Wikibooks:Huvudsida

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11.xsd" version="0.11" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikibooks</sitename>
    <dbname>svwikibooks</dbname>
    <base>https://sv.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.45.0-wmf.3</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikibooks</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikibooksdiskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Wikibooks:Huvudsida</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3</id>
    <revision>
      <id>53200</id>
      <parentid>53182</parentid>
      <timestamp>2022-10-15T21:25:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 53182 av [[Special:Contributions/EulaliaTilley00|EulaliaTilley00]] ([[User talk:EulaliaTilley00|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>53200</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6705" sha1="ka4198fbupy7k8gbcrn8bkesokq0jt1" xml:space="preserve">{{DISPLAYTITLE:&lt;span style=&quot;display:none&quot;&gt;{{FULLPAGENAME}}&lt;/span&gt;}}{| width=&quot;100%&quot; cellpadding=0 cellspacing=0 style=&quot;background-color: #ffffff&quot;
| id=&quot;kolumn1&quot; width=&quot;67%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:20px; padding-top:10px;&quot;|
&lt;p style=&quot;margin: 0.5em 0 0; text-align: center; 
font-size: 125%; line-height: 1.3&quot;&gt;
Välkommen till '''[[Wikibooks:Om|Wikibooks]]''', det fria biblioteket,&lt;br&gt;
dess svenskspråkiga avdelning.
&lt;/p&gt;
&lt;p style=&quot;margin:0 0 0.5em;text-align:center;font-size:100%&quot;&gt;Wikibooks är en öppen och fri samling läroböcker och manualer [http://www.wikibooks.org på många språk].
&lt;/p&gt;
&lt;p style=&quot;margin:0 0 0.5em;text-align:center;font-size:94%&quot;&gt;''[[Wikibooks:Välkommen|Introduktion]]&amp;nbsp;&amp;nbsp;–&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[Wikibooks:Riktlinjer/Grundprinciperna|Grundprinciper]]&amp;nbsp;&amp;nbsp;–&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[Hjälp:Hjälpportalen|Hjälpportalen]]&amp;nbsp;&amp;nbsp;–&amp;nbsp;&amp;nbsp;Antal boksidor: [[Wikibooks:Statistik|{{NUMBEROFARTICLES}}]]&amp;nbsp;&amp;nbsp;–&amp;nbsp;&amp;nbsp;Antal böcker: [[Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks|{{böcker|AÖ}}]]''
&lt;/p&gt;
&lt;p style=&quot;margin:0 0 0.5em;text-align:center;font-size:94%&quot;&gt;Med hjälp av funktionen [[Hjälp:Skapa egen samling|Skapa egen samling]] kan man välja sidor för t.ex utskrift eller spara som PDF-fil
&lt;/p&gt;&lt;br&gt;
&lt;div style=&quot;{{{style|}}}&quot;&gt;
&lt;inputbox&gt;
type=search
namespaces=Main
break=no
searchbuttonlabel=Sök i böcker
&lt;/inputbox&gt;
&lt;/div&gt;
|}
&lt;table style=&quot;width:100%; border-style:none; border-width:2px; border-color:#000000;&quot; cellpadding=&quot;6&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td style=&quot;width:50%; vertical-align:top;&quot;&gt;
{| style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
| style=&quot;background:#aaddaa; border:1px solid #aab2ff; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Om Wikibooks'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;[[Wikibooks:Välkommen|Välkommen]] till Wikibooks, ett [[w:Wikimedia|Wikimedia]]-projekt vars mål är att skapa en öppen och fri samling läroböcker och manualer på många språk. Sedan starten har '''{{böcker|AÖ}}''' böcker på svenska påbörjats, varav '''{{böcker|Färdiga}}''' nu är mer eller mindre kompletta. Om du behöver hjälp, ställa en fråga eller bara diskutera någonting så kan du besöka [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]. Om du redan är en Wikipedian så kan det vara en bra idé att läsa vilka [[Hjälp:Wikibooks för Wikipedianer|skillnader det är mellan projekten]].

Utforska webbplatsen, var djärv när du skriver på Wikibooks, lek och testa i [[Wikibooks:sandlådan|sandlådan]] och, framförallt, ha kul!

[[Hjälp:Att starta en ny bok#Passar min bok på Wikibooks?|Vad kan skrivas]]? Manualer, läroböcker &amp; regelverk

Vad ska inte skrivas? Skönlitteratur
&lt;div align=&quot;right&quot;&gt;
&lt;small&gt;[[Hjälp:Att starta en ny bok|Starta en ny bok]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
|-
| align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Utvalda böcker'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
{{Utvalda}}
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Läroböcker'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
{{Tips}}
|}

&lt;td style=&quot;width:50%; vertical-align:top;&quot;&gt;
{|style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
| style=&quot;background:#aaddaa; border:1px solid #aab2ff; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Hitta böcker'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
{{Hitta}}
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Portalsidor'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
&lt;center&gt;{{Portalsidor}}&lt;/center&gt;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Kategorier'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;{{Kategorier}}
|-
| align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Projekt'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
{{Projekt}}
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Samarbetet'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
{{Veckans samarbete}}
|}
&lt;/table&gt;
&lt;table&gt;
&lt;table style=&quot;width:100%; border-style:none; border-width:2px; border-color:#000000;&quot; cellpadding=&quot;6&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;

----

&lt;center&gt;

===Wikibooks===
{{Wikibooks-nyheter}}
----

&lt;center&gt;
===Utvecklingsstatus===
{{Mall:Statusförklaring}}
&lt;br&gt;
----

&lt;center&gt;
===Wikibooks på andra språk===
{{Andra språk}}

----

===Wikibooks systerprojekt===
&lt;center&gt;
{{Wikibooksystrar}}

__NOTOC__ __NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>ka4198fbupy7k8gbcrn8bkesokq0jt1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sandlådan</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5</id>
    <revision>
      <id>49287</id>
      <parentid>49286</parentid>
      <timestamp>2020-02-19T14:51:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49286 av [[Special:Contributions/80.86.78.45|80.86.78.45]] ([[User talk:80.86.78.45|diskussion]]) ogjord krattar</comment>
      <origin>49287</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="125" sha1="0i1bhfv8xvh6fl52l9dvqnikguvv5sw" xml:space="preserve">{{Sandlådetopp}}

&lt;!-- Välkommen till Sandlådan! Lek hur mycket du vill här nedanför, men lämna kvar den här raden --&gt;</text>
      <sha1>0i1bhfv8xvh6fl52l9dvqnikguvv5sw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Statistik</title>
    <ns>4</ns>
    <id>6</id>
    <revision>
      <id>55465</id>
      <parentid>55464</parentid>
      <timestamp>2024-06-17T09:15:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tegel</username>
        <id>1682</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av NERIUM</comment>
      <origin>11144</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="488" sha1="rkbuo763itapqc9cy5zbt6zma27pcdu" xml:space="preserve">==Länkar==
*[http://sv.wikibooks.org/stats/ Statistik för sv.wikibooks.org]
*[[Special:Statistics|Intern statistiksida]]
*[[m:List of Wikibooks|Wikibooks sida på meta]] - relativt ofta uppdaterad och möjlighet att uppdatera den själv

'''Se även'''
*[[w:Wikipedia:Statistik|Wikipedia statistik]]
*[[q:Wikiquote:Statistik|Wikiquote statistik]]
*[[wikt:Wiktionary:Statistik|Wiktionary statistik]]
*[[s:Wikisource:Statistik|Wikisource statistik]]
[[Kategori:Om Wikibooks|{{PAGENAME}}]]</text>
      <sha1>rkbuo763itapqc9cy5zbt6zma27pcdu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Recentchangestext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>8</id>
    <revision>
      <id>20210</id>
      <parentid>15280</parentid>
      <timestamp>2008-05-20T19:40:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>20210</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1347" sha1="awvdbxllbgxuru89ch5aq0t76etexb0" xml:space="preserve">&lt;div class=plainlinks&gt;
&lt;center&gt;
'''Svenska Wikibooks''' innehåller ''just nu'' '''{{NUMBEROFARTICLES}}''' boksidor över {{böcker}} böcker. På den här sidan kan du se alla '''ändringar''' som nyligen gjorts.
&lt;small&gt;
&lt;br&gt;''Viktiga länkar'': 
[[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]] &amp;bull; 
[[Special:Ancientpages|Gamla]] och [[Special:Newpages|Nya sidor]] &amp;bull; 
[[Special:Shortpages|Korta]] och [[Special:Longpages|Långa sidor]] &amp;bull; 
[[Wikibooks:Sidor föreslagna för radering|Föreslagna för radering]] &amp;bull; 
[[Wikibooks:Kvalitetskontroll|Behöver granskas]]  
&lt;/small&gt;
&lt;/center&gt;
&lt;/div&gt;

[[ca:Especial:Recentchanges|ca]]
[[da:Speciel:Recentchanges|da]]
[[de:Spezial:Recentchanges|de]]
[[en:Special:Recentchanges|en]]
[[eo:Speciala:Recentchanges|eo]]
[[es:Especial:Recentchanges|es]]
[[et:Eri:Recentchanges|et]]
[[fr:Special:Recentchanges|fr]]
[[he:&amp;#1502;&amp;#1497;&amp;#1493;&amp;#1495;&amp;#1491;:Recentchanges|he]]
[[is:Special:Recentchanges|is]]
[[it:Speciale:Recentchanges|it]]
[[ja:%E7%89%B9%E5%88%A5:Recentchanges|ja]]
[[nl:Speciaal:Recentchanges|nl]]
[[no:Spesial:Recentchanges|no]]
[[pl:Specjalna:Recentchanges|pl]]
[[pt:Especial:Recentchanges|pt]]
[[ro:Special:Recentchanges|ro]]
[[ru:Special:Recentchanges|ru]]
[[se:Special:Recentchanges|sa]]
[[sl:Posebno:Recentchanges|sl]]
[[fi:Toiminnot:Recentchanges|fi]]
[[zh:Special:Recentchanges|zh]]</text>
      <sha1>awvdbxllbgxuru89ch5aq0t76etexb0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Förslag på titlar</title>
    <ns>4</ns>
    <id>9</id>
    <revision>
      <id>45839</id>
      <parentid>33631</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:35:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>abc</comment>
      <origin>45839</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6371" sha1="9jnrbx2g8penvc3cblaqv67nuxyx0bg" xml:space="preserve">&lt;p style=&quot;text-align: center; margin:0 0 0.5em 0; line-height: 1.6;&quot; class=&quot;plainlinks&quot;&gt;
[[:Kategori:Filosofi|Filosofi]] | [[:Kategori:Geografi|Geografi]] | [[:Kategori:Historia|Historia]] | [[:Kategori:Kultur|Kultur]] | [[:Kategori:Matematik|Matematik]] | [[:Kategori:Naturvetenskap|Naturvetenskap]] &lt;!--| [[:Kategori:Personer|Personer]]--&gt; | [[:Kategori:Religion|Religion]] | [[:Kategori:Samhälle|Samhälle]] | [[:Kategori:Språk|Språk]] | [[:Kategori:Teknik|Teknik]]
&lt;/p&gt;

(Tills vidare en helt förutsättningslös lista; vad kan du tänka dig att arbeta med?)

*[[Filosofi]]
**Introduktion för otåliga (ett försök att vara begriplig och överskådlig med hjälp till fördjupning)

*[[Geografi]]

*[[Historia]]
**Skånes historia - från sten- till betongåldern
**Släktforskning

*[[Kultur]]
**[[Musik]]
***Svensk musikhistoria
**[[Litteratur]]
***Svensk litteraturhistoria
**[[Konst]]
***Bildkonstens tekniker
**[[Hantverk]]
***Hur man stickar (Allmänt)
****Sticka din egen mössa
***Slöjda och snickra i trä
****Hur man bygger en båge
***Smide
****Grovsmide
****[[Finsmide]]
*****[[Silversmide]]
*****Gör dina egna smycken

*[[Naturvetenskap]]
**Grön biologi (grundläggande biologi med dragning åt natur snarare än klinik)
**[[Odling]]
***[[Husbehovsodling]]
***[[Växtföljd]]

*[[Religion]]

*[[Samhälle]], demokrati och inflytande:
**Informationssökning och källkritik

== Läroböcker ==
*Teknik
**Datakörkortet (''motsv.'' - användbar exempelvis för gymnasieskolans obligatoriska kurs i ordbehandling mm. Bör göras med alternativa instruktioner/uppgifter/illustrationer för olika versioner av MS Office/StarOffice/OpenOffice.org/LibreOffice/Koffice/... - eller hellre så att man koncentrerar sig på de allmänna principerna och kontrollerar att de fungerar på de valda programversionerna, olika exempel behövs bara i introduktionen och då programmen fungerar olika, annars kan man variera mellan dem)
*** [[Datorkörkort med Linux]]
**Programmering för gymnasieskolan (Programmering A/B/C)
*** [[Programmera spel i C++ för nybörjare]]
*Matematik
**Matematik, nivå 1 = bas, räknesätt o dylikt (på lätt svenska).
**Matematik, nivå 2 = allmänkunskaper, geometri, enkel algebra och liknande (inte allt för mycket fikonspråk).
***[[Euklidisk geometri]]
**Matematik, nivå 3 = avancerad, komplex analys, derivata och annan &quot;svår&quot; matematik (inga begränsnigar på facktermer).
***[[Den formella matematikens grunder]] - grundläggande om bevisföring, (sats)logik, 'matematisk filosofi' o.s.v.
***[[Dynamiska system och fraktaler]]
***[[Matematisk analys 1 (en variabel)]]
***[[Matematisk analys 2 (flera variabler)]]
***[[Matematisk analys 3 (en komplex variabel)]]
***[[Matematisk analys 4 (flera komplexa variabler)]]
***[[Matematisk analys - vektoranalys]]
***[[Matematisk analys - funktionalanalys]]
***[[Algebra, grupper och ringar]]

*[[SO]] '' Uppdelning enligt Lgr 11 och Gy 11''
**SO för år 1-3

*[[Geografi]] '' Uppdelning enligt Lgr 11 och Gy 11''
**Geografi för år 4-6
**Geografi för år 7-9
**Geografi 1 för gymnasiet
**Geografi 2 för gymnasiet
**Geografiska informationssystem för gymnasiet

*[[Historia]] '' Uppdelning enligt Lgr 11 och Gy 11''
**Historia för år 4-6
**Historia för år 7-9
**Historia 1a1 för gymnasiet
**Historia 1a2 för gymnasiet
**Historia 1b för gymnasiet
**Historia 2a för gymnasiet
**Historia 2b-kultur för gymnasiet
**Historia 3 för gymnasiet

*[[Religionskunskap]] '' Uppdelning enligt Lgr 11 och Gy 11''
**Religionskunskap för år 4-6
**Religionskunskap för år 7-9
**Religionskunskap 1 för gymnasiet
**Religionskunskap 2 för gymnasiet
**Religionskunskap-specialisering för gymnasiet

*[[Samhällskunskap]] '' Uppdelning enligt Lgr 11 och Gy 11''
**Samhällskunskap för år 4-6
**Samhällskunskap för år 7-9
**Samhällskunskap 1a1 för gymnasiet
**Samhällskunskap 1a2 för gymnasiet
**Samhällskunskap 1b för gymnasiet
**Samhällskunskap 2 för gymnasiet
**Samhällskunskap 3 för gymnasiet
**Samhällskunskap - internationell ekonomi för gymnasiet
**Samhällskunskap - internationella relationer för gymnasiet

*[[:Kategori:Språk|Språk]] och [[:Kategori:Språkkurser|Språkkurser]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Afrikaans|Afrikaans]]
*** [[Språkkurser/Afrikaans]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Engelska|Engelska]]
***[[Språkkurser/Engelska]]
***Engelska för gymnasiet samt högre 
***Engelsk affärskommunikation
**[[:Kategori:Språkkurser/Esperanto|Esperanto]]
***[[Språkkurser/Esperanto]]
**Folksprok
***Folksprok
**[[:Kategori:Språkkurser/Franska|Franska]]
***[[Språkkurser/Franska]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Färöiska|Färöiska]]
***[[Språkkurser/Färöiska]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Ido|Ido]]
***[[Språkkurser/Ido]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Italienska|Italienska]]
***[[Språkkurser/Italienska]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Iriska|Iriska]]
***[[Språkkurser/Iriska]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Japanska|Japanska‎]]
***[[Språkkurser/Japanska‎]]
**Kinesiska
***[[Läsa kinesiska bättre - vägen från 200 till 2000 tecken]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Latin|Latin]]
***[[Språkkurser/Latin]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Miskito|Miskito]]
***[[Språkkurser/Miskito]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Nederländska|Nederländska]]
***[[Språkkurser/Nederländska]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Spanska|Spanska‎]]
***[[Språkkurser/Spanska‎]]
**Svenska
***[[Skånska]]
***[[Västgötska]]
***[[Västnyländska]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Tjeckiska|Tjeckiska‎‎]]
***[[Språkkurser/Tjeckiska‎‎]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Tornedalsfinska|Tornedalsfinska]]
***[[Tornedalsfinska]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Tyska|Tyska]]
***[[Språkkurser/Tyska]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Ukrainska‎|Ukrainska]]
***[[Språkkurser/Ukrainska‎]]
**[[:Kategori:Språkkurser/Zulu|Zulu]]
***[[Språkkurser/Zulu]]

== Önskelista ==

*'''#:''' 
*'''A:''' 
*'''B:''' 
*'''C:''' 
*'''D:'''
*'''E:''' 
*'''F:'''
*'''G:'''
*'''H:'''
*'''I:'''
*'''J:'''
*'''K:''' 
*'''L:''' 
*'''M:''' 
*'''N:'''
*'''O:'''
*'''P:''' 
*'''Q:''' 
*'''R:''' 
*'''S:''' 
**[[Stenografi]]
*'''T:''' 
*'''U:''' 
*'''VW:''' 
*'''XYZ:'''
*'''ÅÄÖ:'''

== Se även ==
*[[Wikibooks:Önskelista/Formelsamling|Önskelista Formelsamling]]
*[[Wikibooks:Önskelista/Kortspel|Önskelista Kortspel]]
*[[Wikibooks:Önskelista/Kokboken|Önskelista Kokboken]]

[[Kategori:Önskelistor| ]]</text>
      <sha1>9jnrbx2g8penvc3cblaqv67nuxyx0bg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Rundskrivelser</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11</id>
    <revision>
      <id>57382</id>
      <parentid>57359</parentid>
      <timestamp>2025-05-28T03:07:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>MediaWiki message delivery</username>
        <id>4349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Wikimedia Foundation Board of Trustees 2025 Selection &amp; Call for Questions */ nytt avsnitt</comment>
      <origin>57382</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="90012" sha1="4pzonug3qjgiu0z8pcfg23h0a0c01s0" xml:space="preserve">{|align=&quot;right&quot; style=&quot;width:300px&quot; class=&quot;prettytable&quot;
||
'''Välkommen!'''&lt;br&gt;
Detta är platsen där ''rundskrivelser'' samlas. Här hamnar alltså alla de centrala meddelanden som går ut till samtliga wikimediaprojekt.&lt;br&gt;
Vill du i stället vända dig till just svenskspråkiga Wikibooks, kan du göra ett inlägg på [[Wikibooks:Bybrunnen]]. Ingen fråga är för liten eller för stor för att ställas där.
 
* [[/Arkiv|Arkiv &gt;&gt;]]
|}
'''[http://sv.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Rundskrivelser?&amp;action=edit&amp;section=new Skapa ett nytt stycke.]'''

[[kategori:Wikibooks]]

== Do you use Wikidata in Wikimedia sibling projects? Tell us about your experiences ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
''Note: Apologies for cross-posting and sending in English.''

Hello, the '''[[m:WD4WMP|Wikidata for Wikimedia Projects]]''' team at Wikimedia Deutschland would like to hear about your experiences using Wikidata in the sibling projects. If you are interested in sharing your opinion and insights, please consider signing up for an interview with us in this '''[https://wikimedia.sslsurvey.de/Wikidata-for-Wikimedia-Interviews Registration form]'''.&lt;br&gt; 
''Currently, we are only able to conduct interviews in English.''

The front page of the form has more details about what the conversation will be like, including how we would '''compensate''' you for your time.

For more information, visit our ''[[m:WD4WMP/AddIssue|project issue page]]'' where you can also share your experiences in written form, without an interview.&lt;br&gt;We look forward to speaking with you, [[m:User:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] ([[m:User talk:Danny Benjafield (WMDE)|talk]]) 08:53, 5 January 2024 (UTC)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/WD4WMP/ScreenerInvite&amp;oldid=26027495 --&gt;

== Reusing references: Can we look over your shoulder? ==

''Apologies for writing in English.''

The Technical Wishes team at Wikimedia Deutschland is planning to [[m:WMDE Technical Wishes/Reusing references|make reusing references easier]]. For our research, we are looking for wiki contributors willing to show us how they are interacting with references.

* The format will be a 1-hour video call, where you would share your screen. [https://wikimedia.sslsurvey.de/User-research-into-Reusing-References-Sign-up-Form-2024/en/ More information here].
* Interviews can be conducted in English, German or Dutch.
* [[mw:WMDE_Engineering/Participate_in_UX_Activities#Compensation|Compensation is available]].
* Sessions will be held in January and February.
* [https://wikimedia.sslsurvey.de/User-research-into-Reusing-References-Sign-up-Form-2024/en/ Sign up here if you are interested.]
* Please note that we probably won’t be able to have sessions with everyone who is interested. Our UX researcher will try to create a good balance of wiki contributors, e.g. in terms of wiki experience, tech experience, editing preferences, gender, disability and more. If you’re a fit, she will reach out to you to schedule an appointment.

We’re looking forward to seeing you, [[m:User:Thereza Mengs (WMDE)| Thereza Mengs (WMDE)]]
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Thereza Mengs (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&amp;oldid=25956752 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Vote on the Charter for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting opens|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting opens}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''
Hello all,

I am reaching out to you today to announce that the voting period for the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) Charter is now open. Community members may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter/Voter_information|cast their vote and provide comments about the charter via SecurePoll]] now through '''2 February 2024'''. Those of you who voiced your opinions during the development of the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|UCoC Enforcement Guidelines]] will find this process familiar.

The [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|current version of the U4C Charter]] is on Meta-wiki with translations available. 

Read the charter, go vote and share this note with others in your community. I can confidently say the U4C Building Committee looks forward to your participation.

On behalf of the UCoC Project team,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 19 januari 2024 kl. 19.07 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=25853527 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Last days to vote on the Charter for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting reminder|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting reminder}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''
Hello all,

I am reaching out to you today to remind you that the voting period for the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) charter will close on '''2 February 2024'''. Community members may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter/Voter_information|cast their vote and provide comments about the charter via SecurePoll]]. Those of you who voiced your opinions during the development of the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|UCoC Enforcement Guidelines]] will find this process familiar.

The [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|current version of the U4C charter]] is on Meta-wiki with translations available. 

Read the charter, go vote and share this note with others in your community. I can confidently say the U4C Building Committee looks forward to your participation.

On behalf of the UCoC Project team,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 31 januari 2024 kl. 18.00 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=25853527 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Announcing the results of the UCoC Coordinating Committee Charter ratification vote&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - results|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - results}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''

Dear all,

Thank you everyone for following the progress of the Universal Code of Conduct. I am writing to you today to announce the outcome of the [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter/Voter_information|ratification vote]] on the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|Universal Code of Conduct Coordinating Committee Charter]]. 1746 contributors voted in this ratification vote with 1249 voters supporting the Charter and 420 voters not. The ratification vote process allowed for voters to provide comments about the Charter. 

A report of voting statistics and a summary of voter comments will be published on Meta-wiki in the coming weeks.

Please look forward to hearing about the next steps soon.

On behalf of the UCoC Project team,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 12 februari 2024 kl. 19.23 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26160150 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt; Report of the U4C Charter ratification and U4C Call for Candidates now available&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – call for candidates| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – call for candidates}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''

Hello all,

I am writing to you today with two important pieces of information. First, the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Vote results|report of the comments from the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) Charter ratification]] is now available. Secondly, the call for candidates for the U4C is open now through April 1, 2024.

The [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. Community members are invited to submit their applications for the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, please [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|review the U4C Charter]].

Per the charter, there are 16 seats on the U4C: eight community-at-large seats and eight regional seats to ensure the U4C represents the diversity of the movement.

Read more and submit your application on [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024|Meta-wiki]].

On behalf of the UCoC project team,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 5 mars 2024 kl. 17.25 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26276337 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt; Wikimedia Foundation Board of Trustees 2024 Selection&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
: ''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Selection announcement| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
: ''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Selection announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Selection announcement}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''
Dear all,

This year, the term of 4 (four) Community- and Affiliate-selected Trustees on the Wikimedia Foundation Board of Trustees will come to an end [1]. The Board invites the whole movement to participate in this year’s selection process and vote to fill those seats.

The [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections committee|Elections Committee]] will oversee this process with support from Foundation staff [2]. The Board Governance Committee created a Board Selection Working Group from Trustees who cannot be candidates in the 2024 community- and affiliate-selected trustee selection process composed of Dariusz Jemielniak, Nataliia Tymkiv, Esra'a Al Shafei, Kathy Collins, and Shani Evenstein Sigalov [3]. The group is tasked with providing Board oversight for the 2024 trustee selection process, and for keeping the Board informed. More details on the roles of the Elections Committee, Board, and staff are here [4]. 

Here are the key planned dates:

*  May 2024: Call for candidates and call for questions
*  June 2024: Affiliates vote to shortlist 12 candidates (no shortlisting if 15 or less candidates apply) [5]
*  June-August 2024: Campaign period
*  End of August / beginning of September 2024: Two-week community voting period
*  October–November 2024: Background check of selected candidates
*  Board's Meeting in December 2024: New trustees seated

Learn more about the 2024 selection process - including the detailed timeline, the candidacy process, the campaign rules, and the voter eligibility criteria - on [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024|this Meta-wiki page]], and make your plan.

'''Election Volunteers'''

Another way to be involved with the 2024 selection process is to be an Election Volunteer. Election Volunteers are a bridge between the Elections Committee and their respective community. They help ensure their community is represented and mobilize them to vote. Learn more about the program and how to join on this [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Election Volunteers|Meta-wiki page]].

Best regards,

[[m:Special:MyLanguage/User:Pundit|Dariusz Jemielniak]] (Governance Committee Chair, Board Selection Working Group)

[1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2021/Results#Elected

[2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Committee:Elections_Committee_Charter

[3] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Minutes:2023-08-15#Governance_Committee

[4] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections_committee/Roles

[5] Even though the ideal number is 12 candidates for 4 open seats, the shortlisting process will be triggered if there are more than 15 candidates because the 1-3 candidates that are removed might feel ostracized and it would be a lot of work for affiliates to carry out the shortlisting process to only eliminate 1-3 candidates from the candidate list.&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:MPossoupe_(WMF)|MPossoupe_(WMF)]]12 mars 2024 kl. 20.56 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MPossoupe (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26349432 --&gt;

== Snart kommer din wiki endast kunna läsas ==

&lt;section begin=&quot;server-switch&quot;/&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Läs det här på ett annat språk]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Tech%2FServer+switch&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]

[[foundation:|Wikimedia Foundation]] kommer att växla trafiken mellan sina datacenter. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimedia-wikier kan förbli online, även om någon form av katastrof skulle inträffa.

All trafik kommer att bytas '''{{#time:j xg|2024-03-20|sv}}'''. Testet börjar '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2024-03-20T14:00|en}} {{#time:H:i e|2024-03-20T14:00}}]'''.

På grund av begränsningar i [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], måste tyvärr all redigering upphöra medan övergången pågår. Vi ber om ursäkt för avbrottet och arbetar för att minimera det i framtiden. 

'''Under en kort tidsperiod kommer det bara vara möjligt att läsa, men inte redigera alla wikier.'''

*Man kommer inte kunna redigera i upp till en timme på {{#time:l j xg Y|2024-03-20|sv}}.
*Försöker du redigera eller spara något under denna tid kommer du få ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar går förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan borde du kunna spara din redigering. Vi rekommenderar ändå att du skapar kopior av dina ändringar, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Bakgrundsjobb kommer vara långsammare och vissa kanske försvinner. Rödlänkar kanske inte uppdateras lika snabbt som vanligt. Om du skapar en artikel som det länkas till någon annanstans ifrån, kommer länken förbli röd längre än vanligt. En del långtidsskript kommer att behöva stoppas.
* Vi förväntar oss att kodutrullningen sker precis som vilken annan vecka som helst. Viss kodfrysning kan däremot stundtals ske punktligt om operationen kräver det efteråt.
* [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] kommer vara otillgänglig i ungefär 90 minuter.

Projektet kan skjutas fram om det skulle behövas. Du kan [[wikitech:Switch_Datacenter|läsa tidsschema på wikitech.wikimedia.org]]. Alla ändringar kommer att tillkännages i tidsplanen. Det kommer att komma fler notiser om det här. En notis om det här kommer visas på alla wikier 30 minuter innan händelsen inträffar. '''Dela gärna informationen med din gemenskap.'''&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;server-switch&quot;/&gt;

[[user:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]], 15 mars 2024 kl. 01.01 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&amp;oldid=25636619 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Vote now to select members of the first U4C&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – vote opens|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – vote opens}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''

Dear all,

I am writing to you to let you know the voting period for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is open now through May 9, 2024. Read the information on the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024|voting page on Meta-wiki]] to learn more about voting and voter eligibility.

The Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. Community members were invited to submit their applications for the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, please [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|review the U4C Charter]].

Please share this message with members of your community so they can participate as well.

On behalf of the UCoC project team,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 25 april 2024 kl. 22.19 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26390244 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Sign up for the language community meeting on May 31st, 16:00 UTC&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;message&quot;/&gt;Hello all,

The next language community meeting is scheduled in a few weeks - May 31st at 16:00 UTC. If you're interested, you can [https://www.mediawiki.org/w/index.php?title=Wikimedia_Language_engineering/Community_meetings#31_May_2024 sign up on this wiki page].

This is a participant-driven meeting, where we share language-specific updates related to various projects, collectively discuss technical issues related to language wikis, and work together to find possible solutions. For example, in the last meeting, the topics included the machine translation service (MinT) and the languages and models it currently supports, localization efforts from the Kiwix team, and technical challenges with numerical sorting in files used on Bengali Wikisource.

Do you have any ideas for topics to share technical updates related to your project? Any problems that you would like to bring for discussion during the meeting? Do you need interpretation support from English to another language? Please reach out to me at ssethi(__AT__)wikimedia.org and [[etherpad:p/language-community-meeting-may-2024|add agenda items to the document here]].

We look forward to your participation!
&lt;section end=&quot;message&quot;/&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;bdi lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]&lt;/bdi&gt; 14 maj 2024 kl. 23.22 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SSethi (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26390244 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt; Feedback invited on Procedure for Sibling Project Lifecycle&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle/Invitation for feedback (MM)|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle/Invitation for feedback (MM)}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''

[[File:Sibling Project Lifecycle Conversation 3.png|150px|right|link=:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle]]

Dear community members,

The [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee|Community Affairs Committee]] (CAC) of the [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees|Wikimedia Foundation Board of Trustees]] invites you to give feedback on a '''[[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle|draft Procedure for Sibling Project Lifecycle]]'''. This draft Procedure outlines proposed steps and requirements for opening and closing Wikimedia Sibling Projects, and aims to ensure any newly approved projects are set up for success. This is separate from the procedures for opening or closing language versions of projects, which is handled by the [[:m:Special:MyLanguage/Language committee|Language Committee]] or [[m:Special:MyLanguage/Closing_projects_policy|closing projects policy]]. 

You can find the details on [[:m:Special:MyLanguage/Talk:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle#Review|this page]], as well as the ways to give your feedback from today until the end of the day on '''June 23, 2024''', anywhere on Earth. 

You can also share information about this with the interested project communities you work with or support, and you can also help us translate the procedure into more languages, so people can join the discussions in their own language.

On behalf of the CAC,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 22 maj 2024 kl. 04.24 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26390244 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Announcing the first Universal Code of Conduct Coordinating Committee&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – results|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – results}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''

Hello,

The scrutineers have finished reviewing the vote results. We are following up with the results of the first [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) election]]. 

We are pleased to announce the following individuals as regional members of the U4C, who will fulfill a two-year term:

* North America (USA and Canada)
** –
* Northern and Western Europe
** [[m:Special:MyLanguage/User:Ghilt|Ghilt]]
* Latin America and Caribbean
** –
* Central and East Europe (CEE)
** —
* Sub-Saharan Africa
** –
* Middle East and North Africa
** [[m:Special:MyLanguage/User:Ibrahim.ID|Ibrahim.ID]]
* East, South East Asia and Pacific (ESEAP)
** [[m:Special:MyLanguage/User:0xDeadbeef|0xDeadbeef]]
* South Asia
** –

The following individuals are elected to be community-at-large members of the U4C, fulfilling a one-year term:

* [[m:Special:MyLanguage/User:Barkeep49|Barkeep49]]
* [[m:Special:MyLanguage/User:Superpes15|Superpes15]]
* [[m:Special:MyLanguage/User:Civvì|Civvì]]
* [[m:Special:MyLanguage/User:Luke081515|Luke081515]]
* –
* –
* –
* –

Thank you again to everyone who participated in this process and much appreciation to the candidates for your leadership and dedication to the Wikimedia movement and community.

Over the next few weeks, the U4C will begin meeting and planning the 2024-25 year in supporting the implementation and review of the UCoC and Enforcement Guidelines. Follow their work on [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Meta-wiki]].

On behalf of the UCoC project team,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 3 juni 2024 kl. 10.14 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26390244 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;The final text of the Wikimedia Movement Charter is now on Meta&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final draft available|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final draft available}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''
Hi everyone,

The final text of the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|Wikimedia Movement Charter]] is now up on Meta in more than 20 languages for your reading.

'''What is the Wikimedia Movement Charter?'''

The Wikimedia Movement Charter is a proposed document to define roles and responsibilities for all the members and entities of the Wikimedia movement, including the creation of a new body – the Global Council – for movement governance.

'''Join the Wikimedia Movement Charter “Launch Party”'''

Join the [[m:Special:MyLanguage/Event:Movement Charter Launch Party|“Launch Party”]] on '''June 20, 2024''' at '''14.00-15.00 UTC''' ([https://zonestamp.toolforge.org/1718892000 your local time]). During this call, we will celebrate the release of the final Charter and present the content of the Charter. Join and learn about the Charter before casting your vote.

'''Movement Charter ratification vote'''

Voting will commence on SecurePoll on '''June 25, 2024''' at '''00:01 UTC''' and will conclude on '''July 9, 2024''' at '''23:59 UTC.''' You can read more about the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Ratification/Voting|voting process, eligibility criteria, and other details]] on Meta.

If you have any questions, please leave a comment on the [[m:Special:MyLanguage/Talk:Movement Charter|Meta talk page]] or email the MCDC at [mailto:mcdc@wikimedia.org mcdc@wikimedia.org].

On behalf of the MCDC,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 11 juni 2024 kl. 10.44 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26390244 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Voting to ratify the Wikimedia Movement Charter is now open – cast your vote&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Ratification vote opens|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Ratification vote opens}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''
Hello everyone,

The voting to ratify the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|'''Wikimedia Movement Charter''']] is now open. The Wikimedia Movement Charter is a document to define roles and responsibilities for all the members and entities of the Wikimedia movement, including the creation of a new body – the Global Council – for movement governance.

The final version of the Wikimedia Movement Charter is [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|available on Meta in different languages]] and attached [https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikimedia_Movement_Charter_(June_2024).pdf here in PDF format] for your reading.

Voting commenced on SecurePoll on '''June 25, 2024''' at '''00:01 UTC''' and will conclude on '''July 9, 2024''' at '''23:59 UTC'''. Please read more on the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Ratification/Voting|voter information and eligibility details]].

After reading the Charter, please [[Special:SecurePoll/vote/398|'''vote here''']] and share this note further.

If you have any questions about the ratification vote, please contact the Charter Electoral Commission at [mailto:cec@wikimedia.org '''cec@wikimedia.org'''].

On behalf of the CEC,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 25 juni 2024 kl. 12.51 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26989444 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Voting to ratify the Wikimedia Movement Charter is ending soon&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final reminder|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final reminder}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''
Hello everyone,

This is a kind reminder that the voting period to ratify the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|Wikimedia Movement Charter]] will be closed on '''July 9, 2024''', at '''23:59 UTC'''.

If you have not voted yet, please vote [[m:Special:SecurePoll/vote/398|on SecurePoll]]. 

On behalf of the [[m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Ratification/Voting#Electoral_Commission|Charter Electoral Commission]],&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 8 juli 2024 kl. 05.45 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26989444 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;U4C Special Election - Call for Candidates&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – call for candidates|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – call for candidates}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''

Hello all,

A special election has been called to fill additional vacancies on the U4C. The call for candidates phase is open from now through July 19, 2024.

The [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the [[:foundation:Wikimedia Foundation Universal Code of Conduct|UCoC]]. Community members are invited to submit their applications in the special election for the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, please review the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|U4C Charter]].

In this special election, according to [[Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter#2. Elections and Terms|chapter 2 of the U4C charter]], there are 9 seats available on the U4C: '''four''' community-at-large seats and '''five''' regional seats to ensure the U4C represents the diversity of the movement. [[Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter#5. Glossary|No more than two members of the U4C can be elected from the same home wiki]]. Therefore, candidates must not have English Wikipedia, German Wikipedia, or Italian Wikipedia as their home wiki.

Read more and submit your application on [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election|Meta-wiki]].

In cooperation with the U4C,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

-- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 10 juli 2024 kl. 02.02 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26989444 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Wikimedia Movement Charter ratification voting results&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Results of the ratification vote|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Results of the ratification vote}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''
Hello everyone,

After carefully tallying both individual and affiliate votes, the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Ratification/Voting#Electoral Commission|Charter Electoral Commission]] is pleased to announce the final results of the Wikimedia Movement Charter voting.  

As [[m:Special:MyLanguage/Talk:Movement Charter#Thank you for your participation in the Movement Charter ratification vote!|communicated]] by the Charter Electoral Commission, we reached the quorum for both Affiliate and individual votes by the time the vote closed on '''July 9, 23:59 UTC'''. We thank all 2,451 individuals and 129 Affiliate representatives who voted in the ratification process. Your votes and comments are invaluable for the future steps in Movement Strategy.

The final results of the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|Wikimedia Movement Charter]] ratification voting held between 25 June and 9 July 2024 are as follows: 

'''Individual vote:'''

Out of 2,451 individuals who voted as of July 9 23:59 (UTC), 2,446 have been accepted as valid votes. Among these, '''1,710''' voted “yes”; '''623''' voted “no”; and '''113''' selected “–” (neutral). Because the neutral votes don’t count towards the total number of votes cast, 73.30% voted to approve the Charter (1710/2333), while 26.70% voted to reject the Charter (623/2333).

'''Affiliates vote:'''

Out of 129 Affiliates designated voters who voted as of July 9 23:59 (UTC), 129 votes are confirmed as valid votes. Among these, '''93''' voted “yes”; '''18''' voted “no”; and '''18''' selected “–” (neutral). Because the neutral votes don’t count towards the total number of votes cast, 83.78% voted to approve the Charter (93/111), while 16.22% voted to reject the Charter (18/111).

'''Board of Trustees of the Wikimedia Foundation:'''

The Wikimedia Foundation Board of Trustees voted '''not to ratify''' the proposed Charter during their special Board meeting on July 8, 2024. The Chair of the Wikimedia Foundation Board of Trustees, Nataliia Tymkiv, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_Board_noticeboard/Board_resolution_and_vote_on_the_proposed_Movement_Charter|shared the result of the vote, the resolution, meeting minutes and proposed next steps]].  

With this, the Wikimedia Movement Charter in its current revision is '''not ratified'''.

We thank you for your participation in this important moment in our movement’s governance.

The Charter Electoral Commission,

[[m:User:Abhinav619|Abhinav619]], [[m:User:Borschts|Borschts]], [[m:User:Iwuala Lucy|Iwuala Lucy]], [[m:User:Tochiprecious|Tochiprecious]], [[m:User:Der-Wir-Ing|Der-Wir-Ing]]&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 18 juli 2024 kl. 19.52 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26989444 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Vote now to fill vacancies of the first U4C&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – voting opens|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – voting opens}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''

Dear all,

I am writing to you to let you know the voting period for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is open now through '''August 10, 2024'''. Read the information on the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election|voting page on Meta-wiki]] to learn more about voting and voter eligibility.

The Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. Community members were invited to submit their applications for the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, please [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|review the U4C Charter]].

Please share this message with members of your community so they can participate as well.

In cooperation with the U4C,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 27 juli 2024 kl. 04.46 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=26989444 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Reminder! Vote closing soon to fill vacancies of the first U4C&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – reminder to vote|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – reminder to vote}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''

Dear all,

The voting period for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is closing soon. It is open through 10 August 2024. Read the information on [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election/2024_Special_Election#Voting|the voting page on Meta-wiki to learn more about voting and voter eligibility]]. If you are eligible to vote and have not voted in this special election, it is important that you vote now.

'''Why should you vote?''' The U4C is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. Community input into the committee membership is critical to the success of the UCoC.

Please share this message with members of your community so they can participate as well.

In cooperation with the U4C,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

-- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 6 augusti 2024 kl. 17.29 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=27183190 --&gt;

== Kommer snart: en ny funtion för underreferenser - testa den! ==

&lt;section begin=&quot;Sub-referencing&quot;/&gt;
[[File:Sub-referencing reuse visual.png|{{#ifeq:{{#dir}}|ltr|right|left}}|400px]]
Hej. I flera år har gemenskapsmedlemmar efterfrågat en enkelt sätt att återanvända referenser med olika detaljer. Nu kommer en MediaWiki-lösning: Den nya funktionen för underreferenser kommer fungera i wikitext och VisualEditor och kommer förbättra den existerande referenssystem. Du kan fortsätta använda olika sätt att använda referenser men du kommer förmodligen stöta på underreferenser i artiklar skrivna av andra användare. Mer information på [[m:Special:MyLanguage/WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|projeksidan]].

'''Vi vill veta vad du tycker''' för att se till att funktionen fungerar som den ska för dig:

* [[m:Special:MyLanguage/WMDE Technical Wishes/Sub-referencing#Test|Testa gärna]] den aktuella utvecklingsfasen på beta-wiki och [[m:Talk:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|berätta vad du tycker]]. 
* [[m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing/Sign-up|Registrera dig här]] för att få uppdateringar och/eller inbjudningar om användarforskningsaktiviteter.

[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Deutschland|Wikimedia Deutschlands]] team [[m:Special:MyLanguage/WMDE Technical Wishes|Tekniska önskemål]] planerar att aktivera den här funktionen på Wikimedias wikier senare i år. Vi kommer på förhand att kontakta skapare/underhållare av verktyg och mallar som rör referenser.

Hjälp oss att sprida budskapet. --[[m:User:Johannes Richter (WMDE)|Johannes Richter (WMDE)]] ([[m:User talk:Johannes Richter (WMDE)|talk]]) 10:36, 19 August 2024 (UTC)
&lt;section end=&quot;Sub-referencing&quot;/&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johannes Richter (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johannes_Richter_(WMDE)/Sub-referencing/massmessage_list&amp;oldid=27309345 --&gt;

== Sign up for the language community meeting on August 30th, 15:00 UTC ==

Hi all,

The next language community meeting is scheduled in a few weeks—on August 30th at 15:00 UTC. If you're interested in joining, you can [https://www.mediawiki.org/wiki/Wikimedia_Language_and_Product_Localization/Community_meetings#30_August_2024 sign up on this wiki page].

This participant-driven meeting will focus on sharing language-specific updates related to various projects, discussing technical issues related to language wikis, and working together to find possible solutions. For example, in the last meeting, topics included the Language Converter, the state of language research, updates on the Incubator conversations, and technical challenges around external links not working with special characters on Bengali sites.

Do you have any ideas for topics to share technical updates or discuss challenges? Please add agenda items to the document [https://etherpad.wikimedia.org/p/language-community-meeting-aug-2024 here] and reach out to ssethi(__AT__)wikimedia.org. We look forward to your participation!

[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 23 augusti 2024 kl. 01.18 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SSethi (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=27183190 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;Announcing the Universal Code of Conduct Coordinating Committee&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[https://lists.wikimedia.org/hyperkitty/list/board-elections@lists.wikimedia.org/thread/OKCCN2CANIH2K7DXJOL2GPVDFWL27R7C/ Original message at wikimedia-l]. [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement - results|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement - results}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''

Hello all,

The scrutineers have finished reviewing the vote and the [[m:Special:MyLanguage/Elections Committee|Elections Committee]] have certified the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Results|results]] for the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) special election]].

I am pleased to announce the following individual as regional members of the U4C, who will fulfill a term until 15 June 2026:

* North America (USA and Canada)
** Ajraddatz

The following seats were not filled during this special election:

* Latin America and Caribbean
* Central and East Europe (CEE)
* Sub-Saharan Africa
* South Asia
* The four remaining Community-At-Large seats

Thank you again to everyone who participated in this process and much appreciation to the candidates for your leadership and dedication to the Wikimedia movement and community.

Over the next few weeks, the U4C will begin meeting and planning the 2024-25 year in supporting the implementation and review of the UCoC and Enforcement Guidelines. You can follow their work on [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Meta-Wiki]].

On behalf of the U4C and the Elections Committee,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 2 september 2024 kl. 16.05 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=27183190 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;Have your say: Vote for the 2024 Board of Trustees!&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
Hello all,

The voting period for the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024|2024 Board of Trustees election]] is now open. There are twelve (12) candidates running for four (4) seats on the Board.

Learn more about the candidates by [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Candidates|reading their statements]] and their [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2024/Questions_for_candidates|answers to community questions]].

When you are ready, go to the [[Special:SecurePoll/vote/400|SecurePoll]] voting page to vote. '''The vote is open from September 3rd at 00:00 UTC to September 17th at 23:59 UTC'''.

To check your voter eligibility, please visit the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2024/Voter_eligibility_guidelines|voter eligibility page]].

Best regards,

The Elections Committee and Board Selection Working Group&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 3 september 2024 kl. 14.13 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=27183190 --&gt;

== Snart kommer din wiki endast kunna läsas ==

&lt;section begin=&quot;server-switch&quot;/&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Läs det här på ett annat språk]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Tech%2FServer+switch&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]

[[foundation:|Wikimedia Foundation]] kommer att växla trafiken mellan sina datacenter. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimedia-wikier kan förbli online, även om någon form av katastrof skulle inträffa.

All trafik kommer att bytas '''{{#time:j xg|2024-09-25|sv}}'''. Övergången börjar '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2024-09-25T15:00|en}} {{#time:H:i e|2024-09-25T15:00}}]'''.

På grund av begränsningar i [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], måste tyvärr all redigering upphöra medan övergången pågår. Vi ber om ursäkt för avbrottet och arbetar för att minimera det i framtiden. 

En notis om det här kommer visas på alla wikier 30 minuter innan händelsen inträffar. Bannern kommer synas fram tills slutet av operationen. 

'''Under en kort tidsperiod kommer det bara vara möjligt att läsa, men inte redigera alla wikier.'''

*Man kommer inte kunna redigera i upp till en timme på {{#time:l j xg Y|2024-09-25|sv}}.
*Försöker du redigera eller spara något under denna tid kommer du få ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar går förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan borde du kunna spara din redigering. Vi rekommenderar ändå att du skapar kopior av dina ändringar, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Bakgrundsjobb kommer vara långsammare och vissa kanske försvinner. Rödlänkar kanske inte uppdateras lika snabbt som vanligt. Om du skapar en artikel som det länkas till någon annanstans ifrån, kommer länken förbli röd längre än vanligt. En del långtidsskript kommer att behöva stoppas.
* Vi förväntar oss att kodutrullningen sker precis som vilken annan vecka som helst. Viss kodfrysning kan däremot stundtals ske punktligt om operationen kräver det efteråt.
* [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] kommer vara otillgänglig i ungefär 90 minuter.

Projektet kan skjutas fram om det skulle behövas. Du kan [[wikitech:Switch_Datacenter|läsa tidsschema på wikitech.wikimedia.org]]. Alla ändringar kommer att tillkännages i tidsplanen. 

'''Dela gärna informationen med din gemenskap.'''&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;server-switch&quot;/&gt;

[[User:Trizek_(WMF)|Trizek_(WMF)]], 20 september 2024 kl. 11.38 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&amp;oldid=27248326 --&gt;

== 'Wikidata item' link is moving. Find out where... ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;&lt;i&gt;Apologies for cross-posting in English. Please consider translating this message.&lt;/i&gt;{{tracked|T66315}}

Hello everyone, a small change will soon be coming to the user-interface of your Wikimedia project.
The [[d:Q16222597|Wikidata item]] [[w:|sitelink]] currently found under the &lt;span style=&quot;color: #54595d;&quot;&gt;&lt;u&gt;''General''&lt;/u&gt;&lt;/span&gt; section of the '''Tools''' sidebar menu will move into the &lt;span style=&quot;color: #54595d;&quot;&gt;&lt;u&gt;''In Other Projects''&lt;/u&gt;&lt;/span&gt; section.

We would like the Wiki communities feedback so please let us know or ask questions on the   [[m:Talk:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Move_Wikidata_item_link|Discussion page]] before we enable the change which can take place October 4 2024, circa 15:00 UTC+2.
More information can be found on [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Move_Wikidata_item_link|the project page]].&lt;br&gt;&lt;br&gt;We welcome your feedback and questions.&lt;br&gt; [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 27 september 2024 kl. 20.58 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Danny_Benjafield_(WMDE)/MassMessage_Test_List&amp;oldid=27524260 --&gt;

== Invitation to Participate in Wiki Loves Ramadan Community Engagement Survey ==

Dear all,

Apologies for writing in English. Please help to translate in your language.
We are excited to announce the upcoming [[m:Wiki Loves Ramadan|Wiki Loves Ramadan]] event, a global initiative aimed at celebrating Ramadan by enriching Wikipedia and its sister projects with content related to this significant time of year. As we plan to organize this event globally, your insights and experiences are crucial in shaping the best possible participation experience for the community.

To ensure that Wiki Loves Ramadan is engaging, inclusive, and impactful, we kindly invite you to participate in our community engagement survey. Your feedback will help us understand the needs of the community, set the event's focus, and guide our strategies for organizing this global event.

Survey link: https://forms.gle/f66MuzjcPpwzVymu5

Please take a few minutes to share your thoughts. Your input will make a difference!

Thank you for being a part of our journey to make Wiki Loves Ramadan a success.


Warm regards,

User:ZI Jony 6 oktober 2024 kl. 05.20 (CEST)

Wiki Loves Ramadan Organizing Team
&lt;!-- Meddelande skickades av User:ZI Jony@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&amp;oldid=27510935 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;Preliminary results of the 2024 Wikimedia Foundation Board of Trustees elections&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
Hello all,

Thank you to everyone who participated in the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024|2024 Wikimedia Foundation Board of Trustees election]]. Close to 6000 community members from more than 180 wiki projects have voted.

The following four candidates were the most voted:

# [[User:Kritzolina|Christel Steigenberger]]
# [[User:Nadzik|Maciej Artur Nadzikiewicz]]
# [[User:Victoria|Victoria Doronina]]
# [[User:Laurentius|Lorenzo Losa]]

While these candidates have been ranked through the vote, they still need to be appointed to the Board of Trustees. They need to pass a successful background check and meet the qualifications outlined in the Bylaws. New trustees will be appointed at the next Board meeting in December 2024.

[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2024/Results|Learn more about the results on Meta-Wiki.]]

Best regards,

The Elections Committee and Board Selection Working Group

&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:MPossoupe_(WMF)|MPossoupe_(WMF)]] 14 oktober 2024 kl. 10.24 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MPossoupe (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=27183190 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;Seeking volunteers to join several of the movement’s committees&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
Each year, typically from October through December, several of the movement’s committees seek new volunteers. 

Read more about the committees on their Meta-wiki pages:
* [[m:Special:MyLanguage/Affiliations_Committee|Affiliations Committee (AffCom)]]
* [[m:Special:MyLanguage/Ombuds_commission|Ombuds commission (OC)]]
* [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation/Legal/Community Resilience and Sustainability/Trust and Safety/Case Review Committee|Case Review Committee (CRC)]]

Applications for the committees open on 16 October 2024. Applications for the Affiliations Committee close on 18 November 2024, and applications for the Ombuds commission and the Case Review Committee close on 2 December 2024. Learn how to apply by [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation/Legal/Committee_appointments|visiting the appointment page on Meta-wiki]]. Post to the talk page or email [mailto:cst@wikimedia.org cst@wikimedia.org] with any questions you may have.

For the Committee Support team,
&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

-- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 17 oktober 2024 kl. 01.07 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=27601062 --&gt;

== 'Wikidata item' link is moving, finally. ==

Hello everyone, I previously wrote on the 27th September to advise that the ''Wikidata item'' sitelink will change places in the sidebar menu, moving from the '''General''' section into the '''In Other Projects''' section. The scheduled rollout date of 04.10.2024 was delayed due to a necessary request for Mobile/MinervaNeue skin. I am happy to inform that the global rollout can now proceed and will occur later today, 22.10.2024 at 15:00 UTC-2. [[m:Talk:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Move_Wikidata_item_link|Please let us know]] if you notice any problems or bugs after this change. There should be no need for null-edits or purging cache for the changes to occur. Kind regards, -[[m:User:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] 22 oktober 2024 kl. 13.30 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Danny_Benjafield_(WMDE)/MassMessage_Test_List&amp;oldid=27535421 --&gt;

== Final Reminder: Join us in Making Wiki Loves Ramadan Success ==

Dear all,

We’re thrilled to announce the Wiki Loves Ramadan event, a global initiative to celebrate Ramadan by enhancing Wikipedia and its sister projects with valuable content related to this special time of year. As we organize this event globally, we need your valuable input to make it a memorable experience for the community.

Last Call to Participate in Our Survey: To ensure that Wiki Loves Ramadan is inclusive and impactful, we kindly request you to complete our community engagement survey. Your feedback will shape the event’s focus and guide our organizing strategies to better meet community needs.

* Survey Link: [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSffN4prPtR5DRSq9nH-t1z8hG3jZFBbySrv32YoxV8KbTwxig/viewform?usp=sf_link Complete the Survey]
* Deadline: November 10, 2024
Please take a few minutes to share your thoughts. Your input will truly make a difference!

'''Volunteer Opportunity''': Join the Wiki Loves Ramadan Team! We’re seeking dedicated volunteers for key team roles essential to the success of this initiative. If you’re interested in volunteer roles, we invite you to apply.
* Application Link: [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfXiox_eEDH4yJ0gxVBgtL7jPe41TINAWYtpNp1JHSk8zhdgw/viewform?usp=sf_link Apply Here]
* Application Deadline: October 31, 2024
Explore Open Positions: For a detailed list of roles and their responsibilities, please refer to the position descriptions here: [https://docs.google.com/document/d/1oy0_tilC6kow5GGf6cEuFvdFpekcubCqJlaxkxh-jT4/ Position Descriptions]

Thank you for being part of this journey. We look forward to working together to make Wiki Loves Ramadan a success!


Warm regards,&lt;br&gt;
The Wiki Loves Ramadan Organizing Team 29 oktober 2024 kl. 06.12 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:ZI Jony@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&amp;oldid=27568454 --&gt;

== Sign up for the language community meeting on November 29th, 16:00 UTC ==

Hello everyone,

The next language community meeting is coming up next week, on November 29th, at 16:00 UTC (Zonestamp! For your timezone &lt;https://zonestamp.toolforge.org/1732896000&gt;). If you're interested in joining, you can sign up on this wiki page: &lt;https://www.mediawiki.org/wiki/Wikimedia_Language_and_Product_Localization/Community_meetings#29_November_2024&gt;.

This participant-driven meeting will be organized by the Wikimedia Foundation’s Language Product Localization team and the Language Diversity Hub. There will be presentations on topics like developing language keyboards, the creation of the Moore Wikipedia, and the language support track at Wiki Indaba. We will also have members from the Wayuunaiki community joining us to share their experiences with the Incubator and as a new community within our movement. This meeting will have a Spanish interpretation.

Looking forward to seeing you at the language community meeting! Cheers, [[User:SSethi (WMF)|Srishti]] 21 november 2024 kl. 20.53 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SSethi (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=27746256 --&gt;

== Launching! Join Us for Wiki Loves Ramadan 2025! ==

Dear All,

We’re happy to announce the launch of [[m:Wiki Loves Ramadan 2025|Wiki Loves Ramadan 2025]], an annual international campaign dedicated to celebrating and preserving Islamic cultures and history through the power of Wikipedia. As an active contributor to the Local Wikipedia, you are specially invited to participate in the launch. 

This year’s campaign will be launched for you to join us write, edit, and improve articles that showcase the richness and diversity of Islamic traditions, history, and culture.

* Topic: [[m:Event:Wiki Loves Ramadan 2025 Campaign Launch|Wiki Loves Ramadan 2025 Campaign Launch]]
* When: Jan 19, 2025 
* Time: 16:00 Universal Time UTC and runs throughout Ramadan (starting February 25, 2025).
* Join Zoom Meeting: https://us02web.zoom.us/j/88420056597?pwd=NdrpqIhrwAVPeWB8FNb258n7qngqqo.1 
* Zoom meeting hosted by [[m:Wikimedia Bangladesh|Wikimedia Bangladesh]]

To get started, visit the [[m:Wiki Loves Ramadan 2025|campaign page]] for details, resources, and guidelines: Wiki Loves Ramadan 2025.

Add [[m:Wiki Loves Ramadan 2025/Participant|your community here]], and organized Wiki Loves Ramadan 2025 in your local language.

Whether you’re a first-time editor or an experienced Wikipedian, your contributions matter. Together, we can ensure Islamic cultures and traditions are well-represented and accessible to all.

Feel free to invite your community and friends too. Kindly reach out if you have any questions or need support as you prepare to participate.

Let’s make Wiki Loves Ramadan 2025 a success!

For the [[m:Wiki Loves Ramadan 2025/Team|International Team]] 16 januari 2025 kl. 13.08 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:ZI Jony@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&amp;oldid=27568454 --&gt;

== Universal Code of Conduct annual review: provide your comments on the UCoC and Enforcement Guidelines ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
My apologies for writing in English.
{{Int:Please-translate}}.

I am writing to you to let you know the annual review period for the Universal Code of Conduct and Enforcement Guidelines is open now. You can make suggestions for changes through 3 February 2025. This is the first step of several to be taken for the annual review.
[[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review|Read more information and find a conversation to join on the UCoC page on Meta]].

The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|you may review the U4C Charter]].

Please share this information with other members in your community wherever else might be appropriate.

-- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 24 januari 2025 kl. 02.11 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=27746256 --&gt;

== Reminder: first part of the annual UCoC review closes soon ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
My apologies for writing in English.
{{Int:Please-translate}}.

This is a reminder that the first phase of the annual review period for the Universal Code of Conduct and Enforcement Guidelines will be closing soon. You can make suggestions for changes through [[d:Q614092|the end of day]], 3 February 2025. This is the first step of several to be taken for the annual review.
[[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review|Read more information and find a conversation to join on the UCoC page on Meta]]. After review of the feedback, proposals for updated text will be published on Meta in March for another round of community review. 

Please share this information with other members in your community wherever else might be appropriate.

-- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 3 februari 2025 kl. 01.48 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=28198931 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt; Upcoming Language Community Meeting (Feb 28th, 14:00 UTC) and Newsletter&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;message&quot;/&gt;
Hello everyone!
[[File:WP20Symbols WIKI INCUBATOR.svg|right|frameless|150x150px|alt=An image symbolising multiple languages]]
We’re excited to announce that the next '''Language Community Meeting''' is happening soon, '''February 28th at 14:00 UTC'''! If you’d like to join, simply sign up on the '''[[mw:Wikimedia_Language_and_Product_Localization/Community_meetings#28_February_2025|wiki page]]'''.

This is a participant-driven meeting where we share updates on language-related projects, discuss technical challenges in language wikis, and collaborate on solutions. In our last meeting, we covered topics like developing language keyboards, creating the Moore Wikipedia, and updates from the language support track at Wiki Indaba.

'''Got a topic to share?''' Whether it’s a technical update from your project, a challenge you need help with, or a request for interpretation support, we’d love to hear from you! Feel free to '''reply to this message''' or add agenda items to the document '''[[etherpad:p/language-community-meeting-feb-2025|here]]'''.

Also, we wanted to highlight that the sixth edition of the Language &amp; Internationalization newsletter (January 2025) is available here: [[:mw:Special:MyLanguage/Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter/2025/January|Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter/2025/January]]. This newsletter provides updates from the October–December 2024 quarter on new feature development, improvements in various language-related technical projects and support efforts, details about community meetings, and ideas for contributing to projects. To stay updated, you can subscribe to the newsletter on its wiki page: [[:mw:Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter|Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter]].

We look forward to your ideas and participation at the language community meeting, see you there!
&lt;section end=&quot;message&quot;/&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;bdi lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]&lt;/bdi&gt; 22 februari 2025 kl. 09.28 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SSethi (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=28217779 --&gt;

== Universal Code of Conduct annual review: proposed changes are available for comment ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
My apologies for writing in English.
{{Int:Please-translate}}.

I am writing to you to let you know that [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/Proposed_Changes|proposed changes]] to the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Universal Code of Conduct (UCoC) Enforcement Guidelines]] and [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) Charter]] are open for review. '''[[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/Proposed_Changes|You can provide feedback on suggested changes]]''' through the [[d:Q614092|end of day]] on Tuesday, 18 March 2025. This is the second step in the annual review process, the final step will be community voting on the proposed changes.
[[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review|Read more information and find relevant links about the process on the UCoC annual review page on Meta]].

The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|you may review the U4C Charter]].

Please share this information with other members in your community wherever else might be appropriate.

-- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] 7 mars 2025 kl. 19.50 (CET)

&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=28307738 --&gt;

== Snart kommer din wiki endast kunna läsas ==

&lt;section begin=&quot;server-switch&quot;/&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Läs det här på ett annat språk]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Tech%2FServer+switch&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]

[[foundation:|Wikimedia Foundation]] kommer att växla trafiken mellan sina datacenter. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimedia-wikier kan förbli online, även om någon form av katastrof skulle inträffa.

All trafik kommer att bytas '''{{#time:j xg|2025-03-19|sv}}'''. Övergången börjar '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2025-03-19T14:00|en}} {{#time:H:i e|2025-03-19T14:00}}]'''.

På grund av begränsningar i [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], måste tyvärr all redigering upphöra medan övergången pågår. Vi ber om ursäkt för avbrottet och arbetar för att minimera det i framtiden. 

En notis om det här kommer visas på alla wikier 30 minuter innan händelsen inträffar. Bannern kommer synas fram tills slutet av operationen. 

'''Under en kort tidsperiod kommer det bara vara möjligt att läsa, men inte redigera alla wikier.'''

*Man kommer inte kunna redigera i upp till en timme på {{#time:l j xg Y|2025-03-19|sv}}.
*Försöker du redigera eller spara något under denna tid kommer du få ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar går förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan borde du kunna spara din redigering. Vi rekommenderar ändå att du skapar kopior av dina ändringar, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Bakgrundsjobb kommer vara långsammare och vissa kanske försvinner. Rödlänkar kanske inte uppdateras lika snabbt som vanligt. Om du skapar en artikel som det länkas till någon annanstans ifrån, kommer länken förbli röd längre än vanligt. En del långtidsskript kommer att behöva stoppas.
* Vi förväntar oss att kodutrullningen sker precis som vilken annan vecka som helst. Viss kodfrysning kan däremot stundtals ske punktligt om operationen kräver det efteråt.
* [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] kommer vara otillgänglig i ungefär 90 minuter.

Projektet kan skjutas fram om det skulle behövas. Du kan [[wikitech:Switch_Datacenter|läsa tidsschema på wikitech.wikimedia.org]]. Alla ändringar kommer att tillkännages i tidsplanen. 

'''Dela gärna informationen med din gemenskap.'''&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;server-switch&quot;/&gt;

&lt;bdi lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]&lt;/bdi&gt; 15 mars 2025 kl. 00.14 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&amp;oldid=28307742 --&gt;

== Final proposed modifications to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and U4C Charter now posted ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
The proposed modifications to the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines]] and the U4C Charter [[m:Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Proposed_Changes|are now on Meta-wiki for community notice]] in advance of the voting period. This final draft was developed from the previous two rounds of community review. Community members will be able to vote on these modifications starting on 17 April 2025. The vote will close on 1 May 2025, and results will be announced no later than 12 May 2025. The U4C election period, starting with a call for candidates, will open immediately following the announcement of the review results. More information will be posted on [[m:Special:MyLanguage//Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election|the wiki page for the election]] soon.

Please be advised that this process will require more messages to be sent here over the next two months. 

The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]].

Please share this message with members of your community so they can participate as well.

-- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 4 april 2025 kl. 04.04 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=28469465 --&gt;

== Vote now on the revised UCoC Enforcement Guidelines and U4C Charter ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;

The voting period for the revisions to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines (&quot;UCoC EG&quot;) and the UCoC's Coordinating Committee Charter is open now through the end of 1 May (UTC) ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 find in your time zone]). [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Voter_information|Read the information on how to participate and read over the proposal before voting]] on the UCoC page on Meta-wiki.

The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review of the EG and Charter was planned and implemented by the U4C. Further information will be provided in the coming months about the review of the UCoC itself. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]].

Please share this message with members of your community so they can participate as well.

In cooperation with the U4C -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 17 april 2025 kl. 02.34 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=28469465 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;Vote on proposed modifications to the UCoC Enforcement Guidelines and U4C Charter&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
The voting period for the revisions to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and U4C Charter closes on 1 May 2025 at 23:59 UTC ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 find in your time zone]). [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025/Voter information|Read the information on how to participate and read over the proposal before voting]] on the UCoC page on Meta-wiki.

The [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|review the U4C Charter]].

Please share this message with members of your community in your language, as appropriate, so they can participate as well.

In cooperation with the U4C -- &lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
[[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 29 april 2025 kl. 05.40 (CEST)&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=28618011 --&gt;

== We will be enabling the new Charts extension on your wiki soon! ==

''(Apologies for posting in English)''

Hi all! We have good news to share regarding the ongoing problem with graphs and charts affecting all wikis that use them.

As you probably know, the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Graph|old Graph extension]] was disabled in 2023 [[listarchive:list/wikitech-l@lists.wikimedia.org/thread/EWL4AGBEZEDMNNFTM4FRD4MHOU3CVESO/|due to security reasons]]. We’ve worked in these two years to find a solution that could replace the old extension, and provide a safer and better solution to users who wanted to showcase graphs and charts in their articles. We therefore developed the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|Charts extension]], which will be replacing the old Graph extension and potentially also the [[:mw:Extension:EasyTimeline|EasyTimeline extension]].

After successfully deploying the extension on Italian, Swedish, and Hebrew Wikipedia, as well as on MediaWiki.org, as part of a pilot phase, we are now happy to announce that we are moving forward with the next phase of deployment, which will also include your wiki.

The deployment will happen in batches, and will start from '''May 6'''. Please, consult [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart/Project#Deployment Timeline|our page on MediaWiki.org]] to discover when the new Charts extension will be deployed on your wiki. You can also [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|consult the documentation]] about the extension on MediaWiki.org.

If you have questions, need clarifications, or just want to express your opinion about it, please refer to the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension_talk:Chart/Project|project’s talk page on Mediawiki.org]], or ping me directly under this thread. If you encounter issues using Charts once it gets enabled on your wiki, please report it on the [[:mw:Extension_talk:Chart/Project|talk page]] or at [[phab:tag/charts|Phabricator]].

Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 6 maj 2025 kl. 17.07 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Sannita (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&amp;oldid=28663781 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;Call for Candidates for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
The results of voting on the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) Charter is [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025#Results|available on Meta-wiki]].

You may now [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025/Candidates|submit your candidacy to serve on the U4C]] through 29 May 2025 at 12:00 UTC. Information about [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|eligibility, process, and the timeline are on Meta-wiki]]. Voting on candidates will open on 1 June 2025 and run for two weeks, closing on 15 June 2025 at 12:00 UTC.

If you have any questions, you can ask on [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|the discussion page for the election]]. -- in cooperation with the U4C, &lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;bdi lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|diskussion]])&lt;/bdi&gt; 16 maj 2025 kl. 00.06 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=28618011 --&gt;

== RfC ongoing regarding Abstract Wikipedia (and your project) ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
''(Apologies for posting in English, if this is not your first language)''

Hello all! We opened a discussion on Meta about a very delicate issue for the development of [[:m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia|Abstract Wikipedia]]: where to store the abstract content that will be developed through functions from Wikifunctions and data from Wikidata. Since some of the hypothesis involve your project, we wanted to hear your thoughts too. 

We want to make the decision process clear: we do not yet know which option we want to use, which is why we are consulting here. We will take the arguments from the Wikimedia communities into account, and we want to consult with the different communities and hear arguments that will help us with the decision. The decision will be made and communicated after the consultation period by the Foundation.

You can read the various hypothesis and have your say at [[:m:Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content|Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content]]. Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|&lt;span class=&quot;signature-talk&quot;&gt;{{int:Talkpagelinktext}}&lt;/span&gt;]]) 22 maj 2025 kl. 17.26 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Sannita (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&amp;oldid=28768453 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;Wikimedia Foundation Board of Trustees 2025 Selection &amp; Call for Questions&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''

Dear all,

This year, the term of 2 (two) Community- and Affiliate-selected Trustees on the Wikimedia Foundation Board of Trustees will come to an end [1]. The Board invites the whole movement to participate in this year’s selection process and vote to fill those seats.

The Elections Committee will oversee this process with support from Foundation staff [2]. The Governance Committee, composed of trustees who are not candidates in the 2025 community-and-affiliate-selected trustee selection process (Raju Narisetti, Shani Evenstein Sigalov, Lorenzo Losa, Kathy Collins, Victoria Doronina and Esra’a Al Shafei) [3], is tasked with providing Board oversight for the 2025 trustee selection process and for keeping the Board informed. More details on the roles of the Elections Committee, Board, and staff are here [4].

Here are the key planned dates:

* May 22 – June 5: Announcement (this communication) and call for questions period [6]
* June 17 – July 1, 2025: Call for candidates
* July 2025: If needed, affiliates vote to shortlist candidates if more than 10 apply [5]
* August 2025: Campaign period
* August – September 2025: Two-week community voting period
* October – November 2025: Background check of selected candidates
* Board’s Meeting in December 2025: New trustees seated

Learn more about the 2025 selection process - including the detailed timeline, the candidacy process, the campaign rules, and the voter eligibility criteria - on this Meta-wiki page [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025|[link]]].

'''Call for Questions'''

In each selection process, the community has the opportunity to submit questions for the Board of Trustees candidates to answer. The Election Committee selects questions from the list developed by the community for the candidates to answer. Candidates must answer all the required questions in the application in order to be eligible; otherwise their application will be disqualified. This year, the Election Committee will select 5 questions for the candidates to answer. The selected questions may be a combination of what’s been submitted from the community, if they’re alike or related. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates|[link]]]

'''Election Volunteers'''

Another way to be involved with the 2025 selection process is to be an Election Volunteer. Election Volunteers are a bridge between the Elections Committee and their respective community. They help ensure their community is represented and mobilize them to vote. Learn more about the program and how to join on this Meta-wiki page [[m:Wikimedia_Foundation_elections/2025/Election_volunteers|[link].]]

Thank you!

[1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Results

[2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Committee:Elections_Committee_Charter

[3] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Resolution:Committee_Membership,_December_2024

[4] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections_committee/Roles

[5] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/FAQ

[6] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates

Best regards,

Victoria Doronina

Board Liaison to the Elections Committee

Governance Committee&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 28 maj 2025 kl. 05.07 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=28618011 --&gt;</text>
      <sha1>4pzonug3qjgiu0z8pcfg23h0a0c01s0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks:Administratörer</title>
    <ns>14</ns>
    <id>16</id>
    <revision>
      <id>17028</id>
      <parentid>2948</parentid>
      <timestamp>2008-01-11T19:28:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>17028</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="lkasvtmr9x5mm1n0za6w190i6e5hwh2" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Administration|Administratörer]]</text>
      <sha1>lkasvtmr9x5mm1n0za6w190i6e5hwh2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks</title>
    <ns>14</ns>
    <id>17</id>
    <revision>
      <id>42807</id>
      <parentid>23839</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T00:02:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Romaine</username>
        <id>1072</id>
      </contributor>
      <comment>Fix interwiki conflict</comment>
      <origin>42807</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="4bvyurw5gnu1ho87iwd41i2bi8h5er1" xml:space="preserve">[[Kategori:Topp]]</text>
      <sha1>4bvyurw5gnu1ho87iwd41i2bi8h5er1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks:Användare</title>
    <ns>14</ns>
    <id>18</id>
    <revision>
      <id>31564</id>
      <parentid>2950</parentid>
      <timestamp>2011-09-23T07:17:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>inte komplett, länkar till specialsidan, SÄ och Bybrunnen</comment>
      <origin>31564</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="323" sha1="27kczvzzgcoph237oss2rgxtn5ti8sw" xml:space="preserve">Notera att endast de som explicit lagt in kategorin på sin användarsida noteras här, och en del av användarna kanske inte längre är aktiva. Se [[Special:Användare]] för en komplett lista, [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]] och [[Special:Senaste ändringar]] för aktiva användare.

[[Kategori:Wikibooks|Användare]]</text>
      <sha1>27kczvzzgcoph237oss2rgxtn5ti8sw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks:Byråkrater</title>
    <ns>14</ns>
    <id>19</id>
    <revision>
      <id>27216</id>
      <parentid>17027</parentid>
      <timestamp>2010-02-25T09:05:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Tog bort gammal länk</comment>
      <origin>27216</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="au5sfr4qgi9nhu3fdecptvaz9by1tso" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Administration|Byråkrater]]</text>
      <sha1>au5sfr4qgi9nhu3fdecptvaz9by1tso</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C</title>
    <ns>0</ns>
    <id>28</id>
    <revision>
      <id>53442</id>
      <parentid>52407</parentid>
      <timestamp>2022-12-08T10:53:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NicoScribe</username>
        <id>6567</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version av [[Special:Contributions/2409:4063:230A:EA0A:AC5D:DFCB:34DF:1EBE|2409:4063:230A:EA0A:AC5D:DFCB:34DF:1EBE]] ([[User talk:2409:4063:230A:EA0A:AC5D:DFCB:34DF:1EBE|diskussion]]) ogjord ?</comment>
      <origin>53442</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6704" sha1="1t02vw74i2i5aenf81yuptwc1o5nqjd" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }}
=Framsidan.=

&lt;center&gt;
[[Bild:ANSI-C Källkod.jpg]]
=== Programmering i ANSI-C. ===
En bok om programspråkets uppbyggnad och funktion, (med  programexempel).
&lt;/center&gt;

== Inledning ==

Programspråket &quot;ANSI-C&quot; är den variant av [[w:programspråket C|programspråket C]] som standardiserats av ([[w:ANSI|ANSI]]).

Själva &quot;språket&quot; är egentligen de regler enligt vilka [[w:källkod|källkod]]en måste skrivas för att en c-[[w:kompilator|kompilator]] skall kunna tolka den och generera [[w:objektkod|objektkod]], som sedan kan länkas till ett körbart program.

Källkoden lagras i en eller flera [[w:ASCII|ASCII]]-textfiler som vanligtvis skapas med en [[w:texteditor|texteditor]] - och det är källkoden som är det intressanta för oss, då det är där själva [[w:programmering|programmering]]en utförs.

Den största fördelen med att skriva [[w:Datorprogram|program]] i ANSI-C är att det finns kompilatorer för språket till i stort sett alla existerande [[w:plattform (datorteknik)|datorplattformar]]. Den största nackdelen är att språket inte är speciellt kraftfullt, när det gäller t.ex. modularisering och typkontroll, vilket gör det svårt att skriva stora och komplexa program.

== Ursprung ==
[[w:sv:Programspråket C|Programspråket C]] skapades vid [[w:sv:Bell Telephone Laboratories|Bell Telephone Laboratories]], (då endast en makro[[w:sv:assembler|assembler]]), främst av [[w:sv:Dennis M. Ritchie|Dennis M. Ritchie]] som även var den drivande kraften bakom skapandet av operativsystemet [[w:sv:UNIX|UNIX]] . C och UNIX är starkt knutna till varandra.

== Några tips ==
Om du vill prova något av de exempel som förekommer i den här boken, rekommenderas att du inte klipper ut texten från sidorna och sedan klistrar in den i din texteditor. Genom att skriva koden själv lär du dig att hitta tangenterna för de specialtecken som behövs samt hur syntaxen för ANSI-C skall se ut, vilket är viktigt för att allt skall fungera som det är tänkt.

== Texteditorer ==
Många utvecklingspaket (se kompilatorer nedan) har ett skal med en inbyggd editor och direktlänkar till kompilator / linker, debugger och liknande. Sådana editorer / utvecklingspaket rekommenderas, speciellt till nybörjare inom programmering då dom är lätta att använda och ofta visas källkoden med olika färger för olika typer av text (eng; ''syntax highlighting''). Motsvarande egenskaper finns hos en del avancerade editorer såsom vi och emacs, och dessa fungerar alltså själva som utvecklingspaket. En viktig aspekt hos editorn är att den använder en font med fast teckenbredd annars blir källkoden mer eller mindre oläsbar. Man bör även minska längden på en [Tab] eller [-&gt;|] (tabulering) från det normala 8 till 2, 3, eller 4 för att öka läsbarheten.
 Exempel med fast teckenbredd :&lt;br&gt;
       char M[] = &quot;Lika många MMMMMMMM&quot;;
       char I[] = &quot;Lika långa IIIIIIII&quot;;&lt;br&gt;
Här samma kod med &quot;normaltext&quot; :
:::char M[] = &quot;Lika många MMMMMMMM&quot;;
:::char I[] = &quot;Olika långa IIIIIIII&quot;;&lt;br&gt;

====Länkar:====
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#E0F0E0&quot; align=&quot;left&quot;|Nedan följer en lista på nätplatser där det går att ladda ner texteditorer till några olika plattformar.

*[http://www.pnotepad.org/ Programmer's Notepad för Windows (kraftfull editor med en stor mängd finesser)]
*[http://www.textpad.com/ Textpad för Windows (visar C syntax i olika färger)]
*[http://www.gnu.org/software/emacs/ GNU Emacs (populär och kraftfull editor för bl.a. Unix, GNU/Linux, Mac OS X och Windows)]
*[http://www.vim.org/ Vim (utökad version av Unix' traditionella kraftfulla editor, för bl.a. Unix, GNU/Linux, Mac OS X, Windows, Amiga och OS/2)]
*[http://scribes.sourceforge.net/ Scribes, ny och populär grafisk editor för bl.a. GNU/Linux]
|}

==Kompilatorer:==
De allra flesta C och C++ kompilatorer har stöd för ANSI-C, och går därmed bra att använda för att testa exemplen i den här boken. Har du redan en C/C++ &quot;Devpac&quot; eller liknande så är den troligen utmärkt. Det viktiga är att standardbiblioteken¹ som ingår i ANSI-C finns med.

:¹ Se [[Programmering i ANSI-C/Tabeller#Standardbibliotek :|standardbibliotek]] på tabellsidan för en komplett lista.

====Länkar:====
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#E0F0F0&quot; align=&quot;left&quot;|Nedan följer en lista på nätplatser där det går att ladda ner ANSI-C kompilatorer till några olika plattformar.

*[http://gcc.gnu.org/ GNU Compilator Collection, en fri kompilator (för flera UNIX-liknande system, som GNU/Linux)]
*[http://www.bloodshed.net/devcpp.html Bloodshed Dev-C++ (för Windows)]
*[http://www.delorie.com/djgpp/getting.html DJGPP (skapar 32-bit DOS)]
*[http://fabrice.bellard.free.fr/tcc/ Tiny C Compiler för (linux)]
*[http://www.borland.com/products/downloads/index.html Borland (flertal olika, bla Turbo C++)]
*[http://www.google.com/search?hl=sv&amp;ie=UTF-8&amp;q=%22ANSI+C+compiler%22&amp;lr= Sök efter &quot;ANSI C compiler&quot; (med google)]
|}

==Bokens syntax:==

I den här boken förekommer ett antal standardmetoder att markera olika typer av objekt i texten. Här en lista:

{| width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|bgcolor=&quot;#F0F7FF&quot; align=&quot;left&quot;|'''[[Programmering i ANSI-C/Nyckelord|Nyckelord]]''', skrivs alltid i fetstil, (med undantag för källkodsexempel där endast preformaterad normaltext används). Exempel: '''if''', '''unsigned int''', '''sizeof'''.
|-
|bgcolor=&quot;#F0F7FF&quot; align=&quot;left&quot;|&quot;namn&quot;, är en referens till ett funktionsnamn, en variabel eller ett makro till exempel i ett stycke källkod eller i en funktionsdefinition. Namnet är alltid identiskt, (inklusive VERSALER och gemener), med det objekt som referensen avser. Exmpel: &quot;printf&quot;, &quot;antal&quot;, &quot;EOF&quot;, &quot;*pekare&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#F0F7FF&quot; align=&quot;left&quot;|[[Programmering i ANSI-C/Tabeller|Tabeller]], är en intern länk till en annan sida i boken.
|-
|bgcolor=&quot;#F0F7FF&quot; align=&quot;left&quot;|[[Programmering i ANSI-C/Tabeller#Teckenuppsättning|Tabeller -&gt; teckenuppsättning]], är en intern länk till en rubrik i boken, (möjligtvis på samma sida som länken finnes).
|-
|bgcolor=&quot;#F0F7FF&quot; align=&quot;left&quot;|[[w:C (programspråk)|&lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;Programspåket C&lt;/span&gt;]], (grön länk), är en extern länk, antigen till någon annan sida i wikibooks men vanligare till en sida i wikipedian.
|}

[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]
[[Kategori:Programmering]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Manualer]]
[[kategori:Alfabetiskt index|P]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/P]]


[[de:C-Programmierung]]
[[en:Programming:C]]
[[es:Programación en C (fundamentos)]]
[[fr:Programmation C]]
[[gl:Programación en C]]
[[ja:C言語]]
[[nl:Programmeren in C]]
[[pl:Programowanie:C]]</text>
      <sha1>1t02vw74i2i5aenf81yuptwc1o5nqjd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Välkommen</title>
    <ns>10</ns>
    <id>47</id>
    <revision>
      <id>32044</id>
      <parentid>28118</parentid>
      <timestamp>2011-10-23T12:18:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>1. Detta är inte svenska Wikibooks, det är svenskspråkiga. 2.Språk skrivs i vilket fall aldrig med versal i mening</comment>
      <origin>32044</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1492" sha1="sl9jl8uzns3gsbni32qxl8gfq6tnvyd" xml:space="preserve">{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em&quot; 
|-
|align=center|&lt;big&gt;'''Välkommen'''&lt;/big&gt;&lt;br&gt;

----

''Varmt välkommen till svenskspråkiga '''Wikibooks'''! Hoppas att du kommer att trivas här.&lt;br&gt;
Gå gärna till [[Hjälp:Hjälpportalen|Hjälpportalen]] om du inte är van vid wikitekniken och vill lära dig grunderna om namngivning, sidredigering m.m.&lt;br&gt; 
Är det något du undrar över får du gärna ställa frågor vid [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]].&lt;br&gt; 
Om du varit aktiv på Wikipedia innan så kan det vara bra att se [[Hjälp:Wikibooks för Wikipedianer|vilka skillnader]] det är mellan projekten. &lt;br/&gt;&lt;br/&gt;Med vänliga hälsningar&lt;br/&gt;{{{1|~~&lt;includeonly&gt;~&lt;/includeonly&gt;}}} 
|}&lt;noinclude&gt;
[[kategori:Meddelandemallar]]
&lt;/noinclude&gt;
&lt;noinclude&gt;
-----
Användning:&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{subst:Välkommen}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
infogar mallen med din signatur som hälsning. Inget datum.&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{subst:Välkommen|~~~~}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
infogar mallen med din signatur och datum som hälsning.&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{subst:Välkommen|Wikibookianerna}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
infogar mallen med Wikibookianerna som hälsning.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
subst: gör att en kopia av mallen infogas och senare ändringar av mallen påverkar inte dessutom slipper datorn hämta mallen varje gång sidan öppnas.&lt;br&gt;
'''OBS!''' subst: måste vara med annars funkar inte mallen riktigt! 
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>sl9jl8uzns3gsbni32qxl8gfq6tnvyd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Andra språk</title>
    <ns>10</ns>
    <id>52</id>
    <revision>
      <id>48681</id>
      <parentid>48679</parentid>
      <timestamp>2019-03-25T17:51:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Autom</username>
        <id>6170</id>
      </contributor>
      <comment>uppdaterar, se diskussionssidan</comment>
      <origin>48681</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="677" sha1="7bm61ldmg1lfg5614lbexm86endmi94" xml:space="preserve">;&lt;small&gt;Wikibooks finns nu på 121 språk&lt;/small&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left:2em; margin-right:2em; font-size:120%;&quot;&gt;
[[:en:|English (Engelska)]] – [[:hu:|Magyar (Ungerska)]] – [[:de:|Deutsch (Tyska)]] – [[:fr:|Français (Franska)]] – [[:pt:|Português (Portugisiska)]] – [[:ja:|日本語 (Japanska)]] – [[:it:|Italiano (Italienska)]] – [[:es:|Español (Spanska)]] – [[:nl:|Nederlands (Nederländska)]] – [[:pl:|Polski (Polska)]] – [[:th:|ไทย (Thai)]] – [[:he:|עברית (Hebreiska)]] – [[:id:|Bahasa Indonesia (Indonesiska)]] – [[:fi:|Suomi (Finska)]] – [[:sq:|Shqip (Albanska)]]
&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:mallar för huvudsidan]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7bm61ldmg1lfg5614lbexm86endmi94</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Searchquery</title>
    <ns>8</ns>
    <id>60</id>
    <revision>
      <id>33095</id>
      <parentid>2991</parentid>
      <timestamp>2012-01-27T12:59:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hoo man</username>
        <id>2367</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: Security fix: [[WMFblog:2011/10/03/native-https-support-enabled-for-all-wikimedia-foundation-wikis/|protocol-relative URLs]] per https://meta.wikimedia.org/?oldid=3197161 ([[m:Stewards' noticeboard|questions?]]).</comment>
      <origin>33095</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="161" sha1="9k7vmqatk9ojrn0a87bpn4y0bnn74tg" xml:space="preserve">&lt;big&gt;För sökbegreppet &quot;$1&quot;: &lt;a href=&quot;//sv.wikibooks.org/wiki/$1&quot;&gt;gå till&lt;/a&gt; &lt;a href=&quot;//sv.wikibooks.org/w/wiki.phtml?title=$1&amp;action=edit&quot;&gt;redigera&lt;/a&gt;&lt;/big&gt;</text>
      <sha1>9k7vmqatk9ojrn0a87bpn4y0bnn74tg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>66</id>
    <revision>
      <id>37160</id>
      <parentid>28561</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T12:46:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Länkade till formelbladet i Matematik för årskurs 7-9</comment>
      <origin>37160</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2641" sha1="d1xs9r9mudjdzka3iqxrmwx339zlj3f" xml:space="preserve">En formelsamling är något alla teknikstuderande ägt minst en under livet och alltså en mycket spridd typ av publikation. Här har du chansen att vara med och skapa wikibooksversionen. 

Antingen genom att gå in under rätt rubrik ovan och lägga till ditt bidrag eller lägg ditt bidrag i [[Formelsamling/Buffer|bufferten]] om du inte vet var eller hur det ska stå.

I [[Wikibooks:Önskelista/Formelsamling|Önskelistan]] lägger du förslag på sånt du tycker borde vara med.

==[[/SI/|Generellt enligt SI-systemet]]==
===[[/SI/Prefix|Prefix]]===
===Enheter===
====[[/SI/Grundenheter/|Grundenheter]]====
====[[/SI/Härledda enheter/|Härledda enheter]]====
==[[/Matematik/]]==
En formelsamlig för högstadiematematik finns i läromedlet Matematik för årskurs 7-9 och kan hittas här: [[Matematik för årskurs 7-9/Formelblad]].
=== [[/Matematik/Algebra|Algebra]] ===
=== [[/Matematik/Lineär Algebra|Linjär algebra]] ===
=== [[/Matematik/Elementära funktioner|Elementära funktioner]] ===
=== [[/Matematik/Serier och summor|Serier och summor]] ===
=== [[/Matematik/Transformer|Transformer]] ===
=== [[/Matematik/Differentialkalkyl|Differentialkalkyl]] ===
=== [[/Matematik/Derivering och integrering|Derivering och integrering]] ===
=== [[/Matematik/Geometri|Geometri]] ===

=== [[/Matematik/Komplexa tal|Komplexa tal]] ===

=== [[/Matematik/Trigonometri|Trigonometri]] ===
=== [[/Matematik/Tabell över delare|Tabell över delare]] ===
=== [[/Matematik/Taylorutvecklingar|Taylorutvecklingar]] ===

== [[/Fysik/]] ==
=== [[/Fysik/Fysikaliska konstanter|Fysikaliska konstanter]] ===
=== [[/Fysik/Mekanik|Mekanik]] ===
=== [[/Fysik/Optik|Optik]] ===
=== [[/Fysik/Vågor och vågrörelser/|Vågor och vågrörelser]] ===
=== [[/Fysik/Elektromagnetism/|Elektromagnetism]] ===


== [[/Kemi/]] ==
=== [[/Kemi/Periodiska systemet|Periodiska systemet]] ===

== [[/Ellära/]] ==
=== [[/Ellära/Storheter och enheter|Storheter och enheter]] ===


== Tabeller ==
=== [[/Tabeller/Omvandlingsfaktorer/|Omvandlingsfaktorer]] ===
=== [[/Tabeller/Tyngdacceleration vid havsytan för olika latituder/|Tyngdacceleration vid havsytan för olika latituder]] ===
=== [[/Tabeller/Ljudhastighet i olika medier/|Ljudhastighet i olika medier]] ===
=== [[/Tabeller/Energiinnehåll i bränslen/|Energiinnehåll i bränslen]] ===
=== [[/Tabeller/Mekaniska och termiska data/|Mekaniska och termiska data]] ===

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

[[kategori:Alfabetiskt index|Formelsamling]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:Formelsamling]]

[[Kategori:SAB: Uc Fysik och kemi|Formelsamling]]
[[Kategori:SAB: T Matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]</text>
      <sha1>d1xs9r9mudjdzka3iqxrmwx339zlj3f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB</title>
    <ns>14</ns>
    <id>73</id>
    <revision>
      <id>25988</id>
      <parentid>25946</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T13:38:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25988</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="263" sha1="fh8m1rmycp2xbo6luqenn1yvaw8ywwk" xml:space="preserve">===Klassifikationssystem===
[http://websok.libris.kb.se/websearch/subject SAB:S klassifikationssystem används på svenska bibliotek] - [http://www.kb.se/bibliotek/svenska-amnesord/ Sök efter SAB-kod för ett ord] - Se även [[Wikibooks:SAB]].
[[Kategori:Index]]</text>
      <sha1>fh8m1rmycp2xbo6luqenn1yvaw8ywwk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Sällskapsspel/Fia med knuff</title>
    <ns>0</ns>
    <id>79</id>
    <revision>
      <id>57274</id>
      <parentid>45001</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:40:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57274</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5119" sha1="nwcxsm2gfl9eih8ms5a4oyihbvas5by" xml:space="preserve">[[Bild:Fia med knuff liten.PNG|right]]

Fia med knuff är ett brädspel som kan spelas av två-fyra personer.

===Detta behövs===
För att spela Fia med knuff behövs ett spelbräde, sexton spelpjäser och en tärning. Spelpjäserna skall kunna delas upp i fyra grupper om fyra och skiljs åt genom att de har olika färg (oftast röd, gul, blå och grön). Tärningen är en vanlig sexsidig tärning, en så kallad [[w:T6|T6]]. Brädet har 57 mindre prickar och fyra större fläckar enligt illustration. En större fläck kallas bo.

===Att börja spela===
Spelarna väljer varsin färg och placerar sina spelpjäser i sitt bo. Spelet inleds med att alla spelare kastar tärningen varsin gång. Den spelare som slagit högst börjar. Spelordningen fortsätter därefter medurs.

{|
||[[Bild:Fia med knuff komma ut 1.PNG|framed|none|Figur 1]]||[[Bild:Fia med knuff komma ut 2.PNG|framed|none|Figur 2]]||[[Bild:Fia med knuff komma ut 3.PNG|framed|none|Figur 3]]||
|}

För att flytta ut en spelpjäs från boet till en prick på spelplanen måste spelaren slå antingen en etta eller en sexa:
*Slår spelaren en '''etta''' får denne flytta ut en av sina pjäser till den första pricken vid sidan om fläcken (enligt figur 1). Därefter är det nästa spelares tur.
*Slår spelaren en '''sexa''' får denne välja om denne vill flytta ut ''en'' spelpjäs till den sjätte spelpricken (enligt figur 2) eller flytta ut ''två'' spelpjäser till den första pricken 
*Slår spelaren '''två''', '''tre''', '''fyra''' eller '''fem''', och spelaren saknar pjäser ute på spelplanen, kan denne inte göra något drag. Turen går till nästa spelare.

===Spelets gång===
Spelarna kastar tärningen i tur och ordning och flyttar sina spelpjäser de antal steg som tärningen visar. Varje gång en spelare slår en sexa får denne, efter att ha flyttat någon av sina spelpjäser, kasta tärningen ytterligare en gång. Man får bara flytta en spelpjäs åt gången, men om man har flera spelpjäser av sin färg på spelplanen samtidigt får man välja vilken av dem man vill flytta. Den spelare som slår en etta eller en sexa får välja att flytta ut spelpjäser från sitt bo enligt reglerna ovan. Om man flyttat sin spelpjäs till en prick där en spelpjäs av en annan färg står så avlägsnas motspelarens spelpjäs och ställs i den spelarens bo. För att få flytta ut denna spelpjäs på planen igen måste spelaren slå en etta eller en sexa, enligt reglerna ovan. Om en spelare har flera pjäser på spelplanen samtidigt får han/hon inte hamna på en prick där man redan har en spelpjäs, heller inte gå om sin egen spelpjäs. Spelaren får själv välja om spelpjäsen skall flyttas en i taget eller båda i en följd om en spelare väljer att gå med samma pjäs för båda tärningsslagen och hamnar på samma ställe som en motspelare så slås motspelarens pjäs ut. en pjäs som är använd står kvar efter nästa spelare har kastat tärningen. om du passerar ditt egna bo måste du då börja om.

===Spelslut===
När spelpjäsen nått den sista pricken innan första varvet är fullbordat svänger pjäsen in mot mitten. På denna remsa får endast den spelare gå som har spelpjäser med samma färg som prickarna. När spelpjäsen nått mitten (med jämnt antal steg) avlägsnas den från brädet och är ute ur spelet.

Den spelare som först har fått ut alla sina spelpjäser har vunnit.

===Tvistemål===

Oklarheter råder huruvida det fortfarande med endast en pjäs kvar i boet av taktiskt skäl är tillåtet att välja att ändå gå på ut på den första utstegspricken, eller om sjätte pricken är den enda tillåtna i detta läge. 

===Variationer===

*Fia med knuff kan spelas utan knuff, och benämns då vanligen bara [[w:Fia|Fia]]. Fördelen med denna variant kan vara behållen familjesämja i familjer med små barn eller mycket tävlingsinriktade medlemmar - detta då det konfliktmoment som utslagsförfarandet kan innebära försvinner.

*Fia med knuff spelas även utan den begränsning som förbudet mot passerande av egen pjäs innebär. Detta leder till ett friare spel med fler möjligheter till att slå ut medspelares pjäser.

*Man kan även tillämpa att man måste slå en etta (endel spelar med tvåan som utgångssiffra) för att få lämna spelplanen från mittrutan. Man blir då möjlig att knuffa även på denna plats. För spelare som tål det blir detta ett väsentligt mera spännande spel.

===Internationell version===

Den internationellt vanligaste versionen av Fia med knuff benämns [[Ludo]]. Ludo spelas på ett spelplan med en mindre traditionstyngd layout än sin svenska släkting, fälten är t.ex. inte sällan fyrkantiga, antalet fält kan variera och färgsättning är ibland mer återhållsam. Den finns utgåvor av Ludo där spelplaner medföljer med boantal som avviker från fyra, vilket är en fördel inte bara när antalet spelare är fler, utan även när man spelar på tre och inte önskar ge någon spelare den spelfördel det innebär att ligga efter det tomma boet i turordning. 

[[kategori:sällskapsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>nwcxsm2gfl9eih8ms5a4oyihbvas5by</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Category</title>
    <ns>8</ns>
    <id>87</id>
    <revision>
      <id>3017</id>
      <timestamp>2004-08-09T06:25:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Väsk</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>3017</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8" sha1="hbk6aq4h2k9u5lvdaaqldxf3pwypcs2" xml:space="preserve">kategori</text>
      <sha1>hbk6aq4h2k9u5lvdaaqldxf3pwypcs2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Categoryarticlecount</title>
    <ns>8</ns>
    <id>89</id>
    <revision>
      <id>15278</id>
      <parentid>3019</parentid>
      <timestamp>2007-09-01T23:12:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>15278</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="cax1796ix4ax84kk8zw5k0hu2honnpn" xml:space="preserve">Det finns {{PLURAL:$1|en sida|$1 sidor}} i den här kategorin.</text>
      <sha1>cax1796ix4ax84kk8zw5k0hu2honnpn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Stub</title>
    <ns>10</ns>
    <id>90</id>
    <revision>
      <id>51272</id>
      <parentid>47591</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:41:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51272</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="483" sha1="piat0z2wjel2jfla63m3qh7yz1bzqbj" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;
&lt;div class=&quot;center&quot;&gt;{{anbox
| typ  = varning
| bild = [[Bild:Books-aj.svg_aj_ashton_01.svg|40px]]
| style = color: green; font-style: italic; text-align:left;
| text  = Denna boksida är en s.k. [[Hjälp:Stubbar|stubb]], alltså bara påbörjad.&lt;br&gt;Hjälp Wikibooks genom att {{Redigeringslänk|skriva mer}}!
}}&lt;br&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;{{#ifeq: {{{Demo|}}}|on||[[Kategori:Stubbar|{{PAGENAME}}]]}}&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>piat0z2wjel2jfla63m3qh7yz1bzqbj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>95</id>
    <revision>
      <id>48676</id>
      <parentid>48675</parentid>
      <timestamp>2019-03-25T16:52:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Autom</username>
        <id>6170</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>bryter listan helt så att det inte kan misstas för ett visningsfel</comment>
      <origin>48676</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2835" sha1="nyxvj1h61ycfa52fdv55dqemceyfq56" xml:space="preserve">{| style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
| style=&quot;background:#0000FF; border:1px solid #0000FF; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 |}
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Règle à calculs.png|120px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:22pt;&quot; | '''&amp;nbsp;&amp;nbsp; Välkommen till Wikibooks matematikportal&amp;nbsp;&amp;nbsp; '''
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Règle à calculs.png|120px]]
 |}
Matematik handlar om växthusgas, livsmedel, världens hav och vindens hastighet. Matematiken hjälper oss att förstå verkligheten i kvantitativa termer. Utan matematiken så hade vi inte lämnat stenåldern.
|}


{| cellspacing=1
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em; padding-right:1em;&quot;| 
== Grundskola ==
* [[Matematik för skolår 1]]
* [[Matematik för skolår 2]]
* [[Matematik för skolår 3]]
* [[Matematik för skolår 4]]
* [[Matematik för skolår 5]]
* [[Matematik för skolår 6]]
* [[Matematik för årskurs 7-9|Matematik för årskurs 7–9]]

|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em; padding-right:1em;&quot;|
== Gymnasieskola / komvux (lgy 11) ==
* [[Fria matteboken: matematik 2b|Matematik 2]]

== Gymnasieskola / komvux (lgy 94) ==
* [[Matematik/Matematik A|Matematik A]]
* [[Matematik/Matematik B|Matematik B]]
* [[Matematik/Matematik C|Matematik C]]
* [[Matematik/Matematik D|Matematik D]]
* [[Matematik/Matematik E|Matematik E]]
* [[Matematik/Diskret Matematik|Diskret matematik ]]


* [[Formelsamling/Matematik|Formelsamling]]
|-
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em; padding-right:1em;&quot;|
== Folkhögskola / självstudium ==
* [[Matematik/Överslagsräkning|Överslagsräkning]], när man inte är beroende av gymnasiets läroplan.
* [[Matematik/Roliga matematiska samband|Roliga matematiska samband]], några små tal avsedda att stimulera den matematiska nyfikenheten.

|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em; padding-right:1em;&quot;|
== Universitet ==
* [[Envariabelanalys]]
* [[Fourieranalys]]
* [[Linjär algebra]]
* [[Topologi]]
* [[Flervariabelanalys]]
|}

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__


[[Kategori:Läromedel]]
[[Kategori:Matematik]]
[[Kategori:Portalsidor]]


[[cy:Silff lyfrau:Mathemateg]]
[[de:Regal:Mathematik]]
[[en:Wikibooks:Mathematics bookshelf]]
[[it:Wikibooks:Ripiano Matematica]]
[[he:מדף:מתמטיקה]]</text>
      <sha1>nyxvj1h61ycfa52fdv55dqemceyfq56</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik A</title>
    <ns>0</ns>
    <id>96</id>
    <revision>
      <id>45757</id>
      <parentid>41254</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:42:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45757</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2792" sha1="ew9ski7ygrmdofd7891robztbov7wda" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


Detta kommer att bli ett läromedel i gymnasiets '''Matematik kurs A'''.

==Innehållsförteckning Matematik A==
{| width=100%
| width=50% | 
=== [[/Introduktion/]] ===
=== [[/Algebra/]] ===
[[Matematik/Matematik A/Algebra#Tal och räkning|Tal och räkning]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Primtal|Primtal]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Faktorisering|Faktorisering]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Bråk|Bråk]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Negativa tal|Negativa tal]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Räkneordning|Räkneordning]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Decimaltal|Decimaltal]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Ekvationer och uttryck|Ekvationer och uttryck]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Uttryck|Uttryck]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Förenkling av uttryck|Förenkling av uttryck]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Ekvationer|Ekvationer]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Ekvationslösning|Ekvationslösning]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Formler|Formler]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Procent|Procent]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Kvadratrötter|Kvadratrötter]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Algebra#Kalkylprogram|Kalkylprogram]]
=== [[/Funktioner/]] ===
[[Matematik/Matematik A/Funktioner#Koordinatsystem|Koordinatsystem]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Funktioner#Proportionalitet|Proportionalitet]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Funktioner#Funktionsbegreppet|Funktionsbegreppet]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Funktioner#Linjära funktioner|Linjära funktioner]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Funktioner#Räkna utan räknare|Räkna utan räknare]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Funktioner#Procent|Procent]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Funktioner#Potenser|Potenser]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Funktioner#Exponentialfunktioner|Exponentialfunktioner]]
| width=50% | 
=== [[/Geometri/]] ===
[[Matematik/Matematik A/Geometri#Vinklar|Vinklar]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Geometri#Likformighet|Likformighet]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Geometri#Trigonometri|Trigonometri]]
=== [[/Statistik/]] ===
[[Matematik/Matematik A/Statistik#Att läsa diagram|Att läsa diagram]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Statistik#Att rita diagram|Att rita diagram]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik A/Statistik#Att ljuga med statistik|Att ljuga med statistik]]
=== [[/Övningsuppgifter/]] ===
=== [[/Facit/]] ===

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__


[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Matematik A-E]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:SAB: Ta Matematik: allmänt]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>ew9ski7ygrmdofd7891robztbov7wda</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik C</title>
    <ns>0</ns>
    <id>98</id>
    <revision>
      <id>45759</id>
      <parentid>41257</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:43:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45759</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3805" sha1="gda11bbue823p6fvxhj4gfni0auu8pf" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

Detta kommer att bli ett läromedel i gymnasiets Matematik kurs C.

==Innehållsförteckning Matematik C==
{| width=100%
|
===[[/Repetition av Matematik A och Matematik B/]]===
[[Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B#Algebra|Algebra]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B#Prioriteringsregler|Prioriteringsregler]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B#Bråk|Bråk]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B#Potenser|Potenser]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B#Kvadratkomplettering och konjugatuttryck|Kvadratkomplettering och konjugatuttryck]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B#Vinklar|Vinklar]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B#Geometri och formler|Geometri och formler]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B#Linjära funktioner|Linjära funktioner]]
===[[/Algebra/]]===
[[Matematik/Matematik C/Algebra#Polynom|Polynom]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Algebra#Definition|Definition av polynom]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Algebra#Andragradsekvationer|Andragradsekvationer]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Algebra#Faktorisering|Faktorisering]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Algebra#Rationella uttryck|Rationella uttryck]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Algebra#Kvot|Kvot]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Algebra#Förkortning och förlängning|Förkortning och förlängning]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Algebra#Addition och och subtraktion|Addition och och subtraktion]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Algebra#Multiplikation och division|Multiplikation och division]]
===[[/Funktioner/]]===
[[Matematik/Matematik C/Funktioner#Linjära och kvadratiska funktioner|Linjära och kvadratiska funktioner]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Funktioner#Funktionsbegreppet|Funktionsbegreppet]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Funktioner#Linjära ekvationer|Linjära ekvationer]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Funktioner#Andragradsfunktioner|Andragradsfunktioner]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Funktioner#Exponential- och potensfunktioner|Exponential- och potensfunktioner]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Funktioner#Potenslagarna|Potenslagarna]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Funktioner#Logaritmer|Logaritmer]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Funktioner#Talet e|Talet e]]
|
===[[/Derivata/]]===
[[Matematik/Matematik C/Derivata#Definition|Definition av derivata]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Derivata#Deriveringsregler|Deriveringsregler]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Derivata#Linjära funktioner|Linjära funktioner]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Derivata#Potensfunktioner|Potensfunktioner]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Derivata#Polynomfunktioner|Polynomfunktioner]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Derivata#Exponentialfunktioner|Exponentialfunktioner]]
===[[/Talföljder och summor/]]===
[[Matematik/Matematik C/Talföljder och summor#Aritmetisk summa|Aritmetisk summa]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Talföljder och summor#Geometrisk summa|Geometrisk summa]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Talföljder och summor#Ekonomiska tillämpningar|Ekonomiska tillämpningar]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik C/Talföljder och summor#Naturvetenskapliga tillämpningar|Naturvetenskapliga tillämpningar]]
===[[/Övningsuppgifter/]]===
===[[/Facit/]]===
|}


{{stub}}


[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Matematik A-E]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:SAB: Ta Matematik: allmänt]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>gda11bbue823p6fvxhj4gfni0auu8pf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Ting om skönlitteratur</title>
    <ns>4</ns>
    <id>106</id>
    <revision>
      <id>3035</id>
      <parentid>1600</parentid>
      <timestamp>2005-03-16T14:26:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>tinget avslutat, frågan ej avgjord</comment>
      <origin>3035</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7312" sha1="axnd1ois24dihl8uc4j6c6rbr1x686a" xml:space="preserve">'''Detta ting avslutades vid midnatt mellan 15 och 16 mars 2005'''.

8 användare har svarat på frågan om Svenska Wikibooks även ska innefatta skönlitteratur och resultatet blev:
* Ja - 3 röster, 37,5%
* Nej - 2 röster, 25%
* Nej, bara om de godkänts genom ting eller liknande - 3 röster, 37,5%

Med detta får frågan anses oavgjord. /[[Användare:ShineB|ShineB]] 16 mars 2005 kl.14.26 (UTC)
----

'''Ska Svenska Wikibooks även innefatta skönlitteratur?'''

Denna fråga har tidigare diskuterats på [[Wikibooks:Bybrunnen#Skönlitteratur]].

'''Ja'''
#[[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] 19 augusti 2004 kl.21.50 (UTC) &lt;br&gt; Ja till skönlitteratur, men dra gränsen vid pornografi. Även skönlitteratur ingår som litteratur som skall läsas i skolan.
#[[Användare:Alers|Alers]] 20 augusti 2004 kl.07.16 (UTC) &lt;br&gt; Ja, till skönlitteratur, ja till erotik, men nej till stötande litteratur överhuvudtaget. Solkoll ställer sig frågan om novellen, som diskuterats här, var ''färdig''. En artikel, elelr en wikibok, vilket som helst, blir väl aldrig ''färdig'', det är väl precis tanken? &quot;Novellen&quot; i fråga var måhända stötande, men bör då förskönas av en annan användare, till dess det är ett användbart och anständigt bidrag.
#[[Användare:Filur|Filur]] 6 mars 2005 kl.13.22 (UTC) &lt;br&gt; Ja till skönlitteratur, men dessa böcker bör inte ha en prominent plats. Facklitteratur bör proriteras! Kanske en underavdelning för fiktiva verk?
&lt;!--
#[[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 20 augusti 2004 kl.08.47 (UTC) &lt;br&gt; 
--&gt;
: (''tidigare inlägg''): I framtiden, när svenska Wikibooks inkluderar läromedel i svenska, kan kollektivt författade skölitterära texter bli en viktig del av undervisningen; att rätta andras stavfel, meningsbyggnad etc blir ett sätt att både ta aktiv del av vad andra skriver och förhålla sig kritiskt till det skrivna ordet (i t.ex. dagstidningar). Jag tycker med andra ord att skönlitterära verk bör inkluderas i Wikibooks eftersom de har en viktig uppgift att fylla.


'''Nej'''
#Det håller inte i längden och i praktiken//[[Användare:Softssa|softssa]] 20 augusti 2004 kl.08.22 (UTC)
#[[Användare:Wellparp|Wellparp]] 20 augusti 2004 kl.08.42 (UTC)
&lt;!----
[[Användare:Mike|\Mike]] 23 augusti 2004 kl.18.04 (UTC)
---&gt;
:(''tidgare inlägg''): Tills vidare, och '''med undantag för''' &quot;skönlitteratur som skrivs som svenskaövning&quot;, uppstyrt via en språkkurs. Exempelvis deckaren... (bör kanske konstruera en kurs med en gång, som kan ge i uppdrag åt studenterna att skriva en deckare? :-D


'''Blank röst/neutral'''
&lt;!--
#&lt;s&gt;[[Användare:Mike|\Mike]] 19 augusti 2004 kl.22.09 (UTC)&lt;/s&gt; &lt;br&gt; 
--&gt;
: (''tidigare inlägg''): Jag vill i varje fall inte vara den som drar upp gränserna mellan &quot;erotisk skönlitteratur&quot; och pornografi - så jag måste säga att jag är tveksam.

&lt;s&gt;#[[Användare:Solkoll|Solkoll]] 19 augusti 2004 kl.22.21 (UTC)&lt;/s&gt;
: (''tidigare inlägg''): Hör inte skönlitterära källtexter egentligen hemma på wikisource?, sådant som är en ensam författares färdiga verk är ju inget annat än en källtext. Jag menar att det är skillnad på sådant och till exempel deckaren som är skapad helt och hållet med wikitekniken, vilket också är en förutsättning för dess existens, jag menar: man skriver inte &quot;wikideckaren&quot; hemma på skrivmaskinen, det är omöjligt =) Den platsar här (och även andra gemensamma verk om så sker) enligt min åsikt men inte källtexterna.

'''Linje 3'''
Skönlitterära texter accepteras '''inte''' på svenska Wikibooks om de inte har godkänts genom ett Ting eller annat liknande omröstningförfarande.
#[[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 26 augusti 2004 kl.23.03 (UTC) &lt;br&gt;
#[[Användare:Mike|\Mike]] 23 augusti 2004 kl.18.04 (UTC) Bra kompromiss!
#[[Användare:Solkoll|Solkoll]] 13 september 2004 kl.18.11 (UTC) Känns mest rätt och demokratiskt.

'''Diskussion'''
:Nu vet jag inte om jag hänger med: Vad menar du med ''källtexter'' i det här sammanhanget? Var går gränsen mellan en &quot;wikitext&quot; (exempelvis wikideckaren) och en källtext? Vilken kategori skulle till exempel kvällens &quot;novell&quot; hamna i? [[Användare:Mike|\Mike]] 19 augusti 2004 kl.23.15 (UTC)

::Vad jag menar med en källtext är en komplett (färdigskriven) text som inte är avsedd att bearbetas, skönlitteratur eller ej och sådant finns det på wikisource. Nu vet inte jag om &quot;novellen&quot; var komplett eller inte ty jag läste aldrig eländet, så jag kan inte svara på var den platsar men jag hoppas att jag klargort vad jag avsåg med mitt inlägg. [[Användare:Solkoll|Solkoll]] 19 augusti 2004 kl.23.42 (UTC)

:::Komplett eller färdigskriven?? Usch, nu är jag sådär petig igen. Nå, om jag förstår dig rätt här mitt i natten så skulle 'books vara till för arbetet med böckerna, och när (om!) de blir färdiga så ska de flyttas till 'source... Men då får du ursäkta mig att jag inte kopplar riktigt för ögonblicket, borde kanske ta det här i morgon istället, men frågan är om du anser att vi på 'books ska acceptera/uppmuntra/... skönlitterära böcker och texter? Huruvida de sedan flyttas till 'source är en annan fråga. [[Användare:Mike|\Mike]] 20 augusti 2004 kl.01.28 (UTC)

::::&quot;Komplett eller färdigskriven??&quot; blir något någonsin helt färdigt? är det inte så att man ger sig när &quot;det duger&quot;? =) Skall jag vara helt ärlig så är jag inte speciellt intresserad av skönlitteratur över huvud taget så för min del kan det kvitta om det finns här eller inte, därför ställer jag mig neutral. [[Användare:Solkoll|Solkoll]] (på brollans dator, chello är nere av nån anledning just nu)

Mats, jag kan köpa ditt argument om att &quot;kollektivt författade skönlitterära texter&quot; kan användas i undervisningen i språk. Frågan är bara - för mig - om det lämpliga i att skriva skönlitteratur för dess egen skull, eller om man ska begränsa det till en del i en språkövning. Däremot kan det mycket väl vara så att språkövningen, om jag får kalla det så, får tillräcklig kvalitet för att kunna sparas, (och därför vill jag inte riktigt rösta för skönlitteraturförbud heller). (''Definition'': Så länge det sker ett &quot;regelbundet&quot; skrivande på texten från minst tre användare, så har den &quot;tillräcklig kvalitet&quot;). (Det är inte för inte som man intresserar sig för matte, va?) 

Så mitt förslag skulle då kunna vara att vi avråder från allt skönlitterärt författande i andra fall än som en &quot;ren&quot; svenskaövning. Och att vi där ger förslag på att en t.ex. [[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare|deckare]] kan vara bra att börja med som &quot;svenskaövning&quot;? [[Användare:Mike|\Mike]] 23 augusti 2004 kl.03.45 (UTC)

: Att betrakta dekaren som ett experimentellt undantag ser jag som ett formellt snyggt alternativ. 
: Kanske är det så att kollektivt författad skönlitteratur kommer att fungera här i framtiden då wikigemenskapen fått styrfart och någon form av speciella skönlitterära kategorier har blivit verklighet. Om wikigemenskapen då fattat beslutet att t.ex. kategorin pornografi inte är välkommen kan dessa artikelbidrag lätt utrangeras.
: / [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 23 augusti 2004 kl.16.05 (UTC)</text>
      <sha1>axnd1ois24dihl8uc4j6c6rbr1x686a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B</title>
    <ns>0</ns>
    <id>111</id>
    <revision>
      <id>57269</id>
      <parentid>23464</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:38:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57269</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11462" sha1="fmys6j5ppl6f91ghcsq9e6czh0la5v2" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


__NOEDITSECTION__


== Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B ==

Det här är det första kapitlet i kursen Matematik C. Kapitlet är en genomgång av matematiken i kurserna A och B.

=== Algebra ===
Algebra är den delen av matematiken som sysselsätter sig med omskrivning av aritmetiska uttryck och ekvationer. Vi tittar närmare på vad detta betyder:
# Ett algebraiskt uttryck är en matematisk formel som innehåller siffror och bokstäver men inget likhetstecken. Uttrycket består av termer som åtskiljs av additions- och subtraktionstecken. En term består av siffror och bokstäver som åtskiljs av multiplikations- och divisionstecken och av potensernas exponenter.
# En ekvation är en matematisk formel som innehåller matematiska uttryck och ett likhetstecken. Ekvationen ''0=0'' innehåller ingen information alls. Hos alla andra ekvationer har däremot likhetstecknet en betydelse, vanligen informationen att någon form av omskrivning har gjorts.
# Ekvationer och uttryck består av symboler som representerar olika siffervärden. De värden som inte förändras kallas för konstanter. De värden som kan ändras kallas för variabler. Variabler brukar representeras av små bokstäver, t.ex. ''x'', ''y'' och ''z'', och konstanter antingen med sina siffervärden eller med stora bokstäver, t.ex. ''A'', ''B'' och ''C''.
# Aritmetik är läran om att använda de vanliga räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och potens på konstanter och variabler.
# Algebran, till sist, berättar hur och i vilken ordning dessa räknesätt ska användas när man ändrar ett uttryck eller en ekvation t.ex. för att göra det enklare.

I detta kapitel presenteras några av de vanligaste algebraiska omskrivningsreglerna:

====Prioriteringsregler====
&lt;br clear=right&gt;
*Parentesregler
{| align=right border=1 cellspacing=4
! colspan=2 | parentesregler
|-
| &lt;math&gt; \ a+(-b)=a-b &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \ a\cdot b=ab &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \ a-(-b)=a+b &lt;/math&gt; 
|-
| &lt;math&gt; \ a\cdot (-b)=a(-b)=-ab &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \ (-a)\cdot (-b)=(-a)(-b)=ab &lt;/math&gt;
|}
Prioriteringsordningen ovan kan frångås genom att man sätter in parenteser i uttrycket. Den vanligaste orsaken till att man använder parentser är när man vill tydliggöra till vilken symbol ett minustecken hör samt då man vill utföra en multiplikation på flera termer samtidigt.

En bra tumregel är att hellre sätta in för många än för få parenteser.

'''Exempel'''
{|
| &lt;math&gt;\ a=b\cdot (-c)=-bc&lt;/math&gt; 
| 
|-
| &lt;math&gt;\ a(b+c)=ab+ac &lt;/math&gt; 
| Distributiva lagen
|-
| &lt;math&gt;\ (a+b)\cdot (c+d)=ac+ad+bc+bd &lt;/math&gt; 
| Utvidgade distributiva lagen
|}

Se även konjugering och kvadratkomplettring nedan.

'''Övningar'''
: ...

{| align=right border=1
!  Prioriteringsregler
|-
| 1. Beräkning av potenser
|-
| 2. Multiplikation och division
|-
| 3. Addition och subtraktion
|}
Ett uttryck är alltså en viss uppställning av symboler, siffrorna och variablerna, som satts i en viss relation till varandra genom de räkneoperationer, addition, multiplikation etc, som ingår i uttrycket. Innan man möblerar om i en sådan uppställning bör man vara medveten om vad räkneoperationerna innebär. 

När man utför en addition skapar man en mängd, dvs man grupperar flera saker. En multiplikation är ett förenklat skrivsätt för en serie additioner: &lt;math&gt;3\cdot 5=3+3+3+3+3&lt;/math&gt; och en potens är en serie multiplikationer: &lt;math&gt;3^5=3\cdot 3\cdot 3\cdot 3\cdot 3&lt;/math&gt;. På motsvarande sätt innebär en substraktion att man delar upp en mängd och en division är en serie sådana uppdelningar.

Med detta i bakhuvudet inser man lätt att om man först utför additioner och därefter multiplikationer så påverkar additionerna multiplikationerna. Och, omvänt, om man först utför multiplikationerna så påverkar detta inte efterkommande additioner.

Man ska alltså utföra räkneoperationerna i den ordning som anges i tabellen intill. 

'''Exempel'''
:&lt;math&gt;5+3^3/9=5+3\cdot3\cdot3/9=5+27/9=5+3=8&lt;/math&gt;
: ...

'''Övningar'''
: ...

&lt;br clear=right&gt;

====Bråk====
{| align=right border=1
! colspan=2 width=400 | Regler för bråkräkning
|-
| &lt;math&gt; \frac{-a}{b}=-\frac{a}{b} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; b\neq 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \frac{-a}{-b}=\frac{a}{b} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; b\neq 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; a\cdot \frac{b}{c}=a\frac{b}{c}=\frac{ab}{c} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; c\neq 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \frac{a}{b}\cdot\frac{c}{d}=\frac{ac}{bd} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; b\neq 0, d\neq 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \frac{a}{b}\Big/\frac{c}{d}=\frac{\frac{a}{b}}{\frac{c}{d}}=\frac{a}{b}\cdot\frac{d}{c}=\frac{a}{b}\frac{d}{c}=\frac{ad}{bc} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; b\neq 0, c\neq 0, d\neq 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \frac{a}{b} + \frac{c}{d} = \frac{ad}{bd} + \frac{bc}{bd} = \frac{ad+bc}{bd} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; b\neq 0, d\neq 0 &lt;/math&gt;
|}

Ett bråk är en division mellan uttryck som innehåller heltal men inte decimaltal. I uttrycket &lt;math&gt;a \over b&lt;/math&gt; kallas ''a'' för täljare och ''b'' nämnare.&lt;br&gt;
För att addera eller subtrahera två bråktal måste man genom att utföra samma multiplikation i både täljare och nämnare skriva om ett eller bägge bråktalen så att bägge får samma nämnare. Man ska försöka hitta den minsta gemensamma nämnaren (mgn):
{|
| Förlängning
| Multiplicera både nämnare&lt;br&gt;och täljare med samma tal 
| 
&lt;math&gt; \frac{1}{7}=\frac{1 \cdot 5}{7 \cdot 5}=\frac{5}{35}&lt;/math&gt;
|-
| Förkortning
| Dela upp täljare och/eller nämnare&lt;br&gt;i flera gemensamma faktorer
| 
&lt;math&gt;\frac{49}{21}=\frac{7 \cdot7}{3 \cdot 7}=\frac{7}{3}&lt;/math&gt;
|}

'''Exempel'''
&lt;br&gt;
addition

:&lt;math&gt;\frac{1}{4}+ \frac{5}{6}=\frac{1 \cdot3}{4 \cdot 3}+\frac{5 \cdot2}{6 \cdot 2}=\frac{3}{12}+ \frac{10}{12}=\frac{3+10}{12}=\frac{13}{12}=1\frac{1}{12}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
subtraktion

:&lt;math&gt;1\frac{1}{3}- \frac{1}{2}=\frac{4}{3}- \frac{1}{2}=\frac{4 \cdot2}{3 \cdot 2}-\frac{1 \cdot3}{2 \cdot 3}=\frac{8}{6}- \frac{3}{6}=\frac{8-3}{6}=\frac{5}{6}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
multiplikation
 
:&lt;math&gt;\frac{2}{5}\cdot \frac{1}{2}=\frac{2 \cdot1}{5 \cdot 2}=\frac{2}{10}=\frac{1}{5}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
division (korsvis multiplikation) 
 
:&lt;math&gt;\frac{4}{5}\Big/\frac{2}{4}=\frac{4 \cdot4}{5 \cdot 2}=\frac{16}{10}=\frac{8}{5}=1\frac{3}{5}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;

för att hitta en gemensam nämnare kan man helt enkelt multiplicera nämnarna med varandra
 
:&lt;math&gt;\frac{2}{3}-\frac{1}{2}+\frac{4}{7}=\frac{2\cdot2\cdot7-1\cdot3\cdot7+4\cdot3\cdot2}{3\cdot2\cdot7}=\frac{28-21+24}{42}=\frac{31}{42}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
'''Övningar'''&lt;br&gt;
# Pelle har ett halvt äpple. Han skär bort en fjärdedel av det halva äpplet och ger till Lisa. Hur stor del av ett äpple har Lisa?
# ...

&lt;br clear=right&gt;

====Potenser====
{| align=right border=1
! colspan=2 width=400 | Potensregler
|-
| &lt;math&gt; a^n=a \cdot a \cdot a \cdot ... \cdot a &lt;/math&gt; 
| ''n'' stycken ''a''
|-
| &lt;math&gt; a^m \cdot a^n=a^{m+n} &lt;/math&gt; 
| 
|-
| &lt;math&gt; (a^m)^n=a^{mn} &lt;/math&gt;
| 
|-
| &lt;math&gt; a^{b^c}=a^{(b^c)} &lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; \frac{a^m}{a^n}=a^{m-n} &lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; \left( \frac{a}{b} \right)^m=\frac{a^m}{b^m} &lt;/math&gt;
| 
|- 
| &lt;math&gt; (ab)^m=a^m\cdot b^m &lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; a=a^1&lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; a^0=1 &lt;/math&gt;
| &lt;math&gt;a \ne 0&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;1^n=1&lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; a^{-1}=\frac{1}{a} &lt;/math&gt;
| &lt;math&gt; a \ne 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; a^{1/2}= \sqrt{a} &lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; a^{m/n}=(a^m)^{1/n}= \sqrt[n]{a^m} &lt;/math&gt;
| &lt;math&gt; m,n&gt;0 &lt;/math&gt;
|}

Om vi låter ''n'' vara ett naturligt tal, dvs ett positivt heltal, gäller följande:
# &lt;math&gt;a^n=a_1\cdot a_2\cdot a_3\cdot ... \cdot a_n&lt;/math&gt; betyder att ''a'' ska multipliceras med sig själv ''n'' gånger. Hela uttrycket kallas för en potens med ''a'' som bas och ''n'' som exponent. Uttrycket kallas ibland för den ''n'':te potensen av ''a''. Om a är ett minustal så blir summan positiv om potensen är ett jämnt tal, negativ om den är udda.
# &lt;math&gt;a^{1/n}=\sqrt[n]{a}&lt;/math&gt;, dvs det tal som multiplicerat med sig själv ''n'' gånger blir talet ''a''. Rötter är med andra ord egentligen onödiga, det räcker med att använda potenser.
# &lt;math&gt;a^{-n}=\frac{1}{a^n}&lt;/math&gt;, dvs det tal tal man får om man dividerar med ''a'' ''n'' gånger.

Man får passa sig lite för talet 0 när man räknar med potenser. För alla positiva heltal ''n'' gäller &lt;math&gt;0^n=0&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;n^0=1&lt;/math&gt; däremot är inte &lt;math&gt;0^0&lt;/math&gt; definierat, dvs det är förbjudet precis som &lt;math&gt;\frac{n}{0}&lt;/math&gt;.

'''Exempel'''
: ...

'''Övningar'''
# Beräkna &lt;math&gt; 4^{-2}-2^{4} &lt;/math&gt;
# Beräkna &lt;math&gt; (9^{1/2} ) ^{3} &lt;/math&gt;
# Beräkna &lt;math&gt; -2^{3} + -2^{4}&lt;/math&gt;

&lt;br clear=right&gt;

====Kvadratkomplettering och konjugatuttryck====
{| align=right border=1
! colspan=2 width=400 | Några regler
|-
| &lt;math&gt;\ (a+b)^2=a^2+2ab+b^2 &lt;/math&gt;
| Första kvadreringsregeln
|-
| &lt;math&gt;\ (a-b)^2=a^2-2ab+b^2 &lt;/math&gt;
| Andra kvadreringsregeln
|-
| &lt;math&gt;\ (a+b)(a-b)=a^2-b^2 &lt;/math&gt;
| Konjugatregeln
|}
: ...

'''Exempel'''
: ...

'''Övningar'''
#...

&lt;br clear=right&gt;

===Vinklar===
{| align=right border=1 width=500
! colspan=3 | Grundläggande begrepp och satser för vinklar
|-
! Figur || Beskrivning || Skrivsätt
|-
| [[bild:Triangel ABC.png]] 
| En triangel har hörnen ''A, B'' och ''C''. Man säger att '''vinkeln''' ''BAC'' har sin spets i hörnet ''A''. Då ingen risk för missförstånd föreligger säger man bara vinkeln ''A''.
| &lt;math&gt; BAC=x=\angle A &lt;/math&gt;
&lt;br&gt;&lt;math&gt;\angle BCD=y&lt;/math&gt;
|-
| [[bild:Spetsig vinkel.png]]
| En '''spetsig vinkel''' är mindre än &lt;math&gt;90^\circ&lt;/math&gt;. 
| &lt;math&gt;v&lt;90^\circ&lt;/math&gt;
|-
| [[bild:Rät vinkel.png]]
| En '''rät vinkel''' är &lt;math&gt;90^\circ&lt;/math&gt;. 
| &lt;math&gt;v=90^\circ&lt;/math&gt;
|-
| [[bild:Trubbig vinkel.png]]
| En '''trubbig vinkel''' är större än &lt;math&gt;90^\circ&lt;/math&gt; och mindre än &lt;math&gt;180^\circ&lt;/math&gt;. 
| &lt;br&gt;&lt;math&gt;90^\circ&lt;v&lt;180^\circ&lt;/math&gt;
|-
| [[bild:Rak vinkel.png]]
| En '''rak vinkel''' är &lt;math&gt;180^\circ&lt;/math&gt;. 
| &lt;math&gt;v=180^\circ&lt;/math&gt;
|-
| ''Bild saknas'' 
| '''Vertikalvinklar''' är lika stora
| &lt;math&gt;u=v&lt;/math&gt;
|-
| [[bild:vertikalvinklar.png]]
| När en linje skär två parallella linjer är '''vertikalvinklar''' lika stora.
| &lt;math&gt;u=v&lt;/math&gt;
|-
| [[bild:alternativvinklar.png]] 
| När en linje skär två parallella linjer är '''alternatvinklar''' lika stora.
| &lt;math&gt;u=v&lt;/math&gt;
|-
| [[bild:Triangel ABC=180.png]] 
| '''Vinkelsumman''' i en triangel är alltid &lt;math&gt;180^\circ&lt;/math&gt;.
| &lt;math&gt;a+b+c=180^\circ&lt;/math&gt;
|-
| ''Bild saknas'' 
| '''Yttervinkeln''' är lika med summan av motstående inre vinklar.
| &lt;math&gt;y=a+b&lt;/math&gt;
|-
| [[bild:Likbent_triangel.PNG]] 
| '''Basvinklarna''' i en likbenttriangel är lika stora.
| α = β
|-
| ''Bild saknas'' 
| Två vinklar som tillsammans är &lt;math&gt;90^\circ&lt;/math&gt; kallas '''komplementvinklar'''.
| &lt;math&gt;a+b=90^\circ&lt;/math&gt;
|-
| ''Bild saknas'' 
| Två vinklar som tillsammans är &lt;math&gt;180^\circ&lt;/math&gt; kallas '''supplementvinklar'''.
| &lt;math&gt;a+b=180^\circ&lt;/math&gt;
|-
| [[bild:Bisektris.png]]
| En '''bisektris''' är en linje som delar en vinkel i två lika stora vinklar.
| -
|}
: Introduktion och räkneexempel...
*Randvinklar

'''Övningar'''
#...

&lt;br clear=right&gt;

===Geometri och formler===
* Likformighet 
* Topptriangelsatsen
* Transversalsatsen
* Skalor i längd, area och volym
* Två dimensioner: Area och omkrets
* Tre dimensioner: Volym och area

&lt;br clear=right&gt;
===Linjära funktioner===
*Ekvationsystem

[[/Facit/|Här finns svaren på övningsuppgifterna]]
{{stub}}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>fmys6j5ppl6f91ghcsq9e6czh0la5v2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Administrators</title>
    <ns>8</ns>
    <id>113</id>
    <revision>
      <id>3041</id>
      <timestamp>2004-08-21T11:06:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Väsk</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>3041</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="fzslm4bam2591w5dz558f37fche9o0v" xml:space="preserve">{{SITENAME}}:Administratörer</text>
      <sha1>fzslm4bam2591w5dz558f37fche9o0v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Booksourcetext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>114</id>
    <revision>
      <id>3042</id>
      <timestamp>2004-08-21T11:08:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Väsk</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>3042</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="262" sha1="6fmodfqx81o94afarmhzzk2wxi7pl7o" xml:space="preserve">Nedan följer en lista över länkar till hemsidor som säljer nya och begagnade böcker, och mycket annan information om de böcker du söker. {{SITENAME}} har &lt;b&gt;inget&lt;/b&gt; affärssamarbete med ovanstående företag och ska inte heller tolkas som en uppmuntran.</text>
      <sha1>6fmodfqx81o94afarmhzzk2wxi7pl7o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Fromwikipedia</title>
    <ns>8</ns>
    <id>115</id>
    <revision>
      <id>3043</id>
      <timestamp>2004-08-21T11:10:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Väsk</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>Bra slogan? (direktöversatt från engelskan)</comment>
      <origin>3043</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="eexcet8m5dzdudcf3n89tzfp0ua8gnp" xml:space="preserve">Från Wikibooks, projektet för fria läroböcker.</text>
      <sha1>eexcet8m5dzdudcf3n89tzfp0ua8gnp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Printsubtitle</title>
    <ns>8</ns>
    <id>116</id>
    <revision>
      <id>3044</id>
      <timestamp>2004-08-21T11:13:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Väsk</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>3044</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="2olf5gddg7p7y1ig0d52i1rr4c7rqwj" xml:space="preserve">(Från http://sv.wikibooks.org)</text>
      <sha1>2olf5gddg7p7y1ig0d52i1rr4c7rqwj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Wikititlesuffix</title>
    <ns>8</ns>
    <id>117</id>
    <revision>
      <id>3045</id>
      <timestamp>2004-08-21T11:14:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Väsk</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>Hoppas att det här gör så att det inte står &quot;Wikipedia&quot; i alla sidors titel längre.</comment>
      <origin>3045</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9" sha1="g2xx16caiukykjr8qc330vtu2fj1qt4" xml:space="preserve">Wikibooks</text>
      <sha1>g2xx16caiukykjr8qc330vtu2fj1qt4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:GFDL</title>
    <ns>10</ns>
    <id>121</id>
    <revision>
      <id>55494</id>
      <parentid>38793</parentid>
      <timestamp>2024-07-06T09:34:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>MGA73</username>
        <id>12322</id>
      </contributor>
      <comment>Removed the disclaimers &quot;[[W:Wikipedia:Allmänt förbehåll|Förbehåll]].&quot; per [[:en:Wikipedia:GFDL standardization]]. GIMP have no disclaimers so schreenshots should also not have disclaimers. Files not from GIMP have been relicensed to [[Template:GFDL-with-disclaimers]].</comment>
      <origin>55494</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="899" sha1="cwgqveskrgq65u2ay6re5x6579huas6" xml:space="preserve">&lt;!-- denna rad behövs för att rätt visas i lista över meddelandevariabler --&gt;
&lt;div style=&quot;width: 90%; padding: 1px; border: 1px solid gray; margin: 0 auto; text-align: left;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;
{|width=&quot;90%&quot; cellspacing=&quot;0&quot; border=&quot;0&quot;  align=&quot;center&quot; cellpadding=&quot;4&quot; |
|bgcolor=&quot;F0F7FF&quot; width=&quot;80&quot; |[[File:Gnu_logo.jpg|80px|]]
|bgcolor=&quot;F0F7FF&quot; valign=&quot;top&quot; |&lt;small&gt;Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller redigera detta dokument i enlighet med villkoren i ''The GNU Free Documentation License'', Version 1.2 eller senare, utgivet av ''the Free Software Foundation''; exklusive eventuella &quot;oföränderliga avsnitt&quot; ''(invariant sections)'' och text på fram- och baksida.

Ett exemplar av denna licens finns här: &quot;[[m:Wikipedia:Text of the GNU Free Documentation License|Text of the GNU Free Documentation License]]&quot;
&lt;/small&gt;
|-
|}
&lt;/div&gt;
[[Kategori:Bilder med GFDL-licens|{{PAGENAME}}]]</text>
      <sha1>cwgqveskrgq65u2ay6re5x6579huas6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lagen om arbetslöshetsförsäkring - en praktisk handbok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>122</id>
    <revision>
      <id>29861</id>
      <parentid>25427</parentid>
      <timestamp>2010-09-22T07:52:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>194.22.220.23</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Medlemskap i en arbetslöshetskassa */</comment>
      <origin>29861</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10868" sha1="es8bujcouw9xttmtttu6m3fyimt5ijh" xml:space="preserve">[[Bild:Justitias-vågskål,-bild-av-.gif|100px|right]]
==Inledning==
Den här boken är tänkt som handledning vid självständiga eller ledarledda studier som leder till anställning som handläggare av ersättningsärenden vid arbetslöshet, vid en av de svenska arbetslöshetskassorna.

==Lagrum==
*[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&amp;%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&amp;%24%7BBASE%7D=SFST&amp;BET=1997%3A238&amp;%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW 1997:238]  Lag om arbetslöshetsförsäkring  
*[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&amp;%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&amp;%24%7BBASE%7D=SFST&amp;BET=1997%3A835&amp;%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW 1997:835]  Förordning om arbetslöshetsförsäkring
*[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&amp;%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&amp;%24%7BBASE%7D=SFST&amp;BET=1997%3A239&amp;%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW 1997:239]  Lag om arbetslöshetskassor  
*[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&amp;%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&amp;%24%7BBASE%7D=SFST&amp;BET=1997%3A836&amp;%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW 1997:836]  Förordning om arbetslöshetskassor

==Terminologi==
*Arbetslöshetsersättning - ''ersättning''
*Arbetslöshetskassa - ''a-kassa'' el. ''kassa''
*Lagen om arbetslöshetsförsäkring - ''ALF''
*Lagen om arbetslöshetskassor - ''LAK''
*Förordning om arbetslöshetskassor - ''ALFFo''
*Förordning om arbetslöshetskassor - ''LAKFo''
*Inkomstbortfallsförsäkring - ''IBF''


==Medlemskap i en arbetslöshetskassa==
34 § Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som vid ansökningstillfället förvärvsarbetar och uppfyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. Även den som vid ansökningstillfället inte arbetar har rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa, om han eller hon uppfyllde villkoren när han eller hon senast arbetade. Rätt att bli medlem har dock inte den som är medlem i en annan arbetslöshetskassa eller har fyllt 64 år.
   När medlemskap i arbetslöshetskassan beviljas anses inträdet i kassan ha skett första dagen i den kalendermånad när ansökan om medlemskap gjordes. Lag (2009:665).

34 a § Har upphävts genom lag (2009:665).

35 § Arbetslöshetskassan skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall innehålla uppgift om 
1. varje medlems namn, personnummer, postadress och tid för inträde i kassan, och
2. de avgifter och andra belopp som medlemmen har betalat in.


36 § Medlemskapet i en arbetslöshetskassa upphör utan uppsägning den dag medlemmen fyller 65 år.

==Arbetslöshetsförsäkringen==

1 § Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare. Vissa särskilda bestämmelser som endast gäller för företagare finns i 34-37 §§.
 
2 § Vad som i denna lag sägs om medlemmar i en arbetslöshetskassa skall också tillämpas på dem som är anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan.
 
3 § Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt denna lag, om inte något annat följer av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.
Om regeringen har träffat överenskommelse med någon annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning än som föreskrivs i denna lag, skall arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor.
 
3 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, såsom försöksverksamhet under tiden den 1 juli 1997-den 30 september 1999, besluta att personer som redan får ersättning enligt denna lag skall kunna få fortsatt ersättning enligt lagen utan att villkoren i 9 §, med undantag av tredje punkten, är uppfyllda. Lag 1998:1783).

===Grund- och inkomstbortfallsförsäkring===

7 § Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt arbetsvillkoret enligt 12-14 a §§ eller studerandevillkoret enligt 19 § (medlemsvillkor). Lag (2003:330).
 
8 § Personer som omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har varit medlemmar i en annan sådan kassa får för uppfyllandet av medlemsvillkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan.

24 § Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som inte är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp).
Dagpenning i form av grundbelopp lämnas med det belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av denna lag.

===Grundvillkor för ersättning===

9 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som
1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,
3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och
5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. Lag (2000:1460).
 
9 a § Under de första 100 ersättningsdagarna i en ersättningsperiod får en sökande begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet. Detsamma gäller vid ny arbetslöshet, om tolv månader förflutit sedan den sökande senast fick ersättning och ersättningsperioden inte har löpt ut.
Möjligheten att begränsa sökandet under de första 100 dagarna gäller dock inte om en sökande påbörjar en ny ersättningsperiod i direkt anslutning till den föregående perioden. Lag (2000:1460).
 
10 § Ersättning enligt denna lag lämnas inte i följande fall.
1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i utbildning.
2. Ersättning lämnas inte till personer som är permitterade utan lön.
3. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte till personer som enligt 37 § första stycket 2 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen.
Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, med avvikelse från vad som anges i punkterna 1 och 2, föreskriva att ersättning får lämnas till personer som deltar i utbildning eller är permitterade utan lön samt de villkor för rätt till ersättning som i sådana fall skall gälla.

11 § Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om
1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar för arbetet samt andra personliga förhållanden,
2. anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som arbetstagare får som är anställda enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, är skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid jämförliga företag,
3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärder som är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och
4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i författning eller myndighets föreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om lämpligt arbete. Lag (2000:627).

===Arbetsvillkoren===

12 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde
1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad, eller
2. haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa månader (arbetsvillkor).
För att ha rätt till en inkomstrelaterad ersättning skall den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan sådan kassa får för att uppfylla arbetsvilkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan.

===Studerandevillkoret===
18 § En sökande är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om han eller hon stått till arbetsmarknadens förfogande som arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen eller förvärvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av 10 månader i anslutning till att han eller hon avslutat en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). 

För en sökande som deltagit i aktivitetsgarantin finns särskilda bestämmelser i 19 §.

När ramtiden bestäms räknas inte in den tid då en sökande har varit hindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, havandeskap, vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen.
För en sökande som avslutat sin utbildning genom att fullfölja en treårig gymnasieutbildning och är under 20 år efter att ramtiden om 10 månader i första stycket förflutit förlängs dock ramtiden till den dag den sökande fyller 20 år. Lag (2003:330).
 
19 § En sökande som deltagit i aktivitetsgarantin är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om han eller hon enligt överenskommelse i handlingsplanen enligt 24 § förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, lämnat aktivitetsgarantin för studier samt därefter genomgått och avslutat en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395).

Om ersättningen i aktivitetsgarantin baserades på en inkomstrelaterad ersättning är en sökande som uppfyllt studerandevillkoret enligt första stycket berättigad till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. I 30 a § finns särskilda regler om hur den inkomstrelaterade ersättningen bestäms.

Rätt till ersättning förutsätter att en sökande inom en ramtid av 10 månader efter att han eller hon avslutat utbildningen ansökt om ersättning. När ramtiden bestäms skall 18 § andra stycket tillämpas. Lag (2003:330).

[[Category:SAB: Okcd Arbetslöshetsförsäkring]]
[[kategori:Alfabetiskt index|L]
[[kategori:Mognande böcker]]</text>
      <sha1>es8bujcouw9xttmtttu6m3fyimt5ijh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Buffer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>126</id>
    <revision>
      <id>35755</id>
      <parentid>35753</parentid>
      <timestamp>2012-09-08T09:37:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 35753 av [[Special:Contributions/83.254.163.71|83.254.163.71]] ([[User talk:83.254.163.71|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>35755</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1022" sha1="e88dv2uoar67szzveo46j58f0pcqjrw" xml:space="preserve">Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].

{| width=&quot;100%&quot;
|bgcolor=&quot;#E0F0FF&quot;|Här kan du skriva in texter om olika formler eller enheter som borde finnas med i boken om du inte vet riktigt var du skall lägga dom eller om du kanske inte är så van wikianvändare och inte vill krångla med tabeller och liknande. Du kanske sett en sida på w:sv:wikipedia (eller någon annanstans) som beskriver något som bör vara med här, då kan du kopiera texten och klistra in den här så ser någon van wikibookist till att det kommer rätt med tiden. Och du!, inget upphovskyddat material här. (Klicka på 'redigera' ovan, eller på 'edit' till höger för att skriva.)


'''OBS - lägg till din text här nedanför:'''
|}

*&lt;!-- Under denna linje --&gt;
Basic Lift Equation

L = ½ Rho * Vsqrd * Cl * S

L = lift
Rho = density
V = True Air Speed (TAS)
Cl = Angle Of Attack
S = Fixed wing area

IAS = ½ Rho * Vsqrd

IAS = Indicated Airspeed or Dynamic Pressure (Q)

...

*&lt;!-- Och helst över denna --&gt;
[[Kategori:Formelsamling]]</text>
      <sha1>e88dv2uoar67szzveo46j58f0pcqjrw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Önskelista/Formelsamling</title>
    <ns>4</ns>
    <id>127</id>
    <revision>
      <id>45832</id>
      <parentid>22151</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:23:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>abc</comment>
      <origin>45832</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="893" sha1="17p7fmu2c081vz5elkzv18lxikfrp5e" xml:space="preserve">'''Nedanför den här raden kan du skriva in önskemål om formler du vill läsa om i den här samlingen:'''

*Jag vill läsa om foriertransformationen. // [[Användare:Solkoll|Solkoll]] 5 augusti 2004 kl.01.06 (UTC)
* Det finns många formler i det ämnet. Några av dom viktigaste finns hos [[Formelsamling matematik transformer]], avsnitt 2. 'Fourier-transform'. För att få se flera formler och upplysningar om hur dom används gör du nog bäst i att gå till [[w:Fourier-transform|Wikipedias artikel 'Fourier-transform']]
* Man måste bara lägga till Elektronegativiteten enligt pauling under kemi.
* Transformationsmatriser (framförallt rotation) är något jag aldrig minns när jag behöver
* Formler relaterade till aerodynamik skulle uppskattas. Det är ett ganska stort ämne så det borde ha en egen kategori.

[[Kategori:Önskelistor|Formelsamling]]
[[Kategori:Formelsamling]]</text>
      <sha1>17p7fmu2c081vz5elkzv18lxikfrp5e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Transformer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>132</id>
    <revision>
      <id>51918</id>
      <parentid>51917</parentid>
      <timestamp>2022-06-03T15:45:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rotavdrag</username>
        <id>9224</id>
      </contributor>
      <comment>/* z-Transform */</comment>
      <origin>51918</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3539" sha1="nxslelq7d9ndyrdgoifju38tcx9bje1" xml:space="preserve">Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].
== Konventioner ==

* Konstanter betecknas med a,b,c
* Stegfunktionen &amp;theta;(t)=1 för t&amp;ge;0 : &amp;theta;(t)=0 annars.
* Diracpulsen &amp;delta;(t) kan definieras som:
&lt;math&gt;\int^{\infty}_{- \infty}\delta (t)dt=1&lt;/math&gt;  &lt;math&gt; \wedge &lt;/math&gt;  &lt;math&gt; \delta (t)=0 &lt;/math&gt;  
&lt;math&gt;\forall&lt;/math&gt;   &lt;math&gt;t \neq 0&lt;/math&gt;

== Fourier-transform ==

&lt;h3&gt; Definitioner &lt;/h3&gt;
&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 
Om &lt;math&gt;f(t), -\infty &lt; t &lt; \infty, &lt;/math&gt; är styckvis deriverbar och absolut integrerbar då: 

* Fourier-transform:  &lt;math&gt;F( \omega )=\int_{- \infty}^{ \infty} f(t) e^{-i \omega t}dt&lt;/math&gt;

* Invers Fourier-transform: &lt;math&gt;f(t) = \frac {1}{2\pi}\int_{- \infty}^{ \infty} F( \omega ) e^{i \omega t}d\omega&lt;/math&gt;
 &lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;/table&gt;

&lt;h3&gt; Fourier-transform tabell &lt;/h3&gt;

&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; &amp;nbsp; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; f(t),g(t)\,\!&lt;/math&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; F(\omega),G(\omega)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;  1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; af(t)+bg(t)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; aF(\omega)+bG(\omega)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 2 &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; f(at), (a\in\mathbb{R}, a\neq 0) &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; \frac{1}{|a|} F\left( \frac {\omega}{a} \right) &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 3 &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; f(-t)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; F(-\omega)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 4 &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt;   \delta(t)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; 1\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 5 &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt;   \delta(t-t_0)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; e^{-j\omega t_0}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 6 &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt;   \delta^{(n)}(t)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; (j\omega)^n\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 7 &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt;   \delta^{(n)}(t-T)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; (j\omega)^ne^{-j\omega T} (n=0, 1, 2, ...)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

== Diskret Fourier-transform ==

&lt;h3&gt; Definitioner &lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt; Diskret Fourier-transform tabell &lt;/h3&gt;

== z-Transform ==
&lt;h3&gt; Definitioner &lt;/h3&gt;

&lt;h3&gt; Tabell över z-transformer&lt;/h3&gt;

&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; &amp;nbsp; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; f(t)\,\!&lt;/math&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; F(z)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;  1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt;\delta[n]\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; 1\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 2 &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; \delta[n-n_0] &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; z^{-n_0} &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 3 &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; u[n]\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; \frac{1}{1-z^{-n_0}}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 4 &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt;   -u[-n-1]\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; \frac{1}{1-z^{-1}}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 5 &lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt;   a^nu[n]\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;math&gt; \frac{1}{1-\alpha z^{-1}}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

== Laplace-transform ==

&lt;h3&gt; Definition &lt;/h3&gt;
''Laplacetransformen av f'' definieras som
:&lt;math&gt;\mathcal{L}[f](s)=\int _0 ^\infty e^{-st}f(t)dt&lt;/math&gt;, för &lt;math&gt;s\in\mathbb{C}&lt;/math&gt; sådana att integralen är konvergent.

&lt;h3&gt; Egenskaper &lt;/h3&gt;
Laplacetransformen konvergerar i ett område på formen &lt;math&gt;\{s \in \mathbb{C} : Re(s) &gt; \sigma\}&lt;/math&gt;, förutsatt att den konvergerar för något &lt;math&gt;s&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;\sigma &gt; 0&lt;/math&gt;.
*&lt;math&gt;\mathcal{L}[\lambda f + \mu g](s) = \lambda \mathcal{L}[f](s) + \mu \mathcal{L}[g](s)&lt;/math&gt;
*&lt;math&gt;\mathcal{L}\left[\frac{df}{dx}(x)\right](s) = s \mathcal{L}[f](s) - f(0)&lt;/math&gt;
*&lt;math&gt;\mathcal{L}\left[\int _0 ^x f(\tau)g(\tau)d\tau\right] = \mathcal{L}[f](s) \cdot \mathcal{L}[g](s)&lt;/math&gt;

&lt;h3&gt; Laplace-transform tabell &lt;/h3&gt;


[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>nxslelq7d9ndyrdgoifju38tcx9bje1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Algebra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>133</id>
    <revision>
      <id>49848</id>
      <parentid>49827</parentid>
      <timestamp>2020-11-04T16:47:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>undvik &lt;H1&gt;</comment>
      <origin>49848</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6823" sha1="gwhpewcpaghgeh2wr0jqz0n081uyhjf" xml:space="preserve">== Räknelagar ==

&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a+b=b+a\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''(kommutativa lagen under addition)''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a\cdot b=b\cdot a\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''(kommutativa lagen under multiplikation)''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;(a+b)+c=a+(b+c)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''(associativa lagen under addition)''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;(a\cdot b)\cdot c=a\cdot (b\cdot c)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''(associativa lagen under multiplikation)''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a\cdot (b+c)=a\cdot b+a\cdot c\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''(distributiva lagen)''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a+c=b+c \ \Leftrightarrow \ a=b\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''(annulleringslagen under addition)''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a \cdot c=b \cdot c \ \Leftrightarrow \ a=b \quad om \ c\ne 0\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''(annulleringslagen under multiplikation)''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;


===Bråkregler===
&lt;table width=&quot;500&quot; border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; a\cdot \frac{b}{c}=\frac{a}{1} \cdot \frac{b}{c}=\frac{ab}{c} &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; c\neq 0 &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; \frac{a}{b}\cdot\frac{c}{d}=\frac{ac}{bd} &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; b\neq 0, d\neq 0 &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; \frac{a}{b}\Big/\frac{c}{d}=\frac{\frac{a}{b}}{\frac{c}{d}}=\frac{a}{b}\cdot\frac{d}{c}=\frac{a}{b}\frac{d}{c}=\frac{ad}{bc} &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; b\neq 0, c\neq 0, d\neq 0 &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; \frac{a}{b} + \frac{c}{d} = \frac{ad}{bd} + \frac{bc}{bd} = \frac{ad+bc}{bd} &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; b\neq 0, d\neq 0 &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;


=== Parentesregler ===
&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; a+(-b)=a-b\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; a \cdot b=ab\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; a-(-b)=a+b\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; a \cdot (-b)=a(-b)=-ab\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt; (-a) \cdot (-b)=(-a)(-b)=ab\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

== Algebra ==

Låt &lt;math&gt;a,b,c\in \mathbb{R} &lt;/math&gt; och &lt;math&gt;m,n\in \mathbb{Z}&lt;/math&gt;.

&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;(a+b)^2=a^2+2ab+b^2\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''(första kvadreringsregeln)'' &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;(a-b)^2=a^2-2ab+b^2\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''(andra kvadreringsregeln)'' &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;(a+b)(a-b)=a^2-b^2\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''(konjugatregeln)'' &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;(a+b)^3=a^3+3a^2b+3ab^2+b^3\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;(a-b)^3=a^3-3a^2b+3ab^2-b^3\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^3+b^3=(a+b)(a^2-ab+b^2)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^3-b^3=(a-b)(a^2+ab+b^2)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;


{|
| &lt;math&gt; n! = (1\cdot 2\cdot 3\cdot ...\cdot n) = \prod_{k=1}^n k 
  &lt;/math&gt; 
| ''(fakultet)''
|-
| &lt;math&gt;(a+b)^n= \sum_{k=0}^{n} {n\choose k}a^{n-k}b^k = 
   \sum_{k=0}^{n} \frac{n!}{k!(n-k)!} a^{n-k}b^k &lt;/math&gt; 
| ''(binomialteoremet)''
|-
| &lt;math&gt;(a_1+a_2+...+a_m)^n= \sum_{k_1+k_2+...+k_m=n}^{}
  \frac{n!}{{k_1}!{k_2}! ... {k_m}!} a_1^{k_1}a_2^{k_2} ... a_m^{k_m}&lt;/math&gt; 
| ''(multinomialteoremet)''
|}

===Kvadratkomplettering===
:&lt;math&gt;x^2 + px = x^2 + px + (\frac{p}{2})^2 - (\frac{p}{2})^2 = (x + \frac{p}{2})^2 - (\frac{p}{2})^2&lt;/math&gt;

=== Förstagradsekvationen ===
&lt;table width=&quot;300&quot; border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;ax+b=0\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a \ne 0\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;x=- \frac {b}{a}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

=== Andragradsekvationen ===
Rötterna till andragradsekvationen på formen &lt;math&gt;x^2+px+q=0&lt;/math&gt; ges av:
: &lt;math&gt; x_1 = -\frac{p}{2} + \sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2-q} \quad och \quad x_2 = -\frac{p}{2} - \sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2-q} &lt;/math&gt;

då gäller

:&lt;math&gt;x_1 + x_2 = -p\,\!&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt;x_1 \cdot x_2 = q\,\!&lt;/math&gt;

== Kvadratrötter ==


För &lt;math&gt;a\ge 0,\ b \ge 0,\ c &gt; 0&lt;/math&gt;:
&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;2&quot;&gt;


&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt {a} \cdot \sqrt{a}=a\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt {a} \cdot \sqrt{b}= \sqrt {ab}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;b \sqrt {a}= \sqrt {b^2 a}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {\sqrt {a}}{\sqrt {c}}= \sqrt{\frac {a}{c}}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {a}{\sqrt {c}}= \frac {a \sqrt {c}}{c}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt[n]{ab}=\sqrt[n]{a}\sqrt[n]{b}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt[n]{\frac{a}{c}}=\frac{\sqrt[n]{a}}{\sqrt[n]{c}}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt[m]{\sqrt[n]{a}}=\sqrt[mn]{a}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a\sqrt[n]{b}=\sqrt[n]{a^n b}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt[m]{\sqrt[n]{a}}=\sqrt[n]{\sqrt[m]{a}}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt[nq]{a^{mq}}=\sqrt[n]{a^m}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

== Potensregler ==

&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;1^n=1\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^n= \underbrace{a \cdot a \cdot \ldots \cdot a}_{n} &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^1 =a\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^0=1\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a \ne 0\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^{-n}=\frac{1}{a^n}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a \ne 0\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^{m/n}=(a^m)^{1/n}= \sqrt[n]{a^m}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;m,\ n\ &gt;0\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^m \cdot a^n=a^{m+n}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac{a^m}{a^n}=a^{m-n}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a \ne 0\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;(ab)^m = a^m\cdot b^m\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\left( \frac{a}{b} \right)^m=\frac{a^m}{b^m}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;b \ne 0\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;(a^m)^n=a^{m\cdot n}=(a^n)^m\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;


&lt;/table&gt;

== Logaritmer ==
För &lt;math&gt;y&gt;0,\ a&gt;0,\ a\ne 1&lt;/math&gt;:

&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;y=10^x\Leftrightarrow x=\log_{10}\ y=\lg\ y\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;y=a^x\Leftrightarrow x=\log_{a}\ y\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;y=e^x\Leftrightarrow x=\ln\ y\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\ln\ y=\ln\ 10\cdot \lg\ y\approx 2,3026\ \lg\ y\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\lg\ y=\lg\ e\cdot \ln\ y\approx 0,4343\ \ln\ y\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

=== Logaritmlagar ===
&lt;table width=&quot;500&quot; border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^{\log_a x}=x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\log (ab)=\log a+\log b\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a&gt;0\ och\ b&gt;0\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\log \frac{a}{b}=\log a-\log b\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\log_a a^n=n\log a\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\log_a\sqrt[n]{a}=\frac{1}{n}\log a\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^{\frac{\log b}{\log a}}=b\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

[[Kategori:Formelsamling matematik|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>gwhpewcpaghgeh2wr0jqz0n081uyhjf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Elementära funktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>134</id>
    <revision>
      <id>37632</id>
      <parentid>26765</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T19:56:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37632</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="977" sha1="33g6w9yh1gohmx8whuz0slw3ndn0x9m" xml:space="preserve">[[Kategori:Formelsamling matematik]]

Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].


&lt;h3&gt;Definitioner &lt;/h3&gt;

* En '''''funktion f''''' är en regel, som till varje x i '''''definitionsmängden, D&lt;sub&gt;f&lt;/sub&gt;''''' ordnar precis ett tal f(x) kallad funktionens värde i x.

* Mängden av alla förekommande f(x) kallas för '''''värdemängden, V&lt;sub&gt;f&lt;/sub&gt;''''' av f.

* Funktionen '''''f''''' kallas '''''injektiv''''' om för varje par x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&amp;isin; D&lt;sub&gt;f&lt;/sub&gt; det gäller att om x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; &amp;ne; x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;rArr; f(x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;) &amp;ne; f(x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;).

== Trigonometriska funktioner ==
:&lt;math&gt;\tan\alpha = \frac{\sin\alpha}{\cos\alpha} &lt;/math&gt; 

:Tangensfunktionen är definierad för alla &lt;math&gt;\alpha\ne \frac{\pi}{2} + n\cdot\pi &lt;/math&gt; rad, där &lt;math&gt;n\in \mathbb{Z} &lt;/math&gt;. :(I grader: &lt;math&gt;\alpha \ne 90^\circ + n\cdot 180^\circ&lt;/math&gt;, där &lt;math&gt;n\in\mathbb{Z}&lt;/math&gt;)

== Arcusfunktioner ==

===Formler===

== Hyperboliska funktioner ==</text>
      <sha1>33g6w9yh1gohmx8whuz0slw3ndn0x9m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/SI/Prefix</title>
    <ns>0</ns>
    <id>135</id>
    <revision>
      <id>42084</id>
      <parentid>42083</parentid>
      <timestamp>2014-11-23T18:25:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Karpeth</comment>
      <origin>42084</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4104" sha1="j3per9tz0vzpbtrcuysx2ibqgyab0cq" xml:space="preserve">==Förklaring==
För att skala upp enheter som de är för små samt skala ner enheter som är för stora har SI bestämt ett antal prefix, listade nedan. Prefixen är baserade på tiopotenser, och hängs ett prefix på en enhet skall denna enhet multipliceras med motsvarande tiopotens.

Prefix får inte hängas på varandra för att ytterligare förändra skalan. I äldre litteratur är det inte ovanligt med brott mot denna regel. Det är exempelvis fel att uttrycka frekvens i kMHz (&quot;kilomegaherts&quot;), det rätta uttrycket är GHz för samma storleksordning.


==Prefix==
{| width=100%
|-
! width=10% bgcolor=&quot;#E8E76A&quot; | Talfaktor
! width=10% bgcolor=&quot;#FFD8D8&quot; | Beteckning
! bgcolor=&quot;#79FDFB&quot; | Ursprung och kommentar .
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | yotta (Y)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek. ὀκτώ (októ)'' åtta, 10&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; är lika med 1000&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;
(OBS! ''grek.'' jota = 10) ((jmfr: fattar inte ett [[w:Jota|Jota]] ))
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | zetta (Z)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''fran. sept från lat. septem'' sju, då 10&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; är lika med 1000&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | exa (E)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek. ἕξ (hex)'', sex (jmfr. [[w:hexa|hexa-]]), då 10&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; är lika med 1000&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | peta (P)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek. πέντε (pente)'' fem, meaning five, då 10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; är lika med 1000&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;. 
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | tera (T)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek. τέρας (teras)'' monster, det liknar det grekiska prefixet ''τετρα- (tetra)'' som betyder fyra; något som ledde till valet av namn för de högre potenserna peta-, exa-, zetta- och yotta-.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | giga (G)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek. γίγας (gigas)'' jätte.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | mega (M)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek. μέγας (megas)'' stor.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | kilo (k)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek. χίλιοι (&quot;khilioi&quot;)'' tusen.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | hekto (h)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek. ἑκατόν (&quot;hekaton&quot;)'' hundra.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | deka (da)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek. δέκα (deca)'' tio.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | deci (d)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''lat. decimus'' tionde.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;-2&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | centi (c)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''lat. centum'' hundrade.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;-3&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | milli (m)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''lat. mille'' (ett) tusende, pluralformen är ''milia''.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;-6&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | micro (&amp;mu;) 
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek. μικρός (mikrós)'' liten.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;-9&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | nano (n)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''lat. nanus från klassisk grek. νᾶνος (nanos)'' dvärg.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;-12&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | pico (p)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''spa. pico'' lite/liten.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;-15&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | femto (f)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''dan. femten'' femton, denna benämning vald för att hedra Niels Bohr.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;-18&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | atto (a)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''dan. atten'' arton,  denna benämning vald för att hedra Niels Bohr.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;-21&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | zepto (z)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''fran. sept från lat. septem'' sju, då 10&lt;sup&gt;-21&lt;/sup&gt; är lika med 1/1000&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;.
|-
| bgcolor=&quot;#F6F5BA&quot; | 10&lt;sup&gt;-24&lt;/sup&gt; 
| bgcolor=&quot;#FFF0F0&quot; | yokto (y)
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | ''grek.'' όχτώ vilket betyder åtta eftersom 10&lt;sup&gt;-24&lt;/sup&gt; är lika med 1/1000&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;.
|}


[[Kategori:Formelsamling fysik|Enhetssystem]]</text>
      <sha1>j3per9tz0vzpbtrcuysx2ibqgyab0cq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>136</id>
    <revision>
      <id>23852</id>
      <parentid>19958</parentid>
      <timestamp>2009-04-07T09:16:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hejkompis</username>
        <id>1319</id>
      </contributor>
      <comment>-dubblerad text</comment>
      <origin>23852</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24956" sha1="6gaxlgqdbaxgm202dmamy30fhh0jsot" xml:space="preserve">'''Periodiska systemet''' kallas den tabell över atomslag och grundämnen/element som är uppställd efter deras kemiska och fysikaliska egenskaper, vilka varierar periodiskt med atomvikten och styrs av elektronkonfigurationen. Periodiska systemet uppställdes på 1860-talet.

----

&lt;table style=&quot;width: 80%;&quot;&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td&gt;[[/Grupper/|'''Grupp''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 1-element (IA,IA) Alkalimetaller|'''1''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 2-element (IIA,IIA) Alkaliska jordmetaller eller alkalisk jordartsmetall|'''2''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 3-element (IIIA, IIIB)|'''3''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 4-element (IVA, IVAB)|'''4''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 5-element (VA, VB)|'''5''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 6-element (VIA, VIB)|'''6''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 7-element (VIIA, VIIB)|'''7''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 8-element (VIIIA, VIIIB)|'''8''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 9-element (VIIIA, VIIIB)|'''9''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 10-element (VIIIA, VIIIB)|'''10''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 11-element (IB, IB) Myntmetaller|'''11''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 12-element (IIB, IIB) Zinkgruppen|'''12''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 13-element (IIIB, IIIA) Borgruppen|'''13''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 14-element (IVB, IVA) Kolgruppen|'''14''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 15-element (VB, VA) Kvävegruppen|'''15''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 16-element (VIB, VIA) Syregruppen ibland även kallad kalkogener|'''16''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 17-element (VIIB, VIIA) Halogener|'''17''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;[[/Grupper/#Grupp 18-element (VIIIB, VIIIA) Ädelgaser|'''18''']]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td&gt;[[/Perioder/|'''Period''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td colspan=&quot;19&quot;&gt;&lt;br/&gt; &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td&gt;[[/Perioder/#Period 1-element|'''1''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot;  bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;1&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Väte|H]]&lt;/td&gt;
    &lt;td colspan=&quot;16&quot;&gt;&lt;br/&gt; &lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#c0ffff&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;2&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Helium|He]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td&gt;[[/Perioder/#Period 2-element|'''2''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff6666&quot;&gt;3&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Litium|Li]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffdead&quot;&gt;4&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Beryllium|Be]]&lt;/td&gt;
    &lt;td colspan=&quot;10&quot;&gt;&lt;br/&gt; &lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700&quot; bgcolor=&quot;#cccc99&quot;&gt;5&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Bor|B]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot;&gt;6&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kol|C]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;7&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kväve|N]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;8&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Syre|O]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#ffff99&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;9&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Fluor|F]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#c0ffff&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;10&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Neon|Ne]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td&gt;[[/Perioder/#Period 3-element|'''3''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff6666&quot;&gt;11&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Natrium|Na]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffdead&quot;&gt;12&lt;br/&gt;
      [[w:Magnesium|Mg]]&lt;/td&gt;
    &lt;td colspan=&quot;10&quot;&gt;&lt;br/&gt; &lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#cccccc&quot;&gt;13&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Aluminium|Al]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700&quot;  bgcolor=&quot;#cccc99&quot;&gt;14&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kisel|Si]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot;&gt;15&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Fosfor|P]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot;&gt;16&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Svavel|S]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#ffff99&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;17&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Klor|Cl]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#c0ffff&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;18&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Argon|Ar]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td&gt;[[/Perioder/#Period 4-element|'''4''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff6666&quot;&gt;19&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kalium|K]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffdead&quot;&gt;20&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kalcium|Ca]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;21&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Skandium|Sc]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;22&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Titan|Ti]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;23&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Vanadin|V]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;24&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Krom|Cr]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;25&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Mangan|Mn]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;26&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Järn|Fe]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;27&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kobolt|Co]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;28&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Nickel|Ni]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;29&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Koppar|Cu]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;30&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Zink|Zn]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#cccccc&quot;&gt;31&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Gallium|Ga]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700&quot; bgcolor=&quot;#cccc99&quot;&gt;32&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Germanium|Ge]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700&quot; bgcolor=&quot;#cccc99&quot;&gt;33&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Arsenik|As]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot;&gt;34&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Selen|Se]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#ffff99&quot;&gt;&lt;font color=&quot;blue&quot;&gt;35&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Brom|Br]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#c0ffff&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;36&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Krypton|Kr]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td&gt;[[/Perioder/#Period 5-element|'''5''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff6666&quot;&gt;37&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rubidium|Rb]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffdead&quot;&gt;38&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Strontium|Sr]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;39&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Yttrium|Y]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;40&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Zirkonium|Zr]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;41&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Niob|Nb]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;42&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Molybden|Mo]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;43&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Teknetium|Tc]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;44&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rutenium|Ru]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;45&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rodium|Rh]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;46&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Palladium|Pd]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;47&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Silver|Ag]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;48&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kadmium|Cd]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#cccccc&quot;&gt;49&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Indium|In]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#cccccc&quot;&gt;50&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tenn|Sn]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700&quot; bgcolor=&quot;#cccc99&quot;&gt;51&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Antimon|Sb]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700&quot; bgcolor=&quot;#cccc99&quot;&gt;52&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tellur|Te]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#ffff99&quot;&gt;53&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Jod|I]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#c0ffff&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;54&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Xenon|Xe]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td&gt;[[/Perioder/#Period 6-element|'''6''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff6666&quot;&gt;55&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Cesium|Cs]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffdead&quot;&gt;56&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Barium|Ba]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;vertical-align: top; background-color: rgb(255, 191, 255);&quot;&gt;&lt;font size=&quot;-1&quot;&gt;*&lt;br/&gt;
      &lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;72&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Hafnium|Hf]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;73&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tantal|Ta]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;74&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Wolfram|W]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;75&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rhenium|Re]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;76&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Osmium|Os]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;77&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Iridium (grundämne)|Ir]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;78&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Platina|Pt]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;79&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Guld|Au]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;blue&quot;&gt;80&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kvicksilver|Hg]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#cccccc&quot;&gt;81&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tallium|Tl]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot;   bgcolor=&quot;#cccccc&quot;&gt;82&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Bly|Pb]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#cccccc&quot;&gt;83&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Vismut|Bi]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700&quot; bgcolor=&quot;#cccc99&quot;&gt;84&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Polonium|Po]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700&quot; bgcolor=&quot;#ffff99&quot;&gt;85&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Astat|At]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#c0ffff&quot;&gt;&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;86&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Radon|Rn]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td&gt;[[/Perioder/#Period 7-element|'''7''']]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff6666&quot;&gt;87&lt;br/&gt;
      &amp;nbsp;[[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Francium|Fr]]&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffdead&quot;&gt;88&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Radium|Ra]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;vertical-align: top; background-color: rgb(255, 153, 204);&quot;&gt;&lt;font size=&quot;-1&quot;&gt;**&lt;br/&gt;
      &lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;104&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rutherfordium|Rf]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;105&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Dubnium|Db]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;106&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Seaborgium|Sg]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;107&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Bohrium|Bh]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;108&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Hassium|Hs]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;109&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Meitnerium|Mt]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;110&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Darmstadtium|Ds]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;111&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Röntgenium|Rg]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;112&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununbium|Uub]]&lt;/td&gt;
    &lt;td bgcolor=&quot;#eceaec&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;113&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununtrium|Uut]]&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#cccccc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;114&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununquadium|Uuq]]&lt;/td&gt;
    &lt;td bgcolor=&quot;#eceaec&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;115&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununpentium|Uup]]&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;td bgcolor=&quot;#eceaec&quot;&gt;&lt;font color=&quot;#cccccc&quot;&gt;116&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununhexium|Uuh]]&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;td bgcolor=&quot;#fcfecc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;#cccccc&quot;&gt;117&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununseptium|Uus]]&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
    &lt;td bgcolor=&quot;#ecfefc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;#cccccc&quot;&gt;118&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununoctium|Uuo]]&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td colspan=&quot;21&quot;&gt;&lt;br/&gt; &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td colspan=&quot;4&quot; align=&quot;right&quot;&gt;* '''[[w:Lantanider|Lantanider]]'''&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;57&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Lantan|La]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;58&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Cerium|Ce]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;59&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Praseodym|Pr]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;60&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Neodym|Nd]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;61&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Prometium|Pm]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;62&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Samarium|Sm]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;63&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Europium|Eu]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;64&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Gadolinium|Gd]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;65&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Terbium|Tb]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;66&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Dysprosium|Dy]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;67&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Holmium|Ho]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;68&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Erbium|Er]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;69&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tulium|Tm]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;70&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ytterbium|Yb]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;&gt;71&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Lutetium|Lu]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
  &lt;tr align=&quot;center&quot;&gt; 
    &lt;td colspan=&quot;4&quot; align=&quot;right&quot;&gt;** '''[[w:Aktinider|Aktinider]]'''&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;89&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Aktinium|Ac]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;90&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Torium|Th]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;91&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Protaktinium|Pa]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;92&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Uran|U]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;93&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Neptunium|Np]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;94&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Plutonium|Pu]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;95&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Americium|Am]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;96&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Curium|Cm]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;97&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Berkelium|Bk]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;98&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Californium|Cf]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;99&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Einsteinium|Es]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;100&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Fermium|Fm]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;101&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Mendelevium|Md]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;102&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Nobelium|No]]&lt;/td&gt;
    &lt;td style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;&gt;&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;103&lt;/font&gt;&lt;br/&gt;
      [[/Lista över grundämnen/Grundämnen #Lawrencium|Lr]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

===Färg- och teckenförklaring===
I tabellen anges följande per grundämne:
*Atomnummer. Dess färg anger ämnets aggregationstillstånd vid NTP (rumstemperatur och normalt tryck): 
**&lt;font color=&quot;orange&quot;&gt;'''orange'''&lt;/font&gt;=gasformigt, 
**&lt;font color=&quot;blue&quot;&gt;'''blå'''&lt;/font&gt;=flytande, 
**'''svart'''=fast, om ämnet förekommer naturligt 
**&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;'''röd'''&lt;/font&gt;=fast, om ämnet bara förekommer på konstgjord väg
*Kemiskt tecken.
* Bakgrundsfärger betecknar kemisk serie:
{| border=&quot;0&quot;
| bgcolor=&quot;#ff6666&quot;|[[Kemi A/Grundämnenas släktskap#Alkalimetaller|Alkalimetaller]]
| bgcolor=&quot;#ffdead&quot;|[[Kemi A/Grundämnenas släktskap#Alkaliska jordmetaller|Alkaliska jordmetaller]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;|[[w:Lantanider|Lantanider]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;|[[w:Aktinider|Aktinider]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;|[[Kemi A/Grundämnenas släktskap#Övergångsmetaller|Övergångsmetaller]]
|-
| bgcolor=&quot;#cccccc&quot;|[[w:Övriga metaller|Övriga metaller]]
| bgcolor=&quot;#cccc99&quot;|[[w:Halvmetaller|Halvmetaller]]
| bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot;|[[w:Icke-metaller|Icke-metaller]]
| bgcolor=&quot;#ffff99&quot;|[[Kemi A/Grundämnenas släktskap#Halogener|Halogener]]
| bgcolor=&quot;#c0ffff&quot;|[[Kemi A/Grundämnenas släktskap#Ädelgaser|Ädelgaser]]
|}
* Ljusgrå/ljusgul bakgrund betyder att ämnet ännu ej upptäckts men har en plats i tabellen.
* Rutans ram betecknar metaller / halvmetaller / icke-metaller:
{| border=&quot;0&quot;
| style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot;|[[w:Metaller|Metaller]]
| style=&quot;border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot;|[[w:Halvmetaller|Halvmetaller]]
| style=&quot;border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot;|[[w:Icke-metaller|Icke-metaller]]
|}

Red. anm: Denna sida kopierad från svenska Wikipedias uppslagsord: [[w:Periodiska systemet|Periodiska systemet]] med avsevärda justeringar.


[[Kategori:Formelsamling kemi|Periodiska systemet]]</text>
      <sha1>6gaxlgqdbaxgm202dmamy30fhh0jsot</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Fysik/Fysikaliska konstanter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>137</id>
    <revision>
      <id>45988</id>
      <parentid>21721</parentid>
      <timestamp>2015-10-09T13:29:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45988</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7291" sha1="5baz9u3pjpn1pbabgmuqtpqxom6kmn3" xml:space="preserve">Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].

Inom naturvetenskapen är en '''fysikalisk konstant''' en fysisk kvantitet med oföränderligt numeriskt värde.

(Samtliga länkar länkar till Wikipedia)

&lt;table border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;&gt;
&lt;th&gt;Kvantitet&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;Symbol&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;Värde&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;Ref.&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Allmänna gaskonstanten&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;R&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;8,314 472(15) J&amp;sdot;K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&amp;sdot;mol&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Atomära masskonstanten (unified atomic mass unit)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;m&lt;sub&gt;u&lt;/sub&gt;&lt;/i&gt; = 1 u&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,660 538 73(13) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-27&lt;/sup&gt; kg&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Avogadros tal|Avogadros tal]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;L, N&lt;/i&gt;&lt;sub&gt;A&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;6,022 141 99(47) &amp;times; 10&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Bohrmagneton|Bohrmagneton]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;mu;&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;9.274 008 99(37) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-24&lt;/sup&gt;
J&amp;sdot;T&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Bohrradien|Bohrradien]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;a&lt;/i&gt;&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;5,291 772 083(19) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-11&lt;/sup&gt; m&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Boltzmanns konstant|Boltzmanns konstant]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;k&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,380 6503(24) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-23&lt;/sup&gt; J&amp;sdot;K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Definitionen för noll på [[w:Celsius|Celsius]]skalan&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;273,15 K &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Elementarladdning|Elementarladdning]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;e&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,602 176 462(63) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-19&lt;/sup&gt; C&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:elektromagnetism|elektromagnetiskt]] moment&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;mu;&lt;sub&gt;e&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;-9,284 763 62(37) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-24&lt;/sup&gt;
J&amp;sdot;T&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Elektron|Elektronens]] vilomassa&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;m&lt;sub&gt;e&lt;/sub&gt;&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;9,109 381 88(72) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-31&lt;/sup&gt; kg&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Faradays konstant|Faradays konstant]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;F&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;9,648 534 15(39) &amp;times; 10&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;
C&amp;sdot;mol&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Finstrukturkonstanten|Finstrukturkonstanten]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;alpha; =
&amp;mu;&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;&lt;i&gt;e&lt;/i&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;i&gt;c&lt;/i&gt; /
(2&lt;i&gt;h&lt;/i&gt;)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;7,297 352 533(27) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Gravitationskonstant|Gravitationskonstanten]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;G&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;6,672 59(85) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-11&lt;/sup&gt;
m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;kg&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&amp;sdot;s&lt;sup&gt;-2&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Hartree-energi&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;E&lt;/i&gt;&lt;sub&gt;h&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;4.359 743 81(34) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-18&lt;/sup&gt; J&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Kapacitiviteten för fria rymden&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;epsilon;&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt; =
1/(&amp;mu;&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;c&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;8,854 187 817 ... &amp;times; 10&lt;sup&gt;-12&lt;/sup&gt;
F&amp;sdot;m&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Karakteristiska impedansen för fria rymden&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;Z&lt;/i&gt;&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt; = &amp;mu;&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;c&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;376,730 313 461... &amp;Omega; (definierad)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Lande &lt;i&gt;g&lt;/i&gt;-faktor för fri elektron&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;g&lt;/i&gt;&lt;sub&gt;e&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2,002 319 304 386(20)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Ljusets hastighet|Ljusets hastighet]] i vakuum&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;c&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;299 792 458 m&amp;sdot;s&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt; (definierad)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;magnetiskt moment för protoner i H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O,
&amp;mu;'&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;mu;'&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt; / &amp;mu;&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,520 993 129(17) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Molvolym|Molvolym]], ideal gas, &lt;i&gt;p&lt;/i&gt; = 1 bar, &amp;theta; =
0&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt;C&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;22,710 981(40) L&amp;sdot;mol&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Neutron|Neutronens]] vilomassa&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;m&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,674 927 16(13) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-27&lt;/sup&gt; kg&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;nukleär magneton&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;mu;&lt;sub&gt;N&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;5,050 786 6(17) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-27&lt;/sup&gt; J&amp;sdot;T&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Permeabiliteten för fria rymden&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;mu;&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;4&amp;pi; &amp;times; 10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt; N A&lt;sup&gt;-2&lt;/sup&gt; (definierad)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Plancks konstant|Plancks konstant]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;h&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;6,626 068 76(52) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-34&lt;/sup&gt; J&amp;sdot;s&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Planck-Diracs konstant|Planck-Diracs konstant]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\hbar&lt;/math&gt; = &lt;i&gt;h&lt;/i&gt; / (2&amp;pi;)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,054 571 596(82) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-34&lt;/sup&gt; J&amp;sdot;s&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Planckmassa|Planckmassan]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''m''&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt; = (&lt;math&gt;\hbar&lt;/math&gt;''c'' /
&lt;i&gt;G&lt;/i&gt;)&lt;sup&gt;1/2&lt;/sup&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2,1767(16) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt; kg&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Plancklängd|Plancklängden]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''l''&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt;= (&lt;math&gt;\hbar&lt;/math&gt;''G'' / ''c''&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)
&lt;sup&gt;1/2&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,6160(12) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-35&lt;/sup&gt; m&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Plancktid|Plancktid]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;''t''&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt; = (&lt;math&gt;\hbar&lt;/math&gt;''G'' /
''c''&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;)&lt;sup&gt;1/2&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;5,3906(40) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-44&lt;/sup&gt; s&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Första konstanten i Plancks strålningslag&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;c&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;3,741 774 9(22) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-16&lt;/sup&gt; W&amp;sdot;m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Andra konstanten i Plancks strålningslag&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,438 769 (12) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-2&lt;/sup&gt; m&amp;sdot;K&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;protonmagnetiskt moment&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;mu;&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,410 607 61(47) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-26&lt;/sup&gt;
J&amp;sdot;T&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Proton|Protonens]] vilomassa&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;m&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt;&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,672 621 58(13) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-27&lt;/sup&gt; kg&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;protonens resonansfrekvens per fält i H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;gamma;'&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt; / (2&amp;pi;)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;42,576 375 (13) M&amp;sdot;Hz&amp;sdot;T&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;protonmagnetogyrisk proportion&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;gamma;&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2,675 221 28(81) &amp;times; 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;
s&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&amp;sdot;T&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Rydbergs konstant&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;R&lt;/i&gt;&lt;sub&gt;&amp;infin;&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1,097 373 156 8549(83) &amp;times; 10&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;
m&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w: atmosfär (tryckenhet)|Standardatmosfär]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;atm&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;101 325 Pa (definierad)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Stefan-Boltzmanns konstant|Stefan-Boltzmanns konstant]]&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;sigma;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;5,670 400(40) &amp;times; 10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt;
W&amp;sdot;m&lt;sup&gt;-2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;K&lt;sup&gt;-4&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;[[w:Tyngdacceleration|Tyngdaccelerationens]] normalvärde&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;g&lt;/i&gt;&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;9,80665 m&amp;sdot;s&lt;sup&gt;-2&lt;/sup&gt; (definierad)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&amp;alpha;&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;137,035 999 76(50)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

==Referenser==
Denna sida kopierad från svenska Wikipedias uppslagsord: &quot;[[w:Fysikaliska konstanter|Fysikaliska konstanter]]&quot; med smärre justeringar.

*http://www.wikipedia.org/wiki/Physical_constants
*&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;Peter J. Mohr and Barry N. Taylor, &quot;CODATA Recommended Values of the Fundamental Physical Constants: 1998,&quot; ''Journal of Physical and Chemical Reference Data,'' Vol. 28, No. 6, 1999 and ''Reviews of Modern Physics,'' Vol. 72, No. 2, 2000.[[http://physics.nist.gov/cuu/Constants/]]

[[Kategori:Formelsamling fysik|Fysikaliska konstanter]]</text>
      <sha1>5baz9u3pjpn1pbabgmuqtpqxom6kmn3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A</title>
    <ns>0</ns>
    <id>138</id>
    <revision>
      <id>45743</id>
      <parentid>41249</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:26:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45743</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3671" sha1="3nhnu7zpcowka8r2a5dliph897q343i" xml:space="preserve">Det här kommer att bli ett läromedel i Kemi kurs A.

== Innehållsförteckning ==
{| width=100%
|
=== [[/Introduktion/]] === 
=== [[/Atomernas byggnad/]] === 
[[Kemi A/Atomernas byggnad#Atommodell|Atommodell]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Atomernas byggnad#Masstal|Masstal]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Atomernas byggnad#Isotoper|Isotoper]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Atomernas byggnad#Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]] 
=== [[/Grundämnenas släktskap/]] === 
[[Kemi A/Grundämnenas släktskap#Grupper|Grupper]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Grundämnenas släktskap#Huvudgrupperna|Huvudgrupperna]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Grundämnenas släktskap#Övergångsmetaller|Övergångsmetaller]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Grundämnenas släktskap#Perioder|Perioder]] 
=== [[/Kemisk bindning/]] === 
[[Kemi A/Kemisk bindning#Jonbindning|Jonbindning]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Kemisk bindning#Kovalent bindning|Kovalent bindning]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Kemisk bindning#Metallbindning|Metallbindning]] 
=== [[/Storheter/]]=== 
[[Kemi A/Storheter#Atommassa|Atommassa]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Storheter#Molekylmassa|Molekylmassa]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Storheter#Formelmassa|Formelmassa]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Storheter#Mol|Mol]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Storheter#Substansmängd|Substansmängd]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Storheter#Molmassa|Molmassa]]
=== [[/Reaktionsformler/]] === 
[[Kemi A/Reaktionsformler#Molekyler och jonföreningar|Molekyler och jonföreningar]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Reaktionsformler#Ordformel|Ordformel]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Reaktionsformler#Reaktionsformel|Reaktionsformel]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Reaktionsformler#Lösningar|Lösningar]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Reaktionsformler#Masshalt|Masshalt]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Reaktionsformler#Molaritet|Molaritet]] 
=== [[/Syrabasreaktioner/]] === 
[[Kemi A/Syrabasreaktioner#Syror|Syror]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Starka och svaga syror|Starka och svaga syror]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Vanliga syror|Vanliga syror]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Baser|Baser]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Starka och svaga baser|Starka och svaga baser]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Vanliga baser|Vanliga baser]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Syrabasindikatorer|Syrabasindikatorer]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#pH-skalan|pH-skalan]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Neutralisation|Neutralisation]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Autoprotolys|Autoprotolys]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Buffertlösningar|Buffertlösningar]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Sammanfattning|Sammanfattning]] 

=== [[/Oxidation och reduktion/]] === 
|
=== [[/Kolföreningar/]] === 
[[Kemi A/Kolföreningar#Kolväten|Kolväten]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Kolföreningar#Alkoholer|Alkoholer]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Kolföreningar#Karboxylsyror|Karboxylsyror]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Kolföreningar#Estrar|Estrar]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Kolföreningar#Etrar|Etrar]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Kolföreningar#Fetter, kolhydrater och proteiner|Fetter, kolhydrater och proteiner]] 
=== [[/Aggregationsformerna/]] === 
=== [[/Energi/]] === 
=== [[/Ickemetaller/]] === 
=== [[/Moderna material/]] === 
[[Kemi A/Moderna material#Plast|Plast]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Moderna material#Keramer|Keramer]] 
&amp;bull; [[Kemi A/Moderna material#Metaller|Metaller]]
=== [[/Fördjupningar/]] ===
=== [[/Laborationer/]] === 
=== [[Kemi A:Övningar|Övningar]] === 
=== [[Kemi A:Facit|Facit]] === 
=== [[/Register/]] === 
=== [[Formelsamling/Kemi|Formelsamling]] ===
|}

{{stub}}

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

[[kategori:Läromedel i kemi|Kemi A]]
[[kategori:Läromedel för gymnasiet|Kemi A]]
[[kategori:SAB: Uce Kemi|Kemi A]]
[[kategori:Kemi]]
[[kategori:Alfabetiskt index|K]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>3nhnu7zpcowka8r2a5dliph897q343i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>143</id>
    <revision>
      <id>29307</id>
      <parentid>23448</parentid>
      <timestamp>2010-09-05T07:48:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>29307</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4900" sha1="ozl1onzak96bcmgk74c51khbza9pw7d" xml:space="preserve">{{Kemi A-B Sidhuvud}}

==Materia==
{| width=100% 
| align=center | Materia 
|}
{| width=100% 
| width=33% align=center | Blandningar 
| width=34% align=center | &lt;math&gt;\Leftrightarrow&lt;/math&gt;
| width=33% align=center | Rena ämnen 
|}
{| width=100% 
| width=25% align=center | Homogena blandningar 
| width=25% align=center | Heterogena blandningar 
| width=17% align=center | Kemiska föreningar 
| width=16% align=center | &lt;math&gt;\Leftrightarrow&lt;/math&gt;
| width=17% align=center | Grundämnen 
|}
{| width=100% 
| width=50% | &amp;nbsp; 
| width=12% align=center | Jonföreningar
| width=13% align=center | Molekylföreningar
| width=8% align=center | Metaller
| width=9% align=center | Halvmetaller	
| width=8% align=center | Ickemetaller
|}

Allt i universum som är uppbyggt av '''atomer''' kallas för '''materia'''. Materian är antingen ett '''rent ämne''' eller en '''blandning''' av rena ämnen. 
Typiskt för de rena ämnena är att de övergår från en aggregationsform till en annan vid bestämda temperaturer. Blandningar gör sådan övergångar vid olika temperaturer beroende på hur mycket av olika rena ämnen som ingår i blandningen. Rena ämnen kan skrivas som en kemisk formel medan blandningar måste skrivas som en summa av rena ämnen. Blandningar, å andra sidan, kan alltid delas upp i rena ämnen genom en fysikalisk process. För att dela upp ett rent ämne krävs en '''kemisk reaktion'''. 

Man skiljer på två sorters blandningar: '''Homogena blandningar''' där de rena ämnena inte kan urskilas med blotta ögat och '''heterogena blandningar''' där de olika rena ämnen kan urskiljas. 

De rena ämnena delas upp i två grupper: '''Kemiska föreningar''' där flera olika atomer bildar molekyler och '''grundämnen''' som består av molekyler som uteslutande innehåller identiska atomer. 

De kemiska föreningarna delas i sin tur upp i två grupper: '''Jonföreningar''' som vanligen är en kombination av en metall och en ickemetall och som innehåller laddade atomer, s.k. joner, och '''molekylföreningar''' som vanligen består av enbart ickemetaller och där atomerna delar elektroner med varandra.

Grundämnena kan delas upp i tre grupper: '''Metaller''' som leder ström och värme bra och har en glänsande yta; '''ickemetaller''' som saknar metallernas egenskaper och ofta, i rumstemperatur återfinns som gas eller vätska; och '''halvmetallerna''' som är en liten grupp ämnen som har några av metallernas egenskaper men saknar andra. 

{| border=1 width = 400
! Exempel 1 
|-
|Jod i fast form upphettas. När temperaturen ökar övergår ämnet direkt till jod gasform, s.k. sublimering. Detta är alltså ett exempel på när ett ämne övergår från en aggregationform till en annan. 
|-
| '''I (s) + värme -&gt; I (g)'''
|-
! Exempel 2
|-
| Magnesium i fast form upphettas ett ögonblick. En vit låga uppstår och fortsätter även efter det att värmen har avlägsnats. När den vita lågan dött ut har magnesiumet tillsammans med syret i luften bildat magnesiumoxid. Detta är ett exempel på en kemisk reaktion. Den vita lågan tyder på att reaktionen leder till att energi frigörs.
|-
|'''2 Mg (s) + O_2 -&gt; 2 MgO (s) + energi'''
|}

Grundämnena förekommer nästan bara i bunden form i naturen. Undantagen är, å ena sidan, de grundämnen som reagerar trögt med andra ämnen och, å andra sidan, de ämnen som reagera mycket lätt med andra ämnen. 

Bland de ämnen som inte vill reagera märks framför allt de s.k. ädla ämnena: '''Ädelmetallerna''' silver, guld och platina i mitten av det periodiska systemet samt '''ädelgaserna''' helium, neon, argon, krypton, xenon och radon längst till ut till höger i det periodiska systemet. 

Grundämnen som syre och kväve är visserligen mycket benägna att reagera med andra ämnen men gör detta i sådan omfattning att de också frigörs kontinuerligt. Syre t.ex. förbrukas i stora mängder då djur och människor andas men återskapas också i samma takt av växternas fotosyntes. 

Mycket vanligare är att grundämnena är bundna till varandra i någon form. Natrium och klor förekommer t.ex. inte alls i fri form eftersom natrium reagerar mycket lätt med vatten, och klor reagerar med det mesta. Däremot är den kemiska förening de bildar, natriumklorid, stabilt och mycket vanligt i naturen.

==Aggregationstillstånd==
{| width=100% border=1
| align=center | ''Detta ska bli en illustration...''
|-
|
# Gas - (g)
## Sublimering
## Sublimering
# Flytande - (l)
## Ångbildning / kokning
## Kondensation
# Fast - (s)
## Smältning
## Stelning
|}

All materia intar alltid någon av de tre '''aggregationsformerna''' '''''fast''''', '''''flytande''''' eller '''''gas'''''. Om man ändrar på temperaturen eller trycket kan materian övergå från en aggregationsform till en annan. En sådan övergång kallas en '''fysikalisk förändring'''.

{{stub}}

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>ozl1onzak96bcmgk74c51khbza9pw7d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Atomernas byggnad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>144</id>
    <revision>
      <id>49049</id>
      <parentid>42060</parentid>
      <timestamp>2019-10-01T15:09:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>217.209.200.94</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Atommodell */</comment>
      <origin>49049</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11923" sha1="dwnqvl74w5kdl2txyi8v7qkk2vkr3tp" xml:space="preserve">{| align=center border=1 cellpadding=5
| width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A/Introduktion|Introduktion]] 
| align=center | Upp: [[Kemi A]]
| width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] 
|-
| width=33% align=center | [[Formelsamling/Kemi|Formelsamling]] 
| align=center | [[/Övningar/]]
| width=33% align=center | [[Kemi A/Grundämnenas släktskap/Övningar/Facit|Facit]]
|}
&lt;br clear=all&gt;
Det här avsnittet beskriver '''atomernas byggnad'''.

Idén att all materia är uppbyggd av en minsta delbar enhet härstammar från antiken. [[w:sv:Demokritos|Demokritos]] antog, utifrån rent filosofiska grunder, att ingenting kan delas upp i allt mindre delar i all oändlighet. Han kallade de partiklar som alltså var odelbara för '''atomer''' (grekiska: ''atomos'', &quot;odelbar&quot;). Det tog sedan nästan 2 000 år innan [[w:sv::John Dalton|John Dalton]] utförde experiment som visade att all materia verkligen är uppbyggd av små odelbara enheter. Sedan dess har t.ex. atombomber visat att atomerna visserligen utgör mycket starka byggstenar men att de inte är odelbara. Som vi ska se i detta avsnitt består atomer i själva verket av mindre delar. Dessa delar inte bara förklarar varför atomerna är alltings byggstenar, delarna utgör också de komponenter som vi behöver för att förstå varför olika ämnen beter sig som de gör.

Mänskligheten har visserligen lärt sig att spränga atomer, vilket frigör fantastiska mängder energi, men inom kemin studerar man bara vad som händer när olika atomer reagerar med varandra. Atomernas inre lämnas med andra ord gärna åt sig själv (eller fysikerna) men atomernas inre är av största betydelse för hur de reagerar med varandra. Här ska vi alltså titta närmare på hur atomerna är uppbyggda. I själva verket har atomernas inre byggstenar visat sig mycket svåra att förstå sig på och en förståelse för deras egentliga natur hänger ihop med förklaringen till hela universums uppkomst. I detta avsnitt ska vi emellertid begränsa oss till en förenklad modell av atomen.

{| align=center border=1
! colspan=2 | Faktaruta
|-
| align=center | ''Lite om universum och hur atomerna skapades...''
| [[File:Atom.png|heliumatom]]
|-
| colspan=2 align=center | Här saknas information! Hjälp Wikibooks genom att fylla i mer.
|}
&lt;br clear=all&gt;
==Atommodell==
För att förstå varför vissa ämnen reagerar lättare med varandra än andra måste man förstå hur atomerna är uppbyggda. Vår kunskap om atomernas inre bygger på de upptäckter som gjordes av vetenskapsmän före och efter sekelskiftet 1900. Den förenklade '''atommodell''' de kom fram till att är den som vi ska presentera här. 

{| align=right width=100% border=1
! align=center colspan=2 | Bilder
|-
| height=250 align=center | Atomkärna (med protoner och neutroner).
| align=center | Atom med elektronmoln
|-
| align=center | Atommodell av väte
| align=center | Atommodell av t.ex. natrium
|}
&lt;br clear=all&gt;
Till skillnad från vad man länge trodde är inte atomerna odelbara. Istället består de av mindre partiklar som kallas '''elementarpartiklar''': '''Protoner''', '''neutroner''' och '''elektroner'''. En atom består av en positivt laddad '''atomkärna''' som innehåller protoner och neutroner tillsammans kallade '''nukleoner'''. Denna kärna omges av negativt laddade elektroner och deras negativa laddning uppvägs av den positiva laddningen hos protonerna i atomkärnan. Man säger att elementarladdningen eller enhetsladdningen hos protonerna och elektroner är +1 respektive -1. Neutronerna saknar laddning.

Protoner och neutroner väger båda ungefär &lt;math&gt;1.67\cdot10^{-27}&lt;/math&gt; kg medan elektronernas massa är &lt;math&gt;1/1800&lt;/math&gt; mindre. Eftersom det inte är så praktiskt att mäta elementarpartiklarnas vikt på detta sätt har man hittat på en speciell massenhet för dem kallad u (''Unified Mass unit'').

{| align=right cellpadding=5 border=1
! Elementarpartikel&lt;sup&gt;*&lt;/sup&gt; || Symbol || Massa/kg || Massa/u || Laddning
|-
| Elektron || &lt;math&gt;e^{-}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;9.109\cdot10^{-31}&lt;/math&gt; || 0.000549 || -1
|-
| Proton || &lt;math&gt;p^{+}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;1.673\cdot10^{-27}&lt;/math&gt; || 1.0073 || +1
|-
| Neutron || n || &lt;math&gt;1.675\cdot10^{-27}&lt;/math&gt; || 1.0087 || 0
|-
| colspan=5 | &lt;sup&gt;*&lt;/sup&gt;Notera att det även finns andra elementarpartiklar, men dessa tas inte upp här.
|}

&lt;br clear=all&gt;

== Atomnummer ==
Ett '''grundämne''' är ett ämne, ibland kallat ett '''element''', som består av atomer med samma antal protoner i atomkärnan. Detta antal är grundämnets '''atomnummer'''. I det periodiska systemet är grundämnena sorterade efter stigande atomnummer.&lt;br&gt; 
(Se [[Formelsamling/Kemi/Periodiska_systemet]]).

&lt;br clear=all&gt;

== Masstal ==
Om man för en viss atom räknar ihop antalet protoner och neutroner får man atomens '''masstal'''. Eftersom elektronernas massa är försumbar jämfört med neuklonernas kan man bortse från denna och, eftersom neuklonernas massa är ungefär lika med 1 u, ligger masstalet mycket nära atomens vikt.


&lt;br clear=all&gt;

== Isotoper ==
{| align=right cellpadding=5 border=1
! align=center colspan=5 | Isotoper av grundämnet väte
|-
! Isotopens namn || Atomnummer || Masstal || Symbol || Massa
|- 
| Väte || 1 || 1 || &lt;math&gt;\begin{matrix} 1 \\ 1 \end{matrix}&lt;/math&gt;H || 1 u
|- 
| Deuterium || 1 || 2 || &lt;math&gt;\begin{matrix} 2 \\ 1 \end{matrix}&lt;/math&gt;H || 2 u
|- 
| Tritium&lt;sup&gt;*&lt;/sup&gt; || 1 || 3 || &lt;math&gt;\begin{matrix} 3 \\ 1 \end{matrix}&lt;/math&gt;H || 3 u
|- 
| Tetranium/Quadium&lt;sup&gt;*&lt;/sup&gt; || 1 || 4 || &lt;math&gt;\begin{matrix} 4 \\ 1 \end{matrix}&lt;/math&gt;H || 4 u
|-
| colspan=5 | &lt;sup&gt;*&lt;/sup&gt;dessa ämnen är syntetiska,&lt;br&gt;dvs de har skapats av människan.
|}
&lt;br clear=all&gt;
Hos de flesta grundämnena varierar antalet neutroner i kärnan. Atomer med samma antal protoner men olika antal neutroner kallas för '''isotoper'''. Två isotoper har i praktiken identiska kemiska egenskaper men deras fysiskaliska egenskaper, smältpunkt, kokpunkt etc, kan variera mer. Några isotoper har egna namn, de övriga namnges efter ämnets beteckning och masstal, t.ex. klor-35, klor-37 där siffran anger antalet protoner + antalet neutroner.

&lt;br clear=all&gt;

== Elektronkonfiguration ==
{| align=right width=100% border=1
| ''Bildserie på en atom med en elektrons rörelse- och lägesenergi som vektorer vid tillförsel av energi.''
|-
| align=center | Elektronen &quot;hoppar&quot; mellan elektronskalen när man tillför energi. 
|}
&lt;br clear=all&gt;
När stabila grundämnen bildas, då protoner och elektroner förenas, avges energi. Detta beror på att dessa atomer innehåller mindre energi än de fria elementarpartiklarnas sammanlagda energi. De elektriska laddningarna hos en atoms protoner och elektroner väger upp varandra så länge antalet protoner och elektroner är lika många. Denna balans kan man dock rucka på genom att tillföra atomen energi. Om man vill skilja protonerna och elektronerna åt igen, s.k. '''jonisering''', måste man alltså tillföra lika mycket energi som frigjordes då atomen bildades. En stabil atom förblir alltså stabil endast så länge dess energimängd understiger ett visst bestämt värde. 

När man tillför en atom energi är det dess elektroner som upptar överskottsenergin. Den energi som finns i en elektron är summan av dess rörelseenergi och den lägesenergi den får av atomkärnans attraktionskraft. Rörelseenergin gör alltså att elektronerna far runt atomkärnan i banor. Dessa banor kan inte beskrivas exakt och elektronernas position kan därför inte heller bestämmas. Man brukar därför säga att en atomkärna är omgiven av ett elektronmoln eller ett elektronhölje. Men även om inte elektronernas position kan bestämmas exakt kan man räkna på hur sannolikt det är att en elektron påträffas inom ett visst område. När man gör det ser man att elektronerna tenderar till att befinna sig oftare på vissa bestämda avstånd från atomkärnan. Detta  beror på att atomer bara kan ta emot energi i vissa bestämda mängder, s.k. energikvanta. Man kallar dessa bestämda avstånd för atomens '''elektronskal''' och betecknar dem '''K''', '''L''', '''M''', '''N''' etc.

Den energi man tillför till en atom upptas alltså av elektronerna i form av rörelseenergi vilket gör att avståndet mellan kärnan och elektronen ökar, elektronerna hoppar upp till nästa skal, man säger att atomen blir &quot;exciterad&quot;. Exciterade atomer blir sällan långlivade och elektronerna hoppar snabbt tillbaka till det skal det befann sig i då atomen var stabil. När detta sker avges energi tillskottet i form av ljus. Om man tillför tillräckligt mycket energi lämnar elektronen atomen och hoppar t.ex. över till en annan atom. Resultatet blir en atom som saknar en elektron, dvs en positivt laddad '''jon'''.

{| width=100% border=1
| ''Bildserie på atommodeller från ämnena i t.ex. grupp 1.''
|-
| Atomer med lika många valenselektroner har identiska kemiska och fysikaliska egenskaper.
|}
&lt;br clear=all&gt;
Hur många elektroner som befinner sig i de olika skalen, atomens '''elektronkonfiguration''', avgör atomernas kemiska och fysikaliska egenskaper. I det periodiska systemet är grundämnena ordnade så att alla grundämnen i en grupp har lika många elektroner i sitt yttersta skal, s.k. '''valenselektroner'''. Ämnena i en grupp har likartade egenskaper eftersom de har lika många valenselektroner. Eftersom elektronkonfigurationen har så stor betydelse använder man flera typer av formler för att beskriva den.

'''Elektronformler''' beskriver antalet valenselektroner hos ett grundämne:

{|
| 
{| width=30
| &amp;nbsp; 
| &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
| &amp;nbsp;
|-
| &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
| colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Ar'''&lt;big&gt;
| &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
| &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
|-
| &amp;nbsp;
| &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
| &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
| &amp;nbsp;
|}
|
{| width=50
| colspan=4 align=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
|-
| v-align=center rowspan=2 | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
| colspan=2 rowspan=2 | &lt;big&gt;'''C'''&lt;/big&gt;
| v-align=center rowspan=2 | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
|-
|
|-
| align=center colspan=4 | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
|}
|}
&lt;br clear=all&gt;
Man kan också beskriva elektronkonfigurationen på formen

: '''Ar 2-8-8'''

där siffrorna motsvarar antalet elektroner i varje skal.

==Sammanfattning==
{|
| 
* Atomer är uppbyggda av elementarpartiklarna: protoner, neutroner och elektroner. 
* Atomer består av en atomkärna, som består av protoner och neutroner, omgiven av elektroner. 
* Atomer med samma antal protoner sägs utgöra ett grundämne. 
* Elektronerna färdas runt atomkärnan i olika elektronskal som representerar elektronernas medelavstånd till atomkärnan.
* Elektronskalen betecknas K, L, M, N etc.
* Ett grundämne har ett atomnummer som motsvarar antalet protoner. 
* Atomernas massor mäts i enheten 1 u. 
* Protoner och neutroner väger ungefär 1 u. Elektroner väger 1/1800 u.
* Protoner har enhetsladdningen +1.
* Neutroner saknar enhetsladddning.
* Elektroner har enhetsladdningen -1.
* I en atom är antalet elektroner och protoner lika.
* Summan av antalet protoner och neutroner i en atom kallas för masstal. 
* Atomernas massa är ungefär lika med masstalet. 
* Atomer av samma slag med olika antal neutroner kallas för isotoper. 
* Masstal och atomnummer anges till vänster om grundämnets kemiska beteckning: &lt;math&gt;\begin{matrix} 1 \\ 1 \end{matrix}&lt;/math&gt;H. 
* Då en elektron lämnar en atom sker en jonisering. 
* Joniseringsenergin är den energi som krävs för att en elektron ska lämna en atom. 
* En exciterad atom har högre energi och någon av dess elektroner befinner sig på större avstånd från atomkärnan än normalt.
* Elektronerna i en atoms yttersta skal kallas valenselektroner.
* En elektronformel består av kemiskt tecken omgivet av ämnets valenselektroner.
|}

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>dwnqvl74w5kdl2txyi8v7qkk2vkr3tp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Grundämnenas släktskap</title>
    <ns>0</ns>
    <id>145</id>
    <revision>
      <id>49163</id>
      <parentid>49160</parentid>
      <timestamp>2019-11-28T20:04:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49160 av [[Special:Contributions/151.252.134.58|151.252.134.58]] ([[User talk:151.252.134.58|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>49163</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16563" sha1="k0bzief6ic88l62fbqj6wg32jmzn54t" xml:space="preserve">{{Kemi A-B Sidhuvud}}
'''Grundämnenas släktskap'''.
Om man sorterar grundämnena efter atomnummer upptäcker man att ämnen med likartade egenskaper återkommer med viss regelbundenhet eller periodicitet. Den ryske kemisten [[w:Dmitrij Ivanovitch Mendelejev|Dimitrij Mendelejev]] blev 1869 den förste som gjorde en tabell som grupperade de då kända grundämnena efter egenskaper och resultatet blev den första versionen av '''det periodiska systemet'''. 

{| align=center border=1 
! Faktaruta
|- align=center
| [[Bild:Mendelejevs periodiska system 1871.png|Det periodiska systemet 1871]]
&lt;br&gt;Det periodiska systemet 1871 med luckor för då ännu inte upptäckta grundämnen.
|-
| 
{| align=left cellpadding=5 
 | [[Bild:Mendeleev Photographische Gesellschaft 3.jpg|240px|Mendelejev]]
|} 
'''Dmitrij Ivanovitch Mendelejev''', (ryska: &amp;#1044;&amp;#1084;&amp;#1080;&amp;#1090;&amp;#1088;&amp;#1080;&amp;#1081; &amp;#1048;&amp;#1074;&amp;#1072;&amp;#1085;&amp;#1086;&amp;#1074;&amp;#1080;&amp;#1095; &amp;#1052;&amp;#1077;&amp;#1085;&amp;#1076;&amp;#1077;&amp;#1083;&amp;#1077;&amp;#1077;&amp;#1074;), 1834-1907 var en rysk kemist i St Petersburg. När han 1867-71 började arbeta med sin lärobok &quot;Kemins grundvalar&quot;, upptäckte han att om man sorterar grundämnena efter stigande atomvikt återkommer grundämnen med liknande kemiska egenskaper periodiskt. Mendelejev sammanställde grundämnena enligt denna princip i en tabell och presenterade den för sina ryska kollegor 1869. Det var första gången någon presenterade en version av det vi i dag kallar för det periodiska systemet.

Under 1860-talet hade man fått fram bättre uppgifter om grundämnenas vikter och egenskaper. På flera håll i världen började kemister att bättre förstå sambandet mellan atomernas vikt och deras kemiska egenskaper. Nästan samtidigt och helt oberoende av Mendelejev gjorde John Newlands i Storbritannien och Lothar Meyer i Tyskland samma upptäckt. Men Mendelejev blev den förste som offentliggjorde sina resultat. Grundämne nummer 101, Mendelevium, är uppkallat efter honom. 

Genom den systematik som Mendelejev hittat bland grundämnena lyckades han förutse egenskaperna hos flera grundämnen som ännu inte upptäckts. När dessa grundämnen sedan faktiskt upptäcktes inom ett par decennier och visade sig ha just dessa egenskaper, blev Mendelejevs tabell snabbt erkänd över hela världen.
|}


== Grupper ==
I det periodiska systemet bildar ämnena i en kolumn en grupp. Ämnena i en grupp har likartade kemiska och fysiskaliska egenskaper vilket beror på att de, med något undantag, har samma antal valenselektroner i sitt yttersta elektronskal.

== Perioder ==
De grundämnen i det periodiska systemet som står på samma rad tillhör samma period. De har antalet elektronskal gemensamt men deras kemiska och fysikaliska egenskaper ändras med antalet valenselektroner. Ämnen längst till vänster är alla metaller. Hos ämnena i huvudgrupperna avtar metallegenskaperna då antalet valenselektroner ökar och ämnena längst till höger är alla ickemetaller. Hos övergångsmetallerna i grupperna 3-12 sker dock ingen sådan stegvis förändring av egenskaperna.


=== Alkalimetallerna ===
De mest typiska metallerna återfinns i grupp 1 - '''alkalimetallerna'''.&lt;br&gt;
Alkalimetallerna är litium, natrium, kalium, rubidium, cesium och francium. Icke-metallen väte placeras även här pga. att den bara har en valenselektron, men den skulle lika gärna kunna ha placerats i grupp 17 – halogenerna.&lt;br&gt;
Typiskt för ämnena i gruppen är att de alla är silverfärgade med metallglans (när snittytan är färsk), har en hög elektrisk ledningsförmåga och är mjuka med en låg densitet, alltså liten mängd massa per volymenhet. Litium, natrium och kalium har till och med lägre densitet än vatten så de flyter.&lt;br&gt;
De reagerar lätt, i synnerhet med halogenerna (se nedan), vilket beror på att de bara har en enda elektron i sitt yttersta skal. Eftersom de gärna gör sig av med denna elektron uppträder de ofta som joner och då halogenerna saknar en elektron i sitt yttersta skal passar ämnena i dessa två grupper varandra. Resultatet när dessa ämnen reagerar med varandra är ett vitt salt, eller vid reaktion med vatten då det bildas en starkt basisk alkalimetall-hydroxidlösning, under vätgasutveckling.&lt;br&gt;
Gruppnamnet alkalimetaller hänvisar just till att deras vattenlösningar blir basiska. Ordet alkali kommer från arabiska al-qaly vilket betyder soda. En sodalösning reagerar basiskt, och ordet alkali är då ett synonym för basisk.&lt;br&gt;
Ett annat kännetecken för alkalimetallerna och deras föreningar, är de karakteristiska färger de ger lågan när man eldar dem, de används därför ofta i fyrverkerier för att få olika färger.&lt;br&gt;
Reaktansen med andra ämnen stiger ju längre ned i gruppen man kommer. Därför finns de inte i naturen som fria grundämnen, utan bara som joner i vattenlösning eller i fasta föreningar. Både kok- och smältpunkten sjunker även de ju längre ned i gruppen ämnet är.&lt;br&gt;
Väte räknas ofta till alkalimetallerna trots att väte saknar metallegenskaper.

{| width=100% border=1
! colspan=9 | Alkalimetallerna, grupp 1
|-
| Atomnummer 
| Symbol 
| Namn 
| Elektronkonfiguration 
| Densitet / &lt;math&gt;g\cdot{m^{-3}}&lt;/math&gt;
| Smältpunkt / &lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;C
| Kokpunkt / &lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;C
| Låga
| Reaktion med vatten
|-
| 3
| Li
| Litium
| 2-1
| 0,53
| 181
| 1342
| karminröd
| långsam
|-
| 11
| Na
| Natrium
| 2-8-1
| 0,97
| 98
| 883
| gul
| ganska snabb
|-
| 19
| K
| Kalium
| 2-8-8-1
| 0,86
| 63
| 760
| rödviolett
| snabb
|-
| 37
| Rb
| Rubidium
| 2-8-18-8-1
| 1,53
| 39
| 686
| rödviolett
| mycket snabb
|-
| 55
| Cs
| Cesium
| 2-8-18-18-8-1
| 1,87
| 28
| 669
| blåviolett
| explosionsartad
|}

=== Jordartsmetallerna ===
De '''alkaliska jordartsmetallerna''' i grupp 2 har två valenselektroner och har ungefär samma egenskaper som alkalimetallerna men är betydligt hårdare. De är alla silverfärgade och mjuka metaller med låg täthet och de reagerar lätt med halogenerna om än inte lika snabbt som alkalimetallerna.&lt;br&gt;
De alkaliska jordmetallerna är: beryllium, magnesium, kalcium, strontium, barium och radium.&lt;br&gt;
Förutom beryllium reagerar alla ämnen i gruppen med vatten, men betydligt långsammare än alkalimetallerna. Liksom hos dem ökar reaktionsbenägenheten nedåt i gruppen och reaktionsprodukten är alltid vätgas.

{| width=100% border=1 
! colspan=8 | Jordartsmetallerna, grupp 2
|-
| Atomnummer 
| Symbol 
| Namn
| Densitet / &lt;math&gt;g\cdot{m^{-3}}&lt;/math&gt;
| Smältpunkt / &lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;C
| Kokpunkt / &lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;C
| Låga
| Reaktion med vatten
|-
| 4
| Be
| Beryllium
| 1,85
| 1278
| 2970
| ingen
| ingen
|-
| 12
| Mg
| Magnesium
| 1,74
| 649
| 1090
| ingen
| långsam med upphettat vatten
|-
| 20
| Ca
| Kalcium
| 1,55
| 839
| 1484
| gulröd
| långsam (rumstemperatur)
|-
| 38
| Sr
| Strontium
| 2,54
| 769
| 1384
| karminröd
| långsam (ökande)
|-
| 56
| Ba
| Barium
| 3,5
| 728
| 1640
| grön
| långsam (ökande)
|-
| 88 
| Ra
| Radium
| 5
| 700
| 1140
| karminröd
| långsam (ökande)
|}

=== Syregruppen ===
'''Syregruppen''' eller kalkogener kallas gruppen av grundämnen i det periodiska systemets grupp 16.&lt;br&gt;
Följande ämnen ingår i gruppen:
syre, svavel, selen ,tellur och polonium.&lt;br&gt;
Syre, svavel och selen är icke-metaller, tellur och polonium är halvmetaller. Föreningar med ämnen i syregruppen är vanligt förekommande i jordskorpan.&lt;br&gt;
Syregruppen har det gemensamt med flera andra grupper i det periodiska systemet att ämnenas metallegenskaper ökar samtidigt som reaktionsbenägenheten minskar när man går nedåt i gruppen. Syre och svavel, de två ickemetallerna överst i gruppen, reagerar lätt med nästan alla andra grundämnen.

{| width=100% border=1 
! colspan=7 | Syregruppen, grupp 16
|-
| Atomnummer 
| Symbol 
| Namn 
| Smältpunkt / &lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;C
| Kokpunkt / &lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;C
| Metall/ickemetall
| Egenskaper vid rumstemperatur
|-
| 8
| O
| Syre
| -218
| -183
| Ickemetall
| färglös gas
|-
| 16
| S
| Svavel
| 119
| 445
| Ickemetall
| gult fast ämne
|-
| 34
| Se
| Selen
| 217
| 685
| Ickemetall
| röd som ickemetall&lt;br&gt;grå som metall
|-
| 52 
| Te
| Tellur
| 450
| 990
| Halvmetall
| Silvervit med metallglans
|-
| 84
| Po
| Polonium
| 254
| 962
| Metall
| Radioaktiv
|}

=== Halogener ===
'''Halogenerna''' (av grekiskan: ''hals'', &quot;salt&quot;, och ''gen'', &quot;alstrare&quot;, alltså saltbildare), utgörs av grundämnena i det periodiska systemets grupp 17.&lt;br&gt;
Halogenerna är fluor, klor, brom, jod och astat.&lt;br&gt;
Gruppens ämnen är alla ickemetaller och reagerar framför allt mycket lätt med metaller, i synnerhet med alkalimetallerna i grupp 1, och bildar då metallsalter, därav namnet halogen.

{| width=100% border=1 
! colspan=7 | Halogenerna, grupp 17
|-
| Atomnummer 
| Symbol 
| Namn 
| Smältpunkt / &lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;C
| Kokpunkt / &lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;C
| Egenskaper vid rumstemperatur
| Reaktionsbenägenhet
|-
| 9
| F
| Fluor
| -223
| -187
| ljugul gas
| mycket stor
|-
| 17
| Cl
| Klor
| -102
| -35
| gulgrön gas
| mycket stor (avtagande)
|-
| 35
| Br 
| Brom
| -7
| +59
| rödbrun vätska
| stor (avtagande)
|-
| 53
| I
| Jod
| +114
| +184
| gråsvart kristall
| stor (avtagande)
|}

=== Ädelgaserna ===
'''Ädelgaserna''' är grundämnen i den kemiska serie som utgörs av det periodiska systemets grupp 18.&lt;br&gt;
Dom har fått sitt namn av att de uppträder som gaser i rumstemperatur och att de, liksom ädelmetallerna är mycket obenägna att reagera med andra ämnen. Kemister har dock lyckats förena ädelgaserna med andra ämnen i laboratorier.&lt;br&gt;
Att dom mycket ogärna reagerar med andra ämnen beror på att ädelgasernas yttersta elektronskal är fyllda och därför så har dessa atomer en bra balans. Man trodde länge att de överhuvudtaget inte kunde reagera med något annat ämne, men sedan 1962 har flera kemiska föreningar där till exempel xenon ingår framställts.

Ädelgaserna är:
*helium 
*neon 
*argon 
*krypton 
*xenon 
*radon

== Övergångsmetaller ==
Grupperna 3-12 kallas '''övergångsmetaller'''. Detta beror på att de elektroner som skiljer dessa ämnen vanligen återfinns i det näst yttersta skalet. Antalet elektroner i det yttersta är 1 eller 2 vilket ger dem likartade egenskaper.&lt;br&gt;
Alla övergångsmetaller är metaller. Gruppen innehåller ämnena med atomnummer från 21 till 30, 39 till 48, 71 till 80 och 103-112.&lt;br&gt;
Namnet övergångsmetaller kommer av ämnenas position i periodiska systemet och motsvarar successiva tillägg av en elektron i d-orbitalerna för ämnenas atomer när man går från grupp till grupp stegvis från grupp 3 till grupp 12.&lt;br&gt;
Övergångselementen definieras kemiskt som de element som bildar minst en jon med delvis fyllt delskal av d-elektroner.

{| align=&quot;left&quot; width=&quot;45%&quot; border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;0&quot;
|-
!Grupp
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Perioder#Period 4-element|Period 4]]
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Perioder#Period 5-element|Period 5]]
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Perioder#Period 6-element|Period 6]]
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Perioder#Period 7-element|Period 7]]
|-
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 3-element|3]]
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Skandium|Sc]] 21
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Yttrium|Y]] 39
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Lutetium|Lu]] 71
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Lawrencium|Lr]] 103
|-
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 4-element|4]]
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Titan|Ti]] 22
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Zirkonium|Zr]] 40
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Hafnium|Hf]] 72
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rutherfordium|Rf]] 104
|-
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 5-element|5]]
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Vanadin|V]] 23
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Niob|Nb]] 41
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tantal|Ta]] 73
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Dubnium|Db]] 105
|-
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 6-element|6]]
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Krom|Cr]] 24
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Molybden|Mo]] 42
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Wolfram|W]] 74
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Seaborgium|Sg]] 106
|-
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 7-element|7]]
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Mangan|Mn]] 25
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Teknetium|Tc]] 43
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rhenium|Re]] 75
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Bohrium|Bh]] 107
|-
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 8-element|8]]
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Järn|Fe]] 26
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rutenium|Ru]] 44
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Osmium|Os]] 76
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Hassium|Hs]] 108
|-
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 9-element|9]]
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kobolt|Co]] 27
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rodium|Rh]] 45
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Iridium (grundämne)|Ir]] 77
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Meitnerium|Mt]] 109
|-
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 10-element|10]]
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Nickel|Ni]] 28
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Palladium|Pd]] 46
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Platina|Pt]] 78
|&amp;nbsp;
|-
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 11-element|11]]
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Koppar|Cu]] 29
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Silver|Ag]] 47
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Guld|Au]] 79
|&amp;nbsp;
|-
![[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 12-element|12]]
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Zink|Zn]] 30
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kadmium|Cd]] 48
|[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kvicksilver|Hg]] 80
|&amp;nbsp;
|}

&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;

==Sammanfattning==
{|
|
* Grundämnena i det periodiska systemet är ordnade efter stigande atomnummer. 
* Kolumnerna i periodiska systemet kallas för grupper. 
* Raderna i periodiska systemet kallas för perioder. 
* Atomerna i en period har lika många elektronskal.
* Grundämnenas egenskaper ändras stegvis genom en period.
* Atomerna i en grupp har lika många valenselektroner, helium undantaget. 
* Egenskaperna hos grundämnena i en grupp ändras stegvis nedåt i gruppen.
* Grupperna 1, 2 och 13-18 kallas för huvudgrupperna. 
* Grundämnena i grupp 3-12 kallas övergångselement. 
* Metallerna finns till vänster i tabellen och ickemetallerna till höger.
* Grundämnenas metallkaraktär ökar nedåt i gruppen.
* Alkalimetallerna i grupp 1 är mycket reaktionsbenägna. 
* De alkaliska jordartsmetallerna i grupp 2 liknar alkalimetallerna men reagerar långsammare. 
* Grupperna 13-16 har fått sitt namn efter det första ämnet i gruppen. 
* Halogenerna i grupp 17 är mycket reaktionsbenägna. 
* Ädelgaserna i grupp 18 reagerar knappt med något annat ämne.
|}

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>k0bzief6ic88l62fbqj6wg32jmzn54t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysik A</title>
    <ns>0</ns>
    <id>146</id>
    <revision>
      <id>45721</id>
      <parentid>41246</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T19:55:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45721</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2839" sha1="18vtw769uyxuljlsynsci08fh9yxtc1" xml:space="preserve">{{Fysik A-B Sidhuvud}}


== Innehållsförteckning ==
{| width=100%
|
=== [[/Introduktion/|Introduktion - The Big Picture]] ===
&amp;bull; [[Fysik A/Introduktion#Kunskapens natur - kunskapen om naturen|Kunskapens natur - kunskapen om naturen]]
&amp;bull; [[Fysik A/Introduktion#Vad är fysik och vad kan man ha den till?|Vad är fysik och vad kan man ha den till?]]&lt;br&gt; 
&amp;bull; [[Fysik A/Introduktion#Fysikens språk och matematikens roll|Fysikens språk och matematikens roll]]
&amp;bull; [[Fysik A/Introduktion#Verkligheten|Verkligheten]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Introduktion#Modeller av verkligheten|Modeller av verkligheten]]&lt;br&gt; 
&amp;bull; [[Fysik A/Introduktion#Mätningar och undersökningar - Hur vet vi det vi vet, och hur säker kan man vara på det?|Mätningar och undersökningar - Hur vet vi det vi vet, och hur säker kan man vara på det?]]&lt;br&gt; 
&amp;bull; [[Fysik A/Introduktion#Fysikens lagar|Fysikens lagar]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Introduktion#Storleksordningar|Storleksordningar]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Introduktion#Sorter och enheter|Sorter och enheter]]
&amp;bull; [[Fysik A/Introduktion#En kort guide till kursens mål|En kort guide till kursens mål]]

=== [[/Universum och dess byggstenar/]] ===
=== [[/Naturens fundamentala krafter/]] === 
&amp;bull; [[Fysik A/Naturens fundamentala krafter#Gravitation|Gravitation]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Naturens fundamentala krafter#Elektromagnetism|Elektromagnetism]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Naturens fundamentala krafter#Stark kärnkraft|Stark kärnkraft]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Naturens fundamentala krafter#Svag kärnkraft|Svag kärnkraft]]

=== [[/Optik/|Optik - utblick i universum - inblick i materien]] ===
&amp;bull; [[Fysik A/Optik#Ljuskällor|Ljuskällor]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Optik#Reflexion|Reflexion]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Optik#Brytning|Brytning]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Optik#Prismor|Prismor]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Optik#Linser|Linser]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Optik#Optiska instrument|Optiska instrument]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Optik#Färger|Färger]] 
&amp;bull; [[Fysik A/Optik#Buktiga speglar|Buktiga speglar]]
|
=== [[/Rörelse och förändring/]] ===
=== [[/Förändringens krafter - Newtons arv/|Förändringens krafter - Newtons arv]] ===
=== [[/Krafter och energibegreppet/|Krafter och energibegreppet]] ===
=== [[/Densitet och tryck/|Tryck och krafter]] ===
=== [[/Värme/|Värme - en form av energi]] ===
=== [[/Laddningar/|Kraft, laddningar och energi]] ===
=== [[/Elektriska kretsar/|Elektriska kretsar - att tämja elektroner]] ===
=== [[Formelsamling/Fysik|Formelsamling]] ===
|}

{{stub}}

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

[[kategori:Läromedel i fysik|Fysik A]]
[[kategori:Läromedel för gymnasiet|Fysik A]]
[[kategori:SAB: Ucc Fysik|Fysik A]]
[[Kategori:Fysik A]]
[[kategori:Alfabetiskt index|Fysik A]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:lpf94]]

[[en:FHSST_Physics]]
[[fr:Physique]]
[[nl:Fysica]]
[[pl:Fizyka dla liceum]]</text>
      <sha1>18vtw769uyxuljlsynsci08fh9yxtc1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Kemisk bindning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>148</id>
    <revision>
      <id>55639</id>
      <parentid>55383</parentid>
      <timestamp>2024-09-20T18:57:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>MGA73</username>
        <id>12322</id>
      </contributor>
      <comment>Fil:Jonbindning.JPG da den anden ikke har nogen licens</comment>
      <origin>55639</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28944" sha1="lssa15uw6kcnav43iq9oeswwpdmf11e" xml:space="preserve">{{Kemi A-B Sidhuvud}}
== Kemisk bindning ==
Ämnenas egenskaper beror inte bara på vilka atomer som ingår i ämnet. Även deras '''kemiska bindning''', dvs de krafter som gör att atomerna hålls samman, kan göra att även ämnen som består av likadana atomer kan få fullständigt olika egenskaper. Kol föreställer man sig t.ex. som ett svart och sotigt ämne, men även diamanter består uteslutande av kolatomer. Det är t.o.m. så att en diamant är en enda stor kolmolekyl.

Det finns tre huvudtyper av kemiska bindningar som binder atomerna samman: '''jonbindning''', '''kovalent bindning''' och '''metallbindning'''. Många egenskaper hos ett ämne med en viss typ av kemisk bindning är alltså karaktäristiska även för andra ämnen som har samma typ av bindning trots att de är uppbyggda av olika atomslag. Men som vi ska se finns också krafter som verkar mellan de kemiska bindningarna och påverkar deras egenskaper.

Vätebindning är den starkaste intermolekylära bindningen. Den binder mellan molekyler som har en eller flera väteatomer till flour-, syre- eller kväveatomer.

Ämnen med vätebindning har mycket högre smält- och kokpunkt än de andra bindningarnas ämnen. Detta beror på den starka bindningen mellan molekylerna i fast och flytande väteflourid, vatten och ammoniak. Vätebindningarna är starkt dipol-dipolbundna.

Varför de blir starkt dipol-dipolbundna beror på att atomerna (fluor, syre och kväve, som väte binder till) är mycket elektronegativa och vätet svagt elektronegativt. Fluor, syre och kväve är de mest elektronegativa grundämnena av alla.
Eftersom väteatomen bara har ett enda elektronskal kommer väteatomens positiva kärna mycket nära de bindande elektronerna.

Hur ser bindningarna ut?
Väteatomen binds med två starkt elektronegativa atomer kallade protondonatorn (X) och protonacceptatorn (Y). Protondonatorn och protonacceptatorn kan vara identiska som i vatten, men även oidentiska.
Elektronerna förskjuts mot den starkt elektronegativa atomen i X-H bindningen (H är beteckningen för väte). Det gör att X-H bindningen attraheras av elektronerna kring Y och en vätebindning uppstår.

== Jonbindning ==
När metaller reagerar med ickemetaller kan stabila kemiska föreningar bildas genom '''jonbindning''', föreningarna kallas då '''jonföreningar'''.

'''Exempel'''

Natrium reagerar med klor:
{| width=100% border=1
| align=center | [[Bild:Jonbindning.JPG|Jonbindning]]
|-
|
# Klorgas, Cl&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, och natriummetall, Na, är två instabila grundämnen som har lätt att reagera med varandra.
# Eftersom natrium vill bli av med sin valenselektron och klor gärna fyller sitt yttersta skal med en elektron reagerar ämnena med varandra. Vid reaktionen utvecklas värme och ett gult sken. Detta betyder att det nya ämne som bildas i reaktionen innehåller mindre energi än de ursprungliga ämnena gjorde var för sig. Det nya ämnet är alltså mer stabilt. 
# Under reaktionen avger natriumatomerna elektroner till kloratomerna. En elektronövergång har skett och två joner bildats: Positivt laddade natriumjoner, Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;, och negativt laddade kloridjoner, Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;. 
# Natrium- och klorjonernas olika laddningar gör att de dras till varandra och tillsammans bildar jonföreningen natriumklorid, NaCl, som alltså är ett mycket stabilt ämne. 
# De negativt laddade klorjonerna och de positivt laddade natriumjonerna dras till varandra eftersom de har motsatt laddning. Jonföreningarna börjar bilda regelbundna mönster där jonernas yttersta elektronskal tangerar varandra. 
# Natriumklorid uppnår sitt mest stabila tillstånd då jonerna bildar en kristall med kubisk struktur. Varje positivt laddad jon är då omgiven av uteslutande negativt laddade joner och tvärtom. Ett enda korn med natriumklorid, dvs vanligt bordssalt, är uppbyggt med 10&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; partiklar.
|}

Elektronövergången eller jonbindningen kan beskrivas på flera olika sätt:

I tabellform:
{|
|
 {| border=1
  | protoner || K || L || M
  |-
  | 11p&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; || 2e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || 8e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || style=&quot;color:red&quot; | 1e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
 |}
Natriumatom
|
+
|
 {| border=1
  | protoner || K || L || M
  |-
  | 17p&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; || 2e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || 8e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || style=&quot;color:red&quot; | 7e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
 |}
Kloratom
|
&lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt;
|
 {| border=1
  | protoner || K || L || M
  |-
  | 11p&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; || 2e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || 8e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || style=&quot;color:red&quot; | 0
 |}
Natriumjon
|
+
|
 {| border=1
  | protoner || K || L || M
  |-
  | 17p&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; || 2e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || 8e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || style=&quot;color:red&quot; | 8e&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
 |}
Kloridjon
|}

Som elektronformel:
{|
|
 {| width=30
  | &amp;nbsp; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  | &amp;nbsp;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Na'''&lt;big&gt;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | &amp;nbsp;
  |-
  | colspan=4 align=center | &lt;math&gt;\times&lt;/math&gt;
 |}
|
+
|
 {| width=30
  | &amp;nbsp; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  | &amp;nbsp;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Cl'''&lt;big&gt;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | &amp;nbsp;
  | &amp;nbsp;
 |}
|
&lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt;
|
 {| width=30
  | &amp;nbsp; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  | &amp;nbsp;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Na'''&lt;big&gt;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | &amp;nbsp;
 |}
|
+
|
 {| width=30
  | &amp;nbsp; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  | &amp;nbsp;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Cl'''&lt;big&gt;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp;
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  | &lt;math&gt;\times&lt;/math&gt;
  | &amp;nbsp;
 |}
|}

Om man utelämnar valenselektronerna:

: Na + Cl &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt; Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;

Emellertid existerar inte fria kloratomer i naturen utan klor uppträder vanligen parvis i form av molekyler. Denna formel brukar därför skrivas:

: 2 Na + Cl&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt; 2Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;

I fast tillstånd bildar alltså jonföreningar kristaller ofta kallade salter. En kristall är alltså en fast, tredimensionell struktur uppbyggd av joner som hålls samman genom jonbindning. Jonbindningen i dessa kristaller är mycket stark och det krävs mycket energi för att bryta upp en kristall. T.ex. är många mineraler jonföreningar och det är den starka jonbindningen i dem som gjort att dessa mineraler har kunnat bevaras under så långa perioder.

Styrkan i jonbindningarna gör bl.a. att jonföreningar inte leder ström i fast tillstånd eftersom jonerna hålls stadigt på plats i kristallstrukturen. Om man däremot löser upp saltet i t.ex. vatten kan jonerna röra sig fritt i lösningen. Lösningen leder således ström. Detta är typiskt för alla jonföreningar: De leder ström i smält och i upplöst form men inte i fast form. 

=== Oktettregeln ===
{| width=100% border=1
! Oktettregeln
|-
| align=center | Bild: ''Förenklad bild av periodiska systemet&lt;br /&gt;som visar hur valenselektroner&lt;br /&gt;hos grundämnen i huvudgrupperna och&lt;br /&gt;de vanligaste jonerna relaterar sig till ädelgaserna.''
|}

Orsaken till att atomer omvandlas till joner är deras strävan att efterlikna de mycket stabila ädelgaserna. Ädelgaserna har fullt med elektroner i sina yttersta elektronskal och det är detta som alla andra grundämnen eftersträvar. De grundämnen som har fler tomma platser än elektroner i sitt yttersta skal försöker därför avge elektronerna för att ''tömma'' skalet. De grundämnen som tvärtom har fler elektroner än tomma platser försöker istället uppta elektroner för att ''fylla'' sitt yttersta skal. 

Om man med detta i bakhuvudet tittar på det periodiska systemet, ser man att alla grundämnen försöker ta den kortaste vägen till ädelgasgruppen. Generellt gäller alltså att metallerna, som finns till vänster i tabellen, försöker göra sig av med elektroner och bildar alltså positivt laddade joner. Ickemetaller, som ju finns till höger i tabellen, försöker fånga upp elektroner och bildar därför negativt laddade joner. Detta att alla grundämnen försöker likna ädelgaserna kallas för '''oktettregeln''' eftersom ädelgaserna har åtta elektroner i sitt ytterskal (''octo'' är latin och betyder åtta). Grundämnena i den första gruppen &quot;Alkalimetallerna&quot; har alla en valenselektron. Dessa reagerar därmed häftigt med näst sista gruppen &quot;Halogenerna&quot;, som alla har sju valenselektroner. Vid en reaktion mellan en alkalimetall och en halogen förskjuts alkalimetallens valenselektron till halogenens varvid båda får ädelgasstruktur. (Sundellfenomenet)

=== Atomjonernas storlek ===
När atomer bildar positivt laddade joner tömmer de sitt yttersta skal på elektroner vilket gör att deras storlek minskar. När negativt laddade joner bildas ökar istället atomernas radie.

{|
! colspan=4 | Några vanliga joner
|-
| colspan=2 | Positiva joner || colspan=2 | Negativa joner
|-
| H&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; || Vätejon || H&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || Hydridjon
|-
| Li&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; || Litiumjon || N&lt;sup&gt;3-&lt;/sup&gt; || Nitridjon
|-
| Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; || Natriumjon || O&lt;sup&gt;2-&lt;/sup&gt; || Oxidjon
|-
| K&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; || Kaliumjon || &lt;math&gt;O_2^{2-}&lt;/math&gt; || Peroxidjon
|-
| Mg&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; || Magnesiumjon || S&lt;sup&gt;2-&lt;/sup&gt; || Sulfidjon
|-
| Ca&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; || Kalciumjon || F&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || Fluoridjon
|-
| Ba&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; || Bariumjon || Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || Kloridjon
|-
| Al&lt;sup&gt;3+&lt;/sup&gt; || Aluminiumjon || Br&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || Bromidjon
|-
| Cu&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; || Kopparjon || I&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; || Jodidjon
|-
| Fe&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; || Järnjon || &amp;nbsp;
|-
| Fe&lt;sup&gt;3+&lt;/sup&gt; || Järnjon || &amp;nbsp;
|-
| Ag&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; || Silverjon || &amp;nbsp;
|}


== Kovalent bindning ==
Metaller som reagerar med ickemetaller bildar alltså gärna jonföreningar. När två ickemetaller reagerar med varandra, t.ex. syre och väte som ju bildar vattenmolekyler tillsammans, uppstår en annan sorts bindning. Den kallas för '''kovalent bindning''' (''ko-'', samma; ''valent'', värde; alltså &quot;samma värde&quot;) eller '''elektronparbindning'''. Atomer som binds samman genom en sådan kovalent bindning bildar en '''molekyl'''. En molekyl består alltid av minst två atomer av olika eller likadana atomer.

=== Avgränsade molekyler ===
{| width=100% border=1
| align=center | Bild: Två väteatomer med elektronmoln binds till varandra och bildar en vätemolekyl med icke-sfäriskt elektronmoln + energiutveckling
|-ULAAAAAAAALAAAAAAAAAAAAAAAAA!
| Två väteatomer förenas till en vätemolekyl. 
|}

ÜÇ

En väteatom består ju av en proton och en elektron. När två väteatomer närmar sig varandra förenas deras elektronmoln till ett enda som omsluter båda atomkärnorna. Elektronmolnen binder samman atomerna till en enda partikel, en vätemolekyl. De två väteatomerna delar alltså på sina två gemensamma elektroner vilket gör att deras yttersta elektronskal får samma antal elektroner som ädelgasen helium. Föreningen mellan två väteatomer blir alltså mer stabil än de två väteatomerna var för sig. Denna stabilitet gör att den kovalenta bindningen innehåller mindre energi än de två separata väteatomerna. När två väteatomer förenas avges alltså energi. 

Elektronmolnet kring vätemolekylen omsluter fortfarande varje väteatom var för sig. En konsekvens av detta är att elektronmolnet är allra tätast ''mellan'' atomkärnorna, dvs sannolikheten att hitta en elektron är störst mellan de två atomkärnorna. Den starka negativa kraft som så uppstår mellan atomkärnorna gör att bindningen mellan atomerna stärks och den kovalenta bindningen är verkligen mycket stark: För att befria 1% av väteatomerna i ett grundämne av vätemolekyler krävs en upphettning till 2 000 &lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;C. Balansen mellan de positivt laddade protonerna i atomkärnorna och elektronerna gör däremot att bindningen mellan vätemolekylerna inte blir särskilt stark. Kovalenta bindningar bildar alltså inte kristaller på samma sätt som jonbindningar (molekyler kan dock bilda kristaller, se nedan) och de har mycket lägre kok- och smältpunkt än salter (jonbindningar).

En kovalent bindning innebär alltså att två atomer delar på två elektroner för att komplettera sitt yttersta elektronskal. Dessa två elektroner kallas för ett '''bindande elektronpar''' vilket kan skrivas:

{|
| 
 {| width=30
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt;|| &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
 |}
|
+
|
 {| width=30
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt;|| &amp;nbsp; 
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
 |}
|
=
|
 {| width=53
  | colspan=7 | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; || &amp;nbsp;
  |-
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=7 | &amp;nbsp;
 |}
|
+
| energi
|}

Man får akta sig så att man inte blandar ihop jonbindning med kovalent bindning. När en kovalent bindning uppstår ''delar'' atomerna på två elektroner men inga elektroner tillförs eller tas bort från någon atom. I en jonbindning är inga elektroner gemensamma för de två atomerna men atomerna binds till varandra genom sina motsatta laddningar. I en kovalent bindning är elektronmolnet ''gemensamt'' för båda atomerna, i en jonbindning tangerar bara de två separata elektronmolnen varandra.

Exempvis kan grundämnet klor, som ju saknar en elektron, bilda molekyler genom att tvåkloratomer binds parvis till varandra genom en kovalentbindning så här:

{|
| 
 {| width=30
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Cl'''&lt;big&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
 |}
|
+
|
 {| width=30
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Cl'''&lt;big&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  |-
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
 |}
|
=
|
 {| width=53
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
   | colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Cl'''&lt;big&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
   | colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Cl'''&lt;big&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  |-
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
 |}
|
+
| energi
|}

På samma vis kan fluor, brom, jod, syre och kväve bilda molekyler parvis. Andra grundämnen bildar molekyler med fler än två atomer. Fosformolekyler t.ex. kan bestå av fyra atomer, P&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; och svavelmolekyler av åtta atomer, S&lt;sub&gt;8&lt;/sub&gt;.

=== Jättemolekyler ===
{|  width=100% border=1
| width=50% align=center | Bild: ''Diamantstruktur''
| width=50% align=center | Bild: ''Grafitstruktur''
|}

Kol finns i det periodiska systemets grupp 14 och saknar alltså fyra elektroner för att få ett ädelgasskal. Genom att dela elektroner med flera andra kolatomer kan kol fylla sitt yttersta skal med elektroner. Beroende på hur många andra kolatomer som varje kolatom binds till får ämnet som bildas helt olika egenskaper

Diamant består av kolatomer som bildar nästan oändliga, tredimensionella kristallstrukturer där varje kolatom bundits till fyra andra kolatomer. På så vis bildar fem kolatomer en tetraederstruktur. Varje kolatom i diamant utgör en del av fem sådan tetraederstrukturer. Varje bindning i strukturen är en kovalent bindning och strukturen är en enda stor, mycket stabil jättemolekyl - Diamant är det hårdaste ämne man känner till. I diamant har alla elektroner bundits till två kolatomer och diamant leder därför inte elektricitet.

Grafit består också av strukturer av uteslutande kolatomer. Men i grafit binds varje kolatom till endast tre andra kolatomer genom kovalenta bindningar. Tillsammans bildar alltså fyra kolatomer trianglar som i sin tur bildar regelbundna sexhörningar. I grafit bildas alltså tvådimensionella plan som hålls samman med kolvalenta bindningar. Dessa plan är också mycket stabila. Eftersom varje kolatom på detta vis får en elektron över, uppstår kring varje plant skickt ett gemensamt elektronmoln. Elektroner kan alltså röra sig fritt kring dessa plan varför grafit leder elektricitet mycket bra. De fria elektronerna fungerar som svagt bindande krafter mellan planen varför grafit, till skillnad från diamant, är lätt att dela.

Blyerts innehåller grafit och när vi skriver med en blyertspenna klyver vi grafiten mellan kristallskikten. Man kan också förstärka plast med grafit och få s.k. kolfiberarmerad plast.

=== Kovalenta bindningar hos kemiska föreningar ===
Hittills har vi bara tittat på hur atomer av samma slag bildat kemiska föreningar genom kovalenta bindningar, men även olika atomer kan bilda molekyler på detta vis. Vi ger här några exempel:

{| width=100% border=1
| align=center | Bild: ''Väteklorid som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.''
|}

'''Väteklorid, HCl'''

Väteklorid uppstår när vätemolekyler får reagera med klormolekyler. Vid reaktionen frigörs energi av vilket vi förstår att väteklorid är en stabilare förening än både väte- och klormolekyler.

{|
| 
 {| width=30
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; || rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
 |}
|
+
|
 {| width=30
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Cl'''&lt;big&gt; || valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  |-
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
 |}
|
=
|
 {| width=53
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''Cl'''&lt;big&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  |-
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
 |}
|
+
| energi
|}

{| width=100% border=1
| align=center | Bild: ''Metan som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.''
|}

'''Metan, CH&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;'''

...

{|
|
 {| width=30
  | &amp;nbsp; || colspan=2 | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''C'''&lt;big&gt; || rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  |
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
 |}
|
+
|
 {| width=30
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''4H'''&lt;big&gt; || rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
 |}
|
=
|
 {| 
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; || colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  |
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''C'''&lt;big&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; 
  | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; || colspan=5 | &amp;nbsp; 
|}
|}

{| width=100% border=1
| align=center | Bild: ''Ammoniak som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.''
|}

'''Ammoniak, NH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;'''

...

{|
|
 {| width=30
  | &amp;nbsp; || colspan=2 | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''N'''&lt;big&gt; || rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
 |}
|
+
|
 {| width=30
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''3H'''&lt;big&gt; || rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
 |}
|
=
|
 {| 
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; || colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  |
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''N'''&lt;big&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; 
  | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=4 | &amp;nbsp; 
|}
|}

{| width=100% border=1
| align=center | Bild: ''Vatten som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.''
|}

'''Vatten, H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O'''

...

{|
|
 {| width=30
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''O'''&lt;big&gt; || rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
 |}
|
+
|
 {| width=30
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''2H'''&lt;big&gt; || rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
 |}
|
=
|
 {| 
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''O'''&lt;big&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  |-
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; || &amp;nbsp; 
  | colspan=4 | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
|}
|}

=== Elektronegativitet ===
{|
| Tabell: ''Elektronegativitetsvärden för grundämnena i huvudgrupperna.''
|}

'''Elektronegativitet''' är ett mått på grundämnenas förmåga att attrahera elektroner. I Paulings skala (efter kemisten Linus Pauling som först tilldelade varje grundämne ett eltronegativitetsvärde) kan man se hur benägna grundämnena är att dra till sig elektroner. 

Alkalimetallerna i grupp 1 vill ju helst göra sig av med en valenselektron och de kallas därför för '''elektropositiva'''. Halogenerna i grupp 17 vill tvärtom gärna ta upp en elektron och halogenerna är alltså den mest elektronegativa gruppen. I varje grupp avtar dock elektronegativiteten nedåt i gruppen.

När två grundämnen med olikartad elektronegativitet binds till varandra får bindningen därför karaktären av jonbindning. När två grundämnen med liten skillnad i elektronegativitet binds till varandra får bindningen istället karaktären av kovalent bindning. Om skillnaden är mer än 2,1 är det en jonbindning och om skillnaden är mindre än 1,7 är det en polär kovalent bindning. När skillnaden i elektronegativitet ligger mellan 1,7 och 2,1 är det osäkert om bindningen är övervägande kovalent eller har jonkaraktär. Om skillnaden däremot är 0 kallas det för ren kovalent bindning. En ren kovalent bindning är alltså en bindning mellan två likadana atomer.

=== Dipoler ===
När atomer av samma slag bildar en molekyl genom kovalent bindning delar de elektronerna lika eftersom deras elektronegativitetsvärde är lika. När atomer av olika slag bildar en molekyl kan elektronerna i elektronmolnet attraheras mer av den ena atomkärnan än den andra. Detta gör att molekylen får en ojämnt fördelad laddning även om den totalt sett är oladdad. Den kovalenta bindningen mellan sådana atomer kallas för '''polär kovalent bindning'''. Molekylerna, som t.ex. väteklorid, kallas '''dipoler'''.

När molekylerna består av fler än två atomer av olika slag avgör deras geometriska form om de blir dipoler eller inte. Koldioxidmolekylen (se bild nedan) består av en centralt placerad, positivt laddad kolatom som omges av två negativt laddade syreatomer. Den positivt laddade atomen finns alltså i mitten. Eftersom koldioxidmolekylen är rak hamnar medelvärdet för de två negativt laddade partiklarna i exakt samma punkt som den positiva laddningen. Detta gör att laddningarnas polaritet upphäver varandra. Koldioxid är alltså inte någon dipol.

Vattenmolekylen består av en centralt placerad, negativt laddad syreatom flankerad av två positivt laddade väteatomer. Här bildar dock väteatomerna en vinklad molekyl och deras positiva laddningar sammanfaller därför inte med syreatomens negativa laddning. Detta gör vattenmolekylen till en dipol. Vattnets ytspänning kommer sig av detta. Vattenmolekylernas osymetriska laddningsfördelning gör att de binds i ihop genom de svaga krafterna dem.

=== Dubbel- och trippelbindningar ===
I vissa molekyler är atomerna bundna till varandra inte bara genom ett gemensamt elektronpar utan två och t.o.m. tre elektronpar. Dessa bindningar kallas för dubbelbindingar resp. trippelbindningar. Precis som hos enkla kovalenta bindningar, s.k. enkelbindningar, eftersträvar elektronmolen att komma så långt ifrån varandra som möjligt vilket ger även dessa molekyler sin geometriska form. 

{| width=100% border=1
| align=center | Bild: ''Koldioxid som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.''
|}

'''Koldioxid, CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;'''

...

{| width=100% border=1
| align=center | Bild: ''Acetylen som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.''
|}

'''Acetylen, C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;''' (kallas även för '''etyn''')

...

{|
|
 {| width=30
  | colspan=2| &amp;nbsp; || colspan=3 | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
  | valign=center | &lt;big&gt;'''2'''&lt;/big&gt;|| rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''C'''&lt;big&gt; || rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  |
  |-
  | colspan=2| &amp;nbsp; || colspan=3 | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
 |}
|
+
|
 {| width=30
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''2H'''&lt;big&gt; || rowspan=2 valign=center | &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;
  |-
  | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |-
  | colspan=4 | &amp;nbsp; 
 |}
|
=
|
 {| border=0
  | &amp;nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot &lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''C'''&lt;big&gt; 
  | rowspan=2 | &lt;math&gt;\vdots  \vdots &lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''C'''&lt;big&gt; 
  | &lt;math&gt;\cdot &lt;/math&gt; || colspan=2 rowspan=2 align=center | &lt;big&gt;'''H'''&lt;big&gt;
  | &amp;nbsp; 
  |-
  | &amp;nbsp; || &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\cdot &lt;/math&gt; || &amp;nbsp; 
  |-
|}
|}

== Metallbindning ==
{| width=100% border=1
| width=50% align=center | Bild: ''Jonkristall'' || width=50% align=center | Bild: ''Metallkristall''
|}

Metallerna är ju benägna att avge elektroner. När de reagerar med varandra bildar de därför metallkristaller som består av positivt laddade joner. De elektroner som inte tillhör någon av metallatomerna bildar ett gemensamt elektronmoln för hela metallkristallen. De vandrar fritt mellan alla de positivt laddade atomerna och binder alltså alla metalljoner till varandra lika mycket. Denna typ av bindning är typisk för metallerna och kallas därför '''metallbindning'''.

Metallbindningen har två konsekvenser som beror på elektronernas fria rörlighet. Den gör dels att metaller leder ström bra, elektroner kan ju vandra fritt genom kristallen. Den gör också att kristallens delar kan förskjutas gentemot varandra utan att, som i jonkristallen, lika laddningar repellerar varandra. En metall kan därför smidas och valsas utan att metallen spricker.

{{stub}}

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>lssa15uw6kcnav43iq9oeswwpdmf11e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik B</title>
    <ns>0</ns>
    <id>150</id>
    <revision>
      <id>45758</id>
      <parentid>41256</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:43:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45758</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2455" sha1="il1dzlq6trfquszlhslhfwc11rp8jfi" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

Detta kommer att bli ett läromedel i gymnasiets Matematik kurs B.

==Innehållsförteckning Matematik B==
{| width=100%
| width=50% | 
===[[/Algebra/]]===
[[Matematik/Matematik B/Algebra#Polynom|Polynom]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Algebra#Addition och subtraktion av polynom|Addition och subtraktion av polynom]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Algebra#Multiplikation och division av polynom|Multiplikation och division av polynom]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Algebra#Konjugat- och kvadreringsreglerna|Konjugat- och kvadreringsreglerna]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Algebra#Faktorisering|Faktorisering]] 
===[[/Geometri/]]===
[[Matematik/Matematik B/Geometri#Algebra och geometri|Algebra och geometri]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Geometri#Topptriangelsatsen och transversalsatsen|Topptriangelsatsen och transversalsatsen]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Geometri#Randvinklar och medelpunktsvinklar|Randvinklar och medelpunktsvinklar]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Geometri#Likformighet|Likformighet]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Geometri#Koordinatgeometri|Koordinatgeometri]] 
===[[/Funktioner/]]===
[[Matematik/Matematik B/Funktioner#Funktionsbegreppet|Funktionsbegreppet]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Funktioner#Linjära funktioner|Linjära funktioner]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Funktioner#Linjära ekvationssystem|Linjära ekvationssystem]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Funktioner#Andragradsfunktioner|Andragradsfunktioner]] 
| width=50% | 
===[[/Sannolikhetslära/]]===
[[Matematik/Matematik B/Sannolikhetslära#Enkelt slumpförsök|Enkelt slumpförsök]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Sannolikhetslära#Slumpförsök med flera föremål|Slumpförsök med flera föremål]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Sannolikhetslära#Slumpförsök i flera steg|Slumpförsök i flera steg]]
===[[/Statistik/]]===
[[Matematik/Matematik B/Statistik#Lägesmått|Lägesmått]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Statistik#Spridningsmått|Spridningsmått]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik B/Statistik#Statistisk undersökning|Statistisk undersökning]]
===[[/Övningsuppgifter/]]===
===[[/Facit/]]===


[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Matematik A-E]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:SAB: Ta Matematik: allmänt]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>il1dzlq6trfquszlhslhfwc11rp8jfi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik C/Algebra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>151</id>
    <revision>
      <id>30605</id>
      <parentid>30604</parentid>
      <timestamp>2011-02-21T10:17:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>30605</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3361" sha1="q2zqsvmbhxv86869ul5pa6hluhms7q2" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


__NOEDITSECTION__

'''Algebra'''

==Polynom==
===Definition===
===Vad är ett polynom?===

Väldigt många situationer runt oss kan beskrivas med en polynomfunktion som matematisk modell.


Exempel 1

En boll kastas rakt upp med hastigheten 30 m/s. Vad är hastigheten efter x sekunder?

Hastigheten y m/s får vi med förstagradspolynomet y = 30 - 9,8x


En bil håller hastigheten x km/h. Vad blir stoppsträckan på torr asfalt?

Stoppsträckan d m får vi med andragradspolynomet d = 0,2x + 0,006x²


Från en pappskiva med måtten 20 cm x 30 cm klipper man i hörnen bort kvadrater med sidan x cm. Hur stor blir volymen, om man viker upp sidorna till en öppen låda?

Volymen V cm³ får vi med tredjegradspolynomet V = x(20-2x)(30-2x) eller förenklat V = 4x³ - 100x² + 600x


===Andragradsekvationer===
En andragradsekvation skrivs i allmän form:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\ x^2+px+q=0&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
och kan sedan lösas med formeln:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x = -p/2 \pm\sqrt{(p/2)^2-q}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Exempel:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\ 2x^2-20x+22=4&lt;/math&gt; kan man lösa såhär:&lt;br&gt;
För att få ekvationen i allmän form subtrahera med 4 på bägge sidor om = tecknet för att få HL (högra ledet) till 0 och dela alltihop med 2 för att få &lt;math&gt;\ 2x^2&lt;/math&gt; till &lt;math&gt;\ x^2&lt;/math&gt;:&lt;br&gt;

&lt;math&gt;\frac {2x^2-20x+22-4=4-4} {2} = \frac {2x^2-20x+18=0} {2} = x^2-10x+9=0&lt;/math&gt; (allmän form)&lt;br&gt;

För att lösa ekvationen sätter du in värdena i formeln&lt;br&gt; 

&lt;math&gt;x = -p/2 \pm\sqrt{(p/2)^2-q}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
vilket ger:&lt;br&gt;

&lt;math&gt;x = -(-10)/2 \pm\sqrt{((-10)/2)^2-9}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
Förenkla:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x = 10/2 \pm\sqrt{-5^2-(9)}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x= 5 \pm\sqrt{25-9}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x=5 \pm\sqrt{16}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x=5 \pm4&lt;/math&gt;&lt;br&gt;

D.v.s. Hälften av p är -5, med ombytt tecken är 5, ± roten ur, hälften av p=-5 i kvadrat=25 minus q=9

&lt;math&gt;\ x1=5+4&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\ x2=5-4&lt;/math&gt; vilket ger &lt;math&gt;\ x1=9&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\ x2=1&lt;/math&gt;

===Faktorisering===

Låt oss titta på ett uttryck: &lt;math&gt;\ x(4-2x)&lt;/math&gt;

Vi utvecklar uttrycket och får: &lt;math&gt;\ 4x-2x^2&lt;/math&gt;

Alltså:

&lt;math&gt;\ x(4-2x) = 4x-2x^2&lt;/math&gt;

Begrepp: produkt = summa 

Vi vänder på talet:

&lt;math&gt;\ 4x-2x^2 = x(4-2x)&lt;/math&gt;

Begrepp:  summa =  produkt

Vi har alltså omvandlat en summa till en produkt genom att bryta ut x.
Detta kallas faktorisering.

===Faktorisering för att lösa andragradsekvationer===

Kan man faktorisera en andragradsekvation är det lätt att hitta nollställena. 

Talet vi löste under rubriken andragradsekvationer går att faktorisera.

Man utgår från allmän form. 


&lt;math&gt;\ x^2+px+q=0&lt;/math&gt;&lt;br&gt;


&lt;math&gt;\ x^2-10x+9=0&lt;/math&gt;


Vi faktoriserar uttrycket.


&lt;math&gt;\ x^2-10x+9=(x-9)(x-1)&lt;/math&gt;

För att svaret ska bli 0 så måste någon av paranteserna bli 0 och om x=9 blir första parantesen = 0 och om x=1 blir andra parantesen = 0


&lt;math&gt;\ (9-9)(9-1)= 0&lt;/math&gt;


&lt;math&gt;\ (1-9)(1-1)= 0&lt;/math&gt;


&lt;math&gt;\ x1=9&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\ x2=1&lt;/math&gt;


Alla andragradsekvationer skrivna i allmän form som har en giltig lösning går att faktorisera. En ekvation med rötterna x1 och x2 går att faktorisera enligt:   


&lt;math&gt;\ (x-(x1))(x-(x2))&lt;/math&gt; 


==Rationella uttryck==
===Kvot===
===Förkortning och förlängning===
===Addition och och subtraktion===
===Multiplikation och division===
==Facit==

{{stub}}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>q2zqsvmbhxv86869ul5pa6hluhms7q2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik C/Funktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>152</id>
    <revision>
      <id>33050</id>
      <parentid>33049</parentid>
      <timestamp>2012-01-24T13:06:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>195.22.74.51</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Exponential- och potensfunktioner */</comment>
      <origin>33050</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5797" sha1="75irakuqd3dic8yg744bkekjyawo3qh" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


'''Funktioner'''

== Linjära och kvadratiska funktioner ==
== Funktionsbegreppet ==
Funktioner är något vi alla stöter på överallt i vår vardag, utan att vi tänker på det. En funktion är något som för varje sak i sin in-mängd ger ett objekt i sin ut-mängd.
Exempel:
*Varje hus har ett antal våningar. Då är in-mängden ''alla möjliga hus'', t ex ditt hus, eller din grannes hus. Utmängden är då ett tal. Funktionen svarar isåfall på frågan: ''Hur många våningar har detta hus?'' Oavsett vilket hus du frågar om ger funktionen ett svar.
*Varje cirkel har en omkrets med en viss längd.
*Varje glödlampa har en viss strömförbrukning.
[[Bild:Total_function.svg|thumb|Funktionen f ger ett y för varje x.]]
För tydlighetens skull brukar man kalla varje funktion för något. Man kan kalla dem för vad som helst, men ett vanligt namn är &lt;math&gt;f&lt;/math&gt;. Indatan kallas ofta för &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; och utdatan kallas ofta för &lt;math&gt;y&lt;/math&gt;. Man skriver detta &lt;math&gt;y = f(x)&lt;/math&gt; vilket uttalas ''y är en funktion f av x'' eller kort och gott ''y är f av x''.
Ett annat, ovanligare, sätt att skriva är &lt;math&gt;f : X \mapsto Y &lt;/math&gt;.

== Linjära ekvationer ==
:Två saker ska vara uppfyllda av en funktion, F, för att få kallas linjär.
:1) &lt;math&gt;F(x + y) = F(x) + F(y)&lt;/math&gt; för alla värden på x och y.
:2) &lt;math&gt;F(a\cdot x) = a\cdot F(x)&lt;/math&gt; för värden på konstanten a.

&lt;math&gt;y=kx+m&lt;/math&gt;

== Andragradsfunktioner ==

En andragradsfunktion är en ickelinjär funktion där y ökar/minskar exponentiellt i förhållande till x.

Ex:

F(x^2) = y

I en kurva av en andragradsfunktion kan man bestämma maximum och minimum med hjälp av derivata.

== Exponential- och potensfunktioner ==

== Potenslagarna ==
== Logaritmer ==
'''Logaritmen''' för ett tal (''a'') är den exponent (''x'') som man måste upphöja ett givet tal (basen ''b'') till för att få ''a''&lt;br /&gt;
a = b&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt;&lt;br /&gt;

Vad är logaritmen bra för? Man kan förenkla multiplikationer till additioner i stället eftersom a&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt;&lt;math&gt; \cdot &lt;/math&gt; a&lt;sup&gt;y&lt;/sup&gt; = a&lt;sup&gt;x+y&lt;/sup&gt;. Eller som logaritmlagen säger: log a + log b = log (a&lt;math&gt; \cdot &lt;/math&gt;b)&lt;br /&gt;

'''exempel'''&lt;br /&gt;
Räkna ut 3 gånger 5 med en addition.&lt;br /&gt;

Addera log 3 med log 5:&lt;br /&gt;

0.4771212547 + 0.6989700043 = 1.176091259 vilket är värdet av log 15.

Nån gång kanske man hamnar i situationen att man vill lösa ut exponenten i ett tal. Hur gör man då?&lt;br /&gt;

Jo, eftersom en av logaritmlagarna säger att log a&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt; = n log a så kan log användas i ekvationen:&lt;br /&gt;

'''exempel'''&lt;br /&gt;
Bryt ut x i talet a&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt; = y.&lt;br /&gt;

Vi tar logaritmen av bägge sidor:&lt;br /&gt;

log a&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt; = log y&lt;br /&gt;

Skriver om det enligt logaritmlagen:&lt;br /&gt;

x log a = log y&lt;br /&gt;

och bryter ut x&lt;br /&gt;

x = log y / log a&lt;br /&gt;

'''Övning 1'''&lt;br /&gt;

Ränta på ränta är en funktion som ökar exponentiellt. Om du sätter in 1000kr på en bank med årsränta på 6% hur många år tar det innan du är uppe i 5000kr?&lt;br /&gt;

Tips: slutsumman = insatt belopp &lt;math&gt; \cdot &lt;/math&gt; (1+räntan)&lt;sup&gt;år&lt;/sup&gt;

[[/Facit/|Lösning]]

== Talet e ==
Talet &lt;math&gt;e&lt;/math&gt; är basen i det så kallade naturliga logaritmsystemet. Den naturliga logaritmen av e, ln(e)  är 1 liksom tiologaritmen av 10 är 1. ''e'' har ett numeriskt värde på cirka 2.718281828
Talet ''e'' har den praktiska egenskapen att den är sin egen derivata. (Se [[Matematik/Matematik C/Derivata|Matematik C/Derivata]])

Talet &quot;e&quot;

Talet &quot;e&quot; används vid derivering av exponentialfunktioner.

Vi utgår från den välkända formeln för exponentialfunktioner:

&lt;math&gt;y = C\cdot a^x&lt;/math&gt; (där &quot;C&quot; är skärningen med y-axeln och där &quot;a&quot; är den procentuella förändringen)

Om vi vill derivera denna formel, alltså beräkna lutningen (hastighetsförändringen) i en punkt på kurvan, börjar vi med att ställa upp derivatans definition:

&lt;math&gt;f^\prime(x) = \frac{f(x+h) - f(x)}{h}&lt;/math&gt;

&quot;f'(x)&quot; utläses &quot;f prim x&quot; och innebär derivatan i punkten x.
För att kunna beräkna lutningen måste vi ha (precis som i en rät linje) två punkter. Därför inför vi detta där ena punkten med x-koordinaten &quot;x&quot; och som ger y-värdet &quot;f(x)&quot; samt en punkt med x-koordinaten &quot;x+h&quot; som ger y-värdet &quot;f(x+h)&quot;. När vi sedan ska beräkna lutningen i en punkt, var som helst på kurvan, låter vi &quot;h&quot; närma sig 0 (noll), vilket ger oss lutningen i en punkt. 

Nu kan vi fortsätta vårt bevis:

&lt;math&gt;f^\prime(x) = \frac{f(x+h) - f(x)}{h}&lt;/math&gt;

Vår funktion var &lt;math&gt;y = C * a^x \Rightarrow y^\prime = \frac{(C * a^{x+h})-(C * a^x)}{h}&lt;/math&gt;

Vi förenklar detta uttryck genom att bryta ut, &quot;C * a^x&quot; och vi får:

y' = (C * a^x) * ((a^h - 1)/h)

Som vi kan se, har vi fått vårt ursprungliga uttryck åter igen, alltså &quot;C * a^x&quot;. 

För att göra denna derivering oerhört mycket lättare, låter vi
((a^h - 1)/h) vara lika med 1, eftersom detta ger en mycket lätt derivering.

Detta ger: ((a^h - 1)/h) = 1
            a^h - 1 = h
            a^h = h + 1
            a = (h + 1)^(1/h)

Låter vi nu &quot;h&quot; gå mot noll, vilket vi sade skulle genomföras för att fullborda derivering, får vi följande värden:

    h              a ---&gt; (h + 1)^(1/h)

   0.1             2,593742...
   0.01            2,704813...
   0.001           2,716923...
   0.0001          2,718145...
   0.000001        2,718280...    

Som vi kan se med denna tabell, verkar tydligen &quot;a&quot; närma sig talet ett tal som ungefär är 2,71828. Låt oss nu kalla detta tal för &quot;e&quot;

Vårat ursprungliga uttryck såg ut på följande vis: y = C * a^x

Om vi nu byter ut &quot;a&quot; till &quot;e&quot; så kan vi lätt derivera:
&lt;math&gt;
y = C * e^x

y' = C * e^x &lt;/math&gt; (!!!)

== Se även ==

{{stub}}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>75irakuqd3dic8yg744bkekjyawo3qh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik C/Derivata</title>
    <ns>0</ns>
    <id>153</id>
    <revision>
      <id>35588</id>
      <parentid>33756</parentid>
      <timestamp>2012-07-03T06:10:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>194.16.178.140</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Allmäna polynom */</comment>
      <origin>35588</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6767" sha1="gu5pu47f2mbgrzgvo99mj19gbyekngs" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


'''Derivata'''

==Definition och typisk tillämpning==
Derivata är definitionsmässigt '''förändringstakt'''. Exempelvis kallas en förändring i hastighet acceleration, och om man känner till en funktion som ger ett objekts hastighet som funktion av tiden kan man få en funktion som ger objektets acceleration som funktion av tiden genom att derivera hastighetsfunktionen med avseende på tiden.

Den kanske vanligaste tillämpningen av derivata är att räkna ut för vilket värde en funktion når sitt maximum. Derivatan av en funktion kan sägas beskriva kurvans lutning, och på samma sätt som ett berg sluttar uppför mot toppen och nedför efter toppen men är i princip platt precis på toppen har många funktioner positiv derivata för värden omedelbart &quot;innan&quot; sitt maximum och negativ derivata omedelbart efter maximum men derivatan noll precis på toppen. Genom att derivera funktionen och räkna ut för vilka värden den har värdet noll kan man då se vilka punkter som är '''tänkbara''' maxima. 

För vissa funktioner har derivatan värdet noll även i andra punkter än maximum, så man bör verifiera att det man hittat faktiskt är maximum. För att kunna använda denna metod måste funktionen och dess derivata vara ''kontinuerliga'' (det vill säga att kurvan saknar skarpa &quot;stup&quot; eller vassa hörn), eller så måste man skilt kontrollera ''diskontinuitetspunkterna''.

===Definition===
Derivata brukar definieras som

&lt;math&gt;f'(x) = \lim_{h \to 0} \ \frac{f(x+h)-f(x)}{h}&lt;/math&gt;,

alternativt &lt;math&gt;f'(a) = \lim_{x \to a} \ \frac{f(x)-f(a)}{x-a}&lt;/math&gt;.

och kan även beräknas med &lt;math&gt;f'(x) = \lim_{h \to 0} \ \frac{f(x+h)-f(x-h)}{2h}&lt;/math&gt;

Där &lt;math&gt;\lim_{h \to 0}&lt;/math&gt; är funktionens '''gränsvärde''' i punkten 0. Gränsvärdet i 0 får man helt enkelt när man låter h krypa så nära noll utan att h antar det värdet.

===Exempel===
&lt;math&gt;f(x)=x^2; f'(4) = \lim_{h \to 0} \ \frac{(4+h)^2-16}{h}&lt;/math&gt; &lt;math&gt; = \lim_{h \to 0} \ \frac{(16+8h+h^2)-16}{h}&lt;/math&gt; &lt;math&gt; = \lim_{h \to 0} \ \frac{(8h+h^2)}{h}=&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\lim_{h \to 0} \ \frac{(h(8+h))}{h} &lt;/math&gt;&lt;math&gt; = 8 &lt;/math&gt;

===Andra beteckningar===
Det finns, något förvirrande, flera sätt att beteckna derivatan för en funktion på. Om &lt;math&gt;y = f(x)&lt;/math&gt; är en funktion är alla de följande ganska vanliga sätt att skriva derivatan på:

&lt;math&gt;f'(x)=\frac{df}{dx}=Df(x)&lt;/math&gt;

De betyder alla samma sak, men dyker upp i olika tillämpningar.

I fysik är det vanligt att man uttrycker saker (t.ex. position) som funktioner av tiden &lt;math&gt;t&lt;/math&gt;. Om t.ex. positionen på en linje, &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; är en funktion av tiden &lt;math&gt;t&lt;/math&gt; skriver man det som &lt;math&gt;x(t)&lt;/math&gt;. Då brukar derivatan betecknas &lt;math&gt;\dot{x}(t)&lt;/math&gt;.

==Deriveringsregler==
&lt;math&gt;f(x) = kx^{n}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = nkx^{n-1}&lt;/math&gt;

Tips:

tal utan x-term tas bort

om x saknar exponent (exponenten 1) försvinner x

&lt;math&gt;f(x) = 2x^1&lt;/math&gt; 

&lt;math&gt;f'(x) = 1*2x^{1-1}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = 1*2x^{0}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = 1*2*1&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = 2&lt;/math&gt;

Exempel:

&lt;math&gt;f(x) = 2x^3 - 2x + 5&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = 3*2x^2 - 2x^0 + 5 &lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = 6x^2 - 2&lt;/math&gt;

==Linjära funktioner==
En linjär funktion definieras av en ekvation av typen:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;f(x) = ax + b&lt;/math&gt; eller &lt;math&gt;y = kx + m&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
Grafen till en linjär funktion är alltid en rät linje&lt;br&gt;


&lt;math&gt;k&lt;/math&gt; -värdet(riktningskoefficenten) för en linje som passerar punkterna &lt;math&gt;(x1,y1)&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;(x2,y2)&lt;/math&gt; får man med hjälp av formeln:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;k = &lt;/math&gt;ändring i &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; / ändring i &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
eller med symbolen för förändring - Δ:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;k = &lt;/math&gt;Δ&lt;math&gt;y&lt;/math&gt; / Δ&lt;math&gt;x&lt;/math&gt;


Den räta linjens ekvation kan skrivas i flera olika former:&lt;br&gt;


{| border=1 cellpadding=5
! align=center colspan=3 | Den räta linjens ekvation
|-
| k-form 
|| &lt;math&gt;y = kx + m&lt;/math&gt;
|| Linje med lutningen k genom punkten &lt;math&gt;(0,m)&lt;/math&gt; 
|-
| Enpunktsform 
|| &lt;math&gt;y - y1 = k(x - x1)&lt;/math&gt;
|| Linje med lutningen k genom punkten &lt;math&gt;(x1,y1)&lt;/math&gt;
|-
| Allmän form
|| &lt;math&gt;ax + by + c = 0&lt;/math&gt;
|| Alla linjer och bara linjer har en ekvation av denna form
|-
! align=center colspan=3 | Specialfall
|-
| Vertikal linje
|| &lt;math&gt;x = a&lt;/math&gt;
|| Parallell med &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; -axeln 
|-
| Horisontell linje
|| &lt;math&gt;y = b&lt;/math&gt;
|| Parallell med &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; -axeln 
|}
&lt;br clear=all&gt;

&lt;math&gt;x&lt;/math&gt;-variabeln är den oberoende och &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; den beroende. &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; får sitt värde, beroende på vad &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; har för värde. När man ritar ut en graf, låter &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;-linjen successivt öka som en tallinje. Därefter prickar man ut alla &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; värden (som då är höjden).

==Potensfunktioner==


==Polynomfunktioner==
===Monom (enkla polynom)===
Ett monom [http://sv.wiktionary.org/wiki/monom], dvs ett polynom med bara en term i, ser ut som &lt;math&gt;ax^k&lt;/math&gt;, där &lt;math&gt;a&lt;/math&gt; är en godtycklig konstant (monomets ''koefficient''), och &lt;math&gt;k&lt;/math&gt; ett (positivt) heltal. Talet &lt;math&gt;k&lt;/math&gt; kallas monomets ''gradtal''. Självklart är även &lt;math&gt;k&lt;/math&gt; exponenten för variabeln &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;.

Exempelvis är &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;3x^2&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;\pi x^3&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;12x^{954}&lt;/math&gt; monom, men inte &lt;math&gt;x+5&lt;/math&gt; (eftersom &lt;math&gt;x+5&lt;/math&gt; innehåller mer än en term). 

För att derivera ett monom &quot;flyttar man ner&quot; exponenten och multiplicerar med koefficienten, och sänker monomets gradtal med ett, dvs:

&lt;math&gt;\frac{d}{dx}ax^k = kax^{k-1}&lt;/math&gt;.

===Allmänna polynom===
Om &lt;math&gt;f(x)&lt;/math&gt; är ett allmänt polynom av grad &lt;math&gt;n&lt;/math&gt; kan det skrivas som summan av flera monom:

&lt;math&gt;f(x) = \sum_{i=0}^n a_i x^i = a_0 + a_1 x + a_2 x^2 + \ldots + a_n x^n&lt;/math&gt;

Där åtminstone någon av &lt;math&gt;a_i \neq 0&lt;/math&gt;.

Att derivera detta är precis som ovan bara att sänka gradtalet på variablerna, och multiplicera med exponenten, dvs:

&lt;math&gt; f'(x) = \frac{d}{dx}\sum_{i=0}^n a_i x^i 
= \sum_{i=0}^{n-1} ia_i x^{i-1}&lt;/math&gt;.

Detta kan se klurigt ut, men det följer ganska lätt av derivatans linjäritet, dvs att när man deriverar en summa flyttar man in derivatan på de individuella termerna. Det blir kanske lättare att se om vi utvecklar summan:

&lt;math&gt; f'(x) = \frac{d}{dx}\sum_{i=0}^n a_i x^i = \frac{d}{dx} a_0 + \frac{d}{dx} a_1 x + \frac{d}{dx} a_2 x^2 + \ldots +\frac{d}{dx} a_n x^n =
a_1 + 2a_2 x + 3 a_3 x^2 + ... + n a_n x^{n-1}&lt;/math&gt;.

===Exempel===
* &lt;math&gt;y = 5x, \frac{dy}{dx}=5&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;y = 12x^2, \frac{dy}{dx}=2\cdot12x=24x&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;y = 5+8x^3, \frac{dy}{dx}=3\cdot8x^2=24x^2&lt;/math&gt;

==Exponentialfunktioner==


==Facit==

==Se även==

{{stub}}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>gu5pu47f2mbgrzgvo99mj19gbyekngs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik C/Talföljder och summor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>154</id>
    <revision>
      <id>23465</id>
      <parentid>20078</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T11:44:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23465</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1032" sha1="n7p0gz3pcndjguz9byb7au9omcd5acj" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


'''Talföljder och summor'''
==Aritmetisk summa==
==Geometrisk summa==
Sätt &lt;math&gt;S = 1 + p + p^2 + \ldots + p^k&lt;/math&gt;. Antag att &lt;math&gt;p\neq 1&lt;/math&gt;.
Det gäller att &lt;math&gt;S - pS = 1 - p^{k + 1} \Rightarrow S = \frac{p^k - 1}{p - 1}&lt;/math&gt;.
Om p = 1: &lt;math&gt;S = \underbrace{1 + 1 + 1 + \ldots 1}_{k+1} = k + 1&lt;/math&gt;.
==Teleskoperande summa==

&lt;math&gt;\sum _{k = 2} ^\infty \frac{2}{k^2 - 1} = 
\sum _{k = 2} ^\infty \left( \frac{1}{k - 1} - \frac{1}{k + 1} \right)= 
\left( \frac{1}{1} - \frac{1}{3} \right) + 
\left( \frac{1}{2} - \frac{1}{4} \right) + 
\left( \frac{1}{3} - \frac{1}{5} \right) + 
\left( \frac{1}{4} - \frac{1}{6} \right) + 
\left( \frac{1}{5} - \frac{1}{7} \right) + \ldots = 1 + \frac{1}{2} = \frac{3}{2}&lt;/math&gt;.

Notera att om &lt;math&gt;f(x + y) = f(x) + f(y)&lt;/math&gt;, så gäller &lt;math&gt;\sum _2 ^\infty f\left(\frac{2}{k^2-1}\right) = f(3/2)&lt;/math&gt;.


==Ekonomiska tillämpningar==
==Naturvetenskapliga tillämpningar==
==Facit==
==Se även==

{{stub}}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>n7p0gz3pcndjguz9byb7au9omcd5acj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik A/Algebra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>156</id>
    <revision>
      <id>55381</id>
      <parentid>55380</parentid>
      <timestamp>2024-04-22T17:46:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>allstå &gt; alltså</comment>
      <origin>55381</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16458" sha1="m8pmdzqafqkm0zjz1ytuo15s44lsheh" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


'''Algebra'''

: ''...introduktion...''

== Tal och räkning ==
När grekerna under antiken utförde beräkningar använde de passare och linjal. De kände varken till talet 0 eller kunde acceptera negativa tal. Något så dumt som att mäta en negativ sträcka tog de helt enkelt inte på allvar. Hos några stammar på Papua Nya Guinea har man räkneord för ett, två och tre. Alla mängder av objekt utöver detta kallar man bara &quot;många&quot;. Hos folk som inte bedriver handel finns det helt enkelt ingen anledning att använda tal för särskilt många saker. Det har t.o.m. sagts att våra hjärnor inte kan hantera mer än sex-sju objekt åt gången. Därutöver måste vi använda någon form av räknesystem för att &quot;hjälpa&quot; hjärnan att hålla reda på saker och ting. Försök t.ex. avgöra om en geometrisk figur har nio eller tio sidor utan att räkna varje sida.

När vi idag räknar använder vi sedan flera hundra år ett s.k. positionssystem med talet tio som bas. Det innebär att siffrorna får olika innebörd beroende på var i ett tal det står. Ofta tar vi detta system för självklart eftersom vi lärt oss hantera det sedan barnsben. Idag tycker vi gärna att talet 0 känns självklart. Men många minns med vilket häpnad vi som barn en dag förstod hur stort talet hundra är. Om man jämför siffrornas placering på en räknare med de på en telefon förstår man också att vi väldigt ofta använder våra siffror utan att tänka på vad siffrorna står för. Vi använder helt enkelt siffror hela tiden i vår vardag utan att egentligen fundera så mycket på vad de egentligen betyder. Här ska vi istället börja från början. 

{| width=400px border=1
| align=center | &lt;math&gt;\mathbb{N}&lt;/math&gt;
|-
| De naturliga talen når vi genom att använda addition.
|}

De mest självklara talen är just de positiva heltalen: 1, 2, 3, ... etc. I matematiken kallas denna mängd tal just därför för de '''naturliga talen''' och har fått en egen symbol: '''N'''. Genom historien är också dessa tal de enda som många kulturer egentligen brytt sig om. Men om vi försöker använda dem märker vi snabbt att det uppstår problem. Så länge vi bara adderar dessa tal till varandra går det bra. Alla nya tal vi räknar fram blir positiva heltal. Men så fort vi börjar dra ifrån tal uppstår snabbt problem. 

{| width=400px border=1
| align=center | &lt;math&gt;\mathbb{N} + \mathbb{Z}&lt;/math&gt;
|-
| Mängden av alla heltal når vi med subtraktion.
|}

Subtraktion gör att vi måste börja använda negativa tal och talet 0. Även denna mängd tal har en egen symbol i matematiken, '''Z''' (som i det tyska ordet för tal: ''Zahl''), och kallas för '''mängden av alla heltal'''. Så länge man bara adderar och subtraherar räcker denna mängd tal. 

{| width=400px border=1
| align=center | &lt;math&gt;\mathbb{N}+\mathbb{Z}+\mathbb{Q}&lt;/math&gt;
|-
| De rationella talen når vi med division.
|}

Nya problem uppstår då man t.ex. börjar bedriva handel och vill jämföra sex fiskar med fjorton frukter. Som du förstår uppfann man alltså divisionen. I.o.m. det &quot;hittade man&quot; talen mellan heltalen: de '''rationella talen''' '''Q''' (som i det engelska ordet för kvot: ''Quotient'').

Som vi ska se senare i den här kursen kommer nya mängder med tal att läggas till dessa mängder. Och hela tiden beror det på att vi stöter på konstigheter när vi använder de tal vi redan intuitivt kan acceptera. De räknesätt vi använder gör alltså att vi måste acceptera nya typer av tal och varje ny mängd av tal innebär att vi måste tänka efter innan vi använder dem.

{| width=400px border=1
| align=center | &lt;math&gt;\mathbb{N}+\mathbb{Z}+\mathbb{Q}+\mathbb{R}&lt;/math&gt;
|-
| De irrationella talen är tal som &quot;inte passar in&quot;.
|}

T.ex. kan vi tänka oss alla talen vi redan nämnt i en serie längs med en linje så länge vi inte börjar räkna på ytor. När vi gör det börjar vi genast märka att &quot;två gånger två kvadratmeter&quot; genast leder till frågan &quot;Hur lång är en vägg?&quot; Kvadratroten ur ett tal blir ett nödvändigt verktyg att behärska. &lt;math&gt;\sqrt{2}&lt;/math&gt; är ett tal som inte går att uttrycka som en kvot av två heltal och vi blir alltså tvungna att även acceptera de '''irrationella talen'''. Tillsammans med alla de tidigare mängderna kallas dessa tal för de '''reella talen'''. 

De olika talmängderna hänger alltså ihop med räkneoperationerna: addition, subtraktion, multiplikation, division och potens. De uppstod helt enkelt därför att vi började räkna en gång i tiden. Potenser och kvadratrötter innebär en serie multiplikationer och divisioner som i sin tur innebär en serie additioner och subtraktioner. 

I algebra är ju en av de viktigaste uppgifterna att förenkla matematiska uttryck så långt som möjligt. Oftast innebär det att man försöker att bara använda sig av de naturliga talen och addition om det är möjligt. Man kan förstås inte trolla bort minustecken, men man kan ofta förenkla ett uttryck genom att flytta minustecknet så att det står för sig: Både &lt;math&gt;-{5\over3}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;{-5}\over{3}&lt;/math&gt; är kvoter och båda uttrycken representerar ett rationellt tal. Men det första skrivsättet innebär en division mellan två naturliga tal och är alltså enklare.

=== Primtal ===
{| width=600px border=1
| Tabell: ''De första primtalen...''
|-
|2,3,5,7,11,13,17,19,23,29,31,37,41,43,47,53,59,61,67,71,73,79,83,89,97
|-
|101,103 osv osv..
|}

När matematiska uttryck innehåller multliplikation och division kan man ofta förenkla dem genom att använda så låga naturliga tal som möjligt. Talet 21 t.ex. är ju en sammansättning av multiplikationen &lt;math&gt;3\cdot7&lt;/math&gt;. Talen 3 och 7 däremot kan inte sättas samman av två andra tal. Sådana tal, naturliga tal som bara är delbara med sig själva och 1, kallas primära tal eller '''primtal'''. Primtalen är enklare än de sammansatta talen. Man försöker därför att förenkla uttryck genom använda sig av primtal där så är möjligt.

=== Faktorisering ===
{| width=600px border=1
! Delbarhetsregler
|-
| &lt;big&gt;1, 2, 3, 4, 5, 6, ...&lt;/big&gt;
|-
| Alla tal är delbara med 1.
|-
| &lt;big&gt;2, 4, 6, 8, 10, 100, 102, 256, ... &lt;/big&gt;
|-
| Alla jämna tal är delbara med 2.
|-
| &lt;big&gt;3, 9, 21, 81, 111, 432, 6483, ... &lt;/big&gt;
|-
| Alla tal vars siffersumma är delbart med tre är delbara med tre.
|-
| &lt;big&gt;3, 9, 27, 81, 171, 432, 6993, ... &lt;/big&gt;
|-
| Alla tal vars siffersumma är delbar med 9 är delbara med 9.
|-
| &lt;big&gt;4, 8, 12, 64, 132, 188, 2516, ... &lt;/big&gt;
|-
| Alla tal vars två sista siffror är delbara med fyra är delbara med fyra.
|-
| &lt;big&gt;5, 10, 15, 95, 160, 335, 45780, ...
&lt;/big&gt;
|-
| Alla tal som slutar på 0 eller 5 är delbara med fem.
|-
| &lt;big&gt;6, 12, 18, 36, 78, 126, 7878, ...
&lt;/big&gt;
|-
| Alla jämna tal som är delbara med tre är även delbara med sex.
|-
| ...
|}

När man utför operationerna addition och subtraktion kan man förtydliga operationen genom att skriva &lt;math&gt;{7-3=(4+3)-3=4}&lt;/math&gt;. Genom att visa att ett tal är en sammansättning av två andra lägre tal förenklar man operationen. På samma sätt kan man förstås göra när man utför multiplikation och division. &lt;math&gt;{14\over21}&lt;/math&gt; kan ju förenklas till &lt;math&gt;{2\over3}&lt;/math&gt;. Om man skriver &lt;math&gt;{{7\cdot2}\over{7\cdot3}}&lt;/math&gt; ser man lätt att sjuorna kan tas bort. Detta att visa att ett tal är en sammansättning av två andra lägre tal kallas för '''faktorisering'''. Ofta, men inte alltid, innebär en faktorisering en förenkling.

=== Bråk ===
Ett bråk (av det tyska ordet ''brok'' som betyder &quot;bruten&quot;) är ett uttryck som återger förhållandet mellan två tal. Talet ovanför strecket kallas '''täljare''' och talet nedanför strecket kallas '''nämnare'''. Strecket kalls för bråkstreck. Alla rationella tal kan skrivas som bråk.&lt;br /&gt;
Ett bråk kan även sägas vara en division som ej är genomförd än. Genom att räkna med bråk så kan man ofta få exaktare svar eftersom många divisioner ger svar med många decimaler som måste avrundas för att kunna användas. &lt;math&gt;{1\over3}&lt;/math&gt; t.ex blir ju 0,33333... om man utför divisionen. Ska man sedan räkna vidare med svaret måste man avrunda det. Och ska man sedan multiplicera med 3 så blir inte svaret 1 vilket det blir om man räknar det som ett bråk.
{| width=600px border=1 cellpadding=0
| align=center rowspan=2 valign=center | Bild: ''Olika sätt att dela en träplanka.''
| 
 {|
  |
  {| width=350 border=1 cellspacing=0 
   | bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; 
   | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |}
 |-
 | 
  {| width=350 border=1 cellspacing=0 
   | bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; || bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; 
   | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |}
 |-
 | 
  {| width=350 border=1 cellspacing=0 
   | bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; || bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; || bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; || bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; 
   | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |}
 |}
|-
| &lt;math&gt;{1\over4}={{1\cdot2}\over{4\cdot2}}={2\over8}={{2\cdot2}\over{8\cdot2}}={4\over16}&lt;/math&gt; 
|}

I exemplet ovan delas plankan upp i mindre och mindre bitar. För att få lika lång bit varje gång behöver man bara ta fler bitar. Att dela upp i mindre delar kallas '''förlängning'''. Att slå ihop till större delar kallas '''förkortning'''. 

När man vill addera eller subtrahera två bråk måste nämnare vara densamma i båda bråken. Ofta behöver man förlänga eller förkorta bråken för att uppnå det.

Till exempel kan man addera &lt;math&gt;{1 \over 2}+{1 \over 2} = {{1+1}\over 2}={2\over2}=1&lt;/math&gt; direkt eftersom nämnaren för de båda talen är densamma. 

Men i fallet &lt;math&gt;{1 \over 2} + {1 \over 4}&lt;/math&gt; måste vi först förlänga den första termen. Genom att multiplicera täljare och nämnare med 2 blir nämnarna i båda termerna lika: &lt;math&gt;{1 \over 2} = {{2\cdot1}\over{2\cdot2}}&lt;/math&gt; och alltså &lt;math&gt;{1 \over 2} + {1 \over 4}= {2 \over 4} + {1 \over 4}={{2+1} \over 4}={3 \over 4}&lt;/math&gt;.

...

=== Negativa tal ===

När räknesättet subtraktion införs, följer det att talmängden måste utvidgas med negativa tal. Om man subtraherar ett tal med ett större tal blir differensen negativ.

Exempel:
Det är 3°C utomhus, när natten kommer sjunker temperaturen med 7°C. När det har sjunkit kommer det att vara -4°C.

Kommentar till exemplet:
I sådan här enkla fall kan man använda uttryck som 4°C kallt, men det är mycket bökigare när man ska definiera riktningar på krafter etc.

=== Räkneordning ===
Prioritetsordningen för de ingående operationerna i ett tal är:
#parenteser
#multiplikation och division
#addition och subtraktion
I räkneoperationen 2+3x5 utförs multiplikationen först, 3x5=15, sen 2+15 vilket ger 17. &lt;br /&gt;
Menar man att 2+3 ska räknas först skriver man (2+3)x5 vilket blir 25.

=== Decimaltal ===

== Ekvationer och uttryck ==
Ekvationer hjälper till att lösa problem av olika slag. Algebran är en viktig bit för fortsatta studier i Matematik och ekvationslösning är ett mycket användbart verktyg.


=== Uttryck ===

7x+2 är ett exempel på ett uttryck. Bokstaven x är en variabel och står för ett tal.

Om vi tilldelar x ett speciellt värde får vi uttryckets värde för det talet.

Om x=2 får uttrycket 7x+2 värdet 7*2+2=14+2=16.

=== Förenkling av uttryck ===

=== Ekvationer ===
Viktigt att kunna är hur man löser ut en faktor i en ekvation.&lt;br /&gt;
Om man vet att &lt;math&gt;\ x=2y+5&lt;/math&gt; så är det enkelt att räkna ut x om man får ett värde på y men att räkna ut y om man får ett värde på x kan vara svårare.&lt;br /&gt;
Grundregeln är att man alltid gör lika på bägge sidor om likhetstecknet.&lt;br /&gt;
Först &lt;math&gt;\ -5&lt;/math&gt; på bägge sidor:&lt;br /&gt;
&lt;math&gt;\ x-5=2y+5-5&lt;/math&gt; ger &lt;math&gt;\ x-5=2y&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;
och sen dela vi bägge sidor med &lt;math&gt;\ 2&lt;/math&gt;:&lt;br /&gt;
&lt;math&gt;\frac {x-5} 2 = \frac {2y} 2 &lt;/math&gt;&lt;br /&gt;
och resultatet blir &lt;math&gt; \frac {x-5} 2 = y &lt;/math&gt;

=== Ekvationslösning ===
==== Exempel 1 ====
:&lt;math&gt;\ 3x + 7 = 33 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\ 3x + 7 - 7 = 33 - 7 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\ 3x = 26 &lt;/math&gt;

:&lt;math&gt;\frac {3x} 3 = \frac {26} 3 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\ x = 8\frac 2 3 &lt;/math&gt;

==== Exempel 2 ====
Temperaturen, x°C, sjunker med 5°C och då blir det 10°C utomhus. Beräkna utgångstemperaturen!
På vänster sida om likhetstecknet skriver man uttrycket. Hur hög temperaturen var från början och hur mycket den sjunker, detta ska vara lika med det som står på höger sida om likhetstecknet. På högersidan sätter vi sluttemperaturen.
:&lt;math&gt;\ x - 5 = 10 &lt;/math&gt; (addera 5 till båda leden)
:&lt;math&gt;\ x - 5 + 5 = 10 + 5 &lt;/math&gt;   
:&lt;math&gt;\ x = 15 &lt;/math&gt; (eftersom -5 + 5 tar ut varandra)

=== Övningar ===
==== Övning 1 ====
Om man vet att momsen är 25 % så blir summan (S) = priset(P) x 1.25. Alltså S = P x 1.25. Om du har betalat 100 kr vad var priset utan moms? [[/Facit/|Lösning]]

==== Övning 2 ====
Formeln för gravitationskraften mellan två kroppar är: 
&lt;math&gt;F =G \frac{m_1 m_2}{r^2}&lt;/math&gt;

där &lt;math&gt;m_1&lt;/math&gt; är massan (kg) för kropp 1, &lt;math&gt;m_2&lt;/math&gt; är massan (kg) för kropp 2 och &lt;math&gt;r&lt;/math&gt; är avståndet mellan kropparna.

Om du vet &lt;math&gt;F&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;G&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;m_1&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;m_2&lt;/math&gt; och vill veta avståndet mellan kropparna måste du lösa ut &lt;math&gt;r&lt;/math&gt;. Hur? [[/Facit/|Lösning]]

=== Formler ===

== Procent ==
Betyder samma sak som hundradel. Procent har stora likheter med bråk, då vi talar om delar. Fast vi har bestämt oss för att det handlar om förhållandet 1/100, alltså hundradel. Procent kan vi använda för att räkna påslag och avdrag eller statistik där det ofta används.


:'''Ex. 1'''
:8% av 100 är 8.

:8% är samma sak som 8 hundradelar: &lt;math&gt;8\%=\frac {8} {100}=0,\!08&lt;/math&gt;

:8%, bråket 8/100 och decimaltalet 0,08 är alla samma sak. Alla har samma värde. Det är bara olika sätt att skriva ut värdet på.


:'''Ex. 2'''
:För att få reda på vad ett decimaltal är i procent multiplicerar man det med hundra.
:Om vi ska räkna ut vad decimaltalet 1,2 är i procent räknar vi: &lt;math&gt;1,\!2*100=120\%&lt;/math&gt;


:För att få reda på vad ett procenttal är i decimaltal dividerar man det med hundra.
:Om vi ska räkna ut vad procenttalet 65% är i decimaltal räknar vi: &lt;math&gt;65\%=\frac {65} {100}=0,\!65&lt;/math&gt;


:'''Ex. 3'''
:Emilia har 15 strumpor. Hennes strumpsamling ökar magiskt med 40%.

:Hur mycket är 40% av 15?
:&lt;math&gt;40\%=\frac {40} {100}=0,4&lt;/math&gt; (40% är 0,4 i decimaltal)

:&lt;math&gt;15*0,\!4=6&lt;/math&gt; (ökningen är med 6 strumpor).

:&lt;math&gt;15+6=21&lt;/math&gt; (totalt har hon nu 21 stycken strumpor)


:'''Ex. 4'''
:Du surfar på internet och kommer till en butik som säljer CD på nätet. Priserna anges exklusive moms och för att du då som privatperson ska veta vad du ska betala måste du addera momsen på 25%. Du ska köpa en skiva som kostar 140 kr exkl. moms. ''Priset 140 kr är 100%. Vi vill veta vad 125% kostar (100% + 25%).''

:'''Vi kan lösa uppgiften på dessa sätt:'''

::1. Ta ursprungliga priset 140 kr. Dela med 100 och sen multiplicera det med 125.

::&lt;math&gt;\frac {140} {100}=1,4&lt;/math&gt; (räknar ut vad varje hundradel är värd)
::&lt;math&gt;1,\!4*125=175&lt;/math&gt; (räknar ut det nya värdet med 125 istället för 100)


::2. Utnyttja decimaltalen och ta grundpriset 140 kr multiplicera med 1,25.
::&lt;math&gt;125\%=1,\!25&lt;/math&gt; (125% är 1,25 i decimalform)
::&lt;math&gt;140*1,\!25=175&lt;/math&gt;

== Kvadratrötter ==
Hur beräknar man sidan av en kvadrat om man har arean. Som rubriken antyder så tar man kvadratroten. Det som sökes är ett tal som multiplicerat med sig själv blir talet som man utgår ifrån. Märk väl att även fast &lt;math&gt;(-4)\cdot (-4) = 16&lt;/math&gt;, så är &lt;math&gt;\sqrt{16}=4&lt;/math&gt;. Ifall man drar roten ur ett negativt tal blir resultat ett komplext tal. Exempelvis är &lt;math&gt;\sqrt{-16}=4i&lt;/math&gt;. Detta diskuteras närmare i Matematik E. 


Exempel
Om man vill beräkna sidan av ett kvadratiskt rum som är &lt;math&gt;100&lt;/math&gt; &lt;math&gt;m^2&lt;/math&gt; (kvadratmeter),så vet man att något tal multiplicerat med sig själv blir 100.

&lt;math&gt;{\displaystyle x\cdot x=x^2=100}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;
x=\sqrt{100} &lt;/math&gt; 

&lt;math&gt;
{\displaystyle x=10}&lt;/math&gt;

Här ses att sidan är 10 m (meter).

== Kalkylprogram ==

== Se även == 
[[Formelsamling/Matematik/Algebra]]

{{ stub }}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>m8pmdzqafqkm0zjz1ytuo15s44lsheh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik A/Funktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>157</id>
    <revision>
      <id>46678</id>
      <parentid>46677</parentid>
      <timestamp>2016-05-30T14:12:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>rv</comment>
      <origin>46678</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3308" sha1="q0v5uyqcjfz0fe56uhdugclr6rb03og" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


'''Funktioner'''
==Koordinatsystem==
Ett koordinatsystem kan bestå av två linjer som är vinkelräta mot varandra (det kartesiska koordinatsystemet, uppkallat efter den franske filosofen René Descartes). Den horisontella linjen kallas ofta för x-axeln och den vertikala linjen kallas ofta för y-axeln. Oftast har axlarna samma nollpunkt:

[[Fil:Cartesian-coordinate-system.svg]]

En punkt i koordinatssystemet kan beskrivas med två värden, x-koordinaten och y-koordinaten, på formen (x,y). Den gröna punkten i ovanstående koordinatsystem har alltså x-koordinaten 2 och y-koordinaten 3.

==Funktionsbegreppet==
==Linjära funktioner==
===Räta linjens ekvation===
Alla räta linjer i diagram kan beskrivas med en ekvation som har följande utseende: 

&lt;math&gt;y=k \cdot x + m&lt;/math&gt; , där &lt;math&gt;k&lt;/math&gt; anger hur mycket linjen lutar och &lt;math&gt;m&lt;/math&gt; anger var linjen skär y-axeln. 

I diagrammet nedan finns det tre linjer – den röda och den blå har samma lutning, de är är parallella, och den röda och den gröna skär y-axeln i samma punkt (0,1).

[[Fil:Linear_functions2.PNG]]

==Räkna utan räknare==
==Procent==

===Historia===
Ordet procent kommer från latin, det språk som talades i romarriket, och står för ''pro cent'' vilket ungefär betyder ''per hundra'', eller hundradel. Att använda sig av hundradelar när man ska räkna ut något är en gammal tradition. Redan den romerske kejsaren Augustus använde sig av hundradelar för att räkna ut skatten på sålda varor, (dvs. det som vi idag kallar för moms). Skatten var en hundradel av varans värde .  

Eftersom procent är så vanligt har det fått ett eget tecken: % [http://sv.wikipedia.org/wiki/Procenttecken]

1 % = 1 procent = 1 hundradel = &lt;math&gt;\frac{1}{100}&lt;/math&gt; = 0,01

Som vi ser kan ett och samma tal skrivas på olika sätt. Dessa olika sätt har fått namn:

1 % kallas för [[procentform]], &lt;math&gt;\frac{1}{100}&lt;/math&gt; kallas för [[bråkform]] och 0,01 kallas för [[decimalform]].

=== Grundläggande exempel ===

Hur många procent är fyra av hundra? Fyra av hundra är fyra hundradelar, &lt;math&gt;\frac{4}{100}&lt;/math&gt;, och det är samma sak som fyra procent, 4 %!

Hur många procent är sju av femtio? Sju av femtio är sju femtiodelar, &lt;math&gt;\frac{7}{50}&lt;/math&gt; som kan förlängas med 2 till &lt;math&gt;\frac{14}{100}&lt;/math&gt; och det är samma sak som fjorton procent, 14 %.

=== Procent av något ===
Ofta används procent för att räkna ut saker i vardagen, t.ex. rabatter på kläder, skatt på lönen, ränta på lån osv. Hur ska man då göra?

En vanlig metod är ett göra om talet som man vill veta procent av till hundradelar genom att dividera (dela) det med hundra. Sedan multiplicerar (gångrar) man svaret med så många procent man vill ha.

=== Praktiska exempel ===

I Linköpings kommun måste alla betala 32 % av sin inkomst i kommunalskatt. Hur stor skatt ska man betala om man har en månadslön på 23000 kr? Enligt metoden ovan tar vi och dividerar lönen med hundra: &lt;math&gt;\frac{23000}{100}=230&lt;/math&gt;. Sedan multiplicerar vi med 32 eftersom man ska betala 32 % skatt: &lt;math&gt;230\cdot32=7360&lt;/math&gt;. Man ska alltså betala 7360 kr i skatt till kommunen varje månad.

==Potenser==
==Exponentialfunktioner==

{{stub}}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>q0v5uyqcjfz0fe56uhdugclr6rb03og</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik B/Algebra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>160</id>
    <revision>
      <id>34277</id>
      <parentid>34276</parentid>
      <timestamp>2012-03-26T16:55:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frigotoni</username>
        <id>2916</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Reverted 1 edit by [[Special:Contributions/90.129.20.106|90.129.20.106]] ([[User talk:90.129.20.106|talk]]) identified as [[WP:VAND|vandalism]] to last revision by Max Speed. ([[WP:TW|TW]])</comment>
      <origin>34277</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5142" sha1="a62bxr6itu3b8eam13vqvy2b5e08u3m" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


'''Algebra'''
==Polynom==

Ett polynom är ett uttryck i vilket variabler och konstanter kombineras genom addition, subtraktion och multiplikation. Detta kan ses som variabel- och konstanttermer, där en variabelterm är produkten av ett tal (koefficienten) och variabeln upphöjd till ett positivt heltal, som kombineras med addition och subtraktion. Polynomets högsta exponent anger dess gradtal.

Ett polynom med endast en term kallas ibland för ett monom, två termer för ett binom och tre termer för ett trinom, därefter vanligtvis endast för polynom.

Många olika situationer kan uttryckas med hjälp av ett polynom, i form av en funktion. Till exempel kan volymen V cm³ av en öppen låda, som tillverkats genom att klippa bort en kvadrat med sidan x cm från varje hörn av ett pappersark med måtten 50 x 60 cm och sedan vika upp sidorna, beräknas med polynomfunktionen &lt;math&gt;V=x(50-2x)(60-2x)&lt;/math&gt; eller förenklat &lt;math&gt;V=4x^3-220x^2+3000x&lt;/math&gt;. Det är efter förenklingen lätt att se att polynomets gradtal är 3, eftersom &lt;math&gt;4x^3&lt;/math&gt; är den variabelterm med högst exponent, samtidigt som man kan se att koefficienterna är 4, -220 och 3000.

==Addition och subtraktion av polynom==

För reella tal gäller:

''Kommutativa lagarna:''

Ordningen mellan termer i en addition kan kastas om: &lt;math&gt;\ a+b=b+a&lt;/math&gt;.&lt;br/&gt;
Ordningen mellan faktorer i en multiplikation kan kastas om: &lt;math&gt;a\cdot b=b\cdot a&lt;/math&gt;.

''Associativa lagarna:''

Additioner får utföras i vilken ordning man vill: &lt;math&gt;\ (a+b)+c=a+(b+c)&lt;/math&gt;.&lt;br/&gt;
Multiplikationer får utföras i vilken ordning man vill: &lt;math&gt;(a\cdot b)\cdot c=a\cdot (b\cdot c)&lt;/math&gt;.

''Distributiva lagen:''

Multiplikation av ett tal med ett av fler termer uttryck görs enligt följande:  &lt;math&gt;\ a(b+c)=ab+ac&lt;/math&gt;.&lt;br/&gt;

==Multiplikation och division av polynom==

Då man multiplicerar ett polynom med ett annat, multiplicerar man varje term i det ena polynomet med varje term i det andra polynomet:

&lt;math&gt;\ (a+b+c)(d-e-f)=a(d-e-f)+b(d-e-f)+c(d-e-f)=ad-ae-af+bd-be-bf+cd-ce-cf&lt;/math&gt;

==Konjugat- och kvadreringsreglerna==
Låt &lt;math&gt;a, b \in\mathbb{R}&lt;/math&gt; (alltså, om a &amp; b tillhör mängden de reella talen) så gäller följande regler:
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
===Första kvadreringsregeln:=== 
&lt;math&gt;\ (a+b)^2 = a^2 + 2ab + b^2&lt;/math&gt;&lt;br&gt;

&quot;Kvadraten av summan hos två tal är lika med summan av kvadraten av det första talet, dubbla produkten av talen och kvadraten av det andra talet.&quot;

===Andra kvadreringsregeln:===
&lt;math&gt;\ (a-b)^2 = a^2 - 2ab + b^2&lt;/math&gt;&lt;br&gt;

&quot;Kvadraten av differensen hos två tal är lika med kvadraten av första talet subtraherat med dubbla produkten av talen och slutligen adderat med kvadraten av det andra talet.&quot;

Lägg även märke till att&lt;br&gt;

&lt;math&gt;\ (a-b)^2 = (b-a)^2&lt;/math&gt; &lt;br&gt;

===Konjugatregeln:===
&lt;math&gt;\ (a+b)(a-b) = a^2 - b^2 &lt;/math&gt;&lt;br&gt;

&quot;Produkten av summan hos två tal och differensen av dessa är lika med differensen hos de två talens respektive kvadrater.&quot;&lt;br&gt;&lt;br&gt;

===Härledningar===
&lt;math&gt;\ (a+b)^2 = (a+b)(a+b) = a^2 + ab + ba + b^2 = a^2 + 2ab + b^2&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\ (a-b)^2 = (a-b)(a-b) = a^2 - ab - ba + (-b)^2 = a^2 - 2ab + b^2&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\ (a+b)(a-b) = a^2 - ab + ba - b^2 = a^2 - b^2&lt;/math&gt;&lt;br&gt;

(Se exempelvis Matematik A:Algebra för ytterligare förklaring av vad &lt;math&gt;\in\mathbb{R}&lt;/math&gt; står för.)

==Faktorisering==
Faktorisering innebär att man delar upp ett uttryck, ofta bestående av flera termer, i faktorer, för att förenkla, eller förtydliga en aspekt av uttrycket.&lt;br&gt;

T.ex:
För att faktorisera uttrycket &lt;math&gt;\ 3x - 9&lt;/math&gt; så kan man bryta ut &lt;math&gt;\ 3&lt;/math&gt; vilket ger &lt;math&gt;\ 3(x - 3)&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;
För att faktorisera uttrycket &lt;math&gt;\ x^2 + 5x&lt;/math&gt;, kan man bryta ut &lt;math&gt;\ x&lt;/math&gt; vilket ger &lt;math&gt;\ x(x + 5)&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;

En ofta användbar metod är att använda konjugat- och/eller kvadreringsreglerna:
&lt;br&gt;
: &lt;math&gt;\ a^2 + 2ab + b^2 = (a+b)(a+b)=(a+b)^2&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
: &lt;math&gt;\ a^2 - 2ab + b^2 = (a-b)(a-b)=(a-b)^2&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
: &lt;math&gt;\ a^2 - b^2 = (a+b)(a-b)&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Andra förenklingar är att utnyttja kända samband:
&lt;br&gt; 
: &lt;math&gt;\ a^3 - b^3 = (a - b)(a^2 + ab + b^2)&lt;/math&gt;
: &lt;math&gt;\ 2a^3 + 2b^3 = 2(a + b)(a^2 - ab + b^2)&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;

Det är inte alltid lätt att se vad som går att bryta ut ur ett uttryck. I första hand ska man leta en gemensam konstant (ett heltal), i andra hand en gemensam variabel (&lt;math&gt;\ x&lt;/math&gt;,&lt;math&gt;\  y&lt;/math&gt;,&lt;math&gt;\  z&lt;/math&gt;,&lt;math&gt;\  t&lt;/math&gt;...), i tredje hand titta efter att bryta ut enligt konjugat- eller kvadringsreglerna, och i sista hand ett förstagrads-uttryck (&lt;math&gt;\ x+1&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;\ x-5&lt;/math&gt; eller liknande). Det finns även mer avancerade faktoriseringer, men i Matematik B är dessa typer av faktoriseringar tillräckliga.

Hittar man en faktorisering leds man ofta vidare till en ny faktorisering av en eller flera faktorer. Faktorer som är att anses som icke faktoriserbara är primtal och förstagradsuttryck.


'''Övning 1'''&lt;br&gt;
Faktorisera talet &lt;math&gt;\ 2a^2 - 2b^2&lt;/math&gt;

[[/Facit/|Lösning]]

{{stub}}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>a62bxr6itu3b8eam13vqvy2b5e08u3m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik B/Geometri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>161</id>
    <revision>
      <id>27043</id>
      <parentid>27040</parentid>
      <timestamp>2010-02-03T08:14:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.252.141.67</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Randvinklar och medelpunktsvinklar */</comment>
      <origin>27043</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1799" sha1="1a6nxhohtdng5jym3kh68yly6ts0kv2" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


'''Geometri'''
==Algebra och geometri==

===Vad är ett polynom?===

Väldigt många situationer runt oss kan beskrivas med en ''polynomfunktion'' som matematisk modell.


'''Exempel 1'''

''En boll kastas rakt upp med hastigheten 30 m/s. Vad är hastigheten efter x sekunder?''

Hastigheten y m/s får vi med ''förstagradspolynomet'' y = 30 - 9,8x


''En bil håller hastigheten x km/h. Vad blir stoppsträckan på torr asfalt?''

Stoppsträckan ''d'' m får vi med ''andragradspolynomet'' ''d'' = 0,2x + 0,006x²


''Från en pappskiva med måtten 20 cm x 30 cm klipper man i hörnen bort kvadrater med sidan x cm. Hur stor blir volymen, om man viker upp sidorna till en öppen låda?''

Volymen V cm³ får vi med ''tredjegradspolynomet'' V = x(20-2x)(30-2x) eller förenklat V = 4x³ - 100x² + 600x

==Topptriangelsatsen och transversalsatsen==

==Randvinklar och medelpunktsvinklar==

Randvinkelsatsen används för att beräkna olika vinklar som går mot en rand. 
Två linjer, så kallade korda, går ifrån en punkt till en gemensam punkt. Två linjer ritas till cirkelns medelpunkt och vinkel som uppstår kallas för medelpunktsvinkeln. Den vinkeln är dubbelt så stor som Randvinkeln. 


[[Fil:http://www.matteguiden.se/matteb/bilder/randvinkel.png]]

[[Fil:http://goto.glocalnet.net/larsthomee/randv2.gif]]

Medelpunkten av cirkeln kan kallas &lt;math&gt;U&lt;/math&gt;

Randvinkel kan kallas &lt;math&gt;V&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;U=2V&lt;/math&gt;

Ex. 1. 

Vinkel 60' vid medelpunkten. Då är randvinkel 30'.

==Likformighet==
Likformighet är geometriska former som tillsammans har samma förhållande. 

[[Fil:http://home.swipnet.se/cgo/ma/geo/bilder/likf.gif]]

&lt;math&gt; A B C = D E F&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;CA/BC = FD/ED&lt;/math&gt;

==Koordinatgeometri==

{{stub}}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>1a6nxhohtdng5jym3kh68yly6ts0kv2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik B/Funktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>162</id>
    <revision>
      <id>27952</id>
      <parentid>27847</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:25:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed:</comment>
      <origin>27952</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6176" sha1="b8hla32g0m5ns3qsw31hlhrvxis6nkt" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


'''Funktioner'''
== Funktionsbegreppet ==
Formellt sett är en funktion, oftast skriven som &lt;math&gt; \ y = f(x)&lt;/math&gt;, en regel som för varje &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; har ett värde &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; definierat av regeln för &lt;math&gt; \ f(x)&lt;/math&gt;. &lt;math&gt; \ f(x)&lt;/math&gt; kan till exempel vara en rät linje &lt;math&gt; \ y = f(x) = kx + m&lt;/math&gt;.

I matematik B är x antingen hela tallinjen (alla reella tal) eller en del av den. De tal som &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; kan anta kallas funktionens definitionsmängd. De värden &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; som &lt;math&gt;f(x)&lt;/math&gt; kan anta för definitionsmängden av &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;, kallas värdemängd.

== Linjära funktioner ==

En linjär funktion är en rak linje i ett koordinatsystem, som inte är parallell med y-axeln.

Alla linjära funktioner kan plottas i ett koordinatsystem. Dessa raka linjer kan kallas &quot;den räta linjens funktion&quot; och kan generellt beskrivas med formeln:

&lt;math&gt;y = kx + m&lt;/math&gt;, där &lt;i&gt;k&lt;/i&gt; och &lt;i&gt;m&lt;/i&gt; är konstanter, unika attribut för att beskriva linjen.

&lt;i&gt;k&lt;/i&gt; är ett mått på lutningen på linjen, och 
&lt;i&gt;m&lt;/i&gt; där linjen skär y-axeln.

'''&lt;i&gt;x&lt;/i&gt;''' är den oberoende variabeln och beskrivs av den horisontella axeln koordinatsystemet. '''&lt;i&gt;y&lt;/i&gt;''' den beroende variabeln som sätts av på den vertikala axeln. '''&lt;i&gt;y&lt;/i&gt;''' får sitt värde beroende på '''&lt;i&gt;x&lt;/i&gt;'''.

När man ritar ut en graf, låter '''&lt;i&gt;x&lt;/i&gt;'''-värdet successivt öka som en tallinje. Därefter beräknar man och prickar ut alla y-värden (som då är höjden) för varje '''&lt;i&gt;x&lt;/i&gt;'''.

Lutningen på kurvan, &lt;i&gt;k&lt;/i&gt;, definieras av förändringen av värdet - &lt;i&gt;y&lt;/i&gt; - när &lt;i&gt;x&lt;/i&gt; ökar med 1.

== Linjära ekvationssystem ==

För vissa matematiska problem finns det fler än en obekant och som uppfyller flera olika villkor. Villkoren kan skrivas som ekvationer och de obekanta som okända variabler, &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;y&lt;/math&gt;. Problemen kan skrivas upp som ett ekvations-system.

Ett ekvationssystem kan tex bestå av ekvationerna (1) och (2) nedan:

&lt;math&gt;

\left\{\begin{matrix} 5x + y = 8 &amp; \mbox{ (1) } \\ 4x + 2y = 10 &amp; \mbox{ (2) } \end{matrix}\right.
&lt;/math&gt;

och genom att använda båda ekvationerna tillsammans, får man ut distinkta värden på x och y.
Det är möjligt att tolka de båda ekvationerna som två varianter av räta linjens ekvation - de beskriver räta linjer i ett koordinatsystem. De distinkta värdena på x och y kan läsas av i den punkt (för x och y) där dessa linjer möts.

Ekvationen kan också lösas genom att manipulera uttrycken i ekvationssystemet.

=== Substitutionsmetoden ===

En vanlig lösningsmetod går ut på att lösa ut en okänd variabel ur en ekvation, och ersätta (substituera) uttrycket som motsvarar den variabeln i den andra ekvationen. Därefter kan den andra ekvationen lösas för den andra variabeln. Värdet på den variabeln sätts sedan in i uttrycket som löste ut den första variabeln, och på så sätt fås värdet av den första variabeln. 

Lös ut &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; ur (1) genom att subtrahera &lt;math&gt;5x&lt;/math&gt; på båda sidorna om likhetstecknet.

&lt;math&gt;\ 5x + y -5x = 8 - 5x&lt;/math&gt;  

&lt;math&gt;\ y = 8 - 5x \qquad  (3) &lt;/math&gt;

Sätt in uttrycket för &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; i uttryck (2):

&lt;math&gt; \ 4x + 2(8 - 5x) = 10&lt;/math&gt;

Nu består detta uttryck av en ekvation med en obekant, &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; som kan lösas på sedvanligt sätt.

Förenkla uttrycket genom att utveckla parentesen

&lt;math&gt; \ 4x + 16 - 10x = 10 &lt;/math&gt;,

addera &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;-termerna

&lt;math&gt; \ -6x + 16 = 10 &lt;/math&gt;,

och subtrahera båda sidor av likhetstecknet med 16

&lt;math&gt; \ -6x + 16 - 16 = 10 - 16&lt;/math&gt;.

&lt;math&gt; \ -6x = -6&lt;/math&gt;.

Multiplicera båda sidor av likhetstecknet för att få bort minustecknet framför &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;-termen.

&lt;math&gt; \ 6x = 6&lt;/math&gt;, 

och dividera båda sidorna med 6:

&lt;math&gt; \ x = 1&lt;/math&gt;, 

Sätt nu in &lt;math&gt;x = 1&lt;/math&gt; i ekvation (3) ovan.

&lt;math&gt; \ y = 8 - 5 \cdot 1 = 3&lt;/math&gt;.

Lösningen för ekvations-systemet är alltså:

&lt;math&gt;

\left\{\begin{matrix} x = 1  \\ y = 3  \end{matrix}\right.
&lt;/math&gt;


Genom en sådan här manipulation av båda ekvationerna i systemet, kan man hitta ett värde på x och ett på y som uppfyller båda ekvationerna i ekvationssystemet.

== Andragradsfunktioner ==
En andragradsfunktion är en funktion som innehåller en term med &lt;math&gt;x^2&lt;/math&gt; och eventuellt termer med &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; och konstant-term.&lt;br /&gt;

En andragradsekvation fås av att sätta en andragradsfunktion till värdet 0 eller lika med en annan funktion av högst andra graden.

Det finns högst två (reella) lösningar på en andragradsekvation. Exempel:&lt;br /&gt;
Om &lt;math&gt;x^2-4=0&lt;/math&gt; så är x antingen -2 eller 2 lösningar.&lt;br /&gt;
&lt;math&gt;x^2+2x+1=0&lt;/math&gt; har bara en lösning, x = -1.&lt;br /&gt;
&lt;math&gt;x^2+1=0&lt;/math&gt; saknar (reella) lösningar.&lt;br /&gt;


=== PQ-formeln ===

Rötterna till andragradsekvationen på formen:

: &lt;math&gt; \ x^2+px+q=0&lt;/math&gt; 

ges av:

: &lt;math&gt;x = -p/2 \pm\sqrt{(p/2)^2-q}&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;

då gäller

:&lt;math&gt; \ x_1 + x_2 = -p&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt; \ x_1 \cdot x_2 = q&lt;/math&gt;

Exempel:

Vi vill lösa andragradsekvationen &lt;math&gt; \ 2x^2 - 8x + 10&lt;/math&gt; 

För att använda PQ formeln måste den skrivas i formen &lt;math&gt; \ x^2+px+q=0&lt;/math&gt;

&lt;math&gt; \ 2x^2 - 8x - 10 = 0&lt;/math&gt; 

&lt;math&gt; \ (2x^2 - 8x - 10)/ 2 = 0&lt;/math&gt;

&lt;math&gt; \ x^2 - 4x - 5 = 0&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;x = -(-4/2) \pm\sqrt{(-4/2)^2-(-5)}&lt;/math&gt;


&lt;math&gt; \ x= 2 \pm\sqrt{(4+5)}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt; \ x= 2 \pm\sqrt{9}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt; \ x_1 = 2 + 3 = 5&lt;/math&gt;

&lt;math&gt; \ x_2 = 2-3 = -1&lt;/math&gt;

Härledning: 

&lt;math&gt; \ -p = x_1 + x_2 = 5 + (-1) = 4&lt;/math&gt;
 
&lt;math&gt; \ q = x_1 \cdot x_2 = 5 \cdot (-1) = -5&lt;/math&gt;


Ex. 2 

&lt;math&gt; \ x( x + 3 ) = 0&lt;/math&gt;

Skriver om ekvationen i formen &lt;math&gt; \ x^2+px+q=0&lt;/math&gt;

&lt;math&gt; \ x^2 + 3x + 0= 0&lt;/math&gt;

&lt;math&gt; \ x = -(3/2) \pm\sqrt{(3/2)^2-0}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt; \ x= -1.5 \pm\sqrt{1.5^2}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt; \ x_1  = 0&lt;/math&gt;

&lt;math&gt; \ x_2  = -3&lt;/math&gt;

Såna här enkla tal kan man hitta nollställena genom att prova vilka värden som blir noll och det blir det om någon sida av multiplikationen är = 0.   


[http://www.wolframalpha.com/input/?i=2x^2+-+8x+-+10+%3D+0
]

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>b8hla32g0m5ns3qsw31hlhrvxis6nkt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik B/Sannolikhetslära</title>
    <ns>0</ns>
    <id>163</id>
    <revision>
      <id>42127</id>
      <parentid>42122</parentid>
      <timestamp>2014-12-05T05:51:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av LPfi</comment>
      <origin>42127</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1252" sha1="a6hqguri4z64520ntfgyzhvdwqcasdq" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


'''Sannolikhetslära'''
==Enkelt slumpförsök==
Sannolikheten att få samma tal med två 6-sidiga tärningar

P(tvålika) = &lt;math&gt;6/6 * 1/6 = 1/6&lt;/math&gt;

Första tärningen spelar det ingen roll vad den visar. Andra tärningen däremot måste visa samma som den första tärningen.

Vilket är en chans på 6.

Om vi i stället försöker få ''yatzy'' i ett kast:

P(yatzy) = &lt;math&gt;6/6 * 1/6 * 1/6 * 1/6 * 1/6 = 1/1296&lt;/math&gt;

Första tärningen är oviktig. Andra, tredje, fjärde och femte måste visa samma som första.

Chansen blir &lt;math&gt;(1/6)^4&lt;/math&gt;, dvs en på 1296 försök.

==Slumpförsök med flera föremål==


6/6 * 1/6 = 6/36

==Sannolikhetslära i flera steg==

Maria spelar fotboll och har under säsongen räknat ut att hon har en träffsäkerhet med 75 %. Alltså missar hon 25 % av gångerna hon skjuter mot mål.
Hon ska skjuta tre bollar mot mål:

P( två mål)

Hon kan alltså: [Träffa, Missa, Träffa] [Missa, Träffa, Träffa] [Träffa, Träffa, Missa]

Alltså tre möjligheter till att uppnå detta.

(1/4 * 3/4 * 3/4) = 9/64 + 9/64 + 9/64 = 27/64 


----

Tre vita, fyra svarta kulor finns en skål.

P( vit, vit, svart)

3/7 * 2/6 * 4/5 = 24/210 = 11 %

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>a6hqguri4z64520ntfgyzhvdwqcasdq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik D</title>
    <ns>0</ns>
    <id>165</id>
    <revision>
      <id>45760</id>
      <parentid>41258</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:44:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45760</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1835" sha1="d6s8fxb4mzzyc34dejp0vftch07smlu" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

Detta kommer att bli ett läromedel i gymnasiets Matematik kurs D.
==Innehållsförteckning Matematik D==
{| width=100%
| width=50% | 
===[[/Trigonometri/]]===
[[Matematik/Matematik D/Trigonometri#Rätvinkliga trianglar|Rätvinkliga trianglar]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik D/Trigonometri#Godtyckliga trianglar|Godtyckliga trianglar]]
&amp;bull; [[Matematik/Matematik D/Trigonometri#Triangelsatserna|Triangelsatserna]]
&amp;bull; [[Matematik/Matematik D/Trigonometri#Trigonometriska formler|Trigonometriska formler]]
===[[/Trigonometri och derivata/]]===
[[Matematik/Matematik D/Trigonometri och derivata#Trigonometriska kurvor|Trigonometriska kurvor]]
&amp;bull; [[Matematik/Matematik D/Trigonometri och derivata#Radianer|Radianer]]
&amp;bull; [[Matematik/Matematik D/Trigonometri och derivata#Derivatan av trigonometriska funktioner|Derivatan av trigonometriska funktioner]]

===[[/Derivata och integraler/]]===
[[Matematik/Matematik D/Derivata och integraler#Deriveringsregler|Deriveringsregler]]
&amp;bull; [[Matematik/Matematik D/Derivata och integraler#Andraderivatan|Andraderivatan]]
&amp;bull; [[Matematik/Matematik D/Derivata och integraler#Differentialekvationer|Differentialekvationer]]
&amp;bull; [[Matematik/Matematik D/Derivata och integraler#Primitiva funktioner|Primitiva funktioner]]
&amp;bull; [[Matematik/Matematik D/Derivata och integraler#Integraler|Integraler]] 
&amp;bull; [[Matematik/Matematik D/Derivata och integraler#Numeriska metoder|Numeriska metoder]] 
|
===[[/Övningsuppgifter/]]===

===[[/Facit/]]===

{{stub}}
|}


[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Matematik A-E]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: Ta Matematik: allmänt]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>d6s8fxb4mzzyc34dejp0vftch07smlu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Storheter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>167</id>
    <revision>
      <id>49273</id>
      <parentid>48765</parentid>
      <timestamp>2020-02-11T09:40:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>62.20.62.211</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Formelmassa */</comment>
      <origin>49273</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6102" sha1="4jcpephxh5spepjbvf8qbx14sxnfk7k" xml:space="preserve">{{Kemi A-B Sidhuvud}}
'''Kemi A - Storheter'''

Atomerna utgör den fundamentala byggstenen i all materia. För att förstå kemiska reaktioner är det väsentligt att hålla reda på hur de reagerande ämnena är sammansatta, både före och efter reaktionen. Emellertid är ju atomerna både fantastiskt många och mycket, mycket små. Kemister föredrar i praktiken att räkna i storheterna volym och massa. De använder därför storheter som är speciella för kemin och som ställer volym och massa i relation till antalet atomer. Det här avsnittet handlar om de viktigaste kemiska storheterna.

==Atommassa==
Atomer är som sagt väldigt små men man har faktiskt lyckats väga enskilda atomer. Genom en sorts jonfällor som består av en kombination av magnetiska och elektriska fält har man kunnat ange massan hos enskilda atomer med mycket stor precision. Vanligen mäter vi massa i enheten gram. Men gram är egentligen en mycket godtycklig enhet som inte utgår från någon naturkonstant. Istället baserar sig enheten gram på en kilogramprototyp som finns i Paris. Även om denna prototyp är utformad och förvarad så att den förändras mycket, mycket lite, är ändå denna förändring betydelsefull då man vill veta massan hos en enskild atom. Man använder därför en speciell enhet, ''1 u'', för atomernas massa. IUPAC, den internationella kemiunionen, har definierat 1 u som en tolftedel av kolisotopen &lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;C:s massa. Kol-12 innehåller 6 protoner och 6 neutroner och 1 u motsvarar ungefär massan hos nukleonerna, partiklarna i atomkärnan.

Eftersom protoner och neutroner inte väger exakt lika, motsvarar inte enheten 1 u den exakta massan hos någon elementarpartikel. För kemisternas del är detta emellertid inget större problem eftersom man mycket sällan sysselsätter sig med enskilda atomer. Oftare får man istället mycket stora mängder atomer att reagera med varandra. Därför är man mer intresserad av medelvärdet för grundämnenas massor, alltså medelvärdet för förekomsten av grundämnets olika isotoper. Kol t.ex. förekommer på jorden som tre isotoper: 98,89% av alla kolatomer uppträder som isotopen &lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;C, 1,11% som &lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;C och mindre än 0,01% som &lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;C. Medelvärdet för grundämnet kols massa blir därför 12,0112 u. Det är detta värde på atommassan som står i det periodiska systemet.

==Molekylmassa==
Molekylernas massa är summan av atommassorna för atomerna i molekylen, mätt i enheten 1 u. Vanligen avrundas atommassorna till tre värdesiffror och summan avrundas ofta till närmaste heltal.

Man skiljer på ett ämnes '''molekylformel''' som anger antalet atomer i en molekyl och ämnets '''empiriska formel''' som bara anger relationen mellan antalet atomer. När vi studerar kolföreningar ska vi se att båda formlerna är användbara.

==Formelmassan==   
- När man räknar på kemiska reaktioner behöver man ett begrepp som inte tar hänsyn till de reagerande ämnenas kemiska bindning. Man har därför infört enheten '''formelmassa''', också mätt i enheten 1 u, som används lika på jonföreningar, molekylföreningar och rena grundämnen. Formelmassan säger alltså hur mycket en formelenhet av ett ämne väger.    
    
- För molekyler är ämnets formelmassa detsamma som dess molekylmassa.

==Substansmängd==
Vatten har formelmassan 18,0 u och natriumklorid 58,5 u. Detta är alltså massan hos en formelenhet av dessa två ämnen. Om man tar 18,0 g vatten och 58,5 g natriumklorid innehåller alltså dessa lika många formelenheter. Man kallar denna mängd för ämnets '''substansmängd'''.

==Mol==
Man har infört en speciell enhet för substansmängd, '''mol'''. Enligt SI-systemet definieras en mol som substansmängden i en portion av ett ämne som innehåller lika många formelenheter som 12 g &lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;C. 1 mol vatten (18,0 g) innehåller alltså lika många formelenheter som 1 mol kol-tolv (12 g). 1 mol innehåller 6,022 *10&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; formelenheter. Detta tal kallas '''Avogadros konstant''', '''N&lt;sub&gt;A&lt;/sub&gt;.

Ordet mol är ursprungligen en förkortning av tyskans ''Molekulargewicht'', &quot;molekylvikt&quot;. Ordet molekyl kommer i sin tur från latinets ''molecula'', diminutiv av ''moles'', &quot;massa&quot;.

==Molmassa==
Den vikt av ett ämne som motsvarar 1 mol kallas ämnets '''molmassa''', enhet 1 g/mol.

Med hjälp av relationen
{| width=400
| valign=center | &lt;math&gt;n={{m}\over{M}}&lt;/math&gt; || valign=center | ''n'' = substansmängd&lt;br&gt;''m'' = massa&lt;br&gt;''M'' = molmassa
|}
kan man beräkna substansmängden hos ett ämne. 

Man brukar använda skrivsättet 
: ''M''(H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O) = 18 g/mol, 
: ''m''(H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O) = 1,0 g (t.ex.), 
: ''n''(H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O) = 1/18,0 mol
för att ange värdet hos dessa storheter för ett ämne, i det här fallet vatten.

Av formeln för ett ämne framgår proportionerna mellan ämnets substansmängder.

== Sammanfattning ==
* Atommassenheten, 1 u, definieras som en tolftedel av massan hos en kol-12 atom, &lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;C.
* Atommassan för ett grundämne anges som massan på ett genomsnitt för grundämnets naturliga isotopblandning uttryckt i enheten 1 u.
* Molekylmassan är summan av atommassorna för atomerna som molekylen består av uttrycket i enheten 1 u.
* En formelenhet består av de atomer och joner som ingår i ämnet.
* Formelmassa är massan av en formelenhet uttryckt i enheten 1 u.
* Ett ämnes substansmängd är den massa av ämnet som innehåller lika många formelenheter som 12 g &lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;C uttryckt i enheten 1 mol.
* Molmassan är det samma som massan per mol. Molmassan anges i enheten 1 g/mol eller 1 g * mol&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;.
* Antalet formelenheter i substansmängden 1 mol kallas Avogadros konstant, N&lt;sub&gt;A&lt;/sub&gt;, och motsvarar ungefär &lt;math&gt;{6,022}\cdot{10^{23}}&lt;/math&gt; formelenheter.
* Sambandet mellan massa (''m''), substansmängd (''n'') och molmassa (''M'') ges av formeln: &lt;math&gt;m=M\cdot{n}&lt;/math&gt;.
* En molekylformel anger antalet atomer i en molekyl.
* En empirisk formel anger proportionerna mellan antalet atomer i en kemiskförening.

{{stub}}

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>4jcpephxh5spepjbvf8qbx14sxnfk7k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Differentialkalkyl</title>
    <ns>0</ns>
    <id>168</id>
    <revision>
      <id>40637</id>
      <parentid>16055</parentid>
      <timestamp>2014-01-07T10:44:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>90.224.108.86</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Differentialekvationer */  borttagning av ett överflödigt plus-tecken</comment>
      <origin>40637</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2757" sha1="cx5umxa3v4s0dqnkccpz2bsjg1hizfs" xml:space="preserve">Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].

== Derivator ==

&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; 
&lt;h3&gt; Definition &lt;/h3&gt; [[Bild:Definition_av_derivata.PNG|thumb|Bildl. representation av derivata]]
Antag att funktionen ''f''(''x'') är definierad i en omgivning av punkten ''x''.&lt;br&gt;
Om gränsvärdet &lt;math&gt;\lim_{\epsilon \rightarrow 0} \frac{f(x+\epsilon)-f(x)}{\epsilon}&lt;/math&gt; existerar, sägs funktionen ''f''(''x'') vara deriverbar i ''x''. &lt;br&gt; 
Gränsvärdet kallas '''derivatan''' av ''f'' i punkten ''x'', och betecknas &lt;math&gt;f^\prime (x)&lt;/math&gt;, eller &lt;math&gt;\frac{df}{dx}&lt;/math&gt;.

Definitionen kan ses som den tangentiella lutningen för en kurva ''f''(''x'') mellan två punkter ''x'' och ''x + &amp;#949;''. När &amp;#949; går mot noll fås lutningen för kurvan i punkten ''x''.
 
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;

&lt;h3&gt; Räkneregler &lt;/h3&gt;

&lt;h3&gt; Formler &lt;/h3&gt;

== Integralkalkyl ==

&lt;h3&gt; Räkneregler &lt;/h3&gt;

&lt;h3&gt; Formler &lt;/h3&gt;

== Differentialekvationer ==

=== Linjära ekvationer av andra ordningen  ===
: &lt;math&gt;y'' + a(x)y' + b(x)y = h(x)\,&lt;/math&gt;
där &lt;math&gt;a(x)&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;b(x)&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;h(x)&lt;/math&gt; är kontinuerliga funktioner.
&lt;h3&gt; Homogena ekvationen &lt;/h3&gt;
För en ekvation av typen
: &lt;math&gt;y'' + ay' + by = 0\,&lt;/math&gt;
görs ansatsen &lt;math&gt;y=Ce^{rx}&lt;/math&gt; som ger
: &lt;math&gt;Ce^{rx}(r^2+ar+b)=0\,&lt;/math&gt;
som har det karaktäristiska polynomet 
&lt;math&gt;p(r)=r^2+ar+b\,&lt;/math&gt;
vars nollställen (dvs. &lt;math&gt;r&lt;/math&gt; när &lt;math&gt;p(r)=0&lt;/math&gt;) kan ge lösningar.
# Två reella rötter, om &lt;math&gt;r_1 \ne r_2&lt;/math&gt;
#: &lt;math&gt;y_h=Ae^{r_1x}+Be^{r_2x}\,&lt;/math&gt;
# Dubbelrot, alltså om &lt;math&gt;r_1 = r_2 = r\,&lt;/math&gt;
#: &lt;math&gt;y_h=(Ax+B)e^{rx}\,&lt;/math&gt;
# Komplexa rötter, om &lt;math&gt;r = \alpha \pm i\beta&lt;/math&gt;
#: &lt;math&gt;y_h=e^{\alpha x}(C_1e^{i\beta x}+C_2e^{-i\beta x})=e^{\alpha x}(A\cos {\beta x}+B\sin {\beta x})\,&lt;/math&gt;
=== Partikulärlösning ===
För en allmän inhomogen ekvation
: &lt;math&gt;y''+ay'+by = h(x)\,&lt;/math&gt;
så räcker det att hitta en lösning.

==== Om &lt;math&gt;h(x)&lt;/math&gt; är konstant ====
Genom direkt insättning i &lt;math&gt;y''+ay'+by = c&lt;/math&gt; ser vi att 
* Om &lt;math&gt;b \ne 0&lt;/math&gt; är &lt;math&gt;y_p = \frac{c}{b}&lt;/math&gt; en lösning;
* Om &lt;math&gt;b = 0\,&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;a \ne 0&lt;/math&gt; är &lt;math&gt;y_p = \frac{c}{a}x&lt;/math&gt; en lösning;
* Om &lt;math&gt;b = a = 0\,&lt;/math&gt; är &lt;math&gt;y_p = \frac{c}{2}x^2&lt;/math&gt; en lösning;

==== Om &lt;math&gt;h(x)&lt;/math&gt; är en polynom ====
* Om &lt;math&gt;b \ne 0&lt;/math&gt;: sätt &lt;math&gt;y=q(x)\,&lt;/math&gt; där grad &lt;math&gt;q&lt;/math&gt; &lt;math&gt;=&lt;/math&gt;grad &lt;math&gt;h&lt;/math&gt;
* Om &lt;math&gt;b = 0&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;a \ne 0&lt;/math&gt;: sätt &lt;math&gt;y=xq(x)\,&lt;/math&gt; där grad &lt;math&gt;q&lt;/math&gt; &lt;math&gt;=&lt;/math&gt;grad &lt;math&gt;h&lt;/math&gt;

&lt;h3&gt; Allmänna lösningen&lt;/h3&gt;
Fås genom att:
:&lt;math&gt;y = y_h + y_p\,&lt;/math&gt;


[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>cx5umxa3v4s0dqnkccpz2bsjg1hizfs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C/Filhantering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>169</id>
    <revision>
      <id>27962</id>
      <parentid>25168</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:26:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: allmäna  → allmänna , definera → definiera (9)</comment>
      <origin>27962</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10601" sha1="0ztum86s7s37b8iwyprz9b9iv2n664r" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }}
=Filhantering=

Filhanteringen i ANSI-C görs med hjälp av strömmar. För att hantera strömmar så finns det ett antal funktioner i standardbiblioteket &quot;[[Programmering i ANSI-C/Standardbibliotek#stdio.h|stdio.h]]&quot;. Vid öppnandet av en fil så skapas en ström som egentligen är ett nummer, den öppna filens ID-nummer. Vidare operationer på filen görs sedan med detta nummer/strömmen som referens. Det är på sådant sätt möjligt att ha flera filer öppna samtidigt där samtliga är knutna till unika strömmar, vilket kan vara nyttigt om man vill flytta data mellan filer till exempel. Det maximala antalet filer som den aktuella processen kan hålla öppna är angivet i makrot &quot;FOPEN_MAX&quot; och det maximala  antalet filer datorsystemet kan hålla öppna på en och samma gång kan utläsas ur makrot &quot;SYS_OPEN&quot;, (båda definieras i &quot;stdio.h&quot;).

{| border=&quot;1&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|bgcolor=&quot;#FFF0D0&quot; align=&quot;left&quot;|Förutom filfunktionerna som är beskrivna på den här sidan så finns det ett antal som gör det möjligt att operera direkt på den öppna filen. Många av dessa funktionen är rester från den tid då datorer främst använde magnetband som lagringsmedia. Alla dessa funktioner kan ersättas med operationer på minnet. Därför är den i princip enda metoden, som brukas idag, att läsa in hela filen till minnet och sedan göra det som skall göras med den och därefter på nytt spara filen till lagringsmediet, (numera oftast en hårddisk).
 
'''Se:''' [[Programmering i ANSI-C/Standardbibliotek#stdio.h|Standardbibliotek -&gt; stdio.h]] för en kort beskrivning av dessa funktioner.
 
'''Se även:''' [[Programmering i ANSI-C/Standardströmmarna|Standardströmmarna]] för att se hur data matas in och ut (visas), till exempel till och från en filbuffer.
|}

== Att öppna en fil ==

För att knyta en fil till en ström används funktionen &quot;fopen&quot; som är definierad på följande sätt:

 FILE *fopen( '''const char''' *filnamn, '''const char''' *mod );

&quot;FILE&quot; är en datatyp, (definierad i &quot;stdio.h&quot;), som anger en pekare till den aktuella strömmen. När filen öppnas retuneras denna pekare om allt gått väl. Om något fel däremot föreligger så retuneras NULL-pekaren. &quot;*filnamn&quot; är en pekare till en textsträng som innehåller sökvägen till filen som skall öppnas. &quot;*mod&quot; är en pekare till en sträng som anger i vilken mod filen skall öppnas. Här följer en lista på dom olika modsträngarna som kan användas:

'''Tecken i modsträngen:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;15%&quot;|Tecken
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|r
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Öppnar fil för läsning (read).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|r+
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Öppnar fil för läsning och skrivning. Det här är den normala moden om man vill bearbeta data i en redan existerande fil.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|w
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skapar fil för skrivning (write). Om filen redan finns kommer den att ersättas med den nya.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|w+
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skapar fil för läsning och skrivning. Om filen redan finns kommer den att ersättas med den nya.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|a
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Öppnar en fil för skriva tillägg på slutet (append). Finns inte filen tidigare så skapas den.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|b
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger att filen är av binärtyp vilket betyder att ett tecken är 8 bitar.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|t
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger att filen är av texttyp vilket betyder att ett tecken är 7 bitar. (ASCII var ursprungligen 0-127)
|}

 '''/* Öppna en binärfil för bearbetning */'''
 
 FILE *min_fil;                         /* skapar filpekare */
 char *filnamn = &quot;C:/ANSI-C/data.bin&quot;;  /* sökvägen till filen */
  
 min_fil = fopen ( filnamn, &quot;r+b&quot; );    /* öppnar filen */

Det finns även en funktion, &quot;freopen&quot;, som används för att öppna en ny fil till samma ström som den tidigare filen:

 FILE *freopen ( '''const char''' *filnamn, '''const char''' *mod, FILE *ström );

Skillnaden jämfört med &quot;fopen&quot; är att här anges även den tidigare filens ström som en av ingångsparametrarna, i övrigt är funktionen densamma som hos &quot;fopen&quot;.

== Att stänga en öppen fil ==

När filen är färdigbearbetad så måste stömmen stängas det görs med funktionen &quot;fclose&quot; som är definierad på följande sätt:

 '''int''' fclose ( FILE *ström );

&quot;*ström&quot; är den pekare vi fick när filen öppnades. Returvärdet är 0, (noll), om allt gått väl annars retuneras värdet &quot;EOF&quot; som felindikator vilket gäller för de flesta filfunktioner, se [[Programmering i ANSI-C/Felhantering|felhantering]] för en närmare beskrivning.

 fclose ( min_fil );

Om flera filer öppnats så kan alla strömmar stängas på en gång med funktionen  &quot;fcloseall&quot;:

 int fcloseall ( void ); 

Returvärdet är ett heltal som anger antalet stängda filer. Om något fel uppstått retuneras värdet &quot;EOF&quot; som indikator.

 int antal_filer;
 
 antal_filer = fcloseall ( );

== Att läsa från en fil ==

För att läsa ett valfritt antal poster, (vanligtvis hela filen), från början av en fil så används funktionen &quot;fread&quot; som är definierad på följande sätt:

 size_t fread ( '''void''' *pekare, size_t storlek, size_t antal, FILE *ström );

&quot;size_t&quot; är en datatyp, definierad i &quot;stddef.h&quot;, som används för att ange storleken på en dataobjekt, till exempel en minnescell eller fält av minnesceller. &quot;pekare&quot; anger adressen till minnet där det lästa avsnittet skall sparas. &quot;storlek&quot; anger storleken på objekten som skall läsas och &quot;antal&quot; hur många objekt som skall läsas. &quot;ström&quot; är pekaren vi fick när vi öppnade filen. Funktionen retunerar sedan antalet lästa objekt, inte bytes, så det totala antalet lästa bytes blir ''bytes = '''sizeof''' ( storlek ) · antal''. Om returvärdet är mindre än detta (returvärde &lt; bytes) så har ett fel uppstått. '''sizeof''' ger storleken på dom datablock som skall läsas, (se [[Programmering i ANSI-C/Nyckelord|nyckelord]] för en beskrivning).

Här ett exempel som läser filen vi öppnade tidigare, &quot;min_fil&quot;, till minnet:

 '''/* Läs från en öppen fil till minnet */''' 
 
 short int filbuffer [ 256 ];
 
 fread ( filbuffer, sizeof ( short int ), 256, min_fil );
 
Först skapas en buffer dit filen skall läsas. Den måste vara tillräcklig stor¹ för att det lästa avsnittet skall rymmas helt. Sedan läses filen in till buffern med &quot;fread&quot;. Eftersom buffern är av typen '''short int''' så anges &quot;storlek&quot; med hjälp av '''sizeof''' operatorn till samma typ, &quot;sizeof ( short int )&quot;.  Sedan anges att 256 objekt av denna storlek skall läsas från strömmen &quot;min_fil&quot; till minnet.

{| border=&quot;1&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|bgcolor=&quot;#FFF0D0&quot; align=&quot;left&quot;|¹ Om den är större så gör det inget men ett mindre minnesblock gör att läsningen av filen även kommer att skriva över dom datablock som ligger efter det angivna i minnet, vilket i sin tur brukar medföra att datorn kraschar, dyker, flippar, (valfri synonym), med tiden. Rekommenderas inte =).
|}

== Att skriva till en fil ==

För att skriva ett valfritt antal poster, (vanligtvis hela filen), från början av en fil så används funktionen &quot;fwrite&quot; som är definierad på följande sätt:

 size_t fwrite ( '''void''' *pekare, size_t storlek, size_t antal, FILE *ström );

Samtliga parametrar beskrivs under &quot;fread&quot; ovan. Även returvärdet har samma funktion som hos &quot;fread&quot;.

 '''/* Skriv från minnet till en öppen fil */''' 
 
 short int filbuffer [ 256 ];
 
 ''kod som på något sätt fyller filbuffern med data.''
 
 fwrite ( filbuffer, sizeof ( short int ), 256, min_fil );

== Namnbyte och radering ==
För att byta namn på en fil används funktionen &quot;rename&quot; som är definierad på följande sätt:

 '''int''' rename ( '''const char''' *tidigare, '''const char''' *nytt );

&quot;*tidigare&quot; är en pekare till en sträng som innehåller sökvägen till filen. &quot;*nytt&quot; är en pekare till det nya filnamnet. Om hela sökvägen anges så måste den vara densamma i hela utom själva filnamnet. Går allt väl retunerar funktionen 0. Om ett fel uppstått retuneras värdet -1 och den globala variabeln &quot;errno&quot; antar något av följande värden: EEXIST, ENOENT, ENOTSAM. Se [[Programmering i ANSI-C/Felhantering|Felhantering]] för en närmare beskrivning.

 '''/* Döp om en fil */'''
 
 char gammalt_namn[] = &quot;C:/ANSI-C/Min_fil.bin&quot;;
 char nytt_namn[]    = &quot;C:/ANSI-C/Din_fil.bin&quot;;
 
 rename ( gammalt_namn, nytt_namn );

Det finns även en funktion &quot;remove&quot; som raderar filer från lagringsmediet (normalt hårddisken). &quot;remove&quot; är definierad på följande sätt:

 '''int''' remove ( '''const char''' *filnam );

&quot;*filnamn&quot; är en pekare till sökvägen för aktuell fil.  Går allt väl retunerar funktionen 0. Om ett fel uppstått retuneras värdet -1 och den globala variabeln &quot;errno&quot; antar något av följande värden: EACCES eller ENOENT. Se [[Programmering i ANSI-C/Felhantering|Felhantering]] för en närmare beskrivning.

 '''/* Radera en fil */'''
 
 char filens_namn[] = &quot;C:/ANSI-C/Min_fil.bin&quot;;
 
 remove ( filens_namn );

== Felhantering ==
Den allmänna felhanteringen i ANSI-C beskrivs på sidan [[Programmering i ANSI-C/Felhantering|felhantering]].

Om ett fel uppstått vid filhantering så måste strömmens felindikator nollställas annars kommer felet att kvarstå. Nollställer även &quot;EOF&quot; indikatorn för strömmen.

 '''void''' clearerr ( FILE *ström );

&quot;*ström&quot; är pekaren till filen som vi fick när den öppnades. Funktionen ger inget returvärde så det finns inget sätt att ta reda på om anropet lyckats. Även funktionen &quot;rewind&quot; har samma effekt på indikatorerna.

 '''/* Nollställ felindikatorn */''' 
 
 clearerr ( min_fil );

Det går även att testa om en öppen fil har har läs eller skrivfel. Det görs med funktionen &quot;ferror&quot;:

 '''int''' ferror ( FILE *ström );

Om filen har ett fel retuneras ett värde som är sklilt från noll, annars noll (&quot;0&quot;).

 '''/* Testa om filen har läs eller skrivfel */''' 
 
 if ( ferror ( min_fil ) )
 {
     puts ( &quot;Filen har läs eller skrivfel!!!\n&quot; );
     return ( 0 );
 }
 
 ''Här fortsätter programmet om filen är felfri.''

Först testar '''if''' satsen om det retunerade värdet är SANT (icke noll). Om så är fallet skrivs ett felmedelande ut och funktionen retunerar (avslutas) annars forsätter programmet.

[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]</text>
      <sha1>0ztum86s7s37b8iwyprz9b9iv2n664r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C/Nyckelord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>170</id>
    <revision>
      <id>25167</id>
      <parentid>25166</parentid>
      <timestamp>2009-10-03T04:41:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25167</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3282" sha1="kbnkzthss9s29mnvf5c5whdmxj0exj3" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }}

=Nyckelord=

Tabellen nedan listar samtliga nyckelord som ingår i ANSI-C standarden. På den här sidan  är det tänkt att dessa skall beskrivas.

{| border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;12&quot;|
!bgcolor=&quot;#E0F0E0&quot;|&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;&lt;center&gt;Nyckleord i bokstavsordning :&lt;/center&gt;&lt;/font&gt;
|-
|'''auto, break, case, char, const, continue, default, do, double, else, enum, extern, float, for, goto, if, int, long, register, return, short, signed, siezof, static, struct, switch, typedef, union, unsigned, void, volatile, while.'''
|}

==auto==
'''auto''' anger att antingen en minnecell eller ett processorregister skall användas för att lagra en parameter. '''auto''' kan endast användas vid variabeldeklarationer inuti funktioner, inte externt. Funktionen är den att om det finns ett ledigt processorregister att tillgå så kommer kompilatorn att välja det alternativet då det är betydligt effektivare att hämta värdet internt i processorn än att hämta det från datorns RAM. Om inte lagringstypen anges så antas den automatiskt vara av typen '''auto'''. Alternativet är lagringstypen '''register''' (se nedan).

 '''/* Deklaration med &quot;auto&quot; */'''
 
 auto int x;  /* lagra i minne eller register */
 int y;       /* har samma effekt */

==break==
'''break''' avryter en slinga ('''do, for, while''') Används om ett villkorstest har uppfyllts (är SANT) och kommer då att abvryta slingan.  '''break''' används även för att avbryta  en '''switch''' sats, se [[Programmering i ANSI-C/Villkorssatser|villkorssatser]] för ett exempel på användning av '''break, case, default''' i en '''switch''' sats.

 '''/* Avbrott av en slinga med &quot;break&quot; */'''
 
 int x;
 
 for ( x = 0 ; x &lt; 100 ; x++ )
 {
     if ( FELKOD == funktionsanrop ( x ) )
         break;
 
     ''kod som utförs om villkoret inte uppfylls''
 }

'''for''' slingan ovan kommer att upprepas så länge &quot;x&quot; är mindre än 100, (som initieras till 0), är lika med 100 men avbryts om &quot;funktionsanrop&quot; retunerar en &quot;FELKOD&quot;. (se även &quot;'''for'''&quot; nedan samt [[Programmering i ANSI-C/Felhantering|felhantering]]).

==case==
'''case''' används för att ange ett villkor i en '''switch''' sats. I dessa satser kan ett stort antal villkor listas med olika '''case''' satser. Se [[Programmering i ANSI-C/Villkorssatser|villkorssatser]] för ett exempel på användning av '''break, case, default''' i en '''switch''' sats.

==char==
==const==
==continue==

Detta nyckelord kan användas för att hoppa till nästa varv i en loop.

 for (i = 0; i &lt; MAX; i++) 
 {
    if (i != 10) {
       continue;
    }
    
    /* Om vi hamnat här är i == 10 */
 } 

'''continue''' kan alltså, användas för att undvika att för alltför indenterad kod.

==default==

Används i '''switch''-satser och bör alltid finnas med i dessa för att fånga upp felaktigheter och alla oväntade resultat.

 switch (i)
 {
    case GOOD:
       ''kod''
       break;
    default:
       /* Ett fel har inträffat */
       break;
 }

==do==
==double==
==else==
==enum==
==extern==
==float==
==for==
==goto==
==if==
==int==
==long==
==register==
==return==
==short==
==signed==

==siezof==
==static==
==struct==
==switch==

==typedef==
==union==
==unsigned==
==void==
==volatile==
==while==
[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]</text>
      <sha1>kbnkzthss9s29mnvf5c5whdmxj0exj3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C/Felhantering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>171</id>
    <revision>
      <id>56866</id>
      <parentid>27961</parentid>
      <timestamp>2024-12-24T07:49:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>omdelbart &gt; omedelbart</comment>
      <origin>56866</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4333" sha1="bjzut0dcb4pey6i99e91fewjnlbaia6" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }}

=Felhantering=

== Feltester ==
Många av funktioner som ingår i [[Programmering_i_ANSI-C/Standardbibliotek|standardbiblioteken]] returnerar felkoder om något inte har fungerat som det är tänkt. Ett välskrivet program tar hänsyn till detta. För att uppnå det så kan feltester göras genom att anropet kapslas i en '''if'''-sats som innehåller ett jämförelsevillkor. Om villkoret visar sig vara SANT så har ett fel uppstått och programmet utför koden inuti satsen, om inte så kommer programmet i stället att fortsätta med koden som kommer efter '''if'''-satsen. Exempel:

 '''/* Testa om ett fel uppstått */'''
 
 if ( FEL == funktionsanrop ( parametrar ) )
 {
     ''kod som bara utförs om ett fel uppstått''
 }
 
 ''kod som alltid utförs''

Ofta är det så att funktionerna efter feltestet inte kan utföras om ett fel uppstått. Dom kan till exempel vara beroende av resultatet från funktionen som gav felet. Det normala då är att programmet inte längre kan fortsätta och omedelbart måste avbrytas. Det görs med funktionen &quot;abort&quot; som är definierad på följande sätt:

 '''void''' abort ( '''void''' );

Funktionen returnerar omedelbart till processen som startade programmet och ger då returvärdet = 3 (''exit code 3'').

Innan programmet avbryts så bör även ett felmeddelande skrivas ut så att användaren förstår vad som skett, (se &quot;Felmeddelanden i text&quot; nedan). Här är ett exempel med felmeddelande samt programslut:

 '''/* Avbryt om ett fel uppstått */'''
 
 if ( FEL == funktionsanrop ( parametrar ) )
 {
     perror ( &quot;Nu gick det tokfel!&quot; );
     abort ( );
 }
 
 ''kod som alltid utförs om ett fel '''inte''' uppstått''

== Felmeddelanden i text ==
För att skriva ut ett felmeddelande till felmeddelandeströmmen &quot;stderr&quot; används funktionen &quot;perror&quot; som är definierad på följande sätt:

 '''void''' perror ( '''const char''' *sträng );

Funktionen skriver ut en ledtext¹ följt av standarfelmeddelandet som representeras av det aktuella värdet på den globala variabeln &quot;errno&quot;. Felmeddelandefunktionen returnerar inte någon felkod om något gått fel =)

{| border=&quot;1&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|bgcolor=&quot;#FFF0D0&quot; align=&quot;left&quot;|¹ Ursprungligen var tanken är att sökvägen till filen med felet skall skickas som parameter till funktionen men det går bra med vilken text som helst.
|}

 '''/* Skriv felmeddelande till &quot;stderr&quot; */'''
 
 errno = 5;
 perror ( &quot;Nu gick det tokfel!&quot; );
 
 '''Ger följande utskrift:'''
 Nu gick det tokfel!: Permission denied

Om ett annat värde än &quot;5&quot; valts för variabeln &quot;errno&quot; så hade meddelandet varit något annat. I normala fall sätts &quot;errno&quot; till lämpligt värde av den funktion som senast gav ett fel.

Vill man bearbeta felmeddelandetexten innan den skrivs ut så kan funktionen &quot;strerror&quot; användas. Den returnerar en pekare till en sträng som innehåller felmeddelandet. Vid anropet anges felkoden som parameter till funktionen. Funktionen definieras på detta sätt:

 '''char''' *strerror( '''int''' felkod )

Om en funktion har returnerat en felindikator så sätts den globala variabeln &quot;errno&quot; till ett värde som representerar felet. Då kan strängen med det aktuella felmeddelandet (se lista nedan) hämtas med hjälp av &quot;strerror&quot;.

 '''/* Hämta felmeddelandesträng&quot; */'''
 
 char *textpekare;
 
 textpekare = strerror( errno );

Sätter &quot;textpekare&quot; att peka på strängen med det felmeddelande som motsvarar det aktuella värdet på &quot;errno&quot;.

== Felkoder ==
När en funktion returnerar en felindikator så anges felkoden i den globala variabeln &quot;errno&quot;. Det värdet kan sedan användas för att skriva ut passande felmeddelanden till felmeddelandeströmmen &quot;stderr&quot;.

'''Felkoder vid filhantering:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;15%&quot;|Felkod
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Felmeddelande
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|EACCES
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Permission denied.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|EEXIST
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Permission denied: file already exists.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|ENOENT
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|No such file or directory.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|ENOTSAM
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Not same device.
|}
'''O.B.S.''' Tabellen är inte komplett ännu.

[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]</text>
      <sha1>bjzut0dcb4pey6i99e91fewjnlbaia6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C/Standardströmmarna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>172</id>
    <revision>
      <id>54522</id>
      <parentid>27966</parentid>
      <timestamp>2024-01-17T10:48:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Presis &gt; Precis</comment>
      <origin>54522</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16854" sha1="57edqqst917tobis0l7buhmqku9881y" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }}
=Standardströmmarna=

== stdio.h ==

För att användaren av ett program skall kunna mata in data med tangentbordet och läsa textutskrifter på skärmen så finns det ett antal funktioner i biblioteket &quot;stdio.h&quot;. Dessa använder dom fördefinerade standardströmmarna &quot;stdin&quot; och &quot;stdout&quot;. Här ett skelettprogram som kan användas till exemplen på den här sidan. Programmet inkluderar bilioteket &quot;stdio.h&quot; samt definierar huvudfunktionen &quot;main&quot; där sedan exempelkoderna kan infogas på angiven plats.

 '''/* Inkludering av &quot;stdio.h&quot; */'''
 
 #include &lt;stdio.h&gt;
  
 int main ( void )
 {
     ''Variabeldeklarationer''
 
     ''Kod för utskrift till skärmen.''
 
     return ( 0 );
 }

== Utskrift till skärmen ==

För att skriva ut enstaka tecken till strömmen används funktionen &quot;putchar&quot; som definieras på följande sätt:

 '''int''' putchar ( '''int''' tecken );

&quot;tecken&quot; är tecknet som skall skrivas till strömmen (skärmen). Det kan anges direkt i parameterlistan eller med lämplig variabel. Om allt gått väl reuneras det medskickade tecknet annars symbolen &quot;EOF&quot; som felindikator.

 '''/* Utskrift med &quot;putchar&quot; */'''
 
 char ett_b = 'b';
 
 putchar ( 'a' );
 putchar ( ett_b );
 putchar ( ett_b = 'c' );
 
 '''Vilket ger följande utskrifter:'''
 abc
{| border=&quot;1&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|bgcolor=&quot;#FFF0D0&quot; align=&quot;left&quot;|Den sista raden där parametern är &quot;ett_b = 'c'&quot; är ett exempel på en egenhet hos programspråket C, nämligen att alla uttryck har ett värde. Ett uttryck där en variabel tilldelas ett värde har samma värde som variabeln tilldelas; i det här exempel tilldelas variabeln &quot;ett_b&quot; värdet &quot;c&quot; i ett uttryck som i sin tur får värdet &quot;c&quot;, vilket är det värde som ges som argument till funktionen.
|}

För att skriva ut oformaterade strängkonstanter används funktionen &quot;puts&quot;. Funktionen är i princip densamma som hos &quot;putchar&quot; med den skillnaden att här skickas inte enstaka tecken med till funktionen utan hela stängar av tecken. Funktionsdefinition:

 '''int''' puts ( '''const char''' *sträng );

&quot;*sträng&quot; är en pekare till texten som skall skrivas. Vid fel retuneras &quot;EOF&quot;. Efter raden skrivits ut så infogas automatiskt ett nyradstecken (&quot;\n&quot;). Därför kommer, om funktionen upprepas, varje ny post skrivas på en egen rad.

 '''/* Utskrift med &quot;puts&quot; */'''
 
 const char ett_ord[] = &quot;Symfoniorkesterbatterist!&quot;;
 
 puts ( &quot;Vilket yrke har en person som spelar timpani?&quot; );
 puts ( ett_ord );
 
 '''Vilket ger följande utskrifter:'''
 Vilket yrke har en person som spelar timpani?
 Symfoniorkesterbatterist!

=== Utskrift av formaterad text ===

Funktionen &quot;printf&quot; används för att skriva ut formaterad text. &quot;printf&quot; kan omvandla binära tal till text, infoga strängar och liknande. Funktionen är definierad på följande sätt:

 '''int''' printf ( '''const char''' *format[, parametrar, ...] );

Formatsträngen (&quot;*format&quot;) är det som skrivs ut. Vilka och hur många parametrar som skall skickas med bestäms av texten i formatsträngen. Är funktionsanropet framgånsrikt så retuneras ett heltal som anger antalet bytes som skrivits ut. Vid fel retuneras &quot;EOF&quot;.

 '''/* Utskrift med &quot;printf&quot; */'''
 
 int resultat;
 
 resultat = 7 * 7;
 printf ( &quot;7 * 7 = %i \n&quot;, resultat );    /* Koden &quot;\n&quot; anger radbrytning. */
 
 '''Vilket ger följande utskrift:'''
 7 * 7 = 49

För att ange vilken typ av dataobjekt som skall skrivas finns ett antal formateringskommandon. Till exempel för att omvandla ett flyttal till en textsträng eller för att infoga ytterligare textsträngar till den befintliga. Nedan följer en tabell som visar vilka typer som kan omvandlas och till vilket format dessa omvandlas med hjälp av dom olika formateringskommandona:
 
{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;12&quot;|
!bgcolor=&quot;#F0E0F0&quot;|&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;&lt;center&gt;Typomvandlare vid utskrift med &quot;printf&quot; :&lt;/center&gt;&lt;/font&gt;
|-
|'''c''', char, infogar enstaka tecken&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''d''', som '''i'''&lt;br /&gt;
'''Ld''', som '''Li'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''E''', double, flyttal på exponentform&lt;br /&gt;
'''LE''', long double, i övrigt som '''E'''&lt;br /&gt;
'''e''', ger litet &quot;e&quot; i resultattexten i övrigt som '''E'''&lt;br /&gt;
'''Le''', long double, i övrigt som '''e'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''f''', double, flyttal på decimalform&lt;br /&gt;
'''Lf''', long double, i övrigt som '''f'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''G''', double, om stor exponent som '''E''' annars som '''f'''&lt;br /&gt;
'''LG''', long double, i övrigt som '''G'''&lt;br /&gt;
'''g''', double, om stor exponent som '''e''' annars som '''f'''&lt;br /&gt;
'''Lg''', long double, i övrigt som '''g'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''i''', int, heltal på decimal form&lt;br /&gt;
'''Li''', long int, annars som '''i'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''o''', unsigned int, heltal på oktal form&lt;br /&gt;
'''Lo''', unsigned long int, annars som '''o'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''s''', *char, infogar strängar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''u''', unsigned int, heltal på decimal form&lt;br /&gt;
'''Lu''', unsigned long int, annars som '''u'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''x''', unsigned int, heltal på hexadecimal form, gemena a-f&lt;br /&gt;
'''Lx''', unsigned long int, annars som '''x'''&lt;br /&gt;
'''X''', versaler A-F i övrigt som '''x'''&lt;br /&gt;
'''LX''', versaler A-F i övrigt som '''Lx'''&lt;br /&gt;
|}
Samma koder används även vid utskrift till valfri ström med funktionen &quot;fprintf&quot; eller vid opereration på predefinerade strängar i minnet med funktionen &quot;sprintf&quot;.

För att använda formationskoderna så sätts ett procenttecken in i den inledande strängen &quot;%&quot; och sedan följer formateringstecknet. Om flera dataobjekt skall skrivas ut så infogas ytterligare procenttecken till strängen. Sedan skickas dataobjekten med som ytterligare parametrar till funktionen.

 '''/* Utskrift av formaterad text med &quot;printf&quot; */'''
 
 int x = 180;
 float pi = 3.141592;
 
 printf ( &quot;En radian är lika med %f / %i eller %f \n&quot;, pi, x, (float) pi / x );
  
 '''Vilket ger följande utskrift:'''
 En radian är lika med 3.141592 / 180 eller 0.017453

{| border=&quot;1&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|bgcolor=&quot;#FFF0D0&quot; align=&quot;left&quot;|Det här är också anledningen till &quot;prinf&quot;, &quot;fprintf&quot; och &quot;sprintf&quot; använder ett variabelt antal parameterar. Den inledande strängen avänds på det här sättet för att hålla reda på hur många parametrar som skickats med till funktionen. Om strängen innehåller fyra procenttecken med olika formateringskoder så skall fyra dataobjekt av valda typer skickas med till funktionen. Alternativet vore att använda en funktion för varje möjligt antal parametrar som skall skrivas ut. Vilket vore betydligt klumpigare.
|}
Även tecknet &quot;#&quot; har en funktion vid utskrift av [[w:sv:oktala talsystemet|oktala]] samt [[w:sv:Hexadecimalsystemet|hexadecimala tal]]. Om formatkoden ser ut såhär &quot;%#o&quot; kommer en inledande nolla &quot;0&quot; skrivas före det oktala talet och vid hexadecimaler &quot;%#x&quot; skrivs &quot;0x&quot; som inledande tecken, (vilket är mer eller mindre standard i text idag).

 '''/* Utskrift av hexadecimala eller oktala tal */'''
 
 int x = 180;
 
 printf ( &quot;%i är oktalt = %#o och hexadecimalt = %#X. \n&quot;, x, x, x );
  
 '''Vilket ger följande utskrift:'''
 180 är oktalt = 0264 och hexadecimalt = 0xB4. 

Antalet teckenpositioner som skrivs ut kan även anges i formateringskoden. Det görs genom att ange antalet tecken som skall användas efter procenttecknet men före typomvandlaren. Siffran anger det minsta antalet positioner som skall skrivas ut. Är talet större så skrivs alla siffror ut oavsett det valda antalet. Skulle talet däremot vara kortare än det angivna antalet tecken så infogas blanktecken i stället för siffror. Vid flyttal så kan både antalet heltalsiffror eller antalet decimaler anges. Om bara det ena skall begränsas så skrivs bara en av siffrorna dit men decimalpunkten kvarstår. &quot;%2.3f&quot; ger 00.000, &quot;%2.f&quot; ger 00.x och &quot;%.3f&quot; ger x.000. Om antalet decimaler är fler än det valda så avrundas den sista av dom valda siffrorna.Inleds siffran med en nolla så kommer även nollor att användas i stället för blanktecken. Ett mellanslag efter procenttecknet ger utrymme för talets tecken, (även om talet är positivt men det skrivs då inte dit). Ett inledande minustecken &quot;-&quot; ger västersjusterad utskrift och ett plustecken &quot;+&quot; anger att talets tecken alltid skall infogas, även vid positiva tal. 

 '''/* Formaterad utskrift med ett bestämt antal positioner */'''
 
 printf ( &quot;Talen är: %+10.3f, %06i, % 2i.\n&quot;, 123.4567, 100, -999 );
 
 '''Vilket ger följande utskrift:'''
 Talen är:    +123.457, 000100, -999.

Även strängar går att formatera på det här sättet. Även då kan det minsta antalet tecken som skall skrivas ut anges med en siffra. Är den valda strängen kortare än antalet valda teckenpositioner så fylls det på med blanktecken, (ej nollor eller teckensymboler dock).

 '''/* Utskrift av strängar */'''
 
 char *text = &quot;kommer här!&quot;;
 
 printf ( &quot;Mera text %s \n&quot;, text );
 printf ( &quot;Mera text %24s \n&quot;, text );
 
 '''Vilket ger följande utskrifter:'''
 Mera text kommer här!
 Mera text             kommer här!

'''Andra format:'''

Som nämnts ovan går det även att välja vilken stöm som skall skrivas med funktionen &quot;fprinf&quot; som är definierad på följande sätt:

 '''int''' fprintf ( '''char''' *ström, '''const char''' *format[, parametrar, ...] );

Skriver formaterad text till &quot;*ström&quot; som är en öppen fil. Se [[Programmering_i_ANSI-C/Filhantering|filhantering]] för mer information om strömmar och filer.

Med funktionen &quot;sprintf&quot; går det även att skapa formaterade stängar som lagras i minnet. Funktionsdefinition:

 '''int''' sprintf ( '''char''' *sträng, '''const char''' *format[, parametrar, ...] );

Skriver formaterad text till &quot;*sträng&quot; som är en textbuffer.

== Inmatning från tangentbordet ==
Den mest primitiva sättet att läsa standardströmmen &quot;stdin&quot;, som normalt är knuten till tangentbordet, är genom att mata in ett tecken i tagen med funktionen &quot;getchar&quot;.

 '''int''' getchar ( '''void''' );

Reurvärdet är det inlästa tecknet om allt gått väl. Har däremot ett fel uppstått retuneras &quot;EOF&quot; som indikator.

 '''/* Inmatning av enstaka tecken */'''
 
 int ett_tecken;
 
 ett_tecken = getchar ( );

Inmatningen avslutas med vagnretur och kan vara en hel sträng. Funktionen retunerar endast det första tecknet som har skrivits till strömmen. Vill man däremot mata in en hela strängar så används funktionen &quot;gets&quot; som är definierad på följande sätt:

 '''char''' *gets ( '''char''' *sträng );

Hämtar en sträng från strömmen &quot;stdin&quot; (tangentbordet) och sparar den i minnesblocket som pekaren &quot;*sträng&quot; anger, (som måste vara tillräckligt stort för att rymma hela strängen). Strängen skall avslutas med ett vagnreturstecken (return), det ersätts vid sparningen med ett nolltecken \0 som är det normala sättet att ange radslut i C.

 '''/* Inmatning av textsträngar */'''
 
 char text [ 256 ];
 
 gets ( text );

Funktionen hämtar en sträng från tangentbordet och sparar den i minnesblocket som pekaren &quot;*text&quot; anger. Blocket måste vara tillräckligt stort för att rymma hela strängen. Strängen skall avslutas med ett vagnreturstecken (return). Det ersätts vid sparningen med ett nolltecken &quot;\0&quot; som är det normala sättet att ange radslut i C. 

=== Inmatning av formaterad text ===

För att mata in formaterad text och omvandla den till binär representation i olika variabler används funktionen &quot;scanf&quot;, vilken är definierad på följande sätt:

 '''int''' scanf ( '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] );

Strängen &quot;*format&quot; anger till vilket format de inmatade tecknen skall typomvandlas och sedan sparas i dom angivna variablerna. Listan nedan visar vilka typer som det är möjligt att omvandla de inmatade tecknen till:

{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;12&quot;|
!bgcolor=&quot;#F0E0E0&quot;|&lt;font size=&quot;3&quot;&gt;&lt;center&gt;Typomvandlare vid inmatning med &quot;scanf&quot; :&lt;/center&gt;&lt;/font&gt;
|-
|'''c''', char, tecken (vanligtvis 8 bit ASCII)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''d''', int, heltal på decimal form&lt;br /&gt;
'''hd''', short int, i övrigt som '''d'''&lt;br /&gt;
'''ld''', long int, i övrigt som '''d'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt; 
'''e''', float, reella tal på decimal form&lt;br /&gt;
'''le''', double, i övrigt som '''e'''&lt;br /&gt;
'''Le''', long double, i övrigt som '''e'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt; 
'''f''', som '''e'''&lt;br /&gt;
'''lf''', double, i övrigt som '''e'''&lt;br /&gt;
'''Lf''', long double, i övrigt som '''e'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt; 
'''g''', som '''e'''&lt;br /&gt;
'''lg''', double, i övrigt som '''e'''&lt;br /&gt;
'''Lg''', long double, i övrigt som '''e'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''o''', int, heltal på oktal form&lt;br /&gt;
'''ho''', short int, i övrigt som '''o'''&lt;br /&gt;
'''lo''', long int, i övrigt som '''o'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt; 
'''i''', som '''d'''&lt;br /&gt;
'''hi''', short int, i övrigt som '''d'''&lt;br /&gt;
'''li''', long int, i övrigt som '''d'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''s''', *char, sträng i övrigt som '''c'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''u''', unsigned int, heltal på decimal form&lt;br /&gt;
'''hu''', unsigned short int, i övrigt som '''u'''&lt;br /&gt;
'''lu''', unsigned long int, i övrigt som '''u'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''x''', int, heltal på hexadecimal form&lt;br /&gt;
'''hx''', short int, i övrigt som '''x'''&lt;br /&gt;
'''lx''', long int, i övrigt som '''x'''&lt;br /&gt;
|}
I normala fall används koderna vid inmatning med &quot;scanf&quot; men det är även möjligt att välja vilken ström som avses med funktionen &quot;fscanf&quot; eller operera på predefinerade strängar i minnet med funktionen &quot;sscanf&quot;.

Precis som hos &quot;prinf&quot; så inleds varje post i formatsträngen med ett procenttecken &quot;%&quot;. Strängen skall endast innehålla formatkoder, ej någon text. Vill man att raden skall ha en förklarande text så kan den skrivas ut med &quot;printf&quot; eller &quot;puts&quot; innan anropet till &quot;scanf&quot;. Användaren matar sedan in beloppen från tangentbordet, (avslutas med [Return]-tangenten). Om flera belopp skall matas in på samma rad så separeras posterna med ett blanktecken, (mellanslag [Space] eller tabulering [Tab]). Parametrarna som skickas med till funktionen skall vara pekare till dom valda variablerna för att systemet skall kunna hitta rätt minnescell¹ som värdet sedan skall sparas i. För att ange en pekare till en variabel, (som inte redan är en pekare), så används ett et-tecken &quot;&amp;&quot; som markör.

{| border=&quot;1&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|bgcolor=&quot;#FFF0D0&quot; align=&quot;left&quot;|¹ Om det inte görs så kommer det aktuella värdet på variabeln i stället att skickas med. Funktionen kommer då att tolka värdet som en pekare och skriva över minnet på den adress som motsvarar beloppet. Vilket antagligen medför att datorn kraschar.
|}

 '''/* Inmatning av variabler */'''
 
 int   heltal;
 float flyttal;
 
 printf ( &quot;Mata först in ett heltal och sedan ett flyttal: &quot; );
 scanf ( &quot;%i%f&quot;, &amp;heltal, &amp;flyttal );
 printf ( &quot;Ett heltal: %i, och ett flyttal: %f \n&quot;, heltal, flyttal );

Om talet som matas in är för stort för att rymmas i den angivna variabeln så kommer något oväntat att hända. Om det är ett heltal så kommer det troligtvis att förlora sina mest signifikanta bitar ([[w:sv:MSD]]). Om det är ett flyttal så kommer antingen mantissan eller exponenten, kanske båda, att anta oväntade värden. Det kan därför vara lämpligt att ange begränsningarna i en förklarande text. Se: [[Programmering_i_ANSI-C/Standardbibliotek#limits.h|Begränsningar för heltalstyper]] samt [[Programmering_i_ANSI-C/Standardbibliotek#float.h|Begränsningar för flyttalstyper]].

 '''/* Hur begränsningar kan anges i text vid &quot;promten&quot; */'''
 
 #include&lt;limits.h&gt;
 #include&lt;stdio.h&gt;
 
 int main( void )
 {
     short int heltal;
 
     printf ( &quot;Ange värde (Min:%i, &lt;-&gt; Max:%i); &quot;, SHRT_MIN, SHRT_MAX );
     scanf ( &quot;%hi&quot;, &amp;heltal );
     printf ( &quot;Ett heltal: %i&quot;, heltal );
 
     return 0;
 }

Testa vad som händer om du matar in för stora eller för små värden på variabeln. Vilka belopp skrivs ut? Överkursen är att försöka förstå varför =) Ledtråd: begränsningarna beror på hur många bitar som används och att signerade heltal vanligtvis lagras i [[w:sv:tvåkomplementsform]] i variablerna.

'''Andra format:'''

Som nämnts ovan går det även att välja från vilken stöm variablerna skall hämtas med funktionen &quot;fscanf&quot; som är definierad på följande sätt:

 '''int''' fscanf ( FILE *ström, '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] );

Skriver formaterad text till &quot;*ström&quot; som är en öppen fil. Se [[Programmering_i_ANSI-C/Filhantering|filhantering]] för mer information om strömmar och filer.

Med funktionen &quot;sscanf&quot; går det även att hämta värden från strängar som är lagrade i datorns minne. Funktionsdefinition:

 '''int''' sscanf ( '''const char''' *sträng, '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] );

Hämtar formaterad data i textformat från &quot;*sträng&quot; och typomvandlar dessa till ett binärt format som sedan sparas som variabler i minnet.

[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]</text>
      <sha1>57edqqst917tobis0l7buhmqku9881y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Kolföreningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>173</id>
    <revision>
      <id>51048</id>
      <parentid>51047</parentid>
      <timestamp>2021-11-17T11:08:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>148.136.141.136</ip>
      </contributor>
      <origin>51048</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4189" sha1="15rwnzlrn59s806b1wkz6c3d9pog3qn" xml:space="preserve">{| align=center border=1 cellpadding=5
| width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A/Oxidation och reduktion|Oxidation och reduktion]]
| align=center | Upp: [[Kemi A]]
| width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A/Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]]
|-
| width=33% align=center | [[Formelsamling/Kemi|Formelsamling]] 
| align=center | [[/Övningar/]]
| width=33% align=center | [[Kemi A/Kolföreningar/Övningar/Facit|Facit]]
|}

Alhadulah
Kolföreningar är några av de mest fascinerande föreningar som finns, eftersom kol har en oöverträffad förmåga att bilda långa kedjor, och dessutom kan de binda många olika sorters atomer på olika ställen i dessa kedjor. Praktiskt taget alla kolföreningar är organiska föreningar, men några av de mindre molekylerna, som t.ex koldioxid, kolmonoxid och cyanid räknas som oorganiska fören hee he haw
Kolväten är relativt enkla kolföreningar som endast innehåller atomslagen kol och väte. Några av de enklaste är vid rumstemperatur gasformiga, men ju tyngre molekyl, desto högre kok- och smältpunkt. 

De kan delas in i 5 olika huvudgrupper, nämligen 
#Alkaner
#Alkener
#Alkyner
#Cykliska kolväten
#Arener


====Namngivning====
De tio enklaste alkanerna har namn som följer:

{| width=400
!Antal kolatomer || Formellt namn || Trivialnamn || Användning:
|-
| 1 || [[w:metan|metan]] || sumpgas, gruvgas || Huvudsaklig beståndsdel i naturgas och i biogas
|-
| 2 || [[w:etan|etan]] || || Mindre del av naturgas
|-
| 3 || [[w:propan|propan]] || || Lite grand i naturgas. Huvudbeståndsdel i gasol
|-
| 4 || [[w:butan|butan]] || || I gasol, cigarettändargas
|-
| 5 || [[w:pentan|pentan]] ||
|-
| 6 || [[w:hexan|hexan]] ||
|-
| 7 || [[w:heptan|heptan]] || || I bensin
|-
| 8 || [[w:oktan|oktan]] || || I bensin
|-
| 9 || [[w:nonan|nonan]] ||
|-
| 10 || [[w:dekan|dekan]] ||
|}
Namnen från och med pentan utgår från det grekiska räkneordet.

Alkener har mostvarande namn fast de slutar på ''-en'': ''eten'', ''propen'', ''buten'' osv.

Alkynernas namn sluter på ''-yn''. Ett känt trivialnamn här är [[w:acetylen|acetylen]] istället för det formella [[w:etyn|etyn]].

===Alkoholer===

Metanol
Etanol
Propanol
Butanol
Pentanol
Hexanol
Heptanol
Oktanol
Nonanol
Dekanol

===Karboxylsyror===

===Estrar===


Organiska estrar är relativt enkla doft- och smakämnen, som används som smaktillsats i många olika livsmedel, men även förekommer naturligt och då ger frukter och bär deras smak.

De är i allmänhet lätta att framställa genom reaktionen

:[[w:Alkohol|Alkohol]] + [[w:Karboxylsyra|Karboxylsyra]] = [[w:ester (kemikalie)|Ester]] + Vatten

med svavelsyra som katalysator.

[[Bild:Ester reaktion.png]]

Den koncentrerade svavelsyran vill gärna protolyseras och bilda oxoniumjoner (H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;) av vatten. När man tillverkar en ester har man inget vatten med från början. Man använder en så kallad ''torr servis'' dvs. det finns inget vatten med i reaktionen. Eftersom vätejonerna (H&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;) i svavelsyran gärna vill ha vatten så försöker de se om de kan tillverka vatten på något sätt. Både den organiskasyran och alkoholen har en hydroxidgrupp (OH-grupp) så genom att ta en väteatom från alkoholens hydroxidgrupp och lägga till den organiska syrans hydroxidgrupp får man en vattenmolekyl (varför det inte blir tvärtom går vi närmare igenom i B kursen). &quot;Såren&quot; som uppstår efter det att vattenmolekylen knoppats av &quot;läker ihop&quot; genom att alkoholen och syran går ihop till en ester.


==== Exempel för tillverkning av en ester. ====

Metylbutanoat är ett av de ämne som ger ananasen sin smak och lukt. Om man vill tillverka det i ett laboratorium så tar man metanol (träsprit) och butansyra (smörsyra) och tillsätter svavelsyra som katalysator. 

Väteatomen från metanolens hydroxidgrupp billdar tillsammans med hydroxidgruppen från butansyra en vattenmolekyl.
 
[[Bild:Esterbildning-1-kursA.png]]

alkoholen och syran går ihop

[[Bild:Esterbildning-2-kursA.png]]

och slutresultatet blir en ester som luktar ananas (GOTT!). 

[[Bild:Metylbutanoat.png]]

===Etrar===
===Fetter, kolhydrater och proteiner===


{{stub}}

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>15rwnzlrn59s806b1wkz6c3d9pog3qn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:PANSI-C Sidhuvud</title>
    <ns>10</ns>
    <id>175</id>
    <revision>
      <id>51264</id>
      <parentid>45149</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:38:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51264</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="853" sha1="da3xypdbs5jo1fvvtw6xnfh0p0untlp" xml:space="preserve">{| width=&quot;50%&quot; align=&quot;right&quot; border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;6&quot;|
| bgcolor=&quot;#F4F7FA&quot; align=&quot;center&quot; |'''[[Programmering i ANSI-C]]'''
&lt;div style=&quot;font-size:x-small;&quot;&gt;
[[Programmering i ANSI-C/Källkoden|Källkoden]]|[[Programmering i ANSI-C/Villkorssatser|Villkorssatser]]|[[Programmering i ANSI-C/Preprocessorn|Preprocessorn]]|[[Programmering i ANSI-C/Kompilatorn|Kompilatorn]]|[[Programmering i ANSI-C/Nyckelord|Nyckelord]]|[[Programmering i ANSI-C/Standardströmmarna|Standardströmmarna]]&lt;br /&gt;[[Programmering i ANSI-C/Filhantering|Filhantering]]|[[Programmering i ANSI-C/Felhantering|Felhantering]]|[[Programmering i ANSI-C/Programexempel|Programexempel]]|[[Programmering i ANSI-C/Standardbibliotek|Standardbibliotek]]|[[Programmering i ANSI-C/Tabeller|Tabeller]]
&lt;/div&gt;
|}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Programmeringsrelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>da3xypdbs5jo1fvvtw6xnfh0p0untlp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C/Källkoden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>176</id>
    <revision>
      <id>27963</id>
      <parentid>25845</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:27:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: definera → definiera (2)</comment>
      <origin>27963</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9340" sha1="4vhpuaze13kr56vmzv2530c7jjyui57" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }}

=Källkoden=

&amp;nbsp;&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;'''K'''&lt;/font&gt;ällkoden är själva grunden för hur det blivande programmet kommer att gestalta sig. Källkoden innehåller främst preprocessordirektiv¹ och instruktioner som utför operationer på data eller anrop till funktioner som i sin tur utför operationer på data. Det här kapitlet beskriver hur det genomförs med hjälp av ANSI-C.

¹ ''Se delkapitelt om [[Programmering i ANSI-C/Preprocessorn|preprocessorn]] för närmare beskrivning.''

'''Typisk källkod:'''
{| cellpadding=&quot;6&quot; width=&quot;100%&quot; 
|bgcolor=&quot;#E7F0FF&quot; align=&quot;left&quot;|
 ''01''  #define TITEL &quot;Animera rev 0,1&quot;
 ''01''  #include &lt;stdio.h&gt;
 ''01''  #include &quot;Animera.h&quot;
 
 ''02''  void visa( int index )
 ''03''  {
 ''04''      ''kod.''
 ''03''  }
 
 ''05''  int main(int argc, char** argv)
 ''03''  {
 ''06''      int index;
 
 ''07''      /* Visa animation: */
 ''08''      for ( index = 0; index &lt; 8; index++)
 ''03''      {
 ''09''          visa ( index );
 ''03''      }
 
 ''04''      ''kod.''
 
 ''10''      return ( 0 );
 ''03''  }
''' ''O.B.S.''' radnumreringen tillhör inte den egentliga källkoden.''

*01; [[Programmering i ANSI-C/Preprocessorn|Preprocessordirektiv]].
*02; Funktionsdefinition.
*03; Programdel, alla operationer inom parentesen { ... } ligger på samma nivå.
*04; Utrymme för funktionens programkod.
*05; Huvudfunktion, kallas alltid &quot;main&quot;.
*06; Variabledeklaration, reserverar minne och skapar en pekare dit.
*07; Kommentar, all text inom markeringen /* ... */ ignoreras av kompilatorn.
*08; Villkorsloop.
*09; Funktionsanrop.
*10; Returvärde till den anropande funktionen / progammet.
|}

=== Funktioner ===
En funktion i ANSI-C har formatet:
 ''&quot;returparameterns typ&quot;'' Funktionens_namn ( ''&quot;lista på anropsparametrarnas typer&quot;'' )

Funktioner som ingår i ett program definieras i inledningen av källkoden, det kan vara i något av standardbiblioteken som då inkluderas eller i en huvudfil (filnamn.h) men ofta skrivs definitioner för funktioner direkt i källkoden, då måste definitionen skrivas någonstans före den del av programtexten där den sedan används. Vad som sker om programmet försöker använda en odefinerad funktion beror på kompilatorn som används. Dom flesta retunerar ett felmeddelande i stil med &quot;odefinerad funktion&quot; och en anvisning till vilken rad i källkoden som orsakat felet så att man kan rätta till det.

==== Funktionsdefinition ====
Ursprungligen så definierades funktioner på formatet:
{| cellpadding=&quot;6&quot; width=&quot;100%&quot; 
|bgcolor=&quot;#E7F0FF&quot; align=&quot;left&quot;|
 ''1''  '''typ''' Namn ( variabelnamn, ... )
 ''2''  '''typ''' variabelnamn, ... ;
 ''3''  {
 ''4''      ''funktionens programtext''
 ''5''  }
*1; Funktionshuvud, anger parametertyp för retur, funktionens namn och inom parentesen, anropsparametrarnas namn.
*2; Variabeldeklarationer för anropsparametrarna, reserverar minne och skapar pekare till variablerna. Utelämnas deklarationen (vilket är tillåtet) så sätts typen automatiskt till &quot;int&quot;.
*3; Funktionens start.
*4; Mellan parenteserna { och } skrivs funktionens programkod.
*5; Funktionens slut. 
|}

Men det finns ett alternativt, kortare skrivsätt som kommit att bli standard med tiden. Då utesluts den andra raden och anropsvariablerna behöver inte  deklareras specifikt utan det görs genom att ange typen direkt i parameterlistan på det här sättet:
{| cellpadding=&quot;6&quot; width=&quot;100%&quot; 
|bgcolor=&quot;#E7F0FF&quot; align=&quot;left&quot;|
 ''1''  '''typ''' Namn ( '''typ''' variabelnamn, ... )
 ''2''  {
 ''3''      ''funktionens programtext''
 ''4''  }
*1; Funktionshuvud, anger returparameterns typ, funktionens namn samt namn och typ för funktionens anropsparametrar.
*2; Funktionens start
*3; Mellan parenteserna { och } skrivs funktionens programkod.
*4; Funktionens slut. 
|}

==== Funktionsanrop ====
Ett funktionsanrop är det vanligaste kommandot inom C programmering, anropet görs antingen separat på en ensam rad, som en del av en beräkning eller så används funktionens returparameter som ingångsparameter till en annan funktion i ett nästlat anrop.

 '''Funktionsanrop:'''
 
 resultat = funktionens_namn ( lista på anropsparametrar );

Om funktionens returparameter är av typen &quot;void&quot; eller om resultatet är ointressant av någon anledning så behöver ingen resultatvariabel anges. Om funktionen inte tar några anropsparametrar så lämnas parentesen tom. Extremfallet är då ett anrop utan anrop eller resultatparametrar.

 '''Funktionsanrop utan parametrar:'''
 
 funktionens_namn ( );

Som redan nämnts så är även nästlade anrop är möjliga. När en funktion används som källa för en ingångsvariabel så behöver den inte anges utan kompilatorn ser till att resultatet läggs till parameterlistan. Om en variabel ändå anges kommer resultatet av funktionsanropet hamna både i variablen och i parameterlistan till den underliggande funktionen. Vid nästlade anrop så är anropsordningen sådan att funktinsanrop som ligger inom en annan funktions parenteser anropas först. På det sättet kan resultatet av anropet användas till den underliggande funktionen.

 '''Nästlat funktionsanrop:'''
 
 resultat = fn_X ( fn_Y ( parametrar till fn_Y ), fler parametrar till fn_X );
 
 resultat_X = fn_X ( resultat_Y = fn_Y ( parametrar till fn_Y ), fler parametrar till fn_X );

Även anrop i beräkningar eller jämförelser är möjliga.

 '''Funktionsanrop i beräkningar:'''
 
 resultat = ( funktion ( parametrar ) + x ) * y;
 
 '''Funktionsanrop i jämförelser:'''
 
 if ( funktion ( parametrar ) == SKOKRÄM ) 
 {
     ''kod som utför skoputsning.''
 }

Om funktionen retunerar felkoder så kan ett villkor användas för att testa om något gått fel vid anropet.

 '''Anrop med resultattest:'''
 
 if ( ( resultat = funktion ( parametrar ) ) != OK )
 {
     Visa_felmeddelande ( resultat );
 }

Det sista kodexemplet ovan kan läsas som, &quot;Om resutatet av funktionsanropet inte är lika med ok, visa då ett felmedelande.&quot;

=== Variabler och konstanter ===
Vid deklaration av variabler och konstanter så anges först typen sedan namnet, samtidigt så kan den även tilldelas ett värde. Variabler kan deklareras globalt i källkodens huvud, (till exempel i en huvudfil, *.h), eller lokalt i funktionshuvudet. Variabler i funktioner som deklareras som '''static''' kommer att behålla sina värden mellan funktionsanropen (funktioner som använder sådana behöver i allmänhet initieras på något sätt innan dom brukas), övriga variabler måste på något sätt ges ett värde i funktionens kod eller i deklaratioen. Konstanter avges med nyckelordet '''const''', dessa minnesceller kommer att få samma egenskaper som ett ROM och går sedan alltså endast att läsa från men inte skriva till.  

 '''/* Deklaration av en variabel: */'''
 ''typ variabelnamn'' [ = ''värde'' ];
 
 /* Exempel: */
 int index = 99;                /* skapar en heltalsvariabel */
 const float pi = 3.141592654;  /* deklaration av en konstant */
 float vinkel = 123.456;        /* flyttal med deimalpunkt */
 float liten  = 1.2E-34;        /* flyttal på exponentform */
 
Vad som sker är att tillräckligt med minne reserveras för en variabel av vald typ. Sedan används varibabelns namn som en symbol för adressen till minnet där den lagrats av kompilatorn när objektkoden skapas. På sådant sätt länkas rätt minnescell till alla dom ställen där sedan symbolen/variabelnamnet förekommer i källkoden.

 '''/* I funktionsdeklarationer */'''
 void funktion ( int flagga )
 {
     char ett_a = 'A';
     static int antal;
 
     if ( flagga )
         antal = 0;
     else
         antal++;
  
     ''... övrig kod ...''
 }

Funktionens parameter, flagga, används för att nollställa variabeln, antal, som är deklarerad som '''static'''. Ett sätt att låta en funktion välja olika vägar genom att anropa den med antingen &quot;funktion ( SANT )&quot; eller &quot;funktion ( FALSKT )&quot;.
 
Strängar är en lite speciell typ av data. En sträng är egentligen inget annat än en pekare till den första i en rad minneceller av typen '''char'''.

'''Deklaration av strängar:'''
{| cellpadding=&quot;6&quot; width=&quot;100%&quot; 
|bgcolor=&quot;#E7F0FF&quot; align=&quot;left&quot;|
 ''1''  const char    titel [ 18 ]    = &quot;Variabler i ANSI-C&quot;;
 ''2''  const char    hej_0 []        = &quot;Hej&quot;;
 ''3''  const char   *hej_1           = &quot;världen&quot;;
 ''4''  char         *pText_0;
 ''5''  char          pText_1 [ 256 ];
 
* 1; Skapar en strängkonstant med 18 stycken celler som texten mellan dom dubbla citattecken &quot;&quot; placeras i och sätter pekaren &quot;titel&quot; att peka på den första cellen i raden/strängen.
* 2; Om strängen skapas på det sättet så behöver inte antalet celler heller anges utan hakparentesen [...] kan lämnas tom.
* 3; Det går på samma sätt även att utelämna parentesen helt och i stället ange att det är en pekare som deklareras med pekaroperatorn '''*''', resultatet är detsamma.
* 4; Skapar en pekare till typen '''char''' men den är ännu inte satt att peka på någon minnescell
* 5; Skapar en pekare som sätts att peka på en tom sträng om 256 celler som vardera rymmer ett tecken av typen '''char'''.
|}

 '''/* Operationer på strängpekare */'''
 pText_0 = hej_1;

&quot;pText_0&quot; pekar nu på strängen &quot;hej_1&quot;, variablerna har blivit identiska i allt utom namnet.

[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]</text>
      <sha1>4vhpuaze13kr56vmzv2530c7jjyui57</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C/Preprocessorn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>177</id>
    <revision>
      <id>53148</id>
      <parentid>25174</parentid>
      <timestamp>2022-10-09T02:47:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>som som  &gt; som</comment>
      <origin>53148</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5010" sha1="lbr884axyxbqq7926n0rjb5z392zbuh" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }}

==Preprocessorn==

Preprocessorn är det första steget i kompileringen av ett C-program. Egentligen utgör preprocessorn ett separat program som översätter en källfil till en ny källfil där alla preprocessorinstruktioner har exekverats. Preprocessorinstruktioner är speciella instruktioner i C-källkoden som används för att styra kompileringen (villkorlig kompilering), definiera konstanter och makron samt inkludera huvudfiler. Varje preprocessorinstruktion står ensam på en rad och inleds med ett fyrkantstecken &quot;#&quot;. Skrivs tecknet ensamt på en rad kallas det för ett tomt kommando:

 #

Viktigt är att preprocessordirektivet står ensamt på en rad och att inget &quot;vitt utrymme&quot; (mellanslag eller tabuleringar) föregår hashtecknet (#) som alltså måste stå först på raden.

Övriga kommandon är:

==#define - definierar konstanter och makron==
Preprocessorinstruktionen &quot;'''#define'''&quot; kan definiera konstanter:

 #define PI 3.14
  
     float k = PI;

PI definierar här en konstant som kan användas senare i programmet. I själva verket kommer alla förekomster av ordet PI bytas ut av preprocessorn mot 3.14. Källfilen efter genomgång av preprocessorn kommer således att bli:

 float k = 3.14;

Preprocessorinstruktionen har försvunnit och alla förekomster av PI har blivit ersatta.

Mera generellt kan define även användas för att definiera makron och då även ange parametrar, här är &quot;x&quot; parametern i makrot men kan vara vilka variabler som helst när det sedan används.

 #define neg(x) (-x)
   
     y = neg( z );
 
 /* '''Expanderar till''' */
 
     y = (-z);

När makrot innehåller en operation som negationen ovan så bör man alltid skriva en parentes runt texten för att på så sätt undvika fel som kan uppstå i prioritetsordningen, (se [[Programmering i ANSI-C/Tabeller#Prioritetsordningar för operatorer :|prioritetsordningar för operatorer]] på tabellsidan).

Viktigt är att det inte får finnas något utrymme mellan makrotexten och parameterlistans parentes:

 #define neg (x) (-x)
   
     y = neg( z );
 
 /* '''Expanderar till''' */
 
     y = (x) (-x)( z );

Det går även att skapa makron som gör jämförelser och sedan retunerar olika värden beroende på resultatet. Makrot &quot;sgn&quot; nedan retunerar -1 om ingångsparametern är mindre än noll annars 1:

 #define sgn(x) (x &lt; 0 ? -1 : 1)
 
     x = pow ( fabs ( x ), 2.0 ) * sgn ( x );

Om makrotexten är väldigt lång eller om man vill ange ett kodavsnitt som makro och låta texten löpa över flera rader så används omvänt snedstreck som radbrytningstecken.

 /* '''Här hela &quot;Hej världen&quot; i ett makro:''' */
 
 #define HEJVÄRLDEN #include &lt;stdio.h&gt;\
                    int main ( void )\
                    {\
                        printf ( &quot;Hej världen\n&quot; );\
                        return ( 0 );\
                    }
 
 /* '''Sedan själva &quot;programmet&quot; som bara är makrot ovan:''' */
 
 HEJVÄRLDEN

'''Se även:'''
*[[Programmering i ANSI-C/Programexempel|Programexempel]] för orginaversionen av &quot;Hej världen&quot; med flera.

==#include - inkluderar huvudfiler==
Preprocessorinstruktionen &quot;'''#include'''&quot; inkluderar ytterligare källkod till den befintliga texten. Det görs vanligtvis i källkodens &quot;huvud&quot;, (alltså den del av källkoden där definitioner och deklarationer görs och som föregår själva programkoden). Av den anledningen så kallas dessa tillägg av tradition för &quot;huvudfil&quot; och har normalt filtillägget *.h men det går även bra att inkludera andra C program (*.c) eller vilken annan textfil som helst under förutsättning att den inte innåller något annat än källkod för ANSI-C.

ANSI-C anger att det skall finnas ett antal standardliserade huvudfiler, (se: [[Programmering i ANSI-C/Tabeller#Standardbibliotek :|Tabeller -&gt; standardbibliotek]] för en lista), dessa huvudfiler skall finnas tillgängliga i en mapp som heter &quot;include&quot;.

 /* '''Exempel på inkludering av ett standardbibliotek:''' */
 
 #include &lt;stdio.h&gt;

Vinkelparenteser &quot;&lt; &gt;&quot; används endast till bibliotek som finns i den mapp som angets som kompilatorns include-mapp. Om huvudfilen sparats på något annat ställe (till exempel i den aktuella arbetsmappen) så skall dubbla citattecken &quot; &quot; användas i stället och hela sökvägen anges om så krävs för att operativsystemet som brukas av kompilatorn skall hitta rätt fil.

 /* '''Exempel på inkludering av övriga filer:''' */
 
 #include &quot;C:/ANSI C/Mina huvudfiler/ANSI.h&quot;
 #include &quot;Funktioner.C&quot;

'''Se även:'''
*[[Programmering i ANSI-C/Standardbibliotek|Standardbibliotek]] för en utförlig beskrivning av dessa.

==Tester för villkorlig kompilering==

 #if
 #ifdef
 #ifndef
 #else
 #elif
 #endif


När flera preprocessordirektiv måste testas samtidigt, kan man använda sig av följande:

 #if defined(''villkor1'') &amp;&amp; !defined(''villkor2'') || defined(''villkor3'')

==Övriga preprocessorkommandon ==

 #error
 #line
 #pragma
 #undef

[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]</text>
      <sha1>lbr884axyxbqq7926n0rjb5z392zbuh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C/Programexempel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>179</id>
    <revision>
      <id>51476</id>
      <parentid>27964</parentid>
      <timestamp>2022-02-26T11:19:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51476</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10503" sha1="4ebl0kv3tojc37dw190tu8dce1de1b9" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }}
=Programexempel=

== Hej världen ==
&lt;pre&gt;
#define TITEL       &quot;Hej världen för ANSI-C.&quot;
#define MEDDELANDE  &quot;Hej världen\n&quot;

#include &lt;stdio.h&gt;

int main( void )
{
    printf ( MEDDELANDE );
    return ( 0 );
}
&lt;/pre&gt;
'''Hej världen''', programmet visar några av dom grundläggande funktionerna i ANSI-C. Dom två första raderna skapar [[w:Makro|&lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;makron&lt;/span&gt;]] som består av ett namn och ett stycke programkod. Om preprocessorn finner ett motsvarande makronamn längre ned i [[w:källkod|&lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;källkoden&lt;/span&gt;]] så ersätts det med makrots programkod innan kompileringen. Nästa rad inkluderar huvudfilen (standardbiblioteket) &quot;stdio.h&quot; som innehåller definitionerna för den in och utmatningsstandard som ANSI-C använder, bla funktionen &quot;printf&quot; som används här. Sedan följer programmets huvudslinga där först meddelandet (som är lagrat i makrot) skrivs ut till standrardströmmen och sedan retureras [[w:heltal|&lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;heltalet&lt;/span&gt;]] 0 till det anropande programmet. Vi ser också hur funktionerna i C är uppbyggda med först funktionshuvudet som består av 1; returparameterns typ, 2; funktionens namn 3; en parentes med en lista (av obegränsad längd) på anropsparametrar. Sedan följer dom klamrar &quot; { ''kod'' } &quot; som anger funktionens början och slut. Inom dessa klamrar finns funktionens programkod.

'''Se även:''' Samma program i andra [[w:Programspråk|&lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;språk&lt;/span&gt;]] på sidan [[wikisource:Hello world|&lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;Hello World&lt;/span&gt;]] i wikisoure.

== Sökväg ==
&lt;pre&gt;
#define TITEL 	    &quot;Skriv ut aktuell sökväg, för ANSI-C.&quot;
#define MEDDELANDE  &quot;Aktuell sökväg är: &quot;

#include &lt;stdio.h&gt;
#include &lt;string.h&gt;

int main ( int argc, char * argv[] )
{
    printf ( strcat ( MEDDELANDE, argv[0] ) );
    return ( 0 );
}
&lt;/pre&gt;
'''Sökväg''', programmet skiljer sig från &quot;Hej världen&quot; främst i det avseedet att huvudfunktionen har två ingångsparametrar, &quot;argv[]&quot; och &quot;argc&quot;, värdet på dom här parametrarna bestämms av det anropande programmet. &quot;argv&quot; är en lista med pekare till ett antal texsträngar och &quot;argc&quot; är ett heltal som anger hur många textsträngar det finns i listan. När programmet sedan körs så anger standraden att listan alltid innehåller minst 1 strängpekare = &quot;argv[0]&quot;. Den pekar på en sträng som innehåller den aktuella sökvägen (inklusive programnamnet) som programmet startats ifrån. Övriga strängars förekomst beror på det anropande programmet, vanligtvis en kommandotolk (promt), kommandoformatet är då &quot;programnamn arg0 arg1 arg2 ...&quot; där &quot;arg''n''&quot; är dom olika strängarna (åtskida med mellanslag), som skickas till programmet. Huvudfilen &quot;string.h&quot; inkluderas till programmet att få tillgång till funktionen &quot;strcat&quot; som används för att lägga en texsträng (den andra) till en annan (den första, &quot;målsträngen&quot;), i det här fallet meddelandetexten och sökvägen. Resultatet av operationen skickas sedan direkt som ingångsparameter till funktionen &quot;printf&quot; för utskrift.

'''Se även:''' Exemplet &quot;Hej världen&quot; ovan.

== Skriv ==
&lt;pre&gt;
#define TITEL       &quot;Skriv (echo), för ANSI-C.&quot;

#include &lt;stdio.h&gt;
#include &lt;string.h&gt;

int main ( int argc, char * argv[] )
{
    if ( argc != 2 )
        printf ( &quot;Fel antal argument!\n&quot; );
    else
        printf ( strcat ( &quot;\n&quot;, strcat ( argv[1], &quot;\n&quot; ) ) );

    return ( 0 );
}
&lt;/pre&gt;
'''Skriv''', programmet skiljer sig från &quot;Sökväg&quot; främst i det avseedet att ett feltest uförs i en &quot;if(''operand'')&quot; sats där &quot;operand&quot; är (&quot;argc&quot; != 2) vilket innebär att en test utförs på operand 1 om den inte (!) är likamed (=) operand 2, i det här fallet siffran två. Programmet används efter kompilerning som kommando i en kommandotolk (eller i en *.BAT fil) för att skriva ut textsträngar till den aktuella strömmen (vanligtvis skärmen). Antag att programmet har kompilertas till filnamnet &quot;Skriv.EXE&quot;, kommandots syntax är då &quot;Skriv.EXE ''sträng''&quot; med ett mellanslag som skiljetecken mellan kommandot och argumentet (textsträngen). Om strängen innehåller flera ord så måste den omges med citattecken = &quot;''Sträng med flera ord.''&quot; annars kommer orden tolkas som separata argument och &quot;argc&quot; kommer vara satt till 1 + &quot;antal ord&quot; vilket kommer att ha till följd att felmedelandet &quot;Fel antal argument&quot; kommer att skrivas ut i stället för den önskade strängen.

'''Se även:''' Dom två exemplen ovan som beskriver övriga funktioner hos koden.

== Beräkna ==
&lt;pre&gt;
#define TITEL 	&quot;Beräkna, för ANSI-C.&quot;

#include &lt;stdio.h&gt;
#include &lt;stdlib.h&gt;

int main ( int argc, char * argv[] )
{
    double resultat, operand1, operand2;

    if (argc == 4)
    {
        operand1 = atof ( argv[1] );
        operand2 = atof ( argv[3] );
        printf ( &quot;\n%f &quot;, operand1 );
        switch(argv[2][0])
        {
            case '+' :
                printf ( &quot;+ &quot; );
                resultat = operand1 + operand2;
            break;
            case '-' :
                printf ( &quot;- &quot; );
                resultat = operand1 - operand2;
            break;
            case '*' :
                printf ( &quot;* &quot; );
                resultat = operand1 * operand2;
            break;
            case '/' :
                printf ( &quot;/ &quot; );
                resultat = operand1 / operand2;
            break;
            default :
                printf ( &quot;Illegal operator!\n&quot; );
                return ( 0 );
        }
        printf ( &quot;%f &quot;, operand2 );
        printf ( &quot;= %f \n&quot;,  resultat );
    }
    else
        printf ( &quot;Fel antal argument!\n&quot; );

    return (0);
}
&lt;/pre&gt;
'''Beräkna''', programmet skiljer sig från &quot;Skriv&quot; främst i det avseedet att minne reserveras för tre flyttalsvariabler av typen &quot;double&quot;. Variablerna används för att utföra beräkningen på operanderna som skickas till programmet (kommandot) från kommandotolken. Kommandot är &quot;Beräkna.EXE operand operator operand&quot; (förutsatt att det kompilerade programmet lagrats i en fil med namnet &quot;Beräkna.EXE&quot;), där &quot;operator&quot; är något av det fyra räknesätten och &quot;operand&quot; är ett flyttal. Programmets funktion är sedan att först testas om antalet argument stämmer. Sedan används funktionen &quot;atof&quot; för att omvandla ASCII repersentationen av dom inmatade flyttalen i &quot;argv[1]&quot; och &quot;argv[3]&quot; till ett binärt format. Resultaten sparas i flyttalsvariablerna &quot;operand1&quot; och &quot;operand2&quot;. &quot;atof&quot; finns definierad i &quot;stdlib.h&quot; som inkluderats längere upp i källoden. Sedan skrivs första ledet i beräkningen ut till I/O-strömmen. För att testa om det första tecknet i &quot;argv[2]&quot; är något av tecknen för dom fyra räknesätten så brukas en switchsats. I casesatserna så anges ASCII-koderna för dom önskade teknen med enkla citattecken ('), skulle dubbla (&quot;) använas skapas i stället en pekare till en sträng som innehåller tecknet vilket inte är tillåtet då &quot;case&quot; endast använder konstanter. Om tecknet hittas så skrivs det ut till strömmen och själva beräkningen utförs med rätt operator och resultatet sparas i variabeln &quot;resultat&quot;. Hittas ingen giltig operator så skrivs ett felmedelande ut och programmet avslutas. Slutligen skrivs andra ledet i beräkningen och sedan resultatet därav ut till strömmen.

'''Se även:''' Dom tre exemplen ovan som beskriver övriga funktioner hos koden.

== Summa ==
&lt;pre&gt;
#define TITEL 	&quot;Summa, för ANSI-C.&quot;

#include &lt;stdio.h&gt;
#include &lt;string.h&gt;

double main ( void )
{
   double summa = 0.0, belopp = 0.0;

   printf ( strcat ( &quot;\n&quot;, TITEL ) );
   printf (&quot; Summerar flyttal, (0 avslutar).\n&quot; );
   do
   {
      printf ( &quot;\n   Summa  : %f&quot;, summa += belopp );
      printf ( &quot;\n   Addera : &quot;);
      scanf ( &quot;%lf&quot;, &amp;belopp );
   } while ( belopp != 0.0 );

   printf ( &quot;\nSlutsumma : %f \n&quot;, summa );
   return ( summa );
}
&lt;/pre&gt;
'''Summa''', programmet skiljer sig från övriga i och med att det har en slinga ([[w:Loop|&lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;loop&lt;/span&gt;]]) samt att det inte tar några ingångsparametrar. I stället så matas beloppen som skall summeras in ett efter ett och det avbryts först när användaren skriver in en nolla. Funktion: Först skapas två flyttalsvariabler, summa och belopp, som båda sätts till noll. sen skrivs programmets titel och en liten text om dess funktion ut. Därefter kommer en do-while slinga. Den inleds med att summan skrivs ut men först adderas &quot;belopp&quot; inom parentesen för printf. Finessen är att det är möjligt att tilldela ett resultat av en beräkning till flera olika poster om dom skrivs i serie: ''var0 = var1 = 1+2''. I det här fallet sätts summan till summa + belopp i en sammansatt tilldelning och sedan skickas värdet av summa till &quot;printf&quot; för utskrift. Nästa rad skriver ut en 'promt' där användaren kan mata in nästa värde som skall adderas. Inmatningen av strängen, som sedan omvadlas till ett flyttal och sparas i variabeln &quot;belopp&quot; görs med funktionen &quot;scanf&quot; i raden efter. Slingan avslutas sedan med ett villkor i &quot;while&quot; funktionen. While återgår till slingans start om villkoret är uppfyllt annars avbryts den och raden efter utförs. Här testas om &quot;belopp&quot; inte är lika med noll. Har användaren matat in en nolla skrivs slutsumman ut och programmet avslutas med att summan returneras till det anropande programmet. Uppfylls villkoret däremot så upprepas slingan och en ny inmatning kan ske.

Se även övriga exempel ovan.


== Multiplikation av två komplexa tal ==

 #include &lt;math.h&gt;
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main( void )
 {
     float X;
     float Y;
     float O;
     float P;
     float NX;
     float NY;
 
     puts ( &quot;\n *** Komplex multiplikation. ***\n&quot; );
     puts ( &quot;Separera posterna med mellanslag ' '&quot; );
     puts ( &quot;Använd decimalpunkt '.', inte komma ','&quot; );
 
     printf ( &quot;\nMata in det första talets real och imaginärdel Z = [ X, Y ] ? &quot; );
     scanf ( &quot;%f%f&quot;, &amp;X, &amp;Y );
     printf ( &quot;Det första talets absolutbelopp är : %f \n&quot;, sqrt ( X * X + Y * Y ) );
 
     printf ( &quot;\nMata in det andra talets real och imaginärdel Q = [ O, P ] ? &quot; );
     scanf ( &quot;%f%f&quot;, &amp;O, &amp;P );
     printf ( &quot;Det andra talets absolutbelopp är : %f \n&quot;, sqrt ( O * O + P * P ) );
 
     NX = X * O - Y * P;
     NY = X * P + Y * O;
 
     printf ( &quot;\nResultatet är : Z' = [ %f, %f ]\n&quot;, NX, NY );
     printf ( &quot;Resultatets absolutbelopp är : %f \n&quot;, sqrt ( NX * NX + NY * NY ) );
 
     return ( 0 );
 }

[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]</text>
      <sha1>4ebl0kv3tojc37dw190tu8dce1de1b9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C/Standardbibliotek</title>
    <ns>0</ns>
    <id>180</id>
    <revision>
      <id>53149</id>
      <parentid>52654</parentid>
      <timestamp>2022-10-09T02:48:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>som som  &gt; som</comment>
      <origin>53149</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57960" sha1="if09t5s2aavhlxne2q4qrtd9zlqaotl" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }}

=Standardbibliotek=

Den här sidan är avsedd att bli en komplett lista på alla i ANSI-C ingående bibliotek med åtminstone dom viktiga funktionerna listade och beskrivna.

Vill man göra det bekvämt för sig så kan man skapa följande lilla huvudfil (*.h) och spara den under lämpligt namn:

 /* ANSI.h */
 
 #include &lt;assert.h&gt;
 #include &lt;ctype.h&gt;
 #include &lt;float.h&gt;
 #include &lt;limits.h&gt;
 #include &lt;locale.h&gt;
 #include &lt;math.h&gt;
 #include &lt;setjmp.h&gt;
 #include &lt;signal.h&gt;
 #include &lt;stdarg.h&gt;
 #include &lt;stddef.h&gt;
 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;stdlib.h&gt;
 #include &lt;string.h&gt;
 #include &lt;time.h&gt;

Om filen sedan inkluderas i inledningen av alla ANSI-C program så behöver man inte ange dom bibliotek som skall användas för tillfället utan dom kommer alltid att inkluderas automatiskt. Filen används sedan på följande sätt:

 #include &quot;ANSI.h&quot;
 
 int main ( void )
 {
     ''kod''
 }
Notera att vinkelparenteser &quot;&lt; &gt;&quot; endast används till bibliotek som finns i den mapp som angivits som kompilatorns &quot;include-mapp&quot;. Om filen sparats på något annat ställe (till exempel i den aktuella arbetsmappen) så skall dubbla citattecken &quot; &quot; användas i stället och hela sökvägen anges om så krävs för att [[w:operativsystem|operativsystemet]]¹ som brukas av kompilatorn skall hitta rätt fil. (se [[Programmering i ANSI-C/Preprocessorn##include - inkluderar huvudfiler|Preprocessorn -&gt; #include]]).
{| border=&quot;1&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|bgcolor=&quot;#FFF0D0&quot; align=&quot;left&quot;|
¹ Operativsystemet som kompilatorn är skriven för behöver inte vara samma operativsystem som programmet kompileras för, det finns kompilatorer som kan skapa program för flera olika plattformar.
|}

== assert.h ==
'''assert.h''' innehåller endast ett makro &quot;void assert ( ''villkor'' );&quot; som expanderas till ett &quot;if&quot; kommando som, om villkoret inte uppfylls, skriver ut ett standardiserat felmeddelande. 

 Följande lilla program:
 
 #define TITEL &quot;Test Lib för ANSI-C.&quot;
 #include &lt;assert.h&gt;
 
 int main ( void )
 {
     assert ( 0 == 1 );
     return ( 0 );
 }
 
 Ger vid körning följande resultat, (då noll som bekant inte är lika med ett).
 
 [[Bild:Assert message.jpg]]
Programmet kommer aldrig att nå till raden där det returnerar utan makrot &quot;assert&quot; anropar en funktion, &quot;abort&quot; som är en genväg ut ur programmet, (används mest vid fel och tester, se &quot;stdlib.h&quot; nedan).

== ctype.h ==
'''ctype.h''' innehåller funktioner för att testa om tecken är av en viss typ eller inte samt några funktioner för konvertera till andra teckentyper.

'''Funktioner i ctype.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;35%&quot;|Funktion
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' isalnum ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet tillhör alfabetet eller om det är en siffra.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' isalpha ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet tillhör alfabetet.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' isascii ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet är ascii, (0-127).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' iscntrl ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet är en kontrollkod.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' isdigit ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet är en siffra.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' isgraph ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet är en glyf.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' islower ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet tillhör alfabetet samt att det är gement (liten bokstav).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' isprint ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet är ett skrivbart tecken.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' ispunkt ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet är punktueringstecken, punkt, komma och liknande.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' isspace ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet är ett blanktecken.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' isupper ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet tillhör alfabetet samt att det är versalt (stor bokstav).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' isxdigit ( '''int''' ''tecken'' )
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Testar om tecknet är en hexadecimal siffra.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' toascii ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Tecknen tvingas till ascii.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' tolower ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Tecknen tvingas till gemener (små bokstäver).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' toupper ( '''int''' ''tecken'' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Tecknen tvingas till versaler (stora bokstäver).
|}
Teckentesterna kan användas i olika villkorssatser eller i en switchsats. På sådant sätt kan till exempel en skripttolk enkelt skapas.

 '''Exempel på teckentest:'''
 
 if ( isalpha ( ''tecken'' ) )
     if ( isupper ( ''tecken'' ) )
         printf ( &quot;Tecknet är en versal bokstav\n&quot; );
     else
         printf ( &quot;Tecknet är en gemen bokstav\n&quot; );
 else
     printf ( &quot;Tecknet är inte en bokstav\n&quot; );
{| border=&quot;1&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|bgcolor=&quot;#FFF0D0&quot; align=&quot;left&quot;|
Exemplet visar även att det är möjligt att utelämna klamrarna &quot;{ ... }&quot; i satserna om dom endast innehåller ett ensamt kommando. Här innehåller till exempel den första if-satsen endast ytterligare en if-sats. Den och även else-satserna innehåller sedan endast ett ensamt anrop till funktionen &quot;printf&quot; respektive.
|}

== float.h ==
'''float.h''' innehåller ett antal predefinierade makron som visar storleken på dom olika flyttalstyperna som kompilatorn använder. Storlekarna på dessa kan variera mellan olika kompilatorer men främst mellan olika plattformar då deras flyttalsprocessorer kan ha olika kapacitet.

'''Se även:''' &quot;limits.h&quot; nedan som visar begränsningarna för den aktuella kompilatorns heltalstyper.

'''Exempel på makron i float.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;15%&quot;|Makro
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;20%&quot;|typ
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Visar
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|FLT_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''float'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i en flyttalsvariabel.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|FLT_MIN
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''float'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Minsta möjliga belopp i en flyttalsvariabel.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|DBL_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i en flyttalsvariabel med dubbel precision.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|DBL_MIN
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Minsta möjliga belopp i en flyttalsvariabel med dubbel precision.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LDBL_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''long double'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i en flyttalsvariabel med lång dubbel precision.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LDBL_MIN
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''long double'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Minsta möjliga belopp i en flyttalsvariabel lång dubbel precision.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|FLT_MAX_EXP&lt;br /&gt;FLT_MIN_EXP&lt;br /&gt;FLT_MAX_10_EXP&lt;br /&gt;FLT_MIN_10_EXP
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''float'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger gränsvärden för exponenter.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|DBL_MAX_EXP DBL_MIN_EXP DBL_MAX_10_EXP DBL_MIN_10_EXP
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger gränsvärden för exponenter.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LDBL_MAX_EXP&lt;br /&gt;LDBL_MIN_EXP&lt;br /&gt;LDBL_MAX_10_EXP&lt;br /&gt;FLT_MIN_10_EXP&lt;br /&gt;LDBL_MIN_10_EXP
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''long double'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger gränsvärden för exponenter.
|}
Om du vill veta värderna för dessa makron för just den kompilator du använder så är det enklaste sättet att öppna filen &quot;float.h&quot; i en textredigerare och läsa direkt där. Om man vill skriva ett program som fungerar i alla kompilatorer och det är viktigt att veta dessa gränsvärden så kan makrot anvädas i programtexten:

 if ( x &lt; sqrt ( DBL_MAX ) )
     x = pow ( x, 2.0 );
 else
     printf ( &quot;talet är för stort.\n&quot; );

Om &quot;x&quot; (som är av typen &quot;'''double'''&quot;) är mindre än roten ur &quot;DBL_MAX&quot;, då kommer x att upphöjas till två. Annars visas ett felmedelande. Skulle beräkningen ändå utföras så skulle resultatet inte få plats i variabeln x och ett verkligt fel kommer att inträffa, vilket i värsta fall kan kräva omstart av datorn. Matematikfunktionerna &quot;sqrt&quot; samt &quot;pow&quot; finns definierade i matematikbiblioteket &quot;math.h&quot;, (se nedan).

== limits.h ==
'''limits.h''' innehåller ett antal predefinierade makron som visar storleken på heltalstyperna som den aktuella kompilatorn använder. Storlekarna på dessa kan variera mellan olika kompilatorer men främst mellan olika plattformar då deras processorer kan ha olika ordlängd / bredd på databussen. Äldre 16 bitarskompilatorer använder till exempel ofta en en ordlängd på 16 bitar för typen &quot;'''int'''&quot; medan det vanliga idag är 32 bitar, en &quot;'''short int'''&quot; är däremot nästan alltid av 16 bitarstyp. Om du vill veta värderna för dessa makron för just den kompilator du använder så är det enklaste sättet att öppna filen &quot;limits.h&quot; i en textredigerare och läsa direkt där.

'''Se även:''' &quot;float.h&quot; ovan som visar begränsningarna för den aktuella kompilatorns flyttalstyper.

'''Makron i limits.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;15%&quot;|Makro
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;20%&quot;|typ
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Visar
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|CHAR_BIT
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''char'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Antal bitar i ett tecken (byte), vanligtvis 8.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|CHAR_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''char'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i ett tecken, oftas 255.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|CHAR_MIN
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''char'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; vaglin=&quot;top&quot;|Minsta möjliga belopp i ett tecken, oftas 0.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; vaglin=&quot;top&quot;|MB_LEN_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; vaglin=&quot;top&quot;|
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; vaglin=&quot;top&quot;|Max antal bytes i en multi-char, (UNICODE till exempel).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SCHAR_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''signed char'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i ett signerat tecken, oftas 127.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; vaglin=&quot;top&quot;|SCHAR_MIN
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; vaglin=&quot;top&quot;|'''signed char'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Minsta möjliga belopp i ett signerat tecken, oftas -128.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SHRT_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''short int'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i ett signerat kort heltal, oftast 32767.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SHRT_MIN
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''short int'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Minsta möjliga belopp i ett signerat kort heltal, oftast -32768.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|USHRT_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''unsigned short int'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i ett osignerat kort heltal, oftast 65535.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|INT_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i ett heltal, oftast 32767 men kan även vara 2^31-1.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|INT_MIN
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Minsta  möjliga belopp i ett heltal, oftast -32768 men kan även vara -(2^31).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|UINT_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''unsigned int'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i ett osignerat heltal, oftast 2^16-1 = 65535 men kan även vara 2^32-1.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LONG_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''long int'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i ett långt heltal, oftast 2^31-1.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LONG_MIN
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''long int'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Minsta möjliga belopp i ett långt heltal, oftast -(2^31).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|ULONG_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''unsigned long int'''
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Största möjliga belopp i ett osignerat långt heltal, oftast 2^32-1.
|}

 '''/* Exempel som anger gränsvärden vid inmatning */'''
 
 long int   heltal;
 
 printf ( &quot;Ange värde (Min:%li, &lt;-&gt; Max:%li); &quot; ,LONG_MIN, LONG_MAX );
 scanf ( &quot;%li&quot;, &amp;heltal );

'''Se:''' &quot;stdio.h&quot; nedan samt [[Programmering i ANSI-C/Standardströmmarna|standardströmmarna]] för beskrivning av &quot;printf&quot; samt &quot;scanf&quot;.

== locale.h ==
'''locale.h''' innehåller en funktion, '''char''' *setlocale ( '''int''' category,'''const char''' *locale ); som används för att ändra standarder. Bland annat för vilka tecken som skall tolkas som skrivbara eller inte (svenska åäö till exempel) och liknande, se &quot;ctype.h&quot; ovan. Om komma eller punkt skall användas för flyttal. Format för tid och datum o.s.v. Hur det fungerar beror på den kompilator som används och vilket lands standarder man vill anpassa kategorierna för. Vad heltalet &quot;category&quot; och strängen  &quot;locale&quot; skall inehålla beror som nämts på från fall till fall men följande makron skall enligt standarden finnas tillgängliga:

'''Makron i locale.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;20%&quot;|Makro
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Kategori
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LC_ALL
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Väljer alla kategorier.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LC_COLLATE
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Väljer hur textsträngar skall kombineras.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LC_CTYPE
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Väljer hur olika teckentyper skall tolkas.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LC_MONETARY
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Väljer hur valuta skall presenteras.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LC_NUMERIC
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Väljer decimalkomma eller decimalpunkt.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|LC_TIME
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Väljer hur tid och datum skall presenteras.
|}
Makrona innehåller olika bitvärden och kan kombineras med operatorn &quot;|&quot; (OR / ELLER), exempel som definierar de lokala formaten för valuta och tid:

 setlocale ( LC_MONETARY | LC_TIME, &quot; ''datasträng'' &quot; ); 

LC_ALL sätter alla ingående bitar till 1, vilket betyder att strängen &quot;locale&quot; då skall innehålla data för samtliga kategorier. Strängen &quot;C&quot; skall, om &quot;setlocale&quot; inte anropats i programmet, motsvara systemets standardmiljö.

'''Se även:''' Din kompilators dokumentation för en djupare studie i ämnet.

== math.h ==
'''math.h''' innehåller ett antal matematikfunktioner. Samtliga funktioner ger och tar parametrar av flyttalstypen &quot;'''double'''&quot;. 

'''Funktioner i math.h:
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;35%&quot;|Funktion
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' acos ( '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|arcus cosinus]] för vinkeln x.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' atan ( '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|arcus tangens]] för vinkeln x.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' atan2 ( '''double''' y, '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|arcus tangens]] för vinkeln som fås ur divisionen y / x.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' ceil ( '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar x avrundat till närmaste större heltal.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' cos ( '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|cosinus]] för vinkeln x.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' cosh ( '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:hyperbolisk funktion|cosinus hyperbolicus]] för ''x''. 
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' exp ( '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar talet [[w:sv:E (tal)|''e'']]&lt;sup&gt;''x''&lt;/sup&gt;
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' fabs ( '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:absolutbelopp|absolutbeloppet]] av x, (se &quot;stdlib.h&quot;-&gt;&quot;abs&quot; nedan för heltalsversionen av samma funktion).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' floor ( '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar x avrundat till närmaste mindre heltal.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' fmod ( '''double''' x, '''double''' y );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar rest vid heltalsdivisionen x / y där y alltid är ett heltal, (modulus).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' frexp ( '''double''' x, int *pexp );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Delar ett tal i [[w:sv:mantissa|mantissa]] och [[w:sv:exponent|exponent]]. Returvärdet är mantissan och exponenten returneras i den variabel av typen '''int''' som pekaren &quot;*pexp&quot;, som skickas med till funktionen, representerar.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' ldexp ( '''double''' x, int exp );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar x · 2&lt;sup&gt;exp&lt;/sup&gt;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' log ( '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:logaritm|den naturliga logaritmen]] av ''x'', (talbasen [[w:sv:E (tal)|''e'']]). 
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' log10 ( '''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:logaritm|10-logaritmen]] av ''x'', (talbasen 10).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' modf ('''double''' x, '''double''' *pint );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Delar ett tal i [[w:sv:heltal|heltalsdel]] och [[w:sv:decimal|decimaldel]]. Returvärdet är decimaldelen och heltalet returneras i den variabel av typen '''double''' som pekaren &quot;*pint&quot;, som skickas med till funktionen, representerar.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' pow ('''double''' x, '''double''' y );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar x upphöjt till y, (x in the '''pow'''er of y, ''x i kraften av y'', ''y-potensen av x'').
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' sin ('''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|sinus]] för vinkeln x.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' sinh ('''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:hyperbolisk funktion|sinus hyperbolicus]] för ''x''
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' sqrt ('''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:kvadratrot|kvadratroten]] ur x.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' tan ('''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|tangens]] för vinkeln x.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' tanh ('''double''' x );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:hyperbolisk funktion|tangens hyperbolicus]] för ''x''
|}
Samtliga [[w:sv:Trigonometrisk funktion|trigonometriska funktioner]] (sin, cos, tan o.s.v.) tar sina [[w:sv:argument|argument]] (vinklar) uttryckt i radianer.

== setjmp.h ==
'''setjmp.h''' innehåller två funktioner som tillsammans skapar en ickelokal &quot;'''goto'''&quot; instruktion.

'''Funktioner i setjmp.h:
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;35%&quot;|Funktion
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' longjmp ( jmp_buf env, '''int''' retval );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Utför en icke-lokal '''goto''' intsruktion.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' setjmp ( jmp_buf env );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skapar en virtuell hoppadress (label).
|}
&quot;setjump&quot; markerar platsen i koden man vill återvända till, ungefär som en hoppadress (''label'') eller ett radnummer. Sedan används &quot;longjump&quot; för att återvända till den senast markerade platsen i koden. På det sättet kan funktioner fås att returnera till valfri plats i andra funktioner.

== signal.h ==
'''signal.h''' anger två funktioner för att hantera avbrottssignaler. Hur dessa signaler hanteras är starkt knutet till den aktuella hårdvaran och kan alltså därför även variera under ett och samma operativsystem. Det medför att signalhanteringen är den minst portabla delen av ANSI-C.

'''Funktioner i signal.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;35%&quot;|Funktion
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' raise ( '''int''' avbrott );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skickar en signal till omgivningen. Heltalet &quot;avbrott&quot; innehåller signalens ID-nummer.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' ( *signal ( '''int''' avbrott, '''void''' ( *funktion ) ( '''int''' avbrott ) ) ) ( '''int''' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Installerar en funktion för avbrottshantering.
|}
För att installera en signalhanterare skapas först en funktion som hanterar signalavbrottet. Funktionen skall ta en heltalsparameter = &quot;avbrott&quot; som är signalens ID-nummer. Sedan installeras signalhanteraren med funktionen &quot;signal&quot;. Då anges signalhanterarens adress med pekaren &quot;*funktion&quot;. Funktionen &quot;raise&quot; används för att tvinga fram ett avbrott. Då skickas det valda avbrottets ID-nummer med i heltalsparametern &quot;avbrott&quot;. 

 '''/* Exempel som installerar en [Ctrl]-[Break] hanterare: /*'''
 
 #include &lt;signal.h&gt;
 
 '''/* Först skapas avbrottshanteraren: */'''
 void Ctrl_break_avbrott ( int avbrott )
 {
     ''kod som hanterar avbrottet.''
 }
 
 '''/* Sedan installeras funktionen: */'''
 signal ( SIGBREAK, Ctrl_break_avbrott );

I exemplet ovan anges signalens ID-nummer med ett av de predefinierade makron som finns i &quot;signal.h&quot;. Dessa makron används för att hantera standardavbrott som till exempel [Ctrl]-[C].

'''Makron i signal.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;35%&quot;|Makro
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Avbrott
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SIGABRT
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Abnormal termination, (abnormalt programslut).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SIGFPE
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Bad floating-point operation, (ogiltig flyttalsoperation).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SIGILL
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Illegal instruction, (ogiltig instruktion).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SIGINT
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Ctrl-C interrupt, (Ctrl - C avbrott).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SIGSEGV
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Invalid access to storage, (Ogiltigt försök till minnesåtkomst).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SIGTERM
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Request for program termination, (Begäran att avsluta programmet).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SIGUSR1
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|User-defined signal, (Användardefinierad avbrottsignal 1).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SIGUSR2
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|User-defined signal, (Användardefinierad avbrottsignal 2).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SIGUSR3
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|User-defined signal, (Användardefinierad avbrottsignal 3).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SIGBREAK
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Ctrl-Break interrupt, (Ctrl - Break avbrott).
|}

== stdarg.h ==
'''stdarg.h''' innehåller tre makron och en datatyp. &quot;stdarg.h&quot; skapar möjligheten att skicka ett variabelt antal parametrar till en funktion. 

'''Makron i stdarg.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;35%&quot;|Makro
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Funktion
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|va_start( listpekare, parameter_n )
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Sätter pekaren &quot;listpekare&quot; att peka på argumentet efter &quot;parameter_n&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|va_arg( listpekare, typ )
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Hämtar ett argument av &quot;typ&quot; från listan och sätter pekaren &quot;listpekare&quot; att peka på nästa argument.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|va_end( listpekare )
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Återställer.
|}
Datatypen som deklareras i &quot;stdarg.h&quot;, &quot;va_list&quot; är en pekartyp som används för att hitta listan med dom medskickade parametrarna. Det görs med hjälp av makrona ovan. &quot;va_start&quot; sätter pekaren till att peka på den parameter som ligger näst efter &quot;parameter_n&quot; som är den parameter som är sista deklarerade parameter i parameterlistan för den aktuella funktionen. Sedan hämtas parametrarna en efter en med hjälp av makrot &quot;va_arg&quot;. Efter att listan tömts på parametrar så anropas &quot;va_end&quot; för att &quot;städa upp&quot;.

 '''/* Exempel: */'''
 
 #include &lt;stdarg.h&gt;
 
 '''/* Funktionen deklareras: */'''
 int En_massa_args ( int param_0, int parameter_n, ... )
 {
     va_list listpekare;    /* skapa pekarvariabel */
 
     '''/* Töm parameterlistan: */'''
     va_start ( listpekare, parameter_n );
     ''variabel av någon datatyp'' = va_arg ( listpekare, ''datatyp'' );
     ...
     ''variabel av någon datatyp'' = va_arg ( listpekare, ''datatyp'' );
     va_end ( listpekare );
 
     ''Funktionens övriga programkod.''
 }

Notera att det variabla antalet parametrar markeras med en [[w:sv:ellips|ellips]] (tre punkter, ... ) och att det är viktigt att dom parametrar som deklarerats samt skickas med till funktionen håller reda på antalet argument som skickas med och även deras typer för det kan inte kompilatorn göra.

{| border=&quot;1&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|bgcolor=&quot;#FFF0D0&quot; align=&quot;left&quot;|
I dom allra flesta fall kan en funktion med ett variabelt antal patrametrar ersättas med en funktion som tar en pekare till en &quot;struct&quot; eller någon annan typ av datalista.
|}

== stddef.h ==
'''stddef.h''' innehåller en funktion samt definierar några datatyper.

'''Funktionen i stddef.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;35%&quot;|Funktion
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|size_t offsetof ( struct, medlem );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar index i &quot;struct&quot; för &quot;medlem&quot; i antal objekt av storleken &quot;size_t&quot;. (Definieras även i &quot;stdio.h&quot; om det inte redan gorts tidigare.)
|}
'''Datatyper i stddef.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;35%&quot;|Datatyp
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Funktion
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|size_t
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger storleken på ett standardobjekt, vanligtvis av samma storlek som typen '''unsigned int'''.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|NULL
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Nollpekare av typen '''void'''.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|ptrdiff_t
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Typ för att ange storleken på skillnaden som uppstår när en pekare dras från en annan pekare.
|}

== stdio.h ==
'''stdio.h''' är det viktigaste och mest omfattande av standardbiblioteken. stdio.h innehåller funktioner, makron, datatyper  samt konstanter för att handha programmets kommunikation med omgivningen, så kallad I/O (av engelskans input/output). Denna kommunikation görs med hjälp av dataströmmar (streams). Om ingen specifik ström angetts så brukas standardströmmarna. Hårdvara som kan tilldelas strömmar är till exempel comportar, tangentbord, skärmar, skrivare, plotters samt filer i långtidsminne som disketter eller hårddiskar.

'''Standardströmmar i stdio.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;15%&quot;|Ström
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|stdin
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Ström för inmatning av data, normalt datorns tangentbord.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|stdout
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Ström för utmatning av data, normalt datorns skärm.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|stderr
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Ström för felmeddelanden, normalt som utskrift på skärmen.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|stdaux
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Ström för extern enhet.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|stdprn
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Standardström för printer.
|}

För att använda strömmarna finns ett antal funktioner definierade i biblioteket.

'''Funktioner i stdio.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;35%&quot;|Funktion
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' clearerr ( FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Nollställer strömmens felindikator vilket måste göras om strömmen gett ett felmedelande annars kommer felet att kvarstå. Nollställer även &quot;EOF&quot; indikatorn för strömmen. Funktionen är ekvivalent med &quot;rewind&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fclose ( FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Stänger en öppen fil. Returvärdet är 0, (noll), om allt gått väl annars returneras värdet &quot;EOF&quot; som felindikator.  Se [[Programmering i ANSI-C/Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fcloseall ( '''void''' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Stänger alla öppna filer. Returvärdet är ett heltal som anger antalet stängda filer. Om något fel uppstått returneras värdet &quot;EOF&quot; som indikator. Se [[Programmering i ANSI-C/Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' feof ( FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Filslutsdetektor. Returnerar noll om slutet på filen ännu inte nåtts annars ett värde skilt från noll.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' ferror ( FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Filfelsdetektor. Testar om en fil har läs eller skrivfel, returvärdet är då sklilt från noll, annars inte.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fflush ( FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Tömmer buffrad fil till &quot;*ström&quot;. Har ingen effekt om buffers inte används. Returnerar &quot;EOF&quot; om något fel uppstod, annars noll.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fgetc ( FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Hämtar nästa tecken från filen. Om slutet på filen nåtts eller om något fel uppstått returneras &quot;EOF&quot; annars tecknet från strömmen.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fgetpos ( FILE *ström, fpos_t *position );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Samplar aktuell position i filen och sparar värdet i den minescell av typen &quot;fpos_t&quot; som pekaren &quot;*position&quot; anger. Värdet kan sedan användas för att återställa positionen med funktionen &quot;fsetpos&quot;, (se nedan).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''char''' *gets ( '''char''' *sträng );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Hämtar en sträng från strömmen &quot;stdin&quot; (tangentbordet) och sparar den i minnesblocket som pekaren &quot;*sträng&quot; anger, (som måste vara tillräckligt stort för att rymma hela strängen). Strängen skall avslutas med ett vagnreturstecken (return), det ersätts vid sparningen med ett nolltecken \0 som är det normala sättet att ange radslut i C. Se [[Programmering i ANSI-C/Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|FILE *fopen ( '''const char''' *filnamn, '''const char''' *mod );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Öppnar en fil för läsning eller skrivning. Se [[Programmering i ANSI-C/Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fprintf ( FILE *ström, '''const char''' *format[, argument, ...] );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver formaterad text till den givna strömmen. Se även: &quot;printf&quot;, &quot;sprinf&quot; (nedan).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fputc ( '''int''' tecken, FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver ett tecken till den angivna strömmen. Returnerar &quot;EOF&quot; om ett fel uppstått annars noll.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fputs( '''const char''' *sträng, FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver en sträng till strömmen. &quot;*sträng&quot; är en pekare till texten som skall skrivas. Returnerar &quot;EOF&quot; om ett fel uppstått annars noll.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|size_t fread ( '''void''' *pekare, size_t storlek, size_t antal, FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Läser från en öppen fil. Se [[Programmering i ANSI-C/Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|FILE *freopen ( '''const char''' *filnamn, '''const char''' *mod, FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Öppnar en ny fil för den aktuella strömmen. Se [[Programmering i ANSI-C/Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fscanf ( FILE *ström, '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Läser in och formaterar text från en öppen fil. Se även: &quot;scanf&quot;, &quot;sscanf&quot; (nedan).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fseek ( FILE *ström, '''long''' index, '''int''' varifrån );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Sätter filpekaren &quot;ström&quot; till ny position. &quot;varifrån&quot; (whence) anger utgångsläget. Värden för dessa anges av makrona: SEEK_SET = filens start, SEEK_CUR = nuvarande position, SEEK_END = slutet på filen. &quot;index&quot; anger positionen relativt &quot;varifrån&quot; och kan alltså vara både ett positivt eller ett negativt värde.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' fsetpos ( FILE *ström, '''const''' fpos_t *position );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Återställer den tidigare positionen som samplats med funktionen &quot;fgetpos&quot; ovan.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''long int''' ftell ( FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar nuvarande position i filen &quot;ström&quot; i antal bytes från filens start.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|size_t fwrite ( '''const void''' *pekare, size_tstorlek, size_t antal, FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver till en öppen fil. Se [[Programmering i ANSI-C/Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' getc ( FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Läser ett tecken från strömmen och sätter strömmens filpekare att peka på nästa objekt. Funktionen returnerar det lästa tecknet om inte ett fel uppstått eller slutet på filen nåtts, då returneras &quot;EOF&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' getchar ( '''void''' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Läser ett tecken från &quot;stdin&quot; (tangentbordet). Funktionen är ekvivalent med &quot;getc ( stdin )&quot;, (se ovan).  Se [[Programmering_i_ANSI-C/Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''char''' *gets ( '''char''' *sträng );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Läser en sträng från &quot;stdin&quot; och placerar texten i minnesblocket som anges av pekaren &quot;*sträng&quot;. Funktionen returnerar &quot;EOF&quot; om ett fel uppstått eller slutet på filen nåtts.  Se [[Programmering i ANSI-C/Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' perror ( '''const char''' *sträng );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver en sträng till felmeddelandeströmmen &quot;stderr&quot;. Se [[Programmering i ANSI-C/Felhantering|felhantering]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' printf ( '''const char''' *format[, argument, ...] );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver formaterad text till &quot;stdout&quot;. Se [[Programmering i ANSI-C/Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning. Se även: &quot;fprintf&quot;, &quot;sprintf&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' putc ( '''int''' tecken, FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver ett tecken till den angivna strömmen. Se [[Programmering i ANSI-C/Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' putchar ( '''int''' tecken );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver ett tecken till &quot;stdout&quot;. Se [[Programmering i ANSI-C/Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' puts ( '''const char''' *sträng );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver strängkonstanter till &quot;stdio&quot;. Se [[Programmering i ANSI-C/Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' rename ( '''const char''' *tidigare, '''const char''' *nytt );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Döper om en fil. &quot;*tidigare&quot; är en pekare till en sträng som innehåller sökvägen till filen. &quot;*nytt&quot; är en pekare till det nya filnamnet.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' remove ( '''const char''' *filnam );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Raderar en fil från lagringsmediet (normalt hårddisken). &quot;*filnamn&quot; är en pekare till en sträng som innehåller sökvägen för aktuell fil.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' rewind ( FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Se &quot;clearerr&quot; ovan.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' rmtmp ( '''void''' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Stänger och raderar alla filer som skapats med &quot;tmpfile&quot; (se nedan) Arbetsmappen får inte ha ändrats under tiden, då hittar inte programmet filerna. Returvärdet är det antal filer som stängts och raderats.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' scanf ( '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Läser in och formaterar data från &quot;stdin&quot;. Se [[Programmering i ANSI-C/Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning. Se även: &quot;fscanf&quot;, &quot;sscanf&quot;
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' setbuf ( FILE *ström, '''char''' *buffer );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Tilldelar en filbuffer &quot;*buffer&quot; till &quot;*ström&quot;. Det skall göras direkt efter det att filen öppnats. Används NULL-pekaren så blir strömmen obuffrad. Storleken på buffern bestäms av makrot &quot;BUFSIZ&quot; (definierad i &quot;stdio.h&quot;).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' setvbuf ( FILE *ström, '''char''' *buffer, '''int''' typ, size_t storlek );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Som &quot;setbuf&quot; ovan med skillnaderna att här kan bufferns &quot;storlek&quot; anges och skall vara större än noll och mindre än makrot &quot;UINT_MAX&quot;. Bufferns &quot;typ&quot; anges med något av följande makron: &quot;_IOFBF&quot; helbuffrad, &quot;_IOLBF&quot; linjärt buffrad, &quot;_IONBF&quot; obuffrad fil.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' sprintf ( '''char''' *sträng, '''const char''' *format[, parametrar, ...] );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver formaterad text till &quot;*sträng&quot; som är en textbuffert. Se även &quot;printf&quot;, &quot;fprintf&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' sscanf ( '''const char''' *sträng, '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Hämtar formaterad data i textformat från &quot;*sträng&quot; och typomvandlar dessa till ett binärt format som sedan sparas som variabler i minnet. Se även &quot;scanf&quot;, &quot;fscanf&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''char''' *strerror( '''int''' felkod )
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar en pekare till en temporär strängbuffert som innehåller ett felmeddelande. Vid anropet anges felkoden som parameter till funktionen. Vid upprepade anrop brukas samma temporära buffert varje gång och den tidigare texten i bufferten kommer då att skrivas över.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''char''' *strncpy ( '''char''' *mål , '''const char''' *källa , size_t antal );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Kopierar en textsträng, &quot;*källa&quot;, till en annan sträng, &quot;*mål&quot;. Hur många tecken som skall kopieras anges med parametern &quot;antal&quot;. Om &quot;*källa&quot; är längere än &quot;antal&quot; så klipps slutet av och om den är kortare kommer utrymmet fyllas med blanktecken (space). Returvärdet är en kopia av pekaren &quot;*mål&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|FILE *tmpfile ( '''void''' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skapar och öppnar en temporär binärfil för skrivning och sedan även för läsning, (om något skrivits till filen). Returvärdet är den öppnade strömmen. Ändras inte programmets arbetsmapp efter det att filen skapats så raderas den automatiskt vid programslut. Se [[Programmering i ANSI-C/Filhantering|filhantering]] för detaljer om filer.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''char''' *tmpnam ( '''char''' *sträng );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skapar ett unikt temporärt filnamn till en temporär fil. Parametern &quot;*sträng&quot; kan vara NULL-pekaren, då returneras en pekare till en temporär strängbuffert som innehåller filnamnet. Annars skall &quot;*sträng&quot; vara en pekare till en buffert. Den globala variabeln &quot;L_tmpnam&quot; anger minsta antalet tecken som bufferten måste innehålla. Hur många olika filnamn som kan skapas anges med makrot &quot;TMP_MAX&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' vfprintf (FILE *ström, '''const char''' *format, va_list argumentlista );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver formaterad text till &quot;*ström&quot;. Fungerar som &quot;fprintf&quot; med den skillnaden att funktionen tar en pekare till en &quot;argumentlista&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' vprintf ( '''const char''' *format, va_list argumentlista );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver formaterad text till &quot;stdout&quot;. Fungerar som &quot;printf&quot; med den skillnaden att funktionen tar en pekare till en &quot;argumentlista&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' vsprintf ( '''char''' *sträng, '''const char''' *format, va_list argumentlista );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skriver formaterad text till &quot;*sträng&quot;. Fungerar som &quot;sprintf&quot; med den skillnaden att funktionen tar en pekare till en &quot;argumentlista&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' ungetc ( '''int''' tecken, FILE *ström );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar ett &quot;tecken&quot; till &quot;*ström&quot; som är öppnad för läsning. Tecknet kan sedan återhämtas från strömmen. Funktionen ändrar inte positionen i strömmen och därför kan endast ett tecken skriva tillbaka. Upprepas skrivningen med flera tecken utan att någon läsning förekommt mellan anropen så skrivs det tidigare tecknet över.
|}

Många av funktionerna ovan använder datatyper som skapats med [[Programmering i ANSI-C/Nyckelord|nyckelordet]] '''typedef''' för att programmen skall vara flyttbara mellan olika plattformar. Det för att olika datorsystem använder olika metoder för att till exempel hantera filer. Hur dessa typer egentligen ser ut är ointressant för oss, huvudsaken är att funktionerna som använder typerna ger samma resultat oavsett vilken kompilator som används.

'''Datatyper i stdio.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;15%&quot;|Datatyp
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|FILE
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|En '''struct''' som innehåller dom variabler som krävs för att hantera läsning och skrivning till och från en ström.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|fpos_t
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger aktuell position i en ström.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|size_t
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|En heltalstyp som används av operatorn '''sizeof''' för att ange storlekar på dataobjekt, (se [[Programmering i ANSI-C/Nyckelord|nyckelord]]). (Definieras även i &quot;stddef.h&quot; om det inte redan gorts tidigare.)
|}

Därtill finns det även ett antal makron i &quot;stdio.h&quot;. Dessa makron används bland annat för att ange olika maxvärden och liknande: 

'''Makron i stdio.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;15%&quot;|Makro
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|BUFSIZ
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger storleken på filbufferten om en ström använder buffrad filhantering. Storleken kan ändras med funktionen &quot;setbuf&quot;, (se ovan).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|EOF
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Konstant som motsvarar tecknet som anger filslut, ''end of file''. Brukas som felindikator av många funktioner, (se [[Programmering i ANSI-C/Felhantering|felhantering]]).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|FOPEN_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger det maximala antalet filer som den aktuella processen kan hålla öppna samtidigt.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|NULL
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger nollpekaren. En nollpekare används som 'dummypekare' eller 'tom adress'. Många funktioner tar pekare till datablock som inte alltid behövs, då anges nollpekaren i stället. Funktionen 'förstår' då att några data inte finns att hämta på adressen.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SEEK_SET
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Se beskrivningen för funktionen &quot;fseek&quot; ovan.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SEEK_CUR
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Se beskrivningen för funktionen &quot;fseek&quot; ovan.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SEEK_END
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Se beskrivningen för funktionen &quot;fseek&quot; ovan.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|SYS_OPEN
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger det maximala antalet filer som datorsystemet kan hålla öppna samtidigt.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|TMP_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger det maximala antalet unika filnamn som kan skapas av funktionen &quot;tmpnam&quot;, (Se ovan).
|}

== stdlib.h ==

'''Funktioner i stdlib.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;35%&quot;|Funktion
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' abort ( '''void''' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Avbryter programmet omedelbart. Används normalt om ett fel uppstått och programmet inte kan fortsätta längre. (Se exempel under [[Programmering_i_ANSI-C/Felhantering|felhantering]]).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' abs ( '''int''' heltal );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:absolutbelopp|absolutbeloppet]] av &quot;heltal&quot;. Motsvarande funktion för långa heltal är &quot;labs&quot; (nedan) och för flyttal, &quot;fabs&quot;, finns i &quot;math.h&quot;. (Se ovan).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' atexit ( '''void''' ( _USERENTRY * funktion ) ( '''void''' ) );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger den funktion som skall anropas om &quot;exit&quot; (se nedan) används som programslutsfunktion. Parametern till &quot;atexit&quot; är namnet på den funktion som skall användas. Vid upprepade anrop kan flera funktioner anges, då kommer den sist angivna vara den som utförs först och sedan den näst senaste o.s.v. Max 32 funktioner kan anges.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' atof ( '''const char''' *sträng );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Konverterar &quot;*sträng&quot; till ett flyttal. Returparametern är det konverterade talet om det inte är för stort för att rymmas i variabeln, då returneras &quot;HUGE_VAL&quot; som felindikator och den globala variabeln &quot;errno&quot; sätts till &quot;ERANGE&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' atoi ( '''const char''' *sträng );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Konverterar &quot;*sträng&quot; till ett heltal. Returparametern är det konverterade talet. Om funktionen inte kan konvertera till strängen till något heltal så returneras noll (0).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''long''' atol ( '''const char''' *sträng );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Konverterar &quot;*sträng&quot; till ett långt heltal. Returparametern är det konverterade talet. Om funktionen inte kan konvertera till strängen till något heltal så returneras noll (0).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' *bsearch ( '''const void''' *mask, '''const void''' *bas, size_t n_element, size_t storlek, '''int''' ( _USERENTRY *jämförelse ) ( '''const void''' *, '''const void''' *));
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Söker av ett minnesblock, &quot;*bas&quot;, bestående av &quot;n_element&quot; där elementen är &quot;storlek&quot; bytes. Reutnerar adressen till den första förekomsten av innehållet i konstanten som &quot;*mask&quot; pekar på. &quot;*jämförelse&quot; är en adress till en användardefinierad funktion som utför jämförelsen. Den måste definieras så att den tar pekare till dom två element som skall jämföras. Funktionen skall returnera ett tal mindre än 0 om element_1 &lt; element_2, 0 om element_1 == element_2, större än 0 om element_1 &gt; element_2.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' *calloc ( size_t antal, size_t storlek );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Allokerar &quot;antal&quot; objekt av &quot;storlek&quot; bytes minnesceller. Funktionen returnerar en pekare till det begärda minnesblocket om det gått väl annars returneras &quot;NULL&quot;. (se även &quot;*malloc&quot; nedan.)
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|div_t div ( '''int''' täljare, '''int''' nämnare );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Dividerar två heltal &quot;täljare&quot; / &quot;nämnare&quot; och returnerar både kvot och rest i en för ändamålet avsedd datatyp &quot;div_t&quot;, (som är en '''struct''' innehållandes två heltal &quot;quot&quot; och &quot;rem&quot;, se nedan).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' exit ( '''int''' status );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Avslutar programmet. Innan avslut töms alla filbuffertar till dom öppna strömmarna och filerna stängs (om några öppnats). Om några funktioner listats med funktionen &quot;atexit&quot;, (se ovan), så anropas även dom. &quot;status&quot; kan vara noll eller makrot &quot;EXIT_SUCCESS&quot; vid normalslut, ett värde skilt från noll eller makrot &quot;EXIT_FAILURE&quot; om man vill markera att ett fel uppstått.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' free ( '''void''' *minnesblock );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Återlämnar tidigare allokerat minne till systemet. Parametern &quot;*minnesblock&quot; är den pekare som erhölls när mninnet allokerades med antingen &quot;malloc&quot; (nedan) eller &quot;calloc&quot; (ovan).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''char''' *getenv ( '''const char''' *namn );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Söker eller raderar en av systemets miljövariabel. &quot;*namn&quot; är en pekare till en nollterminerad (&quot;\0&quot;) sträng. Om variabeln skall raderas så läggse ett likamedtecken till slutet av namnet, ex: &quot;pekare = getenv ( &quot;PATH\0&quot; );&quot; söker strängen och &quot;pekare = getenv ( &quot;PATH=\0&quot; );&quot; raderar strängen.  Returparameter är en pekare till den sökta strängen. Om strängen inte hittas returneras &quot;NULL&quot;-pekaren. 
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''char''' *itoa ( '''int''' belopp, '''char''' *sträng, '''int''' bas );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Skapar en &quot;*sträng&quot; från ett heltal &quot;belopp&quot; i talbasen &quot;bas&quot; som kan vara mellan 2 och 36. Anges basen med ett negativt nummer så sätts den automatiskt till 10. Reurvärdet är = &quot;*sträng&quot;.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''long int''' labs ( '''long int''' heltal );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar [[w:sv:absolutbelopp|absolutbeloppet]] av &quot;heltal&quot;. Motsvarande funktion för korta heltal är &quot;abs&quot; (ovan) och för flyttal, &quot;fabs&quot;, finns i &quot;math.h&quot;. (Se ovan).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' *malloc ( size_t storlek );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Allokerar ett minnesblock om &quot;storlek&quot; bytes. Returvärdet är en pekare till det begärda minnet. Om inte tillräckligt med minne finns tillgängligt returneras &quot;NULL&quot;-pekaren. (Se även &quot;*calloc&quot; ovan)
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' mblen ( '''const char''' *sträng, size_t antal );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Beräknar längden på ett multi-byte tecken som finns i minnesblocket &quot;*sträng&quot; pekar på. &quot;antal&quot; anger det maximala antalet bytes som skall sökas av. Om längden på strängen inte är noll returneras noll (0) annars -1.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|size_t mbstowcs ( wchar_t *variabellista, '''const char''' *sträng, size_t antal );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Konverterar &quot;antal&quot; multi-byte tecken i &quot;*sträng&quot; till en indexerad &quot;*variabellista&quot;. Returvärdet är antalet konverterade tecken eller -1 om inga tecken kunde hittas.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' mbtowc ( wchar_t *minnesblock, '''const char''' *sträng, size_t antal );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Konverterar &quot;antal&quot; multi-byte tecken i &quot;*sträng&quot; till datatypen &quot;wchar_t&quot; och sparar dess i &quot;*minnesblock&quot;. Returvärdet är antalet konverterade tecken eller -1 om inga tecken kunde hittas.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' qsort ( '''void''' *bas, size_t n_element, size_t storlek, '''int''' ( _USERENTRY *jämförelse ) ( '''const void''' *, '''const void''' *));
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Sorterar en lista &quot;*bas&quot; om &quot;n_element&quot; av &quot;strolek&quot; bytaes med 'quick-sort' metoden. Hur den användardefinierade &quot;*jämförelse&quot; funktionen skall definieras beskrivs under &quot;*bsearch&quot; ovan. 
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' rand ( '''void''' );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Slumtalsgenerator. Returnerar ett slumtal i intervallet 0 - &quot;RAND_MAX&quot;, som är ett makro, (se nedan).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' *realloc ( '''void''' *minnesblock, size_t storlek);
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Återallokerar ett tidigare allokerat &quot;*minnesblock&quot;. Funktionen kan användas om utrymmet behöver minskas eller förstoras till ny &quot;storlek&quot;. Se även &quot;*calloc&quot; och &quot;*malloc&quot; ovan.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''void''' srand ( '''unsigned int''' frö );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Initierar slumtalsgeneratorn &quot;rand&quot; (ovan). &quot;frö&quot; är det första talet i den nya serien av slumtal.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''double''' strtod ( '''const char''' *sträng, '''char''' **slutpekare );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Omvandral en &quot;*sträng&quot; till ett flyttal med dubbel precission. Om &quot;**slutpekare&quot; inte är NULL-pekaren så returneras positionen efter det sista tecknet i strängen som kunde omvandlas i den angivna pekaren.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''long int''' strtol( '''const char''' *sträng, '''char''' **slutpekare, '''int''' talbas );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Konverterar ett tal i textformat som lagrats i &quot;*sträng&quot; till ett långt heltal. Om &quot;**slutpekare&quot; inte är NULL-pekaren så returneras positionen efter det sista tecknet i strängen som kunde omvandlas i den angivna pekaren. &quot;talbas&quot; är basen för talsystemt som talet i strängen innehåller och kan vara allt mellan 2 och 36, tecknen som används för att representera talen är 0-9, A-Z.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''unsigened long int''' strtoul( '''const char''' *sträng, '''char''' **slutpekare, '''int''' talbas );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Som ovan &quot;strtol&quot; med skillnaden att här används endast positiva heltal.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|time_t time ( time_t *timer );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Returnerar antalet sekunder som passerat sedan den 1 januari år 1970. Om &quot;*timer&quot; inte är NULL-pekaren så sparas värdet även i den angivna variabeln av typen &quot;t_time&quot;, (se datatyper i &quot;stdlib.h&quot; nedan)
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|size_t wcstombs ( '''char''' *sträng, const wchar_t *multisträng, size_t antal );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Konverterar en sträng multi-byte tecken &quot;*multisträng&quot; till en &quot;*sträng&quot; 8-bitarstecken. &quot;antal&quot; anger det maximala antalet tecken som skall konverteras. Funktionen returnerar -1 som felkod om ett ogiltigt tecken påträffats annars antalet konverterade tecken.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|'''int''' wctomb ( '''char''' *sträng, wchar_t multitecken );
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Konverterar ett multi-byte tecken &quot;multitecken&quot;till en &quot;*sträng&quot; 8-bitarstecken. Om funktionen misslyckas med att hitta något giltigt tecken i &quot;multitecken&quot; returneras -1 som felkod annars antalet 8-bitarstecken som krävdes för att representera tecknet som en &quot;*sträng&quot;.
|}
&quot;stdlib.h&quot; innehåller även ett antal datatyper som används för att ange olika objekt som inte passar i någon av standardtyperna. Typerna skapas i huvudfilen med hjälp av [[Programmering i ANSI-C/Nyckelord|nyckelordet]] '''typedef'''.

'''Datatyper i stdlib.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;15%&quot;|Datatyp
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|div_t
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Datatyp som är en '''struct''' innehållades två medlemmar, &quot;quot&quot; och &quot;rem&quot; som motsvarar kvot och rest vid division av två heltal. Anväds av funktionen &quot;div&quot;, (se ovan).
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|size_t
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|En heltalstyp som används av operatorn '''sizeof''' för att ange storlekar på dataobjekt, (se [[Programmering i ANSI-C/Nyckelord|nyckelord]]). (Definieras även i &quot;stdio.h&quot; om det inte redan gorts tidigare.)
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|wchar_t 
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Datatyp för multi-byte tecken. Används av funktionerna &quot;mbstowcs&quot;, &quot;wcstombs&quot;, &quot;wctomb&quot;, (se ovan).
|}

'''Makron i stdlib.h:'''
{| width=&quot;100%&quot;
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot; width=&quot;15%&quot;|Makro
!bgcolor=&quot;#B0D0FF&quot;|Beskrivning
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|EXIT_FAILURE
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Används som parameter till funktionen &quot;exit&quot; och anger då att ett fel uppstått.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|EXIT_SUCCESS
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Används som parameter till funktionen &quot;exit&quot; och anger då normalslut.
|-
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|RAND_MAX
|bgcolor=&quot;#D7EBFF&quot; valign=&quot;top&quot;|Anger det maximala beloppet som returneras av funktionen &quot;rand&quot;.
|}
RAND_MAX kan användas i ett nytt makro för att skapa ett slumptal mellan 0 och 1 på flyttalsformat på samma sätt som till exempel i [[w:sv:Basic|&lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;BASIC&lt;/span&gt;]]. Exempel:

 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;stdlib.h&gt;
 
 #define RND ( ( float ) rand ( ) / RAND_MAX )
 
 int main( void )
 {
     float ett_slumptal;      /* skapa flyttalsvariabel */
 
     ett_slumptal = RND;      /* sätt variabeln till ett värde mellan 0,0 &lt;-&gt; 1,0 */
 
     printf( &quot;%f&quot;, ett_slumptal );
     return 0;
 }

== string.h ==
== time.h ==


[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]</text>
      <sha1>if09t5s2aavhlxne2q4qrtd9zlqaotl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C/Tabeller</title>
    <ns>0</ns>
    <id>181</id>
    <revision>
      <id>51263</id>
      <parentid>25176</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:37:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51263</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8666" sha1="sp10qeu1rxne2dk9nf2abz4eot0mxo3" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }}

=Tabeller=

Tabellerna är en referenssamling till boken &quot;Programmering i ANSI-C&quot;. Här är det tänkt att det snabbt och lätt skall gå att få information om olika funktioner inom programspråket.

== Nyckelord i ANSI-C ==
{| border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;12&quot;|
!bgcolor=&quot;#E0F0E0&quot;|&lt;span style=&quot;font-size:medium;&quot;&gt;Nyckleord i bokstavsordning :&lt;/span&gt;
|-
|auto, break, case, char, const, continue, default, do, double, else, enum, extern, float, for, goto, if, int, long, register, return, short, signed, siezof, static, struct, switch, typedef, union, unsigned, void, volatile, while.
|}
Tabellen ovan listar samtliga nyckeord som ingår i ANSI-C standarden. Nyckelorden kan delas in några grupper. Egentligen så ingår väl alla i den första gruppen, dom andra två kan ses som undergrupper.  
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
{| border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;12&quot;|
!bgcolor=&quot;#E0F0E0&quot;|&lt;span style=&quot;font-size:medium;&quot;&gt;Nyckleord som är kompilatordirektiv :&lt;/span&gt;
!bgcolor=&quot;#E0F0E0&quot;|&lt;span style=&quot;font-size:medium;&quot;&gt;Nyckleord som anger datatyper :&lt;/span&gt;
!bgcolor=&quot;#E0F0E0&quot;|&lt;span style=&quot;font-size:medium;&quot;&gt;Nyckleord för styrning av programmets flöde :&lt;/span&gt;
|-
|auto, case, enum, extern, register, static, struct, typedef, union, volatile.
|char, const, double, float, int, long, short, signed, siezof, static, unsigned, void.
|break, case, continue, default, do, else, for, goto, if, return, switch, while.
|}

== Teckenuppsättning ==
Siffror stora och små bokstäver, (0-9, A-Z, a-z) används för att namnge funktioner, pekare, hoppadresser i källkoden, makron samt variabler. Siffror (0-9) används även för att ange adresser och belopp, ([[w:Flyttal|flyttal]] med decimalpunkt, &quot;0.0&quot;). 

{| border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;12&quot; width=&quot;100%&quot;|
!bgcolor=&quot;#E0F0F0&quot; width=&quot;33%&quot;| Logiska operatorer :
!bgcolor=&quot;#E0F0F0&quot; width=&quot;33%&quot;| Jämförelseoperatorer :
!bgcolor=&quot;#E0F0F0&quot; width=&quot;33%&quot;| Tilldelningsoperatorer :
|-
|valign=&quot;top&quot;|'''Binära operatorer:'''&lt;br&gt;
'''!''' NOT, ICKE&lt;br&gt;
'''&amp;''' AND, OCH&lt;br&gt;
'''|''' OR, ELLER&lt;br&gt;
'''^''' XOR, EXKLUSIVT ELLER&lt;br&gt;
'''~''' INV inverterare
&lt;br&gt;
'''Booleska operatorer:'''&lt;br&gt;
'''!''' NOT, ICKE&lt;br&gt;
'''&amp;&amp;''' AND, OCH&lt;br&gt;
'''||''' OR, ELLER
|valign=&quot;top&quot;|'''==''' Lika med&lt;br&gt;
'''!=''' Skilt från, (ICKE lika med)&lt;br&gt;
'''&lt;''' Mindre än&lt;br&gt;
'''&gt;''' Större än&lt;br&gt;
'''&lt;=''' Mindre än eller lika med&lt;br&gt;
'''&gt;=''' Större än eller lika med
|valign=&quot;top&quot;|'''=''' Direkt tilldelning&lt;br&gt;
&lt;br&gt;'''Sammansatta tilldelare:'''&lt;br&gt;
'''+=''' Addera till&lt;br&gt;
'''-=''' Dra ifrån&lt;br&gt;
'''*=''' Multiplicera med&lt;br&gt;
'''/=''' Dividera med&lt;br&gt;
'''%=''' Rest från heltalsdivision (MOD)&lt;br&gt;
'''&lt;&lt;=''' Vänsterskifta&lt;br&gt;
'''&gt;&gt;=''' Högerskifta&lt;br&gt;
'''&amp;=''' Binär AND&lt;br&gt;
'''|=''' Binär OR&lt;br&gt;
'''^=''' Binär XOR
|}
Dom sammansatta tilldelningarna är ett förkortat skrivsätt för en logisk eller aritmetisk operation på måloperanden, &quot;operand 0 *= operand 1&quot; ger samma resultat som &quot;operand 0 = operand 0 * operand 1&quot;. 
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
{| border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;12&quot; width=&quot;100%&quot;|
!bgcolor=&quot;#E0F0F0&quot; width=&quot;33%&quot;| Aritmetiska operatorer :
!bgcolor=&quot;#E0F0F0&quot; width=&quot;33%&quot;| Tecken för att stukturera källkoden :
!bgcolor=&quot;#E0F0F0&quot; width=&quot;33%&quot;| Övriga tecken :
|-
|valign=&quot;top&quot;|'''+''' Addition (plus)
'''-''' Subtraktion (minus)&lt;br&gt;
'''*''' Multiplikation&lt;br&gt;
'''/''' Division&lt;br&gt;
'''++''' Öka med 1&lt;br&gt;
'''--''' Minska med 1&lt;br&gt;
'''&lt;&lt;''' Vänsterskiftning ( &lt;math&gt;x*2^n&lt;/math&gt; )&lt;br&gt;
'''&gt;&gt;''' Högerskiftning ( &lt;math&gt;x/2^n&lt;/math&gt; )&lt;br&gt;
'''.''' Decimalpunkt vid flyttal
|valign=&quot;top&quot;|'''{ }''' Omger kommandoblock ¹
'''( )''' Omger parameterblock ¹&lt;br&gt;
'''&quot; &quot;'''  Omger strängar&lt;br&gt;
''''''' '''''''  Omger ASCII tecken&lt;br&gt;
'''/* */'''  Omger kommentarer
|valign=&quot;top&quot;|''';''' Anger radslut&lt;br&gt;
''',''' Anger raddelning&lt;br&gt;
'''*''' Anger pekare&lt;br&gt;
'''[ ]''' Anger adressindex&lt;br&gt;
'''_''' Separator i variabelnamn&lt;br&gt;
''':''' Anger bitfält&lt;br&gt;
'''.''' Namnseparator&lt;br&gt;
'''-&gt;''' Namnseparator ²&lt;br&gt;
'''#''' Föregår preprocessordirektiv
|}
¹ Parenteserna &quot;{ }&quot; och &quot;( )&quot;  är möjliga att nästla inom varandra i ett obegränsat antal, ex; &quot;f0 ( f1 ( ... ) )&quot;.

² &quot;structnamn-&gt;medlemsnammn&quot; är ett förkortat / alternativt skrivsätt för &quot;(*structnamn) .medlemsnamn&quot;.

== Prioritetsordningar för operatorer ==
{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;12&quot;|
!bgcolor=&quot;#E0E0F0&quot;|&lt;span style=&quot;font-size:medium;&quot;&gt;'''Hög prioritet :'''&lt;/span&gt;
|-
|() [ ] -&gt; . sizeof&lt;br&gt;
++ -- ~ ! &amp; * (type) + -&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;* / %&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
+ -&lt;br&gt;
&lt;&lt; &gt;&gt;&lt;br&gt;
&lt; &lt;= &gt; &gt;=&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;== !=&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
&amp; ^ |&lt;br&gt;
&amp;&amp; ||&lt;br&gt;
?:&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;= += -= *= /= %= &gt;&gt;= &lt;&lt;= &amp;= ^= |=&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
,
|-
!bgcolor=&quot;#E0E0F0&quot;|&lt;span style=&quot;font-size:medium;&quot;&gt;''': låg prioritet.'''&lt;/span&gt;
|}
Operatorer på samma rad prioriteras i läsordningen (-&gt;). Vill man bryta ordningen brukas en vanlig parentes &quot;( )&quot;, ex; 4 * 6 - 3 = 21, 4 * ( 6 - 3 ) = 12.

== Talomvandling vid utskrift ==
{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;12&quot;|
!bgcolor=&quot;#F0E0F0&quot;|&lt;span style=&quot;font-size:medium;&quot;&gt;Typomvandlare vid utskrift med &quot;printf&quot; :&lt;/span&gt;
|-
|'''c''', char, infogar enstaka tecken&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''d''', som '''i'''&lt;br&gt;
'''Ld''', som '''Li'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''E''', double, flyttal på exponentform&lt;br&gt;
'''LE''', long double, i övrigt som '''E'''&lt;br&gt;
'''e''', ger litet &quot;e&quot; i resultattexten i övrigt som '''E'''&lt;br&gt;
'''Le''', long double, i övrigt som '''e'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''f''', double, flyttal på decimalform&lt;br&gt;
'''Lf''', long double, i övrigt som '''f'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''G''', double, om stor exponent som '''E''' annars som '''f'''&lt;br&gt;
'''LG''', long double, i övrigt som '''G'''&lt;br&gt;
'''g''', double, om stor exponent som '''e''' annars som '''f'''&lt;br&gt;
'''Lg''', long double, i övrigt som '''g'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''i''', int, heltal på decimal form&lt;br&gt;
'''Li''', long int, annars som '''i'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''o''', unsigned int, heltal på oktal form&lt;br&gt;
'''Lo''', unsigned long int, annars som '''o'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''s''', char, infogar strängar.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''u''', unsigned int, heltal på decimal form&lt;br&gt;
'''Lu''', unsigned long int, annars som '''u'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''x''', unsigned int, heltal på hexadecimal form, gemena a-f&lt;br&gt;
'''Lx''', unsigned long int, annars som '''x'''&lt;br&gt;
'''X''', versaler A-F i övrigt som '''x'''&lt;br&gt;
'''LX''', versaler A-F i övrigt som '''Lx'''&lt;br&gt;
|}
Koderna används vid omvandling från ett binärt talformat till ASCII strängar. Det görs normalt direkt till standardströmmen med &quot;printf&quot; men det är även möjligt att välja vilken ström som avses med funktionen &quot;fprintf&quot; eller operera på predefinerade strängar i minnet med funktionen &quot;sprintf&quot;.

== Talomvandling vid inmatning ==
{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;12&quot;|
!bgcolor=&quot;#F0E0E0&quot;|&lt;span style=&quot;font-size:medium;&quot;&gt;Typomvandlare vid inmatning med &quot;scanf&quot; :&lt;/span&gt;
|-
|'''c''', char, tecken (vanligtvis 8 bit ASCII)&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''d''', int, heltal på decimal form&lt;br&gt;
'''hd''', short int, i övrigt som '''d'''&lt;br&gt;
'''ld''', long int, i övrigt som '''d'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt; 
'''e''', float, reella tal på decimal form&lt;br&gt;
'''le''', double, i övrigt som '''e'''&lt;br&gt;
'''Le''', long double, i övrigt som '''e'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt; 
'''f''', som '''e'''&lt;br&gt;
'''lf''', double, i övrigt som '''e'''&lt;br&gt;
'''Lf''', long double, i övrigt som '''e'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt; 
'''g''', som '''e'''&lt;br&gt;
'''lg''', double, i övrigt som '''e'''&lt;br&gt;
'''Lg''', long double, i övrigt som '''e'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''o''', int, heltal på oktal form&lt;br&gt;
'''ho''', short int, i övrigt som '''o'''&lt;br&gt;
'''lo''', long int, i övrigt som '''o'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''s''', char[], sträng i övrigt som '''c'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''u''', unsigned int, heltal på decimal form&lt;br&gt;
'''hu''', unsigned short int, i övrigt som '''u'''&lt;br&gt;
'''lu''', unsigned long int, i övrigt som '''u'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''x''', int, heltal på hexadecimal form&lt;br&gt;
'''hx''', short int, i övrigt som '''x'''&lt;br&gt;
'''lx''', long int, i övrigt som '''x'''&lt;br&gt;
|}
Koderna används vid omvandling från ASCII strängar till ett binärt talformat. Det görs normalt direkt från standardströmmen med &quot;scanf&quot; men det är även möjligt att välja vilken ström som avses med funktionen &quot;fscanf&quot; eller operera på predefinerade strängar i minnet med funktionen &quot;sscanf&quot;.

== Standardbibliotek ==
{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;12&quot;|
!bgcolor=&quot;#F0F0E0&quot;|&lt;span style=&quot;font-size:medium;&quot;&gt;Standardbibliotek som ingår i ANSI-C :&lt;/span&gt;
|-
|
*'''assert.h'''
*'''ctype.h'''
*'''float.h'''
*'''limits.h'''
*'''locale.h'''
*'''math.h'''
*'''setjmp.h'''
*'''signal.h'''
*'''stdarg.h'''
*'''stddef.h'''
*'''stdio.h'''
*'''stdlib.h'''
*'''string.h'''
*'''time.h'''
|}
För en närmare beskrivning se: [[Programmering_i_ANSI-C/Standardbibliotek|Standardbibliotek]].

[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]</text>
      <sha1>sp10qeu1rxne2dk9nf2abz4eot0mxo3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Övningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>184</id>
    <revision>
      <id>23452</id>
      <parentid>19318</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T11:27:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>/* Moderna material */</comment>
      <origin>23452</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3328" sha1="s2ly6un9c585tdt4lds1mwbq6gsknys" xml:space="preserve">Det här är övningsuppgifter till [[Kemi A]]. Se även [[Kemi A:Facit|Facit]]

==[[Kemi A/Introduktion|Introduktion]]==
1. Ange vilka ämnen som är kemiska föreningar:
#Bordssalt
#Ekträ
#Moln
#Asfalt
#...

2. Ange vilka ämnen som är lösningar:
#Havsvatten
#Sötvatten
#Lättmjölk
#Bensin
#Salladsdressing
#...

3. Vad i listan är en kemisk reaktion:
#En tepåse doppas i en tekopp med vatten
#Det börjar regna
#En bilmotor startas
#...

4. Vad skiljer en metall från en ickemetall?

5. Avgör med ledning av informationen nedan om ämnena är blandningar eller rena ämnen:
#Ett tiokronorsmynt
#En kromad metallplåt
#Salladsdressing
#...

6. ...

[[Kemi A/Facit#Introduktion|Facit]]

==[[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]]==
1. Ange namn och atommassa för grundämnena med följande atomnummer:
#110
#32
#1
#...

2. Hur mycket väger en neutron, vägt i elektroner?

3. Vilka av följande atomer är isotoper:
#&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;C
#&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;O
#&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;P
#...

4. Skriv elektronformlerna för grundämnena i period 3.

5. Vilken bokstavsbeteckning har det yttersta elektronskalet hos grundämnena i period 6?

6. Beskriv hur en neonskylt fungerar.

7. ...

[[Kemi A/Facit#Atomernas byggnad|Facit]]

==[[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]]==
1. I vilka grupper återfinns halvmetallerna?

2. Följande ämnen har liknande egenskaper utom ett. Vilket?

3. Vilka egenskaper har ädelgaserna?

4. 


[[Kemi A/Facit#Grundämnenas släktskap|Facit]]

==[[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]]==
1. Hur många elektroner har joner i sitt yttersta skal?

2. Skriv reaktionsformerna för följande reaktioner:
#Natrium och väte
#Kalcium och brom
#Kol och brom
#Svavel och syre
#Svavel och klor
#Klor och järn

3. Vilka av följande påståenden är sanna:
#Molekyler dras till varandra
#Molekyler kan inte bilda kristaller
#När väte reagerar med alkalimetaller bildas kovalenta bindningar
#Salter består av en metall och en ickemetall
#...

4. ...

[[Kemi A/Facit#Kemisk bindning|Facit]]

==[[Kemi A/Storheter|Storheter]]==

== [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] ==
'''Några räkneexempel:'''

...

=== [[Kemi A/Reaktionsformler#Molekyler och jonföreningar|Molekyler och jonföreningar]] ===
1. Skriv ut de reaktionsformler som motsvarar följande ordformler

2. Följande formler är inte balanserade. Ange koefficienterna.

3. ''x'' g av ämne A ...

4. ...

=== [[Kemi A/Reaktionsformler#Lösningar|Lösningar]] ===
1. ...


[[Kemi A/Facit#Reaktionsformler|Facit]]

==[[Kemi A/Syrabasreaktioner|Syrabasreaktioner]]==

[[Kemi A/Facit#Syrabasreaktioner|Facit]]

==[[Kemi A/Oxidation och reduktion|Oxidation och reduktion]]==

[[Kemi A/Facit#Oxidation och reduktion|Facit]]

==[[Kemi A/Kolföreningar|Kolföreningar]]==

[[Kemi A/Facit#Kolföreningar|Facit]]

==[[Kemi A/Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]]==
Vad är det som händer när ett ämne går från gas till fast form? 

[[Kemi A/Facit#Aggregationsformerna|Facit]]

==[[Kemi A/Lösningar|Lösningar]]==

[[Kemi A/Facit#Lösningar|Facit]]

==[[Kemi A/Energi|Energi]]==

[[Kemi A/Facit#Energi|Facit]]

==[[Kemi A/Ickemetaller|Ickemetaller]]==

[[Kemi A/Facit#Ickemetaller|Facit]]

==[[Kemi A/Moderna material|Moderna material]]==

[[Kemi A/Facit#Moderna material|Facit]]

{{stub}}

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>s2ly6un9c585tdt4lds1mwbq6gsknys</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>185</id>
    <revision>
      <id>23447</id>
      <parentid>19543</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T11:25:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23447</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2330" sha1="sk6spccsc9hoopjuobivl76wj9zfmme" xml:space="preserve">Det här är facit till övningsuppgifterna i [[Kemi A]]. Se även [[Kemi A/Övningar|Övningar]]

==[[Kemi A/Introduktion|Introduktion]]==

[[Kemi A/Övningar#Introduktion|Övningar]]

==[[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]]==

[[Kemi A/Övningar#Atomernas byggnad|Övningar]]

==[[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]]==

[[Kemi A/Övningar#Grundämnenas släktskap|Övningar]]

==[[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]]==
1. Hur många elektroner har joner i sitt yttersta skal?

SVAR: Alla joner strävar efter ädelgasskal, och strävar då emot åtta valenselektroner i sitt yttersta skal.

2. Skriv reaktionsformerna för följande reaktioner:

1. Natrium och väte 
SVAR: Na-H (Polär kovalent bindning)

2. Kalcium och brom 
SVAR: Ca2Br (Jonförening)

3. Kol och brom 
SVAR: C-Br4(opolär kovalent bindning)

4. Svavel och syre
SVAR: S=O (Starkt polär kovalent dubbelbindning)

5. Svavel och klor 
SVAR: S-Cl2 (Svagt polär kovalent bindning)

6. Klor och järn 
SVAR: FeCl2 (Jonförening)


3. Vilka av följande påståenden är sanna:

Molekyler dras till varandra 
SVAR:sant

Molekyler kan inte bilda kristaller 
SVAR:Falskt

När väte reagerar med alkalimetaller bildas kovalenta bindningar 
SVAR: Falskt

Salter består av en metall och en ickemetall 
SVAR:sant

[[Kemi A/Övningar#Kemisk bindning|Övningar]]

==[[Kemi A/Storheter|Storheter]]==

[[Kemi A/Övningar#Storheter|Övningar]]

==[[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]]==

[[Kemi A/Övningar#Reaktionsformler|Övningar]]

==[[Kemi A/Syrabasreaktioner|Syrabasreaktioner]]==

[[Kemi A/Övningar#Syrabasreaktioner|Övningar]]

==[[Kemi A/Oxidation och reduktion|Oxidation och reduktion]]==

[[Kemi A/Övningar#Oxidation och reduktion|Övningar]]

==[[Kemi A/Kolföreningar|Kolföreningar]]==

[[Kemi A/Övningar#Kolföreningar|Övningar]]

==[[Kemi A/Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]]==

[[Kemi A/Övningar#Aggregationsformerna|Övningar]]

==[[Kemi A/Lösningar|Lösningar]]==

[[Kemi A/Övningar#Lösningar|Övningar]]

==[[Kemi A/Energi|Energi]]==

[[Kemi A/Övningar#Energi|Övningar]]

==[[Kemi A/Ickemetaller|Ickemetaller]]==

[[Kemi A/Övningar#Ickemetaller|Övningar]]

==[[Kemi A/Moderna material|Moderna material]]==

[[Kemi A/Övningar#Moderna material|Övningar]]

{{stub}}

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>sk6spccsc9hoopjuobivl76wj9zfmme</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Alfabetisk</title>
    <ns>10</ns>
    <id>186</id>
    <revision>
      <id>28104</id>
      <parentid>28071</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T12:35:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28104</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="432" sha1="t4at4fvjrt5zo1a32xvaejpjlfxpe6n" xml:space="preserve">__NOTOC__
{| border=0 class=&quot;toccolours plainlinks&quot; |
|-
! {{MediaWiki:Toc}}: 
| &lt;big&gt; '''[[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]]'''&lt;/big&gt;
|}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>t4at4fvjrt5zo1a32xvaejpjlfxpe6n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Register</title>
    <ns>0</ns>
    <id>187</id>
    <revision>
      <id>35283</id>
      <parentid>35282</parentid>
      <timestamp>2012-06-05T17:56:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tegel</username>
        <id>1682</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av NERIUM</comment>
      <origin>35283</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14496" sha1="gk39uift6ob5d3ewfhfrpcb546net0t" xml:space="preserve">Det här är ett register över ord och begrepp som förekommer i kursen [[Kemi A]]. Dessutom ges länkar till vidkomande information i [[:w:|Wikipedia]].

{{alfabetisk}}
__NOTOC__

==A==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| A (masstal) || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[w:A|A (bokstav)]], [[:w:Masstal|Masstal]]
|- 
| Aggregationsformer || [[Kemi A/Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]] || [[:w:Aggregationstillstånd|Aggregationstillstånd]]
|- 
| Alkalimetaller || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Alkalimetaller|Alkalimetaller]]
|- 
| Alkaliska jordartsmetaller || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Alkaliska jordmetaller|Alkaliska jordmetaller]]
|- 
| Ammoniak || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Ammoniak|Ammoniak]]
|- 
| Atom || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Atom|Atom]]
|- 
| Atomjoner || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Jon|Jon]]
|- 
| Atomkärna || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Atomkärna|Atomkärna]]
|- 
| Atommassa || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Atommassa|Atommassa]]
|- 
| Atommassenhet || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Atommassenhet|Atommassenhet]]
|- 
| Atomnummer || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Atomnummer|Atomnummer]]
|- 
| Atomradie || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Atomradie|Atomradie]]
|- 
| Avgränsade molekyler || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Molekyl|Molekyl]]
|- 
| Avogadros konstant || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Amadeo Avogadro|Amadeo Avogadro]], [[:w:Avogadros tal|Avogadros tal]]
|}

==B==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Balanserad reaktionsformel || [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Reaktionformel|Reaktionformel]]
|-
| Bindningsvinkel || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Bindningsvinkel|Bindningsvinkel]]
|-
| Borgruppen || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Borgruppen|Borgruppen]]
|}

==C==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| ''c'' (koncentration) || [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:C|C (bokstav)]], [[:w:Koncentration|Koncentration]]
|}

==D==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Diamant || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Diamant|Diamant]]
|-
| Dipol || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Dipol|Dipol]]
|-
| Dubbebindning || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Dubbelbindning|Dubbelbindning]]
|}

==E==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Elektron || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Elektron|Elektron]]
|-
| Elektronegativitet || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Elektronegativitet|Elektronegativitet]]
|-
| Elektronformel || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Elektronformel|Elektronformel]]
|-
| Elektronskal || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]]
|-
| Elektropositivitet || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Elektropositivitet|Elektropositivitet]]
|-
| Elementarpartikel || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Elementarpartikel|Elementarpartikel]]
|-
| Empirisk formel || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Empirisk formel|Empirisk formel]]
|-
| Exciterad atom || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Excitation|Excitation]]
|}

==F==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Formelenhet || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Formel|Formel]]
|-
| Formelmassa || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Formelmassa|Formelmassa]]
|-
| Fysikalisk förändring || [[Kemi A/Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Aggregationstillstånd|Aggregationstillstånd]]
|}

==G==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Grafit || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Grafit|Grafit]]
|-
| Grundämne || [[Kemi A/Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Grundämne|Grundämne]]
|-
| Grupp || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Periodiska systemets grupper|Periodiska systemets grupper]]
|}

==H==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Halogener || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Halogener|Halogener]]
|-
| Halvmetaller || [[Kemi A/Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Halvmetaller|Halvmetaller]]
|-
| Heterogen blandning || [[Kemi A/Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Blandning|Blandning]]
|-
| Homogen blandning || [[Kemi A/Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Blandning|Blandning]]
|-
| Huvudgrupp || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Periodiska systemets grupper|Periodiska systemets grupper]]
|}

==I==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Ickemetaller || [[Kemi A/Ickemetaller|Icke-metaller]] || [[:w:Icke-metaller|Icke-metaller]]
|-
| Intermolekylär kraft || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Molekyl|Molekyl]]
|-
| Intramolekylär kraft || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Molekyl|Molekyl]]
|-
| Isotoper || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Isotop|Isotop]]
|}

==J==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Jon || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Jon|Jon]]
|-
| Jonbindning || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Jon|Jon]]
|-
| Jon-dipolbindning || [[Kemi A/Lösningar|Lösningar]] || [[:w:Jon|Jon]]
|-
| Jonförening || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Jon|Jon]]
|-
| Jonisering || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Jon|Jon]]
|-
| Joniseringsenergi || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggna]] || [[:w:Jon|Jon]]
|}

==K==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| K (elektronskal) || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:K|K (bokstav)]], [[:w:Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]]
|-
| Kemisk förening || [[Kemi A/Introduktion|Kemisk förening]] || [[:w:Kemisk_f%F6rening|Kemisk förening]]
|-
| Kemisk bindning || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Kemisk bindning|Kemisk bindning]]
|-
| Koefficient || [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Koefficient|Koefficient]]
|-
| Kokpunkt || [[Kemi A/Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]] || [[:w:Kokpunkt|Kokpunkt]]
|-
| Kolgruppen || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Kolgruppen|Kolgruppen]]
|-
| Koncentration || [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Koncentration|Koncentration]]
|-
| Kovalent bindning || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kovalent bindning]] || [[:w:Kovalent bindning|Kovalent bindning]]
|-
| Kvävegruppen || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Kv%E4vegruppen|Kvävegruppen]]
|}

==L==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| L (elektronskal) || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:L|L (bokstav)]], [[:w:Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]]
|-
| Legering || [[Kemi A/Lösningar|Lösningar]] || [[:w:Legering|Legering]]
|-
| Lösning || [[Kemi A/Lösningar|Lösningar]] || [[:w:Lösning|Lösning]]
|}

==M==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| m (massa) || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:M|M (bokstav)]], [[:w:Massa|Massa]]
|-
| M (elektronskal) || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:M|M (bokstav)]], [[:w:Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]]
|-
| M (molmassa) || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Molmassa|Molmassa]]
|-
| Massa || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Massa|Massa]]
|-
| Masshalt || [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Masshalt|Masshalt]]
|-
| Massprocent || [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Massprocent|Massprocent]]
|-
| Masstal || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Masstal|Masstal]]
|-
| Metaller || [[Kemi A/Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Metall|Metall]]
|-
| Metan || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Metan|Metan]]
|-
| Mol || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Mol|Mol]]
|-
| Molaritet || [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Koncentration|Koncentration]]
|-
| Molmassa || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Molmassa|Molmassa]]
|-
| Molekyl || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Molekyl|Molekyl]]
|-
| Molekylformel || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Molekylformel|Molekylformel]]
|-
| Molekylmassa || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Molekylmassa|Molekylmassa]]
|}

==N==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| n (substansmängd) || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:N|N (bokstav]], [[:w:Substansmängd|Substansmängd]]
|-
| N (elektronskal) || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:N|N (bokstav]], [[:w:Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]]
|-
| N (neutrontal) || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:N|N (bokstav]], [[:w:Neutrontal|Neutrontal]]
|-
| N&lt;sub&gt;A&lt;/sub&gt; (Avogrados konstant) || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Avogrados tal|Avogrados tal]]
|-
| Natriumhydroxid || [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Vanliga baser|Syrabasreaktioner]] || [[:w:Natriumhydroxid|Natriumhydroxid]]
|-
| Natriumklorid || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Natriumklorid|Natriumklorid]]
|-
| Neutron || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Neutron|Neutron]]
|-
| Neutrontal || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Neutrontal|Neutrontal]]
|}

==O==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Organiska ämnen || [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Organiska ämnen|Organiska ämnen]]
|-
| Oorganiska ämnen || [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Oorganiska ämnen|Oorganiska ämnen]]
|}

==P==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Partikelslag || [[Kemi A/Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Partikelslag|Partikelslag]]
|-
| Period || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Periodiska systemets perioder|Periodiska systemets perioder]]
|-
| Periodiska systemet || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet|Periodiska systemet]]
|-
| Polär kovalent bindning || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Polär kovalent bindning|Polär kovalent bindning]]
|-
| Proton || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Proton|Proton]]
|-
| Protontal || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Protontal|Protontal]]
|}

==Q==
==R==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Reaktion || [[Kemi A/Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Kemisk reaktion|Kemisk reaktion]]
|-
| Reaktionsformler || [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Reaktionsformel|Reaktionsformel]]
|}

==S==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Salter || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Salt|Salt]]
|-
| Sammansatt jon || [[Kemi A/Kemisk bindning|Sammansatt jon]] || [[:w:Jon|Jon]]
|-
| Smältpunkt || [[Kemi A/Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]] || [[:w:Smältpunkt|Smältpunkt]]
|-
| Sublimering || [[Kemi A/Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]] || [[:w:Sublimering|Sublimering]]
|-
| Substansmängd || [[Kemi A/Storheter|Storheter]] || [[:w:Substansmängd|Substansmängd]]
|-
| Syregruppen || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Syregruppen|Syregruppen]]
|}

==T==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Trippelbindning || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Trippelbindning|Trippelbindning]]
|-
| Titrering || [[Kemi A/Syrabasreaktioner#Neutralisering|Syrabasreaktioner]] || [[:w:Titrering|Titrering]]
|}

==U==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| u (enhet) || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:U|U (bokstav)]], [[:w:Unified Mass unit|Unified Mass unit]]
|}

==V==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Valenselektron || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Valenselektron|Valenselektron]]
|-
| Vatten || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Vatten|Vatten]]
|}

==W==
==X==
==Y==
==Z==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Z (protontal) || [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Z|Z (bokstav)]], [[:w:Protontal|Protontal]] 
|}

==Å==
==Ä==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Ädelgaser || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Ädelgaser|Ädelgaser]]
|-
| Ädelgasskal || [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Ädelgasskal|Ädelgasskal]]
|-
| Ädelmetaller || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Ädelmetaller|Ädelmetaller]]
|}

==Ö==
{| width=100%
! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia
|-
| Övergångselement || [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Övergångselement|Övergångselement]]
|}

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>gk39uift6ob5d3ewfhfrpcb546net0t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Reaktionsformler</title>
    <ns>0</ns>
    <id>188</id>
    <revision>
      <id>44788</id>
      <parentid>44785</parentid>
      <timestamp>2015-04-23T18:33:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av NERIUM</comment>
      <origin>44788</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5877" sha1="h57dum6zanhlvvdvolxj7g8vs5ybd3d" xml:space="preserve">{| width=100% border=0 cellspacing=0
| align=center width=33% bgcolor=#87CEFA| Föregående: [[Kemi A/Storheter|Storheter]] 
| align=center width=33% bgcolor=#00BFFF| Upp: [[Kemi A]]
| align=center width=33% bgcolor=#1E90FF| Nästa: [[Kemi A/Syrabasreaktioner|Syrabasreaktioner]]
|-
| align=center width=25% bgcolor=#B0E0E6| [[Formelsamling/Kemi|Formelsamling]]
| align=center width=33% bgcolor=#ADD8E6| [[/Övningar/]]
| align=center width=33% bgcolor=#87CEEB| [[/Facit/]]
|}


----


{| align=center border=0 cellpadding=5 cellspacing=1
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| Föregående: [[Kemi A/Storheter|Storheter]] 
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| Upp: [[Kemi A]]
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| Nästa: [[Kemi A/Syrabasreaktioner|Syrabasreaktioner]]
|-
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| [[Formelsamling/Kemi|Formelsamling]] 
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| [[/Övningar/]]
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| [[/Facit/]]
|}

'''Kemi A - Reaktionsformler'''

# Proportionerna mellan atomerna massor är centrala vid kemiska reaktioner
# 

== Molekyler och jonföreningar == 

=== Ordformel ===
När vätgas brinner i luft bildas vatten genom en kemisk reaktion. Kemiska reaktioner beskriver man genom en reaktionsformel. En enkel form av reaktionsformel kan se ut så här:

{| width=100% border=1
| align=center height=200 width=40% | Bild: ''Kalottmodell av väte och syremolekyler'' 
| align=center height=200 width=20% | &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt; 
| align=center height=200 width=40% | Bild: ''Kalottmodeller av vattenmolekyler''
|-
| align=center width=40% | väte + syre 
| align=center width=20% | &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt; 
| align=center width=40% | vatten
|}

=== Reaktionsformel ===
{| width=100% border=1
| align=center width=40% height=200 | Bild: ''Kalottmodell: Två vätemolekyler + en syremolekyl.''
| align=center width=20% height=200 | &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt; 
| align=center width=40% height=200 | Bild: ''Kalottmodell: två vattenmolekyler.'' 
|-
| align=center width=40% | 2H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; + O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; 
| align=center width=20% | &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt; 
| align=center width=40% | 2H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O
|}

I illustrationen ovan representerar talen i reaktionsformeln molekyler i reaktionen. I allmänhet får de dock representera proportionerna mellan reaktanterna oavsett vilka enheter vi är intresserad av:

{| cellpadding=5
| align=center | 2H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; + || align=center | O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt; || align=center | 2H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O
|-
| 2 molekyler || 1 molekyl || 2 molekyler
|-
| 2 mol || 1 mol || 2 mol
|-
| 4,0 g || 32,0 g || 36 g
|}

Denna formel inte bara beskriver reaktionen bättre, den visar ocskå tydligt att inga atomer försvinner eller uppstår ur tomma intet under reaktionen. När reaktionsformelns '''koefficienter''' stämmer överens säger man att reaktionsformeln är '''balanserad'''. De substansmängder som ingår i en sådan kemisk reaktion kallas '''ekvivalenta'''. 

Exemplet ovan visade hur en reaktionformel skrivs då en molekyl bildas. Principen är den samma för jonbindningar. 

{| width=100% border=1 cellspacing=0
| align=center width=25% bgcolor=#33ccff | [[Formelsamling/Kemi|Formelsamling]]
| align=center width=25% bgcolor=#ff9900 | [[/Fördjupningar/]]
| align=center width=25% bgcolor=#33ff33 | [[/Laborationer/]]
| align=center width=25% bgcolor=#ffcc66 | [[/Övningar/]]
|}

== Lösningar ==
För lösningar finns ju inga kemiska reaktioner att räkna på och istället räknar man på lösningarnas styrka eller koncentration.

=== Masshalt ===
Man kan mäta en lösnings koncentration i g / dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Detta kallas lösningens '''masshalt'''. Masshalten kan också anges i procent, ämnets massa i procent av lösningens totala massa, och kallas då vanligen för massprocent.

=== Molaritet ===
Kemister gillar ju att tala i termer om substansmängder och de har således uppfunnit en egen term för koncentration. När kemister talar om koncentration brukar det mena '''molaritet''', dvs substansmängd / dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; lösning uttryckt i enheten 1 mol/dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. 

För koncentration används beteckningen '''''c'''''. När man anger molaritet i reaktionsformler brukar omge ämnets betckning med hakparenteser, t.ex. '''[h&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;]'''. 

Ibland används beteckningen '''M''' för att ange molariteten, vilket kan vålla missförstånd eftersom '''M''' också kan avse molmassa. Därför brukar man säga M nedhöjt till r när man talar om molmassa.

Sammanfattningsvis kan relationen mellan volym, löst ämne och koncentration beskrivas av formeln:

{| width=300 cellpadding=7
| valign=center | &lt;math&gt;c={n \over V}&lt;/math&gt;
| 
c = koncentration
&lt;br&gt; n = substansmängd löst ämne
&lt;br&gt; V = volym
|}

{| width=100% border=1 cellspacing=0
| align=center width=25% bgcolor=#33ccff | [[Formelsamling]]
| align=center width=25% bgcolor=#ff9900 | [[Kemi A:Fördjupningar#Lösningar|Fördjupningar]]
| align=center width=25% bgcolor=#33ff33 | [[Kemi A:Laborationer#Lösningar|Laborationer]]
| align=center width=25% bgcolor=#ffcc66 | [[Kemi A:Övningar#Lösningar|Övningar]]
|}

== Sammanfattning ==
* En reaktionsformel anger vilka ämnen som ingår i reaktionen och proportionerna mellan deras substansmängder.
* Proportionerna mellan reaktanterna anges som koefficienter, positiva heltal, framför ämnets formelenhet.
* För att en reaktionsformel ska vara balanserad måste koefficienterna anges.
* Substansmängder som gör en reaktion balanserad sägs vara ekivalenta. Symbolen &lt;math&gt;\Leftrightarrow&lt;/math&gt; används.
* Masshalten är antalet g löst ämne per dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; lösning.
* Massprocenten är ämnets procentuella del av lösningens totala massa.
* Molariteten är ett ämnes koncentrationen i en lösning och den anges i mol/dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Skrivsättet [Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;] används.
[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>h57dum6zanhlvvdvolxj7g8vs5ybd3d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Syrabasreaktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>189</id>
    <revision>
      <id>49264</id>
      <parentid>48253</parentid>
      <timestamp>2020-02-02T09:25:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.226.235.211</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Autoprotolys */</comment>
      <origin>49264</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12874" sha1="9dbpet18iliri0dy5m8w1d9seyxfkpq" xml:space="preserve">{| align=center border=1 cellpadding=5
| width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] 
| align=center | Upp: [[Kemi A]]
| width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A/Oxidation och reduktion|Oxidation och reduktion]]
|-
| width=33% align=center | [[Formelsamling/Kemi]] 
| align=center | [[/Övningar/]]
| width=33% align=center | [[Kemi A/Syrabasreaktioner/Övningar/Facit|Facit]]
|}

'''Kemi A - Syrabasreaktioner'''

Syror och baser är ämnen som motverkar varandra och som finns överallt i naturen. För allt levande i naturen är det viktigt att balansen är den rätta mellan sura och basiska ämnen. Under modern tid har denna balans satts ur spel och det är först på senare tid som vi människor har börjat ta tag i problemet genom att kalka försurade sjöar och skogar och försöka minska på utsläppen av svavel, som är den viktigaste orsaken till försurningen.

I avsnittet [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] behandlades hur elektronövergångar gör att det bildas joner, laddade partiklar. I det här avsnittet ska vi se att joner även kan bildas vid protonövergångar, dvs då en positivt laddad vätejon, H&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;, vandrar från ett ämne, kallat '''syra''', till ett annat, kallat '''bas'''. En sådan protonövergång kallas för '''protolys''' och de reagerande ämnen, syrorna och baserna, kallas för '''protolyter'''. Den omvända reaktionen, då en proton går från en syra eller en bas varpå ämnena neutraliseras kallas '''neutralisation'''.

==Syror==
Gemensamt för alla syror är att de innehåller partiklar som kan ge ifrån sig protoner - syror kallas '''protongivare'''. Både det ämne som före reaktionen med vatten kan avge en vätejon, H&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;, och den vattenlösning som efter reaktionen har upptagit vätejonen - som alltså innehåller oxoniumjoner, H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; - brukar kallas för syror. Det kan vara förvirrande i vissa sammanhang men vilken betydelse som avses brukar framgå av sammanhanget. 

Syror känns igen på sin sura smak. Men de har också andra egenskaper gemensamma. De reagerar lätt med oädla metaller som magnesium, aluminium, zink och järn och bildar vid reaktion metalloxider och vätgas. 


{| width=100%
| colspan=3 height=200 width=50% align=center | Bild: ''Kalottmodell: Varken väteklorid eller vatten leder ström.''
| colspan=3 height=200 width=50% align=center | Bild: ''Kalottmodell: Väteklorid löst i vatten leder ström.''
|}

Varken väteklorid eller vatten leder ström var för sig. Men när de reagerar med varandra händer något. 

{| width=100%
| colspan=2 align=center width=40% | Bild: ''Kalottmodell: H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O + HCl''
| colspan=2 align=center width=20% | &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt;
| colspan=2 align=center width=40% | Bild: ''Kalottmodell: H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;''
|-
| colspan=2 align=center width=40% | Elektronformel: H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O + HCl
| colspan=2 align=center width=20% | &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt;
| colspan=2 align=center width=40% | Elektronformel: H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|-
| colspan=2 align=center width=40% | H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O + HCl
| colspan=2 align=center width=20% | &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt;
| colspan=2 align=center width=40% | H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|-
| colspan=6 align=center | ...
|}

Väteklorid, HCl, är ett exempel på en syra. För sig själv leder den inte elektricitet vilket inte heller vatten gör. När man blandar dem sker emellertid en kemisk reaktion där joner bildas vilket gör att elektronerna kan vandra genom lösningen. Reaktionen mellan väteklorid och vatten kan beskrivas så att en en proton, H&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;, vandrar från vätekloridmolekylen, HCl till vattenmolekylen varpå en oxoniumjon, H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;, bildas.

En syras förmåga att leda ström beror på oxoniumjonen, H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; som uppstår når syran reagerar med vatten.

{| width=100% 
| align=center height=200 |''+motsvarande för t.ex. ättiksyra''
|}

===Starka och svaga syror===
När väteklorid löses i vatten avger alla vätekloridmolekyler protoner till vattenmolekylerna och lösningen som bildas, kallad saltsyra, innehåller nästan enbart oxoniumjoner och kloridjoner. Detta gör att saltsyra leder ström mycket bra; en egenskap som utmärker '''starka syror'''.

När ättiksyra reagerar med vatten är det bara omkring 1% av ättiksyramolikylerna som avger protoner till vattenmolekylerna. Ättiksyra har alltså egenskaper som '''svaga syror''' har. Detsamma gäller för t.ex. de flesta fruktsyrorna.

En stark syra reagerar alltså starkt och en svag syra svagt i kontakt med vatten.

===Vanliga syror===
Syror har många egenskaper gemensamt men det är bra att känna till de vanligaste syrornas egenskaper. 

{| width=100% border=1
! Namn || Kemisk formel || Aggregationsform i rumstemperatur || Reagerar lätt med || Namn på salter || Övriga egenskaper
|-
| Väteklorid eller Saltsyra 
| HCl 
| Färglös gas
| Oädla metaller som zink, aluminium, järn 
| 
'''Klorider:''' t.ex. zinkklorid, ZnCl&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, magnesiumklorid, MgCl&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; och aluminiumklorid, AlCl&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; 
| &amp;nbsp;
|-
| Svavelsyra 
| H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;SO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; 
| Färglös vätska 
| De flesta ämnen (i koncentrerad form) 
| 
'''Sulfater:''' t.ex. kaliumsulfat, K&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;SO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;, kopparsulfat, CuSO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; &lt;br&gt;
'''Vätesulfater:''' t.ex.natriumvätesulfat, NaHSO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;, kalciumvätesulfat, Ca(HSO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; 
| Starkt frätande 
|-
| Salpetersyra 
| HNO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; 
| Färglös vätska 
| De flesta ämnen, inte guld och platina 
| 
'''Nitrater:''' t.ex. kaliumnitrat, KNO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;, silvernitrat, AgNO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;, och bariumnitrat, Ba(NO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;
| Mycket starkt frätande
|-
| Ättiksyra 
| HAc (egentligen CH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;COOH)*
| Färglös vätska 
| Organiska ämnen (?) 
| 
'''Acetater:''' t.ex. natriumacetat, NaAc, och bariumacetat, BaAc&lt;sub&gt;2&lt;sub&gt;
| Vanlig i matlagning
|-
| Kolsyra 
| H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;CO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; 
| Gas (bildas bara i kontakt med vatten) 
| &amp;nbsp; 
| 
'''Karbonater:''' t.ex. natriumkarbonat (soda), Na&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;CO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;, kalciumkarbonat (marmor och kalksten), CaCO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; &lt;br&gt;
'''Vätekarbonater:'''  t.ex. natriumvätekarbonat (bikarbonat), NaHCO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; och kalciumvätekarbonat, Ca(HCO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;
| &amp;nbsp;
|}

* När man skriver kemiska formler utelämnar man ofta de joner som inte ingår i reaktionen. man skriver alltså ofta H&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; isället för H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;. I fallet ättiksyra ersätter man istället den långa beteckningen med förkortningen HAc som alltså betyder CH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;COOH.

==Baser==
Baser är sådana ämnen som innehåller partiklar som kan uppta protoner - baser kallas för '''protontagare'''. Precis som med syrorna kallas även vattenlösningarna efter en basisk reaktion - som alltså innehåller hydroxidjoner, OH&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;, för baser. 

'''Exempel'''

{| width=100% 
| width=50% align=center height=200 | ''ammoniak &amp; heptan leder inte ström''
| width=50% align=center height=200 | ''ammoniak &amp; vatten leder ström''
|}

Ammoniakmolekylen tar emot en proton från vattenmolekylen och reaktionen leder alltså till att två laddade partiklar bildas: ammoniumjoner, NH&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;, och hydroxidjoner, OH&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;. Det är det fria elektronparet i ammoniakmolekylen som binder protonen till molekylen.

{| width=100% 
| align=center height=200 | ''+natriumhydroxid löses i vatten''
|}

När man löser natriumhydroxid, NaOH, i vatten sker ingen protolys, dvs ingen kemisk reaktion. Natriumhydroxiden är dock en jonförening och består alltså av två laddade partiklar, Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; och OH&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;. I kontakt med vatten löses jonbindningen upp och jonerna kan röra sig fritt i vattnet. Ett basiskt ämne har alltså bildats.

Basernas förmåga att leda ström beror på hydroxidjonen, OH&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;.

===Starka och svaga baser===
Precis som protolysen hos olika syror kan vara mer eller mindre fullständig, kan den på motsvarande sätt vara det även hos baserna. När ammoniak, NH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;, reagerar med vatten protolyseras endast 1% av ammoniakmolekylerna. Natriumhydroxid däremot reagerar kraftigt i kontakt med vatten. ammoniak kallas därför för en '''svag bas''' och natriumhydroxid för en '''stark bas'''.

===Vanliga baser===
{| width=100% border=1
! Namn || Kemisk formel || Aggregationsform i rumstemperatur || Reagerar lätt med || Namn på salter || Övriga egenskaper
|-
| Natriumhydroxid (kaustiksoda) 
| NaOH 
| Vitt fast ämne. 
| &amp;nbsp; 
| &amp;nbsp; 
| Mycket starkt frätande
|-
| Ammoniak 
| NH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; 
| Färglös gas 
| &amp;nbsp; 
| Ammoniumklorid (salmiak), NH&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;Cl, ammoniumnitrat, NH&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;NO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;, och ammoniumsulfat, (NH&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;SO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;
| En svag bas med karaktäristisk lukt
|}

==Syrabasindikatorer==
Om man droppar citron i te gör citronsyran att teet ljusnar. Man säger att färgämnet i te fungerar som en '''syrabasindikator'''. Det finns olika syrabasindikatorer:

* '''BTB''' (en förkortning för bromtymolblått) - en indikator som blir gul i sura lösningar och blå i basiska. I neutrala lösningar antar den blandfärgen grön.
* '''Lackmuspapper''' - blir röd i sura lösningar och blå i basiska. I neutrala lösningar blir den violett.
* '''Fenolftalein''' - en enfärgad indikator som blir röd i basiska lösningar och annars förblir färglös.

==pH-skalan==
pH-skalan är en logaritmisk skala. En (10-)logaritm för ett visst tal är vad man ska upphöja tio med för att få just det talet. Logaritmen för 10 är alltså 1 (10&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; = 10), logaritmen för 100 är 2 (10&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 100) och logaritmen för 5 är ungefär 0,699 (10&lt;sup&gt;0.699&lt;/sup&gt; = 5).

Ett pH värde är detsamma som den negativa logaritmen för vätejonskoncentrationen, vilket skrivs:

pH = -log [H&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;]

En 0,1 molar saltsyralösning, får, eftersom saltsyra protolyseras till ~100% följande pH:

pH = -log 0,1 = -(-1) = 1

==Neutralisation==
Om man låter en bas reagera med en syra reagerar hydroxidjonerna, OH&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;, med oxoniumjonerna, H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; så att vatten, H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O, bildas. Detta kallas för '''neutralisation'''. 

Vid neutralisation bildas ett salt.

Neutralisation sker ofta genom '''titrering''' och en syrabasindikator så att en bas droppvis tillsätts till en syra till dess indikatorn visar neutralfärg.

==Autoprotolys==
Som vi sett kan vatten både uppta och avge protoner, vatten fungerar både som syra och som bas. Ämnen med denna egenskap kallas '''amfolyter'''.  

Borde inte vatten i så fall reagera med sig självt? Jo, vatten reagerar faktiskt med sig självt, men bara i mycket liten omfattning. Med specialutrustning kan man mäta mycket svaga strömmar även i destillerat vatten. Det är alltså hydroxid- och oxoniumjoner i vattnet som gör att elektronerna kan ta sig fram. Eftersom det finns mycket få joner i rent vatten blir strömmen mycket svag. Denna förmåga att reagera med sig självt kallas vattnets '''autoprotolys'''.

En syrabasindikator indikerar att destillerat vatten är neutralt och det finns alltså lika många hydroxidjoner som oxoniumjoner i vatten. Faktiskt är det så att syrabasindikatorer indikerar balansen mellan hydroxid- och oxoniumjoner. Sur lösningar har alltså ett ''överskott'' på oxoniumjoner och basiska lösningar har ett ''överskott'' på hydroxidjoner. Rent vatten är neutralt eftersom dess autoprotolys uppvägs av den neutralisation som också äger rum i vatten.

==Buffertlösningar==
...
Mjölk är en buffertlösning. Vad den gör är att den minskar de stora svängningarna som en syra eller en bas har på ett ämne. Till exempel om man häller HCl med c=0,01 mol/dm3 i mjölk (som är en buffertlösning) ändras ph ca 0,1 steg på pH-skalan. Om vi motsatt skulle hälla i NaOH c=0,01 mol/dm3, skulle lösningen ändras med 0,1 på pH-skalan. Man kan sedan jämföra detta med om det hade varit vatten (som inte är en buffertlösning)då halterna hade stigit/sjunkit till 11 resp. 3 på pH-skalan.

==Sammanfattning==
{| width=100% border=1
| 

* Partiklar som kan ''avge'' en vätejon (proton) kallas för '''syra'''. 
* Partiklar som kan ''uppta'' en vätejon (proton) kallas för '''bas'''. 
* En process som leder till en protonövergång kallas för '''protolys'''. 
* Syror och baser kallas för '''protolyter'''. 
* Syrornas egenskaper beror på oxoniumjonen (vätejonen), H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;. 
* Syror har sur smak. 
* Syror lösta i vatten leder elektrisk ström. 
* Syror reagerar lätt med oädla metaller. 
* Starka syror avger de flesta protonerna, svaga syror bara några få.
* Basernas egenskaper beror på hydroxidjonen, OH&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;.
|}

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>9dbpet18iliri0dy5m8w1d9seyxfkpq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Mendelejevs periodiska system 1871.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>194</id>
    <revision>
      <id>3120</id>
      <parentid>1014</parentid>
      <timestamp>2004-10-08T15:19:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Solkoll~svwikibooks</username>
        <id>5</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>3120</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="84" sha1="sc0n8529kpeo9u3fe4vxr6ib3u4734x" xml:space="preserve">Bilden kopierad från svenska wikipedia.

{{ PD }}

[[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]]</text>
      <sha1>sc0n8529kpeo9u3fe4vxr6ib3u4734x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysik A/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>197</id>
    <revision>
      <id>53166</id>
      <parentid>31927</parentid>
      <timestamp>2022-10-11T07:50:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>kommmer &gt; kommer</comment>
      <origin>53166</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10115" sha1="sci8mir40udqqn8wlvdrmkf73x4jurg" xml:space="preserve">{{Fysik A-B Sidhuvud}}


== Kunskapens natur - kunskapen om naturen ==
== Vad är fysik och vad kan man ha den till? ==
Tänk dig ett föremål, ett fenomen eller en händelse i vardagen, något vardagligt ofta förekommande eller något exotiskt fascinerande förunderligt. Ställd inför vad det nu än är du har tänkt dig vill man gärna ställa olika frågor av typen: Vad är? Hur? eller Varför? I de fall frågan är ställd på ett sådant sätt att det går att hitta ett svar på den, och i sökandet efter svaren träder du genast in på naturvetenskapens och allt som oftast fysikens marker. Naturvetenskapen, och därmed fysiken, kan ses som ett organiserat sätt att ställa frågor och att ta reda på svaren. En naturvetenskapsmans attityd är att vara ifrågasättande, att kunna argumentera för sin sak och att ha fog för sina frågor och påståenden. Det är det du kommer att öva på i den här kursen. 
=== Beskriva ===
Vad är? &lt;br /&gt;
Dissekera, kategorisera, dra paralleller, hitta släktskap, ordna, förenkla.
&lt;br /&gt;
Exempel: Periodiska systemet 
&lt;br /&gt;
Svar:

=== Förutsäga ===
Hur? Hur kommer detta att utveckla sig?&lt;br /&gt;
Hur fungerar, hur beter sig, hur förhåller sig, hur vet man det,  
&lt;br /&gt; Exempel: Väder

=== Förklara ===
Varför?&lt;br /&gt;
Varför fungerar det som det gör? Varför ser det ut som det gör? Varför beter det sig som det beter sig? Vilken är den underliggande förklaringen eller funktionen? vilka är faktorerna som påverkar det jag ser?&lt;br /&gt;
Exempel: Varför är himlen blå?

=== Tillämpa ===

== Fysikens språk och matematikens roll ==

== Verkligheten ==
== Modeller av verkligheten ==
== Mätningar och undersökningar - Hur vet vi det vi vet, och hur säker kan man vara på det? ==
Noggrannhet och värdesiffror... Feluppskattning - förväntad storlek på mätfel och andra fel
Konsten att ställa frågor. Vad är? Hur beter sig? Varför?

== Fysikens lagar ==
Du har säkert hört talas om uttrycket &quot;det bryter ju mot fysikens lagar&quot;, eller &quot;ingenting kan bryta mot fysikens lagar&quot;. Vilka de mest grundläggande av dessa lagar är kommer du att lära dig i denna kurs. I detta avsnitt vill jag däremot diskutera vad som egentligen är en lag, i naturvetenskaplig mening. &lt;br /&gt;
&quot;Alla är lika inför lagen&quot;. Detta gäller väl till stor del i vårt land Sverige, men ändå inte. Andra lagar och regler gäller för barn, några regler gäller specifikt för personer i myndighetsställning och speciella lagar gäller i vissa sammanhag, exempelvis under krigstid. Lagarna utomlands ser inte likadana ut som de vi har i Sverige och lagarna ändras dessutom med tiden. Kort sagt, alla lagar har ett specifikt definierat ''giltighetsområde''. Förr i tiden var det inte olagligt att gå emot röd gubbe, vilket det är idag. Idag får man böta om man bryter mot denna lag. &lt;br /&gt;
På vilket sätt har de av människan påkomna lagarna något gemensamt med de lagar som en fysiker eller naturvetare söker och skriver ned? Vid en första anblick är det kanske inte speciellt mycket, men tänker man lite mer på det så finns det faktiskt en hel del beröringspunkter de olika typerna av lagar emellan. Precis som svea rikes lag så gäller naturlagarna inte riktigt lika för alla av de olika föremål och partiklar, i alla sammanhang. Med tiden så har vår kunskap om naturlagarna förändrats i och med att våra observationer har utökats till ett större område av verkligheten samtidigt som de har blivit mer specifika, nyanserade och detaljrika.&lt;br /&gt;
Vilka är då skillnaderna? Här handlar nog svaret i första hand om hur lagarna har kommit till. De av människan påkomna lagarna för hur ett samhälle skall regleras har skrivits ned och bestämts utifrån hur en majoritet av oss (i de flesta fall och i alla fall i de demokratiska samhällena) vill leva och hur vi vill att andra skall uppföra sig emot oss och andra. Detta står i stark kontrast mot hur fysikens och naturvetenskapens lagar har kommit formuleras. I det senare fallet är lagarna helt och hållet styrda av hur vi ser att naturen beter sig. Naturlagarna är inte skrivna för att kontrollera ett system eller ett samhälle, de är nedskrivna helt dikterade efter hur naturen uppför sig då vi betraktar den, vad som verkar vara tillåtet i universum och vad som inte verkar vara tillåtet, oberoende av hur vi vill att den skall uppföra sig. Naturlagen beskriver det vi ser, den dikterar inte det vi vill se.
=== Ett exempel: Materiens oförstörbarhet ===
Ett exempel på en naturlag inom fysiken är den som säger att ''materia inte kan förstöras eller uppkomma ur intet''. Kort sagt, du kan inte trolla fram en kanin ur en hatt, den var gömd någonstans, eller trolla bort kaninen från en bur, den försvann genom att trollkarlen på ett finurligt sätt förflyttade den till något annat ställe. Du tycker säkert att detta låter fullständigt rimligt och det stämmer säkert med de flesta av dina erfarenheter. Men om vi synar lagen lite närmare, gäller den verkligen alltid? Under alla förutsättningar och i alla situationer? Är den verkligen exakt korrekt? Om du någon gång suttit vid en lägereld och framåt sena kvällen lagt på den sista biten ved så kan det inte ha undkommit dig att all den tunga ved som lagts på elden under kvällen sjunkit ihop till en liten obetydlig hög med kol och aska. Att materien kan ändra form det har du säkert varit med om innan, men här verkar det som om den bokstavligen gått upp i rök. Vågar vi fortfarande lita på den föreslagna lagen? Har delar av veden försvunnit ut ur universum, eller har det som veden bestod av endast flyttats någon annan stans? Svaret, som 1789 ledde Antoine Lavoisier till att formulera lagen&lt;ref&gt;[[http://en.wikipedia.org/wiki/Conservation_of_mass Om lagen materiens bevarande på engelska wikipedia]]&lt;/ref&gt; är att om du kunde fånga upp och väga all den gas, och eventuellt vätska, som frigörs vid förbränningen av veden så skulle gasen tillsammans med askan och kolet ge ett utslag på vågen omöjligt att skilja ifrån utslaget du fått om du vägde veden innan du lade den på lägerelden. Min gissning är att den skulle väga lite mer om du inte kunde låta bli att grilla lite korv då det ofta trillar ner  små bitar korv eller delar av grillpinnen i elden... Nästa steg - materiens oförstörbarhet blir energins bevarande XXX 

Reference: &lt;references/&gt;

== Storleksordningar ==
== Sorter och enheter ==
== En kort guide till kursens mål == 

För dig som elev på Gymnasiet eller Komvux gäller det att uppnå kursmålen samt de betygskriterier som är knutna till kursen och dess mål. Vad innebär då detta? Man kan se det som att kursmålen är det smörgåsbord som beskriver vad kursen skall, eller måste innehålla, det underlag du har för att visa att du uppfyller de betygskriterier motsvarande det mål du har för kursen. Det är din lärares uppgift att se till att du får kunskap om kursmålen och att du kan anses uppfylla dem samt att avgöra vilka betygskriterier du kan anses uppfylla. Kort sagt att i slutändan bedöma vilket betygssteg du har visat dig uppnå - att sätta ditt betyg. Det är dock viktigt, för din egen och din lärares skull, att du är medveten om vad kursmålen innebär, vad betygskriterierna innebär och hur de skall tolkas. På så vis behöver du inte lägga ned mer arbete än nödvändigt för att uppnå dina mål, samtidigt som du och din lärare kan kontrollera under kursens gång vilka kursmål och betygskriterier du eventuellt saknar och behöver arbeta mer med. &lt;br /&gt;
Kursmål 1-3 samt 10 (se listan nedan) är av mer övergripande natur, de behandlar inte någon specifik del av fysiken, utan dessa mål uppnår du under tiden som du uppnår de övriga kursmålen, de med nummer 4-9. Här nedan följer en genomgång av kursmålen och några olika fenomen eller avsnitt ur fysikkursen som du kommer att studera för att uppnå dem, samt en kortare förklaring till kursmålen i de fall författaren ansett att det varit nödvändigt för läsarens förståelse. 


{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;1&quot; align=&quot;left&quot;
! Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
! Författarens förtydligande
|-
|style=&quot;width:50%&quot; |1. Eleven skall kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten 
|Behöver nog inte förklaras vidare
|- 
|2. kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar
|
|-
|3. kunna beskriva och analysera några vardagliga företeelser och skeenden med hjälp av fysikaliska begrepp och modeller
|Här handlar det om att kunna beskriva olika skeenden i vardagen, med ett korrekt fysikaliskt språk och med hjälp de kunskaper du kommer att skaffa dig kring fysikens sätt att förklara saker med olika modeller och teorier. Exempelvis hur en vattenkokare eller en hålslag fungerar, eller hur det kommer sig att man fryser innan man torkat sig när man stiger ur duschen.
|-
|4. ha översiktlig kunskap om universums struktur och materiens uppbyggnad i mindre beståndsdelar samt de fundamentala krafter som binder samman planetsystem, atomer och atomkärnor
|
|-
|5. ha kunskap om krafter och kraftmoment samt kunna utnyttja dessa begrepp för att beskriva jämviktstillstånd och linjär rörelse
|
|-
|6. ha kunskap om ljuset, dess reflektion och brytning samt några tillämpningar inom detta område
|
|-
|7. ha kunskap om elektriska fält, elektrisk spänning och ström samt elektrisk energi och effekt 
|
|-
|8. ha kunskap om värme, temperatur och tryck 
|
|-
|9. ha kännedom om energiprincipen och energiomvandlingar, känna till innebörden i begreppet energikvalitet samt kunna använda kunskaperna om energi för att diskutera energifrågor i samhället 
|
|-
|10. ha kännedom om några skeenden från fysikens historiska utveckling och dess konsekvenser för samhället.
|
|-
|}
{{stub}}
[[Kategori:Fysik A]]
[[nl:Fysica/Inleiding]]</text>
      <sha1>sci8mir40udqqn8wlvdrmkf73x4jurg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysik A/Optik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>198</id>
    <revision>
      <id>55384</id>
      <parentid>55377</parentid>
      <timestamp>2024-04-22T17:48:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>allstå &gt; alltså</comment>
      <origin>55384</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15071" sha1="09wiywsr7k5cp67snqkmb87x4l01n2n" xml:space="preserve">{{Fysik A-B Sidhuvud}}


'''Optik''' är den del av fysiken som beskriver ljusets egenskaper och vad som händer när ljuset träffar på materia. 

== Ljuskällor ==
{| align=center width=100% height=200 border=1
| align=center | Bild: ''Ljuskällor''
|}

Föremål som sänder ut ljus kallas för ljuskällor. Exempel på ljuskällor är solen, stjärnorna, glödlampor och datorskärmar. 

Vi ska här använda strålar som en modell för ljus. I verkligheten består inte ljuset av strålar, men det är mycket praktiskt att använda denna modell för att förstå hur t.ex. kikare och speglar fungerar. Vi nöjer oss alltså med denna förenklade modell av ljuset för tillfället.

&lt;br clear=left&gt;
{| width=100% height=200 border=1
| align=center | Bild: ''Divergerande ljusstrålar''
| align=center | Bild: ''Parallella ljusstrålar''
| align=center | Bild: ''Konvergerande ljusstrålar''
|}

En ljuskälla är också materia och varje punkt på ljuskällan sänder ut ljus åt olika håll. Detta att ljuset sprider sig kallas '''divergens''', man säger att ljuskällans alla ljusstrålar är divergenta ljusknippen. 

Solen är vår viktigaste ljuskälla och vi befinner oss mycket långt från den. De ljusknippen solen sänder ut divergerar precis som vilken lampa som helst. Men p.g.a. av jordens litenhet och det stora avståndet blir divergensen mellan solens strålar som träffar oss mycket liten. Man brukar därför betrakta dessa strålknippen som '''parallella'''. Man kan också åstadkomma parallella strålknippen med hjälp av speglar och linser.

Med speglar och linser kan man också få strålknippen att falla in mot en gemensam punkt. De kallas då '''konvergenta'''.

Med speglar och linser kan man omvandla de olika typerna av strålknippen till varandra. Det är detta som görs i t.ex. en kamera och ett mikroskop. 

&lt;br clear=left&gt;

== Reflektion ==
När ljuset träffar på materia studsar ljuset mot föremålet och byter riktning - det reflekteras. Det är genom ljusets reflektioner som vi kan se de föremål omkring oss som inte sänder ut något eget ljus. 

Det kan tyckas så självklart att det inte behöver någon närmare undersökning. Låt oss ändå titta närmare på detta. Om man riktar en strimma ljus mot en vit vägg ser man en ljus prick på väggen. Om man istället riktar ljuset mot en ren spegelyta ser man däremot ingen ljusprick. Orsaken till detta beror på hur ljuset reflekteras mot ytan. Mot den vita väggen sker en diffus reflektion men mot spegeln sker en regelbunden reflektion.

&lt;br clear=left&gt;
=== Regelbunden reflektion ===
{| width=100% height=200 border=1
| align=center width=50% | Bild: ''Regelbunden reflektion''
| align=center width=50% | Bild: ''Diffus reflektion''
|}

Ljuset träffar en plan yta i en punkt. Den linje som går rätt ut från ytan i den punkten kallas för punktens '''normal'''. Ljuset bryts mot ytan så att dess '''infallsvinkel''' gentemot normalen blir lika stor som dess '''reflektionsvinkel'''. Detta kan vi formulera som en fysikalisk lag. Om vi döper infallsvinkeln till ''i'' och reflektionsvinkeln till ''r'' får vi sambandet:

: ''i = r''

Vi kan kontrollera att verkligheten verkligen följer detta samband i ett experiment. Genom att undersöka vilka infallsvinklar som ger vilka reflektionsvinklar kan vi konstatera att sambandet verkligen stämmer. Åtminstone för ljusreflektioner i speglar.

=== Diffus reflektion ===
Till skillnad från en spegel utgör en vit vägg inte en helt plan yta. Den består av små ojämnheter. När vi riktar vårt ljus mot väggen bryts dess strålar mot den skrovliga ytan och reflekteras åt olika håll. Man kan betrakta den vita väggen som en mängd pyttesmå plan, som var och en reflekterar ljuset åt olika håll. Det är detta som gör att vi kan se den ljusa punkten från olika håll. När ljuset träffade spegeln bröts ljusets strålar åt endast ett håll och blev därför bara synligt från ett håll. 

&lt;br clear=left&gt;
=== Avbildning ===
{| width=100% height=200 border=1
| align=center | Bild: ''Konvergenta strålar reflekteras mot en spegel.''
| align=center | Bild: ''Ett öga registrerar strålarna men uppfattar inte reflektionen.''
| align=center | Bild: ''Uppställning med vinklar och normal angivna.''
|}

I en spegel reflekteras ljuset så regelbundet att vi ser en bild av de föremål som ljuset kommer ifrån. Reflektionen i en spegel följer samma fysikaliska lag som reflektioner på andra ytor. Man kan använda detta faktum till att göra en konstruktion som visar hur en spegelbild uppkommer.

{| align=right width=200 height=200 border=1
| align=center | Bild: ''Enkel teckning på rutat papper.''
|}

# Rita en spegel sedd från sidan på ett rutat papper.
# Lägg in en punkt A och rita in ett divergerande strålknippe som träffar spegeln i punkten P som ovan.
# De divergerande strålarna träffar spegeln i olika vinklar. Rita ut infallsvinklar, normaler och reflektionsvinklar för varje stråle. 
# Rita nu in ett öga som träffas av det reflekterade strålknippet. Ögat ser inte reflektionen utan uppfattar det som att strålarna divergerar från en punkt innanför spegelns yta. Vi kallar punkten för A'.
# Förläng strålarna så att de möts i A'. Denna punkt är punkten A:s spegelbild.
# Om du jämför avståndet mellan A och spegeln samt A' och spegeln märker du att de är lika. Man säger att spegeln har skapat en '''skenbild''' eller en '''virtuell bild''' av A. Spegelns '''''avbildning''''' A' är identisk med A. Om A befinner sig ''x'' cm fån spegeln befinner sig också A' ''x'' cm från spegeln.

&lt;br clear=left&gt;

== Brytning ==
{| width=100% height=200 border=1
| align=center width=50% | Bild: ''Linjal doppad i ett vattenglas. Linjalen ser ut att vara bruten. Avstånden ser ut att minska.''
| align=center width=50% | Bild: ''Illustration som visar hur ljusets bryts i vatten.''
|}

Som vi lärde oss i exemplet med spegeln uppfattar våra hjärnor det som att ljuset alltid färdas längs en rät linje. Vi uppfattar inte huruvida ljuset har reflekterats innan vi registrerar det. Vi uppfattar alltså bilden i en jämn spegelyta som verklig men uppfattar egentligen inte spegelns yta. 

När vi tittar ned i vatten gör sig denna &quot;tröghet&quot; i hjärnan också påmind. Vi uppfattar inte hur ljuset bryts i vatten ytan utan upplever det som att föremålen är deformerade.

När en ljusstråle färdas från ett transparent medium till ett annat bryts det i gränssnittet mellan medierna. Vi tittar närmare på hur det går till.

{| width=100% height=200 border=1
| align=center width=50% | Bild: ''Konstruktion av en ljusstråle som både bryts i och reflekteras mot en vattenyta.''
| align=center width=50% | Bild: ''Motsvarande för glas. Ljuset bryts kraftigare, reflexionen är den samma.''
|}

Vi låter en knippa med parallellt ljus falla in mot en vattenyta. Ljuset reflekteras som i en spegel men en del av ljuset fortsätter ner i vattnet. Ljusets riktning ändras i vattenytan - det bryts av mot ytans normal. Den nya vinkeln kallas för '''brytningvinkeln''', ''b'', och den är mindre än infallsvinkeln ''i''. Samma sak händer om vi låter ljuset träffa glas men då blir brytningsvinkeln ändå mindre. Hur mycket ljuset bryts beror alltså materialet som de färdas genom.

&lt;br clear=all&gt;
{| align=right width=200 height=200 border=1
| align=center | Bild: ''Konstruktion av en ljusstråle som träffar vatten i 90&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt; vinkel.''
|}

Om vi låter ljuset falla in i en rät vinkel mot vattnet bryts inte ljuset. När vi ser rakt ned i stilla stående vatten uppfattar vi alltså föremålen i vattnet så som de verkligen ser ut.

&lt;br clear=all&gt;
{| width=100% height=200 border=1
| align=center width=50% | Bild: ''Ljuset färdas genom ett rätblock av glas och bryts två gånger.''
| align=center width=50% | Bild: ''Flera olika ljusstrålar som färdas genom plast, glas, luft och vatten i olika kombinationer.''
|}

När ljus går från ett medium med lägre densitet till ett medium med högre densitet bryts det ''mot'' gränssnittets normal. När det tvärtom går från ett optiskt tätare medium till ett optiskt tunnare, bryts det från normalen. Alla optiska medier kan ges ett speciellt '''brytningsindex''' ''n'' genom att man formulerar förhållandet mellan infallsvinkeln och brytningsvinkeln för ett medium som en fysikalisk lag. Vi ger luft brytningsindex 1,00 och jämför andra medium med luft. 

: '''Den allmänna brytningslagen:'''
: &lt;big&gt;&lt;math&gt;n_1 \sin v_1 = n_2 \sin v_2&lt;/math&gt;&lt;/big&gt;

Med detta samband kan vi även jämföra brytningsindex mellan andra medium än luft direkt med varandra.

&lt;br clear=all&gt;

=== Totalreflektion ===
{| width=100% height=200 border=1
| align=center width=33% | Bild: ''Ljus går från glas till luft. Reflexion och brytning. Brytningsvinkel &lt; 90&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.''
| align=center width=33% | Bild: ''Vinkeln ökas. Brytningsvinkel = 90&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;..''
| align=center width=33% | Bild: ''Vinkeln ökas ytterligare. Brytningsvinkeln &gt; 90&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;..''
|}

Brytningsvinkeln hos ett medium anger hur mycket det bryts när det övergår till ett annat medium. När ljus färdas från ett tätare medium till ett tunnare är ju brytningsvinkeln större än infallsvinkeln. Om man låter infallsvinkel successivt öka kommer brytningsvinkeln till slut att närma sig en gränsvärde då inget ljus passerar gränssnittet utan allt ljus reflekteras, man har uppnått en '''totalreflektion'''. Brytningsvinkeln blir alltså 90&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;. När brytningsvinkeln är 90 grader kallas infallsvinkeln för ''gränsvinkel''' ''g''. 

&lt;br clear=all&gt;
{| width=100% height=200 border=1
| align=center width=50% | Bild: ''Reflex''
| align=center width=50% | Bild: ''Glasfiberoptik.''
|}

Totalreflexion använder vi dagligen till t.ex. reflexer och fiberoptik. 

: ...

== Prismor ==
{| width=100% height=200 border=1
| align=center width=50% | Bild: ''En ljusstråle passerar ett prisma och bryts två gånger.''
| align=center width=50% | Bild: ''Konstruktion med vinklar angivna.''
|}

Ett prisma är en transparent, geometrisk kropp med två eller flera snedställda ytor. När ljuset passerar prismat bryts det två gånger: När det faller in i prismat bryts det mot ytans normal och när det lämnar glaset bryts det från ytans normal. Eftersom de två ytornas normaler pekar i olika riktningar bryts ljuset åt samma håll (men inte nödvändigtvis lika mycket). Ljusets riktning ändras alltså när det passerar genom prismat. 

: '''...räkneexempel...'''

&lt;br clear=all&gt;
=== Dispersion ===
{| align=left width=200 height=200 border=1
| align=center | Bild: ''Schematisk bild av ett prisma med färgspektra.''
|}

När ljuset passerar genom prismat händer något mer. Ljuset delar på sig och om vi låter det landa på en vit yta ser vi ett regnbågsmönster av olika färger. Detta beror på att vitt ljus är ljus som är sammansatt av alla s.k. spektralfärger. Vi kommer att titta mer på färger mer på ljus och färger färger i avsnittet [[Fysik A/Optik#Färger|Färger]]. För tillfället nöjer vi oss med att konstatera att vit ljus är sammansatt av ljus med olika färger och ljus med olika färger bryts olika mycket när det passerar glasytan i prismat.

&lt;br clear=all&gt;
: '''...räkneexempel som ovan men med olika brytningsindex för olika färger...'''

== Linser ==
{| width=100% border=1
| height=200 align=center width=25% | Bild: ''Två prismor bildar en lins.''
| align=center width=25% | Bild: ''Fyra prismor bildar en lins.''
| align=center width=25% | Bild: ''Åtta prismor bildar en lins.''
| align=center width=25% | Bild: ''En lins kan betraktas som oändligt många prismor.''
|- height=200 
| align=center width=25% | Bild: ''En lins med strålar som sammanfaller i brännpunkten.''
| align=center width=25% | Bild: ''En lins med båda brännpunkterna angivna.''
| align=center width=25% | Bild: ''En lins med olika brännvidder på var sin sida.''
| align=center width=25% | Bild: ''Ljusstrålar i snedda vinklar + lins &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt; fokalplan.''
|- height=200 
| align=center width=25% | Bild: ''En glaskula''
| &amp;nbsp;
| &amp;nbsp;
| &amp;nbsp;
|}

När ljuset passerar ett prisma bryts det två gånger åt samma håll. Om man sätter ihop två prismor och låter ljuset passera båda möts ljuset på andra sidan i ett gemensamt fält. Ju fler prismor man använder på detta sätt desto mindre blir detta gemensamma fält. En lins kan man tänka sig som oändligt många prismor och parallella strålar förenas på motsatt sida av linsen i en enda punkt. En sådan lins kallas därför för '''samlingslins''' eller '''positiv lins''' och punkten där ljusstrålarna möts kallas för '''brännpunkt''' (det kan bli väldigt varmt i den punkten efter ett tag) eller '''fokus'''. Avstånd till brännpunkten kallas för linsens '''brännvidd'''.

Även parallella strålknippen som träffar linsen i en sned vinkel sammanstrålar på motsatt sida. Deras gemensamma punkt ligger i ett plan centrerat kring brännpunkten. Allt parallellt ljus som träffar linsen möts i punkter på detta plan som heter '''fokalplanet'''. 


Linsers förmåga att bryta ljuset, dvs dess brännnvidd, kallas för '''brytningsstyrka'''. Brytningsstyrkan brukar mätas i '''dioptrier''', D, som mäts i enheten m&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;. En lins med en brännvidd på 50 cm har alltså brytningsstyrkan &lt;math&gt;1/0.5 D = 2 D = +2.0 D&lt;/math&gt;.

{| width=100% height=200 border=1
| align=center width=50% | Bild: ''Flera prismor bildar en negativ lins.''
| align=center width=50% | Bild: ''En negativ lins.''
|}

Om man som i föregående exempel sätter ihop prismorna men i motsatt ordning, kommer prismorna istället att göra att ljusstrålarna divergerar på motsatt sida. En '''spridningslins''' eller '''negativ lins''' har ljust den egenskapen att den sprider ljuset så att det ser ut att komma från en punkt framför linsen. En negativ lins har alltså en negativ brännvid och saknar fokalplan. 

=== Avbildning ===

=== Förstoring ===

== Optiska instrument ==
=== Kameran ===
=== Kikaren ===
Med en kikare kan man se längre genom att kombinera konvexa och konkava speglar. I början av kikaren har man ett så kallat &quot;okular&quot; och det är den linsen i kikaren som är mest förstorad. Det är den änden man placerar ögat framför.

=== Mikroskopet ===

=== Ögat ===

== Färger ==
=== Färgaddition ===
=== Färgsubtraktion ===

== Buktiga speglar ==

En '''konvex''' spegel (som buktar utåt) används bla i backspeglar i bilar, man får ett stort synfält men bilden är förminskad, det beror på att spegeln reflekterar ljuset '''divergent'''.
En '''konkav''' spegel (som buktar inåt) används bla i sminkspeglar och ger en förstorad bild om man är '''innanför brännpunkten''', men en bild som är uppochned om man kommer '''utanför brännpunkten'''. Spegeln reflekterar ljuset '''konvergent'''.

{{stub}}
[[Kategori:Fysik A]]


[[de:Optik]]
[[en:Optics]]
[[fr:Optique]]
[[pt:Introdução à Física/Óptica]]
[[nl:Fysica/Optica]]</text>
      <sha1>09wiywsr7k5cp67snqkmb87x4l01n2n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering i ANSI-C/Villkorssatser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>200</id>
    <revision>
      <id>25170</id>
      <parentid>23501</parentid>
      <timestamp>2009-10-03T10:23:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>länkfix</comment>
      <origin>25170</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5983" sha1="9nh2b6nx4e7e5l7qzlkdaveky8evksy" xml:space="preserve">{{ PANSI-C Sidhuvud }} 

= Villkorssatser =

== Att Ställa villkor ==
Det vanligaste sättet att ställa ett villkor i ANSI-C är med [[Programmering i ANSI-C/Nyckelord|nyckelordet]] '''if''', (''om''). Funktionen testar om ett uttryck är sant eller falskt med olika jämförelseoperatorer. Se [[Programmering i ANSI-C/Tabeller#Teckenuppsättning|teckenuppsättning]] för en lista på dessa operatorer. Men villkoret kan även vara värdet på en variabel eller ett returvärde från ett funktionsanrop. Ett uttryck är falskt om resultatet av jämförelsen, värdet på variabeln eller returbeloppet är lika med noll (0). Alla övriga värden betraktas som sanna uttryck. 

En god regel är att '''alltid''' använda '{' och '}' tecken i alla villkorssatser. Det är visserligen inte nödvändigt, men om man lägger till en rad i t.ex if-satsen vid ett senare tillfälle så är allt på plats och man behöver inte lägga till dem senare. Det är också en risk, att man lägger till en rad och att den kommer att evalueras varje gång. T.ex:

 y = 0; 
 if (x) 
 {
    y = 1;
    y += 7;
 }

och 

 y = 0; 
 if (x) 
    y = 1;
    y +=7;   /* Evalueras alltid oavsett om x är större än noll eller inte */

kommer i första fallet allt leda till att 'y' är 8 '''om''' 'x' är större än noll, annars noll. Men, i andra fallet kommer 'y' alltid att vara minst 7, och kanske även 8, om 'x' är större än noll.
 
Följande lilla programexempel kan användas för att testa om ett inmatat värde anses vara sant eller falskt:

 '''/* Testa om ett värde är sant eller falskt */'''
 
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main( void )
 {
     int x;
 
     printf ( &quot;\nAnge ett värde ? &quot; );
     scanf( &quot;%i&quot;, &amp;x );
 
     if ( x )
     {
         printf ( &quot;Det är sant \n&quot; );
     }
     else
     {
         printf ( &quot;Det är falskt \n&quot; );
     }
 
     return ( 0 );
 }

== Exempel ==

{| cellpadding=&quot;6&quot; width=&quot;100%&quot; 
|bgcolor=&quot;#E7F0FF&quot; align=&quot;left&quot;|
 '''/* &quot;Gissa ett tal&quot;, ett exempel på användandet av villkorssatser */'''
 
 ''01'' #include &lt;stdio.h&gt;
 ''01'' #include &lt;stdlib.h&gt;
 ''01'' #include &lt;time.h&gt;
 
 ''02'' #define RND ( ( float ) rand ( ) / RAND_MAX )
 
 ''03'' int main( void )
 ''04'' {
 ''05''     int tal;
 ''05''     int gissning;
 ''05''     int antal = 0;
 
 ''06''     puts ( &quot;Gissa ett tal mellan 0 och 100, (tryck [Retur] för att starta)&quot; );
 ''07''     getchar ( );
 ''08''     srand( clock ( ) );
 ''09''     tal = RND * 100;
 
 ''10''     do
 ''04''     {
 ''11''         printf ( &quot;\nVilket tal tror du att det är ? &quot; );
 '' ''          
 ''12''         scanf ( &quot;%d&quot;, &amp;gissning );
 ''13''         if ( gissning &lt; 0 || gissning &gt; 100 )
 ''13''         {         
 ''06''   	     puts ( &quot;Ogiltigt värde! Försök igen.&quot; );
 ''13''         }
 ''14''         else
 ''04''         {
 ''13''             if ( gissning &lt; tal ) 
 ''13''             {
 ''06''                 puts ( &quot;Talet är för litet!&quot; );
 ''13''             }
 ''15''             else if ( gissning &gt; tal )
 ''15''             {
 ''06''                puts ( &quot;Talet är för stort!&quot; );
 ''15''             }
 ''16''             antal++;
 ''04''         }
 ''17''     } while ( gissning != tal );
 
 ''11''     printf ( &quot;\nRätt gissat! Du klarade det på %i försök\n&quot;, antal );
 
 ''16''     return ( 0 );
 ''04'' }
'' '''O.B.S.''' radnumreringen tillhör inte den egentliga källkoden.''
 
*01; [[Programmering i ANSI-C/Preprocessorn|Preprocessordirektiv]] som inkluderar ett av [[Programmering i ANSI-C/Standardbibliotek|standardbiblioteken]].
*02; Preprocessordirektiv som skapar ett makro. I det här fallet skapar makrot ett slumtal på flyttalsformat med ett värde mellan 0,0 och 1,0.
*03; Funktionshuvud för huvudfunktionen &quot;main&quot;, (vilket också är den enda funktionen som deklareras i det här exemplet).
*04; Klammrarna &quot;{...}&quot; anger en programdel. En programdel innehåller flera kommandon och klamrarnas funktion är att avgränsa dessa. 
*05; Skapar variabel. Först ett [[Programmering i ANSI-C/Nyckelord|nyckelord]] som anger variabelns typ sedan variabelns namn och till sist, om det behövs, anges ett startvärde.
*06; Skriver ut en textsträng till bildskärmen, (&quot;stdout&quot;).
*07; Matar in ett tecken från tangentbordet  (&quot;stdin&quot;) = invänta användarens respons.
*08; Initierar slumptalsgeneratorn. &quot;clock&quot; anger antalet ticks sedan programmet startades. Programmet inväntar användaren i den tidigare raden för att det skall bli olika serier varje gång.
*09; Skapar talet som skall gissas med hjälp av slumptalsgeneratorn och lagrar det i variabeln &quot;tal&quot;.
*10; '''do''' anger starten på gissningsslingan som kommer att upprepas tills användaren gissat rätt tal, se även 17 nedan som är slutet på slingan där villkoret ställs.
*11; Skrivet ut en ledtext till bildskärmen, (&quot;stdout&quot;).
*12; Matar in en textsträng från tangentbordet (&quot;stdin&quot;) och omvandlar den till ett heltal som lagras i variabeln &quot;gissning&quot;.
*13; Villkoret '''if''' kommer att utföra raden, (eller raderna), efter satsen, endast om villkoret inom parenteserna &quot;(...)&quot; är SANT annars inte. Här testas om &quot;gissning&quot; är ett otillåtet värde. Det dubbla stående strecket &quot;||&quot; anger 'eller' och tillåter på så sätt att två, eller flera, olika villkor anges. Uttrycket är alltså SANT om &quot;gissning&quot; &lt; 0 eller om &quot;gissning&quot; &gt; 100.
*14; Instruktionenra inom klamrarna &quot;{...}&quot; efter '''else'''-satsen kommer endast att utföras om uttrycket i den tidigare '''if'''-satsen inte är SANT.
*15; '''else if''' ställer ett nytt villkor om det i den tidigare '''if'''-satsen inte är SANT.
*16; Ökar variabeln som räknar antalet gissningar. '''++''' anger att den skall ökas med ett (1).  
*17; '''while''' kommer att upprepa slingan som inleds med '''do''' på rad 10 så länge uttycket inom parentesen &quot;(...)&quot; är SANT. '''!=''' betyder inte lika med och slingan kommer alltså upprepas så länge &quot;gissning&quot; inte är lika med &quot;tal&quot;.
|}

[[Kategori:Programmering i ANSI-C]]</text>
      <sha1>9nh2b6nx4e7e5l7qzlkdaveky8evksy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Sitenotice</title>
    <ns>8</ns>
    <id>202</id>
    <revision>
      <id>49910</id>
      <parentid>26690</parentid>
      <timestamp>2020-12-10T13:11:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>fix [[Special:LintErrors/obsolete-tag|obsolete &lt;center&gt; tags]]</comment>
      <origin>49910</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="266" sha1="qrk94v3mh4nlwi6gb3x0alpkxcq963b" xml:space="preserve">&lt;!--
Meddelanden här kommer att visas överst på varje sida i svenska Wikibooks.
--&gt;
&lt;div class=&quot;center&quot;&gt;&lt;small&gt;Emigrerat hit från Wikipedia? Glöm inte att läsa vad det finns för [[Hjälp:Wikibooks för Wikipedianer|skillnader mellan projekten]]!&lt;/small&gt;&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>qrk94v3mh4nlwi6gb3x0alpkxcq963b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Faktablad/Komplex multiplikation med reella tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>204</id>
    <revision>
      <id>19973</id>
      <parentid>19972</parentid>
      <timestamp>2008-05-11T21:58:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19973</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2501" sha1="jw921ps97yck6uhkf44k8sg1qj95sfb" xml:space="preserve">{{Faktablad}}

== Komplex multiplikation med reella tal ==
En multiplikation med komplexa tal är detsamma som en vektorrotation i två dimensioner. Därför kan man betrakta det som en operation på en punkt i ett tvådimensionellt koordinatsystem. Antag att du har det komplexa talet ''z'', det består av en realdel, Re ''z'' = ''x'', och en imaginärdel, Im ''z'' = ''y'' :

:&lt;math&gt; \ {z = [x, y]}&lt;/math&gt;

Nu vill vi multiplicera ''z'' med ett annat komplext tal, ''c'', och då skapa det nya komplexa talet ''z´''. Det uttrycks med komplexa tal på samma sätt som all annan multiplikation:

:&lt;math&gt; \ {z' = zc}&lt;/math&gt;

Men det är inte till mycket hjälp om du vill göra beräkningen för hand med papper och penna. Vad som då måste göras är att bryta ned det komplexa talet ''z'' till de två rella talen ''x'' och ''y'', och talet ''c'' till ''a'' och ''b''. Nästa steg är att först beräkna den nya realdelen ''x´'' och efter det den nya imaginärdelen ''y´''. För att göra det brukas en formel i två led:

:&lt;math&gt; \ {x' = xa - yb}&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ {y' = xb + ya}&lt;/math&gt;

Resultaten ''x´'' och ''y´'' bildar sedan real- och imaginärdelarna i det nya komplexa talet ''z´'':

:&lt;math&gt; \ {z' = [x', y']}&lt;/math&gt;

Vid kvadrering av komplexa tal, &lt;math&gt; \ {z \cdot z}&lt;/math&gt;, kan formeln ovan med algebraiska metoder förenklas något:

:&lt;math&gt; \ {z' = z^2}&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ {x' = x^2- y^2}&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ {y' = 2xy}&lt;/math&gt;


==Ett exempel:==
{| border=&quot;1&quot; align=&quot;right&quot; width=&quot;256px&quot;|
|[[Bild:Komplex multiplikation.gif|256px]]
|}
:&lt;math&gt; \ {x = 1,2}&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ {y = 1,9}&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ {a = -1,7}&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ {b = 1,2}&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ {x' = -4,32}&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ {y' = -1,79}&lt;/math&gt;

===Övningar:===

:'''1''', Beräkna:
::[ 1.0, 0.0 ] · [ 0.0, 1.0 ]

:'''2''', Beräkna:
::[ 3.0, 4.0 ] · [ 12.0, 16.0 ]

==Absolutbeloppet==
Ett komplext tals absolutbelopp motsvaras av längden på pilarna i bilden ovan. Absolutbeloppet noteras med en vertikal linje på var sida om variabeln:

:&lt;math&gt; \ |z|&lt;/math&gt;

För att beräkna absolutbeloppet så dras roten ur summan av real och imginärdelarnas kvadrater:

:&lt;math&gt; \ |z| = \sqrt{x^2+y^2} &lt;/math&gt;

===Övningar:===

:'''3''', Beräkna:
::Absolutbeloppen för &lt;math&gt;z&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;c&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;z&lt;/math&gt;´ i dom två räkneexemplen ovan.

:'''4''', Beräkna:
::Absolutbeloppen för &lt;math&gt;z&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;c&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;z&lt;/math&gt;´ i bildexemplet ovan och avrunda till tre decimaler.


[[/Facit/]]</text>
      <sha1>jw921ps97yck6uhkf44k8sg1qj95sfb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Komplex multiplikation.gif</title>
    <ns>6</ns>
    <id>206</id>
    <revision>
      <id>3130</id>
      <parentid>1012</parentid>
      <timestamp>2004-10-08T15:17:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Solkoll~svwikibooks</username>
        <id>5</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>3130</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="156" sha1="l4kvo8xnc8z92n2yjn880j8fyk4demm" xml:space="preserve">[[Komplex multiplikation med reella tal]]

&lt;hr&gt;
&lt;center&gt;Bilden renderad av [[Användare:Solkoll|Solkoll]]&lt;/center&gt;

{{PD}}

[[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]]</text>
      <sha1>l4kvo8xnc8z92n2yjn880j8fyk4demm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Faktablad/Komplex multiplikation med reella tal/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>207</id>
    <revision>
      <id>23611</id>
      <parentid>19592</parentid>
      <timestamp>2009-03-15T11:00:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23611</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="484" sha1="ivtbb5wrrpj4kzkq9c3vg2i15hmp74c" xml:space="preserve">{{Faktablad}}

== Komplex multiplikation med reella tal/Facit ==

===1===
:&lt;math&gt; \ {z' = [0.0, 1.0]}&lt;/math&gt;

===2===
:&lt;math&gt; \ {z' = [-28.0, 96.0]}&lt;/math&gt;

===3===
====a:====
:&lt;math&gt; \ |z| = 1,0 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ |c| = 1,0 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ |z'| = 1,0 &lt;/math&gt;

====b:====
:&lt;math&gt; \ |z| = 5,0 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ |c| = 20,0 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ |z'| = 100,0 &lt;/math&gt;

===4===
:&lt;math&gt; \ |z| \approx 2,247 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ |c| \approx 2,080 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \ |z'| \approx 4,676 &lt;/math&gt;

&lt;hr&gt;</text>
      <sha1>ivtbb5wrrpj4kzkq9c3vg2i15hmp74c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Bilder</title>
    <ns>14</ns>
    <id>210</id>
    <revision>
      <id>42809</id>
      <parentid>36514</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T01:11:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Romaine</username>
        <id>1072</id>
      </contributor>
      <comment>--&gt; Wikidata</comment>
      <origin>42809</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="77" sha1="32v6k6wauwbfkk35zac2bumi70akm2l" xml:space="preserve">En länksamling till de bilder som finns i wikibooks.

[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>32v6k6wauwbfkk35zac2bumi70akm2l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:PD</title>
    <ns>10</ns>
    <id>211</id>
    <revision>
      <id>38792</id>
      <parentid>38791</parentid>
      <timestamp>2013-05-14T13:05:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>38792</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="663" sha1="1qjlcp3wgma6zuv3ro7yl4zt87tsmxp" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;width: 90%; padding: 0px; border: 1px solid gray; margin: 0 auto; text-align: left;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;
{| cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
| bgcolor=&quot;#F0FFF7&quot; align=&quot;left&quot; |[[File:Pd ikon_1.GIF|30px|]]
| bgcolor=&quot;#F0FFF7&quot; align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot;|&lt;small&gt;''Den här bilden har gjorts tillgänglig som &quot;allmänrätt&quot; ([[W:public domain|public domain]]) av [[W:upphovsman|upphovsman]]nen eller också har [[W:upphovsrätt|upphovsrätt]]en upphört. Detta gäller i hela världen[[Mall:PD|.]] Se mer information om [[Wikipedia:Copyrights|Wikipedias hållning i upphovsrättsliga frågor]].''&lt;/small&gt;
|}
&lt;/div&gt;

[[Kategori:Public domain-bilder|{{PAGENAME}}]]</text>
      <sha1>1qjlcp3wgma6zuv3ro7yl4zt87tsmxp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Public domain-bilder</title>
    <ns>14</ns>
    <id>213</id>
    <revision>
      <id>42821</id>
      <parentid>36515</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T14:56:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dexbot</username>
        <id>4990</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: removing existed iw links in Wikidata</comment>
      <origin>42821</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="108" sha1="jpb8mqrglpmcx7ae7vacw7u1j32zp34" xml:space="preserve">Bilder som finns i wikibooks som är allmänrätt, ([[w:public domain|public domain]]).

[[Kategori:Bilder]]</text>
      <sha1>jpb8mqrglpmcx7ae7vacw7u1j32zp34</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Bilder med GFDL-licens</title>
    <ns>14</ns>
    <id>215</id>
    <revision>
      <id>42810</id>
      <parentid>23823</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T02:16:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Romaine</username>
        <id>1072</id>
      </contributor>
      <comment>--&gt; Wikidata</comment>
      <origin>42810</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="100" sha1="eqjaygjcjrkg3j9yx5bqjtim732b8oj" xml:space="preserve">Bilder på wikibooks som är licenserade under '''Gnu Free Document License'''.

[[Kategori:Bilder]]</text>
      <sha1>eqjaygjcjrkg3j9yx5bqjtim732b8oj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Subcategorycount</title>
    <ns>8</ns>
    <id>216</id>
    <revision>
      <id>3139</id>
      <parentid>1026</parentid>
      <timestamp>2004-10-09T09:37:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mike</username>
        <id>6</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>då kör vi html istället...</comment>
      <origin>3139</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="1nb45foeuuos1jp73kikfuqb0ag7n8n" xml:space="preserve">Det finns &lt;b&gt;$1&lt;/b&gt; underkategorier till denna kategorin.</text>
      <sha1>1nb45foeuuos1jp73kikfuqb0ag7n8n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wolfram</title>
    <ns>0</ns>
    <id>228</id>
    <revision>
      <id>46922</id>
      <parentid>37292</parentid>
      <timestamp>2017-02-15T10:13:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>tar bort {{radera|encyklopedibörjan}} - i sig inget fel</comment>
      <origin>46922</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="844" sha1="5c7e2wqa6arn0czgv4os3qhi6pikz8u" xml:space="preserve">== Allmänt ==
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Namn:'''
|Volfram
|'''Elementnummer:'''
|74
|-
|'''Symbol:'''
|W
|'''Atomvikt:'''
|183.84 u
|-
|'''Block:'''
|d
|'''Upptäckt:'''
|1783
|-
|'''Täthet:'''
|19.26 g/cm³
|'''Atomradie:'''
|137 pm
|-
|}

== Tillstånd ==
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Smältpunkt:'''
|3421.85 &amp;deg;C
|'''Elementnummer:'''
|74
|-
|}

== Energier ==
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Joniseringsenergi:'''
|798 kJ/mol
|'''Elektronegativitet:'''
|2.36
|-
|}

== Övrigt ==
Volfram benämns: Tungsten på engelska, Wolfram på Tyska, Tungstène på franska &amp; Wolframio på spanska.

== Extrna länkar ==
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|[http://www.webelements.com/webelements/elements/text/W/key.html Webelements]
|-
|[http://www.ktf-split.hr/periodni/en/w.html Ktf-Split]
|}
{{stub}}

[[Kategori:Kemi]]</text>
      <sha1>5c7e2wqa6arn0czgv4os3qhi6pikz8u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Derivering och integrering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>229</id>
    <revision>
      <id>42517</id>
      <parentid>42516</parentid>
      <timestamp>2015-01-14T09:19:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>195.178.233.149</ip>
      </contributor>
      <origin>42517</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6726" sha1="ijjq9cd6egws71ve2uszf0khqolb6ky" xml:space="preserve">Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].

=Deriveringsregler=
Låt &lt;math&gt;x\in \mathbb{R} &lt;/math&gt;, &lt;math&gt;n\in \mathbb{Z}^+&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;a\in \mathbb{R}&lt;/math&gt;.

&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5px&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;'''Funktion&lt;br&gt;'''&lt;/td&gt; 
&lt;td&gt;'''Derivata&lt;br&gt;'''&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;'''Primitiv funktion&lt;br&gt;'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;y=f\left ( x \right )&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;f^\prime(x)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\int f(x)dx\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;x^a\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;ax^{a-1}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac{x^{a+1}}{a+1}&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{x}  (x\ne 0) \,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;- \frac {1}{x^2}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\ln |x|\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{2 \sqrt x}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac{2}{3}x^{3/2} &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac{1}{x^n}&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;-\frac{n}{x^{n+1}}&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\begin{cases} \frac{x^{1-n}}{1-n}, &amp; n\ne 1 \\ \ln|x|, &amp; n=1 \end{cases}&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;e^{x}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;e^{x}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;e^{x}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^x \quad (a&gt;0,\ a \ne 1)&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a^x\cdot\ln a&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac{a^x}{\ln a}&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\ln x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{x} \quad x\ne 0 \,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;x\ln {x-x}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\log _a x \quad (a,x&gt;0,\ a\ne 1)&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac{1}{x \ln a}&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac{x\ln{x-x}}{\ln a}&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{x+a}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac{-1}{(x+a)^2} &lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\ln |x+a|\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{(x-a)(x-b)}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{a-b}\ln \frac {|x-a|}{|x-b|}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{(x-a)^2}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;-\frac {1}{x-a}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{x^2+a^2}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{a} \arctan \frac {x}{a}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {x}{x^2+a^2}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{2} \ln (x^2+a^2)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt {x^2+a^2}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {x}{2} \sqrt {x^2+a^2} \ + \frac {a^2}{2} \ln (x+ \sqrt {x^2+a^2})\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt {x^2-a^2}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {x}{2} \sqrt {x^2-a^2} \ - \frac {a^2}{2} \ln |x+ \sqrt {x^2-a^2}|\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sqrt {a^2-x^2}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {x}{2} \sqrt {a^2-x^2} \ + \frac {a^2}{2} \ arc \ \sin \frac {x}{a}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{\sqrt {x^2+a^2}}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\ln (x+ \sqrt {x^2+a^2})\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{\sqrt {x^2-a^2}}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\ln |x+ \sqrt {x^2-a^2}|\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{\sqrt {a^2-x^2}}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\arcsin \frac{x}{a}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sin x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\cos x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;-\cos x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sin^2 x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{2} (x- \sin x \cos x)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{\sin x}=\csc x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;-\cos x \csc^2 x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\ln|\tan \frac {x}{2}|\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{\sin^2 x}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;- \cot x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\cos x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;-\sin x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sin x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\cos^2 x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{2} (x+ \sin x \cos x)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{\cos x}=\sec x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sin x \sec^2 x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\ln |\tan\ (\frac {x}{2} + \frac {\pi}{4})|\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {1}{\cos^2 x}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\tan x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\tan x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;1+ \tan^2 x=\frac {1}{\cos^2 x}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;-\ln |\cos x|\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\cot x\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;-(1+ \cot^2 x)=- \frac {1}{\sin^2 x}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\ln |\sin x|\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

=Derivator=

===Derivata av summa, produkt och kvot===

'''f(x)''' och '''g(x)''' är deriverbara funktioner

&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;'''Funktion&lt;br&gt;'''&lt;/td&gt; 
&lt;td&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;'''Derivata&lt;br&gt;'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;h(x)=f(x)+g(x)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &amp;nbsp; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;h'(x)=f'(x)+g'(x)\,\!&lt;/math&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;h(x)=f(x) \cdot g(x)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &amp;nbsp; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;h'(x)=f(x) \cdot g'(x)+ g(x) \cdot f'(x)\,\!&lt;/math&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; &amp;nbsp; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;eller&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {h'(x)}{h(x)}= \frac {f'(x)}{f(x)}+ \frac {g'(x)}{g(x)} \quad (f(x)\ och\ g(x) \ne 0)\,\!&lt;/math&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;h(x)= \frac {f(x)}{g(x)} \quad (g(x) \ne 0)\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt; &amp;nbsp; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;h'(x)= \frac {g(x) \cdot f'(x)-f(x) \cdot g'(x)}{[g(x)]^2}\,\!&lt;/math&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt; &amp;nbsp; &lt;/td&gt;
&lt;td&gt;eller&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\frac {h'(x)}{h(x)}= \frac {f'(x)}{f(x)}- \frac {g'(x)}{g(x)} \quad (f(x)\ och\ g(x) \ne 0)\,\!&lt;/math&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;


===Kedjeregeln===

Om '''y = f(x)''' och '''z = g(x)''' är två deriverbara funktioner, gäller

:&lt;math&gt;\frac {dy}{dx}= \frac {dy}{dz} \cdot \frac {dz}{dx} \,\!&lt;/math&gt;


För den sammansatta funktionen '''y = f(g(x))''' gäller

:&lt;math&gt;y'=f'(g(x)) \cdot g'(x) \,\!&lt;/math&gt;


===Gränsvärden===

:&lt;math&gt;\lim_{x \rightarrow \infty} \left( 1+ \frac {1}{x} \right)^x = e \qquad \lim_{x \rightarrow 0} \frac {e^x - 1}{x} = 1&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;


:&lt;math&gt;\lim_{x \rightarrow 0} \frac {\sin x}{x} = 1 \quad \text{(x uttryckt i radianer)} &lt;/math&gt;


:&lt;math&gt;\lim_{x \rightarrow 0^+} \frac {\ln(x+1)}{x} = 1 &lt;/math&gt;

=Integraler=

En godtycklig primitiv funktion till '''f(x)''' kan skrivas

:&lt;math&gt;\int f(x)\ dx=F(x) + C \,\!&lt;/math&gt; (C är en konstant)


===Integralberäkning och räkneregler===

:&lt;math&gt;\int_{a}^{b} f(x)\ dx=F(b)-F(a)= \left [ F(x) \right ]_{a}^{b}\,\!&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt;\int_{a}^{b} f(x)\ dx= \int_{a}^{c} f(x)\ dx+ \int_{c}^{b} f(x)\ dx\,\!&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt;\int_{a}^{b} [f(x) + g(x)]\ dx= \int_{a}^{b} f(x)\ dx+ \int_{a}^{b} g(x)\ dx\,\!&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt;\int_{a}^{b} k \cdot f(x)\ dx= \ k \cdot \int_{a}^{b} f(x)\ dx\,\!&lt;/math&gt;


===Partiell integration och substitution===

:&lt;math&gt;\int f(x)\ g(x)\ dx=\ F(x)\ g(x)\ - \int F(x)\ g'(x)\ dx\,\!&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt;\int_{a}^{b} f(g(x))\ g'(x)\ dx= \int_{g(a)}^{g(b)} f(t)\ dt\,\!&lt;/math&gt;

{{stub}}


[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>ijjq9cd6egws71ve2uszf0khqolb6ky</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Wiki.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>230</id>
    <revision>
      <id>3152</id>
      <timestamp>2004-11-28T16:00:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Väsk</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>Förslags på svensk logotyp</comment>
      <origin>3152</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28" sha1="cvh1nz5tvzdel4byx828g05ssjcih6r" xml:space="preserve">Förslags på svensk logotyp</text>
      <sha1>cvh1nz5tvzdel4byx828g05ssjcih6r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Geometri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>232</id>
    <revision>
      <id>47838</id>
      <parentid>47834</parentid>
      <timestamp>2018-01-10T21:41:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>B basytan, inte sidan; tar bort gammal felplacerad text</comment>
      <origin>47838</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1411" sha1="hijo9wo8ifcygnktullwihabmnd1zlq" xml:space="preserve">{{Utskriftssida|Faktablad/Geometri}}

=== 2D: Plangeometri ===
[[Bild:geometriska_former_2d.png|right|700px|Geometriska former, 2-d]]
====Rektangel och parallellogram====
:&lt;big&gt;&lt;math&gt;Area = bh&lt;/math&gt;&lt;/big&gt;

====Romb====
:&lt;math&gt;Area = bh = \frac{d_1d_2}{2}&lt;/math&gt;

====Parallelltrapets====
:&lt;math&gt;Area = \frac{h(a+b)}{2}&lt;/math&gt;

====Cirkel====
:Diameter = d = 2r
:Omkrets = 2 π r = π d
:Area = π r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

====Cirkelsektor====
:Båglängden = &lt;math&gt;\frac{v}{360}2\pi r&lt;/math&gt;


:&lt;math&gt;Area = \frac{v}{360}\pi r^2 = \frac{br}{2}&lt;/math&gt;


----

[[Bild:Geometri_Triangeln.png|right|500px|Tre trianglar]]
[[Bild:Triangle.Labels.svg|270px|right]]

====Triangel====


:&lt;math&gt;Area = (b h) / 2 =  {b c \sin\alpha \over 2}&lt;/math&gt;


:Pythagoras sats(Rätvinklig triangel): '''a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;+b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = c&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'''


:vinkelsumma = Va + Vb + Vc =180°

&lt;br&gt;
&lt;br&gt;

----

===3D: Rymdgeometri===
[[Bild:Geometriska_former_3d.png|right|700px|Rymdgeometriska former]]


Basarean, '''B''', beräknas lätt med den 2-dimensionella geometrin.

====Cylinder====
:Volym = '''π r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; h'''
:Mantelarea = '''2 π r h'''

====Pyramid====
:Volym = '''B h / 3'''

====Cirkulär kon====
:Volym = '''B h / 3
:Mantelarea = '''a π r'''
:'''a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + h&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'''

====Klot====
:Volym = '''4 π r&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; / 3'''
:Klotyta = '''4 π r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'''


[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>hijo9wo8ifcygnktullwihabmnd1zlq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Fysik/Mekanik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>233</id>
    <revision>
      <id>47830</id>
      <parentid>47822</parentid>
      <timestamp>2017-12-20T20:10:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Gör version 47822 av [[Special:Contributions/90.224.196.176|90.224.196.176]] ([[User talk:90.224.196.176|diskussion]]) ogjord: omotiverad borttagning</comment>
      <origin>47830</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4955" sha1="lakobl47j89e53te9yfp51mh544fz2j" xml:space="preserve">== Beteckningar, storheter och enheter ==
&lt;table WIDTH=&quot;75%&quot;&gt;&lt;tr&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #FFF7F7; border: solid 1px #FFBDBD; padding: 1em;&quot; valign=top&gt;
&lt;math&gt;A&lt;/math&gt; : arbete, Nm&lt;br&gt;
&lt;math&gt;a&lt;/math&gt; : acceleration, m/s&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;E&lt;/math&gt; : energi, J (Nm)&lt;br&gt;
&lt;math&gt;E_k&lt;/math&gt; : rörelseenergi, J (Nm)&lt;br&gt;
&lt;math&gt;E_p&lt;/math&gt; : lägesenergi, J (Nm)&lt;br&gt;
&lt;math&gt;F&lt;/math&gt; : kraft, N&lt;br&gt;
&lt;math&gt;G&lt;/math&gt; : allmänna gravitationskonstanten, Nm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;/kg&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;g&lt;/math&gt; : tyngdaccelerationen (tyngdfaktorn), m/s&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;h&lt;/math&gt; : höjd, m&lt;br&gt;
&lt;math&gt;I&lt;/math&gt; : impuls, Ns(kgm/s)&lt;br&gt;
&lt;math&gt;l&lt;/math&gt; : längd, m&lt;br&gt;
&lt;math&gt;M&lt;/math&gt; : kraftmoment, Nm&lt;br&gt;
&lt;math&gt;m&lt;/math&gt; : massa, kg&lt;br&gt;
&lt;math&gt;p&lt;/math&gt; : rörelsemängd, kgm/s&lt;br&gt;
&lt;math&gt;s&lt;/math&gt; : sträcka, m&lt;br&gt;
&lt;math&gt;t&lt;/math&gt; : tid, s&lt;br&gt;
&lt;math&gt;T&lt;/math&gt; : omloppstid, s&lt;br&gt;
&lt;math&gt;v&lt;/math&gt; : hastighet, m/s&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\omega&lt;/math&gt;: vinkelhastighet, rad/s&lt;br&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;

==Kinematik==
{| BORDER=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;
|COLSPAN=&quot;2&quot;|
=== Rätlinjig rörelse ===
|----
|COLSPAN=&quot;2&quot;|Om &lt;math&gt;a&lt;/math&gt; betyder accelerationen längs banan, så gäller det även rörelse i krökt bana. 
|----
|Medelhastighet: &lt;math&gt;v_0=\frac{\Delta s}{\Delta t}&lt;/math&gt; 
|Momentanhastighet: &lt;math&gt;v_{mom}=\frac{d s}{d t}&lt;/math&gt; 
|----
|Medelacceleration: &lt;math&gt;a=\frac{\Delta v}{\Delta t}&lt;/math&gt; 
|Momentanacceleration: &lt;math&gt;a_{mom}=\frac{d v}{d t}&lt;/math&gt; 
|----
|COLSPAN=&quot;2&quot;|Likformig accelererad rörelse
|----
|&lt;math&gt;v = v_0 + a t\,&lt;/math&gt;

|&lt;math&gt;v^2 - v_0^2 = 2as&lt;/math&gt;
|----
|COLSPAN=&quot;2&quot;|&lt;math&gt;s = v_0 t + \frac{a t^2}{2} = \frac{v + v_0}{2} * t&lt;/math&gt;
|}

=== Cirkulär rörelse ===
{| BORDER=&quot;0&quot;
|&lt;math&gt;v = \frac{2\pi r}{T}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;a = \frac{v^2}{r} = \frac {4\pi ^2}{T^2} *r =4\pi^2 f^2r&lt;/math&gt;

där &lt;math&gt;f=\frac{1}{T}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;r\,&lt;/math&gt; är radien i meter
|[[Bild:Formelsmaling cirkelrörelse.png]]
|}
=== Harmonisk svängningsrörelse ===
&lt;math&gt;s = \hat s \sin \left( wt+\phi \right)&lt;/math&gt;, där &lt;math&gt;\hat s&lt;/math&gt; är [[w:amplitud|amplituden]] och &lt;math&gt;\phi\,&lt;/math&gt; är en konstant vinkel.

&lt;math&gt;w = \sqrt{\frac{k}{m}}&lt;/math&gt;
&lt;math&gt;T = 2 \pi \sqrt{\frac{m}{k}}&lt;/math&gt;

=== Konisk pendel ===
&lt;math&gt;T = 2 \pi \sqrt{\frac{l \cdot \sin \alpha}{g}}&lt;/math&gt;

=== Plan pendel ===
&lt;math&gt;T = 2 \pi \sqrt \frac{l}{g}&lt;/math&gt;

=== Kaströrelse ===
{| BORDER=&quot;0&quot;
|
&lt;math&gt;
\left\{\begin{matrix} 
v_x = v_0 \cos \alpha
\\ 
v_y = v_0 \sin \alpha -gt
\end{matrix}\right. 
&lt;/math&gt;
|ROWSPAN=&quot;2&quot;|[[Bild:Formelsamling kaströrelse.png]]
|----
|&lt;math&gt;
\left\{\begin{matrix} 
x = v_0 t \cos \alpha
\\ 
y = v_0 t \sin \alpha -\frac {1}{2}gt^2
\end{matrix}\right. 
&lt;/math&gt;
|----
|&lt;math&gt;h = \frac{v_0^2}{2g}(\sin \alpha)^2&lt;/math&gt;
|}

== Dynamik ==

{|BORDER=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;
!&amp;nbsp;
!Rätlinjlig rörelse
!Allmänna fallet
|-
!align=left|Rörelsemängd
|&lt;math&gt;p=mv\,&lt;/math&gt;
|&lt;math&gt;\vec p = m \vec v&lt;/math&gt;
|-
!align=left|Kraftekvationen
|&lt;math&gt;F = ma = \frac{\Delta p}{\Delta t}&lt;/math&gt;
|&lt;math&gt;\vec F = m\vec a = \frac{\Delta \vec p}{\Delta t}&lt;/math&gt;
|-
!align=left|Impuls
|&lt;math&gt;I = F \ t&lt;/math&gt;
|&lt;math&gt;\vec I = \vec F \ t&lt;/math&gt;
|-
!align=left|Impulslagen
|&lt;math&gt;I = p_2 - p_1\,&lt;/math&gt;
|&lt;math&gt;\vec I =\vec p_2 - \vec p_1&lt;/math&gt;
|}

== Krafter ==

=== Tyngdkraft === 
&lt;math&gt;F=mg\,&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
F=Kraften(newton), m=Massan(kg), g=gravitationen/accelerationen(m/s&lt;math&gt;^2&lt;/math&gt;)

=== Fjäderkraft === 
&lt;math&gt;F =kx\,&lt;/math&gt;

där&lt;math&gt;x\,&lt;/math&gt; är fjäderns förlängning (ihoptryckning)

=== Gravitationskraft === 
&lt;math&gt;F =G \frac{m_1 m_2}{r^2}&lt;/math&gt;

där &lt;math&gt;m_1&lt;/math&gt; är massan (kg) för kropp 1, &lt;math&gt;m_2&lt;/math&gt; är massan (kg) för kropp 2 och &lt;math&gt;r&lt;/math&gt; är avståndet mellan kropparna.

=== Friktionskraft === 

&lt;math&gt;F \le f_v\;  N&lt;/math&gt; vid vila

&lt;math&gt;F = f\; N&lt;/math&gt; vid rörelse

där &lt;math&gt;f_v&lt;/math&gt; är [[w:Friktion|vilofriktionstalet]] (friktionskoefficienten, &lt;math&gt;\mu&lt;/math&gt;), &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; är [[w:Friktion|glidfriktionstalet]] (friktionskoefficienten, &lt;math&gt;\mu&lt;/math&gt;) och &lt;math&gt;N&lt;/math&gt; är normalkraften

== Arbete, energi och effekt ==

=== Arbete ===
&lt;math&gt;A = F_s \cdot s \,&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
Där &lt;math&gt;F_s&lt;/math&gt; är kraftens komponent längs en bana.

=== Rörelseenergi ===
&lt;math&gt;E_k=\frac {1}{2}mv^2&lt;/math&gt;

=== Effekt ===
&lt;math&gt;P =F_s \cdot v \ =\frac{\Delta A} {\Delta t}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
där &lt;math&gt;F_s&lt;/math&gt; är kraftens komponent i rörelseriktningen.

=== Lägesenergi ===
'''Enhetligt  tyngdkraftfält:'''&lt;br&gt; 
&lt;math&gt;E_o =mgh \,&lt;/math&gt; &lt;br&gt;
där &lt;math&gt;h&lt;/math&gt; är höjden över nollnivån.

'''Fjäder:'''&lt;br&gt;
&lt;math&gt;E_p = \frac {1}{2} kx^2&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
där &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; är fjäderns förlängning.

'''Centralsymmetriskt tyngdkraftfält:'''&lt;br&gt;
&lt;math&gt;E_p =-G \frac{m_1 \cdot m_2}{r}&lt;/math&gt; &lt;br&gt;
där &lt;math&gt;m_1&lt;/math&gt; är massan (kg) för centralkroppen , &lt;math&gt;m_2&lt;/math&gt; är massan (kg) för kropp 2 och &lt;math&gt;r&lt;/math&gt; är avståndet till centrum.

== Moment ==
&lt;math&gt;M = F \cdot s&lt;/math&gt;


[[kategori:Formelsamling fysik|Mekanik]]</text>
      <sha1>lakobl47j89e53te9yfp51mh544fz2j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Formelsamling kaströrelse.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>235</id>
    <revision>
      <id>3157</id>
      <timestamp>2004-12-05T02:53:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <comment>Formelsamling fysik Mekanik Kaströrelse</comment>
      <origin>3157</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="eqe1vm3wdkw7cjj2y7vdnqlrg7zda6m" xml:space="preserve">Formelsamling fysik Mekanik Kaströrelse</text>
      <sha1>eqe1vm3wdkw7cjj2y7vdnqlrg7zda6m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Formelsmaling cirkelrörelse.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>236</id>
    <revision>
      <id>3158</id>
      <timestamp>2004-12-06T03:37:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <comment>formelsmaling fysik Mekanik Cirkelrörelse</comment>
      <origin>3158</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="1itsin9zcjiqpk7llq0nwe7708mqjr2" xml:space="preserve">formelsmaling fysik Mekanik Cirkelrörelse</text>
      <sha1>1itsin9zcjiqpk7llq0nwe7708mqjr2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Allpagesformtext1</title>
    <ns>8</ns>
    <id>265</id>
    <revision>
      <id>3187</id>
      <parentid>1355</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:34:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3187</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="8x9phzsfw2ejnl7dk253f81n0pih50m" xml:space="preserve">Visa sidor som börjar med: $1</text>
      <sha1>8x9phzsfw2ejnl7dk253f81n0pih50m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Allpagesformtext2</title>
    <ns>8</ns>
    <id>266</id>
    <revision>
      <id>3188</id>
      <parentid>1356</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:35:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3188</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="skdlj823zjsvw6l8a8x75o6q196n3nq" xml:space="preserve">Välj namnrymd: $1 $2</text>
      <sha1>skdlj823zjsvw6l8a8x75o6q196n3nq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Allpagesnamespace</title>
    <ns>8</ns>
    <id>267</id>
    <revision>
      <id>3189</id>
      <parentid>1357</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:36:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3189</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="s7jc5imz7awcgy7cdbylirjogfwtl6n" xml:space="preserve">Alla sidor ($1 namnrymd)</text>
      <sha1>s7jc5imz7awcgy7cdbylirjogfwtl6n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Ancientpages</title>
    <ns>8</ns>
    <id>274</id>
    <revision>
      <id>3196</id>
      <parentid>1363</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:43:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3196</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="2hcnmts253c4de6mc91f4lx6kvuc0t3" xml:space="preserve">De äldsta sidorna</text>
      <sha1>2hcnmts253c4de6mc91f4lx6kvuc0t3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Articlenamespace</title>
    <ns>8</ns>
    <id>283</id>
    <revision>
      <id>3205</id>
      <parentid>1364</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:45:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3205</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10" sha1="kkznvgk3yncn99dyop3arce2ydb1sb9" xml:space="preserve">(artiklar)</text>
      <sha1>kkznvgk3yncn99dyop3arce2ydb1sb9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Badfiletype</title>
    <ns>8</ns>
    <id>293</id>
    <revision>
      <id>5619</id>
      <parentid>3215</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:30:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>stavn</comment>
      <origin>5619</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="hd99e6ofk3cm1egxflv5g1gb0f0yjcx" xml:space="preserve">&quot;.$1&quot; är inte ett rekommenderat bildformat.</text>
      <sha1>hd99e6ofk3cm1egxflv5g1gb0f0yjcx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Block compress delete</title>
    <ns>8</ns>
    <id>301</id>
    <revision>
      <id>3223</id>
      <parentid>1554</parentid>
      <timestamp>2005-02-27T20:55:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <origin>3223</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="320" sha1="ggcgahw7y8okkn5ff812u99z8291wkv" xml:space="preserve">Kan inte radera denna artikel eftersom den innehåller komprimerade versioner. Detta är ett tillfälligt problem som utvecklarna är väl medvetna om. Problemet bör vara löst inom en eller två månader. Var vänlig och markera att artikeln bör raderas och vänta tills en utvecklare har fixat vår buggiga mjukvara.</text>
      <sha1>ggcgahw7y8okkn5ff812u99z8291wkv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Bureaucratlog</title>
    <ns>8</ns>
    <id>321</id>
    <revision>
      <id>4950</id>
      <parentid>3243</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:20:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4950</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13" sha1="hdwk75xjb1cfm41l8jqp12ucu945f9z" xml:space="preserve">Byråkratlogg</text>
      <sha1>hdwk75xjb1cfm41l8jqp12ucu945f9z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Bureaucratlogentry</title>
    <ns>8</ns>
    <id>322</id>
    <revision>
      <id>5608</id>
      <parentid>4938</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T06:49:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>samma text som på Wikipedia istället</comment>
      <origin>5608</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="6xc1fbx7sjpvh99ciqr13jfe80rj50i" xml:space="preserve">Användaren &quot;$1&quot;s rättigheter satta till &quot;$2&quot;</text>
      <sha1>6xc1fbx7sjpvh99ciqr13jfe80rj50i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Categoryarticlecount1</title>
    <ns>8</ns>
    <id>333</id>
    <revision>
      <id>3255</id>
      <parentid>1368</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:49:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3255</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="44z0kkosi7kh59f22tm01c39afy4lp5" xml:space="preserve">Det finns $1 artikel i den här kategorin.</text>
      <sha1>44z0kkosi7kh59f22tm01c39afy4lp5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Changes</title>
    <ns>8</ns>
    <id>335</id>
    <revision>
      <id>3257</id>
      <parentid>1471</parentid>
      <timestamp>2005-02-05T07:50:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3257</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10" sha1="o6ahe8e9o3fqg8q1yve1043weniejq7" xml:space="preserve">ändringar</text>
      <sha1>o6ahe8e9o3fqg8q1yve1043weniejq7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Confirmprotect</title>
    <ns>8</ns>
    <id>343</id>
    <revision>
      <id>3265</id>
      <parentid>1370</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:51:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3265</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20" sha1="hcodef90ar71bowmx44ktqclfs4mcuv" xml:space="preserve">Bekräfta skrivskydd</text>
      <sha1>hcodef90ar71bowmx44ktqclfs4mcuv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Confirmprotecttext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>344</id>
    <revision>
      <id>3266</id>
      <parentid>1372</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:52:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3266</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="613jubvoquijt32z6tw1f1aiwte5e4r" xml:space="preserve">Vill du verkligen skydda denna sida?</text>
      <sha1>613jubvoquijt32z6tw1f1aiwte5e4r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Confirmunprotect</title>
    <ns>8</ns>
    <id>345</id>
    <revision>
      <id>3267</id>
      <parentid>1373</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:53:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3267</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="axj94bk7gmjwtnvqsyxtby5uc42nv6z" xml:space="preserve">Bekräfta borttagande av skrivskydd</text>
      <sha1>axj94bk7gmjwtnvqsyxtby5uc42nv6z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Confirmunprotecttext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>346</id>
    <revision>
      <id>3268</id>
      <parentid>1374</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:54:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3268</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="6407m74ligm6vn55djg8uwombtth3yl" xml:space="preserve">Vill du verkligen ta bort skyddet av denna sida?</text>
      <sha1>6407m74ligm6vn55djg8uwombtth3yl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Copyrightwarning2</title>
    <ns>8</ns>
    <id>356</id>
    <revision>
      <id>4961</id>
      <parentid>3278</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:37:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4961</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="482" sha1="0ee7oplqhcm4esiyvc3m7ioxckarqh5" xml:space="preserve">Observera att alla bidrag till {{SITENAME}} kan komma att redigeras, ändras, eller tas bort av andra deltagare. Om du inte vill se din text förändrad efter andras gottfinnade skall du inte skriva in någon text här.&lt;br /&gt;
Du lovar oss också att du skrev texten själv, eller kopierade från kulturellt allmängods som inte skyddas av upphovsrätt, eller liknande källor - se $1 för detaljer.
&lt;strong&gt;LÄGG INTE UT UPPHOVSRÄTTSSKYDDAT MATERIAL HÄR UTAN TILLÅTELSE!&lt;/strong&gt;</text>
      <sha1>0ee7oplqhcm4esiyvc3m7ioxckarqh5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Couldntremove</title>
    <ns>8</ns>
    <id>357</id>
    <revision>
      <id>4962</id>
      <parentid>3279</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:38:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4962</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="jwe8tgjhjztsisfyhapdqhk1pj91w72" xml:space="preserve">Kunde inte ta bort artikeln '$1'...</text>
      <sha1>jwe8tgjhjztsisfyhapdqhk1pj91w72</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Currentrevisionlink</title>
    <ns>8</ns>
    <id>366</id>
    <revision>
      <id>3288</id>
      <parentid>1375</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:55:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3288</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="5lvsdeips07u1skjzwhkpflugy2638s" xml:space="preserve">visa nuvarande version</text>
      <sha1>5lvsdeips07u1skjzwhkpflugy2638s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Deadendpages</title>
    <ns>8</ns>
    <id>372</id>
    <revision>
      <id>3294</id>
      <parentid>1473</parentid>
      <timestamp>2005-02-05T07:53:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3294</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="h06609dqqkabte63snt3nk4qpa45khj" xml:space="preserve">Olänkade sidor</text>
      <sha1>h06609dqqkabte63snt3nk4qpa45khj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Defaultns</title>
    <ns>8</ns>
    <id>377</id>
    <revision>
      <id>3299</id>
      <parentid>1474</parentid>
      <timestamp>2005-02-05T07:54:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3299</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="ouo7vu5klt175mftjzy88ljhmpzgniz" xml:space="preserve">Sök i följande namnrymder som förval:</text>
      <sha1>ouo7vu5klt175mftjzy88ljhmpzgniz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Deletedrevision</title>
    <ns>8</ns>
    <id>382</id>
    <revision>
      <id>5626</id>
      <parentid>3304</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:46:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5626</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="o811p3ad58gl6ts4c94woufzi07n69d" xml:space="preserve">Raderade gammal sidversion $1.</text>
      <sha1>o811p3ad58gl6ts4c94woufzi07n69d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Deletepheading</title>
    <ns>8</ns>
    <id>387</id>
    <revision>
      <id>4963</id>
      <parentid>3309</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:42:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4963</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="ea5dy1gircqm72lx68nt951cc3vexdu" xml:space="preserve">raderingsnivå</text>
      <sha1>ea5dy1gircqm72lx68nt951cc3vexdu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Disclaimerpage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>400</id>
    <revision>
      <id>3322</id>
      <parentid>1475</parentid>
      <timestamp>2005-02-05T07:56:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3322</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="0g4m8pztf294v1q3fhgv7mawq5jbtpt" xml:space="preserve">Wikibooks:Allmänt_förbehåll</text>
      <sha1>0g4m8pztf294v1q3fhgv7mawq5jbtpt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Editcomment</title>
    <ns>8</ns>
    <id>405</id>
    <revision>
      <id>3327</id>
      <parentid>1377</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T21:59:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3327</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="n3vr0aaq3j3npwdnr2mb8ifttq6lfj1" xml:space="preserve">Redigeringskommentaren var: &quot;&lt;i&gt;$1&lt;/i&gt;&quot;.</text>
      <sha1>n3vr0aaq3j3npwdnr2mb8ifttq6lfj1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Editgroup</title>
    <ns>8</ns>
    <id>408</id>
    <revision>
      <id>4964</id>
      <parentid>3330</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:43:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4964</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="qebkn9k1des6zgfg84n1mm72vjevt7l" xml:space="preserve">Redigera grupp</text>
      <sha1>qebkn9k1des6zgfg84n1mm72vjevt7l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Edithelppage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>410</id>
    <revision>
      <id>26196</id>
      <parentid>3332</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T19:06:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26196</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="8pmv610oqmmy7mswb3o78isoixpqdzm" xml:space="preserve">Hjälp:Hur_man_redigerar_en_sida</text>
      <sha1>8pmv610oqmmy7mswb3o78isoixpqdzm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Editingcomment</title>
    <ns>8</ns>
    <id>412</id>
    <revision>
      <id>5630</id>
      <parentid>3334</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:51:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>kommentar-&gt;ny rubrik</comment>
      <origin>5630</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="6b2h6jv4fkd8onmw9ml6ucj9179ol0b" xml:space="preserve">Redigerar $1 (ny rubrik)</text>
      <sha1>6b2h6jv4fkd8onmw9ml6ucj9179ol0b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Editingold</title>
    <ns>8</ns>
    <id>413</id>
    <revision>
      <id>5631</id>
      <parentid>4511</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:52:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>språkvård</comment>
      <origin>5631</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="166" sha1="f3o9pwi643o9ruekso7xb6diy7nioq2" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;VARNING: Du redigerar en gammal version 
av denna sida. Om du sparar den kommer alla ändringar som har gjorts sedan denna version att skrivas över.&lt;/strong&gt;</text>
      <sha1>f3o9pwi643o9ruekso7xb6diy7nioq2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Editusergroup</title>
    <ns>8</ns>
    <id>417</id>
    <revision>
      <id>4965</id>
      <parentid>3339</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:44:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4965</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25" sha1="3c5gr5zil5ds5zoa9jj9jcm2yw0gtmc" xml:space="preserve">Redigera användargrupper</text>
      <sha1>3c5gr5zil5ds5zoa9jj9jcm2yw0gtmc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Emailpagetext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>423</id>
    <revision>
      <id>3345</id>
      <parentid>1381</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:07:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>språk</comment>
      <origin>3345</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="299" sha1="hg0tfh4u42g153v3u08dnrydc70rcno" xml:space="preserve">Om den här användaren har skrivit in en korrekt e-postadress i sina
användarinställningar, kommer formuläret nedan att skicka ett meddelande.
Den e-postadress du angivit i dina användarinställningar kommer att skrivas
i &quot;Från&quot;-fältet i detta e-post, så mottagaren har möjlighet att svara.</text>
      <sha1>hg0tfh4u42g153v3u08dnrydc70rcno</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Emptyfile</title>
    <ns>8</ns>
    <id>430</id>
    <revision>
      <id>3352</id>
      <parentid>1477</parentid>
      <timestamp>2005-02-05T07:58:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3352</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="151" sha1="lfjbw14drg3qaarvzaqb37b1ux1ufql" xml:space="preserve">Filen du laddade upp verkar vara tom. Detta kan bero på ett stavfel i filnamnet. Var vänlig och kontrollera om du verkligen vill ladda upp denna fil.</text>
      <sha1>lfjbw14drg3qaarvzaqb37b1ux1ufql</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Enterlockreason</title>
    <ns>8</ns>
    <id>431</id>
    <revision>
      <id>5633</id>
      <parentid>3353</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:54:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>språkvård</comment>
      <origin>5633</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="118" sha1="l7e9yh8kh1sy2ep27rcatd1za3hv1h6" xml:space="preserve">Ange anledningen till varför sidan skrivskyddats, 
och uppskatta också ungefär hur länge sidan bör hållas låst.</text>
      <sha1>l7e9yh8kh1sy2ep27rcatd1za3hv1h6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Explainconflict</title>
    <ns>8</ns>
    <id>437</id>
    <revision>
      <id>5634</id>
      <parentid>4759</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:57:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>språkvård</comment>
      <origin>5634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="396" sha1="cdtttzdh9n35275rhrjs1vacrdbr84m" xml:space="preserve">Någon har ändrat den här sidan efter att du började att redigera den. 
Det översta textblocket innehåller den nuvarande texten, 
och din version syns i det nedersta blocket. 
Om du infogar dina ändringar i texten i den översta rutan, bibehålls alla ändringar - både dina, och den andres. 
&lt;strong&gt;Endast&lt;/strong&gt; texten i den översta textboxen sparas när du trycker &quot;Spara sida&quot;. &lt;p&gt;</text>
      <sha1>cdtttzdh9n35275rhrjs1vacrdbr84m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Extlink sample</title>
    <ns>8</ns>
    <id>441</id>
    <revision>
      <id>3363</id>
      <parentid>1478</parentid>
      <timestamp>2005-02-05T07:59:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3363</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="h01afmbp36falrm1dkh0mrc29ky82do" xml:space="preserve">http://www.example.com länkens namn</text>
      <sha1>h01afmbp36falrm1dkh0mrc29ky82do</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Faqpage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>444</id>
    <revision>
      <id>3366</id>
      <parentid>1382</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:08:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Wikipedia-&gt;Wikibooks</comment>
      <origin>3366</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13" sha1="0k2epy77x3btgcqevqol77e5hrso18c" xml:space="preserve">Wikibooks:FAQ</text>
      <sha1>0k2epy77x3btgcqevqol77e5hrso18c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Fileexists</title>
    <ns>8</ns>
    <id>451</id>
    <revision>
      <id>4991</id>
      <parentid>3373</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:05:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4991</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="107" sha1="34vum2d08zbgx395zi7k2di9ek32uhj" xml:space="preserve">Det finns redan en fil med detta namn. Titta på $1, såvida du inte är säker på att du vill ändra den.</text>
      <sha1>34vum2d08zbgx395zi7k2di9ek32uhj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Filesource</title>
    <ns>8</ns>
    <id>456</id>
    <revision>
      <id>4994</id>
      <parentid>3378</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:16:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4994</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6" sha1="kfias2xbxiubep22c8tb35p4ngkq6y0" xml:space="preserve">Källa</text>
      <sha1>kfias2xbxiubep22c8tb35p4ngkq6y0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Filestatus</title>
    <ns>8</ns>
    <id>457</id>
    <revision>
      <id>4995</id>
      <parentid>3379</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:17:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4995</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="dcwzlm9c2kli2c5qzynrxxpg1utapnr" xml:space="preserve">Status vad gäller upphovsrätt</text>
      <sha1>dcwzlm9c2kli2c5qzynrxxpg1utapnr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Geo</title>
    <ns>8</ns>
    <id>461</id>
    <revision>
      <id>4996</id>
      <parentid>3383</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:17:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4996</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="2o21x4sl9xye9kl3fvbxeqe9z6geftj" xml:space="preserve">GEO-koordinater</text>
      <sha1>2o21x4sl9xye9kl3fvbxeqe9z6geftj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Guesstimezone</title>
    <ns>8</ns>
    <id>464</id>
    <revision>
      <id>3386</id>
      <parentid>1384</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:11:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3386</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25" sha1="8zgpeb3czwk83ll5ehtd92dx06s6744" xml:space="preserve">Fyll i från webbläsaren</text>
      <sha1>8zgpeb3czwk83ll5ehtd92dx06s6744</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Headline tip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>466</id>
    <revision>
      <id>3388</id>
      <parentid>1386</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:12:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3388</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="8hzjpj6akgzc2amgbrbzzb9pxg2xbjr" xml:space="preserve">Nivå 2-rubrik</text>
      <sha1>8hzjpj6akgzc2amgbrbzzb9pxg2xbjr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Helppage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>468</id>
    <revision>
      <id>26197</id>
      <parentid>3390</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T19:08:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26197</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="19jgxdh7hmr3kvib865xzysrpcknv6p" xml:space="preserve">Hjälp:Hjälpportalen</text>
      <sha1>19jgxdh7hmr3kvib865xzysrpcknv6p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Histlegend</title>
    <ns>8</ns>
    <id>472</id>
    <revision>
      <id>42315</id>
      <parentid>6096</parentid>
      <timestamp>2014-12-17T16:30:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>+ Externa verktyg</comment>
      <origin>42315</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="410" sha1="fvuzfi5kxwi8qlqkky45iqsdvte50b3" xml:space="preserve">&lt;span style=&quot;white-space:nowrap;&quot;&gt;Externa verktyg: [//tools.wmflabs.org/xtools/articleinfo/?project=sv.wikibooks.org&amp;article={{urlencode:{{FULLPAGENAME}}}} Versionshistorik] '''·''' [http://stats.grok.se/sv.b/latest/{{FULLPAGENAMEE}} Antal sidvisningar]&lt;/span&gt;
----
Förklaring: (nuvarande) = skillnad mot den nuvarande versionen, (föregående) = skillnad mot den föregående versionen, M = mindre ändring.</text>
      <sha1>fvuzfi5kxwi8qlqkky45iqsdvte50b3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Historywarning</title>
    <ns>8</ns>
    <id>476</id>
    <revision>
      <id>3398</id>
      <parentid>1390</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:16:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3398</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="1kd8j2l836g2b3z9artjoz7hvizo9zb" xml:space="preserve">Varning: Sidan du ska radera har en versionshistorik:</text>
      <sha1>1kd8j2l836g2b3z9artjoz7hvizo9zb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Illegalfilename</title>
    <ns>8</ns>
    <id>479</id>
    <revision>
      <id>5019</id>
      <parentid>3401</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:03:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5019</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="129" sha1="axspvhkn3k7anp8qbw3omb4au4udad6" xml:space="preserve">Filnamnet &quot;$1&quot; innehåller tecken som inte är tillåtna i sidtitlar. Var vänlig byt namn på filen och försök ladda upp igen.</text>
      <sha1>axspvhkn3k7anp8qbw3omb4au4udad6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Image tip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>483</id>
    <revision>
      <id>5020</id>
      <parentid>3405</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:04:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5020</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="szc4ycqmpi7wzbwlx8z0djgvrl8k5ta" xml:space="preserve">Inbäddad bild</text>
      <sha1>szc4ycqmpi7wzbwlx8z0djgvrl8k5ta</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Imagemaxsize</title>
    <ns>8</ns>
    <id>487</id>
    <revision>
      <id>5637</id>
      <parentid>3409</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:02:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>bilder-&gt;bilders storlek</comment>
      <origin>5637</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="dwiavffu8iax254f48ohv7xoj21vbcu" xml:space="preserve">Begränsa bilders storlek på bildbeskrivningssidor till:</text>
      <sha1>dwiavffu8iax254f48ohv7xoj21vbcu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Imghistory</title>
    <ns>8</ns>
    <id>493</id>
    <revision>
      <id>5638</id>
      <parentid>3415</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:03:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>historia-&gt;historik</comment>
      <origin>5638</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12" sha1="mwmxwnfz1ykpmiveg14e0n5wuua4u7j" xml:space="preserve">Bildhistorik</text>
      <sha1>mwmxwnfz1ykpmiveg14e0n5wuua4u7j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Importfailed</title>
    <ns>8</ns>
    <id>496</id>
    <revision>
      <id>5025</id>
      <parentid>3418</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:06:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5025</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="hoijg1wu36n8w7i2tsnrp3wdgd9cg8y" xml:space="preserve">Import misslyckad: $1</text>
      <sha1>hoijg1wu36n8w7i2tsnrp3wdgd9cg8y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Importnotext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>498</id>
    <revision>
      <id>5027</id>
      <parentid>3420</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:08:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5027</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20" sha1="ebjf1c30t1g7mgk004fogwvfqpjkloq" xml:space="preserve">Tom eller ingen text</text>
      <sha1>ebjf1c30t1g7mgk004fogwvfqpjkloq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Importsuccess</title>
    <ns>8</ns>
    <id>499</id>
    <revision>
      <id>5028</id>
      <parentid>3421</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:41:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5028</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="qgj22sa0xz7klw8we9uk4cuf6ryxwep" xml:space="preserve">Importen lyckades!</text>
      <sha1>qgj22sa0xz7klw8we9uk4cuf6ryxwep</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Importtext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>500</id>
    <revision>
      <id>5029</id>
      <parentid>3422</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:41:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5029</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="112" sha1="4wvnjvpskuvxr8rv1uxymug1g8p68kt" xml:space="preserve">Exportera filen från ursprungs-wikin genom Special:Export, spara den till din hårddisk och ladda upp den här.</text>
      <sha1>4wvnjvpskuvxr8rv1uxymug1g8p68kt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Infobox</title>
    <ns>8</ns>
    <id>502</id>
    <revision>
      <id>3424</id>
      <parentid>1393</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:19:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3424</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="m60f9ll1gf4nwvunh1jcuhs1n10xh63" xml:space="preserve">Klicka på en knapp för att få en exempeltext</text>
      <sha1>m60f9ll1gf4nwvunh1jcuhs1n10xh63</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Infobox alert</title>
    <ns>8</ns>
    <id>503</id>
    <revision>
      <id>5030</id>
      <parentid>3425</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:43:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5030</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="127" sha1="5fiw1xd96paqputaikobsl45kld1umc" xml:space="preserve">Skriv in den text du vill ha formaterad. \n Den kommer att visas i info-lådan för kopiera-klistra in.\nExempel:\n$1\nger:\n$2</text>
      <sha1>5fiw1xd96paqputaikobsl45kld1umc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Infosubtitle</title>
    <ns>8</ns>
    <id>504</id>
    <revision>
      <id>5031</id>
      <parentid>3426</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:44:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5031</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="5aidqdadou96gouhu6mjw3d518bkiju" xml:space="preserve">Information om sida</text>
      <sha1>5aidqdadou96gouhu6mjw3d518bkiju</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Intl</title>
    <ns>8</ns>
    <id>506</id>
    <revision>
      <id>5032</id>
      <parentid>3428</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:44:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5032</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="b70624wfm6lj2zbzqa15h9lhr5wrb1c" xml:space="preserve">Interwiki-länkar</text>
      <sha1>b70624wfm6lj2zbzqa15h9lhr5wrb1c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Ipb expiry invalid</title>
    <ns>8</ns>
    <id>509</id>
    <revision>
      <id>5037</id>
      <parentid>3431</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:47:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5037</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="16ngnyvd0uid2neh0bvspvprfm4hfdg" xml:space="preserve">Förfallotiden ogiltig</text>
      <sha1>16ngnyvd0uid2neh0bvspvprfm4hfdg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Ipbexpiry</title>
    <ns>8</ns>
    <id>510</id>
    <revision>
      <id>5038</id>
      <parentid>3432</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:47:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5038</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9" sha1="81op7zdutdxg360opxdmb2fdz3rv618" xml:space="preserve">Löper ut</text>
      <sha1>81op7zdutdxg360opxdmb2fdz3rv618</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Isredirect</title>
    <ns>8</ns>
    <id>517</id>
    <revision>
      <id>5639</id>
      <parentid>3439</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:09:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>länka vidare sida-&gt;transportsida</comment>
      <origin>5639</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13" sha1="kw1v7omja8wahze5292xe5619z23uy3" xml:space="preserve">transportsida</text>
      <sha1>kw1v7omja8wahze5292xe5619z23uy3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Italic sample</title>
    <ns>8</ns>
    <id>518</id>
    <revision>
      <id>3440</id>
      <parentid>1394</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:21:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3440</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="h63vqfzwsr29yottdxy4jbfyvizlhhh" xml:space="preserve">Kursiv text</text>
      <sha1>h63vqfzwsr29yottdxy4jbfyvizlhhh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Italic tip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>519</id>
    <revision>
      <id>3441</id>
      <parentid>1395</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:21:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3441</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="h63vqfzwsr29yottdxy4jbfyvizlhhh" xml:space="preserve">Kursiv text</text>
      <sha1>h63vqfzwsr29yottdxy4jbfyvizlhhh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Link sample</title>
    <ns>8</ns>
    <id>532</id>
    <revision>
      <id>5043</id>
      <parentid>3454</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:57:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5043</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13" sha1="2wumvaaqvo5e3il4bvhw0pv9905ger3" xml:space="preserve">länkens namn</text>
      <sha1>2wumvaaqvo5e3il4bvhw0pv9905ger3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Listadmins</title>
    <ns>8</ns>
    <id>538</id>
    <revision>
      <id>5044</id>
      <parentid>3460</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:58:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5044</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28" sha1="7oo0g15634xvoprsvya61sto2wz5juk" xml:space="preserve">Lista över administratörer</text>
      <sha1>7oo0g15634xvoprsvya61sto2wz5juk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Listingcontinuesabbrev</title>
    <ns>8</ns>
    <id>540</id>
    <revision>
      <id>3462</id>
      <parentid>1396</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:23:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3462</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7" sha1="rnx2wlg1c76olbegblica2gb0hhy17s" xml:space="preserve"> forts.</text>
      <sha1>rnx2wlg1c76olbegblica2gb0hhy17s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Loginprompt</title>
    <ns>8</ns>
    <id>558</id>
    <revision>
      <id>3480</id>
      <parentid>1480</parentid>
      <timestamp>2005-02-05T08:04:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3480</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="228" sha1="rrqiaa1qkw2nxc4ok253nqnqp8r7crd" xml:space="preserve">Inloggning är inte nödvändig för att läsa och skriva i Wikibooks, men det har många fördelar. Bland annat får du tillgång till en rad användbara finesser och personliga inställningar. (Inloggningen använder cookies.)</text>
      <sha1>rrqiaa1qkw2nxc4ok253nqnqp8r7crd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Loginreqtext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>559</id>
    <revision>
      <id>5046</id>
      <parentid>3481</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T19:00:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5046</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="65" sha1="tcr3k4ufc30yasbxra8vru3rcec1ydn" xml:space="preserve">Du måste [[special:Userlogin|logga in]] för att se andra sidor.</text>
      <sha1>tcr3k4ufc30yasbxra8vru3rcec1ydn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Loginsuccess</title>
    <ns>8</ns>
    <id>561</id>
    <revision>
      <id>3483</id>
      <parentid>1397</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:24:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>wikipedia-&gt;Wikibooks</comment>
      <origin>3483</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="0658qz4klyf2nm0pq03nlmxth938h9y" xml:space="preserve">Du är nu inloggad på Wikibooks med användarnamnet &quot;$1&quot;.</text>
      <sha1>0658qz4klyf2nm0pq03nlmxth938h9y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Logouttext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>564</id>
    <revision>
      <id>5640</id>
      <parentid>3486</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:11:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>i stort sett samma som wp</comment>
      <origin>5640</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="67" sha1="rsfyvmpg7w01y9wb618pmo6jj9pcbrs" xml:space="preserve">Du är nu utloggad från ditt användarkonto på Svenska Wikibooks.</text>
      <sha1>rsfyvmpg7w01y9wb618pmo6jj9pcbrs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Mailerror</title>
    <ns>8</ns>
    <id>569</id>
    <revision>
      <id>5048</id>
      <parentid>3491</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T19:01:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5048</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="508zkfj79xrdjetggfaeuv4458c0rzx" xml:space="preserve">Fel vid skickande av epost: $1</text>
      <sha1>508zkfj79xrdjetggfaeuv4458c0rzx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Mainpagedocfooter</title>
    <ns>8</ns>
    <id>574</id>
    <revision>
      <id>5049</id>
      <parentid>3496</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T19:02:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5049</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="187" sha1="gtdt23haaqt7pcxvblyuhmpu5uzeol3" xml:space="preserve">För anpassning av användargränssnittet, se [[:m:MediaWiki localization|dokumentation]]. För hjälp med användning och konfiguration, se [[:m:Help:Contents|användarguiden]] på Meta.</text>
      <sha1>gtdt23haaqt7pcxvblyuhmpu5uzeol3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Makesysop</title>
    <ns>8</ns>
    <id>579</id>
    <revision>
      <id>5642</id>
      <parentid>5050</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:14:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>språkvård</comment>
      <origin>5642</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="mhvinyqaa6wx1eze278xjnbhc5bdb14" xml:space="preserve">Ge en användare administratörsrättigheter</text>
      <sha1>mhvinyqaa6wx1eze278xjnbhc5bdb14</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Makesysopfail</title>
    <ns>8</ns>
    <id>580</id>
    <revision>
      <id>5643</id>
      <parentid>3502</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:15:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5643</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="96" sha1="flwy73j5uusp2pibu167wb0amsgupa9" xml:space="preserve">&lt;b&gt;Det gick inte att ge användaren &quot;$1&quot; administratörsrättigheter. (Skrev du rätt namn?)&lt;/b&gt;</text>
      <sha1>flwy73j5uusp2pibu167wb0amsgupa9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Makesysopname</title>
    <ns>8</ns>
    <id>581</id>
    <revision>
      <id>5644</id>
      <parentid>3503</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:15:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5644</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="omiye3eqlbwyyfkm73yxxu7jom2k541" xml:space="preserve">Användarens namn:</text>
      <sha1>omiye3eqlbwyyfkm73yxxu7jom2k541</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Makesysopok</title>
    <ns>8</ns>
    <id>582</id>
    <revision>
      <id>5645</id>
      <parentid>3504</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:16:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5645</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="6wcyc5kj3q9sgprdgdb9x3x5p9lza1o" xml:space="preserve">&lt;b&gt;Användaren &quot;$1&quot; är nu administratör&lt;/b&gt;</text>
      <sha1>6wcyc5kj3q9sgprdgdb9x3x5p9lza1o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Makesysopsubmit</title>
    <ns>8</ns>
    <id>583</id>
    <revision>
      <id>5646</id>
      <parentid>3505</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:17:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5646</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="08szuw63hh2fojdouazaqeb84w9x1vn" xml:space="preserve">Ge den här användaren administratörsrättigheter</text>
      <sha1>08szuw63hh2fojdouazaqeb84w9x1vn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Makesysoptext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>584</id>
    <revision>
      <id>5647</id>
      <parentid>3506</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:17:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5647</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="204" sha1="t7etakp9n9niqg3ydnzh5g00ae9j683" xml:space="preserve">Det här formuläret används av byråkrater för att göra vanliga användare till administratörer. 
Skriv användarens namn i rutan och klicka på knappen för att göra användaren till administratör</text>
      <sha1>t7etakp9n9niqg3ydnzh5g00ae9j683</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Makesysoptitle</title>
    <ns>8</ns>
    <id>585</id>
    <revision>
      <id>5648</id>
      <parentid>3507</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:18:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5648</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="ft4ptrvhe280vf0bx6h1i605fx8z5a3" xml:space="preserve">Gör en användare till administratör</text>
      <sha1>ft4ptrvhe280vf0bx6h1i605fx8z5a3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Markaspatrolleddiff</title>
    <ns>8</ns>
    <id>588</id>
    <revision>
      <id>5051</id>
      <parentid>3510</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T19:04:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5051</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25" sha1="h0e7ukrhgmawxkbp42dnh1l5dxdjyss" xml:space="preserve">Märk upp som patrullerad</text>
      <sha1>h0e7ukrhgmawxkbp42dnh1l5dxdjyss</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Markedaspatrolledtext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>592</id>
    <revision>
      <id>5055</id>
      <parentid>3514</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T19:07:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5055</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="dun06qz9pfjp4dfhh1p7qsmtvkjrfnd" xml:space="preserve">Den valda versionen har märkts som patrullerad.</text>
      <sha1>dun06qz9pfjp4dfhh1p7qsmtvkjrfnd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Matchtotals</title>
    <ns>8</ns>
    <id>593</id>
    <revision>
      <id>5649</id>
      <parentid>3515</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:19:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>språkvård</comment>
      <origin>5649</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="84" sha1="o39dbon9zriyz1antcdoxz0grdz0dbw" xml:space="preserve">Sökordet &quot;$1&quot; gav $2 träffar i uppslagsord, och $3 träffar i texten på artiklar.</text>
      <sha1>o39dbon9zriyz1antcdoxz0grdz0dbw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Math</title>
    <ns>8</ns>
    <id>594</id>
    <revision>
      <id>3516</id>
      <parentid>1481</parentid>
      <timestamp>2005-02-05T08:05:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3516</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="22x7hdm78g294p3g81h7derq1yl6l7m" xml:space="preserve">Rendera matematik</text>
      <sha1>22x7hdm78g294p3g81h7derq1yl6l7m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Math failure</title>
    <ns>8</ns>
    <id>597</id>
    <revision>
      <id>5056</id>
      <parentid>3519</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T19:23:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5056</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="158" sha1="gqh51epibga7enievmhaj7crzd3cml3" xml:space="preserve">Misslyckades med att tolka formel (se [[w:Wikipedia:Användarhandledning för TeX|användarhandledning för TeX]] för information om hur du skriver formler).</text>
      <sha1>gqh51epibga7enievmhaj7crzd3cml3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Movepage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>626</id>
    <revision>
      <id>3548</id>
      <parentid>1408</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:33:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3548</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="q3qawfdp83kxyjp1djihqrrfo4xexiw" xml:space="preserve">Flytta sida</text>
      <sha1>q3qawfdp83kxyjp1djihqrrfo4xexiw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Newarticletext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>645</id>
    <revision>
      <id>5656</id>
      <parentid>3567</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:29:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>+copyrightvarning</comment>
      <origin>5656</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="336" sha1="kilx4xrly5zs3b7qr7a018488ac4jl2" xml:space="preserve">Du har klickat på en röd länk, en sida som inte finns ännu. Du kan hjälpa till genom att själv skriva vad du vet om ämnet i fältet nedan. Om du inte vill skriva något kan du bara trycka på &quot;tillbaka&quot; i din webbläsare. &lt;b&gt;OBS: Du får absolut inte kopiera in text från andra webbplatser utan deras uttryckliga tillstånd!&lt;/b&gt;</text>
      <sha1>kilx4xrly5zs3b7qr7a018488ac4jl2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Newbies</title>
    <ns>8</ns>
    <id>646</id>
    <revision>
      <id>5063</id>
      <parentid>3568</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T19:29:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5063</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="65y05nbnjvicf98qeaywrzhr0rstywb" xml:space="preserve">Nykomlingar</text>
      <sha1>65y05nbnjvicf98qeaywrzhr0rstywb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Nogomatch</title>
    <ns>8</ns>
    <id>677</id>
    <revision>
      <id>5756</id>
      <parentid>5067</parentid>
      <timestamp>2005-08-24T17:52:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mike</username>
        <id>6</id>
      </contributor>
      <comment>lagar</comment>
      <origin>5756</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="227" sha1="cfcreu9j83ja3uklb7d018qedjgixxe" xml:space="preserve">&lt;span style=&quot;font-size: 135%; font-weight: bold; margin-left: .6em&quot;&gt;Det finns ingen artikel med den titeln&lt;/span&gt; &lt;span style=&quot;display: block; margin: 1.5em 2em&quot;&gt; Du kan själv [[$1|skapa en artikel]] med den titeln om du vill.</text>
      <sha1>cfcreu9j83ja3uklb7d018qedjgixxe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Nohistory</title>
    <ns>8</ns>
    <id>678</id>
    <revision>
      <id>5658</id>
      <parentid>3600</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:34:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>historia-&gt;historik</comment>
      <origin>5658</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="owb80i6fnamtvb6h253wuo6u9dch8pl" xml:space="preserve">Det finns ingen versionshistorik för den här sidan.</text>
      <sha1>owb80i6fnamtvb6h253wuo6u9dch8pl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Nstab-wp</title>
    <ns>8</ns>
    <id>713</id>
    <revision>
      <id>5664</id>
      <parentid>3635</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:41:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>om-&gt;sida</comment>
      <origin>5664</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4" sha1="gfxig01vmsfyop05yctgb13hnudcd6m" xml:space="preserve">Sida</text>
      <sha1>gfxig01vmsfyop05yctgb13hnudcd6m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Numwatchers</title>
    <ns>8</ns>
    <id>718</id>
    <revision>
      <id>5076</id>
      <parentid>3640</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T19:39:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5076</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="qolig6i0a7xvsxu1vetmpynsjuseuab" xml:space="preserve">Användare som har sidan på sin övervakningslista: $1</text>
      <sha1>qolig6i0a7xvsxu1vetmpynsjuseuab</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Pagemovedtext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>730</id>
    <revision>
      <id>3652</id>
      <parentid>1419</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:44:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3652</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="enazov98t59joufzklv1d4jk7w4mkjd" xml:space="preserve">Sidan &quot;[[$1]]&quot; flyttades till &quot;[[$2]]&quot;.</text>
      <sha1>enazov98t59joufzklv1d4jk7w4mkjd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Perfdisabledsub</title>
    <ns>8</ns>
    <id>737</id>
    <revision>
      <id>3659</id>
      <parentid>1422</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T22:49:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3659</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="s7nrc7ohrz965lqaybg1twyocyu8dq2" xml:space="preserve">Här är en sparad kopia från $1:</text>
      <sha1>s7nrc7ohrz965lqaybg1twyocyu8dq2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Prefslogintext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>751</id>
    <revision>
      <id>5675</id>
      <parentid>3673</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:51:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>ip-nummer-&gt;användarnummer</comment>
      <origin>5675</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="hb26m9d3b2frjevqlnb0q8r917d9q3i" xml:space="preserve">Du är inloggad som &quot;$1&quot;.
Ditt användarnummer är $2.</text>
      <sha1>hb26m9d3b2frjevqlnb0q8r917d9q3i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Protectedtext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>767</id>
    <revision>
      <id>5084</id>
      <parentid>3689</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T19:45:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5084</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="112" sha1="dwvtureqdl7u5myieyt24r6iad2cp2q" xml:space="preserve">Denna sida har skrivskyddats, för att hindra redigering. Du kan se och kopiera källkoden, men inte ändra den.</text>
      <sha1>dwvtureqdl7u5myieyt24r6iad2cp2q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Protectmoveonly</title>
    <ns>8</ns>
    <id>770</id>
    <revision>
      <id>5681</id>
      <parentid>3692</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:58:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5681</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="j82hpjij1be8e6ghucaes10piw9xv8n" xml:space="preserve">Enbart skydd mot flyttning av sida</text>
      <sha1>j82hpjij1be8e6ghucaes10piw9xv8n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Protectsub</title>
    <ns>8</ns>
    <id>773</id>
    <revision>
      <id>5682</id>
      <parentid>3695</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T08:58:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5682</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="5qktlihzirpvauvnbkzh6x8kispzdjt" xml:space="preserve">(Skyddar &quot;$1&quot;)</text>
      <sha1>5qktlihzirpvauvnbkzh6x8kispzdjt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Proxyblocksuccess</title>
    <ns>8</ns>
    <id>777</id>
    <revision>
      <id>5684</id>
      <parentid>3699</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T09:00:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5684</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8" sha1="a3c7u0jja364n4hxq106f9nzomt7be9" xml:space="preserve">Utfört.</text>
      <sha1>a3c7u0jja364n4hxq106f9nzomt7be9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Rcliu</title>
    <ns>8</ns>
    <id>796</id>
    <revision>
      <id>5687</id>
      <parentid>3718</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T09:05:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5687</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="eko2ej328cclhtzp3olveuz5rr9iw66" xml:space="preserve">; $1 redigeringar från registrerade användare</text>
      <sha1>eko2ej328cclhtzp3olveuz5rr9iw66</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Removechecked</title>
    <ns>8</ns>
    <id>813</id>
    <revision>
      <id>3734</id>
      <parentid>1448</parentid>
      <timestamp>2005-02-04T11:07:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3734</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="qgri7a82p8k9jxn2g49z2x9z52xddju" xml:space="preserve">Ta bort markerade sidor från listan</text>
      <sha1>qgri7a82p8k9jxn2g49z2x9z52xddju</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Removingchecked</title>
    <ns>8</ns>
    <id>816</id>
    <revision>
      <id>5689</id>
      <parentid>3737</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T09:08:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5689</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="2zjrz3yrt7jjwkk2pk5a9vyamvcq3yt" xml:space="preserve">Tar bort markerade artiklar från övervakningslistan...</text>
      <sha1>2zjrz3yrt7jjwkk2pk5a9vyamvcq3yt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Revertpage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>827</id>
    <revision>
      <id>3748</id>
      <parentid>1559</parentid>
      <timestamp>2005-03-01T12:31:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>3748</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="02vnuh7ys64mhpsxscqwvoiydpout15" xml:space="preserve">Återställd till senaste redigering av $1</text>
      <sha1>02vnuh7ys64mhpsxscqwvoiydpout15</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Revisionasofwithlink</title>
    <ns>8</ns>
    <id>830</id>
    <revision>
      <id>5690</id>
      <parentid>3751</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T09:10:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5690</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="7qseawtuokhxy3kxpmj54r390m9vtnw" xml:space="preserve">Versionen från $1; $2&lt;br /&gt;$3 | $4</text>
      <sha1>7qseawtuokhxy3kxpmj54r390m9vtnw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Showhideminor</title>
    <ns>8</ns>
    <id>869</id>
    <revision>
      <id>5691</id>
      <parentid>3790</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T09:11:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5691</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="t3sccy5kv2kroc2x2jpperz4ezjoigp" xml:space="preserve">$1 små redigeringar | $2 robotredigeringar | $3 redigeringar av inloggade användare</text>
      <sha1>t3sccy5kv2kroc2x2jpperz4ezjoigp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Subcategorycount1</title>
    <ns>8</ns>
    <id>932</id>
    <revision>
      <id>3853</id>
      <parentid>1430</parentid>
      <timestamp>2005-02-03T23:03:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3853</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="sgcknrzqnlgv8jmm2ejt4t5iqtjvj4t" xml:space="preserve">Det finns $1 underkategori i den här kategorin.</text>
      <sha1>sgcknrzqnlgv8jmm2ejt4t5iqtjvj4t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Watchdetails</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1097</id>
    <revision>
      <id>4924</id>
      <parentid>4018</parentid>
      <timestamp>2005-07-05T23:42:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4924</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="142" sha1="gtc563wtfhf446ye0cpcz8fgr8xwhv5" xml:space="preserve">($1 sidor övervakade förutom diskussionssidor,
$2 sidor totalt redigerade sedan avbrott;
$3...
[$4 visa och redigera den kompletta listan].)</text>
      <sha1>gtc563wtfhf446ye0cpcz8fgr8xwhv5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Watcheditlist</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1098</id>
    <revision>
      <id>4019</id>
      <parentid>1446</parentid>
      <timestamp>2005-02-04T11:02:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>4019</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="183" sha1="jlb8o0ftske38cxgrfp4vte9zhchxxw" xml:space="preserve">Detta är en alfabetisk lista över dina bevakade sidor.
Kryssa i rutorna för de sidor du vill ta bort från övervakningslistan
och klicka därefter på 'Ta bort markerade'-knappen.</text>
      <sha1>jlb8o0ftske38cxgrfp4vte9zhchxxw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Wlsaved</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1120</id>
    <revision>
      <id>4041</id>
      <parentid>1440</parentid>
      <timestamp>2005-02-04T10:53:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>4041</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="hxkm7rm5nug480sgxjeb3tnd9u2md8b" xml:space="preserve">Detta är en sparad version av din övervakningslista.</text>
      <sha1>hxkm7rm5nug480sgxjeb3tnd9u2md8b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1146</id>
    <revision>
      <id>50364</id>
      <parentid>50362</parentid>
      <timestamp>2021-06-09T18:24:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EPIC</username>
        <id>7702</id>
      </contributor>
      <comment>rv klotter</comment>
      <origin>50364</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5912" sha1="8mdrphxxti9sfij80gd7t38w4gmir4b" xml:space="preserve">__NOEDITSECTION__
__NOTOC__

[[Image:Foodlogo.svg|100px|left|]] [[Image:Pompejanischer Maler um 70 001.jpg|120px|right]]
&lt;p style=&quot;margin: 0.5em 0 0; text-align: center; 
font-size: 250%; line-height: 1.5&quot;&gt;'''Välkommen till Wikibooks kokbok!'''&lt;/p&gt; 
&lt;center&gt;''En samling recept från hela världen''&lt;/center&gt;
&lt;br/&gt;
&lt;br clear=all/&gt;
{| cellspacing=3
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#ffffec&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em;&quot;|
== Kokbokens innehåll ==
Vad innehåller kokboken?
* [[:kategori:Kokboken|Innehållsregister]]
* [[/Köksredskap/]] – [[/Metoder/|Kökstermer]] – [[/Matlagningsmått/]]
* [[/Kokbokens fikarum/]]
* [[:kategori:Kokboken A-Ö|sidindex]]
&lt;br/&gt;
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#ffffec&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em;&quot;|
== Din medverkan behövs ==
Kokboken som allt annat här på wikibooks bygger på att alla som har nåt att bidra med är välkomna till detta. Så tveka inte, hjälp till att sprida vetandet.
* [[/Redigera kokboken/]]
* [[/Kokbokens struktur/]]
* [[/Kategoriöversikt/]]
&lt;br/&gt;
|-
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#ffffec&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em;&quot;|
== Skriv recept ==
{|
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#ffffec&quot; padding-left:1em;&quot;|
&lt;inputbox&gt;
type=create
preload=Mall:Recept
editintro=
default=Kokboken/Recept/Maträttsnamn
width=40
&lt;/inputbox&gt;
|}

|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#ffffec&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em;&quot;|
== Önskelista recept ==
{{Önskelista kokboken}}
|-
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#ffffec&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em;&quot;|
== Sök recept efter … ==
*'''Alfabetet:''' [[:Kategori:A kokbok|A]] [[:Kategori:B kokbok|B]] [[:Kategori:C kokbok|C]] [[:Kategori:D kokbok|D]] [[:Kategori:E kokbok|E]] [[:Kategori:F kokbok|F]] [[:Kategori:G kokbok|G]] [[:Kategori:H kokbok|H]] [[:Kategori:I kokbok|I]] [[:Kategori:J kokbok|J]] [[:Kategori:K kokbok|K]] [[:Kategori:L kokbok|L]] [[:Kategori:M kokbok|M]] [[:Kategori:N kokbok|N]] [[:Kategori:O kokbok|O]] [[:Kategori:P kokbok|P]] [[:Kategori:Q kokbok|Q]] [[:Kategori:R kokbok|R]] [[:Kategori:S kokbok|S]] [[:Kategori:T kokbok|T]] [[:Kategori:U kokbok|U]] [[:Kategori:V kokbok|V]] [[:Kategori:W kokbok|W]] [[:Kategori:X kokbok|X]] [[:Kategori:Y kokbok|Y]] [[:Kategori:Z kokbok|Z]] [[:Kategori:Å kokbok|Å]] [[:Kategori:Ä kokbok|Ä]] [[:Kategori:Ö kokbok|Ö]]
*'''Livsmedelsgrupp:''' [[:Kategori:Bakning|Bakning]] – [[:Kategori:Drycker|Drycker]] – [[:Kategori:Efterrätter|Efterrätter]] – [[:Kategori:Fisk|Fisk]] – [[:Kategori:Friluftsmat|Friluftsmat]] – [[:Kategori:Fågel|Fågel]] – [[:Kategori:Glass|Glass]] – [[:Kategori:Godis|Godis]] – [[:Kategori:Grytor och långkok|Grytor och långkok]] – [[:Kategori:Grönsaker|Grönsaker]] – [[:Kategori:Jul|Jul]] – [[:Kategori:Kött|Kött]] – [[:Kategori:Mjöl och gryn|Mjöl och gryn]] – [[:Kategori:Veganskt|Mjölkfria rätter]] – [[:Kategori:Osträtter|Osträtter]] – [[:Kategori:Pasta|Pasta]] – [[:Kategori:Potatis och rotfrukter|Potatis och rotfrukter]] – [[:Kategori:Pålägg|Pålägg]] – [[:Kategori:Sallad|Sallad]] – [[:Kategori:Skaldjur|Skaldjur]] – [[:Kategori:Soppor|Soppor]] – [[:Kategori:Stenålderskost|Stenålderskost]] – [[:Kategori:Såser|Såser]] – [[:Kategori:Veganskt|Veganskt]] – [[:Kategori:Vegetariskt|Vegetariskt]] – [[:Kategori:Veganskt|Äggfria rätter]] – [[:Kategori:Äggrätter|Äggrätter]]&lt;br/&gt;
*'''Världsdel:''' [[:Kategori:Afrikanska recept|Afrika]] – [[:Kategori:Asiatiska recept|Asien]] – [[:Kategori:Europeiska recept|Europa]] – [[:Kategori:Nordamerikanska recept|Nordamerika]] – [[:Kategori:Oceaniska recept|Oceanien]] – [[:Kategori:Sydamerikanska recept|Sydamerika]]
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#ffffec&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em;&quot;|
== Kokbokstips ==
* Hittat bra recept i Kokboken till festen på fredag?&lt;br/&gt;Lägg till dem i din webbläsares ''bokmärken'' eller ''favoriter''! 
* Har du också en massa handskrivna lappar med recept?&lt;br/&gt;Skriv dem i Kokboken så tappar du inte bort dem! Då får även andra glädje av recepten.
* Vill du skriva ut recept från kokboken kan du använda verktyget [[Hjälp:skapa egen samling|skapa egen samling]] för att enkelt samla de recept du vill ha.
|-
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#ffffec&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em;&quot;|
== Kokböcker på andra språk == 
* [[:en:Cookbook|Cookbook (engelska)]]
* [[:de:Kochbuch|Kochbuch (tyska)]]
* [[:eo:Kuirlibro|Kuirlibro (esperanto)]]
* [[:es:Artes culinarias|Artes culinarias (spanska)]]
&lt;small&gt;Se även &quot;Andra språk&quot; till vänster.&lt;/small&gt;
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#ffffec&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em;&quot;|
== Se även ==
[[Bild:Commons-logo.svg|14px|Commons]] Bilder och annat media relaterat till mat finns på Wikimedia Commons – [[commons:Category:Food|Mat-media]]&lt;br/&gt;
[[Bild:Wikiquote-logo-en.png|14px|Wikiquotes]] Citat om mat och dryck på Wikiquote – [[q:Kategori:Mat och dryck|Mat-citat]]&lt;br/&gt;
[[Bild:Foodlogo.png|14px]] En Portal med mat och dryck finns på Wikipedia – [[w:Portal:Mat och dryck|Portal:Mat och dryck]]
|}

[[Kategori:Kokboken]] 
[[Kategori:Alfabetiskt index|K]]
[[Kategori:Uttömmande böcker]]
[[Kategori:SAB: Qcaa Matlagning]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]
[[Kategori:Portalsidor]]

[[bg:Готварска книга]]
[[cs:Wikikuchařka]]
[[da:WikiKogebogen]]
[[de:Kochbuch]]
[[en:Cookbook]]
[[eo:Kuirlibro]]
[[es:Artes culinarias]]
[[fi:Keittokirja]]
[[fr:Livre de Cuisine]]
[[he:ספר מתכונים]]
[[hu:Szakácskönyv]]
[[is:Matreiðslubók]]
[[it:Libro di cucina]]
[[ja:料理本]]
[[ko:요리]]
[[lt:Receptai]]
[[nl:Kookboek]]
[[no:Kokeboka]]
[[pl:Książka kucharska]]
[[pt:Livro de Receitas]]
[[ro:Carte de bucate]]
[[ru:Кулинарная книга]]
[[simple:Cookbook]]
[[sr:Кувар]]
[[tl:Pagluluto]]
[[zh:食谱]]</text>
      <sha1>8mdrphxxti9sfij80gd7t38w4gmir4b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kokboken</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1147</id>
    <revision>
      <id>26533</id>
      <parentid>21256</parentid>
      <timestamp>2009-11-13T13:08:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Mat och dryck|Mat och dryck]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26533</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1743" sha1="dbpmvohdkj3d8o2jyxn4xpt5bopvt2g" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;clear: right; float: right&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{|cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;padding: 0.3em; float:right; margin:1px; border: 1px solid #999; border-right-width: 2px; border-bottom-width: 2px; background:#FFFFFC; text-align:center&quot; 
| [[Image:Foodlogo.svg|30px|left]] [[Image:Pompejanischer Maler um 70 001.jpg|36px|right]]
&lt;p style=&quot;margin:0.1em 0 0; text-align:center; 
font-size:85%; line-height: 1.2&quot;&gt;
[[Kokboken|Wikibooks&lt;br&gt;kokbok!]]&lt;/p&gt;
|-
|style=&quot;padding: 0.1em; line-height: 0.1em&quot;|
-------------------------
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec&quot;| [[:Kategori:Kokboken|Innehåll]]
|-
|style=&quot;padding: 0.2em; line-height: 0.5em&quot;|
[[:Kategori:Alfabetiskt register kokboken|Alfabetiskt register]]&lt;br/&gt;
[[:Kategori:Recept|Recept efter kategori]]&lt;br/&gt;
[[Kokboken/Köksredskap|Köksredskap]]&lt;br/&gt;
[[Kokboken/Metoder|Kökstermer]]&lt;br/&gt;
[[Kokboken/Matlagningsmått|Matlagningsmått]]&lt;br/&gt;
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec&quot;|------- [[:Kategori:Kokboken A-Ö|Receptregister]] -------
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; line-height: 1.5em&quot;|
|-

|-align=&quot;right&quot;
|}

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__


Till kokbokens [[Kokboken|Huvudsida]]&lt;br&gt;


Den här kategorin är Wikibooks kokboks innehållsförteckning. Sök dig vidare i lämpliga underkategorier för att hitta recept!

[[da:Kategori:WikiKogebogen]]
[[en:Category:Cookbook]]
[[es:Categoría:Artes culinarias]]
[[fi:Luokka:Keittokirja]]
[[fr:Livre de Cuisine]]
[[it:Categoria:Libro di cucina]]
[[nl:Categorie:Kookboek]]
[[no:Kategori:Kokeboka]]
[[pl:Kategoria:Książka kucharska]]
[[pt:Categoria:Livro de Receitas]]
[[simple:Category:Cookbook]]

[[Kategori:Mat och dryck]]</text>
      <sha1>dbpmvohdkj3d8o2jyxn4xpt5bopvt2g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Fisk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1148</id>
    <revision>
      <id>19374</id>
      <parentid>18661</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:05:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}
Här finns recept med fiskrätter.'</comment>
      <origin>19374</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="pny4aau4oyohu732rvk0p5g6n5sf7fl" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Här finns recept med fiskrätter.</text>
      <sha1>pny4aau4oyohu732rvk0p5g6n5sf7fl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kött</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1149</id>
    <revision>
      <id>28230</id>
      <parentid>19351</parentid>
      <timestamp>2010-05-30T14:57:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28230</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="97" sha1="oytyly3qcn0j07rew9c0fiog9lkx7qo" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Tabell över [[kärntemperatur]]er vid tillagningen av olika sorters kött.</text>
      <sha1>oytyly3qcn0j07rew9c0fiog9lkx7qo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Grönsaker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1150</id>
    <revision>
      <id>19380</id>
      <parentid>18670</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:08:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}'</comment>
      <origin>19380</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Efterrätter</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1151</id>
    <revision>
      <id>19373</id>
      <parentid>18665</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:05:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}
Här finns recept med efterrätter.'</comment>
      <origin>19373</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="aegyqxp8va7mmcqd37tdv4pziluj5up" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Här finns recept med efterrätter.</text>
      <sha1>aegyqxp8va7mmcqd37tdv4pziluj5up</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Bakning</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1152</id>
    <revision>
      <id>19370</id>
      <parentid>18658</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:03:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}
Här finns recept för den som vill baka.'</comment>
      <origin>19370</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="63" sha1="cfjvdkinas6hs4nq8wdxw9vyfevw4hq" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Här finns recept för den som vill baka.</text>
      <sha1>cfjvdkinas6hs4nq8wdxw9vyfevw4hq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matbröd</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1153</id>
    <revision>
      <id>19368</id>
      <parentid>18691</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:02:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Bakning}}

Matbrödsrecept.'</comment>
      <origin>19368</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="j4v2eadsxv6vh5wo1wy7d1l1ggrs7z3" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Bakning}}

Matbrödsrecept.</text>
      <sha1>j4v2eadsxv6vh5wo1wy7d1l1ggrs7z3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kaffebröd</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1154</id>
    <revision>
      <id>19367</id>
      <parentid>18683</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:02:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Bakning}}'</comment>
      <origin>19367</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="fedydr9d9ht5s1m6dtbckwa7aj4pap7" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Bakning}}</text>
      <sha1>fedydr9d9ht5s1m6dtbckwa7aj4pap7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Nötkött</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1155</id>
    <revision>
      <id>19398</id>
      <parentid>18690</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:18:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Puh..</comment>
      <origin>19398</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="08rmjpqtz8slfhhxm0cqvzq9qxfpk85" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kött}}
Recept på nötköttsrätter.</text>
      <sha1>08rmjpqtz8slfhhxm0cqvzq9qxfpk85</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Griskött</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1156</id>
    <revision>
      <id>19394</id>
      <parentid>18682</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:16:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Kött}}
Recept på grisköttsrätter.'</comment>
      <origin>19394</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="ebd2mddywzs4x5mr29u76koo032hoyq" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kött}}
Recept på grisköttsrätter.</text>
      <sha1>ebd2mddywzs4x5mr29u76koo032hoyq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Korv</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1157</id>
    <revision>
      <id>19395</id>
      <parentid>18686</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:17:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Kött}}
Recept på korvrätter.'</comment>
      <origin>19395</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="17y702mf9x4zum94o0yj7y0umimj8u1" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kött}}
Recept på korvrätter.</text>
      <sha1>17y702mf9x4zum94o0yj7y0umimj8u1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Drycker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1158</id>
    <revision>
      <id>19372</id>
      <parentid>18660</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:04:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}
Recept på drycker.'</comment>
      <origin>19372</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="4ltgzb0vq92wou5c9tn2atisnpzj5mi" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Recept på drycker.</text>
      <sha1>4ltgzb0vq92wou5c9tn2atisnpzj5mi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Fågel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1159</id>
    <revision>
      <id>19375</id>
      <parentid>18663</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:06:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}
Recept på fågelrätter.'</comment>
      <origin>19375</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="i3yfcpmnal3d4msecg0f9icg2lj3fdz" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Recept på fågelrätter.</text>
      <sha1>i3yfcpmnal3d4msecg0f9icg2lj3fdz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Soppor</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1160</id>
    <revision>
      <id>18715</id>
      <parentid>11373</parentid>
      <timestamp>2008-04-03T05:24:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>18715</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="p2zasx27tg1z3k4coaywta4x6r2y5r2" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}

Sopprecept.</text>
      <sha1>p2zasx27tg1z3k4coaywta4x6r2y5r2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Skaldjur</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1161</id>
    <revision>
      <id>19390</id>
      <parentid>18766</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:13:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19390</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="99" sha1="6fa4o8u8yplqtsgoakb18msxp83z0gw" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
[[bild:Dish of crawdads.jpg|left|100px|]]
Skaldjursrecept.

[[kategori:Fisk]]</text>
      <sha1>6fa4o8u8yplqtsgoakb18msxp83z0gw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Sockerkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1162</id>
    <revision>
      <id>54578</id>
      <parentid>28827</parentid>
      <timestamp>2024-02-12T21:16:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54578</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1684" sha1="brjvpxaftjxk4zq1pxfck3p91u0s07w" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Fil:Sockerkaka.jpg|miniatyr|Sockerkaka]]
==Animalisk version==

===Ingredienser===
* 2 ägg
* 2 dl strösocker
* 2 tsk vanillinsocker eller mald kardemumma
* 50 g smält smör
* 1 dl mjölk
* 2 tsk bakpulver
* 2 3/4 dl vetemjöl

===Tillagning===
1. Ställ ugnen på 175 grader, smöra och bröa en form.&lt;br&gt;
2. Smält smöret medan du gör nedanstående&lt;br&gt;
3. Vispa ägg och socker pösigt, helst med elvisp&lt;br&gt; 
4. Sikta över mjöl och bakpulver och vaniljsocker/kardemumma&lt;br&gt;
5. Häll mjölken i det smälta smöret&lt;br&gt;
6. Blanda försiktigt i det varma vätskan med äggsmeten och rör försiktigt ihop allting&lt;br&gt;
7. Häll smeten i formen och grädda i 35 minuter, låt svalna en stund innan du stjälper upp kakan.

===Tips===
Uteslut vanillinsockret för en sockerkaka utan syntetiska kemikalier. Även de produkter som går under namnet &quot;vaniljsocker&quot; består till största del av vanillin syntetiserad från rötskadad gran.

==Vegetabilisk version==

===Ingredienser===
* 2 msk avkok på linfrön (plus en matsked soja- eller havregrädde) 
* 2 dl strösocker
* 2 tsk vaniljsocker eller mald kardemumma
* 50 g smält vegetabiliskt margarin
* 1 dl havre- eller sojamjölk
* 2 tsk bakpulver
* 2 3/4 dl vetemjöl

===Tillagning===
Vispa linfröavkoket (med grädden) och socker riktigt pösigt, helst med elvisp. Sikta över mjöl och bakpulver, häll försiktigt i det smälta margarinet och mjölken (som gärna får vara varm) och rör försiktigt ihop allting till en smet. Häll i smord och bröad form och grädda i förvärmd ugn vid 175 graders värme i 35 minuter. Stjälp upp den något avsvalnade kakan.


[[kategori:S kokbok]]
[[Kategori:Kakor]]</text>
      <sha1>brjvpxaftjxk4zq1pxfck3p91u0s07w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Janssons frestelse</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1163</id>
    <revision>
      <id>56410</id>
      <parentid>54577</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T09:55:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-versalisering</comment>
      <origin>56410</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1071" sha1="rc6b6q72gpp2pc163a2unafod7wd1zg" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Detta är ett klassiskt recept på '''Janssons frestelse'''.

==Ingredienser==
(4 personer)&lt;br&gt;
*8-10 potatisar
*2 stora gula lökar
*2 burkar ansjovisfiléer à 100 g eller 15 hela ansjovisar
*3 dl grädde
*ströbröd
*1-2 msk smör 

==Tillagning==
*Sätt på ugnen, 225 &amp;deg;C
*Strimla potatisen fint.
*Skiva eller hacka löken och ansjovisen fint.
*Smörj en ugnsäker form
*Varva potatis, lök och ansjovis, börja och avsluta med potatis.
*Häll över hälften av grädden.
*Strö över ett tunt lager med ströbröd.

*Efter ca 30 minuter: häll på resten av grädden och grädda i en kvart till.
*Frestelsen är gyllenbrun och potatisen mjuk när den är klar.

Gräddas i ugn 30 - 45 minuter i 225 &amp;deg;C.

==Servering==
Serveras som en rätt vid smörgåsbord, särskilt till jul. Fungerar naturligtvis även utmärkt som nattvickning. Bästa drycken till denna frestelse är en välkyld öl. Många tar gärna en nubbe till.

{{wikipedia}}
[[kategori:J kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>rc6b6q72gpp2pc163a2unafod7wd1zg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pizzasallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1164</id>
    <revision>
      <id>54576</id>
      <parentid>41093</parentid>
      <timestamp>2024-02-12T21:16:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54576</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1161" sha1="s4uqdtf6a0eygy4xmt0e5x4nejx2es7" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
*1 dl olja
*1 dl vitvinsvinäger (6% ättiksprit), alt. 1/4 dl 24% ättiksprit
*1/2 dl vatten 
*1/2 tsk salt 
*1/2 medelstort vitkålshuvud
*strimlad inlagd paprika
*ev. lite krossad ananas 
*mellanmalen svartpeppar
 
==Tillagning==
Börja med att strimla vitkålen och lägg den i en plast- eller glasskål. Blanda sedan samman olja, vinäger, vatten och salt. Häll vätskan över salladen och smaksätt med svartpeppar. Salladen smakar bäst om den får dra minst en dag i kylskåp, och rörs om några gånger under tiden. Den klarar sej minst 7 dagar och kallas därför också för '''veckosallad''', men då innehåller den purjolök och morötter istället för ananas.

==Tips==
*Använd ättiksprit för att hålla kostnaden nere då vitvinsvinäger endast innehåller ca 6% ättiksprit.
*Koka upp vätskan innan den hälls över salladen. Detta gör kålen mjukare och den behöver inte dra lika länge.
*Tillsätt en eller två matskedar socker till vätskan som smakbrytning.
*För att få salladen lite mjukare kan man knåda eller &quot;stöta&quot; kålen.

[[kategori:Grönsaker]]
[[kategori:P kokbok]]
[[kategori:Sallad]]</text>
      <sha1>s4uqdtf6a0eygy4xmt0e5x4nejx2es7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kroppkakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1165</id>
    <revision>
      <id>56430</id>
      <parentid>54575</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:17:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-versalisering</comment>
      <origin>56430</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1364" sha1="4oz9nf3wseb73zl013hbq10a39emj7e" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Öländsk kroppkaka''', maträtt från Öland.

==Ingredienser==
*1 kg rå potatis 
*250 g kokt potatis 
*1 1/2 dl vetemjöl/kornmjöl blandat 
*200 g rimmat sidfläsk 
*1 st gul lök 
*2 krm kryddpeppar, grovmald 

==Tillagning==
Riv den råa potatisen och lägg den i en duk, krama därefter ur så mycket vatten som möjligt. Tillsätt sedan mjölet och den pressade kokta potatisen. Blanda till en fin deg.

Skär fläsket i tärningar och finhacka 
löken, fräs det knaprigt i lite fett. Tillsätt kryddpeppar. 

Rulla sedan degen till en rulle och skär den i bitar. Gör en liten grop i varje degbit som du fyller med lite lök och fläsk. Förslut med handen och rulla till en fin kaka. Koka dessa i saltat vatten ca 40 min. Denna relativt långa koktid beror på den råa potatisen.
Dessa kroppkakor kallas ofta Öländska kroppkakor och skiljer sig från den &quot;vanliga&quot; kroppkakan (det vill säga Blekinge-varianten) på grund av den råa potatisen.

==Servering==
Kroppkakorna serveras med flytande grädde och lingon eller med skirat smör.

Överblivna kroppkakor kan med fördel halveras och sedan stekas ett par minuter, bara så att de blir varma.

{{wikipedia}}
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Griskött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Öländska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>4oz9nf3wseb73zl013hbq10a39emj7e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ingefärspäron</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1166</id>
    <revision>
      <id>29140</id>
      <parentid>22990</parentid>
      <timestamp>2010-08-28T21:02:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>tog bort onödig länkning</comment>
      <origin>29140</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="884" sha1="28w55n1811w5pufs5mf84gblwbiqt2s" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
Päron:
*4 päron
*4 dl vatten
*3/4 dl strösocker
*saften av en 1/2 citron
*1 bit ingefära

Lingonsås:
*2 dl lingon
*2 dl rödvin
*3/4 dl strösocker
*1 tsk potatismjöl
*2 tsk vatten

==Tillagning==
Koka upp vatten, socker, citron och ingefära i en kastrull. Skala under tiden päronen. Lägg ner dom i lagen och låt sjuda under lock tills de är mjuka, ca 10 minuter. Ställ kastrullen i kallt vatten och låt päronen kallna i lagen.

Koka upp rödvin, lingon och socker. Låt koka ca 5 minuter. Kör såsen i en matberedare eller mixer och häll sedan tillbaka i kastrullen. Koka upp och red av med potatismjölet utrört i vatten. Kyl såsen.

==Servering==
Servera med vaniljglass eller kanelglass (1½ tsk kanel blandas med 1 paket vaniljglass).

{{wikipedia}}
[[kategori:I kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>28w55n1811w5pufs5mf84gblwbiqt2s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chokladboll</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1168</id>
    <revision>
      <id>48762</id>
      <parentid>48696</parentid>
      <timestamp>2019-04-09T10:44:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.185.82.31</ip>
      </contributor>
      <origin>48762</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2061" sha1="65pqnnpbts4b4gpgb0e6vdqy4w0i61x" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Chokladboll''', '''kokosboll''' eller '''havreboll''' är ett klotformat, ogräddat bakverk. Chokladbollar är vanliga som hemmagjorda godsaker och ingår i standardutbudet på svenska caféer. De går extremt snabbt och enkelt att göra, eftersom de inte behöver gräddas och endast innehåller ett fåtal, vanliga ingredienser.

==Ingredienser==
[[Bild:Chokladbollar.jpg|thumb]]
* 3 dl havregryn
* 1 tsk vaniljsocker
* 1 dl strösocker
* 2-3 msk kallt starkt kaffe
* 3-4 msk kakaopulver
* 100 g smör eller margarin

''alternativt (ger 40–50 mellanstora bollar):''
*7-8 dl havregryn
*ev. 1 tsk vaniljsocker
*2,5 dl strösocker
*ev. 2,5 msk kaffedryck
*6 msk kakaopulver
*250 g smör eller margarin

==Tillagning==
# Rör ihop matfett och strösocker.
# Blanda i kakao, vaniljsocker, kaffe och därefter havregryn.
# Rör ihop allting till en ordentligt blandad deg.

En lite mer slapp variant är att hälla ner samtliga ingredienser i en hushållsberedare och köra tills det är färdigblandat.

Forma degen till små runda bollar och rulla dem i kokosflingor eller pärlsocker.

Ställ in dem i kylskåpet.

==Servering==
Serveras kalla.
(Då blir bollarna mindre kladdiga och chokladsmaken blir mer distinkt – rumsvarma bollar kan smaka jolmigt.)

==Tips==
* Innan man börjar rulla bollarna kan man fukta sina händer; då fastnar inte smeten så lätt.
* Pärlsocker eller kokos kan ersättas med något annat, exempelvis strössel.
* Man behöver inte följa receptet exakt; vissa tar till exempel inte med kaffe och vissa har kokos i smeten/degen. Man kan provsmaka ofta, så att man får den som man vill.
* Tillsätt smält choklad i smeten för en lite lyxigare variant.
* Lägg pärlsocker (eller kokos el dyl) i en behållare som går lätt att stänga. Rulla sedan en chokladboll, lägg den i behållaren, sätt på locket, och skaka lådan (försiktigt). Snabbt, effektivt och inte så kladdigt.

{{wikipedia}}

[[kategori:Godis|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>65pqnnpbts4b4gpgb0e6vdqy4w0i61x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Godis</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1170</id>
    <revision>
      <id>19378</id>
      <parentid>18667</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:08:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}'</comment>
      <origin>19378</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Schwarzwaldtårta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1171</id>
    <revision>
      <id>54574</id>
      <parentid>24204</parentid>
      <timestamp>2024-02-12T21:15:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54574</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1479" sha1="74c7v7xgmjuzq3qk6o494yxyt63zby0" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Schwarzwaldtårta''', en tårta uppkallad efter bergsområdet Schwarzwald i sydvästra Tyskland. En svensk Schwarzwaldtårta består av nötbottnar varvade med vispad grädde och garneras ofta med choklad.

== Ingredienser ==
[[Bild:Schwarzwald zoom.jpg|right|300px]]
=== Nötmaräng ===
* 2 dl hasselnötskärnor 
* 90 gr florsocker
* 60 gr strösocker
* 6-7 äggvitor 
* 1 tsk citronsaft

=== Fyllning och garnering ===
* 5 dl vispgrädde 
* 1-2 tsk vaniljsocker 
* 150 g mörk choklad 

== Bakinstruktioner ==
=== Nötmaräng ===
# [[Kokboken/Metoder#Rosta|Rosta]] nötterna ca 10 min 160°. Skrubba av skalen från nötterna i en handduk.
# Mal nötterna och blanda dem med florsockret. 
# Vispa äggvitorna till mjuka toppar och vänd försiktigt ner strösockret. Fortsätt vispa till riktigt hårt skum och vänd försiktigt ned nötblandningen. 
# Spritsa fyra rundlar, ca 18-20 cm i diameter på bakplåtspapper. 
# Grädda mitt i ugnen cirka 2h i 110°. 
# Lossa bottnarna försiktigt med spatel. Låt svalna.

=== Garnering ===
# Smält chokladen i vattenbad till ca 45°. Häll ut den tunt på plastfilm och låt den nästan stelna. Skär ut fyrkantiga bitar.

=== Fyllning och montering ===
# Vispa grädden till skum och smaksätt med vaniljsocker. Lägg samman bottnarna med vispad grädde  emellan. Spritsa det sista av grädden över tårtan och garnera med chokladbitarna. 
# Pudra över lite kakao.

[[kategori:Tårtor]]
[[kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>74c7v7xgmjuzq3qk6o494yxyt63zby0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Tårtor</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1172</id>
    <revision>
      <id>18719</id>
      <parentid>15982</parentid>
      <timestamp>2008-04-03T05:29:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>18719</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="90" sha1="hpxesivrrp0ll34bzliaidhw9golgdw" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}

Recept på tårtor.

[[kategori:Bakning]]
[[kategori:Efterrätter]]</text>
      <sha1>hpxesivrrp0ll34bzliaidhw9golgdw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Upplandskubb</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1173</id>
    <revision>
      <id>54573</id>
      <parentid>39537</parentid>
      <timestamp>2024-02-12T21:15:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54573</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2050" sha1="69lsm4uqapox34j3ihennxenlnp308z" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Upplandskubb''' är ett gammalt Upplandsbröd som var vanligt förr i tiden.
Det recept som anges nedan är ett recept på ursprunglig Upplandskubb och är hämtat från den insamling av gamla recept som genomförts av föreningen Upplandskubbens Vänner. Vid bakning av äkta Upplandskubb används alltid osiktat grovt rågmjöl och inte rågsikt som ibland felaktigt anges. Den sirap som ingår skall vara traditionell ljus eller mörk sirap. Så kallad brödsirap, svart sirap, bagerisirap, vit sirap eller andra sirapskvaliteter ingår inte i det ursprungliga receptet och ska därför inte användas av den som vill baka en äkta Upplandskubb.

Upplandskubb gräddas i en cylindrisk form med lock. Traditionellt har en plåtburk, mjölkflaska, mjölkhämtare eller mjölkkruka med lock använts, medan en syltkittel, konserveringsgryta eller stor gryta med lock fungerat som vattenbad.

==Ingredienser==
* 60 g jäst 
* 4 dl vatten 
* 2,5 dl sirap, mörk eller ljus hushållssirap 
* 1 tsk salt 
* 525 g grovt rågmjöl 
* 475 g vetemjöl 

Rör ut jästen i kallt vatten. Blanda vatten, sirap och salt, därefter i rågmjöl och vetemjöl. Arbeta till en stadig deg. 
Smörj och mjöla en treliters bakform med lock. Packa degen i formen och låt jäsa svalt (cirka 15°C) under bakduk minst tre timmar, gärna över natten.
Sätt locket på formen. Försegla med aluminiumfolie så att ingen vattenånga kommer in under gräddningen. Placera formen i vattenbad med lock ovanpå spisen. Vattnet skall koka när du sätter ner formen i vattenbadet. Vattnet i vattenbadet ska nå cirka 2/3 av formens höjd. Grädda i fyra timmar. Kontrollera vattennivån under gräddningen och fyll på vid behov. Stjälp upp det färdiggräddade brödet och linda in i handdukar. Låt vila i ett dygn. Skär brödet vertikalt i fyra tårtbitar och skiva tvärs över i trekantiga skivor.

==Servering==
Upplandskubb serveras gärna tillsammans med gravad strömming eller istersmör och rödlök.

[[kategori:Matbröd]]
[[kategori:U kokbok]]</text>
      <sha1>69lsm4uqapox34j3ihennxenlnp308z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Studentskor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1174</id>
    <revision>
      <id>54572</id>
      <parentid>23108</parentid>
      <timestamp>2024-02-12T21:15:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54572</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="874" sha1="rz9fejcihvrh86sdlvvwnt2x13tpnjk" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Bild:Studentska.jpg|thumb|right|En studentska serverad på ett café i Uppsala.]]
'''Ofvandahls studentskor''' (ca 50 st )

==Ingredienser==

===Mördeg===
* 12 1/2 dl vetemjöl
* 500 g smör
* 6 dl strösocker
* 3 ägg
* 1/2 tsk hjorthornssalt

===Chokladtryffel===
* 5 dl kaffegrädde
* 100 g smör
* 1 1/2 dl florsocker
* 650 g mörk blockchoklad

===Glasyr===
* vatten
* florsocker
* grön karamellfärg

==Tillagning==
Blanda alla ingredienser till degen och klä små smorda aluminiumformar. Grädda i 200 grader i ca 10 min. Låt svalna. Gör under tiden chokladtryffeln. Koka upp grädden, smöret och florsockret. Smält chokladen i den varma smeten och rör tills den är slät. Knacka ur kakorna ur formarna och fyll dem med tryffel. Låt stelna i kylskåp. Blanda glasyren och bred den på kakorna.

[[kategori:Kaffebröd]]
[[kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>rz9fejcihvrh86sdlvvwnt2x13tpnjk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Bönor och ris</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1176</id>
    <revision>
      <id>24264</id>
      <parentid>24033</parentid>
      <timestamp>2009-06-30T21:05:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Flyttar sidan till rädd adress enligt vad som bestämts</comment>
      <origin>24264</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1571" sha1="7rtvmanvyfztxx4qtly3nfdd4h64hl0" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Bönor och ris''', en rätt som i huvudsak består av en blandning av bönor, ris och tomater.

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 200 g torkade bönor
* 3 dl ris eller 7 dl färdigkokt ris
* 100 g torkade tomater
* 1/2 dl olivolja
* 2 vitlöksklyftor
* 1-2 msk salladskrydda

==Tillagning==
Skölj bönorna väl i kallt vatten minst tre gånger och låt dem ligga i blöt i tio timmar, t.ex. över natten. Lägg dem i tre gånger så mycket vatten. De bör svälla till dubbla vikten. Koka bönorna i saltat vatten i cirka 20-30 minuter. De bör inte bli helt mjuka, hellre som &quot;mjuka&quot; jordnötter. Låt bönorna svalna i kallt vatten, vilket minimerar bakterietillväxten. 

Tillaga riset på samma sätt, d.v.s. skölj det noga, minst tre gånger, koka i 2,5 gånger volymen vatten. T.ex. 1 dl ris behöver således 2,5 dl vatten. Skölj riset i kallt vatten så att det kallnar snabbt, vilket hindrar bakterier att växa i det. 

Behandla även de torkade tomaterna på samma sätt, d.v.s. skölj dem noga, minst tre gånger, koka tomaterna i vatten tills de är mjuka, 10-15 minuter, låt dem rinna av, och skölj dem med kallt vatten. 

Nu är alla delarna klara att blanda ihop vilket görs i en gryta med upphettad olivolja. Lägg i bönorna, riset och tomaterna. Låt blandningen steka ett tag, tillsätt salladskrydda samt pressad vitlök. Klart att servera.

==Servering==
Lägg upp allt på till exempel en skiva gott bröd.

[[kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>7rtvmanvyfztxx4qtly3nfdd4h64hl0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Laxtartar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1177</id>
    <revision>
      <id>54571</id>
      <parentid>23039</parentid>
      <timestamp>2024-02-12T21:14:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54571</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="450" sha1="cppwbgggl0xzsra10qmt6h3k2aqnlx1" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser== 

* 400 g laxbitar
* 2 msk kapris
* 3 msk olivolja 
* 2 msk limejuice
* några stänk worcestershirsås
* några stänk tabasco
* 2 ansjovisfiléer

==Tillagning==
(''Här saknas information om tillagning'')

Läggs på smörgås eller blanda i lite crème fraiche och servera till spenatsoppa. De kan också stekas som laxburgare.

{{wikipedia}}
[[kategori:L kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>cppwbgggl0xzsra10qmt6h3k2aqnlx1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Potatis- och pastasallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1178</id>
    <revision>
      <id>54570</id>
      <parentid>37915</parentid>
      <timestamp>2024-02-12T21:14:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54570</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="503" sha1="tjii3ksv4ykabwjej1k1uzbjj563635" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* 400 g kall kokt potatis 
* 400 g kall pasta 
* 400 g tomater 
* 2 [[msk]] fransk senap
* 4 msk vitvinsvinäger 
* 1 dl olivolja 
* 1 msk bostongurka 
* 1 hackad rödlök 

==Tillagning==
Tärna potatisen och tomaterna. Ta bort kärnorna från tomaterna. Blanda senap och vinäger med bostongurkan, häll försiktigt ner olivoljan under vispningen. Hacka rödlöken, blanda ihop allt.

[[kategori:Grönsaker]]
[[kategori:Pasta]]
[[kategori:P kokbok]]
[[kategori:Sallad]]</text>
      <sha1>tjii3ksv4ykabwjej1k1uzbjj563635</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pepparkakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1179</id>
    <revision>
      <id>54569</id>
      <parentid>51213</parentid>
      <timestamp>2024-02-12T21:14:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54569</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="836" sha1="t5mejdz8ystaf2f7k56bjsi26fl1daj" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* 300 gram smör eller margarin
* 300 gram socker
* 3 dl sirap
* 2 ägg
* 3 tsk kanel
* 3 tsk ingefära
* 3 tsk kryddnejlikor
* 3 tsk kardemumma
* 1½ msk bikarbonat
* 1 kg vetemjöl

==Tillagning==
# Koka upp sockret och sirapen tillsammans med kryddorna och låt sockret smälta.
# Tillsätt därefter smöret/margarinet som sedan smälter.
# Häll i allt i en bunke och tillsätt bikarbonat, ägg och mjöl  rör ihop till en redig och bra deg. Smaka gärna av.
# Ställ degen i kylen och låt den vila i ett dygn. 
# Kavla ut degen mycket platt (någon eller några millimeter tjock) och stansa eller skär ut i lagom stora bitar.
# Grädda i 175 grader i ca 5-7 minuter beroende på ugn.

[[kategori:Kaffebröd|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>t5mejdz8ystaf2f7k56bjsi26fl1daj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fattiga riddare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1180</id>
    <revision>
      <id>56377</id>
      <parentid>54568</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:17:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>+rubrik</comment>
      <origin>56377</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="593" sha1="9ot3cr65sjt4w9e358z20cu6c3t5mx0" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* 4 skivor vitt bröd
* 1 ägg
* 1 dl vetemjöl
* 2 dl mjölk
* smör att steka i

==Tillagning==
* Vispa ihop mjölet och mjölken så att den blir klumpfri, blanda sedan i äggen.
* Låt brödskivorna ligga i blandningen några minuter så att de blir mättade.
* Stek skivorna på medelhög värme tills de har en bra stekyta och håller ihop.

== Servering ==
Serveringstips: kanel, florsocker, flytande honung eller sirap på är gott. Ätes med kniv och gaffel.

{{wikipedia}}
[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>9ot3cr65sjt4w9e358z20cu6c3t5mx0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Köttbullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1181</id>
    <revision>
      <id>56435</id>
      <parentid>56434</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:22:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-en till länk</comment>
      <origin>56435</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1226" sha1="qweshagin7bljhhgjrsrvjcykfa9f5i" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Bild:Koettbullar de.JPG|thumb|200px|köttbullar med brunsås]]
Följande grundrecept kan användas till alla variationer (nödvändigheten i ägget är ännu inte helt bevisad).

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 0,5 kg blandfärs eller annan köttfärs
* 1 ägg
* 0,5 dl skorpmjöl
* 2 msk finhackad lök (lite vitlök=gott)
* 2 - 3 dl vätska: vatten, mjölk eller grädde
* salt, peppar

==Tillagning==    
* Blanda samman vätskan och skorpmjölet i bunke, låt skorpmjölet svälla i ca 10 minuter.
* Blanda ner färsen, ägget, salt och peppar i bunken.
* Rulla runda köttbullar. Det går lättast om man sköljer händerna i kallt vatten innan.
* Stek köttbullarna på medelvärme.

==Tips==
* skorpmjölet kan ersättas med havregryn.
* Vill man ha lite vilt i smaken så kan man ta hälften älgfärs och hälften nötfärs.
* Köttbullar går även att göra på torkat grisblod, men kallas då paltbullar. 

==Servering==
Servera gärna köttbullarna med potatis eller potatismos, brunsås, rårörda lingon och en enkel sallad.


{{wikipedia}}
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Köttfärs|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[de:Kochbuch/ Köttbullar]]</text>
      <sha1>qweshagin7bljhhgjrsrvjcykfa9f5i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Köttfärs</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1182</id>
    <revision>
      <id>24108</id>
      <parentid>24107</parentid>
      <timestamp>2009-05-13T18:50:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 24107 av [[Special:Contributions/217.211.131.79|217.211.131.79]] ([[User talk:217.211.131.79|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>24108</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="330" sha1="civh3y3jwo71xipukdkl1u2n3mqlsp9" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kött}}
Recept på rätter som innehåller någon slags köttfärs. Tänk på när du lagar mat med köttfärs att fläskfärs har avsevärt annorlunda smak än blandfärs och nötfärs. Om receptet anger nötfärs eller blandfärs kan resultatet smaka lustigt eller illa om du använder dig av fläskfärs istället.</text>
      <sha1>civh3y3jwo71xipukdkl1u2n3mqlsp9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt register kokboken</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1185</id>
    <revision>
      <id>19366</id>
      <parentid>18815</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:00:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19366</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="90" sha1="jdbh93xi9yxdi7ucrq4y5ossuw7nrn3" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kokboken}}
Recept som saknar sökbokstav: [[:Kategori:Okategoriserat kokbok]]</text>
      <sha1>jdbh93xi9yxdi7ucrq4y5ossuw7nrn3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Mjöl och gryn</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1186</id>
    <revision>
      <id>19383</id>
      <parentid>18674</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:10:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}
[[bild:Risalamande.jpg|left|100px|]]

Recept på mat som har mjöl eller gryn som huvudingrediens, till exempel gröt och pannkakor.'</comment>
      <origin>19383</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="154" sha1="ras9tfhg0rxc3k3721i1hu24b4s3ork" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
[[bild:Risalamande.jpg|left|100px|]]

Recept på mat som har mjöl eller gryn som huvudingrediens, till exempel gröt och pannkakor.</text>
      <sha1>ras9tfhg0rxc3k3721i1hu24b4s3ork</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pannkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1188</id>
    <revision>
      <id>21716</id>
      <parentid>21248</parentid>
      <timestamp>2008-11-07T14:30:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Boivie</username>
        <id>145</id>
      </contributor>
      <comment>Mickes</comment>
      <origin>21716</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="807" sha1="dn7836aqj8sraged6sbrwxhek29brrr" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
(8 - 10 pannkakor)

* 2½ dl vetemjöl
* 6 dl mjölk
* 3 ägg
* ½ tsk salt
* 2-3 msk smör

==Tillagning==

* Vispa ut vetemjölet i hälften av mjölken till en slät smet. 
* Vispa i resterande mjölk, ägg och salt. 
* Smält smör i en stekpanna och häll ner i smeten. 
* Grädda tunna pannkakor i stekpannan. Ca. 1 dl smet per lagg är lagom.

==Tips==
Man kan byta ut en del av mjölken mot filmjölk för lite mustigare pannkakor. Smöret kan bytas ut mot margarin, matolja eller helt uteslutas.
Även äggen kan tas bort och ersättas med lämplig stärkelse, t.ex soja-, eller potatismjöl.

==Se även==
*[[Kokboken/Recept/Mickes pannkakor|Mickes pannkakor]]

{{DEFAULTSORT:Pannkaka}}
[[kategori:Mjöl och gryn]] 
[[kategori:Svenska recept]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>dn7836aqj8sraged6sbrwxhek29brrr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pannkakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1189</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pannkaka" />
    <revision>
      <id>21252</id>
      <parentid>21229</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T12:14:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Omdirigeringsrättaren</username>
        <id>1092</id>
      </contributor>
      <comment>[[Kokboken/Recept/Pannkaka 2]] har flyttats, och är nu en omdirigering till [[Kokboken/Recept/Pannkaka]]</comment>
      <origin>21252</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="3ncldb39al7vlon2y9l04tkw3em8nd0" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Pannkaka]]</text>
      <sha1>3ncldb39al7vlon2y9l04tkw3em8nd0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Lutfisk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1190</id>
    <revision>
      <id>56467</id>
      <parentid>54596</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:15:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56467</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="913" sha1="lklipqnjjbgoolsqdquf9g0bhreb9yo" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* 2 kg lutfisk 
* 1 1/2 msk salt
* vatten

==Tillagning==
Helst använder man en speciell fiskkittel med lös insats. I brist på det kan man lägga en upp och nervänd tallrik i en vid, vanlig kastrull. Häll på så mycket vatten att det står en bit upp på tallriken, utan att täcka den. (I fiskkitteln en liten skvätt, som inte når över insatsen.) Låt vattnet koka upp. Befria fisken från skinn och ben och salta. Lägg fisken i en silduk och placera denna på tallriken i kastrullen. Låt det koka upp, sätt på locket och låt det sedan sjuda tills fisken är mjuk. Koktiden bör ligga på 15 till 20 minuter.

==Servering==
Servera med varmt skirat smör, kokt potatis och en fin béchamelsås gjord på tunn grädde, smaksatt med skånsk senap. 

{{wikipedia}}
[[kategori:L kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>lklipqnjjbgoolsqdquf9g0bhreb9yo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Raggmunkar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1191</id>
    <revision>
      <id>54595</id>
      <parentid>23081</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:40:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54595</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="448" sha1="obt1d8m4wa1vka3tqtziu0jbjk95q99" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
(4 portioner)

* 800 gram potatis
* eventuellt 1 gul lök
* 2 ägg
* 2 dl mjöl
* 1½ tsk salt
* 5 dl mjölk
* smör till stekningen.

==Tillagning==
Riv potatisen (och eventuell lök) i grova strimlor i matberedare.  Blanda med övriga ingredienser. 
Stek i smör i stekpanna.

==Servering==
Servera med lingonsylt och eventuellt stekt fläsk.
{{wikipedia}}
[[kategori:Potatis och rotfrukter]]
[[kategori:R kokbok]]</text>
      <sha1>obt1d8m4wa1vka3tqtziu0jbjk95q99</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Potatismos</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1193</id>
    <revision>
      <id>54594</id>
      <parentid>50461</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:39:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54594</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="735" sha1="r1m0jwelkis1ij532kcj6kk4ikpmykb" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
(4 portioner)

* 1 kg potatis, helst mjölig sort
* vatten
* 1 tsk salt/liter vatten
* 3 msk smör eller margarin
* ca 2 dl mjölk
* ca 1 tsk salt
* ca 1 krm nymalen vitpeppar
* ca 1 krm nymalen muskotnöt

==Tillagning==
Skala och skär potatisen i mindre bitar. Koka dem i saltat vatten, det tar cirka 15 minuter innan de är färdiga. Häll av vattnet. Tryck sönder potatisen med en potatispress, potatisstamp eller en avstängd elvisp. Tillsätt matfettet och cirka hälften av mjölken. Sätt på elvispen och vispa moset medan du tillsätter mer mjölk. Låt det bli jämnt och fint i konsistensen. Smaksätt med salt, peppar och muskot.

[[kategori:Potatis och rotfrukter]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>r1m0jwelkis1ij532kcj6kk4ikpmykb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Potatis och rotfrukter</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1194</id>
    <revision>
      <id>19386</id>
      <parentid>18677</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:11:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}
Recept med potatis och rotfrukter.'</comment>
      <origin>19386</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="1nawg6m41foh26caorix1a6ot0x7f5z" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Recept med potatis och rotfrukter.</text>
      <sha1>1nawg6m41foh26caorix1a6ot0x7f5z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Hummus</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1196</id>
    <revision>
      <id>54593</id>
      <parentid>47065</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:39:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54593</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1177" sha1="nbm68418vel6djrmymnd5be7kuhmw6s" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
[[Bild:Beanshoots humus.jpg|thumb|Hummus och bönröra]]
*400 gram kokta kikärter
*1-2 vitlöksklyftor
*2 msk pressad citronjuice
*0,5 dl olivolja
*salt
*peppar
*1 msk tahini
*½ chili
*½ tsk paprikapulver
*½ tsk spiskummin
*1 krm cayennepeppar
Allt utom kikärterna kan, om så önskas, uteslutas.

==Tillagning==
Mixa ingredienserna till en jämn smet. Smaka av med salt och peppar. Förvara kallt till servering. Tahini kan bytas ut mot 2 msk rostade sesamfrön. Resultatet ska vara krämigt. Är det för torrt går det att späda med vatten eller olivolja.

==Servering==
På mackan eller som sås i falafeln.

==Tips==
{{wikipedia}}
Variera med färsk persilja.

Du kan även variera vilken typ av tahini du använder. Den gula tahinin görs på skalade sesamfrön och har en mildare smak, men är inte lika rik på mineraler (såsom kalcium) som tahinin som görs på oskalade sesamfrön. Kalcium är en av de mineraler som kan vara svår att få i sig som vegan och oskalade sesamfrön är en av de bästa källorna.

[[kategori:H kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>nbm68418vel6djrmymnd5be7kuhmw6s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:A kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1197</id>
    <revision>
      <id>22777</id>
      <parentid>19365</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T14:09:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22777</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:B kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1198</id>
    <revision>
      <id>22778</id>
      <parentid>18632</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T14:09:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22778</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:C kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1199</id>
    <revision>
      <id>22779</id>
      <parentid>18629</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T14:51:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22779</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:D kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1200</id>
    <revision>
      <id>22781</id>
      <parentid>18633</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T14:57:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22781</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:E kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1201</id>
    <revision>
      <id>22783</id>
      <parentid>18634</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:10:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22783</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:F kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1202</id>
    <revision>
      <id>22784</id>
      <parentid>18635</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:10:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22784</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:G kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1203</id>
    <revision>
      <id>22785</id>
      <parentid>19935</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:11:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22785</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:H kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1204</id>
    <revision>
      <id>22786</id>
      <parentid>18636</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:11:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22786</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:I kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1205</id>
    <revision>
      <id>22787</id>
      <parentid>18637</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:12:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22787</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:J kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1206</id>
    <revision>
      <id>22788</id>
      <parentid>18638</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:12:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22788</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:K kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1207</id>
    <revision>
      <id>22789</id>
      <parentid>18639</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:13:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22789</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:L kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1208</id>
    <revision>
      <id>22790</id>
      <parentid>18640</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:13:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22790</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:M kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1209</id>
    <revision>
      <id>22791</id>
      <parentid>18641</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:13:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22791</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:N kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1210</id>
    <revision>
      <id>22792</id>
      <parentid>18642</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:14:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22792</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:O kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1211</id>
    <revision>
      <id>22793</id>
      <parentid>18643</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:14:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22793</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:P kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1212</id>
    <revision>
      <id>22794</id>
      <parentid>18644</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:15:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22794</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Q kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1213</id>
    <revision>
      <id>22795</id>
      <parentid>18645</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:15:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22795</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:R kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1214</id>
    <revision>
      <id>25851</id>
      <parentid>25849</parentid>
      <timestamp>2009-10-23T18:46:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>194.17.16.159</ip>
      </contributor>
      <comment>Gör version 25849 av [[Special:Contributions/Per lenk|Per lenk]] ([[User talk:Per lenk|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>25851</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:S kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1215</id>
    <revision>
      <id>22797</id>
      <parentid>18647</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:17:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22797</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:T kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1216</id>
    <revision>
      <id>22798</id>
      <parentid>18648</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:17:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22798</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:U kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1217</id>
    <revision>
      <id>22799</id>
      <parentid>18649</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:17:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22799</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:V kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1218</id>
    <revision>
      <id>22800</id>
      <parentid>18650</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:18:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22800</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:W kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1219</id>
    <revision>
      <id>22801</id>
      <parentid>18651</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:18:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22801</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:X kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1220</id>
    <revision>
      <id>22802</id>
      <parentid>18652</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:18:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22802</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Y kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1221</id>
    <revision>
      <id>22803</id>
      <parentid>18653</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:19:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22803</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Z kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1222</id>
    <revision>
      <id>22804</id>
      <parentid>18654</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:19:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22804</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Å kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1223</id>
    <revision>
      <id>22805</id>
      <parentid>18656</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:19:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22805</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Ä kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1224</id>
    <revision>
      <id>22806</id>
      <parentid>18655</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:20:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22806</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Ö kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1225</id>
    <revision>
      <id>22807</id>
      <parentid>18657</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T15:20:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22807</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt snabbval kokboken}}</text>
      <sha1>gzjqw1l80qmy91nvo7le7yd1eaaobyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Béchamelsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1226</id>
    <revision>
      <id>56343</id>
      <parentid>51290</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:28:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56343</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1072" sha1="ksa51zq9051da9rumnv9wbbf7g5gxvd" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Béchamelsås''' eller '''vit sås'''.

==Ingredienser==
* 2 msk vetemjöl
* 4 dl mjölk
* 1 msk smör
* 0,5 tsk salt
* vitpeppar

==Tillagning==
Smält smöret i en kastrull och vispa ner mjölet. Låt det värmas en stund, men utan att ta färg, för att bli av med den råa mjölsmaken. Tillsätt sedan mjölken lite i taget och vispa samtidigt för att få en slät sås. Låt koka upp under omrörning. Koka på svag värme 3–5 minuter och rör om då och då. Smaka av med salt och vitpeppar.

==Servering==
* Béchamelsås är det klassiska tillbehöret till lutfisk och kryddas då ofta med kryddpeppar eller senap.
* Bèchamelsås används till lasagne.
* Om man istället tillsätter senap får man en senapssås som är god till stekt falukorv och makaroner.
* Riven pepparrot i béchamelsåsen ger pepparrotssås som är god till rökt kött av olika slag.
* Muskotnöt som smaksättare i béchamelsås vid användning till lasagne och liknande är ofta uppskattat.

[[kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ksa51zq9051da9rumnv9wbbf7g5gxvd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Såser</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1227</id>
    <revision>
      <id>18716</id>
      <parentid>11374</parentid>
      <timestamp>2008-04-03T05:26:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>18716</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="2dm754k7e1ukncyjy9utiaax6erw2z2" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}

Såsrecept.</text>
      <sha1>2dm754k7e1ukncyjy9utiaax6erw2z2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vit sås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1228</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Béchamelsås" />
    <revision>
      <id>20981</id>
      <parentid>4147</parentid>
      <timestamp>2008-08-15T17:51:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Omdirigeringsrättaren</username>
        <id>1092</id>
      </contributor>
      <comment>[[Béchamelsås]] har flyttats, och är nu en omdirigering till [[Kokboken/Recept/Béchamelsås]]</comment>
      <origin>20981</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="exbzx2kacewlag6zs13jzz47tgu33cj" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Béchamelsås]]</text>
      <sha1>exbzx2kacewlag6zs13jzz47tgu33cj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Citronlikör</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1230</id>
    <revision>
      <id>54592</id>
      <parentid>37883</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:39:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54592</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="922" sha1="f6swjb1kwtync5bxn2ysofm10t3hbxp" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Citronlikör'''. I det ursprungliga italienska receptet ska spriten ha en alkoholhalt av 98%. Den färdiga likören blir då ungefär 40-procentig. I Sverige kan man inte köpa så stark sprit, men det går bra att göra citronlikören med till exempel Renat eller Absolut Vodka. Alkoholhalten i likören blir då mindre än 20%.

==Ingredienser==
* strimlat skal av 8 citroner
* 1 liter sprit
* 1 liter vatten
* 400 g socker

==Tillredning==
Tvätta citronerna med en rotfruktsborste under rinnande vatten som är så varmt som möjligt. Strimla av det gula av skalen med hjälp av en potatisskalare. Lägg skalen i en bunke eller en stor glasflaska och häll på spriten. Låt det stå i 5 dagar.

Sila bort skalen. Koka upp vatten och socker så att sockret löser sig helt. Låt sockerlagen kallna. Blanda spriten och sockerlagen, så är likören färdig.

[[kategori:Drycker]]
[[kategori:C kokbok]]</text>
      <sha1>f6swjb1kwtync5bxn2ysofm10t3hbxp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fläderblomssaft</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1231</id>
    <revision>
      <id>54591</id>
      <parentid>46941</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:39:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54591</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1179" sha1="c3i4kdx47azm6lsf73kpcx4sjne0gq2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Fläderblomssaft'''. Se till så blommorna är av äkta fläder. I Sverige växer även druvfläder, som är giftig. Äkta fläder har 1-2 dm stora platta blomklasar som luktar gott.

==Ingredienser==
* 2 skivade citroner med skal
* 40 fläderblomsklasar
* 2 kg strösocker
* 30 g citronsyra
* 1,5 l vatten
* ev. 4 krm natriumbensoat

==Tillagning==
Tvätta citronerna med en rotfruktsborste under rinnande vatten som är så varmt som möjligt och skiva dem sedan i cirka halvcentimetertjocka skivor. Varva fläderblomsklasar och citronskivor i en stor bunke eller rostfri hink.

Koka upp socker, citronsyra och vatten så att sockret och citronsyran löses helt. Häll blandningen het över blommor och citron. Låt stå i 5 dygn. Rör eventuellt ett par gånger under tiden.

Sila bort blommor och citron och häll saften i väl rengjorda flaskor. Om man önskar kan man tillsätta konserveringsmedel (t.ex. natriumbensoat 1 krm/kg) i den färdiga saften. Om man häller upp saften i flaskor, kanske helst av plast, och inte fyller dem helt så går den bra att frysa.

{{wikipedia}}
[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>c3i4kdx47azm6lsf73kpcx4sjne0gq2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Svartvinbärssaft</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1232</id>
    <revision>
      <id>54590</id>
      <parentid>38092</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:39:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54590</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="814" sha1="l8g6yfwjlpwq85kg6n4o79mgg4bymei" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Svartvinbärssaft''', ett recept där bären inte ska kokas.

==Ingredienser==
''ger 5 liter''
* 2 l svarta vinbär, det gör inget om klasstjälkarna är kvar
* 3 - 4 citroner
* 20 g (5 tsk) vinsyra
* 3 kg strösocker

==Tillagning==
Tvätta citronerna med en rotfruktsborste under rinnande vatten som är så varmt som möjligt och klyv dem i  fyra klyftor. Skalet ska vara kvar. Blanda vinbär, citronklyftor och vinsyra i en stor bunke eller rostfri hink. Koka upp vattnet och häll det kokande över blandningen. Låt det stå svalt i 3 dygn.

Sila bort vinbär och citron. Rör i sockret i saften och rör tills det löst sig. Om så önskas kan man tillsätta konserveringsmedel. Häll upp på väl rengjorda flaskor. Förvara mörkt och svalt.

[[kategori:Drycker]]
[[kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>l8g6yfwjlpwq85kg6n4o79mgg4bymei</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Korv Stroganoff</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1233</id>
    <revision>
      <id>54589</id>
      <parentid>34576</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:39:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54589</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1707" sha1="fm9672nwv0zi2j45jukk3xnojud48db" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* 400 g falukorv (vanlig sojakorv som skivas fungerar bra som alternativ)
* 2 gula lökar
* 1 tsk paprikapulver
* 0,5 dl tomatpuré
* 1 msk senap
* 1 köttbuljongtärning
* 2 dl vatten
* peppar
* eventuellt salt
* 1 dl crème fraîche

==Tillagning==
* Skär falukorven i skivor och därefter skivorna i strimlor. Skala och hacka löken.
* Bryn korv, lök och paprikapulver i en stekpanna.
* Tillsätt tomatpuré, senap, buljongtärning, peppar och vatten och låt puttra i cirka 5 minuter.
* Tillsätt crème fraîche och koka upp. Smaka av med salt.

==Servering==
Korv Stroganoff kan serveras med kokt eller stekt potatis, [[potatismos]], makaroner eller ris och med en grönsallad och brödbit till.

=Superenkelt alternativ för folk med ont om tid=
[[File:Korv stroganoff.jpg|thumb|Korv stroganoff med [[ris]].]]

==Ingredienser==
* Falukorv, grillkorv, kumlakorv eller liknande.
* Grädde, matlagningsgrädde eller valfritt vegetabiliska alternativ. Crème fraîche eller liknande fungerar också bra.
* Ketchup.

==Tillagning==
* Skär korven i strimlor eller slantar.
* Stek korven i lite matfett i en stekpanna tills den fått färg.
* Tillsätt grädden. Önskas en fettsnålare variant kan istället mjölk och lite redning eller mjöl användas.
* Tillsätt ketchup och rör om.
* Låt bubbla några minuter.
* Krydda med vad du vill, förslagsvis svartpeppar, chilipulver eller dylikt.

==Servering==
Serveras helst med kokt ris, men har du inte tid med det så går snabbmakaroner lika bra.
Smaksätt med extra ketchup vid behov.

{{wikipedia}}
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Korv|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>fm9672nwv0zi2j45jukk3xnojud48db</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Enkel tacopaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1241</id>
    <revision>
      <id>56374</id>
      <parentid>54588</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:15:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56374</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="777" sha1="8f9bl9pnxq1d6zcgyn6snahukwp1ea7" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
* 2 påsar tacokryddmix
* 2 pkt Krossade tomater (ca 800 g)
* 400 - 500 g köttfärs
* 1 stor gul lök
* 100-200 g riven ost
* 1 pkt smördeg på rulle
* 1 ägg till pensling

==Tillagning==
Bryn köttfärsen tills den smular sig, hacka eller strimla löken och blanda ner den i köttfärsen. Tillsätt kryddmixen och de krossade tomaterna och låt det koka ett par minuter. Häll köttfärsblandningen i en ugnssäker form och rör ner den rivan osten, lägg smördegen över som ett lock. Pensla smördegen med lite ägg. Grädda i ugnen på 200 &amp;deg;C tills smördegen har blivit gyllenbrun (ca 10-15 min). 

==Servering==
Servera med sallad och vitt bröd.

[[kategori:Köttfärs]]
[[kategori:E kokbok]]
[[kategori:T kokbok|Tacopaj, enkel]]</text>
      <sha1>8f9bl9pnxq1d6zcgyn6snahukwp1ea7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Kokboknav</title>
    <ns>10</ns>
    <id>1242</id>
    <revision>
      <id>51258</id>
      <parentid>45142</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:35:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51258</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1804" sha1="ek60okutbc2w8467vyazkj220h80lu4" xml:space="preserve">{|cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;padding: 0.3em; float:right; margin:5px; border: 1px solid #999; border-right-width: 2px; border-bottom-width: 2px; background:#FFFFFC; text-align:center;clear:right;&quot;
| [[Fil:Foodlogo.svg|center|25px]]
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec&quot;| '''[[Kokboken]]'''
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; line-height: 1.5em&quot;|
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec&quot;| ''' [[:Kategori:Kokboken|Innehåll]] '''
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; line-height: 1.5em&quot;|
[[:Kategori:Recept|Kategoriregister]]&lt;br&gt;
[[:Kategori:Alfabetiskt register kokboken|Alfabetiskt register]]&lt;br&gt;
[[:Kategori:Kokboken A-Ö|Alla recept A-Ö]]&lt;br&gt;
[[Kokboken/Köksredskap|Köksredskap]]&lt;br&gt;
[[Kokboken/Metoder|Kökstermer]]&lt;br&gt;
[[Kokboken/Matlagningsmått|Matlagningsmått]]&lt;br&gt;
|-
|-align=&quot;right&quot;
|}&lt;includeonly&gt;[[Kategori:{{{1|Kokboken A-Ö}}}|{{SUBPAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;__NOTOC__ __NOEDITSECTION__&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Gastronomirelaterade mallar|Kokbok]]
[[Kategori:Kokboken]]


'''Använd hellre mallen {{mall|Minikokbok}} istället. En uppdaterad version av den här.'''


==Användning==
{{mall|kokboknav}} infogar mallen och lägger sidan i [[:kategori:Kokboken A-Ö]], en kategori som är ett register innehållande alla recept i kokboken.

Ska mallen användas på en sida som inte ska hamna i [[:kategori:Kokboken A-Ö]], t.ex på en kategorisida, anges kategorin man vill hamna i som parameter och kategori behöver sedan ej anges.

Så här till exempel: {{mall|kokboknav|Recept}} eller om man vill göra en underkategori till Kött: {{mall|kokboknav|Kött}}

Kategorier som kött, fisk, lättlagat, soppor m.m ligger i kategorin recept så då ska exemplet användas. 
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ek60okutbc2w8467vyazkj220h80lu4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Redigera kokboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1243</id>
    <revision>
      <id>56427</id>
      <parentid>53403</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:15:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>fix</comment>
      <origin>56427</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1676" sha1="d4uww6cclxrh6s4v8qiwtkaubuoc4dp" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kokboken}}
==Skriva ett nytt recept==
Om du vill skriva ett recept i kokboken gör du så här:

*Gå till kokbokens huvudsida
*Skriv &quot;Kokboken/Recept/Namnet på det nya receptet&quot; i rutan ''Nytt recept''

Då öppnas en sida med en mall för receptet:

&lt;pre&gt;
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''x portioner''
*...
*...
 
==Tillagning==
 
 
==Servering==
 
 
==Tips==

&lt;includeonly&gt;
Byt Okategoriserat mot den bokstav receptet ska ligga under(Stor bokstav)
[[kategori:Okategoriserat kokbok]]

Ersätt Okategoriserat nedan med någon av alternativen 1-8:
1 Kött eller någon av underkategorierna:
** Gris
** Korv
** Köttfärs
** Lamm
** Nötkött
2 Fisk
** Skaldjur
3 Fågel
** Kyckling
4 Vegetariskt
** Grönsaker
5 Bakning
** Kaffebröd
** Kakor
** Matbröd
6 Efterrätter
** Glass
** Godis
** Tårtor
7 Såser
8 Drycker

[[kategori:Okategoriserat]]

Sen anges vilket land receptet kommer från:

[[kategori:Svenska recept]]

Fler kategorier finns på sidan Kokboken/Kategoriöversikt

Radera överflödig text.  

&lt;/includeonly&gt;


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__
&lt;/pre&gt;

Den första raden gör att navigeringsrutan för kokboken hamnar längst upp till höger i receptet.

*I mallen finns instruktioner om kategorierna. Radera texten innan du sparar receptet.

*Här på Wikibooks undviker vi att länka till andra sidor.

Om du inte är van vid wikitekniken så titta på [[Wikibooks:Hjälp|hjälpsidorna]]. Vill du ha hjälp med kategoriseringen så låt det stå [[:kategori:Okategoriserat kokbok]]. Då hamnar sidan i en kategori för okategoriserade recept och så kommer någon att ordna till ditt recept så småningom. Lägg gärna till en bild i artikeln.</text>
      <sha1>d4uww6cclxrh6s4v8qiwtkaubuoc4dp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Glögg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1244</id>
    <revision>
      <id>56392</id>
      <parentid>56391</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T09:03:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>död länk, kommer till telia</comment>
      <origin>56392</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1880" sha1="fk3o3p29vo0ivmtd1hhdm512h3wpmrz" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Glögg''' är en svensk juldryck. 

==Alternativ 1==
[[Bild:Glögg kastrull.JPG|thumb|En variant av starkvinsglögg där allt värms tillsammans och kryddorna sedan silas ifrån.]]
Här är ett glöggrecept från 1840-talet, hämtat från en av jultomtens många hemsidor. Istället för Eau de Vie kan gärna konjak eller whisky användas.
===Ingredienser===
* 1 flaska rödvin
* 1 dl eau de vie
* 20 kryddnejlikor
* 5 kanelstänger
* 1 tsk krossade kardemummakärnor
* 1 bit ingefära
* 1 pomeransskal (el. apelsin)
* 2 dl strösocker
* 1 1/2 tsk vaniljsocker

===Tillagning===
# Bryt kanelstängerna i mindre bitar och lägg alla kryddorna i en burk.
Slå över spriten och låt det stå och dra i minst ett dygn.
# Sila ifrån kryddorna.
Värm spriten försiktigt tillsammans med vinet, sockret och vaniljsockret (i en kastrull.)

==Alternativ 2==
Denna glögg går bra att spara och blir bara godare med tiden. Den ska helst lagras ett år innan den konsumeras.

===Ingredienser===
* 5 liter svagdricka 
* 2,5 kg strösocker
* 50 g jäst
* 2 påsar hela nejlikor
* 1 påse kardemummakärnor
* 1 - 2 små bitar torkad, hel ingefära
* 500 g russin
* 3 st råa, skalade, skivade potatisar

===Tillagning===
Rör ut jästen i lite vatten. Blanda alla ingredienser i en hink. Låt stå och jäsa i 3 veckor med en handduk över.

Sila glöggen och häll upp på väl rengjorda flaskor. Lagra cirka 1 år.

===Servering===
Värm glöggen till max 60&amp;deg;C, häll i glögglas och låt var och en lägga i russin och hackad mandel. En [[pepparkaka]] smakar bra till glöggen.

===Tips===
Man kan byta ut 3 - 4 dl av svagdrickan mot julmust.

==Speciella Glöggrecept==
[[Översteglögg]]

{{wikipedia}}
[[kategori:G kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]


[[da:WikiKogebogen/Gløgg]]
[[de:Kochbuch/ Glögg]]</text>
      <sha1>fk3o3p29vo0ivmtd1hhdm512h3wpmrz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pepparkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1245</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pepparkakor" />
    <revision>
      <id>24810</id>
      <parentid>4164</parentid>
      <timestamp>2009-09-20T09:26:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Pepparkakor]]</comment>
      <origin>24810</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="icg0gz1bhn85ouivsiwym2o3vlqe4hm" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Pepparkakor]]</text>
      <sha1>icg0gz1bhn85ouivsiwym2o3vlqe4hm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Kokbokens struktur</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1246</id>
    <revision>
      <id>37989</id>
      <parentid>37988</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T12:02:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>länkfix igen</comment>
      <origin>37989</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3263" sha1="0y3x53b6oex2fieivpj28bb1pfgfq9e" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kokboken}}

I den här artikeln beskrivs hur kokboken är uppbyggd.

==Recepten==
Varje recept är en egen artikel. Vill du veta hur man skriver ett recept, se [[Kokboken/Redigera kokboken|Redigera kokboken]].

==Kategorierna==
Istället för att ha alla recepten liggande i en osorterad hög kategoriseras de.

===Huvudregister===
Kokbokens huvudinnehållskategori kallas [[:kategori:Kokboken]]. En av dess underkategorier är [[:kategori:Recept]] som är huvudkategori för alla receptkategorierna. Där finns underkategorier såsom [[:kategori:Skaldjur]] och [[:kategori:Efterrätter]]. Underkategorierna har fått namn efter huvudingredienser eller användningsområde. Exempel: Genom att lägga till texten &lt;nowiki&gt;[[kategori:Mjöl och gryn]]&lt;/nowiki&gt; längst ner i receptartikeln [[Kokboken/Pannkaka|Pannkaka]] sorteras receptet automatiskt i innehållsförteckningens underkategori [[:kategori:Mjöl och gryn|Mjöl och gryn]]. Vissa underkategorier är i sin tur uppdelade i underkategorier, se [[:kategori:Kött]]. Det finns inget som hindrar att ett recept finns med i flera kategorier om man tycker det är lämpligt. Se [[Kokboken/Chokladboll|Chokladboll]].

===Alfabetiskt register===
Det finns även ett [[:kategori:Alfabetiskt register kokboken|alfabetiskt register]]. Detta är också en underkategori till [[:kategori:Kokboken]]. I det alfabetiska registret finns en underkategori för varje bokstav i alfabetet och varje recept får en kategori beroende på sin begynnelsebokstav, till exempel [[:kategori:C kokbok]] för [[Kokboken/Recept/Citronlikör|Citronlikör]]. Det alfabetiska registret är bra att ha om man söker ett recept med ett speciellt namn. Det finns inget som hindrar att ett recept finns med i flera bokstavskategorier. Se [[Kokboken/Recept/Enkel tacopaj|Enkel tacopaj]].

===Nya kategorier===
Saknas en lämplig sorteringskategori när du skrivit ett nytt recept? Det är lätt att lägga till en ny kategori. Skriv bara &lt;nowiki&gt;[[kategori:Den nya kategorins namn]]&lt;/nowiki&gt; längst ner i receptartikeln. När du sparar receptet står den nya kategorins namn med röda bokstäver. För att skapa kategorin klickar du på denna röda länk och i redigeringsrutan som kommer upp skriver du först &lt;nowiki&gt;{{kokboknav}}&lt;/nowiki&gt; för att få kokbokens navigeringsruta längst upp och sedan ska den nya kategorin bli en ny underkategori. Vill man ha den direkt under huvudkategorin (kategori:Recept) skriver man &lt;nowiki&gt;[[kategori:Recept]]&lt;/nowiki&gt;. Vill man ha den som underkategori till en annan kategori, skriver man det kategorinamnet istället.

== OBS ==
&lt;nowiki&gt;{{Minikokbok}}&lt;/nowiki&gt; och &lt;nowiki&gt;{{kokboknav}}&lt;/nowiki&gt; lägger automatiskt till sidan till kategorin [[:kategori:kokboken A-Ö]] som är en registersida över samtliga recept (ej kategorier). För att inte länka till Kokboken A-Ö när man infogar &lt;nowiki&gt;{{Minikokbok}}&lt;/nowiki&gt; på en kategorisida så skriver man &lt;nowiki&gt;{{Minikokbok|kategorinamn}}&lt;/nowiki&gt;. Då huvudkategorin for receptkategorierna är Kategori:Recept så blir det då &lt;nowiki&gt;{{Minikokbok|Recept}}&lt;/nowiki&gt;. Genom detta förfarande kopplar man bort den automatiska länkningen till kokboken A-Ö och sidan länkas till kategori:Recept i stället.

[[kategori:Kokboken]]</text>
      <sha1>0y3x53b6oex2fieivpj28bb1pfgfq9e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Kokbokens fikarum</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1247</id>
    <revision>
      <id>54586</id>
      <parentid>48996</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:38:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54586</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4553" sha1="dg0h073p7iozml6yxceye4dun3lohb7" xml:space="preserve">{{Minikokbok|kokboken}}

[[Image:CoffeePalestineStereo.jpg|left|150px|]]

I '''kokbokens fikarum''' finns det alltid plats för frågor eller diskussioner om kokboken.


&lt;!-- Skriv här nedanför! --&gt;


== kokboknav ==

Jag tycker att &lt;nowiki&gt;{{kokboknav}}&lt;/nowiki&gt; borde ligga med på varje recept för att underlätta att leta efter recept. Se: [[Rhode islandsås]]--[[Användare:Marsve|Marsve]] 2 februari 2005 kl.13.31 (UTC)

:Ja, det verkar bra. Ska se om Wikibooks blir lite snabbare än just nu (imorgon kanske?) så ska jag ta ett tag med att lägga in mallen i de recept som finns. Ska lägga till den i artikelmallen också. Kul att du skriver några recept Marsve! /[[Användare:ShineB|ShineB]] 2 februari 2005 kl.14.16 (UTC)

::Jag har jättemånga recept; problemet är att jag har dem alla i huvudet - inte det bästa stället att lagra saker - och att jag nästan aldrig använder några mått så jag har ingen aning om hur mycket man egentligen skall ha i av olika saker. Jag har funderat ett tag på att starta en kokbok här men aldrig riktigt fått tid till att dra igång projektet, så jag blev jätteglad när jag såg att du hade börjat.--[[Användare:Marsve|Marsve]] 2 februari 2005 kl.17.25 (UTC)

:::Man kanske skulle ha ett ''Kokboksförbehåll'': &quot;All matlagning sker på egen risk!&quot; ... Jag är full av beundran för dig som kan ha en massa recept i huvudet. Jag fixar egentligen bara spaghetti och köttfärssås utan recept. Jag tycker du kan chansa med mängderna i recepten. Om någon provlagar och märker att det är fel så är det ju jättelätt att ändra. Det är en av de stora fördelarna med en wikikokbok. Jag har fortfarande inte lagt till kokboknav i recepten, har haft tekniska problem med min internetförbindelse idag, men jag har det på att-göra-listan! /[[Användare:ShineB|ShineB]] 3 februari 2005 kl.18.31 (UTC)

===Näringsberäkning===
Inte för att jag vet om någon har ett intresse av det, men jag skulle tycka det var bra om det fanns en &quot;taxbox&quot; mall med plats för bild samt näringsinnehåll. Näringsberäkning är inte så svårt om man använder sig av Livsmedelsverkets databas med mer än 1900 livsmedel inlagda. Exempel: [http://www.slv.se/templates/ldb_result.asp?lk=&amp;ln=Cr%E8me%20Fraiche%20fett%2034%20%25&amp;ug=&amp;lg=&amp;na=&amp;ng=A%3AMinibas&amp;nd=1&amp;ma=&amp;tb=0&amp;un=1&amp;tn= Crème Fraiche]. Går ju att lägga upp en sida med liknande länkar på baslivsmedel...&lt;br&gt; 
Får jag något medhåll? ;) [[Användare:Chrizz|Chrizz]] 11 april 2005 kl.11.43 (UTC)

:All vidareutveckling av kokboken är mycket bra tycker jag. En snygg box med näringsberäkning låter proffsigt. Jobba på bara! Fundera bara på om bilden kanske ska ligga utanför boxen - om det saknas alltför många bilder blir det kanske småtråkigt? Om du inte tänkt provlaga allting och fotografera förstås :) /[[Användare:ShineB|ShineB]] 11 april 2005 kl.14.17 (UTC)

==Kokboken/Recept/Maträttsnamn==
Detta ser ju för jävligt ut. I registret under K får man t ex:

*Kall mållasoppa
*Kokboken/Recept/Kanelbullar
*Kokboken/Recept/Kanelbulle
*Kanelpaj
*Kanelsaft
*Kokboken/Recept/Kassler med ananas och gräddsås

Som sagt, det ser för jävligt ut. Titeln på sidan för t ex kanelbullar bör i min mening vara just &quot;Kanelbullar&quot;, och inte &quot;Kokboken/Recept/Kanelbullar&quot;. Det senare ser ju illa och löjligt ut.

[[Användare:Vilse|Vilse]] 26 april 2009 kl. 17.48 (CEST)

:Jag har läst på, och hänvisar till [[Hjälp:Kategorisering]], punkt 1. Plus då att det ser extremt illa ut på alla receptförteckningssidor, när det står &quot;Kokboken/Recept/&quot; framför alla/många receptnamn. Så jag kommer att börja flytta över/tillbaka recept till sidor som är namngivna med regel 1 i länken ovan. [[Användare:Vilse|Vilse]] 28 april 2009 kl. 02.42 (CEST)
:Med &quot;Punkt 1&quot; menar du &quot;Metod 1&quot;? https://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Hj%C3%A4lp:Att_starta_en_ny_bok&amp;oldid=46117#Metod_1 [[Användare:Btqfshfst|Btqfshfst]] ([[Användardiskussion:Btqfshfst|diskussion]]) 20 augusti 2019 kl. 19.20 (CEST)

Här är diskussionen som föregår [https://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011&amp;oldid=31867#Namngivning_av_receptartiklar Wikibooks:bybrunnen#Namngivning av receptartiklar]. [[Användare:NERIUM|NERIUM]] 29 april 2009 kl. 22.26 (CEST)
Jag tycker att den engelska modellen är bättre. Ex. Kokbok:Bruschetta. [[:en:cookbook:Bruschetta]] så kokboken ligger i egen namnrymd. [[Användare:NERIUM|NERIUM]] 29 april 2009 kl. 22.44 (CEST)

&lt;!-- Skriv här ovanför! --&gt;
[[kategori:Kokboken]]</text>
      <sha1>dg0h073p7iozml6yxceye4dun3lohb7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Potatissallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1248</id>
    <revision>
      <id>54585</id>
      <parentid>23079</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:37:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54585</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="554" sha1="o1wpb999cd21akrmjkkmro7bmmn1u2c" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==

* 8-10 kalla kokta potatisar
* 1 liten gul lök 
* 1 dl gräddfil 
* 1dl majonnäs
* 1 tsk dragon eller basilika 
* (2-3 äpplen)
==Tillagning==
Skala och skär potatisen i tärningar. Hacka löken och blanda med potatistärningarna blanda ev ner lite skalade och tärnade äpplen. Blanda gräddfilen, majonnäsen och dragonen (eller basilikan) i en skål. Häll såsen över potatisen och blanda. Låt salladen gärna stå kalt ett par timmar innan servering.  

[[kategori:Potatis och rotfrukter]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>o1wpb999cd21akrmjkkmro7bmmn1u2c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Potatisgratäng</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1249</id>
    <revision>
      <id>54584</id>
      <parentid>23194</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:37:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54584</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="899" sha1="1g4j8z0zmop3bbeuzyinm9lwgw78k7w" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
(4-6 portioner)
* 1 kg potatis ca 12 st. (helst en mjölig sort)
* 2 gula lökar eller 1 purjolök
* 300-400 g riven ost
* 2 kryddmått svart peppar
* 1-2 tsk salt
* 2 &amp;frac12; -3 dl mjölk eller grädde
* Ev. 1 tsk basilika eller dragon eller 2-3 kryddmått vitlökspulver

==Tillagning==
Sätt ugnen på 225&amp;deg;C. Skala och skiva potatisen och löken. Varva på en smord ugnssäker form, först hälften av potatisen sedan löken och det mesta av osten. Krydda med salt, peppar och ev. basilikan, dragonen eller vitlökspulvret. Lägg på resten av potatisen och osten överst. Häll på mjölken eller grädden (om mjölk använda lägg på 2 msk smör eller margarin). 
Grädda i nedre delen av ugnen tills potatisen är mjuk ca 40-50 min, flytta ev. upp formen efter halva tiden för att få mer färg.

[[kategori:Potatis och rotfrukter]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>1g4j8z0zmop3bbeuzyinm9lwgw78k7w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Lussekatt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1250</id>
    <revision>
      <id>56466</id>
      <parentid>56465</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:13:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>+ännu ett namn (men det kanske bara är i Sönnsvall ;)</comment>
      <origin>56466</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1410" sha1="gdyc5vnu8ocsyoxti9vis4sp6x02nk9" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Lussekatt''', '''saffranskuse''' eller '''lussebulle''' är bullen för dagen i Sverige den 13 december.
== Ingredienser ==
*50 g jäst
*100 g smör
*5 dl mjölk (3% el mer) 
*250 g Kesella 
*1 gram saffran (2 frp á 0,5 g)
*1 1/2 dl socker
*1/2 tsk salt
*ca 17 dl mjöl
*russin
*1 ägg

==Tillagning==

*Smula jästen i en degbunke.
*Smält smöret i en kastrull.
*Tillsätt mjölken och värm till fingervärme, ca 37°.
*Häll degspadet över jästen. 
*Rör om så att jästen löser sig.
*Tillsätt Kesella, saffran, socker, salt och det mesta av mjölet.
*Arbeta degen tills den blir blank och smidig och släpper från bunkens kanter.
*Tillsätt ev mera mjöl.
*Låt jäsa övertäckt ca 30 min. 

*Baka ut degen till saffranskusar.
*Lägg dem på smorda plåtar eller bakplåtspapper.
*Sätt ugnen på 225 grader.
*Låt jäsa 20-30 min (dragfritt).
*Garnera med russin eller pärlsocker.
*Pensla med uppvispat ägg.
*Grädda i mitten av ugnen 5-10 min.
*Låt kallna under bakduk. 

&lt;gallery&gt;
Image:2005 baking of saffron buns 01.jpg|Låt degen jäsa
Image:2005 baking of saffron buns 02.jpg|Forma S-formade bullar och pensla med äggvita
Image:2005 baking of saffron buns 03.jpg|Ta ut bullarna ur ugnen och låt svalna
&lt;/gallery&gt;

{{wikipedia}}
[[kategori:L kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kaffebröd|{{SUBPAGENAME}}]]

[[en:Cookbook:Luciabullar]]</text>
      <sha1>gdyc5vnu8ocsyoxti9vis4sp6x02nk9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Jul</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1256</id>
    <revision>
      <id>19381</id>
      <parentid>18671</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:09:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}
Recept på all mat som hör julen till.'</comment>
      <origin>19381</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="61" sha1="6qre06z2c4ch9ehepj73fwqjkulroxj" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Recept på all mat som hör julen till.</text>
      <sha1>6qre06z2c4ch9ehepj73fwqjkulroxj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Lasagne</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1259</id>
    <revision>
      <id>29141</id>
      <parentid>27071</parentid>
      <timestamp>2010-08-28T21:04:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>tog bort onödig länkning</comment>
      <origin>29141</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1862" sha1="13wb14ghm844z4oi6fdp8ocsb7ous5q" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''4 portioner''
* 12 lasagneplattor
* riven ost, gärna parmesan, till gratinering
Ostsås:
* 50 g smör eller margarin
* 1 dl vetemjöl
* 1 l mjölk
* 1 dl riven, lagrad ost
* salt
* peppar
* ev riven muskot
Köttfärssås:
* 200 g köttfärs (blandfärs eller nötfärs)
* 1 gul lök
* 1 burk krossade tomater (ca 400 g)
* 1 msk tomatpuré
* 2 msk smör eller margarin
* 1 pressad vitlöksklyfta
* 1 dl vatten
* 0,5 tsk torkad oregano
* 0,5 tsk torkad basilika
* salt
* peppar

==Tillagning==
[[Fil:Lasagne.jpg|miniatyr|Såsen varvas med köttfärs och lasagneplattor.]]
===Ostsås===
Smält smöret i en kastrull och vispa i mjölet. Tillsätt mjölken, koka upp och koka i cirka 5 minuter. Tillsätt ost, salt och peppar. Såsen ska vara tunnflytande. Ett alternativ till denna ostsås är färdig ostsås, &quot;Kelda ostsås&quot;. Använder man den färdiga såsen behövs 5 dl.

===Köttfärssås===
Hacka löken. Bryn köttfärs och lök tills färsen fått färg. Tillsätt krossade tomater, tomatpuré, vitlök, vatten och kryddor. Låt såsen puttra 10 - 15 minuter. Smaka av och tillsätt eventuellt mer salt och peppar.

===Gratinering===
Smörj en ugnsfast, fyrkantig form. Börja med ett lager ostsås. Täck därefter formen med lasagneplattor. Plattorna ska helst inte ligga omlott. Varva sedan ostsås, köttfärssås och plattor. Avsluta med ett lager ostsås och se till så lasagneplattorna är täckta med sås. Strö över riven ost och grädda mitt i ugnen i 225&amp;deg;C cirka 30 minuter. Om den rivna osten börjar bli bränd kan man lägga över aluminiumfolie mot slutet.

==Servering==
Låt gärna lasagnen stå en stund innan den serveras. Servera med en sallad och gott bröd.

{{wikipedia}}
[[kategori:L kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Pasta|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Italienska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>13wb14ghm844z4oi6fdp8ocsb7ous5q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Pasta</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1260</id>
    <revision>
      <id>42811</id>
      <parentid>23830</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T02:38:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Romaine</username>
        <id>1072</id>
      </contributor>
      <comment>--&gt; Wikidata</comment>
      <origin>42811</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="83" sha1="nt1w5dqu4m5hgqpl3aydgmf0qnebi69" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
[[bild:Pasta2.jpg|left|100px|]]
Recept som innehåller pasta.</text>
      <sha1>nt1w5dqu4m5hgqpl3aydgmf0qnebi69</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rhode islandsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1261</id>
    <revision>
      <id>54579</id>
      <parentid>38082</parentid>
      <timestamp>2024-02-12T21:17:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54579</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="625" sha1="mb8vslq8mmlkgn9j962nrsh757mjo73" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''4 portioner''
* 1 dl gräddfil
* 1 dl majonnäs
* &amp;frac12; dl chilisås (svag)
* 1 krm salt
* ett par droppar tabasco
* (&amp;frac12; dl finhackad röd paprika)
* (1-2 msk finhackad persilja)

==Tillagning==
Blanda majonnäs, gräddfil, chilisåsen, ett par droppar tabasco och salta. Lite persilja och paprika kan ev. blandas i såsen. Låt stå kallt ett par timmar före servering.

==Servering==
Passar till kalla kött eller fisk rätter, sallader som innehåller ris, kyckling, fisk eller skaldjur. Passar också som dipsås till råa grönsaker.

[[kategori:Såser]]
[[kategori:R kokbok]]</text>
      <sha1>mb8vslq8mmlkgn9j962nrsh757mjo73</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Morotssallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1262</id>
    <revision>
      <id>54582</id>
      <parentid>37940</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:37:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54582</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="538" sha1="kcbq655tzbf22lfovflxlnvg5m6nwur" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
* 4 stora morötter
* 1 apelsin
* 0,5 dl russin

==Tillagning==
Skala och riv morötterna grovt. Skala apelsinen eller skär bort skalet. Dela apelsinen i små bitar. Använd en skärbräda med kant så att apelsinsaften som rinner ur apelsinen när man skär den stannar kvar. Blanda riven morot, apelsinbitar och russin i en salladsskål och häll över apelsinsaften.

[[bild:Carrotsalad.jpg|thumb|200px|left|Morotssallad]]

[[kategori:Potatis och rotfrukter]]
[[kategori:Sallad]]
[[kategori:M kokbok]]</text>
      <sha1>kcbq655tzbf22lfovflxlnvg5m6nwur</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Smördeg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1266</id>
    <revision>
      <id>27343</id>
      <parentid>27342</parentid>
      <timestamp>2010-03-12T18:15:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wutsje</username>
        <id>1382</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av 87.96.147.44</comment>
      <origin>27343</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="741" sha1="p1o1jqc9n48z70ee6sz1oa1bqgxi22p" xml:space="preserve">{{minikokbok|S kokbok}}
==Lättgjord smördeg==
===Ingredienser===

* 6 dl vetemjöl
* &amp;frac12; tsk salt
* 250 g margarin
* 1 ägg
* 1-2 tsk ättikssprit
* 2-3 [[msk]] vatten

===Tillagning===
Blanda mjölet och salt i en bunke smula ner margarinet i mjölet med en gaffel eller fingrarna. Vispa upp ägget med en gaffel i en kopp, blanda ner ättikan och vattnet. Häll ner i bunken och arbeta i hopp till en deg. Slå in degen i plastfolie och låt den vila i kylskåpet en timme. Kavla ut degen till en tjocklek av ca 3-5 mm på en mjölad bänk. 

===Tips===
Passar utmärkt som [[Kokboken/Recept/Piroger|pirogdeg]] eller som lock till [[Kokboken/Recept/Enkel tacopaj|en enkel tacopaj]]

[[kategori:Mjöl och gryn]]
[[kategori:Matbröd]]</text>
      <sha1>p1o1jqc9n48z70ee6sz1oa1bqgxi22p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Piroger</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1269</id>
    <revision>
      <id>56671</id>
      <parentid>56670</parentid>
      <timestamp>2024-11-06T16:01:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56671</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1592" sha1="8ju07v9tffc2apw13ai783oz3hxju1j" xml:space="preserve">{{minikokbok}}

==Ingredienser==
''Ca 24 st''
==Deg==
Använd 1 sats lättgjord smördeg som pirogdeg 
==Fyllning==
===Köttfärs=== 
* 1 gul lök
* 1 morot
* 250 g blandfärs eller nötfärs
* 1 msk tomatpuré

Hacka löken och grovriv moroten. Bryn färsen tills den smular sig, blanda i löken, moroten och tomatpurén och låt det fräsa 3-4 min. Smaka av med kryddor, t ex cayennepeppar, chilipulver eller paprikapulver, salt och peppar, 1-2 klyftor vitlök, eller vilka andra kryddor man tycker om. Låt fyllningen svalna.

===Ris och ägg===
* Ca 3 dl kokt ris
* 2 msk smör eller margarin
* 2 hårdkokta ägg 
* Salt och peppar

Om riset är kallt smält fettet först. Hacka äggen och blanda ihop dem med riset och fettet. Smaka av med salt, peppar och ev lite oregano.

===Tonfisk, ris och ägg===
* 1 burk tonfisk (ca 200 g)
* 1 &amp;frac12; dl kokt ris 
* 2-3 hårdkokta ägg
* &amp;frac12; dl klippt dill

Hacka äggen och dela tonfisken i mindre bitar. Blanda samman alla ingredienser i en bunke.


==Tillagning==
Kavla ut degen och ta ut plattor på ca 10x10 cm (det går lättare att kavla ut degen om man delar upp den i 2-3 mindre delar) eller ta ut runda kakor ca 10 cm i diameter. Lägg i ca 1 matsked fyllning i mitten på varje platta. Pensla kanterna med lite vatten och vik ihop plattan så att det blir en trekant. Nyp ihop kanterna eller pressa ihop dem med en gaffel. Pensla med ett uppvispat ägg. Grädda i mitten av ugnen ca 10 min på 225&amp;deg;C.

[[kategori:Mjöl och gryn|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Köttfärs|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>8ju07v9tffc2apw13ai783oz3hxju1j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Hjälpportalen</title>
    <ns>12</ns>
    <id>1270</id>
    <revision>
      <id>56594</id>
      <parentid>56593</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T11:47:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tanbiruzzaman</username>
        <id>12371</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Tanbiruzzaman</comment>
      <origin>46817</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4848" sha1="sds4bbcb0y2ahplfx2gadgd00r1dhus" xml:space="preserve">{| style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
| style=&quot;background:#FF4500; border:1px solid #FF4500; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 |}
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[bild:Help-browser.svg|50 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:22pt;&quot; | '''&amp;nbsp;&amp;nbsp; Välkommen till Wikibooks hjälpportal&amp;nbsp;&amp;nbsp; '''
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[bild:Help-browser.svg|50 px]]
 |}
[[Wikibooks:Välkommen|Välkommen]]. Wikibooks är en samling böcker som skapas av sina läsare. Det innebär att du kan redigera Wikibooks alla artiklar. Börja gärna med att experimentera i [[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]]. Ställ frågor på [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]. Ta del av gemenskapen genom att [[Special:Userlogin|logga in]]. Se även: [[Wikibooks:Om|Om Wikibooks]].
|}
{| cellspacing=0
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em; padding-right:1em;&quot;| 
== Hjälp ==
*[[Hjälp:Att starta en ny bok|Att starta en ny bok]]
**[[Hjälp:Att starta en ny bok #Nybörjarfel|Nybörjarfel]] - [[Hjälp:Att starta en ny bok #Ny bok|Ny bok]] - [[Hjälp:Att starta en ny bok #Namngivning|Namngivning]] - [[Hjälp:Att starta en ny bok #Kategorisering|Kategorisering]]
*[[Hjälp:Hur man redigerar en sida]]
**[[Hjälp:Hur man redigerar en sida #TextFormatering|TextFormatering]] - [[Hjälp:Hur man redigerar en sida #Listor|Listor]] - [[Hjälp:Hur man redigerar en sida #Spalter|Spalter]] - [[Hjälp:Hur man redigerar en sida #Tabeller|Tabeller]] - [[Hjälp:Hur man redigerar en sida #Länkar|Länkar]] - [[Hjälp:Hur man redigerar en sida #Bilder|Bilder]] - [[Hjälp:Hur man redigerar en sida #Bilder|Mallar]] - [[Hjälp:Hur man redigerar en sida #Variabler|Variabler]]
*[[Hjälp:Färgtabell|Färgtabell]]
*[[Hjälp:Mallar|Mallar]]
*[[Hjälp:Skriva programmeringsexempel|Skriva programmeringsexempel]]
*[[Hjälp:Sökning|Sökning]]
*[[:Kategori:Hjälpsidor]] - [[:Kategori:Redigering]]
&lt;br&gt;
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em; padding-right:1em;&quot;|
==Riktlinjer==
*[[Wikibooks:Riktlinjer/Etikett|Etikett]]
*[[Wikibooks:Riktlinjer/God tro|God tro]]
*[[Wikibooks:Riktlinjer/Grundprinciperna|Grundprinciperna]]
*[[Wikibooks:Riktlinjer/Inga personangrepp|Inga personangrepp]]
*[[Wikibooks:Riktlinjer/Skräm inte bort nybörjare!|Skräm inte bort nybörjare!]]
*[[Wikibooks:Riktlinjer/Trovärdighet|Trovärdighet]]
*[[Wikibooks:Riktlinjer/Var djärv|Var djärv]]
*[[Wikibooks:Riktlinjer/Öppet innehåll|Öppet innehåll]]
*[[Wikibooks:Riktlinjer/Projekt|Om Projekt]]
|-
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em; padding-right:1em;&quot;|
==Sök i hjälpsidorna==
&lt;div style=&quot;{{{style|}}}&quot;&gt;
&lt;inputbox&gt;
type=search
namespaces=Hjälp
break=no
searchbuttonlabel=Sök i hjälpen
&lt;/inputbox&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;br&gt;
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em; padding-right:1em;&quot;|
==Hitta bland Wikibooks alla böcker==
* [[Wikibooks:SAB|Sök utifrån SAB-systemet]] - [[Wikibooks:Hitta_en_bok|Sök i Arkivet]] - [[:Kategori:Alfabetiskt_index|Alfabetisk index]] - [[:Kategori:Tematiskt index|Tematiskt index]] - [[:Kategori:Ämnesindex|Ämnesindex]] - [[:Kategori:Samlingar|Samlingar]]
|-
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em; padding-right:1em;&quot;|
==Saker du kan göra==
* [[Wikibooks:Kvalitetskontroll|Kvalitetskontroll]] 
* [[Wikibooks:Böckers utvecklingstatus|Inventera böckernas utvecklingstatus]]
* [[:Kategori:Önskelistor|Önskelistor]]
* [[:Kategori:Artiklar som saknar bok|Artiklar som saknar en bok]]
* [[:Kategori:Stubbar|Stubbar]]
&lt;br&gt; 
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em; padding-right:1em;&quot;|
==Hitta användare==
* [[Special:Listusers|Lista över användare]]
* [[Wikibooks:Administratörer|Administratörer]]
* [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet|Begäran om administratörskap]] 
* [[Wikibooks:Byråkrater|Byråkrater]] 
* [http://tools.wikimedia.de/~interiot/cgi-bin/count_edits?user=&amp;dbname=svwiki_p Redigeringsräknare]
|}

[[kategori:Hjälpsidor|Hjälpportalen]]
[[kategori:Wikibooks|Hjälpportalen]]

[[da:Wikibooks:Forside]]
[[de:Wikibooks:Portal]]
[[en:Wikibooks:Community Portal]]
[[it:Wikibooks:Portale Comunità]]
[[nl:Gebruikersportaal]]
[[pl:Wikibooks:Portal wikipedystów]]
[[simple:Wikibooks:Community Portal]]

__NOEDITSECTION__
__NOTOC__</text>
      <sha1>sds4bbcb0y2ahplfx2gadgd00r1dhus</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Lista över mallar</title>
    <ns>4</ns>
    <id>1271</id>
    <revision>
      <id>31973</id>
      <parentid>25298</parentid>
      <timestamp>2011-10-17T14:38:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>byter till fri bild</comment>
      <origin>31973</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10686" sha1="c2hn6sxmmlms2t74bq4rqwcl0eardnh" xml:space="preserve">__TOC__

'''Lista över mallar''' är en referenslista över speciella wikisidor som kan användas för att skriva ut standardiserade meddelanden eller texter. Alla de speciella wikisidorna börjar med &quot;Mall:&quot;. För att använda en mall i en artikel skriver man &lt;nowiki&gt;{{mallnamnet}}&lt;/nowiki&gt; i artikeln.

Målet är att alla mallar skall finnas med i denna lista: Var således vänlig och lägg till mallar som du själv skapar.

==Allmänna mallar==
&lt;table border=1 cellpadding=4 cellspacing=1&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Välkommen|Välkommen]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Välkommen|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{välkommen}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; på nya användares diskussionssidor&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Logga in|Logga_in]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Logga in|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{logga_in}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; på anonyma användares diskussionssidor&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Alfabetisk|Alfabetisk]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Alfabetisk|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{alfabetisk}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; längst upp på sidor&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:KategoriTOC|KategoriTOC]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:KategoriTOC|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{kategoriTOC}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; längst upp i kategorier&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Notera|Notera]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Notera|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{Notera|Noteringar som behöver förtydligas.}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; Där det behövs.&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th colspan=&quot;3&quot; bgcolor=#DCDCDC&gt;Stubbmallar&lt;/th&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Stub|Stub]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Stub|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{stub|Demo=on}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; på sidor som är alltför korta&lt;br&gt;
sidan hamnar i [[:kategori:Stubbar]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:NyBokStub|NyBokStub]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:NyBokStub|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{NyBokStub|Demo=on}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; på nystartade boksidor&lt;br&gt;
sidan hamnar i [[:kategori:Stubbar]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Bok saknas|Bok saknas]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Bok saknas|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{bok_saknas}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; överst i artiklar som inte hör till någon bok&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th colspan=&quot;3&quot; bgcolor=#DCDCDC&gt;Sidor som behöver kontrolleras. Kategorierna är underkategorier till [[:kategori:Sidor som behöver kontrolleras]]&lt;/th&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Plagiat|Plagiat]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Plagiat|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; &lt;!-- denna rad behövs för att tabellen ska visas korrekt i en annan tabell --&gt;
{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background-color:#f7f8ff; width:80%; text-align:justify;  border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Obs!''' ''Den här sidan eller delar av den ser ut att vara kopierat från en annan webbplats: {{{url}}} . Detta kan således vara ett [[Wikibooks:Riktlinjer/Grundprinciperna|möjligt upphovsrättsbrott]]. Artikeln kommer därför, om inte ett dokumenterat godkännande om användning kan presenteras, att raderas alternativt återställas till en godtagbar version.''
|}
 &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; överst på sidor som misstänks vara otillåtet kopierade&lt;br&gt;
sidan hamnar i [[:kategori:Plagiat]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Sffr|Sffr]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:raderas|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; 
{| align=center style=&quot;background: #f7f8ff; border: 1px solid #aaa; padding: .2em; margin-bottom: 3px; width: auto;&quot;
|-
| rowspan=2 style=&quot;padding-right: 4px; padding-left: 4px;&quot; | [[Fil:Keep tidy ask.svg|40px|]]
| '''Denna sida har föreslagits för radering.'''
|-
| &lt;span style=&quot;font-size: 90%&quot;&gt;Se [{{fullurl:Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/{{SUBJECTPAGENAME}}|action=edit&amp;preload=Mall:Ssbr-mall}} anmälan] på [[Wikibooks:Sidor som bör raderas|Sidor som bör raderas]] för mer information.&lt;/span&gt;
|}
&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; överst på sidor som anmäls för radering.&lt;br&gt;
sidan hamnar i [[:kategori:Sidor föreslagna för radering]]
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:radera|radera]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:radera|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; 
&lt;div style=&quot;clear:both&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{| align=&quot;CENTER&quot;  style=&quot;width:align; background-color:beige; border:1px solid #C51919;  padding:5px;&quot;
|-
| [[bild:Keep tidy ask.svg|40px]]
|'''Den här sidan har anmälts till snabbgranskning och kan komma att raderas inom kort. &lt;br&gt;Eventuella invändningar görs på [[{{NAMESPACE}}diskussion:{{PAGENAME}}|diskussionssidan]].'''
{{#if: | &lt;small&gt;Anledning: {{{1}}}&lt;/small&gt;  }}
|}
&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; överst på sidor som anmäls för snabbradering&lt;br&gt;
sidan hamnar i [[:kategori:Snabba raderingar]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Kvalitetskontroll|Kvalitetskontroll]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Kvalitetskontroll|Kvalitetskontroll]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{Kvalitetskontroll}}&lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; överst på sidor som behöver kontrolleras kvaliteten på&lt;br&gt;
sidan hamnar i [[:kategori:Kvalitetskontroll]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;table border=1 cellpadding=4 cellspacing=1&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th colspan=&quot;3&quot; bgcolor=#DCDCDC&gt;Mallar för licensinformation&lt;/th&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:GFDL|GFDL]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:GFDL|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{GFDL}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:PD|PD]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:PD|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{PD}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:GPL|GPL]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:GPL|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{GPL}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:logo|logo]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:logo|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{logo}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

==Bokspecifika mallar==

&lt;table border=1 cellpadding=4 cellspacing=1&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th colspan=&quot;3&quot; bgcolor=#DCDCDC&gt;Fysik A &amp; Fysik B&lt;/th&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{[[:Mall:Fysik A-B Sidhuvud|Fysik A-B Sidhuvud]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Fysik A-B Sidhuvud|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{Fysik A-B Sidhuvud}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; överst på sidan &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th colspan=&quot;3&quot; bgcolor=#DCDCDC&gt;Kemi A &amp; Kemi B&lt;/th&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{[[:Mall:Kemi A-B Sidhuvud|Kemi A-B Sidhuvud]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Kemi A-B Sidhuvud|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{Kemi A-B Sidhuvud}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; överst på sidan &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th colspan=&quot;3&quot; bgcolor=#DCDCDC&gt;Diskret Matematik&lt;/th&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{[[:Mall:Diskret Matematik/Sidhuvud|Diskret Matematik/Sidhuvud]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Diskret Matematik/Sidhuvud|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{Diskret Matematik/Sidhuvud}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; överst på sidan &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th colspan=&quot;3&quot; bgcolor=#DCDCDC&gt;Matematik A - Matematik B - Matematik C - Matematik D - Matematik E&lt;/th&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{[[:Mall:Matematik A-E Sidhuvud|Matematik A-E Sidhuvud]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Matematik A-E Sidhuvud|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{Matematik A-E Sidhuvud}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; överst på sidan &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th colspan=&quot;3&quot; bgcolor=#DCDCDC&gt;Programmering i ANSI-C&lt;/th&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{[[:Mall:PANSI-C Sidhuvud|PANSI-C Sidhuvud]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:PANSI-C Sidhuvud|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{PANSI-C_Sidhuvud}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; överst på sidan &lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th colspan=&quot;3&quot; bgcolor=#DCDCDC&gt;Kokboken&lt;/th&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{[[Mall:Minikokbok|Minikokbok]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Minikokbok|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; &lt;div style=&quot;clear: right; float: right&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{|cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;padding: 0.3em; float:right; margin:1px; border: 1px solid #999; border-right-width: 2px; border-bottom-width: 2px; background:#FFFFFC; text-align:center&quot; 
| [[Image:Foodlogo.svg|30px|left]] [[Image:Pompejanischer Maler um 70 001.jpg|36px|right]]
&lt;p style=&quot;margin:0.1em 0 0; text-align:center; 
font-size:85%; line-height: 1.2&quot;&gt;
[[Kokboken|Wikibooks&lt;br&gt;kokbok!]]&lt;/p&gt;
|-
|style=&quot;padding: 0.1em; line-height: 0.1em&quot;|
-------------------------
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec&quot;| [[:Kategori:Kokboken|Innehåll]]
|-
|style=&quot;padding: 0.2em; line-height: 0.5em&quot;|
[[:Kategori:Alfabetiskt register kokboken|Alfabetiskt register]]&lt;br/&gt;
[[:Kategori:Recept|Recept efter kategori]]&lt;br/&gt;
[[Kokboken/Köksredskap|Köksredskap]]&lt;br/&gt;
[[Kokboken/Metoder|Kökstermer]]&lt;br/&gt;
[[Kokboken/Matlagningsmått|Matlagningsmått]]&lt;br/&gt;
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec&quot;|------- [[:Kategori:Kokboken A-Ö|Receptregister]] -------
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; line-height: 1.5em&quot;|
|-

|-align=&quot;right&quot;
|}
__NOTOC__
__NOEDITSECTION__ &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;överst på alla sidor &amp; kategorier i Kokboken. &lt;br&gt;
Lägger sidan i [[:kategori:Kokboken A-Ö]]. &lt;br&gt;
Se [[Mall:Minikokbok|Mall:Minikokbok]] för instruktioner&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th colspan=&quot;3&quot; bgcolor=#DCDCDC&gt;Drinkboken&lt;/th&gt; 
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Det som infogas&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{[[:Mall:Drinkboken|Drinkboken]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Drinkboken|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{drinkboken}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt;överst på alla sidor, artiklar och i kategorier i Drinkboken&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;</text>
      <sha1>c2hn6sxmmlms2t74bq4rqwcl0eardnh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vitt bröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1272</id>
    <revision>
      <id>54581</id>
      <parentid>38148</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T17:36:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54581</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="240" sha1="aha7jkn0puud3mnir5xionmv8knj5g0" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Det finns många slag av '''vitt bröd''', bland annat:

*[[Vitt bröd i långpanna]]
*[[Vitt bröd med knaprig skorpa]]
*[[Baguetter]]
*[[Tekakor]]
*[[Rosenbröd]]
*[[Brytbröd]]

[[kategori:Matbröd]]
[[kategori:V kokbok]]</text>
      <sha1>aha7jkn0puud3mnir5xionmv8knj5g0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Kvalitetskontroll</title>
    <ns>4</ns>
    <id>1273</id>
    <revision>
      <id>4190</id>
      <timestamp>2005-02-04T12:36:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <origin>4190</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="569" sha1="kbblrh6ymcdefuj1vqc9wahg2r5cupu" xml:space="preserve">På den här sidan kan man anmäla artiklar som behöver granskas. Lägg till en länk till artikeln under lämplig rubrik och skriv sedan en förklaring till anmälan på artikelns diskussionssida. Artiklar som är för korta behöver inte anmälas här, skriv istället &lt;nowiki&gt;{{stub}}&lt;/nowiki&gt; längst ner på sidan. Om du granskat en artikel och eventuellt redigerat den, var vänlig och ta bort den från denna lista.

==Artiklar som behöver faktagranskas==
*


==Artiklar som behöver språkvård==
*


==Möjliga upphovsrättsbrott==
*


[[kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>kbblrh6ymcdefuj1vqc9wahg2r5cupu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering</title>
    <ns>4</ns>
    <id>1274</id>
    <revision>
      <id>47512</id>
      <parentid>15500</parentid>
      <timestamp>2017-10-13T10:54:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>/* Sidor föreslagna för radering */</comment>
      <origin>47512</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6547" sha1="mipxovd1rcsd73fyky4t6dpo33wxstv" xml:space="preserve">Det här är en administrationssida på Wikibooks. Här kan alla användare anmäla sidor som nu ingår i böckerna som av konkret anledning bör avlägsnas.

==Anmäl artiklar==
===Tveksamma fall===
Tveksamma och kontroversiella fall som kräver en omröstning anmäler du för omröstning genom att lägga till en länk till den aktuella sidan under rubriken '''Sidor som bör raderas''' nedan. Alla användare är sedan välkomna att både kommentera anmälda sidor och lägga en röst. Anmälda sidor tas bort från den här sidan midnatt mellan söndag och måndag när frågan varit inaktiv under en hel kalendervecka oavsett om den aktuella sidan raderas eller inte. Alla raderade sidor finns uppräknade i [[Special:Log/delete|borttagningsloggen]]. 

===Uppenbara fall - snabba raderingar===
Om du hittar något som helt uppenbart inte hör hemma på Wikibooks (klotter, reklam, åsiktspropaganda, brott mot PUL, copyrightbrott eller liknande) anmäler du den aktuella sidan under rubriken '''Snabba raderingar''' nedan. Dessa sidor raderas så fort som möjligt om anmälan är befogad.

==Vad som inte ska anmälas==
'''Anmäl inte''' artiklar som bara är bristfälliga, är för korta, behöver korrektur, behöver språkvård, innehåller sakfel, behöver formatering eller har felaktig rubrik. Sådana artiklar kan förbättras och deras existens utgör en viktig grund för Wikibooks tillväxt. Istället kan du märka dessa som i behov av [[Wikibooks:Kvalitetskontroll|kvalitetskontroll]] eller som en för kort artikel med &lt;nowiki&gt;{{stub}}&lt;/nowiki&gt;. 

==Administratörer==
Endast [[Special:Listadmins|administratörer]] kan radera sidor. Raderingen kan även återställas. Känner du dig övertygad om att en artikel felaktigt raderats, lägg in en begäran om återställning enligt samma mall som raderingar, men ange &quot;Återställning av...&quot; innan artikelns titel i rubriken. 

==Raderingsregler==
#Radering kan ske tidigast 3 dygn efter anmälningstidpunkt om minst 75% av rösterna är för radering. Minst en person måste rösta.
#Förslaget kan raderas från denna sida tidigast 4 dygn efter anmälningstidpunkt. 
#Artiklar där nödvändig majoritet för radering ej uppnåtts flyttas vid behov över till [[Wikibooks:Kvalitetskontroll|kvalitetskontroll]]; diskussionen flyttas till artikelns diskussionssida.

==Proceduren, steg för steg==

=== 1 - Anmälan ===
# Placera mallen {{Mall|sffr}} högst upp på sidan som du föreslår för radering, om du föreslår en mall så bör du lägga mallen inom &amp;lt;noinclude&gt;-taggar. Att lägga till sidan i din bevakningslista kan vara en bra idé så du kan se så att ingen tar bort mallen.
# Redigera {{Redigeringslänk|omröstningssidan|Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Omröstning}} och lägg till din omröstning överst i listan med kodsnutten &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Namnet på sidan/boken du vill radera}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;.
# Spara sidan och notera den röda länken som dyker upp. Om det inte dyker upp en röd länk så har sidan/boken redan varit föreslagen för radering en gång tidigare, gå då tillbaka till redigeringsläget och ändra till &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Namnet på sidan/boken du vill radera &lt;/nowiki&gt;'''2'''&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;, finns den med så väljer du en trea, osv. Om du lägger på ett nummer så är det viktigt att du hänvisar till de tidigare förslagen.
# Kopiera formuläret som står högst upp på omröstningssidan, klicka på den röda länken, och klistra in formuläret. Fyll i alla uppgifter och spara sedan sidan.
# Kontrollera så att din anmälning visas där den ska och att allt blev som det blev.

=== 2 - Omröstningen ===

# Alla registrerade medlemmar på svenskspråkiga Wikibooks har rösträtt. Notera dock att det viktiga i en omröstning inte är antalet röster utan vad gemenskapen kommer fram till genom [[w:konsensus|konsensus]].
# Du kan rösta på '''Radera''', '''Behåll''' eller '''Blankt'''. För att rösta så skriver du &lt;code&gt;#&lt;nowiki&gt;~~~~&lt;/nowiki&gt; ''(eventuell kommentar)''&lt;/code&gt; under det alternativet du vill lägga en röst på. Du kan bara rösta en gång.
# Om du ändrar dig och vill rösta på ett annat alternativ så ska du inte ta bort din föregående röst,  ändra istället den gamla rösten till &lt;code&gt;#*&amp;lt;s&gt; (din gamla röst och kommentar)&amp;lt;/s&gt;&lt;/code&gt;. Då kommer inte din röst att räknas samt bli genomstruken.
# Under '''diskussion''' så kan du diskutera om vad som skall hända med sidan.

===3 - Åtgärder===

# Omröstningen kan avslutas och arkiveras tidigast '''3''' dagar efter anmälan och detta om det är ett fall där det röstetal som normalt brukar uppnås har uppnåtts och alla är relativt eniga. 75 % är en bra gräns.
# Väg in vad som sägs i diskussionen och hur rösterna är fördelade. Försök förstå vad som är gemenskapens vilja.
# Utför den åtgärd som verkar vara gemenskapens vilja, fråga någon annan om du är osäker. Om gemenskapen vill ha någon annan åtgärd än att radera/behålla utför då åtgärden eller märk artikeln med lämplig mall för åtgärden. Om du raderar sidan inkludera då gärna röstsiffrorna i raderingskommentaren.
#Markera att du tycker att det finns ett beslut i diskussionen genom att använda '''&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;subst:[[Mall:sffrt|sffrt]]|beslut}}&lt;nowiki&gt; ~~~~&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;''' överst i nomineringen och '''&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;subst:[[Mall:sffrb|sffrb]]&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;''' längst ned i nomineringen.
# Ta bort {{Mall|sffr}} ur artikeln och för in {{mall|sffr arkiv|beslut|sidnamn}} på artikelns diskussionssida.
# Radera sidan/boken.
# Arkivera omröstningen genom att flytta den från [[/Omröstning]] till innevarande månads arkiv: [[/Avslutade omröstningar/{{CURRENTYEAR}}/{{CURRENTMONTHNAME}}|{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTYEAR}}]].

:&lt;small&gt; Alla raderade sidor finns uppräknade i [[Special:Log/delete|borttagningloggen]] och alla raderingar kan återställas. &lt;/small&gt;

==Sidor föreslagna för radering==
{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Omröstning}}
{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Användarmanual för Rapportsystemet för fåglar}}

==Snabba raderingar==
Sidor som är självklara raderingsobjekt kan märkas med mallen [[Mall:Radera]], då placeras sidan direkt i kategorin [[:Kategori:Snabba raderingar]]. En administratör kan då själv göra ett avgörande om det då är så självklart att den ska raderas eller inte.

[[kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>mipxovd1rcsd73fyky4t6dpo33wxstv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Bok saknas</title>
    <ns>10</ns>
    <id>1276</id>
    <revision>
      <id>28122</id>
      <parentid>18064</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:22:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28122</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="451" sha1="ac6szff2rrjbbdvaikiiceyl70ksoss" xml:space="preserve">{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em&quot; 
|-
|align=center|&lt;small&gt;Denna artikel verkar inte passa in i någon påbörjad wikibok. Hjälp Wikibooks genom att starta en ny bok! &lt;/small&gt; &lt;includeonly&gt;[[kategori:Artiklar som saknar bok]]&lt;/includeonly&gt;
|}
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Meddelandemallar|Bok saknas]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ac6szff2rrjbbdvaikiiceyl70ksoss</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Artiklar som saknar bok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1277</id>
    <revision>
      <id>4194</id>
      <timestamp>2005-02-04T14:30:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <origin>4194</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="213" sha1="ocw82lg6aih04ikbgpm66sforc2xfx2" xml:space="preserve">I denna kategori finns artiklar som märkts med &lt;nowiki&gt;{{bok_saknas}}&lt;/nowiki&gt;. Hjälp Wikibooks genom att placera dem i en befintlig bok, eller börja en ny bok där en artikel kan passa.

[[kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>ocw82lg6aih04ikbgpm66sforc2xfx2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tekakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1279</id>
    <revision>
      <id>54653</id>
      <parentid>38088</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:41:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54653</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1165" sha1="t1w8n3ms6nt6etkpqro25yz7jzgk4jb" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Tekakor''' passar som matbröd eller frukostbröd. Brödet kan sparas någon vecka.

==Ingredienser==
''12 st''
* 5 dl mjölk
* 25 g jäst
* 50 g  margarin
* 1 tsk salt
* 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g)
* 1 msk socker eller sirap

==Tillagning==
Smält margarinet i en kastrull, häll i mjölken och värm till 37&amp;deg;C. Smula sönder jästen i en bunke, häll på degvätskan och rör ut den. Tillsätt sockret, saltet och det mesta av mjölet. Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät och inte kladdar längre. Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 30 min. 

Dela degen i två bitar och rulla ut dem till längder. Dela varje längd i 6 bitar och forma runda bullar. Platta ut bullarna med handen eller kalva ut dem tunna runda kakor ca 1 cm tjocka. Lägg dem på smorda plåtar. Nagga kakorna med en brödnagg eller en gaffel. Låt jäsa under bakduk i 30 min. 

Grädda i mitten av ugnen ca 10 min på 225-250&amp;deg;C 

[[kategori:Matbröd]]
[[kategori:T kokbok]]</text>
      <sha1>t1w8n3ms6nt6etkpqro25yz7jzgk4jb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vitt bröd i långpanna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1281</id>
    <revision>
      <id>54652</id>
      <parentid>38152</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:41:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54652</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1008" sha1="pcielt1jynig0wlsj4dtterao6kfk9u" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Vitt bröd''' som bakas i långpanna och passar bra till maten.

===Ingredienser===
* 7,5 dl vatten
* 25 g jäst
* 2 [[msk]] olivolja
* 2 [[tsk]] salt
* 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g)

===Tillagning===
Värm vattnet till 37&amp;deg;C, häll det i en stor bunke och rör ut jästen i det. Rör ner olivoljan och saltet och tillsätt därefter mjölet. Arbeta degen med en slev tills den är slät. Degen ska vara lös. Täck bunken med en handduk och låt jäsa i 1 timma. (Om bunken är för liten kommer degen att fastna i handduken när den jäser.)

Arbeta degen med sleven någon minut och häll den därefter i en smord liten långpanna (storlek cirka 25x35 centimeter). Låt den jäsa i 20 minuter. Täck inte långpannan med handduk.

Grädda mitt i ugnen i 225&amp;deg;C cirka 30 minuter. 

===Servering===
Detta bröd är godast när det är nybakat. Dela eventuellt hela brödet på längden och skär därefter i skivor. Servera till maten.

[[kategori:Matbröd]]
[[kategori:V kokbok]]</text>
      <sha1>pcielt1jynig0wlsj4dtterao6kfk9u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vitt bröd med knaprig skorpa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1282</id>
    <revision>
      <id>54651</id>
      <parentid>38154</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:40:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54651</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2186" sha1="h7x3nvn4momr97g5o8c9acru3i9cpx0" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Passar bra till maten. Brödet är godast när det är nybakat men kan sparas någon dag.

==Ingredienser==
* 5 dl vatten
* 25 g jäst
* 2-3 [[msk]] olja
* 2 [[tsk]] salt
* 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g)
* (ev. &amp;frac12; msk socker eller sirap)

==Tillagning==
Värm vattnet till 37&amp;deg;C, häll det i en bunke och rör ut jästen i det. Rör ner oljan, saltet och ev. sockret eller sirapen. Rör därefter det mesta av mjölet. Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät och inte kladdar längre. Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 1 timma. 

===Bullar===
''32 st''

Dela degen i 4 delar och rulla ut varje del till en längd på ett mjölat bakbord. Dela varje längd i 8 delar och forma runda bullar. Låt bullarna jäsa 30 min utan bakduk på en smord plåt (eller täck plåten med bakplåtspapper). 

Grädda bullarna i mitten av ugnen ca 8-10 min på ca 225&amp;deg;C. Ta ut bullarn och pensla dem rikligt med kalt vatten. Låt bullarn svalan under en bakduk. 

===Baguetter===
''4 st''

Dela degen i 4 delar. Kavla ut varje del till en ca 30 x 20 cm kaka på ett mjölat bakbord. Rulla ihop kakorna till längder ca 20 cm långa. Lägg dem på en smord plåt och skåra dem med en vass kniv. Låt jäsa utan bakduk i ca 30-40 min.

Grädda i mitten av ugnen ca 10 min på ca 275&amp;deg;C. Ta ut plåten och pensla baguetterna rikligt med kalt vatten. Stäng av ugnen och grädda ytterligare 15-20 min på eftervärmen. 

===Limpor ===
''2 st''

Dela degen i två delar. Forma två ovala eller runda bröd. Lägg dem på en smord plåt och skåra med en vass kniv. Jäs brödet utan bakduk i 30 min. 

Grädda i nedre delen av ugnen ca 10 min på 250&amp;deg;C. Ta ut brödet och pensla rikligt med kallt vatten. Sänk temperaturen på ugnen till 175&amp;deg;C och grädda ytterligare i ca 25 min.


===Tips===
Om man vill kan man krydda brödet men lite oregano, basilika eller finhackade soltorkade tomater innan man rör ner mjölet i degvätskan. 

[[kategori:Matbröd]]
[[kategori:V kokbok]]</text>
      <sha1>h7x3nvn4momr97g5o8c9acru3i9cpx0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Baguetter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1283</id>
    <revision>
      <id>54789</id>
      <parentid>22643</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T20:20:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Omformatering enligt rekommenderad mall</comment>
      <origin>54789</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1317" sha1="gtfwhowrnkcskat1pr7yqjxdeer8wcu" xml:space="preserve">{{minikokbok}}

Passar bra till maten. Brödet är godast när det är nybakat men kan sparas någon dag.

==Ingredienser==
* 5 dl vatten
* 25 g jäst
* 2-3 msk olja (undvik olivolja)
* 2 tsk salt
* 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g)
* (ev. ½ msk socker eller sirap)

==Tillagning==
[[Bild:Baguette.png|thumb]]

#Värm vattnet till 37&amp;deg;C, häll det i en bunke och rör ut jästen i det.
#Rör ner oljan, saltet och ev. sockret eller sirapen.
#Rör därefter ner det mesta av mjölet.
#Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna.
#Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät och inte kladdar längre.
#Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 1 timma. 
#Dela degen i 4 delar.
#Kavla ut varje del till en ca 30 x 20 cm kaka på ett mjölat bakbord. Rulla ihop kakorna till längder ca 20 cm långa. 
#Lägg dem på en smord plåt och skåra dem med en vass kniv.
#Låt jäsa utan bakduk i ca 30-40 min.
#Grädda i mitten av ugnen ca 10 min på ca 275&amp;deg;C. 
#Ta ut plåten och pensla baguetterna rikligt med kallt vatten.
#Stäng av ugnen och grädda ytterligare 15-20 min på eftervärmen. 

[[kategori:Matbröd|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[cv:Багет]]</text>
      <sha1>gtfwhowrnkcskat1pr7yqjxdeer8wcu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rosenbröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1284</id>
    <revision>
      <id>54791</id>
      <parentid>54650</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T20:28:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Omformatering enligt rekommenderad mall</comment>
      <origin>54791</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1408" sha1="t47o28eap0f68wub5m419luwppnwl4l" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Rosenbröd''' passar som matbröd eller frukostbröd. Brödet kan sparas någon vecka.

==Ingredienser==
''32 st''
* 5 dl mjölk
* 25 g jäst
* 50 g  margarin
* 1 tsk salt
* 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g)
* 1 msk socker eller sirap

==Tillagning==
#Smält margarinet i en kastrull, häll i mjölken och värm till 37&amp;deg;C. 
#Smula sönder jästen i en bunke, häll på degvätskan och rör ut den.
#Tillsätt sockret, saltet och det mesta av mjölet.
#Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna.
#Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet.
#Knåda degen tills den blivit slät och inte kladdar längre. 
#Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 30 min. 
#Dela degen i 4 delar och rulla ut varje del till en längd på ett mjölat bakbord. 
#Dela varje längd i 8 delar och forma runda bullar och lägg dem på en smord plåt. 
#Klipp ett kryss i toppen på varje bulle. 
#Låt bullarna jäsa 30 min under en bakduk. 
#Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö på vallmo eller sesamfrön. 
#Grädda i mitten av ugnen ca 8-10 min på 225-250&amp;deg;C 

==Tips==
Vill man göra bullarna lite festligare kan man istället för att göra runda bullar kavla ut degen till en centimeter tjock kaka och ta ut bullarna med pepparkaksform tex. hjärtan. 

[[kategori:Matbröd]]
[[kategori:R kokbok]]</text>
      <sha1>t47o28eap0f68wub5m419luwppnwl4l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Brytbröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1285</id>
    <revision>
      <id>56333</id>
      <parentid>56332</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:24:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>wp</comment>
      <origin>56333</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1231" sha1="0ccwkz5cnhfv6z62asjdp2mbmxtivhm" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Brytbröd''' passar som frukostbröd eller på en buffé. Brödet kan sparas någon vecka.

==Ingredienser==
''32 st''
* 5 dl mjölk
* 25 g jäst
* 50 g  margarin
* 1 tsk salt
* 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g)
* 1 msk socker eller sirap

==Tillagning==
#Smält margarinet i en kastrull, häll i mjölken och värm till 37&amp;deg;C. 
#Smula sönder jästen i en bunke, häll på degvätskan och rör ut den. 
#Tillsätt sockret, saltet och det mesta av mjölet. 
#Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. 
#Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. 
#Knåda degen tills den blivit slät och inte kladdar längre. 
#Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 30 min. 
#Dela degen i 4 delar och rulla ut varje del till en längd på ett mjölat bakbord. Dela varje längd i 8 delar och forma runda bullar och lägg dem tätt tillsammans på en smord plåt. 
#Låt bullarna jäsa 30 min under en bakduk.
#Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö på vallmo eller sesamfrön.
#Grädda i mitten av ugnen ca 20 min på 225&amp;deg;C 

{{wikipedia}}
[[kategori:Matbröd|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>0ccwkz5cnhfv6z62asjdp2mbmxtivhm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Semlor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1290</id>
    <revision>
      <id>21236</id>
      <parentid>20971</parentid>
      <timestamp>2008-09-18T15:38:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21236</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1598" sha1="4fyysyht9l7tiqxnle1u24xdldcmqoy" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''10 st''&lt;br&gt;
'''Bullar'''&lt;br&gt;
* 25 g jäst
* 75 g margarin
* 2,5 dl mjölk
* En nypa  salt
* &amp;frac12; dl socker 
* 1 tsk kardemumma, stött eller mald
* 7-8 dl vetemjöl
* 1 ägg

'''Fyllning'''&lt;br&gt;
*200 g mandelmassa
*Mjölk
*Vispad grädde


==Tillagning==
Smält margarinet i en kastrull, häll i mjölken och värm till 37°C. Smula sönder jästen i en bunke, häll på degvätskan och rör ut den. Tillsätt sockret, saltet, ev. kardemumma, ägget och det mesta av mjölet. Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät. Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 30 min.

Lägg degen på ett mjölat bakbord och arbeta den smidig. Dela degen i tio lika stora delar och forma dem till bullar. Jäs dem på en smord plåt under bakduk i 20-30 min. 

Grädda i mitten av ugnen på 200-225&amp;deg;C i ca 15 min. låt bullarna kallna under en bakduk. 

Skär av ett lock på varje bulle. Gröp ur en del av inkråmet med en gaffel. Smula sönder det i en skål. Blanda med den grovrivna mandelmassan tillsätt lite mjölk och rör ihop det till en ganska lös smet. Fyll hålet i bullarna med smeten lägg på en klick vispad grädde. Lägg tillbaks locket och sikta lite florsocker över.

==Servering==
Till kaffe eller varm mjölk.

==Tips==
Efter att bullarna är bakade kan man frysa dem och tina upp dem när man skall göra själva semlan.  
[[kategori:Kaffebröd]] 
[[kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>4fyysyht9l7tiqxnle1u24xdldcmqoy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Nougat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1292</id>
    <revision>
      <id>54648</id>
      <parentid>47051</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:40:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54648</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="968" sha1="14i7a7wrbvqvwsgrlqlj1g9f6hg67ne" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* 100-200 g sötmandel
* 5 dl socker

==Tillagning==
Börja med att [[Kokboken/Metoder|skålla]] mandeln genom att:
* Koka upp vatten i en kastrull. 
* Tag av kastrullen från plattan. 
* Lägg i mandeln och låt den ligga 3-4 min. '''OBS!''' vattnet får inte koka när man lägger i mandeln för då blir de sega.  
* Häll upp mandeln i en sil eller durkslag och spola den med lite kallt vatten. 
* Tryck ut mandlarna ur skalen. Låt mandlarna torka innan de hackas eller mals.

Mal eller finhacka mandeln.

Häll sockret i en ren stekpanna och smält det på svag värme under omrörning. Tillsätt mandeln när sockret är ljusbrunt och klumpfritt. Häll upp massan på ett bakplåtspapper eller en smord plåt och låt den svalna något. Skåra fyrkanter i nougaten med en kniv. 

Bryt isär bitarna när nougaten kallnat.

[[kategori:Godis|{{SUBPAGENAME}}]] 
[[kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:N kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>14i7a7wrbvqvwsgrlqlj1g9f6hg67ne</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Finska pinnar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1293</id>
    <revision>
      <id>56378</id>
      <parentid>54689</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:18:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>wp</comment>
      <origin>56378</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="939" sha1="sg6g0kfccu93ixw62szoc9c8z2th3cu" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''Ca 50 st''&lt;br&gt;
'''Mördeg:'''
* 4 &amp;frac12; dl vetemjöl
* &amp;frac12; dl socker
* 200 g margarin eller smör

'''Garnering:'''
* Uppvispat ägg
* Hackad sötmandel
* Pärlsocker 
==Tillagning==
Lägg mjölet i en hög på ett bakbord. Gör en fördjupning i mjölet och lägg i sockret och fettet. Hacka med en kniv och arbeta ihop till en deg. Eller lägg allt i en matberedare med knivarna monterade och kör i korta intervaller tills det blivit en deg. Låt degen vila svalt minst 2 timmar.

Rulla ut degen till finger tjocka länder (ungefär lika långa). Lägg längderna jämte varandra på ett bakplåtspapper. Pensla alla längderna på en gång med uppvispat ägg och strö över den hackade mandeln och pärlsockret. Skär längderna i 4-5 cm långa bitar. Lägg kakorna på en plåt.

Grädda mitt i ugnen ca 10 min på 175-200&amp;deg;C

{{wikipedia}}
[[kategori: Kaffebröd]]
[[kategori:F kokbok]]</text>
      <sha1>sg6g0kfccu93ixw62szoc9c8z2th3cu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Färsbiffar med soltorkade tomter och fetaost</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1294</id>
    <revision>
      <id>56387</id>
      <parentid>54647</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:55:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56387</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="788" sha1="bs5ajg7jvfqgyv1b91xe4f4s6nszq12" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 400-500 g kött- eller nötfärs
* ca 150 g fetaost
* 8-10 soltorkade tomater (gärna marinerade i olja)   
* 2 ägg
* &amp;frac12; dl ströbröd
*salt, peppar och övriga kryddor efter tycke och smak.

==Tillagning==
Hacka de soltorkade tomater i en matberedare (eller använd en mixerstav). Lägg i fetaosten och mixa tills det blir en jämn smet. Häll över smeten i en bunke och tillsätt färsen, äggen och ströbrödet. Krydda. Rör med en gaffel eller händerna tills allt är väl blandat. Låt blandningen vila svalt ca 10 min. Forma pannbiffar eller roulader och stek på medelstark värme tills biffarna är genomstekta.
==Servering==
Servera till pasta eller potatis och sallad.


[[kategori: Köttfärs]]
[[kategori:F kokbok]]</text>
      <sha1>bs5ajg7jvfqgyv1b91xe4f4s6nszq12</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ugnsstekt falukorv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1295</id>
    <revision>
      <id>54646</id>
      <parentid>38140</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:39:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54646</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1129" sha1="sl2l6g537cdw8tp1xllk08wjp23be3t" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 400-500 g falukorv
* Ost
* Ca 2 [[msk]] ketchup
* Ca 2 msk senap
* 1-2 gula lökar
* 2 tomater
* 3-4 msk ketchup eller 2-3 msk tomatpuré 
* &amp;frac12; dl vatten
==Tillagning==
Tag av skinnet på falukorven. Lägg den hel i en smord ugnssäker form. Skär djupa skåror i falukorven med ca 1 cm mellanrum (skär inte igenom korven). Skär en skiva ost, bred på lite ketchup eller senap. Vik ihop skivan och stoppa in den i en skåra. Varva varannan skiva ost med senap och varannan ketchup. Blanda tomatpurén eller ketchupen med vattnet i en kopp eller skål och häll det över korven. Dela löken och tomaterna i ca 8 klyftor och lägg runt korven. 

Stek i mitten av ugnen ca 25-30 min på 225&amp;deg;C

==Servering==
Servera tillsamman med ris, kokt potatis eller potatismos och en råkostsallad.

==Variant med äpple==
Byt ut varannan ostskiva mot en tunn äppelklyfta. Ta ketchup på ostskivorna och senap på äppelklyftorna. Lägg eventuellt ca 8 tjockare skurna äppelklyftor i formen istället för tomater.

[[kategori:Korv]]
[[kategori:F kokbok]]
[[kategori:U kokbok]]</text>
      <sha1>sl2l6g537cdw8tp1xllk08wjp23be3t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Köttfärsrulle</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1296</id>
    <revision>
      <id>56438</id>
      <parentid>56437</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:23:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>och en till punkt</comment>
      <origin>56438</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1464" sha1="neyxj4z5tz5dy1vj11gg52ca3xe2j0p" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''&lt;br&gt;
'''Köttfärsen:'''
* 300-400 g kött eller nötfärs
* 1 gul lök
* 2 morötter
* ca 5 dl strimlad vitkål
* 1 msk senap
* 1 msk soja
* 1 köttbuljongtärning 
* 1 dl vatten
*salt 
*peppar

'''Degen:'''
* 6 dl vetemjöl
* 1 tsk bakpulver
* 3 msk olja
* 2 dl kallt vatten
* 1 uppvispat ägg (till pensling)

==Tillagning==
'''Köttfärsen:'''&lt;br&gt;
Skala löken och morötterna. Hacka löken och grovriv morötterna. Bryn lite fett i en gryta, traktörpanna eller wokpanna. Fräs löken och morötterna. Lägg i köttfärsen och stek under omrörning tills den smular sig. Lägg i vitkålen, pressad vitlök, salt och peppar. Smula ner buljongtärningen och häll på vattnet. Låt koka under lock 10-15 min. Tag av grytan från spisen och låt den kallna.

'''Degen:'''&lt;br&gt;
Blanda mjöl och bakpulver i en skål. Tillsätt oljan och vattnet. Arbeta ihop till en smidig deg. Kavla ut degen till en platta ca 30x40 cm. Lägg den kalla köttfärsen i en sträng på mitten av plattan. Fukta kanterna med lite uppvispat ägg. Vik upp degen kring fyllningen med kanterna omlott och tryck ihop. Lägg rullen på en smord plåt med skarven neråt. Pensla med ägg och strö ev. över lite sesam- eller vallmofrön. 

Grädda i nedre delen av ugnen i ca 25 min på 200-225&amp;deg;C.

==Servering==
Servera med grönsallad eller en tomatsallad.


[[kategori:Köttfärs|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>neyxj4z5tz5dy1vj11gg52ca3xe2j0p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tomatsallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1297</id>
    <revision>
      <id>54645</id>
      <parentid>38132</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:39:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54645</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="456" sha1="h3vdpxwe5bh28lob7vi1d6m0b8g06ft" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* ca 7 tomater
* ca 5-7 cm purjolök eller 1 rödlök
* 1-2 [[msk]] vinäger
* 2-3 msk olja
Salt, peppar

==Tillagning==
Skär tomaterna och purjolöken/rödlöken i skivor. Lägg dem i en skål. Salta och peppra. Häll över oljan och vinägern blanda försiktigt.

Låt salladen stå kallt en stund före servering.


[[kategori:T kokbok]]
[[kategori:S kokbok]]
[[kategori:Grönsaker]]
[[kategori:Sallad]]</text>
      <sha1>h3vdpxwe5bh28lob7vi1d6m0b8g06ft</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Sallad</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1298</id>
    <revision>
      <id>19389</id>
      <parentid>18680</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:13:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '[[Bild:5aday salad.jpg|200px|left]]
{{Minikokbok|Recept}}'</comment>
      <origin>19389</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="r62d4ckba3b5gvtr7cqyesakget42ny" xml:space="preserve">[[Bild:5aday salad.jpg|200px|left]]
{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>r62d4ckba3b5gvtr7cqyesakget42ny</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fyllda tomater</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1300</id>
    <revision>
      <id>54644</id>
      <parentid>37903</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:39:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54644</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="603" sha1="dvol213xtneqn0ub6pemmkriscko3bh" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''8 tomater''
* 1 dl keso
* 50 g ädelost
* 1 dl gräddfil
* 1&amp;frac12; dl finhackad gurka
* 2 msk finhackad gräslök

==Tillagning==
Smula ädelosten och blanda den med keson, gräddfilen och 1 nypa salt i en bunke. Rör ner gurkan och gräslöken. 

Skär av ett lock på tomaterna och ta ut innandömet med en sked. Lägg i fyllningen i de urgröpta tomaterna.

==Servering==
Servera med bröd som en liten förrätt.

==Tips==
Istället för ädelost kan man ta 2 hårdkokta ägg som man finhackat.
[[kategori:Grönsaker]]
[[kategori:T kokbok]]
[[kategori:F kokbok]]</text>
      <sha1>dvol213xtneqn0ub6pemmkriscko3bh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pannkaksrulle med köttfärs</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1301</id>
    <revision>
      <id>56630</id>
      <parentid>54643</parentid>
      <timestamp>2024-10-24T13:56:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56630</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1226" sha1="iefdvuks2uyiusy3gy41yj3q6qbcbfy" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}


Pannkaka:
* 2,5 dl vetemjöl
* 1 tsk salt
* 6 dl mjölk
* 3 ägg

Köttfärs:
* 500 gram blandfärs eller nötfärs
* 1 gul lök
* 1 msk smör eller olja
* 1 msk vetemjöl
* 0,5 - 1 tsk salt
* 1 krm peppar
* 3 msk tomatpuré
* 1 dl vatten
* ev en klick crème fraiche
* ev örtkryddor till exempel oregano, basilika, salvia

==Tillagning==
Börja med pannkakan. Vispa ihop mjöl och salt. Tillsätt hälften av mjölken och vispa till en jämn smet. Vispa ner resten av mjölken och äggen. Smörj en långpanna, häll i smeten och grädda i 225°C i cirka 25 minuter.

Skala och hacka löken. Bryn köttfärs och lök i smör eller olja i en stekpanna. Rör ut mjölet i vattnet och tillsätt det, salt, peppar, tomatpuré och eventuellt lite crème fraiche. Låt koka tills det mesta av vätskan är borta. Rör ner eventuella örtkryddor.

Lossa pannkakan från långpannan med hjälp av en stekspade och vält upp den på ett smörpapper eller bakplåtspapper. Bred ut köttfärsen över hela pannkakan och rulla därefter ihop den. Skär rullen i skivor.

==Servering==
Servera pannkaksrullebitarna med en sallad och vitt bröd.

[[kategori:Köttfärs]]
[[kategori:Mjöl och gryn]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>iefdvuks2uyiusy3gy41yj3q6qbcbfy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Vegetariskt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1302</id>
    <revision>
      <id>18721</id>
      <parentid>11376</parentid>
      <timestamp>2008-04-03T05:32:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>18721</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fyllda pumpor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1303</id>
    <revision>
      <id>54642</id>
      <parentid>37901</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:38:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54642</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="964" sha1="b6d6y6ras7fu9scenradw3zsmexmd7l" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 st''
* 4 små pumpor
* &amp;frac12; dl vatten
* 1&amp;frac12; dl kokt ris
* 2 tsk currypasta
* 1 finhackat äpple
* 1 finhackad squash
* 1 finhackad morot
* 1 finhackad paprika
* 1 krm garam masala
* &amp;frac12; dl flytande margarin

==Tillagning==
Skär av ett lock på pumporna. Gröp ut innanmätet och kasta det. Ställ pumporna på en ugnsfast form och lägg tillbaks locken. Häll vatten i formen och täck med folie. Grädda i nederdelen av ugnen 30 min på 200&amp;deg;C. Ta ut formen och luft ur pumporna, häll av vattnet och pänsla formen med margarin.

Blanda ris, currypasta, äpplen, squash, morot, paprika, margarin och garam masala i en skål. Lägg fyllningen i pumporna och lägg på locken. Ställ pumporna i den smorda formen och täck med folie. Grädda ytterligare ca 20 min eller tills pumporna börjat mjukna i 200&amp;deg;C. 


[[kategori:Vegetariskt]]
[[kategori:Veganskt]]
[[kategori:P kokbok]]
[[kategori:Grönsaker]]</text>
      <sha1>b6d6y6ras7fu9scenradw3zsmexmd7l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Mexikansk tomatgratäng</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1305</id>
    <revision>
      <id>54641</id>
      <parentid>47053</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:38:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54641</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1141" sha1="eyyvr5fv03i9s0la8x5ekp5m9kmcl3c" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 2 msk olja
* 2 röda lökar
* 2 vitlöksklyftor 
* 6 tomater
* 1 grön paprika
* 1 msk rödvinsvinäger
* 1 tsk socker
* &amp;frac12; tsk chilipulver
* 375 g konserverade majskorn
* 1 påse majschips
* 400 g riven ost
* 2-3 dl crème fraiche eller gräddfil

==Tillagning==
Hacka löken, tomaterna och paprikan. Häll oljan i en tjockbottnad kastrull eller gryta, pressa ner vitlöksklyftorna och fräs på medelstark värme några minuter. Tillsätt lök, tomater, paprika, vinäger, socker och chilipulver. Koka utan lock tills tomaterna är mjuka och vätskan har avdunstat (ca 6-7 min). Låt majskornen rinna av i en sil eller durkslag och rör ner dem i kastrullen. Värm i ca 3 min. 

Varva majschips, tomatröra och ost i en ugnssäker form. Avsluta med ett lager ost. Bred över ett lager av crème fraiche eller gräddfil och gratinera i ugnen ca 15 min på 150&amp;deg;C


[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:T kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Nordamerikanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Mexikanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>eyyvr5fv03i9s0la8x5ekp5m9kmcl3c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kyckling</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1306</id>
    <revision>
      <id>19393</id>
      <parentid>18685</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:16:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Fågel}}'</comment>
      <origin>19393</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="ao5qbho1e2exg9vz5jie027zsluscu9" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Fågel}}</text>
      <sha1>ao5qbho1e2exg9vz5jie027zsluscu9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Stekt Kyckling i bitar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1307</id>
    <revision>
      <id>54640</id>
      <parentid>38096</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:38:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54640</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="604" sha1="gczkni7k5kmelqkcgq675yqi4vjfarx" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* Ca 400 g kycklingfilé
* 2 msk vetemjöl
* 75 g smör eller margarin
* 2 dl vispgrädde
* 2 msk soya
* 2 msk senap
* &amp;frac12; msk krossad grönpeppar

==Tillagning==
Skär Kycklingfilén i små bitar och stek den.

Smält smöret i en kastrull eller gryta och rör ner mjölet. Rör ner vispgrädde, soya, senap och grönpeppar.

Sjud sakta i ca 30 min.

Tag av såsen från plattan. Lägg i kycklingen och låt stå minst 4 timmar, gärna över natten. Värm innan servering.

==Servering==
Servera med ris


[[kategori:Kyckling]]
[[kategori:K kokbok]]</text>
      <sha1>gczkni7k5kmelqkcgq675yqi4vjfarx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kycklingwok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1310</id>
    <revision>
      <id>54639</id>
      <parentid>38042</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:38:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54639</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="626" sha1="jehlk537e7tcp6smz27x2xfhayn2ein" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 400 g kycklingfilé 
* 1 gul lök
* 8-10 minimajs
* 1 zucchini
* 1 röd paprika
* 1 purjolök
* 1 msk curry
* 1-2 pressade vitlöksklyftor
* 1 dl soja
* 1 dl vatten
==Tillagning==
Strimla kycklingfiléerna, majs, zucchini, paprika, purjolök, skala och hacka löken. Fräs kycklingen och löken några minuter i en wokpanna eller en stor stekpanna. Tillsätt grönsakerna och låt de fräsa ytterligare några minuter, rör om emellanåt. Tillsätt vattnet, sojan, curry och vitlöksklyftor. Låt det nästan koka upp och servera.

[[kategori:Kyckling]]
[[kategori:K kokbok]]</text>
      <sha1>jehlk537e7tcp6smz27x2xfhayn2ein</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Köttfärssås, enkel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1311</id>
    <revision>
      <id>56441</id>
      <parentid>24072</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:26:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>fix</comment>
      <origin>56441</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="582" sha1="er37tdmvbrris34hvwb6iamndghxyu7" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 400 g nötfärs eller blandfärs
* 1&amp;ndash;2 msk olivolja
* 2 dl crème fraîche med paprika- och chili-smak
* 0,5 dl matlagningsgrädde
* salt

==Tillagning==
Bryn köttfärsen i olivoljan i en stekpanna. Rör i crème fraîche och matlagningsgrädde och låt det småkoka ett par minuter. Smaka av med salt.

==Servering==
Servera köttfärssåsen till pasta, till exempel ''penne rigate'' och skivad gurka och tomat.

==Se även==
[[Köttfärssås]]

[[kategori:Köttfärs|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>er37tdmvbrris34hvwb6iamndghxyu7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tjälknöl</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1313</id>
    <revision>
      <id>54638</id>
      <parentid>38128</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:38:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54638</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1214" sha1="k7bxp3pmjjbuwmuqxqo5olv26b0wvcq" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Tjälknöl''' tillagas genom att man låter fryst kött långsamt stekas på låg ugnsvärme och under lång tid och sedan lägger köttet i en kryddad saltlag. Tillagningssättet passar bäst för mindre mört nöt- och älgkött t ex bog eller ytterlår på 1&amp;frac12; kg eller mer.
 
==Ingredienser==
* ca 1,5 kg älg- eller nötstek (fryst)

'''Lag'''
* &amp;frac12; dl salt
* 1 msk socker
* &amp;frac12; liter vatten
* 1 msk örtkryddor (t.ex. basilika, dragon, rosmarin, timjan) 
==Tillagning==
Sätt ugnen på 80&amp;deg;C och lägg in köttet på ett galler (sätt gärna en långpanna under gallret så att köttsaften inte droppar ner i botten av ugnen). Beräkna stektiden till ca 6&amp;frac12; timme per kilo (för en stek på 1,5 kg  blir det ca 10 timmar). Vänd steken efter halva tiden och stoppa in en köttermometer. Ta ut köttet ur ugnen när termometern visar 70 grader. Rör ihop lagen i en liten bunke eller plastpåse och lägg i den varma steken. Låt steken ligga i lagen och [[Kokboken/Metoder|marinera]]s i ca 5 timmar, vänd steken ett par gånger under marineringen.

==Servering==
Servera köttet i tunna skivor, gärna med potatisgratäng.

[[kategori:Kött]]
[[kategori:T kokbok]]</text>
      <sha1>k7bxp3pmjjbuwmuqxqo5olv26b0wvcq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Plagiat</title>
    <ns>10</ns>
    <id>1314</id>
    <revision>
      <id>21331</id>
      <parentid>21330</parentid>
      <timestamp>2008-09-22T20:15:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21331</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="906" sha1="frkoxmxqdrgzods8y75joe7nh8rcz6y" xml:space="preserve">&lt;!-- denna rad behövs för att tabellen ska visas korrekt i en annan tabell --&gt;
{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background-color:#f7f8ff; width:80%; text-align:justify;  border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Obs!''' ''Den här sidan eller delar av den ser ut att vara kopierat från en annan webbplats: {{{url}}} . Detta kan således vara ett [[Wikibooks:Riktlinjer/Grundprinciperna|möjligt upphovsrättsbrott]]. Artikeln kommer därför, om inte ett dokumenterat godkännande om användning kan presenteras, att raderas alternativt återställas till en godtagbar version.''
|}&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Plagiat]]&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;
----
Lägg till mallen på sida där plagiat misstänks förekomma. Sidans namn hamnar då i [[:Kategori:Plagiat]] och den kommer att kontrolleras.
[[Kategori:Administrativa mallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>frkoxmxqdrgzods8y75joe7nh8rcz6y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Avtalsjuridik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1317</id>
    <revision>
      <id>25990</id>
      <parentid>23662</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T14:01:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25990</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="889" sha1="i48uhq32t7rnn2doercpmhhmol2qpch" xml:space="preserve">Ett avtal är en bindande överenskommelse mellan två eller fler parter, varvid parterna får rättigheter eller åtar sig förpliktelser. Därmed förändras parternas rättsläge. Ett avtal kan också bekräfta ett befintligt rättsläge.

Avtal träffas ständigt. Ofta funderar inte parterna närmare över att de ingått avtal eller dess följder. Köp av en chokladkaka är ett avtal likaväl som köpet av stor fabriksanläggning.

Reglerna om avtal skiljer sig mellan olika länder. I Sverige är den grundläggande avtalslag från 1915 med efterföljande rättspraxis.

Avtalslagen handlar om hur avtal träffas, om fullmakt och avtals ogiltighet. Däremot säger lagen inget som avtal inom skilda områden. Sådan information finns t.ex. i Köplagen, som gäller vid avtal om lös egendom.

{{stub}}
[[Kategori:Juridik]]
[[Kategori:SAB: Oeaaa Allmän avtalsrätt|Avtalsjuridik]]</text>
      <sha1>i48uhq32t7rnn2doercpmhhmol2qpch</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Logga in</title>
    <ns>10</ns>
    <id>1318</id>
    <revision>
      <id>28130</id>
      <parentid>28068</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:28:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28130</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="384" sha1="22dbkx7om676yvb168f2me1ckb41yl7" xml:space="preserve">'''Välkommen''' till Svenska Wikibooks! Hoppas att du kommer att trivas här. Du vet väl att du kan [[Special:Userlogin|registrera dig och logga in]]? Du får då tillgång till fler funktioner. Om du inte vill registrera dig går det naturligtvis bra att fortsätta som anonym användare. Hur som helst: Välkommen! &lt;noinclude&gt;[[Kategori:Meddelandemallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>22dbkx7om676yvb168f2me1ckb41yl7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Oxidation och reduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1320</id>
    <revision>
      <id>32328</id>
      <parentid>23450</parentid>
      <timestamp>2011-11-24T21:17:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.224.101.160</ip>
      </contributor>
      <origin>32328</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="743" sha1="mb3w3qmxh6katmbsvabul2qe8v8dkpg" xml:space="preserve">{| align=center border=1 cellpadding=5
| width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A/Syrabasreaktioner|Syrabasreaktioner]] 
| align=center | Upp: [[Kemi A]]
| width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A/Kolföreningar|Kolföreningar]]
|-
| width=33% align=center | [[Formelsamling/Kemi|Formelsamling]] 
| align=center | [[/Övningar/]]
| width=33% align=center | [[Kemi A/Oxidation och reduktion/Övningar/Facit|Facit]]
|}

Oxidation kallas det när ett ämne släpper ifrån sig en eller flera elektroner. Vid reduktion tar ett ämne till sig en eller flera elektroner. Oxidation och reduktion sker alltid samtidigt, t ex vid en elektrolys.

{{stub}}

[[Kategori:Kemi A]]


Oxidation kan vara allt från att det bränns till att det rostas.</text>
      <sha1>mb3w3qmxh6katmbsvabul2qe8v8dkpg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Paprika- och olivplättar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1328</id>
    <revision>
      <id>56632</id>
      <parentid>54637</parentid>
      <timestamp>2024-10-26T15:10:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>typo</comment>
      <origin>56632</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1274" sha1="abmybitl682uvs4dgjo0vs6i2e5a36p" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''ca 16st.''

* 2 röda parikor
* 1,25 dl mjölk
* 1,25 dl vetemjöl
* 1 krm bakpulver
* &amp;frac12; tsk salt
* 3 ägg
* 6-8 svarta oliver
* 1 msk finhackad basilika (gärna färsk)
* olivolja till stekning

==Tillagning==
Dela paprikorna i två halvor och ta bort kärnhuset. Grilla paprikahalvorna i ugnen med skalet
uppåt ca 10 min eller tills skalet har svartnat och fått blåsor. Täck över paprikorna men en fuktig handduk och låt dem kallna. Drag av skalet och hacka dem grovt. 

Finhacka oliverna och basilikan (om den är färsk). Kör paprikahacket tillsammans med mjölken i en matberedare eller mixer. 

Blanda mjöl, bakpulver, salt och ev. lite peppar i en skål. Gör en grop i mitten och häll äggen och paprikamjölken i gropen. Rör tills allt är blandat och smeten är fri från klumpar. Rör ner de hakade oliverna och basilikan. Täck skålen med plastfolie och låt smeten vila svalt i ca 20 minuter. 

Pensla eller spreja stekpannan med lite olja och häll i ca 1-2 matskedar av smeten och stek på medelstark värme tills under sidan har fått en fin färg. Vänd på plätten och stek andra sidan.

==Servering==
Servera med fetaost och sallad eller färska örter.


[[kategori:Vegetariskt]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>abmybitl682uvs4dgjo0vs6i2e5a36p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Mexikanska majspannkakor med avokadofyllning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1329</id>
    <revision>
      <id>54636</id>
      <parentid>47054</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:37:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54636</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1985" sha1="s8g7hmjlm75m174zzzxnzaadpsptasu" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Mexikanska majspannkakor med avokadofyllning 
==Ingredienser==
''4-6 portioner''

'''Majspannkakor''' 
* 0,75 dl polenta
* 1,25 dl vetemjöl
* 1 krm bakpulver
* 1 krm salt
* 1 tsk socker
* 2,5 dl kärnmjölk
* 2 ägg
* 30 gram smör eller margarin 
* Olja till stekningen

'''Avokadofyllning'''
* 1 stor avokado
* 8 salladslökar
* 2 tomater
* 2 tsk citronsaft
* 1 tsk chilisås 
* 1-2 krm salt
* peppar

2-3 dl crème fraiche eller gräddfil till serveringen

==Tillagning==
'''Majspannkakor''' 

Smält smöret eller margarinet. Vispa ihop kärnmjölk, ägg och det smälta fettet i en tillbringare. Blanda polenta, vetemjöl, bakpulver, salt och socker i en bunke. Häll mjölkblandningen i bunken och rör tills allt är blandat och smeten är fri från klumpar. Täck bunken med plastfolie och låt smeten vila svalt i ca 20 minuter. 

Pensla eller spreja stekpannan med lite olja. Häll i så mycket smet så att botten av stekpannan precis täcks. Stek på medelstark värme tills botten har fått en fin färg, vänd på pannkakan och stek andra sidan. Täck de färdigstekta pannkakorna med en handduk så att värmen bevaras.

'''Avokadofyllning''' (''gör detta under tiden som smeten vilar'')

Hacka salladslökarna, tag undan ungefär hälften och lägg i en skål, täck med plast och ställ svalt. Dela tomaterna och tag ur innanmätena och kasta det. Finhacka det som blir kvar av tomaterna. Dela avokado på längden och tag ur kärnan. Gröp ur fruktköttet, lägg det i en skål och mosa det med en gaffel. Tillsätt den andra hälften av de hakade lökarna och rör ner tomaterna, chilisås, citronsaft, salt och peppar. Blanda väl och ställ kalt i 20 minuter.

Lägg lite avokadofyllning på ena sidan av pannkakan och vik den dubbel.

==Servering==
Servera med crème fraiche eller gräddfil och resten av salladslöken

[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Mexikanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>s8g7hmjlm75m174zzzxnzaadpsptasu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kyckling teriyaki</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1330</id>
    <revision>
      <id>56431</id>
      <parentid>54635</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:17:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56431</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1008" sha1="mditqccy1fqfgn0jwyi9fvr3u78j1d7" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''4 portioner''

* 4 stora kycklingfiléer 
* 1 stort dessertpäron
* 2 msk olja (helst rapsolja)

'''Teriyakisås'''
* 4 msk japansk sojasås
* 4 msk sake
* 2 msk vatten
* 1 msk socker

==Tillagning==
Börja med teriyakisåsen. Lägg alla ingredienser till såsen i en liten kastrull och värm försiktigt under omrörning tills sockret har löst sig.

Skala, kärna ur och riv päronet. Hetta upp oljan i en [[grillpanna]] eller stekpanna, stek kycklingfiléerna på medelstark värme ca 5 minuter på varje sida.

Häll över såsen och låt det koka upp. Lägg i det rivna päronet och rör om så att allt blandas. Låt det småkoka i ca 20 minuter. Vänd kycklingen flera gånger under kokningen. Lyft ur kycklingen och lägg upp på värmda tallrikar och häll över såsen och servera med en gång.   

==Servering==
Servera med kokt ris. Garnera gärna med lite mynta och rädisor.


[[kategori:Kyckling]]
[[kategori:K kokbok]]
[[kategori:T kokbok|Teriyaki kyckling]]</text>
      <sha1>mditqccy1fqfgn0jwyi9fvr3u78j1d7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Baklava</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1332</id>
    <revision>
      <id>54809</id>
      <parentid>27070</parentid>
      <timestamp>2024-02-14T17:17:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <origin>54809</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2405" sha1="jie6i5s1h4lbh0zmuu1l4zcmpz83o3a" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
[[Fil:Baklava.jpg|miniatyr|Baklava]]
==Ingredienser==
*500 g filoblad (extremt tunna)
*3,25 dl smält smör
*500 g valnötter och mandel - finhackade
*1 dl ströbröd
*½ dl socker
*rivet citronskal
*1 tsk kanel
*½ tsk nejlikor

Sockerlag:
*3½ dl socker
*5 dl vatten 
*saften av en citron

==Tillagning==
#Smörj en långpanna och lägg ett filoblad i botten och pensla det med smält smör. Fortsätt och lägg i hälften av bladen och pensla vart och ett med smör.
#Blanda nötter, mandel, ströbröd, socker, citronskal, kanel och nejlikor. Bred ut blandningen på filobladen i formen. 
#Lägg över ett filoblad och pensla det med smör, och gör likadant med resterande blad. Det är viktigt att bladen penslas väl.
#Jämna till kanterna med en vass kniv. Skär ut portionsbitar innan du gräddar, gärna i sneda rutor.
#Grädda i medelstark ugn (ca 180-200 grader) i ungefär en timme, tills kakan är vackert gyllenbrun.
#Sockerlagen: Koka sockret, vattnet och citronsaften i 10 minuter. 
#Häll den varma sockerlagen över den färdiga kakan. Låt den dra ett par timmar innan det serveras.

Man kan gärna byta ut det smälta smöret mot olivolja för att göra den lite &quot;nyttigare&quot;.

==Laktosfri variant==
*500 g filoblad (grekiska degblad)
*3,25 dl Solrosolja
*500 g pistagenötter - finhackade

Sockerlag:
*3½ dl socker
*5 dl vatten
*saften av en citron

#Smörj en långpanna och lägg ett filoblad i botten och pensla det med solrosolja. Fortsätt och lägg i en tredjedel av bladen och pensla vart och ett med solrosolja.
#Finkrossa pistagenötter. Bred ut hälften av nötterna på filobladen i formen. Lägg över ett filoblad och pensla det med solrosolja, och gör likadant efter ytterligare en tredjedel av bladen.
#Efter det översta lagret jämna till kanterna med en vass kniv. Skär ut portionsbitar, gärna i sneda rutor.
#Grädda i medelstark ugn (ca 180-200 grader) i ungefär en timme, tills kakan är vackert gyllenbrun.
#Sockerlagen: Koka sockret, vattnet och citronsaften i 10 minuter. 
#Häll den varma sockerlagen över den färdiga kakan.
#Låt den dra ett par timmar innan det serveras.

Ett tips är att använda en skvätt pistageolja eller mandelolja smak i solrosoljan.

{{wikipedia}}
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Bakning|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Turkiska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>jie6i5s1h4lbh0zmuu1l4zcmpz83o3a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kladdkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1333</id>
    <revision>
      <id>54634</id>
      <parentid>41060</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:37:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1948" sha1="m589pekgltttt85656zmldrzazhe2h6" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Variant 1==
===Ingredienser===

* 100 gram smör
* 2 st ägg
* 2,5–3 dl socker
* 2½ tsk vaniljsocker
* 4 msk kakao
* 1½ dl vetemjöl

===Tillagning===
Sätt ugnen på 175°. Smält smöret. Smöra och bröda en form med löstagbara kanter (cirka 22 centimeter i diameter). Blanda ägg, socker, mjöl, vanillinsocker, kakao samt det smälta smöret. Rör till en jämn smet. Häll smeten i formen och grädda i cirka 15 minuter. Låt svalna.


===Servering===
Kan serveras traditonellt med vispad grädde. Vaniljglass passar också bra likväl som färska bär.


==Variant 2==
===Ingredienser===
''6–8 portioner''
* 100 g smör eller margarin
* 2 st ägg
* 2,5 dl strösocker
* 1 msk vaniljsocker
* 3 msk kakao
* 2 dl vetemjöl
 
===Tillagning===

Sätt på ugnen på 175 grader.

Smält försiktigt smöret (eller margarinet) i en kastrull på spisen eller i en skål i mikron. Det kan vara bra att dela smöret i mindre bitar innan så går det fortare. I mikron kan ca 400 W vara lämplig effekt för att det inte ska skvätta smör.

Låt sedan det smälta smöret stå framme och svalna.

Vispa ägg och socker pösigt med elvisp.

Tillsätt vaniljsocker och kakao och vispa med lägsta hastigheten på elvispen.

Tillsätt mjölet. Tillsätt sist det smälta smöret. Vispa försiktigt till en jämn smet och häll smeten i en rund form som man kan smöra och bröa om man vill.

Grädda i 175 grader i ca 20 minuter i mitten av ugnen. Om man vill ha en kladdigare kladdkaka så tar man kortare tid i ugnen.

När kladdkakan är färdiggräddad låter man den svalna och stå kallt tills den ska serveras.
 
===Servering===

Serveras gärna med vispad grädde eller glass. Sikta gärna florsocker över kladdkakan.
 
===Tips===

Du kan även grädda kladdkakan i mikrovågsugn om du har bråttom. Det tar 6–8 min (700W).

[[Kategori:K kokbok]]
[[Kategori:Kakor]]
[[kategori:Efterrätter]]
[[kategori:Svenska recept]]</text>
      <sha1>m589pekgltttt85656zmldrzazhe2h6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Äppelkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1334</id>
    <revision>
      <id>54633</id>
      <parentid>28823</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:36:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <origin>54633</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1003" sha1="lyi38dnde39bfe29t64usk32o1znxli" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Image:Appelkaka.jpg|framed|right|]]
==Ingredienser==

* 2 ägg
* 2 dl strösocker
* 2 tsk vaniljsocker eller mald kardemumma
* 75 g smält smör
* 1 &amp;frac12; dl mjölk
* 2 tsk bakpulver
* 3 dl vetemjöl
* 2 äpplen
* 2 tsk kanel

==Tillagning==
Skala och skär äpplena i smala skivor eller klyftor. Lägg äppleskivorna i en skål och strö över kanelen och ev. 1 msk socker. 

Vispa ägg och socker riktigt pösigt, helst med elvisp. Sikta över mjöl och bakpulver, häll försiktigt i det smälta smöret och mjölken (som gärna får vara varm) och rör försiktigt ihop allting till en smet. Lägg i äppleskivorna (spara ett par skivor till garnering) och rör försiktigt tills allt är blandat. Häll i smörad och bröad form, garnera med ett par äppleskivor och grädda i förvärmd ugn vid 175 graders värme i 35 minuter. Stjälp upp den något avsvalnade kakan.

==Servering==
Servera med lite vaniljsås.

[[kategori:Kakor|Äppelkaka]]
[[kategori:Ä kokbok|Äppelkaka]]</text>
      <sha1>lyi38dnde39bfe29t64usk32o1znxli</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Knäck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1339</id>
    <revision>
      <id>56418</id>
      <parentid>54632</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T14:45:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>inte länkar</comment>
      <origin>56418</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2179" sha1="k299brsj6rpvy94wkyxuh5h8f67ffe9" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Fil:Knäck (2pcs).jpg|thumb|right|Två bitar knäck. Till vänster gjord med ljus sirap, till höger med mörk sirap.]]
==Ingredienser==
''cirka 75 stycken''

*2 dl grädde
*2 dl sirap
*2 dl strösocker
*3/4 dl mandel
*knäckformar


==Tillagning==
Börja med att blanda grädde, sirap och strösocker i en kastrull. Koka sedan upp massan och låt den stå på låg värme i cirka en timma tills den blir riktigt seg. Glöm inte att röra om med jämna mellanrum. För att kontrollera om massan blivit tillräckligt seg bör man nu utföra det så kallade kulprovet. Det gör man enklast genom att droppa lite av massan i ett glas med vatten. Om den sedan enkelt går att forma till en fast kula, är knäckmassan klar. Hacka sedan mandeln i lagom stora bitar och rör ner den i massan. Nu återstår bara att ta fram knäckformarna och fördela smeten i dessa. Detta gör man enklast med hjälp av ett par teskedar. Ställ sedan knäcken svalt tills den har stelnat ordentligt.

==Tillagning i mikrovågsugn==
Hacka först mandeln så att du har den redo. Ställ fram knäckformarna på ett fat. Blanda sedan grädde, sirap och socker i en glas- eller porslinsskål som tål mikrougn. Använd en skål med höga sidor, annars kokar knäcken över i mikron. Värm först upp smeten mycket kort, och rör om så att sockret löser sig. Mikra sedan knäcken i 8-10 minuter (beroende på ugnens effekt). Omrörning behövs inte. Kontrollera knäckmassan på samma sätt som om du kokar på spis. När massan klarar kulprovet så rör ner mandeln och fördela massan i knäckformarna på samma sätt som ovan.

Det kan vara klokt att halvera receptet ovan, dels för att förhindra överkokning, dels för att om man gör för stora mängder knäck på en gång så kan det vara svårt att hinna fördela smeten i knäckformarna innan den hunnit stelna. Glas eller porslin håller ju inte värmen lika bra som en gryta, så massan stelnar fortare i formen. Det går dock bra att snabbt värma upp massan igen om den blir alltför trögflytande.


{{wikipedia}}
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Godis|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>k299brsj6rpvy94wkyxuh5h8f67ffe9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Plommon i madeira</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1340</id>
    <revision>
      <id>54631</id>
      <parentid>23071</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:36:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54631</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="379" sha1="8a9vp6xqgdzhf32js65dgfnh57yerv5" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
*4,5 dl socker
*1 dl vatten
*2 dl madeira
*1 kg plommon

==Tillagning==
Koka en lag med socker och vatten, tillsätt madeiran. Dela och kärna ur plommonen. Skålla plommonen i kokande vatten och ta bort skalen. Lägg plommonen i en ren glasburk och häll över lagen. Förslut och förvara svalt.

[[kategori:Efterrätter]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>8a9vp6xqgdzhf32js65dgfnh57yerv5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Iste</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1341</id>
    <revision>
      <id>54630</id>
      <parentid>22993</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:35:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54630</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="454" sha1="nosp1077htb0fkg1omo4m6l5qwvrrwu" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Bild:NCI iced tea.jpg|right|220px]]

==Ingredienser==
*Te
*Socker
*Citron (eller saft)
*Eventuellt vatten
*Is
	
==Tillagning==
*Bered teet med uppvärmning som vanligt.
*Häll i rejält med socker, men inte mer än att allt löses upp.
*Låt kylas.
*Tillsätt pressad citron.

==Servering==	
Servera iskallt med mycket is.

{{wikipedia}}
[[kategori:I kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[en:Cookbook:Iced Tea]]</text>
      <sha1>nosp1077htb0fkg1omo4m6l5qwvrrwu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Risfylld paprika</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1344</id>
    <revision>
      <id>54629</id>
      <parentid>38156</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:35:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54629</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="580" sha1="fogkbdrb3mz13erdxr61gmldjaz7scw" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
* 2 stora paprikor
* 1 gul- eller rödlök 
* ca 400g krossade tomater
* 1 dl kokt ris
* riven ost alt. B-jästflingor eller mjölkfri Parmesanost

==Tillagning==
Dela paprikorna på längden och tag bort kärnorna. Koka paprikahalvorna i ca 5 minuter, tag upp och låt dem rinna av. Skiva och stek löken. Blanda det kokta riset med krossade tomater och den stekta löken. Lägg fyllningen i paprikahalvorna, strö över ost och gratinera i ugnen på 200&amp;deg;C i 10 minuter. 


[[kategori:Vegetariskt]]
[[kategori:Veganskt]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>fogkbdrb3mz13erdxr61gmldjaz7scw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Att byta från Windows till UNIX</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1346</id>
    <revision>
      <id>42619</id>
      <parentid>34475</parentid>
      <timestamp>2015-01-24T11:45:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Förord */ uppdat</comment>
      <origin>42619</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3328" sha1="al1x0xm7m2x9nkcm51otj9zgwomjcyk" xml:space="preserve">'''Arbetet på boken har endast påbörjats. Vissa kapitel kan vara användbara, men helheten är mycket bristfällig.'''

==Förord==
Den här boken innehåller råd och information för den som vill byta sitt operativsystem från Microsoft Windows till någon UNIX-variant eller något annat Unix-liknande system. Den torde vara till nytta obereonde av om du byter från Windows till någon Unix-variant på din egen dator, får tag på gammal Unix-hårdvara som du vill kunna använda, skall logga in en Unix-server eller fått Unix installerat på din dator på arbetsplatsen. Vad gäller själva installationen måste du ändå ty dig till andra källor.

Under de senaste femton åren har väldigt mycket programvara för mindre tekniskt lagda användare utvecklats för Unix eller portats från Windows. I många av dessa projekt har tyngdpunkten uttryckligen varit att underlätta migration från Windows till Unix, dels för enskilda användare, dels för hela organisationer. En Windows-användare kommer alltså att känna sig hemma i miljön på ett helt annat sätt än den som bytte för tio år sedan. En användare som surfar på nätet, läser e-post och använder kontorsprogram kommer inte nödvändigtvis att märka större skillnad än om han hade bytt från en Windows-version till en annan.

Trots detta är Unix ett helt annat operativsystem, med en annan filosofi och andra prioriteringar än Windows. För en systemadministratör, en programmerare eller en användare van att använda olika trick eller anpassa sin omgivning är det viktigt att vara medveten om detta, om man vill utnyttja systemets styrka istället för att slå huvudet i väggen.

Unix har ursprungligen utvecklats av tekniskt lagda användare mer eller mindre för eget bruk, som ett flexibelt och kraftfullt system. Tyngdpunkten har legat på god funktionalitet snarare än hänsyn till nya användare. Tröskeln att lära sig vissa program, såsom textredigeraren ''vi'', kan kännas hög, men den som behärskar programmen arbetar i allmänhet effektivare än den som nöjer sig med en ”användarvänlig” motsvarighet. Ett centralt redskap för den som effektivt vill använda Unix är kommandoraden med dess otaliga verktyg och möjlighet att lätt automatisera de flesta uppgifter.

Det finns inget tvång att genast lära sig alla Unix' egenheter. Många Unix-system erbjuder en enkel installation och verktyg som gör det enkelt att sköta rutinmässigt underhåll av systemet. Men ju bättre man behärskar systemet, desto bättre kan man utnyttja dess starka sidor. Denna bok presenterar dels sådant som är bra att vara medveten om från början, dels en del tips om sådant det lönar sig att bekanta sig närmare med. Lycka till på äventyret!

==Avsnitt==

__NOTOC__

#[[/Introduktion|Del I – Introduktion]]
## UNIX och Unix-liknande system 
## Installation 
## Att börja använda Unix 
#[[/Program|Del II – Programvaruöversikt]]
#[[/Koncept|Del III – Unix-koncept]]
#[[/Installation|Del IV – Installation av Linux]]
#[[/Kommandotolken|Del V – Kommandotolken]]
#[[/Bilagor|Del VI – Bilagor]]
##Vidare läsning

[[Kategori:Att byta från Windows till UNIX]]
[[Kategori:Alfabetiskt index]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/A]]</text>
      <sha1>al1x0xm7m2x9nkcm51otj9zgwomjcyk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Struvor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1351</id>
    <revision>
      <id>29308</id>
      <parentid>19467</parentid>
      <timestamp>2010-09-05T08:00:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>29308</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="685" sha1="79ff3dtmoliy74ylps9vae9nd6rcy4n" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''ca 40 st''
* 2 ägg 
* 3 msk socker 
* 2 dl vetemjöl 
* 2 dl mjölk eller grädde 
* kokosfett el matolja

==Tillagning==
Vispa ägg och socker pösigt, tillsätt mjöl och mjölk, Rör till en jämn smet. Värm fettet i en tjockbottnad kastrull, värm även struvjärnet i fettet, temperaturen skall vara ca 170 - 180°C. Doppa järnet till 2/3 i smeten. Fritera struvan gulbrun. Lossa den försiktigt med en gaffel. Låt struvan rinna av på lite hushållspapper. Sockra den, doppa på nytt järnet i smeten, var noga med att kolla så att fettet inte blir för varmt.

[[kategori:Kaffebröd|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:S kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>79ff3dtmoliy74ylps9vae9nd6rcy4n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kanelsaft</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1352</id>
    <revision>
      <id>54628</id>
      <parentid>37958</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:35:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54628</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="446" sha1="av6qm6zwjsmak40a38kjqve7q2c6wot" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Dryck med kanel som finns även i en variant med äpple. Smakar som att dricka äppelpaj ungefär (utan vaniljsås?)

==Ingredienser==
* 1 l vatten 
* 1 l socker 
* ca 15 g hel kanel 
* 1/2 dl pressad citron 
* skal av 1 citron 

==Tillagning==   
Koka upp vatten, socker och kanelstänger. Blanda ner citronsaft och skal. Låt stå svalt i 3-4 dygn. Sila saften och förvara den kallt.

[[kategori:Drycker]]
[[kategori:K kokbok]]</text>
      <sha1>av6qm6zwjsmak40a38kjqve7q2c6wot</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik D/Derivata och integraler</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1353</id>
    <revision>
      <id>23477</id>
      <parentid>20119</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T12:11:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23477</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="659" sha1="cm4dciskvplx7otzm7nljhi1btgm4c0" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


'''Derivata och integraler'''
==Deriveringsregler och definition==
Se [[Matematik/Matematik C/Derivata#Definition|Matematik C, Definition av derivata]].

==Andraderivatan==
Andraderivatan får man genom att derivera förstaderivatan ytterligare en gång, enligt samma princip.

När man studerar förstaderivatans nollställen kan andraderivatan fastställa om det är fråga om en maximi- (y&quot;&lt;0) eller minimipunkt (y&quot;&gt;0). Men om andraderivatan är noll, kan kurvan ha terrasspunkt eller vara en extremvärdespunkt, så därför måste man i dessa fall studera förstaderivatans teckenväxling.

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>cm4dciskvplx7otzm7nljhi1btgm4c0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik D/Trigonometri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1354</id>
    <revision>
      <id>23466</id>
      <parentid>20084</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T11:49:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23466</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1134" sha1="bwnk3gic4lbp9vi504ut4vwx82oqgfe" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


== Introduktion ==

((Bild på enhetscirkel med sinus och cosinus inritade.))

Om &lt;math&gt;(x,y)&lt;/math&gt; är en punkt på enhetscirkeln med vinkeln &lt;math&gt;v&lt;/math&gt; mot x-axeln,
så definierar vi &lt;math&gt;\cos(v)&lt;/math&gt;som &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\sin(v)&lt;/math&gt; som  &lt;math&gt;y&lt;/math&gt;.

=== Trigonometriska ettan ===

Pythagoras sats av den rätvinkliga triangel ger oss sambandet

&lt;math&gt;\sin^2 v + \cos^2 v = 1&lt;/math&gt;

== Triangelsatserna ==

((Bild på triangelgreja))

I en rätvinklig triangel med katetrar a,b och hypotenusan c kan vi finna följande samband med hjälp av likformighet;

* &lt;math&gt;c*\cos(v) = a &lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;c*\sin(v) = b &lt;/math&gt;

=== Sinussatsen ===

Genom att rita in en höjd i en godtycklig triangel så kan vi dra följande slutsats;

&lt;math&gt;\frac a {\sin A} = \frac b {\sin B} = \frac c {\sin C}&lt;/math&gt;


=== Cosinussatsen ===

Genom att rita in en höjd i en godtycklig triangel så kan vi dra följande slutsats;

&lt;math&gt;c^2 = a^2 + b^2-2ab\cdot\cos C &lt;/math&gt;

== Trigonometriska formler ==

== Derivator av de trigonometriska funktionerna ==


{{stub}}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>bwnk3gic4lbp9vi504ut4vwx82oqgfe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kim Chi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1357</id>
    <revision>
      <id>56417</id>
      <parentid>56416</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T14:44:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>finns ingen mening att ha den i asiatiska refcept då den redan finns i &quot;koreanska refceot&quot;</comment>
      <origin>56417</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1244" sha1="fhu311kz0cg3u1mjswkbtu875bk0yzm" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Kimchi''' är en koreansk maträtt som huvudsakligen består av koreansk syrad kål, och är en maträtt som frekvent förekommer i den koreanska matlagningen. Vanligen kombinerar man rätten med ris men den samspelar också ofta med andra koreanska rätter.

Kimchi är för många koreaner en vital maträtt som man äter väldigt ofta. Rätten är även populär i de angränsande länderna till Korea, i synnerhet i Japan. 

==Ingredienser==
''8 portioner''
* &amp;frac12; kg kinakål eller vitkål
* &amp;frac12; kg rättika
* 1 st morot/morötter
* 1 st vitlöksklyftor, pressade
* 1 tsk ingefära, riven
* 1 msk salt
* 0,75 dl vatten
* 1 tsk koreansk chilipeppar
==Tillagning==
Skär kålen i mindre bitar, skiva rättikan och moroten.

Blanda alla ingredienser i en stor bunke, packa blandningen och lägg på ett tätt lock.

Ställ kålen 2-3 dygn i rumstemperatur (den kortare tiden om det är sommar eller varmt). Förvara färdig kål i kylskåp. Servera i småskålar.


==Servering==
Servera gärna till Bulgogi.

==Tips==
En del anser att rätten blir godare ju längre den lagras i kylskåpet.

[[kategori:K kokbok]]
[[Kategori:Vegetariskt]]
[[Kategori:Veganskt]]
[[Kategori:Grönsaker]]
[[kategori:Koreanska recept]]</text>
      <sha1>fhu311kz0cg3u1mjswkbtu875bk0yzm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Bulgogi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1359</id>
    <revision>
      <id>56345</id>
      <parentid>54626</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:30:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56345</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1187" sha1="ifuojhlnx3s55k1k32yrt1xtk90xwqs" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''4 portioner''
* ca 800 g nötkött (gärna innanlår eller entrecote)
* 1 grönsalladshuvud
* 2-3 msk sesamolja
* 1 dl koreansk soja
* 3 gula lökar
* 1 stor eller 2 små purjolökar
* 2&amp;frac12; msk socker
* 3 pressade vitlöksklyftor
* svartpeppar

* 4 dl rundkornigt ris

==Tillagning==
Skär köttet i tunna skivor. 
Fin hacka 1 gul lök och halva purjolöken (eller 1 hel om purjolöken är liten). Blanda de hackade lökarna med sesamoljan, sojan, socker, den pressade vitlöken och lite svartpeppar. Lägg köttet i blandningen och låt det marineras i ca 1 timme (kan marineras längre).

Koka riset. 

Hacka resten av purjolöken och den gula löken. Stek köttet hastigt på hög värme tillsammans med löken. 

==Servering==
Tag ett salladsblad lägg på lite ris, kött, grönsaker eller Kim Chi och gärna lite Gochoo Jiang-sås (finns i asiatiska butiker). Rulla eller vik ihop salladsbladet till ett litet paket och ät.

==Tips==
Det går även att använda japansk soja om man späder den med cirka ¼ dl vatten.

[[Kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Nötkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Koreanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ifuojhlnx3s55k1k32yrt1xtk90xwqs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Biff från Alabama</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1360</id>
    <revision>
      <id>54625</id>
      <parentid>22703</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:34:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54625</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="731" sha1="jme4h30ytxk5e2djd2bwkhmnt5rqt6g" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Biff från Alabama'''

4 personer

==Ingredienser==

*500 gram	köttfärs
*2 tsk	senap
*2 tsk	soya
*1 dl atten
*4 st	ananasringar
*2 msk	grön paprika
*salt &amp; peppar

==Tillagning==

*Blanda färs, salt, peppar, senap, soya och vatten.
*Forma hälften av färsen till stora platta biffar något större än ananasringarna.
*Lägg en ananasring på varje biff. Fördela paprikan ovanpå.
*Forma resten av färsen till fyra stora platta biffar och täck med dem. Pressa ihop färskanterna.
*Bryn smör eller margarin i stekpanna och stek på medelvärme c:a 5 min på var sida.

==Servering==
*Servera med kokt potatis och sallad.

[[kategori:B kokbok|Biff från Alabama]]
[[kategori:Köttfärs|Biff från Alabama]]</text>
      <sha1>jme4h30ytxk5e2djd2bwkhmnt5rqt6g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Sökning</title>
    <ns>12</ns>
    <id>1365</id>
    <revision>
      <id>26162</id>
      <parentid>18006</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T18:35:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Wikibooks:Hjälp/Sökning]] till [[Hjälp:Sökning]]</comment>
      <origin>26162</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2592" sha1="pg9u0kib2g1f34ptprgzrl66lqkj6x1" xml:space="preserve">==Googlesökning==
Med länkarna nedan kan du göra sökningar på antingen hela Wikibooks eller bara svenska Wikibooks med hjälp av [[w:sökmotor|sökmotorn]] [[w:Google|Google]]. Google uppdaterar sin sökdatabas ungefär en gång i månaden och sökresultatet återspeglar Wikibooks innehåll vid tillfället för deras senaste uppdatering. Google söker igenom den text som visas i webbläsaren, inte den text som syns i Wikibooks texteditor. Att göra en Googlesökning är vanligen snabbare än att göra en Wikibookssökning. I listan över sökresultat kan välja mellan den senaste versionen eller Googles sparade version.

===Sökning på svenska Wikibooks===
*[http://www.google.com/custom?sa=Google+Search&amp;domains=se.wikibooks.org&amp;sitesearch=sv.wikibooks.org  sök sv.wikibooks.org]

==Google och Mozilla==
===Smarta bokmärken===
&lt;!--: ''Förstod inte riktigt detta! / [[Användare:Mats Halldin|Mats]] 14 april 2004 kl.15.16 (CEST) ''--&gt;

Om du använder t.ex. [[w:Mozilla|Mozilla]] kan du dessutom använda ett s.k. &quot;smart bokmärke&quot;. Gå 
&lt;!--sökning engelska en-adressen, den är den största--&gt;[http://www.google.com/search?hl=sv&amp;q=%s+site%3Awikibooks.org&amp;btnG=Google+Search hit] och spara ett bokmärke - kom ihåg under vilket namn du sparar det (Mozilla Firefox föreslår namnet &quot;%s site:wikibooks.org&quot;). Sedan går du in på &quot;Manage Bookmarks&quot; (Bookmarks-menyn) och letar rätt på bokmärket, högerklickar på det och väljer &quot;Properties&quot;. Under rubriken &quot;Keyword&quot; i dialogrutan skriver du in ett lagom kort namn, t.ex. &quot;wiki&quot; och trycker OK. När du ska söka på Wikibooks, så går du upp till adressfältet och skriver in &quot;wiki second world war&quot; (utan citationstecknen) för att utföra en sökning på engelska wikibooks av strängen &quot;second world war&quot;.

För att göra motsvarande sökning på svenska wikibooks, använd &lt;!--sökning svenska--&gt; [http://www.google.com/search?hl=sv&amp;q=%s+site%3Awikibooks.org&amp;btnG=Google+Search den här länken] istället. Observera att du inte kan använda samma nyckelord (keyword) för både sökning på flera olika wikipedior; och även att (som påpekas ovan) det finns tre olika namndomäner för den engelska wikibooks. 

==Googletoolbar==
Om du gör många sökningar via Google, kan det vara bekvämt att installera ''[http://toolbar.google.com/ Google Toolbar]''. Den officiella ''Google Toolbar'' finns bara för Windows och Internet Explorer, men det finns en [http://googlebar.mozdev.org/ inofficiell toolbar för Mozilla] som fungerar för de operativsystem som Mozilla stöder.

[[Kategori:Hjälpsidor|Sökning]]</text>
      <sha1>pg9u0kib2g1f34ptprgzrl66lqkj6x1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1366</id>
    <revision>
      <id>45969</id>
      <parentid>28611</parentid>
      <timestamp>2015-10-08T18:43:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>-iw (överfört till wikidata)</comment>
      <origin>45969</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="619" sha1="75dpbgv16euk59mb6etidtodpchdt01" xml:space="preserve">&lt;center&gt;
&lt;TABLE CELLPADDING=10&gt;
&lt;TD&gt;
[[bild:tyska_intro_image.jpg]]&lt;br&gt;&lt;br&gt;
''&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Tyska ~ Svenska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;br&gt;''
''&lt;big&gt;Lär dig tyska språket!&lt;/big&gt;&lt;p&gt;''
&lt;big&gt;[[/Innehåll/]] ~ [[/Nivå I/]] ~ [[/Nivå II/]] ~ [[/Nivå III/]] ~ [[/Grammatik/]]&lt;/big&gt;
&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;
&lt;/TABLE&gt;

&lt;center&gt;[[Bild:Flag of Germany.svg|50px]] [[Bild:Flag of Austria.svg|50px]] [[Bild:Flag of Switzerland.svg|50px]] [[Bild:Flag of Liechtenstein.svg|50px]]&lt;/center&gt;


[[Kategori:Språkkurser/Tyska|Tyska]]
[[Kategori:SAB: Ff Tyska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|T]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/T]]</text>
      <sha1>75dpbgv16euk59mb6etidtodpchdt01</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Instruktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1379</id>
    <revision>
      <id>51275</id>
      <parentid>48260</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:43:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51275</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18941" sha1="p60v8f1bi1mjzd02cn1t5e83h7j9hk0" xml:space="preserve">{{IPA-meddelande}}

== Instruktion ==


==Det spanska alfabetet==
{|
| '''a''' || WIDTH=&quot;100px&quot; | a || '''h''' || WIDTH=&quot;100px&quot; | hache [atʃe] || '''ñ''' || WIDTH=&quot;120px&quot; | eñe [eɲe] || '''v''' || uve, be corta [uƀe]
|-
| '''b''' || be, be larga || '''i''' || i || '''o''' || o || '''w''' || uve doble [uƀe doƀle], doble be, coble u, doble uve
|-
| '''c''' || ce [θe], [se] || '''j''' || jota [xota] || '''p''' || pe || '''x''' || equis [ekis]
|-
| '''ch''' || che [tʃe] || '''k''' || ka || '''q''' || cu || '''y''' || i griega [i γrjeγa], ye
|-
| '''d''' || de || '''l''' || ele || '''r''' ('''rr''') || ere (erre, ere doble) || '''z''' || zeta [θeta], [seta]
|-
| '''e''' || e || '''ll''' || elle [eʎe], [eje] || '''s''' || ese
|-
| '''f''' || efe || '''m''' || eme || '''t''' || te
|-
| '''g''' || ge [xe] || '''n''' || ene || '''u''' || u
|}

Boktäverna &lt;b&gt;ch&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;ll&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;ñ&lt;/b&gt; står för särskilda ljud och är egna bokstäver i spanskan.

==Diftonger==
En diftong består av två vokaler som uttalas i samma stavelse. I spanskan diftonger ingår alltid ett obetonat '''i''' eller '''u'''.

&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table1&quot; style=&quot;font-size: 8pt; font-family: Verdana; border-collapse: collapse&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;55&quot;&gt;&lt;b&gt;ai &lt;/b&gt;[aj]&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;61&quot;&gt;&lt;b&gt;bailar&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;83&quot;&gt;dansa&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;55&quot;&gt;&lt;b&gt;ia&lt;/b&gt; [ja]&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;74&quot;&gt;&lt;b&gt;familia&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;familj&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;ei &lt;/b&gt;[ej]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;peine&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;kam&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;ie&lt;/b&gt; [je]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;bien&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;bra&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;oi &lt;/b&gt;[oj]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;boina&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;basker&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;io&lt;/b&gt; [jo]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;kiosco&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;kiosk&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;au &lt;/b&gt;[aw]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;pausa&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;paus&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;ua&lt;/b&gt; [wa]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;Ecuador&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;Ecuador&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;eu &lt;/b&gt;[ew]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;Europa&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;Europa&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;ue&lt;/b&gt; [we]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;sueco&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;svensk&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;uo&lt;/b&gt; [wo]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;antiguo&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;gammal, antik&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

==Betoning och accenttecken==
'''Ord utan accenttecken'''

Ord som slutar på vokaler, diftonger samt '''-n''' och '''-s''' har betoningen på näst sista stavelsen.

Ord som slutar på konsonant (utom '''-n''' och '''-s''') har betoningen på sista stavelsen.

'''Observera:''' En diftong består av två vokaler som uttalas i samma stavelse. I spanska diftonger ingår alltid ett &lt;u&gt;obetonat&lt;/u&gt; '''i''' eller '''u'''. Om diftongen innehåller både '''i''' och '''u''' är det den andra vokalen som betonas: '''vi&lt;u&gt;u&lt;/u&gt;da''' (änka), '''ru&lt;u&gt;i&lt;/u&gt;do''' (buller).

&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table1&quot; style=&quot;font-size: 8pt; font-family: Verdana; border-collapse: collapse&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td colspan=&quot;4&quot;&gt;Betoningen på näst sista stavelsen:&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot;&gt;&lt;b&gt;azaf&lt;u&gt;a&lt;/u&gt;ta&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;150&quot;&gt;flygvärdinna&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;60&quot;&gt;&lt;b&gt;c&lt;u&gt;o&lt;/u&gt;men&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;de äter&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;ind&lt;u&gt;u&lt;/u&gt;stria&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;industri&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;gr&lt;u&gt;a&lt;/u&gt;tis&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;gratis&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td colspan=&quot;4&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td colspan=&quot;4&quot;&gt;Betoningen på sista stavelsen:&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;señ&lt;u&gt;o&lt;/u&gt;r&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;herre&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;fel&lt;u&gt;i&lt;/u&gt;z&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;lycklig&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;españ&lt;u&gt;o&lt;/u&gt;l&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;spanska, spanjor&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;ciud&lt;u&gt;a&lt;/u&gt;d&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;stad&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;


'''Ord med accenttecken'''

Om ordet betonas på annat sätt än enligt reglerna ovan måste man sätta ut accent. I spanskan används bara akut acccent (´).&lt;br/&gt;
Den sätts oftast ut även över stora bokstäver som t.ex. '''&lt;u&gt;Á&lt;/u&gt;frica'''.&lt;br/&gt;
Om två vokaler som normalt bildar diftong ska uttalas i skilda stavelser, måste accent sättas ut.&lt;br/&gt;

Accenttecknet används även för att skilja på en del ord som stavas lika men har olika betydelse.

&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table1&quot; style=&quot;font-size: 8pt; font-family: Verdana; border-collapse: collapse&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;25&quot;&gt;&lt;b&gt;él&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot;&gt;han&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;25&quot;&gt;&lt;b&gt;el&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot;&gt;(best. art.)&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;35&quot;&gt;&lt;b&gt;té&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot;&gt;te&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;35&quot;&gt;&lt;b&gt;te&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;dig&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;tú&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;du&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;tu&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;din&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;sé&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;jag vet&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;se&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;sig&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;mí&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;mig&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;mi&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;min&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;más&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;mer&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;mas&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;men&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;sí&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;sig; ja, jo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;si&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;om&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;sólo&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;bara&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;solo&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;ensam&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;


Man skriver också '''o''' (eller) med accent mellan siffror för att man inte ska missuppfatta den som en nolla: ''5 ó 0 (5 eller 0)''


Alla frågor skrivs med accent.
&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table1&quot; style=&quot;font-size: 8pt; font-family: Verdana; border-collapse: collapse&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot;&gt;&lt;b&gt;¿qué?&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;90&quot;&gt;vad?&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;55&quot;&gt;&lt;b&gt;que&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;som&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;¿quién?&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;vem?&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;quien&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;som, vilken&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;¿por qué?&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;varför?&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;porque&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;därför att&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;¿dónde?&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;var?&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;donde&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;där&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;¿cómo?&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;hur?&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;b&gt;como&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;liksom&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

==Uttal==
Många av bokstäverna i det spanska alfabetet uttalas på annat sätt än i svenskan.
&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table1&quot; style=&quot;font-size: 8pt; font-family: Verdana; border-collapse: collapse&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;30&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;a&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[a]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;a&lt;/b&gt; har ljudvärdet [&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;a&lt;/span&gt;], dvs. nästan som svenskans &lt;b&gt;a&lt;/b&gt; i &quot;&lt;i&gt;hatt&lt;/i&gt;&quot;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;b/v&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#946;], [&amp;#384;]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstäverna &lt;b&gt;b&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;v&lt;/b&gt; har samma ljudvärde och uttalas båda med ett hårt eller mjukt &lt;b&gt;b&lt;/b&gt;-ljud.&lt;br/&gt;
&lt;li&gt;Ett &lt;u&gt;hårt&lt;/u&gt; &lt;b&gt;b&lt;/b&gt;-ljud &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#946;]&lt;/span&gt; uttalas som ett svenskt &lt;b&gt;b&lt;/b&gt;, dock något mer tonande än den motsvarande svenska ljudet &amp;ndash; annars riskerar dem att uppfattas som ett &lt;b&gt;p&lt;/b&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Ett &lt;u&gt;mjukt&lt;/u&gt; &lt;b&gt;b&lt;/b&gt;-ljud &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#384;]&lt;/span&gt; låter som ett &lt;b&gt;b&lt;/b&gt; där man inte sluter läpparna helt.&lt;br/&gt;&lt;/li&gt;
Spanskan uttalar &lt;b&gt;b&lt;/b&gt;/&lt;b&gt;v&lt;/b&gt; hårt efter pauser, samt &lt;u&gt;efter&lt;/u&gt; &lt;b&gt;m&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;n&lt;/b&gt;. I alla andra lägen uttalas &lt;b&gt;b&lt;/b&gt;/&lt;b&gt;v&lt;/b&gt; mjukt.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;c&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[k], [&amp;#952;], [s]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Spanien:&lt;/b&gt; Bokstaven &lt;b&gt;c&lt;/b&gt; &lt;u&gt;framför&lt;/u&gt; &lt;b&gt;e&lt;/b&gt; eller &lt;b&gt;i&lt;/b&gt; har samma ljudvärde som den spanska bokstaven &lt;b&gt;z&lt;/b&gt; och uttalas som &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#952;]&lt;/span&gt;, dvs. ett läspljud som liknar engelskans &lt;i&gt;th&lt;/i&gt; i &quot;&lt;i&gt;thing&lt;/i&gt;&quot;.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Spanskamerika:&lt;/b&gt; Bokstaven &lt;b&gt;c&lt;/b&gt; &lt;u&gt;framför&lt;/u&gt; &lt;b&gt;e&lt;/b&gt; eller &lt;b&gt;i&lt;/b&gt; har samma ljudvärde som den spanska bokstaven &lt;b&gt;z&lt;/b&gt; och uttalas som ett &lt;b&gt;s&lt;/b&gt;-ljud.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;I alla andra lägen uttalas &lt;b&gt;c&lt;/b&gt; med ett &lt;b&gt;k&lt;/b&gt;-ljud.&lt;/li&gt;
&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;ch&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[t&amp;#643;]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstavskombinationen &lt;b&gt;ch&lt;/b&gt; uppfattas som en egen bokstav i spanskan och uttalas alltid som &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[t&amp;#643;]&lt;/span&gt;, dvs. ungefär som engelskans &lt;i&gt;ch&lt;/i&gt; i &quot;&lt;i&gt;touch&lt;/i&gt;&quot;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;d&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[d], [ð]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;d&lt;/b&gt; uttalas som ett hårt eller mjukt &lt;b&gt;d&lt;/b&gt;-ljud.
&lt;li&gt;Ett &lt;u&gt;hårt&lt;/u&gt; &lt;b&gt;d&lt;/b&gt;-ljud &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[d]&lt;/span&gt; uttalas som ett svenskt &lt;b&gt;d&lt;/b&gt;, dock något mer tonande än den motsvarande svenska ljudet &amp;ndash; annars riskerar den att uppfattas som ett &lt;b&gt;t&lt;/b&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Ett &lt;u&gt;mjukt&lt;/u&gt; &lt;b&gt;d&lt;/b&gt;-ljud &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[ð]&lt;/span&gt; låter som engelskans &lt;i&gt;th&lt;/i&gt; i &quot;&lt;i&gt;this&lt;/i&gt;&quot; och &quot;&lt;i&gt;that&lt;/i&gt;&quot;.&lt;br/&gt;&lt;/li&gt;
Spanskan uttalar &lt;b&gt;d&lt;/b&gt; hårt efter pauser, samt &lt;u&gt;efter&lt;/u&gt; &lt;b&gt;m&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;n&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;l&lt;/b&gt;. I alla andra lägen uttalas &lt;b&gt;d&lt;/b&gt; mjukt.&lt;br/&gt;
När bokstaven &lt;b&gt;d&lt;/b&gt; är på slutet av ord så uttalas det något mer tunnande, man hör den knappt.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;e&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[e]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;e&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[e]&lt;/span&gt;, dvs. nästan som svenskans &lt;b&gt;e&lt;/b&gt; i &quot;&lt;i&gt;bett&lt;/i&gt;&quot;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;f&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[f]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;f&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[f]&lt;/span&gt;, som i svenskan.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;g&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[g], [&amp;#947;], [x]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;g&lt;/b&gt; &lt;u&gt;framför&lt;/u&gt; &lt;b&gt;e&lt;/b&gt; eller &lt;b&gt;i&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[x]&lt;/span&gt;, samma ljud som &lt;i&gt;ch&lt;/i&gt; i tyskans &quot;&lt;i&gt;Bach&lt;/i&gt;&quot;. Ungefär som ett kort, svag harkling. I alla andra lägen uttalas &lt;b&gt;g&lt;/b&gt; som hårt eller mjukt.&lt;br/&gt;
&lt;li&gt;Ett &lt;u&gt;hårt&lt;/u&gt; &lt;b&gt;g&lt;/b&gt;-ljud  &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[g]&lt;/span&gt; uttalas som ett svenskt &lt;b&gt;g&lt;/b&gt;, dock något mer tonande än den motsvarande svenska ljudet &amp;ndash; annars riskerar den att uppfattas som ett &lt;b&gt;k&lt;/b&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Ett &lt;u&gt;mjukt&lt;/u&gt; &lt;b&gt;g&lt;/b&gt;-ljud &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#947;]&lt;/span&gt; låter som ett &lt;b&gt;g&lt;/b&gt; där man inte helt har lyft tungroten till gommen.&lt;br/&gt;&lt;/li&gt;
Spanskan uttalar &lt;b&gt;g&lt;/b&gt; hårt efter &lt;b&gt;m&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;n&lt;/b&gt; samt efter pauser. I alla andra lägen är den mjuk.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;h&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;(stumt)&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;h&lt;/b&gt; saknar ljudvärde, utom när den ingår i kombinationen &lt;b&gt;ch&lt;/b&gt;. I utländska namn och lånord uttalas dock &lt;b&gt;h&lt;/b&gt; som &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[x]&lt;/span&gt; eller med ett h-ljud.&lt;br/&gt;
Bokstavskombinationen &lt;b&gt;hu&amp;ndash;&lt;/b&gt; framför vokal har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[w]&lt;/span&gt;, som engelskans &lt;b&gt;w&lt;/b&gt; i &quot;&lt;i&gt;wet&lt;/i&gt;&quot;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;i&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[i]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;i&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[i]&lt;/span&gt;, dvs. som svenskans &lt;b&gt;i&lt;/b&gt; i &quot;&lt;i&gt;fil&lt;/i&gt;&quot;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;j&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[x]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;j&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[x]&lt;/span&gt;, dvs. samma ljud som &lt;i&gt;ch&lt;/i&gt; i tyskans &quot;&lt;i&gt;Bach&lt;/i&gt;&quot;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;k&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[k]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;k&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[k]&lt;/span&gt;. Det används i prefixet &quot;&lt;i&gt;kilo&amp;ndash;&lt;/i&gt;&quot; och förekommer annars mest bara i utländska namn och lånord.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;l&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[l]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;l&lt;/b&gt; uttalas så som i svenskan.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;ll&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[j], [ʎ]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstavskombinationen &lt;b&gt;ll&lt;/b&gt; uppfattas som egen bokstav och har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[j]&lt;/span&gt;.&lt;br/&gt;
Regionalt i östra och nordvästra delarna av Spanien, samt enligt en äldre språknorm, har &lt;b&gt;ll&lt;/b&gt; ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[ʎ]&lt;/span&gt;, dvs. ett muljerat &lt;b&gt;l&lt;/b&gt;, ungefär som &lt;i&gt;lj&lt;/i&gt; i &quot;&lt;i&gt;täljsten&lt;/i&gt;&quot;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;m&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[m]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;m&lt;/b&gt; uttalas så som i svenskan.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;n&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[n], [&amp;#331;]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;n&lt;/b&gt; &lt;u&gt;före&lt;/u&gt; &lt;b&gt;g&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#331;]&lt;/span&gt;, dvs. som &lt;i&gt;ng&lt;/i&gt; i &quot;&lt;i&gt;ingefära&lt;/i&gt;&quot;. I alla andra lägen uttalas &lt;b&gt;n&lt;/b&gt; så som i svenskan.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;ñ&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#626;]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;ñ&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#626;]&lt;/span&gt;, dvs. ett muljerat &lt;b&gt;n&lt;/b&gt;, ungefär som &lt;i&gt;nj&lt;/i&gt; i &quot;&lt;i&gt;tänjde&lt;/i&gt;&quot;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;o&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[o]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;o&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[o]&lt;/span&gt;, dvs. som svenskans &lt;b&gt;å&lt;/b&gt; i &quot;&lt;i&gt;håll&lt;/i&gt;&quot;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;p&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[p]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;p&lt;/b&gt; uttalas ungefär så som i svenskan.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;q&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[k]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;q&lt;/b&gt; följs alltid av bokstaven &lt;b&gt;u&lt;/b&gt; eller &lt;b&gt;ü&lt;/b&gt;. Bokstavskombinationen &lt;b&gt;qu&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;qü&lt;/b&gt; används i spanska ord enbart framför vokaltecknen &lt;b&gt;e&lt;/b&gt; eller &lt;b&gt;i&lt;/b&gt;.&lt;br/&gt;
&lt;li&gt;Bokstavskombinationen &lt;b&gt;qu&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[k]&lt;/span&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Bokstavskombinationen &lt;b&gt;qü&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[kw]&lt;/span&gt;.&lt;/li&gt;
&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;r, rr&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#638;], [r]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Enkelt &lt;b&gt;r&lt;/b&gt; har ett svagt &lt;b&gt;r&lt;/b&gt;-ljud &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#638;]&lt;/span&gt; som i mellansvenskans &quot;&lt;i&gt;fara&lt;/i&gt;&quot; och &quot;&lt;i&gt;rör&lt;/i&gt;&quot; när det står mellan vokaler eller i kombinationerna &lt;b&gt;br&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;tr&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;dr&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;fr&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;cr&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;gr&lt;/b&gt;.&lt;br/&gt;
När det står först i ord har den en starkt &lt;b&gt;r&lt;/b&gt;-ljud &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[r]&lt;/span&gt; som är kraftigt rullande samt i kombinationerna med &lt;b&gt;nr&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;lr&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;sr&lt;/b&gt;. Dubbelt &lt;b&gt;rr&lt;/b&gt; kan bara stå mellan vokaler och har alltid ett starka &lt;b&gt;r&lt;/b&gt;, dvs. ett rullande &lt;b&gt;r&lt;/b&gt;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;s&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[s]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;s&lt;/b&gt; uttalas ungefär som i svenskan.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;t&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[t]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;t&lt;/b&gt; uttalas ungefär så som i svenskan.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;u&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[u]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;u&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[u]&lt;/span&gt;, dvs. som svenskans &lt;b&gt;o&lt;/b&gt; i &quot;&lt;i&gt;bo&lt;/i&gt;&quot; och &quot;&lt;i&gt;bodde&lt;/i&gt;&quot;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;w&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[w]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;w&lt;/b&gt; förekommer enbart i utländska namn och lånord och får då oftast ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[w]&lt;/span&gt;, som i engelskan.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;x&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[ks], [s], [x]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;x&lt;/b&gt; har oftast ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[ks]&lt;/span&gt; framför vokaler och &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[s]&lt;/span&gt; framför konsonant. I särskilt tydligt uttal används &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[ks]&lt;/span&gt; även framför konsonant.&lt;br/&gt;
I orden &lt;b&gt;México&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;mexicano&lt;/b&gt; har bokstaven &lt;b&gt;x&lt;/b&gt; ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[x]&lt;/span&gt;, dvs. samma ljud som &lt;i&gt;ch&lt;/i&gt; i tyskans &quot;Bach&quot;. Utanför Mexiko skrivs dessa ord ibland med bokstaven &lt;b&gt;j&lt;/b&gt;: &lt;b&gt;Méjico&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;mejicano&lt;/b&gt;. Bokstaven &lt;b&gt;x&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[x]&lt;/span&gt; även i en del mexikanska ortnamn.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;b&gt;y&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[i], [j]&lt;/span&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td valign=&quot;top&quot;&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;y&lt;/b&gt; är en vokal med ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[i]&lt;/span&gt; i konjunktionen &quot;&lt;i&gt;y&lt;/i&gt;&quot; (och). Annars är &lt;b&gt;y&lt;/b&gt; en konsonant och har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[j]&lt;/span&gt;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td valign=&quot;
&lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[&amp;#952;]&lt;/span&gt;, dvs. den uttalas med ett läspljud, som i engelskans &lt;i&gt;th&lt;/i&gt; i &quot;&lt;i&gt;thing&lt;/i&gt;&quot;.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;b&gt;Spanskamerika:&lt;/b&gt; Bokstaven &lt;b&gt;z&lt;/b&gt; har ljudvärdet &lt;span style=&quot;font-family:Lucida Sans Unicode;&quot;&gt;[s]&lt;/span&gt;.&lt;br/&gt;&lt;/li&gt;
Bokstaven &lt;b&gt;z&lt;/b&gt; används normalt inte framför &lt;b&gt;e&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;i&lt;/b&gt;, man använder istället bokstaven &lt;b&gt;c&lt;/b&gt;.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
[[kategori:{{BASEPAGENAME}}|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>p60v8f1bi1mjzd02cn1t5e83h7j9hk0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1384</id>
    <revision>
      <id>42813</id>
      <parentid>31234</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T04:12:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Romaine</username>
        <id>1072</id>
      </contributor>
      <comment>--&gt; Wikidata</comment>
      <origin>42813</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="90" sha1="98i2whygyupj8h1ldb6b13tss8kabot" xml:space="preserve">{{wikipedia|Kategori:Språk}}
{{Commons|Category:Languages}}

[[Kategori:Tematiskt index]]</text>
      <sha1>98i2whygyupj8h1ldb6b13tss8kabot</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska/Nivå I/Wie heißt du?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1385</id>
    <revision>
      <id>46608</id>
      <parentid>46605</parentid>
      <timestamp>2016-05-04T08:17:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>78.72.156.192</ip>
      </contributor>
      <comment>Gör version 46605 av [[Special:Contributions/194.17.116.198|194.17.116.198]] ([[User talk:194.17.116.198|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>46608</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12451" sha1="6mvw2h454dlihxcjkqinir7g9itsobu" xml:space="preserve">{{mall:Tyska/Navigation/Nivå 1}}

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Lektion 1 ~ ''Wie heißt du?'''''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

==Dialog==
[[Image:Schoenbuch-Elefantenbrunnen.jpg|thumb|250px|right|Schönbuch, Tyskland]]
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 480px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Vad heter du?''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Wie heißt du?''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|colspan=&quot;2&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; | [[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]]&lt;small&gt;[http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/2/20/Dialogue_franz_greta_1.ogg Ljud1]&lt;/small&gt;
|colspan=&quot;2&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; | &lt;small&gt;[http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/b/b8/Dialogue_franz_mrschwarz_1.ogg Ljud2]&lt;/small&gt;
|-etfrtsw
!Franz
|Hallo, ich bin Franz. Wie heißt du?
|-
!Greta
|Hallo, Franz. Ich heiße Greta. Wie geht's?
|-
!Franz
|Es geht mir gut. Kennst du den Lehrer?
|-
!Greta
|Ja, er heißt Herr Weiß.
|-
!Franz
|Oh, danke, Greta. Bis dann!
|-
!Greta
|Wiedersehen!
|-
!||''Nästa dialog''
|-
!Franz
|Guten Morgen. Sind Sie Herr Weiß?
|-
!Herr Schwarz
|Nein, ich bin Herr Schwarz. Wie heißt du?
|-
!Franz
|Ich heiße Franz. Danke Herr Schwarz. Ich bin spät dran.
|-
!Herr Schwarz
|Bitte, Franz. Ich bin auch spät dran. Bis später!
|-
!Franz
|Auf Wiedersehen!
|}

==Hej och Hejdå på tyska==
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 480px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Hälsningar''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Grüße''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|colspan=&quot;2&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; | [[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]]&lt;small&gt;[http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/b/bb/German_Vocabulary_-_Greetings.ogg Lyssna]&lt;/small&gt;
|-
|Hallå!||Hallo!*
|-
|||''Moin Moin!'' &lt;small&gt;(används i norra Tyskland)&lt;/small&gt;
|-
|||''Servus!'' &lt;small&gt;(används i södra Tyskland, Österrike och Sydtyrolen)&lt;/small&gt;     
|-
|God morgon!||Guten Morgen!*
|-
|Goddag!||Guten Tag!*
|-
|God kväll!||Guten Abend!*
|-               
|Hej då!||Auf Wiedersehen!*
|-
|Hej då!||Tschüs!*
|-
|Vi syns senare!||Bis später!*, Bis dann!*
|-
|God natt!||Gute Nacht!*
|}

'''Formell och informell hälsning på Tyska'''&lt;br&gt;
Tyskar uttrycker respekt genom sitt val av hälsningsfraser. Av ovanstående är Guten Morgen, Guten Tag och Auf Wiedersehen formella. De vanligare, och mindre formella motsvarigheterna är Tschau, Tag respektive Tschüs. I Sydtyskland och Österrike används Grüß Gott i stället för Auf Wiedersehen. 

'''Märk''':
I dag används &quot;Tschüs&quot; också mellan personer som inte tilltalar varandra med förnamn. Ofta kan du höra meningar som &quot;Tschüs Frau Müller&quot;. Det gäller endast i Tyskland och Österrike. I Schweiz användes endast frasen mellan vänner och närstående personer som är &quot;du&quot; med varandra (tilltalar varandra med förnamn ). &lt;br&gt;

Notera även att man i många tyskspråkliga områden använder ''Tschau'' i stället för ''Tschüs''. Många använder också det italienska sättet att skriva (Ciao) istället för det tyska.
&lt;br&gt;
I Sydtyskland, Österrike och Sydtyrolen använder man mest ''Servus'' och/eller ''Ciao''.

*''Claudia'': Guten Morgen, Herr Wagner!&lt;br/&gt;
*''Herr Wagner'': Hallo, Claudia!

*''Birgit'': Tschau, Susi!&lt;br/&gt;
*''Susi'': Tschüs, Birgit!

{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 300px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Herr och fru''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Herr und Frau''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|-
|Herr  ||Herr
|-
|Fru   ||Frau
|-
|Fröken ||Fräulein
|-
|}

==Tyska alfabetet==
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 520px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Alfabetet''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Das Alphabet''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|colspan=&quot;2&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; | [[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]]&lt;small&gt;[http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/4/4c/German_Grammar_-_The_Alphabet.ogg Lyssna]&lt;/small&gt;
|-
|
{|
|-
!Bokstäver
|Aa ||Ää ||Bb ||Cc ||Dd ||Ee ||Ff ||Gg ||Hh ||Ii ||Jj ||Kk ||Ll ||Mm ||Nn ||Oo ||Öö ||Pp ||Qq ||Rr ||Ss ||ß ||Tt ||Uu ||Üü ||Vv ||Ww ||Xx ||Yy ||Zz ||
|-
!Uttal
|ah ||äh ||beh ||zeh ||deh ||eh ||eff ||geh ||hah ||i ||jott ||kah ||ell ||emm ||enn ||oh ||ö ||pe ||ku-h ||er ||ess ||eszett ||teh ||oo ||üh ||fau ||veh ||iks ||ypsilon ||tset ||
|-
|}
|-
|}


{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 300px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Kommandon för''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''tyska bokstäver''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|-
|ß||alt + 225
|-
|ü||alt + 0252 (alt + ¨ + u)   
|-
|Ü||alt + 0220 (alt + ¨ + U)
|-
|}


=== Bitte buchstabieren Sie===

Ta en titt på den här korta telefonkonversationen. Läs den högt. Ordlistan hittar du under texten.
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 600px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Informationstjänst''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Fernsprechauskunft''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|colspan=&quot;2&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; | [[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]]&lt;small&gt;[http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/6/6c/German_Dialogue_-_Directory_Assistance.ogg Lyssna]&lt;/small&gt;
|-
!Man A
|Auskunft, Guten Tag.
|-
!Man B
|Guten Tag. Ich hätte gern die Telefonnummer von Frau Claudia Bolliger aus Bern.
|-
!Man A
|Wie schreibt man das? Bitte buchstabieren Sie.
|-
!Man B
|Natürlich. Claudia: C wie Cäsar, L wie Ludwig, A wie Anton, U wie Ursula, D wie Dora, I wie Ida, A 
|-
|||wie Anton. Bolliger: B wie Berta, O wie Otto, zweimal L wie Ludwig, I wie Ida, G wie Gustav, E wie 
|-
|||Emil und R wie Richard.
|-
!Man A
|Danke. Die Nummer lautet ...
|}

{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 600px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Ordlista''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Wortschatz''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|colspan=&quot;2&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; | &lt;small&gt;[[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]][http://en.wikibooks.org/w/index.php?title=Special:Upload&amp;wpDestFile=German_Vocabulary_-_Vocabulary.ogg Lyssna]&lt;/small&gt;
|-
!Svenska||Tyska
|-
|Informationsbyrå||die Auskunft &lt;small&gt;(ingen plural)&lt;/small&gt;
|-
|Jag skulle vilja ha||Ich hätte gern(e) 
|-
|Telefonnummer||die Telefonnummer
|-
|från Bern||aus Bern
|-
|Hur stavar man till det?||Wie schreibt man das?
|-
|Är du snäll, snälla||Bitte
|-
|stava||Buchstabieren
|-
|naturligtvis||Natürlich 
|-
|&quot;A&quot; som i Anton||A wie Anton
|-
|två gånger||Zweimal
|-
|numret är||die Nummer lautet
|}

==&lt;font style=&quot;color: blue;&quot;&gt;Nominativ&lt;/font&gt;==

Kasus beskriver vad ett substantivet eller ett pronomen gör i en mening. När något är subjekt i en mening så står det i '''nominativ'''. T.ex. &quot;Jag åt ett äpple&quot;, '''Jag''' är subjektet och '''äpple''' är direkt objekt. Du kommer att lära dig mer om kasus senare i kursen.

{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 480px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Subjektpronomen''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Vorbehaltliche Pronomina''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|colspan=&quot;2&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; | [[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]]&lt;small&gt;[[:en:media:German Grammar - Subject Pronouns.ogg|Lyssna]]&lt;/small&gt;
|-
! ||Singular ||Plural ||
|-
|jag ||'''''ich''''' ||vi ||'''''wir'''''
|-
|du ||'''''du''''' ||ni ||'''''ihr'''''
|-
|han, hon, den, det ||'''''er, sie, es''''' ||de ||'''''sie, Sie*'''''
|-
|}

&lt;small&gt;'''* - Sie är en formällare (artig) version av ''du'' och ''ihr''. I alla konjugationerna fungerar den precis som de-formen (3:e person plural)'''&lt;/small&gt;

== Verb ==
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 300px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''heißen''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''att heta''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|-
!Svenska||Tyska
|-
|Jag heter ||Ich heiße
|-
|Du heter ||Du heißt
|-
|Han/hon/den/det heter ||Er/Sie/Es heißt
|-
|Vi heter ||Wir heißen
|-
|Ni heter ||Ihr heißt
|-
|De heter ||Sie heißen
|-
|}

{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 300px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''sein''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''att vara''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|-
!Svenska||Tyska
|-
|Jag är ||Ich bin
|-
|Du är ||Du bist
|-
|Han/hon/den/det är ||Er/Sie/Es ist
|-
|Vi är ||Wir sind
|-
|Ni är ||Ihr seid
|-
|De är ||Sie sind
|-
|}

{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 300px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''haben''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''att ha''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|-
!Svenska||Tyska
|-
|Jag har ||Ich habe
|-
|Du har ||Du hast
|-
|Han/hon/den/det har ||Er/Sie/Es hat
|-
|Vi har ||Wir haben
|-
|Ni har ||Ihr habt
|-
|De har ||Sie haben
|-
|}


==Namn==
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 300px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Namn''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Namen''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|-
!Svenska||Tyska
|-
|Jag heter...||Ich heiße...
|-
|Han/hon/den/det heter...||Er/Sie/Es heißt...
|-
|De heter...||Sie heißen...
|-
|Vi heter...||Wir heißen...
|-
|Du heter...||Du heißt...
|-
|Ni heter...||Ihr heißt...
|-
|Vad heter du?||Wie heißt du?
|-
|Vad heter ni?||Wie heißen Sie?
|}


*För att fråga någons namn, fråga &quot;Wie heißt...&quot;

*För att fråga mer än en person, &quot;Wie heißen...&quot;


'''Notat:''' Det ''finns'' possesiva pronomen på tyska, men dom gör ingen mening här.

==Wie geht's?==
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;width: 300px; margin: 0.25em 0;&quot;
|-
|colspan=&quot;10&quot; style=&quot;font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;&quot; |&lt;center&gt;[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Hur är läget?''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Wie geht's?''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]&lt;/center&gt;
|-
!Svenska||Tyska
|-
|Hur är läget?/Hur står det till?||Wie geht's?
|-
!''Svar för''||'''Bra'''
|-
|Super||Prima eller Super
|-
|Bra||Gut
|-
|Mycket bra||Sehr gut
|-
!''Svar för''||'''Dåligt'''
|-
|Miserable||Miserabel
|-
|Dåligt||Schlecht
|-
|Inte bra||Nicht gut
|-
!''Svar för''||'''Okej'''
|-
|Okej||Ganz gut
|-
|Helt okej||Es geht so
|}


== Artiklar ==
'''Bestämd artikel'''

{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;float;width: 30em;&quot;
|-
|||'''Maskulinum     '''||'''Femininum     '''||'''Neutrum     '''||''Plural       ''
|-
|''Nominativ''||der||die||das||die
|-
|''Genitiv''||des||der||des||der
|-
|''Dativ''||dem||der||dem||den
|-
|''Ackusativ''||den||die||das||die
|-
|}

'''Obestämd artikel'''

{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;float;width: 30em;&quot;
|-
|||'''Maskulinum     '''||'''Femininum     '''||'''Neutrum     '''
|-
|''Nominativ''||ein||eine||ein
|-
|''Genitiv''||eines||einer||eines
|-
|''Dativ''||einem||einer||einem
|-
|''Ackusativ''||einen||eine||ein
|-
|}

== Formulera frågor ==
Fyll på...

== Äußern: Test ==
Vi avslutar med ett litet test på det här kapitlet.&lt;br&gt;
[[Tyska/Nivå I/Wie heißt du?/Test|Gå till testet]]</text>
      <sha1>6mvw2h454dlihxcjkqinir7g9itsobu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Nybörjare/Lektion 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1388</id>
    <revision>
      <id>48154</id>
      <parentid>47612</parentid>
      <timestamp>2018-09-10T13:06:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.16.160.45</ip>
      </contributor>
      <comment>/* ¡Hola! ¿Qué tal? */</comment>
      <origin>48154</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12756" sha1="cp2xn3sl3lzf53vw7esvzyqtohjpejq" xml:space="preserve">{{IPA-meddelande}}

Spanskan är ett språk som är uppbyggd på ett sätt där korrekt böjning är mycket viktig. Därför är det viktigt att du går igenom [[Spanska:_Instruktion|introduktionssidan]], innan du börjar med lektionerna.

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Lektion 1'''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

==¡Hola! ¿Qué tal?==
&lt;center&gt;
{| style=&quot;background-color: #f2fff2; border: solid 1px #bfffbf; padding: 0.2em; width: 90%;&quot; valign=top
|[[Image:Flag of Spain.svg|left|26px|Spanish Flag]]&lt;span style=&quot;font-size: 110%&quot;&gt;'''Presentarse'''  &lt;br&gt;&lt;small&gt;''Att presentera sig''&lt;/small&gt;&lt;/span&gt;
|-
|
{| style=&quot;width: 100%; text-align: left&quot; 
| &lt;span style=&quot;font-size: 92%&quot;&gt;&lt;center&gt;&lt;/center&gt;&lt;/span&gt;
|-
|colspan=2 | &lt;center&gt;&lt;big&gt;'''Informell konversation'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;
|colspan=2 | &lt;center&gt;&lt;big&gt;'''Formell konversation'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;
|-
|'''María:''' ||¡Hola! ¿Qué tal? ||'''María:''' ||Buenos días. ¿Es usted de Chile?
|- 
|'''Alejandro:''' ||Muy bien, gracias. ¿Y tú? ||'''Alejandro:''' ||No, no soy de Chile. Soy de España, pero vivo en Suecia.
|- 
|'''María:''' ||Bastante bien. ¿Eres de Chile? ||'''María:''' ||¿Ah sí? ¿Dónde está Suecia?
|- 
|'''Alejandro:''' ||No, no soy de Chile. Soy de España, pero vivo en Suecia. ||'''Alejandro:''' ||Suecia está en Europa.
|- 
|'''María:''' ||¿Ah sí? ¿Dónde está Suecia? ||'''María:''' ||Ah, claro. ¿Cómo se llama usted?
|- 
|'''Alejandro:''' ||Suecia está en Europa. ||'''Alejandro:''' ||Me llamo Alejandro. Encantado.
|- 
|'''María:''' ||Ah, claro. ¿Cómo te llamas? ||'''María:''' ||Mucho gusto.
|- 
|'''Alejandro''' ||Me llamo Alejandro. ||
|-
|
|-
|
|-
|
|-
&lt;/span&gt;
&lt;span style=&quot;font-size: 92%&quot;&gt;&lt;center&gt;&lt;/center&gt;&lt;/span&gt;
|-
|colspan=2 | &lt;center&gt;&lt;big&gt;'''Översättning till svenska'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;
|-
|'''María:''' ||Hej! Hur är det? ||'''María:''' ||Goddag. Är Ni från Chile?
|- 
|'''Alejandro:''' ||Mycket bra, tack. Och själv? ||'''Alejandro:''' ||Nej, jag är inte från Chile. Jag är från Spanien, men jag bor i Sverige.
|- 
|'''María:''' ||Ganska bra. Är du från Chile?||'''María:''' ||Jaså? Var ligger Sverige?
|- 
|'''Alejandro:''' ||Nej, jag är inte från Chile. Jag är från Spanien, men jag bor i Sverige. ||'''Alejandro:''' ||Sverige ligger i Europa.
|- 
|'''María:''' ||Jaså? Var ligger Sverige? ||'''María:''' ||Aha, naturligtvis. Vad heter Ni?
|- 
|'''Alejandro:''' ||Sverige ligger i Europa. ||'''Alejandro:''' ||Jag heter Alejandro. Trevligt att träffas.
|- 
|'''María:''' ||Aha, naturligtvis. Vad heter du? ||'''María:''' ||Angenämnt.
|- 
|'''Alejandro''' ||Jag heter Alejandro. ||
|-
|
|-
|
|-
|
|-
&lt;/span&gt;
|}
|}
&lt;/center&gt;

==Vocabulario y frases (Ordlista och fraser)==
&lt;center&gt;
{| style=&quot;background-color: #f2fff2; border: solid 1px #bfffbf; padding: 0.2em; width: 90%;&quot; valign=top
|[[Image:Flag of Spain.svg|left|26px|Spanish Flag]]&lt;span style=&quot;font-size: 110%&quot;&gt;'''El Vocabulario'''  &lt;br&gt;&lt;small&gt;''Grundord och meningar''&lt;/small&gt;&lt;/span&gt;
|-
|
{| style=&quot;width: 100%; text-align: left&quot; 
| colspan=2 | &lt;span style=&quot;font-size: 92%&quot;&gt;&lt;center&gt;&lt;/center&gt;&lt;/span&gt;
|-
|'''hola''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;'ola&lt;/font&gt;]
hej
|-
|'''¿qué tal?''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;k'e t'al&lt;/font&gt;]
hur är det?/hur mår du? (informellt)
|-
|'''muy''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;muj&lt;/font&gt;]
mycket
|-
|'''bien''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;bjen&lt;/font&gt;]
bra
|- 
|'''gracias''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;gr'aθjas&lt;/font&gt;]
tack
|-
|'''y''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;i&lt;/font&gt;]
och
|-
|'''tú''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;tu&lt;/font&gt;]
du
|-
|'''bastante''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;βast'ante&lt;/font&gt;]
ganska
|-
|'''eres''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;'eɾes&lt;/font&gt;]
du är
|-
|'''de''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;de&lt;/font&gt;]
från
|-
|'''Chile''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;tʃ'ile&lt;/font&gt;]
Chile
|-
|'''no''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;no&lt;/font&gt;]
nej (avskiljs med komma) / inte (framför verbet)
|-
|'''España''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;espaɲa&lt;/font&gt;]
Spanien
|-
|'''pero''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;p'eɾo&lt;/font&gt;]
men (konj.)
|-
|'''vivo''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;β'iƀo&lt;/font&gt;]
jag bor
|-
|'''en''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;en&lt;/font&gt;]
i, på
|-
|'''Suecia''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;sw'eθja&lt;/font&gt;]
Sverige
|-
|'''ah sí''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;'a s'i&lt;/font&gt;]
jaha, jaså
|-
|'''sí''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;si&lt;/font&gt;]
ja
|-
|'''¿Dónde?''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;d'onde&lt;/font&gt;]
var?
|-
|'''está''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;est'a&lt;/font&gt;]
(det) ligger, (det) befinner sig
|-
|'''Europa''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;ewr'opa&lt;/font&gt;]
Europa
|-
|'''ah''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;a&lt;/font&gt;]
aha
|-
|'''claro''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;kl'aro&lt;/font&gt;]
naturligtvis
|-
|'''¿cómo te llamas?''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;k'omo t'e λ'amas&lt;/font&gt;]
Vad heter du? (eg. hur kallar du dig?) (informellt)
|-
|'''me llamo''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;m'e λ'amo&lt;/font&gt;]
Jag heter (eg. Jag kallar mig {för})
|-
|'''buenos días''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;βw'enos d'ias&lt;/font&gt;]
goddag
|-
|'''usted''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;uste&lt;sup&gt;ð&lt;/sup&gt;&lt;/font&gt;]
Ni (sing.)
|- 
|'''es''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;es&lt;/font&gt;]
(Ni) är (sing.)
|- 
|'''¿cómo se llama usted?''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;k'omo s'e λ'ama uste&lt;sup&gt;ð&lt;/sup&gt;&lt;/font&gt;]
Vad heter Ni? (eg. hur kallar Ni Er?) (formellt)
|- 
|'''encantado''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;enkant'aðo&lt;/font&gt;]
angenämnt (säger en man)
|- 
|'''encantada''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;enkant'aða&lt;/font&gt;]
angenämnt (säger en kvinna)
|- 
|'''mucho gusto''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;m'utʃo γ'usto&lt;/font&gt;]
angenämnt
|- 
|'''mucho''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;m'utʃo&lt;/font&gt;]
mycket
&lt;/span&gt;
|}
|}
&lt;/center&gt;

=Grammatik=

====¡Hola! ¿Qué tal? — Hej! Hur är läget?====

Utrop öppnas genom att sätta ut ett upp-och-nedvänd utropstecken (¡) och utropet avslutas genom ett vanligt utropstecken (!).
Frågor öppnas genom att sätta ut ett upp-och-nedvänd frågetecken (¿) och frågan avslutas genom ett vanligt frågetecken (?).

----

====No====

'''''No, no''' soy chileno. —  Nej, jag är inte chilenare.''

'''No''' betyder både nej och inte. '''No''' (inte) placeras direkt framför verbformen för att göra verbet nekande. '''No''' (nej) placeras ensamt, eller avskiljs med komma, punkt, utropstecken eller frågetecken.

Observera att '''no''' (inte) alltid sätts ut före verbet, och inte som i svenskan efter verbet.

 '''No soy''' de España.      —  Jag '''är inte''' från Spanien.
 '''No vivo''' en España.     —  Jag '''bor inte''' i Spanien.
 Usted '''no es''' de España. —  Ni (sing.) '''är inte''' från Spanien.

----

====Verb====

Spanskan böjer verben efter person, därför hoppar man ofta över det personliga pronomenet. Nästan alla verbformer i första person singular slutar på '''-o'''.

No '''vivo''' en España — '''Jag bor''' inte i Spanien.

No '''hablo''' español ([&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;n'o 'aƀlo espaɲ'ol&lt;/font&gt;])— '''Jag talar''' inte spanska.

Verbformer från lektionstexten:
 '''soy'''   — jag är
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;s'oj&lt;/font&gt;]
 '''eres'''  — du är
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;'eɾes&lt;/font&gt;]
 '''es'''    — han/hon/Ni/den/det är
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;'es&lt;/font&gt;]

 '''me llamo'''   — jag heter
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;m'e λ'amo&lt;/font&gt;]
 '''te llamas'''  — du heter
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;t'e λ'amas&lt;/font&gt;]
 '''se llama'''    — han/hon/Ni/den/det heter
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;s'e λ'ama&lt;/font&gt;]

Observera att '''me llamo''' och '''llamo''' inte har samma betydelse!

'''me llamo''' — det betyder &quot;jag heter&quot; (eg. jag kallar mig (för))

'''llamo'''    — det betyder &quot;jag (till)kallar&quot;, &quot;Jag benämner&quot;, &quot;jag ropar på (någon)&quot;, &quot;jag ringer (upp)&quot;, o.s.v.

'''Me llamo''' kommer från verbet '''llamarse''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;λam'aɾse&lt;/font&gt;] (att heta) och är ett reflexivt verb. '''Llamo''' kommer från verbet '''llamar''' [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;λam'aɾ&lt;/font&gt;] och är ett vanlig verb som betyder bl.a. att ringa. Du kommer att lära dig det lite mer om de reflexiva verben lite senare i kursen.
----

====Hälsningsfraser och frågeord====

 '''buenos días'''    —  goddag (före lunch)
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;βw'enos d'ias&lt;/font&gt;]
 
 '''buenas tardes'''  —  goddag, godmiddag (efter lunch)
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;βw'enas t'aɾðes&lt;/font&gt;]
 
 '''buenas noches'''  —  godkväll, godnatt
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;βw'enas n'otʃes&lt;/font&gt;]
 
 '''hola'''           —  hej
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;'ola&lt;/font&gt;]
 
 '''adiós'''          —  adjö
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;aði'os&lt;/font&gt;]

 '''¿qué?'''          —  vad?, vilken?, vilket?, vilka?
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;ke&lt;/font&gt;]
 
 '''¿cómo?'''         —  hur?
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;k'omo&lt;/font&gt;]
 
 '''¿dónde?'''        —  var?
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;d'onde&lt;/font&gt;]
 
 '''¿de dónde?'''     —  varifrån?
 [&lt;font face=&quot;Lucida Sans Unicode&quot;&gt;d'e d'onde&lt;/font&gt;]

Observera att alla frågor har accent.

Många nybörjare blandar ofta ihopp &quot;dónde&quot; och &quot;de dónde&quot;, därför är det viktigt att man lär sig använda rätt form.

¿'''Dónde''' está Suecia? — '''Var''' ligger Sverige?

¿'''De dónde''' eres?     — '''Varifrån''' är du?

'''Dónde''' betyder &quot;var&quot; och vi lärde oss att '''de''' betyder &quot;från&quot;, därför kan man tolka att '''de dónde''' betyder ordagrant &quot;från var&quot;, och på korrekt svenska &quot;varifrån&quot;.

=Summering av lektionen=

Du har lärt dig att säga vad någon eller något heter och tilltala samt fråga formellt och informellt om vad en person heter.

 Me llamo ...         — Jag heter ...
 Te llamas ...        — Du heter ...
 Se llama ...         — Han/hon/det heter ...
 Usted se llama ...   — Ni (sing.) heter ...
 son llaman...           — de heter
 ¿Me llamo ...?       — Heter jag ...?
 ¿Te llamas ...?      — Heter du ...?
 ¿Se llama ...?       — Heter han/hon/det ...?
 ¿Usted se llama ...? — Heter Ni (sing.) ...?

Du har lärt dig att ställa enkla formella samt informella frågor och besvara fårgorna.

 ¿Dónde está ...?     — Var ligger ... (det)? / Var befinner sig ... (det)?
 Está ...             — (det) ligger ... / (det) befinner sig ...
 
 ¿De dónde soy?       — Varifrån är jag?
 Soy de ...           — Jag är från ...
 
 ¿De dónde eres?      — Varifrån är du?
 Eres de ...          — Du är från ...
 
 ¿De dónde es?        — Varifrån är han/hon/det?
 Es de ...            — Han/hon/det är från ...
 
 ¿De dónde es usted?  — Varifrån är Ni?
 Usted es de ...      — Ni (sing.) är från ...
 
 ¿Soy de ...?        — Är jag från ...?
 ¿Eres de ...?       — Är du från ...?
 ¿Es de ...?         — Är han/hon/det från ...?
 ¿Usted es de ...?   — Är Ni (sing.) från ...?
 
 o.s.v.

Du har lärt dig att bygga upp korta meningar och negationer.

 Suecia está en África.                 — Sverige ligger i Afrika.
 No, no está en África. Está en Europa. — Nej, det ligger inte i Afrika. Det ligger i Europa.

 Vivo en Suecia.        — Jag bor i Sverige.
 No vivo en Chile.      — Jag bor inte i Chile.
 
 No, no soy de ...      — Nej, jag är inte från ...
 No, no eres de ...     — Nej, du är inte från ...
 No, no es de ...       — Nej, han/hon/det är inte från ...
 No, usted no es de ... — Nej, Ni (sing.) är inte från ...
 
 No me llamo ...       — Jag heter inte ...
 No te llamas ...      — Du heter inte ...
 No se llama ...       — Han/hon/det heter inte ...
 Usted no se llama ... — Ni (sing.) heter inte ...
 
Observera att '''no se llama''' också kan syfta till &quot;Ni&quot; utan att pronomenet '''usted''' finns med. Men oftast sätter man ut den som artighetsuttryck.

Spanskan är ett flexibelt språk och man kan därför vända på orden i meningarna. Ex:

 ¿Usted se llama Eva? — Heter Ni Eva?
 ¿Se llama usted Eva? — Heter Ni Eva?
 ¿Eva se llama usted? — Heter Ni Eva?
 ¿Eva usted se llama? — Heter Ni Eva?
 
 Se llama Eva. — Hon heter Eva.
 Eva se llama. - Hon heter Eva.

Observera dock att '''no''' (inte) aldrig kan stå efter verbet, så som i svenskan. Det måste alltid stå före verbet! Sedan splittrar man inte på reflexiva verb, i det här fallet '''se llama', utan den måste alltid stå tillsammans.

[[en:Spanish]]

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>cp2xn3sl3lzf53vw7esvzyqtohjpejq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1389</id>
    <revision>
      <id>51619</id>
      <parentid>49652</parentid>
      <timestamp>2022-04-20T18:49:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>FunnyMath</username>
        <id>10251</id>
      </contributor>
      <comment>/* Det franska alfabetet */ ändra till inspelning med modersmål</comment>
      <origin>51619</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3439" sha1="ebmfjvx0mefzsyjbz0b3fztisqwbyar" xml:space="preserve">'''&lt;center&gt;[[Franska: Nivå I|Nybörjare]]&lt;/center&gt;&lt;/br&gt;'''

&lt;center&gt;[[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 5|Lektion 5]]&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Lektion 1 ~ ''Bonjour!'''''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

=== Dialog 1 ===
Två goda vänner—Marie och Jean—träffas:
* ''Marie'': Salut Jean. Ça va ?
* ''Jean'': Ça va bien, merci. Et toi, ça va ?
* ''Marie'': Pas mal.
* ''Jean'': Quoi de neuf ?
* ''Marie'': Pas grand-chose.
* ''Marie'': Au revoir Jean.
* ''Jean'': Ciao, à demain.

=== Ordlista 1 ===
Lyssna: [[media:French_Vocab_1.ogg|OGG]] (353Kb)
{| border=&quot;1&quot;
|bonjour, salut
|goddag (formell), hej (informell)
|-
|Comment ça va ? (formell), ça va ? (informell)
|Hur mår du?
|-
|ça va bien
|Jag mår bra
|-
|merci
|tack
|-
|et toi ? et vous ?
|och du? (informell) och ni? (formell)
|-
|pas mal
|inte illa
|-
|bien
|bra
|-
|pas bien
|inte så bra
|-
|comme çi, comme ça 
|sisådär
|-
|Désolé(e)
|jag är ledsen
|-
|quoi de neuf ?
|vad händer?
|-
|pas grand-chose
|inte mycket
|-
|au revoir
|hejdå
|-
|à demain
|vi ses imorgon
|-
|Au revoir, à demain.
|adjö, vi ses imorgon
|}

=== Dialog 2 ===
Lyssna: [[media:French_Example_Dialogue_2.ogg|Ogg]] (65 Kb)

Två personer—Monsieur Bernard och Monsieur Lambert—träffas för första gången:
* ''Monsieur Bernard'' : Bonjour. Comment vous appelez-vous ?
* ''Monsieur Lambert'' : Je m'appelle Jean-Paul Lambert. Et vous ?
* ''Monsieur Bernard'' : Moi, je suis Marc Bernard. Enchanté.
* ''Monsieur Lambert'' : Enchanté.

=== Ordlista 2 ===
Lyssna: [[media:French_Vocab_2.ogg|Ogg]] (55Kb)
{| border=&quot;1&quot;
|Bonjour
|Goddag
|-
|Vous vous appelez comment ?
|Vad heter ni? (formell)
|-
|Tu t'appelles comment ?
|Vad heter du? (informell)
|-
|Je m'appelle...
|Jag heter...
|-
|Vous
|Ni (formell)
|-
|Moi
|Jag
|-
|Je
|Jag
|-
|Je suis...
|Jag är...
|-
|Enchanté(e).
|Trevligt att träffas.
|}

=== ''Vous'' och ''tu''===
Det är viktigt att kunna skilja på &quot;vous&quot; och &quot;tu&quot; när man talar franska.

&quot;Vous&quot; betyder &quot;ni&quot; men används även när man tilltalar en enda person, på samma vis som &quot;ni&quot; ibland används. I franskan används &quot;vous&quot; däremot betydligt oftare.

&quot;Vous&quot; används för att visa respekt och vara trevlig. Det används när man talar med någon viktig, speciellt om personen är äldre än du eller någon du inte känner.  Titta på konversationen ovan igen för att få ett exempel.

&quot;tu&quot; är en informellt och kan jämföras med &quot;du&quot;.  Det används när man talar med vänner, familj och med barn. Om man använder &quot;tu&quot; mot någon man inte känner tas det som ett tecken på dålig respekt. 

Använd som tumregel att om du tilltalar någon med förnamn kan du även använda &quot;tu&quot;.

=== Det franska alfabetet ===
Det franska alfabetet är: 
'''a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z'''

Lyssna: [[media:French Grammar - The French Alphabet.ogg|OGG]] (101KB)

Franska alfabetet innehåller även några accenter. Dessa är: à, è, ù, (grava accenter) och é (akut accent) som bara används till e. Circumflex används till alla vokaler: â, ê, î, ô, û. Observera även ç, kallad c-cedille, som markerar att c uttalas som s framför hård vokal.

[[Kategori:Språkkurser/Franska]]
[[en:French]]</text>
      <sha1>ebmfjvx0mefzsyjbz0b3fztisqwbyar</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1394</id>
    <revision>
      <id>21487</id>
      <parentid>21413</parentid>
      <timestamp>2008-10-03T00:45:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21487</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="987" sha1="387oyyvmframfrqeir31jd30hfbzejl" xml:space="preserve">&lt;br&gt;

&lt;center&gt;[[Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 1|Nybörjare Lektion 1]] ~ [[Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 2|Nybörjare Lektion 2]] ~ [[Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 3|Nybörjare Lektion 3]] ~ [[Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 4|Nybörjare Lektion 4]] ~ [[Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 5|Nybörjare Lektion 5]]&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Lektion 1 ~ ''Saluton!'''''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

==Hej och Hejdå på Esperanto==

Hej:
 Hej!          ''Saluton!''
 God morgon!   ''Bonan matenon!''
 God dag!      ''Bonan tagon!''
 God kväll!    ''Bonan vesperon!''

Hejdå:
 Hej då!       ''Ĝis revido!''
 Hejdå!        ''Adiaŭ!''
 Vi syns!      ''Ĝis baldaŭ!''
 God natt!     ''Bonan nokton!''

'''Formell och informell hälsning på Esperanto'''&lt;br&gt;
???
 ''svenska:'' Herr    ''Esperanto:'' Sinjoro
 ''svenska:'' Fru     ''Esperanto:'' Sinjorino

[[Kategori:Språkkurser/Esperanto|Nybörjare lektion 1]]

[[en:Esperanto]]</text>
      <sha1>387oyyvmframfrqeir31jd30hfbzejl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik E</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1399</id>
    <revision>
      <id>45761</id>
      <parentid>41259</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:45:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45761</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="574" sha1="0jrairracr3s14n215vzxr2c2qj8n91" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

== Innehållsförteckning Matematik E ==
{| width=100%
| width=50% | 
=== [[/Introduktion/]] ===
=== [[/Komplexa tal/]] ===
=== [[/Derivata och integraler/]] ===
=== [[/Differentialekvationer/]]===
|
===[[/Övningsuppgifter/]]===
===[[/Facit/]]===
|}

[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Matematik A-E]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Ta Matematik: allmänt]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>0jrairracr3s14n215vzxr2c2qj8n91</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska/Nivå I/Lektion 3</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1400</id>
    <revision>
      <id>25345</id>
      <parentid>20297</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:15:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Språkkurser/Tyska|Språkkurser/Tyska]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25345</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="203" sha1="921j62ze8pzeo6q03285n62wp037lmk" xml:space="preserve">*Jag heter Maria	
*:Ich heiße Maria
*Jag bor i Sala		
*:Ich wohne in Sala
*Jag är 30 år		
*:Ich bin dreißig Jahre alt
*Min man heter Thomas	
*:Mein Mann heißt Thomas

[[Kategori:Språkkurser/Tyska]]</text>
      <sha1>921j62ze8pzeo6q03285n62wp037lmk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1402</id>
    <revision>
      <id>21488</id>
      <parentid>21414</parentid>
      <timestamp>2008-10-03T00:46:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21488</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="692" sha1="3smaadhl3mzn7hmhvtly35a86s48pdc" xml:space="preserve">'''&lt;center&gt;[[Esperanto: Nivå I|Nybörjare]]&lt;/center&gt;&lt;/br&gt;'''

&lt;center&gt;[[Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Språkkurser/Esperanto/Nybörjare lektion 5|Lektion 5]]&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Lektion 2 ~ ''Saluton!'''''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;


*Jag heter Maria	
*:Mi nomiĝas Maria
*Jag bor i Sala		
*:Mi loĝas en Sala komunumo
*Jag är 30 år		
*:Mia aĝo estas 30 jara
*Min man heter Thomas	
*:Mia edzo nomiĝas Tomaso

[[Kategori:Språkkurser/Esperanto|Nybörjare lektion 2]]</text>
      <sha1>3smaadhl3mzn7hmhvtly35a86s48pdc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret matematik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1403</id>
    <revision>
      <id>45756</id>
      <parentid>45597</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:41:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45756</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="677" sha1="fuxj3pqko1nnqvaun9fy0i2pcx1actn" xml:space="preserve">{{Diskret Matematik/Sidhuvud}}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__
==Innehållsförteckning Diskret matematik==
{| width=100%
| width=50% | 
=== [[/Introduktion/]] ===

=== [[/Kombinatorik/]] ===

=== [[/Mängder/]] ===

=== [[/Logik/]] ===
[[/Logik/Satslogik/|Satslogik]]
&amp;bull; [[/Logik/Predikatlogik/|Predikatlogik]] 
| width=50% | 
=== [[/Talteori/]] ===

=== [[/Övningsuppgifter/]] ===

=== [[/Facit/]] ===

|}


[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Diskret Matematik]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Ta Matematik: allmänt]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>fuxj3pqko1nnqvaun9fy0i2pcx1actn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Caesarsallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1409</id>
    <revision>
      <id>56344</id>
      <parentid>54624</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:30:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56344</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1101" sha1="0xqwm82zog5ehi1fhe2a9u920bw3346" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Grundrecept==
* Romansallat
* Parmesanost, grovt riven
* Krutonger
* Caesardressing

==Krutonger==
* 1 bit lantbröd skuret i cm-stora kuber
* Olivolja

Droppa olivolja över krutongerna och rosta i ugn på ca 225 grader.
[[Image:CaesarSalad3.jpg|thumb|300px|Caesarsallad med grillad kyckling överst.]]
==Caesardressing==
* 2 vitlöksklyftor, krossade
* 2 sardeller, mosade
* 1 msk fransk senap
* 1 ägg
* 1,5 dl olivolja
* 1 dl parmesan, riven
* svartpeppar

Mosa ihop vitlök och sardeller. Rör i senap. Vispa i ägget. Häll i oljan i en fin stråle medan du vispar kraftigt, eller använd mixer. Dressingen ska bli ganska tjock. Rör i parmesanosten och peppra ordentligt.

==Tillagning==
Arrangera romansallad på tallrik. Strö över krutonger och hyvlad parmesan. Avsluta med dressing.

==Tips==
För att göra salladen lite matigare, tillsätt skurna bitar av ugnstekt kycklingfilé och/eller strö över knaperstekt bacon. Även hyvlade bitar av parmesanost kan blandas i salladen. 


{{wikipedia}}
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Sallad|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>0xqwm82zog5ehi1fhe2a9u920bw3346</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Södertäljekringlor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1410</id>
    <revision>
      <id>54623</id>
      <parentid>23114</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:33:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54623</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1001" sha1="j5nbika5tfpppe5txmw2befyidgppzg" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Fröknarna Strömstedts''' recept på de klassiska Södertäljekringlorna, såsom det återges i '''Eva Bergströms''' bok ''”Södertäljekringlor”''.

==Ingredienser==
*1 kanna mjölk (2,6 liter)
*20 st ägg
*2 skålpund smör (850 g)
*5 skålpund socker (2 125 g)
*24 skålpund vetemjöl (10 200 g)
*80-100 ort jäst (400 g)
==Tillredning==
Blanda sockret med mjölken och vispa äggen. Tillsätt smöret efter att det skirats. Tillsätt jästen. Rör ner mjölet och bearbeta degen under en timme. Låt degen jäsa under bakduk i 30 minuter.

Vid utbakningen, knåda degen väl. Forma små kringlor, och grädda på svag ugnsvärme. Den äkta Södertäljekringlan ska vara trekantig och lite toppig, det har den varit i åtminstone hundra år.
==Se även==
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Södertäljekringlor Wikipediaartikel om Södertäljekringlor]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Södertälje Wikipediaartikel om Södertälje]

[[Kategori:Kaffebröd]]
[[kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>j5nbika5tfpppe5txmw2befyidgppzg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kycklinggryta med aprikoser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1411</id>
    <revision>
      <id>54622</id>
      <parentid>38036</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:33:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54622</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1060" sha1="k6ib2j63gw49vbpxgjv7nyx3vr1u6ws" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==

''2 portioner''

*4 skinnfria kycklinglår eller motsvarande
*100 g torkade aprikoser
*100 g torkade katrinplommon
*25 gram sötmandel
*1 gul lök, hackad
*½ msk kanel
*½ msk kardemumma
*1 g saffran
*Saften från en citron och en apelsin
*4 dl kycklingbuljong

==Tillagning==
#Börja med att [[Kokboken/Metoder|skålla]] mandlarna. 
#Skala mandlarna (och eventuellt [[Kokboken/Metoder|rosta]] dem i ugnen tills de har fått lite färg)
#Hetta upp lite olja i en kastrull eller gryta. 
#Fräs lök, kanel, kardemumma och saffran. 
#Lägg sedan kycklingbitarna på löken och tillsätt aprikoser, katrinplommon, mandel, buljong samt citron- och apelsinsaft och låt allt sjuda i ca 1 timme. 
#Grytan är klar när köttet nästan faller av benen.

==Servering==
[[Bild:Kyckling_Med_Aprikos.JPG|left|thumb|290px|Kycklinggryta med aprikoser]]
Servera gärna med basmatiris, men med potatis om [[:Kategori:Stenålderskost|stenålderskost]] ska följas.

[[kategori:Kyckling]]
[[kategori:K kokbok]]
[[kategori:Grytor och långkok]]</text>
      <sha1>k6ib2j63gw49vbpxgjv7nyx3vr1u6ws</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Grytor och långkok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1413</id>
    <revision>
      <id>19379</id>
      <parentid>18668</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:08:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}'</comment>
      <origin>19379</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rökt lax med äpple och curry</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1414</id>
    <revision>
      <id>54688</id>
      <parentid>38112</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:07:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54688</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="651" sha1="dr8atune7sodghzi5hqf804au4dvcsm" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''4 portioner''

*200 g kallrökt lax
*1 gul lök, hackad
*1 tsk curry
*1 grönt äpple
*1 pkt Crème fraiche

==Tillagning==
Tärna upp laxen och äpplet i lagom stora bitar. Fräs löken i lite olja tillsammans med curry. Tillsätt Crème fraiche och lika mycket vatten. Låt det puttra i några minuter. Avsluta med att tillsätta laxen och äppeltärningarna. Låt det bara puttra en stund så att allt blir varmt, men inte för länge, då blir laxen seg.

==Servering==

Servera med pasta.

''Lämpar sig inte så bra att värma i matlåda''

[[kategori:Fisk|Lax med äpple och curry,Rökt]]
[[kategori:R kokbok]]</text>
      <sha1>dr8atune7sodghzi5hqf804au4dvcsm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Stenålderskost</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1416</id>
    <revision>
      <id>19391</id>
      <parentid>11379</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:14:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19391</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="160" sha1="dxpos27ppey43hybgtq461mxqh0rep3" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
En kostform som gör ett urval gällande livsmedel och dess beredning. För ytterligare detaljer se [[w:Stenålderskost|stenålderskost]].</text>
      <sha1>dxpos27ppey43hybgtq461mxqh0rep3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kokt torsk med äggsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1417</id>
    <revision>
      <id>54687</id>
      <parentid>38028</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:07:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54687</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="805" sha1="2scgd8whdzta2mb1vp432i79m30k3nm" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''2 portioner''

*400 g Torsk djupfryst (eller annan vitfisk)
*2 st ägg (hårdkokta)
*2½ dl matlagningsgrädde
*1 msk hackad dill
*1 krm citronpeppar

==Tillagning==
#Tina fiskblocket tillräckligt för att göra det möjligt att dela den i 2 cm stora bitar. 
#Hacka äggen i små bitar (Tips: har du en äggskivare så kan du köra äggen två gånger i den, en gång på längden och en på tvären). 
#Lägg ner fiskbitarna i en upphettad stekpanna (teflon) och låt dem fräsa en stund på varsin sida. 
#Häll i grädden och citronpepparn, vrid ner plattan, och låt det puttra i 10 minuter.
#Tillsätt de hackade äggen och dillen och rör om.
#Servera.

==Servering==

Serveras med kokt potatis. 


[[kategori:Fisk|Torsk med äggsås, Kokt]]
[[kategori:K kokbok]]</text>
      <sha1>2scgd8whdzta2mb1vp432i79m30k3nm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kokt torsk med ansjovis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1418</id>
    <revision>
      <id>54686</id>
      <parentid>38026</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:06:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54686</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="653" sha1="hlpgf9caco4fgl9kk6yfmd09v3kripi" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''2 portioner''

*400 g Torsk djupfryst (eller annan vitfisk)
*1 röd lök (finhackad)
*2½ dl matlagningsgrädde
*50 g anjovis
*1 msk hackad dill

==Tillagning==
#Tina fiskblocket tillräckligt för att göra det möjligt att dela den i 2 cm stora bitar. 
#Hacka rödlöken
#Lägg ner bitarna i en upphettad stekpanna (teflon) och låt dem fräsa en stund på varsin sida. 
#Häll i grädden, anjovisen och rödlöken, vrid ner plattan, och låt det puttra i 10 minuter.
#Tillsätt dillen och rör om.
#Servera

==Servering==

Serveras med kokt potatis. 

[[kategori:Fisk|Torsk med ansjovis, Kokt]]
[[kategori:K kokbok]]</text>
      <sha1>hlpgf9caco4fgl9kk6yfmd09v3kripi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pannbiff</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1423</id>
    <revision>
      <id>56629</id>
      <parentid>30774</parentid>
      <timestamp>2024-10-24T13:55:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56629</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1168" sha1="dq718ybiipok317ommno8xyslr5tjd5" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Följande grundrecept kan användas till alla variationer (nödvändigheten i ägget är ännu inte helt bevisad).

==Ingredienser==
* 0,5 kg blandfärs eller annan köttfärs
* 1-2 ägg
* 0,5 dl ströbröd
* ca 2 dl vätska: vatten, mjölk eller grädde
* 1 liten lök
* ev. 1-2 rivna morötter
*salt 
*peppar

== Tillagning ==    
* Blanda samman vätskan och ströbrödet i bunke, låt ströbrödet svälla i ca 10 minuter.
* Hacka löken fint.
* Blanda ner färsen, ägget, löken, salt, peppar och ev. morötterna i bunken.
* Forma något större runda bullar och platta ut dem. Det går lättast om man sköljer händerna i kallt vatten innan.
* Stek pannbiffarna på medelvärme.

==Tips==
* Man kan steka löken innan man blandar den i färsen. Då kan löken vara mer grovhackad.
* Ströbrödet kan ersättas med havregryn. En riven kall kokt potatis kan ersätta ströbröd eller havregryn.
* Vill man ha lite vilt i smaken så kan man ta hälften älgfärs och hälften nötfärs.

==Servering==
Servera gärna pannbiffarna med potatismos, rårörda lingon och en enkel sallad.

[[kategori:Köttfärs|Pannbiff]]
[[kategori:P kokbok|Pannbiff]]</text>
      <sha1>dq718ybiipok317ommno8xyslr5tjd5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kärntemperatur</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1427</id>
    <revision>
      <id>19927</id>
      <parentid>5465</parentid>
      <timestamp>2008-05-06T21:42:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19927</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1884" sha1="g13gmxkzbr19tqle6d2oufwsf19djyi" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kött}}
En finare köttdetalj, som oxfilé, blir mör vid en låg kärntemperatur, medan t ex framdelskött behöver en högre kärntemperatur för att bli mört. 

Följande kärntemperaturer rekommenderas vi mätning med stektermometer:&lt;br&gt;
{| {{fintabell}}
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''Livsmedel''' 
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''Notering'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''Kärntemperatur''' 
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''Ungstemperatur''' 
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''Tillagningstid''' 
|---- 
|Nöt- och kalvkött||'''blodig kärna'''||55 - 60°||125 - 175°||1 - 1½ h/kg   
|---- 
|||i kokvätskan¹||||85 - 95°||   
|---- 
|Nöt- , kalv-, lamm-  och renkött||'''medium'''||58 - 62°||125 - 175°||1 - 1½ h/kg  
|---- 
|||i kokvätskan¹||||85 - 95°||   
|---- 
|Nöt-, kalv-, gris-, lamm- och renkött||'''genomstekt'''||65 - 75°||125 - 175°||1½ - 1¾ h/kg  
|---- 
|||i kokvätskan¹||||85 - 95°||   
|---- 
|Julskinka, helgskinka||utan folie||70°||125°||1 - 2 h  
|---- 
|||med folie||||175°||  
|---- 
|||'''vid kokning'''||||||¾ - 1¼ h  
|---- 
|Karré och skinkstek med svål||||80 - 85°||175°||1½ - 1¾ h  
|---- 
|Köttfärspaté||||75°||200°||ca 1h  
|---- 
|Hel kyckling||||80°||175 - 200°||1 - 1¼ h  
|---- 
|||i kokvätskan¹||||85 - 95°||¾ - 1 h  
|---- 
|Kycklingfilé/bröst||||70°||250°||15 - 25 min  
|---- 
|Kalkon||||85°||175°||2 - 2½ h  
|---- 
|Hel fisk med ryggben||||55°||175 - 200°||30 - 40 min  
|---- 
|||i kokvätskan¹||||85 - 95°||  
|---- 
|Fiskfilé/fiskblock||i folie||55°||175°||15 - 25 min  
|---- 
|||utan folie||||90 - 100°||  
|---- 
|Fiskpaté||||75°||175°||ca 1 h  
|---- 
|Matbröd||||95°||||  
|---- 
|Uppvärmning av lagad mat||||60 - 70°||||  
|---- 
|Uppvärmning av barnmat på burk||||30 - 35°||||  
|} 

¹''Mätningen sker då i kärlets kokvätska som används''.</text>
      <sha1>g13gmxkzbr19tqle6d2oufwsf19djyi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Den nionde dimensionen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1429</id>
    <revision>
      <id>26377</id>
      <parentid>25782</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T13:56:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/D|Alfabetiskt index/D]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26377</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1763" sha1="gqilt35r8ydo8pyd0ctf5blydajv1hk" xml:space="preserve">''Startades 2005-04-23''
&lt;div class=usermessage&gt;&lt;center&gt;
'''&lt;big&gt;&lt;big&gt;Den 9:e dimensionen&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;'''&lt;br&gt; eller &lt;br&gt;'''[[MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM]]'''&lt;br&gt;&lt;br&gt;[[Bild:Minonim-logo.PNG|80px]]&lt;br&gt;&lt;br&gt;Det här är en bok som hoppar hej vilt mellan olika ämnen tagna från kategorier som exempelvis [[wikipedia:sv:filosofi|filosofi]],  [[wikipedia:sv:metafysik|metafysik]], [[wikipedia:sv:psykologi|psykologi]], [[wikipedia:sv:religion|religion]] och [[wikipedia:sv:Livsåskådning|livsåskådning]]. Den är mer tänkt som en bok i ämnet filosofi, men med inslag av [[wikipedia:sv:fantasy|fantasy]]. Kort och gott, här finns ingen ''fakta'' utan är bara ett [[wikipedia:sv:Faktum (sakförhållande)|faktum]]. &lt;/center&gt;&lt;/div&gt;

[[:Kategori:MINӨИIM|Innehåll]]

===Artiklar===
Som det ser ut nu så finns inga kapitel utan bara fristående artiklar, men med tiden så ska det växa och bli ''läsbart''. Om det någonsin kommer att bli kapitel får tiden utvisa...

&lt;table width=&quot;90%&quot; align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot; font-size=&quot;-2&quot;&gt;&lt;tr&gt;&lt;td valign=&quot;top&quot; width=&quot;33%&quot;&gt;
*'''[[MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM]]'''
*[[Samahdi]] - En själslig empati.
*[[Sheol]] - Paradoxen.
*[[Mocksha]] - Dödsångest.
&lt;/td&gt;&lt;td valign=&quot;top&quot; width=&quot;33%&quot;&gt;
*[[Gortha]] - Det växande samvetet.
*[[Vain]] - Den perfekta människan.
*[[Origon (MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM)|Origon]] - ?
*[[Så talar MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM]]
&lt;/td&gt;&lt;td valign=&quot;top&quot; width=&quot;33%&quot;&gt;
*[[En dialog med MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM]]
*Två [[w:dimension|dimension]]er - [[w:Strängteori|Strängteori]]
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;

===Referenser===
*[[wikipedia:sv:Carl Gustav Jung|C G Jung]]

[[kategori:MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM]]
[[kategori:Alfabetiskt index|D]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:SAB: D Filosofi och psykologi]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/D]]</text>
      <sha1>gqilt35r8ydo8pyd0ctf5blydajv1hk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MINӨИIM</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1431</id>
    <revision>
      <id>4340</id>
      <parentid>1859</parentid>
      <timestamp>2005-04-26T08:12:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Chrizz</username>
        <id>50</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4340</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2682" sha1="njanrqzk0jxwawijuxprlc32ahfhug7" xml:space="preserve">[[Bild:Minonim.PNG|thumb|180px|En ospeglad MINӨИIM]]
'''MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM''' kan egentligen inte uttalas och ska aldrig sägas, inte ens tänkas. Ordet är mer likt ett [[w:mantra|mantra]] som inte kan skrivas ned med vanlig text på ett papper. Om man försöker tänka på MINӨИIM så är det lika irriternade för MINӨИIM som det är när man talar med en person och denne hela tiden flyttar blicken till en plats någon annanstans i ansiktet än ögonen. Om man ska kalla det något så kan ''minonim'' eller ''mino'' användas. 

===Psykologiskt===
En term som ligger nära till hands är det ''[[w:Kollektiva omedvetna|kollektiva undermedvetna]]'' som [[w:Carl Gustav Jung|C G Jung]] myntade, men skillnaden är avsevärd. Att det finns ett kollektivt undermedvetet är gemensamt men samtidigt är det en del av vad MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM är. Det som skiljer är att det inte bara består av gemensamma [[w:Arketyp|arketyper]] utan att man som inom delar av [[w:parapsykologi|parapsykologin]] även kan dela tankar och känslor.

===Metafysiskt===
Rent [[w:metafysik|metafysiskt]] är MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM människans själ, men har även den egenskapen av att vara [[w:Gud|Gud]]. Nu är ju inte det den formen av Gud, som vi normalt förknippar med den gestalten, men måste nog ändå anses vara det som MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM är. Om skapandeförmågan verkligen finns där så råder nog samma tvivel som [[w:kristendomen|kristendomen]]s [[w:Skapelseberättelse|skapelseteori]].


===I religionen===
Om man ska förklara MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM i [[wikipedia:sv:religion|religionen]] så kan ''Gud'' var en vågad men rättvis liknelse till de religioner som bara har '''en''' Gud, som exempelvis den Gud som [[wikipedia:sv:kristendom|kristendomen]] har eller [[w:Allah|Allah]] inom [[wikipedia:sv:islam|Islam]]. Då det gäller [[wikipedia:sv:Buddhism|buddhismen]] så är MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM den insikt som [[wikipedia:sv:Buddha|Buddha]] kom fram till. Inom [[wikipedia:sv:Hinduism|hinduismen]] så finns ett flertal gudar eller helgon som tillbeds och där är MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM mest förknippat med [[w:Vishnu|Vishnu]].

===Filosofiskt===


===MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM===
MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM är en motsats till [[Origon (MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM)|Origon]], maktlös men har ändå all makt i universum,  allt och inget och ''summan'' av alla [[wikipedia:sv:paradox|paradoxer]]. Inget man kan begära något från, men ändå får det mesta av. De är mycket mer än en [[wikipedia:sv:symbol|symbol]] men det är genom ett [[Symbolspråk (MINӨИIM)|symbolspråk]] som [[så talar MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM|MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM talar]]. 

{{Minonim}}


[[kategori:MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM]]</text>
      <sha1>njanrqzk0jxwawijuxprlc32ahfhug7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:MINӨИIM</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1432</id>
    <revision>
      <id>38296</id>
      <parentid>4341</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:29:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38296</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="5vy6apw80zjskppzshdx874xq2irotx" xml:space="preserve">[[Kategori:Filosofi]]

''Orginal artikel [[MINӨИIM]]''</text>
      <sha1>5vy6apw80zjskppzshdx874xq2irotx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Minonim</title>
    <ns>10</ns>
    <id>1434</id>
    <revision>
      <id>4343</id>
      <parentid>1825</parentid>
      <timestamp>2005-04-23T05:53:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Chrizz</username>
        <id>50</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4343</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="389" sha1="2e8m7ec95mg8h793m5akxmveffjqm7d" xml:space="preserve">&lt;br clear=all&gt;
{| id=&quot;toc&quot; style=&quot;border-color:blue;border-width:1px;border-style:solid;background-color:#f8f8ff;&quot; width=&quot;90%&quot; align=&quot;center&quot;  cellpadding=&quot;3px&quot;
|rowspan=3 align=&quot;center&quot; width=&quot;10%&quot;|&amp;nbsp;
|align=&quot;center&quot; width=&quot;99%&quot;|'''[[Den 9:e dimensionen]]'''
|rowspan=3 align=&quot;center&quot; width=&quot;10%&quot;|[[Bild:Minonim-logo-small.PNG]]  
|-
|align=center|[[:Kategori:MINӨИIM|Innehåll]]
|}</text>
      <sha1>2e8m7ec95mg8h793m5akxmveffjqm7d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Origon (MINӨИIM)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1435</id>
    <revision>
      <id>4344</id>
      <parentid>1829</parentid>
      <timestamp>2005-04-23T07:14:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Chrizz</username>
        <id>50</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4344</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="749" sha1="t0fyk6xlf20vvei929vt3duxxwc4z65" xml:space="preserve">'''Origon''' är, i detta samanhang, nästan som [[wikipedia:sv:matematik|matematikens]] [[wikipedia:sv:origo|origo]], men eftersom origo står för noll så är det inte detsamma. Liknelsen med ''utgångspunkt'' är mer det som ''Origon'' står för, men det ''är'' ingen utgånspunkt. Origon är något man söker för att skapa en förbindelse till [[MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM]], inte med utan till, och det är nästan omöjligt att veta om man lyckas. Origon är en ''uppkopplare'' men samtidigt är det ingenting, därför att så fort du ser det som ett ting så upphör dess verkan. Det är inget man använder utan något som man finner, och när man finner ''Origon'' så används man av det.&lt;br&gt;


{{Minonim}}

[[kategori:MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM]]</text>
      <sha1>t0fyk6xlf20vvei929vt3duxxwc4z65</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet</title>
    <ns>4</ns>
    <id>1437</id>
    <revision>
      <id>57102</id>
      <parentid>57100</parentid>
      <timestamp>2025-01-16T08:45:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>/* Affe2011 */</comment>
      <origin>57102</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7515" sha1="aj5awnblpsjclciacpt1eek8n4a8mzi" xml:space="preserve">{{Administrativa sidor}}
Denna sida används för att nominera sig själv eller andra användare för speciella rättigheter som [[Wikibooks:Administratörer|administratör]], [[Wikibooks:Byråkrater|byråkrat]] eller [[Wikibooks:Robotar|bot.]]

==Nomineringsprocessen==
===Att nominera===
Skapa en undersida med namnet på användaren som ska nomineras och inkludera den under aktuell rubrik och i [[Wikibooks:Bybrunnen]]. Nomineringssidan bör ha följande innehåll (eller motsvarande):

&lt;pre&gt;
=== [[Användare:Namn|Namn]] ===
;Motivering:

;{{stödjer}} För

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}} Diskussion

&lt;hr&gt;
&lt;/pre&gt;


 Exempel: Användare '''Kaj''' skapar sidan '''Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet/Kaj''' &lt;br&gt;som sedan inkluderas under rubriken '''Administratör''' genom att lägga till koden &lt;nowiki&gt;{{/Kaj}}&lt;/nowiki&gt;.

===Att rösta===
Klicka på länken '''Redigera''' bredvid användarnamnet och fyll i din röst eller diskutera nomineringen under passande rubrik, kom ihåg att alltid signera.

===Att avsluta===
En nominering pågår i minst '''7''' dagar, men kan fortsätta efter det om aktiviteten fortfarande är stor i form av röster eller diskussioner. Den måste dock avslutas inom 14 dagar. Ev. rollförändring sker av [[meta:Steward requests/Permissions|stewards på meta]].

==Administratör==
=== Affe2011 ===
&lt;section begin=&quot;2025&quot;/&gt;
&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background: #f3f9ff; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 1em 0 1em; border: 1px solid #aaa;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;float:left;margin: 0 .3em 0 -.7em;&quot;&gt;[[Fil:Information.svg|48px]]&lt;/span&gt;
Nedanstående nominering är avslutad av [[Användare:Affe2011|Affe ]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 16 januari 2025 kl. 09.29 (CET), och det går inte längre att rösta. {{#ifeq:{{BASEPAGENAME}}|Ansökan om administrativ behörighet|{{#if:{{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}}|Om det pågår ett val för {{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}} så finns den omröstningen längst upp på sidan.}}|&lt;noinclude&gt;Om det pågår ett val för [undersidans namn] så finns den omröstningen längst upp på sidan.&lt;/noinclude&gt;}}
&lt;div clear=&quot;all&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;hr/&gt;

=== [[Användare:Affe2011|Affe2011]] (2025) ===
;Den 16 januari går min adminbehörighet ut. Jag startar valet nu och hoppas att gemenskapen ger min förtroendet som admin ännu en period. Jag har under de tre månaderna som gått lagt [[Special:Logg/block|4 blockeringar]] (inkluderat en blockeringsändring), [[Special:Logg/delete|raderat 9 sidor]] och dolt 1 sidversion, och använt verktyget till främst klottersanering. Jag kommer inte kunna vara lika aktiv som jag var vid föregående val, eftersom nästan all min tid går åt till Wikipedia, men jag kollar in här nästan varje dag ändå för att hålla koll på klotter.

;{{stödjer}} Stödjer 
* [[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 4 januari 2025 kl. 18.44 (CET) Wikibooks behöver en aktiv administratör (eller flera).

* [[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 4 januari 2025 kl. 23.17 (CET) Verktygen ser ut att ha använts väl, och WB är i stort behov av aktiva administratörer.

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}}  Diskussion:

&lt;hr&gt;
&lt;!--:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte omröstningen ovan.&lt;/span&gt;'''''--&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;section end=&quot;2025&quot;/&gt;

==Byråkrat==

==Bot==

For approval of a bot, please post your application below. 

Copy this form for your application. 
&lt;pre&gt;
=== [[User:Name of your bot|Name of your bot]] ===
* ''Bot's name:'' [[User:Name of your bot|Name of your bot]]
* ''Bot master:'' ~~~~
* ''Bot status in other wikimedia projects:''
* ''Bot framword:'' e.g. pywikipedia/AWB
* ''Function summary:'' e.g. Interwiki

*'''Discussion:'''
----
&lt;/pre&gt;

After local approval, go to [[meta:Steward requests/Bot status]], to get the botflag from a steward.
&lt;!-- For approval of a bot, please post your application below this. --&gt;

==Nyligen avslutade nomineringar==
&lt;section begin=&quot;2024&quot;/&gt;
&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background: #f3f9ff; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 1em 0 1em; border: 1px solid #aaa;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;float:left;margin: 0 .3em 0 -.7em;&quot;&gt;[[Fil:Information.svg|48px]]&lt;/span&gt;
Nedanstående nominering är avslutad av [[Användare:Affe2011|Affe ]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 16 oktober 2024 kl. 17.09 (CEST), och det går inte längre att rösta. {{#ifeq:{{BASEPAGENAME}}|Ansökan om administrativ behörighet|{{#if:{{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}}|Om det pågår ett val för {{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}} så finns den omröstningen längst upp på sidan.}}|&lt;noinclude&gt;Om det pågår ett val för [undersidans namn] så finns den omröstningen längst upp på sidan.&lt;/noinclude&gt;}}

:Resultat: '''Vald''' (beviljat i tre månader)
&lt;div clear=&quot;all&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;hr/&gt;
=== [[Användare:Affe2011|Affe2011]] (2024) ===
;Motivering: Jag kan förstå att vissa kanske tycker att jag ställer upp som admin för tidigt (har inte redigerat aktivt så länge) men i nuläget skulle jag säga att svenskspråkiga Wikibooks är i behov av en aktiv administratör. Jag har bekämpat en del klotter och det hade verkligen underlättat att ha administratörsverktygen till det. Jag har som sagt inte varit aktiv så länge, men en del boksidor och böcker har jag ändå gjort, se [[Special:Bidrag/Affe2011|mina bidrag]], [[Användare:Affe2011|min användarsida]]. För övrig &quot;statistik&quot;, se [[Special:Logg/Affe2011|logg]] och [[Special:Raderade bidrag/Affe2011|raderade bidrag]]. [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 3 oktober 2024 kl. 16.20 (CEST)

;{{stödjer}} För 
# [[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 3 oktober 2024 kl. 20.47 (CEST)

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}} Diskussion
Som en princip röstar jag för då jag tycker att det borde finnas en administratör i detta projekt. Inte för att förminska de med användarrättigheten i nuläget, men svwikibooks har sett en avsaknad av administrativa åtgärder de senaste åren (borträknat stewards åtgärder). Det är tack vare stewards, särskilt {{Anv|EPIC}}, som detta projekt kan fortsätta halta vidare. Det skulle behövas bättre samordning inom projektet för att det ska fortsätta existera. --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 3 oktober 2024 kl. 20.47 (CEST)
:@{{Anv|Affe2011}} Vill du kommentera den [[:w:WP:BIK#Affe2011|IP-kontroll]] som genomförts? --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 4 oktober 2024 kl. 09.11 (CEST)
::@[[Användare:Adjoka|Adjoka]] Egentligen inte, som jag skriver [https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Affe2011&amp;diff=prev&amp;oldid=56005277 här] kan jag förstå att folk blir misstänksamma när jag och en klasskamrat har samma IP, enhet, osv. Det var ju dock ett skol-IP det handlade om, och IP-kollen är avslutad och inget har hänt. [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 4 oktober 2024 kl. 09.51 (CEST)
:::Missade den diskussionen/inlägget. Tack! --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 4 oktober 2024 kl. 10.53 (CEST)

&lt;hr&gt;
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte omröstningen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;/div&gt;
&lt;section end=&quot;2024&quot;/&gt;
{{#section:Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet/EPIC|2023}}
{{#section:Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet/Adjoka|2023-06}}

[[Kategori:Administrativa sidor]]</text>
      <sha1>aj5awnblpsjclciacpt1eek8n4a8mzi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Symbolspråk (MINӨИIM)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1443</id>
    <revision>
      <id>5469</id>
      <parentid>4352</parentid>
      <timestamp>2005-08-15T05:17:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Chrizz</username>
        <id>50</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM's symboler */</comment>
      <origin>5469</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2756" sha1="5d69j83g62c85usne9uxmzzfqurptuv" xml:space="preserve">[[Bild:Vajravarahi Mandala.jpg|thumb|230px|Vajravarahi [[w:Mandala|Mandala]], [[w:Tibet|Tibet]], 1800-talet]]
'''Symbolspråk''' är en form av [[w:språk|språk]] som använder [[w:symbol|symboler]] istället för ord. En typ av symbolspråk är [[w:liknelse|liknelse]]r, men en tydligare variant kallas en [[w:rebus|rebus]]. När det gäller [[MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM]] så är symbolerna lite annorlunda.

==Jung's symboler==
Hos [[w:Carl Gustav Jung|Jung]] är symbolens betydelse medvetandetranscendent, vilket gör att de kommer till användning i bland annat [[w:religion|religion]]er, men kommer även till uttryck i drömmar. Symbolen överskrider [[w:språk|språk]]lig formuleringsförmåga och på detta symboliska sätt fungerar vårt [[w:undermedvetna|undermedvetna]]. Den mest triviala språkliga företeelse, objekt eller händelse, får de mest [[w:arketyp|arketyp]]iska [[w:dimension|dimension]]er i våra [[w:dröm|dröm]]mar. En [[w:gråsparv|gråsparv]] som man sett på dagen kan i nattens drömmar kopplas samman med motiv som anknyter till den bevingade [[w:Drake (fantasidjur)|drake]]n och dennes [[w:död|död]] och pånyttfödelse. Den [[w:jungian|jungian]]ska ståndpunkten är att det omedvetna, det vill säga den symboliska verkligheten, är vad [[w:psyke|psyke]]t till 99 [[w:procent|procent]] består av, rent bildligt talat. [[w:Medvetande|Medvetande]]t, den del som är upptagen med tecken och språk, utgör endast en mycket liten del av [[w:hjärna|hjärna]]n, vilket medför att symbolen måste ges företräde framför tecknet. Det är här som [[w:filosofi|filosofi]]n brukar gå vilse, detta helt på grund av att man uppehåller sig nästan uteslutande vid tecknen och arbetar inte med medvetandeöverskridande symbolik. Symboler är [[w:arketyp|arketyp]]iska, och ett exempel är fyrenigheten (fyrtalet) som kommer till uttryck i många symboliska sammanhang i form av totalitet och [[w:fullkomlig|fullkomlig]]het. En välkänd helhetssymbol är exempelvis de österländska [[w:mandala|mandala]]bilderna som förekommer bland annat i den [[w:tibet|tibet]]anska [[w:buddhism|buddhism]]en. De beskriver ofta fyrtalet i en eller annan form. 

==MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM's symboler==
De symboler som kommer från MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM är inte rena och enkla symboler, utan kan även ''bara'' vara en ren känsla. Det finns en hel del från [[#Jung's symboler|Jung's symboler]] som faktiskt är MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM, men det skiljer sig en del på då det sätt som ''[[Så talar MINӨИIM|IMINӨИIM talar]]''. MINӨИIM ''talar'' inte enbart genom drömmar och ''[[w:uppenbarels|uppenbarels]]er'' utan det finns ett ständigt ''symboliskt'' flöde från MINӨИIM i vår vardag.

{{Minonim}}


[[kategori:MIN&amp;#1256;&amp;#1048;IM]]</text>
      <sha1>5d69j83g62c85usne9uxmzzfqurptuv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Linjär algebra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1445</id>
    <revision>
      <id>39851</id>
      <parentid>32162</parentid>
      <timestamp>2013-09-30T13:10:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lixer</username>
        <id>3408</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Lixer flyttade sidan [[Formelsamling/Matematik/Lineär algebra]] till [[Formelsamling/Matematik/Linjär algebra]]: Felstavning</comment>
      <origin>39851</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1651" sha1="5gqw9uc8zsv3njmleghlxkzs5df4zz9" xml:space="preserve">Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].

= Linjär Algebra =

=== Geometriska vektorer ===

Låt &lt;math&gt;\vec{u},\vec{v},\vec{w}&lt;/math&gt; vara vektorer och &lt;math&gt;\lambda,\mu&lt;/math&gt; skalärer, då gäller:
:{|
|&lt;math&gt;\vec{u}+\vec{v}=\vec{v}+\vec{u}&lt;/math&gt;
|''(kommutativa lagen)''
|-
|&lt;math&gt;\vec{u}+(\vec{v}+\vec{w})=(\vec{u}+\vec{v})+\vec{w}&lt;/math&gt;
|''(associativa lagen)''
|-
|&lt;math&gt; \vec{u}+\vec{0}=\vec{u}&lt;/math&gt;
|
|-
|&lt;math&gt;\vec{u}+(-1)\vec{u}=\vec{0}&lt;/math&gt;
|
|-
|&lt;math&gt;\lambda (\mu \vec{u}) = (\lambda \mu)\vec{u}&lt;/math&gt;
|
|-
|&lt;math&gt;1\vec{u}=\vec{u}&lt;/math&gt;
|
|-
|&lt;math&gt;0\vec{u}=\vec{0}&lt;/math&gt;
|
|-
|&lt;math&gt;\lambda\vec{0}=\vec{0}&lt;/math&gt;
|
|-
|&lt;math&gt;(\lambda+\mu)\vec{u}=\lambda\vec{u}+\mu\vec{u}&lt;/math&gt;
|''(distributiva lagen)''
|-
|&lt;math&gt;\lambda(\vec{u}+\vec{v})=\lambda\vec{u}+\lambda\vec{v}&lt;/math&gt;
|''(distributiva lagen)''
|-
|}


=== Skalärprodukten ===
&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;

&lt;h3&gt; Definition &lt;/h3&gt;
Låt &lt;math&gt;|\vec{u}|&lt;/math&gt; beteckna '''''längden''''' av en vektor &lt;math&gt;\vec{u}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;[\vec{u},\vec{v}\,] &lt;/math&gt; den '''''minsta vinkeln''''' mellan två vektorer &lt;math&gt;\vec{u}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\vec{v}&lt;/math&gt;. Då gäller att
&lt;math&gt;\vec{u}\cdot\vec{v}=|\vec{u}|\,|\vec{v}|\cos[\vec{u},\vec{v}\,]&lt;/math&gt;.
 &lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;/table&gt;


=== Räkneregler för skalärprodukt ===

:&lt;math&gt;\vec{u}\cdot\vec{v}=\vec{v}\cdot\vec{u}&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt; \vec{u}\cdot\vec{u}=|\vec{u}|^2&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt; (\vec{u_1}+\vec{u_2})\cdot\vec{v}=\vec{u_1}\cdot\vec{v}+\vec{u_2}\cdot\vec{v}&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt; (\lambda \vec{u})\cdot\vec{v}=\lambda(\vec{u}\cdot\vec{v})&lt;/math&gt;


[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>5gqw9uc8zsv3njmleghlxkzs5df4zz9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Grahamsfralla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1446</id>
    <revision>
      <id>54977</id>
      <parentid>54976</parentid>
      <timestamp>2024-02-20T10:38:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>BankofFinland</username>
        <id>9806</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>klarare mening</comment>
      <origin>54977</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4204" sha1="ex97rk3dbzg1rwf3kr7fxuq9mddcglv" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Bosses Grahamssemlor (småfranska). I Finland kallas faktiskt fralla för semla och semla kallas fastlagsbulle.

==Ingredienser==
''2 plåtar (32 st)''
* Ett paket jäst (50 gram)
* 1 liter mjölk
* 2 dl solrosolja
* 2 dl sirap
* 1 kg grahamsmjöl, helst grovmalet
* ca 1,6 - 1,8 liter vetemjöl (det är lättare att mäta mjölet i ett litermått än att väga det)
* valfri fyllning, tex. 125 g russin eller 1-3 rivna morrötter. Allt efter smak.

==Tillagning==
Smula sönder jästen i en kastrull.
Häll över mjölken.
Värm upp till fingervärme (ca +37 grader C) under omrörning så att inte den känsliga jästen bränner i botten på kastrullen.
Häll i mjölken med jästen i en stor skål eller din assistentbunke.
Häll i sirapen och rör om innan matoljan hälls i. Sirapen är bra för jäsningen, men blir det för sött så kan man minska lite på mängden. Matoljan är viktig för både smak och konsistens. Gärna solrosolja, men även annan matolja går bra, tex. rapsolja.
Häll på grahamsmjölet och vetemjölet.

Starta assistenten på lägsta hastigheten och låt det blandas väl med [[degkrok|degkroken]] under ca 2-3 minuter.
Degen är ganska hård och fast, så assistenten får arbeta mycket hårt och degen ramlar lätt utanför om man inte samtidigt passar den med en stekspade eller liknande. Det går att knåda för hand men då får man använda knogarna. Jag rekommenderar [[assistent|assistenten]] om den är tillräckligt stark (typ Elektrolux).
Låt degen ligga kvar i bunken och jäsa under en bakduk/handduk ca 45 minuter, fritt från kyla eller drag.
Värm upp ugnen till 225 grader med både över- och undervärme.

Då degen jäst 45 minuter så dela den i två halvor och lägg den ena halvan på det lätt mjölade bakbordet.
Rulla degen till en lagom lång rulle som du åter delar.
Tag den korta rullen och rulla den på nytt till en lagom lång rulle som nu delas i 8 delar.

[[Fil:Grahamssemlor dela degen 20211106.jpg|miniatyr|Dela degen i 8 bitar]]

Lägg de 8 delarna direkt på bakplåten med ett bakplåtspapper under. Upprepa med den andra korta rullen och upprepa så att du nu har 16 frallor på plåten. Jämna till frallorna lätt med fingrarna så att de blir lagom runda. Upprepa med den återstående deghalvan till den andra bakplåten.
Lägg en bakduk över plåtarna och låt det jäsa ytterligare 15 minuter.

[[Fil:Grahamssemlor låt jäsa 20211106.jpg|miniatyr|Låt jäsa ca 15 min under en bakduk]]

[[Fil:Grahamssemlor in i ugnen 20211106.jpg|miniatyr|In i ugnen]]

Stoppa därefter in den första bakplåten mitt i ugnen och låt det grädda i 10 minuter eller till dess att frallorna har en lagom brun färg. Man kan även se på fukten som kommer ur ugnens ventilation när semlorna är lagom gräddade. Då fukten börjar avta är det klart. Tag ut plåten och låt den svalna under bakduken vid sidan om spisen samtidigt som nästa plåt får grädda i 9 minuter. Ja, den andra plåten brukar faktiskt bli klar ungefär en minut tidigare än den första i min ugn.
Då frallorna är svala stoppas de i plastpåsar och läggs i frysen. Jag brukar lägga 8 frallor i en 3-liters påse.

[[Fil:Grahamssemlor klart att äta 20211106.jpg|miniatyr|Klart för servering eller infrysning]]


==Servering==
Ta ut ur frysen vad du räknar med att äta och värm frallorna i mikron under normal effekt. 45 sekunder för första frallan och 30 sekunder per styck för alla de övriga. 4 frallor blir alltså 45+30+30+30 sekunder.
Dela frallan på mitten och lägg på riktigt smör samt ditt favoritpålägg.

==Tips==
Utmärkt som morgon- eller kvällsmål med en kopp varmt te. Du klarar dig länge på en grahamsfralla. Frallan har ordentligt tuggmotstånd, till skillnad mot de frallor du köper i affären.
Billigt enkelt och gott. Mycket bättre än vad du får i affären just för att frallorna är färska direkt från frysen. Låt dom alltså inte ligga framme och torka, då smakar dom inte längre lika gott.

Du kan variera frallorna med att blanda i russin eller riven morrot. Ta ca 125 gram russin (halvt paket) eller 1-3 rivna morrötter till en sats frallor.

[[kategori:Matbröd]]
[[kategori:G kokbok]]</text>
      <sha1>ex97rk3dbzg1rwf3kr7fxuq9mddcglv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Information/Beredning av baljväxter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1449</id>
    <revision>
      <id>54660</id>
      <parentid>54338</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:56:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54660</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1284" sha1="3z0kaxrlzg7h4xlzl7466mf4rw8mq0j" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Bild:Lens culinaris seeds.jpg|thumb|Olika sorters linser]]

{| {{fintabell}}
!STYLE=&quot;background:#EFEFEF;&quot;|'''Namn''' 
!STYLE=&quot;background:#EFEFEF;&quot;|'''Förberedelse''' 
!STYLE=&quot;background:#EFEFEF;&quot;|'''Koktid''' 
!STYLE=&quot;background:#EFEFEF;&quot;|'''Resultat''' 
|---- 
|[[w:Lins (växt)|Bruna linser]]
||Blötläggning behövs ej.||15 min|| 
|---- 
|[[w:Lins (växt)|Gröna linser]]
||Blötläggning behövs ej, men kan med fördel göras 1 - 3 h||30 min|| 
|---- 
|Kidneybönor
||Blötläggning 10 h, 1 del till 2 delar vatten.||1 h||1 dl ger 2,5 dl kokta 
|---- 
|[[w:Kikärter|Kikärter]]||Blötläggning 10 h, 1 del till 2 delar vatten.||1 h||1 dl ger 3 dl kokta 
|---- 
|Pintobönor||Blötläggning 10 h, 1 del till 2 delar vatten.||45 min|| 
|---- 
|[[w:Lins (växt)|Röda linser]]||Blötlöggning behövs ej.||10 min||1 dl ger 3 dl kokta 
|---- 
|[[w:Sojaböna|Sojabönor]] ||Blötläggning 10 h, 1 del till 2 delar vatten.||1,5 h||1 dl ger 3 dl kokta 
|---- 
|Svartabönor||Blötläggning 8 h, 2 del till 5 delar vatten.||35 min|| 
|---- 
|Svartögda bönor||Blötläggning i saltat vatten 1 - 2 h||45 min|| 
|---- 
|Vitabönor små||Blötläggning 10 h, 1 del till 2 delar vatten.||45 min|| 
|}

[[kategori:B kokbok|Baljväxter]]
[[kategori: Kokboken|Information]]</text>
      <sha1>3z0kaxrlzg7h4xlzl7466mf4rw8mq0j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tomatsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1453</id>
    <revision>
      <id>54684</id>
      <parentid>47041</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:06:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54684</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1100" sha1="2uc0uqr9ym5gllwf2xygsleqhkpu3hb" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Notering: Receptsidan startade som &quot;Christians tomatsoppa&quot;.
==Ingredienser==
''Portioner'': 1

* 1 burk (400 gram) krossade tomater
* 1 gul lök
* 2 msk matolja/smör.
* 2 msk vetemjöl
* 1 buljongtärning, vegetabilisk
* 1 krm paprikapulver
* 5 dl vatten
* 1 krm salt
* &amp;frac12; krm vitpeppar
* 1 tsk basilika
* (''eventuellt'') 1 bit kålrot
* (''eventuellt'') 1 pressad vitlöksklyfta

==Tillagning==
# Tag en kastrull eller gryta som rymmer hela soppan.
# Hetta upp matfettet i botten på grytan till medelvärme. Hacka gullöken och stek den kort i oljan/smöret.
# Tillsätt vetemjöl, paprikapulver och söndersmulad buljongtärning.  Vill du ha vitlök i soppan är det dags för den nu. Blanda väl.
# Tillsätt krossade tomater och vatten, samt eventuellt hackad kålrot. [[Kokboken/Metoder|Koka upp]] och låt småkoka 5-10 minuter.
# Smaka av med salt, peppar och basilika.

==Servering==
Servera med bröd och kanske en klick gräddfil eller vispad grädde.

[[kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:T kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>2uc0uqr9ym5gllwf2xygsleqhkpu3hb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Idioten</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1454</id>
    <revision>
      <id>18975</id>
      <parentid>18824</parentid>
      <timestamp>2008-04-16T08:16:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>18975</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1266" sha1="fz3w2o1ynj6u7j83lj0ymt6uamv5390" xml:space="preserve">'''Idioten''', enkel patiens med en kortlek. Namnet torde syfta på det sinnestillstånd man kan uppnå då patiensen inte ofta går ut.


== Detta behövs ==
*En kortlek (52 kort)
*En tom yta stor som ett A5-papper


== Så här gör man ==
Efter att ha blandat leken lägger man ut fyra kort med baksidan mot bordet.&lt;br&gt;
{{Kortlek|storlek=40px|H7|KK|H9|HD}}&lt;br&gt;
Om det finns två eller fler i samma färg får man ta bort alla dessa utom det högsta kortet.&lt;br&gt;
{{Kortlek|storlek=40px|Tom|KK|Tom|HD}}&lt;br&gt;
Efter de första fyra korten lägger man ytterligare fyra kort på samma platser som de fyra första (även om det saknas kort på någon plats) och jämför åter de fyra översta korten och slänger de som kan tas bort.&lt;br&gt;
{{Kortlek|storlek=40px|K2|R4|R3|RD}}&lt;br&gt;
Ruter3 &amp; Ruter4 tas bort&lt;br&gt;
{{Kortlek|storlek=40px|K2|KK|Tom|RD}}&lt;br&gt;
Underliggande kort som kommer fram får också användas i spelet.&lt;br&gt;
{{Kortlek|storlek=40px|Tom|KK|Tom|RD}}&lt;br&gt;
Om någon plats blir tom får valfritt översta kort flyttas ner till den tomma platsen.&lt;br&gt;
{{Kortlek|storlek=40px|Tom|KK|RD|HD}}&lt;br&gt;
Man fortsätter lägga ut 4 kort i taget tills kortlekens 52 kort är utlagda och om du enbart har de fyra essen kvar då har du fått ut patiensen.

[[Kategori:Patienser]]</text>
      <sha1>fz3w2o1ynj6u7j83lj0ymt6uamv5390</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kortspel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1455</id>
    <revision>
      <id>51260</id>
      <parentid>42818</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:36:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51260</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="832" sha1="toypmjue4wi9vhush9awvs843okmm7u" xml:space="preserve">[[Fil:Tuchola 037.jpg|thumb|Ett kortspel i görningen]]
&amp;spades; &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;   &amp;clubs;   &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt;    Viktigt att tänka på är att reglerna för ett kortspel kan gå från mun till mun eller kanske generation till generation. Då kan det bli mindre eller större variationer i reglerna. Finns det standard för ett spel är det den som gäller. Andra varianter kan kanske läggas till under varianter i aktuell artikel. Se även denna sidas [[Kategoridiskussion:Kortspel|diskussionsida]].    &amp;spades; &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;   &amp;clubs;   &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Huvudbok [[Stora Spelboken/Kortlekar och andra tidsfördriv|Kortlekar och andra tidsfördriv]].&amp;nbsp;&amp;nbsp;För att visa kort, se [[Mall:Kortlek]].
[[Kategori:Spel]]</text>
      <sha1>toypmjue4wi9vhush9awvs843okmm7u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Trigonometri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1456</id>
    <revision>
      <id>47014</id>
      <parentid>41174</parentid>
      <timestamp>2017-04-08T21:09:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>31.208.80.135</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Additionssatser: */</comment>
      <origin>47014</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6787" sha1="ewmx38uxnw4k4ppcbn4s32m78bax7fl" xml:space="preserve">Förklaring av [[Formelsamling/Matematik/Elementära funktioner|elementära funktioner]] som sinus, cosinus och tangens finner du [[Formelsamling/Matematik/Elementära funktioner|här]].
=Triangelsatser=
[[Bild:Triangle.Labels.svg|270px|right]]
Om &lt;math&gt;T&lt;/math&gt; är en triangel med sidorna &lt;math&gt;a&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;b&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;c&lt;/math&gt; och motstående vinklarna &lt;math&gt;A&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;B&lt;/math&gt; respektive &lt;math&gt;C&lt;/math&gt; så gäller

===Areasatsen:===

:&lt;math&gt;Arean =T= {b c \sin\alpha \over 2}&lt;/math&gt;

===Sinussatsen:===

:&lt;math&gt;\frac{\sin \alpha}{a} = \frac{\sin \beta}{b} = \frac{\sin \gamma}{c}&lt;/math&gt;

eller

:&lt;math&gt;\frac{a}{\sin \alpha} = \frac{b}{\sin \beta} = \frac{c}{\sin \gamma}&lt;/math&gt;

===Cosinussatsen:===

:&lt;math&gt;a^2 = b^2 + c^2 - 2bc \cdot \cos \alpha&lt;/math&gt;

===Herons formel:===
Herons formel säger att givet en godtycklig triangel med sidorna ''a'', ''b'', ''c'', och semiperimetern ''s'' där

:&lt;math&gt;s = \frac{1}{2}\left(a+b+c\right)&lt;/math&gt;

för triangelns area gäller

:&lt;math&gt;\mathrm{Arean} = \sqrt{s\left(s-a\right)\left(s-b\right)\left(s-c\right)}\ =\ \frac {\sqrt{(a+b+c)(a+b-c)(b+c-a)(c+a-b)}}{4}&lt;/math&gt;

=Formler=
För alla vinklar &lt;math&gt;\alpha&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\beta&lt;/math&gt; gäller att

===Enkla samband:===
:&lt;math&gt;\cos(\alpha)=\sin(\alpha+\frac{\pi}{2})\,\!&lt;/math&gt;  (vinklar i radianer)
:&lt;math&gt;\cos(\alpha)=\sin(\alpha+90^\circ)\,\!&lt;/math&gt;  (vinklar i grader)
:&lt;math&gt;\sin(-\alpha)=-\sin\alpha\,\!&lt;/math&gt; 
:&lt;math&gt;\cos(-\alpha)=\cos\alpha\,\!&lt;/math&gt; 
:&lt;math&gt;\tan(-\alpha)=-\tan\alpha\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\sin(90^\circ-\alpha)=\cos\alpha\,\!&lt;/math&gt; 
:&lt;math&gt;\cos(90^\circ-\alpha)=\sin\alpha\,\!&lt;/math&gt; 
:&lt;math&gt;\tan(90^\circ-\alpha)=\frac{1}{\tan\alpha}\,\!&lt;/math&gt; 
:&lt;math&gt;\sin(180^\circ-\alpha)=\sin\alpha\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\cos(180^\circ-\alpha)=-\cos\alpha\,\!&lt;/math&gt; 
:&lt;math&gt;\tan(180^\circ-\alpha)=-\tan\alpha\,\!&lt;/math&gt;

===Trigonometriska ettan:===
:&lt;math&gt;\sin^2\alpha+\cos^2\alpha=1\,\!&lt;/math&gt;
===Additionssatser:===
:&lt;math&gt;\sin(\alpha+\beta)=\sin\alpha\cos\beta+\cos\alpha\sin\beta\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\sin(\alpha-\beta)=\sin\alpha\cos\beta-\cos\alpha\sin\beta\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\cos(\alpha+\beta)=\cos\alpha\cos\beta-\sin\alpha\sin\beta\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\cos(\alpha-\beta)=\cos\alpha\cos\beta+\sin\alpha\sin\beta\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\tan(\alpha+\beta)=\frac{\tan\alpha+\tan\beta}{1-\tan\alpha\tan\beta}\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\tan(\alpha-\beta)=\frac{\tan\alpha-\tan\beta}{1+\tan\alpha\tan\beta}\,\!&lt;/math&gt;

===Formler för halva vinkeln:===
:&lt;math&gt;\sin^2(\frac{\alpha}{2})=\frac{1-\cos\alpha}{2}\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\cos^2(\frac{\alpha}{2})=\frac{1+\cos\alpha}{2}\,\!&lt;/math&gt;

===Formler för dubbla vinkeln:===
:&lt;math&gt;\sin(2\alpha)=2\sin(\alpha)\cos(\alpha)\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\cos(2\alpha)=\cos^2\alpha-\sin^2\alpha=2\cos^2\alpha-1=1-2\sin^2\alpha\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\tan(2\alpha)=\frac{2\tan\alpha}{1-\tan^2\alpha}\,\!&lt;/math&gt;

===Produktformler:===
:&lt;math&gt;2\cos\alpha\cos\beta=\cos(\alpha-\beta)+\cos(\alpha+\beta)\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;2\sin\alpha\sin\beta=\cos(\alpha-\beta)-\cos(\alpha+\beta)\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;2\sin\alpha\cos\beta=\sin(\alpha-\beta)+\sin(\alpha+\beta)\,\!&lt;/math&gt;

===Linjärkombinationer:===
Då &lt;math&gt;a&gt;0, b&gt;0, \tan\beta=\frac{b}{a}, 0^\circ&lt;\beta&lt;90^\circ&lt;/math&gt; gäller
:&lt;math&gt;a\sin\alpha+b\cos\alpha=\sqrt(a^2+b^2)\sin(\alpha+\beta)\,\!&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;a\sin\alpha-b\cos\alpha=\sqrt(a^2+b^2)\sin(\alpha-\beta)\,\!&lt;/math&gt;

{{bidrag saknas}}

=Exakta trigonometriska funktionsvärden=
{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;
|- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| align=center colspan=&quot;2&quot;| &amp;nbsp;'''Vinkel &lt;math&gt;\alpha&lt;/math&gt;'''&amp;nbsp; || rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;'''&lt;math&gt;\sin\alpha&lt;/math&gt;'''&amp;nbsp; || rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;'''&lt;math&gt;\cos\alpha&lt;/math&gt;'''&amp;nbsp; || rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;'''&lt;math&gt;\tan\alpha&lt;/math&gt;'''&amp;nbsp; || rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;'''&lt;math&gt;\cot\alpha&lt;/math&gt;'''&amp;nbsp; || rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;'''&lt;math&gt;\sec\alpha&lt;/math&gt;'''&amp;nbsp; || rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;'''&lt;math&gt;\csc\alpha&lt;/math&gt;'''&amp;nbsp;
|- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| i [[w:grad (vinkelenhet)|grader]]|| i [[w:radian|radianer]]
|-
| &lt;math&gt;0^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\mp \infty&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\mp \infty&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;15^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{\pi}{12}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{4}\left(\sqrt{6} - \sqrt{2}\right)&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{4}\left(\sqrt{6} + \sqrt{2}\right)&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;2 - \sqrt{3}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;2 + \sqrt{3}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt{6} - \sqrt{2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt{6} + \sqrt{2}&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;18^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{\pi}{10}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{4}\left(\sqrt{5} - 1\right)&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{4}\sqrt{10 + 2 \sqrt{5}}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt{1 - 0.4 \sqrt{5}}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt{5 + 2 \sqrt{5}}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt{2 - \frac{2}{\sqrt{5}}}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt{5} + 1&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;30^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{\pi}{6}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{\sqrt3}{2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{\sqrt3}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt3&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{2}{\sqrt3}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;2&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;36^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{\pi}{5}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{4}\sqrt{10 - 2 \sqrt{5}}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{4}\left(\sqrt{5} + 1\right)&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt{5 - 2 \sqrt{5}}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt{1 + 0.4 \sqrt{5}}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt{5} - 1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt{2 + \frac{2}{\sqrt{5}}}&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;45^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{\pi}{4}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{\sqrt2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{\sqrt2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt2&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt2&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;60^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{\pi}{3}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{\sqrt3}{2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\sqrt3&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{\sqrt3}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;2&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{2}{\sqrt3}&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;90^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{\pi}{2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\pm \infty&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\pm \infty&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;1&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;120^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{2\pi}{3}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{\sqrt3}{2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;-\frac{1}{2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;-\sqrt3&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;-\frac{1}{\sqrt3}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;-2&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{2}{\sqrt3}&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;180^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\pi&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt;|| &lt;math&gt;-1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\mp \infty&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;-1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\pm \infty&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;270^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{3\pi}{2}&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;-1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\pm \infty&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\mp \infty&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;-1&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;360^\circ&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;2\pi&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;0&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\mp \infty&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;1&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\mp \infty&lt;/math&gt;
|}

[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>ewmx38uxnw4k4ppcbn4s32m78bax7fl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska/Grundläggande/lektion 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1457</id>
    <revision>
      <id>25344</id>
      <parentid>20133</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:15:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Språkkurser/Tyska|Språkkurser/Tyska]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25344</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8847" sha1="176lcblhnytrp4pa81foc1uzo68li42" xml:space="preserve">&lt;big&gt;&lt;big&gt;''Einfache Gespräche unter Freunden'' ~ &lt;/big&gt;Enkla konversationer mellan vänner&lt;/big&gt;
&lt;div style=&quot;float:right;margin:1em 0 1em 1em;text-align:center;&quot;&gt;[[image:Heidelberg_Seitenstrasse.jpg|Heidelberg]]&lt;br/&gt;&lt;small&gt;''Auf der Straße ''&lt;/small&gt;&lt;/div&gt;
== Grammatik 1-1 ~ Introduktion till tysk grammatik ==
Det finns stora likheter mellan svenska och tyska, men också väsentliga skillnader.

Här följer en kort dialog (''Gespräch''). Spela först ljudfilen och försök sedan upprepa det du hör genom att läsa de talade delarna av konversationen. Växla mellan att lyssna och tala tills tyska flyter lätt från dina läppar. Detta kan kräva åtskillig övning. Referera till gloslistan (''Vokabeln'') nedan för att förstå betydelsen av de tyska meningar du hör och talar. 

== Gespräch 1-1 ~ ''Die Freunde'' ==
:&lt;big&gt;Heinrich trifft Karl auf der Straße. Heinrich und Karl sind Freunde.&lt;/big&gt;
:* ''Heinrich'': &lt;big&gt;Guten Tag, Karl. Wie geht es dir?
:* ''Karl'': &lt;big&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Guten Tag. Danke, es geht mir gut. Und dir?
:* ''Heinrich'': &lt;big&gt;Danke, es geht mir gut. Auf Wiedersehen.
:* ''Karl'': &lt;big&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Auf Wiedersehen!
&lt;/big&gt;
*'''Audio''': [[media:GermanDialog1.ogg|OGG]] (97KB)

I denna dialog lär vi oss flera enkla hälsningar som utbyts mellan vänner som möts i korthet på gatan.

== Vokabeln 1-1 ==

              SUBSTANTIV

 der Freund, die Freunde      vän, vänner           (singular och plural)
 das Gespräch, die Gespräche  konversation, konversationer
 die Grammatik                grammatik
 die Lektion                  lektion
 die Straße                   gata
 die Vokabeln                 ordlista, vokabulär

              KORTA FRASER

 auf der Straße               på gatan
 Auf Wiedersehen              Hej då
 Es geht mir gut              Jag mår bra
 Guten Tag!                   Hej!                      (bokstavligen God dag)
 Und dir?                     Och du?                   (implicerat: Och du då?)
 unter Freunden               vänner emellan
 Wie geht es dir?             Hur mår du? 
 Wie geht's?                  Hur mår du?               (populär kortare form)

              VERB

 gehen                        gå
 treffen                      möta, träffa

              ANDRA &quot;SMÅORD&quot; (adjektiv, adverb, prepositioner, etc.)

 danke                        tack
 dir                          (beroende på satsen) du, dig
 einfach                      enkel
 es                           det
 gut                          bra
 mir                          (beroende på satsen) jag, mig
 und                          och 
 wie                          hur

== Gespräch 1-2 ~ ''Die Studenten'' == 
:&lt;big&gt;Markus ist Student. Er studiert Biologie. Er begegnet Katrin. Sie studiert Mathematik. Markus und Katrin sind Freunde.&lt;/big&gt;
:*''Markus'': &lt;big&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hallo, Katrin! Wohin gehst du?&lt;/big&gt;
:*''Katrin'': &lt;big&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ich gehe einkaufen. Der Kühlschrank ist fast leer. Ich brauche Wurst und Käse. Und du? Wohin gehst du? 
:*''Markus'': &lt;big&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Zur Uni. Ich habe viel Arbeit. 
:*''Katrin'': &lt;big&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gut! Dann bis bald. Tschüss. 
:*''Markus'': &lt;big&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tschüss, Katrin.
&lt;/big&gt;

Här möts åter två vänner (högskoleelever) och diskuterar i korthet vad var och en sysslar med.

== Grammatik 1-2 ~ Ordföljd i frågor ==
Grundläggande eller '''normal ordföljd''' i enkla tyska meningar är samma som i svenska &amp;mdash; subjekt - verb - ackusativobjekt:
:     ''Ich habe Käse''   ~   Jag (subjekt) har (verb) ost (ackusativobjekt)   
Dessutom formas en fråga i tyska precis som i svenska genom att byta plats på subjekt och verb: 
:     ''Hast du Käse?''  ~    Har (verb) du (subjekt) ost?                     
Detta kallas '''omvänd ordföljd'''. Exempel finner du i Gespräch 1-1 och Gespräch 1-2. Som ett annat exempel kan du fundera på meningen: ''Er studiert Biologie'' ('Han studerar biologi'). En fråga skulle kunna vara: ''Was studiert er?'' ('Vad studerar han?') precis som i svenska. Den normala ordföljden med subjekt och sedan verb vänds och ett frågeord läggs till längst fram och ersätter det för frågeställaren okända ackusativobjektet. 

Här följer fler exempel på omvänd ordföljd
: ''Wie geht es dir?'' från ''Es geht mir gut.'' ('Jag mår bra.')
: ''Wohin geht sie?'' från ''Sie geht einkaufen.'' ('Hon går och shoppar.')
: ''Was ist fast leer?'' från ''Der Kühlschrank ist fast leer.'' ('Kylskåpet är nästan tomt.')
: ''Was brauche ich?'' från ''Ich brauche Wurst und Käse.'' ('Jag behöver korv och ost.')
: ''Versteht sie mich?'' från ''Sie versteht mich.'' ('Hon förstår mig.')

== Grammatik 1-3 ~ Introduktion till pronomen ==
Ett pronomen är ett kort ord som ersätter ett substantiv på ett sådant sätt att man förstår från sammanhanget vilket substantiv det ersätter. Alla pronomen varierar i tyskan likt i svenskan beroende på '''person''', '''singular/plural''', och '''kasus'''. Här följer de pronomen vi ska lära oss i den här lektionen:
  ''ich'' &amp;ndash; jag     (första person singular, nominativ)
  ''mich'' &amp;ndash; mig    (första person singular, ackusativ)
  ''mir'' &amp;ndash; mig     (första person singular, dativ)

  ''du'' &amp;ndash; du       (andra person singular, nominativ)
  ''dich'' &amp;ndash; dig    (andra person singular, ackusativ)
  ''dir'' &amp;ndash; dig     (andra person singular, dativ)

  ''er'' &amp;ndash; han      (tredje person singular, nominativ)
  ''sie'' &amp;ndash; hon     (tredje person singular, nominativ) 
  ''es'' &amp;ndash; den/det  (tredje person singular, nominativ)
'''Person''' beskriver ordets relation till talaren (första person &lt;u&gt;är&lt;/u&gt; talaren; andra person är den som talaren pratar med och tredje person är någon som det talas om). '''Singular/plural''' talar om ifall ordet refererar till en(singular) eller flera (plural) personer eller saker. Slutligen indikerar '''kasus''' hur pronominet används i en mening vilket kommer förklaras i andra lektioner. För närvarande nöjer vi oss att konstatera att vi har stött på tre kasus av första person singular-pronomen i tyska: ''ich'', ''mich'', och ''mir''. På svenska är dessa 'jag', 'mig' och 'mig'; i själva verket finns det bara två former i svenskan men i tyskan måste vi också särskilja ackusativ och dativ.

== Vokabeln 1-2 ==

              SUBSTANTIV
 
 die Antwort, die Antworten   svar                            (singular och plural)
 die Arbeit                   arbete, uppgift
 die Biologie                 biologi
 die Freundin, die Freunde    (kvinnlig(a)) vän, vänner       (jämför med ''der Freund'')
 der Käse                     ost
 der Kühlschrank              kylskåp
 die Mathematik               matematik
 das Pronomen                 pronomen
 der Student, die Studentin   student, (kvinnlig) student
 die Übersetzung              översättning
 die Universität              universitet
 die Uni                      universitet                     (kortform av ''die Universität'') 
 die Wurst                    korv

              KORTA FRASER

 Dann bis bald!                Då tills (vi) snart (ses igen), Hej då &quot;så länge&quot;

              VERB

 begegnen                     möta
 brauchen                     behöva, vilja ha
 einkaufen gehen              gå och shoppa
 haben                        ha
 studieren                    studera
 verstehen                    förstå

               ANDRA &quot;SMÅORD&quot;

 bald                         snart
 bis                          tills
 dann                         då
 du                           du
 er                           han
 fast                         nästan
 hallo                        hallå
 ich                          jag
 leer                         tom
 mich                         mig
 schön                        vacker
 sehr                         väldigt
 sie                          hon                       
 tschüss                      hej då
 viel                         mycket
 was?                         vad?
 wohin?                       var?

== &lt;font color=&quot;SaddleBrown&quot;&gt;Übersetzung 1-1&lt;/font&gt; ==
Försök att översätta de här meningarna med hjälp av exemplen från den här lektionen. Tryck på ''Antworten'' (svar) när du är klar för att se facit. Oroa dig inte för mycket om dina verb inte har samma form som i facit. Du kommer få lära dig mer om tyska verb i senare lektioner.

# Hej Markus! Hur mår du?
# Tack jag mår bra. Och du då?
# Hej då Henrik!
# Katrin behöver ost.
# Hon förstår lektionen väl.
# Hej då Markus! Tills vi ses igen.
# Vart är han på väg?

:* [[German: Answers_1#Lektion_1 Antworten|Antworten]] &gt;

[[Kategori:Språkkurser/Tyska]]</text>
      <sha1>176lcblhnytrp4pa81foc1uzo68li42</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Bidrag saknas</title>
    <ns>10</ns>
    <id>1459</id>
    <revision>
      <id>28120</id>
      <parentid>18063</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:20:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28120</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="216" sha1="3k2q5hkgueldcix3a6vv7ueswdsaigw" xml:space="preserve">&lt;p&gt;&lt;small&gt;''Här saknas information! Du kan hjälpa Wikibooks genom att [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|action=edit}} fylla i mer]!''&lt;/small&gt;&lt;/p&gt;

&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Meddelandemallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3k2q5hkgueldcix3a6vv7ueswdsaigw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Nybörjare/Lektion 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1460</id>
    <revision>
      <id>48625</id>
      <parentid>48624</parentid>
      <timestamp>2019-02-25T19:17:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>94.191.142.104</ip>
      </contributor>
      <comment>/* El mundo hispánico (Den spansktalande världen) */</comment>
      <origin>48625</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6155" sha1="6pjf0rz0y62if5qmo6j72nlf7lfg6ib" xml:space="preserve">{{IPA-meddelande}}

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Lektion 2'''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

==El mundo hispánico (Den spansktalande världen)==

En Colombia hay cincuenta millones de habitantes. La capital de Colombia se llama Bogotá.

En Argentina hay treinta y nueve coma cinco millones de habitantes. La capital de Argentina se llama Buenos Aires.

En Chile hay quince coma nueve millones de habitantes. La capital de Chile se llama Santiago.

En España hay cuarenta coma tres millones de habitantes. La capital de España se llama Madrid.

En Suecia hay nueve millones de habitantes. La capital de Suecia se llama Estocolmo.

 ¿Cuántos habitantes hay en Colombia?
 — Hay cincuenta millones de habitantes.
 
 ¿Cómo se llama la capital de España?
 — La capital de España se llama Madrid.
 
 ¿Dónde está Estocolmo?
 — Estocolmo está en Suecia.
 
 ¿Dónde está Santiago? ¿En Argentina?
 — No, Santiago está en Chile.
 
 ¿En qué país está Asunción?
 — Está en Paraguay.

==Ordförråd==

 0   cero                   16  dieciséis
 1   uno                    17  diecisiete
 2   dos                    18  dieciocho
 3   tres                   19  diecinueve
 4   cuatro                 20  veinte
 5   cinco                  21  veintiuno
 6   seis                   22  veintidós
 7   siete                  23  veintitrés
 8   ocho                   24  veinticuatro
 9   nueve                  ....................
 10  diez                   30  treinta
 11  once                   31  treinta y uno
 12  doce                   32  treinta y dos
 13  trece                  33  treinta y tres
 14  catorce                34  treinta y cuatro
 15  quince                 40  cuarenta

 el '''mundo'''      — världen
    '''hispánico'''  — spansktalande
    '''hay'''        — det finns
    '''coma'''       — komma (,)
    '''millones'''   — miljoner
    '''habitantes''' — invånare
    '''millones de habitantes''' — miljoner invånare (jämför med engelskans &quot;''millions of inhabitants''&quot;)
 el '''país'''       — land
 la '''capital'''    — huvudstad
    '''¿cuánto?'''  — hur många?

=Grammatik=

====Bestämd artikel i singular====
 ''maskulinum                  femininum''
 '''el''' chico — pojk'''''en'''''           '''la''' chica   — flick'''''an'''''
 '''el''' país  — land'''''et'''''           '''la''' capital — huvudstad'''''en'''''

Alla spanska substantiv är maskulina ('''el'''-ord) eller feminina ('''la'''-ord). Som regel är ord som slutar på '''–o''' maskulina och ord som slutar på '''–a''' feminina. Men som det är med alla språk så finns det oregelbundenheter, d.v.s. substantiv som inte följer detta mönster och måste därför memoreras.

====Bestämd artikel i plural====
 ''maskulinum                  femininum''
 '''los''' chicos  — pojkar'''''na'''''      '''las''' chicas    — flickor'''''na'''''
 '''los''' países  — länder'''''na'''''      '''las''' capitales — huvudstäder'''''na'''''

Man lägger till '''los''' före ett maskulint substantiv i plural, eller '''las''' före ett feminint substantiv i plural.

Plural av substantiv får man genom att lägga till ett '''–s''' om ordet slutar på en vokal, eller lägga till ett '''–es''' om ordet slutar på konsonant.

====Obestämd artikel i singular====
 ''maskulinum                  femininum''
 '''un''' chico — '''''en''''' pojke         '''una''' chica   — '''''en''''' flicka
 '''un''' país  — '''''ett''''' land         '''una''' capital — '''''en''''' huvudstad

Man lägger till '''un''' före ett maskulint substantiv i singular, eller '''una''' före ett feminint substantiv i singular.

Det finns också obestämd artikel i plural som du lär dig lite senare i kursen.

&lt;!---
### Överkurs ###
====Obestämd artikel i plural====
 ''maskulinum                     femininum''
 '''unos''' chicos — '''''några''''' pojkar     '''unas''' chicas   — '''''några''''' flickor
 '''unos''' países — '''''några''''' länder     '''unas''' capitales — '''''några''''' huvudstäder

Man lägger till '''unos''' före ett maskulint substantiv i plural, eller '''unas''' före ett feminint substantiv i plural.

Den här formen existerar inte i svenskan, men det betyder ungifär som &quot;några&quot;, &quot;somliga&quot; etc., och anger antalet på ett ungifär.

 Cuesta '''unas''' doscientas coronas. — Det kostar '''ungefär/runt''' tvåhundra kronor.
 Tengo '''unas''' zapatillas de deporte viejas — Jag har '''ett par''' gammla gymnastikskor.
 Tenemos '''unos''' ordenadores viejos en la biblioteca — Vi har '''ett antal/några''' gammla datorer i biblioteket.

---&gt;

====Genitiv====
'''Estocolmo es la capital de Suecia. — ''Stockholm är Sveriges huvudstad.'''''

Genitiv är ett kasus som huvudsakligen betecknar tillhörighet och ägande. I spanskan använder man '''de'''-prepositionen och sätter det ägda i bestämd form, d.v.s. exakt samma konstruktion som i engelskans ''of''-genitiv (Stockholm is the capital of Sweden). Spanskan har inga andra alternativ för genitiv, och därför existerar inga andra alternativ än just '''de'''-prepositionen. Det finns med andra ord ingen s-genitiv.
Många svenska ord som är sammanskrivna skriver man i spanskan med genitiv.

=Summering av lektionen=

Nu har du lärt dig bestämd artikel i singular och plural, samt obestämd artikel i singular. 
 ''maskulinum                       femininum''
 '''un'''   chico  — '''en'''    pojke        '''una'''  chica  — '''en'''    flicka
 '''el'''   chico  —       pojke'''n'''       '''la'''   chica  —       flicka'''n'''
 '''los'''  chicos —       pojkar'''na'''     '''las'''  chicas —       flickor'''na'''

Du har också lärt dig genitiv.
 Estocolmo es la capital '''de''' Suecia.   — Stockholm är Sverige'''s''' huvudstad.
 El ordenador '''de''' María.   (spa.)      — Maria'''s''' dator.
 La computadora '''de''' María. (lat. am.)  — Maria'''s''' dator.
 Las zapatillas '''de''' deporte.           — Gymnastikskor. (eg. sportskor)
 El portero '''de''' fútbol.                — Fotboll'''s'''målvakt.

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>6pjf0rz0y62if5qmo6j72nlf7lfg6ib</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Långkål</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1462</id>
    <revision>
      <id>56470</id>
      <parentid>56469</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:16:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>blir för konstigt i layouten</comment>
      <origin>56470</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1460" sha1="fm6cazlp460ki8mxmo6s6q5j9r2ypes" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

=Kokning=
#Repa av bladen från grönkålsstånden. (Räkna med att 1 kg färsk grönkål ger 400-500 gram kokt kål.) 
#Koktid minst 10 minuter, och upp till 1 timme.** Koka i vatten med eller utan salt, köttbuljong, eller skinkspad.
#Låt kålen rinna av, grovhacka. 
- Den hackade kålen går bra att frysa. Grönkål som tillagas för att direkt frysas kan med fördel kokas i osaltat vatten.

(** Längre koktid ger mjukare och klibbigare kål som inte kräver lika lång stekning, men som tappar i smak och konsistens.)

=Stekning=
#Fräs upp smör i en stekpanna och tillsätt den hackade kålen.
#Häll på en liten mängd vispgrädde och låt småputtra tills det tjocknat, mata sedan i resten av grädden. (3 dl grädde till 500g kål.)
#Smaka av med salt och peppar.

Exempel på typiska lokala variationer:
* ''Halländsk långkål'': stek med 1 tsk ättika per 500 g kål. Smaka av med socker, sirap och kryddpeppar.
* ''Skånsk grönkål'': låt puttra på låg värme i stekjärn under lång tid, smaka av med vitpeppar och salt, tillsätt smör som får smälta på toppen före servering.
* ''Småländsk långkål'': smaka av med sirap, kryddpeppar och muskot.
* ''Sønderjysk grønlangkål'': fintärna, koka och därefter mosa potatis. Blanda med den kokta grönkålen och koka ihop med grädde. Smaka av med salt och svartpeppar.

{{wikipedia}}
[[kategori:G kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>fm6cazlp460ki8mxmo6s6q5j9r2ypes</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mulle</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1467</id>
    <revision>
      <id>48155</id>
      <parentid>27872</parentid>
      <timestamp>2018-09-11T09:25:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>140.166.249.120</ip>
      </contributor>
      <comment>Tillägg av ketchupeffekten.</comment>
      <origin>48155</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3326" sha1="egovmqpji14quvaq8yb4hz4hlherrge" xml:space="preserve">'''Mulle''', ett kortspel för 2-4 spelare.

Spelas med två kortlekar. Spelar man fyra så är det par mot par. Även kryp-mulle spelas och då gäller det att undvika poäng. En annan variant är rövarmulle. då får man stjäla motspelarens hög om man har lika kort som det översta i hans hög, alltså det kort han tog med.

* Första given delas åtta kort ut till varje spelare och åtta kort läggs öppet på bordet. Detta med fyra kort i taget. Därefter då spelet gått åtta varv och spelarna har slut på kort delas åtta nya kort till varje spelare, fyra kort i taget. Detta upprepas tills leken är slut. Alla spelare ska börja ge en gång var = ett spel.
* Man tar lika med lika. En åtta t.ex. kan ta alla åttor och allting som tillsammans blir åtta (ex. två två:or och en fyra).
* Man bygger. Vid byggen får endast två kort användas. Exempelvis en 3:a på en 5:a bygger 8. man får även paketera d.v.s lägga till tvåkortskombinationer av samma värde som bygget, både befintliga från bordet och bygga fler från handen nästa gång man är i tur. Man kan även lägga på kort av samma värde som bygget och säga ligger. Då man är i tur och inte kan ta in kort från bordet, ta motståndares bygge eller bygga in fler byggen av samma höjd (på bordets kort eller vidare på motspelares ej paketerade byggen) så måste bygget tas in.
* Vid lagspel då medspelare byggt får man antingen paketera in fler byggen, lägga på enstaka kort och säga ligger, om det ej är paketerat bygga vidare, ta in bygget eller starta eget bygge, ta in eller lägga ut.
* Om man tar samma kort med samma kort (tex klöver 8 med en klöver 8) så får man endast ta dom två korten (om man inte har byggt in det ena eller bägge), detta kallas &quot;mulle&quot; och ger lika många poäng som kortens värde, i detta fall åtta poäng.
* Spader två (lillan) räknas som 15 på handen och 2 på bordet. Ruter tio (storan) räknas som 16 på handen och 10 på bordet. Ess räknas som 14 på handen och ett på bordet.
* Lillan, storan och essen måste man bygga till för att få ta in med om man har dom på handen. Bygger man ess, 15 eller 16 och tar mulle gäller det högre värdet. 
* Rensar man spelbordet så får man en &quot;tabbe&quot;.
* Given måste då han delat ut kort så att endast en giv återstår informera om detta genom att säga båt
* Spelare som tar sista sticket får resterande kort.
* Kort som tas in läggs i en hög framför spelaren (en av spelarna vid lagspel) med framsidan uppåt. Vid mulle lägger man ett av korten i en egen hög (mullarna). Tabbe markeras med ett kort med baksidan uppåt. För att förenkla räkningen kvittar man bort mullar och tabbar om det går. T.ex. så kan två tabbar + en mullefemma kvittas mot en mullesjua.
* Alla spader är värda en poäng. Essen är värda en poäng styck utom spader ess som är värt två poäng. Ruter tio och spader två är värda två poäng vardera. Tabbar en poäng styck.
* Förlust med mer än 100 poäng ger plats i &quot;hundraklubben&quot;. Detta kallas ibland populärt för &quot;senap&quot;.
* Vinst med mer än 200 poäng brukar ibland kallas för &quot;ketchup&quot;, då har det släppt rejält och allt kommer på en och samma gång.

Alla kortspel utvecklas med tiden, även mulle. Numer får man bygga både uppåt och neråt.

[[kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>egovmqpji14quvaq8yb4hz4hlherrge</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mas</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1470</id>
    <revision>
      <id>48634</id>
      <parentid>13964</parentid>
      <timestamp>2019-03-09T16:56:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.252.130.27</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Insamlingen */</comment>
      <origin>48634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2589" sha1="5xmmzspvns6pabtjhvjd2oxfthn9k8b" xml:space="preserve">'''Mas''', svitmas, långshyttemas, ett kortspel för 1-6 spelare.

Tag en kortlek utan jokrar. Givaren ger spelarna tre kort vardera, ett i taget, lägger sedan resten av korten med baksidan upp i mitten och vänder upp översta kortet och lägger det bredvid högen.
== Insamlingen == 
Första delen av spelet så samlar man på kort att använda i slutspelet. Varje spelare lägger varsin gång i tur och ordning ett eller flera kort av samma valör och ersätter omedelbart utlagda kort med nya från talongen. Plockar man upp ett till i samma valör får man, om man vill, lägga på det och ta ännu ett nytt kort. Har man kort i samma valör som någon föregående spelare måste man lägga det (vid flera möjligheter måste man lägga det högsta). Detta kallas motlägg. Den som har lagt högst tar in sticket om inte två eller fler spelare har lagt motlägg då dessa spelare lägger på nytt varsin gång. Även nu måste man lägga lika om man kan. Tycker man ej att handens kort duger får man &quot;chansa&quot; d.v.s ta talongens översta kort och lägga på sticket. Den som slutligen är högst tar in sticket och lägger korten med baksidan uppåt framför sig på bordet och startar därefter nästa stick. Sista kortet i talongen bestämmer trumfen och sparas hos den som skulle ha haft det och visas först när alla har slut på kort. Nu kontrollerar man också att alla har minst fem kort. Om någon eller några inte har det så får dom ''skiten'' d.v.s. samtliga kort från två till och med fem (även trumfen) från dom övriga spelarna.

== Slutspel == 
Nu gäller det att bli av med korten. Trumfen börjar. Nu får man lägga korten sekvensvis, i nummerföljd inom en färg (därav namnet svitmas). Spelare i tur måste slå högre i samma färg eller lägga trumf. Om man inte kan eller vill får man plocka upp översta kortet/sviten (om flera spelares kort går i svit med översta plockas samtliga) till handen. När det finns lika många utlägg som spelare är det avstick och korten kastas. Spelare som slog sist börjar därefter på nytt. Även att fullborda hel svit 2-ess räknas som avstick. Om det blir tomt på bordet efter plock så slår nästa spelare valfritt kort.

I mas finns ingen vinnare utan bara en förlorare som får ge.

== Med avstickshög == 
Om man är två spelare kan man lägga dom undan dom 10-15 översta korten vid given. Dessa kort kallas för avstickshög och används i slutspelet. Varje gång vid avstick plockas ett kort härifrån till handen. Tar avstickshögen slut fortsätter spelet som vanligt.

[[kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>5xmmzspvns6pabtjhvjd2oxfthn9k8b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Finns i sjön</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1472</id>
    <revision>
      <id>48778</id>
      <parentid>48777</parentid>
      <timestamp>2019-04-19T11:46:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2A02:2348:1240:0:0:0:0:17</ip>
      </contributor>
      <origin>48778</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1621" sha1="9stgngufhv2juvs2e53ryhw199l7go6" xml:space="preserve">'''Finns i sjön''', ett väldigt enkelt kortspel för 2 till cirka 4 spelare. 
* Dela ut 4 kort till varje spelare, som de får se. Men visa inte korten för några andra. (Det finns i olika varianter: 5 såväl som 7 kan också delas ut.)
* Ta resten av korten i kortleken och sprid ut dem på bordet med baksidan upp. Det är dessa kort som bildar en sjö.
* När det blir en spelares tur så måste spelaren begära ett kort från en annan spelare. [[w:Färg (kortspel)|Färg]] behövs inte anges. Spelare får bara begära valörer som den själv har på sin egen hand. 
** Om den andra spelaren har kortet som den första spelaren begärde så måste den andra spelaren lämna över samtliga kort i samma [[w:Valör|valör]]. Den första spelaren får nu fråga igen efter kort hos en annan eller samma spelare.
** Om spelaren inte har några av de begärda korten säger spelaren ''Finns i sjön'' och spelaren som begärde kort får plocka upp ett kort ur ''sjön''. Skulle spelaren hitta det efterfrågade kortet i sjön så får den fortsätta fråga. Spelaren får dessutom fråga samma person om den skulle vilja.
**Om spelaren som har begärt korten får 4 stycken av samma valör så läggs korten åt sidan. Detta kan kallas bok, fyrtal eller ett stick.
** Om en spelare får sin hand tom så plockar spelaren upp ett kort från sjön, så det hela tiden finns minst ett kort på handen.
* När alla kort är spelade, sjön är slut och spelarna inte har några kort på handen så är spelet över. Den med flest kort undanstoppade, alltså flest böcker/stick/fyrtal, har vunnit.


[[kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>9stgngufhv2juvs2e53ryhw199l7go6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Framsida</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1475</id>
    <revision>
      <id>49624</id>
      <parentid>25327</parentid>
      <timestamp>2020-06-08T18:06:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing Flag_of_Honduras.svg with [[File:Flag_of_Honduras_(2008_Olympics).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningless or ambiguous name) · User:Zscout370 selected</comment>
      <origin>49624</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3461" sha1="4ckqu4obhqj4eobdjddq3qkh8fe5tq4" xml:space="preserve">&lt;center&gt;
	&lt;big&gt;&lt;b&gt;¡Bienvenidos! / Välkomna!&lt;/b&gt;&lt;/big&gt;&lt;br/&gt;
	&lt;big&gt;&lt;b&gt;[[Språkkurser/Spanska|Ir a los contenidos» / Gå till innehållet»]]&lt;/b&gt;&lt;/big&gt;
&lt;/center&gt;

&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot; align=&quot;center&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag_of_Spain.svg|100px|Bandera de España / Spaniens flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag_of_Mexico.svg|100px|Bandera de México / Mexikos flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Argentina.svg|100px|Bandera de Argentina / Argentinas flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag_of_Uruguay.svg|100px|Bandera de Uruguay / Uruguays flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Paraguay.svg|100px|Bandera de Paraguay / Paraguays flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Puerto Rico.svg|100px|Bandera de Puerto Rico / Puerto Ricos flagga]]&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt; 
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;España&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;México&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Argentina&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Uruguay&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Paraguay&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Puerto Rico&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;  
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Guatemala.svg|100px|Bandera de Guatemala / Guatemalas flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Honduras (2008 Olympics).svg|100px|Bandera de Honduras / Honduras flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of El Salvador.svg|100px|Bandera de El Salvador / El Salvadors flagga]]&lt;/td&gt;  
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Costa Rica.svg|100px|Bandera de Costa Rica / Costa Ricas flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Nicaragua.svg|100px|Bandera de Nicaragua / Nicaraguas flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Panama.svg|100px|Bandera de Panamá / Panamas flagga]]&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt; 
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Guatemala&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Honduras&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;El Salvador&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Costa Rica&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Nicaragua&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Panamá&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag_of_Cuba.svg|100px|Bandera de Cuba / Kubas flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag_of_Peru (state).svg|100px|Bandera de Peru / Perus flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Ecuador.svg|100px|Bandera de Ecuador / Ecuadors flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of the Dominican Republic.svg|100px|Bandera de la República Dominicana / Dominikanska republikens flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of the United States.svg|100px|Bandera de los Estados Unidos / USA:s flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Bolivia (state).svg|100px|Bandera de Bolivia / Bolivias flagga]]&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt; 
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Cuba&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Perú&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Ecuador&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;República&lt;br/&gt;Dominicana&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Estados Unidos&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Bolivia&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt; 
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Colombia.svg|100px|Bandera de Colombia / Colombias flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Venezuela (state).svg|100px|Bandera de Venezuela / Venezuelas flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Chile.svg|100px|Bandera de Chile / Chiles flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;[[Image:Flag of Equatorial Guinea.svg|100px|Bandera de Guinea Ecuatorial/ Guinea Ecuatorial:s flagga]]&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt; 
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Colombia&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Venezuela&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Chile&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&lt;small&gt;Guinea Ecuatorial&lt;/small&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[de:Spanisch]]
[[pt:Espanhol]]
[[vi:Vamos a Empezar]]
[[es:El español como idioma extranjero (Portada)]]
[[en:Spanish (Cover)]]
[[fr:Cours d'espagnol : Couverture]]
[[pl:Hiszpański]]

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>4ckqu4obhqj4eobdjddq3qkh8fe5tq4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Färgerna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1476</id>
    <revision>
      <id>49847</id>
      <parentid>49846</parentid>
      <timestamp>2020-11-04T16:40:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>gemener; återställer &quot;/a&quot; - femininum</comment>
      <origin>49847</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3647" sha1="11gqqabu3jfmoo4eclvozzl9ompvrlz" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Allmäna transportmedel|Allmänna transportmedel]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Badrummet|Badrummet]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Djur|Djur]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Färgerna|Färgerna]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Vädret|Vädret]]&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/center&gt;

== Färgerna / Los colores ==

&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;20&quot;&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			
		&lt;/table&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot;&gt;&amp;nbsp;Vit&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;blanco/a&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#000000&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;svart&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;negro/a&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#808080&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;grå&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;gris&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#00FF00&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;grön&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;verde&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#008000&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;mörkgrön&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;verde oscuro/a&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#0000FF&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;blå&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;azul&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#00FFFF&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;turkos&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;turquesa&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#800080&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;lila&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;lila, purpúreo, violeta&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#FFC0CB&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;rosa&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;rosado/a, rosa&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#FF0000&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;röd&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;rojo/a&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#FF7B21&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;orange&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;anaranjado/a&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#FFFF00&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;gul&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;amarillo/a&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td&gt;
		&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td bgcolor=&quot;#663300&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;brun&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;marrón&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>11gqqabu3jfmoo4eclvozzl9ompvrlz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Ordförråd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1477</id>
    <revision>
      <id>46700</id>
      <parentid>25331</parentid>
      <timestamp>2016-07-28T13:54:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frojdlund</username>
        <id>5679</id>
      </contributor>
      <comment>/* Ordförråd / Vocabulario */</comment>
      <origin>46700</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="636" sha1="qi4mmxb4ztqpv479po0b1jcdhqfegjz" xml:space="preserve">==Ordförråd / Vocabulario==

#[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Färgerna|Färgerna / Los colores]]
#[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Vädret|Vädret / El tiempo]]
#[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Allmäna transportmedel|Allmäna transportmedel / El transporte público]]
#[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Badrummet|Badrummet / El baño]]
#[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Djur|Djur / Los animales]]
#[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Elektroniska apparater|Elektroniska apparater / Los aparatos electrónicos]]
#[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Restaurang|Restaurang / El Restaurante]]

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>qi4mmxb4ztqpv479po0b1jcdhqfegjz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Vädret</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1478</id>
    <revision>
      <id>25337</id>
      <parentid>19512</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:11:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Språkkurser/Spanska|Språkkurser/Spanska]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25337</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2665" sha1="h4697fzgnx0tr3yrpkjsqjaux5ch701" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Allmäna transportmedel|Allmänna transportmedel]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Badrummet|Badrummet]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Djur|Djur]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Färgerna|Färgerna]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Vädret|Vädret]]&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/center&gt;

== Vädret / El tiempo ==

&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 90px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;lluvioso&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;regnig&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;nublado&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;mulet&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;nevoso&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;snöigt&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;asoleado&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;soligt&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;termómetro&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;termometer&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;pronóstico&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;{väderleks}prognos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;temperatura&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;temperatur&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;calor&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;värme&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;caluroso&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;varmt&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;fresco&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;kyligt&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;frío&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;kallt&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;helado&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;iskallt&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;neblina&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;dis&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;neblinoso&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;disig&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;viento&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;vind&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>h4697fzgnx0tr3yrpkjsqjaux5ch701</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Allmäna transportmedel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1479</id>
    <revision>
      <id>52542</id>
      <parentid>52541</parentid>
      <timestamp>2022-08-22T13:56:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Nåt verkar bli fel med länkningen när jag ändrade stavningen, så jag ändrar tillbaka.</comment>
      <origin>52542</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2618" sha1="q6t12z1xdokfmepyo427xmpzkmjivs8" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Allmäna transportmedel|Allmänna transportmedel]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Badrummet|Badrummet]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Djur|Djur]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Färgerna|Färgerna]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Vädret|Vädret]]&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/center&gt;

== Allmänna transportmedel / El transporte público ==

&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 180px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;autobús&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;buss&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;taxi&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;taxi&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;tren&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;tåg&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;avión&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;flygplan&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;aeroplano&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;flygplan&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;tren subterráneo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;tunnelbanetåg&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;tranvía&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;spårvagn&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;conductor&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;förare&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;plataforma&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;plattform, perrong&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;torniquete de entrada&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;vändkors (spärr i tunnelbana e.t.c)&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;ingeniero&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;lokförare, maskinist (särskilt på fartyg), ingenjör&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;transbordador&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;färja&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;transbordador de pasajeros&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;passagerarfärja&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>q6t12z1xdokfmepyo427xmpzkmjivs8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Badrummet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1480</id>
    <revision>
      <id>39136</id>
      <parentid>25333</parentid>
      <timestamp>2013-07-26T14:03:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>194.14.187.5</ip>
      </contributor>
      <origin>39136</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2052" sha1="flq3f8nkw4m1u4eig2n2sif2y4xta0s" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Allmäna transportmedel|Allmänna transportmedel]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Badrummet|Badrummet]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Djur|Djur]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Färgerna|Färgerna]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Vädret|Vädret]]&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/center&gt;

		&lt;td&gt;&amp;nbsp;vattenklosett&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;lavamanos&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;handfat&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;botiquín&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;badrumsskåp&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;jabón&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;tvål&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;toalla&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;handduk&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;cortinero&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;gardinstång&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;gorro de baño&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;duschkabin&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;ducha&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;dusch&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;jabonera&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;tvålfat&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;esponja&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;{tvätt}svamp&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;champú&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;schampo&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;desagüe&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;avlopp&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>flq3f8nkw4m1u4eig2n2sif2y4xta0s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Sällskapsspel/Jenga</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1487</id>
    <revision>
      <id>20930</id>
      <parentid>20427</parentid>
      <timestamp>2008-08-06T22:53:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>90.239.89.157</ip>
      </contributor>
      <origin>20930</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="499" sha1="sjtpzo118as295z0rlf5r0cckudoxdc" xml:space="preserve">'''''Jenga''''' bygger på att bygga. Ett torn med klossar utgör spelplanen. Spelarna turas om att flytta rätblocksformade klossar från tornet för att lägga dem på toppen av detsamma. För att försvåra spelet lite så kan man använda regeln att ingen kloss från de tre översta lagren får användas till att bygga på tornet. I Jenga utses ingen vinnare, men däremot en förlorare. Den spelare vars drag raserar tornet har förlorat.

{{stub}}
[[Kategori:sällskapsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>sjtpzo118as295z0rlf5r0cckudoxdc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Sällskapsspel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1488</id>
    <revision>
      <id>25941</id>
      <parentid>20825</parentid>
      <timestamp>2009-10-24T07:33:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25941</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="312" sha1="j4xxe28a0ogvqm8raev5nr95iyko5c8" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Spel för sällskaps skull&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;BR&gt;
&lt;center&gt; - [[:kategori:Sällskapsspel|Olika Sällskapsspel]] - &lt;/center&gt;


&lt;center&gt;&lt;big&gt;'''[[/Förord/|Nästa sida]]'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;
[[Kategori:Spel]]
[[Kategori:Sällskapsspel]]
[[Kategori:SAB: Rdc Sällskapsspel]]</text>
      <sha1>j4xxe28a0ogvqm8raev5nr95iyko5c8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stress</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1490</id>
    <revision>
      <id>53022</id>
      <parentid>48261</parentid>
      <timestamp>2022-09-19T19:05:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Dennna &gt; Denna</comment>
      <origin>53022</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3656" sha1="reozmqnjgp1op2fiktsgmtx9fg2j8h0" xml:space="preserve">'''Stress''' är ett kortspel.

== Detta behövs ==
* En kortlek med 52 kort, inga jokrar.
* 2 spelare.

== Start ==
Börja med att blanda och ge 26 kort till vardera spelare.

Varje spelare ska lägga 4 öppna kort framför sig. Om det finns 2 eller fler kort av samma [[w:Valör|valör]] så kan spelaren lägga ihop de korten till en hög. Spelaren får sedan lägga upp ett kort till så det hela tiden finns 4 högar.

När båda spelarna har 4 kort/högar framför sig så ska de lägga varsitt kort i mitten, så att kortet ligger till höger om den andre spelaren kort.

Det är viktigt att båda spelarna lägger sina kort samtidigt. För när korten väl är lagda så är spelet igång och då kan det gå undan. Ett sätt är att båda säger ''Ett, två, tre'', där spelarna lägger sitt kort samtidigt på ''tre''.

=== Spelplan ===
Det spelar inte så stor roll hur det ser ut på bordet. Men för att få ett hum om hur det ungefär kan se ut visas här ett exempel.
* Första raden blir första spelarens kort. Denna rad består av 4 högar.
* Andra raden, cirka 30 cm ifrån blir spelraden. Denna rad består av 2 högar. Vi kan kalla dem ''spelhögarna''.
* Tredje raden, ytterligare cirka 30 cm ifrån, blir den andra spelarens kort. Denna rad består av 4 högar.

Glöm inte att blanda ordentligt emellanåt!

== Spelomgång ==
Stress är ganska speciellt till skillnad från andra spel. I ''stress'' så får nämligen båda spelarena lägga samtidigt och hur snabbt de vill. [[w:Färg (kortspel)|Färg]] spelar ingen roll i spelet. Någon kan vinna på bara en omgång med det kan krävas flera omgångar.

=== Almänna regler ===
När båda spelare har lagt upp varsitt kort så är det fritt fram att flytta en av sina högar (som kan bestå av flera kort av samma valör) till någon av spelhögarna. Men dettas får bara göra om spelarens kort är en valör högre eller lägre än vad spelhögen är. D.v.s. om det ligger de en 4:a i ena spelhögen och ena spelaren har en 5:a, 6:a, 7:a och en 10:a så kan spelaren lägga först en 5:a på spelhögen, sen en 6:a och till sist en 7:a. Men spelaren får inte lägga sin 10:a på spelhögen eftersom 10:an inte är en valör högre eller lägre än en 7:a. För att få lägga på en 7:a så måste man lägga en 6:a eller en 8:a. Absolut inte en 7:a.

=== Påfyllnad av kort ===
När man lägger kort så kommer det försvinna kort från spelarens kortrad. Så det är upp till spelaren själv att fylla på sin kortrad som det önskas. Men maximalt 4 högar får bara finnas. Glöm inte bort också att man får lägga ihop kort av samma valör på sin egen kortrad.

=== Stress ===
Du får självklart lägga på vilken av de två spelhögarna du vill, men ett tips är att man försöker lägga så mycket som möjligt på den vänstra, för när båda högarna får samma valör så gäller det att säga ''stress'' och samtidigt slå på den högra spelhögen. Den som gör det först slipper ta upp alla korten. Om det blir lika av någon anledning så tar varje spelare upp sin högra spelhög. 

Viktigt är även att blanda korten man tar upp.

=== Slutet av spelomgången ===
När ingen kan lägga något så börjar en ny omgång. Exempel: båda spelarna tar ett kort och lägger samtidigt på spelhögarna. Om ena spelaren fått slut på kort så får den andra spelare ge över ett kort så båda kan lägga samtidigt varsitt kort.
Om båda spelarna saknar kort på hand och ej kan lägga ett kort tas respektive hög upp av spelarna.

== Mål ==
Att bli av med alla kort på hand samt bli av med alla 4 ''högarna'' med kort framför sig.

[[Kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>reozmqnjgp1op2fiktsgmtx9fg2j8h0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tecken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1491</id>
    <revision>
      <id>53255</id>
      <parentid>4398</parentid>
      <timestamp>2022-10-25T14:06:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>varsinn &gt; varsin</comment>
      <origin>53255</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2604" sha1="bozax4zxr5xh4ae8imlpqv31xgc2y57" xml:space="preserve">'''Tecken''' är ett kortspel.

==Detta behövs==
* En kortlek på 52 kort, alternativt en joker också.
* 4 spelare.
* Ett bord så ni kan sitta med er lagkamrat mitt i mot på andra sidan bordet, samtidigt som ni har ert motståndarlag på höger respektive vänster sida av er.

==Förberedelser==
Dela upp er i två lag. Varje lag bör komma på ett tecken de kan signalera varandra med. Exempel på olika tecken man kan ha är:
* Dra i örsnibben.
* Fälla ihop korten.
* Sträcka på sig.
''Vad som helst'' med andra ord men ni får bara bestämma er för ett tecken. Att använda flera tecken samtidigt är inte tillåtet.

Sortera ut alla ''knäktar'', ''damer'', ''kungar'', ''äss'' och en ''joker''. Om det inte finns en ''joker'' så går det bra att ta en 10:a. Totalt ska det bli 17 kort.

De andra korten delas upp i två lika högar på bordet.

==Spelomgång==
Börja med att dela ut alla de ''höga'' korten till alla spelarna. Den som får 5 kort börjar.

I en spelomgång så gäller det att få alla korten av samma [[w:Valör|valör]]. D.v.s. alla ''kungar'' eller alla ''äss''. Joker räknas som valfritt kort. När du får ett kort från spelaren från höger så plockar du upp det. Byt ut det om det är något du vill ha och sen skickar vidare ett kort till spelaren på vänster sida.

När någon har fått 4 kort i samma valör, eller 3 kort i samma valör plus en ''joker'' så är det dags att göra tecknet till lagkamraten. När lagkamraten förstår att du har de rätta korten så slår ni samtidigt på varsin hög på bordet. Plocka upp varsitt kort från högarna och spara dem.

==Speciella regler==
* På första ''varvet'', alla måste ha tagit upp ett kort och skickat vidare, så får man inte slå på högarna i mitten.
* Om motståndarlaget kommer på ert tecken så får de ta upp 2 kort. Om de gissar fel så får ni tar upp 2 kort.
* Om motståndarlaget märker att ni håller på slå och de hinner före att slå på korten så får de ta upp ett eller två kort beroende om de slog först på ena eller båda. Om du hann slå på en högen och motståndarlagen hann slå på den andra för att din lagkamrat var för långsamm så får du ta upp ett kort från den högen du slog på och motståndarlaget ett kort från den högen de slog på.

==Mål==
Spelet är över när alla de korten från de 2 högarna är slut. Då ska lagen räkna hur många poäng de har fått ihop. Om de fått ett kort med valören 3 så är den värd 3 poäng. Ett kort med valören 8 ger 8 poäng och så vidare. Laget med flest poäng vinner.

[[kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>bozax4zxr5xh4ae8imlpqv31xgc2y57</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Djur</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1493</id>
    <revision>
      <id>49864</id>
      <parentid>49863</parentid>
      <timestamp>2020-11-13T08:44:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Savh</username>
        <id>2590</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Savh</comment>
      <origin>49862</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9742" sha1="ju39m0o1w58pirshs40kbejfx36y3k6" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Allmäna transportmedel|Allmänna transportmedel]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Badrummet|Badrummet]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Djur|Djur]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Färgerna|Färgerna]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Vädret|Vädret]]&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/center&gt;

== Djur / Los animales ==
&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;&quot;&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;abeja&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;bi&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;	
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;araña&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;spindel&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;asno&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;åsna&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;ave&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;fågel&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;avestruz&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;struts&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;ballena&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;val&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;búho&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;uggla&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;caballo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;häst&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;calamar&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;bläckfisk med 10 tentakeler&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;camarón&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;räka&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;cangrejo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;krabba&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;canguro&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;känguru&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;cebra&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;sebra / zebra&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;cerdo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;gris&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;ciervo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;hjort&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;cisne&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;svan&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;colibrí&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;kolibrier&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;conejo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;kanin&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;cordero&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;lamm&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;cucaracha&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;kackerlacka&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;elefante&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;elefant&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;estrella de mar&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;sjöstjärna&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;gallina&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;höna&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;gallo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;tupp&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;gato&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;katt&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;hormiga&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;myra&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;lagartija&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;ödla&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;lechuza&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;uggla&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;león&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;lejon&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;liebre&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;hare&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;mariposa&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;fjäril&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;mono&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;apa&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;morsa&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;valross&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;mosca&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;fluga&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;mula&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;mula&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;oso&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;björn&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;oveja&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;får&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;panda&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;panda&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;pájaro&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;fågel&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;pato&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;and / anka&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;pelícano&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;pelikan&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;perro&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;hund&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;pez&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;fisk&lt;/td&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;pollo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;kyckling&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;pulpo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;bläckfisk med 8 tentakeler&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;puerco&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;svin&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;rana&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;groda&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;rata&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;råtta&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;rinoceronte&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;noshörning&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;sapo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;padda&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;salmón&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;lax&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;toro&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;tjur&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;tiburón&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;haj&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;tigre&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;tiger&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;tortuga&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;sköldpadda&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;vaca&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;ko&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>ju39m0o1w58pirshs40kbejfx36y3k6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Elektroniska apparater</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1494</id>
    <revision>
      <id>47941</id>
      <parentid>30241</parentid>
      <timestamp>2018-03-13T14:13:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>148.160.250.14</ip>
      </contributor>
      <comment>Och</comment>
      <origin>47941</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3201" sha1="nqmis8oic3i4jq4zc7w6fzbes34nd1i" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Allmäna transportmedel|Allmänna transportmedel]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Badrummet|Badrummet]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Djur|Djur]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkochkurser/Spanska/Ordförråd/Färgerna|Färgerna]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Vädret|Vädret]]&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/center&gt;

== Elektroniska apparater / Los aparatos electrónicos ==
&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;aspiradora&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;dammsugare&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;calculadora&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;miniräknare eller kalkylator&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;computadora&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;dator&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;estufa&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;spis&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;lavadora&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;tvättmaskin&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;licuadora&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;mixer&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;mezclador&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;mixer&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;memoria&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;minne&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;nevera&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;kylskåp&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;plancha&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;strykjärn&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;radio&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;radio&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(la)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;telvisión&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;television (TV)&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;teléfono&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;telefon&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;teléfono móvil&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;mobiltelefon&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;(el)&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 96px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;tostador&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;brödrost&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>nqmis8oic3i4jq4zc7w6fzbes34nd1i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ugnsbakad laxfilé med dijonsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1495</id>
    <revision>
      <id>22768</id>
      <parentid>22767</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T00:06:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Ugnsbakad laxfilé med dijonsås]] till [[Kokboken/Recept/Ugnsbakad laxfilé med dijonsås]]</comment>
      <origin>22768</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="664" sha1="oftnlomo2t4867f343bi5vl06zpr2on" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* ca 600gram laxfilé
* 2 msk margarin eller smör
* &amp;frac12; tsk salt
* 1 krm vitpeppar

'''Sås:'''
[[Kokboken/Recept/Dijonsås|Dijonsås]]

==Tillagning==
'''Laxen:'''
Lägg laxen i en ugnssäker form, pensla med smält margarin. Strö över salt och peppar. Sätt formen i mitten av ugnen och låt den stå ca 20 min i 175&amp;deg;C

'''Såsen:'''
[[Kokboken/Recept/Dijonsås|Dijonsås]]

==Servering==
Servera med kokt potatis, citronklyftor 

==Tips==
Både fisken och såsen kan serveras varm eller kall

[[Kategori:L kokbok|Laxfilé med dijonsås, Ugnsbakad]]
[[Kategori:Fisk|Laxfilé med dijonsås, Ugnsbakad]]</text>
      <sha1>oftnlomo2t4867f343bi5vl06zpr2on</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Sockerdricka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1496</id>
    <revision>
      <id>54682</id>
      <parentid>48116</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:05:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54682</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="529" sha1="rsin0f6dupjm7gdea4xxjs6vswxbhrk" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
*20 l vatten 
*Skalet av 1 citron
*1 kg socker
*60 g jäst [Oklart om bak-, vin- eller öljäst avses]
*25 g ingefära
*ett antal russin

==Tillagning==
Sockret, vattnet, den krossade ingefäran och citronskalet kokas tillsammans i 15 minuter. Dekokten silas och får svalna, jästen iblandas varefter det får jäsa under två dagar. Drycken tappas därefter på buteljer, i vilka man lagt ett russin i varje. Efter 5 dagar är sockerdrickan färdig. 

[[kategori:Drycker]]
[[kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>rsin0f6dupjm7gdea4xxjs6vswxbhrk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Senapssill</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1497</id>
    <revision>
      <id>54681</id>
      <parentid>38108</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:05:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54681</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="868" sha1="t3ls49nbn3d2uidqyyd6u75iryt7qlp" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
*1 burk urvattnad inläggningssill 420 g
*Lag:
**1/2 dl ättiksprit 12%
**1/2 dl strösocker
**1 dl vatten
*Senapssås:
**1 msk mörk senap
**1 msk ljus senap
**1 krm malen svartpeppar
**1 dl olja
**1 msk finhackad persilja 

==Tillagning==
Skölj sillfiléerna i kallt vatten. Koka upp lagen och låt den kallna. Häll lagen över filéerna och låt kärlet stå kallt ca 12 timmar.

Blanda de två senapssorterna och tillsätt svartpeppar. Tillsätt oljan, lite i taget, under kraftig omrörning. Ha inte för bråttom utan låt oljan rinna jämnt i en fin stråle medan du vispar. Blanda i den finhackade persiljan. Ta upp sillfiléerna och låt dem rinna av. Skär filéerna i bitar och blanda försiktigt ner sillen i senapssåsen. Låt sillblandningen stå kallt ytterligare ca 12 timmar.

[[kategori:Fisk]]
[[kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>t3ls49nbn3d2uidqyyd6u75iryt7qlp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Mangomarängpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1498</id>
    <revision>
      <id>54680</id>
      <parentid>38052</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:04:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54680</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1669" sha1="rywdb1p4y1fyl25gwggess7u54acvqg" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''ca 8 portioner, tillagningstid ca 1 1/2 tim''
*Pajdeg:
**3 dl vetemjöl
**150 g smör eller margarin
**1 ägg
*Fyllning:
**2 mogna mango
**2 msk majsstärkelse (maizena)
**1 1/2 dl apelsinjuice
**2-3 msk socker
**3 äggulor
*Maräng:
**3 äggvitor
**1 1/2 dl socker
**1/2 tsk vitvinsvinäger
**(mandelspån)

==Tillagning==
# Blanda mjöl, fett i bitar och ägg till en deg i matberedare. Tryck ut degen i en pajform, ca 22 cm i diameter. Låt stå svalt ca 15 min. Sätt ugnen på 225°.
# Nagga degbottnen. Sätt gärna en ring av aluminiumfolie runt degkanten så den hålls uppe. Grädda i mitten av ugnen ca 15 min. Sänk ugnsvärmen till 150°.
# Gör fyllningen. Skala båda mangofrukterna och skär loss fruktköttet från kärnan. Skär den ena frukten i skivor eller bitar och lägg dem i pajskalet. 
# Mosa den andra i matberedare. Rör ut majsstärkelsen med ett par msk av juicen i en kastrull. Blanda i resten av juicen, sockret och mangomoset. Sjud upp under omrörning. Rör i äggulorna och sjud på mycket svag värme under omrörning tills krämen tjocknar. Bred ut krämen i pajskalet.
# Gör marängen. Blanda äggvitor, socker och vinäger i en skål, gärna av metall. Sätt den över en kastrull med nätt och jämnt sjudande vatten och vispa, helst med elvisp, 5-10 min, tills marängen tjocknar. Ta skålen från värmen och vispa tills marängen blir riktigt tjock och blank och svalnar lite. Strö gärna mandelspån över.
# Skeda marängen över fyllningen i pajskalet. Grädda i mitten av ugnen 35-40 min. Låt svalna. Sikta florsocker över och servera.

[[kategori:Efterrätter]]
[[kategori:M kokbok]]</text>
      <sha1>rywdb1p4y1fyl25gwggess7u54acvqg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tartar på räkor och lax</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1499</id>
    <revision>
      <id>54679</id>
      <parentid>38090</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:04:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54679</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="852" sha1="lmqin9vq1zd3pqhb7x3im2eo0iliatn" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''

'''Tartarer'''
* 300 gram räkor, cirka 100 g rensade 
* 150 gram  lax, skinn- och benfri rökt, rimmad eller gravad 
* 1 äggula 
* 1 msk finhackad gräslök 
* några droppar tabasco 
* salt 
'''Gräslöksgrädde:''' 
* 1 dl lätt crème fraiche 
* 1 msk finhackad gräslök 
* 1 tsk citronsaft 
* 1 krm socker 
* 1/4 tsk salt 
* 1/2-1 krm nymald vitpeppar 

==Tillagning==
Skala räkorna. Skär räkor och lax i småtärningar och bland med äggula, gräslök, tabasco och salt. Smaka av och justera kryddningen om så behövs. Forma tartaren till 4 &quot;biffar&quot;. Lägg upp dem på tallrikar. 

Blanda crème fraiche, gräslök, citronsaft, socker, salt och vitpeppar till såsen. Ringla såsen bredvid tartaren och garnera med sallatsblad.

[[kategori:Skaldjur]]
[[kategori:Fisk]]
[[kategori:T kokbok]]</text>
      <sha1>lmqin9vq1zd3pqhb7x3im2eo0iliatn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chokladkaka med hallon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1500</id>
    <revision>
      <id>54678</id>
      <parentid>41460</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:04:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54678</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1009" sha1="sa4w26cnjisebn0lzzqg42oecs9czao" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''12 bitar''
*200 g mörk choklad med hög kakaohalt 
*200 g smör 
*4 ägg
*2 dl strösocker
*2,5 dl vetemjöl
*1 tsk bakpulver
*1,5 msk kakao
*ca 100 g halvtinade hallon
*vispad grädde 
*hallon
*litet syltad ingefära
*florsocker 
*citronmeliss

==Tillagning==
Den mörka chokladen smältes tillsammans med smöret i vattenbad. Låt svalna. Ägg och socker vispas luftigt. Vetemjölet blandas med bakpulvret och kakaon.

Blanda smör- och chokladblandningen med äggen och sockret. Rör sedan försiktigt i mjölblandningen i två omgångar så att degen blir slät utan att sjunka samman. 

Häll smeten i en väl smord rund tvålitersform med löstagbar kant och tryck försiktigt ner hallonen. Grädda mitt i ugnen, 225 grader, i 15-20 minuter. 

Garnera den svalnade kakan med vispad grädde, hallon, litet syltad ingefära, florsocker och citronmeliss.

[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>sa4w26cnjisebn0lzzqg42oecs9czao</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bluffstopp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1502</id>
    <revision>
      <id>56065</id>
      <parentid>56063</parentid>
      <timestamp>2024-10-05T21:42:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Stora spelboken/Kortspel/Bluffstopp]] till [[Bluffstopp]] över en omdirigering: Ingen annan artikel i kategorin verkar vara en undersida, så flyttar tillbaka</comment>
      <origin>56062</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3418" sha1="68ii1n3va8eolq2s6ml4xbz8ststgxy" xml:space="preserve">'''Bluffstop''' är ett kortspel.

==Detta behövs==
* En kortlek med 52 kort, inga jokrar.
* 2 till cirka 6 spelare.

==Förberedelser==
Blanda korten och dela ut 7 kort till varje spelare. Lägg resten av korten med baksidan uppåt i mitten på bordet. Låt oss kalla den för ''högen''. Ta upp ett kort från högen, visa det så alla ser vad det är för kort och lägg kortet bredvid högen med baksidan upp, så man inte kan se vad det är för [[w:Färg (kortspel)|färg]] eller [[w:Valör|valör]] längre. Låt oss kalla denna hög för ''spelhögen''.

==Spelets gång==
Spelaren till vänster om givaren börjar med att spela. Det gäller att lägga ett kort som är av samma färg men av högre valör än det kortet som ligger i spelhögen. Lägsta kortet man kan lägga är en 2:a och det högsta är ''Äss''. Spelaren bör inte visa korten han ska lägga men måste tala om vilket kort han lägger oavsett om det är sant eller falskt. Kortet läggs med baksidan upp så att ingen kan se det. Om ingen spelare sagt &quot;Bluffstopp&quot; (se nedan) går turen vidare till nästa spelare.

Den spelare som inte kan lägga ett kort av samma färg och som är av högre valör har 2 alternativ:
* Lägg ett kort och bluffa. Om föregående spelare till exempel påstått sig lägga &amp;spades;10, så kan spelaren lägga &lt;font color=red&gt;&amp;hearts;&lt;/font&gt;3 och påstå att det är &amp;spades;D.

* Säg ''Pass!'' och turen går vidare till nästa spelare. Om en spelare sagt pass, och turen återkommer till spelaren efter att alla andra spelare också har sagt pass så får spelaren lägga ett valfritt kort spelet fortsätter med detta kort som grund.
===Att syna===
Syna en bluff gör man genom att säga &quot;Bluffstopp&quot; och vända på det senast spelade kortet.
*Om kortet var det som den som spelade kortet påstod får den som synade bluffen ta upp 3 kort från ''högen'' och den som spelade ut kortet får spela ut ett nytt kort av valfri färg och valör.
*Om det istället var en bluff så får den som spelade ut kortet ta upp 3 kort från ''högen'' och den som synade får spela ut ett nytt valfritt kort.

==Speciella regler==
* Om en spelare tror att en annan spelarer fuskar så får han säga ''bluffstop'' och kolla på kortet den andre spelaren precis lagt ut. Om spelaren då hade rätt får den andre spelaren ta upp alla kort i spelhögen och turen går över till spelare som synade. Om spelaren hade fel och den andra spelaren inte bluffade så får spelaren som synade kortet ta upp alla kort i spelhögen och spelet fortsätter sin vanliga gång.
Alternativ: Istället för att ta upp hela ''spelhögen'' tar man 3 kort från ''högen''. Dessutom skall 1) Om det var en bluff den som synade bluffen spela ut nästa kort och det kan vara av vilken valör och färg som helst eller 2) Om det inte var en bluff den som blev synad spela ut nästa kort och han får då välja vilken färg och valör som helst.

* ''Dropp'' är nått som är frivilligt att köra med. Kom bara överens innan ni börjar om man ska köra med det eller inte. Det går ut på att man får tappa kort i knät eller på något annat vis bli av med korten från handen utan att någon märker det. Om någon kommer på en så måste spelaren erkänna att det har skett ett dropp. 3 till 6 straff kort måste då tag upp och tvärtom om spelaren hade fel.

==Mål==
Att bli av med alla korten på handen.

[[kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>68ii1n3va8eolq2s6ml4xbz8ststgxy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjärter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1504</id>
    <revision>
      <id>49218</id>
      <parentid>39715</parentid>
      <timestamp>2020-01-06T21:12:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>90.129.220.72</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Grundvarianten för fyra spelare */Rättade stavfel</comment>
      <origin>49218</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2597" sha1="1hd887cj9i0vc0jqjfnw1334a1z9c58" xml:space="preserve">==Grundvarianten för fyra spelare==
Spelet går ut på att få så få poäng som möjligt. Poängkort är alla i hjärter (en p. vardera) och &amp;spades;Dam (13p.). 
Om en spelare en runda tar hem alla poängkort (dvs alla hjärter och &amp;spades;Dam) så får han den rundan noll poäng medan de andra spelarna får 26 poäng var.
 
Given blandar och delar ut 13 kort till var och en. Alla skickar 3 kort till spelaren till vänster genom att lägga dem uppochner framför denna. Man får inte se vilka kort man fått innan man väljer vilka man själv ska skicka. Efter man skickat kort så börjar den person som har &amp;clubs;2 spelet genom att lägga ut &amp;clubs;2. Sedan spelas vanligt sticktagningsspel (dvs den som lade högst kort av den färg som spelades ut får sticket och får börja spela ut nästa). Man måste följa färg om man kan, annars saka. Den som vinner ett stick spelar ut till nästa. Bortsett från den ovanliga situationen att man inte har något val (dvs man har bara hjärter på handen) får man inte börja spela ut en hjärter innan någon har sakat ett hjärter.

När alla 13 stick är spelade (dvs rundan är slut) räknas antal poängkort som var och en fått. Varje hjärterkort ger en poäng och spader dam ger 13 poäng. Det gäller att få så lite poäng som möjligt. Övriga vunna kort påverkar inte poängen.

Sedan börjar nästa giv men denna gång skickar man 3 kort till spelaren på höger sida. Nästa giv skickar man åt motsatt och nästa gång skickar ingen någonstans. Efter fyra givar är man sen tillbaka där man började, det vill säga man skickar nu åt vänster. Vanligtvis förlorar den spelare som når 100 poäng först. Den spelare med minst poäng har vunnit. Om flera spelare skulle sluta på samma poäng delar de vinsten.

==Fler varianter==
*Om man är 3 eller 5 spelare kan man dela ut hela kortleken ändå och låta de som fick ett mer kort än de andra lägga två kort i första sticket. Båda läggs direkt efter varandra och följer de vanliga reglerna. Om man är fler än 5 spelare är det lämpligt att använda två kortlekar. I fallet när två identiska kort hamnar i samma stick kan man komma överens om att det först lagda har företräde till att vinna sticket. Om man inte är 4 spelare kan man också ändra antalet kort som ska skickas i början av varje giv till ett mer passande antal. 
*Man kan också hoppa över att skicka kort till varandra i början av varje giv. Om man är 3 spelare an man förslagsvis ta bort &amp;clubs;2 och börja med &amp;clubs;3. Då får alla spelare 17 kort var.
[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>1hd887cj9i0vc0jqjfnw1334a1z9c58</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Canasta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1505</id>
    <revision>
      <id>49221</id>
      <parentid>48799</parentid>
      <timestamp>2020-01-09T07:49:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Svante Sundelin</username>
        <id>7951</id>
      </contributor>
      <comment>/* Andra varianter av Canasta */</comment>
      <origin>49221</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24606" sha1="au1ghcpa44x1a18rqjyre0mheso7ghe" xml:space="preserve">'''Canasta'''  Kortspel med sina rötter i Sydamerika.

Kortspelet [[femhundra]] är en förenklad kopia av canasta där man bara använder en kortlek.
 
== Detta behövs ==
* Två kortlekar inklusive Jokrar således innehållande 54 kort vardera.
* Vanligen 2 till 4 spelare. Är man fler kan flera lekar användas.

== Specificering av regler ==

Innan spelet börjar har man att komma överens om huruvida man skall plocka ett eller två kort från högen när man är i tur (här har vi valt att plocka ett kort varje gång) samt om det krävs en eller två canasta för att få avsluta omgång.

Vid lagspel bygger och räknar man tillsammans inom laget.

== Spelets mål ==

Man skall genom att bygga canasta (minst sju kort av samma värde) samla poäng. Röd canasta innehåller inga vilda kort och är mest värd; annars är det en så kallad svart canasta. Canastans färg märks ut genom kortet högst upp, som antingen är svart eller rött kort.

== Speciella kort ==

* Röda treor används inte i spelet utan är bonuskort. Plockas sådan läggs den ut och ett nytt kort plockas. Svarta treor får ej användas till byggen utom då man avslutar, dvs lägger ut handens alla kort. Svarta treor är utmärkta stoppkort. Eftersom man inte får bygga med dem kan man inte ta upp spelhögen när en svart trea ligger överst.

* Vilda kort: Tvåor och Jokrar är s.k vilda kort och gäller som vad som helst. Inget bygge med fler vilda än naturliga kort är tillåtet.

== Låsning av högen ==

Om ett vilt kort läggs i spelhögen låser det högen. Man lägger det på tvären för att markera att högen är låst.

Olåst hög får man ta upp om:

* Det översta kortet är av samma sort som man tidigare har mält (byggt) men ej har gjort canasta av
* Eller om man har ett av samma sort + ett vilt kort.
* Om man har två likadana som det översta.


Låst hög får man däremot bara ta upp om:

* Om man har två likadana som det översta.

== Taktik ==

Förhindra att motståndare tar upp spelhögen. Svarta treor eller vilda kort kan användas som stoppkort.
Man bör inte lägga ut sina kort innan man tagit upp högen, eftersom man dels får färre kort på hand att spela med men också visar motståndarna vad man samlar på. En taktik är att samla på två kort av så många olika som möjligt. Har du t.ex 4455667788991010KnKnDDKKEE måste motståndaren lägga vilt kort eller svart trea för att hindra att du plockar upp högen. Om man tror att någon är på väg att gå ut kan det vara smart att lägga ut så många kort man kan för att hindra att gå minus. Det är även smart att välja att gå ut om motståndare har många kort på hand, vilket kommer leda till minuspoäng.

== Början ==

Blanda korten och dela ut elva kort till varje spelare. Lägg resten av korten i en hög med baksidan uppåt i mitten på bordet. Kortet högst upp lägger man bredvid högen så alla ser vad det är för kort. Denna hög kallar vi för ''spelhögen''. Om det första kortet är en röd trea eller ett vilt kort låses spelhögen (markeras med att man lägger detta kort på andra ledden) och nytt kort tas från högen och läggs på spelhögen. Detta upprepas till översta kortet ej är en röd trea eller ett vilt kort.

== Regler ==

Öppning: För att melda första gången i varje giv för varje lag  krävs det att man har öppning, dvs att man i utlägget uppnår den poäng som krävs. För att plocka högen när man öppnar måste man ha två kort av samma värde som det översta (samma som vid låst hög). Dessa tre kort får inte vara vilda. Du måste uppnå öppningspoängen med det översta kortet i leken + de kort du lägger ut och öppnar med. Först när poängen är uppnådd får högens övriga kort användas

Poängen som behövs för öppning ökar enligt följande:
** minuspoäng - öppning 15 poäng
** 0-1499 poäng - öppning 50 poäng
** 1500-2499 poäng - öppning 90 poäng
** 2500-5000 poäng - öppning 120 poäng


Öppningsexempel: du har 2,5,5,5,7,8,Kn,D,D,K,E. Överst i spelhögen ligger en Dam. Maximal poäng fås genom att ta upp spelhögen med hjälp av DD och sedan lägga ut DDD2 + 555 eller DDD + 5552 = 65 poäng. Observera att spelhögens övriga kort ej får användas för att uppfylla öppningsvillkoren.

Bättre är dock att öppna med DDD2 för om man har många par på handen så har man större chans att plocka högen.Även enstaka kort plus vilt kort går att plocka högen med så länge den är olåst.

== Spelomgång ==

Spelare som är i tur har att välja på att antingen plocka ett kort från högen eller ta upp spelhögen. För att få ta upp spelhögen krävs att något av följande villkor uppfylls:
* att man har öppnat och har minst två kort av samma värde som det översta eller, om högen ej är låst, ett kort av samma värde som det översta och ett vilt kort.
* att man kommer upp i poängsumman som krävs för öppning och har två kort av samma värde som det översta.
* Om spelhögen är olåst - Man har sedan tidigare lagt ut kort av samma värde som det översta men ej gjort canasta av dem ännu.

Då man antingen har tagit ett kort från högen eller tagit spelhögen får man lägga ut kort på bordet. Antingen nya byggen eller lägga till kort till tidigare byggen. Om något bygge kommer upp i sju kort buntar man ihop dessa och markerar med översta kortet röd (inga vilda kort med) eller svart canasta (vilda kort med). Man får även lägga till kort till tidigare gjord canasta. Man avslutar sedan sin tur med att lägga ett kort. Om det är handens sista kort och man uppfyller villkoren för utgång så går man ut (man får när man vill fråga medspelare om det är okej att göra avslut). Uppfyller man ej villkoren för att gå ut, eller om man ej vill avsluta, får man inte besätta sig i en situation där man endast har ett kort kvar innan man lägger, och man måste i vissa fall tvingas att behålla ett kort på hand som man egentligen kan lägga ut. Vid avslut får man även bygga ut sista kortet och man får även bygga med svarta treor. Vid avslut räknas de kort övriga spelare har på hand som minus från deras poäng.

== Poäng ==

{| border=&quot;1&quot;
|+ '''Poäng för olika kort i Canasta'''
|-----
! Card
! align=&quot;right&quot; | Value
|-----
| 3&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;♦&lt;/font&gt;, 3&lt;font color=&quot;red&quot;&gt;♥&lt;/font&gt;
| align=&quot;right&quot; | 100/kort (200/kort om man fått alla, d.v.s 800 poäng)
|-----
| 3♣, 3♠, 4, 5, 6, 7 || align=&quot;right&quot; | 5
|-----
| 8, 9, 10, Kn, D, K || align=&quot;right&quot; | 10
|-----
| 2 (Flygande), Ess || align=&quot;right&quot; | 20
|-----
| Joker (Flygande) || align=&quot;right&quot; | 50
|}
Förutom det här får man 500 poäng för en röd (äkta) canasta och 300 poäng för en svart (oäkta) canasta. Det lag eller den spelare som avslutar får också 200 poäng. Efter avslut räknas alla korts värden med. En canasta med sju Knektar  är alltså värd 570p. 500 för canastan och 70p. för Knektarna.

== Mål ==

Först över 5000 vinner. Om båda spelarna eller lagen uppnår 5000 så vinner den/de spelare som har högst poäng efter omgångens slut.
Man spelar alltid ut omgången.

== Andra varianter av Canasta ==

I sydeuropa spelas sedan 40-talet en variant av canasta, som bland annat innebär att man får högre poäng om man siktar in sig på att göra canasta endast med de kort man har på handen. Den kallas då handcanasta, mot det andra alternativet som kallas bordcanasta.
Man kan också göra en handcanasta även om man tar upp det översta (eller till och med de två översta, om de är lika) kortet på högen, som hjälp åt de 6 (eller 5) kort man har på handen. Man får då högen på köpet.

Poängberäkningen är också lite annorlunda mot den svenska varianten.

Canasta, bord-, oren, 4:or-Ess                   200
Canasta, bord-, ren, 4:or-Ess   	         400
Canasta, bord-, oren, vildkort  	        2500
Canasta, bord-, ren, vildkort     	        5000
Canasta, hand-, oren, 4:or-Ess	                1000
Canasta, hand-, ren, 4:or-Ess	                3000
Canasta, hand-, oren, vildkort    	        7500
Canasta, hand-, ren, vildkort (endast 2:or)    10000
Tillägg för Storcanasta (5-9 canastor)	        1000
Tillägg för Jättecanasta (fler än 10 canastor)	2000
Canasta på kuperat kort är värd dubbelt.
Dubbelcanasta (2:a canastan på samma kort, av samma spelare/lag) är värd dubbelt.

SAMBACANASTA.

Spelas med 3 kortlekar samt sex jokrar.
15 kort i given, man drar 2, sakar 1. Spelet går till 10.000 poäng, och vid uppnådda 7000 poäng är mälningen 150 poäng.
I denna variant kan man göra en canasta i samma färg (samba) t.ex 4-5-6-7-8-9-10 i hjärter, 5-knekt, 8-Ess tex.
En samba får aldrig innehålla vilda kort. En samba är värd 1500 poäng.
En canasta får maximalt innehålla 2 vilda kort.
I denna variant kan bara högen tas med ett rent par (även när man har öppnat, men spelar man den sorten motståndaren
har öppnat i, samt att högen är olåst, så kan man erövra högen gratis).
Man kan ju även använda t.ex 8-9-10 i hjärter i sin begynnelse mälning (30p).
Skulle sen motståndaren saka hjärter 7 eller hjärter J (knekt) och högen är olåst, så kan man erövra högen gratis.
Det krävs minst 3 kort i följd i samma färg för att påbörja en samba.
Har man gjort en canasta i t.ex Ess, så krävs det par i Ess på hand, om motståndaren sakar ett Ess.
Röda 3:or får bara tillgodoräknas när man uppnått 2 canastor ( en samba är en canasta ) annars får man 100p minus 
för varje 3:a.

SNABBCANASTA.

Samma regler som vanlig canasta, men man drar 2 kort och 2 canastor krävs för utgång.
 

'''CANASTA SOM DET SPELAS I SKÅNE (I JONSTORP)'''
 
 
Datum: 2020-01-09
 
 
Spelregler för kortspelet Canasta. 
 
 
Lokal variant:	   ”á la Jonstorp i Skåne”.  
 
Författare:	   Svante Sundelin            E-post:   svante.k.sundelin@gmail.com

 
'''Ordval'''       	 	(utförligare förklaringar finns längre ner i texten)  
 
     Valör   	 Ett spelkorts värde, till exempel tvåa, sjua, kung.  
     Kombination	 Flera kort i samma valör oavsett färg.  
     Canasta 	 En kombination med 7 spelkort av samma valör på bordet.  
     Jolle     	 Joker och tvåa (vilt kort).  
     Talong  	 Där man drar nya kort ifrån (högen).  
     Burken 	 Där man lägger kort som sakas eller slängs (sakhögen, kasthögen eller spelhögen).  
     Sakar   	 Slänger eller lägger ifrån sig spelkort till burken.  
     Äkta kort 	 Fyra till ess (alla spelkort utom joker, tvåa och trea).  
 
 
'''Om man är 2-5 spelare''' då behövs 3 kortlekar med 2 jokrar i varje, alltså: 162 kort (3 x 52+2+2+2).  
Man går till 10 000 poäng.  
Om antal spelare är 4, då är det ett lagspel och det är den vanligaste varianten av Canasta.  De som spelar i samma lag sitter mitt emot varandra och spelar mot de andra två.  Lagmedlemmarna ska hjälpa varandra.  
Om antal spelare är 2, 3 eller 5 spelare då spelas Canasta individuellt istället för att spela i lag.  
 
 
'''Om man är 6 spelare''' då behövs 4 kortlekar med 2 jokrar i varje,  alltså: 216 kort (4 x 52+2+2+2+2).  
Med 6 spelare är det också ett lagspel, som vid 4 spelare, men det är en speciell variant då man spelar med antingen 3 lag eller 2 lag:  
     3 lag med 2 spelare i varje  (man går till 10 000 poäng)   eller  
     2 lag med 3 spelare i varje  (man går till 15 000 poäng).  
Spelare i samma lag sitter aldrig intill varandra.  
 
 
'''Bonuspoäng'''  
 
 
   1000 poäng   Jolle-Canasta  	(har enbart jollar)  
    500 poäng   Röd Canasta   	(inga jollar)  
    300 poäng   Svart Canasta   	(minst en jolle)  
    100 poäng   Röd trea   	(på bordet)  
    100 poäng   Utgång  
 
 
'''Kortpoäng'''  
 
 
   100 poäng   Svart trea  	(minuspoäng för de som blivit kvar på hand). 
    50 poäng   Joker  
    20 poäng   Tvåa  
 
    20 poäng   Ess  
    10 poäng   Åtta, nia, tia, knekt, dam, kung  
     5 poäng   Fyra, femma, sexa, sjua  
 
 
'''Poängräkning'''  
 
 
   o   Bonuspoäng.  	Summera bonuspoängen för Canastor, röda treor och utgång.  Lägg undan eventuella röda treor.  
 
   o   Minuspoäng.  	Summera kortpoängen för korten som är kvar på handen och lägg undan de korten.  
 
                                Lägg undan så många kort som behövs, för att komma upp till den minuspoängen.  
 
   o   Kortpoäng.   	Summera kortpoängen för korten som nu är kvar på bordet, utom de undanlagda.  
 
 
'''Given, talongen, burken och sortering'''  
 
Spelarna får 15 kort var.  De kort som sedan är kvar av kortleken kallas '''talongen''' och den läggs mitt på bordet med kortens baksidor uppåt.  Det översta kortet läggs intill talongen med framsidan upp och blir början till det som kallas för '''burken''', men om det kortet är en jolle eller en röd trea, då stoppas det in i talongen och man tar ett nytt kort.  
Efter given tar alla upp sina kort till handen och '''sorterar''' i ordningsföljd på valörer, alltså ingen sortering i färgordning.  Spelaren som sitter till vänster om givaren börjar spela och turen fortsätter sedan medsols.  
 
 
'''Jolle'''  
 
Jokrar och tvåor kallas för jollar.  De har samma uppgifter och det enda som skiljer dem åt, är värdet när man räknar poäng.  En jolle kan ersätta vilka äkta kort som helst.  Det går också bra att saka jollar.  
En sakad jolle gör att burken blir spärrad så att man inte får ta upp kort från den.  
 
 
'''Röd trea'''  
 
Bonuskort som läggs ut på bordet direkt och byts ut mot ett nytt kort.  Ger värdefulla bonuspoäng - men bara om laget har hunnit öppna när given tar slut, annars blir det minuspoäng istället.  
 
 
'''Svart trea'''  
 
En sakad svart trea kallas för ett spärrkort och det kortet gör att man inte får ta upp kort från burken.  
Spärren gäller då bara nästa spelare i tur.  En svart trea ger höga minuspoäng om den råkar finnas kvar på handen när given är slut och det är bara då som poängen för svarta treor används.  
 
 
'''Äkta kort'''  
 
Så kallas valörerna fyra till ess (alla spelkort utom joker, tvåa och trea).  
 
 
'''Kombinationer'''  
 
Minst 3 st. kort behövs för en godkänd kombination.  Exempel på hur olika kombinationer kan se ut:  
     2 kungar + 1 jolle,  
     3 fyror,  
     4 tior + 3 jollar,  
     7 ess.  
 
Ordet kombination betyder här:  ”flera kort i samma valör oavsett färg”, alltså ett par, triss/tretal, fyrtal, femtal, sextal, sjutal  o.s.v.  Det är just sådana kombinationer som man samlar på i Canasta.  
Man samlar aldrig på valörer i ordningsföljd.  
Jollar kan ingå i en kombination, men '''”det måste alltid finnas flera äkta kort än jollar” '''.  
Den regeln gäller både för nya kombinationer som ska läggas ut på bordet och för kombinationer som redan finns utlagda på bordet och som ska förlängas.  
 
Röda treor kan inte användas för att bilda en kombination.  
 
 
Svarta treor kan inte användas för att bilda en kombination.  
 
 
Enbart jollar kan inte användas för att bilda en kombination - bortsett från undantaget, en Jolle-Canasta.  
 
 
'''Canasta'''  
 
Canasta är namnet på kortspelet och det är också namnet på en lång kombination med '''minst 7 kort'''.  
Med enbart äkta kort kallas den för '''röd Canasta''' och på bordet sätter man då ett rött kort överst.  
Med minst en jolle kallas den för '''svart Canasta''' och på bordet sätter man då ett svart kort överst.  
Färgerna röd och svart har ingenting att göra med hjärter/ruter eller spader/klöver.  
Om en kombination på bordet saknar bara ett enda kort för det ska bli en Canasta, då vrider man det översta kortet på tvären för att det ska bli tydligt och helst ska det kortet också ha rätt färg, rött eller svart.  
 
'''Jolle-Canastan''' har minst 7 jollar och enbart jollar.  När den läggs ut på bordet måste den ”vara klar”.  
 
 
'''Öppna'''  

Innan ett lag har öppnat, då får man:  
     o   Bara dra 2 kort från talongen och saka 1 kort till burken.  

När laget väl har öppnat, då får man även:  
     o   Ta upp kort i burken.  
     o   Lägga ut kort på bordet.  
 
När kraven för att få öppna är uppfyllda, då kan man öppna om man vill, för det är frivilligt.  
Man lägger då ut en eller flera kombinationer på bordet.  
Det går också bra att ta upp kort i burken och öppna samtidigt, men då får korten under det översta kortet inte användas för att få ihop det som krävs för att kunna öppna.  
 
 
'''Minsta krav för att få öppna'''  
 
 
Vid den första given:  
     En eller flera kombinationer som totalt blir minst 50 poäng.  
     Den första kombinationen måste då ha minst 4 äkta kort och  
     de övriga kombinationerna måste ha minst 3 äkta kort (om det skulle behövas flera kombinationer).  
     Bonuspoäng för Canastor och röda treor får inte räknas med för att uppnå minimipoängen.  
     Här följer några exempel på godkända öppningar:
             5 knektar 				 5 x 10 = 50 poäng  
             4 åttor+1 tvåa 			 4 x 10  +  20 = 40 + 20 =  60 poäng  
             4 fyror+3 sexor+3 sjuor 		 4 x 5  +  3 x 5  +  3 x 5 = 20 +15 +15 = 50 poäng  
 
Vid alla de andra givarna, utom den första:  
          1 Canasta, som kan vara antingen svart eller röd.  
 
 
'''Spelets 3 moment'''  
 
 
Den som är i tur gör följande:  
 
      1)	Drar de 2 översta korten i talongen  
  	eller  
  	tar upp korten i burken (tillåtet bara om laget öppnar nu eller har öppnat tidigare).  
 
      2)	Lägger ut på bordet, men bara om laget har öppnat och om det är taktiskt lämpligt:  
  		En eller flera kombinationer och/eller  
  		ett eller flera kort för att förlänga egna kombinationer på bordet.  
 
      3)	Sakar 1 kort med framsidan uppåt.  
  	Det blir en signal att man är klar och att nästa spelare i tur kan få börja.  
  	Sista kortet på handen får man aldrig saka bort.  
 
 
'''Spelet går ut på'''  
 
 
Man samlar på kombinationer på handen och så småningom lägger man ut dem på bordet, för det är bara på bordet som de ger poäng och på bordet kan parkamraten hjälpa till med att förlänga kombinationerna.  
 
Man strävar alltid efter att få så långa kombinationer att de blir Canastor.  Det beror på att en Canasta ger väldigt höga bonuspoäng, jämfört med korta kombinationer som enbart ger låga kortpoäng.  
 
Exempel:  6 st. sjuor ger 6 x 5 = 30 poäng medan 7 st. sjuor ger 35 + 500 = 535 poäng!  
 
Given tar slut när talongen blivit tom eller då någon lägger ner sitt sista kort för att ”gå ut” och då börjar poängräkningen.  Kort som då finns kvar på händerna blir minuspoäng.  
Man skriver ner poängen i protokollet.  Sedan blandas alla kort och man börjar med en ny giv.  
Spelet fortsätter med flera givar ända tills ett av lagen vinner hela partiet, därför att det har nått upp till poängen som man har bestämt, t.ex. 10000 poäng.  
Man brukar lägga lagets alla kombinationer intill varandra på bordet, framför en av spelarna i laget.  
 
 
'''Ta upp kort i burken'''  
 
 
2 likadana valörer som kortet överst i burken måste man ha på hand, för att få ta upp kort i burken.  
Det är bara tillåtet att ta upp kort i burken om laget har öppnat tidigare eller samtidigt öppnar.  
Enbart de 10 översta korten får tas upp och ibland färre än 10 om det finns en spärr, en jolle, inuti burken.  
Det är frivilligt att ta upp kort i burken.  
 
Man får inte ta upp kort i burken:  
 
 
     o   Om det är den första rundan av given, alltså innan spelaren efter givaren har sakat för andra gången.  
     o   Om det översta kortet är en jolle eller svart trea, alltså om burken är spärrad.  
     o   Om det egna laget har 5 kort eller flera på bordet, av just den valör som ligger överst i burken och då räknar man med även eventuella jollar.  
 
De två korten från handen och det översta kortet i burken måste alltid läggas ut på bordet.  
De andra korten får man valfritt ta upp till handen och/eller lägga ut på bordet.  
För att visa medspelarna att villkoret är uppfyllt, är det bra att göra på det här sättet när man ska ta upp:  
     1)     Lägg ut på bordet från handen, de 2 kort som har samma valör som kortet överst i burken.  
     2)     Lägg ut på bordet kortet som ligger överst i burken.  
     3)     Ta upp till handen resten av korten (maximalt 9 kort) från burken.  
Man får inte samtidigt dra kort från talongen.  
 
 
'''Lägga ut på bordet'''  
 
 
Det är bara tillåtet om laget har öppnat tidigare eller samtidigt öppnar.  
Man lägger ut på bordet nya kombinationer och/eller enstaka kort.  
De kortaste godkända nya kombinationerna är:  
     o   3 kort av samma valör eller 
     o   2 kort av samma valör plus en jolle.  
Kombinationen kan naturligtvis bestå av många fler, både äkta kort och jollar.  
Enstaka kort läggs ut på bordet för att förlänga kombinationer som det egna laget lagt ut tidigare.  
Det är frivilligt att lägga ut på bordet, utom just när man tagit upp kort i burken.  
 
 
'''Spärrad burk'''  
 
 
Eftersom innehållet i burken så gott som alltid är värdefullt, så händer det ofta att den spärras så att motståndaren inte får ta upp kort i burken.  Det finns två sätt att spärra burken:  
 
 
1) Saka en svart trea:  
     Spärren gäller då bara nästa spelare i tur och sedan upphör spärren helt.  
2)  Saka en jolle som vrids på tvären:  
     Den spärren gäller nästa spelare i tur, men spärren kan även drabba andra spelare.  
     Orsaken är att '''kort under jollen alltid är spärrade, ända tills jollen har tagits upp'''. 
     När man tar upp kort i burken får man bara ta upp korten ovanpå jollen och jollen själv.  
     Om det skulle ligga 10 kort eller flera ovanpå jollen då blir jollen kvar, och därmed spärren, 
     eftersom regeln gäller att bara de 10 översta korten får tas upp.  
 
 
'''Gå ut  =  avbryta given'''  
 
Given tar slut när talongen blivit tom eller då någon lägger ner sitt sista kort för att ”gå ut”.  
För att få gå ut måste laget ha samlat på bordet '''minst 4 Canastor''', och av dessa '''minst 2 röda Canastor'''.  
Det sista kortet på handen kan läggas ut till någon av kombinationerna om det går.  
 
 
'''När talongen har blivit tom'''  
 
Det är möjligt att talongen tar slut innan någon spelare har gått ut.  Om det skulle hända, då avslutas given och poäng räknas på samma sätt som om någon har gått ut.  Enda skillnaden är att poäng för utgång inte delas ut.  
 
 
'''Speltaktik'''  
 
Under spelets gång blir det mer och mer viktigt att inte saka kort som gör att motspelarna kan ta upp kort i burken.  
 
Det kan vara klokt att ha lite is i magen och vänta med att öppna tills det går att samtidigt ta upp kort i burken och öppna.  Det är aldrig bra att sitta med för få kort på handen under spelets gång.  
 
Det är bra att påbörja många kombinationer.  Desto större är då chansen att någon ska lyckas.  
 
Förläng inte kombinationer i onödan med jollar, och absolut inte för tidigt.  Det beror på att det är ganska svårt att förlänga kombinationer för att få röda Canastor och om man lagt ut en jolle, då blir det ju helt omöjligt att få en röd Canasta.  
 
Ta upp kort i burken så fort som chans finns, för det är så gott som alltid en fördel med det.  
 
I de flesta fall är det klokt att fortsätta spelet istället för att gå ut, men i vissa lägen kan det vara klokt av ett lag att gå ut om laget har mycket utlagt på bordet och innan motspelarna har hunnit få ut så mycket på bordet.  
Det är en bedömningsfråga, men spelet ska naturligtvis avbrytas så snabbt som möjligt om motståndarsidan har ett kraftigt spelflyt och tenderar att få allting.  
 
Att saka en svart trea den absolut första rundan av given är förstås onödigt, då man ändå inte får ta upp kort i burken under den rundan.  
 
 
'''God ton i Canasta'''  
 
 
     o   En spelare i tur har rätt att fråga övriga spelare hur många kort de har på handen.  
     o   Förutom frågan om kort på handen (se ovan), är alla andra frågor inte tillåtna.  
     o   Ingen spelare får titta i burken.  
     o   Muntlig hjälp parkamrater emellan är inte tillåtet.  
 
 
/  Svante Sundelin            E-post:   svante.k.sundelin@gmail.com


[[Kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>au1ghcpa44x1a18rqjyre0mheso7ghe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>BlackJack</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1506</id>
    <revision>
      <id>48149</id>
      <parentid>42830</parentid>
      <timestamp>2018-08-31T09:47:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Paracel63</username>
        <id>977</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>korr</comment>
      <origin>48149</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2835" sha1="2qnl9kaysv9yf6h6wiw66upo7ej0hgn" xml:space="preserve">'''BlackJack''' är ett kortspel för en eller flera spelare + en som håller Banken. påminner mycket om spelet [[Tjugoett]]

== Detta behövs ==

Kortlek(ar), på casinon används oftast sex lekar. Marker eller annat för att markera insats.

== Spelets mål ==

Alla spelar mot banken, oberoende av varandra. Spelare får spela flera händer om han vill men det krävs en insats per hand. Målet är att dra kort som tillsammans ger poängsumman 21 eller så nära som möjligt utan att överskrida 21. En hand vars poäng överstiger 21 har spruckit, och förlorar omedelbart. Är spelarens poängsumma närmare 21 än bankens vinner spelaren lika mycket som han eller hon har satsat, utom när spelaren har Black Jack, som ger 1 1/2 gånger insatsen. &quot;Black Jack&quot; kallas det när man får 21 redan på de två första korten. 

== Kortens värde ==

Nummerkorten 2 - 10 har sitt vanliga värde. De klädda korten är alla värda 10. Ess är värt 1 eller 11 beroende på vad som passar spelaren bäst för tillfället.

== Given ==

Banken ger alla spelare och sej själv ett varsitt kort med baksidan mot bordet därefter får spelarna ytterligare varsitt synligt kort. Om banken fått ett Ess har spelaren en möjlighet att försäkra sin insats. Försäkringen kostar halva insatsen och skulle sedan banken dra black jack så förlorar spelaren inga pengar denna omgång. Drar banken inte black jack så förlorar spelaren försäkringen, och sedan fortsätter spelet som vanligt. Till sist tar banken sitt andra kort mörkt d.v.s med baksidan upp. Nu kontrollerar banken samtliga händer och om någon har [http://se.casinolovers.com/blackjack BlackJack] betalas denne direkt varefter dessa kort slängs.

== Spelet ==

Spelare i tur  har att välja på:
* ta kort (ett i taget tills han är nöjd eller har överskridigt 21)
* dubbla. Om spelare i given fått mellan 7 - 11 kan han dubbla sin insats och får då endast ett kort till.
* splitta. Om spelare fått två kort av samma höjd (ett par)har han rätt att dela detta och få ett nytt kort på varje mot han erlägger ytterligare en insats. Sen forsätter han spela på varje hand som om han fått dom i given.
* stanna

Har spelare nu överskridigt 21 tar banken in insatsen och korten slängs. Annars får korten ligga och turen går vidare till nästa hand.

== Bankens tur ==

När alla spelare spelat alla händer är det bankens tur. Banken visar sitt dolda kort och så länge poängen underskrider 17 tar banken nytt kort. Om banken överskrider 21 vinner kvarvarande spelare. Annars jämförs bankens och spelarnas kort. Är spelarens poängsumma närmare 21 än bankens vinner spelaren lika mycket som han eller hon har satsat annars går insatsen till banken.

== Övrigt ==

Banken blandar korten först när alla kort är använda.

[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>2qnl9kaysv9yf6h6wiw66upo7ej0hgn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:SAB</title>
    <ns>10</ns>
    <id>1511</id>
    <revision>
      <id>47651</id>
      <parentid>42406</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T19:34:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+H; jmfr BB.</comment>
      <origin>47651</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1381" sha1="bc56la4obkmekjnr1frw8busp7r9k29" xml:space="preserve">&lt;!-- denna rad behövs för att visas rätt i annan tabell --&gt;
{| align=center width=55% 
| align=center style=&quot;border:1px solid #cfcfff;padding:1em;padding-top:0.5em;padding-bottom:0em;background-color:#f9f9ff;&quot;|

'''[[:Kategori:SAB|SAB-systemet]]'''&lt;br&gt;
[[:Kategori:SAB: A Bok och biblioteksväsen|A]] [[:Kategori:SAB: B Allmänt och blandat|B]] [[:Kategori:SAB: C Religion|C]] [[:Kategori:SAB: D Filosofi och psykologi|D]] [[:Kategori:SAB: E Uppfostran och undervisning|E]] [[:Kategori:SAB: F Språkvetenskap|F]] [[:Kategori:SAB: G Litteraturvetenskap|G]] [[:Kategori:SAB: H Skönlitteratur|H]] [[:Kategori:SAB: I Konst, musik, teater, film|I]] [[:Kategori:SAB: J Arkeologi|J]] [[:Kategori:SAB: K Historia|K]] [[:Kategori:SAB: L Biografi med genealogi|L]] [[:Kategori:SAB: M Etnografi, socialantropologi och etnologi|M]] [[:Kategori:SAB: N Geografi|N]] [[:Kategori:SAB: O Samhälls- och rättsvetenskap|O]] [[:Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer|P]] [[:Kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen|Q]] [[:Kategori:SAB: R Idrott, lek och spel|R]] [[:Kategori:SAB: S Militärväsen|S]] [[:Kategori:SAB: T Matematik|T]] [[:Kategori:SAB: U Naturvetenskap|U]] [[:Kategori:SAB: V Medicin|V]] [[:Kategori:SAB: X Musikalier|X]] [[:Kategori:SAB: Y Musikinspelningar|Y]] [[:Kategori:SAB: Ä Tidningar|Ä]] 
|}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bc56la4obkmekjnr1frw8busp7r9k29</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Laggedslavemode</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1526</id>
    <revision>
      <id>5042</id>
      <parentid>4430</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:57:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5042</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="87" sha1="a6y7pr0q4heabfmed1zq1ffqvk4uomn" xml:space="preserve">&lt;b&gt;Observera: det kan dröja en stund innan de senaste redigeringarna blir synliga.&lt;/b&gt;</text>
      <sha1>a6y7pr0q4heabfmed1zq1ffqvk4uomn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Aggregationsformerna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1541</id>
    <revision>
      <id>47850</id>
      <parentid>47839</parentid>
      <timestamp>2018-01-16T18:02:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av LPfi</comment>
      <origin>47850</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1991" sha1="fwshpr70i54wqhj79rl9w4yh1p52rw8" xml:space="preserve">{| align=center border=1 cellpadding=5
| width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A/Kolföreningar|Kolföreningar]] 
| align=center | Upp: [[Kemi A]]
| width=33% align=center | Nästa:  
|-
| width=33% align=center | [[Formelsamling/Kemi|Formelsamling]] 
| align=center | [[/Övningar/]]
| width=33% align=center | [[Kemi A/Aggregationsformerna/Övningar/Facit|Facit]]
|}


Det finns fyra aggregationsformer och huruvida ämnen befinner sig i dessa avgörs av hur mycket energi de har upptagit (värme) och av deras grundegenskaper (atomkonfiguration). Nedan listas tillstånden från minsta energin till största.  För mer information om vad denna &quot;energi&quot; innebär på molekylär nivå så titta på [[termodynamik]] som är grunden i all fysik.

'''Fasta''' (solida): Ex. metaller: järn, koppar, guld. Atomerna &quot;skakar&quot; bara i materialet för att beskriva det enkelt. 

'''Flytande''': Ex. vatten vid rumstemperatur. Atomerna rör sig fritt i materialet men hålls ändå ihop i en samlad massa. Ibland kan atomer slinka ut från ytan på flytande ämnen, det är även känt som avdunstning.

'''Gasformiga''': Ex. syre, kväve, väte. Energin har ökat tills atomerna inte kan hållas ihop och de flyktar ifrån varandra.

'''Plasma''': Det fjärde aggregationstillståndet som svenska skolan helt ignorerar på kemin på gymnasienivå. Atomerna har så mycket energi att de joniseras, protonerna och elektronerna separeras och bildar en soppa av partiklar.


Många ämnen kan åtrfinnas i olika &quot;stadier&quot; aggregationsformer&quot;. Typexempel kan vara det vanligaste ämnent i vår miljö - vatten.
Kan finnas i form av fast form = Is, kan bära mer än en människas tyngd.
Kan finnas i flytande form = Vätska, böljande efter omgivningens påverkan, en vindpust eller en stav som doppas i ämnet, helt enkelt vad vi tänker på när vi säger vatten.
Kan finnas i gasartad form = Fuktig luft, allt mellan en kylslagen daggig morgon, till en fuktmättad sauna.

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>fwshpr70i54wqhj79rl9w4yh1p52rw8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Harpan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1545</id>
    <revision>
      <id>54811</id>
      <parentid>53036</parentid>
      <timestamp>2024-02-15T07:44:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>motavarande &gt; motsvarande</comment>
      <origin>54811</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2709" sha1="5tjcchpcaqivyo4oja8vbau9qoj8zpe" xml:space="preserve">'''Harpan''' är namnet på ett flertal olika patienser av samma typ och här redovisas reglerna för den enklaste grundtypen.

== Detta behövs ==
En kortlek utan jokrar och en tom yta motsvarande ett A3 pappersark.

== Spelets mål ==
Att bygga upp samtliga kort i nummerordning på essen.

== Varianter ==
Man väljer om man vill gå igenom högen (de kvarvarande korten) ett i taget, en gång eller var tredje (Las Vegas-metoden), då får man vända högen och gå igenom den igen obegränsat antal gånger. Korten läggs alltid sist i högen, oavsett antal. Enligt vissa är kort som lagts på någon av esshögarna låsta, medan andra anser att man får plocka upp översta och använda det igen om det behövs.

== Upplägg ==
Man börjar med att lägga en vågrätt rad med sex dolda kort och sist ett öppet kort. På denna rad lägger man nästa rad med 5 dolda  och ett öppet kort så att alla dolda kort i föregående rad täcks av ett kort men det öppna kortet i föregående rad täcks ej. så fortsätter man så rad efter rad tills man till sist lägger ett öppet kort längs ner i den första kolumnen av kort.

== Spelet ==
Genom att bygga i fallande sekvends ock varierande färg ((svart,) rött, svart, rött ,svart)  på dom öppna korten eller stegrande i samma färg på Essen (Essen läggs i fyra högar ovanför alltefter dom dyker upp) frigöra och vända upp alla dolda korten. Om någon kolumn blir tom får man flytta ner kung från högen eller från bordet kung eller sekvens med kung i topp och som ej är täckt av något kort som ej ingår i sekvensen (fallande, rött, svart, rött, o.s v. eller svart, rött, svart, o.s.v.

== Lets go ==
Efter att ha lagt ut upplägget flyttar du ner möjliga kort dit dom passar (falland höjd, varierande färg). T.ex &lt;font color=red&gt;&amp;hearts;&lt;/font&gt;Kn på &amp;clubs;D eller sekvensen &lt;font color=red&gt;&amp;hearts;&lt;/font&gt;8, &amp;spades;7, &lt;font color=red&gt;&amp;diams;&lt;/font&gt;6 och &amp;clubs;5 på en svart 9:a. Man får alltså flytta hela sekvenser om dom ej är täckta av något annat kort. Kommer dolt kort fram vändes detta och får användas direkt om möjligt. När alla möjliga flyttningar gjorts börjar man gå igenom högen. Man tar korten ett och ett eller tre och tre och lägger med framsidan uppåt i en hög framför sej. Kan det översta kortet användas så frigörs underliggande kort för användning.

== Till sist ==
Ligger samtliga kort på essen så har patiensen gått ut.

== Tankevärt ==
Vart tar en patiens vägen när den går ut?

== Spela Harpan online ==
* [http://www.gratisspela.se/spel/harpan/ Gratisspela]
* [https://www.harpanspel.se/ Harpan spel]
* [https://spelaharpan.com/ Spela Harpan]


[[Kategori:Patienser]]</text>
      <sha1>5tjcchpcaqivyo4oja8vbau9qoj8zpe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Test</title>
    <ns>10</ns>
    <id>1563</id>
    <revision>
      <id>28116</id>
      <parentid>28062</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:18:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28116</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="505" sha1="qv7uoq4r5752ugg44egm0o1h6bbrgou" xml:space="preserve">'''Välkommen till Wikibooks!''' Det är bra att du experimenterar med redigeringsfunktionen i Wikibooks. Din ändring fungerade, men har nu återställts eller tagits bort. Om du vill prova mer, gör det då gärna i [[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]], eftersom dina tester på andra ställen kommer att återställas. &lt;!-- Läs gärna [[w:Wikipedia:välkommen|introduktionssidan]] om du vill veta mer om vårt projekt.--&gt;Med vänliga hälsningar&lt;noinclude&gt;[[kategori:Meddelandemallar|Test]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qv7uoq4r5752ugg44egm0o1h6bbrgou</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ett-två-tre</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1566</id>
    <revision>
      <id>5169</id>
      <parentid>4911</parentid>
      <timestamp>2005-07-21T16:54:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>213.132.107.150</ip>
      </contributor>
      <origin>5169</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="680" sha1="pvf9n2y4s5wbguhpuo6lr6803wdzx16" xml:space="preserve">'''Ett-två-tre''' är den absolut enklaste av alla patienser.

== Detta behövs ==
Kortlek inehållande 52 kort.


== Tillvägagångssätt ==
Man håller kortleken i ena handen med kortsidan uppåt. Däreter börjar man plocka kort med andra handen, ett och ett, samtidigt som man räknar korten. När man sagt tre börjar man räkna från ett igen. Alltså så här: ett, två, tre, ett, två, tre, ett, två, tre, o.s.v.. Skulle det komma ett ess när man säger ett, en tvåa när man säger två eller en trea när man säger tre så går inte patiansen ut


== Mål ==
Gå igenom hela kortleken utan någon gång få samma kort som talet man räknar.

[[Kategori:Patienser]]</text>
      <sha1>pvf9n2y4s5wbguhpuo6lr6803wdzx16</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Golf</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1568</id>
    <revision>
      <id>55388</id>
      <parentid>53110</parentid>
      <timestamp>2024-04-24T05:30:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>forsätta &gt; fortsätta</comment>
      <origin>55388</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1253" sha1="e325lj7v3ad5i2jrd9dyn3m397hp7b6" xml:space="preserve">'''Golf'''-patiensen läggs enligt följande:


== Detta behövs ==

En kortlek (52 kort) utan jokrar. En plan yta att hålla till på, storlek &quot;skrivbordsunderlägg&quot;.

== Upplägg ==

Sju rader med fem öppna kort i varje. Varje rad skall delvis täcka föregående rad. resten av högen läggs med baksidan uppått framför spelaren.

Färgerna är betydelselösa utan det nummerordning som gäller

== Spelet ==

Utövaren börjar med att vända upp ett kort av dom resterande och sedan jämför man detta med bordet. Kan han med något av dom fria korten bygga vidare i sekvens uppåt eller neråt så tas det kortet upp och läggs ovanpå det kortet man byggde vidare från. Sedan är det det kortet man skall fortsätta bygga upp eller ner på. När det inte finns något kort ett steg högre eller lägre att ta lägger man ett nytt kort från högen och försöker att på nytt bygga uppåt eller nedåt.

== Varianter ==

En del golfare anser att det är stopp när man lägger kung och nytt kort dras men det finns även golfare som anser att man får bygga vidare från kung både uppåt eller neråt. Uppåt lägger man K, E, 2, 3 det går alltså bygga runt hörnet.

== Mål ==

Att få bort alla kort i upplägget.

[[Kategori:patienser]]</text>
      <sha1>e325lj7v3ad5i2jrd9dyn3m397hp7b6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Allnonarticles</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1573</id>
    <revision>
      <id>4931</id>
      <parentid>4476</parentid>
      <timestamp>2005-07-05T23:49:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4931</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="etwzwheqp8vs9ruef5k7hnwtymm1yhx" xml:space="preserve">Alla sidor utom artiklar</text>
      <sha1>etwzwheqp8vs9ruef5k7hnwtymm1yhx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Already steward</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1577</id>
    <revision>
      <id>4935</id>
      <parentid>4480</parentid>
      <timestamp>2005-07-05T23:53:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4935</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="b9y3qtt8opo6tjliax3074vdharvewb" xml:space="preserve">Denna användare är redan en steward</text>
      <sha1>b9y3qtt8opo6tjliax3074vdharvewb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Badaccesstext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1580</id>
    <revision>
      <id>4937</id>
      <parentid>4483</parentid>
      <timestamp>2005-07-05T23:54:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4937</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="9s13yulj9cn9z9cknv6qnibm7v55hte" xml:space="preserve">Det du ville göra, kan bara göras av användare som blivit utsedda till &quot;$2&quot;. Se $1</text>
      <sha1>9s13yulj9cn9z9cknv6qnibm7v55hte</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Confirmemail subject</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1591</id>
    <revision>
      <id>4956</id>
      <parentid>4496</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:24:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4956</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="ehzuzgyhmmoldc4wloe5gg795lm2o46" xml:space="preserve">Bekräftelse av epostadress på {{SITENAME}}</text>
      <sha1>ehzuzgyhmmoldc4wloe5gg795lm2o46</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Confirmemail success</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1592</id>
    <revision>
      <id>4957</id>
      <parentid>4497</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:24:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4957</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="63" sha1="c17nizesdjwhtv85w1cjhhb0ep9ggd0" xml:space="preserve">Din epostadress har bekräftats, och du kan logga in på wikin.</text>
      <sha1>c17nizesdjwhtv85w1cjhhb0ep9ggd0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Confirmemail text</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1593</id>
    <revision>
      <id>4958</id>
      <parentid>4498</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:34:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4958</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="433" sha1="1sma16ujl63nm5q5orp2irsmstexxn8" xml:space="preserve">Innan du kan använda {{SITENAME}} [[w:Wikipedia:Skicka e-post till annan användare|funktioner för email]] måste du bekräfta din epostadress. Aktivera knappen nedan för att skicka en bekräftelsekod till din epostadress. Mailet kommer att innehålla en länk, som innehåller en kod. Genom att klicka på den länken eller kopiera den till din webbläsares fönster för webbadresser, bekräftar du att din epostadress fungerar.</text>
      <sha1>1sma16ujl63nm5q5orp2irsmstexxn8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Contribs-showhideminor</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1594</id>
    <revision>
      <id>4959</id>
      <parentid>4499</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:35:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4959</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20" sha1="8hrycprugyyu89z2a2i7myo9uxy5qoy" xml:space="preserve">$1 mindre ändringar</text>
      <sha1>8hrycprugyyu89z2a2i7myo9uxy5qoy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Contributionsall</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1595</id>
    <revision>
      <id>4960</id>
      <parentid>4500</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:36:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4960</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4" sha1="4tsty4i4utitbrk1ojvito8dk7wmigc" xml:space="preserve">alla</text>
      <sha1>4tsty4i4utitbrk1ojvito8dk7wmigc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Delete and move</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1598</id>
    <revision>
      <id>5622</id>
      <parentid>4503</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:43:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>engelska-&gt;svenska</comment>
      <origin>5622</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="djjdrhffjou5to3owzka67ls8k2z6v8" xml:space="preserve">Radera och flytta</text>
      <sha1>djjdrhffjou5to3owzka67ls8k2z6v8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Delete and move reason</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1599</id>
    <revision>
      <id>5623</id>
      <parentid>4504</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:44:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;svenska</comment>
      <origin>5623</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="azko11n6fny3kuycg0do3iek9t4qb2t" xml:space="preserve">Anledning till radering och sidflytt</text>
      <sha1>azko11n6fny3kuycg0do3iek9t4qb2t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Deletedrev</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1601</id>
    <revision>
      <id>5625</id>
      <parentid>4506</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:46:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5625</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9" sha1="ndi2n3yuymc0e9pqnjvi3am9t2pp8o7" xml:space="preserve">[raderad]</text>
      <sha1>ndi2n3yuymc0e9pqnjvi3am9t2pp8o7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Destfilename</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1602</id>
    <revision>
      <id>5627</id>
      <parentid>4507</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:47:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5627</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12" sha1="3hahrabawmaecutjrb8dfpdorjdevp2" xml:space="preserve">Nytt filnamn</text>
      <sha1>3hahrabawmaecutjrb8dfpdorjdevp2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Edit-externally</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1604</id>
    <revision>
      <id>5628</id>
      <parentid>4509</parentid>
      <timestamp>2005-08-18T07:49:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>5628</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="axdk9528z0mq2lym8y2bcvdgnzs0y0v" xml:space="preserve">Redigera denna fil med hjälp av extern programvara</text>
      <sha1>axdk9528z0mq2lym8y2bcvdgnzs0y0v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Edit-externally-help</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1605</id>
    <revision>
      <id>33092</id>
      <parentid>5629</parentid>
      <timestamp>2012-01-27T12:58:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hoo man</username>
        <id>2367</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: Security fix: [[WMFblog:2011/10/03/native-https-support-enabled-for-all-wikimedia-foundation-wikis/|protocol-relative URLs]] per https://meta.wikimedia.org/?oldid=3197161 ([[m:Stewards' noticeboard|questions?]]).</comment>
      <origin>33092</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="98" sha1="buxbgrkk1ux89pfvbbibaeht0njsjtv" xml:space="preserve">För mer information, se [//meta.wikimedia.org/wiki/Help:External_editors instruktioner] på Meta.</text>
      <sha1>buxbgrkk1ux89pfvbbibaeht0njsjtv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Emailauthenticated</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1607</id>
    <revision>
      <id>4967</id>
      <parentid>4513</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:45:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4967</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="duimgzwa4oe07m836ayhc6gd05pch9w" xml:space="preserve">Din epost-adress bekräftades på $1.</text>
      <sha1>duimgzwa4oe07m836ayhc6gd05pch9w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Emailconfirmlink</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1608</id>
    <revision>
      <id>4968</id>
      <parentid>4514</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:46:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4968</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25" sha1="9xr33gn2202qmnej2okn7kf9wl62woj" xml:space="preserve">Bekräfta din epostadress</text>
      <sha1>9xr33gn2202qmnej2okn7kf9wl62woj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Emailnotauthenticated</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1609</id>
    <revision>
      <id>4969</id>
      <parentid>4515</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:47:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4969</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="117" sha1="5t64lk6962llgo6ntspkazptaeb73xn" xml:space="preserve">Din epostadress är &lt;strong&gt;ännu inte bekräftad.&lt;/strong&gt; Ingen epost kommer att skickas vad gäller det följande:</text>
      <sha1>5t64lk6962llgo6ntspkazptaeb73xn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Enotif body</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1610</id>
    <revision>
      <id>57012</id>
      <parentid>31625</parentid>
      <timestamp>2025-01-11T08:56:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ameisenigel</username>
        <id>7613</id>
      </contributor>
      <comment>[[phab:T381562]] ([[m:GS|global sysop]] action)</comment>
      <origin>57012</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="620" sha1="4ar2xmzz242a5llmq6z1zda7w36omnc" xml:space="preserve">$WATCHINGUSERNAME,

$PAGEINTRO $NEWPAGE $PAGELOG

Angiven sammanfattning av redigeringen: $PAGESUMMARY $PAGEMINOREDIT

Kontakta användaren:
e-post: $PAGEEDITOR_EMAIL
wiki: $PAGEEDITOR_WIKI

Såvida du inte besöker sidan, kommer du inte att få flera meddelanden om ändringar av sidan. Du kan också ta bort flaggan för meddelanden om ändringar på alla sidor i din övervakningslista.


Hälsningar från {{SITENAME}}s meddelandesystem

-------

För att ändra inställningarna i din övervakningslista, besök {{canonicalurl:Special:Watchlist|edit=yes}}

Feedback och hjälp: 
{{canonicalurl:Wikibooks:Bybrunnen}}</text>
      <sha1>4ar2xmzz242a5llmq6z1zda7w36omnc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Enotif lastvisited</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1611</id>
    <revision>
      <id>4972</id>
      <parentid>4517</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:50:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4972</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="121" sha1="gy4s55k9i9zodij24umx3i7fl62zsju" xml:space="preserve">På {{SERVER}}{{localurl:$PAGETITLE_RAWURL|diff=0&amp;oldid=$OLDID}} hittar du alla förändringar sedan ditt senaste besök.</text>
      <sha1>gy4s55k9i9zodij24umx3i7fl62zsju</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Enotif mailer</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1612</id>
    <revision>
      <id>4973</id>
      <parentid>4518</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:50:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4973</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="72" sha1="jhohno4uli9ulsryij2okcweia3yiqh" xml:space="preserve">{{SITENAME}} system för att få meddelanden om förändringar per epost</text>
      <sha1>jhohno4uli9ulsryij2okcweia3yiqh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Enotif newpagetext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1613</id>
    <revision>
      <id>4974</id>
      <parentid>4519</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:51:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4974</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="hzhzb13rn948apv7i61y156wqa7rvt9" xml:space="preserve">Detta är en ny sida.</text>
      <sha1>hzhzb13rn948apv7i61y156wqa7rvt9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Enotif subject</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1615</id>
    <revision>
      <id>4976</id>
      <parentid>4521</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:53:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4976</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="73" sha1="e743edhngabdz9s9uwzs1gywhvrcg37" xml:space="preserve">{{SITENAME}}-sidan $PAGETITLE har blivit $CHANGEDORCREATED av $PAGEEDITOR</text>
      <sha1>e743edhngabdz9s9uwzs1gywhvrcg37</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Excontentauthor</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1616</id>
    <revision>
      <id>4977</id>
      <parentid>4524</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:54:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4977</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="lnh6xyegksdf8emx0pas1i3l1x8uz1h" xml:space="preserve">sidan innehöll '$1' (den enda som skrivit var '$2')</text>
      <sha1>lnh6xyegksdf8emx0pas1i3l1x8uz1h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Exif-artist</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1618</id>
    <revision>
      <id>4978</id>
      <parentid>4526</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:55:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4978</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="gc0kcj1zbg20iiys2hxhzu12l4it1qt" xml:space="preserve">Författare</text>
      <sha1>gc0kcj1zbg20iiys2hxhzu12l4it1qt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Exif-componentsconfiguration</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1625</id>
    <revision>
      <id>4980</id>
      <parentid>4533</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:56:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4980</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="ju2ztgr2kk8yti57rdprgnw6rv9k0z4" xml:space="preserve">Varje komponents betydelse</text>
      <sha1>ju2ztgr2kk8yti57rdprgnw6rv9k0z4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Exif-componentsconfiguration-0</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1626</id>
    <revision>
      <id>4981</id>
      <parentid>4534</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:56:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4981</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10" sha1="1dzo5m32ox8i7s3pagx56p3ldo0uepd" xml:space="preserve">finns inte</text>
      <sha1>1dzo5m32ox8i7s3pagx56p3ldo0uepd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Exif-contrast-2</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1640</id>
    <revision>
      <id>4984</id>
      <parentid>4548</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:58:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4984</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5" sha1="jpnaywx6dw6t7wl60x5zneyvfwtx3vo" xml:space="preserve">Hård</text>
      <sha1>jpnaywx6dw6t7wl60x5zneyvfwtx3vo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Exif-copyright</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1641</id>
    <revision>
      <id>4986</id>
      <parentid>4985</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T16:59:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4986</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20" sha1="qqp1h1yfoeiki7tdgpyap8i7xfh1jvh" xml:space="preserve">Upphovsrättsägaren</text>
      <sha1>qqp1h1yfoeiki7tdgpyap8i7xfh1jvh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Exif-datetimedigitized</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1646</id>
    <revision>
      <id>4987</id>
      <parentid>4554</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:00:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4987</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="bepoltvtkw30hdcm1nf6dfajny95j65" xml:space="preserve">Datum och tidpunkt för digitalisering</text>
      <sha1>bepoltvtkw30hdcm1nf6dfajny95j65</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Files</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1853</id>
    <revision>
      <id>4993</id>
      <parentid>4762</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:16:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4993</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5" sha1="rtwl1t0kknweeie1z6ud7z292svk54o" xml:space="preserve">Filer</text>
      <sha1>rtwl1t0kknweeie1z6ud7z292svk54o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Group-admin-desc</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1854</id>
    <revision>
      <id>4997</id>
      <parentid>4764</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:18:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4997</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="75" sha1="holxdw4dcjlcuxia6gd9q6xp7k9x61i" xml:space="preserve">Betrodda användare som kan stänga av andra användare och radera artiklar</text>
      <sha1>holxdw4dcjlcuxia6gd9q6xp7k9x61i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Group-admin-name</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1855</id>
    <revision>
      <id>4998</id>
      <parentid>4765</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:19:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4998</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="oyrc5syts2ocxovkln05pc0abh1muvh" xml:space="preserve">Administratör</text>
      <sha1>oyrc5syts2ocxovkln05pc0abh1muvh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Group-anon-desc</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1856</id>
    <revision>
      <id>4999</id>
      <parentid>4766</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:19:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>4999</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="0dipvarrhgh2v3rlzoibevrclfr3mrd" xml:space="preserve">Anonyma användare</text>
      <sha1>0dipvarrhgh2v3rlzoibevrclfr3mrd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Group-bureaucrat-desc</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1858</id>
    <revision>
      <id>5000</id>
      <parentid>4768</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:51:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5000</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="kqwndl0vfd4d7ku73lhg41ppm8u71zs" xml:space="preserve">Byråkraterna tillsätter administratörer</text>
      <sha1>kqwndl0vfd4d7ku73lhg41ppm8u71zs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Group-bureaucrat-name</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1859</id>
    <revision>
      <id>5001</id>
      <parentid>4769</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:51:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5001</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9" sha1="7mcq5p8dqnpdlba6ct3bnuqweg8h5fu" xml:space="preserve">Byråkrat</text>
      <sha1>7mcq5p8dqnpdlba6ct3bnuqweg8h5fu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Group-loggedin-desc</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1860</id>
    <revision>
      <id>5002</id>
      <parentid>4770</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:52:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5002</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28" sha1="lfilsbqttic1c2fk19x9aa7shqfnd9t" xml:space="preserve">Vanliga inloggade användare</text>
      <sha1>lfilsbqttic1c2fk19x9aa7shqfnd9t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Group-loggedin-name</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1861</id>
    <revision>
      <id>5003</id>
      <parentid>4771</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:52:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <origin>5003</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10" sha1="ldu6vuwp0m1a7rrk7nb4oyis21z8oei" xml:space="preserve">Användare</text>
      <sha1>ldu6vuwp0m1a7rrk7nb4oyis21z8oei</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Group-steward-desc</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1862</id>
    <revision>
      <id>5004</id>
      <parentid>4772</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:52:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5004</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="f24sdvazkcoov2yv7cowwzglqa2nh7t" xml:space="preserve">Fullständig tillgång</text>
      <sha1>f24sdvazkcoov2yv7cowwzglqa2nh7t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1865</id>
    <revision>
      <id>5005</id>
      <parentid>4775</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:54:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5005</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16" sha1="7mkp2jgvln2xiwip5272bma5sto09vf" xml:space="preserve">Användargrupper</text>
      <sha1>7mkp2jgvln2xiwip5272bma5sto09vf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups-addgroup</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1866</id>
    <revision>
      <id>5006</id>
      <parentid>4776</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:54:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5006</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16" sha1="5lm5cpv4bzb52ap3krr4y18u4tsv1xr" xml:space="preserve">Lägg till grupp</text>
      <sha1>5lm5cpv4bzb52ap3krr4y18u4tsv1xr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups-already-exists</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1867</id>
    <revision>
      <id>5007</id>
      <parentid>4777</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:55:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5007</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="hh5wqf7zukntng7zm5e14eshsedguhr" xml:space="preserve">Det finns redan en grupp med det namnet</text>
      <sha1>hh5wqf7zukntng7zm5e14eshsedguhr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups-editgroup</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1868</id>
    <revision>
      <id>5008</id>
      <parentid>4778</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:56:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5008</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="qebkn9k1des6zgfg84n1mm72vjevt7l" xml:space="preserve">Redigera grupp</text>
      <sha1>qebkn9k1des6zgfg84n1mm72vjevt7l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups-editgroup-description</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1869</id>
    <revision>
      <id>5009</id>
      <parentid>4779</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:57:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <origin>5009</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="n4m6cweeq74xbfevz21pz9ltw5hjzwt" xml:space="preserve">Beskrivning av gruppen (max 255 tecken):&lt;br /&gt;</text>
      <sha1>n4m6cweeq74xbfevz21pz9ltw5hjzwt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups-editgroup-name</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1870</id>
    <revision>
      <id>5010</id>
      <parentid>4780</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:58:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5010</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="0j2q9174rri5ydbvmfpxe1t3wx7znoq" xml:space="preserve">Gruppens namn:</text>
      <sha1>0j2q9174rri5ydbvmfpxe1t3wx7znoq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups-existing</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1872</id>
    <revision>
      <id>5011</id>
      <parentid>4782</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T17:59:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5011</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="kk3nd5tddcw47p03v8dn5bjlg5jhjdx" xml:space="preserve">Grupper som redan finns</text>
      <sha1>kk3nd5tddcw47p03v8dn5bjlg5jhjdx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups-group-edit</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1873</id>
    <revision>
      <id>5012</id>
      <parentid>4783</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:00:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5012</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="07ipf8nhwb1f5zndyosomqg0jaw0cgm" xml:space="preserve">Grupper som redan finns:</text>
      <sha1>07ipf8nhwb1f5zndyosomqg0jaw0cgm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups-lookup-group</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1874</id>
    <revision>
      <id>5013</id>
      <parentid>4784</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:00:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5013</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="2x0n9h756cspyanys5hqgpl2qbvfqg9" xml:space="preserve">Hantera gruppers rättigheter</text>
      <sha1>2x0n9h756cspyanys5hqgpl2qbvfqg9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups-noname</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1875</id>
    <revision>
      <id>5014</id>
      <parentid>4785</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:00:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5014</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="d25kpkq3w41md5dbwr9funvsgud87od" xml:space="preserve">Ange ett giltigt namn till gruppen</text>
      <sha1>d25kpkq3w41md5dbwr9funvsgud87od</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Groups-tableheader</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1876</id>
    <revision>
      <id>5015</id>
      <parentid>4786</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:01:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5015</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="nk7ejrysi73l210f3kh586562g8la8v" xml:space="preserve">ID || Namn || Beskrivning || Rättigheter</text>
      <sha1>nk7ejrysi73l210f3kh586562g8la8v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Histfirst</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1877</id>
    <revision>
      <id>5017</id>
      <parentid>4787</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:02:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5017</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7" sha1="8ptfyqtafkdvbk8gmoyrwqw89gh88ur" xml:space="preserve">Första</text>
      <sha1>8ptfyqtafkdvbk8gmoyrwqw89gh88ur</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Histlast</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1878</id>
    <revision>
      <id>5018</id>
      <parentid>4788</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:02:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5018</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5" sha1="tbz0jo008e2xurd7yozo3ylthgkd66k" xml:space="preserve">Sista</text>
      <sha1>tbz0jo008e2xurd7yozo3ylthgkd66k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Imagelistall</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1879</id>
    <revision>
      <id>5022</id>
      <parentid>4789</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:04:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5022</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4" sha1="4tsty4i4utitbrk1ojvito8dk7wmigc" xml:space="preserve">alla</text>
      <sha1>4tsty4i4utitbrk1ojvito8dk7wmigc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Immobile namespace</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1880</id>
    <revision>
      <id>5023</id>
      <parentid>4790</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:05:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5023</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="153" sha1="7q4r071mn5uk7ger0b6vg05o7d1maw0" xml:space="preserve">Den titel du vill flytta sidan till, har en sådan utformning att den ingår i en särskild namnrymd. Det går inte att flytta sidor till den namnrymden.</text>
      <sha1>7q4r071mn5uk7ger0b6vg05o7d1maw0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Importnosources</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1882</id>
    <revision>
      <id>5026</id>
      <parentid>4792</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:07:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5026</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="100" sha1="k7hnqmfq93wxa61shh4ad5j5nk3xuiy" xml:space="preserve">Inga källor för transwiki-import har angivits, och direkt uppladdning av historik har stängts av.</text>
      <sha1>k7hnqmfq93wxa61shh4ad5j5nk3xuiy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Invalidemailaddress</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1883</id>
    <revision>
      <id>5033</id>
      <parentid>4793</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:45:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5033</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="134" sha1="hggjdftfsa4xtf0zotnzlvkmdymzfj7" xml:space="preserve">Den epost-adressen kan inte godtas. Formatet verkar vara felaktigt. Skriv in en väl formaterad adress, eller lämna det fältet tomt.</text>
      <sha1>hggjdftfsa4xtf0zotnzlvkmdymzfj7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Invert</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1884</id>
    <revision>
      <id>5034</id>
      <parentid>4794</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:45:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5034</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="81kaeydakhtrussbv015uphko36rduk" xml:space="preserve">Sök i alla namnrymder utom den angivna</text>
      <sha1>81kaeydakhtrussbv015uphko36rduk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Ipadressorusername</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1885</id>
    <revision>
      <id>5036</id>
      <parentid>4795</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:46:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5036</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="2aa454y5qf0knf5wzc5xfce4qn3w3u4" xml:space="preserve">IP-adress eller användarnamn</text>
      <sha1>2aa454y5qf0knf5wzc5xfce4qn3w3u4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Ipbother</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1887</id>
    <revision>
      <id>5039</id>
      <parentid>4797</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:54:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5039</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16" sha1="nqtcj3kda8amlum39wos1rajz5bvxu4" xml:space="preserve">Annan tidsperiod</text>
      <sha1>nqtcj3kda8amlum39wos1rajz5bvxu4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Ipbotheroption</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1888</id>
    <revision>
      <id>5040</id>
      <parentid>4798</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T18:55:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5040</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16" sha1="8l9ycj6c1580tjf45m018eelloxjlvc" xml:space="preserve">annan tidsperiod</text>
      <sha1>8l9ycj6c1580tjf45m018eelloxjlvc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Prefs-help-email-enotif</title>
    <ns>8</ns>
    <id>1902</id>
    <revision>
      <id>5080</id>
      <parentid>4817</parentid>
      <timestamp>2005-07-08T19:42:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5080</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="127" sha1="mq2y0be8v3xv8p4mnyuz8zv1yf7525a" xml:space="preserve">Om du slagit på funktionen för att få meddelanden om uppdateringar i mail, kommer denna adress att användas även för det.</text>
      <sha1>mq2y0be8v3xv8p4mnyuz8zv1yf7525a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Patienser</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1979</id>
    <revision>
      <id>51262</id>
      <parentid>46211</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:37:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51262</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="557" sha1="nu2qk76rdd0l5rbpln3zpg2qm0g0teb" xml:space="preserve">{| cellspacing=3
|width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; bgcolor=&quot;#fffff6&quot; style=&quot;border: 1px solid gray; padding-left:1em;&quot;|
&amp;spades; &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;   &amp;clubs;   &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt; '''Patiens''': Kortspelsliknande aktivitet för en eller, mindre vanligt, flera personer där tanken är att man ska arrangera korten enligt vissa villkor men bara med användande av för patiensen fastställda metoder.&amp;spades; &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;   &amp;clubs;   &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt;

[[kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>nu2qk76rdd0l5rbpln3zpg2qm0g0teb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Yatzy</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1981</id>
    <revision>
      <id>57358</id>
      <parentid>53506</parentid>
      <timestamp>2025-05-21T12:04:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>155.4.132.11</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Länkar */</comment>
      <origin>57358</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3213" sha1="if0x0jh0ujjtnvgy3vxp7o6sjw5aafc" xml:space="preserve">[[Fil:Yathzee.jpg|miniatyr|350px|Yatzy]]
'''Yatzy''' är ett tärningsspel för en eller flera spelare där det gäller att samla poäng genom att med fem tärningar och tre kast per omgång försöka få in kombinationer enligt följande tabell:
{| border=&quot;1&quot; 
|'''Villkor''' || '''Max''' || '''kommentar'''
|----
|Ettor || 5  || Så många som möjligt
|----
|tvåor || 10 || Så många som möjligt
|----
|treor || 15 || Så många som möjligt
|----
|fyror || 20 || Så många som möjligt
|----
|femmor|| 25 || Så många som möjligt
|----
|sexor || 30 || Så många som möjligt
|----
|summa:|| 105 || totalsumma ettor till sexor
|----
|bonus:|| 50 || 50 om summan &gt;= 63 | snitt med tre av varje
|----
|1 par || 12 || Så högt som möjligt
|----
|2 par || 22  || Så högt som möjligt
|----
|triss || 18|| Så högt som möjligt
|----
|fyrtal || 24 || Så högt som möjligt
|----
|L.stege|| 15 || ett till fem
|----
|S.stege || 20 || två till sex
|----
|kåk  || 28 || tre av en sort, två av en annan
|----
|chans || 30 || Så högt som möjligt
|----
|Yatzy || 50 ||  fem lika
|----
|summa|| 374 || totalt
|----
|}

* bonus - Bonus på 50 poäng utdelas till de spelare som fått minst 63 poäng sammanlagt på ettor till sexor. Det motsvarar ''tre'' av varje på den övre delen.
* två par - Ett resultat som kan klassificeras som ett fyrtal godkänns vanligen inte som ett två par.
* liten stege - En ''etta'', en ''tvåa'', en ''trea'', en ''fyra'' och en ''femma''.
* stor stege - En ''tvåa'', en ''trea'', en ''fyra'', en ''femma'', och en ''sexa''.
* kåk - Tre av en sort och två av en annan. En resultat som kan klassificeras som en Yatzy godkänns vanligen inte som en kåk.
* chans - Summan av resultatet.
* Yatzy - Femtal.
* summa

=== Stryka ===
Om en spelare får ett resultat som inte kan placeras, och spelaren redan använt Chans (eller inte vill använda Chans i detta slag), får spelaren välja att ''stryka'' någon av de  återstående (oanvända) rutorna, detta inkluderar bonusboxen. Detta markeras lämpligen med ett &quot;/&quot; i rutan.

== Variationer ==

=== Yatzy med tvång ===
I ''Yatzy med tvång'' avverkas tabellen uppifrån och ner. Bonus utdelas till de som slagit minst ''två'' av varje på den övre delen.

=== MaxiYatzy ===
I ''MaxiYatzy'' använder man sex tärningar. Följande poster tillkommer då i protokollet:
*Tre par (xx+yy+zz)
*Två trissar (xxx+yyy)
*Femtal (xxxxx)
*Full stege. Stege ett till sex. ger 21 poäng
*Hus (xxxxyy)
*MaxiYatzy (xxxxxx) ger 100 poäng

För att få bonus på övre delen krävs 4 st. av vardera  (84poäng). Bonusen ger här 100 poäng.

I MaxiYatzy får man spara slag om man är nöjd innan man slagit tredje slaget. Om du börjar med att slå 114456 t.ex.. I det här läget kan det vara klokt att sätta upp 2 poäng på ettorna och spara två slag, det kan ju vara mycket lönsammare att använda dom två slagen när man sparar på femmor eller sexor exempelvis. Man får inte stryka och spara slag men man måste inte använda tidigare sparade slag för att få stryka. Sparade slag markeras genom att man plockar upp en tändsticka t.ex. för varje sparat slag.

==Länkar==

[[Kategori:tärningsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>if0x0jh0ujjtnvgy3vxp7o6sjw5aafc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Tärningsspel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>1983</id>
    <revision>
      <id>18432</id>
      <parentid>16482</parentid>
      <timestamp>2008-03-24T23:39:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>18432</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="314" sha1="pgofdfanjt8p7k2g97jutsvsoh7b7xl" xml:space="preserve">[[Image:Wuerfel3.jpg|thumb|tärningar]]
Huvudsida [[Stora_Spelboken/Låt tärningarna rulla|Låt tärningarna rulla]].


''&quot;A'lea jacta est&quot; - tärningen är kastad''
:::[[w:Julius Caesar|Julius Caesar]] - 49 f.kr


''&quot;Gud kastar inte tärning&quot;''
:::[[w:Albert Einstein|Albert Einstein]] - 19??


[[Kategori:Spel]]</text>
      <sha1>pgofdfanjt8p7k2g97jutsvsoh7b7xl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Mex</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1984</id>
    <revision>
      <id>20939</id>
      <parentid>20392</parentid>
      <timestamp>2008-08-06T23:04:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>20939</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2138" sha1="08iwyp19j97akp0echa7hh3jq51316u" xml:space="preserve">'''Mex''' är ett tärningspel för två till hur många som helst spelare.

== Det här behöver du ==
Två tärningar till spelet plus en tärning per spelare för poängmarkering. Man kan även räkna poäng på papper eller använda stickor.

== Poängberäkning ==
*1+3,1+4,1+5,1+6,2+3,2+4,2+5,2+6,3+4,3+5,3+6,4+5,4+6 och 5+6 räknas med högsta siffran som tiotalssiffra och lägsta som entalssiffra. T.ex. 5+3 ger 53, 2+6 ger 62,3+1 ger 31 och är det lägsta man kan få.
*1+1,2+2,3+3,4+4,5+5 och 6+6 är par alla par är högre än 65. 1+1 är lägsta paret och 6+6 är högsta paret.
*2+1 MEX!!! Det högsta av dom alla. Så hög att förlustpoängen den omgången dubbleras. får flera spelare Mex dubblas förlustpoängen varje gång.

== Spelets början ==
Alla spelare slår ett slag med sin  och den som får högst börjar, omslag vid lika. När det bestämts vem som börjar lägger alla sin poängräkningstärning framför sig med ettan uppåt.

== Spelet ==
Första spelaren slår med bägge tärningarna för att få så hög poäng som möjligt och får efter varje slag avgöra om han är nöjd eller vill slå om. Man får max slå tre gånger per omgång. Om han stannar med exempelvis 3+3 Efter 2 slag så har övriga spelare också två slag vardera på sig att få så högt som möjligt. om spelare nummer två slår 6+4, 64 men inte är nöjd och slår om och får 2+3, 32 så är det 32 som gäller. Den spelare som slog lägst när alla spelare är klara vrider sin poängräkningstärning 1 poäng förutom om en eller fler spelare slagit MEX Då vrids den 2, 4 eller 8 o.s.v.. om två hamnar på lika lägstapoäng görs omslag med en tärning till omgångsförlorare är utsedd. förloraren startar nästa omgång. Spelare kan om han vill efter sina slag avbryta pågående omgång, markera förlustpoängen och starta en ny omgång.

== Spelets mål ==
Då man vridit sin poängräkningstärning upp till sex och ner till ett igen så blir man utslagen om man förlorar en till gång spelet fortsätter tills dess att endast en spelare återstår: MEXKUNGEN.

[[kategori:Tärningsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>08iwyp19j97akp0echa7hh3jq51316u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Femtusen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1986</id>
    <revision>
      <id>55387</id>
      <parentid>54021</parentid>
      <timestamp>2024-04-24T05:30:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>forsätta &gt; fortsätta</comment>
      <origin>55387</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1380" sha1="38uhdbcd13076sbb2knqarxu7pm4b8h" xml:space="preserve">'''Femtusen''' är ett tärningsspel där det gäller att samla poäng…

== Detta behövs ==
Sex st. tärningar plus papper &amp; penna för poängberäkningen.

== Spelet ==
Den som börjar slår alla sex tärningarna och får sedan spara på ettor, femmor och  tretal. Poängberäkning enligt följande:
*Etta = 100 poäng.
*Femma = 50 poäng.
*Tretal i ettor = 1000.
*Tretal i tvåor - sexor = 200 - 600 poäng.
*Om man med alla sex tärningarna slår tretal + tretal, tre par eller stege 1-6 får man 1500 poäng.

Man måste spara på någonting efter varje slag. Exempel: slag med alla tärningar, 1, 3, 3, 3, 4, 6. Här kan man spara antingen ettan, tretalet eller både ettan och tretalet och man får sen avgöra om man vill fortsätta slå med övriga tärningar eller stanna och skriva poängen till protokollet. Om man sparar både ettan och tretalet och slår om med två tärningar och får 1, 5 så har man 100+300+100+50=550 poäng och får slå med alla sex tärningarna igen. Får man däremot varken etta eller femma nollställs poängen för den omgången. Stannar man så är det näste spelares tur.

== Spelets mål ==
Uppnå 5000 poäng.

== Variant ==
Man får ej stanna förrän man fått ihop 1000 poäng under den omgången.
[[Kategori:tärningsspel|{{SUBPAGENAME}}]]
Variant2: Fyrtal ger dubbla tretalspoängen, t.ex. fyrtal i 3:or ger 2x300=600 p, osv.</text>
      <sha1>38uhdbcd13076sbb2knqarxu7pm4b8h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Etthundra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1987</id>
    <revision>
      <id>20937</id>
      <parentid>20388</parentid>
      <timestamp>2008-08-06T23:03:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>20937</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="595" sha1="ftjhxgeqisprl9w3gvnufrbycuj6j9z" xml:space="preserve">'''Etthundra''' är kanske det mest okomplicerade tärningspelet av dom alla.

== Detta behövs ==
En tärning, papper och penna

== Spelet ==
Etthundra går ut på att samla poäng genom att slå med tärningen. Tvåa till sexa ger två till sex poäng. Etta - förlust av omgångens poäng och turen går vidare till nästa spelare. Det gäller alltså att slå så många gånger man vågar och samla poäng men man måste stanna innan man får en etta för att få protokollföra poängen.

== Vinnare ==
Vinner gör den som först når 100 poäng.
[[kategori:tärningsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ftjhxgeqisprl9w3gvnufrbycuj6j9z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hej Knekt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1988</id>
    <revision>
      <id>40874</id>
      <parentid>40869</parentid>
      <timestamp>2014-02-27T14:48:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 40869 av [[Special:Contributions/83.251.253.15|83.251.253.15]] ([[User talk:83.251.253.15|diskussion]]) ogjord; feltryck?</comment>
      <origin>40874</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1688" sha1="fgepq7yx2wu4mvv674rwekor9wdk419" xml:space="preserve">'''Hej Knekt''' är ett kortspel om pengar för 3 till 6 personer.

== Detta behöver man ==
En kortlek utan jokrar. 
Pengar om man vill.

== Spelets idé ==
Man skall bygga uppåt på respektive tvåa till Ess och på det viset bli av med handens kort.

== Innan korten delas ut ==
satsar man. Man lägger t.ex. en varsin krona i fem högar. En för varje färg och en till potten. Pengarna för färgerna får man när man lägger ut knekt i färgen. Potten delas ut om någon lyckas avsluta med hjärter knekt. Nya insatser görs mellan varje giv i samtliga fem högar

== Given ==
Alla korten delas ut. Spelare som fått &amp;clubs;2 börjar med att lägga ut den sen går turen vidare.

== Spelet ==
Spelare nummer två har nu att välja på att lägga klöver tre eller någon tvåa, kan han inte säger han pass och turen går vidare. Endast ett kort får läggas ut när spelare är i tur utom när man vänder bort färg med ess vilket genererar ett extralägg (frivilligt) eller då spelare är i tur och kan lägga ut samtliga handens kort och avsluta given så får spelaren göra det. Lyckas man lägga knekt så får man in insatserna för den färgen. om given avslutas och man i någon färg ej kommit till knekt än så låter man insatserna ligga kvar på färgen + att man satsar igen.

== Taktik ==
Har man flera kort att välja på så kan man styra spelet lite grann genom att hålla inne kort i färg där man inte har något högt kort själv. I färger där man sitter med höga kort däremot är det ju bra om det byggs tidigt på. Kom ihåg bara att kan man lägga något kort så måste man göra det. Man får inte &quot;tjuvpassa&quot;.

Lycka till!

[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>fgepq7yx2wu4mvv674rwekor9wdk419</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tjeckiska/Nybörjare lektion 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1991</id>
    <revision>
      <id>25341</id>
      <parentid>19233</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:14:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Språkkurser/Tjeckiska|Språkkurser/Tjeckiska]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25341</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2711" sha1="i6p0oqvwy5vschyn13c0ch8vj8rk51m" xml:space="preserve">== Výslovnost ==

Uttal

&lt;table&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;A&lt;/td&gt;&lt;td&gt;kort a, som i '''a'''tt&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Á&lt;/td&gt;&lt;td&gt;långt a&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;B&lt;/td&gt;&lt;td&gt;som i '''b'''ra&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;C&lt;/td&gt;&lt;td&gt;[ts] som i e'''ts'''a&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Č&lt;/td&gt;&lt;td&gt;som i la'''ttjo'''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;D&lt;/td&gt;&lt;td&gt;d som i '''d'''in&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ď&lt;/td&gt;&lt;td&gt;[dj], ungefär som i tre'''dj'''e&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;E&lt;/td&gt;&lt;td&gt;kort e-ljud, som i s'''e'''tt&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;É&lt;/td&gt;&lt;td&gt;långt e/ä-ljud, som i t'''ä'''t&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ě&lt;/td&gt;&lt;td&gt;[je] som i '''gä'''st&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;F&lt;/td&gt;&lt;td&gt;f som i '''f'''isk&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;G&lt;/td&gt;&lt;td&gt;g som i '''g'''od&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;H&lt;/td&gt;&lt;td&gt;h som i '''h'''att&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ch&lt;/td&gt;&lt;td&gt;som tyskans ch, återfinns i vissa svenska dialekter i '''ch'''ock&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;I&lt;/td&gt;&lt;td&gt;kort i-ljud, som i v'''i'''tt&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Í&lt;/td&gt;&lt;td&gt;långt i-ljud, som i f'''i'''n&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;J&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;K&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;L&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;M&lt;/td&gt;&lt;td&gt;m som i '''m'''att&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;N&lt;/td&gt;&lt;td&gt;n som i '''n'''att&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ň&lt;/td&gt;&lt;td&gt;[nj], som i spanskans el ni'''ñ'''o&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;O&lt;/td&gt;&lt;td&gt;kort å-ljud, som i sk'''o'''tt&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ó&lt;/td&gt;&lt;td&gt;långt å-ljud, som i m'''å'''l&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;P&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Q&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;R&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ř&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;S&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Š&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Ske-ljud, som i '''sk'''ed&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;T&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ť&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;U&lt;/td&gt;&lt;td&gt;kort o, som i '''o'''st&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ú, ů&lt;/td&gt;&lt;td&gt;långt o, som i s'''o'''l&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;V&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;W&lt;/td&gt;&lt;td&gt;finns bara i vissa utländska ord, uttalas som på svenska&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;X&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Y&lt;/td&gt;&lt;td&gt;kort i-ljud, som i v'''i'''tt&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ý&lt;/td&gt;&lt;td&gt;långt i-ljud, som i f'''i'''n&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Z&lt;/td&gt;&lt;td&gt;tonande s-ljud, som i engelskans '''z'''ero&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ž&lt;/td&gt;&lt;td&gt;tonande ske-ljud, som i franskans '''j'''e&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

== Betoning ==

Betoningen ligger alltid på första stavelsen.

== Övningar ==

Träna på att läsa följande fraser. Det är givetvis bra om du har någon tjeckisktalande som kan hjälpa dig med uttalet. Den &quot;fonetiska&quot; texten inom hakparenteser är avsedd att ge en fingervisning om hur uttalet kan beskrivas med svenska skrivregler.

1. Vítejte - [vii-tej-te] ''välkommen''&lt;br&gt;
2. Dobrý den! - [dåbb-rii denn] ''god dag''&lt;br&gt;
3. Děkuju - [dje-koj-o] ''tack''&lt;br&gt;
4. Lekce - [leck-tse] ''lektion''&lt;br&gt;
5. Ahoj - [a-hoj] (obs, kort a) ''hej (informellt, personer man inte känner tilltalas med god dag)''

[[Kategori:Språkkurser/Tjeckiska]]</text>
      <sha1>i6p0oqvwy5vschyn13c0ch8vj8rk51m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Tabeller/Omvandlingsfaktorer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1995</id>
    <revision>
      <id>46736</id>
      <parentid>23369</parentid>
      <timestamp>2016-09-26T22:02:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.249.85.216</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Diverse */</comment>
      <origin>46736</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8256" sha1="6qtipiilw6e2m58gd794z2ybl8nya8m" xml:space="preserve">'''Omvandlingsfaktorer'''


== Diverse ==

&lt;table border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;&gt;
&lt;th&gt;Omvandling&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;Formel&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;Värde1&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;Värde2&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Hastighet&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1 knop = 1,852 km/h&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;knop = distansminut per timme&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;km/h = kilometer per timme = (1/3,6) m/s&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Längd&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1 inch = 2,54 cm&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;inch = engelskt längdmått&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1 centimeter = 0,01 meter&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1 distansminut [M] = 1852 meter&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Vikt&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1 oz = 28,34 g&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;ounce = engelskt viktmått&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1 gram = 0,001 kilogram¹&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Avstånd&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1 sjömil = 1852 m&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;sjömil, nautisk mil, distansminut [M, nm, ']&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;m = Meter&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;


&lt;/table&gt;

== Tryck ==

&lt;table border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;&gt;
&lt;th&gt;'''Pa (N/m²)'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''N/mm²'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''bar'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''kp/cm² (atmosfärer)'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''mmHg'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''mmVP'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''atm'''&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;10&lt;sup&gt;&amp;#8722;6&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;10&lt;sup&gt;&amp;#8722;5&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1.02·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;5&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;750·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;5&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.102&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.987·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;5&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;10&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;10.2&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;7500&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1.02·10&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;9.87&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;10&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1.02&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;750&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1.02·10&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.987&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;98.1·10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;9.81·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.981&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;736&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1·10&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.968&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;


&lt;/table&gt;

== Energi ==

&lt;table border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;&gt;
&lt;th&gt;'''Joule (Nm, Ws)'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''kWh'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''kpm'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''kcal'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''BTU (termo)'''&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.277778·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;6&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.101972&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.238889·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;9.48451·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;4&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;3.60000·10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.367098·10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;860.000&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;3.41443·10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;9.80665&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2.72407·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;6&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2.34270·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;9.30113·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;4.18605·10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1.16279·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;426.858&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;3.968322&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;1.05435·10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2.92875&lt;sup&gt;&amp;#8722;4&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;107.514&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.251996&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;


&lt;/table&gt;

== Effekt ==

&lt;table border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;&gt;
&lt;th&gt;'''Watt (Nm/s, J/s)'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''kpm/s'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''kcal/h'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''hk (metrisk)'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''Btu/h'''&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.101972&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.860000&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1.35962·10&lt;sup&gt;-3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;3.4121&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;9.80665&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;8.43&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1.33333·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;2&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;1.16279&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.119&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1.58096·10&lt;sup&gt;&amp;#8722;3&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;3.9683&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;735.499&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;75.0000&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;632.529&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;0.29307&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.252&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;


&lt;/table&gt;

== Temperatur ==

&lt;table border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;&gt;
&lt;th&gt;'''Kelvin [K]'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''Celsius [°C]'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''Fahrenheit [°F]'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''Rankine [°R]'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''Réaumur'''&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;x&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x - 273,15&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x*9/5 - 459,67&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x*9/5&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;5/4*(x - 273,15)&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;x + 273,15&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x*9/5 + 32&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x*9/5 + 491,67&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x*5/4&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;5/9*(x - 32) + 273,15&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;5/9*(x - 32)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x + 459,67&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;25/36*(x - 32)&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;x*5/9&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x*5/9 - 273,15&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x - 459,67&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;25/36*(x - 491,67)&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;x*4/5 + 273,15&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x*4/5&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x*36/25 + 32&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x*36/25 + 491,67&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;x&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

== Äldre svenska mått ==

===Längdmått===
'''Före 1699 fanns olika längdmått för en mil på olika platser i landet'''
*1 Finsk mil = 6000 meter
*1 Smålandsmil = 7500 meter
*1 Västgötamil = 13000 meter
*1 Dalamil = 15000 meter

'''1699-1855'''
*1 mil (lantmil) = 4 fjärdingsvägar = 3&amp;nbsp;000 steg = 6&amp;nbsp;000 famnar = 18&amp;nbsp;000 alnar = 36&amp;nbsp;000 fot = 10&amp;nbsp;688,5 meter
*1 aln = 2 fot = 4 kvarter = 6 tvärhänder = 24 verktum = 30 fingerbredder = 59,380&amp;nbsp;8 cm
:'''Not:'''
:*Här räknas ''tvärhand'' inklusive tummen, vilket ger 1 tvärhand = 5 fingerbredder = 9,89&amp;nbsp;68 cm. Därav kan beräknas 1 fingerbredd =  1,979&amp;nbsp;38 cm (&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;/&lt;sub&gt;15&lt;/sub&gt; fot)
:*enligt en annan definition är 1 ''handsbredd'' (exklusive tummen) = 1 kvarter = 4 fingerbredder = 7,422&amp;nbsp;6 cm, Därav kan beräknas 1 fingerbredd = 1,855&amp;nbsp;65 cm (&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;/&lt;sub&gt;16&lt;/sub&gt; fot)
*1 verktum = 12 verklinjer = 2,474&amp;nbsp;2 cm
*1 verklinje = 2,061&amp;nbsp;833 mm
*1 fingerbredd (&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;/&lt;sub&gt;16&lt;/sub&gt; fot) = 4 byggkorn = 1,855 &amp;nbsp;65 cm
*1 byggkorn = &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;/&lt;sub&gt;64&lt;/sub&gt; fot = 0,463&amp;nbsp;912 mm
*1 spann = &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;/&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; aln = 14,845&amp;nbsp;2 cm
:'''Not:'''
:*Ursprungligen ett litet spann i princip avståndet mellan utsträckt tumme och pekfinger
:*Ett stort spann avståndet mellan utsträckt tumme och långfinger.


'''1855-1880'''
*1 rev = 10 stänger = 100 fot = 1000 decimaltum (nytum) = 29,690&amp;nbsp;4 meter
*1 famn = 3 alnar =1,781&amp;nbsp;424 m
*1 decimaltum (nytum) = 10 decimallinjer = 2,969&amp;nbsp;04 cm
*1 decimallinje = 10 gran = 2,969&amp;nbsp;94 mm
*1 gran = 10 skrupler = 0,296&amp;nbsp;904 mm
1 skruel = 0,029&amp;nbsp;690&amp;nbsp;4 mm

'''Från 1889'''
*1 mil = 10 km = 10 000 meter

'''Till sjöss'''
*1 kabellängd = 100 famnar = 178 meter (senare blev kabellängden 1/10 sjömil eller 185,2 meter)

===Rymdmått===
'''Torra varor'''
*1 tunna = 2 spann = 6 skäppor = 8 fjärdingar = 32 kappar = 56 kannor = 146,6 liter struket mått = 164,9 liter med råge
*1 halvtunna = 2 halvspann = 4 fjärdingar = 16 kappar = 28 kannor = 73,28 liter
*1 skäppa = 1/6 tunna i Småland = 1/5 tunna i Västergötland = 1/4 tunna i Bohuslän

'''Våta varor'''
*1 tunna = 4 fjärdingar = 4,8 kubikfot = 48 kannor = 125,6 liter
*1 fat (eller åm) = 4 ankare = 60 kannor = 157,0 liter
*1 kanna = 2 stop = 4 halvstop = 8 kvarter = 32 ort (eller jungfrur) = 2,617 liter
*1 kvarting = 1/4 stop = 32,7 cl (ungefär dagens 33 cl flaska eller burk)

'''Träkol'''
*1 läst = 1980 liter

===Viktmått===
'''Allmänt'''
*1 skeppspund = 4 centner = 20 lispund = 400 skålpund = 170 kg
*1 skålpund = 32 lod = 100 ort = 128 qvintin = 8848 ass = 425 g
*1 lod = 4 qvintin = 13,3 g (för mynt 13,16 g)

'''Metaller'''
*1 skeppspund (stapelstadsvikt) = 20 markpund = 400 mark = 136 kg
*1 skeppspund (uppstadsvikt) = 1 skeppspund + 5% = 142,8 kg
*1 skeppspund (bergsvikt) = 1 skeppspund + 10% = 149,6 kg
*1 skeppspund (tackjärnsvikt) = 1 skeppspund + 30% = 194,5 kg
*1 uns = 2 lod = 548 ass = 26,3 g silver eller 27,9 g guld
*1 lödig mark = 8 uns = 16 lod = 64 qvintin = 210,6 g

'''Sjöfart'''
*1 nyläst = 100 centner = 4251 kg

===Ytmått===
'''Allmänt'''
*1 kannland = 10 kvadratstänger = 250 kvadratalnar = 1000 kvadratfot = 88,15 m²
*1 kvadratfamn = 9 kvadratalnar = 36 kvadratfot = 3,173 m²
*1 kvadratfot = 144 kvadrattum = 20736 kvadratlinjer = 881,5 cm²

'''Utsädesmått'''
*1 pundland = 4 tunnland = 8 spannland = 16 kistland = 19786,7 m²
*1 tunnland = 2 spannland = 8 fjärdingsland = 32 kappland = 56 kannland = 4936,6 m² (½ hektar)
*1 tunnland = 4 lopsland (Dalarna) = 16 mälingar (Jämtland) = 1 ruta
*1 tunnland = 6 skäppland (sydsverige)
*1 snesland = 10 bandland (Dalarna)

'''Penningmått (för fastställande av skatten på medeltiden)'''
*1 dalersland = 4 åttungsland = 32 tunnland
*1 tolftungsland = 2 jättungsland =  12 tunnland
*1 markland = 8 öresland (tunnland) = 24 örtugland = 192 penningland = 3,9493 hektar = 39493 m² (1 helt hemman)

===Värdemått===
*1 tunna guld = 100000 silverdaler (på 1600-talet)
*1 tunna guld = 6250 riksdaler specie (1830-talet)
*1 tunna guld = 25000 kr (1873 efter myntreformen)

Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].
[[Kategori:Formelsamling tabeller]]</text>
      <sha1>6qtipiilw6e2m58gd794z2ybl8nya8m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Perudo</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1996</id>
    <revision>
      <id>46909</id>
      <parentid>35935</parentid>
      <timestamp>2017-02-12T23:36:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bensin</username>
        <id>64</id>
      </contributor>
      <comment>/* Exempel på giltiga bud */ förtydligar</comment>
      <origin>46909</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6615" sha1="pas9gjrdsnruebasdizi64wva5vqnmu" xml:space="preserve">'''''Perudo''''' är ett tärningsspel med rötter i Sydamerika. 2 eller fler spelare.

== Detta behövs ==
* Fem sexsidiga tärningar ([[w:T6|T6]]) per spelare
* En tärningsbägare el liknande per spelare

== Att börja spela ==
För att avgöra vem som ska börja kastar alla spelare kastar en tärning var. Den spelare som slår högst börjar.

Alla spelare skakar alla sina tärningar i sin bägare och vänder koppen nedåt och kikar på sina tärningar. Man gör klokt i att inte visa sina tärningar för någon annan.

Den spelare som börjar ska uppskatta hur många av alla spelares tärningar ''tillsammans'' som visar ett visst antal prickar. 

=== Exempel på bud ===
Spelaren uppskattar att alla spelare totalt tillsammans har ''fem'' tärningar som visar ''tre'' prickar. Spelaren säger då &quot;''fem treor''&quot;.

== Spelets gång ==
Den spelare som följer i tur ska överträffa denna gissning (eller säga ''Perudo'', se nedan). Man kan överträffa gissningen på tre sätt:
*Gissa fler ''antal'' tärningar.
*Gissa ett högre ''värde'' på tärningarna, utan att minska ''antalet'' tärningar.
*Gissa ''både'' fler ''antal'' tärningar ''och'' högre ''värden'' på dessa.

=== Exempel på giltiga bud ===
För att gissa fler ''antal'' tärningar kan en spelare i vårt exempel säga &quot;''sex'' treor&quot; (eller &quot;''sju'' treor&quot; eller &quot;''åtta'' treor&quot; och så vidare).

För att gissa ett annat ''värde'' kan en spelare i vårt exempel säga &quot;fem ''fyror''&quot; (eller &quot;fem ''femmor''&quot; eller &quot;fem ''sexor''&quot;). Däremot kan spelaren ''inte'' gissa samma antal tärningar och ett ''lägre'' värde som &quot;fem ''tvåor''&quot;.

För att gissa ''både'' fler ''antal'' tärningar ''och'' högre ''värden'' kan spelaren i vårt fall bland annat säga &quot;''sex fyror''&quot; (eller &quot;''sex femmor''&quot; eller &quot;''sju fyror''&quot; och så vidare)

=== Ettor är jokrar ===
Ettor är jokrar och har det värde som den gissande spelaren önskar. Om spelaren väljer att gissa på ''femmor'' så får denne alltså räkna alla spelares ettor som femmor. Om nästa spelar istället väljer att spela på treor så får denna räkna alla ettor som treor.

Den spelare som så önskar kan välja att ''spela'' på ettor. Bud på ettor behöver endast nå häften av ''antalet'' tärningar i föregående bud. Ett bud på &quot;''fyra'' treor&quot; kan alltså följas av ett bud på (minst) &quot;''två'' ettor&quot;. Om det föregående budet var ett udda ''värde'' avrundas budet på ettor uppåt. Ett bud på &quot;''sju'' femmor&quot; kan följas av ett bud på (minst) &quot;''fyra'' ettor&quot;.

Den spelare som vill lägga ett bud på ett högre ''värde'' än ettor (t ex ''tvåor''), måste dubbla ''antalet'' ettor och ''addera ett''. Ett bud på &quot;''fyra'' ettor&quot; kan följas av ett bud på (minst) ''nio'' tvåor, treor, fyror, femmor eller sexor.

Man får bara öppna en omgång med bud på ettor i en Calzoneomgång (se nedan).

=== Perudo (eller Doodoo) ===
Den spelare som tror att föregående spelares bud är för hög säger ''Perudo'' (eller ''Doodoo'') och alla spelare visar sina tärningar. Den av de två spelarna som hade fel förlorar en tärning och lägger denna framför sig på bordet. Spelomgången är slut och nästa omgång börjar med att alla spelare skakar sina tärningar i kopparna och den spelare som förlorade en tärning börjar gissa.

=== Jonti ===
Om någon spelare (utom den spelare vars tur det är att gissa) tror att den senaste gissningen är '''exakt''' kan spelaren säga ''Jonti'' och alla visar sina tärningar. Om spelaren som sade ''Jonti'' hade rätt belönas denne med en av sina tidigare förlorade tärningar, och får börja gissa i nästa omgång. Ingen spelare kan dock någonsin ha fler än fem tärningar, och därför kan inte en spelare som har fem tärningar säga ''Jonti''. Om spelaren hade fel i sin Jonti-gissning förlorar denne en tärning

Eftersom ''Jonti'' inte får sägas av den spelare som står på tur att gissa, förekommer det aldrig när det bara är 2 spelare kvar.

=== Calzone ===
Den spelare som just förlorat en tärning och nu endast har en tärning kvar får säga ''Calzone'' innan det första budet i en omgång. En Calzoneomgång skiljer sig lite från en ordinär omgång.

* Ettor är inte jokrar.
* Bud på ettor behandlas som vilket annat bud som helst, och öppningsbudet får vara ettor.
* Spelare som har ''mer'' än en tärning måste följa ''värdet'', och kan därför endast lägga bud genom att öka ''antalet'' (se Tabba).
* Alla spelare som endast har ''en'' tärning kan ändra både ''värdet'' och ''antalet'' enligt vanliga regler.

Det är spelaren själv som väljer om omgången ska vara en Calzoneomgång, men det gynnar vanligtvis denne spelare.

== Spelslut ==
Den spelare som behåller sina tärningar längst har vunnit.

== Övriga termer ==
* Dropsi - Att medvetet låta en tärning hamna på golvet i syfte att försätta den ur spel. Alla tärningar som hamnar på golvet någon gång under spelets gång försätts ur spel.
* Tossa - Om en spelare misstänker att en annan spelare inte skakat sin bägare med tärningar innan denne vände den upp och ner kan spelaren säga ''Tossa''. Om detta påstående är korrekt tilldelas den felande spelaren en varning. Om påståendet är falskt tilldelas en varning till spelaren som sade ''Tossa''.
* Varning - Den spelare som ådragit sig tre varningar förlorar en tärning.

=== Särskilda namn på vissa bud ===
Vissa bud har särskillda namn som den inbitne spelaren kan använda.

* Dogspangle - Öppningsbudet &quot;två sexor&quot;. Efter spelaren [[w:Richard Dogspangle|Richard Dogspangle]].
* Avancerad Dogspangle - Öppningsbudet &quot;tre sexor&quot;
* Jaydee - Öppningsbudet &quot;en tvåa&quot;. Används ofta för att uttrycka ånger efter att ha utmanat en annan spelare på ett hänsynslöst sätt, eller för att visa att man blev överväldigad eller förlorade mycket i föregående omgång. Efter spelaren [[w:Jaydee Jaipiveedy|Jaydee Jaipiveedy]]
* Aced - Budet &quot;tre ettor&quot;. Myntat av [[w:Richard Dogspangle|Richard Dogspangle]] och först använt av [[w:Jaydee Jaipiveedy|Jaydee Jaipiveedy]] i världsmästerskapen i Rom 1907.
* Blues - Konverterar ett vanligt bud till ett bud på ettor i en enda stavelse.
* Teknorav - En konvertering från ett bud på ettor till ett bud med högre ''värde''. Efter spelaren [[w:Beanise Teknorav|Beanise Teknorav]].

== Besläktade spel ==

Perudo är en version av, eller besläktad med, följande:
*Perudo Santaba
*Liars' Dice
*Liars Dice
*Liari
*Dudo
*Cachos
*Bluff
*Call my Bluff
*Luckigames
*Wayne's World NOT Dice Game

[[Kategori:tärningsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>pas9gjrdsnruebasdizi64wva5vqnmu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Poker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>1998</id>
    <revision>
      <id>49909</id>
      <parentid>47141</parentid>
      <timestamp>2020-12-10T13:11:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>fix [[Special:LintErrors/obsolete-tag|obsolete &lt;font&gt; tags]]</comment>
      <origin>49909</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5170" sha1="eduvjpdastee4knp1g42udlec12y9fs" xml:space="preserve">[[image:Dead man's hand.jpg|thumb|''&quot;Dead man's hand&quot;'' - Den hand wild Bill Hickock hade när han sköts till döds. Det dolda kortet är en dam.]]

Poker är ett samlingsnamn på en typ av kortspel där det handlar om att man spelar om en gemensam pott som samlas ihop under spelets gång. Det är inte så mycket man gör med korten (i en del spel förekommer byten) utan det är satsandet som är vad poker handlar om. 

Sättet att satsa pengar värderingen av korten är liknande i dom flesta pokervarianterna. Vad som skiljer är oftast hur man fördelar korten. 

Det finns även kortspel som har pokernamn (klädpoker, poängpoker) men som bara har värderingen av korten gemensamt med riktiga pokerspel. 

== Grundläggande regler ==
En hand består av 5 kort. I en del pokervarianter får man välja bland fler kort men det är bara fem kort som används när man jämför händerna. I nedstående tabell visas vad kombinationerna är värda. 

Man satsar mellan varje byte eller varje gång nya kort delas beroende på vilken variant som spelas. För att vara med på nästa byte/kort så måste man ha satsat lika högt som den spelare som har högsta insatsen i potten, s.k syn. Spelföraren börjar satsa. Nästa spelare lägger sig, synar eller höjer. Varje satsrunda slutar när alla kvarvarande spelare synat sista höjningen eller lagt sig. Om ingen synar, dvs alla lägger sig så är given slut och den som satsade sist vinner potten. 

Då sista satsrundan är avslutad jämför alla kvarvarande spelare sina kort och bästa handen vinner potten. 

Om någon gör en höjning och resterande spelare lägger sig så får denne inkassera potten utan att visa korten. Detta öppnar för möjligheten att bluffa d.v.s satsa som om man har väldigt bra kort och hoppas att kvarvarande spelare lägger sig. 

Att få dom andra att lägga sig och ta hem potten utan att behöva visa korten och vinna på vad som helst är spelets finess. Detta kallas att bluffa. 

==== Handens värde ====
Handen värderas enligt följande (fallande, bästa handen överst) :
#Royal Flush
#Straight Flush
#Four of Kind
#Flush
#Straight
#Triss
#Två par, vid lika gäller högsta övriga kort.
#Ett par, vid lika gäller högsta övriga kort. 
#Högsta kort (om ingen spelare har någon av ovanstående kombinationer så jämförs först högsta korten, sen näst högsta  osv tills någon är bäst)
Om två eller flera spelare har lika kombinationer så gäller högsta kort, först i kombinationen ingående kort sedan övriga kort. Kåk, 44477 är högre än EE333. Om två spelare har samma kort t.ex
*spelare ett: 
{{Kortlek|S4|S7|S10|SK|SE}}
*spelare två:
{{Kortlek|H4|H7|H10|HK|HE}}
Vanligen likvärdigt men ibland används färgernas rangordning. Från högsta till lägsta: &amp;spades;,  &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt; , &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt; och &amp;clubs;. Denna uppräkningen är färgernas rangordning i de flesta kortspel av amerikansk stil.


=== Höja, syna eller lägga sig ===
Spelare som sitter närmast efter den som öppnade eller mörkade pratar. Nu gäller det att bedöma värdet på sina egna kort gentemot motspelarnas möjliga kombinationer. Tror man att man har eller har en god möjlighet att få högsta kombinationen så gäller det att få så stor pott som möjligt. Har man däremot dåliga kort så är det bäst att lägga sig. 

Lägsta budet man kan börja med är knack i bordet (check). I dom varianter där man satsar mörkt innan given kan man inte knacka i första satsrundan. Knackar alla spelare så räknas det som om alla har synat och man visar korten men höjer någon budet så fortsätter satsningarna. Först när alla kvarvarande spelare (utom den som höjde sist) synat är budgivningen slut. Synar gör man genom att satsa lika mycket som högsta budet under varvet. För att höja måste spelare först syna och samtidigt öka insatsen. Det finns ofta en begränsning att spelare inte får satsa mer än potten (pot-limit) d.v.s man får inte göra en höjning med 10000 kr om potten ligger på 200 kr.

=== Satsa på pott ===
Om spelare inte klarar av ekonomiskt att syna potten så får han lägga det han har till potten och räknas då som att han synar vid varje satsrunda. Han är då bara med och spelar om den delen av potten som han satsat i.   

Överskjutande belopp från övriga spelare läggs i en egen pott och sen vid avslut så får denne spelare som satsat på pott (om han vinner) endast den del av potten han har varit med och satsat i. Resterande belopp tillfaller den som hade näst bäst kort. Vinner nån av dom som satsat hela vägen får denne alla pengarna. 

Vid turneringsspel startar alla med med lika mycket pengar och när dom är slut har man åkt ur. 

Annars så väljer man sjäv hur mycket man startar med. Tar dom pengarna slut kan man gå med igen med en ny summa i sin spelkassa att spela bort då nästa giv startar.
 
Några pokervarianter:

*[[/Knektöppning/]]
*[[/Stötpoker/]]
*[[/Texas holde'm/]]
*[[/Omaha/]]

[[Kategori:Kortspel]]
[[cs:Pravidla karetních her/Poker]]
[[de:Kartenspiele: Poker]]
[[en:Poker]]
[[th:โป๊กเกอร์]]</text>
      <sha1>eduvjpdastee4knp1g42udlec12y9fs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Craps</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2002</id>
    <revision>
      <id>22349</id>
      <parentid>20936</parentid>
      <timestamp>2008-12-27T22:40:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bensin</username>
        <id>64</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Spelets gång */ Uppdaterar</comment>
      <origin>22349</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1521" sha1="dpin4bxbb19qe16k5iwxj2pndbk1dru" xml:space="preserve">'''''Craps''''' är ett tärningsspel som är vanligt i vissa kulturer i USA.

=== Detta behövs ===
*Två tärningar ([[w:T6|T6]])
*Vanligtvs någon slags insats

=== Att börja spela ===
Spelarna slår varsin tärning. Den spelare som slår högst börjar.

=== Spelets gång ===
Båda spelarna placerar varsin insats framför sig. Den spelare som börjar kastar båda tärningarna och en av tre situationer uppstår.

*Om spelaren slår ''sju'' eller ''elva'' ger detta ''vinst direkt''. Spelaren vinner insatserna, turen går över till den andra spelaren och en ny omgång kan påbörjas.

*Om spelaren slår ''två'', ''tre'' eller ''tolv'' har denne slagit ''craps'' och detta medför ''förlust direkt''. Spelaren förlorar insatserna till motspelaren, turen går över till motspelaren och en ny omgång kan påbörjas.

*Om spelaren slår något annat (''fyra'', ''fem'', ''sex'', ''åtta'', ''nio'' eller ''tio'') har spelaren slagit ett ''inledande slag'' och ska nu ''fortsätta'' kasta tärningarna tills någon av följande två situationer uppstår
**Spelaren slår ''sju''. Detta medför förlust för spelaren, insatserna förloras till motspelaren, turen går över till motspelaren och en ny omgång kan påbörjas.
**Spelaren slår ''samma'' som i sitt ''inledande slag''. Detta medför att spelaren har vunnit, turen går över till motspelaren och en ny omgång kan påbörjas.

=== Övriga termer ===
*Snake eyes - två ''ettor'' i ett inledande slag


[[kategori:tärningsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>dpin4bxbb19qe16k5iwxj2pndbk1dru</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Sällskapsspel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2003</id>
    <revision>
      <id>20418</id>
      <parentid>20412</parentid>
      <timestamp>2008-05-30T00:05:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>20418</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="80" sha1="d9fkvsd72f07xn96k6ssq8y5oz4z9qq" xml:space="preserve">Huvudartikel [[Stora Spelboken/Sällskapsspel|Sällskapsspel]]
[[Kategori:spel]]</text>
      <sha1>d9fkvsd72f07xn96k6ssq8y5oz4z9qq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Spel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2004</id>
    <revision>
      <id>25530</id>
      <parentid>16569</parentid>
      <timestamp>2009-10-13T13:11:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Tematiskt index|Tematiskt index]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25530</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="76" sha1="ew4wklya36v8123z71j7jdb4sf4tpf0" xml:space="preserve">Här samlas dom olika typer av spel som finns.

[[Kategori:Tematiskt index]]</text>
      <sha1>ew4wklya36v8123z71j7jdb4sf4tpf0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Klockan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2005</id>
    <revision>
      <id>35601</id>
      <parentid>5251</parentid>
      <timestamp>2012-07-17T18:52:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>94.234.170.112</ip>
      </contributor>
      <comment>stavning, och en ytterligare variant på samma patiens</comment>
      <origin>35601</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1441" sha1="gu9daehuib871ve9vyh1qj4gtlz09mo" xml:space="preserve">'''Klockan''' är en enkel patiens som fått sitt namn p.g.a. att kortens placering motsvarar timmarnas placering på en klocka.

== Variant 1 ==

En kortlek läggs ut i en ring som en klocka. Alla kort läggs med ryggsidan uppåt.

Första kortet på ettan, andra kortet på tvåan och så vidare. Då alla tolv siffror har ett kort lägger man ett kort i mitten av kortringen. Fortsätt att lägga ut korten tills det finns fyra kort i alla högar.

Lyft ett kort ur mittenhögen. Placera kortet med ryggsidan nedåt på högen vid det klockslag som kortet motsvarar. Ta det understa kortet ur den högen och placera ut det på det klockslag som motsvarar det kortets höjd o.s.v. Får man en kung läggs det på högen i mitten och ett nytt kort tages därifrån.

Patiensen går ut om klockan är fullständig (sista skall alltså vara en kung).

== Variant 2 ==

Korten läggs ut i en ring som en klocka, med ett kort i mitten, från kortleken. Alla kort läggs med ryggsidan nedåt. Om ett kort hamnar på sitt eget klockslag (ess på 1, knekt på 11, dam på 12, kung i mitten) så plockar man upp korten som redan ligger på det klockslaget och lägger dem underst i kortleken. Efter att ha gått varvet runt börjar man om från 1, men hoppar över de klockslag som har rätt kort.

Patiensen går ut om alla klockslag har rätt kort, och går inte ut om man får slut på kort att lägga ut från kortleken.

[[Kategori:Patienser]]</text>
      <sha1>gu9daehuib871ve9vyh1qj4gtlz09mo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Visual Basic.net</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2031</id>
    <revision>
      <id>26462</id>
      <parentid>25887</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:09:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/V|Alfabetiskt index/V]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26462</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="883" sha1="i98lgy5fenhjqzx8wy0vhp5rutge5hx" xml:space="preserve">Lär dig programmera i Visual Basic.net.
{{stub}}

Ladda ner: [http://lab.msdn.microsoft.com/express/ Visual Basic 2005 Express Edition]&lt;br&gt;
Det är en uppstyckad version av Visual Studio 2005.&lt;br&gt;

----

== Kom igång ==

File &gt; New Project &gt; '''Windows Application'''&lt;br&gt;

Välj objektet ''Button'' i ''Toolbox''. &lt;br&gt;
Dra ut det till ''Form1''. &lt;br&gt;
Dubbelklicka på knappen ''Button1'' som du just skapat.&lt;br&gt;

Kodfönstret visas.
Skriv in följande text mellan ''Private Sub'' (under) och ''End Sub'' (över):&lt;br&gt;


''msgbox &quot;Hello World!&quot;''&lt;br&gt;


Klicka sedan på Run program-knappen.&lt;br&gt;

'''Resultat:'''&lt;br&gt;
Du har gjort så att en ruta med texten ''&quot;Hello Word!&quot;'' visas när du klickar på knappen ''Button1''.


[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:IT]]
[[kategori:Alfabetiskt index|V]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/V]]</text>
      <sha1>i98lgy5fenhjqzx8wy0vhp5rutge5hx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Skånska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2047</id>
    <revision>
      <id>55363</id>
      <parentid>55362</parentid>
      <timestamp>2024-04-09T08:07:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>31.193.207.13</ip>
      </contributor>
      <comment>/* =&quot;vars n saker&quot; istället för &quot;n saker var&quot; */</comment>
      <origin>55363</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6586" sha1="5nqxndvq5sl4yv1v5flrcvefyshdqym" xml:space="preserve">[[w:Skånska|Skånska]] är ett samlingsord som syftar dels på de olika moderna sydsvenska dialekterna i [[w:Skåne|Skåne]] och dels på de äldre dialekterna som talades i Skånelandskapen före försvenskningsprocessens införande på sent 1600-tal. De äldsta bevarade fornskånska manuskripten, såsom Cod.Holm.B74 och Cod.Holm.B76 är från mitten av 1200-talet respektive tidigt 1300-tal och finns bevarade på [[w:Kungliga Biblioteket|Kungliga Biblioteket]] i Stockholm dit de fördes som krigsbyten, tagna från danska bibliotek och skånska privatpersoners samlingar. Många av manuskripten på Kungliga Biblioteket är krigsbyten, men krigsbytesdebatten i Sveriges riksdag har hitintills aldrig berört de danska och skånska urkunderna (se Lars Munkhammars artikel i Svenska Dagbladet den 20 juli 2002: [http://www.svd.se/dynamiskt/Kultur/did_2433244.asp &quot;Byte är byte och kommer aldrig mer igen&quot;]). Ett av de skånska manuskripten i Stockholm, Mariaklagan, är skrivet med runskrift och tros vara författat av en skånsk skrivare på Herrevadskloster. Eftersom så få svenska manuskript existerar från denna tidiga period blev de skånska manuskriptens språk först klassificerat som tidig fornsvenska av Sveriges första språkvetare, [[w:Olof Rudbeck|rudbeckianerna]] ([[w:göticismen|göticismen]] grundare). Först på 1900-talet blev manuskriptens språk identifierat som fornskånska och de har sedan dess följaktligen omklassificerats och anses nu av danska språkvetare vara del av det danska kulturarvet. Enligt språkvetarna Stig Örjan Ohlsson och Göran Hallberg är kampen om skånskan långt ifrån över, även idag.

En stor del av skånskans unika ordförråd har försvunnit eller försvenskats sedan svenskifieringsprocessen inleddes efter Sveriges erövrande av Skånelandskapen från [[w:Danmark|Danmark]], men prosodin skiljer sig fortfarande från både danskan och svenskan. Skånskan har  genomgått senare ljudförändringar som inte är relaterade till varken svensk och dansk språkutveckling, såsom de skånska diftongerna, vilka tros ha uppkommit under Skånes svenska period. Andra nutida sydsvenska dialekter, såsom blekingska och halländska, är besläktade med dialekterna i Skåne.

== Grammatik ==
Lokal grammatik som skiljer skånskan från danskan och svenskan.


===Sammansättningar===
* Man kan sätta ihop verb och substantiv med -e- för att binda ihop.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|'''Skånska'''||'''Svenska'''
|-
|dans''e''bana  ||dansbana
|-
|skur'''e'''lase  ||skurtrasa
|-
|}


* Korta u blir som tyska u och uttalas som '''o'''
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|'''Skånska'''||'''Svenska'''
|-
|Boss || Buss
|-
|Rond || rund
|}


* När man istället sätter ihop två substantiv använder man -a- som bindning.
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|'''Skånska'''||'''Svenska'''
|-
|snaps'''a'''glas  ||snapsglas
|-
|Bosarp'''a'''sjön ||Bosarpssjön
|-
|Shell'''a'''mack  ||Shellmack


|-
|'''Undantag'''
|-
|kirk'''e'''torn||kyrktorn (ett av otaliga undantagsord)
|-
|}


''Notera att detta inte på något sätt kan klassas som regler.''

===Maskulina adjektiv===
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|'''Skånska'''||'''Svenska'''
|-
|Den lille pågen  ||Den lille pojken
|-
|Osse har vi ju vår lille vide kanin  ||Också har vi ju vår lilla vita kanin
|-
|}

===&quot;vars n saker&quot; istället för &quot;n saker var&quot;==
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|'''Skånska'''||'''Svenska'''
|-
|vars ett äpple  || ett äpple var 
|-
|vars en orm  || en orm var
|-
|vars två bilar  || två bilar var 
|-
|vars tre båtar  || tre båtar var 
|-
|vars sju år  || sju år var 
|-
|}

==Trycksvag vokal (-e-) i ändelser==
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|'''Skånska'''||'''Svenska'''
|-
|Cykel'''e'''n || Cykeln
|-
|Himmel'''e'''n || Himmeln
|-
|Bibel'''e'''n || Bibeln
|-
|Tunnel'''e'''n || Tunneln
|-
|Nyckel'''e'''n || Nyckeln
|-
|Triangel'''e'''n || Triangeln
|}

==ändelsen -a==
Till skillnad från riksdanska och i likhet med svenska och bornholmska används -a som ändelse på vissa ord. Detta bevarades i skånska när från fornnordiskan när västdanmark övergick till ändelse med -e under 1400- och 1500-talen. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|'''Skånska'''  ||'''Danska'''  ||'''Svenska'''  
|-
|Piga || Pige || Tjej 
|-
|Pissa || Tisse || Kissa 
|-
|Dö'a || Døde || Döda 
|-
|}

==hv -&gt; h/v== 
Fornnordiska hv i frågeord har i vissa skånska dialekter oftast övergått till h, till skillnad från riksdanska och rikssvenska. 

'''Exempel:'''
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|'''Skånska'''||'''Svenska'''
|-
|Ha han I gjårred i skolan ida?       || Vad har ni gjort i skolan idag?
|-
|A ja, inget sarschelt.               || Ah, inget särskilt.
|-
|A, noed han I vell gjårred?          || Ja men, något har ni väl gjort?
|-
|A ja, vi ha sjonged en liden bid.    || Ah, vi har sjungit en liten sång.
|-
|Jaså, ha då får noed?                || Jaså, vad då för något?
|-
|-Ja, de va om en liden hong.          || Ja, det var om en liten hund.
|-
|Ha sier du - en liden hong? Den har  || Vad säger du - en liten hund? Den har
|-
|ja allri hört. Hont lyddas den?       || jag aldrig hört. Hur låter den?
|-
|A ja, den bårrja så här: &quot;Sov du     || Ah, den börjar så här: &quot;Sov du
|-
|lille vide hong, än så e de vintorr&quot;. || lilla videung, än så är det vinter&quot;.
|-
|}

==-le- och -la-ändelser i sammansättningar==
Ändelsen -le till skillnad från svenska -el. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|'''Skånska'''||'''Svenska'''
|-
|äpplagröd || äppelmos
|- 
|Hässlaholm || Hässleholm
|- 
|}

== Ackusativ han == 
Skånskan har bevarat den fornnordiska användningen av han som ackusativform på kasuset han, till skillnad från svenskan som inte gör skillnad på direkta och indirekta objektsformer.
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|'''Kasus'''||  '''Maskulinum'''|| ||'''Femininum''' ||
|-
| ||  ''Skånska'' || ''Svenska'' || ''Skånska'' || ''Svenska''
|-
|''Nominativ''||  Han   || Han  ||  Hon   || Hon
|-
|''Ackusativ''||  Han   || Honom  ||  Henne || Henne
|-
|''Dativ''||  Honom || Honom  ||  Henne || Henne
|-
|}

== Externa länkar ==
*[http://susning.nu/Skånsk_grammatik Skånsk grammatik - Susning.nu]
*[http://www.scania.org/ssf/human/lang/0528helm.htm Det skånska språket]&lt;br&gt;
*[http://sv.wikiquote.org/wiki/Skånska_ortöj Skånska ortöj - sv.wikiquote.org]
*[http://home.swipnet.se/~w-12411/sp/ordlista.htm Skånsk-Svensk-Engelsk ordlista]


[[Kategori:Dialekter &amp; språk i Sverige]]
[[Kategori:SAB: Fc.04 Dialektologi och språkgeografi]]
[[kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]</text>
      <sha1>5nqxndvq5sl4yv1v5flrcvefyshdqym</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Verb</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2049</id>
    <revision>
      <id>21439</id>
      <parentid>19196</parentid>
      <timestamp>2008-09-29T22:38:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21439</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38826" sha1="nln1g6dxowxynvk43hnzmnek6ydl5lr" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Spanska}}
==Verbets stam och ändelse==

{| style=&quot;width: 360px; border-collapse: collapse; font-family: Verdana; font-size: 10pt;&quot;
|----
|style=&quot;width: 85px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | konjugation
|style=&quot;width: 15px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &amp;nbsp;
|style=&quot;width: 50px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | stam
|style=&quot;width: 80px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | ändelse
|style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &amp;nbsp;
|----
|style=&quot;border-right: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;I&lt;/b&gt; || &amp;nbsp;
|style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; | habl
|style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; | ar
|style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; | att tala
|----
|style=&quot;border-right: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;II&lt;/b&gt; || &amp;nbsp;
|style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; | com
|style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; | er
|style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; | att äta
|----
|style=&quot;border-right: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;III&lt;/b&gt; || &amp;nbsp;
|style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; | vivi
|style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; | ir
|style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; | att leva, att bo
|}

En verbform består alltid av stam plus ändelse. När en betoning faller på stammen så kallas verformen för &lt;u&gt;stambetonad&lt;/u&gt; och när ändelsen är betonad så kallas formen för &lt;u&gt;ändesebetonad&lt;/u&gt;.

==Regelbundna verb==

&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;505&quot; id=&quot;table2&quot; style=&quot;border-collapse: collapse; font-family: Verdana; font-size: 10pt&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 145px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot;&gt;Konjugationer&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 120px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;I&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 120px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;II&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;III&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;infinitiv&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ar&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-er&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ir&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;att tala&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablar&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comer&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivir&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;perfekt particip&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ado&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;talat&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablado&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comido&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivido&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;gerundium&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ando&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-iendo&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-iendo&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;talande&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablando&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comiendo&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviendo&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot;&gt;Konjugationer&lt;br/&gt;
				&lt;b&gt;&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;indikativ&lt;/font&gt;&lt;/b&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;I&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;II&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;III&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;presens&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-o&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-o&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-o&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag talar&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablo&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;como&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivo&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablas&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comes&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vives&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;habla&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;come&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vive&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablamos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comemos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivimos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;habláis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;coméis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivís&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablan&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comen&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viven&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;jakad imperativ&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;tala!&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-a&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-e&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-e&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;tú&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;habla&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;come&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;vive&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;usted&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hable&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;coma&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viva&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;nosotros&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablemos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comamos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivamos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;vosotros&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;hablad&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;comed&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;vivid&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;ustedes&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablen&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;coman&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivan&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;imperfekt&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-aba&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ía&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ía&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;j&lt;i&gt;ag talade&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaba&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comía&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivía&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablabas&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comías&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivías&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaba&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comía&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivía&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablábamos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comíamos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivíamos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablabais&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comíais&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivíais&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaban&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comían&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivían&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;preteritum&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-é&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-í&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-í&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;j&lt;i&gt;ag talade&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablé&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comí&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viví&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaste&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comiste&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviste&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;habló&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comió&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivió&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablamos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comimos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivimos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablasteis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comisteis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivisteis&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaron&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comieron&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivieron&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;futurum&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-aré&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-eré&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-iré&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;j&lt;i&gt;ag ska(ll) tala&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaré&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comeré&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviré&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablarás&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comerás&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivirás&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablará&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comerá&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivirá&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaremos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comeremos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviremos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaréis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comeréis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviréis&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablarán&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comerán&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivirán&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;konditionalis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-aría&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ería&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-iría&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;j&lt;i&gt;ag skulle tala&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaría&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comería&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviría&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablarías&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comerías&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivirías&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaría&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comería&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviría&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaríamos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comeríamos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviríamos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaríais&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comeríais&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviríais&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablarían&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comerían&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivirían&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;perfekt&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;he &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ado&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;he &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;he &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag har talat&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; colspan=&quot;3&quot; rowspan=&quot;6&quot;&gt;
		&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table3&quot; style=&quot;border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;he&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot; width=&quot;48&quot;&gt;
				&lt;p align=&quot;center&quot;&gt;&lt;font size=&quot;6&quot;&gt;+&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot;&gt;
				&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table4&quot; style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse&quot;&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;hablado (&lt;font size=&quot;2&quot; face=&quot;Verdana&quot;&gt;I&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;comido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;II&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;vivido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;III&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
				&lt;/table&gt;
				&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;has&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;ha&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hemos&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habéis&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;han&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;pluskvamperfekt&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;había &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ado&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;había &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;había &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag hade talat&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; colspan=&quot;3&quot; rowspan=&quot;6&quot;&gt;
		&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table3&quot; style=&quot;border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;había&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot; width=&quot;48&quot;&gt;
				&lt;p align=&quot;center&quot;&gt;&lt;font size=&quot;6&quot;&gt;+&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot;&gt;
				&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table4&quot; style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse&quot;&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;hablado (&lt;font size=&quot;2&quot; face=&quot;Verdana&quot;&gt;I&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;comido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;II&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;vivido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;III&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
				&lt;/table&gt;
				&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habías&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;había&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habíamos&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habíais&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habían&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;sammansatt futurum&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;habré &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ado&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;habré &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;habré &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag kommer&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; colspan=&quot;3&quot; rowspan=&quot;6&quot;&gt;
		&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table3&quot; style=&quot;border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habré&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot; width=&quot;48&quot;&gt;
				&lt;p align=&quot;center&quot;&gt;&lt;font size=&quot;6&quot;&gt;+&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot;&gt;
				&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table4&quot; style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse&quot;&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;hablado (&lt;font size=&quot;2&quot; face=&quot;Verdana&quot;&gt;I&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;comido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;II&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;vivido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;III&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
				&lt;/table&gt;
				&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habrás&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habrá&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habremos&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habréis&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habrán&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;att ha talat&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;sammansatt&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;habría &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ado&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;habría &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;habría &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;konditionalis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; colspan=&quot;3&quot; rowspan=&quot;6&quot;&gt;
		&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table3&quot; style=&quot;border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habría&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot; width=&quot;48&quot;&gt;
				&lt;p align=&quot;center&quot;&gt;&lt;font size=&quot;6&quot;&gt;+&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot;&gt;
				&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table4&quot; style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse&quot;&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;hablado (&lt;font size=&quot;2&quot; face=&quot;Verdana&quot;&gt;I&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;comido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;II&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;vivido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;III&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
				&lt;/table&gt;
				&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habrías&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habría&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habríamos&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habríais&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;habrían&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag skulle ha talat&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot;&gt;Konjugationer&lt;br/&gt;
		&lt;b&gt;&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;konjunktiv&lt;/font&gt;&lt;/b&gt;
		&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;I&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;II&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;III&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;presens&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-e&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-a&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-a&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag talar&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hable&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;coma&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viva&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hables&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comas&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivas&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hable&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;coma&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viva&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablemos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comamos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivamos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;habléis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comáis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viváis&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablen&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;coman&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivan&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;imperfekt &lt;b&gt;-ra&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ara&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-iera&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-iera&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag talade,&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablara&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comiera&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviera&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag skulle tala&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaras&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comieras&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivieras&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablara&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comiera&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviera&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;habláramos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comiéramos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviéramos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablarais&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comierais&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivierais&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaran&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comieran&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivierna&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;imperfekt &lt;b&gt;-se&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-ase&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-iese&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;-iese&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag talade,&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablase&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comiese&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviese&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag skulle tala&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablases&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comieses&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivieses&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablase&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comies&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviese&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablástemos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comiésemos&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviesemos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablaseis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comieseis&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;vivieseis&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;hablasen&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;comiesen&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;viviesen&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;perfekt&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;haya &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ado&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;haya &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;haya &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag har talat&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; colspan=&quot;3&quot; rowspan=&quot;6&quot;&gt;
		&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table3&quot; style=&quot;border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;haya&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot; width=&quot;48&quot;&gt;
				&lt;p align=&quot;center&quot;&gt;&lt;font size=&quot;6&quot;&gt;+&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot;&gt;
				&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table4&quot; style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse&quot;&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;hablado (&lt;font size=&quot;2&quot; face=&quot;Verdana&quot;&gt;I&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;comido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;II&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;vivido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;III&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
				&lt;/table&gt;
				&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hayas&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;haya&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hayamos&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hayáis&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hayan&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;pluskvamperfekt &lt;b&gt;-ra&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;hubiera &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ado&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;hubiera &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;hubiera &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag hade talat&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; colspan=&quot;3&quot; rowspan=&quot;6&quot;&gt;
		&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table3&quot; style=&quot;border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubiera&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot; width=&quot;48&quot;&gt;
				&lt;p align=&quot;center&quot;&gt;&lt;font size=&quot;6&quot;&gt;+&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot;&gt;
				&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table4&quot; style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse&quot;&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;hablado (&lt;font size=&quot;2&quot; face=&quot;Verdana&quot;&gt;I&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;comido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;II&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;vivido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;III&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
				&lt;/table&gt;
				&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubieras&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubiera&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubiéramos&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubierais&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubieran&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;pluskvamperfekt &lt;b&gt;-se&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;hubiese &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ado&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;hubiese &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;b&gt;hubiese &lt;/b&gt;+&lt;b&gt; -ido&lt;/b&gt;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&lt;i&gt;jag hade talat&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot; colspan=&quot;3&quot; rowspan=&quot;6&quot;&gt;
		&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table3&quot; style=&quot;border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubiese&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot; width=&quot;48&quot;&gt;
				&lt;p align=&quot;center&quot;&gt;&lt;font size=&quot;6&quot;&gt;+&lt;/font&gt;&lt;/td&gt;
				&lt;td rowspan=&quot;6&quot;&gt;
				&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot; id=&quot;table4&quot; style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse&quot;&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;hablado (&lt;font size=&quot;2&quot; face=&quot;Verdana&quot;&gt;I&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;comido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;II&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
					&lt;tr&gt;
						&lt;td&gt;vivido (&lt;font face=&quot;Verdana&quot; size=&quot;2&quot;&gt;III&lt;/font&gt;)&lt;/td&gt;
					&lt;/tr&gt;
				&lt;/table&gt;
				&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubieses&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubiese&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubiésemos&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubieseis&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
			&lt;tr&gt;
				&lt;td width=&quot;80&quot;&gt;hubiesen&lt;/td&gt;
			&lt;/tr&gt;
		&lt;/table&gt;
		&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-family: Arial; font-size: 12pt&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</text>
      <sha1>nln1g6dxowxynvk43hnzmnek6ydl5lr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tjeckiska/Nybörjare lektion 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2050</id>
    <revision>
      <id>25342</id>
      <parentid>19234</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:14:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Språkkurser/Tjeckiska|Språkkurser/Tjeckiska]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25342</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1639" sha1="sjw701hq8fn1qr8dtrxi4mk9srgshxi" xml:space="preserve">Vi börjar med en liten dialog:

- &quot;Dobrý den! Mluvíte česky?&quot;

- &quot;Ano, ale jenom trochu. Jsem ze Švédska.&quot;

Försök översätta den med hjälp av ordlistan nedan!

== Slovníček ==

&lt;table border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;ale&lt;/td&gt;&lt;td&gt;men&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;ano&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ja&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;česky&lt;/td&gt;&lt;td&gt;tjeckiska&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;dobrý den!&lt;/td&gt;&lt;td&gt;God dag!&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;jenom&lt;/td&gt;&lt;td&gt;bara&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;jsem&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&quot;jag är&quot;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;mluvíte&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&quot;ni talar&quot;, 2:dra person plural&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;trochu&lt;/td&gt;&lt;td&gt;lite grand&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;ze, z&lt;/td&gt;&lt;td&gt;från&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

Verbet &quot;att tala&quot; heter '''mluvit'''. Till skillnad från svenskan, så används inte personliga pronomen (dvs ord som jag, du, ni) i så stor utsträckning. Istället böjs verbet utifrån vem som tilltalas. Därför räcker det med två ord för att ställa frågan &quot;talar Ni tjeckiska?&quot;. Observera att man niar folk man inte är nära bekant med. Frågar du en kompis samma fråga säger man istället '''mluvis cesky?'''

Verbet &quot;att vara&quot; är som i de flesta andra språk starkt oregelbundet. Se tabellen nedan:

&lt;table border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;(já) jsem&lt;/td&gt;&lt;td&gt;jag är&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;(ty) jsi&lt;/td&gt;&lt;td&gt;du är&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;(on/ona) je&lt;/td&gt;&lt;td&gt;han/hon är&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;(my) jsme&lt;/td&gt;&lt;td&gt;vi är&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;(vy) jste&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ni är&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;(oni/ony/ona) jsou&lt;/td&gt;&lt;td&gt;de är&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

Observera att pronomina som sagt inte behöver uttalas, eftersom verbet i sig talar om vilken person som avses. Detta kommer vi att titta på mer i detalj längre fram i kursen.

[[Kategori:Språkkurser/Tjeckiska]]</text>
      <sha1>sjw701hq8fn1qr8dtrxi4mk9srgshxi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kortkonster</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2051</id>
    <revision>
      <id>20129</id>
      <parentid>19980</parentid>
      <timestamp>2008-05-15T08:55:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>20129</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="520" sha1="8swlsw09pba8qpclfwrzmuxdztoig12" xml:space="preserve">Inom kortkonsterna finns två huvudtyper av trick, nämligen:

* [[w:Matematiska korttrick|matematiska korttrick]]. Beräknar korts placering i kortleken t.ex.. Kan vara [[:kategori:patienser|patiens]]liknande.
* fingerfärdighetstricks som väl är mer att räkna som [[w:Hokus Pokus Filiokus|hokus pokus]] än som [[:kategori:kortspel|kortspel]]

Fingerfärdighetstricken kräver fingerfärdighet och övning till skillnad från de matematiska tricken som i stort sett vem som helst kan utföra.

[[kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>8swlsw09pba8qpclfwrzmuxdztoig12</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Räkna fram korts placering i kortleken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2052</id>
    <revision>
      <id>27973</id>
      <parentid>18550</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:28:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Tillvägagångssätt */[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: medans  → medan</comment>
      <origin>27973</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1202" sha1="t0fem9yajl9sytn6vp77damu7a0zz4o" xml:space="preserve">'''Räkna fram korts placering i kortleken''' är ett matematiskt korttrick som aldrig slår fel.

=== Detta behövs ===
*En kortlek utan jokrar
*Ett bord
*Förhoppningsvis en publik.

=== Tillvägagångssätt ===
Håll kortleken med baksidan uppåt och räkna upp 26 kort ett och ett i en hög genom att vända upp dom på bordet framför dej. Kort nr sju  lägger du på minnet. När du kommit till 26 så tar du denna hög och lägger den under resterande kort. 

Därefter skall du räkna kort upp till tio tre gånger på detta vis: vänd översta kortet.Är det en sexa t.ex. så fortsätter du lägga på kort oavsett valör medan du räknar sju, åtta, nio, tio. Alltså fem kort sammanlagt. det var en gång. Andra gången får du en åtta exempelvis och räknar åtta, nio, tio. Tre kort denna gång och tredje gången blir det en Knekt. Ess räknas som ett medan tior, knektar, damer och kungar räknas som tio så därför räknar du inget mer kort. Ett kort denna gång. nu lägger du ihop första kortets från varje uppräknings värde, i detta fall sex + åtta + tio = 24. Nu ligger det kort som du i början la på minnet på 24:e plats bland resterande kort.

[[Kategori:kortkonster]]</text>
      <sha1>t0fem9yajl9sytn6vp77damu7a0zz4o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Dom åtta herrarna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2053</id>
    <revision>
      <id>5987</id>
      <parentid>5377</parentid>
      <timestamp>2005-09-07T01:10:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>5987</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2361" sha1="14g4sdxtosngpcgw1k6hm0sfv6i0esi" xml:space="preserve">'''Dom åtta herrarna''' är en lite mer omfattande patiens som läggs i tre omgångar.

== Detta behövs ==
Två kortlekar utan jokrar

== Spelidé ==
Man ska på tiorna bygga neråt i färg, man bygger runt hörnet s.a.s 3, 2, ess, kung, dam och slutligen knekt. Går patíensen ut skall det ligga åtta högar på bordet med en knekt överst i varje (dom åtta herrarna).

=== Första omgången ===
Man lägger ut tretton kort var för sej i en halvcirkel och kontrollerar sen om det finns några tior att flytta till centrum av halvcirkeln. Finns det det så får man även bygga vidare nedåt i färg på dessa. Då detta är gjort lägger man ytterligare tretton kort på samma platser som tidigare, ligger det kvar kort lägger man det nya ovanpå. Man kontrollerar åter om det finns kort att flytta byggena i mitten och genomför dessa. Man fortsätter på detta vis att lägga tretton kort i taget tills alla korten gått åt. Man avslutar därefter omgången med att gå igenom halvcirkeln, en hög i taget, och bygga ut möjliga kort. Mellan varje hög får man dessutom kolla halvcirkelns översta kort om nåt kan användas.

=== Andra omgången ===
Nu tar man upp halvcirkelns första hög, vänder på den och lägger sedan ut korten ett och ett med framsidan uppåt på resterande högar i halvcirkeln och genomför därefter möjliga flyttningar. Fortsätt så med övriga högar. Man kommer förr eller senare till den punkt högen som ska läggas ut innehåller fler kort än det finns högar kvar och då tar man helt enkelt dom övertaliga korten och lägger i en egen hög med baksidan upp. Hög nummer tretton läggs direkt på denna hög. omgången avslutas sen med att man tar kvarvarande kort och vänder upp dom ett i sänder och bygger om man kan.

=== Tredje omgången (slutet) ===
Man tar upp högen, vänder baksidan upp och lägger därefter ut åtta åtskiljda kort (två rader med fyra i varje) och genomför möjliga förflyttningar och lägger därefter ut åtta nya kort på samma platser och kontrollerar återigen om det går att bygga på nån av bygghögarna. Fortsätt så tills korten är slut och då skall dom åtta herrarna vara samlade för nu är patiensen färdig.


== För övrigt ==
så är det ett roligt sätt att sortera två kortlekar i sviter om det skulle behövas någon gång.

[[kategori:patienser]]</text>
      <sha1>14g4sdxtosngpcgw1k6hm0sfv6i0esi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Räkneord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2054</id>
    <revision>
      <id>49821</id>
      <parentid>49820</parentid>
      <timestamp>2020-10-21T08:04:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tegel</username>
        <id>1682</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av 78.73.33.192</comment>
      <origin>49028</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6504" sha1="am7cjv4sybrutsed5rjnypz9akje9gp" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Spanska}}
=Räkneord=
Räkneorden delas in i två grupper, grundtal (ett, två, tre...) och ordningstal (första, andra, tredje...).

==Grundtal==
{|style=&quot;width: 500px; border-collapse: collapse; font-family: Verdana; font-size: 10pt;&quot;
|----
|style=&quot;width: 40px; text-align: right; font-weight:bold&quot; | 0
|style=&quot;width: 10px&quot; | &amp;nbsp;
|style=&quot;width: 170px&quot; | cero
|style=&quot;width: 110px; text-align: right; font-weight:bold&quot; | 40
|style=&quot;width: 10px&quot; | &amp;nbsp;
| cuarenta
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 1 || &amp;nbsp; || uno (un), una
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 50 || &amp;nbsp; || cincuenta
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 2 || &amp;nbsp; || dos
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 60 || &amp;nbsp; || sesenta
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 3 || &amp;nbsp; || tres
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 70 || &amp;nbsp; || setenta
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 4 || &amp;nbsp; || cuatro
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 80 || &amp;nbsp; || ochenta
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 5 || &amp;nbsp; || cinco
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 90 || &amp;nbsp; || noventa
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 6 || &amp;nbsp; || seis
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 100 || &amp;nbsp; || cien/to/
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 7 || &amp;nbsp; || siete
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 101 || &amp;nbsp; || ciento uno (un), una
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 8 || &amp;nbsp; || ocho
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 182 || &amp;nbsp; || ciento ochenta y dos
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 9 || &amp;nbsp; || nueve
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 200 || &amp;nbsp; || doscientos, -as
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 10 || &amp;nbsp; || diez
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 300 || &amp;nbsp; || trescientos, -as
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 11 || &amp;nbsp; || once
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 400 || &amp;nbsp; || cuatrocientos, -as
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 12 || &amp;nbsp; || doce
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 500 || &amp;nbsp; || quinientos, -as
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 13 || &amp;nbsp; || trece
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 600 || &amp;nbsp; || seiscientos, -as
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 14 || &amp;nbsp; || catorce
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 700 || &amp;nbsp; || setecientos, -as
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 15 || &amp;nbsp; || quince
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 800 || &amp;nbsp; || ochocientos, -as
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 16 || &amp;nbsp; || dieciséis
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 869 || &amp;nbsp;
|rowspan=&quot;2&quot; | ochocientos sesenta y nueve
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 17 || &amp;nbsp; || diecisiete
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 18 || &amp;nbsp; || dieciocho
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 900 || &amp;nbsp; || novecientos, -as
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 19 || &amp;nbsp; || diecinueve
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 1.000 || &amp;nbsp; || mil
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 20 || &amp;nbsp; || veinte
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 1.001 || &amp;nbsp; || mil uno (un), una
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 21 || &amp;nbsp; || veintiuno (-ún), -una
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 2.000 || &amp;nbsp; || dos mil
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 22 || &amp;nbsp; || veintidós
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 100.000 || &amp;nbsp; || cien mil
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 23 || &amp;nbsp; || veintitrés
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 200.000 || &amp;nbsp; || doscientos mil
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 24 || &amp;nbsp; || veinticuatro
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 1.000.000 || &amp;nbsp; || un millón
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 25 || &amp;nbsp; || veinticinco
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 2.000.000 || &amp;nbsp; || dos millones
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 26 || &amp;nbsp; || veintiséis
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 17.550.000 || &amp;nbsp;
|rowspan=&quot;3&quot; | diecisiete millones quinientos cincuenta mil
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 27 || &amp;nbsp; || veintisiete
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 28 || &amp;nbsp; || veintiocho
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 29 || &amp;nbsp; || veintinueve
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 100.000.000 || &amp;nbsp; || cien millones
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 30 || &amp;nbsp; || treinta
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 1.000.000.000 || &amp;nbsp; || mil millones
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 31 || &amp;nbsp; || treinta y uno (un), una
| &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 32 || &amp;nbsp; || treinta y dos
| &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 33 || &amp;nbsp; || treinta y tres
| &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 34 || &amp;nbsp; || treinta y cuatro
| &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|----
|style=&quot;text-align: right; font-weight:bold&quot; | 35 || &amp;nbsp; || treinta y cinco
| &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|}

==Ordningstal==
{|style=&quot;width: 500px; border-collapse: collapse; font-family: Verdana; font-size: 10pt;&quot;
|----
|style=&quot;width: 50px&quot; | &lt;i&gt;första&lt;/i&gt; || primero , primera
|style=&quot;width: 60px&quot; | &lt;i&gt;sjunde&lt;/i&gt; || séptimo, -a
|----
| &lt;i&gt;andra&lt;/i&gt; || segundo, -a
| &lt;i&gt;åttonde&lt;/i&gt; || octavo, -a
|----
| &lt;i&gt;tredje&lt;/i&gt; || tercero , tercera
| &lt;i&gt;nionde&lt;/i&gt; || noveno, -a
|----
| &lt;i&gt;fjärde&lt;/i&gt; || cuarto, -a
| &lt;i&gt;tionde&lt;/i&gt; || décimo, -a
|----
| &lt;i&gt;femte&lt;/i&gt; || quinto, -a
| &lt;i&gt;elfte&lt;/i&gt; || undécimo, -a
|----
| &lt;i&gt;sjätte&lt;/i&gt; || sexto, -a
| &lt;i&gt;tolfte&lt;/i&gt; || duodécimo, -a
|}

==Matematiska uttryck==
dos y tres (2 plus 3)
''eller'' dos mas tres. 
Dos menos tres (2 minus 3).</text>
      <sha1>am7cjv4sybrutsed5rjnypz9akje9gp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Pronomen/Personliga pronomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2057</id>
    <revision>
      <id>41899</id>
      <parentid>41898</parentid>
      <timestamp>2014-10-01T19:24:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>79.102.208.136</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Personliga pronomen */</comment>
      <origin>41899</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2974" sha1="qbjbfsbdnk8232m3qtcl7uar5nmac25" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Spanska}}
{{Språkkurser/Pronomen|Spanska}}
=Personliga pronomen=
Personliga pronomen är ord som jag, mig, du, dig, de... Dvs. benämningar på dem som talar och på den, det eller dem vi talar om.

==Former==
{|style=&quot;width: 410px; border: 0px; border-collapse: collapse; font-size: 10px; font-family: Verdana&quot;
|----
|style=&quot;width: 85px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;person&lt;/b&gt;
|style=&quot;width: 10px; border-bottom: solid 3px #0000FF; border-left: solid 3px #0000FF;&quot; | &amp;nbsp;
|style=&quot;width: 55px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;som subjekt&lt;/b&gt;
|style=&quot;width: 90px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;som preposition&lt;/b&gt;
|style=&quot;width: 90px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;som objekt ackusativ&lt;/b&gt;
|style=&quot;border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;dativ&lt;/b&gt;
|----
| &lt;i&gt;1a pers. sing.&lt;/i&gt;
|style=&quot;border-left: solid 3px #0000FF;&quot; rowspan=&quot;12&quot; | &amp;nbsp;
| yo || mí ||rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp; || me
|----
| &lt;i&gt;2a pers. sing.&lt;/i&gt; || tú 
| ti || te
|----
| &lt;i&gt;3e pers. sing.&lt;/i&gt; ||colspan=&quot;2&quot; rowspan=&quot;10&quot; |
&lt;table style=&quot;border: 0px; width: 100%; border-collapse: collapse; font-size: 10px; font-family: Verdana&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td style=&quot;width: 25px;&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;él&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ella&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ello&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;usted&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;nosotros, -as&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;vosotros, -as&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ellos&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ellas&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ustedes&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
| le, lo || le (se)
|----
|rowspan=&quot;4&quot; | &amp;nbsp;
| la || le (se)
|----
| lo || le (se)
|----
| le, lo, la || le (se)
|----
|rowspan=&quot;3&quot; | &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|----
| &lt;i&gt;1a pers. plur.&lt;/i&gt; ||height=&quot;16&quot; | nos
|----
| &lt;i&gt;2a pers. plur.&lt;/i&gt; || os
|----
| &lt;i&gt;3e pers. plur.&lt;/i&gt; || los, les || les (se)
|----
|rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp; || las || les (se)
|----
| les, los, las || les (se)
|}

*Accent sätts ut på &lt;b&gt;mí&lt;/b&gt; &lt;i&gt;mig&lt;/i&gt;, &lt;b&gt;tú&lt;/b&gt; &lt;i&gt;du&lt;/i&gt; för att skilja dessa former från de possessiva pronomina &lt;b&gt;mi&lt;/b&gt; &lt;i&gt;min&lt;/i&gt;, &lt;b&gt;tu&lt;/b&gt; &lt;i&gt;din&lt;/i&gt;.

*&lt;b&gt;Usted&lt;/b&gt; används till en person man säger Ni till och &lt;b&gt;ustedes&lt;/b&gt; till flera man säger Ni till, dvs. att &lt;b&gt;usted&lt;/b&gt; är ett formellt 'du' och &lt;b&gt;ustedes&lt;/b&gt; ett formellt 'ni'.

*&lt;b&gt;Vosotros&lt;/b&gt;, som i femininum heter &lt;b&gt;vosotras&lt;/b&gt;, används när man riktar sig till flera person som man säger du till, dvs. att &lt;b&gt;vosotros&lt;/b&gt; är ett informellt 'ni'. Observera dock att i spanskamerika används inte &lt;b&gt;vosotros&lt;/b&gt;, istället säger man &lt;b&gt;ustedes&lt;/b&gt; både till personer man duar och till dem som man niar.

*&lt;b&gt;Ello&lt;/b&gt; används i betydelsen &lt;i&gt;det&lt;/i&gt; när man inte syftar på ett speciellt substantiv (neutralt) och förekommer nästan bara i skriftspråk. I talspråk föredrar man &lt;b&gt;esto, eso&lt;/b&gt;.

Ett exempel, Dativ pronomen : Me gusta montar a caballo
                            - Jag gillar att rida</text>
      <sha1>qbjbfsbdnk8232m3qtcl7uar5nmac25</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:IPA-meddelande</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2058</id>
    <revision>
      <id>5402</id>
      <timestamp>2005-08-09T15:45:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Andreas~svwikibooks</username>
        <id>53</id>
      </contributor>
      <origin>5402</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="435" sha1="dost4y2cy197b3xu656fdd2kg897u9g" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;boilerplate metadata&quot; style=&quot;font-size:smaller; width:25em; float:right; background-color:#f3f9ff; margin:0 0 1em 1em; padding:0 1em; border:1px solid #aaa;&quot;&gt;
'''OBS''': Denna sida innehåller fonetisk information representerad med [[w:internationella fonetiska alfabetet|internationella fonetiska alfabetet]] (IPA) i [[w:Unicode|Unicode]]. Se [[w:IPA i Unicode|IPA i Unicode]] om du har problem att se dessa tecken.
&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>dost4y2cy197b3xu656fdd2kg897u9g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Sällskapsspel/Krig</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2062</id>
    <revision>
      <id>42895</id>
      <parentid>42894</parentid>
      <timestamp>2015-03-14T20:33:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wikevert</username>
        <id>5024</id>
      </contributor>
      <comment>/* Spelet */Ordval</comment>
      <origin>42895</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1645" sha1="r4sdz9yb1grytftiox6wwku1e2b66ct" xml:space="preserve">'''Krig''' är ett kortspel för 2-5 personer (upp till 13 kan vara med men det blir inte så bra då).

==Detta behövs==

*En 52-korts kortlek, inga jokrar.

==Spelet==

En valfri deltagare delar korten lika mellan spelarna. Deltagarna blandar sina kort och lägger dem i en stapel. Varje spelare kastar det översta kortet i sin hög. Den spelare vars kort är högst vinner sitt och de andras kort. Den vinnande spelaren lägger de vunna korten i en separat hög. Nästa omgång spelas likadant som den första, den enda skillnaden är att spelaren som vann i den första omgången börjar att kasta sitt kort från den hög han/hon fick från början.  När korten hos en av deltagarnas ursprungliga hög är slut blandar h*n korten som h*n har i sin andra hög (den h*n vann alltså) och spelet fortsätter. Så gör de andra spelarna också när deras  ursprungliga högar är slut på kort. Man får inte titta på korten innan man har kastat in dem i spelet.

==Krig==
Om två av deltagarna skulle få samma kort blir det krig. Då tar de andra spelarna tillbaka sina respektive kort och låter de andra kriga. När det är krig tar varje deltagare tre kort från sin hög och lägger de på spelplanen. Det fjärde kortet spelarna drar är det viktiga. Om en av spelarna får till exempel spader 8 och den andre får ruter 3 vinner spelaren som fick spader 8. Vinner gör alltså den som får det högsta fjärde kortet. Vinsten är sina egna fyra kort, motståndarens fyra kort och de två korten som man krigade om.

==Vinnare==

Vinnare är den spelare som är kvar när alla de andra har förlorat sina kort.

[[kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>r4sdz9yb1grytftiox6wwku1e2b66ct</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tyska: Nybörjare lektion 3</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2063</id>
    <revision>
      <id>25227</id>
      <parentid>25224</parentid>
      <timestamp>2009-10-04T11:35:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Snillet</comment>
      <origin>25227</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="322" sha1="tw4wpvf2nkan3z2ireh1usf40x0rt9w" xml:space="preserve">*Jag gillar att spela golf.

Ich mag gerne Golf spielen. Eller: Ich spiele gerne Golf.

*Igår drack jag ett glas mjölk.

Gestern habe ich ein Glas Milch getrunken.

*Min vän tittar på fotboll på söndagar.

Mein Freund sieht Sonntags Fussball.

*Jag kör bil till jobbet.

Ich fahre mit dem Auto zur Arbeit.

{{stub}}</text>
      <sha1>tw4wpvf2nkan3z2ireh1usf40x0rt9w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Sällskapsspel/Luffarschack</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2064</id>
    <revision>
      <id>40308</id>
      <parentid>40307</parentid>
      <timestamp>2013-11-12T12:23:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Zegol</username>
        <id>4229</id>
      </contributor>
      <origin>40308</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="865" sha1="sat91ptt8fq7o1kmc0o0psnizq4zjup" xml:space="preserve">'''Luffarschack''' är ett relativt enkelt sällskapsspel.

==Detta behövs==

*Ett rutat papper

*En gemensam eller en varsin penna.

==Spelet==

Spelarna turas om att skriva ett X eller ett O i rutorna på spelplanen (vem som har X respektive O och vem som börjar kommer deltagarna överens innan spelet börjar). Målet är att man ska få ihop en rad med fem av sina egna tecken. Raden kan vara vågrät, lodrät eller diagonal. Spelar man flera spel turas man om att börja eller låter förloraren börja.

==Taktik==
Om motspelaren får tre i rad som är öppen åt bägge håll måste man stoppa i nån ände. Annars får hen fyra i rad efter nästa drag och vinner sedan. För att vinna ska man försöka få tre i rad på två ledder när man sätter ut ett tecken, då kan inte motståndaren blockera bägge.

[[kategori:Sällskapsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>sat91ptt8fq7o1kmc0o0psnizq4zjup</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Sällskapsspel/Monopol</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2065</id>
    <revision>
      <id>51883</id>
      <parentid>40310</parentid>
      <timestamp>2022-05-26T17:32:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>98.128.229.183</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Spelet */ grammatik</comment>
      <origin>51883</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4278" sha1="nyfj96vhiswxpiyln0txr4iyc9z1urk" xml:space="preserve">'''Monopol''' är ett sällskapsspel. 

==Detta behövs==

*Spelplan, figurer och låtsassedlar

==Spelet==


I början får alla deltagarna en viss summa pengar. Man väljer också bankir, dvs. vem som skall dela ut pengar och lagfarter till de övriga spelarna. Spelet går ut på att man ska bygga hus och hotell på tomter som gynnar en, exempelvis på de dyra tomterna. Husen och hotellen kostar pengar och får bara byggas då man äger alla tomter inom den färgserien. Ju längre från GÅ (startrutan) på spelplanen du kommer, desto mer kostar tomterna. Ibland får man betala skatt eller något annat som gör att man förlorar pengar. Man kan vinna pengar på tre sätt:

1.Om man kommer på en Chans-ruta och har tur kan man få en viss summa pengar.

2.Om motståndaren kommer på ett fält där du äger en byggnad får motståndaren betala dig en viss summa pengar.

3.Varje gång man passerar GÅ (startrutan) på spelplanen inkasserar man en viss summa pengar.

{| cellpadding=&quot;2&quot; cellspacing=&quot;0&quot; border=&quot;1&quot; width=&quot;100%&quot; style=&quot;font-size:x-small;&quot; class=&quot;wikitable&quot;
|+ style=&quot;font-size:small;&quot;|  '''Svensk standardmonopolspelplan''' 
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;10%&quot;
| width=&quot;9%&quot; colspan=&quot;2&quot; rowspan=&quot;2&quot;| Fri parkering
| width=&quot;9%&quot;| Strandvägen &lt;br&gt;(Kr 4.200)
| width=&quot;9%&quot; rowspan=&quot;2&quot;| Chans
| width=&quot;9%&quot;| Kungsträdgårds&amp;shy;gatan &lt;br&gt;(Kr 4.200)
| width=&quot;9%&quot;| Hamn&amp;shy;gatan &lt;br&gt;(Kr 4.500)
| width=&quot;9%&quot; rowspan=&quot;2&quot;| Central&amp;shy;station &lt;br&gt;(Kr 4.000)
| width=&quot;9%&quot;| Vasa&amp;shy;gatan &lt;br&gt;(Kr 5.000)
| width=&quot;9%&quot;| Kungs&amp;shy;gatan &lt;br&gt;(Kr 5.000)
| width=&quot;9%&quot; rowspan=&quot;2&quot;| Vatten&amp;shy;lednings&amp;shy;verket &lt;br&gt;(Kr 3.000)
| width=&quot;9%&quot;| Sture&amp;shy;plan &lt;br&gt;(Kr 5.300)
| width=&quot;9%&quot; colspan=&quot;2&quot; rowspan=&quot;2&quot;| Gå i fängelse
|- align=&quot;center&quot; height = &quot;3%&quot;
| bgcolor=&quot;#ff0000&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#ff0000&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#ff0000&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#ffff00&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#ffff00&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#ffff00&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| width=&quot;10%&quot;| Narvavägen &lt;br&gt;(Kr 3.800)
| width=&quot;3%&quot; bgcolor=&quot;#ff8000&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
! colspan=&quot;9&quot; rowspan=&quot;9&quot; valign=&quot;middle&quot; align=&quot;center&quot;  style=&quot;font-size:xx-large;&quot;| Monopol 
| width=&quot;3%&quot; bgcolor=&quot;#338033&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| width=&quot;10%&quot;| Gustav Adolfs Torg &lt;br&gt;(Kr 6.000)
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| Karlavägen &lt;br&gt;(Kr 3.500)
| bgcolor=&quot;#ff8000&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#338033&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| Drottninggatan &lt;br&gt;(Kr 6.000)&lt;br&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| colspan=&quot;2&quot;| &amp;nbsp;&lt;br&gt;Allmänning&lt;br&gt;&amp;nbsp;
| colspan=&quot;2&quot;| Allmänning
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| Sturegatan &lt;br&gt;(Kr 3.500)
| bgcolor=&quot;#ff8000&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#338033&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| Diplomatstaden &lt;br&gt;(Kr 6.000)&lt;br&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| colspan=&quot;2&quot;| Östra station &lt;br&gt;(Kr 4.000)
| colspan=&quot;2&quot;| Norra station &lt;br&gt;(Kr 4.000)&lt;br&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| Valhalla&amp;shy;vägen&lt;br&gt;(Kr 3.000)&lt;br&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#cc44cc&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| colspan=&quot;2&quot;| Chans
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| Odengatan &lt;br&gt;(Kr 2.500)
| bgcolor=&quot;#cc44cc&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#2020cc&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| Centrum &lt;br&gt;(Kr 6.500)&lt;br&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| colspan=&quot;2&quot;| Elverket &lt;br&gt;(Kr 3.000)
| colspan=&quot;2&quot;| Betala Lyxskatt &lt;br&gt;(Betala Kr 2.000)&lt;br&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| S:t Eriksgatan &lt;br&gt;(Kr 2.500)
| bgcolor=&quot;#cc44cc&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#2020cc&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| Norrmalmstorg &lt;br&gt;(Kr 8.000)&lt;br&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| colspan=&quot;2&quot; rowspan=&quot;2&quot;| Besök i fängelse
| bgcolor=&quot;#80ccff&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#80ccff&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| rowspan=&quot;2&quot;| Chans
| bgcolor=&quot;#80ccff&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| rowspan=&quot;2&quot;| Södra station &lt;br&gt;(Kr 4.000)
| rowspan=&quot;2&quot;| Inkomst&amp;shy;skatt (Betala Kr 4.000)
| bgcolor=&quot;#996600&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| rowspan=&quot;2&quot;| Allmänning
| bgcolor=&quot;#996600&quot;| &amp;nbsp;&amp;nbsp;
| colspan=&quot;2&quot; rowspan=&quot;2&quot;| ⇐ GÅ
|- align=&quot;center&quot; height=&quot;9%&quot;
| Ringvägen &lt;br&gt;(Kr 2.200)
| Götgatan &lt;br&gt;(Kr 2.000)
| Folkunga&amp;shy;gatan &lt;br&gt;(Kr 2.000)
| Horns&amp;shy;gatan &lt;br&gt;(Kr 1.000)
| Väster&amp;shy;lång&amp;shy;gatan &lt;br&gt;(Kr 1.000)
|}

==Vinnare==

Vinner gör den spelare som blir kvar när alla andra har bankrutterat och inte har några pengar kvar.


{{stub}}

[[Kategori:Sällskapsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>nyfj96vhiswxpiyln0txr4iyc9z1urk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tänk på ett kort</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2069</id>
    <revision>
      <id>5448</id>
      <timestamp>2005-08-12T14:42:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>5448</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1559" sha1="p8t3x7qnfqkubhny6h7dnnqpv2ycxaj" xml:space="preserve">'''Tänk på ett kort''' är ett trick av matematisk karaktär och som endast kräver lite enkel matematik.


== Detta behövs ==
Kortlek utan jokrar (52 kort). Eller så kan man be någon tänka på ett kort istället för att han får dra ett kort.


== Tillvägagångssätt ==
Blanda kortleken. Ge kortleken till någon ur publiken och be denne dra ett kort, visa det för dom övriga i publiken, lägga det på minnet, lägga det underst i kortleken och lägga kortleken på bordet.

Be därefter personen att dubbla kortets värde och sedan lägga till tre. Därefter skall värdet multipliceras med fem. Sedan skall denne lägga till ett om det var en klöver, två om det var ruter, tre för spader eller fyra för hjärter. Be om värdet som räknats fram och du kan omedelbart tala om kortets värde och färg.

Det är bara att dra ifrån 15 från summan och dela resten med 10. Nu står kortets värde till vänster om decimalkommat och siffran för färgen till höger om kommat

Exempel: draget kort, Klöver 8. 8 x 2 = 16, 16 + 3 = 19, 19 x 5 = 95, lägg till för klöver 1, 95 + 1 = 96 detta är summan som publiken räknar fram. Du tar detta värde - 15 = 81 och delat med 10 = 8,1. Kortet var en 8 och färgen 1 = klöver.

Vid behov kontrollera mot understa kortet i leken.

== Övrigt ==
Detta trick kan användas för att rätta till ett misslyckat trick i vilket ett av publiken känt kort skall plockas fram.


== Tänkvärt ==
Kortkonsts syfte är ej att lura någon utan det är att roa/underhålla publiken.

[[kategori:kortkonster]]</text>
      <sha1>p8t3x7qnfqkubhny6h7dnnqpv2ycxaj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Nederländska/Nybörjare lektion 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2071</id>
    <revision>
      <id>42301</id>
      <parentid>42293</parentid>
      <timestamp>2014-12-16T19:53:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>/* Grammatica 1-3 ~ Introduktion till pronomen */ tps. De vanligare termerna subjektsform och objektsform angivna som alternativ.</comment>
      <origin>42301</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5179" sha1="ixvpsg8vjszt37vxc79echrv1wulbwh" xml:space="preserve">==Nybörjare lektion 1==

&lt;big&gt;&lt;big&gt;Eenvoudige conversaties ~ &lt;/big&gt;Enkla konversationer&lt;/big&gt;
== Grammatica 1-1 ~ Introduktion till nederländsk grammatik ==

I likhet med de flesta andra germanska språk (inklusive svenska) har nederländskan en rätt komplicerad ordföljd. I föregående mening kom &quot;har&quot; före &quot;nederländskan&quot;, därför att meningen börjar med ett adverbiellt uttryck. Däremot skulle det heta ''&quot;Nederländskan har en rätt kombinerad ordföljd, i likhet med svenskan&quot;'', med &quot;nederländskan&quot; före &quot;har&quot;. Nederländsktalande vänder liksom svensktalande ofta på ordningen för subjektet och predikatet, utan att närmare tänka på det, beroende på sammanhanget.

Liksom tyska och svenska bildar nederländskan också ofta långa sammansatta ord.

== Gesprek 1-1 ~ Vrienden ==
Jan komt Karel op straat tegen. Ze zijn vrienden.
*''Jan'': Goedendag, Karel.  Hoe gaat het met je?
*''Karel'': Goedendag. Dank je, met mij gaat het goed. En met jou?
*''Jan'': Dank je, met mij gaat het goed. Tot ziens.
*''Karel'': Tot ziens, Jan!

== Grammatica 1-2 ~ Familjära och artiga former ==
Den ovanstående konversationen var mellan två goda vänner och brukar den informella formen av de personliga pronomen (t.ex., ''mij'', ''je'', ''jou''). Men holländskan har också en mer artig formell form av de personliga pronomen. Denna form illustreras nedan

== Gesprek 1-2 ~ De handelaars ==
:Meneer Jansen komt mevrouw De Vries tegen. Ze zijn handelaars.
* ''Meneer Jansen'': Goedendag, mevrouw De Vries!
* ''Mevrouw De Vries'': Goedendag, meneer Jansen!
* ''Meneer Jansen'': Hoe gaat het met u?
* ''Mevrouw De Vries'': Zeer goed, bedankt. En met u?
* ''Meneer Jansen'': Ook goed.
* ''Mevrouw De Vries'': Mooi. Bent u meneer Standish al tegengekomen?
* ''Meneer Jansen'': Uit Engeland? Nee. Is hij op bezoek?
* ''Mevrouw De Vries'': Ja. Tot ziens, meneer Jansen!
* ''Meneer Jansen'': Tot ziens, mevrouw De Vries

== Grammatica 1-3 ~ Introduktion till pronomen ==
Ett pronomen är ett ord som ersätter ett substantiv som nämnts tidigare eller framgår av sammanhanget. I såväl svenska som holländska formas de personliga pronomina beroende på '''person''', '''singular/plural''' och '''kasus'''. I holländska finns det både formella och informella versioner av vissa pronomen. Dessa '''informella''' pronomen introduceras i Lektion 1:
:''ik'' &amp;ndash; jag (första person singular, nominativ)
:''mij'' &amp;ndash; mig (första person singular, ackusativ)
:''je''/''jou'' &amp;ndash; du (andra person singular, ackusativ)
:''hij'' &amp;ndash; han (tredje person singular, nominativ)
:''het'' &amp;ndash; det (tredje person singular, nominativ)
:''zij'' &amp;ndash; de (tredje person plural, nominativ) 
och detta '''formella''' pronomen:
:''u'' &amp;ndash; du (på formell svenska &quot;Ni&quot;) (andra person singular, ackusativ)
Pronomenets '''person''' beskriver ordets relation till talaren (t.ex. är ''första person'' talaren själv). Om pronomenet är '''singular''' representerar det en person eller sak medan det representerar fler än en om det är '''plural'''. Slutligen indikerar '''kasus''' vilken funktion pronomenet har i en mening, såsom vi kommer att se i kommande lektioner. Nominativ kallas också subjektsform, därför att om ett pronomen är subjektet i en sats, så används dess nominativform. Av liknande skäl kallas ackusativ objektsform.

== Woordenlijst 1 ~ Ordlista 1 ==

 appendix                  appendix, tillägg
 bezoek                    besök
 brug                      bro
 Engeland                  England
 vriend, vrienden          vän, vänner
 handelaars                affärsmän
 gesprek, gesprekken       konversation, konversationer
 grammatica                grammatik
 les                       lektion
 straat                    gata
 woordenlijst              ordlista, vokabulär

 op straat                 på gatan
 tot ziens                 hejdå (bokstavligen: på återseende)
 uit Engeland              från England
 Met mij gaat het goed     Jag mår bra (bokstavligen: Det går bra med mig)
 Goedendag!                Goddag!
 En jij (u)?               Och du? (underförstått: Och hur är det med dig?)
 Hoe gaat het met jou (u)? Hur mår du (bokstavligen: Hur går det med dig?)
 hoe                       hur
 gaan                      att gå
 het gaat                  det går
 met                       med
 op bezoek zijn            vara på besök
 zijn                      att vara

 tegenkomen                att möta/stöta på
 komt ... tegen            möter
 bezoeken                  att besöka
 begrijpen                 att begripa

 maar                      men
 ook                       också
 bedankt                   tack
 simpel                    simpel
 het                       det (pronomen)
 mevrouw                   Fröken eller Fru
 meneer                    Herr
 nee                       nej
 ja                        ja
 correct                   korrekt
 al                        redan, ännu
 mooi                      vacker (i det här fallet: 'bra' eller 'fint')
 zeer                      väldigt
 en                        och

[[Kategori:Språkkurser/Nederländska]]</text>
      <sha1>ixvpsg8vjszt37vxc79echrv1wulbwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fintabell</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2072</id>
    <revision>
      <id>28093</id>
      <parentid>26884</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T12:24:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28093</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="838" sha1="76t57zo63mpavch3o0uxkc2on1v3fbr" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;==Användning==

Fyll i den såhär:
&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;
{| {{fintabell}}
!A
!B
!C
!D
|-
|do
|bgcolor=&quot;#B3B7FF&quot;|re
|mi
|fa
|-
|so
|bgcolor=&quot;#FFEBAD&quot;|la
|ti
|bgcolor=&quot;#FFCBCB&quot;|do
|-
|x
|y
|bgcolor=&quot;#FFCBCB&quot;|z
|bgcolor=&quot;#FFEBAD&quot;|ß
|}&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;

och du får det här:

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
!A
!B
!C
!D
|-
|do
|bgcolor=&quot;#B3B7FF&quot;|re
|mi
|fa
|-
|so
|bgcolor=&quot;#FFEBAD&quot;|la
|ti
|bgcolor=&quot;#FFCBCB&quot;|do
|-
|x
|y
|bgcolor=&quot;#FFCBCB&quot;|z
|bgcolor=&quot;#FFEBAD&quot;|ß
|}[[kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>76t57zo63mpavch3o0uxkc2on1v3fbr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Matbröd, grundrecept</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2075</id>
    <revision>
      <id>54785</id>
      <parentid>54677</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T20:01:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Omformatering enligt rekommenderad mall</comment>
      <origin>54785</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="874" sha1="nk3fh4dhzp73lronrrjkb7h0z4id3h2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
===Ingredienser===
''1 liten limpa''
* 25 g jäst
* 1 tsk salt
* 3 dl degspad; vatten, fil, mjölk, öl, potatis-kokvatten, vassle etcetera.
* 8-9 dl mjöl; vete, korn, graham, rågsikt, råg, polenta, hirs etcetera.
* Kryddor; kummin, anis, fänkål, pomerans, (vit)lök etcetera.
* Tillbehör;  russin, sirap, rapsolja, smör, vetekli, linfrö, keso, ost, lingon, rivna morötter, soltorkade tomater, ägg, nötter, solrosfrön, torkade fikon etc 

===Tillagning===
#Smula jästen i degbunken och tillsätt degvätska.
#Tillsätt salt, kryddor, mjöl (olja) och rör om.
#Arbeta degen väl, gärna med en hushållsassistent.
#Låt degen jäsa under duk cirka 1 timme.
#Baka ut en limpa.
#Jäs i ytterligare cirka 40 minuter på plåt under duk.
#Grädda cirka 30 minuter i 175°.
#Låt brödet kallna på galler.

[[kategori:M kokbok]]
[[Kategori:Matbröd]]</text>
      <sha1>nk3fh4dhzp73lronrrjkb7h0z4id3h2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Surdeg, grundrecept</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2076</id>
    <revision>
      <id>54796</id>
      <parentid>54676</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T20:47:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Omformatering enligt mall</comment>
      <origin>54796</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1326" sha1="5ktmetu1kvjqewn2dpzx66v0fpfd9ln" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
===Ingredienser===
'''Dag 1:'''
*1 dl vatten, ca 40 grader
*1 dl grovt rågmjöl
'''Dag 4:'''
*1 liter vatten, ca 40 grader
*1 liter grovt rågmjöl

===Tillagning===
====Dag 1====
Blanda vatten och rågmjöl i en rostfri bunke på 3-4 liter. Täck den väl med en ren handduk. Låt bunken stå i rumstemperatur i 3 dygn.
====Dag 2 och 3====
Rör om varje dag.
====Dag 4====
Tillsätt vatten och mjöl till den deg som stått. Rör ihop allt till en lös deg, som får stå 1 dygn i rumstemperatur.
====Dag 5====
Nu är degen färdig. Dela upp den i 10 burkar eller plastpåsar. Frys in 9 och baka på den 10:e. Degen kan frysförvaras i cirka 1 år eller i kylskåp cirka 5 dygn. Tag fram den djupfrysta surdegen i tid före nästa bak - helst kvällen innan - så att den hinner tina och bli rumsvarm.
====Ny surdeg====
Tina upp degen helt och hållet och tillsätt vatten och rågmjöl som '''dag 4''' och låt det stå 1 dygn.

===Användning===
Tillsätt ca 1 ½ dl surdeg per liter degvätska i dina matbrödsrecept och resultatet blir ett gott, fylligt och hållbart bröd som inte smular. Vid brödbaket tillsätts 2/3 av den jästmängd som ett motsvarande bröd utan surdeg.
Det går även bra att använda surdegen till vitt matbröd.

[[kategori:S kokbok]]
[[Kategori:Bakning]]
[[Kategori:Matbröd]]</text>
      <sha1>5ktmetu1kvjqewn2dpzx66v0fpfd9ln</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Torsk med gräddfilsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2077</id>
    <revision>
      <id>54675</id>
      <parentid>38136</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:03:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54675</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1087" sha1="a3on50ewbjw8teou53b59zvhvsj4evp" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
===Ingredienser===
&lt;small&gt;Beräknat för '''2''' portioner&lt;/small&gt;
{| {{fintabell}}
!Mängd
!Livsmedel
|-
|400 g
|Torks eller annan vitfisk (fryst block)
|-
|4 st
|stora potatisar (kokta)
|-
|1 dl
|gröna ärter (frysta)
|-
|3 dl 
|gräddfil
|-
|½
|gul lök
|-
|1 msk
|citronsaft
|-
|1 msk
|dill (färsk eller fryst)
|-
|8-9
|kryddpepparkorn
|-
|½ tsk
|citronpeppar
|-
|1 tsk
|salt
|}

===Tillagning===
Låt fiskblocket ligga framme och tina i en stund, men det får inte bli helt tinat. Helst otinad. Dela upp blocket i bitar som är cirka 2 cm tjocka. Koka upp vatten i en kastrull, tillsammans med kryddpeppar, ¾ tsk salt och gul lök i bitar.
När vattnet kokar så sänker du ner bitarna i vattnet och låter det sjuda i cirka 10 minuter.

'''Gräddfilsås'''
Blanda i dill, citronpeppar och citronsaft i gräddfilen. Smaka av med salt. Låt stå och dra i en halv timme så att smakerna släpper (extra viktigt om du använder fryst dill).

Servera med nykokt potatis och gröna ärter (smakar även bra med grönabönor).

[[Kategori:T kokbok]]
[[Kategori:Fisk]]</text>
      <sha1>a3on50ewbjw8teou53b59zvhvsj4evp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Notera</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2078</id>
    <revision>
      <id>5486</id>
      <parentid>5480</parentid>
      <timestamp>2005-08-15T11:39:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Chrizz</username>
        <id>50</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5486</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="243" sha1="14h0fxsaln0m4bydyge11v67epotvpp" xml:space="preserve">&lt;br clear=all&gt;
{| id=&quot;toc&quot; style=&quot;border-color:#000000;border-width:1px;border-style:solid;background-color:#E0E0E0;&quot; width=&quot;90%&quot; align=&quot;center&quot;  cellpadding=&quot;3px&quot;
|rowspan=3 align=&quot;left&quot; width=&quot;10%&quot; fontname=&quot;Courier New&quot;|
&lt;tt&gt;{{{1}}}&lt;/tt&gt;
|}</text>
      <sha1>14h0fxsaln0m4bydyge11v67epotvpp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MessageBox</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2079</id>
    <revision>
      <id>27956</id>
      <parentid>21286</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:25:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: tillfredställ → tillfredsställ</comment>
      <origin>27956</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4252" sha1="bqnujqs3ssjb8ka6kca4efbi3a0y3yk" xml:space="preserve">Visar en specificerad meddelanderuta för användaren.

 '''Unit
   &lt;span style=&quot;color:#0000FF&quot;&gt;Windows&lt;/span&gt;

 '''function''' MessageBox('''const''' Text, Caption: [[PChar]]; Flags: [[Longint]] = MB_OK): [[Integer]];

=== Beskrivning ===
Använd [[MessageBox]] när du vill visa en meddelanderuta med ett valbart antal knappar, ikoner och förvalda knappar. Denna funktion använder sig av Windows egna färdiga rutiner, vilket innebär att texten på knapparna har det språk som Windows använder. Ett alternativ är [[MessageDlg]].

Parameterns ''Caption'' som skickas till funktionen är det namn eller titel som meddelanderutan får, det vill säga den text som visas i fönsterramens övre del. Denna parameter kan maximalt innehålla 255 tecken. Många tecken i ''Caption'' parametern får meddelanderutan att öka i bredd, då radbyte inte finns där.

Parametern ''Text'' är själva meddelandet som ska visas, och kan innehålla mer än 255 tecken om det behövs. Långa meddelanden får automatiskt radbyten infogade.

Hela denna funktion är ett direkt anrop till ''user32.dll'' filen och kan inte förändras på något vis. Om en mer Delphi konstruerad funktion eftersöks så rekommenderas funktionen [[MessageDlg]].

=== Exempel ===
Detta exempel innehåller även [[Case]] begreppet, vilket är ett fundametal begrepp inom [[w:Pascal (programspråk)|Pascal]]s programmerings princip. 
 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''begin
    '''Case''' MessageBox(Application.Handle,&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Meddelandetext med'&lt;/span&gt;+
                  #13+&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'ett valt radbyte.'&lt;/span&gt;,&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Ramtexten'&lt;/span&gt;,MB_YESNO+MB_DEFBUTTON2+
                  MB_ICONASTERISK) '''OF
      IDYES: ShowMessage(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Ja!'&lt;/span&gt;);
      IDNO: ShowMessage(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Nej!'&lt;/span&gt;);
   '''End;
 '''end;

Resultatet av detta exempel ser du här:
[[Bild:MessageBox.jpg|center]]

=== Parametrar ===
Parametern ''Flags'' anger vilka knappar och ikoner som kommer att synas i meddelanderutan, vilket i sin tur ger olika resultatvärden. Dessa parametrar kan kombineras för att få ett tillfredsställande resultat. Nedan finns ett antal parametrar som kan kombineras.

{| {{fintabell}}
!Parameter
!Betydelse
|-
|'''Vilka knappar'''
|
|-
|MB_ABORTRETRYIGNORE
|Meddelanderutan innehåller tre knappar: Avbryt, Försök igen och Ignorera.
|-
|MB_OK
|Meddelanderutan innehåller endast en knapp: OK
|-
|MB_OKCANCEL
|Meddelanderutan innehåller två knappar: OK och Avbryt.
|-
|MB_RETRYCANCEL
|Meddelanderutan innehåller två knappar: Försök igen och Avbryt.
|-
|MB_YESNO
|Meddelanderutan innehåller två knappar: Ja och Nej.
|-
|MB_YESNOCANCEL
|Meddelanderutan innehåller tre knappar: Ja, Nej och Avbryt.
|-
|MB_HELP
|En extra hjälp knapp kan infogas.
|-
|'''Vilken ikon'''
|
|-
|MB_ICONEXCLAMATION
|En ikon med ett utropstecken syns i meddelanderutan.
|-
|MB_ICONWARNING
|Samma som ovan.
|-
|MB_ICONINFORMATION
|En ikon med ett frågetecken syns i rutan till vänster om texten
|-
|MB_ICONASTERISK
|Samma som ovan.
|-
|MB_ICONQUESTION
|En ikon med ett frågetecken syns i rutan till vänster om texten
|-
|MB_ICONSTOP
|En ikon med ett kryss i syns i rutan, tillsammans med en varnings signal.
|-
|MB_ICONERROR
|Samma som ovan.
|-
|MB_ICONHAND     
|Samma som ovan.
|-
|'''Förvald knapp'''
|
|-
|MB_DEFBUTTON1
|Första knappen är förvald.
|-
|MB_DEFBUTTON2
|Andra knappen är förvald.
|-
|MB_DEFBUTTON3
|Tredje knappen är förvald.
|-
|MB_DEFBUTTON4
|Fjärde knappen är förvald.
|}

Nedan finns de olika värden, i form av konstanter, som skickas tillbaka av funktionen. Dess värden beror på vilken knapp som användaren väljer att klicka på.

{| {{fintabell}}
!Parameter
!Motsvarande väde
!Betydelse
|-
|IDOK
|1
|Användaren väljer OK knappen.
|-
|IDCANCEL
|2
|Användaren väljer Avbryt knappen.
|-
|IDABORT
|3
|Användaren väljer Avbryt (Cancel) knappen. 
|-
|IDRETRY
|4
|Användaren väljer Försök igen knappen.
|-
|IDIGNORE
|5
|Användaren väljer Ignorera knappen.
|-
|IDYES
|6
|Användaren väljer Ja knappen.
|-
|IDNO
|7
|Användaren väljer Nej knappen.
|}


[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Dialoger och meddelanden]]</text>
      <sha1>bqnujqs3ssjb8ka6kca4efbi3a0y3yk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i Pascal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2081</id>
    <revision>
      <id>38717</id>
      <parentid>30271</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T07:26:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>tog bort kat:it</comment>
      <origin>38717</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2258" sha1="snvkvvrv35ortgdvzzbbpt8wi5il562" xml:space="preserve">Denna bok handlar om [[w:programmering|programmering]] i [[w:Delphi (programspråk)|Delphi®]] eller [[w:Objektorienterad programmering|objektorienterad]] [[w:Pascal (programspråk)|Pascal]].

===Programvara===
Om du inte innehar en version av [[w:Delphi (programspråk)|Delphi®]] så kan du använda ett fritt program som heter Lazarus. Det finns att hämta här: http://www.lazarus.freepascal.org/

*'''OBS!''' Frågor om '''Lazarus''' och dess funktion ställs på deras [http://www.lazarus.freepascal.org/modules.php?op=modload&amp;name=PNphpBB2&amp;file=index diskussionsforum].

{{notera|De flesta exemplen och beskrivningar gällande Delphi är skrivna för, och baseras på programkod till Delphi 6. Det finns beskrivningar med här som inte stämmer överens med tidigare versioner av Delphi, så ha överseende med detta. Grunden och de flesta funktioner stämmer dock. Det samma gäller vid användandet av Lazarus, dess komponenter och gränssnitt.}}

==Innehåll==
==Delphi från grunden==
#'''[[Pascal:Formulär är ett fönster|Formulär är ett fönster]]'''
##[[Pascal:Formulär är ett fönster#Skapa ditt första Formulär|Skapa ditt första Formulär]]
##[[Pascal:Formulär är ett fönster#Använda komponenter|Använda komponenter]]
##[[Pascal:Formulär är ett fönster#Ändra egenskaperna|Ändra egenskaperna]]
#'''[[Pascal:En tur genom Delphi's gränssnitt|En tur genom Delphi's gränssnitt]]'''
#'''Genomgång av de grundläggande komponenterna'''
##Windows egna komponenter
#'''Skapa och hantera menyer'''
#'''Programmeringtips och trix'''
##Edit
##ListBox
##ComboBox

==Pascal från grunden==
#'''Kort historik om programspråket Pascal'''
##Wirth's Pascal
#'''[[Pascal:Programkoda i Pascal|Programkoda i Pascal]]
##[[Pascal:Programkoda i Pascal#Kommentarer|Kommentarer]]
##[[Pascal:Programkoda i Pascal#Gemener och versaler|Gemener och versaler]]
##Läslig programkod
##Markerad syntax

==Avancerad programmering==

===Databasprogrammering===

===Olika komponenter===

===Tillverka dina egna komponenter===

===Frågor och svar===

{{pascal}}

[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Programmering]]
[[Kategori:Manualer]]
[[kategori:Alfabetiskt index|P]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/P]]</text>
      <sha1>snvkvvrv35ortgdvzzbbpt8wi5il562</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Dialoger och meddelanden</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2082</id>
    <revision>
      <id>21294</id>
      <parentid>5514</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T23:40:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21294</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="qm0tuliqwh2v82it71rs1gvy2o9scrk" xml:space="preserve">[[Programmera i Pascal]]

[[Kategori: Delphi]]</text>
      <sha1>qm0tuliqwh2v82it71rs1gvy2o9scrk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>ShowMessage</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2083</id>
    <revision>
      <id>21281</id>
      <parentid>5497</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T23:30:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21281</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="953" sha1="ct4wqrmeo1y393v8s8ldapr3tmye1h0" xml:space="preserve">Visar en meddelandruta med en OK knapp på.

 '''Unit
   &lt;span style=&quot;color:#0000FF&quot;&gt;Dialogs&lt;/span&gt;

 '''procedure''' ShowMessage'''(const''' Msg: '''string''');

===Beskrivning===
Anropa ShowMessage för att visa en enkel meddelanderuta med en OK knapp på. Namnet på programmets exekverbara fil syns på ramen på meddelanderutan. Msg parametern är meddelande texten som kommer att synas i rutan. 

{{notera|Om du vill visa en meddelanderuta med fler knappar, eller med en ikon, använd [[MessageDlg]] funktionen. &lt;br&gt;Om användaren trycker tangenterna Ctrl+C i meddelanderutan, så placeras texten i utklippshanteraren}}

===Exempel===

 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''begin 
   ShowMessage(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Hallå världen!'&lt;/span&gt;);
 '''end;

Resultatet av detta exempel visar en meddelanderuta som ser ut så här:
[[Bild:ShowMessage.jpg|center]]


[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Dialoger och meddelanden]]</text>
      <sha1>ct4wqrmeo1y393v8s8ldapr3tmye1h0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Delphi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2087</id>
    <revision>
      <id>9339</id>
      <parentid>9338</parentid>
      <timestamp>2006-04-05T18:49:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>9339</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="0qkl2pce6em14argmndaqwbq2shflx7" xml:space="preserve">''Se även [[Programmera i Pascal]]''.
[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>0qkl2pce6em14argmndaqwbq2shflx7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pascal:Programkoda i Pascal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2089</id>
    <revision>
      <id>21284</id>
      <parentid>12723</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T23:33:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21284</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2089" sha1="9cl1eq97518uzc0oquwq851gnlqatep" xml:space="preserve">=====Kommentarer=====

 ''{Detta är en kommentar}''
 ''{Som även fungerar över flera rader och'' 
 ''kallas oftast för block-kommentar}''
 ''(*Detta är också en block-kommentar*)''
 ''//Detta är en rad-kommentar''

=====Gemener och versaler=====
Pascal kompilatorn (i motsats till många andra kompilatorer) tar ingen hänsyn när det gäller användandet av gemener och versaler. Därför är en identifierare med namnen '''Mittnamn''' '''MittNamn''' '''mittNamn''' '''mittnamn''' eller '''MITTNAMN''' den samma, enligt kompilatorn, och behandlas därefter. Det råder delade meningar om detta är bra eller inte, men det är svårare att göra ett misstag gällande en gemen eller versal på detta vis.
(Å, Ä eller Ö kan inte ingå i en identifierare.)

{{notera|Det finns dock ett undantag för detta gällande Pascal: ''Register'' proceduren, till komponent paketen, måste skrivas med stort ''R'', för att vara kompatibel med C++Builder.}}


Det finns några saker att tänka på i och med detta och det första är att du måste komma ihåg att dessa indentifierarana är det samma och kan inte anges för olika element, och för det andra använda sig av ett vedertaget sätt att skriva identifierare så att koden blir lättläst.
Ett konsevkvent användande av gemener och versaler kontrolleras inte av kompilatorn, så det är bra att vänja sig med det på en gång. Ett vanligt sätt är att använda stor bokstav endast i början av identifieraren. När en identifierare är gjord av flera ord (man kan inte ha mellanslag i en identifierare) så låter man varje ord få den första bokstaven stor:

 MinIdentifierare
 MinOtroligtJobbigaOchKnasigaIdentifierare

Andra tecken som kompilatorn ignorerar är mellanslag, tabuelring och ny rad. Dessa tecken ses av kompilatorn som enbart tomrum och används endast för att göra koden mer lättläst.

=====Läslig programkod=====

=====Syntax förtydligande=====


 '''program''' Hello_World(output);
 '''Begin'''
  Writeln (&lt;span style=&quot;color:#006400&quot;&gt;'Hello, World!'&lt;/span&gt;);
  Readln;
 '''End.


[[Kategori:Delphi]]</text>
      <sha1>9cl1eq97518uzc0oquwq851gnlqatep</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pascal:En tur genom Delphi's gränssnitt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2093</id>
    <revision>
      <id>38759</id>
      <parentid>21293</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T14:19:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Kodfönster */</comment>
      <origin>38759</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2711" sha1="60zll6egw9akc0xg8yss3gjy8gp3keo" xml:space="preserve">I det här avsnittet så blir det en genomgång av de fönster och verktyg [[w:Delphi|Delphi]] har att erbjuda, men det kan skilja en hel del beroende på vilken version man studerar. Denna beskrivning handlar om Delphi 6. Tidigare versioner kanske saknar vissa verktyg och senare kan se ut på annat sätt.

==Formulär==

[[Bild:Form.jpg|center]]

==Kodfönster==

[[File:Highlighter2.jpg|center]]

==Komponentmenyn==

[[Bild:KomponentMeny.jpg|center]]

==Objektinspekteraren==

[[Bild:ObjectInspector.jpg|center]]

==Trädvy för objekt==
[[Bild:ObjectTreeView.jpg|center]]

==Kodmall==
Kodmall, eller ''Code templates'' som det heter i Delphi, är ett verktyg som finns under '''Tools | Editor Properties''' och sedan under fliken '''Code Insight'''. Detta verktyg används oftast då standard uppställningar eftersöks, exempelvis då ''If'', ''While'', ''Class'' och ''Case'' ska användas. Verktyget aktiveras med tangenterna ''Ctrl + J'', och visar en lista med det mallar som finns. Genom att dubbelkicka på en i listan så skrivs koden automatiskt ut. Tangentkombinationen ''Ctrl + J'', följt av ''Enter'' så skrivs detta ut:

 '''case  of
    : ;
    : ;
 '''else''' ;
 '''end''';

Att skapa, ändra eller ta bort kodmallar är ganska enkelt.


{{notera|Det går inte att klistra in färdig kod i kodmall editorn, vilket är en ganska stor brist. Det är lång och krånglig kod som detta verktyg är till för.}} 


===Exempel===
Som exempel så tillverkas en kodmall som handlar om en meddelanderuta vilken frågar användaren om denne vill spara det som ändrats med programmet, ett ganska vanligt meddelande. Och som meddelanderuta så har [[MessageBox]] valts, vilken innehåller en hel del kod för att fungera. 

[[Bild:CodeTemplates.jpg|center]]

Kodmallen skapar kod som ger en meddelanderuta med tre knappar: Ja, Nej och avbryt. Det som återstår att koda är vad programet skall utföra vid de möjliga svaren från användaren. Ett ganska tidsbesparande verktyg som gör att man slipper kopiera och klistra in från andra kodfiler. Själva mallen ser ut så här:

 '''Case''' MessageBox(Application.Handle,&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Vill du spara dina ändringar?'&lt;/span&gt;,
                 &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Bekräfta'&lt;/span&gt;,MB_YESNOCANCEL+MB_DEFBUTTON1+MB_ICONQUESTION) '''OF'''
    IDYES   : |;
    IDNO    : ;
    IDCANCEL: ;
 '''End''';

Detta läggs in i kodmallen genom att välja ny. I exemplet så valdes kortnamnet ''mess'' och genom att trycka ner tangenterna ''Ctrl + J'' följt av ''M'' och sedan ''Enter'' så skrivs koden ut. Markören kommer att placeras där tecknet | är placerat.


{{pascal}}

[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Programmera i Pascal|2]]</text>
      <sha1>60zll6egw9akc0xg8yss3gjy8gp3keo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Pascal</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2097</id>
    <revision>
      <id>5530</id>
      <timestamp>2005-08-16T05:28:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Chrizz</username>
        <id>50</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>5530</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="412" sha1="bgvwgmkht4lg7sxyowc9pc1hmurzwlt" xml:space="preserve">&lt;br clear=all&gt;
{| id=&quot;toc&quot; style=&quot;border-color:blue;border-width:1px;border-style:solid;background-color:#f8f8ff;&quot; width=&quot;90%&quot; align=&quot;center&quot;  cellpadding=&quot;3px&quot;
|rowspan=3 align=&quot;center&quot; width=&quot;10%&quot;|&amp;nbsp;
|align=&quot;center&quot; width=&quot;99%&quot;|'''[[Programmera i Pascal]]'''
|rowspan=3 align=&quot;center&quot; width=&quot;10%&quot;|
|-
|align=center|[[:Kategori:Programmera i Pascal|Innehåll]] | [[:Kategori:Delphi|Alfabetiskt register]]
|}</text>
      <sha1>bgvwgmkht4lg7sxyowc9pc1hmurzwlt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Programmera i Pascal</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2098</id>
    <revision>
      <id>21285</id>
      <parentid>5531</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T23:33:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21285</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="jivhedn3oacf6jzkx2y5puiky25l6wk" xml:space="preserve">''[[Programmera i Pascal]]''

[[Kategori:Delphi]]</text>
      <sha1>jivhedn3oacf6jzkx2y5puiky25l6wk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pascal:Formulär är ett fönster</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2101</id>
    <revision>
      <id>53105</id>
      <parentid>38760</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:57:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53105</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2151" sha1="sfr4tyc58utba3sgw982omepwnusivg" xml:space="preserve">Windowsprogram är vanligtvis baserade på fönster. Hur skapar man nu ett fönster? Genom att använda sig av ett ''formulär''. Ett formulär är ett förklätt fönster, så som titeln till denna artikel anger. Det är egentligen ingen skillnad mellan dessa två koncept, rent generellt.

{{notera|Formulär heter ''Form'' i Delphi, men kallas formulär i denna bok.

&lt;tt&gt;Om man tittar noga, ett formulär är alltid ett fönster, men omvänt så stämmer det inte alltid. Vissa Delphikomponenter är också fönster, exempelvis knapparna. För att undvika missförstånd används ''Formulär'' då huvudfönstret benämns.&lt;/tt&gt;}}


===Skapa ditt första Formulär===
Även om du förmodligen redan har skapat något enkelt program i Delphi, så går vi igenom processen igen för att belysa vissa intressanta detaljer. Att skapa ett formulär är en av de enklaste delarna  i Delphi: starta bara programmet och det kommer automatiskt att skapa ett nytt, tomt formulär. Ett sådant ses i figuren nedan, även om det är mycket större i verkligheten.


[[Bild:Form.jpg|center]]


Om ett projekt redan är startat och öppet, välj '''File | New | Application''' för att stänga det befintliga projektet (det kommer kanske upp en meddelande som frågar om du vill spara, välj ''No'' om det inte är något viktigt) och öppna ett nytt tomt projekt. Det går bra att köra redan genom att använda knappen ''Run''  [[File:RunButton.jpg]], välja menyn '''Run | Run''' eller trycka på ''F9''. Det har nu skapats ett Windowsprogram, inte särskilt användbart, men ändå. Eftersom det bara är ett tomt fönster utan några funktioner, så har det egenskaperna som ett windowsfönster i standardutförande.

====Byta titel====

===Använda komponenter===

===Ändra egenskaperna===

[[Bild:ObjectInspector.jpg|center]]

==Hallå världen!==

 &lt;span style=&quot;color:#696969&quot;&gt;''//Visar en ruta med texten &quot;Hallå världen!&quot; i.&lt;/span&gt;
 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''begin 
   [[ShowMessage]](&lt;span style=&quot;color:#006400&quot;&gt;'Hallå världen!'&lt;/span&gt;);
 '''end;


{{pascal}}
[[Kategori:Programmera i Pascal|1]]
[[Kategori:Delphi]]</text>
      <sha1>sfr4tyc58utba3sgw982omepwnusivg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet/Arkiv</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2106</id>
    <revision>
      <id>19629</id>
      <parentid>19623</parentid>
      <timestamp>2008-04-25T20:45:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19629</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4953" sha1="q9p4bh9ejez3c1uoef0q4y3iramcrrr" xml:space="preserve">Detta är ett arkiv över borttagna diskussioner från [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet]] för användare som inte fått tillräckligt stöd. För att se en lista över tillsättning av administratörer och byråkrater, se [[Special:Log/rights|loggen (från 2005)]] och [[Wikibooks:Bureaucrat log|den äldre loggen (2004)]].
----
==== [[Användare:Grön|Grön]]====
'''Nominerad av:''' [[Användare:Grön|Grön]] 8 december 2005 kl.12.23 (UTC)

'''Motivering:''' 
Jag håller på och bygger upp ett enhetlig SAB katalogisering på wb, då blir dock vissa gamla kategorier över, och då vore det skönt att kunna ta bort dessa utan att behöva påkalla admin. Jag har även börjat med att gå igenom alla drygt 350 artiklar på wikibooks, och det är ganska många som egentligen är onödiga, ofta är de blankade osv. En del klotter har jag också hittat och återställt. Då kan det vara skönt att kunna radera de helt onödiga sidorna

Jag vet att jag inte har varit aktiv här så långe, men det finns många saker jag vill göra. Däribland omkategoriseringen som jag tycker det är lite jobbigt att behöva påkalla admin för.

Jag hoppas jag klargjort mina anledningar att begär administratörskap Grön 8 december 2005 kl.12.24 (UTC)

Jag hittas på wikipedia under [[w:Användare:Grön]]
:Ett tilläg till min motivering, tillståndet med bilder på wikibooks är ibland hemskt, det finns vissa bilder som väldigt uppenbart är copyrightade. Jag vill gärna kunna ta tag i detta också [[Användare:Grön|Grön]] 11 december 2005 kl.17.17 (UTC)

'''Stödjer'''
# [[Användare:NERIUM|NERIUM]] 28 mars 2006 kl.08.45 (UTC)
'''Neutral'''

'''Stödjer inte'''

'''Diskussion:'''

===Användarens namn [[Användare:Snillet|Snillet]]===
Motivering

Jag har varit med ett tag , så det kanske är dags nu.

'''Stöder'''
#

'''Stöder inte'''
# [[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 12 augusti 2005 kl.13.52 (UTC)
# [[Användare:Marsve|Marsve]] 18 augusti 2005 kl.00.10 (UTC)
# [[Användare:Chrizz|&lt;b&gt;&lt;span style=&quot;color:#006400&quot;&gt;Chrizz&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;]] 18 augusti 2005 kl.05.26 (UTC)
'''Diskussion'''&lt;br /&gt;
[[Användare:Snillet|Snillet]] har 20 redigeringar på Wikibooks och det känner jag är för lite för att jag ska ha fullt förtroende. 15 procent av [[Special:Listusers|Wikibooks registrerade användare]] är [[Special:Listusers/Sysop|administratörer]]. På Wikibooks sker kanske 20 redigeringar per dag och ytterst få av dem är klotter. För närvarande anser jag inte att behovet av nya administratörer är så stort att det skulle motivera tillsättandet av en i stort sett ny användare som administratör. Jag skrev på [[Wikibooks:Bybrunnen]] att jag alltid frågar mig ''varför'' någon vill bli administratör. Jag skulle gärna se ett svar på den frågan i det här fallet. Varför vill du bli administratör? /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 12 augusti 2005 kl.13.52 (UTC)

===Användarens namn ===
[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 24 augusti 2005 kl.00.39 (UTC)

'''Stöder'''
#

'''Stöder inte'''
# 

'''Diskussion'''&lt;br /&gt;

Enligt [http://www2.knams.wikimedia.org/logwood/logwood.php?site=sv.wikibooks.org besöksräknaren] har jag följande placeringar bland dom 100 översta med mina artiklar skapade från grunden.

5 Canasta, 10 Harpan, 12 Mulle, 22 Hjärter, 42 Idioten,52 Mas, 56 Kategori:Tärningsspel, 57 Ett-två-tre, 61 BlackJack, 70 Golf, 81 Hej_Knekt_(kortspel), 99 Tärningsspel

Dom är skapta under användarnamnet Max Speed utom när jag glömt logga in då det blivit 213.112.183.106 . Duger detta måhända till att bli administratör? --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 24 augusti 2005 kl.00.39 (UTC)


===Användarens namn ===

==== [[Användare:Mason|Mason]]====

'''Nominerad av:''' 
Nominerar mig själv

'''Motivering:''' 
Det verkar finnas en stor brist på aktiva administratörer här. Jag har inte gjort många redigeringar ännu men om jag får förtroendet så skall jag skall försöka titta hit några gånger i veckan och återställa klotter.

'''Stödjer'''
#[[Användare:Mike|\Mike]] 26 januari 2007 kl. 13.16 (CET) Definitivt; dels behövs det, dels är jag nöjd med vad jag sett (visst, framförallt på wp, men ändå) '''Edit''': ändrar mig; stöder i första hand nominering till byråkratskap nedan!
#[[Användare:StefanB|StefanB]] 17 augusti 2007 kl. 20.41 (CEST)


'''Neutral'''

'''Stödjer inte'''

'''Diskussion:'''
#Det har nu gått väldigt lång tid utan att någon annan har reagerat - om inget händer så kommer jag nästa vecka att försöka få en byråkrat eller steward att genomföra utnämningen. [[Användare:Mike|\Mike]] 16 februari 2007 kl. 09.10 (CET)
:Jag har inte varit speciellt aktiv på wikipedia överhuvud taget. Men nomineringen kvarstår. [[Användare:Mason|Mason]] 18 september 2007 kl. 18.38 (CEST)

'''Avslås:''' inaktivitet

[[kategori:Wikibooks:Administration]]</text>
      <sha1>q9p4bh9ejez3c1uoef0q4y3iramcrrr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MessageDlg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2107</id>
    <revision>
      <id>53159</id>
      <parentid>21287</parentid>
      <timestamp>2022-10-09T03:00:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>ska ska &gt; ska</comment>
      <origin>53159</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4184" sha1="7yi71o4r4o3s0rguvltj9dmclvh9w86" xml:space="preserve">Visar en meddelanderuta med ett valt antal knappar.

 '''Unit
   '''&lt;span style=&quot;color:#0000FF&quot;&gt;Dialogs&lt;/span&gt;

 '''function''' MessageDlg('''const''' Msg: '''string'''; DlgType: TMsgDlgType; Buttons: TMsgDlgButtons; HelpCtx: Longint): Word;

===Beskrivning===
Anropa MessageDlg för att få en emddelanderuta som användaren ska svara på. 
''Msg'' parametern är själva meddelandetexten.
''DlgType'' anger vilken typ av meddelanderuta som skall visas.
''Buttons'' anger hur många, och vilka knappar som ska finnas i meddelanderutan.
''HelpCtx'' anger hjälpinnehållets ''ID'' för hjälp ämnet som skall komma upp då använadaren klickar på hjälp knappen eller trycker på F1 tangenten då meddelenderutan visas.

{{notera|Om användaren trycker ner tangenterna Ctrl+C i meddelanderutan, så placeras texten i utklippshanteraren}}


MessageDlg skickar tillbaka ett värde som motsvarar den knapp som användaren klickat på. I listan av [[MeassageDlg#Parametrar|parametrar]] så finns de möjligheter och kombinationer av knappar, samt deras respektive resultatvärde, dokumenterade.

===Exempel===

 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''begin
  If MessageDlg(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Wikipedia är bäst!'&lt;/span&gt;, mtInformation,
               [mbYes, mbNo, mbCancel],0) = mrYes '''then
    [[ShowMessage]](&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Rätt!'&lt;/span&gt;);
 '''end;

Denna kod ger en meddelanderuta med 3 knappar, som ser ut så här:

[[Bild:MessageDlg.jpg|center]]

{{notera|Alla dessa konstanter är [[hårdkoda]]de, så ett val av språk finns egentligen inte. Texten på alla knappar blir alltid på engelska, även om det finns sätt att kringå detta. Se [[MessageDlg#Extra tips|Extra tips]].}}

===Parametrar===
Dessa parametrar finns att välja på. När det gäller ''Meddelandetyp'' så skall en väljas, till skillnad från ''Knappar'' där de knappar som ska synas skall anges, exempelvis '''[mbYes, mbNo]'''. ''Resultatvärdet'' är det värde som avgörs av vilken knapp som användare klickar på.

{| {{fintabell}}
!Meddelandetyp
!Knappar
!Resultatvärde
|-
|mtWarning
|mbOK
|mrOk
|-
|mtError
|mbCancel
|mrCancel
|-
|mtInformation
|mbYes
|mrYes
|-
|mtConfirmation
|mbNo
|mrNo
|-
|mtCustom
|mbAbort
|mrAbort
|-
|
|mbRetry
|mrRetry
|-
|
|mbIgnore
|mrIgnore
|-
|
|mbAll
|mrAll
|-
|
|mbNoToAll
|mrNoToAll
|-
|
|mbYesToAll
|mrYesToAll
|-
|
|
|mrNone
|}


===Extra tips===
Om en meddelanderuta med större möjligheter att påverka text på knapparna och antalet knappar eftersöks så kan detta tips överbrygga dessa problem. Detta tips ger sig in i Delphi's egna kod och förändrar dess egenskaper. Denna typ av kodning är realativt avancerad, men ganska harmlös kod.

 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''var
 Dlg: TForm;
 Rslt: Integer;
 '''begin
   Dlg := CreateMessageDialog(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Mitt meddelande'&lt;/span&gt;,mtInformation,
   [mbYes,mbNo,mbCancel]);
   Dlg.Caption := &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Överskrift'&lt;/span&gt;;
   TButton(Dlg.FindComponent(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Yes'&lt;/span&gt;)).Caption := &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Ja'&lt;/span&gt;;
   TButton(Dlg.FindComponent(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'No'&lt;/span&gt;)).Caption := &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Nej'&lt;/span&gt;;
   TButton(Dlg.FindComponent(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Cancel'&lt;/span&gt;)).Caption := &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Avbryt'&lt;/span&gt;;
   Rslt := Dlg.ShowModal;
   '''Case''' Rslt '''of
    mrYes : [[ShowMessage]](&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Rätt!'&lt;/span&gt;);
    mrNo : [[ShowMessage]](&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Fel!'&lt;/span&gt;);
    mrCancel : [[ShowMessage]](&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Fegis!'&lt;/span&gt;);
  '''End;
 '''end;

Resultatet av detta tips visar en meddelanderuta med ett eget val av text på både fönster ramen och knapparna. I princip så kan man även placera in egna komponenter i denna meddelanderuta, men det beskrivs inte här. Så här ser det ut:

[[Bild:MessageDlg1.jpg|center]] 


Denna typ av kodning är ganska enkel, men samtidigt brilliant, då den använder sig av många av de [[RTTI]] funktioner som Delphi erbjuder.
                   

[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Dialoger och meddelanden]]</text>
      <sha1>7yi71o4r4o3s0rguvltj9dmclvh9w86</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>InputBox</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2110</id>
    <revision>
      <id>38762</id>
      <parentid>21290</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T14:29:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Exempel */</comment>
      <origin>38762</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1770" sha1="mwzaf6n92hzlln21lpt9jhlccr4zpfi" xml:space="preserve">Visar en meddelanderuta som låter användaren skriva in en textsträng.

 '''Unit
   &lt;span style=&quot;color:#0000FF&quot;&gt;Dialogs&lt;/span&gt;

 '''function''' InputBox('''const''' ACaption, APrompt, ADefault: '''string'''): '''string''';

===Beskrivning===
Anropa InputBox för att visa en meddelanderuta förberedd för användaren att skriva in en textsträng med en maximal längd på 255 tecken. 
''ACaption'' är titeln på själva meddelanderutan.
''APrompt'' är den text som berättar för användaren vad som ska fullas i.
''ADefault'' är den text som syns i textrutan som en standard, och som användaren skall ersätta.

{{notera|Denna typ av dialog är alltid på engelska med knapparna ''OK'' och ''Cancel''. En modifierad variant heter [[InQuery]].}}


Om användaren väljer ''Cancel'' knappen, InputBox returnerar den angivna standardtexten. Om användaren väljer ''OK'' knappen så returneras texten som står skrivet i textrutan.

Använd InputBox funktionen när det finns ett standardvärde som ska användas när användaren väljer ''Cancel'' knappen (eller trycker på Esc tangenten) för att komma ifrån meddelanderutan. Om programmet behöver veta vilken knapp som användaren klicker på så bör [[InputQuery]] användas.

===Exempel===
I det här exemplet så frågar programmet användaren efter deras namn, standardtexten är ''Sven''.

 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''var
   S: '''String''';
 ''begin
   S := &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Anders'&lt;/span&gt;;
   S := InputBox(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Skriv ditt namn'&lt;/span&gt;,&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Namn'&lt;/span&gt;,S);
 '''end;

Så här ser det ut då detta exempel används:

[[Bild:InputBoxAnders.jpg|center]]

[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Dialoger och meddelanden]]</text>
      <sha1>mwzaf6n92hzlln21lpt9jhlccr4zpfi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>InputQuery</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2112</id>
    <revision>
      <id>38761</id>
      <parentid>21291</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T14:29:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Exempel */</comment>
      <origin>38761</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1761" sha1="nri2v89n8oz9wiuve0tn0n9darkmvwp" xml:space="preserve">Visar en meddelanderuta som låter användaren skriva in en textsträng.

 '''Unit
   &lt;span style=&quot;color:#0000FF&quot;&gt;Dialogs&lt;/span&gt;

 '''function''' InputQuery('''const''' ACaption, APrompt: '''string'''; var Value: '''string'''): Boolean;

===Beskrivning===
Anropa InputBox för att visa en meddelanderuta förberedd för användaren att skriva in en textsträng med en maximal längd på 255 tecken. 
''ACaption'' är titeln på själva meddelanderutan.
''APrompt'' är den text som berättar för användaren vad som ska fyllas i.
''Value'' är den text som syns i textrutan som en standard, och som användaren skall ersätta.

{{notera|Denna typ av dialog är alltid på engelska med knapparna ''OK'' och ''Cancel''. En modifierad variant heter [[InQuery]].}}


InputQuery returnerar ''True'' om användaren väljer ''OK'' och ''False'' om använadaren väljer ''Cancel'' eller trycker på ''Esc'' tangenten.
Om ett standardvärde ska användas då användaren väljer ''Cancel'', använd [[InputBox]] i stället.

===Exempel===
I detta exempel kontrolleras det om använader väljer ''OK'' eller ''Cancel'', genom en ytterligare meddelanderuta dyker upp med texten &quot;Hej &quot; och det som står skrivet i textrutan. Detta sker endast om användaren väljer ''OK''.

 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''var
   S: '''String''';
 '''begin
   S := &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Anders'&lt;/span&gt;;
   '''If''' InputQuery(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Skriv ditt namn'&lt;/span&gt;,&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Namn'&lt;/span&gt;,S) '''then'''
     [[ShowMessage]](&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Hej '&lt;/span&gt;+S);
 '''end;

Så här ser detta exempel ut då det används:

[[Bild:InputBoxAnders.jpg|center]]

[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Dialoger och meddelanden]]</text>
      <sha1>nri2v89n8oz9wiuve0tn0n9darkmvwp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>InQuery</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2113</id>
    <revision>
      <id>21289</id>
      <parentid>5693</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T23:37:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21289</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3511" sha1="dy5qsema3dgsx6uhh4b5riwj5eztlh8" xml:space="preserve">Visar en meddelanderuta med valbar text på knapparna och ett textfält som användaren anmodas att skriva i.

{{notera|Denna funktion finns inte färdig i Delphi, utan är men modifierad variant av [[InputQuery]].}}

===InQuery källkod===
 '''function''' InQuery(const ACaption, APrompt: '''string''';
   '''var''' Value: '''string'''; btnOK, btnCancel: '''String'''): Boolean;
     '''function''' GetAveCharSize(Canvas: TCanvas): TPoint;
     '''var
       I: Integer;
       Buffer: '''array'''[0..51] '''of''' Char;
     '''begin
       for I := 0 to 25 do Buffer[I] := Chr(I + Ord('A'));
       for I := 0 to 25 do Buffer[I + 26] := Chr(I + Ord('a'));
       GetTextExtentPoint(Canvas.Handle, Buffer, 52, TSize(Result));
       Result.X := Result.X div 52;
     '''end;
 '''var
  AForm: TForm;
  Prompt: TLabel;
  Edit: TEdit;
  DialogUnits: TPoint;
  ButtonTop, ButtonWidth, ButtonHeight: Integer;
 '''begin
  Result := False;
  AForm := TForm.Create(Application);
  '''with''' AForm '''do'''
    '''try'''
      Canvas.Font := Font;
      DialogUnits := GetAveCharSize(Canvas);
      BorderStyle := bsDialog;
      Caption := ACaption;
      ClientWidth := MulDiv(180, DialogUnits.X, 4);
      Position := poScreenCenter;
      Prompt := TLabel.Create(AForm);
      '''with''' Prompt '''do'''
      '''begin'''
        Parent := AForm;
        Caption := APrompt;
        Left := MulDiv(8, DialogUnits.X, 4);
        Top := MulDiv(8, DialogUnits.Y, 8);
        Constraints.MaxWidth := MulDiv(164, DialogUnits.X, 4);
        WordWrap := True;
      '''end''';
      Edit := TEdit.Create(AForm);
      '''with''' Edit '''do'''
      '''begin'''
        Parent := AForm;
        Left := Prompt.Left;
        Top := Prompt.Top + Prompt.Height + 5;
        Width := MulDiv(164, DialogUnits.X, 4);
        MaxLength := 255;
        Text := Value;
        SelectAll;
      '''end''';
      ButtonTop := Edit.Top + Edit.Height + 15;
      ButtonWidth := MulDiv(50, DialogUnits.X, 4);
      ButtonHeight := MulDiv(14, DialogUnits.Y, 8);
      '''with''' TButton.Create(AForm) '''do'''
      '''begin'''
        Parent := AForm;
        Caption := btnOk;
        ModalResult := mrOk;
        Default := True;
        SetBounds(MulDiv(38, DialogUnits.X, 4), ButtonTop, ButtonWidth,
          ButtonHeight);
      '''end''';
      '''with''' TButton.Create(AForm) '''do'''
      '''begin'''
        Parent := AForm;
        Caption := btnCancel;
        ModalResult := mrCancel;
        Cancel := True;
        SetBounds(MulDiv(92, DialogUnits.X, 4), Edit.Top + Edit.Height + 15,
          ButtonWidth, ButtonHeight);
        AForm.ClientHeight := Top + Height + 13;
      '''end''';
      '''if''' ShowModal = mrOk '''then'''
      '''begin'''
        Value := Edit.Text;
        Result := True;
      '''end''';
    '''finally'''
      AForm.Free;
    '''end''';
 '''end''';

===Exempel===
 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''var
   S: '''string''';
 '''begin
   S := '&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;Sven'&lt;/span&gt;;
   '''If''' InQuery(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Hallå!'&lt;/span&gt;,&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Är detta ditt namn?'&lt;/span&gt;,S,&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Ja'&lt;/span&gt;,&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Nej'&lt;/span&gt;) '''then'''
    [[ShowMessage]](&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Hej '&lt;/span&gt;+S+&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'!'&lt;/span&gt;)
   '''else
    ShowMessage(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Ursäkta, mitt misstag!'&lt;/span&gt;);
 '''end;

[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Dialoger och meddelanden]]</text>
      <sha1>dy5qsema3dgsx6uhh4b5riwj5eztlh8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>ShowMessageFmt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2115</id>
    <revision>
      <id>21282</id>
      <parentid>5593</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T23:30:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21282</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3133" sha1="4veatts0hsfgwujhceada58gh8el3vv" xml:space="preserve">Visar en dialogruta med ett formaterat meddelande i och en OK knapp.

 '''Unit
   &lt;span style=&quot;color:#0000FF&quot;&gt;Dialogs&lt;/span&gt;

 '''procedure''' ShowMessageFmt('''const''' Msg: '''string'''; Params: '''array of const''');

 '''procedure''' ShowMessageFmt('''const''' Msg: string; Params: '''array of const''');
 '''begin
  ShowMessage([[Format]](Msg, Params));
 '''end;

===Beskrivning===
Anropa ShowMessageFmt för att visa en enkel meddelanderuta med en OK knapp på. Namnet på programmets exekverbara fil syns på ramen till meddelanderutan.
''Msg'' parametern är meddelandetexten som kommer att synas i rutan. ''Params'' parametern ger möjlighet att formatera in variabler i meddelandetexten. För att få en enkel förklaring till vilken typ av variabler som accepteras, se [[ShowMessageFmt#Parametrar|Parametrar]]. För en mer djupgående förklaring, se funktionen [[Format]]. 

{{notera|Om du vill visa en meddelanderuta med fler, andra knappar, eller med en ikon, använd [[MessageDlg]] funktionen.
Om användaren trycker ner tangenterna Ctrl+C i meddelanderutan, så placeras texten i utklippshanteraren}}


===Exempel===

 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''var
   S: '''[[String]]''';
   F: [[Double]];
   I: [[Integer]];
 '''begin
   S := 'Pi';
   F := Pi;
   I := 42;
   ShowMessageFmt(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Visste du att %s är %1.10n '&lt;/span&gt;+
       #13+ &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'och att %d är %x hexadecimalt ?'&lt;/span&gt;,[S, F ,I, I]);
 '''end;

Resultatet av detta exempel ser du här:

[[Bild:ShowMessageFmt.jpg|center]]

===Parametrar===
För att änvända denna parameter så ska ett procent-tecken (%) placeras innan parametern, exempelvis '''%d'''. För att få högre noggranhet med flyttal så kan man ange antal decimaler, exempelvis '''%0.6d''', vilket innebär att ett tal med 6 decimaler kommer att visas.

{| {{fintabell}}
!Parameter
!Formatering
|-
|d
|Decimaltal. Värdet måste vara ett heltal, det vill säga [[integer]].
|-
|u
|Decimaltal. Värdet måste vara ett heltal som endast är positivet, det vill säga [[unsigned integer]].
|-
|e
|Vetenskaplig. Värdet måste var ett flyttal och omvandals till text som skrivs '''-d.ddd...E+ddd'''.
|-
|f
|Fixerat. Värdet måste var ett flyttal och omvandlas till text som skrivs '''-ddd.ddd…'''.
|-
|g
|Generellt. Värdet måste vara ett flyttal och rundas av så mycket som möjligt.
|-
|n
|Nummer. Värdet måste vara ett flyttal och omvandlas till text som skrivs '''-d,ddd,ddd.ddd…'''. Det som skiljer från ''f'' är att denna skriver ut tusen separator.
|-
|m
|Valuta. Värdet måste vara ett flyttal och omvandlas till text, men regleras av [[CurrencyString]], [[CurrencyFormat]], [[NegCurrFormat]], [[ThousandSeparator]], [[DecimalSeparator]] och [[CurrencyDecimals]].
|-
|p
|Pekare. Värdet måste vara en pekare och omvandlas till en 8 tecken lång textsträng.
|-
|s
|Textsträng. Värdet ska vara en täxtsträng.
|-
|x
|Hexadecimalt. Värdet måste vara ett heltal och omvandlas till en textsträng som mosvarar det hexadecimala värdet.
|}


[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Dialoger och meddelanden]]</text>
      <sha1>4veatts0hsfgwujhceada58gh8el3vv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>ShowMessagePos</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2116</id>
    <revision>
      <id>21288</id>
      <parentid>5596</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T23:36:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21288</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1190" sha1="ox7zw8m03ttotgqeteq8scz1vaxmn5r" xml:space="preserve">Visar en enkel meddelanedruta på en angiven position.

 '''Unit
   &lt;span style=&quot;color:#0000FF&quot;&gt;Dialogs&lt;/span&gt;

 '''procedure''' ShowMessagePos('''const''' Msg: WideString; X, Y: Integer);

===Beskrivning===


Anropa ShowMessagePos för att visa en enkel meddelanderuta med en OK knapp, på en angiven plats på skärmen Namnet på programmets exekverbara fil syns på ramen på meddelanderutan. ''Msg'' parametern är meddelande texten som kommer att synas i rutan.

''X'' och ''Y'' parametern anger den koordinat som meddelanderutan kommer att visas. Anges värdet -1 så kan meddelanderutan att visas var som helst på skärmen.

{{notera|Om en meddelanderuta med fler knappar, eller med en ikon eftersöks, använd [[MessageDlg]] funktionen.
Om användaren trycker ner tangenterna Ctrl+C i meddelanderutan, så placeras texten i utklippshanteraren}}


===Exempel===

 '''procedure'''TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''begin 
   ShowMessage(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Hallå världen!'&lt;/span&gt;, 800, 350);
 '''end;

Resultatet av detta exempel visar en meddelanderuta som ser ut så här:
[[Bild:ShowMessage.jpg|right]]


[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Dialoger och meddelanden]]</text>
      <sha1>ox7zw8m03ttotgqeteq8scz1vaxmn5r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tangentfunktioner i Delphi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2117</id>
    <revision>
      <id>21279</id>
      <parentid>17522</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T23:28:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21279</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="796" sha1="4jgnm4tzd93yuz3o3vuqatlicshyfxy" xml:space="preserve">Denna tabell visar en del av de funktioner som tangenter och kombinationer av dem har i programmet [[w:Delphi (programspråk)|Delphi®]]. 

Se även [[Programmera i Pascal]].

{| {{fintabell}}
!Tangenter
!Funktion
|-
|F9
|Kör programmet från Delphi
|-
|Skift + Piltangent
|Ändrar storlek på en komponent med en pixel åt gången.
|-
|Ctrl + J
|Aktiverar vektyget för [[Pascal:En tur genom Delphi's gränssnitt#kodmall|kodmallar]].
|-
|Ctrl + Mellanslag
|Aktiverar kodkompletteringen.
|-
|Ctrl + Skift + C
|Aktiverar class och funktions kompletterings verktyget.
|-
|Ctrl + Skift + ''Siffra''
|Placerar ut eller tar bort bokmärken.
|-
|Ctrl + ''Siffra''
|Hoppar till bokmärke med den siffran.
|-
|Ctrl + Piltangent
|Flyttar en komponent en pixel i taget.
|}

{{pascal}}

[[Kategori:Delphi]]</text>
      <sha1>4jgnm4tzd93yuz3o3vuqatlicshyfxy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Lucenepowersearchtext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>2119</id>
    <revision>
      <id>5641</id>
      <timestamp>2005-08-18T08:12:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <origin>5641</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="9xzzh3dnq1oa63eb21bd42ynvn424nj" xml:space="preserve">Sök i namnrymder: $1 Sök efter $3 $9</text>
      <sha1>9xzzh3dnq1oa63eb21bd42ynvn424nj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SelectDirectory</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2125</id>
    <revision>
      <id>21280</id>
      <parentid>5698</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T23:29:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21280</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3566" sha1="9p5qfdiog6w13gfc0h2euo3oifss0j8" xml:space="preserve">Visar en dialogruta där användaren kan välja en katalog.

 '''Unit
   &lt;span style=&quot;color:#0000FF&quot;&gt;FileCtrl&lt;/span&gt;

 '''function''' SelectDirectory('''const''' Caption: '''string'''; '''const''' Root: WideString; '''out''' Directory: '''string'''): Boolean; '''overload''';
 '''function''' SelectDirectory('''var''' Directory: '''string'''; Options: TSelectDirOpts; HelpCtx: Longint): Boolean; '''overload''';

===Beskrivning===
Anropa SelectDirectory då användaren bör välja en katalog. Den första funktionen ger en dialog med ett modern utseende, men saknar en del funktioner, exemplevis möjligheten att skapa en en ny katalog. ''Caption'' parametern anger titeln för fönstret och ''Root'' anger vilken katalog som användaren utgår från. Den valda katalogen sparas i  variabeln ''Directory''. När denna syntax används så ändras inte systemets nuvarande katalog.

{{notera|Samma parameter kan inte användas till både ''Root'' och ''Directory''.}} 


Oavsett vilken funktion som används så skickar SelectDirectory tillbaka ''True'' om användaren väljer OK och ''False'' om användaren väljer Cancel/Avbryt eller avbryter på annat sätt.

{{notera|Endast den första syntaxen eller Exempel 1 visar en dialog med text på svenska, eller det språk som operativsystemet använder.}}


===Exempel 1===
Detta exempel använder den första funktionen och koden ser ut så här:

 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''var
   Rot, Dir: '''string''';
 '''begin'''
  Dir := &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'D:\'&lt;/span&gt;;
  Rot := &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'D:\Delphi\'&lt;/span&gt;;
   '''if''' SelectDirectory(&lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'Programmera i Pascal'&lt;/span&gt;,Rot,Dir) '''then'''
    Label1.Caption := Dir;
 '''end''';

Resultatet som genereras med ovanstående kod ser ut så här:

[[Bild:SelectDirectoryNew.jpg|center]]

Den andra funktionen ser ganska gammalmodig ut, men innehåller en hel del möjligheter som den tidigare saknar, exempelvis att skapa en ny katalog. ''Directory'' parametern som skickas till denna funktion blir den valda katalogen i dialogen, men kommer även att innehålla den katalog som användaren väljer i form av en textsträng. ''HelpCtx'' parametern anger det ID nummer i hjälpfilen som ska anropas. ''Options'' parametern kan vara ''sdAllowCreate'', ''sdPerformCreate'' eller ''sdPrompt''. ''sdAllowCreate'' visar en textruta där användaren kan ange en katalog som inte finns ännu, men den skapas inte utan ger programmet den möjligheten. ''sdPerformCreate'' i kombination med ''sdAllowCreate'' skapar även den katalog som angivits av användaren. ''sdPrompt'' ska bara användas ihop med ''sdAllowCreate'', då denna parametern visar en meddelanderuta som talar om att katalogen inte finns och frågar om den skall skapas.


===Exempel 2===
I detta exempel så används den andra funktionen av SelectDirectory. Koden som används är:

 '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject);
 '''const
   SELDIRHELP = 1000;
 '''var
   Dir: '''string''';
 '''begin
   Dir := &lt;span style=&quot;color:#008000&quot;&gt;'D:\Delphi\'&lt;/span&gt;;
   '''if''' SelectDirectory(Dir, [sdAllowCreate, sdPerformCreate, sdPrompt],SELDIRHELP) '''then
     Label1.Caption := Dir;
 '''end''';

Resultatet av förgående exempel kan ses här:

[[Bild:SelectDirectoryOld.jpg|center]]


{{notera|Funktion och desigkvalitet är många gånger en ballansgång när det gäller programmering. För att undvika dessa val väljer många att tillverka [[consolprogram]].}}


[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Dialoger och meddelanden]]</text>
      <sha1>9p5qfdiog6w13gfc0h2euo3oifss0j8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>ProgressBox</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2129</id>
    <revision>
      <id>21283</id>
      <parentid>5742</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T23:32:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21283</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2238" sha1="2gc06m6jgsd9ek4avfc1mi91lmtqd2b" xml:space="preserve">ProgressBox

[[Bild:ProgressBox.jpg|center]]


===Källkod===
Nedan följer den kod som använts till detta exempel.

 '''unit''' ProgressBox;
 
 '''interface'''
 
 '''uses'''
  Windows, Messages, SysUtils, Variants, Classes, Graphics, Controls, Forms,
  Dialogs, Gauges, StdCtrls;
 
 '''type'''
  TProgressForm = '''class'''(TForm)
    btnCancel: TButton;
    ProgressBar: TGauge;
    TheText: TLabel;
    procedure FormClose(Sender: TObject; var Action: TCloseAction);
    procedure btnCancelClick(Sender: TObject);
  '''private'''
    &lt;span style=&quot;color:#696969&quot;&gt;''{ Private declarations }&lt;/span&gt;
  '''public'''
    &lt;span style=&quot;color:#696969&quot;&gt;''{ Public declarations }&lt;/span&gt;
  '''end''';
  
  '''procedure''' StartProgress(ACaption, Text: '''String''';
                  AMax: Integer; AColor: TColor);
  '''procedure''' ChangeProgress(AProgress: Integer; Text: '''String''');
  
 '''var
  ProgressForm: TProgressForm;
  Created: Bool = False;
   
 '''implementation
   
 &lt;span style=&quot;color:#696969&quot;&gt;{$R *.dfm}&lt;/span&gt;
   
 '''procedure''' StartProgress(ACaption, Text: '''String''';
                AMax: Integer; AColor: TColor);
 '''begin
   '''If''' '''not''' Created '''then'''
   '''begin
     ProgressForm := TProgressForm.Create(Application);
     ProgressForm.Caption := ACaption;
     ProgressForm.ProgressBar.MaxValue := AMax;
     ProgressForm.ProgressBar.ForeColor := AColor;
     ProgressForm.ProgressBar.Progress := 0;
     ProgressForm.TheText.Caption := Text;
     ProgressForm.Show;
     Created := True;
   '''end''';
 '''end''';
 
 '''procedure''' ChangeProgress(AProgress: Integer; Text: '''String''');
 '''begin
   '''If''' Created '''then'''
   '''begin'''
     ProgressForm.ProgressBar.Progress := AProgress;
     '''If''' ProgressForm.ProgressBar.PercentDone = 100 '''then
     '''begin
       ProgressForm.Close;
       ShowMessage(Text);
     '''end''';
   '''end''';
 '''end''';
 
 '''procedure''' TProgressForm.FormClose(Sender: TObject; '''var''' Action: TCloseAction);
 '''begin
   Created := False;
   Action := caFree;
 '''end''';
 
 '''procedure''' TProgressForm.btnCancelClick(Sender: TObject);
 '''begin
   Close;
 '''end''';
 
 '''end'''.

[[Kategori:Delphi]]
[[Kategori:Dialoger och meddelanden]]</text>
      <sha1>2gc06m6jgsd9ek4avfc1mi91lmtqd2b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Gustafs pannbiff med pasta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2131</id>
    <revision>
      <id>54674</id>
      <parentid>37970</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:03:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54674</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1652" sha1="hce8am6a04cawe0bunh8msoyvzqcukq" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser== 
''4 portioner''
* 400 gram blandfärs
* 2 ägg
* ca 5 cl fint ströbröd
* ca 5 cl vatten
* 6 dl pasta
* 8 körsbärstomater
* 1/2 dl olivolja
* 1 dl smör
* Salt &amp; peppar 

==Tillagning==

Börja med att slå i ströbrödet och vattnet i en rejäl bunke. Låt det stå i fem-tio minuter så att ströbrödet får dra i sig. Ha sen i de båda äggen, både gulan och vitan. Salt &amp; peppra. Rör i blandfärsen ordentligt, konsistensen ska vara krämig. Är den inte det så kan man slå i en gnutta mjölk. Smaka av smeten och ha eventuellt i mer salt &amp; peppar. 

Forma pannbiffarna i önskvärd form och placera dem sen i stekpannan. Använd rikligt med smör att steka i. Pannbiffen ska vara genomstekt och inte grå till färgen, ge den åtminstone 20-25 minuter. Vänd ofta. 

När ca 10 minuter återstår av pannbiffen så stoppar vi i pastan i kokande vatten. Ska man följa receptet till punkt och pricka så ska det vara Penne Rigate (eller möjligen Fusili) från Barilla, dvs högkvalitativ pasta. Koka pastan med salt och en skvätt olivolja. 

==Servering==
Servera pastan i en djup tallrik och vänd i salt och olivolja. Toppa med tärnade skivor av körsbärstomaterna och pannbiffen. 

==Tips==
# Det är vitpeppern som är A och O när det gäller pannbiffarna och man ska verkligen känna doften av vitpepparn ur smeten
# Se till att ha pastan varm vid servering
# Prova dig fram tills du hittar en riktigt god olivolja 
# Körsbärstomaterna ska vara söta - är dom inte det så hoppa över dem
# Använd flingsalt vid serveringen

[[kategori:Köttfärs]]
[[kategori:G kokbok]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>hce8am6a04cawe0bunh8msoyvzqcukq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Köttfärssoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2139</id>
    <revision>
      <id>54673</id>
      <parentid>38044</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:03:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54673</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="660" sha1="22jqjvuts5s4zvpviqq2h367coi1yru" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''ca 4 portioner''
* 2 hg köttfärs
* ett par gula lökar
* lite vitlök
* några potatisar
* en eller två paprikor
* en liten bit rotselleri
* en burk krossade tomater
* tomatpuré
* buljongtärning
* kummin, mejram, paprikapulver (ungefär en msk av varje)

==Tillagning==
Hacka grönsakerna i lagom stora bitar. Fräs lök och vitlök tillsammans köttfärsen i en kastrull. Tillsätt övriga ingredienser och späd med vatten till lagom konsistens. Krydda med salt och peppar. Låt koka till grönsaker och kummin är mjuka.

==Servering==
Servera med ostsmörgås och mjölk.

[[kategori:Soppor]]
[[kategori:Köttfärs]]</text>
      <sha1>22jqjvuts5s4zvpviqq2h367coi1yru</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>21 kort</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2142</id>
    <revision>
      <id>5749</id>
      <timestamp>2005-08-24T06:07:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>5749</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1327" sha1="222ph69ih0ylmixl3ncee566ssqzydx" xml:space="preserve">'''21 kort''' är en kortkonst som varken kräver fingerfärdighet eller övning. Men det kan ju förstås vara bra att prova den själv först.

== Detta behövs ==
Kortlek minimum 21 kort.

== Inledning ==
Räkna av 21 kort från leken och lägg resten av korten åt sidan. Be någon att dra ett kort lägga det på minnet och sen stoppa det var han vill bland dom 20 korten du har i handen.

== Hokus pokus... ==
Be den som drog kortet att noga titta vilken hög kortet hamnar i varpå du lägger korte ett och ett i tre högar i denna ordning, hög ett, hög två, hög tre, hög ett, hög två, hög tre, o.s.v..

När alla korten är utlagda frågar du om vilken hög kortet hamnade i och samlar sedan in högarna till synes slumpmässigt men du ser till att lägga högen med kortet i i mitten. Detta upprepar du två gånger till och sedan ligger kortet mitt i högen d.v.s. kort nr elva.

== Olika avslutningar ==
I stället för att bara ta fram kortet så kan du t.ex. sprida ut korten i solfjäderform och sedan låtsas att du känner dig fram till vilket kort det var. Eller ha nån trollformel med elva bokstäver eller elva ord som du säger samtidigt som du räknar till elfte kortet.

== Övrigt ==
Skulle du lyckas misslyckas så är det en konst i sig med ett så här enkelt trick.

[[Kategori:kortkonster]]</text>
      <sha1>222ph69ih0ylmixl3ncee566ssqzydx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Linsbiffar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2143</id>
    <revision>
      <id>56464</id>
      <parentid>56463</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:11:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>oj, en till olek</comment>
      <origin>56464</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1439" sha1="gsyss4bzu53448jg1i4o5r3d17x0wgc" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 1 gul lök
* 1 medelstor potatis
* 3 dl okokta röda linser
* 1 vitlöksklyfta
* 1 ägg
* ströbröd
* 1 tsk sambal oelek
* salt och vitpeppar efter smak

==Tillagning==
Koka upp vatten i en kastrull och tillsätt linser och potatisen. Låt koka i 10 min. Riv under tiden löken grovt i en skål, stor nog att rymma alla ingredienser. Pressa i vitlökskyftan i skålen och tillsätt sambal oelek. När linserna är färdigkokta, häll av dessa och potatisen i ett durkslag och tillsätt linserna till löken. Skölj potatisen i kallt vatten så att du kan riva den halvkokta potatisen grovt och tillsätta denna till de andra ingredienserna. Rör om blandningen så att den svalnar något och knäck i ägget och rör om. Salta och peppra och tillsätt så mycket ströbröd som behövs för att få en fast konsistens. Gör biffar av smeten, ca en cm tjocka och en dm i diameter och stek dessa på medelvärme i en stekpanna.

==Servering==
Servera med potatis eller ris och någon god, varm eller kall sås och en sallad.

==Tips==
Förmodligen blir det biffar över om ni gör detta recept till fyra personer, och det går utmärkt att frysa in de redan stekta biffarna som blir över. Det går även bra att tillsätta lite riven ost i smeten för god smak.

Det går helt perfekt att strunta i ägget för att göra maträtten vegansk.
[[kategori:Vegetariskt]] 
[[kategori:L kokbok]]</text>
      <sha1>gsyss4bzu53448jg1i4o5r3d17x0wgc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Svampsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2144</id>
    <revision>
      <id>26147</id>
      <parentid>24043</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T18:06:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Max Speed</comment>
      <origin>26147</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="753" sha1="8vbisiiflu2tvr84o2czcm737w9gnjo" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}


==Ingredienser==
''4 portioner''
* 2-3 dl valfri svamp
* 3 dl grönsaksbuljong
* 1,5 dl grädde eller soyaalternativ

==Tillagning==
Koka up 5 dl vatten och tillsätt en buljongtärning, låt detta koka utan lock tills ca 3 dl återstår (minst ca 15 min). Stek sedan svampen i en stor stekpanna några minuter, eller tills den mesta vätskan i svampen försvunnit (om du använder en blöt svamp som t.ex. Karl Johan), häll sedan över den varma buljongen och grädden i stekpannan och låt koka tills blandningen får en krämig konsistens.

==Servering==
Servera till det mesta.

[[kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:S kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>8vbisiiflu2tvr84o2czcm737w9gnjo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Tabeller/Tyngdacceleration vid havsytan för olika latituder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2145</id>
    <revision>
      <id>23371</id>
      <parentid>23370</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T07:46:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23371</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="308" sha1="44lsfc8h67fbqjalbs7f1d3htmnal9i" xml:space="preserve">Gravitationsaccelerationen vid havsytan, som funktion av latituden &lt;math&gt;\phi&lt;/math&gt;, kan beräknas med följande approximativa formel

&lt;math&gt;g(\phi) = 9,78049 (1 + 0,0052884  \sin^2  \phi - 0,0000059  \sin^2  2\phi) m/s^2&lt;/math&gt;


Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].
[[Kategori:Formelsamling tabeller]]</text>
      <sha1>44lsfc8h67fbqjalbs7f1d3htmnal9i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Önskelista/Kortspel</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2146</id>
    <revision>
      <id>55838</id>
      <parentid>55828</parentid>
      <timestamp>2024-09-30T11:27:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>lägger till en önskaan</comment>
      <origin>55838</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="833" sha1="o3sqycovmkaqrw3fuwqf686o0o5qbfo" xml:space="preserve">Lägg gärna till kortspel ni tycker saknas och/eller ta bort blå länkar (som det redan finns artikel till).

*[[Stora spelboken/Kortspel/Amerikansk Whist|Amerikansk Whist]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Chicago|Chicago]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Femkort|Femkort]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Gin rummy|Gin rummy]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Japansk Whist|Japansk Whist]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Jazz|Jazz]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Kille|Kille]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Löjliga familjen|Löjliga familjen]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Svarte Petter|Svarte Petter]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Tummen upp|Tummen upp]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Tvåmanswhist|Tvåmanswhist]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Vira|Vira]]
*[[Stora spelboken/Kortspel/Marjas|Marjas]]

[[Kategori:Kortspel]]
[[Kategori:Önskelistor|Kortspel]]</text>
      <sha1>o3sqycovmkaqrw3fuwqf686o0o5qbfo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Triangel ABC.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2148</id>
    <revision>
      <id>5779</id>
      <timestamp>2005-08-28T12:23:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>5779</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Rät vinkel.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2149</id>
    <revision>
      <id>5781</id>
      <timestamp>2005-08-28T12:34:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>5781</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Spetsig vinkel.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2150</id>
    <revision>
      <id>5783</id>
      <timestamp>2005-08-28T12:42:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Spetsig vinkel &lt; 90 grader</comment>
      <origin>5783</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="pc61ej4lvv5et15rbqqi24hipthdu36" xml:space="preserve">Spetsig vinkel &lt; 90 grader</text>
      <sha1>pc61ej4lvv5et15rbqqi24hipthdu36</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Rak vinkel.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2151</id>
    <revision>
      <id>5785</id>
      <timestamp>2005-08-28T18:53:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Rak vinkel 180 grader. Kreator: I, me &amp; myself</comment>
      <origin>5785</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="5t6d8izbtyrrb2pfhzmgihzfiagai66" xml:space="preserve">Rak vinkel 180 grader. Kreator: I, me &amp; myself</text>
      <sha1>5t6d8izbtyrrb2pfhzmgihzfiagai66</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Trubbig vinkel.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2152</id>
    <revision>
      <id>5786</id>
      <timestamp>2005-08-28T19:02:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>mellan 90 och 180 grader</comment>
      <origin>5786</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="jzmpsq6yqud8j3eexorchpsarqtfw60" xml:space="preserve">mellan 90 och 180 grader</text>
      <sha1>jzmpsq6yqud8j3eexorchpsarqtfw60</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Triangel ABC=180.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2153</id>
    <revision>
      <id>5788</id>
      <timestamp>2005-08-28T19:23:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>A+B+C=180grader</comment>
      <origin>5788</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="brmki4a6ku0hqy81jliultmect9sist" xml:space="preserve">A+B+C=180grader</text>
      <sha1>brmki4a6ku0hqy81jliultmect9sist</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Känn vilket kort</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2154</id>
    <revision>
      <id>27943</id>
      <parentid>5960</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:23:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Tricket */[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: medans  → medan</comment>
      <origin>27943</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="961" sha1="a44i1lnyxi1uxs8bage1517krbry2bx" xml:space="preserve">'''Känn vilket kort''' är en kortkonst som bygger på fingerfärdighet. Det kan löna sig att öva lite på den innan man försöker inför publik.

== Detta behövs ==
En kortlek, antalet kort spelar ingen roll.

== Typ av publik ==
En publik som inte är allt för smart, så som yngre personer eller folk som kanske är lite runda runt fötterna. 

== Tricket ==
Låt en av åskådarna välja ett kort ur högen utan att visa det för dig. Tag sedan kortet och håll upp det med baksidan mot dig. Nu är tanken att du ska försöka känna vad det är för kort med hjälp av dinna fingertoppar på kortets framsida. Detta moment får ta lite tid för medan du känner så bör du böja kortet och &quot;förklara&quot; att &quot;man känner lättare då&quot;. När kortet är böjt som ett '''C''' så kan du vrida det 10-20 grader åt ena hållet. Då kommer du kunna se ena hörnets insida, där det förhoppningsvis står kotets valör och färg.

[[Kategori:kortkonster]]</text>
      <sha1>a44i1lnyxi1uxs8bage1517krbry2bx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Landers köttfärssås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2155</id>
    <revision>
      <id>56445</id>
      <parentid>56444</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:28:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>stavas tomatpurén</comment>
      <origin>56445</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1142" sha1="eyldmmcdl93vwq2s7m9htanxfxkjezz" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
== Ingredienser ==
4 portioner
* 400-500 g nötfärs eller blandfärs, ej fläskfärs
* 1 - 2 msk matolja
* 1 - 2 gula lökar
* 1 - 2 msk tomatpuré
* 1 burk skivade eller hela champinjoner
* 1 burk krossade tomater
* soja (valfritt)
* salt, chilipeppar, vitpeppar, svartpeppar, grillkrydda, paprikapulver, oregano (valfritt)
== Tillagning ==
Värm upp oljan i pannan eller grytan. Bryn löken lite tills den blir mjuk och gyllengul. Ta alternativt ut löken medan du bryner köttfärsen eller lägg i färsen och blanda med löken. Häll i lite soja när den mesta köttfärsen börjar bli grå/brun. Låt all färs stekas tills den blir lite kornig. Tillsätt eventuell svamp, krossade tomater och tomatpurén. Krydda efter smak och låt sjuda under lock 5 - 10 minuter, rör om då och då.

Kom ihåg att soja är salt om du saltar extra!

== Servering ==
Servera till pasta eller ris. Gärna med kall ketchup (kall håller bättre smaken). Är du experimentsugen kan du prova syltlök för en krispig lätt ättikssmak (ersätter till viss del ketchup).

[[Kategori:Köttfärs]]
[[Kategori:K kokbok]]
[[Kategori:L kokbok]]</text>
      <sha1>eyldmmcdl93vwq2s7m9htanxfxkjezz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Outlooktips</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2156</id>
    <revision>
      <id>17271</id>
      <parentid>9456</parentid>
      <timestamp>2008-01-23T16:51:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>17271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="65" sha1="9dwg7wf0pn67q7aoelq0nzkigu0yx60" xml:space="preserve">Huvudartikel: [[Få ut mer av Microsoft Outlook]]
[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>9dwg7wf0pn67q7aoelq0nzkigu0yx60</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2157</id>
    <revision>
      <id>26793</id>
      <parentid>26431</parentid>
      <timestamp>2009-12-12T13:07:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26793</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="915" sha1="eur9s9adlzs5j8m6ligye82y9o626l7" xml:space="preserve">== Microsoft Outlook ==
är en programvara som tjänar som e-postklient och kalender i Microsoft Office-paketet.

Du har säkert nån gång hittat en funktion i Microsoft Outlook som verkar användbar, men som kanske inte alla känner till.

=== A ===

*[[/Adressboken/]]
*[[/Automatisk mailförflyttning/]]

=== I ===

*[[/Inkommande mail/]]

=== K ===

*[[/Kalendarium/]]

=== M ===

*[[/Markera som läst/]]
*[[/Meddelandeflagga/]]

=== O ===

*[[/Ordna-knappen/]]

=== R ===
*[[/Regelguiden/]]

=== S ===

*[[/Skapa bakgrund för mail/]]
*[[/Skapa en signatur i ditt mail/]]
*[[/Snabbkommandon/]]
*[[/Stavningskontroll/]]

=== Å ===

*[[/Återkommande funktion i kalendern/]]


{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}

[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling|M]]
[[Kategori:Manualer|Microsoft Outlook]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]</text>
      <sha1>eur9s9adlzs5j8m6ligye82y9o626l7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Regelguiden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2159</id>
    <revision>
      <id>51261</id>
      <parentid>15022</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:36:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51261</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6618" sha1="fktuant5n506v0hgqt8jz8zddbyfzvx" xml:space="preserve">== Skräppost ==
Med hjälp av regelguiden kan du få skräppost av olika slag att automatiskt flyttas bort från den vanliga Inkorgen. Antingen kan man ställa in så den oönskade posten flyttas till en speciell mapp eller så kan man göra så den direkt hamnar i papperskorgen. Den kan vara lite farligt att göra så det tas bort direkt eftersom Outlook kan råka felaktigt markera ett meddelande som skräppost.
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Till att börja med kan du se till att man är i Inkorgen. Klicka sedan på menyn &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Verktyg”&lt;/span&gt; och sedan välja &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Regelguiden”&lt;/span&gt;.  Väl där klickar du på knappen &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Ny”&lt;/span&gt; för att skapa en ny regel, då ska det komma upp ett nytt fönster där en massa olika alternativ kan väljas i en lista. För att få bättre överblick vilka funktioner som finns kan man klicka i &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Börja från en tom regel”&lt;/span&gt; om det inte redan är gjort. Sedan väljer man &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Kontrollera meddelanden när de anländer”&lt;/span&gt; och klickar på &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Nästa”&lt;/span&gt;. Där kommer en likadan ruta fast med nya alternativ valbara. Gå längst ner i listan och klicka först i villkoret &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”som misstänks var skräppost eller komma från Avsändare av skräppost”&lt;/span&gt;. Det villkoret behandlar alltså meddelanden som Outlook direkt misstänker vara skräppost och alla meddelanden vars avsändare är med i Avsändare av skräppost-listan. Hur man lägger till en avsändare i Avsändare av skräppost-listan berättas det mer om längre ner i den här guiden.
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ett annat villkor som kan vara bra att kryssa i är &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”som innehåller material som är olämpligt för barn eller från Avsändare av material som är olämpligt för barn”&lt;/span&gt;. Det är dock inte nödvändigt för att sortera bort skräppost. Det finns även för den här funktionen en manuell lista för Avsändare av material som är olämpligt för barn.
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
När villkoren är ikryssade kan man klicka på nästa igen och ännu en lista dyker upp. Nu ska man välja vart skäpposten ska flyttas. De alternativen som kan tänkas användas är &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”flytta till mappen namn”&lt;/span&gt;, &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”ta bort det”&lt;/span&gt; och &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”ta bort det permanent”&lt;/span&gt;. Här väljer du helt själv hur du vill behandla din skräppost. Väljer du &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”flytta till mappen namn”&lt;/span&gt; så måste du sedan klicka på det understrukna och markerade ordet &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”namn”&lt;/span&gt; i texten under listan för att välja vilken mapp posten ska flyttas till. Om du redan har en mapp för skäppost väljer du bara den och klickar på &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Ok”&lt;/span&gt; och sedan &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Nästa”&lt;/span&gt;. Annars måste du först välja &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Ny…”&lt;/span&gt; och skapa en ny mapp för ändamålet. Vill du &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”ta bort”&lt;/span&gt; eller &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”ta bort permanent”&lt;/span&gt; är det bara att ta &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Nästa”&lt;/span&gt; direkt.
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Nu får man upp en lista på undantagen du vill lägga till i din regel, det vill säga vilka meddelanden som absolut inte får flyttas tillsammans med skräpposten. Det finns många alternativ som kan passa att kryssa i här. Det är dock väldigt personligt vilka villkor som passar så jag kommer bara att beskriva hur man använder sig av ett av undantagen. Nämligen hur man ställer in så att ingen avsändares brev som är med i ens egen kontaktlista klassas som skräppost. För att göra det kryssar man i alternativen högst upp, alltså &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”utom när det är från personer eller distributionslista”&lt;/span&gt;. När du kryssat i där måste du precis som när du väljer vilken mapp meddelanden ska flyttas till, välja vilken lista som ska gälla i undantaget. Klicka alltså på det markerade och understrukna &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”personer eller distributionslista”&lt;/span&gt;. Nu får du upp en ny ruta. Välj vilken lista du vill visa kontakter ifrån i menyn, markera vilka kontakter från listan som undantaget ska gälla och klicka på &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Från -&gt;”&lt;/span&gt;. Välj sedan &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Ok”&lt;/span&gt; och &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Nästa”&lt;/span&gt;.
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Fyll i vilket namn du vill att regeln ska få i textrutan högst upp i fönstret, ett passande namn kan vara &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Skräppost”&lt;/span&gt;. Om du tror att du möjligtvis kan ha skräppost i Inkorgen kryssar du också i &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Kör denna regel nu på meddelanden som redan finns i Inkorgen”&lt;/span&gt;, se även till att &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Tillämpa regeln”&lt;/span&gt; är ikryssat och klicka på &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Slutför”&lt;/span&gt;.
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Nu har du skapat regeln för bortrensning av skräppost. Det kan vara bra att lägga den regeln högst upp om du har andra regler i regelguiden. I annat fall klickar du bara direkt på &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;”Ok”&lt;/span&gt; och regeln är i bruk.

== Tilldela kategorier baserat på innehåll ==
Leta först rätt på Regelguiden som ligger under verktyg. Tryck sedan ny och välj &quot;Tilldela kategorier baserat på innehåll&quot;. Man kategoriserar meddelanden med ett visst ord eller namn i, t ex favoriter, sport och sådana saker.
Sedan får man välja vilka villkor man vill ha med, som konto, ifall det är skickat från en viss person eller om brevet är markerat som prioritet eller nåt sådant. Efter det får man välja vad man ska göra när ett sådant brev skickas. Man kanske bara vill kategorisera brevet, spela upp ett ljud, starta ett program eller markera det.
Sedan kan man lägga till ev. undantag.

== Sortera e-brev från en viss person ==
För att skapa en särskild mapp för e-brev du får från en viss person skapar man först en mapp genom att gå in på Arkiv sen på Nytt sen klickar du på Mapp och döper den t ex till personens namn. Sen när du är klar med det går du in på Verktyg och sen regelguiden där efter klickar du på Ny och väljer skapa en regel från en mall. Välj mallen flytta nya meddelanden från någon sen går du vidare till rutan under och klickar på personer eller distributionslista. Där letar du reda på personen och sen klickar du på Från och sen på OK. Sen klickar du på namn och väljer mappen du gjorde tidigare.

{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>fktuant5n506v0hgqt8jz8zddbyfzvx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Adressboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2163</id>
    <revision>
      <id>27915</id>
      <parentid>17263</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:44:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Guide till Adressboken */[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed:</comment>
      <origin>27915</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1807" sha1="ejdivqfnbw1de4greh6wye1tvivc335" xml:space="preserve">== Guide till Adressboken ==

Adressboken är en funktion i Outlook Express som låter dig att snabbt leta upp användare som använder sig av samma nätverk, då i vårt fall, SolNet. För att komma åt adressboken använder du antingen kommandot CTRL+SKIFT+B eller Verktyg &gt; Adressbok eller klickar på adressboks ikonen.

För att göra en snabb och enkel sökning så fyller du bara i rutan längst upp till vänster med namnet du söker. För att få ett sånt exakt träff som möjligt så ska man skriva efternamnet först och förnamnet sedan. Om man ändå har problem med att hitta personen man söker kan man använda sig utav fliken uppe i höger kant. Där kan du välja vilken skola du vill söka i och om du vill söka bland elever eller lärare.

När du har hittat rätt person tar du och väljer Arkiv &gt; Nytt meddelande eller snabbkommandot CTRL+N. Om du vill ha fram mer information om personen ifråga kan du antingen högerklicka och sedan välja 'Egenskaper' eller bara dubbelklicka på namnet, då får du fram saker som skola, mailadress och om personen är en elev eller en lärare. Om du vill skicka mail till personen mer än en gång så kan du lägga till personen i din personliga adressbok, för att lättare hitta personen. För att lägga till han i din personliga adressbok högerklickar du på namnet och väljer 'Lägg till i personlig adressbok'. Din personliga adressbok hittar du i fliken till vänster under ordet 'Kontakter'. Om du vill skicka samma text till flera personer kan du enkelt lägga till på samma sätt som innan. Om du nu vill skicka en hemlig kopia som gör att de andra personer som du skickat till inte ser detta, är det bara att klicka på den man ska skicka till och sedan trycka på hemlig kopia.


{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>ejdivqfnbw1de4greh6wye1tvivc335</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Ordna-knappen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2170</id>
    <revision>
      <id>15021</id>
      <parentid>14983</parentid>
      <timestamp>2007-08-18T22:31:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>15021</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4226" sha1="7rkc9wr1zph2my02ixcb5gnem04yxnp" xml:space="preserve">Om man går in på verktyg och tittar på det 8 alternativet så står det ordning. Klicka där och en liten ruta kommer komma upp.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Det finns då fyra knappar:&lt;br&gt;
·	Använda mappar&lt;br&gt;
·	använda färger&lt;br&gt;
·	använda vyer&lt;br&gt;
·	skräppost&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''Använda mappar'''&lt;br&gt;
På använda mappar kan man flytta markerade mail till en annan mapp. 
T ex en lärare skickar ett mail med skolarbete och jag har en mapp för skolarbete-mail. Då markerar jag det mailet och klickar på att flytta det till den andra mappen.
Om jag vill slippa att göra det varje gång jag får mail från den läraren så kan jag skapa en regel för att alla mail från den läraren ska hamna i den mappen. Jag kan även…
När du har fått fram rutan med de olika alternativen så står det högst upp: sätt att ordna.
Under det finns använda mappar. När man klickat på det kommer två punkter upp. Den första kan du välja om du vill flytta meddelandet. Där kan du välja mellan dina egna skapade mappar och om du trycket på ”annan mapp” så kan du välja mellan alla mappar som finns i outlook. Tryck sedan på Flytta.
Nästa punkt är att skapa en regel för att flytta nya meddelanden. Då kan du först välja om det är meddelanden från eller som har skickats till och sedan skriva ett namn. Sist ska du välja i vilken mapp mailet ska hamna och klicka på Skapa. Där kan du välja mellan dina egna skapade mappar och om du trycket på ”annan mapp” så kan du välja mellan alla mappar som finns i outlook.
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
'''Använda färger'''&lt;br&gt;
Om jag vill ha färger på mina mail, antingen från en viss person eller på alla så gör jag det på använda färger. Där kan jag välja att färga alla mail från Michael gröna och alla mail som har skickas till mig i lila.
Använda färger är knappen under använda mappar. Även där finns det två punkter, den första där är färga meddelanden. Där kan du först välja om det är meddelanden från eller som har skickats till och sedan skriva ett namn. Sedan bestämmer du vilken färg och klickar på Aktivera. Nästa punkt är att färga meddelanden som har kommit till mig. Där kan man bara välja färg och sedan trycka på Aktivera.


'''Använda vyer'''&lt;br&gt;
I ”Använda vyer” så kan du bestämma hur du vill att dina e-poster ska sorteras. T.ex. Om du vill att e-posterna ska sorteras efter avsändare eller om du vill att e-posterna ska visas i en tidslinje.

Börja med att klicka på ”ordna” knappen. Sen ser du en ruta med olika vyer.
Där kan du vilja hur du vill att du ska ha dina e-poster sorterade. 


'''Skräppost'''&lt;br&gt;
Här kan själv välja om du vill färga eller flytta dina skräpposter eller e-poster som inte är lämpliga för barn.

Om du vill färga dina skräpposter så väljer du ”Automatiskt färga”, sen väljer du vilken färg efter det så trycker du på ”aktivera” knappen.

Om du vill flytta dina skräpposter så väljer du ”Automatiskt flytta”, sen väljer du vart du vill att dina skräpposter ska hamna, efter du gjort det trycker du på ”Aktivera” knappen.

Om du vill färga/flytta e-poster som inte är lämpligt för barn så följer du instruktionerna ovan.

Använda vyer

I ”Använda vyer” så kan du bestämma hur du vill att dina e-poster ska sorteras. T.ex. Om du vill att e-posterna ska sorteras efter avsändare eller om du vill att e-posterna ska visas i en tidslinje.


Börja med att klicka på ”ordna” knappen. Sen ser du en ruta med olika vyer.
Där kan du vilja hur du vill att du ska ha dina e-poster sorterade. 

Skräppost

Här kan själv välja om du vill färga eller flytta dina skräpposter eller e-poster som inte är lämpliga för barn.


Om du vill färga dina skräpposter så väljer du ”Automatiskt färga”, sen väljer du vilken färg efter det så trycker du på ”aktivera” knappen.

Om du vill flytta dina skräpposter så väljer du ”Automatiskt flytta”, sen väljer du vart du vill att dina skräpposter ska hamna, efter du gjort det trycker du på ”Aktivera” knappen.

Om du vill färga/flytta e-poster som inte är lämpligt för barn så följer du instruktionerna ovan.

{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>7rkc9wr1zph2my02ixcb5gnem04yxnp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Markera som läst</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2171</id>
    <revision>
      <id>15019</id>
      <parentid>14977</parentid>
      <timestamp>2007-08-18T22:30:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>15019</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="515" sha1="fc1zi9j5m4fwmqkghbh7hycsg3ujzpj" xml:space="preserve">Om man har ett mail som man har läst men inte är markerat som läst så kan man markera det som läst genom att man markerar brevet och trycker Ctrl+Q eller gå in på fliken &quot;redigera&quot; och välja markera som läst.

Om man har många brev som man har läst men inte är markerade som lästa eller som man inte läst som man vill markera som lästa så kan man välja &quot;markera alla som lästa&quot; eller välja &quot;markera allt&quot; (Ctrl+A) och sen markera som läst (Ctrl+Q).

{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>fc1zi9j5m4fwmqkghbh7hycsg3ujzpj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Inkommande mail</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2176</id>
    <revision>
      <id>53095</id>
      <parentid>15018</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:54:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53095</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="550" sha1="a4wu97lwe20nq7qca1w8exka5kot1r2" xml:space="preserve">Om du vill att vissa användares inkommande mail ska hamna i en speciell mapp.

- Skapa en ny mapp under mappen &quot;inkorgen&quot;. Detta gör du genom att högerklicka på mappen inkorgen och sedan välja &quot;ny mapp&quot;. Döp sedan mappen efter eget önskemål. Nu har du skapat en mapp för tex. skolmail, e-post från en viss person osv.

- För att de inkommande mailen från personerna/personen i mappen du skapat så klickar du på &quot;verktyg&quot;, välj sedan &quot;ordna&quot;. Sedan följer du de kommande instruktionerna. 

{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>a4wu97lwe20nq7qca1w8exka5kot1r2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Automatisk mailförflyttning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2187</id>
    <revision>
      <id>15017</id>
      <parentid>14973</parentid>
      <timestamp>2007-08-18T22:30:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>15017</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="885" sha1="ponskxyw07i1pgp94ckmdfo15au7ptj" xml:space="preserve">En bra funktion i Outlook är att man kan göra så att alla mail från en viss person kommer till en speciell mapp. 
Det går till så att man skapar en ny mapp genom att högerklicka på en redan existerande mapp och klicka på ny mapp. Sedan döper man mappen till det man vill och bestämmer vart den ska ligga. När mappen är klar så går man in på &quot;verktyg&quot; och väljer &quot;regelguiden&quot;. Inne på regelguiden så trycker man i den nedre rutan på från vem, och till vilken mapp mailet ska skickas till.

Ett annat sätt att skapa denna funktion är att först gå in på &quot;verktyg&quot; och välja &quot;ordna&quot;. Då kommer det att dyka upp en ruta i högra hörnet. Klicka sedan på &quot;Använda mappar&quot;, och avsluta med att välja personen i fråga och vilken mapp mailen från den personen ska skickas till. Avsluta med att klicka på &quot;skapa&quot;.

{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>ponskxyw07i1pgp94ckmdfo15au7ptj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Flädersaft</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2195</id>
    <revision>
      <id>54670</id>
      <parentid>37895</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:03:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54670</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="553" sha1="ikpqsldjmuyxczwf9jg0r8n3mif6spl" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
*30 blomklasar
*3 citroner
*2,5 kg socker
*3 l vatten
*50 g citronsyra

==Tillagning==

Skiva citronerna.

Varva citronskivor och fläderblommor i en stor gryta.

Koka upp vattnet, lös socker och citronsyra i detsamma.

Häll över sockerlagen, låt stå i tre dagar

Sila och häll på flaskor. Skall saften förvaras, tillsätt något konserveringsmedel (natriumbenzoat är bra) exempelvis av märket atamon.

Blanda och drick. Gott att göra drink på med vitt vin och gin.

[[kategori:S kokbok]]
[[Kategori:Drycker]]</text>
      <sha1>ikpqsldjmuyxczwf9jg0r8n3mif6spl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bismarck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2197</id>
    <revision>
      <id>42541</id>
      <parentid>31513</parentid>
      <timestamp>2015-01-18T20:12:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>185.31.142.251</ip>
      </contributor>
      <comment>tog bort vandalisering</comment>
      <origin>42541</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3301" sha1="4wamo38qzl532ual5i5nim3bcyd2wzs" xml:space="preserve">'''Bismark''' är ett kortspel av whist-typ för tre spelare.


=== Detta behövs ===
En kortlek samt papper och penna för protokollföring.

=== Given ===
Givare utses första given genom lottdragning eller dyl. sedan vandrar given till näste spelare efter varje omgång.

Under det att givaren delar ut korten ett och ett till spelarna skall han även lägga upp fyra kort framför nästa spelare (förhanden). Dessa lägger han när han vill men varken det första eller det sista kortet får läggas upp.

==== Välja ====
Förhanden får ej titta på handens kort utan har med ledning av dom fyra upplagda korten att välja speltyp. Alternativen är:

*Spel
*Pass
*Spader trumf
*Valfri trumf

När han valt så noteras valet i protokollet och spelaren får ta upp sina kort.

==== Byte ====
Förhanden får nu byta fyra av handens kort mot dom fyra som ligger på bordet. Han måste först slänga fyra kort från handen innan han tar upp dom på bordet.

=== Spelet ===
Förhanden börjar.

==== Spel ====
Gäller att ta så många stick som möjligt. Spelaren som slår först slår valfri färg varpå resten av spelarna lägger varsitt kort i samma färg. Har man ej kort i färgen får man saka, alltså slänga valfritt kort. Den spelare som vinner sticket d.v.s. är högst i den spelade färgen samlar ihop dom tre korten i en liten hög med baksidan upp och lägger denna framför sig varefter han inleder nästa stick

==== Pass ====
Här gäller det att undvika stick men det går i övrigt till som spel.

==== Spader trumf ====
Spader som trumf. För att få slå trumf på annan färg måste man vara fri från kort i denna färg. Man måste inte trumfa utan får saka kort i annan färg. När spader är spelad färg måste dock alla slå spader.

==== Valfri trumf ====
Här får man välja färg på trumfen. Dock ej spader. Spelas i övrigt som när man spelar spader trumf.


=== Poängberäkning ===
Beroende på speltypen så gäller olika krav på antalet stick spelarna måste ta.

*Spel, spader eller valfri: Förhanden skall ta 8 stick, övriga 4 stick vardera.
*Pass: Förhanden får ta max 4 stick, övriga 6 stick vardera.

Man får pluspoäng för överskjutande stick utom i pass då man får pluspoäng för varje färre stick än man får ta. Kommer man inte upp till stickkravet får man minus för varje saknat stick förutom i pass där överskjutande stick ger minuspoäng.

=== Spelets mål ===
När alla valt alla alternativ en gång var så är spelet slut och den som har mest poäng har vunnit.

=== Variant ===
Man kan även spela tills alla har valt allt tre ggr. var. Spelet går då under benämningen [[Tribello]].

Ytterligare en variant spelas med enbart trumf och utan att skriva protokoll. Det passar för t ex spel på rasterna i skolan. Den som har pluspoäng ger då ett kort per poäng till den som har minuspoäng. Denne måste då ge tillbaka sitt bästa kort i den färgen. Man får inte avända trumfkorten i det här bytet, förutom om man byter minst fyra kort med samma spelare. I så fall får man byta ett trumfkort. Skulle man ha 8 pluspoäng, får man byta 2 trumfkort o s v. I den här spelvarianten får den som vinner en omgång ett övertag med sig till nästa och man kan därför sluta när man vill.

[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>4wamo38qzl532ual5i5nim3bcyd2wzs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fyrmanswhist</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2222</id>
    <revision>
      <id>46374</id>
      <parentid>35612</parentid>
      <timestamp>2015-12-24T15:56:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.185.247.122</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Välja */</comment>
      <origin>46374</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2886" sha1="t88o8yy6dauzb1hli7ig8tgerdvy6ru" xml:space="preserve">'''Fyrmanswhist''' är ett kortspel för fyra personer som spelar två och två i lag. Ett sticktagningsspel som påminner mycket om bridge.

=== Detta behövs ===
En kortlek utan Jokrar samt papper och penna för protokollföring.

=== Spelet ===

==== Given ====
Givare utses första given genom lottdragning eller dyl. sedan vandrar given till näste spelare efter varje omgång.

Givaren delar ut korten ett och ett till spelarna till dess att  alla kort är utdelade

==== Välja ====
Alla får titta på sina kort och ska sedan bestämma om man skall spela svart eller rött. I rött ska man (laget) ta så många stick som möjligt men i svart så gäller det att undvika att ta stick. Man markerar sitt val genom att lägga ett rött kort underst bland sina kort för rött eller ett svart kort för svart. Man får välja vilket kort man vill med tanke på att både med och motspelare kommer att se kortet.

När alla lagt börjar förste man efter given att visa sitt understa kort. Om detta är ett svart kort visar näste spelare sitt understa o.s.v. och om alla visar ett svart kort blir det svart spel. Om någon däremot visar ett rött kort avbryter man visandet och spel gäller.
Om man spelar rött spel (högt) så skall man ta så många stick som möjligt och det är där man har sin medspelare med sig, fast man får inget säga högt, utan någonstans skall ni hitta ett samspel.
När man visar svart spel (lågt) dvs säga du har dåliga kort eller inga färger att tala om då skall du försöka saka bort dina höga kort så att du kan krypa under resten av spelarnas kort.
Man följer färg och ess är fjorton.

==== Spel ====
Den spelare som sitter närmast före den som visade rött börjar.  Nu gäller att ta så många stick som möjligt. Spelaren som slår först slår valfri färg varpå resten av spelarna lägger varsitt kort i samma färg. Har man ej kort i färgen får man saka, alltså slänga valfritt kort. Den spelare som vinner sticket d.v.s. är högst i den spelade färgen samlar ihop dom fyra korten i en liten hög med baksidan upp och lägger denna framför sig varefter han inleder nästa stick

==== Pass ====
Vid pass börjar förste spelaren efter givaren Här gäller det att undvika stick men det går i övrigt till som spel.

=== Poängberäkning ===

*Spel: Vid spel får man ett poäng för varje stick fler än sex stick och om det var motståndarlaget som valde spel får man dubbelt.
*Pass: Man får poäng för varje stick färre än sju stick.

=== Spelets mål ===
Man spelar oftast till dess att något av lagen uppnått tretton poäng. Alternativt kan man spela så att all får ge en gång var.

=== Varianter ===
Det finns en mängd varianter av whist t.ex. [[Amerikansk whist]], [[Japansk whist]] eller [[tvåmanswhist]] men dom räknas som egna spel och redogörs därför ej för här.

[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>t88o8yy6dauzb1hli7ig8tgerdvy6ru</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Alternativvinklar.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2235</id>
    <revision>
      <id>5983</id>
      <timestamp>2005-09-06T22:57:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>5983</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Vertikalvinklar.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2236</id>
    <revision>
      <id>5984</id>
      <timestamp>2005-09-06T22:57:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>5984</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Bisektris.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2237</id>
    <revision>
      <id>5985</id>
      <timestamp>2005-09-06T22:59:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>5985</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chokladmuffins</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2239</id>
    <revision>
      <id>54669</id>
      <parentid>37881</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:03:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54669</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="494" sha1="mtecrgm11yc1q4b602e4fcmbmtyc222" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
*100 gram margarin eller smör
*2½ dl socker
*2 ägg
*3 tsk vaniljsocker
*4 msk kakao
*2 dl vetemjöl
*½ tsk bakpulver

==Tillagning==
*Smält matfettet och låt det svalna en stund. 
*Vispa ägg och socker ordentligt. 
*Tillsätt de övriga ingredienserna, matfettet sist. 
*Fördela smeten i muffinsformarna du har ställt på en plåt. 
*Grädda i mitten av ugnen i 200°C (varmluft 175°C) i cirka 10 minuter.

[[kategori:Kaffebröd]]
[[kategori:C kokbok]]</text>
      <sha1>mtecrgm11yc1q4b602e4fcmbmtyc222</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2240</id>
    <revision>
      <id>24952</id>
      <parentid>24951</parentid>
      <timestamp>2009-09-22T12:48:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>24952</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="201" sha1="2rs99ju1v2z0cmo2ma45ra373dubb6y" xml:space="preserve">'''Läromedel'''

Läromedel är böcker som är skrivna för att följa (hela eller delar av) en kursplan på till exempel grundskole-, gymnasie- eller universitetsnivå.

[[Kategori:Tematiskt index]]</text>
      <sha1>2rs99ju1v2z0cmo2ma45ra373dubb6y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Veganskt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2251</id>
    <revision>
      <id>34367</id>
      <parentid>18806</parentid>
      <timestamp>2012-03-29T14:20:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kvadratkilometer</username>
        <id>3239</id>
      </contributor>
      <origin>34367</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="261" sha1="3tv7dleeet6h7z1yane41vmmbwriv95" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Huvudartikel: [[Veganism]]&lt;br&gt; 

En '''vegan''' är en person som av etiska, religiösa, miljö- eller hälsoskäl inte äter, dricker eller använder animaliska produkter,&lt;br&gt;
d.v.s produkter som kommer från döda eller levande varelser.</text>
      <sha1>3tv7dleeet6h7z1yane41vmmbwriv95</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Newuserloglog</title>
    <ns>8</ns>
    <id>2253</id>
    <revision>
      <id>6066</id>
      <parentid>6064</parentid>
      <timestamp>2005-09-29T14:44:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>bättre svenska</comment>
      <origin>6066</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="112" sha1="mqlyw7av70thuj5ro5y2ja1uaqbro7g" xml:space="preserve">Användaren [[Användare:$1|$1]] registrerades ([[Användardiskussion:$1|$2]] | [[Special:Contributions/$1|$3]])</text>
      <sha1>mqlyw7av70thuj5ro5y2ja1uaqbro7g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2256</id>
    <revision>
      <id>42824</id>
      <parentid>41543</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T21:30:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dexbot</username>
        <id>4990</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: removing existed iw links in Wikidata</comment>
      <origin>42824</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1264" sha1="c1jlckd3q3u6g9jclhx75tgj7beld1e" xml:space="preserve">== Kapitel ==

'''PHP språk och struktur'''

# [[/Introduktion/]]
# [[/Vad är PHP?/]]
# [[/Vad krävs för att börja använda PHP?/]]
# [[/Grunderna i HTML/]]
# [[/Grunderna i PHP/]]
##[[/PHP i externa filer/]]
# [[/Mer om text i PHP/]]
# [[/Datum och tid i PHP/]]
# [[/Listor och vektorer i PHP/]]
# [[/Logiska operander i PHP/]]
# [[/Villkor och loopar i PHP/]]
##[[/PHP, IF/]]
##[[/PHP, SWITCH/]]
##[[/PHP, WHILE/]]
##[[/PHP, DO WHILE/]]
##[[/PHP, FOR/]]
##[[/PHP, FOR EACH/]]
# [[/Funktioner i PHP/]]
# [[/Formulär och PHP/]]
##[[/Formulärelement och PHP/]]
# [[/Kryptering och PHP/]]
# [[/Sessioner och PHP/]]
# [[/OOP och PHP/]]


'''PHP kopplat till databaser'''

# [[/PHP och filbaserade databaser/]]
# [[/PHP och MySQL/]]
# [[/Skapa dynamiska sidor med PHP och MySQL/]]
# [[/Undvik att få databasen hackad/]]
# [[/Ta fram data ur flera datatabeller med PHP/]]
# [[/Ta fram data ur flera databaser med PHP/]]
# [[/Grundläggande hemsida med inloggning i PHP/]]
:::[[/Loginsidan/]]
:::[[/Loginkontroll/]]


'''PHP och appar'''

# [[/Skapa hemsidor som fungerar som appar med php/]]
# [[/Hantera olika typer av mobiler och plattor/]]


[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Webbutveckling]]
[[Kategori:Programmering]]
[[Kategori:Programmera i PHP]]</text>
      <sha1>c1jlckd3q3u6g9jclhx75tgj7beld1e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2258</id>
    <revision>
      <id>48350</id>
      <parentid>48349</parentid>
      <timestamp>2018-12-03T04:44:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.254.203.4</ip>
      </contributor>
      <comment>Förenklat språk och antianglicism</comment>
      <origin>48350</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2298" sha1="9hk6t3654nw35sg6xp8wgt391mc2how" xml:space="preserve">[[Bild:GIMP Icon.svg|thumb|250 px|'''Gimps [[logotyp]]''']]
'''Rita med Gimp''' är en bruksanvisning för bearbetning av digitala bilder med programmet [[w:Gimp|Gimp]].


==Gimp==
[[w:Gimp|GIMP]] är ett bildbehandlingsprogram, som är så kallad [[w:Fri Programvara|fri programvara]] och helt gratis.
Programmet kan laddas ner från [http://www.gimp.org/ gimp.org].

Programmet finns tillgängligt för många [[w:Operativsystem|operativsystem]], t&amp;nbsp;ex [[w:Linux|Linux]], [[w:FreeBSD|Free]]/[[w:OpenBSD|Open]]/[[w:NetBSD|NetBSD]], [[w:Solaris (operativsystem)|Solaris]], Mac [[w:OS X|OS X]] och [[w:Windows|Windows]]. Gimp beter sig likadant på alla plattformar, men installationsproceduren varierar.

Linux eller någon variant av [[BSD]] har sannolikt Gimp redan inkluderat. För Wndows kan man hämta programmet direkt från [http://gimp-win.sourceforge.net/stable.html gimp-win].

Det som behövs för att få Gimp att fungera för Windows är ett paket med [[w:Grafiskt användargränssnitt|grafiska gränssnittet]] [[w:GTK+|GTK+ 2]], och sedan själva programpaketet. Tillsammans cirka 10&amp;nbsp;Mb. De versioner, som används i denna bruksanvisning, är '''GTK+ 2 för Windows (version 2.6.9)''' och '''The Gimp för Windows (version 2.2.8)'''.

Denna bruksanvisning gäller för svenska, men man kan installera även andra språkversioner. Önskat språk väljes under installationen.  Hjälp-program måste hämtas separat. Även dessa finns på svenska, totalt drygt 22&amp;nbsp;Mb.

==Avsnitt==
===1. [[Rita med Gimp/Gimp från grunden]]===
#[[Rita med Gimp/Gimp från grunden#Installation av Gimp|Installation av Gimp]]
#[[Rita med Gimp/Gimp dialoger och fönster|Dialoger och fönster]]
#[[Rita med Gimp/Gimp insticksmoduler|Insticksmoduler]]
#[[Rita med Gimp/Gimp filter|Filter]]

===2. [[Rita med Gimp/Rita bilder]]===
#[[/Glaskula med text/]]
#[[/Text i guld/]]

===3. [[Rita med Gimp/Bildbearbetning]]===
#[[Rita med Gimp/Bildbearbetning#CCD-störningar|CCD-störningar]]

{{gimp}}

[[Kategori:IT]]
[[Kategori:Rita med Gimp|*]]
[[kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Manualer]]
[[kategori:Alfabetiskt index|G]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/G]]

[[de:GIMP]]
[[en:The GIMP]]
[[fi:The GIMP]]
[[fr:The GIMP]]
[[pl:GIMP]]
[[th:GIMP]]</text>
      <sha1>9hk6t3654nw35sg6xp8wgt391mc2how</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Gimp från grunden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2259</id>
    <revision>
      <id>53155</id>
      <parentid>35759</parentid>
      <timestamp>2022-10-09T02:56:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>forfarande &gt; fortfarande</comment>
      <origin>53155</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11969" sha1="roe51cp5w4femy12ag4tueu6fvl4va5" xml:space="preserve">[[Bild:Gimp-Om.PNG|thumb|220px|Gimp]]
'''Gimp från grunden''' är en vägledning för installation av själva programmet [[w:Gimp|Gimp]] och en genomgång av alla fönster och en del dialoger.

== Installation av Gimp ==
Gimp finns för Linux, Mac och Windows. 

=== Installation av Gimp på Windows ===
Börja med att installera drivrutinerna för Gimp, det vill säga '''GTK+ 2 för Windows (version 2.6.9)'''. För enkelhetens skull låt installationsprogrammet välja katalog och skapa det som behövs. Detsamma gäller för installation av programmet Gimp, eller '''The Gimp för Windows (version 2.2.8)'''. Välj svenska då detta ska bestämmas, men om det är fler som använder datorn så kan andra språk väljas för dem.

=== Installation av Gimp under Linux ===
Installationen är mycket beroende av distribution och vilket pakethanteringssystem man använder. Idag torde pakethanterarna automatiskt sköta om alla beroenden och det är bara att aktivera installationen av själva Gimp-paketet. I allmänhet gör man en systemvid installation varvid administrationsrättigheter krävs.

Under Ubuntu finns Gimp förinstallerad om man inte väljer bort det med anpassad installation. Om Gimp inte finns förinstallerat anger du bara det kommando som motsvaras av din distribution vid kommandotolken (det går också bra att använda de grafiska användargränssnitten):

;Debian:
:apt-get install gimp

;Fedora:
:yum install gimp

;Gentoo Linux:
:emerge gimp (flaggan -p kan läggas till först så man ser vilka paket som kommer att installeras)

;Mandriva:
:urpmi gimp

;OpenSUSE:
:yast -i gimp ''eller:'' zypper in gimp

;Ubuntu:
:sudo apt-get install gimp

Detta bör installera alla nödvändiga paket för att köra Gimp på din distribution.

=== Systemkrav ===
Storleken på arbetsminnet (RAM) kan ha en viktig betydelse, särskilt om stora bilder ska redigeras. Minimum 128 MB RAM rekommenderas, men ju mer minne desto bättre.

Gimp ska fungera med Windows 98/ME/NT4/2000/XP, men det rekommenderas att använda NT-baserat operativsystem (NT4, 2000 eller XP). Från och med Gimp 2.2 och GTK+ 2.4 stöds inte längre äldre system, såsom Windows 95.

Gimp fungerar utmärkt också på åtminstone GNU/Linux, Mac OS X, OpenSolaris och FreeBSD. Också på andra Unix-liknande operativsystem för x86 (normala PC-maskiner) och power-PC fungerar programmet antagligen, men installationen kan kräva icke-trivialt anpassningsarbete. X och gtk+ bör finnas installerade eller installeras, men dessa är standardkomponenter i många av systemen.

=== Tillpassning ===
&lt;div style=float:right&gt;
[[Bild:Gimp-Välkommen.PNG|thumb|none|220px|Välkommen]]
[[Bild:Gimp-Personligt.PNG|thumb|none|220px|Personligt]]
[[Bild:Gimp-Prestanda.PNG|thumb|none|220px|Prestanda]]
&lt;/div&gt;

Då Gimp startas för första gången (på Unix då en viss användare startar programmet för första gången), kommer en del frågor att dyka upp, och en katalog kommer att skapas i ''C:\Documents and Settings'' eller i hemkatalogen. Detta är för att varje användare kan ha olika inställningar och insticksmoduler (plugins) installerade.

Detta är dialogen som dyker upp vid första start och det är förmodligen inga problem att svara ja på '''alla''' frågor, men det finns en del justeringar som gör att Gimp fungerar bättre. Eftersom det första fönstret nämner '''GNU:s Generella Publika Licens''' så är det ett sant välkomnande!

Sedan dyker ett fönster upp som visar en del personliga inställningar och filer som Gimp kommer att skapa. Om man väljer en katalog som är skrivskyddad kan det dyka upp en del felmeddelanden, så det är bäst att acceptera den förvalda katalogen eller en katalog förberedd för ändamålet. Det går att rulla för att se allt som kommer att installeras där.

Att ställa in hur minnet ska hanteras är inte enkelt, men samtidigt inget att avskräckas från. Mycket beror på vad som krävs av Gimp och på datorns uppbyggnad. Det finns två val här: antingen välja det förvalda som programmerarna tänkt sig, eller själv fundera ut det bästa värdet. Om man väljer mer RAM än hälften av tillgängligt minne, kan det bli så att andra program måste stängas då Gimp körs. Väljer man ett alltför litet arbetsminne måste alla redigeringar som görs på en bild sparas på det fasta minnet.

=== Växlingsfil ===
När det gäller utrymme för växlingsfil kan man acceptera det förvalda, men om det finns mer än ett fast minne i datorn så är det en fördel att skapa en speciell katalog i detta och välja den som växlingsfil (swap file).

Bildbearbetning kräver mycket minne. Gimp använder operativsystemets minneshanteringstjänst för att hantera minnet till en viss grad, sedan används ett internt system så att Gimp inte tar upp allt minne i datorn. Detta system bygger på att skriva gamla data till filer på det fasta minnet, när det valda arbetsminnet blivit fullt. Valet av detta arbetsutrymme görs i steg om megabyte. I det valet ingår inte det minne som Gimp själv behöver för sin start.

Ett lågt värde innebär att Gimp ganska snabbt börjar skriva till det fasta minnet i stället för till arbetsminnet och kanske inte använder arbetsminnet fullt ut. Ett för högt valt värde gör att andra program tvingas använda operativsystemets växlingsfil och fungerar sämre. I värsta fall slutar det att fungera helt och hållet, eller fungerar med en del fel.

=== Storlek på cache ===
Det finns ett antal sätt att besluta storleken på växlingsminnet, och även en del knep:
*Strunta i problemet och hoppas att det förutvalda värdet fungerar. Detta fungerade då datorerna hade små RAM och då folk ville skapa små bilder med Gimp och bara körde några få program åt gången. Ska Gimp användas till att göra skärmdumpar och en och annan logotyp är nog detta det bästa valet.
*Tag hjälp för att ställa in detta. Om den aktuella datorn är en arbetsstation som många ska använda, är det bäst att låta administratören sköta detta. På det viset slipper någon användare bli anklagad för att misshandla datorn.
*Ändra värdet steg för steg och se vilken inställning som maskinen mår bäst av. En varning dock! Om andra program får för lite minne, kan de krascha, vilket kan vara katastrofalt om osparat arbete finns i dem, och därmed går förlorat.
*Gör en del beräkningar och var på den säkra sidan. I Windows kan man trycka '''Ctrl+Alt+Del''' så syns det hur mycket minne som är upptaget för tillfället. I GNU/Linux kan man t&amp;nbsp;ex använda funktionerna '''top''' och '''free'''.

Genom att gå in på '''Arkiv|Inställningar''' och klicka på ikonen '''Miljö''' kan man ändra dessa värden senare.

När cachen är full börjar Gimp att skriva till växlingsfilen. Om det finns fler än ett fast minne i datorn kan det vara bra att välja en katalog på det andra fasta minnet. Den katalog som växlingsfilen placeras i kan man naturligtvis ändra efteråt genom att gå in på '''Arkiv|Inställningar|Kataloger''' och byta katalog. Ett sätt att se hur mycket minne som krävs vid arbetet med en viss bild är att titta i nederkanten av redigeringsfönstret:

[[Bild:ImageSize.PNG]]

== Öppna och spara ==
För att komma igång kan man antingen använda '''Arkiv | Öppna...''' eller '''Arkiv |  Ny...,''' men det går även att öppna en fil genom att dra den från utforskaren och släppa den på verktygsfönstret. När en ny bild ska skapas kommer [[:Bild:Bas2.PNG|ett dialogfönster]] upp där storlek, upplösning och bakgrundsfärg kan bestämmas. När en bild ska sparas väljs detta i redigeringsfönstrets '''Arkiv | Spara'''. Gimp väljer själv ''Mina dokument/Mina bilder'' som standard, men genom att klicka på ''+Bläddra efter andra mappar'' kan man välja andra kataloger. Gimp ger bilden först namnet ''Namnlös'' och utan fil-ändelse, och om inte detta kompletteras kommer [[:Bild:Gimp-Fel1.png|ett meddelande]] upp. Detta beror på att det i Gimp finns ett stort antal filtyper att välja mellan för bilden att sparas som. Om det aktuella dokumentet består av flera lager och har andra egenskaper som är typiska för Gimp bör bilden sparas med fil-ändelsen '''.xcf''' som är Gimp:s egna format. Om exepelvis formatet .png skulle väljas vid detta tillfälle visas [[:Bild:Gimp-Fel2.png|ett meddelande]]. Om man väljer ''Export'' kommer en anpassad kopia av originalet att sparas, men den källbild som finns i Gimp förblir opåverkad. Det går även att spara i Adobe Photoshop:s format '''.psd,''' som i princip passar ihop med Gimp.

För att vara på den säkra sidan, då en bild bearbetas, bör man börja med att spara bilden. Med jämna mellanrum är det säkrast att spara alla ändringar, ångringshistoriken finns fortfarande kvar.

=== Filformat ===
Det skiljer en del mellan vilka filtyper som Gimp kan öppna och vilka typer som Gimp kan spara filer som. Detta beror på att somliga filformat kan ha begränsningar för hur de får användas i fri programvara.

==== Öppna ====
Här är ett antal filformat som Gimp kan läsa:
*Gimp XCF bild (*.xcf) - Gimps standardformat som stöder lager och andra data som skapas.
*Alias|Wavefront PIX bild (*.pix, *.matte, *.mask, *.alpha, ...) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*AutoDesk FLIC- animation (*.fli, *.flc) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*Bzip-arkiv (*.xcf.bz2, *.bz2, *.xcfbz2) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*DICOM-bild (*.dcm, *.dicom) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*Kapslad postskriptbild (*.eps) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*Flexible Image Transport System (*.fit, *.fits) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*G3 faxbild (*.g3) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*GIF-bild (*.gif) - Detta är ett format som stöder en viss form av animering och som komprimeras med ett av Aldus Corporation patenterat LZW-format.
*GIMP-pensel (*.gbr, *.gpb) - Om man vill installera fler penslar så är dessa de format som Gimp kan hantera.
*GIMP-animerad pensel (*.gih) - En del penslar är animerade, och består av flera lager. 
*GIMP-mönster (*.pat) - Ett standardformat för Gimps mönster.
*Gzip-arkiv (*.xcf.gz, *.gz, *.xcfgz) - Komprimerad Gimp bild.
*JPEG-bild (*.jpg, *.jpeg, *.jpe) - Komprimerad bild.
*KISS CEL (*.cel) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*Microsoft Windows ikon (*.ico) - Ikoner som bland annat används i Utforskaren.
*Microsoft WMF-fil (*.wmf, *.apm) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*Paint Shop Pro bild (*.psp, *.tub) - Standardformat för programmet Paint Shop Pro. Har stöd för flera lager m&amp;nbsp;m.
*PDF-dokument (*.pdf) - Dokument som vanligtvis läses med Akrobat Reader, i version 9 och senare namnändrat till Adobe Reader.
*Photoshop-bild (*.psd) - Standardformat för Photoshop.
*PNG-bild (*.PNG) - Ett format som i många fall kan ersätta GIF och JPEG formaten.
*PNM-fil (*.pnm, *.ppm, *.pgm, *.pbm) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*Postscript dokument (*.ps) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*RAW image (*.bay, *.bmq, *.cr2, *.crw, ...) - För att kunna öppna dessa filer behövs en [[Rita med Gimp/Gimp insticksmoduler#RAW bilder|insticksmodul]].
*Skalbar SVG-bild (*.svg) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*Silicon Graphics IRIS-bild (*.sgi, *.rgb, *.bw, *.icon) - Silicon Graphic:s bildformat.
*SUN rasterfil-bild (*.im1, *.im8, *.im24, *.im32, ...) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*Targa-bild (*.tga) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
*TIFF-bild (*.tif, *.tiff) - '''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''

==== Spara ====
Detta är ett antal filformat som Gimp kan spara bilder i:
*Gimp XCF bild (*.xcf) - Gimps standardformat som stöder lager och andra data som skapats.
*Alias|Wavefront PIX bild (*.pix, *.matte, *.mask, *.alpha, ...)
*AutoDesk FLIC- animation (*.fli, *.flc)

{{Gimp}}

[[Kategori:Rita med Gimp|1.1]]

[[de:GIMP]]
[[en:GIMP]]
[[fr:The GIMP]]
[[fi:GIMP]]
[[pl:GIMP]]
[[th:GIMP]]</text>
      <sha1>roe51cp5w4femy12ag4tueu6fvl4va5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Rita med Gimp</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2268</id>
    <revision>
      <id>36520</id>
      <parentid>9455</parentid>
      <timestamp>2013-03-16T11:49:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>VolkovBot</username>
        <id>1462</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>r2.7.2) (robot Lägger till: en, fi, ja, pt</comment>
      <origin>36520</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="141" sha1="12q2omzvgrwz8sy8tstybwkoz0tv10w" xml:space="preserve">''Se även [[Rita med Gimp]]''.
[[Kategori:IT]]

[[en:Category:GIMP]]
[[fi:Luokka:GIMP]]
[[ja:カテゴリ:GIMP]]
[[pt:Categoria:Livro/GIMP]]</text>
      <sha1>12q2omzvgrwz8sy8tstybwkoz0tv10w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Gimp</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2275</id>
    <revision>
      <id>45861</id>
      <parentid>14088</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:46:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45861</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="878" sha1="7sdwktc5w4c79gakvsdkvnvraj77xx3" xml:space="preserve">&lt;br clear=all&gt;
{| id=&quot;toc&quot; style=&quot;border-color:blue;border-width:1px;border-style:solid;background-color:#ffffff;&quot; width=&quot;90%&quot; align=&quot;center&quot;  cellpadding=&quot;3px&quot;
|rowspan=3 align=&quot;center&quot; width=&quot;10%&quot;|&amp;nbsp;
|align=&quot;center&quot; width=&quot;99%&quot;|'''[[Rita med Gimp]]'''
|rowspan=3 align=&quot;center&quot; width=&quot;10%&quot;|[[Bild:Gimp-Icon.png|75px]]  
|-
|align=center|[[:Kategori:Rita med Gimp|Innehåll]] - [[Rita med Gimp/Gimp från grunden]] - [[Rita med Gimp/Gimp dialoger och fönster|Dialoger och fönster]] - [[Rita med Gimp/Gimp insticksmoduler|Insticksmoduler]] - [[Rita med Gimp/Gimp filter|Filter]] - [[Rita med Gimp/Gimp Script-Fu|Script-Fu]]&lt;br&gt;[[Rita med Gimp/Rita bilder|Rita bilder]] - [[Rita med Gimp/Glaskula med text|Glaskula med text]] - [[Rita med Gimp/Text i Guld|Text i guld]]
|}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Programmeringsrelaterade mallar]]
[[Kategori:Navigationsmallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7sdwktc5w4c79gakvsdkvnvraj77xx3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vegetarisk pasta med borlottibönor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2296</id>
    <revision>
      <id>54668</id>
      <parentid>47044</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:03:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54668</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1551" sha1="hcut5cutqt646icdpr5jhsigfsmnfn5" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Ingredienser ==
''4 portioner''
* Pasta 500 gram, tex farfalle
* En burk (eller 2) borlottibönor
* Champinoner, två burkar eller motsvarande mängd färska
* Lök, en stor gul eller fyra små charlottenlökar
* Basilika helst färsk (en kruka), men torkad eller fryst går bra (motsvarande mängd
* ca 2 msk extra virgin olivolja, gärna en pepprig med mycket smak
* Smör till stekning
* ca 2-3 dl Grädde
* ca 1 dl vitt vin
* Kryddor: svartpeppar, örtsalt ev. spiskummin, ev. lite soya

== Tillagning ==
# Koka pastan enligt anvisning på förpackningen.
# Hacka löken hyfsat fint, skär champinjonerna i skivor.
# Stek löken på medellåg värme i en inte allt för snålt tilltagen klick smör. Låt löken bli mjuk, tar cirka 8-15 minuter, tillsätt sedan champinjonerna, stek i ytterligare 5 minuter. Tillsätt peppar, örtsalt och eventuellt spiskummin.
# Tillsätt grädden och vinet, (används torkad basilika bör den tillsättas nu och bli uppblött i såsen) låt puttra i 5 minuter på hög värme. 
# Tillsätt till sist, hackad basilika, olivolja, eventuellt en skvätt soya (mest för färgens skull), samt bönorna som spadet sköljts bort på. 
# Blanda såsen med pastan.


== Servering ==
Serveras gärna med riven parmesan och friskt vitt- eller rosévin att dricka till.

== Tips ==

Rätten kan enkelt göras vegansk, ersätt smöret med mjölkfritt margarin och grädden med sojagrädde.


[[Kategori:Pasta|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:V kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>hcut5cutqt646icdpr5jhsigfsmnfn5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Välkommen</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2299</id>
    <revision>
      <id>31562</id>
      <parentid>26881</parentid>
      <timestamp>2011-09-23T07:06:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>stryker skönlitteratur (är visst enda stället där det nämns och kan ingå i &quot;annat&quot;); stryker användarlistan, hänvisar till Bybrunnen istället; inget man behöver veta</comment>
      <origin>31562</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="843" sha1="afj8dwf4n23d7jtgolojyuuoxfpv6zk" xml:space="preserve">Välkommen till svenskspråkiga Wikibooks!

Vi utvecklar en kostnadsfri och öppen samling med läroböcker, manualer, och annan sorts text på svenska med '''[[Wikibooks:Riktlinjer/Öppet innehåll|öppet innehåll]]'''. För tillfället har vi '''{{böcker}}'''  eller fler böcker på svenska under utveckling, som du skulle kunna revidera och förbättra. Om du behöver hjälp skriv på [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]], kontakta en användare eller klicka på hjälp under navigationsmenyn till vänster. Testa gärna wikitekniken i [[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]].

Se vidare '''[[Hjälp:Att starta en ny bok|Hur man startar en ny bok]]'''

== Kommer du från Wikipedia?==
Kommer du från Wikipedia så kan du gärna läsa den lilla guiden [[Hjälp:Wikibooks för Wikipedianer|Wikibooks för Wikipedianer]].

[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>afj8dwf4n23d7jtgolojyuuoxfpv6zk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Nederländska/Nybörjare lektion 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2303</id>
    <revision>
      <id>25326</id>
      <parentid>19223</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:07:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Språkkurser/Nederländska|Språkkurser/Nederländska]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25326</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="454" sha1="kqd4lolb25h7tyaezvgn6u165rxwfr2" xml:space="preserve">==Nybörjare lektion 2==

=== Grammatica 2-1 ~ Adjektiv ===

Böjningen av adjektiv är något mer komplicerad: ingen böjning av obestämd form, neutrala substantiv i singular och -e i alla andra kasus.
:''een mooi huis (ett vackert hus)''
:''het mooi'''e''' huis (det vackra huset)''
:''mooi'''e''' huizen (vackra hus)''
:''de mooi'''e''' huizen (de vackra husen)''
:''een mooi'''e''' vrouw (en vacker kvinna)''

[[Kategori:Språkkurser/Nederländska]]</text>
      <sha1>kqd4lolb25h7tyaezvgn6u165rxwfr2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Nederländska/Grammatik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2304</id>
    <revision>
      <id>48284</id>
      <parentid>46607</parentid>
      <timestamp>2018-11-20T15:43:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>77.53.54.156</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Preteritum */</comment>
      <origin>48284</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12592" sha1="srqynbnqbob037szg20hhl8mqluggmd" xml:space="preserve">&lt;b&gt;
&lt;center&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik|Grammatik]]&lt;/u&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;
&lt;center&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Substantiv|Substantiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Adjektiv|Adjektiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Räkneord|Räkneord]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Pronomen|Pronomen]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Prepositioner|Prepositioner]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Verb|Verb]]&lt;/u&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;
&lt;/b&gt;
-----


== Grammatik ==
*[[/Substantiv/]] 
*[[/Adjektiv/]] 
*[[/Räkneord/]] - Grundtal - Ordningstal 
*[[/Pronomen/]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen 
*[[/Prepositioner/]]
*[[/Verb/]] - Relegbundna verb - Oregelbundna verb

== Stavning ==

=== Regler för accenttecken ===

=== Regler för apostrof ===

=== Regler för versaler ===
Ligaturen '''Ĳ''' betraktas alltid som en ligatur även om det är ovanligt att använda just ligaturtecknet '''Ĳ''' (U+0132) och '''ĳ''' (U+0133) inom data- och maskinskrivning på grund av avsaknad av tangenter för detta tecken. Istället skrivs ligaturen med bokstavskombinationen '''I''' och '''J''' (IJ) som versal och med gemener som '''ij'''. I vardagligt språkbruk förekommer det att ligaturen '''Ĳ''' skrivs som ett brutet-'''U''' alternativt som '''Y''' medan '''ĳ''' sammanskrivs ihop till ett '''ÿ''' eller som '''y'''.

=== Bindebokstav vid sammansatta ord ===

=== Nymodig stavningstrend ===
Innovativa och nyskapande utgivare brukar ibland tillämpa förnyad stavning för inlånade ord, även om ett sådant bruk inte anses korrekt enligt det officiella språkorganet. I synnerlighet tillämpas '''o''' istället för '''eau''' samt ändelsen '''–s''' istället för '''–sch''' (som uttalas som –s). Exempel: '''buro''' (bureau) skrivbord, '''kado/kadootje''' (cadeau/cadeautje) gåva, '''nivo''' (niveau) nivå, '''historis''' (historisch) historisk, '''tejater''' (theater) teater.

=== Alfabetet ===
Officiellt består det nederländska alfabetet av 26 bokstäver där ligaturen '''Ĳ''' utesluts från alfabetet. Inofficiellt brukar dock ligaturen '''Ĳ''' anses vara en egen bokstav tillhörande den 25:e bokstaven i alfabetet – vilket gör att den hamnar mellan '''X''' och '''Y''' i alfabetordningen – och ger oss totalt 27 bokstäver i alfabetet.

{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center&quot;
|-
! Bokstav !! Uttal !! Bokstaveringsnamn !! Bokstav !! Uttal !! Bokstaveringsnamn
|-
| a || {{IPA|[aː]}} || Anna || o || {{IPA|[oː]}} || Otto
|-
| b || {{IPA|[beː]}} || Bernard || p || {{IPA|[peː]}} || Pieter
|-
| c || {{IPA|[seː]}} || Cornelis || q || {{IPA|[ky]}} || Quotiënt
|-
| d || {{IPA|[deː]}} || Dirk || r || {{IPA|[ɛɹ]}} || Rudolf
|-
| e || {{IPA|[eː]}} || Eduard || s || {{IPA|[ɛs]}} || Simon
|-
| f || {{IPA|[ɛf]}}|| Ferdinand || t || {{IPA|[teː]}} || Teunis
|-
| g || {{IPA|[ɣeː]}} || Gerard || u || {{IPA|[y]}} || Utrecht
|-
| h || {{IPA|[ɦaː]}} || Hendrik || v || {{IPA|[veː]}} || Victor
|-
| i || {{IPA|[i]}} || Izaak || w || {{IPA|[ʋeː]}} || Willem
|-
| j || {{IPA|[jeː]}} || Jan || x || {{IPA|[ɪks]}} || Xantippe
|-
| k ||align=&quot;center&quot;| {{IPA|[kaː]}} || Karel ||bgcolor=&quot;#C8C8C8 &quot;| ĳ ||bgcolor=&quot;#C8C8C8&quot;| {{IPA|[ɛi]}} ||bgcolor=&quot;#C8C8C8&quot;| IJsbrand
|-
| l || {{IPA|[ɛɫ]}} || Lodewijk || y || {{IPA|[ɛɪ]}} || Ypsilon
|-
| m ||align=&quot;center&quot;| {{IPA|[ɛm]}} || Maria || z || {{IPA|[zɛt]}} || Zaadam
|-
| n ||align=&quot;center&quot;| {{IPA|[ɛn]}} || Nico ||colspan=&quot;3&quot;| 
|}

== Artiklar ==
=== Obestämd artikel ===
Den svenska obestämda artikeln '''en''' och '''ett''' motsvaras av en enda artikel i nederländskan, nämligen '''een''' {{IPA|[ən]}}. Som numeriskt antal uttalas '''een''' med långt e-ljud där det stundom skrivs som '''één''' {{IPA|[eːn]}} när det kan råda sammanblandning med den bestämda artikeln '''een''' {{IPA|[ən]}}. På så viss görs en skillnad mellan obestämdhet, t.ex. '''''een''' appel”'' (ett äpple) och numeriskt antal '''''één''' appel'' (ett stycke äpple).

Den obestämda artikeln finns, så som i svenskan, endast i singularis och ingen artikel tillämpas i pluralis för att framhäva substantivets obestämdhet.
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center&quot;
|-
!  !! Utrum !! Neutrum
|-
| style=&quot;text-align:left; background:#F0F0F0&quot; | '''Singularis''' || een || een
|-
| style=&quot;text-align:left; background:#F0F0F0&quot; | '''Pluralis''' || — || —
|}

==== Avvikelser vid användning av obestämd artikel gentemot svenskan ====
I utropsmeningar av formen &quot;''wat een…''&quot; (vilken/vilket/vilka…) används obestämd artikel i nederländskan även om substantivet är i pluralform. I svenskan tillämpas ingen obestämd artikel då det relativa pronomenet redan har artikeln som ändelse i singular (vilk + en/et) samt en unik ändelse i plural (vilk + a).

'''Exempel:'''&lt;br/&gt;
Wat '''een''' goed idee! ''Vilken bra idé!''&lt;br/&gt;
Wat '''een''' groot huis! ''Vilket stort hus!''&lt;br/&gt;
Wat '''een''' lekkere broodjes! ''Vilka läckra mackor!''&lt;br/&gt;

=== Bestämd artikel ===
Den bestämda artikeln i singularis för utrum (maskulinum och femininum) är '''de''' {{IPA|[də]}} och för neutrum används '''het''' {{IPA|[ɦət]}}. I pluralis används den bestämda artikeln '''de''' för samtliga genus.

{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center&quot;
|-
!  !! Utrum !! Neutrum
|-
| style=&quot;text-align:left; background:#F0F0F0&quot; | '''Singularis''' || de || het
|-
| style=&quot;text-align:left; background:#F0F0F0&quot; | '''Pluralis''' || de || de
|}

Det finns även äldre former bevarade i form av kasusböjningar och i synnerlighet förekommande i fasta uttryck. De mest förekommande är genitivformerna '''der''' och '''des''' (förkortas även som ''''s''') samt dativformen '''den'''.

{| style=&quot;margin-left:0.5em; margin-bottom:0.5em; border: 1px solid #AAAAAA; border-collapse:collapse;&quot; cellpadding=&quot;5&quot; rules=&quot;all&quot;
|-
| width=&quot;65&quot; bgcolor=&quot;#F4F4F4&quot; | 
| bgcolor=&quot;#FFFFE0&quot; | '''Maskulinum'''
| bgcolor=&quot;#FFFFE0&quot; | '''Femininum'''
| bgcolor=&quot;#FFFFE0&quot; | '''Neutrum'''
| bgcolor=&quot;#DFFFE0&quot; | '''Pluralis'''
|- 
| bgcolor=&quot;#F4F4F4&quot; | Nominativ
! de !! de !! het !! de
|-
| bgcolor=&quot;#F4F4F4&quot; | Genitiv
! des !! der !! des !! der
|-
| bgcolor=&quot;#F4F4F4&quot; | Dativ
! den !! der !! den !! den
|-
| bgcolor=&quot;#F4F4F4&quot; | Ackusativ
! den !! de !! het !! de
|}

'''Exempel:'''&lt;br/&gt;
in de loop '''der''' tijd — ''i sinom tid'' (eg. &quot;i tid'''ens''' gång&quot;)&lt;br/&gt;
'''’s''' morgen'''s''' — ''på morgonen''&lt;br/&gt;
in naam '''des''' koning'''s''' — ''i kung'''ens''' namn''&lt;br/&gt;

Kasusböjningen av det feminina bestämda artikeln i genitiv singular samt plural (''der'') är fortfarande frekvent förekommande i modern språkbruk, men anses dock något mer formell.

'''Exempel:'''&lt;br/&gt;
De plannen '''der''' regering (=de plannen '''van de''' regering) — ''regering'''ens''' planeringar''

==== Bortfall av bestämd artikel ====

== Substantiv ==
=== Genus ===
I nederländskan intar ett substantiv, precis som i svenskan, antingen ''utrum'' eller ''neutrum'' som genus. I äldre nederländska indelades substantiven i tre grupper: ''maskulinum'', ''femininum'' och ''neutrum'', varav ''maskulinum'' och ''femininum'' i stor utsträckning upphävdes och gick över till en gemensam genusklass kallat ''utrum''. ''Utrum'' är därmed det sammanfattande namnet på genusgrupperna ''maskulinum'' och ''femininum''.

I dagens moderna nederländska särskiljer man inte mellan ''maskulinum'' och ''femininum'' mer än i vissa fasta uttryck (se ”[[#Bestämd_artikel|Artiklar →‎ Bestämd artikel]]”). I den södra delen av provinsen Holland samt i Belgien är dock särskiljandet mellan ''maskulinum'' och ''femininum'' fortfarande gällande vid användning av pronomen vilket medför att ordböcker markerar ut de äldre genusindelningarna i form av tre genus istället för två: '''m''' (mannelijk = maskulinum), '''v''' (vrouwelijk = femininum) och '''o''' (onzijdig = neutrum); där både '''m''' och '''v''' motsvarar det moderna genuset ''utrum''.

=== Diminutivform ===
Diminutivaböjningar är i en mycket stor utsträckning tillämpade i det nederländska språket med varierande konnotation. Böjning av ett ord i diminutivform baserar sig på tillfogande av olika diminutiva ändelser som sammanfogas med ordet som ska böjas i diminutivform. Vilken ändelse som tillämpas beror på ordets slutbokstav. Gemensamt för diminutivböjda substantiv i singular är att de alltid slutar på '''-je''' och plural skapas genom att tillfoga ändelsen '''-s''' som ger ändelsen '''-jes'''. Ett substantiv som böjs i diminutivform transformerar per automatik till att vara neutrum som genus, oavsett tidigare genusklass.

====je-ändelsen ====


==== tje-ändelsen ====
Substantiv som slutar på en lång vokal eller diftong alternativt efterföljs av konsonanten '''l''', '''n''' eller '''r''', erhåller ändelsen '''-tje'''.

'''Exempel:'''&lt;br/&gt;
ei →‎ eitje&lt;br/&gt;
vrouw →‎ vrouwtje&lt;br/&gt;
stoel →‎ stoeltje&lt;br/&gt;
deur →‎ deurtje&lt;br/&gt;

'''Notera''' att ord som slutar på '''-i''' inte får ändelsen '''-tje''' eftersom det inte är en lång vokal. Istället används ändelsen '''-etje''', t.ex. &quot;taxi → taxietje&quot;.

==== etje-ändelsen ====
Substantiv som slutar på korta vokaler och konsonanten '''l''', '''r''', '''m''', '''n''' och '''ng''' (undantag för ''ing'''), erhåller ändelsen '''-etje'''.

'''Exempel:'''&lt;br/&gt;
bel →‎ belletje&lt;br/&gt;
kam →‎ kammetje&lt;br/&gt;
pan →‎ pannetje&lt;br/&gt;
ster →‎ sterretje&lt;br/&gt;

Några få substantiv som har kort vokal och slutar på '''b''', '''g''' eller '''p''' får ändelsen '''-etje''' medan sådana ord i normala fall får ändelsen '''-je'''.

'''Exempel:'''&lt;br/&gt;
big → biggetje&lt;br/&gt;
krab → krabbetje&lt;br/&gt;
vlag → vlaggetje&lt;br/&gt;

Några få substantiv enligt ovanstående fönster har även två olika diminutiva former, ett på '''-etje''' och ett på '''-je'''.

'''Exempel:'''&lt;br/&gt;
brug → brugje, bruggetje&lt;br/&gt;
rug → rugje, ruggetje&lt;br/&gt;
weg → wegje, weggetje&lt;br/&gt;

==== pje-ändelsen ====

==== kje-ändelsen ====
Substantiv som slutar på '''-ing''' ändrar '''g''' till '''k''' och lägger sedan till ändelsen '''-je'''. Substantiv som dock slutar på '''-ling''' och '''-ening''' får ändelsen '''-etje'''.

'''Exempel:'''&lt;br/&gt;
kon'''ing''' → konink + je → koninkje&lt;br/&gt;
reger'''ing''' → regerink + je → regerinkje&lt;br/&gt;
wande'''ling''' → wandeling + etje → wandelingetje&lt;br/&gt;
leer'''ling''' → leerling + etje → leerlingetje&lt;br/&gt;
rek'''ening''' → rekening + etje → rekeningetje&lt;br/&gt;
tek'''ening''' → rekening + etje → rekeningetje&lt;br/&gt;

== Pronomen ==
=== Personliga pronomen ===
=== Possessiva pronomen ===
==== Oberoende possessiva pronomen ====
=== Relativa pronomen ===
== Adjektiv ==
== Adverb ==
== Verb ==
Nederländska verb delas in som svaga, starka, blandade eller oregelbundna. Hjälpverbet '''zijn''' (att vara) och '''hebben''' (att ha) kan anses tillhöra en egen grupp för sig.

=== Svaga verb ===
=== Starka verb ===
=== Tempus ===
==== Presens ====
==== Preteritum ====

==== Futurum ====
==== Perfekt ====
==== Pluskvamperfekt ====
==== Futurumperfekt ====
==== Konditionalis presens =====
==== Konditionalis perfekt =====
==== Konjunktiv ====
==== Imperativ ====
=== Passivum ===
=== Pågåendeform ===
=== Reflexiva verb ===
=== Transitiva och intransitiva verb ===
=== Opersonliga verb ===
=== Verb med objektspronomen ===

== Konjunktioner ==
== Prepositioner ==

==Ordbildning==
Liksom tyska och svenska bildar nederländskan ofta mycket långa sammansatta ord. Som i svenskan brukar det dock röra sig om högst två-tre ord i följd.

==Syntax==

Som många kontinentala västgermanska språk har nederländskan en rätt komplicerad ordföljd som är tydligt åtskild från den närbesläktade engelskan.

==Kasus==

Nederländsk grammatik har förenklats avsevärt de senaste hundra åren: kasus används nu endast för pronomen (exempel: ''ik'' (jag), ''me, mij'' (mig), ''mijn'' (min), ''wie'', ''wiens'', ''wier'' (dens (som)). Substantiv och adjektiv är för det mesta inte kasusböjda med undantag för [[w:genetiv|genetiv]] (-(')s eller -').

Än mer komplicerad är böjningar som fortfarande används i uttryck som ''de heer de'''s''' hui'''zes''''' (husets herre), ''te'''r''' hulp komen'' (att komma till hjälp). Dessa är egentigen stelnade kasusformer och påverkar inte resten av dagens språk.

[[Kategori:Språkkurser/Nederländska]]</text>
      <sha1>srqynbnqbob037szg20hhl8mqluggmd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Fysik/Optik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2305</id>
    <revision>
      <id>21340</id>
      <parentid>16349</parentid>
      <timestamp>2008-09-23T11:01:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Pieter Kuiper</username>
        <id>993</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Snell</comment>
      <origin>21340</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="654" sha1="cty2xzj644i66j65f7cj92groprimfj" xml:space="preserve">Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].

= Optik =

== Ljusbrytning ==

Reflektionsvinkeln &lt;math&gt;r&lt;/math&gt; är lika stor som infallsvinkeln &lt;math&gt;i&lt;/math&gt;:
:&lt;math&gt;r = i\,&lt;/math&gt;

=== Snells lag - Brytningslagen ===
:&lt;math&gt;n_1 \sin i = n_2 \sin b \iff n = \frac{n_2}{n_1} = \frac{\sin i}{\sin b}&lt;/math&gt;
Där &lt;math&gt;i&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;b&lt;/math&gt; är infallsvinklar samt &lt;math&gt;n_1&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;n_2&lt;/math&gt; är brytningsindex för respektive material.

=== Totalreflektion ===
Totalreflektion sker när brytningsvinkeln är 90 grader, det vill säga:
:&lt;math&gt;n_1 \sin i = n_2 \sin 90^\circ&lt;/math&gt;

== Linser ==

{{stub}}
[[Kategori:Formelsamling fysik|Optik]]</text>
      <sha1>cty2xzj644i66j65f7cj92groprimfj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Formelsamling kemi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2306</id>
    <revision>
      <id>9322</id>
      <parentid>6266</parentid>
      <timestamp>2006-04-04T20:08:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>9322</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="s64r7eky1jc3p7pajds8uvgjnpq5i9g" xml:space="preserve">[[Kategori:Formelsamling|kemi]]
[[Kategori:Kemi]]</text>
      <sha1>s64r7eky1jc3p7pajds8uvgjnpq5i9g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Formelsamling matematik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2307</id>
    <revision>
      <id>16080</id>
      <parentid>9323</parentid>
      <timestamp>2007-11-25T22:11:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>16080</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="98" sha1="0s8erm6me6rf2l8kjl6ou7siohrof6b" xml:space="preserve">Huvudsida [[Formelsamling/Matematik]]

[[Kategori:Formelsamling|matematik]]
[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>0s8erm6me6rf2l8kjl6ou7siohrof6b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Formelsamling fysik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2308</id>
    <revision>
      <id>9321</id>
      <parentid>6264</parentid>
      <timestamp>2006-04-04T20:08:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>9321</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="gx0ejomvotzhfaa4k4b29y5s0prxr16" xml:space="preserve">[[Kategori:Formelsamling|fysik]]
[[Kategori:Fysik]]</text>
      <sha1>gx0ejomvotzhfaa4k4b29y5s0prxr16</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Formelsamling</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2309</id>
    <revision>
      <id>9283</id>
      <parentid>6246</parentid>
      <timestamp>2006-04-03T08:27:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>9283</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="63" sha1="iybvir7pk2gjxha42a3ztiado7b976h" xml:space="preserve">Här finns diverse formelsamlingar

[[Kategori:Naturvetenskap]]</text>
      <sha1>iybvir7pk2gjxha42a3ztiado7b976h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Gimp insticksmoduler</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2323</id>
    <revision>
      <id>27971</id>
      <parentid>21604</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:28:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: orginal → original</comment>
      <origin>27971</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3627" sha1="nhcun6gbl9uhil675qmr5ncu6k331pn" xml:space="preserve">[[Bild:Photoshop.png|right|thumb|260px|Adobe Photoshop stil.]]
[[Bild:Gimp-Save.png|right|thumb|260px|Windows sparadialog.]]
[[Bild:CR2.png|right|thumb|260px|Ufraw insticksmodul. Öppnar en .CR2 fil.]]
'''Insticksmoduler''' är en form av verktyg eller funktioner som laddas då programmet [[w:Gimp|Gimp]] startas.

=== Introduktion ===
Alla insticksmoduler, eller ''plug-ins'' ska placeras eller finns i katalogen ''..\Program\GIMP-2.0\lib\gimp\2.0\plug-ins''. En insticksmodul kan vara enbart en form av filter, men kan även förändra vitala funktioner hos Gimp, exempelvis lägga till stöd för andra filformat eller få programmet att se ut på ett annat sätt. 

==== Photoshop ====
En del användare som vant sig med [[w:Adobe Photoshop|Adobe Photoshop]] tycker att Gimp är lite rörigt med alla dessa fönster och inget egentligt huvudfönster. Det finns en insticksmodul som förändrar Gimp så att det beter sig som &quot;vanliga&quot; Windows-program. Modulen heter ''Background Window'' och finns att ladda ner [http://registry.gimp.org/plugin?id=3892 här]. Den är skapad för version 2.0, så en inställning bör göras vid första uppstarten för att modulen ska fungera. Skriv in version 2.2. Den saknar dessutom stöd för andra språk än engelska. Denna modul finns att ladda ner här: http://registry.gimp.org/plugin?id=3892

==== Spara dialog ====
Ytterligare en modul finns för den som tycker att Gimps ''Öppna'' och ''Spara som...'' dialog är jobbig. Den heter FileOpen och lägger till ytterligare val under menyvalet, och dessa får namnet ''WinOpen...'' och ''WinSaveAs...''. Det man kunde förvänta sig är att befintliga dialoger helt enkelt byttes ut, men på grund av vissa brister i Gimps modulinterface så går inte detta att göra, men snabbkommandon kan styras till dessa val, exempelvis '''Ctrl+O''' och '''Skift+Ctrl+S'''. Detta görs i '''[[:Bild:Gimp-Settings.png|Arkiv | Inställningar]]'''. Insticksmodulen kan laddas ner här: http://registry.gimp.org/plugin?id=3908

==== RAW bilder ====
För en del fotografer finns möjligheten att få alla bilder som skapas i kameran i form av filformatet RAW. Detta format är det absoluta formatet då det innehåller all data som fanns vid det tillfälle som bilden exponerades. Dessa filer är oftast ganska stora, vilket kan göra dem svårhanterliga. Från början så har inte Gimp stöd för att öppna dessa filtyper, men insticksmoduler finns. En av dessa heter ''ufraw'' och kan laddas ner från: http://ufraw.sourceforge.net/Install.html 
Fördelen med att använda sig av detta format är många, men samtidigt beror det på vad bilden ska användas till. Några fördelar är: 
#All data finns där, så om exponeringen inte var bra kan detta räddas.
#Många detaljer försvinner då bilder komprimeras på något vis.
#Färgbalansen kan bli felaktig vid komprimeringen, men i originalet finns all data.

Denna insticksmodul kan köras som ett fristående program eller köras från Gimp. Om det körs som ett fristående program så dyker denna [[:Bild:Gimp-Raw.PNG|dialog]] upp. Efter att en fil har valts så erbjuds en hel del möjligheter att påverka exponeringen i efterhand.

Ufraw kan läsa Nikon '''*.NEF''', Canon '''*.CR2''' och Pentax '''*.PEF''' filer.  

==== Animering ====
De bästa modulerna, då det gäller animeringar, finns i [[Gimp animeringar|Gimp-GAP]], som ger ett tillägg av en mängd funktioner. Detta paket finns att ladda ner här: http://gimp-win.sourceforge.net/stable.html och heter ''GIMP Animation Package (version 2.0.2)''. Detta paket är på engelska.

{{gimp}}

[[Kategori:Rita med Gimp|1.3]]</text>
      <sha1>nhcun6gbl9uhil675qmr5ncu6k331pn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Gimp dialoger och fönster</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2327</id>
    <revision>
      <id>38823</id>
      <parentid>38822</parentid>
      <timestamp>2013-05-19T09:29:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>igen...</comment>
      <origin>38823</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8843" sha1="aaulrdlmn2cbi1mwcq417wfc8rzq0ol" xml:space="preserve">'''Dialoger och Fönster''' ger information om vilka dialoger som finns i de olika fönster i [[w:Gimp|Gimp]].
&lt;div style=float:right&gt;
[[Bild:Bas1.PNG|thumb|none|250px|Verktygsfönster]]
[[Bild:GIMP_Bas2.PNG|thumb|none|250px|Ny bild...]]
&lt;/div&gt;
==== Verktygsfönster ====
Verktygsfönstret är även huvudprogrammets fönster som stänger ner hela Gimp. Det är även detta fönster som har alla inställningar och hjälp. Fönstret består av fyra delar:
#Menyval '''Arkiv''', '''Xtns''' och '''Hjälp'''.
#Verktygsknapparna, som är 29 st som standard.
#Val av förgrundsfärg, bakgrundsfärg och den aktiva penseln, mönster och färgskalan.
#Egenskaper och funktioner hos verktygen.
#'''*''' Ytterligare optioner finns i lagerfönstret.

===== Menyval =====
*'''Arkiv'''
**''[[:Bild:GIMP_Bas2.PNG|Ny...]]'' '''Ctrl+N''' - Skapar en ny bild, med möjlighet att välja bakgrund, storlek och upplösning. Det finns ett antal färdiga mallar att välja på.
**''[[:Bild:Gimp-Open.PNG|Öppna...]]'' '''Ctrl+O''' - Visar en dialog som gör det möjligt att öppna en fil. Över 30 filformat stöds, varav [[w:Adobe Photoshop|Adobe Photoshop]] och [[w:Paint Shop Pro|Paint Shop Pro]] är några.
**''Öppna plats...'' - Gör det möjligt att öppna en fil direkt från nätet.
**''Öppna senaste'' - Visar en ytterligare meny med miniatyrer över tidigare sparade bilder. För att öppna den senast sparade så kan snabbtangenterna '''Ctrl+1''' användas.
**''[[:Bild:Gimp-Hämta.PNG|Inhämta]]'' - Här ges möjligheten att hämta in bild, eller del av bild och antingen skapa en ny bild eller placera i befintlig. Det går även att skapa en [[:Bild:Gimp-Skärmdump1.png|skärmdump av hela skärmen]] eller ett [[:Bild:Gimp-Skärmdump2.png|valt fönster]]. Drag + tecknet till det fönster som skall fångas på bild. Genom att ställa in en viss tidfördröjning så ges möjlighet att plocka fram, eller ställa i ordning en lämplig skärmdump. Via denna meny kan även bilder hämtas från TWAIN-stödd hårdvara, såsom scanners och kameror.
**''[[:Bild:Gimp-Settings.png|Inställningar]]'' - Alla möjliga inställningar kan ställas in här, såsom cache-storlek, snabbtangenter och verktygsalternativ.
**''[[:Bild:Gimp-Fönster.PNG|Fönster]]'' - Denna meny visar alla de fönster som finns tillgängliga i Gimp, och som kan aktiveras från denna meny.
**''Avsluta'' '''Ctrl+Q''' - Avslutar Gimp, men frågar om bilden skall sparas om detta inte är gjort.
*'''Xtns'''
**''[[:Bild:Gimp-Modulhanterare.png|Modulhanterare]]'' - ?
**''[[:Bild:Gimp-Insticksmoduler.png|Bläddrare för insticksmoduler]]'' - ?
**''[[:Bild:Gimp-Enhetseditor.png|Enhetseditor]]'' - ?
**''[[:Bild:Gimp-Procedurbläddrare.png|Procedurbläddrare]]'' - ?
**''Script-Fu'' - Detta menyval är fylld med färdiga skripter som skapar en mängd effekter som kan vara bra att ha. Det går naturligtvis att skapa egna skripter. Om man ska översätta detta till Microsoft-fenomen så blir nog namnet macron.
*'''Hjälp''' För att hjälp ska fungera måste de separata hjälpfilerna installeras!
**''Hjälp'' '''F1'''
**''Sammanhangshjälp'' '''Skift+F1'''
**''[[:Bild:Gimp-Tips.png|Dagens tips]]'' - Aktiverar dagens tips, som är en samling knep för att göra användandet av Gimp enklare. 
**''[[:Bild:Gimp-Om.PNG|Om]]''
**''Gimp på nätet'' - Tar dig till de viktiga Gimp-platserna på nätet, såsom www.gimp.org.

===== Verktyg =====
{| {{Fintabell}}
!Verktyg
!Funktion
!Snabbtangent
!Andra egenskaper
|-
|[[Bild:Gimp-Select.PNG]]
|Markera rektangulär region
|'''R'''
|'''Skift''': Skapar en kvadratisk markering&lt;br /&gt;'''Skift''': Adderar en kvadarisk markering med annan&lt;br /&gt;'''Alt''': Flyttar befintlig markering
|-
|[[Bild:Ellipse-Select.PNG]]
|Markera elliptisk region
|'''E'''
|'''Skift''': Cirkel markering&lt;br /&gt;'''Alt''': Flytta befintlig markering
|-
|[[Bild:Gimp-Free.PNG]]
|Markerar på frihand
|'''F'''
|'''Skift''': Lägg till ytterligare markering&lt;br /&gt;'''Alt''': Flytta befintlig markering
|-
|[[Bild:Select-Area.PNG]]
|Markera kontinuerlig yta
|'''Z'''
|
|-
|[[Bild:Select-Color.PNG]]
|Markera regioner via färg
|'''Skift+O'''
|'''Skift''': Välj ytterligare färg
|-
|[[Bild:Select-Shape.PNG]]
|Markera former i bilden
|'''I'''
|'''Skift''': Flytta markeringspunkter
|-
|[[Bild:Gimp-Pipett.PNG]]
|Hämta en färg från bilden
|'''O'''
|'''Ctrl''': Hämtar till bakgrundsfärg
|-
|[[Bild:Gimp-Zoom.PNG]]
|Zoom in och ut
|
|'''Ctrl''': Zooma ut&lt;br /&gt;
|-
|[[Bild:Gimp-Measure.PNG]]
|Mät avstånd och vinkel
|
|'''Alt''': Flytta mätning
|}

==== Redigeringsfönster ====
[[Bild:Bas3.PNG|thumb|250px|Rityta]]
Redigeringsfönstret har endast menyval, men dessa val går även att komma åt genom att högerklicka någanstans i ritområdet.

===== Menyval =====
*'''Arkiv'''
**''[[:Bild:GIMP_Bas2.PNG|Ny...]]'' '''Ctrl+N''' - Skapar en ny bild, med möjlighet att välja bagrund, storlek och upplösning. Det finns ett antal färdiga mallar att välja på.
**''[[:Bild:Gimp-Open.PNG|Öppna...]]'' '''Ctrl+O''' - Visar en dialog som gör det möjligt att öppna en fil. Över 30 filformat stöds, varav [[w:Adobe Photoshop|Adobe Photoshop]] och [[w:Paint Shop Pro|Paint Shop Pro]] är några.
**''[[:Bild:Gimp-OLayer.png|Nyttlager...]]'' '''Ctrl+Alt+O''' - Öppnar vald bild som ett nytt lager i aktivt projekt.
**''Öppna plats...'' - Gör det möjligt att öppna en fil direkt från nätet.
**''Öppna senaste'' - Visar en ytterligare meny med miniatyrer över tidigare sparade bilder. För att öppna den senast sparade så kan snabbtangenterna '''Ctrl+1''' användas.
**''Spara'' '''Ctrl+S''' - Sparar bilden i det befintliga formatet. Om bilden aldrig har sparats så kommer format att efterfrågas.
**''Spara som...'' '''Skift+Ctrl+S''' - Används då bild ska sparas i annat format än det befintliga. Den aktiva bilden kommer då att inta det formatet och förbli så i fortsättningen.
**''Spara en kopia...'' - Sparar en kopia av befintlig bild i ett utvalt filformat.
**''[[:Bild:Gimp-SaveTemp.png|Spara som mall...]]'' - Här ges möjligheten att skapa en nybildsmall som har den inställningen som vanligen används.
**''Återgå''
**''Sidinställningar''
**''Skriv ut''
**''Stäng'' '''Ctrl+W''' - Stänger befintlig bild, men frågan om den ska sparas kommer om den inte har sparats.
**''Avsluta'' '''Ctrl+Q''' - Avslutar Gimp, men frågar om bilden skall sparas om detta inte är gjort.

*'''Redigera'''
**''Ångra'' '''Ctrl+Z''' - Ångrar det som gjordes senast.
**''Gör om'' '''Ctrl+Y'' - Återställer det som ångrades.
**''Ångringshistorik'' - Visar en lista på vad som hittills gjorts.
**''Klipp ut'' '''Ctrl+X''' - Klipp ur markerad del.
**''Kopiera'' '''Ctrl+C''' - Kopiera markerad del.
**''Kopiera synlig'' - ?
**''Klistra in'' '''Ctrl+V''' - Klistra in kopierad eller urklippt del.
**''Klistra in i'' - ?
**''Klistra in som ny'' - Klistrar in som ny bild.
**''Buffert'' - ?
**''Töm'' '''Ctrl+K''' - Töm markerat område.
**''Fyll med förgrundsfärg'' '''Ctrl+,''' - Fyll markerat område med förgrundsfärg.
**''Fyll med bakgrundsfärg'' '''Ctrl+.''' - Fyll markerat område med bakgrundsfärg
**''Fyll med mönster'' '''Ctrl+;''' - Fyll markerat område med valt mönster.
**''Stryk längs markering...''
**''Stryk slinga...''
**''Klistra in från urklipp''
**''Kopiera till urklipp''

*'''Välj'''
**''Allt'' '''Ctrl+A'''
**''Inget'' '''Skift+Ctrl+A'''

*'''Visa'''
**''Ny vy''
**''Punkt för punkt''

*'''Bild'''
**''Duplicera'' '''Ctrl+D'''
**''Läge''

*'''Lager'''
**''Nytt lager...''

*'''Verktyg'''
**''Verktygslåda''

*'''Fönster'''
**''Skapa ny docka''

*'''Filter'''
**''Upprepa'' '''Ctrl+F'''

*'''Script-Fu'''
**''Alfa till logotyp''

==== Lager, kanaler, slingor och ångra ====
[[Bild:Bas4.PNG|thumb|250px|Lager, kanaler, slingor och ångra]]
Detta fönster hanterar många funktioner och egenskaper. Den övre delen hanterar lager, kanaler, slingor och ångringshistoriken. I den nedre delen väljs penslar, mönster och färgskalor.

===== Lager =====
Att använda lager är grundprincipen när det gäller bildredigering i Gimp. Varje effekt eller justering bör ske på ett eget lager. Det finns ett antal snabbknappar i denna sektion: ''Nytt lager...'' '''Skift''' Nytt med tidigare värden, ''Flytta upp aktivt lager'', ''Flytta ner aktivt lager'', ''Duplicera lager'', ''Ankra lager'' och ''Ta bort lager''. En annat viktig funktion som finns här är inställningen av hur transparent lagret ska vara, vilket görs helt steglöst på en skala från 0 till 100. Denna typ av transparens kan även ställas i olika lägen, vilket bestämmer hur det aktiva lagret ska förhålla sig från lagret närmast under.

===== Kanaler =====

===== Slingor =====

===== Ångringshistorik =====

===== Penslar =====

===== Mönster =====

===== Färgskalor =====

{{gimp}}

[[Kategori:Rita med Gimp|1.2]]</text>
      <sha1>aaulrdlmn2cbi1mwcq417wfc8rzq0ol</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Gimp filter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2329</id>
    <revision>
      <id>27969</id>
      <parentid>20285</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:27:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: orginal → original</comment>
      <origin>27969</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1683" sha1="o7fzqgfejqx4m9g9y0vpl2g00v0u5mq" xml:space="preserve">'''Filter''' är en del i Gimp som egentligen balanserar mellan [[Rita med Gimp/Gimp insticksmoduler|insticksmoduler]] och [[Rita med Gimp/Gimp Script-Fu|Script-Fu]] (eller ''makron''). En del skillnader kommer att belysas här.

=== Justera färger ===
[[Bild:Gimp-Nyans.png|thumb|300px|'''Figur 1.''']]
Om utgångsmaterialet är en bild som har en viss färgfel, eller färgstick, så finns det ett filter som löser detta. Genom att i redigeringsföntret välja '''Filter | Färger | Filterpack...''' så kommer [[:Bild:Gimp-Filterpack.png|denna dialogruta]] upp, och ger dig möjligheter att justera bilden med förhandsgrandskning. Inte nog med det, utan det ges möjlighet att jämföra med originalet hur det kommer att se ut om man väljer en viss förändring, gällande exempelvis färger. Se figur 1.

=== Reducera CCD-störningar ===
I denna del så ska ett skript användas för att ta bort kornighet som ibland uppstår då bilder produceras med en digital kamera. Egentligen är ett skript som ett filter, men är en samling av kommandon som använder sig av redan befintliga filter. När ett skript exekveras så är det bara att luta sig tillbaka och vänta. Vad dessa skript egentligen gör, är vad en användare skulle behöva minst tio gånger så lång tid på sig att göra, vilket beror på att man oftast behöver en hel del tid att prova sig fram. I detta exempel så ska brusreducering hanteras, och då framförallt det brus som kan uppstå vid digital fotografering. Skriptet som används heter [[Rita med Gimp/Gimp-skript-ISO-StörningsReduktion|GSISR]], och kan beskådas i själva artikeln, med exempelbilder.

{{gimp}}

[[Kategori:Rita med Gimp|1.4]]</text>
      <sha1>o7fzqgfejqx4m9g9y0vpl2g00v0u5mq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Gimp-hjälp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2332</id>
    <revision>
      <id>46134</id>
      <parentid>46122</parentid>
      <timestamp>2015-11-05T14:56:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Mike</comment>
      <origin>46134</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="221" sha1="n36upwpkaxc5i40uo5ra4k7363rqalt" xml:space="preserve">{{notera|Det saknas kunskap om detta, då det gäller [[w:Gimp|Gimp]], och all hjälp uppskattas. Om du känner till något som kan belysa ämnet, är du välkommen att komplettera texten!}}
[[Kategori:Rita med Gimp|1.4]]</text>
      <sha1>n36upwpkaxc5i40uo5ra4k7363rqalt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Från brott till straff</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2335</id>
    <revision>
      <id>53915</id>
      <parentid>53914</parentid>
      <timestamp>2023-03-18T20:12:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 51137 av [[Special:Contributions/213.65.222.102|213.65.222.102]] ([[User talk:213.65.222.102|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>53915</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2852" sha1="tdu5y06s0mp7si7rf2y1eowr4f022bp" xml:space="preserve">En överskådlig (och förenklad) skiss över vägen '''från brott till straff''' i Sverige. Termerna är länkade till förklarande artiklar på Wikipedia.

* [[w:polisen|Polisen]] [[w:gripande|griper]] den som är [[w:misstänkt|misstänkt]] för att ha begått ett [[w:brott|brott]]. Före eller efter [[w:åklagare|Åklagaren]] fattat beslut om [[w:anhållande|anhållande]]
* [[w:åklagare|Åklagaren]] kan ''begära'' den misstänkte  [[w:häktning|häktad]]. Efter en häktningsförhandling kan [[w:tingsrätt|tingsrätten]] fatta ''beslut'' om häktning i högst 7 eller 14 dagar.
* En [[w:förundersökning|förundersökning]] inleds. Den leds av antingen polis eller åklagare.
* [[w:beslag|Beslag]].
* Om åklagaren beslutar att [[w:åtal|åtal]] ska väckas lämnar denne in en [[w:stämningsansökan|ansökan om stämning]] till tingsrätten, eller beslutar om [[w:strafföreläggande|strafföreläggande]], [[w:åtalsunderlåtelse|åtalsunderlåtelse]]. Om åklagaren är förundersökningsledare kan denne besluta att förundersökningen ska läggas ned.
* Tingsrätten förordnar den misstänkte en [[w:offentlig försvarare|offentlig försvarare]] om behov därav anses föreligga.
* Tingsrätten förordnar eventuell [[w:målsägande|målsägande]] ett [[w:målsägandebiträde|målsägandebiträde]].
* Tingsrätten beslutar om rättspsykiatrisk undersökning ska utföras.
* Tingsrätten kallar till [[w:huvudförhandling|huvudförhandling]].
* Vid huvudförhandlingen i tingsrätten avkunnas en [[w:dom|dom]] (Eller så meddelas dom vid ett senare tillfälle, s.k kanslidom. Vanligtvis inom 14 dagar:
** Friande dom.
** Påföljd: [[w:böter|böter]], [[w:fängelse|fängelse]], [[w:villkorlig dom|villkorlig dom]], skyddstillsyn, skyddstillsyn med kontraktsvård, skyddstillsyn med [[w:samhällstjänst|samhällstjänst]], vård inom socialtjänsten eller [[w:rättspsykiatrisk vård|rättspsykiatrisk vård]]. Domen kan även bli att straffet kan ingå i tidigare utdömd dom.


Innan tingsrättens dom vinner laga kraft kan den överklagas till [[w:hovrätt|hovrätten]]. För att målet ska prövas i hovrätten krävs att hovrätten meddelar [[w:prövningstillstånd|prövningstillstånd]].

Innan hovrättens dom vinner laga kraft kan den överklagas till [[w:högsta domstolen|högsta domstolen]]. För att målet ska prövas i högsta domstolen krävs att högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. För att få prövningstillstånd till högsta domtolen krävs antingen att målet är av principiellt viktig betydelse, att ny viktig bevisning framkommit eller att fel har förekommit i tidigare domstolsbehandling. (Mycket ovanligt att de erkänner att fel kan ha begåtts.)

{{stub}}


[[Kategori:SAB: Oeb-c Sverige]]
[[kategori:Alfabetiskt index|B]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/B]]</text>
      <sha1>tdu5y06s0mp7si7rf2y1eowr4f022bp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Rita bilder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2349</id>
    <revision>
      <id>48348</id>
      <parentid>48347</parentid>
      <timestamp>2018-12-03T03:36:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.254.203.4</ip>
      </contributor>
      <comment>/* 2 Rita med Gimp/Text i Guld */ Språkvård</comment>
      <origin>48348</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="880" sha1="fd6larvd1epqrlhsivb3v55kr1yu33g" xml:space="preserve">'''Rita bilder''' är en samling med ritövningar som ger en viss inblick i användarmiljön i Gimp. I dessa övningar används [[Rita med Gimp/Gimp insticksmoduler|insticksmoduler]], [[Rita med Gimp/Gimp filter|filter]] och [[Rita med Gimp/Gimp Script-Fu|skripter]].

===1 [[Rita med Gimp/Glaskula med text]]===
[[Bild:Cz-Error.png|80px|right]]
I denna övning produceras en bild med en röd glasliknande kula som innehåller ett X. Det går utmärkt att infoga andra objekt, såsom ikonliknande bilder med mera.

===2 [[Rita med Gimp/Text i Guld]]===
[[Bild:GuldText.png|140px|right]]
I denna övning beskrivs ett sätt att skapa text med ett guldliknaden utseende. Det finns naturligtvis fler sätt att göra detta på.


{{notera|Det kan finnas otydliga intruktioner, om så är fallet kan det tas upp på artikelns diskussionssida.}}

{{gimp}}

[[Kategori:Rita med Gimp|2]]</text>
      <sha1>fd6larvd1epqrlhsivb3v55kr1yu33g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:GPL</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2350</id>
    <revision>
      <id>54477</id>
      <parentid>28131</parentid>
      <timestamp>2023-12-29T05:01:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>vva</comment>
      <origin>54477</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="912" sha1="3f32oy1uzh9irqai5x9fob7ydrfujd5" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;clear:both&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{| align=&quot;center&quot;  style=&quot;width:80%; background-color:#F8F8F8; border:2px solid #E0E0E0;  padding:5px;&quot;
|-
| [[Fil:Heckert GNU white.svg|64px|GNU head]]
| align=&quot;center&quot; | ''Detta arbete är [[w:Fri programvara|fri programvara]]; du får vidaredistribuera det och/eller förändra det i enlighet med villkoren i '''[[w:General Public License|GNU General Public License]]''' utgiven av [[w:Free Software Foundation|Free Software Foundation]]; antingen version 2 av licensen, eller (om så önskas) valfri senare version. Detta arbete distribueras med förhoppning att det ska vara användbart, men utan NÅGON SOM HELST GARANTI; även utan garantier om SÄLJBARHET eller ANVÄNDBARHET FÖR NÅGOT SPECIELLT ÄNDAMÅL. &lt;br&gt; Se [http://www.gnu.org/copyleft/gpl.html GNU General Public License] för fler detaljer.''
|} &lt;noinclude&gt;[[Kategori:Meddelandemallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3f32oy1uzh9irqai5x9fob7ydrfujd5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Text i guld</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2352</id>
    <revision>
      <id>55572</id>
      <parentid>27972</parentid>
      <timestamp>2024-08-01T18:31:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>MGA73</username>
        <id>12322</id>
      </contributor>
      <comment>Mask-sv.png på Commons</comment>
      <origin>55572</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4642" sha1="cb216yi8exyybuxaradyqm1tdlzclvx" xml:space="preserve">[[Bild:GuldText.png|thumb|200px|Text i guld.]]
[[Bild:Mask-sv.png|thumb|200px|Mask.]]
'''Text i guld''' är en övning i användandet av Gimp. Detta sätt att skapa guldliknande text är förmodligen inte det bästa, men det är ett sätt i mängden. I denna övning så kommer att antal [[Rita med Gimp/Gimp filter|filter]] och några [[Rita med Gimp/Gimp Script-Fu|skripter]], men även ett antal standardverktyg. Skapa gärna en logga som är mycket större än den slutgiltiga, på det viset så blir den mycket mjukare när den blir nerskalad och slipper sågtandade fenomen som kan uppstå.

=== Skapa en mask ===
Börja med att skapa en ny tom bild med svart bakgrund. Byt till vit förgrundsfärg. Välj ''Skriv text i bilden'' [[Bild:Gimp-Text.PNG|22px]] verktyget och välj en font och dess storlek. Klicka i bilden och skriv. Byt till ''Flytta lager och markering'' [[Bild:Gimp-Flytta.PNG|22px]] verktyget och flytta till den position som blir passande. För att få en rundare övergång så använd '''[[:Bild:Gimp-GaussiskOskärpa.png|Filter | Gör suddigare | Gaussisk oskärpa...]]'''. Ställ in den på IIR och en radie på 5 för att få en bra gråskala. För att ytterligare justera själva masken så kan dialogen '''[[:Bild:Kurvor.png|Lager | Färger | Kurvor]]''' användas. Med detta verktyg kan kan gråskalan justeras så att får en tillsynes annan stuktur. Här gäller det att ha tålamod och prova sig fram. Tänk på att det alltid går att ångra ('''Ctrl+Z''').

=== Ljuseffekt ===
[[Bild:GradientGuld.png|thumb|200px|Färgskalor.]]
[[Bild:Guld-Resultat.png|thumb|200px|Guld, men utan skugga.]]
Gå in på '''[[:Bild:Ljuseffekt.png|Filter | Ljuseffekter | Ljuseffekter]]''' och påbörja justering av masken. Under första fliken ''Alternativ'' väljs ''genomskinlig (transparent) bakgrund'' och ''skapa ny bild''. Genom dessa val förändras aldrig originalmasken, och valet av bakgrundsfärg görs efteråt '''och''' kan ändras i efterhand. Under fliken ''Ljus'' finns det inga exakta inställningar att rekommendera; här får man prova sig fram. Samma sak gäller under ''Material'', prova olika inställningar. Under fliken ''Bumpmap'' skall valet ''Använd bumpmapping'' vara ikryssat och den bild som masken finns i ska väljas, om den inte redan är vald. Under fliken ''Miljökarta'' skall valet ''Använd miljömapping'' '''ej''' vara ikryssat; ''använd '''inte''' miljökarta'' för denna effekt. 

När du justerar ljus och material, tänk på att det är ett ''negativ som kommer skapas''. Alla ''ljusa partier kommer att bli mörka och tvärtom''. Kom också ihåg att ifall det inte blir bra, är det bara att försöka igen!

=== Förgyllning ===
Vad som nu återstår är att täcka hela verket med guld. För att kunna göra det så måste ''Golden'' väljas bland färgskalorna, och för att lyckas med denna typ av förgyllning måste ytterligare ett [[Rita med Gimp/Gimp filter|filter]] användas. Välj först färgskalan ''Golden'' under fliken ''Färgskalor'' i fönstret ''Lager, kanaler, slingor, ångra''. Filtret går sedan att finna under '''Filter | Färger | Mappa | Gradientkarta'''. Då filtret körs kommer det att appliceras en typ av förgyllning på det negativ som tidigare skapades. Om du inte gillar resultatet så är det bara att stänga negativet utan att spara. Börja sedan om i avsnitt ''Ljuseffekt'' för att skapa ett bättre negativ,  eller, om du vill; börja från början och modifiera själva masken. Variationerna är nästan oändliga och det finns inget korrekt alternativ. Masken kan vara bra, men ljussättningen tvivelaktig, eller tvärtom. Prova och kasta. Prova och ångra. Det finns inget som är rätt eller fel när man skapar bilder...

=== Skugga ===
När en acceptabel logga är skapad kan en bra bakgrund läggas till. Skapa ett nytt lager, i den nyskapade bilden, och placera det i botten. Fyll detta lager med den färg som önskas (vit i detta exempel). Aktivera textlagret igen och kör nu skriptet '''[[:Bild:Script-Skuggkastning.png|Script-Fu | Skugga | Skuggkastning]]'''. Här finns ytterligare val att göra och, återigen, om det inte blir bra är det bara att ångra ('''Ctrl+Z'''). För att återaktivera skriptet och komma tillbaka till den gamla dialogen så finns '''Filter | Återvisa xxxx''' eller '''Skift+Ctrl+F'''. Genom att kombinera Ctrl+Z och Skift+Ctrl+F är det alltså möjligt att hoppa fram och tillbaka i oändlighet.

{{notera|Det finns fler sätt att göra denna typ av maskning, bland annat genom att använda en &quot;miljömask&quot;. Komplettera gärna med fler metoder!}}

{{gimp}}

[[Kategori:Rita med Gimp|2.2]]</text>
      <sha1>cb216yi8exyybuxaradyqm1tdlzclvx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Gimp-skript-ISO-StörningsReduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2360</id>
    <revision>
      <id>27967</id>
      <parentid>20289</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:27:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: orginal → original</comment>
      <origin>27967</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5654" sha1="ttfsf1ibes78aatwac3vrv3y4ela9qz" xml:space="preserve">[[Bild:Skript1.png|thumb|250px|'''Figur 1''']]
'''ISO störningsreduktion''' är ett skript skrivet till Gimp.
Detta är en översatt version av originalet '''ISO Noise Reduction'''. Om detta ska användas så skall det klistras in i en helt vanlig textfil och sparas med filändelsen '''.SCM''' och placeras i katalogen ''..\Program\GIMP-2.0\share\gimp\2.0\scripts'' eller ''C:\Documents and Settings\xxx\.gimp-2.2\scripts''. När Gimp startas nästa gång så bör det finna en meny under ''[[Rita med Gimp/Gimp Script-Fu|Script-Fu]]'' som heter ''Wiki''. När den körs syns fönstret enligt '''Figur 1'''.

Det finns tre olika brusreducerings metoder att välja på; ''RGB bruskanal'', ''Luminance bruskanal'' och ''GIMP damm och repor''. '''Figur 3''' är resultatet av att RGB bruskanal har använts, vilket var den bästa metoden på denna bild, men behöver inte vara den bästa på andra bildtyper.
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;

== Skript ==
&lt;pre&gt;
; ISO brusreducering, V2.1
;
; Martin Egger (martin.egger@gmx.net)
; (C) 2005, Bern, Switzerland
;
;
; Definera funktion
;
(define (script-fu-Wiki-ISONoiseReduction InImage InLayer InType InOpacity InRadius InFlatten)
;
; Spara historik			
;
	(gimp-image-undo-group-start InImage)
;
	(let*	(
		(NoiseLayer (car (gimp-layer-copy InLayer TRUE)))
		(TempLayer (car (gimp-layer-copy InLayer TRUE)))
		(InDelta (* InRadius 7 ))
		(RadiusRB (* InRadius 1.5))
		(DeltaRB (* InDelta 2))
		)
;
		(gimp-image-add-layer InImage NoiseLayer -1)
		(gimp-image-add-layer InImage TempLayer -1)
;
; Leta kanter, Mängd = 10, Warpmode = Smeta ut (1), Algoritm = Laplace (5)
;
		(plug-in-edge TRUE InImage TempLayer 10 1 5)
		(gimp-desaturate TempLayer)
		(gimp-invert TempLayer)
		(plug-in-gauss TRUE InImage TempLayer 10.0 10.0 0)
		(gimp-selection-all InImage)
		(gimp-edit-copy TempLayer)
		(gimp-image-remove-layer InImage TempLayer)
;
		(let*	(
			(NoiseLayerMask (car (gimp-layer-create-mask NoiseLayer ADD-SELECTION-MASK)))
			)
			(gimp-image-add-layer-mask InImage NoiseLayer NoiseLayerMask)
			(gimp-floating-sel-anchor (car (gimp-edit-paste NoiseLayerMask FALSE)))
			(gimp-selection-none InImage)
;
; Välj metod
;
			(cond
;
; Brus Skingra RGB kanaler, använd olika radie/delta för Röd/Blå and Grön
;
				((= InType 0) 
					(begin
						(gimp-image-set-component-active InImage RED-CHANNEL TRUE)
						(gimp-image-set-component-active InImage GREEN-CHANNEL FALSE)
						(gimp-image-set-component-active InImage BLUE-CHANNEL FALSE)
						(plug-in-sel-gauss TRUE InImage NoiseLayer RadiusRB DeltaRB)
;
						(gimp-image-set-component-active InImage RED-CHANNEL FALSE)
						(gimp-image-set-component-active InImage GREEN-CHANNEL TRUE)
						(plug-in-sel-gauss TRUE InImage NoiseLayer InRadius InDelta)
;			
						(gimp-image-set-component-active InImage GREEN-CHANNEL FALSE)
						(gimp-image-set-component-active InImage BLUE-CHANNEL TRUE)
						(plug-in-sel-gauss TRUE InImage NoiseLayer RadiusRB DeltaRB)
;	
						(gimp-image-set-component-active InImage RED-CHANNEL TRUE)
						(gimp-image-set-component-active InImage GREEN-CHANNEL TRUE)
					)
				)
;
; Brus Sprid
;
				((= InType 1)
					(begin
						(let*	(
							(OrigLayer (cadr (gimp-image-get-layers InImage)))
							(LABImage (car (plug-in-decompose TRUE InImage InLayer &quot;LAB&quot; TRUE)))
		   					(LABLayer (cadr (gimp-image-get-layers LABImage)))
		   					(LLayer (car (gimp-layer-copy InLayer TRUE)))
		   					)
;
		   					(gimp-image-add-layer InImage LLayer -1)
		   					(gimp-selection-all LABImage)
		   					(gimp-edit-copy (aref LABLayer 2))
		   					(gimp-floating-sel-anchor (car (gimp-edit-paste LLayer FALSE)))
		   					(plug-in-sel-gauss TRUE InImage LLayer RadiusRB DeltaRB)
		   					(gimp-selection-all InImage)
		   					(gimp-edit-copy LLayer)
		   					(gimp-image-remove-layer InImage LLayer)
		   					(gimp-floating-sel-anchor (car (gimp-edit-paste (aref LABLayer 2) FALSE)))
		   					(let*	(
		   						(CompImage (car (plug-in-drawable-compose TRUE LABImage (aref LABLayer 2) (aref LABLayer 1) (aref LABLayer 0) 0 &quot;LAB&quot;)))
		   						(CompLayer (cadr (gimp-image-get-layers CompImage)))
		   						)
		   						(gimp-selection-all CompImage)
		   						(gimp-edit-copy (aref CompLayer 0))
		   						(gimp-floating-sel-anchor (car (gimp-edit-paste NoiseLayer FALSE)))
		   						(gimp-image-delete CompImage)
		   					)
		   					(gimp-image-delete LABImage)
						)
		   			)
				)
;
; GIMP damm och repor modul
;
				((= InType 2) (plug-in-despeckle TRUE InImage NoiseLayer InRadius 1 7 248))
			)
			(gimp-layer-set-opacity NoiseLayer InOpacity)
		)
;
; Platta till bild, om detta är valt
;
		(cond
			((= InFlatten TRUE) (gimp-image-merge-down InImage NoiseLayer CLIP-TO-IMAGE))
			((= InFlatten FALSE) (gimp-drawable-set-name NoiseLayer &quot;Noisefree&quot;))
		)
	)
;
; Avsluta arbetet
;
	(gimp-image-undo-group-end InImage)
	(gimp-displays-flush)
;
)
;
(script-fu-register 
	&quot;script-fu-Wiki-ISONoiseReduction&quot;
	&quot;&lt;Image&gt;/Script-Fu/Wiki/ISO brusreducering&quot;
	&quot;Reduce sensor noise at high ISO values&quot;
	&quot;Martin Egger (martin.egger@gmx.net)&quot;
	&quot;2005, Martin Egger, Bern, Switzerland&quot;
	&quot;1.06.2005&quot;
	&quot;RGB* GRAY*&quot;
	SF-IMAGE	&quot;The Image&quot;		0
	SF-DRAWABLE	&quot;The Layer&quot;		0
	SF-OPTION 	&quot;Metod&quot; 
			'( 
						&quot;RGB bruskanal (snabbare)&quot;
						&quot;Luminance bruskanal (inte snabb)&quot;
						&quot;GIMP damm och repor&quot;
			)
	SF-ADJUSTMENT	&quot;Transparens&quot;	'(70.0 1.0 100.0 1.0 0 2 0)
	SF-ADJUSTMENT	&quot;Brus&quot;	'(5 1.0 10.0 0.5 0 2 0)
	SF-TOGGLE	&quot;Sammanfoga lager&quot;	FALSE
)
;
&lt;/pre&gt;

[[Bild:Före1.jpg|thumb|left|250px|Före ('''Figur 2''')]]
[[Bild:RGB-kanal.jpg|thumb|250px|Efter ('''Figur 3''')]]

{{GPL}}
{{gimp}}
[[Kategori:Rita med Gimp|1.4]]</text>
      <sha1>ttfsf1ibes78aatwac3vrv3y4ela9qz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Gimp Script-Fu</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2365</id>
    <revision>
      <id>25175</id>
      <parentid>20284</parentid>
      <timestamp>2009-10-03T16:03:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>213.153.113.2</ip>
      </contributor>
      <comment>Länken rättad</comment>
      <origin>25175</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2628" sha1="5cyugx1vpbzeljnlxpfnb42bg4onfav" xml:space="preserve">'''Script-Fu''' är en form av makron i Gimp som består av helt vanliga textfiler som laddas då Gimp startas. Dessa skriper använder sig av [[Rita med Gimp/Gimp filter|filter]] och andra funktioner för att åstadkomma vissa effekter. 

===Installera skript===
Skripten är alltså helt vanliga textfiler skrivna i en formatfri texteditor, såsom ''Anteckningar'' eller ''Wordpad''. Faktum är att det verkar som om många skripter har bäst stöd i ''Wordpad'' då tabulering och radbyte är vanligt förkommande. Filändelsen skall vara '''.SCM''' för att Gimp ska känna igen det som ett skript. Om man vill skilja på skripter mellan olika användare så skall skriptet placeras i ''C:\Documents and Settings\xxx\.gimp-2.2\scripts'', där xxx är användarnamnet, men skall det användas av alla så bör det placeras i ''..\Program\GIMP-2.0\share\gimp\2.0\scripts''.

*[[Rita med Gimp/Gimp-skript-ISO-StörningsReduktion|ISO Störningsreduktion]] - Detta skript tar bort en del av den kornighet som kan uppstå då ljuskänligheten ställs upp till ett högre värde på grund av svåra ljusförhållanden.

====Extern länk====
*[http://registry.gimp.org/ Skript och modul registret]

===Skapa egna skript===
Alla interna Gimp funktioner kan anropas med ''gimp-xxx'', där xxx är funktionens namn. Om en [[Rita med Gimp/Gimp insticksmoduler|insticksmodul]] skall anropas så används kommandot ''plug-in-xxx'', där xxx är namnet på insticksmodulen.

{{notera|Eftersom Gimp i första hand har stöd för det engelska språket så kan inte å, ä, eller ö användas i skript!}}

====Skript steg för steg====
Denna del ska ge en lektion i hur ett skript byggs upp. Allt kommer att ske i olika steg och det finns alltid utrymme för test av olika delar av skriptet.

=====Steg 1=====

===Lista över kommandon===
{| {{fintabell}}
!Kommando
!Funktion
!Författare
|-
|extension_gimp_help
|'''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
|[mailto:sven@gimp.org Sven Neumann] , [mailto:mitch@gimp.org Michael Natterer] , [mailto:brix@gimp.org Henrik Brix Andersen]
|-
|extention_gimp_help_browser
|'''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
|Sven Neumann , Michael Natterer, Henrik Brix Andersen
|-
|extention_script_fu
|'''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
|Spencer Kimball &amp; Peter Mattias
|-
|file_bmp_load
|'''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
|Alexander Schulz
|-
|file_bmp_save
|'''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
|Alexander Schulz
|-
|file_bz2_load
|'''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
|Daniel Risacher
|-
|file_bz2_save
|'''[[Rita med Gimp/Gimp-hjälp|?]]'''
|Daniel Risacher
|}

{{gimp}}

[[Kategori:Rita med Gimp|1.5]]</text>
      <sha1>5cyugx1vpbzeljnlxpfnb42bg4onfav</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Muffin</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2371</id>
    <revision>
      <id>54667</id>
      <parentid>38058</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:02:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54667</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1218" sha1="glcfh6llwpbtuhvosebw6w9sptgxs6u" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Ett mycket enkelt recept på muffins eller [[sockerkaka]]

==Ingredienser==
''ca 15-20 st''
*50 g margarin/smör, flytande margarin går bra.
*2 ägg
*2 dl socker
*1 1/4 dl mjölk
*3 dl vetemjöl
*1 ½ tsk bakpulver
&lt;br&gt;
[[Image:Muffins on a plate.jpg|thumb|Muffins]]

''Smaksättning''&lt;br&gt;
Välj något av följande ingredienser för att sätta smak på kakan.
*2 tsk vaniljsocker
*rivet skal av citron
*2-3 msk kakao
*äppelklyftor

==Tillagning==
Gräddas i 225ºC för muffins eller 175ºC för sockerkaka.
#Sätt på ugnen. Smält fettet och låt det svalna något.
#Vispa samman äggen och sockret så att det blir vitt och pösigt. Tillsätt därefter mjölk och  det smälta margarinet/smöret som fått svalna något.
#Tillsätt mjöl och bakpulver. Har du valt vaniljsocker eller citron som smakämne kan du tillsätta det nu. Rör till en jämn smet. 
#Vill du använda kakao blandar du ut pulvret i ca hälften av smeten. Vill du använda äppleklyftor sticker du ner dem i de fyllda formarna.
#Häll upp smeten i formarna och grädda muffins ca 10 minuter och sockerkaka ca 35-40 min.

==Servering==
Kan serveras antingen ljumma eller helt kalla.


[[kategori:M kokbok]]
[[Kategori:Kakor]]</text>
      <sha1>glcfh6llwpbtuhvosebw6w9sptgxs6u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2416</id>
    <revision>
      <id>56567</id>
      <parentid>26371</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T08:55:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>fixar kat</comment>
      <origin>56567</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2755" sha1="jomzc81c6si945qhnnqb8quujhkbjlz" xml:space="preserve">{{Utskriftssida}}
: Skrivet av Jan Garpenhus, ursprungligen på artikeln &quot;Baskemölla&quot; svenska wikipedia [[w:Baskemölla|Baskemölla]].

== Förord ==
Baskemölla är en tätort med strax över 200 invånare, ett fiskeläge idag tillhörande Simrishamns kommun på Österlen. Det tillhör Järrestads socken och är beläget omkring 5 kilometer norr om Simrishamn. 

Fisket har spelat ut sin roll i fiskeläget efter att ha haft sin storhetstid från 1900-talets början och fram till slutet av 1960-talet. Turismen har sedermera blivit samhällets huvudnäring. Den pittoreska bebyggelsen har gjort orten populär bland turister, och många hus har köpts av sommarboende. Under de senaste 10 åren har det byggts många hus i Baskemölla, där nya kvarter och en ekoby har tillkommit.

I omlandet kring Baskemölla finns det spår av förhistoriska bosättningar från sten-, brons- och järnålder. Namnet Baskemölla finns först nedtecknat 1525 i den danska Jordeboken. År 1612 bytte den danske amiralen Jacob Beck till sig Gladsax hus i Gladsax län, med tillhörande 119 hemman och 4 fiskelägen, varav ett var Basche Mölle. Namnet Baske betyder torra kvistar eller grenar. Mölla betyder inget annat än mölla där man maler sin säd till mjöl. En del påstår att Baskemölla skulle betyda: en kvarn mot norr, står i ett buskage, kanske i skydd av de hårda vindarna från havet.

&lt;!--Vid Baskemölla finns det många sandbackar där bönderna vid 1500 - 1800-talen odlade bovete. Vid mitten av 1700-talet satt till exempel en hop barn och torkade tobis uppspända på den magra gräsvallen och vände dem med en räfsa. Sandmarken eller sandbackarna var vitaktiga av bovete och marken pryddes överflödigt av den vackra Helichrysum arenarium, hedblomster som var blandad med Trifolium arvense subsp. arvense (syn. Trifolium lagopus), harklöver (Fritt efter Anders Tidströms besök i Baskemölla den 22 augusti 1756). --&gt;

== Kapitel ==
# [[/Befolkningsutveckling i Baskemölla/]]
# [[/Nills Nilsson och Lorentz Andersson blev instämd till Järrestads Häradsrätt den 27 oktober 1705/]]
# [[/Jöns Åkesson blev instämd till Järrestads Häradsrätt 1708/]]
# [[/Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711/]]
# [[/Ett levnadsöde från 1728/]]
# [[/Livet på fiskeläget omkring 1850/]]
# [[/Sjöfararna/]]
# [[/Fartygsförlisning 1876/]]
# [[/Drunkningsolyckan vid hamninloppet den 14 november 1887/]]
# [[/En fiskare från byn blev rik/]]
# [[/Soldat Åke Denker/]]
# [[/Strandning av Elna 1944/]]
# [[/Skyddsvärnen från 2:a världskriget/]]

[[Kategori:SAB: Kc Sveriges historia]]
[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:Baskemölla]]
[[kategori:Alfabetiskt index|B]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/B]]</text>
      <sha1>jomzc81c6si945qhnnqb8quujhkbjlz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Nilspers.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2419</id>
    <revision>
      <id>6516</id>
      <timestamp>2005-11-11T07:16:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Janghus~svwikibooks</username>
        <id>121</id>
      </contributor>
      <origin>6516</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Byäldsten.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2420</id>
    <revision>
      <id>7175</id>
      <parentid>6517</parentid>
      <timestamp>2005-12-09T18:07:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grön</username>
        <id>127</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>7175</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="118" sha1="qz9oa4sjbpl9bt0z8ds5ci6qhgrus0c" xml:space="preserve">{{PD}}
bilden är märkt som PD på wp http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bild:By%C3%A4ldsten.jpg&amp;oldid=1209074</text>
      <sha1>qz9oa4sjbpl9bt0z8ds5ci6qhgrus0c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Elna.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>2421</id>
    <revision>
      <id>7176</id>
      <parentid>7174</parentid>
      <timestamp>2005-12-09T18:08:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grön</username>
        <id>127</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>7176</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="107" sha1="lcy9gg9t7r0rcapyh9beuleecul4klw" xml:space="preserve">{{PD}}

Källa: Folklivsarkivet, Lund
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bild:Elna.jpg&amp;oldid=1209082</text>
      <sha1>lcy9gg9t7r0rcapyh9beuleecul4klw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Engelsk-svensk biomedicinsk ordbok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2423</id>
    <revision>
      <id>49242</id>
      <parentid>32803</parentid>
      <timestamp>2020-01-27T10:06:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.217.200.174</ip>
      </contributor>
      <comment>/* S */Rättade sakligt fel. Splice på engelska kan inte översättas medd splitsa på svenska - det har en helt annan betydelse</comment>
      <origin>49242</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6548" sha1="nhtktd949y8y7ck3u1xhyxdhhocxlv8" xml:space="preserve">==Inledning==
Den här boken skall bli både en ordlista och ett index till det biomedicinska lexikon som håller på att utvecklas på wikipedia. 
Lägg gärna till ord, även om du inte vet vad de heter på svenska eller vilken wikipediaartikel som handlar om dem. Vi får hjälpas åt att fylla i alla detaljer.

==Hur lägger man till ett ord?==
# Klicka på ”Redigera” bredvid den begynnelsebokstav ordet har.
# Se till att orden hamnar i bokstavsordning, så lägg till ordet mellan de två ord där de passar in.
# Använd denna mall för att lägga till ett ord:
&lt;pre&gt;

* [[w:en:Engelskt uppslagsord|engelsk term]] - [[w:Svenskt uppslagsord|svensk term]] (latinsk term) 

&lt;/pre&gt;&lt;font size=&quot;-2&quot;&gt;'''Förklaring:''' Asterisken (&lt;nowiki&gt;*&lt;/nowiki&gt;) Gör att Ordet får en punkt. &lt;nowiki&gt;&quot;Engelskt uppslagsord&quot; är den rubrik den engelska wikipediaartikel står under. &quot;engelsk term&quot; är helt enkelt termen på engelska. Motsvarande för &quot;Svenskt uppslagsord&quot; och &quot;svensk term&quot;. Om det finns en sådan, lägg gärna till den latinska termen.&lt;/nowiki&gt;&lt;/font&gt;


{{Alfabetisk}}
==A==
*[[w:en:Adhesion|adhesion]] - [[w:Vidhäftning|vidhäftning]] s.
*[[w:en:Alanine|alanine]] - [[w:Alanin|alanin]] s. aminosyra
*[[w:en:Alpha_helix|alpha helix]] - [[w:Alfahelix|alfahelix]] s.
*[[w:en:Arginine|arginine]] - [[w:Arginin|arginin]] s. aminosyra
*[[w:en:Asparagine|asparagine]] - [[w:Aspargin|aspargin]] s. aminosyra
*[[w:en:Aspartic acid|aspartic acid]] - [[w:Asparginsyra|asparginsyra]] s. aminosyra

==B==
*[[w:en:Beta_sheet|beta sheet]] - [[w:Betaflak|betaflak]] s.
*[[w:en:Blood|blood]] - [[w:Blod|blod]] s.

==C==
*[[w:en:Cell_Communcation|cell interaction]] - [[w:Cellsamspel|cellsamspel]] s.
*[[w:en:Cellular_respiration|cellular respiration]] - [[w:Cellandning|cellandning]] s.
*[[w:en:Cesarean_section|cesarean section]] - [[w:Kejsarsnitt|kejsarsnitt]] s.
*[[w:en:Citric_acid_cycle|citric acid cycle, the]] - [[w:Citronsyracykeln|citronsyracykeln]] s.
*[[w:en:Coagulation|coagulation]] - [[w:Blodkoagulering|koagulation]] s.
*[[w:en:Cuboidal_epithelium|cuboidal epithelium]] - [[w:Kubepitel|kubepitel]] s.
*[[w:en:Cysteine|cysteine]] - [[w:Cystein|cystein]] s. aminosyra

==D==
*[[w:en:Degradation|degradation]] - [[w:Nedbrytning|nedbrytning]] s.
*[[w:en:DNA|deoxyribonucleic acid, DNA]] - [[w:DNA|deoxiribonukleinsyra, DNA]] s.

==E==
*[[w:en:Enamel|enamel]] - [[w:Emalj|emalj]] 
*[[w:en:Endothelium|endothelium]] - [[w:Endotel|endotel]] s.
*[[w:en:Enzyme|enzyme]] - [[w:Enzym|enzym]] s.
*[[w:en:Epithelium|epithelium]] - [[w:Epitel|epitel]] s.

==F==
*[[w:en:Fermentation|fermentation]] - [[w:Fermentering|fermentering, jäsning]] s.
*[[w:en:Flocculus|flocculus]] - [[w:Ulltussen|ulltussen]] (lat. flocculus) s.
*[[w:en:Formic_acid|formic acid]] - [[w:Metansyra|metansyra]] ([[w:Myrsyra|myrsyra]]) s.
*[[w:en:Fuse|fuse]] - [[w:Sammansmälta|sammansmälta]], [[w:Tillsluta|tillsluta]] v.

==G==
*[[w:en:Gamete|gamete]] - [[w:Könscell|könscell]] s.
*[[w:en:Germ_layer|germ layer]] - [[w:Groddblad|groddblad]] s.
*[[w:en:Gluconeogenesis|gluconeogenesis]] - [[w:Glukoneogenes|glukoneogenes]] s.
*[[w:en:Glutamic acid|glutamic acid]] - [[w:Glutaminsyra|glutaminsyra]] s. aminosyra
*[[w:en:Glutamine|glutamine]] - [[w:Glutamin|glutamin]] s. aminosyra
*[[w:en:Glycine|glycine]] - [[w:Glycin|glycin]] s. aminosyra
*[[w:en:Glycolysis|glycolysis]] - [[w:Glykolys|glykolys]] s.

==H==
*[[w:en:Heme|heme]] - [[w:Hemgrupp|hem]] s.
*[[w:en:Histidine|histidine]] - [[w:Histidin|histidin]] s. aminosyra
*[[w:en:Histology|histology]] - [[w:Histologi|histologi]] s.

==I==
*[[w:en:Inhibitor|inhibitor]] - [[w:Inhibitor|hämmare]] s.
*[[w:en:Isoleucine|isoleucine]] - [[w:Isoleucin|isoleucin]] s. aminosyra

==J==

==K==
*[[w:en:Ketone_bodies|ketone bodies]] - [[w:Ketonkroppar|ketonkroppar]] s.

==L==
*[[w:en:Leucine|leucine]] - [[w:Leucin|leucin]] s. aminosyra
*[[w:en:Lipoic acid|lipoic acid]] - [[w:Liponsyra|liponsyra]] s. aminosyra
*[[w:en:Loop_of_Henle|loop of Henle]] - [[w:Henles_slynga|Henles slynga]] s.
*[[w:en:Lymph|lymph]] - [[w:Lymfa|lymfa]] s.
*[[w:en:Lymph_node|lymph node]] - [[w:Lymfknuta|lymfknuta]] s.
*[[w:en:Lysine|lysine]] - [[w:Lysin|lysin]] s. aminosyra

==M==
*[[w:en:Mesenchyme|mesenchyme]] - [[w:Mesenkym|mesenkym]] s.
*[[w:en:Mesothelium|mesothelium]] - [[w:Mesotel|mesotel]] s.
*[[w:en:Methionine|methionine]] - [[w:Metionin|metionin]] s. aminosyra
*migrate - vandra v.
*[[w:en:Cell_migration|migration]] - [[w:Cellvandring|cellvandring]] s.
*[[w:en:Mitochondrion|mitochondrion]] - [[w:Mitokondrie|mitokondrie]] s.

==N==
*[[w:en:Neural_crest|neural crest]] - [[w:neurallist|neurallist]] s.
*[[w:en:Notochord|notochord]] - [[w:Ryggsträng|ryggsträng]] s.

==O==
*[[w:en:Oxidative_phosphorylation|oxidative phosphorylation]] - [[w:Oxidativ_fosforylering|oxidativ fosforylering]] s.

==P==
*[[w:en:Parathyroid|parathyroid]] - [[w:Bisköldkörtel|bisköldkörtel]] s.
*[[w:en:Phenylalanine|phenylalanine]] - [[w:Fenylalanin|fenylalanin]] s. aminosyra
*[[w:en:Porphyrin|porphyrin]] - [[w:Porfyrin|porfyrin]] s.
*[[w:en:Primitive_gut|primitive gut]] - [[w:Urtarm|urtarm]] s.
*[[w:en:Primitive_sreak|primitive streak]] - [[w:Primitivstrimma|primitivstrimma]] s.
*[[w:en:Proline|proline]] - [[w:Prolin|prolin]] s. aminosyra
*[[w:en:Proton_pump|proton pump]] - [[w:Protonpump|protonpump]] s.
*[[w:en:Pseudopregnant|pseudopregnant]] - [[w:Skendräktig|skendräktig]] adj.

==Q==

==R==

==S==
*[[w:en:Sebaceous_gland|sebaceous gland]] - [[w:Talgkörtel|talgkörtel]] s.
*[[w:en:Serine|serine]] - [[w:Serin|serin]] s. aminosyra
*[[w:en:Spleen|spleen]] - [[w:Mjälte|mjälte]] s.
*[[w:en:Splicing_%28genetics%29|splice]] - [[w:Klippa] v.
*[[w:en:Sodium|sodium]] - [[w:Natrium|natrium]] s.
*[[w:en:Squamous_epithelium|squamous epithelium]] - [[w:Skivepitel|skivepitel]] s.
*[[w:en:Stem_cell|stem cell]] - [[w:Stamcell|stamcell]] s.

==T==
*[[w:en:Threonine|threonine]] - [[w:Treonin|treonin]] s. aminosyra
*[[w:en:Tight_junction|tight junction]] - [[w:Zonula_occludens|zonula occludens]] s.
*[[w:en:Tryptophan|tryptophan]] - [[w:Tryptofan|tryptofan]] s. aminosyra
*[[w:en:Tyrosine|tyrosine]] - [[w:Tyrosin|tyrosin]] s. aminosyra

==U==
*[[w:en:Umbilical_chord|umbilical chord]] - [[w:Navelsträng|navelsträng]] s.

==V==
*[[w:en:Valine|valine]] - [[w:Valin|valin]] s. aminosyra

==W==

==X==

==Y==
*[[w:en:Yolk_sac|yolk sac]] - [[w:Gulesäck|gulesäck]] s.

==Z==

[[Kategori:Engelska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|B]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[kategori:Lexikon]]
[[Kategori:SAB: V Medicin]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/B]]</text>
      <sha1>nhtktd949y8y7ck3u1xhyxdhhocxlv8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pokerpatiens</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2425</id>
    <revision>
      <id>47833</id>
      <parentid>47832</parentid>
      <timestamp>2017-12-25T22:11:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>178.31.147.57</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Poängen */</comment>
      <origin>47833</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="739" sha1="p7tiwkx3b77zyk6wl6wzwybs3ct1rhz" xml:space="preserve">'''Pokerpatiens''' är en klassisk patiens som säkert funnits lika länge som poker.

== Detta behövs ==
Kortlek

== Spelets mål ==
Att skapa så bra pokerkombinationer som möjligt.

== Varianter ==
Man kan antingen lägga nya kort var som helst eller så kan man endast lägga det med åtminstone hörnkontakt. 

== Spelet ==
Man tar ett kort i taget och placerar det så förmånligt som möjligt inom en spelplan på 5 x 5 kort. Man räknar sen poäng både vågrätt &amp; lodrätt.

== Poängen ==

Ett par = 1p

Två par = 2p

Triss = 3p

Stege = 4p

Färg = 5p

Kåk = 6p

Fyrtal = 7p

Färgstege = 8p

== Till sist ==
Denna patiens går alltid ut. Målet är i stället att få så hög poäng som möjligt.

[[Kategori:Patienser]]</text>
      <sha1>p7tiwkx3b77zyk6wl6wzwybs3ct1rhz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Falafel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2426</id>
    <revision>
      <id>24886</id>
      <parentid>24035</parentid>
      <timestamp>2009-09-20T18:50:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>24886</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="922" sha1="g1zovr3dpmrn4jq7f97uj2aa19e54kv" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 1 liter blötlagda, okokta kikärtor
* 1 citron
* 2 msk tahini (sesampasta)
* 1 gul lök
* 1-2 vitlökar
* 3/4 dl olivolja

==Tillagning==

Eftersom kikärtorna innehåller stärkelse, vilken förstörs om de kokas, blötlägger man dem endast. Gärna upp till 24 timmar.
Mixa kikärtorna och blanda ner övriga ingredienser.
Krydda med salt, peppar, spiskummin och koriander.
Forma till &quot;puckar&quot; (tillplattade bollar) med ca. 4 cm i diameter.
Stek eller fritera i stekpanna med mellan-låg värme. Går även bra att tillaga i ugn, 225°c ca 30 min.

==Servering==

Kan göras till rulle med libabröd eller serveras med pommes frites.
Mycket grönsaker och mycket sås.

==Tips==

Gör gärna större sats, forma till puckar och frys in.

{{wikipedia}}
[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>g1zovr3dpmrn4jq7f97uj2aa19e54kv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2427</id>
    <revision>
      <id>34665</id>
      <parentid>34664</parentid>
      <timestamp>2012-04-12T17:28:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Gör version 34664 av [[Special:Contributions/85.225.42.105|85.225.42.105]] ([[User talk:85.225.42.105|diskussion]]) ogjord: klotter</comment>
      <origin>34665</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1960" sha1="18bjc1z8vwc9bbtwn6ias41lzyqbhpk" xml:space="preserve">[[Image:Gaius_Julius_Caesar_(100-44_BC).JPG|thumb|100px|right|Gaius Iulius Caesar]]
: Den här boken är till för er som vill lära er latin.
== Kapitel 1: Introduktion ==
*[[/Introduktion/|Om latinet som historiskt språk]]
*[[/Historia/|Latinets historia]]
*[[/Uttal/]]

== Kapitel 2: Substantiv ==
*[[/Substantiv/|Substantiv – Introduktion]]
*[[/Substantiv/Nominativ/|Nominativ]]
*[[/Substantiv/Ackusativ/|Ackusativ]]
*[[/Substantiv/Genitiv och Dativ/|Genitiv och Dativ]]
*[[/Substantiv/Ablativ/|Ablativ]]

== Kapitel 3: Verb ==
*[[/Verb/|Verb - Introduktion]]
*[[/Verb/Oregelbundna verb/|Oregelbundna verb]]
*[[/Verb/Presens/|Presens]]
*[[/Verb/Imperfekt/|Imperfekt]]
*[[/Verb/Perfekt/|Perfekt]]
*[[/Verb/Pluskvamperfekt/|Pluskvamperfekt]]
*[[/Verb/Futurum Simplex/|Futurum Simplex]]
*[[/Verb/Futurum Exaktum/|Futurum Exaktum]]

== Kapitel 4: Pronomen ==
*[[/Pronomen/]]

== Kapiter 5: Räkneord ==
*[[/Räkneord/]]

== Kapitel 6: Övningar ==
*[[/Övningar 1/]]

= Appendix =
*[[/Fraser/]]
*[[/Ordlista/Latin-Svenska]]
*[[/Ordlista/Svenska-Latin]]

= Källor =
*[http://www.latinforalla.net/ Latin för alla]
*[[:en:latin|Latin (Wikibooks på engelska)]]

= Länkar =
Länkar och artiklar m.m som är kopplade till Bibeln på latin.

* Citat på latin från [[w:Bibeln|Bibeln]] finns på Wikiquote: [[q:la:Biblia Sacra Vulgata|Biblia Sacra Vulgata]]

* Hela Bibeln finns på latinska wikisource: [[s:la:Vulgata|Vulgata]]


*[http://travlang.com/languages/ Travlang – Foreign Languages for Travelers]
*[[w:sv:Latinsk grammatik|Latinsk grammatik på svenskspråkiga Wikipedia]]

[[Kategori:Språkkurser/Latin|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:SAB: Foc Latin]]
[[kategori:Alfabetiskt index|L]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/L]]

[[de:Latein]]
[[en:Latin]]
[[eo:Klasika Latina]]
[[es:Latín]]
[[fr:Méthode latine]]
[[it:Corso di latino]]
[[ja:ラテン語]]
[[nl:Latijn]]
[[pl:Łacina]]
[[fi:Latinan kieli]]
[[he:לטינית]]</text>
      <sha1>18bjc1z8vwc9bbtwn6ias41lzyqbhpk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2429</id>
    <revision>
      <id>21468</id>
      <parentid>19135</parentid>
      <timestamp>2008-09-30T17:41:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21468</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1564" sha1="t6c144sgo6szdhkq1y6813d53eemtqx" xml:space="preserve">Latin är det språk som talades i Romarriket, av munkar under medeltiden, och av vetenskapsmän och lärda fram till 1800-talet. 

De äldsta bevarade inskriptionerna är från 500-talet f.Kr.

Man skiljer på ''latin'', ''ny-latin'', och ''vulgärlatin''. Latin som sådant dog egentligen ut efter romarrikets fall på 400-talet. Innan dess hade det dock blivit det använda språket av kristna (med säte i Rom / Vatikanen), och latin blev de bildades språk. I början var det ingen skillnad på bibel-lärda och andra vetenskapsmän, och latin kom att användas som det vetenskapliga språket också. På latin kunde t.ex. engelsmän, fransmän och svenskar kommunicera sinsemellan. Läroböcker fanns inte på andra språk, så det var svårt att lära sig. 

Latin kom att bilda grunden för taxonomin som sätter vetenskapliga namn på djur, svampar, växter och sjukdomar, vilken grundades av Carl von Linné på 1700-talet. 

Latin är idag betydelsefullt för att förstå europeisk historia och europeiska språk. Utbildningar i latin finns både på gymnasiet och på universiteten.

Vulgärlatinet levde kvar i provinserna i form av olika dialekter. Dessa utvecklades så småningom till distinkta språk, de romanska språken. Latin är idag ett dött språk; trots att människor studerar och lär sig det finns det ingen som har latin som modersmål. Latin är dock officiellt språk i Vatikanstaten.

----

Utdrag ur artikeln om Latin på Wikipedia.&lt;br&gt;
Läs resten på [[w:Latin|svenska Wikipedia]].

[[Kategori:Språkkurser/Latin|Introduktion]]</text>
      <sha1>t6c144sgo6szdhkq1y6813d53eemtqx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Ordlista</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2431</id>
    <redirect title="Språkkurser/Latin" />
    <revision>
      <id>28134</id>
      <parentid>28058</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T15:16:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar istället för raderar</comment>
      <origin>28134</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="i7l1vx5ugfrzclb117ockc4jg6p0tra" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Språkkurser/Latin]]</text>
      <sha1>i7l1vx5ugfrzclb117ockc4jg6p0tra</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Substantiv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2432</id>
    <revision>
      <id>43479</id>
      <parentid>42537</parentid>
      <timestamp>2015-03-21T19:08:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>/* Genus (Kön) */ Preciserar</comment>
      <origin>43479</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6248" sha1="7ahb6dfuixykddirf5amm0u7gthqlcz" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Latin}}&lt;b&gt;&lt;center&gt;[[Språkkurser/Latin/Substantiv/Ablativ|Ablativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Ackusativ|Ackusativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Genitiv och Dativ|Genitiv och Dativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Nominativ|Nominativ]]&lt;/center&gt;&lt;/b&gt;
-----
== Substantiv ==

=== Kasus ===
Substantiv, adjektiv och pronomen hade i latinet litet olika ändelser i olika fall: exempelvis när de användes som subjekt eller direkt eller indirekt objekt i en mening. Dessa olika fall kallas i svensk grammatik ''kasus'' (från latinets casus
, som just betyder &quot;fall&quot;). Gammal svenska hade också kasusböjning, och vissa besläktade språk, som tyska, isländska och färöiska har det fortfarande. Modern svenska har bara kvar rester av kasusböjningen, nämligen de skilda subjekts- och objektsformerna för personliga pronomen, och genitivformerna på -''s''. Latinet har sex separata kasus, och vissa rester av ett sjunde. Det urspråk som både svenska och latin (och många andra språk) utvecklats från hade åtta kasus, och man kan också tydligt se i klassiskt latin hur kasuset ablativ används på tre olika sätt, som motsvarar tre äldre olika kasus.

&lt;CENTER&gt;&lt;table border=&quot;1&quot; align=&quot;center&quot;&gt;
&lt;TR&gt;
&lt;td colspan=&quot;4&quot;&gt;
&lt;CENTER&gt;&lt;B&gt;&lt;i&gt;Användningen av kasus&lt;/i&gt;&lt;/B&gt;&lt;br/&gt;(alla understrukna ord är specifika för sin kolumn)&lt;/CENTER&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;th&gt;Kasus&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;Svarar på frågan&lt;/th&gt;
&lt;th bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;Exempel (Latin)&lt;/th&gt;
&lt;th bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;Exempel (Svenska)&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;TR&gt;
&lt;TD&gt;NOMINATIV&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;Vem eller  vad?&lt;/TD&gt;
&lt;TD bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;U&gt;Quis&lt;/U&gt; dedit? &lt;U&gt;Vir.&lt;/U&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;td bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;&lt;U&gt;Vem&lt;/U&gt; gav? &lt;U&gt;En man.&lt;/U&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
&lt;TD&gt;GENITIV&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;Vems eller av vem?&lt;/TD&gt;
&lt;TD bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;U&gt;Cuius&lt;/U&gt; donum? &lt;U&gt;Viri&lt;/U&gt;.&lt;/TD&gt;
&lt;td bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;&lt;U&gt;Vems&lt;/U&gt; gåva? &lt;U&gt;En mans&lt;/U&gt;.&lt;/td&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
&lt;TD&gt;DATIV&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;Till eller för vem eller vad&lt;/TD&gt;
&lt;TD bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;U&gt;Cui&lt;/U&gt; dedit? &lt;U&gt;Viro&lt;/U&gt;.&lt;/TD&gt;
&lt;td bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;Given&lt;U&gt; till vem?&lt;/U&gt; &lt;U&gt;Till en man&lt;/U&gt;.&lt;/td&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
&lt;TD&gt;ACKUSATIV&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;Vem eller vad?&lt;/TD&gt;
&lt;TD bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;U&gt;Quem&lt;/U&gt; video? &lt;U&gt;Puerum&lt;/U&gt;.&lt;/TD&gt;
&lt;td bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;&lt;U&gt;Vem&lt;/U&gt; ser jag? &lt;U&gt;En pojke&lt;/U&gt;.&lt;/td&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
&lt;TD&gt;ABLATIV&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;Av, i, (beroende på vilken preposition) Vem eller vad?&lt;/TD&gt;
&lt;TD bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;U&gt;A quo&lt;/U&gt; datum? &lt;U&gt;A viro&lt;/U&gt;.&lt;/TD&gt;
&lt;td bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;Given &lt;U&gt;av vem?&lt;/U&gt; &lt;U&gt;Av en man&lt;/U&gt;.&lt;/td&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
&lt;TD&gt;ABLATIV&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;Var?&lt;/TD&gt;
&lt;TD bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;U&gt;&lt;/U&gt;&lt;U&gt;&lt;/U&gt;.&lt;/TD&gt;
&lt;td bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;&lt;U&gt;&lt;/U&gt; &lt;U&gt;&lt;/U&gt;.&lt;/td&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
&lt;TD&gt;ABLATIV&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;Hur?&lt;/TD&gt;
&lt;TD bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;U&gt;&lt;/U&gt;&lt;U&gt;&lt;/U&gt;.&lt;/TD&gt;
&lt;td bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;&lt;U&gt;Hur&lt;/U&gt; dödades mannen? &lt;U&gt;Med ett svärd&lt;/U&gt;.&lt;/td&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
&lt;TD&gt;VOKATIV&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;Tilltalad person&lt;/TD&gt;
&lt;td bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;O, &lt;u&gt;Corneli&lt;/u&gt;!&lt;/td&gt;
&lt;td bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;Oh, &lt;u&gt;Cornelius!&lt;/u&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/table&gt;&lt;/CENTER&gt;

=== Genus (Kön) ===
Varje substantiv i latinet har (precis som i tyska och i forntida svenska) ett &quot;kön&quot; eller ''genus''. Det omtalas som &quot;han&quot; (maskulinum), &quot;hon&quot; (femininum) eller &quot;det&quot; (neutrum). För människor och djur följer genus oftast det naturliga könet, men för övriga substantiv får man lära sig genus ett och ett, eller se att substantivet tillhör en klass som bildas på ett visst sätt och där alla ord har samma genus. (Verbalsubstantiv som slutar på -''tio'' i grundformen är exempelvis alltid femininer. De motsvarar de många ursprungligen latinska lånord i svenska slutar på -''tion''.)

Till skillnad från modern tyska har latinet också olika genus i flertal. Om man behandlar flera substantiv av olika genus tillsammans, så har detta flertal som regel genus neutrum, utom om det handlar om en samling människor av båda könen. I det fallet används i latinet maskulinum.

&lt;TABLE border=&quot;1&quot;&gt;&lt;TR&gt;&lt;TD colspan=&quot;6&quot;&gt;&lt;B&gt;Deklinationer för Substantiv&lt;/B&gt;&lt;br/&gt;Varje substantiv i denna tabell är ett s.k. 'modell-substantiv'. Vilket som helst nomen som hör till ett särskilt genus ska använda suffixen som hör till den deklinationen. Vissa deklinationer kan använda varianter av suffixen för olika genus. De givna genus är där bara som en vägledning; det finns alltid undantag från regeln.&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;Deklination:&lt;br/&gt;Genus&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;1:a&lt;br/&gt;Femininum&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;2:a&lt;br/&gt;Maskulinum/Neutrum&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;3:e&lt;br/&gt;Mask &amp; Fem./Neut.&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;4:e&lt;br/&gt;Maskulinum/Neutrum&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;5:e Femininum&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD colspan=&quot;6&quot;&gt;&lt;B&gt;Alla är i singular. (Den här tabellen är endast till för att du ska bekanta dig med förekomsten av olika deklinationer, inte för att du ska memorera den. Därför är det överflödigt att visa plural-formen).&lt;/B&gt;&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;NOMINATIV&lt;br/&gt;Subjekt&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;puella&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;servus/bellum&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;rex/mare&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;gradus/cornu&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;res&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ACKUSATIV&lt;br/&gt;Objekt&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;puellam&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;servum/bellum&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;regem/mare&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;gradum/cornu&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;rem&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;GENITIV&lt;br/&gt;Possesiv&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;puellae&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;servi/belli&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;regis/maris&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;gradus/cornus&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;rei&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;DATIV&lt;br/&gt;Indirekt Objekt&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;puellae&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;servo/bello&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;regi/mari&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;gradui/cornui&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;rei&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ABLATIV&lt;br/&gt;Objekt&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;puella&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;servo/bello&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;rege/mari&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;gradu/cornu&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;re&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;Notae&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;Dessa substantiv kallas 'a'-stamsubstantiv eftersom substantivens stam slutar med bokstaven 'a'.  Dessa substantiv utvecklades till de feminina 'a'-substantiven i de moderna romanska språken.&lt;P&gt;&lt;I&gt;Uttalstips:&lt;/I&gt; Nominativ singular har kort finalt 'a', medan ablativ singular har långt 'a'. 'ae' uttalas som en diftong ungefär som 'aj'.&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;Dessa substantiv kallas 'o'-stamsubstantiv eftersom stammen (mer synligt i ålderdomligt latin) slutade med 'o'. Dessa utvecklades till de maskulina 'o'-substantiven i moderna romanska språk. &lt;P&gt;&lt;I&gt;Uttalstips:&lt;/I&gt; Det avslutande 'um' uttalas som ett nasalt 'o'. 'u'-ljudet är inte starkt, som 'u' i verb av 4:de deklinationen.&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;De flesta av dessa substantiv kallas konsonantstams-substantiv. Några få är 'i'-substantiv.&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;Dessa kallas 'u'-substantiv.&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;Dessa kallas 'e'-substantiv.&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;&lt;/TABLE&gt;</text>
      <sha1>7ahb6dfuixykddirf5amm0u7gthqlcz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Substantiv/Nominativ</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2436</id>
    <revision>
      <id>30917</id>
      <parentid>21464</parentid>
      <timestamp>2011-05-02T18:50:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <comment>/* Exempel 1 */ Förtydligar</comment>
      <origin>30917</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7960" sha1="lnq6rdgkmtj4ygnhvvsp2d44qwg00e5" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Latin}}&lt;b&gt;&lt;center&gt;[[Språkkurser/Latin/Substantiv/Ablativ|Ablativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Ackusativ|Ackusativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Genitiv och Dativ|Genitiv och Dativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Nominativ|Nominativ]]&lt;/center&gt;&lt;/b&gt;
-----
==Nominativ==
&lt;table align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; width=&quot;85%&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;th colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;b&gt;Ordlista&lt;/b&gt;&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;th bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Arial&quot; size=&quot;4&quot;&gt;Latin&lt;/font&gt;&lt;/th&gt;
  &lt;th bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Arial&quot; size=&quot;4&quot;&gt;Svenska&lt;/font&gt;&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''magn-us -a -um'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''stor'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''bon-us -a -um'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''bra'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''mal-us -a -um'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''dålig'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''puell-a''' f.&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''flicka'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''puer''' m.&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''pojke'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''domin-a''' f.&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''fru (dominant)'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''domin-us''' m.&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''herre (dominant)'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''lud-us''' m.&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''skola'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''triclini-um''' n.&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''matsal'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;B&gt;esse&lt;/B&gt;&lt;BR&gt;(ego) sum&lt;BR&gt;(tu) es&lt;BR&gt;[lud-us] est&lt;BR&gt;(nos) sumus&lt;BR&gt;(vos) estis&lt;BR&gt;[lud-i] sunt&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;&lt;B&gt;att vara&lt;/B&gt;&lt;BR&gt;Jag är&lt;BR&gt;du (singular) är&lt;BR&gt;[skolan] är*&lt;BR&gt;vi är&lt;BR&gt;ni (plural) är&lt;BR&gt;[skolorna] är&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''non'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;Adverb som sätts ut framför ett verb för att göra meningen negativ.&lt;td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;Kom ihåg, några substantiv i 2:a deklinationen tappar '-us' i nominativ - pojke är &quot;puer&quot; inte &quot;&lt;strike&gt;puer-us&lt;/strike&gt;&quot;.&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

=== Grammatik: Pluralisera Nominativ ===

&lt;table align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; width=&quot;85%&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;th&gt;Number&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;1:a deklensionen Femin.&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;2:a deklensionen Mask.&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;2:a deklensionen Neut.&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Singular&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;puell-a&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;lud-us&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;triclini-um&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Plural&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;puell-ae&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;lud-i&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;triclini-a&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

För att sätta ett vanligt nomen i plural, ersätt helt enkelt singularissuffixet med motsvarande pluralissuffix. Alla adjektiv som beskriver nomenet måste i så fall även de sättas i pluralis.

Verb måste ha samma antal som sitt subjekt. 

====Exempel====
&lt;table border=&quot;0&quot; width=&quot;100%&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;

&lt;table border=&quot;1&quot; width=&quot;80%&quot;&gt;&lt;tr&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;'''Latin'''&lt;/td&gt;&lt;td&gt;'''Svenska'''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;puell-a est bon-a&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Flickan är bra.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;''Plural:''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;puell-ae sunt bon-ae&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Flickorna är bra.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;

&lt;/td&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;

&lt;table border=&quot;1&quot; width=&quot;80%&quot;&gt;&lt;tr&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;'''Latin'''&lt;/td&gt;&lt;td&gt;'''Svenska'''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;poet-a est bon-us&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Poeten är bra.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;''Plural:''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;poet-ae sunt bon-i&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Poeterna är bra.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;

&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;

&lt;table border=&quot;1&quot; width=&quot;80%&quot;&gt;&lt;tr&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;'''Latin'''&lt;/td&gt;&lt;td&gt;'''Svenska'''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;triclini-um est magn-um&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Matsalen är stor.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;''Plural:''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;triclini-a sunt magn-a&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Matsalarna är stora.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;

&lt;/td&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;

&lt;table border=&quot;1&quot; width=&quot;80%&quot;&gt;&lt;tr&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;'''Latin'''&lt;/td&gt;&lt;td&gt;'''Svenska'''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;sum magn-us&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Jag är stor.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;''Plural:''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;sumus magn-i&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Vi är stora.&lt;/td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/table&gt;

&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;

&lt;table border=&quot;1&quot; width=&quot;80%&quot;&gt;&lt;tr&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;'''Latin'''&lt;/td&gt;&lt;td&gt;'''Svenska'''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;es bon-us&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Du (sing.) är bra.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;''Plural:''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;estis bon-i&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Ni (alla) är bra.&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;
&lt;/td&gt;&lt;td width=&quot;50%&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;

===Fler exempel===

====Exempel 1====
&lt;table align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; width=&quot;85%&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;th  bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;Latin&lt;/th&gt;&lt;th  bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;Svenska&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''triclini-um est magn-um'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''Matsalen är stor.'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

:Noteringar: För att visa att ordet matsal hör ihop med ordet stor, byter vi ut (-us) i magn-us mot suffixet för neutrum nominativ singular, (-um). Både genus, kasus och numerus måste stämma överens. Tricilini-um är ''neutrum'', därför är ett neutrum-suffix på magn-us är ett måste, tricilini-um står i ''nominativ'' så en nominativ-ändelse krävs och numerus för tricilini-um är singular så ett singular-suffix krävs. Det enda korrekta suffixet för magnus är då -um.


::&lt;strike&gt;'''Triclinium est magnus'''&lt;/strike&gt;, är '''fel''' därför att magnus inte stämmer överens med triclinium. Det vore rent förvirrande om du sa så.

====Exempel 2====
&lt;table align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; width=&quot;85%&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;th  bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;Latin&lt;/th&gt;&lt;th  bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;Svenska&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''puell-a est magn-a'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''Flickan är stor.'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

:Notes: To indicate that it is the girl which is big, we put the feminine nominative singular (-a) ending on magn-us, to make it agree in gender (puell-a is feminine, so a feminine suffix is required), case (puell-a is in the nominative case so a nominative case ending is required) and number (puell-a is singular, so a singular ending is required). The only correct suffix for magn-us is -a.

====Exempel 3====
&lt;table align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; width=&quot;85%&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;th  bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;Latin&lt;/th&gt;&lt;th  bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;Svenska&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''lud-us est magn-us'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''Skolan är stor.'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

:Notes: To indicate that it is the school that is big, we put the masculine nominative singular (-us) ending on magn-us, to make it agree in gender (lud-us is masculine, so a masculine suffix for magn-us is required), case (lud-us is in the nominative case so a nominative case ending for magnus is required) and number (lud-us is singular, so a singular ending is required for magn-us). The only correct suffix for magn-us is -us.

====Exempel 4====
&lt;table align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; width=&quot;85%&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;th bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;Latin&lt;/th&gt;&lt;th bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;Svenska&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''ludi sunt magni'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''Skolorna är stora.'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

:Notes: To indicate that it is the schools that are big, we put the masculine nominative plural (-i) ending on magn-us, to make it agree in gender (lud-i is masculine, so a masculine suffix is required for magn-us), case (lud-i is in the nominative case so a nominative case ending is required for magn-us) and number (lud-i is &lt;U&gt;plural&lt;/U&gt;, so a plural ending is required). The only correct suffix for magn-us is -i.</text>
      <sha1>lnq6rdgkmtj4ygnhvvsp2d44qwg00e5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:TOCright</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2437</id>
    <revision>
      <id>28095</id>
      <parentid>26529</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T12:25:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28095</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="210" sha1="ssn629735o4olpq0sr4krpedrtmqxlh" xml:space="preserve">{| cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;0&quot; style=&quot;clear:right; margin-bottom: .5em; float: right; padding: .5em 0 .8em 1.4em; background: none;&quot;
|
__TOC__
|}&lt;noinclude&gt;[[kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ssn629735o4olpq0sr4krpedrtmqxlh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Substantiv/Ackusativ</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2438</id>
    <revision>
      <id>21465</id>
      <parentid>21461</parentid>
      <timestamp>2008-09-30T17:29:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>/* Ackusativ */</comment>
      <origin>21465</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6651" sha1="27ahnvlu3ab6fsa6kx87ohm2yznwpln" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Latin}}&lt;b&gt;&lt;center&gt;[[Språkkurser/Latin/Substantiv/Ablativ|Ablativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Ackusativ|Ackusativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Genitiv och Dativ|Genitiv och Dativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Nominativ|Nominativ]]&lt;/center&gt;&lt;/b&gt;
-----
== Ackusativ ==
&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;1&quot;&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td colspan=&quot;3&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''1&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; deklinasionen'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td rowspan=&quot;1&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''SINGULAR''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''PLURAL''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;nominativ&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-a'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-ae'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;ackusativ&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-am'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-as'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;


&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;1&quot;&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td colspan=&quot;9&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''2&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; deklinasionen'''&lt;/td&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td rowspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
      &lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''Maskulinum'''&lt;/td&gt;
      &lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''Maskulinum'''&lt;/td&gt;
      &lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''Maskulinum'''&lt;/td&gt;
      &lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''Neutrum'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;''SINGULAR''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''PLURAL''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''SINGULAR''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''PLURAL''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''SINGULAR''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''PLURAL''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''SINGULAR''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''PLURAL''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;nominativ&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-us'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-i'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer'''-i'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;ager&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;agr'''-i'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-um'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-a'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;ackusativ&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-um'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-os'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer'''-um'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer'''-os'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;agr'''-um'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;agr'''-os'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-um'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-a'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td colspan=&quot;9&quot;&gt;&lt;I&gt;Nota Bene: Puer använder samma suffix som alla andra 2:a deklinasionens maskulina substantiv, except it ommits the -us suffix in the nominative.  Ager,  ett andra deklinasions substantiv betyder 'field' har inget suffix i nominativ som puer, och i 'e' when in other cases other than the nominative (se tabellen)&lt;/I&gt;&lt;P&gt;Lägg det här till minnet.''''''&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;/table&gt;

=== Exempel på adjektiv som håller reglerna i nominativ och ackusativ ===

Förkortningar: NOM = nominativ, ACK = ackusativ, S = singular, P = plural, m. = maskulinum, f. = femininum

&lt;TABLE border=&quot;1&quot;&gt;&lt;TR&gt;&lt;th width=150&gt;Latin&lt;/th&gt;&lt;th width=150&gt;English&lt;/th&gt;&lt;th width=100&gt;Summary&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-us lud-us&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good school&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (NOM S m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-um lud-um&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good school&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (ACK S m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-i lud-i&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good schools&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (NOM P m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-os lud-os&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good schools&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (ACK P m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-us puer&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good boy&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (NOM S m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-i puer-i&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good boys&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (NOM P m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-os puer-os&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good boys&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (ACK P m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-um puer-um&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good boy&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (ACK S m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-a puell-a&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good girl&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (NOM S f.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-am puell-am&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good girl&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (ACK S f.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-ae puell-ae&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good girls&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (NOM P f.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-as puell-as&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good girls&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (ACK P f.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-us poet-a&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good poet&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (NOM S m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-i poet-ae&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good poets&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (NOM P m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-os poet-as&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good poets&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (ACK P m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;bon-um poet-am&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;The good poet&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt; (ACK S m.)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;


===Grammatik: Användningen av ackusativ===
&lt;table align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; width=&quot;85%&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;th colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;b&gt;Ordlistab&gt;&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;th bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Arial&quot; size=&quot;4&quot;&gt;Latin&lt;/font&gt;&lt;/th&gt;
  &lt;th bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;&lt;font face=&quot;Arial&quot; size=&quot;4&quot;&gt;Svenska&lt;/font&gt;&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''puell-a''' f.&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''flicka'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''puer''' m.&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''pojke'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;'''bell-um''' n. (2&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; decl.)&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;'''krig'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;(puer) '''ama-t'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;(pojken) '''älskar'''&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;(puer) '''curri-t'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;(pojken) '''springer'''&lt;/td&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;(puer) '''porta-t'''&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;(pojken) '''bär'''&lt;/td&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFFF&quot;&gt;&lt;B&gt;fuisse&lt;/B&gt;&lt;BR&gt;fui&lt;BR&gt;fuisti&lt;BR&gt;(puer) fuit&lt;BR&gt;fuimus&lt;BR&gt;fuistis&lt;BR&gt;fuerunt&lt;/td&gt;
&lt;td align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#CCFFCC&quot;&gt;&lt;B&gt;att ha varit&lt;/B&gt;&lt;BR&gt;jag var&lt;BR&gt;du var&lt;BR&gt;(pojken) var&lt;BR&gt;vi var&lt;BR&gt;ni var&lt;BR&gt;de var&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td align=&quot;center&quot; colspan=&quot;2&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot;&gt;Nota Bene: 'fuisse' och alla formerna av verbet, perfekt av 'esse', beter sig likadant som i presens.&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

The newly introduced verbs, ama-t, curri-t, and porta-t take the accusative as the 'object'.  Unless specified, any verb you look up in the dictionary will take the accusative, not the nominative.

===Grammatisk förklaring med svenska meningar===
&lt;TABLE cellpadding=2 border=1&gt;&lt;TR&gt;&lt;TD colspan=&quot;4&quot;&gt;'''Grammatisk förklaring 1'''&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;''Svenska:''&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;Pojken&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;träffar&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;bilen.&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;''Förklaring:''&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;NOMINATIV&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;VERB&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;ACKUSATIV&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;&lt;/TABLE&gt;

&lt;TABLE cellpadding=2 border=1&gt;&lt;TR&gt;&lt;TD colspan=&quot;4&quot;&gt;'''Grammatisk förklaring 2'''&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;''Svenska:''&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;Flickan&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;kramar&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;pojken.&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;''Förklaring:''&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;NOMINATIV&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;VERB&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;ACKUSATIV&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;&lt;/TABLE&gt;

&lt;TABLE cellpadding=2 border=1&gt;&lt;TR&gt;&lt;TD colspan=&quot;5&quot;&gt;'''Grammatisk förklaring 3'''&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;''Svenska:''&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;Han som&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;flyr,&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;förtjänar&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;guillotinen.&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;''Förklaring:''&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;NOMINATIV&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;VERB&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;VERB&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;ACKUSATIV&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;&lt;/TABLE&gt;</text>
      <sha1>27ahnvlu3ab6fsa6kx87ohm2yznwpln</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Substantiv/Genitiv och Dativ</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2439</id>
    <revision>
      <id>48600</id>
      <parentid>48597</parentid>
      <timestamp>2019-01-29T16:25:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Julle</comment>
      <origin>46003</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5015" sha1="5c1mb66dpot711adm2ju9lihl6az8gq" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Latin}}&lt;b&gt;&lt;center&gt;[[Språkkurser/Latin/Substantiv/Ablativ|Ablativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Ackusativ|Ackusativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Genitiv och Dativ|Genitiv och Dativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Nominativ|Nominativ]]&lt;/center&gt;&lt;/b&gt;
-----
==Substantiv==
&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;1&quot;&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td colspan=&quot;3&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''1&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; deklinasionen'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td rowspan=&quot;1&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''SINGULAR''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''PLURAL''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;nominativ&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-a'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-ae'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;genitiv&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-ae'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-arum'''&lt;/td&gt;
&lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;ackusativ&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-am'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-as'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;dativ&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-ae'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puell'''-is'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;1&quot;&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td colspan=&quot;7&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''2&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; deklinasionen'''&lt;/td&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td rowspan=&quot;2&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
      &lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''-us'''&lt;/td&gt;
      &lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''-um (neuter)'''&lt;/td&gt;
      &lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;header&quot;&gt;'''-r'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;''SINGULAR''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''PLURAL''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''SINGULAR''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''PLURAL''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''SINGULAR''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;''PLURAL''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;nominativ&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-us'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-i'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-um'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-a'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer'''-i'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
 &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;genitiv&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-i'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-orum'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-i'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-orum'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer'''-i'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer'''-orum'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;ackusativ&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-um'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-os'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-um'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-a'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer'''-um'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer'''-os'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
  
   &lt;tr&gt;
      &lt;td&gt;dativ&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-o'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;serv'''-is'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-o'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;bell'''-is'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer'''-o'''&lt;/td&gt;
      &lt;td&gt;puer'''-is'''&lt;/td&gt;
   &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

=== Genitiv ===
Genitiv är ett beskrivande kasus.  Genitiv berättar följande saker:

• Ägande e.g. Marcus hund (Canis Marci)&lt;br&gt;
• Ursprung e.g. Marcus av Rom (Marcus Romae)&lt;br&gt;
• Relation e.g. En vacker sak (Res pulchrae)&lt;br&gt;
• Mängd e.g. En gallon vatten&lt;br&gt;
• Kvalitet e.g. Wrath-dagen (Dies irae)&lt;br&gt;

==== Latin Exempel ====
&lt;TABLE border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;1&quot; style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;
   &lt;TR style=&quot;font-weight:bold;&quot;&gt;
      &lt;TD colspan=&quot;4&quot;&gt;Latin&lt;/TD&gt;
      &lt;TD colspan=&quot;4&quot;&gt;Svenska&lt;/TD&gt;
   &lt;/TR&gt;
   &lt;TR style=&quot;background:#ccc;&quot;&gt;
      &lt;td&gt;canis&lt;/TD&gt;&lt;td&gt;pueri mali&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;est&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;bonus&lt;/TD&gt;
      &lt;TD&gt;Hunden&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;till den elaka pojken&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;är&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;snäll&lt;/TD&gt;
   &lt;/TR&gt;
   &lt;TR style=&quot;font-style:italic;&quot;&gt;
      &lt;td&gt;nominativ subst.&lt;/td&gt;&lt;td&gt;genitiv&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;verb&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;nominativ adj.&lt;/TD&gt;
      &lt;TD&gt;nominativ subst.&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;genitiv&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;verb&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;nominativ adj.&lt;/TD&gt;
   &lt;/TR&gt;
&lt;/table&gt;


&lt;TABLE border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;1&quot; style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;
   &lt;TR style=&quot;font-weight:bold;&quot;&gt;
      &lt;TD colspan=&quot;4&quot;&gt;Latin&lt;/TD&gt;&lt;TD colspan=&quot;4&quot;&gt;Svanska&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
   &lt;TR style=&quot;background:#ccc;&quot;&gt;
      &lt;td&gt;canis&lt;/TD&gt;&lt;td&gt;puerorum malorum&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;est&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;bonus&lt;/TD&gt;
      &lt;TD&gt;Hunden&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;till de elaka pojkarna&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;är&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;snäll&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
   &lt;TR style=&quot;font-style:italic;&quot;&gt;
      &lt;td&gt;nominativ subst.&lt;/TD&gt;&lt;td&gt;genitiv (plural)&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;verb&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;nominativ adj.&lt;/TD&gt;
      &lt;TD&gt;nominativ subst.&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;genitiv&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;verb&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;nominativ adj.&lt;/TD&gt;
   &lt;/TR&gt;
&lt;/table&gt;

=== Dativ ===
I kasuset dativ, också känt som indirekt-objekt indikerar:

• För vem eller för det e.g. Jag gjorde den här bilen &lt;B&gt;för honom&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
• Till vem, eller till det e.g. Jag gav den här bilen &lt;B&gt;till honom&lt;/B&gt;&lt;br&gt;
• Av vem (Possessivt Dativ)&lt;br&gt;
• Predikativ Dativ (som ska göras upp senare).&lt;br&gt;

==== Exempel 1 ====
Demonstration: Dativ i användning

Han gjorde skrivbordet till sin vän.

'han' är nominativ, 'gjorde' är verb, 'skrivbordet' är ackusativ, 'till' är en preposition som indikerar dativ', 'sin vän' är dativ.

^ &quot;Till&quot; kan användas i några andra konstruktioner. För att kunna se om det är dativ, analysera meningens betydelse (se Exempel 3). Övning vill tillåta dig till att snabbt se vilket kasus det är frågan om.

==== Exempel 2 ====
Demonstration: Dativ i användning

Han gav boken till Johan; Han gav till Johan boken; Han gav Johan boken.

Jag har demonstrerat hur svenska kan använda prepositioner till att ändra ordföjd och även underförstå en speciell preposition som har blivit kvar lämnad, under konstruktionen av en mening med dativ.</text>
      <sha1>5c1mb66dpot711adm2ju9lihl6az8gq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Substantiv/Ablativ</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2440</id>
    <revision>
      <id>21460</id>
      <parentid>21444</parentid>
      <timestamp>2008-09-30T17:10:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21460</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7687" sha1="reh0gsjisva8xcb04n1zymxs9e37ija" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Latin}}&lt;b&gt;&lt;center&gt;[[Språkkurser/Latin/Substantiv/Ablativ|Ablativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Ackusativ|Ackusativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Genitiv och Dativ|Genitiv och Dativ]] ~ [[Språkkurser/Latin/Substantiv/Nominativ|Nominativ]]&lt;/center&gt;&lt;/b&gt;
-----
== Ablativ ==

Ablativ är det kasus som huvudsakligen svarar på frågorna ''varifrån?'' (ursprunglig ablativ) ''med vad?'' (instrumental ablativ) ''var?'' (platsens ablativ).

The ablative is the [[Modal case]] (dead link) (or to define it more clearly the case of Circumstances which modify the predication adverbially).  Besides its proper ablative functions (taken in Greek by the Genitive), it comprises those of the Primitive Instrumental (partly taken in Greek by the Dative) and most functions of the Locative Case.

Its uses may be conveniently taken in the following order:

1.  Instrumental ablative: comprising Cause; Instrument; Agent; Price; Matter
2. Locative Ablative: comprising Respect; Difference; Manner; Condition; Quality; Time When; Place Where and by Which.
3.  Ablative Proper: comprising Place Whence; Separation; Origin; Thing Compared.

The different uses of the ablative will be dealt progressively.  For a summary of all forms of the ablative, please consult the Appendix.

=== Grammatik 5: Kraften hos kasuset ablativ ===

Ablative generally indicates position in time and/or space (i.e. when and where). It can also indicate the idea of ways of getting to a location, abstractly or concretely.


==== &lt;B&gt;Exempel 1--för lite variation&lt;/B&gt; ====

Jag ska ankomma den 5:e timmen.

'at the 5th hour' is indicating position of time. 'the 5th hour' is extraneous. You could say 'I will arrive' as its own clause (it stands by itself). The ablative tells us that the concept to which the ablative case refers (the 5th hour) is outside, and different from the (accusative) direct object or the (nominative) subject.

==== &lt;B&gt;Exempel 2&lt;/B&gt; ====

Jag är hemma.

'hemma' beskriver positionen av 'jag' vilket är i Ablativ.

Latin has its own way of handling prepositions depending on the nouns and their cases in the sentence, including the ever versatile 'in', which can take many different meanings depending upon the case of the object.

Här kommer några prepositioner som styr Ablativ:

&lt;TABLE border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;&lt;B&gt;Latin&lt;/B&gt;&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;&lt;B&gt;Svenska&lt;/B&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;in*&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;i, på&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ab&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;av (but seperate from?) —may be inaccurate, originally from (before coming away from that place)&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;&lt;/TABLE&gt;

*In, when preceeding an ablative noun denotes the meaning of 'in' or 'on', while preceeding an accusative noun, denotes the meaning of 'into'. 

A legal metaphor: To accuse a noun is to get into a long process, and stay in the same place. (with the direct object.) If you use the ablative,you are pouncing on them and prepositioning them in a position of guilt.

==== &lt;B&gt;Example 3&lt;/B&gt; ====

&lt;I&gt;Servus est ad agris&lt;/I&gt;
The servant is by the fields.

Notes: Ager must take an ablative suffix to match the preceeding preposition, whatever it may be. (Ager and campus are both nouns that today we translate as 'field'. Agris is the ablative plural.)

Updated Oct. 6 2004 after accuracy was confirmed.

=== Grammar Part 6: 3rd, 4th, and 5th Declension Nouns ===

We are now to complete the table of nouns with the 3rd, 4th, and 5th declensions. These declensions are more difficult to work with as These declensions have nominative and accussative plurals as the same, aswell as the dative and ablative plurals the same. To distinguish the cases, you must use a very simple key: context. Context will tell you the meaning.

==== 3rd Declension Masculine or Feminine (each word has a set gender): regis ====

3rd declension nouns (like the 2nd declension noun 'ager') have two stems:  The nominative and vocative singular stem and the stem used for all other cases. Both stems have to be memorised for each noun. Feminine and masculine forms are indistinguishable.

&lt;TABLE align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;TR&gt;&lt;th&gt;3rd Declension&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Singular&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;nominative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;rex&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;genitive&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;reg-is&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;accusative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;reg-em&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;

&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;dative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;reg-i&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ablative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;reg-e&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;th&gt;3rd Declension&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Plural&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;nominative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;reg-es&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;accusative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;reg-es&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;genitive&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;reg-um&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;dative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;reg-ibus&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ablative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;reg-ibus&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;

==== 3rd Declension Neuter: mare ====

&lt;TABLE align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;TR&gt;&lt;th&gt;3rd Declension Neuter&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Singular&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;&lt;I&gt;nominative*&lt;/I&gt;&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;mare&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;genitive&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;mar-is&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;accusative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;mare&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;dative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;mar-i&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ablative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;mar-i&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;th&gt;3rd Declension&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Plural&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;nominative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;mar-ia&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;genitive&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;mar-ium&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;accusative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;mar-ia&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;dative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;mar-ibus&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ablative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;mar-ibus&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;

==== 4th Declension Masculine/Feminine (each word has a set gender) gradus ====

&lt;TABLE align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;TR&gt;&lt;th&gt;&lt;B&gt;4th Declension&lt;/B&gt;&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Singular&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;nominative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;grad-us&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;genitive&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;grad-us&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;accusative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;grad-um&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;dative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;grad-ui&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ablative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;grad-u&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;th&gt;4th Declension&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Plural&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;nominative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;grad-us&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;genitive&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;grad-uum&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;accusative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;grad-us&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;dative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;grad-ibus&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ablative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;grad-ibus&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;

==== 4th Declension Neuter: cornu ====

&lt;TABLE align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;TR&gt;&lt;th&gt;4th Declension Neuter&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Singular&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;nominative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-u&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;vocative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-u&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;accusative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-u&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;genitive&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-us&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;dative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-ui&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ablative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-u&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;th&gt;1st Declension&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Plural&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;nominative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-a&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;accusative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-a&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;genitive&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-uum&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;dative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-ibus&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ablative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;corn-ibus&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;

==== 5th Declension Masculine/Feminine (each word has a set gender): res ====

&lt;TABLE align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;TR&gt;&lt;th&gt;5th Declension Feminine/Masculine&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Singular&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;nominative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-es&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;vocative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-es&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;accusative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-em&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;genitive&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-ei&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;dative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-ei&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ablative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-e&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;th&gt;5th Declension Masculine/Feminine&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Plural&lt;/th&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;nominative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-es&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;accusative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-es&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;genitive&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-erum&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;dative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-ebus&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;&lt;TD&gt;ablative&lt;/TD&gt;&lt;TD&gt;r-ebus&lt;/TD&gt;&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;

=== Exercises ===

==== Exercise 1 ====

Translate the following:

&lt;B&gt;Vocabulary&lt;/B&gt;:

ambulo, I walk;
vocat, (nominative) calls;
delecto, I want;
occidere, to kill;
mortuit, (nominative) died.

Hodie, ad casam mei amici ambulo. Meus amicus ipse 'Marcus' vocat . Delecto occidere eum. Ita, mortuit.

==== Excercise 2 ====

Translate the following:

&lt;B&gt;Vocabulary&lt;/B&gt;:

Habeo, I have.

Eheu! Mus! Mus! Ediens meum panem! Nunc nihil habeo. O miserum me!</text>
      <sha1>reh0gsjisva8xcb04n1zymxs9e37ija</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pitabröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2441</id>
    <revision>
      <id>56742</id>
      <parentid>54666</parentid>
      <timestamp>2024-11-18T07:34:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>wp</comment>
      <origin>56742</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1106" sha1="52yez4mbsmefjla6q9f4f7dct8z4y9c" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Image:Pita.jpg|miniatyr|Pitabröd tillagade på öppen eld]]
==Ingredienser==
''6 st bröd''
*2 dl fingervarmt vatten
*2 msk olja
*1/2 tsk salt
*25 g jäst = 1/2 paket
*4-5 dl vetemjöl

==Tillagning==
# Sätt ugnen på 250 grader.
# Häll fingervarmt vatten, olja och salt i en skål. Smula ner jästen. Rör med träsked.
# Tillsätt 4 dl mjöl. Tillsätt, om det behövs, mer mjöl. Fortsätt att arbeta degen tills den släpper skålen.
# Låt gärna degen jäsa i skålen under bakduk ca 15 min, men man kan baka ut direkt.
# Smörj en plåt. Knåda degen smidig på lätt mjölat bakbord.
# Rulla ut degen till en längd. Dela degen i 6 lika stora delar. Rulla varje del till en bulle och låt de ligga kvar på bakbordet.
# Låt bullarna jäsa på bakbord under duk i 15 minuter.
# Kavla ut bullarna snabbt till knappt cm-tjocka ev. lite ovala kakor. OBS! Kavla bara på en sida.
# Vänd kakorna och lägg dem på plåten. Grädda omedelbart mitt i ugnen 5-7 minuter.

==Servering==
Används främst till kebab och falafel.

{{wikipedia}}
[[Kategori:Matbröd]]
[[Kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>52yez4mbsmefjla6q9f4f7dct8z4y9c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik E/Komplexa tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2455</id>
    <revision>
      <id>55184</id>
      <parentid>27955</parentid>
      <timestamp>2024-02-29T15:09:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2001:2042:7E61:B100:6099:7F37:757D:D564</ip>
      </contributor>
      <comment>Försökte få fram att med komplexa tal har andragradsekvationer alltid 2 lösningar (tidigare såg det ut som att det bara fanns 1 lösning till ekvationen i exemplet).</comment>
      <origin>55184</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1742" sha1="gttzb7fd3zjt8fzzilziknhuqdnhffl" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


== Komplexa tal ==

Vissa ekvationer har inte någon lösning om man endast använder sig av reella tal. Ett exempel är ekvationen &lt;math&gt;x^2 + 1 = 0&lt;/math&gt;. Denna ekvation saknar reella lösningar, eftersom &lt;math&gt;x^2&lt;/math&gt; aldrig kan bli ett negativt tal. För att kunna lösa ekvationer av detta slag krävs det därför att man inför en ny typ av tal som baseras på roten ur -1. Ska man lösa den ovanstående ekvationen blir första steget detta: &lt;math&gt;x^2 = -1 \Leftrightarrow |x| = \sqrt{-1}&lt;/math&gt;. Eftersom roten ur negativa tal inte ger reella tal, måste man införa en defintion av &lt;math&gt;i&lt;/math&gt; som: &lt;math&gt;(i)^2 = -1&lt;/math&gt;. Det innebär att man kan ta kvadratroten ur -1 och få ett tal, &lt;math&gt;i&lt;/math&gt;, som resultat. Det finns alltså ''två'' lösningar till ekvationen ovan: &lt;math&gt;|x| = i \Leftrightarrow x=i \or x=-i&lt;/math&gt;. Alla andragradsekvationer har två lösningar när vi inte begränsar oss till reella lösningar.

Man måste även ibland använda komplexa tal för att få fram ''reella'' lösningar; när man löser tredjegradsekvationer med den allmänna formeln, så är man ibland tvungen att använda komplexa tal i mitten av beräkningen, och det var så de komplexa talen först blev allmänt accepterat bland matematiker.


Ovanstående &quot;definition&quot; är egentligen populärvetenskaplig.
Komplexa tal definieras formellt som ett talpar med egenskaperna:

(a,b)+(c,d)=(a+c,b+d)

(a,b)*(c,d)=(ac-bd,bc+ad)

där a,b,c,d är reella tal.

Användandet av bokstaven ''i'' införs via ett alternativt skrivätt (a,b)=a+ib

Från definitionen kan man då istället bevisa att i*i = (0,1)*(0,1) = (-1,0) = -1

== Det komplexa talplanet ==
{{stub}}

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>gttzb7fd3zjt8fzzilziknhuqdnhffl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare sv-N</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2466</id>
    <revision>
      <id>6811</id>
      <timestamp>2005-12-05T18:22:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grön</username>
        <id>127</id>
      </contributor>
      <origin>6811</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="515" sha1="hs49osje2q8q75ie3ci899rshaw0pkd" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;float:left;border:solid #6ef7a7 1px;margin:1px;&quot;&gt;
&lt;table cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;width:238px;background:#c5fcdc;&quot;&gt;&lt;tr&gt;
&lt;td style=&quot;width:45px;height:45px;background:#6ef7a7;text-align:center;font-size:14pt;&quot;&gt;'''sv'''&lt;/td&gt;
&lt;td style=&quot;font-size:8pt;padding:4pt;line-height:1.25em;&quot;&gt;Den här användaren talar '''[[:Category:Användare sv|svenska]]''' som '''[[:Category:Användare sv-N|modersmål]]'''.[[Category:Användare sv|{{PAGENAME}}]][[Category:Användare sv-N|{{PAGENAME}}]]&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>hs49osje2q8q75ie3ci899rshaw0pkd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sv</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2467</id>
    <revision>
      <id>40184</id>
      <parentid>36512</parentid>
      <timestamp>2013-10-25T17:48:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Piet-c</username>
        <id>3883</id>
      </contributor>
      <origin>40184</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="318" sha1="m0ag65eix1vpyosmv1m5enaqhgc7llv" xml:space="preserve">Användare i den svenska Wikibooks som talar svenska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]

[[da:Kategori:Brugere sv]]
[[de:Kategorie:User sv]]
[[en:Category:User sv]]
[[eo:kategorio:uzanto sv]]
[[it:Categoria:Utenti sv]]
[[ja:カテゴリ:User sv]]
[[pt:Categoria:Usuário sv]]
[[tr:Kategori:Kullanıcı sv]]</text>
      <sha1>m0ag65eix1vpyosmv1m5enaqhgc7llv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sv-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2468</id>
    <revision>
      <id>6814</id>
      <timestamp>2005-12-05T18:27:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grön</username>
        <id>127</id>
      </contributor>
      <origin>6814</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="115" sha1="s3qncemoot1j796y0c3znmqbupr7x1h" xml:space="preserve">Användare i den svenska wikibooks, vars språkkunskaper i svenska motsvarar modersmål.
[[Kategori:Användare sv]]</text>
      <sha1>s3qncemoot1j796y0c3znmqbupr7x1h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Veganism</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2469</id>
    <revision>
      <id>46583</id>
      <parentid>45250</parentid>
      <timestamp>2016-03-31T05:57:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing Starchy-foods..jpg with [[File:Wheat_products.jpg]] (by [[commons:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:commons:COM:FR|File renamed]]: Remove double period).</comment>
      <origin>46583</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29196" sha1="euv980amltx9epzv8ufdmrt9huctphe" xml:space="preserve">I den här boken så kommer vi att ta upp de olika problem som du kan stöta på som vegan, vi ska lära dig lite vanliga argument som du kan använda när du behöver försvara din veganism, och självklart också den grundläggande näringsläran och hur du gör omställningen till en vegetabilisk kosthållning.

Boken är tänkt att vara en hjälp för dem som vill bli veganer. Den är inte tänkt att ge en objektiv förklaring av veganism, för detta se Wikipedias artikel om [[w:Veganism|Veganism]]&lt;/big&gt;
&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;

== Förord ==
Så roligt att du bestämt dig för att lära dig mer om [[w:veganism|veganism]]. Kanske du till och med vill bli [[w:Vegan|vegan]]?

I den här boken så kommer vi att ta upp de olika problem som du kan stöta på som vegan, vi ska lära dig lite vanliga argument som du kan använda när du behöver försvara din veganism, och självklart också den grundläggande näringsläran och hur du gör omställningen till en vegetabilisk kosthållning.

Boken är tänkt att vara en hjälp för dem som vill bli veganer. Den är inte tänkt att ge en objektiv förklaring av veganism, för detta se Wikipedias artikel om [[w:Veganism|Veganism]

== Varför bli vegan? ==
Det finns en rad olika skäl till varför människor blir veganer. De vanligaste är:
*Etiska skäl
*Religiösa skäl
*Miljöskäl
*Politiska skäl
*Hälsoskäl
*Ekonomiska skäl
Det är såklart vanligt med en kombination av dessa skäl.

=== Etiska skäl ===
Vegansk etik är definierad utifrån veganism som den definierades av Donald Watson. Denna sektion handlar om veganism och de som är veganer utav etiska skäl.
En anledning till att många är veganer är att de anser att det är etiskt fel att utsätta djur för onödigt lidande. Gemene man/kvinna anser att djurplågeri är etiskt fel eftersom att man står för devisen att det är etiskt fel att utsätta djur för onödigt lidande och död. Man hävdar att det är fel att vålla djur lidande och död för att det roar och underhåller oss, eller för att det är bekvämt att göra så, eller för att man gör det av ren vana.

Veganer tar denna princip på allvar och utsätter inte heller djur för onödigt lidande och död för smaken av djurprodukter, eller utav bekvämlighet, vana eller tradition. Man menar att eftersom vi kan leva ett hälsosamt liv på en vegansk diet &lt;ref&gt; http://www.eatright.org/About/Content.aspx?id=8357
 &lt;/ref&gt;, så gör vi ett val att utsätta djur för onödigt lidande varje gång som vi konsumerar en djurprodukt.

Veganer hävdar att det är etiskt fel att utsätta  medvetna djur för onödigt lidande och död, att det är etiskt fel att skada och döda ett djur, och att förstöra djur vänskapsrelationer och familjerelationer för det som av många betraktas som en 'gastronomisk njutning'/bekvämlighet.

Veganer är emot djurindustrin, i vilken djur föds upp endast med ett syfte – att bli någons kött, eller att förse med ägg, mjölk eller andra djurprodukter. Djur i både kött-, ägg och mjölkindustrin blir dödade. Standardpraxis i mjölkindustrin är att ta kalvar från dess mor efter endast en/några dagar och senast efter en vecka, att döda hankalvar vid 18 månaders ålder, och att döda mjölkkor vid cirka 5 års ålder. En vegan är emot att ett djur behandlas som en resurs. En vegan anser att vi måste respektera alla djur, deras syften, frihet liv och familj, och sluta att skada och döda dem för att uppfylla våra ”behov”.

En vegan anser att vi måste börja leva efter vår moraliska intuition och sluta skada utsätta djur för onödigt lidande, och börja behandla alla djur med kärlek, barmhärtighet och ickevåld – alltså bli veganer. Mer information finns om veganism finns på &lt;ref&gt; http://bloganders.blogspot.com &lt;/ref&gt;, &lt;ref&gt; www.vegankit.com &lt;/ref&gt; och &lt;ref&gt; http://www.facebook.com/abolitionistapproach &lt;/ref&gt;

=== Religiösa skäl ===
I en del religioner räknas det som fel att döda, att äta mat som förutsätter att djur dödas eller att äta djur överhuvudtaget.

=== Miljöskäl ===
Köttproduktionen ger ganska stora påfrestningar på jorden. När man äter kött slösas helt enkelt en massa mat bort, och en massa landareal förstörs av felaktigt jordbruk. Själva djurhållningen resulterar i metanutsläpp, metan är 21 gånger effektivare än koldioxid som växthusgas. 

Köttindustrin globalt släpper ut 18&amp;nbsp;% av de växthusgaser som ligger bakom den globala uppvärmningen. Detta är mer än hela transportsektorn tillsammans - produktionen av kött släpper alltså ut mer än alla bilar, båtar, bussar och flyg tillsammans. Om vi vill stoppa den globala uppvärmningen är alltså kraftigt minskad köttproduktion mycket viktigt för att minska utsläppen av växthusgaser.

När djuren föds upp så används stora mängder växter och vatten. Först måste stora mängder växter odlas som djuren sedan matas med. Mängden kött man får ut innehåller bara cirka 10% av den energi som den ursprungliga mängden växter innehöll. Istället hade vi kunnat äta växterna direkt. Det hade sparat en massa energi och maten hade räckt till betydligt fler människor.

Vissa är oroliga för att våra landskap skulle växa igen om vi inte längre åt kött eftersom betesdjuren skulle försvinna. Men det är inget problem, det finns inget som säger att djuren inte kan beta utan att de behöver slaktas efter några månader. I exempelvis Örebro jobbar vissa kor redan som landskapsvårdare.

=== Hälsoskäl ===
För personer med problem med flera animaliska produkter kan det vara lättare att komponera en hälsosam kost baserad på vegansk diet än utgående från traditionella kostråd. En del forskare hävdar att väl sammansatt vegansk kost är hälsosammare än en kost med inslag från djurriket.

=== Ekonomiska skäl ===
Vissa familjer kanske inte har råd med att köpa olika köttprodukter.

== Hur äter en vegan? ==
En viktig sak för att kunna må bra som vegan är att man inte bara tar bort de saker från maten som man inte vill äta. Man måste också tillföra nya saker istället för den mat som man tar bort. Därför börjar vi med en liten lista för vad du kan vilja ersätta den mat du tar bort med:

== Veganska erättningsalternativ ==
=== Mjölk ===
Det finns många sätt att ersätta mjölk, några nödvändiga ämnen i mjölk är d-vitamin och kalcium, så det är bra om du väljer en ersättning som har tillsatser av detta. De olika alternativen är främst olika sorters växtmjölk ''havremjölk, sojamjölk och rismjölk''
*'''Havremjölk''', ICAs solhavre är inte vegansk, d-vitaminen utvinns ur fårull (men de som nu sälj innehåller d-vitamin som är vegetarisk). Havremjölk har den fördelen att den tillverkas i Sverige och inte behöver fraktas så långt, det finns KRAV-märkta alternativ.
*'''Sojamjölk''' görs på sojabönor, du kan också göra den själv med hjälp av sojamjöl. Smaken kan ta ett tag att vänja sig vid, men tänk på att skillnaden mellan olika sorters sojamjölksfabrikat kan vara mycket stor. Och som med alla sojaprodukter kan sojamjölk ge vissa gasig mage. Sojamjölk har dock mest protein av all växtmjölk, och innehåller ungefär lika mycket protein som komjölk. Värt o ha i åtanke är att 98% av all världens sojabönor är genmodifierade. Exempelvis sojamjölk från Alpro är dock fri från genmodifierade grödor.
*'''Rismjölk''' är söt.
*'''Mandelmjölk'''
*'''Nötmjölk''' finns flera sorter som från hasselnöt.
*'''Hampamjölk''' Innehåller rikliga mängder essentiella fettsyror så som Omega 3 &amp; Omega 6.

==== Grädde ====
Det finns ungefär samma ersättningar som för mjölk när det handlar om grädde.
*'''Sojagrädde''' 
*'''Havregrädde'''
*'''Hampagrädde'''
*'''Risgrädde'''
*'''Kokosgrädde'''
Alla funkar lika som vanlig matlagningsgrädde. Vispbar vegansk grädde finns också att köpa, som spray eller på vanlig förpackning.

==== Yoghurt ====
Det finns ett stort utbud i mataffärerna. 
*'''Sojayoghurt'''
*'''Havreyoghurt'''
Man kan också tillverka själv med hjälp av en Yoghurtmaskin.

==== Ost ====
De flesta ost-ersättare är gjorda på soja eller kokosfett, det finns även nötalternativ. Violife och Jessly är veganska hårdostar med syrningskultur som tillverkas i Grekland. Daiya är ett veganskt alternativ som smälter och trådar sig bra i ugnen. Man kan också göra sin egen veganost.


==== Färskost ====
Färskost kan man tillverka av avrunnen filtrerad yoghurt som smaksätts med örter och kryddor.

==== Kefir ====
Kefir är en form av kulturmjölk som tillverkas med hjälp av kefirkorn eller kefirgryn som tillsättes i mjölk och sedan silas ifrån och återanvänds vid nästa kefirtillverkning. Används sojamjölk så blir det vegansk kefir.

==== Fil ====

==== Smör ====
För att steka ersätts smör med olja, helst rapsolja, då denna olja är billig, närproducerad och innehåller bland annat omega3-fettsyror. Smörsmak han ersättas av smörarom. Diacetyl &amp; Acetoin
är de vanligaste smörersättningen och brukar finnas på popcorn och i såsbaser.

Till matlagning och bakning finns det vegetabiliskt margarin och till mackan finns det vegetabiliskt smör. För att margarinet (baserat på flytande oljor) skall bli fast krävs antingen kemisk förändring av oljorna eller emulgeringsmedel. Den hälsomedvetna läser alltså varudeklarationen noga.

I recept där huvudingrediensen är smör brukar det smaka konstigt med vegetabiliskt margarin eftersom att vegetabiliskt margarin ofta har en smältpunkt som ligger över kroppens temperatur. Då kan kakaosmör eller kokosfett vara bra.

==== Glass ====
Det finns mjukglass, hårdglass och strut eller pinnglass.

**'''Tofuglass'''
**'''Risglass'''
**'''Havreglass'''
**'''Kokosglass'''
**'''Sorbet'''

==== Majonnäs ====
Det finns flera veganska alternativ i handeln. Den mest tillgängliga är Coop Xtras lättmajonnäs.
På sojamjölk går det att göra hemmagjord majonnäs med stavmixer.

==== Crème fraîche ====
Det veganska alternativet heter '''Sour Supreme'''. Det finns även en produkt som heter imat fraiche, från Oatly. 
Det finns också soyghurt med tillsatt citron, kan användas på samma sätt som Sour Supreme, då med en lite lösare konsistens.

=== Kött ===
Kött är en väldigt bra proteinkälla om man bara ser till halten av protein, men bara du äter enligt tallriksmodellen så ska det nog inte blir några problem att ersätta det (de som äter kött dagligen får för mycket protein, räkna alltså enligt vad du behöver och inte så att du får lika mycket).
*'''Sojaprodukter''' innehåller ca 10-60 % protein.
**'''Tofu''' är en förädling av soja som kan användas i många maträtter.
**'''Sojakött''' är en kusin till tofun.
**'''Sojafärs''' används som köttfärs, bra till mycket.
**'''Tempeh''' görs av sojabönor som fermenterats med svampen &lt;i&gt;Rhizopus oligosporus&lt;/i&gt; eller Rhizopus oryzae.
*'''Övriga produkter'''
**'''Hampa''' hampafröet går att göra köttersättning och Tofu på.
**'''Qourn''' som i huvudsak består av mykoprotein (svampprotein). I Usa finns det 100% vegansk Quorn.
**'''Lupinkött''' görs av protein från lupiner.
**'''Jackfrukt''' används för att göra pulled pork och blev årets köttsubstitut på vegomässan 2013.
*'''Linser''', ''röda linser'' är bland det snabbaste du kan laga, det tar ca 10 minuter. Gröna Linser tar lite längre tid.
*'''Bönor''' bra ersättning till köttet, hacka, mal, gör biffar, ät som de är, gör en gryta, möjligheterna är enorma. Den kändaste rätten på bönor är falafel som görs på kikärtor eller bondbönor.
*'''Seitan''' Görs av vetegluten och har djurköttskonsistens. Kan användas till grytor, stek, pålägg och wok.
*'''Frön''' sesam, lin och hampa frön innehåller massor av proteiner.
*'''Nötter''' Proteinrika men med hög fetthalt. Fettet är till stor del omättat och fleromättat, vilket både har fördelar och nackdelar.  För mycket fleromättat fett och speciellt för mycket omega-6 i förhållandet till omega-3 är negativt och skapar oxiditiv stress. Försök att hitta nötter med högre del omättat än fleromättat. Exempelvis cashewnötter och hasselnötter innehåller mycket omättade fetter medan valnötter innehåller mest fleromättade.

Komplettera med sädbaserade produkter såsom bröd eller ris så får du i dig en bra aminosyrekombination. Vissa essentiella aminosyror är sällsynta i växtriket, kontrollera att dessa ingår i dieten i tillräcklig mängd.

==== Fisk och skaldjur ====
Vegansk fisk och skaldjur finns i de flesta asiatiska butiker. Det vanligaste är räk och lax substitut.
Företaget Astrid &amp; aporna saluför bland annat fiskpinnar och fiskfilé. Som ersättning för kaviar används tångkaviar som tillverkas av flera olika företag.

=== Ägg ===
Lite beroende på vad man lagar finns det olika sätt att ersätta ägg. Den viktigaste egenskapen för ägg i matlagning är att den binder. 

*I till exempel biffar kan '''potatis''' vara en en bra ersättning, då dess stärkelse har bra bindningsförmåga.
*I pannkakor är ägg mest traditionella och kan ersättas med '''sojamjölk''', '''sojamjöl''' eller '''kikärtsmjöl''', i synnerhet om man mosar ned lite banan.
*'''Kommersiella ägg-ersättare''' (läs på förpackningen vad du kan göra av det) smakar oftast inte gott om det är den huvudsakliga ingrediensen.
*'''Linfrön''' som kokas (ett par minuter under omrörning) eller mixas (med mixerstav eller elvisp) ihop med vatten tjocknar till ett tjockt och bindande skum. Fröresterna bör silas bort genom exempelvis finmaskigt durkslag om helt neutral smak önskas. Fungerar som äggersättning i kakor och vegetter och maränger.
*'''Fiberhusk''' FiberHusk innehåller 100 % pulveriserat psylliumfröskal. Det har visat sig att de gelébildande fibrerna i psyllium till stor del har samma egenskaper som ägg.

Black salt (kala namak) är ett salt som används mycket i Indiska köket.
Saltet har hög halt av svavel och ger en god äggsmak.

=== Gelatin ===
Istället för gelatin så används andra geleringsmedel . Agar agar som görs på tång
är det mest beprövade. Xantangum och karragen används ofta av industrin.

=== Honung ===
Beroende på recept så ersätts honung med andra söta saker som '''socker''', '''Agave nektar''' eller olika sorters '''sirap'''.
Nu finns det också en produkt som kallas &quot;Just like Honey&quot; som smakar och har samma konsistens som honung. Finns inte i Sverige än utan går att beställa från Tyskland. Det går också att tillverka vegansk honung med tallskott eller maskrosor.

== Måltidsplanering ==
Som vegan är det viktigt att du äter enligt tallriksmodellen, då får du inte heller något problem med ditt proteinintag. Ät någon form av baljväxter varje dag. Däremot kan du behöva tänka på att få i dig tillräckliga mängder av Vitam D och B12, kalcium, järn, jod, zink och selen. 

Baljväxter och sojaprodukter ger dig ett bra tillskott av fullvärdigt protein, kalcium och järn. Välj gärna ett kalcium och D-vitaminberikad mjölk. Misosoppa är en mycket bra källa till många av de vitaminer man behöver som vegan. Framförallt finns rikligt med vitamin B12. 

=== Tallriksmodellen ===
[[Image:Tallriksmodelen.png|thumb|Tallriksmodelen]]
Du minns säker tallriksmodellen från skolan, den kanske var tråkig då men kan vara desto nyttigare nu.  Den ger dig bra hjälp att sätta samman en näringsriktig måltid:
*[[Image:Tallriksmodelen-gul.png]] Ris, kokt säd, potatis eller pasta. Detta för att säkra kolhydrat- och proteinbehovet.
*[[Image:Tallriksmodelen-grön.png]] Grönsaker och rotsaker.
*[[Image:Tallriksmodelen-orange.png]] Proteinrika livsmedel, bönor, linser, tofu, sojakött, ärtor eller annan liknande proteinkälla. Märk att det inte räcker att få tillräckligt mycket protein, utan att proteinerna bör innehålla tillräckligt av vissa aminosyror.
*Servera med bröd och eventuellt frukt till efterrätt.

=== Måltidsförslag ===
Under dagen så bör du förutom att du äter 3-4 måltider också få i dig 1,5 -2 liter vätska, i form av växtmjölk, juice eller vatten. Ät gärna ett par mellanmål med frukt och kanske också jordnötter om du tror att du får i dig för lite protein för dagen. (observera att man bara behöver dricka om man känner törst. Om man äter salt mat bör man dricka enbart vatten)

==== Frukost ====
*Gröt
*Müsli
*Fullkornsbröd med till exempel [[Kokboken/Recept/Hummus|hummus]] eller Tartex som pålägg, gärna också en tomatskiva

==== Lunch ====
*Sallad
*Bröd (gärna fullkorn)
*Soppa eller annan varmrätt (tallriksmodellen, baljväxter eller annan proteinkälla)

==== Middag ====
*Sallad
*Bröd
*Varmrätt, gryta, biffar (tallriksmodellen, baljväxter eller annan proteinkälla)

==== Kvällsmål ====
*Frukt
*Värm upp resterna av middagsgrytan med vatten för en god soppa som du äter med bröd.

== Laga vegansk mat ==
*[[:Kategori:Vegetariskt|Vegetarisk mat i wikibooks kokbok]]
*[[:Kategori:Veganskt|Vegansk mat i wikibooks kokbok]]

== Näringslära ==

=== Protein ===
[[Bild:Soybeanvarieties.jpg|thumb|Olika sorters sojabönor]]
Du behöver få i dig cirka 0,75-0,9 gram protein per kilo kroppsvikt och dag, mer om du är barn eller sjuk. I västvärlden så får många i sig för mycket protein, och det kan medföra flera sjukdomar. Också proteinbrist leder till sjukdomar.

Vi behöver protein för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler. Proteiner behövs också för bildandet av bland annat antikroppar, enzymer och hormoner. 

Protein består av 20 olika aminosyror. Du behöver tillgodose dig 8 [[w:Essentiell|essentiella aminosyror]] genom kosten.
Alla livsmedel som innehåller protein innehåller också alla aminosyror, men en del livsmedel innehåller en mindre mängd av vissa aminosyror. Om det är en essentiella aminosyra betyder det att proteinet inte är fullvärdigt. Äter man en ensidig kost med livsmedel innehållande ofullvärdigt protein kommer man till slut att ta skada. Det slitna uttrycket ''allsidig kost'' beskriver alltså fortfarande något som alla behöver.


Hur mycket protein du får i dig, får du helt enkelt räkna ut. På olika förpackningar står det hur mycket protein produkten innehåller. Tofu innehåller ca 8-15 gram protein per 100 gram och är en bra och säker proteinkälla. Andra bra proteinkällor är kikärtor (8gram/100gram kokta), alla typer av nötter, groddar, bönor, linser och andra baljväxter. Kolla dig fram på förpackningarna. Ät gärna bönor eller linser varje dag och kombinera baljväxterna med bröd för att få rätt proteinsammansättning.

=== Kolhydrater ===
[[Image:Wheat products.jpg|thumb|left|Bröd, ris och pasta innehåller mycket kolhydrater]]
Kolhydrater är en viktig del av kosten eftersom det är en billig energikälla och i form av kostfibrer håller tarmen i form. Man brukar dela in kolhydraterna i snabba och långsamma beroende på hur snabbt blodsockerhalten ökar när man ätit. Snabba kolhydrater, till exempel från socker och vete, ger en snabb blodsockerstegring vilket resulterar i att stora mängder insulin frigörs snabbt, medan långsamma kolhydrater, till exempel från fullkorn, ger mindre insulinsvar men håller dig igång längre.

=== Fett ===
Kroppen behöver en viss mängd fett, men fettkonsumtionen är i allmänhet för hög, då fett är en bra energikälla vid hårt arbete och matkulturen inte anpassat sig till vårt bekvämare liv. Vissa fetter är skadligare än andra. Omättade fetter (enkelomättat och fleromättat) är bättre än mättat fett. Enligt rekommendationer, som jag ej vet är sanna i överhuvudtaget, bör en normalt aktiv människa äta så att ungefär 30% av kostens energiinnehåll kommer från fett. Av detta bör maximalt en tredjedel vara mättat fett.

Många mindre molekyler som är nödvändiga för oss är fettlösliga, och kan inte tas upp i kroppen om man inte samtidigt äter fett. Till denna grupp hör de flesta antioxidanter och vissa vitaminer. Särskilt viktigt är det för vissa mediciner och A-vitamin.

Mättade fetter ger en fastare konsistens och tål värme bättre än omättade fetter. Vegetabiliska livsmedel innehåller i regel lite mättade fetter och är därför flytande, med undantag för kokosfett.

Något man bör tänka på om man äter veganskt är att få i sig fettsyran omega-3, som annars finns i t.ex. fisk. Bra vegetabiliska källor är t.ex. krossade linfrön, linfröolja, avokado, vissa nötter och även i mindre mängd i andra oljor.

=== Vitaminer ===
Vitaminer är ett antal livsnödvändiga organiska ämnen, som kroppen inte kan bilda själv utan måste få i sig med födan. Brist på något vitamin ger upphov till specifika bristsjukdomar.

==== Rekomenderat dagligt intag av vitaminer för kvinnor ====
{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse;&quot;
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''Ålder'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#A-vitamin|Vit A]] RE&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#D-vitamin|Vit D]] µg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#E-vitamin|Vit E]] a-TE&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#Tiamin|Tiamin]] mg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#Riboflavin|Riboflavin]] mg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#Niacin|Niacin]] NE &lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#Vitamin B|Vit B&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;]]  mg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#Folsyra]] µg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#B12|Vit B12]]  µg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''Vit C mg'''
|----
|11-14||800||5||8||1,0||1,2||13||1,1||240||2,0||50
|----
|15-18||800||5||8||1,1||1,3||14||1,2||300||2,0||60
|----
|19-30||800||5||8||1,1||1,3||15||1,2||300&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;||2,0||60
|----
|31-60||800||5||8||1,1||1,3||15||1,2||300&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;||2,0||60
|----
|61-75||800||10||8||1,0||1,2||13||1,1||300||2,0||60
|----
|&gt;75||800||10||8||1,0||1,2||13||1,1||300||2,0||60
|}
&lt;small&gt;
# Retinolekvivalenter; 1 retinolekvivalent (RE) = 1 µg retinol = 6 µg beta-karoten.
# Alfatokoferol ekvivalenter; 1 alfa-tokoferolekvivalent (a-TE) = 1 mg d-a-tokoferol.
# Niacinekvivalenter; 1 niacinekvivalent (NE) = 1 mg niacin = 60 mg tryptofan.
&lt;/small&gt;

==== Rekomenderat dagligt intag av vitaminer för män ====
{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse;&quot;
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''Ålder'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#A-vitamin|Vit A]] RE&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#D-vitamin|Vit D]] µg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#E-vitamin|Vit E]] a-TE&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#Tiamin|Tiamin]] mg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#Riboflavin|Riboflavin]] mg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#Niacin|Niacin]] NE &lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#Vitamin B|Vit B&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;]]  mg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#Folsyra]] µg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''[[#B12|Vit B12]]  µg'''
!STYLE=&quot;background:#ffdead;&quot;|'''Vit C mg'''
|----
|11-14||900||5||8||1,2||1,4||16||1,3||240||2,0||50
|----
|15-18||900||5||10||1,4||1,6||18||1,5||300||2,0||60
|----
|19-30||900||5||10||1,4||1,6||19||1,5||300||2,0||60
|----
|31-60||900||5||10||1,4||1,6||18||1,5||300||2,0||60
|----
|61-75||900||10||10||1,2||1,4||16||1,4||300||2,0||60
|----
|&gt;75||900||10||10||1,1||1,3||15||1,2||300||2,0||60
|}
&lt;small&gt;
# Retinolekvivalenter; 1 retinolekvivalent (RE) = 1 µg retinol = 6 µg beta-karoten.
# alfatokoferol ekvivalenter; 1 alfa-tokoferolekvivalent (a-TE) = 1 mg d-a-tokoferol.
# Niacinekvivalenter; 1 niacinekvivalent (NE) = 1 mg niacin = 60 mg tryptofan.
&lt;/small&gt;

==== B12 ====
Kobalamin, eller vitamin B12, är ett ämne som behövs i vår kropp och används framför allt till produktionen av röda blodkroppar samt i nervsystemets funktion. Det finns i alger mjölksyrade grönsaker, B-jäst extra (från hälsokostaffären) och sjögräs. När maten inte räcker kan man äta tillskott. Dessa är dock med ganska stor sannolikhet djurtestade. Vissa sorters växtmjölk och Apotekets MittVal Vegetarian är bra källor. MittVal Vegetarian är dessutom helt vegetabiliskt. B12 finns i mikroorganismer som lever lite var stans, tex. i jorden. Det är från dessa organismer som vitaminet i berikade produkter och tillskott kommer

Bristsymptom är trötthet, svaghet, retlighet, depression och andnöd, rödglänsande tunga och tungsveda. Som vegan får man dock inte alltid dessa första bristsymptom, utan kan få svåra nervskador direkt. Det tar dock 3-5 år innan B12 som finns lagrat tar slut.

Rekommenderat dagligt intag: Barn 0,3-1,4 μg, män och kvinnor 2 μg (ammande 2,6 μg).

Källor: Kosttillskott och berikade produkter

Se [[w:Kobalamin|B12]]

==== D-vitamin ====
Produceras av kroppen i huden och finns i vissa vegetabilier eller i tillskott. Var ute i solen 20 minuter varje dag under sommaren så lagras det tillräckligt med vitamin D i kroppen för att räcka ända fram till senvintern. Man kan hålla sig i skuggan och använda skyddande kläder, solskenet räcker ändå till bara man är ute. Mellan ca januari-mars kan det vara bra med ett tillskott.

Något att ha i åtanke när D-vitamin är tillsatt till en produkt är att vitamin D2, ergokalciferol, är syntetiskt framställt, medan Vitamin D3, kolekalciferol, oftast är animalisk. 

Källor: Solljus på huden (i Norden endast under sommarhalvåret) och berikade produkter

=== Mineraler ===
Tack vare vissa upptagningsmekanismer kan kroppen själv reglera upptaget av mineraler i rätt mängd och samtidigt skydda mot överskott. De mineraler som du kan behöva tänka lite extra på som vegan är kalcium, järn, jod, zink och selen.

==== Järn ====
Järnbrist är en av de vanligaste bristerna i världen. Vi behöver järn för att bilda hemoglobin, det ämne som bär syret med sig i blodet. Särskilt kvinnor är utsatta för järnbrist. Även många tonårspojkar drabbas av järnbrist. Normalt finns det gott om järn i maten i form av fullkorn, baljväxter och mörkgröna blad. Koka tomatsåsen i en järnkastrull så fäller järnet så du kan tillgodse till dagsbehov.

Bristsymptomen är en diffus trötthet och håglöshet. Upptäcks lätt genom ett HB-test som tar någon minut.

==== Kalcium ====
Den största delen av organismens kalklager finns upplagrat i benvävnaden och tänderna, en mindre del finns upplöst i kroppsvätskorna eller är bundet till proteiner. Kalcium medverkar till att leda impulser i nervsystemet, reglerar musklernas och därigenom också hjärtats kontraktion och medverkar vid blodkoaguleringen. För att kalcium skall upptas normalt, förutsätter det att det finns magsyra, D- och C-vitamin i tillräckliga mängder. Upptagningen av kalcium hämmas av livsmedel som innehåller fytin, exempelvis vetekli och spannmål. Upptaget hämmas även av livsmedel som innehåller oxalsyra, exempelvis spenat, rabarber och tomat.

Fytin kan elimineras genom att man långtidsbakar brödet och genom att man lägger kli och spannmålsprodukter i blöt 8 -10 timmar innan det skall användas.

För att stärka skelettet är det alltid viktigt att du tränar, löpning, aerobics och promenader är extra bra för skelettet.

Källor: Potatis, rotfrukter, fullkornsprodukter, färsk och torkad frukt, (främst gröna) grönsaker, fruktjuicer. Sesamfrö och solrosfrö är speciellt bra källor.

==== Zink ====
Fram till nu har man funnit mer än 70 enzymer som är beroende av zink, och nästan alla ämnesomsättningsprocesser är också det. Det samma gäller hormonproduktion, könsceller, sårläkning, hud, hår, naglar och slemhinnor.
Bra zink-källor är bland annat kli, vetegroddar, nötter, frön, baljväxter, pumpafrön och grovt bröd.

Bristsymtom är försämrad tillväxt, svagare immunförsvar, eksem, ömtålig hud, dålig sårläkning.

==== Selen ====
Selen finns i alla celler, men med en högre koncentration i könskörtlar och sädesceller.

Selen är liksom E-vitamin en antioxidant, men är cirka tusen gånger mer aktivt än E-vitamin. Det förhindrar effektivt oönskade jäsningsprocesser och är därför viktigt för cellernas syreförsörjning. Det katalyserar cellernas andningsprocesser, stimulerar immunförsvaret, levern och de avgiftande processerna. Det skyddar cellerna mot giftiga substanser som kvicksilver och kadmium.

Källor: Nötter, pasta, hirs, råris, sesamfrön, linser, baljväxter, bovete, alger, cashewnötter, säd, svamp, aubergine, vitlök, dadlar, mandlar, solrosfrön.

==== Jod ====
Jod är viktig för ämnesomsättningen. 

Källor: Berikat salt, havsalger, selleri, de flesta födoämnen innehåller små mängder jod.
En bra idé är att försöka äta mat med lågt natriuminnehåll och sedan salta med jodberikat salt.

{{wikipedia}}

[[Kategori:Alfabetiskt index|V]]
[[Kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:SAB: Qcaa Matlagning]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/V]]</text>
      <sha1>euv980amltx9epzv8ufdmrt9huctphe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Engelska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2470</id>
    <revision>
      <id>26382</id>
      <parentid>25657</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T14:14:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/E|Alfabetiskt index/E]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26382</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="932" sha1="68xpv6r0e4k7ekuy8zabiyqeayatipt" xml:space="preserve">== Engelska ==
=== Introduktion ===
'''Engelska''' är ett västgermanskt språk. Det är världens kanske mest spridda språk och fungerar i många delar av världen som lingua franca. Engelskan har ett mycket omfångsrikt ordförråd med bortåt 250 000 ord.

=== Grammatik ===
*[[/Substantiv/]] 
*[[/Adjektiv/]] 
*[[/Räkneord/]] - Grundtal - Ordningstal 
*[[/Pronomen/]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen 
*[[/Prepositioner/]]
*[[/Verb/]] - Regelbundna verb - Oregelbundna verb

=== Appendix ===
*[[/Ordlista/Engelska-Svenska/]]
*[[/Ordlista/Svenska-Engelska/]]
*[[/Fraser/]]


[[Kategori:Språkkurser/Engelska|Engelska]]
[[Kategori:SAB: Fe Engelska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|E]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/E]]


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

[[en:English]]
[[is:Enska]]</text>
      <sha1>68xpv6r0e4k7ekuy8zabiyqeayatipt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Engelska/Fraser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2471</id>
    <revision>
      <id>21479</id>
      <parentid>21420</parentid>
      <timestamp>2008-10-03T00:21:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21479</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="501" sha1="sbrjxo8zoc5v4pg01qib18yghziffgn" xml:space="preserve">==Vanliga fraser==
* How's everything? -- Hur är det?
* How are you (feeling)? -- Hur mår du?
* Where do you live? -- Var bor du?
* I live in ___ -- Jag bor i ___
* What's your name? -- Vad heter du?
* My name is ___ -- Jag heter ___
* Where are you from? -- Var kommer du ifrån?
* I come from ___ -- Jag kommer från ___
* Have a nice day! -- Ha det bra!
* See you (later)! -- Vi ses!
* I'll call you! -- Vi hörs!
* Thanks! -- Tack!
* Thank you -- Tack!

[[Kategori:Språkkurser/Engelska|Fraser]]</text>
      <sha1>sbrjxo8zoc5v4pg01qib18yghziffgn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Engelska/Ordlista/Engelska-Svenska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2472</id>
    <revision>
      <id>36229</id>
      <parentid>24571</parentid>
      <timestamp>2012-12-15T16:59:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>78.72.62.23</ip>
      </contributor>
      <comment>/* B */</comment>
      <origin>36229</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="502" sha1="2z5m0yjig0emln7zwfstup0konbs0gu" xml:space="preserve">{{Alfabetisk}}

= Engelska - Svenska =

== A ==
''ape'' = Människoapa

== B ==
''Ball'' = boll
body = kropp
busy = upptagen
bad = dålig
bathroom = badrum
beach = strand
belly = mage

== C ==

== D ==

== E ==

== F ==
Fot = foot

== G ==

== H ==

== I ==

== J ==

== K ==

== L ==
''lickable'' = slickbar

''language'' = språk

== M ==

== N ==

== O ==

== P ==

== Q ==

== R ==

== S ==

== T ==

== U ==

== V ==

== W ==

== X ==

== Y ==

== Z ==

[[Kategori:Språkkurser/Engelska|Ordlista]]</text>
      <sha1>2z5m0yjig0emln7zwfstup0konbs0gu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lärobok i schack</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2473</id>
    <revision>
      <id>55781</id>
      <parentid>55780</parentid>
      <timestamp>2024-09-26T10:52:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version [[Special:Diff/55780|55780]] av [[Special:Contributions/194.132.159.20|194.132.159.20]] ([[User talk:194.132.159.20|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>55781</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="525" sha1="lcgbz6172lfp64t5rgrmt9rioua9t30" xml:space="preserve">[[Image:Staunton chess set.jpg|thumb|Ett schackbräde]]
'''Lärobok i schack'''

Schack är ett brädspel och strategispel för två deltagare. Det spelas på en spelplan bestående av 8×8 rutor.

Det går egentligen inte att enbart lära från en bok.
==Innehåll==
#[[/Regler/]]
#[[/Notation/]]
#[[/Taktik/]]
#[[/Öppningen/]]
#[[/Mittspel/]]
#[[/Slutspel/]]

[[Kategori:Lärobok i schack]]
[[Kategori:SAB: Rda Schack|Schack]]
[[kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]</text>
      <sha1>lcgbz6172lfp64t5rgrmt9rioua9t30</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lärobok i schack/Regler</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2474</id>
    <revision>
      <id>48091</id>
      <parentid>48090</parentid>
      <timestamp>2018-06-13T18:42:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Inget mattsättande material */ formulering; gemener</comment>
      <origin>48091</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9641" sha1="d2eh9ftwruiox0lo3h1v78hdbe8x6xo" xml:space="preserve">{{Mall:Lärobok i schack}}
=='''Lärobok i schack: Kapitel 1 - Regler '''==
'''Schack''' spelas på ett kvadratiskt bräde med 8x8 rutor, omväxlande ”vita” (ljusa) och ”svarta” (mörka). Det spelas mellan två deltagare, den ena spelar med ”vita” pjäser, den andra med ”svarta”. Det är alltid vit som börjar. Sedan drar spelarna vartannat drag.

{{Schack-pos|=
|tleft
|
|= 
 |rd|nd|bd|qd|kd|bd|nd|rd|=	 
 |pd|pd|pd|pd|pd|pd|pd|pd|=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 |pl|pl|pl|pl|pl|pl|pl|pl|=	 
 |rl|nl|bl|ql|kl|bl|nl|rl|=	 
	 
| '''Schack'''. Utgångsställning i schack 
}}

Båda spelarna har från början en uppsättning pjäser bestående av:&lt;br&gt;
1 '''Kung'''&lt;br&gt;
1 '''Dam'''&lt;br&gt;
2 '''Torn'''&lt;br&gt;
2 '''Löpare'''&lt;br&gt;
2 '''Springare'''&lt;br&gt;
8 '''Bönder'''

Spelet går ut på att ställa den andra spelarens kung ''schackmatt'' (eller bara ''matt''). Det innebär att man hotar kungen samt att den schackade spelaren inte kan undkomma hotet på något sätt, och man har då vunnit partiet. En tumregel när man ska sätta upp pjäser är att vit dam ska stå på vit d. Observera att damerna står mot varandra och kungarna mot varandra. Brädet skall vara vänt så att vardera spelaren har en vit ruta närmast till höger (h1 och a8).
&lt;br clear=all&gt;

Ett spel, fram till matt eller ''remi'' (jämnt spel), kallas ett ''parti''.

== Pjäsernas rörelse ==
Rörelsebanan begränsas av pjäser som står på en ruta dit pjäsen kunde flyttas. Är det en motståndarpjäs får denna ''slås'', tas bort ur spelet, varvid pjäsen blir att stå på rutan ifråga. För bonden gäller specialregler.

=== Springare ===
{{Schack-pos|=
|tleft
|
|= 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | |xx| |xx| | |=	 
 | | |xx| | | |xx| |=	 
 | | | | |nl| | | |=	 
 | | |xx| | | |xx| |=	 
 | | | |xx| |xx| | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
	 
| '''Springaren'''. Möjliga flyttningar 
}}

Springaren flyttas två steg fram och ett steg åt sidan. Springaren är den enda pjäsen som får hoppa över andra pjäser, både de på det egna och de på det andra laget, i sitt drag. Därför kan motståndaren inte ställa någon pjäs emellan springaren och sin egen kung, ifall springaren schackar kungen. Springarens rörelsemönster ändras inte då den ska ta en pjäs, såsom böndernas gör.

Vidare är springaren, tack vare sitt unika rörelsemönster, den enda pjäsen som kan hota motståndarens dam utan att kunna bli tagen av damen i motståndarens nästa drag. Detta gör att springaren är den pjäs som kan lyckas med det bästa gaffeldraget, om den både hotar motståndarens dam och kung. I det fallet måste motståndaren fly med sin kung och lämna damen till att bli tagen av springaren (om ingen annan pjäs kan slå den).
{{clear}}

=== Löpare ===
{{Schack-pos|=
|tleft
|
|= 
 | | | | | | | |xx|=	 
 |xx| | | | | |xx| |=	 
 | |xx| | | |xx| | |=	 
 | | |xx| |xx| | | |=	 
 | | | |bl| | | | |=	 
 | | |xx| |xx| | | |=	 
 | |xx| | | |xx| | |=	 
 |xx| | | | | |xx| |=	 
| '''Löparen'''. Möjliga flyttningar 
}}
Löparen går diagonalt hur långt som helst. Vardera spelaren har vid början av partiet en löpare som endast kan gå på svarta rutor samt en som bara kan gå på vita rutor.
{{clear}}

=== Bonde ===
{{Schack-pos|=
|tleft
|
|= 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | |xx|pd| |=	 
 | |xx| |xx| |pl| | |=	 
 | |xx| |pl| | | | |=	 
 | |pl| | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
| '''Bonde'''. Möjliga flyttningar&lt;br&gt;Bonden b2 kan flyttas till b3 eller b4 &lt;br&gt;Bonden d3 kan flyttas till d4 &lt;br&gt;Bonden f4 kan flyttas till f5 eller ta bonde g5}}

En bonde kan förflytta sig ett steg framåt, utom i första draget då den kan flyttas två steg framåt. Bonden kan inte slå pjäser vid dessa förflyttningar. Däremot får den slå en pjäs som står diagonalt framför den, varvid den hamnar på denna ruta.

Då motståndarens bonde flyttar två steg framåt får en bonde i nästa drag slå den som om den flyttat ett steg (”en passant”).

När en bonde har nått sista raden förvandlas (promoveras) den till valfri annan pjäs (inte kung). Eftersom damen är starkast, brukar man välja den.
{{clear}}

=== Dam ===
Damen får likt löparen förflytta sig valfritt antal rutor i diagonal riktning, och likt tornet valfritt antal rutor i horisontell-vertikal riktning. De många förflyttningsmöjligheterna gör damen till schackspelets värdefullaste pjäs.

=== Torn ===
Tornen får förflytta sig valfritt antal rutor rakt åt vänster eller höger, eller rakt fram eller bak. Tornen får inte hoppa över andra pjäser, varken tillhörande det egna laget eller motståndarlaget, förutom vid specialdraget rockad (se nedan).

=== Kung ===
Kungen kan flytta åt alla håll, men bara ett steg. Då kungen inte ännu rört sig kan man använda specialdraget [[#Rockad|rockad]] (se nedan).

Om kungen blir slagen, är spelet slut (i praktiken avslutas spelet då kungen skulle bli slagen). Vanligtvis säger man att det är förbjudet att ställa sin kung i slag. Gör man det, får man ta tillbaka draget och göra ett annat drag. I snabbpartier (extremt korta partier med klocka) kan andra regler gälla.

Om man hotar att ta kungen i nästa drag, säger man &quot;schack&quot;. Men det behöver man inte göra i tävlingspartier. Om kungen står i schack, måste man göra ett drag som hindrar schacken. Inga drag som lämnar kungen hotad är tillåtna.

== Vinst ==
Den som står i schack utan att ha drag som räddar kungen förlorar partiet. Kungen sägs vara ''schackmatt''. Uttrycket kommer från persiskan, ”shahen är död”. Den som är i hopplöst underläge kan också frivilligt ge upp.

== Remi ==
Remi kallas det, när ett parti slutar oavgjort. Det finns olika sätt ett parti kan sluta remi.

=== Inget mattsättande material ===
För att sätta schackmatt krävs att spelaren har något av
* en dam
* ett torn
* två löpare
* en löpare och en springare
* en bonde (en bonde kan ju förvandlas till en dam)

Om den ene spelaren till exempel har två springare, och den andre en löpare, blir partiet remi enligt denna regel.

=== Patt ===
Om den ena spelaren är i ett läge att han eller hon inte kan göra ett tillåtet drag men ändå inte står i schack, säger man att vederbörande är ''patt'', vilket innebär remi.

=== Överenskommelse ===
Den ena spelaren frågar den andra om hon eller han går med på remi. Accepteras anbudet, blir partiet remi. Detta kan göras när som helst, och är vanligt när en ställning är såpass jämn att det är osannolikt att någon kommer vinna.

=== Ställningsupprepning ===
&lt;div style=&quot;float: left; margin-left: 1em;&quot;&gt;
{{Schack-pos|=|||= 	 
 
8 | | | | | | | | |=	 
7 |pl| | | | |pd|kd|pd|=	 
6 | | | | | |pd| | |=	 
5 | | | | | | | | |=	 
4 | | | | | | | | |=	 
3 | | | | | | | | |=	 
2 |ql| | | | |pl| |pl|=
1 | | | |qd| | |kl| |=	 
a b c d e f g h 	 
	 
| '''Ställningsupprepning ''' 
}}
&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;float: right; margin-left: 1em;&quot;&gt;
{{Schack-pos|=|||=

8 | | | | | | | | |=	 
7 |pl| | | | |pd|kd|pd|=	 
6 | | | | | |pd| | |=	 
5 | | | | | | | | |=	 
4 | | | | | | | | |=	 
3 | | | | | | | | |=	 
2 |ql| | | | |pl|kl|pl|=
1 | | | |qd| | | | |=	 
a b c d e f g h
	 
| '''Ställningsupprepning ''' 
}}
&lt;/div&gt;
Om ''exakt samma'' ställning har upprepats tre gånger, kan endera spelaren kräva remi. Vanligtvis sker detta när den ene spelaren kan göra evig schack. 

Svart vid draget är i problem, men tvingar fram dragupprepning genom att vederbörande med schack kan tvinga vits kung att konstant flytta fram och tillbaka, och inte undslippa att bli schack. Prova själv!

Ett annat lustigt exempel är från partiet Gyula Sax vs Yasser Seirawan, 1988, där svart offrar damen redan i elfte draget, men sedan tvingar fram dragupprepning genom evig schack. [http://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1270330]
&lt;br clear=all&gt;

=== 50-drags-regeln ===

Inte helt intuitiv att förstå. 50-dragsregeln innebär att man kan kräva remi om det går 50 drag ''utan att en bonde flyttats eller pjäs slagits''. Anledningen till denna regel är att det anses att om detta inte skett under 50 drag, är det inte möjligt att göra framsteg i partiet. 

Regeln tillämpas vanligast sent i slutspelet. I partiet [http://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1089570 Leko - Christiansen (1996)], spelade man på i 50 drag, varefter partiet förklarades remi .

== Specialregler ==
Det finns några specialregler i schack.

=== Rockad ===
Rockad innebär att kungen flyttar två steg åt vänster eller höger, och att tornet på samma sida ställs bredvid. 

Förutsättningar:
#Kungen eller tornet har inte flyttats tidigare
#Ingen pjäs är mellan tornet och kungen
#Kungen flyttas inte över eller till en schackad ruta
#Kungen är inte i schack när draget ska göras

Rockad kan vara kort eller lång.

'''Kort rockad''': Kungen flyttar mot tornet som står närmast (vit = torn h1, svart = torn h8). 

'''Lång rockad''': Kungen flyttar mot tornet som står längre bort (vit = torn a1, svart = torn a8). 

{{Schack-pos|=
|tleft
|
|= 
 | | | | | |rd|kd| |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | |rl|kl| |=	 
	 
| '''Schack'''. Kort rockad |
}}

{{Schack-pos|=
|tleft
|
|= 
 | | |kd|rd| | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | | | | | | | |=	 
 | | |kl|rl| | | | |=	  
| '''Schack'''. Lång rockad |
}}

[[Kategori:Lärobok i schack]]</text>
      <sha1>d2eh9ftwruiox0lo3h1v78hdbe8x6xo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wikibooksystrar</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2491</id>
    <revision>
      <id>50062</id>
      <parentid>39287</parentid>
      <timestamp>2021-02-27T16:59:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LaMagiaaa</username>
        <id>8857</id>
      </contributor>
      <origin>50062</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1667" sha1="pxrjjng8xqz1cpyx0b0zzvza7o4if1b" xml:space="preserve">Wikibooks drivs av den amerikanska stiftelsen [[w:Wikimedia Foundation|Wikimedia Foundation]], som också driver flera andra flerspråkiga [[w:wiki|wikiprojekt]] med [[w:öppet innehåll|öppet innehåll]].
{|width=&quot;100%&quot; align=&quot;center&quot; cellpadding=&quot;4&quot; style=&quot;text-align:left; background-color:transparent;&quot; class=&quot;plainlinks&quot;
|align=&quot;center&quot;|[[Bild:Wikipedia-logo.png|45x35px|link=w:|Wikipedia]]
|'''[http://sv.wikipedia.org Wikipedia]'''&lt;br/&gt;Fri encyklopedi
|align=&quot;center&quot;|[[Bild:Wikiversity logo 2017.svg|45x35px|link=v:|Wikiversity]]
|'''[http://sv.wikiversity.org Wikiversity]'''&lt;br/&gt;Fritt universitet
|-
|align=&quot;center&quot;|[[Bild:Wiktionary-logo-sv.png|45x35px|link=wikt:Huvudsida|Wiktionary]]
|'''[http://sv.wiktionary.org/wiki/Huvudsida Wiktionary]'''&lt;br/&gt;Fri ordbok
|align=&quot;center&quot;|[[Bild:Wikiquote-logo.svg|45x35px|link=q:|Wikiquote]]
|'''[http://sv.wikiquote.org Wikiquote]'''&lt;br/&gt;Fri citatsamling
|align=&quot;center&quot;|[[Bild:Wikispecies-logo.png|45x35px|link=wikispecies:Huvudsida|Wikispecies]]
|'''[http://species.wikimedia.org/wiki/Huvudsida Wikispecies]'''&lt;br/&gt;Fri artförteckning
|-
|align=&quot;center&quot;|[[Bild:Wikisource-logo.svg|45x35px|link=s:|Wikisource]]
|'''[http://sv.wikisource.org/ Wikisource]'''&lt;br/&gt;Fritt bibliotek
|align=&quot;center&quot;|[[Bild:Commons-logo.svg|45x35px|link=commons:Huvudsida|Commons]]
|'''[http://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida Commons]'''&lt;br/&gt;Gemensamt&lt;br&gt;mediearkiv
|align=&quot;center&quot;|[[Bild:Wikimedia Community Logo.svg|45x35px|link=m:Huvudsida|Meta-Wiki]]
|'''[http://meta.wikimedia.org/wiki/Huvudsida Meta-Wiki]'''&lt;br/&gt;Koordination av&lt;br&gt;Wikimedias projekt
|}&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Mallar för huvudsidan|Wikibooksystrar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pxrjjng8xqz1cpyx0b0zzvza7o4if1b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Utvalda</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2492</id>
    <revision>
      <id>48684</id>
      <parentid>21322</parentid>
      <timestamp>2019-03-25T18:02:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Autom</username>
        <id>6170</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>HTML 5, clear</comment>
      <origin>48684</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="328" sha1="cawq5ebljdrcp2rdg66sa6v9vytsqab" xml:space="preserve">&lt;!--
Lägg inte in någon artikelsammanfattning här. Se:
[[Wikibooks:Utvald bok]]
--&gt;
&lt;div&gt;
{{Wikibooks:Utvald bok}}
&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;clear:both;text-align:right;&quot;&gt;
&lt;small&gt;[[Wikibooks:Utvald bok|Redigera]] | [[Wikibooks:Tidigare utvalda böcker|Arkiv]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:mallar för huvudsidan]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>cawq5ebljdrcp2rdg66sa6v9vytsqab</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Veckans samarbete</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2493</id>
    <revision>
      <id>48683</id>
      <parentid>11513</parentid>
      <timestamp>2019-03-25T18:00:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Autom</username>
        <id>6170</id>
      </contributor>
      <comment>förtydligar</comment>
      <origin>48683</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="632" sha1="92l122uo56rcjs3k1ut0kexpn3qgjdq" xml:space="preserve">&lt;!--
*Lägg om möjligt in en bild
*Vid ny artikel arkiveras texten på Mall:Samarbetet i Wikibooks:Tidigare samarbeten
--&gt;
{{samarbetet}}
&lt;!-- ovan ligger texten --&gt;
&lt;p style=&quot;line-height: 1.4&quot;&gt;
&lt;small&gt;'''[[Wikibooks:Samarbetet|Samarbetet]]''' är utvalda artiklar som får stå i rampljuset, med förhoppningen att så många som möjligt (även du) ska hjälpa till att förbättra den.&lt;/small&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div align=&quot;right&quot;&gt;
&lt;small&gt;[[Mall:samarbetet|Redigera]] | [[Wikibooks:Tidigare samarbeten|Arkiv]] | [[Wikibooks:Samarbetet/Omröstning|Föreslå samarbete]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Wikibooks:Samarbetet]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>92l122uo56rcjs3k1ut0kexpn3qgjdq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Kategorier</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2494</id>
    <revision>
      <id>27850</id>
      <parentid>26898</parentid>
      <timestamp>2010-04-26T22:33:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>27850</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1073" sha1="grxjvap5f45fadatwq6htc81vrivax2" xml:space="preserve">{|width=&quot;100%&quot; align=&quot;center&quot; cellpadding=&quot;4&quot; style=&quot;text-align:left; background-color:transparent;&quot;
|[[Image:Nuvola apps kalzium.png|Naturvetenskap|36 px]] [[:Kategori:Naturvetenskap|Naturvetenskap]]&lt;br&gt;
|[[Image:Nuvola apps kcalc.png|Matematik|36 px]] [[:Kategori:Matematik|Matematik]]&lt;br&gt; 
|-
|[[Image:Gnome-fs-client.svg|36 px|IT]] [[:Kategori:IT|IT]]&lt;br&gt;
|[[Image:Nuvola apps atlantik.png|Spel|36 px]] [[:Kategori:Spel|Spel]]&lt;br&gt;
|-
|[[Image:Nuvola apps kuser.png|Samhälle|36 px]] [[:Kategori:Historia|Historia]]
|[[Image:Nuvola apps kuser.png|Samhälle|36 px]] [[:Kategori:Samhälle|Samhälle]]
|-
|[[Image:Nuvola apps kuser.png|Samhälle|36 px]] [[:Kategori:Geografi|Geografi]]&lt;br&gt;
|[[Image:Nuvola apps kcoloredit.png|Kultur|36 px]] [[:Kategori:Kultur|Kultur]]&lt;br&gt;
|-
|[[Image:Nuvola apps locale.png|36 px|Språk]] [[:Kategori:Språk|Språk]]&lt;br&gt;
|[[Bild:Foodlogo.svg|36 px|Mat och dryck]] [[:Kategori:Mat och dryck|Mat och dryck]]&lt;br&gt;
|}&lt;div align=&quot;right&quot;&gt;&lt;small&gt;[[Mall:Kategorier|Redigera]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:mallar för huvudsidan]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>grxjvap5f45fadatwq6htc81vrivax2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Nya Böcker</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2495</id>
    <revision>
      <id>46065</id>
      <parentid>46064</parentid>
      <timestamp>2015-10-15T13:42:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <origin>46065</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3047" sha1="gydnedb9py85zpjtwvuj1v6446pu063" xml:space="preserve">&lt;!-- Lägg böcker nya böcker enligt detta format. Nyaste överst --&gt;
[[Image:ChessSet.jpg|right|130px]]
* [[Språkkurser/Swahili]]{{kort status|100%|15 oktober 2015}}
* [[Kemi för grundskolan]]{{kort status|50%|1 jan 2015 2015}}
* [[Programmera spel i C++ för nybörjare]]{{kort status|25%|25 sep 2011}}
* [[Kreativt skrivande]]{{kort status|25%|26 sep 2010}}
* [[Skapa en anpassad sökmotor]]
* [[Västnyländska]]{{kort status|100%|1 sep 2012}}
* [[Språkkurser/Esperanto]]{{kort status|100%|1 sep 2012}}
* [[Läsa kinesiska bättre - vägen från 200 till 2000 tecken]]{{kort status|100%|1 sep 2010}}
* [[Titta på himlen|Astronomi med blotta ögat]]{{kort status|100%|14 dec 2008}}
* [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla|Låt tärningarna rulla]]{{kort status|50%|10 aug 2007}}
* [[Föreningsguide]]{{kort status|00%|12 sep 2007}}
* [[Stora Spelboken/Kortlekar och andra tidsfördriv|Kortlekar och andra tidsfördriv]]{{kort status|50%|10 aug 2007}}
* [[Etikettbok]]{{kort status|00%|10 aug 2007}}
* [[SuperTux]]{{kort status|00%|10 aug 2007}}
* [[Matematik/Roliga matematiska samband|Roliga matematiska samband]]{{kort status|00%|13 mar 2007}}
* [[Färglära]]{{kort status|00%|8 feb 2007}}
* [[Att konstruera korsord och andra tidsfördriv]] {{kort status|25%|1 feb 2007}}
* [[Fysikaliska fenomen]] {{kort status|00%|20 december 2006}}
* [[Folkteknik]]{{kort status|25%|16 sep 2006}}
* [[Språkkurser/Afrikaans|Afrikaans]]{{kort status|100%|9 jan 2007}}
* [[Språkkurser/Zulu|Zulu-språket]]{{kort status|100%|2 september 2006}}
* [[Matematik/Överslagsräkning|Överslagsräkning]]{{kort status|100%|17 augusti 2006}}
* [[Användarmanual för Rapportsystemet för fåglar]] {{kort status|25%|7 augusti 2006}}
* [[Materialanalys]] {{kort status|25%|15 juli 2006}}
* [[Kompostering]] {{kort status|25%|6 juli 2006}}
* [[Trädbeskärning och trädvård]] {{kort status|50%|5 juli 2006}}
* [[Rundtur genom Vellinge kommun]] {{kort status|00%|2 juli 2006}}
* [[Webbutveckling]] {{kort status|00%|23 juni 2006}}
* [[Växtnyckeln]] {{kort status|00%|23 juni 2006}}
* [[Instruktionsböcker/verkstadshandböcker till traktorer och entrepenadmaskiner]] {{kort status|25%|30 april 2006}}
* [[Lärobok i bridge]]{{kort status|50%|27 mars 2006}}
* [[Wikibil]]{{kort status|25%|22 feb 2006}}
* [[Läkarspråk]] {{kort status|25%|18 jan 2006}}
* [[Historiska berättelser från Baskemölla]]{{kort status|75%|11 dec 2005}}
* [[Veganism]]{{kort status|50%|11 dec 2005}}
* [[Engelsk-svensk biomedicinsk ordbok]] {{kort status|25%|26 dec 2005}}
* [[Lärobok i schack]]{{kort status|50%|5 dec 2005}}
* [[Uppsatsskrivning]]{{kort status|00%|8 dec 2005}}
* [[World of Warcraft|World of Warcraft-encyklopedi]]{{kort status|00%|12 dec 2005}}
* [[Om Plikterna, Cicero]]. Översättning och kommentarer {{kort status|00%|17 dec 2005}}
* [[Insändarskola]] {{kort status|00%|13 dec 2005}}
* [[Panasonic Lumix DMC-FZ28]]
** [[Panasonic Lumix DMC-FZ28/Användarhandledning|Användarhandledning]]
** [[Panasonic Lumix DMC-FZ28/Referenshandbok|Referenshandbok]]</text>
      <sha1>gydnedb9py85zpjtwvuj1v6446pu063</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tips</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2496</id>
    <revision>
      <id>48671</id>
      <parentid>46766</parentid>
      <timestamp>2019-03-25T16:42:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Autom</username>
        <id>6170</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>teckenfix</comment>
      <origin>48671</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1720" sha1="qbxasjwhcp7p46k4lxayiu2ufjw5dst" xml:space="preserve">''Manualer:''
[[Bild:Wikimedia-logo-meta.png|right]]
*[[Objektorientering]] {{kort status|00%|29 okt 2006}}
*[[Få ut mer av Microsoft Outlook|Outlooktips]] {{kort status|75%|29 okt 2006}}
*[[Programmering i ANSI-C]] {{kort status|75%|29 okt 2006}}
*[[Programmera i Pascal]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}
*[[Rita med Gimp]] {{kort status|50%|29 okt 2006}}
*[[Tävlingsprogrammering]] {{kort status|50%|12 mar 2008}}

''Läroböcker för gymnasiet.''
*[[Matematik/Matematik A|Matematik A]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}, [[Matematik/Matematik B|B]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}, [[Matematik/Matematik C|C]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}, [[Matematik/Matematik D|D]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}, [[Matematik/Matematik E|E]] {{kort status|00%|29 okt 2006}}
*[[Matematik/Diskret matematik|Diskret matematik]] {{kort status|00%|29 okt 2006}}
*[[Kemi A]] {{kort status|75%|29 okt 2006}}, [[Kemi B|B]] {{kort status|00%|29 okt 2006}}
*[[Fysik A]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}, [[Fysik B|B]] {{kort status|00%|29 okt 2006}}
*[[Matematik/Överslagsräkning|Överslagsräkning]]  {{kort status|100%|14 juli 2007}}
*[[Titta på himlen|Titta på himlen – astronomi med blotta ögat]]{{kort status|75%|14 dec 2008}}
*[[Historia 1a1|Historia 1a1 enligt GY11]]{{kort status|75%|15 maj 2016}}

''Läroböcker för grundskolan.''
*[[Kemi för grundskolan|Kemi för grundskolan]]  {{kort status|50%|28 dec 2014}}

''Läroböcker i juridik''
* [[Lagen om arbetslöshetsförsäkring - en praktisk handbok|Lagen om arbetslöshetsförsäkring – en praktisk handbok]] {{kort status|100%|29 okt 2006}}
&lt;div align=&quot;right&quot;&gt;
&lt;small&gt;[[Mall:Tips|Redigera]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:mallar för huvudsidan]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qbxasjwhcp7p46k4lxayiu2ufjw5dst</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Projekt</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2497</id>
    <revision>
      <id>48674</id>
      <parentid>32030</parentid>
      <timestamp>2019-03-25T16:46:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Autom</username>
        <id>6170</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>teckenfix</comment>
      <origin>48674</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="526" sha1="qowlqn7n1qodwu648w2mcpo0txcj0q7" xml:space="preserve">'''''Var med och utveckla:'''''
[[Bild:Formelsamling mellan.jpg|thumb]]
* [[Formelsamling]]en
* [[Matematik|Matematik – från grundskola till universitet]]
* [[Kokboken]]
* [[Drinkboken]]
* [[Språkkurser]]
'''''Kan du reglerna till något sällskaps-, tärnings- eller kortspel?'''''
* [[Stora spelboken‎]]

'''''Starta nytt projekt? Läs detta först!'''''
*[[Wikibooks:Projekt|Projektsidorna]]
&lt;div align=&quot;right&quot;&gt;
&lt;small&gt;[[Mall:Projekt|Redigera]]&lt;/small&gt;&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:mallar för huvudsidan]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qowlqn7n1qodwu648w2mcpo0txcj0q7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wikibooks-nyheter</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2498</id>
    <revision>
      <id>55957</id>
      <parentid>48678</parentid>
      <timestamp>2024-10-02T16:58:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>upd - 1200!</comment>
      <origin>55957</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="806" sha1="jj2p3yb22gkz3ppvxi4j1ysekezz8yr" xml:space="preserve">2 oktober 2024 – Wikibooks har nu '''1200''' boksidor.

17 februari 2010 – Wikibooks är igen uppe i '''1000''' boksidor.

15 mars 2009 – Wikibooks är igen uppe i '''900''' boksidor.

2 juni 2008 – Wikibooks antalet boksidor har gått ner till '''724'''.

25 april 2008 – Nya krafttag har tagits, och skräp har rensats ut. Antalet boksidor har gått ner till '''827''', över ett oräknat antal böcker.

20 mars 2008 – Snart '''1000 sidor (953)'''.

30 mars 2006 – Wikibooks har nu '''500 sidor'''.

8 december 2005 – Wikibooks har nu '''30 påbörjade böcker'''.

7 december 2005 – Förslag till ny '''Huvudsida''' (&lt;s&gt;diskutera&lt;/s&gt;).

&lt;div align=&quot;right&quot;&gt;&lt;small&gt;[[Mall:Wikibooks-nyheter|Lägg till meddelande]]&lt;/small&gt;&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:mallar för huvudsidan]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>jj2p3yb22gkz3ppvxi4j1ysekezz8yr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Samarbetet</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2501</id>
    <revision>
      <id>19677</id>
      <parentid>19676</parentid>
      <timestamp>2008-04-26T12:39:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.236.229.130</ip>
      </contributor>
      <origin>19677</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="74" sha1="4wewwivpf1u3rdouykjmqp24eqkpeau" xml:space="preserve">#Flytta '''alla''' lösa sidblad till respektive undersidor för dess bok.</text>
      <sha1>4wewwivpf1u3rdouykjmqp24eqkpeau</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Utvald bok</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2502</id>
    <revision>
      <id>27774</id>
      <parentid>27767</parentid>
      <timestamp>2010-04-14T11:52:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>språkvård</comment>
      <origin>27774</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="281" sha1="ayia121t3gn7l093k3ql6c7618akyvs" xml:space="preserve">[[File:Cartes du ciel.jpg|right|75px]]
'''[[Titta på himlen]]''' hjälper dig att förstå astronomi genom enkla bildgåtor, praktiska övningar och egna iakttagelser. I Galileis anda uppmanas du att lyfta blicken och upptäcka alla de underverk som är synliga för blotta ögat.</text>
      <sha1>ayia121t3gn7l093k3ql6c7618akyvs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Hitta</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2503</id>
    <revision>
      <id>51270</id>
      <parentid>48673</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:40:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51270</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="398" sha1="lzc51blxhr3k14swm73ujcg1heg21kt" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;center&quot;&gt;[[:Kategori:SAB|SAB]] – [[Wikibooks:Hitta_en_bok|Sök i arkivet]] – [[:Kategori:Alfabetiskt_index|Alfabetisk index]] – [[:Kategori:Tematiskt index|Tematiskt index]] – [[:Kategori:Ämnesindex|Ämnesindex]] – [[:Kategori:Samlingar|Samlingar]]&lt;/div&gt;&lt;div align=&quot;right&quot;&gt;&lt;small&gt;[[Mall:Hitta|Redigera]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:mallar för huvudsidan]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lzc51blxhr3k14swm73ujcg1heg21kt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:SAB</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2504</id>
    <revision>
      <id>47649</id>
      <parentid>26037</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T19:28:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ H; jmfr BB</comment>
      <origin>47649</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2480" sha1="swwrimyuc8a8ve2vnpj0jaribsk32lj" xml:space="preserve">'''SAB''' är ett klassifikationssystem som klassificerar framför allt böcker men även andra media. Det används på många svenska folkbibliotek, skolbibliotek och forskningsbibliotek.
__NOTOC__
==Huvudklasserna i SAB==

{| width=&quot;100%&quot; style=&quot;text-align: justify;&quot; cellspacing=&quot;10&quot;
|-
| width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; |
==='''A''' [[:Kategori:SAB: A Bok och biblioteksväsen|Bok och biblioteksväsen]]===

==='''B''' [[:Kategori:SAB: B Allmänt och blandat|Allmänt och blandat]]===

==='''C''' [[:Kategori:SAB: C Religion|Religion]]===

==='''D''' [[:Kategori:SAB: D Filosofi och psykologi|Filosofi och psykologi]]===

==='''E''' [[:Kategori:SAB: E Uppfostran och undervisning|Uppfostran och undervisning]]===

==='''F''' [[:Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Språkvetenskap]]===

==='''G''' [[:Kategori:SAB: G Litteraturvetenskap|Litteraturvetenskap]]===

==='''H''' [[:Kategori:SAB: H Skönlitteratur|Skönlitteratur]]===


==='''I''' [[:Kategori:SAB: I Konst, musik, teater, film|Konst, musik, teater, film]]  ===

==='''J''' [[:Kategori:SAB: J Arkeologi|Arkeologi]]===

==='''K''' [[:Kategori:SAB: K Historia|Historia]]===

==='''L''' [[:Kategori:SAB: L Biografi med genealogi|Biografi med genealogi]]===

==='''M''' [[:Kategori:SAB: M Etnografi, socialantropologi och etnologi|Etnografi, socialantropologi och etnologi]]===

| width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; |
==='''N''' [[:Kategori:SAB: N Geografi|Geografi]]===

==='''O''' [[:Kategori:SAB: O Samhälls- och rättsvetenskap|Samhälls- och rättsvetenskap]] ===

==='''P''' [[:Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer|Teknik, industri och kommunikationer]]===

==='''Q''' [[:Kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen|Ekonomi och näringsväsen]]===

==='''R''' [[:Kategori:SAB: R Idrott, lek och spel|Idrott, lek och spel]]===

==='''S''' [[:Kategori:SAB: S Militärväsen|Militärväsen]]===

==='''T''' [[:Kategori:SAB: T Matematik|Matematik]]===

==='''U''' [[:Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Naturvetenskap]]===

==='''V''' [[:Kategori:SAB: V Medicin|Medicin]]===

==='''X''' [[:Kategori:SAB: X Musikalier|Musikalier]]===

==='''Y''' [[:Kategori:SAB: Y Musikinspelningar|Musikinspelningar]]===

==='''Ä''' [[:Kategori:SAB: Ä Tidningar|Tidningar]]===


|}

==Klassifikationssystem==
*[http://websok.libris.kb.se/websearch/subject SAB:S klassifikationssystem används på svenska bibliotek]
*[http://www.kb.se/bibliotek/svenska-amnesord/ Sök efter SAB-kod för ett ord]

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

[[Kategori:SAB]]</text>
      <sha1>swwrimyuc8a8ve2vnpj0jaribsk32lj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Riktlinjer/Grundprinciperna</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2505</id>
    <revision>
      <id>31569</id>
      <parentid>27241</parentid>
      <timestamp>2011-09-23T07:46:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>- &quot;sv:&quot;</comment>
      <origin>31569</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="804" sha1="thoqs9b9dtututv3gaiyr48d2uzarxo" xml:space="preserve">#'''Respektera upphovsrätten.''' Wikibooks böcker är fria, licensierade under [[w:sv:Creative Commons|Creative Commons]]' licens [http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.sv CC-BY-SA] och [[w:sv:Wikipedia:GFDL|GNU FDL]] (i vissa fall endast den förra). Att lägga in material som bryter mot upphovsrätten kan leda till juridiska problem. Det är något som hotar vårt mål, att bygga ett bibliotek med fria läroböcker, manualer och handböcker som alla kan distribuera vidare.
# '''Respektera de andra bidragsgivarna.''' De som bidrar till Wikibooks kommer från många olika länder och kulturer, och har i många fall vitt skilda synsätt. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring böckerna och projektet.

[[Kategori:Riktlinjer|Grundprinciperna]]</text>
      <sha1>thoqs9b9dtututv3gaiyr48d2uzarxo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Radera</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2509</id>
    <revision>
      <id>48142</id>
      <parentid>48140</parentid>
      <timestamp>2018-08-21T15:10:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Praxidicae</username>
        <id>6919</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Randykitty</comment>
      <origin>45444</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="646" sha1="9bejisq1bkncvg6zf93cvba03cdrpx9" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;
För att ange en anledning, skriv helt enkelt bara {{Mall|Radera|Din anledning}}
----
&lt;/noinclude&gt;
&lt;div style=&quot;clear:both&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{| align=&quot;CENTER&quot;  style=&quot;width:align; background-color:beige; border:1px solid #C51919;  padding:5px;&quot;
|-
| [[bild:Keep tidy ask.svg|40px]]
|'''Den här sidan har anmälts till snabbgranskning och kan komma att raderas inom kort. &lt;br&gt;Eventuella invändningar görs på [[{{NAMESPACE}}diskussion:{{PAGENAME}}|diskussionssidan]].'''
{{#if: {{{1|}}}| &lt;small&gt;Anledning: {{{1}}}&lt;/small&gt;  }}
|}
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Snabba raderingar]]&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Administrativa mallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9bejisq1bkncvg6zf93cvba03cdrpx9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Logo</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2510</id>
    <revision>
      <id>28127</id>
      <parentid>28067</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:26:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28127</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="686" sha1="j0b4ak9ppd13p0o18k19jlxkcxoeixq" xml:space="preserve">{| align=&quot;CENTER&quot; class=&quot;boilerplate&quot; id=&quot;pd&quot; style=&quot;width:80%; background-color:#f7f8ff; border:2px solid #8888aa;  padding:5px; clear: both;&quot;
| [[Image:Red copyright.svg|50px|Copyrighted]]
| ''Det här är en [[w:upphovsrätt|upphovsrätts]]- och/eller [[w:varumärke|varumärkesskyddad]] [[w:|logotyp|logotyp]]. Bilden publiceras på Wikipedia i enlighet med bestämmelserna om '''[[w:fair use|fair use]]''' i den [[w:en:Fair use#Fair use under United States law|amerikanska upphovsrättslagstiftningen]]. &lt;br&gt; Se även [[w:Wikipedia:Upphovsrätt]].''
|}
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Logotyper|{{PAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt; &lt;noinclude&gt;[[Kategori:Meddelandemallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>j0b4ak9ppd13p0o18k19jlxkcxoeixq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Snabba raderingar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2511</id>
    <revision>
      <id>56740</id>
      <parentid>21336</parentid>
      <timestamp>2024-11-14T16:14:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>TenWhile6</username>
        <id>9646</id>
      </contributor>
      <comment>+NowCommons</comment>
      <origin>56740</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="556" sha1="cm3h1pgzhjs73xg0j058l8y7qxvculx" xml:space="preserve">Denna kategori innehåller sidor som anmälts för omgående radering. Borttagna artiklar listas automatiskt i [[Special:Log/delete|borttagningsloggen]].

[http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Kategori:Snabba_raderingar&amp;action=purge Uppdatera] kategorin om den innehåller sidor som redan är fixade.

&lt;!--- de här är fixade med includeonly-märket
* [[Mall:Radera]]
* [[:Kategori:Överflödiga bilder|Kategori:Överflödiga bilder]]
---&gt;
* [[:Kategori:NowCommons]]

[[Kategori:Sidor som behöver kontrolleras]]
[[Kategori:Wikibooks:Administration]]</text>
      <sha1>cm3h1pgzhjs73xg0j058l8y7qxvculx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2526</id>
    <revision>
      <id>27820</id>
      <parentid>26998</parentid>
      <timestamp>2010-04-23T07:10:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lindsbo</username>
        <id>2171</id>
      </contributor>
      <comment>/* D */ Skapa en anpassad sökmotor</comment>
      <origin>27820</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3193" sha1="oiosdt8ys5ofhhtm6kb4p1ptnesjnwa" xml:space="preserve">&lt;font size=&quot;+1&quot;&gt; '''Innehåll:''' [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] &lt;/font&gt;

__NOTOC__

===A===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/A
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===B===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/B
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===C===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/C
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===D===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/D
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;

===E===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/E
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===F===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/F
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===G===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/G
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===H===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/H
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===I===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/I
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===J===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/J
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===K===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/K
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===L===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/L
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===M===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/M
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===N===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/N
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===O===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/O
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===P===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/P
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===Q===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/Q
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===R===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/R
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===S===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/S
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===T===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/T
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===U===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/U
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===V===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/V
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===W===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/W
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===X===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/X
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===Y===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/Y
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===Z===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/Z
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===Å===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/Å
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===Ä===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/Ä
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;
===Ö===
&lt;DynamicPageList&gt;
category = Alfabetiskt index/Ö
suppresserrors = true
&lt;/DynamicPageList&gt;

[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>oiosdt8ys5ofhhtm6kb4p1ptnesjnwa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Alla böcker</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2527</id>
    <redirect title="Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks" />
    <revision>
      <id>7031</id>
      <timestamp>2005-12-07T21:11:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grön</username>
        <id>127</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade Wikibooks:Alla böcker till Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks</comment>
      <origin>7031</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="81" sha1="o4katclsg7vhkyn3u555qwpstbu6s87" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks]]</text>
      <sha1>o4katclsg7vhkyn3u555qwpstbu6s87</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Samarbetet/Omröstning</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2528</id>
    <revision>
      <id>36326</id>
      <parentid>26795</parentid>
      <timestamp>2013-02-01T12:03:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Martinbangens</username>
        <id>3637</id>
      </contributor>
      <origin>36326</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="983" sha1="a6ie4z9qwrkm7vdn9a8617gzht72ups" xml:space="preserve">Eftersom att det är få deltagare på wikibooks så kan du bara lägga till ditt förslag till samarbete i den här listan. Om det finns så många förslag att de kan behövas en omröstning får vi hantera det då. [http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Mall:Samarbetet&amp;action=history Kontrollera hur länge senaste samarbetet har legat på huvudsidan]. Om du tycker det har legat där tillräcklig tid lägger du till ditt eget. 

==Nomineringar för samarbete==
Singnera din nominering med &lt;nowiki&gt;~~~~&lt;/nowiki&gt;


Vad sägs om att vi kollar om vi skulle kunna få igång folk att skriva vad  dom vet om mobiler i [[Stora mobiltelefonmanualen]]?

--[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 12 december 2009 kl. 14.41 (CET)
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;


Det skulle bara bra om det fanns en grammatik-bok för svenska 1

--[[Användare:Martinbangens|Martinbangens]] ([[Användardiskussion:Martinbangens|diskussion]]) 1 februari 2013 kl. 13.03 (CET)
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;

[[Kategori:Wikibooks:Samarbetet]]</text>
      <sha1>a6ie4z9qwrkm7vdn9a8617gzht72ups</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Samarbetet</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2529</id>
    <revision>
      <id>32333</id>
      <parentid>19678</parentid>
      <timestamp>2011-11-26T08:24:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>32333</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="278" sha1="o9p4rxtgloz7xucf3yjyslrt0j11wbj" xml:space="preserve">'''Samarbetet''' är en Wikibooksanpassning av Wikipedias Veckans samarbete. Samarbetet har än så länge på grund av Wikibooks deltagarantal en annan struktur en Wikipedias Veckans samarbete.

Se vidare: [[Wikibooks:Samarbetet/Omröstning]]

[[Kategori:Wikibooks:Samarbetet]]</text>
      <sha1>o9p4rxtgloz7xucf3yjyslrt0j11wbj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Den 9:e dimensionen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2531</id>
    <redirect title="Den nionde dimensionen" />
    <revision>
      <id>7047</id>
      <timestamp>2005-12-08T07:09:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grön</username>
        <id>127</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade Den 9:e dimensionen till Den nionde dimensionen: : används för att skilja på namnrymder, hoppas det inte gör något</comment>
      <origin>7047</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="t59fivsmeu3egj7ii2w437vpjxa15x8" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Den nionde dimensionen]]</text>
      <sha1>t59fivsmeu3egj7ii2w437vpjxa15x8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Böcker</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2532</id>
    <revision>
      <id>29074</id>
      <parentid>26517</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:13:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29074</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="274" sha1="kodqvtdesu93tcrynjo0ngryiwtdz72" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{#Switch: {{{1|}}}
|AÖ = {{#expr: {{PAGESINCAT:Alfabetiskt index}} - 31}}
|Färdiga = {{#expr: {{PAGESINCAT:Utarbetade böcker}} + {{PAGESINCAT:Uttömmande böcker}}}} 
|{{PAGESINCAT:Alfabetiskt index}}
}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kodqvtdesu93tcrynjo0ngryiwtdz72</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vändtia</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2538</id>
    <revision>
      <id>24243</id>
      <parentid>21624</parentid>
      <timestamp>2009-06-17T17:49:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mikki~svwikibooks</username>
        <id>1594</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>24243</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1796" sha1="mzb9bsext6303mezg7inv1nijbsg5ia" xml:space="preserve">'''Vändtia''' är ett kortspel för 2 till 6 personer.

== Detta behöver man ==
En kortlek med 52 kort utan jokrar. 

== Spelets idé ==
Att bli av med korten när talongen tagit slut

== Given ==
Varje spelare får utdelat fyra + fyra kort. De första ska ligga med valörsidan ner, 
de andra med valörsidan upp ovanpå de första fyra. Slutligen får varje spelare fyra kort att ha i handen. 
Spelarna får byta de öppna korten med sina kort från handen innan spelet börjar,
men inte under spelets gång. De kort som inte blev utdelade ligger som plockhög (som &quot;vanligt&quot;)

== Spelet ==
Den som har det lägsta kortet börjar. Lägst kort i vändtia är spader tre (därefter hjärter, ruter och sist klöver, som i poker). Spelet går sedan medsols och man måste lägga samma valör eller högre på tidigare utspelade kort. När man inte kan får man ta upp max två kort från högen, därefter får man ta upp hela utspelshögen. När man inte längre har kort på handen får man spela ut de öppna korten från de fyra högarna och slutligen sen, när alla dessa är utspelade får man spela från de upp-och-ner-vända korten, men bara när man inte har kort på handen, de ska alltid spelas först.

Lägger man en tia så får man vända bort utsspelshögen, ovanpå vilken valör som helst. När man vänt bort högen får man därefter lägga först själv. Tvåan spelas som att den vore ett vanligt kort; tre är mer än två och går alltså att lägga ovanpå en tvåa, men två är samtidigt högre än ess, så den sänker spelet till grundnivå igen.

Spelet är slut när en person saknar kort. Man kan ej gå ut med tvåor eller tior. Blir man fler än fyra spelare bör man använda tre kort till varje moment istället för fyra.

Lycka till!

[[Kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>mzb9bsext6303mezg7inv1nijbsg5ia</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Att starta en ny bok</title>
    <ns>12</ns>
    <id>2541</id>
    <revision>
      <id>49107</id>
      <parentid>46117</parentid>
      <timestamp>2019-11-04T20:22:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>/* Passar min bok på Wikibooks? */ Förtydligar om kommenterade verk</comment>
      <origin>49107</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14140" sha1="sxgcv6gavgesqisvg0ouoho01dd0odz" xml:space="preserve">Det finns många möjliga utgångslägen då man vill börja skriva en bok på Wikibooks. Du kanske är en erfaren författare som vill göra det möjligt för andra att hålla din bok uppdaterad eller kanske en grundskoleelev som tycker att du har något att bidra med. Alla råd är alltså knappast aktuella för just dig.

Tekniken, hur man redigerar, lägger in bilder och liknande presenteras på andra sidor. Se [[Hjälp:Hjälpportalen|Wikibooks hjälpportal]] och [[Wikipedia:sv:Wikipedia:manual|Wikipedias manual]]. Tekniken är den samma här som på Wikipedia, men konventionerna skiljer sig. Det är också skillnad på vilka mallar och genvägar som finns tillgängliga (om något sådant behövs går det bra att importera, fråga vid behov på [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]] eller någon av [[Wikibooks:Administratörer|administratörerna]]).

==Vill jag verkligen börja med en bok?==
Det är lätt att börja skriva på en bok och sedan tröttna, innan man hunnit åstadkomma något av värde. Inget fel på det, det kan vara en bra erfarenhet, men det är kanske inte värt att ta projektet till Wikibooks om man aldrig hinner så långt att andra kan bli inspirerade och ta över.

Det kan vara bra att försöka skriva ihop något slags disposition, som visar vad boken skall innehålla, något om den tänkta målgruppen och kanske ett förord eller en bit av något centralt kapitel. Det kan du göra hemma med en vanlig [[:wikipedia:sv:textredigerare|textredigerare]], [[:wikipedia:sv:ordbehandlare|ordbehandlare]] eller på papper. Visa åt några vänner och fråga vad de tycker. Du kan också skapa en projektsida här på Wikibooks (din användarsida duger bra för ändamålet, åtminstone till att börja med), där du berättar vad du tänkt dig, och lägga in en länk på [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]. Svenskspråkiga Wikibooks är litet, så det är inte säkert att du hittar någon som är intresserad av ämnet, men åtminstone några råd borde du kunna få. Det är också fritt fram att bjuda in vänner att diskutera projektet här.

Du kan också vara till nytta genom de projekt (läs: böcker) som redan finns, utan att skapa en egen bok. En del projekt kan behöva mindre insatser, såsom att rätta stavfel och ta bort klotter, i andra finns det många kapitel i behov av text, också idéer och uppmuntran kan vara viktigt.

==Passar min bok på Wikibooks?==
Det primära målet för Wikibooks är att skapa läroböcker, manualer och liknande. Om du är osäker på huruvida din tänkta bok passar, fråga på [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]].

Existerande (utgivna) texter som inte är avsedda att ändras hör hemma på Wikisource. Undantaget är kommenterade verk, där texten förses med mer än ett fåtal kommentarer med förklaringar och analyser. Dessa passar bättre på Wikibooks.

Allmänna uppslagsverksartiklar hör hemma på Wikipedia. Ibland växer en Wikipediaartikel till något som inte längre passar där, eller också var ämnet från början olämpligt. På Wikibooks bör sådant material utvecklas så att det har en klar målgrupp och ett pedagogiskt grepp. Ordlistor passar här i den mån de anknyter till någon av böckerna (och bör då utvecklas ihop med denna, eller med de böcker ordlistan betjänar). Vi har också några speciallexikon. [[Wiktionary:sv:Wiktionary:Huvudsida|Wiktionary]] sysslar med att bygga upp en egentlig ordbok (eller flera: projektet inkluderar översättningar).

Alla böcker på Wikibooks ligger under en [[Wikibooks:Riktlinjer/Öppet innehåll|fri licens]]. En huvudförfattares åsikter respekteras vanligen i den version som ligger här och det är alltid möjligt att fortsätta arbetet med boken annanstans, men om du inte kan acceptera att en främling ger ut en omarbetad version av boken är Wikibooks fel ställe.

Minns att du inte kan kopiera in material som inte ligger under en kompatibel licens. Normalt betyder det att du måste ha skrivit texten själv eller hittat den på något av [[Wikipedia:sv:Wikimedia Foundation|Wikimedia-projekten]] eller liknande projekt med samma licens. Också i de fall då en hittad text kan användas skall tidigare författare nämnas (du kan be om hjälp ifråga om detaljerna). Om du skapar en ny sida här på basen av material på en viss sida i ett annat projekt kan det vara ändamålsenligt att använda importfunktionen, så att bidragshistoriken hänger med (till det behöver du hjälp av en administratör).
&lt;!--Läs gärna [[Wikibooks:Riktlinjerna|]].--&gt;&lt;!--Då de setts över --&gt;

==Att skapa boken==
Börja med att registrera ett användarnamn, om du inte redan har ett. Det är tillåtet att arbeta oinloggad, men det är mycket trevligare att samarbeta med någon som har en pseudonym än med någon som känns igen på ett eventuellt varierande nummer. Det är också redigare om huvudförfattaren (vilket du antagligen är åtminstone till att börja med) kan kännas igen.

Välj ett namn för boken. Namnet kan ändras senare, men ett hyggligt arbetsnamn är bra att ha. Skapa sidan med det namnet. Proceduren beskrivs närmare nedan, men i princip räcker det att skriva namnet i sökrutan och utnyttja den röda länken med sidans namn (ovanför sökresultaten, vid &quot;skapa sidan&quot;). Alternativt kan du skapa en länk annanstans och klicka på den.

Kopiera in det innehåll du har. Om du har skrivit mer kan det vara lämpligt att lägga enskilda kapitel i undersidor till den sida du skapat. Detta och olika konventioner beskrivs (eller borde beskrivas) mer utförligt nedan. Du kan också titta hur andra gjort. Om du har mycket material som innehåller annat än ren text (rubriker, tabeller, listor o.s.v.) kan det vara bra att fråga någon om hur du enklast omvandlar dessa till wikitext. Vad som lönar sig beror på din erfarenhet och programmen du använder.

När du fört in det material du har och kontrollerat att du har en begriplig inledning (en beskrivning av projektet på bokens diskussionssida kan också passa), kan du gärna skriva ett inlägg på [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]], där du kort presenterar ditt projekt och eventuellt berättar vad för slags stöd du behöver. Om du vill kan du presentera dig själv på din användarsida (men lägg inte in namn och adress utan moget övervägande, praxis är att vara anonym).

== Nybörjarfel ==
De vanligaste nybörjarfelen ordnade efter allvarlighetsgrad. 

* '''Att man börjar skriva på en bok och sen tröttnar'''. Försök skriva i en [[:wikipedia:sv:textredigerare|textredigerare]], i en [[:wikipedia:sv:ordbehandlare|ordbehandlare]] eller på papper först, tills det blivit åtminstone stommen till en bok. Sen kopierar du in texten här på Wikibooks. En bra stomme och genomtänkt kapitelindelning gör det enklare för andra att fylla på mer information.

* '''Att man ''kopierar'' en befintlig kunskapskälla'''. Otillåten kopiering, och ibland även plagiering, är upphovsrättsbrott och kan ställa till det för dig och Wikibooks. Att däremot med egna ord sammanfatta andra källor eller ta med kortare [[:wikipedia:sv:citat|citat]] är förstås okej, men kom ihåg att ange källan.

* '''Att man ''raderar'' åsikter man inte håller med om'''. Gör inte det, åtminstone inte efter att någon annan återställt, det uppmuntrar bara till redigeringskrig. Ofta går det att formulera om något som varit helt tokigt så att det skribenten egentligen ville ha sagt finns kvar. I fall där det inte är uppenbart hur man kan nå en lösning kan man använda bokens [[:wikipedia:sv:diskussionssidor|diskussionssidor]].

* '''Att man ''länkar'' hit och dit.'''. Gör inte det, wikibooks består av böcker och i en bok finns allt med, också t.ex ordförklaringar där läsaren inte kan förväntas behärska terminologin. Ordförklaringar, källor och vidare läsning kan samlas till en skild bilaga, som gärna kompletteras med länkar &amp;ndash; men beskrivningarna skall inte vara beroende av att länkarna fungerar.

Alla gör vi massor av saker som kunde gjorts bättre! och alla lär vi oss efter hand. En vanlig sak är att '''skapa en artikel utan att först kolla om det finns någon artikel i ämnet.'''

Vem som helst får starta en ny bok på wikibooks, om man accepterar att alla kan ändra i boken och att Wikibooks böcker är fria, licensierad under '''[[w:sv:Wikipedia:GFDL|GNU FDL]]''' och '''[[w:sv:Creative Commons|Creative Commons']]''' licens '''cc-by-sa'''.

==Namngivning==

===Bok, kapitel och sidor===
*Består en bok av flera www-sidor bör den delas upp genom att snedstreck används:
**&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Bokens namn]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
***&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Bokens namn/Kapitlets namn]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
****&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Bokens namn/Kapitlets namn/Sidans namn]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
*Alternativt, om bara sidor finns, men inte kapitel, gör då på detta liknande sätt
**&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Bokens namn]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
***&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Bokens namn/Sidans namn]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
* Detta gör att wikibooks programvara automatiskt skapar en länk till nivån ovanför i boken (normalt räcker en indelning i kapitel, undersidor är praktiska närmast när de är mer eller mindre fristående).

*En bok har ett namn som anknyter till innehållet i boken. Läroböcker ligger under ämnets huvudsida om nån finns.
*Namnet följer svenska stavningsregler
Ex. [[Matematik/Diskret Matematik]] och [[Matematik/Diskret Matematik/Talteori]] 

Undvik att genast skapa ett stort antal nästan tomma sidor. Det går bra att påbörja boken som en sida ([[Bokens namn]]) eller några få, och sedan splittra upp den allteftersom innehållet växer. Ofta börjar man med innehållsförteckningen och enstaka kapitel, varvid innehållsförteckningen kan finnas på huvudsidan och de kapitel man verkligen börjat skriva blir undersidor (och rödlänkarna i innehållsförteckningen blir blåa alltefter). Då ser läsare och andra redaktörer lätt vad som är oskrivet.

===Ny bok===
För att '''skapa en ny bok''' kan man göra på flera olika sätt.&lt;br&gt; 
Skapa inte sidor som är kapitel i en bok på det här viset utan de ska läggas som undersidor till boken vilket beskrivs längre ner.&lt;br&gt;
 
====Metod 1====
:Det snabbaste sättet att skapa en bok på svenska Wikibooks är att fylla i bokens titel i rutan nedan och trycka på '''skapa bok'''.&lt;BR&gt;
&lt;inputbox&gt;
type=create
editintro=Mall:Newbooktext
width=20
buttonlabel=Skapa bok
&lt;/inputbox&gt;

====Metod 2====
:Det enklaste sättet är att använda '''sökfunktionen''' som finns på alla sidor. Om titeln inte redan finns, får du en länk till att skapa en ny sida för det ordet. Om du misstänker att det kan finnas en artikel om begreppet i något annan bok kan det vara en poäng att utnyttja sökfunktionen med flera närliggande söktermer.

====Metod 3====
:Skriv in den nya bokens titel direkt i adressfältet på din webbläsare. För att ex. skapa en bok &lt;TT&gt;Fotografering&lt;/TT&gt; skriv &lt;TT&gt;&lt;nowiki&gt;http://sv.wikibooks.org/wiki/Fotografering&lt;/nowiki&gt;&lt;/TT&gt; i adressfältet. Fortsätt som i metod 2.

:Webbläsare på Mac OS 8-9 klarar dock inte riktigt detta, såvida man inte ersätter å, ä ö med teckenkoderna %C5, %E4, %F6 (%C5, %C4, %D6 för versaler). D.v.s. &lt;TT&gt;&lt;nowiki&gt;http://sv.Wikibooks.org/wiki/H%f6rapparat&lt;/nowiki&gt;&lt;/TT&gt;

====Metod 4====
:Alternativt kan du göra ditt tillägg i [[Wikibooks:Önskelista]] och vänta på att någon annan skriver den åt dig, vilket kan dröja ett tag.

===Undersida till befintlig bok===
*Skapa först länk till undersidan i sidan den ska vara undersida till. För att länka till en underliggande sida gör man så här:
:&lt;nowiki&gt;[[/undersidans namn/]]&lt;/nowiki&gt;
:då länkar man till &quot;sidan man är på/undersidans namn&quot;
*Klicka på länken
*Sidan är klar att redigeras

==Kategorisering==
'''När boken är en samling av många lösa blad, som en kokbok eller en liknade.'''
*Döps till huvudsidans (närmaste nivå) namn. På sidan [[Matematik/Diskret Matematik/Talteori]] läggs &lt;nowiki&gt;[[Kategori:Diskret Matematik]]&lt;/nowiki&gt; till längst ner
*Om det blir en röd länk till kategorin så klicka på den och lägg in &lt;nowiki&gt;[[Kategori:Matematik|Diskret Matematik]]&lt;/nowiki&gt;.

===Mer om kategorisering===

Du kan placera en sida i en '''ämneskategori''' genom att lägga till texten &lt;TT&gt;&lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;Kategori:''kategorinamn'']]&lt;/TT&gt; i en artikel (där ''kategorinamn'' är namnet på kategorin.)

''Sorteringsnyckel.'' Om du vill att artikeln ska uppspaltas eller &quot;listas&quot; annorlunda än efter dess artikelnamn, kan man använda  &lt;TT&gt;&lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;Kategori:''kategorinamn''|''sorteringsnyckel'']]&lt;/TT&gt; (där ''kategorinamn'' är kategorins namn samt ''sorteringsnyckel'' är sorteringsvärdet.) Sidan kommer att sorteras efter sorteringsnyckeln istället för artikeltiteln.

''Underkategorier.'' Kategoriartiklar kan hänföras till en annan kategori och då kommer den att bli en underkategori. Man kan exempelvis redigera &lt;TT&gt;&lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;Kategori:Fotboll]]&lt;/TT&gt; och lägga till &lt;TT&gt;&lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;Kategori:Sport]]&lt;/TT&gt; så att Fotboll blir en underkategori till Sport. På detta sätt fås en slags hierarki.

Samtliga existerande kategorier uppspaltas i [[Special:Categories]]-sidan.

Se även: [[m:MediaWiki User's Guide: Using Categories]]

==När en bok är påbörjad==
*Sortera in din boktitel i den [[Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks|alfabetiska listan över böcker på wikibooks]] när den börjar få innehåll. Inte så länge den bara är en tom boktitel.
*Leta reda på en passande katalogiseringskod för din bok i [[:Kategori:SAB|SAB]]. Det går lätt att ändra sen. Skriv in katalogiseringskoden längst ned på huvudsidan din bok, enligt &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Kategori:SAB Xxx xxxxxxx]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
**Om din bok består av flera sidor katalogiserar du bara första sidan, men då binder du istället samman din bok genom att längst ned på alla sidor i boken skriva &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Kategori:Bokens namn]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
*Lägg till din bok under nya böcker på startsidan [[Wikibooks:Nya Böcker|här]]


[[Kategori:Hjälpsidor|Att starta en ny bok]]</text>
      <sha1>sxgcv6gavgesqisvg0ouoho01dd0odz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Uppsatsskrivning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2545</id>
    <revision>
      <id>27991</id>
      <parentid>27258</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:37:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Noter */[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: definera → definiera</comment>
      <origin>27991</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="779" sha1="ql6bebk2m134j99rd2lu87jgt8dktxo" xml:space="preserve">'''Uppsatsskrivning''' är en bok som är tänkt att hjälpa dig med att skriva en uppsats och främst med hur du får till den så viktiga formen på din uppsats.

== Noter ==
En not använder man till något som man inte vill ta upp i texten.
Det finns inga definitiva regler för när man ska placera ut noter. Man kan använda noter för att:
*Det vanligaste är för att definiera begrepp eller redogöra för källor/material.
*Föra en diskussion eller ett resonemang som anknyter till texten man skriver men som kanske skulle splittra texten för mycket.
*Göra en avstickare ifrån texten. Kanske peka på närliggande begrepp eller ämnen.


[[Kategori:Alfabetiskt index|U]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:SAB: Ae Bokväsen]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/U]]</text>
      <sha1>ql6bebk2m134j99rd2lu87jgt8dktxo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tofuskinka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2549</id>
    <revision>
      <id>54665</id>
      <parentid>51211</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:02:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54665</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="710" sha1="cnjl28vp1ed8uxpgrh9okrq7vfprmwx" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Bild:Tofuskinka.JPG|thumb|Tofuskinka]]
==Ingredienser==
* 1 [[Kokboken/Metoder#Marinera|marinerad]] tofu
* 2 msk senap
* 1 msk sojagrädde
* 1 msk socker
* 2 dl ströbröd

==Tillagning==
# Sätt ugnen på 200 grader.
# Lägg tofun på en plåt.
# Blanda senapen, sockret, sojagrädden och 1/2 matsked av ströbrödet.
# Pensla tofun med senapsröran, pudra med ströbröd.
# [[Kokboken/Metoder#Griljera|Griljera]] i ugnen i 200 grader 10-15 minuter. Låt svalna.

==Servering==
Med senap.

==Tips==
Senapsröran räcker till flera tofupaket.

[[kategori:T kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>cnjl28vp1ed8uxpgrh9okrq7vfprmwx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Newbooktext</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2552</id>
    <revision>
      <id>27256</id>
      <parentid>7142</parentid>
      <timestamp>2010-02-28T14:18:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>27256</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="878" sha1="nnpxiiurftajxeknv90qynxd6ng13z4" xml:space="preserve">{{MediaWiki:Newarticletext}}
&lt;div class=usermessage&gt;Du får gärna sortera in din bok i Wikibooks bokhylla:
*Sortera in din boktitel i den [[Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks|alfabetiska listan över böcker på wikibooks]].
*Leta reda på en passande katalogiseringskod för din bok i [[Wikibooks:SAB|SAB]]. Det går lätt att ändra sen. Skriv in katalogiseringskoden längst ned i din bok, enligt ''&lt;nowiki&gt;[[Kategori:SAB Xxx]]&lt;/nowiki&gt;''. Om du inte hittar SAB-koden så skriv ''&lt;nowiki&gt;[[Kategori:SAB okategoriserat]]&lt;/nowiki&gt;'' 
**Om din bok består av flera sidor katalogiserar du bara första sidan i SAB, men då binder du istället samman din bok genom att längst ned på alla sidor i boken skriva ''&lt;nowiki&gt;[[Kategori:Bokens namn]]&lt;/nowiki&gt;''
*Lägg till din bok under nya böcker på startsidan [[Wikibooks:Nya Böcker|här]]&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>nnpxiiurftajxeknv90qynxd6ng13z4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Mozartkulor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2557</id>
    <revision>
      <id>56511</id>
      <parentid>54664</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T16:18:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>+wp</comment>
      <origin>56511</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="554" sha1="2efpd8z5bh6h9zg2rx7rnse8rwwwq1w" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''30 stycken''
*250 g mjuk nougat
*250 g mandelmassa
*3 dl florsocker
*2 msk vit sirap
*200 g mörk blockchoklad

==Tillagning==
Arbeta samman florsocker, mandelmassa och sirap. Kavla ut massan mellan plastfolie. Dela i 30 lika stora delar. 

Dela nougaten i 30 delar, och forma till kulor. Rulla in nougatkulorna i massan. Smält blockchoklad i vattenbad. Håll kulorna i en provsticka/tandpetar och doppa dem i den smälta chokladen. Låt stelna. Förvara svalt.


{{wikipedia}}
[[kategori:M kokbok]]
[[kategori:Godis]]</text>
      <sha1>2efpd8z5bh6h9zg2rx7rnse8rwwwq1w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Omelett</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2577</id>
    <revision>
      <id>56516</id>
      <parentid>54663</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T16:26:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56516</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2534" sha1="k548w18t1z5xci6qo3ccv1dtdeqpr8b" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''1 portion''
* 2 stora eller 3 små ägg
* 1 msk vatten eller mjölk
* matfett (smör, margarin, netutral olja) till stekning

==Tillagning==
Hetta upp en stekpanna på full värme.

Knäck äggen i en bunke och tillsätt vätskan. Vispa i femton sekunder med en gaffel så det hela blandas till en någorlunda jämngul smet.

När stekpannan är riktigt het tillsätts matfett, som raskt sprids ut i pannan innan det hinner brännas, och sedan hälls omelettsmeten i. Rör om kontinuerligt i hela stekpannan med en gaffel medan smeten börjar stelna. När smeten blivit så pass trögflytande att det inte omedelbart rinner till ny smet där man rört med gaffeln (det bör ta mellan 15 och 45 sekunder beroende på stekpannans yta och mängden smet) breds den stelnande smeten ut så den täcker hela stekpannan, och temperaturen sänks kraftigt (eller stängs av, om man har kokplattor med lång eftervärme). Efter ytterligare någon minut bör omeletten ha släppt från stekpannan så den går att hälla ur pannan, och omeletten är då klar att servera.

==Alternativa tillvägagångssätt==
Omelettsmeten kan hällas över pytt i panna, som skall vara färdigstekt innan smeten hälls på. Vid omrörningen bakas pytten in i omeletten. Denna anrättning blir betydligt matigare, och likartade anrättningar kallas ibland ''bondomelett''.

Omeletten kan stekas enligt ordinarie recept, men med lite ost på den ogräddade sidan, och därefter vändas. Smaken av ost och ägg som stekt ihop är aningen besk, och fungerar utmärkt med saltare och rökigare fyllningar men kan skära sig med andra fyllningar.

==Fyllningar==
Fyllningen läggs lämpligen på så snart som möjligt efter att man är klar med omrörningen, medan omelettens botten steks klart. Om man vändsteker omeletten läggs den på den först gräddade sigan omedelbart efter vändningen.

Tänkbara fyllningar är bland annat:

* Stuvningar
* Bacon
* Mjukost (på tub, förslagsvis med svamp)
* Smaksatt Keso

==Servering==
Omeletten består nästan bara av protein (och lite fett) och kan serveras med bröd och en enklare sallad.

==Tips==
Om man gör omelett någorlunda ofta kan det vara läge att ha en stekpanna av gjutjärn, som man reserverar för att bara användas till omelett. En sådan panna behöver i princip aldrig diskas (då omeletter synnerligen sällan bränner fast i en väl instekt panna) utan bara gnidas ur med hushållspapper och kanske lite olja.

[[kategori:Äggrätter]]
[[kategori:O kokbok]]</text>
      <sha1>k548w18t1z5xci6qo3ccv1dtdeqpr8b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Äggrätter</title>
    <ns>14</ns>
    <id>2586</id>
    <revision>
      <id>19392</id>
      <parentid>11377</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:15:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19392</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Dijonsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2587</id>
    <revision>
      <id>56370</id>
      <parentid>56369</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:12:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56370</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="596" sha1="26b9f2vlw72oio0frso7tfu4ef9kisq" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
* 2 dl créme fraiche
* 2 dl vatten
* 1 ört eller grönsaksbuljongtärning 
* 1 krm vitpeppar
* 1 tsk dragon
* 1,5 - 2 tsk dijonsenap

==Tillagning==
Blanda créme fraiche, dijonsenap, vitpeppar och dragon i en skål.
Koka upp vattnet och lös upp buljongtärningen, rör ner senapsblandningen i den kokande buljongen och låt såsen sjuda några minuter under omrörning. 

==Servering==
Denna sås passar utmärkt till ugnsbakad laxfilé.

==Tips==
Såsen kan serveras varm eller kall.

[[Kategori:D kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>26b9f2vlw72oio0frso7tfu4ef9kisq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>World of Warcraft</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2589</id>
    <revision>
      <id>26468</id>
      <parentid>25940</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:11:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/W|Alfabetiskt index/W]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26468</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="840" sha1="eqjpxwvykboub2qo261yocqx8a4oqnz" xml:space="preserve">'''World of Warcraft''' är en guide till [[Wikipedia:Warcraft|Warcraft]]-världen. Även ett av de största [[MMORPG|MMORPGen]] för tillfället.

= Innehåll =
*[[World of Warcraft/Warcraftuniversumet|Warcraftuniversumet]]
*[[World of Warcraft/Historia|Historia]]
*[[World of Warcraft/Geografi|Geografi]]
*[[World of Warcraft/Raser|Raser]]
*[[World of Warcraft/Platser|Platser]]
*[[World of Warcraft/Karaktärer|Karaktärer]]
*[[World of Warcraft/Organisationer|Organisationer]]
*[[World of Warcraft/Föremål|Föremål]]

= Appendix =
*[[World of Warcraft/Kartor|Kartor]]

*[[World of Warcraft/Spel|Spel]]
*[[World of Warcraft/Böcker|Böcker]]

{{Wikipedia}}

[[Kategori:World of Warcraft]]
[[Kategori:SAB: Rdcb Dataspel|World of Warcraft]]
[[kategori:Alfabetiskt index|W]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/W]]</text>
      <sha1>eqjpxwvykboub2qo261yocqx8a4oqnz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>World of Warcraft/Warcraftuniversumet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2590</id>
    <revision>
      <id>43554</id>
      <parentid>43549</parentid>
      <timestamp>2015-04-13T18:23:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av NERIUM</comment>
      <origin>43554</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="921" sha1="3uwy3z628jxocvhvh8mpivi0qyuol3q" xml:space="preserve">Warcraftuniversumet är ett fiktivt universum där [[Wikipedia:Warcraft|Warcraft]]-spelen utspelar sig. Världarna den här fiktiva världen heter Azeroth (människorna hemvärld) och Draenor (orchernas hemvärld). Som namnet tyder på så är den en stor konflikt i mellan det två fraktionerna, [[World of Warcraft: Organisationer|Alliansen och Horden]]. Det mesta är inspirerat av Warhammer Fantasy-spelen och till en del även på [[Wikipedia:Dungeons &amp; Dragons|Dungeons &amp; Dragons]] universumet. En del av [[Wikipedia:J.R.R. Tolkien|J.R.R. Tolkiens]] arbete har också stått som grunden; många [[World of Warcraft/Raser|raser]] är också baserade på Tolkiens arbeten.&lt;br&gt; 
Platsnamnen är ofta konstruerade så att de låter som [[Wikipedia:Sindarin|Sindarin]], [[Wikipedia:alv|alv]]iskt språk i [[w:Sagan om Ringen|Sagan om Ringen-trilogin]]

Tillbaka till [[World of Warcraft]]

[[Kategori:World of Warcraft]]</text>
      <sha1>3uwy3z628jxocvhvh8mpivi0qyuol3q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>World of Warcraft/Organisationer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2591</id>
    <revision>
      <id>23314</id>
      <parentid>14296</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T22:28:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23314</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1531" sha1="hygfiigpgf3v95s7540y8lezdgfuu14" xml:space="preserve">== Alliansen (The Alliance)==
'''Alliansen''' är en av de två huvudfraktionerna.
* '''Människor''' (Humans) Huvudstad: Stormwind
* '''Nattalver''' (Night Elves) Huvudstad: Darnassus
* '''Dvärgar''' (Dwarves) Huvudstad: Ironforge
* '''Gnomer''' (Gnomes) Huvudstad: Gnomeregan
* '''Draeneis''' (Draenei) Huvudstad: The Exodar


Draeneis förekommer i expansionen [[World of Warcraft: The Burning Crusade|The Burning Crusade]], till [[Wikipedia:World of Warcraft|WoW]].

== Horden (The Horde)==
'''Horden''' är en av de två huvudfraktionerna.
* '''Orcer''' (Orcs) Huvudstad: Orgrimmar
* '''Taurer''' (Taurens) Huvudstad: Thunder Bluff
* '''Odöda''' (Undead) Huvudstad: Undercity
* '''Troll''' (Trolls) Huvudstad: Orgrimmar
* '''Blodalver''' (Blood Elves) Huvudstad: Silvermoon


Blodalverna förekommer i expansionen [[World of Warcraft: The Burning Crusade|The Burning Crusade]], till [[Wikipedia:World of Warcraft|WoW]].

== Gobliner (Steamwheedle Cartel)==

* '''Goblinerna''' är en girig och sniken ras som kontrollerar flera viktiga städer i de båda spelbara världarna.

* Booty Bay, en söderhavsstad
* Ratchet, en ökenliknande stad
* Everlook, en handelstad i det kyliga Winterspring
* Gadgetzan, ännu en ökenstad

Goblinerna är kända för att anställa ovanligt många vakter för att se till att allt går rätt till. Spelare som anfaller varandra innanför murarna blir ibland infångade med nät och utknuffade ur staden och/eller dödade.

Tillbaka till [[World of Warcraft]]
[[Kategori:World of Warcraft]]</text>
      <sha1>hygfiigpgf3v95s7540y8lezdgfuu14</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>World of Warcraft/Historia</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2595</id>
    <revision>
      <id>23310</id>
      <parentid>13478</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T22:26:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23310</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="732" sha1="dutjtt24sm6z0tqq8a7yhsabf948vqo" xml:space="preserve">= Mytologi =
För länge sedan var Azeroth bara en massiv kontinent omringad av en oändlig ocean. Den här landmassan kallades Kalimdor, som betyder &quot;det eviga stjärnljusets land&quot;, av nattalverna, en nattlevande, humanoid ras som befolkar den. Hur som helst, en grupp magiska alver avfyrade Brinnande legionenss invasion från Twisting Nether (översätt).
Efter ett episkt slag, sjönk marken runt portalen och havet rusade in, och en stor virvel markerar vad den sjunkna portalen finns, virveln kallas Maelström.


Kartan (till höger) visar inte is-kontinenten Northrend, som ligger vid den norra kanten av kartan. Där bor nerubianerna och Lich-kungen

'''Tillbaka till [[World of Warcraft]]'''
[[Kategori:World of Warcraft]]</text>
      <sha1>dutjtt24sm6z0tqq8a7yhsabf948vqo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>World of Warcraft/Platser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2597</id>
    <revision>
      <id>27996</id>
      <parentid>23313</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:38:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Darnassus (Alliansen) */[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: Terras. → Terrass.</comment>
      <origin>27996</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1105" sha1="sbbsi6j8u6209asorrw5ydsiqofz9f2" xml:space="preserve">= Städer =
== Huvudstäder ==
=== Stormvind (Alliansen) ===
Stormvind är en stad vid Elwynnskogen som är människornas stad, men där bor även dvärgar i Dvärga-distriktet.

=== Darnassus (Alliansen) ===
Vid kusten i Teldrassil ligger nattalvernas storslagna stad, Darnassus. Där finns Måntemplet och Köpmännens Terrass.

=== Järnsmedjan (Alliansen) ===
I det stora berget i Dun Morogh finner man dvärgarnas enorma fästning, döpt efter stadens centrum som är en gigantisk smedja. Also, Järnsmedjan (Ironforge).

=== Orgrimmar (Horden) ===
Orchernas huvudstad.

=== Åskans Klippa (Horden) ===
Tauronernas huvudstad.

=== Understaden (Horden) ===
I det forna Lordaerons skogar ligger de odödas stad.

== Byar och samhällen ==


= Kontinenter =
Eastern Kingdoms, Kalimdor och Outland


* Draenor, orkernas hemvärld slets sönder då orken Ner'Zhul öppnade för många portaler till andra världar efter att ha blivit injagad i Den Mörka Portalen av Alliansens hjältar.


== Regioner ==
== Kungadömen och domäner ==


Tillbaka till [[World of Warcraft]]
[[Kategori:World of Warcraft]]</text>
      <sha1>sbbsi6j8u6209asorrw5ydsiqofz9f2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Statusförklaring</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2598</id>
    <revision>
      <id>49619</id>
      <parentid>48842</parentid>
      <timestamp>2020-06-08T00:02:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing 100%.svg with [[File:100_percent.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: redirect linked from other project).</comment>
      <origin>49619</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="881" sha1="gpq6o72gvv8s2mgffz5k8bsd5c97ikc" xml:space="preserve">{| align=center style=&quot;background-color: white; border: 1px solid lightblue;&quot; 
! colspan=5 style=&quot;background-color: #D0E2EE;&quot; align=center | [[Wikibooks:Böckers utvecklingsstatus|Böckers utvecklingsstatus]]
|-
|style=&quot;border-right: 1px solid #CCCCCC; padding: 0px 3px;&quot;| [[:kategori:Planerade böcker|Planerad bok]] [[Image:00%.svg]] 
|style=&quot;border-right: 1px solid #CCCCCC; padding: 0px 3px;&quot;| [[:kategori:Växande böcker|Växande bok]] [[Image:25%.svg]] 
|style=&quot;border-right: 1px solid #CCCCCC; padding: 0px 3px;&quot;| [[:kategori:Mognande böcker|Mognande bok]] [[Image:50%.svg]] 
|style=&quot;border-right: 1px solid #CCCCCC; padding: 0px 3px;&quot;| [[:kategori:Utarbetade böcker|Utarbetad bok]] [[Image:75%.svg]] 
|style=&quot;padding: 0px 3px;&quot;| [[:kategori:Uttömmande böcker|Uttömmande bok]] [[Image:100 percent.svg]] 
|}
&lt;noinclude&gt;[[kategori:statusmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gpq6o72gvv8s2mgffz5k8bsd5c97ikc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Status</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2599</id>
    <revision>
      <id>35351</id>
      <parentid>31362</parentid>
      <timestamp>2012-06-08T14:42:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35351</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="321" sha1="c2yibiwllo7t3nytjrgsrpt08ept0ad" xml:space="preserve">[[image:{{{1}}}.svg|Utvecklingstatus: {{{1}}} (den {{{2}}})]] [[Wikibooks:Böckers utvecklingstatus|&lt;small&gt;({{{2}}})&lt;/small&gt;]]&lt;noinclude&gt;

[[kategori:statusmallar|Status]]

'''Hjälp:'''
Utvecklingstatus: {{{1}}} ska vara 00%, 25%, 50%, 75%, eller 100%; {{{2}}} ska vara ett datum i kortform som 11 dec 2005

&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c2yibiwllo7t3nytjrgsrpt08ept0ad</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Kort status</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2600</id>
    <revision>
      <id>38005</id>
      <parentid>31360</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T15:11:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>bild -&gt; file</comment>
      <origin>38005</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="330" sha1="cr8d41ekkj1p30yy9l14kfapgzilxbj" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;[[File:{{{1}}}.svg|Utvecklingstatus: {{{1}}} (den {{{2}}})]]&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;Användning: &lt;nowiki&gt;{{kort status|utvecklingstatus|datum}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;Utvecklingstatus ska vara 00%, 25%, 50%, 75%, eller 100%. Datum ska vara ett datum i kortform som 11 dec 2005.[[kategori:statusmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>cr8d41ekkj1p30yy9l14kfapgzilxbj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Böckers utvecklingsstatus</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2601</id>
    <revision>
      <id>49620</id>
      <parentid>28575</parentid>
      <timestamp>2020-06-08T00:07:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing 100%.svg with [[File:100_percent.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: redirect linked from other project).</comment>
      <origin>49620</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2127" sha1="ci5ikyiczuklbmlfz7does3wv5x03e7" xml:space="preserve">En boks utvecklingstatus indikerar hur utvecklad en bok var vid ett givet datum. De hjälper läsare att finna läsvärda böcker, och hjälper bidragsgivare att hitta saker att arbeta med.

==Status==
En '''bild''' brevid varje boks titel indikerar vilken utvecklingstatus boken har. Enligt:
{{Statusförklaring}}
En liten text brevid boken vissar på när boken senast inventerades av en användare.
*''En boks namn'' {{status|50%|11 dec 2005}}

==Ge en bok en status==
Du kan ge en bok en status för att snabbt ge besökare en uppfattning om en boks utvecklingstatus.
*&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{status|50%|11 dec 2005}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ger {{status|50%|11 dec 2005}}
**Datumet är också en länk till den här sidan.
*Du kan ge boken följande statusar
**''Ingenting'' är boken är röd länk kan den inte få någon status
**&lt;code&gt;00%&lt;/code&gt;[[Image:00%.svg]] Har en idé, även om det bara är en titel och en inledning, kanske även en dispostion finns.
**&lt;code&gt;25%&lt;/code&gt;[[Image:25%.svg]] Är starkt påbörjad, innehåller en bra struktur och ett klart innhåll. Boken växer och några kapitel är redan klara.
**&lt;code&gt;50%&lt;/code&gt;[[Image:50%.svg]] Har en god portion av det innehåll som boken är tänkt att innehålla.
**&lt;code&gt;75%&lt;/code&gt;[[Image:75%.svg]] Boken har en solid struktur och innehåller nästan allt innehåll den är tänkt att innehålla.
**&lt;code&gt;100%&lt;/code&gt;[[Image:100 percent.svg]] Boken är så färdig som en wikibook kan bli, den innehåller inga röda länkar, den kan i princip gå i tryck men får forfarande ha ett stort utrymme för att växa allteftersom wikibooks användare utvecklar den.
*Det finns också en kort version av statusbilden
**&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{kort status|50%|11 dec 2005}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ger {{kort status|50%|11 dec 2005}}
***Datumet visas när man för muspekaren över bilden.

==Se även==
* [[:kategori:Planerade böcker|Planerade böcker]] 
* [[:kategori:Växande böcker|Växande böcker]]
* [[:kategori:Mognande böcker|Mognande böcker]] 
* [[:kategori:Utarbetade böcker|Utarbetad böcker]]
* [[:kategori:Uttömmande böcker|Uttömmande böcker]] 


[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>ci5ikyiczuklbmlfz7does3wv5x03e7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Noggrann Statusförklaring</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2604</id>
    <revision>
      <id>49621</id>
      <parentid>31361</parentid>
      <timestamp>2020-06-08T00:11:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing 100%.svg with [[File:100_percent.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: redirect linked from other project).</comment>
      <origin>49621</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="859" sha1="tmd4elc8cg45f17qile4nxbvmf6htqi" xml:space="preserve">**&lt;code&gt;00%&lt;/code&gt;[[Image:00%.svg]] Har en idé, även om det bara är en titel och en inledning, kanske även en dispostion finns.
**&lt;code&gt;25%&lt;/code&gt;[[Image:25%.svg]] Är starkt påbörjad, innehåller en bra struktur och ett klart innhåll. Boken växer och några kapitel är redan klara.
**&lt;code&gt;50%&lt;/code&gt;[[Image:50%.svg]] Har en god portion av det innehåll som boken är tänkt att innehålla.
**&lt;code&gt;75%&lt;/code&gt;[[Image:75%.svg]] Boken har en solid struktur och innehåller nästan allt innehåll den är tänkt att innehålla.
**&lt;code&gt;100%&lt;/code&gt;[[Image:100 percent.svg]] Boken är så färdig som en wikibook kan bli, den innehåller inga röda länkar, den kan i princip gå i tryck men får forfarande ha ett stort utrymme för att växa allteftersom wikibooks användare utvecklar den.
&lt;noinclude&gt;[[kategori:statusmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>tmd4elc8cg45f17qile4nxbvmf6htqi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Guild Wars</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2611</id>
    <revision>
      <id>52866</id>
      <parentid>27921</parentid>
      <timestamp>2022-09-09T14:14:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>gpnger &gt; gånger</comment>
      <origin>52866</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29617" sha1="d93x9y68y2kselpo0xrr6ca42zzn3l8" xml:space="preserve">'''Guild Wars''' är ett MMORPG, ursprungligen på engelska, som kom ut sommaren 2005.

== Handling ==
Kungen av Ascalon, ''King Adelbern'', börjar kalla in folk till kriget. Många människor sätts på prov, för att samla nya styrkor mot monstren som invaderat i Ascalon. Du är en av dem.

== Att skapa en karaktär ==
Det första du får göra när du startar ditt Guild Wars är att skapa ett ''account'' (konto). Detta gör du med hjälp av en giltig emailadress, som sedan blir ditt användarnamn.

När du har skapat ett konto och har loggat in finns det flera olika alternativ.
*Välj en befintlig karaktär, och klicka sedan på ''Play'' för att spela.
*Klicka på ''Create character'' för att skapa en ny karaktär. Du kan skapa upp till fyra karaktärer.
*Klicka på ''Delete character'' för att ta bort en befintlig karaktär.

Om du väljer att skapa en ny karaktär blir ditt första val om du vill ha en ''Roleplaying character'' (PvE) eller en ''PvP Only character''. (Se under rubriken ''PvE'' och ''PvP'')

Om du väljer att göra en PvE-karaktär kommer du sedan att få välja din primära ''profession''. Du får också bestämma kön, hårfärg, hudfärg, utseende på ansiktet och kroppsstorlek. Sedan ska du hitta på ett namn åt din karaktär. Namnet blir specifikt för just den karaktären. Om någon vill ha tag på dig, och försöker få tag på dig genom namnet på en annan karaktär än den du för tillfället spelar på, kommer det stå att du är offline. Namnet måste bestå av minst två delar, till exempel för- och efternamn. Det går även bra med t.ex. Miss eller Mr som den första delen av namnet. Ditt namn får se ut precis som du vill, så länge det består av minst två ord och bara innehåller engelska bokstäver.

När du gjort alla val kommer din karaktär att hamna i den första staden, ''Ascalon'', och du kan börja spela.


Om du väljer att göra en PvP Only-karaktär kommer du att starta på Battle isles och du kan börja spela men du kan endast befinna dig på Battle isles eftersom du är en pvp karaktär.

== Att komma igång ==
{{bidrag_saknas}}

=== Skärmen ===
{{bidrag_saknas}}

=== Menyn ===
På menyn finns flera alternativ, där man kan göra olika inställningar och se olika värden. För att nå dessa fönster, kan du antingen klicka på &quot;Menu&quot; och sedan välja var du vill gå, eller trycka på tangenten som står bredvid. (T. ex. &quot;I&quot; för &quot;Inventory&quot; eller &quot;F11&quot; för &quot;Options&quot;)


====''Hero''====

[[Bild:Gw_hero_window.png|right|200px]]

I ''Hero''-fönstret finns all information om din karaktär. Först finns det en liten bild på din karaktärs ansikte. Bredvid står din karaktärs namn. Under namnet står vilken/vilka ''professions'' du valt till din karaktär. Under detta finns det fyra olika saker:
*''Level'', visar vilken nivå du nått till (se under ''Experience points'')
*''Skill points'', se under rubriken med samma namn
*''Rank''
*''Fame''
Under detta finns en något mer avancerad xp-mätare än den som alltid syns på skärmen. Den visar hur mycket xp du för tillfället har, och håller du muspekaren över mätaren visas hur mycket xp du behöver för att nå nästan nivå. (se under ''Experience points'')
Sedan kommer två olika saker:
*''Faction'', fås genom att man spelar PvP med sin karaktär (se under ''PvE och PvP'') och används till att låsa upp runor, vapenuppgraderingar och ''skills'' till dina ''PvP Only''-karaktärer (se under ''Skills'', ''Vapen'', ''Armor'' och ''Att skapa en karaktär - PvP Only'')
*''Attribute points'', se under rubriken med samma namn
Sist har du alla dina ''attributes''. Dessa varierar beroende på vilken ''profession'' du valt. (Se under ''Professions'' och ''Attribute points'')

====''Inventory''====

[[Bild:Gw_inventory_window.png|left|100px]]
I ''Inventory''-fönstret finns all information om vad du har med dig och på dig.

Längst upp i vänstra hörnet visas hur mycket pengar du har. Det kommer stå i antal &quot;guld&quot; (den lilla guldgula pricken bredvid), ända tills du når upp till 1000 guld eller mer. Då visas det istället 1 Platinum, förkostas P eventellt K,och ser ut som en metallbit. Har du till exempel 3560 guld, visas det som 3p 560 guld. 

Den övre halvan visar din karaktär i helfigur. Till höger finns din ''armor'' (se under rubriken med samma namn). Längst upp kan du välja om du vill visa en eventuell hjälm eller mask. Det finns fyra alternativ: att alltid visa den, att bara visa den i städer, att bara visa den utanför städer eller att gömma den helt.

Till vänster finns din eventuella ''guild cape'' (se under ''Guild och Party''). Den kan slås på och av på samma sätt som din huvudbonad. Under finns vapnen du för tillfället använder. Först själva vapnet, och sedan ett eventuellt tillbehör, till exempel en ''focus'' eller sköld (se under ''Vapen'').

Den nedre halvan visar allt du bär med dig. Du kan ha upp till fyra olika väskor, mer om dem under ''Inventory Bags''. Längst till höger bredvid väskorna finns en soptunna, där du kan slänga saker som inte går att sälja. Det är till exempel saker som är specialgjorda för din karaktär. Andra saker går att slänga direkt på marken om man vill, men endast utanför städerna, och andra spelare kan då plocka upp det. En hel del spelare är ganska giriga, så var försiktig med vad du slänger på marken, så ingen tar något du egentligen ville ha.

Mitt i ''Inventory''-fönstret finns knappen ''Weapon Sets'', som du kan läsa mer om under rubriken ''Vapen''.

====''Inventory Bags''====
[[Bild:Gw_inventory_bags_window.png|right|100px]]
''Inventory Bags''-fönstret påminner mycket om ''Inventory''. Här visas en översikt av alla dina väskor du har i ditt ''Inventory''. Den första, din ryggsäck, har du med dig från början, och den rymmer allra mest (20 saker). Du kan sedan köpa eller byta till dig en ''Belt pouch'' (rymmer 5 saker) och två påsar (rymmer 5 saker vardera). Det går även att köpa en ''Rune of Holding'' för att utöka storleken på påsarna, så att de istället rymmer 10 saker vardera. Din bältesväska rymmer dock alltid max 5 saker.

Vissa saker går att lagra, som till exempel olika saker du plockar för att sedan göra saker av. Du kan då ha ett visst antal av samma sak på samma ruta i ditt ''Inventory'', och på så vis spara en massa plats. Andra saker, som vapen, går inte att lagra, och måste ta upp varsin ruta.


====''Skills''====

I ''Skills''-fönstret hittar du alla ''skills'' som du har upptäckt och kan använda. Bland dessa kan du välja ut åtta ''skills'' att ta med dig i din ''skill bar'' (se under ''Att komma igång - Skärmen'' och ''Skills''). Du kan endast byta ''skillsen'' i skillbaren när du är inne i en stad.

Här visas också en massa information om dina ''skills''. De är oftast sorterade efter vilken ''attribute'' de tillhör, men högst upp till höger finns en meny för att ändra detta. I listan visas en bild av din ''skill'', vad den heter, och vad den kräver. En hand står för ''adrenaline'' (se under ''Skills''), en blå prick för ''energy'' och en blå prick med en pil står för ''energy degeneration'' (se under ''Health och Energy''). En gul prick står för hur lång tid det tar för din karaktär att använda en ''skill'', från det att du aktiverat den till att den verkligen börjar fungera. En pil som går runt i en cirkel står för hur lång tid det tar för en ''skill'' att ladda om, så att du kan använda den igen. Vissa necromancer ''skills'' har en röd prick och ett procent-talsom visar att ''skillen'' tar av din HP och hur mycket den tar.

====''Quest Log''====
Se under rubriken ''Quests och Cooperative Missions''.


====''Map Travel''====
[[Bild:Gw_world_map.png|right|250px]]
Detta fönster kommer att dyka upp i helskärm när du öppnar det. Den visar världskartan. Alla städer du hittat visas som små prickar på kartan. Det finns två lägen på zoomning. Om du är på närmaste inzoomningen, kan du klicka på en stad, och välja att resa dit. Du blir då direkt skickad dit, och slipper springa hela vägen. Det finns en del olika ikoner på kartan:

Utzoomat:
*Gula prickar är större städer
*Gråa prickar är ''Cooperative Missions'' du klarat (se under ''Quests och Cooperative Missions'')
*Gråa prickar som blinkar är ''Cooperative Missions'' du ännu inte klarat
*Röda prickar är PvP-arenor (se under ''PvE och PvP'')

Inzoomat:
*Gula prickar med ett torn är större städer
*Gråa prickar är små städer och samlingsplatser
*Gråa sköldar är ''Cooperative Missions'' (se under ''Quests och Cooperative Missions''):
**En blinkade sköld är en ''mission'' du ännu inte klarat
**En sköld med bara ett svärd är en ''mission'' där du har klarat antingen bara bonusen eller bara ''mission''
**En sköld med två svärd är en helt avklarad ''mission''.
*Röda prickar är PvP-arenor (se under ''PvE och PvP'')

Prickarna ser olika ut i de olika ''Campainerna''

====''Map Area''====
[[Bild:Gw_map.png|left|150px]]
''Map Area''-fönstret är ett litet fönster som visar en liten del av kartan. Den visar mer än din ''Minimap'', som alltid finns i övre högra hörnet (se mer under ''Att komma igång - Skärmen''), men inte på långa vägar lika mycket som världskartan du får upp om du väljer ''Map Travel''.

En ikon som alltid finns är en cirkel med en pil. Cirkeln är du, och pilen visar vilken riktning du står i. Till skillnad från din ''Minimap'' är norr alltid uppåt på denna karta, och det är du som snurrar dig istället för kartan. 

Håller du på med ett uppdrag som kan lösas i närheten visas en grön stjärna. Där stjärnan är står ofta en person du ska prata med, eller så kanske det ligger något som du ska hämta där.

När du springer utanför en stad kommer det att synas ett spår av små röda prickar där du har sprungit. På så sätt kan du lätt se vilken väg du tog om du blir osäker. Detta gäller dock inte inne i en stad, kartan skulle då blir översållad med röda punkter eftersom man springer väldigt mycket fram och tillbaka. Prickarna försvinner om du går in i en stad, och nästa gång du går ut är prickarna borta och det bildas nya. Så också om du går igenom en portal någonstans.


====''Friends''====
[[Bild:Gw_friends_list.png|right|150px]]
I ''Friends''-fönstret visas alla spelare du har lagt upp som vänner. Denna lista är likadan för alla dina karaktärer, och du kan se om en annan spelare är inne oavsett vilken karaktär den använder. Detta är ett bra sätt att hålla kontakten utan att behöva hålla namnet på alla karaktärer i huvudet.

Först visas din egen karaktärs namn. Sedan kan du välja vilken status du vill ha för tillfället. Den står alltid på ''Online'' om du inte ändrar den. Det finns fyra olika lägen:
*''Online'', alla kan prata med dig obehindrat
*''Away'', alla kan prata med dig, men de får ett meddelande om att du har valt statusen ''Away'' och att du kanske inte svarar
*''Busy'', alla som försöker prata med dig får ett meddelande om att du är upptagen och inte vill bli störd, och meddelandet når aldrig dig
*''Offline'', alla ser dig som offline, och ingen kan skriva till dig alls

Sedan visas alla dina vänner i tre olika kategorier:
*''Friends Online'', alla dina vänner som är online och som du kan prata med. Spelar personen på någon annan karaktär en den du la till på listan står det två namn: Först namnet på karaktären du la till, och inom parentes namnet på karaktären han eller hon spelar på nu. Här finns även den lilla rutan där du skriver in ett nytt namn om du vill lägga till en person på din vänner-lista
*''Friends Offline'', alla dina vänner som är offline
*''Ignored'', spelare som du valt att så att säga &quot;blockera&quot;. Alla meddelanden den skickar till dig kommer att ignoreras

För att ta bort någon från listan klickar du på det lilla huvudet som finns bredvid spelarens namn. Där kan du välja att antingen ignorera spelaren, så den åker ner på ''Ignored'', eller att bara ta bort den från listan. Väljer du det senare alternativet kan ni fortfarande skriva till varandra obehindrat, men du ser inte längre om spelaren är online eller inte.


====''Guild''====
Se under rubriken ''Guild och Party''.


====''Party''====
Se under rubriken ''Guild och Party''.


====''Score Charts''====
{{bidrag_saknas}}


====''Options''====
[[Bild:Gw_options_window.png|left|150px]]
I ''Options''-fönstret kan du göra en hel del olika inställningar som handlar om spelet i allmänhet. 


Först kommer ''Language Options'', språkinställningar. Där finns ''Language'' och ''Chat Filter Level''.

På ''Language'' kan du ställa in vilket språk alla menyer etc. ska visas på. Den står ursprungligen inställd på engelska.

På ''Chat Filter Level'' kan du ställa in ett filter. Filtret är till för att sålla bort svordomar, som då visas med ---- istället. Du kan välja tre olika nivåer: Blockera alla svordomar, blockera grova svordomar, eller att inte blockera alls.


På ''Graphic Options'', grafikinställningarna, finns fem olika inställningar att göra:

*''Resolution'', upplösning, där du kan välja vilken upplösning du vill använda. Detta är till för att anpassa spelskärmen efter inställningarna på din egen skärm. För bästa passform, välj det alternativ du har på skärmen annars.
*''Refresh Rate'', uppdateringsfrekvens, här kan du justera hur många gånger per sekund du vill att din bild ska uppdateras, uppdateringsfrekvensen anges i hertz(Hz), en Hz är en uppdatering per sekund. Du kan välja mellan ''Default''(spelet kommer ha samma frekvens som du har i Windows), ''60Hz'', ''70Hz'', ''80Hz'' och ''85Hz''.
*''Interface Size'', där kan du bestämma vilken storlek du vill ha på fönstren, du kan välja mellan ''Small, Normal, Large'' och ''Larger''. 
*''Anti-Aliasing'', kantutjämning, där kan du välja hur mycket kantutjämning du vill ha. Du kan välja mellan ''None'', ''2X'' och ''4X''. Ju mer kantutjämning, desto finare grafik, men observera att användare med lite äldre datorer kan uppleva spelet som hackigt om dom använder kantutjämning.
*''Visual quality'',

På ''Sound Options'', ljudinställningarna, finns tre olika inställningar att göra:

*''Music'', volym på musiken
*''Background audio volume'', volym på bakgrundsljuden
*''Effects volume'', volym på effekterna

Sist kommer ''Game Options''. Där finns två knappar:

*''Control Setup'',
*''Customize Layout'', där du kan ställa in var på skärmen du vill ha allting. Till exempel så ligger alltid din ''Minimap'' uppe i högra hörnet av skärmen, och din ''Skillbar'' längst ner på skärmen. Dessa går att flytta, och för att göra det klickar du på knappen ''Customize Layout''.

====''Log Out''====
Loggar helt enkelt ut dig från spelet.


==''Professions''==
Du kan endast spela som människa, men med 6 olika ''professions'':
==== [[Guild Wars: Elementalist|Elementalist]] ====
==== [[Guild Wars: Mesmer|Mesmer]] ====
==== [[Guild Wars: Monk|Monk]] ====
==== [[Guild Wars: Necromancer|Necromancer]] ====
==== [[Guild Wars: Ranger|Ranger]] ====
==== [[Guild Wars: Warrior|Warrior]] ====
==== [[Guild Wars: Assassin|Assassin (Faction)]] ====
==== [[Guild Wars: Ritualist|Ritualist (Faction)]] ====
==== [[Guild Wars: Dervish|Dervish (Nightfall)]] ====
==== [[Guild Wars: Paragon|Paragon (Nightfall)]] ====


Läs mer om de olika vapnen för de olika ''professions'' under rubriken ''Vapen''.

==''Health'' och ''Energy''==
[[Bild:Gw_health_bar.png|frame|right|]]
''Health'' (hälsa), ibland förkortat hp, står för hur mycket du tål, och hur lång tid det tar innan du dör. Den röda mätaren visar hur mycket hp du har kvar. Varje gång en fiende attackerar dig förlorar du hp. Den kan även attackera dig med olika ''skills'' (färdigheter) (se längre ner) för att minska din hp. Du kan själv öka din hp med egna färdigheter.

Din hälsa kan också försämras eller förbättras över tid, kallat ''regeneration'' och ''degeneretion''. Ett antal pilar visas då i din hp-mätare, och pekar antingen åt höger (''regeneration'', ger mer hp) eller åt vänster (''degeneration'', ger mindre hp). Pilarna står också för hur fort det går. En pil går ganska långsamt, medan fem pilar går väldigt fort.


[[Bild:Gw_energy_bar.png|frame|right|]]
''Energy'' (energi) är till för att använda färdigheter. En färdighet kräver oftast 5, 10 eller 15 energipoäng. När din energimätare, som är blå och oftast finns till höger om din hp-mätare, når botten måste du vänta tills den går upp igen för att kunna använda en ny färdighet.

''Regeneration'' och ''degeneration'' gäller även din energi. Dock har du alltid, om inte en fiende använt en färdighet som dragit ner på det, minst två ''regeneration''-pilar på din energimätare. Till exempel har en [[Guild Wars: Warrior|Warrior]] inte så mycket ''energy regeneration'', eftersom den mest litar på sitt vapen. En [[Guild Wars: Elementalist|Elementalist]] eller [[Guild Wars: Mesmer|Mesmer]] använder mer sina färdigheter än sitt vapen, och har då oftast fyra eller fem pilar på sin energimätare. (Se under ''Professions'' för mer information)


Både din energi och din hälsa har ett maxvärde, vilket ökas genom att gå upp i nivå. (Se under ''Att komma igång'' och ''Experience points'' för mer information)

==''Skills''==
Är den almänna benämningen för alla speciella skar du kan göra, vare sej det handlar om att skicka brinnande eldklot eller dunka en hammare i marken.

===''Adrenaline''===
Adrenaline krävs för att kunna använda vissa skills när man spelar som [[Guild Wars: Warrior|Warrior]]. 1 adrenaline står för ett slag, antingen som du tar emot eller som du själv slår. För att detta ska bli riktigt effektivt krävs det att du blir slagen på av en fiende, men en skill som kräver adrenaline kräver ingen energy.

==''Skill points''==
Poäng som behövs för att köpa nya magier från ''Skill Trainers'' och ''Consumables(Eye of the North)'', Items som ger olika sorters boosts.

==''Experience points''==
[[Bild:Gw_experience_bar.png|frame|right|Denna mätare syns alltid på skärmen. Där står vilken nivå du är på nu, och hur långt du har kvar till nästa nivå.]]
Varje gång du dödar en fiende får du ''experience points'' (erfarenhetspoäng), ofta förkortat exp points eller xp. När du får ett visst antal xp går du upp i nivå. Det krävs mer och mer xp ju högre nivåer du når. Varje gång du går upp i nivå ökar många olika värden, exempelvis maxvärdet på din hälsa och energi. Du får även flera ''attribute points'' (Se under rubriken med samma namn).

Du kan nå allra högst till nivå 20. Efter det, när din xp-mätare blir full, går du inte upp i nivå, utan du får istället ''skill points''. (Se under rubriken med samma namn)

==''Quests'' och ''Cooperative Missions''==
[[Bild:Gw_quest_log_window.png|right|150px]]
I din ''Quest Log'' visas vilka uppdrag, ''quests'', du har att göra för tillfället. De kategoriseras efter var du har skaffat dem någonstans. I listan visas först namnen på alla uppdrag. Om du klickar på ett av namnen visas information om uppdraget. Först visas vad som ska göras härnäst. Sedan visas namnet på personen du fick uppdraget av, och var den personen finns någonstans. Under det står vad den personen sade till dig, och bläddrar du ner så står det längst ner vad du kommer få för belöning när du klarat uppdraget. I mitten till höger i fönstret finns knappen ''Abandon'', avvisa. Den klickar du på om du bestämt dig för att du inte vill göra uppdraget. Uppdraget försvinner då från din lista. Du kan närsomhelst gå tillbaka till personen och få uppdraget igen.

{{bidrag_saknas}}

==''Attribute points''==
''Attribute points'' (attributpoäng) kan fördelas för att göra dina färdigheter bättre och starkare.
Det finns en primary attribute som bara den tillhörande Proffesionen kan ha.
       '''Primary Attributes'''
Warrior --&gt; Strength = 1% Armor Penetration/ strength

Ranger --&gt; Expertise = 4% mindre Energy kostnad av ranger skills, blinding rituals (ritualist), touch-skills
, attack skills och stances

Monk --&gt; Divine Favor = Alla spell dom är inriktade på någon vänlig varelse (inkl. dig själv) helar lite extra.

Mesmer --&gt; Fast Casting = Alla spells &quot;castar&quot; 4% snabbare / Fast Casting

Necromancer --&gt; Soul Reaping = Varje gång en varelse &quot; In the area&quot; dör får necromancern 1 Energy/Soul Reaping. Detta kan bara ske 3 gånger / 15 sekunder.

Elementalist --&gt; Energy Storage = 3 energy/Energy storage

Assasin --&gt; Criticals Strikes = 1 (med 3 critical strike eller mer) ,2 (med 8 critical strike eller mer) eller 3 (13 eller mer) energy varje gång assasinen leverar en critical strike (125% vapnets Max Skada). Ökar okså chansen att slå en Critical Strike med 1% per Critcal Strike.

==''Guild'' och ''Party''==
Det finns två sätt att ingå i en grupp.

[[Bild:Gw_guild_window.png|right|150px]]
En ''guild'' är en grupp med människor som träffas då och då, och hjälper varandra med olika saker. Det är en slags klubb, där du alltid kan se om spelarna i ''guilden'' är online, även om ni inte är i närheten av varandra. Att bjuda in folk till en ''guild'' kostar pengar, likaså att starta upp en ''guild''. ''Guildens'' ägare är från början den enda som kan bjuda in folk till guilden, men kan senare göra några av medlemmarna till officierare, som också kan börja bjuda in folk. Det är ganska lätt att ta sig ur en guild, men du måste få en ny inbjudan för att gå med i den igen.
[[Bild:Gw_guild_cape.png|right|100px]]
En ''guild'' kan skaffa en ''guild cape'' (kappa) och en ''guild hall'' (en slags träningsarena). Om ''guilden'' innehar en kappa får varje ''guild''-medlem varsin kappa, och de ser alla likadana ut inom guilden. På det sättet kan man snabbt se vilka människor som tillhör vilken guild. Dock finns numera så många ''guilds'' att det är svårt att lära sig utantill vilken kappa som hör till vilken ''guild''. Det är bara ledaren för ''guilden'' som kan ändra kappan.


[[Bild:Gw_party_formation_window.png|right|150px]]
Ett ''party'' är en grupp människor som gör något tillfälligt. Om du får ett uppdrag kan du prata med andra spelare, som ska göra samma uppdrag, så kan ni bilda ett ''party'' och göra det tillsammans. Att gå med i ett ''party'' går snabbt och enkelt, och kostar ingenting. Det går även snabbt och lätt att ta sig ur. Men det finns ingen lista att plocka upp med spelarna i ditt ''party'', där du kan kolla om någon är online. För att se det måste du antingen gå med i samma ''guild'' som spelaren i fråga, eller lägga upp spelaren på din ''friends list''. (Se under ''Socialt'' för mer information)

Listan över vilka som finns i ditt ''party'' syns oftast till höger på skärmen. Där kan du se alla ''party''-medlemmars hp och namn. Där syns även vad de har för ''profession'' och vilken nivå de är på.

[[Bild:Gw_henchmen.png|right|150px]]
Om du ska göra ett uppdrag, men inte känner för att prata med andra spelare och bilda ett ''party'', finns det något som kallas ''henchmen''. Det är datorstyrda spelare som du kan lägga in i ditt party. Nackdelen med henchmen är att man inte kan lägga upp strategier för hur man ska attackera, eftersom de följer dig var du än går. De är oftast på en lägre nivå en dig själv, och kan endast ha en ''profession''. Men då kan du spela hur och när du vill, utan att behöva ta hänsyn till andra spelare.

== Vapen ==
==== [[Guild Wars: Warrior|Warrior]] ====
''Warriors'' använder ursprungligen vapen, och det finns tre olika vapen att välja mellan: enhands-svärd, enhands-yxor och tvåhands-hammare. En ''warrior'' kan även använda sköldar, men då enbart kombinerat med enhandsvapen. 

Svärd kräver attributspoäng i ''Sword Mastery'', yxor ''Axe Mastery'', hammare ''Hammer Mastery'' och sköldar ''Tactics'' eller ''Strength''.


==== [[Guild Wars: Ranger|Ranger]] ====
''Rangers'' använder ursprungligen olika bågar som ''Longbow'', ''Shortbow'' och ''Hornbow''.

Bågar kräver attributspoäng i ''Marksmanship''.


==== [[Guild Wars: Necromancer|Necromancer]] ====
''Necromancers'' använder ursprungligen ''wands'' eller stavar. ''Wands'' är enhandade medan stavar använder båda händerna.


Båda kräver attributspoäng i antingen ''Blood Magic'', ''Curses'', ''Death Magic'' eller ''Soul Reaping''.


==== [[Guild Wars: Monk|Monk]] ====
''Monks'' använder ursprungligen ''wands'' och stavar. ''Wands'' används med en hand och stavar med båda händerna.

Båda kräver oftast attributspoäng i Smiting/divine/healing eller i Protection.

==== [[Guild Wars: Mesmer|Mesmer]] ====
''Mesmers'' använder ursprungligen ''canes'' (käppar) och stavar. Käppar används med en hand och stavar med båda händerna. 

Båda kräver attributspoäng i antingen ''Domination Magic'', ''Illusion Magic'' eller ''Inspiration Magic''.


==== [[Guild Wars: Elementalist|Elementalist]] ====
''Elementalists'' använder ursprungligen ''wands'' och stavar. ''Wands'' används med en hand och stavar med båda händerna.

Båda kräver attributspoäng i antingen ''Air Magic'', ''Earth Magic'', ''Fire Magic'' eller ''Water Magic''.


==== [[Guild Wars: Assassin|Assassin (Faction)]] ====
''Assassins'' använder ursprungligen enhandade knivar för att skada motståndaren.

Knivar kräver attributspoäng i dagger mastery.


==== [[Guild Wars: Ritualist|Ritualist (Faction)]] ==== 
''Ritualist'' använder ursprunglingen ''wands'' och stavar. ''Wands'' används med en hand och stavar med båda händerna.


==== [[Guild Wars: Dervish|Dervish (Nightfall)]] ====
''Dervish'' använder ursprungligen scythes (liar) för att skada motståndaren.

Scythes kräver attributspoäng i Scythe mastery.


==== [[Guild Wars: Paragon|Paragon (Nightfall)]] ====
''Paragons'' använder ursprungligen spjut för att skada motståndaren.

Spjut kräver attributspoäng i Spear mastery.

==== Sköldar, ''focus'' etc. ====
{{bidrag_saknas}}


===''Weapon Sets''===
{{bidrag_saknas}}

==''Armor''==
{{bidrag_saknas}}

==''PvE'' och ''PvP''==
*'''PvE''' = Player vs Environment (Spelare mot miljö)
*'''PvP''' = Player vs Player (Spelare mot spelare)

{{bidrag_saknas}}

== Socialt ==
Guild Wars är på många sätt ett socialt spel. Städerna är naturliga mötesplatser, eftersom man inte kan träffa andra spelare utanför en stad. Så fort du lämnar staden skapas en egen värld, bara för dig och ditt ''party''. 


[[Bild:Gw_chat_window.png|frame|right|]]

Det finns flera olika sätt att prata, och du kan välja vilka du vill ska höra vad du säger.
*''All'', prata rätt ut i luften. Alla som är i närheten hör vad du säger.
*''Guild'', prata med spelarna i din guild. Alla i guilden hör dig, oavsett var de är.
*''Party'', prata med spelarna i ditt party. Alla i partyt hör dig, oavsett var de är.
*''Trade'', prata i ''Trade Channel''. Fungerar som ''All'', men texten visas med en annan färg. ''Trade Channel'' används när du har något du vill sälja, köpa eller byta med andra spelare.
*''Whisper'', prata med en enskild person. Bara personen du viskar till hör vad du säger. Den hör dig oavsett var den är.


När du träffar folk du tycker om, så kan du hålla kontakten med dem på flera sätt. Du kan bjuda in den till din guild, eller be om att få gå med i den personens guild. Om ingen av er är med i en guild kan ni starta en själva. (Se mer om ''guilds'' under rubriken ''Guild och Party'')

Om en guild inte känns aktuellt kan ni bara lägga upp varandra på era ''Friends list''. Där kan du endast se om personen i fråga är online eller inte, du kan inte prata med den i en egen chatt som du kan med en guild. Ett bra sätt att hålla koll på folk du hade ett ''party'' med en gång, men ändå inte vill vara i samma guild som (Se under ''Att komma igång'' - ''Menyn'').


Det finns även något som kallas ''emotes''. Det är olika rörelser man kan göra. De används genom att man skriver ett snedstreck (/) och sedan vad man vill göra. Några exempel:
*Luftgitarr - /guitar
*Lufttrummor - /drums
*Sitta - /sit
*Böja knä - /kneel
*Dansa - /dance

''Emotes'' kan du göra när du vill, var du vill. Det är inte heller bundet till vilken chatt du pratar i (all, guild, party etc.).


[[Bild:Gw_district_selection_2.PNG|right|230px]]
När du är i en stad kan du välja vilket distrikt du vill spela i. Det enda som skiljer distrikten åt är vilket språk spelarna pratar där, alla NPCs (Non-Playable Characters, inte spelbara karaktärer) pratar fortfarande det språk du valt i ''Options'' (se under ''Att komma igång - Menyn'').


== Guild Wars: Factions ==
Under andra kvartalet av 2006 kom ett nytt spel till Guild Wars-serien som heter Factions. Spelet kan köpas och spelas separat, för mer information, se: [[Guild Wars: Factions]].

== Guildwiki ==
Guild Wars har ett eget Wikimedia-projekt (på engelska):
*http://www.guildwiki.org


== Externa länkar ==
{{wikipedia}}
*[http://www.guildwars.com Den officiella hemsidan]
*[http://www.gwonline.net En bra, inofficiell hemsida]

[[Kategori:Guild Wars]]
[[Kategori:Datorspel|Guild Wars]]
[[Kategori:SAB: Rdcb Dataspel|Guild Wars]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|G]]
[[Kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/G]]


[[en:Guild Wars]]</text>
      <sha1>d93x9y68y2kselpo0xrr6ca42zzn3l8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Insändarskola</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2612</id>
    <revision>
      <id>37007</id>
      <parentid>37006</parentid>
      <timestamp>2013-04-11T08:41:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av 83.183.24.99</comment>
      <origin>37007</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2663" sha1="p6oc53mjgvf1s4v8mcwxzeozg5go5m2" xml:space="preserve">== Insändarskola ==
Det här är en kort insändarskola i punktform som hjälper dig att uttrycka din åsikt i både lokal- och rikspress.

=== Grunder ===
*Välj vad du vill skriva om. Kom på något du själv har åsikter om eller svara på någon annans insändare.
*Tänk ut några argument. Ofta brukar tre argument användas, men fler fungerar också.
*Välj ut vilket argument som är ditt bästa. Placera detta först av dina argument, det näst bästa sparar du till sist, detta för att det första argumentet kommer att avgöra om läsaren är positivt eller negativt inställd under resten av insändaren. Det sista argumentet är det som kommer att stanna kvar närmast i minnet.
*Mellan dessa två huvudargument är det bra om du dessutom lägger fram fler av dina argument. Ta även fram de vanligaste motargumenten till det du skriver om och visa sedan varför du anser att motargumenten är fel.
*Ge exempel, särskilt när det inte är uppenbart vad du syftar på. 
*Fatta dig kort. Korta insändare läses oftare än långa.
*Undvik personangrepp, svåra ord och ironi (misstolkas lätt).
*Undvik utropstecken och retoriska frågor.
*Sen ska du underteckna din insändare. Du väljer själv om du vill underteckna med anonymt namn eller med ditt eget, men kom ihåg att vissa tidningar inte tillåter signatur. Underteckna även gärna med din organisation för extra pondus.
*Lägg också sist till uppgifter om ditt riktiga namn och hur redaktionen kan få tag på dig. Tidningen kommer inte att publicera dessa uppgifter.

=== Extra ===
*Klura ut en kort fyndig rubrik på din insändare som lockar till läsning.
*Avsluta din insändare med en sammanfattning där du uppmanar till handling eller ställer någon till svars.
*Om ni är flera, t.ex. från olika organisationer, som undertecknar så får er insändare ytterligare pondus.

== Debattartiklar ==
När det gäller debattartiklar bör man tänka på ungefär samma saker, med ett par undantag:
*Debattartiklar bör vara längre än insändare, eftersom de ska säga mer.
*När man skriver debattariklar är det extra viktigt att luta sig mot vetenskapen, så att det man skriver tas på allvar. Nämn gärna forskningsrapporter och dylikt i insändaren, så att läsaren kan kolla upp det.
*Om du vill att debattartikeln ska publiceras, nämn något aktuellt, eftersom tidningarna vill ha läsare, och läsare fås genom debatter om aktuella saker är det lättare att bli publicerad då.
*Anonyma debattartiklar bör inte publiceras.

[[Kategori:Alfabetiskt index|I]]
[[Kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: E Uppfostran och undervisning]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/I]]</text>
      <sha1>p6oc53mjgvf1s4v8mcwxzeozg5go5m2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lärobok i schack/Notation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2640</id>
    <revision>
      <id>27948</id>
      <parentid>23410</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:23:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: succesiv → successiv</comment>
      <origin>27948</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4263" sha1="n66nnau9m5p3r2vr209wzi1puinkpxd" xml:space="preserve">{{Mall:Lärobok i schack}}
=='''Lärobok i schack. Kapitel 2 - Notation'''==
'''Schacknotation''' är ett system för att kunna nedteckna schackpartier för senare genomgång och analys. Den vanligaste metoden är den ''algebraiska notation'', så kallad för att den bygger på schackbrädets koordinatsystem. Tidigare, före andra världskriget, var den ''beskrivande notationen'' vanligast, som även beskrivs nedan.

== Pjäsernas beteckningar ==
I schacknotation betecknas pjäserna med bokstäver enligt
*Kung - K ''(King - K)''
*Dam - D (''Queen - Q)''
*Torn - T ''(Rook - R)''
*Löpare - L ''(Bishop - B)''
*Springare - S ''(Knight - N)''

Bönderna ''(Pawn)'' lämnas utan speciell beteckning.

== Lägesbeskrivning ==
I schacknotationen använder man det koordinatsystem de flesta bräden är utrustade med för att ange pjäsernas position. Så är t.ex. '''a1''' rutan i det nedre vänstra hörnet från vit spelares synvinkel (från svarts är det övre högra hörnet).

== Normal förflyttning ==
För att i normalfall beskriva ett drag räcker det med att ange vilken pjäs som flyttas och till vilken ruta den flyttas. Till exempel innebär notationen Sf4 att en springare flyttas till ruta f4. Normalt sett brukar det inte uppstå några tvetydigheter, men om det skulle vara fallet kan man förtydliga med långnotation (se nedan) genom att skriva Se2-f4, det vill säga springaren på e2 flyttas till f4. 

Böndernas förflyttning skrivs enbart med destinationsrutans koordinat.

== Slag ==
I schacknotation betecknas slag med ett x. Sxf4 innebär att springare slår den pjäs som står på f4. Om det kan råda tvetydighet om vilken pjäs som gör slaget anger man även från vilken ruta slaget görs. För situationen när bönder slår en annan pjäs skriver man t.ex. exd5, där e-et står för vilken linje bonden utför slaget från, det vill säga bonden på linje e slår pjäsen på d5.

== Schack och matt ==
Då man ställer motståndaren schack brukar man markera det med ett kors, †, alternativt +. Matt markeras med två kors, ††, alternativt #.
Remi skrivs '''=''', och remianbud skrivs '''(=)'''.

== Specialdrag ==
*En passant brukar markeras med förkortningen '''e.p.''' efter draget.
*Rockad betecknas med 0-0 för kort och 0-0-0 för lång rockad.

== Lång notation ==
Ovan beskrivs kort notation. Lång notation skrivs likadant, förutom att rutan där pjäsen stod innan den flyttades anges, exempelvis Dh5xf7.

== Beskrivande notation ==
Den beskrivande eller deskriptiva notationen användes allmänt före första världskriget, varefter man successivt började gå över till det system vi använder i dag. I vissa länder, såsom USA, höll man kvar den beskrivande notation till in på 70-talet, vilket man märker om man får tag på äldre engelskspråkiga schackböcker. 

Den beskrivande notationen utgår från spelarens egen sida av spelplanen, Rutan &quot;e4&quot; kallas om man är vit &quot;rutan fyra steg framför kungen&quot;, eller &quot;kungens fyra&quot; (på engelska blir detta Kings Four, förkortat K4). Om man är svart heter den rutan däremot &quot;Kungens fem&quot;. 

Ett parti kan till exempel börja: 
# Vit: Bonde till K4 Svart: Bonde till K4
# Vit: Springare till Kungens Löpare 3 Svart: Springare till Damens Löpare 3

Vanligtvis förkortar man dock pjäser på samma sätt som ovan (Springare blir &quot;S&quot;, osv). 

Detta skulle med algebraisk kort notation skrivas 
# e4 e5
# Sf3 Sc6

Problemet är att detta system inte är lika intuitivt och det är lätt att göra misstag om man förväxlar svart och vit.

== Exempel ==
Detta är ett exempel på ett parti, en så kallad skolmatt. Notationen är lång algebraisk notation.

{| class=&quot;wikitable&quot;
 ! Dragnummer !! Vits drag !! Svarts drag !! Kommentar
 |-
 | 1        || e2-e4 || e7-e5 || Eftersom ingen bokstav anges flyttas alltså bönder i dessa drag.
 |-
 | 2        || Dd1-h5 || a7-a6 || Vit flyttas alltså damen, vilket definieras av D, och svart sin bonde.
 |-
 | 3        || Lf1-c4 || a6-a5 || Svart fortsätter gå med sin bonde på a-raden, och vit ställer fram löparen till c4.
 |-
 | 4        || Dh5xf7# ||  || Vit ställer svart i schack och matt genom att flytta sin dam till f7 och ta bonden, därav krysset.
 |}

[[Kategori:Lärobok i schack]]</text>
      <sha1>n66nnau9m5p3r2vr209wzi1puinkpxd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lärobok i schack/Taktik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2641</id>
    <revision>
      <id>49896</id>
      <parentid>49895</parentid>
      <timestamp>2020-12-01T17:07:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>/* Matt-kombinationer */ Testar länkning; försök 3.</comment>
      <origin>49896</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4043" sha1="9q50xub88a7axcxp555ns8auvyofptx" xml:space="preserve">{{Mall:Lärobok i schack}}
=='''Lärobok i schack. Kapitel 3 - Taktik'''==

Det gäller att hela tiden ha fler garderingar än motståndaren har hot samtidigt som man ska försöka få fler hot än vad motståndaren har garderingar. Ser man att man kan slå en pjäs mer än motståndaren så ska man göra det, om detta inte klart leder till taktiska problem.

Spelet vinns oftast av den som har flest pjäser. Pjäsernas värde brukar räknas i antal bönder som de motsvarar: springare och löpare (”lätta pjäser”) motsvarar vardera tre bönder, torn fem bönder och dam nio eller tio bönder. Löpare räknas som något starkare än springare, i synnerhet är ett löparpar ofta bättre än ett springarpar eller en löpare och en springare. Tornen är ofta passiva i början, men starka i slutspelet. En bonde som hotar att bli dam är mycket stark.

I praktiken brukar vana spelare sällan låta motståndaren ta pjäser utan motsvarande ersättning och det avgörande är att skaffa en strategiskt bättre ställning. Ett exempel på att mängden pjäser inte är avgörande är den spelöppning som kallas ''damgambit'' (offer av bonden framför damen). Däremot är en övermakt på en lätt pjäs eller motsvarande i allmänhet i längden avgörande.

==Starka positioner==
Vissa positioner räknas som särskilt starka. Sådana innehas av en lätt pjäs som står nära mittfältet utan att kunna hotas av motståndarens bönder eller ett torn som står på en i övrigt tom linje. En löpare skyddad av en bonde är i synnerhet i slutspelet stark: den kan inte gärna slås av torn eller dam och skulle den slås med en lätt pjäs vinner man ett steg framåt för bonden.

Kungen lämnas i allmänhet efter rockad skyddad av en rad bönder som inte flyttats (en av bönderna kan vara flyttad ett steg framåt för att förstärka positionen). Försvaret försvagas i avgörande grad om någon av bönderna flyttar längre fram eller är tvungen att slå någon pjäs.

Ensamma bönder är betydligt svagare än bönder som kan skydda varandra. Av bönder som står bredvid varandra kan vid behov den ena flyttas ett steg framåt, varvid den skyddas av den andra.

Mer om strategi följer uppdelat enligt skede i partiet. Nedan taktik.

== Gaffel ==
&lt;div style=&quot;float: left; margin-left: 1em;&quot;&gt;
{{Schack-pos|=|||= 

 8 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 7 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 6 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 5 |  |  |  |ql|  |rl|  |  |=
 4 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 3 |  |  |  |  |nd|  |  |  |=
 2 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 1 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
    a  b  c  d  e  f  g  h  

|  Här har den svarta springaren en gaffel på den vita drottningen och ett vitt torn.
}}

&lt;/div&gt;
En '''gaffel''' i schack är när en spelpjäs lyckas hota två (eller flera) av motståndarens spelpjäser samtidigt. Ofta leder detta till vinst av en spelpjäs. Springaren är den spelpjäs som oftast används för att göra en gaffel eftersom den kan hoppa över pjäser samt har ett mindre tydligt rörelsemönster.
&lt;br clear=all&gt;

== Kombinationer ==
I en kombination kombinerar man drag på ett finurligt sätt, med syfte att vid kombinationens slut ha skaffat sig en fördel. De mer spektakulära kombinationerna pågår i åtskilliga drag, medan de vanligaste &quot;finterna&quot; är enkla 2- eller 3-drags kombinationer.

=== Matt-kombinationer ===
Spelets mål är ju att sätta motståndaren schackmatt. För detta syfte är det godtagbart att offra alla sina för detta onödiga pjäser. 
&lt;div style=&quot;float: left; margin-left: 1em;&quot;&gt;
{{Schack-pos|=|||= 

 8 |  |rd|  |  |  |  |kd|  |=
 7 |  |  |  |  |  |  |pd|pd|=
 6 |qd|  |  |nl|  |bd|  |  |=
 5 |  |  |  |ql|  |  |  |  |=
 4 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 3 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 2 |  |  |  |  |  |pl|pl|pl|=
 1 |  |  |rl|  |  |  |kl|  |=
    a  b  c  d  e  f  g  h  

|  '''Svart vid draget'''. Vit gör schackmatt efter ett par finurliga drag. Till slut kommer dessa resultera i så kallad kvävmatt. [[{{PAGENAME}}/mattkomb|Lösning]].}}

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Lärobok i schack]]</text>
      <sha1>9q50xub88a7axcxp555ns8auvyofptx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lärobok i schack/Öppningen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2643</id>
    <revision>
      <id>31208</id>
      <parentid>30711</parentid>
      <timestamp>2011-07-29T22:50:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.225.176.244</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Inledning */</comment>
      <origin>31208</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3646" sha1="jxg4nmsl6x9gg9lpsnt03da8tckea3c" xml:space="preserve">{{Mall:Lärobok i schack}}
=='''Lärobok i schack. Kapitel 4 - Öppningen'''==
== Inledning ==
Öppningen i schack är enkel att beskriva kortfattat: Det handlar om att utveckla sina pjäser, att få kungen i säkerhet, och få ställt minst en bonde i centrum. Öppningen är självklart spelets första fas. Men lika tveklöst leder öppningen in i spelets nästa fas, mittspelet, som i sin tur leder in i slutspelet. En duktig schackspelare kan från de första dragen föreställa sig hur slutspelet kan komma att se ut, genom att bondestrukturen fastställs i öppningen.

Vad gäller öppningar, finns det många böcker som uteslutande behandlar öppningsspelet och öppningsdragen. Öppningsdrag som finns beskrivna i böcker och andra texter kallas för &quot;teorin&quot;. Men på grund av den stora mängden möjligheter, är det utsiktslöst att memorera stora mängder osammanhängande öppningar. Den bästa läromästaren är, som alltid, erfarenheten. Det kan vara en idé att då och då pröva (eller läsa in sig på) en ny öppning, då man lärt sig behärska dem man vanligen spelar. På så sätt förblir också spelöppningen spännande och varierad.

Genom erfarenhet har det ställts upp många generella regler för hur man ska förhålla sig i schacköppningen.

== Grundprinciper ==
&lt;div style=&quot;float: left; margin-left: 1em;&quot;&gt;
{{Schack-pos|=|||= 	 
 
8 |rd|nd|bd|qd|kd|bd|nd|rd|=	 
7 |pd|pd|pd|pd|pd|pd|pd|pd|=	 
6 | | | | | | | | |=	 
5 | | | | | | | | |=	 
4 | | | | |pl| | | |=	 
3 | | | | | | | | |=	 
2 |pl|pl|pl|pl| |pl|pl|pl|=	 
1 |rl|nl|bl|ql|kl|bl|nl|rl|=	 
a b c d e f g h 	 
	 
| Första draget spelat: 1.e4
}}
&lt;/div&gt;
Nybörjaren spelar ofta upp de starkaste pjäserna snabbt, med tanken att göra schackmatt snabbt. Även om detta kan lyckas mot mindre skickliga spelare, kommer nybörjaren att märka att bättre spelare enkelt parerar hans simpla hot, och sedan jagar bort de starka pjäserna, med tempo, d.v.s. så att denne hela tiden bygger upp sina egna positioner medan nybörjaren är tvungen att flytta tillbaka sina pjäser mer eller mindre till tidigare positioner.

=== Öppningsidéer ===
Vit börjar oftast med att spela fram en centrumbonde två steg. Förr i tiden, på 1800-talet, ansåg man att 1.e4 var det enda acceptabla, men i början på 1900-talet blev det allt vanligare att inleda med 1.d4.

Även andra drag är möjliga och i princip alla har testats i turneringsspel. Några vanliga är 1.f4 1.c4 och 1.Sf3. Om man räknar, ser man snabbt hur många möjliga inledningssdrag det finns. Men man får nog säga, att öppningsdraget ska ha en funktion för resten av partiet, och att spela lite godtyckligt planlöst redan från början brukar inte vara en god idé.

En av idéerna med öppningen är att komma ut med sina pjäser. För att göra schackmatt behöver man nämligen hjälp av flera pjäser. Vi ser i exemplet till vänster att vit nu har möjlighet att spela ut sin löpare. En annan poäng med att han ställt en bonde på e4 är att om man ställer sina bönder i centrum, försvårar man för motståndaren att ställa sina pjäser i centrum.

Det finns ett antal olika regler för hur öppningen bör göras. Reglerna är väldigt generella och det finns många undantag. Men i regel så brukar de vara bra att tänka på. Här nedan anges dragen dessutom i den ordning som de brukar utföras.
1. Gå fram med dina mittenbönder. (d- och e-bönderna)
2. Flytta ut dina hästar före löparna.
3. Flytta ut löparna.
4. Gör rockad. Helst kort.
5. Flytta damen till en aktiv men skyddad ruta.
6. Flytta dina torn in mot mittenkolumnerna.
[[Kategori:Lärobok i schack]]</text>
      <sha1>jxg4nmsl6x9gg9lpsnt03da8tckea3c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Schack-pos</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2644</id>
    <revision>
      <id>45152</id>
      <parentid>18337</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T11:17:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat, abc</comment>
      <origin>45152</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3620" sha1="kqgka2uw5w8qbrq88ix9gal3gmyg7a4" xml:space="preserve">&lt;!-- version 1.03
0.90 2005-08-05 beta
1.01 2005-08-10 inauguration
1.02 2005-08-24 removing thumb class
1.03 2005-09-24 adding square names in hover hints
--&gt;
&lt;div class=&quot;{{{1}}}&quot; style=&quot;clear: right; width: 268px; padding-top: 6px; padding-bottom: 10px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;{{{1}}}&quot; style=&quot;width: 252px; text-align: center&quot;&gt;{{{2}}}
{| style=&quot;border:1px solid #b0b0b0; background-color:#f9f9f9&quot;
|- 
|

{| cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;border: 1px solid #b0b0b0&quot;
| colspan=3 | [[Image:chess_zhor_26.png]]
|- 
| [[Image:chess_zver_26.png]]
|

{| cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;0&quot; style=&quot;border: 1px solid #b0b0b0; background-color: #ffce9e&quot;
|-
| [[Image:chess_{{{3}}}l44.png|26px|a8]]
| [[Image:chess_{{{4}}}d44.png|26px|b8]]
| [[Image:chess_{{{5}}}l44.png|26px|c8]]
| [[Image:chess_{{{6}}}d44.png|26px|d8]]
| [[Image:chess_{{{7}}}l44.png|26px|e8]]
| [[Image:chess_{{{8}}}d44.png|26px|f8]]
| [[Image:chess_{{{9}}}l44.png|26px|g8]]
| [[Image:chess_{{{10}}}d44.png|26px|h8]]
|-
| [[Image:chess_{{{11}}}d44.png|26px|a7]]
| [[Image:chess_{{{12}}}l44.png|26px|b7]]
| [[Image:chess_{{{13}}}d44.png|26px|c7]]
| [[Image:chess_{{{14}}}l44.png|26px|d7]]
| [[Image:chess_{{{15}}}d44.png|26px|e7]]
| [[Image:chess_{{{16}}}l44.png|26px|f7]]
| [[Image:chess_{{{17}}}d44.png|26px|g7]]
| [[Image:chess_{{{18}}}l44.png|26px|h7]]
|-
| [[Image:chess_{{{19}}}l44.png|26px|a6]]
| [[Image:chess_{{{20}}}d44.png|26px|b6]]
| [[Image:chess_{{{21}}}l44.png|26px|c6]]
| [[Image:chess_{{{22}}}d44.png|26px|d6]]
| [[Image:chess_{{{23}}}l44.png|26px|e6]]
| [[Image:chess_{{{24}}}d44.png|26px|f6]]
| [[Image:chess_{{{25}}}l44.png|26px|g6]]
| [[Image:chess_{{{26}}}d44.png|26px|h6]]
|-
| [[Image:chess_{{{27}}}d44.png|26px|a5]]
| [[Image:chess_{{{28}}}l44.png|26px|b5]]
| [[Image:chess_{{{29}}}d44.png|26px|c5]]
| [[Image:chess_{{{30}}}l44.png|26px|d5]]
| [[Image:chess_{{{31}}}d44.png|26px|e5]]
| [[Image:chess_{{{32}}}l44.png|26px|f5]]
| [[Image:chess_{{{33}}}d44.png|26px|g5]]
| [[Image:chess_{{{34}}}l44.png|26px|h5]]
|-
| [[Image:chess_{{{35}}}l44.png|26px|a4]]
| [[Image:chess_{{{36}}}d44.png|26px|b4]]
| [[Image:chess_{{{37}}}l44.png|26px|c4]]
| [[Image:chess_{{{38}}}d44.png|26px|d4]]
| [[Image:chess_{{{39}}}l44.png|26px|e4]]
| [[Image:chess_{{{40}}}d44.png|26px|f4]]
| [[Image:chess_{{{41}}}l44.png|26px|g4]]
| [[Image:chess_{{{42}}}d44.png|26px|h4]]
|-
| [[Image:chess_{{{43}}}d44.png|26px|a3]]
| [[Image:chess_{{{44}}}l44.png|26px|b3]]
| [[Image:chess_{{{45}}}d44.png|26px|c3]]
| [[Image:chess_{{{46}}}l44.png|26px|d3]]
| [[Image:chess_{{{47}}}d44.png|26px|e3]]
| [[Image:chess_{{{48}}}l44.png|26px|f3]]
| [[Image:chess_{{{49}}}d44.png|26px|g3]]
| [[Image:chess_{{{50}}}l44.png|26px|h3]]
|-
| [[Image:chess_{{{51}}}l44.png|26px|a2]]
| [[Image:chess_{{{52}}}d44.png|26px|b2]]
| [[Image:chess_{{{53}}}l44.png|26px|c2]]
| [[Image:chess_{{{54}}}d44.png|26px|d2]]
| [[Image:chess_{{{55}}}l44.png|26px|e2]]
| [[Image:chess_{{{56}}}d44.png|26px|f2]]
| [[Image:chess_{{{57}}}l44.png|26px|g2]]
| [[Image:chess_{{{58}}}d44.png|26px|h2]]
|-
| [[Image:chess_{{{59}}}d44.png|26px|a1]]
| [[Image:chess_{{{60}}}l44.png|26px|b1]]
| [[Image:chess_{{{61}}}d44.png|26px|c1]]
| [[Image:chess_{{{62}}}l44.png|26px|d1]]
| [[Image:chess_{{{63}}}d44.png|26px|e1]]
| [[Image:chess_{{{64}}}l44.png|26px|f1]]
| [[Image:chess_{{{65}}}d44.png|26px|g1]]
| [[Image:chess_{{{66}}}l44.png|26px|h1]]
|}

| [[Image:chess_zver_26.png]]
|-
| colspan=3 | [[Image:chess_zhor_26.png]]
|}

|-
| style=&quot;line-height: 1.4; text-align: left; font-size: 90%; padding: 2px&quot; | {{{67}}}
|}
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Schackrelaterade mallar|Pos]]
[[Kategori:Schack]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kqgka2uw5w8qbrq88ix9gal3gmyg7a4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lärobok i schack/Mittspel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2645</id>
    <revision>
      <id>27606</id>
      <parentid>27490</parentid>
      <timestamp>2010-03-30T10:55:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rokk~svwikibooks</username>
        <id>2116</id>
      </contributor>
      <comment>/* Lärobok i schack. Kapitel 5 - Mittspel */</comment>
      <origin>27606</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1169" sha1="2cwv0tp2vkond3kw8a5segpg6q8er9l" xml:space="preserve">{{Mall:Lärobok i schack}}
=='''Lärobok i schack. Kapitel 5 - Mittspel'''==

Öppningspelet i schack sägs vara avslutat när båda spelarna har spelat ut ett par pjäser, bönder, gjort rockad och kanske ställt tornen på en öppen linje (e- eller d-linjen). I vissa fall går öppningen annorlunda till, och stadierna mellan öppning och mittspel blir mer flytande. Man kan ändå säga, att i mittspelet har man pjäser att företa sig något med utan att behöva oroa sig för attacker. 

Mittspelet kan ha två möjliga förlopp: antingen tar partiet slut, eller så övergår det i ett slutspel. I vanliga fall får man dock räkna med uppenbara misstag, om partiet ska sluta under mittspelet. Det finns dock öppningar som till sin natur är så våldsamma att partierna tenderar att bli korta. 

Det generella rådet är dock att förstå hur man tar ett mittspel till ett vunnet slutspel. För att göra detta, söker man kultivera små fördelar till stora fördelar. 

Exempel på sådana fördelar som eftersträvas är: Ett starkt centrum, skyddade utposter för löpare och springare, större utrymme och rörlighet, etc,

[[Kategori:Lärobok i schack]]</text>
      <sha1>2cwv0tp2vkond3kw8a5segpg6q8er9l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lärobok i schack/Slutspel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2646</id>
    <revision>
      <id>49891</id>
      <parentid>49888</parentid>
      <timestamp>2020-12-01T13:57:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Manuell återställning av nästa redigering av Max Speed.</comment>
      <origin>49891</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3277" sha1="mxd28sumkohgslnam3a0e8nbfe67juu" xml:space="preserve">{{Mall:Lärobok i schack}}
=='''Lärobok i schack. Kapitel 6 - Slutspel'''==

==Slutspelet==
Slutspelet kallas den fasen i schackspelet när det finns så få pjäser kvar att de inte räcker för ett angrepp som gör schackmatt. I stället börjar man då sträva efter att ta en bonde till sista raden, där den promoveras till en dam. 

&lt;div style=&quot;float: right; margin-left: 1em;&quot;&gt;
{{Schackposition|=

  |  |  |  |  |  |  |  |  |=
  |  |  |  |  |  |  |  |  |=
  |  |  |  |  |  |  |  |  |=
  |  |ql|  |kl|  |  |  |  |=
  |  |  |  |  |  |kd|  |  |=
  |  |  |  |  |  |  |  |  |=
  |  |  |  |  |  |  |  |  |=
  |  |  |  |  |  |  |  |  |=

|32}}'''Kung och dam mot ensam kung'''&lt;/div&gt;

Att ha grundläggande kunskap om slutspel är en nödvändighet för var schackspelare. Det kanske första man ofta lär sig, är hur man gör schackmatt med kung och dam mot ensam kung. Sedan följer kung och torn mot ensam kung. Man kan även göra schackmatt med två löpare mot ensam kung, vilket dock i praktiken är sällsynt förekommande; samt med springare och löpare mot ensam kung, vilket är något vanligare men samtidigt en mardröm för många, eftersom det inte är helt enkelt. 

Det finns olika typer av slutspel. Först har man de rena bondeslutspelen, vilka alltså består av enbart bönder (och kungar). Sedan har man slutspel med lätta pjäser (springare och löpare), det finns tornslutspel, vilket är den vanligaste formen, och så finns det damslutspel, som är svårast.

Tornen står ofta undanskymda under större delen av partiet, vilket förklarar varför tornslutspel är den vanligaste typen. 

Damslutspel är svåra eftersom damen har så många rutor att förflytta sig till och exakta beräkningar blir, om inte hopplöst, så mycket frustrerande. 

&lt;br clear=all&gt;
=== Bondeslutspel ===
&lt;div style=&quot;float: left; margin-left: 1em;&quot;&gt;
{{Schackposition|=

  |  |  |  |  |  |  |  |  |=
  |  |  |  |kd|  |  |  |  |=
  |  |  |  |  |  |  |  |  |=
  |  |  |  |kl|  |  |  |  |=
  |  |  |  |pl|  |   |  |  |=
  |  |  |  |  |  |  |  |  |=
  |  |  |  |  |  |  |  |  |=
  |  |  |  |  |  |  |  |  |=

|32}}'''Grundläggande ställning bonde-kung mot kung'''&lt;/div&gt;

I ställningen till vänster vinner vit om svart är vid draget. Om svart går till höger, går vit snett framåt-vänster. Att förstå de mest grundläggande typerna är ofta viktigt för att förstå hur man ska eller inte ska spela för att nå dylika positioner.

&lt;br clear=all&gt;


===Tornslutspel===
{{Schack-pos|=
|tright
|
|=
 |  |kl|  |kd|  |  |  |  |=
 |  |pl|  |  |  |  |  |  |=
 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 |rd|  |  |  |  |  |  |  |=
 |  |  |rl|  |  |  |  |  |=
|Lucenaställningen. Vit drar och vinner
}}
I tornslutspelet brukar man nämna två grundläggande torn+bonde mot torn-ställningar: Den ena går under namnet Lucena, den andra kallas Philidor, båda efter sina upphovsmän.

{{Schack-pos|=
|left
|
|=
|  |  |  |  |  |  |  |  |=
|  |  |  |  |  |  |  |  |=
|  |  |  |  |  |  |  |  |=
|  |  |  |  |  |  |  |  |=
|  |  |  |  |pd|kd|  |  |=
|rl|  |  |  |  |  |  |  |=
|  |  |  |  |  |  |  |rd|=
|  |  |  |  |kl|  |  |  |=
|Philidor-ställningen, där vit får remi}}

[[Kategori:Lärobok i schack]]</text>
      <sha1>mxd28sumkohgslnam3a0e8nbfe67juu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Schackposition</title>
    <ns>10</ns>
    <id>2647</id>
    <revision>
      <id>45153</id>
      <parentid>18336</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T11:18:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat, abc</comment>
      <origin>45153</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4867" sha1="5p514gmiqpxg4ogn8xxk1o97bw8zal5" xml:space="preserve">{| cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;0&quot; style=&quot;border-collapse: collapse;&quot;
|-
| style=&quot;text-align: center; font-family: monospace; border-top: none; padding-right: 2px;&quot; | 8
| style=&quot;border-top: solid thin; border-left: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{1}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-top: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{2}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-top: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{3}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-top: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{4}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-top: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{5}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-top: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{6}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-top: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{7}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-top: solid thin; border-right: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{8}}}d40.png|{{{65}}}px]]
|-
| style=&quot;text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;&quot; | 7
| style=&quot;border-left: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{9}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{10}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{11}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{12}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{13}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{14}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{15}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-right: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{16}}}l40.png|{{{65}}}px]]
|-
| style=&quot;text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;&quot; | 6
| style=&quot;border-left: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{17}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{18}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{19}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{20}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{21}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{22}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{23}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-right: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{24}}}d40.png|{{{65}}}px]]
|-
| style=&quot;text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;&quot; | 5
| style=&quot;border-left: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{25}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{26}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{27}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{28}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{29}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{30}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{31}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-right: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{32}}}l40.png|{{{65}}}px]]
|-
| style=&quot;text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;&quot; | 4
| style=&quot;border-left: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{33}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{34}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{35}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{36}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{37}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{38}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{39}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-right: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{40}}}d40.png|{{{65}}}px]]
|-
| style=&quot;text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;&quot; | 3
| style=&quot;border-left: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{41}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{42}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{43}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{44}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{45}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{46}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{47}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-right: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{48}}}l40.png|{{{65}}}px]]
|-
| style=&quot;text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;&quot; | 2
| style=&quot;border-left: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{49}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{50}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{51}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{52}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{53}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{54}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| [[Image:chess_{{{55}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-right: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{56}}}d40.png|{{{65}}}px]]
|-
| style=&quot;text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;&quot; | 1
| style=&quot;border-bottom: solid thin; border-left: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{57}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-bottom: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{58}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-bottom: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{59}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-bottom: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{60}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-bottom: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{61}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-bottom: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{62}}}l40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-bottom: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{63}}}d40.png|{{{65}}}px]]
| style=&quot;border-right: solid thin; border-bottom: solid thin;&quot; |[[Image:chess_{{{64}}}l40.png|{{{65}}}px]]
|- style=&quot;text-align: center; font-family: monospace; font-size: 100%;&quot;
|
|a
|b
|c
|d
|e
|f
|g
|h
|}

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Schackrelaterade mallar|Position]]
[[Kategori:Schack]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5p514gmiqpxg4ogn8xxk1o97bw8zal5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Guild Wars: Elementalist</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2648</id>
    <revision>
      <id>27576</id>
      <parentid>27529</parentid>
      <timestamp>2010-03-24T21:26:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wutsje</username>
        <id>1382</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Max Speed</comment>
      <origin>27576</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1186" sha1="9hwxbf01ibac2tnubt0z8b316d6nwgp" xml:space="preserve">[[Guild Wars]] » '''Elementalist''', namnet kommer ifrån de fyra elementen, och en elementalist kan specialisera sig på en eller flera av dessa element, och kasta magier ifrån dem. 

==Air Magic==
Air Magic innebär kortfattat att man använder sig av luft, och dess krafter för att kasta magier på andra.

==Earth Magic==
Earth Magic innebär att man använder jordens krafter, såsom jordbävningar och stenkastningsmagier, för att skada andra.

==Fire Magic==
Fire Magic innebär att man kastar eldmagier på andra.

==Water Magic==
Water Magic innebär att man kastar vattenmagier på andra.

==Energy Storage==
Energy Storage är att man, på olika sätt, kan spara [[Guild_Wars#Health_och_Energy|energi]] när man kastar magier. 

==Vanligt användande==
Elementalist används ofta som PvE karaktär därför att dem har många skills som attacker många fiender samtidigt t ex fire storm eller meteor shower. Många elementalist väljer [[mesmer]] som secondary profession därför att mesmer har skillen archane echo vilket gör det möjligt att göra några av elementalisten kraftiga skills som har lång cooldown många gånger i rad.
{{stub}}

[[Kategori:Guild Wars]]</text>
      <sha1>9hwxbf01ibac2tnubt0z8b316d6nwgp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Guild Wars: Monk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2650</id>
    <revision>
      <id>27574</id>
      <parentid>27554</parentid>
      <timestamp>2010-03-24T21:24:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wutsje</username>
        <id>1382</id>
      </contributor>
      <comment>rv</comment>
      <origin>27574</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="559" sha1="eesjyri8vn4og9geas20e70mvofiy0o" xml:space="preserve">[[Guild Wars]] » '''Monk'''

==Healing Prayers==
Används för att hela ditt party och ge dem health. Hela är mest känt som &quot;heala&quot;.

==Protection Prayers==
Används för att skydda ditt party och dig själv. Finns även vissa Protection-skills som kan hela.

==Smiting Prayers==
Även en Monk kan skada. Under Smiting Prayers finns alla dina skills som kan skada.

==Divine Favor==
Ökar effektiviteten av helande magier.

==Vanligt användande==
Monks används oftast som healers utan att göra någon skada på fienden.

{{stub}}
[[Kategori:Guild Wars]]</text>
      <sha1>eesjyri8vn4og9geas20e70mvofiy0o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Guild Wars: Necromancer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2651</id>
    <revision>
      <id>25951</id>
      <parentid>20928</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T01:21:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25951</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="553" sha1="a12cunto9ka26xxmtmf65mbk1nnc464" xml:space="preserve">[[Guild Wars]] » '''Necromancer''', en magiker som återanvänder döda och offrar blod för att klara sig bättre. 

==Blood Magic==
Ökar effektiviten i de attacker som stjäl liv av motståndaren.

==Curses==
Ökar effektiviten i Curses som minskar dina fienders effektivitet.

==Death Magic==
Ökar effektiviteten av dina skills som ger cold eller shadow damage och effektiviten av dina Undead minion.

==Soul Reaping==
För varje poäng du spenderat i Soul reaping for du en mer energy varje gång ett fiende dör.
{{stub}}
[[Kategori:Guild Wars]]</text>
      <sha1>a12cunto9ka26xxmtmf65mbk1nnc464</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Guild Wars: Warrior</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2653</id>
    <revision>
      <id>27578</id>
      <parentid>27577</parentid>
      <timestamp>2010-03-25T05:35:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Diupwijk</username>
        <id>1675</id>
      </contributor>
      <comment>Återställer till senaste versionen före vandalism.</comment>
      <origin>27578</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="460" sha1="cg14jy65n48n2bdoya58lbjqtn8o36j" xml:space="preserve">[[Guild Wars]] » '''Warrior'''

==Axe Mastery==
Innebär att vara duktig på att bemästra yxor.

==Hammer Mastery==
Innebär att vara duktig på att bemästra hammare.

==Swordsmanship==
Innebär att vara duktig på att bemästra svärd.

==Tactics==
Ökar skickligheten att tänka taktiskt, innebär överlag ökad skicklighet i alla strider.

==Strength==
Ökar styrkan, innebär överlag ökad skicklighet i alla strider.

{{stub}}
[[Kategori:Guild Wars]]</text>
      <sha1>cg14jy65n48n2bdoya58lbjqtn8o36j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fyllda ägghalvor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2655</id>
    <revision>
      <id>37610</id>
      <parentid>7453</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T15:03:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fyllda ägghalvor]] till [[Kokboken/Recept/Fyllda ägghalvor]]</comment>
      <origin>37610</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="528" sha1="d2c07cs1uh607v0ybq5m8mdx2hmnjp6" xml:space="preserve">För att göra '''fyllda ägghalvor''' följ bara receptet.

Recept                 1 person

''Indredienser'' 

1/2 hårdkokt ägg
1 tsk kaviar
dillkvist

''Gör så här''

1. Hårdkoka ett ägg.

2. Skölj dill och salladsblad. Strimla ev. salladen.

3. Skala och dela ägget i 2 halvor.

4. Spritsa kaviar ur tuben på ena ägghalvan.

5. Lägg en klick majonäs på den andra ägghalvan.

6. Garnera med räkor och en dillkvist.

7. Lägg salldsblladden på ett fat och placera ägghalvorna ovanpå.

[[Kategori: F kokbok]]</text>
      <sha1>d2c07cs1uh607v0ybq5m8mdx2hmnjp6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Om Plikterna, Cicero</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2657</id>
    <revision>
      <id>27959</id>
      <parentid>26376</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:26:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: orginal → original</comment>
      <origin>27959</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="614" sha1="4rf95pyq64iomnbkblvb2rjocdijqpx" xml:space="preserve">''Om plikterna''. På latin (originalet): ''De officiis''. Ett verk i tre böcker av Marcus Tullius Cicero. Denna version har översatts till svenska från latin / engelsk samt en svensk version från 1820-talet, som är ganska svårbegriplig (möjligtvis den knaggligaste svenska text man kan få tag på).

== Bok 1 ==
* [[Om Plikterna, Cicero: Bok 1]]

== Bok 2 ==
* [[Om Plikterna, Cicero: Bok 2]]

== Bok 3 ==
* [[Om Plikterna, Cicero: Bok 3]]

[[Kategori:Alfabetiskt index|C]]
[[Kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Om Plikterna]]
[[Kategori:SAB: D Filosofi och psykologi]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/C]]</text>
      <sha1>4rf95pyq64iomnbkblvb2rjocdijqpx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Om Plikterna, Cicero: Bok 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2658</id>
    <revision>
      <id>31047</id>
      <parentid>27056</parentid>
      <timestamp>2011-05-31T16:00:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <comment>Tar bort sådant som snarare hör hemma på diskussionssidan. Putsar, kanske för mycket.</comment>
      <origin>31047</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22022" sha1="deszfwkp8mylbwesi9rl5mx8vz4erv9" xml:space="preserve">:''Denna text är avsedd att bli kommenterad. Den är också avkortad på ställen där den är långrandig.''
:''Denna text är översatt av amatörer och har inte blivit publicerad. Inga garantier ges för dess korrekthet.''
----

'''[[De Officiis]]: Första boken'''

== Översättarnas förord ==
Svårigheten ligger i att de antika dygder som Cicero talar om är helt annorlunda än idag. Bara det att begrepp som &quot;ont&quot; och &quot;gott&quot; betydde något helt annat. 

När Cicero alltså säger att något är fel, använder han ord som hans läsare skulle betrakta som dåliga. Detta var då till exempel &quot;svag&quot;, &quot;omanlig&quot; eller &quot;feg&quot;, vilket alla var smädesord i den romerska krigiska världen.

Den mest typiska för den stoiska skolan som Cicero ansåg sig förespråka är en tilltro till vad man kallar &quot;ära&quot;. Denna ära är inte samma som vad man kallar ära idag. Jämför engelskans &quot;pride&quot; -- på samma gång ett positivt negativt laddat ord: eftersom man bör känna &quot;pride&quot; över sig själv, men inte högfärdig pride. 

När Cicero talar om ära menar han sådant som inte är förgängligt. 

Alla dessa ord som betyder något annat idag än då, eller som har en innebörd som aldrig ens kan översättas, eftersom ingen tänker på samma sätt som romarna för 2000 år sedan, gör att antika texter är svåra vid en första genomläsning. Man kan behöva läsa dem flera gånger.

Det latinska språket är också speciellt. Cicero levde under latinets så kallade guldålder. Hans meningar är långa och svulstiga. Grammatiken möjliggör ord- och meningsformer där åsyftningar inte klart framgår. I andra fall är ordningen på orden i en mening ombytt men ordens ändelser gör det ändå tydligt vad orden syftar på. Ska man i ett sådant fall översätta ordagrant eller ska man anpassa texten för moderna tankar, åsikter, behov? Det är en ständig fråga.

== I Inledning==
(1) Du, min son Marcus, har ju nu i Aten undervisats av Cratippus ett år, och lär ha införskaffat dig teoretiska och praktiska kunskaper i filosofin. Cratippus inriktar din tanke och staden Aten lär dig genom praktiska exempel. Jag vill upplysa dig om att jag själv, för min egen skull, alltid införlivat grekiskan i latinet — och jag har inte bara gjort detta i filosofistudierna utan även i retorikkonsten — och jag rekommenderar dig att göra detsamma så du kan föra dig på båda språken. Om jag inte misstar mig, har jag på detta sätt varit till stor nytta för mina landsmän: både de som saknade kunskaper om grekisk litteratur och också belästa människor kunde därigenom utöka sin styrka i talkonst och sin mentala kapacitet.

(2)  Därför anser jag att du visst ska fortsätta lära av de mest framstående filosoferna så länge du vill — och jag tror att du har viljan så länge du gör framsteg — men att du även ska läsa mina egna skrifter på latin. Innehållet behandlar du efter ditt eget omdöme, men låt läsningen utöka din latinska vokabulär. [Utelämnat stycke om talkonsten och skriftkonsten och om olika anmärkningsvärda personer ] 

== II Bokens innehåll ==
Men eftersom detta brev, och fler som detta, är avsedda för dig, anser jag det lämpligast att börja på sådant sätt som är mest lämpligt för såväl din ålder som min ställning. Även om det har skrivits många viktiga och lärorika skrifter inom alla områden i filosofin, verkar de allra flesta ha skrivits om plikterna. Detta eftersom inget man tar sig för i livet — det må vara i det offentliga eller det privata, i det stora eller det lilla — kan ske utanför plikten. I den ligger det som är moraliskt rätt, respektive moraliskt fel när man åsidosätter den.

(5) Frågan om plikterna är något alla filosofer har gemensamt (vem skulle riskera att kalla sig filosof utan att avhandla plikterna). Ändå finns det filosofiskolor som genom sin framställning om ont och gott omvänder hela innebörden i plikt. Hur kan man säga att det goda inte har något gemensamt med plikten, att det har att göra med det bästa för personen, utan att bestrida sig själv? Om en sådan person verkligen framhärdade i att följa sin egen filosofi, vilket han av sin natur (som vet bättre) finner svårt, skulle han varken kunna uppskatta umgänget med vänner, någon rättvisa eller ett ärevördigt liv. För hur kan man leva ärevördigt när man betraktar smärtan i sig som det värsta tänkbara?

(6) Allt detta bevisar sig självt, men jag har ändå på ett annat ställe avhandlat det. Följaktligen: om dessa skolor talar om rättfärdigheten går de emot sig själva; ingen beständig, naturenlig regel för rättfärdigheten kan ställas av någon som inte anser att rättfärdigheten bör eftersträvas endast eller främst för dess egen skull.

Härigenom tillfaller denna auktoritet stoikerna, akademikerna och peripatetikerna. Aristons, Pyrrhons och Erillus läror är däremot sedan länge förkastade (ehuru de hade haft auktoriteten att diskutera plikterna om de bara hade ställt upp sakerna så att det blev en åtskillnad mellan dem, så att möjlighet fanns att välja, och på så vis skapa en möjlighet för plikten att uppfinnas). Jag kommer nu att fortsätta med att redogöra för stoikernas lära, inte bara genom att översätta citat, utan, som jag vanligtvis gör, genom att efter eget omdöme och uppfattning välja ur källorna och anpassa dem efter mina syften.

(7) Eftersom vi alltså inriktar oss på att redogöra för plikterna, bör vi först fastställa vad plikt är; jag förundras över att inte se detta hos Panaetius, för varje systematisk redogörelse av ett ämne bör inledas med en beskrivning av ämnet, så att alla förstår vad det är som ska avhandlas.

==  III Vad plikt är ==
En redogörelse av plikten tillhör alltid en av två delar: antingen behandlar den läran om det högsta goda, eller så vardagslivet med alla dess förhållanden. Frågor som: är plikter ovedersägliga, är en plikt viktigare än en annan, och så vidare, tillhör den första delen. De plikter som man skapar regler kring kan tyckas höra till vardagslivet, men hör i lika hög grad samman med det högsta goda; sådana plikter har jag för avsikt att avhandla i dessa böcker.

(8) Även en annan indelning av plikten existerar: uppdelningen medelplikt och absolut plikt. Absolut plikt kallar vi &quot;riktig&quot;, för grekerna kallar den katorqoma (katorthoma),[1] [mening forts. oväsentligt]

(9) Varje handling kräver enligt Panaetius ett tredelat övervägande: Den första är om en handling är moralisk, där känslorna ofta drar i motsatta riktningar. Den andra är om handling är till nytta för en själv, förbättrar ens eget liv på något sätt och skaffar en sådant som är nödvändigt för att man ska vara kunna vara till nytta för sig själv och andra. Den tredje är om det som betraktas som nyttigt strider mot det moraliska. För om det som verkar nyttigt drar med starka själ och det moraliska lika starkt drar åt motsatt håll kommer sinnet att tyngas av funderingar och överkommas med tvivel och oro.

(10) Visserligen är det ett allvarligt fel att förbigå något i en klassificering, men två saker är här förbigångna av Panaetius. Det första är om två moraliskt rätta saker ställs mot varandra och man måste fråga sig vilket som är det mest moraliska av dem. Det andra är om två nyttiga saker på samma vis ställs mot varandra. Alltså är inte övervägandet, som _Panaetius_ hävdar, treväga, utan i själva verket femväga. I en avhandling av detta bör först moralen beskrivas, vilken vi delar in i två undergrupper, därefter gör vi detsamma med nyttan, och slutligen avhandlar vi konflikterna.

== IV Vad moral är ==
(11) För det första har varje levande varelse en naturlig instinkt av självbevarelse: att förhindra det som tycks skadligt för liv och kropp och anskaffa och förse sig själv med vad som är nödvändigt för livet &amp;mdash; såsom mat, säkerhet och dylikt. Något alla levande varelser också har gemensamt är parningsdriften, vars mål är artens fortlevnad, och i olika mån också omsorg om avkomman. Vad som däremot väsentligen skiljer människan från djuret är att djuret av sina instinker styrs till att endast inrikta sig på det närvarande för stunden &amp;mdash; och mycket lite inriktar sig på det förflutna och det kommande &amp;mdash; medan människan däremot är utrustad med vad vi kallar förstånd, vilket gör det möjligt för henne att inse följderna av handlingar, förstå hur handling förhåller sig till händelse och händelse till handling och göra jämförelser dem emellan [ ... ]- och hon kan lätt övergripa livets gång och förbereda sig för det.

(12) Denna natur förenar även människor med varandra i samhället, både i tal och handling, och skapar en uppenbar kärlek till avkomman, och önskar att träffar och sammankomster dem emellan ska hållas; och på grund härav bemödar man sig om att införskaffa sådant som är nödvändigt för livsuppehället, såsom kläder och mat &amp;mdash; inte bara åt sig själv, utan även åt sin fru och barn och andra som man håller av och ansvarar för &amp;mdash; denna uppgift styrker också modet i all praktisk verksamhet.

(13) Men vad som framför allt skiljer ut människan är strävandet efter och utforskandet av sanning och förståelse. När vi sålunda är lediga från arbetsuppgifternas behov strävar vi efter att se, att höra, och lära oss nytt; och uppnå en sådan kunskap om fördolda eller underbara ting som är nödvändiga för ett lyckat liv. Man kan dra slutsatsen att vad som är sanning &amp;mdash; det enkla och det sanna &amp;mdash; är förbundet med människans natur. Önskan att förstå sanningen är förenad med ett behov av självständighet, så att man inte vill följa någon förutom en som uppställer förhållningsregler eller undervisar om sanningen eller som, i allmännyttans intresse, styr i enlighet med lag och rättvisa. Sålunda uppnås själsstyrka och en obundenhet till tingen.

(14) Och det är ingen småsak av naturen och förståndet att endast denna enda skapelse kan uppfatta ordning, anständighet, måttfullhet i tal och ord. Sålunda uppfattar ingen annan varelse skönhet, behag, harmoni i synvärlden. När naturen och förnuftet sedan låter detta övergå från ögonen till själen, är avsikten att skönhet, ordning och harmoni ska beaktas än mer, och att människan bör akta sig för att göra något opassande eller omanligt, samt att hon i tal och handling ska undvika att handla omoraliskt. Av dessa samverkande faktorer uppkommer det moraliskt rätta som vi eftertraktar, och vi söker det även om det inte anses som ett föredömme, eftersom vi söker det moraliskt rätta för dess egen skull; vi hyllar dess förtjänster, även om ingen annan gör det.

==   V Moralens fyra beståndsdelar ==
(15) Jag beskriver här, min son Marcus, hela den yttre gestalten av det moraliskt riktiga. Om man hade kunnat se den med ögonen, hade den som Plato säger väckt stor kärlek till vishet i oss. Sålunda är allt som är moraliskt rätt tillhörande något av följande fyra områden: (1) utforskandet av sanningen (2) det bästa för samhället och alla människor i det, där varje människa fullföljer sin uppgift och sina löften (3) styrkan i ett upphöjt och okuvligt sinne (4) iakttande av ordning och överläggning i ens handlingar.

Även om dessa fyra områden hör samman och beror på varandra finns det sådana plikter som bara tillhör ett område. Ta till exempel det första området som innebär att man söker efter sanning och utforskar den. Där gäller reglerna endast det området.

(16) För ju tydligare någon kan se den grundläggande sanningen i någonting, och ju tydligare och träffsäkrare han kan förklara det, desto visare och förståndigare kommer folk att betrakta honom -- med all rätt. Därför är sanningen hans sysselsättning, vars fakta han samlar och undersöker.

(17) De tre återstående momenten däremot har till uppgift att införskaffa och bevara sådant som är nödvändigt för samhället. Och kunskapen om själens upphöjdhet visar sig inte bara i införskaffandet av materiella ting för sig själv och sin familj, utan desto mer i en obundenhet till dem. Ordning, konsekvent handlande, måttfullhet, med mera, är av sådant slag att ett fysisk handlande är nödvändigt -- inte endast mental aktivitet. Om vi handlar ordnat och måttfullt i vardagen, kommer vi att upprätthålla både det moraliska rättstänkandet och den moraliska värdigheten.

==  VI Om utforskandet av sanning ==
(18) Det första området ligger människans natur närmast eftersom vi alla strävar efter sanning och insikt, och vi anser det för något ärofullt att uppnå det och som något illa och skamligt att vilseledas, förledas och förföras. I denna strävan, som är både naturlig och förnuftig, finns två saker att undvika. Det ena är att man betraktar det okända som känt och accepterar det alltför villigt.        

(19) Det andra är att man spenderar sin tid på studier kring sådant som är alltför svårförståeligt och krångligt och därtill onödigt. Om man undviker dessa felaktigheter kommer ens studier och sökande efter sanning att bli väl belönat. Vi har så hört att Cajus Sulpicius gjorde detta i astronomin; än flera har gjort det inom juridik, logistik och matematik. Alla dessa yrken kretsar kring sökandet efter sanning, men att däremot spendera så mycket tid på studier att man försummar ett aktivt arbete är moraliskt felaktigt. Hela meningen med dygd är nämligen verksamhet; men det finns många tillfällen då man är hindrad i verksamheten och möjligheten att studera öppnas. Att inrikta sitt sinne till att undersöka de moraliska sanningarna kan man dessutom göra när man är upptagen i aktiviteter eftersom sinnet inte vilar utan ständigt är sysselsatt med någon tanke eller planering. Och härmed får det vara nog talat om det första momentet av plikterna.

== VII Om människors inbördes förhållande ==
(20) Av de tre återstående områdena är den andra, som behandlar människornas inbördes förhållande till varandra, den mest omfattande. Återigen kan den delas in i två delar: den första är rättfärd, där dygdens glans är högst och efter vilket människor kallas redliga, samt, nära förbunden med rättfärden, välgörenhet, som även kan kalla välvillighet eller generositet. Rättfärdens första egenskap är att förhindra att en man skadar en annan om han saknar skäl därtill. Den andra egenskapen är att det allmänna ägandet ska användas för allmänhetens nytta och det egna ägandet för egen nytta.

(21) Av naturen finns visserligen egentligen inte eget ägande. Men vad som genom rättfärdigt handlande tillkommer någon, är att betrakta som dennes tillhörighet, precis som vi säger att ett folk äger sitt land. Och det är lämpligt att sträva efter att bibehålla detta innehav; däremot är det att överträda människliga lagar att lägga beslag på något därutöver.
 
(22) Men eftersom vi, enligt _Platons_ belysande uttryck, inte lever enbart för vår egen skull, utan vårt land också kräver en del, och våra vänner en del; och eftersom, som stoikerna lär, det som är skapat av naturen är till för människans bästa, och även människor för människans bästa så att de ömsesidigt ska hjälpa varandra, bör vi i denna sak låta naturen vara vår guide, och bidra till allmänhetens bästa genom ett utbyte av goda handlingar, att ge och ta emot, och härigenom efter våra färdigheter, vårt arbete, och våra förmågor sammanbindbinda det mänskliga samhället närmare, människa till människa.

(23). [ 2 meningar om urpsrunget till det latinska ordet för rättvisa (fides / fit ) ] Orättfärd härleds ur två ting: (1) utförandet av en orättfärdig handling och (2) den som äger makten att förhindra en sådan men avlåter det. Den som nämligen, av ilska eller någon annan känslodrabbning, begår en orättfärdig handling mot någon, ser ut som angrep han en kollega; och den som inte avstyr eller hindrar en orättfärd, när han äger den makten, kan liknas vid den som överger en vän, sina föräldrar eller sitt fädernesland.

(24) Emellertid är sådana felaktigheter som folk begår i avsikt att skada andra ofta föranledda av rädsla. Den som orsakar skada gör det därför att han fruktar att om han inte gör detta, kommer han själv att lida skada på något vis. Ändå är de flesta orättfärdiga handligar motiverade av att man vill förse sig själv, vilket oftast kommer ur begäret.

== VIII Den första orättfärden: att orsaka skada ==
(25) Rikedomar eftersträvas till så väl livets nödtorft som för avnjutandet av nöjen. Penningbegäret hos dem med större ambitioner syftar också till makt och belönandet av förtjänster. Marcus Crassus sa till exempel nyligen, att den som önskar vara den främste i landet måste ha en förmögenhet vars avkastning kan upprätthålla en krigshär. Även eleganta tillställningar och den bekvämlighet som kommer av att föra ett praktfullt liv i överflöd är något folk uppskattar, vilket är orsaken till att behovet av pengar är gränslöst. Ändå finnes inget klandervärt i att anskaffa sig ägodelar om det inte skadar någon; men att orsaka skada är alltid att undvika.

(26) De flesta förleds också att glömma bort sin uppfattning av rättvisa så snart de ser möjligheten till högre poster i det militära eller i det offentliga. Det Ennius skriver:

:''Ej gemenskapens band,''
:''ej löften, är heliga för makten'' 

innehåller en vidare sanning. För så snart en situation är sådan att endast en kan utmärka sig, uppkommer en så stor konkurrens att gemenskapens band blir svåra att upprätthålla. Alldeles nyligen bevisade sig detta i _Gaius Caesar_ rättslöshet, när han vände upp och ner på alla mänskliga och gudomliga lagar för det rike hans oresonliga sinne självt skapat sig. Det tråkiga med detta är att det ofta är i de största personerna och mest framstående sinnena som begäret efter att bli dyrkade och äga makt, inflytande och ära uppkommer. Desto större anledning att däri vara uppmärksam för att undvika att begå felsteg.

(27) Men när något orättfärdigt begås är det stor skillnad på om det begås genom någon känsloimpuls, som oftast är kortvarig och övergående, eller om det är genomtänkt och planerat -- för felaktigheter som begås till följd av en övergående sinnesstämning är mer ursäktliga, än de som begås med en genomtänkt avsikt. Men nu är det färdigtalat om varför man skadar varandra.

== IX Den andra orättfärden: att inte handla till andras välgång ==
(28) Att försumma sin plikt att agera till försvar för andra har flera orsaker: Man vill undvika ovänskap, besvär, eller utgifter, eller så hindrar man sig till följd av arrogans, lathet, slöhet; eller att man är så fylld av sina egna sysslor att man överger dem man har ansvar att bry sig om. Alltså kan vi fråga oss om Platons rekommenderade förhållningssätt för filosofen är tillräcklig. Filosofen sägs handla rättfärdigt när han endast utforskar sanningen, och undviker och ringaktar sådant andra betraktar som livets viktigaste och strider till döden för. Visserligen åtlyder filosofen den första delen av rättfärd, att inte orsaka skada, men de undlåter den andra delen: De överger i sitt sökande efter kunskap dem de bör se efter. Vidare hävdar Platon att de inte bör ägna sig åt samhällstjänster såvida ej tvingade därtill. Men det är att föredra att sådana handlingar utförs självmant, för en handling kan till sin natur bara vara god om den utförs genom fri vilja.

(29) Det finns också dem som -- antingen uppfyllda av sina egna sysslor, eller genom något slags förakt för sina medmänniskor -- förklarar sig endast ägna sig åt sina egna göromål och anse sig inte orsaka skada. Men även om de undviker den första typen av orättfärd gör de sig skyldiga till den andra. De överger samhället, när de inte tillägnar det något intresse, någon möda, eller något av sina tillgångar.

(30) När vi nu har redogjort för de två slagen av orättfärd och vilka orsaker de har, och då vi tidigare redogjort för vad rättfärden består av, är det lätt att avgöra vad vår plikt är för varje tillfälle -- såvida vi inte är alltför självfokuserade. För det är inte lätt att sätta sig in i andra människors situation. Även om Chremes i Terentius skådespel säger att för honom är &quot;inga mänskliga angelägenheter främmande&quot;, så är det ändå så, att när onda eller goda saker händer oss själva förstår vi och känner vi det mycket starkare än när samma saker händer andra, liksom vi betraktar dem från långt avstånd och därför bedömer deras situation annorlunda än vår egen. Därför ger dessa en utmärkt föreskrift som råder oss att inte handla när vi tvivlar över om en handling är rätt eller fel. För rättfärdhet lyser genom och rättfärdigas genom sig självt -- när vi tvekar måste tanken på något orättfärdigt existera.
== X (''Överskrift saknas'') ==
(31) Men ofta är förhållandena sådana, att den mest lämpliga och rättfärdiga handlingen vänds åt motsatt håll. Det kan till exempel bli rättfärdigat att inte hålla ett löfte, eller att handla tvärt mot vad som vanligtvis anses vara korrekt och hedersamt. För när de uppställda regler man bör följa - vilka jag tidigare beskrivit: att inte orsaka skada och att verka för allmänhetens bästa - undergår förändringar, förändras samtidigt plikten; plikten är föränderlig.

(32) Ett infriat löfte, till exempel, kan ibland vara till skada antingen för den som gav löftet eller för den som löftet gavs till. [ etc ]

[[Kategori:Om Plikterna]]</text>
      <sha1>deszfwkp8mylbwesi9rl5mx8vz4erv9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>The Settlers spelmanual</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2713</id>
    <revision>
      <id>28806</id>
      <parentid>28805</parentid>
      <timestamp>2010-07-15T22:25:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Diupwijk</username>
        <id>1675</id>
      </contributor>
      <comment>tar bort länk till en raderad/ej uppladdad bild</comment>
      <origin>28806</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="809" sha1="38vctce8pfm5vftiq0gtb2lv9q49fi9" xml:space="preserve">The Settlers är ett datorspel, som går ut på att kolonisera genom att bygga upp små städer där det bor folk.

Det har skapats flera spel inom serien. Den första kom 1993 och hette &quot;The Settlers&quot;, släpptes för Amiga &amp; PC. 1996 kom &quot;The Settlers II: Veni, Vidi, Vici&quot; (1996, PC (DOS). 1998 kom &quot;The Settlers III&quot; (Windows); 2001 &quot;The Settlers IV&quot; (Windows), och 2004-2005 &quot;The Settlers V: Heritage of Kings&quot;

* [[The Settlers spelmanual: The Settlers]]
* [[The Settlers spelmanual: The Settlers II]]
* [[The Settlers spelmanual: The Settlers III]]
* [[The Settlers spelmanual: The Settlers IV]]
* [[The Settlers spelmanual: The Settlers V]]

[[Kategori:Datorspel]]
[[kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[kategori:SAB: Rdcb Dataspel|Settlers]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]</text>
      <sha1>38vctce8pfm5vftiq0gtb2lv9q49fi9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Befolkningsutveckling i Baskemölla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2716</id>
    <revision>
      <id>55368</id>
      <parentid>16666</parentid>
      <timestamp>2024-04-18T07:33:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>henns &gt; hennes</comment>
      <origin>55368</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2171" sha1="7ecijfewsrpz43myldbywqy3cgsmd2b" xml:space="preserve">== Befolkningsutveckling i Baskemölla ==

[[Bild:byäldsten.jpg|thumb|Byäldsten '''Nils Persson''' blåser till bystämma vid Gamla Baskevägen]]

I slutet av 1700-talet växte befolkningen i Sverige markant, så även på Österlen. När bönderna hade skiftat ut sina marker i början av 1800-talet kom många människor att stå utanför bondesamhället. De tvingades därför till att söka andra näringsgrenar. En näring var fisket. 

Den svenska armén upprättade en förteckning år 1811 över vapenförda män på fiskeläget. Man hade då inräknat 26 män. Av dessa utgjordes 11 hemmansägare, 8 fiskare, 2 bagare, 2 hemsöner, 2 drängar och 1 komminister. 

En analys har gjort på Baskemölla vad gäller befolkningsdemografi. Det visade sig att fiskarbefolkningen var mer rotfasta än gathusbefolkningen. Ett exempel kan läsas i bouppteckningen för Järrestads härad, daterat den 24 november 1788, som kan relateras till detta, nämligen; Janna Nilsdotter, fiskaränka som dog år 1788 var gift med fiskaren Hans Sonesson på Baskemölla. 
Hans Sonessons syskonbarn, Ingar Nilsdotter hade varit gift med en fiskare på Baskemölla. 
Hans Sonessons halvbrors son Sone Nilsson, fiskare, var bosatt i Simrishamn. Hans son var i sin tur fiskare på Baskemölla. 
En annan halvbrors son till mannen var skepparen Ola Nilsson i Simrishamn. 
Mannens hustru i första giftomålet hette Elna Perdotter. Hennes bror var husmannen Måns Persson i &quot;Stjärnan&quot;, Ö Nöbbelövs socken. Den sistnämndes barn var skepparen Christer Månsson i &quot;Stjärna&quot;, husmannen Jöns Månsson i Kvarnby, Ö Hoby socken och dottern Ingeborg, gift med fåraherden Per Jönsson på Glimminge gård, Vallby socken.
Den förra makens avlidna syster Margareta Persdotter hade tysligen varit gathuskvinna i Tågarå, Ö Tommarps socken, Hennes son var husmannen Jöns Hansson från Glivarp, Vallby socken.
Slutligen hade Ena Persdotter haft ännu en syster, Pernilla Persdotter. Av hennes fyra barn bodde en son i Virretsad, Ö Tommarp socken, en son, Sven Hurtig var ryttare i Rörum, en dotter Bengta var gift en en fiskare i Brantevik och den en dotter var ogift.


{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>7ecijfewsrpz43myldbywqy3cgsmd2b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Nills Nilsson och Lorentz Andersson blev instämd till Järrestads Häradsrätt den 27 oktober 1705</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2717</id>
    <revision>
      <id>16665</id>
      <parentid>16628</parentid>
      <timestamp>2007-12-15T07:09:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>16665</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1187" sha1="fjvyhzru3i3tt5fyqndv38ltcszbx8t" xml:space="preserve">== Nills Nilsson och Lorentz Andersson blev instämd till Järrestads Häradsrätt den 27 oktober 1705 ==

Den 27 oktober 1705 stod Nills Nilsson och Lorentz Andersson, båda från Baskemölla, anklagade för att de hade överfallit Pehr Erlandsson från Stiby. 

De var instämda av husmannen Pehr Erlandsson i Stiby för det de hade överfallit honom på natten med hugg och slag. 

Vid häradsrätten framkom det att både Nillson och Andersson ljög om att de överhuvudtaget inte kunde minnas att de hade träffat Löffberg och att de hade slagit Pehr Erlandsson och att de av honom honom skulle driva in en skatt till kronan som han var i skuld till. 

Både Nills Nillson och Lorentz Andersson hade gjort en skriftlig redogörelse på hur de hade gjort förrättningen, att de varit på execution, och haft med sig en underofficer från Malmö som de inte kunde namnge, som natt och dag skulle indriva skatter och resterande.

Husmannen Pehr Erlandsson resterade skatt och ner de hade kommit dit på kvällen för att driva in skatten hade Pehr Erlandsson berusande brukat en skamlös mun mot både Nills Nillson och Loretnz Andersson som slutande med slagsmål.


{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>fjvyhzru3i3tt5fyqndv38ltcszbx8t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Jöns Åkesson blev instämd till Järrestads Häradsrätt 1708</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2718</id>
    <revision>
      <id>20916</id>
      <parentid>16630</parentid>
      <timestamp>2008-08-04T17:24:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <origin>20916</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1330" sha1="7nx9d357o4hf69hruk5zr337acu9rot" xml:space="preserve">Jöns Åkesson på Baskemölla med instämd till tinget sommaren 1708, där han anklagades för att ha stulit en häst från Christopher Hansson från Tiufstorp. Åkesson hade haft hästen under ca 6 veckor tills att Anders Andersson, Anders Persson och Nills Andersson från Karlaby varit hos länsmannen och berättat att hästen hade gått en tid på deras äng utan att de hade blivit tillfrågade om lov. De berättade för häradsrätten att de hade sett Jöns Åkesson på ängen och att han hade tagit hästen och ridit hastigt därifrån. 

Vid häradsrätten erkände Jöns Åkesson utan omsvep att han hade haft hästen på ängen under 6 veckor och tagit hästen därifrån och hade då mött Anders Andersson, Anders Persson och Nills Andersson på vägen därifrån. 

Nämndemannen Olof Frännesson och Per Nillsson värderade hästen till 6 D:r smt. Vidare lästes det upp att Jöns Åkesson hade år 1700 pliktat för tjuveri och blivit dömd till att springa gatlopp 6 gånger. 

Eftersom inte Jöns Åkesson har visat på bättring dömde häradsrätten enligt paragrafen från Kunglig Maij:z år 1698 den 30 maj till 3 par spös och 3 slag av vardera paret samt sedan stå en söndag på pliktpallen vid Gladsax kyrka och därefter stå under prästens förmaningar från skriften i sakristian.
{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>7nx9d357o4hf69hruk5zr337acu9rot</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2719</id>
    <revision>
      <id>16632</id>
      <parentid>7649</parentid>
      <timestamp>2007-12-15T03:49:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade Historiska berättelser från Baskemölla: Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711 till Historiska berättelser från Baskemölla/Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711</comment>
      <origin>16632</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1673" sha1="meoybrrl2dyqk03ng09rkzq5i6k3fc4" xml:space="preserve">Fiskaren Söne Biörnsson´s begäran till tinget i Järrestads häradsrätt i Hammenhög år 1711:

Fiskaren Söne Biörnsson, Baskemölla inkom för rätten och på sin son Nills Sönessons vägnar begärde att soldaten Olof Håckansson Frisch skulle berätta under ed om hur soldaten Jöns Håckansson Möllerbeck dog. Orsaken till att få dödsförklaringen godkänd av häradsrätten var att Söne Biörnsson´s son Nills Sönesson ville gifta sig med soldaten Möllerbecks kvarlämnade hustru Boel Svensdotter.

Rätten agrererade till fiskarens begäran och förklarade soldaten Olof Håckansson Frisch, sedan han sitt avskedspass utgivit i Mitou den 7 Augusti 1709 av General Major Johan Adolph Clodt har uppvisat, samt avlagt vittnes eden och erinrat om edens riktighet att han sett och var närvarande när Jöns Håckansson Möllerbeck dog på Mitau slott och att han hade tagit dödskjortan på honom. Det skulle tills februari månad vara 2 år sedan det skedde. Fiskaren Söne Biörnsson visade upp för rätten soldaten Per Andersson Basks brev till Söne Biörnsson daterat Riga den 18 oktober 1709, var uthinnan finns vara skrivit att Jöns Håckansson Möllerbeck hade dött på Mitau slott år 1709, dvs 14 dagar efter heliga Tre konungars dag. begärandes att få edeligen konfirmera att detta brevet som han nu in för rätten uppvisa är original brevet som han ifrån Riga fått, på det att vederbörande må kunna se och förnimma att här in under ingen falskhet och flärd är förborgat.

Rätten konsenterade till hans begäran, varefter han avlade med hand på Bok sin ed över detta, och meddelades honom Tingsbevis däröver.
{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>meoybrrl2dyqk03ng09rkzq5i6k3fc4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Fartygsförlisning 1876</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2720</id>
    <revision>
      <id>55349</id>
      <parentid>55348</parentid>
      <timestamp>2024-04-01T06:36:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>standen &gt; stranden</comment>
      <origin>55349</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5702" sha1="qpkr756luvcbj3khqlfln5qp16sft79" xml:space="preserve">En kväll i slutet av oktober 1876 vaknade Tufve Bengtsson av att hunden på gården ylade. Efter ett tag gick gårdsfolket ut för att se efter vad som stod på. Först misstänkte man att någon tjuv hade tagit sig in på gården. När de sedan kom ut på trappan, stod hunden med framtassarna på den mot havet lutande gärdesgården och med blicken vänd ut mot sjön. Liksom vädrande förde han då och då nosen framåt, och höra ett långt utdraget tjutande. Så teg han en stund, lade huvudet på sned som han lyssnade efter något medan han med blicken försökte genomtränga mörkret, och så tjöt han åter på nytt. Det hjälpte varken med goda eller hårda ordalag att hunden skulle vara tyst. Hunden stod kvar och då och då lät han höra sitt underliga ylande. Detta fortsatte natt efter natt under fjorton dagars tid.

Det var mer än gårdsfolket som kunde höra hunden. Grannarna började bli irriterade över att hunden skällde natt efter natt. Byborna som kom förbi gården under kvällar och nätter stannade och lyssnade. De undrade om inte det var något fel på hunden. Men Tufve sa nog att det inte var något fel på hunden. Några bybor hade sagt att Tufve borde skjuta hunden om inte han fick tyst honom. Men det låg något olycksbådande och hemskt i de långdragna, liksom klagande hundtjuten.

Den 6 november var en kall och blåsig dag. Vinden var i sjön, och ett stycke utanför kusten syntes två segelskepp och en ångbåt som låg och kämpade i det hårda vädret. Fram på eftermiddagen började vinden tillta i styrka och det blåste upp till storm. En rykande ostanvind med mycket täta snöbyar drog in över land.

Inga bybor på Baskemölla fäste sig vid detta, och eftersom ingen fiskare var ute på sjön satt man bekymmerslöst inne vid ljuset av sina tranlampor och lät timmarna gå. Så småningom slocknade det ena ljuset efter det andra, och snart låg hela samhället i mörker.

I husen närmast sjön vaknade man vid midnattstid plötsligt av ett våldsamt brak, och efter en kort stund hördes genomträngande nödrop genom stormen utanför. Det blev i en hast tänt i det ena huset efter det andra. Det dröjde inte länge förrän byborna med lyktor i händerna kom strömmande ner mot hamnen. De ihållande, nödropen blev vägledare, och byborna gick med raska mot stranden i södra delen av samhället. Här hade det redan samlat större delen av fiskelägets innevånare, och man lyssnade till ångestropen utifrån det mörka uppiskade mörka havet. Stormen dånade och röt och vräkte brottsjöar långt upp på land, snöbyarna virvlade in över stranden, och natten låg som ett svart, ogenomträngligt täcke över vatten och land. Av det fartyg, som låg strandat någonstans ute i detta tjocka mörker, syntes inte ett spår, och de svaga, i stormen flämtande ljusen i lyktorna förmådde inte lysa mer än en eller annan meter från sig. Men att man hade de nödställda på kort avstånd ifrån sig, märkte man på ropen.

Inne på stranden stod Baskeborna i rådlösa och helt maktlösa. Då och då kunde man höra ångestropen. Det vittnande om att det fanns människor i nöd och kämpade för livet. I bland kunde man hörda genom ovädret brak och smällande som av skott. Man förstod att det var linor och tåg, som sprang sönder, och master och rår som bräcktes.

Skeppet som gick under under den natten var en holländsk brigg med åtta mans besättning. Skeppet var på väg från Ryssland med en last av pops som skulle till Holland. I stormen har kaptenen, som heter Kuipers, förväxlat det svenska landet med Bornholm och seglat sitt skepp rakt på det utskjutande klippgrund som kustborna kallar &quot;Flaged&quot;. Det är svart, ogenomtränglig natt då briggen med ett dånande brak ränner upp på grundet. Här bryts brottsjöarna med fruktansvärd kraft. Det brakar och larmar då den ena brottsjön efter den andra bryter fram över skrovet och bit för bit krossar rår och master.

Ett kort ögonblick kunde sjömännen skönja varandra i ljuset från skeppslanternorna tills dessa krossades och slocknade. Dödsfasa hade gripit männen ombord. De klamrade sig fast vid första bästa föremål och ropade i ångest till varandra att man måste hålla sig kvar på skeppet. Båtsmannen, och fyra av besättningen slukades av havet. De två kvarvarande ombord på det strandsatta skeppet sliter av sig kläderna och kastar sig i havet.

Inne på stranden kastas timmer, sjömanskistor, segeltrasor, kläder, linor och trossar upp på land av rasande vågor som slitit sig los från skeppet. Baskeborna går och lyser med sina lanternor vid strandkanten. Plötsligt får man syn på en naken gestalt som kämpar sig fram genom brottsjöarna med fötterna före för att skydda huvudet mot klipporna. Han når stranden och tas omedelbart omhand av fiskaren Nils Persson. Efter en stund hörs svaga kvidande inne bland några klippblock och här påträffades den andre överlevande personen från skeppet som med hjälp av en träbit drivit in mot klipporna. Han berättar senare att samtliga sex drunknade var holländare, medan de två överlevande var svenskar.

Dagen efter den fasansfulla natten påträffades tre av de drunknade holländarna i närheten av Viks fiskeläge några kilometer norrut. De tre kropparna fördes till Baskemölla och lades sida vid sida i fiskaren Anders Nilssons hus. Tre dagar senare begravdes de på Gladsax kyrkogård.

Ett par dagar efter begravningen hittades ytterligare två av besättningsmännen. Dessa begravdes också på Gladsax kyrkogård, dock är gravplatsen helt borta idag, men i fiskeläget talades det länge om &quot;de sex holländarna&quot;.
{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>qpkr756luvcbj3khqlfln5qp16sft79</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Drunkningsolyckan vid hamninloppet den 14 november 1887</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2721</id>
    <revision>
      <id>16638</id>
      <parentid>7652</parentid>
      <timestamp>2007-12-15T03:50:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade Historiska berättelser från Baskemölla: Drunkningsolyckan vid hamninloppet den 14 november 1887 till Historiska berättelser från Baskemölla/Drunkningsolyckan vid hamninloppet den 14 november 1887</comment>
      <origin>16638</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6605" sha1="pt2kbmh7bul2yfzsmgi8ddak2x1dhqa" xml:space="preserve">Under årens lopp har många fiskare från Baskemölla omkommit på havet, i regel under storm och svåra förhållanden, ganska långt från land. Ingen olycka med så svåra konsekvenser som denna, där fem fiskare från fiskeläget omkom inför ögonen på maktlösa anförvanter och vänner har förr eller senare inträffat.

Som vanligt var fiskarna och familjemedlemmarna uppe tidigt för att göra i ordning krokarna för dagens fiske. Detta innebar att varje krok skulle förses med en sillbit, varefter &quot;snoren&quot; i jämna bukter lades upp på ett tråg,ett s k &quot;tru&quot;.

Arbetet utfördes inomhus i skenet av en ljuskälla av något slag, varefter tråget eller trägen bars till hamnen och placerades på botten i båten.

Denna dag var en måndag och tidigt på morgonen lämnade man hamnen för att ta sig ut till fiskeplatserna, vilka var belägna ett stycke ut till sjöss från norr till söder om fiskeläget.

Lugnt väder rådde, varför man inte kunde segla utan måste ta till årorna. Det skulle dröja ända fram till 1910-talet innan den första motorn blev monterad i en båt från Baskemölla. Väl utkomna på fiskeplatserna började man lägga ut, eller som det hette, kasta krokarna. De båtar som gått ut sist, hann inte börja med utläggningen av krokarna förrän det började blåsa upp från nordost.

Samtidigt började det falla ett snöblandat regn, vilket gjorde att sikten blev starkt nedsatt. Vinden ökade i styrka och till sist blev det omöjligt att överhuvud taget att börja, eller för andra att fortsätta med utsättningen av fiskeredskapen. Man måste i stället försöka att hålla upp båten med stäven mot vinden och mot den ökade sjögången. De som fortfarande inte fått ut sina fiskeredskap, insåg att man inte kunde tänka på att få ut någon redskap, utan i stället gällde det att ta sig in mot land och till hamn snarast möjligt.

Vissa båtar höll ut i det längsta, i hopp om att det skulle lugna sig, något som det inte gjorde och som senare skulle visa sig, gav svåra och olyckliga konsekvenser.

Befolkningen i fiskeläget, strängt taget samtliga med anförvanter av något slag, hade med anledning av den starka pålandsvinden och den ökande sjögången,samlats vid hamnen, oroliga och rädda för hur de skulle lyckas med att ta sig in i hamnen.

De båtar som först bestämde sig för att avbryta fisketuren kom lyckligt igenom hamninloppet och in i lä bakom den låga, men ändå skyddande bryggan längs land.

Vid denna tid fanns en hamn, där det s k norra hamnkaret, liksom kajen i anslutning till själva bassängen, i princip har samma läge som i dag, men där kajernas höjd var lägre. Den ombyggda gamla hamnen blev färdig år 1928.

Djupet i hamnen och i inloppet, var helt olika mot i dag. Vid lågvatten kunde man inte ta sig in eller ut ur hamnen, med enbart hjälp av åror. I inloppet var djupet troligen omkring en meter, och detta medförde att sjöarna bröt &quot;i botten&quot; vid många tillfällen.

När klockan var fram emot tio hade alla båtarna utom tre kommit lyckligt iland. För dessa tre återstod det värsta, den svåra och farliga passagen just vid själva inloppet till hamnen.
Vinterbild från tidigt 1920-tal vid Baskemölla hamn
Förstora
Vinterbild från tidigt 1920-tal vid Baskemölla hamn

Så kommer det en båt med två man i. Dessa sitter på vars sin toft med var sitt årpar och försöker hålla båten i riktning mot inloppet.

Sjön är kraftig och en våg fångar båten som &quot;sjöränner&quot; dvs båten och vattnet i vågen får samma fart och därmed omöjlig att styra, dvs hålla på avsatt kurs.

Enligt ögonvittnen skulle de båda ombordvarande, helt plötsligt lyfts av årorna ut i sjön, medan båten fortsatte mot land, där den togs om hand av några bybor, utan att vatten hade kommit i den.

Troligen är beskrivningen en synvilla. Att lyftas ut av årorna torde vara omöjligt. I stället hade de båda, när båten &quot;sjörände&quot; och skar snett i vattnet tenderat att kantra. För att ej riskera att hamna under båten, har de båda kastat sig utombords.

De båda i vattnet försökte ta sig i land på &quot;hamnkaret&quot; men lyckades inte, utan drevs norrut mot Silverroshallen. Dagen efter återfann man deras kroppar. Omedelbart efter syntes två båtar på väg in. I den ena båten satt två män och i den andra, något större båten satt fyra män. I vad mån man såg varandra är inte klarlagt, troligen hade man ändå inte kunnat förhindra vad som kom att hända. Strax utanför inloppet törnade de båda båtarna ihop, sida vid sida och båda båtarna kantrade.

Den mindre av dess med de två männen i, slungades in mot &quot;Karet&quot; där de båda lyckades ta sig upp och räddades av folk från land.

De fyra männen från den andra båten kom samtidigt i vattnet och sågs kämpa för att ta sig fram till denna, som låg i marvatten. Endast den ene av dessa lyckades gripa tag i relingen och hålla sig fast, tills båten kommit in mot stranden, där han kunde undsättas. De tre andra sågs försvinna i vågorna och de brytande sjöarna, även dessa norröver.

Under årens lopp har många fiskare från Baskemölla omkommit på havet, i regel under storm och svåra förhållanden, ganska långt från land. Ingen olycka med så svåra konsekvenser som denna, där fem fiskare från fiskeläget omkommit inför ögonen på anförvanter och vänner, där de står helt maktlösa, har förekommit varken för eller senare.

De som omkom i den första båten var Ola Olsson, 24 år ogift. Sven Mårtensson, gift och med 8 barn, där 5 var under 12 år. I den andra olycksbåten befann sig den som räddades, Tuls Jacobsson, 65 år. När Truls endast var 4 år, närmare bestämt den 12 juli 1826 drunknade hans far Jacob Truisson, 33 år utefter Blekingekusten tillsammans med den 21 årige Pehr Mårtensson, även han kom från Baske.

Vidare var det Tufve Jönsson, 50 år, ogift. Kroppen efter Tufve återfanns tre år senare, den 27 november 1890. Några bybor upptäckte den vid Tjörnedala ålbod. Kroppen identifierades av en syster till den omkomne, som igenkände ett strumpeband som han hade kring benet.

Den tredje var Jöns Sifversson, 68 år, ogift. Även han återfanns vid Tjörnedala ålbod en vecka efter olyckan.

Den fjärde och den äldste som omkom var Åke Denker, 76 år. Kroppen återfanns aldrig och anledningen därtill var enligt vad som berättades från mun till mun: Han skulle aldrig få vila i vigd jord, för han hade en gäng &quot;forsorred sig&quot; dvs försvurit sig, vilket skulle betyda att han svurit falskt.

{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>pt2kbmh7bul2yfzsmgi8ddak2x1dhqa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/En fiskare från byn blev rik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2722</id>
    <revision>
      <id>22637</id>
      <parentid>16640</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T02:35:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22637</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4636" sha1="1gqwyz6ilau6acggncn8534asii1fte" xml:space="preserve">Förr i världen hörde man ofta talas om &quot;fattiga fiskare&quot;, bakom detta uttryck låg oftast en bister verklighet. Att fiskare förr i tiden &quot;drogs med sjön&quot;, blev förmögna på sitt fiskande, var bara sägner som man berättade för varandra under mörka kvällar i fiskarstugorna på Österlen. Här nedan finns en gammal berättelse från slutet av 1800-talet som fiskaren '''Nils Persson''' på Baskemölla har berättat. Vad som gällde, var att kunna hålla nöden från dörren och föra en något sånär dräglig tillvaro. Längre upp på välståndets trappa kom en fiskarfamilj aldrig. Emellertid, en fiskare har jag hört talas om och som blev förmögen. En som hade &quot;orimelet me pengja ette si&quot;. 

&quot;- Jo, det lär en gång här på Baske ha levat en fiskare som man kallade för ''Kjäusen'' och som skulle vara rik. Är det sant egentligen? 

- Ja, di ed. 

- Det var konstigt, en förmögen fiskare? 

- Ah, di va kanske inte så konstet. 

- Hur så? Var har han fått alla sina pengar ifrån? 

- Jo, di ska ja tala om - han va en stor tjyfstrygj. A di va hans far forre hanom, å hans bror må, forristen. Faren kalla forr Lars Kjäus - ja, Lars va ju inte nåd vedernamn, forr så hidde han - å han va inte så noga podd, han heller. 

En gång gickj han bort ti ''Linggrens'', han som hade kru, å to en hunna i - blann di annre hunsen, å så kom han ingj ti Linggren å sa: 

- Du får kjeva den här hunnan au m!, så ja kan få ett halt stoå brännevin. 

- Jo forr all del sa Linggren å to hunnan å gickj ette brännevined ti Kjäusen. Men hont di va, så ble Linggren ette en stung klog på, ad han hade kjifft sin en hunna. Men då var Kjäusen gån. 

- Hur många börn, Lars Kjäusen hade? Jo, han hade tre stycken, Hans, Per och Karna. 

- Ti å borrja må så bodde Hans, där vi nu sidda, forr di här hused hade han bojt. A därude i trägåren, där lå et hus som Per å Karna bode i. Men så ve illsvådan 1889 brände de ner, bäggje husen. Di där ude i trägåren ble allri oppbojt forr di hade lerväggja, men här va di au tegelsten, så murarna begicki si å bled oppbojt igin. 

- Pengjana? Jo, ja ska nock komma t! dom osse. 
[[Bild:nilspers.jpg|thumb|Fiskaren Nils Persson]]
- Hans va sjömann i unge da. Hans sejia me et farty frå Stockholm. Di hade kommet bortelfrå, å nu skulle di läggja opp. På kvällen va skepparen i lann å fickj forr sin frakt 8.000 kronor. Hans va vaktman ombor. Po nötten samma kväll kom pengjarna bort. De ble en farli oppståndelse po marenen. Polisen sökte ginom hela skudan. Hans ble genomsökt han må, men pengjane kom allri tirätta. Nu ska ja tala om hont di hade gåd me dom. På storluckan lå et par tjäreda å klibbeda bojsor mitt forr näsan po bodde poliser å fler. I dom hade han stoppad pengjana. Så kiffte Hans en skuda, men den stranna ingje ve Cimbrishamn. Sien blev han humma å ble fischare. 

- Per va inte en bid bätter. Han tjänte hos en skippare i Brantevigj å vraga ette sill. En da kom skepparen ifrå Karlskrona å hade pengja for hela sin last, 5.000 kronor. Di la si Per opp må. Et par pågastackala som dröe omkringj, å hade varred t! skipparena, ble skyltade forr ed, men inte hade de nonna pengja inte. 

- Sien kiffte Hans å Per en båd ihovv, å som ung påg va ja tit må dom. Di brukte allti fråga, om ja ville ha au deras mad - de hade bodde kyd å äggj me si - men ja hade mad nock, så ja to aldri imod nåd. - Di va inte snåla precis, men nya kle skaffa di si visst allri. 

Bojsorna va så lappeda, så iblann sadd där en tre fira lappa udanpo hårannra. Men di va nonna egna människor. Fickj di tre kronor forr sin fångst, så sa di. 

- Nu ska en krona gå ti maden å en ti reskaven, men den ena kronan ska sättas på bank. 

- A juta ble di inte nonn au dom. Varken pågana eller Karna. Hans dö forst å sien Karna. Per bode här sitt sista, i de här hused. A norr han va dö, hittade di 27.000 kronor etter en. Di ni tusen lä han på. Han hade dom unge hogären. 4.000 kronor hade han stoppad i en cigarrlåda som sto po kaklonslered, där hade di städ i åravis. Men där va ju ingjen som kunne luta te, ad där va pengja i lådan. Di annre pengjarna hitta di nerstoppade lid här å lid där, i skav å i vanta å hossesocka. Många au papperspengjarna va bodde muleda å fitteda. Kommunalen motte ner å samla ihovv va där va å di räknad pengja i flera da ette Pers död. 

- Ja, så gickj ed te å ble rigj forr i tien - å så går ed vell te i da må, avslutar fiskaren '''Nils Persson''' sin berättelse. 

''Källa. Folklivsarkivet, Lund. Luf. M:4820''

{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>1gqwyz6ilau6acggncn8534asii1fte</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Soldat Åke Denker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2723</id>
    <revision>
      <id>16642</id>
      <parentid>7654</parentid>
      <timestamp>2007-12-15T03:50:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade Historiska berättelser från Baskemölla: Soldat Åke Denker till Historiska berättelser från Baskemölla/Soldat Åke Denker</comment>
      <origin>16642</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2147" sha1="iyjgro0ogis2tgy1vzirvk4o91eypix" xml:space="preserve">Vem var då denne Denker? Ett namn som helt avviker från de vanliga. Efterforskningar i kyrkoböcker ger ett svar på frågan. Åke Håkansson Denker, var son till Håkan Persson, född i Järrestad och som gifter sig med en flicka från Baskemölla och blir fiskare. Paret får flera barn och den yngste av dessa är Åke. Genom en slump finner jag ett intyg, skrivet av Ryttmästare Schönström, på Delperöd, som intygar att Soldat Åke Denker, med nr 97 vid Cimbrishamns Esqadron av Kongl. Skånska Dragon-regementet är son till fiskaren Håkan Persson i Baskemölla och fri från akta börd därstädes. 

Åke Denker gifter sig med en flicka från Kivik och bosätter sig på Baskemölla, där de får 3 flickor och en pojke. Troligen blir Denker soldat i ett antal år för att senare bli fiskare i Baskemölla. 

Åke Denker har ett hus på Baskemölla som ärvs av hans äldsta dotter när fadern drunknar. Efter denna dotters död ärvs huset av den yngsta dottern Christina, som är född den 25 januari 1849. Hon är gift med fiskaren Per Nilsson på Vitemölla. 

År 1901 säljer paret huset på Baskemölla och därmed försvinner knytningen av namnet Denker till Baskemölla. Åke Denkers ende son dog i 20-års åldern. Den enda möjligheten att det skall finnas anförvanter till Denker är genom dottern Christina på Vitemölla. 

Sanningshalten i påståendet att Åke Denker skulle ha svurit falskt, finns inga funna belägg för. Möjligen kan det vara så att Åke Denker, präglad av ett från det vanliga på samhället använda språket, använde ord och meningar från sin tid som soldat, ett s k mustigt språk, blandat med svordomar och Guds namn. 

Att Åke Denker varit något utöver det vanliga är ganska klart. Att bedriva fiske, speciellt på den tiden, i en så hög ålder som 76 år, torde vara unikt.

Ser man på åldern hos de 4 fiskarna i olycksbåten, så är dessa 50, 65, 68 och 76 år gamla. Detta ger en medelålder av nära 65 år, vilket måste vara mycket sällsynt, men samtidigt talar det om vilka &quot;Krutgubbar&quot; som det fanns bland fiskarna i kustsamhällena på Österlen.

{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>iyjgro0ogis2tgy1vzirvk4o91eypix</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Strandning av Elna 1944</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2724</id>
    <revision>
      <id>21122</id>
      <parentid>21121</parentid>
      <timestamp>2008-09-05T16:11:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <origin>21122</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2753" sha1="rzp58tejkd1d9xq3uyw40ackgzm9vjj" xml:space="preserve">[[Bild:elna.jpg|thumb|Strandningen av Elna vid Flaged.]]
Den 7 juni 1944 var fyrmastskonaren ''&quot;Elna&quot;'' från Brantevik, på resa söderut från Norrland lastad med trä. I Hanöbukten var sikten mycket nedsatt genom tidvis dimma och regndis. ''&quot;Elna&quot;'' kunde utnyttja en god vind, men hade kommit något ur kurs. När man för sent upptäckte att man var på väg mot land, strax norr om Baskemölla. Man försökte hålla ut från land. Detta lyckades man inte med, utan stötte på klippgrundet ''&quot;Flaged&quot;'' strax norr om hamnen i Baskemölla. Hade man haft motorn igång eller vinden varit något nordligare hade man troligen &quot;skurit&quot; fritt från de mot ytan uppstickande klipporna ca 100 meter från land. Det var för övrigt på samma plats som i november månad år 1876 den holländska briggen ''&quot;Tosca Helena&quot;'' grundstötte och förliste. Av de åtta ombordvarande drunknade sex man, medan två man, båda svenskar, lyckades rädda sig på vrakdelar och simmande ta sig i land. 

De omkomna var holländare med en kapten ''Kulper'' som befälhavare. Med på resan hade han en son jämte redarens son, en broder samt två bröder'' Bull''. Det är denna händelse som givit namnet på den väg som passerar hamnen i Baskemölla och som heter &quot;''Holländarevägen&quot;.'' 

Vid &quot;''Elnas&quot;'' grundstötning rådde en frisk sjögång, dock inte så kraftig att det fanns risk för att ''&quot;Elna&quot;'' skulle brytas sönder, men risk fanns att vind och sjö skulle tillta. Vid grundstötningen råde kaftig sjögång, men räddningsmanskapet lyckades få över en raket med lina och besättningen kunde skickas iväg i livräddningsstolen.

Försök gjordes att med en mindre båt, bogserad av en vrakbåt låta denna falla in och ta ombord &quot;Elnas&quot; besättning, men detta lyckades inte. Under tiden hade livräddningsstationen på Brantevik larmats och ganska så snart ankom apparatur och personal. ''&quot;Raketrampen&quot;'' riggades upp, inriktades och så brakade raketen med sin lina iväg. Det blev en fullträff direkt och linan hamnade tvärs över riggen på ''&quot;Elna&quot;.'' 

Snart var trossen uthalad, fastgjord i masten och i alar på stranden och livräddningsstolen kunde halas ut. Genom att &quot;Elna&quot; inte låg helt stilla kunde inte trossen styvhalas, utan det blev en färd i land ibland i luften och ibland med fötterna i vattnet för besättningen. 

Allt förlöpte dock tillfredsställande och när siste man skulle lämna ''&quot;Elna&quot;'' lossnade han livbåten som tidigare sjösatts. Denna drev omgående i land utan några skador eller vattenfyllning. Efter grundstötningen avtog vinden och sjön la sig. ''&quot;Elna&quot;'' kunde efter en period av ovanligt fint väder, utan några störande ostliga vindar bärgas och åter sättas i stånd.

{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>rzp58tejkd1d9xq3uyw40ackgzm9vjj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Skyddsvärnen från 2:a världskriget</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2725</id>
    <revision>
      <id>53186</id>
      <parentid>16646</parentid>
      <timestamp>2022-10-14T12:44:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>på på &gt; på</comment>
      <origin>53186</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1478" sha1="oqubt517tohpxvpsp7xrgl61vl3us63" xml:space="preserve">Under andra världskriget byggdes en skyddslinje, kallad Per Albin-linjen, för att skydda Skånes och Blekinges kuster mot angrepp från sjön. Under kriget störtade i Sverige sju raketer från de tyska raketanläggningarna i Peenemünde. Dessa raketer omhändertogs av den svenska armén. En av dessa raketer, av typ V1, störtade vid Baskemölla den 1 november 1944.

Värnen 48, 49a och 49b är av typ Ksp I och Ksp II med en typisk kustnära placering inom en relativt kort sträcka på sidorna av hamnen på Baskemölla. Det södra värnet Ksp II byggdes om omkring 1960 för att utrustas med ett kanontorn från stridsvagn m/42. Tyvärr plomberades värnet 1999. I anslutning till värnen finns skyddsrum och de är idag i dåligt skick.

Ksp I var det första kulsprutevärnet som endast hade skjutmöjlighet åt ett håll, Värnet bygdes därför spegelvänt när försvarsområdet var vänt höger respektive vänster längs strandlinjen. Skjutvinkeln för det område som skulle beskjutas var ca 40 grader. Värnet var avsett för två kulsprutor placerade vid sida vid sida.

Ett förrum ledde in till det egentliga värnutrymmet. Detta utrymme kunde försvaras inifrån värnet genom en embrassyr. Entrén till förrummet stängdes med en gallergrind som var klädd med bräder. Värnet hade på tidigt byggda värn också en ellertvå skottgluggar för eldvapen. Dessa värn byggdes omkring 1939 främst från Simrishamn till Falsterbo i väster.

{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>oqubt517tohpxvpsp7xrgl61vl3us63</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Sjöfararna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2728</id>
    <revision>
      <id>16634</id>
      <parentid>7650</parentid>
      <timestamp>2007-12-15T03:49:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade Historiska berättelser från Baskemölla: Sjöfararna till Historiska berättelser från Baskemölla/Sjöfararna</comment>
      <origin>16634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1968" sha1="j2ghpb34881nqsub42eku5xkccsn5x9" xml:space="preserve">Läser man i kyrkböckerna anges ofta titeln skeppare tillsammans med ett annat yrke. Jöns Svensson var fiskare och skeppare, Per Persson anges som snickare och skeppare, Maurits Johansson var både kvarnägare och skeppare.

Mot slutet av 1800-talet var det många som skaffade sig en formell utbildning, som blev ett krav för att vara befälhavare, alltså skeppar-, styrmans-, kaptensexamen. Det gäller de flesta av dem som jag nämner härunder.

Bröderna Jöns och Anders Åkesson var av fiskarsläkt från Baskemölla. Jöns förde skonerten Albion (hemmahörande på Kivik). Anders var huvudredare och tidvis befälhavare på skonerten Albano. Anders Åkesson var för övrigt fader till den kände fruktodlingspionjären [Henric Åkesson] på Kivik. Ett annat brödrapar var sönerna till fiskaren och skepparen Ola Bengtsson. Bengt Olsson ägde skonerten Signe som han också var skeppare på. Det var hans son, sjökapten Anders Viksten som skänkte det kyrkoskepp som nu finns i Baskemölla Kapell. Olas andre son Måns Olsson var skeppare på barkskeppet Carolina, som ägdes av ett Baskemöllarederi.

Fartyget gick tragiskt under med man och allt på Nordsjön 1907. Enligt David Papps skritt om Björkegrenska rederiet förde Bengt Olsson en period rederiets barkskepp Cimbrishamn och skall 1866 ha inropat skeppet på auktion som ensam ägare.

Bland andra sjökaptener från Baskemölla kan nämnas Bengt Månsson, Lars Åkesson och Otta Hultquist samt Per Lindquist som var befälhavare bl.a. på Barken Hedvig, och Nils Flink som var skeppare på Fidelio.

En av gamla Baskemöllas mest kända fiskarsläkter stod för tre sjökaptener nämligen Anders Månsson´s fem söner som alla gick till Sjöss. Tre av dem tog sjökaptensexamen nämligen August Andersson, Lars Andersson (tog efternamnet Aneshed) och Nils Andersson. Samtida med dem var fiskare Bengt Olssons son sjökapten Magnus Bengtsson. Alla dessa förde ångfartyg.
{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>j2ghpb34881nqsub42eku5xkccsn5x9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Crème brûlée</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2743</id>
    <revision>
      <id>56366</id>
      <parentid>56365</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:58:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56366</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="963" sha1="2hboy107438vvn6plgbvv58vuteigly" xml:space="preserve">{{minikokbok}}

==Ingredienser==
Receptet räcker till ca 8-10 personer.

:2 st vaniljstänger
:7 dl vispgrädde
:3 dl mjölk
:12 st äggulor
:1 3/4 dl strösocker

==Tillagning==
[[Bild:Crem brule closeup.jpg|thumb|220px|Närbild av det karamelliserade täcket på crème brûlée]]
Sätt ugnen på 90 grader.
Klyv vaniljstängerna och skrapa ur kornen i en kastrull.
Koka kornen tillsammans med stänger, grädde och mjölk.
Vispa ihop gulorna med sockret.
Sila mjölken och vispa ner den varm (men ej för het) tillsammans med gulorna och sockret.
Häll upp i koppar eller små låga formar.
Ställ på nedersta falsen i ugnen i ca 90 minuter tills krämen har stannat.

Avsluta innan servering med att strö drygt en matsked socker (alt. farinsocker) över varje kopp och värm med gasolbrännare till sockret smält och antagit en gyllenbrun färg.


[[Kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Franska recept]]</text>
      <sha1>2hboy107438vvn6plgbvv58vuteigly</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Friterade bananer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2778</id>
    <revision>
      <id>54662</id>
      <parentid>46974</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:01:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54662</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="981" sha1="o5ovu0nv05h15o1cxsi2xo16nsvug8e" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
* 4 dl Vetemjöl
* 1 dl Potatismjöl
* 1 msk Vaniljsocker
* 2 tsk Socker
* 2 tsk Bakpulver
* 2,25 dl Kallt vatten

* Ljus sirap
* Vaniljglass
* Bananer

* 1,5 l Frityrolja

==Tillagning==
Rör ihop vetemjöl, potatismjöl, vanillinsocker, socker, bakpulver och vatten till en porös smet i en bunke. 
Tillsätt mjöl tills smeten får en trögflytande konsistens. 

Värm oljan i en kastrull tills den börjar sjuda. Prova då och då med en liten bit vitt bröd tills det tar ca en minut för brödbiten att friteras. Sänk då temperaturen till svagare värme (så oljan bara står och sjuder).

Doppa De skalade bananerna i smeten och lägg sedan i oljan tills de har fått en fin gulbrun färg.

==Servering==
Servera med sirap över de friterade bananerna och glass. 
 
==Tips==
Använd mindre bananer. 
Oljan kan man låta svalna och spara till nästa gång.

{{DEFAULTSORT:Friterade bananer}}
[[kategori:Efterrätter]]
[[kategori:F kokbok]]</text>
      <sha1>o5ovu0nv05h15o1cxsi2xo16nsvug8e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Femhundra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2823</id>
    <revision>
      <id>27338</id>
      <parentid>14284</parentid>
      <timestamp>2010-03-12T12:33:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>217.210.56.4</ip>
      </contributor>
      <origin>27338</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2273" sha1="oq3j3o1ufxwuwf6oy98dhlq03jpo3lo" xml:space="preserve">I Femhundra börjar varje spelare med sju kort var ur kortleken. Resten läggs i en hög mitt på bordet, med &quot;ansiktet&quot; nedåt - förutom ett kort som läggs bredvid (får ej vara klätt kort) och detta kort vänds uppåt.

Spelet startar med att en spelare får valmöjligheten att antingen ta ett kort ur leken, eller det kort som ligger bredvid.

När denne tagit upp ett kort får spelaren se om han/hon kan lägga ut minst tre kort på sin del av bordet (som senare blir poäng) som antingen är i stege (måste också, i så fall vara samma färg), eller av samma valör. OBS första gången man lägger ut kort på bordet måste det vara fyra kort.

Men om spelaren tar det kort som ligger bredvid leken måste denne kunna lägga ut minst tre poängkort. Annars följer böter på 50 poäng (som dras under spelets gång).

Om spelaren tar ett kort ur leken, måste inga poängkort läggas ut.

Man kan också fortsätta andras stegar eller triss genom att lägga nästa kort i ordningen bland sina poängkort, men innan man får göra det skall man åtminstone lagt utt tre kort i följd.

Turen avslutas med att spelaren lägger ett kort över kortet som ligger bredvid leken, eller om det kortet togs på bordet bredvid leken.

Då är det nästa spelares tur som spelar enligt samma regler. Målet är att bli av med sina kort, och därigenom avsluta omgången. Alternativt är att kortleken tar slut och då avslutas omgången, om inte nästa spelare vill ta upp de kort som ligger bredvid.

Poäng räknas efter en omgång ihop enligt dessa regler:

Den som avslutar omgången får 50 poäng

Ess ger femton poäng om det ligger i stegen: ...dam-kung-ess (man kan inte fortsätta med en tvåa efter en sådan här stege) eller i triss/fyrtal.
Ess ger fem poäng om det ligger i stegen: ess-två-tre...
10-Kung ger tio poäng
2-9 ger fem poäng

Kort som finns på hand vid omgångens slut ger dessa minuspoäng:
Ess ger -15 poäng
10-Kung ger -10
2-9 ger -5 poäng.


Den som först har nått femhundra poäng, efter de omgångar som behövs, har vunnit spelet. Spelet kan gå till ett obegränsat antal poäng, beroende på hur länge man vill spela.


Tycker man att man är en hejare på femhundra kan man gå över till [[canasta]].

[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>oq3j3o1ufxwuwf6oy98dhlq03jpo3lo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Använda Macintosh</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2825</id>
    <revision>
      <id>48420</id>
      <parentid>48419</parentid>
      <timestamp>2018-12-18T08:14:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 48419 av [[Special:Contributions/83.249.80.210|83.249.80.210]] ([[User talk:83.249.80.210|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>48420</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7090" sha1="3v5s4a5mvo32i6xm8n3e4mrbqey2u7f" xml:space="preserve">I den här boken får du reda på grunderna i att använda din Macintosh. Boken behandlar det senaste operativsystemet Mac OS X. Om det ser annorlunda ut på din datorn har du ett tidigare system, (t.ex. Mac OS 9 eller Mac OS 8). Dessa är inte beskrivna i denna bok. Du får även veta hur du använder de program som finns färdigt på din Mac och hur du installerar fler.

==Om Macintosh==
Macintosh (eller Mac som det heter nu, efter att Apple för några år sedan slutade använda hela ordet Macintosh) är ett produktnamn på apples persondatorer(PC) som kommer förinstallerat med Mac OS X som är apples senaste serie av operativsystem och är ett av de tre största operativsystemen för persondatorer(De andra två vanligaste är Microsoft Windows och GNU/Linux(vilka även går att installera på de nyare intel-macarna(några linux-distributioner stödjer även PPC-Macar))). Macintosh har ofta förknippats med kreativa människor p.g.a. att många fotografer, musiker, designers och videoredigerare använder Mac. Apple har med Mac OS alltid strävat att skapa ett lättanvänt OS. Macintosh innehar ca. 5 % av datormarknaden. Macen har på senare tid blivit allt mer populär även bland hem-användarna.

==Innehåll==
===Starta datorn===
Du startar din Mac genom att trycka på startknappen. På MacBook är den belägen ovanför tangentbordets högra sida. På iMac är den bakom datorn på vänstra sidan, likaså med Mac mini. På Mac Pro eller PowerMac är en på framsidan. När du har tryckt på startknappen hörs ett ljud, och på skärmen visas en Apple logga (). Allt detta visar att din Mac har startat som vanligt och att inget är fel på datorns hårdvara. Om du istället på din skärm får ett frågetecken (?) så betyder det att operativsystemet saknar viktiga delar eller att det inte är ordentligt installerat. Använd CD eller DVD skivan/skivorna som följde med din Mac och installera om systemet. Se mer på [[Felsök min Macintosh]].&lt;br&gt;Om starten gott väl till så händer följande saker: Om du är en enda användaren av datorn (den enda med ett användarkonto), så loggas du in automatiskt och får se skrivbordet och kan börja arbeta. Om det finns flera användarkonton på datorn så måste du först välja ditt namn (användarnamn), ur en lista och skriva in ditt lösenord. Tryck på &quot;logga in&quot; så loggas du in och ser ditt skrivbord och kan du också börja arbeta.
[[Bild:Macintosh iBook.jpg|thumb|En bärbar Mac]]
====Stänga av datorn, sätta den i vila eller logga ut====
För att stänga av datorn klickar du på Apple-menyn (överst i vänstra hörnet, ). I menyn som kommer ner väljer du stäng av. Du kan även sätta din dator i vila. Detta stänger inte av datorn, men stänger av bildskärmen, mus och tangentbord. Detta är bra att göra om du ska lämna datorn bara i ca.30 minuter till en timme. Fördelarna är att du behöver inte starta den igen och det sparar energi. (OBS! Det rekommenderas inte att ha datorn i vila en längre tid, t.ex. över natten. Detta eftersom viloläget drar fortfarande mer energi än att vara avstängd, samt att datorn är på och därför används hårdvaran ännu och kan överhettas efter ett tag).&lt;br&gt;Du kan även få reda på vilken slags hårdvara din Mac har genom att välja &quot;Om den här datorn&quot;. Ett fönster öppnas som visar processortyp (äldre Macintosh-datorer använder Power PC G3, G4 eller G5. Nyare Macar har Intel Core Duo, Core 2 Duo eller Xeon). Det visas även din version av Mac OS X, t.ex. 10.3.9 eller 10.4.8. Den senaste versionen av Mac OS X är 10.6 Snow Leopard. Du ser din mängd RAM-minne. Om din dator verkar trög kan det vara värt att installera mer RAM.&lt;br&gt;Från Apple-menyn kan du även uppdatera dina program (använd programuppdatering för att få nyare versioner av dina program). Du kan logga ut eller tvångsavsluta ett program.

===Skrivbordet och program===
När du loggat in ser du ditt skrivbord. Överst på skärmen finns menyraden, där menyalternativen till aktuellt program finns. Till höger på menyraden finns ett antal ikoner. Först klockan som visar tiden, sen volymen (en triangel med böjda streck). Om du har en bärbar dator visas även aktuell strömkälla. I senare versioner av Mac OS X visas även ditt användarnamn (&quot;snabbt användarbyte&quot;) och sedan Mac OS X 10.4 &quot;Tiger&quot; ett förstoringsglas. Detta förstoringsglas kallas &quot;spotlight&quot; och tillåter dig att söka igenom datorn i realtid.&lt;br&gt; Till höger på menyraden finns alltid Apple-menyn (), som låter dig snabbt gå till systeminställningar, se information om datorn och stänga av den.&lt;br&gt;Nere på skärmen finns den så kallade &quot;dockan&quot;. Dockan är ett sätt att snabbt öppna de program som du använder mest. För att lägga till en genväg till dockan, dra dit programikonen med hjälp av musen.
===Installera program===
Du kan få nya program på många olika sätt. Du kan ladda ner dom från Internet eller köpa en CD skiva med program. Om du har en CD skiva med program så sätter du bara in skivan i datorn och väntar tills du kan se den på skrivbordet. Om du laddat ner ett program så är det säkert en .dmg fil. Här under beskrivs båda noggrant hur du ska gå till väga.
====Om du har laddat ner en .DMG-fil:====
DMG står för &quot;Disk Image&quot;. Detta gör att en .DMG-fil är en virtuell CD skiva. Detta är ett mycket effektivt sätt att distribuera program, eftersom man får ett program utan att behöva en CD skiva. För att öppna .DMG-filen behöver du bara dubbel-klicka på den. Märk nu hur det har kommit en ny enhet på ditt skrivbord. Detta är den virtuella CD-skivan. Öppna den bara med Finder och du ser antagligen en program ikon. Om det är programmet så behöver du bara dra det till programmappen. Men om det är en installerare så måste du dubbel-klicka på den för att kopiera programmet till din dator.
====Om du har köpt en CD-skiva med program====
Sätt in CD skivan i datorn. Vänta tills den syns på skrivbordet. (Den är oftast en ikon som liknar en CD skiva). Öppna den i Findern. (Detta gör du genom att dubbel-klicka på den). Nu ligger det antagligen ett program där. Dra det till programmappen för att installera det. Men var aktsam, precis som med .dmg så kan det även vara en installerare. I så fall måste du dubbel-klicka på den och följa instruktionerna på skärmen.
====Om att installera program====
Om du laddar ner program via Internet så behöver de inte alltid vara i en .dmg-fil. De kanske istället då behöver ett uppackningsprogram. Det finns ett inbyggt i Mac OS X. Men för .zip-filer så behöver du StuffIt Expander. För att veta om ditt program har en installerare eller inte rekommenderas det att titta i den dokumentation som följde med programmet. Du kan även hitta mycket hjälp på Internet.
==Appendix==
*[[/Användbara tangentkombinationer/]]

[[Kategori:Använda Macintosh]]
[[Kategori:Manualer]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]
{{stub}}</text>
      <sha1>3v5s4a5mvo32i6xm8n3e4mrbqey2u7f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Använda Macintosh/Användbara tangentkombinationer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2826</id>
    <revision>
      <id>20233</id>
      <parentid>20232</parentid>
      <timestamp>2008-05-22T07:51:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Prinsen~svwikibooks</username>
        <id>911</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Lade till några kortkommandon för Mac Os X</comment>
      <origin>20233</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1486" sha1="t76j7t1pmfgn2crye103xf6kng2rgjx" xml:space="preserve">Denna lista innehåller knappkombinationer som kan vara till hjälp vid användandet av en Appledator.

==Boot==
Dessa knappkombinationer gäller enbart om de är nertryckta under första fasen av datorns uppstart.

*''C'' - Startar från CD-ROM.
*''T'' - Startar en dator som om den är en extern firewire-disk.
*''CMD + ALT + O + F'' - Startar datorn så att det går att komma åt dess ''Firmware''.
*''musknapp'' - Öppnar CD-/DVD-läsaren.

==Mac OS X==
*Kontroll + Eject (Mata ut) - Frågar om du vill stänga av, starta om eller sätta datorn i viloläge.
*Kommando + Kontroll + Eject - Stänger alla program och startar om datorn.
*Kommando + Alt + Eject - Sätter datorn i viloläge.
*Kommando + Alt + Esc - Öppnar tvångsavsluta program.
*Kommando + Tab - Skiftar mellan de aktiva programmen.
*Kommando + Shift + 3 - Tar en bild av  skärmen.
*Kommando + Shift + 4 - Tar en bild av  det som du markerar på skärmen.

==Program==
I de flesta program gäller följande tangentkombinationer:
*Kommando + C - Kopiera.
*Kommando + H - Gömmer programmet.
*Kommando + M - Minimerar det aktiva fönstret.
*Kommando + N - Öppnar ett nytt fönster.
*Kommando + O - Öppnar en fil.
*Kommando + P - Skriv ut.
*Kommando + Q - Stänger av programmet.
*Kommando + S - Sparar det aktuella dokumentet.
*Kommando + V - Klistra in.
*Kommando + W - Stänger ner det aktiva fönstret.
*Kommando + X - Klipp ut.
*Kommando + , - Öppnar inställningarna.
[[Kategori:Använda Macintosh]]
{{stub}}</text>
      <sha1>t76j7t1pmfgn2crye103xf6kng2rgjx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Laxpaket</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2829</id>
    <revision>
      <id>56456</id>
      <parentid>56455</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:04:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>underrubrik</comment>
      <origin>56456</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="646" sha1="1y8sz4hmfwkinppev1w544q5u8rfl0o" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
== Ingredienser ==
*4x110g laxfiletbit
*4 ansjovisbitar 
*8 st svampar 
*1/2 citron
*4 dl kokt ris 
*3 hela tomater (eller 11,5 dl krossade tomater)
=== Vinägersmaksättning ===
*1/2 l vittvinsvinäger 
*2 dl strösocker

== Tillagning ==
Lägg riset i botten, laxfilen ovanpå. Därefter tomat/ansjovis + svamp, rivet citronskal + citronsaft.

Rulla ihop i folie eller bakplastpapper och förslut paketet. Värm i ugnen(150°) i cirka 10-15 minuter eller i micron i fyra minuter. 

Koka ihop vinägersmaksättningen till en halv liter och häll på flaska.

[[kategori:L kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>1y8sz4hmfwkinppev1w544q5u8rfl0o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Läkarspråk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2878</id>
    <revision>
      <id>51884</id>
      <parentid>50171</parentid>
      <timestamp>2022-05-26T19:44:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>109.104.19.57</ip>
      </contributor>
      <comment>/* M */</comment>
      <origin>51884</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9408" sha1="7xul3xgrf8rgkr6y6cjwbl809msvfzl" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;font size=&quot;+1&quot;&gt; '''Innehåll:''' &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;[[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] &lt;/font&gt;&lt;/center&gt;

__NOTOC__


==Inledning==
Vilken yrkesbransch är bättre på att använda krångliga synonymer än läkarbranschen? Denna bok är ett projekt i att se exakt hur mycket läkarspråk man egentligen kan fylla en bok med. Så om ni kan något om läkarspråk, fatta tangentbordet och börja skriva! Om du hittar något konstigt eller helt uppåt väggarna fel så är du välkommen att ändra det!

==Hur lägger man till ett ord?==
# Klicka på ”Redigera” bredvid den begynnelsebokstav ordet har.
# Se till att orden hamnar i bokstavsordning, så lägg till ordet mellan de två ord där de passar in.
# Använd denna mall för att lägga till ett ord:
&lt;pre&gt;

* '''Läkarord:''' ''Synonym''

&lt;/pre&gt;&lt;font size=&quot;-2&quot;&gt;'''Förklaring:''' Asterisken (&lt;nowiki&gt;*&lt;/nowiki&gt;) Gör att Ordet får en punkt, &lt;nowiki&gt;''kursiv''&lt;/nowiki&gt; blir ''kursiv'' (2 apostrofer), och &lt;nowiki&gt;'''fet'''&lt;/nowiki&gt; blir '''fet''' (3 apostrofer).&lt;/font&gt;

==Ordlista== 
Det här är en ordlista för olika uttryck och fackspråk som olika läkare kan komma att använda.

==A==
* '''A.:''' ''Förkortning för &quot;arteria&quot; = artär''
* '''Aa.:''' ''Förkortning för &quot;arteriae&quot; = artärer''
* '''Aditus:''' ''Ingång''
* '''Adren:''' ''Binjure''
* '''Afferent:''' ''Inåtledande''
* '''Anastomos(is):''' ''Förbindelse; vanligen en &quot;genväg&quot; mellan två blodkärl eller två delar av tarmen''
* '''Anemi:''' ''Blodbrist''
* '''Angiogenes:''' ''Kärltillväxt''
* '''Angulus:''' ''Vinkel''
* '''Anus:''' ''Ring, Ändtarmsöppning''
* '''Aorta:''' ''stora kroppspullsådern''
* '''Apertura:''' ''Öppning''
* '''Apex:''' ''Spets''
* '''Apical:''' ''Mot spetsen''
* '''Apoptos:''' ''Organiserad celldöd''
* '''Apoptosom:''' ''Komplex bestående av cytokrom C samt apaf-1, aktiverar apoptos genom att omvandla prokaspas-9 till kaspas-9''
* '''Arcus:''' ''Båge''
* '''Arteria:''' ''Artär''
* '''Arteriae:''' ''Artärer''
* '''Arteriol:''' ''Mindre artär''
* '''Articulatio:''' ''Led''
* '''Artär:''' ''Blodkärl som leder blod från hjärtat''
* '''Atresi:''' ''Avsaknad av''
* '''Atrofi:''' ''Tillbakabildning''
* '''Auskultera:''' ''Lyssna'' eller ''Praktisera''
* '''Autonoma nervsystemet:''' ''Den del av nervsystemet som står utanför viljemässig kontroll, delas upp i Sympaticus och Parasympaticus.''

==B==
* '''Benign:''' ''Godartad''
* '''Bifurkation''' ''Delning av ett kärl till två mindre kärl''
* '''Bilateral:''' ''Dubbelsidig''
* '''Brocas area:''' ''Motoriskt talcentrum i hjärnan''

==C==
* '''Calcaneus:''' ''Hälbenet''
* '''Cardia:''' ''Övre magmunnen''
* '''Caudal:''' ''Mot svansen''
* '''Cavum:''' ''Hålrum''
* '''Cervix:''' ''Hals''
* '''Clavicula:''' ''Nyckelben''
* '''Cirrhos:''' ''Skrumplever''
* '''Colon:''' ''Tjocktarm''
* '''Cor:''' ''Hjärta''
* '''Corpus:''' ''Kropp''
* '''Cortex:''' ''Bark''
* '''Costa:''' ''Revben''
* '''Cushings syndrom:''' ''Överproduktion av kortisol och manliga könshormoner''

==D==

* '''Dexter:''' ''Höger''
degenerativa

* '''Distal:''' ''Bortom, från bålen sett''
* '''Dolor:''' ''Ömhet''
* '''Dorsal:''' ''Mot ryggen''
* '''Ductus:''' ''Gång''
* '''Ductus Choledochus:''' ''Gallgången''
* '''Duodenum:''' ''Tolvfingertarmen; första delen av tunntarmen, ungefär 4-5 % av hela tunntarmens längd''
* '''Dysfagi:''' ''Svårighet att svälja''
* '''Dyspné:''' ''Andningssvårighet''

==E==
* '''Efferent:''' ''Utåtledande''
* '''Elongering:''' ''Förlängning''
* '''Encephalon:''' ''Hjärna''
* '''Endometrium:''' ''Livmoderslemhinna''
* '''Epididymis:''' ''Bitestikel''

==F==
* '''Faciliterad transport:''' ''Underlättad transport över cellmembran''
* '''Falang:''' ''Element i finger eller tå; ofta kallat &quot;fingerled&quot;''
* '''Femur:''' ''Lårbenet''
* '''Fibula:''' ''Vadben''
* '''Fikonspråk:''' ''Latin''
* '''Fundus:''' ''Bas''
* '''Funktionell:''' ''Om symptom utan påvisbara organförändringar. Jämställs ofta med &quot;psykogen&quot;''

==G==
* '''Gigantism:''' ''Jätteväxt, beror på överproduktion av tillväxthormon''
* '''Glandula:''' ''Körtel''
* '''Glykogen:''' ''Upplagringsform av glukos, framför allt i lever.''
* '''Glukoneogenes:''' ''Nybildning av glukos''
* '''Gonad:''' ''Könskörtel''

==H==
* '''Hemisfär:''' ''Hjärnhalva''
* '''Hemoglobin:''' ''Blodets syrebindande protein.''
* '''Hepatocyt:''' ''Levercell''
* '''Hepar:''' ''Lever''
* '''Humerus:''' ''Överarmsben''
* '''Hyperglykemi:''' ''Högt blodsocker''
* '''Hyperthyreos:''' ''Överskott på sköldkörtelhormonet tyroxin''
* '''Hypertrofi:''' ''Ökad organstorlek utan ökning av antalet celler''
* '''Hypoglykemi:''' ''Lågt blodsocker''
* '''Hypotermi:''' ''Kroppstemperatur under 36°C''
* '''Hypotyreos:''' ''Brist på sköldkörtelhormonet tyroxin''

==I==
* '''Icterus:''' ''Gulsot''
* '''Ileum:''' ''Krumtarmen - den sista av de tre delar som tunntarmen delas in i; utgör ungefär halva längden''
* '''Insulinom:''' ''Insulinproducerande tumör i pancreas.''
* '''Ipsilateral:''' ''På samma sida''
* '''Isoton:''' ''Samma mängd lösta ämnen som i blodplasma.''
* '''Isthmus:''' ''Hals''

==J==
* '''Jejunum:''' ''Tomtarmen - den andra av de tre delar som tunntarmen delas in i; utgör knappt halva längden''
* '''Juvenil:''' ''Ungdoms-''
* '''Juxta:''' ''Nära''

==K==
* '''Kaskadreaktion:''' ''Kemisk reaktion där varje steg triggar ett ytterligare förstärkt steg.''
* '''Koagulationsfaktor:''' ''Faktor i blodet som utlöses i en kaskadreaktion när blodet levrar sig.''
* '''Kollabera:''' ''Falla samman''
* '''Kontralateral:''' ''På motsatta sidan, jämför'' ipsilateral

==L==
* '''Laktat:''' ''Mjölksyra''
* '''Langerhans cellöar:''' ''Hormonproducerande cellansamlingar i pancreas.''
* '''Lateral:''' ''Åt sidan''
* '''Lien:''' ''Mjälte''
* '''Lingua:''' ''Tunga''
* '''Lipogenes:''' ''Fettsyntes''
* '''Lipolys:''' ''Fettnedbrytning''
* '''Lob:''' ''Rundat område''

==M==
* '''Malign:''' ''Elakartad''
* '''Mandibula:''' ''Underkäke''
* '''Maxilla:''' ''Överkäke''
* '''Medulla:''' ''Märg''
* '''Medulla spinalis:''' ''Ryggmärgen''
* '''Membrana tympani:''' ''Trumhinna''
* '''Menstruera:''' ''Blöda''
* '''Metastas:''' ''Dottertumör''
* '''Mitikera:''' ''Urinera, kissa''
* '''Mucosa:''' ''Slemhinna''
* '''Myometrium:''' ''Muskulatur i livmoderväggen.''

==N==
* '''N.:''' ''förkortning för &quot;Nervus&quot; = nerv''
* '''Nefron:''' ''Njurens funktionella filtrationsenhet''
* '''Nekros:''' ''Celldöd''
* '''Nociception:''' ''Upplevelser av smärta.''

==O==
* '''Occipitallob:''' ''Nacklob''
* '''Os:''' ''Ben'' eller ''Mun''
* '''Osteoblast:''' ''Benproducerande cell''
* '''Osteoklast:''' ''Bennedbrytande cell''
* '''Osteoid:''' ''Benmatrix''
* '''Osteoporos:''' ''Benskörhet''
* '''Ovarie:''' ''Äggstock''

==P==
* '''Pancreas:''' ''Bukspottkörtel''
* '''Paratyroideo:''' ''Bisköldkörtel''
* '''Patogen:''' ''Sjukdomsframkallande''
* '''Peritoneum:''' ''Bukhinna''
* '''Prostaglandiner:''' ''Vävnadshormoner, produceras lokalt''
* '''Proximal:''' ''Mot bålen''
* '''Pruritus:''' ''Klåda''
* '''Pulm:''' ''Lunga''
* '''Pylorus:''' ''Nedre magmunnen''

==Q==

==R==
* '''Radialis:''' ''Strålbenet''
* '''Radialt''' ''På strålbenets sida''
* '''Reflux:''' ''&quot;Bakåtflöde&quot;; används om exempelvis magsyra som ger sura uppstötningar eller om urin som rinner uppåt från urinblåsan''
* '''Ren:''' ''Njure''
* '''Rostral:''' ''Mot huvudet''
* '''Rubor:''' ''Rodnad''

==S==
* '''Scapula:''' ''Skulderblad''
* '''Sclera:''' ''Hornhinna''
* '''Sinister:''' ''Vänster''
* '''Sputum:''' ''Upphostat slem, saliv''
* '''Sternum:''' ''Bröstben''
* '''Synaps:''' ''Förbindelse mellan nervceller''

==T==
* '''Testis:''' ''Testikel''
* '''Thyroidea:''' ''Sköldkörteln''
* '''Tibia:''' ''Skenben''
* '''Transferin:''' ''Protein som binder järn i blodet.''
* '''Tumor:''' ''Svullnad''
* '''Tuba uterina:''' ''Äggledare''

==U==
* '''Ulna''' ''Armbågsbenet''
* '''Ulnart''' ''På armbågsbenets sida''
* '''Unilateral:''' ''Ena sidan av kroppen (höger/vänster)''
* '''Urticaria:''' ''Nässelutslag''
* '''Uterus:''' ''Livmoder''
*   Tetani         Muskelkramp

==V==
* '''V.:''' ''Förkortning för &quot;vena&quot; = ven''
* '''Vv.:''' ''Förkortning för &quot;venae&quot; = vener''
* '''Ven:''' ''Kärl som leder blod tillbaka till hjärtat.''
* '''Ventrikel:''' ''kammare (i hjärtat)''
* '''Vertebra:''' ''Kota''
* '''Vesica fellae:''' ''Gallblåsa''
* '''Vesica urinaria:''' ''Urinblåsa''
* '''Villi:''' ''Tarmludd''

==W==
* '''Wernickes area:''' ''Sensoriskt talcentrum i hjärnan''
* '''von Willebrandfaktor:''' ''En viss koagulationsfaktor, som saknas i blodet vid den form av blödarsjuka som kallas von Willebrands sjukdom''

==X==
* '''X:''' ''Förkortning av extrauterin graviditet, dvs utomkvedeshavandeskap''
* '''Xantelasma:''' ''gulaktiga inlagringar av kolesterol i huden runt ögonen''

==Y==

==Z==

==Å==

==Ä==

==Ö==
* '''Ödem:''' ''Ansamling av vätska i vävnad.''


[[Kategori:Lexikon|Läkarspråk]]
[[Kategori:SAB: V Medicin|Läkarspråk]]
[[kategori:Alfabetiskt index|Läkarspråk]]
[[kategori:Alfabetiskt index/L|Läkarspråk]]
[[kategori:Mognande böcker]]</text>
      <sha1>7xul3xgrf8rgkr6y6cjwbl809msvfzl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Livet på fiskeläget omkring 1850</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2884</id>
    <revision>
      <id>27931</id>
      <parentid>16651</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:48:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: kännt  → känt</comment>
      <origin>27931</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15444" sha1="tjhd3a4dqxi6k13q3gl0h9dh0boslxs" xml:space="preserve">Ja, sa ''Ola Baskare''. - De kallade honom ju för Ola Baskare, därför att han hade flyttat från Baske till stan dvs Simrishamn. 
- &quot;Ja,&quot; sa han till ''Nils Josefs Stenkil'', som hade bjudit Ola Baske och två andra gubbar på toddy, födelsedagstoddy t o m, &quot;sådan rom har jag inte smakat på två och tjugo år - inte sedan jag for på sjön i världen. Sådan där rom&quot;, sa han, &quot;är riktig sjömansgrädde: mjölkablandning i kaffe har jag aldrig kunnat med riktigt. Denna rommen&quot;, sa han, &quot;hedrar did Stenkil! Den visar, att du är en kristen människa, som unnar din nästa något gott. 

Ja, tack skall du ha! En liten spets till kan jag nog rö iland: Ola Baske är inte någon riktig landkrabba ännu. Han kan tåla både storm och stiltje och gå med full laddning ända upp till relingen, om så ska vara - och skall det vara för barlast, så gnyr han inte för det. Men också har han varit ute och sett lite mer än Ni andra. - Och det rår Ni inte för, begriper Ni, för skomakaren ska bli vid sin läst och bonden hos sina stuttar.&quot; 
&quot;Vi får ju leva ändå, Ola!&quot; &quot;Måntro förr i världen, när vi låg och vrakade (fiskade) och for ända ner till Bornholm, så fick man allt se både ett och annat.&quot; &quot;Du såg kanske dubbelt ibland?&quot; 
&quot;Vad säger du? Och när man var på gille, kunde man roa sig riktigt - ta sig en 'rhenländare' eller en 'jig,' så att tak och väggar dansade med.&quot;
&quot;Och när du kommer i London in För alla mina boy, hurra! Så kommer en köpman och bjuder dig på vin - För alla mina boy, hurra! Och in går hans dotter, patentlig och grann - För alla mina boy, hurra! Vill du ha mitt gods och bli min man? För alla mina boy, hurra! Nej, jag är en hurtig svensk sjöman - För alla mina boy, hurra! Och aldrig jag överger Sveriges land! För alla mina boy, hurra!&quot;
&quot;Ser ni, landpaddor! Sådana visor kan inte Ni!&quot; 

Ja, men var du inte bra dum Ola, som inte tog köpmansdottern och hennes gods också: det kunde ha varit bra att ha nu, sedan du måste låta nr 8 gå ifrån dig - då kunde du sluppit att sitta inhyses.&quot; 
&quot;Ah, du tror val, Eskil, att alla är lika galna efter pengar som du! Det skulle en hund sitta och bita sockerbitarna tvärtav och svälta sig varannan dag och ge folket dynt kött och självdöda kalvar och låta mal äta upp söndagskläderna, därför att man inte nåns att ta dem på sig, och äta brandgul sill.... 
&quot;Ah, du, där finns varken självdöda kalvar eller dynt till vårt; akta du din mun! 
&quot;Jag har väl inte sagt det! Sa jag, att du brukade så?&quot; 
&quot;Den hängdes son blir alltid arg, då man talar om rep,&quot; ser du Ola! Eskil är ömtålig, du!&quot; 
&quot;Nu ska du inte sitta och mulbandas&quot;, Eskil! Gör som jag!&quot; 
&quot;Det rör mig ej, om hela jorden ramlar, Blott jag har en pipa och ett glas.&quot;
&quot;Nej tack, Stenkil! Slå i lagom; egen hyser inte mer än hon hyser! Jaså! låt gå för en liten spets till då! Skäl, rågsäckar! &quot; &quot;Skål, tobisakung! &quot;Nej, nu skall jag tala om ett äventyr jag hade på sjön en gäng!&quot; &quot;Ja tack! 

Men de där historierna känner vi sen gammalt, du Ola: de är så sanna som någon lögn på jorden!&quot; 
&quot;Sa du lögn, sa du?! Ja talte om historien på byxölet året efter, och det var - - -
&quot;Byxölet!! Vad är det för slags öl? Julaöl har jag druckit, och på barnsöl har jag varit i mina dar.&quot; &quot;Och själv gjort en fjorton stycken, visst!&quot; &quot;Femton, du! 
Men byxöl - - det var något nytt.&quot; 
&quot;Vet Ni inte vad som menas med byxöl!! Det var då för lustigt! Ni är ju dumma som torskar! 

På ett fiskeläge vet varenda själ, vad som menas med det. Nå, vet Ni inte vad som menas med att &quot;dra töjagäng&quot; heller? Och inte hur en &quot;0&quot; ser ut? Kors, vad landkrabbor är dumma!!&quot; &quot;Därför kommer det riktigt dugligt folk från lägena - till all lycka - ibland, så att vi kan få lite undervisning om riktigt viktiga ting! Gå på, du! Vi ska göra dig samma tjänst igen, om du skulle vilja lära dig, hur det går till att hushålla - en gång i livet!&quot; &quot;Åh, du behöver inte komma med några spelglosor, du! Hade jag blivit född med ett halvt mantal om halsen, så kunde - -&quot;
&quot;Seså gubbar!! Nu ska vi klinga med Ola Baske, så ska han tala om lite fiskarebruk för oss! Skål allihopsan sa!&quot; 
&quot;Skål, Stenkil! Du talar som en karl och inte som en landkrabba! Vi talade om byxöl, ju? Jo, Fastelagsmåndag var där måntro stort gille på Baske: då dracks där öl redigt! Först betalades 50 öre för var pojke som fyllt 6 år efter sista Fastlag - och se'n fick han vara med och dricka öl på alla högtidsdagar och alla gillen. De kallade det för byxöl, därför att pojken då hade lagt av kolten och gick med byxor i vardagslag sedan.&quot; &quot;Jaså, på det viset! sa ålen, när han blev stekt ... .. Ja, du! Och så betalades där &quot;Ingång&quot; av alla de, som hade flyttat in från annat läge eller från någon by: det var 30 riksdaler.&quot; 

&quot;Det var inte småsaker, det!&quot; &quot;Som fiskaren sa om valfisken, ja! Nej, bevares! helst på den tiden! Men så fick de lov att använda hamnen och komma in i &quot;kamratskap&quot;. 
&quot;Vad vill det säga?&quot; 
&quot;Jo, där var t ex tre stycken, som slog sig samman om en båt: så hade de sina 20 garn vardera och lika mycket redskap förresten. Och så följde de med ett par &quot;handlare&quot;.
&quot;Ja, de är då framme i var vrå!&quot; &quot;Jag menar inte handelsmän, utan det var några, som hjälpte till. De hade 10-12 gran var, och vad man fick i dessa, fick handlaren själv behålla. Och så följde ett par pojkar med stundom i kamratskapet.&quot; 
&quot;Vem fick den där &quot;ingången?&quot; Kanske prästen tog den för &quot;Ingång&quot; och &quot;ämne?&quot; 
&quot;Prat! den tillföll hamnkassan - och den var inte så obetydlig ibland: där kunde vara sina 700 daler. Se, den hade andra inkomster också! 

Var där någon, som gifte sig, skulle han betala en riksdaler, om det var med någon av lägets folk, annars var det 4 riksdaler och 50 öre. Och så hölls där dom över alla förbrytelser, som de hade begått sista året! Se, med alla författningar räknas året från Fastlag till Fastlag - på lägena förstås. Ah, har Ni aldrig hört det? Ja, var där t ex någon, som hade tagit på sjön en böne dag, så kostade det honom l och 50; hade någon varit i slagsmål, måste han också ut med &quot;l banko&quot; i plikt och blev någon upptäckt med snatteri, fick han böta en riksdaler.&quot; &quot;Det var ett roligt samhälle! Betala lika mycket för man gifter sig som snatteri!&quot; &quot;Det kostar merendels mycket mer, du!&quot; &quot;Det har Eskil rätt i, ja min liv! Men vem dömde dem, syndabockarna!&quot; &quot;Det gjorde hamnfogden och de fyra bisittarna, och hamnkassan tog pliktpengarna. Var där någon, som inte ville ut med plikten, så kunde de köra honom ut ur kamratskapet!&quot; &quot;Den dagen var där brott!&quot; &quot;Ack, där var mycket mera! Vänta lite! Samma dag fick alla på fiskeläget födda, som efter sista fastlagsmändagen hade fyllt 18 år, betala tre riksdaler för att de skulle få fiska, antingen i eget namn eller gå in i ett kamratskap. Och så drogs där &quot;tojagång.&quot; 

Dvs där bestämdes, var, var och en skulle få dra not och fiska. Man tog 2 landmärken - det ena nere vid stranden och det andra långt uppe på land: när man då kom så, att man hade dessa märken mitt för varandra i linje, var man i skälet. De där landmärkena hade rätt lustiga namn: ett hette &quot;Tulaknös&quot;, ett kallade de för &quot;Tryntorna på näbben&quot; ett för &quot;Lille sten i hålet och ett annat för &quot;Farfar&quot;. &quot;Hur delade de på vad de fick? När de var så mänga i ett kamratskap, så tycker jag där skulle bli kif och trätor jämnt&quot;. &quot;det delades olika, sillen i vajar; ålen efter som var och en hade del i äldratten. Ja, ibland såldes ju vad som vankats och så delades pengarna &quot;i propetion&quot;. Så var det med laxfisket också!&quot; 
&quot;Tog Ni dem på krok också?&quot; 
&quot;Du ser ut precis som du var tagen på krok! Den togs i &quot;0&quot; naturligtvis. Jaså, det var sant: Ni vet inte, vad som menas med en &quot;0&quot;. Jo, det är en stor not med två armar, som kunde vara vid pass omkring 40-50 famnar långa.&quot; &quot;Ja, de fiskarna!! De kunde bara förtjäna! De bara far ut och tar - havet är ju stort och alldeles fullt av fisk. En stackars jordbrukare får gå och slita ett helt år, innan han får några fattiga strån.&quot; 
&quot;Åh, du skulle skämmas, Eskil! Här ligger Ni i kakelugnsbänken dag ut och dag in, och äter stekt fläsk, så att ni är smorda upp till öronen! Fiskaren får ligga ute på det villande havet ständigt och frysa och fara illa. Och så sliter stormen sönder garnen för honom - och så står han där med tomma händer. 

Rätt som det är, seglar han i sank, och så sitter barn och hustru hemma och svälter, så det skriker i magen på dem. Och där skall slitas bra, innan där blir något att vända i pengar: 8-10 öre för en bempel tobbis - -&quot; &quot;Hur mycket är det där går på en bempel nu?&quot; &quot;En halv kappa, du! 17 öre skålpundet för laxen, 6 skilling eller en daler = 17 öre för valen för sillen - det var priserna då för tiden - utom de åren ingen sill &quot;vankade&quot;, då kostade den 75 öre. Jag tror det var 1846-47 eller 1848. Och för fick man endast 3 eller 4 riksdaler lispundet.&quot; &quot;Ja, det var då inte över sig precis!&quot; &quot;Hm! Min far kom ihåg den tiden, när ålen kostade 37 öre för lispundet, gubbar!&quot; 
&quot;Jag minns den gamle prosten berättade en gäng, att en vinter hade de fått ålen för - 6 öre lispundet i Landskrona.&quot; &quot;Då hade de väl stulit den!&quot; 
&quot;l sjön kanske! Nej, de hade huggit vakar på isen, och där samlade sig ålen, så att de öste opp den med bara händerna och baljor och krukor. Och där låg stora massor som höstackar, och de körde bort stora lass - till slut ville de inte ha den till skänks, utan de gödslade jorden med den.&quot; Nej, men vad betalade Ni prästen med? Det var väl flera som ingen säd hade, utan om de köpte särskilt! 

Och får och gäss kunde Ni väl inte ta i sjön!&quot; Med fisk, kan du väl begripa! Tror du inte en präst tycker lika mycket om fisk som om havre - och tack till?! Far hade tredjedelen i en åldrätt och han gav prästen - lät mig se nu! Ert skäppa torr tobbis, halvfjärde lispund ål, två vajar sill och två pund torsk. Och så brukade han gärna gå upp med 3 en lax en gång om året - men det var &quot;till på köpet&quot;, så att då blev han trakterad. Doktor lack kunde stundom gå in och prata med dem, när de kom så där med fisk. Jag minns att de skrattade åt gamle Slamsen. 
&quot;Är det sannt,&quot; sa doktorn, &quot;att du super?&quot;
- &quot;Ja men,&quot; sa Slamsen, &quot;både jag och Qvinnan supa, när vi har något att supa,&quot; sa han. 
&quot;Slamsen! Vem var det?&quot; &quot;Det var Slamsans man! begriper du det? Det var en gammal fiskare - han hade en skruv lös, påstods det. Den var det mänga lustiga historier om. 

Han var alldeles galen efter brännvin, och krögarn på läget tog emot allt vad fattigt folk kom och sålde och gav dem brännvin istället. En gång drog han skjortan av och lät krögaren få henne för en halv kvarter brännvin. En gång gick han alldeles naken som han var född, genom hela fiskeläget för ett halvt stop - och alla pågarna på Baske följde bakefter honom och hurrade. När han så kom hem, klådde hans egna pågarna honom duktiga tag.&quot; 
&quot;Så fick han ju lite utan och innan!&quot; 
&quot;En gång kom han till krögaren och hade med sig en höna och frågade, om han inte kunde få brännvin för den. Krögaren var ju genast med på den affären, vred nacken av kräket, för att ingen skulle komma och &quot;kännas&quot; det - se Slamsen var lite långfingrad också - och så slog han upp en duktig &quot;pilleknarkare&quot; till Slamsen. Men just som supen var &quot;gången till de Galater,&quot; kommer krögarens hustru in och jämrar sig, att där har varit någon och tagit deras ena höna. Och, ja min liv! var det inte krögarens egen höna han hade köpt. 

Och brännvinet hade han i sig! Men ett par örfilar fick han av käringen. &quot;Du har klått mig så många gånger!&quot; sa Slamsen, &quot;så det var väl inte för mycket, att jag gnodde dig en gång!&quot; &quot;Synden straffar sig själv och blir ytterligare belönad!&quot; &quot;Slamsen&quot; var inte bättre. Hon kunde trolla, sades det, och det var kanske inte så fritt heller, det skall jag säga, som kände henne.&quot; &quot;Hon kunde kanske &quot;trolla smöret av en smörgås,&quot; om hon hade tid på sig! &quot;Hamsebytts! Jag vet åtminstone en gång hon kom hem till vårt och hade med sig en skäppa små potatis och ville byta sig till en skäppa stora istället. Hon tyckte, eftersom vi hade gris, så kunde det gå - -&quot;
&quot;Var det du?&quot; &quot;Tyst landkrabba! Men mor ville inte ha med henne att göra - det var inte gott att veta, om potatisen var förgjord, - så att där blev inget byte av, som väl var: vi kunde äta döden på oss allihop. Men då blev Slamsen redigt arg, ska Ni tro! Och när hon gick, så knöt hon handen: &quot;Gud give,&quot; sa hon, &quot;att din pojke aldrig får äta potatis! &quot; sa hon. Då var jag bara en fyra, fem månader. Men säkert är, att jag aldrig i mina dagar har kunnat smaka potatis, som Ni vet, att jag har pratat om så många gånger - -&quot; &quot;Du! jo, men har du så!&quot; &quot;Nej, aldrig i mitt liv jag har haft potatis inom mina läppar!&quot; 

&quot;Många, många gånger - åtminstone när de har varit lagade som brännvin!&quot;
&quot;Nu tyckte du väl, att du var kvick!&quot; 
&quot;Skål, Ola! Hahaha! Nu får du smaka vår &quot;potatis&quot;, du! Nu klinga vi allihosansa!&quot; 
&quot;Fiskarfolk tror visst mycket på alla slags spökeri och vidskepelser?&quot; 
&quot;Ah, inte fiskarfolk mer an andra!&quot; &quot;Inte det!&quot; 
&quot;De kunde väl inte annat tro än vad de ser!&quot; 
&quot;Se!! inbilla sig, menar du!&quot; 
&quot;Så! hur mänga gånger tror du inte jag har sett &quot;dödingar&quot;, som gått ute på havet om natten - jag har känt igen dem så val. Julafton innan far blev borta på sjön, säg mor ett vitt får i förstugan, och vi visste genast vad det var!&quot; 
&quot;Vad säger du? 
Var det fåret din far?&quot;
&quot;Nu har du varit kvick så länge, du Eskil! Nu kan du gärna försöka hålla munnen ett ögonblick. 

Och i virvelvindarna syntes där trolikvinnor så ofta: de hade långa, vita lakan på sig. &quot;Slamsen&quot; såg jag en när vi var neråt Bornholm till. Och varsel hörde man så rysligt ofta, när släktingarna var ute på sjön.&quot; &quot;Jag säg varsel för ett ögonblick sedan!&quot; 
&quot;Vad säger du? Nu? Här?&quot; &quot;Ja men. Mor stack in huvudet och vinkade, att vi skulle komma in och ta en bit merafton! Jag såg henne så tydligt, vet Ni!&quot; 
&quot;Hahaha! Min liv! Höll du på att skrämma mig, vet du, Stenkil!&quot; 
&quot;Jag stiger in i stugan nu!&quot; 
&quot;Tackar!&quot; 
&quot;Tack Stenkil! Vet Ni vad de gjorde för mat på grillarna i Baske förr i tiden?&quot; 
&quot;Nej!&quot; 
&quot;Jo, Ni skulle bara ha sett, när de åt &quot;tummamatar!&quot; &quot;Prat! inte brukades sådant så nyligen!&quot; &quot;Jo bevars! På var brödskiva sattes en smörklimp, och så bredde man ut den med tummen. Och för övrigt åts där mest fiskmat. Först åts där kokt sill, och där låg sillen på ett stort lerfat med stjärtarna inåt; och mitt på det stora fattet stod ett litet fat med senap, där alla doppade sina sillbitar i. 

Och så lax och ål eller torsk, och sist bovetegröt med sirapsdricka eller mjölk. Så tog man sig en buss &quot;Svarta Ankaret!&quot; &quot;Sådan mat kunde man äta tills man svälter ihjäl! Nej, tacka vet jag stekt fläsk och ägg! Jag tror verkligen har osar fläsk och ägg. Var så god nu, gubbar! Inte stå och krusa i dörren! Gå du före, Ola Baskare! Här ska du inte vara rädd för varsel!&quot; &quot;Det är kanske för &quot;potatisen&quot; på den fyrkantiga flaskan. 

''Källa: Svea Folkkalender 1885'' 

{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>tjhd3a4dqxi6k13q3gl0h9dh0boslxs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Iriska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2901</id>
    <revision>
      <id>21502</id>
      <parentid>19841</parentid>
      <timestamp>2008-10-03T11:57:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21502</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="535" sha1="gal3eo4deqcxjxbxzs4cox5xdhhit1y" xml:space="preserve">&lt;center&gt;
&lt;TABLE CELLPADDING=10&gt;
&lt;TD&gt;
&lt;center&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;
''&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Iriska ~ Svenska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;br&gt;''
''&lt;big&gt;Lär dig iriska!&lt;/big&gt;&lt;p&gt;''
&lt;big&gt;[[Språkkurser/Iriska/Instruktion|Instruktion]] ~ [[Språkkurser/Iriska/Nivå I|Nivå I]] ~ [[Språkkurser/Iriska/Nivå II|Nivå II]] ~ [[Språkkurser/Iriska/Nivå III|Nivå III]] ~ [[Språkkurser/Iriska/Grammatik|Grammatik]] ~ [[Språkkurser/Iriska/Ordförråd|Ordförråd]]&lt;/big&gt;
&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/center&gt;

[[Kategori:Språkkurser|Iriska]]

[[fi:Iirin kieli]]
[[en:Irish]]</text>
      <sha1>gal3eo4deqcxjxbxzs4cox5xdhhit1y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rödvinssås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2906</id>
    <revision>
      <id>54729</id>
      <parentid>38114</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:21:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54729</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1038" sha1="j3dskwk9w5u6x0m5bh0w8crmy7xjya2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Rödvinsås''' 

==Ingredienser==
*2 msk smör/margarin
*1 grovhackad vitlöksklyfta
*3-4 schalottenlökar eller 1 gul lök
*1 msk rödvinsvinäger
*1 dl rött vin
*4 dl grönsaksbuljong+2 msk kalvfond eller 6 dl brun kalvfond 
*(1 krm timjan)
*2 tsk kinesisk soja
*2 krm vitpeppar
*2 tsk maizena till redning utrört i lite vatten

==Tillagning==

Skala och finhacka schalottenlökarna och stek gyllene i smör. 
Häll på rödvinet och vinägern och ''reducera'' (koka ner tills halva volymen återstår).
Tillsätt fonden, ev. kryddor. Låt det småkoka.
Red av såsen med maizenablandningen, och smaka av med salt och nymalen vitpeppar. Sila genom en chinois (fin sil) och avsluta med att ''montera'' med en klick smör.


==Servering==

*Passar till de flesta kötträtter. 
*Vegetarisk sås - använd endast grönsaksbuljong. 
*Vill man ha söt och fyllig karaktär på såsen, så tar man i en klick honung
*Vill man ha en mörkare sås kan den färgas med Colorit soya.

[[kategori:Såser]]
[[kategori:R kokbok]]</text>
      <sha1>j3dskwk9w5u6x0m5bh0w8crmy7xjya2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ostfondue</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2907</id>
    <revision>
      <id>56517</id>
      <parentid>54728</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T16:27:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56517</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1040" sha1="kzd73kqueoct6nwxycq37oxrzeyn4jq" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Ostfondue''' 

==Ingredienser==

*1 vitlöksklyfta
*200 g lagrad ost(Cheddar, Västerbotten, Emmenthaler)
*200 g mildare ost (Herrgårds, Svecia, Edamer)
*3 dl vitt vin (torrt)
*(1 krm cayennepeppar)
*2 msk brännvin, fruktbrännvin, vodka, konjak eller vatten
*1 msk maizenamjöl
*1 limpa vitt bröd


==Tillagning==

Dela vitlöksklyfta och smörj en tjockbottnad kastrull. Riv ner osten, eller skär den i små kuber. Värm upp vinet tillsammans med eventuell krydda i kastrullen. Innan vinet kokar, så ta i den skurna/rivna osten och koka långsamt och rör om tills osten har smält och bildar en jämn blandning. Gör en maizenaredning med sprit/vatten och blanda. Servera. Man måste även röra lite då och då när man äter.

==Servering==

*Spetsa en brödbit på fonduegaffeln och doppa den i pannan. Sedan lyfter man upp och vrider på gaffeln. Man väntar med att äta tills osten har svalnat och hårdnat.
*Serveras gärna med en tomatsallad till.


[[kategori:Osträtter|Ostfondue]]
[[kategori:O kokbok]]</text>
      <sha1>kzd73kqueoct6nwxycq37oxrzeyn4jq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fatost med kanel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2910</id>
    <revision>
      <id>54727</id>
      <parentid>51209</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:21:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54727</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="835" sha1="4a631qmd99mnveakcvzh3hx6co4rqom" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Fatost''' 
==Ingredienser==
* 2 liter standardmjölk
* En kanelstång
* Ett ägg
* En msk ostlöpe
* 2-3 msk socker
* Lite kanel
 
==Tillagning==
* Koka mjölken och kanelstången försiktigt tills det reducerats till ca halva volymen.
* Låt svalna.
* Vispa ner övriga ingredienser.
* Slå blandningen i ugnssäker form och grädda i ugn med 225&amp;deg;C värme tills den stelnat och det blir en brun färg.
* Låt svalna.
* Strö gärna lite kanel ovanpå.
 
==Servering==
Ätes med gaffel och kniv.
 
==Tips==
* Använd gärna tjockbottnad gryta så att det inte bränns på botten, vilket ger en bränd smak.
* Önskas mera tag dubbel eller tredubbel sats.

==Se också==
* [[Kokboken/Recept/Fatost|Alternativt recept på fatost]], utan kanel.

[[kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>4a631qmd99mnveakcvzh3hx6co4rqom</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Blöte</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2911</id>
    <revision>
      <id>54776</id>
      <parentid>54445</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:33:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54776</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2271" sha1="4djiq4u6gjq4lox9vpypyxuqn8agu1k" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Blöte'''. Anundsjö:s dopp i grytan.

Inte så krångligt som det verkar.

==Ingredienser==
*En bit älgkött, alternativt nötkött.
*En bit griskött (inte nödvändigt men det blir godare), alternativt använd buljong från kok av julskinka.
*Salt
*Hel vit och kryddpeppar.
*En kålrot
*Morötter
*Tunnbröd
*Smör
*Senap
 
==Tillagning==
*Koka älgkött/nötkött, samt ev griskött, i saltat vatten (alt skinkbuljong) med vit och kryddpeppar. Avsmaka buljongen med en sked och salta och peppra efter behag. Det är färdigkokt när köttet släpper från benen och gär att ta lös. Prova med gaffel.
*Ta bort skum från ytan under kokningen.
*Skär upp kålroten så att det blir bitar som kokar lika snabbt som morötterna. Koka rotfrukterna separat i saltat vatten, alternativt koka tillsammans med köttet. När rotfrukterna är kokta kan morötterna skäras upp i mindre bitar och kålrotens bitar skärs upp på motsvarande sätt. 
*Skär upp köttet och lägg det på ett serveringsfat, med rotfrukterna runtom. Alternativt lägg hela köttbitarna på uppläggningsfatet med rotfruktsbitarna runtom.
*Sila buljongen.
*Hetta upp buljongen.
 
==Servering==
*Var och en blöter en skiva tunnbröd tills den mjuknar. Ta upp försiktigt och lägg på tallriken. Det brukar räcka med några sekunder i buljongen, men kan variera för olika tunnbröd.
*Lägg på bitar av kött och rotfrukter samt några små smörklickar och senap.
*Rulla ihop brödet med innehållet till en rulle.
*Ät med kniv och gaffel.

==Tips==
*Köttet skall ätas varmt. Hinner det kallna kan det läggas tillbaka i den varma buljongen en stund, så blir det varmt.
*Låt inte brödet ligga i spadet för länge så att det löses upp för mycket.
*Smöra det blöta brödet och efter häller du på en bechamel med messmör i!
*Är du inte mätt, blöt en brödskiva till med samma förfarande.
*Rotfrukterna behöver kortare koktid än köttet. Vänta därför med att lägga i rotfrukterna så att de blir färdigkokta samtidigt med köttet. Alternativt koka rotfrukterna separat och värm på dem så att de kan ätas varma.
*Fungerar bra både hemma i köket och utomhus över lägerelden.

[[kategori:Kött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>4djiq4u6gjq4lox9vpypyxuqn8agu1k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kronärtskockspaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2912</id>
    <revision>
      <id>54726</id>
      <parentid>41146</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:21:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54726</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="749" sha1="0zuo2xy8faa8lnuhne67j0mmfwjmjor" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Bild:Artichoke heart pie.jpg|thumb|300px|Den färdiga pajen.]]
==Ingredienser==
''6 portioner''
===Pajdeg===
* 4 dl vetemjöl
* 150 g vegetabiliskt margarin
* 1 ml salt
===Fyllning===
* 500 g konserverade kronärtskockshjärtan (två burkar)
* 6 st tomater
* 200 g oliver
* 30 g basilika
* 5 ml salt
* 2 ml svartpeppar
* 2.5 dl sojagrädde
 
==Tillagning==
Knåda ihop pajdegen och tryck ut den i pajformen. Krossa kronärtskockshjärtana och skär tomaterna i bitar. Blanda alla ingredienser till fyllningen utom sojagrädden. Lägg fyllningen i pajskalet och häll över sojagrädden. Stek i ugn 225 °C i 50 minuter. Låt stå i 15-20 minuter före servering.

[[kategori:K_kokbok]]
[[kategori:Vegetariskt]]
[[kategori:Veganskt]]</text>
      <sha1>0zuo2xy8faa8lnuhne67j0mmfwjmjor</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Räkneord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2914</id>
    <revision>
      <id>29947</id>
      <parentid>29944</parentid>
      <timestamp>2010-10-19T06:49:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>språkfix</comment>
      <origin>29947</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1075" sha1="hxgnecq0astv27tujqna2v3zrwdus4a" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Latin}}
Romarna använde inte de arabiska siffrorna som vi använder i dag. De använde sina egna siffror.

{| border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;1&quot; style=&quot;text-align: center;&quot;
!Romerska siffror
!Latin
!Svenska
!Arabiska siffror
!Spanska
|-style=&quot;background:#ccc;&quot;
|I
|unus -a -um
|en
|1
|uno
|-
|II
|duo
|två
|2
|dos
|-style=&quot;background:#ccc;&quot;
|III
|tres
|tre
|3
|tres
|-
|IV
|quattor
|fyra
|4
|cuatro
|-style=&quot;background:#ccc;&quot;
|V
|quinque
|fem
|5
|cinco
|-
|VI
|sex
|sex
|6
|seis
|-style=&quot;background:#ccc;&quot;
|VII
|septem
|sju
|7
|siete
|-
|VIII
|octo
|åtta
|8
|ocho
|-style=&quot;background:#ccc;&quot;
|IX
|novem
|nio
|9
|nueve
|-
|X
|decem
|tio
|10
|diez
|-style=&quot;background:#ccc;&quot;
|XV
|quindecim
|femton
|15
|quince
|-
|XX
|viginti
|tjugo
|20
|veinte
|-style=&quot;background:#ccc;&quot;
|XXV
|viginti quinque
|tjugo-fem
|25
|veinticinco
|-
|L
|quinquaginta
|femtio
|50
|cincuenta
|-style=&quot;background:#ccc;&quot;
|C
|centum
|ett hundra
|100
|cien
|-
|D
|quingenti, -ae, -a
|fem hundra
|500
|quinientos
|-style=&quot;background:#ccc;&quot;
|M
|mille
|ett tusen
|1000
|mil
|}</text>
      <sha1>hxgnecq0astv27tujqna2v3zrwdus4a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Sädesavkok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2916</id>
    <revision>
      <id>54725</id>
      <parentid>23112</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:21:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54725</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="848" sha1="4hohrkcq2f07p9rrc8rtqek5c3i2yhu" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
*1 dl säd (hel)
*2 l vatten

'''Tillagning'''

Lägg säden i blöt (se tillagningstider nedan).

Koka säden i blötläggningsvattnet på svag värme. Sila av.

'''Smaksättning'''
*[[Örtkrydda]]
*Fruktjuice
*[[Grönsaksbuljong]]
*Mjölksyrat spad
*Mandel och grädde

'''Tillagningstider'''

''[[Korn]]'': Blötlägg 8-10 timmar, koka 1½ t.
''[[Spelt]]'': Blötlägg 8-10 timmar, koka 1½ t.
''[[Havre]]'': Blötlägg 2-3 timmar, koka 1 t.
''[[Råg]]'': Blötlägg 8-10 t, koka 1½ t. Anis, ingefära, kanel och citron passar bra till.
''[[Ris]]'': Lägg i blöt 2-3 timmar, koka 30-45 minuter.
''[[Hirs]]'': Skölj i kallt och kokande vatten.Blötlägg 1 t, koka ½ t med anis och fänkål.

'''Se även'''

[[Wikipedia:Sädesavkok]]

[[Kategori: S kokbok]]
[[Kategori: Drycker]]
[[Kategori: Diet]]
[[Kategori: Mjöl och gryn]]</text>
      <sha1>4hohrkcq2f07p9rrc8rtqek5c3i2yhu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Smörgåstårta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2920</id>
    <revision>
      <id>54724</id>
      <parentid>38102</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:20:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54724</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3106" sha1="t9c1iadgxzcgufohfga82c442n0kehj" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 

==Ingredienser==
''10 portioner''
*Se tillagning
 
==Tillagning==
Tårtan ska förberedas dagen innan och garneras någon timma innan den serveras.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''Dag 1: (montering)&lt;br&gt;'''&lt;br&gt;
1. Gör alla fyllningarna + 1 extra sats majonäs enligt nedan.&lt;br&gt;
2. Ta fram en serveringsbricka eller stort fat. (Ska få plats i kylen) Lägg ut ett smörgåspapper över brickan.&lt;br&gt;
3. Lägg ut ett lager av landgångsbrödet på ungefär en 3/4:e del av brickan.&lt;br&gt;
4. Lägg ut ett ganska tjockt lager av fyllning 3.&lt;br&gt;
5. Upprepa punkt 3. och 4. med fyllning 2 och 1.&lt;br&gt;
6. Lägg ut det sista lagret med landgångsbröd. Täck hela den färdigmonterade smörgåstårtan med ett lager majonäs.&lt;br&gt;
7. Slå in tårtan i gladplast innan ni ställer in den i kylen för att &quot;dra&quot; över natten.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
TIPS! Se till att fyllningarna blir ganska &quot;blöta&quot;, komplettera ev. med mer majonnäs eller grädde ifall det behövs.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Veganskt landgångsbröd kan köpas i välsorterad livsmedelsaffär, typ Hemköp. 3 &quot;limpor&quot; räcker.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''Dag 2: (garnering''')&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
1. Gör en sats majonäs.&lt;br&gt;
2. Bred ut majonäsen över hela tårtan och på sidorna.&lt;br&gt;
1. Garnera smörgåstårtan! Lägg fina salladsblad på sidorna.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Tårtan är nu redo att serveras!&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''Garneringar:''' (exempelvis)&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Inlagda soltorkade tomater&lt;br&gt;
Enghav (vegansk kaviar, finns i välsorterade Konsum &amp; Hemköp butiker)&lt;br&gt;
Apelsin&lt;br&gt;
Coctail tomater&lt;br&gt;
Gurka&lt;br&gt;
Halva vindruvor&lt;br&gt;
Dill (ett måste!)&lt;br&gt;
Salladsblad&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
'''Fyllningar:'''&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Fyllning 1: (översta lagret)&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
1 sats majonnäs (se nedan)&lt;br&gt;
1,5 dl bostongurka&lt;br&gt;
6 dl fint rivna morötter&lt;br&gt;
1 gul lök, finhackad och fräst i olja&lt;br&gt;
1 tsk örtsalt&lt;br&gt;
svart- eller vitpeppar&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Blanda alla ingredienser i en skål.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Fyllning 2: (mellanlagret)&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
1 dl olja&lt;br&gt;
500 g champinjoner, skivade&lt;br&gt;
1 stor gul lök, finhackad&lt;br&gt;
2 msk grillkrydda&lt;br&gt;
svartpeppar&lt;br&gt;
2,5 dl grädde&lt;br&gt;
½ msk äppelcidervinäger&lt;br&gt;
1 tsk sojasås&lt;br&gt;
2 vitlöksklyftor, pressade&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Stek champinjoner och lök i oljan i 20 min. Krydda under tiden. Häll i grädden och koka upp. Tillsätt därefter vinäger, sojasås och vitlök.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Fyllning 3: (bottenlager)&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
4 dl kokta linser&lt;br&gt;
2 dl kokta kikärtor&lt;br&gt;
3 gula lökar, hackade&lt;br&gt;
2 msk olivolja&lt;br&gt;
1 dl solrosolja (knappt)&lt;br&gt;
3 msk chilisås eller tomatpuré&lt;br&gt;
2 msk buljongkoncentrat&lt;br&gt;
dill&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Fräs löken i olivoljan. Mixa linser, kikärter, lök, solrosolja, och chilisås väl, och häll det i en bunke. Blanda i dillen och smaka av med buljongkoncentrat.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Vegansk majonnäs: (1 sats)&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2,5 dl sojagrädde&lt;br&gt;
2,5 dl olja&lt;br&gt;
1 tsk äppelcidervinäger&lt;br&gt;
1 tsk pressad citron&lt;br&gt;
1 tsk sirap&lt;br&gt;
1 msk senap&lt;br&gt;
1 tsk ättika (24%)&lt;br&gt;
1/2 tsk salt&lt;br&gt;
2 krm cayennepeppar&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Lägg alla ingredienser förutom oljan i mixern. Häll i oljan i en smal stråle medan du mixar.&lt;br&gt;
 
==Servering==
 
 
==Tips==
 

[[kategori:S kokbok]]
[[Kategori:Veganskt]]
[[Kategori:Vegetariskt]]</text>
      <sha1>t9c1iadgxzcgufohfga82c442n0kehj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Linsburgare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2922</id>
    <revision>
      <id>54723</id>
      <parentid>47045</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:20:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54723</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="804" sha1="aoo7jztytf74yf8x4lj1ft7se1opebf" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Från www.vegan.nu

==Ingredienser==
''4 portioner''
*2 dl gröna linser 
*3 msk sojamjöl 
*1 röd paprika, finhackad 
*1 msk färsk, finhackad persilja 
*2 msk allkrydda, gärna vitam körnig (var försiktig med allkryddor typ &quot;piffi&quot; som innehåller väldigt mycket salt) 
*1 liten gul lök, finhackad 
*1,5 msk potatismjöl (mer vid behov) 

==Tillagning==
* Koka linserna i 4 dl vatten i ca 15 minuter. 
* Häll av vattnet och kör linserna genom köttkvarnen. 
* Blanda i de övriga ingredienserna, forma till tunna burgare och stek kort tid på svag värme.

==Servering==


==Tips==
...att äta dem kalla på mackan dagen efter.

...kryddblanda efter eget huvud.

[[kategori:L kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]] 
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>aoo7jztytf74yf8x4lj1ft7se1opebf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Körsbärspaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2923</id>
    <revision>
      <id>37590</id>
      <parentid>8734</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T14:51:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Körsbärspaj]] till [[Kokboken/Recept/Körsbärspaj]]</comment>
      <origin>37590</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="916" sha1="hmnde2gasob9lokewajl8n5jc24szkz" xml:space="preserve">== '''Körsbärspaj''' ==


'''Pajdeg'''

ca 3 dl vetemjöl (kan ha lite av det grovt)

1/2 dl olja + 1/2 dl vatten ELLER veg margarin.

1/2 dl socker

gnutta salt
 
ca 1 tsk mortlade körsbärskärnor

'''Fyllning'''

4 dl körsbär (sort efter behag)

socker (mängd beroende på körsbärssort, mer till sura)

ca 1 tsk potatismjöl

[[kategori:K kokbok]]


1. Mortla kärnorna och blanda dem med socker och fett, blanda sen i mjölet lite i taget, och saltet, det ska bli lite mer degigt än smuldeg.

2. Blanda urkärnade körsbär, socker och potatismjöl, så att det blir lite mosigt.

3. Täck botten och sidor på en pajform  med 2/3 av degen och häll i körsbären. Strö sen på resten av degen, så att set inte riktigt täcker, utan körsbären lyser igenom. 

4. Ställ lågt i ungen på hög värme i ca 10 minuter, tills locket börjar få lite färg.

Serveras med glass, vaniljsås eller liknande</text>
      <sha1>hmnde2gasob9lokewajl8n5jc24szkz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Sorbetglass</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2924</id>
    <revision>
      <id>37602</id>
      <parentid>21755</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T14:52:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Sorbetglass]] till [[Kokboken/Recept/Sorbetglass]]</comment>
      <origin>37602</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="593" sha1="tp8acdezqdfuep86y1igqdpuhi7az4s" xml:space="preserve">== Sorbetglass, frukt och bär ==


Valfria frukter och bär (kanske inte apelsin och annat sådant som är väldigt vattnigt)

florsocker

lite olja


- Dela frukterna i mindre bitar och ta bort kärnor och liknande

- Frys in all frukten

- När frukten är frusen mixas de tillsammans med florsocker, lite, lite olja och vatten om det behövs, florsocker kan man ha lite efter vad man tycker om och hur sura frukterna är i sig själva. Blir det för stelt får man ha i lite vatten och blir det för rinnigt får man ha i lite mer bär eller frukt.
[[kategori:S kokbok]]
[[kategori:Glass]]</text>
      <sha1>tp8acdezqdfuep86y1igqdpuhi7az4s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibil</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2926</id>
    <revision>
      <id>53108</id>
      <parentid>46897</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:59:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53108</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13949" sha1="pioxrygf406i11u1yq8xsls5saxjuqe" xml:space="preserve">Detta är ett konstruktionsunderlag för en bil som konstrueras av motorintresserade Wiki-användare som lägger upp och förbättrar underlaget i denna Wikibok och som sedan gratis kan laddas ned härifrån. En bil med prestanda i Ferrari-klass. Att skaffa en '''Wikibil''' i verkligheten skall inte behöva vara dyrare än att köpa en Micra. Läs mera om hur detta kan vara möjligt på [[Diskussion:Wikibil]].

{{stub}}

==Uppbyggnad==
Bilen är i konkurrens med datorn den mest komplexa tekniska anordning som människor äger privat och använder till vardags. Bilar har oftast en ratt som styrmedel och bilen kan vara antingen vänsterstyrd eller högerstyrd. Dock var det möjligt för datorintresserade att konstruera operativsystemet Linux. På liknande sätt bör det vara möjligt att bygga upp en '''Wikibil'''.

En '''Wikibils''' största fördelar gentemot en 'normal' bil bör vara dess ekonomi, tillgänglighet av reservdelar och inte minst att dokumentation kan utvecklas av ofantligt många samt att uppdateringar även görs för befintliga bilar.

Mera av '''Wikibilens''' uppbyggnad framgår nedan.

Fyll gärna i mera.

===Motor===
En bra motor är nödvändigt. Den skall ha både bra prestanda och vara miljövänlig. Kanske skall det vara en hybrid. Det måste finnas ett antal motoralternativ beroende på i vilket syfte en '''Wikibil''' ska användas samt dess tyngd. En liten motor som kan användas i stadstrafik, en annan som används vid behov av höga prestanda samt en vid behov av stark och stabil dragkraft.

Konventionella förbränningsmotorer (Ottomotorn) finns i ett otal olika storlekar och varianter, men man kan göra en mer generell uppdelning efter slagvolym:

* 1,8 - 2,5 l   4 cyl rak(NA/överladdad)
* 2,5 - 4 l     6 cyl rak
* 2,5 - 4 l     6 cyl V - motor
* 4 - 6 l       8 cyl V - motor
* 5 - 7 l       12 cyl - motor
* 4/6/8 cyl turbo/kompressor motor

Se även nedan angående standardisering och miljökrav.

Fyll gärna i mera.

===Kraftöverföring===
Känner ni till hur detta skall vara så fyll gärna i mera här.

Bilar kan vara framhjulsdrivna(FWD), bakhjulsdrivna(RWD) eller fyrhjulsdrivna(4WD/AWD) och så är det säkert även för en '''Wikibil'''. Bakhjulsdrivna bilar är mer lättmekade än framhjulsdrivna, varför bakhjulsdrift kan vara att föredra.
1,8 - 2,5 l 4 cyl rak(NA/överladdad) kan vara FWD/RWD/4WD
2,5 - 4 l 6 cyl rak kan vara RWD/4WD
2,5 - 4 l 6 cyl V - motor kan vara RWD/4WD
4 - 6 l 8 cyl V - motor kan vara RWD/4WD
5 - 7 l 12 cyl - motor kan vara RWD/4WD
4/6/8 cyl turbo/kompressor motor kan vara RWD/4WD


.

====Växellåda====
Växellådor kan antingen vara manuella eller automatiska. En bra kompromiss vore kanske en automatlåda med möjlighet till manuellt ventilhus så har man en kombination som passar många människor.För vardagsbil som körs ofta i stan kan vara automatisk,
så föraren inte behöver växla.vid en presentandabil är det bra att har en manual växellåda.
det bästa är en sekventiell växellåda

===Styrsystem===
En bil är vanligtvis framhjulsstyrd. Liksom andra delar underlättar det väldigt mycket ifall man använder samma styrsystem ifrån en givarbil som övriga komponenter.

===Elförsörjning och elektronik===
Fyll gärna i hur detta bör vara för en '''Wikibil'''.

En stor del av elsystemet borde kunna bestå av prylar som redan finns på marknaden och som har visat sig ha bra funktion och som går att anskaffa till låg kostnad. Generator, säkringar och liknande prylar i elsystemet borde kunna vara specificerade med sådana prylar. Sådana är ju redan till stor eller åtminstone viss del redan standardiserade på en stor del av bilparken.

Det borde kanske gå att använda en generator från en vanlig bilmodell, vilket antagligen innebär att det blir en Bosch-generator i en viss storlek. Sådana gär säkert att hitta på skroten eller vilken bilelektrisk firma som helst. Säkringar och säkringshållare borde också gå att hitta bland redan befintliga delar.

Motorstyrningen, dvs. bränsleinsprutningen och tändsystemet, borde i en wikibil vara ett programmerbart &quot;gör-det-själv&quot;-system, till exempel [http://www.vems.se VEMS] eller [http://megasquirt.se/ MegaSquirt] eftersom detta är baserat på öppen källkod.

Strålkastarna bör vara runda. Detta därför att runda strålkastarinsatser redan finns i två standarddiametrar, som är betydligt billigare i inköp än andra strålkastare.

===Chassi / kaross===
Chassit är bilens skelett. Chassi används väldigt mycket i gammal bilteknik men är numera ersatt av konstruktioner med självbärande kaross. Dock lever chassikonstruktionen kvar inom specialbilar, kitcars och tävlingsbilar.

====Däck====
Däck utan HA-olja.

===Säkerhet===
Säkerheten bör vara högt prioriterad i en '''Wikibil''', eftersom många motorintresserade ställer höga krav på detta. Till exempel har många formel 1-förare varit starkt engagerade i att höja säkerheten i motorsporten.

Fysiskt skydd bör vara bättre än vad som finns i vanliga standardbilar. Genom att utnyttja kunskaper från motorsport bör det vara möjligt att få mycket hög säkerhet även i en standardbil. Bilar som används i motorsport har vanligtvis mycket kraftiga störtbågar eller burar som skyddar föraren vid en eventuell olycka. Vanligen ställer tävlingsregler krav på detta. Ofta krav som är högre än vad som är fallet för en vanlig gatbil. Uppenbarligen är de skydd som finns i tävlingsbilar effektiva eftersom det verkar vara väldigt ovanligt att någon i tävligsbil omkommer i bilsport även vid kollisioner i hastigheter betydligt över högsta tillåtna hastithet på svensk motorväg. Rent tekniskt bör det därför inte vara någon omöjlighet att konsturera en Wikibil så att förare och passagerara skall kunna överleva en krock i högsta lagliga hastighet. 

Rent praktiskt kan det vara vissa problem att höja säkerheten i en standardbil med invändig bur, liknande som utförs inom motorsport. En bur invändigt i bilen kan helt enkelt göra det trångt inne i bilen. Det kan dock vara möjligt att undvika dessa problem eftersom det för vissa biltyper, tex SUV, är accepterat med skydd på utsidan. Om skydden byggs in redan i konstruktionen bör det vara möjligt att få till säkra konstruktioner och samtidigt ha god komfort och utrymme.

Upphänging av motorhuv borde kunna vara upphängd på så sätt att det är eftergivligt så att det blir &quot;mjukt&quot; för en en påkörd fotgängare. Alternativt kan motorhuven vara av plast eller annat mjukt material så att den i sig själv blir skonsam för eventuellt påkörda.

Bilsäkerheten har med åren förbättrats mer och mer. Några exempel på utrustning som antagligen bör finnas i en '''Wikibil''' är:

*[[bilbälte]]
*[[krockkudde]]
*[[deformationszon]]

Bilen bör även vara så genomtänkt att även de motorintresserade '''Wikibil'''-byggarna själva inte skadar sig medan de bygger sin bil. '''Wikibil'''-byggare bör därför komplettera denna bok när de ser att något kan utgöra en risk. Till exempel om det finns klämrisk. De bör även komma med förslag på hur problemet bör lösas.

Fyll gärna i mera hur säkerheten bör vara i en '''Wikibil'''.

===Service===
En '''Wikibil''' bör vara service-vänlig vilket innebär minimalt service-behov och att den service som måste utföras skall vara enkel och billig att utföra. Det som kan förväntas behöva bytas vid service bör vara lätt att byta och gärna så lätt att föraren själv enkelt kan utföra bytet.  

Pollenfilter bör vara enkelt utbytbart, på liknande sätt som det ofta är lätt att byta toner eller i en skrivare. En jämförelse kan ske med tonerbyte i skrivare, där det ofta är bara att öppna en lucka och följa en lättbegriplig instruktion som förklarar vilka handgrepp som skall utföras på de tydligt märkta (grönfärgade) handtagen.

Oljefilter och oljebehållare bör lämpligen vara konstruerade så att de enkelt kan bytas utan verkstadsbesök. Med tanke på att det numera finns droppfria hudraulkopplingar så bör det inte vara något större problem att lösa det tekniskt. Med en bra lösning så bör bytet kunna ske utan oljedropp eller att man skall behöva bli smutsig om fingrarna.

Glödlampor bör vara enkla gå att byta, även om de med fördel bör vara konstuerade för lång livslängd.

Även andra delar som kan förväntas behöva bytas bör vara konstruerade så att byte är enkelt att utföra.


==Historik==
De allra första bilarna var alldeles för dyra och underhållskrävande. Även om det har skett förbättringar så bör en Wikibil vara förstklassig i dessa avseeenden. En bil byggd av motorintresserade bör rimligtvis fungera. Att komma med en bil som inte fungerar till en motortävling är ingen höjdare. Henry Ford gjorde på sin tid en kraftig höjning av kvaliteten. Kvaliteten har genom åren förbättrats men fortfarande finns mycket att förbättra. Biltillverkaren Toyota(i 90-talet) har exempelvis bilar som ofta är väldigt problemfria. Det ger låga kostnader för både biltillverkare och ägare av bilen. Det visar sig oftast att god kvalitet blir allt viktigare. Ett högt pris på bil betyder dock inte att bilar har god kvalitet. Till exempel kan bilar som tidigare haft väldigt gott kvalitetsrykte bli omkörda av nytillkomna biltillverkare som kan tillverka bilar med högre kvalitet till lägre pris. Till exempel har Mercedes-Benz, som tidigare var känd för hög kvalitet och mycket god slitstyrka, fått dålig kritik för dåligt rostskydd och dåligt kundbemötande, m.m.

==Standardisering och miljökrav==
För att hålla nere kostnader bör standardisering användas. Lyktor borde kunna vara standardiserade så att det blir enkelt och billigt med lyktor. En '''Wikibil''' borde vara standardiserad på liknande sätt som datorer, där det är möjligt att enkelt byta ut kort, till exempel grafikkort och minnen, så att service blir billigt och att uppgradering är möjligt och även enkelt. Lyktor och annat bör kunna köpas billigt i närmaste biltillbehörsbutik eller bensinstation. Till att börja med så finns inte några tillverkade delar för '''Wikibil'''. Det kan därför under den första tiden välja en standard som redan används. Genom att standardisera till de bästa komponenterna som redan finns på marknaden bör det gå att hitta bra komponenter på till exempel bilskrot. Finns det till exempel tanklock av god kvalitet på bilskrotar så bör en sådan standard med fördel kunna väljas för '''Wikibil'''. Att komponenter kan tas från bilskrot innebär dock inte på något sätt att det är dåliga komponenter, eftersom det är de bästa komponenterna som finns på marknaden som skall standardiseras. Att delar kan återanvändas är även bra ur miljösynpunkt.

En '''Wikibil''' bör till exempel gå att uppgradera med miljövänligare motor när det finns sådana tillgängliga. Det bör även gå att byta en strålkastare eller glödlampa utan att behöva åka till verkstad.

Den standard som väljs bör vara hög så att komponenterna inte i förtid behövar kasseras på grund av för dåliga prestanda.

Om man har en favoritfåtölj så lämnar man rimligen inte en sådan i den gamla bostaden om man byter bostad. Det är självklart att den tas med till den nya bostaden. Inom vissa motorstporter fungerar det redan så att säkerhetsutrustning, till exempal förarstol, tas ur bilen om den kraschats och återanvänds i andra bilar. På samma sätt bör det kunna fungera för säten i en '''Wikibil'''.

===Drivmedel===
Motorn bör kunna drivas av ett så miljövänligt bränsle som möjligt.
Klimatfrågan och peak-oil visar att drivmedel inte bör vara fossila. 
Lyckligtvis finns det flera förnyelsebara alternativa bränslen, t.ex etanol.
Drivmedel i bilar bör av praktiska skäl helst vara flytande, gaslösningar blir alltid mer komplicerade och begränsar räckvidden.
Om det skulle bli stor tillgång på t.x. biogas är det bättre att kemiskt omvandla denna t.ex. ihop med vätgas, till ett flytande bränsle för fordon, alternativt att biogas används i stationära anläggningar för att t.ex alstra el.

När det gäller flytande bränslen till konventionella förbränningsmotorer måste ett val först göras om man vill använda Otto-process, eller Diesel-process.
Detta val styr sedan vilka bränslen som kan komma ifråga.

Man kan också angripa det problemet från andra änden, vilken typ av bränslen är lättast att framställa i stora mängder, hållbart och resurssnålt, högoktaniga eller låg oktaniga (med högt cetantal istället) bränslen?

Fyll gärna i mera om standardisering och miljökrav.

==Biltyper==
En Wikibil kan antagligen vara av olika typ beroende på vad som önskas. Det bör dock vara någorlunda standardiserat så att delar är kompatibla. Personbilar kan delas in i olika kategorier efter sin karossform. De vanligaste formerna är 
*herrgårdsvagn (kombi) 
*sedan 
*coupé 
*SUV (Sport utility vechile) stadsjeep
*MPV (Multi Purpose Vehicle) minibuss
*skåpbil / paketbil

== Externa länkar ==
* [http://www.makezine.com/01/car/ The Open Source Car: A Design Brief]
* [http://www.theoscarproject.org/ OScar]
* [http://autos.groups.yahoo.com/group/opensourcecars/ The Open Source Cars Group]
* [http://www.locostsweden.se/ Locost], en hemmabyggd bil som påminner om en Lotus Seven.
* [http://www.lowbudgetrides.com/ Lowbudgetrides], information om att bygga en billig gatbil.
* [http://etanol.nu etanol.nu], sida om att köra bil/mc/gräsklippare mm på etanol i stället för bensin. 
* [http://www.crunchgear.com/2007/03/30/first-open-source-car-unveiled/ crunchgear.com], (Blogg med First-open source car unveiled). 


[[Kategori:Teknik]]
[[Kategori:SAB: Prab Motorfordon]]
[[kategori:Alfabetiskt index|W]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/W]]</text>
      <sha1>pioxrygf406i11u1yq8xsls5saxjuqe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kursutvärdering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2932</id>
    <revision>
      <id>46582</id>
      <parentid>41096</parentid>
      <timestamp>2016-03-30T07:17:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>192.71.66.3</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Exempel på påståenden */</comment>
      <origin>46582</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3034" sha1="i24or31tzsskdv9t977k5zltpuemy03" xml:space="preserve">Efter en genomförd kurs är det lämpligt att låta kursdeltagarna utvärdera densamma. Det kan göras med en '''kursutvärdering'''.  

== Frågeställning ==
För att kursdeltagarna lätt ska förstå frågeställningen i utvärderingen är det lämpligt att frågorna utformas som påståenden, där deltagarna anger på en skala från &quot;instämmer inte alls&quot; till &quot;instämmer helt&quot; hur de ställer sig.

== Vad bör utvärderas? ==
Arbetssätt, innehåll, material, lärare och utbyte är kategorier som bör utvärderas.

=== Arbetssätt och studiesociala förhållanden ===
==== Exempel på påståenden ====
*Fördelningen mellan de olika arbetssätten (teori, praktik, grupparbete, redovisning) var väl avvägt.
*Det var tillräckligt många, tillräckligt långa och väl placerade pauser i arbetet.
*Kamratskapen i gruppen har varit god.

====Exempel på frågor ====
*Hur kan kursen förändras för att underlätta för kursdeltagarna att tillgodogöra sig innehållet?


=== Innehåll ===
==== Exempel på påståenden ====
*Kursen var väl struktrurerad.
*Kursens innehåll var relevant i förhållande till kursens syfte. (Specificera gärna kursens syfte i frågeställnignen)
==== Exempel på frågor ====
*Saknades något i kursen? Bör något läggas till?
*Vilka moment var bäst under utbildningen? Varför?
*Vilka moment kan förbättras? Hur?


=== Material ===
==== Exempel på påståenden ====
*Kursmaterialet har bidragit till mina kunskaper.
*Kursmaterialet har använts på bästa sätt under kursen.
==== Exempel på frågor ====
*Hur kan kursmaterialet förbättras?


=== Lärare ===
==== Exempel på påståenden ====
*Läraren har varit pedagogisk och strukturerad i sina framställningar.
*Läraren har hållit tidsramar och hållt fokus på kursinnehållet som uppställts av kursplanen.
*Läraren har engagerat sig för att studenterna på bästa sätt ska kunna tillvarata kursinnehållet och uppnå kursens syfte.

==== Exempel på frågor ====
*Övrigt som jag vill göra läraren uppmärksamma på.


=== Utbyte ===
==== Exempel på påståenden ====
*Jag hade tillräckliga förkunskaper för att kunna tillgodogöra mig kursens innehåll.
*Mina förväntningar på kursen har uppfyllts.
*Mitt allmänna omdöme om kursen är gott.

== Att tänka på vid utvärderingen ==
För att säkerställa kvalitén på kursdeltagarnas svar bör ej läraren ansvara för utvärderingen. Varken vid genomförandet eller vid sammanställningen.

=== Halvtidsutvärdering ===
Kursutvärderaren kan genomföra en (muntlig?) halvtidsutvärdering där denne efter samtal med studenterna rådgör med läraren vad denne kan förändra för att förbättra resterade delen av kursen.

== Uppföljning ==
Efter att kursledaren/läraren tagit del av genomförd kursutvärdering bör denne snarast presentera förslag till förändringar inför nästa kurstillfälle.

[[kategori:Alfabetiskt index|K]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: E Uppfostran och undervisning]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]</text>
      <sha1>i24or31tzsskdv9t977k5zltpuemy03</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pesto</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2933</id>
    <revision>
      <id>35598</id>
      <parentid>22915</parentid>
      <timestamp>2012-07-16T03:39:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gulsparv</username>
        <id>2266</id>
      </contributor>
      <comment>Hushållsost? Jösses. Vi får väl hålla det någorlunda traditionellt om det ska vara en del av en encyklopedi.</comment>
      <origin>35598</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="353" sha1="b9ynkpxopfsn5ogsvu3lq1v8hxpn7vg" xml:space="preserve">'''Pesto''' för 4.

=== Ingredienser ===
* 3 dl färsk basilika
* 2 vitlöksklyftor
* 0,75 dl olivolja
* 0,75 dl pecorino (eller parmesan)
* 3 msk pinjenötter

Blanda i mixer eller stöt i mortel. Servera med pasta.

{{wikipedia}}
[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Italienska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>b9ynkpxopfsn5ogsvu3lq1v8hxpn7vg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Tabeller/Ljudhastighet i olika medier</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2962</id>
    <revision>
      <id>23368</id>
      <parentid>19822</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T07:44:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23368</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="273" sha1="0c3e01ecyft579qovwplavo710q2lis" xml:space="preserve">&lt;h2&gt;Ljudhastigheten i en ideal gas&lt;/h2&gt;
Ljudhastigheten c i en ideal gas beräknas med hjälp av dess densitet, &lt;math&gt;\rho&lt;/math&gt;, Universella gaskonstanten, R, samt den statiska temperaturen, T enligt:&lt;br&gt;
:&lt;math&gt;c=\sqrt{\rho RT}&lt;/math&gt;
[[Kategori:Formelsamling tabeller]]</text>
      <sha1>0c3e01ecyft579qovwplavo710q2lis</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ungkarlshjärtan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2965</id>
    <revision>
      <id>54775</id>
      <parentid>24158</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:33:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54775</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="865" sha1="mlcq66rrjzldr6iw0p7cng8sf0vl1x3" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Ungkarlshjärtan''' är en form av vaniljhjärtan, som ska vara lätta att baka med hjälp av halvfabrikat.
==Ingredienser==
* Färdigköpt smördeg
* Snabb-marsán
* Florsocker
* ev. bär av något slag.

==Tillagning==
# Kavla ut smördegen och vik in florsocker i degen och kavla lite till för att skapa en fin yta.
# Om du har köpt helt färdigblandad marsansås. gå till nästa moment, annars blanda till marsanen.
# Tag en pepparkakshjärta-form och stansa ut hjärtan.
# Lägg marsansås och ev. bär eller nåt på hälften av hjärtanen. Tag den andra hälften och lägg ovanpå hjärtanen med fyllningen. Tryck till kanterna så de liknar vaniljhjärtan.
# Grädda i 250° i mitten av ugnen ca 10 minuter beroende på ugn.
# Låt kakorna svalna en stund. Pudra därefter med florsocker.

[[Kategori:U kokbok]]
[[Kategori:Kaffebröd]]</text>
      <sha1>mlcq66rrjzldr6iw0p7cng8sf0vl1x3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/HP-såser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2978</id>
    <revision>
      <id>54722</id>
      <parentid>37968</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:20:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54722</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="737" sha1="a845wveq18vo3afl9kpcrohl7f9g7rx" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
*2 delar ketchup
*2 delar ostronsås (kinesisk; gärna ljus)
*1 del svampsoja
*1/2 del Worcestershiresås
*ganska mycket nymald svartpeppar


eller en annan variant till grillning

*12 tomater gärna kvisttomater, finhackade
*3/4 kaffekopp brun socker
*1 lök finhackad
*1 citron pressad med fruktkött
*¼ kaffekopp vittvinsvinäger
*1 matsked salt
*1 matsked svartpeppar
*1 matsked blandkrydda
*1 matsked Worcestershiresås
*¼ tesked Tabasco
*Mera bite öka andelen Tabasco

==Tillagning==
Blanda ingredienserna och låt stå minst 30 min före servering. Vill man ha mer styrka använder man mer Tabasco.

==Servering==
Såsen passar bra till grillat kött.

[[Kategori:H kokbok]]
[[Kategori:Såser]]</text>
      <sha1>a845wveq18vo3afl9kpcrohl7f9g7rx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Meddelandeflagga</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2982</id>
    <revision>
      <id>15020</id>
      <parentid>14979</parentid>
      <timestamp>2007-08-18T22:30:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>15020</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2008" sha1="b6ibzp01qdc295kwjxkiqhxfxj47gfz" xml:space="preserve">Meddelandeflagga!

Funktionen du nu ska få lära dig är mycket bra om du vill uppmärksamma din mottagare extra mycket på meddelandets innehåll. Kanske vill du att läsaren ska kontakta dig per telefon, besvara ditt mail inom en viss bestämd tid eller kanske vill du helt enkelt tala om för mottagaren att denne inte behöver svara på ditt meddelande.

Funktionen kallas ”meddelandeflagga” och du hittar dess ikon i verktygsfältet till rutan som dyker upp när du ska skapa ett nytt meddelande. Den ser ut som en liten röd flagga och är den trettonde ikonen från vänster ovanför adressfältet.

Efter att du skapat ett nytt meddelande och skrivit i mottagarens adress klickar du helt enkelt bara på ”flagg-ikonen”. Ytterligare en ruta dyker då upp. Det är då dags att välja vilken typ av information som du vill att meddelandeflaggan ska informera om. Detta väljer du i första fliken som heter ”Flagga:”. Därefter väljer du inom vilket datum samt även eventuellt klockslag som du vill att mottagaren ska ha följt upp meddelandet. Tryck därefter på ”OK”

Innan du skickar meddelandet kan du kontrollera så att den information du vill ge till mottagaren, genom meddelandeflaggan, är korrekt. Detta ser du genom att det högst upp, ovanför adressfältet, nu finns en gul ruta med ett blått i. Här står även informationen, t.ex. ”Svara den 17 mars 2006 kl. 12.00” om texten inte stämmer klickar du bara på meddelandeflaggan ännu en gång och ändrar de felaktiga uppgifterna. 
Om allt stämmer klickar du på ”Skicka”

Din mottagare får nu ditt meddelande precis som vanligt till skillnad från att det nu är märkt med en liten röd flagga samt den ”gula ruta” som innehåller informationen du vill ge till mottagaren. 

En annan finess med meddelandeflagga är att man kan sätta flaggan på ett mottaget meddelande för att komma ihåg att senare agera på det mottagna meddelandet. 

Lycka till!

{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>b6ibzp01qdc295kwjxkiqhxfxj47gfz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Återkommande funktion i kalendern</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2994</id>
    <revision>
      <id>29135</id>
      <parentid>29134</parentid>
      <timestamp>2010-08-26T12:18:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.12.151.160</ip>
      </contributor>
      <origin>29135</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1000" sha1="bwz4dq1p9yheffp2txfwnxhe0b4iyr0" xml:space="preserve">En funktion i Outlook som du inte känner till:

Återkommande funktionen i outlook hittar du genom att trycka på kalendern som finns vid genvägarna på vänster sida. Vid vänstra hörnet finns det en flik där det står nytt, trycker du på den så kommer det upp en ny ruta sedan trycker du på återkommande, (det är en flik uppe i på kanten) och där får du bestämma vilka tider t.ex.lunchen ska starta och sluta, och under vilka dagar påminnelsen ska komma, varaktighet och under hur lång tid du vill att det ska återkomma. Du kan även klicka direkt på en tid i kalandern, för att då komma till samma ruta som när du klickar på fliken nytt.


Det här är en bra grej att kunna, för det underlättar ditt arbete in kalendern. Om du vet att det är en ”sak” som kommer att vara återkommande flera veckor eller månader framåt så kan du använda dig utav den här tekniken istället för att skriva samma sak flera gånger.


{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>bwz4dq1p9yheffp2txfwnxhe0b4iyr0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Snabbkommandon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2995</id>
    <revision>
      <id>24979</id>
      <parentid>15025</parentid>
      <timestamp>2009-09-23T12:29:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>194.114.240.52</ip>
      </contributor>
      <comment>Rättat stavfel</comment>
      <origin>24979</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2450" sha1="f2yf83dxevo65e91ahuu9fpu9r97fif" xml:space="preserve">Det finns flera kortkommandon i dataprogram framför allt i Microsoft Outlook. I ordbehandlingsprogram är det speciellt bra att använda dem. Det tar mycket längre tid att ta tag i musen för att utföra ett kommando än att använda tangenterna när man ändå håller fingrarna på tangentbordet. Därför tipsar vi om att lära dig kortkommando så tjänar du mycket tid och slipper musarm. Dessutom ser det proffsigt ut! Det brukar ofta finnas så många att man inte lär sig mer än några stycken. Sedan använder man bara dem och bryr sig inte om att leta efter nya. Ju mer man jobbar i ett program desto mer nytta har man av kortkommandon så sluta inte leta.

Vi har därför försökt hitta kommandon som är användbara genom prövning och kunskap. Några kanske du får nytta av och andra kanske du tycker är jobbiga. Det är upp till dig att lära dig dem du tycker är intressanta och användbara för att underlätta din användning av datorer.

:Nedan finns några förslag på snabbkommandon. De flesta innehåller Ctrl och någon bokstav. Systemet är ganska logiskt då bokstäverna symboliserar kommandot. T.ex. p för ”print” d för &quot;delete&quot; osv. Istället för att trycka på Ctrl + Alt kan du trycka AltGr.

*'''F11'''	''Aktivera rutan Sök efter en kontakt''
*'''F5 eller Ctrl + M'''	''Hämta e-post''
*'''Ctrl + C	''Kopiera''
*'''Ctrl + V'''	''Klistra in''
*'''Ctrl + A'''	''Markera alla''
*'''Ctrl + Q'''	''Markera ett e-postmeddelande som läst''
*'''Ctrl + P'''	''Skriv ut''
*'''Ctrl + D'''	''Ta bort ett e-postmeddelande, en kontakt, ett kalenderobjekt eller en uppgift''
*'''Ctrl + Z'''	''Ångra''
*'''Ctrl + Backsteg'''	''Ta bort ett ord''
*'''Ctrl + Skift + O (bokstav)''' 	''Växla till Utkorgen''
*'''Ctrl + Skift + i''' 	''Växla till Inkorgen''
*'''Ctrl + Skift + F'''	''Öppna dialogrutan Avancerad sökning''
*'''Ctrl + Skift + B'''	''Öppna adressboken''
*'''Ctrl + Skift + A'''	''Öppna en avtalad tid''
*'''Ctrl + Skift + C'''	''Öppna en kontakt''
*'''Ctrl + Skift + K'''	''Öppna en uppgift''
*'''Ctrl + Skift + Q'''	''Öppna en mötesförfrågan''
*'''Ctrl + Skift + M'''	''Öppna ett e-postmeddelande''
*'''Alt + - (minus)''' 	''Visar den aktuella veckan'' 
*'''Alt + =''' 	''Visar återstoden av den aktuella månaden'' 
*'''Alt + siffra (ej numeriska tangentbordet)''' 	''Ändrar antalet dagar som visas i kalendern till det du valde med siffran.''

{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>f2yf83dxevo65e91ahuu9fpu9r97fif</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Stavningskontroll</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2996</id>
    <revision>
      <id>15026</id>
      <parentid>14994</parentid>
      <timestamp>2007-08-18T22:32:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>15026</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="982" sha1="hyt6vrhpbt2flwdgdyog2behfrg0eei" xml:space="preserve">'''Stavningskontroll'''

Innan du skickar iväg ett e-postmeddelande i [[outlook]] kommer det automatiskt upp en ruta som rättar orden i meddelandet. Denna funktion kan uppfattas som störande, därför kommer det nu en beskrivning om hur du tar bort den. 

Längst ner underfliken ''Verktyg''  går du in på ''Alternativ'', tryck sedan på knappen ''Stavning'' och avkryssa helt enkelt raden där det står &quot;Gör stavningskontroll innan meddelandet skickas&quot;. Nu skall det gå snabbare att skicka ett meddelande och man slipper pop-up rutan som eventuellt hittat ett stavningsfel. 

Vad man även kan göra är att kryssa i rutan &quot;Använd autokorrigering när Word inte är e-postredigerare&quot;, under samma flik, ''Stavning'', för att till exempel automatiskt börja varje mening med stor bokstav så slipper man sträcka sig efter shift-tangenten och samtidigt rättar den till vanliga stavfel. Så nu är det att bara skriva på. :)

{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>hyt6vrhpbt2flwdgdyog2behfrg0eei</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Skapa bakgrund för mail</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2997</id>
    <revision>
      <id>15023</id>
      <parentid>14987</parentid>
      <timestamp>2007-08-18T22:31:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>15023</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="268" sha1="lo0sj8fd7mahe4opfga0cxmb87u7wg1" xml:space="preserve">== Skapa en bakgrund för ditt mail ==

Gå först in på '''åtgärder'''. Tryck sedan på '''skapa ett nytt e-postmeddelande med…'''. Gå sedan in på '''fler mallar'''. Välj sedan en bakgrund och tryck på '''OK'''.

{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>lo0sj8fd7mahe4opfga0cxmb87u7wg1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Skapa en signatur i ditt mail</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2998</id>
    <revision>
      <id>15024</id>
      <parentid>14989</parentid>
      <timestamp>2007-08-18T22:31:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>15024</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="562" sha1="5nux9pkfy2x151jhupbx7yh4sbu2gtq" xml:space="preserve">== Skapa en signatur i ditt mail ==

Gå in på '''verktyg'''. Gå sedan in på '''alternativ'''. Välj fliken '''e-postformat'''. Längst ner på skärmen står det '''Signatur''' tryck på denna ruta. Tryck därför på '''Nytt'''. Skriv sedan in det namn som du vill ha '''på''' signaturen. Tryck '''nästa'''. '''Skriv in signaturen''', här kan du även välja färg, storlek, stil på din signatur och vilken sida signaturen ska vara på genom att trycka på '''tecken'''. Tryck därefter på '''slutför'''.

{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>5nux9pkfy2x151jhupbx7yh4sbu2gtq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Objektorientering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>2999</id>
    <revision>
      <id>53150</id>
      <parentid>49414</parentid>
      <timestamp>2022-10-09T02:48:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>som som &gt; som</comment>
      <origin>53150</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13494" sha1="rs5tn8ru7hmg6pjiff0n4kk81chgt53" xml:space="preserve">{{NyBokStub}}

== Varför objektorienterad programmering? ==
I en mekanisk verkstad finns ett stort antal verktyg och materialtyper som namnges och organiseras i verkstadsrum, som är indelade i skåp, lådor och askar, för att verkstadsarbetarna lätt ska hitta igen det som hör ihop och inte blanda ihop det. Ibland låser man in verktyg och material för att ingen av misstag ska använda fel verktyg på fel material. Lackverkstadens verktyg och material särskiljs från plåtverkstadens, motorverkstadens och elektronikverkstadens. Verktyg kan heta lika, men namnen kan ha olika betydelse utfrån det verkstadsrum de används i. Exempelvis är en lödkolv i plåtverkstaden större än en i elektronikverktaden, och får inte användas på elektronikmaterial eftersom det kan skadas. Verktygens konstruktionsritningar och materialets tillverkningsmallar arkiveras i en lämplig struktur och under lämpliga namn så att de kan kopieras, återanvändas och vidareutvecklas för att skapa nya verktyg och materialtyper. Man organiserar verkstaden i syfte att man i framtiden snabbt ska kunna utöka den så att den kan hantera ytterligare materialtyper utan att riskera att misstag görs. Man vill i så fall omorganisera så få verkstadsrum och verktygslådor som möjligt, man vill återanvända de gamla verktygskonstruktionerna så långt som möjligt på det nya materialet, och ta fram anpassade varianter genom att utgå från befintliga konstruktionsritningar och tillverkningsmallar och ändra på så få ställen som möjligt. I en liten hemmaverkstad kan detta sätt att organisera skapa merarbete, men det kan bespara mycket arbete i en storskalig verkstadsproduktion.
   
På liknade sätt behöver man inom storskalig programutveckling hålla reda på många olika programfunktioner som vi här kallar ''metoder'' (&quot;verktyg&quot; i verkstadsliknelsen) och en stor mängd ''data'' (&quot;material&quot;). Man vill förhindra att programutvecklaren av misstag använder fel metod på fel data för att undvika att data ändras på ett sätt som det inte var tänkt. Man vill kunna återanvända programkod och bara ändra på några få ställan i programmet om man ska lägga till ny funktionalitet, för att undvika att introducera fel. 

Objektorientering används i syfte att uppnå detta, genom att namnge, gruppera, återanvända och låsa in metoder och data som hör ihop. Objektorientering är ett sätt att beskriva för en dator hur den ska se på världen, hur data ska struktureras och hur metoder ska skapas och användas. Även deras relationer till varandra beskrivs. Objektorientering ska försöka likna en människas sätt att se på saker, att man grupperar metoder och data som hör ihop i ''objekt'' (lådor, skåp, förråd och verkstadsrum i ovanstående liknelse), och skapar objekten som instanser (kopior) av en tillverkningsmall som vi kallar ''klass''.

== Skillnad mot icke objektorienterad programmering ==
===Programspråk===
Datorspråk som inte möjliggör objektorientering är t.ex. C.

Datorspråk som enbart är avsedda för objektorientering är t.ex. Smalltalk och Java. 

Datorspråk som är avsedda för att skriva både icke-objektorienterade och objektorienterade program är C++ och Python.

=== Organiserad efter typ av data ===
Ett traditionellt icke objektorienterat program är organiserat i delprogram som kallas funktioner, exempelvis en funktion för inmatning, en annan för beräkning, en tredje för utmatning, och så en huvudfunktion som anropar de tre funktionerna i tur och ordning. Om man ska förändra programmet så att det hanterar en ny datatyp måste man förmodligen ändra i alla fyra av dessa funktioner, och måste då vara fullt insatt i alla funktionerna för att inte göra misstag. Det kan krävas att man lägger till många programrader som liknar de tidigare programraderna men inte är identiska. 

I ett objektorienterat program organiseras programkoden istället i hög grad efter vilken typ av data det ska hanteras, precis som att man har olika verkstäder för plåt, elektronik, färg och motorer i ovanstående liknelse. Programkoden är uppdelad i klasser, vanligen en för varje typ av data som programmet ska hantera, och varje klass innehåller i sin tur programkod för olika funktioner (metoder) och variabelspecifikationer. Om man ska lägga till en ny typ av data behöver man bara lägga till en klass. Om man ska ändra något i programmet behöver man därmed i allmänhet ändra på färre ställen än vid icke objektorientering.

=== Färre kodrader vid komplicerade program ===
Ett enkelt program kräver i allmänhet fler kodrader om det är objektorienterat än om det inte är objektorienterat. Objektorientering möjliggör emellertid återanvändning av kod. Man behöver bara beskriva hur varje klass skiljer sig från andra klasser, istället för att återupprepa liknande kodrader i varje klass. Ett komplicerat program kan därmed få färre kodrader om det är objektorienterat.

Exempelvis kan ett datorprogram som simulerar en verkstad både ha en elektronikklass och en plåtklass. Båda klasserna kan ha en metod som heter lödkolv, och de båda lödkolvmetoderna kan återanvända samma komponenter, exempelvis en temperaturregulator, men också skilja sig åt.


=== Komplexa datastrukturer abstraheras bort ===
Om ett traditionellt program ska beskriva flera liknande entiteter, exempelvis registrera många användare av ett dataspel, brukar man skapa flera vektorer eller listor som beskriver användarnas egenskaper och tillstånd, exempelvis en vektor med samtliga användares namn, en med deras poängsummor, och en med deras respektive positioner på spelplanen. Om programmet är stort och komplext är det lätt hänt att en programmerare gör misstag och ändrar på fel plats i en vektor, i synnerhet om man har flera olika typer av entiteter (t.ex. olika typer av användare, både spelare och spelledare), där vissa saknar vissa egenskaper. Exempelvis har både spelare och spelledare namn men bara spelare har en poängsumma. 

Alternativt lagrar man all data i en stor och komplex vektor som i sin tur består av så kallade structar, alltså en gruppering av variabler som kan ha olika datatyp. Structar var ett första steg mot objektorientering. 

Om man ska kunna ändra ordning på spelarna och lägga till eller ta bort spelare brukar man vid traditionell programmering använda länkade listor, träd och andra komplicerade datastrukturer. Dynamiska pekare används då för att lagra minnesadressen till nästa variabel i listan, och det är mycket vanligt att programmerare gör misstag så att en pekare pekar på fel adress.

I ett objektorienterat program behöver programmeraren mer sällan hålla reda på vektorer och dynamiska pekare. Programkoden döljer detta för programmeraren, som oftast bara behöver hålla reda på enkla variabler för en entitet i taget. Man kan ha en heltalsvariabel som heter point för poäng och en strängvariabel som heter name för användarens namn. Dessa enkla variabler är grupperade i objekt, exempelvis ett objekt per användare som programmet ska registrera. Ett objekt liknar en struct, men det behöver sällan programmeraren tänka på. Ett objekt har, till skillnad från en struct, dessutom egna programfunktioner kallade metoder. Programkoden i objektets metoder är förhindrad från att påverka andra objekts variabler, och därmed är risken för misstag mindre. 

----

== Hur fungerar objektorienterad programmering? ==

=== Objekt ===
Ett objekt kan lagra data samt innehålla de funktioner (metoder) som ska kunna appliceras på detta data. Om programmet ska hålla reda på exempelvis flera spelare skapar man ett nytt objekt för varje spelare, som beskriver spelarens egenskaper (attribut). 

=== Klass ===
En klass är en beskrivning av olika objekt som har något gemensamt, exempelvis alla spelare av ett spel. Klassen kan betraktas som en mall för vilka data, metoder och meddelanden som ingår i alla objekt som tillhör den klassen. Ett objekt är i sin tur en instans av sin klass, det vill säga en kopia som kan ha modifierats något.

Klassens programkod specificerar metodernas programkod (inklusive konstruktorn), klassvariabler och instansvariabler.

==== Konstruktor ====
Objektet skapas (instansieras) av en metod som kallas konstruktor. I konstruktorn finns ritningen till objektet. Konstruktorn anger vilka instansvariabler som ska skapas och vilka värden de ska ha initialt. Alla klasser innehåller en konstruktor men har man inte definierat hur den ska se ut skapas ett tomt objekt, alltså ingenting. 

==== Instansvariabler ====
Instansvariabler (kallas också ''attribut'') lagrar data internt i objektet, och beskriver objektets egenskaper och aktuella tillstånd. Utrymme i datorns primärminne allokeras för instansvariablerna när ett objekt skapas (instantieras). Exempel är en spelares namn, poängställning, speltid och position på spelplanen. Dessa variabler är en del av objektet och är endast åtkomliga för objektets metoder. Instansvariabler specificeras i en definitionsklass.

==== Klassvariabler ====
Klassvariablerna instansieras inte, utan lagras bara i en uppsättning som är gemensam för alla klassens objekt, såsom antalet spelare.

==== Metoder ====
Metoderna beskrivs i klassen, och används inom klassens objekt för att behandla data. Metoderna bör vara privata, dvs bara åtkomliga inom respektive objekt för att förhindra att data påverkas av ett annat objekt av misstag. Undantaget är metoderna get och set som kan tillåtas användas för att andra objekt ska kunna kommunicera med objektet och ta reda på eller ändra vissa av dess instansvariabler.

=== Arv ===
Genom arv kan den programmerare som använder objektorienterad programmering konstruera nya klasser genom att låta dessa ärva egenskapen från någon annan basklass. Om man vill ändra ett dataspelsprogram så att det kan hantera en flera typer av objekt (exempelvis spelare och spelledare), skapar man vanligen en basklass (exempelvis användare) och ny klass för vardera typ av objekt, som utgör en beskrivning av vad som liknar och skiljer från basklassen. 

----

== Exempel på användandet av klasser (Java) ==
=== Kortspel===
Om man ska göra till exempel ett kortspel så börjar man med att identifiera de objekt som används. Ett bra sätt är att leta substantiv.
*Kortlek
*Spelare

En kortlek innehåller kort.

==== Kort ====
Vi börjar med att skapa klassen Kort som ska innehålla:
*instansvariabler (privata, tillgängliga bara inom klassen)
*konstruktor som skapar kortet 
*metoder (verb som talar om vad som ska utföras)

===== Instansvariabler =====
Först bestämmer vi vilka variabler som behövs:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
private static final String[] färglista = {&quot;Klöver&quot;, &quot;Ruter&quot;, &quot;Hjärter&quot;, &quot;Spader&quot;};
private int färgnr, värdenr;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Variablerna är privata, bara åtkomliga i kort-klassen

===== Konstruktor =====
Konstruktorn skapar ett kort och vilket kort det blir måste man ange när konstruktorn anropas. Vi använder nr 0-3 för färgerna och 2-14 för värdet:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
public Kort(int färg, int värde) {
 färgnr = färg;
 värdenr = värde;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

===== Metoder =====
Och så skapar vi några metoder. Det enda man behöver är visa-metoder (get) för nåt annat gör man inte med ett kort:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
public int getFärgnr () {
 return färgnr;
}
public int getVärdenr () {
 return värdenr;
}
public String toString () {
 return färglista[färgnr] + &quot; &quot; + värdenr;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Enda sättet att veta vilket kort det är är genom att ha metoder som är public. Alltså åtkomliga från andra klasser.

Man kan även ha set-metoder (ändra) för att ändra på en instansvariabel&lt;br /&gt;
toString är en metod för att kunna visa kortet som en sträng.

==== Kortlek ====
Man spelar inte kort med enstaka kort utan med en kortlek och därför skapar vi klassen Kortlek. 

===== Instansvariabler =====
Här behövs en lista innehållande alla korten och en räknare nr som håller koll på vilket kort som ska ges:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
private List&lt;Kort&gt;  högen = new LinkedList&lt;Kort&gt;();
private int nr;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

variablerna är privata, bara åtkomliga i kortleks-klassen

===== Konstruktor =====
Konstruktorn skapar en kortlek:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
public Kortlek() {
 for (int f=0;f&lt;4;f++)
  for (int v=2;v&lt;15;v++)
   högen.add(0,new Kort(f, v));
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

===== Metoder =====
Med en kortlek kan man blanda eller ge kort, 

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
public void blanda() {
 nr = 0;
 Collections.shuffle(högen);
}		

public Kort geKort(){
 return högen.get(nr++);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Nu är kortleken skapad.
Återstår att skapa en klass spelare och en Main-metod som sköter spelet.

För att använda kortleken:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
Kortlek Leken = new Kortlek();
Leken.blanda();
Kort MittKort = Leken.geKort();
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Nu innehåller variabeln MittKort ett kort.

För att titta på kortet använder man nån av metoderna som finns i kortklassen:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
System.out.println(Mittkort.toString());
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Programmering]]
[[Kategori:Manualer]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|O]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/O]]</text>
      <sha1>rs5tn8ru7hmg6pjiff0n4kk81chgt53</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Outlooks kalendarium</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3017</id>
    <revision>
      <id>25319</id>
      <parentid>8667</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:03:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:IT|IT]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25319</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="538" sha1="tmwfmwqu26tozucnw252psy1qk6zsi8" xml:space="preserve">[[Användare:Machine|Machine]] 20 mars 2006 kl.10.24 (UTC) 

'''Outlooks Kalendarium'''

Microsoft Outlooks har en hel del möjligheter att erbjuda, däribland finns ett kalendarium, där man kan fylla i viktiga datum, möten och liknande saker.
Du får fylla i ett datum och klockslag, så kommer Outlook ihåg det och påminner dig vid exakt klockslag det angivna datumet. 
Mycket användbart för kontorsmänniskor och andra arbetande som har tider att passa, och har ständig tillgång till dator.

Av: Christoffer ©

[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>tmwfmwqu26tozucnw252psy1qk6zsi8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Få ut mer av Microsoft Outlook/Kalendarium</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3018</id>
    <revision>
      <id>27916</id>
      <parentid>17273</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:44:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Kalendern i Outlook */[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: Våran → Vår</comment>
      <origin>27916</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="843" sha1="sjjdfgv11wkc48vu6ig7p7jqm9ci1eh" xml:space="preserve">== Kalendern i Outlook ==

Vår grupp har valt att berätta lite om kalendern i Outlook.

För att lägga in ett rullande schema i kalender så: 

#Börjar du med att starta Outlook.
#Dubbelklicka var som helst på det gula schemat som täcker det mesta av rutan.
#Välj tider och datum för Start och Slut. T ex mån 2005-06-13 kl.12.00 – ti 2005-06-14 kl. 13.00
#Tryck på Återkommande uppe i övre kant på din ”Avtalad Tid”-ruta.
#I den nya ruta som kommer upp så kan du välja många alternativ till ditt schema. T ex antal möten, återkommande samma tid varje vecka/månad/år eller återkommande varannan vecka.
#När du valt dina inställningar så trycker du på OK i nedre kant, följt av ”Spara och stäng” i övre kant.
#Du har nu lagt in ett nytt möte på ditt schema.


{{Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex}}</text>
      <sha1>sjjdfgv11wkc48vu6ig7p7jqm9ci1eh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Frikadeller i currysås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3020</id>
    <revision>
      <id>56383</id>
      <parentid>56382</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:50:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Kokboken/Recept/Frikadeller i Currysås]] till [[Kokboken/Recept/Frikadeller i currysås]]: inte versalisering</comment>
      <origin>56382</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1036" sha1="bmbzeul3hq6q2own578k53mxqynjjuz" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Frikadeller i Currysås''' eller på danska &quot;'''Boller i Karry'''&quot; 

Detta är ett gammalt dansk recept.


'''Frikadellerna'''
* 500 gr Köttfärs
* 1 Selleri
* 1 liter Vatten
* 2 tsk Salt
* ¼ tsk Peppar
* 50 gr Margarin
* 4 – 5 msk Mjöl

Vatten och kryddor kokas upp. Värm en matsked i vattnet. ”Bollerna” stoppas i med skeden och släpps i vattnet som hålls sjudande. När ”bollerne” är formade, kokas de sakta i 6-8 minuter och tas upp. Sellerin skalas, delas och skärs i tärningar och kokas i lagen ca 8-10 minuter tills de är mjuka. Lagen reds med mjölstanning och margarin tillsätts. ”Bollerne” värms däri. Krydda.

'''Currysås'''
* 25 gr Margarin
* 1-2 tsk Curry
* 1 Hackad lök
* 1 Rivet äpple
* 2 msk	vetemjöl
* 4 dl Ljus soppa (Buljong)
* 1 dl Grädde

Margarin och curry reds ihop ca 3 minuter. Lök och äpple bryns samman i ännu 3 minuter. Mjölet strös i. Soppan tillsätts. Såsen kokas 5 minuter, silas, och reds med grädde precis före servering.

[[Kategori:F kokbok]]</text>
      <sha1>bmbzeul3hq6q2own578k53mxqynjjuz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Matlagningsmått</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3023</id>
    <revision>
      <id>54028</id>
      <parentid>54026</parentid>
      <timestamp>2023-04-16T16:35:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av 213.113.194.60</comment>
      <origin>49706</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2145" sha1="7rie53fsn34n7eh8om8mz122w855gtm" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kokboken}}

== De vanligaste matlagningsmåtten med förkortningar. ==

*krm - Kryddmått = 1 ml
*tsk - Tesked = 5 ml
*dsk - Dessertsked = 10 ml
*msk - Matsked = 15 ml. Räkna med att 1 msk (struket mått) motsvarar:
**10&amp;nbsp;g vetemjöl (ej packat)
**13&amp;nbsp;g strösocker
**14&amp;nbsp;g smör

*kkp - Kaffekopp. 1½ dl. Räkna med att en kkp (struket mått) motsvarar:
** 90 g vetemjöl (ej packat) 
** 130 g strösocker
** 1&amp;nbsp;dl strösocker (struket mått) väger ca 85&amp;nbsp;g

* ml - Milliliter
* cl - Centiliter
* dl - Deciliter
* l eller L - Liter
[[Image:Weegschaal1.jpg|thumb|200px|'''Hushållsvåg''']]
* g eller gr - Gram
* hg - Hekto (hektogram) 
* kg - Kilo (kilogram)

Dessutom används beteckningarna ''rågat mått'' och ''struket mått'':
*Rågat - så mycket som får plats i måttet, när man öser upp varan; det får alltså vara över kanten. Hur stor rågen blir beror på varans art, fysiskt sett bestämt av [[rasvinkel]]n. I äldre tider var det i handeln så mycket bråk om rågens storlek att man såg sig tvungen att lagstifta om rågens storlek. 
*Struket - en råge på måttet stryks av jäms med kanten.

====Tolkning av utländska recept====
Lägg märke till att i Nordamerika skiljer man inte på kaffekopp och tekopp. En amerikansk ''cup'' rymmer ungefär 240&amp;nbsp;ml, något mindre än en svensk tekopp.

====Gamla recept====
I gamla svenska recept kan man finna de obestämda måtten ''en näve mjöl'' och ''en nypa salt''. Vad det motsvarar mera bestämt är inte lätt att avgöra, eftersom händer kan vara så olika stora. Dessutom är kvaliteten på mjöl förr i världen och nu för tiden mycket olika, varför man måste experimentera sig fram till lämpliga mängder när man vill använda moderna ingredienser i gamla recept.

== Värme ==

===Ugnsvärme===
Ugnsvärme kan ibland nämnas med ord, här följer några uttryck:

* 300° Grillvärme
* 275° Mycket stark ugnsvärme
* 250° Stark ugnsvärme
* 225°-200°-175° Medelstark ugnsvärme
* 150°-125° Svag ugnsvärme
* 100° Mycket svag ugnsvärme

[[en:Cookbook:Units of measurement]]
[[Kategori: Matkunskap|Matlagning]]</text>
      <sha1>7rie53fsn34n7eh8om8mz122w855gtm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Bruschetta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3026</id>
    <revision>
      <id>56326</id>
      <parentid>56325</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:18:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56326</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="722" sha1="6czuecy5a7nx41fbgumbdmhgfr111wo" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
* ett vitt bröd, utan socker.
* en vitlök
* ½ dl olivolja
* 1 - 2 msk salt
 
==Tillagning==
Värm ugnen till 200°C. Skiva brödet och rosta det. Gnugga sedan brödet med lite vitlök, häll på lite olivolja och strö sedan över lite salt. Serveras varma. 
 
==Servering==
[[Image:Montepulciano_d_Abruzzo_bruschetta.jpg|thumb|Montepulciano d'Abruzzo med Bruschetta]]
Bruschetta finns i många olika varianter med bland annat följande pålägg:
* Hackade tomater
* Skivad mozzarella
* Hackade oliver
{{Wikipedia}} 
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Italienska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[en:Cookbook:Bruschetta]]</text>
      <sha1>6czuecy5a7nx41fbgumbdmhgfr111wo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kritiskt filosofilexikon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3029</id>
    <revision>
      <id>49365</id>
      <parentid>49341</parentid>
      <timestamp>2020-03-13T17:20:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49341 av [[Special:Contributions/Skarpan|Skarpan]] ([[User talk:Skarpan|diskussion]]) ogjord: märklig ändring</comment>
      <origin>49365</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3924" sha1="oyl1l3kfwwvrtmnreuz9o1cwps1o2hn" xml:space="preserve">__NOTOC__
&lt;font size=&quot;+1&quot;&gt; '''Innehåll:''' [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] &lt;/font&gt;

----
=== Introduktion ===
Ett kritiskt lexikon innebär ett uppslagsverk som ständigt arbetar med och omvärderar ordens innebörd, som subjektivt diskuterar, jämför och analyserar de begrepp som tas upp. Det är inte en diskurs där platta sanningar ges plats; det är ett ständigt pågående projekt som inte förväntas tala till punkt, men som någonstans på vägen ändå kan bidra till en smula klarhet i en dunkel värld.

Ett förslag till modell för artiklarna är att börja med en lite mer lexikalisk definition (etymologi, användning etc.) av ordet för att sedan utveckla tvetydigheter, betydelseglidningar, skillnader och likheter i hur det används av olika författare samt inom olika områden.

Bidrag till layout är varmt välkomna.

=== Innehåll ===
==== A ====
* Absolut
* Actus purus
* Agamben, Giorgio
* Anarkism
* Anomiska rum
* [[#Apori|Apori]]

==== B ====
* Biopolitik
* Bios
 
==== C ====


==== D ====
* Dasein
* [[#Descartes, René]]

==== E ====
* Energia
* [[#Epoché|Epoché]]
* Empirisk

==== F ====
* Fakticitet
* Fysis
* Fridlos
* Frihet

==== G ====
* Gewalt
* Gud
* Guds död

==== H ====
* Historiens slut
* Homo Sacer

==== I ====


==== J ====


==== K ====
* Koherent
* Korrespondens
* Kognitiv teori

==== L ====
* Lägret
* Logik

==== M ====


==== N ====
* Naturtillstånd
* [[#Nihilism|Nihilism]]
* Nomos

==== O ====
* Onto-teologisk

==== P ====
* Pragmatisk

==== Q ====


==== R ====
* Ren aktualitet/potentialitet
* Relativ

==== S ====
* Subjektiv

==== T ====
* Totalitär

==== U ====


==== V ====
* Varat, se Dasein

==== W ====


==== Y ====


==== Z ====
* Zoe

==== Å ====


==== Ä ====


==== Ö ====


----

&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;

=== Apori ===
Uttryck som på grekiska betydde ögonblick då det man trodde sig veta kommer till korta. Detta är en situation som förr eller senare tenderar att uppstå i filosofin.

=== Descartes, René ===
Descartes var en matematiker och filosof som numera är mest känd för citatet: &quot;Jag tänker, alltså existerar jag.&quot; (''Cogito, ergo sum''). Descartes menade att detta är den enda sanning som kan accepteras utan förbehåll.

Att &quot;Jag&quot; tänker måste då innebära att &quot;Jag&quot;:ets tänkande innefattar &quot;existens&quot;. Definitionen av tänkandet som begrepp med avseende på omfång och innehåll saknas också. Således kan ett &quot;Jag&quot; tänka utan att vara medvetet om sin existens. Ett &quot;Jag&quot; i objektifierad form kan t.ex. vara av virtuell karaktär, som en del i ett neuralt närverk som ännu inte, eller aldrig, kommer att hantera existens som ett vare sig statiskt eller dynamiskt begrepp. Därför kräver även begreppet &quot;Jag&quot; sin definition. Även begreppet existens är i sig ett tveksamt begrepp. Vi har som exempel inom den moderna fysiken en ekvation som beskriver ett tillstånd som är tidsoberoende. Begreppet tid är alltså essentiellt för den implicita dynamiken i påståendet.

=== Epoché ===
Att sätta den tidsliga och rumsliga världen inom parentes för att kunna ägna sig åt undersökandet av akten som medvetandet viger sig åt i kontakten med omvärlden.

Lite referenser till Husserl behövs här, detta är bara min förenklade förklaring.

=== Nihilism ===
Hos Nietzsche: Det nihilistiska är det försanttagna. En nihilistisk inställning till saker och ting är en inställning som innefattar ett försanttagande om något. Något som har stagnerat och därmed också dött.


[[Kategori: Filosofi]]
[[Kategori: Lexikon]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:SAB: D Filosofi och psykologi]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]</text>
      <sha1>oyl1l3kfwwvrtmnreuz9o1cwps1o2hn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Coleslaw</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3033</id>
    <revision>
      <id>54719</id>
      <parentid>27283</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:19:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54719</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="459" sha1="nhk8d9710y4svpp2l7q2dmn8z3qo9wb" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
* 10 dl finstrimlad vitkål
* 2 dl grovriven morot
* 1 liten lök hackad
* 2 dl majonäs

==Tillagning==
Blanda ingredienserna. 
 
==Tips==
Även andra ingredienser kan tillsättas. Tillexempel:
* äpple
* ananas
* russin
* blekselleristjälk
* solrosfrön
* valnötter
{{wikipedia}}
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Sallad|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Nordamerikanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>nhk8d9710y4svpp2l7q2dmn8z3qo9wb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wikipedia</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3035</id>
    <revision>
      <id>55389</id>
      <parentid>28100</parentid>
      <timestamp>2024-04-24T16:04:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <origin>55389</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="646" sha1="jsn2yl5jtx2jpsajnk5e0mtp8sazhea" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 2px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Bild:Wikipedia-logo.svg|50px|none|Wikipedia]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 60px;&quot;&gt;[[w:Portal:Huvudsida|Svenskspråkiga Wikipedia]] har en artikel om detta ämne:
&lt;div style=&quot;margin-left: 10px;&quot;&gt;'''''[[w:{{{recept|{{SUBPAGENAME}}}}}|{{SUBPAGENAME}}]]'''''&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Interwikimallar|Wikipedia]]
[[da:Skabelon:Wikipedia]]
[[en:Template:Wikipedia]]
[[it:Template:Wikipedia]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>jsn2yl5jtx2jpsajnk5e0mtp8sazhea</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Våfflor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3037</id>
    <revision>
      <id>54718</id>
      <parentid>27793</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:19:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54718</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1034" sha1="19n8c4gyij8av3p0sxuor72q70g0m8g" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Image:20060700_waffle_with_icecream_and_raspberries.jpg|thumb|200px|En våffla kan serveras med [[glass]] och [[hallon]].]]

== Gammaldags våffelsmet ==

===Ingredienser===
''4 portioner''
* 2½ dl vetemjöl
* 2 dl vatten
* 75 gram smör 
* 4 dl grädde 
* 1 krm salt

===Tillagning===
Vispa ihop vetemjöl, vatten och det smälta smöret. Vispa sedan grädden och vänd i smeten. Grädda i våffeljärn.

===Servering===
* Grädde
* Sylt
* Glass

== Frasiga våfflor ==

===Ingredienser===
''4 portioner''
* 3 1/2 dl vetemjöl
* 2 tsk bakpulver
* 2 dl mjölk
* 2 1/2 dl vatten
* 100 gram smält smör

===Tillagning===
Blanda vetemjöl och bakpulver i en skål. Tillsätt mjölken. Vispa till en jämn smet. Tillsätt vattnet och smöret. Hetta upp våffeljärnet och pensla med lite smör. Grädda våfflorna.

===Servering===
* Grädde
* Sylt
* Glass


{{wikipedia}}
[[kategori:V kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]

[[fr:Livre de cuisine/Gaufre]]
[[no:Kokebok/Innhold/Vaffelkake]]</text>
      <sha1>19n8c4gyij8av3p0sxuor72q70g0m8g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Cheesecake</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3039</id>
    <revision>
      <id>56159</id>
      <parentid>56158</parentid>
      <timestamp>2024-10-08T07:43:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56159</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1446" sha1="qihnn8oz2y7gr4spvwbqlhws7g54kdi" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Cheesecake är en dessert som kommer ifrån USA och finns i 10-tals olika smaker. Kakan ger 8 stora bitar och är ganska mäktig.

==Ingredienser&lt;ref&gt;Allt om Mat nr 8 1977&lt;/ref&gt;==

* 115 g grahamskex
* 4 msk margarin eller smör
* 2 dl strösocker 
* 1 1/2 tsk kanel 
* 3 små paket Philadelphia Cream Cheese 
* 2 st ägg
* saften av en 1/2 citron 
* 3 dl gräddfil

==Tillagning==


Sätt ugnen på 185 °C.

Låt ostpaketen ligga öppnade i rumsvärme, så osten mjuknar något.

Krossa grahamskexen i en mortel.

Smält smöret i en kastrull. Blanda ned kexsmulorna. Rör ned 3/4 dl socker och 1/2 tsk kanel i smulorna.

Pressa smulblandningen i botten och på sidorna i en pajform, men spar 2 msk till garnering.

Grädda i 5 minuter. Tag ut pajen och minska därefter ugnsvärmen till 175 °C.

Vispa under tiden osten med elvisp eller gaffel. När osten är mjukvispad, vispa ned äggen, resten av sockret och kanelen samt citronsaften. Massan skall bli pösig.

Häll massan i den förbakade pajformen och grädda 20 minuter. Ta ut pajen och täck med gräddfilen. Strö resten av kexsmulorna över. Grädda 5 minuter till.

Kyl kakan ordentligt så att den stelnar före serveringen. Den blir bäst om den får stå över natten.

==Servering==

== Referenser ==
&lt;references/&gt;

{{wikipedia}}
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Nordamerikanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>qihnn8oz2y7gr4spvwbqlhws7g54kdi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Buljong</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3049</id>
    <revision>
      <id>56329</id>
      <parentid>56328</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:19:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56329</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="578" sha1="n671yqgbdwzahk6n520yvczgx1ueywn" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Standardbuljong 
==Ingredienser==

* 1 kg morötter
* 0,5 kg selleri
* 0,5 kg vitkål
* 1 gul lök
* Några svartpepparkorn
* Lagerblad
* Fänkål
* Senapsfrö
* Koriander
* Persiljestjälkar
* Gröna toppar av purjolök
* Ev äppelskal
 
==Tillagning==
Koka alla ingredienser utom purjolöken i 5&amp;nbsp;l vatten i 40 minuter. Lägg i några gröna toppar från purjolök mot slutet och låt koka sakta i ca 20 minuter. Sila och kyl snabbt.

==Servering==
 
 
==Tips==
 
{{Wikipedia}} 
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>n671yqgbdwzahk6n520yvczgx1ueywn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB okategoriserat</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3050</id>
    <revision>
      <id>9052</id>
      <parentid>8797</parentid>
      <timestamp>2006-03-28T07:05:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>9052</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="nw5f9c9fx4vxfvzlys4ktzmo9hbu3lb" xml:space="preserve">{{mall:SAB}}
[[Kategori:SAB|Ö]]</text>
      <sha1>nw5f9c9fx4vxfvzlys4ktzmo9hbu3lb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tzatziki</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3051</id>
    <revision>
      <id>29144</id>
      <parentid>23117</parentid>
      <timestamp>2010-08-28T21:13:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>tog bort onödig länkning</comment>
      <origin>29144</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1055" sha1="nfzfp9kek7w0m3ca9ee673sqt0lymja" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Tzatziki''' är en variant av vitlökssås som härstammar från Grekland. Tzatziki innehåller vitlök, yoghurt och riven gurka. 

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 1/2 liter naturell yoghurt. Gärna matlagningsyougurt med hög fetthalt.
* 3 rivna vitlöksklyftor
* 1 grovt riven gurka
* 2 msk olivolja
* 1 tsk salt
* 1 tsk vitvinsvinäger
* vitpeppar 

==Tillagning==
Riv gurkan grovt och låt den rinna av i ett durkslag och pressa ut vätskan med händerna. 

Blanda alla ingredienser i en skål, rör om och smaka av med salt och vitpeppar. Låt stå ett par timmar före servering.
 
==Servering==
Om man använder yoghurt som är lättrinnig så måste man lägga yoghurten i ett kaffefilter och låta vätskan rinna av ett par timmar innan man blandar ihop tzatzikin. Det idealiska är att använda yoghurt med samma konsistens som creme fraiche

Passar utmärkt till förrätt, sås till grillat kött eller som dipp till chips.

{{Wikipedia}} 
[[kategori:T kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Grekiska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>nfzfp9kek7w0m3ca9ee673sqt0lymja</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Mumma</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3052</id>
    <revision>
      <id>54716</id>
      <parentid>51210</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:19:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54716</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="729" sha1="dwcipzpcz1ey4kpyhp6xl9kkh9dd93p" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Mumma är en gammal juldricka som är populär att bjuda på till julbordet. Mumman ska blandas precis innan den serveras, så att den blir skummig och fin.

==Ingredienser==
Till ca 2 liter mumma behövs:

* 3 flaskor porter à 33 cl 
* 2 flaskor mellanöl / folköl à 33 cl 
* 1 flaska sockerdricka à 33 cl 
* 2 dl vitt portvin 
* 2 dl färskpressad apelsinjuice 

==Tillagning==
# Låt alla ingredienserna stå i kylskåpet en stund så att de blir kalla. 
# Blanda ingredienserna i en stor tillbringare just före serveringen. 
# Häll upp med lång stråle, så att det skummar väl. 

{{Wikipedia}}
[[kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>dwcipzpcz1ey4kpyhp6xl9kkh9dd93p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Önskelista/Kokboken</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3059</id>
    <revision>
      <id>56029</id>
      <parentid>55880</parentid>
      <timestamp>2024-10-04T17:55:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-skapad</comment>
      <origin>56029</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1527" sha1="rzlokmenospa66qu6jp6suc5mypde2s" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kokboken}}

Önskelista på recept, köksredskap, ingredienser med mera
==Önskelista Kokboken==
__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

====A====
====B====
* [[Kokboken/Recept/Basilikakyckling|Basilikakyckling]]
====C====
====D====
====E====
====F====
* [[Kokboken/Recept/Fransk julstubbe|Fransk julstubbe]] (Buche de noël) - alla varianter
====G====
* [[Glutenfira recept]] (Se [[:kategori:glutenfri]]!)
====H====
Högtider (Påsk, midsommar, kräftskiva, Halloween, jul, nyår)
====I====
Ingredienslista, där man får upp olika förslag på rätter utifrån vilken ingrediens man har valt.
====J====
====K====
* [[Квас]]
====L====
* Landkategorier
====M====
* [[Maneter]] (Japan)
* [[Marinad]]
* [[Masarin]]er
* [[Mjölkfria Recept]]
* [[Kokboken/Recept/Mockarutor|Mockarutor]]

====N====
====O====
====P====
* [[Kokboken/Recept/Paj med parmesan och soltorkade tomater|Paj med parmesan och soltorkade tomater]]
* [[Primitiv matlagning]] (Scouting)
** [[Scoutbomb]]

====Q====
====R====
*[[Kokboken/Recept/Risebergatårta|Risebergatårta]] [https://www.hembygd.se/riseberga/page/6252]
====S====
[[Student - mat för en 20-lapp!]]
====T====
* [[Kokboken/Recept/Tiramisu|Tiramisu]]
* [[Kokboken/Recept/Tonfiskgratäng|Tonfiskgratäng]]
====U====
====V/W====
* [[Kokboken/Recept/Vetemjölsgröt|Vetemjölsgröt]]
* [[Kokboken/Recept/Vetemjölspalt|Vetemjölspalt]]
* [[Kokboken/Recept/Västerbottenpaj|Västerbottenpaj]]
====X/Y/Z====
====Å/Ä/Ö====
* [[Äggfria recept]]
* [[Älg]]

[[Kategori:Önskelistor|Kokboken]]</text>
      <sha1>rzlokmenospa66qu6jp6suc5mypde2s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Caprese</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3084</id>
    <revision>
      <id>56348</id>
      <parentid>54715</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:32:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56348</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="639" sha1="cdne3y0s26luvyq2nmxzfrowxu0m6bn" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Fil:Caprese.jpg|miniatyr|Caprese]]
==Ingredienser==
''4 portioner''
*250 g mozzarella
*4 msk jungfruolja
*ca 5 tomater
*ca 5 basilikablad 
*salt

== Tillagning ==

Låt mozzarellan rinna av, skär den sedan i tunna skivor. Skiva de färska tomaterna. Varva mozzarella och tomatskivor på ett fat. Strö över basilikablad, salt och olivoljan.

==Tips==
Extra om man vill:
* 5 marinerade och strimlade soltorkade tomater
* 2 msk balsamicovinäger

{{wikipedia}}
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Sallad|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Italienska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>cdne3y0s26luvyq2nmxzfrowxu0m6bn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Stekpannebröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3085</id>
    <revision>
      <id>54795</id>
      <parentid>54714</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T20:40:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <origin>54795</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="439" sha1="iv89fq1kfz179qj1jl1cg5rygzpek1q" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Bra barnrecept.

==Ingredienser==
* 5 dl vetemjöl
* 2 dl mjölk
* 1 tsk salt

==Tillagning==
#Värm mjölken till 37&amp;deg;C och häll det i en bunke.
#Tillsätt mjöl och salt.
#Arbeta ihop degen och dela den i 12 delar.
#Kavla delarna så tunna som möjligt. 
#Grädda på medelvärme i stekpanna i ca 2-3 minuter på varje sida. Använd inte smör eller margarin i stekpannan.

[[kategori:Matbröd]]
[[kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>iv89fq1kfz179qj1jl1cg5rygzpek1q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Stubbar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3086</id>
    <revision>
      <id>38744</id>
      <parentid>17992</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T10:48:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>länk till hjälpsida</comment>
      <origin>38744</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="83" sha1="mjd0o2hzn5vql7b3xkk61axh11vuw1k" xml:space="preserve">[[Kategori:Redigering|Stubbar]]

För hjälp om stubbar se här: [[Hjälp:Stubbar]]</text>
      <sha1>mjd0o2hzn5vql7b3xkk61axh11vuw1k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks:Administration</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3087</id>
    <revision>
      <id>8945</id>
      <timestamp>2006-03-27T14:27:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>8945</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="6qzzr194sk3rpavltfnyift8lt1xlr1" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks|Administration]]</text>
      <sha1>6qzzr194sk3rpavltfnyift8lt1xlr1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lärobok i bridge</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3088</id>
    <revision>
      <id>51259</id>
      <parentid>47142</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:36:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51259</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6335" sha1="bieyoydq34bz1tuerr627ldvu2yuvcy" xml:space="preserve">==Vad som behövs==
[[Image:Encheres_bridge.jpg|thumb|right|200px|Budlåda]]

*4 spelare
*En kortlek med 52 kort, utan jokrar.

===Kan vara bra att ha===
*En kortlek till, så att ni alltid har två kortlekar igång
*4 budlådor
*Protokoll och penna
*Bridgebord
*Ett glatt humör

==Spelet==
Spelarna delar in sig i par, och varje spelare sätter sig mittemot sin partner. Given delar ut hela leken, alltså ska varje spelare ha 13 kort var. Spelarna sorterar förslagsvis sina kort efter färg och valör. När alla spelare har fått korten och sorterat dem vidtar budgivningen.

===Budgivningen===
{|align=&quot;right&quot; border=&quot;1&quot;
|colspan=&quot;5&quot; align=&quot;center&quot;| '''De 35 buden'''
|-
|1 &amp;clubs;||1 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt;||1 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;||1 &amp;spades;||1 sang
|-
|2 &amp;clubs;||2 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt;||2 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;||2 &amp;spades;||2 sang
|-
|3 &amp;clubs;||3 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt;||3 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;||3 &amp;spades;||3 sang
|-
|4 &amp;clubs;||4 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt;||4 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;||4 &amp;spades;||4 sang
|-
|5 &amp;clubs;||5 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt;||5 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;||5 &amp;spades;||5 sang
|-
|6 &amp;clubs;||6 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt;||6 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;||6 &amp;spades;||6 sang
|-
|7 &amp;clubs;||7 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;diams;&lt;/span&gt;||7 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt;||7 &amp;spades;||7 sang
|-
|}

Budgivningen syftar till att dels fastställa trumffärgen, om någon, dels hur många stick den spelförande sidan ska ta.

Varje bud innehåller ett siffervärde mellan 1 och 7 och en färg (spader, hjärter, ruter eller klöver) eller sang (utan trumf, ofta förkortat NT från engelskans &quot;No trump&quot;). Färgerna är rangordnade som följer: Klöver är lägst, följt av ruter, hjärter, spader och slutligen sang. Det lägsta budet är alltså 1 klöver och det högsta 7 sang. Till budets siffervärde läggs 6 för att komma fram till hur många stick den bjudande med partner ska ta, alltså innebär budet 3NT att paret i fråga ska ta 9 stick utan trumf. Vad varje bud betyder får paret bestämma själva, bara de förklarar dem för motståndarna. Vanligast är dock de så kallade &quot;naturliga buden&quot;, där spelaren har den färg han eller hon bjuder, till skillnad från de &quot;konventionella buden&quot; som kan visa i princip vad som helst. 

Ett vanligt sätt att värdera sin hand är att räkna honnörspoäng, där varje ess på handen räknas som 4 poäng, varje kung som 3, varje dam som 2 och slutligen varje knekt som 1 poäng. Ett vanligt riktmärke är att en hand ska innehålla minst 12 poäng för att det ska vara lönt att öppna budgivningen. Detta ska dock ses som ett riktmärke och inget annat. En hand med till exempel 13 klöver innehåller enligt honnörspoängsprincipen bara 10 poäng, men kommer givetvis ta alla stick med klöver som trumf.

Given inleder budgivningen med ett bud eller pass. Efter detta fortsätter budgivningen åt vänster, och pågår tills tre spelare i rad har passat. Ett undantag finns dock: Om budgivningen inleds med tre pass får den fjärde tillfälle att bjuda. Varje bud måste vara högre än det senast avlagda budet, alltså antingen ha ett högre siffervärde, ha samma siffervärde men en högre färg, eller ha både ett högre siffervärde och en högre färg.

Förutom pass och de 35 buden finns det 2 andra bud att ta till under budgivningens gång, nämligen dubbelt och redubbelt. Dubbelt kan avges av en spelare när det senaste budet som avlagts kom från en motspelare. Dubbelt innebär att den försvarande sidan får fler poäng om spelföraren inte tar tillräckligt många stick, men samtidigt får spelföraren fler poäng om denne går hem i kontraktet. Redubbelt kan bjudas om det senaste budet är dubbelt och kommer från en motspelare. Redubbelt ökar insatserna ytterligare. Den ursprungliga betydelsen av dubbelt är att en spelare som tror att motståndarna kommer att ta för få stick i sitt kontrakt ska kunna öka insatsen för både sin egen sida och för spelföraren, och redubbelt att en spelförare (eller dennes partner) som är säker på sin sak ska kunna öka insatsen ytterligare. Dessa betydelser finns kvar än idag, men både dubbelt och redubbelt har ofta konventionella betydelser i många lägen.


===Exempel på budgivning===
{|border=&quot;0&quot;
| '''Syd''' || '''Väst''' || '''Nord''' || '''Öst''' ||rowspan=&quot;4&quot; |&amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; ||rowspan=&quot;4&quot; |Syd är spelförare i 2 &amp;spades;, eftersom denne bjöd spader först i paret Nord-Syd, som vann budgivningen. &lt;br&gt;2&amp;spades; blev slutbud, eftersom det följdes av tre raka pass. &lt;br&gt;Notera också att Syd kunde bjuda 1&amp;spades; över Nords 1&amp;clubs; eftersom spader är en ''högre'' färg än klöver, &lt;br /&gt;men att väst var tvungen att bjuda 2 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt; då hjärter är en ''lägre'' färg än spader.
|-
|pass || pass || 1 &amp;clubs; || pass
|-
|1 &amp;spades; || 2 &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;&amp;hearts;&lt;/span&gt; || 2 &amp;spades; || pass
|-
|pass || pass
|-
|}

När budgivningen har avslutats med 3 pass blir det senaste budet slutbud, och spelförare blir den som bjöd den färgen först i det par som vinner budgivningen.

=== Spelförare ===
I det laget som vann budgivningen så sköter den av spelarna som först bjöd den färg som vart slutbud spelet. Medspelaren blir träkarl vilket innebär att han lägger ut sina kort på bordet så att alla ser dom. Säg att din sida vunnit budgivningen med slutbudet två Spader. Spelet kan börja. I exemplet bjöd syd Spader först och blir spelförare, nord blir träkarl. När Väst spelat ut första kortet lägger nu Nord ner sina kort öppet på bordet och överlåter åt spelföraren att spela hans kort, utöver dennes egen dolda hand. Genom budgivningen kanske man också kan bilda sig en uppfattning om hur motståndarnas kort sitter. Lyckas ni att ta era utlovade stick (6 grundstick = boken + 2 som ni bjöd) får ditt par poäng därefter. Skulle ni få färre antal stick än utlovat är det motståndarna som tar straff och som får poäng.


[[kategori:Kortspel]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/B]]
{{Index
|AÖ=B
|Status=25%
|SAB=Rdba Bridge
}}</text>
      <sha1>bieyoydq34bz1tuerr627ldvu2yuvcy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3145</id>
    <revision>
      <id>42820</id>
      <parentid>36519</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T14:56:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dexbot</username>
        <id>4990</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: removing existed iw links in Wikidata</comment>
      <origin>42820</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="188" sha1="gvmr8dsdtd9bfb2qg5ggbh6cb1zza81" xml:space="preserve">[[Wikibooks:Lista över mallar|Lista över mallar]]&lt;br&gt;
[[Wikibooks:Lista över mallar för Wikibooks systerprojekt|Lista över mallar för Wikibooks systerprojekt]]
[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>gvmr8dsdtd9bfb2qg5ggbh6cb1zza81</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Filbunke</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3146</id>
    <revision>
      <id>54713</id>
      <parentid>22957</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:18:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54713</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="541" sha1="q3sg48vsp4828cvj6lgkdxac3o0hfj3" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*1 liter mjölk, gärna ''gammaldags mjölk''
*1 dl gräddfil

==Tillagning==
Värm mjölken tills den nästan kokar kyl den sedan till 37 grader. Tag fram 4 skålar och lägg 1/4 dl gräddfil i varje. Fyll sedan på den ljumma mjölken och rör om. Låt filbunken stelna i rumstemperatur och kyl sedan innan servering.
 
==Servering==
Socker och kanel.

{{wikipedia}}
[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>q3sg48vsp4828cvj6lgkdxac3o0hfj3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Önskelistor</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3149</id>
    <revision>
      <id>26038</id>
      <parentid>18010</parentid>
      <timestamp>2009-10-26T01:47:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Wikibooks|Wikibooks]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26038</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="mul5t9ynrivrdwm46qa6ruijn85z5di" xml:space="preserve">[[Kategori:Redigering|Önskelistor]]
[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>mul5t9ynrivrdwm46qa6ruijn85z5di</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Lista över meddelandevariabler för huvudsidan</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3151</id>
    <revision>
      <id>26931</id>
      <parentid>24547</parentid>
      <timestamp>2010-01-08T00:23:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26931</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="432" sha1="7apu61l5wrik61n48gm3yvneb23fu7u" xml:space="preserve">Det här är en sida med meddelandevariabler som används på [[Wikibooks:Huvudsida]] huvudsida! Se också [[Wikibooks:Lista över meddelandevariabler]].

----


{{Utvalda}}

----

{{Veckans samarbete}}

----

{{Tips}}

----

{{Portalsidor}}

----

{{Projekt}}

----

{{Wikibooks-nyheter}}

----

{{Mall:Statusförklaring}}

----

{{Hitta}}

----

{{Andra språk}}

----

{{Wikibooksystrar}}


----


[[Kategori:Wikibooks Referens]]</text>
      <sha1>7apu61l5wrik61n48gm3yvneb23fu7u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks Referens</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3152</id>
    <revision>
      <id>9120</id>
      <timestamp>2006-03-29T13:25:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>9120</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Historia</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3154</id>
    <revision>
      <id>46002</id>
      <parentid>21467</parentid>
      <timestamp>2015-10-09T19:34:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Julle</username>
        <id>1574</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Puts.</comment>
      <origin>46002</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="622" sha1="ecdb9yk77zg0l8jdqyjuy3kuj97xrlq" xml:space="preserve">[[Bild:Latin ms.jpg|thumb|200px|Latinsk handskrift.]]
'''Latin''' tillhör gruppen Italiska språk som är en grupp indoeuropeiska språk. Latin är det största italiska språket och trängde så småningom ut de övriga redan under antiken.

De språk som avsatt skriftliga lämningar i större utsträckning är endast latin, oskiska och umbriska. De övriga italiska språken finns bara dokumenterade genom ett fåtal korta inskrifter.

Latinet indelas i olika perioder. Perioden klassisk latin varade 100 f.Kr.–200 e.Kr. medan perioden senlatin varade 200–ca. 600 e.Kr.. 

[[Kategori:Språkkurser/Latin|Historia]]</text>
      <sha1>ecdb9yk77zg0l8jdqyjuy3kuj97xrlq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Interwikilänkar</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3155</id>
    <revision>
      <id>19940</id>
      <parentid>19111</parentid>
      <timestamp>2008-05-07T23:53:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>/* Några av de olika språken */</comment>
      <origin>19940</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6112" sha1="n1dpheqe6wzpzbkgtl9yrtom3yi8qwk" xml:space="preserve">'''Interwikilänkar''' är en typ av länk som skickar läsaren vidare till andra sidor på Wikimedias projekt. Det kan röra sig om att göra en länk till Wikipedia för att personen ska kunna få mer information som ett ämne, annars kan det också gälla länkar till en liknande wikibok som användaren läser på ett annat språk. 

==Språklänkar==
Språklänkar använd för att länka mellan böcker på olika språk. Om du exempelvis skrivit en bok som hur man bygger en bil och, exempelvis, den engelskspråkiska Wikibooks har en bok som handlar om samma sak, så kan det vara en bra idé att göra en så kallad ''språklänk'' mellan dessa två böckerna.

När du lägger till en språklänk så tänk på att inte språklänka bokens undersidor utan bara språklänka bokens &quot;framsida&quot;. Du länkar alltså &lt;nowiki&gt;[[Hur man bygger en bil]]&lt;/nowiki&gt; och inte &lt;nowiki&gt;[[Hur man bygger en bil/Placera motorn]], [[Hur man bygger en bil/Inredningen]]&lt;/nowiki&gt; eller liknande sidor.

Länkarna skrivs på följande sätt &lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;''språkkod''&lt;nowiki&gt;:bokens namn]]&lt;/nowiki&gt;. För att länka boken &quot;Hur man bygger en bil&quot; till den engelska boken &quot;How to build a car&quot; så skriver man alltså &lt;nowiki&gt;[[en:How to build a car]]&lt;/nowiki&gt;. För att den engelska boken sedan skall länka tillbaka så måste de lägga till koden &lt;nowiki&gt;[[sv:Hur man bygger en bil]]&lt;/nowiki&gt; på deras boks framsida.

===Några av de olika språken===
{|
|width=33% valign=&quot;top|
* [[Albanska]] &lt;nowiki&gt;[[sq:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Afrikaans|Afrikaans]] &lt;nowiki&gt;[[af:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Arabiska]] &lt;nowiki&gt;[[ar:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Baskiska]] &lt;nowiki&gt;[[eu:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Bosniska]] &lt;nowiki&gt;[[bs:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Bulgariska]] &lt;nowiki&gt;[[bg:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Danska]] &lt;nowiki&gt;[[da:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Engelska|Engelska]] &lt;nowiki&gt;[[en:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Esperanto|Esperanto]] &lt;nowiki&gt;[[eo:boknamn]]&lt;/nowiki&gt; 
* [[Estniska]] &lt;nowiki&gt;[[et:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Finska]] &lt;nowiki&gt;[[fi:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Franska|Franska]] &lt;nowiki&gt;[[fr:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Frisiska]] &lt;nowiki&gt;[[fy:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Färöiska]] &lt;nowiki&gt;[[fo:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Gaeliska]] &lt;nowiki&gt;[[ga:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Grekiska]] &lt;nowiki&gt;[[el:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Hebreiska]] &lt;nowiki&gt;[[he:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Hindi]] &lt;nowiki&gt;[[hi:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Ido]] &lt;nowiki&gt;[[io:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Indonesiska]] &lt;nowiki&gt;[[id:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
|width=33% valign=&quot;top&quot;|
* [[Interlingua]] &lt;nowiki&gt;[[ia:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Isländska]] &lt;nowiki&gt;[[is:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Italienska|Italienska]] &lt;nowiki&gt;[[it:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Japanska|Japanska]] &lt;nowiki&gt;[[ja:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Jiddisch]] &lt;nowiki&gt;[[yi:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Katalanska]] &lt;nowiki&gt;[[ca:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Kinesiska]] &lt;nowiki&gt;[[zh:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Korniska]] &lt;nowiki&gt;[[kw:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Kroatiska]] &lt;nowiki&gt;[[hr:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Kymriska]] &lt;nowiki&gt;[[cy:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Latin|Latin]] &lt;nowiki&gt;[[la:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Lettiska]] &lt;nowiki&gt;[[lv:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Litauiska]] &lt;nowiki&gt;[[lt:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Lågtyska]] &lt;nowiki&gt;[[nds:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Makedonska]] &lt;nowiki&gt;[[mk:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Maltesiska]] &lt;nowiki&gt;[[mt:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Min-nan]] &lt;nowiki&gt;[[zh-min-nan:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Mongoliska]] &lt;nowiki&gt;[[mn:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Nahuatl]] &lt;nowiki&gt;[[nah:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Nederländska|Nederländska]] &lt;nowiki&gt;[[nl:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
|width=33% valign=&quot;top&quot;|
* [[Nordsamiska]] &lt;nowiki&gt;[[se:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Norska]] &lt;nowiki&gt;[[no:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Nynorska]] &lt;nowiki&gt;[[nn:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Polska]] &lt;nowiki&gt;[[pl:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Portugisiska]] &lt;nowiki&gt;[[pt:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Quechua]] &lt;nowiki&gt;[[qu:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Rumänska]] &lt;nowiki&gt;[[ro:boknamn]]&lt;/nowiki&gt; 
* [[Ryska]] &lt;nowiki&gt;[[ru:boknamn]]&lt;/nowiki&gt; 
* [[Serbiska]] &lt;nowiki&gt;[[sr:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Slovakiska]] &lt;nowiki&gt;[[sk:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Slovenska]] &lt;nowiki&gt;[[sl:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Spanska|Spanska]] &lt;nowiki&gt;[[es:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Swahili]] &lt;nowiki&gt;[[sw:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Tagalog]] &lt;nowiki&gt;[[tl:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Tjeckiska|Tjeckiska]] &lt;nowiki&gt;[[cs:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Turkiska]] &lt;nowiki&gt;[[tr:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Tyska|Tyska]] &lt;nowiki&gt;[[de:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Språkkurser/Ukrainska|Ukrainska]] &lt;nowiki&gt;[[uk:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Ungerska]] &lt;nowiki&gt;[[hu:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
* [[Volapük]] &lt;nowiki&gt;[[vo:boknamn]]&lt;/nowiki&gt;
|}

Ingen språklänk visas i artikeln utan kommer istället dyka upp i en lista nedanför &quot;Verktygslådan&quot; till vänster på Wikibooks, om du vill att länken skall visas på sidan, direkt där du skriver den, så behöver du bara lägga till ett kolon innan språkkoden. Exempelvis: &lt;nowiki&gt;[[:&lt;/nowiki&gt;''språkkod''&lt;nowiki&gt;:bokens namn]]&lt;/nowiki&gt;.

==Länkar till systerprojekt==
Man kan också länka till Wikibooks olika systerprojekt:

*[[w:Huvudsida|Wikipedia]] &lt;nowiki&gt;[[w:artikel]]&lt;/nowiki&gt;
*[[commons:Huvudsida|Wikimedia Commons]] &lt;nowiki&gt;[[commons:artikel]]&lt;/nowiki&gt;
*[[m:Huvudsida|Meta]] &lt;nowiki&gt;[[m:artikel]]&lt;/nowiki&gt; eller &lt;nowiki&gt;[[meta:artikel]]&lt;/nowiki&gt;
*[[s:Huvudsida|Wikisource]] &lt;nowiki&gt;[[s:artikel]]&lt;/nowiki&gt;
*[[n:Huvudsida|Wikinews]] &lt;nowiki&gt;[[n:artikel]]&lt;/nowiki&gt;
*[[q:Huvudsida|Wikiquote]] &lt;nowiki&gt;[[q:artikel]]&lt;/nowiki&gt;
*[[wikt:Huvudsida|Wiktionary]] &lt;nowiki&gt;[[wikt:artikel]]&lt;/nowiki&gt;

På systerprojekten använd följande för att länka till wikibooks.
*[[b:Huvudsida|Wikibooks]] &lt;nowiki&gt;[[b:artikel]]&lt;/nowiki&gt;

De länkarna visas i texten där de är skrivna, på samma sätt som vanliga länkar inom wikipedia.

För att länka till annan språkversion än den svenska av ett systerprojekt anger man ett prefix för systerprojektet följt av språkkoden för det språk man vill länka till. Om man till exempel vill länka till en artikel på franska Wikisource skriver man &lt;nowiki&gt;[[src:fr:artikel]]&lt;/nowiki&gt;

[[Kategori:Wikibooks|Interw]]</text>
      <sha1>n1dpheqe6wzpzbkgtl9yrtom3yi8qwk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Administratörer</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3157</id>
    <revision>
      <id>56565</id>
      <parentid>56527</parentid>
      <timestamp>2024-10-20T16:33:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56565</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3539" sha1="au8m08r7r01vzfp4vqkhetivlj8f8mp" xml:space="preserve">{{Administrativa sidor}}
En '''administratör''' eller '''sysop''' på Wikibooks har lite mer befogenheter än övriga användare. De kan radera och återställa sidor, [[Wikibooks:Skyddade sidnamn|låsa och låsa upp sidor]], radera bilder (vilka dock '''inte''' kan återställas efter att de har raderats) redigera låsta sidor (däribland huvudsidan), redigera  [[Special:Allmessages|alla systemmeddelanden]] samt blockera och ta bort blockering av IP-adresser. En administratör som även har befogenheter som byråkrat kan göra andra användare till administratörer. Se även [[w:Wikipedia:Manual för administratörer|Manual för administratörer]].

Administratörer har inte någon särskild auktoritet utan är vanliga deltagare som fått lite högre behörighet därför att man litat på dem. Om du vill bli administratör på svenska Wikibooks, be då om detta hos en [[Special:ListUsers/bureaucrat|byråkrat]].

===Inaktivitet===

Wikibooks har antagit en policy om att inaktiva administratörer kan avsättas om de inte har redigerat eller utfört någon åtgärd på ett år. Innan avsättningen verkställs bör användaren meddelas om detta på sin användardiskussion och har en månad på sig att besvara meddelandet. Avsättningen genomförs av en steward efter att saken anmälts på [[meta:Permissions|meta]]. Länka i samband med detta till denna sida om den aktuella policyn, och till användarens användardiskussion för att visa användarens svar.

==Administratörer på Svenska Wikibooks==
*{{admin|JoergenB}}
*{{admin|LPfi}}
*{{admin|Oshifima}}
*{{admin|Affe2011}} &lt;small&gt;(till 16 januari 2025)&lt;/small&gt;
===Mjukvaruadministratör===
En del av MediaWikis programvara har möjlighet att utföra administrativa åtgärder idag.
*{{admin|Missbruksfilter}}

== Globala administratörer ==
* [[m:Global sysops]]

==Se även==
* [[Wikibooks:Byråkrater]]
* [[Special:Listadmins|Lista över administratörer på Svenska Wikibooks]]
* [http://toolserver.org/~vvv/adminstats.php?wiki=svwikibooks_p&amp;tlimit=none Toolserver sysops statistics]
* [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet|Ansökan om administrativ behörighet]]

[[Kategori:Wikibooks:Administratörer]]

&lt;!-- note: the links will be invalid if the project namespaces will change in other languages --&gt;
[[ar:ويكي الكتب:إداريون]]
[[bg:Уикикниги:Администратори]]
[[bs:Wikiknjige:Administracija]]
[[ca:Viquillibres:Administradors]]
[[cs:Wikiknihy:Správci]]
[[cy:Wicillyfrau:Gweinyddwyr]]
[[da:Wikibooks:Administratorer]]
[[de:Wikibooks:Administratoren]]
[[en:Help:Administrators]]
[[eo:Vikilibroj:Administrantoj]]
[[es:Wikilibros:Bibliotecarios]]
[[fi:Wikikirjasto:Ylläpitäjät]]
[[fr:Wikilivres:Administrateur]]
[[gl:Wikibooks:Administradores]]
[[he:ויקיספר:מפעיל מערכת]]
[[hu:Wikikönyvek:Adminisztrátorok]]
[[id:Wikibooks:Pengurus]]
[[is:Wikibooks:Stjórnendur]]
[[it:Wikibooks:Amministratori]]
[[ja:Wikibooks:管理者]]
[[la:Vicilibri:Administratores]]
[[mi:Wikibooks:Administrators]]
[[nl:Wikibooks:Moderator]]
[[no:Wikibooks:Administratorer]]
[[pl:Wikibooks:Administratorzy]]
[[pt:Wikibooks:Administradores]]
[[ro:Wikibooks:Cerere de Admin]]
[[ru:Викиучебник:Администраторы]]
[[simple:Wikibooks:Administrators]]
[[sk:Wikibooks:Administrátori]]
[[th:Wikibooks:ผู้ดูแลระบบ]]
[[tr:Vikikitap:Yöneticiler]]
[[vi:Wikibooks:Người quản lý]]
[[pl:Wikibooks:Administratorzy]]
[[vi:Wikibooks:Người quản lý]]
[[zh:Wikibooks:管理员]]</text>
      <sha1>au8m08r7r01vzfp4vqkhetivlj8f8mp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tigerkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3161</id>
    <revision>
      <id>54712</id>
      <parentid>38126</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:18:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54712</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="719" sha1="gigh7hvvxxsxsgietdnnkkjvx3sy6ed" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* 100 g smör eller margarin 
* 2 ägg 
* 4 dl strösocker 
* 2 dl vetemjöl
* 3 tsk bakpulver 
* 2 tsk vaniljsocker med äkta vanilj 
* 6 msk kakao
* 1 citron


==Gör såhär==

* Smörj och bröa en form som rymmer ca 1 liter. Sätt ugnen 200 c. 

* Smält smöret och låt det svalna. 

* Vispa ägg och socker med vanlig visp  ( ej elvisp ) 

* Tilsätt smöret

* Häll 1/3 av sockerkakssmeten i formen. Blanda kakao i resten av smeten. Häll på den mörka smeten och dra med gaffel genom smeten så att det liknar en tigerkaka.

* Klämm ut saften ur citronen. Och tilsätt sedan det.

* Grädda i nedre delen av ugnen i 50-60 min.


[[Kategori:Kaffebröd]]
[[kategori:T kokbok]]</text>
      <sha1>gigh7hvvxxsxsgietdnnkkjvx3sy6ed</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Marmorerad kaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3162</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Tigerkaka" />
    <revision>
      <id>38499</id>
      <parentid>9156</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T02:21:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Kokboken/Recept/Tigerkaka]]</comment>
      <origin>38499</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="87" sha1="gxkyyuhpk3jyd69cr2zn4442bd0l232" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Tigerkaka]][[Kategori:M kokbok]][[Kategori:Kaffebröd]]</text>
      <sha1>gxkyyuhpk3jyd69cr2zn4442bd0l232</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Waldorfsallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3163</id>
    <revision>
      <id>54711</id>
      <parentid>36448</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:18:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54711</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="530" sha1="60g8wqhcrzsadkc6heqrnoppolwqqy6" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''4 portioner''
* 2 äpplen i tärningar
* 1 hg rotselleri, råriven ca 2 dl
eller 2 blekselleristjälkar i strimlor
* 1 dl hackade valnöts- eller hasselnötskärnor
* Grönsallad
* 1 dl majonnäs
* 1 dl tjock grädde, vispad

==Tillagning==
Blanda ingredienserna och rör försiktigt ned majonnäsen blandad med grädden.

Garnera med grönsallad.

Servera till kalla kött- och fågelrätter.
 
==Servering==
Kan dekoreras med vindruvor.

{{Wikipedia}} 
[[kategori:W kokbok]]
[[Kategori:Sallad]]</text>
      <sha1>60g8wqhcrzsadkc6heqrnoppolwqqy6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kräm</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3167</id>
    <revision>
      <id>56426</id>
      <parentid>54710</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T07:23:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56426</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="514" sha1="9i95r7k1p4prk9h2vs7j2b5alriudpe" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*1/2 till 1/3 l bär som jordgubbar, blåbär, hallon
*½ liter vatten
*2 msk socker
*3 msk potatismjöl

==Tillagning==

Rensa och skölj bären. Koka upp vatten och tillsätt bären och socker. 
Rör ut potatismjölet i litet kallt vatten. Häll redningen i bären under omrörning och låt krämen koka upp. 
 
==Servering==
Servera med kall (växt)mjölk eller grädde.

{{Wikipedia}} 
[[kategori:K kokbok]]
[[Kategori:Vegetariskt]]
[[kategori:Svenska recept]]</text>
      <sha1>9i95r7k1p4prk9h2vs7j2b5alriudpe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Äggtoddy</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3168</id>
    <revision>
      <id>23801</id>
      <parentid>23125</parentid>
      <timestamp>2009-03-28T08:57:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>23801</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="322" sha1="451hsfsackvfmz1mbw4n2mk9lwg0j3w" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
1 äggula
1-2 msk socker

==Tillagning==
Rör gula och socker poröst.

== Tips ==
*Konjak
*Äpplemust
*Apelsinsaft
*Rödvin
*Vinbärssaft
 
{{Wikipedia}} 
[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>451hsfsackvfmz1mbw4n2mk9lwg0j3w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Frappé</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3169</id>
    <revision>
      <id>29147</id>
      <parentid>29146</parentid>
      <timestamp>2010-08-29T08:35:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Frappé]] till [[Kokboken/Recept/Frappé]]</comment>
      <origin>29147</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="470" sha1="qlfwvo5n08imb9bsokbfp5h0acippdn" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*2 msk vaniljglass
*1 dl mjölk
*½ dl grädde
*2 tsk socker


'''Smaksättning'''
* 2 msk krossad ananas
eller
* ½ dl aprikosklyftor
eller
* ½ banan
eller
* 1 tsk kakao
eller
* ½ dl kaffe

==Tillagning==
Vispa tillsammans alla ingredienser som skall vara väl kylda samt valfri smak.
 
{{Wikipedia}} 
[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>qlfwvo5n08imb9bsokbfp5h0acippdn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pipette al limone</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3172</id>
    <revision>
      <id>56653</id>
      <parentid>56652</parentid>
      <timestamp>2024-11-02T15:15:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56653</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="610" sha1="r56s2iy61f8xh2plvgfehuymiyjvlnd" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Ingredienser ==
'''4''' portioner:

*350 gram pasta typ pipette, penne rigate
*300 gram tomater
*200 gram mozzarella
*1 citron
*färsk basilika
*salt
*olivolja

== Tillagning ==

Medan pastan kokar i saltat vatten preparera såsen
# Hacka tomaterna i tärningar
# Hacka mozzarellan i tärningar
# Pressa en citron
# Värm tomaterna snabbt
# Häll på den färdigkokta pastan på tomaterna
# Lägg i mozzarellan, några basilika blad
# Häll på lite olivolja och citronsaft efter smak
# Blanda noga

[[Kategori:P kokbok]]
[[Kategori:Pasta]]
[[Kategori:Vegetariskt]]

[[Kategori:Vegetariskt]]</text>
      <sha1>r56s2iy61f8xh2plvgfehuymiyjvlnd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Köksredskap</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3174</id>
    <revision>
      <id>34871</id>
      <parentid>34853</parentid>
      <timestamp>2012-05-15T11:16:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>+långpanna, beskrivning behövs</comment>
      <origin>34871</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4990" sha1="grfay8kaczmtj3w3at8jhqirm4v9taw" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kokboken}}
== Köksredskap ==
Här beskrivs de köksredskap som används vid matlagning.&lt;br&gt;
Dessa redskap är vanligen gjorda av materialen plast, metall och trä.

===Vanliga matlagningstillbehör:===
*Durkslag 
*Karott
*Osthyvel
*Potatisskalare 
*Rivjärn 
*Skärbräda
**Helst en till kött, en till grönsaker och den till lök. Skall rengöras ofta. Här samlas bakterier.
*Slev 
*Visp

===Knivar===
Det är alltid lättare att arbeta med en vass kniv och därför bör knivarna slipas och brynas regelbundet.
Vissa knivar har knivbladet laserhärdat. Sådana knivblad har fått ett hårt ytskikt på knivbladets ena sida och sägs vara självslipande. Eftersom knivbladets ens sida är hårt, så nöts det ohärdade materialet bort i första hand. Kvar blir det hårda ytskiktet, som friläggs efterhand som kniven slits. En sådan kniv kan därför hålla skärpan även utan slipning och bryning.

=== Typer av knivar ===
*Allkniv
*Bryne (brynstål) - används för att hålla knivarna vassa
*Brödkniv - vågtandad
*Filékniv - mycket smal
*Fruktkniv
*Förskärare 
*Grönsakskniv
*Japansk kockkniv - egget är slipat endast på ena sidan, för att kunna skära så tunna skivor som möjligt.
*Kinesisk kockkniv
*Kockkniv - liten/stor
*Köttkniv
*Köttyxa
*Skalkniv
*Trancherkniv - brukar ofta användas tillsammans med en tranchergaffel, för att skära upp tunna och jämna köttskivor.

Det är inte allt för sällan riktiga knivar saknas i köket och brödkniven får agera allt i allo kniv som man skär både kött, grönt och frukt med. Ha det inte så. Det är mycket lättare (och säkrare) att laga mat med rätt utrustning.

===Skärare===
*Lökskärare - finhackar
*Mangoskärare - itudelar och tar bort kärnan
*Melonskärare - klyftar
*Pommes frites-skärare - strimlar
*Potatisskärare - skivar
*Vitlöksskärare - finhackar
*Äggklyftare - klyftar
*Äggskärare - skivar
*Äppelskärare - klyftar och tar bort kärnhuset

===Matlagningskärl=== 
*'''Gryta'''
**Finns flera olika typer:
***Lergryta. Att användas i ugnen.
***Gjutjärnsgryta. Mellanting mellan stekpanna och kastrull.

*'''Kastrull'''
**Kastrullen är rund i formen och har ett eller flera handtag. Den idag mest vanliga handtagsvarianten är en pinne som går vågrätt ut ur kärlet, vanligen är denna typ av handtag omgiven av plast för att leda bort värmen. En annan variant av handtag är öron som sitter på var sin sida av kärlet. Kastrullen kan vara av olika material som: aluminium, rostfritt stål eller teflon och är avsedd för matlagning på spis. Aluminiumkastrullen anses bli varm fortare än den rostfria kastrullen, men är inte lika lätt att hålla ren. Nackdelen med den rostfria är dock att den är tyngre att hantera och anses vara svår att använda till mjölkprodukter, som tenderar att &quot;koka fast&quot; i botten. Bottenytan på den rostfria kastrullen tillverkas ofta med olika legeringar, för att höja värmeledningsförmågan. En kastrull har som regel ett tillhörande lock, som oftast är gjort av samma material som kastrullen, men ibland även glas.

*'''Stekpanna'''
**Stekpanna används för stekning av mat. Olika material som en stekpanna kan vara tillverkad av är: aluminium, gjutjärn, koppar, rostfritt stål eller teflon.

*'''Traktörpanna'''
**Traktörpanna är en stekpanna med en 5-7 cm hög kant, så att man även kan koka saker i den. Något som är viktigt att tänka på när man införskaffar en panna är att den har en tjock botten som ger en bra värmefördelning.

*'''Wok'''
**Wok eller wokpanna, är en asiatisk form av stekpanna som är tunn, kupad och har höga kanter. En wok är avsedd att användas över eld, så att hela woken värms upp. Sedan under användandet flyttar man de ingredienser som börjar bli färdiga upp mot kanterna för varmhållning.

*'''Långpanna'''

===Vitvaror (redskap):===

*'''Assistent'''
**Se ''Matberedare''

*'''Elvisp'''
**Elvispen är ett mångsidigt redskap med en mängd olika modeller på vispar.

*'''Kaffekvarn'''
*'''Köttkvarn'''
**Köttkvarn finns både som fristående modell och som tillbehör till ''Matberedare''

*'''Matberedare'''
**Matberedare, även kallad matlagningsassistent, köksassistent eller bara assistent, är en köksmaskin med många funktioner och tillbehör, bland annat ''köttkvarn'' och ''degkrok''.

*'''Mikrovågsugn''' 
*'''Mixer'''
**En behållare med roterande knivblad, som strimlar innehållet till önskad konsistens.

*'''Stavmixer'''
*'''Våffeljärn'''
*'''Våg'''
*'''Ångkokare'''
**Ångkokare är ett köksredskap som används för att tillaga mat genom att värma den i vattenånga. Ett vanligt utförande på ångkokare är en kastrull i två våningar. Understa delen ska innehålla vatten, som ska generera ångan. Ovanpå ligger en perforerad skiva, där hålen är ca 2-4 mm i diameter. Genom dessa hål kan ångan från vattnet under fritt passera. På skivan placeras det som ska ångkokas. Därefter lägger man på ett lock.</text>
      <sha1>grfay8kaczmtj3w3at8jhqirm4v9taw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Metoder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3175</id>
    <revision>
      <id>46162</id>
      <parentid>46161</parentid>
      <timestamp>2015-11-12T10:04:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>tysk surkål: Sauerkraut; orto</comment>
      <origin>46162</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8594" sha1="km2ayqd48uqp1lkn3gn5dq5hvius2ij" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kokboken}}
== Kökstermer ==
* '''Alumettes''' Köksfranska för att skära en grönsak i tändsticksstora strimlor. 
* '''Brässera''', (av franskans braisser) innebär att man låter lättstekt kött ligga länge och småkoka i sin egen sås, tills det har blivit färdigt.
* '''Blanchera''' är en matlagningsmetod där man snabbt kokar upp matvaran. Vid blanchering av grönsaker kokas de snabbt i lättsaltat vatten och kyls sedan av.
* '''Flambera''' innebär inom matlagning att man häller över lämplig alkoholsort, exempelvis konjak och whiskey, som sedan antänds. Flambering kan ske vid matbordet.
* '''Fritera''' är en metod för matlagning som innebär att maten sänks ner i het matolja. Oljan håller vanligen cirka 180°C, en temperatur tillräcklig hög för att snabbt få vatten att avdunsta från födans yta. Detta ger den friterade maten en karakterisktiskt frasig och spröd yta, i synnerhet om födan först har doppats i en speciell frityrsmet som ger ett aptitligt gyllenbrunt skal kring födoämnet.&lt;br&gt;Olika oljor som kan användas vid fritering är bl.a.:
**Majsolja
**Jordnötsolja
**Rapsolja
**Solrosolja
* '''Fräsa''' 
* '''Frystorka''' är en konserveringsmedtod för ökad hållbarhet och det mest skonsamma sättet att befria en produkt från vatten. Se även ''lufttorka'' 
* '''Glacera''' 
* '''Grava''' är en metod för att bereda fisk eller kött. Råvaran får ligga i en blandning av salt och socker som tjänar till att stoppa bakterietillväxt samtidigt som råvaran genomgår autolys, det vill säga vävnadsnedbrytning orsakad av kroppsegna enzymer. Även kryddning brukar tillsättas, vilket gör att blandningen blir ett slags marinad.&lt;br&gt;Mängden och proportionerna av salt och socker är mycket viktig vid gravning. Vid felaktig anrättning kan gravat kött och fisk ge allvarlig och till och med livshotande matförgiftning.&lt;br&gt;Vanligast är att grava fisk som lax och andra feta fiska men även kött som oxfilé förekommer.
* '''Griljera''' , (från franskans ''griller'', av ''gril'', halster), steka på halster, steka med ägg och rivet bröd.&lt;br&gt;Griljerad skinka är ett vanligt inslag på julbordet. När man griljerar skinka lägger man ett lager senap blandat med ägg och ströbröd. Även andra matvaror kan griljeras.
* '''Grilla''', metod för matlagning där maten hålls på decimeteravstånd från en stark värmekälla, till exempel eld eller glöd. Ofta ''marineras'' det som skall grillas.&lt;br&gt;Tips: Kött är gott att grilla, men även fisk, skaldjur och grönsaker.
* '''Halstra''', Annat ord för ''Grilla''
* '''Koka''', Använda kokande vatten som temperatursättare. Kokande vatten blir inte varmare än 100°C och ger därför en god kontroll på tillagningstemperaturen. Kokning är en utbredd matlagningsmetod som används för både fast och flytande föda. Se även ''Sjuda''
*'''Koka upp''', Värma vatten tills att det börjar bubbla.
* '''Konservera''' kallas det att behandla och förbereda mat så att den ska hålla längre.&lt;br&gt;Det finns olika metoder att konservera bland annat frysning, torkning, saltning, rökning, kokning, mjölksyrajäsning, rimning.
* '''Krydda''' är någon form av färska eller torkade växtdelar man använder i matlagning för att ge smak. Även koksalt brukar falla under benämningen krydda.
* '''Marinera''' är ett sätt för att få matvaror som kött, fisk eller grönsaker att absorbera smak. Man lägger matvaran i en lag av vätska och kryddor från någon timme till något dygn beroende på vad som receptet rekommenderar. Marinering är populärt vid ''grillning''.
* '''Panera''' innebär att man först vänder råvaran i vätska som mjölk, vatten eller uppvispat ägg och därefter i ströbröd eller mjöl innan maten steks.
** Dubbelpanera innebär att man först vänder råvaran i mjöl och därefter i uppvispat ägg för att till sist vända i mjöl eller ströbröd.
* '''Parera''' Att skära bort oönskat fett, hinnor och senor från kött. 
* '''Pochera''' är en matlagningsmetod för att sjuda ägg eller fisk i vätska. Vanligast vid tillagning av ägg som då knäcks direkt ner i kokande vatten och sedan sakta får koka tills de är färdiga. Se även ''sjuda'' 
* '''Puttra''', Annat ord för ''Sjuda'' 
* '''Reda''' är en matlagningsteknik som används för att göra en vätska mera tjockflytande. Vanligen görs detta genom att blanda ut den med stärkelse och på så sätt åstadkomma en sås, kräm eller stuvning. Redningar görs vanligen med hjälp av vete- eller potatismjöl och är vanliga bland annat i klassisk svensk husmanskost.
**En bottenredning är när stärkelseblandningen görs från början och utgör grunden för såsen, som i exempelvis bechamelsås.
**I en toppredning tillsätts redningen i efterhand.
* '''Rimma''' är en gammal konserveringsmetod som innebär att man saltar kött eller fisk så att det håller för längre förvaring, och samtidigt ger en salt smak åt den tillagade maten. Kött som saltas får en röd färg.
* '''Rosta''' innebär att något upphettas hastigt utan vatten eller annan vätska. Värmen överförs i stället genom het luft eller värmestrålning. Exempelvis rostas kaffebönor, nötter och frön för att få en speciell smak.
* '''Röka''' (mat) Att röka livsmedel är ett vanligt sätt att göra så matvaror håller sig bra längre, t.ex. korv, skinka och fisk. Man skiljer mellan varmrökning, där matvaran upphettas tillsammans med material som avger lämplig rök (ofta i en röklåda; 80–120°C), och kallrökning, där matvaran är tillräckligt långt från värmekällan (15–30°C) och rökningen tar lång tid. Varmrökning är främst en tillredningsmetod, medan kallrökningen ger lång hållbarhet. Båda formerna kombineras oftast med saltning.
* '''Sautera''', (Fr. sauté kasta), är en matlagningsmetod där man steker matvaran hastigt i fett på hög värme. Matvarorna är finstrimlade eller hackade och under sauteringen vänds matvarorna ofta.
* '''Sjuda''' är en metod i matlagning som går ut på att koka något på svag värme. Vattnet ska bara bubbla lite grann. Används ofta till känsliga livsmedel som hade tagit skada av vanlig kokning till exempel Korv. Se även ''Koka'', ''Pochera'' 
* '''Skålla''', Man skållar ett livsmedel genom att det doppas i, eller kokande vatten hälls över exempelvis mandel för att ta bort skalet eller genom att doppa tomater i kokande vatten för att kunna dra av skalet. En snabb efterföljande nedkylning, är att rekommendera, vilket förhindrar att en tillagning av livsmedlet påbörjas.
* '''Sprita''' Att ta ut ärter eller bönor ur sin skida. 
* '''Späcka''', Fylla med kryddor och smakberikare på ett eller annat sätt.
* '''Steka''', en matlagningsmetod som innebär att matvaran läggs på en het yta, oftast en stekpanna eller ett stekbord. För att undvika att det som steks bränns fast tillsätter man matfett, men feta matvaror (till exempel bacon) steks i sitt eget fett. Detta gör att stekt mat oftast är fet och därmed ibland ohälsosam.&lt;br&gt;Grundidén med stekning är att snabbt få en stekyta på matvaran (tex. kött) dvs. stänga till porerna för att på så vis bevara varans smak. Se även ''fritering'' 
* '''Stormkoka''', Låta kokprocessen ske på ett sådant sätt att det tidvis kokar över. 
* '''Stuva''', matlagningsmetod där en produkt reds genom att tillsätta exempelvis en mjölredning. Det är vanligt att stuva grönsaker, potatis och makaroner.
* '''Syrning''' är en biokemisk jäsningsprocess, som innebär att sockerarter bryts ned till organiska syror. Tekniskt kallas processen fermentering. Syrning av mjölk innebär att mjölksockret omvandlas till mjölksyra.&lt;br&gt;Syrning av grönsaker och rotfrukter innebär konservering så att varan tål långtidsförvaring. Den kanske mest kända syrade produkten är den tyska specialiteten surkål (Sauerkraut). Den svenska specialiteten surströmming är fermenterad strömming.
* '''Tranchera''' Dela upp, stycka, skära upp. Ett finare namn som ofta använd på restaurang eller på fina middagar. På exempelvis julbordet så brukar någon få äran att tranchera julskinkan eller kalkonen.
* '''Ångkoka''' Att ångkoka betyder att koka mat med ånga. För detta behövs en ångkokare. Fördelar med att ångkoka mot att koka direkt i vatten är bl.a. att risken att koka sönder t.ex. potatis minskar samt att fler vitaminer och mineraler stannar kvar i det som kokas.
* '''Ösa''' En stek öser man genom att ta med en matsked skyn i braspannan och låta skyn hällas över steken.</text>
      <sha1>km2ayqd48uqp1lkn3gn5dq5hvius2ij</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Färgtabell</title>
    <ns>12</ns>
    <id>3176</id>
    <revision>
      <id>51276</id>
      <parentid>26890</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:44:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Cleaned up using [[w:en:WP:AutoEd|AutoEd]]</comment>
      <origin>51276</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29770" sha1="d2osglyazznys5irj2l5ba5ez4nrhw9" xml:space="preserve">Man kan &quot;färglägga&quot; bland annat text med &lt;nowiki&gt;&lt;span style=&quot;color:#00008B&quot;&gt;Text&lt;/span&gt;&lt;/nowiki&gt;.
Här följer en sammanställning av färgkoder som man kan kopiera:

{| class=&quot;sortable wikitable&quot;
!width=&quot;70%&quot; align=&quot;center&quot;|Benämning
!align=&quot;center&quot;|decimalt
!align=&quot;center&quot;|hexa-&lt;br /&gt;decimalt
|-
| bgcolor=&quot;#FFFAFA&quot; | Snö||255 250 250||#FFFAFA
|-
| bgcolor=&quot;#F8F8FF&quot; | Spökvit||248 248 255||#F8F8FF
|-
| bgcolor=&quot;#F5F5F5&quot; | Rökvit||245 245 245||#F5F5F5
|-
| bgcolor=&quot;#DCDCDC&quot; | Gainsboro||220 220 220||#DCDCDC
|-
| bgcolor=&quot;#FFFAF0&quot; | FloralWhite||255 250 240||#FFFAF0
|-
| bgcolor=&quot;#FDF5E6&quot; | OldLace||253 245 230||#FDF5E6
|-
| bgcolor=&quot;#FAF0E6&quot; | Lin||250 240 230||#FAF0E6
|-
| bgcolor=&quot;#FAEBD7&quot; | AntiqueWhite||250 235 215||#FAEBD7
|-
| bgcolor=&quot;#FFEFD5&quot; | PapayaWhip||255 239 213||#FFEFD5
|-
| bgcolor=&quot;#FFEBCD&quot; | BlanchedAlmond||255 235 205||#FFEBCD
|-
| bgcolor=&quot;#FFE4C4&quot; | Bisque||255 228 196||#FFE4C4
|-
| bgcolor=&quot;#FFDAB9&quot; | PeachPuff||255 218 185||#FFDAB9
|-
| bgcolor=&quot;#FFDEAD&quot; | NavajoWhite||255 222 173||#FFDEAD
|-
| bgcolor=&quot;#FFE4B5&quot; | Moccasin||255 228 181||#FFE4B5
|-
| bgcolor=&quot;#FFF8DC&quot; | Cornsilk||255 248 220||#FFF8DC
|-
| bgcolor=&quot;#FFFFF0&quot; | Elfenben||255 255 240||#FFFFF0
|-
| bgcolor=&quot;#FFFACD&quot; | LemonChiffon||255 250 205||#FFFACD
|-
| bgcolor=&quot;#FFF5EE&quot; | Seashell||255 245 238||#FFF5EE
|-
| bgcolor=&quot;#F0FFF0&quot; | Honeydew||240 255 240||#F0FFF0
|-
| bgcolor=&quot;#F5FFFA&quot; | MintCream||245 255 250||#F5FFFA
|-
| bgcolor=&quot;#F0FFFF&quot; | Azure||240 255 255||#F0FFFF
|-
| bgcolor=&quot;#F0F8FF&quot; | AliceBlue||240 248 255||#F0F8FF
|-
| bgcolor=&quot;#E6E6FA&quot; | lavender||230 230 250||#E6E6FA
|-
| bgcolor=&quot;#FFF0F5&quot; | LavenderBlush||255 240 245||#FFF0F5
|-
| bgcolor=&quot;#FFE4E1&quot; | MistyRose||255 228 225||#FFE4E1
|-
| bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; | Vit||255 255 255||#FFFFFF
|-
| bgcolor=&quot;#000000&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Svart&lt;/span&gt;||0 0 0||#000000
|-
| bgcolor=&quot;#2F4F4F&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkSlateGray&lt;/span&gt;||47 79 79||#2F4F4F
|-
| bgcolor=&quot;#696969&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DimGrey&lt;/span&gt;||105 105 105||#696969
|-
| bgcolor=&quot;#708090&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;SlateGrey&lt;/span&gt;||112 128 144||#708090
|-
| bgcolor=&quot;#778899&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LightSlateGray&lt;/span&gt;||119 136 153||#778899
|-
| bgcolor=&quot;#BEBEBE&quot; | Grey||190 190 190||#BEBEBE
|-
| bgcolor=&quot;#D3D3D3&quot; | LightGray||211 211 211||#D3D3D3
|-
| bgcolor=&quot;#191970&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;MidnightBlue&lt;/span&gt;||25 25 112||#191970
|-
| bgcolor=&quot;#000080&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;NavyBlue&lt;/span&gt;||0 0 128||#000080
|-
| bgcolor=&quot;#6495ED&quot; | CornflowerBlue||100 149 237||#6495ED
|-
| bgcolor=&quot;#483D8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkSlateBlue&lt;/span&gt;||72 61 139||#483D8B
|-
| bgcolor=&quot;#6A5ACD&quot; | SlateBlue||106 90 205||#6A5ACD
|-
| bgcolor=&quot;#7B68EE&quot; | MediumSlateBlue||123 104 238||#7B68EE
|-
| bgcolor=&quot;#8470FF&quot; | LightSlateBlue||132 112 255||#8470FF
|-
| bgcolor=&quot;#0000CD&quot; | MediumBlue||0 0 205||#0000CD
|-
| bgcolor=&quot;#4169E1&quot; | RoyalBlue||65 105 225||#4169E1
|-
| bgcolor=&quot;#0000FF&quot; | Blue||0 0 255||#0000FF
|-
| bgcolor=&quot;#1E90FF&quot; | DodgerBlue||30 144 255||#1E90FF
|-
| bgcolor=&quot;#00BFFF&quot; | DeepSkyBlue||0 191 255||#00BFFF
|-
| bgcolor=&quot;#87CEEB&quot; | SkyBlue||135 206 235||#87CEEB
|-
| bgcolor=&quot;#87CEFA&quot; | LightSkyBlue||135 206 250||#87CEFA
|-
| bgcolor=&quot;#4682B4&quot; | SteelBlue||70 130 180||#4682B4
|-
| bgcolor=&quot;#B0C4DE&quot; | LightSteelBlue||176 196 222||#B0C4DE
|-
| bgcolor=&quot;#ADD8E6&quot; | LightBlue||173 216 230||#ADD8E6
|-
| bgcolor=&quot;#B0E0E6&quot; | PowderBlue||176 224 230||#B0E0E6
|-
| bgcolor=&quot;#AFEEEE&quot; | PaleTurquoise||175 238 238||#AFEEEE
|-
| bgcolor=&quot;#00CED1&quot; | DarkTurquoise||0 206 209||#00CED1
|-
| bgcolor=&quot;#48D1CC&quot; | MediumTurquoise||72 209 204||#48D1CC
|-
| bgcolor=&quot;#40E0D0&quot; | Turquoise||64 224 208||#40E0D0
|-
| bgcolor=&quot;#00FFFF&quot; | Cyan||0 255 255||#00FFFF
|-
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | LightCyan||224 255 255||#E0FFFF
|-
| bgcolor=&quot;#5F9EA0&quot; | CadetBlue||95 158 160||#5F9EA0
|-
| bgcolor=&quot;#66CDAA&quot; | MediumAquamarine||102 205 170||#66CDAA
|-
| bgcolor=&quot;#7FFFD4&quot; | Aquamarine||127 255 212||#7FFFD4
|-
| bgcolor=&quot;#006400&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkGreen&lt;/span&gt;||0 100 0||#006400
|-
| bgcolor=&quot;#556B2F&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkOliveGreen&lt;/span&gt;||85 107 47||#556B2F
|-
| bgcolor=&quot;#8FBC8F&quot; | DarkSeaGreen||143 188 143||#8FBC8F
|-
| bgcolor=&quot;#2E8B57&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;SeaGreen&lt;/span&gt;||46 139 87||#2E8B57
|-
| bgcolor=&quot;#3CB371&quot; | MediumSeaGreen||60 179 113||#3CB371
|-
| bgcolor=&quot;#20B2AA&quot; | LightSeaGreen||32 178 170||#20B2AA
|-
| bgcolor=&quot;#98FB98&quot; | PaleGreen||152 251 152||#98FB98
|-
| bgcolor=&quot;#00FF7F&quot; | SpringGreen||0 255 127||#00FF7F
|-
| bgcolor=&quot;#7CFC00&quot; | LawnGreen||124 252 0||#7CFC00
|-
| bgcolor=&quot;#00FF00&quot; | Green||0 255 0||#00FF00
|-
| bgcolor=&quot;#7FFF00&quot; | Chartreuse||127 255 0||#7FFF00
|-
| bgcolor=&quot;#00FA9A&quot; | MedSpringGreen||0 250 154||#00FA9A
|-
| bgcolor=&quot;#ADFF2F&quot; | GreenYellow||173 255 47||#ADFF2F
|-
| bgcolor=&quot;#32CD32&quot; | LimeGreen||50 205 50||#32CD32
|-
| bgcolor=&quot;#9ACD32&quot; | YellowGreen||154 205 50||#9ACD32
|-
| bgcolor=&quot;#228B22&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;ForestGreen&lt;/span&gt;||34 139 34||#228B22
|-
| bgcolor=&quot;#6B8E23&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;OliveDrab&lt;/span&gt;||107 142 35||#6B8E23
|-
| bgcolor=&quot;#BDB76B&quot; | DarkKhaki||189 183 107||#BDB76B
|-
| bgcolor=&quot;#EEE8AA&quot; | PaleGoldenrod||238 232 170||#EEE8AA
|-
| bgcolor=&quot;#FAFAD2&quot; | LtGoldenrodYello||250 250 210||#FAFAD2
|-
| bgcolor=&quot;#FFFFE0&quot; | LightYellow||255 255 224||#FFFFE0
|-
| bgcolor=&quot;#FFFF00&quot; | Yellow||255 255 0||#FFFF00
|-
| bgcolor=&quot;#FFD700&quot; | Gold||255 215 0||#FFD700
|-
| bgcolor=&quot;#EEDD82&quot; | LightGoldenrod||238 221 130||#EEDD82
|-
| bgcolor=&quot;#DAA520&quot; | goldenrod||218 165 32||#DAA520
|-
| bgcolor=&quot;#B8860B&quot; | DarkGoldenrod||184 134 11||#B8860B
|-
| bgcolor=&quot;#BC8F8F&quot; | RosyBrown||188 143 143||#BC8F8F
|-
| bgcolor=&quot;#CD5C5C&quot; | IndianRed||205 92 92||#CD5C5C
|-
| bgcolor=&quot;#8B4513&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;SaddleBrown&lt;/span&gt;||139 69 19||#8B4513
|-
| bgcolor=&quot;#A0522D&quot; | Sienna||160 82 45||#A0522D
|-
| bgcolor=&quot;#CD853F&quot; | Peru||205 133 63||#CD853F
|-
| bgcolor=&quot;#DEB887&quot; | Burlywood||222 184 135||#DEB887
|-
| bgcolor=&quot;#F5F5DC&quot; | Beige||245 245 220||#F5F5DC
|-
| bgcolor=&quot;#F5DEB3&quot; | Wheat||245 222 179||#F5DEB3
|-
| bgcolor=&quot;#F4A460&quot; | SandyBrown||244 164 96||#F4A460
|-
| bgcolor=&quot;#D2B48C&quot; | Tan||210 180 140||#D2B48C
|-
| bgcolor=&quot;#D2691E&quot; | Chocolate||210 105 30||#D2691E
|-
| bgcolor=&quot;#B22222&quot; | Firebrick||178 34 34||#B22222
|-
| bgcolor=&quot;#A52A2A&quot; | Brown||165 42 42||#A52A2A
|-
| bgcolor=&quot;#E9967A&quot; | DarkSalmon||233 150 122||#E9967A
|-
| bgcolor=&quot;#FA8072&quot; | Salmon||250 128 114||#FA8072
|-
| bgcolor=&quot;#FFA07A&quot; | LightSalmon||255 160 122||#FFA07A
|-
| bgcolor=&quot;#FFA500&quot; | Orange||255 165 0||#FFA500
|-
| bgcolor=&quot;#FF8C00&quot; | DarkOrange||255 140 0||#FF8C00
|-
| bgcolor=&quot;#FF7F50&quot; | Coral||255 127 80||#FF7F50
|-
| bgcolor=&quot;#F08080&quot; | LightCoral||240 128 128||#F08080
|-
| bgcolor=&quot;#FF6347&quot; | Tomato||255 99 71||#FF6347
|-
| bgcolor=&quot;#FF4500&quot; | OrangeRed||255 69 0||#FF4500
|-
| bgcolor=&quot;#FF0000&quot; | Red||255 0 0||#FF0000
|-
| bgcolor=&quot;#FF69B4&quot; | HotPink||255 105 180||#FF69B4
|-
| bgcolor=&quot;#FF1493&quot; | DeepPink||255 20 147||#FF1493
|-
| bgcolor=&quot;#FFC0CB&quot; | Pink||255 192 203||#FFC0CB
|-
| bgcolor=&quot;#FFB6C1&quot; | LightPink||255 182 193||#FFB6C1
|-
| bgcolor=&quot;#DB7093&quot; | PaleVioletRed||219 112 147||#DB7093
|-
| bgcolor=&quot;#B03060&quot; | Maroon||176 48 96||#B03060
|-
| bgcolor=&quot;#C71585&quot; | MediumVioletRed||199 21 133||#C71585
|-
| bgcolor=&quot;#D02090&quot; | VioletRed||208 32 144||#D02090
|-
| bgcolor=&quot;#FF00FF&quot; | Magenta||255 0 255||#FF00FF
|-
| bgcolor=&quot;#EE82EE&quot; | Violet||238 130 238||#EE82EE
|-
| bgcolor=&quot;#DDA0DD&quot; | Plum||221 160 221||#DDA0DD
|-
| bgcolor=&quot;#DA70D6&quot; | Orchid||218 112 214||#DA70D6
|-
| bgcolor=&quot;#BA55D3&quot; | MediumOrchid||186 85 211||#BA55D3
|-
| bgcolor=&quot;#9932CC&quot; | DarkOrchid||153 50 204||#9932CC
|-
| bgcolor=&quot;#9400D3&quot; | DarkViolet||148 0 211||#9400D3
|-
| bgcolor=&quot;#8A2BE2&quot; | BlueViolet||138 43 226||#8A2BE2
|-
| bgcolor=&quot;#A020F0&quot; | Purple||160 32 240||#A020F0
|-
| bgcolor=&quot;#9370DB&quot; | MediumPurple||147 112 219||#9370DB
|-
| bgcolor=&quot;#D8BFD8&quot; | Thistle||216 191 216||#D8BFD8
|-
| bgcolor=&quot;#FFFAFA&quot; | Snow1||255 250 250||#FFFAFA
|-
| bgcolor=&quot;#EEE9E9&quot; | Snow2||238 233 233||#EEE9E9
|-
| bgcolor=&quot;#CDC9C9&quot; | Snow3||205 201 201||#CDC9C9
|-
| bgcolor=&quot;#8B8989&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Snow4&lt;/span&gt;||139 137 137||#8B8989
|-
| bgcolor=&quot;#FFF5EE&quot; | Seashell1||255 245 238||#FFF5EE
|-
| bgcolor=&quot;#EEE5DE&quot; | Seashell2||238 229 222||#EEE5DE
|-
| bgcolor=&quot;#CDC5BF&quot; | Seashell3||205 197 191||#CDC5BF
|-
| bgcolor=&quot;#8B8682&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Seashell4&lt;/span&gt;||139 134 130||#8B8682
|-
| bgcolor=&quot;#FFEFDB&quot; | AntiqueWhite1||255 239 219||#FFEFDB
|-
| bgcolor=&quot;#EEDFCC&quot; | AntiqueWhite2||238 223 204||#EEDFCC
|-
| bgcolor=&quot;#CDC0B0&quot; | AntiqueWhite3||205 192 176||#CDC0B0
|-
| bgcolor=&quot;#8B8378&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;AntiqueWhite4&lt;/span&gt;||139 131 120||#8B8378
|-
| bgcolor=&quot;#FFE4C4&quot; | Bisque1||255 228 196||#FFE4C4
|-
| bgcolor=&quot;#EED5B7&quot; | Bisque2||238 213 183||#EED5B7
|-
| bgcolor=&quot;#CDB79E&quot; | Bisque3||205 183 158||#CDB79E
|-
| bgcolor=&quot;#8B7D6B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Bisque4&lt;/span&gt;||139 125 107||#8B7D6B
|-
| bgcolor=&quot;#FFDAB9&quot; | PeachPuff1||255 218 185||#FFDAB9
|-
| bgcolor=&quot;#EECBAD&quot; | PeachPuff2||238 203 173||#EECBAD
|-
| bgcolor=&quot;#CDAF95&quot; | PeachPuff3||205 175 149||#CDAF95
|-
| bgcolor=&quot;#8B7765&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;PeachPuff4&lt;/span&gt;||139 119 101||#8B7765
|-
| bgcolor=&quot;#FFDEAD&quot; | NavajoWhite1||255 222 173||#FFDEAD
|-
| bgcolor=&quot;#EECFA1&quot; | NavajoWhite2||238 207 161||#EECFA1
|-
| bgcolor=&quot;#CDB38B&quot; | NavajoWhite3||205 179 139||#CDB38B
|-
| bgcolor=&quot;#8B795E&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;NavajoWhite4&lt;/span&gt;||139 121 94||#8B795E
|-
| bgcolor=&quot;#FFFACD&quot; | LemonChiffon1||255 250 205||#FFFACD
|-
| bgcolor=&quot;#EEE9BF&quot; | LemonChiffon2||238 233 191||#EEE9BF
|-
| bgcolor=&quot;#CDC9A5&quot; | LemonChiffon3||205 201 165||#CDC9A5
|-
| bgcolor=&quot;#8B8970&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LemonChiffon4&lt;/span&gt;||139 137 112||#8B8970
|-
| bgcolor=&quot;#FFF8DC&quot; | Cornsilk1||255 248 220||#FFF8DC
|-
| bgcolor=&quot;#EEE8CD&quot; | Cornsilk2||238 232 205||#EEE8CD
|-
| bgcolor=&quot;#CDC8B1&quot; | Cornsilk3||205 200 177||#CDC8B1
|-
| bgcolor=&quot;#8B8878&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Cornsilk4&lt;/span&gt;||139 136 120||#8B8878
|-
| bgcolor=&quot;#FFFFF0&quot; | Ivory1||255 255 240||#FFFFF0
|-
| bgcolor=&quot;#EEEEE0&quot; | Ivory2||238 238 224||#EEEEE0
|-
| bgcolor=&quot;#CDCDC1&quot; | Ivory3||205 205 193||#CDCDC1
|-
| bgcolor=&quot;#8B8B83&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Ivory4&lt;/span&gt;||139 139 131||#8B8B83
|-
| bgcolor=&quot;#F0FFF0&quot; | Honeydew1||240 255 240||#F0FFF0
|-
| bgcolor=&quot;#E0EEE0&quot; | Honeydew2||224 238 224||#E0EEE0
|-
| bgcolor=&quot;#C1CDC1&quot; | Honeydew3||193 205 193||#C1CDC1
|-
| bgcolor=&quot;#838B83&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Honeydew4&lt;/span&gt;||131 139 131||#838B83
|-
| bgcolor=&quot;#FFF0F5&quot; | LavenderBlush1||255 240 245||#FFF0F5
|-
| bgcolor=&quot;#EEE0E5&quot; | LavenderBlush2||238 224 229||#EEE0E5
|-
| bgcolor=&quot;#CDC1C5&quot; | LavenderBlush3||205 193 197||#CDC1C5
|-
| bgcolor=&quot;#8B8386&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LavenderBlush4&lt;/span&gt;||139 131 134||#8B8386
|-
| bgcolor=&quot;#FFE4E1&quot; | MistyRose1||255 228 225||#FFE4E1
|-
| bgcolor=&quot;#EED5D2&quot; | MistyRose2||238 213 210||#EED5D2
|-
| bgcolor=&quot;#CDB7B5&quot; | MistyRose3||205 183 181||#CDB7B5
|-
| bgcolor=&quot;#8B7D7B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;MistyRose4&lt;/span&gt;||139 125 123||#8B7D7B
|-
| bgcolor=&quot;#F0FFFF&quot; | Azure1||240 255 255||#F0FFFF
|-
| bgcolor=&quot;#E0EEEE&quot; | Azure2||224 238 238||#E0EEEE
|-
| bgcolor=&quot;#C1CDCD&quot; | Azure3||193 205 205||#C1CDCD
|-
| bgcolor=&quot;#838B8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Azure4&lt;/span&gt;||131 139 139||#838B8B
|-
| bgcolor=&quot;#836FFF&quot; | SlateBlue1||131 111 255||#836FFF
|-
| bgcolor=&quot;#7A67EE&quot; | SlateBlue2||122 103 238||#7A67EE
|-
| bgcolor=&quot;#6959CD&quot; | SlateBlue3||105 89 205||#6959CD
|-
| bgcolor=&quot;#473C8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;SlateBlue4&lt;/span&gt;||71 60 139||#473C8B
|-
| bgcolor=&quot;#4876FF&quot; | RoyalBlue1||72 118 255||#4876FF
|-
| bgcolor=&quot;#436EEE&quot; | RoyalBlue2||67 110 238||#436EEE
|-
| bgcolor=&quot;#3A5FCD&quot; | RoyalBlue3||58 95 205||#3A5FCD
|-
| bgcolor=&quot;#27408B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;RoyalBlue4&lt;/span&gt;||39 64 139||#27408B
|-
| bgcolor=&quot;#0000FF&quot; | Blue1||0 0 255||#0000FF
|-
| bgcolor=&quot;#0000EE&quot; | Blue2||0 0 238||#0000EE
|-
| bgcolor=&quot;#0000CD&quot; | Blue3||0 0 205||#0000CD
|-
| bgcolor=&quot;#00008B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Blue4&lt;/span&gt;||0 0 139||#00008B
|-
| bgcolor=&quot;#1E90FF&quot; | DodgerBlue1||30 144 255||#1E90FF
|-
| bgcolor=&quot;#1C86EE&quot; | DodgerBlue2||28 134 238||#1C86EE
|-
| bgcolor=&quot;#1874CD&quot; | DodgerBlue3||24 116 205||#1874CD
|-
| bgcolor=&quot;#104E8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DodgerBlue4&lt;/span&gt;||16 78 139||#104E8B
|-
| bgcolor=&quot;#63B8FF&quot; | SteelBlue1||99 184 255||#63B8FF
|-
| bgcolor=&quot;#5CACEE&quot; | SteelBlue2||92 172 238||#5CACEE
|-
| bgcolor=&quot;#4F94CD&quot; | SteelBlue3||79 148 205||#4F94CD
|-
| bgcolor=&quot;#36648B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;SteelBlue4&lt;/span&gt;||54 100 139||#36648B
|-
| bgcolor=&quot;#00BFFF&quot; | DeepSkyBlue1||0 191 255||#00BFFF
|-
| bgcolor=&quot;#00B2EE&quot; | DeepSkyBlue2||0 178 238||#00B2EE
|-
| bgcolor=&quot;#009ACD&quot; | DeepSkyBlue3||0 154 205||#009ACD
|-
| bgcolor=&quot;#00688B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DeepSkyBlue4&lt;/span&gt;||0 104 139||#00688B
|-
| bgcolor=&quot;#87CEFF&quot; | SkyBlue1||135 206 255||#87CEFF
|-
| bgcolor=&quot;#7EC0EE&quot; | SkyBlue2||126 192 238||#7EC0EE
|-
| bgcolor=&quot;#6CA6CD&quot; | SkyBlue3||108 166 205||#6CA6CD
|-
| bgcolor=&quot;#4A708B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;SkyBlue4&lt;/span&gt;||74 112 139||#4A708B
|-
| bgcolor=&quot;#B0E2FF&quot; | LightSkyBlue1||176 226 255||#B0E2FF
|-
| bgcolor=&quot;#A4D3EE&quot; | LightSkyBlue2||164 211 238||#A4D3EE
|-
| bgcolor=&quot;#8DB6CD&quot; | LightSkyBlue3||141 182 205||#8DB6CD
|-
| bgcolor=&quot;#607B8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LightSkyBlue4&lt;/span&gt;||96 123 139||#607B8B
|-
| bgcolor=&quot;#C6E2FF&quot; | SlateGray1||198 226 255||#C6E2FF
|-
| bgcolor=&quot;#B9D3EE&quot; | SlateGray2||185 211 238||#B9D3EE
|-
| bgcolor=&quot;#9FB6CD&quot; | SlateGray3||159 182 205||#9FB6CD
|-
| bgcolor=&quot;#6C7B8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;SlateGray4&lt;/span&gt;||108 123 139||#6C7B8B
|-
| bgcolor=&quot;#CAE1FF&quot; | LightSteelBlue1||202 225 255||#CAE1FF
|-
| bgcolor=&quot;#BCD2EE&quot; | LightSteelBlue2||188 210 238||#BCD2EE
|-
| bgcolor=&quot;#A2B5CD&quot; | LightSteelBlue3||162 181 205||#A2B5CD
|-
| bgcolor=&quot;#6E7B8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LightSteelBlue4&lt;/span&gt;||110 123 139||#6E7B8B
|-
| bgcolor=&quot;#BFEFFF&quot; | LightBlue1||191 239 255||#BFEFFF
|-
| bgcolor=&quot;#B2DFEE&quot; | LightBlue2||178 223 238||#B2DFEE
|-
| bgcolor=&quot;#9AC0CD&quot; | LightBlue3||154 192 205||#9AC0CD
|-
| bgcolor=&quot;#68838B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LightBlue4&lt;/span&gt;||104 131 139||#68838B
|-
| bgcolor=&quot;#E0FFFF&quot; | LightCyan1||224 255 255||#E0FFFF
|-
| bgcolor=&quot;#D1EEEE&quot; | LightCyan2||209 238 238||#D1EEEE
|-
| bgcolor=&quot;#B4CDCD&quot; | LightCyan3||180 205 205||#B4CDCD
|-
| bgcolor=&quot;#7A8B8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LightCyan4&lt;/span&gt;||122 139 139||#7A8B8B
|-
| bgcolor=&quot;#BBFFFF&quot; | PaleTurquoise1||187 255 255||#BBFFFF
|-
| bgcolor=&quot;#AEEEEE&quot; | PaleTurquoise2||174 238 238||#AEEEEE
|-
| bgcolor=&quot;#96CDCD&quot; | PaleTurquoise3||150 205 205||#96CDCD
|-
| bgcolor=&quot;#668B8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;PaleTurquoise4&lt;/span&gt;||102 139 139||#668B8B
|-
| bgcolor=&quot;#98F5FF&quot; | CadetBlue1||152 245 255||#98F5FF
|-
| bgcolor=&quot;#8EE5EE&quot; | CadetBlue2||142 229 238||#8EE5EE
|-
| bgcolor=&quot;#7AC5CD&quot; | CadetBlue3||122 197 205||#7AC5CD
|-
| bgcolor=&quot;#53868B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;CadetBlue4&lt;/span&gt;||83 134 139||#53868B
|-
| bgcolor=&quot;#00F5FF&quot; | Turquoise1||0 245 255||#00F5FF
|-
| bgcolor=&quot;#00E5EE&quot; | Turquoise2||0 229 238||#00E5EE
|-
| bgcolor=&quot;#00C5CD&quot; | Turquoise3||0 197 205||#00C5CD
|-
| bgcolor=&quot;#00868B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Turquoise4&lt;/span&gt;||0 134 139||#00868B
|-
| bgcolor=&quot;#00FFFF&quot; | Cyan1||0 255 255||#00FFFF
|-
| bgcolor=&quot;#00EEEE&quot; | Cyan2||0 238 238||#00EEEE
|-
| bgcolor=&quot;#00CDCD&quot; | Cyan3||0 205 205||#00CDCD
|-
| bgcolor=&quot;#008B8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Cyan4&lt;/span&gt;||0 139 139||#008B8B
|-
| bgcolor=&quot;#97FFFF&quot; | DarkSlateGray1||151 255 255||#97FFFF
|-
| bgcolor=&quot;#8DEEEE&quot; | DarkSlateGray2||141 238 238||#8DEEEE
|-
| bgcolor=&quot;#79CDCD&quot; | DarkSlateGray3||121 205 205||#79CDCD
|-
| bgcolor=&quot;#528B8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkSlateGray4&lt;/span&gt;||82 139 139||#528B8B
|-
| bgcolor=&quot;#7FFFD4&quot; | Aquamarine1||127 255 212||#7FFFD4
|-
| bgcolor=&quot;#76EEC6&quot; | Aquamarine2||118 238 198||#76EEC6
|-
| bgcolor=&quot;#66CDAA&quot; | Aquamarine3||102 205 170||#66CDAA
|-
| bgcolor=&quot;#458B74&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Aquamarine4&lt;/span&gt;||69 139 116||#458B74
|-
| bgcolor=&quot;#C1FFC1&quot; | DarkSeaGreen1||193 255 193||#C1FFC1
|-
| bgcolor=&quot;#B4EEB4&quot; | DarkSeaGreen2||180 238 180||#B4EEB4
|-
| bgcolor=&quot;#9BCD9B&quot; | DarkSeaGreen3||155 205 155||#9BCD9B
|-
| bgcolor=&quot;#698B69&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkSeaGreen4&lt;/span&gt;||105 139 105||#698B69
|-
| bgcolor=&quot;#54FF9F&quot; | SeaGreen1||84 255 159||#54FF9F
|-
| bgcolor=&quot;#4EEE94&quot; | SeaGreen2||78 238 148||#4EEE94
|-
| bgcolor=&quot;#43CD80&quot; | SeaGreen3||67 205 128||#43CD80
|-
| bgcolor=&quot;#2E8B57&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;SeaGreen4&lt;/span&gt;||46 139 87||#2E8B57
|-
| bgcolor=&quot;#9AFF9A&quot; | PaleGreen1||154 255 154||#9AFF9A
|-
| bgcolor=&quot;#90EE90&quot; | PaleGreen2||144 238 144||#90EE90
|-
| bgcolor=&quot;#7CCD7C&quot; | PaleGreen3||124 205 124||#7CCD7C
|-
| bgcolor=&quot;#548B54&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;PaleGreen4&lt;/span&gt;||84 139 84||#548B54
|-
| bgcolor=&quot;#00FF7F&quot; | SpringGreen1||0 255 127||#00FF7F
|-
| bgcolor=&quot;#00EE76&quot; | SpringGreen2||0 238 118||#00EE76
|-
| bgcolor=&quot;#00CD66&quot; | SpringGreen3||0 205 102||#00CD66
|-
| bgcolor=&quot;#008B45&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;SpringGreen4&lt;/span&gt;||0 139 69||#008B45
|-
| bgcolor=&quot;#00FF00&quot; | Green1||0 255 0||#00FF00
|-
| bgcolor=&quot;#00EE00&quot; | Green2||0 238 0||#00EE00
|-
| bgcolor=&quot;#00CD00&quot; | Green3||0 205 0||#00CD00
|-
| bgcolor=&quot;#008B00&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Green4&lt;/span&gt;||0 139 0||#008B00
|-
| bgcolor=&quot;#7FFF00&quot; | Chartreuse1||127 255 0||#7FFF00
|-
| bgcolor=&quot;#76EE00&quot; | Chartreuse2||118 238 0||#76EE00
|-
| bgcolor=&quot;#66CD00&quot; | Chartreuse3||102 205 0||#66CD00
|-
| bgcolor=&quot;#458B00&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Chartreuse4&lt;/span&gt;||69 139 0||#458B00
|-
| bgcolor=&quot;#C0FF3E&quot; | OliveDrab1||192 255 62||#C0FF3E
|-
| bgcolor=&quot;#B3EE3A&quot; | OliveDrab2||179 238 58||#B3EE3A
|-
| bgcolor=&quot;#9ACD32&quot; | OliveDrab3||154 205 50||#9ACD32
|-
| bgcolor=&quot;#698B22&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;OliveDrab4&lt;/span&gt;||105 139 34||#698B22
|-
| bgcolor=&quot;#CAFF70&quot; | DarkOliveGreen1||202 255 112||#CAFF70
|-
| bgcolor=&quot;#BCEE68&quot; | DarkOliveGreen2||188 238 104||#BCEE68
|-
| bgcolor=&quot;#A2CD5A&quot; | DarkOliveGreen3||162 205 90||#A2CD5A
|-
| bgcolor=&quot;#6E8B3D&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkOliveGreen4&lt;/span&gt;||110 139 61||#6E8B3D
|-
| bgcolor=&quot;#FFF68F&quot; | Khaki1||255 246 143||#FFF68F
|-
| bgcolor=&quot;#EEE685&quot; | Khaki2||238 230 133||#EEE685
|-
| bgcolor=&quot;#CDC673&quot; | Khaki3||205 198 115||#CDC673
|-
| bgcolor=&quot;#8B864E&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Khaki4&lt;/span&gt;||139 134 78||#8B864E
|-
| bgcolor=&quot;#FFEC8B&quot; | LightGoldenrod1||255 236 139||#FFEC8B
|-
| bgcolor=&quot;#EEDC82&quot; | LightGoldenrod2||238 220 130||#EEDC82
|-
| bgcolor=&quot;#CDBE70&quot; | LightGoldenrod3||205 190 112||#CDBE70
|-
| bgcolor=&quot;#8B814C&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LightGoldenrod4&lt;/span&gt;||139 129 76||#8B814C
|-
| bgcolor=&quot;#FFFFE0&quot; | LightYellow1||255 255 224||#FFFFE0
|-
| bgcolor=&quot;#EEEED1&quot; | LightYellow2||238 238 209||#EEEED1
|-
| bgcolor=&quot;#CDCDB4&quot; | LightYellow3||205 205 180||#CDCDB4
|-
| bgcolor=&quot;#8B8B7A&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LightYellow4&lt;/span&gt;||139 139 122||#8B8B7A
|-
| bgcolor=&quot;#FFFF00&quot; | Yellow1||255 255 0||#FFFF00
|-
| bgcolor=&quot;#EEEE00&quot; | Yellow2||238 238 0||#EEEE00
|-
| bgcolor=&quot;#CDCD00&quot; | Yellow3||205 205 0||#CDCD00
|-
| bgcolor=&quot;#8B8B00&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Yellow4&lt;/span&gt;||139 139 0||#8B8B00
|-
| bgcolor=&quot;#FFD700&quot; | Gold1||255 215 0||#FFD700
|-
| bgcolor=&quot;#EEC900&quot; | Gold2||238 201 0||#EEC900
|-
| bgcolor=&quot;#CDAD00&quot; | Gold3||205 173 0||#CDAD00
|-
| bgcolor=&quot;#8B7500&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Gold4&lt;/span&gt;||139 117 0||#8B7500
|-
| bgcolor=&quot;#FFC125&quot; | Goldenrod1||255 193 37||#FFC125
|-
| bgcolor=&quot;#EEB422&quot; | Goldenrod2||238 180 34||#EEB422
|-
| bgcolor=&quot;#CD9B1D&quot; | Goldenrod3||205 155 29||#CD9B1D
|-
| bgcolor=&quot;#8B6914&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Goldenrod4&lt;/span&gt;||139 105 20||#8B6914
|-
| bgcolor=&quot;#FFB90F&quot; | DarkGoldenrod1||255 185 15||#FFB90F
|-
| bgcolor=&quot;#EEAD0E&quot; | DarkGoldenrod2||238 173 14||#EEAD0E
|-
| bgcolor=&quot;#CD950C&quot; | DarkGoldenrod3||205 149 12||#CD950C
|-
| bgcolor=&quot;#8B658B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkGoldenrod4&lt;/span&gt;||139 101 8||#8B658B
|-
| bgcolor=&quot;#FFC1C1&quot; | RosyBrown1||255 193 193||#FFC1C1
|-
| bgcolor=&quot;#EEB4B4&quot; | RosyBrown2||238 180 180||#EEB4B4
|-
| bgcolor=&quot;#CD9B9B&quot; | RosyBrown3||205 155 155||#CD9B9B
|-
| bgcolor=&quot;#8B6969&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;RosyBrown4&lt;/span&gt;||139 105 105||#8B6969
|-
| bgcolor=&quot;#FF6A6A&quot; | IndianRed1||255 106 106||#FF6A6A
|-
| bgcolor=&quot;#EE6363&quot; | IndianRed2||238 99 99||#EE6363
|-
| bgcolor=&quot;#CD5555&quot; | IndianRed3||205 85 85||#CD5555
|-
| bgcolor=&quot;#8B3A3A&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;IndianRed4&lt;/span&gt;||139 58 58||#8B3A3A
|-
| bgcolor=&quot;#FF8247&quot; | Sienna1||255 130 71||#FF8247
|-
| bgcolor=&quot;#EE7942&quot; | Sienna2||238 121 66||#EE7942
|-
| bgcolor=&quot;#CD6839&quot; | Sienna3||205 104 57||#CD6839
|-
| bgcolor=&quot;#8B4726&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Sienna4&lt;/span&gt;||139 71 38||#8B4726
|-
| bgcolor=&quot;#FFD39B&quot; | Burlywood1||255 211 155||#FFD39B
|-
| bgcolor=&quot;#EEC591&quot; | Burlywood2||238 197 145||#EEC591
|-
| bgcolor=&quot;#CDAA7D&quot; | Burlywood3||205 170 125||#CDAA7D
|-
| bgcolor=&quot;#8B7355&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Burlywood4&lt;/span&gt;||139 115 85||#8B7355
|-
| bgcolor=&quot;#FFE7BA&quot; | Wheat1||255 231 186||#FFE7BA
|-
| bgcolor=&quot;#EED8AE&quot; | Wheat2||238 216 174||#EED8AE
|-
| bgcolor=&quot;#CDBA96&quot; | Wheat3||205 186 150||#CDBA96
|-
| bgcolor=&quot;#8B7E66&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Wheat4&lt;/span&gt;||139 126 102||#8B7E66
|-
| bgcolor=&quot;#FFA54F&quot; | Tan1||255 165 79||#FFA54F
|-
| bgcolor=&quot;#EE9A49&quot; | Tan2||238 154 73||#EE9A49
|-
| bgcolor=&quot;#CD853F&quot; | Tan3||205 133 63||#CD853F
|-
| bgcolor=&quot;#8B5A2B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Tan4&lt;/span&gt;||139 90 43||#8B5A2B
|-
| bgcolor=&quot;#FF7F24&quot; | Chocolate1||255 127 36||#FF7F24
|-
| bgcolor=&quot;#EE7621&quot; | Chocolate2||238 118 33||#EE7621
|-
| bgcolor=&quot;#CD661D&quot; | Chocolate3||205 102 29||#CD661D
|-
| bgcolor=&quot;#8B4513&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Chocolate4&lt;/span&gt;||139 69 19||#8B4513
|-
| bgcolor=&quot;#FF3030&quot; | Firebrick1||255 48 48||#FF3030
|-
| bgcolor=&quot;#EE2C2C&quot; | Firebrick2||238 44 44||#EE2C2C
|-
| bgcolor=&quot;#CD2626&quot; | Firebrick3||205 38 38||#CD2626
|-
| bgcolor=&quot;#8B1A1A&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Firebrick4&lt;/span&gt;||139 26 26||#8B1A1A
|-
| bgcolor=&quot;#FF4040&quot; | Brown1||255 64 64||#FF4040
|-
| bgcolor=&quot;#EE3B3B&quot; | Brown2||238 59 59||#EE3B3B
|-
| bgcolor=&quot;#CD3333&quot; | Brown3||205 51 51||#CD3333
|-
| bgcolor=&quot;#8B2323&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Brown4&lt;/span&gt;||139 35 35||#8B2323
|-
| bgcolor=&quot;#FF8C69&quot; | Salmon1||255 140 105||#FF8C69
|-
| bgcolor=&quot;#EE8262&quot; | Salmon2||238 130 98||#EE8262
|-
| bgcolor=&quot;#CD7054&quot; | Salmon3||205 112 84||#CD7054
|-
| bgcolor=&quot;#8B4C39&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Salmon4&lt;/span&gt;||139 76 57||#8B4C39
|-
| bgcolor=&quot;#FFA07A&quot; | LightSalmon1||255 160 122||#FFA07A
|-
| bgcolor=&quot;#EE9572&quot; | LightSalmon2||238 149 114||#EE9572
|-
| bgcolor=&quot;#CD8162&quot; | LightSalmon3||205 129 98||#CD8162
|-
| bgcolor=&quot;#8B5742&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LightSalmon4&lt;/span&gt;||139 87 66||#8B5742
|-
| bgcolor=&quot;#FFA500&quot; | Orange1||255 165 0||#FFA500
|-
| bgcolor=&quot;#EE9A00&quot; | Orange2||238 154 0||#EE9A00
|-
| bgcolor=&quot;#CD8500&quot; | Orange3||205 133 0||#CD8500
|-
| bgcolor=&quot;#8B5A00&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Orange4&lt;/span&gt;||139 90 0||#8B5A00
|-
| bgcolor=&quot;#FF7F00&quot; | DarkOrange1||255 127 0||#FF7F00
|-
| bgcolor=&quot;#EE7600&quot; | DarkOrange2||238 118 0||#EE7600
|-
| bgcolor=&quot;#CD6600&quot; | DarkOrange3||205 102 0||#CD6600
|-
| bgcolor=&quot;#8B4500&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkOrange4&lt;/span&gt;||139 69 0||#8B4500
|-
| bgcolor=&quot;#FF7256&quot; | Coral1||255 114 86||#FF7256
|-
| bgcolor=&quot;#EE6A50&quot; | Coral2||238 106 80||#EE6A50
|-
| bgcolor=&quot;#CD5B45&quot; | Coral3||205 91 69||#CD5B45
|-
| bgcolor=&quot;#8B3E2F&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Coral4&lt;/span&gt;||139 62 47||#8B3E2F
|-
| bgcolor=&quot;#FF6347&quot; | Tomato1||255 99 71||#FF6347
|-
| bgcolor=&quot;#EE5C42&quot; | Tomato2||238 92 66||#EE5C42
|-
| bgcolor=&quot;#CD4F39&quot; | Tomato3||205 79 57||#CD4F39
|-
| bgcolor=&quot;#8B3626&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Tomato4&lt;/span&gt;||139 54 38||#8B3626
|-
| bgcolor=&quot;#FF4500&quot; | OrangeRed1||255 69 0||#FF4500
|-
| bgcolor=&quot;#EE4000&quot; | OrangeRed2||238 64 0||#EE4000
|-
| bgcolor=&quot;#CD3700&quot; | OrangeRed3||205 55 0||#CD3700
|-
| bgcolor=&quot;#8B2500&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;OrangeRed4&lt;/span&gt;||139 37 0||#8B2500
|-
| bgcolor=&quot;#FF0000&quot; | Red1||255 0 0||#FF0000
|-
| bgcolor=&quot;#EE0000&quot; | Red2||238 0 0||#EE0000
|-
| bgcolor=&quot;#CD0000&quot; | Red3||205 0 0||#CD0000
|-
| bgcolor=&quot;#8B0000&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Red4&lt;/span&gt;||139 0 0||#8B0000
|-
| bgcolor=&quot;#FF1493&quot; | DeepPink1||255 20 147||#FF1493
|-
| bgcolor=&quot;#EE1289&quot; | DeepPink2||238 18 137||#EE1289
|-
| bgcolor=&quot;#CD1076&quot; | DeepPink3||205 16 118||#CD1076
|-
| bgcolor=&quot;#8B0A50&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DeepPink4&lt;/span&gt;||139 10 80||#8B0A50
|-
| bgcolor=&quot;#FF6EB4&quot; | HotPink1||255 110 180||#FF6EB4
|-
| bgcolor=&quot;#EE6AA7&quot; | HotPink2||238 106 167||#EE6AA7
|-
| bgcolor=&quot;#CD6090&quot; | HotPink3||205 96 144||#CD6090
|-
| bgcolor=&quot;#8B3A62&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;HotPink4&lt;/span&gt;||139 58 98||#8B3A62
|-
| bgcolor=&quot;#FFB5C5&quot; | Pink1||255 181 197||#FFB5C5
|-
| bgcolor=&quot;#EEA9B8&quot; | Pink2||238 169 184||#EEA9B8
|-
| bgcolor=&quot;#CD919E&quot; | Pink3||205 145 158||#CD919E
|-
| bgcolor=&quot;#8B636C&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Pink4&lt;/span&gt;||139 99 108||#8B636C
|-
| bgcolor=&quot;#FFAEB9&quot; | LightPink1||255 174 185||#FFAEB9
|-
| bgcolor=&quot;#EEA2AD&quot; | LightPink2||238 162 173||#EEA2AD
|-
| bgcolor=&quot;#CD8C95&quot; | LightPink3||205 140 149||#CD8C95
|-
| bgcolor=&quot;#8B5F65&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;LightPink4&lt;/span&gt;||139 95 101||#8B5F65
|-
| bgcolor=&quot;#FF82AB&quot; | PaleVioletRed1||255 130 171||#FF82AB
|-
| bgcolor=&quot;#EE799F&quot; | PaleVioletRed2||238 121 159||#EE799F
|-
| bgcolor=&quot;#CD6889&quot; | PaleVioletRed3||205 104 137||#CD6889
|-
| bgcolor=&quot;#8B475D&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;PaleVioletRed4&lt;/span&gt;||139 71 93||#8B475D
|-
| bgcolor=&quot;#FF34B3&quot; | Maroon1||255 52 179||#FF34B3
|-
| bgcolor=&quot;#EE30A7&quot; | Maroon2||238 48 167||#EE30A7
|-
| bgcolor=&quot;#CD2990&quot; | Maroon3||205 41 144||#CD2990
|-
| bgcolor=&quot;#8B1C62&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Maroon4&lt;/span&gt;||139 28 98||#8B1C62
|-
| bgcolor=&quot;#FF3E96&quot; | VioletRed1||255 62 150||#FF3E96
|-
| bgcolor=&quot;#EE3A8C&quot; | VioletRed2||238 58 140||#EE3A8C
|-
| bgcolor=&quot;#CD3278&quot; | VioletRed3||205 50 120||#CD3278
|-
| bgcolor=&quot;#8B2252&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;VioletRed4&lt;/span&gt;||139 34 82||#8B2252
|-
| bgcolor=&quot;#FF00FF&quot; | Magenta1||255 0 255||#FF00FF
|-
| bgcolor=&quot;#EE00EE&quot; | Magenta2||238 0 238||#EE00EE
|-
| bgcolor=&quot;#CD00CD&quot; | Magenta3||205 0 205||#CD00CD
|-
| bgcolor=&quot;#8B008B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Magenta4&lt;/span&gt;||139 0 139||#8B008B
|-
| bgcolor=&quot;#FF83FA&quot; | Orchid1||255 131 250||#FF83FA
|-
| bgcolor=&quot;#EE7AE9&quot; | Orchid2||238 122 233||#EE7AE9
|-
| bgcolor=&quot;#CD69C9&quot; | Orchid3||205 105 201||#CD69C9
|-
| bgcolor=&quot;#8B4789&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Orchid4&lt;/span&gt;||139 71 137||#8B4789
|-
| bgcolor=&quot;#FFBBFF&quot; | Plum1||255 187 255||#FFBBFF
|-
| bgcolor=&quot;#EEAEEE&quot; | Plum2||238 174 238||#EEAEEE
|-
| bgcolor=&quot;#CD96CD&quot; | Plum3||205 150 205||#CD96CD
|-
| bgcolor=&quot;#8B668B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Plum4&lt;/span&gt;||139 102 139||#8B668B
|-
| bgcolor=&quot;#E066FF&quot; | MediumOrchid1||224 102 255||#E066FF
|-
| bgcolor=&quot;#D15FEE&quot; | MediumOrchid2||209 95 238||#D15FEE
|-
| bgcolor=&quot;#B452CD&quot; | MediumOrchid3||180 82 205||#B452CD
|-
| bgcolor=&quot;#7A378B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;MediumOrchid4&lt;/span&gt;||122 55 139||#7A378B
|-
| bgcolor=&quot;#BF3EFF&quot; | DarkOrchid1||191 62 255||#BF3EFF
|-
| bgcolor=&quot;#B23AEE&quot; | DarkOrchid2||178 58 238||#B23AEE
|-
| bgcolor=&quot;#9A32CD&quot; | DarkOrchid3||154 50 205||#9A32CD
|-
| bgcolor=&quot;#68228B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkOrchid4&lt;/span&gt;||104 34 139||#68228B
|-
| bgcolor=&quot;#9B30FF&quot; | Purple1||155 48 255||#9B30FF
|-
| bgcolor=&quot;#912CEE&quot; | Purple2||145 44 238||#912CEE
|-
| bgcolor=&quot;#7D26CD&quot; | Purple3||125 38 205||#7D26CD
|-
| bgcolor=&quot;#551A8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;Purple4&lt;/span&gt;||85 26 139||#551A8B
|-
| bgcolor=&quot;#AB82FF&quot; | MediumPurple1||171 130 255||#AB82FF
|-
| bgcolor=&quot;#9F79EE&quot; | MediumPurple2||159 121 238||#9F79EE
|-
| bgcolor=&quot;#8968CD&quot; | MediumPurple3||137 104 205||#8968CD
|-
| bgcolor=&quot;#5D478B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;MediumPurple4&lt;/span&gt;||93 71 139||#5D478B
|-
| bgcolor=&quot;#FFE1FF&quot; | Thistle1||255 225 255||#FFE1FF
|-
| bgcolor=&quot;#EED2EE&quot; | Thistle2||238 210 238||#EED2EE
|-
| bgcolor=&quot;#CDB5CD&quot; | Thistle3||205 181 205||#CDB5CD
|-
| bgcolor=&quot;#8B7B8B&quot; | Thistle4||139 123 139||#8B7B8B
|-
| bgcolor=&quot;#1C1C1C&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;grey11&lt;/span&gt;||28 28 28||#1C1C1C
|-
| bgcolor=&quot;#363636&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;grey21&lt;/span&gt;||54 54 54||#363636
|-
| bgcolor=&quot;#4F4F4F&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;grey31&lt;/span&gt;||79 79 79||#4F4F4F
|-
| bgcolor=&quot;#696969&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;grey41&lt;/span&gt;||105 105 105||#696969
|-
| bgcolor=&quot;#828282&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;grey51&lt;/span&gt;||130 130 130||#828282
|-
| bgcolor=&quot;#9C9C9C&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;grey61&lt;/span&gt;||156 156 156||#9C9C9C
|-
| bgcolor=&quot;#B5B5B5&quot; | grey71||181 181 181||#B5B5B5
|-
| bgcolor=&quot;#CFCFCF&quot; | gray81||207 207 207||#CFCFCF
|-
| bgcolor=&quot;#E8E8E8&quot; | gray91||232 232 232||#E8E8E8
|-
| bgcolor=&quot;#A9A9A9&quot; | DarkGrey||169 169 169||#A9A9A9
|-
| bgcolor=&quot;#00008B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkBlue&lt;/span&gt;||0 0 139||#00008B
|-
| bgcolor=&quot;#008B8B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkCyan&lt;/span&gt;||0 139 139||#008B8B
|-
| bgcolor=&quot;#8B008B&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkMagenta&lt;/span&gt;||139 0 139||#8B008B
|-
| bgcolor=&quot;#8B0000&quot; | &lt;span style=&quot;color:#FFFFFF;&quot;&gt;DarkRed&lt;/span&gt;||139 0 0||#8B0000
|-
| bgcolor=&quot;#90EE90&quot; | LightGreen||144 238 144||#90EE90

|}
== Extern länk ==
* [http://www.wackerart.de/mixer.html RGB-Farbmixer] Java Applet – Java Plugin krävs.

[[Kategori:Hjälpsidor|Färgtabell]]
[[Kategori:Redigering|Färgtabell]]</text>
      <sha1>d2osglyazznys5irj2l5ba5ez4nrhw9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:IT</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3179</id>
    <revision>
      <id>36522</id>
      <parentid>36516</parentid>
      <timestamp>2013-03-16T13:42:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>VolkovBot</username>
        <id>1462</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>r2.7.2) (robot Lägger till: [[ta:பகுப்பு:கணினியியல்]]</comment>
      <origin>36522</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="210" sha1="mami25en9pu2wdrom6q6mllj41umqvo" xml:space="preserve">[[Kategori:Teknik]]

[[en:Category:Computing]]
[[it:Categoria:Informatica]]
[[ja:カテゴリ:情報技術]]
[[ta:பகுப்பு:கணினியியல்]]
[[vi:Thể loại:Khoa học máy tính]]</text>
      <sha1>mami25en9pu2wdrom6q6mllj41umqvo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Använda Macintosh</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3180</id>
    <revision>
      <id>25533</id>
      <parentid>25532</parentid>
      <timestamp>2009-10-13T14:52:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av NERIUM</comment>
      <origin>25533</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Tidigare samarbeten</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3187</id>
    <revision>
      <id>11512</id>
      <parentid>11509</parentid>
      <timestamp>2006-07-26T15:02:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>11512</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="493" sha1="eiem58sijs6ba9hdna7ejk9a1fj2ta5" xml:space="preserve">Detta är ett arkiv för de [[Wikibooks:Samarbetet|samarbeten]] som har presenterats på [[Mall:Samarbetet]].
__NOTOC__

&lt;!--
*Lägg om möjligt in en bild
*Vid ny artikel arkiveras texten på [[Mall:Samarbetet]] i Wikibooks:Tidigare samarbeten
--&gt;
==Arkiv==
[[Image:Bloodymarry edited.jpg|right|75px]]
#Fylla '''[[drinkboken]]''' med många nya recept.
#Fylla '''[[kokboken]]''' med många nya recept.

----

#Fylla '''[[kokboken]]''' med många nya recept.

[[Kategori:Wikibooks:Samarbetet]]</text>
      <sha1>eiem58sijs6ba9hdna7ejk9a1fj2ta5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks:Samarbetet</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3188</id>
    <revision>
      <id>9270</id>
      <timestamp>2006-04-03T08:06:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>9270</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Historia</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3190</id>
    <revision>
      <id>26342</id>
      <parentid>24497</parentid>
      <timestamp>2009-11-10T14:51:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Ämnesindex|Ämnesindex]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26342</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="124" sha1="h3rr82dxiy44izdrqib0157yoowxlrh" xml:space="preserve">Läs mer om historieböcker och aktuella projekt på [[Historia|portalsidan för historieböcker]]

[[Kategori:Ämnesindex]]</text>
      <sha1>h3rr82dxiy44izdrqib0157yoowxlrh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3191</id>
    <revision>
      <id>42805</id>
      <parentid>37317</parentid>
      <timestamp>2015-02-24T23:10:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Romaine</username>
        <id>1072</id>
      </contributor>
      <comment>--&gt; Wikidata</comment>
      <origin>42805</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="nc7l83pkr9pzzbkjf8p04jqle01tnhf" xml:space="preserve">&lt;big&gt;''Huvudsida: '''[[Matematik]]'''''&lt;/big&gt;
[[Kategori:Ämnesindex]]</text>
      <sha1>nc7l83pkr9pzzbkjf8p04jqle01tnhf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Teknik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3192</id>
    <revision>
      <id>23373</id>
      <parentid>9282</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T07:49:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23373</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="rru69l7vmposki1gkpekmcm6jce2iqm" xml:space="preserve">[[Kategori:Naturvetenskap]]</text>
      <sha1>rru69l7vmposki1gkpekmcm6jce2iqm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Naturvetenskap</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3193</id>
    <revision>
      <id>26493</id>
      <parentid>9284</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:42:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Ämnesindex|Ämnesindex]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26493</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="bsv61cdk497cp36b5f66ebkc9sg9bdv" xml:space="preserve">.

[[Kategori:Ämnesindex]]</text>
      <sha1>bsv61cdk497cp36b5f66ebkc9sg9bdv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kultur</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3195</id>
    <revision>
      <id>42819</id>
      <parentid>36507</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T14:55:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dexbot</username>
        <id>4990</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: removing existed iw links in Wikidata</comment>
      <origin>42819</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="163" sha1="0thmx7rjtzn8sjc6brx7uujt57a0dqk" xml:space="preserve">{{wikipedia|Kategori:Kultur}}
{{Commons|Category:Culture}}
{{wikiquote|Kategori:Kultur}}
{{wikinews|Kategori:Kultur|Kategori:Kultur}}

[[Kategori:Tematiskt index]]</text>
      <sha1>0thmx7rjtzn8sjc6brx7uujt57a0dqk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Filosofi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3197</id>
    <revision>
      <id>26491</id>
      <parentid>9289</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:41:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Ämnesindex|Ämnesindex]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26491</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="bsv61cdk497cp36b5f66ebkc9sg9bdv" xml:space="preserve">.

[[Kategori:Ämnesindex]]</text>
      <sha1>bsv61cdk497cp36b5f66ebkc9sg9bdv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Tabeller/Energiinnehåll i bränslen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3198</id>
    <revision>
      <id>49174</id>
      <parentid>49171</parentid>
      <timestamp>2019-12-05T18:02:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49171 av [[Special:Contributions/193.180.154.229|193.180.154.229]] ([[User talk:193.180.154.229|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>49174</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1227" sha1="qrov1e1ujpfwtlgk1gqt5un90yvia5u" xml:space="preserve">== Bränslen i gasfas ==

&lt;table border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;&gt;
&lt;th&gt;'''Namn'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''Molvikt (g)'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''Undre värmevärde (MJ/kg)'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''Densitet (kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;'''&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Metan&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;16.04&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;50.0&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.716&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Propan&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;44.10&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;46.3&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1.967&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Väte&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2.02&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;119.8&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.090&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Kolmonoxid&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;28.01&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;10.1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1.250&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;


&lt;/table&gt;

== Diverse bränslen ==
&lt;table border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;&gt;
&lt;th&gt;'''Namn'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''Energiinnehåll (MJ/kg)'''&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;'''Densitet (kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;'''&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Eldningsolja 1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;42.7&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;860&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Bensin 95&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;881&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Etanol E85&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;791&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;


&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Gasol&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;46.38&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2.03&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Naturgas (Rysk)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;44.8&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0.849&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Kol (Rysk)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;28.3&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Granved (10% fukt)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;17&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Björkved (10% fukt)&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;?&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;-&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;


[[Kategori:Formelsamling tabeller]]</text>
      <sha1>qrov1e1ujpfwtlgk1gqt5un90yvia5u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>World of Warcraft/Raser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3199</id>
    <revision>
      <id>49332</id>
      <parentid>27997</parentid>
      <timestamp>2020-03-02T14:40:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>95.203.235.73</ip>
      </contributor>
      <origin>49332</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13275" sha1="bogmwefrrplf04548dmbarpke0wejrj" xml:space="preserve">Raserna inom Alliansen är:
Gnome,
Dwarf,
Human,
Night Elf
Drainei och
Werewolf

Raserna inom Horden är:
Troll,
Orc,
Tauren,
Undead
Blood Elf och
Goblin

=== Alliansens raser ===
==== Dwarves (Dvärgar) ====
----
Dvärgarna är en gammal och klen ras av humanoider som bor under de snötäckta Khaz Modan bergen. Dvärgarna har alltid varit lojala allierade till människorna, och de är kända i både sin strids- och berättarkonst. Förr lämnade dvärgar sällan säkerheten i sitt bergsfort. Numera när konflikterna ligger nära till hands är de snabba att försvara sina vänner och allierade med imponerande mod och ära.

På grund av en upptäckt av fragment från deras ursprung så har dvärgarna gått igenom en anmärkningsvärd transformation. Upptäckten övertygade dvärgarna om att de mäktiga titanerna skapade dem från sten när världen fortfarande var ung. De känner att det nu är deras öde att söka igenom världen efter mer tecken och bevis på deras magiska ursprung och att återupptäcka titanernas gömda arv.

På grund av detta har dvärgarna skickat ut arkeologer till alla världens hörn med hopp om att få en större insikt i deras dunkla förflutna. Dessa resor ledde till dvärgiska utgrävningsplatser över hela den kända världen, där vissa även används som utposter mot eventuella fiender.

===== Rasegenskaper =====
{|
|ras || Dvärgar
|-
|strength || 25
|-
|agility || 16
|-
|stamina || 25
|-
|int || 19
|-
|spi || 19
|}
===== Karaktärsdrag =====
*'''Stoneform''' (''aktiv'') - Ger immunitet mot gift, sjukdom och blödning + 10 % Armor Class Bonus. Varar 8 sek.    ''3 min cooldown''
*'''Gun Specialization''' (''passiv'') - Ger +5 i Gun Skill.
*'''Frost Resistance''' (''passiv'') - Alla dvärgar har +10 resistans mot frost-effekter.
*'''Treasure Finding''' (''aktiv'') - Tillåter dvärgar att se skattkistor på minimapen.    

===== Övrig Information =====
*Startplats: Dun Morogh
*Huvudstad: Ironforge
*Riddjur: Bock (Ram)
*Klasser: Hunter, Paladin, Priest, Rogue, Warrior

==== Gnomes (Gnomer) ====
----
De excentriska och ofta briljanta gnomerna är en av de mest speciella raserna i världen. Med sin besatthet av att utveckla radikal ny teknologi och konstruera fantastiska manicker med otrolig ingenjörsskap, är det smått otroligt att några gnomer överlevt för att fortplanta sig. Inne i den imponerande teknostaden Gnomeregan delade gnomerna resurserna från Dun Morogh med sina dvärgkusiner. Även om dvärgarna i Ironforge också har en läggning för teknologi och ingenjörskap, så är det gnomerna som utvecklar de kritiska och visionära designerna för de flesta av dvärgarnas vapen och ångfordon.

Gnomerna tjänade alliansen väl under det andra kriget, men underligt nog vägrade de skicka någon hjälp till sina allierade under invasionen från The Burning Legion. Även om gnomernas design hjälpte i att vända kriget mot legionen, så var dvärgarna och människorna chockade över gnomernas beslut att tillbakahålla sina modiga trupper och piloter.

När kriget slutade upptäckte alliansen anledningen till gnomernas plötsliga tillbakadragande. Tydligen hade en urgammal barbarisk ondska rest sig ur jorden och invaderat Gnomeregan. Vetande att deras allierades prioritet var att besegra ''the Burning Legion'', så tog gnomerna strid själva. Även om de slogs ärorikt för att rädda sin älskade stad, så var Gnomeregan förlorat. Nästan hälften av gnomernas folk dog under Gnomeregans fall. De gnomer som överlevde flydde till säkerheten i dvärgarnas bergastad Ironforge.

När dom nu åter är en del av alliansen spenderar gnomerna sin tid med att utarbeta strategier och vapen som kommer hjälpa dem att återta sin sargade stad, och bygga en ljusare framtid för sitt folk.

===== Rasegenskaper =====
{|
|-
|ras ||Gnomer
|-
|strength || 16
|-
|agility || 21
|-
|stamina || 17
|-
|int || 24
|-
|spi || 21
|}

===== Karaktärsdrag =====
*'''Escape Artist''' (''aktiv'') - Bryter ur personen ur fastbindning (till exempel genom magi) - ''1 min cooldown''
*'''Expansive Mind''' (''passiv'') - Ökad intelligens med 5 %
*'''Arcane Resistance''' (''passiv'') - Alla gnomer har +10 resistans mot Arcane-effekter.
*'''Technologist''' (''passiv'') - +15 skill bonus till ''Engineering'' (Ingenjörskap)
===== Övrig Information =====
*Startplats: Dun Morogh
*Huvudstad: Ironforge
*Riddjur: Mechano-Strider
*Klasser: Mage, Rogue, Warlock, Warrior

==== Humans (Människor) ====
----
Människorna från Stormwind är ett tåligt släkte, som överlevt invasioner från [[orch]]er under det första kriget. Under det andra kriget marscherade Stormwinds arméer med Alliansen för att ta tillbaka sitt hemland Azeroth. Efter framgångarna i det andra kriget återuppbyggdes Stormwind och den mänskliga civilizationen kunde blomstra än en gång utmed söderländerna.

Med den bakomliggande invasionen från ''The Burning Legion'' - som lämnade de norra kungadömena av Lordaeron i ruiner - så är Stormwind nu den sista utposten för mänsklig civilisation. Genom att följa de heroiska exemplen satta av Sir Lothar och Kung Llane så har Stormwinds försvarare etablerat sig som en av de farligaste krigarna i landet. De står orubbliga i sitt uppdrag att upprätthålla hedern och makten för mänskligheten i en fortsatt mörknande värld.

===== Rasegenskaper =====
{|
|ras || Människor
|-
|str || 23
|-
|ag || 20
|-
|sta || 22
|-
|int || 20
|-
|spi || 21
|}

===== Karaktärsdrag =====
*'''Perception''' (''aktiv'') - Vid aktivering ökas möjligheten att se gömda objekt inom 10 yards - varar 20 sek.    ''3 min cooldown''
*'''The Human Spirit''' (''passiv'') - Ger +5 % Spirit
*'''Diplomacy''' (''passiv'') - 10% bonus till faktionspoäng
*'''Mace Specialization''' (''passiv'') - Människor får +5 till Mace skill och 5+ i sword skill

===== Övrig Information =====
*Startplats: Elwynn Forest
*Huvudstad: Stormwind
*Riddjur: Häst
*Klasser: Mage, Paladin, Priest, Rogue, Warrior, Warlock

==== Night Elves (''Nattalver'') ====
----
De urgamla nattalverna var den första rasen att vakna upp i ''World of Warcraft''. Dessa skugglika odödliga varelser var de första att studera magi och att släppa den lös i världen. Nattalvernas oansvariga användande av magi drog in ''The Burning Legion'' i världen, och ledde till ett katastrofalt krig mellan de två. Nattalverna lyckades, om än mycket knappt, att bannlysa legionen från världen. Men deras underbara hemland låg i spillror och var dränkt av havet.

Fram till nyligen så stängde nattalverna av sig från resten av världen och var gömda ovan deras heliga berg Hyjal i flera tusen år. Men Legionens invasion drog nattalverna ur sin långa sömn. De har nu återupplivat intresse i att forma världen, och allierar sig nu för första gången med andra raser för att försäkra det fortsatta bevarandet av Azeroth.

Som ras är nattalverna ofta fästa vid heder och rent spel, men de är väldigt misstänksamma mot de &quot;lägre raserna&quot; i världen. De är nattliga av naturen och deras skuggliga krafter utger ofta samma misstro som de har för deras dödliga grannar.

===== Rasegenskaper =====
{|
|ras || Nattalver
|-
|str || 20
|-
|ag || 25
|-
|sta || 21
|-
|int || 20
|-
|spi || 20
|-
|}

===== Karaktärsdrag =====
*'''Shadowmeld''' (''aktiv'') - Vid aktivering och stillastående blir spelaren osynlig - varar tills du rör på dig/hoppar - kan ej användas i strid.    ''10 sec cooldown''
*'''Quickness''' (''passiv'') - Chans att ducka ökad med 1%
*'''Wisp spirit''' (''passiv'') - När spelaren dör blir den en [[wisp]] och rörelsefart ökas med 50%
*'''Nature resistance''' (''passiv'') - Alla nattalver har +10 Nature Resistance

===== Övrig Information =====
*Startplats: Teldrassil
*Huvudstad: Darnassus
*Riddjur: Nightsaber
*Klasser: Druid, Hunter, Priest, Rogue, Warrior

==== Draenei ====
Endast tillgängliga med den kommande expansionen ''The Burning Crusade''
----
===== Rasegenskaper =====
{|
|ras || Draenei
|-
|str || ??
|-
|ag || ??
|-
|sta || ??
|-
|int || ??
|-
|spi || ??
|}

===== Karaktärsdrag =====
*'''Blessing of the Naaru''' (''aktiv'') – Healar en targetad medspelare för 50 hp över 15 sec.    ''3 min cooldown''
*'''Gemcutting''' (''passiv'') – + 15 i Jewelcrafting.
*'''Inspiring Presence''' (''passiv?'') – Alla party member inom 30 yards får 1% större chans att träffa sitt target i både spell och melee.
*'''Shadow Resistance''' (''passiv'') – Ökar din chans att motstå shadow magier med 10.

===== Övrig Information =====
*Startplats: Ammen Vale
*Huvudstad: Exodar
*Riddjur: Elekk
*Klasser: Warrior, Priest, Mage, Paladin, Hunter och Shaman.

=== Hordens raser ===
==== Orcs (''Orcher'') ====
----
===== Rasegenskaper =====
{|
|ras || Orcer
|-
|str || 26
|-
|ag || 16
|-
|sta || 24
|-
|int || 17
|-
|spi || 23
|}

===== Karaktärsdrag =====
*'''Blood fury''' (''aktiv'') - Ökar attack power med 25 % i 15 sekunder, men minskar effekten av helande på karaktären under denna tid.    ''2 min cooldown''
*'''Hardiness''' (''passiv'') - Motståndskraft mot stuns ökad med 25 %
*'''Command''' (''passiv'') - Pets (Husdjur) gör 5% mer skada
*'''Yxspecialist''' (''passiv'') - Skicklighet med yxa ökad med +5 poäng

===== Övrig Information =====
*Startplats: Durotar
*Huvudstad: Orgrimmar
*Riddjur: Varg
*Klasser: Hunter, Rogue, Shaman, Warrior, Warlock

==== Tauren ====
Taurens är enroma djuriska varelser från barrens men har nu med hjälp av Thrall erövrat mulgore, en enorm prärie. De har enorm styrka men en aningen minder intelleck vilket gör att de inte kan vara mer avancerade casters.
===== Rasegenskaper =====
{|
|ras || Tauren
|-
|str || 28
|-
|ag || 15
|-
|sta || 24
|-
|int || 15
|-
|spi || 22
|}

===== Karaktärsdrag =====
*'''War stomp''' (''aktiv'') - Stunnar alla motståndare i närheten i 2 sekunder.    ''2 min cooldown''
*'''Endurance''' (''passiv'') - Maximal hälsa 5% högre
*'''Cultivation''' (''passiv'') - 15 poängs bonus i Herbalism
*'''Nature resistance''' (''passiv'') - Alla tauren har +10 Nature Resistance

===== Övrig Information =====
*Startplats: Mulgore
*Huvudstad: Thunder Bluff
*Riddjur: Kodo
*Klasser: Druid, Hunter, Shaman, Warrior

==== Trolls (''troll'') ====
Trollen kommer ursprungligen från Stranglethorn Vales djungel. Efter nattalverna är trollen Azeroths äldsta ras och de har valt att leva med voodoo och mörk magi. De djungelbaserade trollen har dock splittrats och finns nu över hela Azeroth. Man kan finna troll i Dun Moroghs alla hörn och nära Goblins (fultroll) huvudstad Gadgetzan i Tanaris finns de ilskna sandtrollen som bodde i det varma ökenlandet långt innan fultrollen kom dit. Hur som helst blev en av trollens stammar, Darkspear Tribe, isolerad från de övriga djungeltrollen och en natt blev stammen invaderad av Murlocs (fisktroll). Hade inte orchernas ledare Thrall funnit och räddat dem hade de krossats. Trollen i Darkspear Tribe tackade orcherna genom att alliera sig med dem. Stammen hade fått mycket mäktiga bundsförvanter men inte bara hade de vänt sig mot deras gud utan också människorna, dvärgarna och nattalverna. Stammens forne ledare Sen'jin hade märkligt nog försvunnit under attacken från murlocs så hans son Vol'jin tog över. Idag är även de andra trollstammarna igång på sina dräpartåg. I området Zul'Gurub i Stranglethorn Vale har Gurubashi trollens mäktiga blodgud Hakkar the Soulflayer vaknat och kräver hämnd på nattalverna som förseglade honom och sin förrädiska stam. Trots de manliga trollens märkliga utseende har de flesta kvinnliga troll ett vackert ansikte. Trollen påminner om nattalverna i sin kroppsbyggnad och hudfärg, trollens hud är lila, blå och grön medan nattalvernas är något ljusare i sin hudfärg. Alla troll har även betar, något som inte nattalver har, och även fast de kan vara rätt små hos de kvinnliga trollen så har många av de manliga trollen enorma betar som ger dem ett ruskigt och farligt utseende.

===== Rasegenskaper =====
{|
|ras || Troll
|-
|str || 24
|-
|ag || 25
|-
|sta || 23
|-
|int || 16
|-
|spi || 23
|}

==== Undead (''Odöda'') ====
Undeads huvudstad heter Undercity och ligger i Tirisfal Glades.
Undeads kan vara Warrior, Rogue, Mage, Priest, och Warlock.

Undeads har mounts som är döda hästar.

==== Blood Elves (''Blodalver'') ====
Endast tillgängliga med det kommande expansionspaketet ''The Burning Crusade''.
----
===== Rasegenskaper =====
{|
|ras || Blood elf
|-
|str || 17
|-
|ag || 22
|-
|sta || 18
|-
|int || 26
|-
|spi || 22
|-
|}

===== Karaktärsdrag =====
*'''Arcane Torrent''' (''aktiv'') –Transformerar Arcane skada på alla fiender i närheten till mana som du får. Fienderna kommer heller inte kunna kasta någon magi på 2 sec.
*'''Mana Trap''' (''aktiv'') – Tar 50 mana från fienden till dig.
*'''15+ Enchanting''' (''passiv'')
*'''5+ till alla resistance''' (''passiv'')

===== Övrig Information =====
*Startplats: Sunstrider Isle
*Huvudstad: Silvermoon
*Riddjur: Hawkstrider
*Klasser: Blood Knight (&quot;Paladin&quot;), Hunter, Rogue, Priest, Mage, Warlock och Death Knight. Anmärkningsvärt är att Blood Elfs kommer vara enda rasen utan Warriors.

Tillbaka till [[World of Warcraft]]
[[Kategori:World of Warcraft]]</text>
      <sha1>bogmwefrrplf04548dmbarpke0wejrj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>World of Warcraft/Föremål</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3200</id>
    <revision>
      <id>23306</id>
      <parentid>14298</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T22:24:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23306</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1469" sha1="d1zlhs9z5dwzfz1mdofk8x31gbaaagb" xml:space="preserve">Vissa föremål har en speciell level man måste vara för att kunna använda den.
Och vissa classer kan inte ha vissa föremål.
T.EX: En mage kan inte ha mail eller plate eller något annat än cloth.


== Rustningar ==

Det finns fyra olika sorters rustningar, tyg, läder, ringbrynjor och plåtharnesk.
De ger olika mycket rustningspoäng, sk. Armor. Armor suger upp skada från pil- och gevärskott samt vanliga slag.

Det finns självklart sköldar som ger ytterligare Armor och offhand-items, som kombineras med svärd eller magiska dolkar istället för en stav. Till exempel böcker eller lyktor.

== Vapen ==

Vapen används av en eller båda händerna. Det finns vapen som bara kan användas i main- hand (höger) eller i off-hand(vänster).
En del vapentekniker kan man inte alltid använda, till exempel måste man nå en nivå för att få ha två enhandsvapen eller träna sig hos en vapenmästare.

Vapensorter
* Enhands- och tvåhandklubbor/hammare
* Enhands- och tvåhandssvärd
* Enhands- och tvåhandsyxor
* Pålvapen, till exempel pikar eller spjut.(tvåhands)
* Knivar (enhands)
* Stavar (tvåhands)
* Fist Weapons (knogjärn och dyl.(enhands))

Dessutom finns det skjutvapen

* Pilbågar
* Armborst
* Kastvapen, kastspjut och kastknivar
* Trollspön (kräver ingen ammunition)

Det finns även tre yrken som inte kan använda skjutvapen, de har yrkespecifika reliker istället.

Tillbaka till [[World of Warcraft]]

[[Kategori:World of Warcraft]]</text>
      <sha1>d1zlhs9z5dwzfz1mdofk8x31gbaaagb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Fysik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3206</id>
    <revision>
      <id>22564</id>
      <parentid>17219</parentid>
      <timestamp>2009-01-15T14:46:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <origin>22564</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="bao6vuw5n1ejt7cxk0z3rekxvrizogl" xml:space="preserve">[[Titta på himlen]]

[[Kategori:Naturvetenskap]]</text>
      <sha1>bao6vuw5n1ejt7cxk0z3rekxvrizogl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kemi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3207</id>
    <revision>
      <id>9325</id>
      <timestamp>2006-04-04T20:43:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>9325</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="rru69l7vmposki1gkpekmcm6jce2iqm" xml:space="preserve">[[Kategori:Naturvetenskap]]</text>
      <sha1>rru69l7vmposki1gkpekmcm6jce2iqm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Engelska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3208</id>
    <revision>
      <id>42817</id>
      <parentid>36517</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T14:54:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dexbot</username>
        <id>4990</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: removing existed iw links in Wikidata</comment>
      <origin>42817</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28" sha1="psg62l5ic6n6lz4dytry0brnr0214du" xml:space="preserve">[[Kategori:Språk|Engelska]]</text>
      <sha1>psg62l5ic6n6lz4dytry0brnr0214du</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret matematik/Kombinatorik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3209</id>
    <revision>
      <id>31851</id>
      <parentid>30979</parentid>
      <timestamp>2011-10-10T13:30:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Matematik/Diskret Matematik/Kombinatorik]] till [[Matematik/Diskret matematik/Kombinatorik]]</comment>
      <origin>31851</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2430" sha1="4fxgx3vqf24o0zgb0w4bo5q42qwn8ai" xml:space="preserve">{{Diskret_Matematik/Sidhuvud}}


== Kombinatorik ==


Kombinatorik handlar om olika sätt att kombinera element. Kombinatorik är till god hjälp när man behöver beräkna sannolikheter och bedöma sina chanser vid spel av olika slag. Genom att tillämpa kombinatorik kan vi exempelvis räkna ut att vid kast med två tärningar är det lättare att få en sjua än något annat resultat, vilket är bra att veta när man spelar backgammon eller monopol.

Typiska problem som kombinatorik hjälper oss att lösa:

Hur många olika pokerhänder finns det?

På hur många sätt kan jag få par i knektar eller högre redan vid given?

Hur många olika pärlarmband med 24 pärlor kan jag göra om det finns fyra färger på pärlorna att välja på?

Hur många sätt finns det att välja ut sju av talen 1-35 om det inte spelar någon roll i vilken ordning man tar dem? Om ordningen har betydelse? Om det är tillåtet att välja samma tal flera gånger?

==Binomialsatsen==
&lt;math&gt;
(a + b)^n = \sum _{k=0} ^n \left(\begin{array}{c} n \\ k \end{array} \right)a^kb^{n-k}
&lt;/math&gt;.

Binomialsatsen kan generaliseras till ''multinomialsatsen'':
&lt;math&gt;
\left(\sum _{k = 0} ^{m - 1} x_k \right)^n = \sum _{\sum _{k = 0} ^{m - 1} n_k = n} \left( {n \choose {n_0, \ldots, n_{m-1}}} \prod _{k = 0} ^{m - 1} x_k ^{n_k} \right)
&lt;/math&gt;

Här används multinomialkoefficienten, definierad som &lt;math&gt;{n \choose {n_0, \ldots, n_p}} := \frac{n!}{n_0! \cdots n_p!}&lt;/math&gt;

Multinomialsatsen åskådliggörs i nedanstående exempel.
Exempel: Utveckla &lt;math&gt;(x + y + z)^4&lt;/math&gt;.
Lösning: 
&lt;math&gt;
(x + y + z)^4 = 
&lt;/math&gt;&lt;math&gt;
{4 \choose {4, 0, 0}} x^4 +
{4 \choose {3, 1, 0}} x^3y +
{4 \choose {3, 0, 1}} x^3z +
{4 \choose {2, 2, 0}} x^2y^2 +
&lt;/math&gt;&lt;math&gt;
{4 \choose {2, 1, 1}} x^2yz +
{4 \choose {2, 0, 2}} x^2z^2 +
{4 \choose {1, 3, 0}} xy^3 +
{4 \choose {1, 2, 1}} xy^2z +
&lt;/math&gt;&lt;math&gt;
{4 \choose {1, 1, 2}} xyz^2 +
{4 \choose {1, 0, 3}} xz^3 +
{4 \choose {0, 4, 0}} y^4 +
{4 \choose {0, 3, 1}} y^3z +
&lt;/math&gt;&lt;math&gt;
{4 \choose {0, 2, 2}} y^2z^2 +
{4 \choose {0, 1, 3}} yz^3 +
{4 \choose {0, 0, 4}} z^4
&lt;/math&gt;
&lt;math&gt;
=
x^4 +
4x^3y +
4x^3z +
6x^2y^2
12x^2yz +
6x^2z^2 +
4xy^3 +
12xy^2z +
12xyz^2 +
4xz^3 +
y^4 +
4y^3z +
6y^2z^2 +
4yz^3 +
z^4
&lt;/math&gt;

==Genererande funktioner==
Definition: Den ''genererande funktionen till &lt;math&gt;\{ a_k \}_{k=0} ^\infty&lt;/math&gt; är &lt;math&gt;\sum _{k=0} ^\infty a_kx^k&lt;/math&gt;.

[[Kategori:Diskret_Matematik]]</text>
      <sha1>4fxgx3vqf24o0zgb0w4bo5q42qwn8ai</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Projekt</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3211</id>
    <revision>
      <id>27156</id>
      <parentid>19023</parentid>
      <timestamp>2010-02-19T10:53:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>Strök tillsvidare länken till &quot;riktlinjen&quot;: jag tror vi behöver fila på den innan vi länkar dit</comment>
      <origin>27156</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2254" sha1="040xp0o09gvnididu2l6rmjthj6pn8b" xml:space="preserve">Det står [[Wikibooks:användare|användarna]] fritt att organisera olika '''projekt''' för samarbeten, arbetsuppgifter eller intresseområden. Den här sidan är tänkt som en samlingssida för olika projekt. Hittills (mars 2008) finns inga särskilda projekt inom svenska Wikibooks, men flera av böckerna utgör samarbeten i sig, däribland [[Kokboken]], [[Drinkboken]] och [[Stora Spelboken]].

=Allmänt=
Som vanligt är det inte nödvändigt att allt blir rätt från början - man åtar sig inte att lägga ned en viss mängd arbete när man &quot;skriver in sig&quot; som deltagare i ett projekt eller när man startar ett nytt projekt. Tvärtom, genom att ansluta dig till ett projekt visar du att de som redan deltar i projektet att andra bryr sig om deras arbete och att starta ett nytt projekt innebär att man &quot;visar vägen&quot; för andra Wikibookianer: Även om du av någon anledning någon gång i framtiden inte längre deltar i projektet blir det lättare för nytillkomna entusiaster att se hur långt ämnet har hunnit utvecklas och få idéer om hur arbetet kan föras vidare. 

Som deltagare i ett projekt kan man t.ex.:
* diskutera hur ämnet ska struktureras tillsammans med andra som är initierade eller bara engagerade i detsamma, 
* påverka vilken information som bör finnas med i berörda böcker och 
* utforma sidmallar, 
* genom att tillsammans ombesörja att interwikilänkar finns för varje artikel göra ämnesområdet lättare att hitta med de vanligaste sökmotorerna och på så vis ökar chansen att andra som är intresserade av ämnet hittar till Wikibooks och börjar bidra till projektet.

Åter igen: [[Wikibooks:Riktlinjer/Var djärv|Var djärv, inte blyg!]] Ett projekt ska vara en tillgång, inte en belastning! Starta hellre ett projekt för mycket än inget alls. Alla projekt tillsammans utgör, på sitt vis, en karta över vilka intresseområden som Wikibooks bidragsgivare fokuserar på.

= Wikibooksprojekt =

==[[/Läroböcker/]]==


== Se även ==
*[[Wikibooks:Önskelista]]
*Projekt på [[w:Wikipedia:Projekt|svenska Wikipedia]], [[wikt:Wiktionary:Projekt|svenska Wiktionary]], [[q:Wikiquote:Projekt|svenska Wikiquote]]

[[Kategori:Projekt|Projekt]]

[[en:Wikibooks:Projects]]
[[es:Wikibooks:Wikiproyecto]]</text>
      <sha1>040xp0o09gvnididu2l6rmjthj6pn8b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi B</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3215</id>
    <revision>
      <id>45745</id>
      <parentid>41250</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:28:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45745</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="776" sha1="04radanqrhe8key96yqzu6fu5pei93c" xml:space="preserve">Det här kommer att bli ett läromedel i Kemi kurs B.

== Innehållsförteckning ==
{| width=100%
|
=== [[/Introduktion/]] === 
=== [[/Reaktionshastigheten/]] === 

&amp;bull; [[/Ämnenas natur/]] 
&amp;bull; [[/Temperaturen/]] 
&amp;bull; [[/Koncentration/]]

=== [[Organisk kemi]] ===

=== [[/Kemisk jämvikt/]] === 
[[/Kemisk jämvikt/]] 
&amp;bull; [[/Jämviktsekvationen/]]

=== [[/Syrabasreaktioner/]] === 
&amp;bull; [[/Syror/]]
&amp;bull; [[/Baser/]]

===[[Formelsamling/Kemi]]===

===[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet]]===

{{stub}}

[[Kategori:Läromedel i kemi|Kemi B]]
[[Kategori:Läromedel för gymnasiet|Kemi B]]
[[Kategori:SAB: Uce Kemi|Kemi B]]
[[kategori:Kemi]]
[[kategori:Alfabetiskt index|K]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>04radanqrhe8key96yqzu6fu5pei93c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysik B</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3216</id>
    <revision>
      <id>45723</id>
      <parentid>41247</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T19:59:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45723</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="926" sha1="r2fr0r9bmnvvxcp74yklf4ww7tymiaq" xml:space="preserve">Det här kommer att bli ett läromedel i '''Fysik B'''.

Arbetet med detta projekt har just påbörjats och det mesta återstår att göra. 

== Innehållsförteckning ==
[[Vågor]]

==Se även==
* [[Formelsamling]]

På svenska Wikipedia:
* [[w:sv:Periodiska systemets grupper|Periodiska systemets grupper]]
* [[w:sv:Periodiska systemets perioder|Periodiska systemets perioder]]
* [[w:sv:Lista över grundämnen efter atomnummer|Lista över grundämnen efter atomnummer]]
* [[w:sv:Lista över grundämnen efter kemiskt tecken|Lista över grundämnen efter kemiskt tecken]]
* [[w:sv:Lista över grundämnen efter namn|Lista över grundämnen efter namn]]

{{stub}}


[[kategori:Läromedel i fysik|Fysik B]]
[[kategori:Läromedel för gymnasiet|Fysik B]]
[[kategori:SAB: Ucc Fysik|Fysik B]]
[[kategori:Fysik B]]
[[kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>r2fr0r9bmnvvxcp74yklf4ww7tymiaq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Textformatering</title>
    <ns>12</ns>
    <id>3217</id>
    <revision>
      <id>26173</id>
      <parentid>26172</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T18:39:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Wikibooks:Hjälp/Textformatering]] till [[Hjälp:Textformatering]]</comment>
      <origin>26173</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2033" sha1="bj519wezmjrk7fs44laqn0chdh02uob" xml:space="preserve">==Matematiska formler==
Komplicerade matematiska formler skrivs bäst med hjälp av [[wikipedia:sv:TeX|TeX]]. MediaWiki omvandlar formlerna till lämpligt format, vid behov till bilder. Se [[wikipedia:sv:Wikipedia:Användarhandledning för TeX|Användarhandledning för TeX]] på Wikipedia. Enklare formler kan skrivas med hjälp av textformatteringsinstruktionerna nedan, om också resultatet inte blir lika snyggt.

== Textformatering ==
Se även &quot;[[Hjälp:Hur man redigerar en sida]]&quot;

&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;2&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;th&gt;Hur det ser ut&lt;/th&gt;
&lt;th&gt;Vad du skriver&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;td&gt;
''Kursiv'', '''fet''', '''''kursiv och fet'''''.
*Detta är dubbla och tredubbla apostrofer, inte citattecken.
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;
&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;''Kursiv'', '''fet''', 
'''''kursiv och fet'''''.&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;td&gt;
Du kan även använda &lt;i&gt;kursiv&lt;/i&gt; och &lt;b&gt;fet stil&lt;/b&gt; om 
önskad effekt snarare är en viss stil än betoning. 
Exempelvis i matematiska formler:

:&lt;b&gt;F&lt;/b&gt; = &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;&lt;b&gt;a&lt;/b&gt;

*Dock är skillnaden inte så viktig, och de flesta bryr sig inte om den.

&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;
&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;Du kan även använda &lt;i&gt;kursiv&lt;/i&gt; och &lt;b&gt;fet&lt;/b&gt; stil om 
önskad effekt snarare är en viss stil än betoning. 
Exempelvis i matematiska formler:


:&lt;b&gt;F&lt;/b&gt; = &lt;i&gt;m&lt;/i&gt;&lt;b&gt;a&lt;/b&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=top&gt;
&lt;td&gt;Ett skrivmaskinstypsnitt för &lt;tt&gt;tekniska termer&lt;/tt&gt;.
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;Ett skrivmaskinstypsnitt för &lt;tt&gt;tekniska termer&lt;/tt&gt;.&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;td&gt;Du kan &lt;strike&gt;stryka över borttaget material&lt;/strike&gt;&lt;br&gt;
och &lt;u&gt;stryka under nytt material&lt;/u&gt;.
*Bra för redigering av exemplevis egna, gamla inlägg på diskussionssidor, där det kan vara önskvärt att det inte raderas mitt i diskussioner.&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;Du kan &lt;strike&gt;stryka över borttaget material&lt;/strike&gt;&lt;br&gt;
och &lt;u&gt;stryka under nytt material&lt;/u&gt;.&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[Kategori:Hjälpsidor|Textformatering]]
[[Kategori:Redigering|Textformatering]]</text>
      <sha1>bj519wezmjrk7fs44laqn0chdh02uob</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Riktlinjer/Skräm inte bort nybörjare!</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3218</id>
    <revision>
      <id>28205</id>
      <parentid>26780</parentid>
      <timestamp>2010-05-26T09:27:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Användaren */ bort med exempel från Wikipedia; ofta onödigt påpeka fel; strök onödigt mångordiga instruktioner</comment>
      <origin>28205</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3112" sha1="1mluyf2xaf5rjelf8c047phfqmkp208" xml:space="preserve">Wikibooks har blivit till vad det är idag genom hårt arbete från dess flitiga och dedikerade användare, men också genom bidrag från många, ofta anonyma, nybörjare. Nya bidragsgivare är presumtiva &quot;medlemmar&quot; och därför en högt värderad resurs. Vi måste behandla nybörjare med vänlighet och tålamod - inget skrämmer bort potentiellt värdefulla bidragsgivare snabbare än fientlighet gentemot dem. Nybörjare, per definition, saknar kunskapen om hur vi gör saker - de flesta av oss har varit nybörjare en gång (*), och många av oss ser sig fortfarande som nybörjare efter månader, om inte år, av deltagande.

=='''''Skräm inte bort nybörjare!'''''==
=== Nybörjaren ===
* Nybörjare är ofta tveksamma när det gäller att göra ändringar, särskilt större sådana, på grund av rädsla av att skada Wikibooks (eller att förnärma andra Wikibookianer eller att bli flamade för sina ändringar). Lär dem att [[Wikibooks:Riktlinjer/Var djärv|vara djärva]] och bli inte irriterade av deras skygghet. 
* Många saker som är självklara för en erfaren användare är okända för nybörjaren.
* De första personer som nybörjaren kommer i kontakt med blir en sorts representanter för Wikibooks. Ovälkomnande kommentarer och elakheter blir därför extra känsliga. Om nybörjaren inte känner sig välkommen, drar han sig naturligtvis bort från Wikibooks. Anlägg en vänligt ton, och tänk på att man inte har något att förlora på detta.

=== Användaren === 
* Även om du aldrig var nybörjare, försök förstå deras värde för gruppen. 
* När nybörjarna gör några vanliga nybörjarmisstag, fixa dem utan att göra någon affär av det. Så småningom märker de hur det skall vara. Om det inte är frågan om klara fel utan konventioner kan du välja att artigt berätta varför vi brukar göra på det andra sättet.
* Lämna gärna en hälsning på deras diskussionssida för att de ska förstå att de är välkomna på Wikibooks.
* När du lämnar kommentarer efter rättning av nybörjarfel, gör det vänligt och hövligt. Om du har svårt med det, låt bli att kommentera felen. Vid behov kan du lämna också rättandet till andra.
[[Bild:Wikilove.png|left|180px|thumb|150px|Nybörjare ska behandlas med kärlek]]
* Om du ger råd åt nytillskott, tona då ner retoriken några steg från din vanliga samtalston. Försök att få nytillskottet att känna sig genuint välkommen, inte som om de måste vinna ditt godkännande för att få medlemskap i en exklusiv klubb.
* Ofta ser nybörjarförsök ut som klotter, på grund av tekniska misstag. Utgå ifrån att nytillskottet vill hjälpa Wikibooks. Ge dem en chans.

&lt;br clear=left&gt;
(*) Det är möjligt att du aldrig varit en nybörjare. Om du, till exempel, varit en bidragsgivare på andra wikis som fungerade enligt liknande principer eller om du var så redigeringsrädd att du läste all referensinformation möjlig innan du la till ett komma. Inget av dessa är legitimerade till sån stolthet att de får se ner på entusiastiska nybörjare.

[[Kategori:Riktlinjer|Skräm inte bort nybörjare!]]</text>
      <sha1>1mluyf2xaf5rjelf8c047phfqmkp208</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Om Wikibooks</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3219</id>
    <revision>
      <id>9374</id>
      <timestamp>2006-04-07T06:11:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>9374</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Recept</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3222</id>
    <revision>
      <id>22582</id>
      <parentid>22581</parentid>
      <timestamp>2009-01-22T06:33:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22582</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="817" sha1="l761a4d7ighl5xuwse6v99s30piui37" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''x portioner''
*...
*...
 
==Tillagning==
 
 
==Servering==
 
 
==Tips==

Byt Okategoriserat mot den bokstav receptet ska ligga under(Stor bokstav)

[[kategori:Okategoriserat kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

Ersätt Ospecificerat nedan med någon av alternativen 1-8:
1 Kött eller någon av underkategorierna:
* Gris
* Korv
* Köttfärs
* Lamm
* Nötkött
* Älgkött
2 Fisk
* Skaldjur
3 Fågel
* Kyckling
4 Vegetariskt
* Grönsaker
5 Bakning
* Kaffebröd
* Kakor
* Matbröd
6 Efterrätter
* Glass
* Godis
* Tårtor
7 Såser
8 Drycker

[[kategori:Ospecificerat|{{SUBPAGENAME}}]]

Sen anges vilket land receptet kommer från:

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]

Fler kategorier finns på sidan Kokboken/Kategoriöversikt

Radera överflödig text.  

&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>l761a4d7ighl5xuwse6v99s30piui37</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>World of Warcraft/Geografi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3230</id>
    <revision>
      <id>23311</id>
      <parentid>13484</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T22:26:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23311</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="961" sha1="ajpx53tit9gh3d8wq23co2pxjckk3bs" xml:space="preserve">Geografin i Warcraft-Serien är simpel. Världen består utav två kontinenter: Kalimdor och Eastern Kingdoms. De åtta raserna har huvudstäder, hordens huvudstäder ligger i Kalimdor (bortsett från de odödas som ligger i norra Eastern Kingdoms). Under den här texten står det vilken ras som har vilken huvudstad och rasens överhuvud.

Ras - Huvudstad - Överhuvud

Orcher - Orgrimmar - Thrall
Tauren - Thunder Bluff - Cairne Bloodhoof
Troll - Orgrimmar (Trollen delar huvudstad med orcherna) - ? (Vill du gärna veta, spring då in i Orgrimmar, gå in i Thralls byggnad och bredvid honom ska trollens ledare finnas)
Odöda - Undercity (Ligger under den gamla människohuvudstaden) - Lady Sylvannas Windrunner (Tidigare högalv)

Här är en länk där du kan undersöka mer noggrant Warcraft-världen: [[http://www.wow-europe.com/shared/wow-com/images/basics/flight/en/index.htm]]

'''Tillbaka till [[World of Warcraft]]'''
[[Kategori:World of Warcraft]]</text>
      <sha1>ajpx53tit9gh3d8wq23co2pxjckk3bs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sffr</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3232</id>
    <revision>
      <id>31972</id>
      <parentid>21312</parentid>
      <timestamp>2011-10-17T14:36:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>byter bild</comment>
      <origin>31972</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="789" sha1="teso2d6ecf07yk9k5a34yi4c2ssgt72" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;nowiki&gt;{{Sffr}}&lt;/nowiki&gt; - Lägger in denna lilla ruta på sidan samt lägger sidans namn i [[:Kategori:Sidor föreslagna för radering]]
----
[[Kategori:Administrativa mallar]]&lt;/noinclude&gt;
{| align=center style=&quot;background: #f7f8ff; border: 1px solid #aaa; padding: .2em; margin-bottom: 3px; width: auto;&quot;
|-
| rowspan=2 style=&quot;padding-right: 4px; padding-left: 4px;&quot; | [[Fil:Keep tidy ask.svg|40px|]]
| '''Denna sida har föreslagits för radering.'''
|-
| &lt;span style=&quot;font-size: 90%&quot;&gt;Se [{{fullurl:Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/{{SUBJECTPAGENAME}}|action=edit&amp;preload=Mall:Ssbr-mall}} anmälan] på [[Wikibooks:Sidor som bör raderas|Sidor som bör raderas]] för mer information.&lt;/span&gt;
|}&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Sidor föreslagna för radering]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>teso2d6ecf07yk9k5a34yi4c2ssgt72</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Sidor föreslagna för radering</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3233</id>
    <revision>
      <id>31974</id>
      <parentid>21335</parentid>
      <timestamp>2011-10-17T14:39:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>byter till fri bild</comment>
      <origin>31974</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="720" sha1="04tpu1h97dc8rl26ymys4h9o4gwekeg" xml:space="preserve">''Den här kategorin innehåller sidor som inkluderar mallen 
{| align=center style=&quot;background: #f7f8ff; border: 1px solid #aaa; padding: .2em; margin-bottom: 3px; width: auto;&quot;
|-
| rowspan=2 style=&quot;padding-right: 4px; padding-left: 4px;&quot; | [[Fil:Keep tidy ask.svg|40px|]]
| '''Denna sida har föreslagits för radering.'''
|-
| &lt;span style=&quot;font-size: 90%&quot;&gt;Se [{{fullurl:Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/{{SUBJECTPAGENAME}}|action=edit&amp;preload=Mall:Ssbr-mall}} anmälan] på [[Wikibooks:Sidor som bör raderas|Sidor som bör raderas]] för mer information.&lt;/span&gt;
|}''

''Huvudartikel: [[Wikibooks:Sidor som bör raderas]]''

[[Kategori:Sidor som behöver kontrolleras]]
[[Kategori:Wikibooks:Administration]]</text>
      <sha1>04tpu1h97dc8rl26ymys4h9o4gwekeg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chili con carne</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3237</id>
    <revision>
      <id>54708</id>
      <parentid>24060</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:18:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54708</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="803" sha1="0a5avltq7suct1lx9e1m3d3bne0i8ep" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
[[Image:Bowl of chili.jpg|thumb|En tallrik chili con carne]]
''4 portioner''
* 2 konservburkar Naturella vita bönor; -avrunnen vikt för 2 burkar är ca 265 g  
*320 gram Nötfärs 
*4 tsk smör eller flytande margarin
*2 gula lökar, hackade
*1 grön paprika 
*1 röd paprika 
*1 vitlöksklyfta, ev 2 
*400 gram hela tomater på burk
*1 buljongtärning 
*2 tsk soja
*1 lagerblad
*1/2 tsk spiskumminfrön; stötta eller krossade
*1 tsk oregano
*1 tsk chilipulver; ev något mer
 
==Tillagning==
Stek köttfärsen. Lägg i resten av ingredienserna och låt koka i 20 minuter.

==Servering==
Servera gärna med en bit bröd. 
 
{{wikipedia}}
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Köttfärs|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Sydamerikanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>0a5avltq7suct1lx9e1m3d3bne0i8ep</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Kvalitetskontroll</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3241</id>
    <revision>
      <id>37699</id>
      <parentid>28128</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T16:39:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fixat kategorin</comment>
      <origin>37699</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="516" sha1="l57tefett2o6r8fnv3v0pu5z5ayvdwn" xml:space="preserve">&lt;br clear=all&gt;
&lt;div style=&quot;width: 60%; padding: 3px; background: #f7f8ff; border: 1px solid gray; margin: 0 auto; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;''[[Wikibooks:Kvalitetskontroll|Kvalitén]] på den här artikeln är för närvarande omdiskuterad. &lt;br&gt; Du kan hjälpa Wikibooks genom att [http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title={{FULLPAGENAMEE}}&amp;action=edit förbättra] texten.''&lt;/div&gt;
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Kvalitetskontroll]]&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Meddelandemallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>l57tefett2o6r8fnv3v0pu5z5ayvdwn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Italienska/Ordförråd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3251</id>
    <revision>
      <id>47127</id>
      <parentid>31255</parentid>
      <timestamp>2017-06-14T10:02:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>5.92.151.124</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Färger */</comment>
      <origin>47127</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4318" sha1="0d1ajxulo5s4adiejy00a2bj6u3npgi" xml:space="preserve">&lt;br&gt;

''&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Italienska ~ Svenska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;''

== Ordförråd ==
&lt;!--
#[[Italienska: Ordförråd Färgerna|Färgerna]]
#[[Italienska: Ordförråd Vädret|Vädret]]
#[[Italienska: Ordförråd Allmäna transportmedel|Allmäna transportmedel]]
#[[Italienska: Ordförråd Badrummet|Badrummet]]
#[[Italienska: Ordförråd Djur|Djur]]
#[[Italienska: Ordförråd Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]]
--&gt;

== Grundläggande ord och fraser ==
&lt;table&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;'''Svenska'''&lt;/td&gt;&lt;td&gt;'''Italienska'''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ja&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Sì&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Nej&lt;/td&gt;&lt;td&gt;No&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Snälla&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Per favore&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Tack&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Grazie&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ingen orsak&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Prego&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Ursäkta&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Mi dispiace, Scusa, Scusi (Formal)&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Jag förstår inte&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Non capisco eller Non ho capito&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

=== Hälsningsfraser ===
&lt;table&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Hej&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Ciao, Salve&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;God morgon&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Buon giorno&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;God kväll&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Buona sera&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;God natt&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Buona notte&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Hej då&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Arrivederci&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Adjö&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Addio, Ciao&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

=== Grundtal ===
&lt;table&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Första&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Primo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Andra&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Secondo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Tredje&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Terzo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Fjärde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Quarto&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Femte&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Quinto&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Sjätte&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Sesto&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Sjunde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Settimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Åttonde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Ottavo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Nionde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Nono&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Tionde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Diecimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Elfte&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Undicesimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Tolfte&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Dodicesimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Trettonde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Tredicesimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Fjortonde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Quattordicesimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Femtionde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Quindicesimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Sextionde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Sedicesimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Sjuttionde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Diciassettesimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Åttionde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Diciottesimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Nittionde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Diciannovesimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Tjugonde&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Ventesimo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

=== Ordningstal ===
&lt;table&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;noll&lt;/td&gt;&lt;td&gt;zero&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;ett&lt;/td&gt;&lt;td&gt;uno&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;två&lt;/td&gt;&lt;td&gt;due&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;tre&lt;/td&gt;&lt;td&gt;tre&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;fyra&lt;/td&gt;&lt;td&gt;quattro&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;fem&lt;/td&gt;&lt;td&gt;cinque&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;sex&lt;/td&gt;&lt;td&gt;sei&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;sju&lt;/td&gt;&lt;td&gt;sette&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;åtta&lt;/td&gt;&lt;td&gt;otto&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;nio&lt;/td&gt;&lt;td&gt;nove&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;tio&lt;/td&gt;&lt;td&gt;dieci&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;elva&lt;/td&gt;&lt;td&gt;undici&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;tolv&lt;/td&gt;&lt;td&gt;dodici&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;tretton&lt;/td&gt;&lt;td&gt;tredici&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;fjorton&lt;/td&gt;&lt;td&gt;quattordici&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;femton&lt;td&gt;quindici&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;sexton&lt;/td&gt;&lt;td&gt;sedici&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;sjutton&lt;/td&gt;&lt;td&gt;diciassette&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;arton&lt;/td&gt;&lt;td&gt;diciotto&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;nitton&lt;/td&gt;&lt;td&gt;diciannove&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;tjugo&lt;/td&gt;&lt;td&gt;venti&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;tjugoen&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ventuno&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;tjugotvå&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ventidue&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;tjugotre&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ventitre&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;trettio&lt;/td&gt;&lt;td&gt;trenta&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;fyrtio&lt;/td&gt;&lt;td&gt;quaranta&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;femtio&lt;/td&gt;&lt;td&gt;cinquanta&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;sextio&lt;/td&gt;&lt;td&gt;sessanta&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;sjuttio&lt;/td&gt;&lt;td&gt;settanta&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;åttio&lt;/td&gt;&lt;td&gt;ottanta&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;nittio&lt;/td&gt;&lt;td&gt;novanta&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;ett hundra&lt;/td&gt;&lt;td&gt;cento&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;ett tusen&lt;/td&gt;&lt;td&gt;mille&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;två/tre...tusen&lt;/td&gt; - &lt;td&gt;duemila/tremila... /.../ ...mila&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;en milljon&lt;/td&gt;&lt;td&gt;un milione&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;en miljard&lt;/td&gt;&lt;td&gt;un miliardo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

=== Färger ===
&lt;table&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Röd&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Rosso&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;(mörk) Blue&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Blu&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;(Ljus) Blue&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Azzurro&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Gul&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Giallo&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Grön&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Verde&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Cyan&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Ciano&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Magenta&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Magenta&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Black&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Nero&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Vit&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Bianco&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Brun&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Marrone&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Grå&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Grigio&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Orange&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Arancione&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Violett&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Viola&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Indigo&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Indaco&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Rosa&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Rosa&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Italienska]]</text>
      <sha1>0d1ajxulo5s4adiejy00a2bj6u3npgi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wiktionary</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3257</id>
    <revision>
      <id>28103</id>
      <parentid>24208</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T12:32:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28103</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="622" sha1="rd52d2rwjx0ovmi81obyv2lygpu8jwf" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Bild:Wiktionary-logo-sv.png|45px|none]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 60px;&quot;&gt;Se även ordet '''[[wiktionary:sv:{{{1|{{PAGENAME}}}}}|{{{2|{{PAGENAME}}}}}]]''' på Svenska Wiktionary.&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
&lt;pre&gt;
{{Wiktionary|uppslagsord}}
&lt;/pre&gt;
Mallen skapar en länk till det angivna uppslagsordet på systerprojektet svenska wiktionary.

[[Kategori:Interwikimallar|Wiktionary]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rd52d2rwjx0ovmi81obyv2lygpu8jwf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Esperanto/Ordförråd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3282</id>
    <revision>
      <id>21490</id>
      <parentid>21415</parentid>
      <timestamp>2008-10-03T00:49:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21490</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1386" sha1="p2w38yzosk40mwtepyevg7zhkitcs0e" xml:space="preserve">''&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Esperanto ~ Svenska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;''

== Ordföråd ==
&lt;!--
#[[Esperanto: Ordförråd Färgerna|Färgerna]]
#[[Esperanto: Ordförråd Vädret|Vädret]]
#[[Esperanto: Ordförråd Allmäna transportmedel|Allmäna transportmedel]]
#[[Esperanto: Ordförråd Badrummet|Badrummet]]
#[[Esperanto: Ordförråd Djur|Djur]]
#[[Esperanto: Ordförråd Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]]
--&gt;

== Grundläggande ord och fraser ==

=== Hälsningsfraser ===

=== Grundtal ===

0 = nul&lt;br/&gt;
1 = unu&lt;br/&gt;
2 = du&lt;br/&gt;
3 = tri&lt;br/&gt;
4 = kvar&lt;br/&gt;
5 = kvin&lt;br/&gt;
6 = ses&lt;br/&gt;
7 = sep&lt;br/&gt;
8 = ok&lt;br/&gt;
9 = naŭ&lt;br/&gt;
10 = dek&lt;br/&gt;
100 = cent&lt;br/&gt;
1000 = mil&lt;br/&gt;

Andra tal bildas genom kombinationer av grundtalen.&lt;br/&gt;

11 = dek unu&lt;br/&gt;
12 = dek du&lt;br/&gt;

20 = dudek&lt;br/&gt;
21 = dudek unu&lt;br/&gt;

2007 = dumil sep&lt;br/&gt;

Regeln för när en ska skriva ihop respektive isär grundtalen är som följer:&lt;br/&gt;
Vid addition (12 = 10 + 2) skrivs alltid isär: ''dek du''.&lt;br/&gt;
Vid multiplikation (20 = 2 * 10) skrivs ihop: ''dudek''.

=== Ordningstal ===

Ordningstal på esperanto bildas genom att ändelsen -a läggs till de vanliga räkneorden:&lt;br/&gt;

första = unua (observera att betoningen ändras)&lt;br/&gt;
andra = dua&lt;br/&gt;
tredje = tria&lt;br/&gt;
osv...

=== Färger ===

Röd = Ruĝo&lt;br /&gt;
Grön = Verdo&lt;br /&gt;
Blå = Bluo

[[Kategori:Språkkurser/Esperanto|Ordförråd]]</text>
      <sha1>p2w38yzosk40mwtepyevg7zhkitcs0e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska/Ordförråd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3286</id>
    <revision>
      <id>24177</id>
      <parentid>23676</parentid>
      <timestamp>2009-06-01T17:07:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.88.102.3</ip>
      </contributor>
      <comment>flyttar till ordningstalskapitelet</comment>
      <origin>24177</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="820" sha1="r26gpbsmjei9hby9fe6fwnuqa6ste0y" xml:space="preserve">''&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Franska ~ Svenska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;br&gt;Ordförråd&lt;br&gt;&lt;/small&gt;&lt;/center&gt;''

== Ordföråd ==

== Grundläggande ord och fraser ==

*OK= D´accord
*Hur mår du= Ça va? 
*Och du?= et toi?
*Vi ses!= A bientôt !
*Det beror på= Ça dépend.
*Det är möjligt...= C´est possible
*varsågod= Voilà.
*Tack så mycket= Merci beaucoup

=== Hälsningsfraser ===

*Hej=  salut
*Goddag= Bonjour
*Adjö= Au revoir
voila = här är den

=== Färger ===

'''Svenska: mask/fem mpl/fpl'''
*Blå: bleu/bleue blues/bleues
*Röd: rouge rouges
*Gul: jaune jaunes
*Grön: vert/verte verts/vertes
*Brun: brun/brune bruns/brunes
*Vit: blanc/blanche blancs/blanches
*Svart: noir/noire noirs/noires
*Grå: gris/grise gris/grises
*Lila: lilas
*Rödbrun: marron
*Orange: orange oranges

[[Kategori:Språkkurser/Franska]]</text>
      <sha1>r26gpbsmjei9hby9fe6fwnuqa6ste0y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Sockerlag</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3304</id>
    <revision>
      <id>54707</id>
      <parentid>23104</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:17:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54707</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="199" sha1="shrg1ef64bxurg5haeuf9ykbi62qqya" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*1 dl socker
*2 dl kokande vatten
 
==Tillagning==
Lös upp sockret i kokande vatten tills det blir en klar vätska. Låt svalna.
{{wikipedia}}
[[Kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>shrg1ef64bxurg5haeuf9ykbi62qqya</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wikiquote</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3316</id>
    <revision>
      <id>31249</id>
      <parentid>28101</parentid>
      <timestamp>2011-08-11T21:48:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Nodulation</username>
        <id>2885</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>png =&gt; svg</comment>
      <origin>31249</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="592" sha1="qal7jifib9qy5xrobvczoj8aeh79o7a" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Bild:Wikiquote-logo.svg|40px|none]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 60px;&quot;&gt;Svenskspråkiga Wikiquote har citat av eller om:
&lt;div style=&quot;margin-left: 10px; font-size:1.1em&quot;&gt;'''''[[Wikiquote:sv:{{SUBPAGENAME}}|{{SUBPAGENAME}}]]'''''&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Interwikimallar|Wikiquote]]
[[de:Vorlage:Wikiquote]]
[[en:Template:Wikiquote]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qal7jifib9qy5xrobvczoj8aeh79o7a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Commons</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3317</id>
    <revision>
      <id>28097</id>
      <parentid>19487</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T12:29:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28097</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1549" sha1="7w25isq0zdpe1tmchccsludmbjtyrpi" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Bild:Commons-logo.svg|45px|none]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 60px;&quot;&gt;Det finns bilder av eller om {{PAGENAME}} på [[w:Wikimedia Commons]]. Se '''''[[Commons:{{{1|Special:Search/{{PAGENAME}}}}}|{{{2|{{{1|{{PAGENAME}}}}}}}}]]''''' 
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[kategori:Interwikimallar|Wikimedia Commons]]
[[ar:قالب:كومونز]] 	 
[[bg:Шаблон:Commons]] 	 
[[ca:Template:Commons]] 	 
[[cs:Šablona:Commons]] 	 
[[da:Skabelon:Commons]] 	 
[[de:Vorlage:Commons]] 	 
[[en:Template:Commons]] 	 
[[eo:Ŝablono:Commons]] 	 
[[et:Mall:Commons]] 	 
[[es:Plantilla:Commons]] 	 
[[fi:Malline:Commons]] 	 
[[fr:Modèle:Commons]] 	 
[[gl:Template:Commons]] 	 
[[id:Templat:Commons]] 	 
[[ilo:Template:Commons]] 	 
[[io:Template:Commons]] 	 
[[it:Template:Commons]] 	 
[[kn:Template:Commons]] 	 
[[ko:Template:Commons]] 	 
[[he:תבנית:ויקישיתוף]] 	 
[[hu:Sablon:Commons]] 	 
[[nl:Sjabloon:Commons]] 	 
[[ja:Template:Commons]] 	 
[[no:Mal:Commons]] 	 
[[pl:Szablon:Commons]] 	 
[[pt:Predefinição:Commons]] 	 
[[ro:Format:Commons]] 	 
[[ru:Шаблон:Commons]] 	 
[[simple:Template:Commons]] 	 
[[sk:Šablóna:Commons]] 	 
[[sl:Template:Commons]] 	 
[[sr:Шаблон:Commons]] 	 
[[uk:Шаблон:Commons]] 	 
[[vi:Tiêu bản:Commons]] 	 
[[wa:Modele:Commons]] 	 
[[zh:Template:Commons]] 	 
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7w25isq0zdpe1tmchccsludmbjtyrpi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wikinews</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3318</id>
    <revision>
      <id>42826</id>
      <parentid>28099</parentid>
      <timestamp>2015-02-26T14:08:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dexbot</username>
        <id>4990</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: removing existed iw links in Wikidata</comment>
      <origin>42826</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="549" sha1="nge5hlp4iuxlremn0k65htqcdlmp66n" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Bild:Wikinews-logo.png|65px|none]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 60px;&quot;&gt; Svenska [[n:|'''Wikinews''']] har nyheter relaterade till:
&lt;div style=&quot;margin-left: 10px; font-size:1.1em&quot;&gt;'''''[[n:{{{1|{{PAGENAME}}}}}|{{{2|{{PAGENAME}}}}}]]'''''&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Interwikimallar|Wikinews]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nge5hlp4iuxlremn0k65htqcdlmp66n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wikisource</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3319</id>
    <revision>
      <id>42827</id>
      <parentid>28102</parentid>
      <timestamp>2015-02-26T14:08:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dexbot</username>
        <id>4990</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: removing existed iw links in Wikidata</comment>
      <origin>42827</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="545" sha1="9vg1fi736kt1xfkza8bn68dtsieunvm" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Image:Wikisource-logo.svg|55px|none]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 60px;&quot;&gt;[[s:Huvudsida|'''Wikisource''']] har originalverk relaterade till:
&lt;div style=&quot;margin-left: 10px; font-size:1.1em&quot;&gt;'''''[[s:{{PAGENAME}}|{{PAGENAME}}]]'''''&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Interwikimallar|Wikisource]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9vg1fi736kt1xfkza8bn68dtsieunvm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Lista över mallar för Wikibooks systerprojekt</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3320</id>
    <revision>
      <id>28125</id>
      <parentid>28112</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:25:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28125</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1507" sha1="44j83yjk5r7jzhailhcmbngwmqm5sus" xml:space="preserve">==Referenser under Externa länkar==
&lt;table border=1 cellpadding=4 cellspacing=1&gt;
&lt;tr&gt; 
    &lt;th width=200&gt;Namn&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Meddelande i klartext&lt;/th&gt;
    &lt;th&gt;Placeras i artikeln&lt;/th&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Wikipedia|Wikipedia]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Wikipedia|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{wikipedia}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; -&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Wikiquote|Wikiquote]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Wikiquote|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{wikiquote}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; -&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Commons|Commons]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Commons|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{commons}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; -&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Wikinews|Wikinews]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Wikinews|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{wikinews}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; -&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Wikisource|Wikisource]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Wikisource|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{wikisource}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; -&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Wiktionary|Wiktionary]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Wiktionary|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{wiktionary}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; -&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt; 
    &lt;td&gt; {{subst:[[Mall:Wikibooksystrar|Wikibooksystrar]]}} &lt;br&gt; 
	 ([[Malldiskussion:Wikibooksystrar|Diskussion]]) &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; {{Wikibooksystrar}} &lt;/td&gt;
    &lt;td&gt; -&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

[[Kategori:Interwikimallar]]
[[en:Wikipedia:Sister projects]]</text>
      <sha1>44j83yjk5r7jzhailhcmbngwmqm5sus</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:PDF version</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3329</id>
    <revision>
      <id>57044</id>
      <parentid>28083</parentid>
      <timestamp>2025-01-12T22:17:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ternera</username>
        <id>12388</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>([[c:GR|GR]])  [[File:Nuvola mimetypes pdf.png]] → [[File:Gnome-mime-application-pdf.svg]] png --&gt; svg</comment>
      <origin>57044</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1629" sha1="paxm7ry6qntlwjdvdqgnykbrhs0gds5" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Image:Gnome-mime-application-pdf.svg|50px|none|Wikibooks]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 60px;&quot;&gt;En ''''' [[Media:{{qif|test={{{1|}}}|then={{{1}}}|else={{PAGENAME}}}}.pdf| PDF-version]]''''' av {{qif|test={{{3|}}}|then={{{3}}}|else={{PAGENAME}}}} finns tillgänglig. &lt;small&gt; {{qif|test={{{2|}}}|then={{{2}}}|else= }} ([[:Image:{{qif|test={{{1|}}}|then={{{1}}}|else={{PAGENAME}}}}.pdf|info]])&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Format: &lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{PDF version|filename (w/o &quot;Media:&quot; or &quot;.pdf&quot;, if you add nothing, this will be the name of the page)|optional info (such as version number, last update, or file size)|optional &quot;of ___ is available&quot; (if you add nothing, this will be the name of the page)}}&lt;/nowiki&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Example: 
&lt;nowiki&gt; {{PDF version}} &lt;/nowiki&gt; gives the image shown above. &lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt; {{PDF version|||Big Cats}} &lt;/nowiki&gt; gives:
{|
|{{PDF version|||Big Cats}}
|}
&lt;nowiki&gt; {{PDF version|Big Cats}} &lt;/nowiki&gt; gives
{|
|{{PDF version|Big Cats}}
|}
and &lt;nowiki&gt; {{PDF version|Big Cats|File size: 738KB}}&lt;/nowiki&gt; gives:
{|
|{{PDF version|Big Cats|File size: 738KB}}
|}

&lt;div style=&quot;position:absolute; z-index:100; right:12px; top:8px;&quot; class=&quot;metadata&quot; id=&quot;featured-star&quot;&gt;
{{click|image=Cscr-featured.svg|link=Wikipedia:Utmärkta artiklar|width=19px|height=19px}}&lt;/div&gt;

Se även: [[Mall:Print version]]
[[Kategori:Mallar|{{PAGENAME}}]]
[[en:template:PDF version]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>paxm7ry6qntlwjdvdqgnykbrhs0gds5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Print version</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3330</id>
    <revision>
      <id>28080</id>
      <parentid>27083</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T07:23:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28080</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="777" sha1="8eaakxkvlczmky25sm2y6mh3vnjalzf" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Image:Exquisite-print printer.png|50px|none|Wikibooks]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 70px;&quot;&gt;En  ''''' [[{{#if:{{{1|}}}|{{{1}}}|{{PAGENAME}}/Print version}}| utskriftsversion]]''''' av boken finns tillgänglig. &lt;small&gt; (&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[{{SERVER}}{{localurl:{{#if:{{{1|}}}|{{{1}}}|{{PAGENAME}}/Print version}}|action=edit}} Redigera]&lt;/span&gt;)&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;{{#ifeq: {{{Demo|}}}|on||[[Kategori:Utskriftsversioner]]}}&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;
{{Dokumentation}}
[[Kategori:Mallar|{{PAGENAME}}]]
[[en:template:Print version]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8eaakxkvlczmky25sm2y6mh3vnjalzf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska/Innehåll</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3333</id>
    <revision>
      <id>53010</id>
      <parentid>21510</parentid>
      <timestamp>2022-09-18T22:02:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53010</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1309" sha1="odi3t433tg6318eed0cnee5zv0jor4w" xml:space="preserve">&lt;center&gt;
&lt;TABLE CELLPADDING=10&gt;
&lt;TD&gt;
&lt;Font face=&quot;schwarzwald&quot; color=#dc2521 size= &quot;2&quot;&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Äußern!&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;br&gt;''&lt;br&gt;&lt;/font&gt;
''&lt;big&gt;&lt;big&gt;Lär dig i Tyska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;br&gt;''
&lt;center&gt;
&lt;/TD&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/center&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;'''[[Tyska/Introduktion|Börja att lära dig tyska med &lt;big&gt;Äußern!&lt;/big&gt;]]'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;
[[Image:Berlin Tiergarten1.jpg|thumb|Großer Tiergarten, Berlin]]
[[Image:Idioma alemán.png|frameless|right]]

==Innehåll==

* '''&lt;big&gt;[[Språkkurser/Tyska/Nivå I|Nivå I]]&lt;/big&gt;'''
* '''&lt;big&gt;[[Språkkurser/Tyska/Nivå II|Nivå II]]&lt;/big&gt;'''
* '''&lt;big&gt;[[Språkkurser/Tyska/Nivå III|Nivå III]]&lt;/big&gt;'''
* [[Image:Note.svg|20px]] '''&lt;big&gt;[[Språkkurser/Tyska/Grammatik|Grammatik]]&lt;/big&gt;'''
* [[Image:Books-aj.svg aj ashton 01.png|20px]] '''&lt;big&gt;[[Språkkurser/Appendix]]&lt;/big&gt;'''
** [[Språkkurser/Tyska/Appendix/Alfabet|Alfabet]]
** [[Språkkurser/Tyska/Appendix/Frasbok|Frasbok]]
** [[Språkkurser/Tyska/Appendix/Resurser|Resurser]]
** [[Språkkurser/Tyska/Appendix/Namn|Namn]]
** [[Språkkurser/Tyska/Appendix/Tysk historia|Tysk historia]]
** [[Språkkurser/Tyska/Appendix/Världens nationer|Världens historia]]
** [[Språkkurser/Tyska/Appendix/Falska vänner|Falska vänner]]


[[Kategori:Språkkurser/Tyska|Innehåll]]
[[en:German/Contents]]</text>
      <sha1>odi3t433tg6318eed0cnee5zv0jor4w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Nyttigare scones</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3343</id>
    <revision>
      <id>57273</id>
      <parentid>54793</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:39:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57273</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1035" sha1="0akxulq9kxif3tdeumllyvgglrdh4m9" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
Till 16 bitar
*4 dl grahamsmjöl
*4 dl rågsikt
*1 dl linfrön
*1 dl sesamfrön
*1 dl solrosfrön
*1 dl kruska kli
*1 tsk salt
*4 tsk bakpulver
*100 g smör/margarin
*3 dl mjölk/fil
 
==Tillagning==
# Börja med att sätta ugnen på 250 grader och ta fram det du behöver.
# Blanda torrvarorna i en bunke
# Fördela smöret jämnt med fingrarna.
# Häll i mjölken och rör snabbt ihop det till en jämn deg.
# Dela degen i fyra delar och gör kakor av varje del. De ska vara ca 15 cm i diameter och ca 1 cm tjock.
# Lägg de fyra kakorna på en plåt med smörpapper/ en smörad plåt. Skär varje kaka i fyra delar.
# Ställ in plåten i ugnen och ta ut efter ca 10 minuter.

==Servering==
Serveras gärna nygräddade med smält smör eller på det traditionella engelska viset med marmelad på till en kopp te.

==Tips==
Byt gärna ut mjölsorter och frön efter smak. Det viktiga är att du har med 8 dl mjöl, 1 tsk salt och 4 tsk bakpulver per sats.

[[Kategori:Matbröd]]
[[Kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>0akxulq9kxif3tdeumllyvgglrdh4m9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Dragonbiffar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3346</id>
    <revision>
      <id>56372</id>
      <parentid>56371</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:12:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>fel</comment>
      <origin>56372</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="817" sha1="pwsjdv4vwsgt5h5dqpxodcb4hbrvv5o" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*400 g färs
*1 tsk salt
*1 krm svartpeppar
*1-1 1/2 tsk söndersmulad dragon
*2 msk potatismjöl
*2 ägg
*1 msk smör/margarin
*2 dl vatten/buljong/grädde
*salt, peppar, dragon, soja
 
==Tillagning==
# Blanda färsen med salt, peppar och dragon. 
# Rör ner potatismjölet och äggulorna. Forma till små biffar.
# Stek biffarna i matfettet i en stekpanna, 2-3 min/sida.
# Lägg upp biffarna på ett varmt fat.
# Vispa ur stekpannan med lite vatten/buljong/grädde.
# Smaksätt skyn med salt, peppar, dragon och soja efter smak och häll den över biffarna.
 
==Servering==
Gott till kokt potatis och sallad.
 
==Tips==
Servera gärna biffarna med citronklyftor och/eller färsk dragon.

[[Kategori:Köttfärs|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:D kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>pwsjdv4vwsgt5h5dqpxodcb4hbrvv5o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tyska/Navigation/Nivå 1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3347</id>
    <revision>
      <id>45970</id>
      <parentid>21512</parentid>
      <timestamp>2015-10-08T18:48:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+ kat</comment>
      <origin>45970</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="653" sha1="sa3goclhozkfcwc5g45egchdae5imll" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;Font face=&quot;schwarzwald&quot; color=#dc2521 size= &quot;2&quot;&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Äußern!&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;br&gt;''&lt;br&gt;&lt;/font&gt;
''&lt;big&gt;&lt;big&gt;Lär dig tyska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;br&gt;''&lt;/center&gt;

'''&lt;center&gt;[[Språkkurser/Tyska/Nivå I|Nivå I: Innehåll]]&lt;/br&gt;'''
[[Språkkurser/Tyska/Nivå I/Wie heißt du?|Wie heißt du?]] ~ [[Språkkurser/Tyska/Nivå I/Lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Språkkurser/Tyska/Nivå I/Lektion 3|Lektion 3]]&lt;br&gt;[[Språkkurser/Tyska|''Startsida Tyska'']]&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Språkkurser/Tyska|SUBPAGENAME]]&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Språkrelaterade mallar]]
[[Kategori:Navigationsmallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>sa3goclhozkfcwc5g45egchdae5imll</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska/Nivå I</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3348</id>
    <revision>
      <id>53776</id>
      <parentid>53439</parentid>
      <timestamp>2023-02-18T04:42:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53776</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1206" sha1="kjo8xj52tq4pt0xr4ohxkbky7dzf10t" xml:space="preserve">[[Image:Coat of arms of Germany.svg|upright=0.5|frameless|left|Tyskland]][[Image:Austria Bundesadler.svg|upright=0.5|frameless|right|Österrike]]
&lt;center&gt;
&lt;TABLE CELLPADDING=10&gt;
&lt;TD&gt;
&lt;Font face=&quot;schwarzwald&quot; color=#000000 size= &quot;+1&quot;&gt;&lt;center&gt;Wikibooks&lt;/center&gt;&lt;/font&gt;&lt;br&gt;
&lt;Font face=&quot;schwarzwald&quot; color=#dc2521 size= &quot;+3&quot;&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Äußern!&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;br /&gt;''&lt;br /&gt;
&lt;/font&gt;
&lt;big&gt;Nybörjarkurs i tyska&lt;/big&gt;&lt;br&gt;
&lt;center&gt;
&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/center&gt;


[[Image:Schloß Neuschwanstein.jpg|frameless|upright=1.5|center]]
&lt;center&gt;&lt;small&gt;Slottet Neuschwanstein sett ifrån Marienbrücke&lt;/small&gt;&lt;/center&gt;

== Innehåll ==
=== Sektion 1 ~ ''Start'' ===
* [[/Introduktion/]]
* [[/Wie heißt du?/|Lektion 1: Wie heißt du?]]
* [[/Freizeit/|Lektion 2: Freizeit]]
* [[/Essen/|Lektion 3: Essen]]
* [[Tyska/Nivå I/Repetition 1|Repetition 1: Lektion 1-3]]


=== Sektion 2 ~ ''Berlin, Tyskland'' ===
* [[/Kleidung/|Lektion 4: Kleidung]]
* [[/Volk und familie/|Lektion 5: Volk und Familie]]
* [[/Schule/|Lektion 6: Schule]]
* [[/Repetition 2/|Repetition 2: Lektion 4-6]]

=== Sektion 3 ~ ''Wien, Österrike'' ===
*


=== Sektion 4 ~ ''Bern, Schweiz'' ===
*


[[Kategori:Språkkurser/Tyska|Nivå I]]
[[en:German/Level I]]</text>
      <sha1>kjo8xj52tq4pt0xr4ohxkbky7dzf10t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Channa Masala</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3369</id>
    <revision>
      <id>56356</id>
      <parentid>56355</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:48:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>versaliserign</comment>
      <origin>56356</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1951" sha1="mgwo5b4lngqxngbn9hvjuhjok2n9g0r" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Channa Masala (indisk kikärtscurry) ==

Klassisk vegetarisk curry som serveras på så gott som alla indiska restauranger. 

Rätten är mycket enkel att tillaga, och alla ingredienser kan köpas i en vanlig livsmedelsbutik. Kryddorna brukar dock vara betydligt billigare i specialbutiker. Om du inte gillar eller är van vid stark mat, minska på mängden chilipeppar första gången du lagar rätten. Mängden chilipeppar i receptet är anpassad efter den man normalt köper i vanliga livsmedelsbutiker (Santa Maria, Kockens kryddor), om du köper chilipeppar i en butik inriktad på indiskt livsmedel kan den vara flera gånger starkare.

Receptet är för 4 portioner.

== Ingredienser ==

*rapsolja
*1 gul lök
*2 klyftor vitlök
*2 cm färsk ingefära
*3-4 tomater / 1 burk krossade tomater
*1 dl vatten
*1 tsk salt
*1 msk chilipeppar
*1 tsk gurkmeja
*1,5 tsk garam masala (indisk kryddblandning, finns att köpa i vanliga livsmedelsbutiker. Går också att blanda själv)
*1-2 burkar färdigkokta kikärtor
*färsk koriander

== Tillagning ==

Värm olja i en gryta/panna på medelstark värme. Hacka den gula löken grovt och lägg sedan i den i pannan. Tillsätt efter ett par minuter hackad vitlök och hackad/riven ingefära. Häll sedan i tomaterna, om du har valt färska tomater så hackar du dem först. Rör om då och då. Blanda sedan 1 dl vatten med salt, gurkmeja och chilipeppar i en kopp eller liknande. Rör om blandningen till dess att saltet lösts upp. När löken har blivit mjuk tillsätter du blandningen och låt koka i fem minuter. Tillsätt därefter kikärtorna (kom ihåg att skölja dem innan) och låta koka i ytterligare några minuter. Strö därefter över Garam Masala samt hackad färsk koriander.

== Servering ==

Servera gärna med basmatiris, naanbröd och en raita (indisk youghurtsås).

[[Kategori:C kokbok]]
[[Kategori:Vegetariskt]]
[[Kategori:Indiska recept]]
[[kategori:Veganskt]]</text>
      <sha1>mgwo5b4lngqxngbn9hvjuhjok2n9g0r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kola</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3378</id>
    <revision>
      <id>54704</id>
      <parentid>23756</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:17:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54704</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="879" sha1="m5lhu4ap1dx0707qbyqoya0fpkhmr8u" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''cirka 75 stycken''
*50 g smör
*3 dl strösocker
*5 dl grädde
*1½ dl sirap
1 msk vaniljsocker

==Tillagning==
Blanda alla ingredienser i en hög kastrull. Koka sedan upp massan och låt den stå på låg värme i cirka en timma tills den blir riktigt seg. Glöm inte att röra om med jämna mellanrum. För att kontrollera om massan blivit tillräckligt seg bör man nu utföra det så kallade kulprovet. Det gör man enklast genom att droppa lite av massan i ett glas med vatten. Om den sedan enkelt går att forma till en fast kula, är kolamassan klar. Häll kolan i en smord form med raka kanter. Ställ sedan kolan svalt tills den har stelnat ordentligt. Klipp kolan i fyrkantiga bitar och linda in dem i smörpapper.
{{wikipedia}}
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Godis|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>m5lhu4ap1dx0707qbyqoya0fpkhmr8u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fudge</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3379</id>
    <revision>
      <id>56385</id>
      <parentid>54703</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:52:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>fix</comment>
      <origin>56385</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="853" sha1="ps2t07tl4tkfnmuiomcqkg5sg0qhbpa" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''cirka 75 stycken''
*50 g smör
*3 dl strösocker
*2 dl grädde
*1 msk vaniljsocker
*3 msk kakao

==Tillagning==
Blanda alla ingredienser i en hög kastrull. Koka sedan upp massan och låt den stå på låg värme i cirka en timma tills den blir riktigt seg. Glöm inte att röra om med jämna mellanrum. För att kontrollera om massan blivit tillräckligt seg bör man nu utföra det så kallade kulprovet. Det gör man enklast genom att droppa lite av massan i ett glas med vatten. Om den sedan enkelt går att forma till en fast kula, är fudgemassan klar. Häll fudgen i en smord form med raka kanter. Ställ sedan fudgen svalt tills den har stelnat ordentligt. Skär fudgen i fyrkantiga bitar.

{{wikipedia}}
[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Godis|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ps2t07tl4tkfnmuiomcqkg5sg0qhbpa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska/Substantiv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3381</id>
    <revision>
      <id>23678</id>
      <parentid>19522</parentid>
      <timestamp>2009-03-16T13:00:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23678</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2790" sha1="ip0ft0tsimnijuhwnljrs4gwsu1ah3j" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Adjektiv|Adjektiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Prepositioner|Prepositioner]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Pronomen|Pronomen]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Räkneord|Räkneord]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Substantiv|Substantiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Verb|Verb]]&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Substantiv'''''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

===Generellt om franska substantiv===
Franska substantiv är antingen maskulina eller feminina (denna egenskap kallas för substantivets ''genus'') och kan förekomma i ental eller flertal (denna egenskap kallas ''numerus'', och ental kallas ''singularis'' medan flertal kallas ''pluralis''). Kasus förekommer ej, och pluralbildningen är väsentligen regelbunden med några undantag (som även de är tämligen regelbundna).

''Tabell: Franskans genus och numerus''

&lt;table border=1&gt;
 &lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;''Maskulinum''&lt;/td&gt;&lt;td&gt;''Femininum''&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
 &lt;tr&gt;&lt;td&gt;''Singularis''&lt;/td&gt;&lt;td&gt;maskulinum singularis&lt;/td&gt;&lt;td&gt;femininum singularis&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
 &lt;tr&gt;&lt;td&gt;''Pluralis''&lt;/td&gt;&lt;td&gt;maskulinum pluralis&lt;/td&gt;&lt;td&gt;femininum pluralis&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

====Genus====
Franska substantiv är, i likhet med de spanska och italienska substantiven, antingen maskulina eller feminina. Neutrum, som förekommer i bland annat tyskan, finns ej i franskan.

====Numerus====
Ett franskt substantiv kan vanligen förekomma i två &quot;antalsformer&quot;, så kallade numerus. Dessa är '''singulalis''', ''ental'', respektive '''pluralis''', ''flertal''. Svenska motsvarigheter skulle t.ex. vara ''anka - ankor'' eller ''burk - burkar''.

Det vanligaste sättet att förvandla ett substantiv i singularis till pluralis är att tillsätta ett '''-s'''.

* crêpe - crêpes (pannkaka - pannkakor)
* voiture - voitures (bil - bilar)

Det finns dock ett antal vanliga och systematiska undantag. Bland annat får ord som slutar på -al ofta pluraländelsen -aux.

* cheval - chevaux (häst - hästar)
* métal - métaux (metall - metaller)

====Genus- och numerusberoende former====
Den bestämda artikeln, som alltså motsvarar engelskans '''the''', varierar med genus och med numerus. Om substantivet är maskulint och i singularis skrivs den '''le''', medan den för substantiv i femininum singularis är '''la'''. Framför vokalljud försvinner dock vokalen, och den bestämda artikeln skrivs '''l´''' omedelbart före ordet.

'''Exempel'''
* le cheval (för '''cheval''', ''häst'', är maskulint)
* la carotte (för '''carotte''', ''morot'', är feminint)
* l'automne (för '''automne''', ''höst'', börjar på vokal)
* l'hôpital (för h i början av '''hôpital''', ''sjukhus'', är stumt)

====Numerusberoende former====

====Regler för att avgöra ett substantivs genus====


[[Kategori:Språkkurser/Franska]]</text>
      <sha1>ip0ft0tsimnijuhwnljrs4gwsu1ah3j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska/Adjektiv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3382</id>
    <revision>
      <id>31821</id>
      <parentid>31820</parentid>
      <timestamp>2011-10-08T18:08:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>minnesregeln enligt engelskan; verb -&gt; adjektiv</comment>
      <origin>31821</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1321" sha1="8b2xyzvj2x89atahhjqq7940t07bg0n" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Adjektiv|Adjektiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Prepositioner|Prepositioner]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Pronomen|Pronomen]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Räkneord|Räkneord]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Substantiv|Substantiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Verb|Verb]]&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''''Adjektiv'''''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

Adjektiv står i franskan i regel efter substantivet det beskriver, förutom om det relaterar till något som är del av ''BAGS''-regeln (engelska: beauty, age, goodness, size):
* Skönhet
* Ålder
* Bra och dåligt
* Storlek

Regelbundna adjektiv, till exempel ''grand'', stor, böjs på detta sätt:
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! ''grand'' &amp;ndash; stor
! Maskulinum
! Femininum
|-
! Singular
| grand
| grand&lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;e&lt;/span&gt;
|-
! Plural
| grand&lt;font color=&quot;#ff0000&quot;&gt;s&lt;/span&gt;
| grand&lt;font color=&quot;#ff0000&quot;&gt;e&lt;/span&gt;&lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;s&lt;/span&gt;
|}

Vid komparativ används ''plus'', och vid superlativ används ''plus'' plus den bestämda artikeln böjd efter numerus och genus: ''le'' (mask.), ''la'' (fem.), ''les'' (pl.). Det finns undantag som har en egen komparativböjning och inte använder sig av ''plus'', t.ex. ''bon'', vars komparativböjning är ''meilleur''.

[[Kategori:Språkkurser/Franska]]</text>
      <sha1>8b2xyzvj2x89atahhjqq7940t07bg0n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska/Verb</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3386</id>
    <revision>
      <id>23982</id>
      <parentid>23981</parentid>
      <timestamp>2009-04-21T23:57:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jakobi~svwikibooks</username>
        <id>1508</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Första konjugationen (-er) */</comment>
      <origin>23982</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6529" sha1="bfcc00ss3wpamxmcm4ehva98ea2vsky" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Adjektiv|Adjektiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Prepositioner|Prepositioner]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Pronomen|Pronomen]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Räkneord|Räkneord]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Substantiv|Substantiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Franska/Verb|Verb]]&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Verb'''''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

==Första konjugationen (''-er'')==
Exempel: ''parler'', att tala. Roten är ''parl-''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Indikativ
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
! 3
! 11
! 22
! 33
|-
! Presens
| parle
| parles
| parle
| parlons
| parlez
| parlent
|-
! Passé composé
| ai parlé
| as parlé
| a parlé
| avons parlé
| avez parlé
| ont parlé
|-
! Imperfekt
| parlais
| parlais
| parlait
| parlions
| parliez
| parlient
|-
! Passé simple
| parlai
| parlas
| parla
| parlâmes
| parlâtes
| parlèrent
|- 
! Futur simple
| parlerai
| parleras
| parlera
| parlerons
| parlerez
| parleront
|-
! Plus-que-parfait
| avais parlé
| avais parlé
| avait parlé
| avions parlé
| aviez parlé
| avaient parlé
|-
! Passé antérieur
| eus parlé
| eus parlé
| eut parlé
| eûmes parlé
| eûtes parlé
| eurent parlé
|-
! Futur antérieur
| aurai parlé
| auras parlé
| aura parlé
| aurons parlé
| aurez parlé
| auront parlé
|-
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Konjunktiv
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
! 3
! 11
! 22
! 33
|-
! Presens
| parle
| parles
| parle
| parlions
| parliez
| parlent
|-
! Passé
| aie parlé
| aies parlé
| ait parlé
| ayons parlé
| ayez parlé
| aient parlé
|-
! Imperfekt
| parlasse
| parlasses
| parlât
| parlassions
| parlassiez
| parlassent
|-
! Plus-que-parfait
| eusse parlé
| eusses parlé
| eût parlé
| eussions parlé
| eussiez parlé
| eussent parlé
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Konditionalis
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
! 3
! 11
! 22
! 33
|-
! Presens
| parlerais
| parlerais
| parlerait
| parlerions
| parleriez
| parleraient
|-
! Passé
| aurais parlé
| aurais parlé
| aurait parlé
| aurions parlé
| auriez parlé
| auraient parlé
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Infinitiv
|-
! Presens
| parler
|-
! Passé
| avoir parlé
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Particip
|-
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
|-
! Presens
| parlant
|-
! Passé
| parlé (fem. parlée, pl. parlés, fem pl. parlées)
| ayant parlé
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Gerundium
|-
! Presens
| en parlant
|-
! Passé
| en ayant parlé
|}

==Andra konjugationen (''-ir'')==
Exempel: ''finir'', att sluta. Roten är ''fin-''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Indikativ
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
! 3
! 11
! 22
! 33
|-
! Presens
| finis
| finis
| finit
| finissons
| finissez
| finissent
|-
! Passé composé
| ai fini
| as fini
| a fini
| avons fini
| avez fini
| ont fini
|-
! Imperfekt
| finissais
| finissais
| finissait
| finissions
| finissiez
| finissaient
|-
! Passé simple
| finis
| finis
| finit
| finîmes
| finîtes
| finirent
|- 
! Futur simple
| finirai
| finiras
| finira
| finirons
| finirez
| finiront
|-
! Plus-que-parfait
| avais fini
| avais fini
| avait fini
| avions fini
| aviez fini
| avaient fini
|-
! Passé antérieur
| eus fini
| eus fini
| eut fini
| eûmes fini
| eûtes fini
| eurent fini
|-
! Futur antérieur
| aurai fini
| auras fini
| aura fini
| aurons fini
| aurez fini
| auront fini
|-
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Konjunktiv
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
! 3
! 11
! 22
! 33
|-
! Presens
| finisse
| finisses
| finisse
| finissions
| finissiez
| finissent
|-
! Passé
| aie fini
| aies fini
| ait fini
| ayons fini
| ayez fini
| aient fini
|-
! Imperfekt
| finisse
| finisses
| finît
| finissions
| finissiez
| finissent
|-
! Plus-que-parfait
| eusse fini
| eusses fini
| eût fini
| eussions fini
| eussiez fini
| eussent fini
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Konditionalis
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
! 3
! 11
! 22
! 33
|-
! Presens
| finirais
| finirais
| finirait
| finirions
| finiriez
| finiraient
|-
! Passé
| aurais fini
| aurais fini
| aurait fini
| aurions fini
| auriez fini
| auraient fini
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Infinitiv
|-
! Presens
| finir
|-
! Passé
| avoir fini
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Particip
|-
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
|-
! Presens
| finissant
|-
! Passé
| fini (fem. finie, pl. finis, fem pl. finies)
| ayant fini
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Gerundium
|-
! Presens
| en finissant
|-
! Passé
| en ayant fini
|}

==Tredje konjugationen (''-re'')==
Exempel: ''vendre'', att sälja. Roten är ''vend-''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Indikativ
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
! 3
! 11
! 22
! 33
|-
! Presens
| vends
| vends
| vend
| vendons
| vendez
| vendent
|-
! Passé composé
| ai vendu
| as vendu
| a vendu
| avons vendu
| avez vendu
| ont vendu
|-
! Imperfekt
| vendais
| vendais
| vendait
| vendions
| vendiez
| vendaient
|-
! Passé simple
| vendis
| vendis
| vendit
| vendîmes
| vendîtes
| vendirent
|- 
! Futur simple
| vendrai
| vendras
| vendra
| vendrons
| vendrez
| vendront
|-
! Plus-que-parfait
| avais vendu
| avais vendu
| avait vendu
| avions vendu
| aviez vendu
| avaient vendu
|-
! Passé antérieur
| eus vendu
| eus vendu
| eut vendu
| eûmes vendu
| eûtes vendu
| eurent vendu
|-
! Futur antérieur
| aurai vendu
| auras vendu
| aura vendu
| aurons vendu
| aurez vendu
| auront vendu
|-
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Konjunktiv
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
! 3
! 11
! 22
! 33
|-
! Presens
| vende
| vendes
| vende
| vendions
| vendiez
| vendent
|-
! Passé
| aie vendu
| aies vendu
| ait vendu
| ayons vendu
| ayez vendu
| aient vendu
|-
! Imperfekt
| vendisse
| vendisses
| vendît
| vendissions
| vendissiez
| vendissent
|-
! Plus-que-parfait
| eusse vendu
| eusses vendu
| eût vendu
| eussions vendu
| eussiez vendu
| eussent vendu
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Konditionalis
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
! 3
! 11
! 22
! 33
|-
! Presens
| vendrais
| vendrais
| vendrait
| vendrions
| vendriez
| vendraient
|-
! Passé
| aurais vendu
| aurais vendu
| aurait vendu
| aurions vendu
| auriez vendu
| auraient vendu
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Infinitiv
|-
! Presens
| vendre
|-
! Passé
| avoir vendu
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Particip
|-
|-
| &amp;nbsp;
! 1
! 2
|-
! Presens
| vendant
|-
! Passé
| vendu (fem. vendue, pl. vendus, fem pl. vendues)
| ayant vendu
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;7&quot; |Gerundium
|-
! Presens
| en vendant
|-
! Passé
| en ayant vendu
|}

[[Kategori:Språkkurser/Franska]]</text>
      <sha1>bfcc00ss3wpamxmcm4ehva98ea2vsky</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Italienska/Räkneord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3389</id>
    <revision>
      <id>23691</id>
      <parentid>19106</parentid>
      <timestamp>2009-03-16T15:39:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23691</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1020" sha1="2a7vtq7a0ajhu61ckwy3bejfwouoqpm" xml:space="preserve">&lt;br&gt;
&lt;center&gt;[[Språkkurser/Italienska/Substantiv|Substantiv]] ~ [[Språkkurser/Italienska/Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Språkkurser/Italienska/Räkneord|Räkneord]] ~ [[Språkkurser/Italienska/Pronomen|Pronomen]] ~ [[Språkkurser/Italienska/Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Språkkurser/Italienska/Verb|Verb]] &lt;/center&gt;&lt;br /&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Räkneord'''''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;
0 zero &lt;BR&gt;
1 uno&lt;BR&gt;
2 due&lt;BR&gt;
3 tre&lt;BR&gt;
4 quattro&lt;BR&gt;
5 cinque&lt;BR&gt;
6 sei&lt;BR&gt;
7 sette&lt;BR&gt;
8 otto&lt;BR&gt;
9 nove&lt;BR&gt;
10 dieci&lt;BR&gt;
11 undici&lt;BR&gt;
12 dodici&lt;BR&gt;
13 tredici&lt;BR&gt;
14 quattordici&lt;BR&gt;
15 quindici&lt;BR&gt;
16 sedici&lt;BR&gt;
17 diciassette&lt;BR&gt;
18 diciotto&lt;BR&gt;
19 diciannove&lt;BR&gt;
20 venti&lt;BR&gt;
21 ventuno&lt;BR&gt;
22 ventidue&lt;BR&gt;
28 ventotto&lt;BR&gt;
30 trenta&lt;BR&gt;
31 trentuno&lt;BR&gt;
32 trentadue&lt;BR&gt;
40 quaranta&lt;BR&gt;
50 cinquanta&lt;BR&gt;
60 sessanta&lt;BR&gt;
70 settanta&lt;BR&gt;
80 ottanta&lt;BR&gt;
90 novanta&lt;BR&gt;
100 cento&lt;BR&gt;
101 centuno&lt;BR&gt;
350 trecentocinquanta&lt;BR&gt;
1000 mille&lt;BR&gt;
1001 milleuno&lt;BR&gt;
2000 duemila&lt;BR&gt;
1000000 un milione&lt;BR&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Italienska]]</text>
      <sha1>2a7vtq7a0ajhu61ckwy3bejfwouoqpm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Esperanto/Substantiv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3393</id>
    <revision>
      <id>43487</id>
      <parentid>43486</parentid>
      <timestamp>2015-03-21T22:27:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>/* Substantivändelsen: -o */ Den precisare regeln</comment>
      <origin>43487</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1964" sha1="oswwuzvz7v3w2m5k1mivm1vfmtz37on" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Esperanto}}==Substantiv==

== Substantivändelsen: -o ==

Alla substantiv i Esperanto har ändelsen -''o'', möjligen följt av ett -''j'' och/eller ett ''-n'', men ingenting annat. Det är därför enkelt att känna igen substantiv:&lt;br/&gt;


hundo = hund&lt;br/&gt;
frukto = frukt&lt;br/&gt;
infano = barn&lt;br/&gt;

== Bestämda artikeln: la ==

*la hundo = hunden
*la frukto = frukten
*la infano = barnet

''La'' används ungefär som den engelska bestämda artikeln ''the'', och den är (liksom ''the'') oböjlig. Man säger alltså ''la'' både om en och om flera, och markerar inte heller någon skillnad mellan grundform eller objektsform.

''La'' brukar ofta föregå adjektivattribut:
*La bruna hundo = den bruna hunden.
*La malgrandaj infanoj = de små barnen.
Som vanligt har dock esperanto friare ordföljd än svenska, så fler möjligheter finns.

== Pluraländelsen: -j ==

hundoj = hundar&lt;br/&gt;
la fruktoj = frukterna&lt;br/&gt;
la infanoj = barnen&lt;br/&gt;

== Objektformen: -n ==

*la hundon = hunden (objekt)

Objektsformer används för substantiv som betecknar föremålet för handlingen. Exempel:

*''Hundo manĝis la fruktojn'' = En hund åt frukterna.

Här är &quot;hundo&quot; subjektet, den som handlar, och därför står ordet i grundformen. Däremot är &quot;la fruktojn&quot; föremål för handlingen (här = de som blir uppätna), så substantivets objektform används.

Denna skillnad gör det möjligt för esperanto att inte kräva att subjektet skall komma före objektet. På svenska kan vi inte gärna kasta om ordningen; &quot;frukterna åt en hund&quot; kan lätt tolkas som att det handlar om köttätande växter. På esperanto är det däremot lika korrekt att säga
*''La fruktojn manĝis hundo'' som ''hundo manĝis la fruktojn'';
båda meningarna betyder exakt samma sak. (Hade det handlat om köttätande frukter som åt upp en hund, så hade man i stället fått säga exempelvis ''la fruktoj manĝis hundon'' eller ''hundon manĝis la fruktoj''.)</text>
      <sha1>oswwuzvz7v3w2m5k1mivm1vfmtz37on</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska/Nivå I/Lektion 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3400</id>
    <revision>
      <id>20292</id>
      <parentid>10054</parentid>
      <timestamp>2008-05-25T21:45:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Tyska/Nivå/rubrik]] till [[Språkkurser/Tyska/Nivå I/Lektion 2]]</comment>
      <origin>20292</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="991" sha1="clufh84o9rvjf9crm86d2caht76g9hx" xml:space="preserve">{{mall:Tyska/Navigation/Nivå 1}}
== Lektion 2: Kasus och vidare verbböjningar ==

I denna lektion vill vi berätta mer om kasus, analys, meningsleder och hur man böjer verb. Vi börjar med verben:

=== Normala verbböjningar ===
''' Konjugation beachten! '''
Ich bad'''e'''
Du bad'''est'''
Er/sie/es bad'''et'''
Wir bad'''en'''
Ihr bad'''et'''
Sie bad'''en'''

Normalt böjs de flesta verb med stommen av verbet + -e, -st, -t, -en, -t, -en, som avhänger av pronomen. Vissa undantag finns dock, till exempel vid de modala hjälpverben:

wollen - att vilja
Ich will - Jag vill
Du willst - Du vill
Er/sie/es will - Han/hon/det vill '''n Das ist ein unregelmäßiges Verb, die 3. Person Singular ist &quot;will&quot;!
Wir wollen - Vi vill
Ihr wollt - De vill
Sie wollen - De vill

De flesta modala hjälpverben får nämligen vokalskifte vid ental (wollen blir will, essen blir isst, mögen blir mag,), men behåller sina respektiva ändningar (will - vid ich endast stommen av verbet + vokalskiftet).</text>
      <sha1>clufh84o9rvjf9crm86d2caht76g9hx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Wok med tofu och cashewnötter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3401</id>
    <revision>
      <id>54702</id>
      <parentid>47048</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:17:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54702</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1585" sha1="8tsnxofkufjpwprutanu1xp93zu57be" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
*1 pkt tofu
*1 näve cashewnötter
*1 röd paprika
*1 färsk broccoli (om det inte finns, ta fryst)
*¼ vitkålshuvud
*2 gula lökar
*1 knippe vårlök
*1 näve sockerärtor
*1 gäng champinjoner


'''Woksås:'''
*ingefära, färsk
*jordnötssmör
*lime (på flaska eller färsk)
*vitlök
*soja
*sesamolja
*sambal oelek

==Tillagning==
Börja med såsen. Hacka eller riv ingefäran, pressa vitlöken. Blanda med övriga ingredienser. Blir det för tjockt, tillsätt lite olja och lite vatten, men den ska vara ganska tjock ändå. Gör ganska mycket sås. Det ska räcka till hela woken.

Skär grönsaker och tofu i bitar lagom stora för att plocka upp med pinnar. Se till att allting är välorganiserat innan du börjar woka. Alla grönsaker för sig eller tillsammans med något som ska wokas lika länge. Värm sedan olja i en wokpanna (eller stekpanna). Det ska vara mycket hett. Woka en grönsak i taget eller tillsammans med något som ska wokas lika länge, tillsätt woksås. Akta så att du inte wokar för länge, det ska vara krispigt. Lägg över grönsakerna i något som håller värmen och fortsätt med nästa.
 
==Servering==
Serveras med ris. Det klassiska är ju vitt ris som basmati eller jasmin, men prova gärna med råris som är saftigt och smakrikt.
 
==Tips==
Byt ut grönsakerna mot andra du tycker om eller kanske har hemma.

[[kategori:W kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Asiatiska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Wok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>8tsnxofkufjpwprutanu1xp93zu57be</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Champinjonfyllda crêpes</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3402</id>
    <revision>
      <id>56349</id>
      <parentid>54701</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:33:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56349</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1303" sha1="9pg5g26nsw7p5ru24ntds64dou5mxzj" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
Smet:
*4 dl mjöl, t.ex. bovetemjöl, grahamsmjöl, eller fullkornsdinkel. Byt gärna ut en del av mjölet mot sojaproteinpulver
*7 dl osötad mjölk av t.ex. soja eller havre
*1 tsk salt 

Fyllning:
*ca 300 g hård tofu, antingen den färdigmarinerade från Kung Markatta eller egenmarinerad i exempelvis 1 msk sojasås och 2 msk sesamolja
*15 färska champinjoner
*1-2 gula lökar
*1 pkt sojagrädde
*olja till stekning
*soja
*salt
*svartpeppar
*ev. smältbar veganost till garnering

==Tillagning==
Sätt ugnen på 200 grader.
Om tofun ska marineras, börja med att tärna och marinera den. Vispa ihop ingredienserna till smeten och låt den stå och svälla ett tag om du har tid. Stek tunna pannkakor. Skär champinjoner och lökar i ganska små bitar och fräs dem tills vattnet gått ur svampen. Tillsätt tofun och ev. lite extra olja för att få fyr på det. När de blivit gyllene tillsätter du sojan, sojagrädden, salt och peppar. Låt puttra en stund. Lägg sedan fyllning i mitten av pannkakorna, rulla ihop dem och placera i en ungsfast form. Riv över osten och gratinera i ugnen en stund.
 
==Servering==
Serveras varma, gärna med en fräsch sallad. 
 
[[Kategori:C kokbok]]
[[kategori:Vegetariskt]]
[[kategori:Veganskt]]
[[kategori:Mjöl och gryn]]</text>
      <sha1>9pg5g26nsw7p5ru24ntds64dou5mxzj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Borsjtj - rysk rödbetssoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3403</id>
    <revision>
      <id>56323</id>
      <parentid>55180</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:16:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>wp</comment>
      <origin>56323</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1315" sha1="hrwmz9bryi94rk9j8j8ja3y716m006p" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*6-7 rödbetor (ca 500 g), råa
*2 gula lökar
*1-2 morötter
*1 klyfta vitkål (ca 250 g)
*1 dl röda linser (torkade)
*1½ liter vatten
*3 tärningar grönsaksbuljong (helst utan härdat fett)
*2 vitlöksklyftor
*1 krm svartpeppar
*1 lagerblad
*1-2 msk vinäger (helst balsamvinäger)
*salt
*olja

 
==Tillagning==
Skala rödbetor, lök och morot, ansa vitkålen. Skär alla grönsakerna, utom en av rödbetorna, i fina ej för långa strimlor. Använd gärna matberedare. Lägg i och fräs strimlorna i olja ett par minuter. Skölj under tiden linserna i ljummet vatten tills vattnet är klart. Tillsätt vatten till grönsakerna, samt linserna, smulade buljongtärningar, peppar och lagerblad. Koka alltsammans under lock på svag värme, 20-30 min.
Finriv den sista rödbetan och tillsätt den strax innan soppan är färdig. Soppan blir då vackert röd. Smaka av med lite vinäger och ev salt.
 
 
==Servering==
Servera soppan med en skvätt sojagrädde eller en klick naturell sojayoghurt. Dessutom gärna piroger eller grovt bröd. 


{{wikipedia}}
[[Kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Ukrainska recept|{{SUBPAGENAME}}]]

[[en:Cookbook:Borscht]]</text>
      <sha1>hrwmz9bryi94rk9j8j8ja3y716m006p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Scones</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3407</id>
    <revision>
      <id>54790</id>
      <parentid>54700</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T20:23:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Omformatering enligt rekommenderad mall</comment>
      <origin>54790</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="701" sha1="mstebh9livggp03w9lrjn6tx5zhuh94" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

[[Image:Cream_Tea.jpg|thumb|Scones]]

==Ingredienser==
''4 portioner''
*4 ½ dl mjöl
*2 tsk bakpulver
*1 tsk socker
*½ tsk salt
*50 gram smör
*1½ dl mjölk

==Tillagning==
#Blanda ihop de torra ingredienserna.
#Nyp i matfettet ordentligt för hand, och rör sist ner den kalla mjölken. 
#Dela degen i två lika stora delar och platta ut till två kakor, ca 1-2 cm tjocka.
#Dela in varje kaka i fyra delar med en trubbig kniv, men skär inte helt igenom.
#Grädda i 225 grader i 15 minuter.

==Servering==

Låt svalna på galler, skär eller bryt i korset.

==Tips==
 
Servera med ost eller sylt och smör...(MUMS)

[[kategori:Matbröd]]
[[kategori:Bakning]]
[[kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>mstebh9livggp03w9lrjn6tx5zhuh94</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Frityrsmet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3412</id>
    <revision>
      <id>54699</id>
      <parentid>37899</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:16:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54699</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="451" sha1="dykwb9py9qyx064msqtvqb7vba6rksy" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==

*1 dl vetemjöl
*1 ägg
*1 dl vatten eller öl
*1 knivsudd salt (vitpeppar)
*1/2 msk smält smör
 
==Tillagning==

Vispa/rör ihop ingredienserna försiktigt. Smaka noga av. Mängden salt och peppar måste du anpassa till hur kryddat det är som ska friteras. Doppa bitarna i smeten och fritera omedelbart i cirka 165- 185 grader. Eventuellt kan man försteka vid en lägre temperatur i oljan.

[[Kategori:F kokbok]]</text>
      <sha1>dykwb9py9qyx064msqtvqb7vba6rksy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Substantiv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3427</id>
    <revision>
      <id>49145</id>
      <parentid>49142</parentid>
      <timestamp>2019-11-21T13:24:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49142 av [[Special:Contributions/83.251.121.172|83.251.121.172]] ([[User talk:83.251.121.172|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>49145</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1839" sha1="4uje08rux4ncr9yq8t9vg0e2f6o7zny" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Spanska}}
== Substantiv ==
=== Genus ===
Spanska består av 2 genus (3 om man räknar med Neutrum). Substantiv är antingen maskulina eller feminina.

=== Artiklar ===
==== Bestämd artikel====
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;left:center;width: 25em;&quot;
|-
| ||'''Maskulinum''' ||'''Femininum''' ||'''Neutrum'''
|-
|''Singular'' ||el ||la ||lo
|-
|''Plural'' ||los ||las ||
|-adjektiv
|}


''Exempel:''
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;left:center;width: 25em;&quot;
|-
|''el'' gato ||''los'' gatos ||katten - katterna
|-
|''la'' luna ||''las'' lunas ||månen - månarna
|-
|}


==== Obestämd artikel ====
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;left:center;width: 20em;&quot;
|-
| ||'''Maskulinum''' ||'''Femininum'''
|-
|''Singular'' ||un ||una
|-
|''Plural'' ||unos ||unas
|-
|}


''Exempel:''
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;left:center;width: 25em;&quot;
|-
|''un'' hijo ||''unos'' hijos ||en pojke - några pojkar
|-
|''una'' hija ||''unas'' hijas ||en flicka - några flickor
|-
|}
Formen &lt;b&gt;uno&lt;/b&gt; används i självständig ställning och före adjektiv som inte följs av substantiv.

----

==Al, del==
{|style=&quot;border: 0px; width: 110px; border-collapse: collapse; font-size: 10px; font-family: Verdana&quot;
|----
|style=&quot;width:20px&quot; | &lt;b&gt;a&lt;/b&gt;
|style=&quot;width:20px&quot; | +
|style=&quot;width:20px&quot; | &lt;b&gt;el&lt;/b&gt;
|style=&quot;width:30px&quot; | &amp;mdash;&gt;
|style=&quot;width:20px&quot; | &lt;b&gt;al&lt;/b&gt;
|----
| &lt;b&gt;de&lt;/b&gt; || + || &lt;b&gt;el&lt;/b&gt; || &amp;mdash;&gt; || &lt;b&gt;del&lt;/b&gt;
|}
&lt;b&gt;El&lt;/b&gt; dras ihop med prepositionerna &lt;b&gt;a&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;de&lt;/b&gt; till &lt;b&gt;al&lt;/b&gt;, &lt;b&gt;del&lt;/b&gt;. 
Vid en bestämd artikel som ingår i ett egennamn dras inte &lt;b&gt;a&lt;/b&gt; och &lt;b&gt;de&lt;/b&gt; ihop, man drar dem bara ihop i uttalet.
 Aquí tenemos una foto &lt;u&gt;del&lt;/u&gt; pueblo.   &amp;mdash;  Här har vi ett kort på byn.
 Es periodista &lt;u&gt;de El&lt;/u&gt; País.          &amp;mdash;  Han/hon är journalist på El País.

==Användningen av 'lo'==</text>
      <sha1>4uje08rux4ncr9yq8t9vg0e2f6o7zny</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Adjektiv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3428</id>
    <revision>
      <id>28207</id>
      <parentid>21436</parentid>
      <timestamp>2010-05-27T07:55:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.226.242.119</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Böjning av adjektiv */</comment>
      <origin>28207</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="694" sha1="3elnjlkh02jvsgq2w29wck2v1x3xlqw" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Spanska}}
== Adjektiv ==
De flesta adjektiven får ändelsen:
* -o om substantivet är maskulint.
* -a om substantivet är feminint.
+ s (för plural)

''Exempel:''
* 

{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;left:center;width: 30em;&quot;
|-
|||'''Maskulinum''' ||'''Femininum'''
|-
|''Singular'' ||frío ||fría
|-
|''Plural'' ||fríos ||frías
|-
|}


*En del adjektiv kan ha samma form i singular (i maskulinum och femininum).
**''fácil'' -&gt; fáciles - preguntas fáciles


=== Böjning av adjektiv ===
Adjektiv i spanska böjs med ordet ''más'' (mer).
{| class=&quot;toccolours&quot; style=&quot;left:center;width: 35em;&quot;
|-
|bueno ||más bueno ||el/la más bueno
|-
|mejor ||el/la mejor
|-
|}</text>
      <sha1>3elnjlkh02jvsgq2w29wck2v1x3xlqw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Engelska/Verb</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3438</id>
    <revision>
      <id>21480</id>
      <parentid>21417</parentid>
      <timestamp>2008-10-03T00:26:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21480</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1122" sha1="8biqg959huhr0gnrj66g54se1csgxv6" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Engelska}}==Verb==
Till skillnad från svenska verb böjs verben efter person. Exempel: det regelbundna verbet ''laugh'', &quot;att skratta&quot;.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
| &lt;nowiki/&gt;
! colspan=&quot;3&quot; | Singular
! rowspan=&quot;2&quot; | Plural
|-
| &lt;nowiki/&gt;
! 1:a person
! 2:a person
! 3:e person
|-
! Infinitiv
| colspan=&quot;4&quot; | laugh
|-
! Presens
| laugh
| laugh
| laugh&lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;s&lt;/font&gt;
| laugh
|-
! Present Progressive
| &lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;am&lt;/font&gt; laugh&lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;ing&lt;/font&gt;
| &lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;are&lt;/font&gt; laugh&lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;ing&lt;/font&gt;
| &lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;is&lt;/font&gt; laugh&lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;ing&lt;/font&gt;
| &lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;are&lt;/font&gt; laugh&lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;ing&lt;/font&gt;
|-
! Present Emphatic
| &lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;do&lt;/font&gt; laugh
| &lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;do&lt;/font&gt; laugh
| &lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;does&lt;/font&gt; laugh
| &lt;font color=&quot;#0000ff&quot;&gt;do&lt;/font&gt; laugh
|-
! Preteritum
| colspan=4| laugh&lt;font color=&quot;#00ff00&quot;&gt;ed&lt;/font&gt;
|-
! Perfektparticip
| colspan=4| laugh&lt;font color=&quot;#00ff00&quot;&gt;ed&lt;/font&gt;
|-
! Presensparticip
| colspan=4|laugh&lt;font color=&quot;#ff0000&quot;&gt;ing&lt;/font&gt;
|}</text>
      <sha1>8biqg959huhr0gnrj66g54se1csgxv6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Adjektiv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3440</id>
    <revision>
      <id>25323</id>
      <parentid>19220</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:07:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Språkkurser/Nederländska|Språkkurser/Nederländska]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25323</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="936" sha1="hfc8mbgffil0nu2lfsqs2tk3karwgi6" xml:space="preserve">&lt;b&gt;
&lt;center&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik|Grammatik]]&lt;/u&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;
&lt;center&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Substantiv|Substantiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Adjektiv|Adjektiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Räkneord|Räkneord]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Pronomen|Pronomen]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Prepositioner|Prepositioner]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Verb|Verb]]&lt;/u&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;
&lt;/b&gt;
-----

==Adjektiv==
Böjningen av adjektiv är något mer komplicerad: ingen böjning av obestämd form, neutrala substantiv i singular och -e i alla andra kasus.
:''een mooi huis (ett vackert hus)''
:''het mooi'''e''' huis (det vackra huset)''
:''mooi'''e''' huizen (vackra hus)''
:''de mooi'''e''' huizen (de vackra husen)''
:''een mooi'''e''' vrouw (en vacker kvinna)''

[[Kategori:Språkkurser/Nederländska]]</text>
      <sha1>hfc8mbgffil0nu2lfsqs2tk3karwgi6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Pronomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3441</id>
    <revision>
      <id>25324</id>
      <parentid>19221</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:07:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Språkkurser/Nederländska|Språkkurser/Nederländska]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25324</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1785" sha1="ai5p6tu772uwcxo8ecr93wagxl5mjeo" xml:space="preserve">&lt;b&gt;
&lt;center&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik|Grammatik]]&lt;/u&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;
&lt;center&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Substantiv|Substantiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Adjektiv|Adjektiv]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Räkneord|Räkneord]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Pronomen|Pronomen]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Prepositioner|Prepositioner]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Verb|Verb]]&lt;/u&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;
&lt;/b&gt;
-----

==Pronomen==
Ett pronomen är ett ord som ersätter ett substantiv som nämnts tidigare eller framgår av sammanhanget. I såväl svenska som holländska formas de personliga pronomina beroende på '''person''', '''singular/plural''' och '''kasus'''. I holländska finns det både formella och informella versioner av vissa pronomen. Dessa '''informella''' pronomen introduceras i Lektion 1:
:''ik'' &amp;ndash; jag (första person singular, nominativ)
:''mij'' &amp;ndash; mig (första person singular, ackusativ)
:''je''/''jou'' &amp;ndash; du (andra person singular, ackusativ)
:''hij'' &amp;ndash; han (tredje person singular, nominativ)
:''het'' &amp;ndash; det (tredje person singular, nominativ)
:''zij'' &amp;ndash; de (tredje person plural, nominativ) 
och detta '''formella''' pronomen:
:''u'' &amp;ndash; du (på formell svenska &quot;ni&quot;) (andra person singular, ackusativ)
Pronomenets '''person''' beskriver ordets relation till talaren (t.ex. är ''första person'' talaren själv). Om pronomenet är '''singular''' representerar det en person eller sak medan det representerar fler än en om det är '''plural'''. Slutligen indikerar '''kasus''' vilken funktion pronomenet har i en menings, såsom vi kommer se i kommande lektioner.

[[Kategori:Språkkurser/Nederländska]]</text>
      <sha1>ai5p6tu772uwcxo8ecr93wagxl5mjeo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Minestrone</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3442</id>
    <revision>
      <id>54690</id>
      <parentid>30827</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:15:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54690</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1065" sha1="ga14y6rfqv2ks3gdopzsszr9mc17qqw" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*2 st vitlöksklyftor, finhackade 
*1 st gul lök, finhackad
*2 st stjälkar blekselleri, tunt skivade
*2 st morötter, tärnade
*4 st tomater, flådda och hackade
*2 st potatisar, tärnade
*½ dl hackad persilja
*2 liter grönsaksbuljong
*1 st tärnad zucchini
*200 gram konserverade vita bönor
*100 gram gröna ärtor
*100 gram liten pasta eller avorioris
  

==Tillagning==
Stek löken i en gryta tills fettet från fläsket har smält. Tillsätt morötter, vitlök, selleri, tomater och potatis. Lägg i persiljan och häll i buljongen och låt det småkoka under lock i ca 45 minuter. Tillsätt sedan de övriga ingredienserna och smaka av soppan med salt och peppar och låt den sjuda i 20 minuter till.

==Servering==
Servera med riven parmesanost vid sidan om. 
 
 
==Tips==
För minestrone med fläsk, stek 100 gram sidfläsk skuret i tärningar tillsammans med löken.

{{wikipedia}}
[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Italienska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ga14y6rfqv2ks3gdopzsszr9mc17qqw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rostbiffsrullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3444</id>
    <revision>
      <id>54691</id>
      <parentid>38122</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:15:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54691</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="502" sha1="par18otu4gghjmvph6h8sfwkgb37ix8" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Festliga rullar med rostbiff med en krämig fyllning

==Ingredienser==
''8 - 10 portioner''
* 800 g Färdigstekt rostbiff i tunna skivor
* 250 g Gorgonzola ost
* 250 g Kesalla
* 1 stor Rödlök
* 5 - 6 Stjälkar selleri
 
==Tillagning==
#Mixa gorgonzola och kesella till en kräm
#Finhacka löken och blanda den i krämen
#Skär sellerin i tunna strimlor
#Lägg en klick ostkräm och några selleristrimlor på varje köttskiva och rulla ihop. 
 
[[Kategori:R kokbok]]
[[kategori:Kött]]</text>
      <sha1>par18otu4gghjmvph6h8sfwkgb37ix8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Tabell över delare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3446</id>
    <revision>
      <id>40804</id>
      <parentid>38955</parentid>
      <timestamp>2014-02-12T19:22:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lixer</username>
        <id>3408</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Korrigering</comment>
      <origin>40804</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="176687" sha1="j5x9v21euzcl2ijyj0efne502gqwsuu" xml:space="preserve">Denna tabell innehåller [[w:delare|delarna]] till talen 1-1000.

Notera: Den [[w:multiplikativ funktion|multiplikativa funktionen]] &amp;nu;(''n'') är antalet positiva delare till ''n'', inkluderat 1 och ''n'' självt.

&amp;sigma;(''n'') är summan av alla positiva delare till ''n'', inkluderat 1 och ''n'' självt. [[w:Defekt tal|Defekta tal]] (&amp;sigma;(''n'')-''n'' &lt; ''n'') är markerade som ''n''&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;; [[w:Ymnigt tal|Ymniga tal]] (&amp;sigma;(''n'')-''n'' &gt; ''n'') är markerade som ''n''&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;; och de tre tal i tabellen som är [[w:perfekt tal|perfekta]] (&amp;sigma;(''n'')-''n'' = ''n'') är skrivna med '''''fet och kursiv stil'''''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|----align=&quot;center&quot;
||''n''
||Delare
||''&amp;nu;''(''n'')
||&amp;sigma;(''n'')
||&amp;sigma;(''n'')-''n''
||''n''
||Delare
||''&amp;nu;''(''n'')
||&amp;sigma;(''n'')
||&amp;sigma;(''n'')-''n''
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;1&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1
|bgcolor=&quot;pink&quot;|1
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|0&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;501&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,167,501
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|672
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|171&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;2&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,2&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|3
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;502&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,251,502
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|756
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|254&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;3&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,3&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|4
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;503&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,503&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|504
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;4&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|7
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|3&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;504&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;7,8,9,12,14,&lt;br&gt;18,21,24,28,36,&lt;br&gt;42,56,63,72,84,&lt;br&gt;126,168,252,504
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1560
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1056&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;5&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,5&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|6
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;505&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,101,505
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|612
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|107&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;6&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|12
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|'''''6'''''
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;506&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,22,23,&lt;br&gt;46,253,506
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|864
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|358&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;7&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,7&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|8
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;507&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,13,39,169,&lt;br&gt;507
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|732
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|225&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;8&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|15
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|7&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;508&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,127,254,&lt;br&gt;508
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|896
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|388&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;9&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|13
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|4&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;509&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,509&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|510
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;10&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|18
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|8&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;510&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;10,15,17,30,34,&lt;br&gt;51,85,102,170,255,&lt;br&gt;510
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1296
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|786&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;11&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,11&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|12
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;511&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,73,511
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|592
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|81&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;12&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|28
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|16&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;512&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;32,64,128,256,512
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1023
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|511&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;13&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,13&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|14
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;513&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,19,27,&lt;br&gt;57,171,513
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|800
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|287&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;14&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|24
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|10&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;514&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,257,514
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|774
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|260&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;15&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|24
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|9&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;515&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,103,515
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|624
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|109&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;16&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16
|bgcolor=&quot;pink&quot;|5
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|31
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|15&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;516&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,43,86,129,172,&lt;br&gt;258,516
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1232
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|716&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;17&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,17&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|18
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;517&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,47,517
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|59&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;18&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|39
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|21&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;518&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,37,&lt;br&gt;74,259,518
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|912
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|394&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;19&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,19&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|20
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;519&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,173,519
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|696
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|177&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;20&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;20
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|42
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|22&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;520&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,13,20,26,40,&lt;br&gt;52,65,104,130,260,&lt;br&gt;520
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1260
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|740&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;21&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,21
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|32
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|11&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;521&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,521&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|522
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;22&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,22
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|36
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|14&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;522&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,29,58,87,174,&lt;br&gt;261,522
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1170
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|648&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;23&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,23&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|24
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;523&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,523&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|524
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;24&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,24
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|60
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|36&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;524&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,131,262,&lt;br&gt;524
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|924
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|400&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;25&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,25
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|31
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|6&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;525&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,7,15,&lt;br&gt;21,25,35,75,105,&lt;br&gt;175,525
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|992
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|467&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;26&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,13,26
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|42
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|16&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;526&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,263,526
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|792
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|266&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;27&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,27
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|40
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|13&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;527&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,17,31,527
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|49&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;28&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,14,&lt;br&gt;28
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|56
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|'''''28'''''
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;528&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,11,12,16,22,&lt;br&gt;24,33,44,48,66,&lt;br&gt;88,132,176,264,528
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1488
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|960&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;29&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,29&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|30
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;529&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,23,529
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|553
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|24&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;30&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;10,15,30
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|72
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|42&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;530&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,53,&lt;br&gt;106,265,530
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|972
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|442&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;31&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,31&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|32
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;531&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,59,177,&lt;br&gt;531
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|780
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|249&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;32&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;32
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|63
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|31&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;532&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,14,&lt;br&gt;19,28,38,76,133,&lt;br&gt;266,532
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1120
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|588&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;33&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,11,33
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|48
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|15&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;533&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,41,533
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|588
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|55&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;34&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,17,34
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|54
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|20&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;534&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,89,&lt;br&gt;178,267,534
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|546&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;35&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,7,35
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|48
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|13&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;535&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,107,535
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|648
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|113&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;36&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;9,12,18,36
|bgcolor=&quot;pink&quot;|9
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|91
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|55&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;536&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,67,&lt;br&gt;134,268,536
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1020
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|484&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;37&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,37&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|38
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;537&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,179,537
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|183&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;38&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,19,38
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|60
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|22&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;538&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,269,538
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|810
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|272&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;39&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,13,39
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|56
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|17&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;539&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,11,49,77,&lt;br&gt;539
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|684
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|145&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;40&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,20,40
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|90
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|50&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;540&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,9,10,12,15,&lt;br&gt;18,20,27,30,36,&lt;br&gt;45,54,60,90,108,&lt;br&gt;135,180,270,540
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1680
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1140&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;41&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,41&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|42
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;541&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,541&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|542
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;42&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,7,&lt;br&gt;14,21,42
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|96
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|54&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;542&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,271,542
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|816
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|274&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;43&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,43&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|44
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;543&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,181,543
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|728
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|185&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;44&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,11,22,&lt;br&gt;44
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|84
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|40&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;544&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;17,32,34,68,136,&lt;br&gt;272,544
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1134
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|590&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;45&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,9,15,&lt;br&gt;45
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|78
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|33&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;545&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,109,545
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|660
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|115&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;46&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,23,46
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|72
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|26&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;546&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,7,&lt;br&gt;13,14,21,26,39,&lt;br&gt;42,78,91,182,273,&lt;br&gt;546
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1344
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|798&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;47&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,47&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|48
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;547&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,547&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|548
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;48&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,16,24,48
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|124
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|76&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;548&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,137,274,&lt;br&gt;548
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|966
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|418&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;49&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,49
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|57
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|8&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;549&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,61,183,&lt;br&gt;549
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|806
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|257&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;50&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,25,&lt;br&gt;50
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|93
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|43&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;550&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,11,&lt;br&gt;22,25,50,55,110,&lt;br&gt;275,550
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1116
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|566&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;51&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,17,51
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|72
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|21&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;551&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,19,29,551
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|600
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|49&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;52&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,13,26,&lt;br&gt;52
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|98
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|46&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;552&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,23,24,46,&lt;br&gt;69,92,138,184,276,&lt;br&gt;552
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|888&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;53&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,53&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|54
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;553&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,79,553
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|640
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|87&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;54&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,27,54
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|120
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|66&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;554&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,277,554
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|834
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|280&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;55&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,11,55
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|72
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|17&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;555&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,37,&lt;br&gt;111,185,555
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|912
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|357&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;56&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,8,&lt;br&gt;14,28,56
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|120
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|64&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;556&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,139,278,&lt;br&gt;556
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|980
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|424&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;57&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,19,57
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|80
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|23&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;557&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,557&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|558
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;58&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,29,58
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|90
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|32&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;558&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,31,62,93,186,&lt;br&gt;279,558
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1248
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|690&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;59&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,59&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|60
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;559&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,43,559
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|616
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|57&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;60&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,10,12,15,20,&lt;br&gt;30,60
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|168
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|108&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;560&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,7,&lt;br&gt;8,10,14,16,20,&lt;br&gt;28,35,40,56,70,&lt;br&gt;80,112,140,280,560
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1488
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|928&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;61&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,61&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|62
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;561&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,11,17,33,&lt;br&gt;51,187,561
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|864
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|303&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;62&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,31,62
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|96
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|34&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;562&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,281,562
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|846
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|284&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;63&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,9,21,&lt;br&gt;63
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|104
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|41&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;563&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,563&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|564
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;64&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;32,64
|bgcolor=&quot;pink&quot;|7
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|127
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|63&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;564&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,47,94,141,188,&lt;br&gt;282,564
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1344
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|780&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;65&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,13,65
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|84
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|19&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;565&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,113,565
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|684
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|119&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;66&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,11,&lt;br&gt;22,33,66
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|144
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|78&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;566&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,283,566
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|852
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|286&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;67&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,67&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|68
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;567&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,9,21,&lt;br&gt;27,63,81,189,567
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|968
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|401&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;68&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,17,34,&lt;br&gt;68
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|126
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|58&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;568&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,71,&lt;br&gt;142,284,568
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|512&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;69&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,23,69
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|96
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|27&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;569&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,569&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|570
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;70&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,7,10,&lt;br&gt;14,35,70
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|144
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|74&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;570&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;10,15,19,30,38,&lt;br&gt;57,95,114,190,285,&lt;br&gt;570
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|870&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;71&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,71&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|72
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;571&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,571&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|572
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;72&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,9,12,18,24,&lt;br&gt;36,72
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|195
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|123&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;572&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,11,13,&lt;br&gt;22,26,44,52,143,&lt;br&gt;286,572
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1176
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|604&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;73&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,73&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|74
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;573&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,191,573
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|768
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|195&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;74&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,37,74
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|114
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|40&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;574&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,41,&lt;br&gt;82,287,574
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|434&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;75&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,25,&lt;br&gt;75
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|124
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|49&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;575&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,23,25,115,&lt;br&gt;575
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|744
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|169&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;76&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,19,38,&lt;br&gt;76
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|140
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|64&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;576&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,9,12,16,18,&lt;br&gt;24,32,36,48,64,&lt;br&gt;72,96,144,192,288,&lt;br&gt;576
|bgcolor=&quot;pink&quot;|21
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1651
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1075&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;77&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,11,77
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|96
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|19&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;577&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,577&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|578
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;78&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,13,&lt;br&gt;26,39,78
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|168
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|90&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;578&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,17,34,289,&lt;br&gt;578
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|921
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|343&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;79&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,79&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|80
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;579&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,193,579
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|776
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|197&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;80&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,16,20,40,80
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|186
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|106&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;580&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;20,29,58,116,145,&lt;br&gt;290,580
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1260
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|680&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;81&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,27,81
|bgcolor=&quot;pink&quot;|5
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|121
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|40&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;581&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,83,581
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|672
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|91&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;82&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,41,82
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|126
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|44&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;582&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,97,&lt;br&gt;194,291,582
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1176
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|594&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;83&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,83&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|84
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;583&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,53,583
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|648
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|65&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;84&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;7,12,14,21,28,&lt;br&gt;42,84
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|224
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|140&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;584&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,73,&lt;br&gt;146,292,584
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1110
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|526&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;85&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,17,85
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|108
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|23&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;585&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,9,13,&lt;br&gt;15,39,45,65,117,&lt;br&gt;195,585
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1092
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|507&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;86&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,43,86
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|132
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|46&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;586&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,293,586
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|882
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|296&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;87&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,29,87
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|120
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|33&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;587&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,587&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|588
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;88&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,11,&lt;br&gt;22,44,88
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|180
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|92&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;588&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;7,12,14,21,28,&lt;br&gt;42,49,84,98,147,&lt;br&gt;196,294,588
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1596
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1008&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;89&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,89&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|90
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;589&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,19,31,589
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|640
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|51&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;90&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;9,10,15,18,30,&lt;br&gt;45,90
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|234
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|144&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;590&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,59,&lt;br&gt;118,295,590
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|490&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;91&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,13,91
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|112
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|21&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;591&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,197,591
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|792
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|201&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;92&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,23,46,&lt;br&gt;92
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|168
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|76&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;592&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;37,74,148,296,592
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1178
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|586&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;93&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,31,93
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|128
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|35&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;593&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,593&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|594
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;94&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,47,94
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|144
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|50&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;594&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;11,18,22,27,33,&lt;br&gt;54,66,99,198,297,&lt;br&gt;594
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|846&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;95&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,19,95
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|120
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|25&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;595&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,7,17,35,&lt;br&gt;85,119,595
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|864
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|269&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;96&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,16,24,32,&lt;br&gt;48,96
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|252
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|156&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;596&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,149,298,&lt;br&gt;596
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1050
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|454&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;97&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,97&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|98
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;597&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,199,597
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|800
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|203&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;98&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,49,&lt;br&gt;98
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|171
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|73&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;598&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,13,23,26,&lt;br&gt;46,299,598
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|410&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;99&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,11,33,&lt;br&gt;99
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|156
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|57&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;599&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,599&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|600
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;100&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;20,25,50,100
|bgcolor=&quot;pink&quot;|9
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|217
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|117&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;600&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,8,10,12,15,&lt;br&gt;20,24,25,30,40,&lt;br&gt;50,60,75,100,120,&lt;br&gt;150,200,300,600
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1860
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1260&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;101&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,101&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|102
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;601&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,601&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|602
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;102&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,17,&lt;br&gt;34,51,102
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|216
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|114&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;602&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,43,&lt;br&gt;86,301,602
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1056
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|454&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;103&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,103&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|104
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;603&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,67,201,&lt;br&gt;603
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|884
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|281&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;104&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,13,&lt;br&gt;26,52,104
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|210
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|106&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;604&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,151,302,&lt;br&gt;604
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1064
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|460&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;105&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,7,15,&lt;br&gt;21,35,105
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|192
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|87&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;605&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,11,55,121,&lt;br&gt;605
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|798
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|193&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;106&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,53,106
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|162
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|56&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;606&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,101,&lt;br&gt;202,303,606
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1224
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|618&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;107&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,107&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|108
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;607&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,607&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|608
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;108&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;9,12,18,27,36,&lt;br&gt;54,108
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|280
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|172&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;608&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;19,32,38,76,152,&lt;br&gt;304,608
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1260
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|652&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;109&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,109&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|110
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;609&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,21,29,&lt;br&gt;87,203,609
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|351&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;110&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,11,&lt;br&gt;22,55,110
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|216
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|106&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;610&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,61,&lt;br&gt;122,305,610
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1116
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|506&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;111&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,37,111
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|152
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|41&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;611&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,47,611
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|672
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|61&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;112&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,8,&lt;br&gt;14,16,28,56,112
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|248
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|136&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;612&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;9,12,17,18,34,&lt;br&gt;36,51,68,102,153,&lt;br&gt;204,306,612
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1638
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1026&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;113&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,113&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|114
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;613&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,613&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|614
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;114&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,19,&lt;br&gt;38,57,114
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|126&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;614&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,307,614
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|924
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|310&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;115&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,23,115
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|144
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|29&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;615&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,41,&lt;br&gt;123,205,615
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|393&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;116&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,29,58,&lt;br&gt;116
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|210
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|94&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;616&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,8,&lt;br&gt;11,14,22,28,44,&lt;br&gt;56,77,88,154,308,&lt;br&gt;616
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|824&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;117&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,13,39,&lt;br&gt;117
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|182
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|65&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;617&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,617&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|618
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;118&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,59,118
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|180
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|62&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;618&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,103,&lt;br&gt;206,309,618
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1248
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|630&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;119&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,17,119
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|144
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|25&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;619&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,619&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|620
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;120&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,8,10,12,15,&lt;br&gt;20,24,30,40,60,&lt;br&gt;120
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|360
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|240&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;620&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;20,31,62,124,155,&lt;br&gt;310,620
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1344
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|724&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;121&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,121
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|133
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|12&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;621&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,23,27,&lt;br&gt;69,207,621
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|339&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&amp;amp;quot;|&lt;u&amp;gt;122&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,61,122
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|186
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|64&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;622&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,311,622
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|936
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|314&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;123&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,41,123
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|168
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|45&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;623&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,89,623
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|97&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;124&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,31,62,&lt;br&gt;124
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|224
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|100&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;624&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,13,16,24,&lt;br&gt;26,39,48,52,78,&lt;br&gt;104,156,208,312,624
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1736
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1112&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;125&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,25,125
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|156
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|31&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;625&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,25,125,625
|bgcolor=&quot;pink&quot;|5
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|781
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|156&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;126&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,7,&lt;br&gt;9,14,18,21,42,&lt;br&gt;63,126
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|312
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|186&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;626&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,313,626
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|942
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|316&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;127&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,127&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|128
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;627&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,11,19,33,&lt;br&gt;57,209,627
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|333&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;128&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;32,64,128
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|255
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|127&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;628&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,157,314,&lt;br&gt;628
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1106
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|478&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;129&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,43,129
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|176
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|47&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;629&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,17,37,629
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|684
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|55&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;130&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,13,&lt;br&gt;26,65,130
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|252
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|122&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;630&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;7,9,10,14,15,&lt;br&gt;18,21,30,35,42,&lt;br&gt;45,63,70,90,105,&lt;br&gt;126,210,315,630
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1872
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1242&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;131&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,131&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|132
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;631&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,631&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|632
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;132&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;11,12,22,33,44,&lt;br&gt;66,132
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|336
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|204&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;632&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,79,&lt;br&gt;158,316,632
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1200
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|568&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;133&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,19,133
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|160
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|27&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;633&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,211,633
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|848
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|215&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;134&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,67,134
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|204
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|70&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;634&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,317,634
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|954
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|320&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;135&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,9,15,&lt;br&gt;27,45,135
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|105&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;635&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,127,635
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|768
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|133&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;136&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,17,&lt;br&gt;34,68,136
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|270
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|134&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;636&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,53,106,159,212,&lt;br&gt;318,636
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1512
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|876&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;137&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,137&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|138
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;637&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,13,49,91,&lt;br&gt;637
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|798
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|161&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;138&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,23,&lt;br&gt;46,69,138
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|288
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|150&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;638&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,22,29,&lt;br&gt;58,319,638
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|442&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;139&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,139&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|140
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;639&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,71,213,&lt;br&gt;639
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|936
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|297&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;140&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,7,&lt;br&gt;10,14,20,28,35,&lt;br&gt;70,140
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|336
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|196&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;640&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,16,20,32,40,&lt;br&gt;64,80,128,160,320,&lt;br&gt;640
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1530
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|890&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;141&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,47,141
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|192
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|51&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;641&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,641&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|642
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;142&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,71,142
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|216
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|74&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;642&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,107,&lt;br&gt;214,321,642
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1296
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|654&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;143&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,13,143
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|168
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|25&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;643&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,643&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|644
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;144&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,9,12,16,18,&lt;br&gt;24,36,48,72,144
|bgcolor=&quot;pink&quot;|15
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|403
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|259&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;644&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,14,&lt;br&gt;23,28,46,92,161,&lt;br&gt;322,644
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1344
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|700&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;145&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,29,145
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|180
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|35&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;645&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,43,&lt;br&gt;129,215,645
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1056
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|411&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;146&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,73,146
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|222
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|76&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;646&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,17,19,34,&lt;br&gt;38,323,646
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|434&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;147&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,21,49,&lt;br&gt;147
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|228
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|81&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;647&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,647&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|648
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;148&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,37,74,&lt;br&gt;148
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|266
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|118&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;648&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,9,12,18,24,&lt;br&gt;27,36,54,72,81,&lt;br&gt;108,162,216,324,648
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1815
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1167&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;149&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,149&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|150
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;649&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,59,649
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|71&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;150&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;10,15,25,30,50,&lt;br&gt;75,150
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|372
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|222&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;650&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,13,&lt;br&gt;25,26,50,65,130,&lt;br&gt;325,650
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1302
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|652&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;151&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,151&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|152
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;651&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,21,31,&lt;br&gt;93,217,651
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1024
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|373&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;152&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,19,&lt;br&gt;38,76,152
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|300
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|148&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;652&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,163,326,&lt;br&gt;652
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1148
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|496&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;153&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,17,51,&lt;br&gt;153
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|234
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|81&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;653&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,653&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|654
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;154&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,11,14,&lt;br&gt;22,77,154
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|288
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|134&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;654&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,109,&lt;br&gt;218,327,654
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1320
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|666&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;155&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,31,155
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|192
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|37&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;655&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,131,655
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|792
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|137&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;156&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,13,26,39,52,&lt;br&gt;78,156
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|392
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|236&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;656&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;41,82,164,328,656
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1302
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|646&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;157&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,157&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|158
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;657&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,73,219,&lt;br&gt;657
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|962
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|305&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;158&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,79,158
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|82&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;658&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,47,&lt;br&gt;94,329,658
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1152
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|494&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;159&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,53,159
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|216
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|57&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;659&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,659&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|660
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;160&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,16,20,32,40,&lt;br&gt;80,160
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|378
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|218&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;660&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,10,11,12,15,&lt;br&gt;20,22,30,33,44,&lt;br&gt;55,60,66,110,132,&lt;br&gt;165,220,330,660
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2016
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1356&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;161&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,23,161
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|192
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|31&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;661&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,661&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|662
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;162&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,27,54,81,162
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|363
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|201&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;662&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,331,662
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|996
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|334&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;163&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,163&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|164
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;663&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,13,17,39,&lt;br&gt;51,221,663
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|345&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;164&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,41,82,&lt;br&gt;164
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|294
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|130&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;664&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,83,&lt;br&gt;166,332,664
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1260
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|596&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;165&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,11,15,&lt;br&gt;33,55,165
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|288
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|123&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;665&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,7,19,35,&lt;br&gt;95,133,665
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|295&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;166&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,83,166
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|252
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|86&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;666&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,37,74,111,222,&lt;br&gt;333,666
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1482
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|816&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;167&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,167&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|168
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;667&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,23,29,667
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|53&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;168&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;7,8,12,14,21,&lt;br&gt;24,28,42,56,84,&lt;br&gt;168
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|480
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|312&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;668&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,167,334,&lt;br&gt;668
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1176
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|508&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;169&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,169
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|183
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|14&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;669&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,223,669
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|896
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|227&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;170&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,17,&lt;br&gt;34,85,170
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|324
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|154&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;670&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,67,&lt;br&gt;134,335,670
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1224
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|554&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;171&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,19,57,&lt;br&gt;171
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|260
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|89&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;671&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,61,671
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|744
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|73&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;172&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,43,86,&lt;br&gt;172
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|308
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|136&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;672&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;7,8,12,14,16,&lt;br&gt;21,24,28,32,42,&lt;br&gt;48,56,84,96,112,&lt;br&gt;168,224,336,672
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2016
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1344&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;173&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,173&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|174
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;673&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,673&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|674
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;174&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,29,&lt;br&gt;58,87,174
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|360
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|186&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;674&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,337,674
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1014
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|340&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;175&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,7,25,35,&lt;br&gt;175
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|248
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|73&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;675&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,9,15,&lt;br&gt;25,27,45,75,135,&lt;br&gt;225,675
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|565&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;176&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,11,&lt;br&gt;16,22,44,88,176
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|372
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|196&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;676&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,13,26,&lt;br&gt;52,169,338,676
|bgcolor=&quot;pink&quot;|9
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1281
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|605&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;177&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,59,177
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|63&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;677&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,677&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|678
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;178&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,89,178
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|270
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|92&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;678&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,113,&lt;br&gt;226,339,678
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1368
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|690&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;179&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,179&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|180
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;679&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,97,679
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|784
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|105&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;180&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,9,10,12,15,&lt;br&gt;18,20,30,36,45,&lt;br&gt;60,90,180
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|546
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|366&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;680&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,17,20,34,40,&lt;br&gt;68,85,136,170,340,&lt;br&gt;680
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1620
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|940&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;181&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,181&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|182
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;681&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,227,681
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|912
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|231&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;182&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,13,14,&lt;br&gt;26,91,182
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|336
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|154&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&amp;gt;682&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,22,31,&lt;br&gt;62,341,682
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1152
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|470&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;183&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,61,183
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|248
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|65&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;683&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,683&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|684
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;184&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,23,&lt;br&gt;46,92,184
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|360
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|176&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;684&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;9,12,18,19,36,&lt;br&gt;38,57,76,114,171,&lt;br&gt;228,342,684
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1820
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1136&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;185&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,37,185
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|228
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|43&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;685&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,137,685
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|828
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|143&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;186&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,31,&lt;br&gt;62,93,186
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|384
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|198&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;686&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,49,&lt;br&gt;98,343,686
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1200
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|514&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;187&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,17,187
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|216
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|29&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;687&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,229,687
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|920
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|233&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;188&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,47,94,&lt;br&gt;188
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|336
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|148&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;688&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;43,86,172,344,688
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1364
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|676&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;189&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,9,21,&lt;br&gt;27,63,189
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|320
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|131&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;689&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,53,689
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|756
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|67&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;190&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,19,&lt;br&gt;38,95,190
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|360
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|170&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;690&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;10,15,23,30,46,&lt;br&gt;69,115,138,230,345,&lt;br&gt;690
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1728
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1038&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;191&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,191&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|192
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;691&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,691&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|692
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;192&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,16,24,32,&lt;br&gt;48,64,96,192
|bgcolor=&quot;pink&quot;|14
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|508
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|316&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;692&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,173,346,&lt;br&gt;692
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1218
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|526&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;193&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,193&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|194
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;693&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,9,11,&lt;br&gt;21,33,63,77,99,&lt;br&gt;231,693
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1248
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|555&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;194&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,97,194
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|294
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|100&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;694&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,347,694
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1044
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|350&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;195&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,13,15,&lt;br&gt;39,65,195
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|336
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|141&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;695&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,139,695
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|840
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|145&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;196&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,14,&lt;br&gt;28,49,98,196
|bgcolor=&quot;pink&quot;|9
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|399
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|203&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;696&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,24,29,58,&lt;br&gt;87,116,174,232,348,&lt;br&gt;696
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1800
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1104&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;197&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,197&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|198
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;697&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,17,41,697
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|756
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|59&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;198&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;11,18,22,33,66,&lt;br&gt;99,198
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|468
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|270&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;698&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,349,698
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1050
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|352&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;199&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,199&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|200
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;699&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,233,699
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|936
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|237&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;200&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,20,25,40,50,&lt;br&gt;100,200
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|465
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|265&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;700&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,7,&lt;br&gt;10,14,20,25,28,&lt;br&gt;35,50,70,100,140,&lt;br&gt;175,350,700
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1736
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1036&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;201&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,67,201
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|272
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|71&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;701&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,701&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|702
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;202&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,101,202
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|306
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|104&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;702&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;13,18,26,27,39,&lt;br&gt;54,78,117,234,351,&lt;br&gt;702
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1680
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|978&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;203&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,29,203
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|37&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;703&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,19,37,703
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|760
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|57&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;204&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,17,34,51,68,&lt;br&gt;102,204
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|504
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|300&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;704&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,11,&lt;br&gt;16,22,32,44,64,&lt;br&gt;88,176,352,704
|bgcolor=&quot;pink&quot;|14
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1524
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|820&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;205&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,41,205
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|252
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|47&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;705&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,47,&lt;br&gt;141,235,705
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1152
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|447&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;206&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,103,206
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|312
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|106&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;706&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,353,706
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1062
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|356&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;207&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,23,69,&lt;br&gt;207
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|312
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|105&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;707&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,101,707
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|816
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|109&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;208&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,13,&lt;br&gt;16,26,52,104,208
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|434
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|226&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;708&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,59,118,177,236,&lt;br&gt;354,708
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1680
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|972&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;209&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,19,209
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|31&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;709&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,709&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|710
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;210&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;7,10,14,15,21,&lt;br&gt;30,35,42,70,105,&lt;br&gt;210
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|366&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;710&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,71,&lt;br&gt;142,355,710
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1296
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|586&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;211&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,211&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|212
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;711&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,79,237,&lt;br&gt;711
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1040
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|329&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;212&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,53,106,&lt;br&gt;212
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|378
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|166&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;712&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,89,&lt;br&gt;178,356,712
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1350
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|638&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;213&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,71,213
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|288
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|75&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;713&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,23,31,713
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|768
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|55&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;214&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,107,214
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|324
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|110&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;714&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,7,&lt;br&gt;14,17,21,34,42,&lt;br&gt;51,102,119,238,357,&lt;br&gt;714
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1728
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1014&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;215&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,43,215
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|264
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|49&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;715&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,11,13,55,&lt;br&gt;65,143,715
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|293&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;216&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,9,12,18,24,&lt;br&gt;27,36,54,72,108,&lt;br&gt;216
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|600
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|384&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;716&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,179,358,&lt;br&gt;716
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1260
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|544&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;217&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,31,217
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|256
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|39&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;717&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,239,717
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|243&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;218&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,109,218
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|330
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|112&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;718&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,359,718
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|362&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;219&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,73,219
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|296
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|77&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;719&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,719&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;220&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;11,20,22,44,55,&lt;br&gt;110,220
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|504
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|284&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;720&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,8,9,10,12,&lt;br&gt;15,16,18,20,24,&lt;br&gt;30,36,40,45,48,&lt;br&gt;60,72,80,90,120,&lt;br&gt;144,180,240,360,720
|bgcolor=&quot;pink&quot;|30
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2418
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1698&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;221&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,17,221
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|252
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|31&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;721&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,103,721
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|832
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|111&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;222&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,37,&lt;br&gt;74,111,222
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|456
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|234&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;722&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,19,38,361,&lt;br&gt;722
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1143
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|421&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;223&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,223&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|224
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;723&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,241,723
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|968
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|245&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;224&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,8,&lt;br&gt;14,16,28,32,56,&lt;br&gt;112,224
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|504
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|280&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;724&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,181,362,&lt;br&gt;724
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1274
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|550&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;225&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,9,15,&lt;br&gt;25,45,75,225
|bgcolor=&quot;pink&quot;|9
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|403
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|178&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;725&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,25,29,145,&lt;br&gt;725
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|930
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|205&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;226&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,113,226
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|342
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|116&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;726&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,11,&lt;br&gt;22,33,66,121,242,&lt;br&gt;363,726
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1596
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|870&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;227&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,227&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|228
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;727&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,727&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|728
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;228&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,19,38,57,76,&lt;br&gt;114,228
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|560
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|332&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;728&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,8,&lt;br&gt;13,14,26,28,52,&lt;br&gt;56,91,104,182,364,&lt;br&gt;728
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1680
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|952&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;229&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,229&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|230
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;729&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,27,81,&lt;br&gt;243,729
|bgcolor=&quot;pink&quot;|7
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1093
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|364&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;230&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,23,&lt;br&gt;46,115,230
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|432
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|202&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;730&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,73,&lt;br&gt;146,365,730
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1332
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|602&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;231&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,11,21,&lt;br&gt;33,77,231
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|384
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|153&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;731&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,17,43,731
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|792
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|61&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;232&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,29,&lt;br&gt;58,116,232
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|450
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|218&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;732&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,61,122,183,244,&lt;br&gt;366,732
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1736
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1004&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;233&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,233&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|234
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;733&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,733&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|734
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;234&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;13,18,26,39,78,&lt;br&gt;117,234
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|546
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|312&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;734&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,367,734
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1104
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|370&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;235&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,47,235
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|288
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|53&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;735&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,7,15,&lt;br&gt;21,35,49,105,147,&lt;br&gt;245,735
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1368
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|633&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;236&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,59,118,&lt;br&gt;236
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|420
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|184&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;736&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;23,32,46,92,184,&lt;br&gt;368,736
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1512
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|776&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;237&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,79,237
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|320
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|83&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;737&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,67,737
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|816
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|79&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;238&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,17,&lt;br&gt;34,119,238
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|432
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|194&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;738&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,41,82,123,246,&lt;br&gt;369,738
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1638
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|900&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;239&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,239&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;739&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,739&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|740
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;240&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,8,10,12,15,&lt;br&gt;16,20,24,30,40,&lt;br&gt;48,60,80,120,240
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|744
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|504&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;740&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;20,37,74,148,185,&lt;br&gt;370,740
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1596
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|856&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;241&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,241&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|242
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;741&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,13,19,39,&lt;br&gt;57,247,741
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1120
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|379&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;242&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,22,121,&lt;br&gt;242
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|399
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|157&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;742&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,53,&lt;br&gt;106,371,742
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1296
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|554&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;243&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,27,81,&lt;br&gt;243
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|364
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|121&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;743&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,743&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|744
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;244&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,61,122,&lt;br&gt;244
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|434
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|190&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;744&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,24,31,62,&lt;br&gt;93,124,186,248,372,&lt;br&gt;744
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1920
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1176&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;245&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,7,35,49,&lt;br&gt;245
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|342
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|97&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;745&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,149,745
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|900
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|155&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;246&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,41,&lt;br&gt;82,123,246
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|504
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|258&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;746&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,373,746
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1122
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|376&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;247&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,19,247
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|280
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|33&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;747&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,83,249,&lt;br&gt;747
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1092
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|345&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;248&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,31,&lt;br&gt;62,124,248
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|480
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|232&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;748&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,11,17,&lt;br&gt;22,34,44,68,187,&lt;br&gt;374,748
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1512
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|764&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;249&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,83,249
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|336
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|87&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;749&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,107,749
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|864
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|115&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;250&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,25,&lt;br&gt;50,125,250
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|468
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|218&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;750&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;10,15,25,30,50,&lt;br&gt;75,125,150,250,375,&lt;br&gt;750
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1872
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1122&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;251&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,251&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|252
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;751&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,751&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|752
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;252&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;7,9,12,14,18,&lt;br&gt;21,28,36,42,63,&lt;br&gt;84,126,252
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|728
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|476&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;752&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;47,94,188,376,752
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1488
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|736&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;253&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,23,253
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|288
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|35&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;753&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,251,753
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|255&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;254&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,127,254
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|384
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|130&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;754&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,13,26,29,&lt;br&gt;58,377,754
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1260
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|506&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;255&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,17,&lt;br&gt;51,85,255
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|432
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|177&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;755&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,151,755
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|912
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|157&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;256&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;32,64,128,256
|bgcolor=&quot;pink&quot;|9
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|511
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|255&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;756&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;7,9,12,14,18,&lt;br&gt;21,27,28,36,42,&lt;br&gt;54,63,84,108,126,&lt;br&gt;189,252,378,756
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1484&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;257&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,257&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|258
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;757&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,757&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|758
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;258&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,43,&lt;br&gt;86,129,258
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|528
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|270&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;758&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,379,758
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1140
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|382&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;259&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,37,259
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|304
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|45&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;759&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,11,23,33,&lt;br&gt;69,253,759
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1152
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|393&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;260&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;13,20,26,52,65,&lt;br&gt;130,260
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|588
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|328&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;760&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,19,20,38,40,&lt;br&gt;76,95,152,190,380,&lt;br&gt;760
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1800
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1040&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;261&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,29,87,&lt;br&gt;261
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|390
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|129&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;761&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,761&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|762
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;262&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,131,262
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|396
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|134&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;762&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,127,&lt;br&gt;254,381,762
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1536
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|774&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;263&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,263&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|264
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;763&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,109,763
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|880
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|117&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;264&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,11,12,22,24,&lt;br&gt;33,44,66,88,132,&lt;br&gt;264
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|456&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;764&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,191,382,&lt;br&gt;764
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1344
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|580&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;265&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,53,265
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|324
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|59&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;765&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,9,15,&lt;br&gt;17,45,51,85,153,&lt;br&gt;255,765
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1404
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|639&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;266&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,19,&lt;br&gt;38,133,266
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|480
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|214&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;766&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,383,766
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1152
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|386&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;267&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,89,267
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|360
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|93&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;767&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,59,767
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|840
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|73&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;268&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,67,134,&lt;br&gt;268
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|476
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|208&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;768&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,16,24,32,&lt;br&gt;48,64,96,128,192,&lt;br&gt;256,384,768
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2044
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1276&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;269&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,269&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|270
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;769&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,769&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|770
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;270&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;9,10,15,18,27,&lt;br&gt;30,45,54,90,135,&lt;br&gt;270
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|450&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;770&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,7,10,&lt;br&gt;11,14,22,35,55,&lt;br&gt;70,77,110,154,385,&lt;br&gt;770
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1728
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|958&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;271&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,271&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|272
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;771&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,257,771
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1032
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|261&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;272&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;17,34,68,136,272
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|558
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|286&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;772&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,193,386,&lt;br&gt;772
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1358
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|586&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;273&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,13,21,&lt;br&gt;39,91,273
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|448
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|175&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;773&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,773&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|774
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;274&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,137,274
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|414
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|140&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;774&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,43,86,129,258,&lt;br&gt;387,774
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1716
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|942&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;275&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,11,25,55,&lt;br&gt;275
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|372
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|97&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;775&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,25,31,155,&lt;br&gt;775
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|992
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|217&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;276&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,23,46,69,92,&lt;br&gt;138,276
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|672
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|396&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;776&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,97,&lt;br&gt;194,388,776
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1470
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|694&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;277&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,277&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|278
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;777&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,21,37,&lt;br&gt;111,259,777
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1216
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|439&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;278&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,139,278
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|420
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|142&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;778&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,389,778
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1170
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|392&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;279&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,31,93,&lt;br&gt;279
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|416
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|137&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;779&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,19,41,779
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|840
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|61&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;280&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,7,&lt;br&gt;8,10,14,20,28,&lt;br&gt;35,40,56,70,140,&lt;br&gt;280
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|440&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;780&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,10,12,13,15,&lt;br&gt;20,26,30,39,52,&lt;br&gt;60,65,78,130,156,&lt;br&gt;195,260,390,780
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2352
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1572&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;281&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,281&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|282
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;781&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,71,781
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|864
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|83&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;282&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,47,&lt;br&gt;94,141,282
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|294&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;782&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,17,23,34,&lt;br&gt;46,391,782
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1296
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|514&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;283&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,283&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|284
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;783&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,27,29,&lt;br&gt;87,261,783
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1200
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|417&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;284&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,71,142,&lt;br&gt;284
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|504
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|220&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;784&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,8,&lt;br&gt;14,16,28,49,56,&lt;br&gt;98,112,196,392,784
|bgcolor=&quot;pink&quot;|15
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1767
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|983&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;285&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,19,&lt;br&gt;57,95,285
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|480
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|195&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;785&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,157,785
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|948
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|163&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;286&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,13,22,&lt;br&gt;26,143,286
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|504
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|218&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;786&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,131,&lt;br&gt;262,393,786
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1584
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|798&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;287&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,41,287
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|336
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|49&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;787&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,787&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|788
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;288&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,9,12,16,18,&lt;br&gt;24,32,36,48,72,&lt;br&gt;96,144,288
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|819
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|531&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;788&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,197,394,&lt;br&gt;788
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1386
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|598&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;289&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,17,289
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|307
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|18&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;789&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,263,789
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1056
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|267&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;290&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,29,&lt;br&gt;58,145,290
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|540
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|250&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;790&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,79,&lt;br&gt;158,395,790
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|650&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;291&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,97,291
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|392
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|101&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;791&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,113,791
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|912
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|121&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;292&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,73,146,&lt;br&gt;292
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|518
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|226&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;792&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,9,11,12,18,&lt;br&gt;22,24,33,36,44,&lt;br&gt;66,72,88,99,132,&lt;br&gt;198,264,396,792
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2340
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1548&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;293&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,293&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|294
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;793&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,61,793
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|868
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|75&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;294&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,7,&lt;br&gt;14,21,42,49,98,&lt;br&gt;147,294
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|684
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|390&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;794&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,397,794
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1194
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|400&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;295&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,59,295
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|360
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|65&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;795&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,53,&lt;br&gt;159,265,795
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1296
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|501&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;296&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,37,&lt;br&gt;74,148,296
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|570
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|274&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;796&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,199,398,&lt;br&gt;796
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1400
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|604&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;297&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,11,27,&lt;br&gt;33,99,297
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|480
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|183&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;797&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,797&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|798
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;298&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,149,298
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|450
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|152&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;798&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,7,&lt;br&gt;14,19,21,38,42,&lt;br&gt;57,114,133,266,399,&lt;br&gt;798
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1920
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1122&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;299&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,23,299
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|336
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|37&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;799&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,17,47,799
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|864
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|65&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;300&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,10,12,15,20,&lt;br&gt;25,30,50,60,75,&lt;br&gt;100,150,300
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|868
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|568&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;800&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,16,20,25,32,&lt;br&gt;40,50,80,100,160,&lt;br&gt;200,400,800
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1953
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1153&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;301&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,43,301
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|352
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|51&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;801&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,89,267,&lt;br&gt;801
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1170
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|369&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;302&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,151,302
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|456
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|154&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;802&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,401,802
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1206
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|404&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;303&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,101,303
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|408
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|105&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;803&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,73,803
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|888
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|85&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;304&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;19,38,76,152,304
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|620
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|316&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;804&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,67,134,201,268,&lt;br&gt;402,804
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1904
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1100&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;305&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,61,305
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|372
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|67&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;805&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,7,23,35,&lt;br&gt;115,161,805
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1152
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|347&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;306&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;17,18,34,51,102,&lt;br&gt;153,306
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|702
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|396&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;806&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,13,26,31,&lt;br&gt;62,403,806
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1344
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|538&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;307&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,307&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|308
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;807&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,269,807
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|273&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;308&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,11,&lt;br&gt;14,22,28,44,77,&lt;br&gt;154,308
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|672
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|364&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;808&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,101,&lt;br&gt;202,404,808
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1530
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|722&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;309&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,103,309
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|416
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|107&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;809&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,809&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|810
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;310&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,31,&lt;br&gt;62,155,310
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|266&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;810&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;9,10,15,18,27,&lt;br&gt;30,45,54,81,90,&lt;br&gt;135,162,270,405,810
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2178
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1368&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;311&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,311&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|312
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;811&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,811&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|812
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;312&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,13,24,26,&lt;br&gt;39,52,78,104,156,&lt;br&gt;312
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|840
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|528&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;812&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,14,&lt;br&gt;28,29,58,116,203,&lt;br&gt;406,812
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1680
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|868&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;313&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,313&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|314
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;813&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,271,813
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1088
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|275&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;314&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,157,314
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|474
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|160&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;814&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,22,37,&lt;br&gt;74,407,814
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1368
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|554&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;315&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,7,9,&lt;br&gt;15,21,35,45,63,&lt;br&gt;105,315
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|624
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|309&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;815&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,163,815
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|984
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|169&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;316&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,79,158,&lt;br&gt;316
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|560
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|244&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;816&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,16,17,24,&lt;br&gt;34,48,51,68,102,&lt;br&gt;136,204,272,408,816
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2232
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1416&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;317&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,317&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|318
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;817&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,19,43,817
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|880
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|63&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;318&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,53,&lt;br&gt;106,159,318
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|648
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|330&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;818&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,409,818
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1230
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|412&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;319&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,29,319
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|360
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|41&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;819&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,9,13,&lt;br&gt;21,39,63,91,117,&lt;br&gt;273,819
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1456
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|637&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;320&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,16,20,32,40,&lt;br&gt;64,80,160,320
|bgcolor=&quot;pink&quot;|14
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|762
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|442&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;820&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;20,41,82,164,205,&lt;br&gt;410,820
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1764
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|944&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;321&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,107,321
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|432
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|111&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;821&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,821&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|822
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;322&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,23,&lt;br&gt;46,161,322
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|254&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;822&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,137,&lt;br&gt;274,411,822
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1656
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|834&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;323&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,17,19,323
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|360
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|37&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;823&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,823&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|824
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;324&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;9,12,18,27,36,&lt;br&gt;54,81,108,162,324
|bgcolor=&quot;pink&quot;|15
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|847
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|523&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;824&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,103,&lt;br&gt;206,412,824
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1560
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|736&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;325&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,13,25,65,&lt;br&gt;325
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|434
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|109&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;825&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,11,15,&lt;br&gt;25,33,55,75,165,&lt;br&gt;275,825
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1488
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|663&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;326&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,163,326
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|492
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|166&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;826&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,59,&lt;br&gt;118,413,826
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|614&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;327&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,109,327
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|113&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;827&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,827&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|828
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;328&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,41,&lt;br&gt;82,164,328
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|630
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|302&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;828&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;9,12,18,23,36,&lt;br&gt;46,69,92,138,207,&lt;br&gt;276,414,828
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2184
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1356&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;329&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,47,329
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|384
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|55&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;829&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,829&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|830
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;330&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;10,11,15,22,30,&lt;br&gt;33,55,66,110,165,&lt;br&gt;330
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|864
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|534&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;830&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,83,&lt;br&gt;166,415,830
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1512
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|682&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;331&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,331&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|332
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;831&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,277,831
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1112
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|281&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;332&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,83,166,&lt;br&gt;332
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|588
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|256&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;832&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,13,&lt;br&gt;16,26,32,52,64,&lt;br&gt;104,208,416,832
|bgcolor=&quot;pink&quot;|14
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1778
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|946&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;333&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,37,111,&lt;br&gt;333
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|494
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|161&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;833&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,17,49,119,&lt;br&gt;833
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1026
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|193&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;334&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,167,334
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|504
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|170&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;834&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,139,&lt;br&gt;278,417,834
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1680
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|846&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;335&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,67,335
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|408
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|73&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;835&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,167,835
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|173&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;336&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;7,8,12,14,16,&lt;br&gt;21,24,28,42,48,&lt;br&gt;56,84,112,168,336
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|992
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|656&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;836&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,11,19,&lt;br&gt;22,38,44,76,209,&lt;br&gt;418,836
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1680
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|844&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;337&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,337&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|338
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;837&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,27,31,&lt;br&gt;93,279,837
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1280
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|443&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;338&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,13,26,169,&lt;br&gt;338
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|549
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|211&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;838&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,419,838
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1260
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|422&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;339&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,113,339
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|456
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|117&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;839&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,839&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|840
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;340&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;17,20,34,68,85,&lt;br&gt;170,340
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|756
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|416&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;840&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,7,8,10,12,&lt;br&gt;14,15,20,21,24,&lt;br&gt;28,30,35,40,42,&lt;br&gt;56,60,70,84,105,&lt;br&gt;120,140,168,210,280,&lt;br&gt;420,840
|bgcolor=&quot;pink&quot;|32
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2880
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|2040&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;341&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,31,341
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|384
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|43&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;841&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,29,841
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|871
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|30&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;342&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,19,38,57,114,&lt;br&gt;171,342
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|780
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|438&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;842&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,421,842
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1266
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|424&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;343&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,49,343
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|400
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|57&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;843&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,281,843
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1128
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|285&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;344&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,43,&lt;br&gt;86,172,344
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|660
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|316&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;844&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,211,422,&lt;br&gt;844
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1484
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|640&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;345&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,23,&lt;br&gt;69,115,345
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|231&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;845&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,13,65,169,&lt;br&gt;845
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1098
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|253&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;346&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,173,346
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|522
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|176&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;846&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,47,94,141,282,&lt;br&gt;423,846
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1872
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1026&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;347&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,347&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|348
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;847&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,11,77,121,&lt;br&gt;847
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1064
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|217&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;348&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,29,58,87,116,&lt;br&gt;174,348
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|840
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|492&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;848&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;53,106,212,424,848
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1674
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|826&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;349&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,349&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|350
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;849&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,283,849
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1136
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|287&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;350&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,7,10,&lt;br&gt;14,25,35,50,70,&lt;br&gt;175,350
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|744
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|394&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;850&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,17,&lt;br&gt;25,34,50,85,170,&lt;br&gt;425,850
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1674
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|824&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;351&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,13,27,&lt;br&gt;39,117,351
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|560
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|209&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;851&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,23,37,851
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|912
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|61&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;352&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,11,&lt;br&gt;16,22,32,44,88,&lt;br&gt;176,352
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|756
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|404&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;852&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,71,142,213,284,&lt;br&gt;426,852
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2016
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1164&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;353&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,353&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|354
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;853&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,853&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|854
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;354&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,59,&lt;br&gt;118,177,354
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|366&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;854&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,61,&lt;br&gt;122,427,854
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1488
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|634&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;355&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,71,355
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|432
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|77&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;855&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,9,15,&lt;br&gt;19,45,57,95,171,&lt;br&gt;285,855
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1560
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|705&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;356&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,89,178,&lt;br&gt;356
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|630
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|274&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;856&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,107,&lt;br&gt;214,428,856
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1620
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|764&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;357&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,17,21,&lt;br&gt;51,119,357
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|219&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;857&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,857&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|858
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;358&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,179,358
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|540
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|182&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;858&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,11,&lt;br&gt;13,22,26,33,39,&lt;br&gt;66,78,143,286,429,&lt;br&gt;858
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2016
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1158&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;359&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,359&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|360
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;859&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,859&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|860
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;360&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,8,9,10,12,&lt;br&gt;15,18,20,24,30,&lt;br&gt;36,40,45,60,72,&lt;br&gt;90,120,180,360
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1170
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|810&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;860&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;20,43,86,172,215,&lt;br&gt;430,860
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1848
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|988&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;361&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,19,361
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|381
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|20&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;861&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,21,41,&lt;br&gt;123,287,861
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1344
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|483&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;362&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,181,362
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|546
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|184&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&amp;quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;862&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,431,862
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1296
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|434&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;363&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,11,33,121,&lt;br&gt;363
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|532
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|169&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;863&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,863&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|864
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;364&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,13,&lt;br&gt;14,26,28,52,91,&lt;br&gt;182,364
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|784
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|420&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;864&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,9,12,16,18,&lt;br&gt;24,27,32,36,48,&lt;br&gt;54,72,96,108,144,&lt;br&gt;216,288,432,864
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2520
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1656&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;365&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,73,365
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|444
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|79&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;865&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,173,865
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1044
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|179&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;366&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,61,&lt;br&gt;122,183,366
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|744
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|378&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;866&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,433,866
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1302
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|436&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;367&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,367&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|368
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;867&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,17,51,289,&lt;br&gt;867
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1228
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|361&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;368&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;23,46,92,184,368
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|744
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|376&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;868&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,14,&lt;br&gt;28,31,62,124,217,&lt;br&gt;434,868
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1792
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|924&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;369&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,41,123,&lt;br&gt;369
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|546
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|177&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;869&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,79,869
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|91&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;370&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,37,&lt;br&gt;74,185,370
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|684
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|314&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;870&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;10,15,29,30,58,&lt;br&gt;87,145,174,290,435,&lt;br&gt;870
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2160
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1290&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;371&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,53,371
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|432
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|61&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;871&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,67,871
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|952
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|81&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;372&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,31,62,93,124,&lt;br&gt;186,372
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|896
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|524&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;872&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,109,&lt;br&gt;218,436,872
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1650
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|778&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;373&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,373&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|374
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;873&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,97,291,&lt;br&gt;873
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1274
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|401&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;374&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,17,22,&lt;br&gt;34,187,374
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|648
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|274&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;874&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,19,23,38,&lt;br&gt;46,437,874
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|566&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;375&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,25,&lt;br&gt;75,125,375
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|624
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|249&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;875&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,7,25,35,&lt;br&gt;125,175,875
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1248
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|373&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;376&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,47,&lt;br&gt;94,188,376
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|344&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;876&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,73,146,219,292,&lt;br&gt;438,876
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2072
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1196&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;377&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,29,377
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|420
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|43&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;877&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,877&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|878
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;378&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,7,&lt;br&gt;9,14,18,21,27,&lt;br&gt;42,54,63,126,189,&lt;br&gt;378
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|582&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;878&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,439,878
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1320
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|442&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;379&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,379&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|380
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;879&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,293,879
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1176
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|297&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;380&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;19,20,38,76,95,&lt;br&gt;190,380
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|840
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|460&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;880&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,11,16,20,22,&lt;br&gt;40,44,55,80,88,&lt;br&gt;110,176,220,440,880
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2232
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1352&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;381&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,127,381
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|512
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|131&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;881&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,881&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|882
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;382&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,191,382
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|194&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;882&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,7,&lt;br&gt;9,14,18,21,42,&lt;br&gt;49,63,98,126,147,&lt;br&gt;294,441,882
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2223
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1341&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;383&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,383&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|384
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;883&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,883&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|884
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;384&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,16,24,32,&lt;br&gt;48,64,96,128,192,&lt;br&gt;384
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1020
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|636&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;884&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,13,17,&lt;br&gt;26,34,52,68,221,&lt;br&gt;442,884
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1764
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|880&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;385&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,7,11,35,&lt;br&gt;55,77,385
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|191&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;885&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,59,&lt;br&gt;177,295,885
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|555&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;386&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,193,386
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|582
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|196&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;886&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,443,886
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1332
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|446&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;387&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,43,129,&lt;br&gt;387
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|572
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|185&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;887&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,887&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|888
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;388&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,97,194,&lt;br&gt;388
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|686
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|298&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;888&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,24,37,74,&lt;br&gt;111,148,222,296,444,&lt;br&gt;888
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2280
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1392&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;389&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,389&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|390
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;889&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,127,889
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1024
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|135&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;390&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;10,13,15,26,30,&lt;br&gt;39,65,78,130,195,&lt;br&gt;390
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|618&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;890&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,89,&lt;br&gt;178,445,890
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1620
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|730&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;391&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,17,23,391
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|432
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|41&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;891&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,11,27,&lt;br&gt;33,81,99,297,891
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1452
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|561&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;392&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,8,&lt;br&gt;14,28,49,56,98,&lt;br&gt;196,392
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|855
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|463&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;892&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,223,446,&lt;br&gt;892
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1568
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|676&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;393&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,131,393
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|528
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|135&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;893&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,19,47,893
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|67&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;394&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,197,394
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|594
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|200&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;894&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,149,&lt;br&gt;298,447,894
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1800
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|906&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;395&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,79,395
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|480
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|85&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;895&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,179,895
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|185&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;396&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;9,11,12,18,22,&lt;br&gt;33,36,44,66,99,&lt;br&gt;132,198,396
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1092
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|696&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;896&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,8,&lt;br&gt;14,16,28,32,56,&lt;br&gt;64,112,128,224,448,&lt;br&gt;896
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2040
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1144&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;397&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,397&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|398
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;897&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,13,23,39,&lt;br&gt;69,299,897
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1344
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|447&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;398&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,199,398
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|600
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|202&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;898&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,449,898
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1350
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|452&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;399&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,19,21,&lt;br&gt;57,133,399
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|640
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|241&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;899&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,29,31,899
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|61&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;400&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,16,20,25,40,&lt;br&gt;50,80,100,200,400
|bgcolor=&quot;pink&quot;|15
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|961
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|561&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;900&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,9,10,12,15,&lt;br&gt;18,20,25,30,36,&lt;br&gt;45,50,60,75,90,&lt;br&gt;100,150,180,225,300,&lt;br&gt;450,900
|bgcolor=&quot;pink&quot;|27
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2821
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1921&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;401&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,401&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|402
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;901&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,17,53,901
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|972
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|71&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;402&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,67,&lt;br&gt;134,201,402
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|816
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|414&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;902&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,22,41,&lt;br&gt;82,451,902
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1512
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|610&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;403&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,31,403
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|448
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|45&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;903&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,21,43,&lt;br&gt;129,301,903
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1408
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|505&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;404&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,101,202,&lt;br&gt;404
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|714
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|310&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;904&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,113,&lt;br&gt;226,452,904
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1710
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|806&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;405&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,9,15,&lt;br&gt;27,45,81,135,405
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|726
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|321&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;905&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,181,905
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1092
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|187&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;406&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,29,&lt;br&gt;58,203,406
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|314&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;906&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,151,&lt;br&gt;302,453,906
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1824
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|918&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;407&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,37,407
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|456
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|49&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;907&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,907&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|908
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;408&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,17,24,34,&lt;br&gt;51,68,102,136,204,&lt;br&gt;408
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|672&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;908&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,227,454,&lt;br&gt;908
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1596
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|688&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;409&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,409&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|410
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;909&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,101,303,&lt;br&gt;909
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1326
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|417&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;410&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,41,&lt;br&gt;82,205,410
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|756
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|346&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;910&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,7,10,&lt;br&gt;13,14,26,35,65,&lt;br&gt;70,91,130,182,455,&lt;br&gt;910
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2016
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1106&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;411&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,137,411
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|552
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|141&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;911&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,911&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|912
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;412&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,103,206,&lt;br&gt;412
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|728
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|316&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;912&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,16,19,24,&lt;br&gt;38,48,57,76,114,&lt;br&gt;152,228,304,456,912
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2480
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1568&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;413&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,59,413
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|480
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|67&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;913&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,83,913
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|95&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;414&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,23,46,69,138,&lt;br&gt;207,414
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|936
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|522&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;914&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,457,914
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1374
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|460&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;415&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,83,415
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|504
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|89&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;915&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,61,&lt;br&gt;183,305,915
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1488
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|573&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;416&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,13,&lt;br&gt;16,26,32,52,104,&lt;br&gt;208,416
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|882
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|466&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;916&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,229,458,&lt;br&gt;916
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1610
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|694&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;417&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,139,417
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|560
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|143&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;917&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,131,917
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1056
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|139&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;418&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,19,22,&lt;br&gt;38,209,418
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|302&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;918&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;17,18,27,34,51,&lt;br&gt;54,102,153,306,459,&lt;br&gt;918
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2160
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1242&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;419&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,419&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|420
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;919&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,919&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|920
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;420&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,7,10,12,14,&lt;br&gt;15,20,21,28,30,&lt;br&gt;35,42,60,70,84,&lt;br&gt;105,140,210,420
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1344
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|924&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;920&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,20,23,40,46,&lt;br&gt;92,115,184,230,460,&lt;br&gt;920
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2160
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1240&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;421&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,421&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|422
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;921&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,307,921
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1232
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|311&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;422&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,211,422
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|636
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|214&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;922&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,461,922
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1386
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|464&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;423&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,47,141,&lt;br&gt;423
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|624
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|201&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;923&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,71,923
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|85&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;424&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,53,&lt;br&gt;106,212,424
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|810
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|386&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;924&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;7,11,12,14,21,&lt;br&gt;22,28,33,42,44,&lt;br&gt;66,77,84,132,154,&lt;br&gt;231,308,462,924
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2688
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1764&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;425&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,17,25,85,&lt;br&gt;425
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|558
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|133&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;925&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,25,37,185,&lt;br&gt;925
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1178
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|253&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;426&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,71,&lt;br&gt;142,213,426
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|864
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|438&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;926&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,463,926
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1392
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|466&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;427&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,61,427
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|496
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|69&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;927&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,103,309,&lt;br&gt;927
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1352
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|425&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;428&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,107,214,&lt;br&gt;428
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|756
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|328&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;928&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;29,32,58,116,232,&lt;br&gt;464,928
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1890
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|962&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;429&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,11,13,33,&lt;br&gt;39,143,429
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|672
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|243&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;929&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,929&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|930
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;430&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,43,&lt;br&gt;86,215,430
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|792
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|362&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;930&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;10,15,30,31,62,&lt;br&gt;93,155,186,310,465,&lt;br&gt;930
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2304
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1374&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;431&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,431&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|432
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;931&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,19,49,133,&lt;br&gt;931
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1140
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|209&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;432&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,9,12,16,18,&lt;br&gt;24,27,36,48,54,&lt;br&gt;72,108,144,216,432
|bgcolor=&quot;pink&quot;|20
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|808&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;932&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,233,466,&lt;br&gt;932
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1638
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|706&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;433&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,433&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|434
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;933&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,311,933
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1248
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|315&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;434&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,31,&lt;br&gt;62,217,434
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|768
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|334&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;934&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,467,934
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1404
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|470&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;435&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,29,&lt;br&gt;87,145,435
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|285&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;935&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,11,17,55,&lt;br&gt;85,187,935
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1296
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|361&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;436&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,109,218,&lt;br&gt;436
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|770
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|334&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;936&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,9,12,13,18,&lt;br&gt;24,26,36,39,52,&lt;br&gt;72,78,104,117,156,&lt;br&gt;234,312,468,936
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2730
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1794&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;437&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,19,23,437
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|480
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|43&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;937&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,937&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|938
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;438&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,73,&lt;br&gt;146,219,438
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|888
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|450&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;938&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,67,&lt;br&gt;134,469,938
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1632
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|694&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;439&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,439&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;939&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,313,939
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1256
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|317&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;440&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,11,20,22,40,&lt;br&gt;44,55,88,110,220,&lt;br&gt;440
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|640&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;940&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;20,47,94,188,235,&lt;br&gt;470,940
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2016
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1076&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;441&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,9,21,&lt;br&gt;49,63,147,441
|bgcolor=&quot;pink&quot;|9
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|741
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|300&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;941&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,941&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|942
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;442&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,13,17,26,&lt;br&gt;34,221,442
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|756
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|314&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;942&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,157,&lt;br&gt;314,471,942
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1896
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|954&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;443&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,443&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|444
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;943&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,23,41,943
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|65&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;444&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,37,74,111,148,&lt;br&gt;222,444
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1064
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|620&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;944&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;59,118,236,472,944
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1860
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|916&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;445&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,89,445
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|540
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|95&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;945&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,7,9,&lt;br&gt;15,21,27,35,45,&lt;br&gt;63,105,135,189,315,&lt;br&gt;945
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1920
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|975&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;446&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,223,446
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|672
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|226&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;946&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,11,22,43,&lt;br&gt;86,473,946
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1584
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|638&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;447&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,149,447
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|600
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|153&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;947&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,947&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|948
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;448&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,8,&lt;br&gt;14,16,28,32,56,&lt;br&gt;64,112,224,448
|bgcolor=&quot;pink&quot;|14
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1016
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|568&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;948&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,79,158,237,316,&lt;br&gt;474,948
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2240
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1292&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;449&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,449&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|450
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;949&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,73,949
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1036
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|87&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;450&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;9,10,15,18,25,&lt;br&gt;30,45,50,75,90,&lt;br&gt;150,225,450
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1209
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|759&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;950&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,19,&lt;br&gt;25,38,50,95,190,&lt;br&gt;475,950
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1860
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|910&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;451&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,41,451
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|504
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|53&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;951&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,317,951
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1272
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|321&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;452&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,113,226,&lt;br&gt;452
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|798
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|346&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;952&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,8,&lt;br&gt;14,17,28,34,56,&lt;br&gt;68,119,136,238,476,&lt;br&gt;952
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2160
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1208&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;453&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,151,453
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|608
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|155&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;953&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,953&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|954
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;454&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,227,454
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|684
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|230&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;954&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,53,106,159,318,&lt;br&gt;477,954
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2106
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1152&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;455&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,7,13,35,&lt;br&gt;65,91,455
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|672
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|217&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;955&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,191,955
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1152
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|197&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;456&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,19,24,38,&lt;br&gt;57,76,114,152,228,&lt;br&gt;456
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1200
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|744&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;956&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,239,478,&lt;br&gt;956
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1680
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|724&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;457&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,457&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|458
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;957&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,11,29,33,&lt;br&gt;87,319,957
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|483&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;458&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,229,458
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|690
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|232&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;958&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,479,958
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|482&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;459&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,17,27,&lt;br&gt;51,153,459
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|261&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;959&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,137,959
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1104
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|145&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;460&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;20,23,46,92,115,&lt;br&gt;230,460
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|548&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;960&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,8,10,12,15,&lt;br&gt;16,20,24,30,32,&lt;br&gt;40,48,60,64,80,&lt;br&gt;96,120,160,192,240,&lt;br&gt;320,480,960
|bgcolor=&quot;pink&quot;|28
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|3048
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|2088&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;461&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,461&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|462
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;961&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,31,961
|bgcolor=&quot;pink&quot;|3
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|993
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|32&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;462&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,7,&lt;br&gt;11,14,21,22,33,&lt;br&gt;42,66,77,154,231,&lt;br&gt;462
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1152
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|690&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;962&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,13,26,37,&lt;br&gt;74,481,962
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1596
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|634&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;463&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,463&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|464
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;963&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,107,321,&lt;br&gt;963
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1404
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|441&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;464&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;29,58,116,232,464
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|930
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|466&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;964&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,241,482,&lt;br&gt;964
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1694
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|730&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;465&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,15,31,&lt;br&gt;93,155,465
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|768
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|303&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;965&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,193,965
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1164
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|199&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;466&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,233,466
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|702
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|236&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;966&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,7,&lt;br&gt;14,21,23,42,46,&lt;br&gt;69,138,161,322,483,&lt;br&gt;966
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2304
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1338&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;467&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,467&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|468
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;967&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,967&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|968
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;468&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;9,12,13,18,26,&lt;br&gt;36,39,52,78,117,&lt;br&gt;156,234,468
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1274
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|806&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;968&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,11,&lt;br&gt;22,44,88,121,242,&lt;br&gt;484,968
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1995
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1027&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;469&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,67,469
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|544
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|75&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;969&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,17,19,51,&lt;br&gt;57,323,969
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1440
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|471&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;470&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,47,&lt;br&gt;94,235,470
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|864
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|394&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;970&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,10,97,&lt;br&gt;194,485,970
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1764
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|794&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;471&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,157,471
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|632
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|161&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;971&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,971&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|972
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;472&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,59,&lt;br&gt;118,236,472
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|900
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|428&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;972&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;9,12,18,27,36,&lt;br&gt;54,81,108,162,243,&lt;br&gt;324,486,972
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2548
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1576&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;473&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,43,473
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|528
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|55&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;973&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,139,973
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1120
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|147&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;474&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,79,&lt;br&gt;158,237,474
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|486&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;974&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,487,974
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1464
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|490&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;475&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,19,25,95,&lt;br&gt;475
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|620
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|145&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;975&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,13,15,&lt;br&gt;25,39,65,75,195,&lt;br&gt;325,975
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1736
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|761&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;476&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,7,14,&lt;br&gt;17,28,34,68,119,&lt;br&gt;238,476
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|532&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;976&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;61,122,244,488,976
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1922
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|946&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;477&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,53,159,&lt;br&gt;477
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|702
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|225&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;977&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,977&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|978
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;478&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,239,478
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|720
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|242&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;978&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,163,&lt;br&gt;326,489,978
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1968
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|990&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;479&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,479&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|480
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;979&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,11,89,979
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1080
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|101&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;480&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,5,&lt;br&gt;6,8,10,12,15,&lt;br&gt;16,20,24,30,32,&lt;br&gt;40,48,60,80,96,&lt;br&gt;120,160,240,480
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1512
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1032&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;980&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,7,&lt;br&gt;10,14,20,28,35,&lt;br&gt;49,70,98,140,196,&lt;br&gt;245,490,980
|bgcolor=&quot;pink&quot;|18
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2394
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1414&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;481&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,13,37,481
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|532
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|51&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;981&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,109,327,&lt;br&gt;981
|bgcolor=&quot;pink&quot;|6
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1430
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|449&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;482&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,241,482
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|726
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|244&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;982&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,491,982
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1476
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|494&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;483&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,21,23,&lt;br&gt;69,161,483
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|768
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|285&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;983&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,983&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|984
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;484&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,11,22,&lt;br&gt;44,121,242,484
|bgcolor=&quot;pink&quot;|9
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|931
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|447&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;984&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;8,12,24,41,82,&lt;br&gt;123,164,246,328,492,&lt;br&gt;984
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2520
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1536&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;485&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,97,485
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|588
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|103&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;985&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,197,985
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1188
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|203&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;486&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,9,&lt;br&gt;18,27,54,81,162,&lt;br&gt;243,486
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1092
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|606&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;986&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,17,29,34,&lt;br&gt;58,493,986
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1620
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|634&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;487&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,487&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|488
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;987&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,7,21,47,&lt;br&gt;141,329,987
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1536
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|549&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;488&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,61,&lt;br&gt;122,244,488
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|930
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|442&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;988&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,13,19,&lt;br&gt;26,38,52,76,247,&lt;br&gt;494,988
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1960
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|972&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;489&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,163,489
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|656
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|167&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;989&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,23,43,989
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1056
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|67&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;490&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,5,7,10,&lt;br&gt;14,35,49,70,98,&lt;br&gt;245,490
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1026
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|536&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;990&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,5,6,&lt;br&gt;9,10,11,15,18,&lt;br&gt;22,30,33,45,55,&lt;br&gt;66,90,99,110,165,&lt;br&gt;198,330,495,990
|bgcolor=&quot;pink&quot;|24
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2808
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1818&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;491&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,491&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|492
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;991&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,991&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|992
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;492&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,41,82,123,164,&lt;br&gt;246,492
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1176
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|684&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;992&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;31,32,62,124,248,&lt;br&gt;496,992
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2016
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1024&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;493&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,17,29,493
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|540
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|47&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;993&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,331,993
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1328
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|335&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;494&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,13,19,26,&lt;br&gt;38,247,494
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|840
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|346&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;994&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,7,14,71,&lt;br&gt;142,497,994
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1728
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|734&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;495&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,5,9,11,&lt;br&gt;15,33,45,55,99,&lt;br&gt;165,495
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|936
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|441&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;995&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,5,199,995
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1200
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|205&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;496&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,8,16,&lt;br&gt;31,62,124,248,496
|bgcolor=&quot;pink&quot;|10
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|992
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|'''''496'''''
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;996&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,4,6,&lt;br&gt;12,83,166,249,332,&lt;br&gt;498,996
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2352
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1356&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;497&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,7,71,497
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|576
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|79&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;997&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,997&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|998
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;498&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,3,6,83,&lt;br&gt;166,249,498
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1008
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|510&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;998&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,499,998
|bgcolor=&quot;pink&quot;|4
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1500
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|502&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;499&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|&lt;b&gt;1,499&lt;/b&gt;
|bgcolor=&quot;pink&quot;|2
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|500
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;999&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,3,9,27,37,&lt;br&gt;111,333,999
|bgcolor=&quot;pink&quot;|8
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1520
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|521&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;500&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,10,&lt;br&gt;20,25,50,100,125,&lt;br&gt;250,500
|bgcolor=&quot;pink&quot;|12
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|1092
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|592&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|align=&quot;right&quot; bgcolor=&quot;#fff8cd&quot;|&lt;u&gt;1000&lt;/u&gt;
|bgcolor=&quot;lightblue&quot;|1,2,4,5,8,&lt;br&gt;10,20,25,40,50,&lt;br&gt;100,125,200,250,500,&lt;br&gt;1000
|bgcolor=&quot;pink&quot;|16
|bgcolor=&quot;lightgreen&quot;|2340
|bgcolor=&quot;cyan&quot;|1340&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;
|}

[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>j5x9v21euzcl2ijyj0efne502gqwsuu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Recept efter ursprung</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3448</id>
    <revision>
      <id>42822</id>
      <parentid>36513</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T14:56:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dexbot</username>
        <id>4990</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: removing existed iw links in Wikidata</comment>
      <origin>42822</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="m7k13gcgvg6sssyivnsj5374vfiibas" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Recept efter urspung.</text>
      <sha1>m7k13gcgvg6sssyivnsj5374vfiibas</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Europeiska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3449</id>
    <revision>
      <id>22653</id>
      <parentid>18763</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:09:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22653</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="gm67ysi97oq2u1uc4xnd5lwtw3xd57b" xml:space="preserve">{{minikokbok|Recept efter ursprung}}</text>
      <sha1>gm67ysi97oq2u1uc4xnd5lwtw3xd57b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Asiatiska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3450</id>
    <revision>
      <id>22652</id>
      <parentid>10152</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:08:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22652</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="gm67ysi97oq2u1uc4xnd5lwtw3xd57b" xml:space="preserve">{{minikokbok|Recept efter ursprung}}</text>
      <sha1>gm67ysi97oq2u1uc4xnd5lwtw3xd57b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Nordamerikanska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3453</id>
    <revision>
      <id>28656</id>
      <parentid>22655</parentid>
      <timestamp>2010-07-03T02:30:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28656</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="be6nk93qtk1wjest5vcxvjor02skwu2" xml:space="preserve">{{minikokbok|Amerikanska recept}}</text>
      <sha1>be6nk93qtk1wjest5vcxvjor02skwu2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Svenska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3454</id>
    <revision>
      <id>22647</id>
      <parentid>10156</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:04:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22647</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="q1307sog2g1qracwfwlku55uqc0k2wc" xml:space="preserve">{{minikokbok|Europeiska recept}}</text>
      <sha1>q1307sog2g1qracwfwlku55uqc0k2wc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Grekiska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3455</id>
    <revision>
      <id>22650</id>
      <parentid>10160</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:06:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22650</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="q1307sog2g1qracwfwlku55uqc0k2wc" xml:space="preserve">{{minikokbok|Europeiska recept}}</text>
      <sha1>q1307sog2g1qracwfwlku55uqc0k2wc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Mexikanska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3456</id>
    <revision>
      <id>28659</id>
      <parentid>22658</parentid>
      <timestamp>2010-07-03T02:32:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28659</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="be6nk93qtk1wjest5vcxvjor02skwu2" xml:space="preserve">{{minikokbok|Amerikanska recept}}</text>
      <sha1>be6nk93qtk1wjest5vcxvjor02skwu2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Italienska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3457</id>
    <revision>
      <id>22646</id>
      <parentid>10164</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:04:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22646</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="q1307sog2g1qracwfwlku55uqc0k2wc" xml:space="preserve">{{minikokbok|Europeiska recept}}</text>
      <sha1>q1307sog2g1qracwfwlku55uqc0k2wc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Öländska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3459</id>
    <revision>
      <id>22648</id>
      <parentid>10179</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:05:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22648</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="pfm5mqmxjnadeyl2lu7maz1b26ijju3" xml:space="preserve">{{minikokbok|Svenska recept}}</text>
      <sha1>pfm5mqmxjnadeyl2lu7maz1b26ijju3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Koreanska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3460</id>
    <revision>
      <id>22660</id>
      <parentid>10182</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:14:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22660</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="tlf2gjkk533yudfoj16wx9uvm4uly52" xml:space="preserve">{{minikokbok|Asiatiska recept}}</text>
      <sha1>tlf2gjkk533yudfoj16wx9uvm4uly52</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Lasagne med zuccini och aubergine</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3465</id>
    <revision>
      <id>54692</id>
      <parentid>47058</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:15:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54692</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1566" sha1="af4tcc6zc42ujsex64dnordpr3wier8" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''8 portioner''

'''Fyllning'''
*1 zuccini
*1 aubergine
*3 gula lökar
*5-6 vitlöksklyftor
*2 paket krossade tomater
*1-2 dl vatten
*3 dl torr sojafärs eller motsvarande fryst
*salt
*svartpeppar
*sambal oelek
*oregano
*basilika
*rapsolja till stekning
*olivolja för smak


'''Béchamel'''
*3 msk dinkelmjöl/vetemjöl (arrowrot är också ett strålande alternativ)
*2 msk rapsolja
*5 dl havremjölk
*salt
*vitpeppar
*muskot


'''Övrigt'''
*1/2 paket (250 g) lasagneplattor
*2 tomater 
 
==Tillagning==
*Sätt spisen på 225 grader.

*Skär zuccini, aubergine och lök i ganska små bitar och fräs tillsammans med vitlök och sambal tills de blivit ganska mjuka. Tillsätt tomatkross, sojafärs och vatten. Låt puttra i 10 minuter och smaka av med kryddor och olja. Obs! Var inte blyga med kryddningen.

*Medan fyllningen puttrar, sätt igång med såsen. Rör ihop mjöl och olja och tillsätt sedan mjölken. Koka upp och koka under omrörning i 2-3 minuter eller tills den tjocknat tillräckligt. Smaka av med kryddor.

*Varva fyllning och plattor i en ugnsfast form och häll béchamelsåsen överst. Toppa med skivad tomat och basilika. Torkad basilika är då bäst; färsk basilika tenderar att bli bränd.

*Grädda i mitten av ugnen ca 30-40 minuter.

==Servering==
Servera med isbergssallad, spenat eller annat grönt och tomatklyftor med olivolja ringlad över. 
 
==Tips==
Testa andra fyllningar!

[[Kategori:L kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>af4tcc6zc42ujsex64dnordpr3wier8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Béchamelsås, nyttigare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3466</id>
    <revision>
      <id>24258</id>
      <parentid>24031</parentid>
      <timestamp>2009-06-30T20:33:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Flyttar sidan till rädd adress enligt vad som bestämts</comment>
      <origin>24258</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="594" sha1="9jvhx21ou2ca1ucf5zgxara475i197v" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*3 msk dinkelmjöl av fullkorn
*2 msk rapsolja
*5 dl havremjölk
*salt
*vitpeppar
*muskot
 
==Tillagning==
Rör ihop mjöl och olja och tillsätt sedan mjölken. Koka upp och koka under omrörning i 2-3 minuter. Smaka av med kryddor. 
 
==Servering==
Béchamel passar bra till lasagne eller som grundsås för vidare kryddning, exempelvis med senap eller pepparrot. 

 
[[Kategori:N kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>9jvhx21ou2ca1ucf5zgxara475i197v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Champinjonfyllda crepes</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3467</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Champinjonfyllda crêpes" />
    <revision>
      <id>38495</id>
      <parentid>10211</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T02:20:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Kokboken/Recept/Champinjonfyllda crêpes]]</comment>
      <origin>38495</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="174e3j6plu21jc4n6ez3kaqhculsp6x" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Champinjonfyllda crêpes]]</text>
      <sha1>174e3j6plu21jc4n6ez3kaqhculsp6x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Diet</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3469</id>
    <revision>
      <id>19371</id>
      <parentid>18659</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:04:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}
Här samlas recept som passar för olika dieter.'</comment>
      <origin>19371</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="fxon0evqluy8ms33zyjp8lvfufh9rw5" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Här samlas recept som passar för olika dieter.</text>
      <sha1>fxon0evqluy8ms33zyjp8lvfufh9rw5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Proteindrink med banan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3470</id>
    <revision>
      <id>54693</id>
      <parentid>38072</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:15:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54693</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="471" sha1="omoxatwtr0udyy1mcwaln49c0e1bekz" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''2 portioner''
*1 banan
*1 dl sojaproteinpulver
*2 msk oskalade sesamfrön
*2 msk vetegroddar
*2 msk hirsflingor
*2 msk mandlar eller cashewnötter
*4 dl havremjölk

 
==Tillagning==
Blanda och kör i mixer eller matberedare tills den är slät. 
 
==Servering==
Häll upp i glas och drick. Lämplig som frukostdrink eller efter ett träningspass.

[[Kategori:P kokbok]]
[[Kategori:Vegetariskt]]
[[kategori:Veganskt]]
[[kategori:Diet]]</text>
      <sha1>omoxatwtr0udyy1mcwaln49c0e1bekz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Currypizza</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3473</id>
    <revision>
      <id>54694</id>
      <parentid>47067</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54694</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2241" sha1="tjl252adzrq35n5n6444f2er5pyu56v" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''8 portioner''

'''Deg'''

''2 * följande''
*2 dl fingervarmt vatten
*25 g jäst
*3 msk olivolja
*½ tsk örtsalt
*torkad basilika
*3 dl grahamsmjöl
*Ca 2 dl dinkelmjöl (fullkorn)
*olja till utbakning


'''Pålägg'''
*250 g broccoli 
*250 g majs (frysmajs rekommenderas då den är godare och då burkmajs ibland innehåller socker)
*250 g färska champinjoner
*1 dl cashewnötter
*ev. 1 banan


'''Sojafärsröra'''
*3 dl sojafärs (torrvara)
*1 paket krossade tomater
*2 gula lökar
*rapsolja
*garam masala
*sambal oelek
*sojasås


'''Currysås'''
*1 paket havregrädde
*curry
*salt 
 
==Tillagning==
Gör två satser deg i varsin bunke för att få det så lättarbetat som möjligt. Bered en i taget. Ljumma vattnet till 37 grader. Smula ned jästen i en bunke och rör ut den med lite av vattnet. Tillsätt resten av vattnet, olja, örtsalt och basilika. Arbeta in mjölet lite i taget och spara lite dinkel till utbakningen. Bearbeta degen smidig på mjölat bakbord. Låt degen jäsa i 30 minuter. Börja med nästa. 

Medan degen jäser, sätt ugnen på 175 grader och börja med fyllningen. Hacka löken och fräs i oljan tillsammans med sambal och mycket garam masala tills den blir mjuk. Tillsätt tomatkross, sojafärs och sojasås. Låt puttra i tio minuter. Hacka under tiden broccolin och skiva champinjonerna (och bananen). 

Currysåsen görs snabbt genom att värma mängder av curry i en kastrull och sedan hälla på havregrädden, vispa, värma och salta. 

Smörj in plåten med olja. Knåda och kavla ut den första degen och lägg på sojafärsröran, pålägget och sist såsen. Obs! Det är viktigt att såsen täcker cashewnötterna, annars blir de brända. Grädda i mitten av ugnen i ca 20 minuter. Medan den är i ugnen, bered nästa pizza.
 
==Servering==
Servera med någon grön sallad riven i bitar och skuren tomat. Ringla olivolja över. Klassisk pizzasallad gör sig inte riktigt till den här pizzan.

==Tips==
Är det ont om dinkelmjöl i butiken bör det gå att köra med bara grahamsmjöl också.


[[Kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Mjöl och gryn|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>tjl252adzrq35n5n6444f2er5pyu56v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Gröt med bovete</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3475</id>
    <revision>
      <id>54695</id>
      <parentid>38020</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:15:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54695</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="973" sha1="mqs95nh1qv6bvrbwzqln0k8ny25bck2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''3 portioner''
*½ dl helt bovete
*½ dl vetegroddar
*½ dl fiberhavregryn
*½ dl rågflingor
*2 msk hirsflingor
*1 banan
*5 dl vatten
*1 msk kanel
*1 krm salt


'''Garnering'''
*2 msk krossade linfrön
*2 msk psylliumfrön
*1 näve mandlar
*kanel efter smak
 
==Tillagning==
Blanda alla sädesprodukter med vattnet i en kastrull, skär ner bananen och tillsätt kanel och salt. Koka upp och låt koka på svag värme i ca 5 minuter. Rör om ganska ofta så att den inte bränner fast. Hacka mandlarna.
 
==Servering==
Lägg upp i en tallrik, strö över linfrön, psylliumfrön, mandlar och mer kanel. Servera med havremjölk eller annan lämplig växtmjölk.

==Tips==
Gröt kan göras på det mesta man har hemma i sädesväg. En grundregel som funkar för det mesta är ca 2 dl vätska per dl torrvara. Blanda och testa olika varianter.

[[Kategori:G kokbok]]
[[kategori:Vegetariskt]]
[[kategori:Veganskt]]
[[kategori:Mjöl och gryn]]</text>
      <sha1>mqs95nh1qv6bvrbwzqln0k8ny25bck2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Ryska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3476</id>
    <revision>
      <id>22651</id>
      <parentid>10232</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:07:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22651</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="90" sha1="t8hd3g1w3nyk4obc4ierjiuh887pm79" xml:space="preserve">{{minikokbok|Europeiska recept}}
Recept med ryskt ursprung.

[[kategori:Asiatiska recept]]</text>
      <sha1>t8hd3g1w3nyk4obc4ierjiuh887pm79</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vegetariska Frasvåfflor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3480</id>
    <revision>
      <id>28295</id>
      <parentid>28294</parentid>
      <timestamp>2010-06-05T16:15:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28295</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1134" sha1="7aa9f2wxoxcdh37fqnqlpn9cv838wvp" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''6 våfflor''
*1,5 dl dinkelmjöl av fullkorn
*1 dl vetegroddar
*1 dl sojaprotein
*1 dl rapsolja
*2 dl växtmjölk
*3,5 dl vatten
 
==Tillagning==
Vispa ihop ingredienserna (eller kör dem i en mixer för att minska risken för klumpar). Värm våffeljärnet och pensla med lite olja innan första våfflan gräddas. Grädda våfflorna tills de blir gyllene och frasiga. Våfflan ska inte böjas när den lyfts iväg till tallriken. Då har den tagits för tidigt.
 
==Servering==
Servera gärna med färska bär. Är det inte säsong för färska bär kan frukt eller frysta bär vara två alternativ. Vätskan som bildas när de frysta bären tinas kan med fördel sugas upp av fiberflingor. 

==Tips==
Sojaproteinet kan bytas ut mot mer vetegroddar och mjöl. 

Prova även att krydda våfflorna med t.ex. 
*kanel
*kardemumma
*ingefära
Var och en för sig eller tillsammans. 

[[Kategori:F kokbok|Frasvåfflor]]
[[kategori:Vegetariskt|Frasvåfflor]]
[[kategori:Veganskt|Frasvåfflor]]
[[kategori:Mjöl och gryn|Frasvåfflor]]
[[Kategori:Efterrätter|Frasvåfflor]]
[[kategori:Diet|Frasvåfflor]]</text>
      <sha1>7aa9f2wxoxcdh37fqnqlpn9cv838wvp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Växtnyckeln</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3482</id>
    <revision>
      <id>25354</id>
      <parentid>25314</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:31:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Removed category [[:Category:Växtnyckeln|Växtnyckeln]]; Quick-adding category [[:Category:Växtnyckel|Växtnyckel]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25354</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="839" sha1="pb6vnxjf7haoe3hoyj941un5d8kkhsa" xml:space="preserve">&lt;!---[[Bild:Flower anatomy.png|right|200px]]---&gt;
'''Växtnyckeln''' är en bok som har en målsättning att hjälpa till vid identifiering av växter.

{| {{fintabell}}
![[Image:Warded locked.png|50px]]
!Kort beskrivning
!Bild
!rowspan=&quot;4&quot;|[[Bild:Flower anatomy.png|150px]]
|-
|'''[[Zygomorfa blommor]]''' 
|Blommor som endast går att dela på ett sätt för att åstadkomma två spegelvända halvor.
|[[Bild:Zygomorf1.png|75px]]
|-
|'''[[Klockformade blommor]]''' 
|De blommor som endast har ett helt sammanhängande kronblad som likt en tratt, klocka eller paraply sveper runt hela blomman.
|[[Bild:Campanula patula0.jpg|75px]]
|-
|'''[[Radiärsymmetriska blommor]]''' 
|Blommor med mer än tre likformade kronblad som är symetriskt utplacerade runt blomman.
|[[Bild:Åtta kronblad1.png|75px]] 
|}

{{stub}}


[[Kategori:Växtnyckel]]</text>
      <sha1>pb6vnxjf7haoe3hoyj941un5d8kkhsa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Webbutveckling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3483</id>
    <revision>
      <id>26470</id>
      <parentid>25889</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:12:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/W|Alfabetiskt index/W]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26470</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="565" sha1="1yqyktc7it5j74i452vkiskxcffp2ry" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Webbutveckling&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;BR&gt;
&lt;center&gt;[[Koda HTML|HTML]] - XHTML - [[CSS]] - TCP/IP - XML - RSS - WAP - JavaScript - DHTML - VBScript - WMLScrip - SQL - ASP - ADO - [[PHP]] - ASP.NET - Media -  SVG - Flash &lt;/center&gt;


[[bild:firefox_screenshot.jpg|center]]


&lt;center&gt;&lt;big&gt;'''[[Webbutveckling/Innehåll|Gå till Innehåll]]'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;


[[Kategori:Webbutveckling]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[kategori:Alfabetiskt index|W]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/W]]</text>
      <sha1>1yqyktc7it5j74i452vkiskxcffp2ry</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Webbutveckling/Innehåll</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3485</id>
    <revision>
      <id>27266</id>
      <parentid>24263</parentid>
      <timestamp>2010-03-01T11:47:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>ändrar några felaktiga rubriker - borde ses över ordentligt</comment>
      <origin>27266</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="906" sha1="idh7leh492rv3q4zxd6km716cfwdm6e" xml:space="preserve">Välkommen till wikiboken Webbutveckling. Här kommer du att få lära dig allt du behöver för att utveckla (programmera och designa) dina egna websidor.

==Innehåll==
=== Sidbeskrivningsspråk m.m. ===
==== HTML ====
* [[Koda HTML|HTML]]
* XHTML
* CSS

==== XML ====
* XML
* RSS
* WAP

=== Skriptspråk att exekveras av webbläsaren ===
* JavaScript
* DHTML
* DOM Scripting
* VBScript
* WMLScript

=== Skriptspråk och infrastruktur för servern ===
* SQL
* ASP
* ADO
* [[PHP]]

==== .NET ====
* ASP.NET

=== Multimedia ===
* Media
* SVG
* Flash

=== Övningar ===
* Webläsare
* WebHotell
* Certifikation
*[[Webbutveckling/Egen Webserver|Egen Webserver]]
*[[Webbutveckling/Skapa en Hemsida|Skapa en hemsida]]
*[[Webbutveckling/Skapa en webbapplikation|Skapa en webbapplikation]]

=== Resurser ===
*

== Externa länkar==
* [http://www.w3schools.com/default.asp W3 Schools]

[[Kategori:Webbutveckling]]</text>
      <sha1>idh7leh492rv3q4zxd6km716cfwdm6e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Arbetsuppgifter</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3503</id>
    <revision>
      <id>17175</id>
      <parentid>10297</parentid>
      <timestamp>2008-01-18T22:07:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ersätter &quot;[[:Image:Exquisite-kate.png]]&quot; med &quot;[[:Image:Exquisite-kwrite.png]]&quot;.</comment>
      <origin>17175</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1902" sha1="citr3jqnnt87cn5t83kztrsmlicnjnu" xml:space="preserve">&lt;div style=float:right&gt;[[Image:Exquisite-kwrite.png|30px|]]&lt;/div&gt;

{| 
| bgcolor=&quot;#ffffff&quot; |
&lt;!-- Om du skapar en artikel från denna sektion, och den fortfarande är en stub eller behöver åtgärdas på annat sätt, vänligen flytta den till den sektionen istället för att ta bort den helt. --&gt;
&lt;!-- Standby: (Vänligen gör inte denna lista för lång då du lägger till nya ämnen.)--&gt;
&lt;!-- Standby: (Vänligen gör inte denna lista för lång då du lägger till nya ämnen. Observera att listningen här inte är ett ställningstagande för vilken av artiklarna som bör vara huvudord, använd diskussionssidorna  för att komma överens)--&gt;


&lt;li&gt;
'''[[Special:Wantedpages|Önskemål]]:''' 

''[[Wikibooks:Önskelista|Fler...]]''

&lt;li&gt;
'''[[Wikibooks:Önskemål om bilder|Önskemål om bilder]]:'''

''[[Wikibooks:Önskemål om bilder|Mer...]]''
&lt;/li&gt;

&lt;li&gt;
'''[[Wikibooks:Språkvård|Språkvård]]:'''

''[[:Kategori:Språkvård|Mer...]]''
&lt;/li&gt;

&lt;li&gt;
'''[[:Kategori:Faktakoll|Faktakoll]]:'''

''[[:Kategori:Faktakoll|Mer...]]''
&lt;/li&gt;

&lt;li&gt;
'''[[:Kategori:Artiklar som behöver wikifieras|Wikifiering]]:'''

''[[:Kategori:Artiklar som behöver wikifieras|Mer...]]''
&lt;/li&gt;

&lt;li&gt;
'''[[:Kategori:Kvalitetskontroll|Kvalitetskontroll]]:'''

''[[:Kategori:Kvalitetskontroll|Mer...]]''
&lt;/li&gt;

&lt;li&gt;
'''[[:Kategori:Dubblettartiklar|Slå samman dubbletter]]:'''

''[[:Kategori:Dubblettartiklar|Mer...]]''
&lt;/li&gt;

&lt;li&gt;'''[[:Kategori:Stubbar|Korta artiklar]]:'''

''[[:Kategori:Stubbar|Mer...]]''
&lt;/li&gt;

&lt;li&gt;
'''[[meta:Translation of the week/2005 translations|Veckans översättning]]:''' {{veckoöversättning}}
&lt;/li&gt;

&lt;/ul&gt;
&lt;div style=&quot;position:relative;left:-15px;margin-right:-10px;z-index:15&quot;&gt;
&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(&lt;small&gt;[http://sv.Wikibooks.org/w/index.php?title=Mall:Arbetsuppgifter&amp;action=edit Ändra i listan]&lt;/small&gt;)
&lt;ul style=&quot;font-size:85%;padding:.3em 0 .3em 25px;margin:0&quot;&gt;
&lt;/div&gt;
|}</text>
      <sha1>citr3jqnnt87cn5t83kztrsmlicnjnu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Riktlinjer/Etikett</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3505</id>
    <revision>
      <id>31565</id>
      <parentid>28198</parentid>
      <timestamp>2011-09-23T07:17:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>intro: GFDL -&gt; licenserna</comment>
      <origin>31565</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8046" sha1="tgkuiv8qrjxwrfq4gdu9554t8byh2sz" xml:space="preserve">: ''Denna artikel handlar om de etikettregler som gäller på webbplatsen Wikibooks. Se [[Etikettbok]]en för etikettregler i verkliga livet.''

Wikibooks' [[Wikibooks:användare|användare]] kommer från olika håll och har därmed olika syn på saker och ting. Varje bidragsgivare måste acceptera [[Wikibooks:Riktlinjer/Öppet innehåll|licenserna]] vi använder när han eller hon lämnar bidrag men ibland krävs dessutom samverkan för att encyklopedin ska bli så bra som möjligt. Till detta behövs egentligen bara vanligt sunt förnuft och en trevlig ton. Wikibookss öppna struktur gör dessutom att inga formella regler kan påtvingas någon. Denna sida, och de umgängesregler som finns uppräknade här, är alltså inga föreskrifter, bara förslag och råd för den som undrar över den kultur som hunnit växa fram på den svenska Wikibooksn.

==Etikett på svenska Wikibooks==

===[[Wikibooks:Riktlinjer/Inga personangrepp|Inga personangrepp]] - skilj på sak och person===
Alla människor mår bra av konstruktiv kritik, men de flesta blir illa berörda av personliga påhopp. Det är lika självklart som det låter: Att ta del av en öppen debatt är fint och bra, men på Wikibooks klassas förolämpningar lägre än rent klotter. Diskutera artiklarna, inte bidragsgivarnas karaktär. Ett bra trick är att aldrig använda orden &quot;du&quot; eller &quot;dig&quot; om en konflikt hotar.

Ibland kommer du på Wikibooks träffa på personer som har en helt annan livsåskådning och helt andra politiska värderingar än du själv. Du kan, om du vill, ändå hålla en god personlig relation med en sådan människa. Gör det.

=== Snacka inte skit och skvallra inte ===
På Wikibooks har det under årens lopp uppstått konflikter och viss osämja. Dra inte upp det i irrelevanta diskussioner, och &quot;hjälp&quot; inte nykomlingar &quot;förstå&quot; andra användare genom att delge din åsikt om dem du själv varit i konflikt med.

===Inga stötande användarnamn===
Vilka användarnamn som kan anses stötande avgörs i första hand av dem som känner sig stötta. Undvik namn på politiska, religiösa och andra kända personer. (Om användare på vilken community som helst tar användarnamn från kontroversiella historiska personer tenderar det att bli [[sluttande plan]]-diskussion om vilka som borde förbjudas. Exempel: de allra flesta skulle vilja förbjuda en användare att kalla sig ''&quot;Hitler&quot;''. Många vill då i konsekvensens namn förbjuda ''&quot;Stalin&quot;'' och även ''&quot;Lenin&quot;''. Vissa andra skulle då vilja förbjuda ''&quot;Franco&quot;'' och ''&quot;Bush&quot;'' och så skulle det fortsätta så länge folk orkade. Bäst då att inte använda namn på historiska personer över huvud taget.)

Meningen med användarnamnen är att det ska vara lättare att känna igen olika användare, om någon upplever ditt användarnamn som olämpligt överväg då att byta till ett annat. Om du har svårt att hitta på ett kanske ditt riktiga namn passar.

Användarnamn som valts för att vara förvillande lika en befintlig användares namn permanentblockeras.

===Försök säga något positivt lika ofta som du kommer med kritik===
Trots allt är få artiklar urusla rakt igenom, ännu färre [[Wikibooks:användare|användare]] utmärker sig med grava attitydproblem. Låt din kritik dela rum med några komplimanger. Det inspirerar till fortsatta bidrag.

===Ta bort eller korta ner inaktuell kritik===
Diskussioner brukar ebba ut förr eller senare. Om du var den som först framförde kritiken förväntas du ta bort diskussionen när du blivit besvarad och diskussionen legat i träda en tid. De som svarat på din kritik vill förmodligen inte att det ska se ut som om de försöker &quot;mörka&quot; sin kritik genom att radera sina inlägg.

Däremot brukar det inte uppskattas att diskussioner helt sonika tas bort, det bästa är att spara dem i någon typ av arkiv. Heter sidan där diskussionen förts &quot;[[Diskussion:Hej]]&quot; kan det vara vist att spara den gamla diskussionen i &quot;[[Diskussion:Hej/Arkiv]]&quot;.

Grova personangrepp kan tas bort genast av vem som helst, utan arkivering. Om det finns substans i kritiken kan denna lämnas kvar men irrelevant skäll censureras: Din ***, var du tvungen att ...?&quot; -&gt; &quot;[---] Var du tvungen att ...?&quot; Se vidare [[Wikibooks:Riktlinjer/Inga personangrepp|Riktlinjer/Inga personangrepp]]. Personuppgifter (namn, adress o.s.v.) som användaren inte har på sin användarsida eller annars uppenbart upplever som oproblematiska kan också censureras direkt.

===Lämna uppskattande omdömen===
Om du läser artiklar du gillar ska du inte utan vidare utgå från att artikelförfattarna vet att deras bidrag är bra - gör dig gärna skyldig till en uppmuntrande kommentar nu och då. Vanligen används diskussionssidorna när problem uppstått i en artikel men de kan också användas till positiva omdömen. Det är också mer än tillåtet att lämna uppmuntrande kommentarer på en användares diskussionssida.

===Formulera dina synpunkter som frågor om du är osäker på vad som är riktigt===
Sakfel och konstiga meningsbyggnader är sällan entydigt felaktiga eller oneutrala. Genom att undvika tvärsäkra påståenden i din kritik öppnar du för en dialog. 

===Formulera din kritik så sakligt som möjligt===
Argument och motargument utgår ofta från principiella ställningstaganden och syftar till generella lösningar. Fundera på vad du vill uppnå med din kritik och försök rikta argumenten på detta. Om du tycker att artikeln är vinklad räcker det kanske med att du nämner alternativa ståndpunkter istället för att markera din övertygelse i polemik med artikelförfattaren.

===Läs och begrunda och bemöt din meningsmotståndares argument===
I stridens hetta är det lätt att bli slarvig i läsandet av motståndarens argument. En diskussion är inte något meningsutbyte och leder inte till något som helst resultat om de diskuterande inte försöker förstå sin meningsmotståndare. Diskutera saken, agitera inte. Om din meningsmotståndare har bemött en av dina synpunkter, är det inte konstruktivt att enbart upprepa vad du sagt tidigare. Bemöt istället hans synpunkt.

===Bekräfta att du förstår din meningsmotståndares synpunkt genom att inkludera en formulering som återger den opartiskt===
Resultatet av en diskussion är oftare en kompromiss än övervunna anhängare. Genom att inleda kritiken med ett utkast till en formulering som alla kan instämma, med öppnar du både för en dialog och för [[konsensus]].

===Försök medla i dispyter mellan andra Wikibooksner===
När diskussionens vågor går höga blir ofta argumenten kontraproduktiva och osakliga. En lugn röst i stridens hetta för ner sådana ordkrig till en mer konstruktiv nivå.

===Undvik värdeord i diskussioner===
Wikibooks är ett textbaserat medium som, i princip, inte återger sinnesstämmningar och underförstådda betydelser. När du deltar i diskussioner, undvik därför värdeladdade ord och andra &quot;effekter&quot; som, i en text, kan uppfattas som nedvärderande eller provocerande av andra. I de flesta fall finns det alternativa, mer neutrala, ord som kan användas istället.

===Undvik sarkasm, hån och provokationer===
Använd aldrig nedvärderande kommentarer om medanvändare i syfte att underhålla dig själv eller andra. Det du själv upplever som harmlösa skämt kan svida rejält för någon annan. Försök inte heller provocera någon medanvändare att tappa fattningen.

===Undvik okynnesprocesser och okynnesredigeringar===
På Wikibooks finns en rad funktioner för att anmäla material eller andra problem, bland annat [[Wikibooks:Sidor som bör raderas]]. Dessa ska bara användas för att försöka vinna omröstningen, inte för att illustrera en åsikt eller provocera fram en debatt. Se [[:en:Wikibooks:Don't disrupt Wikibooks to illustrate a point]]

==Se även==
* [http://meta.Wikibooks.org/wiki/Wikibooks_Anti-rules meta.Wikibooks:Wikibooks Anti-rules (på engelska)]

[[Kategori:Riktlinjer|Etikett]]
[[Kategori:Om Wikibooks|Etikett]]
[[Kategori:Redigering|Etikett]]</text>
      <sha1>tgkuiv8qrjxwrfq4gdu9554t8byh2sz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Riktlinjer/Inga personangrepp</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3506</id>
    <revision>
      <id>28204</id>
      <parentid>28203</parentid>
      <timestamp>2010-05-26T09:14:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>om, inte då</comment>
      <origin>28204</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5488" sha1="pvw3qytg8931ppelrq43r7yuc7krpbx" xml:space="preserve">'''Gör inga som helst personangrepp på Wikibooks.''' Kommentera fakta, inte användare. Personangrepp leder till konflikter som lätt skrämmer bort användare och leder ofta till att svåra dödlägen uppstår. I synnerhet [[Wikibooks:redigeringskommentarer|redigeringskommentarer]] som innehåller personangrepp är ett mycket grovt brott mot [[Wikibooks:Etikett|etiketten]].

==Ifall du ser grova personangrepp==
Om du ser ett grovt personangrepp mot någon annan är det bra att genast radera det. Den som skrev det kommer att ångra sig och det är bättre ju färre som hann se det. Om angreppet ingår i ett inlägg med substans kan man antingen lämna kvar resten (Din ***, måste du ...?&quot; -&gt; &quot;[---] Måste du ...?&quot;) eller, om detta inte låter sig göras utan att betydelsen i resten av inlägget ändrar, radera inlägget helt och lägga in en vänlig kommentar på användarens diskussionssida (&quot;Jag tror inte att du ville uttrycka dig som du gjorde så jag strök inlägget. Måntro du kan skriva om det i litet neutralare ton?&quot;)

Då inlägget inte är så grovt att det bör tas bort, men man ändå vill markera att det inte är acceptabelt kan man stryka över angreppet genom att lägga &amp;lt;s&amp;gt; &amp;lt;/s&amp;gt; runt det (&lt;s&gt;okvädningsord&lt;/s&gt;).

==Personangrepp mot en själv==
I största allmänhet anses det dåligt att radera och på något sätt förvanska sin diskussionssida och olika människor kan ha ganska olika bedömningar vad gäller vad som är personangrepp och inte. Därför skall den angripna användaren själv stryka inlägg endast om det i angreppet ingår känsliga personuppgifter, det är frågan om klart klotter eller vandalism (alltså inte från egentliga användare) eller angreppet är verkligt grovt. I det sista fallet kan man markera vad man gjort genom att ersätta angreppet med &lt;s&gt;[struket]&lt;/s&gt; eller liknande. Ingen kan begära att någon annan användare ska behöva lämna riktigt grova saker kvar på sin diskussionssida eller annanstans.

Var noga med att inte svara med samma nått. Använd inte heller ett personangrepp som vapen, utan låtsas som om motparten hållit sig någorlunda hövlig. Annars är risken stor att konflikten trappas upp. Om du märker att vad du är inblandad i är ett gräl snarare än en diskussion kan det vara bra att trappa ner på redigeringstakten i den frågan, så att andra med neutralare syn hinner med. Lämna diskussionen åtminstone tills du är lugn.

==Allmänt==
Användare har ofta mycket skilda åsikter i frågor och är inte alltid överens om hur en artikel ska utformas. Detta är fullt rimligt då de flesta bidragslämnare vill kunna bidra med sin syn på saker och ting. Att alla dessa åsikter kan sammanfattas kan hjälpa att göra formuleringar mer [[Wikibooks:NPOV|balanserade]]. För att kunna underlätta sådana sammanfattningar måste alla acceptera att '''vi alla är delaktiga i ett gemensamt projekt''' precis som vi alla är [[Wikibooks:användare|Wikibooksn]]er.

Kom ihåg att konflikter på diskussionssidor och andra forum är tillgängliga för alla på Internet, och att samtliga kommentarer ses som representativa för projektet som helhet. Hur du och andra beter sig på Wikibooks kommer att forma andras bild av dig och dina meddeltagare.

En deltagare i Wikibooks skall vara:
* Hövlig
* Hålla sig till god [[Wikibooks:Etikett|etikett]]
* Respektera andras rätt till egna åsikter. Detta betyder ''inte'' att man måste hålla med de åsikterna, utan bara komma överens om att man tycker olika.
* Diskutera fakta och hur dessa ska uttryckas i en artikel, inte andra deltagare.
* Aldrig säga att en åsikt är felaktig bara p.g.a. att en viss person uttrycker den.
* Att överväga att fortsätta en dispyt i mindre offentliga forum ifall konflikten hotar att bli rent personbaserad.
* Läsa [[Wikibooks:Konfliktlösning]] och se om andra användare kan hjälpa till att lösa en konflikt
* Toleranta gentemot andras åsikter även om man inte håller med dem. Du kan gott och väl betrakta den andra partens åsikt som extrem. Även om detta är sant är Wikibookss mål att försöka uppnå en neutral ståndpunkt, inte att utestänga okonventionella idéer. Vårt uppdrag är inte att skriva &quot;Den Enda Korrekta Versionen av Sanningen&quot;

'''Exempel på personangrepp'''
* Negativa kommentarer om en person och &quot;Jag är bättre än du&quot;-angrepp som &quot;Du har inget liv&quot; och dylikt.
* Rasistiska, sexistiska, homofobiska kommentarer riktade mot andra användare. Även kommentarer om en deltagares religiösa eller etniska tillhörighet även om personen tillhör t.ex. en specifik religiös grupp.
* Politiska gliringar, som att kalla någon &quot;nazist&quot;, &quot;kommunist&quot;, &quot;sosse&quot;, &quot;moderat&quot; o.s.v.
* Skällsord eller svordomar riktade mot andra användare. Även om dessa inte är riktade mot en specifik användare, bör fula ord undvikas.
* Hot om polisanmälan eller liknande åtgärder
* Dödshot
* Hot om att utsätta deltagare för politisk, religiös eller liknande förföljelse av en statsmakt, arbetsgivare eller dylik instans. Brott mot detta kan leda till en lång blockering.

'''Det finns aldrig några ursäkter att gå till personangrepp.''' Undvik det alltid och försök behålla behärskningen. Det är aldrig nödvändigt att svara genast: sov på saken vid behov. I riktigt svåra fall kan användare bli blockerade för personangrepp.

Se även [[argumentationsfel]] och [[argumentum ad hominem]].

[[Kategori:Riktlinjer|Inga personangrepp]]</text>
      <sha1>pvw3qytg8931ppelrq43r7yuc7krpbx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Önskelista</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3509</id>
    <revision>
      <id>46138</id>
      <parentid>41064</parentid>
      <timestamp>2015-11-05T18:55:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Historiker</username>
        <id>3173</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Övriga önskelistor */ typo</comment>
      <origin>46138</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1308" sha1="jpheipn8yglo8yexyk1aqvrj0xpeh0d" xml:space="preserve">På denna sida kan du lägga förslag på böcker som du tycker bör finnas men där du själv inte har något eget material. Det ord du föreslår kommer att vara rött. När sedan någon har antagit utmaningen och skrivit en artikel om det föreslagna ordet blir länken blåmarkerad. Redigera gärna bort ord från denna lista som är &quot;blåa&quot;.


== Önskat ==

*'''#:''' 
*'''A:''' 
*'''B:''' [[Biologi A]] 
*'''C:''' 
*'''D:'''
*'''E:''' 
*'''F:'''
*'''G:'''
*'''H:''' [[Hur man löser Rubiks kub]] ([[:en:How to Solve the Rubik's Cube|en]])
*'''I:'''
*'''J:'''
*'''K:''' 
*'''L:''' 
*'''M:''' 
*'''N:'''
*'''O:'''
*'''P:''' 
*'''Q:''' 
*'''R:''' 
*'''S:''' 
*'''T:''' 
*'''U:''' 
*'''VW:''' 
*'''XYZ:'''
*'''ÅÄÖ:'''


== Övriga önskelistor ==
*[[Förslag på titlar]]
*[[/Formelsamling/|Önskelista Formelsamling]]
*[[/Kortspel/|Önskelista Kortspel]]
*[[/Kokboken/|Önskelista Kokboken]]
*[[/Matematik/|Önskelista Matematik]]
*[[/Sällskapsspel/|Önskelista Sällskapsspel]]
*[[/Tärningsspel/|Önskelista Tärningsspel]]

== Wikibooks ==
*[[Special:Wantedpages|Icke-existerande sidor med flest länkar till sig]]

== Mallar ==

== Illustrationer ==


== Se även ==
*[[Hjälp:Att starta en ny bok|Att starta en ny bok]]

[[Kategori:Redigering|Önskelista]]
[[Kategori:Önskelistor|Önskelista]]</text>
      <sha1>jpheipn8yglo8yexyk1aqvrj0xpeh0d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fläderblomssorbet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3519</id>
    <revision>
      <id>54696</id>
      <parentid>37893</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:16:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54696</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="602" sha1="b5rjfspfba3isehmpytvrt3g66mwbft" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
* 4 dl outspädd fläderblomssaft
* Saften av 2 apelsiner
* 4 äggvitor
* Ev. 1-2 msk socker beroende på saftens sötma

==Tillagning==
Häll fläderblomssaften och apelsinsaften i en låg form och ställ in den i frysen så att den blir halvfryst.
Vispa äggvitorna till ett hårt skum. Blanda eventuellt i socker.
Blanda den vispade äggvitan med den halvfrysta saften. Ställ tillbaka blandningen i frysen i cirka 2-3 timmar.
Ta ut den då och då och rör om kraftigt.

==Servering==
Garnera med fläderblomsklasar.

[[kategori:Efterrätter]]
[[kategori:F kokbok]]</text>
      <sha1>b5rjfspfba3isehmpytvrt3g66mwbft</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Indiska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3520</id>
    <revision>
      <id>22659</id>
      <parentid>10340</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:14:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22659</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="tlf2gjkk533yudfoj16wx9uvm4uly52" xml:space="preserve">{{minikokbok|Asiatiska recept}}</text>
      <sha1>tlf2gjkk533yudfoj16wx9uvm4uly52</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks:Användare per språk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3522</id>
    <revision>
      <id>10345</id>
      <timestamp>2006-06-29T21:48:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>10345</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="k79pl5gkzqmf8wfy3bgsdi5esgr8jai" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare]]</text>
      <sha1>k79pl5gkzqmf8wfy3bgsdi5esgr8jai</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Osträtter</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3526</id>
    <revision>
      <id>19384</id>
      <parentid>18675</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:10:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}'</comment>
      <origin>19384</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kvalitetskontroll</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3527</id>
    <revision>
      <id>21337</id>
      <parentid>17991</parentid>
      <timestamp>2008-09-22T20:37:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21337</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="alryq43cd3s5qsmd3p1q6bl91emf9it" xml:space="preserve">[[Kategori:Sidor som behöver kontrolleras]]
[[Kategori:Redigering]]</text>
      <sha1>alryq43cd3s5qsmd3p1q6bl91emf9it</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Glass</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3528</id>
    <revision>
      <id>19376</id>
      <parentid>18765</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:07:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}
[[Kategori:Efterrätter]]'</comment>
      <origin>19376</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="parfeq2ocm2hh7w4cs7d09k6dz6zt5m" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
[[Kategori:Efterrätter]]</text>
      <sha1>parfeq2ocm2hh7w4cs7d09k6dz6zt5m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Bilder med Fair Use-licens</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3529</id>
    <revision>
      <id>10355</id>
      <timestamp>2006-06-29T21:58:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>10355</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="54yu35n796prpmfn5ma1mzbkm8sxfof" xml:space="preserve">[[Kategori:Bilder]]</text>
      <sha1>54yu35n796prpmfn5ma1mzbkm8sxfof</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Logotyper</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3530</id>
    <revision>
      <id>10356</id>
      <timestamp>2006-06-29T21:59:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>10356</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="b22q4gnhu6g5tg4wl2icm6ncynse91d" xml:space="preserve">[[Kategori:Bilder med Fair Use-licens]]</text>
      <sha1>b22q4gnhu6g5tg4wl2icm6ncynse91d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Iriska/Instruktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3533</id>
    <revision>
      <id>46703</id>
      <parentid>23689</parentid>
      <timestamp>2016-08-17T07:37:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>213.112.207.117</ip>
      </contributor>
      <origin>46703</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5300" sha1="2ebuwucm4xk1uuutlcdz5q90bkk1moa" xml:space="preserve">&lt;center&gt;[[Språkkurser/Iriska/Instruktion|Instruktion]] ~ [[Språkkurser/Iriska/Nivå I|Nivå I]] ~ [[Språkkurser/Iriska/Nivå II|Nivå II]] ~ [[Språkkurser/Iriska/Nivå III|Nivå III]] ~ [[Språkkurser/Iriska/Grammatik|Grammatik]] ~ [[Språkkurser/Iriska/Ordförråd|Ordförråd]]&lt;/center&gt;&lt;br&gt;

''&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Iriska ~ Svenska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;''

Den här wiki-boken är till för att lära dig '''iriska''' (''[[Irish:Gaeilge na hÉireann|Gaeilge na hÉireann]]''), Språket talas huvudsakligen på den irländska västkusten, men talas också av irländska emigranter runtom i världen.

== Inledning ==
Den här boken är till för dig som vill lära dig iriska. Jag har börjat skriva den här Wikiboken om språket i hopp om att det ska inspirera fler personer som är mer kvalificerade än jag att ta över uppdraget. Jag själv kan inte tala språket flytande, men eftersom att jag har tendenser att analysera saker tills jag hittar mönster händer det att jag får insikt i att det skulle vara hjälpsamt för andra som lär sig, något som kanske inte skulle falla som talar mera obehindrat in.

Bidra gärna med nytt material eller gör ändringar på existerande material. För guidning om hur man redigerar WikiBooks, se http://sv.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Hur_man_redigerar_en_sida. Förhoppningsvis kommer den här boken en dag vara en komplett textbok och grammatikguide. Jag tror att ett sammanbete mellan lärare och elever kan åstadkomma strålande resultat

: -- mhwombat

== Historia ==

Iriska tillhör de keltiska språken som räknas till de indoeuropeiska språken. Dessa är den huvudsakliga gruppen för många språk i Europa och södra Asien.

På 300-talet f.Kr. bebodde de keltiska folken stora delar av Europa. Ordet ''kelt'' (av eng. &quot;celt&quot;) kommer från det grekiska namnet för de här folken (''keltoi'', som betyder &quot;hemligt folk&quot;).

Så småningom dog de keltiska språken ut på den europeiska kontinenten och levde kvar endast på de brittiska öarna. Dessa kvarlevande språk brukar benämnas '''ö-keltiska språk''', och ställs då i motsats till '''fastlandskeltiska språk'''. Dessa ö-keltiska språk delades därefter upp i '''q-keltiska''' eller gäliska språk, där det ursprungliga q-ljudet från urindoeuropeiskan bevarades, och '''p-keltiska''' eller brittiska där detta ljud ersattes av ett p-ljud.

De moderna keltiska språken omfattar iriska, skotsk gäliska, manx, kymriska, korniska och bretonska. Observera att av dessa nyss nämnda kallas enbart iriska, skotsk gäliska och manx för ''gäliska''.

Iriskans historia kan indelas i följande perioder:

* Forniriska (600-900 e. Kr.)
* Medeliriska (900-1200 e. Kr.)
* Äldre nyiriska (1200-1600 e. Kr.)
* Nyiriska

==Recommended further reading==
* [[w:ga:Príomhleathanach|Vicipéid]] is the irish language version of wikipedia a great place to practice your irish as there are plently of other wikipedians there to help you.
* [http://www.ceantar.org Ceantar] includes a large list of language tools and resources, including a list of classes world-wide.
* [http://www.forasnagaeilge.ie Foras na Gaeilge] is a cross-border organisation responsible for the promotion of the Irish language throughout the whole island of Ireland.
* [http://www.foinse.ie Foinse] is an Irish-language newspaper with a section for &quot;foghlaimeoirí&quot; (learners).
* [http://www.beo.ie Beo] is an online magazine. The articles include pop-up translations of the more difficult words and phrases.
* [http://www.bbc.co.uk/northernireland/blas/index.shtml Blas] is provided by BBC Northern Ireland.
* [http://www.nuacht.com Lá] is a daily Irish-language newspaper
* [http://www.tg4.ie TG4] is an Irish-language TV station.
* [http://www.nualeargais.ie/seansEile/ Seans Eile] is a free software program to help you practice your Irish. 
* [http://www.irishgaelictranslator.com/translation Irish Gaelic Translation Forum] is a post for requesting translations from a group of volunteering experienced speakers. This is also a good place to ask questions about the language, and to practice with other learners.
* [http://nualeargais.ie/gnag/gram.htm Gramadach na Gaeilge] is an online Irish grammar by Lars Bräsicke, translated into English by Lynn Schneider. 
* [http://www.braesicke.de/gram.htm Die Irische Grammatik] The original German version of the above
* [http://www.naaclt.org/topic_catalog.php?RECORD_KEY%28topic_chosen%29=topic_id&amp;topic_id(topic_chosen)=4 Journal of Celtic Language Learning]
* [http://www.naaclt.org North American Association for Celtic Language Teachers]
* [http://search.tandf.co.uk/bookscatalogue.asp?URL=https://ecommerce.tandf.co.uk/catalogue/DirectLink.asp?ResourceCentre=SEARCH&amp;ContinentSelected=0&amp;CountrySelected=0&amp;USSelected=0&amp;ChangeCountry=0&amp;search_text=041528080X&amp;SearchGroup=ISBN&amp;results_order=ByTitle&amp;querytext=the%20celtic%20languages&amp;database= The Celtic Languages - Edited by: Martin J. Ball, James Fife (an excellent overview of the six modern Celtic languages)] 
*[http://www.ucc.ie/celt/ CELT] a freely available, TEI encoded, online resource for Irish history, literature and politics

==Se även==
[[Image:Wikipedia-logo.png|15px|&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;]] Wikipedia har en artikel om [[w:iriska|'''Iriska''']]&lt;br&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Ido]]</text>
      <sha1>2ebuwucm4xk1uuutlcdz5q90bkk1moa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matstub</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3543</id>
    <revision>
      <id>29085</id>
      <parentid>28297</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:19:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>29085</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="568" sha1="qibkm1wqanikw5fmzyqqicwrddhd0dp" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:3px; border-bottom-width:3px; margin-bottom:2em&quot; 
&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;
|-
|[[Bild:Foodlogo.svg|40px]] ''Den här mat- eller dryckrelaterade boksidan är en [[Hjälp:Stubbar|stub]], &lt;br&gt;om du vet nåt i ämnet så hjälp gärna till att {{Redigeringslänk|redigera}} sidan!''
|-
|}
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;{{#ifeq: {{{Demo|}}}|on||[[Kategori:Matstubbar|{{PAGENAME}}]]}}&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qibkm1wqanikw5fmzyqqicwrddhd0dp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matstubbar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3544</id>
    <revision>
      <id>10381</id>
      <timestamp>2006-06-30T11:09:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>10381</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20" sha1="5fs9tohvld369ioi1asq5eeeqs4emec" xml:space="preserve">[[Kategori:Stubbar]]</text>
      <sha1>5fs9tohvld369ioi1asq5eeeqs4emec</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Önskelista kokboken</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3545</id>
    <revision>
      <id>45830</id>
      <parentid>11116</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:20:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45830</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="244" sha1="p559k8xnf2yrtj9r9cff8y6j0v2w2rw" xml:space="preserve">&lt;small&gt;Ändra gärna!&lt;/small&gt;
*[[Wikibooks:Önskelista/Kokboken|Önskelista Kokboken]]
{| style=&quot;float:right&quot;
|-
|&lt;small&gt;[[Mall:Önskelista kokboken|'''Redigera''']]&lt;/small&gt; 
|-
|}
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Gastronomirelaterade mallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>p559k8xnf2yrtj9r9cff8y6j0v2w2rw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Neger och president</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3549</id>
    <revision>
      <id>55396</id>
      <parentid>52301</parentid>
      <timestamp>2024-05-01T17:17:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>94.103.205.61</ip>
      </contributor>
      <origin>55396</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3518" sha1="8wib8ujdc4ruv7ui5vc060evwdfcz5f" xml:space="preserve">'''Neger och president''' är ett kortspel för tre eller flera spelare. Det finns många olika varianter av detta spel.

== Detta behövs ==

Kortlek med 52 kort, vid spel med trumfkort kan även jokrarna användas.

== Spelets mål ==

Spelet har inget egentligt mål förutom i det första partiet då deltagarna spelar om att vinna och få presidenttiteln. Partierna därefter får de andra spelarna försöka ta över presidenttiteln.

== Kortens värde ==

Korten 2-10, Knektarna, Damerna och Kungarna har sitt vanliga värde. Ess är högst. Vid spel med trumfkort kan 2-5 användas som vad som helst.

Man får fråga om klädda kort om man är president. Men inte flygande!

Man vänder på 10 (om man tänker på skitgubbe)

== Spelet ==

=== Klassiskt spel ===

Vid första partiet startar den spelare som sitter till vänster om given och väljer vilket kort som helst att spela med. Vanligtvis ett lågt och/eller singel kort. Nästa person spelar ett kort med en valör högre än föregåendes spelares kort. Går någon spelare ut så fortsätter rundan tills man inte kan. Lägger någon två eller flera kort måste nästa person även hon spela två eller flera kort i samma valör, man får alltså inte blanda genom att lägga till exempel en 7:a och en 9:a. Vid Ess får personen med Esset direkt spela valfritt kort. Om någon går ut så fortsätter spelet tills någon passar. &quot;Stege&quot; är inte tillåtet, dvs att kort läggs i följd. Den första personen att bli av med alla sina kort blir president och kan därefter överblicka sina medtävlares spel. Den som kommer sist får titeln neger, antagligen [https://kortspelsregler.com/neger-och-president-regler/ för att påvisa förtrycket i USA].

;Partiexempel:
:#Spelare 1 lägger en 7:a
:#Spelare 2 lägger en 8:a
:#Spelare 3 lägger två 9:or
:#Spelare 1 lägger tre 10:or
:#Spelare 2 lägger tre Ess
:#Alla säger pass
:#Spelare 2 lägger en 7:a
:o.s.v.

Före de efterföljande partierna ska den person som kom sist, bonden, ge den person som kom först, presidenten, sina två bästa kort. Presidenten ger i sin tur sina två sämsta till bonden (antalet kort man byter kan varieras). Ifall antalet deltagare är fler än tre byter även den näst sista spelaren kort den näst första spelaren och så vidare. Men antalet kort som byts går ner med ett vid varje enskilt byte.

;Kortbytesexempel:
:''Vid spel med tre deltagare''
:#President ger bonden sina tre sämsta kort.
:#bonden ger presidenten sina tre bästa kort.

:''Vid spel med fem deltagare''
:#Presidenten ger bonden sina två sämsta kort.
:#bonden ger presidenten sina två bästa kort.
:#Den näst första (vicepresident) ger ett av sina sämsta kort till den näst sista.
:#Den näst sista (vicebonde) ger sitt bästa kort till den näst första.

=== Singelbytes spel ===

Före varje parti, även det första, byter '''alla''' spelare alla sina singlar med varandra i medsols riktning. Dock byts inte Ess. Därefter följer man reglerna för klassiskt spel.

=== Trumfkorts spel ===

Vid trumfkorts spel är tvåorna vad som helst och paras ihop med annan valör för att vinna över föregående spelares kort. Tvåorna får inte spelas ensamma. Tvåor kan kombineras i hur många antal som helst. Tex femtalJokrar kan läggas till i leken för att öka antalet trumfkort.

=== Spelblandning ===

Dessa olika varianter kan blandas som man tycker. Till exempel trumfkorts spel med singelbyte, tvåorna liksom Essen byts då inte.
Lycka till! 
[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>8wib8ujdc4ruv7ui5vc060evwdfcz5f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Riktlinjer/God tro</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3553</id>
    <revision>
      <id>17995</id>
      <parentid>17986</parentid>
      <timestamp>2008-03-06T03:13:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>/* Se även */</comment>
      <origin>17995</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2570" sha1="ryp7zytio38w8gtoh903wunc6tgjodx" xml:space="preserve">Att '''alltid utgå från att andra andra handlar med gott syfte''' är en grundläggande princip för att Wikibooks ska fungera. Eftersom vi tillåter vem som helst att redigera sidans innehåll, måste vi utgå från att folk kan använda denna möjlighet i syften de ser som goda. Vi måste åtminstone utgå från att majoriteten som vill bidra till projektet gör nytta, inte skada. Om vi istället utgått från motsatsen, hade wikibooks som den ser ut nu aldrig kunnat fungera eller utvecklas.

Om du kan utgå från att ett misstag skett utan illvilja, rätta då till det utan att bara ta bort det helt eller stämpla det som vandalisering. Använd också den aktuella sidans diskussionssida, för att förklara varför du rättade felet. När du inte kommer överens med någon: kom ihåg att personen ifråga troligen utgår från att den vill hjälpa projektet, inte stjälpa. Om man har detta i åtanke kan man undvika många missförstånd, och undvika att konflikter trappas upp i onödan. Kom särskilt ihåg att vara tålmodig med nybörjare, som sällan är väl bekanta med kultur och praxis på Wikibooks.

Vi vill att folk ska ha som utgångspunkt att '''förutsätta att andra menar väl''', men vi ska givetvis även '''lära oss av våra misstag'''. Att förutsätta gott syfte innebär inte att ignorera uppenbart destruktivt beteende. Den här sidan är absolut inte till för att ge dem som beter sig allmänt illa en ursäkt att fortsätta göra så; inte heller är den till för att uppmana andra till att se mellan fingrarna på sånt beteende.

När redigeringskrigen blir riktigt heta är det mycket lätt att glömma bort att förutsätta gott syfte. När man gör detta och utgår från att någon är ute efter att vara destruktiv händer vanligtvis följande:

*Man går till [[Wikibooks:Inga personangrepp|personangrepp]]. När detta väl hänt är det mycket troligt att den andra parten inte längre utgår från att syftet till ditt handlande är gott. Konflikter trappas upp, och redigeringskrig följer ofta. Människor har, liksom elefanter, svårt för att glömma oförrätter.

När man rättar någons misstag som man innerst inne inte tror var gjort med gott syfte, är det ofta bra om man hanterar saken som om man faktiskt tror att det är gjort i gott syfte. Det är då troligare att personen i fråga kommer ta ändringen någorlunda bra än om man anklagar personen för att till exempel ljuga. 

==Se även==
*[[MeatBall:AssumeGoodFaith]] (engelska)

[[Kategori:Riktlinjer|God tro]]
[[Kategori:Redigering|God tro]]</text>
      <sha1>ryp7zytio38w8gtoh903wunc6tgjodx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare sv</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3660</id>
    <revision>
      <id>11107</id>
      <timestamp>2006-07-01T20:36:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>11107</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="590" sha1="dr8j3dqynzfklzobi563c7sa6tp82gf" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;float:left;border:solid #6ef7a7 1px;margin:1px&quot;&gt;
&lt;table cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;width:238px;background:#c5fcdc;&quot;&gt;&lt;tr&gt;
&lt;td style=&quot;width:45px;height:45px;background:#6ef7a7;text-align:center;font-size:14pt&quot;&gt;'''sv'''&lt;/td&gt;
&lt;td style=&quot;font-size:8pt;padding:4pt;line-height:1.25em&quot;&gt;Denna användare talar '''[[:Category:Användare sv|svenska]]''' som '''[[:Category:Användare sv-N|modersmål]]'''. &lt;includeonly&gt;[[Category:Användare sv|{{PAGENAME}}]][[Category:Användare sv-N|{{PAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Wikibooks:Babel|sv]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dr8j3dqynzfklzobi563c7sa6tp82gf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks:Babel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3661</id>
    <revision>
      <id>11108</id>
      <timestamp>2006-07-01T20:36:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>11108</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rundtur genom Vellinge kommun</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3668</id>
    <revision>
      <id>37687</id>
      <parentid>26440</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T16:05:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37687</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="928" sha1="p04siy49ncly6wygrnqa1ig7qs82p1m" xml:space="preserve">[[Kategori:Rundtur genom Vellinge kommun]]

''Denna wikibok är tänkt som en illustrerad rundtur genom Vellinge kommun. Det finns länkar till respektive artikel på Wikipedia på diskussionssidan för den som vill arbeta med denna bok!''

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Rundtur genom Vellinge kommun&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;BR&gt;
&lt;center&gt; - [[/Höllviken/]] - [[/Landsbygden/]] - [[/Vellinge/]] - &lt;/center&gt;


[[Image:Old falsterbo.jpg|thumb|center|400px|Gamla Falsterbo]]

 
Välkommen till [[/Vellinge/]] kommun som ligger i sydvästra Skåne, du har troligen tagit dig hit genom motorvägen och står därför nu inför valet att antingen ta avfarten till Vellinge tätort, åka vidare till avfarten mot [[/Höllviken/]] eller åka vidare mot [[/Landsbygden/|kommunens landsbygd]] och vidare till Trelleborgs kommun.

[[kategori:Alfabetiskt index|R]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: N Geografi]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/R]]</text>
      <sha1>p04siy49ncly6wygrnqa1ig7qs82p1m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rundtur genom Vellinge kommun/Vellinge</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3670</id>
    <revision>
      <id>37689</id>
      <parentid>16621</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T16:05:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37689</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1530" sha1="rj7xig95gbxf9lsv4j5sg8z129ahiqx" xml:space="preserve">[[Kategori:Rundtur genom Vellinge kommun]]

Vellinge tätort är väl vad man främst förknippar med kommunen Vellige, som med de flesta kommuner i Sverige. Orten ligger relativt centralt i kommunen, dock i utkanterna rent demografiskt. Nordväst om orten finns nämligen bara [[Rundtur genom Vellinge kommun/landsbygd|landsbygd]], medan orterna [[Rundtur genom Vellinge kommun/Höllviken|Höllviken]], [[Rundtur genom Vellinge kommun/Ljunghusen|Ljunghusen]] och [[Rundtur genom Vellinge kommun/Skanör med Falsterbo|Skanör med Falsterbo]] ligger sydväst om den.

[[Bild:Vellinge Stortorget.JPG|center|350px]]

Orten är den mest stadslika i Vellinge kommun och har i centrum en bebyggelse som liknar den i de flesta småstäder, utanför centrum ligger villor. I orten finns de flesta faciliteter man kan behöva, bland annat banker, mataffärer, Systembolag och restauranger. Den är också den ort i kommunen som har det mest utpräglade centrumet med Stortorget i fokus.

Mitt i Vellinge ligger även [[Rundtur genom Vellinge kommun/Vellinge kyrka|Vellinge kyrka]] och en bit utanför [[Rundtur genom Vellinge kommun/Eskilstorps kyrka|Eskilstorps kyrka]], i byn Eskilstorp som har blivit en del av Vellinge.

[[Bild:Vellinge Östergatan.JPG|center|350px]]

På bilden ovan syns Östergatan, längs med vilken kyrkan ligger, den leder vidare mot landsbygden och bland annat [[Rundtur genom Vellinge kommun/Östra Grevie|Östra Grevie]].

==Wikipedialänkar==
*[[:w:Vellinge]]
*[[:w:Vellinge kyrka]]
*[[:w:Eskilstorps kyrka]]</text>
      <sha1>rj7xig95gbxf9lsv4j5sg8z129ahiqx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rundtur genom Vellinge kommun/Landsbygden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3672</id>
    <revision>
      <id>37690</id>
      <parentid>16620</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T16:05:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37690</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="736" sha1="6xtumjwh1squ0dy4oh1lfv2tucg3tky" xml:space="preserve">[[Kategori:Rundtur genom Vellinge kommun]]

Man kan ta sig igenom Vellinge kommuns landsbygd genom att köra på väg 101. Parallellt med vägen går kontinentalbanan, en järnväg som går från Malmö till Trelleborg och vidare ut i Europa, därav namnet. Kommungränsen går vid Arrie, en liten by på kring 200 invånare, och fortsätter man på vägen stöter man bland annat på Västra Ingelstad och Östra Grevie, de största orterna på landsbygden i kommunen. Tar man av från 101:an mot Vellinge stöter man på vägen på byn Mellan-Grevie med [[Rundtur genom Vellinge kommun/Mellan-Grevie kyrka|Mellan-Grevie kyrka]].

Väst om [[Rundtur genom Vellinge kommun/Vellinge|Vellinge]] finns även orterna Hököpinge och Gessie.</text>
      <sha1>6xtumjwh1squ0dy4oh1lfv2tucg3tky</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rundtur genom Vellinge kommun/Höllviken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3673</id>
    <revision>
      <id>37688</id>
      <parentid>16619</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T16:05:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37688</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1690" sha1="k5gdfabf7lt35o1h0opfdnvdbinvtf2" xml:space="preserve">[[Kategori:Rundtur genom Vellinge kommun]]

Om man kommer från Malmö kommer man troligen in i Höllviken via väg 100. Det första man ser är då åkermark till höger och Toppen-gallerian till vänster. Ska man bara förbi byn kan man åka vidare på väg 100 längs med kusten över [[Rundtur genom Vellinge kommun/Falsterbokanalen|Falsterbokanalen]] mot [[Rundtur genom Vellinge kommun/Ljunghusen|Ljunghusen]] och [[Rundtur genom Vellinge kommun/Skanör med Falsterbo|Skanör med Falsterbo]].

[[Image:Länsväg 100 mot Ljunghusen vid Höllviken.jpg|center|350px]]

Ska man in i byn däremot kan man svänga vänster i rondellen vid infarten och sedan höger i nästa rondell, då kommer man in på bygatan som leder en genom hela centrum, längre fram kan man svänga vänster på Östersjövägen ner mot [[Rundtur genom Vellinge kommun/Kämpinge|Kämpingestranden]]. I Höllviken finns det mesta man kan vänta sig av en småstad, men om man bara kör igenom byn riskerar man att missa hur stor den faktiskt är. Till ytan är Höllviken relativt stor för sitt invånarantal eftersom den främst består av villabebyggelse, både ny som gammal.

Tyvärr finns det i dagsläget inga bilder på centrala Höllviken i den här boken men de kommer i framtiden.

Byn har ingen egen kyrka men i utkanten finns [[Rundtur genom Vellinge kommun/Stora Hammars kyrka|Stora Hammars kyrka]], och ännu längre ut i byn Stora Hammar ligger [[Rundtur genom Vellinge kommun/Stora Hammars gamla kyrka|Stora Hammars gamla kyrka]].

==Wikipedialänkar==
*[[:w:Höllviken]]
*[[:w:Kämpinge]]
*[[:w:Länsväg 100]]
*[[:w:Falsterbokanalen]]
*[[:w:Stora Hammars kyrka]]
*[[:w:Stora Hammars gamla kyrka]]</text>
      <sha1>k5gdfabf7lt35o1h0opfdnvdbinvtf2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Skagenröra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3676</id>
    <revision>
      <id>54697</id>
      <parentid>38106</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:16:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54697</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="993" sha1="mg5lerftk79zpv8n11b2k6nhbnll4z9" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*ca 125 gram rensade räkor eller 300 gram med skal 
*1 dl gräddfil eller crème fraîche
*1/2 dl majonnäs
*ca 50 g löj-, lax- eller sikrom
*ca 1/2 dl hackad dill
*lite pressad citron
* ett krm salt

==Tillagning==
Skala och hacka räkorna efter storleksbehag, hacka dillen och rödlöken(om så vill has) blanda majonäsen och gräddfilen/crème fraîchen och tillsätt räkorna/dillen/löken/citronsaften/Tabascon/cognacen och smaka av med salt och peppar.

==Andra ingridienser==
Vill man ha lite starkare smak kan man smaka av med svartpeppar, tabasco, sembal olek, cayennepeppar eller annan krydda. Man kan även ha i en matsked fint hackad rödlök om man gillar det. 
Cognac är också en bra smak som passar fint med skagenröra.

 
==Servering==
Serveras i Cocktailglas med ett salladsblad i botten eller på en skiva rostat bröd eller i bakad potatis. 
 
 
==Tips==
 
[[kategori:Skaldjur]]
[[kategori:Fisk]]
[[kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>mg5lerftk79zpv8n11b2k6nhbnll4z9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Om</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3677</id>
    <revision>
      <id>48567</id>
      <parentid>48555</parentid>
      <timestamp>2019-01-16T14:09:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <origin>48567</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1570" sha1="rvts3x02ukluctz1ydo7lv6tvr3dlse" xml:space="preserve">[[Image:Wiki.png|right]]'''Wikibooks''' är ett systerprojekt till Wikipedia som tillhandahåller böcker under [[w:GNU FDL|GNU FDL]]-licensen. Till skillnad från Wikipedia, som publicerar uppslagsverksartiklar, publicerar Wikibooks fullständiga böcker, skrivna av användare själva och licenserade under GFDL. Det kan röra sig om så olika ämnen som hur man installerar Microsoft Windows, receptsamlingar, eller hur man klarar av ett datorspel. Precis som för Wikipedia, finns Wikibooks på olika språk. Det är svårt att jämföra eftersom böckerna är så olika långa. Engelska Wikibooks anser sig störst med 15 000 artiklar av olika längd. Svenska Wikibooks har för närvarande (juni 2006) cirka 600 artiklar, vilket är ungefär 30 böcker. Den första upplagan av Wikibooks (på engelska) lanserades under juli 2003. Året därpå, 2004, lanserades den svenska upplagan.

'''Vad platsar inte?'''&lt;br&gt;
Äldre böcker i sitt urspungliga format placeras på [[s:Wikisource|Wikisource]]. Ej skönlitteratur, poesi och annan prosa. Ej egna idéer och resultat av egna undersökningar.

'''Vad är uppskattat då?'''&lt;br&gt;
Alla olika typer av handböcker, manualer, faktaböcker och andra typer av textböcker som kan vara till hjälp.


== Externa länkar ==
*[[Wikibooks:Statistik]]

[[Kategori:Om Wikibooks]]


[[de:Wikibooks:Über Wikibooks]]
[[fr:Wikilivres:Wikilivres]]
[[en:Wikibooks]]
[[hu:Wikikönyvek:A Wikikönyvekről]]
[[ja:Wikibooks:ウィキブックスについて]]
[[nl:Wikibooks:Info]]
[[pl:Wikibooks:O Wikibooks]]
[[su:Buku Wiki:Ngeunaan]]</text>
      <sha1>rvts3x02ukluctz1ydo7lv6tvr3dlse</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Användare</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3678</id>
    <revision>
      <id>39850</id>
      <parentid>39849</parentid>
      <timestamp>2013-09-30T12:56:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lixer</username>
        <id>3408</id>
      </contributor>
      <origin>39850</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1443" sha1="o9rwjd621bjp3v5jr9fnphtv31bs6tk" xml:space="preserve">{{Administrativa sidor}}
[[Fil:Nuvola_apps_kdmconfig.png|höger|100px]]
'''Användare''' på Wikibooks är alla som skriver här. De som skriver på Wikibooks utgör på sätt och vis ett community.

Detta är den centrala sidan för information om de registrerade användarna på Wikibooks.

== Användarsidor ==
Varje användare på Wikibooks har en egen användarsida, som ligger i namnrymden som inleds med &quot;Användare:&quot;.

De flesta använder sin användarsida till att presentera sig och/eller samla länkar och annat användbart. En del beskriver även hur de ser på olika saker på Wikibooks. Till varje användarsida hör också en diskussionssida.

Det finns även så kallade [[:Kategori:Användarrutor|användarrutor]], till exempel språkmallar (babelmallar).

=== Språk ===
Användare som talar olika språk kan man hitta i [[:Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]. Mallar och allmän information finns på [[Wikibooks:Babel]].

== Typer av användare ==
Utöver vanliga användare finns även:

* [[Wikibooks:Bekräftade användare|Bekräftade användare]]
* [[Wikibooks:Administratörer|Administratörer]]
* [[Wikibooks:Byråkrater|Byråkrater]]
* [[Wikibooks:Robotar|Robotar]]
* [[Wikibooks:Censorer|Censorer]]
* [[Wikibooks:Användarkontrollanter|Användarkontrollanter]] (även kallade IP-kontroller)

== Se även ==
* [[Special:Grupprättighetslista]]
* [[Special:Användarlista]]

[[Kategori:Wikibooks:Användare| ]]</text>
      <sha1>o9rwjd621bjp3v5jr9fnphtv31bs6tk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Trädbeskärning och trädvård</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3681</id>
    <revision>
      <id>26453</id>
      <parentid>25635</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:06:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/T|Alfabetiskt index/T]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26453</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7387" sha1="kaxmbuc8ktn24no1rjqkquyinogywoo" xml:space="preserve">Många av våra kulturväxter, såsom äppelträdet, är förädlade varianter på vildväxande arter. För att åldras vackert och bära frukt av god kvalitet måste trädet vårdas. En del i den vården är beskärning av kronan.


== Varför behöver fruktträden beskäras? ==

Ett träd som får växa fritt har inte riktigt samma mål som vi som odlar träden. Trädet följer sina arvsmässiga lagar när det växer och sätter frukt, medan vi som odlar önskar stora, goda frukter. 

'''Fördelar med riktig beskärning:'''

Avkastningen börjar tidigare än på ett obeskuret träd

Den bärande stommen för trädet byggs upp snabbare och på ett riktigt sätt.

Hela kronan blir bra belyst och bladmassans näringsproduktion ökar.

Solen når alla frukter som därigenom får bättre näringsvärde.

Urglesning och riktig uppbyggnad gör det lättare arbeta i trädet vid skörd och beskärning.

Skördarna blir jämnare.

Trädet åldras långsammare och ger skörd under flera år.


[[Trädvårdens myter]]


== Uppbyggande beskärning ==

På ett litet träd görs en uppbyggnadsbeskärning. Här bestäms vilka grenar som trädet kommer att byggas upp av, man ser särskilt till att ta bort grenar med ogynnsamma grenvinklar. Grenar med för spetsiga grenvinklar får inte en ordentligt utvecklad grenkrage och kan vid ett eventuellt brott skapa svårläkta fläkskador på stammen. Detta är särskilt viktigt på plommon- och andra stenfruktsträd då dessa har en tendens att &quot;blöda&quot; vid skador. 

Grenkragen är den lilla kudde eller bulle precis vid grenens början. Anatomiskt sett är grenkragen en del av stammen. Den kan se lite olika ut, på bland annat gran omger den hela grenen medan den på många lövträd är mer markant på undersidan. Vid beskärning ska snittet ligga utanför grenkragen för att undvika att rötsvampar eller virus angriper de kvarvarande delarna av trädet

Man tar också bort konkurrerande toppskott. Ett toppskott är en gren som växer rakt uppåt i toppen och konkurrerar med huvudstammens topp. Huvudstammens topp ska vara högsta punkten, korta in övriga grenar.

Att tänka på: Grenen stannar på den höjd där den växer ut. Det betyder att en gren en halvmeter ovan marken kommer att stanna på den höjden även om 50 år eftersom stammen växer på bredden, inte på höjden. Så redan när du beskär ett litet träd bör du tänka på vilken höjd du vill att grenarna ska sitta på i framtiden (utrymme för gräsklippare etc.).

Årsskotten kortas in med ca 1/3-del. Snittet läggs invid en vegetativ kvist.

Enligt gamla principer beskar man trädet i form av en korg, huvudstammen går upp en bit och delas sedan i flera grenar i en cirkulär korgform. Den nya principen är att man eftersävar en mittstam som löper genom hela trädet.

== Underhållsbeskärning ==
I ett äldre träd eftersträvar man balans mellan äldre och nyare grenar. De äldre grenarna hänger nedåt och de nya växer uppåt. Om man t.ex. tar bort alla unga grenar kommer trädet att skjuta vattenskott som är en slags nöd- eller kompensationsskott (trädet försöker kompensera förlorad bladmassa).

Vattenskott är inte &quot;riktiga&quot; grenar, de saknar grenkrage, och ska inte byggas vidare på. När man gallrar bland vattenskott sparas de svagaste, dessa kan vara vanliga grenar.

1) Vid beskärningen börjar man med det som är självklart; ta bort döda grenar, skadade grenar, grenar som korsar varandra.

2) Se på trädets grundform. Försök ta fram formen.

3) Gallra bland de friska grenarna, kom ihåg att gå ifrån och titta för att få en jämn och balanserad beskärning. Eftersträva halvskugga på stammen och luftighet i kronan.

4) Avsluta med att korta in årsskotten.

Undvik att ta bort stora grenar (diameter över 8-10 cm) eftersom det ger svårläkta sår. Beskärningssåren ska inte målas eller bestrykas med vax, som viss tradition påbjuder. Forskning visar att trädets egna skyddsmekanismer fungerar bäst utan denna hjälp. Man kan se hur ett gammalt sår har läkt fint när barken börjar valla över den avsågade grenen, barken ser ut som en tjock ring kring stumpen.

Behöver man ändå ta bort större grenar är det viktigt att man lägger ett avlastningssnitt innan hela grenen tas bort, detta för att undvika fläkskador. Ett avlastningssnitt läggs på följande sätt: Såga till ca halva grenen underifrån en bit utanför grenkragen på den gren du vill ta bort. Såga sedan utanför det första snittet tills grenen ramlar av. Nu har du tagit bort huvuddelen av grenen och merparten av tyngden, såga bort resten av stumpen strax utanför grenkragen.

När du lägger sittet ska du tänka på att sårytan ska bli som en rund cirkel, när du skär för långt ner eller snett blir snittet som ett ovalt O.

Behöver du delvis ta in en gren ska du tänka på att du lägger snittet invid en liten gren eller ett skott som kan leda växtkraften vidare. Annars skapar du döda så kallade &quot;rockhängare&quot;. En gren måste alltid ha försörjning genom ett nytt skott eller blad.

== Beskärningstidpunkt ==

Traditionellt har man beskurit äppelträd på vårvintern, detta för att man hade som minst att göra på gården vid den här tiden på året. Nyare forskning har visat att tidpunkten är av underordnad betydelse. Det viktigaste är att inte skära för mycket ur kronan, samt hur man beskär/lägger snitten. Ett träd i god kondition klarar en rätt utförd beskärning under vilken tid som helst på året, därför måste man göra en individuell bedömning.

Ur biologisk synpunkt är den bästa tiden för beskärning på sensommaren (juli, augusti och september). Träden är då som mest aktiva med höga energireserver och har då de bästa förutsättningarna att hantera en beskärning. Detta är särskilt viktigt för så kallade stenfruktsträd som plommon och körsbär. 

Lättare beskärning, som att avlägsna döda och mindre grenar, kan göras året om.

Huvudregeln är att man ska undvika att beskära under lövsprickningen då trädet är mer känsligt för yttre påverkan. Undvik även beskärning under midvintern när det är mycket kallt.

== Barkvård ==
Detta är en omtvistad fråga där exempelvis antroposoferna förespråkar mekanisk borttagning av lavar och mossor för att underlätta gasutbytet genom barkporerna. Andra menar att det är slöseri med tid.

== Rotsystemet ==
Ungefär 2/3 av trädets gasutbyte sker via rotsystemet. Därför bör jorden runt trädet vara fri från växtlighet som konkurrerar med trädet. Underplantering med utvalda arter perenner kan däremot öka trädets näringsupptag och öka den biologiska aktiviteten i de översta jordlagret på ett sätt som gynnar rotsystemet. Gräsrötter är däremot svåra konkurrenter om växttillgänglig näring och bildar en kompakt rotmatta.

Om marken vid rothalsen och rotansatserna är kompakt och fukthållande är det inte bra. Försiktigt och en bit i taget tas den multnande material bort och den kompakta jorden byts ut först mot fin sand och efter ett antal år mot runda stenar. Genom att luften kan cirkulera tämligen fritt hålls rothals och rotsansatser torra.


{{wikipedia}}
[[Kategori:Trädgårdsskötsel]]
[[kategori:Alfabetiskt index|T]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: Qe Trädgårdsskötsel]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/T]]</text>
      <sha1>kaxmbuc8ktn24no1rjqkquyinogywoo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kompostering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3685</id>
    <revision>
      <id>45522</id>
      <parentid>26413</parentid>
      <timestamp>2015-08-24T23:28:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Removing &quot;Real_Compost.jpg&quot;, it has been deleted from Commons by [[commons:User:A.Savin|A.Savin]] because: Per [[:c:Commons:Deletion requests/File:Real Compost.jpg|]].</comment>
      <origin>45522</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2429" sha1="j4l0lnveckxb5vx1x94tdwzf5vrzul6" xml:space="preserve">Komposterna behöver en viss volym för att processen ska komma igång. Forma en kropp och täck med t.ex. halm. Det skyddar mot regn och lukt, samt att det ser vackert ut. Täck inte komposten med plast - det hämmar syretillförseln, och syre behövs för att komposten ska omvandlas till fin mylla. Om det saknas syre blir det istället en stinkande förruttnelseprocess.

Komposterna bör helst vändas 1 gång per år för att syresätta materialet.  

'''Kogödselkompost'''
Mycket näringsrik. Tillför näring till odlingsjorden och används för att jordförbättra inför krävande grödor. Mognar på ett par år. Varva kogödsel, jord, lite halm.

'''Kökskompost'''
Blanda köksavfall med jord, varva in tunna kvistar eller liknande för att skapa en luftigare struktur.

'''Lövkompost'''
Ganska näringsfattig och därför bra såjord. Behöver ca 3 år för att bli färdig. Varva löv, lite jord och kogödsel.

Man eftersträvar en lagom balans av luft, värme och fukt. Torra somrar kan komposten behöva vattnas. För lite luft leder till förruttnelse och röta (anaeroba processer). Det motverkas genom att man blandar i luftigt material som kvistar och genom att man lägger om komposten årligen. Det är de aeroba processerna man eftersträvar, då organiskt avfall bryts ned till fin näringsrik jord.


Ogräs - kan komposteras, men måste ligga i centrum av komposten där värmen är som högst. Kvickrot t.ex. bör torkas först innan den läggs mitt i komposten.

Sjukdomar - drabbade växter ska inte komposteras utan hellre brännas.

== Kol- kvävebalans ==

Komposten behöver också en balans mellan kol- och kväveinnehållet (proteinet). En C/N-kvot på 25-30 är optimalt. Olika typer av avfall innehåller olika mängder av kol och kväve. 

Kolrikt avfall är:
vedartat material, halm, löv, bark, sågspån

Kväverikt material är:
urin, köksavfall, kogödsel, hönsgödsel, färskt växtavfall, gräsklipp

En kompost med för mycket kväve leder till kväveförluster genom att kvävet avdunstar som ammoniumoxid.


== Djurlivet i komposten ==
I komposten finns olika slags mikrober som gör jobbet.

- Maskar, hög och lågvärmebakterier

- Svampar, aktinomyceler (den grå hinnan i komposten)

{{wikipedia}}
[[Kategori:Trädgårdsskötsel]]
[[kategori:Alfabetiskt index|K]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: Qecc Trädgårdsgödsling]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]</text>
      <sha1>j4l0lnveckxb5vx1x94tdwzf5vrzul6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Topp</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3687</id>
    <revision>
      <id>42808</id>
      <parentid>40102</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T00:03:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Romaine</username>
        <id>1072</id>
      </contributor>
      <comment>--&gt; Wikidata</comment>
      <origin>42808</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="84" sha1="1rzdj0ka3p2i6q10qgkehnfk6r5zpdq" xml:space="preserve">Den här kategorin innehåller alla kategorier som inte har någon annan förälder.</text>
      <sha1>1rzdj0ka3p2i6q10qgkehnfk6r5zpdq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SAB: R</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3704</id>
    <revision>
      <id>25989</id>
      <parentid>11189</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T13:54:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25989</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1377" sha1="fpxttqrssc7m8o747frbzlscq0brt5i" xml:space="preserve">'''R''' är ett signum i [[SAB]] som står för Idrott, lek och spel.

== '''R''' Idrott, lek och spel ==
* '''Ra''' Gymnastik 
** '''Rag''' Motion, konditionsträning
** '''Rah''' Bodybuilding, styrketräning
** '''Rai''' Yoga
** '''Raj''' Akrobatik
* '''Rb''' Sport, skolidrott, elitidrott, doping inom idrott, mm.
** '''Rba''' Allmän idrott, fri idrott
** '''Rbb''' Bollsport
*** '''Rbbaa''' Fotboll
*** '''Rbbda''' Tennis
** '''Rbe''' Djursport, hästsport
** '''Rbz''' Biografier - särskilda idrottspersoner
* '''[[:kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv|Rd]] Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv'''
** '''[[:kategori:SAB: Rda Schack|Rda]] Schack'''
** '''[[:kategori:SAB: Rdb Kortspel|Rdb]] Kortspel'''
*** '''[[:kategori:SAB: Rdba Bridge|Rdba]] Bridge'''
*** '''[[:kategori:SAB: Rdbj Patienser|Rdbj]] Patienser'''
** '''[[:kategori:SAB: Rdc Sällskapsspel|Rdc]] Sällskapsspel'''
*** '''[[:kategori:SAB: Rdcb Dataspel|Rdcb]] Dataspel'''
** '''[[:kategori:SAB: Rdd Lekar|Rdd]] Lekar'''
*** '''[[:kategori:SAB: Rdda Frågesport|Rdda]] Frågesport'''
*** '''Rddb''' Gåtor, charader, rebusar
*** '''[[:kategori:SAB: Rddc Korsord|Rddc]] Korsord'''
*** '''[[:kategori:SAB: Rddd Trollkonster, kortkonster|Rddd]] Trollkonster, kortkonster'''
*** '''Rddf''' Utomhuslekar
* '''Re''' Lotteri, tippning, vadhållning
* '''Rh''' Scoutrörelsen

[[Kategori:SAB|R]]</text>
      <sha1>fpxttqrssc7m8o747frbzlscq0brt5i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SAB: S</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3705</id>
    <revision>
      <id>11190</id>
      <timestamp>2006-07-06T10:47:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>11190</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="488" sha1="nid9v7ul7ym97pnfn97izsmymu38spd" xml:space="preserve">{{SAB}}
'''S''' är ett signum i [[SAB]] som står för [[militär]]väsen.

== '''S''' [[Militär]]väsen ==

: '''S-c''' Militärväsen i [[Sverige]]
: '''Sa''' [[Armé]]n
: '''Sb''' [[Flotta]]n
: '''Sc''' [[Flygvapnet]]
: '''Se''' [[Civil]]motstånd
:: '''Seg''' [[Gerilla]]krigföring
: '''Sf''' [[Kärnvapen]]frågan
: '''Sg''' [[kemisk krigföring|Kemisk]] och [[biologisk krigföring]]
: '''Si''' [[Civilförsvar]]
: '''Sk''' [[Hemvärnet]]
: '''Sv''' [[Vapen]]

[[Kategori:SAB|S]]</text>
      <sha1>nid9v7ul7ym97pnfn97izsmymu38spd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SAB: V</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3708</id>
    <revision>
      <id>15644</id>
      <parentid>15643</parentid>
      <timestamp>2007-10-22T19:37:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ogör ändring 15643 av [[Special:Contributions/Max Speed|Max Speed]] ([[Användardiskussion:Max Speed|diskussion]])</comment>
      <origin>15644</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2793" sha1="qt81r5oyc80erknq72f7nfozswmtkgb" xml:space="preserve">{{Mall:SAB}}
'''V''' är ett signum i [[SAB]].
==V [[Medicin]]==

:'''Va''' Medicinsk genetik, mikrobiologi, immunologi och andra icke kliniska discipliner
::'''Vaa''' [[Medicinsk genetik]]
::'''Vab''' [[Medicinsk mikrobiologi]]
::'''Vad''' [[Immunologi]]
:'''Vb''' [[Anatomi]]
::'''Vbb''' [[Histologi]], [[embryologi]], [[teratologi]]
:'''Vc''' Medicinsk fyiologi, biofysik och kemi 
::'''Vca''' Medicinsk fysiologi
::'''Vcb''' Medicinsk biofysik och kemi
:'''Vd''' [[Farmakologi]]
::'''Vdd''' Farmaci och farmakognosi
::'''Vde''' Farmakodynamik och farmakokinetik (läkemedelseffektlära och läkemedelsomsättningslära)
::'''Vdf''' Medicinalväxter
::'''Vdp''' Apoteksväsen 
:'''Ve''' Allmän medicin 
::'''Vea''' Diagnostiska metoder 
::'''Veb''' Särskilda sjukdomar 
:'''Vf''' [[Kirurgi]] och [[anestesi]]
::'''Vfd''' [[Anestesi]]
::'''Vfo''' [[Ortopedi]] 
:'''Vg''' [[Gynekologi]] och [[andrologi]]
::'''Vga''' [[Gyneklogi]] och [[obsterik]]
::'''Vgb''' [[Andrologi]]
:'''Vh''' [[Pediatrik]]
::'''Vha''' [[Neonatalmedicin]]
::'''Vhb''' Barnets fysiska utveckling
::'''Vhc''' [[Amning]]
:'''Vi''' [[Oftalmologi]] ([[ögat]]) 
:'''Vj''' [[Otorinolaryngologi]]
::'''Vjb''' Otologi ([[örat]])
::'''Vjj''' Laryngologi 
:'''Vk''' [[Odontologi]] 
::'''Vka''' Förebyggande [[tandvård]] 
::'''Vkb''' Odontologisk röntgendiagnostik 
::'''Vkc''' [[Tandsjukdomar]]
::'''Vkd''' [[Tandreglering]] (ortodonti) 
::'''Vke''' Proteslära (protetik)
::'''Vkf''' Oral kirurgi och [[anestesi]]
::'''Vkh''' Barntandvård
::'''Vko''' Rättsodontologi
::'''Vkp''' [[Tandvårdsorganisation]]
:'''Vl''' [[Psykiatri]]
::'''Vla''' [[Pysikiska sjukdomar]]
::'''Vlb''' Psykriatriska behandlingsmetoder
::'''Vle''' Barn- och ungdomspsykriati
::'''Vlf''' Geriatrisk psykiatri
::'''Vln''' Drogberoende och drogmissbruk
::'''Vlo''' Rättspsykriati
:'''Vm'''   [[Terapimetoder]]
::'''Vma''' Fysioterapi. Sjukgymnastik 
::'''Vmb''' Dietik 
::'''Vmd''' Radioterapi 
::'''Vme''' Serumterapi
::'''Vmf''' Läkemedelsadministration
::'''Vmj''' Arbetsterapi 
::'''Vml''' Alternativa terapiformer
:'''Vn''' Samhällsmedicin, hygien och sexologi 
::'''Vna''' [[Samhällsmedicin]] och socialmedicin
::'''Vnb''' [[Hygien]]
::'''Vnd''' [[Sexologi]] 
:'''Vo''' [[Rättsmedicin]] 
:'''Vp''' Hälso- och sjukvård
::'''Vpa''' Sjukvårdsekonomi 
::'''Vpb''' Sjukvårdsadministration och organisation
::'''Vpd''' Sjukvårdspersonal
::'''Vpe''' Sjukvårdslokaler och utrustning 
::'''Vpf''' Sjukvårdsarbete 
::'''Vpg''' Omvårdnad
:::'''Vpgf''' Omvårdnadsforskning
::'''Vph''' [[Primärvård]]
::'''Vpj''' Aktuvård
::'''Vpk''' Intensivvård
::'''Vpl''' Långvård
::'''Vpm''' Palliativ vård
:'''Vs''' Geriatrik 
:'''Vt''' Flyg- och navalmedicin, rymdmedicin 
:'''Vu''' Idrottsmedicin 
:'''Vx''' Militärmedicin
[[Kategori:SAB|V]]</text>
      <sha1>qt81r5oyc80erknq72f7nfozswmtkgb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SAB: X</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3709</id>
    <revision>
      <id>11195</id>
      <timestamp>2006-07-06T10:50:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>11195</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="950" sha1="i9rcgfs0qkdj7v6s4lmaoyz5i1fuc1h" xml:space="preserve">{{SAB}}
'''X''' är ett signum i [[SAB]] som står för musikalier, oftast är det [[noter]] som avses.

== '''X''' [[Musikalier]] ==

: '''Xa''' [[Gehörslära]] och [[musikteori]] - musikalier
: '''Xb''' [[Musikhistoria]] - musikalier
: '''Xd''' [[Tangentinstrument]]
:: '''Xda''' [[Piano]]
:: '''Xdb''' [[Orgel]]
: '''Xe''' [[Stråkinstrument]]
:: '''Xea''' [[Violin]]
:: '''Xeb''' [[Viola]]
:: '''Xec''' [[Cello]]
:: '''Xed''' [[Kontrabas]]
: '''Xf''' [[Blåsinstrument]]
:: '''Xfa''' [[Flöjt]]
:: '''Xfb''' [[Blockflöjt]]
:: '''Xfc''' [[Oboe]]
:: '''Xfe''' [[Saxofon]]
:: '''Xfg''' [[Trumpet]]
: '''Xg''' [[Knäppinstrument]]
:: '''Xga''' [[Harpa]]
:: '''Xgb''' [[Gitarr]]
: '''Xh''' [[Slagverk]]
: '''Xl''' [[Orkestermusik]]
: '''Xo''' [[Solosång]]
: '''Xq''' Särskilda former av [[vokalmusik]]
:: '''Xxa''' [[Populärmusik]]
:: '''Xxc''' [[Jazz]]
:: '''Xxf''' [[Blues]]
:: '''Xxn''' [[Rock]]
: '''Xy''' Vokalmusiktexter

[[Kategori:SAB|X]]</text>
      <sha1>i9rcgfs0qkdj7v6s4lmaoyz5i1fuc1h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SAB: Y</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3710</id>
    <revision>
      <id>57241</id>
      <parentid>48281</parentid>
      <timestamp>2025-03-13T12:47:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>religös &gt; religiös</comment>
      <origin>57241</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22313" sha1="5jhsleprqdx5n50wxppcgiswzd8icp7" xml:space="preserve">{{Mall:SAB}}
'''Y''' är ett signum i [[SAB]].

==Y [[Musikinspelning]]ar==
'''Ya''' Musikinspelningar: [[musikteori]]
'''Yb''' Musikinspelningar: [[musikhistoria]]

===Yd-Ym [[Instrumentalmusik]]===
'''Yd''' Musikinspelningar: [[tangentinstrument]]
:'''Yda''' Musikinspelningar: [[piano]]
::'''Ydaz''' särskilda pianoinstrument 
:'''Ydb''' Musikinspelningar: [[orgel]]
::'''Ydbb''' äldre orgeltyper 
::'''Ydbz''' övriga särskilda orgelinstrument
:'''Ydc''' Musikinspelningar: [[cembalo]]instrument 
:'''Ydd''' Musikinspelningar: [[klavikord]]
:'''Ydi''' Musikinspelningar: elektriska tangentinstrument (keyboard) 
:'''Ydz''' Musikinspelningar: övriga särskilda tangentinstrument 

'''Ye''' Musikinspelningar: [[stråkinstrument]]
:'''Yea''' Musikinspelningar: [[violin]]
::'''Yeaa''' violin(er) utan ack 
::'''Yeai''' violin + tangentinstrument eller bc 
::'''Yeaz''' särskilda violininstrument
:'''Yeb''' Musikinspelningar: [[viola]] 
::'''Yebz''' särskilda violainstrument 
:'''Yec''' Musikinspelningar: [[violoncell]]
:'''Yed''' Musikinspelningar: [[kontrabas]]
:'''Yee''' Musikinspelningar: [[viola da gamba]]
:'''Yeg''' Musikinspelningar: [[nyckelharpa]]
:'''Yez''  Musikinspelningar: övriga särskilda stråkinstrument 

'''Yf''' Musikinspelningar: [[blåsinstrument]]
:'''Yfa''' Musikinspelningar: [[flöjt]] 
::'''Yfaa''' flöjt(er) utan ackompanjemang
::'''Yfai''' flöjt + tangentinstrument eller bc 
::'''Yfaz''' särskilda flöjter
:'''Yfb''' Musikinspelningar: [[blockflöjt]]
:'''Yfc''' Musikinspelningar: [[oboe]] 
::'''Yfca''' [[engelskt horn]]
::'''Yfcl''' [[altoboe]]
::'''Yfd''' Musikinspelningar: [[klarinett]] 
::'''Yfdl''' [[bassetthorn]]
:'''Yfe''' Musikinspelningar: [[saxofon]]
:'''Yff''' Musikinspelningar: [[fagott]]
:'''Yfg''' Musikinspelningar: [[trumpet]]
::'''Yfgl''' [[kornett]]
:'''Yfh''' Musikinspelningar: [[horn]] ([[valthorn]]) 
:'''Yfi''' Musikinspelningar: [[trombon]] ([[basun]]) 
:'''Yfj''' Musikinspelningar: [[tuba]] 
:'''Yfk''' Musikinspelningar: [[dragspel]] 
::'''Yfkz''' särskilda dragspel 
:'''Yfl''' Musikinspelningar: [[säckpipa]]
:'''Yfm''' Musikinspelningar: [[munspel]]
:'''Yfz''' Musikinspelningar: övriga särskilda blåsinstrument

'''Yg''' Musikinspelningar: [[knäppinstrument]]
:'''Yga''' Musikinspelningar: [[harpa]]
:'''Ygb''' Musikinspelningar: [[gitarr]]
::'''Ygbi''' [[elgitarr]]
:::'''Ygbib''' [[elbas]]
::'''Ygbz''' övriga särskilda gitarrer 
:'''Ygc''' Musikinspelningar: [[mandolin]] 
::'''Ygcz''' särskilda mandoliner 
:'''Ygd''' Musikinspelningar: [[luta]]
::'''Ygdc''' [[bouzouki]]
::'''Ygdz''' övriga särskilda lutinstrument 
:'''Yge''' Musikinspelningar: [[citterinstrument]] 
::'''Ygea''' [[cittra]] 
::'''Ygeo''' [[kantele]]
::'''Ygez''' övriga särskilda citterinstrument 
:'''Ygf''' Musikinspelningar: [[balalajka]] 
:'''Ygg''' Musikinspelningar: [[banjo]] 
:'''Ygz''' Musikinspelningar: övriga särskilda knäppinstrument 

'''Yh''' Musikinspelningar: [[slagverk]] och [[strykidiofoner]] 
:'''Yha''' Musikinspelningar: [[trumma]] och [[puka]]
:'''Yhc''' Musikinspelningar: [[klockor]] och [[klockspel]] 
:'''Yhe''' Musikinspelningar: [[vibrafon]] 
:'''Yhf''' Musikinspelningar: [[xylofon]] 
:'''Yhg''' Musikinspelningar: [[marimba]]
:'''Yhh''' Musikinspelningar: [[hackbräde]] ([[cimbalom]]) 
:'''Yhk''' Musikinspelningar: [[slagverksgrupp]] 
:'''Yhs''' Musikinspelningar: [[strykidiofoner]] 
::'''Yhsz''' särskilda strykidiofoner 
:'''Yhz''' Musikinspelningar: övriga särskilda slaginstrument 

'''Yi''' Musikinspelningar: [[elektriska musikinstrument]] 
:'''Yia''' Musikinspelningar: [[ondes Martenot]] 
:'''Yib''' Musikinspelningar: [[synthesizer]]
:'''Yiz''' Musikinspelningar: övriga särskilda elektriska musikinstrument

'''Yj''' Musikinspelningar: mekaniska musikinstrument 
:'''Yja''' Musikinspelningar: [[klockspel]]
::'''Yjai''' [[elektroniska klockspel]] 
:'''Yjb''' Musikinspelningar: [[speldosor]], [[spelur]] 
:'''Yjc''' Musikinspelningar: [[positiv]], [[gatuorgel]] m m 
:'''Yjd''' Musikinspelningar: [[självspelande piano]], [[pianola]] m m 
:'''Yjz''' Övriga särskilda mekaniska musikinstrument

'''Yk''' Musikinspelningar: instrumentalensembler
:'''Ykd'''  Musikinspelningar: ensembler med tangentinstrument 
::'''Ykdd''' tangentinstrument + annat tangentinstrument (t ex piano och orgel) + ev andra instrument 
::'''Ykde''' tangentinstrument + flera stråkinstrument (t ex piano, violin och viola) 
:::'''Ykdea''' [[pianotrio]] 
:::'''Ykdeb''' [[pianokvartett]]
:::'''Ykdec''' [[pianokvintett]]
:::'''Ykdf'''  [[tangentinstrument]] + flera [[blåsinstrument]]
:::'''Ykdg'''  [[tangentinstrument]] + [[knäppinstrument]] 
:'''Yke''' Musikinspelningar: ensembler med stråkinstrumentrument 
::'''Ykee''' enbart stråkinstrument 
:::'''Ykeea''' stråktrio 
:::'''Ykeeb''' stråkkvartett 
::'''Ykef''' stråkinstrument + blåsinstrument 
:'''Ykf''' Musikinspelningar: ensembler med blåsinstrument 
::'''Ykff''' träblåsensembler 
:::'''Ykffa''' [[blåskvartett]] 
:::'''Ykffb''' [[blåskvintett]]
::'''Ykfg''' bleckblåsensembler (brassensembler) 
:::'''Ykfga''' [[brasskvintett]] 
:::'''Ykfgb''' [[brassextett]] 
:'''Ykg''' Musikinspelningar: ensembler med knäppinstrument 
::'''Ykge''' knäppinstrument + stråkinstrument 
::'''Ykgf''' knäppinstrument + blåsinstrument 
:'''Ykh''' Musikinspelningar: ensembler med slagverk + 1 eller flera andra instrument 
:'''Yki''' Musikinspelningar: ensembler med elektroakustiska inslag 
:'''Ykk''' Muskalier: ensembler för historiska instrument 
:'''Yko''' Musikinspelningar: ensembler med vokala inslag 
:'''Ykv''' Musikinspelningar: ensembler med valfria instrument

'''Yl''' Musikinspelningar: orkestrar 
:'''Ylb''' Musikinspelningar: orkester med konserterande soloinstrument 
::'''Ylba''' concerti grossi, orkesterkonserter 
::'''Ylbb''' musik för flera instrument av helt olika art + orkester 
::'''Ylbd''' tangentinstrument + orkester 
:::'''Ylbda''' piano + orkester 
::::'''Ylbda.011''' piano 1 hand + orkester 
:::'''Ylbdb''' orgel + orkester 
:::'''Ylbdc''' cembalo + orkester 
::'''Ylbe''' stråkinstrument + orkester 
:::'''Ylbea''' violin + orkester 
:::'''Ylbeb''' viola + orkester 
:::'''Ylbec''' violoncell + orkester 
:::'''Ylbed''' kontrabas + orkester 
:::'''Ylbee''' viola da gamba + orkester 
:::'''Ylbeg''' nyckelharpa + orkester 
::'''Ylbf'''  blåsinstrument + orkester 
:::'''Ylbfa''' flöjt + orkester 
:::'''Ylbfb''' blockflöjt + orkester 
:::'''Ylbfc''' oboe + orkester 
:::'''Ylbfd''' klarinett + orkester 
:::'''Ylbfe''' saxofon + orkester 
:::'''Ylbff''' fagott + orkester 
:::'''Ylbfg''' trumpet + orkester 
:::'''Ylbfh''' horn (valthorn) + orkester 
:::'''Ylbfi''' trombon (basun) + orkester 
:::'''Ylbfj''' tuba + orkester 
:::'''Ylbfk''' dragspel + orkester 
:::'''Ylbfl''' säckpipa 
::'''Ylbg''' knäppinstrument + orkester 
:::'''Ylbga''' harpa + orkester 
:::'''Ylbgb''' gitarr + orkester 
:::'''Ylbgc''' mandolin + orkester 
:::'''Ylbgd''' luta + orkester 
:::'''Ylbge''' citterinstrument + orkester 
:::'''Ylbgf''' balalajka + orkester 
:::'''Ylbgg''' banjo + orkester 
::'''Ylbh''' slagverk med strykidiofoner + orkester 
:::'''Ylbhc''' klockspel och celesta + orkester 
:::'''Ylbhe''' vibrafon + orkester 
:::'''Ylbhf''' xylofon + orkester 
:::'''Ylbhg''' marimba + orkester 
:::'''Ylbhs''' strykidiofoner 
::'''Ylbi''' elektriska instrument + orkester 
::'''Ylbj''' mekaniska instrument + orkester 
:'''Ylc''' Musikinspelningar: kammarorkestrar 
::'''Ylca''' kammarorkestrar utan blåsare 
::'''Ylcb''' kammarorkestrar med blåsare 
::'''Ylcc''' salongsorkestrar 
:'''Yld''' Musikinspelningar: stor stråkorkestrar 
:'''Yle''' Musikinspelningar: symfoniorkestrar 
:'''Ylf''' Musikinspelningar: blåsorkestrar 
::'''Ylfa''' militärorkestrar 
::'''Ylfb''' brassband 
:'''Ylv''' Musikinspelningar: orkestrar med valfria instrument 
:'''Ylz''' Musikinspelningar: specialorkestrar

'''Ym''' Musikinspelningar: instrumentalmusik: särskilda former 
:'''Yma''' Musikinspelningar: symfoniska verk 
:'''Ymb''' Musikinspelningar: instrumentalkonserter 
::'''Ymba''' concerti grossi, orkesterkonserter 
::'''Ymbb''' konserter med flera instrument av helt olika art 
::'''Ymbd''' konserter för tangentinstrument + orkester 
:::'''Ymbda''' konserter för piano + orkester 
::::'''Ymbda.011''' konserter för piano 1 hand + orkester 
:::'''Ymbdb''' konserter för orgel + orkester 
:::'''Ymbdc''' konserter för cembalo + orkester 
::'''Ymbe''' konserter för stråkinstrument + orkester 
:::'''Ymbea''' konserter för violin + orkester 
:::'''Ymbeb''' konserter för viola + orkester 
:::'''Ymbec''' konserter för violincell + orkester 
:::'''Ymbed''' konserter för kontrabas + orkester 
:::'''Ymbee''' konserter för viola da gamba + orkester 
:::'''Ymbeg''' konserter för nyckelharpa + orkester 
::'''Ymbf''' konserter för blåsinstrument + orkester 
:::'''Ymbfa''' konserter för flöjt + orkester 
:::'''Ymbfb''' konserter för blockflöjt + orkester 
:::'''Ymbfc''' konserter för oboe + orkester 
:::'''Ymbfd''' konserter för klarinett + orkester 
:::'''Ymbfe''' konserter för saxofon + orkester 
:::'''Ymbff''' konserter för fagott + orkester 
:::'''Ymbfg''' konserter för trumpet + orkester 
:::'''Ymbfh''' konserter för horn (valthorn) + orkester 
:::'''Ymbfi''' konserter för trombon (basun) + orkester 
:::'''Ymbfj''' konserter för tuba + orkester 
:::'''Ymbfk''' konserter för dragspel + orkester 
:::'''Ymbfl''' konserter för säckpipa + orkester 
::'''Ymbg''' konserter för knäppinstrument + orkester 
:::'''Ymbga''' konserter för harpa + orkester 
:::'''Ymbgb''' konserter för gitarr + orkester 
:::'''Ymbgc''' konserter för mandolin + orkester 
:::'''Ymbgd''' konserter för luta + orkester 
:::'''Ymbge''' konserter för citterinstrument + orkester 
:::'''Ymbgf''' konserter för balalajka + orkester 
:::'''Ymbgg''' konserter för banjo + orkester 
::'''Ymbh''' konserter för slagverk och strykidiofoner + orkester 
:::'''Ymbhc''' konserter för klockspel och celesta + orkester 
:::'''Ymbhe''' konserter för vibrafon + orkester 
:::'''Ymbhf''' konserter för xylofon + orkester 
:::'''Ymbhg''' konserter för marimba + orkester 
:::'''Ymbhs''' konserter för strykidiofoner + orkester 
::'''Ymbi''' konserter för elektriska instrument + orkester 
::'''Ymbj''' konserter för mekaniska instrument + orkester 
:'''Ymc''' Musikinspelningar: divertimenti, serenader, sviter m m 
::'''Ymca''' divertimenti 
::'''Ymcb''' kassationer 
::'''Ymcc''' serenader 
::'''Ymcd''' sviter och partitor 
:'''Ymd'''  Musikinspelningar: variationsverk 
::'''Ymda''' passacaglior, chaconner, folior, divisions, ostinati etc 
::'''Ymdb''' koralbearbetningar 
::'''Ymdc''' tema med variationer 
:'''Yme''' Musikinspelningar: uvertyrer m m 
::'''Ymea''' preludier 
:'''Ymf''' Musikinspelningar: symfoniska dikter och karaktärsstycken 
::'''Ymfa''' symfoniska dikter 
::'''Ymfb''' serenader från tiden efter ca 1800 
:'''Ymg''' Musikinspelningar: rapsodier, fantasier, etyder m m 
::'''Ymga''' rapsodier 
::'''Ymgb''' fantasier 
::'''Ymgc''' etyder, capricer 
::'''Ymgd''' parafraser 
::'''Ymge''' sviter från tiden efter ca 1800 
:'''Ymh''' Musikinspelningar: danser och dansstycken 
::'''Ymha''' symfoniska danser 
::'''Ymhz''' särskilda dansformer 
:'''Ymi''' Musikinspelningar: marscher 
::'''Ymia''' militärmarscher 
::'''Ymiz''' övriga särskilda typer av marscher 
:'''Ymj''' Musikinspelningar: kanons, toccator, fugor, ricercari, tienti m m 
:'''Ymk''' Musikinspelningar: fria orkesterformer 
:'''Yml''' Musikinspelningar: sonater 
:'''Yms''' Musikinspelningar: sakral instrumentalmusik 

===Yn Elektroakustisk musik och ljudkonst===
'''Yn''' Musikinspelningar: elektroakustisk (elektronisk) musik 
:'''Yna''' Musikinspelningar: elektroakustiska kompositioner 
:'''Ynb''' Musikinspelningar: elektroakustiska bearbetningar 
:'''Ync''' Musikinspelningar: elektroakustisk musik med instrumentala eller vokala inslag 
:'''Ynd''' Musikinspelningar: text - ljudkompositioner

===Yo-Yq Vokalmusik===
'''Yo''' Musikinspelningar: Solosång 
:'''Yoa''' Musikinspelningar: solosång: 1 röst 
::'''Yoaa''' solosång: 1 röst utan ackompanjemang 
::'''Yoab''' solosång: 1 röst + tangentinstrument eller bc 
:::'''Yoaba''' solosång: 1 röst + piano 
:::'''Yoabb''' solosång: 1 röst + orgel 
:::'''Yoabc''' solosång: 1 röst + cembalo 
::'''Yoac''' solosång: 1 röst + knäppinstrument 
:::'''Yoaca''' solosång: 1 röst + harpa 
:::'''Yoacb''' solosång: 1 röst + gitarr 
:::'''Yoacc''' solosång: 1 röst + mandolin 
:::'''Yoacd''' solosång: 1 röst + luta 
::'''Yoad''' solosång: 1 röst + annat instrument 
::'''Yoae''' solosång: 1 röst + instrumentalensemble eller orkester 
:::'''Yoaek''' solosång: 1 röst + instrumentalensemble 
:::'''Yoael''' solosång: 1 röst + orkester 
:'''Yob'''   Musiaklier: solosång: 2 röster 
::'''Yoba''' solosång: 2 röster utan ackompanjemang 
::'''Yobb''' solosång: 2 röster + tangentinstrument 
::'''Yobc''' solosång: 2 röster + knäppinstrument 
::'''Yobd''' solosång: 2 röster + annat instrument 
::'''Yobe''' solosång: 2 röster + instrumentalensemble eller orkester 
:::'''Yobek''' solosång: 2 röster + instrumentalensemble 
:::'''Yobel''' solosång: 2 röster + orkester 
:'''Yoc''' Musikinspelningar: solosång: 3 röster 
:'''Yod''' Musikinspelningar: solosång: 4 röster 
:'''Yoe''' Musikinspelningar: solosång: 5 eller flera röster 

'''Yp''' Musikinspelningar: körsång 
:'''Ypa''' Musikinspelningar: unison sång med eller utan ackompanjemang 
:'''Ypb''' Musikinspelningar: flerstämmig körsång med instrumental och/eller orkesterackompanjemang 
::'''Ypba''' damkör eller barnkör 
:::'''Ypbaa''' damkör 
:::'''Ypbab''' barnkör 
:::'''Ypbac''' gosskör 
::'''Ypbc''' blandad kör 
::'''Ypbd''' manskör 
:'''Ypc''' Musikinspelningar: flerstämmig körsång a cappella 
::'''Ypca''' damkör eller barnkör a cappella 
:::'''Ypcaa''' damkör a cappella 
:::'''Ypcab''' barnkör a cappella 
:::'''Ypcac''' gosskör 
::'''Ypcc''' blandad kör a cappella 
::'''Ypcd''' manskör a cappella 
:'''Ypå''' talkör 

'''Yq''' Musikinspelningar: vokalmusik: särskilda former 
:'''Yqa''' Musikinspelningar: oratorier 
::'''Yqaa''' oratorier med profan text 
::'''Yqab''' oratorier med religiös text 
:'''Yqb''' Musikinspelningar: kantater 
::'''Yqba''' kantater med profan text 
::'''Yqbb''' kantater med religiös text 
:'''Yqc''' Musikinspelningar: äldre vokalmusikformer 
::'''Yqca''' vokalmusik från medeltiden 
:::'''Yqca-e''' medeltidssånger från England 
:::'''Yqca-f''' minnesånger och mästersånger samt andra sånger från Tyskland 
:::'''Yqca-i''' caccie, ballate samt andra sånger från Italien 
:::'''Yqca-j''' trubadursånger och trouvčresånger samt andra sånger från Frankrike 
:::'''Yqca-k''' medeltidssånger från Spanien 
::'''Yqcb''' [[madrigal]]er 
:::'''Yqcba''' 1300-talsmadrigaler 
:::'''Yqcbb''' madrigaler från renässansen 
:::'''Yqcbc''' madrigalkomedier 
::'''Yqcc''' [[motett]]er 
::'''Yqcd''' andra sånger från renässansen 
::'''Yqcz''' övriga särskilda former 
:'''Yqd''' Musikinspelningar: passioner 
:'''Yqe''' Musikinspelningar: andra vokalverk med liturgisk eller biblisk text 
::'''Yqea''' [[mässa|mässor]]
:::'''Yqear''' [[rekvium|rekvier]]
::'''Yqeb''' [[litania|litanior]] 
::'''Yqec''' [[cantica]]
::'''Yqed''' [[hymn]]er, sekvenser antifoner etc 
:::'''Yqedz''' särskilda traditionella texter 
::'''Yqee''' övriga bibeltexter 
:::'''Yqeea''' [[psaltarpsalm]]er 
:::'''Yqeeb''' [[lamentation]]er 
:'''Yqf''' Musikinspelningar: solistiska former efter ca 1600 
::'''Yqfa''' solosång från barocken ca 1600-1750 
::'''Yqfb''' konsertarior 
::'''Yqfc''' religiösa solosånger och arior 
::'''Yqfd''' [[lied]]er, [[romans]]er, [[ballad]]er och sångcykler 
::'''Yqfe''' friare solistisk musik för soloröst 
:'''Yqg''' Musikinspelningar: nationella sånger 
::'''Yqga''' [[nationalsång]]er 
::'''Yqgb''' övriga nationella sånger 
:'''Yqh''' Musikinspelningar: visor 
::'''Yqhz''' särskilda typer av populära sånger och visor 
:'''Yqj''' Musikinspelningar: barnvisor 
::'''Yqja''' barnvisor 
::'''Yqjb''' barnramsor 
::'''Yqjc''' vaggvisor 
:'''Yqk''' Musikinspelningar: kanons 
:'''Yql''' Musikinspelningar: körmusik efter ca 1600 
::'''Yqla''' körmusik från barocken ca 1600-1750 
:::'''Yqlaa''' körmusik från barocken ca 1600-1750: med profan text 
:::'''Yqlab''' körmusik från barocken ca 1600-1750: med religiös text 
::'''Yqlb''' körmusik ca 1750-1950 
:::'''Yqlba''' körmusik ca 1750-1950: med profan text 
:::'''Yqlbb''' körmusik ca 1750-1950: med religiös text 
::'''Yqlc''' modern körmusik efter ca 1950 
:::'''Yqlca''' modern körmusik efter ca 1950: med profan text 
:::'''Yqlcb''' modern körmusik efter ca 1950: med religiös text 

===Yr-Yx Särskilda genrer av musik===
'''Yr''' Musikinspelningar: dramatisk och scenisk musik 
:'''Yra''' Musikinspelningar:[[opera|operor]] 
:'''Yrb''' Musikinspelningar:[[operett]]er 
::'''Yrba''' [[musikal]]er 
:'''Yrc''' Musikinspelningar: [[balett]]er 
::'''Yrca''' jazz-baletter 
:'''Yrd''' Musikinspelningar: [[revy]]er 
::'''Yrda''' [[spex]] 
:'''Yre''' Musikinspelningar: [[filmmusik]] och [[skådespelmusik]] 
::'''Yrea''' filmmusik
::'''Yreb''' skådespelsmusik 
:'''Yrh''' Musikinspelningar: musik till melodramer och uppläsningar 
::'''Yrha''' uppläsningar etc med specialkomponerad musik 
::'''Yrhb''' uppläsningar etc med musik, ej specialkomponerad 
::'''Yrhc''' uppläsningar etc till improviserad musik 
::'''Yrhj''' sagor, sagospel etc med specialkomponerad musik 
:'''Yrs''' Musikinspelningar: legendspel och mysteriespel 
:'''Yrt''' Musikinspelningar: multimediaverk

'''Ys''' Musikinspelningar: [[religiös musik]] 
:'''Ysa''' Musikinspelningar: religiös musik: kristna samfund 
::'''Ysaa''' religiös musik: romersk-katolska kyrkan 
:::'''Ysaaa''' mässa 
:::'''Ysaab''' tidegärd 
:::'''Ysaac''' hymner, sekvenser, troper, rimofficier m m 
::'''Ysab''' religiös musik: grekisk-ortodoxa kyrkan 
::'''Ysac''' bysantinsk kyrkomusik 
::'''Ysad''' protestantisk kyrkomusik 
::'''Ysae''' anglikansk kyrkomusik 
::'''Ysao''' orientalisk kyrkomusik 
:::'''Ysaop''' koptisk och etiopisk kyrkomusik 
:'''Ysb''' Musikinspelningar: religiös musik: icke-kristna religioner 
::'''Ysbd''' religiös musik: islam 
:::'''Ysbeb''' religiös musik: hinduismen 
:::'''Ysbec''' religiös musik: buddhismen 
::'''Ysbi''' religiös musik: judendomen 
::'''Ysbz''' religiös musik: övriga särskilda religioner 
:'''Yse''' Musikinspelningar: [[koraler]] och [[psalmer]] 
::'''Ysea''' koraler och psalmer: romersk-katolska kyrkan 
::'''Yseb''' koraler och psalmer: grekisk-ortodoxa kyrkan 
::'''Ysed''' koraler och psalmer: protestantiska kyrkor 
::'''Ysee''' koraler och psalmer: anglikanska kyrkor 
::'''Yseo''' koraler och psalmer: orientaliska kyrkor 
:::'''Yseop''' koraler och psalmer: koptiska och etiopiska kyrkor 
:'''Ysf''' Musikinspelningar: andliga sånger och visor 
::'''Ysfa''' andliga schlager 
::'''Ysfb''' andliga barnvisor 
::'''Ysfs''' särskilda frikyrkosamfunds sångböcker 
:'''Ysg''' Musikinspelningar: [[gospel]]s och [[negro spiritual]]s 
::'''Ysga''' traditionella negro spirituals och gospels 
::'''Ysgb''' modern gospelsång

'''Yu''' Musikinspelningar: västerländsk [[folkmusik]] 

'''Yv''' Musikinspelningar: icke-västerländska kulturers musik 

'''Yx''' Musikinspelningar: jazz, rock och populärmusik 
:'''Yxa''' Musikinspelningar: jazz, rock och populärmusik: besättning 
:'''Yxb''' Musikinspelningar: [[ragtime]] 
:'''Yxc''' Musikinspelningar: [[jazz]] 
::'''Yxca''' [[tidig jazz]] 
::'''Yxcb''' [[swing]] och [[sweet]] 
::'''Yxcc''' [[modern jazz]] 
:::'''Yxcca''' bebop 
:::'''Yxccb''' [[cool jazz]] och [[hardbop]]
:::'''Yxccc''' [[progressiv jazz]] 
:::'''Yxccd''' [[fusion]] 
:'''Yxd''' Musikinspelningar: [[new age]] 
:'''Yxf''' Musikinspelningar: [[blues]] 
::'''Yxfa''' [[country blues]] 
::'''Yxfb''' [[classic blues]] 
::'''Yxfc''' [[city blues]] 
::'''Yxfd''' [[rhythm]] &amp; [[blues]] 
::'''Yxfe''' [[soul]], [[funk]], [[hip-hop]] och [[rap]] 
::'''Yxff''' [[zydeco]] 
::'''Yxfz''' blues: särskilda artister och ensembler 
:'''Yxg''' Musikinspelningar: nordamerikansk folkmusik utom blues 
::'''Yxga''' äldre nordamerikansk folkmusik 
::'''Yxgb''' [[country]] &amp; [[western]] 
:'''Yxn''' Musikinspelningar: rock 
::'''Yxna''' tidig rock 
::'''Yxnd''' 60-talets pop och rock 
:::'''Yxnda''' brittisk pop och rock 
:::'''Yxndb''' amerikansk pop och rock 
::'''Yxne''' 70-talets rock och framåt 
:::'''Yxned''' [[hårdrock]] 
:::'''Yxnef''' [[symfonirock]] 
:::'''Yxneg''' [[exprimentell rock]] 
:::'''Yxneh''' [[punk]] 
:::'''Yxnei''' [[elektronisk rock]] 
::'''Yxng''' [[folkrock]] 
::'''Yxnh''' [[countryrock]] 
::'''Yxni''' singers/songwriters (visrocksångare) 
::'''Yxnv''' icke-västerländsk populärmusik av rocktyp 
:::'''Yxnvb''' [[calypso]] 
:::'''Yxnvd''' [[reggae]]
:::'''Yxnve''' [[salsa]]
:'''Yxp''' Musikinspelningar: [[populärmusik]] 
::'''Yxpb''' [[schlager]] och [[evergreens]] 
::'''Yxpc''' [[barbershop]] 
::'''Yxpd''' lätta arrangemang av seriös musik 
:'''Yxq''' Musikinspelningar: [[dansmusik]]
::'''Yxqa''' [[gammaldans]] 
::'''Yxqb''' [[modern dans]] från 1900-talet

'''Yä''' Musikinspelningar: parodier, signaler, ljudeffekter m m 
:'''Yäa''' Musikinspelningar: [[parodi]]er, [[imitation]]er 
::'''Yäaa''' parodier 
::'''Yäab''' imitationer 
:'''Yäb''' Musikinspelningar: akustiska demonstrationer och expriment 
:'''Yäc''' Musikinspelningar: signaler 
::'''Yäca''' militära signaler 
::'''Yäcb''' [[jaktsignal]]er 
::'''Yäcc''' [[paussignal]]er 
:'''Yäd''' Musikinspelningar: signaturer 
::'''Yäda''' [[artistsignatur]]er och [[orkestersignatur]]er 
::'''Yädb''' [[programsignatur]]er]
:'''Yäe''' Musikinspelningar: [[ljudeffekt]]er 
:'''Yäk''' Musikinspelningar: [[bakgrundsmusik]]

'''Yö''' Musikinspelningar: övrigt 
:'''Yöa''' Musikinspelningar: årstidscykeln 
::'''Yöaj [[julmusik]] 
:'''Yöb''' Musikinspelningar: livscykeln 
::'''Yöbb''' [[bröllopsmusik]] 
::'''Yöbs''' [[sorgemusik]] och [[begravningsmusik]] 
:'''Yöc''' Musikinspelningar: [[cirkusmusik]] 
:'''Yög''' Musikinspelningar: [[gatumusik]] 
:'''Yöm''' Musikinspelningar: [[militärmusik]]
[[Kategori:SAB|Y]]</text>
      <sha1>5jhsleprqdx5n50wxppcgiswzd8icp7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kolbulle</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3717</id>
    <revision>
      <id>37634</id>
      <parentid>36524</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T20:02:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kolbulle]] till [[Kokboken/Recept/Kolbulle]]</comment>
      <origin>37634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1453" sha1="24gou9jlvwgzu28cmopktaga0x199oy" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Fil:Kolbulle Gregoriemarknaden 2013.jpg|mini|Tillagning av kolbullar över öppen eld.]]
'''Kolbulle''' är ett slags tjock pannkaka med tärnat rimmat eller rökt fläsk i.  Mjölet i smeten är oftast kornmjöl och vetemjöl. Kolbulle tillagas i en panna, förr oftast över öppen eld. Namnet kommer troligtvis av att man grävde ner pannan i glöden, täckte den med lock och lade glöd och aska ovanpå. 

==Ingredienser==
===Alternativ 1===
''Antal: 2 st''

*2 dl vetemjöl
*3 dl vatten
*½ tsk salt
*2 hg fläsk (går bra med bacon)
*Ev. ägg

=== Alternativ 2 ===
*1 dl vetemjöl
*1 dl kornmjöl
*1,75 dl vatten
*Salt, gärna hickorysalt
*Rökt fläsk i bitar

== Tillagning ==
[[Fil:Kolbullestekning.jpg|miniatyr|Stekning av fläsket innan smeten hälls i.]]
#Blanda ihop ingredienserna till smeten.
#Stek fläsket väl i ister, smör eller matolja (eller en kombination).
#Blanda i smeten, resultatet skall bli som en tjock pannkaka.
#Stek kolbullen på bägge sidor.

Det går utmärkt att blanda smeten hemma och ta med sig ut på t.ex fiskedag eller dylikt. Kolbullen bör stekas i gjutjärnsstekpanna över öppen eld för att resultatet ska bli bra och autentiskt.

==Servering==
[[Fil:Kolbulle_liten.jpg|miniatyr|En färdig halv kolbulle i pannan.]]
*Kolbullen kan serveras med lingonsylt, men äts traditionellt ofta som den är utan tillbehör.

[[Kategori:K kokbok]]
[[Kategori:Mjöl och gryn]]
[[Kategori:Griskött]]</text>
      <sha1>24gou9jlvwgzu28cmopktaga0x199oy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Trädgårdsskötsel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3718</id>
    <revision>
      <id>36521</id>
      <parentid>25420</parentid>
      <timestamp>2013-03-16T13:33:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>VolkovBot</username>
        <id>1462</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>r2.7.2) (robot Tar bort: [[en:Category:Gardening]]</comment>
      <origin>36521</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="44en9cg3pj8ubv5gk3kmirrx8m1u2ln" xml:space="preserve">[[Kategori:Kultur]]
[[Kategori:Manualer]]</text>
      <sha1>44en9cg3pj8ubv5gk3kmirrx8m1u2ln</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Kategorisering</title>
    <ns>12</ns>
    <id>3720</id>
    <redirect title="Hjälp:Att starta en ny bok" />
    <revision>
      <id>26186</id>
      <parentid>26185</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T18:44:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Wikibooks:Hjälp/Kategorisering]] till [[Hjälp:Kategorisering]]</comment>
      <origin>26186</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="92" sha1="q0s254qt1hn7w2hzgcvjlz8mlfbb405" xml:space="preserve">#redirect [[Hjälp:Att starta en ny bok #Kategorisering]]

[[Kategori:Hjälpsidor|Kategori]]</text>
      <sha1>q0s254qt1hn7w2hzgcvjlz8mlfbb405</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Bulgursallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3721</id>
    <revision>
      <id>54698</id>
      <parentid>26151</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:16:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54698</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="925" sha1="8ld8zv3yt2tdz8p2tagl7ey1dde02km" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*2-2,5 dl bulgur
*1 grön paprika
*1 burk kalamataoliver (ca 250 g)
*1 stor röd lök
*3 morötter
*1 burk kikärtor
*2-3 dl mungbönsgroddar
*1 bit rättika
*1 näve ruccolasallad
*1 näve soltorkade tomater

'''Dressing'''
*4 msk olivolja
*1 msk japansk soja
*1 tsk sambal oelek
*2 stora vitlöksklyftor
*1 tsk citron
*1 stänk tabasco
*oregano
*basilika
*pepparmix
*örtsalt

 
==Tillagning==
Koka bulguren med lite salt i 10 minuter (eller enligt förpackningens instruktioner). Hacka under tiden grönsaker, klipp tomaten och lägg allt i en bunke. När bulguren är klar, skölj den tills den är sval och lägg i bunken. Blanda samman dressingen och häll över. Blanda. Låt stå och marinera minst en kvart.   

 
[[Kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Sallad|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>8ld8zv3yt2tdz8p2tagl7ey1dde02km</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vegansk sockerkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3726</id>
    <revision>
      <id>54774</id>
      <parentid>38144</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:32:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54774</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="740" sha1="mvdxqo97brfav6ebg8vroxb8hvd77dj" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

===Ingredienser===
* 2 msk avkok på linfrön (plus en matsked soja- eller havregrädde) 
* 2 dl strösocker
* 2 tsk vaniljsocker eller mald kardemumma
* 50 g smält vegetabiliskt margarin
* 1 dl havre- eller sojamjölk
* 2 tsk bakpulver
* 2 3/4 dl vetemjöl

===Tillagning===
Vispa linfröavkoket (med grädden) och socker riktigt pösigt, helst med elvisp. Sikta över mjöl och bakpulver, häll försiktigt i det smälta margarinet och mjölken (som gärna får vara varm) och rör försiktigt ihop allting till en smet. Häll i smord och bröad form och grädda i förvärmd ugn vid 175 graders värme i 35 minuter. Stjälp upp den något avsvalnade kakan.
[[Kategori:Veganskt]]

[[kategori:S kokbok]]
[[Kategori:Kakor]]</text>
      <sha1>mvdxqo97brfav6ebg8vroxb8hvd77dj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ris à la Malta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3728</id>
    <revision>
      <id>54773</id>
      <parentid>36051</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:32:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54773</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="600" sha1="n8v5wohjwct6oktqpju02k0hprntjzl" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
[[Bild:Risalamande.jpg|thumb|right|Ris à la Malta]]
''4 portioner''
*5 dl risgrynsgröt, kall 
*2 dl vispgrädde
*1 msk socker
*1 msk vaniljsocker
 
==Tillagning==
Blanda ner socker och vaniljsocker i den kalla gröten. Vispa grädden och vänd ner den i gröten.
 
==Servering==
Serveras kyld, med varm körsbärssås att tillgå.
Serveras ofta med konserverade mandarinklyftor i, alternativt klippt apelsin.

 
==Tips==
{{wikipedia}}
[[Kategori:R kokbok]]
[[Kategori:Efterrätter]]

Ha gärna lite mandariner eller klippt apelsin i

[[no:Kokebok/Innhold/Riskrem]]</text>
      <sha1>n8v5wohjwct6oktqpju02k0hprntjzl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Grönsakssofrito med förlorade ägg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3730</id>
    <revision>
      <id>56396</id>
      <parentid>54779</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T09:09:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>rubrik</comment>
      <origin>56396</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1401" sha1="sgdj9sqior6hsqoh2bucqqnb6sg9k2v" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 personer''
* 1 röd paprika
* 1 grön paprika
* 1 gul lök
* 3 vitlöksklyftor
* 2 msk olivolja
* 6 mogna tomater
* 1 tsk salt
* 2 krm nymalen svartpeppar
* 1 nypa strösocker

'''Örtolja'''
* 1 kruka oregano
* 1 kruka basilika
* 3 msk olja

'''Pocherade ägg'''
* 3 msk vinäger per liter vatten
* 4 ägg

==Tillagning==
Skär grönsakerna i bitar. Stek allt utom tomaterna i oljan tills löken börjar få lite färg. Tillsätt tomaterna, sänk värmen och låt puttra under omröring i en kvart. Smaka av med salt, peppar och lite socker. 

Finhacka örterna och blanda med olivoljan.

Koka upp ca 3 cm vatten med vinäger i en kastrull. Knäck ägget i en kopp, sänk värmen så att vattnet sjuder och häll försiktigt ner ägget i vattnet. Låt sjuda i 3-5 min - gulan ska vara flytande och vitan fast. Lyft upp äggen med en hålslev.  

==Servering==
Fördela grönsakerna i djupa tallrikar och lägg de pocherade äggen ovanpå. Skeda över örtolja, salta och peppra och garnera med färska örter. 
 
==Dryckestips==
Veteöl - Mjukt och aromatiskt på samma gång matchar ölet allt på tallriken.
 
== Källor ==
''Receptet kommer från Systembolagets kundtidning Bolaget, nr 2 2006''

[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:G kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Kubanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>sgdj9sqior6hsqoh2bucqqnb6sg9k2v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kubanska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3731</id>
    <revision>
      <id>28658</id>
      <parentid>19936</parentid>
      <timestamp>2010-07-03T02:31:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28658</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="be6nk93qtk1wjest5vcxvjor02skwu2" xml:space="preserve">{{minikokbok|Amerikanska recept}}</text>
      <sha1>be6nk93qtk1wjest5vcxvjor02skwu2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Administrators</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3733</id>
    <redirect title="Wikibooks:Administratörer" />
    <revision>
      <id>11281</id>
      <timestamp>2006-07-10T23:25:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gangleri</username>
        <id>148</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>#REDIRECT [[project:Administratörer]]</comment>
      <origin>11281</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="j50kruvo7juvfb7hgopl9a0t63nhfpy" xml:space="preserve">#REDIRECT [[project:Administratörer]]</text>
      <sha1>j50kruvo7juvfb7hgopl9a0t63nhfpy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Zygomorfa blommor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3736</id>
    <revision>
      <id>25355</id>
      <parentid>25315</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:32:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Removed category [[:Category:Växtnyckeln|Växtnyckeln]]; Quick-adding category [[:Category:Växtnyckel|Växtnyckel]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25355</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="749" sha1="scfwe88s09kgurhszfwe48ymydceq1f" xml:space="preserve">'''Zygomorfa blommor''' är blommor med endast ett symmetriplan, vilket innebär att man endast kan dela dem på ett sätt för att få en spegelvänd del.

----

*[[Enfärgade zygomorfa blommor|Enfärgade blommor]] &amp;bull; [[Tvåfärgade zygomorfa blommor|Tvåfärgade blommor]] &amp;bull; [[Flerfärgade zygomorfa blommor|Flerfärgade blommor]]

Exempel på zygomorfa blommor:
&lt;gallery&gt;
Image:Arisarum vulgare Mallorca 02.jpg|[[w:Arisarum vulgare|Arisarum vulgare]]
Image:Dendrobium kingianum toapel.jpg|[[w:Dendrobium kingianum|Dendrobium kingianum]]
Image:Dracula lotax toapel.jpg|[[w:Dracula lotax|Dracula lotax]]
Image:Lotus corniculatus-Bluetenstand.jpg|[[w:käringtand|Käringtand]] (''Lotus corniculatus'')
&lt;/gallery&gt;


[[Kategori:Växtnyckel]]</text>
      <sha1>scfwe88s09kgurhszfwe48ymydceq1f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla: Ett levadsöde från 1728</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3739</id>
    <revision>
      <id>45736</id>
      <parentid>37638</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:16:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45736</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2323" sha1="bmurfqekp8axgdot35eup2xwiaedhc2" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i historia]]

Marna Nilsdotter gifte sig den 2 februari 1728 med Nils Åkesson. De får tillsammans en flicka som döptes till Bengta. Marna som var känd för att ha skinn på näsan fick Nils att gå i taket vid ett flertal tillfällen. Mot slutet av 1728 fick han nog av Marnas utspel och reste då till Bornholm och sedan vidare till Köpenhamn för att ta tjänst som soldat i den danska armén.

1734 reser Marna till Köpenhamn för att besöka Nils där hon försökte övertala honom att följa med hem till Baskemölla. Nils vägrade att följa med henne till Baskemölla. Den 20 november födder Marna en flicka förtidigt, som hon påstår är Nils som är fadern. Vid dopet uppstod det diskussion hurruvida Nis var fadernen eller inte. Ett antal förtoendemän hörs och intygade Marnas goda leverne. Själv sade marna att orsaken till den förtidiga födseln berode på att hon hade fallit ned från en stege. Misstoendet blir utagetar och flickan döptes till Inger.

Den 16 oktober 1752 vid Järrestads Häradsrätt söker Marna boskillnad från Nils. Eftersom Marna inte har hört något från Nils under 24 år vet hon inte om han är i livet eller om han är död. Under åren som gått har hon fått leva som en tiggerska i fiskeläget. Vid häradsrätten visade hon en attest för rätten som var undertecknad av Qvatersmästare Christopher Plåt samt bönderna Bengt Åstradsson och Per Mårtensson. De intygade att Marna´s berättelse var verligheten överenstämmande.

Häradsrätten begrundade ärendet och man besutade att den försvunne Nils Åkesson skall efterlysas från predikstolarna, i vilken efterlysning han kallas för att infinna sig till Järrestads härads höstting. Vid tinget skulle han då avgiva genmäle på Marna´s begäran om boskillnad. Skulle han inte höra av sig till hösttinget kan Marna erhålla sin skilsmässa och Nils blir dömd till &quot;hafva förverkad all giftorätt i bo&quot;. Äktenskapet upplöstes den 15 oktober 1753 efetersom Nils inte hörde av sig eller inställde sig till hösttinget.

Som soldat i Danmark stred han för danskarna och det var då var det inte helt riksfritt att återvända till Baskemölla. Danmark och Sverige hade figurerat i stridigheter under lång tid tillbaka. Senaste freden mellan länderna slöts 1719-1721.</text>
      <sha1>bmurfqekp8axgdot35eup2xwiaedhc2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Ett levnadsöde från 1728</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3740</id>
    <revision>
      <id>16649</id>
      <parentid>11786</parentid>
      <timestamp>2007-12-15T03:59:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade Historiska berättelser från Baskemölla: Ett levnadsöde från 1728 till Historiska berättelser från Baskemölla/Ett levnadsöde från 1728</comment>
      <origin>16649</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2329" sha1="5ic01qzobf67yoc0u82ukr9j63106ff" xml:space="preserve">Marna Nilsdotter gifte sig den 2 februari 1728 med Nils Åkesson. De får tillsammans en flicka som döptes till Bengta. Marna som var känd för att ha skinn på näsan fick Nils att gå i taket vid ett flertal tillfällen. Mot slutet av 1728 fick han nog av Marnas utspel och reste då till Bornholm och sedan vidare till Köpenhamn för att ta tjänst som soldat i den danska armén.

1734 reser Marna till Köpenhamn för att besöka Nils där hon försökte övertala honom att följa med hem till Baskemölla. Nils vägrade att följa med henne till Baskemölla. Den 20 november födder Marna en flicka förtidigt, som hon påstod att Nils var fadern till. Vid dopet uppstod det diskussion hurruvida Nils var fadern eller ej. Ett antal förtoendemän hörs och intygade Marnas goda leverne. Själv sade Marna att orsaken till den förtidiga födseln berodde på att hon hade fallit ner från en stege. Misstroendet blir utagerat och flickan döptes till Inger.

Den 16 oktober 1752 vid Järrestads Häradsrätt söker Marna boskillnad från Nils. Eftersom Marna inte har hört något från Nils under 24 år vet hon inte om han är i livet eller om han är död. Under åren som gått har hon fått leva som en tiggerska i fiskeläget. Vid häradsrätten visade hon en attest för rätten som var undertecknad av Qvatersmästare Christopher Plåt samt bönderna Bengt Åstradsson och Per Mårtensson. De intygade att Marna´s berättelse var verligheten överenstämmande.

Häradsrätten begrundade ärendet och man beslutade att den försvunne Nils Åkesson skall efterlysas från predikstolarna, i vilken efterlysning han kallas till Järrestads härads höstting. Vid tinget skulle han då godta Marna´s begäran om boskillnad. Skulle han inte höra av sig till hösttinget kan Marna erhålla sin skilsmässa och Nils blir dömd till &quot;hafva förverkad all giftorätt i bo&quot;. Äktenskapet upplöstes dock den 15 oktober 1753 eftersom Nils inte hört av sig eller inställt sig till hösttinget.

Som soldat i Danmark stred han för danskarna och det var då inte helt riskfritt att återvända till Sverige och Baskemölla. Danmark och Sverige hade figurerat i stridigheter under lång tid tillbaka. Han kom aldrig tillbaka till Baskemölla och Sverige. Senaste freden mellan länderna slöts 1719-1721.

{{Baskemölla}}</text>
      <sha1>5ic01qzobf67yoc0u82ukr9j63106ff</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Växtnyckel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3746</id>
    <revision>
      <id>38299</id>
      <parentid>11321</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:34:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38299</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="phmp0kazsu8mfyt3rzjs3zdmv5gs479" xml:space="preserve">[[Kategori:Biologi]]

''Se även [[Växtnyckeln]]''.</text>
      <sha1>phmp0kazsu8mfyt3rzjs3zdmv5gs479</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Växtföljd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3747</id>
    <revision>
      <id>30964</id>
      <parentid>26464</parentid>
      <timestamp>2011-05-09T09:15:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>130.243.178.176</ip>
      </contributor>
      <origin>30964</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7187" sha1="tp07v2ilag8fxcwrer32jd1pvml2tw0" xml:space="preserve">Denna sida är under uppbyggnad. Försöker samla info innan struktureringen och bearbetningen. 

----
Växtföljd innebär att man år från år växlar mellan att odla tärande grödor med stort näringsbehov som exempelvis vete, havre och råg och närande grödor som bygger upp markens förråd av näring igen t ex ärtor, rödklöver och blålusern. När man varierar växtföljden trivs inte heller ogräs, skadegörare och sjukdomar lika bra då de gärna vill ha likadan miljö varje år. Genom att inkludera potatis eller någon annan gröda som kräver kupning eller radmyllning fås dessutom en automatisk ogräsbekämpning när myllningsredskapet skär av ogräsens rötter och revor mellan potatisraderna. 


Indelning efter näringsförbrukning:

Krävande:
Kål-gruppen (vitkål, broccoli, savoykål, majrova, kålrabbi etc)
Squash, pumpa, tomat, majs, purjolök

Medel:
Lök 
Flockblomstriga - morot, palsternacka, dill
Mållor - spenat, rödbeta

Mindre krävande:
Potatis
Sallat

Närande:
Baljväxter - ärtor, bönor, sparrisärt
Gröngödsling


Rekommenderat antal år innan grödan återkommer på samma plats:

Kål - 7 år (med tanke på klumprotsjukan)


• De flesta växter ger sämre skörd vid ensidig odling.
Oljeväxter är bra förfrukt till stråsäd, liksom kvävefixerande grödor (som ärter eller vall).

• Genom att växla grödor med varierande rotdjup, mängd skörderester, växtnäringsbehov,
utvecklingstid m.m. kan man få god effekt på bl.a. markstrukturen, växtnäringshushållningen
och ogräsförekomsten.

• Växter i samma familj bör inte ingå i samma växtföljd, eftersom de ofta angrips av samma
skadegörare.

• Markens bördighet är mycket beroende av tillförsel av organiskt material.

• Det finns växter som har en hämmande eller stimulerande verkan på den efterföljande grödan
eller på ogräs, s.k. allelopati.


Diverse klipp...
----

Växtföljd är den ordning som man odlar grödorna på, på ett och samma fält. 

Många skadegörare kan överleva en viss tid på skörderester i jorden eller direkt i marken. Om en gröda som är värdväxt för en viss skadegörare återkommer ofta på samma fält, kommer dessa skadegörare att kunna uppförökas kraftigt. En väl anpassad växtföljd innebär att en gröda odlas med så pass långt intervall, att allvarliga skadegörare som är beroende av grödan inte kan överleva, eller hålls på en så låg nivå att de inte åstadkommer någon allvarlig skada. Växtföljden är därför en av de viktigaste förebyggande åtgärderna.
  
Som regel gäller att en gröda ger lägre skörd om samma gröda odlats året innan, jämfört med om förfrukten är en annan. Flera faktorer kan ligga bakom låg självtolerans, men en viktig orsak är uppförökningen av skadegörare.

Inom ekologisk och biodynamisk odling har växtföljden stor betydelse. Genom att utnyttja att olika växter har olika näringsbehov, rotsystem och växtsätt, så kan man ta tillvara jordens näringsförråd på ett effektivt sätt. En varierad växtföljd är också viktig för att bekämpa ogräs, sjukdomar och skadedjur. 
Fler mikroorganismer trivs i jorden, vilka också bidrar till starkare och friskare grödor. 

Växtföljd
Hur litet område du än odlar på, ska du försöka få någon form av växtföljd. Detta innebär att grönsakerna växlar plats varje år. Om du odlar samma sort på samma ställe år efter år får du lättare sjukdomar och skadedjur.
Har du en liten odling kan du dela landet i två delar (potatis - grönsaker) eller tre (potatis - grönsaker - jordgubbar).
Har du ett större område kan du lämpligen ha följande schema: Sorterna följer efter varandra i den ordning siffrorna visar. 1) baljväxter, 2) kålväxter och bladväxter, 3) rotfrukter och lök, 4) potatis samt 5) gröngödsling. 
 
För jordbruk i Skåne med spannmålproduktion ser växtföljden vanligen ut
Höstraps
Höstvete
Sockerbeta 
Vårkorn

Radmetoden
En rolig metod att pröva är &quot;radmetoden&quot; . Låt oss anta att du har åtta sorter. Låt varje sort få en rad. Har du ett litet land nöjer du dig med åtta rader och varje år flyttar sorterna ett steg till nästa rad, förutom sorten på rad 8 som hamnar på rad1. Har du ett större land har du samma sorter på rad 1 och rad 9 o.s.v.

Denna info kan ligga i en egen faktaruta:


== Förslag på lämpliga förfrukter ==

'''Kål''' 

'''''Lämpliga förfrukter:''''' Grödor som lämnar mycket näringsrikt organiskt
material efter sig för att stimulera växtnäringsfrigörelse till de näringskrävande
kålväxterna, t.ex. vall, gröngödsling, purjolök och rotselleri.

'''''Gröngödsling/vallblandning:''''' T.ex. slåttervallsblandningar med rödklöver
eller rödklöver + gul sötväppling + havre (10+12+80 kg/ha) eller
rödklöver + timotej + havre (10+10+80 kg/ha)

'''''Olämpliga förfrukter:''''' Korsblommiga växter p.g.a. risk för växtföljdssjukdomen
klumprotsjuka och insekter som kålflugan.

'''Lök'''

'''''Lämpliga förfrukter:''''' Ogrässanerande grödor, t.ex. potatis. Lök har p.g.a.
sitt växtsätt mycket dålig konkurrensförmåga gentemot ogräs.

'''''Gröngödsling/vallblandning:''''' T.ex. perserklöver + vitklöver + fodervicker
+ havre (6+3+40+80 kg/ha) eller perserklöver + vitklöver + westerwoldiskt/
italienskt rajgräs (10+3+5 kg/ha)

'''''Olämpliga förfrukter:''''' Lökväxter p.g.a. risk för växtföljdssjukdomar. Kålväxter
p.g.a. deras tillväxtnedsättande inverkan på lökväxter och
kålväxternas avsaknad av mykorrhiza.

'''Morot'''

'''''Lämpliga förfrukter:''''' Strukturförbättrande/djuprotade grödor, t.ex. purjolök,
då jordstrukturen har mycket stor betydelse för kvalitet och avkastning
av morötter. Ogrässanerande grödor, som t.ex. potatis, är också
lämpliga förfrukter p.g.a. morötternas långsamma groning och dåliga
konkurrensförmåga gentemot ogräs.

'''''Gröngödsling/vallblandning:''''' Grödor som lämnar alltför svårnedbrytbara
rester efter sig, som t.ex. lupiner och fleråriga vallar, är inte lämpliga
med tanke på såbädden. Gröngödslingsgrödor, som t.ex. rödklöver +
perserklöver + havre (10+6+80 kg/ha) är lämpligare

'''''Olämpliga förfrukter:''''' Flockblommiga växter, med tanke på växtföljdssjukdomar
och insekter.

'''Sallat'''

'''''Lämpliga förfrukter:''''' Grödor som lämnar efter sig stora mängder lätt
omsättbara skörderester. Sallat har relativt sett stort växtnäringsbehov
under sin korta kulturtid. Grödor som efterlämnar en god jordstruktur är
också lämpliga förfrukter till sallat som har ett svagt rotsystem.

'''''Gröngödsling/vallblandning:''''' T.ex. gul sötväppling + ärter + havre
(12+80+80+ kg/ha) eller perserklöver + vitklöver + westerwoldiskt/italienskt
rajgräs (10+3+5 kg/ha)

'''''Olämpliga förfrukter:''''' Strukturnedbrytande grödor, t.ex. dill, kepalök
och rotpersilja eller grödor som skördas sent på säsongen med tunga
maskiner.


[[Kategori:Trädgårdsskötsel]]
[[kategori:Alfabetiskt index|V]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: Qecc Trädgårdsgödsling]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/V]]</text>
      <sha1>tp07v2ilag8fxcwrer32jd1pvml2tw0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Materialanalys</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3749</id>
    <revision>
      <id>52655</id>
      <parentid>33735</parentid>
      <timestamp>2022-08-27T15:21:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>tilll &gt; till</comment>
      <origin>52655</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18575" sha1="5f372zfi9cukr7iwv4opacs4wuwprtw" xml:space="preserve">=='''Materialanalys'''==
{{stub}}

1. 	Transmissionselektronmikroskopi

2. 	Svepelektronmikroskopi

3. 	RBS - Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi

4. 	Röntgenfluorescensspektroskopi

5. 	Auger-spektroskopi

6. 	XPS - röntgen-fotoelektron-spektroskopi


==3. RBS - Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi==

Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi (Rutherford backscattering spectrography - RBS) är en snabb och i det närmaste icke-destruktiv analysmetod som kan ge absolut besked om mängder och sammansättning. Det krävs alltså inte någon kalibrering. Metoden är känslig för tunga element men kan även särskilja lätta element. En speciell fördel är att den kan ge besked om koncentrationer som en funktion av djupet med rätt god upplösning, varför den lämpar sig väl för skiktade material. Metoden kan analysera även icke-ledande material. Den ger ingen information om de kemiska bindningsförhållandena i materialet. Känsligheten är något lägre än för SIMS.

Metoden är fortfarande inte en standardmetod för materialanalys, kanske för att instrumenteringen är dyr och skrymmande, kanske även för att det är svårt att tolka spektra med många element eller med tungelement med närliggande massor. I motsats till många andra materialanalysmetoder kräver RBS inte ultrahögvakum, och det kan förväntas att mer hanterliga instrument utvecklas efter hand som fler upptäcker metodens kapacitet.


===Fysikalisk princip===

När man släpper en boll mot marken studsar den upp. Om stöten är elastisk har den samma energi när den kommer tillbaka som innan. Det är för att jorden är så oerhört tung jämfört med bollen. Vore bägge kropparna lika tunga skulle däremot den som var i rörelse stanna och den som var stilla innan skulle fara iväg. 

Vid Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi är situationen däremellan; den infallande kroppen får träffa en kropp som är större (annars skulle den inte komma tillbaka, och då vore det ju inte ”backscatter”) men ändå inte så stor som jorden så att den förlorar omätbart lite energi. Oftast bombarderar man med alfa-partiklar och då blir det återstuds från alla atomkärnor som är tyngre än dessa - alltså alla grundämnen utom väte och helium. Det man mäter är alfa-partiklarnas energi när de kommer tillbaka. Ju tyngre element de träffat desto mer lik situationen med bollen och jorden blir det – återstudsen har kvar nästan lika stor energi som de hade innan - medan alfa-partiklar som stött till lätta element gett det mesta av sin energi till dem. Man behöver inte bekymra sig om att provatomerna sitter i en kristallstruktur och inte i fortsättningen kan skuffas iväg. I stöten med de högenergetiska alfa-partiklarna fungerar de precis som fria kroppar, vilkas energi kan beräknas med lagarna om rörelsemängdens och kinetiska energins konstans.

Spektrum är lätt att tolka: lätta element ger signal till vänster, där energin är nära 0 Mev och tunga element till höger, nära 2,2 Mev, som är den energi man brukar skjutsa in alfa-partiklarna mot provet med. Har man ett prov med flera atomslag kan man få dem prydligt uppradade i atommassordning. Lätta element kan man säkert identifiera utifrån deras energi, medan för närliggande tunga element den relativa mass-skillnaden är för liten för säkert särskiljande.

Så långt är det synnerligen enkelt, men det finns en komplikation - som samtidigt ger tekniken en ytterligare potential: När kollisionen sker ett stycke ner i provet registrerar man de tillbakaspridda alfa-partiklarna med lägre energi än de skulle ha enligt elastisk stöt-modellen. Det kan ses som en effekt av att alfa-partikeln bromsats in,  både när den kommer in och när den åker tillbaka. 

Därför kan man inte bara läsa av på x-axeln vilket element man har. I stället för en smal pik för varje element får man breda platåer, där högerkanten ligger på rätt energivärde enligt den enkla stötmodellsberäkningen men där man också har ungefär lika starka bidrag av lägre energier - från stötar på större djup.

Nackdelen med denna breddningen är överlappningen mellan element. Har man ett vanligt, homogent prov, som är tjockt och icke-skiktat kommer platåerna att sträcka sig ända ner till energin noll, och då ser man det tyngsta elementet som en bred platå på vilket nästa elements platå är överlagrad, och sen nästa osv, så att man får en trappa. Det tyngsta elementet går då bra att identifiera, medan de andras högerkanter blir otydliga om de underliggande platåerna inte är helt jämna.

Däremot är detta förhållande perfekt för att analysera vissa skiktade material. Om  skiktet av det tyngsta elementet är tunt blir dess platå smal, och då kanske man kan se nästa elements platå distinkt från den, och efter detta element kan man kanske rentav se en tredje och fjärde platå. I så fall har man mycket tydliga högerkanter att läsa av energi på. För det element som ingår i ytskikt ger energin omedelbar identifiering, men för övriga element får man tänka på att deras signal bromsats vid passage genom utanpåliggande skikt, så att högerkanterna förskjutits åt vänster.

Det går att räkna något så när bra på hur stark bromsningen är i olika material. Därför är elementidentifikation fullt möjlig även när högerkanten uppträder vänsterförskjuten. Därtill kan man, utan att  använda bromsningsberäkningar, räkna ut skiktens tjocklek utifrån platåernas bredd. Det är en av RBS-metodens främsta fördelar.

===Ett exempel===

Nedanstående spektrum består av en rund liten puckel  på den vänstra, breda platån och en smal hög platå till höger. (Den lilla puckeln är också presenterad separat, nere på axeln, så att det tydligt ska framgå att den är en överlagrad tredje platå.) Om man tittar på spektrum utan att veta något om provet, kan man få fram en hel del. Man ser tre tydliga högerkanter – vid 1,75 MeV, vid 1,3 MeV och vid 0,9 MeV. Kanten vid 1,3 hör till en platå som sträcker sig ända ner till 0 MeV och representerar alltså bulkmaterialet. De övriga två platåerna har samma bredd, varför det ligger nära till hands att tro att de representerar element som ingår i samma skikt. Detta skikt är då ytskikt, eftersom det inte finns några fler platåer i spektret. (Delen längst till höger av spektrum – tunga element, över 2,0 MeV - är visserligen utelämnad, men det antar man är för att där inte fanns någonting att visa).

[[Bild:RBS-spektrogram TiN-skikt på Si.PNG|thumb|250px|right|RSB-spektrogram TiN-skikt på Si.PNG]]

Om alltså de två smala platåerna är ytskikt, representerar högerkanterna obromsade alfa-partiklars energi, som lätt kan slås upp – eller beräknas – och ge identifikation av  ytskiktets beståndsdelar, vilka visar sig vara titan och kväve. Den breda platåns högerkant är däremot lite svårare att få elementidentifikation från, eftersom man då måste veta hur stark uppbromsningen i ytskiktet är. Mera om det i nästa avsnitt, liksom om hur man bestämmer sammansättningen på ytskiktet.

===En absolut analysmetod===

De flesta analysmetoder är relativa. Man måste kalibrera dem mot standardprover. Så är inte fallet med RBS. Utifrån spridningstvärsnittet för atomkärnorna och några andra kända parametrar kan man räkna ut antalet atomer som bidragit till den detekterade tillbakaspridda strålningen. Och vad som för en kemist ofta är än mer intressant – en jämförelse av topp- eller platåhöjder mellan de ingående komponenterna ger besked om elementsammansättningen.

Det enkla fysikaliska samband som kvantitativ analys grundar sig på är att spridningstvärsnittet är proportionellt mot kvadraten på kärnladdningen. Känsligheten är alltså cirka hundra gånger större för tunga element än för lätta (kvoten mellan kvadraterna på atomnumren).

I exemplet ovan är det lätt att tillämpa detta kvadratiska samband även vid en snabb titt. Titan har en kärnladdning som är ca tre gånger kväves, så platåarean blir 9 gånger om sammansättningen är 1:1. Det stämmer väl med diagrammet, varför vi kan anta att ytskiktet består av TiN.

För att få ut mer information får man göra lite krångligare beräkningar. Om man känner densiteten för TiN får man fram tjockleken på TiN-skiktet med god noggrannhet. Därefter får man gå till empiriska metoder för att  beräkna inbromsningen av alfa-partiklarna, som ger besked om hur mycket man ska korrigera högerkanten från värdet 1,3 MeV i spektrum för att få ett värde som ger atommassan. Det bör ge ganska säker indikation om kisel.

Det som ovanstående demonstrerar är att man man kan få ut mycket information om både sammansättning och skikttjocklek, utan att behöva relatera RBS-observationerna till just någon  annan information om provet än skiktmaterialens densiteter. (Nöjer man sig med tjockleksangivelse i atomer per area behöver man inte ens veta densiteterna.) Man ska dock vara på det klara med att det valda exemplet är ett särdeles snällt fall. Ju fler element man har och ju närmare de ligger varann i atomnummer, desto större problem blir det med att kanter flyter ihop och platåer delvis kryper upp på varandra och blir svåra att separera.

Vårt argument ovan att likabreda platåer antyder att de härrör från samma skikt är inte heller vattentätt. Vid en strikt behandling kan man inte räkna med att få en entydig lösning om skiktens antal, sammansättning och tjocklek utan ytterligare information. Men att få det vore att begära mer av RBS än vad någon annan teknik klarar av.


===Kanalriktnings-RSB===

Vid elastisk stöt är energin hos en tillbakaspridd partikel beroende av vinkeln, men vinkelinformation är inte vad man utnyttjar vid RBS-undersökningar av det slag som har beskrivits ovan. Man brukar stråla in alfa-partiklarna nästan vinkelrätt mot provytan och fånga upp de tillbakaspridda partiklarna i en annan riktning som också den är nästan vinkelrät mot provytan, så att spridningsvinkeln blir ca 170 grader. Det vore praktiskt svårt att åstadkomma 180 grader eftersom strålkälla och detektor då skulle behöva vara på samma ställe, och man vill också undvika denna vinkel eftersom spridningstvärsnittet där har ett synnerligen starkt vinkelberoende. Man brukar rotera provet under körningen för att få bättre randomisering.

Vid kristallina prov undviker man infallsvinklar nära tättbesatta kristallplan, till exempel ofta riktningen vinkelrätt mot ytan, såvida man inte speciellt är ute efter att låta alfa-partiklarna åka in mellan dessa plan, det som på engelska kallas ”channeling” och som på svenska kunde kallas kanalriktning. 

I ett kanalriktningsexperiment vänder man provet så att alfa-partiklarna kommer in parallellt med ett tättbesatt kristallplan, och ser då signalstyrkan minska kraftigt. Det är ju bara atomerna ytterst på kanten som utsätts för raka träffar medan alla andra atomer står på led i skydd bakom dem. De inkommande partiklar som halkar i mellanrummet kanske studsar lite snett mot väggarna innan de styrs in i banor djupt ner mellan raderna av atomer, där de drunknar eller eventuellt råkar på något hinder i kanalen som får dem att studsa tillbaka. Det är alltså två typer av information  man kan få ut ur de återspridda alfa-partiklarna – dels mängd och djupfördelning för mellanrumsföroreningar och andra gitterstörningar, dels sammansättningen på det allra yttersta ytskiktet. 

Det gör att kanalriktnings-RBS (RBS-C) är en lämplig teknik för epitaxiundersök-ningar, där man är intresserad av orientering och sammansättning av ytor, liksom för dislokationsstudier. 

Genom att utnyttja channeling listigt kan man också dämpa signalen från skikt med viss kristallorientering och förstärka den från andra. Om man exempelvis försökte köra vanlig RBS på ett tunt skikt av ett lätt element som ligger på ett monokristallint substrat av ett tungt element, skulle det lätta elementets svaga signal drunkna i substratets. Genom att då rikta in substratkristallplanen lämpligt kan man i vissa fall reducera dess signal med mer än en tiopotens.
 

===Instrumentering=== 

Ett instrument för Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi består av följande delar:

'''En strålkälla''' som levererar joner med energi i megaelektronvoltsområdet. Den brukar bestå av en van de Graaff-generator. Somliga av de jon-generatorsystemen som är i användning är mycket stora och komplicerade, mycket beroende på att tekniken fortfarande befinner sig på experimentstadiet. Man eftersträvar en högre flexibilitet vid grundläggande metodstudier än vad som är nödvändig när man använder RBS som kemisk undersökningsmetod.

'''Ett högvakumsystem''' för att jonstrålen inte ska hejdas och smutsas ned i sin framfart.

'''En energidispersiv detektor''' för mätning av de tillbakaspridda jonerna med tillräcklig energiupplösning för att man ska kunna göra en elementbestämning baserad på platåernas högerkanters energi. Man använder ytspärrskiktsdetektorer av kisel, med påångade metallskikt, där varje jon ger upphov till flera tusen hål-elektronpar.

'''En goniometer''' för att ställa in lämpliga vinklar mellan prov, källa och detektor och rotera provet under körningen.

'''Ett system för mätning av  den infallande jonstrålens strömstyrka''', om man vill utnyttja teknikens egenskap att ge absoluta värden på de bestrålade elementens mängder.

===Fördelar och nackdelar===

====Fördelar====
-	Absolut metod i fråga om mängder och sammansättning
 
-	Känslig för tunga element
 
-	Särskiljer lätta element väl

-	Kan ge koncentrationer som en funktion av djupet med rätt god upplösning

-	Kan ge information om skikttjocklek

-	Snabb analys
 
-	Kräver inte ultrahögvakum

-	Kan analysera även icke-ledande material

-	I det närmaste icke-destruktiv i de flesta fall


====Nackdelar====
-	Låg känslighet för lätta element

-	Kan inte särskilja tungelemement med näraliggande atommassor

-	Ingen information om kemisk bindning (kan också ses som en fördel)

-	Dyr och skrymmande instrumentering

-	Svårt att tolka spektra med många element

-	Lägre känslighet än SIMS


===Känslighet===

Uppgifterna nedan avser RBS utan channeling-teknik. Med channeling når man information om kristalldefekter ner till mycket större djup samtidigt som man får vanlig RBS-information från bara ett mycket tunt ytskikt.

De nedan givna intervallen är tilltagna i överkant för att inbegripa de flesta av rapporterade uppgifter för standard-RBS. 

Element: 		Bor till uran

Djuptillgänglighet: 	0,5 –2 mikrometer
  
Djupupplösning: 	2-50 nm 

Lateral upplösning: 	0.5-2 mm

Detektionsgräns: 	&lt;10 at.% för Z&lt;20; &lt;0.01 at.% för Z&gt; 70, i övrigt 0,01-1 at.%

Typisk precision:	+3 %


===Varianter och besläktade tekniker===

De tekniker som ligger nära RBS D har klassificerats på olika sätt. I listan nedan ger namnen en antydan om vad teknikerna går ut på, så att läsarna själv kan klassificera, bäst de vill.

'''IBA''' (Ion Beam Analysis) är en bred term som inkluderar följande:

'''RBS''' (Rutherford Backscattering Spectroscopy)

'''RBS-C''' (RSB-Channelling, kanalriktnings-aspekten av RBS)

'''FReS'''  alias '''FRS''' alias '''FRES''' (Forward Recoil Spectroscopy)

'''ERDA''' (Elastic Recoil Detection Analysis), som antingen är detsamma som FReS eller också inbegriper RBS och ERDA.
HFS (Hydrogen Forward Scattering) hör till ERDA-FRES-familjen

'''NRA''' (Nuclear Reaction Analysis eller Nuclear Resonance Analysis) behandlar jag nedan

'''PIXE''' (Particle-Induced X-ray Emission Spectroscopy) behandlar jag också nedan
ISS (Ion Scattering Spectroscopy) avser ofta tekniker med låg energi (LEIS), men inkluderar ibland MEIS och HEIS

'''LEIS''' (Low Energy Ion Spectroscopy) 1-10 keV

'''MEIS''' (Medium Energy Ion Spectroscopy) 20-200 keV

'''HEIS''' (High Energy Ion Spectroscopy) 200-2000 keV; tekniken är antingen detsamma som RBS eller inkluderar denna eller är distinkt från denna.

'''NRA''' - Ett problem med standard-RBS är att lätta element, såsom syre, ger svaga signaler.En teknik som kompletterar RBS i det avseendet är NRA. Den är en av få tekniker som kan analysera väte – även kvantitativt. Förkortningen uttyds ibland som Nuclear Reaction Analysis och ibland som Nuclear Resonance Analysis. 

Vid ett vanligt RBS-experiment har man en fast inställd energi på de partiklar man strålar med, för He-kärnor ofta 2,2 MeV. En svaghet med tekniken är att strålningen sprids så svagt från lätta atomer att de blir svåra att detektera när tunga atomer är närvarande, även i måttlig mängd. Vid NRA varierar man energin, och hittar då för olika element resonansenergier, vid vilka de sprider särskilt starkt, kanske tio gånger det normala – men med samma energi som de skulle spridit med vid vanlig RBS. Det kan alltså ses som elastisk stöt med förstorat spridningstvärsnitt, men alternativt som en kärnreaktion, där partiklarna smälter ihop till ett tyngre element som sen klyvs i sina ursprungliga beståndsdelar. 

Ibland tolkas NRA mycket vitt, så att det inkluderar alla möjliga slags kärnreaktioner, som inte har just någonting gemensamt med RBS, men ibland ses den närmast som en variant av RBS som man tar till när man vill ha bättre detektionskänslighet för lätta element. Det beror väl på vilken instrumentuppsättning man har tillgång till, och vilka problemställningar man har som utgångspunkt för sina studier.


'''PIXE''' - Liksom NRA betraktas PIXE (Particle-Induced X-ray Emission Spectroscopy) ibland som en liten utvidgning av RBS. Det man detekterar är den karakteristiska röntgenstrålning som bildas vid sidan av de tillbakaspridda alfa-partiklarna.  


===Andra joner, energier===

I presentationen av RBS har vi mest talat om bestrålning av provet med alfa-partiklar av energi 2,2 MeV, vilket är det vanligaste. Andra joner förekommer, i synnerhet protoner och envärt negativa heliumjoner, men också syre- och kvävejoner. Energierna brukar inte variera så mycket i det som kallas RBS

[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Materialanalys]]
[[Kategori:Kemi|Materialanalys]]
[[kategori:Alfabetiskt index|Materialanalys]]
[[kategori:Alfabetiskt index/M|Materialanalys]]
[[kategori:Mognande böcker]]</text>
      <sha1>5f372zfi9cukr7iwv4opacs4wuwprtw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Langos</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3755</id>
    <revision>
      <id>54772</id>
      <parentid>23033</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:32:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54772</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="981" sha1="oai35m1ug82clyolzjvjgffax0efnem" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''ca. 16 stycken'' 

*25 g jäst
*3 dl ljummet vatten 
*1 stor kokt potatis (riven) 
*1 tsk salt 
*ca 7 dl vetemjöl
*1 dl mjöl till utbakning 
*olja till fritering

==Tillagning==
Rör ut jästen i det ljumma vattnet. Blanda med riven potatis, salt och mjöl. Arbeta till en slät, blank och ganska lös deg. Gärna med matberedaren. Jäs degen 35-40 min. Arbeta in lite mer mjöl i degen på mjölat bakbord. Dela degen i 16 bitar. Kavla ut ovaler, ca 15 cm långa. Jäs dem ca 10 min. Hetta upp olja, 3-4 cm i en tjockbottnad panna eller använd fritös. Fritera bröden någon minut per sida tills de är gyllenbruna. Lägg upp på galler eller hushållspapper. Fyll på med olja efter hand. 

==Servering==
Kan ätas med gräddfil eller creme fraiche, hackad lök, riven ost, strimlad skinka, svart eller röd stenbitsrom. Lök och något surt är gott till. Variera efter kassa och humör.
{{wikipedia}}
[[kategori:L kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>oai35m1ug82clyolzjvjgffax0efnem</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3761</id>
    <revision>
      <id>36017</id>
      <parentid>31954</parentid>
      <timestamp>2012-11-01T09:47:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Anne-Sophie Ofrim</username>
        <id>1687</id>
      </contributor>
      <comment>[[no:Kategori:Oppskrifter]]</comment>
      <origin>36017</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="608" sha1="24eqqwoj8v7kioo2co3qwrr6now9mrx" xml:space="preserve">[[Kategori:Kokboken]]
Recept som saknar kategori: [[:Kategori:Okategoriserat kokbok]]
__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

[[de:Kategorie:Kochbuch/ Alle Rezepte]]
[[en:Category:Recipes]]
[[es:Categoría:Recetas]]
[[fi:Luokka:Keittokirja]]
[[fr:Catégorie:Recettes de cuisine]]
[[gl:Categoría:Receitas]]
[[id:Kategori:Resep]]
[[is:Flokkur:Uppskriftir]]
[[it:Categoria:Ricette]]
[[lt:Kategorija:Receptai]]
[[ms:Kategori:Resipi]]
[[nl:Categorie:Recept]]
[[no:Kategori:Oppskrifter]]
[[oc:Categoria:Recèptas]]
[[ru:Категория:Рецепты]]
[[simple:Category:Recipes]]
[[uk:Категорія:Рецепти]]</text>
      <sha1>24eqqwoj8v7kioo2co3qwrr6now9mrx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Önskemål om bilder</title>
    <ns>4</ns>
    <id>3763</id>
    <revision>
      <id>45838</id>
      <parentid>26715</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:34:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>abc</comment>
      <origin>45838</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1371" sha1="3do02wg7zei9gtg3mowob40lz9pqnsp" xml:space="preserve">'''Finns det en artikel som behöver en bild? Lägg till den i denna lista!''' Om en artikel behöver ytterligare bilder eller om ett särskilt motiv önskas - var vänlig specifiera detta vid artikelns länk.

Observera att [[Wikibooks]] bara kan acceptera fotografier och bilder som är [[public domain]] eller som tillåts publiceras i enlighet med [[GNU Free Documentation License]]. 

Om du vill bidra med en bild som du har tagit själv, antingen på film eller med en digitalkamera, se först till att den är optimal. Fundera på att använda grafikprogram såsom GIMP för att förbättra t.ex. skärpa och kontrast ([http://www.geocities.com/SiliconValley/Haven/5179/ vägledningsexempel]). Se även [[Hjälp:Hur man lägger in bilder på en sida]] för riktlinjer om hur bilderna kan användas i artiklar.

För följande artiklar finns det önskemål om bilder. Om du har en bild som lämpar sig att använda till någon av artiklarna, [[commons:Special:Upload|ladda upp]] den, lägg till den i artikeln och '''ta sedan bort önskemålet''' från denna lista.

==Fria bilder==
Bilderna i Nordiska rådets [http://www.norden.org/nordbild/imagedb.asp?lang=1 bilddatabas]: &quot;Bilderna kan fritt användas om du nämner bildkällan (t.ex. NN - norden.org).&quot;

== Önskemål ==

=== Bilder på maträtter ===


[[Kategori:Önskelistor|Bilder]]
[[Kategori:Redigering]]</text>
      <sha1>3do02wg7zei9gtg3mowob40lz9pqnsp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Grekisk sallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3764</id>
    <revision>
      <id>54771</id>
      <parentid>40284</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:32:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54771</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="825" sha1="2qamk61esjfk5p5ynysuz39iu5q6poq" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Bild:GreekSalad.jpg|thumb|Grekisk sallad.]] 
==Ingredienser==

''1 portioner''
*1 tomat
*½ gurka
*½ rödlök
*2 sallatsblad eller 1 dl isbergssallad
*100 gr fetaost
*10-15 st oliver
*Persilja efter smak

'''Dressing'''
*2 msk olivolja
*1 msk balsamvinäger
*salt och peppar


==Tillagning==
Skiva eller hacka tomat, gurka, rödlök, sallad och persilja. Lägg i fetaost, oliver och häll över olivolja och balsamvinäger. Smaka av med salt och eventuellt peppar.

==Servering==
Servera med bröd. I en äkta grekisk bondesallad har man varken sallad eller svartpeppar.

Man har grön paprika, salt &amp; oregano efter smak. Persiljan garnerar man bara med.
 
==Tips==
{{wikipedia}}
Lägg eventuellt till 1 kokt ägg och/eller paprika.

[[kategori:G kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Sallad|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>2qamk61esjfk5p5ynysuz39iu5q6poq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Trädvårdens myter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3767</id>
    <revision>
      <id>50033</id>
      <parentid>26454</parentid>
      <timestamp>2021-02-10T16:37:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.170.246.125</ip>
      </contributor>
      <comment>Grammatik: Detta &gt; Dessa (sårförslutningsmedel)</comment>
      <origin>50033</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1645" sha1="bxeqx4a06xuqk34ilry4wrs91xz1rn4" xml:space="preserve">Inom den &quot;traditionella&quot; trädvården förekommer endel praxis som är svåra att förstå när man har kunskap om trädets biologi och funktion. Forskning har .o.m. visat att många av dessa metoder är direkt skadliga. 


'''''Sårförslutningsmedel'''''

På marknaden säljs endel medel som ska användas för att täcka över beskärningssnitt eller andra skador. Dessa skapar en gynnsam miljö för rötsvampar och bakterier och gör mer skada än nytta. Man ska därför lämna snittytor och skador som de är.


'''''Plombering'''''

Att fyll ihåliga träd med cemet eller andra material har samma effekt som sårförslutningsmedel, luftfuktigheten höjs och det gynnar rötsvampar.


'''''Rötrensning'''''

Håligheter i träd rensas ut på död ved i försök att få bort rötsvamp. Det går inte att få bort svampen på detta sätt, det är istället stor risk att man skadar trädets egna skyddsväggar och på så sätt uppnar upp nya vägar för rötan. Att försiktigt ta bort rötskadad ved med handen skadar inte men gör heller inte trädet vitalare.

'''''Dränering'''''

'''''Stabilisering med järnband och stag'''''


'''''Föryngringsbeskärning'''''

Det går inte att göra ett träd yngre och starkare genom beskärning. Att avlägsna levande grenar innebär alltid att trädets enda möjlighet att tillgodogöra sig solenergi reduceras.


'''''Toppkapning'''''


'''''Stamparallellt snitt (Flush cut)'''''

'''''Tidpunkt för beskärning'''''

[[Kategori:Trädgårdsskötsel]]
[[kategori:Alfabetiskt index|T]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Qe Trädgårdsskötsel]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/T]]</text>
      <sha1>bxeqx4a06xuqk34ilry4wrs91xz1rn4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Envisa finskan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3774</id>
    <revision>
      <id>11440</id>
      <parentid>11439</parentid>
      <timestamp>2006-07-20T17:27:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>82.182.149.179</ip>
      </contributor>
      <comment>Ändrat kategori</comment>
      <origin>11440</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1060" sha1="i18m0c8vhu171f0lm1f1i64o78bpzqn" xml:space="preserve">Spelet går ut på att få slut på alla kort i talongen. Spelreglerna är enkla: Kortens valör saknar betydelse, endast färgen styr. T&amp;nbsp;o&amp;nbsp;m helt små barn lär sig snabbt spelet.

#Lägg ut 4 kort i en kvadrat med valörsidan upp.
#Om det finns två öppna kort i samma färg, täck dem med två nya kort från talongen, valörsidan upp. Finns det 3 eller rentav 4 kort i samma färg, välj två av dem, vilka som helst.
#Upprepa punkt 2.
#Om alla 4 färger finns representerade i spelkvadratens högar är det stopp. Det finns ju inget par i samma färg för fortsatt spel.
#Patiensen går ut, när hela talongen förbrukats utan att det blivit fyrfärgsstopp.

Sannolikheten för att det ska bli fyrfärgstopp är ganska hög, sannolikheten för att detta  ska inträffa ''någon'' gång under de 24 möjliga dragningarna är mycket hög. Följaktligen är det mycket sällsynt att Envisa Finskan går ut.

Varför patiensen fått namnet Envisa Finskan är okänt. Dess spridning i olika landsdelar och länder är okänd.

[[Kategori:Patienser]]</text>
      <sha1>i18m0c8vhu171f0lm1f1i64o78bpzqn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pajdeg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3778</id>
    <revision>
      <id>54770</id>
      <parentid>37930</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:32:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54770</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="970" sha1="9edzzi133ar3ddj2jy20bqct30bsjth" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
== Ingredienser ==
* 3,5 dl vetemjöl
* 150 gram smör
* 2 msk kallt vatten
* 1 ägg till pensling
* 0,5 tsk salt
 
== Tillagning ==
[[Image:24-pie milk sugar detail.jpg|thumb|Paj med pajdegslock]]
Finfördela smöret i mjölet med fingrarna, tillsätt därefter vattnet och saltet arbeta sedan ihop degen snabbt så att den blir smidig.
Lägg degen i en plastpåse eller i en bunke och låt ligga i kylen i ca. 20 minuter. Tag sedan ut den och tryck ut den i en pajform, nagga den med t ex en gaffel, pensla med ägg och förgrädda i ugn i ca. 200 grader C i 10-15 minuter.

== Servering ==
 
== Tips ==
{{wikipedia}}
Pajdeg används vid bakningen av pajer och består oftast av smör, mjöl, vatten och salt (mängder kan varieras, ägg kan tillsättas.)
Beroende på vad som skall vara i pajen kan man även med fördel använda sig av socker, havregryn och ibland smaksättare så som vanilj eller kakao.

[[Kategori:p kokbok]]
[[Kategori:Bakning]]</text>
      <sha1>9edzzi133ar3ddj2jy20bqct30bsjth</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Grythyttebröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3782</id>
    <revision>
      <id>56395</id>
      <parentid>54786</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T09:08:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>ersätter ! med .</comment>
      <origin>56395</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1052" sha1="44ivmtkithcf3b9wqpup9mu0zedykea" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4-8 runda matbröd''
*50 g jäst
*150 g brunt farinsocker 
*2 ägg 
*Knappt 1 kg rågsikt 
*½ msk salt 
*½ liter ljummet vatten 
*1 dl vetemjöl att mjöla in bakbordet med för att inte degen skall fastna. 
 
==Tillagning==
#Lös upp jästen i en del av vattnet.
#Tillsätt äggen, resten av vattnet samt sockret.
#Arbeta in saltet och mjölet.
#Ta upp degen och lägg på det mjölade bakbordet.
#Dela upp degen i 4-8 delar beroende på storleken du vill ha på ”kakorna”.
#Fixa till en rund kaka av varje del. Platta till något.
#Lägg sedan upp dem på en smord plåt. Låt dem jäsa väl.
#Grädda därefter i 200 graders ugnsvärme under 25-30 min.
#Ta sedan ut brödet ur ugnen och pensla med lite matfett.
  
==Varianter==
* Ersätt ca 5 dl av rågsikten med rågmjöl samt tillsätt ca 5 dl röda vinbär i degspadet. Grädda i ca 40 minuter och pensla med sirap.

* För att minska risken för att brödet blir torrt, tillsätt en klick kesella i degen.
 
[[Kategori:Matbröd]]
[[Kategori:G kokbok]]</text>
      <sha1>44ivmtkithcf3b9wqpup9mu0zedykea</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Creme renversée au caramel - Creme Caramel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3783</id>
    <revision>
      <id>54778</id>
      <parentid>37885</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:33:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54778</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1765" sha1="3agy5entv73zny5lajnlafh0765xcja" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''6-10 portioner&quot;'' &lt;BR&gt;
 
===Ingredienser - Caramel===
*1 dl strösocker
*1-2 msk vatten

===Ingredienser - Pudding===
*4 dl mjölk (röd)
*3 ägg + 4 ägg-gulor
*1 msk &quot;vanilla&quot; vaniljpulver
*1 1/2 dl strösocker

 
==Tillagning==
===Tillagning - Caramel===
Värm under omrörning socker och vatten i kastrull tills allt socker är smält &lt;BR&gt;
och caramellen är brun! Bränn den inte för mycket för då smakar det bara brännt. &lt;BR&gt;
Häll genast caramellen i botten och på kanterna i en ungssäker form (som rymmer ca 1-1,5l vätska).
&lt;BR&gt;
&lt;BR&gt;
===Tillagning - Pudding===
Vispa upp ägg och socker till en vit och skummig smet. &lt;BR&gt;
Koka upp mjölken. Vispa ned den varma mjölken i smeten,&lt;BR&gt;
häll lite i taget så att äggen inte koagulerar. &lt;BR&gt;
Tillsätt därefter vaniljpulvret. &lt;BR&gt;
Sila sedan smeten ned i den caramelliserade formen. &lt;BR&gt;
Ställ formen i vattenbad i ugnen på ca 175 grader. &lt;BR&gt;
Skall stå i ugn i ca 30 min men testa med sticka/knivspets tills puddingen inte kladdar av sig. &lt;BR&gt;
&lt;BR&gt;
Sedan tas Cremen ut ur ugnen och vänds på ett fat, så att caramellen kommer uppåt. &lt;BR&gt;
Låt kallna, helst ett dygn, i kylskåp.&lt;BR&gt;
&lt;BR&gt;

==Servering==
Serveras gärna tillsammans med hallonsylt och vispad grädde eller t.ex. passionsfrukt men den går även att ätas som den är.
 
==Tips==
Använd 1 dl vispgrädde och 3 dl mellanmjölk (grön) istället för 4 dl &quot;röd&quot; mjölk&quot;.
För att få en mer fyllig smak, använd en extra ägg-gula.
Reglera vaniljsmaken efter tycke och smak.

Självklart går det att använda puddingen som basrecept om man vill göra småformar med Creme Caramell med caramelliserad yta (kräver någon form av gasolbrännare).
 

[[Kategori:Efterrätter]]
[[Kategori:C kokbok]]</text>
      <sha1>3agy5entv73zny5lajnlafh0765xcja</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Jästa pannkakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3785</id>
    <revision>
      <id>54768</id>
      <parentid>52025</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:31:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54768</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="865" sha1="1nofgq4kfo35qs8egkv9qv26caobacr" xml:space="preserve">{{Minikokbok}} 
[[Bild:Jästa pannkakor.jpg|thumb|Jästa pannkakor med sirap och ett glas mjölk.]]
==Ingredienser== 
''12-14 st'' 
*25 g	Jäst
*3½ dl	Mjölk
*3½ dl	Mjöl
*2 st	Ägg
*1 msk	Socker
*1 krm  Salt
*1 tsk	Vanillinsocker

==Tillagning== 
Värm mjölken till 37 grader och smula i jästen. Rör ihop till en homogen blandning. Ta i resten av ingredienserna och rör om. Låt stå och jäsa i rumstemperatur i en timme eller i ljummet vattenbad i en halvtimme. Smält smör i ett stekjärn. Måtta upp ungefär 1 dl av smeten per pannkaka. Ta i mer smör i järnet mellan pannkakorna.

==Servering== 
Servera med ljus sirap och ett glas mjölk, eller svagdricka.

==Tips==
Jästa pannkakor går utmärkt att frysa för att sedan värmas upp i mikrovågsugn. 

{{wikipedia}}
[[kategori:J kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Mjöl och gryn|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>1nofgq4kfo35qs8egkv9qv26caobacr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Banankaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3786</id>
    <revision>
      <id>54767</id>
      <parentid>29324</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:31:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54767</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="881" sha1="fkg4qvqevciayv9hlo7x2bg7zh1g7p5" xml:space="preserve">{{Minikokbok}} 

==Ingredienser==
*2 st övermogna bananer
*1½ dl socker
*1 st ägg
*50 g smält smör eller margarin
*1 tsk bakpulver
*½ tsk bikarbonat
*4 msk grädde el. mjölk
*2,25 dl vetemjöl
 
==Tillagning==
Sätt ugnen på 175°

Mosa bananerna och rör ihop dem med sockret. Vispa upp äggen och rör ner tillsammans med grädden och sedan det smälta smöret. Blanda ihop alla torra ingredienser och rör ner i smeten. Häll smeten i en smord form och grädda i ugn i c:a 45 minuter eller tills kakan känns torr.

==Tips==
Använd gärna bananer som är så bruna som möjligt, eftersom kakan blir saftigare och sötare då. Den kan bli lite torr och sträv om man använder allt för färska bananer.

Det fungerar alldeles utmärkt att frysa kakan för att spara till ett senare tillfälle.

 
[[Kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>fkg4qvqevciayv9hlo7x2bg7zh1g7p5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Ukrainska/Instruktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3792</id>
    <revision>
      <id>27978</id>
      <parentid>26935</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:29:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: svenks → svensk</comment>
      <origin>27978</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2508" sha1="nwt07jczdwlr7ify0gagcui87kf7sd6" xml:space="preserve">''&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Ukrainska ~ Svenska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;''


'''&lt;center&gt;[[Språkkurser/Ukrainska|Huvudsidan]]&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;'''
&lt;center&gt;[[Språkkurser/Ukrainska/Instruktion|Instruktion]] ~ [[Språkkurser/Ukrainska/Nivå I|Nivå I]] ~ [[Språkkurser/Ukrainska/Nivå II|Nivå II]] ~ [[Språkkurser/Ukrainska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Språkkurser/Ukrainska/Grammatik|Grammatik]] ~ [[Språkkurser/Ukrainska/Ordförråd|Ordförråd]]&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;

== Instruktion ==

Аа (a) uttalas ungefär som ett svenskt a. &lt;br /&gt;
Бб (b) uttalas som ett svenskt b. &lt;br /&gt;
Вв (v) uttalas som ett svenskt v. &lt;br /&gt;
Гг (h) uttalas ungefär som ett svenskt h. &lt;br /&gt;
Ґґ (g) uttalas som ett svenskt g. &lt;br /&gt;
Дд (d) uttalas som ett svenskt d. &lt;br /&gt;
Ее (e) uttalas ungefär som ett svenskt ä. &lt;br /&gt;
Єє (je) uttalas som engelskans '''YE'''s. &lt;br /&gt;
Жж (zh) uttalas ungerfär som franskans bon'''J'''our. &lt;br /&gt; 
Зз (z) uttalas ungerfär som i engelskans '''Z'''oo. &lt;br /&gt; 
Ии (y) uttalas ungerfär som ett svenskt y men med en blandning av ö. &lt;br /&gt;
Іі (i) uttalas som ett svenskt i. &lt;br /&gt;
Ïï (ji) uttalas som ji. &lt;br /&gt;
Йй (j) uttalas som ett svenskt j. &lt;br /&gt;
Кк (k) uttalas som ett svenskt k. &lt;br /&gt;
Лл (l) uttalas som ett svenskt l. &lt;br /&gt;
Мм (m) uttalas som ett svenskt m. &lt;br /&gt;
Нн (n) uttalas som ett svenskt n. &lt;br /&gt;
Оо (o) uttalas som ett svenskt å. &lt;br /&gt;
Пп (p) uttalas som ett svenskt p. &lt;br /&gt;
Рр (r) uttalas som ett svenskt r. &lt;br /&gt;
Сс (s) uttalas som ett svenskt s. &lt;br /&gt;
Тт (t) uttalas som ett svenskt t. &lt;br /&gt;
Уу (u) uttalas som ett svenskt o. &lt;br /&gt;
Фф (f) uttalas som ett svenskt f. &lt;br /&gt;
Хх (kh) uttalas som spanskans j eller som ett rispande h-ljud. &lt;br /&gt;
Цц (ts) uttalas som i svenska pu'''TS'''a. &lt;br /&gt;
Чч (ch) uttalas som ch i engelskans '''CH'''ip. &lt;br /&gt;
Шш (sh) uttalas som i svenskans '''SJ'''unga. &lt;br /&gt;
Щщ (shch) uttalas som två sj-ljud utan paus. Som i engelskans fresh'''SH''' '''CH'''icken. &lt;br /&gt; 
Ьь (mjukt tecken) har inget uttal. Muljerar föregående bokstav. &lt;br /&gt;
Юю (ju) uttalas som svenskans '''JU'''ice. &lt;br /&gt;
Яя (ja) uttalas som svenskans '''JA'''


Bra sida för nybörjare: http://www.ukma.kiev.ua/pub/courses/UFL/

Engelskt-ukrainskt / ukrainskt-engelskt lexikon: http://lingresua.tripod.com/cgi-bin/onlinedic.pl

== Se även ==
[[Image:Wikipedia-logo.png|15px|&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;]] Wikipedia har en artikel om [[w:ukrainska|'''Ukrainska''']]&lt;br /&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Ukrainska]]</text>
      <sha1>nwt07jczdwlr7ify0gagcui87kf7sd6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Ukrainska/Ordförråd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3793</id>
    <revision>
      <id>26936</id>
      <parentid>23399</parentid>
      <timestamp>2010-01-08T03:10:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26936</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3096" sha1="6pumk3sbrx5fsfn02vqyyez4m35paz6" xml:space="preserve">''&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Ukrainska ~ Svenska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;''


'''&lt;center&gt;[[Språkkurser/Ukrainska|Huvudsidan]]&lt;/center&gt;&lt;br&gt;'''
&lt;center&gt;[[Språkkurser/Ukrainska/Instruktion|Instruktion]] ~ [[Språkkurser/Ukrainska/Nivå I|Nivå I]] ~ [[Språkkurser/Ukrainska/Nivå II|Nivå II]] ~ [[Språkkurser/Ukrainska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Språkkurser/Ukrainska/Grammatik|Grammatik]] ~ [[Språkkurser/Ukrainska/Ordförråd|Ordförråd]]&lt;/center&gt;&lt;br&gt;

==Fraser:==
Ja - Так - [tak] &lt;br&gt;
Nej - Ні - [ni] &lt;br&gt;
Tack - Дякую - [djakuju] &lt;br&gt;
God dag - Добрий день - [dobryj den'] &lt;br&gt;
God morgon - Доброго ранку - [dobroho ranku] &lt;br&gt;
Hej - Привіт - [pryvit] &lt;br&gt;
Hej då - До побачення - [do pobachennja] &lt;br&gt;
Hur mår du? - Як справи? - [jak spravy] &lt;br&gt;
Bra - Добре - [dobre] &lt;br&gt;
Och du? - А у вас? - [a u vas]&lt;br&gt;
Dåligt - Погано - [pohano] &lt;br&gt;
Varför? - Чому? - [chomu] &lt;br&gt;
Vem? - Хто? - [khto] &lt;br&gt;
Vad? - Що? - [shcho] &lt;br&gt;
Var? - Де? - [de] &lt;br&gt;
Vart? - Куди? - [kudy] &lt;br&gt;
Här - Тут - [tut] &lt;br&gt;
Där - Там - [tam] &lt;br&gt;
Också - Також - [takozh]&lt;br&gt;
Inte - He - [ne]&lt;br&gt;
Men - Але - [ale]&lt;br&gt;
Pratar du engelska? - Ви розмовляєте англійською (мовою)? [vy rozmovljajete anhlijs'koju movoju]&lt;br&gt;
Franska? - Французькою (мовою)? - [frantsuz'koju] &lt;br&gt;
Tyska? - Німецькою (мовою)? - [nimets'koju] &lt;br&gt;
Spanska? - Іспанською (мовою) - [ispans'koju]&lt;br&gt;
Ryska? - Російською (мовою) - [rosijs'koju]&lt;br&gt;
Tyvärr talar jag inte ukrainska - Перепрошую, я не розмовляю українською (мовою) - [pereproshuju, ja ne rozmovljaju ukrajins'koju movoju]&lt;br&gt;
Jag förstår (inte) - Я (не) розумію - [ja (ne) rozumiju]&lt;br&gt;
Vad heter du? - Як вас звуть? - [jak vas zvut']&lt;br&gt;
Jag heter ... - Мене звати - [mene zvaty ...]&lt;br&gt;
Hur gammal är du? - Скількі вам років - [skil'ki vam rokif]&lt;br&gt; 
Jag är ... - Мені ... (років) - [meni ...(rokif]


- Добрий день &lt;br&gt; 
- Доброго здоров'я &lt;br&gt;
- Як справи?&lt;br&gt;
- Добре, а у вас?&lt;br&gt;
- Також добре, дякую.&lt;br&gt;
- Як вас звуть?&lt;br&gt;
- Мене звати Микола. Як вас звуть?&lt;br&gt;
- Мене звати Джон.&lt;br&gt;
- Скільки вам років?&lt;br&gt;
- Що? Перепрошую, я погано розмовляю українською мовою.&lt;br&gt;
- Я розумію. Ви розмовляєте російською?&lt;br&gt;
- Ні.&lt;br&gt;
- Іспанською мовою?&lt;br&gt;
- Ні.&lt;br&gt;
- А англійською мовою?&lt;br&gt;
- Так, розмовляю.&lt;br&gt;

- Добрий день, де Майдан Hезалежності?&lt;br&gt;
- Там Майдан. &lt;br&gt;
- Дякую.&lt;br&gt;

* Майдан Hезалежності = Självständighetstorget. Ett stort torg i centrala Kiev.
* Märk att det inte finns något ord för &quot;är&quot; i ukrainskan.


[[Kategori:Språkkurser/Ukrainska]]</text>
      <sha1>6pumk3sbrx5fsfn02vqyyez4m35paz6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Drinkboken</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3795</id>
    <revision>
      <id>38167</id>
      <parentid>38166</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:35:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>38167</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="spsk1cwm9cqjdt9i3bpf0j3hn3rgro5" xml:space="preserve">{{Drinkboken|Mat och dryck}}

[[Kategori:Mat och dryck]]</text>
      <sha1>spsk1cwm9cqjdt9i3bpf0j3hn3rgro5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3796</id>
    <revision>
      <id>38294</id>
      <parentid>38293</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:21:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>länkfix layout</comment>
      <origin>38294</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1713" sha1="q4kngzp25d91qdhdqqjwoy8ki8l5jp3" xml:space="preserve">{{drinkboken|drinkboken}}
{|
|width=50% valign=&quot;top&quot;|
&lt;center&gt;
[[Image:Flaming cocktails.jpg|400px|flaming cocktails]]&lt;br&gt;
&lt;span style=&quot;font-size:90%;&quot;&gt;[[:Kategori:Alkoholfria drinkar|Alkoholfritt]] | [[:Kategori:Bourbondrinkar|Bourbon]] | [[:Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar|Brandy och Cognac]] | [[:Kategori:Champagnedrinkar|Champagne]] | [[:Kategori:Flamberade drinkar|Flamberade drinkar]] | [[:Kategori:Gindrinkar|Gin]] | [[:Kategori:Romdrinkar|Rom]] | [[:Kategori:Sakedrinkar|Sake]] | [[:Kategori:Shots och shooters|Shots och shooters]] | [[:Kategori:Tequiladrinkar|Tequila]] | [[:Kategori:Vodkadrinkar|Vodka]] | [[:Kategori:Whiskydrinkar|Whisky]] | [[:Kategori:Vindrinkar|Vin]] | [[:Kategori:Öldrinkar|Öl]] | [[:Kategori:Övriga drinkar|Övriga drinkar]]&lt;/span&gt;

&lt;span style=&quot;font-size:90%;&quot;&gt;[[/Lista över drinkar|Lista över drinkar]] | [[:Kategori:Drinkar A-Ö|Drinkar A-Ö]] | [[:Kategori:Drinktillbehör|Tillbehör]]&lt;/span&gt;
----
{|
|-
!style=&quot;background:#ccccff;&quot; width=50%|Skapa en artikel om en drink
|-
|
&lt;inputbox&gt;
type=create
preload=Mall:Drinkmall
editintro=
default=Drinkboken/Recept/Drinkens namn
width=45
&lt;/inputbox&gt;
&lt;/center&gt;
|-
|
----
|}
&lt;!-- Här börjar den högra kolumnen --&gt;
|valign=&quot;top&quot;|
{|
|-
!style=&quot;background:#ccccff;&quot;|Veckans drink &lt;sup&gt;&lt;small&gt;[http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Mall:Veckans_drink&amp;action=edit +/-]&lt;/small&gt;&lt;/sup&gt;
|-
|
{|
|-
|
{|style=&quot;font-size: 90%;&quot;
|-
|
{{Veckans drink}}
|}
|}
|}

[[kategori:Alfabetiskt index|D]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:SAB: Qcaf Drycker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/D]]
[[Kategori:Portalsidor]]

[[de:Cocktails]]
[[en:Bartending]]
[[it:Libro di cucina/Cocktail]]
[[no:Drinkbok]]

__NOEDITSECTION__
__NOTOC__</text>
      <sha1>q4kngzp25d91qdhdqqjwoy8ki8l5jp3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Romdrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3797</id>
    <revision>
      <id>11611</id>
      <parentid>11493</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:19:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11611</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Daiquiri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3798</id>
    <revision>
      <id>38204</id>
      <parentid>15950</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Daiquiri]] till [[Drinkboken/Recept/Daiquiri]]</comment>
      <origin>38204</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1049" sha1="3nb3g35msf4lp7o1sfx03mmc63ezf1y" xml:space="preserve">'''Daiquiri''' är en klassisk romdrink baserad på rom, lime och sockerlag. Den sägs vara skapad när The Daiquiri Mining Company i Kuba serverade denna drink till en grupp viktiga affärsgäster. Då de inte hade mer att bjuda på än rom och lime, gjorde de en cocktail baserat på dessa tillsammans med socker för att balansera limesmaken. Drinken blev en succé och har varit en av de mest populära romdrinkarna sedan dess. Ernest Hemingway hade Daiquiri som sin favoritdrink, och han föredrog att dricka den på den Havannanska baren [[La Floridita]]

====Ingredienser====
*3/4 delar ljus kubansk rom
*1/4 del limejuice (alternativt pressad citron)
*två stänk [[sockerlag]] (alternativt 1/2 tesked sirap)
 
====Tillagning====
Blanda ingredienserna med krossad is i en shaker, skaka väl och sila..

====Garnering====
Ingen.
 
====Glas====
Daiquiri serveras i ett kylt cocktailglas.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:lime|Lime]]
*[[w:Rom (spritdryck)|Rom]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>3nb3g35msf4lp7o1sfx03mmc63ezf1y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Lista över drinkar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3800</id>
    <revision>
      <id>48098</id>
      <parentid>48095</parentid>
      <timestamp>2018-06-27T21:13:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Arve 93</username>
        <id>7017</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrade länken för drinken psykologen så att den länkar till wikibooks drinkrecept istället för till wikipedia.</comment>
      <origin>48098</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10157" sha1="r93j9w7zstgg3tarrxjfbbwmk4btrpd" xml:space="preserve">{{Drinkboken|Drinkboken}}
Detta är en lista över olika drinkar.

==Alkoholfria drinkar==
*[[911 Targa]]
*[[Baby Cocktail]]
*[[Baby Face]]
*[[Baby Love]]
*[[Baki]]
*[[Balu]]
*[[Banana Cantaloupe Smoothie]]
*[[Banana Milk Shake]]
*[[Banana Punch]]
*[[Banana Strawberry Shake]]
*[[Berry Berry]]
*[[Bicycle]]
*[[Black and Blue Berries]]
*[[Black and Tan (alkoholfri)]]
*[[Black Cow]]
*[[Blackberry Drink]]
*[[Blue Spark]]
*[[Boston Cooler]]
*[[Bora Bora]]
*[[Cafe D'olla]]
*[[Caitian Tongue Tickler]]
*[[Catherine Blossom]]
*[[Charly Brown]]
*[[Cherry Ale]]
*[[Cherry Pop]]
*[[Chicago Lemonade]]
*[[Children's Caipi]]
*[[Chocolate Beverage]]
*[[Chocolate Drink]]
*[[Christina's Special]]
*[[Coco Choco]]
*[[Coconut Banana]]
*[[Coconut Kiss]]
*[[Coconut Lips]]
*[[Cool Cow]]
*[[Cranberry Punch]]
*[[Crazy Cow]]
*[[Dutch Treat]]
*[[Easy Coce]]
*[[Egg Cream]]
*[[End Wrench]]
*[[Fanta Sunset]]
*[[Fanta Sunset 2]]
*[[Florida]]
*[[Freddie Bartholomew]]
*[[Fruit Cooler]]
*[[Fruit Explosion]]
*[[Gentle Sea Breeze]]
*[[Golden Glow]]
*[[Grape Flip]]
*[[Grape Lemon Pineapple Smoothie]]
*[[Grapefruit Cocktail]]
*[[Grapefruit Lemonade]]
*[[Great Grapes]]
*[[Greek Iced Coffee]]
*[[Green Garden]]
*[[Gunners]]
*[[Happy Morning]]
*[[Helldriver]]
*[[Hodge Podge]]
*[[Honeymoon]]
*[[Honeysweet Coffee]]
*[[Hot Brick Toddy]]
*[[Hot Pussy]]
*[[Hot Scotch]]
*[[IGTCK]]
*[[Ipanema]]
*[[Jackboy]]
*[[Jogging Flip]]
*[[Jones' Beach]]
*[[Jungle Cooler]]
*[[Jungle Juice]]
*[[Kanaan]]
*[[Late Nite Coffee]]
*[[Lemon Cocktail]]
*[[Lemon Concoction]]
*[[Lemon Flip]]
*[[Lemon Squash]]
*[[Limeade]]
*[[Long Distance Runner]]
*[[Mellow Yellow]]
*[[Mexicana]]
*[[Monkey Milk]]
*[[Mother Superior]]
*[[Mr P Nutt]]
*[[Mush Melon]]
*[[Octopussy]]
*[[Orange Cocktail]]
*[[Orange Cooler]]
*[[Orange Fizz]]
*[[Orange Flip]]
*[[Orange Julius]]
*[[Orange Smile]]
*[[Orange Velvet]]
*[[Orangeade]]
*[[Orgeat Lemonade]]
*[[Parisette]]
*[[Peanut Butter Shake]]
*[[Pelican]]
*[[Peter's Special]]
*[[Pick-me-up Gently]]
*[[Pina Cocos]]
*[[Pineapple Lemonade]]
*[[Pineapple Power]]
*[[Pink Snowman]]
*[[Plain Eggnog]]
*[[Planters Dream]]
*[[Polynesian Pick-me-up]]
*[[Prairie Oyster]]
*[[Pussyfoot]]
*[[Rail Splitter]]
*[[Raspberry Punch]]
*[[Raspberry Sherbet Punch]]
*[[Red Angel]]
*[[Red Moon]]
*[[Roadrunner]]
*[[Rocky Mountain]]
*[[Rose De Mai Cocktail]]
*[[Roy Rogers]]
*[[Safe Sex on the Beach]]
*[[Saint Clement's]]
*[[Shirley Temple (drink)|Shirley Temple]]
*[[Skyway Seabreeze]]
*[[Sour Mix]]
*[[Spanish Chocolate]]
*[[Spiced Peach Punch]]
*[[Spring Fever]]
*[[Strawberry Dream]]
*[[Strawberry Lemonade]]
*[[Strawberry Pineapple Milk Shake]]
*[[Strawberry Punch]]
*[[Strawberry Shivers]]
*[[Sugar Syrup]]
*[[Sun in The Glas]]
*[[Sunbreaker]]
*[[Sweet Bananas]]
*[[Tell's shot]]
*[[Tropic Beach]]
*[[Vanilla Shake]]
*[[Virgin Mary]]
*[[Virgin Pina Colada]]
*[[Winter Sun]]
*[[Witch Taste 13]]

==Bourbondrinkar==
*[[Bourbon County Cowboy]]
*[[Dixie Dew]]
*[[Eccentric Elmer]]
*[[Manhattan]]
*[[Midnight Cowboy]]
*[[Mint Julep]]
*[[Snowshoe]]
*[[Kentucky Joe]]
*[[Fear And Loathing]]

==Brandy och cognacsdrinkar==
*[[B&amp;B]]
*[[B&amp;B Collins]]
*[[Belfast Bomber]]
*[[Blacksmith]]
*[[Brandtea]]
*[[Brandy Alexander]]
*[[Brandy Punch]]
*[[Sidecar]]
*[[Bull's Milk]]
*[[Stinger]]
*[[Eggnog]]
*[[International]]
*[[Panama]]
*[[Psykologen]]
*[[Rolls Royce]]
*[[Steeplejack]]
*[[Charleston]]
*[[Widow's Kiss]]

==Champagnedrinkar==
*[[Negroni Sbagliato]]

==Flamberade drinkar==
*[[Afterburner]]
*[[Cucaracha]]
*[[Flaming Lamborghini]]
*[[Gas Chamber]]

==Gindrinkar==
*[[Adios Motherfucker]]
*[[Alabama Slammer]]
*[[Aviation]]
*[[Bay City Bomber]]
*[[Blue Arrow]]
*[[Bone Crusher]]
*[[Bradford]]
*[[Bronx cocktail]]
*[[Cardinale]]
*[[Carlos Delgado]]
*[[Chihuahua Bite]]
*[[Darth Vader]]
*[[Dry Martini]]
*[[Earthquake]]
*[[Extra Extra Dry Martini]]
*[[French 75]]
*[[Gibson Martini]]
*[[Gimlet]]
*[[Gin Alexander]]
*[[Gin and Ginger]]
*[[Gin och tonic]]
*[[Gin Buck]]
*[[Gin Fizz]]
*[[Green Dragon]]
*[[Greyhound]]
*[[Gully Wash]]
*[[Hanky-Panky]]
*[[Lady Finger]]
*[[Long Island Iced Tea]]
*[[Maiden's Prayer]]
*[[Martini]]
*[[Mickey Slim]]
*[[Montgomery]]
*[[Naga Cocktail]]
*[[Negroni]]
*[[Pink Gin]]
*[[Saketini]]
*[[Singapore Sling]]
*[[Three Dollar Shoes]]
*[[Tom Collins]]
*[[Wedding Belle]]
*[[White Lady]]

==Romdrinkar==
*[[Apricot Pie]]
*[[Adios Motherfucker]]
*[[Bahama Mama]]
*[[Banana Daiquiri]]
*[[Bay City Bomber]]
*[[Beachcomber]]
*[[Bee's kiss]]
*[[Bellbird]]
*[[Between the Sheets]]
*[[Blue Hawaiian]]
*[[Bone Crusher]]
*[[Brass Monkey]]
*[[Caipirinha]]
*[[Caipirissima]]
*[[Cuba Libre]]
*[[Dark and Stormy]]
*[[Daiquiri]]
*[[Daiquiri Blossom]]
*[[Devil's Tail]]
*[[El Burro]]
*[[El Presidente]]
*[[Fidel Castro (drink)|Fidel Castro]]
*[[Fluffy Duck]]
*[[Frozen Pineapple Daiquiri]]
*[[G-Spot]]
*[[Henry Morgan's Grog]]
*[[Hot Buttered Rum]]
*[[Long Island Iced Tea]]
*[[Mai Tai]]
*[[Mojito]]
*[[Monte Cristo]]
*[[Piña Colada]]
*[[Planter's Punch]]
*[[Rom och Cola]]
*[[Rum Swizzle]]
*[[Tall Islander]]
*[[Tom and Jerry]]
*[[Wiki waki woo]]
*[[Xalapa punch]]
*[[Zombie]]
*[[Zombie punch]]

==Sakedrinkar==
*[[Geisha]]
*[[Sake Bomb]]
*[[Saketini]]
*[[Tamagozake]]

==Shots och shooters==
*[[Angel's Tit]]
*[[Autumn Leaf]]
*[[B-51]]
*[[B-52]]
*[[B-52 med Bombay Doors]]
*[[B-53]]
*[[B-54]]
*[[B-57]]
*[[Bandera]]
*[[Bastille Bomb]]
*[[Bleeding Brain]]
*[[Buttery Nipple]]
*[[Cactus Flower]]
*[[Cement mixer]]
*[[Cocksucking Cowboy]]
*[[Condom]]
*[[Depth Charge]]
*[[Gorilla Fart]]
*[[Galliano Hot Shot]]
*[[Green and Gold]]
*[[Jello Shot]]
*[[Lemon Drop]]
*[[Love Bite]]
*[[Pousse Cafe]]
*[[Quick Fuck]]
*[[Ruminto]]
*[[Sambuca]]
*[[Shot of French Fire]]
*[[Slippery Nipple]]
*[[Smoove B]]
*[[Sombrero]]
*[[Sweet tight pussy]]
*[[Tequila Slammer]]
*[[Third Reich]]
*[[Three Wise Men]]
*[[Three Wise Men Go Hunting]]
*[[Uboot]]

==Tequiladrinkar==
*[[Adios Motherfucker]]
*[[Bandera]]
*[[Bay City Bomber]]
*[[Bone Crusher]]
*[[Cape Ramirez]]
*[[Cucaracha]]
*[[Esoteric Solipsist]]
*[[Flat Liner]]
*[[Frozen Matador]]
*[[Kamikaze]]
*[[Long Island Iced Tea]]
*[[Margarita]]
*[[Mexican Ruin]]
*[[Montezuma]]
*[[Paloma]]
*[[Pope's Penis]]
*[[Prairie Fire]]
*[[Tequila Mockingbird]]
*[[Tequila Sunrise]]
*[[Tequini Martini]]
*[[TNT]]
*[[Rude Cosmopolitan]]

==Vodkadrinkar==
*[[Angel's Tit]]
*[[Apoica]]
*[[Apple Martini]]
*[[Adios Motherfucker]]
*[[Avenger]]
*[[Banana punch]]
*[[Baptist Redemption]]
*[[Bay Breeze]]
*[[Bay City Bomber]]
*[[Bitch Slammer]]
*[[Black Cossack]]
*[[Black Marble]]
*[[Black Russian]]
*[[Bloody Mary]]
*[[Blue Lagoon]]
*[[Bone Crusher]]
*[[Bullshot]]
*[[Caesar aka Bloody Caesar]]
*[[Caipiroska]]
*[[Caipirísima]]
*[[Cherry Vodka]]
*[[Chocolate Martini]]
*[[Cosmopolitan]]
*[[Crazy Ivan]]
*[[Danis]]
*[[Dirty Water]]
*[[Donatello]]
*[[Electric Lemonade]]
*[[Fuzzy Navel]]
*[[Goodbye Russia With Love]]
*[[Greyhound]]
*[[Gummy]]
*[[Harvey Wallbanger]]
*[[Isbjörn]]
*[[Jamie's Suicide]]
*[[Kamikaze]]
*[[Kremlin Colonel]]
*[[Long Island Iced Tea]]
*[[Moscow Mule]]
*[[Mudslide]]
*[[Naughty Shirley Temple]]
*[[Pink Sock]]
*[[Poison Arrow]]
*[[Pregnancy Test]]
*[[Q Martini]]
*[[Rabid Dog]]
*[[Rootbeer Float]]
*[[Russian Coffee]]
*[[Saketini]]
*[[Salmiakkikossu]]
*[[Salty Dog]]
*[[Salvatore]]
*[[San Francisco]]
*[[Scotch Frog]]
*[[Screaming Orgasm]]
*[[Screwdriver]]
*[[Sea Breeze]]
*[[Sex on the Beach]]
*[[Sex on the Bar]]
*[[Soviet]]
*[[Soviet cocktail]]
*[[Tatanka]]
*[[Vodka Gimlet]]
*[[Vodka Grasshopper]]
*[[Vodka Martini]]
*[[Vodka Sour]]
*[[Volga Boatman]]
*[[White Russian]]
*[[Wiki waki woo]]
*[[Woo Woo]]
*[[Red Death]]

==Whiskydrinkar==
*[[Boilermaker]]
*[[Clubman]]
*[[Comfortable Screw]]
*[[Depth Charge]]
*[[Dom Pedro]]
*[[Even-more Irish rootbeer float]]
*[[Everything But]]
*[[Heart of Fire]]
*[[Horse's Neck]]
*[[Irish Carbomb]]
*[[Irish Coffee]]
*[[Lady Hunt]]
*[[Leprechaun]]
*[[Lynchburg Lemonade]]
*[[Manhattan]]
*[[New Orleans]]
*[[Old Fashioned]]
*[[Penicillin cocktail]]
*[[Rattlesnake]]
*[[Rob Roy]]
*[[Rusty Nail]]
*[[Sazerac]]
*[[Space Shuttle]]
*[[Scotch Mist]]
*[[Spirit of Scotland]]
*[[Suburban]]
*[[Three Rivers]]
*[[Waldorf]]
*[[Whiskey sour]]
*[[White Heather]]

==Vindrinkar==
*[[Bellini]]
*[[Black Velvet]]
*[[Buck's Fizz]]
*[[Champagne Blues]]
*[[Classic Champagne Cocktail]]
*[[Death in the Afternoon]]
*[[Jote]]
*[[Jumping Dragon]]
*[[Kalimotxo]] (även Calimocho eller Rioja Libre)
*[[Kir]]
*[[Kir Royale]]
*[[Mimosa]]
*[[Gentle Fruity White]]
*[[One-Balled Dictator]]
*[[Prince of Wales]]
*[[Qin King's Colour]]
*[[Rossini]]
*[[Sangria]]
*[[Sangrita]]
*[[Sherry Eggnog]]
*[[Southern Champagne]]
*[[Spritzer]]
*[[Tang's Ware]]
*[[Waltzing Matilda]]
*[[Wine Collins]]

==Öldrinkar==
*[[Black and Tan]]
*[[Black Velvet]]
*[[Boilermaker]]
*[[Flaming Dr. Pepper]]
*[[Half and Half]]
*[[Lager Top]]
*[[Michelada]]
*[[Mickey Mouse]]
*[[Mix]]
*[[Radler]]
*[[Shandy]]
*[[Shandy Gaff]]
*[[Snakebite]]
*[[Turbo Shandy]]

==Övriga drinkar==
*[[Americano]]
*[[Banana Banshee]]
*[[Bandito]]
*[[Bocci Ball]]
*[[Cheeky Vimto]]
*[[Danish Mary]]
*[[Frangelico Luau]]
*[[French Martini]]
*[[General Sherman]]
*[[Golden Cadillac]]
*[[Golden Dream]]
*[[Greek Tiger]]
*[[Green Cow]]
*[[H-Bomb]]
*[[Hellfire]]
*[[Hobo's Dream Drink]]
*[[Karsk]]
*[[Maria Teresa]]
*[[Midori Sour]]
*[[Pimm's No. 1 Cup]]
*[[Pink Squirrel]]
*[[Piraten]]
*[[Sloe Gin Fizz]]

== Externa länkar ==
* [http://www.axiomsoftech.com/bb/ Behind Bars]
* [http://www.drinkswap.com/top-100/index.asp Top 500 Cocktails]
* [http://www.mixdrinx.com mixed Drinkrecept]
* [http://www.cojito.de/ Cocktails]
* [http://www.whattodrink.com/ Drinkrecept]
* http://www.foolonahill.com/drink.html
* http://www.barmeister.com/drinks.html
* http://www.drinksmixer.com/
* http://www.webtender.com/
* [http://www.cocktailguide.info/ Cocktail Guide für Series60 Smartphones]
* http://www.drinksmix.net/
* http://www.allieddomecq.com/en/OurBrands/EnjoyingOurBrands/
* [http://www.drink101.com Drink101 | Drinking Product Reviews]
* [http://www.festaloss.com Festaloss.com Har du spriten - Har vi dynamiten - Drinkrecept med egenfotade bilder]

{{Drinkboken}}

[[Kategori:Drinkboken| ]]
[[en:Bartending/Cocktails]]
[[zh:酒:鸡尾酒]]
[[fr:Livre de cuisine/Boissons/Cocktails]]</text>
      <sha1>r93j9w7zstgg3tarrxjfbbwmk4btrpd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Fidel Castro (drink)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3801</id>
    <revision>
      <id>38220</id>
      <parentid>13793</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fidel Castro (drink)]] till [[Drinkboken/Recept/Fidel Castro (drink)]]</comment>
      <origin>38220</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="417" sha1="l2aijjpnmurl9af2969prvqv2lcd37p" xml:space="preserve">'''Fidel Castro''' är en romdrink av typen long drink. 

====Ingredienser====
*4 cl mörk kubansk rom
*Juice av ½ limefrukt
*Ginger Ale

====Tillagning====
Skaka alkohol och Juice i shaker, häll upp i ett isfyllt highballglas och tillsätt ginger ale.

====Garnering====
Serveras med is och en limeklyfta. 

====Glas====
Serveras i highballglas. 

{{Drinkboken}}


[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]</text>
      <sha1>l2aijjpnmurl9af2969prvqv2lcd37p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/El Presidente</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3803</id>
    <revision>
      <id>56014</id>
      <parentid>56010</parentid>
      <timestamp>2024-10-04T17:21:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>kategorifix</comment>
      <origin>56014</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="499" sha1="j1und57hp849x0pqyhvtnkoy69yyg19" xml:space="preserve">'''El Presidente''' är en romdrink.

====Ingredienser====
*4 delar ljus rom (6 centiliter)
*2 delar limejuice (3 centiliter)
*En tesked grenadin
*En tesked ananasjuice

====Tillagning====
Blanda ingredienserna med krossad is i en shaker, skaka väl och sila.
 
====Garnering====
Ingen.
 
====Glas====
El Presidente serveras i ett kylt cocktailglas.

====Ordlista====
*[[w:lime|Lime]]
*[[w:Rom (spritdryck)|Rom]]
*[[w:Grenadin|Grenadin]]

__NOTOC__

[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
[[Kategori:Romdrinkar]]</text>
      <sha1>j1und57hp849x0pqyhvtnkoy69yyg19</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Drinkmall</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3804</id>
    <revision>
      <id>53513</id>
      <parentid>53508</parentid>
      <timestamp>2023-01-01T18:40:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <comment>rv</comment>
      <origin>53513</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="595" sha1="blhh0giknfofyxmd5k1uk4jlr1pqdpy" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Namn'''

====Ingredienser====
*...
*...
*...

====[[Drinkglas|Glas]]====


====Tillagning====


====Garnering====


====Övrigt====


&lt;includeonly&gt;
Ersätt Okategoriserat i kategorihänvisningen nedan med någon av dessa alternativ:

Alkoholfria drinkar - Bourbondrinkar - Brandy och Cognacsdrinkar - Champagnedrinkar
Flamberade drinkar - Gindrinkar - Romdrinkar - Sakedrinkar - Shots och shooters
Tequiladrinkar - Vodkadrinkar - Whiskydrinkar - Vindrinkar - Öldrinkar - Övriga drinkar

[[kategori:Okategoriserat|{{SUBPAGENAME}}]]

Radera överflödig text.
  
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>blhh0giknfofyxmd5k1uk4jlr1pqdpy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Vodkadrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3806</id>
    <revision>
      <id>11615</id>
      <parentid>11518</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:20:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11615</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Black Russian</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3807</id>
    <revision>
      <id>38186</id>
      <parentid>21260</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Black Russian]] till [[Drinkboken/Recept/Black Russian]]</comment>
      <origin>38186</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="478" sha1="0sb5t6oqz2b1kfu6pga2iid0s9d53ck" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}

'''Black Russian''' är en stark och söt drink gjord på vodka och Kahlua (kaffelikör). Drinken skapades omkring 1950 av bartendern Gustave Tops på Hotel Metropole i  Bryssel.

====Ingredienser====
*2 delar vodka
*1 del Kahlua
*Krossad is
 
====Tillagning====
Lägg is i ett glas, fyll på med vodka, häll i Kahlua och rör om. 
 
====Garnering====
Ingen
 
====Glas====
Serveras i whiskyglas.

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>0sb5t6oqz2b1kfu6pga2iid0s9d53ck</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Bloody Mary</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3808</id>
    <revision>
      <id>38188</id>
      <parentid>19034</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bloody Mary]] till [[Drinkboken/Recept/Bloody Mary]]</comment>
      <origin>38188</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1013" sha1="6f59mipz6anukjn29c6ehdedg8ltxvr" xml:space="preserve">[[Image:BloodyMary.jpg|thumb|Bloody Mary]]
'''Bloody Mary''' är en drink bestående av vodka, tomatjuice och kryddor (vanligen salt, peppar, tabasco, worcestershiresås, pressad citron), ofta dekorerad med en stjälk [[selleri]]. 

Den är uppkallad efter katoliken Maria I av England, som fick öknamnet ''Bloody Mary'', då hon lät avrätta många protestanter.

Drinken finns också som alkoholfri variant, det vill säga utan vodka, och kallas då [[Virgin Mary]].

====Ingredienser====
*4 delar vodka (6 centiliter)
*12 delar tomatjuice (18 centiliter)
*ett stänk pressad citron
*ett stänk Worcestershiresås
*en nypa sellerisalt
*tabasco, salt och peppar efter smak
 
====Tillagning====
Blanda ingredienserna i en shaker tillsammans med is och skaka om.
 
====Garnering====
Garnera med en selleristjälk eller limeklyfta.
 
====Glas====
Serveras i ett kylt highballglas.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Vodka|Vodka]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>6f59mipz6anukjn29c6ehdedg8ltxvr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Caipirinha</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3809</id>
    <revision>
      <id>38196</id>
      <parentid>29981</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Caipirinha]] till [[Drinkboken/Recept/Caipirinha]]</comment>
      <origin>38196</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1227" sha1="7iij21gtrfo0ho8movit7rta2vw3pim" xml:space="preserve">[[Image:Caipirinha.jpg|thumb|200px|right|Caipirinha]]
'''Caipirinha''' är en traditionell brasiliansk drink bestående av cachaça (brasilianskt sockerrörsbrännvin), lime, rörsocker och is. Vanligtvis tillreds drinken genom att delade limefrukter, rörsocker och is stöts med en mortelstöt av trä (muddlare), blandas med cachaça och hälls upp i glas.

====Ingredienser====
*4 delar cachaça (6 centiliter)
*1 del färskpressad lime
*En matsked strösocker
*Limeskal
 
====Tillagning====
Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker, skaka om och sila.

Alternativ, mer traditionell tillredning:
En hel lime skärs i cm stora bitar med skal, och toppas med socker och muddlas i ett Whiskey-glas. Lime- och Sockerröran skall vara välmuddlad tills dess sockret helt lösts upp. Därefter toppas röran med krossad is och via free-pouring fylls glaset med cachaça. Ca 1-2 msk med socker beroende smak, det blir ca en sexa med sprit om en traditionellt Whiskeyglas används.
 
====Garnering====
Ingen.
 
====Glas====
Serveras i ett kylt whiskyglas.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Cachaça|Cachaça]]
*[[w:Lime|Lime]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>7iij21gtrfo0ho8movit7rta2vw3pim</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Caipirissima</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3810</id>
    <revision>
      <id>38198</id>
      <parentid>14187</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Caipirissima]] till [[Drinkboken/Recept/Caipirissima]]</comment>
      <origin>38198</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="584" sha1="h6kctcqiusjuini7sct3zt50wnkfjet" xml:space="preserve">'''Caipirissima''' är en variant på drinken [[Caipirinha]] där cachaçan är utbytt mot ljus rom.

====Ingredienser====
*4 delar ljus rom (6 centiliter)
*1 del färskpressad lime
*En matsked strösocker
*Limeskal
 
====Tillagning====
Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker, skaka om och sila.
 
====Garnering====
Ingen garnering.
 
====Glas====
Serveras i ett kylt whiskyglas.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Rom (spritdryck)#Olika typer av rom|Ljus rom]]
*[[w:Lime|Lime]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>h6kctcqiusjuini7sct3zt50wnkfjet</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Monte Cristo</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3811</id>
    <revision>
      <id>38247</id>
      <parentid>11596</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Monte Cristo]] till [[Drinkboken/Recept/Monte Cristo]]</comment>
      <origin>38247</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="607" sha1="12n010yhxxjczcvdytid851y9ttslml" xml:space="preserve">'''Monte Cristo''' är en variant på drinken [[Caipirinha]] där cachaçan är utbytt mot mörk rom.

====Ingredienser====
*4 delar mörk rom (6 centiliter)
*1 del färskpressad lime
*En matsked strösocker
*Limeskal
 
====Tillagning====
Mosa limeskalen och blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker. Skaka om och sila.
 
====Garnering====
Ingen garnering.
 
====Glas====
Serveras i ett kylt whiskyglas.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Rom (spritdryck)#Olika typer av rom|Mörk rom]]
*[[w:Lime|Lime]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>12n010yhxxjczcvdytid851y9ttslml</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alkoholfria drinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3812</id>
    <revision>
      <id>11606</id>
      <parentid>11528</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:17:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11606</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Bourbondrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3813</id>
    <revision>
      <id>11607</id>
      <parentid>11529</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:18:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11607</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3814</id>
    <revision>
      <id>11608</id>
      <parentid>11530</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:18:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11608</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Gindrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3816</id>
    <revision>
      <id>11610</id>
      <parentid>11532</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:19:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11610</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Shots och shooters</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3818</id>
    <revision>
      <id>11613</id>
      <parentid>11534</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:20:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11613</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Tequiladrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3819</id>
    <revision>
      <id>11614</id>
      <parentid>11535</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:20:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11614</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Whiskydrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3820</id>
    <revision>
      <id>11616</id>
      <parentid>11536</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:20:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11616</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Vindrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3821</id>
    <revision>
      <id>11617</id>
      <parentid>11537</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:21:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11617</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Öldrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3822</id>
    <revision>
      <id>11618</id>
      <parentid>11538</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:21:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11618</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Övriga drinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3823</id>
    <revision>
      <id>11619</id>
      <parentid>11539</parentid>
      <timestamp>2006-07-27T10:21:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+{{Drinkboken}}</comment>
      <origin>11619</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Cuba Libre</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3824</id>
    <revision>
      <id>38200</id>
      <parentid>24418</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:40:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Cuba Libre]] till [[Drinkboken/Recept/Cuba Libre]]</comment>
      <origin>38200</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="554" sha1="6ssj71hsrp35vwityq3ats0uhy8b1sp" xml:space="preserve">[[Bild:CubaLibre2.jpg||thumb|200px|Cuba Libre]]
'''Cuba Libre''' är en romdrink av typen long drink.

====Ingredienser====
* 4 centiliter ljus kubansk rom
* Coladryck
*1/2 färskpressad lime
* Limebit
 
====Tillagning====
Lägg tre limeskivor i botten av ett glas, muddla. Fyll på med is, rom och cola.
 
====Garnering====
Garnera med en limebit.
 
====Glas====
Serveras i lowballglas.

====Ordlista====
{{wikipedia|Cuba Libre}}
*[[w:Rom (spritdryck)|Rom]]
*[[w:Lime|Lime]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>6ssj71hsrp35vwityq3ats0uhy8b1sp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Dry Martini</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3825</id>
    <revision>
      <id>41011</id>
      <parentid>38224</parentid>
      <timestamp>2014-04-09T10:02:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.229.48.29</ip>
      </contributor>
      <comment>Se den engelskspråkiga Wiki</comment>
      <origin>41011</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1838" sha1="c09k4irychtfhnr1fazbsa4ckrbbf7m" xml:space="preserve">'''Dry Martini''' är en drink bestående av gin och vermouth, och är en av de vanligaste välkomstdrinkarna. Till skillnad från vanlig Martini innehåller Dry Martini endast en liten, knappt märkbar mängd vermouth. Detta gör drinken till en ytterst &quot;torr&quot; drink då den består nästan bara av gin.

Många undrar om en Martini ska röras eller skakas, då Ian Flemmings James Bond vill ha sin [[Vodka Martini]] ''shaken, not stirred''. De flesta anser att en Martini endast får röras, då den får &quot;blåmärken&quot; om den skakas. För övrigt finns det ett namn på en 'skakad' Martini, Bradford.

====Ingredienser====
* 5 centiliter gin
* 1 centiliter torr vermouth
* Citronzest eller Cocktailoliv
Original Dry Martinin var gjord på Gin och Noilly Prat dry vermouth och en citronzest.
Alternativet oliv kommer från Italien därav vidskepelsen att man aldrig får ha ett jämnt antal oliver i då det betyder otur.

====Tillagning====
# Fyll ett cocktailglas med is och vatten för att kyla glaset medan du gör i ordning drinken.
# Fyll en shaker till hälften med is, häll därefter i vermouthen.
# Rör om så att isen får ett överdrag av vermouth, häll därefter ut vermouthen (detta är vad som gör drinken till en &quot;torr&quot; martini).
# Häll i ginen i shakern och rör om så att ingredienserna blandas.
# Töm det förkylda cocktailglaset.
# Sila drinken ner i glaset.
 
====Garnering====
En Martini serveras alltid med antingen en oliv eller citronskalstwist, aldrig båda.

Vrid ett citronskal över så att en droppe olja från det gula skalet kommer i drinken.

Garnera med oliven.

====Glas====
Serveras i ett kylt cocktailglas.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Gin|Gin]]
*[[w:Vermouth|Vermouth]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Martini]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>c09k4irychtfhnr1fazbsa4ckrbbf7m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Fuzzy Navel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3826</id>
    <revision>
      <id>38214</id>
      <parentid>11600</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fuzzy Navel]] till [[Drinkboken/Recept/Fuzzy Navel]]</comment>
      <origin>38214</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="446" sha1="3wc1pe7nftg94mu9bwkikrp0ij03dt7" xml:space="preserve">'''Fuzzy Navel''' är en vodkadrink.

====Ingredienser====
*4 delar vodka
*2 delar persikobrännvin
*16 delar färspressad apelsin
 
====Tillagning====
Blanda alla ingredienser med krossad is i en shaker och skaka om väl.
 
====Garnering====
Garnera med en apelsinskiva.
 
====Glas====
Serveras i ett Collinsglas.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Vodka|Vodka]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>3wc1pe7nftg94mu9bwkikrp0ij03dt7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Harvey Wallbanger</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3827</id>
    <revision>
      <id>38227</id>
      <parentid>11704</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:08:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Harvey Wallbanger]] till [[Drinkboken/Recept/Harvey Wallbanger]]</comment>
      <origin>38227</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1007" sha1="6cv6pj6ucphdtnp3a0mjon0gsin53rd" xml:space="preserve">[[Bild:Harvey Wallbanger.jpg||thumb|200px|Harvey Wallbanger]]
'''Harvey Wallbanger''' är en drink bestående av vodka, [[Galliano]] och apelsinjuice. Drinken ska ha fått sitt namn av en surfare i Kalifornien, som på sin stambar, Ponchos Bar på Manhattan Beach, firade en tävlingsseger genom att dricka sin favoritdrink: en [[screwdriver]] toppad med Galliano. Dock blev det lite för många sådana drinkar och då Harvey skulle lämna baren missade han dörren och gick rakt in i väggen.

En likadan drink med tequila istället för vodka kallas för en [[Freddy Fudpucker]].

====Ingredienser====
*4 delar vodka
*2 delar Galliano
*10 delar apelsinjuice
 
====Tillagning====
Häll vodka och apelsinjuice i ett kylt glas med iskuber och rör om. Tillsätt sedan Galliano överst.
 
====Garnering====
Ingen
 
====Glas====
Serveras i Collinsglas.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Vodka|Vodka]]
*[[w:Galliano|Galliano]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>6cv6pj6ucphdtnp3a0mjon0gsin53rd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Isbjörn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3828</id>
    <revision>
      <id>38229</id>
      <parentid>11602</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:08:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Isbjörn]] till [[Drinkboken/Recept/Isbjörn]]</comment>
      <origin>38229</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="554" sha1="prh4j2oa98m7bijzffab9gnzad24qg3" xml:space="preserve">'''Isbjörn''' är en söt drink gjord på fruktsoda, vodka och blå Curaçao.

====Ingredienser====
*4 centiliter vodka
*2 centiliter blå Curaçao
*Fruktsoda
 
====Tillagning====
Blanda drinken direkt i ett highballglas med iskuber. Häll först i vodka och blå Curaçao. Fyll sedan glaset med fruktsoda.
 
====Garnering====
Garnera med en citronskiva.
 
====Glas====
Serveras i highballglas.

====Ordlista====
{{wikipedia|Isbjörn (drink)|Isbjörn}}
*[[:w:Vodka|Vodka]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>prh4j2oa98m7bijzffab9gnzad24qg3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Drinkboken</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3829</id>
    <revision>
      <id>51271</id>
      <parentid>45139</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:40:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="845" sha1="8t61bbbwvdvot0hjrjel1of8pognb1j" xml:space="preserve">[[Fil:Flaming cocktails.jpg|70px|left|]] [[Fil:Flaming cocktails.jpg|70px|right]]
&lt;p style=&quot;margin: 0.5em 0 0; text-align: center; font-size: 125%; line-height: 1.3&quot;&gt;'''Välkommen till Wikibooks drinkbok!'''&lt;/p&gt;
&lt;div class=&quot;center&quot;&gt;''Drinkrecept från hela världen''&lt;/div&gt;&lt;br&gt; 
----
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:{{{1|Drinkar A-Ö}}}|{{SUBPAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;
__NOTOC__
__NOEDITSECTION__
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Gastronomirelaterade mallar|Drinkbok]]
[[Kategori:Drinkboken]]
&lt;/noinclude&gt;
&lt;noinclude&gt;
-----
'''Användning:'''&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{Drinkboken}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
infogar mallen och lägger sidan i kategori:Drinkar A-Ö, en kategori som är ett register innehållande alla recept i drinkboken&lt;br&gt;
Ska mallen användas på en kategorisida t.ex anges kategorin som parameter. så här: &lt;nowiki&gt;{{Drinkboken|Drinkboken}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8t61bbbwvdvot0hjrjel1of8pognb1j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Long Island Iced Tea</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3833</id>
    <revision>
      <id>44876</id>
      <parentid>38233</parentid>
      <timestamp>2015-05-29T19:48:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>46.59.18.249</ip>
      </contributor>
      <origin>44876</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1232" sha1="k2w3r50hnw9valfzzrt9q83y6sfsbda" xml:space="preserve">[[Bild:Long Island Iced Tea.jpg||thumb|250px|Long Island Iced Tea]]
'''Long Island Iced Tea''' är en drink av typen [[long drink]]. Den har fått sitt namn efter platsen den skapades på, Oak Beach Inn i Hampton Bays på Long Island, och det faktum att den liknar iste till färgen. Den skapades av bartendern Robert C &quot;Rosebud&quot; Butt.

====Ingredienser====
* 4 delar vodka
* 4 delar gin
* 4 delar ljus rom
* 4 delar tequila
* 4 delar Cointreau
* 4 delar limejuice
* Coca Cola

=====Alternativ=====
Istället för Cointreau och limejuice:
* 1 del Crème de Menthe
* 8 delar färskpressad citron
* 1 tesked florsocker

====Tillagning====
Blanda alla ingredienser utom Coca Cola i en shaker tillsammans med krossad is. Skaka om väl och sila. Häll i drinken i ett glas med iskuber. Toppa med Coca-Cola tills drinken får färg.

====Glas====
Serveras i [[w:Collinsglas|Collinsglas]].
 
====Garnering====
Garnera med en limebit.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Vodka|Vodka]]
*[[w:Gin|Gin]]
*[[w:Rom|Rom]]
*[[w:Tequila|Tequila]]
*[[w:Cointreau|Cointreau]]
*[[w:Lime|Lime]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Tequiladrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>k2w3r50hnw9valfzzrt9q83y6sfsbda</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Shirley Temple (drink)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3834</id>
    <revision>
      <id>41013</id>
      <parentid>38269</parentid>
      <timestamp>2014-04-09T13:09:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.229.48.29</ip>
      </contributor>
      <origin>41013</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="715" sha1="2z9ahndjek8pd8woislckmtyyn7d2p7" xml:space="preserve">'''Shirley Temple''' Enligt historien uppfunnen för att skådespelerskan, som var minderårig, också skulle ha någonting att dricka vid officiella tillställningar. I verkligheten är detta troligen en efterkommen historia, då Temple själv sagt att hon avskydde drinken eftersom den var alldeles för söt.

====Ingredienser====
* två delar ginger ale 
* en del apelsinjuice
* några stänk grenadine

 
====Tillagning====
Blanda ingredienserna i en shaker tillsammans med is och skaka om. Ibland utesluts apelsinjuicen.

====Glas====

 
====Garnering====
Garnera med en citronskiva och ett körsbär.

====Ordlista====


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Alkoholfria drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>2z9ahndjek8pd8woislckmtyyn7d2p7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Spritzer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3835</id>
    <revision>
      <id>38277</id>
      <parentid>14949</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Spritzer]] till [[Drinkboken/Recept/Spritzer]]</comment>
      <origin>38277</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="382" sha1="1l4l47ai508poi7t9969fru1iff5qnw" xml:space="preserve">'''Spritzer''' är en kall vindrink.

====Ingredienser====
* två delar vitt vin 
* en del mineralvatten eller fruktsoda eller sprite

====Tillagning====
Blanda vin och fruktsoda i ett glas med iskuber.

====Glas====
Vinglas
 
====Garnering====
Citron- eller limeskiva.

====Ordlista====
[[w:Vin|Vin]]


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>1l4l47ai508poi7t9969fru1iff5qnw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Mai Tai</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3836</id>
    <revision>
      <id>38235</id>
      <parentid>27950</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mai Tai]] till [[Drinkboken/Recept/Mai Tai]]</comment>
      <origin>38235</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="825" sha1="2ps7lla5znxoo7iiedw8byb7p0j8qje" xml:space="preserve">'''Mai Tai''' är en romdrink av typen [[long drink]]. Originalreceptet innehöll en 17-årig Jamaicansk rom - J. Wray &amp; Nephew, färsk lime, Holland DeKuyper Orange Curaçao, Trader Vic's Rock Candy Syrup, en gnutta French Garier Orgeat och krossad is.

==== Ingredienser ====
* 2 cl lagrad rom
* 2 cl ljus rom
* 1 cl curaçao
* 1 cl orgeat
* 1 cl limejuice
* två stänk grenadin

==== Tillagning ====
Blanda ingredienserna i en shaker och skaka om väl. Servera i ett glas med iskuber.

==== Glas ====
Servera i highballglas.
 
==== Garnering ====
Garnera med limeskiva, ananas, röda bär och en eventuell myntakvist.

==== Ordlista ====
{{wikipedia}}
*[[w:Rom (spritdryck)|Rom]]
*[[w:Curaçao|Curaçao]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Mai Tai]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>2ps7lla5znxoo7iiedw8byb7p0j8qje</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Margarita</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3837</id>
    <revision>
      <id>38239</id>
      <parentid>11597</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Margarita]] till [[Drinkboken/Recept/Margarita]]</comment>
      <origin>38239</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="871" sha1="4xk7zbxqhurb046pk2v1gznkazzj05j" xml:space="preserve">[[Bild:Margarita.jpg||thumb|200px|Margarita]]
'''Margarita''' är en mexikansk drink. Numera finns varianter på drinken så som [[frozen margarita]] som har krossad is och [[tamarindo margarita]] med tamarind i stället för lime.

====Ingredienser====
*6 delar silver- eller guldtequila
*2 delar Triple Sec
*4 delar färskpressad limejuice
*Grovt salt
*Limebit
 
====Tillagning====
Häll saltet i ett fat. Gnid in kanten på ett glas med limebiten och rulla sedan glaset i saltet så att så att det fastnar på glaskanten.

Blanda övriga ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker och skaka väl. Sila och häll upp.

====Glas====
Serveras i cocktailglas.
 
====Garnering====
Garnera med en limeskiva.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Tequila|Tequila]]
*[[w:Lime|Lime]]


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Tequiladrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>4xk7zbxqhurb046pk2v1gznkazzj05j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Drinkar A-Ö</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3838</id>
    <revision>
      <id>26932</id>
      <parentid>18819</parentid>
      <timestamp>2010-01-08T00:49:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26932</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="mpxafnvgq1ym468t5cqlxhst76wwg56" xml:space="preserve">{{Drinkboken|Drinkboken}}
{{kategoriTOC}}</text>
      <sha1>mpxafnvgq1ym468t5cqlxhst76wwg56</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Drinktillbehör</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3839</id>
    <revision>
      <id>11621</id>
      <timestamp>2006-07-27T12:56:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar kategori</comment>
      <origin>11621</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkglas</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3840</id>
    <revision>
      <id>53185</id>
      <parentid>48179</parentid>
      <timestamp>2022-10-14T12:43:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>på på &gt; på</comment>
      <origin>53185</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1728" sha1="3kifc8ulzht7ve5omiyy5k0q0qgtdwh" xml:space="preserve">====Cocktailglas====
Cocktailglas är ett allmänt begrepp dit glas både med och utan fot räknas. Glasen rymmer normalt 15-20 centiliter. Exempel på cocktailglas är martiniglas och margaritaglas.

[[Image:Margarita.jpg|thumb|left|120px|Margaritaglas]]

&lt;br clear=all&gt;
====Highballglas====
Highball är den amerikanska benämningen på ''grogg'' och glasen heter därför på svenska för ''grogglas''. Highballglas är höga och breda och rymmer omkring 35-40 centiliter.
[[File:Highball Glass (Tumbler).svg|left|thumb|120px|Highballglas]]
&lt;br clear=all&gt;
====Collinsglas====
Collinsglas är högre och smalare än highballglas. De är oftast raka och rymmer omkring 35 centiliter.
[[Bild:Bloodymarry edited.jpg|left|thumb|120px|Collinsglas]]
&lt;br clear=all&gt;
====Shotglas====
Ett shotglas är ett litet servisglas som används för att dricka shots ur.
[[Image:Shot glass.jpg|thumbnail|left|120px|Ett shotglas]]
&lt;br clear=all&gt;
====Rocksglas====
Rocksglas används vanligen för whisky och gin, men även för scotch och bourbon. Glasen är breda, högre än whiskyglas och rymmer 24-30 centiliter. Ett perfekt rocksglas har en rund botten och om man släpper en isbit från rätt höjd så hörs ett plingande ljud. Glasen har fått sitt namn eftersom de flesta drinkar som serveras i glasen även består av is (''on the rocks''). Glasen kallas även ''Old fashioned glass'' på engelska.
[[Fil:Old Fashioned Glass.svg|thumb|left|120px|Rocksglas]]
&lt;br clear=all&gt;
====Whiskyglas====
Whiskyglas används företrädesvis för whisky men kan även användas som cocktailglas för andra drinkar. Glasen är breda, låga och rymmer omkring 20 centiliter.
&lt;br clear=all&gt;

{{Drinkboken|Drinktillbehör}}


[[en:Bartending/Glassware]]</text>
      <sha1>3kifc8ulzht7ve5omiyy5k0q0qgtdwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Mint Julep</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3841</id>
    <revision>
      <id>38241</id>
      <parentid>18818</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mint Julep]] till [[Drinkboken/Recept/Mint Julep]]</comment>
      <origin>38241</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="878" sha1="sxpuqbg6ynmib6ay37vpbzyekxayxfr" xml:space="preserve">'''Mint Julep''' är en bourbondrink. Drinken uppfanns någon gång under 1700-talet då den amerikanske senatorn, Henry Clay, introducerade den i Washington D.C. och i norra USA. Ordet “julep” kommer av det persiska “julab” som betyder rosvatten. Förr i tiden serverades Mint Julep ofta i silver- eller tennkoppar.

====Ingredienser====
*4 centiliter bourbon
*[[Sockerlag]] (alternativt  en matsked sirap)
*Myntablad
 
====Tillagning====
Blanda sockerlag och mynta i ett kylt glas. Muddla myntan i
botten och fyll sedan glaset med krossad is. Tillsätt bourbon och rör om.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i highballglas.
 
====Garnering====
Garnera med en myntakvist.

====Ordlista====
*[[w:Myntor|Mynta]]
*[[:w:Bourbon (dryck)|Bourbon]]


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Bourbondrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Mint Julep]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>sxpuqbg6ynmib6ay37vpbzyekxayxfr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Mojito</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3842</id>
    <revision>
      <id>40961</id>
      <parentid>39102</parentid>
      <timestamp>2014-03-26T02:37:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>82.182.149.179</ip>
      </contributor>
      <comment>Wikifiering</comment>
      <origin>40961</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1554" sha1="i2l16rhjsmj6lznjm51vxzuw85mgzg3" xml:space="preserve">[[Bild:Mojito.jpg|thumb|right|Ett glas Mojito]]
'''Mojito''' är en drink av typen [[long drink]]. Drinken var en av författaren [[w:Ernest Hemingway|Ernest Hemmingway]]s favoritdrinkar. På 1920-talet fick den sina nuvarande proportioner då den serverades på Playa de Mariano, en strand som vid den tiden ofta besökes av arbetare.

====Ingredienser (med alkohol)====
*6 cl kubansk rom
*3 cl färskpressad lime
*2 teskedar socker (gärna brunt rörsocker, alternativt florsocker)
*5-7 myntablad
*Sodavatten

====Ingredienser (alkoholfri)====
*3-6 cl saft av pressad lime 
*3-5 tsk socker   
*5-7 myntablad  
*8-10 cl Club Soda och krossad is

====Tillagning====
Blanda limejuice och strösocker i ett [[w:highballglas|highballglas]] tills det har löst sig. Lägg i myntabladen och krossa dem med en [[w:muddlare|muddlare]]. Lägg i iskuber, det är även vanligt att man krossar isen tillsammans med myntan, häll i romen och/eller sodavatten. 

En starkare Mojito, så som de tillreds i Miami, på Kuba etc. tillreds på samma sätt, men utan sodavatten i ett [[w:Oldfashioned-glas|whiskyglass]]. Man kan även skära en limefrukt i klyftor och lägga det i glaset.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i highballglas om det är en svag version.
Serveras i whiskyglas om det är en stark version.

====Garnering====
Garnera med myntablad.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Rom (spritdryck)|Rom]]
*[[w:Myntor|Mynta]]
*[[w:Lime|Lime]]


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
[[Kategori:Alkoholfria drinkar]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>i2l16rhjsmj6lznjm51vxzuw85mgzg3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Piraten</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3843</id>
    <revision>
      <id>38255</id>
      <parentid>11632</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Piraten]] till [[Drinkboken/Recept/Piraten]]</comment>
      <origin>38255</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="580" sha1="3p9ffq87wiwympkstv1tv3tr7b3awaf" xml:space="preserve">'''Piraten''' är en [[long drink]] som baseras på Calvados. Piraten passar även som bål.

====Ingredienser====
* 2 centiliter Calvados
* 6 centiliter Ginger Ale
* 40 centiliter äppelcider
* Äppelskal
 
====Tillagning====
Blanda Calvados, Ginger Ale och äppelcider i ett högt glas och rör om.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i highballglas.
 
====Garnering====
Garnera med äppelskal.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Calvados (spritdryck)|Calvados]]
*[[w:Ginger Ale|Ginger Ale]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>3p9ffq87wiwympkstv1tv3tr7b3awaf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Piña Colada</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3844</id>
    <revision>
      <id>47088</id>
      <parentid>47087</parentid>
      <timestamp>2017-05-11T22:25:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 47087 av [[Special:Contributions/81.236.129.239|81.236.129.239]] ([[User talk:81.236.129.239|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>47088</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1564" sha1="720ycn6ev7ze296rcsgkitzc82oiz5z" xml:space="preserve">[[Bild:Piña Colada.jpg||thumb|200px|Piña Colada]]
'''Piña Colada''' är en romdrink som är flitigt drucken på semesterstränder över hela världen. Dess upphovsman var bartendern på Hotel Caribe Hilton i Puerto Rico, Ricardo Garcia. Drinken kom till som en nödlösning; den vanliga välkomstdrinken som serverades på hotellet, Coco-Loco, gjordes på kokossaft, rom och kokosgrädde och serverades i en kokosnöt. Men plötsligt strejkade kokosnötsplockarna och man stod utan nötter. Då fann Garcia ett stort lager ananasfrukter och använde istället dessa som drinkens behållare. Detta gav drinken en svag smak av ananas och Garcia utvecklade detta genom att tillsätta krossad is och hackad ananas och gav drinken namnet Piña Colada, som betyder just ''hackad ananas'' på spanska.

====Ingredienser====
* 5 centiliter ljus rom
* 10 centiliter ananasjuice
* 2-3 centiliter kokossyrup
* 2 centiliter vispgrädde

=====Alternativ=====
* 4 delar ljus rom
* 2 delar mörk rom
* 6 delar ananasjuice
* 4 delar Coconut Cream

====Tillagning====
Blanda alla ingredienser med krossad is tills blandningen är slät. Använd shaker eller mixer.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i Collinsglas men det förekommer även att drinken serveras i en stor kupa eller en kokosnöt.
 
====Garnering====
Garneras med en ananasbit och eventuellt röda bär och ett ananasblad
 

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Rom (spritdryck)|Rom]]
*[[w:Kokosnöt|Kokosnöt]]
*[[w:Ananas|Ananas]]


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>720ycn6ev7ze296rcsgkitzc82oiz5z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pina Colada</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3845</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Piña Colada" />
    <revision>
      <id>38498</id>
      <parentid>11635</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T02:21:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Drinkboken/Recept/Piña Colada]]</comment>
      <origin>38498</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="iegda8zeoj88b9q9ip1dvxel4r6326r" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Piña Colada]]</text>
      <sha1>iegda8zeoj88b9q9ip1dvxel4r6326r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Rusty Nail</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3846</id>
    <revision>
      <id>38261</id>
      <parentid>11636</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rusty Nail]] till [[Drinkboken/Recept/Rusty Nail]]</comment>
      <origin>38261</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="508" sha1="s4wd60oy6302s6hnmcyb9ljaj4x0dk3" xml:space="preserve">'''Rusty Nail''' är en stark whiskydrink gjord på skotsk whisky och drambuie (whiskylikör).

====Ingredienser====
* 2 delar skotsk whisky
* 1 del drambuie
* Is

====Tillagning====
Lägg is i ett glas, fyll på med skotsk whisky, häll i drambuie och rör om.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i whiskyglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Whisky|Whisky]]
*[[w:Drambuie|Drambuie]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Whiskydrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>s4wd60oy6302s6hnmcyb9ljaj4x0dk3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/San Francisco</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3847</id>
    <revision>
      <id>38263</id>
      <parentid>27974</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[San Francisco]] till [[Drinkboken/Recept/San Francisco]]</comment>
      <origin>38263</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="604" sha1="lhvm2jjyz5jg63nihz68nwsrm1x96vt" xml:space="preserve">'''San Francisco''' är en vodkadrink.

==== Ingredienser ====
*4 centiliter vodka
*2 centiliter bananlikör
*apelsinjuice
*Stänk med grenadin
*Is
 
==== Tillagning ====
Lägg is i ett highballglas och blanda i vodka, bananlikör och fyll upp med apelsinjuice. Rör om och avsluta med att stänka i grenadin.

==== [[Drinkglas|Glas]] ====
Serveras i highballglas.
 
==== Garnering ====
Garnera med en apelsinskiva.

==== Ordlista ====
*[[w:San Francisco (drink)|San Francisco]]
*[[w:Vodka|Vodka]]
*[[w:Grenadin|grenadin]]


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>lhvm2jjyz5jg63nihz68nwsrm1x96vt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Screwdriver</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3848</id>
    <revision>
      <id>38265</id>
      <parentid>11640</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Screwdriver]] till [[Drinkboken/Recept/Screwdriver]]</comment>
      <origin>38265</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="516" sha1="i6xoplj1wami7n98fdydetm2gq5dpq5" xml:space="preserve">'''Screwdriver''' är en drink som blandas av vodka och apelsinjuice.

====Ingredienser====
*6 centiliter vodka
*Färskpressad apelsinjuice
 
====Tillagning====
Häll vodkan och apelsinjuicen i ett kylt glas med iskuber.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i highballglas.
 
====Garnering====
Garnera med en apelsinskiva.

====Ordlista====
*[[w:Screwdriver (drink)|Screwdriver på Wikipedia]]
*[[w:Vodka|Vodka]]
*[[w:Apelsin|Apelsin]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>i6xoplj1wami7n98fdydetm2gq5dpq5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Singapore Sling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3849</id>
    <revision>
      <id>38273</id>
      <parentid>13741</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Singapore Sling]] till [[Drinkboken/Recept/Singapore Sling]]</comment>
      <origin>38273</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="879" sha1="6dhefhp0nsz8ckpvsdzch4hfuhzok7s" xml:space="preserve">'''Singapore Sling''' är en drink som länge förknippats med Raffles Hotel i Singapore.

====Ingredienser====
* 30 ml gin
* 15 ml delar Heering Cherry Liqueur
* 7,5 ml del D.O.M. Benedictine
* 7,5 ml del Cointreau
* Ett stänk Angostura Bitter
* 10 ml Grenadine (t ex Saturnus)
* 15 ml limejuice
* 120 ml ananasjuice
 
====Tillagning====
Blanda allt i en shaker tillsammans med mycket is. Skaka väl tills shakern är så kall att den inte går att hålla i. Lägg i 4 isbitar i ett högt glas, häll i drinken.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i Collinsglas.
 
====Garnering====
Garnera med en skiva ananas och ett körsbär. Sätt till sist i ett sugrör.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Gin|Gin]]
*[[w:Grenadin|Grenadin]]
*[[w:Cointreau|Cointreau]]
*[[w:Lime|Lime]]
*[[w:Ananas|Ananas]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>6dhefhp0nsz8ckpvsdzch4hfuhzok7s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Slow comfortable screw</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3850</id>
    <revision>
      <id>37279</id>
      <parentid>11642</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:46:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Slow comfortable screw]] till [[Drinkboken/Recept/Slow comfortable screw]]</comment>
      <origin>37279</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="658" sha1="hmtpcebdbwbo2uxxa4xyoi5tsnvj8xw" xml:space="preserve">'''Slow comfortable screw''' är en blandning av Sloe gin (slånbärslikör), Southern Comfort och [[Screwdriver]].

====Ingredienser====
*4 delar vodka
*2 delar Southern Comfort
*1 del slånbärslikör
*Färskpressad apelsinjuice
 
====Tillagning====
Blanda vodka, Southern Comfort och slånbärslikör tillsammans med krossad is i en shaker. Häll upp i ett glas med iskuber och toppa med apelsinjuice.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i highballglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering.

====Ordlista====
*[[w:Vodka|Vodka]]
*[[w:Slån|Slånbär]]
*[[w:Apelsin|Apelsin]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>hmtpcebdbwbo2uxxa4xyoi5tsnvj8xw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/White Russian</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3851</id>
    <revision>
      <id>38285</id>
      <parentid>24134</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:12:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[White Russian]] till [[Drinkboken/Recept/White Russian]]</comment>
      <origin>38285</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="546" sha1="sg7641xslu8kcga2g71yq8oc1sh1wne" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Fil:White-Russian-01.jpg|miniatyr|höger|En White Russian]]
'''White Russian''' är en söt vodkadrink. Till skillnad från [[Black Russian]] så innehåller denna drink grädde.

====Ingredienser====
*4 delar vodka
*2 delar Kahlúa (kaffelikör)
*2 delar grädde
 
====Tillagning====
Blanda ingredienserna med krossad is i en shaker. Skaka om väl, sila och häll upp i ett kylt whiskyglas.

====Glas====
Serveras i whiskyglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>sg7641xslu8kcga2g71yq8oc1sh1wne</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Flaming Dr. Pepper</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3852</id>
    <revision>
      <id>38218</id>
      <parentid>21262</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Flaming Dr. Pepper]] till [[Drinkboken/Recept/Flaming Dr. Pepper]]</comment>
      <origin>38218</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="488" sha1="n3mo82i61y14lfsvdb7f6dggmsyd0l2" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}

'''Flaming Dr. Pepper''' är en öldrink som i smaken påminner om läskedrycken Dr. Pepper.

====Ingredienser====
*1 del Amarretto
*3 delar lageröl
*3 delar Coca-Cola
 
====Tillagning====
Häll Amaretton i ett ölglas och fyll resterande del med lika stora delar lageröl och Coca-Cola.

====Glas====
Serveras i ölglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering.


[[Kategori:Öldrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Flaming Dr. Pepper]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>n3mo82i61y14lfsvdb7f6dggmsyd0l2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Black and Tan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3853</id>
    <revision>
      <id>38182</id>
      <parentid>29955</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Black and Tan]] till [[Drinkboken/Recept/Black and Tan]]</comment>
      <origin>38182</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="626" sha1="af9ooz5qxvgqt3u8h0380s7anvlbqx3" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Black and Tan''' är en öldrink som består av mörk öl och ale. Det finns även en [[Black and Tan (alkoholfri)|alkoholfri drink]] med samma namn.

====Ingredienser====
*1/2 stout eller porter
*1/2 ale
 
====Tillagning====
Häll först i ale i glaset och häll sedan sakta på det mörka ölet. Använd en upp-och-nedvänd sked och häll det mörka ölet på skeden.

====Glas====
Serveras i ölglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering.

====Ordlista====
*Stout
*Porter
*Ale
Är olika typer av öl

 
[[Kategori:Öldrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Black and Tan]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>af9ooz5qxvgqt3u8h0380s7anvlbqx3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Black and Tan (alkoholfri)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3854</id>
    <revision>
      <id>38184</id>
      <parentid>26689</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Black and Tan (alkoholfri)]] till [[Drinkboken/Recept/Black and Tan (alkoholfri)]]</comment>
      <origin>38184</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="443" sha1="ji4qrkjplnoy8hbr3jqw31n0ly78caf" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Black and Tan''' är en alkoholfri drink. Det finns även  en [[Black and Tan|alkoholhaltig öldrink]] med samma namn.

====Ingredienser====
*1/2 Ginger Ale
*1/2 Ginger Beer
*Limebit
 
====Tillagning====
Häll Ginger Ale och Ginger Beer i lika stora delar i ett kylt ölglas.

====Glas====
Serveras i ölglas.
 
====Garnering====
Garnera med limebiten.

 
[[Kategori:Alkoholfria drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>ji4qrkjplnoy8hbr3jqw31n0ly78caf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Boilermaker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3856</id>
    <revision>
      <id>38190</id>
      <parentid>11652</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Boilermaker]] till [[Drinkboken/Recept/Boilermaker]]</comment>
      <origin>38190</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="503" sha1="2r0i1czug07q9ss1glagxymfavni4ne" xml:space="preserve">'''Boilermaker''' är en öldrink där ölen spetsas med whisky.

====Ingredienser====
*20 centiliter öl
*4,5 centiliter whisky
 
====Tillagning====
Häll ölen i en sejdel. Häll whiskyn i ett snapsglas och sätt det på botten av sejdeln.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i ölsejdel.
 
====Garnering====
Ingen garnering.

====Ordlista====
*[[w:Öl|Öl]]
*[[w:Whisky|Whisky]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Öldrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Boilermaker]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>2r0i1czug07q9ss1glagxymfavni4ne</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Eccentric Elmer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3857</id>
    <revision>
      <id>38222</id>
      <parentid>11659</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Eccentric Elmer]] till [[Drinkboken/Recept/Eccentric Elmer]]</comment>
      <origin>38222</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="739" sha1="ju8skmy64h5ocpjb2rk82c5etihwjj7" xml:space="preserve">'''Eccentric Elmer''' är en bourbondrink med söt och lite bitter smak.

====Ingredienser====
*2 delar bourbon (3 centiliter)
*1 delar triple sec (1 1/2 centiliter)
*6 delar tranbärsjuice (9 centiliter)
*En matsked strösocker
*Ett stänk Angostura bitter

====Tillagning====
Fyll en shaker till hälften med is. Häll i bourbon, triple sec, tranbärsjuice och socker och skaka väl. Lägg några iskuber i ett glas och sila drinken ner i glaset.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i rocksglas.
 
====Garnering====
Garnera med en limeskiva.

====Ordlista====
*[[w:Bourbon|Bourbon]]
*[[w:Tranbär|Tranbär]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Bourbondrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Eccentric Elmer]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>ju8skmy64h5ocpjb2rk82c5etihwjj7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Manhattan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3858</id>
    <revision>
      <id>38237</id>
      <parentid>11662</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Manhattan]] till [[Drinkboken/Recept/Manhattan]]</comment>
      <origin>38237</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="725" sha1="ah2xgbkw38l1l7wp6fg7pmwyl079g40" xml:space="preserve">'''Manhattan''' är en klassisk amerikansk drink. Den sägs ha uppfunnits på 1870-talet av Winston Churchills mor, Jennie Jerome Churchill, då hon höll en bankett för att hedra presidentkandidaten Samuel J. Tilden.

====Ingredienser====
* 3 delar Rye Whisky eller kanadensisk whisky
* 1 del söt vermouth
* Ett stänk Angostura bitter

====Tillagning====
Blanda whisky, vermouth och Angostura i ett kylt glas med iskuber. Rör om väl.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i cocktailglas.
 
====Garnering====
Garnera med ett körsbär.

====Ordlista====
*[[w:Whisky|Whisky]]
*[[w:Vermouth|Vermouth]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Whiskydrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Manhattan]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>ah2xgbkw38l1l7wp6fg7pmwyl079g40</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Brandy Alexander</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3859</id>
    <revision>
      <id>38194</id>
      <parentid>11679</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Brandy Alexander]] till [[Drinkboken/Recept/Brandy Alexander]]</comment>
      <origin>38194</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="703" sha1="kfkafp84dynzhxgqemkjyav2b3wt0bn" xml:space="preserve">'''Brandy Alexander''' är en brandydrink som har funnits sedan början av 1900-talet. Motsvarande drink med gin heter [[Gin Alexander]]. En närliggande drink med mer brandy heter [[Panama]].

====Ingredienser====
*3 delar brandy
*3 delar mörk Crème de Cacao
*3 delar grädde
 
====Tillagning====
Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker. Skaka om och häll upp i ett kylt cocktailglas.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i cocktailglas.
 
====Garnering====
Kan garneras med muskot.

====Ordlista====
*[[w:Brandy|Brandy]]
*[[w:Muskot|Muskot]]

{{Drinkboken}}

[[en:Bartending/Cocktails/Alexander]]

 
[[Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>kfkafp84dynzhxgqemkjyav2b3wt0bn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Gin Alexander</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3860</id>
    <revision>
      <id>38210</id>
      <parentid>11678</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gin Alexander]] till [[Drinkboken/Recept/Gin Alexander]]</comment>
      <origin>38210</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="624" sha1="7o7bpbwn0cb71xo2g1ikns86wbvm31y" xml:space="preserve">'''Gin Alexander''' är en gindrink som har funnits sedan början av 1900-talet. Motsvarande drink med brandy heter [[Brandy Alexander]].

====Ingredienser====
*3 delar gin
*3 delar mörk Crème de Cacao
*3 delar grädde
 
====Tillagning====
Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker. Skaka om och häll upp i ett kylt cocktailglas.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i cocktailglas.
 
====Garnering====
Kan garneras med muskot.

====Ordlista====
*[[w:Gin|Gin]]
*[[w:Muskot|Muskot]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Alexander]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>7o7bpbwn0cb71xo2g1ikns86wbvm31y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Panama</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3861</id>
    <revision>
      <id>38253</id>
      <parentid>11666</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Panama]] till [[Drinkboken/Recept/Panama]]</comment>
      <origin>38253</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="542" sha1="9s940ru5iope0wbf6a4ei7a3y727h5h" xml:space="preserve">'''Panama''' är en brandydrink. En närliggande drink med mindre brandy heter [[Brandy Alexander]].

====Ingredienser====
*4 delar brandy
*3 delar mörk Crème de Cacao
*3 delar grädde
 
====Tillagning====
Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker. Skaka om och häll upp i ett kylt cocktailglas.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i cocktailglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering

====Ordlista====
*[[w:Brandy|Brandy]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>9s940ru5iope0wbf6a4ei7a3y727h5h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:KategoriTOC</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3862</id>
    <revision>
      <id>28106</id>
      <parentid>28079</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T12:36:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28106</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2047" sha1="lxbrfyzo6zmdte01qxufp1jubm8klz9" xml:space="preserve">{| border=0 class=&quot;toccolours plainlinks&quot; |
|-
! {{MediaWiki:Toc}}: 
| [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}}} Topp] &amp;ndash; [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=0}} 0&amp;ndash;9] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=A}} A] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=B}} B] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=C}} C] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=D}} D] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=E}} E] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=F}} F] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=G}} G] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=H}} H] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=I}} I] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=J}} J] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=K}} K] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=L}} L] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=M}} M] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=N}} N] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=O}} O] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=P}} P] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Q}} Q] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=R}} R] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=S}} S] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=T}} T] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=U}} U] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=V}} V] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=W}} W] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=X}} X] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Y}} Y] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Z}} Z] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Å}} Å] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Ä}} Ä] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Ö}} Ö]
|}

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lxbrfyzo6zmdte01qxufp1jubm8klz9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Sidecar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3863</id>
    <revision>
      <id>38271</id>
      <parentid>11675</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Sidecar]] till [[Drinkboken/Recept/Sidecar]]</comment>
      <origin>38271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="583" sha1="ecv5z29bhclp5cyfu54k9hwaxdhs5ii" xml:space="preserve">'''Sidecar''' är en brandydrink som skapades första gången strax efter första världskriget.

====Ingredienser====
*4 delar brandy
*2 delar Triple sec
*2 delar färskpressad citron
 
====Tillagning====
Häll alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker. Skaka väl.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i ett kylt cocktailglas.
 
====Garnering====
Garnera med en citronskiva.

====Ordlista====
*[[w:Brandy|Brandy]]
*[[w:Citron|Citron]]


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Sidecar]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>ecv5z29bhclp5cyfu54k9hwaxdhs5ii</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Gin and Ginger</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3865</id>
    <revision>
      <id>38208</id>
      <parentid>11681</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gin and Ginger]] till [[Drinkboken/Recept/Gin and Ginger]]</comment>
      <origin>38208</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="500" sha1="dwy2fyp26asrp4xaghbu8xpqt3o7v8u" xml:space="preserve">'''Gin and Ginger''' är en gindrink.

====Ingredienser====
*6 centiliter gin
*Ginger Ale
*Citronskal

====Tillagning====
Fyll ett highballglas med iskuber. Vrid citronskalet och lägg ner det i glaset. Häll i gin och toppa med Ginger Ale.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Servera i highballglas.

====Ordlista====
*[[w:Gin|Gin]]
*[[w:Ginger Ale|Ginger Ale]]
*[[w:Citron|Citron]]


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Gin and Ginger]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>dwy2fyp26asrp4xaghbu8xpqt3o7v8u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Adios Motherfucker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3866</id>
    <revision>
      <id>38168</id>
      <parentid>14278</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:37:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Adios Motherfucker]] till [[Drinkboken/Recept/Adios Motherfucker]]</comment>
      <origin>38168</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="761" sha1="i5paleujt33h5ncraawshp04ioj1ctv" xml:space="preserve">'''Adios Motherfucker''' är en drink som finns i mängder av varianter. I denna kombineras fem olika spritsorter.

====Ingredienser====
* 2 cl vodka
* 2 cl rom
* 2 cl tequila
* 2 cl gin
* 2 cl blå curaçao 
* 8 cl Sour mix
* 8 cl 7-Up 
 
====Tillagning====
Häll alla ingredienser utom 7-Up i ett [[highballglas]] med iskuber. Toppa med 7-Up och rör försiktigt.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i highballglas.

====Ordlista====
*[[w:Vodka|Vodka]]
*[[w:Rom (spritdryck)|Rom]]
*[[w:Tequila|Tequila]]
*[[w:Gin|Gin]]
*[[w:Blå Curaçao|Blå Curaçao]]
{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Tequiladrinkar]]
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Adios Motherfucker]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>i5paleujt33h5ncraawshp04ioj1ctv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Sex on the Beach</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3867</id>
    <revision>
      <id>38267</id>
      <parentid>21263</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Sex on the Beach]] till [[Drinkboken/Recept/Sex on the Beach]]</comment>
      <origin>38267</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="554" sha1="hr0x7d35l5c5d8yj65genry0mkaqdbn" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}

'''Sex on the Beach''' är en drink som blandas av vodka och persikobrännvin.

====Ingredienser====
* 4 delar vodka
* 3 delar persikobrännvin
* 6 delar tranbärsjuice
* 6 delar ananasjuice (alternativt apelsinjuice)
* cocktailkörsbär

====Tillagning====
Blanda alla ingredienser tillsammans med iskuber i ett highballglas. Rör om väl. 

====Glas====
Serveras i highballglas.
 
====Garnering====
Garnera med körsbäret.


[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Sex on the Beach]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>hr0x7d35l5c5d8yj65genry0mkaqdbn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/B-51</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3869</id>
    <revision>
      <id>38172</id>
      <parentid>21313</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[B-51]] till [[Drinkboken/Recept/B-51]]</comment>
      <origin>38172</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="515" sha1="b2ocpwaobodvhz45kz03xrx71qwgc9w" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''B-51''' är en shot som byggs i lager av de olika tillsatserna.

====Ingredienser====
* 1 del Kahlúa
* 1 del Irish Cream
* 1 del rom
 
====Tillagning====
Använd baksidan på en sked och häll sakta i glaset så att ingredienserna bildar lager. Börja med att hälla i Kahlúa, därefter Irish Cream och till sist rom.

====Glas====
Servera i snapsglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering.

 
[[Kategori:Shots och shooters]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/B-51]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>b2ocpwaobodvhz45kz03xrx71qwgc9w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/B-52</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3870</id>
    <revision>
      <id>38174</id>
      <parentid>11691</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[B-52]] till [[Drinkboken/Recept/B-52]]</comment>
      <origin>38174</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="723" sha1="p9eefbtp6kjb20iw09k21mci5kbuyl8" xml:space="preserve">[[Bild:Cocktail B52.jpg||thumb|B-52]]
'''B-52''' är en shot som byggs i lager av de olika tillsatserna.

====Ingredienser====
* 1 del Kahlúa
* 1 del Irish Cream
* 1 del Grand Marnier eller Cointreau
 
====Tillagning====
Använd baksidan på en sked och häll sakta i glaset så att ingredienserna bildar lager. Börja med att hälla i Kahlúa, därefter Irish Cream och till sist Grand Marnier eller Cointreau.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Servera i snapsglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering.

====Ordlista====
*[[w:Kahlúa|Kahlúa]]
*[[w:Grand Marnier|Grand Marnier]]
*[[w:Cointreau|Cointreau]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Shots och shooters]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/B-52]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>p9eefbtp6kjb20iw09k21mci5kbuyl8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/B-52 med Bombay Doors</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3871</id>
    <revision>
      <id>38176</id>
      <parentid>27900</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[B-52 med Bombay Doors]] till [[Drinkboken/Recept/B-52 med Bombay Doors]]</comment>
      <origin>38176</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="822" sha1="e27lajes3wklqa8e5flkl70xrt9n6ko" xml:space="preserve">'''B-52 med Bombay Doors''' är en [[B-52]] med tillsats av Bombay Gin och som byggs i lager av de olika tillsatserna.

==== Ingredienser ====
* 1 del Kahlúa
* 1 del Irish Cream
* 1 del Grand Marnier eller Cointreau
*1 part Bombay Gin
 
==== Tillagning ====
Använd baksidan på en sked och häll sakta i glaset så att ingredienserna bildar lager. Börja med att hälla i Kahlúa, därefter Irish Cream och efter det Grand Marnier eller Cointreau. Avsluta med ett lager av Bombay Gin.

==== [[Drinkglas|Glas]] ====
Servera i snapsglas.
 
==== Garnering ====
Ingen garnering.

==== Ordlista ====
*[[w:Kahlúa|Kahlúa]]
*[[w:Grand Marnier|Grand Marnier]]
*[[w:Cointreau|Cointreau]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Shots och shooters]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/B-52 width Bombay Doors]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>e27lajes3wklqa8e5flkl70xrt9n6ko</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/B-53</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3872</id>
    <revision>
      <id>38178</id>
      <parentid>11693</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[B-53]] till [[Drinkboken/Recept/B-53]]</comment>
      <origin>38178</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="677" sha1="ehkugsgedeescdtw576y6xiw3jksyry" xml:space="preserve">'''B-53''' är en shot som byggs i lager av de olika tillsatserna.

====Ingredienser====
* 1 del Kahlúa
* 1 del Sambuca
* 1 del Grand Marnier eller Cointreau
 
====Tillagning====
Använd baksidan på en sked och häll sakta i glaset så att ingredienserna bildar lager. Börja med att hälla i Kahlúa, därefter Sambuca och till sist Grand Marnier eller Cointreau.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Servera i snapsglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering.

====Ordlista====
*[[w:Kahlúa|Kahlúa]]
*[[w:Grand Marnier|Grand Marnier]]
*[[w:Cointreau|Cointreau]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Shots och shooters]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/B-53]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>ehkugsgedeescdtw576y6xiw3jksyry</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/B-54</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3873</id>
    <revision>
      <id>38180</id>
      <parentid>14507</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[B-54]] till [[Drinkboken/Recept/B-54]]</comment>
      <origin>38180</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="775" sha1="4eiovoujxnkc2ury905rr3glgktxd80" xml:space="preserve">'''B-54''' är en shot som har samma ingredienser som [[B-52]] med tillsats av  Crème de Menthe.

====Ingredienser====
* 1 del Kahlúa
* 1 del Irish Cream
* 1 del Grand Marnier eller Cointreau
* 1 del grön Crème de Menthe
 
====Tillagning====
Använd baksidan på en sked och häll sakta i glaset så att ingredienserna bildar lager. Börja med att hälla i Kahlúa, därefter Irish Cream, efter det Grand Marnier eller Cointreau och till sist Crème de Menthe.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Servera i snapsglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering.

====Ordlista====
*[[w:Kahlúa|Kahlúa]]
*[[w:Grand Marnier|Grand Marnier]]
*[[w:Cointreau|Cointreau]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Shots och shooters]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/B-54]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>4eiovoujxnkc2ury905rr3glgktxd80</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Piscola</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3874</id>
    <revision>
      <id>37272</id>
      <parentid>11695</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:44:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Piscola]] till [[Drinkboken/Recept/Piscola]]</comment>
      <origin>37272</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="932" sha1="826ge2nmbv9ghwzmtlwfydwtg3ijah7" xml:space="preserve">[[Bild:Vasos de Piscola.jpg||thumb|200px|Två glas Piscola]]
'''Piscola''' är en chilensk drink. Pisco som är ett grapedestillat produceras i vindistrikten i Sydamerika och är den vanligaste spritsorten i Chile, Bolivia och Peru.

====Ingredienser====
* 1 del Pisco
* 1 del Coca-Cola
* 1 del is
 
====Tillagning====
Lägg iskuberna i ett glas. Häll först i Pisco och därefter Coca Cola.

Det är vanligt att ett glas fylls till 1/6 med vatten och ställs in i frysen tills det har frusit till is. Vid den metoden utelämnas iskuberna och glaset fylls med lika delar Pisco och Coca-Cola.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i Collinsglas.
 
====Garnering====
Kan garneras med en citronskiva. 

====Ordlista====
*[[w:Coca-Cola|Coca-Cola]]

==Externa länkar==
*[http://www.youtube.com/watch?v=M1PzS5rs5T4 Video som visar tillagning av Piscola]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>826ge2nmbv9ghwzmtlwfydwtg3ijah7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Pisco sour</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3877</id>
    <revision>
      <id>38257</id>
      <parentid>21265</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pisco sour]] till [[Drinkboken/Recept/Pisco sour]]</comment>
      <origin>38257</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="701" sha1="js0qtrdkir9j1p4r0oilg3674tflnp3" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}

[[Bild:PiscoSour.JPG||thumb|200px|Pisco sour]]
'''Pisco sour''' är en sydamerikansk drink som innhåller Pisco. Här är det peruanska receptet.

====Ingredienser====
Recept till tre drinkar:
*12 centiliter Pisco
*12 centiliter Citronjuice
*12 centiliter sirap
*2 äggvitor
*Ett stänk Angostura bitter

I andra recept förekommer att sirap ersätts med socker eller florsocker och att äggvitorna utelämnas.
 
====Tillagning====
Blanda alla ingredienser i en shaker och skaka tills blandningen skummar. Häll upp i cocktailglas med iskuber.

====Glas====
Serveras i cocktailglas.
 
====Garnering====
Ingen garnering


[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>js0qtrdkir9j1p4r0oilg3674tflnp3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Negroni</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3879</id>
    <revision>
      <id>38249</id>
      <parentid>24419</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Negroni]] till [[Drinkboken/Recept/Negroni]]</comment>
      <origin>38249</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="632" sha1="h537xnz79k4a6ry37u7k7r7rbv5rant" xml:space="preserve">'''Negroni''' är en drink som föddes på Caffè Casoni i Florens 1919 när Greve Cammillo Negroni önskade en drink med gin i.

====Ingredienser====
* 1/3 gin
* 1/3 röd vermouth
* 1/3 bitter Campari
* lite sodavatten
 
====Tillagning====
Blanda gin, Campari och vermouth i ett lågt, stort och cylindriskt glas. Lägg i några isbitar och fyll eventuellt på med lite sodavatten. 
 
====Garnering====
Garnera med apelsinskiva.
 
====Glas====
Serveras i ett selzerglas.

====Ordlista====
*[[w:Gin|Gin]]
*[[w:Vermouth|Vermouth]]
*[[w:campari|campari]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]


__NOTOC__</text>
      <sha1>h537xnz79k4a6ry37u7k7r7rbv5rant</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Negroni Sbagliato</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3880</id>
    <revision>
      <id>38251</id>
      <parentid>11711</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Negroni Sbagliato]] till [[Drinkboken/Recept/Negroni Sbagliato]]</comment>
      <origin>38251</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="665" sha1="f2063bafao0kjbkmpc7efbcdmwt3qbq" xml:space="preserve">'''Negroni Sbagliato''' är en variation på [[Negroni]]. Drinken föddes i Bar Basso i Milano på 1950-talet.

====Ingredienser====
* 1/3 Champagne brut (nästan helt torr Champagne)
* 1/3 röd vermouth
* 1/3 bitter Campari
* lite sodavatten
 
====Tillagning====
Blanda Champagne, Campari och vermouth i ett lågt, stort och cylindriskt glas. Lägg i några isbitar och fyll på med lite sodavatten.

====Garnering====
Garnera med citronskiva.
 
====Glas====
Serveras i ett selzerglas.

====Ordlista====
*[[w:Champagne|Champagne]]
*[[w:Vermouth|Vermouth]]
*[[w:Campari|Campari]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Champagnedrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]


__NOTOC__</text>
      <sha1>f2063bafao0kjbkmpc7efbcdmwt3qbq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Champagnedrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3881</id>
    <revision>
      <id>11713</id>
      <timestamp>2006-07-29T20:01:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <comment>skapar kategori</comment>
      <origin>11713</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Americano</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3882</id>
    <revision>
      <id>38170</id>
      <parentid>11722</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Americano]] till [[Drinkboken/Recept/Americano]]</comment>
      <origin>38170</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="714" sha1="3w4nbyqshh8l25gvk2jrbv9d61wmo7m" xml:space="preserve">'''Americano''' sägs vara den första cocktailen som gjordes i Italien förmodligen under första världskriget. Americano sägs vara föregångaren till [[Negroni]] som är en Americano med lite gin i.

====Ingredienser====
* 1/3 röd vermouth
* 1/3 bitter Campari
* lite sodavatten
 
====Tillagning====
Blanda Campari och vermouth i ett lågt, stort och cylindriskt glas. Lägg i några isbitar och fyll på med lite sodavatten.

====Garnering====
Garnera med citronskiva.
 
====Glas====
Serveras i ett selzerglas.

====Ordlista====
*[[w:Champagne|Champagne]]
*[[w:Vermouth|Vermouth]]
*[[w:Campari|Campari]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]


__NOTOC__

__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>3w4nbyqshh8l25gvk2jrbv9d61wmo7m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Veckans drink</title>
    <ns>10</ns>
    <id>3884</id>
    <revision>
      <id>11753</id>
      <parentid>11743</parentid>
      <timestamp>2006-07-31T17:51:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>StefanB</username>
        <id>293</id>
      </contributor>
      <comment>+Vodka Martini</comment>
      <origin>11753</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1331" sha1="sovuhue6go7im296v4xtxxkyk5zuuy1" xml:space="preserve">&lt;!-- Nedan anges de drinkar som kommer att visas på drinkbokens förstasida varje vecka --&gt;
{{#switch: {{{1|{{CURRENTWEEK}}}}} |1= {{:Isbjörn}}
|2= {{:Piraten}}
|3= {{:Spritzer}}
|4= {{:Singapore Sling}}
|5= {{:Gin and Ginger}}
|6= {{:B-53}}
|7= {{:Negroni Sbagliato}}
|8= {{:B-52}}
|9= {{:Daiquiri}}
|10= {{:Bloody Mary}}
|11= {{:Caipirinha}}
|12= {{:Dry Martini}}
|13= {{:Screwdriver}}
|14= {{:Cuba Libre}}
|15= {{:Mint Julep}}
|16= {{:Caipirissima}}
|17= {{:Panama}}
|18= {{:Negroni}}
|19= {{:Piña Colada}}
|20= {{:Black and Tan}}
|21= {{:Piscola}}
|22= {{:Boilermaker}}
|23= {{:Slow comfortable screw}}
|24= {{:Harvey Wallbanger}}
|25= {{:Brandy Alexander}}
|26= {{:Adios Motherfucker}}
|27= {{:B-54}}
|28= {{:Eccentric Elmer}}
|29= {{:B-52 med Bombay Doors}}
|30= {{:Americano}}
|31= {{:Margarita}}
|32= {{:Gin och tonic}}
|33= {{:Monte Cristo}}
|34= {{:Gin Alexander}}
|35= {{:Mai Tai}}
|36= {{:San Francisco}}
|37= {{:Fuzzy Navel}}
|38= {{:Black Russian}}
|39= {{:B-51}}
|40= {{:White Russian}}
|41= {{:Flaming Dr. Pepper}}
|42= {{:Sex on the Beach}}
|43= {{:Pisco sour}}
|44= {{:Sidecar}}
|45= {{:Mojito}}
|46= {{:Long Island Iced Tea}}
|47= {{:Shirley Temple (drink)}}
|48= {{:Black and Tan (alkoholfri)}}
|49= {{:Manhattan}}
|50= {{:Fidel Castro (drink)}}
|51= {{:Jote}}
|52= {{:Rusty Nail}}
|53= {{:Vodka Martini}}
}}</text>
      <sha1>sovuhue6go7im296v4xtxxkyk5zuuy1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Melon med stevia och kryddor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3885</id>
    <revision>
      <id>56489</id>
      <parentid>56488</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:52:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>stavn</comment>
      <origin>56489</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1032" sha1="ddoqht55tj71v6u2vv531f13sxusns5" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''

Frukt
* 1 honungsmelon.
* 1 nätmelon.
* 100 g blåa druvor.

För lagen
* Stevia efter egen smak.
* 1/2 dl vatten.
* 1 bit ingefära.
* 7 hela kryddnejlikor.

==Tillagning==
Skala och skär ingefäran i bitar och blanda med stevia och rör ner i vattnet. Koka upp och låt stå i 15 minuter.

Tag upp kryddorna och låt vattnet svalna.

Dela upp melonerna i mindre delar. Skär vindruvorna på mitten.

Lägg all frukt i en skål.

Häll över lagen och låt det hela stå svalt ett par timmar.

==Servering==
Kan serveras som det är eller tillsammans med glass.  
 
==Tips==
Variera med vanilj och/eller kanel.

==Hälsa==
Stevia är en ört som smakar sött, men innehåller få kalorier och inget aspartam. 

==Externa länkar==
*[http://www.nyfikenvital.org/?q=node/886 Ursprungligt recept: Melon med ingefära, druvor, stevia och kryddnejlikor]
Publicerat med tillstånd. Får publicerat fritt så länge källan är angiven.

[[Kategori:M kokbok]]
[[Kategori:Efterrätter]]</text>
      <sha1>ddoqht55tj71v6u2vv531f13sxusns5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Jote</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3887</id>
    <revision>
      <id>38231</id>
      <parentid>11734</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:08:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Jote]] till [[Drinkboken/Recept/Jote]]</comment>
      <origin>38231</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="457" sha1="e4fl1u8cpyyu7gdtzg5qlstltwjey8q" xml:space="preserve">[[Bild:Jote.jpg||thumb|200px|Ett glas Jote]]
'''Jote''' är en vindrink som är populär i Chile.

====Ingredienser====
*2 delar rött vin
*3 delar Coca-Cola

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i highballglas
 
====Tillagning====
Blanda drinken i ett kylt highballglas med iskuber.
 
====Garnering====
Ingen garnering

====Ordlista====
*[[w:Vin|Vin]]
*[[w:Coca-Cola|Coca-Cola]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>e4fl1u8cpyyu7gdtzg5qlstltwjey8q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Gin och tonic</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3888</id>
    <revision>
      <id>54217</id>
      <parentid>46051</parentid>
      <timestamp>2023-08-27T03:13:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Removing [[:c:File:Gin_and_Tonic.jpg|Gin_and_Tonic.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Mdaniels5757|Mdaniels5757]] because: per [[:c:Commons:Deletion requests/File:2023 Gin.jpg|]].</comment>
      <origin>54217</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1062" sha1="jmsuubg0xjzfppyeb3wxmc9h7zinsdq" xml:space="preserve">'''Gin och tonic''' introducerades på 1800-talet av britterna i de tropiska delarna av imperiet, så som Indien. Tonic innehöll från början kinin som användes för att bota malaria, tonic betyder just 'botemedel' eller 'medicin'. Kinin har en väldigt bittre smak, och för att göra medicinen lättare att dricka så blandade man gärna den med den utransonerade dosen Gin, vilket då gav upphov till denna kända drink. Idag innehåller 'Indian Tonic Water' en mycket mindre mängd kinin, eller bara smakämnen, då den används som ingrediens snarare än hälso-medel.

====Ingredienser====
*6 centiliter gin
*Tonic
*Citron

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i Collinsglas.

====Tillagning====
Häll gin och tonic i ett kylt Collinsglas och lägg i iskuber. Rör om. Pressa saften ur citronbiten och lägg den därefter i glaset.

====Garnering====
Ingen garnering utöver citronbiten.

====Ordlista====
*[[w:Gin|Gin]]
*[[w:Kinin|Kinin]]
*[[w:Lime|Lime]]
*[[w:Citron|Citron]]

{{Drinkboken}}

[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>jmsuubg0xjzfppyeb3wxmc9h7zinsdq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Vodka Martini</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3889</id>
    <revision>
      <id>38281</id>
      <parentid>11752</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vodka Martini]] till [[Drinkboken/Recept/Vodka Martini]]</comment>
      <origin>38281</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="687" sha1="hh7u9sn1mkjqanjerr6s6hcfjt9z5s8" xml:space="preserve">'''Vodka Martini''' är en vodkadrink som blandas med vermouth. James Bond var en hängiven Vodka Martiniälskare som föredrog den ''skakad, inte rörd''. Tack vare honom var drinken en av de populäraste på 1960-talet. 

====Ingredienser====
*8 delar vodka
*2 delar torr vermouth
*Cocktailoliv

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i cocktailglas.

====Tillagning====
Blanda vodka och vermouth i en shaker tillsammans med krossad is och skaka väl.

====Garnering====
Garnera med en cocktailoliv.

====Ordlista====
*[[w:Vodka|Vodka]]
*[[w:Vermouth|Vermouth]]
*[[w:oliv|Oliv]]
*[[w:James Bond|James Bond]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>hh7u9sn1mkjqanjerr6s6hcfjt9z5s8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vokabel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3890</id>
    <revision>
      <id>49159</id>
      <parentid>26465</parentid>
      <timestamp>2019-11-26T06:08:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>82.197.233.11</ip>
      </contributor>
      <origin>49159</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3902" sha1="o975odadm8s09vn15ff1p6mk2zrshw9" xml:space="preserve">'''Vokabel är ett glosförhörsprogram.''' &lt;br&gt;

''I programmets hjälpavsnitt finns utförliga instruktioner. Studera dem och du kommer att finna många användbara finesser. Här nedan kommer endast en kortfattad beskrivning.''

Programmet Vokabel är konstruerat av Per-Erik Kristensson, en medlem av Svenska Sällskapet för [[Interlingua]] (SSI) [http://sv.wikipedia.org/wiki/Interlingua]. Det är mycket professionellt har erhållit flera utmärkelser. Ett utmärkt program i synnerhet för den som studerar språk och vill plugga glosor och korta fraser. En av de stora fördelarna med detta program är att man själv lätt kan komplettera ordlistorna med nya glosor, även ordlistor som skrivits av andra. Programmet är gratis och man hittar det på adressen http://www.pekspro.com/ som är skriven både på svenska och engelska. Förutom Vokabel finns där flera program för tidsfördriv. För att ladda ner programmet klicka på ”Ladda ner Vokabel”. Programmet fungerar på datorer med Windows95 och nyare varianter. Det kräver endast ett utrymme på 590 kB. Fönster och instruktioner är översatta till sex språk, bl.a. svenska och interlingua. Det stora arbetet med översättning till interlingua är gjort av SSI:s förre ordförande Jan Årmann. Man kan lätt ändra språk i Verktyg/Utensiles – Inställningar/Configurationes – Avancerat/Avanciate – Ändra språk/Cambia lingua.


'''Instruktion för att lägga till nya glosor'''
 
I slutet av en ordlista finns en rad med tre positioner kallade Ny/Nove – Ny/Nove- Ny/Nove. Dubbelklicka på Ny/Nove i den första, vänstra, positionen (se pil på bilden till höger) och skriva det nya ordet. Klicka ”Enter”. Detta är viktigt! Skriv sedan in översättningen av ordet i nästa ruta. Den tredje positionen är avsedd för synonymer eller förklaringar och behöver inte fyllas i på varje rad. Men klilcka i alla fall ”Enter” även där.

Man kan även fylla i färdiga listor med glosor skrivna I Word eller andra ordbehandlingsprogram. Då skall orden och dess översättningar var åtskilda av något av följande tecken:  ; : | , = -. T.ex.

        hund, can
        katt, cato
        föl, pullo, (cavallo neonate)
Tredje positionen behöver alltså inte var ifylld varje gång. Efter varje rad klickar man ”Enter”

När listan är klar kopierar men den och klistra in allt i den första vänstra positionen ”Ny/Nove” längst ner i ordlistan. Då kommer glosorna placerade i god ordning även om endast en del har synonymer/förklaringar i tredje positionen. En genial lösning.


'''Instruktion för att sortera in nya glosor i bokstavsordnig'''

Klicka Redigera/Redige. Markera alla/Marca totes Klicka Redigera/ Redige. Sortera/Sorti Nu ska alla glosor finnas I rätt ordning


'''Instruktion för att söka ordlistor'''

Det är nödvändigt att filen har gls-format. För den som vill lära sig interlingua finns en svensk-interlinguaordlista och en interlingua-svensk ordlista på adressen in www.interlingua.nu under länken “Läromedel och kurser”. Höger klicka på någon av filerna och välj ”Spara som..”. Glöm inte var den är sparad. Det är klokt att öppna en särskild katalog för sådana filer På sidan http://www.pekspro.com/ , länken Vokabel 2.31, länken exempelfiler, glosfiler och översättningar finns några andra ordlistor på andra språk.


'''Instruktion för att påbörja förhör'''

Klicka på Arkiv/Archivo – Öppna/Aperi och välj den gls-fil som du sparat i din katalog. Klicka på Förhör/Quiz Det enklaste alternativet där är ”Standard” men nedtill i Förhörsinställningar/Configuration de quiz kan man välja flera varianter.

'''Lycka till!'''

[[Kategori:IT]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|V]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Manualer]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/V]]</text>
      <sha1>o975odadm8s09vn15ff1p6mk2zrshw9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Thaiinspirerad vegwok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3898</id>
    <revision>
      <id>54765</id>
      <parentid>47047</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:31:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54765</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1074" sha1="1gp0drscupl6cypzjn9baq74x9v2o22" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
* en bit fast tofu
* chilifrukt
* pinjenötter

* squash i bitar
* paprika (röd och gul)
* lök, gärna knipplök
* vattenkastanj
* bambuskott
* snittade brytbönor
* färsk ingefära
* kokosmjölk

* ostronsås
* soja
* lite limejuice
* lite flytade honung
* salt
 
==Tillagning==
Fräs på den tärnade tofun, pinjenötter och chili i lite olja så att tofun får fin färg.

Skär upp de färska grönsakerna i lagom stora bitar och fräs i woken, i omgångar om det behövs. Lägg i bambuskott och vattenkastanj, riven ingefära och häll över kokosmjölken. 

Smaka av med ostronsås, soja, lite limejuice, salt och en aning flytande honung. Krydda med mer chili efter tycke och smak.  

==Servering==
Kläm över saften från en limeklyfta och strö färsk koriander på toppen. 
Servera med nykokt jasminris och sambal oelek på bordet.

[[Kategori:T kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Thailändskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Wok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>1gp0drscupl6cypzjn9baq74x9v2o22</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3899</id>
    <revision>
      <id>18724</id>
      <parentid>18723</parentid>
      <timestamp>2008-04-03T05:35:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>18724</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Thailändskt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3900</id>
    <revision>
      <id>22661</id>
      <parentid>18718</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:15:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22661</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="tlf2gjkk533yudfoj16wx9uvm4uly52" xml:space="preserve">{{minikokbok|Asiatiska recept}}</text>
      <sha1>tlf2gjkk533yudfoj16wx9uvm4uly52</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pizzadeg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3901</id>
    <revision>
      <id>56745</id>
      <parentid>54764</parentid>
      <timestamp>2024-11-19T17:04:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>finns ej</comment>
      <origin>56745</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="861" sha1="alqb6pksfth8ghwzz815oscz50l66zz" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*25 g jäst
*1,5 dl ljummet (37 grader) vatten
*1 matsked olja
*0,5 tesked salt
*4,5 dl vetemjöl
 
==Tillagning==
#Rör ut jästen i det ljumma vattnet, så att jästen löser sig.
#Tillsätt olja i vattnet.
#Slå saltet i mjölet.
#Blanda ner mjölet i jästvattnet.
#Arbeta till en smidig deg.
#Lägg ner degen i en bunke.
#Jäs under duk eller plastfolie i '''minst 30 minuter'''.
#Sätt ugnen på 250 grader.
#Kavla ut degen.
#Lägg på valfritt pizzapålägg.
#Gräddas mitt i ugnen i 10 - 12 min
 
==Tips==
Vill man ha en tunn knaprig pizza låt degen jäsa lite längre och kavla ut den tunt.
Vill man ha en kraftigare pizzabotten använd vetemjöl special.

[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Matbröd|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Italienska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[en:Cookbook:Pizza]]</text>
      <sha1>alqb6pksfth8ghwzz815oscz50l66zz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Paj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3902</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pajdeg" />
    <revision>
      <id>38496</id>
      <parentid>11800</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T02:20:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Kokboken/Recept/Pajdeg]]</comment>
      <origin>38496</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="okwn7zelr2c7rz2v6uy0z53h2hdc832" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pajdeg]]</text>
      <sha1>okwn7zelr2c7rz2v6uy0z53h2hdc832</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Alabama Slammer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3903</id>
    <revision>
      <id>51215</id>
      <parentid>37862</parentid>
      <timestamp>2021-12-19T13:22:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ponken</username>
        <id>9861</id>
      </contributor>
      <comment>fix kategori</comment>
      <origin>51215</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="322" sha1="mp26h5xsar1q7ekon3ektkrocyjyvqn" xml:space="preserve">Alabama Slammer

====Ingredienser====
* 4½ cl Southern Comfort
* 4½ cl Amaretto
* 3 cl gin
* 3 cl citronjuice

====[[Drinkglas|Glas]]====
Highball

====Tillagning====
Fyll glaset med is. Häll i allt. Rör.

{{Drinkboken}}

[[Kategori:Övriga drinkar|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö|{{SUBPAGENAME}}]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>mp26h5xsar1q7ekon3ektkrocyjyvqn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Bahama Mama</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3905</id>
    <revision>
      <id>37864</id>
      <parentid>14279</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:59:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bahama Mama]] till [[Drinkboken/Recept/Bahama Mama]]</comment>
      <origin>37864</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="518" sha1="0po0oe8hibm8bf31vto0cr314wo1h07" xml:space="preserve">'''Bahama Mama'''

====Ingredienser====
* 4 1/2 cl kokosnötsrom
* 3/4 cl citronjuice
* 3/4 cl grenadine
* 4 1/2 cl ananasjuice
* 4 1/2 cl apelsinjuice
* 1/2 apelsinskiva

====[[Drinkglas|Glas]]====
Highball

====Tillagning====
Fyll glaset med is. Häll i allt. Rör om.

====Garnering====
Garnera med apelsinskivan.

====Ordlista====
*[[w:Rom|Rom]]
*[[w:Citron|Citron]]
*[[w:Grenadin|Grenadin]]
*[[w:Ananas|Ananas]]
*[[w:Apelsin|Apelsin]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>0po0oe8hibm8bf31vto0cr314wo1h07</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Bay Breeze</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3906</id>
    <revision>
      <id>37866</id>
      <parentid>11860</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:59:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bay Breeze]] till [[Drinkboken/Recept/Bay Breeze]]</comment>
      <origin>37866</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="432" sha1="pwzzs3yksb9j2z6ocdw39b1tntzo7iy" xml:space="preserve">'''Bay Breeze'''

====Ingredienser====
* 6 cl Vodka
* 4 1/2 cl Tranbärsjuice
* 4 1/2 cl Ananasjuice
* 1 Limeklyfta

====[[Drinkglas|Glas]]====
Highball

====Tillagning====
Fyll glaset med is. Häll i vodkan och sen juicen.

====Garnering====
Garnera med limeklyftan.

====Ordlista====
*[[w:Vodka|Vodka]]
*[[w:Tranbär|Tranbär]]
*[[w:Ananas|Ananas]]


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>pwzzs3yksb9j2z6ocdw39b1tntzo7iy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Bay City Bomber</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3907</id>
    <revision>
      <id>37868</id>
      <parentid>11829</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:59:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bay City Bomber]] till [[Drinkboken/Recept/Bay City Bomber]]</comment>
      <origin>37868</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="496" sha1="m4afblyzbwcrlrlk04lod44qm0djxj5" xml:space="preserve">'''Bay City Bomber'''

====Ingredienser====
* 1 1/2 cl Vodka
* 1 1/2 cl Rom
* 1 1/2 cl Gin
* 1 1/2 cl Tequila
* 1 1/2 cl Triple Sec
* 1 1/2 cl Apelsinjuice
* 1 1/2 cl Tranbärsjuice
* 1 1/2 cl Ananasjuice
* 3 cl Sour mix

====[[Drinkglas|Glas]]====
Highball

====Tillagning====
Fyll glaset med is. Häll i allt med sour mix sist. Rör om.


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Tequiladrinkar]]
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>m4afblyzbwcrlrlk04lod44qm0djxj5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Beachcomber</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3919</id>
    <revision>
      <id>37870</id>
      <parentid>14277</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T11:00:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Beachcomber]] till [[Drinkboken/Recept/Beachcomber]]</comment>
      <origin>37870</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="577" sha1="pewt6vusnchlmkibsqzzh6hry1z887q" xml:space="preserve">'''Beachcomber'''

====Ingredienser====
* 4 1/2 cl rom
* 3/4 cl maraschinolikör
* 1 1/2 cl Triple Sec
* 1 1/2 cl limejuice
* 1 limeklyfta

====[[Drinkglas|Glas]]====
Cocktail

====Tillagning====
Gnid limeklyftan runt glaskanten samtidigt som den kramas den lätt. Doppa glaskanten i socker. Fyll shakern med is och häll i all vätska. Skaka blandningen i shakern. Sila försiktigt ner i glaset utan att komma åt sockerkanten.

====Ordlista====
* [[Maraschino|Maraschino-likör]]
* [[Triple Sec]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>pewt6vusnchlmkibsqzzh6hry1z887q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Bocci Ball</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3920</id>
    <revision>
      <id>37872</id>
      <parentid>11859</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T11:00:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bocci Ball]] till [[Drinkboken/Recept/Bocci Ball]]</comment>
      <origin>37872</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="319" sha1="hygahqozwpplmkuwnc4y7qi9aif8df2" xml:space="preserve">'''Bocci Ball'''

====Ingredienser====
* 4 1/2 cl Amaretto
* 10 1/2 cl Appelsinjuice

====[[Drinkglas|Glas]]====
Highball

====Tillagning====
Fyll glaset med is och häll i Amaretto och juice. Rör om.


====Ordlista====
* [[Amaretto]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>hygahqozwpplmkuwnc4y7qi9aif8df2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Bone Crusher</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3921</id>
    <revision>
      <id>38192</id>
      <parentid>14280</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bone Crusher]] till [[Drinkboken/Recept/Bone Crusher]]</comment>
      <origin>38192</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="606" sha1="k5dm5kkvybwkm2uqk2figoqpyql6rnz" xml:space="preserve">'''Bone Crusher'''

====Ingredienser====
* 1 1/2 cl gin
* 1 1/2 cl vodka
* 1 1/2 cl rom
* 1 1/2 cl tequila
* 3/4 cl grenadine
* 3/4 cl Triple Sec
* 3 cl Sour Mix
* 4 1/2 cl champagne eller mousserande vin

====[[Drinkglas|Glas]]====
Highball

====Tillagning====
Fyll glaset med is. Häll i allt utom champagnen. Rör om. Toppa med det mousserande vinet.

====Ordlista====
* [[Triple Sec]]
* [[Grenadine]]
* [[Sour Mix]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Tequiladrinkar]]
[[Kategori:Champagnedrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>k5dm5kkvybwkm2uqk2figoqpyql6rnz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kyckling Marengo</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3924</id>
    <revision>
      <id>54763</id>
      <parentid>23024</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:31:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54763</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="879" sha1="257fxi17ydtzgbedor7q2i3bnxl936q" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
* 1 kyckling
* 8-10 små gula lökar
* ca 200 gram champinjoner
* 1 burk hackade/krossade tomater
* 2 vitlöksklyftor
* 1 dl buljong
* 2 dl vitt vin
* 2-3 msk smör
* 1½ msk vetemjöl
* 1 tsk salt
* 1 krm svart eller vitpeppar
 
==Tillagning==
*Dela kycklingen i mindre bitar.
*Skala och hacka löken.
*Borsta och skölj färska champinjoner och skär dem i mindre bitar.
*Smält matfettet i en stekpanna och bryn kycklingbitarna runtom i omgångar. Lägg sedan över dem i en gryta.
*Fräs svampen tillsammans med löken och vitlöken. Lägg det i grytan.
*Tillsätt buljong, vin och tomater med spad, salt och peppar. Koka 25- 30 minuter under lock på svag värme tills köttet känns mört.
*Pressa eventuellt lite citronsaft över.


{{wikipedia}}
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kyckling|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>257fxi17ydtzgbedor7q2i3bnxl936q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Biff Stroganoff</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3933</id>
    <revision>
      <id>56319</id>
      <parentid>56318</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:10:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56319</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="620" sha1="27idmcqiyvogtn2mhdpzkpqj5dogvxh" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* 400 g innanlår
* 2 gula lökar
* 2 tomater
* 1 msk tomatpuré
* 1 knivsudd senapspulver eller 1 msk senap
* 100 g champinjoner
* 3 dl grädde
* 1 krm salt

==Tillagning==
* Skär köttet i strimlor strimlor. Skala och skär löken i ringar. Skiva champinjonerna.
* Bryn kött, lök, champinjoner i en stekpanna.
* Skär tomaterna i klyftor.
* Tillsätt tomatpuré, senapspulver, tomater, salt och grädde och låt puttra i cirka 10 minuter.

==Servering==

{{wikipedia}}
[[kategori:Kött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Ryska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>27idmcqiyvogtn2mhdpzkpqj5dogvxh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Serier och summor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3940</id>
    <revision>
      <id>46298</id>
      <parentid>46297</parentid>
      <timestamp>2015-12-18T12:18:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>94.234.170.207</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Binomialsatsen */</comment>
      <origin>46298</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3704" sha1="83jmglbl673hixiympai0vjedej2g4b" xml:space="preserve">Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].

= Definitioner =
=== Summa ===
En summa är en summering av ändligt många tal. Detta kan skrivas:

&lt;math&gt;a_m+a_{m+1}+...+a_n = \sum_{k=m}^n a_k&lt;/math&gt;,

där '''''m''''' och '''''n''''' är heltal och '''''n''''' är större eller lika med '''''m'''''. Speciellt är 

&lt;math&gt;a_1+a_2+...+a_n = \sum_{k=1}^n a_k&lt;/math&gt;

=== Serie ===
En serie är en summering av oändligt många tal. Detta kan skrivas:

&lt;math&gt;a_1+a_2+... = \sum_{k=1}^\infty a_k&lt;/math&gt;

==== Positiv serie ====
En serie är ''positiv'' om alla element är större eller lika med noll 

:&lt;math&gt;a_i\ge 0,\ i=1,2,3\ldots&lt;/math&gt;

==== Negativ serie ====
En serie är ''negativ'' om alla element är mindre eller lika med noll 

:&lt;math&gt;a_i\le 0,\ i=1,2,3\ldots&lt;/math&gt;

==== Alternerande serie ====
En serie är ''alternerande'' om varje två på varandra följande tal har olika tecken

&lt;math&gt;a_i\cdot a_{i+1}&lt;0,\ i=1,2,3\ldots&lt;/math&gt; 

Observera att denna definition kräver att varje element inte är lika med noll: &lt;math&gt;a_i\not = 0,\ i=1,2,3\ldots&lt;/math&gt;

= Talföljder =
=== Aritmetisk talföljd ===
&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a_{n}=a_{1}+(n-1)d\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;s_{n}=\frac{(a_{1}+a_{n})n}{2}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

=== Geometrisk talföljd ===
&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;a_{n}=a_{1}k^{n-1}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;s_{n}=\frac{a_{1}(k^{n}-1)}{k-1}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

=== MacLaurins formel ===
&lt;math&gt;f(x)=f(0)+\frac{f'(0)}{1!}x+\frac{f''(0)}{2!}x^2+\frac{f'''(0)}{3!}x^3+...=\sum_{n=0}^\infty\frac{f^{n}(0)}{n!}x^n\,\!&lt;/math&gt;


=== Taylorserie ===
&lt;math&gt;f(a+h)=f(a)+\frac{f'(a)}{1!}h+\frac{f''(a)}{2!}h^2+...+\frac{f^n(a)}{n!}h^n+...=\sum_{n=0}^\infty\frac{f^{n}(a)}{n!}(x-a)^n\,\!&lt;/math&gt;


=== Taylorutvecklingar ===
&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\lim_{n\rightarrow\infty}\left|\frac{u_{n+1}}{u_{n}}\right|=k\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;e^x=1+\frac{x}{1!}+\frac{x^2}{2!}+\frac{x^3}{3!}+\frac{x^4}{4!}+...+\frac{x^n}{n!}+...\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\sin x=x-\frac{x^3}{3!}+\frac{x^5}{5!}-\frac{x^7}{7!}+...+(-1)^n\frac{x^{2n+1}}{(2n+1)!}+...\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;\cos x=1-\frac{x^2}{2!}+\frac{x^4}{4!}-\frac{x^6}{6!}+...+(-1)^n\frac{x^{2n}}{(2n)!}+...\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;ln\ (1+x)=x-\frac{x^2}{2}+\frac{x^3}{3}-\frac{x^4}{4}+...+(-1)^{n-1}\frac{x^n}{n}+...\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;


=== Binomialsatsen ===


&lt;table border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;(1+x)^p=1+{p\choose 1}x+{p\choose 2}x^2+{p\choose 3}x^3+...=\sum_{n=0}^\infty{p\choose n}x^n\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;math&gt;{p\choose n}=\frac{p(p-1)(p-2)\ldots (p-n+1)}{n!}\,\!&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;/table&gt;

= Ränteberäkningar =
{|
| &lt;math&gt;k_0&lt;/math&gt;||insatt belopp
|-
| &lt;math&gt;k_n&lt;/math&gt; || värde efter period
|-
| &lt;math&gt;t&lt;/math&gt; || period (månad, år eller dag)
|-
| &lt;math&gt;p&lt;/math&gt; || ränta per period i procent
|}

===Sammansatt ränta===
&lt;math&gt;k_{n}=k_{0}\left (1+\frac{p}{100}\right )^t\,\!&lt;/math&gt;


===Årlig insättning med ränta på ränta===
&lt;math&gt;k_{n}=k_{0}\frac{\left (1+\frac{p}{100}\right )^t-1}{\frac{p}{100}}\,\!&lt;/math&gt;

===Annuitet===
&lt;math&gt;k_{n}=k_{0}\frac{\left (1+\frac{p}{100}\right )^t\cdot\frac{p}{100}}{\left (1+\frac{p}{100}\right )^t-1}\,\!&lt;/math&gt;


===Nuvärde (diskontering)===
&lt;math&gt;k_{0}=k_{n}\frac{1}{\left (1+\frac{p}{100}\right )^t}\,\!&lt;/math&gt;

===Summan av nuvärden===
&lt;math&gt;k_{n}=k_{0}\frac{\left (1+\frac{p}{100}\right )^t-1}{\left (1+\frac{p}{100}\right )^t\cdot\frac{p}{100}}\,\!&lt;/math&gt;


[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>83jmglbl673hixiympai0vjedej2g4b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Krabbelurer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3953</id>
    <revision>
      <id>56428</id>
      <parentid>54761</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:16:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Kokboken/Recept/krabbelurer]] till [[Kokboken/Recept/Krabbelurer]]: här ska man ha versalisering</comment>
      <origin>54761</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="488" sha1="ly9leblljv5xt6qp2kncuolydwq3504" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

[[Image:Kaiserschmarrn-mitPreiselbeeren.jpg|right|300px|thumb|]]
 
==Ingredienser==

''Krabbelurer ca 25 st'' 
*2 ägg 
*4½ dl vetemjöl 
*1½ dl mjölk 
*1½ dl strösocker 
*1 tsk vaniljsocker 
*2 tsk bakpulver 


==Tillagning==
Vispa ägg och socker. Rör sedan ned övriga ingredienser. Stek i smör i plättpanna på båda sidorna. Vänd dem i socker och eventuellt kanel.  
 
==Servering==

 
==Tips==
{{wikipedia}}
[[Kategori:K kokbok]]
[[Kategori:Mjöl och gryn]]</text>
      <sha1>ly9leblljv5xt6qp2kncuolydwq3504</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Skrabbelucker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3954</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Krabbelurer" />
    <revision>
      <id>56493</id>
      <parentid>24811</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T11:39:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EmausBot</username>
        <id>10606</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Rättar dubbel omdirigering till [[Kokboken/Recept/Krabbelurer]]</comment>
      <origin>56493</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="dlgxctvd53r2fu4n6m2c6ymgbq3225g" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Krabbelurer]]</text>
      <sha1>dlgxctvd53r2fu4n6m2c6ymgbq3225g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Överslagsräkning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3955</id>
    <revision>
      <id>57253</id>
      <parentid>48417</parentid>
      <timestamp>2025-03-21T18:42:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>nätt och jämt &gt; nätt och jämnt</comment>
      <origin>57253</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="115362" sha1="3d4r15any87prwk84kwqos2ggg6e0ja" xml:space="preserve">En illusterad verision finns [[Matematik/Överslagsräkning/Illustrerad|här]].

==Räkna grovt med runda tal – en bok om att förstå sin omvärld med hjälp av överslagsräkning==
 
''–	Kan vår jord försörja en växande befolkning?''

''–	Kan man lösa växthusgasproblemet genom att samla ihop och lagra luftens koldioxid i bergrum?''

''–	Stämmer de siffror som presenteras om tillståndet i världen?''


'''Förord'''

Den här boken handlar om växthusgas, livsmedel, världens hav och vindens hastighet. Den vänder sig till alla som vill använda matematiken till att förstå verkligheten i kvantitativa termer. Den är inte en lärobok, men borde kunna spela en roll i både vuxenundervisning och i ungdomsgymnasier, när man vill ha en mera direkt koppling mellan olika ämnesområden – samhällskunskap, matematik, teknologi, geografi, fysik, biologi och kemi – än vad skolböckerna ger. Delar av texten har använts i en tillvalskurs i naturvetenskap i grundskolan, tillsammans med denna [[/Lärarhandledning|Lärarhandledning]]. 

Inga andra förkunskaper förutsätts än grundskolematematiken. Läsare som är vana vid att göra kalkyler kan hoppa över en del avsnitt i början, men även de kan säkert hitta mycket nytt i tillämpningsavsnitten. För dem som mest har erfarenhet av att räkna på pengar presenteras ett naturvetenskapligt perspektiv och för naturvetare som redan är vana vid att göra respektlösa approximationer kan det vara intressant att använda dem på angelägna samhällsproblem.  

Boken börjar med att förklara några metoder att utveckla kvantitativa begrepp – framför allt överslagsräknande och visualisering. Efter det följer ett femtiotal exempel på vad man med dessa metoder kan fundera ut. Med fantasi, överslagsräkning och erfarenhet som man redan har klarar man gradvis av allt mer komplexa bedömningar.

En del av exemplen är &quot;lösta&quot;, d.v.s. ett möjligt sätt att resonera presenteras – inte nödvändigtvis det bästa och ibland rentav med lite sämre noggrannhet än läsaren själv skulle kunna prestera, men ofta tillräckligt bra för sitt ändamål. För andra exempel ges bara en vink, medan en del är helt öppna för läsaren att prova olika vägar.

I alla tre fallen är det meningen att läsaren ska vara aktiv och försöka göra uppskattningarna själv. Det kräver papper och penna, eftersom det ibland är många steg att hålla reda på. Själva räkningarna, multiplikation och division, kan man alltid göra i huvudet, och min ambition är att presentera så åskådliga bilder av hur man kan tänka när man gör sina överslag, att läsaren efter lite övning ska kunna göra hela kalkyler utan hjälpmedel. (Det är som i verkliga livet där man kan behöva tänka ut saker även när man har vantarna på sig eller lyset släckt eller kanske befinner sig i en debattsituation där det är ett snabbt huvud och ingenting annat som räknas.) Men till en början: Skriv ned resultatet av varje steg.

==Inledning==
''”Under 1997 släpptes det ut 23 000 Mton koldioxid från fossila bränslen.”''

''”Jordens biomassaproduktion är 55 · 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; ton oljeekvivalenter per år.”''

Sådana uppgifter möter oss allt som oftast. Men vad säger de? Att det är mycket, inte just mer. Det är svårt att tolka stora tal.

Uppgifterna är kanske fel. Somliga som skriver i tidningar och andra texter kan inte skilja så väl mellan miljon och miljard, kanske rentav tycker att det kan kvitta hur många nollor det är på slutet. De använder tal att briljera med – eller skrämmas. Ett syfte med denna bok är att visa att det går att kontrollera sifferuppgifterna även om man inte är insatt i de vetenskaper som har genererat dem.

Men även när taluppgifterna vi möter är pålitliga och korrekta har vi ett problem med dem. De är så många. Hjälper de oss att förstå vår omvärld? Somliga läsare försöker idogt lära sig det de läser, andra har märkt att det är hopplöst och rusar förbi siffror som om de var onödiga. Vilket ska vi välja – råmemorerande eller likgiltighet?

Det finns ett tredje förhållningssätt: att ständigt kontrollera rimligheten. Genom att räkna sätter man in textens uppgifter i ett sammanhang. Talen får liv när de möter andra tal, tal som man själv har räknat fram. Läsande i avsikt att minnas tal blir onödigt. En del av talen är fel, andra är självklara eller onödiga. Några få ger oss intressanta upplysningar, som ändrar vår verklighetsbild – utan att det för den skull är nödvändigt att memorera just talen.

Behöver man då inte lära sig några sifferuppgifter alls? Jo, men ganska få. Man behöver bara ett fåtal uppgifter som stomme, så kan man räkna fram annan kvantitativ kunskap från dem. 

Att veta så lite som möjligt kan vara  ett lämpligt motto i informationssamhället. Oftast finns det någon annan som håller reda på detaljerna, själv kan man nöja sig med det man redan har i sitt huvud, plus lite till, noga utvalt så att det fungerar  som verktyg att sluta sig till många saker. Denna bok är lite grann en vägledning i att vara okunnig. Eller rättare sagt att vara kunnig genom att vara okunnig. Att lära sig det viktigaste och inte låta detaljerna skymma sikten.

Diskussionen kring oss förs med ord, med språket, medan siffrorna, som hämtas från auktoriteter, mest används som dekoration. När det är så krävs det en ansträngning att ta språnget till kvantitativ förståelse, där ord och tal samverkar till att skilja viktigt från oviktigt. Det blir lättare om de matematiska begreppen är överskådliga och förankrade i visuella och intuitiva resonemang. Det är sådana begrepp vi ska försöka utveckla i det följande.

==Antal hjärnceller== 
Vi börjar med ett exempel som illustrerar metoden att med överslagsräkning kontrollera kvantitativa uppgifter som man träffar på.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;1. ||Enligt Nationalencyklopedin består hjärnan av 10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; - 10&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; nervceller. Kan det stämma? 
|-
|}

Vi vet hur stor en hjärna är: ungefär en decimeter i runda tal på både längden, bredden och höjden. Men hur stor kan en nervcell vara? 

Om vi råkar veta att alla kroppens celler är större än bakterier och att bakterier är en tusendels millimeter – något som vi kommer att tala mer om längre fram – då kan vi få en övre gräns för hur många celler det kan vara i en hjärna genom följande resonemang:

Bakterier är en tusendels millimeter. Det betyder att det går tusen av dem på en millimeter, om man lägger dem i rad efter varandra. Det blir 10 000 på en centimeter, eller 100 000 på en decimeter. I hjärnans utrymme skulle det då rymmas hundratusen bakterier på längden, hundratusen sådana rader på bredden och hundratusen skikt på höjden. När man multiplicerar blir det en etta följd av 15 nollor. Det talet kan skrivas som 10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;. Det råkar vara precis samma tal som den undre gränsen given i Nationalencyklopedin. 

Men vår räkning gällde bakterier, och cellerna i hjärnan är större, så det kan inte rymmas så många hjärnceller i hjärnans utrymme, utan färre. Därför är det  inte troligt att ens det mindre talet givet i encyklopedin kan stämma. Den övre angivelsen, 10&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;, betyder en etta följd av 20 nollor. Det antalet är alldeles för stort.

Det vi nu gjort visar två saker: För det första att  vi kunde räkna mycket grovt och ändå vara säkra på att Nationalencyklopedin hade fel. För det andra att vi behövde veta några saker: bakteriernas storlek och att kroppens celler (och därmed hjärnans celler) är större än bakterier.

Det gäller att välja lämpliga grunduppgifter att lära sig, så att man kan ta sig fram till annat. I denna bok ska vi ge en uppsättning om 19 sådana saker man behöver kunna, och visa hur man med dem kan räkna ut nästan allt annat man funderar på. Förutom dessa nitton finns det många sifferuppgifter du redan kan. Du vet till exempel hur många millimeter det går på en centimeter. Sen finns det ytterligare ett stort antal saker man har en god uppfattning om utan att se det som explicit sifferkunskap: – Hur lång är en människa? – Cirka 1 meter (vuxna lite längre och småbarn lite kortare). – Hur många elever är det i en skolklass? – Cirka 30. – Hur stor del av jordytan är hav? – Mer än hälften. När du läser texten och löser uppgifterna kommer du att ha stor nytta av sådan kunskap.

==Våga räkna grovt==
Vi vill inte låta detaljerna skymma de stora sammanhangen, inte ägna kraft åt att få sista decimalen rätt samtidigt som vi slarvar med storleksordningen. Därför använder vi genomgående överslagsräkning – vi avrundar, uppskattar och räknar grovt. Det är inte fel att räkna lite noggrannare, men det stjäl tid, och skapar distans till resultatet av ens räknande. 

Det man inte kan räkna i huvudet förstår man inte riktigt. I ett avgörande skede har man lämnat över kontrollen till räknaren. Därmed har man inte den obrutna känslan för hur saker hänger ihop. 

Hur grovt kan man då räkna? Man ska i alla lägen skilja på miljon och miljard. Det är ytterst sällan man kan tolerera att någonting är tusen gånger för stort eller litet. Högst tio gånger fel är vad vi för det mesta siktar på i det följande. Den precisionen räcker långt, i synnerhet när man räknar med multiplikation och division. Det mesta man räknar gör man för att kolla rimligheten i det man läser eller hör. Man jämför det med sin egen erfarenhet på ett systematiskt sätt, innan man tror på det eller för det vidare.

Försök uppskatta så nära du kan och avrunda så mycket att du utan problem kan räkna i huvudet. Att räkna ut 22,31 * 387 är svårt, men avrundat till 20 * 400 kan man på en sekund säga att det är ungefär 8000. Om man tycker att siffran 8 känns osäker, att det exakta svaret lika gärna kan vara 7000 eller 9000 eller till och med utanför dessa gränser kan man svara ”cirka 10 000”. Genom att ge ett så runt svar visar man att man inte gör anspråk på precision. Man har då avrundat till en tiopotens. Tiopotenserna är 1, 10, 100, 1000, 10 000 och så vidare, och man väljer alltså en av dem, en som ligger nära och passar bra. Eller om det är små tal väljer man bland 0,1; 0,01; 0,001; 0,0001 o.s.v. 

I fallet ovan – när det gällde att multiplicera 22,31 med 387 – är det onödigt försiktigt att svara 10 000, eftersom det exakta svaret ligger mycket nära 8000. Det kan man förstå, eftersom man avrundade det ena talet uppåt och det andra nedåt innan man multiplicerade. Dessutom var avrundningarna ganska små; bara ett eller två snäpp behövde man ändra i andra siffran (från 22 till 21 till 20, respektive från 390 till 400).

Ibland kan man rentav avrunda till tiopotenser redan innan räkningen. Det blir då mycket lätt att multiplicera och dividera i huvudet; det är ju bara att hålla reda på antalet nollor. Ibland är det svårt att bestämma sig. Hur lång är människans livslängd, till exempel? Tio år verkar väl kort, och hundra för långt. Då ska man absolut inte tvinga in åldern i en tiopotens utan ta något tal som passar bättre, 50 år kanske. Det är lätt att multiplicera ändå och slutresultatet blir kanske lite noggrannare.

Om man ska ''dividera'' två tal och har avrundat dem till 700 respektive 30, då går det inte jämnt upp, trots att bägge talen är avrundade så att de bara har en siffra förutom nollorna som man har fyllt upp med på slutet. Då kan man justera talen uppåt eller nedåt lite grann tills det går lättare att dividera. Om man ändrar 700 till 600 blir kvoten 20. Huvudsaken är att räkningen går snabbt, på någon sekund i huvet för det mesta.

Naturligtvis finns det situationer då grov räkning inte duger. Det ger sig självt att man inte kan bevisa att en cykel ryms i en papperskorg genom följande resonemang: 

:''– Hur lång är en cykel – är den en centimeter, en decimeter, en meter, 10 meter...?''

:''– Svar: Närmast en meter. ''

:''– Hur stor är en papperskorg – en centimeter, en decimeter...?''

:''– Svar: Närmast en meter. En meter passar precis i en meter, alltså ryms en cykel i en papperskorg.''

Felet man gjorde här var att man på slutet glömde att längdangivelserna var ungefärliga och började tänka på ”passar precis”. 

Överslagsräknande är en ganska missaktad färdighet. En del ser det felaktigt som ett sämre slags räknande men det har många fördelar. Ibland räknar man grovt bara för att vinna tid eller för att kontrollera ett mera noggrant resultat från räknaren, men i andra fall finns det över huvud taget inget bättre alternativ. Och ibland vore det rent befängt att räkna annat än grovt, nämligen om de uppgifter man utgår ifrån är mycket osäkra. Det berättas om någon som visade sin kompis runt på ett museum och som om ett visst fossil berättade att det var trettio miljoner och två år gammalt. – Hur kan du veta det? frågade kompisen. – Jo för jag var här för två år sedan och då fick jag veta att det var trettio miljoner år gammalt.

Sådan vördnad för petitesser är i själva verket vanlig. När det har varit en väljarundersökning brukar tidningarna ingående kommentera även insignifikanta förändringar i partisympatier.

I det följande kommer vi att beräkna världens livsmedelskonsumtion. Det vore förfelat att beräkna den med stor noggrannhet, eftersom det är högst oklart vad man menar med själva begreppet ”livsmedelskonsumtion”. Är det som att man väger all maten precis innan den stoppas i munnarna? Eller tänker man sig vägningen innan den läggs på tallrikarna, eller innan ingredienserna läggs i grytorna? Eller ska man räkna när matvarorna bärs hem, eller när skördarna bärgas? I varje skede har man svinn, och i en del skeden sätter man till vatten. Ska vattnet räknas med, och annan dryck och bröstmjölk? Ska man kanske räkna på livsmedlets torrsubstans? Sällan – om någonsin – specificerar man allt sådant, men ofta finns det en naiv tro på att sifferuppgifterna ska vara exakta ändå.

Det är inget fel på att använda begrepp som är vagt definierade, liksom ”livsmedelskonsumtion”. Annars skulle vi knappt kunna prata alls. Fel blir det först när man slutar att tänka på att de är vaga och att sifferuppgifterna därför måste vara i motsvarande grad ungefärliga. I många av våra exempel kommer vi att räkna grovt just för att det är det enda rätta i sammanhanget. I en del andra exempel går det att komma fram till ett mer noggrant svar också, om man tycker det är värt.

==Miljon och miljard==
Man vet att miljon betyder 1&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000, det vill säga tusen gånger tusen, och miljard är 1&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000, det vill säga tusen gånger tusen gånger tusen. Det är rätt många som blandar mellan dessa, men antalet nollor ska man alltid hålla reda på. Riktig känsla för talen får man genom överslagsräknande. Man erfar att befolkning brukar räknas i tusental i kommuner, i miljoner i länder och i miljarder när det gäller hela jorden. I de flesta valutor räknar privatpersoner vanligen sina pengar i tusenlappar, medan storföretag räknar i miljoner och stater i miljarder. 

Redan som barn lärde vi oss räkna till hundra. Få har någonsin räknat till tusen men vi vet ändå att vi skulle kunna. Att räkna till tiotusen tar en dag, till hundratusen en månad och en miljon ett år. Att räkna till en miljon är alltså ett projekt som en grupp hängivna skolungdomar skulle kunna klara av, om inte någon förståndig vuxen stoppar dem, men att räkna till en miljard klarar ingen människa av.

En del av de felaktiga storleksangivelser som möter oss beror på felöversättning från engelskan. En biljon är 10&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;, dvs 1&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000 (en etta följd av 12 nollor). I engelskan används ordet ”billion” oftast för att beteckna miljard, av vilka det alltså går tusen på en biljon (och motsvarande för ''trillion'', som är en biljon och inte en triljon, etc.). 

Förstavelsen för tusen är kilo (k), för miljoner mega (M), och för miljarder giga (G). På paketet med gula ärter står det till exempel att 100 gram ärter ger 1250 kJ energi. Man kan förvandla det till 1,25 megajoule och man kan använda den uppgiften för att uppskatta en människas årliga energibehov, som lämpligen kan uttrycks i gigajoule.

==Använd din erfarenhet och fantasi==

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;2. || – Hur många ton apelsiner importerar Belgien på ett år?
|-
|}

:''– Inte vet jag det.''

:''– Jag ber dig inte ange det noga – på ett ungefär?''

:''– Ingen aning.''

:''– 100 kg?''

:''– Mera.''

:''– Se där, du vet. Du har en aning. Kan det vara 1000 kg?''

:''– Mera.''

:''– 10 ton.''

:''– Kanske.''

:''– 1000 ton?''

:''– Kanske''

:''– En miljon ton, eller en miljard ton? ''

:''– Kanske.''

Vi ska tänka efter och göra ett överslag. Vår erfarenhet av apelsiner sa oss att belgarna importerar mer än 100 kg per år och till och med mer än 1000 kg. Och vi kan dra fler slutsatser av vår kunskap om apelsiner och belgare:

Belgare är väl som folk är mest. Som jag till exempel. Jag äter kanske en apelsin i veckan. Det blir 50 om året. Det går kanske fem på ett kilogram, så det är 10 kg per år. Hur många bor det i Belgien? Jag vet att det är ett litet land men tättbefolkat, så vi säger 10 miljoner. Tillsammans äter de alltså 100 miljoner kilogram per år. Det är 100&amp;nbsp;000 ton. Odlar de egna apelsiner i Belgien? Knappast. Så då importerar de sina 100&amp;nbsp;000 ton per år. Där har vi svaret.

Hur pass väl kan man lita på det resultatet? Kan det vara så att antalet belgare är 10 gånger så stort? Nej. En tiondel? Nej. Det är inte något större fel på uppskattningen av belgarnas antal. Däremot är uppskattningen av konsumtionen mer osäker. De kanske äter 10 apelsiner i veckan, och inte en. Då blir slutresultatet tio gånger så stort. Däremot kan de knappast äta 100 apelsiner i veckan. Möjligen några enstaka individer, men inte i snitt. Belgien har kanhända juice- eller marmeladfabriker som exporterar juice eller marmelad gjord på importerade apelsiner, men vore den exporten mycket stor hade man väl hört talas om det, för lite märkligt vore det om ett land med så apelsinovänligt klimat slog sig på storskalig apelsinproduktexport. 

Kan det tänkas att belgarna äter betydligt mindre än en apelsin i veckan? Jag vet inte. Så mycket vågar man väl säga att Belgiens apelsinimport kan räknas i tiotusentals ton och knappast är många miljoner ton per år. Det är ett bra resultat av vårt överslagsräknande. Allt tidigare funderande om 10 ton och hundra ton och miljarder ton kan vi nu bestämt avfärda. Och vi avfärdar det av egen kraft. Vi har inte slagit i böcker och inte frågat någon auktoritet.

Allt detta kunde vi komma fram till med bara lite funderande. I det följande kommer vi att utvidga området för vad man kan fundera ut, genom att introducera nitton väl valda tal, som man kan använda som grund för att räkna ut andra viktiga uppgifter. Dessa nitton numeriska uppgifter får man lära sig (om man inte redan kan dem eller kan några andra tal som tjänar samma syfte). Nitton är trots allt ett ganska litet antal, jämfört med hur många sifferuppgifter många försöker smälla in i sin skalle.  

Kommer man igång med att räkna grovt finner man att många sifferuppgifter är helt onödiga att belasta minnet med. Behöver man veta något kan man lika gärna räkna fram det själv. Samtidigt får man en struktur att hänga upp nya kunskaper på, så det blir lättare att lära sig och komma ihåg sifferuppgifter. Och inte bara storleksordningar blir intressanta utan också vissa tal givna med större noggrannhet. Tänk dig till exempel att du nu fick tillgång till statistik över internationell apelsinhandel. Visst vore det intressant att slå upp Belgien och kontrollera vad vår överslagsräkning är värd.

(Enligt statistik från Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation importerade Belgien 139&amp;nbsp;090 ton apelsiner [http://faostat.fao.org] år 2009)

När man får övning i överslagsräknande går det också snabbare, och då hinner man räkna mer och får mer övning och blir ännu snabbare. Om vi går tillbaka till exemplet med belgarna: Vi gick igenom det ganska omständligt, men om en vecka har du kanske glömt resultatet och vill räkna ut det igen. Hur snabbt går det då? Tar det en halv minut? Tio sekunder? Du kanske inte gör precis lika som vi gjorde nu men det blir nog bra ändå.

==Hur många?==
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;3. || Hur många böcker finns det på biblioteket?
|-
|} 

Försök se ditt biblioteks böcker framför dig, där de står i sina hyllor. Hur många böcker är det på varje hylla? Är de tio, hundra, tusen...? Du kanske är hjälpt av att tänka på att hyllan är cirka en meter lång och att böckerna är cirka en centimeter tjocka.

Om det går hundra böcker på varje hylla och det är sex hyllor över varandra i varje sektion blir det mindre än tusen böcker i varje sektion (600). Hur många sektioner är det i varje hyll-länga? Se dig omkring. De är troligen olika långa. Kanske stannar du för att de flesta består av tre sektioner. Det skulle ge ca 2000 böcker i varje länga. Hur många längor? Om några är mycket längre än de flesta får du väl dela upp dem i avsnitt om tre sektioner. Låt oss säga 23 sektioner på ditt specifika bibliotek. Då kan vi säga att biblioteket har 23 · 2000 ≈ 50&amp;nbsp;000 böcker.

Det här var en antydan till hur man kan sortera i sin fantasi så att man får jämnstora bitar som man kan multiplicera. Det är ofta man kan göra uppskattningar på det sättet. 

Om du tycker det behövs kan du justera svaret lite uppåt eller nedåt. Här har vi under räkningens gång avrundat mera uppåt än neråt. Kanske är de flesta böckerna trots allt mycket tjockare än en centimeter. Då kanske vi tror att böckerna  är 40&amp;nbsp;000 eller 30&amp;nbsp;000 snarare än 50&amp;nbsp;000. Hur som helst får vi inte tro att vi har träffat precis i prick. Det vi har gjort är en uppskattning.

I det här fallet får man räkna med att ligga fel med kanske trettiotusen, i andra fall ligger man mera fel eller mindre fel. Ofta har man en intuitiv känsla för  hur pass mycket fel ens uppskattning kan slå. Om man har tagit fel med femtio procent i uppskattningen av den genomsnittliga boktjockleken får man räkna med att det ger ett femtio procents fel i slutresultatet. Vill man göra sig det besväret kan man göra två beräkningar, en där man räknar allting drygt och en där man räknar allting knappt. Då får man en övre och en undre gräns för vad man kan tro på.   
 
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;4. || Hur många svenska ord kan du?
|-
|}

Tänk dig en stor ordbok, en där nästan alla ord du kan finns med. Hur många sidor har den. Hur många uppslagsord finns det per sida. Hur stor del av orden kan du? 

I stället för att bara tänka sig ordboken kan du göra en verklig undersökning av ditt ordförråd. Du behöver alltså en tillräckligt stor ordbok. Hur många uppslagsord den har brukar stå på pärmen eller i förordet, men kolla uppgiften för säkerhets skull genom att multiplicera sidantalet med antalet uppslagsord på varje sida (räkna på ett par tre sidor och ta snittet).

Låt oss säga att boken har 23&amp;nbsp;000 uppslagsord. Då kan du slå upp den på måfå 23 gånger och sätta ner fingret någonstans på sidan och läsa ordet du pekar på. Skriv ner om du kunde ordet eller inte. Du får bestämma dig för om du räknar det aktiva ordförrådet – de ord du brukar använda – eller det passiva – de ord som du förstår. Du har nu kollat 23 av de 23&amp;nbsp;000 orden, alltså en tusendel. Om du kunde 14 betyder det att du kan ca 14&amp;nbsp;000 av orden i ordboken. (Eftersom du tagit ett så pass litet stickprov kan det mycket väl hända att ditt ordförråd i själva verket är några tusen större eller mindre, men att det är mellan 10&amp;nbsp;000 och 20&amp;nbsp;000 kan vi vara ganska säkra på. Vill man ha större noggrannhet får man förhöra sig på fler ord, till exempel en femhundradel eller en tvåhundradel av ordbokens ord, men det är väl sällan man är genuint intresserad av sådana petitesser.) 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;5. ||  Hur många flygplan behövs för att i en luftbro undsätta 1 miljon människor med mat och förnödenheter?
|-
|} 

Man kan tänka så här: Hur många sittplatser finns det i ett flygplan? Om man har åkt i ett flygplan liknande dem som kan komma i fråga i luftbron, kan man mana fram bilden av sätena i kabinen framför sin blick. Hur många var de i bredd? Hur många rader? Sen frågar man sig: Behöver man transportera så mycket grejer till var och en av de nödställda att det tar lika mycket plats som en passagerare? Eller kan man på varje plats i planet knöla in filtar och mat eller vad det kan vara så att det räcker för 10 personer eller fler? Så får man en uppfattning om hur många människor ett plan kan undsätta. Sen får man dividera.
	
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;6. ||  Man ser att en datafil innehåller &quot;200 kB&quot;. Är det möjligt att denna fil innehåller hela texten till dennas Wikibook om överslagsräknande?
|-
|} 

Bokstäverna kB står för 1000 dataoktetter (byte) av information. I normala textdokument motsvarar den informationsmängden också cirka 1000 tecken (bokstäver, siffror eller skiljetecken). Man behöver alltså veta hur många tecken denna Wikitext innehåller. Man kan lätt räkna eller uppskatta antalet tecken på en rad. Sen skattar man antalet rader per skärm och antalet skärmar och multiplicerar. Räcker det till med 200 kB för att lagra dem alla?

För datafiler anges det alltså hur många oktetter de rymmer. Det finns en mindre enhet för informationsmängder, som ofta används ifråga om informationsöverföring, nämligen bit. En oktett består av åtta bitar, och rymmer ett ASCII-tecken (vilket begränsar vilka tecken man kan använda). Nuförtiden använder man Unicode, som klarar alla världens språk, och beroende på vilka tecken det gäller och hur de kodas kan ett tecken ta 1–4 oktetter. Då det gäller västerländska språk och UTF-8 blir resultatet tillräckligt nära en byte per tecken för våra behov. Vid dataöverföring kan man räkna tio bitar per oktett (inklusive kontrollsummor etc.), så med en 10 Mb/s förbindelse överförs 1 MB/s.

Det finns en lek som heter ”Tjugo frågor”. Alla som sitter i rummet kommer överens om något ur växtriket, djurriket eller mineralriket och den som har gått ut ska med tjugo ja/nej-frågor komma fram till vad. Man skulle också kunna komma överens om en viss bokstav på en viss sida i en bok och be den som varit ute att med 8 ja/nej-frågor komma fram till vilken bokstav i alfabetet det är, och dessutom om det är stor eller liten bokstav. Också skiljetecken och mellanslag är tillåtna. Skulle du klara det med åtta frågor? Det gjorde datorerna när de räknade med 8 bitar per tecken. (– Är det en konsonant? – Är det en främre vokal? … skulle man kunna börja frågandet, så att man i varje steg delar upp de möjliga svaren i två möjligast lika stora grupper.)

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;7. || Hur stor informationsmängd finns det på en TV-film?
|-
|} 

Filmen består av bilder som visas i snabb följd. Varje bild består av linjer och linjerna av bildpunkter, som har olika färg och ljusintensitet. Om det vore bara 100 bildpunkter på längden och bredden skulle man tycka att bilden var väl grovkornig, så vi räknar på 1000 · 1000. Då kan vi få god skärpa. Per sekund behöver vi typ tio gånger så många, 10&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000, för att det ska bli mjukt flyt i rörelsen, för är det färre än tio bilder per sekund ser det ut som separata bilder som hackar fram, den ena efter den andra. Sådär en tusen sekunder får filmen hålla på för att vi inte ska tycka att den är för kort. Då är vi uppe i 10 gigabitar. Så många ja/nej-frågor måste man ställa för att återskapa hela filmen, men då har man fortfarande inte fått den i färg och inte heller med några mellantoner mellan svart och vitt. Vi har för varje punkt på skärmen under hela filmens förlopp bara fått klargjort om den är tänd eller släckt. 

Ska det vara kvalitet på filmen får vi för var och en av de 10 miljarder bitarna ställa ett tiotal frågor för att fastställa hur mycket blått där ska vara inblandat, ett tiotal frågor för att komma fram till ett noggrant mått på kvantiteten rött och ett tiotal för kvantiteten grönt, alltså sammanlagt ett trettiotal frågor. Med dessa tre grundfärger skapas genom additiv färgblandning alla TV-skärmens nyanser. Trettio frågor gånger 10 miljarder bitar blir 300 Gbit. Informationsmängden 300 Gbit motsvarar ungefär 30 Gbyte. Filmen innehåller alltså långt mer information än vad som ryms på den textfil vi räknade på i föregående uppgift. I praktiken är filmfiler inte så här stora: bilderna som följer på varandra är i allmänhet nästan likadana och det används för kodningen, så en timme film med traditionell kvalitet (lite sämre än vad vi räknar med ovan) kan fås att rymmas på 2 GB – men då bilderna växlar snabbt som i vissa sportsekvenser går det inte att komprimera så effektivt, vilket ibland syns som försämrad kvalitet på bilden.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;8. || Hur många hårstrån finns det på ett huvud?
|-
|} 
 
Du kanske tänker ungefär så här: Hårstråna sitter på en millimeters avstånd. Skalpen är ca 20 cm · 20 cm. Det betyder 200 strån på längden och 200 på bredden. Svar 40&amp;nbsp;000. 

Kan vi lita på det svaret? Ja, självfallet finns det många huvuden med färre hårstrån, även flintskalliga. Och vår uppskattning att hårstråna sitter på millimeters avstånd är tillhöftat. Men vi kan vara tvärsäkra på att de inte sitter på tiondels millimeters avstånd – vi kan ju se mellanrum mellan stråna om vi synar någons hårbotten. Hade vi räknat med halvmillimeters avstånd hade vi fått 400 · 400 = 160&amp;nbsp;000, istället för 40&amp;nbsp;000 som vi fick ovan. Så stor är osäkerheten här, så det kan vara klokt att avrunda svaret till 100&amp;nbsp;000 och påpeka att det finns huvuden med mycket färre hårstrån också. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;9. ||Hur många maskor är det i en tröja?
|-
|}    

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;10. || Hur många löv är det på ett träd?
|-
|}

==Enheter==
Du vet hur lång en centimeter är, och likaså en millimeter, decimeter, meter, kilometer och mil. Du kan både visualisera det och du vet hur många det går av en viss enhet på närmast större. Du har också en bild av liter, deciliter och kilogram, och kanske betydligt fler enheter.   

Milliliter, gram, milligram och ton används så ofta så dem behöver man ha en intuitiv uppfattning om. Man kan tänka så här:

'''Milliliter''' – En milliliter är en tusendels liter. Eftersom en liter fyller en kub som är 1 dm lång , 1 dm bred och 1 dm hög får vi en tusendel genom att ta en tiondel av kuben på längden, en tiondel på bredden och en tiondel på höjden. Det ger en kub som är 1 cm gånger 1 cm gånger 1 cm. Visualisera detta. Det är 1 ml. (Har du lärt dig att en tesked rymmer fem milliliter och har svårt att förstå att den kan rymma fem sådana kuber, så kan du skära ut kuber ur en banan och trycka ner dem i en tesked så får du se att de ryms.)

'''Gram''' – Du vet att 1 l vatten väger 1 kg. En tusendels liter väger därför en tusendel av ett kg, alltså  ett gram. Tar du något annat material än vatten gör det inte så stor skillnad. En kub av trä, krita, gummi eller äpple med 1 cm kant väger alla ca 1 gram.

'''Milligram''' – Milligram betyder tusendels gram. Tänk alltså på en kub som är 1/1000 kubikcentimeter. Det är en tiondel på längden, en tiondel på bredden och en tiondel på höjden. Den har alltså kanterna en millimeter. Frammana bilden av en sådan kub och säg:”Den väger nog ett milligram”.  

'''Ton''' – Ton är tusen kilogram. En kub som är tio gånger så lång, tio gånger så bred och tio gånger så hög som enliterskuben, väger ett ton om den består av vatten eller något med ungefär samma densitet. Den har alltså en meters sida. En kubikmeter ved väger nästan ett ton. (Vedträn flyter på vatten och det är luft emellan träna, men ändå ger det ganska hyggliga resultat om man räknar att 1 kubikmeter är ett ton även för detta fall.


==Per capita och mänskligheten==
Antal nulevande människor på jorden är ungefär 7 miljarder. Om man håller reda på det kan man lätt relatera världens tillstånd till sin privata erfarenhet.

Hur stor är världens livsmedelskonsumtion? frågar någon. Man vet att man själv äter ungefär ett kilogram dagligen. Alltså äter alla jordens människor tillsammans ca 7 miljarder kilogram. Det svaret kan man komma med direkt, och bara lite mer tid behövs för att förvandla det till ton eller ange mängden per år. Det var  bara att multiplicera med 7 miljarder för att gå från sin individuella erfarenhet till det globala. Alla människor äter ju nästan lika mycket – även spädbarn om man räknar bröstmjölken som mat. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;11. || Hur stort är världens årliga skolboksbehov? 
|-
|}
 
Vi människor konsumerar inte skolböcker varenda dag av våra liv, så som med mat, så det är kanske bäst att först räkna på ett helt människoliv, säg 50 år. Hur många skolböcker har du konsumerat (eller kommer att konsumera, om du fortfarande går i skola). Kanske 10 skolår gånger 10 skolämnen gånger en bok i varje ämne varje år. Det blir hundra böcker, men var de böckerna splitt nya, och fick du behålla dem? Om de återanvändes får man dividera 100 med antalet elever som brukade använde samma bok. Om du tycker att ditt skolboksbehov blev tillgodosett kan du sen multiplicera med 7 miljarder och få världsbehovet av skolböcker under 50 år. Årsbehovet är en femtiondel därav.


{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(1)	
!''' På jorden lever för närvarande 7 miljarder personer.'''
|-
|}

==Folkmängder och folkökning==	
Folkmängden i sitt land brukar man kunna och det är bra eftersom sifferuppgifter man läser i tidningarna ofta avser landet. När det gäller andra länder kan man inte utgå ifrån att de är ungefär lika folkrika. Skillnaderna är för stora även för mycket grov räkning. Man får hålla reda på i vilken storleksklass var och en av världens ca 200 stater befinner sig. Det finns två stycken miljardstater, ca 35 stycken hundramiljonstater, ca 100 tiomiljonstater, ca 40 miljonstater och närmare 30 mindre stater.

Var drar man gränserna mellan klasserna? En stat med 40 miljoner människor, ska den räknas till tiomiljonstaterna eller hundramiljonstaterna?

Vi har dragit gränsen mellan kategorierna vid drygt ''tre'' gånger hundra miljoner, ''tre'' gånger tio miljoner, ''tre'' gånger miljonen osv. Det kan tyckas att gränsen borde gå vid 5, men talet 3 har den fördelen att till exempel miljongruppen kommer att bestå av alla länder som ligger ''tre'' gånger över eller ''tre'' gånger under miljonen. Man räknar alltså med samma faktor uppåt och nedåt – kvadratroten ur tio, som är strax över 3. Man får hela vägen ett trefaldigande, från kategori till gräns, och från gräns till kategori. 

Med en sådan här kategorisering kan man hålla reda på folkmängderna i alla världens stater utan att behöva plugga spalter med befolkningssiffror som inom några år är föråldrade. I fråga om till exempel Irak, Kirgisistan, Australien och Moldavien räcker det kanske att veta att de hör till tiomiljonerstaterna. Det är ett ganska grovt rundande. Att det trots det går att få vettiga resultat visar nedanstående tabell med uppskattningar av sammanlagda befolkningen i varje kategori, som vi fått genom att helt enkelt multiplicerat de två första spalternas tal: 
	     

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
!'''Kategori'''||'''Antal'''||'''Uppskattad sammanlagd befolkning'''
|-
|Miljardstater||2||2 Gpers
|----
|Hundramiljonstater||35||3,5 Gpers
|----
|Tiomiljonstater||100||1 Gpers
|----
|Miljonstater||40||40 Mpers
|----
|Mindre||30||&lt; 3 Mpers
|----
!Sammanlagt
|ca 200
|6,5 Gpers
|-
|}

Sex och en halv miljarder fick vi alltså sammanlagt, ganska nära det värde för jordens folkmängd vi lärde oss tidigare och som var baserat på mer noggranna kalkyler. Det man speciellt får hålla ögonen på i sådana här räkningar är antalet i bamsekategorin. Där är det så få stater att man inte kan ta för givet att det jämnar ut sig mellan dem som ligger över och dem som ligger under den avrundade siffran. Nu råkar bägge miljardstaterna, Indien och Kina, ha befolkningar som ligger en bit över miljarden. Tillsammans ger det en halv miljard till, och då får vi det för tillfället riktiga, 7 miljarder.

Ett annat sammanhang där förhållandena i de största staterna slår igenom mycket starkt är när man  har genomsnitt av någon viss uppgift för hela världen. När man läser att befolkningsökningen i världen minskar – beror det på att det har skett en förändring i världens stater över lag, eller beror det på Kinas eller Indiens befolkningspolitik?

Å andra sidan får man tänka på att inte konstruera ett världsmedelvärde genom att addera siffrorna för alla länder och dela med 200. I nästan alla sammanhang är det vettigare att dela upp lika på personerna, d.v.s. de folkrika länderna ska få mycket större vikt.  Sen hänger det på den som tolkar statistiken att beakta att folkrika stater påverkar medelvärdet mest.  

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(2)	
!''' Det finns ca 200 stater på jorden, varav hälften är tiomiljonstater, ganska många är hundramiljonstater och två är miljardstater.'''
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;12. || Vilka är fler: barren på en julgran eller människorna i Sverige?
|-
|} 

Människorna i Sverige är ca 10 miljoner. Om vi gjorde en trave med 100·100·100 barr så blev det bara en miljon, så vi tar 500·200·100 barr för att ha 10 miljoner, ett för varje svensk. Barren är 1 mm tjocka och 1 cm långa. Om vi travar så att vi lägger hundra barr på längden och 500 sådana rader i bredd och sen 200 sådana skikt på varandra får vi en trave som är 100 cm · 500 mm · 200 mm. Det är väl lite mer än en hopklämd julgran, och då består julgranen inte bara av barr utan dessutom av en massa trä. Den som inte har erfarenhet av att klämma ihop julgranar men har sopat upp barr måste väl erkänna samma sak: Barren på en vanlig julgran må förefalla många, men de förslår inte till hela Sveriges befolkning om var och en ska ha sitt barr. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;13. ||Hur många människor föds per år?
|-
|} 

Vi börjar med ett enklare problem: Hur många människor dör per år? Du går till dig själv och ditt liv: Hur många gånger dör du under din livstid? Svar: En gång. Det gäller alla andra också: en gång under en levnad som uppskattningsvis är ca 50 år. I hela världen blir det 7 miljarder dödsfall under 50 år, d.v.s. i snitt hundra miljoner per år. Eftersom befolkningen ökar måste födelsetalet vara högre än så, men det kan inte vara flera gånger så stort, för då skulle det bli någon miljard fler människor på bara några år, och i så fall hade det inte varit vettigt att uppmana läsaren att lägga 7 miljarder på minnet. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;14. || Hur stor blir den årliga folkökningen i ett land där en kvinna i genomsnitt föder två barn och där invandringen och utvandringen är lika stora?
|-
|} 

Det ena barnet ersätter henne och det andra ersätter barnafadern, så folkökningen blir 0 procent per år, om situationen med två barn blir bestående en längre tid och om dödlighet och den ålder vid vilken kvinnorna föder sina barn inte förändras. (Observera att när man säger att kvinnor i snitt har två barn, då har man slagit ut barnantalet på alla kvinnor, alltså också på de flickor som dog innan de nådde fertil ålder.)

I verkligheten sker det förändringar som gör att vissa kullar blir stora, vilket i sin tur åstadkommer nya förändringar. Sådana förändringar brukar diskuteras mycket, eftersom de ger så tydliga effekter i dagis och skolor som är dimensionerade utan marginaler. Ändå är sådana fluktuationer rätt små, både i sin påverkan på folkmängden och samhällsekonomin i ett längre perspektiv. Därför kan man med lite försiktighet få viktiga resultat med överslagsräkning som bortser från sådana fluktuationer.  

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;15. || Hur stor blir den årliga folkökningen i ett land där en kvinna i genomsnitt föder fem barn?
|-
|} 

Två av barnen ersätter föräldrarna och tre tillkommer under föräldrarnas levnad. Det blir 1,5 för fadern under hans livslängd (50 år) och 1,5 för modern under hennes livslängd om 50 år. I genomsnitt under de år denna medelkvinna är i livet ger hon upphov till 1,5/50 barn netto per år, och för en medelman gäller likaså 1,5/50 barn per år. 1,5 utav 50 är detsamma som 3 utav 100, alltså 3 procents folkökning varje år.

Det är mycket viktigt i befolkningsstatistiken att man noga läser definitionerna av sådant som dödlighet, dödstal, födelsetal, fruktsamhet, folkökning. Kontrollera om med kvinna avses endast de kvinnor som är mellan 15 och 45 år eller alla personer av kvinnligt kön eller något däremellan. Det är också brukligt att räkna in dödsfall bland barn i en annan kategori än övriga döda, och detta är inte alltid klart utsagt. Siffrorna flyger över världen medan de petimetriga orden får stanna hemma. 

För dem som fortfarande tror att tal är viktigare än orden kring dem kommer här tre frågor: Vem fick 1921 års nobelpris i fysik? Vem tilldelades nobelpriset i fysik 1922? Vem mottog nobelpriset i fysik 1923? Svaret på alla tre frågorna är Albert Einstein. Det betyder inte att han fick priset tre gånger. Men ifråga om 1921 års pris blev beslutet fördröjt till 1922 och Einstein reste till Sverige året därpå, 1923.

==Fördubbling och halvering==
Om något ökar med 100 procent blir det dubbelt så stort. Om det däremot ökar med 50 procent efter ett år och sen med 50 procent igen efter ytterligare ett år, blir det mer än dubbelt, eftersom man förstår det så att det inte bara är den ursprungliga kvantiteten som ökar vid det andra tillfället utan också tillskottet som det blev vid den första ökningen.

Likaså om man har en årlig ökning om 1 procent. Då får man dubbling på ''mindre'' än på 100 år. Det tar i själva verket ungefär 70 år. Detta ”sjuttio” finns det skäl att lägga på minnet. Ta en titt på följande tabell som visar hur lång fördubblingstiden blir vid olika procentsatser. (Siffrorna avser år om det är frågan om årliga tillväxt.) Tabellen är framtagen med en noggrann räkning, där man gör uppräkning gång på gång tills man kommer till ett tal som är dubbelt så stort som det ursprungliga. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
!Procentsats||Fördubblingstid
|----
|0,1||		693
|----
|1||		70
|----
|2||		35
|----
|3||		23
|----
|5||		14
|----
|7||		10
|----
|10||	7
|----
|20||		3,8
|----
|}
I tabellen kan man till exempel se att 1 procents årlig ökning ger fördubbling om 70 år och 2 procents ökning om 35 år. 

Låt oss nu multiplicera ihop de två talen på samma rad i tabellen: 0,1 gånger 693 ger 69,3; 1 · 70 = 70; 2 · 35 = 70 o.s.v. Vi ser att det blir cirka 70 på alla raderna. Det här visar att man i praktiska sammanhang inte behöver göra någon omfattande noggrann räkning år för år.  Fördubblingstiden gånger procentsatsen är hela tiden nära 70, förutsatt att procentsatsen inte är alltför stor. Känner man den ena kan man räkna ut den andra, helt enkelt genom att höfta till den så att deras produkt blir ungefär 70 (kanske 75 eller 72 om det är enklare att räkna så).

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(3)||När en ökning (eller minskning) hela tiden sker med lika många procent på samma tidsperiod kan man använda ”70-regeln” som säger att procentsatsen gånger fördubblingstiden (halveringstiden) brukar vara nära 70.'''	
!''' 
|-
|}  

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;16. || För tjugo år sen var min lön hälften av vad den är nu.

Hur många procent har den genomsnittliga lönehöjningen varit?
|-
|}
 
70 / 20 = 3,5. Svar 3,5 procents genomsnittlig årlig löneökning.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;17. || För ett land förutspås en stabil BNP-tillväxt om 1 procent per år.

Hur lång tid tar det innan BNP har fyrdubblats?
|-
|} 

Procentsatsen är 1. För att få 70 får man multiplicera detta tal ett med 70. Sjuttio år är fördubblingstiden. Efter ytterligare 70 år har man fått en ny fördubbling, alltså fyrdubbling jämfört med det ursprungliga.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;18. ||Av varje mängd radioaktivt cesium sönderfaller 2 procent av atomerna varje år.

Hur lång tid tar det för radioaktiviteten att minska till en hundradel?
|-
|} 
 

Efter ca 35 år har radioaktiviteten halverats, efter 70 år har den gått ner till en fjärdedel och efter ca 105 år till en åttondel. För att den ska gå ner till en tiondel tar det något längre tid, eftersom en tiondel är något mindre än en åttondel, men det tar absolut inte 35 år till för då är radioaktiviteten nere i en sextondel. Vi uppskattar att det tar 110 år för radioaktiviteten att bli en tiondel. För att den mängd man har kvar då i sin tur ska minska till en tiondel tar det 110 år till. Sammanlagt tar det alltså ca 220 år för radioaktiviteten att reduceras till en hundradel.

==Jorden==

- Sjung den här låten:
	
:''Vi for med bil''
:''ettusen mil'' 
:''	och sen ettusen till.''
	
:''Vi for med bil''
:''	ettusen mil'' 
:''	och sen ettusen till.''

:''Och då var vi hemma igen.''

Den sången hjälper oss att komma ihåg att det är 4000 mil runt jorden, även om den inte direkt påstår att man envetet for i samma riktning hela tiden. Så långa raksträckor som är framkomlig med bil finns det ju inte, så det hela är förstås en fantasi.

Ettusen mil är en av de viktigaste sifferuppgifterna som finns. Den ligger till grund för många av räkningarna i det följande. Den gäller med mycket god noggrannhet både att ekvatorn är 4000 mil och att avståndet från en pol till ekvatorn är 1000 mil.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(4)	
!''' Avståndet från nordpolen till ekvatorn är 1000 mil.'''
|-
|} 


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;19. || Hur lång är jordens diameter?
|-
|} 
  
Diametern, måttet tvärs igenom, måste i varje fall vara kortare än 2000 mil. Om man ska ta sig från pol till pol måste det ju vara kortare väg att ta sig tvärs igenom jorden än att behöva åka 2000 mil längs jordens buktiga yta. Behöver man veta mer precis hur pass mycket kortare än 2000 mil som diametern är, då får man visualisera den raka sträckan genom jorden och halvcirkeln längs ytan. (Man kan jämföra med en idrottsplan där en springer längs den rundade delen av löpbanan och en annan tvärs över gräset.)  I grov räkning räcker det ofta med att veta att diametern  ligger mellan 1000 och 2000 mil. 

===Visualisera jordgloben===
Om du inte har gjort det tidigare, ta en ordentlig titt på en jordglob, så att du har en ganska klar bild av den för din inre syn i fortsättningen. Först avstånden:

– Är kontinenterna mer eller mindre än tusen mil?
 
– Sverige når ju inte ner från nordpolen till ekvatorn, men hur många Sverige skulle man behöva lägga efter varann för att nå hela vägen? Hur långt är Sverige alltså?

- Finland ligger mellan sextionde och sjuttionde breddgraden. Nittio grader är en rät vinkel. Man räknar vinklarna från jordens centrum, så att ekvatorn ligger på 0 och nordpolen på 90. Finland: 10/90 = 1/9. Kan du se att Finland är en niondel av tusen mil. Hur mycket blir det?

Sen kan du titta på ytorna:
 
– Hur stor del är hav och land?
 
– Hur stor del är varje kontinent av hela landytan?

===Jordens area=== 
Tänk dig att du har kvadratiska tyglappar så stora att en kant precis når från pol till ekvatorn. Nu ska du svepa in jorden i sådana lappar. Hur många lappar behöver du? De ska hölja utan att överlappa; kanske får du klippa till dem för att få passform och använda restbitarna på andra sidan. Hur du gör beror på vad du har erfarenhet av, men vad är ditt svar? Hur många behövs? Räcker en? – Nej! – Två? – Nej. – Tre? – Knappast. – Fyra? – Vet inte. – Går det kanske åt tio? – Nej, inte ens åtta. – Hur vet du det? – Jag tänker så här: Jag syr ihop 8 lappar, så att det blir 4 på längden och 2 på bredden. Den remsan räcker precis ett varv runt ekvatorn. Det blir en cylinder som når upp över nordpolen och ned under sydpolen. Snörper man ihop den uppe och nere täcker den hela jordytan, och då är det ju alldeles för mycket tyg, så att det blir stora rynkor både uppe och nere. Så om man figursyr sparar man in säkert ett par av de åtta lapparna. Jag gissar att det går åt fem lappar som är 1000 mil · 1000 mil för att täcka jorden.  

Det stämmer väl. Det exakta svaret är 16/π, som ligger mycket nära 5. (Man räknar ut 15/3 istället. Eftersom man har rundat 16 nedåt till 15 och π nedåt till 3, dvs både täljare och nämnare åt samma håll, tar avrundningsfelen delvis ut varandra.) 
 
:''Jag önskar att jag hade en stor filt – tiotusen fot lång''

:''Som på en gång kunde täcka''

:''Varje fläck av staden.''

Så skrev Bo Juyi, en kinesisk poet på Tang-tiden. Vi har i vår fantasi använt fem filtar, tusen mil långa och breda. De täckte hela jorden.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(5)	
!''' Jordens area är 5 gånger 1000 mil gånger 1000 mil.'''
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;20. || Hur stor area skulle var och en få om man delade jorden lika?
|-
|}  
Förvandlar du milen till kilometer blir det åtta nollor i jordens area, medan det är nio nollor i befolkningstalet, som man dividerar med. Eftersom femman i täljaren och sjuan i nämnaren är praktiskt taget lika blir det bara 10 kvar i nämnaren när man även har förkortat bort nollorna. En tiondels kvadratkilometer skulle var och en få. En sådan area har man om man gör tio strimlor av en kvadrat som är en kilometer lång och en kilometer bred, och sen  tar en av dessa strimlor. Kan du föreställa dig din jordlott, med hav och land, med polaris och öknar? Knappast, men ytans storlek kan man tänka sig, 100 meter gånger 1000 meter.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;21. ||  Är folktätheten  i Sverige högre eller lägre än jordens folktäthet?
|-
|} 

Om vi uppskattar att Sverige är 1500 km långt och 300 km brett, är ytan en halv miljon kvadratkilometer. Tio miljoner pers på en halv miljon kvadratkilometer – det är som tjugo miljoner på en miljon kvadratkilometer (dubbla ytan – dubbelt så många människor). Miljonerna tar ut varandra, så folktätheten är 20 per kvadratkilometer. Det är mer än jorden, där det bor typ 10 pers per kvadratkilometer, om man slår ut befolkningen även på haven. Om man gör den mera rättvisa jämförelsen att räkna folktätheten på land blir talet för jorden mer än dubblad, och är därmed lik Sveriges. 
 
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;22. ||    Hur mycket rent sötvatten bildas dagligen på jorden? Hur mycket blir det för varje människa?
|-
|} 

Rent sötvatten bildas genom att vatten och fuktighet från marken och haven avdunstar och sen regnar ned. Vi kan antingen uppskatta avdunstningen eller uppskatta nederbörden. Resultaten bör bli lika, eftersom det inte just finns några andra vägar i vattnets kretslopp.

När det gäller avdunstning har man erfarenheten att vattenpölar på en asfaltplan torkar in och att innehållet i ett dricksglas som blivit stående någon vecka sjunker med flera centimeter. Samtidigt är stora delar av marken så torra så att det inte avdunstar just någonting från dem. Det kan vara svårt att uppskatta hur stor del som är torr och hur ofta en plats är torr och blöt. Låt oss därför försöka uppskatta regnmängderna istället.

I fråga om regnande är det bäst att tänka sig en längre tid, så att man får med både regnskurar och uppehållsväder och snö. Hur många millimeter blir det på ett år? Man kan tänka sig en tunna som står fritt och som får samla in allt som regnar på den. Man täcker den mellan skurarna så att inget avdunstar. Blir den full på ett år, eller halvfull? Hur mycket är det per dag? 

Låt oss säga att vår uppskattning är en millimeter per dag. Om den nederbörd och avdunstning vi har erfarenhet av är representativa för jorden, får vi volymen genom att multiplicera med jordens area. 5 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratkilometer · 1 millimeter = 5 · 10&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; · 0,001 kubikmeter = 5 · 10&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; kubikmeter. Per person blir det 100 kubikmeter per dag. (När man ska relatera det talet till sin personliga erfarenhet får man, som alltid, komma ihåg att det som sker inom hemmets väggar inte är allt här i världen. Vore allt tillgängligt som badvatten skulle det förslå långt, men sötvatten behövs till både fisken i sjöarna, till odlingar och skogar, och mycket mer. Å andra sidan används en del av det mer än en gång under sitt kretslopp.)

===Sextionde breddgraden och kartavstånd===
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;23. ||  Hur långt är Ryssland?
|-
|} 

Räknar man meridianerna ser man att Ryssland sträcker sig nästan halva varvet runt jorden. När det är middag i Kaliningrad i väster är det nästan midnatt vid Berings sund. Betyder det att Ryssland är lika långt som halvvägs kring jorden, ”ettusen mil och sen ettusen till”? – Nej. Ryssland ligger inte mitt om jorden, så som ekvatorn, meridianerna och andra storcirklar, utan som en betydligt mindre ring, rätt långt uppe vid nordpolen, vid ungefär 60:de breddgraden. Breddgradscirklarna (parallellcirklarna) kallas lillcirklar (alla utom ekvatorn) eftersom de är mindre än storcirklarna.

Just den sextionde breddgraden, som går genom Oslo, Uppsala, Raseborg, Petersburg, Alaska och Kap Farvel, är en mycket speciell cirkel, för den är precis hälften så lång som ekvatorn. Ryssland skulle alltså vara ''ettusen'' och inte tvåtusen mil långt.

Men man kan fråga sig om man inte borde räkna Ryssland som ännu kortare. Vi har räknat längden längs lillcirkeln, och den är krokig. Det kanske är en praktisk angivelse när det gäller ett land som är krokigt, men för det mesta brukar man räkna ett lands längd som avståndet mellan dess ändar. Om man för Ryssland drar kortaste vägen från ena spetsen till den andra går den nästan rätt över nordpolen. Avståndet blir i så fall 30/90 av 1000 mil gånger två, vilket är cirka 600 mil.
Man får alltså bestämma vad man menar med längd, fågelvägen mellan ändarna eller som när man talar om längden på en hopringlad orm. 

Det är alltså vid 60 grader och inte halvvägs upp från ekvatorn till polen, vid 45 grader, som man har denna speciella egenskap att parallellcirkeln är hälften. Jordytan är ju inte som en strut däremellan, utan välver sig så att man till en början kan bege sig ganska långt från ekvatorn utan att man kommer särskilt mycket närmare jordaxeln. Först senare börjar det ta in på allvar. 

Allt det här kan verka självklart när man har jordgloben framför sig, men om man tittar på en världskarta i stället kan man bli förvillad. Det kartograferna gör när de gör om jordens buktiga yta till kartans plana pappersbild är att de tänjer ut vissa delar, ofta de långt uppe i norr. I den manövern kan Ryssland mycket väl bli utdraget till sin dubbla längd och dess krokighet kan försvinna. Därför får man vara mycket försiktig med världskartor när man ska bedöma avstånd, arealer och riktningar.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;24. || Hur långt är det från Umeå till Luleå?
|-
|}
  
Råkar man ha jordgloben framför sig och kan urskilja avståndet, om det så bara är en millimeter, kan man tänka ut hur många gånger det går i pol-ekvatoravståndet och sen dividera 1000 mil med det. Men med korta avstånd i bekanta trakter är det ibland lättare att relatera till någon bilresa man har erfarenhet av och där man hållit reda på körsträckan. Vid tågresor brukar man inte hålla reda på sträckan utan snarare räkna på timmar, och då kan man räkna med 100 kilometer per timme som tåget är igång. Så, hur många timmar tar det att resa mellan Umeå och Luleå? 

Man kan också visualisera en karta över Norden eller ett ännu mindre avsnitt av jordytan. En sådan karta kan man lita på. Buktigheten för ett så pass begränsat utsnitt av jorden är inte så stort att kartograferna behövt förvanska avstånden så mycket som med en världskarta.

==Hastigheter==
När man ser blixten brukar man räkna 1-2-3-4… ända tills dundret kommer fram. Då får man reda på hur långt man är från platsen där blixt och dunder uppstod, för ljuset går fram ohyggligt snabbt medan ljudet tar tre sekunder för varje kilometer. Om man alltså hinner räkna till sex betyder det att åskan var två kilometer bort.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(6)	
!''' Ljudets hastighet är ca 300 meter per sekund.'''
|-
|} 

Snabba passagerarflygplan brukar gå strax under ljudhastigheten, för vid ljudhastigheten blir det obehagliga vibrationer i flygplanskroppen. Militära plan gasar ibland på så att de snabbt tar sig förbi den hastigheten och sen kan köra lugnt vid mycket högre hastigheter. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;25. || Solen går upp i öster, vandrar över himlen och går på kvällen ner i väster. Är det möjligt att med flygplan sätta efter solen, hinna upp den och i fullt solsken flyga jorden runt?
|-
|} 
 
Ja, det är möjligt att flyga ikapp solen, om man bara gör rundflygningen tillräckligt nära polen, så att den lillcirkel man följer när man flyger västerut runt jorden blir tillräckligt liten. Men om man då måste hålla sig mycket nära polen är det tveksamt om solen verkligen gick upp, och om den vandrade ”över himlen”, som det stod i frågan. Det kanske mera var så att den släpade sig längs horisonten. Låt oss räkna på 60 breddgraden, som de flesta av läsarna har erfarenhet av. Här går solen förvisso upp och ner, i synnerhet på sommaren. För att hålla jämn fart med solen måste planet flyga 2000 mil på ett solvarv, vilket är mindre än 100 mil per timme, 1000 km/h. Jämför det med ljudet som varje sekund går 300 meter. Det blir 60 · 60 · 300 meter per timme, vilket är lite mer än 1000 km/h. Kunde planet hålla ljudhastigheten, skulle det nätt och jämnt vinna över solen, men med ett passagerarflygplan som går lite långsammare än ljudet är det bäst att anställa sin jakt på solen i väster lite längre upp i norr. Svar: Det är möjligt. (Många håller reda på att antalet meter per sekund gånger 3.6 = antal kilometer i timmen. Gör man det så går de sista stegen i uträkningen smidigare. Om man inte har så stora krav på noggrannhet kan man räkna som att de två enheterna är ungefär samma sak.)

==Täthet==
Täthet är detsamma som densitet. En liter väger ett kg. Det gäller synnerligen väl för vatten.

Det gäller ganska väl för andra vätskor också, både för sådant som mjölk som mest består av vatten, och för bensin etc. Det är bara för kvicksilver och andra smälta metaller man får ta sig i akt så att det inte blir för stora fel i ens överslagsberäkningar. 

Räknar man grovt kan man ta ett kilo per liter också för fasta ämnen. Sten är bland de tyngsta icke-metallerna. Granit har en densitet som ligger på nästan 3 kg/liter. Det kan man räkna med om man tycker det blir för grovt med 1 kg/liter. Tegel är lättare. För nästan alla metaller kommer man  närmare sanningen om man multiplicerar vattentätheten med tio. Det gäller stål och koppar men också de supertunga uran och guld. Jorden har en densitet nära 5, liksom andra fasta himlakroppar i vårt solsystem. För cellplast och andra högporösa material är det dumt att räkna 1 kg/liter. Föreställ dig i stället hur ett cellplastblock flyter på vattnet. Hur stor del är under vattnet? Är det en tiondel, då är densiteten en tiondel av vattnets.

För gaser kan man inte ta en liter som ett kilo. I en gas ligger inte molekylerna tätt tillsammans utan på ett avstånd som är ca tio gånger molekylernas diameter. Om man i fantasin skulle totalfylla allt detta tomrum mellan gasmolekylerna skulle det alltså rymmas tio gånger så många på längden, tio gånger så många på bredden och tio gånger så många på höjden. Det betyder att flytande vatten är tusen gånger så tätt som en gas.  

Regeln för gaser är alltså: Dela vattnets täthet med tusen. I stället för 1 kg/liter blir det 1 g/liter. Eller om man räknar på 1 kg, då fyller den mängden upp en hel kubikmeter, och inte en kubikdecimeter som flytande vatten. Detta gäller med mycket god noggrannhet för de flesta gaser som syre, kväve och luft men också hyggligt för andra – om trycket är normalt och temperatur inte är extrem. Undantag är väte och helium, som är mycket lättare.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(7)	
!'''  Tätheten för fasta och flytande material är ungefär 1 kg/liter.'''
|-
|} 


{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(8)	
!''' Tätheten för gaser är ungefär 1 kg/kubikmeter. (Det är 1 g/liter).'''
|-
|} 
  

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;26. ||  Hur mycket väger luften i en cykelring? 
|-
|} 

Först funderar vi ut hur stor volymen är. Tänk dig att du har klippt upp cykelslangen och häller i vatten. Ryms det en kopp, en liter, en hink? – Låt oss säga en liter. En liter vatten väger ett kilogram, en liter luft en tusendel därav, alltså ett gram. 

Eller är trycket månntro så högt att man inte kan räkna med det vanliga, att tätheten är en tusendel av vattnets? Tänk efter hur du gör när du pumpar cykeln: Du pressar ihop luftvolymen inne i pumpen. Från början har den tätheten 1 gram per liter. När man pressat ihop den halvvägs är den dubbelt så tät – 2 g/liter. Fortfarande pyser ingen luft in i cykelringen. Först när man pressat ihop luften i pumpkolven till en fjärdedel av den ursprungliga volymen går luften in. Det skulle betyda att den liter luft vi har inne i slangen väger 4 gram. Om man ska kunna resonera så här måste man ha tänkt sig att man har ”kulventil” och inte ventil med ventilgummi, för den senare sorten gör så stort motstånd att det behövs mycket högre tryck i pumpen än man har i cykelslangen. Eftersom det inte är detaljerna vi är ute efter, så nöjer vi oss med att säga att luften i cykelslangen väger typ några gram.

==Atmosfären och haven==
Om du från din skoltid råkar komma ihåg hur högt jordens högsta berg är, så kan det vara en lämplig referens när vi talar om atmosfärens tjocklek. Himalaya är nästan en mil högt – inte mycket när man på jordgloben jämför det med tusen mil från pol till ekvator.    

Uppe på Himalaya brukar det vara fullt solsken, det vill säga molnen brukar hålla sig lägre än en mil. Flygplan går däremot ofta på en mils höjd. 


===Atmosfärens tjocklek===
När man diskuterar globala klimatproblem behöver man jämföra utsläppsmängder med hela atmosfärens volym. Vi vet arean på jordytan, så för att få atmosfärvolymen ska vi multiplicera den med luftlagrets tjocklek. Nu är det svårt att bestämt säga hur tjock atmosfären är, eftersom den tunnar ut gradvis. I böcker och på nätet brukar man hitta mycket stora värden, och atmosfären indelad i troposfär, stratosfär, jonosfär, men allt detta är ganska oviktigt när man ska räkna på blandningsförhållanden, eftersom det är så försvinnande tunn luft i de högsta skikten att de inte bidrar med särskilt många atomer. I själva verket behöver man inte gå högre än upp på berget Himalaya för att uppleva att tätheten är nere i hälften. Om tätheten fortsatte ner i samma takt skulle den vara nere i noll vid dubbla Himalayahöjden, och i praktiken är den det nästan också. Så man skulle kunna räkna atmosfärtjockleken som dubbla Himalayahöjden och som medeltryck ta det som är uppe på Himalaya. Men man kan också räkna om det till ett luftskikt lika tätt som här nere. Då blir det hälften så tjockt, alltså som Himalaya, en mil.   

Ett minnesknep för personer med erfarenhet av dykning: Dyker man tio meter ner under vattnet ökar trycket till det dubbla jämfört med uppe på land. (En luftfylld ballong skrumpnar till exempel till halva sin volym 10 m under vattenytan.) Det visar att all den luft som trycker på oss motsvarar 10 meter av vatten. Eftersom luftens täthet, som vi lärde oss tidigare, är en tusendel av vattnets, är luftskiktets tjocklek 1000 gånger 10 m, d.v.s. 10 km.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(9)	
!''' Atmosfären kan ses som en  luftmängd som är en mil tjock och har tätheten 1 kg per kubikmeter.'''
|-
|}

===Havens djup ===
Stora områden av världshaven är ca 4 km djupa, och det är också det genomsnittliga djupet. Man kan minnas det genom att tänka sig att man kapar Himalaya i basen längs med havsytans nivå och sedan ställer berget på havets botten. Då kan man föreställa sig hur halva höjden sticker upp.

Man kan också minnas det genom att tänka på att luften täcker hela jordytan med ett en mil tjockt skikt medan vattnet täcker drygt halva ytan med ett skikt som är knappt hälften så tjockt. 

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(10)	
!''' Världshavens medeldjup är 4 km.'''
|-
|} 


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;27. || Hur mycket vatten rymmer haven?
|-
|} 
 
Vi minns att jordytan är 5 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratkilometer. Havsytan är mer än hälften: 3 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratkilometer. Multiplicerat med medeldjupet blir det 12 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kubikkilometer. (Den tolvan vill vi kanske inte avrunda till 10, för 10 skulle det bli om haven täckte precis halva jordytan, och vi vet att haven täcker mer, men med tanke på att djupet 4 km är så osäkert kan det vara klokt att ge ett ganska generöst intervall: &quot;10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; kubikkilometer eller kanske det dubbla&quot;.)

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;28. || Kan det vara så att en stor del av världens vatten finns i moln, sjöar och floder eller som grundvatten?
|-
|} 
 
Atmosfären är visserligen dubbelt så tjock som världshaven är djupa, men molnen fyller ju bara en liten del av den och är därtill inte på långt när så täta som haven, så molnens vatten måste vara en obetydlig del av havens. (Samma resonemang gäller för övrigt fuktigheten i luften.) Floder och sjöar kan man se på jordgloben, att de har obetydlig area jämfört med haven. Vi vet också att små sjöar, som inte syns på jordgloben, även om de må vara många, sällan upptar större yta än landet mellan dem. Och de kan inte vara djupare än haven. Det tillsammans övertygar oss om att sjöarnas volym är mycket mindre än havens.    

Slutligen har vi grundvattnet, det vill säga vatten mellan markpartiklarna, ända ner till sprickfri berggrund. Vi vet att berget ofta sticker upp i dagen. Det verkar därför otroligt att berggrundens djup under markytan i genomsnitt skulle vara många gånger havens djup, vilket skulle behövas för att vattnet som bara fyller upp markens porer skulle kunna mäta sig med havens volymer.

Alltså är svaret på frågan: Nej, det finns mycket mera vatten i haven.  

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;29. || Hur stor del av jordens vatten är fruset?
|-
|} 

Största arealerna av is finns i Arktis, Antarktis och på Grönland. Om man försöker se dessa areor framför sig på jordgloben kommer man fram till att de tillsammans är betydligt mindre än en av de lappar vi behövde fem av för att täcka hela jorden, och tre av för att täcka haven. Det kanske behövs en tredjedels lapp för isen. Det betyder att en tiondel av vattenytan är frusen. Om det nu råkade sig så att istäcket var lika tjockt som vattnet i haven, då kunde vi direkt säga att en tiondel av jordens vatten är fruset. (Det som finns i moln, sjöar, floder och grundvatten är försumbart, såg vi ovan.)

Har vi någon aning om istäckenas tjocklek? Som världens högsta berg brukar man ange Himalaya och inte någon istopp i Arktis, Antarktis eller på Grönland, så dessa tre isslätter sticker nog upp betydligt mindre än  10 km. Sen är frågan hur djupt ner de går. Antarktis och Grönland har ”land” under isen, alltså någonting som är över havsytans nivå. Bara Arktis’ is kan sträcka sig djupt under den nivån. Havsytan är i snitt 4 km över botten. Detta tillsammans gör väl att vi kan våga oss på en gissning att istäcket är högst några kilometer tjockt, dvs mindre än havens medeldjup, och att det således antagligen är mycket mindre än en tiondel som är fruset. (De som har räknat noga på detta brukar säga att de frusna delarna utgör 2 procent av jordens vatten. Vi ser alltså att man kan skatta någotsånär även helt utan kunskaper i glaciologi.)
 
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;30. || Jordens volym
|-
|}  
När vi talade om jordens area föreställde  vi oss att vi täckte jordglobens yta med kvadratiska tyglappar vilkas kanter var som avståndet pol-ekvator (filtarna), och vi fann att det behövdes fem lappar, om man snålar med tyget. Nu ska vi tänka på samma lappar – eller låt dem gärna vara lite styvare, så att man kan bygga en kubisk ask av dem. Frågan är nu: Skulle jordens volym rymmas i denna ask? Vi får tänka oss att vi formar om jordgloben så att den passar, som en bulldeg som vi trycker till så att den blir kubisk. Ryms den i tusenmilakuben?

Om du har svårt att avgöra frågan så är det förklarligt. De är mycket nära lika stora – så nära att man lätt minns detta sammanträffande när man en gång har tänkt på det, även om det inte är så hemskt viktigt att komma ihåg. Jordens volym är alltså 1000 mil gånger 1000 mil gånger 1000 mil, det vill säga en miljard kubikmil. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;31. ||  Enligt en ofta citerad tumregel är atmosfären en  tusendel av hydrosfären, som i sin tur är en tusendel av geosfären. Kan det stämma?
|-
|} 

Man kan genast se att det inte stämmer om man räknar på volym. Vattenskiktet i havet är bara hälften så tjockt som luftskiktet, och haven täcker dessutom bara en del av jordytan. Det finns alltså mer luft än vatten, inte mindre som regeln säger.

Räknar man däremot på massor (vikter) får man dela luftvolymen med tusen och då stämmer tumregeln något så när vad gäller gasen och vätskan. Det blir bara fel med en faktor 2 för att skikten inte är lika tjocka och en annan faktor, på mindre än 2, för att vattenskiktet inte är heltäckande.

Sen får vi titta på den fasta delen av jorden. Volymen är enligt föregående överslag som en kub med kantlängden 1000 mil, medan vätskevolymen är som tre kvadratiska tusenmilablock som är en halv mil tjocka. Eftersom jordens densitet är fem gånger vattnets, får man en jämförelse av massorna genom att ta fem kuber i stället för en. Fem kuber och tre block betyder drygt en kub per block. Två kanter är lika i kuben och blocket. Massorna förhåller sig därför ungefär som blockets tredje kant, en halv mil, till kubens kant, 1000 mil. Förhållandet är 1:2000, varför vi kan godkänna tumregeln som säger 1:1000.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;32. ||  Hur mycket blir det åt var och en om alla människor delar jordens vatten och luft lika?
|-
|} 

Vatten: Enligt ovan ca 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; kubikkilometer vatten att dela på 7 · 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; personer. Det blir någonting sådant som en sjundedels kubikkilometer vatten per person. 

Luft: Vi kan utgå från denna personliga volym av vatten för att beräkna var och ens lufttilldelning. Jämfört med jordens vattenskikt är luftskiktet dubbelt så tjockt och sträcker sig även över land, så volymen blir ca 4 gånger så stor som vattenvolymen, det vill säga nästan en  kubikkilometer.

Ett alternativt sätt att räkna: Jordytan täckt av ett 10 km tjockt luftskikt ger volymen 5 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; · 10 kubikkilometer luft. Delat på 7 · 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; blir det lite mindre än en kubikkilometer per person.

Ett tredje sätt att räkna: Tänk på din privata tomt som du får när man delar jordens areal lika. Vilken area har den? Luften som hör till sträcker sig en mil upp.

===Biosfärens produktion===
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;33. ||  Hur stor del av jordytan behövs för att försörja befolkningen?
|-
|} 

Återkalla i minnet hur stor del av jordytan det blev när man delade den jämnt mellan alla. Tänk dig nu att du odlar upp en del av din areal. Det spelar inte så stor roll vilken gröda du väljer. Har du erfarenhet av vinbärsplockning tänker du dig att du planterar ut vinbärsbuskar. Hur stor yta tar en buske? Hur många liter vinbär får du från den per år? Hur många buskar behövs för att du ska få i dig 1 kg mat per dag? Du behöver inte tänka dig att du lever på bara vinbär hela året, för vinbären var bara en utgångspunkt för räknandet. Skillnaden i avkastning mellan olika växter är inte så stor att det spelar någon större roll i ett grovt överslag som det här är frågan om. Tycker du det är lättare att tänka i morötter, gör det. Här ger jag en variant:

Sädesstråna i en präktig åker står 5 cm tätt. På en kvadratmeter stor yta kan det bli 20 på längden och 20 på bredden, d.v.s. 400 strån. Varje strå bär ett ax med några kubikcentimeter frön, d.v.s. något gram. Per kvadratmeter blir det alltså ett kilogram.

På ett år äter du typ 365 kg. Du behöver alltså odla upp 365 kvadratmeter av din mark som är ungefär en tiondels kvadratkilometer (100 000 kvadratmeter). Det är fyra promille. Det är räknat på hela din tomt, som ju delvis består av hav.   
   

==Kolet i biomassa och i koldioxid==
I detta avsnitt gör vi grova överslag. Vi räknar med att stearin, biomassa och koldioxid håller samma halt kol. Vi struntar således både i att vattenhalten är olika och att molekylerna i torrsubstansen innehåller olika mycket av andra grundämnen än kol. Felet blir knappast någonsin ens en faktor fyra, vilket är mindre än de fel vi får räkna med i en del uppskattningar av arealer och avkastningar.

Att vi vill göra beräkningar trots att vi inte kan förvänta oss värst hög precision är för att frågorna om kolet på jorden är för viktiga för att diskuteras utan förståelse för proportionerna. Högst sannolikt kommer jordens klimat att ändras drastiskt om det tillkommer en koldioxidmängd som är någon tiondels promille av hela atmosfären. De processer som skapar klimatet är mycket komplexa, så för att över huvud taget kunna göra några bedömningar är man hänvisad till förenklingar. När man ändå förenklar kan även grova överslag rörande det man känner till vara belysande. Samtidigt får man vara medveten om att det finns andra faktorer som är svårare att bedöma, i synnerhet från en lekmannasynpunkt som den det här är frågan om.   
     
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;34. ||  Hur hög kan koldioxidhalten bli i ett rum i juletid när man har många stearinljus brinnande?
|-
|} 
Antag att rummet är 25 kvadratmeter och två meter i tak. Vi vädrar inte alls på ett dygn och eldar upp ett kilogram stearinljus under det dygnet. Stearinet består mest av kol, som efter förbränning finns i koldioxiden. Om vi tar lätt på proportionsdetaljerna kan vi säga att 1 kg stearin ger något kilogram koldioxid, en mängd som skulle fylla upp cirka en kubikmeter. Utspritt i rummet som är 2 · 25 kubikmeter blir koncentrationen 1/50 = 2 procent.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;35. || Vilket är mer, gräset på en äng eller träden på en lika stor areal skog?
|-
|}  
Tänk dig att vi mejar ner gräset. Hur tjockt skikt med gräs blir det på marken?

Hur tjockt skikt med trä det blir om man  avverkar skogsdungen är lite svårare att föreställa sig.  Låt oss säga att träden växer i rutmönster på 4 meters avstånd. Antag först att träden bara är 4 meter höga. I så fall skulle man efter avverkningen kunna dra samman dem med topp mot rotända, den ena stammen efter den andra så att man fick långa obrutna rader, med fyra meters avstånd. Om man sen ändrar förutsättningarna så att träden är fyra gånger så långa, vilket är mer rimligt, kommer stammarna att ligga fyra gånger så tätt, d.v.s. på metersavstånd. Vi antar att träden är halvmetertjocka, vilket kan förefalla mycket, men vi räknar ju inte bara på stammarna utan försöker få med grenarna i räkningen också. Halvmeter tjocka trän och en halv meters lucka. För att fylla ut hela arealen blir det ett 25 cm skikt om träden är fyrkantiga i tvärsnitt, annars lite mindre. Det är mer än det slagna gräset på ängen blir, om det är ordentligt hoppackat.

Och det är väl vad man kan vänta sig. Skogen har ju haft femtio år längre tid på sig att växa, och under den tiden har bara lite barr och kvistar multnat bort, medan en hel del av kolet de samlat på sig från luften finns kvar i stammarna.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;36. || Om all skog i världen brann upp, hur mycket skulle luftens koldioxidhalt öka?
|-
|}
  
Liksom tidigare om stearinet i julljusen, kan vi säga att koldioxidens massa blir ungefär den samma som den uppbrunna skogens massa. Vore koldioxiden i flytande form skulle också densiteten vara lika för de två och koldioxiden skulle alltså täcka brandplatsen med ett par decimeter tjockt skikt, precis som de fällda träden gjorde. Bredde man ut det skiktet jämnt över jordytan skulle det väl bli bara någon centimeter, eftersom ju knappast ens en tiondel av jordytan är täckt med skog. Om man på samma sätt förtätade atmosfären, för att lätt kunna jämföra den med koldioxiden, skulle den krympa tusen gånger, till 10 meters tjocklek. En centimeter jämfört med tio meter är en tusendel. Den bildade koldioxiden är alltså en tusendel av atmosfären. Vår uppskattning är alltså att koldioxidhalten skulle öka med någon promilleenhet om all skog brann upp   


Luftens koldioxidhalt har ökat under de senaste seklerna.  För att kunna jämföra mängden koldioxid i luften med andra kolhaltiga substanser är det lämpligt att hålla reda på hur hög koldioxidhalten är för närvarande. 

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(11)	
!''' Luftens nuvarande koldioxidhalt är 0,4 promille.'''
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;37. || Om man vill sänka jordens koldioxidhalt till 1800-talsnivå, som var 0,3 promille, genom att binda kolet i trädstammar, hur mycket skulle man då få utöka skogsarealen?
|-
|}
   
I föregående överslag uppskattade vi att all nuvarande skog motsvarar en promilleenhet av koldioxid i luften och att den täcker en tiondel av jordytan. Den utökning av nuvarande skogsareal som behövs för att reducera koldioxiden med en tiondels promilleenhet blir då en tiondel av en tiondel, vilket är en hundradel av jordytan. Det är 5 · 10&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; kvadratmil. En så stor nytillkommen skogsyta skulle alltså kunna binda den tiondels promilleenhet koldioxid som tillkommit under 1900-talet, när skogen har växt upp.
 
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;38. || Det har i diskussionen framförts att man kunde lagra den under 1900-talet frisläppta koldioxiden i bergrum. Hur stora bergrum skulle behövas? 
|-
|} 
 
Enligt ovan var den nettokoldioxidmängd som frisläpptes under 1900-talet en tiondels promille av luften, alltså en tiotusendel. Atmosfärens höjd delad med 10&amp;nbsp;000 ger höjden en meter, så om bergrummet är en meter i takhöjd, skulle det få sträcka sig över hela jordens yta. Det skulle ju minst sagt underminera oss, så vi ökar på takhöjden. Hundra meter höga bergrum skulle sträcka sig under en hundradel av jordytan.

Allt detta gäller om man lagrar koldioxiden som gas vid normalt atmosfärtryck. Om vi komprimerar den eller kyler den så att den blir tusen gånger så tät (flytande eller fast) skulle bergrummen kunna vara en tusendel så små.  

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;39. || Ett annat förslag för lösandet av koldioxidproblemet är att med skogsodling binda kolet i trä och sen bygga hus av träet. Hur mycket hus blev det för var och en, utöver det nuvarande husbeståndet?
|-
|} 

Vi har uppskattat att det bor typ 10 pers per kvadratkilometer. Vi har också uppskattat att koldioxiden från all världens skog skulle bli en promille av luften och i komprimerat skick bilda ett centimeters skikt över jorden, och alltså även ett centimeters skikt över min privata tiondels kvadratkilometer. Kunde vi förvandla en tiondel därav till husvirke vore det nog för att nedbringa koldioxidhalten till 1800-talsnivå. Det är en millimeter. Denna millimeter tjocka träskiva har jag för mitt husbygge. En kilometer lång och hundra meter bred är skivan. Väljer jag decimetertjockt virke i stället för millimetertjockt blir skivan 10 meter gånger 100 meter. Ett så stort, och bastant, tak skulle det kunna bli, men eftersom jag vill ha lite väggar också blir huset antagligen mindre än tusen kvadratmeter.

Ett alternativt sätt att uppskatta hur mycket virke varje människa måste göra slut på: Koldioxidökningen under 1900-talet beror på att fossila bränslen har förbrukats. Föreställ dig hur mycket bensin, kol och olja som du och dina förfäder har förbrukat under 1900-talet. Ungefär samma volym i trä har du att bygga med.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;40. || Enligt en uppgift släpptes det under 1997 ut 23&amp;nbsp;000 Mton koldioxid från fossila bränslen. Kan det stämma?
|-
|}  

Det har gått så pass lång tid att jordens folkmängden kanske har ändrats, men felet blir litet om vi som vanligt räknar med sju miljarder. Uppdelat på sju miljarder personer blir det 3 ton per pers, men vad säger det egentligen? En villaägare som har oljeeldning kanske jämför det med sin oljekonsumtion, en bilist med sin bensinförbrukning, men i ett sådant här fall är det vanskligt att dra globala slutsatser från det som händer i ett hushåll. En stor del av bränsleförbrukningen sker i fabriker och andra anläggningar och förbrukningen är högst olika för olika människor. 

Låt oss i stället jämföra denna uppgift med det vi tidigare räknade med – att koldioxidhalten under 1900-talet steg från 0,3 till 0,4 promille. Den tillkomna koldioxidmängden under dessa hundra år är tiotusendelen av luftens volym som är 5 · 10&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; · 10&amp;nbsp;000 kubikmeter. Utslaget på seklets hundra år blir det hundradelen. Det är 5 · 10&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; kilogram = 5000 Mton. Det stämmer mycket bra med uppgiften om 23&amp;nbsp;000 Mton under 1997. Utsläppen har ju ökat under hela nittonhundratalet, så i slutet av 90-talet bör värdet vara någon eller några gånger högre än medelvärdet. Dessutom kan man tänka sig att en del av den koldioxid som har släppts ut har lösts i havens vatten.   

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;41. || Enligt en uppgift är jordens biomassaproduktion ”55 · 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; ton oljeekvivalenter per år hållbart”. Enligt en annan uppgift är den årliga biomassaproduktionen 200&amp;nbsp;000 Mton. Kan dessa uppgifter stämma? 
|-
|}  

Biomassa betyder all levande substans. Först kan vi konstatera att uppgifterna är rätt lika, 55 respektive 200 gigaton. Skillnaden kan dels bero på att man räknat om den ena till olja som är lite energitätare och koltätare än biomassa, och räknat med hållbar produktion. Det är inte heller utsagt om biomassan har räknats som torrvikt eller som färsk vikt. Så här fina skillnader har vi ingen chans att ta ställning till med våra biomassauppskattningar. Det är så många saker vi får höfta till, så för att kunna vara säkra på att en uppgift är fel måste vårt överslag ligga minst en faktor 100 ifrån.

En uppfattning om jordens biomassaproduktion får vi om vi tänker oss att jordens yta är bevuxen med säd som ger 1 kg per kvadratmeter. Vi räknade på det som livsmedel tidigare. Halmen och kanske rötter tillkommer men ändrar inte så mycket på resultatet. Det blir en miljon kg per kvadratkilometer. På hela jordytan blir biomassaproduktionen 10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; · 5 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kg, om hav, berg, öknar och djungler etc i genomsnitt producerade lika mycket som vårt tänkta sädesfält. Det är 500 Gton, vilket ligger nära de givna uppgifterna. 

Ett alternativt sätt att uppskatta mängden: Vi har tidigare föreställt oss att vi mejar ner gräset på en äng. En centimeter tjockt ligger det kanske när vi har trampat till det. Om hela jorden producerade som den ängen blev volymen 10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; · 5 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratmeter gånger en centimeter, vilket är  5 · 10&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; kubikmeter  eller lika många ton. Alltså 5000 Gton, vilket är mera men inte tillräckligt långt ifrån de givna uppgifterna för att ge oss anledning att avfärda dem. Snarast får vi fundera över om vår uppskattning av grässkikts tjocklek är så tillförlitlig. Kanske borde vi ha trampat till gräset hårdare innan vi mätte skikttjockleken. Kanske ängen vi tänkte på inte var representativ för all jordens växtlighet.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;42. || Hur hög blir koldioxidhalten i ett rum där en människa vistas ett dygn?
|-
|} 
  
När vi tidigare diskuterade koldioxidproduktionen från brinnande stearinljus antog vi ett 50 kubikmeters rum och ett kilogram stearin per dygn. Vi gör detsamma nu; vi bara byter ut stearinet mot ett kilogram mat per dygn, som är vad en människa brukar äta och förbränna. Ett kilo av det ena och ett kilo av det andra, och grovt räknat ger det något kilo koldioxid i bägge fallen. Utslaget på rummets 50 kilogram luft blir det 2 procent. (De 0,4 promille man hade innan i det nyvädrade rummet är försumbara i sammanhanget.)


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;43. ||  Hur hög brukar koldioxidhalten vara i luften jag andas ut?
|-
|}
  
Jag äter ett kilogram mat per dygn, vilket ger något kilo koldioxid när den förbränns i kroppen. Det portioneras ut på alla mina andetag under ett dygn. Volymen på ett andetag kan man kolla genom att andas ut i en plastpåse. Säg att det är en liter. Med 20 andetag i minuten blir det 20 · 60 · 24 liter luft per dygn, vilket är 30&amp;nbsp;000 liter och väger trettio kilogram. 1 kg / 30 kg = 3 procent. 


===Föda och energi===
Vi har diskuterat växtlighetens betydelse för att binda kol så att inte koldioxidhalten i luften blir för hög. Vi har förstås också nytta av växterna för att de ger oss energi, både i bränsle och i mat. 

Hur mycket energi biomassa ger kan man läsa på ett livsmedelspaket. Det brukar vara angivet i måttsenheten kilojoule och avse 100 gram av livsmedlet i fråga. Man kan lämpligtvis tänka på hundra gram när det gäller energiinnehåll, så att man får hjälp av sina minnesbilder från matförpackningar när man ska komma ihåg talen. Gör man så får man också daglig repetition, om man till exempel har paketet med frukostflingor framför sig på bordet.

Man finner att värdet är en bit över 1000 kilojoule för alla mjöler, gryner, torkade ärter, knäckebröd – allt sådant som består mest av kolhydrat och har låg vattenhalt. Lika mycket energi – ca 1000 kilojoule ger hundra gram ved, torv eller halm när den brinner. Fett ger ungefär dubbelt så mycket som kolhydrat, och mineraloljor och bensin ytterligare lite mer. Vid grov räkning kan man ofta räkna med 1000 kJ/100 g överlag. Det är bara om vattenhalten är hög som man får vara lite försiktig. Man kan då föreställa sig att man lägger maten – eller gräset eller vad det gäller – i solen och uppskatta hur mycket vikten minskar vid torkningen. Det är torrsubstansen som ger energi.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(12)	
!''' Hundra gram torrt bränsle eller livsmedel ger drygt 1000 kilojoule energi.'''
|-
|}

==Vad energimängden 1 joule kan göra==
Först ska vi relatera energimängden 1 joule till '''elektricitet'''. Elapparater och lampor brukar vara märkta med hur många watt de drar, det vill säga effekten. En joule förmår ge exakt effekten 1 watt under en sekund. En 6 watts lampa som är tänd i två sekunder hinner alltså förbruka 12 joule. Joule är detsamma som wattsekunder (Ws). När man köper el brukar kan man använda måttet wattimmar (Wh), som är 60 · 60 wattsekunder  = 3600 joule = 3,6 kilojoule. 


{| BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;2&quot;
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(13)	
!''' En joule ger exakt effekten 1 watt under en sekund.'''	
|-
|} 


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;44. ||Hur mycket ved måste man elda i spisen för att få samma värmeproduktion som ett 1000 watts värmeelement ger under en timme? 
|-
|}


Elementet ger 1 kilowattimme = 3600 kilowattsekunder = 3600 kilojoule. Jämför man det med talet som står på grynpaketet så ser man att det är tredubbelt. Grynpaketssiffran avser 100 gram, så vedåtgången blir 300 gram.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;45. ||Hur många watts effekt är det på en människa?
|-
|}
   
Människan är en ineffektiv maskin i det att hon, liksom hushållsmaskiner och glödlampor, använder det mesta av den tillförda energin för värmeproduktion, även om man avsett att få ut nyttigt arbete eller belysning. Därför får vi en uppfattning om människans energiförbrukning genom att jämföra hur varm hon är med en glödlampa. Tänk dig att du stoppar in en lampa i en plastdunk stor som en människa. Hur stark ska lampan vara för att yttemperaturen ska bli som för en människa?

Ett alternativt sätt: Räkna på maten en människa äter dagligen. Det är ca tio hundragramsportioner, var och en med energiinnehållet 1000 kilojoule. Det är tio miljoner joule, eller 10 000 000 wattsekunder. På ett dygn är det 60 · 60 · 24 sekunder, vilket är ungefär 100 000 sekunder, så varje sekund förbrukar människan  10&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000 / 100&amp;nbsp;000 joule = 100 joule. 100 joule per sekund = 100 watt.


När energi används till att '''lyfta''' något får man hålla reda på att en joule förmår lyfta 100 gram en meter. Det gäller med stor noggrannhet överallt på jordens yta men till exempel på månen kan en joule lyfta en hundragramsgrej mycket högre.


{| BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;2&quot;
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(14)	
!''' En joule lyfter 100 gram en meter.'''	
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;46. ||Hur mycket frukostflingor måste man äta för att få energi att klättra upp på Himalaya?
|-
|}
  
Man väger 100 kg med packning och ska klättra 10&amp;nbsp;000 meter upp. Det går åt 1000 · 10&amp;nbsp;000 joule = 10&amp;nbsp;000 kJ. Jämfört med vad det står på paketet med flingor är det knappt tio gånger energin i den 100 grams portion texten avser, så knappt ett kilogram är vad man får äta utöver vad man brukar äta utan  klättring. (Vi har då inte räknat med den energi som krävs för att man ska producera värme utöver det vanliga, vilket man brukar göra vid klättring. Därför är det oklokt att basera matsäcksplaneringen på denna överslagsräkning allenast.)

Energi brukar ge värme. Även när man eftersträvar lyftning eller annat arbete brukar en del av energin bli värme. En viss energimängd kan antingen göra en stor materiamängd ljummen eller en liten mängd het. En tumregel är att en joule kan värma 1 gram materia 1 grad. Detta gäller med rätt god noggrannhet för både gaser, vätskor och fasta ämnen, utom för metaller med hög täthet. (Vi minns att många metaller har täthet närmare 10 kg/liter än 1 kg/liter, som är det vanliga för fasta och flytande material. Ett kilogram av dessa metaller är därför ganska små klumpar, och det behövs inte heller mer än 1/10 joule för att värma dem en grad. Så energibehovet beror snarare på volymen än vikten när det gäller metallerna.) Mest avvikande åt andra hållet är vatten, som kräver hela 4 joule per gram för att varmna en grad.


{| BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;2&quot;
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(15)	
!''' En joule höjer temperaturen hos 1 gram materia med 1 grad. 
(För ett gram vatten blir temperaturhöjningen bara ¼ grad.)
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;47. || Hur mycket varmare blir luften i ett 50 kubikmeters rum om man bränner 1 kg stearinljus där?
|-
|}
 
Om stearinets värmevärde är jämförbart med fetthaltiga livsmedel (3000 kilojoule per hundra gram), bildas det 30&amp;nbsp;000 kilojoule. I rummet är 50 kg luft, varför luften skulle bli 600 grader varmare om det var enbart den som värmdes. Nu tar också väggarna upp värme, och det material i dem som värms väger betydligt mer än luften i rummet. Det skikt av väggen som är allra närmast rummet får samma temperatur som rumsluften, medan djupare skikt kanske har helt annan temperatur. Därför är det mycket svårt att uppskatta vad lufttemperaturen blir.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;48. ||Enligt uppgift innehåller en liter bensin cirka 35 miljoner joule (35000 kilojoule). Låter det rimligt?
|-
|}

Vi kontrollräknar. Vi har lärt oss att 100 g kolhydrat ger mer än 1000 kilojoule = 1000&amp;nbsp;000 juole, fett ger det dubbla och bensin ytterligare mer. Ett annat resonemang övertygar kanske dem som har ingående erfarenhet av motorfordon i branta backar: Varje joule kan lyfta 100 gram en meter, så för att lyfta en 1000 kilograms bil en meter skulle det krävas 10&amp;nbsp;000 joule. 35 miljoner dividerat med 10&amp;nbsp;000 = 3500 ger antalet meter som bilen skulle lyftas. Det innebär att man skulle kunna köra till en 3,5 km högre belägen plats på en liter bensin – om motorn fungerade utan energiförluster och likaså däckens rullning på underlaget. Det låter inte helt omöjligt.

==Vinklar och avstånd ==
Månens och solens skivor ser lika stora ut på himlen. Det är därför de passar så väl ihop att månen precis kan täcka solen vid solförmörkelse. Man ser dem under en vinkel om en halv grad. (Två stycken månar blir en grad, så för att bilda ett pärlband upp över himlavalvet och ner till horisonterna – 180 grader – behövs det 360 månar.) 

Man kan ha nytta av att veta detta om månens diameter för att formulera följande tumregel, praktisk när man ska bedöma hur långt avståndet är till ett flygplan: Om planet ser ut att vara stort som solens eller månens diameter, då förhåller det sig så att avståndet är hundra gånger planets längd.

Hur ska man förstå och komma ihåg detta? Tänk först på en liksidig triangel. I en sådan är vinklarna 60 grader. (60 + 60 + 60 = 180). Så om du står på ett flygfält vid ett 20 meter långt flygplan så att du är 20 meter från nosen och 20 meter från stjärten, då ser du planet under en vinkel som är 60 grader. (För att vara 20 meter från mer centrala delar får du flytta dig en aning längre bort, och vinkeln blir lite mindre än 60 grader.) Flyttar man sig sedan 10 gånger så långt bort blir vinkeln tiondelen – knappt 6 grader – och när planet är hundra gånger sin längd ifrån dig blir vinkeln knappa 0,6 grader, och det råkar vara ungefär som solens och månens diameter.

{| BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot;
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(16)	
!''' Solens och månens skivor syns på himlen under vinkeln 0,5 grader.'''
|-
|} 


{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(17)	
!''' Ett objekt som är 10 gånger sin egen längd ifrån dig syns under vinkeln 5,7 grader, är det 100 gånger sin längd ifrån dig blir vinkeln 0,57 grader o.s.v.'''
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;49. || Du är på väg till en plats som ligger nära en 70 meter hög kommunikationsmast. Månen dyker upp intill masten och du ser masten hög som tre måndiametrar. Hur lång väg har du kvar att färdas?
|-
|}

En måndiameter skulle betyda att masten var drygt 100 gånger 70 meter, dvs drygt sju kilometer bort. Tre måndiametrar betyder att vi är närmare:  7 km delat med 3 är mer än två kilometer. Vi svarar kanske &quot;två och en halv kilometer&quot;.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;50. || Hur stort är ett moln?
|-
|}
 
Har du tur är det en solig dag och molnet far förbi solen och du står på ett fält där du ser dess skugga i sin helhet. Då gäller det bara att i ett visst ögonblick lägga märke till var skuggans ändar befinner sig och sen gå och stega upp avståndet. Eftersom solen är så mycket, mycket längre bort än molnet är skuggan lika stor som molnet.

Låt oss säga att du inte har sån tur; det är mulet eller molnet är inte åt samma håll som solen, från dig sett. Om det då blåser kan du kanske ändå uppskatta molnets storlek. Du drar dig till minnes hur snabbt molnens skuggor brukar jaga fram över fälten när vindstyrkan är densamma som nu. Kan man cykla ikapp dem? Hur många meter per sekund går en cykel? Det kanske tar tio sekunder att cykla femtio meter – alltså 5 m/s. Man kan också höra på radio hur snabb vinden är. Om vinden går lika snabbt uppe där molnet är, då siktar man in molnets nos och räknar hur många sekunder det tar för hela molnet att dra förbi den siktpunkten. Hur långt cyklar du på så många sekunder?

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;51. ||Jag ser ett passagerarplan dra förbi i skyn. Jag sträcker ut min arm och konstaterar att det tar sex sekunder för planet att passera över min näve, från lillfingerknogen till pekfingerknogen. Hur långt ifrån mig är planet?   
|-
|}

Ett jetplan går nästan så snabbt som ljudet: På 1-2-3-4-5-6 sekunder går det nästan två kilometer, och det såg ut som min näve, 10 centimeter. Min arm är 50 centimeter lång, alltså fem gånger min näve. Proportionen mellan min arm och min näve är också proportionen mellan planets avstånd till mig och dess sexsekundersfärd. Fem gånger två kilometer är tio kilometer.

Man kan också tänka så här: Om planet styrde rakt mot mig skulle det nå fram på 6 · 5 = 30 sekunder. I fråga om åskan skulle 30 sekunder betyda tio kilometer. Nu får man anta att planet går lite långsammare än ljudet, om det är ett passagerarplan, så låt oss säga att det är åtta kilometer bort.

==Småsaker==
Den som läser denna text (och inte använder specialdatorskärm) kan se det som är en millimeter stort (bokstäverna) och kanske också tiondels millimeter (finstilta ä-prickar). Där, vid tiondels millimeter går gränsen för det obeväpnade ögats seende. Med förstoringsglas når man ner en tiopotens till. Med mikroskop, som består av flera linser, kommer man ner ytterligare en tiopotens, till tusendels millimeter. Sen är det stopp. Man kan konstruera ljusmikroskop som förstorar både 1000 gånger och mer, men man ser inga fler detaljer med dem, bara stora suddiga blaffor där man annars hade sett prickar. Det är ljusets våglängd som sätter gräns. Det är med ljusets hjälp man ser och liksom man inte kan måla fina detaljer med en grov pensel kan man inte se det som är kortare än ljusets våglängd, som är lite mindre än en tusendels millimeter. En tusendels millimeter kallas mikrometer (µm).

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(18)	
!''' Ljusets våglängd är litet mindre än en tusendels millimeter.''' 
|-
|} 

Alla celler i både växter och djur är större än en mikrometer och kan alltså ses i mikroskop. Bakterier är också celler, men de är lite mindre än djurs och växters celler. De är kring en mikrometer stora och ligger alltså nära gränsen för vad man kan se i ett ljusmikroskop. Med ljusmikroskop menas ett vanligt mikroskop, med lampa eller spegel och med linser av glas, ett sådant som finns i skolornas biologisalar.

Det finns också elektronmikroskop. De är stora anläggningar. Med dem kan man se sådant som är mycket mindre än ljusets våglängd, till exempel virus.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(19)	
!''' Bakterier är ungefär en tusendels millimeter stora.'''
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;51. || Enligt uppgift i Nationalencyklopedin innehåller 1 gram åkerjord 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; – 5 · 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; bakterier. Kan det stämma?
|-
|}

Den högre av de angivna siffrorna är nästan som jordens folkmängd, flera miljarder. En miljard packade bakterier (nio nollor) skulle kunna vara en kub med tusen bakterier på längden, tusen på bredden och tusen på höjden. En sådan bakteriekub har kanten 1 mm. Fem sådana kuber är den maximalt angivna mängden. Den ryms gott och väl i ett gram åkerjord, som fyller upp typ en kubikcentimeter.

==Metoderna vi använt==
Vi har nu med eget räknande lyckats ta fram en massa uppgifter – 52 stycken – som vi annars hade haft ett sjå att söka efter – om geografi, mikrobiologi, fysik, kemi, jordbruk, skogsbruk, meteorologi. Det vi behövde var nitton tal och en del klurighet. De nitton talen är sammanfattade i slutet. Nu ska vi försöka sammanfatta vari vår klurighet består – några av de metoder vi använt.

–	Vi fantiserar med synbilder och konkretiserar. Vi försöker se problemet framför oss och mobilisera vår erfarenhet. Vi frågar ”hur stort?”, ”hur brett?”, ”hur många?”. Om vi känner att vi inte vet försöker vi sätta gränser uppåt och neråt: ”I varje fall inte mer än hundra apelsiner i veckan”, ”I varje fall inte mindre än än en mikrometer”. Vi försöker vrida och vända på de saker vi ser för vår inre syn, och jämföra dem med varandra: ”Hur många kvadrater med sidan som pol-ekvatorsavståndet behövs för att täcka jorden.”

–	Vi använder förenklade begrepp. Man behöver inte trassla in sig i tabeller över densitet eller räkningar med formler med π om man inte vill eller har krav på hög noggrannhet. Cirkelns area är ungefär längd gånger bredd, liksom kvadratens. De flesta vätskor har ungefär samma densitet.  

–	Vi tänker oss luften komprimerad tusen gånger så att dess densitet blir lik den som trä, mat och annat icke-gasformat har. Då kan man jämföra volymerna, som är lätta att se framför sig istället för att jämföra massor, som blir väl abstrakta så snart de inte ryms på någon våg man har erfarenhet av.

–	Vi försöker hitta jämvikter, konstans eller kretslopp. Vattnet på jorden dunstar och regnar ner, dunstar och regnar, ständigt och jämt, men dess totalmängd är ungefär densamma hela tiden. Detsamma gäller kolet. Det kretsar mellan atmosfärens koldioxid och biomassan i växter och djur. Människan färdas mellan födelse och död och i det långa loppet dör lika många som det föds. Det underlättar räknandet om man kan hitta sådan konstans.  Det kanske är lättare att uppskatta regnmängd än avdunstningsmängd. Det kanske är lättare att uppskatta antalet döda än antalet födda. Tror vi att det råder jämvikt kan vi dra vida slutsatser, men vi får akta oss för att tillskriva verkligheten  kretsloppsegenskaper eller stabilitet bara för att det gör vårt räknande lätt.  Ofta är det vettigt att börja räkna på jämviktsfallet och sen i nästa steg försöka analysera hur stora avvikelserna från jämvikt är.

–	Vi skiktar det globala jämnt över jordytan. Det är hopplöst att minnas stora tal, och även att jämföra dem och dra slutsatser av dem kan vara svårt. När det gäller globala mängduppgifter – världens samlade oljereserver, skogsresurser, vattentillgång – blir det 
lättare om vi föreställer oss att vi brer ut hela mängden i ett jämntjockt skikt över jordytan och ser framför oss hur tjockt skiktet blir: Atmosfären, som är tio kilometer, är i komprimerad form tio meter, varav koldioxiden är fyra millimeter. Vi har tänkt oss en träskiva och en filt som täcker hela jorden, och så vidare.

–	Vi delar upp på alla jordens människor. När globala mängder är så pass små att ett skikt över jordytan inte ens blir en millimeter kan det vara bättre att portionera ut mängden på alla jordens människor. Det kan gälla årsskörd, industriell produktion eller konsumtion. Talen blir hanterliga, inte minst för att man då kan jämföra dem med sin privata produktion, konsumtion och sitt ägande. I vissa fall kan man dra globala slutsatser från sin individuella erfarenhet, men man får inte bortse från all den verksamhet som inte sker i hushållen utan samfällt, i fabriker och i andra produktionsanläggningar, och allt det som inte organiseras av människor. Parcellering av hela jordytan i sju miljarder lotter, så att varje lott blir en tiondels kvadratkilometer, är bra att utgå ifrån i många sammanhang, men att sedan börja föreställa sig hur man odlar upp och gör anläggningar på en sådan tomt, för att därav dra slutsatser för jorden för helhet, är ganska meningslöst.

–	Vi delar upp och radar på längden, bredden och höjden. Man har ganska bra känsla för längder. Det är inte död aritmetik när man vet att det går 10 mm på en cm, 10 cm på en dm o.s,v. upp till minst 10 mil. Man kan verkligen överblicka gott och väl åtta tiopotenser. Volymer däremot bedrar man sig lätt på. Man har två muggar och tycker kanske att den stora är dubbelt så stor som den lilla, men om den är både dubbelt så hög, dubbelt så bred och även dubbel på andra breddleden, så är den i själva verket åtta gånger. Detta med de tre dimensionerna gör att man får så oöverskådligt stora tal när man fråga hur många gånger en liten volym ryms i en stor – hur många teskedar i en hink, hur många celler i en hjärna. Genom att betrakta dimensionerna separat kan vi få klarhet. Vi kan också använda detta förhållande för att göra stora tal överskådliga. Vi tar det stora talet och skriver det som en produkt av tre tal, som säger hur många som ska radas på längden, hur många rader det är på bredden och hur många skikt av rader det är på höjden. Vi har till exempel skapat oss en uppfattning om Sveriges folkmängd genom att tänka oss hur många granbarr man får rada upp och hur stor trave det blir om varje invånare ska ha ett barr.     

–	Vi låter en grupp av människor representera alla människor. Man kan inte alltid gå från det individuella till det globala bara genom att multiplicera sina egna förhållanden med sju miljarder. Som individ är man inte representativ i alla avseenden. Då blir det ibland bättre om man utgår ifrån en grupp man känner istället. Antalet vänsterhänta personer i världen kan man uppskatta utifrån hur många det brukar vara i en skolklass, eftersom andelen är densamma i olika åldrar och olika delar av världen. Vill man ha en mer åldersblandad grupp kan man kanske utgå ifrån gruppen av alla sina grannar.

–	Vi låter ett människoliv representera en samling av olika gamla personer. Är det frågan 
om något som varierar starkt över åldern kan man istället för att räkna på många individer räkna på en individs samtliga levnadsår. Hur många högstadieelever finns det i världen? frågar någon. Man har själv gått på högstadium i tre år av sina 60 levnadsår, d.v.s. 5 procent. Eftersom jordens befolkning är åldersblandad går uppskattningsvis 5 procent av den i högstadium i år. Trehundra miljoner, svarar man.

==Efterord==
Vi har gjort ett antal uppskattningar. En del var enkla, andra krävde många steg och klurighet. Ingen var beräkningsmässigt svår. Det gällde bara att hålla reda på nollorna.

Uppskattningarna har visat, dels på vidden av vad man kan ta reda på med räkning, dels gett lite övning på några centrala områden kring vatten och kol på jorden, kring materians täthet och kring möjligheten att relatera det globala till sin individuella erfarenhet.

Resultaten har ibland legat en bit ifrån de verkliga värdena. När avvikelsen har varit stor har det nämnts, i andra fall bör det ha framgått hur grovt vi skattat de uppgifter vi utgått ifrån, och då kan man förvänta sig att det blir ungefär lika grovt i slutändan. Det hade inte varit svårt att frisera uppskattningarna för att få bättre överensstämmelse med vad man kan slå upp i en bok eller hitta på nätet, men vi har inte velat ge tillrättalagda exempel. Det ska framgå att man ofta – men inte alltid – kan göra goda uppskattningar även med minimal fackkunskap.

Man ska lita på sitt omdöme – ända tills man vet var det brast, varvid man alltså har fått det ersatt med ett bättre omdöme. Att det står något annat i en bok förringar inte värdet av det vi har räknat fram. Det vi själv har räknat ut förstår vi; det vi har läst kan vi bara tro eller tvivla på.

Det är också orsaken till att vi inte har gett någon facit. Var skulle vi förresten fått facitsvaren från? Från några böcker eller nätsidor. Hur vet vi att det stämmer som står där? Genom att kontrollräkna, och  redovisa räkningarna för läsaren. Men det är ju det vi redan gjort. Vi har räknat grovt, men ska man ge svar med större noggrannhet får man göra en hel del specificeringar utöver det som stod i frågan, och det är utom ramen för en facit.

Är du undrande över något får du visa dina räkningar för någon annan och räkna tillsammans. I någon uppslagsbok eller någonstans på nätet kan ni säkert hitta någon intressant uppgift att jämföra med. Sen får ni se om ni tror mera på den eller på er egen räkning. Man kan bli lite kaxig av att räkna.

==Nitton tal man behöver för att  göra alla kalkyler vi gjort hittills och många, många fler==

			                             
1)  '''7 Gpers	bor det på jorden''' 		

2)  '''200 stater	finns det (varav 2 miljardstater, 35 hundramiljonstater, 100 tiomiljonstater)'''

3)  '''70	är procentsats gånger fördubblingstid'''	
 
4)  '''1000 mil	är det från pol till ekvator''' 		(Vi for med bil / ettusen mil...)

5)  '''5 · 10&lt;sup&gt;8 &lt;/sup&gt;km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;	är jordens area''' 			(Fem kvadratiska tusenmilafiltar)

6)  '''300 m/s	går ljudet'''  			(1-2-3 från blixt 1 km bort till knall. Alternativ minns man att ljudets hastighet är ca 1000 km/h) 

7)  '''I storleksordningen 1 kg/liter	väger de flesta vätskor och många fasta ämnen''' 
		
8)  '''1 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;	väger gaser''' 			(Gasatomerna på tio gångers avstånd)

9)  '''1 mil	tjock är atmosfären''' 		(Som Himalayas högsta topp)

10)  '''4 km	djupa är haven i snitt''' 		(Halva Himalaya)

11)  '''0,04 %	koldioxidhalten i luften''' 		

12)  '''&gt;1000 kJ 	ger 100 gram kolhydrat vid förbränning'''  	(Läs på en livsmedelsförpackning)

13)  '''1 watt	presteras under en sekund av en joule'''  	(W = J/s, Ws = J)

14)  '''100 gram	lyfts en meter av en joule''' 

15)  '''I storleksordningen 1 gram 	värms en grad av en joule''' 

16)  '''0,5 grader	är mån- och solskivan ur vår synvinkel''' 		(360 månar i ett pärlband över himlen)

17)  '''100 gånger	storleken är avståndet till det som syns under en halv grads vinkel''' 	(En liksidig triangel har 60 graders vinklar)  

18)  '''1 µm 	är ljusets våglängd'''		 (Som en bakterie)

19)   '''1 µm 	stora brukar bakterier vara''' 		(Syns nätt och jämnt i mikroskop.Hundradels ä-prick.) 				

SLUT

==Appendix==

'''''Vill du ge ett bidrag till denna bok men är osäker på var det skulle passa in i dispositionen, då kan du lägga in det här i appendixet tills vidare.'''''

==Elkostnad==
Att kunna uppskatta års eller månadskostnaden för till exempel en glödlampa eller annan elförbrukare kan ju vara bra. Börja med att uppskatta hur länge en kiloWatt-timme (kWh) räcker. En kWh är en förbrukning av 1000 Watt i en timme. Eller 500 Watt i två timmar. Eller 100 Watt i 10 timmar. Alltså kan man dela 1000 med med aktuell energiförbrukning (i detta fall en glödlampa, säg 60 W) för att få reda på hur länge en kWh räcker. Eller räkna ut hur många många timmar en 60 wattslampa ska lysa för att komma  upp i 1000 W (1 kW). 10 gånger 60 är 600 och 5 gånger 60 är 300 summa 900 så uppskattningsvis 16 timmar användning förbrukar en kWh. En lampa som lyser 8 h/dygn förbrukar då en kWh på två dygn, 15 kWh i månaden eller ca: 180 kWh på ett år. En kWh kostar ungefär en krona så det blir 180 kr på ett år. Är den på jämt så blir det 3 x 180 = 540 kr/år. Eller så uppskattar man antalet timmar på ett år. 24 timmar x 365 dygn. Ta antalet timmar x 4 blir ca: 100. 100 x 365 ger 36500 och dela detta med 4 ger ca: 9000 timmar på ett år. 9000/16 ger antalet kWh för en 60 Wattslampa. 500 x 16 blir ju 8000 så det blir nog 540 kWh nu också.  
Plus att lampan troligtvis måste bytas en eller ett par gånger à 10 kr. Slutsats: Det kostar att ha nattlampa eller lura tjuven-belysning.

'''''Vill du ge ett bidrag till denna bok men är osäker på var det skulle passa in i dispositionen, då kan du lägga in det här i appendixet tills vidare.'''''


[[Kategori:Överslagsräkning]]
[[Kategori:Matematik]]

[[kategori:Alfabetiskt index|Ö]]
[[kategori:Uttömmande böcker]]
[[Kategori:SAB: T Matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/Ö]]</text>
      <sha1>3d4r15any87prwk84kwqos2ggg6e0ja</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SödeSpexets lathund för spexmanus</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3957</id>
    <revision>
      <id>47639</id>
      <parentid>39713</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T16:23:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Mer tps</comment>
      <origin>47639</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8290" sha1="m0zb1l3oi0vb0oqnejuvroitxse631r" xml:space="preserve">=Lathund för spexförfattare=

== Introduktion ==

Bland det roligaste som finns är att författa en spexföreställning. Det är en process som ofta brukar kantas av sena kvällar, rött vin, ihopskrynklade papper och många ljudliga skratt. När man äntligen kan blicka ner på en fil på windowsskrivbordet som fått attributet ”färdig-version” sprider sig en lugnande känsla i bröstet och veckorna efter är det bara att sitta ner och se när ens mästerverk kommer till liv. Den första gången publiken ropar och applåderar en sång eller ett skämt som man skrivit känns det ända ut i tårna. Utan att bli långrandig eller kortrutig är det nu dags att presentera en del tips som hör genren spex till.

SöderSpexet
Södertörns Högskola

== Skriva synopsis ==

Det första steget innan ett manus blir klart är att får ihop huvuddragen av ett spex. Detta är väldigt viktigt vilket författare av SöderSpexet har lärt sig den hårda vägen. Manuset har ofta stått halvfärdigt utan att slutet är klart. Förarbete är A och O och det kan undelätta väldigt mycket att:

'''SKRIVA SISTA SCENEN FÖRST!''' (när ni vet var allt ska leda är det lätt att hitta en väg dit)

För ett framgångsrikt synopsis behövs:

'''1) En historisk händelse som ska ske'''

'''2) Vad som händer i sista scenen - dvs vad slutklämmen blir'''

'''3) En plott (huvudhandling)'''


'''Exempel på SöderSpex'''

''Tema'': Olympiska spelen

''Slutkläm'': Artemis,som eg inte fick vara med, vinner olympiska spelen Vid prisutdelningen dyker Zeus upp igen.

''Plott'': Zeus är försvunnen och gudarna anordnar spel för att hitta en tronföljare.


''Tema'': Einstein och nobelpriset

''Slutkläm'': Einstein tar emot nobelpriset av kungen.

''Plott'': Tsaren av Ryssland vill kidnappa Einstein och få tillgång till nobelpriset.


''Tema'': Brandskattningen av Visby

''Slutkläm'': Visby vinner tillbaka pengarna för brandskattningen genom kortspel med Atterdag.

''Plott'': Valdemar Atterdag kommer till Visby ta dess skatt - borgmästarinnan.

== Plott ==
Egentligen finns det tre saker som ett spex (eller någon annan historia för den delen) kan handla om:

En kamp om '''MAKT/ÄRA, KÄRLEK eller PENGAR'''

Dessa fungerar ofta väldigt bra som plottar. Lite tråkigt, men så är det.
Ofta finns det en konflikt mellan två grupper eller personer

== Skriva manus ==

Manuset är den slutgiltiga produkten. Här byggs konflikter och bihandlingar upp.

Klassiskt kan ett manus se ut så här:

- Introduktion av huvudkaraktärer och miljön där spexet utspelar sig

- Ett klimax där plotten/konflikten uppdagas

- En reaktion från olika grupper som tar ställning i konflikten

AKT 1 slut

- Några olika planer smids och utförs av de två stora huvudaktörerna/huvudgrupperna

- Planerna går åt skogen och personliga tragedier utspelas.

- Alla händelser sluter upp i en röd tråd och presenterar det som händer i sista akten - ''Slutkläm''

- Alla sjunger aktfinal som sammanfattar vad som har hänt i hela spexet.

AKT 2 slut


Denna struktur fungerar även om det inte är nödvändigt att följa den slaviskt.


För att skilja manuset från en vanlig teaterproduktion finns det en rad olika grepp en spexförfattare kan ta när han/hon skriver en scen:

=== Temadialog ===

En temadialog går ut på att ett samtal mellan två eller fler personer förs genom att vissa ord insinuerar en koppling till ett tema. Exempel på tema kan vara godis, vapen, länder eller kanske golf. Snyggast blir det om den verkliga dialogen har något med temat att göra. 

:'''Olympiska Spelen – temadialog med Golf'''

:''Hefaistos''	Men ett litet handikapp skadar väl inte.

:''Afrodite''	Det är ingen golftävling heller.

:''Hefaistos''	Vi FORE väl se. Jag känner mig gör PEGG...

:''Afrodite''	Pigg, heter det. Man kan ju inte tro att du är BIRDIE (bördig) från Olympen.

:''Hefaistos''	(lite sur) Kan du ge mig BUNKERN (bunken)?

:''Afrodite''	(räcker honom bunken) Blev du PUTT nu?

:''Hefaistos''	Nej, bara lite GREEN-IG (grinig).

:''Afrodite''	Älskling, sanningen är den att du springer sämre än en SN-EAGLE (snigel).

=== Rimdialog ===
En rimdialog är precis vad det låter, ett stycke som är på rim. Det är en utmaning för skådespelarna att inte betona rim utan att läsa dialogen som vanligt. Då är det upp till publiken att fatta när det rimmas.

:'''Olympiska Spelen – rimdialog vid beskrivningen av receptet på kärleksdryck'''

:''Dionysos''	Afrodite, du är verkligen en kärlekens Gudinna! Du får hela min kropp att glöda och brinna. Kommer här som ett välsvarvat '''ljus''' (studerar hennes vackra former) Låt mig smaka på det där du har i ditt '''krus'''.

:''Afrodite''	Lugn, min vän, inte än. Det här är inte som vanligt vin. Det är kärleksört och '''terpentin'''

:''Dionysos''	Bläsch!!

:''Afrodite''	Sedan tar man honung från tre bin och ett hårstrå från nå’n man tycker e’ '''fin'''.

:''Dionysos''	Som du?

:''Afrodite''	Ja, precis. (Hon rycker ett av sina egna hårstrån och lägger i kruset)

:''Dionysos''	Det låter fortfarande inte särskilt '''gott'''.

:''Afrodite''	Det ska till några ingredienser av hemlig '''sort'''. Och slutligen läser jag några verser ur tusen och en '''natt'''. Och jamar sexigt som en '''katt'''.

:''Dionysos''	Jag förstår inte ett '''skvatt'''?!

:''Afrodite''	Så här (jamar sexigt)

:''Dionysos''	Åh, ah… Det här förstår jag. Mmmm... (Afrodite slutar) Men vad blev det med det där kruset?

:''Afrodite''	(svarar lite hemlighetsfullt) Kärleksdryck.

:''Dionysos''	Jaha.

:''Afrodite''	Du ger några droppar till den du vill ska blir '''kär'''. Sedan gäller det att vara '''där'''. Så att du blir den första hon får '''se'''. Vem du än är kommer hon emot dig att '''le'''.

=== Alliteration ===

Alla ord börjar på samma bokstav i en alliteration. Det är en utmaning för den skådespelare som får denna börda på sina axlar, men ofta väldigt bejublat. Stor risk för omstarter föreligger.

:'''Café Einstein – Albert Einstein är desperat efter teorier och funderar på att knycka några från Marie Curie.'''

:Albert: 	
:Det jag trånar efter är en främmande fransyskas formler.
:Förbjuden frukt förstås, för famösa fysiker.
:Fast… framsteg förutsätter faktiskt fungerande funktionsmetoder!
:Formlerna finns förmodligen förvarade framför fruns förbommade forskningsskrivbord. Feodalbokhyllan från fjortonhundratalet, femte facket.
:Fasen, Frankrike förnims fasligt fjärran!
:Fint frimärke, föresten (tittar på hennes brev).
:Fastän första frun (avser Mileva) fint formulerar funktioner från fysikidéerna, föredras finutbildade forskningspartners.
:Förbaskade frierikonsekvenser! Friheten förövad.
:Får feber från femtielva fragment förutom faktumet: Fotoner färdas för fort för framförda forskningsmetoders förutsättningar!
:Fundera fetskalle! Förutom farten, fanns; friktion, fokus, framförallt frekvens, formellt förutsatta. *suck*

:Finns framtidens forskningspris för fatalt fulländade förlorare? Fiket förblir förmodligen flyktort för förlegade fysiker, främmande för fruktbara finurligheter.
:Fru främling, finns förhoppningen för fysisk frälsning fortfarande?

== Allmänna råd inför föreställningen ==
Undvik att bre ut med för mycket sexskämt och sexuella anspelningar. Spex är smart, gärna akademisk humor, inte [http://sv.wikipedia.org/wiki/Buskis buskis]. 

Låt inte publiken styra omstarter för mycket. Det finns alltid ett pucko i publiken som vill se perversa omstarter. En omstart ska vara framröstad av flera i publiken, inte enskilda häcklare.

Omstarter bör vara hemliga för publiken och kända för spexgänget endast. Se det som en triumf att ni spelat ett helt spex utan att en viss omstart kommit upp en enda gång. Det blir ert internskämt som ni endast delar tillsammans.

== Länkar ==
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Hur man redigerar denna sida]

[http://www.soderspexet.se SöderSpexet]

[http://forum.karspexet.se/ Kårspexets kreativa forum]

[[Kategori:Kultur]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[Kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: Ik Teater]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]</text>
      <sha1>m0zb1l3oi0vb0oqnejuvroitxse631r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Zombie</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3958</id>
    <revision>
      <id>56549</id>
      <parentid>56533</parentid>
      <timestamp>2024-10-18T15:38:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56549</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="489" sha1="rne5ion7v3pssy7cxikf37d71ov453s" xml:space="preserve">== Ingredienser ==
Mixning  
*1 st Highballglas.
*8 cl Bacardi Rom
*4 cl Bacardi Black
*4 cl Cointreau
*4 cl Pressad citron
*8 cl Apelsinjuice
*4 cl Pressad lime
*4 cl Grenadine
*Citron
*Lime
*Apelsin
*Krossad is

Skaka ihop rom, cointreau, juicen och grenadine, häll upp i ett glas med krossad is. Stänk Pernod på toppen och garnera med citron, lime och apelsin, serveras med sugrör.

Ungefärligt pris på drink: 60 kr
Ungefärlig alkoholhalt: 17% (vol)

[[Kategori:Övriga drinkar]]</text>
      <sha1>rne5ion7v3pssy7cxikf37d71ov453s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3960</id>
    <revision>
      <id>38772</id>
      <parentid>38771</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T18:25:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>38772</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="998" sha1="0l70oxbaq1sush8gu9wennamlpk6d9n" xml:space="preserve">== Recept ==
[[Bild:Micro linea.JPG|right|200px]]

Basmat

*[[/Ris/|Ris]]
*[[/Pasta/|Pasta]]
*[[/Potatis/|Potatis]]

Kött
*[[/Köttbullar/|Köttbullar]]
*[[/Hamburgare/|Hamburgare]]
*[[/Bacon/|Bacon]]

Gröt
*[[/Risgrynsgröt/|Risgrynsgröt]]
*[[/Havregrynsgröt/|Havregrynsgröt]]

Kakor
*[[/Kladdkaka/|Kladdkaka]]

Dricka
*[[/Vatten/|Vatten]] - För kaffe, te, varm saft m.m
*[[/Mjölk/|Mjölk]] - För t.ex. varm choklad.

Desserter
*[[/Trädgårdskompott/|Trädgårdskompott]]

== Övrigt ==

*[[/Vad man inte kan laga i en microvågsugn/|Vad man inte kan laga i en microvågsugn]]
*[[/Lämpliga kärl att använda i microvågsugnen/|Lämpliga kärl att använda i microvågsugnen]]
*[[/Hur fungerar en microvågsugn?/|Hur fungerar en microvågsugn?]]
*[[/Att ha microvågsugn vid datorn/|Att ha microvågsugn vid datorn]]


[[Kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:SAB: Qcaa Matlagning]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]</text>
      <sha1>0l70oxbaq1sush8gu9wennamlpk6d9n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Ris</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3961</id>
    <revision>
      <id>19724</id>
      <parentid>12147</parentid>
      <timestamp>2008-04-27T20:43:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Ris i micro]] till [[Laga mat i microvågsugn/Ris]]</comment>
      <origin>19724</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="301" sha1="dxx3entjkvz6vs0zd0564q7e98ykw3k" xml:space="preserve">'''Ris (kokt)'''
 
==Ingredienser==
''1 portion''
*1 dl vatten
*1/2 dl ris 
*1 krm salt

==Tillagning==
Under lock på full effekt i 2 min, sen på medeleffekt i 7 min.

==Servering==
 
 
==Tips==
 
[[Kategori:R kokbok]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]
Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>dxx3entjkvz6vs0zd0564q7e98ykw3k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Potatis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3962</id>
    <revision>
      <id>19728</id>
      <parentid>12133</parentid>
      <timestamp>2008-04-27T20:44:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Potatis i micro]] till [[Laga mat i microvågsugn/Potatis]]</comment>
      <origin>19728</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="564" sha1="py1etc7k5g8y6zf1uukbaxt3rc24bd7" xml:space="preserve">- Bakad potatis

(serveras till kötträtter eller som ensamrätt med tillbehör)

'''2 stora potatisar'''
bakas på full effekt i 8-10 min.

'''4 stora potatisar'''
bakas på full effekt i 12-15 min.

1. Borsta potatisen noga. Stick i skalet några gånger med en gaffel.

2. Lägg potatisen på ett fat och tillaga enligt tiderna ovan.

3. Vänd potatisen efter halva tiden. Skär ett kryss i potatisarna när de är klara och kläm ihop dem från utsidan så går det lätt att äta ur skalet.

[[Laga mat i microvågsugn]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>py1etc7k5g8y6zf1uukbaxt3rc24bd7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Risgrynsgröt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3964</id>
    <revision>
      <id>47059</id>
      <parentid>19734</parentid>
      <timestamp>2017-04-23T23:56:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Astridx</username>
        <id>4167</id>
      </contributor>
      <comment>+ punktlista och rubrik mm</comment>
      <origin>47059</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="719" sha1="0nqmzxn7w1z2v1z9opm977efrcdv2an" xml:space="preserve">'''Risgrynsgröt 4 portioner'''

* 1½ dl runda risgryn (135g)
* 3 dl vatten
* 1 msk margarin
* 6-8 dl mjölk
* ½ tsk salt
* 1½ msk strösocker

== Tillagning ==
1. Blanda risgryn, vatten och margarin i en rund 2½ l form eller gryta. Koka under lock på full effekt i 5 minuter i mikrovågsugnen.

2. Tillsätt 5 dl av mjölken. Fortsätt kokningen under lock först på full effekt i 5 minuter eller tills mjölken har kokat upp.

3. Sänk till 350 watt och fortsätt kokningen i 15-20 minuter.

4. Tillsätt mjölk till önskad tjocklek, rör om och smaka av med salt och socker. Låt stå kvar i mikron en stund före serveringen.


Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>0nqmzxn7w1z2v1z9opm977efrcdv2an</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Mjölk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3966</id>
    <revision>
      <id>43534</id>
      <parentid>19738</parentid>
      <timestamp>2015-04-06T15:54:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>94.234.170.164</ip>
      </contributor>
      <origin>43534</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="534" sha1="73ndw7blowop0qqxr8tsxvkn863730g" xml:space="preserve">Många tror att det inte går att värma mjölk i microvågsugn. Detta är dock en myt!

Ställ in microvågsugnen på 800 W.

Tiden bör sättas mellan 1/2 och 1.5 minuter, beroende på koppens storlek.

Värm ungefär 3/4 av tiden som behövs för motsvarande mängd vatten.

Risken är stor att det kokar över om du tar för lång tid, så ta gärna en kortare tid först och fortsätt värma en ytterligare omgång om du vill vara riktigt säker.


Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>73ndw7blowop0qqxr8tsxvkn863730g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Micro vid datorn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3967</id>
    <revision>
      <id>27945</id>
      <parentid>19722</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:23:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: chocklad → choklad</comment>
      <origin>27945</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="565" sha1="30rf26sesshjbr8m6uu333cy4xvt52c" xml:space="preserve">En sak som börjar bli allt populärare är att ställa en microvågsugn vid sin dator. Detta så att man enkelt kan värma Te, Kaffe, Varm choklad m.m 

En sak som man dock ska tänka på är att använda plattskärmar (TFT) när man gör detta. Vanliga stora CRT skärmar flimrar enormt mycket när micron körs bredvid. Det är inte vetenskapligt dokumenterat att detta på något sätt skulle vara farligt, men det är ju problematiskt att inte se vad som står på bildskärmen.

Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>30rf26sesshjbr8m6uu333cy4xvt52c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Hamburgare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3968</id>
    <revision>
      <id>48049</id>
      <parentid>20015</parentid>
      <timestamp>2018-04-29T17:13:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>94.234.35.201</ip>
      </contributor>
      <comment>Lade till</comment>
      <origin>48049</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="220" sha1="8lxxsv7qg3as13cxbw4jam57dgoixx9" xml:space="preserve">Tag hamburgaren djupfryst från kylen.

Sätt ugnen på 800w

Ställ tiden efter storleken på hamburgaren

90g - 3 minuter
120g - 4 minuter
800g brutalus egen färs mix - 15 minuter
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>8lxxsv7qg3as13cxbw4jam57dgoixx9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Hur fungerar en microvågsugn?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3970</id>
    <revision>
      <id>19719</id>
      <parentid>14274</parentid>
      <timestamp>2008-04-27T20:34:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Hur fungerar en microvågsugn?]] till [[Laga mat i microvågsugn/Hur fungerar en microvågsugn?]]</comment>
      <origin>19719</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="275" sha1="64mmope3qqgs0zygdwm9rivccg44smv" xml:space="preserve">Det hela handlar om att få polära molekyler att rotera med hjälp av att man byter riktningen på magnetfältet genom mikron. I synnerhet vatten (H2O) som det finns mycket av i all sorts mat.

Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>64mmope3qqgs0zygdwm9rivccg44smv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Vad man inte kan laga i en microvågsugn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3971</id>
    <revision>
      <id>19714</id>
      <parentid>19713</parentid>
      <timestamp>2008-04-27T20:31:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Vad man inte kan laga i en microvågsugn]] till [[Laga mat i microvågsugn/Vad man inte kan laga i en microvågsugn]]</comment>
      <origin>19714</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="677" sha1="taw03yrjpy0tv5c6qsf86wxpj46ao0e" xml:space="preserve">'''OBS! Det är inte bra för din microvågsugn att köras utan något kärl eller innehåll i kärlet!'''

Det går inte att koka ägg  eller värma kokta ägg i skal. Äggets form och sammanstättning för att gulan värms snabbare än vitan. 
En ångbubla bildas inuti ägget och det för med sig att ägget exploderar.

Det går inte att få den bruna brödskorpan när man gräddar bröd.

Det går inte att fritera då oljans temperatur ej kan kontrolleras.

'''Tänk på'''

Att vid tillagning vid större satser mat kan tidsvinsten bli obetydligt liten eller eventuellt upphöra totalt.


Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>taw03yrjpy0tv5c6qsf86wxpj46ao0e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Lämpliga kärl att använda i microvågsugnen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3973</id>
    <revision>
      <id>41024</id>
      <parentid>30657</parentid>
      <timestamp>2014-04-14T21:32:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>109.225.73.77</ip>
      </contributor>
      <comment>Någon har missat ett mellanslag efter en parantes.</comment>
      <origin>41024</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3636" sha1="8yn7aikunyibuux6243cwd3ob5vixyp" xml:space="preserve">För matlagning i mikrovågsugn ska man använda kärl i något material som släpper igenom mikrovågorna.

-'''Glas och porslin'''

Kärl gjorda av glas, porslin, sten- eller lergods är mest lämpade att använda i mikrovågsugn. Helst ska de vara ugnsfasta då dessa kan vara inne i mikrovågsugnen vid exempelvis uppvärmning av redan tillagade rätter. Kokkärl som ha metalldekor (exempelvis tallrikar med guldkant) ska INTE användas.

För att använda glas i mikrovågsugnen får godset inte vara för tjockt. Kristallglas kan spricka och bör därför inte användas i mikrovågsugnen. Det går utmärkt att använda vanliga glasburkar, sådana som man till exempel köper gurka i. De passar för snabb tillagning av en liten mängd mat. Fördelen med att använda ett så högt kärl är att den avdunstande ytan blir liten. Eftersom en glasburk är genomskinlig syns det utifrån när kokningstemperaturen nås, så att man kan köra på full effekt först och sen vrida ner den till en låg underhållseffekt innan överkokning eller explosion sker. Det passar bra för grötar som inte har benägenhet att klimpa sig, till exempel bovetegröt.


-'''Brödkorgar och träskålar'''

Brödkorgar av trä kan användas vid tinande av bröd eftersom detta går fort.

Träskålar bör inte användas då de kan spricka av uttorkning i mikrovågsugnen.

-'''Plast'''

Plast kan i regel användas i mikrovågsugnen, men du bör vara uppmärksam på vad som anges angående värmetålighet. Plasten kan lätt missformas av den varma maten, särskilt stor risk är det då man hettar upp mat som innehåller socker och/eller fett.
''Man bör därför använda plast som tål minst +100°C (exempelvis polypropen och polyamidplast). Melaminplast ska inte användas eftersom den kan värmas fläckvis och spricka.''

Plastfolie kan användas för lös övertäckning, men bör inte lägga för tätt intill maten. Gör några småhål i den så blir det inte allt för stort ångtryck under plastfolien.

-'''Papper'''

Papperskartonger och papperstallrikar kan användas í mikrovågsugnen. Men ska man värma en längre tid bör dessa vara specialbehandlade för att tåla den varma maten. ''Pappersservietter, hushållspapper och smörpapper kan användas för att täcka över mat i mikrovågsugnen.

-'''Metall'''

Metall som tex aluminiumformar kan också användas i mikrovågsugn. Mikrovågorna reflekteras dock av metallen och kommer inte åt maten, så man bör tänka på att formen man micrar i har låga kanter. Maten bör även få vila några minuter innan man äter den, så att värmen hinner fördela sig korrekt i kärlet. Kärl med metalldekorer bör inte användas och man ska ta bort eventuella påsförslutare och rester av aluminiumfolie innan man micrar. ''Däremot kan man använda sig av aluminumfolie om man vill undvika att delar av maten ska bli överkokt.''


-'''Kärlens form'''

Runda eller ovala kärl ger bäst resultat då maten lätt brännsvid i hörnen på fyrkantiga kärl.

Kärl med raka väggar är bättre än kärl med konade väggar. 

Kärlen bör vara rymliga och inte vara fyllda till mer än 2/3 för att undvika överkokanden.


-'''Är mitt kärl lämpligt att köra i mikrovågsugnen?'''

Så här testar du!

1. Placera ditt kärl tomt i mikrovågsugnen och ställ ett glas vatten bredvid. (extra viktigt då ugnen inte får köras med tomma kärl eller tom)

2. Kör ugnen på full effekt i en minut.

3. Ta ut kärlet och känn på det. Ifall det är handvarmt är det lämpat som microkärl.

Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>8yn7aikunyibuux6243cwd3ob5vixyp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Vibe</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3976</id>
    <revision>
      <id>37289</id>
      <parentid>17972</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:47:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vibe]] till [[Drinkboken/Recept/Vibe]]</comment>
      <origin>37289</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="413" sha1="htfjegoxvif048k348o1w5a5ycgr53c" xml:space="preserve">'''Vibe'''

====Ingredienser====
*3 cl Absolut Ruby Red
*4-5 färska jordgubbar
*Tranbärsjuice, jordgubbspuré, 7UP

====[[Drinkglas|Glas]]====
Highballglas

====Tillagning====
Häll i spriten i en blender, fyll på med jordgubbar, tranbärsjuice och jordgubbspurén. Toppa med 7UP

====Garnering====
Jordgubbe el vattenmelon, skiva

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>htfjegoxvif048k348o1w5a5ycgr53c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Köttbullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3977</id>
    <revision>
      <id>38769</id>
      <parentid>19730</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T18:21:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>38769</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="546" sha1="b43qghquvo0jubq8un0qwmc1eior3i5" xml:space="preserve">[[Bild: meatballs on plate.JPG|right]]
Ofta finns det en beskrivning på hur lång tid man ska ta på köttbullarnas förpackning, dock inte alltid.

Hittar du inget recept på förpackningen, utgå från att köra 1 minut extra per 5 köttbullar.


Effekt: 700 Watt
&lt;table border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Antal&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Tid (minuter)&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;10&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;20&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;30&lt;/td&gt;&lt;td&gt;6&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;


Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>b43qghquvo0jubq8un0qwmc1eior3i5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kvarg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3981</id>
    <revision>
      <id>54760</id>
      <parentid>47056</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:30:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54760</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1351" sha1="m91la7t20owusam9j8l9r8h4xkpj9e9" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Ett bra recept på kvarg. 

== Ingredienser ==
1 liter helmjölk (3–4.5 % fett)

1 liter a-fil eller kefir (3 % fett)

== Tillagning ==
Blanda a-fil och mjölk i en kastrull och sätt den på spisen med en termometer i vätskan. Värm blandningen under lätt omrörning till mellan 35 och 40 grader. Ju hårdare kvarg som önskas desto högre måltemperatur ska man använda. Tänk dock på att du inte vill döda de nyttiga bakterierna med för hög temperatur. Du kommer att se hur proteinerna koagulerar allt mer eftersom temperaturen stiger.

Slå sedan innehållet i kastrullen genom ett metallnätsdurkslag, om du vill spara vasslen kan du samla upp den. I durkslaget får du så cirka 500 gram kvarg. Låt den rinna av i 5–10 minuter varefter du bör ställa den i kylskåpet.

== Användning ==
* Blandas med sylt som en nyttig efterrätt eller mellanmål.
* Som den är eller blandad med olika kryddor och/eller örter som smörgåspålägg
* Som ingrediens i bakverk

== Tips ==
Blanda i några hekto kvarg i köttfärssmeten när du gör pannbiff.

== Notering ==
{{wikipedia}}

Receptet har använts med olika sorters mjölk och fil produkter, exempelvis:

Gefleortens standardmjök 3 % eller Arla Gammaldags ekologisk mjölk 3.8–4.5 %

Gefleortens a-fil 3 % eller Arla Kefir 3 %

[[Kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>m91la7t20owusam9j8l9r8h4xkpj9e9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Laga mat i microvågsugn</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3982</id>
    <revision>
      <id>19382</id>
      <parentid>18673</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:10:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med ':''Huvudartikel'': [[Laga mat i microvågsugn]]
{{Minikokbok|Recept}}'</comment>
      <origin>19382</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="69" sha1="98u4efk3r2yfydrv9f07dkxzhh8jd9c" xml:space="preserve">:''Huvudartikel'': [[Laga mat i microvågsugn]]
{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>98u4efk3r2yfydrv9f07dkxzhh8jd9c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Datorspel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>3986</id>
    <revision>
      <id>16485</id>
      <parentid>15961</parentid>
      <timestamp>2007-12-11T21:58:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>16485</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="52xm6moyxzqe15c6n2de59wl9m0vc2q" xml:space="preserve">[[Kategori:Spel]]</text>
      <sha1>52xm6moyxzqe15c6n2de59wl9m0vc2q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Zulu</title>
    <ns>0</ns>
    <id>3987</id>
    <revision>
      <id>42376</id>
      <parentid>42375</parentid>
      <timestamp>2014-12-22T09:19:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Ord använda i grammatikexemplen */</comment>
      <origin>42376</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42905" sha1="k00hkl5yozcqs32bzn613g20tuht6ot" xml:space="preserve">Detta är en översikt över zulu-grammatiken. Mycket berörs, men kortfattat. Detaljerna är utelämnade och reglerna är förenklade. I kombination med de kursanpassade ordlistorna, [[/Ordlista/Zulu-svenska|zulu-svenska]] och [[/Ordlista/Svenska-Zulu|svenska-zulu]] kan reglerna användas när man vill förstå en zulutext eller göra sig förstådd. De är däremot inte tillräckliga för att garantera korrekthet i uttrycket. Några vardags[[/Fraser|fraser]] ges på slutet.

Det kan också hända att vissa av exemplen nedan kan uppfattas som en smula oidiomatiska av vissa zulutalande. Ambitionen har varit att ta fasta på det regelbundna i grammatiken och att inte göra stor sak av undantag och lokala varianter, och att göra det inom ramen för ett mycket litet basordförråd. 

Trots att denna bok presenterar en mycket förenklad grammatik märker läsaren snabbt att det finns en väldig massa former, och ställer sig antagligen snart frågorna: Är det vettigt att lära sig ett system med en sådan massa former så som de presenteras här? Eller skulle man kunna välja ut bara det allra viktigaste? 

Svaret på båda frågorna är ja. Formsystemet är viktigt även när man väljer ut bara det allra nödvändigaste. I slutet finns det några avsnitt som ger vissa anvisningar om hur man kan förenkla inlärningen genom vissa uteslutningar och genvägar, men vi föreslår att du inte går dit direkt utan försöker följa den systematiska genomgången ett tag. Den hjälper dig att få en snabb uppfattning om systemet i sin helhet. Sen när det börjar ta emot eller när stoffet blir förvirrande i sin mångfald, då är det dags att gå till slutet och studera mer målinriktat utifrån vad du i första hand vill kunna – läsa, skriva eller tala. Då befäster du ditt kunnande innan du går vidare och lär dig mera grammatik, eller också nöjer du dig med en mindre bit.

==Stavning och uttal==

'''Vokaler''': ''a, e, i, o, u.'' 

Bokstaven ''o'' uttalas som svenskt ''å''. Bokstaven ''u'' uttalas som svenskt ''o''. De tre övriga vokalerna uttalas ungefär som man som svensk förväntar sig.

'''Konsonanter''': ''b, bh, d, f, g, h, j, k, kh, l, m, n, p, ph, s, t, th, v, ny, ng, sh, hl, dl, tsh, kl.''

Bokstaven ''h'' efter ''b, k, p, t'' betecknar aspiration.

''j'' uttalas ungefär som i engelska &quot;Jack&quot;. ''m'' är en stavelsebildande konsonant.

I övrigt är uttalet som man kan förvänta sig.

'''Halvvokaler''': ''y, w ''

Bokstaven ''y'' uttalas som svenskt ''j''

Bokstaven ''w'' uttalas som i engelskan.

'''Klickljud''':

''c'' - smackning med tungspetsen, som när man i svenskan uttrycker beklagande.

''x'' - ett slags &quot;smackning&quot; eller snarare &quot;klickande&quot; med ena sidan av tungan mot kinden.

''q'' - ett slags &quot;smackning&quot; eller snarare &quot;klickande&quot; med tungryggen mot gommen.

''ch, qh, xh'' - aspirerade klickljud.
''nc, nq, nx'' - nasala klickljud.
''gc, gq, gx'' - tonande klickljud.
''ngc, ngq, ngx'' - tonande och nasala klickljud.

Detta är ju en avskräckande mängd helt nya distinktioner för en med svensk språkbakgrund. Som tröst kan sägas att zulutalande brukar visa stor fördragsamhet gentemot främlingars misslyckade försök att få alla klickljuden rätt. Det kan också ifrågasättas om alla dessa former i genuint tal uttalas distinkta, eller om de har tillkommit genom ambitiösa grammatikers kategoriseringsiver. 

Vill man göra det riktigt enkelt för sig uttalar man alla fem ljud med bokstaven ''c'' i sig som ''t'' och alla de tio övriga som ''k''. Det är mycket vanligt att personer som inte har zulu- eller xhosa-bakgrund gör så.


'''Stavelser och betoning'''

En stavelse slutar alltid på vokal, eller utgörs av en vokal eller av bokstaven m. Ingen stavelse uttalas speciellt betonat, men den nästsista kan gärna uttalas utdraget.

'''Ljudförändringar'''
När två vokaler sammanstöter i ett ord som sammansatts av fragment blir de oftast sammanblandade:

''a + a'' blir blir ett enkelt ''a'' 

''a + i'' blir till ett ''e''

''a + u'' blir till ett ''o''

Detta gäller både i stavning och uttal. (I vissa nekande former blir det i stället bortfall av den senare vokalen.) 

:Ex: Ordet &quot;och&quot; heter ''na-''. Det fogas till efterföljande ord. Sålunda:

::Far och mor = ''Ubaba nomama''

::Mat och te = ''Ukudla netiye''

==Grammatiska principer==

'''Substantiven''' indelas i 8 klasser. De reflekterar ibland betydelsen. Man kan avgöra vilken klass ett substantiv hör till genom att titta på ordets första bokstäver, ''förstavelsen''.

'''Verbet''' rättar sig efter subjektets klass genom att det får en speciell förstavelse, ''subjektprefix''. Om en jakande presensform varken har objekt eller annat följeord insätts stavelsen ''-ya'' mellan subjektprefixet och verbstammen.

Ordföljden är normalt ''subjekt-verb-objekt''. 

Frågesats skiljer sig från påstående genom tonaccent. 

Bestämningsord står ofta ''efter'' sina huvudord, och rättar sina förstavelser efter huvudordets klass.

I grammatiskt hänseende liknar zulu och kiswahili varandra. Också en del av ordförrådet i de två språken är gemensamt. 


==Ord använda i grammatikexemplen==

I de kommande grammatikexemplen håller vi oss till följande lilla urval av ord. För att underlätta för läsarna har vi valt flera ord som liknar svenska, tyska eller engelska motsvarigheter, och också några som liknar kiswahili eller andra bantuspråk. (Några andra kiswahililiknande ord har tagits med av det motsatta skälet, för att varna dem som kan swahili för likheter som förvirrar.) Vill du redan i detta tidiga skede av dina studier lära dig något annat ord kan du gå till ordlistorna, [[/Ordlista/Svenska-Zulu]] och [[/Ordlista/Zulu-svenska]].  


'''Substantiv'''
{| class=&quot;wikitable&quot;
! !! Singularform !! Pluralform !! Klass !! Kommentar
|-
| orm || ''inyoka'' || ''izinyoka'' || 5 
|-
| mat || ''ukudla'' || || 8
|-
| te ||''itiye'' || ''amatiye'' || 3 || Jfr eng. ''tea''
|-
| kött || ''inyama'' || ''izinyama'' || 5
|-
| farbror || ''umalume'' || ''omalume'' || 1
|-
| människa || ''umuntu'' || ''abantu'' || 1 || Jfr ''bantuspråk, bantufolk''
|-
| skola || ''isikole''|| ''izikole'' || 4 || Jfr sv. ''skola''
|-
| bröd || ''isinkwa'' || ''izinkwa'' || 4
|-
| år || ''umnyaka'' || ''iminyaka'' || 2
|-
| vakt || ''ugadi'' || ''ogadi'' || 1 || Jfr eng. ''guard''
|-
| doktor || ''udokotela'' || ''odokotela'' || 1 || Jfr sv. ''doktor''
|-
| far || ''ubaba'' || ''obaba'' || 1 || Jfr sv. ''pappa''
|-
| mor || ''umama''|| ''omama'' || 1 || Jfr sv. ''mamma''
|-
| katt || ''ikati'' || ''amakati'' || 3 || Jfr sv. ''katt''
|-
| viting || ''umlungu'' || ''amalungu'' || 1
|-
| bonde || ''umlimi'' || ''abalimi'' || 1
|-
| kätting || ''iketanga'' || ''amaketanga'' || 3 || Jfr sv. ''kätting''
|-
| sjuksköterska   || ''unesi'' || ''onesi'' || 1 || Jfr eng. ''nurse''
|-
| majoritet || ''ubunyingi'' || || 7
|-
| horn || ''uphondo'' || ''izipondo'' || 6
|-
| bön  || ''umthandazo'' || ''imithandazo'' || 2
|-
| papaya || ''uphopho''|| ''ophopho'' || 1 || Jfr eng. ''pawpaw''
|-
| pojke || ''umfana''|| ''abafana''|| 1 
|-
| lärare || ''umfundisi'' || ''abafundisi'' || 1
|-
| post || ''iposi'' || ''amaposi'' || 3 || Jfr sv. ''post''
|-
| buss || ''ibhasi'' || ''amabhasi'' || 3 || Jfr eng. ''bus''
|-
| motorcykel || ''isithuthuthu'' || ''izithuthuthu'' || 4 || Jfr sv. ''tut-tut-tut''
|-
| bil || ''imoto'' || ''izimoto'' || 5 || Jfr eng. ''motorcar''
|-
| fred  || ''uxolo'' || || 6
|}


'''Verbstammar'''
{| class=&quot;wikitable&quot;

|-
| vilja ha || ''-funa'' 
|-
| söka || ''-funa'' 
|-
| läsa || ''-funda'' 
|-
| gilla || ''-thanda'' 
|-
| gå || ''-hamba'' 
|-
| öppna || ''-vula'' 
|-
| hjälpa || ''-siza'' 
|-
| äta || ''-dla'' 
|-
| tvätta || ''-hlamba'' 
|-
| sova || ''-lala'' 
|-
| se || ''-bona'' 
|-
| slå || ''-shaya'' 
|-
| sluta || ''-qeda'' 
|-
| höra || ''-swa'' 
|-
| känna || ''-swa'' 
|-
| kosta || ''-sibiza'' 
|-
| anlända || ''-fika'' 
|}


'''Adjektivstammar'''
{| class=&quot;wikitable&quot;

| stor || ''-khulu'' 
|-
| många || ''-ningi'' 
|-
| gammal || ''-dala''
|-
| lång || ''-de'' 
|-
| liten || ''-ncane'' 
|-
| ny || ''-sha'' 
|-
| vacker || ''-hle''
|-
| lätt || ''-lula'' || (relativstam) 
|-
| svår || ''-nzima'' || (relativstam)
|-
| våt || ''-manzi'' || (relativstam) 
|-
| svart || ''-mnyama'' || (relativ stam)
|-
| vit || ''-mhlophe'' || (relativstam) 
|}


'''Konjunktioner'''
{| class=&quot;wikitable&quot;

|-
| att || ''ukuba''
|-
| för att || ''ukuze'' 
|-
| innan || ''anduba''
|-
| om || ''uma'' 
|-
| när || ''lapho'' 
|-
| eftersom || ''ngoba'' 
|-
| och || ''na-''  
|}


'''Adverb'''
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
| nära || ''eduza''  
|-
| fjärran || ''kude'' 
|-
| i går || ''izolo''
|-
| i morgon || ''kusasa'' 
|-
| nere || ''phansi'' 
|-
| uppe || ''phezulu'' 
|}


'''Övriga ord'''
{| class=&quot;wikitable&quot;

|-
| ja || ''yebu''
|-
| när? || ''nini?'' 
|-
| varmed? || ''ngani?'' 
|-
| vem? || ''ubani?'' 
|-
| vilka? || ''obani?'' 
|-
| hur? || ''kanjani?''
|-
| hur många? || ''ngaki?''
|-
| nej || ''cha'' 


|}

==Verb==

Verben böjs i tidsformer, personformer, i singularis och pluralis, och i modus, ungefär som i indoeuropeiska språk. Men i stället för ändelser på slutet har formerna för det mesta olika förstavelser.
 

'''ÖVERSIKT ÖVER VERBFORMERNA'''


{| class=&quot;wikitable&quot;
! !!Person!!Klass !! Ändelse, förstavelse !! Exempel !! Översättning  
|-
| '''GRUNDFORM || || || ''uku-, ukw-'' || ''Ukuhamba'' || Att gå 
|-
| ||  ||  || || ''Ukudla'' || Att äta, ätande, mat 
|-
| colspan=&quot;6&quot;|'''UPPMANING''' 
|-
| '''Jakande''' || sing.|| || ingen förstavelse || ''Hamba!'' || Gå! Ge dig iväg! 
|-
|  || enstaviga:|| ||''yi-'' || ''Yidla!'' || Ät! 
|-
|  || plur. || || ''-ni'' || ''Hambani!'' || Gå! Ge er iväg! 
|-
|  || enstaviga: || ||''yi- -ni'' || ''Yidlani!'' || Ät! 
|-
| '''Nekande'''||  sing.|| || ''musa'' + grundform || ''Musa ukuhamba!'' || Gå inte! Låt bli att gå! 
|-
|  || plur.|| || ''musani'' + grundform || ''Musani ukuhamba'' || Gå inte! Låt bli att gå! 
|-
| colspan=&quot;6&quot;|'''NÄRVARANDE TID''' (presens) 
|-
| '''Jakande''' || I pers.sing.|| || ''ngi-'' || ''Ngibona abantu'' || Jag ser folk.
|-
|  || I pers.plur.|| || ''si-'' || ''Siyalala'' || Vi sover
|-
|  || II pers.sing. || || ''u-'' (utt. m. låg ton) || ''Ufuna ukudla?'' || Vill du ha mat?
|-
|  || II pers.plur.|| || ''ni-'' ||''Nisiza ubaba'' || Ni hjälper far. 
|-
|  || III pers. sing.|| ||  ||  ||
|-
|  || ||om människor
|-
| || ||= klass 1.|| ''u-'' (utt. m. hög ton) || ''Ufuna udokotela.'' ''Ugadi uyalala.'' || Han/hon söker doktorn. 
Vakten sover.
|-
|  || || om saker... 
|-
|  || ||...   klass 2. || ''u-'' || ''Umnyaka uyaqueda'' || Året slutar.
|-
|  || ||...   klass 3.  || ''li-'' || ''Ikati lithanda inyama'' || Katten älskar kött.
|-
|  || ||...   klass 4. || ''si-'' || ''Isikole siyaqeda'' || Skolan slutar.
|-
|  || ||...   klass 5. || ''i-'' || ''Inyama iyaqeda'' || Köttet är slut.
|-
|  || ||...   klass 6. || ''lu-'' || ''Uxolo luyafika'' || Freden kommer.
|-
|  || ||...   klass 7. || ''bu-'' || ''Ubunyingi buyasiza'' || Majoriteten hjälper.
|-
|  || ||...   klass 8. || ''ku-'' || ''Kuyaqeda'' || Den är slut. (Med syftning på maten)
|-
|  || III pers. plur ||  ||  || ||
|-
|| || ||om människor 
|-
|  || ||= klass 1. || ''ba-'' || ''Abantu bayahlamba'' || Folk tvättar.
|-
|  || ||om saker... 
|-
|  || ||...   klass 2. || ''i-'' || ''Imithandazo iyaqeda'' || Bönerna tar slut.
|-
|  || ||...   klass 3. || ''a-'' || ''Amakati adla inyama'' || Katterna äter kött. 
|-
|  || ||...   klass 4. || ''zi-'' || ''Ziyaqeda'' || De har slutat. (Syftande på skolor)
|-
|  || ||...   klass 5. || ''zi-'' || ''Izinyoka ziyahamba'' || Ormarna ger sig iväg.
|-
|  || ||...   klass 6.  || ''zi-'' || ''Izimpondo ziyafika'' || Hornen har kommit.
|}

'''Nekande''' presensformer bildas genom att ''a-'' sätts framför motsvarande jakande form ( klass 1 i singularis får ''aka-'' i stället för ''u-'') och slutvokalen ändras till ''-i''. Om därvid två vokaler sammanstöter inskjuts en konsonant: ''a-u-'' blir ''awu-; a-i'' blir ''ayi-, a-a-'' blir ''awa-''.

:Ex. ''Asithandi uphopho'' - Vi tycker inte om papaya.

==== Övning på närvarande tid ====
[[/Övning#Övning på närvarande tid|Klicka här för övning på närvarande tid]] 

'''FÖRFLUTEN TID''' (Detaljerna här kan ses som överkurs.)

{| class=&quot;wikitable&quot;

|'''Kontinuerlig'''    
|-
|   || Jakande 
|-
| || ||Omedelbar tid ||''be-'' sätts framför motsvarande presensform 
Ex. ''Bengifunda'' - Jag har hållit på och läst.  
|-
|  ||  || Avlägsen tid || Begynnelsekonsonanten i motsvarande presensform dubbleras och ett ''-a-'' sätts emellan. (Därtill vissa ljudförändringar).
  
Ex. ''Nanifunda''. - Ni läste. ''Ngangifunda'' - Jag läste. ''Wawufunda''. - Du läste.

''Isinkwa sasibiza amarandi amane''. - Brödet kostade fyra rand. 
|-
|  || Nekande || || ''-nga-'' insätts mellan subjektprefixet och stammen i motsvarande jakande form,    
och slutvokalen ändras till ''-i''.
  
Ex. ''Ngangingafundi'' - Jag läste inte. ''Bengingafundi'' - Jag har inte läst. 
|-
|'''Avslutad'''    
|-
|  || Jakande
|-
| || || Omedelbar tid || Slutvokalen ''-a'' i motsvarande  presensform ersätts med ''-e''. (''-ile'' om inget objekt föreligger.)    
Ex. ''Ngihambile'' - Jag har gått. ''Umalume uhambile'' - Morbror har gått. ''Nisize ubaba'' - Ni har hjälpt far. 
|-
|  ||  || Avlägsen tid || I presensformernas prefix ersätts vokalerna med ''-a-'' (därtill vissa vokalförändringar)

Ex. ''Ngahamba'' - Jag gick. ''Wahamba'' - Du gick.   
|-
|  || Nekande ||  || ''a-'' sätts framför motsvarande jakande form för omedelbar tid. (Kl. 1. sing. får ''aka-'' i stället för ''a-u-'') och slutvokalen ersätts med ''-anga''. 
|}


'''FRAMTID'''
{| class=&quot;wikitable&quot;

| '''Jakande''' || Omedelbar tid || ''-zo-'' insätts mellan subjektprefix och stammen: ''Ngizofunda'' - Jag ska läsa.   
|-
|  || Avlägsen tid || ''-yo-'' insätts mellan subjektprefixet och stammen: ''Ngiyofunda'' - Jag kommer att läsa 
|-
|  ||
|-
| '''Nekande''' ||  || ''-zo-'' ersätts med ''-zu-'' och ''-yo-'' med ''-yu-'': ''Uyuvula'' - Du kommer inte att öppna.  
|}


'''KONJUNKTIV'''  har ''-e''  istället för ''-a''  på slutet. 
::Konjunktiv används i bisatser med ''ukuba'' (=att), ''ukuze'' (=för att), ''anduba'' (=innan).   

::Ex. ''Ubaba uthanda ukuba sisebenze.'' - Far vill att ni arbetar. 


'''PASSIV'''  har ''-wa''  i stället för ''-a''  på slutet   
::'''Agenten''' uttrycks med ''ng-'' framför substantivets begynnelsevokal om denna är ''a, o, u'', och med ''y-'' framför begynnelsevokalen ''i''. 

::Ex. Aktiv: ''Umalume ushaya inyoka'' - Morbror slår ormen. Motsvarande passiv: ''Inyoka ishaywa ngumalume'' - Ormen blir slagen av morbror.  


'''VERBET &quot;ATT VARA&quot;'''

I svenskan använder man verbet &quot;att vara&quot; för att länka ihop ett subjekt med en predikatsfyllnad. I zulu är konstruktionen annorlunda:

När predikatsfyllnaden är ett '''substantiv''' är konstruktionen identisk med agent.

:: Ex. ''Ngumalume'' - Det är morbror. ''Umalume ngumlimi'' - morbror är bonde.

När predikatsfyllnaden är ett '''adjektiv''' används inget särskilt ord för ''är''. I stället utelämnas begynnelsevokalen i adjektivet. 

::Ex. ''Umlimi omkhulu'' - en stor bonde. ''Umlimi mkhulu'' - bonden är stor. 

::I '''nekande''' form sätts ''a-'' (ibland (''aka-'') framför adjektivet. Ex. ''Umfana akamkhulu'' - Pojken är inte stor.


'''VERBET &quot;ATT HA&quot;'''

Att ha, i betydelsen äga, uttrycks med ''-na-'' föregånget av subjektprefixet och följt av substantivet (eller pronominet). Vokaler som därvid stöter samman blandas.

::Ex. &quot;Jag har kött&quot; konstrueras som &quot; Ngi-na-inyama&quot;, vilket blir ''Nginenyama''. Morbror har kätting - &quot;Umalume u-na-iketanga&quot;, vilket blir ''Umalume uneketanga''.  

I '''nekande''' form sätts ''a-, ka-, aka-'' framför subjektprefixet.

::Ex. ''Anginanyama'' - Jag har inget kött. (''i-'' bortfaller här.)

==Substantiv==

Som framgått av ovan finns det substantiv av 8 olika klasser. Vi har konstaterat att ''verbet'' i tredje person närvarande tid har en förstavelse som beror på vilken klass subjektssubstantivet i satsen hör till. 

Varje substantivklass har sin speciella förstavelse. Förstavelserna påminner oftast om verbförstavelsen för samma klass, men de börjar alla på en vokal. 


'''KLASS 1.''' betecknar personer. Börjar på ''um-'' eller ''umu-'' i singularis och ''aba-'' i pluralis
{| class=&quot;wikitable&quot;

! Singularis !! Pluralis !! Översättning 
|-
| ''umuntu'' || ''abantu'' || människa; folk 
|-
| ''umfundisi'' || ''abafundisi'' || lärare  
|-
| ''umfundi'' || ''abafundi'' || elev; elever  
|-
| ''umlungu'' || ''abalungu'' || viting; vitingar  
|}

En variant av klass 1, ''KLASS 1a'' används för egennamn, släktskapsord, mat mm. Singularis börjar på ''u-'', pluralis på ''o-''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
 
|-
| ''uAndersson'' || ''oAndersson'' || Andersson; Anderssons 
|-
| ''upelepele'' || ''opelepele'' || peppar; pepparsorterna  
|-
| ''uthisha'' || ''othisha'' || lärare  (Jfr. eng. ''teacher'')  
|-
| ''uKhisimusi'' || ''oKhisimusi'' || jul, jular  (Jfr. eng. ''Christmas'')   
|-
| ''umese'' || ''omese'' || kniv; knivar  (Jfr. ty. ''Messer'') 
|-
| ''usofa'' || ''osofa'' || soffa; soffor  
|-
| ''ukhiye'' || ''okhiye'' || nyckel; nycklar  (Jfr. eng. ''key'')  
|-
| ''ubhanana'' || ''obhanana'' || banan; bananer   
|}


'''KLASS 2.''' Singularis börjar på ''um-'' eller ''umu-'' (liksom klass 1) men pluralis börjar på ''imi-''.
{| class=&quot;wikitable&quot;

|-
| ''umkhonto'' || ''imikhonto'' || spjut 
|-
| ''umhlaba'' || ''imihlaba'' || jord, land, värld  
|-
| ''umdanso'' || ''imidanso'' || dans; danser  
|-
| ''umthandazo'' || ''imithandazo'' || bön; böner  
|}


'''KLASS 3.''' Singularis börjar på ''i-'', pluralis på ''ama-''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
| ''iphepha'' || ''amaphepha'' || papper (Jfr eng. ''paper'')
|-
| ''isela'' ||''amasela'' ||tjuv; tjuvar 
|-
| ''ikhofi'' || ''amakhofi'' || kaffe; kaffesorter 
|-
| ''ilanga'' || ''amalanga'' || sol, dag; dagar 
|-
| ''itafulo'' || ''amatafulo'' || bord (Jfr. ''taffel'') 
|-
| ''ibhola'' || ''amabhola'' || fotboll; fotbollar 
|-
| ''isonto'' || ''amasonto'' || söndag, vecka, kyrka; söndagar, veckor, kyrkor (Jfr ty. ''Sonntag'') 
|-
| ''irandi'' || ''amarandi'' || rand, krona och andra myntenheter 
|-
|  || ''amanzi'' || vatten  

|}


'''KLASS 4.''' Singularis börjar på ''is-, isi'', pluralis på ''iz-, izi-''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
| ''isikole'' || ''izikole'' || skola; skolor 
|-
| ''isinkwa'' || ''izinkwa'' || bröd 
|- 
| ''isifundo'' || ''izifundo'' || lektion; lektioner 
|-
| ''isitulo'' || ''izitulo'' || stol; stolar (Jfr. ''stol'') 
|-
| ''isiteshi'' || ''iziteshi'' || station ; stationer (Jfr. eng. ''station'') 
|-
| ''isiZulu'' ||  || zuluspråket 
|-
| ''isiNgisi'' ||  || engelska språket 
|-
| ''isithuthuthu'' || ''izithuthuthu'' || motorcykel; motorcyklar 
|-
| ''isikhukhukazi'' || ''izikhukhukazi'' || höna; hönor, höns 
|-
| ''isiPutukezi'' ||  || portugisiska språket  

|}


'''KLASS 5.''' Singularis börjar på ''in-'' eller ''im-'', pluralis på ''izin-'' eller ''izim-''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
| ''inyoka'' ||''izinyoka'' || orm; ormar 
|-
| ''ingadi'' || ''izingadi'' || trädgård (Jfr eng. ''garden'') 
|-
| ''imali'' || ''izimali'' || peng; pengar 
|-
| ''inkosi'' ||  || kung, hövding, gud (Pluralis är oregelbunden,  ''amakosi'' (klass 3) 
|-
| ''intombi'' || izintombi || jungfru; jungfrur 
|}


'''KLASS 6.''' Singularis börjar på ''u-'', pluralis på ''izin-'' eller ''izim-''.
{| class=&quot;wikitable&quot;

| ''uphondo'' || ''izimpondo'' || horn (obs. den lilla oregelbundenheten att aspirationen bortfaller i pluralis 
|-
| ''uthando'' ||  || kärlek  
|}


'''KLASS 7.''' Orden börjar på ''ub-, ubu-''. Det finns ingen speciell pluralform. Med förstavelsen ''ub-, ubu-'' kan man bilda ett abstrakt substantiv av varje adjektiv och många substantivstammar.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
| ''ubukhulu'' ||  storhet 
|-
| ''ubuningi'' ||   majoritet 
|-
|''ubukhosi'' ||   kungadöme 
|-
| ''ubuntu'' ||   (med)mänsklighet, ideologi som utgör en grundprincip för republiken Sydafrika  
|}


'''KLASS 8.''' Substantiven i denna klass är identiska med grundformer av verb. De börjar alltså på ''uku-'' eller ''ukw-''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
| ''ukudla'' ||   mat, att äta, ätande
|- 
| ''ukufa'' ||   döden, att dö
|- 
| ''ukufika'' ||   ankomst 
|-
| ''ukufundisa'' ||   undervisning 
|}

==== Övningar på fraser med subjekt och objekt ====
Efter dessa vidlyftiga listor kan det vara skönt att träna lite på en del vanliga mönster, så att det inte blir bara nytt hela tiden utan också lite repetition. 
Klicka [[/Övning#Övning på mönstret Subjekt - predikat - objekt|här]] för att gå till övningarna.

'''ÄGANDEFORMER'''

Genitiv uttrycks med en &quot;preposition&quot;, som ungefär består av ett ''-a-'' med det ägdas subjektprefix. Efter denna &quot;preposition&quot; följer det substantiv som betecknar ägaren. Konstruktionen liknar &quot;of-genitiven&quot; i engelskan. 

:Ex. Bondens katt (kl 3) - ''ikati l-a-umlimi'', vilket blir ''ikati lomlimi'' (&quot;katten, den av bonden&quot;). 

Ett alternativt sätt att se på denna konstruktion är att se ''-a-'' som en verbstam, och då med betydelsen ''tillhör'' eller snarare ''tillhörande''. Det är en ganska naturlig tolkning eftersom det är verbstammar som subjektprefix normalt fogas till. Exemplet ovan, ''ikati lomlimi'', kan då omtydas som: &quot;katten, den (som) tillhör bonden&quot;''.

'''&quot;Possesivpronomen&quot;'''

När ägaren uttrycks med ett '''pronomen''' (&quot;possesivpronomen&quot;) blir det på samma sätt som ovan, men &quot;prepositionens&quot; vokal kan bli något förändrad och kan lämpligen tas ur den första tabellen nedan och fogas före pronomialstammen i den andra tabellen. Märk väl att &quot;prepositionens&quot; klass indikerar det ägda medan pronomialstammens klass indikerar ägaren:


'''&quot;Prepositionen of&quot;'''

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! Klass !! 1 !! 2 !! 3 !! 4 !! 5 !! 6 !! 7 !! 8 
|-
! Singularis 
| ''wa-'' ||''wa-'' ||''la-'' || ''sa-'' || ''ya-'' || ''lwa''- || ''ba-'' || ''kwa-'' 
|-
! Pluralis 
| ''ba-'' || ''ya-'' || ''a-'' || ''za-'' || ''za-'' || ''za-'' || - || - 
|}  


'''Pronominalstammar i singularis och pluralis'''

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! I person ||  
| ''-mi'' || mig 
| ''-ithu'' 
|oss
|-
!II person ||  
| ''-kho''|| dig 
| ''-inu'' 
| er
|-
! III person || klass 1. 
| ''-khe'' || honom, henne 
| ''-bo'' 
| dem
|-
!  || klass 2. 
| ''-wo'' || dess 
| ''-yo'' 
| dem 
|-
!  || klass 3.  
| ''-lo'' || dess 
| ''-wo'' 
| dem 
|-
!  || klass 4. 
| ''-so'' || dess 
| ''-zo'' 
| dem 
|-
!  || klass 5. 
| ''-yo'' || dess 
| ''-zo'' 
| dem 
|-
!  || klass 6. 
| ''-lo'' || dess 
| ''-zo'' 
| dem 
|-
!  || klass 7. 
| ''-bo'' || dess 
| - 
|
|-
!  || klass 8. 
| ''-ko'' || dess 
| - 
|
|-
|}


Ex. Min katt - ''ikati l-a-mi'', vilket blir ''ikati lami'' (&quot;katten, den tillhörig mig&quot;)

:Dess horn - ''uphondo lwa-yo'' - ''Uphondo lwayo'' (''-yo'' syftar på ett ord av kl. 5. Detta är en fras ur Sydafrikas nationalsång.)

:Hör våra böner - ''Yizwa imithandazo yethu!'' (Detta är en rad ur Sydafrikas nationalsång.)
 

'''Egennamn som ägare''': När ägaren uttrycks med ett egennamn (eller annat ord av klass 1 som inte börjar på ''um-'' eller ''umu-'') används &quot;prepositionen&quot; ''ka-'', ibland föregånget av subjektprefixet.

:Ex. ''Ikati likaJohn'' - Johns katt. ''Inyoka kaJohn'' - Johns orm.


'''&quot;Sammansatta ord&quot;''': Genitivkonstruktion används även för att beteckna motsvarigheten till svenska sammansatta ord.

:Ex. ''Umfana vesikole'' - skolpojke.

==Adjektiv, räkneord och adverb==

Som attribut sätts adjektivet efter det huvudord som det bestämmer. Adjektivets prefix är nästan de samma som substantivens.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! Klass !! 1 !! 2 !! 3 !! 4 !! 5 !! 6 !! 7 !! 8 
|-
! Singularis 
| ''om-'' || ''om-'' || ''eli-'' || ''esi-'' || ''en-'' || ''olu-'' || ''obu-'' || ''oku-'' 
|-
! Pluralis 
| ''aba-'' || ''emi-'' || ''ama-'' || ''ezi-'' ||''ezin-'' || ''ezin-'' || - || - 
|}

:Ex. En stor pojke - ''umfana omkhulu.'' Stora pojkar - ''abafana abakhulu''


'''Räkneorden''' har samma prefix som adjektiven. För större tal använder man engelska räkneord enligt nedanstående exempel:

{| class=&quot;wikitable&quot;
!två bröd 
| ''izinkwa ezimbili'' 
|-
!tre rand 
| ''amarandi amathathu''
|-
!fyra rand 
|''amarandi amane'' 
|-
!fem rand 
|''amarandi amahlanu'' 
|-
!sex rand 
| ''amarandi ayisithupha'' 
|-
!sju rand 
| ''amarandi ayisikombisa'' 
|-
!åtta rand 
| ''amarandi ayisishiyagalombili'' 
|-
!nio rand 
| ''amarandi ayisishiyagalolunye''  
|-
!tio rand 
| ''marandi avishumi'' || ''amarandi angu ten''
|-
!elva rand 
|  || ''amarandi angu eleven''
|-
!tolv rand 
|  || ''amarandi angu twelve''
|}

Framför vissa adjektiv - så kallade relativstammar - stympas förstavelsen från och med nasalljudet om det finns ett sådant.


'''Adverb''' kan bildas av adjektiv med förstavelsen ''ka-''

:Ex. ''kakhulu'' - mycket; ''kaningi'' - många gånger; ''kangaki?'' - hur många gånger?; ''kalula'' - lätt.

==Pronomen==

Det finns ett flertal ''demonstrativa'' pronomen. De kan placeras före eller efter huvudordet. De som ges i översikten nedan motsvarar ofta bestämd form i svenskan, ibland &quot;denna&quot;, &quot;detta&quot;, &quot;dessa&quot;.

De ''personliga'' pronomina kan användas både som subjekt och objekt. Som subjekt kan det utelämnas eftersom subjektprefixet ger upplysning om person, klass och numerus. I stället för ett pronomen som objekt kan ett ''objektinfix''  användas, alltså en stavelse som sätts mellan mellan subjektförstavelsen och stammen. Objektinfix kan också användas i kombination med objekt.


{| class=&quot;wikitable&quot;
!  !!  !!colspan=&quot;2&quot; |Demonstrativa!!colspan=&quot;4&quot; |Personliga pronomen!!colspan=&quot;2&quot; |Objektinfix
|-
!width=&quot;50&quot;|  !!width=&quot;50&quot;|  !!width=&quot;50&quot;|Singularis!!width=&quot;70&quot;|Pluralis!!width=&quot;50&quot;|Singularis!!width=&quot;130&quot;| ||width=&quot;50&quot;|Pluralis!!width=&quot;80&quot;| ||width=&quot;50&quot;|Singularis!!width=&quot;50&quot;|Pluralis
|-
|width=&quot;50&quot;|I person||width=&quot;50&quot;| ||width=&quot;50&quot;| - || width=&quot;70&quot;| - ||width=&quot;50&quot;|''mina''||width=&quot;130&quot;|jag, mig||width=&quot;50&quot;|''thina''||width=&quot;80&quot;|vi, oss||width=&quot;50&quot;|''-ngi-''||width=&quot;50&quot;|''-si-''
|-
|II person||  || - || - ||''wena''||du, dig||''nina''||ni, er||''-ku''||''-ni-''
|-
|III person|| kl. 1 || ''lo'' || ''laba'' ||''yena''||han, honom, hon, henne||''bona''||de, dem||''-m-, -mu''||''-ba-''
|-
|  || kl. 2 || ''lo'' || ''le'' || ''wona''||den||''yona''||de, dem||''-wu-''||''-yi-''
|-  
|  || kl. 3 || ''leli'' || ''la'' || ''lona''||den||''wona''||de, dem||''-li-''||''-wa-''
|-  
|  || kl. 4 || ''lesi'' || ''lezi'' || ''sona''||den||''zona''||de, dem||''-si-''||''-zi-''
|-  
|  || kl. 5 || ''le'' || ''lezi'' || ''yona''||den||''zona''||de, dem||''-yi-''||''-zi-''
|-  
|  || kl. 6 || ''lolu'' || ''lezi'' || ''lona''||den||''zona''||de, dem||''-lu-''||''-zi-''
|-  
|  || kl. 7 || ''lobu'' || - || ''bona''||den||'' -''||de, dem||''-bu-''||'' -''
|-  
|  || kl. 8 || ''lokhu'' || - || ''khona''||den||'' -''||de, dem||''-ku-''||'' -''
|}


Ex. ''Abafana laba bashaya amakati'' - Pojkarna slår katterna.

:''Umama ungisiza = Umama usiza mina = Umama ungisisa mina'' - Mor hjälper mig.

:''Mina ngihlamba umfana = Mina ngimhlamba umfana = Ngimhlamba umfana'' - Jag tvättar pojken.

:''Ngihlamba yena = Ngimhlamba = Ngimhlamba yena = Mina ngimhlamba yena'' - Jag tvättar honom.


'''Frågeord'''

{| class=&quot;wikitable&quot;
|Vilken? || ''muphi, muphi, liphi, siphi, yiphi, luphi, buphi, kuphi'' i  klass 1-8 respektive
|-
|Vilka? || ''saphi, miphi, maphi, ziphi, ziphi, ziphi'' i klass 1-6 respektive
|-
|Var? || ''-phi'' fogas till verbet
|-
|Vad? || ''-ni'' fogas till verbet
|-
|Varför? || ''''-elani'' fogas till verbet 
|}

Ex. ''Ubonani?'' - Vad ser du/han/hon?

''na'' (&quot;månne&quot;) fogas ofta till slutet av en sats för att tydligare än bara intonationen visa att det är fråga om en fråga. Ex. ''Umfana ubona ubaba na?'' - Ser pojken far? (En sådan frågepartikel används för övrigt också ofta i sydafrikansk talspråksengelska, ofta uttalad ''ne''.)


Orden '''hela, alla, bara''' bildas med en förstavelse som liknar subjektprefixet:

{| class=&quot;wikitable&quot;
| ''-onke''||singularis = '''hela'''||''wonke, wonke, lonke, sonke, yonke, lonke'' i klass 1-6 respektive
|-
|  ||pluralis = '''alla'''||''bonke, yonke, onke, zonke, zonke, zonke'' i klass 1-6 respektive
|-
|  ||singularis = '''all'''||''bonke, konke'' i klass 7-8 respektive
|-
| ''-dwa''|| '''bara''' ||
|}

==Motsvarigheter till svenskans prepositioner och liknande ord==

{| class=&quot;wikitable&quot;
|na-||och, med||Ex. ''Umfundisi udla nobaba'' - Läraren äter med far. ''Umlungu uza neposi'' - Vitingen kommer med posten.
|-
|nga-||med hjälp av||''Ngemoto'' - med bil. ''Ngebhasi'' - med buss. ''Ngesithuthuthu'' - med motorcykel. ''Ngani?'' - varmed? ''Ngomese'' - med kniv.
|-
|njenga-||liksom||''Jengomuntu'' - som en människa.
|-
|-ela ||(fogat till verb) för...skull|| ''Unesi ufundela abantu'' - Sjuksköterskan läser för människorna||
|-
|e-||i, från, till||''ePitoli'' - i &quot;Pretoria&quot; (i Tshwane)
|-
|kwa-, ku-||i, från, till||''kwaZulu'' - Namn på provins i Sydafrika, ordagrant &quot;i Zululand&quot;, &quot;till Zululand&quot;, &quot;från Zululand&quot;. 
|-
| -ini/-eni||i||(Ändelsen används tillsammans med en förstavelse ''o-'' eller ''e-''.) ''Ophondweni'' - i hornet.
|}

==Övningar==

De första två raderna i Sydafrikas nationalsång är skrivet på ''xhosa'', ett språk nära besläktat med zulu, de två därpåföljande är skrivna på zulu. I avsnittet om pronominalstammar analyserades två bitar i strofen. Nedan följer hela strofen med översättning:

{| class=&quot;wikitable&quot;
|''Nkosi sikelel' iAfrika''||Gud välsigne (bevara, skydda) Afrika
|- 
|''Maluphakanyisw' uphondo lwayo,''||Höj dess horn (självkänsla, ära)
|- 
|''Yizwa imithandazo yethu,''||Hör våra böner
|- 
|''Nkosi sikelela, thina lusapho lwayo.''||Gud välsigne, oss, dess barn.
|-
|}


''Umuntu ngumuntu ngabantu'' - En människa är människa genom andra människor. Detta tänkespråk bildar en grundprincip for den sydafrikanska stat som skapats efter apartheideran. Från samma uttryck hämtar också Ubuntu-Linux sitt namn, en Linux-distribution med ambitionen att skapa ett lättanvänt fritt operativsystem.


Länk till zulu-wikipedian: http://zu.wikipedia.org/wiki/IsiZulu

Camtho (eller isiCamtho) är ett blandspråk mellan zulu och afrikaans, med inslag av engelska och andra språk. På grund av dess många germanskstammande ord kan camtho faktiskt vara lättare att förstå för en svenskspråkig än vad ren zulu är. Se även: http://sv.wikipedia.org/wiki/Camtho.

==[[/Fraser/]]==
Klicka [[/Fraser/|HÄR]] för att komma till frasavsnittet.

==[[/Ordlista/Zulu-svenska/]]==

==[[/Ordlista/Svenska-Zulu/]]==  

== Tala zulu ==
Om du vill kunna uttrycka dig i tal, då behöver du ett litet kraftfullt ordförråd, och sen några grammatiska former som kommer snabbt och spontant. Ganska många former kan man strunta i tills vidare – kanske konjunktiv, kanske många pluralformer av verb. Kanske några substantivklasser som är sällsynta eller svåra. Det skulle gå att avstå från ännu fler former och använda orden oböjda, och göra sig förstådd ändå. Men det är opraktiskt. Böjningen är inte bara till besvär. Man har en del nytta av den också, även när man är nybörjare.

För att bli skicklig på att tala zulu ska du hårdträna några få viktiga former från listorna tillsammans med några kraftfulla ord som du valt från [[Språkkurser/Zulu #Ord använda i grammatikexemplen|basordlistorna]] eller från [[/Ordlista/Svenska-Zulu |Ordlista/Svenska-zulu]] eller [[/Ordlista/Zulu-svenska|Ordlista/Zulu-svenska]].
Gör så här: Utgå från ett exempel i ”Översikt över verbformerna”. Ta till exempel presens tredje person singularis klass 1: Vakten sover. ''Ugadi uyalala.'' Lär dig den frasen utantill. Sök i basordlistan ovan upp andra ord som också hör till klass 1: farbror, människa, doktor, mor, katt, viting, bonde, sjuksköterska, papaya, pojke. Stryk dem som du inte behöver. Komplettera med några viktiga ord från [[/Ordlista/Zulu-svenska/]] eller [[/Ordlista/Svenska-Zulu/]]. Byt i tur och ordning ut Ugadi mot dem och öva dig att säga: ''umalume uyalala, umuntu uyalala, udokotela uyalala, ubaba uyalala…'' Sen när det börjar bli för lätt byter du ut ''uyalala'' mot ett annat verb. Du tar bara sådana ur listan som verkar vettiga. Du ser att förstavelsen ska vara ''u-'' tillsammans med dessa substantiv. Verbet vilja blir ''ufuna''. Sen kombinerar du det med alla substantiven: ''Ugadi ufuna, umalume ufuna, udokotela ufuna…'' Sen tar du nästa verb och får kanske ramsan ''umalume uthanda, umuntu uthanda…'' och kanske på samma sätt med verbformen ''uhamba'' och så vidare. Sen sitter det i din själ att när verbet börjar på ''u-'' då ska subjektet göra det också. Om du hela tiden tänka på vad fraserna betyder så lär du dig det grammatiska mönstret och ordens betydelse i samma svep.

Du kan gå vidare och bygga ut frasen. Eventuellt kan du kombinera substantivet med adjektiv – om du bedömer att det är en högprioriterad kunskap för dig. Adjektivlistan visar att förstavelsen ska vara ''om-'' för klass 1 singularis: ''umalume omkhulu uyalala, umuntu omkhulu uyalala, udokotela omkhulu uyalala, ubaba omkhulu uyalala…'' 

Är det någon kombination som blir så absurd att du inte kan föreställa dig betydelsen ska du obönhörligen hoppa över den. Du kan fortsätta med att bygga på med objekt, om verben är sådana att de kan ta objekt. Det blir hyggligt korrekta meningar även om man bara sätter på ett substantiv på slutet.   
Du kan fortsätta med att göra en kombinationstabell med de former du valt och fylla i rutorna gång på gång. Även om det strängt taget är övning från svenska till zulu som man behöver för att kunna tala skadar det inte att ibland träna enligt den nedre tabellen också.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! !! !!en stor pojke!!stora pojkar!! många pojkar 
|-
|Jag ||ser|| || ||
|-
| ||hjälper|| || ||
|-
| ||tvättar || || ||
|-
|Far||ser|| || ||
|-
| ||hjälper|| || ||
|-
| ||tvättar|| || ||
|-
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
! !! !!umfana omkhulu!!abafana abakhulu!!abafana abanyingi 
|-
|Ngi-||-bona|| || ||
|-
| ||-siza|| || ||
|-
| ||-hlamba|| || ||
|-
|Ubaba u-||-bona|| || ||
|-
| ||-siza|| || ||
|-
| ||-hlamba|| || ||
|-
|}


Lär dig någon enstaka variation i taget, och träna mycket så att du blir säker på det lilla du kan. Det gäller att rensa vettigt inte bara bland orden utan framför allt bland verb- och substantivformerna. Så kan man spara in mycken inlärningsmöda. Kanske bedömer du att du klarar dig långt utan första och andra person pluralis och utan uppmaningsform. Eller du kanske är så drastisk att du nöjer dig med att tala om vad jag, han, hon, den, det och de gör, alltså singularis av första person och singularis och pluralis av tredje person.
 
Han och hon ger samma verbform, jag ger en form till, men tredje person hotar att ge ett dussintal former, eftersom det finns så många substantivklasser.  Då kanske du konstaterar att du talar mycket med abstrakta ord, det vill säga klass 7 och 8 som saknar pluralis. Då kan du tona ner ditt pluralisplugg, vilket reduceras de verbformer du behöver till följande: ''ngi-, u-, bu-, ku-, ba''. Det är färre än de sex svenska pronomen som de ersätter. Jag-formen ''-ngi'' behöver inget subjektssubstantiv. De övriga har subjekt som börjar på ''um-, uku-, ubu-'' respektive ''ba-''. Deras attribut börjar på ''om-'', ''obu-'', ''oku-'' respektive ''aba-''. Det finns så mycket systematik i detta lilla set av former så att man kan träna in dem med lite mönster-drill av typen ''ubaba omkhulu uyalala''.

== Skriva zulu ==
Vill man kunna skriva har man mera tid på sig och kan slå upp det man behöver i tabellerna i det föregående. Då är det mest viktigt att ha känsla för systemet, så att man snabbt hittar formerna, medan det inte är viktigt att memorera dem. Man kan då kosta på sig att bekanta sig även med de mindre vanliga formerna.

== Läsa zulu ==
Om man vill förstå skriven text gäller det först att identifiera morfemen. Det är inte som i mindre formrika språk, såsom engelska och spanska,  så att man slår upp orden i ett lexikon ett efter ett och sen plockar ihop meningar av dem. Orden är ”böjda” så at de för ett otränat öga är oigenkännliga. Eftersom dessutom ordens formförändringar till stor del sker i början av orden, med förstavelser, blir det visst extrabesvär med ett konventionellt lexikon som listar orden alfabetiskt utifrån den första bokstaven. Ändå är det absolut inte omöjligt att med lexikonets hjälp begripa en zulutext även med mycket begränsad kunskap. Men först måste man avskilja förstavelser och slutstavelser. Då kan följande alfabetiska tabeller hjälpa. För varje ord kollar du om det har någon av följande förstavelser eller slutstavelser, och får då en hänvisning till de mer fullständiga tabellerna ovan. Bara de vanligaste stavelserna är listade här. Ovanligare stavelse får du själv söka rätt på i de grammatiska tabellerna ovan eller söka i en mer omfattande grammatikbok. För att hitta ordstammen går du antingen tillbaka till ([[Språkkurser/Zulu #Ord använda i grammatikexemplen|basordslistorna i början]]) eller klickar till [[/Ordlista/Zulu-svenska/]] eller [[/Ordlista/Svenska-Zulu/]].

Förstavelserna och slutstavelserna är inte någon dekoration som man kastar bort för att komma fram till den egentliga meningen hos ordet. Det finns mycket värdefull betydelse i dem, och bara genom att identifiera dem kan man komma så nära satsens betydelse att man kanske avstår från att sedan slå upp stammens betydelse i lexikon. Det är därför som det är så viktigt att förstå det grammatiska systemet innan man griper till lexikonet.
  
=== Alfabetisk lista över förstavelser och mittstavelser (infix) ===

De ordklasser som är angivna ger bara en ungefärlig antydan av vad resultatet blir när stavelsen fogas till ett huvudord. Ofta blir de en hel fras när de sätts samman.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! !!Ordklass !!Uttrycker grammatiskt...  
|-
|''a-'' ||Adj||är inte 
|-
|''a-'' ||V||III pers pl presens 
|-
|''a-'' ||V ||III person förfluten tid
|-
|''-a-'' || ||genitiv 
|-
|''a-..-i''||V||nekande presens 
|-
|''aba-''||S||klass 1 pluralis
|-
|''ama-''||S||klass 3 pluralis
|-
|''ba-'' ||V||III person plur 
|-
|''be-'' ||V||förfluten tid 
|-
|''bu-''||V||III person sing
|-
|''e-''||Adv||i, från, till, fogas till substantiv
|-
|''i-''||V||III person sing och plur om saker
|-
|''i-''||S||klass 3 singularis
|-
|''im-'', ''in-''||S||klass 5 sing
|-
|''imi-''||S||klass 2 pluralis
|-
|''is-'', ''isi-''||S||klass 4 sing
|-
|''iz-'', ''izi-''||S||klass 4 plur
|-
|''izim-'', ''izin-''||S||klass 5 eller 6 pluralis
|-
|''ka-''||Adv||förvandlar adj till adv
|-
|''ka-''||V||jakande förfluten tid
|-
|''ku-''||V ||presens III person sing
|-
|''ku-'' ||Adv ||i, från, till
|-
|''kwa-'' ||Adv ||i, från, till
|-
|''la-'' ||V ||jakande förfluten tid
|-
|''li-'' ||V ||III person sing
|-
|''lu-'' ||V ||III person sing
|-
|''na-'' ||V||jakande förfluten tid
|-
|''na-, ne-, no-'' ||Adv ||och, med, fogas till subst.
|-
|''-na-'' ||V ||har
|-
|''nga-'' (''nge-'', ''ngo-'') ||Adv ||med hjälp av, fogas till substantiv
|-
|''ngi-'' ||V  ||presens I person sing
|-
|''ngu-'', ''nga-'', ''ngo-'' || ||av, är, fogas till subst. Agent, predikatsfylln
|-
|''ni-'' ||V ||presens II person plur
|-
|''njenga-'' ||Adv ||liksom, fogas till substantiv
|-
|''o-'' ||Adv ||tillsammans med ''-eni'', ''-ini'', betyder i, från, till
|-
|''sa-'' ||V ||jakande förflutent tid
|-
|''si-'' ||V ||presens I plur, III pers sing
|-
|''u-'' ||V ||presens II sing, III pers sing
|-
|''u-''||S||klass 6 sing
|-
|''ub''-, ''ubu-''||S||klass 7 sing
|-
|''um-'', ''umu-''||S||klass 1 eller 2 sing
|-
|''uku-'', ''ukw-'' ||V ||grundform
|-
|''ya-'' ||V||jakande förfluten tid
|-
|''-ya-'' ||V ||objektsersättare
|-
|''ye-'' ||V ||jakande förfluten tid
|-
|''yi-'' ||V ||jakande uppmaning, enstavig stam
|-
|''-yo-'' ||V ||jakande framtid
|-
|''za-'' ||V ||jakande förfluten tid
|-
|''zi-'' ||V ||presens III pers plur
|-
|''zo-'' ||V ||jakande framtid
|-
|''-zu-'' ||V ||nekande framtid
|-


|}

=== Alfabetisk lista över ändelser ===

{| class=&quot;wikitable&quot;
! !!Ordklass !!Uttrycker grammatiskt 
|-
| ''-anga'' || V|| nekande avslutad förfluten tid 
|-
| ''-dwa'' || || bara
|-
| ''-e'' || V || avslutad omedelbar förfluten tid (Jfr ''-ile'')
|-
|''-e'' || V || konjunktiv, tillsammans med ''ukuba'', ''ukuze'', ''anduba''
|-
| ''-ela'' ||V || för ...skull 
|-
| ''-i'' || V ||nekande presens tillsammans med ''a''
|-
| ''-i''||V||nekande förfluten tid tillsammans med ''-nga'' 
|-
| ''-ile'' || V||oavslutad omedelbart förfluten tid (Jfr ''-e'') 
|-
| ''-ini'' || ||i, till, från. Tills. med förstavelse o- eller e-
|-
| ''-eni'' || ||i, till, från. Tills. med förstavelse o- eller e-  
|-
| ''-ni'' || V || jakande plural uppmaning
|-
| ''-ni'' ||  ||vad?, sätts till verb
|-
| ''-onke'' || A ||hela, alla
|-
| ''-phi''|| ||var? med mera, sätts till verb
|-
| ''-wa''||V||passiv
|-
|}

=== Alfabetisk lista över några ord som har fått speciell behandling i grammatikavsnitten ===

''anduba'' innan

''musa'' betecknar nekande uppmaning i singularis. &quot;Låt bli att...&quot;

''musani'' betecknar nekande uppmaning i pluralis. &quot;Låt bli att...&quot;

''na'' månne, sätts i slutet av en sats för att signalera frågesats.

''ukuba'' att

''ukuze'' för att

[[Språkkurser/Zulu #Läsa zulu|Tillbaka till avsnittet Läsa zulu]]

=== Studera besläktade språk ===
När basordförrådet introducerades i början av denna skrift ingick där en del ord som liknade swahili-ord. Tanken var att eventuella swahilikunskaper hos en och annan bland läsarna kanske kunde underlätta studierna. Men kursen kan också fungera tvärtom. När man har lärt sig en del zulu kan man använda det man lärt sig som inkörsport till en hel del andra bantuspråk. Både ordstammar, en del för- och efterstavelser och de grammatiska grundprinciperna är ganska lika. Substantivens klasser är delvis de samma. Både subjekt och objekt ska avspegla sin klass på satsens predikatsverb. Det finns också sådant som är annorlunda - så kallade falska vänner i språkstudierna.  

[[Kategori:Språkkurser/Zulu|Zulu]]
[[Kategori:SAB: Fxpcb Zulu]]
[[kategori:Alfabetiskt index|Z]]
[[kategori:Uttömmande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/Z]]</text>
      <sha1>k00hkl5yozcqs32bzn613g20tuht6ot</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Afrikaans</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4061</id>
    <revision>
      <id>53955</id>
      <parentid>53954</parentid>
      <timestamp>2023-03-22T23:14:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Övning 9 */</comment>
      <origin>53955</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51668" sha1="6tzkxsrjbijbhtdbbfnek2c1kalmcdq" xml:space="preserve">==Inledning==

Att lära sig afrikaans när man är svensk är lätt. Kan man nederländska är det ingen match. Nån grammatik att tala om finns inte. Det gäller bara att lära sig ord. De flesta orden påminner om likabetydande ord i svenska och/eller engelska. 

Detta är inte en vanlig språklärobok. Afrikaans och svenska står varandra så nära att det vore ineffektivt att läsa en lång rad läsestycken som vart och ett introducerar några grammatikregler och något dussin ord, som allt ska läras ordentligt innan man går till nästa avsnitt. Denna bok presenterar betydligt större kunskapsstrukturer i taget och räknar med att läsaren ska skaffa sig träningen i efterhand när hen väl ha fått klart för sig hur språket fungerar och hur man identifierar ord man aldrig stött på.

Avsikten med denna skrift är att man ska lära sig ''läsa'' afrikaanstexter. Muntlig konversation tas inte upp alls. Tanken är att det muntliga och auditiva ska kunna vänta tills man skaffat sig den ganska gedigna förståelse för språkets struktur som nedanstående listor är avsedda att snabbt ge. De få grammatikreglerna här ger inte heller tillräcklig precision för att ''skriva'' afrikaans.

Avsnitt 2 presenterar uttalsreglerna och den lilla grammatik som det kan vara bra att känna till. Därefter följer några långa ordlistor, som det är meningen att man ska läsa igenom men inte plugga särskilt ambitiöst. De flesta är ordnade alfabetiskt efter den svenska betydelsen, så att man ska kunna använda dem att slå upp i när man vill formulera egna fraser under den första tiden innan man lärt sig detta basala ordförråd. 

I den första listan - avsnitt 3 - liknar de svenska orden och afrikaansorden varandra ganska mycket. Det är ord som man så att säga har gratis, bara man vant sig vid att känna igen dem. Med den erfarenhet man får i avsnitt 3 kan man känna igen många fler nya ord, som bara är “deformerade”, jämfört med svenskan. 

I avsnitt 4 finns det listor över de viktiga ordklasser som ger språket struktur – pronomen, konjunktioner och prepositioner. Somliga ord är lätta att lära sig, andra inte. De flesta är mycket viktiga. 

Listan i avsnitt 5 är lätt för den som kan engelska och tyska, annars får man lägga ner rätt mycket arbete på en del av orden. Med den sista listan, i avsnitt 6 har man det ordförråd man behöver för att börja läsa en autentisk afrikaanstext. 

Några exempel ur tidningstexter med mera ges i avsnitt 7. Tanken är att det inte ska krävas mer än några kvällars studium för att man ska vara mogen att börja läsa riktiga afrikaanstexter om man har vissa kunskaper i engelska eller tyska. I avsnitt 7 finns också översättningsövningar från svenska till afrikaans, och något om tsotsitaal, en vanlig talspråksvariant av afrikaans. Tsotsitaal visar mycket mindre likhet med svenskan än den &quot;vårdade&quot; afrikaans som presenterats i denna skrift, men behöver ändå inte vara så svår att förstå.

== Avsnitt 2. Uttal och grammatik==

Följande regler är viktiga för att man ska känna igen orden som motsvarigheter till ord i andra språk och därmed få en idé om vad de betyder:

''y''	uttalas som “ej”

''w''	uttalas som ett svenskt v-ljud

''v'' 	uttalas som ett svenskt f-ljud

''g''	uttalas som en harkling (Jämför afrikaans “nag” med tyska “nacht”. Båda betyder &quot;natt&quot;. Afrikaansordet saknar &quot;t&quot; på slutet, men har samma ach-ljud.)

''oe'' 	uttalas som ett långt o-ljud (''Goed'' uttalas som det svenska “god”, och betyder samma sak)

''i''	ligger i uttal mellan svenskt i och svenskt e.


I övrigt är uttalet ungefär som man kan förvänta sig utom att:

''u''	uttalas som i engelska “but”

''uu''	uttalas som ett långt y-ljud (med viss dragning åt “ie”).


Kolla det exakta uttalet med någon infödd, så blir det roligare. 

Vill du se en snabb demonstration av hur lätt det är att förvandla svensk text till afrikaanstext, så klicka här: [[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Lees Afrikaans!|Du kan lees afrikaans!]]

Det finns flera diftonger i afrikaans. Uttalet är ungefär som man tror. Vill du läsa mer om dem, så klicka här: [[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Diftonger|Diftonger]]


===Orden är korta===

I afrikaans är orden ofta mycket korta. De känns ofta som stympade svenska ord:
''wa'' = vagn, ''lus'' = lust, ''vis'' = fisk. Man får använda sin fantasi för att &quot;rekonstruera&quot; dem och försöka förstå. Ibland gissar man fel, men det är bara att öva, så blir det fort bättre. Stöter man på ett längre ord är det ofta sammansatt, så det lönar sig att fundera över om man kan förstå de enskilda stavelserna och på så sätt få begrepp om vad hela ordet betyder. &quot;Walvis bay&quot; är namnet på en hamnstad i Namibia, eller på ren afrikaans ''&quot;Walvis baai&quot;''. Detta ''&quot;Walvis&quot;'' kan man förstå om man delar upp ordet i två stavelser och håller i minnet att &quot;v&quot; ska uttalas som ett f-ljud och att man ibland måste fylla på med en extra konsonant i slutet för att få det svenska ordet. &quot;Valfiskbukten&quot; skulle bli den ordagranna svenska översättningen.

===Övning 1===
Försök känna igen följande afrikaansord och -uttryck: ''Lekker! Praat stront! Praat min! Kroeg. Plat. Boef. Platvoet. Koevoet. Manhaftig. Kortsigtig. Poets. Knyptang. Voëlverskrikker.''

[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 1 - facit|Facit]]

En följd av att de flesta orden i afrikaans är bara en stavelse långa är att alla stavelser är tagna i anspråk med minst en betydelse (ofta tre-fyra), varför också flerstaviga ord framstår som sammansatta. Ett exempel: Ordet &quot;leopard&quot; heter på afrikaans ''luiperd'' vilket är en rimlig anpassning av lånordet till språkets ljudsystem. Men samtidigt betyder ''lui'' &quot;lat&quot; och ''perd'' betyder &quot;häst&quot;, varför ordet har en extra folketymologisk konnotation.  

Ibland blir det lätt om man kan engelska eller tyska: ''Was my pen in my hand?'' Detta är ett exempel på en mening som skrivs precis lika på engelska och afrikaans: &quot;Var min penna i min hand?&quot; Uttalet är ju, som redan framgått, helt olika.

Någon gång kan det vara så att kunskaper i andra språk förvillar: Frågeordet ''hoe'' betyder &quot;hur&quot; och inte &quot;vem&quot;. &quot;Vem&quot; heter i stället ''wie'', vilket förbryllar tyskkunniga. ''Of'' betyder inte detsamma som på engelska, utan &quot;eller&quot; eller &quot;om&quot;. &quot;Och&quot; heter ''en'', vilket ju påminner om engelskan men förvirrar dem med romanska språk i huvudet. Lär dig dessa viktiga ord ordentligt redan nu.

===Hjälpverb===

{| class=&quot;wikitable&quot;

!Infinitiv!!Presens!!Preteritum!!Supinum!!Översättning!!Användning!!Exempel
|-
|''te hê'' || ''het'' || ''had'' || ''gehad'' || att ha; har; hade; haft. ||Uttrycker även förfluten tid|| ''Ek het gesê'' – Jag har sagt
|-
|''te wees''||''is''||''was''|| ''gewees'' || att vara; är; var; varit||Uttrycker även passiv||''Is angedui'' – är angiven, anges
|-
|''te word''||''word''||''word''||''geword''||att bli; blir; blev; blivit||Uttrycker även passiv||''Dit kan gesluit word'' – Det kan stängas
|-
| ||''sal''||''sou''|| ||skall; skulle||Uttrycker framtid||''Dit sal ek sê''– Det ska jag säga
|-
| ||''wil''||''wou''||''gewil, (använd nästa aldrig)''||vil; ville; velat|| || 
|-
| ||''moet''||''moes''||  ||måste|| || 
|-
|''te kan''||''kan''||''kon''|| ||att kunna, kan, kunde || || 
|-
| ||''mag''||''mog''|| || får; fick|| ||  
|}

Infinitivmärket “att” i svenskan har ovan angetts med “''te''”. (Det kan jämföras med det dialektala svenska “ti”.) Oftast säger man emellertid ''om...te'' som kan jämföras tyskans finala “um...zu” men har en något vidare användning än i tyskan. Ordet ''te'' kan också betyda &quot;alltför&quot;.

Lägg märke till att &quot;kunna&quot; heter ''kan'' även i infinitiv, vilket förvirrar en nybörjare som stöter på fraser som ''sal kan'' - &quot;skall kunna&quot;.

===Övriga verb===

Verben har bara tre former:

1. Grundformen, som används både som imperativ, infinitiv och som presensform i alla personer i både singularis och pluralis.

2. Presensparticip (den som i svenskan har ändelsen –ende eller –ande) har i afrikaans ändelsen ''–ende''.

3. Perfektparticip/supinum (som i svenskan har ändelser såsom –en, -d, -dd, -ad, -t, -at, -it) bildas i afrikaans (ungefär som i tyskan) med förstavelsen ''ge-''. Verb med betonad förstavelse får ''ge-'' inklämd efter denna förstavelse. Ex. ''Ek het een sakkie opgehang.'' - Jag hängde upp en kasse.
Verb med obetonad förstavelse får inget ''ge-'' någonstans. 

Om detaljerna kan du lära dig i slutet av avsnitt 4, i tabellen om förstavelser. Klicka här: [[Språkkurser/Afrikaans #Förstavelser|Förstavelser]] 


Det finns alltså ingen särskild imperfektform (preteritum). I stället använder man perfektum för att uttrycka förfluten tid. Perfektum bildas oftast med hjälpverbet ''hê'' följt av perfektparticip. 

Framtid uttrycks med hjälpverbet ''sal'' (&quot;skall&quot;) eller ''gaan'' (&quot;går&quot;), eller som i svenskan med presens.


{| class=&quot;wikitable&quot;

|WIDTH=&quot;150px&quot;|Exempel: ||WIDTH=&quot;150px&quot;|att tvätta||WIDTH=&quot;150px&quot;|vi tvättar||WIDTH=&quot;150px&quot;|vi tvättade||WIDTH=&quot;150px&quot;|tvättande||vi ska tvätta
|-
| ||''(om) te was''||''ons was''||''ons het gewas''||''wassende''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''ons sal was''
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;

|WIDTH=&quot;150px&quot;|Exempel: ||WIDTH=&quot;150px&quot;|att leka||WIDTH=&quot;150px&quot;|vi leker||WIDTH=&quot;150px&quot;|vi lekte||WIDTH=&quot;150px&quot;|lekande||vi ska leka
|-
| ||''(om) te speel''||''ons speel''||''ons het gespeel''||''spelende''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''ons gaan speel''
|}


Vill du läsa fler exempel, så klicka här: [[Språkkurser/Afrikaans/Facit #De tre tidsformerna|Exempel på de tre tidsformerna]]

===Substantiv===

'''Pluraländelsen''' är ibland ''–s'', ibland ''–e''. (I ord med engelsk karaktär används ''–s''. Går det bekvämt att sätta ett ''–e'' till ordet brukar det vara det rätta valet.) 

Före pluraländelsen ''–e'' sker vissa förändringar av stavningen: Lång vokal förkortas i slutstavelsen (ex ''apparaat – apparate''). Ofta fördubblas slutkonsonanten (ex ''kop – koppe''). Lägg märke till orden &quot;säck&quot; och &quot;sak&quot;, som i singularis skiljas åt genom dubbelteckning av vokalen: ''sak'' respektive ''saak'', medan i pluralis konsonanten visar vilketdera ordet det rör sig om: ''sakke'' respektive ''sake''. (Liknande stavningsförändringar sker i andra ordklasser när det hängs på en ändelse. Se ovan verbet ''speel'', som blev ''spelende'' i presens particip.) Oregelbunden pluralis har till exempel ''kind – kinders'' (barn).

'''Bestämd artikel''' är ''die'' både i singularis och pluralis. Obestämd artikel är ’n, alltså apostrof följd av lilla n. I början av ord stavas ’n med liten bokstav och det efterföljande ordet med versal. Uttalet av den bestämda artikeln är ganska precis som av engelskans obestämda artiklar, &quot;a&quot; och &quot;an&quot;, och alltså lite olika framför vokal och konsonant.    

'''Genitiv''' kan uttryckas nästan som i svenskan, med ''se'' som sätts efter ordet för ägaren, men detta ''se'' skrivs inte som en ändelse utan som ett separat ord. En annan möjlighet är att som i engelskan använda ett uttryck med preposition. &quot;Of&quot; i engelska motsvaras då av ''van''.

:Ex. ''Die kantoor van die president'' = ''die president se kantoor'' = presidentens kontor.

===Adjektiv och adverb===

Adjektiv kompareras med ändelserna ''–er, -(e)ste''. Jämförelseorden ”än” och ”som” översätts med ''as''.

Oregelbunden komparation har till exempel: ''graag, liewer, liefste'' = gärna, hellre, helst och ''baie, meer, mees(te)'' = många, fler, flest.

Förutom komparation sker oftast ingen böjning av adjektiv.

:Ex. ''’n Swart hond. Die swart hond. Die swart honde. Die honde is swart.''  = En svart hund. Den svarta hunden. De svarta hundarna. Hundarna är svarta.

Ibland tillkommer en ändelse ''–e'' när adjektivet används som attribut (står före ett ett huvudord). Exempel på oregelbundenheter därvid: ''kou'' blir ''koude'' (kall), medan 
''oud'' blir ''ou'' (gammal). 

Adjektiven kan användas som adverb utan speciellt tillägg.

===Ordföljd===

I '''huvudsats''' är ordföljden som i svenskan (omvänd om meningen inleds med bisats eller adverbiell bestämning, annars rak). Huvudverbet sätts i slutet, liksom i tyskan. (Flera hjälpverb i en sats hanteras ungefär som i tyskan.)

'''Frågesatser''' av olika slag har samma ordföljd som i svenskan. Man gör alltså ingen omskrivning med ”do” som i engelskan.

I '''bisats''' är ordföljden ofta som i tyskan med objektet/predikatsfyllnaden tidigt i meningen och den finita verbformen på slutet. Likadant är det med infinitiv: ''Bang te wees'' = att vara rädd.

'''Dubblerat nekningsord.''' En egenhet för afrikaans (och för övrigt vissa östsvenska dialekter) är att man i nekande satser sätter ett extra nekningsord på slutet om det har kommit andra ord emellan: inte = ''nie . . . nie''.

'''Uppmaningar''' uttrycks som i svenskan, med imperativen först. Nekande uppmaning omskrivs med ''moenie = moet nie'' eller ''mag nie'', på samma sätt som det engelska ”don’t” eller det svenska ”låt bli”. Ex. ''Moenie aanraak nie!'' = Rör inte!

==Avsnitt 3. Lär dig följande ord så att du förstår dem när de dyker upp==
Orden är utvalda så att de är vanliga, kraftfulla och lika svenska ord med mycket närliggande betydelse. (Några räkneord liknar inte så mycket men har för fullständighetens skull tagits med här ändå.) Oregelbundenheter i böjningen anges.

Läs högerspalten och gissa betydelsen. Gör det några gånger, men lägg inte ner någon större möda på att plugga dem – det ger sig. Gå i stället rätt snabbt vidare till nästa avsnitt.

{| class=&quot;wikitable&quot;

|alla||''al''; om människor: ''almal''
|-
|allt||''alles''
|-
|alltid||''altyd''
|-
|annan||''’n ander'', plur. ''andere''
|-
|andra||''tweede''
|-
|använda||''gebruik, aanwend''
|-
|arbeta||''arbeid''
|-
|begära||''vra, versoek''
|-
|behov||''behoefte''
|-
|besluta||''besluit''
|-
|betala||''betaal''
|-
|bevisa||''bewys''
|-
|binda||''bind, verbind''
|-
|bita||''byt''
|-
|blyg||''skaam, verleë''
|-
|blå||''blou''
|-
|bra||''goed'' (attr. ''goeie'', komp. ''beter - beste'')
|-
|bred||''breed, wyd''
|-
|brun||''bruin''
|-
|byta, (för)växla||''wissel, verwissel''
|-
|dag||''dag'' - pl. ''dae''
|-
|dela||''deel''
|-
|dricka||''drink, suip (för djur)''
|-
|dum||''dom''
|-
|då (adv.)||''toe, dan''
|-
|där, dit||''daar''
|-
|dö||''doodgaan &amp; sterf (för människor), vrek (för djur)''
|-
|död (adj.)||''dood'' (attributivt ''dooie'')
|-
|döda||''moor, vermoor, slag, doodmaak, dood''
|-
|egen||''eie''
|-
|egenskap||''eienskap, -pe''
|-
|elva||''elf''
|-
|en, ett||''een'' (räkneord), ''’n''
|-
|en del||''sommige''
|-
|enda||''enig''
|-
|falla||''val, daal, sink''
|-
|falsk||''vals, skynheilig, onwaar''
|-
|farlig||''gevaarlik''
|-
|fast||''vas''
|-
|fem||''vyf''
|-
|femton||''vyftien''
|-
|fjorton||''veertien''
|-
|fortsätta||''voortsit''
|-
|fråga||''vra''
|-
|främmande||''vreemd''
|-
|full||''vol''
|-
|fyra||''vier''
|-
|följa||''(ver)volg''
|-
|förarga||''erger, hinder, pla''
|-
|förbinda||''verbind''
|-
|förbjuda||''verbied''
|-
|föregående||''verlede''
|-
|förnedra||''verneder, verlaag, verkleinneer''
|-
|försiktig||''versigtig''
|-
|förstå||''verstaan, ken''
|-
|förvånad||''bluf, verbaas''
|-
|ganska||''taamlik''
|-
|ge||''gee''
|-
|grå||''grys''
|-
|gräla||''(uit)skel, bestraf''
|-
|gräva||''graaf, grawe, grou''
|-
|grön||''groen''
|-
|gul||''geel''
|-
|gå||''gaan, loop''
|-
|ha||''hê''
|-
|hata||''haat''
|-
|halv||''half''
|-
|hel, hela||''heel, hele''
|-
|hemlig||''heimlik, geheim''
|-
|het||''heet, baie warm''
|-
|hindra||''verhinder''
|-
|hitta||''vind, kry, aantref''
|-
|hjälpa||''help''
|-
|hoppas||''verwag, hoop''
|-
|hungrig||''hongerig''
|-
|hålla||''hou''
|-
|hård||''hard, swaar''
|-
|hända||''voorkom, plaasvind''
|-
|hänga||''hang''
|-
|hög||''hoog'' (attr: ''hoë'', komp. ''hoër - hoogste'')
|-
|höra||''hoor''
|-
|i morgon||''môre''
|-
|in, inne||''binne''
|-
|ingenting||''niks''
|-
|innehålla||''bevat, insluit''
|-
|ja||''ja''
|-
|kall||''koud'' (attr. ''koue'', komp. ''kouer - koudste'')
|-
|klaga||''kla''
|-
|komma||''kom, tree, aankom''
|-
|kort||''kort, klein, beperk''
|-
|kosta||''kos''
|-
|krig||''stryd, oorlog''
|-
|krokig||''krom''
|-
|kultur||''kultuur, beskawing''
|-
|kämpa||''twis, veg, baklei''
|-
|köpa||''koop''
|-
|leva||''leef''
|-
|leda||''lei, aanvoer, voorgaan''
|-
|ligga||''lê''
|-
|lik (adjektiv)||''(soort)gelyk, dieselfde''
|-
|likna||''lyk na'' (skrivs som två ord, verb + prep.)
|-
|liv||''lewe''
|-
|ljuga||''lieg, jok''
|-
|lova||''beloof''
|-
|lugn||''stil''
|-
|lura||''(weg)lok''
|-
|lycklig||''geluckig''
|-
|lyssna||''luister''
|-
|låg||''laag, sag, nedrig''
|-
|lång||''lang, lank''
|-
|långsam||''langsaam''
|-
|låta||''laat''
|-
|länge||''lank, lang tyd''
|-
|lära||''onderwys''
|-
|lära sig||''leer''
|-
|läsa||''lees''
|-
|lätt (ej svår)||''maklik, lig''
|-
|lägga||''plaas, stel, neersit''
|-
|lös||''los''
|-
|man (substantiv)||''man''
|-
|minska||''verminder, afneem''
|-
|naken||''kaal, bloot, naak, nakend''
|-
|nej||''nee''
|-
|ner||''neer''
|-
|nio||''nege''
|-
|nu||''nou''
|-
|några||''sommige, party, enige''
|-
|nödvändig||''onontbeerlik, onmisbaar''
|-
|nöjd||''tevrede''
|-
|också||''ook''
|-
|passa||''pas, te pas kom''
|-
|pinka||''piepie, pis''
|-
|placera||''plaas, stel, neersit''
|-
|rak||''direk, reguit''
|-
|resa||''reis, bereis''
|-
|röd||''rooi''
|-
|röra||''taak, voel, beweeg''
|-
|sak||''saak''
|-
|samla||''versammel''
|-
|se||''sien, kyk''
|-
|sex||''ses''
|-
|sida||''sykant, bladsy (för böcker)''
|-
|sitta||''sit''
|-
|sju||''sewe''
|-
|sjuk||''siek, krank''
|-
|själv||''self''
|-
|skamsen||''skaam''
|-
|skriva||''skryf''
|-
|skynda||''jaag, haas''
|-
|skämmas||''skaam''
|-
|sluten||''toegesluit''
|-
|somliga||''sommige, party, enige''
|-
|slå||''slaan''
|-
|spara||''spaar''
|-
|spela||''speel''
|-
|sprida||''verdeel, uitdeel, uitsprei''
|-
|stanna||''bly''
|-
|stolt||''trots, hoogmoedig''
|-
|straff||''straaf'' (attribut: ''strawwe'')
|-
|straffa||(''be)straf''
|-
|studera||''studeer''
|-
|stå||''staan''
|-
|stänga||''sluit, maak toe''
|-
|störa||''versteur''
|-
|svart||''swart''
|-
|svår||''swaar, moeilik''
|-
|svälta||''uithonger''
|-
|synnerligen||''uiters''
|-
|så||''so, dus''
|-
|säga||''sê, praat, sprek''
|-
|säker||''seker, veilig, gewis''
|-
|söka||''soek''
|-
|tack||''dankie''
|-
|tid||''tyd''
|-
|tillsammans||''saam met''
|-
|tillverka||''bou, saamstel, vervaardig''
|-
|tio||''tien''
|-
|titta||''kyk, sien''
|-
|tolv||''twaalf''
|-
|tre||''drie''
|-
|tredje||''derde''
|-
|trettio||''dertig''
|-
|tretton||''dertien''
|-
|troligen||''seker''
|-
|trång||''smaal, nou''
|-
|trött||''moeg, tam, mat''
|-
|tunn||''dunn, maer''
|-
|tvivla||''twyvel''
|-
|två||''twee''
|-
|tydlig||''duidelik''
|-
|underlig||''eienaardig,ongewoon''
|-
|ungefär||''ongeveer''
|-
|upp, uppe||''op''
|-
|ut, ute||''buite''
|-
|varm||''warm''
|-
|verkligen||''werkelik, regtig, inderdaad''
|-
|veta||''weet, ken, verstaan''
|-
|vid||''wyd, breed, ruim''
|-
|vilja||''wil, wens''
|-
|visa||''wys''
|-
|vissa||''sommige''
|-
|vit||''wit''
|-
|väg||weg'', plur. ''weë''
|-
|vägra||''weier, afwys, verwerp''
|-
|åtta||''ag(t)''
|-
|åttio||''tagtig''
|-
|äkta||''eg'' (attributivt ''egte'')
|-
|ändra||''verander, ruil''
|-
|äta||''eet, opeet, vreet (för djur)''
|-
|öga||oog'', plur. ''oë''
|-
|öppen||''oop''
|-
|öppna||''open, oppmaak''
|-
|öva||''oefen, dril''
|-
|överallt||''oral(s)'' (med enkelt &quot;o&quot;, i motsats till prepositionen ''oor'', över)
 
|}

==Avsnitt 4. Lär dig känna igen de flesta konjunktionerna, pronomina, prepositionerna, ändelserna och förstavelserna==

=== Konjunktioner===

{| class=&quot;wikitable&quot;
|''en''||och
|-
|''of''||eller
|-
|''maar''||men, utan
|-
|''dat''||att
|-
|''omdat, want, waar''||eftersom, emedan, på grund av (kausalt)
|-
|''om te''||för att (finalt)
|-
|''so dat''||så att (konsekutivt, ibland finalt)
|-
|''indien, as''||ifall, om (konditionalt)
|-
|''hoewel''||ehuru, trots att (koncessivt)
|-
|''of''||om (interrogativt)
|-
|''wanneer, toe, terwyl''||när, då (temporalt)
|-
|''voor(dat)''||innan, förrän
|-
|''nadat''||sedan, efter att 
|-
|''tot(dat)''||tills
|}

===Övning 2===
Översätt följande meningar:
# ''Almal kom om te kla, maar niemand kom om te koop nie.''
# ''Om te piepie is onontbeerlik maar om te leef is nie.''
# ''Almal twyfel dat andere versigtig is.''
# ''Om te eet wat lank warm word gehou kan gevaarlik wees maar kan ook onontbeerlik wees.''
# ''Wanneer almal so sê, dan word almal seker dat die saak wel so is.''

[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 2 - facit|Facit]]

=== Pronomen===

{| class=&quot;wikitable&quot;
!colspan=&quot;2&quot; |Personliga pronomen!!colspan=&quot;2&quot; |Possesiva pronomen!!Svenska motsvarigheter
|-
!- som subjekt !!width=&quot;100&quot;|- som objekt!!Adjektiviska!!Substantiviska!!
|-
|''ek''||''my''||''my''||''myne''||jag; mig; min; min
|-
|''jy (U)''||''jou (U)''||''jou (U)''||''joune (U s'n)''||du; dig; din; din (formell form inom parenes)
|-
|''hy''||''hom''||''sy''||''syne''||han; honom; hans; hans
|-
|''sy''||''haar''||''haar''||''hare''||hon; henne; hennes; henne
|-
|''dit''||''dit''|| -|| -||den/det; den/det
|-
|''ons''||''ons''||''ons''||''ons s'n''||vi; oss; vår; vår
|-
|''julle''||''julle''||''julle''||''julle s'n''||ni; er; er; er
|-
|''hulle''||''hulle''||''hulle''||''hulle s'n''||de; dem; deras; deras
|}

Exempel från alla spalterna: ''Ek sien hom en sy twee kinders, en ’n ander kind wat nie syne is nie'' – Jag ser honom och hans två barn och ett annat barn som inte är hans.

Det svenska pronominet ”man” uttrycks med ''mense'', ''’n mens'' eller ''jy''. Ex. '''n Mens kan nooit weet nie'' – Man kan aldrig veta. 

”Det är” skrivs ihop, som ''dis'', i stället för &quot;dit is&quot;.


'''Exempel och övning:'''
Du kan hålla för högra spalten och försöka översätta detta stycke ur diktsamlingen ''Deur die oog van 'n naald'' (Genom ögat på en nål) av Mathews Phosa, ISBN 0 624 03499 2. 
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|''ons het die land besit voor dit ons besit het''||vi har ägt landet innan det har ägt oss
|-
|''dit was ons land honderde jare''||det var vårt land i hundratals år
|-
|''voor ons syne was, was dit ons s'n''||förrän vi var hans, var det vårt
|-
|''die land aan die suidpunt van Afrika''||landet på Afrikas sydpunkt
|}


'''Andra pronomen'''

{| class=&quot;wikitable&quot;
|''hierdie''||denna, detta, dessa (demonstrativpronomen)
|-
|''daardie''|| den där, det där, de där (demonstrativpronomen)
|-
|''wat, wie''||som (relativpronomen)
|-
|''dié, diegene''||determinativpronomen (den, det, dem) Ex. ''Ek ken diegene wat dit gedoen het'' - Jag känner dem som har gjort det.
|-
|''wie''||vem
|-
|''wat''||vad
|-
|''watter''||vilken
|-
|''hoe''||hur
|-
|''hoekom, waarom''||varför (både kausal och final betydelse)
|-
|''waar''||var
|-
|''waarheen''||vart
|-
|''waarvan''||varifrån
|-
|''wanneer''||när
|-
|''hoeveel''||hur många
|-
|''hoelank''||hur länge
|}

De ''indefinita'' pronomina ingår i listorna 3, 5, 6.

===Övning 3===
Som övning på ovanstående strukturord kan du översätta följande två fragment ur Mathews Phosas diktsamling ''Deur die oog van 'n naald'' (Genom ögat på en nål) ISBN 0 624 03499 2. Det första har svaret till höger.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|…||
|-
|''My registrasienommer''||Mitt registreringsnummer
|-
|''Dit sê waarvandaan ek kom,''||Det säger varifrån jag kommer,
|-
|''waar ek werk,''||var jag arbetar,
|-
|''Ek vergeet dit nooit.''||Jag glömmer det aldrig.
|}


''hoe moet ek praat''

''wat moet ek sê''

''in hierdie vierkantige kamer''

''dat die wêreld kan hoor''

[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 3 - facit|Facit]]

I följande betraktelse förekommer några ord som du får söka upp i ordlistan på slutet. Alternativt kan du spara denna övning tills du har hunnit studera några fler avsnitt:

''”Indien ’n mens nie verbluf kan wees toe kan sy nie verstaan nie.” Dit het ek gesê wanneer ons saam was, en sy het verstaan wat ek gesê het. Nou weet ek nie of dit werklig so is soos ek het gesê. Of sy sal kom more sal ek vra wat sy dink, want sy het dit nog nie gesê nie. Nou weet ek werkelik nie. Somtyds glo ek dat dit moelig (swaar) is so ’n saak te weet. Ek glo ek kan nie al die sake ken nie. So ek, wie verbluf is, kan nie verstaan nie. Diegene, wie nie verbluf is nie – kan hulle verstaan?''

[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 3 - facit|Facit]]

=== Prepositioner===

En del prepositioner används också som ''postpositioner'', det vill säga efter sitt huvudord. 
{| class=&quot;wikitable&quot;

|''in''||i.  - Ex. ''In die somer'' - Om sommaren
|-
|''op''||på
|-
|''oor''||över.  - Ex ''Oor 'n paar ure'' - Om ett par timmar.
|-
|''aan, by''||vid
|-
|''ter''||i, vid, till
|-
|''tot, toe''||till  - Ex. ''Gaan jy vandag strand toe?'' - Går du till stranden idag?
|-
|''na''|| till, efter
|-
|''na...toe''||till
|-
|''vanaf''||från
|-
|''van''||av, från, genitivmarkör
|-
|''af''||av, från
|-
|''uit''||ur. Ex. ''Sy stap uit die huis.'' - Hon stegar ut ur huset.
|-
|''tussen''||mellan
|-
|''kring''||omkring
|-
|''onder''||under
|-
|''deur'' [de:r]||genom; används för agent i passiv sats, betyder då &quot;av&quot;
|-
|''voor''||framför, före (med rums- och tidsinnebörd)
|-
|''agter''||bakom, efter (med rums- och tidsinnebörd)
|-
|''vir''||för
|-
|''weens, op grond van''||på grund av
|-
|''pleks''||i stället för
|-
|''ondanks''||trots
|-
|''teen''||mot (både against och towards)
|-
|''sonder''||utan (enbart prepositionen - inte konjunktion som i tyskan)
|-
|''met''||med. Ex. ''Met of sonder belasting.'' - Med eller utan skatt.
|-
|''sedert''||sedan
|-
|''by''||vid. Ex. ''By die bouplek.'' - På byggplatsen.
|}

===Ändelser===

Listan börjar med de substantiviska avledningsändelserna. På slutet kommer de adjektiviska. Inom parentes ges flertalsformen när den inte är helt regelbunden. Det behövs bara någon genomläsning för att man ska kunna identifiera en hel rad ord som liksom exemplen är snarlika de svenska.

{| class=&quot;wikitable&quot;

!Afrikaans!!Svensk!!Exempel
|-
| ''-eek (-eke)''|| -ek||''apteek, biblioteek''
|-
| ''-iek''|| -ik||''publiek, specifiek''
|-
| ''-ie''|| -i, ie||''ekonomie, tragedie; studie''
|-
| ''-sie''|| -(t)ion||''nasie, stasie''
|-
| ''-teit''|| -tet||''elektrisiteit, universiteit''
|-
| ''-uur (-ure)''|| -ur||''kultuur, temperatuur''
|-
| ''-nsie''|| -ns||''kompetensie, distansie''
|-
| ''-ry''|| -ri||''battery, bakery''
|-
| ''-heid''|| -het||''aangeleentheid, fryheid''
|-
| ''-skap (-skappe)''|| -skap||''gemeenskap, landskap''
|-
| ''-um''|| -um||''museum, datum''
|-
| ''-isme''|| -ism||''toerisme, imperialism''
|-
| ''-or''|| -or||''sektor, professor''
|-
| ''-er''|| -are||''handlanger, Hollander''
|-
| ''-aar'' (-are)|| -are||''handelaar,moordenaar''
|-
| ''-aal'' (-ale)|| -al||''ideaal, neutraal''
|-
| ''-ing''|| -ing||''inligting'' (= information)'', rekening, oefning''
|-
| ''-ling''|| -ling||''ontwikkeling, inleiding''
|-
| ''-nis''|| -else||''verbintenis, gefangenis''
|-
| ''-aat (-ate)''|| -at||''apparaat, klimaat''
|-
| ''-is (-iste)''|| -ist||''imperialis, kommunis''
|-
| ''-tjie''||diminutivändelse ||''bietjie'' (= bit, småbit. ''tj'' uttalas som ett k-ljud.)
|-
| ''-dom''|| -dom||''eiendom, frydom''
|-
| ''-eel (-ële)''|| -ell||''finansieel, oficieel, formeel''
|-
| ''-se|| -isk''||''binnelands(e)'' (= inhemsk)
|-
| ''-ies''|| -isk||''identies, elektries, logies''
|-
| ''-ig''|| -ig||''nodig'' (= nödvändig)'', tydig, skuldig''
|-
| ''-lik''|| -lig||''duidelik (= tydlig)'', heimlik''
|-
| ''-baar''|| -bar||''vatbaarheidsstudie'' (= &quot;feasability study&quot;), dankbaar
|-
| ''-saam''|| -sam||''spaarsaam, eensaam''
|-
|}

=== Förstavelser===


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
!Afrikaans!!Svensk!!Exempel!!Betoning och exempel på perfektum
|-
|''af-''||av-||''afneem'' (= avta), ''afgrond, afval''||''Ek het die radio afgeskakel.'' Jag har stängt av radion. (betonad)
|-
|''aan-''||an-||''aankoms, aanstoot, aanmeld'' (= anmäla)||(betonad)
|-
|''be-''||be-||''beheers'' (= behärska), ''behou, behoef''||''Jy het besoek. Jy het beïndruk.'' Du har imponerat. (obet.)
|-
|''by-''||bi-||''bystand, bysmaak, bydra, byval''||''Ek het bygedra.'' (betonad)
|-
|''daar-''||där||''daarin, -op'' etc med alla prepositioner||(betonad)
|-
|''her-'' (betonat)||här-||''herberg, herkoms''||(betonad)
|-
|''her-'' (obetonat)||re-, åter-||''herhaal (repetera), heropen''||''Ek het herken.'' (obet.)
|-
|''hoof-''||huvud-||''hoofstad, hoofpyn, hoofrekene, hoofrol''||(betonad)
|-
|''mis-''||miss-||''misbruik''||''Hy het misbruik.'' (obet. Ej som svenskan)
|-
|''om-''||om-||''omkom, omvat, omry'' (= köra runt)||''Hy het ombekom.'' (betonad)
|-
|''on-''||o-||''onbegryplik, onbeperk'' (= gränslös), ''onlus''||(betonad)
|-
|''ont-''||dis-, ut- mm||''ontwikkel, ontvang'' (= motta)||''Ons het dit ontmoet.'' Vi har mottagit det. (obet.)
|-
|''ont-''||av-, de-||''ontklee, ontwapen, ontwater, ontspan''||(betonad)
|-
|''ver-''||för-||''verbruik, verdeel, vermaan, vervals''||''Ek het verstaan. Jy het versook. Hy het verloor.'' (obet.)
|-
|''weer-''||åter-||''weerklank'' (''Weer betyder även &quot;väder&quot; och &quot;värn&quot;.)||(betonad)
|}

Förutom de ovan nämnda kan prepositioner fungera som förstavelserna. 

Verb med betonad förstavelser är ''skiljbara'', det vill säga förstavelsen står i de flesta former som ett separat ord. Som tidigare nämnts hamnar perfektmärket ''ge-'' mellan förstavelsen och verbet om förstavelsen är betonad.

Exempel: ''afskakel'' avstänga, stänga av. ''Ek het die radio afgeskakel'' Jag har stängt av radion. ''Ek skakel die radio af''. Jag stänger av radion.)
 
''opstaan - staan op - opgestaan'' - uppstå - stå upp - uppstått. 

Verb med obetonad förstavelse får inget ''ge-'' någonstans. De viktigaste obetonade förstavelserna är ''be-'' och ''ver-''.

Förutom dessa två förstavelser är det bara ''her-'', ''er-'', ''ont-'', ''ver-'' och ''mis-'' som är kan vara obetonade och alltså utan ''ge-''. Det är i stort sett lika som i svenskan.

==Avsnitt 5. Liknar engelska eller tyska eller svenska med lite fantasi==

Stryk i denna lista de ord du tycker du inte behöver. Lär dig resten så att du vet vad de betyder.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
|arg||''boos, kwaad''
|-
|annorlunda||''andersins, anders''
|-
|barn||''kind'' (plur: ''kinders'')
|-
|behöva||''nodig hê, makeer, benodig''
|-
|bo||''bly, woon''
|-
|borta||''weg''
|-
|bygga||''bou, stig, oprig''
|-
|bära, föra||''dra''
|-
|börja||''begin''
|-
|delta||''deelneem''
|-
|distrikt||''streek'' (betyder även provins)
|-
|dra||''trek''
|-
|dricka||''drink''
|-
|dålig||''sleg''
|-
|därför||''daarom, dus, daarvoor''
|-
|efter||'' nadat''
|-
|bakom||''agter''
|-
|eld||''vuur''
|-
|fjärran||''ver''
|-
|flicka||''meisie, nooi''
|-
|flytta||''verhuis, beweeg''
|-
|fortfarande||''nog, nogsteeds''
|-
|fram||''voor''
|-
|få||''kry''
|-
|färdig||''gereed, volkome''
|-
|färg||''kleur''
|-
|för länge sen||''lang gelede''
|-
|förlåt||''ekskuus, verskoon my''
|-
|först (i bet. &quot;inte förrän&quot;)||''eers 
|-
|första||''eerste''
|-
|försvinna||''verdwyn, wegraak''
|-
|försöka||''probeer, keur''
|-
|gammal||''oud, ou''
|-
|gilla||''hou van, lief wees vir''
|-
|glömma||''vergeet''
|-
|gång||''keer, maal''
|-
|göra||''maak, doen''
|-
|göra ont||''pyn''
|-
|hemma||''tuis'' (sammandragning av &quot;at huis&quot;)
|-
|höger||''regs''
|-
|ibland||''soms, somtyds, partykeer''
|-
|igår||''gister''
|-
|ingenting||''niks''
|-
|klandra||''blaam''
|-
|kvinna||''vrou, vroumens''
|-
|känna||''voel''
|-
|köra||''ry''
|-
|liksom||''soos''
|-
|liten||''klein''
|-
|ljus (adj.)||''lig, helder, blond''
|-
|lyckas||''opvolg, slaag''
|-
|lyfta||''lig''
|-
|lämna||''verlaat, laat staan''
|-
|motta||''neem''
|-
|mörk||''donker''
|-
|ny||''nuut'' (plur: ''nuwe''), ''nuwer, nuwste''
|-
|nyligen||''kort gelede''
|-
|någon||''iemand''
|-
|nära||''naby''
|-
|nästa||''aanstaande, volgende''
|-
|nästan||''byna, amper''
|-
|olik||''ongelyk, verskillend, anders''
|-
|ordna||''reël''
|-
|rakt||''reguit, onmiddelik''
|-
|ren||''skoon''
|-
|reta||''pla, kwel, terg''
|-
|rädd||''bang''
|-
|räkna||''tel''
|-
|rätt||''reg''
|-
|sakna||''tekort hê''
|-
|saknas||''tekort wees''
|-
|samma||''dieselfde''
|-
|sann||''waar''
|-
|sen||''laat''
|-
|senare||''later''
|-
|senaste||''laaste''
|-
|sista||''laaste''
|-
|skaffa||''kry''
|-
|skratta||''lag''
|-
|skära||''sny, kap''
|-
|sluta||''stop, ophou, voltooi''
|-
|smutsig||''vuil''
|-
|snart||''binnekort, gou''
|-
|snål||''habsugtig''
|-
|sova||''slaap''
|-
|stor||''groot''
|-
|stjäla||''steel''
|-
|svara||''beantwoord''
|-
|sälja||''verkoop''
|-
|sönder||''gebreek''
|-
|ta||''taak, bring, neem''
|-
|tillbaka||''terug''
|-
|tidig||''vroeg''
|-
|torr||''droeg''
|-
|tro||''glo, meen''
|-
|trycka||''druk''
|-
|tung||''swaar, gewigtig''
|-
|tvätta||''was''
|-
|tänka||''dink''
|-
|tät||''dig''
|-
|ung||''jong''
|-
|vacker||''skoon''
|-
|vanlig||''algemeen''
|-
|vanligen||''gewoonlik''
|-
|vara, varar||''duur''
|-
|viktig||''belangrik, betekenisvol''
|-
|vilja ha||''verlang''
|-
|vänster||''links, linkerhand''
|-
|vänta||''vag, vertoef''
|-
|ytterligare||''verder''
|-
|yrke||''beroep''
|-
|ångra||''betreur'' (i betydelsen &quot;regret&quot;)
|-
|återvända||''terugkom''
|-
|ännu||''nog''
|-
|älska||''bemin, lief vir iemand wees''
|-
|översätta||''vertaal''
|}

===Övning 4===
Försök översätta följande dikt av Mathews Phosa. Några ord får du gissa. Titta sen i facit.

''Jy is uitgeput van die dag se gewoel,''

''jy wil 'n rukkie net ontspan;''

''daar staan 'n stoel, maar''

''jy mag nie daarop sit nie,''

''daar staan &quot;only&quot;.''

''Ju is lus vir koeldrink of tee,''

''jy wil dit gaan drink''

''in die naaste kafee, maar''

''or dié drumpel durf ju nie,''

''daar staan &quot;only&quot;.

''Oral waar jy gaan,''

''waar jy in stilte wil lees''

''of by iets bly staan,''

''wil eet, wil droom, om in slaap vergeet,''

''daar staan &quot;only&quot; in jou pad:''
:''WHITES ONLY''


[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 4 - facit|Facit]]

==Avsnitt 6. Liknar inte svenska-engelska-tyska så mycket==

Lägg ner arbete på att lära dig följande viktiga ord, där man är föga hjälpt av att man kan andra språk. I en del fall ges någon mer svensklik synonym, men det är det svårigenkännliga ordet som man oftast träffar på och behöver. Några andra ord som också är svåra att gissa har givits i tidigare listor som synonym till ett lättare ord. Vi har också nämnt de förvirrande småorden ''of, en, hoe, wie''.

{| class=&quot;wikitable&quot;

|-
|aldrig||''nooit, nimmer''
|-
|bajsa||''bollie''
|-
|bara||''slegs, net, alleen''
|-
|bestämd||''bepaald''
|-
|besöka||''kuier''
|-
|ens (inte ens)||''nie ers nie''
|-
|förstöra||''verniel, vernietig, verdelg''
|-
|fin||''mooi''
|-
|få||''min - minder - minste''
|-
|genast||''dadelik''
|-
|glad||''bly''
|-
|granne||''buur''
|-
|gräns||''perk''
|-
|gärna||''graag - liever -liefste''
|-
|historia||''geskiedenis''
|-
|hål||''gat''
|-
|hämta||''haal''
|-
|i dag||''vandag''
|-
|igen||''weer''
|-
|ingen||''geen'' (substantiviskt: ''niemand'')
|-
|ingenstans||''nêrens''
|-
|inskränka||''beperk''
|-
|kanske||''dalk, straks, miskien''
|-
|kasta||''gooi''
|-
|klok||''oorlams, slim, wys''
|-
|kräva||''eis''
|-
|kyssa||''soen''
|-
|litet||''min - minder - minste''
|-
|lukt||''reuk, geur''
|-
|lukta||''reuk, geur, snuf''
|-
|mjuk||''sag, week, saf''
|-
|mycket||''baie, regtig, uiters, veel''
|-
|många||''baie, veel - meer - mees(te)''
|-
|möjlig||''moontlik''
|-
|mötas||''vergader''
|-
|neka||''ontken, weerspreek''
|-
|någonsin||''ooit''
|-
|någonstans||''iewers''
|-
|någonting||''iets''
|-
|odla||''kweek, plant''
|-
|plats||''plek''
|-
|&quot;please&quot;||''asseblief''
|-
|plötsligt||''fluks, gou''
|-
|rapport||''verslag'' (reporter = ''verslaggewer'')
|-
|ringa till||''skakel''
|-
|ropa, skrika||''skreeu, skree, uitroep''
|-
|säker||''veilig''
|-
|snabb||''fluks, vinnig, gou''
|-
|snurra||''draai''
|-
|svår||''moeilik, swaar''
|-
|slöseri||''mors''
|-
|tom||''leeg''
|-
|varandra||''mekaar''
|-
|vila||''rus''
|-
|viss||''seker'' 
|-
|vår||''lente''
|-
|våt||''taai''
|-
|välja||''kies''
|-
|vända||''draai, wend''
|}

==Avsnitt 7. Läs afrikaanstexter==
Översätt texterna här nedan. Det är texter från tidningar och tidskrifter. Gissa de ord som inte förekommit i listorna. Det gäller framför allt substantiv.

===Övning 5===
Ytterligare ett diktfragment från: ''Deur die oog van 'n naald''

{| class=&quot;wikitable&quot;
|''dié wat buite is, wil in''||tiu, kiu ekster estas, volas enen
|-
|''dié wat binne is, wil uit''||tiu, kiu ene estas, volas eksteren
|-
|''so is die lewe''||tia estas la vivo
|-
|''hy hou jou aan 'n lyintjie''||li tenas vin sur lineto
|-
|''al wat troos''||la nura (&quot;cxio&quot;), kio konsolas
|-
|''is dat goeie dade''||estas, ke bonaj agoj
|-
|''nie saam met jou sterf nie''||ne mortas kune kun vi
|}

===Övning 6===
'''Ur en hälsoupplysningsbroschyr'''&lt;br&gt;
''VIGS is 'n nuwe aansteeklike siekte. Enigeen - studente, werkers, jong mans, vroue - kan die VIGS virus kry. Ongelukkig is daar geen genesing'' [bot] ''of entstof'' [vaccin] ''teen VIGS nie.''

''Wanneer 'n persoon besmet is met die VIGS-virus, kan dit 'n paar jaar neem voor die persoon enige tekens van die siekte toon.'' [visar]

''Gedurende hierdie tydperk voordat die persoon enige tekens of simptome toon, mag die persoon onbewus wees dat hy/sy 'n draer is van die VIGS-virus alhoewel hierdie persoon ander mense onwetend kan besmet.''

''DEUR NET TE KYK NA IEMAND KAN JY NIE SE OF HY/SY 'N DRAER VAN DIE VIGS-VIRUS IS OF NIE.''

''Navorsing dwarsoor die wêreld het bewys dat VIGS hoofsaaklike op drie maniere versprei word.''
#''Seksuele omgang wanneer een seksmaat besmet is. Dit kan oorgedra word van man tot man, man tot vrou en vrou tot man.''
#''Kontak met bloed (en bloedprodukte). Die ministerie van Gesondheid en Sociale Dienste het die nodige stappe geneem om alle geskenkte bloed te toets'' [testa] ''sodat bloed vir oortapping veilig is in Namibië.''
##''Oortapping van besmette bloed.''
##''Besmette bloed op instrumente gebruik in aktiwiteite waar bloed gelaat word soos met besnyding, tatoeëring en maak van oorgaatjies.''
##''Naalde wat nie deeglik gesteriliseer is nie kan die virus oordra van 'n besmette persoon na die volgende gebruiker van die naald.''
#''Swangerskaap: 'n swanger vrou wie 'n draer is van die VIGS-virus kan dit oordra na haar ongebore of pasgebore baba'' [pas = nyss].


''VIGS-virus word nie deur die onderstaande menslike kontakte van die een persoon na die ander oorgedra nie:''

''+ Die gebruik van iemand ander se  klere of besittings.''
 
''+ Die saamwoon of die deel van 'n kamer met iemand wat VIGS het.''

''+ Te speel met 'n kind wat VIGS het.''

''+ Versorging van kinders wie die ouers VIGS-virus draers is.''

''+ Swem in swembaddens, rivier of watergatte met 'n persoon of persone met VIGS.''

''+ Gebruik van oorvol bus met persoon/persone met VIGS.''

''+ 'n Persoon met VIGS wat hoes of nies op jou.''

''+ Die versorging van 'n VIGS pasiênt waar goeie basiese higiêne handhaaf word.''

''+ Alhoewel, as die persoon met VIGS ook aktiewe tuberkulose het, moet daar TB-behandeling voorgeskryf word sodat die TB nie aansteeklike bly nie.''

''+ Die toepassing van eerstehulp wanneer goeie voorsorgmaatreëls gevolg word.''

[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 6 - facit|Facit]]

====Ur en veckotidning:====
'''''Liewe Talana,''''' [Liewe = kära]

''Ek het you hulp dringend nodig. Dit gaan om my hare, dit bly uitval. Ek was al by soveel dokters en ander raadgewers gewees, maar niks het my gehelp nie. Mense bly my spot en vra wat gaan aan met my hare, en dit maak my kwaad en teneergedruk. Ek het al gevra waarom dim ék moet wees wat die probleem  het. Dokters sê my are'' [ådror] ''vernou op my kop. Ek wil net weet of dit dalk as gevolg van rook kan wees. Gee my net 'n antwoord.''

'''''Behou hare so'''''

'''Liewe Wat 'n Probleem van Kroonstad'''

''Daar is soveel geskryf oor haarverlies en tydskrifte en boeke dat ek dit nie weer in ons beperkte rubriekruimte gaan doen nie. Ek gaan egter vir jou raad, en ek wil hê jy moet proefkonyn speel vir ons. Julle ander ouens wat begin bles word kan dit ook probeer en terugvoering gee, asseblief.''

''Elke liggaamsdeel het 'n sekere drukpunt, en drukpunt-terapie (&quot;acupressure&quot; soos deur die Chinese vervolmaak), help definitief om abnormaliteite te herstel. Die drukpunt vir di kopvel''  [vel = hud] ''is geleë in you vingernaels, glo dit of nie! Al wat jy moet doen om te verhinder dat jou hare uitval of dun word, is om jou vingernaels teen mekaar te vryf - druk eenvoudig die een hand se naels teen dié van die ander en vryf'' [gnugga] ''dit saggies'' [försiktigt] ''teen mekaar...''

'''n mens doen dit 'n paar keer per dag, vir allesaam 15 minute lank.''   


*'' Staan 'n kwartier vroeër op en was jou hare; jy sal sien dat dit dan heeldag voller en lewendiger sal lyk. Of staan self nog vroeër op sodat jy genoeg tyd het om jou vir 'n verandering regtig mooi te maak. Dalk bly daar self genoeg tyd oor om rustig ontbyt te eet.''

*'' Hou op om ander tevrede te stel! Monie van die goedkeuring van ander afhenklik raak nie - doen wat JY dink is reg.''

[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 6 - facit|Facit]]

====Nyhetsnotiser====
'''''Moses ook slagoffer'''''

''As dit nie so 'n ernstige saak was nie, sou  'n mens kon glimlag oor wat die NFP-leder, mnr. Moses Katjiongua, onlangs oorgekom het.''

''Na anleiding van  'n inbraak by sy huis in Katutura wou mnr. Katjiongua in die Parlement 'n paar vrae stel aan die Minister van Binnelandse Sake, mnr. Hifikepunye Pohamba. Laasgenoemde sê hulle moet liever die saak in sy kantoor bespreek, want &quot;ek wil nie die boewe waarskou nie&quot;.'' 

[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 6 - facit|Facit]]

'''''Versamelaar'''''

''STOCKHOLM.- ' n Man is in hegtenis geneem met 656 sleutels in sy besit. Daarmee kon woonstelle en pakhuise oor die hele staad opgesluit word. Hy het in die hof aangevoer dat hy nie 'n inbreker is nie, maar &quot;'n ywerige versamelaar&quot; wat ook 'n groot klomp skroewe en moere besit. Die saak gaan voort.  -(Sapa-AP)''


[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 6 - facit|Facit]]

===Övning 7===
Skriv ner några av dina översättningar från afrikaans till svenska i övning 4 och försök sedan översätta dem tillbaka till afrikaans. Jämför med ursprungstexten.

===Övning 8===
Översätt följande text till afrikaans och skriv ned den. Ord som inte har förekommit i listorna kan du försöka gissa. I synnerhet substantiv är ofta lika de svenska orden. En annan möjlighet är att omskriva ord man inte kan, till exempel: avundsjuk = &quot;som tycker att andra kan mera&quot;. För att det ska vara lite lättare är texten här nedan en råöversättning från afrikaans.

''Att den vanliga människan är förbisedd är ett tillkortakommande i Namibias historieskrivning som måste ställas till rätta, tror dr Botha. Först var där ett eurocentriskt sätt att närma sig Afrikas historia, och så har det svängt om till ett afrocentriskt närmandesätt. Men alltid har betoningen fallit på elitgruppens historia: politiska och militära ledare, motstånds och hjältefigurer osv.''

''Dr Botha varnar att vi i Namibias historieskrivning måste vara försiktiga för att inte skapa nya myter. (Under &quot;myter&quot; hänvisas här till delsanningar i historien som ofta har tagits i beslag av den ena eller andra ideologin.)''

''&quot;Jag har sett vad apartheid har gjort för ett helt släkte afrikaners och hur historieskrivare har hjälpt till för att befästa apartheid. Där är inte bara teologiskt utan också historiskt rättfärdigande som hålls fram för apartheid.&quot;''

Jämför din översättning med afrikaanstexten i facit. Om det är något i din översättning som du inte fick till lika snitsigt som i originalet kan du göra om din övning några gånger tills din stil har utvecklats.

[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 8 - facit|Facit]]

===Fortsatta studier===

Den som har kommit så här långt i denna handledning och som har följt anvisningarna - som ingalunda fordrar att man ska ha råpluggat alla listorna - bör kunna läsa afrikaanstexter i tidningar eller på nätet med utbyte. Det är klokt att göra det rätt ofta för att få större säkerhet i igenkännandet av ord. Men det är också en annan sak som träder fram som viktig i detta skede: Man bör skaffa sig ett lite bättre uttal, så att man inte i onödan lär in felaktigheter. Detta ligger utanför ramen för denna skrift. Vi bara rekommenderar läsaren att lyssna på radio eller ljudfiler eller ta kontakt med någon afrikaanstalande.

Länk till afrikaans-Wikipedian http://af.wikipedia.org/wiki/Tuisblad

Några fraser när man tar kontakt med afrikaanstalande:

''- Hallo! Hoe gaan dit?'' - Hej! Hur står det till? 

''- Baie goed, dankie.'' - Mycket bra, tack.
  
''- Praat jy Engels?''  - Talar du engelska?

''- Jaa.'' - Ja.

''- Praat jy Sweeds?'' - Talar du svenska?
 
''- Nee. Slegs 'n Bietjie.'' - Nej. Bara lite.

''- Wat is jou naam?''  - Vad heter du?

===Tsotsitaal och annan icke-standardafrikaans===

Afrikaans har många rötter. Att se språket som ett germanskt språk förefaller självklart när man ser på hur mycket dagens officiella afrikaans liknar nederländskan och svenskan. Samtidigt omfattar benämningen afrikaans också tsotsitaal och andra talspråksvarianter som talas av ett mycket stort antal människor i bl a Sydafrika och Namibia. Dessa idiom är mindre påfallande svensk-lika.

Många personer med afrikaans som modersmål anser att deras språk uppfanns av malajiska invandrare i Kapkolonin för att de skulle kunna kunna kommunicera med sina nederländska husbönder. De pekar på att de äldsta längre afrikaans-texterna är avfattade med arabisk skrift och härstammar från en tid då husbondefolket brukade använda officiell nederländska när de uttryckte sig i skrift. Den afrikaansdialekt som idag talas i sydvästra och nordvästra Sydafrika – ”Kap-afrikaans” respektive ”Oranjeflods-afrikaans” för vidare en del av detta arv och därtill ett inflöde från khoi- och bantuspråk. Det officiella språket däremot har genomgått en lång språkvårdsprocess, där språkmyndigheter rensat ut icke-germanska ord och vändningar, och hela tiden har sneglat på nederländskan och också på svenskan och andra germanska språk som förebilder. Även germanska element har rensats ut om de associerats för starkt med engelskan eller med talvanorna i de västra delarna av Sydafrika.

Tsotsitaal har uppstått senare, i Gauteng (Johannesburgsområdet).

Vad tsotsitaal betecknar är lite oklart. Ordet tsotsi betyder ”förbrytare” men tsotsitaal har för det mesta  en vidare betydelse än det svenska begreppet ”förbrytarspråk”. Gatudialekt, slang, ”patois”, icke-standardspråk är vanliga beteckningar. Tsotsitaal har under de senaste decennierna fått vid spridning bland ungdomar i Namibia och Sydafrika, bland annat genom förmedling av musikgenren Kwaito (som har sitt namn efter afrikaansordet ''kwaai'' - arg). Då har den fortfarande subkulturprägel, men tsotsitaal är mer än så. Den fungerat i flerspråkiga miljöer som ett blandspråk för kommunikation som inte är begränsad till en viss genus- eller åldersgrupp, såsom slangen är. Den är både en ”lingua franca” och en ”pidgin”. Tsotsitaal verkar också ha varit stabil nog under tillräckligt lång tid för att snart kunna betecknas som en kreolspråk. Varianter som talas av dagens ungdomar kallas ofta för &quot;camtho&quot; eller &quot;isiCamtho&quot;, i synnerhet om de grammatikaliskt ligger närmare zulu och sesotho. Äldre talvarianter, som ses som ursprungsspråk till tsotsitaal var flaaitaal på 1920-talet och mensetaal på 1940-50-talen. 

Det är i ordförrådet som tsotsitaal skiljer sig från standardafrikaans. Många ord har levt länge i icke-formell afrikaans, andra är nyare lånord från engelska eller bantuspråk. 

Några vanliga tsotsitaalord:

''ambaag'' - yrke.

''bambino'' - pojke, från portugisiska.
  
''bhaya'' - köpa, från engelskan, eller mycket, liksom i standardafrikaans.

''cable'' - att tala.  

''cava'' - se.

''chien/tjien'' - pengar, troligen från kinesiskan via engelskan.

''daai ding'' - den saken, från engelskan.

''entlek'' - inleder en fras, liksom i tyskan.

''fraiza'' - fråga.

''hamba'' - gå, ge sig iväg, från zulu.

''heita!'' - hej!

''kholi'' - läsk, från engelskan.

''lenkqu'' - fegis.

''moegoe'' - &quot;mugglare&quot;, en som inte hör till subkulturen.

''mthangala'' - konspiration.

''naar'' - tråkig.

''notch'' - se, från engelskan.

''paka'' - slappa.
 
''panis'' - vatten, från latin, där ordet dock betyder bröd.

''rika'' - lura.

''shoot'' - tala.

''sixty'' - problem.

''tlheri'' - springa, från sotho.

''tshuna'' - göra, liksom afrikaans ''doen''.

''weza'' - betala.

''wiedie'' - tala. 

''xova'' - ta. 

''zwakal'' - höra, från nguni-språk.


Talspråksafrikaans kan skenbart avvika mycket från standardspråket utan att den dock har förlorat sin germanska karaktär. Följande citat är saxat ur en tidskrift som förfasar sig över sådant språkligt förfall. Lägg märke till att nekningsordet ''nie'' är sammandraget med ordet före så att det blir till en ändelse ''-ie'' eller ''-i''. Samma ändelser kan emellertid också härstamma från ''die''. I övrigt bör det gå att gissa sig till innehållet om man bara lyckas identifiera de nämnda personerna, vilkas namn fått en ovanlig stavning:

===Övning 9===
''&quot;Pawill&quot; kanni prove wathy claim nie, konstateer Madiba oorie TeeVee. Ons moet Satdam ytlos - hy sallie en willie oorlog maaki! Nogal 'n cute oukiee hy. Ou Bliek vanni UN konnie als properties konsolideer nie, want hy hettie free akses gehatie.''

[[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Övning 9 - facit|Facit]]


Här listas alla ord som förekommer i listorna och grammatikexemplen, utom några få som är mycket lika svenska. Några ord från övningarna är också med:

[[Språkkurser/Afrikaans/Ordlista|Alfabetisk ordlista från afrikaans till svenska]]


'''Räkneord'''

'' 1 '' een

'' 2 '' twee

'' 3 '' drie

'' 4 '' vier

'' 5 '' vyf

'' 6 '' ses

'' 7 '' sewe

'' 8 '' agt

'' 9 '' nege

'' 10 '' tien

'' 11 '' elf

'' 12 '' twaalf

'' 13 '' dertien

'' 14 '' veertien

'' 15 '' vyftien

'' 16 '' sestien

'' 17 '' sewentien

'' 18 '' agtien

'' 19 '' negentien

'' 20 '' twintig

'' 21 '' een-en-twintig

'' 22 '' twee-en-twintig

'' 23 '' drie-en-twintig

'' 24 '' vier-en-twintig

'' 25 '' vyf-en-twintig

'' 26 '' ses-en-twintig

'' 27 '' sewe-en-twintig

'' 28 '' agt-en-twintig

'' 29 '' nege-en-twintig

'' 30 '' dertig

'' 40 '' viertig

'' 50 '' vyftig

'' 60 '' sestig

'' 70 '' sewentig

'' 80 '' tagtig

'' 90 '' negentig

'' 100 '' honderd

'' 1000 '' duisend

'' 2008 '' twee-duisend-en-agt

'' 7683 '' sewe-duisend-ses-honderd-drie-en-tagtig

'' 28357 '' agt-en-twintig-duisend-drie-honderd-sewe-en-vyftig

''1 000 000'' miljoen

[[Kategori:Alfabetiskt index|A]]
[[Kategori:Uttömmande böcker]]
[[Kategori:SAB: Fgp Afrikaans]]
[[Kategori:Språkkurser/Afrikaans|Afrikaans]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/A]]</text>
      <sha1>6tzkxsrjbijbhtdbbfnek2c1kalmcdq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Paella</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4062</id>
    <revision>
      <id>57276</id>
      <parentid>56156</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:40:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57276</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6385" sha1="po9fbkwbyzkdh8efekzjykll8ni3fm6" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Om detta recept''' 

Detta är en av varianterna på traditionell valenciansk Paella, anpassat för cirka 10 personer och svenska förhållanden. Det finns förstås andra varianter med andra ingredienser; många är inte så traditionella och blandar i det som finns tillhands: musslor, kokta kräftor(!), bitar av hare osv.

==Ingredienser==
[[Bild:ValencianPaella.jpg|thumb|200px|Paella Valenciana]]
* Ett par nävar salt
* Ett par deciliter olivolja
* 2 kg kycklinglår (blandat ben och lår, som delas i 3 bitar)
* 1 kg kycklingbröst (delas i cirka 2-3 bitar)
* halvt kg räkor (gärna stora)
* 6 st. stora mogna tomater
* 4-7 vitlöksklyftor
* 2 gula lökar
* 3 hönsbuljongtärningar
* 2 tsk gurkmeja (kan utelämnas men gör paellan gulare)
* 2 tsk paprikapulver
* 2 burkar stora vita bönor
* 2 paket sockerärtor (cirka två stora nävar)
* 3-4 små paket saffran
* 1 kg Ebroris (går bra med liknande varianter, till exempel avoariris eller italienskt risottoris)
* 4 liter vatten
* 3 st. stora citroner
* 2 st. röda paprikor 

==Redskap==
* Paellajärn
* Gasdriven grillställning
* Två stora kökshanddukar eller en stor dagstidning
* Matlagningstång
* Spatel

==Förberedelser==
[[Bild:Paella_arroz.jpg|thumb|200px|tillsättande av ris vid tillagningen]]
Beräkna minst en timme i förberedelser; ta fram alla redskap och ingredienser, göra tomathack, rosta paprikor, dela, skölja och torka kycklingdelar. Därefter drygt 1 timme till koket och sist 40-50 minuter när riset kommit i fram till servering.

Receptet bygger på att du har ett stort paellajärn, cirka 60-80 cm i diameter, samt att du har en gasdriven ställning att värma järnet på. Traditionellt eldar man under paellan men det är en konstart i sig, gaseldning är bekvämare och lättare.

Se ut ett bra ställe att göra paellan på, det kommer stänka mycket fett från olivoljan. Sprid gärna ut några tidningar under ställningen.

Ställ upp ställningen i lod så att det står plant. Du kommer få problem om det är lutning på något håll.

Se till att gasflaskan är rejält tankad och innehåller tillräckligt för att köra på i två-tre timmar med blandad värmelåga.

Tänk på att hela tiden kolla så att lågorna inte blåst bort eller att gasen tagit slut, ha långa tändstickor eller en grilltändare tillhands.

Håll paellajärnet inoljat vid förvaring. Olivolja går bra

Man blir varm av att laga paella så kocken bör ha god tillgång till kall dryck. Några glas öl eller vin går också bra.

==Tillagning==
Förbered kycklingen och räkorna; tina upp, skölj och torka.

Rosta paprikan:
Ta bort kärnhuset, dela i 5-6 bitar, lägg med skinnsidan uppåt på ett bakpapper i ugnen som är 200 grader tills dess att det bubblar i skalet. Dra bort skalet, dela i något mindre bitar. Detta kan du göra på en vanlig spis.

Gör tomathack:
Skålla tomaterna genom att sticka en gaffel i dem, doppa ner i uppkokt hett vatten, dra av skalet med en kniv, hacka sedan tomaterna i småbitar och blanda med hackad vitlök och lök. Bryn sedan en liten stund. Även detta görs med fördel på en vanlig spis.

Tillaga paellan:
Täck botten av paellajärnet med ett tunt lager salt

Häll på olja ca en halv radie, sprid ut över hela pannan, hetta upp ordentligt (använd båda värmekällorna på gas)

Lägg i de delade, sköljda, väl avtorkade kycklingbitarna. Låt skinnet sitta på. Bryn väl, vänd hela tiden. Använd en tång för detta. Salta lätt.

Öppna upp mitt i pannan, lägg i tomathacket och fördela jämnt över hela pannan.

Strö i paprikapulver och gurkmeja.

Häll i vatten ända upp till kanten och öka på gaslågan till max så det kommer i kok. Lägg därefter i hönsbuljongen och sänk värmen. Låt småkoka ihop i 45-50 minuter. Några minuter innan koket är klart skopar man ut 1 liter av uppkoket som är bra att ha i reserv vid senare del av tillagningen! Smaka av och förbättra kryddningen om det är nödvändigt.                                 

Lägg i saffran och öppna upp en diagonal linje tvärs över järnet, häll därefter i riset som en sträng i diagonalen. Buljongen skall nu nå halvvägs upp på rissträngen. Fördela därefter riset över hela järnet. ''Efter att riset är fördelat rör man aldrig om i pannan!'' Tillsätt bönor och sockerärtor och öka värmen under cirka 10 minuter. 

Sänk temperaturen cirka 10-20 minuter eller fram till dess riset är klart. Om du ser och smakar att riset behöver mer vätska späd på med buljongen som du tagit bort tidigare, eller sänk temperaturen till ett minimum (se nedan under tillagningstips).

Lägg på färska eller torkade rosmarinkvistar ovanpå.

När paellan nästan är klar kan man trycka ner lite sköljda räkor (gärna med skal). Lägg sedan över handdukar eller några dagstidningar och låt paellan vila cirka 5-10 minuter. Dekorera med citronklyftor och den rostade paprikan. 

==Tillagningstips==
När riset väl är fördelat ska man röra så lite som möjligt i paellan. Om riset verkar färdigkokt, men det fortfarande är mycket vätska, kan man sätta upp värmen på max för att på kort tid försöka reducera. Se upp så det inte bränner fast för mycket i botten.

Om riset fortfarande är segt och hårt, och det är mycket lite vätska kvar, sänk värmen till så lågt som möjligt. Om riset fortfarande inte är klart, stäng av värmen och lägg ett ett lock över paellan (som inte tillåter att ångan kommer ut) och låt det vila ett par minuter. Tillsätt inte extra vatten; det spär ut smaken och kan förstöra mer än det hjälper.

En liten varning är att blanda vad som helst i paellan. Den så kallade Paella Mixta, där man blandar skaldjur med fågel och köttprodukter är egentligen en turistprodukt. Klassiska paellor brukar vara mer indelade i fisk/skaldjur, respektive kött/fågel.

==Servering==
Serveras gärna med tillbehör och dryck som Alioli, brytbröd, en tomatsallad och gärna rött vin.
Inför serveringen visar kocken upp hela paellan för de sittande gästerna. Traditionellt är det kocken som tar upp portioner med spateln och fördelar storleken efter önskemål. Många gillar särskilt bottenriset som kan vara lätt bränt.

Det är vanligt att man knyter servetter om paellajärnets handtag.

{{wikipedia}}

[[kategori:P kokbok]]
[[kategori:Spanska recept]]</text>
      <sha1>po9fbkwbyzkdh8efekzjykll8ni3fm6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Skånsk äppelkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4069</id>
    <revision>
      <id>54758</id>
      <parentid>28830</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:29:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54758</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1615" sha1="kawe06u99knbvj91acri1912ieuahfr" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Skånsk äppelkaka'''  ('eblakaga') är en traditionell och mäktig efterrätt av skånsk ursprung, som finns i olika varianter:

==Gjord på äpplen==
3/4 kg äpplen (syrliga)
2 dl skorpmjöl
1 dl socker
4 msk smör
1/2 dl vatten

Sätt ugnen på 200°C.
Halvera, skala och kärna ur äpplena. Riv dem grovt på rivjärn eller klyfta dem tunt, och varva med skorpmjöl och socker i en smord ugnsfast form. Börja och sluta med skorpmjöl. Klicka på smör och häll över vatten.
Grädda mitt i ugnen i 30-35 minuter och servera äppelkakan varm med iskall vispad grädde eller kall vaniljsås.

==Gjord på äppelmos==
4 dl äppelmos (lättsockrad)
3 dl skorpmjöl
4 msk smör

Sätt ugnen på 200°C.
Varva äppelmos och skorpmjöl i en smord ugnsfast form, klicka på smöret.
Grädda mitt i ugnen i 30 minuter och servera äppelkakan varm med iskall vispad grädde.

==Gjord på äpplen och äppelmos==
Ca 1/2 kg äpplen (syrliga)
2 dl skorpmjöl
2 dl äppelmos (lättsockrad)
1 dl rostad och hackad sötmandel
1/2 dl socker
1/2 tsk malen kanel
50 g smör eller margarin

(Sötmandel och kanel kan uteslutas.)

Sätt ugnen på 175°C.
Lägg hälften av skorpmjölet i en smord ugnsfast form. Skala, kärna ur och skiva äpplena i knappt 1/2 cm tjocka klyftor.
Blanda äpplen, mos, mandel, socker och kanel och lägg i formen.
Strö över resten av skorpmjölet och täck med tunna skivor av smöret.
Grädda kakan i ugnen tills äpplena är mjuka, ca 35 minuter.
Servera med lättvispad grädde, gärna smaksatt med lite vaniljstång och florsocker.

[[Kategori:S kokbok]]
[[Kategori:Kakor]]</text>
      <sha1>kawe06u99knbvj91acri1912ieuahfr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Folkteknik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4070</id>
    <revision>
      <id>56774</id>
      <parentid>56773</parentid>
      <timestamp>2024-11-20T20:09:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Tätning */</comment>
      <origin>56774</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34529" sha1="7sfep9vvfg8vvvd7wd7w0dw6ij58ncb" xml:space="preserve">{{stub}}
== Folkteknik == 

På 60-talet började man tala om “anpassad teknologi”. Det var en översättning från engelskans “appropriate technology”. Anpassad till vad då? kan man fråga sig, och för att förtydliga säger man ofta u-landsanpassad teknik. Det är lite olyckligt, eftersom det antyder att det finns en fundamental skillnad mellan länder, när klyftan i själva verket går rätt igenom både i-länder och u-länder. 

Begreppet folkteknik står i kontrasterar till högteknologisk forskning och till kommersialisering av dess resultat. Avgörande är att utvecklingsarbetet görs av eller mycket nära dem som berörs av lösningen. 

Högteknologiskt utvecklingsarbete sker i laboratorier där man har en begränsad kunskap om dem som kommer att beröras av resultaten. De som kommersialiserar innovationerna tänker visserligen mycket på användarna men betraktar dem primärt som kunder och betalare. Folkteknisk utveckling sker däremot i varje hem, där man försöker lösa något problem eller få något gjort med det material man kan få tag på. Var och en som känner folkets behov kan bidra till tekniska lösningar som tillgodoser dem. 

Det krävs att man kan sätta in behoven dem i ett socialt sammanhang och att man har vetenskapliga, tekniska och hantverksmässiga kunskaper. Man måste också veta vilka lösningar marknaden kan erbjuda, och ibland använda dem för andra problem än de varit avsedda för. Sådana kunskaper finns lite var stans bland folket. Det gäller att inte vänta på att lösningarna ska komma till en från forskningslaboratorierna och från affärerna. Ta initiativet. Bygg själv. Gör saker efter ditt eget huvud. Visa för andra. Det är folkteknik.

Folkteknik kan sägas vara teknik av folket för folkets behov. 

Är inte all teknik för folkets behov, kanske någon frågar. Svaret är nej. Mycket i den teknologiska utvecklingen är inte alls behovsdrivet utan utvecklas som realiseringar av möjligheter som öppnats av vissa vetenskapliga eller teknologiska genombrott. 

E = mc&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; öppnade för kärnsprängningar utan att just behovet av stora sprängningar hade formulerats dessförinnan. Uppfinningen av transistorn ledde med en viss obönhörlighet till integrerade kretsar och IT.  Idéerna till den bärbara radion och den sladdlösa datorn fanns innan, och när de kunde förverkligas, då förverkligades de. I efterhand kom tankarna på vilka av dessa realiseringar man kunde få avsättning för. Det var inte så att man just på 50-talet hade speciellt behov av att höra på musik på badstränderna, på 70-talet att lyssna på musik vid joggning och på 80-talet att tala i telefon vid bilkörning. Det blev så. Teknologin styrde beteendet.

Folkteknik har blygsammare mål än atomåldern och IT-revolutionen. Det är inte fråga om stora pengar och dyra patent. Samtidigt bär den inom sig enorma anspråk: att inte bara vara en viljelös medaktör i en obönhörlig kommersialisering av gjorda upptäckter, utan att bestämma utvecklingen själv. Att plocka bland det som har kommersialiserats och bland annan kunskap och sätta ihop det till teknologiska lösningar som kan spridas av folket för folket. På sikt en rättvis värld. 

Denna bok vill samla och utveckla idéer  disparata till en början, förhoppningsvis efter hand mer integrerade – med sikte på folkets behov.

== Att bygga solugn med lokalt material i tropikerna ==

[[Bild:A_solar_cooker_needs_no_supervision.png|frame|right|En solugn av lådmodell kräver föga övervakning under kokningens gång]]‎
Det mesta av den energi som konsumeras på jorden är i grunden solenergi, fast vägen från källa till användare ofta är lång och krånglig. För att minska förlusterna på vägen krävs ofta dyr högteknologi. Solugnen är ett undantag. Den fungerar när det inte är mulet – på många håll i tropikerna för det mesta. Särskilt bra fungerar den där öknar hotar breda ut sig, och där behövs den mest. 

Det som driver ökenutbredningen är dels ett obarmhärtigt solsken och dels ett stort uttag av ved från skogarna. Det är mest matlagning som förbrukar ved i tropikerna, och alla bränslen som skulle kunna ersätta ved är dyra.

En solugn kan vem som helst lära sig att bygga. Man kan samlas till en studiecirkel och bygga sina ugnar tillsammans Varje deltagare tar med sig en glasskiva till första mötet, sen skaffar man kanske plåten tillsammans och hittar resten av materialet någonstans. Mer behövs det inte. 

Denna anvisning förutsätter inte att man är speciellt snickarkunnig. På platser där trä är en bristvara brukar inte träkunnande vara så allmänt som vi i norden är vana vid. Vi förutsätter inte heller att byggaren har tillgång till hyvel eller plåtsax. Det går att bygga en solugn ändå, om viljan finns.

Detta är inte en anvisning att följa steg för steg, utan en samling idéer som en intresserad läsare kan utveckla vidare och testa. 


==== Konstruktionen ====

Denna instruktion handlar om en specifik typ av solkokare – solugn av lådmodell. Konstruktionen kan modifieras, men elementen är alltid de samma:

Kastrullen med maten står på en svartmålad bottenplåt inuti en låda vars ovansida utgörs av en glasruta som ligger an mot lådans kant med en tätning. Lådans insida är fodrad med något värmeisolerat material. Kastrullen har ett svart lock eller är täckt med genomskinlig plast för att förhindra avdunstning. Normalt har en sådan ugn en reflektorskiva klädd med aluminiumfolie för att fånga in mera solljus. Den är ofta utförd som ett uppfällbart lock utanpå glasrutan. Locket kan ställas in i olika vinklar.
När man ska bygga en solugn får man räkna med att köpa glasrutan och aluminiumfolien, liksom plåt spik och svart målarfärg. Övrigt material, såsom papper, tyg och träbitar kan man hitta lite varstans.

 
==== Fysikalisk princip ====
[[Bild:Solar_cooker_Angle_of_reflection.png|thumb|700px|En reflektor som samlar in solstrålning gör uppvärmningen effektivare]]

Strålningen från solen går genom den genomskinliga glasrutan och absorberas av den mörka bottenytan som blir het. Värmet leds från bottenplåten till kastrullen som också den blir varm. Konstruktionen fungerar som en fälla för värmet, som har svårt att tränga genom glaset (växthuseffekten) eller ta sig ut genom de värmeisolerade väggarna. När värmet inte kommer ut, samtidigt som solstrålning hela tiden kommer in genom glaset, kommer temperaturen att stiga tills maten börjar koka.

Uppvärmningen blir effektivare om lådan har en reflektor som samlar in inkommande strålar som annars skulle ha fallit bredvid lådan och speglar ner dem i lådan, så att bottenplåten och kastrullen belyses ännu starkare.


==== Glaset ====

[[Bild:Cooking_with_a_solar_oven1.png|thumb|400px|Glaset kan ligga löst på kanten]]
Glaset brukar vara konstruktionens dyraste del.  Man kan börja med att skaffa ett glas och låta dess dimensioner bestämma lådans. Även så små glasrutor som 20 x 30 cm kan fungera, men kapaciteten är då begränsad till en liten kastrull åt gången när man lagar mat. För att utan problem kunna koka i två större kastruller samtidigt bör rutan inte vara mindre än 40 cm x 50 cm. Ju större glas desto bättre uppvärmning, och större chans att lyckas också när det är moln på himlen. Nackdelen med en stor solugn är att den är tung att bära.

Ett vanligt fönsterglas brukar finnas att köpa också i småstäder. Ett tjockare glas isolerar bättre och går inte så lätt sönder, men det är dyrare och gör ugnen tyngre att bära.   

Man kan också bygga med dubbelt glas med en luftspalt emellan. Det har både fördelar och nackdelar. Å ena sidan isolerar det bättre än en enkel ruta och bidrar till att hålla ugnen varm, men å andra sidan blir det då inte två utan fyra passager mellan glas och luft, och i varje sådant optiskt gränsskikt kommer en del av solstrålningen att reflekteras bort i stället för att tränga ned. Det är svårt att bedöma om fördelarna eller nackdelarna överväger. Bägge sorternas solkokare fungerar bra.

Glasrutornas kanter skor man lämpligen med vävtejp för att göra dem mindre ömtåliga och vassa.  Om man vill göra en dubbelruta kan man helt enkelt limma fast remsor av masonit i kanterna mellan de två glasen innan man sätter på tejpskoningen.

==== Lådan ====

Lådan ska vara så djup att den största kastrull man tänker använda inte kommer att nå upp till glaset när den står på bottenisoleringen, som blir ungefär fyra centimeter tjock. Det betyder att den yttre höjden blir sådär en 20 centimeter. Bredden och längden ska vara som glasrutan man införskaffat - eller några millimeter större, enligt vad som diskuteras nedan i sektionen om tätning. 

I stället för att skaffa glaset först och låta dess dimensioner bestämma lådans, kan man göra tvärtom. Om man råkar ha en lämplig låda, som är både stark, lufttät och lagom stor, och om man har chans att få glaset tillskuret efter behag, då besparar det en mycken möda. Men sällan är det som allting passar. Ett kasserat kylskåp är ganska bra, och har rentav värmeisolerade väggar, men det är lite för djupt. Så för det mesta får man snickra lite.

Man kan bygga lådan med snedliggande glasruta. Det har flera fördelar. Ingenstans i världen befinner sig solen nära zenit mer än några få timmar dagligen under högst några få månader per år. För övrigt faller solstrålarna in snett, och med snedtak blir framkanten lägre så att den inte skuggar kastrullen och bottenplattan så mycket. Dessutom blir det mindre återreflektion i glasrutan när strålningen faller in mera vinkelrätt mot glasytan.

Nackdelen med sådant ”pulpettak” är att det är svårare att snickra. Man får mäta och tänka mer, och behöver helst en hyvel för att snedfasa  överkantslisterna så att de sluter tätt mot glaset. Det virke man får tag på kostnadsfritt brukar också vara av en kvalitet som är svår att bearbeta. 

Masonit är ett lämpligt material, som ger tillräcklig stadga åt lådan utan att den blir för tung – men inte heller så lätt att den blåser omkull när man har reflektorn uppfälld. De fem bitarna - fyra sidor och botten – sågas till och spikas ihop med ribbor längs kanterna.

Ofta är masonit dyrt eller svårtillgängligt, medan man kan hitta alla möjliga andra bitar av trä och olika skivor som går att utnyttja. Det går lätt att anpassa konstruktionen efter vad som finns. Man kan komma ifrån ”finsnickeriet” med lister i hörnen om man gör bägge gavlarna eller bottnen av bräder eller spånskiva, som man direkt kan spika fast de övriga sidorna i. En låda gjord helt i trä tenderar att bli rätt tung, men det är den enda nackdelen.

Kartong är ett material som brukar finnas tillgängligt i stora mängder.  Att bara ta en pappkartong som låda är dock inte så lätt. Ska man göra en låda helt av kartong, måste den helst vara byggd på en träram som är så stabil att den alltid sluter tätt mot glaset. Även då är det risk att vindpustar  trycker mot kartongsidorna så att kall luft ”pumpas” in i kokutrymmet”. Det finns andra nackdelar med papplådor: Konstruktionerna blir så lätta att de lätt välter när det blåser, de tål inte regn och de kan snabbt bli uppätna om det kommer en flock getter. Trots det vore det välkommet med nya idéer kring papplådor, för de är ju rikligt tillgängliga nästan överallt. 

Plåt är ett bra konstruktionsmaterial, och har man möjlighet att klippa plåt kan man göra fina solugnskonstruktioner med detta material som grund.

Man ska kunna bära in solkokaren när det börjar regna, kanske också till natten. Därför brukar man förse dem med bärhandtag på utsidan.

==== Isoleringen ====

Det är praktiskt att invändigt klä lådan med wellpapp eller annan kartong för att ge en stark och slät yta. Det gäller både botten och de fyra väggarna. Man kan inte förvänta sig att hitta en pappkartong som passar precis att bara stoppa ner och skära av, så man får vika, klippa och kanske limma lite. Mellan denna inre yta av kartong och lådans yttervägg ska det finnas en cirka två centimeters spalt fylld med isolerande material.

Det är inte viktigt att kartongsidorna passar precis i hörnen utan minsta springa. Visserligen möjliggör springor luftväxling mellan kokutrymmet och isoleringsutrymmet, och därmed avkylning, men i praktiken påverkar det inte funktionen märkbart. Det kan också vara en hygienisk fördel att eventuell fukt som råkat hamnat i isoleringen kan ta sig ut.

Det material som fyller utrymmet mellan inner- och ytterväggen ska innehålla mycket luft men hindra att den rör sig. Luft är nämligen det bästa isolermaterialet så länge den inte börjar transportera värme genom sin rörelse. Nästan vad som helst som är fluffigt duger: Bitar av frigolit, gräs, tidningar, plastpåsar eller tyg. Tidningar kan man väta ner och sedan torka så att de blir buckliga och porösa. Så länge man använder kokaren regelbundet är det ingen risk att organismer börjar leva i dessa “råttbomaterial”. När man inte använder kokaren är det viktigt att ställa upp glasrutan lite på glänt, ifall det har kondenserats ånga i något svalt hörn nere i isoleringen. Av samma anledning är det ingen nackdel att ytterväggarna inte är perfekt lufttäta.  Lämna inte heller kvar några kastruller i koklådan.

Normalt brukar solugnar ha insidan tapetserad med aluminiumfolie. För bottnen är det säkert bra, så att man inte förlorar alltför mycket värme från den heta plåten ner till bottnen. Också för väggarna kan det vara så att folien bidrar till att reflektera värme tillbaka till kastrullen istället för att värma upp kartongväggen, och den kan också bidra till att leda fram solstrålningen till bottenplåten, men det är inte otvetydigt att det blir så. Ugnar utan folie på väggarna visar sig fungera bra också. 

Som lim kan man använda vetemjölsklister. Det håller bra och man kan vara tämligen säker på att det inte avger skadliga substanser vid den höga temperaturen i ugnen. Mindre säker kan man vara på övriga material – wellpapp, masonit, tyg och frigolit. De tre sistnämnda finns dock längre ut i konstruktionen och blir därför inte så varma. Kartongen däremot ger säkert ifrån sig en del ämnen så länge ugnen är ny. Att de skulle komma in i maten verkar föga troligt, men vill man vara på säkra sidan kan man göra som man normalt gör, tapetsera innerväggarna med aluminiumfolie.

==== Bottenplåt ====

Kastrullen mottar värme dels från den omgivande varma luften, dels från plåten den står på. Eftersom det är plåten som primärt värms upp av solstrålningen, är den varmast – över 130 grader. Det är viktigt att både plåten och kastrullbottnen är plana, så att de är i så god kontakt att värmet lätt leds från plåt till kastrull. 
  
Tunn förzinkad stålplåt (takplåt) brukar vara lätt att få tag på. Plåt som är tjockare eller tunnare fungerar också bra.  Aluminium leder värme betydligt bättre än stål och bör därför fungera mycket bra.

Plåtarbetet är vanligen det mest krävande momentet i solkokarbygget. Det är svårt att kapa plåten utan att den blir bucklig om man inte har tillgång till plåtsax. Att plana ut bucklig plåt är nästan omöjligt.

Plåten ska täcka hela bottenytan för att utnyttja varje gnutta av den infallande strålningen. Vanligtvis är den formad som ett lågt tråg genom att dess fyra kanterna är uppvikta  några centimeter och ihopbockade så att det blir tätt i hörnen.. Huvudskälet är att undvika att det ska komma ut vatten i isoleringen om det skulle koka över – något som dock i praktiken aldrig sker. De uppvikta kanterna kan eventuellt bidra till att fånga upp några perifera ljusstrålar. Man skulle kunna tänka sig att låta de uppvikta kanterna vara ännu bredare. Då skulle väl ytterligare lite mer solstrålning absorberas, men samtidigt skulle den ökande ytan medföra att mer av plåtens värme avgavs till luftutrymmet, vilket är en mindre effektiv värmeförmedlare än plåten själv, så nyttan med bred kant är tveksam.

För att absorbera den solstrålning som når plåten måste den ha en svart yta. Det behövs ett jämnt, tunt och hållbart skikt. 

Det vanligaste är att man målar med vanlig målarfärg – med pensel eller spray efter att först ha rengjort ytan med sprit. En nackdel är att färgen under de första kokningarna ger ifrån sig feta substanser som sätter sig på glaset och andra ytor. De går visserligen  att torka bort, och man kan ju köra kokaren utan mat några timmar först för att driva ut dessa oönskade föroreningar, men efter det är färgskiktet ganska ömtåligt.

Om man inte är direkt ovarsam kan man sedan använda kokaren under något år innan färgskiktet är så slitet att man kan förmoda att strålningsabsorptionen blir lidande. Icke desto mindre är det otillfredsställande att använda svårtillgänglig färg avsedd för rumstemperatur och bränna sönder den så att den blir dålig, när det antagligen finns någon enkel bra metod alldeles kring hörnet. Det skulle behövas en del experimenterande för att kunna föreskriva ett säkert förfaringssätt. Kanske kan man svärta plåten i lågan från en brasa på kådig ved? Men det behövs speciell teknik för att det inte ska bli mest löst sot utan ett segt, heltäckande, hållbart skikt.

Plåten och glasrutan är de två kritiska delar som en vanlig solugnsbyggare behöver köpa. Medan fönsterrutor finns färdigt tillskurna att köpa saknas det en standardprodukt i fråga om plåt. Järnaffärerna skulle kunna göra en insats för att få igång solugnsproduktionen om de började saluföra lämpliga plåtbitar. 

Man kan nedbringa värmeförlusten genom bottnen om plåten inte placeras direkt på den aluminiumfolieklädda wellpappersbottnen utan läggs på några träbitar som åstadkommer ett smalt luftskikt. 


==== Tätning ====

[[Bild:Removing_pot_from_solar_oven1.png|thumb|900px|Bakkanten hindrar glaset att hasa ner]]
Glasskivan behöver inte vara fäst vid lådan på något sätt utan kan helt enkelt ligga löst utanpå dess kant.  Då blir det enklare att bygga och minst lika bekvämt att använda som ett infattat fönster med gångjärn. Man kan lämpligen göra något slags stopp på bakkanten som hindrar glaset att hasa ner när man gläntar på det. Masonitväggen kan till exempel sticka upp någon centimeter över listen som glaset ligger på.

Om man har en ugnsmodell med snedliggande glas behövs det en stoppkant framtill också, men man får se till att det finns åtminstone ett urtag i den så att man kommer åt kanten av glaset med fingrarna när man ska lyfta på det. Något speciellt handtag i glaset behövs inte. Risken att man ska bränna sig på het ånga är obetydlig om man är någotsånär snabb när man öppnar och stänger glaset.

Det är viktigt att det när kokningen sker inte finns någon springa mellan glas och lådans kant, där den varma luften kan ta sig ut och kall luft ta sig in. Man kan bygga en låda med så stor precision och stabilitet att ingen speciell tätning behövs förutom den skoning av vävtejp som löper runt glasskivan. Vanligtvis är det dock klokt att göra en tätning av något mjukt material. Det gäller speciellt om kanten är ojämn eller lådan så eftergivlig att något hörn av den kommer att hänga ned när den står på ojämnt underlag. Det brukar inte finnas tätningslist att köpa var som helst, och det behövs inte heller. Man kan göra tätningen av remsor av tjockt eller flerdubbelt tyg, som limmas eller nubbas fast i kanten. Finns det tillgång till bilskrot kan man använda gummitätning från bilrutor.

==== Kastrull och lock ====
[[Bild:Cover_the_cooking_pot_with_a_plastic_bag1.png|frame|right|Man fläker upp en plastpåse och spänner den över kastrullen]]
Kastruller av tunn aluminium ger bäst värmeöverföring. Använder man vanligt kastrullock ska det vara svartmålat på ovansidan, så att det inte reflekterar iväg värdefull solstrålning tillbaka upp mot himlen. 

Ett alternativ till lock är att täcka kastrullen med genomskinlig plast. Då tränger solljuset rätt igenom plasten och träffar maten direkt. Fördelen med ett sådant arrangemang är att man kan se genom den och hålla koll på när maten börjar koka eller kokar för hårt, eller hur riset sväller. Man sätter stort värde på den kontrollmöjligheten eftersom man inte gärna kan lyfta på locket så ofta. Att öppna både glaslocket och sen kastrullocket som vid vanlig kokning skulle nämligen kyla ned hela ugnen och förlänga koktiden.

Genomskinligt lock fungerar också som en livsmedelssäkerhetsgaranti. Kan man se att maten verkligen kokar med ordentliga bubblor vet man att den hettats upp till vanlig koktemperatur (100 grader Celsius om man inte befinner sig på en mycket höglänt plats). Då är det inte större risk att bakterier överlever än vid lika långvarig kokning över eld. Man behöver inte heller tänka mer än vanligt på att de toxiska substanser som finns i bönor och svamp blir ordentligt förstörda. 

Det har också ett propagandavärde att kunna visa andra hur maten kokar. Skeptiska människor som som inte har erfarenhet av solugnar tror ofta att solkokning innebär att maten baddar sig varm utan att kokning sker. Genom plastfolien kan de se att den sjuder, med bubblor och allt, och att det inte är någon principiell skillnad i processen. 

Nackdelen med plastpåsetäckning är att maten sällan är så svart som ett svartmålat lock, varför inte all solstrålning absorberas utan en del reflekteras bort. Kokar man till exempel vitt ris blir det väldigt lite absorption inne i kastrullen och man är helt hänvisad till den strålning som faller bredvid kastrullen på bottenplattan och värmer där. Det brukar dock gå utmärkt att koka också ris med plastfolietäckning av kastrullen bara ugnen inte är för liten 

Det brukar gå bra att använda vanliga etenplastpåsar, sådana som man köper till exempel bröd i och som finns gratis tillgängliga på de flesta håll. Det är synnerligen ovanligt att den smälter i en solugn av vanlig konstruktion – så länge den inte är i direkt kontakt med bottenplåten. Det enda är att den kan bli lite deformerad i kanterna. 

Man kan fläka upp plastpåsen längs ena sidan och spänna den över kastrullöppningen och sen sticka ner flikarna i kastrullens ena grep. Det blir tillräckligt tätt för att hålla avdunstningen nere så att det inte blir kondensdroppar på glasskivans insida. 

Om det bildas kondensdroppar på glasrutan blir det svårt att hålla temperaturen uppe. För att undvika det ska man se till att plasten sluter någorlunda tätt och undvika för häftig sjudning. Kondensproblemet är ovanligt i kokare som inte har en perfekt lufttät innerlåda utan springor i hörnen, för då har fuktigheten en chans att försvinna från det inre ugnsutrymmet. Det är en klar fördel, men då är det viktigt att lådan får stå öppen över natten så att all kondens i isoleringen får vädras ut.

==== Reflektorn ====
[[Bild:Adjusting_the_reflector_of_a_solar_oven1.png|frame|right|Sätt staget i rätt hål för att få rätt vinkel]]

Solugnar brukar oftast vara utrustade med en enkel uppvikbar reflektor gjord av aluminiumfolie limmad på en skiva av masonit eller kartong, av samma storlek som glaset. Det blir att se ut som locket på en kista, fäst vid lådan med något slags “gångjärn”, och med en justerbar stötta på ena sidan. Gångjärnen kan göras av böjliga remsor av plåt eller plast. Som stötta kan man använda en styv ståltråd (2 mm), som med en ögla är fäst i locket och  i andra änden har en vinkelböjd ände som kan stoppas in i något av ett halvdussin alternativa tvåmillimeters hål i lådans gavel. Varje hål ger sin reflektorvinkel, och man väljer den som passar för den aktuella solhöjden.


==== Att ställa in solugnen efter solen ====
[[Bild:Solar_oven_alignment1.png|thumb|400px|Kontrollera skuggan för att rikta ugnen mot solen]]
När man ska koka riktar man först lådan så att den vetter mot solen. Man kan titta efter att det faller skugga på baksidan men inte på gavelsidorna. Om solen står lågt kan man eventuellt palla upp lådan med en sten så att den kommer att stå lite snett. Solen kan då skina ner i lådan bättre. Sen öppnar man reflektorlocket på vid gavel och vrider tillbaka det långsamt medan man iakttar den solreflex den kastar på marken. Man fortsätter att vrida locket tills man hittar den vinkel som får reflexen att i sin helhet falla ner i lådan och lysa upp kastrullen och den svarta bottenplåten. Slutligen sätter man in stöttans fot i det hål som ger den bästa möjliga vinkeln, och kokningen har börjat. 

Har man möjlighet kan man snabba upp kokandet genom att allt som oftast gå och vrida på hela kokarlådan och söka nytt hål för stödpinnen så att de följer solen, men ofta behövs det inte. När solen ska passera zenit är det bäst att ha reflektorn vidöppen för att undvika att den kommer att skymma solen efter passagen. Reflektorn är i varje fall av föga nytta just när solen står i zenit, för den står då uppfälld i en vinkel som gör att den effektiva strålinfångningsarean är liten.  


==== Matlagning med solugn ====

Det tar längre tid att laga mat i en solugn än över en eld eller på en elplatta. I solugnen - och i vilken ugn som helst – går det långsamt att komma upp i kokningstemperatur, men när maten väl börjat koka är den snabbt färdig. 

Med plasttäckt kastrull beror koktiden på hur mörk maten är på ytan. Om den strålning som trängt genom plasten träffar en ljus matyta, t.ex. ris, reflekteras den i stor utsträckning tillbaka ut i rymden. Oftast spelar det inte så stor roll eftersom den del av strålningen som faller på bottenplåten är så mycket större. 

Om kastrullerna däremot är många och vida och täcker en stor del av bottenplåten kan den absorberande arealen bli för liten för att försörja ugnen med energi nog för kokning. Maten kan då visserligen bli mjuk ändå, om den får lite tid på sig, och kan till och med bli godare än vanligt kokt mat. Man får emellertid vara lite försiktig när tillredningstemperaturen är lägre än den vanliga, och fundera på om det kan finnas  bakterier i den som kan ha överlevt tillagningen och kan ge hälsoproblem – antingen direkt eller efter att de fått tid att tillväxa. Det är bäst att ha en solugn som är stor nog för att hålla igång ordentlig kokning även om kastrullerna är många.

Om man använder svart lock på kastrullen istället för plast minskar man denna energiförlust genom reflektion, men man kan då inte se vad som äger rum inne i kastrullen. Det blir svårare att bedöma när maten är färdig. Med genomskinlig plast kan man däremot iaktta när kokningen börjar för all mat utom för ris, som normalt hinner svälla så mycket innan vattnet kommit upp till kokpunkten så att den kokande vattenytan döljs.  

För att koka ägg behövs ingen kastrull och vatten över huvud taget. Man lägger dem helt enkelt på bottenplåten. Det spelar inte just någon roll om de ligger där i kontakt med den varma luften en halv timme eller mer – smaken är som typiska kokta ägg i vilket fall. Det enda är att det kan bli en liten mörk fläck i äggvitan på den sida som legat an mot plåten. Det kan man undvika om man lägger varje ägg på ett litet underlag.

Normala koktider: Kyckling i en liten kastrull tar 50 minuter i starkt solsken. Ris i en stor kastrull tar två timmar. Vill man minska återreflektionen vid riskokning kan man lägga bladgrönsaker utanpå riset i kastrullen. De är betydligt mörkare än riset. 

Det spelar ingen större roll om kastrullerna står inne i ugnen för länge. Ingenting kan brännas vid, och normalt kokar det inte över heller. Kött blir ju mörare och ändrar karaktär när  fettet kommer ut och blir till sås. Jämfört med vanlig kokning och varmhållning lika länge över låga bevaras smaken bra. Ris varmhålls oförändrat. 

En stor fördel med solugn är att man inte behöver vara närvarande och passa kokningen. Man kan ställa upp ugnen på morgonen i skuggan på västsidan av huset. Vid middagstid har solen stigit så att dess strålar når ugnen, och har man reflektorn rätt inställd kan man fördröja uppvärmningen av maten någon timme, så att den är alldeles lagom kokt när man återvänder hem från arbetet på eftermiddagen. 
 
Både för att koka, stekning och grädda bröd kan man använda stekpåse av plast i stället för kastrull. Det är en genomskinlig, värmetålig plastpåse som brukar finns att köpa i medelstora städer. Man stoppar i maten, sluter till påsen och lägger den direkt på plåten. Man får vara försiktig så att inte fett rinner ut på plåten eftersom målningen kan skadas när man sen ska göra ren plåten. Det gäller till exempel att vara försiktig med fisk med vassa ben som kan sticka hål i påsen. 

Man kan också hänga upp en pytteliten påse i ett hörn av ugnen, så att den nuddar bottenplåten, och koka till exempel bönor eller grönsaker i den utan att det tar just någon plats. Man kan inte använda vanlig etenplast i kontakt med plåten – den skulle smälta omedelbart – utan enbart stekpåse.

== Solkokarmodell avsedd för kontinuerlig produktion av hett (sterilt) vatten ==


==== Princip ==== 

Vattnet strömmar genom ett solvärmt element där det hettas upp till kokning och kyls ner igen genom att avge värme till nytt inströmmande vatten.


==== Konstruktion ====

Apparaten består av tre parallella lodräta plåtar på någon centimeters avstånd så att vattnet kan cirkulera i de två mellanrummen. Plåtarna är förbundna med varandra med strängar av värmetåligt silikonlim längs under- och sidokanterna. Det är alltså limsträngarna tillsammans med plåtarna som innesluter vattnet. Vattnet som ska renas leds in genom ett hål nedtill i plåten på solsidan, stiger och rinner över mittplåten och nedåt på andra sidan den, innan det leds ut. Under sitt stigande värms vattnet upp, dels på grund av att ytterplåten på den sidan är svartmålad och absorberar solljus, dels genom att den mittersta plåten tillåter värmeöverföring från det tidigare uppvärmda, nu sjunkande vattnet på andra sidan (värmeväxlare enligt motströmsprincipen). Plåten på skuggsidan är utåt värmeisolerad med styrenskumplast. Solstrålningen koncentreras på den svartmålade plåtväggen av en kupad reflektor.


==== Material ====

3 st plåtar av aluminium eller förzinkat stål. Exempelvis 40 cm x 30 cm.

Värmebeständigt silikonlim. Det finns motorblockspackningssilikon (”gasket maker”) att köpa även på rätt små orter. Om vattnet ska användas för invärtes bruk får man fundera på vad det kan finnas för substanser i limmet.

Svart målarfärg.

2 st genomföringar genom plåten. Ventilhus från cykelslangar med muttrar duger bra.

Plast eller gummislang.


==== Utvecklingsmöjligheter ====

Konstruktionen kan varieras på ett flertal sätt. Bland annat får man ta hänsyn till vilket lim man använder och hur plåtytan är beskaffad. Man får testa och ta ställning till följande:

- Är vidhäftningen mellan silikonlimmet och plåtytan är tillräckligt god för att hålla ihop konstruktionen? Annars får man komplettera med skruvförband

- Går det att åstadkomma en tillräckligt tjock silikonsträng för att hålla plåtarna på rätt avstånd? Annars får man lägga in plast-, gummi- eller metallstrimlor som distans. 

- Vilket är det optimala avståndet mellan plåtarna? Det ska vara möjligt för ångbubblor att obehindrat leta sig uppåt utan att det påverkar vätskans strömningshastighet. Högst uppe bör plåtarna vara bockade utåt, så att profilen blir trattformad, för att garantera att ångbubblor kan frigöras utan att överkokning sker.

- Hur ska den mittersta plåtens överkant utformas, där vattnet ska rinna över från den sida där det värms till den där det svalnar? Ska det rinna över längs hela överkanten eller i ett hål eller i ett urtag i överkanten placerat diahonalt i förhållande till inloppshålet?

- Hur ska utloppet utformning? Vattnet rinner nedåt på utloppssidan och måste samlas ihop i nederkanten, men för att garantera att vätskenivån hålls konstant måste utloppet vara upptill. Det kan kanske bäst åstadkommas med en kanal skapad av en extra silikonsträng som löper lodrätt en bit från kanten. (Om den bara  är smal blir strömningshastigheten där så stor att jämförelsevis föga oönskad värmeöverföring hinner ske.) En annan möjlighet är att låta utloppsslangen vara permanent dragen i en böj uppåt som når upp i nivå med mittplåtens överkant eller hål. Då får man se till att dess ände inte hänger ner och bildar en hävert. 

- Hur ska reflektorn konstrueras? Ska den vara helt integrerad, så att en av elementets plåtar sticker ut i nederkanten och där är böjd till en kupad spegel? Eller är det bättre med en stor böjd masonit- eller kartongskiva klädd med aluminiumfolie? Ska reflektorn vara fixerad eller rörlig i förhållande till absorbator/värmeväxlarelement? Hur mycket kan man luta elementet med bibehållen funktionalitet? Om man kan luta den mycket kanske man inte behöver någon reflektor alls, utan kan nöja sig med direktinstrålningen. Eller ska man göra tvärtom och ha reflektorer och absorbatorer på bägge sidor om ett strikt lodrätt och trerummigt element med utlopp från mittutrymmet?

- Hur ska stativet konstrueras, så att man lätt kan rikta om apparaten och följa solen?

- Hur fäster man lämpligen slangar, slangklämmor och tratt så att man kan reducera flödet och ösa på råvatten och samla upp sterilvatten utan att funktionen påverkas?

[[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer]]
[[Kategori:Teknik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[Kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]</text>
      <sha1>7sfep9vvfg8vvvd7wd7w0dw6ij58ncb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/English muffins</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4073</id>
    <revision>
      <id>37612</id>
      <parentid>17244</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T15:03:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[English muffins]] till [[Kokboken/Recept/English muffins]]</comment>
      <origin>37612</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1137" sha1="m4aikn5g9bb65exnb9vvwtw8emb12dv" xml:space="preserve">== '''English muffins''' ==
 
40 portioner | Normalstora formar 

--------------------------------------------------------------------------------

En icke-söt muffins passar bra till te, som ett alternativ till scones. 


--------------------------------------------------------------------------------

Svårighetsgrad: Medel

3 msk mjukt smör &lt;br&gt;
10 dl vetemjöl, 600 g &lt;br&gt;
1 tsk salt &lt;br&gt;
2 tsk socker&lt;br&gt;
50 g jäst&lt;br&gt;
2 1/2 dl vatten&lt;br&gt;
1 1/4 dl mjölk &lt;br&gt;


--------------------------------------------------------------------------------

1. Koka upp mjölken, ta från plattan och häll i vattnet. Låt svalna till 37°C.&lt;br&gt;
2. Lös jästen i lite av degvätskan och häll tillbaka.&lt;br&gt;
3. Tillsätt socker, salt och vetemjöl. Arbeta sist i smöret.&lt;br&gt;
4. Jäs degen övertäckt ca 1 1/2 timme tills den faller ihop.&lt;br&gt;
5. Sätt ugnen på 225°C.&lt;br&gt;
6. Dela degen i 40 bitar och rulla dem till bollar. Lägg på bakpappersklädd plåt. Platta till bollarna på plåten.&lt;br&gt;
7. Grädda genast 7-10 min tills muffinsen är ljusbruna. Dela med gaffel när de svalnat.&lt;br&gt;


[[Kategori:Kaffebröd]]
[[kategori:M kokbok]]</text>
      <sha1>m4aikn5g9bb65exnb9vvwtw8emb12dv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Japanska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4078</id>
    <revision>
      <id>48147</id>
      <parentid>40952</parentid>
      <timestamp>2018-08-29T04:40:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>203.181.40.118</ip>
      </contributor>
      <comment>/* LEKTION 1 */</comment>
      <origin>48147</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1084" sha1="m2rzl8rtrkka8eslm7g8919dc7orweh" xml:space="preserve">''Japanska är ett enkelt språk när man väl kommit igång och lärt sig grunderna, några ord och uttryck.''


== '''LEKTION 1''' ==

'''Ord och fraser'''

*こんにちは [konnichiwa] = Goddag
*こんばんは [konbanwa] = Godkväll
*おはよう（ございます）[ohayou (-gozaimasu)] = Godmorgon (-artig tillägg)
*さようなら [sayonara] = Hej då
*おやすみなさい [oyasuminasai] = Godnatt
*すみません [sumimasen] = Ursäkta/Tack (används ofta)
*いいえ [iie] = Nej, men kan också betyda &quot;ingen orsak&quot; i vissa lägen
*はい [hai]= Ja
*ええ [ee] = Ja
*ありがとう(ございます) [arigatou (-gozaimasu)] = tack (-artigt tillägg)
*どうぞ [douzo] = Varsågod (används när man ger något)
*わたしのなまえは (watashinonamaewa)... = Jag heter...
* あなたのなまえは?(anatanonamaewa?) = Vad heter du?
* ありがとう(arigatou) = tack
* げんきですか(genkidesuka) = Hur mår du?
* げんきです(genkidesu) = Jag mår bra
*いまなんじですか (imananjidesuka) = Hur mycket är klockan?

[[Kategori:Språkkurser/Japanska]]</text>
      <sha1>m2rzl8rtrkka8eslm7g8919dc7orweh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Äggröra (Godis)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4086</id>
    <revision>
      <id>54757</id>
      <parentid>47050</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:29:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54757</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="353" sha1="jdutiv3axuv6xs9180tf59eryjdvprl" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Här gäller alltså lika många dl socker som ägg. 

==Ingredienser==
''1 portion''
*1 ägg
*1 dl strösocker
*ev. kakao

==Tillagning==
*Kläck i ägget i en bunke. 
*Häll i sockret och ev. kakaon.
*Vispa!

==Tips==
Ju längre du vispar desto godare blir det!

[[Kategori:Godis|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>jdutiv3axuv6xs9180tf59eryjdvprl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Bananchokladdricka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4087</id>
    <revision>
      <id>26145</id>
      <parentid>24047</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T18:03:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Frisko</comment>
      <origin>26145</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="392" sha1="819eso1m2or6nhj6om4tx06mrpl6cdn" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''2 glas''
*1 Banan
*2dl Naturell yoghurt med honung
*1dl Mjölk
*2tsk Socker
*1tsk Kakao
 
==Tillagning==
Mixa ihop alla ingredienserna med en mixer och kör till en slät dryck.
 
==Servering==
Serveras direkt och om man vill spara den så ställer man in den i kylen.
 
==Tips==
 
[[Kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>819eso1m2or6nhj6om4tx06mrpl6cdn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Muffins</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4088</id>
    <revision>
      <id>54756</id>
      <parentid>28840</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:29:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54756</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="919" sha1="h5uaqeo350geugxhijn7hh2vu1u3yd3" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''9 stora eller 18 normalstora''
*50 g smör
*3 ägg
*2 dl strösocker
*1 dl mjölk
*4 dl vetemjöl
*2 tsk bakpulver
*100 g grovhackad choklad eller 4 dl bär
 
Eventuell garnering:
*florsocker
*bär eller strössel
*nötter
*choklad
*chokladkräm

==Tillagning==
Sätt ugnen på 225°. Sätt ut pappersformar på en plåt eller smörj en muffinsplåt lätt. Smält smöret. Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt mjölk och smör. Blanda mjöl och bakpulver och rör ner det i smeten. Tillsätt choklad eller bär. Klicka ut smeten i formarna. Grädda mitt i ugnen i ca 20 minuter för stora och ca 12 minuter för normalstora. Låt muffinsen svalna.

==Servering==
Sikta över lite florsocker strax före servering eller rör florsocker med lite vatten till en glasyr och bred det på muffinsen. Garnera med bär eller strössel.

==Tips==
 

[[Kategori:M kokbok]]
[[Kategori:Kakor]]</text>
      <sha1>h5uaqeo350geugxhijn7hh2vu1u3yd3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pastagratäng med skinka och champinjoner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4090</id>
    <revision>
      <id>54755</id>
      <parentid>38066</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:29:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54755</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1043" sha1="26tg7flzao74qyv1kwlbwjfo7x45111" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
* 400 g penne
* 150 g rökt skinka 
* Smör till stekning
* 150 g skivade champinjoner
* 5 dl färsk spenat
* 1 knippa persilja
* Salt och peppar

Gratängsås
* 1 msk smör
* 1 msk vetemjöl
* 3-4 dl gräddmjölk (grädde blandat med mjölk)
* 1 dl riven parmesanost eller liknande
* 1 kula mozarella
* Salt och peppar

==Tillagning==
# Koka pastan al dente enligt anvisningarna på paketet. Spola kall under rinnande vatten. Sätt ugnen på 225 grader.
# Skär skinkan i små tärningar och fräs i en klick smör i en stekpanna tillsammans med champinjonerna och spenaten. Krydda med salt och peppar.
# Smält smöret till såsen i en kastrull och pudra ner mjölet. Rör om och häll på gräddmjölken. Låt koka upp och blanda ner parmesanosten. Riv ner mozarellan. Salta och peppra.
# Hacka persiljan. Blanda samman alla ingredienserna och häll över i en gratängform.
# Grädda i ugnen i ca 20 minuter. 
 
==Servering==
* Sallad 
 
==Tips==
 
[[Kategori:Pasta]]
[[Kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>26tg7flzao74qyv1kwlbwjfo7x45111</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pumpasoppa med lime och koriander</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4154</id>
    <revision>
      <id>38076</id>
      <parentid>28663</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T17:20:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pumpasoppa med lime och koriander]] till [[Kokboken/Recept/Pumpasoppa med lime och koriander]]</comment>
      <origin>38076</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="754" sha1="jqhbteoyptlttw3t93lhkpjib5e5lsl" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
== Ingredienser ==
 
''6-8 port'' 
* 1,2 kg pumpa
* 2 gula lökar
* 4 vitlöksklyftor
* 1 msk smör
* 12 dl mjölk
* 4 grönsaksbuljongtärningar 
* 4 dl lätt crème fraiche
* rivet skal och saft av 
* 2 lime
* 2 tsk sambal oelek
* färsk koriander 


== Gör så här ==
 
Skala och skär pumpan i tärningar. Skala och hacka löken. Fräs löken i smör i en gryta. Tillsätt pumpa, mjölk och buljongtärningar. Låt soppan koka ca 10 min. Mixa soppan och rör i hälften av crème fraiche. Smaksätt med lime, sambal oelek och ev salt. Låt soppan koka upp, servera med en klick crème fraiche och färsk koriander. 


[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]] 
[[Kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>jqhbteoyptlttw3t93lhkpjib5e5lsl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pumpasoppa med ingefära</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4155</id>
    <revision>
      <id>47039</id>
      <parentid>38074</parentid>
      <timestamp>2017-04-23T18:35:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Astridx</username>
        <id>4167</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>puts</comment>
      <origin>47039</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1189" sha1="pa9naawo21edbxo5f6n9oq0m8ump3pj" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
''4 portioner''

''Tillagningstid: ca 30 minuter'' 

== Ingredienser ==

* 1 pumpa (ca 1 kg) 
* 4 gula lökar, skivade 
* 2 skalade äpplen, urkärnade och tärnade 
* 1,5 msk olja 
* 1,5 liter grönsaksbuljong av tärning eller fond 
* 1 tsk färsk ingefära, finriven 
* 2-3 msk pressad citron 
* salt och peppar 
* kryddgrönt 

== Tillbehör ==

* grovt bröd 
* lagrad ost 

== Tillagning ==

Skala pumpan, dela den, ta bort kärnorna och skär köttet i små tärningar. Fräs dem med lök och äpple i olja i en gryta. Tillsätt buljong, ingefära och citron. Koka på svag värme tills pumpan är mjuk. Mixa soppan slät med mixer eller mixerstav. Smaka av med salt och peppar. Strö på kryddgrönt och eventuellt lite rivet citronskal.

Servera med ostsmörgås.

== Tips ==
Tips: Till förrätt passar en halv kokt krabba per portion. Servera den med rostat bröd och t ex hovmästarsås (finns färdig på burk).
 
En portion med tillbehör ger ca    Energi: 1670 kJ / 399 kcal    Fett: 15 g   Fibrer: 8 g

[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori: Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori: Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori: Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>pa9naawo21edbxo5f6n9oq0m8ump3pj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysik A/Naturens fundamentala krafter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4158</id>
    <revision>
      <id>48802</id>
      <parentid>40072</parentid>
      <timestamp>2019-04-30T05:30:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2A02:AA1:1010:5176:1CD3:57CA:17C2:5CDD</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Elektromagnetism */</comment>
      <origin>48802</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1732" sha1="ez6simh331c1y2q931hxzodwd9a66g2" xml:space="preserve">Denna text är en del av kursmaterialet till gymnasiets kurs '''[[Fysik A]]'''.

=Introduktion=
Det finns fyra krafter som styr allt som finns i universum.&lt;br&gt;
Gravitationen, elektromagnetismen, den starka kärnkraften och den svaga kärnkraften.&lt;br&gt;
Alla krafter förmedlas av en partikel, som tillexempel elektromagnetismens foton.

=Gravitation=
Introduktion.&lt;br&gt;
Gravitationen är den kraft som håller oss kvar på jorden, binder solen med jorden och håller ihop galaxer.&lt;br&gt;
Gravitationen påverkar endast objekt med massa.&lt;br&gt;
Gravitationskraften förmedlas av en partikel som kallas Gravitonen.&lt;br&gt;
Man har inte hittat gravitonen än, men forskare är säkra på att den finns.&lt;br&gt;

=Elektromagnetism=
Introduktion.&lt;br&gt;
Elektromagnetismen är den kraft som får t.ex. elektroner att binda till atomkärnor.&lt;br&gt;
Kraften har två olika laddningar som påverkar varandra, plus och minus som attraherar varandra.&lt;br&gt;
Samma laddningar som plus och plus stöter bort varandra.&lt;br&gt;
Den elektromagnetiska kraften förmedlas av en partikel som kallas fotonen.&lt;br&gt;

=Stark kärnkraft=
Introduktion.&lt;br&gt;
Den starka kärnkraften är den kraft som håller ihop atomkärnorna så att protonerna som har positiv laddning inte kan stöta ifrån varandra.&lt;br&gt;
Den starka kärnkraften förmedlas av en partikel som kallas gluonen, eller &quot;den starka gluonen&quot;.&lt;br&gt;
Den starka kärnkraften verkar mellan kvarkar

=Svag kärnkraft=
Introduktion.&lt;br&gt;
Den svaga kärnkraften är anledningen till att neutronen faller sönder och orsaken till en stor del av den energi som solen sprutar ut.&lt;br&gt;
Den svaga kärnkraften förmedlas av W och Z bosonerna.&lt;br&gt;
Den svaga kärnkraften verkar på både kvarkar och leptoner.

{{stub}}

[[Kategori:Fysik A]]</text>
      <sha1>ez6simh331c1y2q931hxzodwd9a66g2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ingalundakaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4166</id>
    <revision>
      <id>54754</id>
      <parentid>38022</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:28:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54754</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="822" sha1="necr74zcdxv7xn090xulrnqdk55g2l2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Detta är en mycket god och saftig kaka. Dessutom innehåller den inga animaliska produkter så även veganer kan låta sig väl smaka.
 
==Ingredienser==
* 3,5 dl mjöl
* 2 tsk bakpulver
* 4 tsk vaniljsocker
* 5 tsk kanel
* 1,5 dl olivolja
* 4 st bananer
* 3 dl hackade hasselnötter
* 2 dl ljus sirap
* 2 dl råsocker/farinsocker
 
==Tillagning==

Blanda sirap och socker.
Mosa bananerna och mixa med olivoljan.
Rör ihop sockerblandningen med bananmixen.
Blanda torrvarorna och nötterna, rör sedan samman med resten.
Smörj och bröa en form. Låt bakas i mitten av ugnen.  
 
125 grader i minst 1,5 timme. Känn efter med en sticka för att kolla om den är färdig. 


== Variant ==

Lägg i hackade fikon eller annan torkad frukt.

[[Kategori:Kaffebröd]]
[[Kategori:Veganskt]]
[[Kategori:I kokbok]]</text>
      <sha1>necr74zcdxv7xn090xulrnqdk55g2l2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Quorngryta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4167</id>
    <revision>
      <id>56637</id>
      <parentid>54753</parentid>
      <timestamp>2024-10-28T15:42:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56637</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1060" sha1="a7tinjchi4zjzka5ehiaetyau6cbgw1" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser ==
''8 portioner''
* En påse med Quorn-bitar
* 1/2 påse asiatisk wookmix
* 1 burk kikärter
* 1 burk bambuskott
* 1 burk kokosmjölk
* 1 gullök
* 2 bananer
* 1 burk ananas i bitar (ta kanske inte med all saft)

==Tillagning==
Hacka och stek upp löken tillsammans med Quorn-bitarna tills de fått bra med färg. Krydda ordentligt så
att Quorn-bitarna får smak. Lägg undan Quorn-bitarna och löken i en skål. Stek sedan upp wookmixen.
Häll sedan i bambuskotten och kikärterna och stek tills de fått en gnutta färg. Häll tillbaka Quorn-bitarna
och löken.

Häll sedan i kokosmjölken, ananasbitarna och skivade bananer. Rör runt, sänk värmen och låt sjuda i ca tio minuter
under lock.


==Kryddning==
* Thai hot sweet chili-sås
* Svartpeppar
* Salt
* (Paprika eller cayennepeppar)

 
==Servering==
Serveras med ris och något svalkande att dricka. 
 

[[Kategori:Q kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Thailändskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>a7tinjchi4zjzka5ehiaetyau6cbgw1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Hamantaschen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4170</id>
    <revision>
      <id>56213</id>
      <parentid>56212</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T08:56:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56213</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1675" sha1="hc68xsbdm5yxrov6eg8t416b54zfa3s" xml:space="preserve">'''Hamantasch''' (kan även stavas ''hamentash'', ''homentasch'', eller ''homentash'') är en kaka som traditionellt äts av judar under högtien purim. Kakan är trekantig och fylld med fyllning, som kan bestå av en mängd olika saker, såsom choklad, sylt, dadlar, plommon, russin, vallmofrön eller aprikos.
Kakan kan på svenska kallas Hamans fickor, hatt eller öron. I Israel kallas de אוזני המן (Oznei Haman) - Hamans öron.

Som regel görs kakan av en mjölkfri deg, som skärs upp i en cirkel, varpå cirkelns sidor sedan viks in över mitten från tre håll. 

==Ingredienser==
*3 ägg (+ 1 ägg till pensling)
*1 dl olja
*1 tesked bakpulver 
*1½ dl socker
*2 dl vatten
*1 dl fruktjuice till exempel apelsin
*1 nypa salt
* 5 dl vetemjöl
(vanilj)
====Fyllning====
*Hackade aprikoser och aprikossylt.
*Hackade hasselnötter och/eller hackad mandel.

==Tillagning==
Sätt ugnen på 175-200 C.  Vispa äggen, häll sedan på mjölet och blanda alla ingredienser i en skål, rör  tills blandningen blir smidig. Mjöla bakbordet, häll upp degen och kavla ut den  tills den är ca ½ cm tjock. Skär ut cirklar i lagom storlek. Upprepa proceduren tills degen tar slut. Tag därefter de runda kakstyckena och lägg en klick fyllning därpå. Vik sedan upp alla ''tre'' kanterna så att endast en mindre glipa återfinns i mitten. Lägg de ogräddade kakorna på en bakplåt med bakpapper, pensla dem med ägg och ställ in dem i ugnen tills de svällt och fått en gyllenbrun färg. Låt kakorna svalna, eftersom man annars lätt bränner sig  på den varma fyllningen.

{{wikipedia}}
[[kategori:H kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Bakning|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>hc68xsbdm5yxrov6eg8t416b54zfa3s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kärleksmums</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4172</id>
    <revision>
      <id>56432</id>
      <parentid>28841</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:19:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>wp</comment>
      <origin>56432</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="885" sha1="84hg7i5cjzsr83df13gag1h2zed04u4" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Kärleksmums''' är en mjuk chokladkaka med chokladglasyr på som gräddas i långpanna.&lt;br&gt;
På glasyren strör man kokosflingor. Bakverket benämns även '''snoddas''' och '''Kramforskaka'''.

==Detta behövs:==
*2 st ägg
*3 dl socker
*1 1/2 dl mjölk
*2 tsk bakpulver
*2 msk kakao
*2 tsk vaniljsocker
*4 1/2 dl vetemjöl
*150 g smält smör

Glasyr:
*3 dl florsocker
*1 msk kakao
*5 msk kokt kaffe
*50 g smält smör
*kokosflingor

==Instruktion:==
Vispa ägg och socker poröst, tillsätt sedan de övriga ingredienserna, sist det avsvalnade smöret. Bred ut smeten på bakplåtspapper i långpanna. Grädda ca 15 minuter i 200 grader. Låt kakan svalna.
Blanda ihop ingredienserna till glasyren och bred på kakan. Strö kokosflingor över och skär kakan i passande rutor.

{{wikipedia}}
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>84hg7i5cjzsr83df13gag1h2zed04u4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Specialtecken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4173</id>
    <revision>
      <id>46904</id>
      <parentid>46903</parentid>
      <timestamp>2017-02-12T16:46:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>mer generell beskrivning</comment>
      <origin>46904</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="977" sha1="41qi1x2nuz6ahw8bob6dquq22igbkuw" xml:space="preserve">Beroende på tangentbord och tangentbordsinställningar är det inte alltid självklart hur vissa tecken skall skrivas. Tecken med accenter kan ofta skrivas så att man först skriver accenten (inte apostrof) och sedan grundbokstaven. Denna metod fungerar också för ñ (med hjälp av AltGr). ¡ och ¿ skrivs med AltGr-! respektive AltGr-? (alltså AltGr-Shift-1 och -2). Också Compose-tangenten kan användas, om man har den (vanlig i Unix/X Window System).

Om man inte har direkt tillgång till specialtecknen kan man ange deras Unicode-kod. I Windows gör man det med det numeriska tangentbordet (med NumLock aktiverat) medan man håller Alt-tangenten nere. För ¿ skall man alltså trycka ner Alt, skriva 0191 och släppa upp Alt. Denna metod skrivs ofta &quot;alt+0191&quot;. I en del Linux/X11-omgivningar kan man på motsvarande sätt använda Ctrl-Shift-u och sedan Unicode-koden (tecknet dyker i så fall upp när man fortsätter skriva).

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>41qi1x2nuz6ahw8bob6dquq22igbkuw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska/Appendix/Frasbok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4176</id>
    <revision>
      <id>29288</id>
      <parentid>25343</parentid>
      <timestamp>2010-08-31T17:57:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>91.128.172.80</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Några meningar, ord, siffror... */</comment>
      <origin>29288</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1991" sha1="7sanryjzjwtj95uv0g3o3c2kaburhk4" xml:space="preserve">==Några meningar, ord, siffror...==
* Hallo, wie heißt du? = Hallå, vad heter du?
*Ich heiße Robert, und du? = Jag heter Robert, och du?
*Ich heiße Klaus. = Jag heter Klaus.

*Hallo, wie geht's dir? = Hallå, hur mår du?
*Gut danke, und dir? = Bra tack, och du?
*Auch gut = Mycket bra
*Tschüss! = Hej då!
*Bis bald, Sara! = Vi ses, Sara!

*Blau = Blå
*Rot = Röd
*Braun = Brun
*Grün = Grön
*Weiß = Vit
*Gelb = Gul
*Schwarz = Svart
*Grau = Grå

*Eins = Ett/En
*Zwei = Två
*Drei = Tre
*Vier = Fyra
*Fünf = Fem
*Sechs = Sex
*Sieben = Sju
*Acht = Åtta
*Neun = Nio
*Zehn = Tio
*Elf = Elva
*Zwölf = Tolv
*Dreizehn = Tretton
*Vierzehn = Fjorton
*Fünfzehn = Femton
*Sechzehn = Sexton
*Siebzehn = Sjutton
*Achtzehn = Artton
*Neunzehn = Nitton
*Zwanzig = Tjugo

*Der Hamster = Hamstern
*Der Wellensittich = Undulaten
*Das Pferd = Hästen
*Die Katze = Katten
*Die Maus = Musen
*Der Hund = Hunden

*Januar = Januari
*Februar = Februari
*März = Mars
*April = April
*Mai = Maj
*Juni = Juni
*Juli = Juli
*August = Augusti
*September = September
*Oktober = Oktober
*November = November
*Dezember = December

*Die Mütze = Mössan
*Das Hemd = Skjortan
*Die Kappe = Kepsen
*Das T-Shirt = T-Shirten
*Die Jacke = Jackan
*Der Pullover = Tröjan
*Die Bluse = Blusen
*Der Rock = Kjolen
*Die Shorts = Kortbyxan
*Die Jeans = Jeansen
*Die Stiefel = Stövlarna
*Die Hose = Byxan
*Die Schuhe = Skorna
*Die Turnschuhe = Sportskorna

*Anna ist meine Schwester = Anna är min syster
*Tobias ist mein Bruder = Tobias är min bror

*Das Mädchen = Flickan
*Der Junge = Pojken
*Der Lehrer = Läraren (manlig)
*Die Lehrerin = Lärarinna (kvinna)

*Ein Rucksack = En ryggsäck
*Ein Bleistift = En blyertspenna
*Ein Buch = En bok
*Ein Tisch = Ett bord
*Eine Lampe = En lampa
*Eine Tür = En dörr
*Ein Computer = En dator
*Ein Stuhl = En stol
*Ein Fenster = Ett fönster
*Ein Haus = Ett hus
*Ein Bus = En buss
*Eine Schule = En skola
*Ein Auto = En bil
*Ein Fahrrad = En cykel

[[Kategori:Språkkurser/Tyska]]</text>
      <sha1>7sanryjzjwtj95uv0g3o3c2kaburhk4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Ene's Nyår</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4177</id>
    <revision>
      <id>37231</id>
      <parentid>17967</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:35:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Ene's Nyår]] till [[Drinkboken/Recept/Ene's Nyår]]</comment>
      <origin>37231</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="341" sha1="c0t73zrqawln9c6r9mvz51aeueir2jg" xml:space="preserve">'''Ene's Nyår'''

====Ingredienser====
* Champagne/Mousserande Vin
* Vodka


====[[Drinkglas|Glas]]====
Direkt i flaskan

====Tillagning====
Drick upp valfri mängd av champagnen/mousserande vinet, fyll på med vodkan och drick!


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Champagnedrinkar]]
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>c0t73zrqawln9c6r9mvz51aeueir2jg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/White Lady</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4181</id>
    <revision>
      <id>38283</id>
      <parentid>17973</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[White Lady]] till [[Drinkboken/Recept/White Lady]]</comment>
      <origin>38283</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="248" sha1="ih7o4ov8ps8yhvz7auuro2qk20qe2zn" xml:space="preserve">'''White Lady'''

====Ingredienser====
*2 delar Cointreau
*1 del Citronjuice
*4 delar Gin

====[[Drinkglas|Glas]]====
Coktailglas

====Tillagning====
Skaka ihop i med is.

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>ih7o4ov8ps8yhvz7auuro2qk20qe2zn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Blood Red Sunrise</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4182</id>
    <revision>
      <id>37186</id>
      <parentid>12953</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:52:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Blood Red Sunrise]] till [[Drinkboken/Recept/Blood Red Sunrise]]</comment>
      <origin>37186</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="387" sha1="byr8tm0g1rduf7aoonrh088rmghh3ks" xml:space="preserve">'''Blood Red Sunrise''' är en alkoholfri drink.

====Ingredienser====
*75 % Sprite (eller dyl.)
*20 % Grenadine
*5 % Coca-Cola
*Limebit
*Socker
 
====Tillagning====
Blanda allting.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i vinglas.
 
====Garnering====
[[Garnering|Garnera]] med limebiten och sockret.

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Alkoholfria drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>byr8tm0g1rduf7aoonrh088rmghh3ks</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chokladröra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4185</id>
    <revision>
      <id>37614</id>
      <parentid>12962</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T15:03:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Chokladröra]] till [[Kokboken/Recept/Chokladröra]]</comment>
      <origin>37614</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="170" sha1="otrgnsom1019o30wls2e0mj93io45yn" xml:space="preserve">==Ingredienser==

2-3 msk socker
2-3 msk kakao
2-3 msk vispgrädde

==Tillredning==

Blanda allt i en kopp och rör om tills det blir tjockt. 

[[Kategori: Efterrätter]]</text>
      <sha1>otrgnsom1019o30wls2e0mj93io45yn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Paté på kycklinglever</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4187</id>
    <revision>
      <id>37919</id>
      <parentid>22839</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T11:21:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Paté på kycklinglever]] till [[Kokboken/Recept/Paté på kycklinglever]]</comment>
      <origin>37919</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1030" sha1="d4bsedfwugu7rqh02pvdltmzouxeox0" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
* ett paket kycklinglever, tinad
* ett paket bacon
* 2 gula lökar
* 2-3 vitlöksklyftor
* mejram
* timjan
* rosmarin
* salt och peppar
* grädde, ca 2 dl
* en skvätt sherry, konjak eller liknande
* lagerblad, kryddpeppar till garnering
* skirat smör

==Tillagning==
Bryn löken och vitlöken tillsammans med baconet. Lägg i levern och stek. Tillsätt grädden och kryddorna, låt koka en stund och smaka av med kryddor. Tillsätt sherryn i slutet. 

Mixa allt i en matberedare och häll på på burkar eller en form. 

Låt patén svalna och häll skirat smör över, garnera med lagerblad och ett par korn kryddpeppar. 
 
==Servering==
Ett gott tillbehör på julbordet eller som förrätt. Gott med cumberlandsås till. Är också smaskens att bre på en knäckemacka till frukost dagen efter.
 
==Tips==
Håller sig rätt länge i kylen under smörtäcket men kan också frysas.
 
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Kyckling|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>d4bsedfwugu7rqh02pvdltmzouxeox0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysikaliska fenomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4192</id>
    <revision>
      <id>27913</id>
      <parentid>26398</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:44:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: välkommna → välkomna</comment>
      <origin>27913</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2622" sha1="sp5tmjxtwpvrlv5hhpf90i2ozvnqcgh" xml:space="preserve">== Index ==


Inledning&lt;/br&gt;
Corioliseffekten&lt;/br&gt;
Dopplereffekten&lt;/br&gt;
Ytspänning&lt;/br&gt;
Norrsken&lt;/br&gt;
Tryckkokning&lt;/br&gt;
Zeemaneffekt
----

== Inledning ==
Ibland sitter jag och funderar över hur något fungerar, det är det som fick mig att starta denna bok. Jag vill vara med och skapa ett fysikaliskt uppslagsverk. Här skulle allt från norrsken till tyngdkraft och jetströmmar få plats. Det skulle kunna vara ett bra uppslagsverk vid laborationer. Alla är varmt välkomna att delta i projektet tillsammans med mig.


== Dopplereffekten ==

Dopplereffekten gör att tonerna från ambulansen siren är högre när den kör emot en detektor än från den. En detektor är exempelvis en mikrofon eller ett öra.
 
Att tonen blir högre beror på att när ambulansen kör i samma riktning som detektorn finner sig i förkortas ljudvågorna i motsvarande grad som ambulansens hastighet relativt ljudets hastighet som ger en tätare (högre) frekvens. Det omvända råder när ambulansen passerat detektorn då ljudvågorna dras ut, frekvensen sjunker och ger en lägre ton.

== Ytspänning ==

[[Image:Wasserläufer bei der Paarung crop.jpg|thumb|Tack vare ytspänningen kan denna [[w:vattenlöpare|vattenlöpare]] röra sig på vattenytan.]]
[[Bild:2006-01-15 coin on water.jpg|thumb|Ytspänningen håller myntet flytande]]
[[w:dipol|Dipoler]], t.ex. vattenmolekyler, orienterar sig i förhållande till varandra så att positiva sidor närmar sig andra molekylers negativa sidor. Genom att olika laddningar attraherar varandra uppstår det bindningar mellan molekylerna. '''Ytspänning''' är summan av de krafter som uppstår mellan [[w:molekyl|molekyl]]er vid gränsytan mellan en [[w:vätska|vätska]] och [[w:luft|luft]]. Ytspänningen är en kraft som är riktad inåt mot vätskan, och ger därmed skenet av att ytan är svagt böjd om den betraktas från sidan. Fenomenet kan bland annat noteras i ett vanligt glas med vatten.

Andra fenomen som skapas av ytspänning är [[w:bubbla|bubblor]] och [[w:kapillärkraft|kapillärkraft]]. Ytspänningen är bland annat viktig i [[w:lunga|lungornas]] luftbärande strukturer, [[w:alveol|alveol]]erna. Ämnen som kan modifiera ytspänningen kallas [[w:surfaktant|surfaktant]]er (många andra termer används också, såsom tensider och ytaktiva ämnen).

Ytspänning mäts i [[w:SI-enhet|SI-enheterna]] N/m eller J/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och mäts i [[w:cgs-systemet|cgs-systemet]] i enheten dyn/cm.

== Zeemaneffekt ==

[[Kategori:Fysik]]
[[Kategori:SAB: Ucc Fysik|Fysik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|Fysik]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]</text>
      <sha1>sp5tmjxtwpvrlv5hhpf90i2ozvnqcgh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Potatisfrestelse</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4194</id>
    <revision>
      <id>54752</id>
      <parentid>38070</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:28:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54752</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="860" sha1="8b60l9b5on5lhh2pe17y3ggtv9p0jj1" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*ca 1 liter Potatis
*1-2 gula lökar
*ca 1½-2 dl grädde el. sojagrädde
*1 dl ketchup
*2-3 msk oregano
*några klickar smör el. mjölkfritt margarin
*örtsalt
*peppar
 
 
==Tillagning==
Skala och skär potatisen i klyftor. Lägg dessa i en smord ugnsfast form. Skala och hacka löken och stek denna i en kastrull. När löken är gyllenbrun tillsätt oregano och ketchup och blanda lökblandningen med potatisen i formen. Häll över grädden, salta och peppra samt lägg smör i klickar på anrättningen. Grädda i ugnen på ca 200-225°C i ca 40 min eller tills potatisen är mjuk.

 
==Servering==
Servera som ensamrätt tillsammans med en [[sallad]] och [[linsbiffar]], eller på julbordet som buffémat. 
 
==Tips==
 
[[Kategori:Potatis och rotfrukter]]
[[kategori:Vegetariskt]] 
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>8b60l9b5on5lhh2pe17y3ggtv9p0jj1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Röd fisksoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4195</id>
    <revision>
      <id>54751</id>
      <parentid>47055</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:28:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54751</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1381" sha1="e9ls4oqqckxqc7s2i2wtrn5cenp3xv2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Kan även kallas för gryta&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&quot;För en hungrig besättning.&quot;

==Ingredienser==
*smör, olja eller margarin.


*1 paket passerade (krossade) tomater
*Fiskfilé (2 pkt fiskblock)
*Fiskfond (buljongtärning)
*½ dl Citron
*Mycket dill
*3 msk socker
*Vitpeppar


*Gärna att man dessutom kryddar extra med timjan, rosmarin, cayennepeppar och vitlök.
*Gärna lite: morötter, lök, rotselleri.

==Tillagning==
Värm olja eller smält lite smör i en gryta.&lt;br&gt;
Rör ner vetemjöl för att soppan inte ska bli för tunn.&lt;br&gt;
I med tomaterna, späd med fond (tärning) och vatten för att få lagom tomatsmak.&lt;br&gt;
Efter ett uppkok, i med pressad citron (minst 1/2 dl gärna mer, beror på hur sur citronen är) och socker (ca 3 msk). Man måste ''smaka av'' för att få en bra balans mellan sött och surt.&lt;br&gt;
Mängder med dill i, eller lagom, om man tycker det räcker. &lt;br&gt;
Dags att lägga i de grönsaker man vill ha (morötter, lök, rotselleri eller vad man har) jag rekommenderar lök, morot och LITE rotselleri. &lt;br&gt;
Sen fisken, när den är färdig (rör försiktigt) strö över finhackad purjo.&lt;br&gt;

==Servering==
Servera till potatis eller ris, helst i djup tallrik, det är ju ändå en soppa.

[[Kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Grytor och långkok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>e9ls4oqqckxqc7s2i2wtrn5cenp3xv2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ischoklad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4198</id>
    <revision>
      <id>37606</id>
      <parentid>32230</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T15:02:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Ischoklad]] till [[Kokboken/Recept/Ischoklad]]</comment>
      <origin>37606</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1066" sha1="3i7rlo1mc1eskf4jndvkrnmw6psmk2h" xml:space="preserve">[[File:Eiskonfekt.jpg|miniatyr|Ischoklad]]
Ischoklad, dessert eller godis som består av bland annat choklad och kokosfett. Trots namnet har ischoklad ingenting med is att göra utan det anspelar istället på att chokladen smälter väldigt lätt på grund av innehållet av kokosfett. Detta gör i sin tur att värmeenergi tas från munnen och en kylande känsla kan uppstå. I vissa fall tillsätts glukos eller menthol till chokladen vilket ytterligare ökar på en kylande känsla vid konsumtion.

Ischoklad är ett populärt julgodis.

Recept:

Ischoklad
ca 50 st.

200 gr mörk blockchoklad
75 gr kokosfett 
2 påsar hackade nötter (ev. mandel)

Gör så här:
1. Blockchokladen smältes över ett varmt vattenbad.
Tillsätt smöret och rör om tills smeten är jämn.

2. Strö lite hackade nötter (eller mandel) i botten på små veckade metallformar.
Häll i smeten och avsluta med nötter (eller mandel) på toppen. Nöten är ej nödvändig men många anser att den är en välsmakande detalj. Förvaras kallt.

[[Kategori:Godis]]
[[kategori:I kokbok]]</text>
      <sha1>3i7rlo1mc1eskf4jndvkrnmw6psmk2h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik E/Differentialekvationer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4203</id>
    <revision>
      <id>23478</id>
      <parentid>20093</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T12:12:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23478</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="650" sha1="gz6acltuoxhjh2tnybnyla7k2s6fcsp" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


== Differentialekvation ==

En differentialekvation är en ekvation som uttrycker ett samband mellan en funktion och dess derivator.
Att lösa en differentialekvation innebär att finna en funktion som uppfyller den.
En enkel differentialekvation är nedanstående:
:&lt;math&gt;\frac{dy}{dx}=y&lt;/math&gt;
Att lösa denna innebär alltså att finna en deriverbar funktion y sådan att ekvationen är sann för alla reella x. I detta fall kan man se att &lt;math&gt;y=e^x&lt;/math&gt; är en lösning. I själva verket ges alla lösningar till denna ekvation som &lt;math&gt;y=Ce^x&lt;/math&gt; för någon konstant C.

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>gz6acltuoxhjh2tnybnyla7k2s6fcsp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Minimanual för Cubase</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4205</id>
    <revision>
      <id>13114</id>
      <parentid>13113</parentid>
      <timestamp>2006-12-30T22:30:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>90.227.174.134</ip>
      </contributor>
      <origin>13114</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="422" sha1="46cxq70xrkhuwk4tl2mfj9xcdopfu5i" xml:space="preserve">'''Mini-manualen'''
 

Högerklicka på länken...[[Media:Mini-manualen.pdf]]...Välj sedan &quot;Spara mål som.....&quot; Se till att en hamnar på &quot;Skrivbordet&quot;.


Manualen är inte komplett på långa vägar. Och kan du läsa ”Getting Started” som finns under ”Help”- ”Documentation”-”Getting Started” så är det att föredra. Engelsk-Svenskt lexikon finns på webben:  http://lexikon.nada.kth.se/sve-eng.shtml</text>
      <sha1>46cxq70xrkhuwk4tl2mfj9xcdopfu5i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Brownies</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4211</id>
    <revision>
      <id>54750</id>
      <parentid>28832</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:28:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54750</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1157" sha1="20pzh2vpt27x3qmq3wwf9g4tfl51lxa" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Detta recept kallas även ''Amerikanska Brownies''.

==Ingredienser==
*100 gram margarin
*1 dl kakao
*4 ägg
*4 dl socker
*2 tsk vaniljsocker
*1,5 dl vetemjöl
*100 g mjölkchoklad

==Tillagning==
[[Image:Preparation des brownies etape2.JPG|thumb|2. Socker och ägg blandas]]
[[Image:Preparation des brownies etape4.jpg|thumb|3. Chokladröran blandas i äggsmeten]]
#Smält margarinet, låt svalna och blanda med kakao.
#Vispa äggen och sockret på hög hastighet med elvisp tills smeten är tjock och seg, tillsätt 1/4 tsk salt och 1 tsk vaniljsocker.
#Blanda chokladsmeten i äggsmeten. ''Rör ner'' vetemjölet försiktigt.
#Smält chokladen på mellanhög effekt i mikrovågsugn, rör om nu och då. Häll i smeten.
#Häll smeten i en smord och mjölad långpanneform och grädda ca 40 minuter i 175 grader. Tag ut och skär i bitar. Låt svalna. Pensla gärna på lite choklad och strö över lite nötter eller eventuellt vitchokladsknappar eller strössel

{{Wikipedia|recept=Brownie (kaka)}}
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Kakor]]

[[en:Cookbook:Brownie]]
[[de:Kochbuch/ Brownies]]
[[no:Kokebok/Innhold/Brownies]]</text>
      <sha1>20pzh2vpt27x3qmq3wwf9g4tfl51lxa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kokt pannkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4219</id>
    <revision>
      <id>54749</id>
      <parentid>38024</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:28:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54749</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="907" sha1="5hw9cxmhiywu8zj6ev142fw4blfm1yr" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*Kall överbliven pannkaka eller plättar
*Några dl mjölk, gärna standard
*Strösocker

==Tillagning==
Häll i lite mjölk i en kastrull med teflon, aluminium e.d, annars bränns det lätt vid.&lt;br&gt;
Skär eller riv pannkakan i mindre bitar, ca 3 gånger 3 centimeter stora.&lt;br&gt;
Lägg i alla småbitar av pannkakan i kastrullen och värm försiktigt.&lt;br&gt;
Allt eftersom mjölken kokar/sjuder in i pannkakan häller man på lite mer mjölk.&lt;br&gt;
I en liten kastrull blir det bäst att bara laga till 2 portioner så blir allt varmt lite snabbare.&lt;br&gt;
Det ska inte bli för blött, utan som gröt.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Ett annat passande namn kan vara pannkaksgröt.

==Servering==
Servera den varma kokta pannkakan med strösocker.&lt;br&gt;Smaken påminner inte om vanlig pannkaka och är mildare. Svårt att beskriva!

==Tips==
Bra som snabbt mellanmål.

[[Kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>5hw9cxmhiywu8zj6ev142fw4blfm1yr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ukulele för nybörjare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4223</id>
    <revision>
      <id>55647</id>
      <parentid>55646</parentid>
      <timestamp>2024-09-21T17:58:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>55647</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1038" sha1="pisswsxa4innpgc828eu92tug5p49s9" xml:space="preserve">===Ukulele för nybörjare===
[[Bild:Ukulele4.jpg|right]]
Denna bok är precis nystartad. Men förhoppningsvis kommer den växa till att omfatta allt från information om inköp, stämning till övningar med illustrationer och ljud. 

== Innehållsförteckning ==
{| width=100%
| width=50% valign=top |
=== [[Ukulele för nybörjare/Introduktion|Introduktion]] ===
: '''''Status:''' Ej påbörjad''

&amp;bull; [[Ukulele för nybörjare/Introduktion#Historia|Historia]]
&amp;bull; [[Ukulele för nybörjare/Introduktion#Inköp|Inköp]]

=== [[Ukulele för nybörjare/Kom igång|Kom igång]] ===
: '''''Status:''' Påbörjad''

&amp;bull; [[Ukulele för nybörjare/Kom igång#Stämning|Stämning]]  
&amp;bull; [[Ukulele för nybörjare/Kom igång#Hur man håller|Hur man håller]]
 
=== [[Ukulele för nybörjare/Lektion 1|Lektion 1]] ===
: '''''Status:''' Ej påbörjad''


=== [[Ukulele för nybörjare/Ackordtabell|Ackordtabell|]] ===


&amp;bull;

|}

På svenska Wikipedia:
* [[w:sv:Ukulele]]

{{stub}}

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

[[Kategori:Ukulele]]</text>
      <sha1>pisswsxa4innpgc828eu92tug5p49s9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ukulele för nybörjare/Kom igång</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4225</id>
    <revision>
      <id>53396</id>
      <parentid>46675</parentid>
      <timestamp>2022-11-16T13:23:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.30.12.29</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Stämning */Utförligare info om kopplingstonen i telenätet.</comment>
      <origin>53396</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3924" sha1="djjb314bkuqjrxbo6m6278bknqk8lst" xml:space="preserve">== Stämning ==
Som nybörjare kan det vara svårt att stämma sin Ukulele. Men det viktigaste i början är inte att instrumentet är exakt rätt stämt, det viktiga är att strängarna stämmer inbördes (annars kommer det låta falskt). I de nordiska länderna stäms ukulelen traditionellt i D på följande sätt:

*Sträng 4 (A)
*Sträng 3 (D)
*Sträng 2 (F#)
*Sträng 1 (H/B)

Sträng nummer 1 är den som befinner sig närmast golvet. Om man letar efter information på internationella ukulelewebbsidor kommer man med största sannolikhet stöta på ukuleler som är stämda en ton lägre. En C-stämd ukelele är istället stämd enligt följande:

*Sträng 4 (G)
*Sträng 3 (C)
*Sträng 2 (E)
*Sträng 1 (A) 

Detta kan krångla till det en smula för en nybörjare som hittar låtar med tabulaturer och bilder på ackord på internet. Men eftersom de båda stämningarna inbördes är helt lika (på en D-stämning är varje sträng stämd en hel ton högre jämfört med en C-stämning) kan man helt enkelt spela ackordet så som det ser ut på bilderna med den skillnad att ackordet kommer att klinga högre. Visas det på en bild att du skall ta ett F-ackord så kommer det på en D-stämd ukulele att klinga som ett G. Det finns även flera alternativa stämningar till exempel sådana som kan passa för vana men lite bekväma gitarrister. Se vidare avsnittet [[Ukulele för nybörjare/Kom igång#Överkurs - alternativa stämningar|Överkurs]].

I denna bok kommer vi utgå från den nordiska stämningen om inget annat anges.

En stämapparat kan vara behjälplig att använda men det går även att ta hjälp av en stämgaffel, en gitarr, eller ett piano för att få din ukulele att klinga vackert. Har du inget av dessa att tillgå så kan du bege dig till en internetsida med inspelade strängljud till exempel denna: [http://www.stefansukulele.com/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=64&amp;Itemid=386]. Är du i desperat behov av att stämma din ukulele och inte har tillgång till varken internet eller andra musikinstrument så kan det vara värdefullt att veta att telefonsignalen från en avlagd telefonlur ligger rätt nära ett A. 
(kopplingstonen i det gamla telefonnätet är 400 Hz, dvs ett Ab eller G#. Så ukulelen kommer att klinga en halv ton lägre). Följ sedan nedanstående schema så kommer du förhoppningsvis få en välklingande ukulele på nolltid:

Börja med att stämma 4:e strängen till ett A (till exempel med hjälp av en stämgaffel, gitarr, piano eller telefon). Sätt sedan ett finger på 4:e strängens 2:a band. Stäm sedan 1:a strängen så att lös 1:a sträng låter lika med 4:e strängen. Nu är det dags att stämma 2:a strängen genom att trycka ner dess 5:e band och stämma den till lös 1:a sträng. Stäm till sist 3:e strängen genom att trycka ner 4:e bandet och stäm till lös 2:a sträng.

=== Stämma efter piano ===

=== Stämma efter gitarr ===

=== Stäm på gehör ===

=== Överkurs - alternativa stämningar ===

Ett alternativ är att använda en ukulele tuners applikation på en smartphone eller på en surfplatta. 
Då rekommenderas en som analyser frekvensen då du knäpper på en sträng. Du justerar tills rätt frekvens uppnåtts, A = 440.0 Hz, D = 293.7, F# 370.0 och B = 493.9.
Simple Ukulele Tuner är en gratis applikation, men det finns flera.

== Hur man håller ==
Om man sitter ner och spelar så är det lättast att ha ukulelen i knät. Vänster hand hålls runt halsen med tummen på greppbrädans baksida. Med vänster hands lillfinger till pekfinger tas ackorden och tummen används endast för att greppa ukulelen. Ackorden kan slås an med antingen högerhandens pekfingernageln (ner) och pekfingrets mjukdel (upp) eller med tummens mjukdel (ner) och pekfingrets mjukdel (upp). Det går också bra att använda ett ett mjukt filtplektrum. Strängarna slås an mellan ljudhålet och greppbrädan.

[[Kategori:Ukulele]]</text>
      <sha1>djjb314bkuqjrxbo6m6278bknqk8lst</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vitt Rostbröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4229</id>
    <revision>
      <id>55512</id>
      <parentid>54748</parentid>
      <timestamp>2024-07-15T19:20:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bzwabi</username>
        <id>12332</id>
      </contributor>
      <comment>Fixade listan på ingredienser så den ser ut likadant som på de andra recepten.</comment>
      <origin>55512</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="790" sha1="4b6eeguv9usweh61b5ejqdz8qzg2myn" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''2 Limpor''
* 50 g Jäst
* 5 dl Ljumt Vatten
* 250 g Kesella (kvarg)
* 1 tsk Salt
* 1,5 l mjöl (cirka)

==Tillagning==
Smula jästen i en degbunke och häll över vattnet. Rör om tills jästen har löst sig. Tillsätt kesella, salt och nästan allt mjöl. arbeta ihop till en smidig deg och låt den jäsa övertäckt med bakduk i ca 30 minuter.

Ta upp degen på ett mjölat bakbord och knåda den smidig. Forma till två limpor och lägg dem i smorda bakformar som rymmer 1,5 liter vardera. Låt dem jäsa 30 minuter.

Grädda i 200°C, i nedre delen av ungen i ca 30 minuter. Låt dem svalna något i formarna, ta sedan och ställ dem på galler.
 
==Servering==
 
 
==Tips==
 
[[Kategori:Bakning|Vitt Rostbröd]]
[[Kategori:V kokbok|Vitt Rostbröd]]</text>
      <sha1>4b6eeguv9usweh61b5ejqdz8qzg2myn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Freddy Fudpucker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4230</id>
    <revision>
      <id>38216</id>
      <parentid>14281</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Freddy Fudpucker]] till [[Drinkboken/Recept/Freddy Fudpucker]]</comment>
      <origin>38216</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="552" sha1="6o1ck8wz4m7pt9kuduogxesk8wxctdq" xml:space="preserve">'''Freddy Fudpucker'''

Freddy Fudpucker är en variant av [[Harvey Wallbanger]] där vodkan byts ut mot tequila.

====Ingredienser====
*6 cl tequila
*2 cl Galliano
*Apelsinjuice

====[[Drinkglas|Glas]]====
Highball

====Tillagning====
Fyll ett highballglas med iskuber. Häll i tequila, fyll nästan hela glaset med apelsinjucie och tillsätt slutligen Galliano. 

====Garnering====
Ingen

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Tequila|Tequila]]
*[[w:Galliano|Galliano]]

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Tequiladrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>6o1ck8wz4m7pt9kuduogxesk8wxctdq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Sixty-Nine</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4231</id>
    <revision>
      <id>38275</id>
      <parentid>13243</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Sixty-Nine]] till [[Drinkboken/Recept/Sixty-Nine]]</comment>
      <origin>38275</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="330" sha1="qz2h20nwdbib6tq4jvxzk23la43k2rd" xml:space="preserve">'''Sixty-Nine'''

====Ingredienser====
*1 del gin
*1 del sambuca 

====[[Drinkglas|Glas]]====
Snapsglas

====Tillagning====
Fyll halva glaset med gin. Fyll resten av glaset med sambuca.

====Garnering====
Ingen

====Ordlista====
*[[w:Gin|Gin]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Shots och shooters]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>qz2h20nwdbib6tq4jvxzk23la43k2rd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Köttfärssås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4232</id>
    <revision>
      <id>56440</id>
      <parentid>56439</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:25:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>+versalisering</comment>
      <origin>56440</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1119" sha1="srzzk5rbi9srr7jvl8e7myaxhlvc4qa" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

En mild, lättlagad och god köttfärssås som varken innehåller grädde eller crème fraiche.

==Ingredienser==
4 portioner
*400-500 g nötfärs
*1-2 msk rapsolja
*1-2 gula lökar (beroende på storlek)
*1 klyfta vitlök, pressad (valfritt)
*3 msk ketchup
*1 burk (400 g) krossade eller passerade tomater
*örtkryddor
*1 krm salt
*1 krm svartpeppar

==Tillagning==
Häll matoljan i en stekpanna eller gryta. Finhacka lök och vitlök. Bryn sedan den hackade löken och vitlöken tills de får färg, därefter bryner du köttfärsen tills den får en fin gråaktig färg. Tillsätt de krossade tomaterna, ketchupen och kryddorna. Låt allt sjuda ca 10 minuter, rör om då och då. Smaka av(lite som &quot;ögonmått&quot;) med salt och peppar.

==Valfria ingredienser==
*örtkryddor, t ex basilika, oregano och timjan (1 tsk av varje)
*chilisås, valfri mängd

==Valfri ersättning av ingredienser==
* blandfärs istället för nötfärs
* olika typer av matolja eller margarin
* tomatpuré istället för ketchup

==Servering==
Serveras med pasta och riven ost.

[[Kategori:Köttfärs]]
[[Kategori:K kokbok]]</text>
      <sha1>srzzk5rbi9srr7jvl8e7myaxhlvc4qa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Färglära</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4236</id>
    <revision>
      <id>27914</id>
      <parentid>27076</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:44:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: orginal → original</comment>
      <origin>27914</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2983" sha1="qbaxocdgfnakqdvfvm4cwdxc9uqwr8u" xml:space="preserve">Påbörjar här en ny Wikibok om färglära, framför allt för måleri. Ur det tänkta innehållet..

teori
historia

fenomen

övningar

Hjälp gärna till med en bra disposition.


== Goethes färgklanger ==


GLANSFULL ofta mest av gult - rött - blått tillsammans, instinktiv, &quot;det blir som det blir&quot;, allmän, svår att få riktigt bra

VAG två färger som ligger relativt nära varandra i färgcirkeln

MILD färger från den kalla sidan av färgcirkeln, &quot;skuggsidan&quot; (neutral grön till kall purpur), ta en &quot;knivsudd&quot; från den varma sidan så blir den rik, trivs bäst med vitt runtom

MÄKTIG färger från den varma sidan av färgcirkeln &quot;solsidan&quot; (varm grön till varm purpur), ett unns från den kalla sidan och den blir rik, med mörkt eller svart runt bilr den ännu mer högljudd

UTVALD eller speciell eller egen, hela bilden i en färg. Nästa färg &quot;känns in&quot; och gör något med den ytan; ett ljus, en stämning, en plats, en aning. Bottenfärgen är det ändå mest av.

== Övningar ==

'''1 A  ''' Välj två färger från paletten, t.ex. rött och gult, och måla två kvadrater med respektive färg en bit ifrån varandra på pappret. Blanda sedan färgerna gradvis med varandra för att framställa mellankulörerna och måla nya fält mellan de två ursprungsfärgerna. Om den ena färgen är mycket ljusare än den andra, notera hur lite det behövs av den mörkare färgen för att ändra kulören.&lt;P&gt;

'''1 B  ''' Under raden med klara färger som blir resultatet av övning A, målar du med samma kulörer men med ökad grad vit färg. &lt;P&gt;
&lt;P&gt;
'''2 A'''   Måla en bild med enkla former i två färger med stor kontrast, t.ex. en gul trekant på ett violett fält. Sätt upp bilden på väggen bredvid ett vitt papper, gärna med en liten prick i mitten att kunna fästa blicken på. Genom att stirra på den målade bilden i en halv minut och sedan snabbt flytta blicken till det tomma pappret framträder en efterbild. Studera den.&lt;p&gt;

'''2 B '''  Försök måla av efterbilden. Notera hur olika färger breddas eller smalnar av i efterbilden jämfört med originalet.

== Kommande övningar - inte färdigformulerade ==

Corot - använd umbra och måla hela ytan. Torka fram de ljusa partierna, lägg på tjockare/fyll i de mörka partierna. 

Färgklanger - 

Känna in färg - akvarellövning (går bra använda andra tekniker)
Pappret pannån täcks med Blå (preussisk), mild och klar (d.v.s. inte helt täckande. Känn in grönt, känn in brunt, känn in rosa.


== Litteratur ==

Per Sällström, &quot;Goethes färglära&quot;, 1996, Kosmos förlag &lt;P&gt;
&quot;Albers färglära&quot;&lt;P&gt;

Paul Klee, &quot;Pedagogica sketchbook&quot;&lt;P&gt;

Schultz-Köln, &quot;Bildens yta som kunskapsfält&quot;&lt;P&gt;

Kandinsky, &quot;Om det andliga i konsten&quot;&lt;P&gt;

Steiner, &quot;Om färgernas väsen&quot;&lt;P&gt;

[[Kategori:Kultur]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[Kategori:Växande böcker]
[[Kategori:SAB: Ie Målarkonst|Färglära]]
[[Kategori:SAB: Iaaf Färglära|Färglära]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]</text>
      <sha1>qbaxocdgfnakqdvfvm4cwdxc9uqwr8u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Brunsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4241</id>
    <revision>
      <id>48633</id>
      <parentid>29309</parentid>
      <timestamp>2019-03-08T21:00:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kyllo</username>
        <id>5083</id>
      </contributor>
      <comment>Raderar bild. Ikea brukar servera gräddsås, så det är troligtvis gräddsås på bilden.</comment>
      <origin>48633</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="559" sha1="4391cflnu3otrzsdzyhj11xb3wufokr" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Brunsås''' passar till diverse kötträtter.

==Ingredienser==
* 1 msk smör eller margarin
* 1 msk vetemjöl
* 4 dl sky från kötträtt
* Salt och peppar
* Eventuellt en buljongtärning till skyn

==Tillagning==
Bryn smöret i en kastrull. Tillsätt mjölet och se till att röra om så att det inte klumpar sig. Smula eventuellt ner en buljongtärning i skyn som sedan rörs ner i kastrullen. Koka upp såsen och låt stå att sjuda några minuter.

{{wikipedia}}
[[kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>4391cflnu3otrzsdzyhj11xb3wufokr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Att konstruera korsord och andra tidsfördriv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4243</id>
    <revision>
      <id>54207</id>
      <parentid>54206</parentid>
      <timestamp>2023-08-16T08:45:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShifaYT</username>
        <id>11945</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Undid edits by [[Special:Contribs/78.77.208.151|78.77.208.151]] ([[User talk:78.77.208.151|talk]]) to last version by Tommy Kronkvist: test edits, please use the sandbox</comment>
      <origin>54207</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52758" sha1="6ue4bj1lubmo0odlxstbi48735p8liv" xml:space="preserve">=Rebusar=

===Barnrebusar och ordleksrebusar===
Barnrebusar brukar bestå av en text, till exempel en saga, där en del av orden är ersatta med bilder. De ord det blir fråga om är sådana som är lätta att åskådliggöra, mest konkreta substantiv. Någon enstaka gång överskrids det mönstret så att en bild får stå för något annat än det det avbildar. Ordet trevlig kan vara skrivet som 3-vlig till exempel. Man får vara försiktig med sådana ordlekar så att de inte blir för svåra för barnen. Den här typen av rebusar är ganska lätta att konstruera för den som är road av att rita. Ingenting hindrar att man konstruerar sådana rebusar för en vuxen publik också. Det lättar upp ett brev betydligt om det finns några bilder insprängda i texten.

Den vanliga typen av vuxenrebusar bygger nästan helt på tvetydigheter i uttal eller skrift. Det som är undantag i barnrebusar är fundamentet här. Nästan ingenting ska stå för det det först verkar betyda. Vartenda tecken ska tolkas på något oväntat sätt. Idealet för en lösbar rebus är att lösningen ska vara mycket oväntad men ändå inte svår att komma på. Då ger rebusen underhållande läsning. Om lösningen är både oväntad och svår, då fungerar rebusen mera som en gåta, där man försöker gissa men går bet, och sen får sig ett gott skratt när man hör lösningen, som framstår som så självklar fast den inte gick att komma på.

===Ordleksrebusarnas byggstenar===
För att göra en rebus utgår man från en text och byter ut bokstavsföljder mot rebusbyggstenar. Det vanligaste är att man inte tar någon hänsyn till ordgränserna utan låter det bli lösarens sak att bryta av bokstavssekvensen på rätt ställen. Man kan konstruera rebusar ganska mekaniskt och i stor mängd om man skaffat sig en uppsättning byggstenar, eller ännu hellre ett antal regler för hur man bildar byggstenar. Vi ska presentera byggstenarna närmare innan vi går till nästa steg, som är att foga ihop dem.  

====Bokstäver och tecken====
Att man kan bygga upp en text av de stora och små bokstäverna, A, B C..., och a, b, c..., är självklart. Använder man bara dem blir det ingen rebus men i nödfall finns de att ta till. Konsonanterna kan användas på två sätt: antingen så som de brukar användas i en text för att beteckna ett konsonanttecken eller som bokstavsnamn. För att göra det lättare för lösaren brukar de flesta rebuskonstruktörer konsekvent använda små bokstäver i det förra fallet och stora bokstäver i det senare: Ett “k” i rebusen betecknar alltså bara bokstaven “K” i lösningen medan “K” i rebusen betecknar bokstavsföljden “KÅ”.

====Andra tecken och symboler====
α, β, π, ,, •, #, &amp;, 2, ½, ¼, 1, 10, 6, ↑ kan stå för respektive bokstavsföljderna  ALFA, BETA, PI, KOMMA, GÅNG(ER), NUMMER, OCH/ET, TVÅ, HALV, KVARTS, EN/ETT, TIO, SEX, UPP. En del av dem har en uppenbar betydelse som skiljer sig från det tecknen egentligen står för.  TIO ingår i alla ord som slutar på “-tion”, TVÅ ingår i ord som tvål, rentvå och i fraser som “det vållade”. HALV och ETT kan få stå även för de ord de betecknar, eftersom halv och ett är så vanliga ord att lösaren inte i första hand tänker på dem som räkneord. KVARTS blir en mycket användbar bokstavsföljd om man med en minusoperation (se nedan) tar bort till exempel den sista bokstaven. “¼ - s” står då för KVART, som kan användas som ord eller orddel eller byggsten i frasen “kvar till kvällen”. “¼ - k” kan användas i frasen “vart som helst”.

====Teckningar====
För att ersätta en bokstavsföljd med en bild ska bilden föreställa något annat än det som rebustexten menar, men samtidigt ska den ge en ganska entydig tolkning, för flertydighet i just bildtolkning väcker ofta mer irritation än munterhet. Följande ord är mycket vanliga i rebusar för att de är lätta att rita och lätta att tolka: ek, en, vad, ök, ko, katt, hund, apa, and, sol, sko, fot, hand, eld, ros, löv, ho, får, hus, stol, vas, tak, uv, öga, öra, mun, arm, te, ö, sund. De ger vanligt förekommande bokstavsföljder, och därtill så korta följder att de är direkt användbara utan att man behöver subtrahera några bokstäver. Öva dig gärna att rita dem effektivt. Bilder på långa ord kan också användas men då får man ibland med ett minustecken markera att någon bit av teckenföljden inte ska räknas med.  

Medan en vanlig bild sällan ger annat än ett konkret substantiv finns det vissa sätt att teckna adjektiv och verb. Det som är lättast är att personifiera bokstäver, tecken eller bilder och låta dem vara bärare av en egenskap eller subjekt för en verksamhet. En glad mun på ett A ger bokstavsföljden GLATTA eller ALER. Den förra bokstavsföljden är ett ord i sig men ingår också till exempel i frasen “glatt arrangemang”. ALER ingår till exempel i “sandaler”. Glada munnar på två stycken versala H ger följden HÅNLER.

Lite mera tecknartalang krävs för att få fram bokstavsföljden LER genom att rita en leende mun som hänger fritt i luften, eller ÄTER genom att rita bara en ätande mun. Det är risk att lösaren vilseleds och tror att bilden ska tolkas som MUN i stället. Försöker man förtydliga ÄTER genom att rita dit maten och en hand med gaffel öppnar det för ännu fler förväxlingar: MÅLTID, MAT... Ritar man dit en person som bär munnen öppnar det för tolkningen MATVRAK. Det är viktigt att personen är så neutralt ritad att inte lösaren börjar fundera på personen i stället för verksamheten. 

Som rebuskonstruktör är det klokt att i första hand spana bakåt på den teckenföljden som var innan och se om där finns någon bokstav eller något ord som skulle kunna bära munnen. Bokstäver och dubblerade bokstäver har nämnts ovan, men man kan också förese en enbuske eller en sol med mun och få fram bokstavsföljderna ENLER, GLADEN, ENÄTER, SOLLER, GLADSOL, SOLÄTER. Förser man enbusken eller solen med lämpliga händer kan det ge ENTAR, ENGER, SOLTAR, SOLGER.  

Generellt gäller att den tidsform man får fram på verb är presens. Den ordföljd som ges är subjekt före predikat. Adjektiv får genus beroende på vem som bär egenskapen: Är det en ek som ler blir det GLADEK, är det en bokstav som ler blir det till exempel GLATTE. Ordföljden blir alltid med adjektivet först. Att försöka få fram AGLATT eller AÄRGLATT upplevs som förvirrande. 

Genom att skriva bokstäver eller tecken deformerade eller vridna kan få fram SNETTA, TUNTA, LÅNGTA, BRETTA, VÄNTA, ALUTAR, ÅLIGGER. En riktigt svårknäckt gåt-rebus är följande: nuuuuuuuuuun. Lösningen är NAVIGATION. Det är inte så lätt att lista ut att alla u:na ska ses som “aviga tio n”.

====Kombinerad bild==== 
I stället för att teckna två byggstenar i rad efter varandra kan man ibland kombinera dem. I stället för att rita en enbuske följd av en sko kan man rita en en med en sko på sig. Det kräver tecknartalang för att tolkningen inte ska framstå som så oöverskådlig att lösaren blir missnöjd och menar att det borde ha varit SKOEN eller ENISKO eller SKOPÅEN. Att sätta in bokstäver i en teckning ger stora möjligheter. Vi har ovan behandlat fallet där bokstäverna var subjekt för en handling eller bärare av en egenskap. Låter man i stället en bokstav vara ''objekt'' för en handling kan de komma efter handlingsverbet: Medan en bild på ett A som äter ger följden AÄTER kan man få fram följden ÄTERA med en teckning på ett A som spetsat på en gaffel förs in i en mun. 

Sätter man A efter korta transitiva verb blir det till exempel TARA, GERA, SLÅRA, DRARA, KÖRA, BÄRA, som alla är möjliga att rita. Man förser något med händer som tar, ger, slår, drar eller bär på bokstaven A, eller kör ett A på en skottkärra. De två sista exemplen är ord i sig, men eftersom det helt enkelt är infinitivformerna av det som avbildas ska man kanske undvika att använda dem som sådana eftersom rebusen då framstår som fantasilös. Samma sak med bokstaven S: KÖRS kan användas i “körsbär” och BÄRS om öl hellre än som passivformer. Men om bilden visar ett körande med en skottkärra och rebuslösningen är ett abstrakt bärande, då kan det bli roligt i alla fall.

I tecknade serier, i synnerhet pantomimserier, används ett flertal symboler som vidgar gränserna för vad som kan framställas i bild. ZZZ eller en sågbock står för sover, ljus eller lampa för idé, frågetecken för förvåning, svettdroppar för ansträngning, fartlinjer eller dubblerade armar och ben för snabba rörelser. Pratbubblor ritas streckade för att uttrycka viskning, med bubbligt skaft för att visa en tanke. Allt det här kan man använda i en rebus, så mycket man får plats med. Då kan man få fram sekvenser som ASOVER, AVISKARB, BERUSAR, BEUNDRAR

====Prepositioner====
Bokstavsföljderna i de vanligaste prepositionerna är lätta att få fram på ett roligt sätt: PÅ, UNDER, AV, I, OM, KRING, RUNT, FÖRE, EFTER osv. Följderna är också vanligt förekommande i ord, både med bibehållen betydelse och med helt annan betydelse. Just i fråga om prepositionerna kan man tillåta sig att de får behålla sin betydelse, för själva sättet att åskådliggöra dem är tillräckligt klurigt. 

Det man gör är att arrangera rebusbyggstenar så att de åskådliggör prepositionens rumsbetydelse. Ett A inne i ett B ger AIBE eller IBEA, med lilla b blir det AIB eller IBA. Ett A ovanför b ger AÖVERB, ÖVERBA, AOVANB, OVANBA, APÅB, PÅBA, BUNDERA, UNDERAB. Med versal variant av B tillkommer tolkningarna AÖVERBE etc. Här är det en mycket stor mångtydighet, men det brukar tillåtas. Det anses att det är själva finessen i rebuslösande, att utreda alla dessa möjligheter. 

Vi har här använt A och b som exempel, men det kan förstås vara vilka två bokstäver som helst, och dessutom tecken, bilder, bokstavsföljder och bokstavsgrupper. Skriver man nA ovanför k kan det tolkas som KUNDERNA. 

Med en pil som pekar ut ur mitten av bokstaven b mot ett A får man AURB eller URBA om A är så pass mycket mindre än b att det är lätt att tänka sig att det varit inne i b. Om bokstäverna är mera jämnstora finns också tolkningarna BTILLA, AFRÅNB. Följderna AFÖREB och BEFTERA kan åskådliggöras om man personifierar bokstäverna lite, antingen med ben eller ansikte som visar vad som är framsida och baksida på dem. TAV eller AVT får man fram genom att rita ett t som är avbrutet. Riktigt naturligt är det inte att förklara att bilden föreställer “T av” eller “av T”. Egentligen skulle man vilja ha det till TÄRAV eller AVBRUTET T, med verb eller adjektiv, men de korta följderna är så vanligt förekommande i rebusar, att vana lösare läser dem rutinmässigt. BAB kan läsas AMELLANBEN eller MELLANBENA. Med flera B kring A kan man få fram bokstavsföljderna BENKRINGA, BENRUNTA, BENOMA, ABLANDBEN, AIBERING

Vi har nu behandlat de egentliga byggstenarna - tecken och bilder använda på olika sätt. De ger bokstavsföljder. Några få av de bokstavsföljder vi har behandlat är vettiga i sig och skulle gå att bara lägga efter varandra och få fram meningsfulla fraser med, men de flesta är det inte. Dels är det för att vi i exemplen bara har velat visa principen och då mest använt bokstäverna A och B. Byter man ut dem mot andra bokstäver eller bokstavsgrupper, hittar man givetvis fler vettiga bokstavsföljder. Men dessutom finns det några möjligheter att modifiera följderna. De vanligaste är upprepning och subtraktion. 

====Upprepning av byggstenar====
Upprepning kan ge olika betydelser och också här är det fråga om en flertydighet som är eftersträvansvärd. För det första kan den stå för dubblering av en bokstav eller en bokstavsföljd. Rebusens “bb” kan betyda bokstavsföljden BB, rebusens “BB” kan betyda “BEBE”. Men BB kan också betyda BEN eller TVÅBEN eller BEPAR. BnBn kan betyda BENPAR. lAlA kan stå för TVÅLA. vAvAvA kan stå för treva. AAAAAAA kan tolkas som ARAD. Två sådana rader med A:n, föregångna av p blir PARADER. UUUUUULl blir SEXUELL, nAnnnnnnnnnn blir NATION. Framför allt är det pluralis som indiceras av upprepning, och de bokstäver som då introduceras i bokstavsföljden är de vanliga pluraländelserna, som för bokstäver är -n, för siffror -or. N är mycket välkommet eftersom det är en mycket vanlig bokstav, även i andra funktioner än som pluraländelse.

====Subtraktion====
Man subtraherar icke-önskvärda bokstäver ur en bokstavssekvens. Det enklaste och mest entydiga är att man tar bort sista bokstaven. En bild på en katt följt av ett minustecken och t ger KAT. Subtraherar man en bokstav tidigare i sekvensen får man tänka på att inte samma bokstav uppträder flera gånger så att det blir oklart var denna bokstav ska tas bort. Man kan också subtrahera en bokstavssekvens, antingen utskriven eller betecknad med en bild. Då är det inte så stor risk att det blir oklart var borttagningen ska ske. Däremot får konstruktören fundera på hur långt tillbaka  i bokstavssekvensen man kan låta subtraktionen ske utan att den av lösaren upplevs som illegitim. Ska det vara vara från den sista bilden eller också från slutat av den nästsista? 

====Andra matematiska symboler====
Plustecken behöver i allmänhet inte sättas ut mellan byggstenar. Det är underförstått att det som kommer efter ska läggas efter det som var före. Undantag är efter en subtraktion då ett plustecken brukar skrivas ut för att visa att minuset inte längre gäller. Medan man med minustecknet kan ta bort en eller flera bokstäver på olika ställen i bokstavsföljden, bara det inte blir alltför oklart eller alltför långt ifrån, kan man med plustecknet bara tillfoga bokstäver till slutet. 

Parenteser skulle kunna användas för algebrakunniga när det gäller komplicerade relationer. Man kanske vill ha subtraktion inne i subtrahenden. Ett exempel: MANDOM skulle kunna betecknas med MANDOLIN - LIN + m. En mandolin är lätt att rita, men lin är svårare. Då betecknar man LIN som LIE - E + n, för en lie är enklare att rita. Då skulle man vilja rita: mandolin - (lie - E + n) + m. För att göra det klarare för fler kan man rita en ring i stället för parentes kring subtrahenden. Oftast betecknas sådana här relationer genom att byggstenarna grupperas. Ett Ig med ett f under och allra underst s kan ge SUNDERFUNDERIG. Skriver man efter det  - s - Er kan det bli UNDERFUNDIG, men riktigt lätt är det inte att komma fram till det. Det finns många villovägar. Lite kan man med gruppering visa vilket som är den överordnade delen av utsagan. Man kan också genom att rita s:et med personliga drag så att det framstår som subjekt. 

I tyska och nederländska rebusar används likamedtecknet för att deklarera att i efterföljande bild en stavelse ska bytas ut mot en annan. I svensk rebustradition passar det inte in. Det känns som en trivialisering. Det är inte så svårt att göra rebusar att man skulle behöva tillgripa ett sådant hjälpmedel och det erbjuder inte oväntade lösningar.
	
===Ett exempel på rebuskonstruktion steg för steg===
Följande exempel visar principen för rebusskapande. Man undersöker alla möjliga delsekvenser av bokstäver, för att se om man hittar några som är lätta att beteckna rebusaktigt. Det visar också hur man kan systematisera rebusskapandet. Det är absolut inte nödvändigt att använda den här metoden, men den är bra att ta till om man tycker att man drabbas av idétorka. 

Vi utgår ifrån det gamla tänkespråket BÄTTRE BÖRDA BÄR MAN EJ PÅ VÄGEN ÄN MYCKET MANNAVETT, och skriver det på dator utan ordmellanrum: BÄTTREBÖRDABÄRMANEJPÅVÄGENÄNMYCKETMANNAVETT. 

Med datorns kopieringsfunktion skriver vi samma bokstavsföljd minst ett dussintal gånger under varandra. Det går på några sekunder. Vi ska nu arbeta vidare med dessa rader i tur och ordning.
I de första två raderna sätter vi in mellanslag så att vi grupperar bokstäverna två och två utan att ändra på deras ordningsföljd. Man får två möjligheter beroende på om vi låter de två första bilda ett par eller hoppar över den första:

BÄ TT RE BÖ RD AB &lt;u&gt;ÄR&lt;/u&gt; MA NE JP ÅV ÄG &lt;u&gt;EN&lt;/u&gt; &lt;u&gt;ÄN&lt;/u&gt; MY CK &lt;u&gt;ET&lt;/u&gt; MA NN AV ET T 

B &lt;u&gt;ÄT&lt;/u&gt; TR EB &lt;u&gt;ÖR&lt;/u&gt; DA BÄ RM AN EJ &lt;u&gt;PÅ&lt;/u&gt; VÄ &lt;u&gt;GE&lt;/u&gt; NÄ NM YC KE TM &lt;u&gt;AN&lt;/u&gt; NA &lt;u&gt;VE&lt;/u&gt; TT 

I de följande raderna grupperar vi bokstäverna tre och tre. Då får man tre möjligheter, beroende på var vi startar:

BÄT &lt;u&gt;TRE&lt;/u&gt; BÖR DAB &lt;u&gt;ÄRM&lt;/u&gt; ANE JPÅ VÄG ENÄ NMY CKE TMA NNA &lt;u&gt;VET&lt;/u&gt; T 

BÄ TTR EBÖ RDA &lt;u&gt;BÄR&lt;/u&gt; &lt;u&gt;MAN&lt;/u&gt; EJP ÅVÄ &lt;u&gt;GEN&lt;/u&gt; ÄNM YCK ETM ANN AVE TT
 
B ÄTT REB ÖRD ABÄ RMA &lt;u&gt;NEJ&lt;/u&gt; PÅV ÄGE NÄN MYC KET &lt;u&gt;MAN&lt;/u&gt; &lt;u&gt;NAV&lt;/u&gt; &lt;u&gt;ETT&lt;/u&gt; 

Sen på samma sätt de fyra möjligheterna med fyra i varje grupp:

BÄTT REBÖ RDAB ÄRMA NEJP ÅVÄG ENÄN MYCK ETMA NNAV ETT 

BÄT TREB ÖRDA BÄRM ANEJ PÅVÄ GENÄ NMYC KETM ANNA VETT

BÄ TTRE BÖRD ABÄR MANE JPÅV ÄGEN ÄNMY CKET MANN AVET T

B ÄTTR EBÖR DABÄ RMAN EJPÅ VÄGE NÄNM YCKE TMAN NAVE TT

Om man vill kan man gå vidare och dela in i fem-grupper och så vidare, men lämna kvar minst en rad ogrupperad för en sammanfattning.

Sen har vi gått tillbaka till de rader vi grupperat och strukit under sådana grupper som vi tycker att vi kan åskådliggöra på något rebusaktigt sätt. I första raden är det ÄR, EN, ÄN, MY och ET som kan betecknas med respektive =, EE, ÄÄ, µ och &amp;. Vi kan notera att vi fått ganska många understrykningar på tvåbokstavingar och trebokstavingar, medan det inte funnits någon fyrbokstavig bokstavsföljd som omedelbart inbjudit till gestaltande. 

Sen använder vi en ogrupperad rad för att sammanfatta alla understrykningarna. När vi flyttar ner alla understrukna bokstäver på en och samma rad får vi:

B&lt;u&gt;ÄTTRE&lt;/u&gt;B&lt;u&gt;ÖR&lt;/u&gt;DA&lt;u&gt;BÄRMANEJPÅVÄGENÄNMY&lt;/u&gt;CK&lt;u&gt;ETMANNAVETT&lt;/u&gt;.

Då ser vi att det mesta är understruket, mer än vad som behövs för att det ska gå att göra en intressant rebus. Vi har i själva verket flera val.

Vi börjar skriva ner ett första synopsis:
 
1. 	En bild på lilla b som äter tre stycken B, allihop på samma gaffel minus Er. Det ger BÄTTREB. Om man tycker att det blev en för svår passage, eftersom det som subtraheras är så pass långt borta i det förflutna, kan man starta på nytt:

2. 	En lättare variant: En bild på b som äter på någonting, oklart vad. Minus Er. bbb. (Eventuellt minus en.) En bild på ett öra - A. En bild på bokstavsgruppen dA som kånkar på m. A. En bild på ett Nej ritat på en väg, alternativt gående på en väg. En enbuske eller ett antal E. Det ger hela början av ordsråket: BÄTTREBÖRDABÄRMANEJPÅVÄGEN. Om man tycker att det blir för trivialt att rita både bärande och väg med precis samma betydelse som i ordspråket kan man börja på nytt där man är missnöjd:

3. 	Vi börja lika som i variant 2. Därefter en bild på blåbär och smultron. Sen en bild på manen på en häst. E. Ett j placerat ovanför vÄ. Ett antal G. Ett antal Ä. Grekiska bokstaven my eller en bild på lilla My. ck. &amp;. Bild på en hästnacke. Bild på navet på ett hjul. En etta. Det ger följden BÄRMANEJPÅVÄGENÄNMYCKETMANNAVETT, och därtill på ett totalt annat sätt än i alternativ 2. Störs man av att manen användes två gånger på precis samma sätt, eller har man svårt att rita bär kan man bygga början av denna sekvens på annat sätt:

4. 	Bokstaven B. En bild på en ärm. Ett antal A. Det ger sekvensen BÄRMAN. 

Sen är det klart att börja rita. Exemplet visar att det finns många möjligheter för en rebuskonstruktör. Har man svårt att teckna bra är det inget hinder, då stöder man på bokstäver grupperade på olika sätt. Och man kan välja hur svår man vill göra en rebus. Det finns ingenting som hindrar att man gör en riktigt lång rebus, liksom en rebussaga för barn – kanske en rebusroman...

=Korsord=
Att tillverka ett korsord är en konst. Korsord är litteratur, en interaktiv litteraturform, ehuru starkt försummad av litteraturvetarna. Tekniskt är det egentligen enklare att göra ett korsord än att lösa ett, eftersom man har friheten att välja vilka ord som är rätt, men att skapa ett korsord som engagerar lösaren kräver mer än att orden passar ihop.

För några år sen slog Sudokun igenom, och framstod lite som en uppföljare till korsordet. Skillnaderna är emellertid mycket stora. Sudokun produceras maskinellt – därför blir de billiga och attraktiva för tidningar och bokförlag, som vill minimera sina kostnader. Goda korsord kräver däremot mänsklig eftertanke att göra. 

Korsordskonstruktören ska inte bara få alla ord att knyta, så att lösaren blir hjälpt ett litet steg framåt på olika håll för varje ny bokstav hen får till. Även i fråga om innehållet måste konstruktören ha sin publiks intressen och smak för ögonen. Korsordet ska bli lagom svårt. Det ska innehålla ordlekar och annan humor, tematiken ska vara aktuell och bekant, men inte uttjatad.

Denna skrift är en introduktion i hur man kan konstruera korsord. Ett personligt gjort korsord kan vara en lämplig julklapp eller födelsedagsgåva till en bekant som är intresserad av korsord. När man fått viss vana kan man bjuda ut sina korsord till tidningar och tidskrifter, eller publicera dem på nätet.

==Korsordens utveckling==
===Korsordets historia===
Se:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Korsord

===Korsord i framtiden===
Korsordslexikon har det funnits nästan ända sedan korsorden kom till, och numera finns det datoriserade korsordslexikon som ger ännu snabbare lösningshjälp. Man knappar in de bokstäver man kan och får förslag på resten. Det finns flera sådana på nätet, till exempel [http://www.korsordslexikon.se Korsordslexikon.se] samt {{nowrap|[http://www.infoom.se/korsord/ Korsordshjälpen – Korsordslexikon]}} och {{nowrap|[http://www.ordnyckel.se/ Ordnyckel&amp;nbsp;– Korsordslexikon]}}.

Sökmotorer som Google ger lösningshjälp på ungefär samma sätt. Det är visserligen svårt att söka på ord med okända bokstäver i, så man får ofta utgå från någon gissning. Fördelen med en sökmotor är att man kan hitta allt möjligt som inte finns i ett lexikon: utländska, dialektala och informella ord, namn och begrepp som tillkommit den senaste tiden, förkortningar och annat. 

Allt detta har ändrat förutsättningarna lite, så det är svårt att sia om vilken framtiden blir för korsorden. Blir det så att korsordslösandet blir som vilket datorarbete som helst – en förlängning av arbetsdagen snarare än en mysig stund med bara tidningen och pennan i soffhörnet? Eller blir det så att många människor avstår från datorn och litar till sin allmänbildning. Kommer den kategorin av lösare fortfarande att känna sig stolta över sin färdighet, när de vet att de i vissa avseenden ligger efter Google? Kommer de datoranvändande lösarna att tvinga fram svårare korsord, som i sin tur driver på utvecklingen av mer avancerade lösningshjälpmedel, som efterhand blir ett måste för alla?

Idag finns det datorprogram som konstruerar korsord, men kvaliteten på sådana korsord är låg i många avseenden. Seriösa konstruktörer använder bara program för att automatiskt generera ifyllnadsord under arbetets gång, på samma sätt som lösaren gör. Datorn är också bra för att snabbt ge korsordet en prydlig grafisk form. Innan datorerna kom krävdes av konstruktören skicklighet med både ord och bild, eller också ett samarbete mellan två personer. Fortfarande har tecknaren en roll att spela i korsordskonstruktionen, men då mera för att rita bilderna än för att texta och dra snygga streck.

Mycket har hänt och kommer att hända med det tekniska. Men korsorden är mer än en teknikalitet. De är kultur i det avseendet att skaparen och lösaren delar gemensamma erfarenheter. Den aspekten kanske blir viktigare i framtiden. Man kanske kommer att ställa större krav på innehållet, det som inte kan datoriseras. Jämfört med dikter och romaner är alla korsord ”interaktiva” i den meningen att lösaren med pennan i handen bidrar till det fulländade verket. Kanske borde man snarare säga participatoriska i stället, för nu har ”interaktivt korsord” kommit att betyda att lösningen överförs elektroniskt till publiceraren. Men denna traditionella interaktivitet hos korsorden kan kanske i kombination med den nya teknik som har utvecklats med dataspelen leda fram till nya spelformer, som behåller korsordets litterära former och kombinerar den med en ny snabbhet.

==Terminologi, varianter, definitioner==
Det verkar saknas en vedertagen korsordsterminologi. Det kanske avspeglar det bristande akademiska intresset för korsord. Korsord är inte något man talar så mycket om – man löser dem. De termer som står i nedanstående lista är att betrakta som förslag och inte som en fastställd nomenklatur. De flesta hänför sig till så kallade svenska korsord, som vi börjar med att förklara vad det är för något.

'''Svenskt korsord'''. På tyska, engelska och nederländska menar man med ”svenskt korsord” ett som har förklaringarna inne bland rutorna och inte i ett särskilt område bredvid. På spanska kallas de ”autodefinidos”. Uppfinningen torde vara dansk. Sådana korsord är de förhärskande i Norden och Polen men lite ovanliga i engelskspråkiga länder. De kräver stor plats i tidningen eftersom alla rutorna måste vara stora för att förklaringarna ska få rum i det som i de traditionella pusslen är svarta rutor. Denna korsordstyp har, sedan den slog igenom på 60-talet, bidragit till att utveckla en speciellt korthugget sätt att ställa frågorna. 

'''Ifyllningsord''' = ''lösningsord''' = '''”svaret”''' är det ord som korsordslösaren fyller i.

'''Ifyllningsruta''' = '''lösningsruta''''. Korsordet består typiskt av två slags rutor, sådana som lösaren ska fylla i och sådana som redan är ifyllda. Vi kallar de första för ifyllningsrutor. I vissa korsord kan någon eller några av ifyllningsrutorna vara förifyllda, som en starthjälp eller för att skapa variation, men det är undantag. 

'''Ledtråd''' = '''nyckel''' betecknar innehållet i de rutor som är ifyllda av konstruktören, om de är till för att hjälpa lösaren. Ibland kallas ledtrådarna för definitioner, men det är endast sällan de är så entydiga som en definitionen egentligen ska vara.

'''Ledtext'''. En ledtråd kan antingen vara en text, som vi då kan kalla ledtext, eller en bild.

'''Ledord''' och '''frågor (förklaringar)'''.  En ledtext kan vara ett enstaka ord (ledord) eller bestå av flera ord. De som består av flera ord kan vi kalla frågor (ledfrågor), även om de sällan är formulerade som frågor utan oftast som ofullständiga meningar eller fraser. Ibland kallas de förklaringar.

'''Ledtrådsruta'''. En ledtråd kan fylla upp precis en ruta, lika stor som en ifyllnadsruta. Det kan också också vara så att två ledtrådar delar en ruta.  I bägge fallen talar vi om en ledtrådsruta, i det senare fallet om en delad ledtrådsruta. 

En '''delad ledtrådsruta''' kan vara delad horisontellt, vertikalt eller diagonalt nordväst-sydost. Det är ofta underförstått att den ena ledtexten ger lodrät ifyllningstext och den andra  vågrät, bägge utgående från denna ledruta. Ibland anges det med pilar. Pilar är ett måste om rutorna har en mer ovanlig placering, till exempel att bägge ger lodrät ifyllningstext, i var sin av två intilliggande spalter. 

'''Ledtrådsfält'''. När en ledtråd fyller ut mer än en ruta talar vi om ett ledtrådsfält. Det kan antingen vara ett ledtextfält eller ett bildfält. Bildfält kan vara mycket stora, medan det är ovanligt att ledtexter fyller ut mer än två-tre rutor.

'''Expanderad ledtrådsruta''' är en ruta vars ledtext fyller upp delar av närliggande rutor. De närliggande rutorna kan vara ifyllnadsrutor eller andra ledtrådsrutor. Man expanderar rutor för att man har svårt att få plats med ledtråden annars. En viss grad av sådana avsteg från rutnätets regelbundenhet ger korsordet ett vänligt intryck men allt för många expanderingar kan se slarvigt ut.

'''Inskränkt ifyllnadsruta''' är en ifyllnadsruta där utrymmet för ifyllnad är mindre än en hel ruta på grund av att en närliggande ledtrådsruta är expanderad. 

'''Delad ifyllnadsruta''' innebär att ett vertikalt, horisontellt eller diagonalt streck delar en ruta i två delar som var och en ska fyllas i med var sin bokstav. Ett sådant arrangemang brukar man försöka undvika eftersom avsteg från rutgittret ger ett otryggt utseende.

'''Ruta delad mellan ledtråd och ifyllnadsutrymme''' är inte något riktigt lyckat arrangemang. Konstruktören borde försöka maka på sig så att mer än halva rutan blir kvar för lösaren, antingen genom att korta ner ledtexten eller annektera utrymme från någon annan av de närliggande rutorna. 

'''Blindrutor''' är rutor som varken är ifyllnadsrutor eller utnyttjas för ledtrådar. Deras enda funktion är att skilja åt ord. I ett vanligt svenskt korsord finns det mycket få sådana rutor. Orsaken är att man vill ha en tät knytning mellan ifyllningsorden och då får så ont om plats för ledtrådarna att det är slöseri att inte använda allt utrymme. När de förekommer har det blivit vanligare att fylla dem med en blomma eller annan rent dekorativ figur än att använda de traditionella svartrutorna. Hörnrutan nere till höger brukar en del konstruktörer använda för sin signatur.

'''Mellanruta''' eller '''ledordsstrimla''' med mellanledtext är en mycket kort vågrät eller lodrät ledtext som är placerad mellan två därmed inskränkta ifyllningsrutor.

'''Avskiljare''' = '''orddelare''' = '''ordbrytare''' = '''brytstreck''' används för att visa att ett ifyllnadsord tar slut och ett annat börjar. Vissa korsordskonstruktörer undviker att låta orden komma så tätt, eftersom det försvårar läsandet av det halvifyllda korsordet, medan andra använder dem rikligt. De måste vara tydliga. Ofta är de svarta och så grova att de inskränker rutorna intill. Även en strimla tjänar som avskiljare.

''''Knytning'''. Orden i ett korsord knyter till varandra, det vill säga de har gemensamma bokstäver. Man eftersträvar en tät knytning, att många bokstäver ges av mer än en ledtråd.

'''Lösningsfras'''. Om flera lösningsord ska läsas ihop kallar vi det en lösningsfras, vare sig den består av en hel sats eller en del av en sats. Frasen brukar illustreras i bilden, som också ger en direkt ledtråd till frasens första ord, medan de övriga orden i frasen ges av andra ledtrådar.

==Konstruktion av ett ”svenskt korsord”==
Nedan beskrivs steg för steg hur man skapare ett korsord av den typ som har förklaringarna inne i rutmönstret, ett så kallat ”svenskt korsord”

===Skriv ner uppslag ständigt===
Det mest effektiva är inte att sätta sig ner och skriva ett korsord från början till slut. Det går lättare om man har förberett sig mera passivt innan. Man kan ha korsord i tankarna när man läser eller lyssnar och hela tiden samla ord när sådana dyker upp – både ifyllnadsord och för dem lämpliga ledtrådar. Tänk speciellt på mångtydigheter av olika slag. Vad har detta ord för bibetydelse? Hur kan man ställa en gåtfull fråga för att få fram just det ordet som svar? Vad kommer de flesta att tänka på i första hand om jag ställer den frågan, och varför framstår det rätta svaret som bättre när man väl kommit att tänka på det? 

Skriv upp sådana idéer som kan dyka upp lite när som helst på lappar och spara dem. Blir det många kan man sortera dem tematiskt. Håller man sig med ett standardformat på lapparna underlättar det sorterandet. På varje lapp skriver man tydligt ledtexten och ifyllnadsordet, och kanske vilket tema de passar under. Ledtexten behöver inte vara perfekt – det justerar man när man tar itu med att konstruera ett korsord där det ska vara med. Det gäller att fånga idéer, klurigheter som går att utveckla. Lapparna behöver inte ens ha fullständiga par med ledtext – ifyllnadord.  Det kan vara meningsfullt att samla en hel hop med ord som förekommer i ett visst sammanhang för att fundera ut ledtexter i efterhand. Det kan komma till användning den dag då man vill göra ett korsord på just det temat. 

Tycker man att idéerna inte rinner till automatiskt kan man sätta sig och läsa något om ett område som det skulle passa att göra korsord om och skriva ner alla möjliga uttryck som finns där. Läs gärna också lexikon och annan text, gärna som fan läser bibeln. I svenskan har många enkla ord dubbel betydelser. Därmed får också sammansatta ord dubbel betydelse, även om man inte ofta tänker på det. Om det intill ord som ”vindrutetorkare” och ”Saab” dyker upp ordet ”bildel” krävs det en speciell sorts eftertanke för att komma på att yxklack är en bildel. Bildel som ledord ger alltså yxklack som ifyllnadsord. Man kan gå längre i sitt ordvrängande och göra det förbluffande konstaterandet att videobatterier producerar ”bildel”.  Kan man ofta skapa sådan förvåning med efterföljande aha-upplevelse, då blir det ett underhållande korsord.

Man kan också återanvända idéer från tidigare korsord. Det torde inte vara förbjudet att ta enstaka fiffiga ledord från andras korsord. Det är i själva verket gängse inom korsordsvärlden. Alla ivriga korsordslösare är bekanta med ofta återkommande ledord och vad de syftar på. Det är så som kultur utvecklas, genom lån och allusion.

Det som krävs av ledtexter är att de är korta och effektiva. Utrymmet är högst begränsat i svenska korsord. I en del andra länder tillåts det att en del längre förklaringar placeras utanför korsordet även när den allmänna regeln är att förklaringarna ska vara inne i rutnätet. I Sverige har man inte just tillåtit sådana avsteg. Där det finns stort utrymme föredrar man att sätta en större bild och inte en lång text. En bild ställer sina frågor på ett mer mångtydigt sätt och utan angivande av hur många frågorna är och på vilka rader eller spalter varje fråga ska besvaras.

===Humor===
Korsordshumorn bygger i mycket på tvetydighet av olika slag. Det kan vara frågan om:
 
- Syntaxtvetydighet. Ledtråden ”Har träd” kan syfta på ”GREN” eller på ”SKOG”. Det framgår alltså inte av ledtexten om det är subjektet eller objektet som efterfrågas.

- Formtvetydighet. ”Sköts i krig” kan vara presens av skjuta eller preteritum av sköta, vilket kan ge lösningsassociationer såsom ”desertörerna” respektive ”sårade”.

- Övriga homonymier. &quot;Krona&quot; kan bli både valuta och huvudbonad.

- Oklarhet om ledtexten är en utsaga om ordet eller om begrepper. ”Före trädet ger dasset” kan vara ledtext för AV. Det är en slags rebus. Gåtor och rebusar är eftersträvansvärda.	

Man söker tvetydighet, men man kan inte bara mystifiera. Det måste erbjudas en lösning, och även en väg till denna lösning, om ock svårfunnen. Och det ska vara så att när man hittat den riktiga lösningen, då känner man på sig att man har hamnat rätt. Denna lättnadskänsla får man när vågräta och lodräta ord passar ihop, men det är fint om korsordet kan erbjuda en del sådan känsla även inom frågorna. Man kan säga att man söker entydighet genom dubblerad mångtydighet. Det är som när man löser ett ekvationssystem; varje enskild ekvation ger en mångfald lösningar, men tillsammans kräver de en specifik lösning.

Denna princip om entydighet genom dubblerad mångtydighet illustreras av en notis i Södermanlands nyheter den 9 januari 2006 om den kände korsordskonstruktören Hans-Christian Nygårdhs. En dam bad honom göra ett korsord till hennes man Otto som fyllde år.
– Har han kraftigt hår på huvudet? undrade Nygårdhs.
– Ja, svarade damen.
En av nycklarna i korsordet blev ”Turk och älskad makes hårväxt”.
Rätt svar: OTTOMAN.

Ifyllningsorden kan vara vilken böjningsform som helst av vilken ordklass som helst. Ledtexten kan ge specifikt besked om böjningsform eller vara vag: Står det: ”Dess är vissa kupor”, och det ska vara fyra bokstäver: B, tomt, N, S, då  gissar man på kanske först på BINS, men slås genast av att man inte kan syfta på pluralformen ”bins” med ”dess”. Däremot är BHns ett möjligt svar, för i korsord görs ingen skillnad mellan versaler och gemena, och förkortningar är helt tillåtna.

===Planera ett specifikt korsord===
'''Målgrupp'''.

Har man fått en beställning på ett korsord avgör ofta det vilken målgruppen ska vara. Ska korsordet vara en födelsedagspresent, då är det födelsedagsbarnet och hennes närmaste släktingar och bekanta som ska lösa det. Då finns det en massa personer, förhållanden, episoder och internskämt, som de alla har kunskap om. Sådant kan man ta in i korsordet. Det stärker gemenskapskänslan. Samma sak om man gör ett korsord för en föreningstidning. Om man inte har någon beställning har man kanske någon idé om vem man ska bjuda ut det till – är det en dagstidning får man ha allmänna frågor, är det en facktidskrift kan man anpassa korsordet till dess publik.

'''Svårighetsgrad'''.

Ska det vara ett mycket lätt korsord får man ställa enkla och entydiga frågor kring lätta ord. Ett sådant korsord tendera emellertid att bli tråkigt, varför man i vuxenkorsord brukar ha många gåtfulla och förvillande frågor som kräver oväntade svar. Det skulle emellertid göra korsordet orimligt svårt, om det inte var så att flera ledtrådar samverkade fram mot det rätta svaret. Det kan ske på två sätt. Det ena ligger i korsordets själva princip – att orden man fyller i har gemensamma bokstäver – de knyter till varandra. Knytningen är också ett spänningselement. Det andra handlar om att åstadkomma ett slags intern knytning i själva frågan. Se ovan i avsnittet Humor. 

Sammanfattningsvis kan sägas att mångtydiga frågor gör korsordet svårt och intressant, medan mycket knytning gör det lätt och intressant. För att få ett intressant korsord bör man alltså eftersträva både mycket knytning och mångtydiga frågor. Proportionen dem emellan avgör hur svårt korsordet blir. Knytningsgraden kan uttryckas i hur tätt det är med ifyllningsrutor. Enligt en uppgift på tyska Wikipedia har goda korsord ett förhållande mellan totalantalet rutor och icke-ifyllningsrutor som är högre än 4:1. Det är inte klart om denna uppgift håller för typiska svenska korsord, med de ger en antydan om vartåt man bör sträva när man vill göra ett intressant korsord. Storkryssen i Hufvudstadsbladet brukar ha värden strax över 4 på detta förhållande.

'''Tematik'''.

Ibland anges temat i rubriken: ”Julkryss”, ”Skärgårdskryss”, ”Afrikakorsord”, ibland är temat underförstått, som när det någon gång uppträder ett korsord i en i övrigt mycket seriös facktidskrift. I ett bildkorsord brukar bilden ange temat. Ibland utgår det fraser från den bilden, flera ord med pil emellan som är speciellt utmärkta, och som kanske definierar temat klarare än bilden, så att lösaren får mer tematisk vägledning allteftersom lösandet framskrider. 

Det är inte nödvändigt att ett korsord har ett bestämt tema, men det blir en liten extra knorr för lösaren att då och då rikta sina tankar mor ett speciellt område. Tänkandet på flera plan samtidigt är utmärkande för korsordslösande. Det är inte säkert att man blir hjälpt av att tänka på temaområdet. Det kan leda rätt eller leda fel, för det är aldrig så att vartenda ord är inom det givna temat. De långa orden brukar vara det men i fråga om småord är det sällan så.

Ibland har beställaren angett ett tema, ibland vet du precis vad du vill göra korsord om. I annat fall kan du inventera din lappsamling, där du skrivit ner ledtråd-ord-par, för att få en idé om ett lämpligt tema. Har du samlat många lappar om trädgårdsredskap kanske det är dags för ett trädgårdskorsord. Fundera då genast över om det finns några tvetydigheter kring trädgård. Det kan man i så fall spinna på och hitta på ord som skenbart är utanför temat men principiellt innanför, eller tvärtom. Komplettera dina ledord-ord-par. Vad finns det mer kring trädgård än redskap. Lista växter, verb och adjektiv. Hitta frågor som ger dem som svar, eller svar som de kan vara fråga till.

'''Format och teknik.'''

I fråga om format är man ofta bunden av den publikation där det ska vara placerad. Hur stort utrymme har man? Hur tydligt tryck är det? En annan begränsning kan ligga i den teknik du vill använda för den grafiska utformningen. Vill du använda dator istället för papper och penna kanske datorprogrammet vill bestämma hur stora rutorna ska vara, hur tjocka strecken ska vara, hur stor texten i rutorna ska vara och hur mycket avsteg från rutgittret som tillåts. 

Finns det inga sådana begränsningar, då har du mycket stor frihet och kan använda din kreativitet. Det förekommer stor variation bland korsord, och det finns möjligheter att vidga gränserna ytterligare – rombiska rutor, snedställda rutor, rundade eller hjärtformiga rutor, icke-rektangulärt korsord. 

Vill du hålla dig till det mer vedertagna och inte är bunden av begränsningar i grafikprogrammet, då kan du kolla något korsord du tycker är snyggt och passar dina intensioner. Spara det till senare då konstruktionen är klar och det gäller att ge korsordet en bra grafisk utformning. Initialt räcker det med att du räknar rutorna på längden och bredden. Hur många rutor långt och hur många rutor brett ska ditt korsord vara för att bli som det du har som modell. Typiska värden för dagstidningsstorkryss som sträcker sig över hela sidbredden: 25x23 rutor med ett urtag i hörnet där förra veckans lösning publiceras och vinnarnas namn. Rutorna brukar vara kring en centimeter både på längden och bredden. 

Titta också efter hur stora ledtextfälten är. Är alla en ruta stora eller kan de vara två eller tre. Ligger det textstrimlor mellan rutorna, förekommer det expanderade rutor, hur mycket expanderade är de. Räkna hur många bokstäver det ryms i varje ledtextruta. Då kan du avgöra om några av dina ledtexter är för långa och fundera över om du kan korta ner dem. Typiska maximivärden är fyra rader med sex bokstäver i varje rad. 

'''Inventera dina uppslag.'''

Gå igenom de ledtext-ord-par du har på dina lappar. Om du har ett halvt dussin ordpar inom det givna temat och kanske några mer allmänna kan du vara nöjd. Annars försöker du fundera ut några till. Välj sedan de klurigaste. Se till att ledorden inte blir för långa, för då ryms de inte inom rutorna. Svarsorden får däremot gärna vara långa – det knyter bra. 

Har du många ord kan du skriva en tydlig lista med de bästa ledtext-ord-paren inom temat. Det blir förstahandslistan när du börjar fylla i ord i korsordet. 

'''Bilder.'''

'''Koncept.'''
 
Man kan göra sin första skiss ljust med blyerts på ett papper med centimetersrutor. Man börjar med att mitt på pappret skriva in några långa lösningsord med en bokstav i varje ruta. Korsordet gränser kan man skissa men de kan ändras ännu, om det visar sig att det ena ordet ger det andra så att textmassan drar utanför de först avsedda gränserna. Alternativa sätt är att i initialskedet arbeta med bokstavskort eller Alfapet-brickor, eller att klippa ut ord skrivna med en bokstav i varje ruta så att man får remsor som man kan lägga ut i kors. Arbeta till en början enbart med lösningsorden, inte med ledtrådarna.

Det du ska göra är att lägga in två av de långa orden invid varandra med en rutas mellanrum, antingen vågrätt eller lodrätt. Kolla övriga par om de kan läggas tvärs över och knyta till bägge. Förskjut de ursprungliga något steg upp eller ner eller till vänster eller höger och försök igen. Går det fortfarande inte att få dubbel knytning byter man ut något av orden och försöker igen. Det är bra om man lyckas med temaorden, för de ord man lägger in senare blir mera av nödlösningskaraktär, och det är ofta temat som får stryka på foten när det föreligger målkonflikt på slutet.

Man börjar alltså med de långa orden och försöker få några knytningar, inte för tätt, inte för glest. Är något ord så långt att det hotar att hamnar utanför korsordet, då kan man kanske kröka det. Se sedan om några av de lite kortare orden passar in – gärna med två knytningar, men inte nödvändigtvis. Det här är det mest krävande steget i det tekniska konstruerandet. Man vill gärna ha ett nät av ett par-tre på både längden och bredden. Har man i detta skedet fått ett halvdussin ord som knyter på två ställen får man vara mycket nöjd.

Sen får man ägna uppmärksamhet åt rader eller spalter som ligger alldeles intill varandra utan mellanrum emellan. Det kan bli lite problematiskt om man bara öser in flera ord som kommer tätt inpå. Då kan det uppstå omöjliga bokstavsföljder. Här gäller det att ge meningsfullt sammanhang åt alla bokstavskombinationerna. Se först om något av de tematiska ord du har på lager kan passa in på dessa bokstavskombinationer, sedan andra du har på lager. Ovanliga bokstavskombinationer som det börjar bli trångt kring får man greja till innan det blir för sent.

Nu får man också definiera kanterna. Det var bra att hålla dem öppna så länge man flyttade omkring på de långa orden för att få dem att knyta mångfaldeligen, men nu slår man fast att hit men inte längre får korsordet sträcka sig, oaktat att det skulle passa så bra att sätta in något kärt ord som går ut långt. Om man absolut inte vill avstå från ordet går det ju oftast bra att kröka det.

Fyll sen upp med ord så att det blir lagom tätt. Nu får man hela tiden tänka på att ledtexterna får rum. Där allt är hopknutet och korsordet blivit tätt börjar man nu skriva man in ledtexter. Gör det tunt med blyerts liksom det övriga, för man kan få flytta på det efterhand. Det man är mer säker på skriver man lite mindre tunt. Har man suddat och skrivit om många gånger, och kanske behöver göra om en del, kanske man vill skriva över alltihop på ett nytt och rent ark. Det kan vara bra att göra det någon gång innan man är helt klar i vilket fall som helst, eftersom man lätt förlorar blicken för proportionerna om man hela tiden arbetar med samma kladd. Man kanske är överoptimistisk om hur mycket text det ryms på ett begränsat utrymme eller får ett ordslut som inte knyter alls så att lösaren blir lämnad i sticket om hen inte på en gång vet vilket ordet ska vara.

Mot slutet ska man absolut skriva om korsordet, och då bara skriva ledtexterna och inte lösningarna. Sen löser man det, så som en inte insatt skulle lösa det. Då ser man om allt verkligen går att få fram, och helst på flera vägar, av vilka ingen är för lätt. Man får tänka på att alla delarna av korsordet är lagom svåra.
 
Underliga bokstavsföljder blir det mot slutet. De brukar ordna sig. Är de korta sätter man någon bokstav på slutet eller i början och får ofta någon mening i det. I det här sena skedet behöver man inte alls tänka på att hålla sig inom temat. Om det ändå är svårt får man göra som lösaren – slå i förkortningslexikon eller på Google. Alltid hittar man någon nyckel. Den osannolika sammanställningen MB på ett trångt utrymme är beteckning för Molybden. OG på trångt utrymme kan få ledtexten ”OCH I KÖPENHAMN”, om man inte kommer på något ännu fyndigare. I värsta fall drar man ett grovt brytstreck mellan rutorna, som visar att detta är ett undantag från regeln att det ska läsas ihop. Man kan också sätta in en blomslinga emellan eller en bild som passar till temat. Har man klyvt den omöjliga kombinationen är det knappast längre omöjligt att hitta ledtrådar för bitarna, men det kan det bli svårt att få plats för dem, eftersom de ju då blir dubbelt så många. Även enbokstavingar som H kräver ju någon text, till exempel ”väte”.

===Problem på slutet och hur man kan lösa dem===
'''För lite utrymme för ledtext.'''

Det visar sig kanske att ifyllningstexten i någon del av korsordet blev så tät att det inte finns rum för ledtexten. Om det handlar om en mycket kort ledtext kan man använda en mellanruta, det vill säga en ”skylt” mellan rutorna. Är det en längre ledtext är det i princip möjligt att placera just den förklaringen nedanför korsordet med hänvisning dit, men det är inte brukligt i svenska korsord och förvirrar nog lösaren. I andra språkområden förekommer det.

'''Omöjliga ord.'''

För korta ord brukar det alltid gå att hitta någon betydelse med lite googlande och slående i förkortningsordböcker. Långa meningslösa ord kanske inte är totalt meningslösa. De kanske kan få någon krystad mening genom ett lämpligt ledord: ÅRFOT kan få ledtexten Skulle ”årsko” passa på.  Annars sätter man in ett brytstreck. 

'''För svårt eller tvetydigt.'''

Redan innan korsordet är helt klart ska man ta och skriva om korsordet med ifyllningsorden blanka och lösa det själv. Fyll i det som borde vara möjligt att komma på för lösaren och se om det finns några fickor som inte låter sig lösas lätt. Bedöm om det ska få vara så svårt eller om du ska utöka förklaringarna med vinkar. 

[[Bild:svenskt korsord1.png|1250px|650px|Korsord]]
===Grafisk utformning=== 
Du har antagligen tidigare tagit ställning till om du ska använda papper och penna eller dator för att renskriva korsordet. Pennan ger flexibla lösningar och handgjorda korsord gör ofta ett vänligt intryck, men datorn kan underlättar slutarbetet betydligt och snabbt göra om saker som inte ser ut som man tänkt sig. Nu får du gå tillbaka till det korsord du valt som modell och mäta rutornas storlek och linjernas tjocklek. Lägg märke till hur pilar och rutgränser är utformade – är de helt rätlinjiga eller svagt rundade? Det vanligaste är att ledtexten är skriven med versaler – det ger en möjlighet till tvetydighet, men försvårar begripligheten i andra fall. Finns det någon av dina ledtexter som kräver annat än versaler? Ska texten vara kursiv eller rak? 

'''Slutskisser, korrekturläsning, bilder'''

Det kan fortfarande i detta skede vara befogat med blyertsskisser för att bestämma precis hur ledtexterna ska disponeras. Ska det vara två eller tre rader i rutan, eller rentav fyra? Avstavas orden? Räcker rutan till eller ska man låna lite utrymme från närliggande rutor. Rita in de pilar eller pilspetsar som förklarar åt vilket håll lösningen ska skrivas – vågrätt eller lodrätt, på raden under eller ovanför, eller i spalten bredvid. Om några rutor ska vara rundade får man tänka på det nu.

När allt är färdigskrivet med blyerts ska man läsa igenom det ordentligt. Det är tråkigt att snoka efter fel senare när allt är nästan färdig och vill få det ur händerna, och om man hittar fel efter att man börjat tuscha kan det vara rejält svårt att rätta till det. Man kan gräma sig ordentligt efteråt över att man inte hade tog sig tid att kolla bättre innan.  

Man får ha en checklista för att få allt kollat, och ändå kan det fallera. Kan man stava rätt eller kräver man att lösaren ska prestera samma stavfel som man själv har gjort? Finns det ledtråd till alla ord? Pekar pilarna rätt? Är ledtexterna rätt skrivna, utan överhoppade ord, glömda ö-prickar, skiljetecken? Har man kollat faktauppgifterna, årtal, namn …? Finns alla brytstreck på plats? Är blindrutorna markerade? Signatur?

Bilderna kan man rita i skisstadiet, åtminstone som skiss så att man kan jämka ihop dem med utrymmet. Man kan senare sätta in dem en och en på rätta platser eller – om man är säker på handen – renrita allihop i ett svep med tusch på slutet.

[[Kategori: Spel|Korsord]]
[[kategori:Alfabetiskt index|Korsord]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[kategori:SAB: Rddc Korsord|Korsord]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]</text>
      <sha1>6ue4bj1lubmo0odlxstbi48735p8liv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Protologismer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4245</id>
    <revision>
      <id>42354</id>
      <parentid>26438</parentid>
      <timestamp>2014-12-19T13:59:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>länkfix</comment>
      <origin>42354</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3977" sha1="dsbwbm2mlq5izgeqvq0q3otj2cuu71r" xml:space="preserve">Ordet protologism är bildat i analogi med det mer etablerade ordet neologism [[http://sv.wikipedia.org/wiki/Neologism]]. Det betecknar ett ord som någon har hittat på och som ingen eller mycket få andra personer använder. Alla människor hittar på sådana ord ibland. Det kan vara så att man inte kommer på det etablerade ordet just när man vill, men kan variera något annat ord så att det framgår vad man vill säga. Det kan vara så att man tycker att det är roligt att hitta på. Ens bekanta tycker kanske det är underhållande – eller att det är jobbigt. I den mån protologismerna fyller ett behov inte bara hos uppfinnaren är det möjligt att det sprids och blir en neologism, det vill säga ett nyuppfunnet etablerat ord. Ordet ”protologism” självt står någonstans på gränsen mellan att vara protologism och neologism. Det kan i nuläget betraktas som yrkesjargong. [[http://en.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Protologisms]] [[http://www.ideesamkeit.de/html/wortschoepfungen_germanistik.html]]

En längre titel på denna skrift skulle kunna vara ”Protologismer och paleologismer”, för den innehåller både ord som inte är erkända alls och en del ord, ofta ålderdomliga, som visserligen är upptagna i lexika men som inte används så mycket längre. I synnerhet för den senare typen gäller att ordn tas med bara om det kan visas att de fyller en besvärande lucka i dagens språk. 

De två listorna nedan är till dels för dem som vill hitta ord som andra har skapat och dels för dem som skapar ord och vill visa upp dem. Varken Wikipedia eller Wictionary accepterar protologismer som uppslagsord. Deras syfte är att beskriva det språk som finns, inte att förändra det. I nedanstående lista är du välkommen att bidra med bra ordförslag. Sätt in dem i alfabetisk ordning.

'''Lista 1''' ger förslag till nya ord. Protologismerna är skrivna med fetstil och efter den står förklaringen med vanlig stil. En del protologismer saknar betydelse och är med för att det är korta och praktiska ord. Då står det var och en fritt att hitta på en betydelse och föra in den i listan.

'''Lista 2''' innehåller språkliga luckor och önskemål. Den går alltså åt andra hållet jämfört med lista 1: Begreppet ges men ordet saknas. Om du hittar på ett ord som fyller ett behov i lista 2 kan du föra över önskemålet och din protologism till lista 1.


'''Lista 1:'''

'''A4:''' en massa text, en massa ord (Hon pratade en halv A4)

'''Bafatt:''' konj. Bara för att

'''Eda:''' gå ed (Det edar vi på)

'''Epa:'''
 
'''Eva:'''

'''Ea:''' skicka e-post

'''Fea:''' försöka spå

'''Fäa:''' refl. Fäa sig = göra sig dum

'''Förfjolla:''' Motsvarighet till fördumma

'''Förtroendeinjagande verksamhet:''' PR

'''Höa:''' (Blommorna i vasen hade börjat höa)

'''Ikonoskop:''' TV

'''Koa:''' (Liksom kon kalvar så koar kalven)

'''Köna:''' deponens: könas med varandra

'''Kassa:''' kassera

'''Konsumtivitet:''' effektivitet i konsumtionen (motsvarighet till produktivitet)

'''Kosmetiskt kroppsvåld:''' sammanfattande begrepp för tatuering, öronhåltagning mm

'''Kroppsklottrare:''' tatuerare

'''Kreativ återgivning:''' överdrift lögn

'''Köttkontroll:''' muskeltävling, misstävling

'''Mjao:''' interjektion

'''Nya:'''

'''Nolltitalet:''' decenniet fram till 2010.

'''Oka:''' förslava

'''Ona:'''

'''Poa:'''

'''Snabelbrev:''' e-post

'''Smakupplevelseobjekt:''' mat tillagad med tanke på smak och inte näringsvärde

'''Tea:''' motsvarighet till fika

'''Toa:''' gå på toaletten

'''Tåa:''' stå på tå  (Att tåa för någon = fjäska)

'''Intelligent och utelligent:''' vacker och klok

'''Vya:''' panoramera

'''Åga:''' verb (Det ågar mig = det oroar mig)

'''Äventurist:''' deltagare i äventyrsresor


'''Lista 2'''

[[Kategori:SAB: Fy Konstgjorda språk]]
[[kategori:Alfabetiskt index|P]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[kategori:Språk]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/P]]</text>
      <sha1>dsbwbm2mlq5izgeqvq0q3otj2cuu71r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Jamaicakyckling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4260</id>
    <revision>
      <id>56409</id>
      <parentid>54730</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T09:54:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>fix</comment>
      <origin>56409</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="748" sha1="oi9yg648urd8ftnblyjz3hjtraje25n" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==

''4 pers''

*2,5 dl basmati ris
*4 kycklingfiléer
*2 tsk olivolja
*1 gul lök (eller 1/2 purjolök)
*1 gul paprika
*1 röd paprika
*1-2 st vitlöksklyftor
*4 anansskivor
*1 msk vit vinäger
*1 tsk sambal oelek
*2 msk mango chutney
*salt

==Tillagning==

# Koka ris.
# Stek filéerna i oliv olja. Salta &amp; peppra. Håll dem varma i ugnen på svag värme (75-100°).
# Fräs lök och paprika. Pressa över vitlök och tillsätt sedan ananas, vinäger och olja. Fräs detta i några minuter.
# Tillsätt sambal oelek, mango chutney, salt och spadet från ananasburken.
# Bred ut riset i en form. Sprid ut röran över riset och lägg kycklingen överst.
# Servera och njut.

[[kategori:Kyckling]]
[[kategori:K kokbok]]</text>
      <sha1>oi9yg648urd8ftnblyjz3hjtraje25n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kexchokladpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4261</id>
    <revision>
      <id>54731</id>
      <parentid>37954</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:24:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54731</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="686" sha1="j9ab9nlk4t6ledhlydn65793pwu8bl2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}


==Ingredienser==
''Passar en normal form med löstagbar kant''
*200 gram kexchoklad
*4 msk smör/margarin

*150 gram choklad efter smak
*1 tsk vaniljsocker (mindre om du tar ljus choklad)
*3 äggulor
*0,5 dl grädde

==Tillagning==

Krossa kexchokladen i matberedare. Blanda med det smälta smöret och bred ut i den smorda formen. Grädda i 6 minuter, 175°. Låt svalna.

Smält chokladen. Blanda i grädde, äggulor och vaniljsocker. Låt svalna lite, bred sedan ut över formen.

Kyl! Ätbar efter kanske två timmar i frys. Som godast dagen efter.
 
==Servering==
Servera till kaffe, kanske med lite vispad grädde.

[[Kategori:K kokbok]]
[[Kategori:Efterrätter]]</text>
      <sha1>j9ab9nlk4t6ledhlydn65793pwu8bl2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ostsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4262</id>
    <revision>
      <id>54732</id>
      <parentid>38064</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:24:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54732</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="322" sha1="mikei9ubfkhz03g9no5j1vugiqd56xv" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==

*0,5 msk mjöl
*0,5 msk smör/margarin
*4 dl mjölk
*en näve riven ost
*Kryddor efter smak

==Tillagning==


Smält smöret och blanda i mjölet.
Vispa i mjölken.
Blanda i osten och låt smälta
Krydda, med exempelvis salt, peppar och muskot.

[[Kategori:O kokbok]]
[[Kategori:Såser]]</text>
      <sha1>mikei9ubfkhz03g9no5j1vugiqd56xv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Bearnaisesås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4264</id>
    <revision>
      <id>56320</id>
      <parentid>51329</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:10:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>wp</comment>
      <origin>56320</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1498" sha1="ntz934kaf9jloq91agh2el78ewg36cp" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Bearnaisesås''' (''franska: Sauce Béarnaise'') är en populär sås till främst kött och kyckling, men även på olika typer av pizzor.

==Ingredienser==
* 2 msk finhackad schalottenlök eller en halv gul lök
* 2 msk vitvinsvinäger
* 4 msk vatten
* 5 krossade vitpepparkorn
* 2-3 persiljekvistar
* 3 äggulor
* 250 gram skirat smör
* Dragon 
* Salt och peppar


==Tillagning==
# Koka vinäger, vatten, peppar, persilja och lök tills hälften av vätskan återstår.
# Sila ned blandningen i en kastrull eller rostfri bunke som får plats i en större kastrull med sjudande vatten (= vattenbad).
# Vispa ner äggulorna och fortsätt att vispa tills såsen tjocknar och blir krämig (det får aldrig börja koka!).
# Tag av kastrullerna från värmen och vispa ner det skirade smöret. Börja droppvis och öka sedan takten allt eftersom såsen börjar binda. Har man tillgång till en mixer kan man med fördel använda denna då risken för att såsen ska skära sig blir nästintill obefintlig.
# Smaksätt med smulad dragon (torkad el inlagd spelar ingen roll) samt salt och peppar. Cayennepeppar kan användas om man vill ha lite mer styrka i såsen. Men var försiktig.
Om såsen skulle skära sig kan den räddas genom att blanda en halv dl vatten med en äggula och sedan försiktigt vispa ned såsen i blandningen.

{{wikipedia}}
[[Kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]

[[da:WikiKogebogen/Sauce bearnaise]]
[[fr:Sauce béarnaise]]</text>
      <sha1>ntz934kaf9jloq91agh2el78ewg36cp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Virgin Mary</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4274</id>
    <revision>
      <id>38279</id>
      <parentid>13499</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Virgin Mary]] till [[Drinkboken/Recept/Virgin Mary]]</comment>
      <origin>38279</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="664" sha1="19bhn8w5m663xjwm3r2w14xc09oe8kx" xml:space="preserve">[[Image:BloodyMary.jpg|thumb|Virgin Mary]]
'''Virgin Mary''' är en alkoholfri variant av [[Bloody Mary]] med tomatjuice som främsta ingrediens.

====Ingredienser====
*12 delar tomatjuice (18 centiliter)
*2 delar limejuice (3 centiliter, eller saften från en lime)
*ett stänk Worcestershiresås
*1/2 tesked pepparot (kan uteslutas)
*tabasco, salt och peppar efter smak

====Tillagning====
Blanda ingredienserna i en shaker tillsammans med is och skaka om.
 
====Garnering====
Garnera med en selleristjälk eller limeklyfta.
 
====Glas====
Serveras i ett kylt highballglas.

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Alkoholfria drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>19bhn8w5m663xjwm3r2w14xc09oe8kx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi B/Syrabasreaktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4276</id>
    <revision>
      <id>27937</id>
      <parentid>23298</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:49:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* '''Syror och baser är protolyter''' */[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: definera → definiera</comment>
      <origin>27937</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="306" sha1="o7un8bxsfm0ol7js6d1u2339n09a1zt" xml:space="preserve">== '''Syror och baser är protolyter''' ==


Syror och baser definieras på följande sätt:
syra= protongivare
bas= protontagare

Mot varje syra svarar en bestämd bas och tvärtom. Man säger att de är korresponderande(motsvarande) syra och bas eller att de bildar ett syra-bas-par.

[[Kategori:Kemi B]]</text>
      <sha1>o7un8bxsfm0ol7js6d1u2339n09a1zt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Röd curry</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4277</id>
    <revision>
      <id>54733</id>
      <parentid>38118</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:24:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54733</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1758" sha1="kweskwesbwg0bontv1vt3gy2uvm837j" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 1 paket fast tofu
* 1 dl cashewnötter (naturella passar bäst)
* 1 bukett broccoli
* 1 paprika
* 1 knippe vårlök/salladslök (om det inte går att finna fungerar det även med purjolök)
* 2 vitlöksklyftor
* 1 burk kokosmjölk


'''Marinad'''
* ca 1 msk sesamolja
* ca 1 msk sojasås


'''Kryddning'''
* 1-2 msk röd currypasta (bra och billiga sorter finns i asiatiska livsmedelsbutiker)
* ev. lite sojasås
* lite sambal oelek
* salt
''eller''
* några små chilifrukter och/eller sambal oelek
* citrongräs eller citron/lime-juice.
* lite sojasås
* salt


==Tillagning==

* Pressa ut vattnet ur tofun och skär den i tärningar. Marinera i sesamolja och sojasås i exempelvis en burk eller plastpåse. 

* Hacka grönsakerna. 

* Fräs båda sorters lök tillsammans med kryddorna (utom salt och soja) och tillsätt sedan tofun samt cashewnötterna och fräs lite till innan du tillsätter broccoli och paprika. Fräs en liten stund. Om du använder citron/lime-juice tillsätter du den efter tofufräsningen. 

* Häll över kokosmjölk och ev. soja. Låt puttra en stund, men akta så att grönsakerna inte blir för mjuka. De ska behålla en viss krispighet. Salta och smaka av. Justera kryddningen vid behov.


==Servering==

Serveras med ris. Gärna råris eller fullkornsbasmati.

==Tips==

Använd friterad tofu istället för vanlig färsk. Använd annan currypasta och gör panaeng curry, gul curry osv. Titta på kokosmjölkens innehållsförteckning innan du inhandlar den. Det skiljer sig ganska mycket. En del innehåller väldigt lite kokos och väldigt mycket tillsatser, medan andra är högkvalitativa och rena. 

[[kategori:vegetariskt]]
[[Kategori:Veganskt]]
[[kategori:R kokbok]]</text>
      <sha1>kweskwesbwg0bontv1vt3gy2uvm837j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Äppleskrutt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4278</id>
    <revision>
      <id>37293</id>
      <parentid>17974</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:48:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Äppleskrutt]] till [[Drinkboken/Recept/Äppleskrutt]]</comment>
      <origin>37293</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="380" sha1="sju3j7p2cftlrav2r2nc4xw6o656arx" xml:space="preserve">'''Äppleskrutt'''

====Ingredienser====
*4 cl Apple Sourz,
*2 cl Jamaica Rom,
*1 dash Lemon Sour,
*Is
*Toppas med Sprite

====[[Drinkglas|Glas]]====
Highball

====Tillagning====
Apple Sourz, Jamaica rom
och en dash Lemon Sour skakas
med is. Toppa med Sprite.

====Garnering====
En klyfta grönt äpple

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>sju3j7p2cftlrav2r2nc4xw6o656arx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4280</id>
    <revision>
      <id>48232</id>
      <parentid>36405</parentid>
      <timestamp>2018-10-24T08:44:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>130.235.27.30</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Innehåll */</comment>
      <origin>48232</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1025" sha1="l04oms5sguehvj9dnpf62zcvf21ozlb" xml:space="preserve">== Förord ==

Detta är en Wiki-bok om tävlingsprogrammering. Den är nära kopplad till [[w:Programmeringsolympiaden|Programmeringsolympiaden]], som är en både nationell och internationell tävling i datorbehjälpt problemlösning för gymnasieelever. Boken är tänkt att innehålla:
*Teori om algoritmer användbara i programmeringstävlingar
*Uppgifter med kommentarer och lösningsförslag
*Länkar till fler uppgifter
För tillfället är det mest uppgiftsdelen som utvecklas. Mer träningsmaterial finns på [http://www.progolymp.se Programmeringsolympiadens hemsida].

== Innehåll ==
*'''[[/Introduktion/|Introduktion till tävlingsprogrammering]]'''
*'''[[/Uppgifter/|Uppgifter med diskussion och lösningar]]'''
*'''[[/Teori/Labyrintproblem/]]'''

[[Kategori:Programmering]]
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Manualer]]
[[kategori:Alfabetiskt index|T]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/T]]

[[en:Competitive Programming]]</text>
      <sha1>l04oms5sguehvj9dnpf62zcvf21ozlb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4281</id>
    <revision>
      <id>27986</id>
      <parentid>27985</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:32:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tetraedycal</username>
        <id>1940</id>
      </contributor>
      <comment>fixar grej som jag sabbade</comment>
      <origin>27986</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15794" sha1="doho1nkxlw6fol82k4qfxmejdn3n9ap" xml:space="preserve">''&quot;The programmer, like the poet, works only slightly removed from pure thought-stuff. He builds his castles in the air, from air, creating by exertion of the imagination. Few media of creation are so flexible, so easy to polish and rework, so readily capable of realizing grand conceptual structures.&quot;''

&lt;div align=&quot;right&quot;&gt;Frederick P. Brooks, Jr.&lt;br /&gt;
[http://www.onlamp.com/pub/a/onlamp/2005/06/30/artofprog.html Är programmering konst?]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;

Det går inte att lära sig programmera i teorin. Tanken med denna sida är att genom några enkla tips och exempel försöka ge dig lite inspiration att börja utforska den fascinerande värld som programmeringsbehjälpt problemlösning utgör, och att kanske få dig att ställa upp i vår tävling eller i någon annan av de många programmeringstävlingar som finns.

Vi ska här beskriva tre steg som kan sägas utgöra grunden för den sorts problemlösning som förekommer i programmeringstävlingar.

* Det första steget, Simulera, gör att du får en första användning av ett programmeringsspråk för att lösa ett riktigt problem.
* Det andra steget, Testa alla möjligheter, handlar om att börja tänka i nya banor och utnyttja den oerhörda kraft en dator har tillgänglig. En dator kan aldrig tänka ut lösningen på ett problem. Den kan bara göra beräkningar väldigt väldigt snabbt...
* Det tredje steget är att Rekursera. Det är här som programmeringen börjar lyfta och det blir riktigt kul. Man löser bara en liten bit av ett problem, men genom att lösningen anropar sig själv får programmet liksom eget liv och kan åstadkomma häpnadsväckande saker.

Med dessa verktyg kan du i princip lösa vilket problem som helst. Men det kan ta åtskilliga år för programmet att ge dig svaret. Det är här som algoritmen kommer in i bilden, hur får du programmet att bli effektivt? Mer om det på träningssidorna för PO och IOI.

__TOC__

== Steg 1. Simulera ==
{{proguppgift|FORTSÄTT TALFÖLJDEN (PO-kvalet 2006)|

Att fortsätta en påbörjad talföljd är en vanlig sorts uppgift i såväl matteböcker som IQ-tester. Men det smartaste måste väl ändå vara att skriva ett datorprogram som löser problemet en gång för alla.

Betrakta till exempel de så kallade triangeltalen:

1, 3, 6, 10, 15, 21 . . .

Ett mönster framträder om man tittar på skillnaden mellan varje tal och dess föregångare:

2, 3, 4, 5, 6 . . .

Tydligen ökar skillnaden med 1 i varje steg. Men för någon annan talföljd kan skillnaden till exempel öka med 13, minska med 2 eller vara konstant. Det enda som är säkert om de talföljder som förekommer i denna uppgift är att skillnaden mellan två intill varandra stående tal ändras lika mycket i varje steg.

Skriv ett program som frågar efter de tre första talen i talföljden (positiva heltal mindre än 100) och sedan skriver ut de 10 första talen åtskilda med blanksteg.

Körningsexempel:

 Första talet ? 1
 Andra talet ? 3
 Tredje talet ? 6
 Talföljden: 1 3 6 10 15 21 28 36 45 55
}}

Simuleringsuppgifter kännetecknas av att det står i uppgiften hur du ska göra. Det handlar ofta om att följa ett förlopp i tiden. Normalt löser man en sådan uppgift på samma sätt som om man skulle lösa den med papper och penna. Detta betyder dock inte att programmet behöver vara lätt att skriva. Man måste fortfarande göra abstraktionen, d.v.s. översätta problemet från vardagligt språk till en noga definierad följd av operationer som en dator kan förstå.

Den givna uppgiften lämnar inte mycket utrymme för olika lösningar. Man inser snabbt att det måste bli fråga om en loop som ska gå 10 gånger och varje gång beräkna ett tal och skriva ut det. Varje tal kan beräknas från det föregående om vi bara vet vad skillnaden ska vara jämfört med föregående tal. Låt oss kalla denna skillnad d. Den är ju inte konstant, men på samma sätt kan den beräknas från föregående skillnad om vi bara vet hur mycket skillnaden ändras mellan varje tal. Och denna ändring, som vi kan kalla f, är ju konstant enligt problemtexten. Så i varje iteration av loopen ska vi först beräkna ett nytt tal ''k'':=''k''+''d'', och sedan en ny skillnad ''d'':=''d''+''f''. Det enda vi behöver göra innan vi börjar iterera är därför att räkna ut den första skillnaden ''d'' samt talet ''f'', vilket är trivialt eftersom vi har fått givet de tre första talen. Hela lösningen i C visas nedan.

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main(){
   int k1,k2,k3,f,d,k,a;
   printf(&quot;Första talet ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;k1);
   printf(&quot;Andra talet ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;k2);
   printf(&quot;Tredje talet ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;k3);
 
   d=k2-k1; {{komm|//Räkna ut den forsta skillnaden}} 
   f=(k3-k2)-(k2-k1); {{komm|//Räkna ut skillnadens ändring i varje steg, vilken är konstant}}
   k=k1;
   printf(&quot;Talföljden: &quot;);
   for(a=0;a&lt;10;a++){
     printf(&quot;%d &quot;, k);
     k+=d; {{komm|//Öka talet med den aktuella skillnaden}}
     d+=f; {{komm|//Öka skillnaden med den konstanta ändringen}}
   }
   printf(&quot;\n&quot;);
   return 0;
 }

== Steg 2. Testa alla möjligheter ==

{{proguppgift|KLOCKAN (PO-kvalet 2004)|

[[Image:Tävlingsprogrammering klockan.png]]

Om någon frågar hur mycket klockan är, svarar de flesta &quot;kvart över fem&quot;, 15:29 eller något liknande. Vill man göra det lite svårare så kan man annars svara med vinkeln mellan tim- och minutvisaren, eftersom man ur denna information entydigt kan bestämma klockslaget. Dock är det många människor som är ovana vid detta sätt att ange tider, så det vore bra att ha ett datorprogram som översätter till ett mer normalt format. Du ska skriva ett sådant program.

Vi förutsätter att vår klocka saknar sekundvisare och endast visar ett helt antal minuter (det vill säga: båda visarna hoppar framåt bara på hel minut). Vinkeln avläses genom att utgå från timvisaren och sedan mäta hur många grader medurs minutvisaren ligger (se figur 2). För att undvika decimaler anges vinkeln i tiondels grader (så att 85.5 grader skrivs som 855). Detta tal är alltid ett heltal mellan 0 och 3595 (inklusive) och är, som en följd av att endast hela minuter visas, alltid delbart med 5.

Programmet ska fråga efter en vinkel och sedan skriva ut tiden i vanligt digitalformat, alltså h:mm eller hh:mm, beroende på antalet timmar. Notera att minuterna alltid ska ges med två siffror. Vi förutsätter att det är morgon, så alla tider ska ligga mellan 0:00 och 11:59 (inklusive).

Två körningsexempel:

 Vinkel ? 855 
 Klockan är 1:21
 
 Vinkel ? 3140  
 Klockan är 3:08
}}

Låt oss först tänka ut hur vi skulle lösa uppgiften manuellt. 85.5 grader motsvarar ungefär en kvart. Så klockan kan vara ungefär 0:15, 1:20, 2:25 eller liknande. Om vi antar att den är ca 0:15 går det förstås lätt att ta fram en formel för exakt var minutvisaren står. Om den står på ett helt minutslag så har vi hittat rätt klockslag, annars får vi testa 1:20 istället, ändra formeln lite och räkna ut minutvisarens placering igen, o.s.v. Detta är inte alls någon dålig metod och det skulle definitivt gå att implementera den i ett datorprogram. Frågan är om uppgiften kan lösas enklare.

Tydligen finns det ingen enkel formel som ger klockslaget när man vet vinkeln. Alltid när man stöter på detta problem ska man ställa sig frågan: Kan vi vända på steken? Om vi visste vad klockan var, skulle vi då kunna räkna ut vinkeln?

Svaret är förstås att vi lätt kan göra det. Varje minut rör sig minutvisaren 6 grader framåt och timvisaren 0.5 grader framåt så om klockan är h:m så står minutvisaren på 6m grader och timvisaren på 30h+0.5m grader (räknat medurs från klockans tolva). Vinkeln mellan dem blir då helt enkelt 5.5m-30h, och sen får man förstås lägga till 360 grader om vinkeln skulle bli negativ.

OK, nu kan vi räkna ut indatan om vi hade vetat utdatan, vad vinner vi då på det? Jo, poängen är naturligtvis att det bara finns 720 olika klockslag, så vi kan helt enkelt testa alla klockslag och se vilket av dem som ger den vinkel vi fick som indata. En lösning i C visas nedan.
 
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   int h,m,ang;
   printf(&quot;Vinkel ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;ang);
   for(h=0;h&lt;12;h++) for(m=0;m&lt;60;m++) {
     if((m*55-h*300+3600)%3600==ang){    {{komm|//Lägg till 3600 tiondelar så talet blir}}
       printf(&quot;Klockan är %d:%02d\n&quot;,h,m); {{komm|//positivt och använd MOD (%) för att få}}
       return 0;                           {{komm|//resultatet att ligga i intervallet 0..3599}}
     }
   }
   return 0;  {{komm|//Hit skulle vi komma om vinkeln var ogiltig}}
 }

Även om klockproblemet är lätt så är detta en mycket viktig princip i tävlingsuppgifter och något man alltid ska ha i bakhuvudet. Istället för att skriva ett komplicerat program som gör få beräkningar kan man ibland skriva ett enkelt program som gör fler beräkningar, ofta just genom att lösa problemet baklänges och testa vilket av alla utdata som stämmer med givna indata.

Naturligtvis är det inte alltid bra att låta datorn göra jobbet. Hela teorin för algoritmer bygger på motsatt princip, att få själva beräkningarna att gå snabbare. Men det gäller att ha en känsla för när det är värt att bry sig om exekveringstiden och inte. En bra riktlinje är att allt under en miljon &quot;beräkningssteg&quot; går blixtsnabbt. Upp till hundra miljoner kan gå på en sekund men det beror på vilken typ av beräkningssteg man gör. Över det börjar det bli tungt och en miljard är hopplöst. Så de 720 stegen i klockuppgiften är inte mycket att prata om, det är nästan pinsamt att be en modern dator om hjälp med ett så litet problem.

== Steg 3. Rekursera ==

{{proguppgift|PLANKAN (PO-kvalet 2001)|

[[Image:Tävlingsprogrammering plankan.png]]

Man vill skapa en längre planka med hjälp av ett antal mindre brädor. Det finns tre olika typer av brädor, som har längden 1, 2 respektive 3 meter. Det finns ett obegränsat antal av varje typ. Skriv ett program som bestämmer på hur många olika sätt man kan åstadkomma en planka av längden ''n'', 1 ≤ ''n'' ≤ 24. I figuren ser du de 7 olika sätten att skapa en planka med längden 4 meter.

Körningsexempel:

 Plankans längd ? 4
 Det finns 7 olika sätt
}}

Den naturliga lösningen är att generera alla möjliga plankor och räkna dem. Vi kan göra detta genom att först loopa över den första brädans längd (från 1 till 3). För varje val, d.v.s. inuti denna loop, måste vi ha en loop över den andra brädans längd, också från 1 till 3. Och inuti denna en tredje o.s.v. tills vi har fyllt upp hela plankans längd. Hur många sådana loopar som ska köras beror förstås på vilka längder vi har tagit, men vi vet ju att det inte kan vara fler än 24 så i princip kan vi alltid skriva 24 loopar och sen med if-satser se till att inte fler än nödvändigt körs.

Kommer detta ta för lång tid att köra? Vi kan förstås inte säga exakt hur många gånger de innersta looparna kommer att köras (om vi visste det hade vi ju redan svaret på uppgiften), men vi kan göra ett snabbt överslag. Varje gång väljer vi längden 1, 2 eller 3 och ju mindre längd vi väljer desto fler blir looparna. Så antag att vi väljer mellantinget 2 varje gång och att längden är 24 som är maximalt enligt problemtexten. Då kommer det bli i genomsnitt ungefär 12 loopar och var och en går tre gånger. Så någonstans i storleksordningen 3^12 = en halv miljon. Det borde gå!

Låt oss nu se hur programmet ser ut. Det kommer att innehålla någonting i stil med:

 sum := 0
 for x1 := 1 to 3
    sum := sum + x1
    if sum &lt; längd
    for x2 := 1 to 3     
       sum := sum + x2
       if sum &lt; längd
          for x3 := 1 to 3
             sum := sum + x3
             if sum &lt; längd
             for x4 := 1 to 3
                sum := sum + x4
                if sum &lt; längd
                ....

fast med 24 loopar. Förutom att detta är jobbigt att skriva kan det leda till alla sorters problem (i mitt allra första PO-kval skrev jag en sådan lösning men fick Internal stack overflow vid kompileringen). Lösningen är att använda en rekursiv funktion.

Låt oss skriva en rutin, av personliga historiska skäl kallad MLX, som tar en heltalsparameter r och genererar alla olika plankor under förutsättning att r meter av plankan redan är färdiggjord. Vid första anblicken verkar detta ganska dumt. Eftersom vi vet att plankan är tom från början är vi förstås bara intresserade av hur många som genereras när vi gör anropet MLX(0).

Fördelen uppkommer när man skriver själva rutinen. För vad vill vi göra när vi har lagt dit den första brädan med längden p, d.v.s. inuti den första for-loopen, om plankan ännu inte är full? Svaret är naturligtvis att vi vill generera alla plankor under förutsättning att ''p'' meter av plankan redan är färdiggjord. Eller, med andra ord, vi vill anropa MLX(''p''). Detta anrop ersätter alltså samtliga av de 23 inre looparna! Hela lösningen i C visas nedan.

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int L, count;
 
 void MLX(int r) {  {{komm|//r är hur lång bit av plankan som redan är byggd}}
   int p;
   if(r==L) count++;     {{komm|//Det gick jämnt upp. En lösning hittad.}}
   else if (r &lt; L) {         {{komm|//Fortsätt INTE om plankan redan har blivit för lång.}}
     for(p=1;p&lt;=3;p++) MLX(r+p);   {{komm|//Testa varje brädlängd och rekursera!}}
   }
 }
 
 int main() {
   printf(&quot;Plankans längd ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;L);
   count = 0;
   MLX(0);
   printf(&quot;Det finns %d olika sätt\n&quot;, count);
   return 0;
 }

Återigen har vi valt ett lätt problem för att illustrera principen, men betydelsen av rekursiva funktioner kan inte betonas tillräckligt mycket. Här är några exempel för att reta din aptit. Går du igenom gamla PO-uppgifter kommer du att hitta tiotals andra exempel.

* Tänk dig ett spel där du ska ta dig från en given ställning till en annan genom att göra ett antal drag. Testa att utföra ett drag och rekursera sedan. Om inte slutställningen uppnåddes under denna rekursion så testa ett annat drag och rekursera igen.
* Tänk dig att du vill generera alla permutationer (omkastningar) av en sekvens med tal. Välj vilket tal som ska stå på den n:te platsen genom att loopa över alla tal som ännu inte har valts. Rekursera sedan och välj det n+1:te på samma sätt.
* Tänk dig att programmet ska räkna ut ett matematiskt uttryck av typen 1+(5+(4+7)). Börja med att hitta den yttersta parentesen och räkna ut värdet av denna, 16, genom att rekursera. Sen står det plötsligt bara 1+16.

Det kan vara bra att tänka på att en rekursiv funktion alltid kan skrivas på många likvärdiga sätt. Exempelvis så kan if-satser och liknande placeras antingen när man kommer in i den rekursiva funktionen eller precis innan man anropar den. Sålunda gör den här funktionen exakt samma sak som den ovanstående (fast något snabbare):

 void MLX(int r) { 
   int p;
   for(p=1;p&lt;=3 &amp;&amp; r+p&lt;=L;p++) {
     if(r+p==L) count++;
     else MLX(r+p);
   }
 }

Slutligen noterar vi att antalet sätt att få längden 24 är 1389537. Ökar vi längden till 30 så blir antalet ca 54 miljoner och programmet tar flera sekunder att köra. Går det inte att lösa problemet för större längder? Svaret är att det med minimal ansträngning går att snabba upp programmet så extremt mycket att det får vårt första rekursiva försök, hur smart det än verkar nu, att se ut som ett dåligt skämt. Tekniken kallas Dynamisk programmering eller Memoisering och vi ska återkomma till den på kommande träningssidor.

[[/Lösningar i Haskell/]]

[[/Lösningar i Ruby/]]

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>doho1nkxlw6fol82k4qfxmejdn3n9ap</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering klockan.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4282</id>
    <revision>
      <id>13528</id>
      <timestamp>2007-03-01T11:56:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13528</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering plankan.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4283</id>
    <revision>
      <id>13530</id>
      <timestamp>2007-03-01T11:57:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13530</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4286</id>
    <revision>
      <id>48270</id>
      <parentid>46286</parentid>
      <timestamp>2018-11-17T10:44:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Istlemin</username>
        <id>7261</id>
      </contributor>
      <comment>/* PO-onlinekvalet 2016 */Lade till skolkval 2018</comment>
      <origin>48270</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5225" sha1="3rwah07dfh06inp8osdwdgkilk5hrml" xml:space="preserve">Detta är en samling problem, för vilka det finns eller kommer att finnas kommentarer och lösningsförslag. Alla uppmuntras att starta, komplettera och korrigera diskussioner kring uppgifterna. Detta är ingen färdigt facit med entydiga svar utan ett utrymme för olika synpunkter och tips om hur man kan lösa de givna uppgifterna.

I synnerhet välkomnas:
*Alternativa lösningsmetoder
*Lösningar i andra språk än C/C++
*Förbättringar av lösningsförklaringen
*Synpunkter på problemet eller lösningen
*Länkar till liknande problem
*Språkrättningar (stavfel etc.)

'''[[Hjälp:Skriva programmeringsexempel|Hur du redigerar sidorna]]'''


== PO-kvalet 2007 ==
*[[/Will Rogers fenomen/]]
*[[/Travar med böcker/]]
*[[/Uppställning/]]
*[[/Bokstavslek/]]
*[[/Tärningar/]]
*[[/Nokiaspel/]]

== PO-onlinekvalet 2007 (under uppbyggnad)==
*[[/Soldaterna/]]
*[[/Kölappar/]]
*[[/Begränsningsarea/]]
*[[/Mångtydig morse/]]
*[[/Tennisklubben/]]
*[[/Kontaktförmedlingen/]] (ingen lösning ännu)
*[[/Kuben/]] (ingen lösning ännu)

== PO-finalen 2007 ==
*[[/Tvetydiga datum/]]
*[[/Kvarteret/]]
*[[/Överraskande strängar/]]
*[[/Anagram/]]
*[[/Staden/]]
*[[/Nätvärk/]]
*[[/Godisautomaten/]]

== PO-kvalet 2008 ==
*[[/Pyramidbygge/]]
*[[/Sfinx-sex/]]
*[[/Bevattning/]]
*[[/Räkna med bråk/]]
*[[/Gravplundring/]]
*[[/Senet/]]

== PO-onlinekvalet 2008 ==
*[[/Väggreparation/]]
*[[/Röstköp/]]
*[[/Gruppindelning/]]
*[[/Storken/]]
*[[/Pärlband/]]
*[[/Pyramidspaning/]]

== PO-finalen 2008 ==
*[[/Turnering/]]
*[[/Köpa potatis/]]
*[[/Solitär/]]
*[[/Terrängloppet/]]
*[[/Budbilen/]]
*[[/Kretskortet/]]
*[[/Pyramiden/]]


== PO-kvalet 2009 ==
*[[/Lampor/]]
*[[/Datumräkning/]]
*[[/Brevlådeplacering/]]
*[[/Samla mat/]]
*[[/Kvadratpussel/]]
*[[/Isomerer/]]

== PO-onlinekvalet 2009 (under uppbyggnad) ==
*[[/Chokladkartongen/]]
*[[/Biblioteket/]]
*[[/Bygga med klossar/]]
*[[/Digital Signal Processor/]]
*[[/Entropiberäkning/]]
*[[/Jan Ersa och Per Persa/]]

== PO-finalen 2009 ==
*[[/Tårtrester/]]
*[[/Rondellsimulering/]]
*[[/Colaautomat/]]
*[[/Kortblandare/]]
*[[/Bokstavslek (2)/]]
*[[/Troféhyllan/]]
*[[/Vakttorn/]]


== PO-kvalet 2010 ==
*[[/Busskortet/]]
*[[/Släktträffen/]]
*[[/Kryptering/]]
*[[/Fermats lek/]]
*[[/Uppställning (2)/]]
*[[/Träjärnvägen/]]

== PO-onlinekvalet 2010 (under uppbyggnad) ==
*[[/Leden/]]
*[[/Gourmeten/]]
*[[/Hissen/]]
*[[/Karnaughdiagram/]]
*[[/Brandlarmet/]]
*[[/Tantrix/]]

== PO-finalen 2010 ==
*[[/Trubaduren/]]
*[[/Plattformar/]]
*[[/Köpa böcker/]]
*[[/Valutaväxling/]]
*[[/Kvadrater/]]
*[[/Väktaren/]]
*[[/Skyddsrum/]]

== KATT-1 2010 ==
*[[/Klotter/]]
*[[/EEPROM/]]
*[[/Kanoner/]]
*[[/Grodor/]]

== KATT-2 2010 ==
*[[/Tetris/]]
*[[/Partilojalitet/]]
*[[/Bägare/]]
*[[/Vägspärrar/]]

== PO-kvalet 2011 ==
*[[/Receptet/]]
*[[/Sifferlek/]]
*[[/Klockradion/]]
*[[/Vindskydd/]]
*[[/Hoppleken/]] 
*[[/Castlevania/]]

== PO-onlinekvalet 2011 ==
*[[/Snöskottning/]]
*[[/Bokstäver/]]
*[[/Erdös-nummer/]]
*[[/Dela tårtan/]]
*[[/Betygsoptimering/]]
*[[/Snailbook/]]

== PO-finalen 2011 ==
*[[/Strumpmatchning/]]
*[[/IPv6/]]
*[[/Postiljoner/]]
*[[/Olikheter/]]
*[[/Friendbook/]]
*[[/Kinesiska Muren/]]
*[[/Ekokörning/]]

== KATT 2011 ==
*[[/Robotar/]]
*[[/Smutsig tvätt/]]
*[[/Mandatfördelning/]]
*[[/Omfördelning/]]

== PO-kvalet 2012 ==
*[[/Lagomvinklade trianglar/]]
*[[/Wordfeud/]]
*[[/Talfamiljer/]]
*[[/Bokhyllor/]]
*[[/Åttaspelet/]] 
*[[/Fotbollsmatchen/]]

== PO-onlinekvalet 2012 ==
*[[/Sjusovare/]]
*[[/Spellistan/]]
*[[/Flygbolaget/]]
*[[/Börsen/]]
*[[/Poker/]] 
*[[/Tivoli/]]
*[[/Flygbolaget igen/]]

== PO-finalen 2012 ==

== KATT 2012 ==
*[[/Hitta talen/]]
*[[/Muren/]]
*[[/Young-diagram/]]
*[[/Förbjudna delord/]]

== PO-kvalet 2013 ==
*[[/Kängurumamman/]]
*[[/Hopplek/]]
*[[/Leet speak/]]
*[[/Mor och far/]]
*[[/Ekvationer/]]
*[[/Sokoban/]]
*[[/Tärningssumma/]]

== PO-onlinekvalet 2013 ==
*[[/Kängurumamman/]]
*[[/Lagtävling/]]
*[[/Järnvägen/]]
*[[/Lasta färjan/]]
*[[/Samla stenar/]]
*[[/Wikipediaspråk/]]

== PO-finalen 2013 ==
*[[/Hageltal/]]
*[[/Bingo/]]
*[[/Skolvägen/]]
*[[/Australian open/]]
*[[/Springoalla/]]
*[[/Storstad/]]
*[[/Räkneord/]]

== KATT 2013 ==
*[[/Summa summarum/]]
*[[/Miniröj/]]
*[[/Kötid/]]
*[[/Orkesteroptimering/]]
*[[/Udda mullvadar/]]

== PO-skolkvalet 2014 ==
*[[/Sortera spellistan/]]
*[[/Tågväxeln/]]
*[[/Krypto/]]
*[[/Leksaksroboten/]]
*[[/IP-adresser/]]
*[[/Ståskrivbordet/]]
*[[/Grottflykt/]]

== PO-onlinekvalet 2014 ==
*[[/Sortera spellistan/]]
*[[/Vikingahackare/]]
*[[/TV-tittande/]]
*[[/Dansmatta/]]
*[[/Rövarspråket/]]
&lt;!-- *[[/Pixelproblem/]] --&gt;

== PO-onlinekvalet 2015 ==
*[[/Spotify Connect/]]
*[[/Kent-buggen/]]
*[[/Hesthoppning/]]
*[[/Plocka Äpllen/]]
*[[/Skridskor/]]
*[[/Portaler/]]
*[[/Bergskedja/]]

== PO-kvalet 2016 ==
*[[/Förvirrad föreläsare/]]
*[[/Siffersumman/]]
*[[/Kulram/]]
*[[/Cherimoya/]]
*[[/Rätblocket/]]


== PO-onlinekvalet 2016 ==
*[[/Namnsdag/]]
*[[/Brandvägg/]]
*[[/Färgrobot/]]
*[[/Bokstavstärningar/]]
*[[/Solnedgång/]]
*[[/Robotoptimering/]]

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

==PO-skolkvalet 2018==
*[[/Tunnelbaneplatser/]]
*[[/Köpa matta/]]
*[[/Flyttkartonger/]]
*[[/Brickspelet/]]
*[[/Dutub/]]

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>3rwah07dfh06inp8osdwdgkilk5hrml</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Will Rogers fenomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4287</id>
    <revision>
      <id>49444</id>
      <parentid>29987</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49444</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7103" sha1="p6gqq0bbokpl5kr0zgtpne6duitp3r2" xml:space="preserve">{{proguppgift|Will Rogers fenomen|
Will Rogers (1879-1935) var en amerikansk komiker känd för bland annat följande citat:

''”When the Okies left Oklahoma and moved to California, they raised the average intelligence level in
both states.”''

Denna skenbara paradox, att flyttning av ett element från en mängd till en annan gör att medelvärdet
ökar i båda mängderna, har därför fått namnet Will Rogers fenomen. Du ska skriva ett program som
läser in två grupper A och B vardera bestående av minst två och högst tio positiva heltal och avgör
huruvida det är möjligt att genom att flytta ett tal från den ena gruppen till den andra få medelvärdet
att öka i båda grupperna och i så fall vilket tal som ska flyttas till vilken grupp. Om det finns flera
möjligheter så räcker det att ange en av dem.

Körningsexempel:

 Antal tal i grupp A? 3
 Tal ? 3
 Tal ? 1
 Tal ? 2 
 Antal tal i grupp B ? 4
 Tal ? 4
 Tal ? 3
 Tal ? 5
 Tal ? 4
 Flytta talet 3 till A.

Ett andra körningsexempel:
 Antal tal i grupp A ? 2
 Tal ? 7
 Tal ? 5 
 Antal tal i grupp B ? 2
 Tal ? 4
 Tal ? 6
 Omöjligt!

'''Kommentar:''' I det första exemplet är medelvärdena 2 respektive 4 innan flyttning. Efter att talet 3
flyttats över från B till A är medelvärdena 2.25 respektive 4.333... I det andra exemplet kan fenomenet
inte uppkomma. Om man t.ex. flyttar talet 5 från A till B så ökar visserligen medelvärdet i grupp A
men medelvärdet i grupp B förblir oförändrat.
}}
== Lösning ==

Här lönar det sig att tänka lite innan man börjar skriva. Man behöver faktiskt aldrig räkna ut nya medelvärden och jämföra dem med de gamla (även om en sådan lösning också är helt acceptabel). Istället kan man helt enkelt utnyttja att när man lägger till ett tal till en grupp så ökar medelvärdet om talet är högre än det tidigare medelvärdet, medan det minskar om talet är lägre än det tidigare medelvärdet.

Så problemet kan formuleras om så här:
*Räkna ut medelvärdena för grupperna, ''mA'' och ''mB''.
*Gå igenom alla talen i grupp A. Om något av dem är lägre än ''mA'' men högre än ''mB'', flytta talet till B.
*Gå igenom alla talen i grupp B. Om något av dem är lägre än ''mB'' men högre än ''mA'', flytta talet till A.
*Om inget tal har flyttats, skriv ut &quot;Omöjligt!&quot;

Det finns en sak att tillägga, som är nyttig att tänka på i alla tävlingssammanhang. Om man direkt följer ovanstående algoritm, så måste man utföra jämförelse med flyttal. Även om detta ofta fungerar så är det ändå en källa till oro. Divisionen kan ha givit upphov till medelvärden som 5.9999999, vilket felaktigt tolkas som mindre än 6. I det här fallet är lösningen enkel. Räkna aldrig ut medelvärdena explicit utan jämför summorna istället.

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main(){
   int na,nb,sa,sb,a[10],b[10],i,ok;
   printf(&quot;Antal tal i grupp A ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;,&amp;na);
   sa=0;
   for(i=0;i&lt;na;i++) {
     printf(&quot;Tal ? &quot;);
     scanf(&quot;%d&quot;,&amp;a[i]);
     sa+=a[i];
   }
   printf(&quot;Antal tal i grupp B ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;,&amp;nb);
   sb=0;
   for(i=0;i&lt;nb;i++) {
     printf(&quot;Tal ? &quot;);
     scanf(&quot;%d&quot;,&amp;b[i]);
     sb+=b[i]; 
   }
   for(i=0;i&lt;na;i++) if(a[i]*na&lt;sa &amp;&amp; a[i]*nb&gt;sb) { {{komm|//Om a[i] &lt; sa/na och a[i] &gt; sb/nb}}
     printf(&quot;Flytta %d till B.\n&quot;,a[i]); 
     return 0;
   }
   for(i=0;i&lt;nb;i++) if(b[i]*nb&lt;sb &amp;&amp; b[i]*na&gt;sa) { {{komm|//Om b[i] &lt; sb/nb och a[i] &gt; sa/na}}
     printf(&quot;Flytta %d till A.\n&quot;,b[i]); 
     return 0;
   }
   printf (&quot;Omöjligt!\n&quot;);
   return 0;
 }

Nästan samma program, fast i ruby

 #!/usr/bin/env ruby
 puts &quot;Antal tal i grupp A?&quot;
 @antal_i_a = gets.to_i
 @a, @b, @bool = [], [], true
 until @antal_i_a == 0
   @a.push gets.to_i
   @antal_i_a -= 1
 end
 @antal_i_b = gets.to_i
 until @antal_i_b == 0
   @b.push gets.to_i
   @antal_i_b -= x1
 end
 @a_medel, @b_medel = 0, 0
 @a.each { |e| @a_medel += e.to_i }
 @b.each { |e| @b_medel += e.to_i }
 @a_medel /= @a.length
 @b_medel /= @b.length
 @a.each { |e| if e &lt; @a_medel &amp;&amp; e &gt; @b_medel
   puts &quot;Flytta #{e} till B.&quot;
   @bool = false
   end}
   @b.each { |e| if e &lt; @b_medel &amp;&amp; e &gt; @a_medel
     puts &quot;Flytta #{e} till B.&quot;
     @bool = false
     end}
 puts 'Omöjligt' if @bool

Python

&lt;syntaxhighlight lang =&quot;python&quot;&gt;
avg = [0, 0]
def ReadInput(nSize, nIndex):
    x = [input(&quot;Tal ? &quot;) for i in range(nSize)]
    avg[nIndex] = sum(x) / nSize
    return x
def CalcMove(x, avg1, avg2):
    for i in x:
        if i &lt; avg1 and i &gt; avg2:
            return i
group = [input(&quot;Antal tal i grupp A ? &quot;)]
a = ReadInput(group[0], 0)
group.append(input(&quot;Antal tal i grupp B ? &quot;))
b = ReadInput(group[1], 1)
a = CalcMove(a, avg[0], avg[1])
b = CalcMove(b, avg[1], avg[0])
if a:
    print &quot;Flytta talet &quot;+repr(a)+&quot; till B.&quot;
elif b:
    print &quot;Flytta talet &quot;+repr(b)+&quot; till A.&quot;
else:
    print &quot;Impossible.&quot;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösningsexempel i Java.
&lt;syntaxhighlight lang =&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class WillRoger
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal tal i grupp A: &quot;);
		int nrA = scan.nextInt();

		int [] talA = new int [nrA];
		int summaA = 0;

		for(int i = 0; i&lt;nrA; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Tal: &quot;);
			talA[i] = scan.nextInt();

			summaA += talA[i];
		}

		System.out.print(&quot;Antal tal i grupp B: &quot;);
		int nrB = scan.nextInt();

		int [] talB = new int [nrB];
		int summaB = 0;

		for(int i = 0; i&lt;nrB; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Tal: &quot;);
			talB[i] = scan.nextInt();

			summaB += talB[i];
		}

		String svar = &quot;Omöjligt&quot;;

		//Medelvärde i A = summaA/nrA.
		//Medelvärde i B = summaB/nrB.

		//Jämförelsen talA[i]&lt;summaA/nrA som bör undvikas p.g.a. avrundningsfel
		// är ekvivalent med jämförelsen talA[i]*nrA&lt;summaA som är att föredra.

		for(int i = 0; i&lt;nrA; i++)
		{
			if(talA[i]*nrA&lt;summaA &amp;&amp; talA[i]*nrB&gt;summaB)
			{
				svar = &quot;Flytta talet &quot; + talA[i] + &quot; till B.&quot;;
			}
		}

		for(int i = 0; i&lt;nrB; i++)
		{
			if(talB[i]*nrB&lt;summaB &amp;&amp; talB[i]*nrA&gt;summaA)
			{
				svar = &quot;Flytta talet &quot; + talB[i] + &quot; till A.&quot;;
			}
		}

		System.out.println(svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- WillRoger
module Main where
import IO
import Data.Ratio

main = do {
	putStr &quot;Antal tal i grupp A ? &quot;;
	n1 &lt;- getLine;
	a &lt;- readTal (read n1);
	
	putStr &quot;Antal tal i grupp B ? &quot;;
	n2 &lt;- getLine;
	b &lt;- readTal (read n2);
	
	putStrLn $ svar a b
}

readTal :: Int -&gt; IO [Integer]
readTal 0 = return []
readTal to = do {
		putStr (&quot;Tal ? &quot;);
		tal &lt;- getLine;
		
		rest &lt;- readTal (to-1);
		
		return $ (read tal):rest
}

svar :: [Integer] -&gt; [Integer] -&gt; String
svar a b	| okies /= []	= &quot;Flytta talet &quot; ++ (show $ head okies) ++ &quot; till B.&quot;
		| calis /= [] 	= &quot;Flytta talet &quot; ++ (show $ head calis) ++ &quot; till A.&quot;
		| otherwise 	= &quot;Omojligt!&quot;
		where
		mA = (%) (sum a) (fromIntegral $ length a)
		mB = (%) (sum b) (fromIntegral $ length b)
		okies = [x | x &lt;- a, y &lt;- [(%) x 1], y&lt;mA, y&gt;mB]
		calis = [x | x &lt;- b, y &lt;- [(%) x 1], y&gt;mA, y&lt;mB]
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>p6gqq0bbokpl5kr0zgtpne6duitp3r2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Travar med böcker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4288</id>
    <revision>
      <id>49474</id>
      <parentid>29989</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49474</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10733" sha1="n5r6deb6ltofq8ugiudzqpex1unwlh5" xml:space="preserve">{{proguppgift|Travar med böcker|2=
[[Bild:travar.png]]&lt;br&gt;
''FIGUR 1. Första dagen plockas en bok från var och en av de tre travarna. Dessa tre böcker bildar en ny trave till höger om de andra.''

På ett bord ligger att antal travar med böcker. Varje dag tas en bok från varje trave. Dessa böcker bildar
tillsammans en ny trave till höger om de andra, se figur 1. Om en trave blir tom skjuts travarna samman
från höger. Eftersom det finns ett ändligt antal böcker, kommer förr eller senare samma upplägg att
återkomma. Din uppgift blir nu att skriva ett program som frågar efter första uppläggets utseende och
sedan tar reda på hur lång tid det tar innan ett upplägg som tidigare funnits, återkommer.
&lt;table border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;th&gt;Dag&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Hög 1&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Hög 2&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Hög 3&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Hög 4&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Hög 5&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Hög 6&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;7&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;6&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;6&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;6&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;7&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;8&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;9&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;10&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;11&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;6&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;12&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;13&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;&lt;td&gt;5&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

I tabellen ovan visas hur antalet böcker i travarna varierar under 13 dagar. I de kommande testerna är
antalet böcker &amp;le;50, antalet travar som mest &amp;le;15 och antalet dagar &amp;le;100.

Körningsexempel (motsvarande tabellen ovan):

 Antal travar ? 3
 Böcker i trave 1 ? 4
 Böcker i trave 2 ? 5
 Böcker i trave 3 ? 7
 Dag 13 uppkom ett upplägg, som redan förekommit dag 7
}}
==Lösning==

Denna uppgift får väl räknas som en typisk [[Tävlingsprogrammering/Introduktion#Steg 1. Simulera|simuleringsuppgift]]. För varje dag bör man göra två saker, först räkna ut det nya upplägget och sedan jämföra med alla tidigare upplägg och se om något av dessa är identiskt.

Det nya upplägget kan räknas ut i två steg, först ändra antalet böcker och sedan eliminera de tomma staplarna. Det kan också göras på samma gång, vilket visas i lösningen nedan.

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int nt[15], tt[15][101],b,d,n,newn,t[15],i;
 
 int main() {
   printf(&quot;Antal travar ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;n);
   for(i=0;i&lt;n;i++) {
     printf (&quot;Böcker i trave %d ? &quot;, i+1);
     scanf(&quot;%d&quot;, &amp;t[i]);
   }
   for(d=0;d&lt;D;d++){
     nt[d]=n;   {{komm|//Lagra antalet travar den (d+1):a dagen}}
     for(i=0;i&lt;n;i++) tt[d][i]=t[i];  {{komm|//Lagra travarnas storlek}}
     for(b=0,newn=0;b&lt;n;b++) {
       t[newn]=t[b]-1; {{komm|//Plocka bort en bok från trave b, i den nya numreringen heter den newn}}
       if(t[newn]&gt;0) newn++; {{komm|//newn börjar skilja sig från b bara när en trave blir tom}}
     }
     t[newn++]=n;  {{komm|//Lägg de bortplockade böckerna i en ny stapel}}
     n=newn; {{komm|//Uppdatera antalet staplar}}
     {{komm|//Nu ska vi kolla om upplägget förekommit tidigare}}
     for(b=0;b&lt;=d;b++) if(n==nt[b]) {   {{komm|//Antalet staplar måste stämma}}
       for(i=0;i&lt;n;i++) if(t[i]!=tt[b][i]) break;  {{komm|//Bryt loopen om en stapelstorlek inte stämmer}}
       if(i==n) {   {{komm|//Loopen har gått färdigt: en lösning hittad}}
 	printf(&quot;Dag %d uppkom ett upplägg, som redan förekommit dag %d\n&quot;, d+2, b+1); 
 	return 0;
       }
     }
     
   }
   return 0;
 }

Här är samma uppgift, fast skriven i C++ och användande standardbiblioteket (hoppas det uppskattas):

 #include &lt;vector&gt;
 #include &lt;algorithm&gt;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 size_t min1(size_t a){return a-1;}
 bool is0(size_t a){return a==0;}
 
 int main(){
 	std::vector&lt;std::vector&lt;size_t&gt; &gt; books;
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Antal travar ? &quot;;
 	size_t sz;
 	std::cin &gt;&gt; sz;
 	std::vector&lt;size_t&gt; cur(sz);
 	for(size_t i=0;i&lt;sz;++i){
 		std::cout &lt;&lt; &quot;Böcker i trave &quot; &lt;&lt; i+1 &lt;&lt; &quot; ? &quot;;
 		std::cin &gt;&gt; cur[i];
 	}
 	cur.erase(std::remove_if(cur.begin(),cur.end(),is0),cur.end()); {{komm|//Ta bort alla nollor från början}}
 	books.push_back(cur); {{komm|//Och lägg boksituationen i historiken}}
 	while(true){
 		std::transform(cur.begin(),cur.end(),cur.begin(),min1); {{komm|//Minska alla med 1}}
 		cur.push_back(cur.size()); {{komm|//Lägg storleken, alltså antal böcker borttagna, längst bort i raden}}
 		cur.erase(std::remove_if(cur.begin(),cur.end(),is0),cur.end()); {{komm|//Ta bort nollor}}
 		std::vector&lt;std::vector&lt;size_t&gt; &gt;::iterator iter=
 			std::find(books.begin(),books.end(),cur); {{komm|//Sök igenom historiken}}
 		if(iter!=books.end()){ {{komm|//Och om en liknande hittas, meddela användaren}}
 			std::cout &lt;&lt; &quot;Dag &quot; &lt;&lt; books.size()+1 &lt;&lt; 
 				&quot; uppkom ett upplägg, som redan förekommit dag &quot; &lt;&lt; 
 				std::distance(books.begin(),iter)+1 &lt;&lt; std::endl;
 			return 0;
 		}
 		books.push_back(cur); {{komm|//Till slut, lägger man upplägget i historiken}}
 	}
 }

Python

 def ReadInput(nSize): 
     x = []
     for i in range(travar):
         x.append(input(&quot;Bocker i trave &quot;+repr(i+1)+&quot; ? &quot;))
     return x
 
 travar = input(&quot;Antal travar ? &quot;)
 travar = ReadInput(travar)
 while(travar.count(0)):
     travar.remove(0)
 
 seen = {repr(travar):1}  {{komm|# Lösningen nyttjar datastrukturen dictionary}}
 flag = True
 days = 1
 while(flag):
     days += 1
     for i in range(len(travar)):
         travar[i] -= 1
     travar.append(len(travar));
     while(travar.count(0)):
         travar.remove(0)
     if not repr(travar) in seen:
         seen[repr(travar)] = days
     else:
         flag = False
 
 
 print &quot;Dag &quot;+repr(days)+&quot; uppkom ett upplagg, som redan forekommit dag &quot;+repr(seen[repr(travar)])
     
Det finns många olika sätt att lösa uppgiften på, varav alla är olika mycket omständliga. Här är ett lösningsexempel i Java som använder sig av några av de klasser som finns att tillgå. Vill man veta mer om HashMap och LinkedList, så får man kolla i Javas API. Hur som helst besparar dessa två klasser oss från en del arbete, vi kan kolla om det existerat en tidigare likadan uppsättning med bara ett metodanrop och att ta bort nollor blir enkelt med en dynamisk lista (i vårt fall en LinkedList). Att hålla på och traggla med en array går givetvis, men är oerhört drygt.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Travar
{
	//Metod för att ta bort alla boktravar med 0 böcker.
	public static void removeZeros(LinkedList &lt;Integer&gt; travar)
	{
		//Håller reda på om det finns någon nolla att ta bort.
		boolean nolla = true;

		//Så länge det finns nollar att radera kör vi.
		while(nolla)
		{
			//Tar bort en nolla och retunerar true om det fanns en.
			//Retunerar false om det inte fanns en. Anledningen till
			// att vi inte bara skrivit 0 är för att då skulle vi ta
			// bort elementet på index 0, vi vill ta bort objektet 0.
			nolla = travar.remove(new Integer(&quot;0&quot;));
		}
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		//Sparar hur boktravarna såg ut på en viss dag.
		//String lagrar uppsättningen boktravar, Integer lagrar dagen.
		HashMap &lt;String, Integer&gt; tabell = new HashMap &lt;String, Integer&gt; ();

		System.out.print(&quot;Antal travar: &quot;);
		int antal = scan.nextInt();

		//Vårt bord med olika travar med böcker.
		LinkedList &lt;Integer&gt; books = new LinkedList &lt;Integer&gt; ();

		//Lagrar uppsättningen för hur boktravarna såg ut/låg denna dag.
		String boktravar = &quot;&quot;;

		//Vilken dag det är.
		int dag = 1;

		//Läser in boktravarna.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Böcker i trave &quot; + (i+1) + &quot;: &quot;);
			int book = scan.nextInt();

			//Lägger till traven med böcker på bordet.
			books.add(book);

			//Kommer ihåg hur travarna låg idag.
			boktravar += book;
		}

		//Sparar hur travarna låg på dag 1.
		tabell.put(boktravar, dag);

		//Nu ska vi gå till nästa dag.
		dag++;

		//Vi kör på tills samma upplägg kommer igen.
		while(true)
		{
			//Vår nya trave böcker som ska läggas till.
			//Eftersom man tar en bok från varje trave,
			// så kommer den ju att få samma storlek som antalet travar.
			int nyTrave = books.size();

			//Tar bort en bok från varje trave,
			for(int i = 0; i&lt;books.size(); i++)
			{
				books.set(i, books.get(i)-1);
			}

			//Lägger till vår nya trave.
			books.add(nyTrave);

			//Tar bort alla travar med 0 böcker.
			removeZeros(books);

			//Nollställer uppsättningen.
			//Vi vill ju inte ha kvar gårdagens uppsättning.
			boktravar = &quot;&quot;;

			//Skapar &quot;bilden&quot; av hur upplägget såg ut idag.
			for(int i = 0; i&lt;books.size(); i++)
			{
				boktravar += books.get(i);
			}

			//Om vi redan har haft den här uppsättninge boktravar
			// så är vi ju klara och ska avbryta loopen.
			if(tabell.containsKey(boktravar)) break;

			//Om inte så får vi spara den här uppsättningen.
			tabell.put(boktravar, dag);

			//Vi går vidare på nästa dag.
			dag++;
		}

		//Skriver ut svaret. Eftersom vi avbryter loopen så kommer dag att visa rätt dag och boktravar
		// kommer att hänvisa oss till den dagen där den tidigare hade blivit sparad.
		System.out.println(&quot;Dag &quot; + dag + &quot; uppkom ett upplägg, som redan förekommit dag &quot; + tabell.get(boktravar));
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Travar med böcker
module Main where
import IO
import Data.Maybe
import Data.Map (Map, empty, lookup, insert)

main = do {
	putStr &quot;Antal travar ? &quot;;
	antal &lt;- getLine;
	
	travar &lt;- readTravar 1 (read antal);
	
	putStrLn $ svar travar 1 empty
}

readTravar :: Int -&gt; Int -&gt; IO [Int]
readTravar _ 0 = return []
readTravar n to = do {
		putStr (&quot;Bocker i trave &quot; ++ (show n) ++ &quot; ? &quot;);
		trave &lt;- getLine;
		
		rest &lt;- readTravar (n+1) (to-1);
		
		return $ (read trave):rest
}

svar :: [Int] -&gt; Int -&gt; (Map [Int] Int) -&gt; String
svar trv n set 	| isNothing a	= svar ((filter (/= 0) (map (-1 +) trv)) ++ [length trv]) (n+1) (insert trv n set)
		| otherwise	= &quot;Dag &quot; ++ (show n) ++ &quot; uppkom ett upplagg, som redan forekommit dag &quot; ++ (show $ fromJust a)
		where
		a = Data.Map.lookup trv set
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>n5r6deb6ltofq8ugiudzqpex1unwlh5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Proguppgift</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4290</id>
    <revision>
      <id>13862</id>
      <parentid>13624</parentid>
      <timestamp>2007-04-18T23:05:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>13862</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="134" sha1="5r9dsztg3ptyxv2x7ioc5yawf9mnern" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;border:2px solid green; padding:10px&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-size:150%;font-weight:bold&quot;&gt;{{{1}}}&lt;/span&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
{{{2}}}
&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>5r9dsztg3ptyxv2x7ioc5yawf9mnern</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Komm</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4301</id>
    <revision>
      <id>13607</id>
      <parentid>13603</parentid>
      <timestamp>2007-03-08T09:34:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.254.143.106</ip>
      </contributor>
      <origin>13607</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="72" sha1="ilmide0yo9wel5afqez42k5x7mi2om0" xml:space="preserve">&lt;span style=&quot;color:green;font-family:arial;font-size:80%&quot;&gt;{{{1}}}&lt;/span&gt;</text>
      <sha1>ilmide0yo9wel5afqez42k5x7mi2om0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Travar.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4302</id>
    <revision>
      <id>13612</id>
      <timestamp>2007-03-08T10:29:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13612</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Nokiaspel.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4303</id>
    <revision>
      <id>13613</id>
      <timestamp>2007-03-08T10:36:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13613</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Uppställning.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4304</id>
    <revision>
      <id>13614</id>
      <timestamp>2007-03-08T10:37:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13614</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tärningar.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4305</id>
    <revision>
      <id>13615</id>
      <timestamp>2007-03-08T10:37:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13615</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Uppställning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4306</id>
    <revision>
      <id>49416</id>
      <parentid>30117</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49416</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14845" sha1="ppagsbo9g70hak24pxygt1psnnv7r3w" xml:space="preserve">{{proguppgift|Uppställning|2=
[[Bild:uppställning.png]]&lt;br&gt;
''FIGUR 2. Raden med barn i exemplet sedda bakifrån.'' 

En grupp med ''n'' barn, låt oss kalla dem A, B, C och så vidare, beslutar sig för att testa din tankeförmåga.
Utan att du ser dem ställer de upp sig på en rad. Sen räknar vart och en av dem hur många av de barn
som står till vänster om honom/henne som är längre än han/hon själv, och sedan likadant med dem
som står till höger. Var och en skriver ner dessa antal på en lapp som de ger till dig efter att ha frångått
uppställningen. Deras enkla uppmaning till dig är att tala om i vilken ordning de stod.

Ett exempel med fem barn visas i figur 2 ovan. A har ett längre barn (D) till vänster om sig och två (C
och E) till höger. B har tre längre barn till vänster om sig och ett till höger. C har ett längre barn till
vänster om sig men inget till höger och så vidare. Informationen på lapparna kan sammanfattas så här:

&lt;table border=1 align=&quot;center&quot;&gt;
&lt;th&gt;Barn&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Vänster&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Höger&lt;/th&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;A&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;B&lt;/td&gt;&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;C&lt;/td&gt;&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;&lt;td&gt;0&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;D&lt;/td&gt;&lt;td&gt;0&lt;/td&gt;&lt;td&gt;0&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;E&lt;/td&gt;&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;&lt;td&gt;0&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

Tyvärr klarade du inte nöten utan måste i hemlighet smyga iväg och skriva ett datorprogram som löser
uppgiften. För att underlätta för dig själv nästa gång barnen ansätter dig så vill du kunna variera både
antalet barn (mellan 3 och 8, inklusive) och informationen på lapparna. Du kan förutsätta att alla barn
är olika långa och att de inte har gjort något misstag när de skrev lapparna. Intressant nog finns det
aldrig mer än en lösning. Körningsexempel:
 
 Antal barn ? 5
 Barn A, vänster ? 1
 Barn A, höger ? 2
 Barn B, vänster ? 3
 Barn B, höger ? 1
 Barn C, vänster ? 1
 Barn C, höger ? 0
 Barn D, vänster ? 0
 Barn D, höger ? 0
 Barn E, vänster ? 2
 Barn E, höger ? 0
 
 Uppställningen: D A C B E
}}

==Lösning==
Eftersom antalet barn är begränsat till 8, finns det endast 8! = 40320 möjliga uppställningar. Det är alltså ett utmärkt exempel på en uppgift där datorn lätt [[Tävlingsprogrammering/Introduktion#Steg 2. Testa alla möjligheter|testar alla möjligheter]] på en bråkdel av den tid det skulle ta att komma på en smartare lösning. Att få fram alla permutationer (uppställningsordningar) kan antingen göras med en enkel rekursiv funktion:

 void MLX(int nr) {
   if(nr==n) {
     //Testa permutationen som nu är lagrad i barn[0..n-1]
   }
   for(barn[nr]=0;barn[nr]&lt;n;barn[nr]++) if(!tagen[barn[nr]]) {
     tagen[barn[nr]]=1;
     MLX(nr+1)
     tagen[barn[nr]]=0;
   }
 }

eller genom den inbyggda C++-funktionen ''next_permutation'', vilket visas i lösningen nedan.

Det som gör uppgiften lite klurig är att man lätt blandar ihop de tre &quot;ordningar&quot; som förekommer: indataordningen, uppställningsordningen och längdordningen. Det gäller därför att förenkla programmet så mycket som möjligt. En sådan förenkling är att ge varje barn en påhittad, relativ längd redan när man läser in indata. Vi vet ju att precis ett barn (det längsta) kommer att ha 0 barn som är längre på såväl vänster och höger sida, precis ett barn (det näst längsta) kommer att ha sammanlagt 1 barn som är längre, o.s.v. Därför verkar ''n''-''nv''-''nh'' (där ''n'' är antalet barn, ''nv'' är antalet längre barn till vänster och ''nh'' är antalet längre barn till höger) vara en vettig relativ längd.


 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;vector&gt;
 
 using namespace std;
 
 vector&lt;int&gt; barn;
 int n,v[100],h[100],langd[100];
 
 int ok() {   {{komm|//Kontrollerar om den permutation som för tillfället ligger i barn[0..n-1] stämmer med indatan}}
   int i,j,rv,rh;
   for(i=0;i&lt;n;i++) {
     rv=rh=0;
     for(j=0;j&amp;lt;i;j++) if(langd[barn[j]] &gt; langd[barn[i]]) rv++; {{komm|//Räkna antalet längre barn till vänster om barn[i]}}
     for(j=i+1;j&amp;lt;n;j++) if(langd[barn[j]] &gt; langd[barn[i]]) rh++;  {{komm|//Räkna antalet längre barn till höger om barn[i]}}
     if(rv!=v[barn[i]] || rh!=h[barn[i]]) return 0; {{komm|//Returnera 0 om det inte stämmer med indatan}}
   }
   return 1;
 }
 
 int main() {
   int i;
   cout &lt;&lt; &quot;Antal barn ? &quot;;  
   cin &gt;&gt; n;
   for(i=0;i&lt;n;i++){ 
     cout &lt;&lt; &quot;Barn &quot; &lt;&lt; (char)('A'+i) &lt;&lt; &quot;, vänster ? &quot;;
     cin &gt;&gt; v[i]; 
     cout &lt;&lt; &quot;Barn &quot; &lt;&lt; (char)('A'+i) &lt;&lt; &quot;, höger ? &quot;;
     cin &gt;&gt; h[i];
     langd[i]=n-v[i]-h[i]; {{komm|//Ge barnet en relativ längd}}  
   }
   for(i=0;i&lt;n;i++) barn.push_back(i); {{komm|//Starta med permutationen [0,1,2,3...n-1]}}
   do {
     if(ok()) {
       cout &lt;&lt; &quot;Uppställningen: &quot;;
       for(i=0;i&lt;n;i++) cout &lt;&lt; (char)(barn[i]+'A') &lt;&lt; &quot; &quot;;
       cout &lt;&lt; endl;
       return 0;
     }
   } while (next_permutation(barn.begin(),barn.end()));
   return 0; {{komm|//Här skulle vi hamna om något barn givit en felaktig uppgift}}
 }


Enklare lösning i c++, genom att placera ut barnen i tur och ordning från kortast till längst

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;string&gt;
 #include &lt;vector&gt;
 
 using namespace std;
 
 string namn;
 vector&lt;string&gt;barn;
 
 void placera_in(int plats, string fr, int grplats) {{komm|//plats är hur många längre som ska stå till vänster om barnet, fr är barnets bokstav och grplats är först samma som plats från början}}
 {
      int rakna=0; {{komm|//Börja räkna platser från noll}}
      for (int i=0; i&lt;plats; i++)
      {
          if (barn[i]==&quot;kaka&quot;){{komm|//Räkna bara tomma platser (där inget barn ännu ätit upp kakan)}}
          {
             rakna++;
          }
      }
 
      if (barn[plats]==&quot;kaka&quot; &amp;&amp; rakna==grplats){
         barn[plats]=fr;{{komm|//Om platsen är tom och vi gått rätt antal steg placerar vi in barnet}}
      }
      
      else
         placera_in(plats+1, fr, grplats); {{komm|//Annars anropar vi funktionen igen tills vi är klara}}
 }
 
 int main()
 {
     int antal;
     cout &lt;&lt; &quot;Antal barn ? &quot;;
     cin &gt;&gt; antal;
     
     for (int i=0; i&lt;antal; i++)
     {
         barn.push_back(&quot;kaka&quot;); {{komm|//Lägg en kaka på varje plats, barn gillar kakor}}
     }
     
     for (int i=0; i&lt;antal; i++)
     {
         namn+=65+i; {{komm|//Ge barnen namn från A och framåt}}
     }
     
     int vanster[antal], hoger[antal];
     for (int i=0; i&lt;antal; i++)
     {
         cout &lt;&lt; &quot;Barn &quot; &lt;&lt; namn[i] &lt;&lt; &quot;, vänster ? &quot;;
         cin &gt;&gt; vanster[i];
         cout &lt;&lt; &quot;Barn &quot; &lt;&lt; namn[i] &lt;&lt; &quot;, höger   ? &quot;;
         cin &gt;&gt; hoger[i];
     }
 
     for (int i=0; i&lt;antal; i++)
     {
         for (int j=0; j&lt;antal; j++)
         {
               if (vanster[j] + hoger[j] == antal-(i+1)) {{komm|//Den kortaste som ännu inte är placerad ska placeras}}
               {
                   string slask;
                   slask+=namn[j];
                   placera_in(vanster[j], slask, vanster[j]);
               }
         }
     }
     
     cout &lt;&lt; &quot;\nUppställningen:&quot;;
     
     for (int i=0; i&lt;antal; i++)
     {
         cout &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; barn[i];
     }
     
     cout &lt;&lt; endl;
     return 0;
 }


Ytterligare en alternativ lösning, där standardbiblioteket används flitigt:

 #include &lt;vector&gt;
 #include &lt;algorithm&gt;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 struct Kid{
 	size_t left,right;
 	char id;
 };
 bool sortLength(const Kid&amp; a,const Kid&amp; b){
 	return a.left+a.right&lt;b.left+b.right;
 }
 
 void wrt(char a){std::cout &lt;&lt; ' ' &lt;&lt; a;}
 
 int main(){
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Antal barn ? &quot;;
 	size_t sz;
 	std::cin &gt;&gt; sz;
 	std::vector&lt;Kid&gt; kids(sz);
 	for(size_t i=0;i&lt;sz;++i){
 		char c=kids[i].id=char('A'+i);
 		std::cout &lt;&lt; &quot;Barn &quot; &lt;&lt; c &lt;&lt; &quot;, vänster ? &quot;;
 		kids[i].left=input();
 		std::cout &lt;&lt; &quot;Barn &quot; &lt;&lt; c &lt;&lt; &quot;, höger   ? &quot;;
 		kids[i].right=input();
 	}
 	{{komm|//Här börjar den egentliga beräkningen}}
 	std::sort(kids.begin(),kids.end(),sortLength); {{komm|//Sortera barnen efter deras längder}}
 	std::vector&lt;char&gt; result;
 	for(std::vector&lt;Kid&gt;::const_iterator iter=kids.begin();iter!=kids.end();++iter)
 		result.insert(result.begin()+(iter-&gt;left),iter-&gt;id); {{komm|//Och lägg in dem på rätt ställe}}
 	{{komm|//Skriv ut resultatet}}
 	std::cout &lt;&lt; &quot;\nUppställningen:&quot;;
 	std::for_each(result.begin(),result.end(),wrt);
 	std::cout &lt;&lt; std::endl;
 }


Alternativ lösning i Ruby

  #!/usr/bin/env ruby
  @n = gets.to_i #Antal barn
  @bl = Array.new
  @length = Array.new
  for n in 0 ... @n #Indata
    @bl[n] = gets.to_i
    @length[n] = @n - @bl[n] - gets.to_i - 1 #Beräknar &quot;längden&quot;
  end
  @answer = Array.new(@n)
  @taken = Array.new(@n)
  for n in 0 ... @n #Här löses uppgiften
    @left = @bl[@length.index(n)] #left är antal barn till vänster om barnet med längd n
    for p in 0 ... @n
      if @left == 0 and !@taken[p]
        @answer[p] = @length.index(n)
        @taken[p] = true
        break
      end
      @left -= 1 unless @taken[p]
    end
  end
  puts &quot;Uppställningen:&quot; #Här börjar utdatan
  for n in 0 ... @answer.length
    print (65+n).chr,&quot; &quot;
    end
  end

Som programmerare i Java vill man ju självklart göra en klass av barnet, eftersom den har en hel del attribut. Följaktligen använder sig lösningsexemplet nedan av en hjälpklass Unge. Lösningen tilldelar varje barn en relativ längd och testar sedan alla möjligheter.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Barn
{
	//Slutgiltigt svar.
	static String answer = &quot;&quot;;

	//Array för att ställa upp barnen.
	static Unge [] order;

	//Vår rekursiva metod som testar alla möjligheter och kollar
	// vilken som blir rätt.
	/*
	barn: Bara en referens till arrayen där vi lagrar barnen.
	sequence: Barnen vi har placerat ut i ordning,
	i: Positionen vi nu ska testa att placera ett barn på.
	*/
	public static void rek(Unge [] barn, String sequence, int i)
	{
		//Om vi funnit ett svar så behöver vi inte leta längre.
		if(answer.length()!=0) return;

		//Om vi har placerat alla barn så ska vi kontrollera
		// att de står rätt-
		if(barn.length == i)
		{
			//Om de står rätt, så lagrar vi ordningen.
			if(checkOrder())
			{
				answer = sequence;
				return;
			}
		}

		//Går igenom arrayen med barn och testar att placera
		// varje unge på denna plats.
		for(int j = 0; j&lt;barn.length; j++)
		{
			//Om vi redan använt barnet i kombinationen vi
			//håller på med, så skiter vi i den.
			if(!barn[j].used)
			{
				//Placerar barnet på positionen.
				order[i] = barn[j];

				//Markerar nu att barnet är använt.
				barn[j].used = true;

				//Går vidare och testar på nästa position.
				rek(barn, sequence + barn[j].name + &quot; &quot;, i+1);

				//Avmarkerar att barnet har använts.
				// Han/hon kanske ska stå på en annan position.
				barn[j].used = false;
			}
		}
	}

	//Metod som kontrollerar om vi placerat ungarna rätt.
	public static boolean checkOrder()
	{
		//Den som står längst till vänster har givetvis
		// inga personer till vänster om sig.
		if(order[0].left!=0) return false;

		//Den som står längst till höger har givetvis
		// inga personer till höger om sig.
		if(order[order.length-1].right!=0) return false;

		//Går igenom arrayen och kollar att alla har
		// rätt antal till höger om sig.
		for(int i = 0; i&lt;order.length-1; i++)
		{
			//Hur många vi ska ha.
			int check = order[i].right;

			//Räknar hur många vi har.
			int antal = 0;

			for(int j = i+1; j&lt;order.length; j++)
			{
				if(order[j].length&gt;order[i].length) antal++;
			}

			//Om det inte stämmer så stämmer inte ordningen.
			if(antal!=check) return false;
		}

		//Går igenom arrayen och kollar att alla har
		// rätt antal till vänster om sig.
		for(int i = 1; i&lt;order.length; i++)
		{
			//Hur många vi ska ha.
			int check = order[i].left;

			//Räknar hur många vi har.
			int antal = 0;

			for(int j = i-1; j&gt;=0; j--)
			{
				if(order[j].length&gt;order[i].length) antal++;
			}

			if(antal!=check) return false;
		}

		//Om vi klarat oss igenom alla tester har vi funnit lösningen.
		return true;
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal barn: &quot;);
		int antal = scan.nextInt();

		//Namn till barnen.
		String [] namn = {&quot;A&quot;,&quot;B&quot;,&quot;C&quot;,&quot;D&quot;,&quot;E&quot;,&quot;F&quot;,&quot;G&quot;,&quot;H&quot;};

		//Array för att spara barnen.
		Unge [] barn = new Unge [antal];

		//Skapar arrayen för positionerna att placera barnen på.
		order = new Unge [antal];

		//Läser in ungarna.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Barn &quot; + namn[i] + &quot;, vänster: &quot;);
			int left = scan.nextInt();

			System.out.print(&quot;Barn &quot; + namn[i] + &quot;, höger: &quot;);
			int right = scan.nextInt();

			//Skapar barnet. antal-(left+right) är barnets relativa längd.
			//Om man t.ex. har 0 längre personer till höger och vänster
			// om sig, så är man ju längst i gruppen.
			barn[i] = new Unge(namn[i], antal-(left+right), left, right);
		}

		//Nu finner vi svaret. Vi skickar med en referens till vår array med
		// barn, vi har inte placerat några barn och vi ska börja testa att
		// placera barnen på den första positionen med index 0.
		rek(barn, &quot;&quot;, 0);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Uppställningen: &quot; + answer);
	}
}

class Unge
{
	//Hur många längre man har till vänster om sig.
	int left;

	//Hur många längre man har till höger om sig.
	int right;

	//Barnets relativa längd.
	int length;

	//Barnets namn.
	String name;

	//Om vi har placerat ut barnet.
	boolean used = false;

	public Unge(String name, int length, int left, int right)
	{
		this.name = name;
		this.length = length;
		this.left = left;
		this.right = right;
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösnings-monster i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Uppställning
module Main where
import IO
import Data.List

type Barn = ((Char,Int),(Int,Int))

main = do {
	putStr &quot;Antal barn ? &quot;;
	n &lt;- getLine;
	
	barn &lt;- readBarn 0 (read n) (read n);
	
	putStrLn $ &quot;Uppstallningen: &quot; ++ (svar $ permutations barn)
}

bkstvr = &quot;ABCDEFGH&quot;

readBarn :: Int -&gt; Int -&gt; Int -&gt; IO [Barn]
readBarn _ 0 _ = return []
readBarn n to tot = do {
		barn &lt;- return $ bkstvr !! n;
		putStr (&quot;Barn &quot; ++ [barn] ++ &quot;, vanster ? &quot;);
		lf &lt;- getLine;
		left &lt;- return $ read lf;
		putStr (&quot;Barn &quot; ++ [barn] ++ &quot;, hoger ? &quot;);
		rg &lt;- getLine;
		right &lt;- return $ read rg;
		
		rest &lt;- readBarn (n+1) (to-1) tot;
		
		return $ ((barn,tot-left-right),(left,right)):rest
}

svar :: [[Barn]] -&gt; String
svar perms = foldr (\((c,_),(_,_)) xs -&gt; (c:' ':xs)) [] (verify perms)

verify :: [[Barn]] -&gt; [Barn]
verify (h:t) = if (ver h []) then h else (verify t)
	where
	ver :: [Barn] -&gt; [Barn] -&gt; Bool
	ver [] _ = True
	ver (h@((_,ln),(lf,rg)):t) used = (a==lf) &amp;&amp; (b==rg) &amp;&amp; (ver t (h:used))
		where
		a = length [x | x &lt;- used, (snd (fst x))&gt;ln]
		b = length [x | x &lt;- t, (snd (fst x))&gt;ln]
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>ppagsbo9g70hak24pxygt1psnnv7r3w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Bokstavslek</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4307</id>
    <revision>
      <id>49466</id>
      <parentid>29991</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49466</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10710" sha1="azarx0gwf0852jo6qjiyxf8ea0k8ok8" xml:space="preserve">{{proguppgift|Bokstavslek|2=
Du får givet en bokstavssekvens med högst 20 bokstäver där alla bokstäver är olika och valda bland
versalerna A − Z. Du ska nu genom att utföra högst ''n'' omflyttningar (där ''n'' &amp;le; 100) ändra bokstävernas
ordning så att den sekvens som bildas kommer så tidigt som möjligt i alfabetisk ordning. Varje
omflyttning innebär att du byter plats på två intill varandra stående bokstäver.
Körningsexempel:
 Sekvens ? KROATIEN
 Antal omflyttningar ? 5
 
 Bästa sekvens: AKORITEN

'''Kommentar:''' Sekvensen kan till exempel erhållas på följande sätt:&lt;br&gt;
KROATIEN &amp;rarr; KORATIEN
&amp;rarr; 
KOARTIEN
&amp;rarr; 
KAORTIEN
&amp;rarr; 
KAORITEN
&amp;rarr; 
AKORITEN
}}
==Lösning==
Om man försöker lösa denna uppgift genom att testa alla möjligheter kommer man inte så långt. För en vanlig rekursiv lösning kan vi räkna med storleksordningen 19^100 = 7E+127 operationer, och antalet tillstånd är alldeles för stort (20! = 2.4E+18) för att man ska ha nytta av dynamisk programmering. En lösning som testar alla möjligheter ligger så långt ifrån att klara uppgiften att den inte ens ger 1 poäng.

Här gäller det tydligen att tänka åt ett helt annat håll. Den bildade sekvensen ska komma så tidigt som möjligt i alfabetisk ordning, så en påminnelse om hur man sorterar i alfabetisk ordning kanske kan vara till hjälp. Man börjar naturligtvis från första bokstaven, sätter alla sekvenser som börjar på A före dem som börjar på B o.s.v. Därefter går man till andra bokstaven och sätter alla som börjar på AB före dem som börjar på AC och alla som börjar på BA före dem som börjar på BC (men efter alla A-sekvenserna) o.s.v. 

Det är här som tricket kommer in. Om vi kan skapa en sekvens som börjar på A så ska vi naturligtvis alltid göra det. Och går det inte att skapa en sekvens som börjar på A så ska vi försöka få till stånd en som börjar på B. Vi behöver inte ta hänsyn till övriga bokstäver när vi fattar det beslutet. En sådan algoritm, som väljer det bästa alternativet för stunden, brukar kallas för en ''girig'' (''greedy'') algoritm.

Hur vet vi då om det går att få fram ett A (på säg position ''k'') till position 1? Det sätt som kräver minst omflyttningar är förstås att flytta A:et framåt (alltså mot sekvensens start) i varje omflyttning och inte bry sig om vad som händer med övriga bokstäver. Detta tar ''k''&amp;nbsp;-&amp;nbsp;1 omflyttningar så beslutet kan fattas bara genom att jämföra detta tal med det givna talet ''n''. Observera att detta är ett &quot;allt-eller-inget&quot;-beslut. Om det går att flytta A:et ''nästan'' ända fram så ska vi ''inte'' göra det i detta läge, utan vi ska istället hitta den &quot;lägsta&quot; bokstaven som kan flyttas ända fram till tätpositionen.

Har man väl klurat ut hur man ska besätta den första positionen är det lätt att göra samma procedur för var och en av de följande positionerna. I varje steg subtraherar man från ''n'' antalet omflyttningar man använde för denna position. Förr eller senare blir ''n''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;0, och man kan inte komma längre. Eller också får man en fullständigt sorterad sekvens redan innan omflyttningarna tar slut.

Det återstår en viktig invändning. Ingen tvivlar väl längre på att det alltid är bäst att flytta fram A:et om det går. Men om man nu skulle ha fler omflyttningar tillgängliga än det absoluta kravet för att ta fram A:et, kan det då inte vara bättre att förbruka ytterligare några omflyttningar när man tar flyttar A:et, på ett sådant sätt att man ''förbereder'' för fortsättningen genom att sätta de övriga bokstäverna i en lämplig ordning? Eller med andra ord: är det verkligen alltid bäst att flytta bokstaven &quot;rakt fram&quot;?

Lyckligtvis kan man visa att det åtminstone aldrig är ''sämre'' att flytta bokstaven rakt fram. Eller närmare bestämt, om man behöver ''m'' omflyttningar för att komma från utgångsläget till en godtycklig sekvens som har A på tätpositionen, så behövs det alltid högst ''m'' omflyttningar för att nå till samma sekvens om man går &quot;omvägen&quot; om den sekvens där man flyttat A rakt fram. Anledningen är att den direkta framflyttningen inte ändrar de inbördes relativa positionerna för övriga bokstäver. Därför kan flyttningen av A ses som en oberoende handling. 

Ett exempel förklarar förhoppningsvis det mesta. Om man vill ändra en sekvens från CDAB till ABCD är det förstås lockande att låta B:et följa med A:et framåt om vi har tillräckligt med omflyttningar. Alltså:

CDAB &amp;rarr; CADB &amp;rarr; CABD &amp;rarr; ACBD &amp;rarr; ABCD

Men med den giriga algoritmen skulle man helt enkelt först flytta fram A två steg och sedan B två steg, vilket skulle ge samma antal omflyttningar. Nedan följer en lösning till problemet i sin helhet.

 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;string.h&gt;
 
 int main(){
   char ord[100],m;
   int nb,i,j,k,n;
 
   printf(&quot;Sekvens ? &quot;);
   scanf(&quot;%s&quot;,ord);
   nb=strlen(ord);
   printf(&quot;Antal omflyttningar ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;n);
   for(i=0;i&lt;nb-1 &amp;&amp; n&gt;=0;i++) {   {{komm|//Loopa över positionerna så länge det finns omflyttningar kvar}}
     {{komm|//Följande rader bestämmer den lägsta bokstav m som är inom räckhåll för framflyttning till aktuell position}}
     m='Z'+1;   {{komm|//Starta med en oändligt hög bokstav}}
     k=-1;
     for(j=i;j&lt;nb &amp;&amp; j-i&lt;=n;j++){  {{komm|1=//Observera att ingen omflyttning, alltså fallet j=i, alltid är ett alternativ}}
       if(ord[j]&lt;m) {
 	m=ord[j]; 
 	k=j;
       }
     }
 
     for(j=k;j&gt;i;j--) ord[j]=ord[j-1]; {{komm|//Flytta om bokstäverna}}
     ord[i]=m;
     n -= k-i; {{komm|//Minska antalet tillgängliga omflyttningar}}
   }
   printf(&quot;%s\n&quot;, ord);
   return 0;
 };


Här är en lösning med (delar av) standardbiblioteket i C++:

 #include &lt;string&gt;
 #include &lt;algorithm&gt;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 int main(){
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Sekvens ? &quot;;
 	std::string s;
 	std::cin &gt;&gt; s;
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Antal omflyttningar ? &quot;;
 	size_t turns;
 	std::cin &gt;&gt; turns;
 	std::string::iterator exc,pos2;
 	for(size_t pos=0;pos!=s.size() &amp;&amp; turns;++pos){
 		pos2=s.begin()+pos;
 		exc=std::min_element(pos2,s.begin()+std::min(pos+turns+1,s.size()));
 			{{komm|//Hitta ett element som passar bättre, inom den radien vi har}}
 		turns-=size_t(std::distance(pos2,exc));
 		std::rotate(pos2,exc,exc+1);
 			{{komm|//Förenkling av framflyttningen ger rotation, även om det troligtvis inte är den mest tidseffektiva lösningen}}
 	}
 	std::cout &lt;&lt; &quot;\nBästa sekvens: &quot; &lt;&lt; s &lt;&lt; std::endl;
 	return 0;
 }

Ett lösningsexempel i Java som både går att läsa och förstå.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Bokstavslek
{
	//Antalet omflyttningar vi får göra.
	static int antal;

	//Letar fram indexet för den första förekomsten av den angivna bokstaven.
	/*
	ord: Vår array med bokstäver som representerar vårt ord.
	find: Bokstaven vi ska hitta.
	from: Vi vill leta efter bokstaven framför detta index i arrayn.
	*/
	public static int findFirst(char [] ord, char find, int from)
	{
		for(int i = from; i&lt;ord.length; i++)
		{
			if(ord[i]==find) return i;
		}

		return from;
	}

	//Avgör om det är möjligt att flytta bokstaven från ett index
	// till ett annat index inom antalet tillåtna drag.
	/*
	ord: Vår array med bokstäver som representerar vårt ord.
	to: Indexet vi vill flytta till
	from: Indexet vi vill flytta från.
	*/
	public static boolean isPossible(char [] ord, int to, int from)
	{
		if(from-to&lt;=antal) return true;
		else return false;
	}

	//Flyttar en bokstav från ett index till ett annat.
	/*
	ord: Vår array med bokstäver som representerar vårt ord.
	to: Indexet vi ska flytta till
	from: Indexet vi ska flytta från.
	*/
	public static void move(char [] ord, int to, int from)
	{
		for(int i = from; i&gt;to; i--)
		{
			char tmp = ord[i];
			ord[i] = ord[i-1];
			ord[i-1] = tmp;

			//Vi har förbrukat ett drag.
			antal--;
		}
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Sekvens: &quot;);
		String sekvens = scan.next();

		System.out.print(&quot;Antal omflyttningar: &quot;);
		antal = scan.nextInt();

		//Omvandlar ordet till en char-array som är trivsammare att hanskas med.
		char [] ord = sekvens.toCharArray();

		//Skapar en kopia av ordet och sorterar bokstäverna.
		//På så sätt vet vi enkelt vilken bokstav vi bör leta
		// efter härnäst. Den som ligger längst fram är bäst osv.
		char [] optimal = Arrays.copyOfRange(ord, 0, ord.length);
		Arrays.sort(optimal);

		//Håller reda på vilka bokstäver vi har flyttat till
		// sin &quot;rätta&quot; position.
		boolean [] used = new boolean [ord.length];
		Arrays.fill(used, false);

		//Flyttar bokstäverna.
		for(int i = 0; i&lt;ord.length; i++)
		{
			//Flyttar bästa möjliga bokstaven till vår position.
			for(int j = 0; j&lt;ord.length; j++)
			{
				//Om den inte redan står rätt förstås.
				if(ord[i]!=optimal[j])
				{
					//Om vi redan använt den här optimala bokstaven
					// så går vi vidare till nästa varv i loopen.
					//D.v.s. vi kollar nästa bästa bokstav.
					if(used[j]) continue;

					//Hittar indexet för vår önskade bokstav.
					int from = findFirst(ord, optimal[j], i);

					//Kollar om det är möjligt att flytta bokstaven till
					// vår önskade position.
					if( isPossible(ord, i, from) )
					{
						//Flyttar bokstaven.
						move(ord, i, from);

						//Nu har vi använt den, den står rätt.
						used[j] = true;

						//Avbryter den inre loopen. Nu är vi ju klara
						// med den här positionen. Gå vidare till nästa.
						break;
					}
				}
				else //Om den redan står rätt.
				{
					//Då har vi redan använt det valet ju.
					used[j] = true;

					//Och vi går vidare på nästa position.
					break;
				}
			}

			//Onödigt att bara fortsätta köra på.
			if(antal==0) break;
		}

		//Gör om den bästa sekvensen till en String.
		String svar = new String(ord);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nBästa sekvens: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösning i det kungliga språket Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Bokstavslek
module Main where
import IO
import Data.Maybe
import Data.List

main = do {
	putStr &quot;Sekvens ? &quot;;
	skvns &lt;- getLine;
	
	putStr &quot;Antal omflyttningar ? &quot;;
	antal &lt;- getLine;
	
	putStrLn $ &quot;Basta sekvens: &quot; ++ (flyttaOm (read antal) skvns)
}

flyttaOm :: Int -&gt; String -&gt; String
flyttaOm _ [] = []
flyttaOm 0 s = s 
flyttaOm n s = best:(flyttaOm (n - (fromJust $ elemIndex best s)) (delete best s))
	where
	best = minimum $ take (n+1) s
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>azarx0gwf0852jo6qjiyxf8ea0k8ok8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Tärningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4308</id>
    <revision>
      <id>49460</id>
      <parentid>29986</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49460</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11879" sha1="fnjfcno5fif448e21mb473z60a07e9x" xml:space="preserve">{{proguppgift|Tärningar|2=
[[Bild:tärningar.png]]&lt;br&gt;
''FIGUR 3. De fyra tärningarna i exemplet och en möjlighet hur tärning 1, 3 och 4 skulle kunna
se ut uppklippt i just det här exemplet. Tärning 2 kan däremot inte ha denna orientering av
sidorna.''

I den här uppgiften kan sidorna på en tärning vara orienterade hur som helst, det vill säga motstående
sidor behöver '''inte''' nödvändigtvis ha sammanlagt sju prickar och så vidare. Du ska skriva ett program
som tar som indata beskrivningar av fyra slagna tärningar. Tre av dessa är egentligen samma tärning
men sedd från olika hörn, medan den fjärde inte kan ha samma orientering av sidorna i förhållande
till varandra. Programmet ska avgöra vilken av de fyra tärningarna som inte kan vara identisk med de
andra.

Programmet ska fråga efter beskrivningen av var och en av de fyra tärningarna. Beskrivningen av
en tärning består av tre siffror: antalet prickar på de tre i medurs ordning avlästa sidorna runt ett av
tärningens hörn, se figuren 3, skrivna som ett tresiffrigt tal (eller sträng) utan blanksteg. Programmet
ska skriva ut numret på den tärning som inte kan vara identisk med de övriga. I varje testfall kommer
det att finnas exakt en lösning.

Körningsexempel:

 Tärning 1 ? 135
 Tärning 2 ? 164
 Tärning 3 ? 412
 Tärning 4 ? 521
 
 Udda tärning: 2

'''Kommentar:''' Tärningen som beskrivning 1, 3 och 4 visar olika hörn av, kan uppklippt till exempel se
ut som i nedre delen av figur 3. Det finns ingen lösning där beskrivning 2 kan visa samma tärning som
två av de andra.
}}
==Lösning==
Det finns många sätt att lösa uppgiften, den beskrivning som ges här följer lösningen nedan. En komplikation är hur man representerar en tärning och framför allt dess rotationer. Man kan dock komma undan problemet i ganska hög utsträckning om man tänker på att i detta problem är det bara tärningens hörn som är intressanta. Så istället för att hålla reda på hur sidorna är relaterade till varandra kan man spara en lista över siffrorna runt de åtta hörnen på en &quot;mönstertärning&quot;, t.ex. den som ges uppklippt i uppgiftsfiguren. En godtycklig tärning kan nu ses som en variant av mönstertärningen där man har flyttat om siffrorna. Följaktligen kan hörnen på en godtycklig tärning också erhållas genom att byta ut siffrorna i mönstertärningens hörnbeskrivningar.

Uppgiften kan därför lösas på följande sätt:
*Generera alla permutationer (ordningar) av talen 1..6. Det finns 6! = 720 stycken. Detta är samma problem som i [[Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Uppställning|Uppställning]] och kan göras antingen med en enkel rekursiv funktion eller med C++-funktionen next_permutation.
*Varje permutation ''t''[1..6] representerar en unik tärning genom att siffran 1 på mönstertärningen har bytts ut mot ''t''[1], siffran 2 mot ''t''[2] o.s.v.
*För varje sådan tärning, gå igenom de fyra indatatärningarna och kolla om den givna hörnbeskrivningen återfinns i mönstertärningens hörnlista, givet omnumreringen ''t''. Observera att samma hörn kan beskrivas på tre sätt, t.ex. 123, 231 och 312, så det behövs en extra loop för detta (variablen ''p'' i lösningen nedan). Däremot spelar ordningen roll: 123 och 321 är inte samma hörn!
*Om hörnen är korrekta för exakt tre av de fyra tärningarna är lösningen hittad.


 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;stdlib.h&gt;
 
 int t[7],x[4][3],a,b,c,f,numhits,tagen[7],hit,p;
 
 {{komm|//Hörnen i den uppklippta tärningen i uppgiftens figur:}}
 int D[8][3]={{1,3,5},{1,5,2},{4,3,1},{4,1,2},{3,6,5},{5,6,2},{4,6,3},{2,6,4}}; 
 
 void MLX(int nr){
   if(nr==7){   {{komm|//En färdig permutation är klar att testa}}
     numhits=0;
     for(c=0;c&lt;4;c++) {  {{komm|//Loopa över indatatärningarna}}
       hit=0;
       for(a=0;a&lt;8;a++) for(p=0;p&lt;3;p++) {   {{komm|//Loopa över de åtta hörnen samt de tre beskrivningarna av varje hörn}}
         for(b=0;b&lt;3;b++)  {{komm|//Loopa över de tre siffrorna runt hörnet}}
           if(t[D[a][(b+p)%3]] != x[c][b]) break; {{komm|//Avbryt om siffran inte stämmer med indata}}
         if(b==3) hit=1;  {{komm|//Loopen har gått färdigt: en träff hittad}}
       }
       if(hit) numhits++;
       else f=c;  {{komm|//Spara numret på en tärning som inte stämmer, ifall det skulle vara den enda som inte stämmer}}
     }
     if(numhits==3) {
       printf(&quot;Udda tärning: %d\n&quot;, f+1);
       exit(0);
     }
     return;
   }
   for(t[nr]=1;t[nr]&lt;=6;t[nr]++) if(!tagen[t[nr]]){
     tagen[t[nr]]=1;
     MLX(nr+1);
     tagen[t[nr]]=0;
   }
 }
 
 int main(){
   for(a=0;a&lt;4;a++) {
     printf(&quot;Tärning %d ? &quot;,a+1);
     scanf(&quot;%d&quot;, &amp;b);
     x[a][0]=b/100;
     x[a][1]=(b%100)/10;
     x[a][2]=b%10;
   }
   for(a=1;a&lt;=6;a++) tagen[a]=0;
   MLX(1);
   return 0;
 }

Ett lösningsexempel i Java som använder sig av en hjälpklass Dice för att beskriva en tärning samt vilka hörn den innehåller. I exemplet nedan så beskrivs en tärning med hjälp av en String och i exemplet så är beskrivningen bestämd som så att de tre första tecknen i strängen är sidorna som användaren har angett och (här kommer det viktiga) en sidas motstående sida ligger 3 positioner/index bort i strängen. (Tärning #1 i bilden ovan skulle exempelvis beskrivas som &quot;135624&quot;.) Sedan är det också oerhört viktigt att man hela tiden beskriver ett hörn på samma sätt (i detta exempel medsols), för om man helt plötsligt börjar beskriva hörn på olika sätt i en tärning, så blir det knas. När man väl fått klart för sig hur en tärning ska beskrivas (vilket görs i huvudet på programmeraren) så genererar man alla olika (relevanta) tärningar och kollar sedan om tre hörn återfinns i någon tärning. Eftersom detta är ett exempel i Java, så är det självklart som så att tärnings-klassen (Dice) själv håller reda på vilka hörn den innehåller i alla dess roterade former.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Dices
{
	//Här sparar vi tärningarna som vi ska generera.
	static ArrayList &lt;Dice&gt; dices = new ArrayList &lt;Dice&gt; ();

	//Metod för att generera tärningar.
	//sequence: Hur tärningen ser ut so far.
	public static void generateDices(String sequence)
	{
		//Om tärningen har 6 sidor är den klar.
		if(sequence.length()==6)
		{
			//Vi sparar undan den.
			dices.add( new Dice(sequence) );
			return;
		}

		//Testar att lägga till alla olika siffror på denna sida.
		for(int i = 1; i&lt;=6; i++)
		{
			//Såklart får en tärning inte innehålla samma siffra.
			if(!sequence.contains(&quot;&quot;+i))
			{
				//Lägger till den.
				generateDices(sequence+i);
			}
		}
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Tärning 1: &quot;);
		String dice1 = scan.next();

		System.out.print(&quot;Tärning 2: &quot;);
		String dice2 = scan.next();

		System.out.print(&quot;Tärning 3: &quot;);
		String dice3 = scan.next();

		System.out.print(&quot;Tärning 4: &quot;);
		String dice4 = scan.next();

		//Skapar tärningar utifrån det vi redan vet.
		//Vi vet ju redan tre av sidorna.
		generateDices(dice1);
		generateDices(dice2);
		generateDices(dice3);
		generateDices(dice4);

		//Numret på tärningen som är fel.
		int odd = 0;

		//Går igenom alla tärningar och kollar om tre av våra
		// hörn förekommer i någon tärning samtidigt.
		for(int i = 0; i&lt;dices.size(); i++)
		{
			//Tärningen vi testar på.
			Dice test = dices.get(i);

			//Kollar om respektive hörn finns i tärningen.
			boolean check1 = test.contains(dice1);
			boolean check2 = test.contains(dice2);
			boolean check3 = test.contains(dice3);
			boolean check4 = test.contains(dice4);

			//Sedan får vi dra slutsatser av resultatet.
			if(check1 &amp;&amp; check2 &amp;&amp; check3)
			{
				odd = 4;
				break;
			}
			else if(check1 &amp;&amp; check2 &amp;&amp; check4)
			{
				odd = 3;
				break;
			}
			else if(check1 &amp;&amp; check3 &amp;&amp; check4)
			{
				odd = 2;
				break;
			}
			else if(check2 &amp;&amp; check3 &amp;&amp; check4)
			{
				odd = 1;
				break;
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nUdda tärning: &quot; + odd);
	}
}

class Dice
{
	//Tärningen så som den representeras.
	//Sidorna 0,1,2 i strängen är sidorna användaren angett.
	//Sidorna 0+3,1+3,2+3 är respektive sidas motstående sida.
	String dice;

	//Tärningens hörn.
	ArrayList &lt;String&gt; corners = new ArrayList &lt;String&gt; ();

	public Dice(String dice)
	{
		this.dice = dice;

		//Skapar tärningens hörn.
		makeCorners();
	}

	//Metod för att skapa tärningens 8 hörn.
	//Vi skapar hörnen manuellt, eftersom det blir lättast så.
	private void makeCorners()
	{
		//Ovansidans hörn.
		corners.add(&quot;&quot;+dice.charAt(0)+dice.charAt(1)+dice.charAt(2));
		corners.add(&quot;&quot;+dice.charAt(0)+dice.charAt(2)+dice.charAt(4));
		corners.add(&quot;&quot;+dice.charAt(0)+dice.charAt(4)+dice.charAt(5));
		corners.add(&quot;&quot;+dice.charAt(0)+dice.charAt(5)+dice.charAt(1));

		//Undersidans hörn.
		corners.add(&quot;&quot;+dice.charAt(1)+dice.charAt(3)+dice.charAt(2));
		corners.add(&quot;&quot;+dice.charAt(2)+dice.charAt(3)+dice.charAt(4));
		corners.add(&quot;&quot;+dice.charAt(4)+dice.charAt(3)+dice.charAt(5));
		corners.add(&quot;&quot;+dice.charAt(5)+dice.charAt(3)+dice.charAt(1));

		//Sedan för enkelhetens skull skapar vi varje hörns rotationer.
		rotate();
	}

	//Metod för att rotera ett hörn.
	private void rotate()
	{
		//Hur många hörn vi har innan vi lagt till några nya.
		//D.v.s. åtta stycken.
		int size = corners.size();

		//Går igenom varje ursprungligt hörn och skapar dess rotationer.
		for(int i = 0; i&lt;size; i++)
		{
			//Vårt hörn.
			String corner = corners.get(i);

			//Hörnets tre sidor.
			char a = corner.charAt(0);
			char b = corner.charAt(1);
			char c = corner.charAt(2);

			//Ett hörn kan beskrivas på tre olika sätt.
			//Vi har redan en av dem, så vi behöver bara
			// skapa de två övriga.
			corners.add(&quot;&quot;+b+c+a);
			corners.add(&quot;&quot;+c+a+b);
		}
	}

	//Kollar om tärningen innehåller ett visst hörn.
	public boolean contains(String corner)
	{
		return corners.contains(corner);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Samma lösning som lösningen i Java ovan, fast i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Tärningar
module Main where
import IO
import Data.List
import Data.Set (Set, fromList, member)

type Corner = String
type Dice = Set Corner

main = do {
	putStr &quot;Tarning 1: &quot;;
	dice1 &lt;- getLine;
	dices1 &lt;- return $ getAll dice1;
	
	putStr &quot;Tarning 2: &quot;;
	dice2 &lt;- getLine;
	dices2 &lt;- return $ getAll dice2;
	
	putStr &quot;Tarning 3: &quot;;
	dice3 &lt;- getLine;
	dices3 &lt;- return $ getAll dice3;
	
	putStr &quot;Tarning 4: &quot;;
	dice4 &lt;- getLine;
	dices4 &lt;- return $ getAll dice4;
	
	dices &lt;- return $ dices1 ++ dices2 ++ dices3 ++ dices4;
	
	putStrLn $ &quot;\nUdda tarning: &quot; ++ (whichOne dice1 dice2 dice3 dice4 dices)
}

whichOne :: Corner -&gt; Corner -&gt; Corner -&gt; Corner -&gt; [Dice] -&gt; String
whichOne a b c d (h:t)	| case1		= &quot;4&quot;
			| case2		= &quot;3&quot;
			| case3		= &quot;2&quot;
			| case4		= &quot;1&quot;
			| otherwise	= whichOne a b c d t
			where
			case1 = (member a h) &amp;&amp; (member b h) &amp;&amp; (member c h)
			case2 = (member a h) &amp;&amp; (member b h) &amp;&amp; (member d h)
			case3 = (member a h) &amp;&amp; (member c h) &amp;&amp; (member d h)
			case4 = (member b h) &amp;&amp; (member c h) &amp;&amp; (member d h)

nums = ['1','2','3','4','5','6']

getAll :: String -&gt; [Dice]
getAll s = [ fromList x | x &lt;- (map (rotate.corners) $ genDices s) ]

genDices :: String -&gt; [String]
genDices dice	| length dice == 6	= [dice]
		| otherwise = concat brs
		where
		choices = [ x | x &lt;- nums, notElem x dice]
		brs = map (\x -&gt; genDices (dice ++ [x])) choices
		
rotate :: [String] -&gt; [String]
rotate crnrs = concat $ map (\[h0,h1,h2] -&gt; [[h0,h1,h2],[h1,h2,h0],[h2,h0,h1]]) crnrs

corners :: String -&gt; [String]
corners [h0,h1,h2,h3,h4,h5] = [[h0,h1,h2],[h3,h5,h4],[h0,h2,h4],[h3,h1,h5],[h0,h4,h5],[h3,h2,h1],[h0,h5,h1],[h3,h4,h2]]
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>fnjfcno5fif448e21mb473z60a07e9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Nokiaspel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4309</id>
    <revision>
      <id>49535</id>
      <parentid>26629</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49535</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24203" sha1="4v14cp2c9brsrnnfdu574vyzf584vxn" xml:space="preserve">{{proguppgift|Nokiaspel|
[[Bild:nokiaspel.png]]&lt;br&gt;
''FIGUR 4. Till vänster ser vi en av många startmöjligheter. I mitten visas hur de fyra 2 × 2-
kvadraterna kan roteras. Till höger visas målet.''

I flera av Nokias mobiltelefoner finns detta förströelsespel eller pussel. Pusslet går ut på att från ett
givet utgångsläge, som till exempel till vänster i figur 4, nå fram till ordning och reda som till höger.
I varje ställning finns åtta möjliga drag. Varje liten 2 × 2-kvadrat kan vridas 90◦ medurs eller moturs
i taget. Om man skulle göra fyra drag i följd med samma kvadrat i samma riktning skulle man vara
tillbaka vid utgångsställningen.

Vi har undersökt att det aldrig behövs fler än 11 drag för att nå målet från vilken utgångsställning som
helst. Din uppgift är att skriva ett program som tar emot en ställning och som bestämmer hur många
drag den minst kräver för att nå målet.
Ställningen (avläst rad för rad) ges till programmet som en sträng innehållande varje siffra i intervallet
1...9 exakt en gång.

Körningsexempel:

 Ställning ? 123456897
 
 Denna ställning kräver 6 drag

'''Bedömning:''' En effektiv lösning av denna uppgift kan ge tre poäng (övriga uppgifter ger maximalt två
poäng). En lösning som klarar alla ställningar vilka kräver högst 8 drag belönas med två poäng.
}}
==Lösning==
Detta är ett typiskt &quot;sökningsproblem&quot;, ganska vanligt förekommande på programmeringsolympiaden. Typiskt så finns det en startposition och en slutposition som det gäller att uppnå med så få &quot;drag&quot; som möjligt. Hur svårt ett sökningsproblem är beror inte så mycket på hur dragen ser ut, utan i första hand på hur många &quot;tillstånd&quot; som finns, d.v.s. hur många olika spelpositioner som kan uppstå totalt. Om antalet tillstånd är mindre än vad man får plats med i minnet (i storleksordningen en miljon), går det alltid att lösa problemet effektivt med s.k. bredden-först-sökning (BFS). Denna sökning bygger på två principer, dels att man aldrig går till samma tillstånd flera gånger (man sparar var man har varit), och dels att man besöker tillstånden i &quot;avståndsordning&quot;, d.v.s. först besöker man alla tillstånd som kan nås med ett drag från startpositionen, därefter alla med två drag o.s.v. Detta görs genom att lägga varje nyhittad position sist i en kö, medan man behandlar positionerna i kön framifrån. Genom denna procedur är man garanterad att hitta den kortaste vägen till slutpositionen, och tidsåtgången är jämförbar med antalet tillstånd. 

Antalet tillstånd i detta problem är 9! = 362880, så det bör gå att lösa med BFS. Det som krånglar till saken är att man för att använda BFS måste kunna översätta varje position till ett heltal för att spara om man har varit där innan. Om man, vilket ofta är smidigt, också vill använda detta heltal för att beskriva positionerna i kön behövs även den omvända funktionen som omvandlar från heltalet till positionen. I detta problem kan ju varje position beskrivas med nio tal i intervallet 1..9. Det enklaste vore därför att välja en funktion som betraktar talen som siffror i ett nio-siffrigt tal i basen nio och bara översätter det till ett vanligt tal. Tyvärr spänner funktionsvärdena då över ett intervall på 9^9 = 387 miljoner, vilket är för mycket för att ha i en vanlig array, och dessutom väldigt onödigt eftersom endast ungefär en tusendel av dessa värden motsvarar giltiga positioner. Visserligen finns det i många språk inbyggda datastrukturer för att hantera sådana bekymmer (t.ex. ''map'' i C++), men det kan ändå vara trevligt att se hur man löser det för hand.

Anledningen till att den enkla funktionen är ineffektiv är lätt att förstå. Den första rutan kan ju innehålla vilken som helst av 9 siffror, så där finns ingenting att spara in på. Men den andra rutan kan ju bara innehålla en av 8 siffror, eftersom den inte kan innehålla samma siffra som den andra. Därför kan man skapa en ny positionsbeskrivning (''pp'' i lösningen nedan) där man för varje siffra sparar dess (0-baserade) placering bland de siffror som ännu inte har använts. Detta gör att ''pp[0]'' kan anta värden i intervallet 0..8, ''pp[0]'' i intervallet 0..7, o.s.v. ända till ''pp[8]'' som alltid är 0 eftersom det inte finns några alternativ för vad den sista rutan ska innehålla. Denna pp-array (eller snarare i omvänd ordning) kan därför betraktas som ett tal där sista siffran som vanligt står för 1, näst sista för 9 (som i 9-basen), nästa för 8*9, nästa för 7*8*9 o.s.v. Fördelen med detta är att alla funktionsvärdena ligger i intervallet 0..362879, så man har inte slösat någon plats alls. Det finns många olika sätt att implementera det hela, det viktiga är att den omvända funktionen omvandlar tillbaka till precis samma position.

&lt;code&gt;&lt;pre&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;

int D[4][4]={{0,1,4,3},{1,2,5,4},{3,4,7,6},{4,5,8,7}};

int p[9];
int moves[362880],q[362880];

void move(int m){
  int i,k;
  if(m&lt;4){
    k=p[D[m][0]];
    for(i=0;i&lt;3;i++) p[D[m][i]]=p[D[m][i+1]];
    p[D[m][3]]=k;
  }
  else {
    m%=4;
    k=p[D[m][3]];
    for(i=3;i&gt;0;i--) p[D[m][i]]=p[D[m][i-1]];
    p[D[m][0]]=k;
  }
}

int getpos(){
  int tagen[9],pp[9],i,j,pos;
  for(i=0;i&lt;9;i++) tagen[i]=0;
  for(i=0;i&lt;9;i++) {
    for(j=0,pp[i]=0;j&lt;p[i];j++) if(!tagen[j]) pp[i]++;
    tagen[p[i]]=1;
  }
  pos=0;
  for(i=8;i&gt;=0;i--) pos=pos*(9-i)+pp[i];
  return pos;
}

void setpos(int pos){
  int tagen[9],pp[9],i,j;
  for(i=0;i&lt;9;i++) {
    pp[i]=pos%(9-i);
    pos/=(9-i);
  }
  for(i=0;i&lt;9;i++) tagen[i]=0;
  for(i=0;i&lt;9;i++) {
    for(j=0;pp[i]&gt;0 || tagen[j];j++) if(!tagen[j]) pp[i]--;
    p[i]=j;
    tagen[p[i]]=1;
  }
}


int main(){
  char s[10];
  int i,now,next,j,pos;
  printf(&quot;Ställning ? &quot;);
  scanf(&quot;%s&quot;, s);
  for(i=0;i&lt;9;i++){
    p[i]=s[i]-'1';
  }
  for(i=0;i&lt;362880;i++) moves[i]=-1;
  q[0]=getpos();
  moves[q[0]]=0;
  now=0;
  next=1;
  while(now&lt;next){
    setpos(q[now]);
    for(i=0;i&lt;9;i++) if(p[i]!=i) break;
    if(i==9) {
      printf(&quot;Denna ställning kräver %d drag.\n&quot;,moves[q[now]]);
      return 0;
    }
    for(j=0;j&lt;8;j++) {
      move(j);
      pos=getpos();
      if(moves[pos]==-1){
	moves[pos]=moves[q[now]]+1;
	q[next++]=pos;
      }
      move((j+4)%8);
    }
    now++;
  }
  return 0;
}
&lt;/pre&gt;&lt;/code&gt;

Vill man undvika krånglet med numrering av tillstånden, kan man tillgripa den andra generella sökningsmetoden, djupet-först-sökning (DFS), ofta kallad backtracking. Från en viss ställning gör en rekursiv funktion alla tänkbara drag, och för varje drag anropar den sig själv med den nya ställningen. Resultatet blir att man utforskar alla fortsättningar på ett visst förstadrag innan man utför nästa förstadrag, man söker alltså på djupet istället för på bredden. Då är man naturligtvis inte längre garanterad att hitta den kortaste dragserien till slutpositionen först, utan man måste söka igenom alla olika alternativ och hela tiden hålla reda på det bästa resultatet. Däremot bör man naturligtvis aldrig fortsätta framåt i en dragserie som redan har fler drag än det bästa resultatet hittills. Därför är det viktigt att ha en övre gräns på antalet drag, eftersom man annars kan börja gå runt i loopar och aldrig komma fram till slutpositionen. Om man inte vet någon övre gräns kan man alltid, som i lösningsexemplet nedan, chansa på en övre gräns, köra DFS-lösningen och, om ingen lösning hittas, öka gränsen och köra igen.

I detta fall har man en övre gräns given (11 drag), men utan särskilda optimeringar blir programmet ändå för långsamt. Med vetskapen om att två poäng erhålls om programmet klarar alla fall upp till 8 drag kan man dock helt fräckt sätta ner gränsen till 8 vilket ger ett mycket snabbare program.

&lt;code&gt;&lt;pre&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;

int D[4][4]={{0,1,4,3},{1,2,5,4},{3,4,7,6},{4,5,8,7}};

int p[9],min;

void move(int m){
  int i,k;
  if(m&lt;4){
    k=p[D[m][0]];
    for(i=0;i&lt;3;i++) p[D[m][i]]=p[D[m][i+1]];
    p[D[m][3]]=k;
  }
  else {
    m%=4;
    k=p[D[m][3]];
    for(i=3;i&gt;0;i--) p[D[m][i]]=p[D[m][i-1]];
    p[D[m][0]]=k;
  }
}

void MLX(int nr, int back){
  int i,q,pos;
  for(i=0;i&lt;9;i++) if(p[i]!=i) break;
  if(i==9) min=nr;
  if(nr&lt;min-1){
    for(q=0;q&lt;8;q++) if(q!=back) {
      move(q);
      MLX(nr+1,(q+4)%8);
      move((q+4)%8);
    }
  }
}

int main(){
  char s[10];
  int i;
  scanf(&quot;%s&quot;, s);
  for(i=0;i&lt;9;i++){
    p[i]=s[i]-'1';
  }
  min=8;
  MLX(0,-1);
  printf(&quot;Min: %d\n&quot;,min);
  return 0;
}
&lt;/pre&gt;&lt;/code&gt;

Samma program som det innan fast i C#, möjligen lite lättare att läsa
Programmet skulle kanske bli lite snabbare om man bytte ut alla byte mot int, men bara den som provar och jämför kommer att få veta. Det varierar nog beroende på vilken processor och CLR man har.

&lt;code&gt;&lt;pre&gt;
using System;

class Program
{
    static byte[,] översättningsmatris = {{0,1,4,3},{1,2,5,4},{3,4,7,6},{4,5,8,7}};
    static byte[] spelfält = new byte[9];
    static int minsta_rekursion;
    static void Flytta(int m)
    {
        byte i, k;
        if(m &lt; 4)
        {
            k = spelfält[översättningsmatris[m, 0]];
            for(i = 0; i &lt; 3; i++)
            {
                spelfält[översättningsmatris[m,i]] = spelfält[översättningsmatris[m,i+1]];
            }
            spelfält[översättningsmatris[m,3]] = k;
        }
        else
        {
            m %= 4;
            k = spelfält[översättningsmatris[m,3]];
            for(i = 3; i &gt; 0; i--)
            {
                spelfält[översättningsmatris[m,i]] = spelfält[översättningsmatris[m,i-1]];
            }
            spelfält[översättningsmatris[m,0]] = k;
        }
    }

    static void Testa(int rekursionsnivå, int backtrack)
    {
        byte i, q;
        for(i = 0; i &lt; 9; i++)
        {
            if(spelfält[i] != i) break;           
        }
        if(i == 9)
        {
            minsta_rekursion = rekursionsnivå;
        }
        if(rekursionsnivå &lt; minsta_rekursion -1)
        {
            for(q = 0; q &lt; 8; q++)
            {
                if(q != backtrack)
                {
                    Flytta(q);
                    Testa(rekursionsnivå+1, (q+4)%8);
                    Flytta((q + 4) % 8);
                }
            }
        }
    }

    static void Main(string[] args)
    {
        string s = Console.ReadLine();
        for (int i = 0; i &lt; 9; i++)
        {
            spelfält[i] = (byte)(Convert.ToByte(s[i].ToString()) - 1);
        }

        minsta_rekursion = 8;
        Testa(0, 255);
        Console.WriteLine(&quot;Min: &quot; + minsta_rekursion);
    }
}
&lt;/pre&gt;&lt;/code&gt;

Om kan vara lättare att skriva, men tänk på att (3 ... 0).each {|n| puts n} kommer inte att skriva något, så se upp i loop nummer två.

&lt;code&gt;&lt;pre&gt;
#!/usr/bin/env ruby

@translate = [[0,1,4,3],[1,2,5,4],[3,4,7,6],[4,5,8,7]]
@field = Array.new
@n = 8

def test(level, backtrack)
  i = 0
  for i in 0 ... 9
    break unless @field[i] == i
  end
  @n = level if i == 8
  if level &lt; @n - 1
    for q in 0 ... 8
      unless q == backtrack
        move(q)
        test(level + 1, (q + 4) % 8)
        move((q + 4) % 8)
      end
    end
  end
end

def move(m)
  if m &lt; 4
    k = @field[@translate[m][0]]
    for i in 0 ... 3
      @field[@translate[m][i]] = @field[@translate[m][i + 1]]
    end
    @field[@translate[m][3]] = k
  else
    m %= 4
    k = @field[@translate[m][3]]
    for i in 0 ... 3
      @field[@translate[m][3 - i]] = @field[@translate[m][ 2 - i]]
    end
    @field[@translate[m][0]] = k
  end
end

s = gets
for i in 0 ... 9
  @field[i] = s[i,1].to_i - 1
end

test(0, -1)

puts &quot;Min: #{@n}&quot;
&lt;/pre&gt;&lt;/code&gt;

En lösning i Pascal, programmet allokerar minnet för de besökta ställningarna allt eftersom, vilket ledar till hanteringen tar tid och programmet är knappt på gränsen för att klara de högre djupen. Det är även en iterativ djupet först sökning där den lagrar besökta ställningar, vilket innebär att den kommer 'ungefär' besöka ställningarna i samma ordning som en bredden först sökning.

Man kan dra som slutsats att det inte var klokt att allokera minnet allt eftersom. För vi kan anta att varje dator har 32MB i minne, och det finns 9! ställningar. 32'000'000&gt;&gt;362'880. Plus att programmet kommer allokera alla ställningar ifall den får söka fullt ut. Så då har den till och med allokerat mer minne än en lösning med statiskt allokerat minne.

&lt;code&gt;&lt;pre&gt;
program NokiaSpel;

uses math;
type
TSifferArray = array['1'..'9'] of pointer;
PSifferArray = ^TSifferArray;

TSlut = integer;
PSlut = ^TSlut;

var
SifferArray: TSifferArray;
AtSifferArray:PSifferArray;

Stallning: string[9];

tempstallning:string[9];

djup:integer;
djupforsok:integer;

procedure nollstall(var SA:TSifferArray);
var
a:char;
begin
for a:='1' to '9' do
    SA[a]:=nil;
end;

procedure expandera(var p:PSifferArray);
begin
new(p);
nollstall(p^);
end;

function besok(d:integer; var PSA:PSifferArray):integer;
begin

if d&lt;9 then begin
   if (PSA=nil) then
      expandera(PSA);
   result:=besok(d+1,PSA^[Stallning[d]])
   end
else begin //ifall d=9
     if (PSA=nil) then begin
        new(PSlut(PSA));
        PSlut(PSA)^:=-100;
     end;
     result:= PSlut(PSA)^;
     PSlut(PSA)^:=max(PSlut(PSA)^,djupforsok-djup); //Antal drag man minst &quot;ska&quot; ha över att söka med
     end;
end;

procedure flytta(drag:integer); //mellan 0..7
var
x,y:integer;
ch:char;
begin
x:=drag mod 2;
y:=(drag div 2) mod 2;

if drag&lt;4 then begin //medsols
   ch:=Stallning[x+y*3+1];
   Stallning[x+y*3+1]:=Stallning[x+(y+1)*3+1];
   Stallning[x+(y+1)*3+1]:=Stallning[(x+1)+(y+1)*3+1];
   Stallning[(x+1)+(y+1)*3+1]:=Stallning[(x+1)+y*3+1];
   Stallning[(x+1)+y*3+1]:=ch;
   end
else begin
   ch:=Stallning[x+y*3+1];
   Stallning[x+y*3+1]:=Stallning[(x+1)+y*3+1];
   Stallning[(x+1)+y*3+1]:=Stallning[(x+1)+(y+1)*3+1];
   Stallning[(x+1)+(y+1)*3+1]:=Stallning[x+(y+1)*3+1];
   Stallning[x+(y+1)*3+1]:=ch;
   end;
end;

procedure sok;
var a:integer;
begin
a:=besok(1,AtSifferArray);
if a&gt;=(djupforsok-djup) then
begin
   exit; //Ifall man har redan sökt nuvarande ställning med minst samma antal drag kvar att söka med
end;
if (djup)&lt;djupforsok then begin
   inc(djup);
   for a:=0 to 7 do begin
       flytta(a);  // flytta
       sok; //rekursera
       flytta((a+4) mod 8); //flytta tillbaka (backtracking)
       end;
   dec(djup);
   end;
end;

begin
write('Ställning ? ');
readln(stallning);

nollstall(SifferArray);
tempstallning:=Stallning;

AtSifferArray:=@SifferArray;

for djupforsok:=1 to 11 do begin
    djup:=0;
    sok;
    Stallning:='123456789';  //Vi kollar ifall vi råkat stöta på den rätta lösningen
    djup:=+100; //så att man inte sabbar strukturen (se slutet av funktionen besok)
    if besok(1,AtSifferArray)&gt;=0 then begin
       writeln('Denna ställning kräver ',djupforsok,' drag');
       break;
       end;
    Stallning:=tempstallning;
    end;

readln;
end.

&lt;/pre&gt;&lt;/code&gt;

En lösning i Java som använder sig av bredden-först-sökning. Programmet beskriver spelplanen med en char-array där index 0 svarar mot platsen där siffran 1 normalt ska befinna sig, index 1 svarar mot 2, index 2 mot 3, index 3 mot 4, osv. Sedan använder sig programmet av en hjälpklass State. Programmet är inte helt optimerat t.ex. görs massa konverteringar mellan en char-array och en String för att enkelt kunna markera en position som besökt i ett HashSet. Men det gör inte så mycket när vi ändå klarar exempel som kräver 11 drag på ca 4 sek på en modern dator.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Nokia
{
	//Metod för att rotera de fyra rutorna i ett givet hörn.
	/*
	state: Spelplanen i vilken vi ska rotera rutor.
	corner: Vilket hörn i vilka de fyra rutorna ska rotera.
			1=övre vänstra, 2=övre högra, 3=nedre vänstra, osv
	clockwise: Om vi ska rotera medsols eller motsols.
	*/
	public static void rotate(char [] state, int corner, boolean clockwise)
	{
		//Bara en temporär mellanlagrings variabel.
		char tmp;

		//Indexet för vardera fyr-rutas övre vänstra hörn/ruta.
		int i;

		if(corner==1) i = 0;
		else if(corner==2) i = 1;
		else if(corner==3) i = 3;
		else i = 4;

		if(clockwise)
		{
			tmp = state[i];
			state[i] = state[i+3];
			state[i+3] = state[i+4];
			state[i+4] = state[i+1];
			state[i+1] = tmp;
		}
		else
		{
			tmp = state[i];
			state[i] = state[i+1];
			state[i+1] = state[i+4];
			state[i+4] = state[i+3];
			state[i+3] = tmp;
		}
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		/*** Inläsning ***/
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Ställning: &quot;);
		String start = scan.next();
		char [] starter = start.toCharArray();

		//Dit vi vill nå.
		String goal = &quot;123456789&quot;;
		char [] goaler = goal.toCharArray();

		/******************/

		//Antalet drag som krävs.
		int requiredMoves = 0;

		//Kön som vi ska använda för vår bredden-först-sökning.
		LinkedList &lt;State&gt; bfs = new LinkedList &lt;State&gt; ();

		//Sparar de ställningar vi redan besökt.
		//Vi får använda String istället för char[], eftersom den senare
		// inte fungerar så bra tillsammans med HashSet.
		HashSet &lt;String&gt; visited = new HashSet &lt;String&gt; ();

		//Lägger till startpositionen på kön och markerar den som besökt.
		bfs.add( new State(starter, 0) );
		visited.add( new String(starter) );

		//Vi kör på tills jag säger stopp (vilket jag gör när lösning är funnen).
		solve: while(true)
		{
			State current = bfs.remove();

			//Roterar medsols.
			for(int i = 1; i&lt;=4; i++)
			{
				//Vanlig tilldelning skulle bara ge en referens, vi vill ha en kopia av ställningen.
				char [] copy = Arrays.copyOfRange(current.state, 0, 9);

				//Roterar ett givet hörn.
				rotate(copy, i, true);

				//Skapar en ny spelställning med information om den.
				State newState = new State(copy, current.moves+1);

				//Om den är likadan som vårt mål, så kan vi avsluta.
				if(Arrays.equals(newState.state, goaler))
				{
					requiredMoves = newState.moves;

					//Ja det är otroligt fult att använda etiketter.
					break solve; //Vi hoppar ut ur while-loopen.
				}
				else //Annars lägger vi den på kön.
				{
					//Skapar en sträng av vår char-array.
					String s = new String(newState.state);

					//Om vi redan besökt ställningen så är vi inne på fel spår.
					if(!visited.contains(s))
					{
						bfs.add(newState);
						visited.add(s);
					}
				}

			}

			//Roterar motsols.
			for(int i = 1; i&lt;=4; i++)
			{
				//Vanlig tilldelning skulle bara ge en referens, vi vill ha en kopia av ställningen.
				char [] copy = Arrays.copyOfRange(current.state, 0, 9);

				//Roterar ett givet hörn.
				rotate(copy, i, false);

				//Skapar en ny spelställning med information om den.
				State newState = new State(copy, current.moves+1);

				//Om den är likadan som vårt mål, så kan vi avsluta.
				if(Arrays.equals(newState.state, goaler))
				{
					requiredMoves = newState.moves;

					//Ja det är otroligt fult att använda etiketter.
					break solve; //Vi hoppar ut ur while-loopen.
				}
				else //Annars lägger vi den på kön.
				{
					String s = new String(newState.state);

					//Om vi redan besökt ställningen så är vi inne på fel spår.
					if(!visited.contains(s))
					{
						bfs.add(newState);
						visited.add(s);
					}
				}
			}
		}

		System.out.println(&quot;Denna ställning kräver &quot; + requiredMoves + &quot; drag&quot;);
	}
}

class State
{
	//Antalet drag som gjorts.
	int moves;

	//Hur &quot;spelplanen&quot; ser ut.
	char [] state;

	public State(char [] state, int moves)
	{
		this.state = state;
		this.moves = moves;
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Här är i stort sett samma program i Java, fast med en djupet-först-sökning. Lösningsexemplet använder sig av en HashMap för att markera uppnådda positioner/ställningar samt hur många drag det tog att nå dem. Denna lösning må vara mer skonsam för datorns minne än ovanstående, men den tar drygt 1 sek mer tid på sig för att lösa exempel som kräver 11 drag på en modern dator.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class NokiaSpel
{
	//Antalet drag som krävs.
	static int requiredMoves = 12;

	//Dit vi vill nå.
	static char [] goaler = {'1','2','3','4','5','6','7','8','9'};

	//Sparar positioner vi uppnått och hur många drag det tog.
	static HashMap &lt;String, Integer&gt; visited = new HashMap &lt;String, Integer&gt; ();

	//Vår rekursvia metod som testar alla drag.
	/*
	current: Hur spelplanen ser ut nu.
	moves: Vilket drag vi är på.
	*/
	public static void rek(char [] current, int moves)
	{
		//Onödigt att fortsätta.
		if(moves&gt;=requiredMoves) return;

		//Roterar medsols.
		for(int i = 1; i&lt;=4; i++)
		{
			//Roterar ett givet hörn.
			rotate(current, i, true);

			//En sträng-representation av char-arrayen.
			String s = new String(current);

			//Hur många drag som det har krävts att uppnå denna ställning tidigare.
			//null om ställningen aldrig tidigare har uppnåtts.
			Integer p = visited.get(s);

			//Om den är likadan som vårt mål, så kan vi avbryta.
			if(Arrays.equals(current, goaler))
			{
				//Nu är detta antalet minsta drag.
				requiredMoves = moves;

				//Dock får vi inte glömma att rotera tillbaka, nollställa vår handling.
				rotate(current, i, false);

				//Avbryt.
				return;
			}
			else if(p!=null &amp;&amp; moves&gt;=p) //Om vi redan nått ställningen snabbare.
			{
				//Egentligen behöver man inte göra någonting här, men detta
				// symboliserar bra vad som händer.

				//Roterar tillbaka.
				rotate(current, i, false);

				//Testar nästa hörn istället. (Nästa varv i loopen.)
				continue;
			}
			else
			{
				//Markerar ställningen som besökt.
				visited.put(s, moves);

				//Gör nästa drag på ställningen.
				rek(current, moves+1);
			}

			//Vi får inte glömma att nollställa vår handling.
			//Eftersom vi denna gång inte jobbar med en kopia,
			// utan en referens.
			rotate(current, i, false);
		}

		//Roterar motsols. (Samma gäller här som ovan.)
		for(int i = 1; i&lt;=4; i++)
		{
			//Roterar ett givet hörn.
			rotate(current, i, false);

			String s = new String(current);
			Integer p = visited.get(s);

			//Om den är likadan som vårt mål, så kan vi avbryta.
			if(Arrays.equals(current, goaler))
			{
				requiredMoves = moves;
				rotate(current, i, true);
				return;
			}
			else if(p!=null &amp;&amp; moves&gt;=p)
			{
				rotate(current, i, true);
				continue;
			}
			else
			{
				visited.put(s, moves);
				rek(current, moves+1);
			}

			rotate(current, i, true);
		}
	}

	//Metod för att rotera de fyra rutorna i ett givet hörn.
	/*
	state: Spelplanen i vilken vi ska rotera rutor.
	corner: Vilket hörn i vilka de fyra rutorna ska rotera.
			1=övre vänstra, 2=övre högra, 3=nedre vänstra, osv
	clockwise: Om vi ska rotera medsols eller motsols.
	*/
	public static void rotate(char [] state, int corner, boolean clockwise)
	{
		//Bara en temporär mellanlagrings variabel.
		char tmp;

		//Indexet för vardera fyr-rutas övre vänstra hörn/ruta.
		int i;

		if(corner==1) i = 0;
		else if(corner==2) i = 1;
		else if(corner==3) i = 3;
		else i = 4;

		if(clockwise)
		{
			tmp = state[i];
			state[i] = state[i+3];
			state[i+3] = state[i+4];
			state[i+4] = state[i+1];
			state[i+1] = tmp;
		}
		else
		{
			tmp = state[i];
			state[i] = state[i+1];
			state[i+1] = state[i+4];
			state[i+4] = state[i+3];
			state[i+3] = tmp;
		}
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		/*** Inläsning ***/
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Ställning: &quot;);
		String start = scan.next();
		char [] starter = start.toCharArray();

		/******************/

		//Markerar startpositionen som besökt.
		visited.put(start, 0);

		//Ifall lösningen skulle kräva 0 drag.
		if(Arrays.equals(starter, goaler)) requiredMoves = 0;

		//Dags att finna svaret. Vi börjar med drag 1.
		rek(starter, 1);

		System.out.println(&quot;Denna ställning kräver &quot; + requiredMoves + &quot; drag&quot;);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>4v14cp2c9brsrnnfdu574vyzf584vxn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Arkiv nya böcker</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4310</id>
    <revision>
      <id>13631</id>
      <timestamp>2007-03-09T07:02:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Detta är ett arkiv för Nya böcker som har presenterats på förstasidan. __NOTOC__  &lt;!-- När listan över nya böcker blivit för lång lägg flytta över några böcker från förstasi...</comment>
      <origin>13631</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="230" sha1="7jlluw5nlid344tp3hto9vrdb39o3xk" xml:space="preserve">Detta är ett arkiv för Nya böcker som har presenterats på förstasidan.
__NOTOC__

&lt;!--
När listan över nya böcker blivit för lång lägg flytta över några böcker från förstasidan till denna sida.
--&gt;
==Arkiv==


----</text>
      <sha1>7jlluw5nlid344tp3hto9vrdb39o3xk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Skriva programmeringsexempel</title>
    <ns>12</ns>
    <id>4311</id>
    <revision>
      <id>30278</id>
      <parentid>26160</parentid>
      <timestamp>2011-01-20T13:57:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>88.131.72.238</ip>
      </contributor>
      <comment>typo</comment>
      <origin>30278</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2212" sha1="qka3jwfcam2vz6ffxbk4prlqn73ogwm" xml:space="preserve">Här är en kortkurs i Wikipedia-formatet starkt fokuserat på de delar som är viktigast för denna bok. För mer utförlig information, se [[w:en:Help:Contents|denna sida]].

*När programkod infogas ska taggarna &lt;nowiki&gt;&lt;source&gt; (med sluttaggen &lt;/source&gt;) användas. Med hjälp av den taggen kan också programmeringsspråk anges, t.ex.: &lt;source lang=&quot;cpp&quot;&gt; eller &lt;source lang=&quot;PHP&quot;&gt;.&lt;/nowiki&gt; Då erhålls riktig syntaxuppfärgning. I annat fall kan varje rad förses med ett extra inledande blanksteg. Detta gäller även tomma rader. Gör man detta används automatiskt fixed font och programkoden får en ruta omkring sig. Samma sak erhålls om man sätter in taggarna &lt;nowiki&gt;&lt;pre&gt;före koden och &lt;/pre&gt;&lt;/nowiki&gt; efter.

*Om modellen med inledande blanksteg används enligt ovan skall kommentarer i programkoden göras med mallen ''komm'', d.v.s. skrivas på följande sätt: &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{komm|Min kommentar}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;. Då får de ett utseende som skiljer dem från den övriga koden (just nu är de gröna). Om &lt;nowiki&gt;&lt;source&gt;-taggarna används kan kommentarer göras i enlighet med det aktuella programmeringsspråkets syntax.&lt;/nowiki&gt;

*För själva uppgiftsbeskrivningarna används mallen ''proguppgift'' som ger en ram runt problemet. Syntaxen är
 &lt;nowiki&gt;{{proguppgift|Problemets namn|2=&lt;/nowiki&gt;
 Problemtext
 Körningsexempel (formaterad som programkod)
 &lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;
Detta visar:
{{proguppgift|Problemets namn|2=
 Problemtext
 Körningsexempel (formaterad som programkod)
}}
Eftersom detta är en mall så får problemtexten inte innehålla några &lt;nowiki&gt;|&lt;/nowiki&gt; (pipe). Om det skulle behövas ett sådant tecken erhålls detta med &lt;nowiki&gt;{{!}}&lt;/nowiki&gt;.
*Bilder inkluderas med &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Bild:filnamn]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;, varefter bilden laddas upp genom att klicka på länken som skapas. För att använda en egen bild välj &quot;Ladda upp fil&quot; i menyn till vänster. PNG-filer fungerar bra. Observera att uppladdade filer inte kan läggas i den sorts katalogstruktur som själva sidorna ligger i. Ge namn som ''Tävlingsprogrammering:ärtor.png''. Det verkar inte som det går att byta namn på uppladdade filer.


[[Kategori:Hjälpsidor|Skriva programeringsexempel]]</text>
      <sha1>qka3jwfcam2vz6ffxbk4prlqn73ogwm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vaniljglass</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4312</id>
    <revision>
      <id>54734</id>
      <parentid>38142</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:24:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54734</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="445" sha1="qye1d1a2mpt2n1zw2j26to0duqbb12m" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''ca 4 portioner''
*3 st Äggulor
*3 msk Strösocker
*3 dl Vispgrädde
*3 tsk Vaniljsocker

==Tillagning==
Tag fram två stycken bunkar. Blanda ihop äggulorna med strösockret. Vispa vispgrädden i den andra bunken (den skall helst vara lite större). Vispa ihop äggen med grädden. Blanda sedan ihop det med vaniljsockret. Låt det sedan stå i 2 timmar i en frys. 
 
[[Kategori:Glass]]
[[Kategori:V kokbok]]</text>
      <sha1>qye1d1a2mpt2n1zw2j26to0duqbb12m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Hallongrottor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4313</id>
    <revision>
      <id>56272</id>
      <parentid>54735</parentid>
      <timestamp>2024-10-11T13:54:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>förtydl</comment>
      <origin>56272</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="455" sha1="2aifaa5girxu5pbv4gl04ec5elfgqk5" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''ca 20 st''
*200 g margarin
*1 dl strösocker
*5 dl vetemjöl
*1 dl hallonsylt
 
==Tillagning==
Blanda margarin, socker och vetemjöl med händerna. Baka ut degen och gör den till en &quot;korv&quot;. Dela den i centimeter tjocka skivor. Tag tummen och gör en grop i alla skivor. Häll sedan sylten på skivorna. Sätt dom mitt i ugnen.

Sätt in i ugnen på 175 grader i 14 minuter.
 
 
[[Kategori:H kokbok]]
[[Kategori:Kakor]]</text>
      <sha1>2aifaa5girxu5pbv4gl04ec5elfgqk5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rulltårta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4314</id>
    <revision>
      <id>57270</id>
      <parentid>54746</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:38:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57270</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="599" sha1="djj1q5yl27azdwei6yyscj10bzrjf57" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*3 st Ägg
*2 dl Strösocker
*2 dl Vetemjöl
*2 tsk Bakpulver
*0,5 dl Mjölk
 
==Tillagning==
Tag fram två plåtar. Lägg på 1 bakplåtspapper på båda plåtarna. Strö socker på en plåt (detta ingår ej i ingredienserna).

Vispa sockret och äggen poröst. Blanda sedan ihop mjölet, bakpulvret och mjölken. 

Bred ut smeten jämnt på plåten utan sockret. Ha den i ugnen i 250 grader i 5 minuter. Vänd sedan på tårtbottnen och lägg den på den andra plåten. Lägg sedan sylt på bottnen och rulla den.  
 
[[kategori:R kokbok]]
[[Kategori:Kaffebröd]]</text>
      <sha1>djj1q5yl27azdwei6yyscj10bzrjf57</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Saffranspasta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4317</id>
    <revision>
      <id>54736</id>
      <parentid>38110</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:25:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54736</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="756" sha1="719krw3w2v6wimqq844cpfamdph5npf" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*1 g Saffran
*1 sats [[Pastadeg]]
*500 g Räkor med skal
*2 st Vitlöksklyftor
*1 torkad finhackad Piri-piri
*4 msk olivolja
*20 svarta oliver
 
==Tillagning==
#Vispa samman saffran och äggen från pastadegen enligt nedan. Gör därefter pastadegen enligt grundreceptet.
#Skala räkorna och lägg dem i en skål med pressad vitlök, hackad piri-piri och olivolja. Låt stå att marinera i rumstemperatur under tiden pastan kavlas.
#Koka pastan i rikligt, lättsaltat vatten 3-5 minuter. Häll av vattnet.
#Fräs hastigt upp räkorna med olivoljeblandningen. Lägg i oliverna och blanda ner pastan.
#Servera pastan på varma tallrikar och garnera med bladpersilja.

[[Kategori:Pasta]]
[[Kategori:S kokbok]]</text>
      <sha1>719krw3w2v6wimqq844cpfamdph5npf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pastadeg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4318</id>
    <revision>
      <id>37922</id>
      <parentid>15984</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T11:21:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pastadeg]] till [[Kokboken/Recept/Pastadeg]]</comment>
      <origin>37922</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="638" sha1="fgsls7wg8stpj1cksfx3l5jgnrq8rp1" xml:space="preserve">==Ingredienser==
''4 portioner''
*4,5 dl vetemjöl
*0,5 tsk salt
*1 msk olja
*3 ägg

==Tillagning==
#Lägg vetemjöl, salt, olja och ägg i en matberedare och kör till en deg. Strö över lite mjöl och lägg degen i en plastpåse. Låt den vila på svalt ställe 30 minuter.
#Kavla ut degen på rikligt mjölat bakbord. Vänd degen ofta i mjölet så att den inte fastnar på underlaget och kavla så tunt som möjligt till en stor platta.
#Skär med vass kniv ut långa remsor, 1/2-1 cm breda.
#Koka pastan i rikligt, lättsaltat vatten 3-5 minuter. Häll av vattnet och rör i 1-2 msk smör.

[[Kategori:Pasta]]
[[Kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>fgsls7wg8stpj1cksfx3l5jgnrq8rp1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Introduktion/Lösningar i Ruby</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4321</id>
    <revision>
      <id>23564</id>
      <parentid>17647</parentid>
      <timestamp>2009-03-14T18:22:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23564</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1078" sha1="tmegz28c7ahjb0z3vt2mkjyzngbo3mn" xml:space="preserve">Här finns lösningar till introduktionsuppgifterna i Ruby

Talföljdsproblemet

  #!/usr/bin/env ruby
  def find(n, p, k, d) 
    puts p + k
    find(n + 1, p + k, k + d, d) if n &lt; 9
  end
  print &quot;Första talet ? &quot;
  i = gets.to_i
  print &quot;Andra talet ? &quot;
  j = gets.to_i
  print &quot;Tredje talet ? &quot;
  l = gets.to_i
  k = j - i
  d = l - j - k 
  print &quot;Talföljden&quot;
  puts i
  find(1, i, k, d)

Klockproblemet

 #!/usr/bin/env ruby
 print &quot;Vinkel ? &quot;
 vinkel = gets.to_i 
 for h in 0 ... 12
   for m in 0 ... 59
     printf(&quot;Klockan är %0.0f:%02.0f}&quot;, h, m) if (m * 55 - h * 300 + 3600) == vinkel
     exit if (m * 55 - h * 300 + 3600) == vinkel
   end
 end

Plankproblemet

 #!/usr/bin/env ruby
 def recurse(r)
   for p in 1 ... 4
     if r + p == @l
       @count += 1
     elsif r+p &gt; @l
     else
       recurse r + p
     end
   end
 end
 print &quot;Plankans längd ? &quot;
 @l = gets.to_i
 @count = 0
 recurse 0
 puts &quot;Det finns #{@count} olika sätt&quot;

Ta dessa som exempel, har inte testkört dem mot mer än de uppgifter som ges i exempeln

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>tmegz28c7ahjb0z3vt2mkjyzngbo3mn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Färöiska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4322</id>
    <revision>
      <id>30046</id>
      <parentid>30045</parentid>
      <timestamp>2010-11-12T16:16:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.252.46.241</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Ordningstal */</comment>
      <origin>30046</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1157" sha1="opspul4sprw7lz6dw1x7a3bj11ypce9" xml:space="preserve">&lt;center&gt;
&lt;TABLE CELLPADDING=10&gt;
&lt;TD&gt;
&lt;center&gt;'''[[Färöiska|Huvudsidan]]'''&lt;/center&gt;&lt;p&gt;
&lt;big&gt;[[Färöiska: Introduktion|Introduktion]] ~ [[Färöiska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Färöiska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Färöiska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Färöiska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Färöiska: Ordförråd|Ordförråd]]&lt;/big&gt; &lt;/center&gt;&lt;/center&gt;
&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/center&gt;

==Alfabet / Alfabetið==
A Á B D Ð E F G H I Í J K L M N O Ó P R S T U Ú V Y Ý Æ Ø

a á b d ð e f g h i í j k l m n o ó p r s t u ú v y ý æ ø

== Grundtal / Grundtøl ==
1 ''Ein'' 
2 ''Tveir''
3 ''Tríggir''
4 ''Fýra''
5 ''Fimm''
6 ''Seks''
7 ''Sjey''
8 ''Átta'' 
9 ''Níggju''
10 ''Tíggju''
11 ''Ellivu''
12 ''Tólv''
13 ''Trettan'' 
14 ''Fjúrtan''
15 ''Fimtan''
16 ''Sekstan''
17 ''Seytjan''
18 ''Átjan''
19 ''Nítjan''
20 ''Tjúgu''

== Ordningstal ==
Första: ''Fyrsti'' 
Andra: ''Annar'' 
Tredje: ''Triði''  
Fjärde: ''Fjórði'' 
Femte: ''Fimti'' 
Sjätte: ''Sætti''  
Sjunde: ''Sjeyndi'' 
Åttonde: ''Áttandi'' 
Nionde: ''Níggjundi'' 
Tionde: ''Tíggjundi'' 
Elfte: ''Ellivti'' 
Tolfte: ''Tólvti''

== Rubriktext ==


[[Kategori:Språkkurser]]</text>
      <sha1>opspul4sprw7lz6dw1x7a3bj11ypce9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Palt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4336</id>
    <revision>
      <id>48486</id>
      <parentid>48485</parentid>
      <timestamp>2018-12-31T08:24:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ulfran</username>
        <id>7354</id>
      </contributor>
      <comment>Rekommendation om att inte koka utan sjuda palten.</comment>
      <origin>48486</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1529" sha1="bpab7p1ghh7lvnyu54h9s37wlzrxars" xml:space="preserve">[[File:Pitepalt.jpg|thumb|Pitepalt]]
{{Minikokbok}}

'''Palt''' är en traditionell rätt från Norrland och kan även benämnas pitepalt eller kams.

===Ingredienser===
6 personer
*1,5 kg råskalad potatis
*2 dl kornmjöl
*2 dl vetemjöl
*400 g saltat fläsk
*1 gul lök (ingår inte i pitepalt)
*Salt till kokningen (2 tsk salt per liter vatten)

===Tillredning===
Mal den skalade råa potatisen och låt vattnet rinna av i ett durkslag. Riven potatis får annan konsistens. Om du inte har någon malningstillsats och istället river potatisen kompensera då gärna med att köra den rivna potatisen med en mixer-kniv också. Blanda mjölet och den malda potatisen till en smet. Skär fläsket i små tärningar och hacka löken fint. Blanda löken och fläsket. 

Forma smeten till en bulle stor som en tennisboll. Gör ett hål in mot mitten med fingret och fyll i med fläsk- och lökblandningen. Tryck sedan igen hålet över fyllningen.

Koka upp vattnet och lägg ner bullarna. Låt palten sjuda i 30-40 minuter utan lock. Om den kokar kan palten sönderdelas.

===Servering===
Låt palten vila på fat i cirka 10 minuter och servera därefter med lingonsylt. Lägg gärna en smörklick ovanpå som får smälta. Man kan också skära ett bort ett litet lock ur palten och lägga i smöret, en smörbrunn.


[[Kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Mjöl och gryn|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Potatis och rotfrukter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Griskött|{{SUBPAGENAME}}]]

[[it:Libro di cucina/Ricette/Pitepalt]]</text>
      <sha1>bpab7p1ghh7lvnyu54h9s37wlzrxars</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pepparrotskyckling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4338</id>
    <revision>
      <id>56647</id>
      <parentid>56646</parentid>
      <timestamp>2024-10-31T16:06:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56647</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="898" sha1="10ybjhyksv9rpchvimhslofh17ubvhb" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
En enkel och snabblagad måltid som lätt kan varieras, typisk studentmat.
 
==Ingredienser==
''2 portioner''
* 2 st kycklingfiléer
* 2-3 cm Färsk pepparrot
* 250 gram Spagetti
* 1 dl Turkisk yoghurt
* 1 msk Honung
* 1 tsk Paprikapulver
* Salt
* Vitpeppar
* Matfett
 
==Tillagning==
Riv pepparroten, strimla kycklingen och stek detta tillsammans. Koka pastan i lätt saltat vatten.
Rör ned paprika och honung i yoghurten, salta och peppra  efter behag.
 
==Servering==
Serveras med fördel på tallrik eller i skål, dekorera efter håg.
 
==Tips==
Såsen kan behöva en hel del salt och peppar för att balansera syran och sötman.
Pastan kan även bytas mot Couscous med gott resultat.
Lite hackad chili i såsen eller tillsammans med kycklingen ger en hetare rätt, ingefära går också bra att variera med.
 

[[Kategori:P kokbok]]
[[Kategori:K kokbok]]
[[kategori:Kyckling]]</text>
      <sha1>10ybjhyksv9rpchvimhslofh17ubvhb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-soldater.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4339</id>
    <revision>
      <id>13761</id>
      <timestamp>2007-03-29T17:13:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Magnus.j</username>
        <id>527</id>
      </contributor>
      <origin>13761</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Soldaterna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4340</id>
    <revision>
      <id>49430</id>
      <parentid>30645</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49430</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7016" sha1="a7dfrd628rli92gpc43etx5jxpd2376" xml:space="preserve">{{proguppgift|Soldaterna - Uppgift 1 - Onlinekvalet till PO 2007|

[[Bild:Tävlingsprogrammering-soldater.jpg|uppställning av soldater]]

Ett antal soldater står på ett led alla vända mot furiren, när han ger ordern &quot;höger om&quot;. Eftersom många av soldaterna har svårt att skilja på höger och vänster blir det mest slumpen som avgör åt vilket håll de vänder sig. Ett exempel visas på första raden i figuren ovan. De soldater som på så sätt hamnar &quot;öga mot öga&quot; med en granne förstår båda två att de vänt sig åt fel håll och gör därför helt om (180 grader), för att kanske hamna öga mot öga med den andra grannen. Denna procedur fortsätter (steg 1 och 2 i figuren) och upphör då inga soldater längre är vända mot varandra (steg 3). 

'''Indata'''

Den första raden består av heltalet n, där 2 ≤ n ≤ 100, som anger antalet soldater. Den andra raden består av en sträng med n tecken, dår varje tecken är antingen V eller H. Dessa anger åt vilket håll soldatens näsa pekar i utgångsläget. 

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut hur många steg som behövs från utgångsläget tills lugnet infinner sig. 

'''Exempel: Indata'''

6

VHVVHV 

'''Exempel: Utdata'''

3
}}

== Lösning ==

Detta problem kan lösas som en vanlig [[Tävlingsprogrammering/Introduktion#Steg 1. Simulera|simuleringsuppgift]]. Vi simulerar helt enkelt hur soldaterna vänder sig steg för steg och kontrollerar samtidigt om någon vändning överhuvudtaget skett. Om ingen vändning skett har lugnet infinnet sig och vi är klara.

Exempellösningen fungerar så här:
#Läs in antalet soldater
#Läs in varje enskild soldat och konvertera riktningen från 'V' och 'H' till -1 respektive 1
#Utför ett steg där varje soldats nya läge beräknas och spara den nya ställningen
#Räkna antalet steg som skett
#Avsluta ifall ingen vändning ägt rum, annars gå tillbaks till punkt 3 och gör ett nytt steg
#Skriv ut antalet steg som krävdes


''Exempellösning i C++:''
 {{komm|//Onlinekvalet till PO 2007}}
 {{komm|//Uppgift 1 - Soldaterna}}
 
 #include &lt;iostream&gt;
 using namespace std;
 
 int  nSold;                        {{komm|//antalet soldater}}
 int  currSold[102];                {{komm|//nuvarande konfiguration av soldaterna}}
 char newSold[102];                 {{komm|//nästa konfiguration av soldaterna}}
 
 int main(void){
   int i, j, nStep;
   char temp;
   bool running;
 
   cin &gt;&gt; nSold;                    {{komm|//läs in antalet soldater}}
 
   {{komm|//---------------- läs in soldaternas lägen -------------------}}
   for(i = 1; i &lt;= nSold; i++){
     cin &gt;&gt; temp;                   {{komm|//läs in soldat nr i}}
     if(temp == 'V'){               {{komm|//tittar åt vänster...}}
       currSold[i] = -1;            {{komm|//...vänster i indexet}}
     }else{                         {{komm|//tittar åt höger...}}
       currSold[i] = 1;             {{komm|//...höger i indexet}}
     }
   }
   currSold[0]         = -1;        {{komm|//placera vänsterstopp}}
   currSold[nSold + 1] =  1;        {{komm|//placera högerstopp}}
   {{komm|//-----------------------------------------------------------------------}}
 
   {{komm|//---------- loopa tills alla soldater står still -------------------}}
   nStep = -1;                      {{komm|//startvärde för antalet steg}}
   do{
     running = false;               {{komm|//blir sant om minst en soldat rör sig}}
 
     for(i = 1; i &lt;= nSold; i++){   {{komm|//loopa igenom alla soldater}}
       j = i + currSold[i];         {{komm|//soldat nr i tittar på soldat nr j}}
       if(j + currSold[j] == i){    {{komm|//om soldat nr j tittar på soldat nr i...}}
         newSold[i] = -currSold[i]; {{komm|//...så tittar de på varandra; byt håll!}}
         running = true;            {{komm|//...soldater rör sig fortfarande}}
       }else{                       {{komm|//annars...}}
         newSold[i] = currSold[i];  {{komm|//...stå kvar!}}
       }
     }
 		
     {{komm|//kopiera in det nya läget till det nuvarande:}}
     for(i = 1; i &lt;= nSold; i++) currSold[i] = newSold[i]; 
 
     nStep++;                       {{komm|//räkna antalet steg}}
   }while(running);                 {{komm|//kör tills vi når statiskt läge}}
   {{komm|//------------------------------------------------------------------------------}}
 
   cout &lt;&lt; nStep &lt;&lt; &quot;\n&quot;;           {{komm|//printa antalet steg som krävdes}}
   return 0;
 }

En lösning som använder standardbiblioteket.

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;vector&gt;
 #include &lt;string&gt;
 int main()
 {
        const int left = 0, right = 1;
        int movement, count = 0;
        std::vector&lt;int&gt; soldat;
        std::vector&lt;int&gt;::iterator vec_itr;
        std::string::iterator str_itr;
        {{komm|//Att läsa in antalet soldater behövs ej.}}
        std::string pos;
        std::cin &gt;&gt; pos;
        {{komm|//Titta igenom strängen och ge integer-värden, 0 för V och, 1 för H.}}
        for(str_itr = pos.begin(); str_itr != pos.end(); ++str_itr)
        {
                if (*str_itr == 'V')
                        soldat.push_back(left);
                else
                        soldat.push_back(right);
        }
        {{komm|//Movement ökar om soldater rör sig. Om movement är lika med 0, rör sig inga soldater.}}
        do{
                movement = 0;
                {{komm|//Soldaterna tittar på varandra då soldaten som kommer efter den som                      
                //tittar åt höger tittar åt vänster.}}
                for(vec_itr = soldat.begin(); vec_itr &lt; (soldat.end()-1); ++vec_itr)
                {
                        if (*vec_itr == 1 &amp;&amp; *(vec_itr+1) == 0)
                        {
                                *vec_itr = 0;
                                *(vec_itr+1) = 1;
                                ++vec_itr;
                                ++movement;
                        }
                        
                }
                ++count;
        }while(movement != 0);
        {{komm|//Eftersom att den gången då inga soldater rör sig räknas som en &quot;count&quot; 
        //minskar vi count med ett vid utskriften}},
        std::cout &lt;&lt; count-1;
        return 0;
 }

En mycket enklare lösning i Java, som baseras på att så länge som minst två soldater tittar på varandra (strängen innehåller &quot;HV&quot;) kommer dessa vända sig (byt ut &quot;HV&quot; mot &quot;VH&quot;):

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java5&quot;&gt;
public class Soldaterna {

    public static void main(String[] args) {
        Scanner io = new Scanner(System.in);
        io.nextInt(); //vi bryr oss inte om hur många soldater som finns
        String persons = io.next();
        int count = 0; //antalet vändningar
        while (persons.contains(&quot;HV&quot;)) { //så länge minst två soldater står bredvid varandra
            persons = persons.replace(&quot;HV&quot;, &quot;VH&quot;); //vänd soldaterna
            count++;
        }
        System.out.println(count);
    }
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>a7dfrd628rli92gpc43etx5jxpd2376</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kölappar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4341</id>
    <revision>
      <id>23579</id>
      <parentid>22568</parentid>
      <timestamp>2009-03-14T18:33:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23579</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6791" sha1="gdif7j2jryk6l3w14twtcparnnbtsvc" xml:space="preserve">{{proguppgift|Kölappar - Uppgift 2 - Onlinekvalet till PO 2007|

Du råkar gå till banken i rusningstid. Ett vanligt kölapps-system används, men n kunder har lägre könummer än du. Dock är m kassor öppna. Skriv ett program som, givet hur lång tid varje kunds ärende tar, beräknar hur lång tid det tar innan det är din tur.

Varje kund har ett bankärende som tar ett helt antal minuter. Så fort det finns en ledig kassa kallas nästa person i kön fram. Kundbytet tar inget tid i anspråk. För enkelhets skull förutsätter vi att i det ögonblicket du tar din kölapp, låt oss kalla det tiden 0, så är alla kassorna lediga och m kunder kallas alltså fram omedelbart (vilket kan inkludera dig om n &lt; m).

'''Indata'''

På första raden står två heltal: antalet personer före dig i kön (1 ≤ n ≤ 100) och antalet öppna kassor (1 ≤ m ≤ 10). Därefter följer en rad med n heltal i intervallet 1..20, antalet minuter för varje kunds ärende. Det första talet anger tiden för den första kunden i kön, det andra för den näst första kunden o.s.v.

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut efter hur många minuter du kallas fram och får påbörja ditt ärende.

'''Exempel: Indata'''

7 3
          
2 5 6 2 4 5 3

'''Exempel: Utdata'''

8
}}

== Lösning ==

Detta problem kan lösas som en vanlig [[Tävlingsprogrammering/Introduktion#Steg 1. Simulera|simuleringsuppgift]]. Vi simulerar hur kassorna betjänar kunderna minut för minut och tar fram nästa person ur kön när en kassa blivit ledig. Blir sista personen betjänad, det vill säga oss själva, är simuleringen klar. 

Man skulle kunna optimera programmet genom att hoppa fram det antal minuter som krävs tills första  nästa kund har blivit betjänad istället för att ticka fram minut för minut, men detta är inte alls nödvändigt för att lösa denna uppgift.


Exempellösningen fungerar så här:
#Läs in antalet kunder, antalet kassor, och vilken tid varje kund behöver
#Anropa en funktion som fyller de tomma kassorna med personer ur kön
#Alla kassor blir betjänade en minut#Räkna antalet minuter som passerat
#Gå till steg 2 igen tills det är vår tur att betjänas
#Skriv ut antalet minuter som krävdes


''Exempellösning i C++:''
 {{komm|//Onlinekvalet till PO 2007}}
 {{komm|//Uppgift 2 - Kölappar}}
 
 #include &lt;iostream&gt;
 using namespace std;
 
 int nPayBoxes, nCustomers;                        {{komm|//antalet kassor och antalet kunder}}
 int cCustomer;                                    {{komm|//kund på tur att bli betjänad}}
 int customerTime[100];                            {{komm|//tid som varje kund i kön förbrukar}}
 int timeLeft[10];                                 {{komm|//tid som krävs för kunden i kassan att bli kvar}}
 
 {{komm|//###### Fyller tomma kassor. Returnerar sant ifall det är vår tur att bli betjänad ######}}
 bool fillPayBoxes(void){
   for(int i = 0; i &lt;= nPayBoxes - 1; i++){        {{komm|//loopar igenom kassorna}}
     if(timeLeft[i] == 0){                         {{komm|//kassa nr i är ledig...}}
       if(cCustomer == nCustomers){                {{komm|//...det är vår tur att bli betjänad...}}
         return true;                              {{komm|//...avbryt simuleringen!}}
       }else{                                      {{komm|//det är någon framför oss i kön...}}
         timeLeft[i] = customerTime[cCustomer];    {{komm|//...betjäna denna person}}
         cCustomer++;                              {{komm|//...kön går ett steg framåt}}
       }
     }
   }
 
   return false;                                   {{komm|//vi blev inte betjänade detta steget}}
 }
 {{komm|//################ Slut på fillPayBoxes  ################################}}
 
 int main(void){
   int i;
   int nMinuter;                                         {{komm|//tid som krävs tills vi når kassan}}
 
   {{komm|//-------------- läs in datan ---------------------}}
   cin &gt;&gt; nCustomers &gt;&gt; nPayBoxes;                       {{komm|//läs in antalet kunder och antalet kassor}}	
   for(i = 0; i &lt;= nCustomers - 1; i++){
     cin &gt;&gt; customerTime[i];                             {{komm|//läs in vilken tid kund nr i behöver}}
   }
   {{komm|//------------------------------------------------------------}}
 
   for(i = 0; i &lt;= 9; i++) timeLeft[i] = 0;              {{komm|//alla kassor är tomma i starten}}
   cCustomer = 0;                                        {{komm|//ingen kund betjänad än}}
 
   {{komm|//------ loopa systemet tills det är vår tur ------}}
   nMinuter = 0;                                         {{komm|//startvärde för tiden är noll}}
   while(fillPayBoxes() == false){                       {{komm|//fyll eventuella tomma kassor tills det är vår tur}}
     nMinuter++;                                         {{komm|//räkna hur många minuter som passerat}}
     for(i = 0; i &lt;= nPayBoxes - 1; i++) timeLeft[i]--;  {{komm|//alla kassor har blivit betjänade en minut}}
   }
   {{komm|//---------------------------------------------------------------}}
 
   cout &lt;&lt; nMinuter &lt;&lt; &quot;\n&quot;;                             {{komm|//printa tiden som krävdes}}
 
   return 0;
 }

En lösning som använder standardbiblioteket.

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;vector&gt;
 int main()
 {
 {{komm|// Antalet minuter sätts till -1 för att då kunderna går till kassorna räknas som en gång}}
        int x, cur=0, min=-1; 
        std::cin &gt;&gt; x;
        std::vector&lt;int&gt; kund(x);
        std::cin &gt;&gt; x;
        std::vector&lt;int&gt; kassa(x,0);
        std::vector&lt;int&gt;::iterator itr;
        for(itr = kund.begin(); itr != kund.end(); ++itr)
        {
                std::cin &gt;&gt; x;
                *itr = x;
        }
  {{komm|// Då cur överstiger kund.size() slutar iterationen. Detta för att cur benämner antalet 
 // kunder som HAR varit vid kassan. Då antalet som har varit i kassan överstiger antalet kunder före   
 / dig så är du eller så har du varit vid kassan }}
        while(cur &lt;= kund.size())
        {
                ++min;
  {{komm|// Den här iterationen är för antalet kassor som finns. För att inte låta en kund som inte             
 // existerar gå fram till kassan avbryts den även om antalet kunder som har varit vid kassan 
 // överstiger antalet kunder som finns utöver dig.}}
                for(itr = kassa.begin(); (itr != kassa.end()) &amp;&amp; (cur &lt;= kund.size()); ++itr)
                {
                        if (*itr &gt;= 1)
                                --(*itr);
                        if (*itr == 0)
                        {
                                *itr = kund[cur];	
                                ++cur;
                        }
                }
        }
        std::cout &lt;&lt; min;
 }
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>gdif7j2jryk6l3w14twtcparnnbtsvc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-begränsningsarea.gif</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4342</id>
    <revision>
      <id>13767</id>
      <timestamp>2007-03-29T18:42:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Magnus.j</username>
        <id>527</id>
      </contributor>
      <origin>13767</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Begränsningsarea</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4343</id>
    <revision>
      <id>23567</id>
      <parentid>15892</parentid>
      <timestamp>2009-03-14T18:24:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23567</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4717" sha1="ju2vi5otpx9b7pnlm3lfxzsmzmtebsr" xml:space="preserve">{{proguppgift|Begränsningsarea - Uppgift 3 - Onlinekvalet till PO 2007|

[[Bild:Tävlingsprogrammering-begränsningsarea.gif|exempel på 3D-konfiguration]]

Betrakta den tredimensionalla figuren ovan. Den är ihopsatt av ett antal 1x1x1 kuber i ett 3d-rutnät. Om vi begränsar oss till figurer som har staplar fästa i &quot;marken&quot;, kan figuren på bilden beskrivas genom att ange höjden för varje stapel: 

4  2  3  1  

2  1  0  1  

0  0  0  1  


Figurens volym är förstås enkel att beräkna, men här är vi intresserade av dess begränsningsarea, d.v.s. antalet 1x1 kvadrater som är synliga utifrån (inklusive underifrån). Skriv ett program som beräknar detta, givet beskrivningen av en figur. 


'''Indata'''

På första raden står två heltal r och k, där 1 ≤ r,k ≤ 50. Sedan följer r rader med k heltal på varje rad: höjden (≤ 50) för varje stapel. 

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut ett heltal: figurens begränsningsarea.

'''Exempel: Indata'''

3 4

4 2 3 1

2 1 0 1

0 0 0 1

'''Exempel: Utdata'''

54
}}

== Lösning ==

Man kan helt enkelt loopa igenom alla max 50x50x50 kuber och undersöka vilka av dess sex sidor som är synliga genom att undersöka om det finns en granne mot den sidan. 

Exempellösningen fungerar så här:
#Läs in antalet rader och kolumner
#Läs in höjden i varje stapel
#Loopa igenom alla kuber och räkna antalet synliga sidor
#Skriv ut sammanlagda antalet synliga sidor

''Exempellösning i C++:''
 {{komm|//Onlinekvalet till PO 2007}}
 {{komm|//Uppgift 3 - Begränsningsarea}}
 
 #include &lt;iostream&gt;
 using namespace std;
 
 int main(void){
   int x, y, z, w, h;
   int nArea;                                              {{komm|//begränsningsarean}}
   int cube[50][50];                                       {{komm|//själva klossen}}
  
     {{komm|//----------------------- läs in datan -------------------------------}}
     cin &gt;&gt; h &gt;&gt; w;                                        {{komm|//läs in antalet rader och kolumner}}
     for(y = 0; y &lt;= h - 1; y++){                          {{komm|//loopa igenom y-kordinaterna}}
       for(x = 0; x &lt;= w - 1; x++){                        {{komm|//loopa igenom x-kordinaterna}}
         cin &gt;&gt; cube[x][y];                                {{komm|//spara höjden på stapel (x, y)}}
       }
     }
     {{komm|//--------------------------------------------------------------------------------}}
 
     nArea = 0;                                            {{komm|//startvärde på arean är noll}}
     for(y = 0; y &lt;= h - 1; y++){                          {{komm|//loopa igenom y-kordinaterna}}
       for(x = 0; x &lt;= w - 1; x++){                        {{komm|//loopa igenom x-kordinaterna}}
         for(z = 1; z &lt;= cube[x][y]; z++){                 {{komm|//loopa igenom z-kordinaterna}}
           {{komm|//kolla topp-/bottensidan:}}
           if(z == cube[x][y]) nArea++;                    {{komm|//ingen kub ovanför;   synlig sida}}
           if(z == 1)          nArea++;                    {{komm|//ingen kub under;     synlig sida}}
           
           {{komm|//kolla vänster-/högersidan:}}
           if(x == 0     || cube[x - 1][y] &lt; z) nArea++;   {{komm|//stapeln till vänster är lägre; synlig sida}}
           if(x == w - 1 || cube[x + 1][y] &lt; z) nArea++;   {{komm|//stapeln till höger är lägre;   synlig sida}}
 
           {{komm|//kolla bak/framsidan:}}
           if(y == 0     || cube[x][y - 1] &lt; z) nArea++;   {{komm|//stapeln bakom är lägre;       synlig sida}}
           if(y == h - 1 || cube[x][y + 1] &lt; z) nArea++;   {{komm|//stapeln framför är lägre;      synlig sida}}
         }
       }
     }
   }
 
   cout &lt;&lt; nArea &lt;&lt; &quot;\n&quot;;                                  {{komm|//printa begränsningsarean}}
   return 0;
 }


En annan lösning är att beräkna begränsningsarean för de enskilda staplarna, och sedan ta bort de sidor som är gemensamma mellan två staplar. Metoden är enklare och går troligtvis snabbare, även om det bara fungerar på staplar.

 #include &lt;vector&gt;
 #include &lt;algorithm&gt;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 int main(){
 	size_t h,w;
 	std::cin &gt;&gt; h &gt;&gt; w;
 	std::vector&lt;std::vector&lt;size_t&gt; &gt; fig(h);
 	size_t area=0;
 	{{komm|//Input och preliminär beräkning av arean}}
 	for(size_t i=0;i&lt;h;++i){
 		fig[i].resize(w);
 		for(size_t j=0;j&lt;w;++j){
 			std::cin &gt;&gt; fig[i][j];
 			if(fig[i][j])area+=fig[i][j]*4+2;
 		}
 	}
 	{{komm|//Efterberäkning}}
 	for(size_t i=0;i&lt;h;++i)
 		for(size_t j=0;j&lt;w-1;++j)
 			area-=2*std::min(fig[i][j],fig[i][j+1]);
 	for(size_t i=0;i&lt;h-1;++i)
 		for(size_t j=0;j&lt;w;++j)
 			area-=2*std::min(fig[i][j],fig[i+1][j]);
 	std::cout &lt;&lt; area &lt;&lt; std::endl;
 	return 0;
 }

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>ju2vi5otpx9b7pnlm3lfxzsmzmtebsr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-Morse.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4346</id>
    <revision>
      <id>13782</id>
      <timestamp>2007-03-31T11:08:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Magnus.j</username>
        <id>527</id>
      </contributor>
      <origin>13782</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Mångtydig morse</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4347</id>
    <revision>
      <id>23582</id>
      <parentid>14230</parentid>
      <timestamp>2009-03-14T18:34:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23582</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6113" sha1="2i7mkut0w3g1dkqp1hyloxl7wblys2v" xml:space="preserve">{{proguppgift|Mångtydig morse - Uppgift 4 - Onlinekvalet till PO 2007|

[[Bild:Tävlingsprogrammering-Morse.png|tabell över morsekoderna]]

Tabellen ovan visar Morsealfabetet. Punkter och streck används för att beteckna korta respektive långa signaler. Normalt lämnas morsemeddelanden med ett uppehåll mellan varje bokstav, till exempel --. . - som står för ordet GET. Men av en obestämd anledning kommer det just nu in meddelanden i en oavbruten följd av långa och korta signaler, alltså utan uppehåll mellan bokstäverna. GET-signalen blir då --..- och kan därför stå för många andra bokstavssekvenser, t.ex. MU. Skriv ett program som tar emot en följd av streck och punkter, och som sedan skriver ut varje möjlig kombination av bokstäver som svarar mot den givna indatasträngen 


'''Indata'''

På första raden står signalsträngen, som består av högst 15 tecken. Därefter följer 26 rader som beskriver Morse-alfabetet. Denna information är samma i alla testfall och motsvarar precis tabellen ovan. Den första av dessa rader ger signalen för A, den andra för B o.s.v. 


'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut alla möjliga bokstavssekvenser som svarar mot den givna indatasträngen. Sekvenserna ska skrivas ut i alfabetisk ordning med en per rad. Endast versalerna A-Z får förekomma. 

'''Exempel: Indata

--..-

.-

-...

-.-.

-..

.

..-.

--.

....

..

.---

-.-

.-..

--

-.

---

.--.

--.-

.-.

...

-

..-

...-

.--

-..-

-.--

--..
'''

'''Exempel: Utdata'''

GA

GET

MEA

MEET

MIT

MU

TDT

TNA

TNET

TTEA

TTEET

TTIT

TTU

TX

ZT
}}

== Lösning ==

I den här uppgiften får man rekursera. Om man tänker sig att man skulle lösa problemet för hand skulle man t.ex. kunna börja genom att gå igenom vilka olika förstabokstäver och motsvarande morsekoder som kan väljas. I exempelindatan (--..-) kan vi t.ex. välja (G = --.) , (M = --) , (T = -) och (Z = --..). Väljer vi G som förstabokstav får vi kvar G(.-), väljer vi M får vi M(..-) o.s.v. Vi har då reducerat problemet till att hitta alla olika kombinationer till en kortare teckensekvens genom att välja en viss förstabokstav. Vi kan upprepa denna procedur igen tills hela teckensekvensen blivit vald och vi därmed hittat en lösning till huvudproblemet. I exemepllösningen nedan motsvaras denna procedur av funktionen placeNewChar som håller reda på dels vilken teckensekvens vi har kvar att tyda och dels vilka bokstäver vi redan valt. Från detta läge väljs alla nya möjliga bokstäver och funktionen anropar sig själv. Om det inte längre finns någon teckensekvens kvar skrivs lösningen ut, d.v.s. de valda bokstäverna, och rekursionen går tillbaks ett steg. Det är alltså på denna nivå som funktionen &quot;bottnar&quot;. När rekursionen slutat har alla möjliga lösningar skrivits ut, och dessutom har de skrivits ut i bokstavsordning eftersom funktionen alltid väljer en så tidig bokstav som möjligt i lexiografisk ordning innan den går vidare. Alla G(.-)lösningar väljs alltså innan M(..-)lösningarna och TN(.-)lösningarna väljs innan TT(.--)lösningarna o.s.v.

Exempellösningen fungerar så här:
#Läs in teckensekvensen vi ska tyda
#Räkna ut antalet tecken i in-sekvensen
#Läs in morsekoderna
#Anropa placeNewChar i startläget

''Exempellösning i C++:''
 {{komm|//Onlinekvalet 2007}}
 {{komm|//Uppgift 4 - Mångtydig morse}}
 
 #include &lt;iostream&gt;
 using namespace std;
 
 int  nTecken;             {{komm|//antalet tecken i inputen}}
 char input[16];           {{komm|//input-tecknena}}
 char abc[26][5];          {{komm|//morsekoderna}}
 char word[16];            {{komm|//innehåller våra möjliga lösningar}}
 
 {{komm|//############### Placerar ut alla möjliga morsekoder från ett visst läge ##################}}
 void placeNewChar(int cTecken, int cBokstav){
   int i, j, w;
   bool poss;
 
   for(i = 0; i &lt;= 25; i++){                                         {{komm|//loopa igenom alla morsekoder}}
     {{komm|//------------- Undersök ifall morsekod nr i passar ----------------}}
     poss = true;                                                    {{komm|//defaultvärde är sant}}
     for(w = 0; w &lt;= 3 &amp;&amp; abc[i][w] != 0 &amp;&amp; poss; w++){              {{komm|//kör tills morsekodens slut eller ej matchning}}
       if(input[cTecken+ w] != abc[i][w]) poss = false;              {{komm|//tecknena matchar inte varandra}}
     }                                                               {{komm|//om morsekoden passar är w antalet tecken i koden}}
     {{komm|//-----------------------------------------------------------------------------------------}}
 
     if(poss == true){                                               {{komm|//morsekod nr i passar}}
       word[cBokstav] = i + 65;                                      {{komm|//lägg till bokstav nr i till lösningen}}
 
       if(cTecken+ w == nTecken){                                    {{komm|//slut på inputraden...}}
         for(j = 0; j &lt;= cBokstav; j++) cout &lt;&lt; word[j];             {{komm|//...printa ordet!}}
         cout &lt;&lt; &quot;\n&quot;;	
       }else{                                                        {{komm|//vi har fler tecken kvar att tyda...}}
         placeNewChar(cTecken + w, cBokstav+ 1);                     {{komm|//...placera en ny bokstav!}}
       }
     }											
   }
 }
 {{komm|//#########################################################################################}}
 
 int main(void){
   {{komm|//------------------------ Läs in datan -----------------}}
   cin &gt;&gt; input;                                                       {{komm|//läs in tecknen vi ska tyda}}
   for(nTecken = 0; nTecken &lt;= 15 &amp;&amp; input[nTecken] != 0; nTecken++){} {{komm|//räkna ut antalet tecken på inputen}}
   for(int i = 0; i &lt;= 25; i++) cin &gt;&gt; abc[i];                         {{komm|//läs in morsekoderna}}
   {{komm|//--------------------------------------------------------------}}
 
   placeNewChar(0, 0);                                                 {{komm|//skapa alla möjliga lösningar}}
   return 0;
 }

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>2i7mkut0w3g1dkqp1hyloxl7wblys2v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Tennisklubben</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4348</id>
    <revision>
      <id>27989</id>
      <parentid>23597</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:32:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Lösning */[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: succesiv → successiv</comment>
      <origin>27989</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6929" sha1="tncfg8o6fyed4huw42uhapiyxs07x6c" xml:space="preserve">{{proguppgift|Tennisklubben - Uppgift 5 - Onlinekvalet till PO 2007|

I en tennisklubb finns n spelare. De är alla rankade från den bäste med rankingnummer 1 till den sämste som har rankingnummer n. Men tennis är en oberäknelig sport och det kan bli så att den som är rankad 99:a någon gång vinner mot 32:an. Om 32:an i sin tur slår 85:an, som i sin tur slår 44:an som slår 1:an, innebär det att 99:an har en kedja med bara fyra länkar till toppen! Du ska skriva ett program som för en given spelare räknar ut längden av den kortaste kedjan upp till toppen, eller avgör att ingen sådan kedja finns. För den som direkt har vunnit mot 1:an är längden alltså 1 och för 1:an själv är förstås längden 0.


'''Indata'''

På första raden står två heltal n och k, (1 ≤ n ≤ 100 och 1 ≤ k ≤ n), där n är antalet spelare och k är rankingnumret för den spelare som vi är intresserade av. På andra raden står ett heltal m, (1 ≤ m ≤ 1000), antalet matcher som har spelats. Därefter följer m rader, vardera beskrivande en match. På var och en av dessa rader står två heltal i intervallet 1..n. Det första talet är rankingnumret för den spelare som vann matchen och det andra talet är rankingnumret för den spelare som förlorade matchen. Observera att samma par av spelare kan ha mötts flera gånger med samma eller olika resultat. 


'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut ett heltal: längden av den kortaste vinstkedjan från spelare k upp till toppen, eller talet -1 (alltså minus ett) om ingen sådan kedja finns. 

'''Exempel: Indata'''

5 4
8
1 3
2 5
4 2
5 2
3 4
5 1
2 3
1 4


'''Exempel: Utdata'''

3
}}

== Lösning ==

Vi börjar med att konvertera indatan från ett antal matcher till en lista över vilka spelare varje person vunnit över. Denna lista heter nod i exempellösningen nedan, där nod[i][j] är sann om spelare i vunnit över spelare j. Vi skapar även en lista där vi sparar den kortaste kedjan från varje spelare till startspelaren. Denna lista heter dist i exempellösningen. Vi löser sedan uppgiften med bredden-först-sökning genom att successivt gå igenom vilka spelare vi kan nå med en länk, med två länkar o.s.v. ända tills vi når toppspelaren eller vi inte längre kan nå några nya spelare. För att åstadkomma detta börjar vi med att markera dist[startSpelaren] = 0. Vi går sedan igenom alla spelare startSpelaren vunnit över och markerar dem med 1 i dist-listan. Därefter går vi igenom alla spelare som blev markerade med 1 och loopar igenom alla deras vinster. Kommer vi till en ny spelare som vi inte redan markerat, markerar vi denna spelare med 2. Sedan upprepar vi samma procedur för alla spelare som blev markerade med 2 och markerar alla nya spelare vi kan nå med 3. När vi markerar dist[0], alltså toppspelaren, kan vi avsluta loopen eftersom vi då garanterat vet hur kort den kortaste länken är. Om vi kommer till en punkt där vi inte längre kan markera några nya spelare kan vi också avsluta loopen eftersom vi då vet att det inte finns någon kedja alls som når dist[0].

Exempellösningen fungerar så här:
#Läs in matcherna och konvertera dem till en vinstlista
#Markera dist[startSpelaren] = 0 och sätt cStep = 0
#Markera alla nya spelare vi kan nå med cStep + 1 steg
#Öka cStep med ett
#Upprepa proceduren från steg 3 tills vi når toppspelaren, eller tills vi inte längre markerar nya spelare
#Skriv ut svaret

''Exempellösning i C++:''
 {{komm|//Onlinekvalet 2007}}
 {{komm|//Uppgift 5 - Tennisklubben}}
 
 #include &lt;iostream&gt;
 using namespace std;
 
 #define INF -1                          {{komm|//värde som motsvarar omarkerad}}
 
 int main(void){
   int i, j, cStep;
   int nodFrom, nodTo;
   int nMatch, nPlayer, startPlayer;
   bool nod[100][100];                   {{komm|//vilka spelare varje person har vunnit emot}}
   int dist[100];                        {{komm|//dist[i] anger hur många steg som krävs från startSpelaren till spelare nr i}}
   bool running, done;
 
   {{komm|//----------- Initiera nod-listan och dist-listan ------------}}
   for(i = 0; i &lt;= 99; i++){                     {{komm|//loopa igenom varje nod}}
     for(j = 0; j &lt;= 99; j++){                   {{komm|//loopa igenom varje länk}}
       nod[i][j] = false;                        {{komm|//defaultvärde}}
     }
   }
   for(i = 0; i &lt;= 99; i++) dist[i] = INF;       {{komm|//defaultvärde är INF}}
   {{komm|//----------------------------------------------------------------------------}}
 
   {{komm|//-------------------------- Läs in datan -------------------------------}}
   cin &gt;&gt; nPlayer &gt;&gt; startPlayer &gt;&gt; nMatch;      {{komm|//läs in antalet spelare, startSpelaren och antalet matcher}}
   startPlayer--;                                {{komm|//vi börjar på noll i indexet och inte ett}}
 
   for(i = 1; i &lt;= nMatch; i++){                 {{komm|//loopa igenom varje match}}
     cin &gt;&gt; nodFrom &gt;&gt; nodTo;                   {{komm|//läs in vinnaren och förloraren}}
     nod[nodFrom - 1][nodTo - 1] = true;         {{komm|//spara att nodFrom vunnit över nodTo}}
   }
   {{komm|//--------------------------------------------------------------------------------}}
 
   dist[startPlayer] = 0; cStep = 0;             {{komm|//noll steg för att nå oss själva}}
   running = true; done = false;
   if(startPlayer == 0) running = false;         {{komm|//vi är redan klara}}
 
   {{komm|//----------------------- Gå steg för steg igenom de spelare vi kan nå ------------------------}}
   while(running){
   running = false;                                                {{komm|//blir sant om vi kommer till minst en ny spelare}}
 
     for(i = 0; i &lt;= nPlayer - 1; i++){                            {{komm|//loopa igenom alla spelare}}
       if(dist[i] == cStep){                                       {{komm|//en spelare vi precis nått}}
         for(j = 0; j &lt;= 99; j++) if(nod[i][j] &amp;&amp; dist[j] == INF){ {{komm|//undersök vilka nya spelare vi kan nå ifrån spelare i...}}
           dist[j] = cStep + 1;                                    {{komm|//...vi kan nå spelare j med cStep + 1 steg}}
           if(j == 0) done = true;                                 {{komm|//...vi har nått toppen och är klara!}}
           running = true;                                         {{komm|//...vi hittar fortfarande nya spelare}}
         }
       }
     }
 
     if(done == true) running = false;                             {{komm|//vi behöver inte fortsätta ifall vi är klara}}
     cStep++;                                                      {{komm|//vi har gått ett steg till}}
   }
   {{komm|//------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------}}
 
   cout &lt;&lt; dist[0] &lt;&lt; &quot;\n&quot;;                      {{komm|//printa antalet steg som krävdes}}
   return 0;
 }

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>tncfg8o6fyed4huw42uhapiyxs07x6c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Pronomen/Possessiva pronomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4351</id>
    <revision>
      <id>49856</id>
      <parentid>49855</parentid>
      <timestamp>2020-11-06T12:54:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>kombinerar versioner, så att också de självständiga formerna finns med, lägger till exempel</comment>
      <origin>49856</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1608" sha1="7ebc9gaps2jl8feyy4lhcpehc1v9l1q" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Spanska}}
{{Språkkurser/Pronomen|Spanska}}

== Possessiva pronomen ==
Possessiva pronomen talar om vem som äger något som min, din, hans, hennes, vår, deras...

=== Former, förenade (vanliga) possessiva pronomen ===
{|style=&quot;width: 410px; border: 0px; border-collapse: collapse; &lt;!--font-size: 10px;--&gt; font-family: Verdana&quot;
|----
|style=&quot;width: 85px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;singular&lt;/b&gt;
|style=&quot;width: 10px; border-bottom: solid 3px #0000FF; border-left: solid 3px #0000FF;&quot; | &amp;nbsp;
|style=&quot;width: 90px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;plural&lt;/b&gt;
|----
| mi || mis
|----
| tu || tus
|----
| su || sus
|----
| nuestro/a || nuestros/as
|----
| vuestro/a || vuestros/as
|----
| su || sus
|}

=== Självständiga (eller betonade) former ===

{|style=&quot;width: 410px; border: 0px; border-collapse: collapse; &lt;1--font-size: 10px;--&gt; font-family: Verdana&quot;
|----
|style=&quot;width: 85px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;singular&lt;/b&gt;
|style=&quot;width: 10px; border-bottom: solid 3px #0000FF; border-left: solid 3px #0000FF;&quot; | &amp;nbsp;
|style=&quot;width: 90px; border-bottom: solid 3px #0000FF;&quot; | &lt;b&gt;plural&lt;/b&gt;
|----
| mio/mia || mios/mias
|----
| tuyo/tuya || tuyos/yas
|----
| suyo/suya || suyos/as
|----
| nuestro/a || nuestros/as
|----
| vuestro/a || vuestros/as
|----
| suyo/suya || suyos/yas
|----
|}

=== Användning ===
De &quot;förenade&quot; formerna är de vanliga. De självständiga formerna används då man inte vill upprepa konstruktionen, eller vill betona ägandeförhållandet.

* Det är min jacka, den där är din.
*: ''Es mi chaqueta, esa es la tuya.''</text>
      <sha1>7ebc9gaps2jl8feyy4lhcpehc1v9l1q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Kanelbullar.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4353</id>
    <revision>
      <id>13802</id>
      <timestamp>2007-04-05T11:55:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kristofer2~svwikibooks</username>
        <id>531</id>
      </contributor>
      <comment>Bild tagen av mig på mitt senaste bullbak.</comment>
      <origin>13802</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="dwgeatzt8iirf3y0vkuq0s3540itsmv" xml:space="preserve">Bild tagen av mig på mitt senaste bullbak.</text>
      <sha1>dwgeatzt8iirf3y0vkuq0s3540itsmv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysik A/Krafter och energibegreppet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4358</id>
    <revision>
      <id>55360</id>
      <parentid>53096</parentid>
      <timestamp>2024-04-07T18:10:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>94.254.95.137</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Vad är energi? Definition av begreppet */</comment>
      <origin>55360</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10967" sha1="0xz0h297frwbzf0yhgkubnr1ruzsyxy" xml:space="preserve">Detta avsnitt ingår i kursen [[Fysik A]].
== Vad är energi? Definition av begreppet ==
Energi är en egenskap ett föremål kan besitta. Egenskapen är att kunna utföra ett [[#Arbete|arbete]]. Att utföra ett arbete innebär att påverka ett föremål med en kraft så att föremålet flyttar sig en viss sträcka i kraftens riktning. Ett föremål kan därmed sägas inneha egenskapen en ponani tt utföra arbete, exempelvis då du lyfter en matkasse upp på ett bord.  
&lt;br&gt;
Begreppet energi är ett av de mest fundamentala begreppen inom fysiken, men begreppet fick sin nuvarande definition först under de senare århundradena.

. Vikten av förståelsen av begreppet. Att inte blanda ihop. Tankefällor

== Arbete ==
Ett arbete, &lt;math&gt;W&lt;/math&gt;, (där beteckningen kommer från engelskans ''Work'') utförs av ett föremål, eller som det ibland rent generellt kallas ett ''system'', på ett annat ''system''. Detta sker genom att system A påverkar system B med en kraft samtidigt som system B förflyttar sig. Om kraften är större blir arbetet större, och om sträckan som system B förflyttar sig är större blir även då arbetet större. Detta kan matematiskt beskrivas genom följande samband: &lt;math&gt;W = \bar F \times s&lt;/math&gt;. Tänk dig exempelvis att du kastar en boll eller stöter kula. Du (system A) gör det genom att under tiden din hand rör vid bollen eller kulan (system B), så påverkar du system B med en kraft som i genomsnitt är, &lt;math&gt;\bar F&lt;/math&gt;, stor under tiden som din hand trycker fram kulan sträckan, &lt;math&gt;s&lt;/math&gt;. Om vi förenklar situationen lite grand och antar att kraften är densamma under hela sträckan så behöver vi inte räkna ut medelvärdet av kraften utan det arbete som vi utfört räknas ut genom att helt enkelt stoppa in kraftens storlek, &lt;math&gt; F&lt;/math&gt;, i sambandet: &lt;math&gt;W = F \times s&lt;/math&gt;. Då kraftens styrka är densamma hela tiden är kraftens medelstyrkan naturligtvis densamma som kraftens styrka.

&lt;center&gt;[[Bild:Kulstot.JPG|Arbetet som armen utför på kulan är F*s]]&lt;/center&gt;

== Energins olika skepnader - energiformer == 
Med definitionen att energi är egenskapen att kunna utföra ett arbete och med definitionen av arbete i bakhuvudet inser vi att det inte finns så många olika typer av energi som man ibland fås att tro. Vill man hårddra det så finns endast två, möjligen tre olika huvudtyper av energi: rörelseenergi, ''potentiell'' energi, det vill säga; ''möjlighet'' (potential) till rörelse, och strålningsenergi, där den sistnämnda även den kan ses som ren rörelseenergi. De övriga energiformerna man ibland talar om, såsom elektrisk energi, värmeenergi, kärnkraftsenergi, elastisk energi, kemisk energi etc. är egentligen bara olika varianter av rörelseenergi eller potentiell energi. Energi handlar alltså om rörelse, eller möjligheten till rörelse.  
=== Energins bevarande === 
En av de absolut viktigaste principerna i vår värld, inte bara inom fysikämnet utan överhuvud taget, är principen om energins bevarande, den så kallade energiprincipen som kan uttryckas på flera sätt, till exempel:
{{cquote|Vad som än händer i universum så är den totala energin konstant, den är densamma före som efter händelsen.}}
eller:
{{cquote|Energi kan varken skapas eller förstöras, den kan enbart omvandlas från en form till en annan.}}
Varifrån kommer då denna regel? Lagen som universum inte får bryta mot? Lagen, även kallad termodynamikens första lag, är i grunden en rent empirisk eller erfarenhetsbaserad lag, det finns således aldrig någon som har observerat någon händelse som bryter mot den. Vad man även kan säga är att om lagen inte hade gällt så hade vår värld inte sett ut som vi känner den idag. Ett experiment som utförts idag hade, även om vi försökt göra precis på samma sätt, fått ett annat resultat om vi gjort om det i morgon. Varför energin är bevarad är dock svårt att svara på, men det är tur för oss att den är det.

=== Rörelseenergi ===
Rörelseenergi har alla föremål som rör sig. Så enkelt är det. Men vad betyder det? Låt oss analysera. Först måste vi förklara vad vi menar med att något rör sig. Det låter kanske självklart, men som vi sett i avsnittet om rörelse och som Galilei funderade kring, så måste vi när vi diskuterar rörelse utgå ifrån rörelsen av ett föremål i förhållande till ett annat föremål, eller flera andra föremål, som inte rör sig i förhållande till varandra. 
=== Potentiell energi - lagrad energi ===
Vad menas då med lagrad, eller potentiell energi? Ett enkelt exempel är om du tänker dig att du lyfter en bok från golvet upp på en bokhylla. Du har nu gett boken möjligheten att röra sig, om den skulle trilla ned från hyllan. I det här fallet handlar det om att du ändrat ett föremåls läge på så vis att du flyttat på det ''åt motsatt håll'' mot tyngdkraften som verkar alltid verkar på föremålet. På så vis kan ett föremåls potentiella energi definieras utifrån ett föremåls läge i förhållande till riktningen på de krafter som verkar på föremålet. Ett likande exempel får vi om vi tänker oss en negativt elektriskt laddad flörtkula som vi för emot en negativt laddad metallplatta. De negativt laddade föremålen stöter ifrån varandra, de påverkar varandra med en repellerande kraft. Om vi tvingar flörtkulan närmare metallplattan måste vi använda en kraft som är minst lika stor som den repellerande kraften och vi måste därmed utföra ett arbete på flörtkulan. Om vi nu håller kvar flörtkulan i detta läge, vart tog energin vägen som krävdes för att utföra arbetet? Jo, den har nu lagrats i flörtkulan i form av potentiell energi. Precis som boken på bokhyllan i förra exemplet hade möjlighet att röra sig (om den trillar ner ifrån hyllan) så har flörtkulan möjligheten att röra sig om vi släpper taget om den, en möjlighet som den genast tar vara på i samma ögonblick. 
{| style=&quot;width:75%; background:lightgrey&quot; align=&quot;center&quot;
|-
| &lt;font color=black&gt; '''Tankenöt''': Åt vilket håll kommer flörtkulan att börja röra sig? Hur skulle man kunna ta reda på dess hastighet? Vad behöver man veta för att kunna ta reda på det?
|}

=== Strålningsenergi ===

== Från en form till en annan - omvandling ==


{| style=&quot;width:95%; background:lightgrey&quot; align=&quot;center&quot;
|-
| &lt;font color=black&gt; '''Tankenöt''': Tyngdlyftaren i bilden tar i som bara den för att hålla skivstången uppe, men utför han något arbete på skivstången om han inte försöker lyfta den högre? Om inte, krävs det ingen energi för att hålla uppe stången? Utför inte tyngdlyftaren något arbete, på något sätt? Omvandlas ingen energi? Blir inte Tyngdlyftaren varm av ansträngningen? 
| [[Image:tyngdlyftare.jpg|250px]]
|}

== Effekt ==
effekt är arbete dividerat med tid eller P=W/t.

== Förslag till praktiska uppgifter ==


== Djupkunskaper kring energi&lt;ref&gt;Det här avsnittet innehåller okonventionella och inte direkt allmännt använda begrepp och sätt att se på energi varför det får ses som överkurs&lt;/ref&gt; == 
När människan uppfann jordbruket ökade behovet av avsiktlig förändring. Läget av skörden skulle ändras från åkern till logen, kornet skulle ändras till mjöl, skogens träd skulle ändras till bräder i husväggar, malm skulle ändras till liar och skäror och så vidare. 

Till en början hade man bara tillgång till mänskligt arbete och bränsle. Så småningom började man även utnyttja dragdjur och ännu längre fram även strömmande vatten och vind. För några hundra år sedan började man ana att en förändring kan omvandlas till en annan. Vatten som faller utför en fors kan användas för att lyfta mjölsäckar. Oxar som travar runt i en oxvandring kan dra ett tröskverk. Man behövde ett begrepp för användbar förändring, ett begrepp som var oberoende av vilken typ av förändring det var fråga om. Ett begrepp som angav hur mycket förändring som fanns tillgänglig för omvandling.

Ett sätt att kvantifiera en förändring är att betrakta den som en produkt av två faktorer. En faktor som anger hur stor mängd som förändras (extensiv faktor) och en som anger hur stor förändringen är för varje del av mängden (intensiv faktor). Antag t ex att man skall lyfta en cementsäck från marken upp på ett kärrflak som ligger 0,6 m över marken. Den extensiva faktorn är säckens tyngd, det vill säga den kraft som erfordras för att lyfta den. Den kraften är c:a 250 N. Och varje del av säcken skall lyftas 0,6 m vilket innebär att den intensiva faktorn är 0,6 m. Energin, alltså den förändring som krävs för att få upp säcken på flaket, blir då 250 N x 0,6 m = 150 J  (J=Nm).

  Energiform           Intensiv faktor     Enhet Extensiv faktor Enhet  

  Mekanisk energi      Väg                 m     Kraft           N
  Rörelseenergi        Hastighet           m/s   Rörelsemängd    kgm/s
  Värme                Temperaturskillnad  K     Entropi         J/K
  Elektrisk energi     Potentialskillnad   V     Laddning        C ,As

För rörelseenergi gäller att om till exempel en kastboll accelereras från hastigheten noll till utkasthatighet ändras inte bara hastigheten under accelerationen utan även rörelsemängden. Energin vid utkastet blir då hastghetsändingen gången medelvärdet av rörelsemängd under accelerationen det vill säga hälften av massan gånger sluthastigheten i kvadrat.

Rörelsemängd är massa, &lt;math&gt;m&lt;/math&gt;, gånger hastighet och normalt ändras hastighet genom acceleration vilket innebär en kontinuerlig ändring av rörelsemängd. Det finns emellertid ett fall där detta inte gäller. Det är när massa skapas från någon annan energiform. Den skapas då med ljustets hastighet, &lt;math&gt;c&lt;/math&gt;, och rörelsemängden blir direkt massan gånger ljushastigheten vilket ger 

:&lt;math&gt;E = c  m c&lt;/math&gt;

Men hur kan hastigheten bli &lt;math&gt;c&lt;/math&gt; ? Svaret är att hastighetens riktning i rum-tiden sammanfaller med koordinattidsriktningen. Den nyskapade massan rör sig som alla andra massor i vår omgivning i koordinattidsriktningen med hastigheten &lt;math&gt;c&lt;/math&gt;.

Det finns ett samband mellan begreppen tid och energi. Varje gång en detekterbar förändring inträffar någonstans i universum inkrementeras parametertiden. Parametertid är alltså det samma som förändring. En del av den förändring som är tiden är förutsägbar och därmed användbar. Denna del kallar vi energi.

Om vi kan finna ett tillstånd som i något avseende är osannolikt kan vi förutse att det spontant kommer att övergå i ett mer sannolikt tillstånd. Osannolika tillstånd beskriver alltså förutsägbara förändringar. Osannolika tillstånd är alltså energi.

== Mer läsning och länkar ==
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Energi Energi på svenska wikipedia]&lt;br&gt;
[[Wikipedia:energy]]

&lt;references/&gt;

[[Kategori:Fysik A]]</text>
      <sha1>0xz0h297frwbzf0yhgkubnr1ruzsyxy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Staden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4362</id>
    <revision>
      <id>49436</id>
      <parentid>27198</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49436</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9301" sha1="gehml6alwelcxkdgt4ii7bfgjkxl22t" xml:space="preserve">{{proguppgift|Staden|2=
[[Bild:Tävlingsprogrammering-Staden.png]]&lt;br&gt;
''FIGUR 2. Ett exempel på hur staden kan se ut. Om Boel följer den streckade linjen behöver hon bara korsa tre gator, vilket är det minsta möjliga antalet i detta fall. Observera att det aldrig kan göra någon skillnad om hon följer gatorna eller om hon sneddar.''

Boel bor och arbetar i den övertrafikerade staden Tutstad. Staden har en kvadratisk form och är
placerad i ett koordinatsystem så att dess sydvästra hörn, där Boel bor, ligger i punkten (0, 0) och
dess nordöstra hörn, där Boel jobbar, ligger i punkten (100, 100). Längs stadens fyra ytterkanter går så
avskyvärda trafikleder att man omöjligt kan passera dem till fots. Men även inne i staden är trafiken
besvärlig, vilket har fått Boel att undra hur många gator hon egentligen måste korsa när hon går till
fots mellan hemmet och arbetet.

Skriv ett program som, givet stadens gatunät, bestämmer det minsta antalet gator man måste korsa för
att ta sig från punkten (0, 0) (innanför trafiklederna) till punkten (100, 100) (innanför trafiklederna).
Indata läses från filen tutstad.dat. På första raden står ett heltal n (1 &amp;le; n &amp;le; 5000), antalet gator i
staden. Därefter följer n rader med fyra heltal, x1, y1, x2 och y2, på varje rad. x1 och y1 är koordinaterna
för startpunkten för en gata, medan x2 och y2 är koordinaterna för slutpunkten för gatan. För samtliga
koordinater gäller att 0 &amp;le; x1 &amp;le; x2 &amp;le; 100 och 0 &amp;le; y1 &amp;le; y2 &amp;le; 100, samt att antingen x1 = x2 eller
y1 = y2 (men inte både och). Varje gata är en rak sträcka mellan dessa punkter. Gatornas bredd är
försumbar, så det går alltså att passera mellan två öst-västliga gator med y-koordinater y och y + 1.

Körningsexempel: 

Filen tutstad.dat med innehållet:
 11
 20 0 20 100
 0 20 60 20
 60 20 60 40
 0 40 60 40
 70 0 70 30
 80 20 100 20
 80 40 100 40
 80 40 80 100
 40 40 40 80
 40 60 100 60
 40 80 100 80
ska ge svaret:
 Minsta antal korsade gator: 3
}}

== Lösning ==
(Finns nu i Java.)
Ska infogas snart (i C förmodligen). Testar bara bilderna nu.

&lt;gallery Caption=&quot;De fem testfallen&quot;&gt;
Bild:Tävlingsprogrammering-tutstad1.png
Bild:Tävlingsprogrammering-tutstad2.png
Bild:Tävlingsprogrammering-tutstad3.png
Bild:Tävlingsprogrammering-tutstad4.png
Bild:Tävlingsprogrammering-tutstad5.png
&lt;/gallery&gt;

Här nedan följer en lösning i Java.
Sättet vi löser uppgiften på är det enkla att vi helt enkelt testar att gå på alla möjliga sätt och kollar vad det minsta antalet korsade gator blir. Nu kan man kanske tro att det blir väldigt många kombinationer att testa, men det blir det inte, eftersom det inte spelar roll vilken väg vi går, utan bara hur många gator vi har korsat på vägen till en viss punkt i staden.

Genom att spara hur många gator vi korsat för att nå en viss punkt, så får vi dynamisk programmering på köpet i lösningen på ett elegant sätt. Detta gör att vi förhoppningsvis inte behöver besöka en ruta (koordinat/position) i staden mer än en gång, vilket vi dock kommer att göra eftersom den optimala lösningen antagligen inte kommer att nås direkt, men fortfarande lär vi knappast besöka många fler än 10000 rutor (vilket i praktiken inte är någonting).

So far so good, men nu till problemet. Problemet är att gatorna har försumbar bredd. Detta gör att två gator kan ligga parallella och beskrivas i programmet som att de vore en tjockare gata (man kan inte gå emellan dem), men eftersom de har försumbar bredd, så ska man ju kunna gå emellan dem. Detta problem uppstår endast för testfall #5, så visst kan man vara lat och låta koden vara enkel och vacker samtidigt som man erhåller någon enstaka poäng. Men hur ska vi då lösa detta? Ja en enkel lösning är ju att helt enkelt bara förstora staden med 2. På detta sätt får vi det mellanrum vi vill ha, som gör att vi kan gå emellan två intilliggande gator. Visserligen får vi 40000 rutor som vi behöver behandla, men det är ju fortfarande ingenting.

Nu kan man kanske tro att allting är frid och fröjd, men det är det inte för nu har ett nytt problem uppstått. Tidigare hade vi 10000 rutor och som värst kan man då få ett rekursionsdjup på 10000, vilket man möjligen kanske kan klara, men 40000 metodanrop liggandes på stacken ger dig inget mer än StackOverflowError. (Detta problem uppstår främst i de lättare testfallen.) Hur löser man då detta? Jo man kan helt enkelt beräkna den bästa vandringen i staden bit för bit (steg för steg alltså). I min lösning har jag en variabel (steps) som håller reda på rekursionsdjupet och om det överstiger 1337, så avbryter vi rekursionen och sparar positionen vi var på samt hur många gator vi hade korsat (i ett objekt av en egen-skapad klass). Sedan när vi är klara med grundvandringen, så tar vi och fortsätter på de oavslutade vandringarna vi sparade undan. Observera att alla resultat som tidigare erhållits för varje koordinat (ruta) i staden fortfarande finns sparade, så att vi fortsätter på oavslutade vandringar gör inte att vi tvingas behandla fler rutor än vad vi annars hade tvingats göra (om StackOverflowError inte skulle existera), utan bara att vi beräknar vandringen genom staden pö om pö (lite i taget åt gången). Sedan kanske den bästa vandringen inte kräver mer än 1337 steg genom staden, men man kan ju inte vara nog säker och det är ju inte svårt att konstruera testfall som kräver flera steg (för Boel) att gå.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Staden
{
	//Minsta antal gator som behöver korsas.
	static int min = 5001;

	//Staden i vilken vi går.
	//Håller reda på det minsta antal gator vi behövt
	//korsa för att nå en viss koordinat.
	static int [][] chart = new int [201][201];

	//Håller reda på var gatorna går.
	static boolean [][] streets = new boolean [201][201];

	//Sparar ouppklarade vandringar.
	static LinkedList &lt;State&gt; unfinished = new LinkedList &lt;State&gt; ();

	//Rekursiv metod som vandrar alla möjliga vägar genom staden.
	//crossed: Antal gator vi korsat.
	//x, y: Koordinaten i staden vi befinner oss på.
	//steps: Antal steg vi har gått (håller reda på rekursions-djupet).
	public static void walk(int crossed, int x, int y, int steps)
	{
		//Man får inte gå utanför staden.
		if(x&lt;0 || x&gt;200 || y&lt;0 || y&gt;200) return;

		//Om rekursions-djupet överstiger LEET så sparar vi undan
		//vandringen (tillståndet) och avbryter.
		if(steps&gt;1337)
		{
			unfinished.add( new State(x, y, crossed) );
			return;
		}

		//Nu korsar vi en gata.
		if(streets[y][x])
		{
			crossed++;
		}

		//Om vi nått denna ruta på färre korsade gator än innan.
		//Så uppdaterar vi koordinaten.
		if(crossed&lt;chart[y][x])
		{
			chart[y][x] = crossed;
		}
		else //Annars finns det ingen idé att fortsätta.
		{
			return;
		}

		//Lite onödigt kanske, men att gå i de &quot;dåliga&quot; (trafikerade)
		//kvarteren är onödigt (förutsatt att vi vet om det).
		if(crossed&gt;=min) return;

		//Vi har nått målet (där Boel jobbar).
		if(x==200 &amp;&amp; y==200)
		{
			min = crossed;
			return;
		}

		//Går uppåt.
		walk(crossed, x, y+1, steps+1);

		//Går åt höger.
		walk(crossed, x+1, y, steps+1);

		//Går nedåt.
		walk(crossed, x, y-1, steps+1);

		//Går åt vänster.
		walk(crossed, x-1, y, steps+1);
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen tutstad.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\tutstad.dat&quot;));

		//Antalet gator.
		int nr = scan.nextInt();

		//Läser in gatorna.
		for(int i = 0; i&lt;nr; i++)
		{
			//Vi multiplicerar alla koordinater med två, eftersom vi
			//förstorat staden med två.
			int x1 = scan.nextInt()*2;
			int y1 = scan.nextInt()*2;
			int x2 = scan.nextInt()*2;
			int y2 = scan.nextInt()*2;

			//Markerar ut gatorna.
			if(x1==x2)
			{
				for(int j = y1; j&lt;=y2; j++)
				{
					streets[j][x1] = true;
				}
			}
			else
			{
				for(int j = x1; j&lt;=x2; j++)
				{
					streets[y1][j] = true;
				}
			}
		}

		//Markerar alla koordinater i staden med ett högt tal.
		//(Från början har ju alla positioner värdet 0, vilket inte är så lyckat.)
		for(int i = 0; i&lt;201; i++)
		{
			for(int j = 0; j&lt;201; j++)
			{
				chart[i][j] = 5001;
			}
		}

		//Börjar vår vandring till jobbet.
		//Vi har korsat 0 gator, börjar i koordinat (0,0) och gått 0 steg.
		walk(0, 0, 0, 0);

		//Avslutar (fortsätter) alla ouppklarade vandringar.
		while(!unfinished.isEmpty())
		{
			//Plockar ut vandringen.
			State st = unfinished.removeFirst();

			//Fortsätter den från där den avslutades.
			walk(st.crossed, st.x, st.y, 0);
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Minsta antal korsade gator: &quot; + min);
	}

	//Klass som beskriver ett tillstånd.
	private static class State
	{
		public int x; //x-koordinaten.
		public int y; //y-koordinaten.
		public int crossed; //Antal gator som korsats.

		//Konstruktor.
		public State(int x, int y, int crossed)
		{
			this.x = x;
			this.y = y;
			this.crossed = crossed;
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>gehml6alwelcxkdgt4ii7bfgjkxl22t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-Staden.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4363</id>
    <revision>
      <id>13848</id>
      <timestamp>2007-04-18T22:22:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13848</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-tutstad1.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4364</id>
    <revision>
      <id>13851</id>
      <timestamp>2007-04-18T22:33:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13851</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-tutstad2.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4365</id>
    <revision>
      <id>13852</id>
      <timestamp>2007-04-18T22:33:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13852</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-tutstad3.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4366</id>
    <revision>
      <id>13853</id>
      <timestamp>2007-04-18T22:33:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13853</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-tutstad4.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4367</id>
    <revision>
      <id>13854</id>
      <timestamp>2007-04-18T22:34:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13854</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-tutstad5.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4368</id>
    <revision>
      <id>13855</id>
      <timestamp>2007-04-18T22:34:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13855</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-kuben1.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4369</id>
    <revision>
      <id>13857</id>
      <timestamp>2007-04-18T22:54:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13857</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-kuben3.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4370</id>
    <revision>
      <id>13858</id>
      <timestamp>2007-04-18T22:55:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13858</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-kuben2.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4371</id>
    <revision>
      <id>13859</id>
      <timestamp>2007-04-18T22:55:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13859</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kuben</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4372</id>
    <revision>
      <id>23577</id>
      <parentid>13860</parentid>
      <timestamp>2009-03-14T18:32:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23577</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2427" sha1="e62spxm3xmhu9ay632tm0k9k7l6qyxt" xml:space="preserve">{{proguppgift|Kuben|2=
[[Bild:Tävlingsprogrammering-kuben1.jpg]]&lt;br&gt;

En kub av storleken 3x3x3 ska byggas ihop av ett antal tredimensionella &quot;pusselbitar&quot;, som var och en består av ett antal sammanhängande småkuber, sammanlagt 27 stycken. I figuren ovan visas ett exempel på en sådan kub samt de fem pusselbitar den är uppbyggd av. För enkelhets skull är de avbildade roterade på det sätt som de sitter i kuben, men i verkligheten får pussel-lösaren de fem bitarna huller om buller. Du ska skriva ett program som tar emot en beskrivning av varje pusselbit och sedan vrider och pusslar ihop dem så att en kub med storlek 3x3x3 bildas.

Beskrivningen av pusselbitarna ges på samma sätt som i uppgift 3, d.v.s. biten läggs ner på ett 3x3 rutnät så att inga hålrum bildas och sedan anges höjden för var och en av de nio &quot;staplarna&quot;. Låt oss t.ex. titta närmare på den blå pusselbiten. Den kan roteras så att den ligger enligt figuren nedan och kan därför beskrivas som i tabellen till höger.

[[Bild:Tävlingsprogrammering-kuben2.png]] [[Bild:Tävlingsprogrammering-kuben3.png]]

När programmet har pusslat ihop kuben ska det, istället för att beskriva själva kubens uppbyggnad, räkna ut hur många av 1x1-kvadraterna på varje pusselbit som är exponerade på kubens utsida, d.v.s. som ligger på någon av kubens sex sidor. Anledningen till detta är att dessa tal är oberoende av hur man roterar den färdiga kuben.

'''Indata'''

På första raden står ett heltal n, (3 ≤ n ≤ 7): antalet pusselbitar. Sedan följer 3 rader för varje pusselbit, alltså sammanlagt 3n rader. På varje rad står tre heltal i intervallet 0..3, höjden för varje stapel.

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut n heltal separerade med blanksteg, antalet kvadrater av varje pusselbit som ligger på någon av kubens sex yttersidor. Ordningen på pusselbitarna ska vara samma som i indata. Om det finns flera lösningar kan du ange vilken som helst av dessa. Observera att summan av talen alltid ska vara lika med 54, vilket är kubens totala begränsningsarea.

'''Exempel: Indata'''

 5
 1 1 0
 1 0 0
 1 1 0
 0 0 0
 0 3 0
 2 2 1
 0 1 1
 1 1 0
 0 0 0
 1 0 0
 2 0 0
 1 1 0
 0 0 2
 1 1 1
 0 0 0

'''Exempel: Utdata'''

 12 13 8 11 10
}}

== Lösning ==

Ska infogas snart. Testar bara bilderna nu.

'''De fem testfallen'''

[[Bild:Tävlingsprogrammering-kubentest.jpg]]

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>e62spxm3xmhu9ay632tm0k9k7l6qyxt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-kubentest.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4373</id>
    <revision>
      <id>13861</id>
      <timestamp>2007-04-18T23:03:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>13861</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fiskpudding</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4375</id>
    <revision>
      <id>54738</id>
      <parentid>37891</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:25:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54738</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="846" sha1="jltd367k2irrwx25b84b58xspz6opb4" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*1 ½ dl rundkornigt ris
*3 dl vatten
*7 dl mjölk
*400 g vit fisk (1 pkt)
*3 ägg
*ströbröd
*salt och peppar

==Tillagning==
Koka upp vatten och ris. Stäng av plattan och låt stå på eftervärme i 10-15 minuter.
Tillsätt mjölken. Koka upp och låt svälla på mycket svag värme i 20-30 minuter.
Koka fisken precis klar. Lägg upp den i en bunke och mosa den med en trägaffel. Tillsätt salt, peppar och ägg. Blanda väl.
Blanda risgrynsgröt och fisk.
Häll i en hög, smord eldfast form. Strö över ströbröd.
Ställ in i ugnen på 225°, nedre delen, 35-45 minuter.
 
 
==Servering==
Servera gärna med smält, skirat margarin och en lättare sallad.

==Tips==
Går även att använda snabbgrötris för att göra risgrynsgröten snabbare.
 
[[Kategori:Fisk]]
[[Kategori:F kokbok]]</text>
      <sha1>jltd367k2irrwx25b84b58xspz6opb4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Glass grundrecept</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4376</id>
    <revision>
      <id>54739</id>
      <parentid>38012</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:25:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54739</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="307" sha1="0egqq9zwdofez1crxfm6gbt7ubg4kf1" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*3 äggulor
*1 dl socker
*2 dl vispgrädde

 
==Tillagning==
Äggulor och socker vispas över vattenbad tills det tjocknar. Ta från värmen.
Vispa grädden och rör ner den i äggsmeten.
Rör i smaksättning. Kör i glassmaskin.

 
[[Kategori:Glass]]
[[Kategori:G kokbok]]</text>
      <sha1>0egqq9zwdofez1crxfm6gbt7ubg4kf1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gurka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4381</id>
    <revision>
      <id>49788</id>
      <parentid>36463</parentid>
      <timestamp>2020-09-24T11:08:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Pago95</username>
        <id>6660</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>49788</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1230" sha1="68r7pxtbsi9z4xvdeohargkwd646yeh" xml:space="preserve">'''Gurka''' är ett kortspel med en lek och två eller fler deltagare. Ett snabbt och enkelt spel, men med stort inslag av strategi. Ingen joker, färg räknas inte, ess är högst.


Given delar ut sex kort till var och en. Förste man efter given spelar ett kort, och turen går till näste man. Endast tre regler gäller sedan:

# Om du har ett kort med '''samma valör''' måste du lägga detta,
# annars måste du lägga ett '''högre kort'''.
# Om du inte kan det, måste du offra ditt '''lägsta kort'''.


Den som lagt det högsta kortet (enligt regel 2) spelar ut nästa runda.
Efter fem rundor har varje spelare ett kort kvar. Högsta valör förlorar så många poäng (eller kronor) som kortet visar, och blir näste giv. 


Spelet går alltså ut på att inte ha högst kort kvar. Till strategin hör att lura av medspelarna deras höga kort, så att låga måste offras i följande rundor (enligt regel 3), eller, mer avancerat, att lura av dem låga kort enligt regel 1.

Gurka kan spelas som utslagstävling, där den som uppnått ett visst antal antal prickar, t.ex. 20 lämnar spelet, och näste man blir då giv.


Med insats i pengar kan spelet bli spännande. Siste man kvar tar potten.

[[Kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>68r7pxtbsi9z4xvdeohargkwd646yeh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Firewire</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4402</id>
    <revision>
      <id>37233</id>
      <parentid>17968</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:35:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Firewire]] till [[Drinkboken/Recept/Firewire]]</comment>
      <origin>37233</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="440" sha1="06jmrdlx3123zawt0kpei9hbfcphdiq" xml:space="preserve">'''Firewire'''

En utsökt drink att vakna till, eller kanske starten på en spännande kväll

====Ingredienser====
* 2 cl fransk pastis (Pernod eller Ricard)
* 2 cl Cointreau
* 1 cl färskpressad citron


====Tillagning====
Skaka ingredienserna kraftigt med krossad is i en shaker, sila ned i ett kylt cocktailglas och garnera med en strimla citronskal.


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>06jmrdlx3123zawt0kpei9hbfcphdiq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>CSS</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4420</id>
    <revision>
      <id>23423</id>
      <parentid>23343</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T10:00:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23423</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1460" sha1="j1uo6ykoxglly0163johjlhouh2sxaw" xml:space="preserve">== CSS ==
Nu ska du få lära dig vad CSS är för något. CSS betyder Cascading Style Sheets som är stilmallar för webben. CSS skriver man antingen direkt i dokumentet. eller så skriver man det i ett enskilt dokument. Fördelen med att ha det i ett enskilt dokument är att du behöver bara göra en mall och sedan länkar alla dokument till den mallen.

Det här är ett exempel på hur en CSS ser ut:
&lt;pre&gt;
body {
 background: #FFFFFF;
 color: #000000;
 font-family: Arial;
 font-size: 20px;
 margin: 1em 1em 2em 50px;
}
&lt;/pre&gt;

När man ska spara en stilmall så måste man spara det som en CSS mall. och det gör man via att bara skriva &quot;.css&quot; istället för &quot;.txt&quot;. för att länka från ditt dokument till CSS mallen så skriver man en länk. Länken ser ut så här (Det är viktigt att länk namnet är likadant som namnet på stilmallen):
&lt;pre&gt;
&lt;link rel=&quot;stylesheet&quot; type=&quot;text/css&quot; href=&quot;minstilmall.css&quot;&gt;
&lt;/pre&gt;
Och i ett HTML dokument ser det ut så här:
&lt;pre&gt;
&lt;html&gt;
&lt;head&gt;
&lt;title&gt;Min Sida&lt;/title&gt;
&lt;link rel=&quot;stylesheet&quot; type=&quot;text/css&quot; href=&quot;minstilmall.css&quot;&gt;
&lt;/head&gt;

&lt;body&gt;

&lt;p&gt;Min Sida&lt;/p&gt;

&lt;/body&gt;
&lt;/html&gt;
&lt;/pre&gt;
Om man vill skriva det i dokumentet så skriver man så här:
&lt;pre&gt;
&lt;html&gt;
&lt;head&gt;
&lt;title&gt;Min Sida&lt;/title&gt;
&lt;style&gt;
body {
 background: #FFFFFF;
 color: #000000;
 font-family: Arial;
 font-size: 20px;
 margin: 1em 1em 2em 50px;
}
&lt;/style&gt;
&lt;/head&gt;

&lt;body&gt;

&lt;p&gt;Min Sida&lt;/p&gt;

&lt;/body&gt;
&lt;/html&gt;
&lt;/pre&gt;


[[Kategori:Webbutveckling]]</text>
      <sha1>j1uo6ykoxglly0163johjlhouh2sxaw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Kermit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4424</id>
    <revision>
      <id>37262</id>
      <parentid>17970</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:40:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kermit]] till [[Drinkboken/Recept/Kermit]]</comment>
      <origin>37262</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="988" sha1="gw4upcd7rvb3tfo5k4l1fshndt5u5sz" xml:space="preserve">'''Kermit'''

====Ingredienser====
* 3 cl vodka eller starkare
* 1 cl limeextrakt (Rose's alt Partyman)
* 1 cl bananlikör
* 1 cl mintlikör

====[[Noteringar]]====
Drinken Kermit kommer från någon sådan drinkblandartävling från 1970-talet eller så. Möjligen kan man anse att den är en sorts föregångare till shots. Det speciella med Kermit är att den kan blandas på mycket stark vodka utan att spritsmaken blir för dominerande.

Lustiga minnen till denna drink varierar. Några har trott att den varit alkoholfri, andra som fått den i en mycket stark variant undrade varför plastglasen sprack. Drinken har vid något tillfälle serverats med en sammantagen alkoholhalt &gt;50% vilket gästerna ändå inte reagerade på.

Glasen bör ej vara av plast om denna drink blandas starkare än vanligt.

Servera den så kall som möjligt. Om du har is bör du skaka drinken med isen och sila bort den.

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>gw4upcd7rvb3tfo5k4l1fshndt5u5sz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Historiska berättelser från Baskemölla: Livet på fiskelägget omkring 1850</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4425</id>
    <revision>
      <id>15226</id>
      <parentid>15165</parentid>
      <timestamp>2007-08-28T21:39:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>/* [[Historiska berättelser från Baskemölla: Livet på fiskelägget omkring 1850]] */</comment>
      <origin>15226</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1156" sha1="2bnpkzfgkzi0e5cgjtgugdbe5dvczzy" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background-color: #F3F9FF; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 10px 0 10px; border: 1px solid #AAAAAA;&quot;&gt;
:''Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående bok/boksida. &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''Var god modifiera inte diskussionen.'''&lt;/span&gt;  Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.''
&lt;!--Mall:Sffrt (sidor föreslagna för radering topp)--&gt;

Resultatet av diskussionen blev '''raderas'''. 
[[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 28 augusti 2007 kl. 23.39 (CEST)
===[[Historiska berättelser från Baskemölla: Livet på fiskelägget omkring 1850]]===
**Anmälare: [[Användare:Mike|\Mike]] 17 maj 2007 kl. 14.12 (CEST)
**Förklaring: Blankad av författaren. Ska den då raderas?
**Åtgärd: Radera??

'''Radera'''

'''Blankröst'''

'''Radera inte'''

'''Diskussion'''&lt;br&gt;
Uppenbart fall, [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 28 augusti 2007 kl. 23.39 (CEST)
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte diskussionen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;!--Mall:Sffrb (sidor föreslagna för radering botten)--&gt;&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>2bnpkzfgkzi0e5cgjtgugdbe5dvczzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ssbr-mall</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4426</id>
    <revision>
      <id>15269</id>
      <parentid>15268</parentid>
      <timestamp>2007-08-31T19:57:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>15269</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="168" sha1="tt8cnf6cbxix1baq9p90vsc40vhaj3q" xml:space="preserve">=== [[Skriv bokens/sidans namn här]] ===
*Anmälare: ~~&lt;includeonly&gt;&lt;/includeonly&gt;~~
*Motivering: 

'''Radera'''

'''Blankröst'''

'''Behåll'''

'''Diskussion'''&lt;br&gt;</text>
      <sha1>tt8cnf6cbxix1baq9p90vsc40vhaj3q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/PDF version</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4427</id>
    <revision>
      <id>15227</id>
      <parentid>15167</parentid>
      <timestamp>2007-08-28T21:40:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>/* [[PDF version]] */</comment>
      <origin>15227</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1084" sha1="s0kvc6s312u33j9jp0g9xcgofmifbd9" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background-color: #F3F9FF; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 10px 0 10px; border: 1px solid #AAAAAA;&quot;&gt;
:''Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående bok/boksida. &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''Var god modifiera inte diskussionen.'''&lt;/span&gt;  Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.''
&lt;!--Mall:Sffrt (sidor föreslagna för radering topp)--&gt;

Resultatet av diskussionen blev '''raderas'''. 
[[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 28 augusti 2007 kl. 23.40 (CEST)
===[[PDF version]]===
**Anmälare: [[Användare:Mike|\Mike]] 17 maj 2007 kl. 14.33 (CEST)
**Förklaring: blankad av skribenten - radera?
**Åtgärd: Radera??

'''Radera'''

'''Blankröst'''

'''Radera inte'''

'''Diskussion'''&lt;p&gt;
Borde vara snabbradering. [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 28 augusti 2007 kl. 23.40 (CEST)
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte diskussionen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;!--Mall:Sffrb (sidor föreslagna för radering botten)--&gt;&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>s0kvc6s312u33j9jp0g9xcgofmifbd9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor som bör raderas/Pannlapp</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4429</id>
    <revision>
      <id>14043</id>
      <timestamp>2007-05-17T12:46:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mike</username>
        <id>6</id>
      </contributor>
      <comment>radera</comment>
      <origin>14043</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="263" sha1="itg0iszktkidh812tc2ovet80rrjqke" xml:space="preserve">===[[Pannlapp]]===
**Anmälare: [[Användare:Mike|\Mike]] 17 maj 2007 kl. 14.46 (CEST)
**Förklaring: inte ens tillräckligt substantiell för att flytta till wiktionary...
**Åtgärd: Radera

'''Radera'''

'''Blankröst'''

'''Radera inte'''

'''Diskussion'''&lt;p&gt;</text>
      <sha1>itg0iszktkidh812tc2ovet80rrjqke</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Guds död</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4430</id>
    <revision>
      <id>15184</id>
      <parentid>15183</parentid>
      <timestamp>2007-08-27T20:07:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Gjorde något så pinsamt som att glömma att signera.</comment>
      <origin>15184</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1128" sha1="6l5pexfi3g2vhrvhsio7gv7w5z1qao9" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background-color: #F3F9FF; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 10px 0 10px; border: 1px solid #AAAAAA;&quot;&gt;
:''Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående bok/boksida. &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''Var god modifiera inte diskussionen.'''&lt;/span&gt;  Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.''
&lt;!--Mall:Sffrt (sidor föreslagna för radering topp)--&gt;

Resultatet av diskussionen blev '''Raderas'''. [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 27 augusti 2007 kl. 22.07 (CEST)

===[[Guds död]]===
**Anmälare: [[Användare:Mike|\Mike]] 17 maj 2007 kl. 14.54 (CEST)
**Förklaring: nonsens. Finns möjlighet att göra en bok av det/del av en bok?
**Åtgärd: Radera

'''Radera'''

'''Blankröst'''

'''Radera inte'''

'''Diskussion'''&lt;br&gt;
En uppenbar snabbradering i min mening. [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 27 augusti 2007 kl. 22.07 (CEST)
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte diskussionen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;!--Mall:Sffrb (sidor föreslagna för radering botten)--&gt;&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>6l5pexfi3g2vhrvhsio7gv7w5z1qao9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/3ds max</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4431</id>
    <revision>
      <id>15228</id>
      <parentid>15171</parentid>
      <timestamp>2007-08-28T21:42:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>/* [[3ds max]] */</comment>
      <origin>15228</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1315" sha1="3vr0oyb95p2iephuounaxjziw68p18e" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background-color: #F3F9FF; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 10px 0 10px; border: 1px solid #AAAAAA;&quot;&gt;
:''Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående bok/boksida. &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''Var god modifiera inte diskussionen.'''&lt;/span&gt;  Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.''
&lt;!--Mall:Sffrt (sidor föreslagna för radering topp)--&gt;

Resultatet av diskussionen blev '''raderas'''. 
[[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 28 augusti 2007 kl. 23.42 (CEST)
===[[3ds max]]===
**Anmälare: [[Användare:Mike|\Mike]] 17 maj 2007 kl. 15.00 (CEST)
**Förklaring: Jag trodde wiki'''books''' handlade om att skriva böcker och inte att skriva upp listor på företag och deras produkter. Eller är åsikten att det är en uppgift för wb?
**Åtgärd: Radera

'''Radera'''

'''Blankröst'''

'''Radera inte'''

'''Diskussion'''&lt;p&gt;
Med en bättre titel och en massa information om hur man använder programmet så kanske det skulle kunna vara en bok. / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 28 augusti 2007 kl. 23.42 (CEST)
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte diskussionen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;!--Mall:Sffrb (sidor föreslagna för radering botten)--&gt;&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>3vr0oyb95p2iephuounaxjziw68p18e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Extremprogrammering</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4432</id>
    <revision>
      <id>15233</id>
      <parentid>15173</parentid>
      <timestamp>2007-08-28T21:46:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>/* [[Extremprogrammering]] */</comment>
      <origin>15233</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1025" sha1="3wgqogeja4twwf0gwsf4w9hsvh3fw9o" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background-color: #F3F9FF; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 10px 0 10px; border: 1px solid #AAAAAA;&quot;&gt;
:''Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående bok/boksida. &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''Var god modifiera inte diskussionen.'''&lt;/span&gt;  Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.''
&lt;!--Mall:Sffrt (sidor föreslagna för radering topp)--&gt;

Resultatet av diskussionen blev '''raderas'''. 
[[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 28 augusti 2007 kl. 23.46 (CEST)
===[[Extremprogrammering]]===
**Anmälare: [[Användare:Mike|\Mike]] 17 maj 2007 kl. 15.02 (CEST)
**Förklaring: Går detta infoga i någon bok? Annars: radera
**Åtgärd: Radera

'''Radera'''

'''Blankröst'''

'''Radera inte'''

'''Diskussion'''&lt;p&gt;
uppenbart fall.
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte diskussionen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;!--Mall:Sffrb (sidor föreslagna för radering botten)--&gt;&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>3wgqogeja4twwf0gwsf4w9hsvh3fw9o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Cola</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4433</id>
    <revision>
      <id>15234</id>
      <parentid>15175</parentid>
      <timestamp>2007-08-28T21:46:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>/* [[Cola]] */</comment>
      <origin>15234</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1049" sha1="s4do5lhxqcahfi024eayzddn0trzkgt" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background-color: #F3F9FF; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 10px 0 10px; border: 1px solid #AAAAAA;&quot;&gt;
:''Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående bok/boksida. &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''Var god modifiera inte diskussionen.'''&lt;/span&gt;  Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.''
&lt;!--Mall:Sffrt (sidor föreslagna för radering topp)--&gt;

Resultatet av diskussionen blev '''raderas'''. 
[[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 28 augusti 2007 kl. 23.46 (CEST)
===[[Cola]]===
**Anmälare: [[Användare:Mike|\Mike]] 17 maj 2007 kl. 15.15 (CEST)
**Förklaring: Innehållslös
**Åtgärd: Radera

'''Radera'''

'''Blankröst'''

'''Radera inte'''

'''Diskussion'''&lt;p&gt;
Snabb radering / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 28 augusti 2007 kl. 23.46 (CEST)
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte diskussionen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;!--Mall:Sffrb (sidor föreslagna för radering botten)--&gt;&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>s4do5lhxqcahfi024eayzddn0trzkgt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Inlagd gurka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4478</id>
    <revision>
      <id>54740</id>
      <parentid>27766</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:25:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54740</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="802" sha1="owj4sqbppxuo9z7of9vavl2e93x28na" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
Recept på inlagd gurka som blir knaprig och god. Passar bra som tillbehör till kött. 
* 2 msk gula senapsfrön
* 1 dl ättikssprit 12%
* 4 liter vatten
* 3 msk socker
* 3 msk salt
* 5 dillkronor eller två tsk dillfrö
* 2 kg små gurkor (västeråsgurka, druvgurka)
==Tillagning==
Koka upp allt utom gurkor. Låt svalna. Skölj och rensa under tiden gurkor. Pricka hål i gurkorna med en gaffel. Riktigt små gurkor kan läggas in hela. Andra kan skäras i bitar. Lägg i väl rengjorda burkar och häll lagen över. Lagen måste täcka. Sätt på lock. Låt stå några dygn. Håller sig i flera månader.


==Alternativa Recept==
*[[Kokboken/Recept/Asiagurka|Asiagurka]]

{{wikipedia}}
[[kategori:I kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>owj4sqbppxuo9z7of9vavl2e93x28na</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Morra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4483</id>
    <revision>
      <id>26427</id>
      <parentid>25962</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T14:23:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/M|Alfabetiskt index/M]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26427</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1281" sha1="l1ij36961xs6rzhbnyiv4iaiey88viy" xml:space="preserve">'''Morra''' är ett gammalt fingerspel som påminner om sten, sax och påse. Två spelare visar i ett visst ögonblick upp ett, två eller tre fingrar, och säger samtidigt hur många fingrar han gissar att motspelaren visar upp, alltså ett antal mellan ett och tre. Om båda gissar rätt eller fel går spelet vidare, men om någon gissar rätt vinner han lika många poäng som det totala antalet fingrar som visats upp.

Poängen kan omvandlas till pengar om man är lagd för äventyrligt spel.

== Strategi ==

Spelet har analyserats med spelteori av bl.a. matematikern John von Neumann. Han hävdar att den bästa strategin är att alltid anta att '''fyra''' fingrar visas. Man ska alltså säga ''&quot;tre&quot;'' de gånger man visar ett finger, ''&quot;två&quot;'' då man visar två fingrar och ''&quot;ett&quot;'' när man visar tre fingrar.

I varje serie om tolv spel ska man visa ett finger fem gånger, två fingrar fyra gånger och tre fingrar tre gånger. Ordningsföljden ska naturligtvis göras så oberäknelig som möjligt för att inte motspelaren ska genomskåda strategin. 

Om båda spelarna följer denna strategi blir spelet naturligtvis helt beroende av slumpen.


[[Kategori: Lekar]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]</text>
      <sha1>l1ij36961xs6rzhbnyiv4iaiey88viy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Osignerad</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4485</id>
    <revision>
      <id>28119</id>
      <parentid>28066</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:20:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28119</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="275" sha1="sqt8sde59ml39j0iaihyqpj82uqhnhh" xml:space="preserve">&lt;small&gt;&amp;mdash;''föregående osignerade kommentar är från'' [[Användare:{{{1}}}|{{{1}}}]] ([[Användardiskussion:{{{1}}}|diskussion]]&amp;nbsp;&amp;bull;&amp;nbsp;[[Special:Contributions/{{{1}}}|bidrag]]) {{{2|}}}&lt;/small&gt;
&lt;noinclude&gt;[[kategori:Meddelandemallar|Osignerad]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>sqt8sde59ml39j0iaihyqpj82uqhnhh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Danskt rågbröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4487</id>
    <revision>
      <id>56368</id>
      <parentid>22764</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:03:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>56368</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1953" sha1="dbi2e814q60ivpuvkw9jgfj5n9lirlv" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Grovt danskt surdegsrågbröd, räcker till två bröd. Rågbröd av denna typ är vanlig i Danmark och utgör grunden för smørrebrød. Det skiljer sig ganska mycket från det sötade bröd som i Sverige säljs under namnet &quot;danskt rågbröd&quot;.

== Ingredienser ==
=== Surdeg ===
* vatten
* några deciliter grovt rågmjöl

=== Rågbrödsdeg ===
* surdeg enligt nedan
* 1 l vatten
* 2 tsk salt
* 1/2 kg rågkross
* cirka 1 kg grovt rågmjöl

== Tillagning ==
Gör först surdegen. Rör ut rågmjöl i vatten till vällingsliknande konsistens (cirka två delar rågmjöl till en del vatten). Låt stå ett par dagar i en burk med ett icke fastsatt lock. När surdegen börjar bubbla ordentligt och får en frisk sur doft är den klar att användas. Ställ gärna burken på en tallrik eller liknande; surdegen växer ibland väldigt häftigt och kan rinna ut.

När surdegen är färdig görs själva rågbrödsdegen. Blanda surdeg, vatten (gärna 37°C), salt och rågkross i en bunke. Rör ner rågmjölet lite i taget tills degen får lagom konsistens - den skall vara kladdig men någorlunda fast. Ungefär 1 kg mjöl brukar behövas. Låt jäsa övertäckt i bunken 12-24 h. 

Lägg degen i smorda brödformar, tryck ner ordentligt så att inga fickor uppstår. Låt bröden jäsa övertäckt i formarna cirka 2 h. 

När bröden är färdigjästa, stick några hål i dem med en sticka eller gaffel för att förhindra att &quot;lockat&quot; spricker när de bakas. Grädda i 200 °C i en timme, sätt eventuellt ned värmen till 175 °C efter halva tiden. Man kan prova om bröden är färdiga med en sticka som skall förbli någorlunda torr om man sticker i dem.

Ta ut bröden ur formarna och låt dem ligga invirade i bakdukar tills de svalnat helt. De går att äta direkt men blir lättare att skära efter någon dag.

[[kategori:D kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Matbröd|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>dbi2e814q60ivpuvkw9jgfj5n9lirlv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Trattkantarellsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4488</id>
    <revision>
      <id>54741</id>
      <parentid>38138</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:25:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54741</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="729" sha1="j6vo4bhd0wkn54ns81a13is5b6uvrei" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Trattkantarellen är en läcker höstsvamp som passar utmärkt till soppa. Man kan använda receptet med olika sorters svampar, såsom svart trumpetsvamp, kantarell. Man kan hacka svampen men soppan ser mer aptitlig ut om man har hela eller bara lätt sönderdelad svamp.

==Ingredienser==
*1 liter buljong 
*2 msk margarin/smör
*2 msk vetemjöl
*1-2 dl vispgrädde
* 1-2 dl förvällda trattkantareller
* Salt och peppar

==Tillagning==
Koka upp buljongen. &lt;br&gt;
Rör ihop matfett och mjöl till en smidig pasta. Klicka ner den och rör så att den redda buljongen blir slät och fin. Låt koka några minuter. &lt;br&gt;
Tillsätt grädden och svampen. Låt soppan bli varm.

[[Kategori:T kokbok]]
[[Kategori:Soppor]]</text>
      <sha1>j6vo4bhd0wkn54ns81a13is5b6uvrei</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Roliga matematiska samband</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4494</id>
    <revision>
      <id>45762</id>
      <parentid>32367</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:46:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45762</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2891" sha1="k8vmduplh5lv8l7kuxq9snrfchhpp4q" xml:space="preserve">{{NyBokStub}}

== 0.9999... = 1 ==
Tro det eller ej men talet 0.999.. med ett oändligt antal decimaler är faktiskt lika med 1 och det är lätt att bevisa.

Multiplicera med 10

0.9999... x 10 = 9.999....

Ta bort 1/10 av produkten

9.999... - 0.9999... = 9

Nu är det bara multiplicerat med 9 och vi delar med 9 och får 1

9 / 9 = 1


Ett alternativt bevis ges av observationen
:&lt;math&gt;0.99\ldots = \sum _{k = 1} ^\infty 9 \cdot 10^{-k}&lt;/math&gt;, vilket är en geometrisk serie med värde &lt;math&gt;1&lt;/math&gt;.


Ett annat ges genom att inse att ett tal n dividerat med nior av samma antal som siffrorna i talet n, alltid ger en nolla följt av ett decimaltecken och en upprepning av talet n.
Ett exempel skulle alltså vara 4556/9999 som ger 0,45564556... Vi vet även att ett tal dividerat med sig självt är lika med ett. Hur kan vi använda oss utav detta?
Jo, vi väljer istället talet nio, som ju enligt det första sambandet tycks ge 0,9999... men enligt det lika giltiga andra sambandet även 1.

Vi kan därmed konstatera att talet 0,99999... = 1

== 1 = -1 ==

&lt;math&gt;1 = \sqrt{1} = \sqrt{(-1)(-1)} = \sqrt{-1}\sqrt{-1} = \sqrt{-1}^2 = -1  &lt;/math&gt;

Den tredje likheten är inte sann; &lt;math&gt;\sqrt{ab}=\sqrt{a}\sqrt{b}&lt;/math&gt; bara om både a och b är positiva tal. Men paradoxen stämmer ändå på grund av att &lt;math&gt;\sqrt{-1} = i, i^2 = -1 &lt;/math&gt;

Men kvadratroten är inte definierad för negativa tal. Så det stämmer ändå inte.


== Omvandla oändliga decimaltal till bråk ==

Om man har ett decimaltal som upprepar sig, t.ex. 0,123123123123... så kan man omvandla det till ett bråk.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Multiplicera med 1000. &lt;math&gt; \frac{123,123123123123...}{1000}&lt;/math&gt; (bort med decimalerna så är det ett bråktal)&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ta bort en 1000-del. &lt;math&gt; \frac{123,123123123123... - 0,123123123123...}{999}&lt;/math&gt; = &lt;math&gt; \frac{123}{999}&lt;/math&gt; Går att förkorta med 3. &lt;math&gt; \frac{123/3}{999/3}&lt;/math&gt; = &lt;math&gt;\frac{41}{333}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ett enklare tal, 0,3333333....&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Multiplicera med 10. &lt;math&gt; \frac{3,3333333...}{10}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ta bort en 10-del. &lt;math&gt; \frac{3,3333333... - 0,3333333...}{9}&lt;/math&gt; = &lt;math&gt; \frac{3}{9} = \frac{1}{3}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ett till tal, 0,428571428571....&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Multiplicera med 1000000. &lt;math&gt; \frac{428571,428571...}{1000000}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ta bort en 1000000-del. &lt;math&gt; \frac{428571,428571... - 0,428571428571...}{999999}&lt;/math&gt; = &lt;math&gt; \frac{428571}{999999}&lt;/math&gt; Går att förkorta med 142857. &lt;math&gt; \frac{428571/142857}{999999/142857}&lt;/math&gt; = &lt;math&gt;\frac{3}{7}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;

== Några roliga multiplikationsexempel ==
11x11 = 121

111x111 = 12321

1111x1111 = 1234321

11111x11111 = 123454321

[[Kategori:Matematik]]

[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:SAB: T Matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]</text>
      <sha1>k8vmduplh5lv8l7kuxq9snrfchhpp4q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Översteglögg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4495</id>
    <revision>
      <id>56547</id>
      <parentid>56546</parentid>
      <timestamp>2024-10-18T15:37:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>56547</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2236" sha1="088cwx247uwebdmtsyc2d40l9ihwm5f" xml:space="preserve">''Översteglögg'' eller ''Östgöta brännvinsglögg''

Godare glögg får man leta efter, starkare också. Den är gjord på brännvin, konjak, torkade frukter och kryddor. Receptet kommer från överste Claes-Erik Abrahamsson i Östersund som härstammade från Östergötland. Hans mormor lagade brygden i en koppargryta dan före julafton. Då man i släkten smakar skinkan på julafton sker det alltid till ett glas rykande het ”Extra prima Östgöta brännvinsglögg” som är dryckens fullständiga namn.
Den här glöggen är inte bara en dryck att hälsa gästerna välkomna med. Den kan med fördel brukas som snaps till maten och som inspiration när julklappsrimmen skall skrivas, och varför inte som julklapp? 

Det här behöver man:
* En hela brännvin (förr användes Kron)
* 1½ dl Konjak
* 1 pilsner, 33 cl

Till smaksättning:

* 2 fikon
* 3 katrinplommon
* 1½ dl kärnrussin
* 1-1½ dl sötmandel
* 1 pomeransskal
* 1 bit kanel, ca 8 cm
* 4 kardemummor med skal
* 1 nejlika
* 1-1½ dl strösocker, för sötning efter smak
* 2 msk strösocker, avsett att brynas

Tillagning:

* Lägg fikon, katrinplommon, russin, mandel, pomeransskal, kanel, kardemumma och nejlika i en kastrull.
* Häll över pilsnern så att den lagom täcker kryddorna och koka tills pilsnern nästan kokat in.
* Häll över brännvinet.
* Sätt till sockret. Smaka av.
* Låt glöggen bli riktigt varm, men den får absolut inte koka. Locket måste sluta tätt.
* Värm stekpannan. Lägg i ett par matskedar strösocker och skaka ut sockret i pannan. Bryn tills ytterkanterna börjar stelna och anta en vacker färg. Sockret får ej brännas.
* Häll ned det brynta sockret samt konjaken i glöggen.
* Tänd en tändsticka, lyft av locket och ”bränn av” glöggen några sekunder och sätt sedan på locket igen.

Glöggen bör helst stå över natten och dra i kryddsatsen.
Ta upp russin och mandel och ha som tilltugg. Även fikon och mandel är goda tillbehör.
Glöggen är godast varm men kan även njutas kall.

Receptet nedtecknat och vidarebefordrat till alla glöggälskare av Tommy Folkesson, Magnus Skog till worddokument och Henrikstrindberg till Wikipedia. 

Glögga moget!

[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Jul]]</text>
      <sha1>088cwx247uwebdmtsyc2d40l9ihwm5f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Likbent triangel.PNG</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4498</id>
    <revision>
      <id>14343</id>
      <timestamp>2007-07-03T11:11:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>I did it myself and i give it to anyone for use anyway they want</comment>
      <origin>14343</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="fwms4l9ckqot70s0km1xbu1sc65to5k" xml:space="preserve">I did it myself and i give it to anyone for use anyway they want</text>
      <sha1>fwms4l9ckqot70s0km1xbu1sc65to5k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rosélax med citrusbearnaise</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4504</id>
    <revision>
      <id>37600</id>
      <parentid>15977</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T14:52:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rosélax med citrusbearnaise]] till [[Kokboken/Recept/Rosélax med citrusbearnaise]]</comment>
      <origin>37600</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="902" sha1="n5z3rech016u4pxazcsmwhx21su4ute" xml:space="preserve">== Rosélax med Citrusbearnaise ==

 
==Ingredienser==
''2 portioner''
* 2 lagom stora laxfileér
* Rosépeppar
* Grillkrydda (vilken som helst)
* 1 apelsin
* bearnaisesås
 
==Tillagning==
Innan du lägger laxen i pannan ska du först strössla över laxen med rikligt av grillkrydda och '''''lite''''' rosépeppar. Stek nu laxen på hög värme tills den får en fin stekyta. Medan som du steker fisken ska du antingen redan ha gjort hemmagjord eller köpt [[bearnaisesås]] som du låter koka upp så att den blir härligt krämigt och tjockt. Till detta ska du riva ner apelsinskalet i såsen och låta det koka ihop ett tag. Du kan också använda dig av den läckra apelsinsaften i såsen.

Ett enkelt och gott recept och kan avnjutas med potatis och någon kär vän!  
 
==Servering==
Serveras med potatis och kanske till ock med stekta champignoner.
 
 
[[Kategori:Fisk]]
[[Kategori:R kokbok]]</text>
      <sha1>n5z3rech016u4pxazcsmwhx21su4ute</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Wikimedia Sverige</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4506</id>
    <revision>
      <id>14443</id>
      <timestamp>2007-07-26T13:23:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>213.89.235.236</ip>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: '''Wikimedia Sverige''' är en blivande Sverigebaserad förening, tänkt att fungera som lokalavdelning till Wikimedia Foundation. Eftersom den allra största gruppen intresserade finns på...</comment>
      <origin>14443</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="488" sha1="rc2wcty66gys419wixwazjpcc3ehas7" xml:space="preserve">'''Wikimedia Sverige''' är en blivande Sverigebaserad förening, tänkt att fungera som lokalavdelning till Wikimedia Foundation. Eftersom den allra största gruppen intresserade finns på svenska Wikipedia, utarbetas projektet &quot;starta lokalavdelning&quot; där, på '''[[w:Wikipedia:Wikimedia Sverige]]'''. När föreningen skapats, bör sidan flyttas över till [[m:Huvudsida|Meta]] och sidan på Wikipedia göras om till en &quot;mjuk omdirigering&quot; - ungefär som den här för närvarande är.</text>
      <sha1>rc2wcty66gys419wixwazjpcc3ehas7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Folksprok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4518</id>
    <revision>
      <id>23865</id>
      <parentid>23861</parentid>
      <timestamp>2009-04-12T10:30:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>23865</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31635" sha1="o2ty50aq7z0vzu1j8nvdunk8lx02avm" xml:space="preserve">== Introduktion ==

Folksprok är en dialekt inom projektet [[Folkspraak]], skapad av Adam Skoog. Denna sida fungerar som en ordbok för denna dialekt, och inkluderar även exempel på fraser jämförda med andra germanska tungomål, såsom svenska och engelska.

== Exempel ==

Folksprok är baserat på de germanska språken svenska, norska, danska, isländska, färöiska, tyska, nederländska, engelska och urgermanska. Därför är det inte konstigt om en del fraser liknar svenskan eller dess systerspråk, samt givetvis även de andra nämnda målen.

Här följer några exempel där svenskan och folksproket liknar varandra mycket.

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Svenska
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Folksprok
 |-
 | Min katt är svart med en vit nos || Min katt er svart met ein hvit nos
 |-
 | Vet du hur man jagar änder? || Veit ðu hvø man jag ende?
 |-
 | Din hatt är mycket nätt || Ðin hatt er mykk nett
 |-
 | En hund haver fyra ben || En hund haf fir beine
 |-
 | Kan du se hur grön min nya jacka är? || Kan ðu se hvø grøn min nye jakke er?
 |-
 | Vill du hava en bok? || Vil ðu hafe ein bok?
 |-
 | Förstår du folkspråk? || Forstan ðu folksprok?
 |}

Och ytterligare några exempel där det i stället liknar engelska.

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Engelska
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Folksprok
 |-
 | The cat can eat all of the fish || Ðe katt kan ete all af ðe fisj
 |-
 | Are thou glad that the cat ate it? || Er ðu glad ðat ðe katt at et?
 |-
 | Will thou hang up the jacket? || Vil ðu henge upp ðe jakke?
 |-
 | May I see the menu? || Mai ig se ðe meny?
 |-
 | I will dance in that house || Ig vil danse in ðat hus
 |}

Som synes delar språket (eller dialekten) många likheter med flertalet av de germanska tungomålen.

== Uttal och alfabete ==

Folksprokets alfabete utgörs av det latinska alfabetet, minus bokstäverna C, Q, W, X och Z och plus bokstäverna Ð, Þ och Ø och ser således ut som följer:

Aa Bb Dd Ðð Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Rr Ss Þþ Tt Uu Vv Yy Øø

Alla vokaler, konsonanter och diftonger uttalas som de gör i svenskan, förutom &lt;o&gt; och &lt;nowiki&gt;&lt;u&gt;&lt;/nowiki&gt;, som uttalas som &lt;å&gt; och &lt;o&gt;. Ø uttalas givetvis som ö. Ð uttalas som th i engelska ordet ''father'' och þ uttalas som i engelska ''three''.

Sj uttalas som på norskan, eller som i norra Sverige, d. v. s. som &lt;sh&gt;. Gh uttalas som ett tyskt achljud, eller som en grovare version av ett svenskt sjeljud.

E, i och y i slutet på ord med mer än en stavelse uttalas med korta vokalljud.

== Personliga pronomen ==

I tabellen nedan visas alla personliga pronomen som tungomålet innehaver:

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 ! colspan=&quot;6&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Singular
 |-
 ! &amp;nbsp; !! 1. !! 2. !! 3. m. !! 3. f. !! 3. n
 |-
 | '''Nominativ''' || ig || ðu || he || sje || et
 |-
 | '''Ackusativ''' || mig || ðig || hem || hennar || et
 |-
 | '''Dativ''' || mig || ðig || hem || hennar || et
 |-
 | '''Genitiv''' || ''s.'' min, ''p.'' mine || ''s.'' ðin, ''p.'' ðine || hes || hennars || ets
 |-
 ! colspan=&quot;6&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Plural
 |-
 ! &amp;nbsp; !! 1. !! 2.
 ! colspan=&quot;3&quot; | 3.
 |-
 | '''Nominativ''' || vi || iu 
 | colspan=&quot;3&quot; | ði
 |-
 | '''Ackusativ''' || oss || ie
 | colspan=&quot;3&quot; | ðem
 |-
 | '''Dativ''' || oss || ie
 | colspan=&quot;3&quot; | ðem
 |-
 | '''Genitiv''' || ''s.'' or, ''p.'' ore || ''s.'' ir, ''p.'' ire
 | colspan=&quot;3&quot; | ''s.'' ðeir, ''p.'' ðeire
 |}

== Grundläggande grammatik ==
Folksprokets grammatik är väldigt enkel för en svensk (eller en talare av vilket germanskt språk som helst) att lära sig.
Framför allt är det samma princip för att skapa pluralformer av substantiv som i många svenska ord av n-genus. I folksprok finns det bara ett genus, så det är samma princip som används hela tiden.

Här följer några exempel på böjningar av ord med olika ändelser.

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 ! colspan=&quot;5&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Ein vord (ett ord)
 |-
 ! rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;
 ! colspan=&quot;2&quot; | Singular
 ! colspan=&quot;2&quot; | Plural
 |-
 ! ''Obestämd form'' !! ''Bestämd form''
 ! ''Obestämd form'' !! ''Bestämd form''
 |-
 | '''Nominativ''' || Vord || Ðe vord || Vorde || Ðem vorde
 |-
 | '''Genitiv''' || Vords || Ðe vords || Vordes || Ðem vordes
 |-
 ! colspan=&quot;5&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Ein fisj (en fisk)
 |-
 ! rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;
 ! colspan=&quot;2&quot; | Singular
 ! colspan=&quot;2&quot; | Plural
 |-
 ! ''Obestämd form'' !! ''Bestämd form''
 ! ''Obestämd form'' !! ''Bestämd form''
 |-
 | '''Nominativ''' || Fisj || Ðe fisj || Fisje || Ðem fisje
 |-
 | '''Genitiv''' || Fisjes || Ðe fisjes || Fisjes || Ðem fisjes
 |-
 ! colspan=&quot;5&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Ein fisjer (en fiskare)
 |-
 ! rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;
 ! colspan=&quot;2&quot; | Singular
 ! colspan=&quot;2&quot; | Plural
 |-
 ! ''Obestämd form'' !! ''Bestämd form''
 ! ''Obestämd form'' !! ''Bestämd form''
 |-
 | '''Nominativ''' || Fisjer || Ðe fisjer || Fisjere || Ðem fisjere
 |-
 | '''Genitiv''' || Fisjers || Ðe fisjers || Fisjeres || Ðem fisjeres
 |-
 ! colspan=&quot;5&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Ein kes (en ost)
 |-
 ! rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;
 ! colspan=&quot;2&quot; | Singular
 ! colspan=&quot;2&quot; | Plural
 |-
 ! ''Obestämd form'' !! ''Bestämd form''
 ! ''Obestämd form'' !! ''Bestämd form''
 |-
 | '''Nominativ''' || Kes || Ðe kes || Kese || Ðem kese
 |-
 | '''Genitiv''' || Keses || Ðe keses || Keses || Ðem keses
 |-
 ! colspan=&quot;5&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Ein garagh (ett garage)
 |-
 ! rowspan=&quot;2&quot; | &amp;nbsp;
 ! colspan=&quot;2&quot; | Singular
 ! colspan=&quot;2&quot; | Plural
 |-
 ! ''Obestämd form'' !! ''Bestämd form''
 ! ''Obestämd form'' !! ''Bestämd form''
 |-
 | '''Nominativ''' || Garagh || Ðe garagh || Garaghe || Ðem garaghe
 |-
 | '''Genitiv''' || Garaghes || Ðe garaghes || Garaghes || Ðem garaghes
 |}

Verb i folksprok är, likt de i svenskan, mycket lätta att handskas med, då de endast har en form i presens, och skiljer sig inte beroende på person. Nedan följer en tabell som visar hur verb i folksprok böjes. Alla regelbundna verb slutar, i motsvarighet till svenskans a-ändelse, med e.

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 ! colspan=&quot;7&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Heite (heta)
 |-
 ! &amp;nbsp; !! Infinitiv !! Presens !! Perfekt !! Imperfekt !! Pluskvamperfekt !! Futurum
 |-
 | '''Ig''' || heite || heit || heitet || heitet || heitet || heite
 |-
 | '''Du''' || heite || heit || heitet || heitet || heitet || heite
 |-
 | '''He''' || heite || heit || heitet || heitet || heitet || heite
 |-
 | '''Sje''' || heite || heit || heitet || heitet || heitet || heite
 |-
 | '''Et''' || heite || heit || heitet || heitet || heitet || heite
 |-
 | '''Vi''' || heite || heit || heitet || heitet || heitet || heite
 |-
 | '''Iu''' || heite || heit || heitet || heitet || heitet || heite
 |-
 | '''Di''' || heite || heit || heitet || heitet || heitet || heite
 |}

Reflexiva verb hanteras även de som i svenskan. Se exempel nedan.

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 ! colspan=&quot;7&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Feule sig (känna sig)
 |-
 ! &amp;nbsp; !! Infinitiv !! Presens !! Perfekt !! Imperfekt !! Pluskvamperfekt !! Futurum
 |-
 | '''Ig''' || feule mig || feul mig || feulet mig || feulet mig || feulet mig || feule mig
 |-
 | '''Ðu''' || feule ðig || feul ðig || feulet ðig || feulet ðig || feulet ðig || feule ðig 
 |-
 | '''He''' || feule sig || feul sig || feulet sig || feulet sig || feulet sig || feule sig 
 |-
 | '''Sje''' || feule sig || feul sig || feulet sig || feulet sig || feulet sig || feule sig 
 |-
 | '''Et''' || feule sig || feul sig || feulet sig || feulet sig || feulet sig || feule sig 
 |-
 | '''Vi''' || feule oss || feul oss || feulet oss || feulet oss || feulet oss || feule oss 
 |-
 | '''Iu''' || feule ie || feul ie || feulet ie || feulet ie || feulet ie || feule ie
 |-
 | '''Ði''' || feule sig || feul sig || feulet sig || feulet sig || feulet sig || feule sig 
 |}

Självklart finns, om än ett fåtal, även ett antal oregelbundna verb. Här följer några av dessa:

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 ! colspan=&quot;7&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Bere (vara)
 |-
 ! &amp;nbsp; !! Infinitiv !! Presens !! Perfekt !! Imperfekt !! Pluskvamperfekt !! Futurum
 |-
 | '''Ig''' || bere || er || var || varet || varet || bere
 |-
 | '''Ðu''' || bere || er || var || varet || varet || bere
 |-
 | '''He''' || bere || is || var || varet || varet || bere
 |-
 | '''Sje''' || bere || is || var || varet || varet || bere
 |-
 | '''Et''' || bere || is || var || varet || varet || bere
 |-
 | '''Vi''' || bere || er || var || varet || varet || bere
 |-
 | '''Iu''' || bere || er || var || varet || varet || bere
 |-
 | '''Ði''' || bere || er || var || varet || varet || bere
 |-
 ! colspan=&quot;7&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Stane (stå)
 |-
 ! &amp;nbsp; !! Infinitiv !! Presens !! Perfekt !! Imperfekt !! Pluskvamperfekt !! Futurum
 |-
 | '''Ig''' || stane || stan || stud || stanet || stanet || stane
 |-
 | '''Ðu''' || stane || stan || stud || stanet || stanet || stane
 |-
 | '''He''' || stane || stan || stud || stanet || stanet || stane
 |-
 | '''Sje''' || stane || stan || stud || stanet || stanet || stane
 |-
 | '''Et''' || stane || stan || stud || stanet || stanet || stane
 |-
 | '''Vi''' || stane || stan || stud || stanet || stanet || stane
 |-
 | '''Iu''' || stane || stan || stud || stanet || stanet || stane
 |-
 | '''Ði''' || stane || stan || stud || stanet || stanet || stane
 |-
 ! colspan=&quot;7&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Take (taga)
 |-
 ! &amp;nbsp; !! Infinitiv !! Presens !! Perfekt !! Imperfekt !! Pluskvamperfekt !! Futurum
 |-
 | '''Ig''' || take || tak || tuk || taket || taket || take
 |-
 | '''Ðu''' || take || tak || tuk || taket || taket || take
 |-
 | '''He''' || take || tak || tuk || taket || taket || take
 |-
 | '''Sje''' || take || tak || tuk || taket || taket || take
 |-
 | '''Et''' || take || tak || tuk || taket || taket || take
 |-
 | '''Vi''' || take || tak || tuk || taket || taket || take
 |-
 | '''Iu''' || take || tak || tuk || taket || taket || take
 |-
 | '''Ði''' || take || tak || tuk || taket || taket || take
 |-
 ! colspan=&quot;7&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Ete (äta)
 |-
 ! &amp;nbsp; !! Infinitiv !! Presens !! Perfekt !! Imperfekt !! Pluskvamperfekt !! Futurum
 |-
 | '''Ig''' || ete || et || at || etet || etet || ete
 |-
 | '''Ðu''' || ete || et || at || etet || etet || ete
 |-
 | '''He''' || ete || et || at || etet || etet || ete
 |-
 | '''Sje''' || ete || et || at || etet || etet || ete
 |-
 | '''Et''' || ete || et || at || etet || etet || ete
 |-
 | '''Vi''' || ete || et || at || etet || etet || ete
 |-
 | '''Iu''' || ete || et || at || etet || etet || ete
 |-
 | '''Ði''' || ete || et || at || etet || etet || ete
 |}

Adjektiven i folksprok har precis som svenskan både singular- och pluralform samt bestämd form. Plural skapas genom att lägga till ett &lt;e&gt;. Om ordet har mer än en stavelse och slutar på &lt;e&gt; + konsonant (förutom &lt;t&gt;), så tar man bort eet innan man lägger till &lt;e&gt; på slutet. Detsamma gäller för komparering. Bestämd form är samma som pluralformen.
Kompareringen av adjektiven är även den lik svenskan, och alla de andra germanska målen. För komparativ lägger man till -er och för superlativ lägger man till -est. Några exempel:

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Klen (klen, liten)
 |-
 ! &amp;nbsp; !! Obestämd form !! Bestämd form
 |-
 | '''Singular''' || klen || klene
 |-
 | '''Plural''' || klene || klene
 |-
 | '''Komparativ''' || klener || klener
 |-
 | '''Superlativ''' || klenest || klenest
 |-
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Etet (äten, ätet)
 |-
 ! &amp;nbsp; !! Obestämd form !! Bestämd form
 |-
 | '''Singular''' || etet || etete
 |-
 | '''Plural''' || etete || etete
 |-
 | '''Komparativ''' || eteter || eteter
 |-
 | '''Superlativ''' || etetest || etetest
 |-
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Eigen (egen)
 |-
 ! &amp;nbsp; !! Obestämd form !! Bestämd form
 |-
 | '''Singular''' || eigen || eigne
 |-
 | '''Plural''' || eigne || eigne
 |-
 | '''Komparativ''' || eigner || eigner
 |-
 | '''Superlativ''' || eignest || eignest
 |}

== Fraser ==

Nedan följer några användbara fraser:

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Svenska
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Folksprok
 |-
 | Hej || Hei
 |-
 | Förstår du folkspråk? || Forstan ðu folksprok?
 |-
 | Ja, jag förstår || Ja, ig forstan
 |-
 | Nej, jag förstår inte || Nei, ig forstan nit
 |-
 | Inte så bra/gott || Nit so god
 |-
 | Hur mår du/hur känner du dig? || Hu føl ðu ðig?
 |-
 | Jag mår gott/jag känner mig gott || Ig føl mig god
 |-
 | Och du? || On ðu?
 |-
 | Jag också || Ig okk
 |-
 | Vad heter du? || Hvaþ heit ðu?
 |-
 | Jag heter... || Ig heit...
 |-
 | Tack || Þank
 |-
 | Vart bor du? || Hvar lef ðu?
 |-
 | Jag bor i/på/vid... || Ig lef in/an/bi...
 |-
 | Vart kommer du ifrån? || Hvar kom ðu fron?
 |-
 | Jag kommer ifrån... || Ig kom fron...
 |-
 | Vad är ditt telefonnummer? || Hvaþ is ðin telefonnummer?
 |-
 | Det är... || Et is...
 |-
 | Noll, ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio || Null, ein, tvo, þrei, fir, fif, seks, sev, att, ni, ti
 |-
 | Kan man äta här? || Kan man ete her?
 |-
 | Vad kostar det? || Hvaþ kost et?
 |-
 | Den/det/detta är för dyr || Et/ðat/ðis is tu dyr
 |-
 | Vad är detta/dessa? || Hvaþ is ðis/ðisse?
 |-
 | Hej då/farväl || Farvel
 |}

== Ordlista ==

Nedan visas en tabell med ord som är ordnade efter första bokstav i det svenska ordet. Sedan följer det folksprokska ordet och därefter ordet i ett antal andra germanska mål, för jämförelse.

'''Tips!''' Alla ord står inte under deras respektive inledande bokstav, utan står i stället bredvid ett annat ord med samma betydelse. Om du inte hittar ett ord du letar efter på dess bokstav, kan du testa att trycka Ctrl+F för att söka efter det.

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Svenska
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Folksprok
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Engelska
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Isländska
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Tyska
 ! style=&quot;background-color:#BFBFBF;&quot; | Nederländska
 |-
 | '''alen, ensam''' || '''allein''' -e -er -est || alone || aleinn, einsamall || alleine || aleen
 |-
 | '''all''' || '''all''' -e || all || all || all || al
 |-
 | '''and, anka''' || '''and''' ende || duck || önd || Ente || eend
 |-
 | '''andra''' || '''tvote''' || second || annar || zweite || tweede
 |-
 | '''arbeta''' || '''arbeite''' arbeit -t || work || arbeiða || arbeiten || werken
 |-
 | '''att''' || '''te''' || to || að || zu || aan, te
 |-
 | '''av''' || '''af''' || of, off || af || von || van
 |-
 | '''bi''' || '''bi''' -er || bee || býfluga || Biene || bij
 |-
 | '''bliva''' || '''vørðe''' vørð -t || become || verða || worden || worden?
 |-
 | '''blixt''' || '''blikst''' -e || lightning || elding || Blitz || bliksem
 |-
 | '''blå''' || '''blau''' -e -er -est || blue || blár || blau || blauw
 |-
 | '''bo, leva''' || '''lefe''' lef -t || live || búa, lifa || leben || lefen
 |-
 | '''bok''' || '''bok''' bøke || book || bók || Buch || boek
 |-
 | '''bokstav''' || '''bokstaf''' bokstefe || letter, character || bókstafur || Buchstabe || ?
 |-
 | '''brun''' || '''brun''' -e -er -est || brown || brúnn || braun || bruin
 |-
 | '''bägge, båda, både''' || '''boð''' || both || báðir || beide || beide
 |-
 | '''centrum''' || '''sentrum''' -e || center, centrum || miðdepill || Centrum || centrum
 |-
 | '''dag''' || '''dag''' -e || day || dag || Tag || dag
 |-
 | '''dansk''' || '''danisj''' -e -er -est || Danish || danskur || Dänisch || Deens
 |-
 | '''de''' || ''pron.'' '''ði''', ''prep.'' '''ðem''' || they, the || þeir, þær, þau || sie, der, das, die, de, den || zij, de, het
 |-
 | '''dem''' || '''ðem''' || them || þá, þær, þeim || sie || hen
 |-
 | '''den, det''' || ''pron.'' '''ett, ðat''', ''prep.'' '''ðe''' || it, the, that || þann, það, því || es, der, das, die, de, den, dat || het, de, dat
 |-
 | '''denna, detta''' || '''ðiss''' || this || þenna, þetta, þessi || diese || dit
 |-
 | '''deras''' || '''ðeir''' -e || their || þeirra || ihr || hun
 |-
 | '''dessa''' || '''ðisse''' || these || þessir || diese || deze
 |-
 | '''dig''' || '''ðig''' || you, thee || þér, þið || dich || je
 |-
 | '''din, ditt''' || '''ðin''' ðine || your, thy, thine || þinn, þín, þitt || dein || jouw
 |-
 | '''djur''' || '''dyr''' -e || animal (deer ursprungligen betytt djur?) || dýr || Tier || dier
 |-
 | '''dock''' || '''ðogh''' || though || þó || obwohl, zwar || niettemin
 |-
 | '''dotter''' || '''doghter''' døghtere || daughter || dóttir || Tochter || dochter
 |-
 | '''du''' || '''ðu''' || you, thou || þú || du || jij
 |-
 | '''dunder, åska''' || '''þonder''' || thunder || þruma, druna || Donner || donder
 |-
 | '''då''' || '''ðann''' || then || þá || dann || dan
 |-
 | '''där''' || '''ðer''' || there || þar || dort || daar
 |-
 | '''därför''' || '''ðerfor''' || therefor || fyrir það || dafür || daarvoor
 |-
 | '''eller''' || '''eðer''' || or || eða || oder || of
 |-
 | '''en, ett''' || '''ein''' || a, an, one || einn, eitt, ei || ein, eine, einem, einer, einen || een
 |-
 | '''engelsk''' || '''englisj''' -e -er -est || English || enskur || Englisch || Engels
 |-
 | '''er''' || '''iu''' || you, ye || ? || Sie || jullie, u
 |-
 | '''er, ert''' || '''ir''' -e || your, yours || ykkar, yðar || ihr || uw
 |-
 | '''fem''' || '''fif''' || five || fimm || funf || vijf
 |-
 | '''femte''' || '''fifte''' || fifth || fimmti || fünftens || vijfde
 |-
 | '''ferie, lov, helgdag''' || '''ferdag''' -er || holiday, vacation || frídagur, helgidagur || Feiertag || vakantie
 |-
 | '''finger''' || '''finger''' -e || finger || fingur || Finger || vinger
 |-
 | '''finna''' || '''finde''' find fand -t || find || fínða? || ? || vinden
 |-
 | '''fisk''' || '''fisj''' -e || fish || fiskur || Fische || vis
 |-
 | '''fjärde''' || '''firte''' || fourth || fjórði || viert || vierde
 |-
 | '''folk''' || '''folk''' -e || folk, people || fólk || Volk || volk
 |-
 | '''fyra''' || '''fir''' || four || fjórir, fjarki, ferna, fjögur || vier || vier
 |-
 | '''få''' || '''fø''' -er -est || few || fáir || wennige || ?
 |-
 | '''färöisk''' || '''fereyisj''' -e -er -est || Faroese || Faröer || Färöisch
 |-
 | '''följa''' || '''folge''' folg -t || follow || fylgja || folgen || volgen
 |-
 | '''för''' || '''for''' || for || for || für || for
 |-
 | '''först''' || '''fyrst''' -e || first || fyrstur || erst || eerst
 |-
 | '''förstå, begripa''' || '''forstane''' forstan -t || understand || skilja || verstehen || begrijpen
 |-
 | '''förtälja, berätta''' || '''fortelle''' fortell fortalt || tell, foretell || segja || erklären || vertelen
 |-
 | '''giva''' || '''gife''' gif gaf -t || give || gefa || geben || gefen
 |-
 | '''glad''' || '''glad''' -e -er -est || glad || glaður || froh || blij
 |-
 | '''god''' || '''god''' -e better best || good || góður || gut || goed
 |-
 | '''grå''' || '''grau''' -e -er -est || gray || grár || grau || grijs
 |-
 | '''grön''' || '''grøn''' -e -er -est || green || grænn || grün || groen
 |-
 | '''gul''' || '''gelv''' -e -er -est || yellow || gulur || gelb || geel
 |-
 | '''guld, gull''' || '''gold''' || gold || gull || Gold || goud
 |-
 | '''gå''' || '''gange''' gang -t, '''goe''' go -t || go, walkg || ganga || wegen, gehen || gangen, gaaten
 |-
 | '''göra''' || '''doe''' do -t || do || gera || tun || doen
 |-
 | '''han''' || '''he''' || he || hann || er || hij
 |-
 | '''hans''' || '''hes''' || his || hanns || ? || ?
 |-
 | '''hatt''' || '''hatt''' -e || hat || hattur || Hut || hoed
 |-
 | '''henne''' || '''hennar''' || her || hennar || sie || haar
 |-
 | '''hennes''' || '''hennars''' || her || hennars || ? || ?
 |-
 | '''hon''' || '''sje''' || she || hún || sie || zij
 |-
 | '''honom''' || '''hem''' || him || honum || er || hem
 |-
 | '''hava''' || '''hafe''' -haf -hadde -t || have || haben || haben
 |-
 | '''hund''' || '''hund''' -e || hound, dog || hundur || Hund || hond
 |-
 | '''hur''' || '''hvø''' || how || hvernig, hversu, hve || wie || hoe
 |-
 | '''hus''' || '''hus''' -e || house || hús || Haus || huis
 |-
 | '''häst''' || '''perd''' -e, '''hross''' -e || horse || hestur, hross || Pferd || paard
 |-
 | '''hög''' || '''hogh''' -e -er -est || high || hár || hoch || hog
 |-
 | '''i''' || '''in''' || in || í || in || in
 |-
 | '''i stället''' || '''in stedd''' || instead || í staðinn || stattdessen || in plaats daarvan
 |-
 | '''igen''' || '''egenn''' || again || ? || wieder || opnieuw
 |-
 | '''in''' || '''in''' || in || inn || in || in
 |-
 | '''inte, icke, ej''' || '''nit''' || not || ekki || nicht || niet
 |-
 | '''isländsk''' || '''islandisj''' -e -er -est || Icelandic || íslenskur || Isländisch || IJslands
 |-
 | '''ja''' || '''ja''' || yes || já || ja || ja
 |-
 | '''jacka''' || '''jakke''' || jacket || jakki || Jacke || jasje
 |-
 | '''jag''' || '''ig''' || I || ég || ich || ik
 |-
 | '''jaga''' || '''jage''' jag -t || hunt || veiða || jagen || jagen
 |-
 | '''jakt''' || '''jakt''' -e || hunt || veiði || Jagd || jacht
 |-
 | '''kall''' || '''kald''' -e -er -est || cold || kuld || kalt || koud
 |-
 | '''kanske''' || '''maiskei''' || maybe || kannski || ? || misschien
 |-
 | '''katt''' || '''katt''' -e || cat || köttur || Katze || kat
 |-
 | '''koppar''' || '''kopper''' || copper || kopar || Kopfer || ?
 |-
 | '''krig''' || '''krig''' -e || war || stríð || Krieg || krijg
 |-
 | '''kunna''' || '''kunne''' kann -t || can, be able to || kunna || kunnen || kunnen
 |-
 | '''ligga''' || '''ligge''' ligg lag -t || lie || liggja || liegen || liggen
 |-
 | '''lila, purpurröd''' || '''purpur''' -e -er -est || purple || purpurarauður || purpurrot || purper
 |-
 | '''ljud''' || '''lyd''' -e || sound || hljóð || Laut || luid
 |-
 | '''ljuga''' || '''lyge''' lyg -t || lie || ljúga || liegen || liggen
 |-
 | '''lova''' || '''lofe''' lof -t || promise || lofa || versprechen || beloven
 |-
 | '''låg''' || '''log''' -e -er -est || low || lágur || niedrig || laag
 |-
 | '''lägga''' || '''legge''' legg -t || lay || leggja || lagen || leggen
 |-
 | '''läsa''' || '''lese''' les -t || read || lesa || lesen || lesen
 |-
 | '''löfte, lovord''' || '''lofte''' || promise || loforð || Versprechung || belofte
 |-
 | '''man''' || '''man''' men || man || maður || Mann || man
 |-
 | '''med''' || '''met''' || with || með, við || mit || met
 |-
 | '''men''' || '''ma''' || but || en || aber || maar
 |-
 | '''mig''' || '''mig''' || me || mig, mér || mich || me
 |-
 | '''min, mitt''' || '''min''' mine || my, mine || minn, mín, mitt || mein || mijn
 |-
 | '''mjölk''' || '''melk''' -e || milk || mjólk || Milch || melk
 |-
 | '''mycket''' || '''mykk''' || much || mikið, mjög || viel || veel
 |-
 | '''må''' || '''maie''' mai -t || may || mega || ? || ?
 |-
 | '''många''' || '''manne''' mer mest || many || margir, margur || viele || velen
 |-
 | '''människa''' || '''mensj''' -e || human || mennskur || Mensch || mens
 |-
 | '''natt''' || '''naght''' -e || night || nótt || Nacht || nacht
 |-
 | '''ned, neder, ner''' || '''ner''' || down || neður || unten || neer
 |-
 | '''nederländsk''' || '''nederlandisj''' -e -er -est || Dutch || neðerlenskur || Nederländisch || Nederlands
 |-
 | '''nej''' || '''nei''' || no || nei || nein || nee
 |-
 | '''ni''' || '''iu''' || you, ye || ? || sie || jullie, u
 |-
 | '''nio''' || '''ni''' || nine || níu || neun || negen
 |-
 | '''nionde''' || '''niete''' || ninth || níundi || neunte || negende
 |-
 | '''norrön, nordisk''' || '''norrøn''' -e -er -est || Norse || norrænn || ? || ?
 |-
 | '''norsk''' || '''norsj''' -e -er -est || Norweigan || norskur || Norwegisch || Noors
 |-
 | '''nu''' || '''nu''' || now || nú || nu || nu
 |-
 | '''ny''' || '''ny''' -e -er -est || new || nýr || neu || nieuw
 |-
 | '''när''' || '''hvenner''' || when || hvenær || wenn || wanneer
 |-
 | '''o-''' || '''un-''' || un- || ó- || un- || on-
 |-
 | '''och''' || '''on''' || and || og || und || en
 |-
 | '''ofta''' || '''ofte''' -r -est || often || oft || häufig || vaak
 |-
 | '''om''' || '''ef, um''' || if, about || ef, um || wenn, um, über || als, over
 |-
 | '''opp, upp''' || '''upp''' || up || upp || herauf || op
 |-
 | '''ord''' || '''vord''' -e || word || orð || Wort || woord
 |-
 | '''oss''' || '''oss''' || us || okkur, okkar || uns || ons
 |-
 | '''på, å''' || '''an''' || on || á || auf || op
 |-
 | '''resa, färdas, fara''' || '''reise''' reis -t || travel || ferðast || reisen, fahren || reisen
 |-
 | '''rik''' || '''reik''' -e -er -est || rich || ríkur || reich || rijk
 |-
 | '''rike, kungadöme, konungadöme''' || '''reike''' || kingdom || ríki, konungdómur || Reich || rijk
 |-
 | '''räkna''' || '''telle''' tell -t || count || telja || zählen || tellen
 |-
 | '''röd''' || '''rød''' -e -er -est || red || rauður || rot || rod
 |-
 | '''rövare, rånare''' || '''røver''' -e || robber || ræningi || Räuber || rover
 |-
 | '''se''' || '''se''' se sog sett || see || sjá || sehen || zien
 |-
 | '''se ut som''' || '''sjaue lik''' sjau lik sjauet lik || look like || vera í hátt || schauen gleiches || kijk als
 |-
 | '''sex''' || '''seks''' || six || sex || sechs || zes
 |-
 | '''sida''' || '''side''' || side, site, page || síða || Seite || pagina
 |-
 | '''sig''' || '''sig''' || ? || sig || sich || ?
 |-
 | '''silver''' || '''silfer''' || silver || silfur || Silber || zilver
 |-
 | '''sin, sitt''' || '''sin''' sine || ? ||  || sein || ?
 |-
 | '''sju''' || '''sev''' || seven || sjö || sieben || zeven
 |-
 | '''sjunde''' || '''sevte''' || seventh || sjöundi || siebente || zevende
 |-
 | '''själ''' || '''seul''' -er || soul || sál || Seele || ziel
 |-
 | '''själv''' || '''self''' -e || self || sjálf || selbst || zelf
 |-
 | '''sjätte''' || '''sekste''' || sixth || sjötti || sechste || zesde
 |-
 | '''skjuta''' || '''sjute''' sjut -t || shoot || skjóta || schießen || spruiten
 |-
 | '''skola''' || '''sjolle''' sjoll -t || shall, be going to || skulu || sollen || zellen
 |-
 | '''skriva''' || '''skrife''' skrif -t || write || skrífa || schreiben || schrijfen
 |-
 | '''som''' || '''dat''' || that || sem || dat || dat
 |-
 | '''son''' || '''son''' søne || son || sonur || Sohn || zoon
 |-
 | '''språk, mål''' || '''sprok''' -e || speech, language || mál || Sprache || spraak, taal
 |-
 | '''stjäla''' || '''stele''' stel -t || steal || stela || stehlen || stelen
 |-
 | '''strid, kamp''' || '''strid''' -e, '''kamp''' -e || fight || stríð || Kampf || strijd
 |-
 | '''stå, stånda''' || '''stane''' stan stud -t || stand || standa || stehen || ?
 |-
 | '''svart''' || '''svart''' -e -er -est || black || svartur || schwarzes || zwart
 |-
 | '''svensk''' || '''svedisj''' -e -er -est || Swedish || sænskur || Swedisch || Zweeds
 |-
 | '''säga''' || '''sege''' seg sate sagt || say || segja || sagen || zegen
 |-
 | '''tacka''' || '''þanke''' þank -t || thank || þakka || danken || danken
 |-
 | '''taga''' || '''take''' tak tuk -t || take || taka || nehmen || nemen
 |-
 | '''tak''' || '''tak''' -e || roof, ceiling || þak || Dach || dak
 |-
 | '''tala, prata''' || '''prate''' prat -t || talk, speak || tala || sprechen || praten
 |-
 | '''tand, tann''' || '''tand''' tende || tooth || tönn || Zahn || tand
 |-
 | '''till''' || '''te''' || to || til || zu || te
 |-
 | '''tio''' || '''ti''' || ten || tíu || zehn || tien
 |-
 | '''tionde''' || '''tiete''' || tenth || tíundi || zehnte || tiende
 |-
 | '''tjuv''' || '''tif''' -e || thief || þjófur || Dieb || dief
 |-
 | '''tre''' || '''þrei''' || three || þreir || drei || drie
 |-
 | '''tredje''' || '''þreide''' || third || þriðji || drittens || derde
 |-
 | '''tro''' || '''lauve''' lauv -t || think, believe || trúa || glauben || geloven
 |-
 | '''tråd''' || '''þroð''' -e || thread || þráður || Gewinde || draad
 |-
 | '''träd (trä), bom''' || '''tre''' -e, '''bom''' -me || tree || tré || Baum || boom
 |-
 | '''träda''' || '''þreðe''' tred -t || thread || þræða || verlegen || traaden
 |-
 | '''tysk''' || '''teutsj''' -e -er -est || German || þýskur || Deutsch || Duits
 |-
 | '''tå''' || '''to''' -e || toe || tá || Zehe || teen
 |-
 | '''tår''' || '''tar''' -e || tear || tár || ? || scheur
 |-
 | '''ull''' || '''vull''' -e || wool || ull || wolle || wol
 |-
 | '''ulv, varg''' || '''vulf''' -e || wolf, worg || úlfur || Wolf || wolf
 |-
 | '''ungefär, omkringe''' || '''ungefer''' || about || í kringum || ungefähr || ongeveer
 |-
 | '''ut''' || '''ut''' || out || út || aus || uit
 |-
 | '''utan, utom''' || '''utum''' || without || utan || ohne || zonder
 |-
 | '''vad''' || '''hvaþ''' || what || hvað || was || wat
 |-
 | '''vara''' || '''bere''' is var varet || be || vera || sind || zijn
 |-
 | '''varför''' || '''hvaþfor''' || why, what for || hví || warum || waarom
 |-
 | '''vart, var''' || '''hvar''' || where || hvar || wo || waar
 |-
 | '''vem''' || '''hver''' || who || hver || wer || wie
 |-
 | '''veta''' || '''veite''' veit visset -t || know || veita || wissen || weten
 |-
 | '''vit''' || '''hvit''' -e -er -est || white || hvítur || weiß || wit
 |-
 | '''vår, vårt''' || '''or''' -e || our || okkar || unser || ons
 |-
 | '''väl''' || '''vel''' || well || ? || ? || ?
 |-
 | '''väsen, varelse, skapelse''' || '''vesen''' -e || being, creature || vera || Wesen || schepsel
 |-
 | '''åtskillig, olik, annan''' || '''forsjillet''' -e -er -est || difference || ólíkur, annar || Unterschied || verschillend
 |-
 | '''åtta''' || '''att''' || eight || átta || acht || acht
 |-
 | '''åttonde''' || '''attete''' || eighth || áttundi || achtsde || achtste
 |-
 | '''ände, slut''' || '''end''' -e || end || endir || Ende || eind
 |-
 | '''ö''' || '''eiland''' -e, '''ei''' -e || island || ey || insel || eiland
 |}
[[Kategori:Språk]]</text>
      <sha1>o2ty50aq7z0vzu1j8nvdunk8lx02avm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Etikettbok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4521</id>
    <revision>
      <id>57381</id>
      <parentid>57380</parentid>
      <timestamp>2025-05-27T22:55:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Yvwv</username>
        <id>636</id>
      </contributor>
      <comment>/* Livets högtider */</comment>
      <origin>57381</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="201601" sha1="08pn7x9as06dwc1u82ry6cvycb6hnk3" xml:space="preserve">: ''Detta är en wikibok om etikett i den verkliga världen. Se [[Wikibooks:Riktlinjer/Etikett]] för etikett på Wikibooks.''

'''Etikett''' är en bok om etikettregler för svenskt 2020-tal.

⚠️ '''Varningstriangel''' används för allvarliga felsteg. Att avvika från vanliga etikettregler är inte värre än att det ser udda eller ovant ut. De triangelmärkta etikettsbrotten är antingen oförskämda, giriga eller kränkande, och ursäktas inte av slarv eller okunskap.

🌐 '''Jordgloben''' markerar skillnader i etikett mellan länder, där man behöver vara beredd på att människor med olika ursprung har olika vanor. Som infödd svensk ska man följa svensk sed i Sverige. Människor med utländsk bakgrund kan i många fall följa sin sed, liksom svenskar utomlands inte till alla delar förväntas känna till eller följa lokal sed. Så länge de inblandade känner till olikheterna och visar god vilja, kan de anpassa sig till varandra.

🎩 '''Hatten''' markerar små trick som inte är nödvändiga, men som är eleganta eller imponerande lösningar.

== Inledning ==
Etikettreglers existens leder ibland till diskussioner.

Etikett ska vara till för att förenkla, inte för att försvåra.

Etikett handlar om att man inte ska besvära andra och därigenom få umgänget med människor att löpa smidigare. Etikett handlar även om hänsyn och rättvisa. Om att behandla folk lika, och ge utrymme åt individer som inte själva tar för sig. Till exempel är en fin regel att man låter folk prata till punkt, så även den svagaste stämma kan göra sig hörd. En annan god sed eller etikett är att inte sysselsätta sig med sin egen person, när man är i andras sällskap. Vem vill väl se när nån klämmer finnar, petar sig i näsan eller kliar sig i häcken? Även oskyldigare sysselsättningar såsom att kamma sig eller springa och spegla sig, kan få folk att känna sig nonchalerade.

Det kan inte förnekas att etiketten också innehåller element som kan få den oinvigde att känna sig utanför. Kulturen har utvecklats genom tiderna och i många situationer kan vad som är ”det rätta&quot; bero på rätt godtyckliga avvägningar: i en del kulturer skall man i högre grad röra andra för att visa kamratskap, i andra skall man vara noga med att hålla avstånd för att visa respekt. Etikettreglerna nedan är inte universella, utom i frågan om vissa underliggande principer, men hjälper åtminstone i många kretsar i Sverige och i viss mån i resten av västvärlden. Ju mer annorlunda kultur, desto mer måste man vara lyhörd för skillnaderna och beredd att anpassa sig.

Att känna och följa de etikettregler som gäller i en viss kultur är att visa respekt för dem vars kultur det är. Ofta erbjuder etiketten enkla sätt att visa allmänna hänsyn, med mindre risk att bli missuppfattad än om man inte känner etiketten.

=== Vad etikett inte är ===
En presentation behöver ofta inledas med en kortfattad genomgång av det som ''inte'' ingår av presentationen. Det är lämpligt även här. Etikett omfattar nämlingen inte ''alla'' sorters normer för, eller beskrivningar av, mänskligt beteende. '''En etikettbok är således...'''
* '''ingen lagbok.''' Att stjäla, förskingra pengar, köra rattfull, misshandla, urinera på gatan, kasta skräp i rabatten, nyttja illegala droger eller ofreda människor på sexuellt eller annat sätt, är redan förbjudet i lag. Det som är olagligt är underförstått också olämpligt, och blir överflödigt att avråda från i en etikettbok. Omvänt ska etikettregler inte vara lika absoluta som lagar, och etikettsbrott ska normalt inte föranleda straff.
* '''ingen uppförandekod eller ordningsstadga.''' Man kan tänka sig att gott uppförande består av tre skikt. Först kommer lagen, som en stomme för att samhället alls ska sitta ihop. Sedan kommer lokala ordningsregler som finns på arbetsplatser, skolor, föreningar och andra sociala rum. Se motsvarar byggnadens innerväggar. Etiketten är det estetiska lagret i samhällsbygget; en fernissa som ger elegans och skönhet. Eftersom de flesta bussbolag har ordningsregler som förbjuder passagerarna att dricka alkohol, ligga ner i sätena och spela musik ur högtalare, står det inte i en etikettbok. Däremot finns det en del råd om hur man ska bete sig på en buss, utöver den lindriga ansträngningen att följa reglerna.
* '''ingen handbok i sammanträdesteknik och föreningsliv.''' Den sortens instruktioner går att hitta på andra platser, och de kan skilja sig åt mellan organisationer. Återigen är etiketten ett komplement till befintliga regler.
* '''ingen kokbok eller hemkunskapsbok.''' Matlagning, städning och annat hushållsarbete är viktiga färdigheter, men de den är alltför omfattande för att nämnas i en etikettbok. Etiketten sätter normer för servering, dukning och bordsskick, men i köket får du hitta andra råd!
* '''ingen kläd- eller stilguide.''' Etikett definierar klädkoder, och föreskriver när de gäller. För att ta reda på exakt vilka plagg som passar till arbete, vardag, fest och andra tillfällen, eller hur man annars vårdar sitt yttre, se [[stilguide för herrar]].
* '''ingen retorikbok.''' Här nämns i korthet välkomsttal, tacktal, och andra enkla anföranden som är påkallade på fester. För talekonst i övrigt finns annan litteratur.
* '''ingen psykologibok eller självhjälpsbok.''' Beteendevetenskap är ett intressant ämne för att analysera hur och varför människor gör som de gör, eller hur man kan öva på att ändra beteendemönster. Men etiketten är ingen teori, utan en samling normer för hur man ''bör'' göra.
* '''ingen bok om etnologi, antropologi eller sociologi.''' En etikettbok kan beskriva sociala normer, deras historia och deras sammanhang. Men som nämnts ovan handlar etikett inte i första hand om hur andra gör eller har gjort, utan om hur man ''bör'' göra.
* '''ingen relationsguide.''' Etikett kan vara nyttigt för att flörta på en fest eller gå på dejt (eller att låta bli) men att leva med en partner är en helt annan sorts utmaning. Om man har en partner, så kan man samarbeta för att bättra på varandras uppförande.
* '''ingen bok om barnuppfostran.''' Det är också en genre av faktaböcker som det finns gott om. De flesta etikettregler går att lära ut till barn så snart de lärt sig att umgås fritt med vuxna.

Således handlar etikett till stor del om '''&quot;oskrivna regler&quot;''', där etikettboken utgör ett undantag där de faktiskt är skrivna. De skrivna reglerna är nedskrivna i andra böcker.

=== Grundprinciper ===
'''[http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_gyllene_regeln Den gyllene regeln]''' finns i många olika religioner och icke-religiösa livsåskådningar.
* ''Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. (Matt. 7:12, Bibel 2000)''

'''Människor är olika.''' Här finns en begränsning av den gyllene regeln. Att ''du själv'' är bekväm med ett beteende, betyder inte att ''andra'' är det. Det gäller särskilt grad av intimitet; som beröring, prat om ekonomi, och annat som vissa människor är öppna med, medan andra sparar till sina mest förtroliga. Regeln skall tolkas som respekt för vad den andra är bekväm med – du vill ju att andra skall respektera dina gränser.

'''Heder''' är ett socialt begrepp som beskriver en persons eller grupps värde inför sin omgivning. I Sverige talar man sällan om heder, men ändå finns den där.
* Den som gjort ett misstag som inte kan nonchaleras bör på ett diskret sätt upplysas om att det var ett misstag. Vederbörande bör också få en chans att be om ursäkt, bli förlåten och gärna att gottgöra misstaget.
* Det är den framgångsrike som har lättast att vara ödmjuk.

🌐 &quot;Ansikte&quot; (''face'') är ett begrepp i östasiatisk etikett, där individens rykte i gruppen är ett centralt begrepp. I många fall går det att dra analogier till västerländsk etikett, men nyanserna skulle behöva en egen bok.

'''Fångarnas dilemma''' och '''allmänningens tragedi''' är matematikers och ekonomers beskrivning av situationer där det ibland lönar sig att bete sig girigt och egoistiskt, i stället för att vara generös och lojal. Det är lättare att slänga skräp på marken i stället för i papperskorgen, men det blir besvärligt för alla andra. '''Lätt att göra rätt''' är en princip som sällan sköter sig själv. Vänster- och högertrafik brukar vara självreglerande; ingen tjänar på att köra mot trafiken. Men i många andra fall måste man se till att etiketten blir lättare att följa för alla parter.

'''Ge mer än du tar.''' Kanske inte i första hand med pengar, men man får räkna med att &quot;gå back&quot; på artighetsgester, och ha svårt att känna sig berättigad till dem. Du kommer nog hålla upp fler dörrar än du har fått efter dig, du kommer ha fått lyssna mer på andras klagomål än du fått klaga själv, och du får bära ut fler soppåsar än du får utburna åt dig.

===När får man bryta mot reglerna?===
'''Nöd häver lag.''' Om det brinner, om någon har satt i halsen, eller om det plötsligt börjar ösregna på en trädgårdsfest, så är det självklart viktigare att sätta alla i säkerhet, än att följa etiketten. När man förlorat sin plånbok kan man be om att få låna pengar på ett sätt som inte ursäktats annars.

'''Värden leder.''' I många fall kan värden markera att etikettreglerna lättas upp, eller säga det rakt ut. Om värden tar av sig kavajen under en middag, eller äter revbensspjäll med fingrarna, är det ursäktat att gästerna gör det. Självklart får gäster inte på eget bevåg ta över värdens privilegier, som att knappa på mobilen vid matbordet, ta ut mat från kylen, eller välja musik.

God ton är inte till för att man ska glömma bort den dåliga tonen. Den är till för att spara den dåliga tonen tills den behövs. Människor som hela tiden skriker, svär och använder härskartekniker... hur vet man när de blir arga?

===Gör etiketten naturlig===
Om man läst en lärorik bok, så kan man rekommendera den, eller referera till den. Men inte den här boken.

Etikett ska inte vara ett rollspel, utan något man gör naturligt. Bland vuxna faller man inte in i fraser som &quot;enligt etiketten ska vi...&quot; utan man bara gör det riktiga. Med sina barn, eller med yngre vänner och kollegor, kan man ibland ta en diplomatiskt uppfostrade roll. Men även med dem gäller i allmänhet ''show, don't tell''.

===Historiskt och socialt sammanhang===
Etikettregler uppfattas på gott och ont som gamla; antingen som föråldrade och oanpassade till det moderna samhället, eller som traditionella och beprövade.

Etikett behöver, likt andra konventioner, ett par årtionden för att etablera sig, och både böckerna och den utövade etiketten kan släpa efter. Till exempel är det kanske först på 2020-talet som man kan formulera en etikett för sociala medier. Det är också dags att bestämma att &quot;bus eller godis&quot;-rundan rimligen behöver ett fast datum, medan man kan ha en privat halloweenfest nästan när man vill under hösten.

Viss etikett kan spåras till antiken eller ännu längre bakåt. Etikettböckernas guldålder var första halvan av 1900-talet, det som vi idag beskriver som &quot;äldre etikett&quot;.

Könsrollerna har förändrats. Många tycker fortfarande att särbehandling är romantiskt; men framför allt är det viktigt att män och kvinnor får förverkliga sig själva. ''Värd'' och ''värdinna'' var förr underförstått en make och en maka, med olika roller på en bjudning. Idag kan familjer och rollfördelning se olika ut. '''Den här texten använder ordet &quot;värd&quot; könsneutralt, för någon vuxen i värdfolket.''' Inget av värdens eller värdinnans uppdrag är längre avhängigt av kön. Man kan förstås hedra traditioner som att skåla med eller hålla tacktal till värdinnan, men det går bra att göra även gentemot en manlig värd.

I familjer som hade råd (och läste etikettböcker) var frun hemmavarande, och man hade tjänstefolk, åtminstone en hushållerska. Seder och bruk anpassades därefter.

Det märks inte minst när det gäller middagar och andra hemmafester. Medan tjänstefolket ansvarade för matlagning, servering, och annan handräckning, kunde värdparet ägna hela kvällen till att leda sällskapslivet. Även om en värd på 2020-talet har mikrovågsugn, riskokare och annat som 1930-talets värdar bara kunnat drömma om, kan bristen på tjänstefolk och hemmafru ge ett behov av handräckning från släkt eller vänner.

Etikett brukar också uppfattas som ett klassmärke. Historiskt har etikett framstått som medelklassens sätt att ta efter överklassen. Men de flesta etikettregler kräver varken en förmögenhet, ansedda förfäder, en akademisk examen eller en fin adress; det enda som behövs är normalt kunskap och vilja. Många situationer är förstås lättare att hantera för den som har råd, men det finns ofta lösningar där man kan var sparsam men inte snål.

==Att vistas bland folk==
: ''Vill du bli behandlad som en vuxen? Bete dig som en.''
🌐 Sverige utgör en ytterlighet på många värderingsskalor. Bland annat gör vi stor skillnad mellan offentligt och privat umgänge.

===Undvik trängsel===
Att '''begränsa sitt utrymme''' är en princip som är särskilt viktig där folk trängs, som i kollektivtrafiken, i butiker, på krogen, och på lägenhetsfester med mycket folk.

Om det är gott om plats, så håller man avstånd till främmande människor.

Lägg inte jackor eller väskor där de tar upp utrymme för andra. Sätt dig inte på reserverad plats. Stå inte still i en dörrpost.

I trängsel ger man utrymme för människor som vill passera. Den som behöver tränga sig förbi stillastående människor följer en &quot;trängseltrappa&quot; enligt följande, med 3-6 sekunders väntetid mellan stegen, beroende på hur bråttom man har. Om ett steg löser problemen, är nästa steg onödigt.
# Stanna på armlängds avstånd från personerna
# Försök möta personens blick
# Säg &quot;ursäkta&quot; i anpassat tonläge
# Rör lätt vid axeln på någon person som verkar tåla det
# Säg &quot;ursäkta, går det att passera?&quot;
Om personen i det här läget har ignorerat dig eller vägrat flytta sig, så får man i en nödsituation tränga sig förbi; annars får man ge upp och antingen vänta på att personen flyttar sig, eller välja en annan väg.

På trottoaren ger man utrymme åt andra att passera. Där det är trångt går sällskap i fil, i stället för i bredd. Nyförälskade par kan lockas av att gå hand i hand precis överallt, men nog är det ännu mer romantiskt att leda sin partner efter sig. Man undviker att tvinga ner någon i körbanan. Körbanan kan vara smutsig och blöt, och är till för biltrafik.

Om det inte är nödvändigt på grund av trängsel, undviker man att gå hack i häl precis bakom en främmande människa. Om man inte behöver passera, kan man gå snett vid sidan så man är synlig för den andra personen.

Man '''håller upp dörren''' för en person som kommer precis efter, om man har fria händer och orkar. Att hålla upp dörren villkoras inte av motpartens kön, ålder och status.

===Uppsikt och öppen front===
Håll uppsikt över din omgivning. Stå inte i vägen. Om det börjar regna, se om du och ditt sällskap har skydd! Behöver någon hjälp att bära? Är det till och med någon nödsituation? Är det någon i närheten som vill hälsa?

En människa kan ofta hamna i en bubbla med en god vän, ett husdjur, en mobiltelefon, tidning, keps, solglasögon, hörlurar, glas med alkohol, ett rökverk eller något annat som drar bort uppmärksamhet från omvärlden. Vissa kan använda det som en sköld.

Man använder inte en partner, ett barn eller husdjur som verktyg för att ta upp mer utrymme än vad som är skäligt.

'''Visa öppen front.''' Res inga sköldar. Undvik att utestänga andra; särskilt med kroppsspråket. Särskilt på fest ska man inte hålla i sin favoritkompis eller knappa på sin mobiltelefon, utan ge andra människor chansen att umgås. Inte heller ska man fylla luften med långa monologer. 

Ett undantag från att hålla öppen front, är för att skydda sig själv eller andra från någon som beter sig kränkande.

===Tider===
För möten, arbetsplatser, sport och många andra sammanhang, gäller att starttid är utsatt tid '''på sekunden'''.

Inför resor och viktiga aktiviteter bör man ange en '''samlingstid''' som anpassas efter viktighet och förberedelser på plats. Före ett flyg brukar samlingstiden vara två timmar före avresa. Före en tågresa, en teaterpjäs eller ett möte som kräver försnack kan det vara ca 30 minuter. Före ett enkelt möte kan samlingstid vara 10 minuter före utsatt tid.

För sin egen del kan man, om man har möjlighet, komma 5-15 minuter ''före'' samlingstiden, men avstå från att skryta om det.

För sport, träning och liknande ska man vara '''ombytt på plats''' före utsatt klockslag, så aktiviteten kan börja på utsatt tid. Samlingstiden anpassas efter väntad tid för ombyte; 15 minuter är rimligt för inomhusträning, medan t.ex. ishockey kräver längre ombytestid.

Om man träffas på fritiden, t ex för att gå på restaurang, kommer man på utsatt samlingstid.
* Att komma 1–4 minuter efter utsatt samlingstid räknas som att komma i tid, och behöver inte kommenteras.
* Om man kommer 5–9 minuter efter utsatt samlingstid, säger man &quot;förlåt att jag var lite sen&quot;.
* Om man kommer mer än 10 minuter efter utsatt samlingstid, så börjar man närma sig starttiden, och då står hela aktiviteten på spel. I så fall hör man av sig till mötets ledare. En riktlinje är att en försening ska anmälas minst lika lång tid före den utsatta tiden, som förseningen förväntas bli. Om man ska mötas klockan 18, men väntas komma fram 18:20, så bör man förvarna om det senast 17:40.

De enda tillfällen då det är kutym att komma ''efter'' utsatt tid, är hemmafester, öppet-hus-aktiviteter och akademisk kvart (se nedan).

Värden bör ge ett '''tidsfönster''' mellan tidigaste och senaste ankomsttid. På en middag kan man ha en &quot;mingeltimme&quot; med hors d'ouvres eller gående förrätt, särskilt när transporterna är lite osäkra.

🎩 Gästen kan sikta på att komma en kvart efter tidigaste ankomsttid: då slipper man vara först, och även om man skulle fördröjas med en halvtimme (bussen kan vara inställd, man tvingas panikköpa blommor, etc.) så är man fortfarande i god tid.

En mingeltimme har fördelen att gruppdynamiken förändras. Om de första som dyker upp är goda vänner, så hinner de prata av sig med varandra; om de inte känner varandra, så hinner de presentera sig. Tidig ankomst kan medföra risk för kökshandräckning, men det bör premieras, t.ex. med fördrink.

Att vänta är inte behagligt. När någon väntar på att du ska bli färdig, undvik att fördriva tiden i onödan.

I fall då någons sena ankomst inte är något problem, ska ingen kommentera den sena ankomsten. Om det är viktigt med tillrättavisning, så ska den ske diskret.

===Bullra inte===
Som buller räknas även tal, sång, musik och annat som man tänkt sig som välljud. Man är inte för högljudd eller långrandig.

Man startar inte musikinstrument, högtalare eller  maskiner när och där andra kan störas.

Maskinbuller och annat kraftigt buller ska man helst begränsa till kontorstid (helgfria vardagar från 8 till 17). Det är till exempel olämpligt att köra motorgräsklippare på midsommarafton.

I ett lägenhetsområde ska det vara helt tyst från 22 till 07.

Ett par gånger om året kan man ha fest och spela musik i en lägenhet fram till småtimmarna förutsatt att:
* det är helg dagen efter
* man har förvarnat grannarna
* man håller sig inomhus med stängda fönster från klockan 22
* man minskar volymen vid midnatt
* gästerna beter sig vettigt i bostadsområdet

===Att sitta===
Enligt strikt etikett ska en gäst aldrig sätta sig över huvud taget, förrän värden erbjuder en sittplats, vare sig man är på kontor, på krogen, eller hemma hos någon.

Idag tar man inte den regeln på så stort allvar. Seniorer, gravida, och människor med funktionsnedsättningar får sätta sig när behov uppstår. Friska människor kan sätta sig på fria möbler, så länge de lämnar minst en ledig sittplats.

🎩 En värd förekommer förvirring med ett &quot;varsågod och sitt&quot;, om det finns plats för alla.

Man sätter sig inte vid matbordet, förrän man fått värdens uppmaning. Man sätter sig inte heller vid någons skrivbord, på en inskjuten stol, eller på någon annan personlig plats, och flyttar inte heller möbler.

Om man är frisk i benen och har oöm klädsel, så ställer man sig upp när man hälsar. Damer i obekväm klänning och höga klackar, och ovan nämnda grupper, är ursäktade.

Man sitter så upprätt man kan, även i en fåtölj, om det inte är filmvisning. Att luta sig bakåt visar på ointresse för sällskapet.

Vuxna sitter i allmänhet inte på golvet – men om värden eller andra som känner husets vanor gör det så kan man gott följa exemplet.

I en soffa begränsar man sitt utrymme, så andra får plats. Hos andra lägger man sig inte i en soffa, schäslong eller säng, om man inte är sjuk, eller har tillåtits att sova över.

===Lämna över föremål===
Vare sig det handlar om presenter, mat, bestick eller verktyg, är det en konst att räcka över föremål till någon.

Om det inte är en nödsituation, ber man om mat och dryck med fraser som &quot;skulle jag kunna få smöret&quot;.

&quot;Ge mig smöret&quot; sparas tills det är bråttom, eller tills man behöver huta åt någon som inte verkar bry sig.

Låt mottagaren få det bästa greppet om föremålet.

Redan som barn ska man öva in ''var så god'' och ''tack'' som reflexer för att ge och ta. Ord som &quot;här&quot; och &quot;här haru&quot; ersätter inte &quot;var så god&quot;.

🌐 I Östasien tar man emot gåvor med båda händer. Det är en fin gest även i Sverige.

===Trappor, rulltrappor och hissar===
'''Trappor används endast för passage.''' I en trappa ska man varken stå still, knappa på mobilen, sitta, eller ställa saker. Undantag är monumentaltrappor, som vid Helsingfors domkyrka. Att stå och dansa i en trappa på en nattklubb är höjden av uppblåsthet.

Man låter andra människor hålla i trappräcket, om man själv inte behöver det. Människor som har svårt att röra sig får förtur, och den hjälp de behöver.

'''Stå till höger''' i rulltrappor, så att det går att komma förbi. Man står inte bredvid sitt sällskap, och inte heller i mitten. Den som är frisk k kroppen behöver inte hålla i båda handledare.

I en hiss är det extra viktigt att begränsa sitt utrymme. Man vänder ryggen mot väggen och möter medpassagerarnas blickar.

=== Pengar ===
Utanför familjen och de mest förtroliga vännerna pratar man inte om sina egna intäkter, utgifter och saldon, och frågar inte om andras. Särskilt undviker man att prata om de minsta summorna (att man lagt ut några kronor för mycket) och de största (vad huset kostar).

Om man alls ska prata om penningbelopp, så ska det vara priser och annat som inte rör privatekonomin. Man hamnar ofta på de medelstora beloppen mellan 100 och 10&amp;nbsp;000 kronor. Några oförargliga repliker om pengar, kan vara:
: ''&quot;Nu har MTR rabatt på tågresor, vi reste till Göteborg för 299 kronor per person&quot;''
: ''&quot;Om byxor kostar över 1000 kronor så vill man nog att de håller mer än en vecka&quot;''
: ''&quot;Jag tänkte skaffa cykel, men vill gärna hitta en som kostar under 7000&quot;''

Både snålhet och slöseri är synder.

* Den som bjuder in någon till en fest eller annan aktivitet som innebär kostnader, bör berätta om kostnaderna innan frågan kommer upp.
* Om en grupp ska äta ute, eller gå på en nöjesaktivitet tillsammans, så bör man ta hänsyn till allas önskemål och ekonomiska ramar.
* Det finns ett dilemma för nöjesutgifter. Å ena sidan bör ingen tvingas till en stor oplanerad utgift för att kunna följa med en grupp på en fest eller aktivitet. Å andra sidan är det småaktigt att ställa till en scen för en mindre summa pengar (garderobsavgift etc.). 100 kronor är en lämplig gräns för vad som kan vara legitimt.
* Undvik att vara överdrivet vräkig och spendera bara för att du har pengar.
* Normalt tar man inte betalt för en hemmamiddag. Om man ska äta kräftor eller något annat lite dyrare, eller om värdens ekonomi inte räcker till, så kan man föreslå en matpott eller knytkalas. En hemmamiddag kompenseras normalt med en gåbortpresent i storleksordningen 25-50% av vad maten kostar.
* '''Räkna inte med att någon annan betalar.''' Beställ ingen drink eller taxiresa som du inte själv skulle ha råd med.
* Förstör inte en kväll med tjafs om notan. Om du gått ut med en vän eller kollega, betala notan och säg att &quot;vi får lösa det här en annan dag&quot;.

====Lån====
Om man måste låna pengar, så ska det vara från en anhörig eller en förtrolig vän, där vänskapen varat längre än lånet är tänkt att göra.

Om man tänkt låna till ett krogbesök eller ett annat nöje, så ska man överväga om det inte är ett bättre alternativ att avstå från nöjesutgifter tills man fått mer resurser. Ett undantag kan vara om en vän föreslår en gemensam aktivitet tillsammans, och man säger att man inte har råd. Om vännen erbjuder sig att låna ut till nöjet, så kan man tacka för erbjudandet, och också betala tillbaka skyndsamt.

Privata lån återbetalar man så snart man kan, gärna före avtalat datum, och verkligen före påminnelse. Om man är tvungen att förlänga ett lån, så måste man verkligen be om ursäkt. Detsamma gäller när man lånat saker, t ex paraplyer.

=== Tobak ===
Rökare bör utgå från att ickerökare inte vill känna röklukt; om de gillade rök så skulle de förmodligen röka själva! Det är värt mer för en ickerökare att slippa rök, än för en rökare att slippa flytta på sig.

Från 2020-talet följer rökning principen att det är förbjudet utom när det är uttryckligen tillåtet. På fest får man röka på de platser och tillfällen som värden ställt fram askkoppar.

Om man vill röka hemma hos någon, frågar man var det går bra att röka.

En värd kan hålla allmän rökpaus under en middag. Då får man bestämma om folk ska gå tillbaka till sina platser, eller att taffeln är bruten.

Den som inte själv snusar, bör besparas åsynen av snus. Om du ska snusa när du är uppklädd, välj helst vitt snus eller små portionssnus. Låt inte dosan ligga framme.

Det finns inga tydliga ordningsregler för e-cigarretter/vejp. Om du är osäker på när och var du kan vejpa, så ska du räkna med att det alltid är förbjudet där rökning är förbjuden.

🌐 I många länder är det lagligt att röka cannabis; ännu inte i Sverige. Att en drog är laglig, betyder inte att bruket eller berusningen accepteras överallt. Inte heller skryter man om att man tagit droger, vare sig man gjort det lagligt eller olagligt.

=== Hygien och toalett ===
Grunden för att vara hygienisk, är att inte sprida smuts och kroppsvätskor.

* Man rör inte vid ansiktet, annat än i badrum eller sminkrum.
* Man undviker att röra saker med händerna. I en butik rör man bara vid varor som man tänker köpa.
* '''Kroppsljud döljer man så gott man kan'''; om inte annat så går man iväg i avskildhet för att hosta, nysa, eller släppa väder.

🎩 När man kommer hem till någon, är det en fin gest att '''tvätta händerna''' om det är ledigt i badrummet eller vid köksvasken; det kan man rentav göra innan man hälsar. Särskilt om man rest en bit, och har händerna fulla av bakterier.

Annan kroppsvård än handtvagning, som till exempel nagelklippning, sköter man när ingen ser.

Om man behöver besöka toaletten (eller snyta sig, sminka sig, eller göra något annat intimt ärende) under en fest, så gör man det så obemärkt som möjligt. Helst ska ingen lägga märke till att man varit borta. Man gör det helst inte under sittningen eller något tal eller framträdande; hellre under minglet, under en allmän rökpaus, eller precis efter att värden brutit taffeln.

Hygien och toalettbesök är ett tillfälle för egentid. '''Man stör inte någon som är på toaletten''' även om det är en urinoar eller annan allmän toalett, och rycker inte i toalettdörren, om den som stör inte har en nödsituation, eller om personen tar orimligt lång tid på sig.

Om man måste urinera utomhus, till exempel i en skog, så gör man det endast där man garanterat varken syns själv, eller lämnar några spår. Man uträttar inte sina behov i en anlagd park, annat än i en nödsituation.

'''Tuggummi''' använder man inte när man umgås i grupp, och särskilt inte på möten.

== Hälsningar ==

=== När hälsar man?===
I de flesta sammanhang gäller att '''man besvarar en hälsning, men tvingar inte till sig en hälsning'''.

🎩 I naturen, i parker och i bostadsområden säger man hej till alla man möter, oavsett om man känner igen dem eller inte. I stan, i kollektivtrafiken, på stora evenemang och på andra platser med massor av folk, är det onödigt.

I ett mindre sällskap (åtta eller färre) hälsar man på alla vid ankomst, innan man låser fast sig vid sin bästa vän.

'''Vem hälsar först?''' Här har etiketten skilt sig åt mellan länder och generationer; att män hälsar på kvinnor, eller kvinnor på män. I Sverige på 2020-talet är det svårt att hitta någon användbar kutym, utan man hälsar i den ordning som är mest praktisk.

Rent allmänt gäller att om man ska hälsa på en pensionär, så hälsar man först. Det brukar pensionären uppskatta.

Man hälsar på personal, om man hinner. Man säger alltid &quot;hej&quot; till personal som ansvarar för en entré eller utgång, t ex bussförare, entrévärd på krogen, värd på ett konstgalleri, butikspersonal etc, även om man inte köper eller betalar något. Hälsandet är inte bara en artighet, utan också ett sätt för dem att hålla uppsikt över kunder/gäster/passagerare.

Man bör besvara en hälsning, hellre med ett kort &quot;hej&quot; eller en nickning, än inte alls. Man tvingar inte till sig en hälsning av någon som är upptagen eller tillbakadragen. Man ställer inte till en scen kring att någon inte hälsar.

Om man ser en bekant på stan, kan man börja med att vinka, eller röra sig lite närmare (utan att smyga sig på någon). Om den bekante verkar vara upptagen (på dejt, pratar i telefon, är på dåligt humör, eller ute med arbetskollegor) så avvaktar man, tills den bekante ser dig och hälsar. Om den bekante inte hälsar, så lämnar man personen i fred.

Att ropa efter någon, är bara lämpligt om det är en gammal vän som man inte sett på länge.

Att vinka till sig någon eller ropa &quot;Kom hit&quot; är bara accepterat om man har en funktionsnedsättning, sitter fast någonstans, t ex i ett fönster, eller är i överordnad ställning till personen man pratar med. Annars går man fram till den man hälsar på.

Om ett sällskap av gäster kommer hem till någon, så bör värden presentera gästerna för de boende, om de inte ligger sjuka. Det gäller även barn, inneboende, och de i hushållet som inte känner gästen. Gästen besvarar hälsningen.

===Beröring===
⚠️ '''&quot;Stopp min kropp&quot;''' gäller både barn och vuxna. I allmänhet ska beröring ske under samtycke. Det gäller även kramar och andra gester som är tänkta att vara välmenande. Om man vill röra någon, så ger man personen utrymme att dra sig undan.

Det går självklart bra att greppa en person för deras eget bästa; att fånga upp någon som ramlar, eller är på väg att gå mot rött ljus. Det går också bra att värja sig mot ovälkommen beröring.

Om man är tvungen att tränga sig förbi någon, så undviker man andra kroppsdelar än skuldrorna och armarna.

När det gäller en romantisk/sexuell partner, kommer man överens sinsemellan.

Den som har förkylning, influensa eller någon annan sjukdom som kan smitta genom beröring, men ändå behöver vistas bland folk, avstår från att röra andra.

===Handskakning===
Man skakar hand med en ny bekant, men kan avstå av hygieniska skäl.

En handskakning ska vara fast, men inte vara till för att klämma fast eller skada motparten. Inte heller skakar man bara yttre delen av handen.

Man tar av sig en handske när man skakar hand, med undantag för damhandske. Under handskakning har man inte handen i fickan, och man gömmer eller lägger undan rökverk och mobiltelefon.

Den som vill uttrycka särskild uppskattning, kan göra en dubbel handskakning.

Man undviker att bara fatta om personens fingrar, för att visa avståndstagande.

===Kindpussar===
🌐 '''Kindpussar''' (''l'embrace'') är en traditionell hälsning för kulturer söder om Rhen, inklusive fransk-, spansk- och portugisiskspråkiga länder. Antalet kindpussar beror på land och region, men två är vanligast. Man fattar varandras händer, börjar på vänster sida och sedan höger, och pussar i luften utan att blöta ner motparten. Män kindpussar normalt inte varandra. På samma sätt som med annan beröring, tvingar man inte till sig en kindpuss.

Två svenskar ska bara kindpussa varandra om någon av dem har bott i ett kindpussland.

===Bugning===
🌐 Bugning förekommer i många kulturer i Asien, ibland med ihopslagna händer, t ex i Indien (''namaste'') och Thailand (''wai''). Det är lämpligt när man hälsar på människor från nämnda kultur i deras land, eller i ett sammanhang där deras seder gäller.

I Sverige kan man buga lätt när man tar en person i hand, särskilt om det är en senior.

===Kyss på hand===
Förr kunde en man hälsa en ny bekant kvinna på handen. Idag kan det framstå som tillgjort, men det kan passa vid rätt tillfälle; om det är en uppklädd fest, och mannen och kvinnan har presenterats för varandra.

Kyrkliga auktoriteter kan hälsas med en kyss på hand.

Kyssen skall vara torr, utan saliv.

===Presentation===
När någon sammanför två vänner som inte redan känner varandra, är det hedervärt att den som känner båda,  presenterar dem för varandra. Det är rimligt att börja med att först presentera den som har högst status (chef, äldre släkting, eller en nära vän). Presentatören håller sig ödmjukt i bakgrunden.

Det är extra viktigt att presentera en utomstående person för folk som känner varandra.

🎩 En presentation är ett klassiskt trick för att påminna sig om någons namn. Om man återser en person man inte sett på många år, kan man presentera sig för att undvika pinsamheter.

Om man tar fel på någons namn, så ber man om ursäkt.

==Samtal och vänskap==
På alla fester finns någon som pratar för mycket. Om du inte märker vem det är, så är det du.

Man undviker att prata om närvarande människor i tredje person; utom på formella möten (se [[#Tilltal. Du, ni och titlar]])

'''Fatta dig kort.''' Ett tal eller en anekdot kan vara nog så underhållande, men sparas till att man fångat motpartens intresse, och tid finns. I varje gäng finns någon som pratar för mycket. Om du inte ser vem, så är det du.

'''Du får gärna avbryta dig själv, tystnaden, eller en pinsam situation.''' Man avbryter om man har angelägen information (&quot;middagen är serverad&quot;, &quot;taxin har kommit&quot;) eller om någon håller på att skapa en pinsam situation (vilket nog kan vara att någon talat för länge). Även då säger man &quot;ursäkta om jag avbryter, men...&quot;. Det är onödigt att avbryta för att någon har uttalat ett ord fel, eller sagt något som inte är 100% sant, men inte spelar någon roll i sammanhanget. Anföranden på ett möte avbryts normalt endast av ordförande. Enda tillfället då man avbryter någon som håller tal, är när talaren är på väg att säga något ''extremt'' olämpligt. När man avbryter någon som sagt något olämpligt, finns en risk att olämpligheten uppmärksammas mer än om ingen avbrutit. Om en person medvetet sagt något olämpligt, kan det vara bättre att personen själv får fortsätta visa vad personen går för. Om en vän, kollega eller annan person som man bryr sig om, håller på att göra bort sig offentligt, är det rimligt att ta personen avsides för en diskret tillrättavisning.

'''Missionera inte din livsstil''' när det inte är syftet med att träffas. Om du får tillfälle att berätta om dig själv, får du självklart berätta att du har ett starkt engagemang som gäller religion, politik, träning, diet, körsång, nätverksförsäljning eller BDSM. Men försök inte värva nya adepter över vartenda jobbfika, och villkora inte din vänskap med någon mot att personen ska delta i en demonstration, en träning, en religiös ceremoni, eller annan aktivitet som du vill rekrytera till.

⚠️ '''Underkänn inte andras erfarenheter, beslut, eller sätt att leva.''' Om en person har gjort något som du själv skulle ha gjort annorlunda, betyder det varken att du bör avbryta, att talaren haft fel, eller att talaren vill höra dina åsikter. Man undviker att uttrycka sig nedlåtande om någon annans livsåskådning, hobby, resor, politiska engagemang, favoritmusik, eller något annat som verkar vara meningsfullt för personen.
Undvik fraserna ''Jag tycker du ska...'', ''du borde...'' och ''du kan väl''; de tvingar in lyssnaren i ett löfte.

'''Tillrättavisningar''' och '''utskällningar''' ska sparas tills de behövs, och hållas i avskildhet på tu man hand.

'''''Hatedom''''' är ett uttalat ogillande mot något kulturellt uttryck eller någon hobby, på motsatt sätt som att ''fandom'' är att göra det till en livsstil; det kan vara sport, Melodifestivalen eller Justin Bieber. Berätta inte att du tycker illa om något som andra gillar. Om du tycker att en hobby eller ett kulturfenomen tar för stort utrymme i andras konversation, så får du tåla det till en viss gräns. Man kan förstås tillåta en del rivalitet mellan subkulturer, som att AIK-are och djurgårdare retar varandra.

Om en person försöker truga på dig ett evenemang eller en produkt som du avskyr, så avböjer du vänligt men bestämt. Undvik att raljera om hur mycket du ogillar det.

'''6-sekundersregeln''' är en princip där man ska vänta ett ögonblick när någon sagt något upprörande eller olämpligt. Ibland är det bättre att bemöta en olämplighet med tystnad än konfrontation.

'''Säg inte &quot;jag vet&quot;.''' Säg i stället &quot;det är riktigt&quot;, &quot;så är det&quot;, eller &quot;det är sant&quot;.

===Två är ett sällskap, tre är en folkmassa===
Att umgås på tu man hand medför ett särskilt ansvar.

Här finns större möjlighet att sägs saker man inte vill föra vidare.

===Att bryta isen och kallprata===
'''Kallprata när tillfälle ges.''' På fester, middagar, mingel och andra sammankomster, har alla en plikt att hålla konversationen flytande. Tyst kan du vara ensam, med familjen, på bibliotek eller i kollektivtrafiken, men inte när andra avsatt tid för att umgås. Man svarar på tilltal, om inte tilltalet är rent oförskämt. Hellre kort än inte alls.

Frasen &quot;hur mår du?&quot; är på engelska (''How do you do?''), franska (''Ça va?''), och många andra språk en ren artighetsfras utan bokstavlig betydelse.

På svenska är det oklart om den ska tolkas som en hälsningsfras eller en uppriktig fråga. Därför bör frasen &quot;hur mår du?&quot; undvikas när man inte vill ha en hälsodeklaration.

En avslappnad konversation drivs framåt av '''öppna frågor''' som ger motparten möjlighet att svara på ett ledigt sätt.

I inledande fraser undviker man frågor om människors privatliv, politik, religion och allt som kan verka det minst provocerande. I värsta fall får man prata om vädret.

===Tilltal. Du, ni, titlar och namn===
I Sverige tilltalas kungligheter med titel i stället för ''du''; ''kungen'', ''prinsessan'' etc. Alla andra kan normalt tilltalas med ''du''.

Fram till 1960-talets du-reform var det kutym att tilltala främmande vuxna med titel. ''Ni'' användes traditionellt i praktiken bara till personal, studenter och andra underordnade till talaren, eller i samma mening som man sagt titeln. Ni-reformen var en parentes i svensk språkhistoria, från 1870-talet till 1930-talet, för att säga ''ni'' till alla främmande vuxna, på samma sätt som på tyska och franska. Niandet blev aldrig etablerat, och Husmoderns ''Etikett och god ton'' konstaterar att det inte finns något &quot;ni&quot; i Sverige.

'''Att säga ''ni'' till en ensam person är bara förvirrande, inte artigt.'''

Det är naturligt att säga ''ni'' till en person som företräder ett kollektiv, till exempel en servitör på krogen, en tjänsteman på ett företag eller en myndighet, eller ett sällskap av gäster.
: ''– Hej, går det att boka ett bord för fyra på lördag?
: ''– Ja, när kommer ni?''
: ''– Har ni köttbullar?''

Att tilltala personer i tredje person (med titel eller efternamn) kan vara praktiskt i rättegångar, i beslutande församlingar eller på andra möten med många deltagare, när ordet &quot;du&quot; förlorar sin mening. I riksdagens kammare, kommunfullmäktige och liknande församlingar inleds anföranden med &quot;herr/fru talman&quot;; &quot;du&quot; syftar alltså på talmannen, och ledamöter tilltalas med för och efternamn (Svea Svensson).
: ''– Kan ordförande upprepa frågan?''
: ''– Kan advokat Karlsson stänga dörren?''

🎩 Man ''kan'' hedra en person som man inte är nära vän med, genom att tilltala med titel, såsom ''doktorn'' eller ''herrn'', men det är inte nödvändigt.

Ett versalt Du i en text kan vara artigt. Men då behöver tilltalet i texten också verka artigt. Annars är det bara hånfullt.

Att personal kallar kroggästen &quot;maestro&quot; var en fluga på 2010-talet, som på 2020-talet mest uppfattas ironiskt.

Man tilltalar människor med deras juridiska förnamn, eller med ett smeknamn som de presenterat sig med. Öknamn sparar man till gamla vänner som tål jargong.

===Etnicitet, nationalitet och språk===
I Sverige tilltalar man främmande personer på svenska, oavsett hur personen ser ut.

En turist, nyanländ eller någon annan som inte kan svenska, får be om språkbyte.

Det är värre för t ex en adopterad att bli tilltalad på engelska.

Om personen inte kan svenska och går över till engelska, så är ''Where are you from?'' en berättigad fråga.

Om konversationen sker på svenska, så ställer man inga frågor om personens ursprung. Var och en får själv bestämma hur mycket de vill berätta om sitt ursprung.

Man undviker att nämna stereotyper kring någon annan persons ursprung, tills man har en vänskaplig jargong. Man gissar inte någons ursprung, och inte ens skämtsamt tillskriver man en person ett felaktigt ursprung; man kallar till exempel inte en korean för &quot;kines&quot;.

Man låter en människa äga sin identitet. En person född i Sverige med finska föräldrar får själv välja om han eller hon vill presentera sig som finne, finländare, sverigefinne, svensk eller något annat.

På motsvarande sätt tvingar man inte in människor i fack efter stjärntecken, AIK-are eller djurgårdare, eller politiskt parti.

Om alla i sällskapet förstår svenska, så talar man svenska. Att det dyker upp en engelsman på festen som bott i Sverige i tjugo år, betyder inte att du ska ta tillfället att öva på din engelska.

===Samtalsämnen===
Vissa konversationsämnen är bättre än andra.

Om ni är en mindre grupp människor - undvik ett ämne som utestänger en del av gruppen.

* '''Väder.''' Detta samtalsämne är så klassiskt att man ibland använder det som en vink om att man inte har något att säga. Men ibland är vädret en nödvändig isbrytare.
* '''Körkort.''' De allra flesta människor över 18 har tagit körkort, eller åtminstone försökt lära sig köra bil. Ett tacksamt konversationsämne. Det är också ett ämne där man får tillfälle att visa sin svaga sida, genom att berätta om malörer.
* '''Lumpen.''' Inkluderar alla som gjort lumpen (dvs de flesta män födda före 1975) och fryser ut de flesta övriga.
* '''Sig själv.''' Undvik långa anekdoter om dig själv, om din samtalspartner inte frågar om det.
* '''Vitsar som grundar sig på folks namn, yrke''' eller annat som folk är ganska vana vid.
* '''Religion.''' Många kan ta illa upp om man kritiserar deras religion. Men religion kan inte totalförbjudas.
* '''Astrologi.''' En andlig rörelse som engagerar många, men inte gör andra människor lika entusiastiska.

====Politik och andra kontroversiella ämnen====
Politik, religion och en del andra samtalsämnen brukar räknas som extra känsliga. Om man ska prata om dem, så gör man det helst med förtroliga vänner, där man har en grund för vänskapen. Man gör det inte heller för att bryta isen.

Bland nya bekanta undviker man att leda in diskussionen på politik eller andra allvarliga ämnen. Om man har ett politiskt förtroendeuppdrag, så behöver man förstås nämna det om någon frågar.

Om man sitter i en grupp med nya bekanta som yttrar åsikter som man inte alls sympatiserar med, så kan det klokaste vara att tiga, och att begränsa sitt umgänge med dem.

===Gester===
[[File:Sign of the horns.png|thumb|På hårdrocksspelning går det bra att göra &quot;djävulshorn&quot;. Annars ska man helst avstå.]]
⚠️ Vuxna avstår från fingergester, särskilt när de poserar på bild. Undantag gäller subkulturella sammanhang, som på en rock- eller hiphopklubb.

Man undviker att peka mot andra människor. Det ursäktat att peka på ett djur eller ett livlöst föremål.

🌐 Fingergester kan betyda olika saker i olika kulturer. Om man ska göra ett V-tecken för att visa stolthet, så vänder man tummen utåt. Med handryggen utåt är det, i alla fall i engelskspråkiga länder, en grövre variant av att visa långfingret.

===Var personlig men inte privat===
Ge människor chansen att prata om något som de gillar att tänka på.

Det finns några ämnen där man undviker att ställa privata frågor, om det inte är en helt förtrolig situation. Det gäller även frågor som gäller tredje part.
* '''Privatekonomi'''
* '''Politiska åsikter'''
* '''Separation och tidigare relationer'''
* '''Hälsa och sjukdom'''
* '''Graviditet, och planer på att skaffa barn'''

Man ska undvika att ställa frågor som tvingar motparten att säga för mycket. Om din kompis säger ''&quot;Jag har ett par ärenden på stan, vi kanske kan träffas efter det?&quot;'' så är det obefogat att fråga vilken sorts ärenden. Kompisen kanske vill slippa berätta om sitt besök hos terapeuten, gynekologen eller begravningsentreprenören.

'''Undvik att kommentera andras utseende.'''
Till vuxna kan man ge komplimanger för deras frisyr eller klädval. Man kan ge komplimanger till någon som man känner privat, om denne byggt på sina muskler, skaffat en klädsam solbränna eller på annat sätt förändrat sitt utseende på ett sätt som är uppenbart positivt.

'''Normalt kommenterar man aldrig någons övervikt eller undervikt''', vare sig de är inom hörhåll eller inte. Man ska undvika opåkallade kommentarer till någon som har gått ner i vikt; det är inte nödvändigtvis ett hälsotecken.

Man påpekar inte heller att någon liknar en kändis, eller någon annan person i sällskapet. Det är bara tjatigt.

'''En vuxen ska normalt inte kommentera ett barns kropp, utseende eller kläder.''' &quot;Vad stor du har blivit&quot; är en klyscha. En pojke som blivit påtvingad en skjorta av sina föräldrar, vill nog helst slippa påminnas om den. Prata i stället om saker som barnen gillar att göra. Enda undantaget är när ett barn har maskeraddräkt eller någon annan utklädning; det ska självklart de vuxna berömma, eller spela med i leken.

===Att ge och hålla löften===
I allmänhet ska man hålla löften man gett. Den som har svårt att hålla löften, ska inte ge några.

På fester, och i över huvudtaget i grupp, är det kutym att visa intresse, och vara positiv till roliga idéer. Inte minst efter några glas. Ett löfte som någon gett på fest eller vid lättsamt umgänge i grupp, ska alltså inte tolkas bokstavligt. Utmaningar i stil med att &quot;vi borde cykla Vätternrundan&quot; är ogiltiga om de avges under en fest. Inte heller utnyttjar man en fest eller annan lättsam träff för att truga fram löften, kvittera skulder, eller på annat sätt få ut en tjänst av någon annan. Om man träffar en person på en fest, och det råkar vara enda lämpliga tillfället att nå en seriös överenskommelse, så går man avsides för att hålla diskussionen.

Det går självklart att utbrista i att &quot;det här borde vi göra oftare&quot; och &quot;hoppas vi ses snart igen&quot;, men man bör undvika att göra upp konkreta planer på sittande fest. Åtaganden som att t ex fira jul tillsammans, kan bli en börda.

===Hemligheter och skvaller===
Det som någon berättar om sig själv på tu man hand, bör du normalt inte föra vidare.

Om man är i sällskap med tre eller fyra personer, så är det lite mer oklart. Om alla redan är förtroliga vänner, så kan man nog vänta sig att det som man säger eller gör inte förs vidare. Om det finns en nyare bekant vid bordet, så får man utgå från att inga hemligheter kan bevaras.

Vinsten av skvaller är att du gör mottagaren glad i några minuter. Det behöver balanseras mot det obehag som du skapar för den som du skvallrar om.

Självklart får man skvallra ibland. En tumregel är att skvallrets riktning går från den man känner mindre, till den man känner bättre. Den som skvallrar om sina goda vänner för ytliga bekanta, har snart inga goda vänner kvar.

I ett kompisgäng behövs en avvägning mellan att ha koll på varandra, och att bevara anförtrodda hemligheter.

Det kan vara befogat att avbryta skvaller. Om en person i ett sällskap börjar prata om något som någon annan vill hålla hemligt, så är det befogat att avbryta med &quot;vi pratar inte om det nu&quot;. Även när någon skvallrar grovt om en frånvarande part, är det befogat att avbryta.

'''Förtal''' är i Sverige att sprida en konkret kränkande uppgift om någon. Om det är sant eller man har skäl att tro att det är sant, och om yttrandet dessutom är försvarligt, så är det inte förtal. Även om det inte är brottsligt att skvallra till vänner, så är '''försvarlighet''' och '''sanning''' rimliga krav gör att föra något vidare.

Man för inte vidare påståenden som man själv har svårt att tro på. Allmänt undviker man också att föra vidare sådant som man kan utgå från att människor skäms för, sådant som skadar deras rykte, eller som de nog inte gärna berättar för vem som helst. Det gäller självklart privatekonomi, sexualitet, hälsa, motgångar i familjen, politiska ställningstaganden och vardagliga misslyckanden.

Att bevara en anförtrodd hemlighet är ett av få berättigade skäl att ljuga.

===Motgångar och klagomål===
Alla upplever problem och motgångar, må det vara i karriären, i privatlivet eller i andra sammanhang. Det är något som man helst pratar om på tu man hand med en tålmodig och förtrolig närstående; en partner, vän, familjemedlem eller kollega. Man undviker att prata om sina motgångar i ett större sällskap, och särskilt på fester och evenemang.

Om någon vän pratar om sina problem vid fel tillfälle, så har man ett dilemma. Man behöver bekräfta att vännen mår dåligt och/eller har ett allvarliga problem. Samtidigt behöver man hindra vännens klagomål från att ta över hela konversationen.

Om det är möjligt, så kan man försöka avskilja den klagande vännen från gruppen, eller erbjuda vännen att träffas på tu man hand en annan dag. Om en person haft verkliga motgångar blir man inget offer genom att höra talas om dem.

Man klagar inte heller över dåliga situationer som man satt sig själv i.

⚠️ Man ska aldrig tolka någon annans motgångar eller uppoffringar som att personen har dragit nytta av det. Under inga omständigheter ska man se någon annans motgång som ett tillfälle att lägga nya plikter på personen. När din vän har blivit uppsagd, är det inte läge att påpeka att vännen fått gott om fritid och borde hjälpa dig att flytta. När din vän har separerat, är det fel tillfälle att fråga ut vännen om sitt nya spännande sexliv. När din vän har förlorat en anhörig, är det inte läge att gissa att vännen har fått ett generöst arv.

===Sanning och lögn===
: ''Allt du säger ska vara sant, men du behöver inte säga allt som är sant.'' - Göran Persson

Man ska undvika att ljuga. Men det finns ett fåtal tillfällen där det är berättigat, eller till och med berömvärt.

'''Det är ursäktat att ljuga för att skydda sig själv och andra från kränkningar och obehag.''' Om en person är hänsynslöst irriterande, så kan man hitta svepskäl för att slippa ha kontakt. Kvinnan i baren som ljuger om hon har pojkvän för att freda sig från en påflugen karl, är ett typiskt exempel på berättigade lögner. Man får också låtsas bli glad åt en present som man inte gillar. Om en kollega frågar om man dejtar någon, men man inte vill berätta, så får man ljuga om att man för tillfället har som princip att inte dejta.

'''Man ska inte ljuga för att skaffa sig fördelar eller status, eller för att avvika från plikter eller ansvar.''' Till exempel ska man inte i affärssammanhang erbjuda möjligheter som inte finns, förfalska meriter, eller överdriva hur god vän man är med någon intressant person. Man ska inte ljuga om att en försening beror på trafiken, när man själv startade för sent.

Man får med andra ord ljuga om att man blivit sjuk för att kunna stanna hemma från en fest där man skulle vantrivas. Men man får inte ljuga om att man blivit sjuk för att slippa undan en städdag eller ett annat löfte att hjälpa till.

===Känsloutbrott, svordomar och kraftuttryck===
Känslor är naturliga. Varje människa har rätt till sina känslor. Men man ska inte använda sina känslor som ursäkt för att bete sig kränkande mot andra.

Varje kultur har sina förbjudna ord och uttryck. När de på andra språk anspelar på sex och incest, är de oftare religiösa i svenskan.

Svordomar fungerar som en varningssignal. Och precis som vi inte får sätta blåljus på vår egen bil, låter det konstigt att gå runt och svära dagarna i ända.

Att aldrig svära, är hedervärt. Men det mest kreativa är att '''spara sina svordomar tills de behövs'''. När en vän har svikit ett förtroende, när man missat flygplanet, eller när man ser någon begå ett grovt brott.

🎩 Att bara svära när man är riktigt arg, är ett tecken på ärlighet.

Vi kan jämföra med den amerikanska åldersgränsen PG-13, som inte tillåter mer än två svordomar under en hel film. Om det är en Marvel-film, kan man tänka sig att det är den kaxige Wolverine som svär när han är riktigt arg.

⚠️ En kategori av svordomar och invektiv som dök upp på 1980-talet och tyvärr inte dött ut ännu, är de som anspelar på funktionsnedsättningar. Dit hör &quot;CP&quot;, &quot;mongo&quot;, &quot;schizo&quot;, &quot;sär&quot;, &quot;efterbliven&quot; och liknande. De här orden ska man använda i sin bokstavliga betydelse (i fallet CP), annars kan man helt avstå att använda som kraftuttryck och förolämpningar.

===Vänskap===
Det sägs att det är svårt att skaffa vänner i vuxen ålder. Hur man hanterar vänskap, partners och familj är i någon mån kulturellt betingat. Sverige är en ytterlighet när det gäller statsindividualism. Det finns många sammanhang där man behandlar nära vänner på ett annat sätt än mer främmande personer.

'''Var förtrolig men inte exkluderande.'''
Man behöver ofta begränsa umgänge och samtal för att skydda sin egen och andras privata sfär, och t ex bevara hemligheter. Man ska undvika sådana begränsningar för att höja den egna statusen, eller göra andra avundsjuka. Om man har varit på en middag eller en träff men inte bjudit in intresserade vänner, så ska man helst vara tyst om att träffen alls ägt rum. Om man lärt känna en kändis eller intressant person, eller hört ett pikant rykte, så är det också klokt att tiga om det, i stället för att utnyttja situationen för att göra sig själv mer intressant.

'''Gör premisserna tydliga.'''
Om man bjuder in en vän att ses på stan, så ska man vara tydlig med vilket sällskap man kan vänta sig. Den som väntat sig att ta ett glas på tu man hand för ett förtroligt samtal, kan känna sig lite blåst om vännen tar med en tredje person som man aldrig träffat förut.

Man har normalt inga plikter mot en väns vän som man ogillar. Men om man är på samma plats som personen, så begraver man stridsyxan och håller god min.

===Par och partner===
Om man umgås privat med en person, så är det naturligt att även låta personens make/maka/sambo vara en del av umgänget, men kanske inte någon som personen bara dejtar för tillfället. Se [[#Fest]] för undantag från principen att man alltid bjuder någons partner.

'''Gräla aldrig med din partner inför andra.''' Även om det tillhör er vanliga jargong att gräla, så vet inte åhörarna det. De ser bara två personer som är oförskämda mot varandra och omgivningen. Brukar ni ha gräl som förspel? Det är ännu värre. Åhörarna har inte samtyckt till att vara en del av ert sexliv.

'''På vilket sätt ska man prata om sin eller andras partner?'''
Man undviker att rakt av fråga en person om deras civilstatus. Ge andra människor utrymme, så de själva kan bestämma hur mycket de redovisar om sitt privatliv. Man tvingar ingen att berätta om sin sexuella läggning eller sitt &quot;CV&quot;. Om man ljuger eller undanhåller information, så ska det vara för att skydda sig mot kränkningar, inte för att skaffa sig fördelar. Att sitta ner med en person av motsatt kön och föreläsa om sin lägenhet, sin hund och sin senaste jul, men medvetet undanhålla att man haft sambo sedan tio år tillbaka, är i klass med att lämna vigselringen hemma när man ska på dans.

====Hur gör man om man ogillar någons partner?====
Om en nära vän eller släkting inleder en relation som man upplever som olämplig, så har man ett enda tillfälle att berätta det för partnern. Om din vän efteråt väljer att behålla partnern, så har du gjort vad du kunnat. Därefter har man en plikt att tiga om sina invändningar. Man har normalt en plikt att inkludera en väns partner i umgänget, åtminstone om de är gifta eller långvariga sambor; när du bjuder vännen, bör du också bjuda partnern.

Om en mer ytlig kompis har en partner som du ogillar, så kan man prioritera umgänge med andra; om du har två platser vid middagsbordet, kan du i stället bjuda två singelkompisar. Ett gift par slipper ju sitta ensamma en lördagkväll.

===Bus och practical jokes===
Har självklart en plats.

Man busar mot någon som har högre rang. Elever kan busa med läraren.

Första april är ett av de tillfällen där det är socialt accepterat att lura folk.

Om en person är uppenbart irriterad över ett bus, så upprepar man det aldrig igen.

Inga bluffar eller spratt ska handla om död, sjukdom, graviditet, eller något som kan vara brottsligt.

===Trugande och tjatande===
Att '''truga''' är att upprepa ett erbjudande om mat, handräckning, skjuts i bil eller liknande. Det kan vara kutym att truga i vissa situationer. Trugande ska inte förväxlas med '''tjat''' där avsändaren vill ha ut något för egen del, till exempel lån, arbetskraft, eller sällskap på en aktivitet som inte roar mottagaren. Man ska inte tjata till sig fördelar; där är ett nej ett nej. Att säga nej till en förfrågan är svårt nog; det är ofint att tvinga någon att säga nej mer än en gång.

🌐 Trugande var kutym i Sverige en bit in på 1900-talet, och är det fortfarande i en stor del av världen. Det betyder att när värden erbjuder mat och dryck och gästen säger nej, ska värden fortsätta tjata. Som svensk trugar man inte, men man behöver vara beredd på att människor från andra kulturer gör det. Syftet med trugande är att gästen ska vara blygsam, och undvika att äta värden ur huset.

===Tjänster och handräckning===
Tjänster som ingår i hushållets och arbetsplatsens plikter, eller tidigare löften, ber man om rakt av.

Om man ska be om en tjänst därutöver, så börjar man be sina närmaste anhöriga, och sitt närmaste umgänge.

Avlägsna bekanta ber man bara om en tjänst om det är angeläget. Då gör man det på ett sätt som öppnar för personen att säga nej.

== Klädsel ==
'''Hel och ren''' är ingen klädkod, utan en grundprincip oavsett nivå. Om man vill göra uppror, så kan man sticka ut med plagg eller frisyr, i stället för bristande hygien. Den som har rinnande vatten har inga ursäkter för att kroppen eller kläderna är smutsiga eller illaluktande. Om man tränat, eller smutsat ner sig på jobbet eller i naturen, så tvättar man sig och byter kläder så fort man kan.

=== Klädkod ===
[[File:Prime Minister Keir Starmer meets President Zelenskyy (53848423375).jpg|thumb|Att undantas från klädkod är en exceptionell hedersbetygelse. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy går i funktionskläder hos stats- och regeringschefer där protokollet i vanliga fall är strikt.]]
Klädkoder har länge varit exkluderande. Antingen genom adelsprivilegier eller priser.

På 2020-talet har kläder blivit så billiga, att de inte behöver vara ett klassmärke.

Varför har vi då fortfarande klädkoder?

Det finns flera syften:
* Klädkod ger gemenskap. Ingen gäst ska behöva känna sig utanför, på grund av fel kläder. Ingen ska kunna få oförtjänt uppmärksamhet av att bryta mot klädkoden.
* Klädkod skapar högtidlighet. Ju högre klädkod, desto längre bort får man resa från den banala vardagen.
* Klädkod ger ett tillfälle att bära dyra, vackra eller ovanliga kläder som inte skulle passa lika bra till vardags.
* Klädkod markerar roller. På ett bröllop har bruden ensamrätt till brudklänning. Serveringspersonal har andra kläder än gästerna.

På 2020-talet är det inte bara tonåringar, utan vuxna i mogen ålder, som går i alternativ klädsel både till vardags, och på jobb som har tillåtande klädkod. Att en 45-årig IT-konsult, lektor eller inslagsproducent går klädd som en punkare eller cowboy hela sin vakna tid, har sin charm. Men på en middag där alla andra har kostym, ser det bara missanpassat ut.

Tonåringar bör följa klädkod, men kan hålla sig i underkant av den. Barn yngre än 12 är väsentligen undantagna.

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kl%C3%A4dkod Wikipedia om klädkod]

Se även [[Stilguide för herrar]].

'''Kom som du är''' är ingen klädkod, utan ett sätt att befria gäster från krav att byta kläder för festens skull. Det tillåter att man kommer direkt från jobbet i kavaj eller dräkt, men knappast i skydds- eller träningskläder. &quot;Hel och ren&quot; gäller som vanligt.

De enda klädkoder som är vedertagna, är:

====Högtidsdräkt====
[[File:White tie with academic ribbons.jpg|thumb|Fracken är svår att göra personlig, men för akademiska fester kan ordensband användas.]]
Den högsta klädkoden, som framför allt bärs till diplomatiska och akademiska högtider, och på ordensträffar, baler och bröllop där högtidsdräkt är angiven klädkod.

Alternativen är '''folkdräkt''', '''högtidsuniform''', '''kaftan''' för präster, eller för herrar '''frack''' och för damer '''balklänning'''. '''Civil högtidsdräkt''' betyder att högtidsuniform är utesluten. Frackrocken tar man bara av för att värma en frysande bordsdam utomhus, eller på efterfesten.

På tidigt 1900-tal var högtidsdräkt underförstådd på societetsfester där ingen klädkod stod nedskriven. Idag kan man inte göra något sådant antagande.

Det finns baler där både frack och mörk kostym är godtagbara alternativ. Idén är att ingen ska tvingas skaffa frack för att använda på ett fåtal fester.

Det har påståtts vara fel att bära armbandsur till frack, med en just-så-historia om att man inte ska tänka på tiden på en frackfest. Bakgrunden är att armbandsur inte blev vanliga förrän under andra världskriget, samtidigt som fracken började tappa sin självklara ställning som festplagg. Idag gör man som man vill; men uret kan skava mot manschetten, och om man har armbandsur till högtidsdräkt så bör man gärna välja en klassisk modell, hellre än en sportklocka.

====Jackett====
Jackett används dagtid som alternativ till frack. Idag är det sällsynt att påbjuda jackett; det kan förekomma på ryttarstadion, i diplomatin, och på ett och annat bröllop.

====Smoking====
Damerna har smokingklänning, dvs halvlång klänning i finare material och mönster. Militär sällskapsuniform fungerar som alternativ. Smoking har också blivit en sällsynt klädkod i Sverige, men är vanligare i engelskspråkiga länder.

Smokingen är, till skillnad från fracken och kostymen, ett rent festplagg. Den är aldrig substitut för någon annan klädkod, så man bär den bara när det står smoking på inbjudan.

Det är sällsynt med smoking som påbjuden dräkt, men det brukar förekomma på galor och nyårsfester. Ett sätt att ge tillfälle att bära smoking och smokingklänning, är klädkoden &quot;kavaj eller smoking&quot; för en uppklädd fest.

====Kavaj====
Ett flertydigt begrepp, som förr betydde mörk kostym. För att förtydliga kan man skriva ''kavaj, d.v.s. mörk kostym.'' och då kan man välja svart, mörkgrå eller marinblå kostym med slips. Damer kan ha nästan vad som helst som är mindre uppklätt än balklänning, men mer uppklätt än träningskläder: till exempel dräkt, klänning, eller kjol och byxor.

Sällskapsuniform och folkdräkt ersätter kavaj oavsett kön.

''Udda kavaj'' betyder att man fritt väljer färg på kavajen och byxorna.

Kavajen behåller man på sig tills värden tagit av sig kavajen, eller tills toastmastern sagt kodordet &quot;Rockefeller&quot;.

🎩 Manliga gäster som är osäkra på klädkoden kan gå till festen i skjorta (med t-shirt under), kavaj och slips. Om man finner sig överklädd, så hänger man av sig kavajen och slipsen, som om det var ett ytterplagg, och knäpper upp någon knapp i skjortan! Kvinnliga gäster kan göra detsamma med en kontorsdräkt.

====Vårdad klädsel====
Ofta omnämnd, men ingen traditionell eller tydligt definierad klädkod. Vårdad klädsel brukar anges för kontorsarbete, möten, middag hos vänner, restaurang, nattklubb och teater.

Herrar kan ha kavaj (se ovan) eller långärmad skjorta, med en slipover om det är kallt. Kortärmad skjorta går bra om det är högsommarvärme. Byxorna ska vara långa, hela (särskilt om det är jeans) och inte vara arbets- eller friluftsbyxor. Damer har blus och kjol/långbyxor, eller en praktisk klänning. Skorna ska vara hjälpligt rena och kan anpassas efter väder, men är inte gymnastikskor, terrängskor eller sandaler.

====Oöm klädsel====
Kläder efter väder, som ger rörelsefrihet och tål svett- och gräsfläckar. Korta ärmar och byxben om det är varmt. Gymnastikskor eller terrängskor.

Passar utomhus, för sport, och för barnkalas.

====Andra klädkoder====
Andra &quot;klädkoder&quot; än de ovanstående, som &quot;sommarfin&quot;, &quot;fest&quot; eller &quot;business casual&quot;, är förvirrande, och bör inte stå på något inbjudningskort.

Traditionellt ligger värdfolket i klädkodens underkant, medan gästerna kan vara något mer uppklädda. Om klädkoden är kavaj, kan värden t ex ha uddakavaj, medan gästerna har svart kostym; däremot inte smoking eller frack.

🎩 Ett sätt att ge trygghet till gästerna, är att värdfolket meddelar sitt klädval i god tid före festen. Till exempel kan värdparet fotografera sig själv i festkläderna och visa upp dem i inbjudan, så gästerna vet vad de kan sikta på.

Snäva klädkoder, som helvit klädsel, krånglar till det för gästerna i den nivå att de hoppar över festen. Gäster ska komma på en fest för att vara en del av sällskapet, inte för att utgöra fond för fotografier. Det gäller särskilt för dop, bröllop och andra viktiga tillfällen där man vill att så många som möjligt ska känna sig välkomna och inkluderade.

Underdel i latex eller läder bär man inte om man har en monogam partner.

'''Badkläder''' har man på stranden, vid poolen, på väg dit eller därifrån, och på fest där det ingår i temat. Inte annars.

I vissa kretsar används speciell klädsel, eller speciella konventioner. Det är då viktigt att utomstående som bjuds får höra vad som gäller på ett språk de förstår. Till exempel är scoutdräkt den naturliga klädseln på scoutevenemang, men hur skall icke-scouter klä sig? Motsvarande problematik gäller då någon av gästerna är från utlandet, till exempel skiljer sig konventionerna för klädseln vid vissa högtider mellan Finland och Sverige.

Kläder med reklamtryck (annat än plaggets märke) räknas inte riktigt till vårdad klädsel; man kan ha dem hemma, i naturen eller möjligen på gym. Självklara undantag är arbetsuniformer, matchdräkter och liknande. Kläder med reklamtryck för sprit, tobak och kasinon bör undvikas.

===Glasögon och solglasögon===
'''Glasögon är ett hjälpmedel, ingen accessoar eller konversationsstartare.''' På samma sätt som med hörapparater, kryckor och andra hjälpmedel, kommenteras de inte av någon annan än ägaren. Om man ska kommentera någons glasögon, så ska det vara en ren komplimang. Man rör inte någon annans glasögon, och ber inte att få låna dem, eller att få se personen ta av sig dem. Man ställer inga opåkallade frågor om personens brytningsfel.

'''Solglasögon''' inomhus har man om man är minst lika känd eller blind som Stevie Wonder.

Skämt åsido, döljer solglasögonen ansiktet, och försvårar kommunikation. Därför ska '''solglasögon tas av när de inte behövs''', eller är del av en utklädnad. De kan sitta på pannan, eller hänga i tröjans ringning. Man tar helst av dem när man pratar med någon. Människor som har en synskada, och seniorer, kan behålla dem på.

Tonade glasögon är inte helt lämpliga på kvällstid. Om man har råd, så har man ett par klara glasögon eller kontaktlinser.

Glasögon och solglasögon som ingår i en maskeraddräkt eller festutstyrsel, följer reglerna för maskeraddräkter.

===Huvudbonader===
Få plagg har haft en så rik historia som huvudbonaderna. Idag har de fortfarande kvar en del av sin kulturella betydelse.

Huvudbonaden ska normalt matcha klädseln. Att ha truckerkeps till kavaj, eller cylinderhatt till jeansdress, ser lite märkligt ut.

'''Hatt och mössa tas av inomhus.''' Att ha på sig huvudbonad eller ytterkläder hemma hos någon, på krogen eller på ett kontor, betyder:
* Mössbäraren är beredd att gå ut, och tar på så sätt avstånd från värden och evenemanget
* Mössbäraren tar med sig smuts och fukt inomhus
* Mössbäraren döljer en stor del av ansiktet och försvårar kommunikation

Man är inomhus på restaurang, kontor, skolor, bostäder och andra lokaler där man sitter, äter, dricker och/eller arbetar. En garderob, hatthylla, tamburmajor eller en sittmöbel för inomhusbruk är gräns för ytterkläder och huvudbonader, annat än angivna undantag.

Män tar av sig huvudbonaden på en kyrkogård, eller när en religiös procession eller ett begravningsfölje passerar.

Den som har hatt/keps och solglasögon, döljer nästan hela ansiktet. Man väljer det ena eller det andra, om man inte har medicinska skäl, eller om de ingår i en utklädnad. Av ansiktsdöljarna huvudbonad, solglasögon, skägg och hörlurar har man maximalt en inomhus, och maximalt två när man är utomhus bland folk. Annars är det burka för män.

När och var får man ha huvudbonad?
* Kollektivtrafik (stationer och fordon), trappuppgångar, butiker, och andra lokaler där man gör korta besök
* Religiös huvudbonad
* Huvudbonad som tillhör damdräkt, folkdräkt eller arbetskläder (kockmössa etc)
* Partyhattar, maskeradkläder, scenkostym och annat som tillhör evenemanget
* Människor som har håravfall, eller andra medicinska skäl att bära huvudbonad. Dålig hårdag ursäktar inte huvudbonad. Här gäller som vanligt att huvudbonaden anpassas efter klädkod.
* Studentmössa/kårmössa på akademiska fester. Sista månaden på gymnasiet (från mösspåtaging till utspring) kan man ha mössan i princip överallt. På studentmottagning (efter gymnasiet) har det förekommit att en äldre generation haft på sig sina studentmössor, men det framstår som allt mer föråldrat. Man kan dra en gräns vid de som tagit en äkta studentexamen före 1968.
* Uniformer följer reglemente; uniformsmössa ska i många fall tas av inomhus.

===Handskar===
Handskar finns i flera typer, med olika etikett.
* '''Utehandskar''' tar man på och av med ytterkläderna. Man tar av sig dem när man skakar hand med någon utan handskar, och när man tar på varor i en butik.
* '''Arbetshandskar''' bärs tillsammans med arbetskläder.
* '''Damhandskar''' ingår i dräkten, och kan behållas på händerna så länge bäraren vill; det går bra att hälsa, äta och dansa i dem.
* '''Herrhandskar''' bärs till frack, smoking och uniform. Man tar av dem när man äter och när man hälsar. När man dansar väljer man det alternativ som är mest bekvämt för danspartnern.

===Ytterkläder===
Ytterkläder tar man av sig inomhus, med undantag för kollektivtrafik, butiker, och andra lokaler där man vistas en kort tid. Om man passerar ett kapprum, så ska ytterkläderna hängas där. Om det varken finns galgar, tamburmajor eller någon annanstans att hänga ytterkläderna, så kan man hänga dem på stolen där man sitter. '''Man lägger inte sina ytterkläder eller väskor på en sittplats.'''

På en hemmafest med mycket folk, kan det bli trångt i garderoben. Om värden inte ordnat extra klädhängare, så kan man hänga eller lägga kläderna där de är i vägen minst.

Ytterplagg som kan bäras inomhus är kavaj, lätt jacka som fungerar som kavaj, arbetskläder (kockjacka etc) och kläder som tillhör evenemanget (maskeraddräkt etc).

Om man är på en fest där det inte finns möjlighet att hänga av sig, så lägger man den över armen.

Ett syfte med ytterkläder är inte bara att värma sig. Det är också att smuts, bakterier och fukt inte ska följa med in i huset. På samma sätt som med huvudbonad, använder man ytterkläder för att signalera att man är på väg ut. Att ha ytterkläder inomhus kan alltså ge intrycket av att man inte trivs.

Man går inte runt med jacka eller päls inomhus på krogen, hemma hos någon, eller någon annanstans där man stannar längre än några minuter. Varken för att skryta med den, för att spara in garderobsavgiften, eller för att visa att man egentligen inte gillar att vara där. Om man har råd med en jacka som är så dyr att man är rädd att få den stulen, så har man råd med en billig jacka som man vågar hänga i garderoben.

===Strumpor och skor===
Till vårdad klädsel hör skor med ovanläder, som inte är gympaskor, sandaler eller tofflor. De ska vara så rena som förutsättningarna tillåter.

Svarta skor är lättast att matcha med kläderna. I vissa kulturer anses inte bruna skor passa till blå byxor, eller till kvällstid.

När man går inomhus (eller in i ett fordon) så torkar eller sparkar man av skorna bäst man kan, särskilt om det är snö ute.

🌐 En av de etikettregler som skiljer sig mest mellan länder, är om man tar av sig skorna hos andra.

I Sverige tar man normalt av sig skorna när man kommer hem till någon. Det omfattar fritidshus, hotellrum och förskolor, men inte kontor, föreningslokaler eller andra platser där man inte övernattar.

🎩 Ett sätt att lösa dilemmat, är att ha med '''inneskor''', eller att ha på sig '''galoscher''' på inneskorna.

Om man fått sten eller skräp i skon, så tar man av skon i avskildhet.

'''Strumpor''' är så billiga att man slänger dem när de fått synliga hål. Till herrkläder passar det med strumpor som är så långa att de nakna vaderna aldrig syns.

===Väskor===
Ryggsäckar och axelväskor tar man av sig inomhus, och ställer i en garderob eller liknande. Om man har en dator eller något annat dyrt i väskan, kan man ha den i närheten.

En liten handväska kan man ha med sig till bords. Den kan hängas över stolen, eller ställas på golvet.

Man undviker att ställa en handväska på bordet. Drottning Elizabeth II ställde handväskan på bordet som signal att hon var på väg att avvika.

===Politiska kläder===
Kläder, pins, nyckelband och accessoarer med partisymboler har man normalt bara vid manifestationer, kampanjarbete, konferenser och liknande politiskt arbete. Man tar av dem på sin civila arbetsplats och på opolitiska evenemang. Kläder med andra politiska budskap än partisymboler är mer accepterade. Man får självklart gå på stan och på fritidsaktiviteter med en sådan tröja, pin eller tygkasse, men det kan vara klokt att ha dem till sina ytterkläder, så man inte tar med dem in på arbetsplatser, eller hemma hos andra.

===Maskerader===
För maskerader och temafester som firas för festens egen skull (halloween, ordensfester etc) kan värden begära strikt klädkod. Också här är det viktigt att gästerna vet vad som förväntas. Undvik att tvinga gästerna till dyra anskaffningar.

Värden bör välja ett tema som tillåter gäster att dyka upp i vårdad klädsel, utan att bryta av mot temat.

Den som bär en maskeraddräkt som är besvärlig att bära är ursäktad att byta om efter att taffeln är bruten.

==Gåvor==
Generellt olämpliga gåvor är:
* Böcker (tidningsprenumerationer och liknande) om religion, livsåskådning eller politik, om man inte säkert vet att mottagaren uppskattar dem. Man ska i synnerhet inte ge bort en religiös eller politisk bok, eller en bok som på annat sätt är kontroversiell, för att missionera sina egna åsikter.
* Husdjur, krukväxter etc som kräver omvårdnad, om inte mottagaren bett om dem.
* Tavlor och inventarier med en förväntan om att de ska stå framme.
* Alkohol till personer som är helnyktra eller har ett problematiskt förhållande till den, se vidare [[#Alkohol]].

===Böcker===
Böcker är ofta lämpliga presenter även till den som har det mesta. Det går ofta att trycka in en bok till i bokhyllan.

Att skriva en hälsning till mottagaren i pärmen är lämpligt om man är bokens författare, redaktör eller någon annan vars signatur höjer bokens värde. Men om givaren inte har en sådan roll, gör en skriven hälsning att det blir svårare för mottagaren att avyttra eller byta boken. Då blir det en gåva med hållhakar. Skriv en hälsning på ett gratulationskort, och lägg i boken.

===Spontana presenter===
Man kan ge en spontan present till en vän, partner eller anhörig, om man hittar något som är personligt, lite oväntat, och inte alltför dyrt. Det går ofta att hänga upp presenten på en årsdag, namnsdag, eller något annat som ska firas. En present av stort värde gäller som förskott på gåbortpresent till nästa fest.

===Gåbortpresent===
Om värden bjuder på en hel måltid, så kan en blomma, en flaska vin eller en annan enkel gåva vara en fin gest; även om det inte är födelsedag eller annan högtid. Som vuxen med lön kan man sikta på hälften av inköpspriset för mat och dryck, vilket hamnar runt 100 kronor; gästen ska inte lägga ut mer än värden.

Förning eller kassabidrag enligt värdens beställning, medhavd dryck (BYO) och kökshandräckning ersätter gåbortpresent.

På en fika eller förfest där förtäringen är lätt, och ingen födelsedag eller annan högtid firas, behövs ingen present, eller så kan den vara mycket enkel.

Man tar normalt inte med present när någon bjuder på restaurang; det är krångligt att ta hem den i så fall.

Man ''kan'' skicka blommor med bud i förväg, om man har råd.

Den som ska sova över hos någon flera nätter i sträck, bör ta med present; se nedan.

🎩 En klassisk inflyttningspresent är bröd och salt.

===Present till födelsedagar och andra högtider===
Allmänt gäller att presenten ska stå i proportion både till högtiden, och till nivån på festen.

Bröllop och jämna födelsedagar gäller högt.

===Välgörenhet===
Välgörenhetsgåvor ger man endast till någon som uttryckligen önskat sig dem. I annat fall ersätter de inte present.

===Presenter till barn===
Många svenska medelklassbarn har så mycket prylar att de knappt får plats hemma. Som vän till familjen behöver man inte köpa något till barnen varje gång man träffar dem, eller ens när man är hemma hos dem; det räcker att göra det till födelsedag, jul, och till stora högtider som dop, konfirmation eller studenten.

En gåbortpresent till en barnfamilj kan vara riktad till barnen, men bör inte bidra till prylberget.

Man kan gärna köpa något som ingår i en kollektion som barnet redan har, och gillar. Om barnet gillar Lego, så kan man köpa Legobitar som barnet inte har än.

Det viktigaste för släktingars och vänners barn, är att man är en god vuxen förebild.

Det finns en del debatt kring vad som är lämpliga pojk- och flickleksaker. Rent allmänt bör man köpa något som barnet uppskattar, och som helst också är pedagogiskt. Precis som för presenter till vuxna, gör man inte givandet till någon politisk manifestation.

===Souvenirer===
Om man har varit på en långresa, så är det kutym att ta med enkla souvenirer till sina närmaste (familj, partner) och folk som hjälpt till med resan och t ex suttit kattvakt, vattnat blommor, eller skjutsat till flygplatsen. Man har ingen plikt att köpa något till alla vänner och bekanta, än mindre att ta upp beställningar. Den som vill beställa någon särskild produkt från en vän som ska på långresa, lägger ut inköpspris, eller erbjuder motgåva.

===Återbruk och rensningsgåvor===
En rensningsgåva är något föremål som ägaren behöver göra sig av med, på grund av platsbrist, besvärliga minnen, eller andra orsaker; kanske utlästa böcker som man inte längre har nytta av. Rensningsgåvor kan man behöva avyttra vid flytt, renovering, dödsfall, pension eller liknande. De är inte så värdelösa att de kan slängas i soporna, men inte heller så värdefulla att de är lätta att sälja på Tradera eller Blocket. Man kan tänka sig att värdet ligger någonstans mellan 25 och 1000 kronor.

En rensningsgåva erbjuder man först till familjen, sedan till vänner, släktingar och grannar som kan tänkas ha nytta av den, och till sist i sociala medier.

Den som erbjuds en rensningsgåva får räkna med att givaren är stressad; det handlar ju ofta om dödsfall, separation, flytt eller liknande. Mottagaren svarar &quot;ja tack&quot; eller &quot;nej tack&quot; så snart det går, och avstår från gliringar i stil med &quot;jaså, gick det dåligt med gitarrlektionerna?&quot; eller &quot;vad ska jag med en pulka till när det inte är snö?&quot;

Givaren kan kräva &quot;allt eller inget&quot;, och mottagaren ska inte vara kräsen. Om man blir erbjuden en servis, så får man ta emot den eller avstå; man bör inte välja ut de finaste delarna.

Givaren ansvarar för att rensningsgåvan är hel och ren, helst i originalförpackning, med handböcker och andra tillbehör. Mottagaren hämtar gåvan i befintligt skick, och avstår från att syna den. Om det är något lite dyrare (över 200 kr) kan mottagaren erbjuda betalning eller motgåva.

Om värdet är mycket lågt eller ingen vill ta emot rensningsgåvan, kan man använda en återbrukshylla hos bostadsrättsföreningen eller den kommunala sopcentralen. Fortfarande gäller att varan ska vara hel och ren.

För att en rensningsgåva ska ersätta födelsedagspresent eller liknande, ska den vara efterfrågad, och värd åtminstone så mycket som är ett rimligt pris för en present i sammanhanget.

==På krogen==
I grunden gäller samma regler på kafé, restaurang, bar, nattklubb, hotell, festival, kryssningsfartyg och andra inrättningar som serverar mat och dryck till fler än slutet sällskap.

Man tar inte med egen mat eller dryck, om det inte är uttryckligen tillåtet. För små barn kan specialarrangemang gälla.

===Att gå ut tillsammans===
När ett sällskap går på krogen, får någon rollen som ledare. Ledaren ska anpassa sig till allas önskemål, men i gengäld ska alla respektera ledarens beslut. Som i de flesta sammanhang, meddelar man sina preferenser för ledaren, tidigt och kortfattat, i stället för att framföra sitt missnöje i efterhand.

En rimlig princip är att varje person i sällskapet har '''ett veto per kväll''', t ex mot att gå till en viss krog som personen ogillar. Om en person underkänner massor av förslag, så besväras hela gänget av det.

Ibland finns en hedersgäst. Det kan vara en långväga gäst, eller ett födelsedagsbarn. Den personens önskemål bör styra utgången, men ledaren har sista ordet.

Ledaren ser till att planera utgången i förväg, eller tidigt på förfesten, så man inte förstör själva festkvällen med tjafs. Alla i sällskapet får tåla kompromisser eller en plan B, och undviker att övertala andra till långa transporter, dyra inträden, och långa köer.

Man fördröjer inte sitt sällskap. Ärenden som att köpa cigarretter, gå på toaletten eller ta selfies, löser man före utgången, under förfesten, eller under barhänget.

På samma sätt som med en fest, undviker man att stryka gäster från en utgång. Alla ska med, och man får inte ändra planen så att några utestängs. Enda gången som det är rimligt att stryka en person från en utgång, är om den personen är så onykter, eller beter sig så illa, att den förstör andras närvaro.

===Komma in på krogen===
Krogar får (2025 i Sverige) inte särbehandla någon på grund av funktionsnedsättning, etnicitet, hudfärg, kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Om en krog diskriminerar, så väljer hela sällskapet att gå någon annanstans. I övrigt får en krog neka till att släppa in eller betjäna på vilka grunder som helst; och det får gäster tyvärr tåla.

På kvällstid kan gäster behöva passera en ''entrévärd'' eller en ''ordningsvakt''. De kallas lite oegentligt för &quot;dörrvakter&quot;. Även när ingen står i dörren, försöker personalen (även diskplockarna) läsa av gästers beteende, för att se om de är onyktra eller aggressiva, eller om någon är känd (eller ökänd) sedan tidigare. Som gäst bör man möta personalens blick, och besvara deras hälsningar, för att visa att man respekterar dem, och inte tänker ställa till bråk.

De vanligaste anmärkningarna på gäster, gäller klädsel och nykterhet. [[#Vårdad klädsel]] är den vanligaste klädkoden på krogen, och som i andra sammanhang finns ingen fast definition. Ibland kan det finnas mer specifika regler, t ex utklädnad på halloween, eller mot bortaklubbens fotbollströjor i en sportbar på en matchdag. Var och en i sällskapet har ansvar för att klä sig vårdat innan man går ut, om man inte ska till någon rockbar, sportbar, eller något annat ställe som uppenbart har annan klädkod än vårdad klädsel.

Om någon i sällskapet blir rejält onykter innan man kommit till sista stället, så bör någon ta på sig plikten att avskilja vännen från sällskapet.
: ''&quot;Du Jonas, vi har nog druckit så mycket att det blir svårt att komma in. Ska vi gå på McDonald's?&quot;''

Om någon i sällskapet nekas inträde utan grund (klädsel, eller påstås vara full utan att vara det) så går hela gänget till någon annan krog, där alla kommer in.

&quot;Regnbågssystem&quot; betyder att gästerna står runt en hage utanför entrén, och entrévärden väljer vilka som kommer in. Den sortens krogar ska man inte stödja.

På en restaurang med självservering eller beställning i kassan beställer man först, och går och sätter sig efteråt.

På en restaurang med bordsservering väntar man i entrén på att någon i personalen erbjuder ett bord.

Normalt sätter man sig inte till bords innan man beställt, eller blivit erbjuden att sitta.

===Att bemöta personal===
Vid bordet gäller normalt samma bordsskick som hemma hos någon, se [[#Till bords]].

När man blir serverad av personal behöver man bemöta dem på ett ansvarsfullt sätt. Hur människor bemöter servicepersonal, säger mycket om hur de hanterar upplevelsen av makt. Det kan därför vara lärorikt att ha affärsmöten, rekrytering eller dejter på restaurang.

Man går inte in i köket eller andra personalutrymmen. Inte heller flyttar man möbler; om man alls får göra det, är det personalen som gör.

'''Man följer personalens uppmaningar''', oavsett deras befattning. Det spelar ingen roll om det är en servitör, ägaren, eller en ordningsvakt.

'''Hur får man personalens uppmärksamhet?''' Till en början får man ha tålamod att vänta i ett par minuter, särskilt om det är fullsatt. Om man behöver något, så kan man söka ögonkontakt, eller vinka diskret. Om man tvingats vänta orimligt länge på service, så kan man ropa &quot;ursäkta&quot; eller gå iväg till hovmästaren. Man behöver inte vinka när servitören kommer med mat eller dryck; de vet i de allra flesta fall till vilket bord den ska.

Om personalen har glömt bort eller struntat i bordet, så går man till baren för att be om hjälp.

⚠️ Direkt olämpliga signaler är att hålla fast personalens kropp, knäppa med fingrarna, vissla, eller ropa &quot;Ööh&quot;.

'''Klagomål''' ska framföras rakt och skyndsamt, och ge personalen en chans att åtgärda dem. De ska vara sakliga och inte onödigt elaka. Syftet med klagomål är att kunna lösa problemet på plats, inte att förnedra personalen.

===Att beställa===
På många restauranger stänger köket långt innan lokalen stänger. Efter det klockslaget kan man vara begränsad till en barmeny. Det är inte alla restauranger som utannonserar kökets stängning (även om en timme före stängning brukar vara praxis) och därför är det rimligt att höra sig för.

&quot;Sista beställningen&quot; gäller dryck och snacks. Den brukar utannonseras runt 20 minuter före stängning.

Om det är barservering och kö, så väljer man en rätt innan man kommit fram. Man uppehåller sig inte med att knappa på mobilen.

Man behöver inte dra hela beskrivningen av rätten när man beställer. Om det finns en enda lammrätt på menyn, så säger man &quot;jag skulle vilja ha lammet&quot;.

'''Vad gör man om man inte vill beställa?''' Är det orimligt dyrt? För lång kö? Ingen mat eller dryck som man gillar? Råttor i köket? Då säger man kortfattat till personalen att &quot;tack, men vi hade tänkt oss något annat&quot;, och så går man utan fortsatt konversation. Om man droppat in utan att ha beställt bord, finns inget köptvång, och man behöver inte motivera sin tidiga sorti. Om man beställt bord, så kan man ändå avstå från att beställa om det verkar vara något allvarligt fel.

Man undviker att begära för många ändringar i en beställning. Normalt gör man bara en.

Om man tycker att restaurangen är för dyr, men kommit dit i ett sällskap, så ska man inte skämmas för att beställa det billigaste; även om det är en ensam förrätt, och så dricker man vatten eller läsk. Efter att man beställt ska man varken pruta, eller anmärka på att det är dyrt.

Om man är utbjuden, så beställer man inte det dyraste på menyn, eller en massa extra. Men om man beställer det allra billigaste, så framstår man som att man inte drar nytta av gästfriheten.

===Att gå från bordet===
Precis som på en hemmafest, undviker man att gå från matbordet under pågående sittning. Om man behöver gå på toaletten, så gör man det helst precis efter beställningen, medan man väntar på första rätten; då kan det vara lämpligt att tvätta händerna. Ett annat möjligt tillfälle är att lämna bordet precis efter att huvudrätten är uppäten. Om man behöver gå på toaletten eller göra något annat ärende i slutet av sittningen, så väntar man tills notan är löst. Om man är tvungen att gå innan notan är löst, så lägger man mer än tillräckligt med kontanter på bordet, eller swishar någon i sällskapet. Att lämna bordet när notan är på väg, är direkt ofint.

===Att betala===
Det normala i Sverige är att var och en betalar för sig.

Det är kutym att betala för långväga gäster, om de inte bor eller äter hemma hos värden.

Det är också rimligt att betala när man bjuder ut någon; må det vara en dejt eller en kollega.

När det gäller en drink eller en krognota, så gäller &quot;bjudet är bjudet&quot;. Det är hedervärt av mottagaren att bjuda tillbaka, men det ska vara på eget initiativ. Om man måste bli tillbakabjuden för att klara sin ekonomi, så ska man inte bjuda från början.

🌐 Sverige tillhör en ytterlighet när det gäller att betala för sig själv; tillsammans med nederländarna. I de flesta länder i världen (utom norra och västra Europa) är det kutym att den som underförstått har mer resurser, betalar för sitt sällskap; chefen, mannen på en dejt, en äldre släkting, etc. I många länder i Asien är det god sed att truga om att få äran att betala notan. I ett sådant sällskap bör man delta i trugandet, åtminstone ett tag. Här finns avancerade varianter som att man springer iväg till kassan för att betala, eller att man till och med betalar i förväg.

Det är bara den som haft den ''billigaste'' beställningen som får föreslå att man delar lika. Den som ätit och druckit mest, ska inte åka snålskjuts.

Man tigger inte till sig drinkar eller något annat, varken av sitt sällskap eller av främmande personer, annat än om man blivit utlovad i en helkväll.

====Rundor====
En &quot;runda&quot; betyder att en person bjuder laget runt, med förväntan att alla i sällskapet gör likadant, så det går jämnt ut.

Med &quot;rundor&quot; måste man köpa och dricka lika många glas per person, som det finns personer i gruppen. '''Man kan bjuda på rundor om man inte är fler än fyra''', och det är första beställningen på lokalen. Sedan blir det antingen för dyrt, eller för mycket alkohol, för de flesta.

Om du känner dig generös och vill bjuda laget runt, så ska du självklart göra det, utan förväntan att bjudas tillbaka.

🎩 Ett sätt att dra sig ur en &quot;runda&quot; är att bjuda tillbaka de som bjudit, så man gett lika mycket som man fått, och sedan lämna sällskapet.

====Dricks====
: ''Den bästa dricksen är att komma tillbaka.''
🌐 Olika länder har olika kutym för dricks, och man tar seden dit man kommer. I USA är 20% dricks i princip obligatoriskt utöver skatt och andra påslag; i Japan brukar personalen vägra ta emot dricks.

I Sverige på 2020-talet är dricks egentligen inte kutym någonstans, utom på krogen, och möjligen till taxi.

Man behöver inte betala dricks när man hämtar mat och dryck i baren. Man ska åtminstone ha fått bordsservice, eller ett särskilt bemötande. Vissa kortläsare har automatiska knappar för att lägga på dricks.

Om en servitör knappar in ett totalbelopp utan dricks, och på så sätt avböjer dricks i förväg, så säger man tack, och betalar exakt vad det kostar.

Det är rimligt att vara generös med dricks, om personalen gjort något arbete utöver att servera. De kanske har hållit en konversation, hittat ett bord fast restaurangen var full, ändrat en beställning, eller hjälpt till med något extra. 15 procent är i varje fall mer än tillräckligt.

Om man delar en nota, så är det rimligt att antingen alla eller ingen lägger dricks.

⚠️ Om någon annan lägger dricks, så kan man inte räkna in deras dricks som rabatt för sig själv; det gränsar till stöld.

===Sorti===
Om personalen beslutar att barstoppa eller avvisa någon i sällskapet, så får man tåla beslutet. Vissa krogar, inte minst i Stockholm, är ökända för att neka service utan någon rimlig anledning.

När man går, tackar man personalen man möter på väg ut. Det är inte bara för att lätta upp stämningen, eller för att få bättre service nästa gång. Det är också ett sätt att visa att man lämnat sina platser, inte har några reklamationer, och inte tar springnota.

🎩 Om någon i sällskapet blivit orättvist barstoppad eller avvisad, så är det en god gest att hela sällskapet löser notan och följer med personen, antingen till en annan lokal eller på väg hem. Man säger bestämt &quot;då går vi, och kommer nog inte tillbaka&quot; till personalen.

När personalen meddelar att restaurangen stänger, har man ungefär fem minuter på sig att tömma glasen, plocka ihop sina prylar, och röra sig mot utgången.

Som vanligt har orden &quot;vi stänger&quot; samma betydelse oavsett om de kommer från en servitör, en ordningsvakt eller någon annan i personalen.

== Fest ==
: ''När man bjuder på fest, bjuder man på den sorts fest som man helst vill gå på. Men man får aldrig uppleva den som gäst.''
Det här avsnittet gäller i första hand hemmafester, föreningsfester, firmafester och andra fester för slutna sällskap, på andra platser än krogen.

=== Inbjudan och planering ===
Framförhållning markerar hur högtidlig och viktig festen är. Till ett bröllop eller en jämn födelsedag kan man ge ett &quot;save the date&quot; upp till ett år i förväg, men en enkel AW kan bestämmas samma dag.

🌐 Medelålders gäster kan behöva längre framförhållning än ungdomar, och nordeuropéer brukar ha längre framförhållning än man har i tropiska kulturer. För en hemmamiddag är det lagom att bjuda in en månad i förväg. Om det är en årsfest, en födelsedag eller något annat som känns viktigare än en vanlig middag, kan två månader passa.

Oftast är det lokalen som sätter ramen för datum och antal gäster. Om festen är i en bokad lokal, så är det bra att gå ut med &quot;save the date&quot; så snart bokningen är gjord. Senare kan man skicka ut en komplett inbjudan, med klädkod, tider, och annan detaljerad information.

Inbjudningskort bör klargöra när man vill ha anmälningarna: o.s.a. (”om svar anhålles”) med datum och kontaktuppgifter. Man uppmanar också gäster att höra av sig i god tid om allergier och andra önskemål om mat.

Värden och de inbjudna undviker att berätta för utomstående om en planerad fest. På så sätt slipper man avundsjuka, skvaller och våldgästning.

Man undviker att höra av sig till en bekant inför dennes födelsedag, eller inför en högtid, med frågan om det blir fest. Antingen blir det inte fest, eller så blir det fest som man inte är bjuden på. Det här beteendet faller in i &quot;medgångsvänskap&quot;, där man bara kontaktar vänner för att få ut något av dem. Mellan goda vänner kan man höras om vad som händer på midsommar eller nyår och lämna öppet för en inbjudan utan krav.

Man undviker att planera en konkurrerande fest samma datum som någon bekant har bjudit till fest.

===Vem får komma?===
Som värd väljer man förstås vilka man vill bjuda, men det finns vissa riktlinjer.

Framför allt behöver värden bestämma sig för festens syfte. Om värden vill hålla förtroliga samtal eller njuta av speciellt tillagad mat, så är det rimligt att bara bjuda människor som redan känner och litar på varandra. Om värden vill lära känna nytt folk, så är det rimligt med en mer öppen inbjudan.

Åtminstone en gång om året bör man ha fest för att tacka för senast, och bjuda alla som man själv gästat på sistone. Det kan också vara lämpligt att bjuda gäster som man känner privat, och står i tacksamhetsskuld till av någon annan anledning; de som varit kattvakt, eller klippt gräset under semestern. Man har normalt aldrig någon plikt att bjuda personer som man anlitar professionellt, om de inte har anknytning till festen (lärare på studentmottagning, etc).

Man bör undvika att bjuda in folk med &quot;armbågen&quot;. Antingen bjuder man in någon, eller inte.

⚠️ Om man bjuder arbetskollegor, klasskamrater eller andra som är del av en definierad grupp, så bjuder man antingen alla, färre än hälften, eller ingen. Att bjuda 17 av 20 i klassen är en utstuderad förnedring mot de som exkluderas. Den enda rimliga orsaken att stänga av en person, är om personen tidigare har begått brottsliga eller grovt kränkande handlingar, på den nivån att personens närvaro förstör festen för andra.

====Medföljande====
Om värden för en privat fest bjuder någon som är gift, sambo eller lever i en långvarig relation, så bör man bjuda partnern också, även om det är någon som värden inte känner sedan innan.

Värden kan visa sig generös genom att låta varje gäst som blir bjuden ensam, att ta med en medföljande, som inte nödvändigtvis behöver vara en partner. Men det beror ju på festens syfte. På en middag med en handfull nära vänner, som värden ser som ett tillfälle för förtroligt samtal, blir det lite avigt om en av vännerna tagit med sig en lös bekant som ingen känner sedan innan.

På firma- och föreningsfester är normen att inte bjuda medföljande. Antingen får någon enstaka hedersgäst ta med sin respektive, ellse så får alla göra det.

Inte heller tar man med sig någon medföljande på en herr- eller dammiddag, eller annan avsiktligt exkluderande fest.

Den medföljande ska bete sig föredömligt, bättre än vad man kan vänta sig av en gäst. Där ingår att ge dubbel gåbortpresent, hälsa på värden och ta avsked efteråt, och tacka för att man fick komma. En gäst som tar med sig en medföljande, ansvarar för den medföljandes beteende. En medföljande som beter sig illa, blir en belastning både för vännen och värden.

Man tar inte med sig oanmält sällskap, om det inte är en nödsituation.

Inbjudan gäller normalt inte i tredje hand. Den medföljande kan inte räkna med att själv ta med medföljande, även om det skulle vara partner eller barn.

====Barn====
Om man bjuder föräldrar, så bör man klargöra vilken roll barn ska ha på festen. Här finns flera alternativ:
* '''Barnkalas.''' En fest som helt är till för barnens skull. Om föräldrar eller andra vuxna är med, så är det för att ta hand om de minsta eller de mest behövande barnen, eller för handräckning, underhållning, lämning och hämtning. På barnkalas avstår alla vuxna från alkohol, tobak, svordomar och mobiltelefoner tills festen är slut... det är kanske då de behövs.
* '''Familjefest.''' Fest där mat, aktiviteter etc anpassas för barn, där vuxna också kan delta. Här har alla vuxna en plikt att vara goda förebilder för barnen. Den som dricker alkohol gör det med måtta, och rökning sker i avskildhet.
* '''Barnfritt klockslag.''' När några gäster har små barn, kan värden skriva ut en hemgångstid för dem; kanske när desserten är uppäten. Ofta löser det sig naturligt när barnen ska hem till läggdags. Om värden själv har små barn som ska lägga sig under pågående fest, så kan det vara lämpligt med tidigare slut.
* '''Barn är välkomna på vuxnas villkor.''' En fest där föräldrar får ta med sina egna barn, men själva har ansvar för dem, och där barn varken bemöts bättre eller sämre än de vuxna. Värden anpassar inte mat, aktiviteter eller övrigt för barnen. Gäster med barn får välja mellan att ta ansvar för sina barn, lämna dem hos barnvakt, eller stanna hemma.
* '''Barnfri fest.''' Lämpligt för aktiviteter som är dyra (bröllop på lokal) eller olämpliga för barn (möhippor, svensexor och liknande). Man kan be om lov att ta med barn som är under två år, eller som är särskilt behövande.

Om barn är välkomna på festen, gäller inbjudan till en förälder normalt sett förälderns egna barn, inte andra barn som råkar umgås med familjen.

====Att stryka gäster====
Det är endast i undantagsfall som man kan dra tillbaka en inbjudan till en enskild gäst.

Under en pandemi behöver man begränsa festens storlek. En fest kan också bli för dyr, eller ohanterligt stor. Det är i så fall bättre att bjuda färre till en början, och i efterhand bjuda fler.

Om många gäster behöver strykas, så kan man överväga att ställa in hela festen, men det är förstås inte heller problemfritt. Strukna fester bör man försöka gottgöra, åtminstone genom att bjuda dem på någon annan fest.

Man stryker inte gäster för att man ändrat sig, och hellre vill ha en intim middag med sina fem bästa vänner, i stället för en större fest. I så fall får man bjuda bästisarna på en lite mindre förfest, eller ha en fest med kortare gästlista på ett annat datum.

Som nämnts ovan ska man stryka en gäst om personen har betett sig så illa, att personens närvaro förstör festen för någon annan.

====Att tacka nej, eller ställa in====
'''Om man har förhinder, så tackar man nej så snart man kan.''' Om det är ett bröllop, en jämn födelsedag, eller något annat som är viktigt för huvudpersonen, så bör man ha starka skäl att tacka nej, och då kan det vara lämpligt att motivera sitt förhinder enskilt för värden.

För att avböja en mer alldaglig träff, som en AW med kollegorna, räcker det med ett enkelt nej tack.

I varje fall berättar man inte offentligt (t ex i Facebook-eventet) att man tänkt göra något roligare (åka till Maldiverna eller gå på en roligare fest). Inte heller riktar man offentlig kritik mot aktiviteten, lokalen, priset, värden eller de andra gästerna.

Om man blir bjuden på en aktivitet som man vill slippa gå på, så meddelar man värden enskilt att man gärna träffas i ett annat sammanhang, utan att raljera över att man ogillar aktiviteten.

Om man känner att en aktivitet är orimligt dyr, så meddelar man värden enskilt att man gärna träffas på något sätt som budgeten tillåter.

Att lämna återbud för att man vill slippa umgås med värden, är svårare. I det enskilda fallet räcker det att tacka nej. Det kan gälla även för en inbjudan som kommer en gång per år.

'''Ja betyder ja. Nej betyder nej.''' Värden bemöter inte ett nej med att truga. Att tacka ja, fast man inte tänker komma, är oartigt. Det ställer bara till problem för värden.

På Facebook använder många svaret &quot;kanske&quot; som ett artigt nej. Det är rimligt att värden tolkar &quot;kanske&quot; som nej. Som gäst bör man undvika att svara &quot;kanske&quot; annat än som preliminärt svar. Den som svarar &quot;kanske&quot; men dyker upp, ska inte räkna med att det finns mat kvar.

Om man tvingas ställa in en avtalad aktivitet med kort varsel, så hör man av sig, ger en förklaring, och lovar att träffas snart igen.

Om man vill ställa in en träff för att man inte orkar, hinner eller har lust?

Ställ in så snart som möjligt. Här finns också en kulturell aspekt där medelålders nordeuropéer gärna vill hålla sig till planeringen. Fundera över vad träffen betyder för motparten.

Normalt villkorar man inte sin närvaro mot att något särskilt roligt händer, eller att någon intressant gäst kommer. Om man bara är intresserad av att gå på ett evenemang om en kompis också är där, så gör man upp med kompisen.

Som gäst ska man normalt inte villkora sin närvaro med någon annan gästs frånvaro. Om gäst A ändå vägrar gå på samma fest som gäst B, så bör A förklara situationen för värden. Om det är något banalt (som att A och B har varit på dejt en gång för länge sen) så är det A:s problem. Som nämnts ovan, är det bara rimligt att stryka en gäst om personen betett sig så illa att personens närvaro gör andra människor otrygga.

===Förfest===
Det finns många olika skäl att förfesta. För många är det ett sätt att ta några glas som är billigare än de dyra nattklubbsdrinkarna. För andra kan det handla om att sminka sig, att ha förtroliga samtal i ett enkönat eller på annat sätt begränsat sällskap, eller att planera krogrundan.

Till en förfest kan värden bjuda färre än man bjudit till en helkväll. Om man går på förfest, men inte tänkt följa med på själva krogrundan eller huvudfesten, så ska man säga till det i god tid i förväg.

🎩 På en förfest är det en fin men inte nödvändig gest att hedra värden som om det vore en helkväll. Ta gärna med en gåbortpresent, dryck eller snacks, eller erbjud handräckning.

⚠️ En förfest ursäktar varken att man blir överdrivet full, eller försenad till huvudfesten.

===Entré===
Principen att inte öppna stängda dörrar, gäller även bostadsdörren.

Etiketten för entré har ändrats sedan tjänstefolkssamhället.

🎩 På en stor fest där värden är upptagen, går det att utnämna en &quot;vicevärd&quot;, &quot;entrévärd&quot; eller &quot;greeter&quot;, vars uppdrag är att välkomna gäster, och hjälpa till med garderob och fördrink.

Gästen tar av sig kläder och skor före den egentliga hälsningen.

====Husesyn====
Husesyn är en aktivitet som värdfolket kan erbjuda gäster som inte sett bostaden än. En husesyn behöver inte hållas för hela bostaden. En gäst kan inte heller begära husesyn.

===Mat===
För en bordssittning finns hela kapitlet [[#Till bords]]. Om man inte har bordssittning, eller vill servera rätter utanför bordssittningen (för att förkorta den) kan man servera mingelmat.

====Udda maträtter====
Maträtter som är mycket exotiska, eller inte faller alla i smaken, serveras endast på fester vars själva syfte är att äta maträtten. Det följer samma princip som besvärliga eller kontroversiella aktiviteter.

Ett exempel är surströmming. Det serveras endast på surströmmingsskiva.

====Vegetarianer====
Om en gäst är vegetarian, bör denne informera värden i förväg.

När det är fler än åtta gäster, bör värden erbjuda ett fullgott vegetariskt alternativ. Ett uppenbart undantag är när man samlats för att äta en specifik maträtt (sill, surströmming etc) och inte för umgängets skull.

Vid matbordet undviker man att klandra någons val att äta eller inte äta kött, utifrån etiska och politiska perspektiv.

====Förning och knytkalas====
'''Förning''' är mat och dryck som gäster tar med. Ett '''knytkalas''' kan anpassas efter olika gästers resurser; den som har dålig ekonomi ska inte pressas att ta med något dyrt. Förning och kassabidrag till festen ersätter present; man ska inte behöva betala två gånger.

====Mingelmat, snacks och snittar====
Som allra minst bör värden servera snacks, som kan vara chips, popcorn eller salta pinnar.

Mat till stående gäster bör serveras så den enkelt kan hållas i en hand; förrätten kan vara snittar eller smörgåsar i servett. Dessert kan serveras i ett coupeglas.

====Vickning====
Om värden räknar med att gästerna stannar efter midnatt, är det lämpligt att servera '''vickning''', som kan vara av enkel sort.

Det råder delade meningar om vickningen avslutar festen, eller om det är en inbjudan att stanna.

Tillsammans med klockslaget på inbjudan och värdfolkets beteende, är serveringssättet en ledtråd för huruvida festen fortsätter eller inte. Om maten serveras vid dukat bord (t ex Janssons frestelse) så är det rimligt att stanna åtminstone tills alla ätit upp.

Mingelmat som varm korv eller smörgåsar (dra-åt-helvete-smörgåsar), öppnar för hemgång. När vickning serveras i hallen eller på gården, är festen uppenbart slut.

===Musik===
Så länge det är gäster i lokalen, är det rimligt att spela bakgrundsmusik, med volym och genre anpassade efter vilken sorts fest det är. Det skapar feststämning även när det är glest med gäster.

Om någon gäst vill ta upp allsång eller göra ett musikaliskt framträdande, så frågar man värden eller toastmastern om lov. Man undviker oombedda framträdanden.

Musikanläggningen styrs av värden, eller av den som värden utser till DJ. Gäster ska inte oombedda byta låt, ändra volymen, anmärka på låtvalet, röra musikanläggningen, eller sätta igång en egen musikanläggning. Vare sig värden valt att spela vitmaktmusik eller gangsterrap, får gästerna tåla det. Enda undantaget är att begära sänkt volym, till exempel om någon har hörapparat, eller behöver sova inom hörhåll.

=== Aktiviteter ===
Som med allt annat på en fest är det '''värden som bestämmer aktiviteter'''. Om en gäst vill lätta upp stämningen med en charadtävling, bör fråga värden om lov, i stället för att ta över hela festen.

Inte heller är det lämpligt att flera gäster lämnar festen för andra aktiviteter än de som värden tänkt sig (bollspel etc). Att efter bruten taffel och avslutade aktiviteter låta barn leka, eller tillfälligt dra sig undan utomhus eller i ett annat rum för privata konversationer, rökning, flörtande och liknande, är helt acceptabelt.

'''En aktivitet är obligatorisk om, och endast om, den är syftet med att träffas.''' På en bowlingkväll spelar alla bowling, om de inte har armen i gips. Sen kan man för all del ägna en stor del av träffen åt mat, dryck, skvaller, eller annat än aktiviteten.

Aktiviteter som inte är syftet med att träffas, är frivilliga. Om en gäst avstår från en aktivitet, är det hedervärt att göra personen sällskap.

'''Kortspel''' kan vara en lättsam aktivitet efter att taffeln är bruten. Om det finns ett ledigt bord, kan barn eller vuxna delta efter intresse, med ett undantag: '''Poker spelas endast på pokerkvällar, inte på vanliga fester.''' Poker har länge haft dåligt rykte eftersom det handlat om pengar. Vad man än tycker om spel om pengar, är poker ett olämpligt partyspel, eftersom det kräver full koncentration, utan alkohol.

⚠️ Lekar med inslag av förnedring, t ex &quot;sanning eller konsekvens&quot; bör sparas till ett sällskap med nära vänner, som vet var gränsen går.

=== TV-fest ===
Ibland träffas man hemma hos någon, eller i en föreningslokal eller liknande, för att se på TV tillsammans. Det kan vara ett sportevenemang, Melodifestivalen/Eurovision Song Contest, en film, eller något annat som folk gärna ser tillsammans.

Som vanligt gäller att en aktivitet är obligatorisk om och endast om den är syftet med att träffas.

* '''Före och efter programmet, och under reklampaus eller halvtidsvila, ska ljudet stängas av.''' Då får man tillfälle att konversera. Det gäller normalt även för för- och eftersnack på TV:n.
* '''Man stannar kvar minst en kvart''' efter att programmet är slut, om det inte brådskar att åka hem.
* '''Övriga aktiviteter''' (t ex quiz) hålls inte om sändningen är mer än två timmar lång (t ex Eurovision-final). Om de hålls, så är de frivilliga.

===Att vara en god gäst===
Att vara hemma hos andra medför fler plikter än att gå på restaurang.

Som gäst öppnar man inte stängda dörrar eller skåp utan lov. Enligt mer strikt etikett ska gästen fråga värden om lov för att använda toaletten, men det mest diskreta är att man går dit självmant.

En god gäst ska bidra till feststämningen, och enkla hushållssysslor som att duka ut. Men utan att behöva reducera sig till underhållare eller personal, om det inte är uppgjort från början.

Värden för en fest är normalt upptagen. Undvik upptåg och önskemål som gör värden ännu mer upptagen; lös det om möjligt genom andra deltagare på festen. Inte heller klistrar man fast sig vid värden så att hon eller han inte får tillfälle att prata med andra. Detsamma gäller någon annan huvudperson på fest.

På fika med bästa vännen kan man prata om sina problem eller motgångar. Men man undviker att ta med sina bekymmer till en fest. Om folk frågar hur det är, så kan man svara kortfattat, generellt och avvisande (&quot;det har varit mycket på jobbet, men ikväll är man äntligen lite ledig&quot;). Om man är så uppjagad över ett problem att man har svårt att tänka på annat, så ska man förkorta sin närvaro, hitta en plats där man kan tala ostört med en förtrolig vän, eller i värsta fall lämna återbud.

====Artighetsvisit====
Om man blir bjuden till en fest eller ett evenemang, som är viktigt för värden, och man saknar allvarliga förhinder, så kommer man. En kort artighetsvisit är i många fall bättre än att inte komma alls.

På vissa fester vill man begränsa sin närvaro. Man kanske är trött, blyg, vantrivs i klädkoden, har svårt för att umgås med någon annan gäst, vill slippa vara med på aktiviteterna, eller är bortlovad senare samma kväll. Ett sätt att hantera det är att '''komma tidigt''', dvs exakt på det klockslag som festen börjar. Den som anländer tidigt har en chans att uppvakta värden, och är också ursäktad att '''gå hem tidigt'''. Det är senare under festen som risken för gräl, fylla och förnedring ökar.

Till undantagen hör påkostade fester med begränsat antal platser, t ex bröllop. Då är det bättre med ett tidigt återbud, så värden får chansen att bjuda någon annan.

===Hemgång===
: ''Den enda som går i tid, är klockan.''
Sluttid ska helst anges på inbjudningskortet. Värden ska avhålla sig från klichén att skriva ett frågetecken (?) om värden inte faktiskt vill hålla igång festen till följande morgon.

I annat fall bör en bjudning med mat pågå i fyra timmar, och en helkväll med middag och vickning i sex timmar. Att festa längre tid än så, kräver uthållighet och det bästa sällskapet. En fest som börjar med lunch kan övergå i fika, men sällan till middag.

På vardagar är det kutym att gå hem senast 23. För officiella middagar är hämtningstid 22:30.

Även om man haft höga förväntningar på en fest, finns det tillfällen då man kan behöva förkorta sin närvaro. Om man blivit trött, har trötta barn, är alltför onykter, förnedrad, osams med någon, eller av annan orsak har svårt att fortsätta glädjas åt festen, så är oftast den enkla lösningen att gå hem. Det gör man inte med buller och bång, utan man tar ett artigt adjö av värden, och de man känner, eller umgåtts med under kvällen. Värden ska visa förståelse för en gäst som behöver avvika tidigt; trugande att stanna kvar ska inte vara för påfluget.

Om en person som ska gå hem är kraftigt onykter, sjuk eller på annat sätt behövande, är det rimligt att personens medföljande sällskap organiserar hemresan.

När en gäst går hem, följer värden med till kapprummet, och håller dem sällskap under påklädningen.

Om man inte har skäl att gå tidigt, bör man minst stanna tills dessert och kaffe är avslutade.

Annars får man läsa av värdfolket. En värd som skålar, fyller på glasen och drar igång aktiviteter, förtjänar sällskap. När värden börjar tända lampor och städa undan mat och dryck, är det dags att gå hem. Att värden säger att hen är trött, betyder också att festen är slut. 

Så länge festen fortsätter, går ingen på efterfest någon annanstans, vare sig hemma hos någon annan, eller på krogen. Inte heller sitter man på festen och diskuterar vart man ska gå vidare. När värden har avslutat festen, kan de sista gästerna förstås hitta på något efteråt.

Om ett par har raggat upp varandra, och vill fortsätta natten i avskildhet, har paret mer skäl än någonsin att tacka värden.

===Efterfest===
Efterfest sker, som andra hemmafester, på värdens villkor.

Så här dags har de flesta etikettregler lagts bort. Men det finns ändå en del att tänka på.

En '''sexa''' är en efterfest för personalen, värdfolket, eller den inre krets som värden låter stanna när festen är över. Ordet &quot;sexa&quot; syftade på en middag runt klockan 6 på kvällen (jfr svensexa) men här kan den snarare hållas runt klockan 6 på morgonen.

'''Champagnefrukost''' var på tidigt 1900-tal ett sätt att avsluta en fest som pågått till morgonen, precis innan man gick till sängs. Från sent 1900-tal omtolkades den som ett sätt att ''börja'' en festdag.

Värden för en efterfest förtjänar minst lika stor respekt som värden för en &quot;riktig&quot; fest.

⚠️ '''Kränkande och olagligt beteende ursäktas inte av att det är en efterfest''', eller av att man är full eller trött.

På efterfest får man bryta upp när man vill, utan att leta efter ett alibi. '''Att gå hem är en enkel lösning''' på de flesta problem med efterfester; bråk, fylla, trötthet, slut på alkohol, att någon tar fram illegala substanser, eller att sista bussen går.

Det kommer ju fler fester.

== Alkohol ==
I Sverige har man druckit alkohol sedan urminnes tider. Men allteftersom alkoholens skadeverkningar har blivit mer uppenbara, och dryckesvanorna har påverkats av kontinentala traditioner, så har det blivit mer angeläget att hitta sätt att umgås både med och utan alkohol. Drycken ska normalt inte vara festens huvudnummer. Undantag kan vara öl- eller vinprovning, och då bör man se till att det finns mat också.

===Att prata om alkohol och nykterhet===
Vissa människor dricker inte alkohol. Många av dessa har viktiga anledningar till detta; man kan vara nykter alkoholist, gravid, ta någon medicin, eller avstå från alkohol av religiösa skäl. Det säger sig självt att många som inte dricker gärna undviker att berätta varför.

⚠️ '''Man anmärker inte på att någon annan är nykter eller dricker försiktigt.''' Den som raljerar över nykterhet, eller hetsar någon annan att dricka, har ofta alkoholproblem själv.

🎩 Den som utsätts för gliringar på grund av att man inte har ett glas i handen, kan nästan kosta på sig ett dräpande svar. Förslag: ''&quot;Det har inte du med att göra&quot;'', ''&quot;Jag är muslim&quot;'' etc.

===Vad ska värden bjuda på?===
Hemma bör du ha kaffe (åtminstone snabbkaffe), tepåsar, juice, läsk, och lättöl till alla som korsar din tröskel. Det har även en fattig student råd med.

Med alkohol är det annorlunda. Det kan vara dyrt, och man vill inte att folk dricker för mycket. Alkoholbudgeten bör stå i proportion till värdfolkets ekonomi och högtidligheten. Till lunch och fika finns ingen plikt att bjuda på alkohol. På en middag med en handfull gäster bör en systembolagsmyndig värd med fast inkomst servera '''öl eller vin''' till maten, utan krav på att det är dyra sorter. Ransonera ett glas (33 cl starköl eller 12 cl vin) per gäst och timme. När alkoholen är slut, brukar också festen ta slut.

🎩 En generös värd kan dessutom bjuda på välkomstdrink, dessertvin/avec, och groggar, whisky, likör och annan sprit till eftersittningen. Fortfarande är ett glas per gäst (4 cl om det är starksprit) och timme en rimlig ranson.

Man bjuder förstås på det man vill, men att bjuda på dyrt vin och sprit och snåla på maten, när flera i sällskapet har skäl att hålla sig nyktra, framstår som ogint. Unga människor brukar ofta ha regeln &quot;bring your own&quot; för alkohol, särskilt på hemmafester. Var och en tar med sig den alkohol de anser sig behöva.

🎩 Den som bjuder på en dyrare eller mer ovanlig dryck, kan markera högtidligheten med att berätta något om drycken... men inte vad flaskan kostar.

Vissa värdar kan begära att gäster bidrar med en &quot;spritpott&quot;, en fast summa pengar för alkohol till alla. Tyvärr straffar det den som dricker måttligt eller inte alls, och uppmuntrar överdrivet drickande. Den som inte dricker bör stå på sig, och vägra betala för något som inte kommer dem till godo.

En värd som har många gäster och inte har råd att bjuda, kan be gästerna swisha eller &quot;strecka&quot; för varje drink. Att strecka är ett kryphål för att slippa söka alkoholtillstånd.

Om värden ställt fram en karaff på matbordet (eller flaska eller vinbox om man är mindre elegant) så är det fri servering. En årgångswhisky som man vill spara till en mer intim fest, ska inte stå synlig. Barskåp brukar inte plockas fram och bort, så anta inte att dryckerna är avsedda för den här festen, annat än till den del värden serverar eller om värden uttryckligen ber gästerna förse sig själva. En del gäster kan utgå från att all alkohol är avsedd att drickas, så beroende på festens art kan det vara tryggast att plocka bort det man inte vill få uppdrucket.

===Välkomstdrink===
Välkomstdrink får man vid ankomsten.

Vanliga drinkar är mousserande vin, cocktails, och bål.

Om välkomstdrinken serveras i glas, så tar man ''inte'' fler än ett glas! Om det serveras bål, så kan man ta om ett halvt glas när alla har fått.

Välkomstdrinken smuttar man på, så glaset inte hinner bli tomt.

Innan man sätter sig till bords, tömmer man välkomstdrinken, eller låter den stå. Glaset ska inte tas med till matbordet.

=== Drickande och skålande ===
Bål, öl, cider, vatten och alkoholfria drycker kan man dricka av så snart de serverats, för att släcka törsten. Om det utbringas en skål, så ska man gärna skåla i samma dryck. Men det går an att skåla i vilken dryck som helst, hellre än att inte lyfta något glas alls.

Vin väntar man med att dricka tills värden hållit välkomstskålen, sedan är det fritt att dricka. Ett vinglas bör inte tömmas helt förrän taffeln bryts (Gustafs skål) eftersom det kan bli fler skålar.

🎩 Om värden glömmer välkomstskål, så kan en gäst rädda situationen genom att skåla för värden.

Snaps väntar man med till välkomstskålen eller första snapsvisan. Man tömmer snapsen när man är färdig med huvudrätten; snaps passar inte till dessert.

Ordningen för att &quot;luftskåla&quot; är följande:
# Höj glaset
# Möt bordspartnerns blick
# Möt blicken med personen mittemot
# Möt blicken med personen på andra sidan bordspartnern
# Drick
# Möt blicken med alla dessa personer i omvänd ordning
# Sätt ned glaset; damerna först, och sedan herrarna

Varje enskild gästs plikt att skåla med värdinnan (som gäller tills man är fler än åtta) kan utökas till en manlig värd, om ingen värdinna finns.

När man kontaktskålar är det ett tecken på intimitet att slå ihop glasens eller flaskornas övre del.

🎩 Om någon skålar för dig: Håll upp glaset, men drick inte! Njut av äran i stället. Det håller värdinnan nyktrare också.

'''Man dricker inte någon annans slattar''' vare sig man är hemma hos någon eller på krogen. Att göra det på krogen gränsar till stöld. Möjligen kan en städande värd göra det när alla andra har gått.

===Is===
Is har man i vatten, läsk, bål, och de flesta drinkar. Öl och vin späds av is, så de kyls i kylskåp eller ishink i stället. Is kan serveras ur ishink eller istråg med tång; ett mer vardagligt alternativ är en vanlig skål och en spaghettislev. Likt andra livsmedel ska man undvika att röra is med händerna.

Kylstenar är mindre effektiva än is, och inte lika eleganta. Det kan vara ett alternativ till drycker som man inte vill späda.

===Baren===
Baren omfattar den dryck som man inte får som välkomstdrink eller bordsservering. Den bemannas normalt när taffeln bryts.

Om man inte har avlönad personal, så kan värden ta rollen som bartender, eller ge det som hedersuppdrag till en hjälpsam gäst. Där ingår att blanda drinkar. Bartendern har även ett ansvar att barstoppa, eller att rekommendera dryck utan alkohol.

Flaskor ska normalt inte ställas fram på bordet under eftersittningen. I stället serverar man ett glas åt gången.

===Vin===
Vin brukar räknas som den mest sofistikerade drycken.

På en middag behöver man inte dricka lika andäktigt som på en vinprovning.

===Groggar och drinkar===
En grogg är vilken blandning som helst av sprit och alkoholfri dryck.

En drink ska blandas enligt recept.

===Avec, whisky och annan sprit===
Whisky, cognac, rom och annan lagrad sprit som dricks ren, smuttas sakta.

Till för- och varmrätt kan man dricka snaps, och till dessert och kaffe kan man dricka punsch eller annan sprit som fungerar som avec. I övrigt dricker man inte ren sprit till måltid.

Man dricker den efter en måltid, eller möjligen som avkoppling efter en genomförd aktivitet.

===Shots===
Shots följer andra regler än snaps.

Vare sig man är på krogen eller på hemmafest shottar man inte på minglet eller vid matbordet, utan först efter taffeln är bruten.

Man skålar tillsammans, och om man kan så tömmer man glaset i ett svep.

Man shottar endast spritdrycker som är till för att shotta, inte årgångswhisky eller annan fin sprit.

===Provningar===
Öl-, vin- och spritprovningar följer en lite annan etikett än måltider.

Vanligen lyfter man glasen från vänster till höger.

Vinprovning är ett av få tillfällen där det är lämpligt att spotta ut drycken, även om det inte är något fel på den.

Under en provning börjar man med att se på dryckens färg. Sedan luktar man på den, och först därefter smakar man.

===För mycket===
'''Ha inte större försprång än ett glas.''' Det gäller vare sig du är på dejt, på krogen, eller hemma hos någon. Om dina vänner är nyktra, så kan du dricka ett glas, men inte mer. Om dina vänner druckit två glas, så går det bra att börja på ett tredje, men inte ett fjärde.

'''Varannan vatten''' är bra för hälsan och ämnesomsättningen. Det gör också att man kan skåla och på annat sätt utöva glasets kroppsspråk.

⚠️ '''Använd inte berusning som alibi''' för kränkande handlingar, eller annat som du inte kan stå för när du är nykter. Att med flit dricka sig full för att få chansen att förolämpa någon, vara otrogen eller skvallra, ska inte ursäktas.

Om du dricker med arbetskamrater, bli inte mer berusad än de mer erfarna kollegorna. Den som är ny på jobbet, bör vara mest försiktig.

🎩 Om en gäst på festen blir så full att han eller hon beter sig illa, eller inte kan ta hand om sig själv, så har värdfolket, och gästens vänner, plikt att ingripa. Ta undan den berusade vännen från sällskapet och alkoholen, servera vatten, och planera personens hemfärd.

När det gäller alkoholproblem, brukar man säga att '''en gång är ingen gång'''. Om en vän, släkting eller kollega blivit redlös vid ett tillfälle (men inte betett sig olämpligt i övrigt) så hoppas man att personen lärt sig en läxa. Om det händer mer än en gång, så har omvärlden ett ansvar.

==Till bords==
Den strikta regeln att inte sitta förrän man uppmanats av värden är uppluckrad, men den gäller alltjämt vid matbordet. Där sätter man sig först efter värdens uppmaning.

=== Bordsplacering ===
Värdfolket kan, om de vill, göra en bordsplacering. Antingen skriftlig, eller muntlig när man slår sig ner till bords. Lottdragning kan också vara ett alternativ. Bordsplaceringen till en stor fest kan delegeras till en eller två personer som känner de flesta gäster.

'''Bryt inte mot bordsplaceringen.''' Då underkänner man värdens kompetens, irriterar övriga gäster, och framställer sig själv som förmer än andra gäster och värden.

Den som behöver särskild placering av praktiska skäl (nära till rullstol eller barn i barnvagn, etc) bör förvarna värden, eller säga till så fort man kommit till festen.

Enligt klassisk svensk etikett sitter man varannan man, varannan kvinna. En man till vänster (&quot;bordskavaljer&quot; är ett trevligare begrepp än &quot;bordsherre&quot;) och en kvinna (&quot;bordsdam&quot;) till höger utgör ett bordspar. Paren bör justeras så ingen sitter utan bordssällskap.

====Bord och platser====
Bordsplacering börjar med det rent bokstavliga: möbleringen. I lite större lokaler finns flera sätt att möblera. Några vanliga sätt är:
* '''Långbord.''' Yteffektivt, och de flesta känner att de är mitt i festen.
* '''Ett eller flera runda bord.''' Ett jämlikt alternativ som jämnar ut rangordningen.
* '''Hästskobord.''' Kan förekomma på bröllop, disputationer och andra fester där det finns tydliga huvudpersoner.

Långbord har en naturlig rangordning; platserna i mitten har högst status.

Men hur är det med rangordning mellan bord, och rangordning vid runda bord?

Platser med utsikt genom fönster, mot en scen eller mot huvudpersonerna, har högre status än platser med ryggen mot den. Platser längst bort från köket har högre status än platserna närmast köket, som störs av buller, os, och krav på handräckning. Den som sitter vid köket kan tänkas vara med i kökshandräckningen.

Servering och buffégång brukar ske i rangordning.

====Rang====
Det finns en traditionell rangordning mellan titlar, med kungligheter och presidenter först; därefter de högsta politikerna, ambassadörer och andra dignitärer. Därefter har adliga, akademiska, militära och byråkratiska titlar kommit i fallande ordning. Förr var dignitärerna oftast män, medan gifta kvinnor följde mannens titel, och ogifta kvinnor knappt hade någon status alls. Den här rangordningen gäller fortfarande i diplomati, och andra mer formella sammanhang.

På en privat fest bestämmer värdfolket rangordning. Här är ett förslag som fungerar på t ex bröllop, disputation, föreningsfester och andra mer högtidliga fester.

# '''Huvudpersonen/personerna''' (brudparet, doktorn på en disputation, en ny ordförande på en årsfest) sitter i högsätet tillsammans med '''värdfolket''' (t ex på bröllop där brudens eller brudgummens föräldrar är värdar) och '''toastmastern'''.
# Personer med '''huvudroller''' i evenemanget eller organisationen sitter nära högsätet: best man, vigselförrättare, doktorandens handledare och opponenter, en avgående ordförande och liknande.
# Vid honnörsbordet sitter också '''hedersgäster'''. Värden bestämmer vilka som hedras; det kan vara chefen, en besökare från utlandet, äldre släktingar, tidigare års ordförande, eller bästa vännerna.
# Sedan kommer alla andra. Här är matchning viktigare än rangordning.
# Kantplatser längst bort från högsätet försöker man fylla på ett sätt som fungerar praktiskt och gruppdynamiskt. Där kan man placera serveringslaget, fotografen, en grupp ungdomar, en grupp gamla vänner som träffas alltför sällan, föräldrar med barn i barnvagn, introverta gäster, eller gäster som förvarnat om att de ska gå hem tidigt. Man ska undvika att göra kantplatser till en &quot;skräpkategori&quot; för människor som man inte känner så väl. En kantplats ska normalt inte vara ett straff.

Det brukar vara de äldre och mer traditionellt lagda, som sätter värde på en plats med hög rang. För de flesta är sällskapet och bemötandet viktigare än en fin placering.

====Par====
Svensk tradition bjuder att gifta par sitter åtskilda vid bordet, utom på sitt eget bröllop och dess årsdagar. Samma princip kan tillämpas ifråga om andra etablerade par. De kommer på festen för att umgås med andra mänskor, inte för att umgås med varandra. Att de placeras ”åtskilt” betyder inte att de behöver sitta långt från varandra. I synnerhet om den ena kommer som ”avec” och inte känner de andra gästerna kan det vara lämpligt att till exempel placera den andra mitt emot.

Också då någon kommer utan par men med enstaka andra goda bekanta, så kan det vara lämpligt att placera denna med en främmande som bordsdam eller bordskavaljer men med en av de bekanta alldeles nära.

Förlovade placeras enligt konventionen som ett bordspar. Förut, då unga människor bodde hos sina föräldrar fram till bröllopet, var det viktigt att förlovade fick tillfälle att lära känna varandra. Nyförälskade vill förståeligt nog ofta sitta tillsammans, och kan jämställas med förlovade. Eftersom de flesta par oavsett civilstatus umgås som de vill, har konventionen förlorat i betydelse, men om förlovade eller nyförälskade placeras nära varandra kan det vara lämpligt att låta dem vara ett bordspar, och se till att gästerna i närheten också har annat sällskap. Att sitta bredvid ett romantiskt par, nyförälskat eller inte, kan vara frustrerande.

Etablerade par av samma kön leder inte till några problem; de placeras åtskilda, likt andra etablerade par. Däremot är det inte alltid lämpligt att placera nyförälskade som ett bordspar, det kan vara bättre med mer diskreta lösningar. Transpersoner placeras enligt sin könsidentitet; det kön de vill bemötas som.

====Allmänna principer====
Oberoende av konventionerna, är det på värdens ansvar att försöka skapa en fungerande sittordning. Det kan vara en ren plåga att sitta bredvid ett par, vare sig de är nykära eller gifta sedan årtionden. Samma gäller förstås grupper med mycket gemensamma samtalsämnen, där utomstående lätt känner sig just som utomstående.

Också de enskilda gästerna har ett ansvar. Då man blivit sig tilldelad en bordskavaljer eller bordsdam bör man uppmärksamma denna och se till att hon eller han trivs, åtminstone fram tills festen kommit igång och stämningen blivit mer avslappnad. Likaså bör var och en se till att sådana samtalsämnen som inte intresserar alla inte tar för mycket plats.

På vissa mer högtidliga fester skall kavaljeren leda sin dam till bordet. Bordsplaceringen bör då finnas synlig, så att de båda vet vem de skall söka upp. Om det är dans efter middagen, så hör det till att bordsparet dansar de två första danserna med varandra.

===Dukning===
Att duka ett bord kräver förarbete, men underlättar för resten av festen.

====En huvudrätt eller smårätter====
Det vardagliga alternativet. Alla rätter står på eller vid bordet. Om det är många varmrätter, så kan det vara svårt att få allt klart samtidigt.

Om man vill bjuda på trerättersmiddag men förkorta och förenkla sittningen, så kan man bjuda på mingelförrätt och mingeldessert, så bara huvudrätten äts vid bordet.

====Flera rätter====
Det eleganta men svåra alternativet, särskilt om man är många. Om man inte har personal, så behöver nog minst en person per åtta gäster servera.

🎩 Ett sätt att underlätta serveringen, är att servera en kall förrätt på tallrikarna, redan innan gästerna kommer.

====Buffé====
Buffé eller gående bord förtar en del av högtidligheten, men är effektivt om det är många gäster. Inga tallrikar ligger i kuvertet. De står i stället på buffébordet.

Värden kan be gästerna ta för sig; möjligen i rangordning. På en buffé tar man inte mer mat än man tänker äta upp; det är helt accepterat att ta flera gånger.

Om någon maträtt är ransonerad (löjrom eller oxfilé) så kan det vara lämpligt att värden lägger för den.

====Dryck====
🎩 Vin kan med fördel serveras i karaff. Detsamma gäller kranvatten, juice, och mjölk. Om det är ett finare vin, så kan värden eller givaren visa upp flaskan, och berätta något om vinet. Dock inte prislappen.

Mousserande vin serveras ur flaska, som allra helst står i en ishink.

Snaps serveras ur en snapskaraff, eller ur en flaska i en ishink.

Läsk, öl, cider och mineralvatten serveras ur burk eller flaska. De kan stå på sidobord, men det kan vara extra elegant att låta dem ligga i ett istråg.

Ett billigt alternativ till ishink och istråg, är en plåtskål, eller en balja med vatten och kylklampar. Under kalla årstider kan man ha drycken på balkongen eller utomhus.

Te passar till asiatisk mat, och serveras från tekanna.

''Sake'' serveras ur en ''tokkuri'', en karaff i keramik.

På så sätt slipper man kommersiella flaskor, burkar och boxar på matbordet. Det är bara på provningar, eller om man dricker något dyrt eller exklusivt, som det är intressant att ha flaskor på bordet.

====Kuvertet====
[[File:12 Course Table Setting.jpg|thumb|Ett kuvert för tolv rätter. Genom hela måltiden lyfter man bestick utifrån och in, och glas från höger till vänster. Brödtallriken och smörkniven används genom måltiden.]]
'''Kuvertet''' omfattar gästens egna tallrikar, bestick och glas.

Mitt i kuvertet finns tallriken, möjligen med en sopp- eller förrättstallrik ovanpå, om det inte är buffé.

'''Brödtallriken''' har man till vänster om tallriken.

'''Glas''' fylls på från höger till vänster, eftersom de flesta är högerhänta. Ett undantag är provningar, där man dricker från vänster till höger.

===Kött===
Kalv, nöt, lamm, vilt och vissa fiskar (t ex tonfisk) kan man be att få stekt &quot;rare&quot;/blodigt, medium eller &quot;well done&quot;/genomstekt, och en lättare stekning är det vanliga för filéer och andra möra köttbitar. Köttfärs (hamburgare etc), fläsk, fågel och de flesta fiskar skall normalt alltid vara genomlagade. Det är inte alltid finare att äta kött ''rare''; det beror helt på djur och bit.

===Kryddor och kondiment===
När man bjuder andra på mat, begränsar man mängden salt och peppar i maten. Ett möjligt undantag är om man har försäkrat sig att ''samtliga'' gillar kryddig mat; underförstått att det är ett litet sällskap, eller att alla är indier eller mexikaner.

Salt- och pepparkaret står på bordet under hela måltiden tillsammans med andra kryddor och kondiment. Gästerna smakar av maten innan de saltar och pepprar.

Det finns en uppfattning om att man underkänner kockens insats om man saltar eller pepprar efter att ha smakat på maten; och att de som vet att de gillar salt eller kryddig mat, lika gärna kan använda salt- och pepparkaret från början.

I själva verket har gästerna ingen aning om maträttens sälta eller kryddstyrka, förrän de smakat på maten. Det finns anekdoter om företagare som hållit jobbintervju över en lunch och underkänt de sökande som saltar maten innan de smakat; då är man nämligen fördomsfull.

Såser och kondiment som kan dukas upp på bordet är
* '''Citron''' eller lime till fisk, skaldjur, fågel etc (se nedan)
* '''Ketchup och senap''' till korv, hamburgare och kött
* '''Olivolja''' till sallader och pasta
* '''Soja''' till asiatiska rätter
* '''Basilika''', färsk eller torkad, till pasta

====Citron====
Klyftor av citron eller lime är ett givet tillbehör till fisk, skaldjur, fågel, och annan mat som blir godare av syra. På samma sätt som med salt och peppar, kan man gärna smaka på en fiskrätt, innan man går lös med citronen.

När man klämmer en citronklyfta, ska man '''kupa handen kring citronen''', så citronsaft och kärnor bara hamnar på tallriken.

Enda tillfället som man biter i en citronklyfta, är när man dricker tequila.

Till bål, vatten, läsk och drinkar använder man hellre skivor än klyftor, så man slipper de beska citronkärnorna i drycken.

===Toastmaster, tal och uppträdanden===
En '''toastmaster''' är den person på festen som påannonserar tal, uppträdanden och allsång. Ordet går att använda könsneutralt, men ibland förekommer det kvinnliga &quot;toast-madame&quot;.

På en liten fest är värden toastmaster. På en större fest kan värden ge hedersuppdraget åt någon annan. Toastmastern tar upp allsång, och påannonserar talare och artister.

En toastmaster bör ha en ringklocka eller någon annan ljudkälla för att dra till sig uppmärksamhet. Att slå bestick mot glas kan vara lite opraktiskt.

====Bordsbön====
Vid en icke-religiös måltid med gäster av olika livsåskådningar håller man normalt inte bordsbön.

I religiösa hem, i kyrkliga organisationer, i religiösa ordenssällskap, och i andra sällskap som samlats kring kristendomen, är det kutym att förrätta bordsbön innan man äter.

När bordsbön är påkallad vid en stor måltid hålls bordsbönen stående bakom stolarna. I mindre middagar hålls den sittande. Bordsbönen leds av värden; om det finns en präst eller annan religiös ämbetshavare närvarande, kan värden be denne att hålla bordsbönen. Alla gäster tar bordsbönen på allvar, genom att antingen läsa med, eller vara tyst. Bordsbönen kan även förrättas som en sång; i så fall gäller samma regler som för allsång.

En måltid som hålls i sammanhanget av en annan religion, följer självklart denna religions etikett.

====Tal====
Tal ska inte vara för långa. Framför allt ska den totala tiden balanseras; på ett bröllop eller annan fest med många tal, ska de hållas korta; längre tal kan vara lämpliga om tal och andra uppträdanden är färre.

Två tal är obligatoriska: välkomsttalet och tacktalet. Om fler tal är anmälda, så hålls de som förrätts- eller varmrättstal.

'''Välkomsttalet''' hålls av värden eller toastmastern innan förrätten äts. Det kan innehålla praktisk information (och är ett bra tillfälle att tacka gäster som hjälpt till med handräckningen) men ska i övrigt hållas så kort som möjligt, och avslutas med en skål.

🎩 Om man har en liten middag, och värden glömmer att hålla välkomsttalet, kan en gäst rädda situationen genom att kort säga &quot;Jag tycker vi skålar för värden! Tack så mycket för att vi fick komma!&quot;

'''Förrättstal''' hålls efter att förrätten är uppäten. Eftersom folk än så länge är pigga och nyktra, kan det vara läge för mer formella tal, t ex brudparets föräldrar, doktorns handledare, eller föreningens ordförande som tackar för det gångna året.

'''Huvudrättstal''' hålls efter att huvudrätten är uppäten; eftersom den ofta är varm bör inte ätandet avbrytas av tal. Här hålls mer publikfriande tal och uppträdanden, som brudtärnornas referat av möhippan, en gästande komiker, eller en prisutdelning.

'''Desserttal''' hålls när alla hunnit äta en del av desserten. Om någon har en överraskning, vill överlämna en värdefull present eller göra något mer spektakulärt, så är detta rätt tillfälle.

Det sista desserttalet är '''tacktalet''' som traditionellt hålls av värdinnans bordskavaljer. Om det inte finns någon värdinna eller hon saknar bordskavaljer, så ligger plikten på hedersgästen, som underförstått är någon av de som suttit nära värdfolket. Även detta tal kan hållas mycket kort. Ett andra tacktal kan hållas av någon annan gäst som har särskilda skäl att tacka värdfolket. Om det mot förmodan är fler än två tacktal, så kan något av dem hållas vid huvudrätten.

🎩 Om desserten håller på att ta slut, och ingen som sitter bredvid värdfolket tagit till orda, så kan vilken gäst som helst rädda situationen genom att hålla ett mycket kortfattat tacktal.

'''Avslutningsord''' är när värden eller toastmastern informerar gästerna om vad som gäller för resten av kvällen; var kaffet, baren och efterfesten finns. Efter avslutningsorden är taffeln bruten. Det kan möjligen ske med allsång.

====Allsång och snapsvisor====
Under snapsvisor och annan allsång, så låtsas man sjunga med även om man inte kan texten eller litar på sin sångröst.

===Bordsskick===
Man väntar med att äta tills värden själv börjar äta, eller låter alla ta för sig. Bröd är ett undantag, och kan ätas så fort man satt sig ner.

Det finns en skröna om att &quot;när man är fler än åtta vid bordet får man börja äta&quot;. Det har aldrig varit etikett.

'''På fest äter man inte för fort.''' Även om man är hungrig och maten är god, så kan man sakta ner efter de första tuggorna.

Om maten serveras kokhet, så är det naturligt att dela den i små bitar innan man äter, för att inte bränna sig. Men om maten är tänkt att ätas varm, så får man se till att få i sig den innan den svalnar.

Glass, sorbet och annan iskall mat äter man i takt med att den tinar.

Om man serverar sig själv, så lägger man inte upp mer än man tänkt äta. Om man är osäker på om man gillar en maträtt, så lägger man upp lite, för att kunna ta om. Det gäller särskilt bufféer.

Om värden eller personalen redan lagt upp mat på tallriken, så är man ursäktad att lämna en del av portionen oäten.

Man kan vila händerna på bordet, men inte armbågarna.

Ett vinglas håller man i benet, mellan fingertopparna. Om man håller i kupan sätter man fingeravtryck på den, och värmer upp vinet. Man håller i kupan bara när man dricker konjak eller andra spritdrycker som ska vara ljumma.

Det har aldrig varit artigt att spreta med lillfingret när man håller i ett glas eller en kopp.

Ordspråket &quot;låt maten tysta mun&quot; är missförstått. Man får självklart prata vid matbordet, men gör det inte med mat i munnen. Undvik också så stora tuggor att det tar lång tid att svara på tal.

🌐 I västvärlden undviker man att sörpla mat eller dryck (med vissa undantag, som kräftor), men i Japan kan det vara artigt.

====Servett====
Servetter ska alltid finnas med i dukningen. Helst i tyg, men pappersservetter har blivit det normala. Pappersservetter har blivit så billiga att värden kan slösa med dem, och till exempel använda en som tallriksunderlägg, och låta en ligga vikt vid knivarna. En enklare variant är hushållspapper.

Om man fått en servett, torkar man sig om munnen med den. Man använder inte handen, ärmen, bordsduken eller andra textilier. Om värden glömt bort servetter, eller om hela servetten är blöt, så kan man diskret fråga om det finns hushållspapper. Man snyter sig inte i servetten, utan i en pappersnäsduk, eller till nöds i hushålls- eller toalettpapper.

===Bestick===
'''Om värden dukat med bestick till en rätt, så ska alla använda dem''', i stället för att äta med händerna.

Bestick ligger enligt normen utifrån och in. Ovanför tallriken finns dessertbesticken.

Man har normalt kniv i höger hand, och gaffel i vänster hand.

🌐 Det amerikanska bordsskicket är när man skär maten i bitar med kniven i svärdshanden, och gaffeln i sköldhanden. Sedan äter man med gaffeln i svärdshanden. På samma sätt som med kindpussar, följer man bara amerikanskt bordsskick om man växt upp med det. Det är inget som en svensk ska lägga sig till med för att verka berest.

Om man lägger ifrån sig besticken innan man ätit upp, lägger man dem på tallriken så de formar ett A. När man ätit upp lägger man kniv och gaffel bredvid varandra; i Sverige lägger man handtagen &quot;tjugo över fyra&quot;.

====Typer av bestick====
'''Vardagsbestick''' kan användas till de flesta rätter.

'''Smörgåsbestick''' är mindre än vardagsbestick, och används till smörgåsar och andra smårätter. De kan också vara lämpliga för barn som övar på att äta med bestick.

'''Köttbestick''' används till helt kött. Kniven är vassare än en vanlig bordskniv, och gaffeln är spetsigare. Köttbestick är inte lämpliga för små barn; en vuxen bör skära deras kött.

'''Fiskbestick''' används till fiskrätter. Kniven är formad som en spade för att skilja köttet från skinn och ben.

====Svårätna maträtter====
* '''Kronärtskockor''' äts blad för blad. Man drar bladen mellan tänderna.
* '''Kräftor''' äts i många steg. Det är ursäktat att sörpla.
* '''Sizzler''' serveras på en varm panna. Man vänder maten för att den ska bli stekt på båda sidor, men inte bränd.
* '''Spaghetti''' äts av italienare endast med gaffel. Man skär inte spaghetti, utan rullar den runt gaffeln.

====Ätpinnar====
🌐 Många asiatiska maträtter äts med pinnar. Man håller båda pinnar i svärdshanden. I servisen ska det helst ingå både pinnar och bestick. Om pinnar finns med i dukningen så är det artigt att försöka äta med pinnar efter förmåga, innan man ger upp och övergår till bestick.

Man sticker inte ner pinnar i ris eller annan mat; det påminner om rökelseoffer för en avliden.

===Rökpaus===
På 1900-talet var det brukligt att röka till bords, men det är numera förbjudet på krogen, och tillåts oftast inte hemma hos folk.

Under en lång sittning är det rimligt att hålla en allmän rökpaus mellan huvudrätten och desserten. Här kan man öppna för ny bordsplacering, för att bryta isen. Förutom att röka, är det ett tillfälle för att mingla, gå på toaletten, eller ta frisk luft. Det ger också en chans att duka ut huvudrätten.

En rökpaus är ett naturligt läge att lätta på etiketten; man kanske kan ta av sig slipsen.

===Dessert och kaffe===
Om desserten serveras vid bordet, så behövs nya tallrikar eller andra kärl; till exempel coupeglas. Till desserten serveras gärna dessertvin.

Kaffe, te och avec har traditionellt serverats som egen rätt efter desserten, kanske med någon pralin. Idag är det vanligare att servera kaffe och te till desserten, eller som en mingelrätt efter sittningen.

🎩 Många desserter kan ätas med sked, men dessertgaffel och -kniv är ett ännu elegantare alternativ.

===Att lämna bordet===
I allmänhet försöker alla sitta kvar vid bordet tills värden eller toastmastern '''bryter taffeln'''.

För att gå från bordet under pågående tal eller uppträdande, eller när en maträtt precis serverats, krävs en nödsituation i nivå med att brandlarmet går.

Om man behöver gå från bordet för att gå på toaletten, trösta barnen, hjälpa värdfolket eller ta ett viktigt telefonsamtal, så ursäktar man sig, och återvänder så fort man kan.

Om alla dina bordsgrannar haft oförskämdheten att ignorera dig utan att möta din blick på tre minuter, så är du ursäktad att lämna bordet. Fortfarande återvänder du så fort du kan.

Det finns flera sätt att bryta taffeln. På akademiska sittningar kan man avsluta med allsång som ''O, gamla klang och jubeltid'' eller ''Så lunka vi''. Man kan hålla allmän rökpaus, bjuda till eftersittning eller mingel med kaffe, eller spela upp till dans.

Efter den brutna taffeln lättas etiketten upp, med flera exempel i texten.

== Kommunikation ==
Tekniken förändras i rasande takt, och det är svårt att komma överens om hur allt funkar.

Om ett jobbmeddelande kräver svar (men inte är akut) så svarar man inom en arbetsdag. Den som är ledig har normalt ingen plikt att svara, med vissa uppenbara undantag (bakjour etc).

Om ett meddelande från en vän kräver svar, så svarar man inom 24 timmar, helst snarare.

När man umgås med människor i verkliga livet, låter man textmeddelanden vänta.

=== Brev, vykort och högtidskort ===
På 2020-talet har brev, vykort, julkort och andra fysiska försändelser blivit extra högtidliga. De är särskilt uppskattade bland äldre släktingar.

Att skicka fysiska julkort är inget tvång. Man bestämmer själv vilka man skickar till, men det är god ton att skicka till alla som man fått julkort från året innan.

Om man är på resa och vill skicka fysiska vykort, så gör man det gärna tidigt på resan, så de kommer fram till mottagaren så snart som möjligt. Man behöver inte skriva särskilt mycket på ett vykort mer än datum, avsändare och en kortfattad hälsning.

Det är en fin gest att ha vänners vykort, julkort, bröllopskort etc framme ett tag, men de bör inte ta för stor plats hemma. Julkort hanteras som en del av julpyntet, och ligger framme från leverans till tjugondedag Knut, om man inte har tänkt ha avsändaren som gäst precis efteråt. Vykort, tackkort för bröllop och liknande lägger man i brevmappen inom ett år; till exempel efter att man haft årets stora bjudning. Om inte vännerna sett sina egna kort vid det laget, så är det osannolikt att de bryr sig vid ett senare tillfälle. Brev är, till skillnad från vykort och högtidskort, att anse som privata, och ska läggas undan.

Om man fått ett fysiskt brev, julkort, tackkort etc, så är det en fin gest att tacka direkt efter med ett digitalt textmeddelande.

Man bör spara alla privata brev och kort, utom de som vållar obehag. Kärleksbrev kan man förstöra vid separation.

=== Mobiltelefon ===
När man är på möte, på fest, på teater, på dejt eller på någon annan organiserad aktivitet, har man mobiltelefonen på ljudlöst, eller &quot;'''stör ej'''&quot;-läge.

Om man har en jobbtelefon och en privat telefon, så ska man i idealfallet bara ha en i taget påslagen, beroende på om det är arbetstid eller inte. Man ska självklart respektera arbetsplatsens policy för mobiltelefoner, även om man bara är på arbetsplatsen som besökare.

Det är tillåtet att skriva textmeddelanden dygnet runt, till någon man känner. Det är mottagarens ansvar att ställa in sina aviseringar så att de inte stör.

Edward Bloms grundprincip för att använda mobiltelefon på fest eller i sällskap, är att tänka sig den analoga motsvarigheten. Man kan använda den till bords för att anteckna något, för att slå upp något, eller slå i busstidtabellen. Man fotograferar om det är ett rimligt tillfälle ([[#Fotografering]]) men inte för att spela spel, titta på videor för nöjes skull, spela musik (annat än om värden utsett dig till DJ), skriva långa meddelanden till en frånvarande part, eller annat som distraherar från festen.

Om man blir tilltalad när man använder sin mobiltelefon, så lägger man undan den.

En värd eller aktivitetsledare får använda mobiltelefonen för att organisera evenemanget; för att kommunicera med sent ankommande gäster, för att kolla matrecept, för kvällens väder, etc.

'''Högtalarläge''' undviker man bland främmande människor, om det inte är en konferens eller liknande. Man berättar för personen på andra sidan att man sätter på högtalarläge, och vilka som är med i rummet.

'''Smörgåsgreppet''' eller '''Kardashian-greppet''' är när man håller telefonen framför sig, med bildskärmen uppåt, oftast i högtalarläge. Det är bara lämpligt om alla i rummet vill höra telefonrösten, eller om man spelar in en dokusåpa. Annars låter man bli.

⚠️ Man har rätt att slippa intrång i telefonen. Man sneglar inte på någon annans bildskärm. Om man råkar se något, så ska man varken kommentera eller skvallra, och på samma sätt tiger man om vad man råkat höra av andras ljudsamtal. Man rycker inte telefonen ur någon annans hand. Inte heller bläddrar man bland bilder och filer, om man får en bildskärm visad för sig.

=== Att ringa ===
För jobbärenden ringer man på kontorstid, om inger annat är avtalat. Om det brådskar kan man ringa från klockan 9 på morgonen, men hellre väntar man med att ringa från 10 till 11:30, eller 13:30 till 16. Om man ringer privat, så gör man det mellan 18 och 20 på vardagar, eller mellan 10 och 18 på helger.

Om du ringer, så finns det alltid en risk att du stör mottagaren. Ställ gärna en fråga som ger mottagaren chans att skjuta på samtalet till en annan tidpunkt.

Man undviker att ringa vid ett tillfälle då man vet att mottagaren är upptagen. I äldre generationer (födda fram till 1960-talet) fanns seden att ringa på högtider som julafton, eller på någons födelsedag. Man gör det om mottagaren är pensionär, eller om man är säker på att mottagaren inte är upptagen.

Högtids- och födelsedagshälsningar hålls helst till textmeddelanden eller brevkort.

Om man är bjuden på födelsedagsfest, men stannar hemma, så ringer man inte värden under pågående fest.

Om du inte är nära vän med mottagaren, presentera dig med '''förnamn och efternamn'''. Mottagaren kanske känner för många Anna och Martin för att höra på rösten vem av dem det är.

Exempelvis: Detta är NN. Hej! Jag skriver en uppsats om XYZ. Har Du tid en minut? (Om nej): Finns det en lämpligare tid, då jag kan ringa Dig?

(Om ja): Jag är fil kand i ABC. Just nu skriver jag som sagt en uppsats om XYZ. Jag har tre frågor till Dig. Fråga 1 är: Vad är Din e-postadress?

Den som har dyslexi eller andra språksvårigheter kan ursäktas.

Om den som ringer inte svarar, så kan man ringa upp en andra gång om det är angeläget. Fler än två gånger ringer man bara om det är en nödsituation. Om det är mindre bråttom skickar man ett SMS.

Om man blir uppringd av någon man känner, men inte hinner svara, så ringer man tillbaka så snart man kan.

Oavsett plattform undviker man röstmeddelanden, eller håller dem korta.

=== Fotografering ===
Hur man tar bra bilder, lär man sig inte i en etikettbok. Etiketten handlar framför allt om när man ''inte'' fotograferar eller laddar upp bilder.

Undvik att fotografera främmande människor som inte gett sitt samtycke. Det gäller särskilt barn, eller folk i en privat situation.

Ladda inte upp bilder på dina vänner eller kollegor; skicka bilderna till dem i privata meddelanden.

Videofilmning är ett större ingrepp i folks privatliv än stillbilder. Videofilma inte ståuppkomiker.

'''Fotografer äger inte trottoaren''', vare sig för stillbilder eller video. Vare sig det är Ruben Östlund eller en elvaåring som gör en Tiktok, är det tillåtet att gå genom deras scenbild, med uppenbara undantag för när gatan är hyrd och avspärrad för filminspelning.

====Platser där man undviker fotografering====
Det finns platser och situationer där man undviker att fotografera utom med samtycke från alla som syns i bild. Om man alls laddar upp bilder på människor, behövs deras aktiva samtycke:
* '''Skolor, barnkalas, lekplatser och andra platser med många barn.''' Rent allmänt har föräldrar ensamrätt på att ladda upp bilder på sina barn. Det finns dessutom en risk att familjer har skyddad identitet, eller av andra skäl inte vill synas på bild.
* '''Fritidshus.''' Bilder på en idyllisk sommarstuga kan skapa avundsjuka, osämja med delägare och grannar, och risk för inbrott i bostaden. Bilder ska antingen vara interiörer, eller exteriörer där huset inte syns.
* '''Jakt och fiske.''' Många människor slipper gärna att se döda djur. Och i vilket fall vill man inte dela med sig av sina fiskeplatser. Fotografering kan störa tystnaden.
* '''Arbetsplatser''' med kunder, klienter, eller andra som inte samtyckt till att vara med på bild.
* '''Sjukhus''', läkarmottagningar, apotek, och andra inrättningar för vård, omsorg och terapi.
* '''Kasinon''', kortspel och spelbord på krogen, där fotografering kan ingå i fusk.
* '''Badhus, stränder, gym, omklädningsrum, sovsalar''' och andra utrymmen där folk går mer lättklädda än vanligt.
* '''Religiösa platser, kyrkogårdar och gravmonument''' där människor syns på bild. Till uppenbara undantag hör religiösa byggnader som är berömda sevärdheter, och familjehögtider som dop, konfirmation, vigsel och liknande. I varje fall undviker man blixt. På religiösa platser, begravningsplatser och monument över allvarliga händelser är selfies normalt olämpliga. Vad man än tror på, ska platserna påminna dig om något som är viktigare än du själv.
* '''Olycksplatser och brottsplatser''' om man inte är en part som dokumenterar för brottsutredning eller skadereglering.

====Festbilder====
Om man ska fotografera på fest, så gör man det tidigt, när både gästerna och dukningen är som vackrast. På en uppklädd fest tar man gruppbilder och vimmelbilder innan gästerna satt sig till bords. Vid bordet tar man bilder när förrätten precis är serverad; därutöver kan man fotografera tal och uppträdanden. Efter att taffeln är bruten, tar man bara bilder efter aktivt samtycke. När groggarna kommit fram, stängs kamerorna av, och på efterfesten sätts de inte på.

Om man är på ett bröllop eller en annan fest med en anlitad fotograf, så behöver man inte fotografera själv. Den anlitade fotografen är också den enda som ska regissera gäster för en bild.

Under pågående fest är det oftast onödigt att livesända eller ladda upp bilder. För det första slösar man bort festen. För det andra vållar det avundsjuka hos folk som inte är på festen, med risk för våldgästning eller annat kontaktsökande. För det tredje blir urvalet av bilder bättre om de laddas upp i efterhand.

Man undviker att ta förnedrande festbilder, på folk som druckit för mycket, somnat, eller har hittat en ny partner.

=== E-post ===
E-post är ett snabbt sätt att nå folk i någorlunda seriösa sammanhang.

Bekanta dig gärna med en beskrivning av den så kallade netiketten.

Det är ofta viktigt att skilja mellan privat och icke-privat e-post, också om gränsen är flytande. Det någon skrivit till dig bör i allmänhet inte skickas vidare till andra utan explicit tillåtelse. Å andra sidan skall e-postlistor inte belastas med mindre relevant trafik (och inte med stora bilagor).

=== Textmeddelanden ===
Skriv avsändare i SMS om du inte är helt säker på att mottagaren har dig i telefonboken. Undvik alltför intima SMS om du inte har uteslutit risken att det får fel mottagare.

Det är en fin gest att svara på studs, men om det inte brådskar har man ingen plikt att göra det. Till vänner svarar man inom ett dygn, och till arbetskollegor inom en arbetsdag, om det inte brådskar.

Om man är arg, onykter eller annars inte vid sina sinnens fulla bruk, så är det lämpligt att vänta med att skriva tills det känns bättre.

=== Blockering och ghostning ===
Ghostning är att ihållande vägra svara på meddelanden, även när de är oförargliga, och upplagda för svar, t ex ''&quot;Hej, vad gör du i helgen?&quot;'' eller ''&quot;Hej, hur har du haft det på sistone?''

Ibland kan man vara upptagen, sjuk eller ha andra förhinder att svara. I så fall kan det vara ursäktat att vänta i upp till tre dygn, eller i allvarliga situationer upp till en vecka, utan att det räknas som en ghostning.

Ju bättre man känner någon, desto högre är tröskeln att bryta med personen. Om en nära vän beter sig gränslöst, så påpekar man det i stället.

'''Man får ghosta någon som har betett sig kränkande''', men också någon som är taktlös eller alltför familjär, eller som är på väg att göra något omoraliskt. Det kan handla om en arbetskollega som lägger sig i ens privatliv, en bekant som bara hör av sig när hen vill ha något, eller om en gift person försöker vara otrogen.

Den som blir ghostad ska ge ghostaren en chans att berätta varför. Det är aldrig för sent för att bryta isen igen.

'''Om man återupptar kontakten, så ska det vara för bådas skull, och inte bara för att be om en tjänst.''' Om man behöver något av en person som man avvisat, så får man ta konsekvenserna av det.

Ibland begär någon att deras vänner ska bryta med personens ex eller rivaler på sociala medier. Normalt är man inte tvungen att &quot;välja sida&quot;. Som i andra sammanhang krävs det att någon part har gjort något hänsynslöst, nästan olagligt, för att vänner ska ha en plikt bryta med personen.

Blockering sparar man till någon som betett sig kränkande, olagligt, eller som äventyrar ens egens eller andras välmående.

Om man blivit blockerad av någon, så utgår man från att personen inte vill ha mer kontakt. Man undviker att ta kontakt med personen eller deras anhöriga på andra plattformar, eller i verkliga livet.

=== Sociala medier ===
'''På en plattform får du ha vilken nivå av allvarlighet du vill, så länge du försöker hålla den konsekvent.'''

Om ditt Facebook-konto heter &quot;Krökar-Krille&quot; och du har en profilbild där du räcker ut tungan, så kanske du ska använda Linkedin för jobbkontakter i stället.

Om du sörjer en avliden kändis, skriv kondoleanser, för all del. Men gör dig inte till huvudperson i andras sorg. Använd inte förkortningen &quot;RIP&quot;, om både du och kändisen är svensk. Som vanligt håller man chattspråk i privata konversationer, och vårdat språk i offentliga inlägg. Som när det gäller dödsfall i allmänhet, spekulerar man inte öppet om dödsorsaken.

Använd inte ditt flöde till att gratulera en kändis på födelsedagen. Om du inte känner personen, så ska du inte låtsas göra det, och om du känner personen, så ska du inte utnyttja vänskapen. Det kan vara ursäktat när man länkar till en nyhetsartikel med anledning av kändisens födelsedag, eller det är en sedan länge avliden kändis som man uppenbart inte har träffat, t ex August Strindberg.

Kör inte gamla skämt som &quot;favorit i repris&quot;.

⚠️ Skriv inte något i sociala medier som du inte skulle ha sagt till personen öga mot öga. Samtidigt ska man undvika att konfrontera någon för något som personen skrivit i sociala medier, om det inte är väldigt förolämpande eller omdömeslöst.

I privata meddelanden till vänner går det bra att skriva chattspråk och slang.

I offentliga inlägg, och meddelanden till folk man inte känner privat, ska vuxna skriva vårdat språk.

=== Hörlurar ===
Att ha på sig hörlurar bland folk, är ett sätt att visa ointresse för sin omgivning.

Hörlurar kan man ha på sig i naturen, på en gångväg, eller när man sitter ensam, t ex på gymmet, på ett jobbkafé, eller ombord på en buss eller annat kollektivt fordon.

Hörlurar ska vara avtagna när man pratar med någon, eller när man rör sig i trafik, på en järnvägsstation, i en butik eller på andra platser med folk, vare sig man går, springer eller cyklar.

Hörlurar om halsen tillhör inte vårdad klädsel eller uniform. När man är på fest eller på jobbet, stoppar man undan dem.

Hörapparater räknas som hjälpmedel, och får bäras när bäraren än behöver dem.

=== Tekniksupport ===
Tekniksupport är arbete, precis som kökshandräckning och annan service.

Som med annan handräckning ges den på givarens villkor.

Om man ska be en teknikkunnig vän om hjälp med datorn, så ska man göra det när personen har tid, och är på humör. Ett alternativ är att fråga om hjälp i sina sociala medier.

== Årets högtider ==

=== Advent och jul ===
Även om julbord och liknande börjar i november, kan man för all del skilja mellan advent och jul därhemma.

==== Advent- och julpynt ====
🎩 '''Vinterbelysning''' är ljusslingor och annan belysning som varken har advents- eller julmotiv. Man kan ta fram den när man känner för det, förslagsvis till omställningen till vintertid, halloween/alla helgons afton, eller en novemberhelg som annars känts tråkig, och behålla den fram till sportlovet.

Hemma tar man fram '''adventsbelysning''' till första söndagen i advent. Enligt kyrklig konvention börjar helgen vid helgmålsringningen på lördag klockan 18. På kontor, skolor och andra arbetsplatser är det rimligt att tjuvstarta med adventsljusen (eftersom det är tomt på helgen) och tända dem på eftermiddagsfikat på fredagen.

'''Julkrubban''' tas fram till första söndagen i advent. Om Jesusbarnet är en lös detalj, så läggs han fram på julafton.

'''Tomasdagen''' den 21 december brukar sammanfalla med vintersolståndet. Här började traditionellt julfriden, då brott straffades särskilt hårt. Någonstans här börjar barnens jullov, och många vuxnas julledighet.

Julpynt och julgran sätter man upp så sent som möjligt före julafton; man kan åtminstone vänta till fjärde adventshelgen.

Julpynt och julgranar på kontor, skolor och andra arbetsplatser kan man däremot ta fram från första advent. På julafton kommer det nog vara tomt, och ingen som ser det!

====Julafton====
Julafton är en stressig dag för vissa, och en ensam dag för andra.

Man ringer inte någon på julafton, om det inte är för att organisera julfirandet, eller uppgjort i förväg, eller man vet säkert att personen är uttråkad.

==== Nyår ====
Långt in på 1900-talet fanns knappt några särskilda svenska nyårstraditioner, annat än nyårsvisiterna hos societeten. Nyårsfesten var en fortsättning på julen med liknande mat; man kunde bjuda tillbaka värdarna som haft julfest.

I den mån som det finns någon särskild nyårsmat, så ska den bestå av en lite lyxigare flerrättersmiddag som bryter av mot julmiddagen. I den mån som det finns en traditionell klädsel så är det smoking och smokingklänning, men självklart är det värden som bestämmer. I Sverige brukar det ju vara kallt.

''Grevinnan och betjänten'' må vara komisk, men betjäntens berusningsgrad är olämplig! På den kväll då det förekommer fyrverkerier och det är jobbigt att ta sig hem, ska alkoholen inte vara huvudattraktion.

Självklart är '''tolvslaget''' kvällens höjdpunkt.

Eftersom en nyårsfest bör pågå åtminstone en timme efter tolvslaget, så kan det vara rimligt att ankomsten och middagen hålls senare än på en vanlig fest. Man kan till exempel sätta sig till bords klockan 20, och spara desserten som vickning efter tolvslaget.

Om man tänkt gå utomhus för att se fyrverkerierna, så börjar påklädningen i god tid före tolvslaget; räkna med 15 minuter plus nödvändig promenadtid.

Alla ska ha med sig lämpliga kläder och skor, och tar på sig dem i tid.

Vid tolvslaget går det bra att kyssas. Som vanligt är samtycke nödvändigt. Det som är speciellt med nyårskyssar, är att man kan kyssa någon annan än sin partner utan förpliktelser om fortsatt uppvaktning.

Nyårsnatten är den jobbigaste natten att ta sig hem från en fest, och av samma skäl är det tacksamt att vara värd. Taxi brukar vara överbokade. Just till nyår kan det vara rimligt att ha festen på en plats där det går att övernatta.

====Trettondagshelg och julgransplundring====
Julgran, julpynt och julbelysning tar man traditionellt bort till tjugondedag Knut, den 13 januari. Det är sällsynt att ha organiserad julgransplundring hemma. Man väljer något datum i januari som det är praktiskt; kanske en helg när man kan städa i dagsljus.

Till tjugondedag Knut är man uppe i samma solhöjd som första advent, och halvvägs genom vintermånaderna. När julgranen och adventsbelysningen försvinner, är det dags att se över sina krukväxter, och ersätta de som kroknat under hösten, så man får mer grönska under senvintern.

=== Fettisdag, karneval och fasta ===
Karneval firas inför påskfastan, och är framför allt en katolsk högtid. I Sverige är det framför allt semlan som är traditionell.

I kristen anda har man under fastan avstått från kött och alkohol under 40 dagar. Vad man än tror på, kan det vara rimligt att någon gång under året ägna en period åt avhållsamhet eller eftertanke.

=== Midsommar ===
Midsommar upplevs som en av de äldsta och mest genuina traditionerna i Sverige. För många är det en helg av förväntningar, men det går att fira som man vill.

=== Halloween ===
Halloween har fått sitt genombrott i Sverige under tidigt 2000-tal, och det är först på 2020-talet som man börjar sätta formerna för firande.

Datumet för halloween är 31 oktober. Det är på kvällen den 31 oktober som '''bus eller godis'''-rundan pågår. Det är kutym att bara ringa på hos grannar som har halloweenpynt, eller de som har gjort upp om att få gäster.

Halloweenpynt kan man sätta upp från och med oktober. Halloweenfest kan man ha mellan 15 oktober och 15 november; det behöver inte ske 31 oktober.

Vuxna ska inte utnyttja halloween för att skrämma främmande människor, om det inte sker med allas samtycke.

==Livets högtider==

=== Graviditet, födsel, dop och barnvälkomnande ===
Man frågar inte ett par om de planerar tillökning, utan låter dem bestämma vad de vill berätta eller tiga om.

Det enda tillfällen då det passar att fråga kvinna om hon är gravid, är om du är hennes partner, om du genomför en medicinsk undersökning på kvinnan, eller om du ansvarar för en aktivitet som medför risker för gravida.

Man ger inga förlöjligande kommentarer om en gravid persons kroppsform.

'''Baby shower''' är en mottagning några månader innan barnet föds. Här finns inga fasta former; det kan framför allt vara ett bra tillfälle att träffa vännerna i god tid innan barnet föds. Allt sker på den havandes villkor.

'''Gender reveal''' uppfanns på 2000-talet, och brukar kombineras med baby shower. I Sverige är det än så länge sällsynt. Grundidén är att barnets kön hemlighålls, ibland även för de blivande föräldrarna, och avslöjas genom att spränga en ballong med konfetti, eller tårta med färg eller konfetti. Många i Sverige tycker att det är onödigt att särbehandla efter kön. Därför kan man göra klokt i att undvika uppmärksamhet kring barnets kön. Man frågar inte blivande föräldrar om barnets kön, utan ger dem utrymme att berätta.

Det är kutym att meddela barnets namn efter att förlossningens kritiska skede är genomfört.

Ett '''barnvälkomnande''' är ett icke-religiöst alternativ till dop.

=== Gudföräldrar och släktingars barn ===
: ''Barn gör inte som vuxna säger. Barn gör som vuxna gör.''
{{bidrag saknas}}

=== Dejting ===
Just att ordet &quot;dejt&quot; eller &quot;date&quot; är ett engelskt lånord, visar att Sverige inte har någon inhemsk dejtkultur. Som nämnts ovan, ingår inte relationsråd i en dejtingguide.

Eftersom det är vanligt att träffas på Internet, så har det ändå blivit nödvändigt med en dejt-etikett.

Det finns inga fasta regler för klädsel på en dejt. Men allmänt gäller: '''Var en bra version av dig själv.''' Var välklädd men inte nödvändigtvis uppklädd.

* '''Första dejten träffas man på allmän plats''' som krog eller kafé. Det kan framstå som obehagligt att föreslå att första dejten ska ske hemma, eller på en avskild plats utomhus.
* '''Begär inte att partnern ska göra utlägg.''' Den som känner sig generös får bjuda, men det ska inte i något sammanhang vara obligatoriskt. Det är rimligt att den som föreslagit dejten betalar för båda, och att motparten bjuder tillbaka.
* '''Var trevlig även om det inte klickar.''' Ibland märker man direkt att dejtpartnern är ointressant. I ett sånt läge bör man se till att personen känner sig bekräftad. Avsätt minst en timme till första dejten. Det enda tillfälle när man får lämna en dejt i förtid, är om partnern beter sig direkt oförskämt.

=== Bröllop ===
{{bidrag saknas}}

====Klädsel====
Bortsett från brudpar, vigselförrättare och personal, är det rimligt att samma klädkod gäller alla. Marskalkar och brudtärnor kan ha matchande kläder, men de ska följa den allmänna klädkoden.

Det förekommer bröllop med krav på högtidsdräkt, eller smoking i mer amerikansk stil. Kavaj är i många fall en mer praktisk klädkod.

Sedan början på 1900-talet brukar brudklänningen vara vit, men det är inget tvång. Det finns vackra brudklänningar i andra färger.

Om bruden klär sig i helvitt, så är det rimligt att hon får ensamrätt på färgen.

Enligt en skröna skulle det vara olämpligt att bära röd klänning på bröllop; eller så skulle det signalera att man haft en relation med brudgummen. Det har aldrig funnits någon sådan seriös regel; rött kan bäras som vilken annan färg som helst.

🌐 I Kina och flera andra länder i Asien bär man röd klänning till bröllop och flera andra högtider. Den som har kinesiskt påbrå kan självklart ha röd klänning på ett svenskt bröllop också. Röd klänning eller folkdräkt är aldrig olämpligt utom möjligen till begravning.

====Möhippor och svensexor====
Fast möhippor och svensexor har med sig en del traditioner och förväntningar, kan de se ut i princip hur som helst.

Giftermålet förändrar sällan livet särskilt mycket idag, när de flesta som gifter sig varit sambor länge.

En grundprincip är att passa på att göra aktiviteter som inte passar in i själva bröllopet. Särskilt är det hit man bör styra över alla moment av förnedring, så man undviker dem på bröllopsmiddagen.

Om bruden eller brudgummen har ett sammansvetsat kompisgäng, så är det naturligt att ha en intim möhippa eller svensexa. Ett alternativ är att ha den lite större, och bjuda alla myndiga av samma kön som är bjudna på bröllopet.

Ska festen vara enkönad? Det beror på vad som blir roligast, eller mest praktiskt.

Det finns en tradition att ha svensexa/möhippa dagen före bröllopet. Det är bara rimligt om de hålls i samma stad, och begränsar sig till en lunch eller middag med aktiviteter på plats. Om svensexan/möhippan ska vara en heldag, bör den hållas minst en vecka före bröllopet, och om den omfattar övernattning, så är det en högtid i sig, och bör hållas minst en månad före den stora dagen.

Festens budget, framförhållning och storlek bör stå i proportion till bröllopet. Det är rimligt att börja planera festen efter att inbjudan till bröllopet gått ut.

En möhippa/svensexa kan bli dyr, särskilt om den omfattar resor, övernattningar eller väldigt speciella aktiviteter. Om festen är en överraskning, så ska hedersgästen slippa betala; detta är en delvis balansering av kostnaden för bröllopet. Man kommer överens om budgeten i förväg, och gör upp om kostnaderna utan att blanda in hedersgästen.

🎩 En brud(gum) som vill slippa överraskas av vännerna kan stämma i bäcken, och själv bjuda till svensexa/möhippa på sina egna villkor. Men då är det kutym att betala; åtminstone för sig själv.

Den frånvarande partnern kan gärna också tillägnas en tanke. Dennes vänner kan till exempel bjuda på middag under den aktuella kvällen.

Den som gift sig utan bröllop, kan tillägnas en &quot;straffsexa&quot; med ungefär samma förutsättningar som om den hållits före bröllopet.

=== Separation ===
Man ställer inga frågor om någon annans separation, utan låter personen berätta själv.

I grupp undviker man att påminna en person om dennes ex, även om det är någon som man själv känner.

Tyvärr är det vanligt att människor klagar på sina ex, och även ljuger om dem. Som i de flesta fall ska man inte medverka till förtal. Vare sig ett ex är en del av umgänget eller inte, låter man allt skvaller om exet falla för döva öron.

=== Död, sorg och begravning===
Det är aldrig för sent för att lämna kondoleanser.

⚠️ Om någon har avlidit, så undviker man att spekulera öppet om dödsorsaken, och den dödes hälsotillstånd, vanor och ovanor. Avstå från alla kommentarer som lägger skuld på den döde eller de anhöriga.

Man låter de anhöriga äga sin sorg.

== Särskilda platser och situationer ==
Det svenska samhället består av många platser, subkulturer och situationer, där särskild etikett gäller.

===Kollektivtrafik===
I kollektivtrafiken tvingas man trängas med främmande människor, och behöver därför visa hänsyn. På samma sätt som på andra platser där man har avtalat sin vistelse, finns '''ordningsregler''' som står i trafikbolagets dokument, och inte behöver nämnas i en etikettbok. Dessutom en hel del oskrivna regler.

Ungefär samma regler gäller ombord på tåg och flygplan, med en del rimliga reservationer. På sträckor som är flera timmar långa, är det till exempel ursäktat att äta och sova; det är det normalt inte på en stadsbuss.

Regeln att '''begränsa sitt utrymme''' är viktigare än någonsin.

Avstigning sker före påstigning.

På de flesta bussar sker all påstigning genom framdörren, och all avstigning genom övriga dörrar. Undantag gäller barnvagnar och rörelsehindrade.

'''Gå så långt in i fordonet du kan.''' Om flera passagerare stiger ombord på en buss vid samma hållplats, genom framdörren, går de så långt bak de kan, för att lämna plats åt övriga.

Man kan ha sin väska på sätet tills vart fjärde säte är taget; då frigör man platsen.

Utnyttja lediga sittplatser i stället för att stå, för att minska trängseln. Se också till att det finns sittplatser till seniorer, gravida, och andra behövande.

Den som blir erbjuden en sittplats, ska inte ta illa upp för att &quot;se gammal ut&quot;. En dag kommer man vara tacksam för att få sitta.

I en &quot;fyra&quot; (två dubbelsäten vända mot varandra) sätter sig en ensam passagerare på fönsterplats. En andra passagerare sätter sig diagonalt mot denna. '''När fler stiger ombord, ska passagerare nummer 2 byta till fönsterplats.'''

På så sätt får passagerare 3 och 4 plats på de yttre sätena, utan att någon behöver tränga sig förbi.

Hörlurar och bildskärm använder man bara när man sitter stilla på fordonet eller stationen. Man stoppar undan dem när man rör sig ombord eller på stationen.

Mobiltelefon och annan elektronik har man på ljudlöst läge.

Om någon ringer när man är i kollektivtrafiken, så fattar man sig kort, och ber att få ringa senare.

På samma sätt som på krogen och andra allmänna platser, så ''följer man personalens uppmaningar, oavsett vilken titel de har''.

=== Bibliotek ===
På bibliotek ska man vara tyst, om man inte är bokad som föreläsare.

=== Möten ===
På ett möte (på en arbetsplats, en förening, en politisk församling) eller liknande, är det ordförande (eller om ingen ordförande finns, den som kallat till möte) som bestämmer ordningsreglerna.

Ordförande bestämmer också regler för förtäring. Man ska inte ha med sig annan mat eller dryck än den värden erbjuder, eller den man blivit tillsagd att ta med. Man undviker att äta när någon talar, och särskilt när man själv talar. Att dricka vatten är normalt alltid tillåtet.

===Djur===
För att hälsa på och leka med hundar behövs samtycke från både hunden, ägaren och den som hälsar.

En värd som har lösa husdjur hemma, ska förvarna om det i inbjudan. Det gör man för att upplysa gäster som har allergier eller fobier, och är inget alibi för att ha ouppfostrade husdjur.

Hund tar man bara med till andra eller på krogen om man fått uttrycklig tillåtelse, och man frågar också var hunden får vara. Andra djur än hund tar man inte med till andra eller på krogen, om man inte är Jonas Wahlström.

Värden bör välkomna hunden med en vattenskål, men som i andra fall är det ägaren som bestämmer vilken mat hunden ska få att äta.

===Sport===
Ett sportevenemang gör inte det olagliga lagligt. Urinering på gatan, nedskräpning, klotter, skadegörelse och olaglig pyroteknik är fortfarande brott.

===Film===
Om man vill prata om en film eller dramaserie, så frågar man vilka i sällskapet som sett den. Endast om alla sett den, så får man spoila.

Om man vill berätta om en film eller serie för någon som inte sett den, så är man så kortfattad som möjligt.

Man kommer till biosalongen minst en kvart innan filmen börjar.

På bio stängs mobiltelefonen av, eller sätts i stör-ej-läge.

Under reklam och trailers är det tillåtet att prata högljutt om allt möjligt. När själva filmen börjar, tiger man om allt som inte handlar om filmen eller nödsituationer. Om man vill kommentera filmen till sina vänner, så viskar man.

Det är självklart tillåtet att brista ut i skratt på en komedi, och att applådera till eftertexterna, och uppenbart att sjunga med på singalong-visningar.

Att vissa biografer serverar alkohol ger inte tillfälle att bli redlöst full. Ett glas före filmen, och ett till filmen, är tillräcklig ranson.

=== Boksläpp, vernissage och andra kulturevenemang ===
På kulturevenemang är det normalt vårdad klädsel som gäller. Om det är galapremiär, så ligger klädkoden något högre; kavaj rekommenderas.

På boksläpp och vernissage är det aldrig köptvång. Man behöver inte ta med blommor eller presenter till boksläpp eller vernissage. Att marknadsföra verket genom sociala medier eller vänner, är mer värdefullt än så.

Ordningsreglerna för boksläpp och vernissage är lite olika beroende på om upphovsmannen är superkändis eller mindre känd.

'''Superkändis:''' Det blir förmodligen fullt. Du ska vara tacksam för att få plats, och kan inte räkna med att få prata med upphovsmannen. Om du tackat ja men får förhinder, så är det viktigt att lämna återbud, så att någon annan får nyttja platsen.

'''Mindre känd:''' Upphovsmannen sätter värde på att du kommer. Om du inte har förhinder, gör åtminstone en artighetsvisit. Om det är en debut, betrakta det som ett viktigt ögonblick i personens liv.

Om en vän eller kollega har skrivit en bok eller producerat något annat verk, så har du ingen plikt att köpa eller provläsa det, men det är förstås en fin gest.

Om din vän medverkar på ett evenemang, förvänta dig inte fribiljetter. Om du får fribiljetter, se till att utnyttja dem; gå dit, eller ge dem till någon annan. Lämna inte platser tomma.

'''&quot;Ska man betala för att se sin kompis?&quot;''' Ja, på samma sätt som man betalar för att gå på bowling eller biljard med kompisen.

=== Teater och scenshow ===
Olika typer av scenshower har olika typer av etikett. Dramatisk teater är den striktaste, så om du klarar dig på teater, så klarar du dig överallt.

På en teater ringer klockan tre gånger inför en akt. Första ringningen uppmanar att avrunda toalettbesöket, börja tömma drinken, och på andra sätt förbereda sig för att sätta sig. Vid andra ringningen går alla och sätter sig. Vid tredje ringningen stängs dörrarna, och man öppnar dem bara i nödfall.

Mobiltelefonen är avstängd eller på &quot;stör ej&quot;-läge under hela showen.

Förväntan om publikreaktioner beror på teaterns genre. Om det är ett seriöst drama, så är man tyst under föreställningen, utöver applåder vid aktpaus och avtack. På en musikal applåderar man varje musiknummer. På studentspex är det kutym med alla möjliga tillrop.

På samma sätt som på bio, bör man inte skynda ut ur salongen när pjäsen är slut. Man kan gärna stanna tills applåderna tystnat.

===Kändisar===
Om en kändis presenterar sig och du har hört talas om personen, så kan du säga ''Ja, självklart! Jag heter Sven Svensson.''

Om du hört talas om kändisen, låtsas inte motsatsen, och kokettera inte med ditt ointresse för kändisens verksamhet. Om du ogillar kändisen, så håller du ändå en korrekt ton, precis som när du träffar en kollega som du inte tycker om.

Om en person är kändis, men inte känns igen av en ny person i sällskapet, så behöver man inte alls kommentera kändisskapet.

Ge gärna kortfattade komplimanger, men inte långa recensioner. Påminn inte kändisen om deras skandaler.

Man är inte tvungen att behandla en kändis bättre än andra. Men man ska inte heller behandla kändisen ''sämre'' än andra.

Om man känner en kändis, så skryter man inte om det, och överdriver inte sin bekantskap. Om man inte känner en kändis, så låtsas man inte göra det. Man kan ha smeknamn på kändisar som &quot;Clintan&quot; som man uppenbart aldrig har träffat, men inte på kändisar som man skulle kunna vara bekant med. Du är till exempel inte &quot;Leffe&quot; med Leif GW Persson förrän han personligen låtit dig kalla honom det.

===Hälsa, sjukdomar och funktionsnedsättningar===
Den som har förkylning eller annan smittsam sjukdom, avstår från fester och sammankomster, om det inte är något viktigt, motsvarande ett bröllop.

Om man har en sjukdom eller krämpa som kräver omgivningens hänsyn (t ex diabetes eller en stukad fot) så är det rimligt att delge detta.

Om man tagit sig genom en tid av sjukdom, så ska man kunna nämna det kortfattat.

Man snyter sig, och döljer näsduken.

För andra än familj och vårdpersonal undviker man i övrigt att prata om sjukdomar. Särskilt klagar man inte på obehag som är självförvållat, som bakfylla, klåda från en tatuering, eller blånagel från en fotbollsmatch.

'''Hälsoråd''' ger man bara om man är läkare eller sjuksköterska, eller har annat yrkeskunnande. Man försöker inte kolportera huskurer eller alternativmedicin. Om man följer en diet, så räcker det att informera värden. Man använder inte en middag eller annan sammankomst för att missionera den.

Vid matbordet lägger man bort all överflödig konversation om hälsan och kroppen. Man undviker också anspelningar på övervikt och ätstörningar, även de mest skämtsamma.

====Munskydd====
Om man har en förkylning eller annan smittsam sjukdom, så är isolering lämpligt. Om man måste ta sig till läkare, handla mat, gå på ett bröllop eller annat som är svårt att ställa in, så ska man ha på sig munskydd när man är inomhus bland folk.

Om man är sjuk eller tillhör riskgrupp, så avstår man från nöjen som bio och nattklubbar, i stället för att gå dit i munskydd.

Man kommenterar inte att någon har munskydd, lika lite som man uppmärksammar att någon har glasögon, kryckor eller andra hjälpmedel.

====Funktionsnedsättningar====
Den som har en funktionsnedsättning har naturligt undantag från de etikettregler som är svåra att följa.

Det är till exempel uppenbart att en person som har svårt att stå på benen, ska slippa ställa sig upp för att skaka hand, och den som har en synskada ska kunna ha solglasögon inomhus.

Ordet &quot;handikapp&quot; är inte synonymt med funktionsnedsättning, utan syftar på en plats eller situation som hindrar en person med funktionsnedsättning från delaktighet.

⚠️ En vuxen som har en funktionsnedsättning, sjukdom eller diagnos kan ursäktas för mycket, men inte för att bete sig medvetet kränkande.

=== Nattgäster och inneboende ===
Gästfrihet bör öka med gästens resväg och värdfolkets resurser, och minska med det gästande sällskapets antal, och den tid som gästen stannar.

En värd som tagit initiativ till inbjudan har större plikter, än om gästen bett om att få bo över hos värden för sin egen skull.

En tumregel är att värdfolket bör ge gästen full service under en tid som motsvarar restiden tur och retur. Om det tar en dag att resa, så bör värden serva gästen i ett dygn med mat, dryck,  guidning och sällskap.

Under överskjutande tid får gästen klara sig själv, och ge kökshandräckning efter förmåga.

Fisken och gästen börjar lukta på tredje dagen.

Om man stannar mer än en natt, så är det rimligt att ta med gåbortpresenter av värde i proportion till antal nätter. Om man stannar mer än tre nätter (typiskt för gäster från utlandet) så är det rimligt att låta värden beställa något.

En arbetsför vuxen som sover över hos någon i mer än en vecka är att se som inneboende, och bör erbjuda sig att bidra till hushållet, med städning, matinköp, eller på annat sätt.

För en romantisk partner är det lite annorlunda. Här är det rimligt att båda beter sig som de själva vill bli behandlade i en relation.

=== Flytt ===
Det är när man flyttar som man skiljer vänner från bekanta.

Flyttaren ansvarar för att
* Allt utom möbler är packat i lådor
* Flyttlaget får läsk och godis
* Alla får mat efteråt

'''Flyttmiddag''' hålls på flyttdagen och består ofta av pizza eller annan beställd mat.

'''Inflyttningsfest''' hålls inom en månad efter flytt. Då är det ursäktat att allt inte är klart. Till en inflyttningsfest är det rimligt att be om husgeråd som present.

'''Invigningsfest''' hålls ett par månader eller upp till ett år efter flytt, när hemmet är i stort sett färdiginrett.

=== Religion och andlighet ===
Religiös etikett varierar med religion, land och samfund.

I en kyrka, på en begravningsplats, i ett kloster, vid ett monument över avlidna, eller annan helgad plats, tar man seden dit man kommer.

Vissa människor kan känna obehag för att gå in i en religiös byggnad, eller delta i en religiös ceremoni. Man kanske tillhör en annan religion, eller har svårt för religionens värderingar. Ett alternativ kan vara att vänta utanför. Man undviker att stämma träff på en religiös plats, om det inte är för en högtids skull. Inte heller övertalar man någon att följa med till en religiös plats, eller delta i en religiös ceremoni.

På en religiös plats undviker man att föra oväsen eller röra vid föremål, om man inte blir uppmanad till det. Man äter eller dricker inget som inte hör till ceremonin.

I kyrkan gäller generellt att manliga besökare tar av sig sin huvudbonad, om den inte hör till ceremonin (biskopsmitror, brudslöjor etc). Hatt till damdräkt eller kvinnlig folkdräkt kan behållas på huvudet.

I en synagoga ska män täcka huvudet. Skorna skall tas av i moskéer.

Det går för all del att kritisera religiösa idéer. Men undvik att &quot;svära i kyrkan&quot; bokstavligen eller bildligen.

Man undviker att använda icke-religiösa sammankomster för att missionera sin religion, eller att hålla en religiös aktivite. Det gäller även astrologi, spådom, folktro, andetro och nyandlighet. En religiös person kan inte begära att människor med annan livsåskådning ska göra eftergifter i sina privatliv. Även att fråga en person om stjärntecken, och därifrån tillskriva dem stereotypa egenskaper, kan vara olämpligt.

====Svenska kyrkan====
En '''gudstjänstordning''' beskriver gudstjänstens program. De brukar finnas tryckta för besökare.

Förutom att ta av sig hatten enligt ovan finns ingen klädkod för att besöka en kyrka, även om &quot;hel och ren&quot; är en önskvärd princip. Vid bröllop och andra högtider följer man högtidens klädkod.

Vid psalmsång sjunger man med, eller låtsas i alla fall sjunga med.

En asterisk (*) i psalmbok eller gudstjänstordning betyder att alla ställer sig upp, efter förmåga.

En person som identifierar sig som kristen kan göra '''korstecken''' när man kommer in i lokalen, lämnar lokalen under pågående gudstjänst, eller när prästen yttrar orden &quot;fadern, sonen och den helige anden&quot;.

När artister (skådespelare, instrumentalister eller sångare) har framträtt under gudstjänst/mässa utöver liturgin, förtjänar de en applåd.

=== Politik ===
I politiska sammanhang är det viktigare än någon annanstans att skilja på sak och person. Det är ofta nödvändigt att umgås med sina rivaler.

Man undviker att fråga människor om vad de röstar på, och om de är medlemmar i något parti eller någon organisation.

På fester och vid andra tillfällen som inte är politiska, undviker man att propagera för sitt parti eller sin agenda.

=== Högskolor och universitet ===
Sverige har haft akademisk utbildning sedan medeltiden. I Uppsala och Lund finns månghundraåriga traditioner som är svårbegripliga för den utomstående. Kulturkrockar mellan olika lärosäten kan vara förödande om man inte på båda håll är beredd att visa förståelse för avvikelser.

Många av de akademiska traditionerna är också gemensamma för olika lärosäten, men kan vara okända för gäster utifrån.

==== Akademisk kvart ====
Akademisk kvart tillämpas på Uppsala Universitet, Lunds Universitet, KTH, Linköpings Universitet, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt, efter lunch, även på Chalmers. Det innebär att föreläsningar och de flesta andra aktiviteter som utannonseras på en hel timme påbörjas kvart över. Kvällar och helger gäller på somliga lärosäten en så kallad dubbelkvart (DK).

Den akademiska kvarten kan med fördel användas för att hälsa på andra som kommit till evenemanget ifråga och eventuella förberedelser, så att själva evenemanget kan påbörjas utan ytterligare dröjsmål.

==== Disputation ====
En disputation är öppen för allmänheten. Formerna skiljer sig mellan högskolorna.

Disputationsfest hålls ofta samma dag som disputationen; det är vanligt att båda äger rum på fredagen.

På en disputationsfest bjuder man handledare, de närmaste kollegorna, anhöriga och vänner. Som annars när man festar med kollegor, behöver man inte bjuda deras respektive.

===Rättegångar===
En rättegång kan vara livsavgörande för parterna.

Om du själv är part, så kan du få råd av ombud och åklagare.

'''Huvudförhandling''' är den del av rättegången som hålls i rättssalen, och är grund för domen. Den kallas oegentligt för &quot;rättegång&quot;.

Huvudförhandlingar är normalt öppna för allmänheten, med reservation för att man följer både lagen och ordningsreglerna. Som vanligt är etiketten ett komplement till dessa.

Som i de flesta andra formella möten ör det rättens ordförande som fördelar ordet och upprätthåller ordning. Ordförande har starka befogenheter att tillrättavisa och avvisa personer i rättssalen.

I rättssalen ska mobiltelefon och kamera vara avstängda. Ingen förtäring utom vatten.

Vittnen skall vänta utanför rättssalen tills de blir kallade.

Var tyst.

Var hel och ren, inte nödvändigtvis uppklädd.

Domstolar ser strikt på all påverkan. Om du är part eller känner en part, undvik att sammanträffa med juristdomare, notarie eller nämndemän utanför rättssalen; man kan till exempel undvika att äta lunch på samma ställe.

==Appendix==
En etikettbok är inte aktuell särskilt länge, och blir aldrig heller komplett.

=== Litteratur ===
* Magdalena Ribbing: Stora etikettboken
* Grundkurs i normalt beteende
* Olle Bälter: E-post-eposet
* Edward Blom: Edward Bloms etikettbok

=== Externa länkar ===
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Etikettregler Wikipedia om etikettregler]

{{stub}}

[[Kategori:Kultur]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[Kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: Qcg Umgängeskonst, etikettfrågor och andra personliga förhållanden]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/E]]</text>
      <sha1>08pn7x9as06dwc1u82ry6cvycb6hnk3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Indesign</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4524</id>
    <revision>
      <id>23356</id>
      <parentid>14717</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T00:50:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23356</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="391" sha1="peso687h80cqj1uz4drkzfvrjslfq93" xml:space="preserve">Korta undervisningsfilmer om Adobe inDesign

[http://oppimiskeskus.tritonia.fi/eguide/indesign/1indesign.htm Foga in text]
[http://oppimiskeskus.tritonia.fi/eguide/indesign/2indesign.htm Foga in bilder]
[http://oppimiskeskus.tritonia.fi/eguide/indesign/3indesign.htm Skapa innehållsförteckning]
[http://oppimiskeskus.tritonia.fi/eguide/indesign/4indesign.htm Enkel layout]

[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>peso687h80cqj1uz4drkzfvrjslfq93</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Ubåt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4527</id>
    <revision>
      <id>37285</id>
      <parentid>14781</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:47:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Ubåt]] till [[Drinkboken/Recept/Ubåt]]</comment>
      <origin>37285</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="585" sha1="sjn4w4taeqzx24fa2x96rmcqdrg2it5" xml:space="preserve">'''Ubåt''' är en öldrink med Jägermeister.

====Ingredienser====
*50 centiliter lageröl
*4 centiliter Jägermeister

====[[Drinkglas|Glas]]====
Ett stort ölglas och ett fyra centiliters snapsglas.

====Tillagning====
Häll upp ölen i ölglaset och Jägermeister i snapsglaset, sedan släpper du ner snappsglaset med Jägermeister i ölglaset så att dryckerna till en viss del blandas.

====Garnering====
Ingen garnering.

====Ordlista====
*[[w:Lageröl|Lageröl]]
*[[w:Jägermeister|Jägermeister]]
{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Öldrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>sjn4w4taeqzx24fa2x96rmcqdrg2it5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4528</id>
    <revision>
      <id>26446</id>
      <parentid>25938</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:05:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/S|Alfabetiskt index/S]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26446</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1175" sha1="te645r89780x1bnk29pdhhgltx6p4rl" xml:space="preserve">'''SuperTux''' är en bok som är tänkt att tillhandhålla diverse dokumentation och information för och om datorspelet SuperTux.

Nästan all information är tagen från SuperTux egen officiella wiki.

=Innehåll=
*[[SuperTux/Vad är SuperTux?|Vad är SuperTux?]]
*[[SuperTux/Karaktärer|Karaktärer]]
*[[SuperTux/Nedladdning|Nedladdning]]
*[[SuperTux/Användarmanual|Användarmanual]]
*[[SuperTux/Svar på ofta förekommande frågor|Svar på ofta förekommande frågor]]
*[[SuperTux/Bygga SuperTux|Bygga SuperTux]]
*[[SuperTux/Skapa Patchar|Skapa Patchar]]
*[[SuperTux/Tips och tricks|Tips och tricks]]
*[[SuperTux/Översättning|Översättning]]
*[[SuperTux/Bidra|Bidra]]
*[[SuperTux/Kontakt|Kontakt]]
*[[SuperTux/Länkar|Externa länkar]]

=Källor=
''Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga'' [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Main_Page&amp;oldid=8529 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;Main_Page&quot;]


[[Kategori:SuperTux]]
[[Kategori:SAB: Rdcb Dataspel|SuperTux]]
[[kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[kategori:Manualer]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]</text>
      <sha1>te645r89780x1bnk29pdhhgltx6p4rl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Nedladdning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4529</id>
    <revision>
      <id>54808</id>
      <parentid>27981</parentid>
      <timestamp>2024-02-14T14:41:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Artiklen &gt; Artikeln</comment>
      <origin>54808</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2728" sha1="o7snxdn07pg2jsy5s2oybztsu2i2omx" xml:space="preserve">== SuperTux ==

För att ladda ned SuperTux kan du välja mellan två olika typer av paket:

*Det [[/Milestone 1-installation|stabila paketet]] innehåller en spelbar version av SuperTux som bör vara fri från kritiska buggar och har testats mycket. Om du bara vill spela spelet är detta paketet för dig.

*Det [[/Milestone 1.9-installation|instabila paketet]] innehåller en spelbar version av SuperTux som kanske lider av kritiska buggar och inte har blivit fullt testad, men erbjuder nya adderade finesser. Det här paketet är till för att visa nya finesser och banor. Det innenbär att du inte bör förvänta dig att det ska vara bra, roligt eller välbalanserat. Ha i åtanke att det möjligtvis inte fungerar bra på ditt system. Om det alls fungerar. Ifall du bara vill spela spelet så använd det stabila paketet istället. Om du är en SuperTux-expert och vill experimentera med nya finesser kanske du vill pröva denna version.

Eller om du är intresserad av att utveckla SuperTux:

*[[/Subversion|Subversionsförrådet]] innehåller SuperTux i ett utvecklingstadium. Det här innebär nya finesser och en hel del buggar. Om du är intresserad av utvecklingen av SuperTux, känner för att bidra eller bara vill pröva de nya finesserna och är redo att stå ut med några buggar och krascher, då är detta vad du vill ha. Om du aldrig har spelat SuperTux förut och är intresserad av utvecklingen av SuperTux är det rekommenderat att du först testar det stabila paktet.

Länkar till övrigt spelinnehåll kan hittas på följande sidor:

*Banor
*Modifikationer
*Demos

=Banredigerare=
Förutom den inbyggda redigeraren av SuperTux 0.1 finns också Flexlay-redigeraren vilken erbjuder mer finesser och bättre funktioner.
Du kan hitta den här:

 [http://flexlay.berlios.de/ http://flexlay.berlios.de/]

Notera att Milestone 2 kommer använda både ett nytt format för banor samt en ny banredigerare.

=Gamla utgåvor=

Du kan hitta äldre utgåvor här:

 [http://sourceforge.net/project/showfiles.php?group_id=69183 http://sourceforge.net/project/showfiles.php?group_id=69183]

=Fler inoffiella portningar=

Det finns flera inofficiella portningar av SuperTux för olika plattformar:

*GP2X (du kan till och med få SuperTux inkluderad med hårdvaran)
*Nokia 770 Internet Tablet
*Pocket PC
*Nintenedo GameCube
*Sega Dreamcast

Dessa kan laddas ned antingen direkt från hårdvarutillverkarens programvaruförråd eller från olika homebrew-sajter.

=Källor=
Hela eller delar av materialet i artikeln är hämtat och översatt från engelskspråkiga [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Download&amp;oldid=7366 www.supertux.lethargik.org/wikis  wikiartikel &quot;Download&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>o7snxdn07pg2jsy5s2oybztsu2i2omx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Användarmanual</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4532</id>
    <revision>
      <id>53777</id>
      <parentid>23516</parentid>
      <timestamp>2023-02-19T08:29:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Dennna &gt; Denna</comment>
      <origin>53777</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11030" sha1="fhxx8apxalecvwi6pmik59aalq5loq2" xml:space="preserve">Observera: den här användarmanualen är inte felfri på något sätt, inte heller ännu komplett. Om du har någonting att tillföra, klicka bara på en redigeringslänk för att tillföra text.

== Milestone II ==
Stycken och rubriker där det står Milestone 2 inom parentes beskriver finesser som kommer att finnas i nästa stabila version av SuperTux. Just nu är spelets stabila version Milestone 1.


== Introduktion ==
SuperTux är ett sido-scrollande 2D-plattformspel med [[SuperTux/Karaktärer#Tux|Tux]], Linuxmaskoten, i huvudrollen, men i övrigt har det ingenting med Linux att göra. Genom spelets gång kommer Tux tvingas klara sig i genom många olika banor, för att kunna nå fram till och rädda [[SuperTux/Karaktärer#Penny|Penny]], som blivit fångad av onde [[SuperTux/Karaktärer#Nolok|Nolok]].

== Kontroller ==
SuperTux spelas antingen via tangentbordet eller med vilken annan spelkontroll som helst som fungerar med ditt operativsystem.
Följande lista visar alla kontroller som behövs för att spela spelet, tillsammans med deras standardposition på tangentbordet. Notera att alla kontroller kan konfigureras om inne i spelet.

[[Bild:SuperTux_kontroller_p%C3%A5_tangentbordet.jpg|thumb|right|450px|De rödmarkerade tangenterna är de kontroller som SuperTux använder som standard.]]
{|border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot; rules=&quot;all&quot; style=&quot;margin: 1em; border: 1px solid silver; border-collapse: collapse; empty-cells: show;&quot;
|+ '''Kontroller'''
! Kontroll !! Standardposition !! Beskrivning
|-
| Vänster || Piltangent vänster || Får Tux att gå till vänster.
|-
| Höger || Piltangent höger || Får Tux att gå till höger.
|-
| Upp || Piltangent upp || Öppna dörr, aktivera strömbrytare.
|-
| Ned || Piltangent ned || Ducka
|-
| Hoppa || Mellanslag || Får Tux att hoppa. Håll ned längre för att hoppa högre.
|-
| Action || Vänster kontroll || Spring, greppa, kasta. Håll ned och tryck vänster eller höger för att få Tux att springa. När Tux springer kommer han även att hoppa högre. Fler actions är förklarade nedanför.
|}

&lt;br style=&quot;clear: both;&quot; /&gt;

== Powerups ==

För att hjälpa Tux med sitt uppdrag att rädda Penny, har olika sorters Powerups blivit placerade på varierande platser på banorna. Några är synliga, men de flesta är gömda i bonusblock:

När Tux studsar upp på ett bonusblock nedifrån, kommer han antingen samla ihop ett mynt eller så frigör bonusblocket en av flera Powersups:

{|border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot; rules=&quot;all&quot; style=&quot;margin: 1em; border: 1px solid silver; border-collapse: collapse; empty-cells: show;&quot;
|+ '''Powerups'''
! Bild !! Namn !! Effekt
|-
| [[Bild:Coin1.png]] || Mynt || '''Milestone 1:''' samla ihop 100 mynt för att få ett extra liv. '''Milestone 2:''' Varje gång Tux dör kommer han förlora 25 mynt och börja om från den senaste eldfluga han aktiverade. Om han har mindre än 25 mynt kvar kommer han förlora dem alla och börja om från allra första delen av banan.
|-
| [[Bild:SuperTux_egg.png]] || Ägg || Ägg gör att Tux växer. Han kan då krossa trälådor med sitt huvud.
|-
| [[Bild:SuperTux_iceflower.png]] || Eldblomma || Frigörs endast från bonusblock när Tux redan har plockat upp ett ägg. Det här ger Tux förmågan att kasta eldklot.

|-
| [[Bild:SuperTux_one_extra_life.png]] || Tuxdocka ||  Hoppar ut från bonusblocket och måste fångas innan den faller av skärmen. När Tux lyckas fånga den, belönas han med ett extraliv ('''Milestone 1''') eller 100 mynt ('''Milestone 2''').
|-
| [[Bild:SuperTux_star.png]] || Stjärna ||  Gör Tux osynlig för de flesta farligheter för en kort stund.
|}

&lt;br style=&quot;clear: both;&quot; /&gt;

== Actions ==

=== Springa ===
Håll ned action-knappen medan du rör dig vänster eller höger för att få Tux att springa snabbare. Att hoppa samtidigt som han springer kommer att skicka honom högre upp i luften än normalt.

=== Eldklot ===
Efter att ha plockat upp eldblomman, kommer Tux kasta små eldklot när action-knappen är nedtryckt. De flesta fiender kan slås av från skärmen genom att kasta ett eldklot på dem. Även speciella straw-block kan fatta eld genom att kasta ett eldklot på dem. Detta avslöjar områden med speciella objekt eller öppnar en genväg ('''endast Milestone 2''')

=== Butt stomp (endast Milestone 2) ===
Bara Stor-Tux har denna förmåga. Tryck ned-knappen när du befinner dig i luften för att åstadkomma en butt stomp. Tux kan använda manövern till att krossa trälådor ovanifrån och besegra vissa fiender som inte tar skada av ett normalt hopp.

=== Bakåtvolt (endast Milestone 2) ===
Bara Stor-Tux har denna förmåga. Håll ned duck-knappen, tryck sedan hopp för att få Tux att göra en bakåtvolt. Det här kommer göra att han hoppar högre, vilket är väldigt användbart vid ställen där det inte finns tillräckligt med utrymme att ta sats och springa. Om du gör en bakåtvolt när Tux brinner, kommer han att förlora sin hatt och bli Stor-Tux igen.

=== Bära objekt ===
Några objekt Tux träffar på kan bli upplockade och burna. Det här inkluderar Herr Isblock ('''Milestone 1''' och '''Milestone 2'''), en sten ('''Milestone 2''') och en trampolin ('''Milestone 2'''). För att plocka upp ett portabelt objekt, håll ned action-knappen och gå in i objektet. Tux kommer då bära objektet så länge som action-knappen är nedtryckt.

&lt;br style=&quot;clear: both;&quot; /&gt;

== Skurkar ==
Genom spelets gång kommer Tux att träffa på många olika fiender - några lätta att undvika, några svåra att ta sig förbi. När Tux nuddar en skurk, kommer han antingen att förlora en Powerup eller - om inga Powerups återstår - bli kastad av från skärmen. De flesta, dock inte alla, av de lätta fienderna kan enkelt bli knockade genom att hoppa på deras huvud, men var försiktig: en tumregel är att fiender med en pekformad topp inte kan bli mosade, och dessutom skadar Tux. Eldklot kan döda de flesta av dem, men se upp: några skurkar är immuna även mot dessa.

När du har fått tag i en stjärna och är därmed osynlig för ett par sekunder kan du besegra alla fiender genom att nudda dem.

{|border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot; rules=&quot;all&quot; style=&quot;margin: 1em; border: 1px solid silver; border-collapse: collapse; empty-cells: show;&quot;
|+ '''Skurkar'''
! Bild !! Namn !! Hur du besegrar den
|-
| [[Bild:Snowball.png]] || Snowball || Hoppa på Snowballs huvud eller skjut ett eldklot.
|-
| [[Bild:Bouncing_Snowball.png]] || Bouncing Snowball || Hoppa på Bouncing Snowballs huvud eller skjut ett eldklot.
|-
| [[Bild:MrBomb.png]] || Mr. Bomb || Hoppa på Mr. Bombs huvud eller skjut ett eldklot. När du hoppat på dess huvud kommer den inom tre-fyra sekunder att spränga sig i luften.
|-
| [[Bild:MrIceBlock.png]] || Mr. Ice Block || Hoppa på Bouncing Snowballs huvud eller skjut ett eldklot. När du har hoppat på dess huvud blir den förstenad till ett isblock och du kan då plocka upp  den. Håll ned action-knappen och gå fram till den. När du släpper action-knappen kastar Tux iväg den i den riktning han står. 
|-
| [[Bild:Fish.png]] || Fish || Hoppa på Fishs huvud eller skjut ett eldklot.
|-
| [[Bild:Spiky.png]] || Spiky || Kan endast besegras med eldklot. Hoppar du på dess huvud blir Tux skadad.
|-
| [[Bild:Jumpy.png]] || Jumpy || Går enbart att övervinna genom att kasta eldklot på den.
|-
| [[Bild:Flying_Snowball.png]] || Flying Snowball || Hoppa på Flying Snowballs huvud eller skjut ett eldklot.
|}

&lt;br style=&quot;clear: both;&quot; /&gt;

== Speciella spelobjekt ==

*'''Klockor''' - när Tux kastas av från skärmen kommer han normalt bli tvungen att starta om frå allra första början av banan. Det finns endast ett undantag: klockor. När Tux aktiverar en klocka genom att nudda den, behöver han inte starta om från banans början, utan istället starta om från den senast aktiverade klockan - så länge som han har minst ett liv kvar ('''Milestone 1''') eller 25 mynt ('''Milestone 2''') kvar. I Milestone 1 är klockor osynliga. Du behöver inte nudda dem för att aktivera - bara passera förbi.

*'''Dörrar (endast Milestone 2)''' - tryck upp-knappen för att öppna en dörr och gå in. Tux kommer transporteras till en annan plats på banan.

*'''Strömbrytare (endast Milestone 2)''' - strömbrytare finns i två olika varianter: spakar och paneler. tryck upp-knappen för att aktivera en strömbrytare. Detta kanske öppnar blockerade passager, startar plattformar, stänger av en luftström... De flesta strömbrytare finns nära det objekt de kontrollerar. Objekt, vilka befinner längre ifrån sin strömbrytare, har ofta en färgad skylt bredvid sig. en skylt av samma färg kan då hittas bredvid den motsvarande strömbrytaren.

*'''Plattformar (endast Milestone 2)''' - genom äventyrest gång träffar Tux på olika rörliga plattformar. Några är monterade på järnvägsräls, några simmar i vatten , några till och med svävar fritt i luften. Några plattformar rör på sig av sig själva, med den övervägande delen kommer röra sig om Tux ställer sig på dem. Några kanske också kräver att Tux besöker en annan del an banan och aktiverar en strömbrytare först. När detta är fallet kommer Tux högst troligen finna en hjälpfull skylt bredvid plattformen.

*'''Informationsblock (endast Milestone 2)''' - banor som introducerar nya spelelement innehåller ofta informationsblick. Om Tux studsar upp nedifrån på ett sådant, kommer den visa hjälpfull text, vilket introducerar ett visst element. När du har aktiverat ett informationsblock, kommer spelet att pausa och du kan använda upp-och ned-knapparna för att scrolla genom texten. Tryck meny-knappen för att återgå till spelet.

*'''Hemliga block''' - hemliga block är specialblock som visar sig ur tomma luften när Tux hoppar vid vissa platser. De kan han hoppa upp på för att nå högre platser, vilket betyder ett hemligt område eller en genväg.

*'''Trampoliner''' - trampoliner kommer i två versioner: en stationär variant, vilket ser lite grann ut som en svamp, och en portabel version som ser ut som en stor fjäder. Normalt sett studsar bara Tux  lite grann upp-och ned på en trampolin. För att få honom riktigt högt upp i luften, håll ned hopp-knappen vid landningen på trampolinen.

*'''Magiska block samt lyktor (endast Milestone 2)''' - dessa block ser bleka ut och är inte solida, så tillvida inte Tux tar med sig en bärbar lykta av samma färg som blocket nära blocket. Lyktorna fungerar även som ljuskällor, de tillåter Tux att se i mörka områden.

== Vidare läsning ==
Om du har betalat för SuperTux har du blivit grundlurad. SuperTux är tillgängligt gratis för fri nedladdning [[SuperTux/Nedladdning|här]]

== Källor ==
Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskspråkiga [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=User_Manual&amp;oldid=8394 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;User Manual&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>fhxx8apxalecvwi6pmik59aalq5loq2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Vad är SuperTux?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4536</id>
    <revision>
      <id>23517</id>
      <parentid>20984</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T15:28:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23517</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3215" sha1="3k0q3i4sshsmcfe5p2zg5jh8ete29c9" xml:space="preserve">[[Image:SuperTux.png|thumb|300px|SuperTux 0.1.3]]
'''SuperTux''' är ett datorspel i genren plattformspel. Det finns till PC, tv-spelskonsol och andra format. Man spelar det ur ett 2D-perspektiv, vilket innebär att man ser det från sidan (karaktärerna rör sig från ena änden av skärmen till den andra). Det har liknelser med Nintendos [[w:Super_Mario_Bros.|Super Mario-spel]]. Huvudperson är pingvinen Tux, Linuxkärnans maskot. Rent konkret går det hela ut på att man ska ta sig levande från början av en bana och till slutet in i mål (som består av en iglo). Lyckas man med det kommer man till en svårare bana. Utmaningen ligger i att bemästra alla de faror som lurar på vägen. Farorna kan bestå av till exempel olika fiender eller fallgropar. 

SuperTux skapades från början av Bill Kendrick och utvecklas just nu av SuperTux Development Team. Mycket av den nuvarande grafiken skapades av Ingo Ruhnke, skaparen av datorspelet Pingus. 

Första någorlunda spelbara versionen var 0.0.4 och släpptes mars 2004. 2004-05-02 nådde utvecklarna sin första milstolpe. SuperTux senaste version är 0.1.3 och släpptes 2005-07-09. Den versionen inkluderade en huvudvärld (26 banor) och två bonusvärldar (22 och 28 banor), 9 fiender, stöd för konfiguration av spelkontroll samt tangentbord, ny musik och totalt omgjord grafik. Just nu kan man ladda ner SuperTux stabila version 0.1.3 i källkodsformat (finns även via CVS version 0.2-svn), GNU/Linux, Windows och Mac OS X-binärer.

Version 0.3.0 (även känd som  Milestone 1.9) släpptes 2006-12-17. Det är en utvecklingsversion som småningom kommer leda till SuperTux 0.4, även känd som Milestone 2 (nästa stabila version). Några av dess nya finesser inkluderar:

*800x600 upplösning
*Skogsmiljö
*Ny attack (&quot;butt stomp&quot;)
*Förmågan att kunna göra bakåtvolt
*Gå genom dörrar
*Aktivera strömbrytare
*Förflytta sig med hjälp av rörliga plattformar
*Informationsblock
*Magiska block och lyktor
*Kunna bära stenar och trampoliner

Version 0.3.0 av SuperTux är betraktad som instabil och att inkludera det i en GNU/Linuxdistribution som en uppdatering är ej rekommenderat. Några distributioner, till exempel Debian GNU/Linux, inkluderar den som ett separat paket.

Spelet kan köras på Linux, Windows och Mac OS X. Portningar till andra plattformar (FreeBSD, BeOS etcetera) är också tillgängliga. Det har blivit portat till GP2X och Pocket PC samt Playstation Portable (PSP).

SuperTux använder fri programvara samt [[w:%C3%96ppen_k%C3%A4llkod|öppen källkod]] och är licensierat under [[w:GNU_GPL|GNU GPL-licensen]].

== Källor ==
''Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från:''
*engelskspråkiga [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=About&amp;oldid=7727 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;About&quot;] och [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=User_Manual&amp;oldid=8394 &quot;User_Manual&quot;]
*svenska Wikipedias artikel [http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=SuperTux&amp;oldid=4728672 &quot;SuperTux&quot;]
*engelskspråkiga Wikipedias artikel [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=SuperTux&amp;direction=prev&amp;oldid=153607540 &quot;SuperTux&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>3k0q3i4sshsmcfe5p2zg5jh8ete29c9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Cquote</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4541</id>
    <revision>
      <id>28123</id>
      <parentid>28082</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:22:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28123</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1055" sha1="m1ozkjwqlrq9s133o4s2wh8z634jlhn" xml:space="preserve">{| align=&quot;center&quot; style=&quot;border-collapse:collapse; border-style:none; background-color:transparent;&quot; class=&quot;cquote&quot;
| width=&quot;20&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;color:#B2B7F2;font-size:{{#switch:{{{size|{{{2|{{{quotewidth|{{{width|20px}}}}}}}}}}}}
|10px=20px
|30px=60px
|40px=80px
|50px=100px
|60px=120px
|#default=35px}};font-family:'Times New Roman',serif;font-weight:bold;text-align:left;padding:10px 10px;&quot; | “
| valign=&quot;top&quot; style=&quot;padding:4px 10px;&quot; | {{{1|}}}
| width=&quot;20&quot; valign=&quot;bottom&quot; style=&quot;color:#B2B7F2;font-size:{{#switch:{{{size|{{{2|{{{quotewidth|{{{width|20px}}}}}}}}}}}}
|10px=20px
|30px=60px
|40px=80px
|50px=100px
|60px=120px
|#default=36px}};font-family:'Times New Roman',serif;font-weight:bold;text-align:right;padding:10px 10px;&quot; | ”
|-
{{#if:{{{4|}}}{{{5|}}}|
{{!}} colspan=&quot;3&quot; style=&quot;padding-top: 10px&quot; {{!}} {{#if:{{{4|}}}|&lt;p style=&quot;font-size:smaller;line-height:1em;text-align: right&quot;&gt;
&lt;cite style=&quot;font-style:normal;&quot;&gt;—{{{4}}}{{#if:{{{5|}}}|, {{{5}}}}}&lt;/cite&gt;&lt;/p&gt;}}
}}
|}&lt;noinclude&gt;[[kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>m1ozkjwqlrq9s133o4s2wh8z634jlhn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Svar på ofta förekommande frågor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4543</id>
    <revision>
      <id>23520</id>
      <parentid>20988</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T15:29:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23520</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3785" sha1="6jipcswl1titimrvm5qfkuv5oc1vvas" xml:space="preserve">==När kommer SuperTux Milestone 2 släppas?==

Det här är överlägset den mest frekvent ställd fråga av alla och svaret är simpelt; när det är klart.
Ärligt talat har vi inget utgivningsdatum ännu. Precis som du, vill vi se en färdig version av Milestone 2 och släppt för allmänheten så fort som möjligt. Eftersom vi är upptagna med andra, kanske mindre intressanta saker, är tiden vi kan ägna oss åt spelet begränsat. Ha tålamod.

==Vad är nytt i Milestone 2?==
Den mesta av informationen på dessa (syftar på den officiella wikisidans) wikisidor handlar om vad som är nytt i Milestone 2. Sök på (den officiella) wikin, och känn dig fri att addera dina egna idéer.

==Hur kan jag komma i kontakt med er?==
Beroende på vem du vill nå, och av vilken anledning, kan du antingen gå med vår [[SuperTux/Kontakt#IRC|IRC-kanal]] eller skriva till någon av sändlistorna. Var vänlig och notera att på grund av massiv skräppost blev vi tvingade att tillhandahålla sändlistorna enbart för prenumeranter. Om du sänder e-post till listorna och inte är en prenumerant kommer du få ett automatiserat svar som säger att ditt meddelande väntas på att bli godkänt, men det är stor sannolikhet att vi missar ditt e-brev bland all skräppost (vi ber om ursäkt för det). Därför är det bättre att vara prenumerant innan man postar till listan.

==Kan jag hjälpa till med Milestone 2?==
Det kan du säkert:

*Skapa spelinnehåll i from av grafik, ljud, musik och banor (se [[SuperTux/Bidra|Bidra]])
*Skriv kod för nya finesser
*Arbeta på handlingen och miljöerna

Det finns många saker att göra, även förutom att faktiskt skapa spelinnehåll:

*Posta bra idéer till (den officiella) wikin (se [http://supertux.lethargik.org/wiki/User_ideas här])
*Hjälp till att hålla dessa (och den officiella wikins) sidor uppdaterade och fria från skräppost
*Korrekturläs och förbättra programmets och banornas översättning
*Testa spelet på en mängd plattformar
*Skriv och/eller tillhandahåll dokumentation för användare och utvecklare

Om du vill ha hjälp är det bara att ta kontakt och fråga.

==Finns det en förhandsversion av Milestone 2?==
Ja. Milestone 1.9 är en version av Milestone 2 utan vissa buggiga finesser. För närvarande finns Windows- och GNU/Linux-installerare.

==Jag hittade en bugg i utvecklingsversionen!==
Det är ingen fråga men ändå bra. Kom ihåg att SuperTux är förenad med massor av buggar i det här utvecklingstadiet. Chanserna är faktiskt rätt goda att en särskild bugg redan är känd men ännu inte åtgärdad därför att vi ännu inte hade tid.

Om du tror att du har funnit en bugg som vi inte har lagt märke till, se till att du har så mycket information som möjligt om när den inträffade. Detta kan inkludera steg till att reproducera buggen, konstellationer där buggen inte visar sig etcetera. Skriv sedan en notis på [http://supertux.lethargik.org/bugs/login_page.php buggsökaren].

==Jag funderar på att köpa SuperTux.==
Om du har betalat för SuperTux har du blivit grundlurard. SuperTux är tillgängligt gratis för fri nedladdning [[SuperTux/Nedladdning|här]].

En likadan Live CD är, när detta skrivs, under utveckling och kommer även den att vara gratis för nedladdning. Om du ''vill'' betala för SuperTux kan du göra en donation vilket skulle vara högst uppskattat, men vi tvingar dig inte till att betala.

==Källor==
Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=SuperTux_FAQ&amp;oldid=8035 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;SuperTux_FAQ&quot;]

==Externa länkar==
http://supertux.lethargik.org/wiki - SuperTux officiella wiki

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>6jipcswl1titimrvm5qfkuv5oc1vvas</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Nedladdning/Milestone 1-installation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4544</id>
    <revision>
      <id>23538</id>
      <parentid>23534</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T16:41:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>/* Källor */</comment>
      <origin>23538</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4067" sha1="3wc2q1h9azwamul4p4iibwcx0nqx4cw" xml:space="preserve">På denna sida finner du länkar och information om var/hur du hämtar hem SuperTux stabila paket.

==Utgåva 0.1.3==

===GNU/Linux===

====Allmän x86-installerare för GNU/Linux====

Vi har en automatisk installerare skapad med [http://www.autopackage.org Autopackage]. Ladda ned här:

http://download.berlios.de/supertux/supertux-0.1.3.x86.package

och kör den. Du kan hitta mer detaljerad förklaring [http://autopackage.org/docs/howto-install/index.html här].

====Gentoo Linux====

Denna distribution inkluderar ett supertux-paket. Använd bara det vanliga (som root):

 emerge supertux

====Debian GNU/Linux====

Den här distributionen inkluderar ett supertux-paket. Använd bara det vanliga apt-get eller installera paketet med synaptic.

 apt-get install supertux

====Ubuntu====

Denna distribution inkluderar ett supertux-paket. Använd bara det vanliga apt-get eller installera med synaptic.

 apt-get install supertux-stable

Paketet &quot;supertux&quot;, vilket också är tillgängligt, innehåller en instabil utvecklarversion.

====SuSE Linux====

Den här distributionen inkluderar ett supertux-paket. Använd Yast för att installera:

 yast2 -i supertux

====Fedora====

Fedora Extras inkluderar ett supertux-paket.

 yum install supertux

borde vara tillräckligt för en användare som använder vilken senare Fedora-version som helst.

====Arch Linux====

SuperTux finns i community-förrådet nu. För installation, avkommentera community-förrådet i /etc/pacman-conf om du inte redan har gjort det, och kör

 pacman -S supertux

====Ark Linux====

Denna distribution inkluderar ett supertux-paket. Skriv bara (som root):

 apt-get install supertux

====Slackware====

Det finns ett paket tillgängligt här:

 http://distro.ibiblio.org/pub/linux/distributions/amigolinux/download/Sources/Applications/supertux-0.1.3/supertux-0.1.3-i486-1.tgz

====Slax Linux====

SuperTux 0.1.3 paketerat för Slax Linux:

 http://www.slax.org/modules.php?id=710

===Mac OS X===
 
====Universal binär====

Notera: den här universalbinären kräver Mac OS X 10.4.x eller högre.

 http://prdownload.berlios.de/supertux/supertux-0.1.3-macosx-universal.dmg

====Endast PPC====

 http://download.berlios.de/supertux/supertux-0.1.3-macosx.dmg

===BSDs===

====FreeBSD====

Det verkar finnas en port för FreeBSD:

 http://www.freebsd.org/cgi/ports.cgi?query=supertux&amp;stype=all

===Windowsinstallerare===

Det finns en automatisk installerare här:

 http://download.berlios.de/supertux/supertux-0.1.3-setup.exe

Den binära filen finns också att hämta på flera andra håll i världen - här är några av dem:

*http://www.chip.de/downloads/c1_downloads_16553946.html
*http://www.razorbg.de/media/download/21

Notera att vi inte kan garantera integriteten av dessa länkar.

===BeOS===

 http://www.beinformed.at/sdl/supertux-0.1.3.pkg.zip

===Playstations Portable (PSP)===

Deniska har portat SuperTux 0.1.3 till PSP. Hämta den här:

 http://download.qj.net/SuperTux-v1.0-Gaming-Consoles-PSP-Homebrew-Games/pg/12/fid/584/catid/195

Jomar Johansen har skapat en annan port och finns tillgänglig här:

 http://download.qj.net/SuperTux-PSP-Edition-v0.1.3-General-Games-Gaming-Consoles-PSP-Homebrew-Games/pg/12/fid/648/catid/195

===Vilket system som helst/Källkod===

Ladda ned källkoden:

 http://download.berlios.de/supertux/supertux-0.1.3.tar.bz2

==Ugåva 0.1.2==
Här nämner vi bara system/distributioner som ännu inte har några 0.1.3-paket

===GNU/Linux===

====Mandrake/Mandriva Linux====

RPM-paket finns tillgängliga här:

 http://download.berlios.de/supertux/supertux-0.1.2-1mdk.i586.rpm

====Foresight Linux====

Den här distributionen inkluderar ett supertux-paket. Använd bara det normala conary-kommandot:

 conary update supertux

==Källor==
Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskspråkiga [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Download/Installation_Milestone_1&amp;oldid=7934 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;Installation_Milestone_1&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>3wc2q1h9azwamul4p4iibwcx0nqx4cw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Nedladdning/Milestone 1.9-installation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4545</id>
    <revision>
      <id>23536</id>
      <parentid>23535</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T16:40:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23536</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3464" sha1="ohkwector4ctye7ou2ma3kktank1iiv" xml:space="preserve">== Release 0.3.0 (Teknikdemo) ==
Detta är den senaste (men instabila) release av SuperTux även känt som &quot;Milestone 1.9&quot;. 0.3.0-releasen är menad som ett teknikdemo för att visa nya finesser hos motorn och ny grafik. Därför är den inte menad att vara fullt spelbar eller polerad. På grund av detta är det rekommenderat att distributioner inte bör skeppa med SuperTux 0.3.0, men istället den fullt spelbara releasen SuperTux 0.1.3. För att ladda ned, var vänlig hitta ditt system i följande tabell:

{| border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin-top:2em;margin-bottom:2em;&quot;
|-----
|
&lt;div class=&quot;downloadtitle&quot;&gt;Linuxinstallerare:&lt;/div&gt;
|
&lt;div class=&quot;downloadlink&quot;&gt;[http://prdownload.berlios.de/supertux/supertux-0.3.0b.x86.package Spel]&lt;/div&gt;
|
&lt;div class=&quot;downloadlink&quot;&gt;[http://prdownload.berlios.de/supertux/supertux-editor-0.3.0.x86.package Editor]&lt;/div&gt;
|En testversion som inte använder [http://prdownload.berlios.de/supertux/supertux-0.3.0-nogl-0.1.4502.x86.package OpenGL] calls är också tillgänglig.
Referera till Autopackage hemsida för hjälp med att installera [http://autopackage.org/docs/howto-install/index.html Autopackages].
Också tillgängligt [http://openftp.de/openFTP/STUFF/SuperTux030/ här].
|-----
|
&lt;div class=&quot;downloadtitle&quot;&gt;Windowsinstallerare:&lt;/div&gt;
|
&lt;div class=&quot;downloadlink&quot;&gt;[http://prdownload.berlios.de/supertux/supertux-0.3.0-win32-setup.exe Spel]&lt;/div&gt;
|
&lt;div class=&quot;downloadlink&quot;&gt;[http://prdownload.berlios.de/supertux/supertux-editor-0.3.0-mono-setup.exe Editor]&lt;/div&gt;
|
Även tillgänglig [http://openftp.de/openFTP/STUFF/SuperTux030/ här]. '''Du kanske måste ladda ned och installera ''OpenAL-installeraren för Windows'' från dess [http://openal.org/downloads.html nedladdningsida]'''.
|-----
|
&lt;div class=&quot;downloadtitle&quot;&gt;Källkod:&lt;/div&gt;
|
&lt;div class=&quot;downloadlink&quot;&gt;[http://prdownload.berlios.de/supertux/supertux-0.3.0.tar.bz2 Spel]&lt;/div&gt;
|
&lt;div class=&quot;downloadlink&quot;&gt;[http://prdownload.berlios.de/supertux/supertux-editor-0.3.0.tar.bz2 Editor]&lt;/div&gt;
|
Även tillgänglig [http://openftp.de/openFTP/STUFF/SuperTux030/ här].
|}

=== Bidragna binärer ===

{| border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;5&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin-top:2em;margin-bottom:2em;&quot;
|-----
|
&lt;div class=&quot;downloadtitle&quot;&gt;Slackware:&lt;/div&gt;
|
&lt;div class=&quot;downloadlink&quot;&gt;[http://prdownload.berlios.de/supertux/supertux-0.3.0-i486-1.tgz Spel]&lt;/div&gt;
|
 || 
Builds som kräver [http://prdownload.berlios.de/supertux/openal-0.0.8-i486-1.tgz OpenAL-] och [http://prdownload.berlios.de/supertux/physfs-794svn-i486-1.tgz PhysFS]-versioner är också tillgängliga.
|-----
|
&lt;div class=&quot;downloadtitle&quot;&gt;Ubuntu 6.10:&lt;/div&gt;
|
 ||  ||
Någon har lagt upp ett [http://debs.peadrop.com/dists/edgy/backports/#dl_supertux_0.3.0-0ubuntu1 tredjeparts .deb-paket av SuperTux för Ubuntu edgy] på sin sajt.
|-----
|
&lt;div class=&quot;downloadtitle&quot;&gt;Ubuntu 7.04:&lt;/div&gt;
|
 ||  ||
Spelet är tillgängligt i det [http://packages.ubuntu.com/feisty/games/supertux officiella förrådet].
|-----
|
&lt;div class=&quot;downloadtitle&quot;&gt;Mac OS X:&lt;/div&gt;
|
&lt;div class=&quot;downloadlink&quot;&gt;[http://prdownload.berlios.de/supertux/supertux-0.3.0-macosx.dmg Spel]&lt;/div&gt;
|
 || 
|}

== Källor ==
Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Download/Installation_Milestone_1.9&amp;oldid=8025 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;Installation_Milestone_1.9&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>ohkwector4ctye7ou2ma3kktank1iiv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Kontakt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4546</id>
    <revision>
      <id>53332</id>
      <parentid>53331</parentid>
      <timestamp>2022-11-03T15:44:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bridget</username>
        <id>8015</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Rzuwig</comment>
      <origin>23526</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1749" sha1="9un7u1b60xg9biq644xhainmht73iep" xml:space="preserve">Spelets utveckling koordineras framför allt via IRC och sändlistan. Se till att besöka båda då och då annars kan det hända att du missar kritiska saker.

== Sändlista ==

=== SuperTux-devel ===

Listor för kommentarer, kritik och allt utvecklingsrelaterat:

[mailto:supertux-devel@lists.lethargik.org supertux-devel@lists.lethargik.org]
* [http://lists.lethargik.org/pipermail/supertux-devel-lethargik.org Archive]
* [http://lists.lethargik.org/listinfo.cgi/supertux-devel-lethargik.org Subscribe/Unsubscribe]

== IRC ==
[[Image:XchatScreenshot2.6.6.png|thumb|230px|XChat.]]
De flesta medlemmar av SuperTux-gänget hänger frekvent i #supertux IRC-kanal på freenode network. Om du ännu inte vet vad Internet Relay Chat (IRC) är eller inte känner till freenode network finns det uttömmande artiklar om dem på [[w:Huvudsida|Wikipedia]]. Eller så kan du bara ladda ned en IRC-klient (exempelvis [[w:XChat|XChat]]), upprätta kontakt med freenode och gå med i kanal #supertux. Var vänlig och kom ihåg vett och etikett. Efter att du har kommit in, vänta ett par minuter, och ställ därefter din fråga. Om ingen svarar, bli då inte upprörd, ingen kanske vet svaret på frågan. Du skulle kunna pröva någon av sändlistorna då de läses av många fler personer.

'''SuperTux IRC-kanal:'''

 Server: irc.freenode.net
 Channel: [irc://irc.freenode.net/#supertux #supertux]

== Källor ==
Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Contact&amp;oldid=7483 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;Contact&quot;] och [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=IRC_Channel&amp;oldid=7417 &quot;IRC Channel&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>9un7u1b60xg9biq644xhainmht73iep</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Administrativa mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4548</id>
    <revision>
      <id>14909</id>
      <timestamp>2007-08-16T22:28:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[Kategori:Mallar]]</comment>
      <origin>14909</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="lyc63opnj58mb2xwt1eox3ee1otjj4k" xml:space="preserve">[[Kategori:Mallar]]</text>
      <sha1>lyc63opnj58mb2xwt1eox3ee1otjj4k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Mall</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4549</id>
    <revision>
      <id>42814</id>
      <parentid>14912</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T04:38:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Romaine</username>
        <id>1072</id>
      </contributor>
      <comment>--&gt; Wikidata</comment>
      <origin>42814</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="715" sha1="fyi6fanndm03yyvewus563a33l7yzzm" xml:space="preserve">&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;[[Mall:{{{1}}}|{{{1}}}]]{{#if:{{{2|}}}|{{!}}{{{2}}}}}{{#if:{{{3|}}}|{{!}}{{{3}}}}}{{#if:{{{4|}}}|{{!}}{{{4}}}}}{{#if:{{{5|}}}|{{!}}{{{5}}}}}{{#if:{{{6|}}}|{{!}}{{{6}}}}}&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;&lt;noinclude&gt;
==Användning==
Mallen '''mall''' används för att på ett smidigt sätt visa ett mallnamn som en länk till mallen.

:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;mall | ''mallnamn''&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;

visas som 

:{{mall|mallnamn}}

Mallen kan även användas för att visa hur en mall anropas med parametrar

:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;mall | ''mallnamn''|parameter|parameter|parameter&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;

visas som 

:{{mall|mallnamn|parameter|parameter|parameter}}

[[Kategori:Layoutmallar|Mall]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fyi6fanndm03yyvewus563a33l7yzzm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Layoutmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4550</id>
    <revision>
      <id>14913</id>
      <timestamp>2007-08-16T22:40:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Den här kategorin innehåller mallar vars syfte är att ändra utseendet på någonting.  [[Kategori:Mallar]]</comment>
      <origin>14913</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="110" sha1="8q3cz3dfay6y4smvqt6a99nk1kbgcaf" xml:space="preserve">Den här kategorin innehåller mallar vars syfte är att ändra utseendet på någonting.

[[Kategori:Mallar]]</text>
      <sha1>8q3cz3dfay6y4smvqt6a99nk1kbgcaf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Genvägar</title>
    <ns>12</ns>
    <id>4551</id>
    <revision>
      <id>26164</id>
      <parentid>21709</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T18:36:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Wikibooks:Hjälp/Genvägar]] till [[Hjälp:Genvägar]]</comment>
      <origin>26164</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1040" sha1="t45mqelwl31z53ak4p1gg28p3iogs9i" xml:space="preserve">[[Bild:Shortcut.png|200px|right|thumb|Den röda vägen är en genväg, det går snabbare om man tar den.]]För att göra det lättare att länka till administrativa sidor så finns det såkallade genvägar. Det är långt ifrån alla som kan komma ihåg jättelånga sidnamn, det är just därför som genvägar finns, för att man ska kunna länka till en sida utan att behöva skriva ner det där långa sidnamnet.

==Hur gör jag genvägar?==
Alla genvägar ska skrivas med prefixet &quot;WB&quot; följt av nyckelordet till sidan som genvägen skall gå till. Exempelvis så leder [[WB:ADMIN]] till sidan om administratörer. För att skapa genvägen gör du likadant som du gör för att skapa en artikel/bok. Besök sidan och se till att ingen redan använder den, därefter redigerar du in ett '''&lt;nowiki&gt;#REDIRECT[[Sidan som genvägen skall gå till]]&lt;/nowiki&gt;'''. Spara sidan och genvägen är klar! Besök sedan sidan du länkade till och framför någonstans på sidan att det finns en genväg till den.

[[Kategori:Hjälpsidor|Genvägar]]</text>
      <sha1>t45mqelwl31z53ak4p1gg28p3iogs9i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:ADMIN</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4552</id>
    <redirect title="Wikibooks:Administratörer" />
    <revision>
      <id>14919</id>
      <timestamp>2007-08-16T23:16:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Wikibooks:Administratörer]]</comment>
      <origin>14919</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="7by767ow31983ygtfw0nvjql3ddtqf0" xml:space="preserve">#REDIRECT[[Wikibooks:Administratörer]]</text>
      <sha1>7by767ow31983ygtfw0nvjql3ddtqf0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:BOA</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4553</id>
    <redirect title="Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet" />
    <revision>
      <id>18350</id>
      <parentid>14926</parentid>
      <timestamp>2008-03-21T04:59:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering</comment>
      <origin>18350</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="61" sha1="b2nt6ybqfiwjjc9e9fkdg1rcuzkc5bu" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet]]</text>
      <sha1>b2nt6ybqfiwjjc9e9fkdg1rcuzkc5bu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Wikibooks för Wikipedianer</title>
    <ns>12</ns>
    <id>4555</id>
    <revision>
      <id>41172</id>
      <parentid>35767</parentid>
      <timestamp>2014-05-26T16:18:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Patwotrik</username>
        <id>4567</id>
      </contributor>
      <origin>41172</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3665" sha1="n5kjeklvx0f773mbetx1d9qmx7sc6or" xml:space="preserve">Så du har emigrerat hit från Wikipedia? Så bra, men det är några saker som du bör känna till innan du går loss på Wikibooks. Wikibooks är ett Wikimedia-projekt, precis som Wikipedia, men det är fortfarande en hel del som skiljer Wikipedia och Wikibooks åt. På den här sidan försöker vi beskriva vilka dessa skillnader är, i hopp om att du i framtiden inte bara kommer vara Wikipedian utan också en Wikibokare.

Projektet är rätt ungt och litet; riktlinjerna är inte fullt utarbetade. Om det är något i gällande praxis som inte verkar ändamålsenligt så går det ofta lätt att ändra. I en del fall är det bara att [[Wikipedia:sv:Wikipedia:Var djärv|vara djärv]], i andra fall kan det vara bra att ta upp saken på [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]] först. Läs alltså detta som råd av tidigare Wikibooks-användare, inte något hugget i sten.

== Tänk dig en wikibok som en vanlig bok ==
Både Wikibooks och Wikipedia må se likadana ut men det är mycket som skiljer dessa två projekt åt. Dels handlar det om att Wikipedia är ett uppslagsverk, medan Wikibooks innehåller andra typer av självständiga böcker, utan samma krav på källhänvisningar och neutralitet, dels används Wikipedia i första hand över Internet, medan Wikibooks också handlar om böcker som skall vara användbara i tryckt form.

===Skriv så att boken fungerar självständigt===
När man skriver en wikibok bör man oftast tänka sig att man skriver en riktig bok, en bok som någon ska kunna läsa utan Internet och utan några andra böcker i närheten. Skriv för en läsare som inte har möjlighet att kolla upp länkar till källor på Internet, annat än kanske på biblioteket nästa vecka. Länkar kan också distrahera läsaren, som bör antas vilja läsa själva boken. Därför använder vi länkar mycket sparsamt.

===Böcker versus encyklopediartiklar===
En artikel i ett uppslagsverk används av alla typers människor, som vill kolla upp ett begrepp. Någon läser inledningen, någon kollar listan på länkar och referenser, någon läser hela artikeln. På Wikibooks riktar sig varje bok till en speciell målgrupp, kanske inte en väl avskild sådan, men sällan till människor i allmänhet. Till exempel kan en lärobok vara avsedd för elever i en viss ålder, med vissa förkunskaper.

Boken skall också inspirera läsaren. Encyklopediartikeln skall vara neutral och saklig. En bok får gärna rikta sig till läsaren personligen, den får innehålla humor och anekdoter, råd och uppgifter. Boken skall ha ett flytande berättande som förklarar bokens faktainnehåll på ett sådant sätt att bokens målgrupp förstår.

==Tekniska detaljer==
* Wikiböcker ska ha någon form av navigering mellan alla sidor i boken samt ett register till alla sidor i boken.
* Wikiböcker länkar i första hand inom boken. Vi länkar mycket sparsammare än Wikipedia.
* Länkar inom boken skall kombineras med en hänvisning i klartext.
* Referenser till andra böcker eller annat material kan göras med stöd av en litteraturlista eller källförteckning
* Svåra begrepp kan gärna förklaras i en ordlista. Länkar i ordlistan till exempel till Wikipedia är fullt tillåtna, men förklaringen skall vara självbärande.
* Skapa inte röda länkar, utom då det gäller ett ännu inte skrivet kapitel av boken. Röda länkar har inte den funktion de har på Wikipedia, att uppmärksamma andra på oskrivna artiklar.

== Jag vill veta mer ==
Gå till [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]] och ställ dina frågor så kommer säkerligen en trevlig Wikibokare att hjälpa dig. Lycka till med ditt författarskap!

[[Kategori:Hjälpsidor]]</text>
      <sha1>n5kjeklvx0f773mbetx1d9qmx7sc6or</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Hjälpsidor</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4556</id>
    <revision>
      <id>26193</id>
      <parentid>18106</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T18:59:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26193</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="87" sha1="dh7ia3nx1l8ibuj3ummkn5y0wb5ikt8" xml:space="preserve">&lt;big&gt;[[Hjälp:Hjälpportalen|Hjälpportalen]]&lt;/big&gt;

[[Kategori:Wikibooks|Hjälpsidor]]</text>
      <sha1>dh7ia3nx1l8ibuj3ummkn5y0wb5ikt8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Taylorutvecklingar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4559</id>
    <revision>
      <id>32452</id>
      <parentid>32448</parentid>
      <timestamp>2011-12-13T13:38:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.216.229.55</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Taylors formel */</comment>
      <origin>32452</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2021" sha1="e6gx0opt1o6qjg6rssd6cxu211gw8rb" xml:space="preserve">Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]

== Maclaurins formel ==
Antag att funktionen &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; är en &lt;math&gt;n+1&lt;/math&gt; gånger kontinuerligt deriverbar funktion i en omgivning av &lt;math&gt;0&lt;/math&gt;. Då gäller för alla &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; i omgivningen att
:&lt;math&gt;f(x) = f(0) + \frac{f'(0)}{1!}x + \frac{f''(0)}{2!}x^2 + \frac{f^{(3)}(0)}{3!}x^3 + \cdots + \frac{f^{n}(0)}{n!}x^n + \text{restterm.}&lt;/math&gt;
Resttermen i högerledet kan skrivas som
:&lt;math&gt;\frac{f^{(n+1)}(\theta x)}{(n+1)!}x^{n+1} = O(x^{n+1})&lt;/math&gt;, där talet &lt;math&gt;\theta&lt;/math&gt; beror av &lt;math&gt;n&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;0 \le \theta \le 1&lt;/math&gt;.

== Taylors formel ==
Om vi istället vill approximera &lt;math&gt;f(x)&lt;/math&gt; i en omgivning av en punkt &lt;math&gt;x = a&lt;/math&gt; sätter vi
:&lt;math&gt;g(t) = f(a+t)\,&lt;/math&gt; 
samt 
:&lt;math&gt;t=x-a\,&lt;/math&gt;
och applicerar Maclaurins formel på funktionen g. Vi får då
:&lt;math&gt;f(x) = f(a) + \frac{f'(a)}{1!}(x-a) + \cdots + \frac{f^{(n)}(a)}{n!}(x-a)^n + \frac{f^{(n+1)}(\xi)}{(n+1)!}(x-a)^{n+1}&lt;/math&gt;
där &lt;math&gt;\xi&lt;/math&gt; är en punkt mellan &lt;math&gt;a&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;.

== Standardutvecklingar ==
Dessa standardutvecklingar visas enkelt med Maclaurins formel ovan.

*&lt;math&gt;\frac{1}{1-x} = 1 + x + x^2 + x^3 + \cdots + x^n + O(x^{n+1})&lt;/math&gt;

*&lt;math&gt;(1+x)^\alpha\, = 1 + \alpha x + \frac{\alpha(\alpha - 1)}{2!}x^2 + \cdots + \frac{\alpha(\alpha - 1)\cdots(\alpha - n + 1)}{n!}x^n + O(x^{n+1})&lt;/math&gt;

*&lt;math&gt; \ln(1+x) = x - \frac{x^2}{2} + \frac{x^3}{3} - \cdots + (-1)^{n-1}\frac{x^n}{n} + O(x^{n+1})&lt;/math&gt;

*&lt;math&gt; e^x = 1 + x + \frac{x^2}{2!} + \frac{x^3}{3!} + \cdots + \frac{x^n}{n!} + O(x^{n+1})&lt;/math&gt;

*&lt;math&gt; \sin x = x - \frac{x^3}{3!} + \frac{x^5}{5!} - \cdots + (-1)^{n-1}\frac{x^{2n-1}}{(2n-1)!} + O(x^{2n+1})&lt;/math&gt;

*&lt;math&gt; \cos x = 1 - \frac{x^2}{2!} + \frac{x^4}{4!} - \cdots + (-1)^n\frac{x^{2n}}{(2n)!} + O(x^{2n+2})&lt;/math&gt;

*&lt;math&gt; \arctan x = x - \frac{x^3}{3} + \frac{x^5}{5} - \cdots + (-1)^{n-1}\frac{x^{2n-1}}{2n-1} + O(x^{2n+1})&lt;/math&gt;

[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>e6gx0opt1o6qjg6rssd6cxu211gw8rb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sandlådetopp</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4560</id>
    <revision>
      <id>35830</id>
      <parentid>31488</parentid>
      <timestamp>2012-10-06T13:28:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lixer</username>
        <id>3408</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Krattningslänk</comment>
      <origin>35830</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1386" sha1="lnbilg5lwbbssbtkpf339r2e0j4qhcx" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;div style=&quot;text-align: center; margin-bottom: 20px;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;font-size: 200%;&quot;&gt;'''STOPP! Detta är inte en sandlåda!'''&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Den här sidan innehåller mallen som visas högst upp i [[Wikibooks:Sandlådan]].&lt;/div &gt;&lt;/noinclude&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 5%;width: 90%; background:#f2e0ce; border:#bfb1a3 1px solid; padding: 0 0 0 5px;&quot;&gt;
[[File:Hoggar Desert (Algerie).jpg|220px|right|Den här sandlådan leker vi i och har roligt!]]

&lt;span style=&quot;font-size: 150%;&quot;&gt;Välkommen till Wikibooks Sandlåda!&lt;/span&gt;

&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;I och med att du kan redigera och skapa sidor hur du vill här på Wikibooks så kan det också hända vissa missöden, bland annat när användare försöker sig på någonting nytt och det inte riktigt går som det ska. Här i sandlådan är det bara att gå loss på redigerings-knappen och testa alla funktioner du skulle kunna tänka dig.

Det är bara att redigera den här sidan bäst du vill, du kan skriva och ta bort i princip vad du vill. Greppa tag i tangentbordet, och börja [http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Wikibooks:Sandl%C3%A5dan&amp;action=edit redigera] redan nu!

För att kratta sandlådan, [http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Wikibooks:Sandl%C3%A5dan&amp;action=edit&amp;oldid=35827&amp;summary=Krattar+sandl%C3%A5dan&amp;minor=yes klicka här].&lt;/span&gt;

&lt;div style=&quot;clear: both; overflow:hidden;&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>lnbilg5lwbbssbtkpf339r2e0j4qhcx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Få ut mer av Microsoft Outlook, sidindex</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4576</id>
    <revision>
      <id>45148</id>
      <parentid>19966</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T11:12:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45148</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1362" sha1="ace0e9bj1ipg79lbdwucve5s1mnika3" xml:space="preserve">----


&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{{Sidindexmall
|ram      = #ddcef2
|bakgrund = #faf5ff
|titel    = [[Få ut mer av Microsoft Outlook]]
|innehåll =
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Adressboken|Adressboken]] '''·''' 
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Automatisk mailförflyttning|Automatisk mailförflyttning]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Inkommande mail|Inkommande mail]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Kalendarium|Kalendarium]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Markera som läst|Markera som läst]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Meddelandeflagga|Meddelandeflagga]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Ordna-knappen|Ordna-knappen]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Regelguiden|Regelguiden]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Skapa bakgrund för mail|Skapa bakgrund för mail]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Skapa en signatur i ditt mail|Skapa en signatur i ditt mail]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Snabbkommandon|Snabbkommandon]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Stavningskontroll|Stavningskontroll]] '''·'''
[[Få ut mer av Microsoft Outlook/Återkommande funktion i kalendern|Återkommande funktion i kalendern]] 
}}
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Outlooktips]]&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Programmeringsrelaterade mallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ace0e9bj1ipg79lbdwucve5s1mnika3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Bokrelaterade mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4577</id>
    <revision>
      <id>33874</id>
      <parentid>15028</parentid>
      <timestamp>2012-03-19T07:47:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>relaterade till böcker -&gt; enskilda böcker eller bokserier</comment>
      <origin>33874</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="146" sha1="1ywwratyy6umsjj34hf8j109qhc83xc" xml:space="preserve">Den här kategorin innehåller mallar som är relaterade till enskilda böcker eller bokserier, exempelvis navigeringsmallar.

[[Kategori:Mallar]]</text>
      <sha1>1ywwratyy6umsjj34hf8j109qhc83xc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fiskgryta med currysmak</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4582</id>
    <revision>
      <id>54742</id>
      <parentid>54654</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:26:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54742</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="759" sha1="d4qjwpfq8qnjzlwl9rpynp7pta43ndc" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*500-600 g fiskfilé
*2-3 msk matfett
*1 tsk curry
*8-10 potatisar
*1 purjolök
*2 tsk salt
*2 krm peppar
*2 msk pressad citron
*2-3 dl vatten
*½ finklippt dill


==Tillagning==
Skölj av de färska filéerna. Skär det lättnade fiskblocket i bitar. Fräs matfettet och curryn i en gryta. Skala och skiva potatisen. Strimla purjolöken. Varva fisk, potatis, purjolök, salt och peppar i grytan. Tillsätt citronsaften och vattnet. Sjud på svag värme tills potatisen är mjuk och fisken vit och ogenomskinlig, ca 25 min. Strö över dillen.

==Servering==
Servera gärna rätten direkt ur grytan med rårivna morötter eller grönsallad.
 
 
==Tips==
Rör om ofta.
 
[[Kategori:Fisk]]
[[Kategori:F kokbok]]</text>
      <sha1>d4qjwpfq8qnjzlwl9rpynp7pta43ndc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Länkar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4584</id>
    <revision>
      <id>23527</id>
      <parentid>16098</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T15:45:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23527</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2001" sha1="53nfaq9q3c0ejr69xvzkdl7gt3ax7d4" xml:space="preserve">==Liknande spel==

Det här är en lista över liknande spel funna på webben och de saker dem gör bättre än SuperTux (så vi kan lära oss av dem).

===Tux strikes back===
Detta är ett banpaket för SuperTux 0.1.3 (Milestone 1). Det har en egen handling, banor och världskarta.

===Alex the Allegator===
Ett hoppa-och-kuta-spel med Alex the Allegator i huvudrollen. Spelets grafik liknar den hos gameboy (4 gråa toner, 320x200 upplösning eller så). Starka anledningar till att spela detta spel:
*Det berättar en saga (några videosekvenser med musik, lite text). Detta bidrar verkligen till spelets atmosfär.
*Allegatorrullandet är en unik specialidé vilket tillför några coola element till spelet.
*Du kan spela om alla banorna ännu en gång och försöka fånga alla stjärnor/körsbär.
*Läcker, dynamisk musik i bakgrunden (ändras när man dör, när banan startar..).
*2 bossar (1 boss efter 5 vanliga banor).

===Bobobot===
Ett spel som liknar Megaman. Trots att motorn verkar begränsad vid en första anblick (det går ej att spara, scrolla, väldigt liten skrämupplösning...) är det ändå mycket roligt därför att det innehåller en hel rad coola idéer och olikheter. Du ser en ny fiende, objekt eller grafik var andra eller tredje skärm och det gör spelet intressant.

===Clonekeen===
En GNU GPL-licenserad klon av Clone of Commander Keen.

===Moleinvasion===
Ett hoppa-och-kuta-spel byggt på öppen källkod. Verkar vara starkt inspirerat av SuperTux och Pingus.

[[Kategori:SuperTux]]

==SuperTux Live!==
En Livecd som innehåller SuperTux Mi1.9. Nuvarande release: [http://downloads.rexburgopensource.com/supertux-live-0.91.2.iso Beta 2]. Tack till Joseph Brower från Rexburg Idaho Open Source Users Group för hosting!

==Källor==
''Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga'' [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Links&amp;oldid=8136 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;Links&quot;]</text>
      <sha1>53nfaq9q3c0ejr69xvzkdl7gt3ax7d4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Bidra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4585</id>
    <revision>
      <id>23525</id>
      <parentid>20986</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T15:44:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23525</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1912" sha1="eq5a2jsayk18xferwiwqwmd5zh72nvs" xml:space="preserve">Om du skulle vilja bidra till SuperTux bör du följa en rad instruktioner för att göra processen så problemfri som möjligt för dig och utvecklarna.

==Allmänna instruktioner==
Dessa instruktioner gäller för varje funktion du måhända vill ha.

#Gå med SuperTux sändlistor för att hålla dig uppdaterad med den senaste utvecklingen.
#Kolla in den senaste utvecklingsversionen i filen INSTALL.
#Modifiera eller addera någonting som antingen är listad i TODO eller verkar användbart för dig.
#Skicka ditt modifierade verk till sändlistan.

Utvecklarna kommer att recensera ditt verk och, om dem delar din åsikt om dess användbarhet, lägga in det i förrådet.

==Artister==
Var god och se till att dina bidrag till sändlistan tar upp så lite diskutrymme som möjligt. Det bästa sättet är att konvertera mindre grafik till PNG-format och större till JPEG-format.

==Bandesignare==
Din bana bör foga sig efter dem riktlinjer för banor som SuperTux-gänget har. Se svaren på de mest förekommande frågorna om redigeraren för mer hjälp kring användning av SuperTux-sharp-redigeraren.

==Programmerare==
Du kan hålla nere filstorlekar genom att bara sända in skillnader mellan filerna. Subversion tillhandhåller dig en användbar finess för att generera sådana filer. Det vill säga om du vill posta förändringarna du gjort för src/main.cpp, använd följande kommando:
 
 svn diff src/main.cpp &gt; fix-year.patch

Nu kan du vidhäfta ''fix-year.patch'' i ett e-brev till sändlistan. Om du vill applicera en säkerhetsfix genererad via svn diff, använd följande kommando:

 patch -p0 &lt; fix-year.patch

==Källor==
''Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga'' [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Contributing&amp;oldid=7406 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;Contributing&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>eq5a2jsayk18xferwiwqwmd5zh72nvs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Översättning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4586</id>
    <revision>
      <id>23524</id>
      <parentid>20983</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T15:32:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23524</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6590" sha1="qu1rjqxgo1mh49zinnsfzg4i8tcqsri" xml:space="preserve">==Hur man översätter==

# Titta på slutet av den här sidan för att ta reda på om någon annan redan arbetar på en översättning för ditt språk. Om det är någon, kontakta denne!
# Om du redan har messages.pot-filer kan du hoppa över denna punkt. Om du inte redan har messages.pot-filer (filerna som innehåller all text som kan bli översatt) kan du skapa dem genom att följa dessa instruktioner:
#* Installera gettext
#* Få tag på en SVN snapshot av SuperTux och gör det vanliga &lt;tt&gt;autogen.sh&lt;/tt&gt;, &lt;tt&gt;configure&lt;/tt&gt;. Se till att konfigureraren kan hitta programmet xgettext (alltså &quot;checking for xgettext...xgettext&quot; och &quot;checking if xgettext supports Lisp...yes&quot;).
#* Kör &lt;tt&gt;jam&lt;/tt&gt;, låt den kompilera SuperTux och skapa alla messages.pot-filer.
# Skapa eller uppdatera .po-filerna för ditt språk. Många verktyg för grafiskt gränsnitt kan hjälpa dig med det här och om du använder någon sådan kan du skippa den här punkten. Så här gör du saker och ting på egen hand: 
#* Gå in i data/locale och /data/levels/*/ och i varje av dessa kataloger:
#** I fall du vill skapa en ny översättning, kör &lt;tt&gt;msginit -i messages.pot -o $LANG.po&lt;/tt&gt; ($LANG är hanteringen av två-karaktärerna för ditt språk).
#*** I fall du vill uppdatera en existerande översättning, använd följande kommando: &lt;tt&gt;msgmerge -U $LANG.po messages.pot&lt;/tt&gt;
#Redigera .po-filerna med din favoritredigerare eller med någon av verktygen för grafiskt gränssnitt nedanför.
# Du bör även redigera filen supertux.desktop och addera en kommentar för ditt språk.
# Sänd de översatta .po-filerna till sändlistan supertux-devel.

==Noteringar för översättare==
* Om det inte finns någon god översättning för en viss term (till exempel &quot;Credits&quot; eller &quot;Sound&quot;), är det kanske bättre om du överväger att helt enkelt låta detta vara på engelska. Det är bättre att tillåta användare få gissa än att förvirra dem med meningslös text.

* I engelskan finns endast en form av andra person singularis: &quot;You&quot;. Om ditt språk har mer än en form - en personlig och en opersonlig, kom då ihåg att detta är ett spel. Du bör använda den personliga formen.

* Namnen så som SuperTux, Tux, Penny eller Nolok bör inte översättas. Om du verkligen tror att någon av dessa är för konstiga för ditt språk, informera oss då först via vår mailinglista. Namn på mindre betydelsefulla karaktärer som &quot;Mr. Ice Block&quot; kan (och bör) översättas.

* Låt en vän spela spelet med din översättning. Om någon fras behöver ytterligare förklaring, fundera på att ändra den.

* Håll dig inte till originaltexten för mycket. Försöka endast att fånga frasens betydelse. Detta gäller speciellt namn på banor vilka leker med fraser som enbart engelsktalande kan förstå.

==Verktyg==

Det finns en myriad av verktyg du kan använda för att redigera .po-filer:

*KBabel - moget översättningsprogram för skrivbordsmiljön KDE
*poEdit - en poredigerare för flertalet plattformar (kan köras på Windows och Unix/GNU/Linux)
*QTranslator - leveras med Qt, även multiplattform
*(X)Emacs - mest använd för översättning med den respektive pluginen
*Valfri textredigerare - självklart kan du också använda en textredigerare. Se bara till att filencodingen verkligen matchar det som står i .po-headern.

==Översättningar==
SuperTux Milestone 2 stöder lokalisering. Detta innebär att du kan spela SuperTux med vilket språk som helst som spelet erbjuder.

SuperTux kommer försöka autodetektera vilket språk som text ska visas i. Om autodetekteringen misslyckas eller om du vill spela med något särskilt språk, kan du tvinga SuperTux att använda en specifik lokalisering genom att ställa in LANG-miljövariabeln att hantera ditt språk.

Det går att ställa in miljövariabeln på flera sätt beroende på ditt operativsystem.

GNU/Linux-användarna kan köra:
 LANG=&quot;en&quot; ./supertux

Användare av Windows kan köra:
 set LANG=en
 supertux.exe
 
==Existerande översättningar==
Var god och addera dig själv till den här (syftar på den officiella SuperTux wikiartikel &quot;Translation&quot;) listan om du arbetar på en ny översättning så att andra kan kontakta dig.

{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;
! Språk
! Kod
! Översättare
! In&lt;br /&gt; release
! In&lt;br /&gt; revision
! Kommentarer
|- 
| Katalanska
| ca
| Martí Bosc &lt;estopenc@hotmail.com&gt;
|
| r4873
|
|-
| Tjeckiska
| cs
| Ondra Hosek &lt;ondra.hosek@gmail.com&gt;
| 0.3.0
| r4415
|
|-
| Danska
| da
| Anders &lt;anders § ersej.dk&gt;
| 0.3.0
| r4415
| 100%
|-
| Tyska
| de
| Matthias Braun &lt;matze@braunis.de&gt;, Marek Möckel
| 0.3.0
| r4415
| 99%
|-
| (Europeisk) Spanska
| es
| Fernando Carmona &lt;ferkiwi § gmail .com&gt;
| 0.3.0
| r4415
| 
|-
| Franska
| fr
| Grégoire Lannoy &lt;fulbert05 at gmail.com&gt;
| 0.3.0
| r2430
| grov översättning 
|-
| Ungerska
| hu
| Kővágó Zoltán (DirtY iCE) &lt;DirtY.iCE.hu (AT) gmail dot com &gt;
| 0.3.0
| r4458
| 
|-
| Italienska
| it
| Iknos &lt;ze4lot@email.it&gt;
|
| r2430
| Översättning utdaterad, översättare ej kontaktbar
|-
| Japanska
| ja
| Timothy Goya &lt;tuxdev103 (AT) gmail DOT com&gt;
|
|
| Arbete pågår
|-
| Litauiska
| lt
| Andrius Štikonas &lt;stikonas AT gmail DOT com&gt;
|
| r4695
| Arbete pågår...
|-
| Holländska
| nl
| Frank van der Loo &lt;frank_l@linuxmail.org&gt;
|
| r2430
| Arbete pågår...
|-
| Norska Nynorsk
| nn
| Karl Ove Hufthammer &lt;karl@huftis.org&gt;
| 0.3.0
| r4415
| 100%
|-
|Norska bokmål
|no
|Magne Djupvik &lt;kontakt@hvaerdette.info&gt;
|0.3.0
|
|Arbete avstannat; dator nere för tillfället.
|-
| (Europeisk) Portugisiska
| pt
| Ricardo Cruz &lt;rick2@aeiou.pt&gt;
|
| r2430
| Översättning utdaterad, översättare ej kontaktbar
|-
| (Brasiliansk) Portugisiska
| pt_BR
| Herval Ribeiro &lt;&amp;#104;&amp;#101;&amp;#114;&amp;#97;&amp;#122;&amp;#101;&amp;#64;&amp;#103;&amp;#109;&amp;#97;&amp;#105;&amp;#108;&amp;#46;&amp;#99;&amp;#111;&amp;#109;&gt;
| 0.3.0
| r4415
| 100%, sugestões são bem vindas. ;)
|-
| Slovenska
| sl
| Marko Burjek &lt;email4marko AT gmail DOT com&gt;
| 0.3.0
| r4415
| 90%
|-
| Svenska
| sv
| Arvid Norlander &lt;anmaster (AT) berlios DOT de&gt;
| 0.3.0
| r4415
| ej 100% komplett
|-
| Polska
| pl
| Mateusz Janowski &lt;linux@courusant.pl&gt;
|
|
|Arbete pågår...
|-
| Finska
| fi
| Yaniel &lt;jhs@psonet.com&gt;
| 
|
|
|-
| Rumänska
| ro
| Dajboc Razvan &lt;razvan.net AT gmail DOT com&gt;
| 0.3.0
| r5135
| 100% Komplett
|}

==Källor==
''Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga'' [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Translation&amp;oldid=8473 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;Translation&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>qu1rjqxgo1mh49zinnsfzg4i8tcqsri</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Bygga SuperTux</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4587</id>
    <revision>
      <id>36530</id>
      <parentid>27267</parentid>
      <timestamp>2013-03-19T09:25:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>rv</comment>
      <origin>36530</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6537" sha1="svt4g7x21lrlico9svpen7xz47e9h4b" xml:space="preserve">=Några noteringar för Windows-användare= 
SuperTux utveckling sker framför allt på GNU/Linux. Källkoden är skriven på ett portabelt sätt men verktygen och utvecklingsmiljön för Windows finns inte (ännu?). Hur som helst bör du kunna bygga spelet med hjälp av msys.

=Mac OS X=
Ravu al Hemio har skrivit en guide för användare av Mac OS X Tiger om hur man bygger SuperTux.

=Förkrav=
[[Image:Undcstrmrc.png|thumb|300px|Att kunna bygga SuperTux kräver att du använder rätt verktyg.]]
Du kommer behöva följande verktyg och programbibliotek för att kunna kompilera (bygga) SuperTux på ditt system:

* gcc compiler &amp;co (gcc, g++, binutils, glibc)
* gettext
* autoconf
* jam
* SDL (*)
* SDL-image (*)
* PhysFS (*)
* Ogg/Vorbis (*)
* OpenGL (*)
* OpenAL (*)
* libcurl (*) (valfri)

Du bör vara säker på att du också har dem utvecklings-headers och programbibliotek installerade för  verktygen markerade med (*).

De flesta GNU/Linux-distributioner erbjuder separata utvecklingsversioner för dessa programbibliotek.

==Debian==
Debian-användare bör köra:

 apt-get install subversion autoconf automake jam g++ 
 apt-get install libsdl1.2-dev libsdl-image1.2-dev libphysfs-dev libvorbis-dev libogg-dev libopenal-dev
och (om du vill ha hanteraren Add-on)
 apt-get install libcurl3-rev
för att installera dem.

==Gentoo==
Gentoo-användare bör köra:

 emerge -av subversion jam openal physfs libsdl sdl-image libvorbis libogg

==FC6==
För Fedora, använd yum och glöm ej utvecklingspaketen!

 yum install jam SDL SDL-devel SDL_image SDL_image-devel physfs physfs-devel openal openal-devel

(antar gcc, gettext och autoconf redan är installerade)

=Få tag på källkoden=
Börja först med att hämta hem SuperTux senaste utvecklingsresurser från subversionsförrådet. Hur man gör det är beskrivet [[SuperTux/Nedladdning/Subversion|här]].

=Konfigurera källkoden=
Innan du kompilerar källkoden måste du konfigurera den så att den anpassar sig till din maskin. Använd följande kammandon:

 ./autogen.sh
 ./configure --enable-debug

Konfigureraren kontrollerar om alla förkrav är funna.

=Kompilera källkoden=
Du kan kompilera källkoden från kammandoraden med hjälp av jam. Skriv bara:

 jam

och spelet bör byggas. Du bör kontakta oss ifall det uppstår fel eller problem.

=Sätta upp IDEs=
Denna sektion är under konstruktion. IDEs som bör kunna hantera SuperTux inkluderar:
* KDevelop
* Eclipse med CDT

=Kompilera redigeraren=

==Upplägg==
För att kunna kompilera redigeraren bör du försäkra dig om att du har några ytterligare beroenden tillgängliga:

* En förkompilerad och fungerande SVN-version av SuperTux
* mono 1.2.2.1 eller nyare
* gtk-sharp 2.8

===Debian===
Debian-användare kan köra följande kommando för att göra detta:

 apt-get install mono mono-gmcs gtk-sharp2

===Gentoo===
Gentoo-användare kan använda detta kommando:

 emerge -av &quot;&gt;=dev-lang/mono-1.2.2.1&quot; &quot;&gt;=dev-dotnet/gtk-sharp-2.8.0&quot; &quot;&gt;=dev-dotnet/glade-sharp-2.8.0&quot;

Avmaskera dem paket som kanske behövs för din arkitektur (inga paket behövs för varken x86 eller amd64).

===FC6===
Installera bara mono och gtk-sharp2 via yum, och glöm inte at installera gtk-sharp2-devel (&lt;code&gt;gtk-sharp2-2.10.0-3.fc6&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;mono-core-1.1.17.1-4.fc6&lt;/code&gt; fungerade fint):

 yum install mono gtk-sharp2 gtk-sharp2-devel

Ladda ned källkoden för redigeraren och placera den i &lt;code&gt;/något/katalog/supertux-sharp&lt;/code&gt;. För pkgconfig behöver du inkludera &lt;code&gt;/usr&lt;/code&gt; i sökvägen, så för bash:
 export PKG_CONFIG_PATH=&quot;$PKG_CONFIG_PATH:/usr/&quot;

===Allmänt===
Om du måste använda den allmänna installeraren från webben är du härmed varnad, för varken den stabila (1.1.13) eller nuvarande (1.1.15_2) har den korrekta versionen för gtk-sharp. Det bästa sättet för att lösa detta är:

1. Installera mono via en allt-i-ett-allmän-installerare. Allt-i-ett-installeraren kommer försöka anpassa din miljö via .bash-filen. Detta är ingen riktig förändring för hela systemet, därför bör du (i alla fall i Slackware) modifiera dessa script och placera dem i /etc/profile.d

mono.csh

 #!/bin/csh
 setenv PKG_CONFIG_PATH {$PKG_CONFIG_PATH}:/path/to/mono/lib/pkgconfig
 setenv MANPATH ${MANPATH}:/path/to/mono/share/man
 setenv PATH ${PATH}:/path/to/mono/bin

mono.sh

 #!/bin/sh
 export PKG_CONFIG_PATH=&quot;$PKG_CONFIG_PATH:/path/to/mono/lib/pkgconfig&quot;
 export MANPATH=&quot;$MANPATH:/path/to/mono/share/man&quot;
 export PATH=&quot;$PATH:/path/to/mono/bin&quot;

Addera även /path/to/mono/lib i /etc/Id.so.conf Du kanske måste logga ut och in igen efter dessa förändringar för att dem ska få effekt.

2. Ladda ned källkoden för gtk-sharp på go-mono.com/sources-latest/

3. Kompilera och instellera gtk-sharp med hjälp av kommandot &quot;./configure --prefix=/path/to/mono

4. Verifiera att den nya versionen är korrekt genom att köra &quot;pkg-config --modversion gtk-sharp.20&quot; (du kanske måste logga ut och in igen för detta.)

=Bygga=
Du kan kompilera redigeraren från kommandoprompt med jam. Skriv bara:

 jam

och den kommer byggas. Du kan sedan starta den med:

 mono supertux-editor.exe

Kanske vill du nu läsa svaren på dem mest förekommande frågorna om [[Svar på ofta förekommande frågor om redigeraren|redigeraren]].

===FC6===
I min installation startar redigeraren med följande kommando i terminalen:
 INFO:  Using configfile: /home/myself/.config/supertux-editor/settings.xml
 INFO:  Supertux is run as: /usr/local/bin/supertux/supertux
 INFO:  Data files are in: /usr/local/bin/supertux/data/
Vid första körningen var inte sökvägarna korrekt inställda och redigeraren stoppade med ett fel. Redigeraren erbjuder möjligheten att interaktivt ställa in sökvägarna, men det fungerade inte för mig. Redigera istället konfigurationsfilen &lt;code&gt;settings.xml&lt;/code&gt;:
 &lt;LastDirectoryName&gt;/usr/local/bin/supertux/data/&lt;/LastDirectoryName&gt;
 &lt;SupertuxExe&gt;/usr/local/bin/supertux/supertux&lt;/SupertuxExe&gt;
 &lt;SupertuxData&gt;/usr/local/bin/supertux/data/&lt;/SupertuxData&gt;
Din ser troligen annorlunda ut och du måste fylla i dina rätta sökvägar. Notera att &lt;code&gt;LastDirectoryName&lt;/code&gt; måste finnas annars kommer det bli fel igen. Addera inte vitt utrymme mellan sökvägarna och taggarna!

=Källor=
''Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga'' [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Building_SuperTux&amp;oldid=7890 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;Building_SuperTux &quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>svt4g7x21lrlico9svpen7xz47e9h4b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Nedladdning/Subversion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4588</id>
    <revision>
      <id>23537</id>
      <parentid>21117</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T16:41:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23537</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4011" sha1="a7f99gdnr40bqnta5gnwgvsj3q44ld3" xml:space="preserve">==Förråd==
SuperTux-utvecklingen är koordinerad med hjälp av subversionens versionkontrollsystem. Enkelt förklarat är det ett filförvaringsfacilitet vilket kan användas av flera användare samtidigt, hålla koll på förändringar och arkiverar gamla filversioner.

==Få tag på datan (endast anonym läsåtkomst)==
Anonym läsåtkomst till förrådet är alla beviljade . Allt du behöver göra för att lägga vantarna på datan, när du väl har installerat subversion, är att använda följande kommando:

 &lt;nowiki&gt;svn checkout http://supertux.lethargik.org/svn/supertux/trunk/supertux&lt;/nowiki&gt;

Det här kommer att skapa en ny katalog vid namn ''supertux'' vilken innehåller de senaste SuperTux-versionernas källkod och data. När detta väl är klart kan du använda:

 svn update

inuti katalogen ''supertux'' för att uppdatera till den senaste versionen i förrådet. Det här kommer endast ladda ned förändrade filer för att spara bandbredd.

==Områden inom subversionförrådet==
Att kolla in sökvägen ovan kommer ge dig allt du behöver för att bidra till SuperTux. Men det finns några fler sökvägar i förrådet som innehåller andra användbara SupåerTux-relaterade saker.
{|
||'''&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;http://supertux.lethargik.org/svn/supertux/trunk/htdocs&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;'''
|Källkod för webbsida
|-
||'''&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;http://supertux.lethargik.org/svn/supertux/trunk/media&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;'''
|Valfria multimediafiler, vilka inkluderar källkodsfilerna för ljud och grafik
|-
||'''&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;http://supertux.lethargik.org/svn/supertux/trunk/supertux&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;'''
|SuperTux källkod
|-
||'''&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;http://supertux.lethargik.org/svn/supertux/trunk/supertux-portable&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;'''
|SuperTux Portabel
|-
||'''&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;http://supertux.lethargik.org/svn/supertux/trunk/supertux-sharp&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;'''
|Officiell banredigerare för SuperTux som kan köras på både Mono och MS .NET.
|-
||'''&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;http://supertux.lethargik.org/svn/supertux/branches/supertux/0_1_x&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;'''
|SuperTux [[Milestone 1]]-gren
|-
||'''&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;http://supertux.lethargik.org/svn/supertux/branches/supertux/0_3_x&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;'''
|SuperTux [[Milestone 1.9]]-gren
|}

==Skapa patchar==
Det finns en hel sektion om det [[SuperTux/Skapa Patchar|här]].

==Skrivåtkomst på nätet==
Om du bara vill bläddra genom källkoden kan du använda förrådet med HTTP-gränssnittet vilket bör fungera med din webbläsare.

==SVN-skrivåtkomst för utvecklare==
Om du har skickat in några bra programfixar och vill bli aktivt involverad i SuperTux-projektet, kontakta oss för skrivåtkomst till förrådet. Då kommer du bli tvungen att använda följande kommando i katalogen supertux:

 &lt;pre&gt;svn switch --relocate http://supertux.lethargik.org/svn/supertux/trunk/supertux \
  svn+ssh://&amp;lt;your_lethargik_username&amp;gt;@lethargik.org/home/supertux/svn/supertux/trunk/supertux&lt;/pre&gt;

Efter att du har kört en &lt;code&gt;svn-uppdatering&lt;/code&gt; och försäkrat dig om att allt gick smidigt kan du börja spana in dina nya förändringar:

 svn commit -m &quot;Totally changed src/main.cpp to implement HTCPCP!&quot;

Om du endast vill utföra förändringar av några filer, addera deras namn i slutet av kommandot.

===Flytta från BerliOS===
Kontakta sik0fewl om du är utvecklare för att få skrivåtkomst om du brukade ha den på BerliOS. sik0fewl är även ansvarig för adderingen av nya utvecklare (men andra utvecklare måste gå med på det först).

Vid byte till den nya svn:en från berlios (genom att använda switch --relocate) se till att du har revision 4542. Det får '''INTE''' vara någon senare revision (då kommer du få ett checksum error). Du kan använda svn update -r4542 för nedgradering.

=Källor=

''Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga'' [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Download/Subversion&amp;oldid=8484 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;Download/Subversion&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>a7f99gdnr40bqnta5gnwgvsj3q44ld3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Skapa Patchar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4589</id>
    <revision>
      <id>23522</id>
      <parentid>20987</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T15:31:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23522</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3223" sha1="i48cemt0r0khflu7zi7xrx0xm31lgn4" xml:space="preserve">=Bidra=

==Varför==
När du har gjort några egna förändringar av SuperTux vill du troligen visa dem för världen och bidra med dem till projektet.

Om du också vill gå med i SuperTux-gänget måste du först ha några patchar accepterade av oss innan vi ger dig write access till vårt förråd.

==Hur==

===Bilder/Musik/Banor===
Bidrag som mest adderar nya filer (vid skapande av ny grafik, ljud, musik, banor) kan enkelt samlas i ett arkiv (helst .tar.gz eller .zip).

===Kod===
Förändringar av koden berör endast delar av större filer och därför är det svårt att urskilja olikheterna från originalfilen. På grund av detta accepterar vi bara bidrag av kod i form av en patch. Denna guide kommer leda dig genom skaparprocessen av en patch.

Vi antar att du har en nuvarande koll på SuperTux-förrådet (se [[SuperTux/Nedladdning/Subversion|Nedladdning/Subversion]]) med dina förändringar applicerade. Då bör du först använda:

 svn status

som kommer ge dig en lista över filer med ett bokstavsprefix. M betyder att du har förändrat filen, C innebär att det har uppstått en konflikt mellan dina förändringar och någon annans förändringar i förrådet, och ? betyder att filen är ignorerad av versionskontrollen.

Du bör rätta till alla konflikter (genom att redigera filen som är i konflikt och sedan använda '''svn resolved &amp;lt;filnamn&amp;gt;''') och använda '''svn add &amp;lt;filnamn&amp;gt;''' för att addera filer som du skapat och vill addera. '''svn remove''' kommer radera filer från förrådet. (Notera att filer aldrig raderas helt fullständigt; du kan alltid ta en titt på en tidigare revision när filen fortfarande existerade). Slutligen kan du skapa en patch genom att använda:

 svn diff &gt; mypatch.patch

Det här kommer skapa en fil vid namn mypatch.patch vilken innehåller alla förändringar du har gjort i förrådet. (Du bör öppna en textredigerare och verifiera att den innehåller alla dina förädringar och enbart förändringar du ville skicka till oss).

==Och nu?==

Du har din patch färdig och vill skicka den till oss? Då är det föredragna sättet att öppna en ny rapport på vår buggsökare och vidhäfta förändringarna till dem. (Du kan ladda upp och vidhäfta filer till buggrapporter).

En alternativ metod är att ladda upp förändringarna till någon webbsida eller ftpserver och skicka länken till länken oss på vår sändlista. Att använda vidhäftningar på vår sändlista är dock INTE bra eftersom filerna tenderar att bli stora vilket irriterar personer som prenumererar på sändlistan!

==Licenser==
Om ditt bidrag ej kan distribueras under samma licens som resten av SuperTux kan vi inte använda det. Oftast blir små förändringar av kod automatiskt infekterade av GNU GPL-licensen. För allt annat (exempelvis banor, bilder, ljud och nya program) måste vi försäkra oss att det är GNU GPLv2-kod och GNU GPLv2+CC-by-sa för allt övrigt.

==Källor==
''Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga'' [http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=CreatingPatches&amp;oldid=8485 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;CreatingPatches&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>i48cemt0r0khflu7zi7xrx0xm31lgn4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Flying deer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4590</id>
    <revision>
      <id>37241</id>
      <parentid>17969</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:36:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Flying deer]] till [[Drinkboken/Recept/Flying deer]]</comment>
      <origin>37241</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="350" sha1="rze1e8i93n4rif29hbbjq79ctyohi20" xml:space="preserve">'''Namn'''

====Ingredienser====

*Redbull
*Jägermeister


====[[Drinkglas|Glas]]====
highball-glas
====Tillagning====

Det ska vara lika mycket Redbull som Jägermeister i ett highball glas
tillsätt Is och blanda i en shaker

====Garnering====


====Ordlista====


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>rze1e8i93n4rif29hbbjq79ctyohi20</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Redigeringslänk</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4591</id>
    <revision>
      <id>15114</id>
      <timestamp>2007-08-26T12:55:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: &lt;includeonly&gt;&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[{{SERVER}}{{localurl: {{#if: {{{2|}}} | {{{2}}} | {{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}} }}|action=edit}} {{#if: {{{1|}}} | {{{1}}} }}]&lt;/span&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinc...</comment>
      <origin>15114</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="554" sha1="jh7q86k73ztqwebqlpbtggjtkdi5cm5" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[{{SERVER}}{{localurl: {{#if: {{{2|}}} | {{{2}}} | {{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}} }}|action=edit}} {{#if: {{{1|}}} | {{{1}}} }}]&lt;/span&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

==Hur man använder==
{{Mall|Redigeringslänk|Länkens text|sidans namn}}

''Länkens text'' är en obligatorisk uppgift, ''sidans namn'' kan lämnas och länken kommer då peka på sidan som mallen är inkluderad i.

== Vad händer? ==
Det kommer skrivas ut en länk till en boksidas redigeringssida.

[[Kategori:Layoutmallar|Redigeringslänk]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>jh7q86k73ztqwebqlpbtggjtkdi5cm5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Stubmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4592</id>
    <revision>
      <id>26225</id>
      <parentid>21326</parentid>
      <timestamp>2009-11-01T12:16:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Länkfix (Wikibooks -&gt; Hjälp)</comment>
      <origin>26225</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="69" sha1="jlq02oqmufjhxet8ltoz7cgcc4cxtun" xml:space="preserve">Hjälp om stubbar finns [[Hjälp:Stubbar|här]].

[[Kategori:Mallar]]</text>
      <sha1>jlq02oqmufjhxet8ltoz7cgcc4cxtun</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Stubbar</title>
    <ns>12</ns>
    <id>4593</id>
    <revision>
      <id>26166</id>
      <parentid>25289</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T18:36:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Wikibooks:Hjälp/Stubbar]] till [[Hjälp:Stubbar]]</comment>
      <origin>26166</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1773" sha1="a62aj41jiglqii84snn7uutrxigo7pw" xml:space="preserve">På Wikibooks finns det en hel del bra och välskrivna böcker, dock så händer det då och då att vi stöter på någonting som vi inte finner lika bra som resten. Det kan röra sig om påbörjade boksidor som inte fördjupar sig speciellt mycket i ämnet eller kanske en lång text som ändå utelämnar en del information.  En stub är just en sån sida som man skulle kunna göra mycket bättre, om du vet någonting om ämnet så får du väldigt gärna skriva ut sidan.

==Stubmallar==
På de flesta &quot;stubsidor&quot; så finns det en såkallad ''stubmall'', en mall som uppmanar läsaren att sidan är just en stub och behöver skrivas ut. Alla användare kan lägga till stubmallar på de boksidor som man tycker är typiska stubsidor, glöm dock inte att använda en sån beskrivande stubmall som möjligt. Om boksidan handlar om exempelvis teknik så skulle en teknikstubsmall vara bättre än den vanliga stubmallen. En komplett lista över stubmallar finner du nedan.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Kod !! Utseende !! Beskrivning
|-
| width=&quot;100&quot; | {{Mall|Matstub}} 
| width=&quot;500&quot; | {{Matstub|Demo=on}} 
| Används till mat- och dryckrelaterade sidor, exempelvis från kok- eller drinkboken.
|-
| width=&quot;100&quot; | {{Mall|NyBokStub}} 
| width=&quot;500&quot; | {{NyBokStub|Demo=on}}  
| Används till ny bok.
|-
| width=&quot;100&quot; | {{Mall|stub}} 
| width=&quot;500&quot; | {{Stub|Demo=on}}  
| Används om det inte finns någon annan stubbmall som beskriver ämnet bättre.
|-
|}
&lt;small&gt;''Listan kan vara aningen utdaterad, för en mer exakt lista så kan du besöka [[:Kategori:Stubmallar]].''&lt;/small&gt;

När du lägger till en stubmall så bör du förslagsvis göra detta längst ner i artikeln där den inte stör eller blandas in i resten av boksidans innehåll.

[[Kategori:Hjälpsidor|Stubbar]]</text>
      <sha1>a62aj41jiglqii84snn7uutrxigo7pw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Article</title>
    <ns>8</ns>
    <id>4594</id>
    <revision>
      <id>15149</id>
      <timestamp>2007-08-27T17:59:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Wikibooks består av boksidor, inte artiklar.</comment>
      <origin>15149</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4" sha1="gfxig01vmsfyop05yctgb13hnudcd6m" xml:space="preserve">Sida</text>
      <sha1>gfxig01vmsfyop05yctgb13hnudcd6m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Common.js</title>
    <ns>8</ns>
    <id>4595</id>
    <revision>
      <id>46767</id>
      <parentid>46534</parentid>
      <timestamp>2016-11-01T00:03:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Krinkle</username>
        <id>2048</id>
      </contributor>
      <comment>Maintenance: [[mw:RL/MGU]] / [[mw:RL/JD]] - addOnloadHook is deprecated, mw.config.values is deprecated</comment>
      <origin>46767</origin>
      <model>javascript</model>
      <format>text/javascript</format>
      <text bytes="9353" sha1="n26p2i85lp6d43qtm3djj54aptfvf8t" xml:space="preserve">/* JavaScript som skrivs här körs varje gång en användare laddar en sida. */ 
/* Script som försvårar skapandet av lokala bildbeskrivningssidor. Skrivet av Daedalus */
$(function () {
  var nstabimage = document.getElementById(&quot;ca-nstab-image&quot;);
  var talk = document.getElementById('ca-talk');
  var edit = document.getElementById('ca-edit');
  if(mw.config.get('wgCanonicalNamespace') == &quot;Image&quot; &amp;&amp; nstabimage.className == &quot;selected new&quot;){
    //Fixa till bildlänken...
    nstabimage.setAttribute('class', 'selected'); //ta bort .new
    nstabimage.childNodes[0].href = &quot;//commons.wikimedia.org/wiki/Image:&quot; + mw.config.get('wgTitle'); //ändra bildlänk
    nstabimage.childNodes[0].setAttribute('class', 'extiw'); //lägg till .extiw
 
    //Diskuslänken...
    if(talk.className == &quot;new&quot;) {
      talk.removeAttribute('class');
      talk.childNodes[0].href = &quot;//commons.wikimedia.org/wiki/Image_talk:&quot; + mw.config.get('wgTitle');
      talk.childNodes[0].setAttribute('class', 'extiw');
    }
 
    //Redigeralänken...
    edit.childNodes[0].href = &quot;//commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Image:&quot; + mw.config.get('wgTitle') + &quot;&amp;action=edit&quot;;
    edit.childNodes[0].setAttribute('class', 'extiw');
    edit.childNodes[0].innerHTML = 'redigera';
  }
});
/*
$(function()
{
  if (wgPageName == &quot;Kokboken/Recept&quot;)
  {
     window.location.href='sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Special:Prefixindex/Kokboken/Recept&amp;action=purge'
  }

});

*/


/**
 * Collapsible tables *********************************************************
 *
 * Description: Allows tables to be collapsed, showing only the header. See
 *              [[Wikipedia:NavFrame]].
 * Maintainers: [[User:R. Koot]]
 */

var autoCollapse = 2;
var collapseCaption = 'göm';
var expandCaption = 'visa';

window.collapseTable = function ( tableIndex ) {
    var Button = document.getElementById( 'collapseButton' + tableIndex );
    var Table = document.getElementById( 'collapsibleTable' + tableIndex );

    if ( !Table || !Button ) {
        return false;
    }

    var Rows = Table.rows;
    var i;

    if ( Button.firstChild.data === collapseCaption ) {
        for ( i = 1; i &lt; Rows.length; i++ ) {
            Rows[i].style.display = 'none';
        }
        Button.firstChild.data = expandCaption;
    } else {
        for ( i = 1; i &lt; Rows.length; i++ ) {
            Rows[i].style.display = Rows[0].style.display;
        }
        Button.firstChild.data = collapseCaption;
    }
};

function createCollapseButtons() {
    var tableIndex = 0;
    var NavigationBoxes = {};
    var Tables = document.getElementsByTagName( 'table' );
    var i;

    function handleButtonLink( index, e ) {
        window.collapseTable( index );
        e.preventDefault();
    }

    for ( i = 0; i &lt; Tables.length; i++ ) {
        if ( $( Tables[i] ).hasClass( 'collapsible' ) ) {

            /* only add button and increment count if there is a header row to work with */
            var HeaderRow = Tables[i].getElementsByTagName( 'tr' )[0];
            if ( !HeaderRow ) continue;
            var Header = HeaderRow.getElementsByTagName( 'th' )[0];
            if ( !Header ) continue;

            NavigationBoxes[ tableIndex ] = Tables[i];
            Tables[i].setAttribute( 'id', 'collapsibleTable' + tableIndex );

            var Button     = document.createElement( 'span' );
            var ButtonLink = document.createElement( 'a' );
            var ButtonText = document.createTextNode( collapseCaption );

            Button.className = 'collapseButton';  /* Styles are declared in Common.css */

            ButtonLink.style.color = Header.style.color;
            ButtonLink.setAttribute( 'id', 'collapseButton' + tableIndex );
            ButtonLink.setAttribute( 'href', '#' );
            $( ButtonLink ).on( 'click', $.proxy( handleButtonLink, ButtonLink, tableIndex ) );
            ButtonLink.appendChild( ButtonText );

            Button.appendChild( document.createTextNode( '[' ) );
            Button.appendChild( ButtonLink );
            Button.appendChild( document.createTextNode( ']' ) );

            Header.insertBefore( Button, Header.firstChild );
            tableIndex++;
        }
    }

    for ( i = 0;  i &lt; tableIndex; i++ ) {
        if ( $( NavigationBoxes[i] ).hasClass( 'collapsed' ) || ( tableIndex &gt;= autoCollapse &amp;&amp; $( NavigationBoxes[i] ).hasClass( 'autocollapse' ) ) ) {
            window.collapseTable( i );
        } 
        else if ( $( NavigationBoxes[i] ).hasClass ( 'innercollapse' ) ) {
            var element = NavigationBoxes[i];
            while ((element = element.parentNode)) {
                if ( $( element ).hasClass( 'outercollapse' ) ) {
                    window.collapseTable ( i );
                    break;
                }
            }
        }
    }
}

$( createCollapseButtons );

/**
 * Dynamic Navigation Bars (experimental)
 *
 * Description: See [[Wikipedia:NavFrame]].
 * Maintainers: UNMAINTAINED
 */

/* set up the words in your language */
var NavigationBarHide = '[' + collapseCaption + ']';
var NavigationBarShow = '[' + expandCaption + ']';

/**
 * Shows and hides content and picture (if available) of navigation bars
 * Parameters:
 *     indexNavigationBar: the index of navigation bar to be toggled
 **/
window.toggleNavigationBar = function ( indexNavigationBar, event ) {
    var NavToggle = document.getElementById( 'NavToggle' + indexNavigationBar );
    var NavFrame = document.getElementById( 'NavFrame' + indexNavigationBar );
    var NavChild;

    if ( !NavFrame || !NavToggle ) {
        return false;
    }

    /* if shown now */
    if ( NavToggle.firstChild.data === NavigationBarHide ) {
        for ( NavChild = NavFrame.firstChild; NavChild != null; NavChild = NavChild.nextSibling ) {
            if ( $( NavChild ).hasClass( 'NavContent' ) || $( NavChild ).hasClass( 'NavPic' ) ) {
                NavChild.style.display = 'none';
            }
        }
    NavToggle.firstChild.data = NavigationBarShow;

    /* if hidden now */
    } else if ( NavToggle.firstChild.data === NavigationBarShow ) {
        for ( NavChild = NavFrame.firstChild; NavChild != null; NavChild = NavChild.nextSibling ) {
            if ( $( NavChild ).hasClass( 'NavContent' ) || $( NavChild ).hasClass( 'NavPic' ) ) {
                NavChild.style.display = 'block';
            }
        }
        NavToggle.firstChild.data = NavigationBarHide;
    }

    event.preventDefault();
};

/* adds show/hide-button to navigation bars */
function createNavigationBarToggleButton() {
    var indexNavigationBar = 0;
    var NavFrame;
    var NavChild;
    /* iterate over all &lt; div &gt;-elements */
    var divs = document.getElementsByTagName( 'div' );
    for ( var i = 0; (NavFrame = divs[i]); i++ ) {
        /* if found a navigation bar */
        if ( $( NavFrame ).hasClass( 'NavFrame' ) ) {

            indexNavigationBar++;
            var NavToggle = document.createElement( 'a' );
            NavToggle.className = 'NavToggle';
            NavToggle.setAttribute( 'id', 'NavToggle' + indexNavigationBar );
            NavToggle.setAttribute( 'href', '#' );
            $( NavToggle ).on( 'click', $.proxy( window.toggleNavigationBar, window, indexNavigationBar ) );

            var isCollapsed = $( NavFrame ).hasClass( 'collapsed' );
            /**
             * Check if any children are already hidden.  This loop is here for backwards compatibility:
             * the old way of making NavFrames start out collapsed was to manually add style=&quot;display:none&quot;
             * to all the NavPic/NavContent elements.  Since this was bad for accessibility (no way to make
             * the content visible without JavaScript support), the new recommended way is to add the class
             * &quot;collapsed&quot; to the NavFrame itself, just like with collapsible tables.
             */
            for ( NavChild = NavFrame.firstChild; NavChild != null &amp;&amp; !isCollapsed; NavChild = NavChild.nextSibling ) {
                if ( $( NavChild ).hasClass( 'NavPic' ) || $( NavChild ).hasClass( 'NavContent' ) ) {
                    if ( NavChild.style.display === 'none' ) {
                        isCollapsed = true;
                    }
                }
            }
            if ( isCollapsed ) {
                for ( NavChild = NavFrame.firstChild; NavChild != null; NavChild = NavChild.nextSibling ) {
                    if ( $( NavChild ).hasClass( 'NavPic' ) || $( NavChild ).hasClass( 'NavContent' ) ) {
                        NavChild.style.display = 'none';
                    }
                }
            }
            var NavToggleText = document.createTextNode( isCollapsed ? NavigationBarShow : NavigationBarHide );
            NavToggle.appendChild( NavToggleText );

            /* Find the NavHead and attach the toggle link (Must be this complicated because Moz's firstChild handling is borked) */
            for( var j = 0; j &lt; NavFrame.childNodes.length; j++ ) {
                if ( $( NavFrame.childNodes[j] ).hasClass( 'NavHead' ) ) {
                    NavToggle.style.color = NavFrame.childNodes[j].style.color;
                    NavFrame.childNodes[j].appendChild( NavToggle );
                }
            }
            NavFrame.setAttribute( 'id', 'NavFrame' + indexNavigationBar );
        }
    }
}

$( createNavigationBarToggleButton );</text>
      <sha1>n26p2i85lp6d43qtm3djj54aptfvf8t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Sidebar</title>
    <ns>8</ns>
    <id>4596</id>
    <revision>
      <id>50785</id>
      <parentid>33096</parentid>
      <timestamp>2021-09-19T13:44:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Billinghurst</username>
        <id>3289</id>
      </contributor>
      <comment>rm link in tools</comment>
      <origin>50785</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="161" sha1="imymv06p9l790hb84v16ydzfv8jue66" xml:space="preserve">* navigation
** mainpage|mainpage-description
** helppage|help
** Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen
** recentchanges-url|recentchanges
** sitesupport-url|sitesupport</text>
      <sha1>imymv06p9l790hb84v16ydzfv8jue66</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor som bör raderas</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4598</id>
    <redirect title="Wikibooks:Sidor föreslagna för radering" />
    <revision>
      <id>15159</id>
      <timestamp>2007-08-27T18:59:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade Wikibooks:Sidor som bör raderas till Wikibooks:Sidor föreslagna för radering: bättre namn.</comment>
      <origin>15159</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="hoevoy6lga48b0qaru2vvsgij8pu46p" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Wikibooks:Sidor föreslagna för radering]]</text>
      <sha1>hoevoy6lga48b0qaru2vvsgij8pu46p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:SFFR</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4599</id>
    <redirect title="Wikibooks:Sidor föreslagna för radering" />
    <revision>
      <id>15161</id>
      <timestamp>2007-08-27T19:50:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Wikibooks:Sidor föreslagna för radering]]</comment>
      <origin>15161</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="9690013rbxcpleyyi6p2ncmnq6u0b5n" xml:space="preserve">#REDIRECT[[Wikibooks:Sidor föreslagna för radering]]</text>
      <sha1>9690013rbxcpleyyi6p2ncmnq6u0b5n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Omröstning</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4600</id>
    <revision>
      <id>15875</id>
      <parentid>15502</parentid>
      <timestamp>2007-11-19T00:21:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>15875</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="297" sha1="sftjheyjftj4fj8obgfil3lqo3okqs1" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;
Använd nedanstående &quot;mall&quot; till dina raderingsförslag.
&lt;pre&gt;
=== [[Skriv bokens/sidans namn här]] ===
**Anmälare: ~~~~
**Motivering: 

'''Radera'''

'''Blankröst'''

'''Behåll'''

'''Diskussion'''&lt;br&gt;
&lt;/pre&gt;
&lt;/noinclude&gt;
&lt;!--Lägg till dina förslag under den här textraden.--&gt;</text>
      <sha1>sftjheyjftj4fj8obgfil3lqo3okqs1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Romaneo</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4601</id>
    <revision>
      <id>15499</id>
      <parentid>15498</parentid>
      <timestamp>2007-09-29T23:40:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>15499</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2201" sha1="g4cincxvvwr3e2leuc3c91fs19c4hfg" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background-color: #F3F9FF; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 10px 0 10px; border: 1px solid #AAAAAA;&quot;&gt;
:''Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående bok/boksida. &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''Var god modifiera inte diskussionen.'''&lt;/span&gt;  Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.''
&lt;!--Mall:Sffrt (sidor föreslagna för radering topp)--&gt;

Resultatet av diskussionen blev '''radera'''. 
[[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 30 september 2007 kl. 01.40 (CEST)
===[[Romaneo]]===
**Anmälare: [[Användare:Kdhenrik|Kdhenrik]] 11 augusti 2005 kl.18.43 (UTC)
**Förklaring: Klotter? Är detta en bok? (Jag har aldrig hört talas om språket Romaneo, men efter en kort koll på nätet så lär det nog finnas). Någon har dessutom tömt sidan helt - är det författaren själv? Antingen ska sidan återställas eller så ska artikel raderas. Vad anser ni?

**Åtgärd: Radera

'''Radera'''
# &lt;s&gt;[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 16 augusti 2005 kl.06.22 (UTC)&lt;/s&gt;stryker, se nedan
# [[Användare:Sundström|Sundström]] [[Användardiskussion:Sundström|®]] 27 januari 2006 kl.20.30 (UTC)

'''Blankröst'''

'''Radera inte'''

'''Diskussion'''&lt;br/&gt;
Se även [[Diskussion:Romaneo]]. Jag hoppas fortfarande att artikelförfattaren kan kommentera. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 16 augusti 2005 kl.06.22 (UTC)

Nu finns en förklaring till boken, så jag tycker den ska få en chans till. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 6 september 2005 kl.06.27 (UTC)

Ska alla och envar få skriva in sina egna språk i wikibooks? Även om det bara finns en enda (eller kanske ingen) talare? Själv är jag mycket splittrad i frågan. /[[Användare:Fenix|Fenix]] 8 oktober 2005 kl.11.23 (UTC)

Jag hittade på artikeln och nu ångrar jag att jag skapade den. /[[Användare:Sundström|Sundström]] 27 januari 2006 kl.20.30 (UTC)

:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte diskussionen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;!--Mall:Sffrb (sidor föreslagna för radering botten)--&gt;&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>g4cincxvvwr3e2leuc3c91fs19c4hfg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Raderas</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4608</id>
    <redirect title="Mall:Radera" />
    <revision>
      <id>23764</id>
      <parentid>15179</parentid>
      <timestamp>2009-03-22T00:04:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Mall:Radera är nog en mer logisk omdirigering</comment>
      <origin>23764</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25" sha1="h2zm3ib1ykgrgdakyrwtn7ilsm1dsg6" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Mall:Radera]]</text>
      <sha1>h2zm3ib1ykgrgdakyrwtn7ilsm1dsg6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sffrt</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4609</id>
    <revision>
      <id>15182</id>
      <parentid>15180</parentid>
      <timestamp>2007-08-27T20:03:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Kortar ner en aning</comment>
      <origin>15182</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="610" sha1="frpxonqhcf0ffdh4dxiibr682en7evh" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background-color: #F3F9FF; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 10px 0 10px; border: 1px solid #AAAAAA;&quot;&gt;
:''Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående bok/boksida. &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''Var god modifiera inte diskussionen.'''&lt;/span&gt;  Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.''
&lt;!--Mall:Sffrt (sidor föreslagna för radering topp)--&gt;

Resultatet av diskussionen blev '''{{{1}}}'''. 
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Administrativa mallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>frpxonqhcf0ffdh4dxiibr682en7evh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sffrb</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4610</id>
    <revision>
      <id>15181</id>
      <timestamp>2007-08-27T20:02:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Från Wikipeida.</comment>
      <origin>15181</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="220" sha1="dial85o3fxrz1ed8wh6xl35t6uzvkfn" xml:space="preserve">:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte diskussionen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;!--Mall:Sffrb (sidor föreslagna för radering botten)--&gt;&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt; [[Kategori:Administrativa mallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dial85o3fxrz1ed8wh6xl35t6uzvkfn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sffr arkiv</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4611</id>
    <revision>
      <id>15185</id>
      <timestamp>2007-08-27T20:27:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: {| align=&quot;center&quot; style=&quot;background: #f7f8ff; border: 1px solid #aaa; padding: .2em; margin-bottom: 3px; width: auto;&quot; |- | width=&quot;50px&quot; | [[Image:Evolution-tasks.png|50px|Sidor som bör ra...</comment>
      <origin>15185</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="786" sha1="4i8q9hgfschcb0oj3vswj39flw588ir" xml:space="preserve">{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background: #f7f8ff; border: 1px solid #aaa; padding: .2em; margin-bottom: 3px; width: auto;&quot;
|-
| width=&quot;50px&quot; | [[Image:Evolution-tasks.png|50px|Sidor som bör raderas]]
|| Den här artikeln har varit nominerad till [[Wikibooks:Sidor föreslagna för radering|sidor föreslagna för radering]]. Resultatet av diskussionen var '''{{{1|EJ ANGIVET}}}'''. Se vidare [[Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/{{{2|{{PAGENAME}}}}}|diskussionen]].
|}
&lt;noinclude&gt;Skrivs högst upp på diskussionssidor som varit föreslagna för radering, skrivs: {{Mall|sffr arkiv|''beslut''|''sidnamn''}}. Om inte beslut anges så kommer det stå '''EJ ANGIVET''', om inget sidnamn anges så kommer den köra en PAGENAME.

[[Kategori:Administrativa mallar|Sffr arkiv]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4i8q9hgfschcb0oj3vswj39flw588ir</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Karaktärer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4615</id>
    <revision>
      <id>23518</id>
      <parentid>16442</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T15:29:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23518</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="516" sha1="b48nmbfzmkz6bd3gjdoyd34gjrluhsd" xml:space="preserve">==Tux==
[[Bild:SuperTux_the_character.png|left]]
I SuperTux styr du pingvinen och huvudkaraktären Tux. Hans mål är att rädda sin flickvän Penny från den onde Nolok. Du måste hjälpa Tux att hitta Nolok genom att kämpa dig i genom olika världar, men du kommer att ha olika förmågor till din hjälp i räddningsförsöket.


==Penny==
Penny är namnet på Tux flickvän och kommer att vara en spelbar karaktär i Milestone 3.

==Nolok==
Nolok är Tux antagonist och har fångat Penny.

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>b48nmbfzmkz6bd3gjdoyd34gjrluhsd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Avslutade omröstningar/2007/augusti</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4617</id>
    <revision>
      <id>15237</id>
      <parentid>15236</parentid>
      <timestamp>2007-08-28T21:48:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>15237</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="417" sha1="aj3g5b8zr2rf5m8egyqrhylmzcynr2t" xml:space="preserve">__TOC__
{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Guds död}}
{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Historiska berättelser från Baskemölla: Livet på fiskelägget omkring 1850}}
{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/PDF version}}
{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/3ds max}}
{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Extremprogrammering}}
{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Cola}}</text>
      <sha1>aj3g5b8zr2rf5m8egyqrhylmzcynr2t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Sharedupload</title>
    <ns>8</ns>
    <id>4623</id>
    <revision>
      <id>49911</id>
      <parentid>15239</parentid>
      <timestamp>2020-12-10T13:12:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>fix [[Special:LintErrors/obsolete-tag|obsolete &lt;center&gt; tags]]</comment>
      <origin>49911</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="203" sha1="qij5t3am6sj7prj9xxmr4ku1xmbk8eu" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;center&quot;&gt;''Den här filen är delad och kommer ifrån [[commons:|Wikimedia Commons]], gå till [[commons:Image:{{PAGENAME}}|filens ursprungliga beskrivningssida]] för mer information.''&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>qij5t3am6sj7prj9xxmr4ku1xmbk8eu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Porter Float</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4626</id>
    <revision>
      <id>37276</id>
      <parentid>17971</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:44:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Porter Float]] till [[Drinkboken/Recept/Porter Float]]</comment>
      <origin>37276</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="426" sha1="e7rn0bw61t7998lpe0am8n5sxv93jho" xml:space="preserve">'''Porter Float'''
====Ingredienser====
*1 Flaska Porter (t.ex Carnegie Porter)
*2 kulor Vaniljglass

====[[Drinkglas|Glas]]====
Pint eller liknande

====Tillagning====
Häll up Portern
Lägg i glasskulorna

====Garnering====
Ingen garnering

====Ordlista====
Porter är en oftast överjäst öltyp som innehåller en relativt stor del rostad malt.

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Öldrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>e7rn0bw61t7998lpe0am8n5sxv93jho</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Articlepage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>4630</id>
    <revision>
      <id>15275</id>
      <timestamp>2007-09-01T22:57:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Visa sida</comment>
      <origin>15275</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9" sha1="5faab1mhqip1w5rzal14dxkfejya664" xml:space="preserve">Visa sida</text>
      <sha1>5faab1mhqip1w5rzal14dxkfejya664</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Blanknamespace</title>
    <ns>8</ns>
    <id>4631</id>
    <revision>
      <id>20592</id>
      <parentid>15276</parentid>
      <timestamp>2008-06-18T08:23:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>20592</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9" sha1="l7pn2ule00a8648piigbhd4ojdkay5u" xml:space="preserve">(Böcker)</text>
      <sha1>l7pn2ule00a8648piigbhd4ojdkay5u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Confirmrecreate</title>
    <ns>8</ns>
    <id>4632</id>
    <revision>
      <id>15279</id>
      <timestamp>2007-09-01T23:17:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Användaren [[Användare:$1|$1]] ([[Användardiskussion:$1|diskussion]]) raderade den här sidan efter att du påbörjade redigering av den med motiveringen: ''$2'', bekräfta att du verkli...</comment>
      <origin>15279</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="218" sha1="j8x0c5i1q1fxb2gxp1uptkhsi0pud78" xml:space="preserve">Användaren [[Användare:$1|$1]] ([[Användardiskussion:$1|diskussion]]) raderade den här sidan efter att du påbörjade redigering av den med motiveringen: ''$2'', bekräfta att du verkligen vill återskapa artikeln.</text>
      <sha1>j8x0c5i1q1fxb2gxp1uptkhsi0pud78</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Kortlekar och andra tidsfördriv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4634</id>
    <revision>
      <id>46240</id>
      <parentid>32195</parentid>
      <timestamp>2015-11-28T13:05:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>77.218.240.169</ip>
      </contributor>
      <origin>46240</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="630" sha1="5omi1cq4o052u5xp0mhgh3k9p8a4ct5" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Kortlekar och andra tidsfördriv&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;BR&gt;
&lt;center&gt; - [[:kategori:Kortspel|Kortspel]] - [[:kategori:Kortkonster|Kortkonster]] - [[:kategori:Patienser|Patienser]] - &lt;/center&gt;


[[bild:Pack of playing cards board.JPG|center|700px]]


&lt;center&gt;&lt;big&gt;'''[[/Förord/|Nästa sida]]'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;
[[Kategori:Spelboken]]
[[Kategori:SAB: Rdb Kortspel|Stora Spelboken]]
[[Kategori:SAB: Rdbj Patienser|Stora Spelboken]]
[[Kategori:SAB: Rddd Trollkonster, kortkonster|Stora Spelboken]]
[[kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[Kategori:Uttömmande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]</text>
      <sha1>5omi1cq4o052u5xp0mhgh3k9p8a4ct5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Kortlekar och andra tidsfördriv/Förord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4635</id>
    <revision>
      <id>38796</id>
      <parentid>18436</parentid>
      <timestamp>2013-05-14T16:25:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38796</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1138" sha1="7hxtfgxbq6ztrpw5jb2ems0finqln0h" xml:space="preserve">[[Kategori:Spel]]

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&amp;spades; &lt;font color=red&gt;&amp;hearts;&lt;/font&gt;   &amp;clubs;   &lt;font color=red&gt;&amp;diams; &lt;/font&gt; Förord &amp;spades; &lt;font color=red&gt;&amp;hearts;&lt;/font&gt;   &amp;clubs;   &lt;font color=red&gt;&amp;diams;&lt;/font&gt;
&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

Detta är en samlingsvolym innehållande de spelkortsrelaterade sysselsättningar som finns på wikibooks. Lägg gärna till dom spel, konster eller patianser som ni tycker platsar.
Viktigt att tänka på är att reglerna för ett kortspel kan gå från mun till mun eller kanske generation till generation. Då kan det bli mindre eller större variationer i reglerna. Finns det standard för ett spel är det den som gäller. 

Mycket nöje

&lt;center&gt; - [[:kategori:Kortspel|Kortspel]] - [[:kategori:Kortkonster|Kortkonster]] - [[:kategori:Patienser|Patienser]] - &lt;/center&gt;


&lt;center&gt;  Innehållsförteckning  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[w:Kortspel|Kort historia]]  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[w:Kortlek|Kortleken]]  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[Byggspel]]  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[w:Sticktagningsspel|Sticktagningsspel]]  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[Wikibooks:Önskelista/Kortspel|Önskelista]]  &lt;/center&gt;</text>
      <sha1>7hxtfgxbq6ztrpw5jb2ems0finqln0h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hitta ett kort 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4636</id>
    <revision>
      <id>27933</id>
      <parentid>20482</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:49:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: Medans  → Medan  (2)</comment>
      <origin>27933</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1379" sha1="tlrijlz4eiv4qwsjb3ewp1coz8wy69p" xml:space="preserve">'''Hitta ett kort 1''' är ett fingerfärdighetstrick som kan behöva lite övning.


== Detta behövs ==
Kortlek. Behöver ej vara komplett.


== Tillvägagångssätt ==
Blanda kortleken. Sprid korten i solfjädersform. Be någon ur publiken dra ett kort, visa det för dom övriga i publiken, lägga det på minnet och lägga tillbaka det i leken.

Medan det dragna kortet visas för publiken drar du ihop resten av leken, vänder på den och vänder sedan det översta kortet så att det ser ut som om hela leken har baksidan upp. 

När kortet har lagts tillbaka i leken så säger du till någon i publiken att komma på ett magiskt ord medan de gör det så vänder du på leken. sen när personen har kommit på ordet tex &quot;simsalabim&quot; frågar du personen vad han/hon har kommit på för ord. När personen har sagt ordet till dig så drar du handen över kortleken och säger det ordet som han/hon hittade på, drar ut kortleken som en solfjädern igen och säger att kortet borde visa sig. och sen är det bara leta lite så hittar du det.

( Se till att det felvända kortet inte syns när du drar ut kortleken som en solfjäder igen).

== Övrigt ==
Detta trick kan kombineras med andra trick för att få ett effektfullare slut på tricket.


== Tänkvärt ==
Kortkonsts syfte är ej att lura någon utan det är att roa/underhålla publiken.

[[Kategori:kortkonster]]</text>
      <sha1>tlrijlz4eiv4qwsjb3ewp1coz8wy69p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Musikteori</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4637</id>
    <revision>
      <id>56591</id>
      <parentid>51873</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T11:45:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>pyttefix med parenteser</comment>
      <origin>56591</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5361" sha1="ll657d04wnlgmmlduefgvp4c6occjcb" xml:space="preserve">== Tonnamn ==
En praktisk introduktion.

1.1.1.''''' Stamtoner ''''' 

Det västerländska tonsystemet utgår idag från sju stamtoner: A, H, C, D, E, F och G.
Stamtonen H kallas enligt engelsk/amerikansk musiklära B. Allla toner som höjs upp ett halvt steg benämns som exempelvis fiss, siss, diss med flera. De som istället flyttas ner får benämningar som dess, cess, ess, bess med fler.

För att lättare förstå musikteori är det till stor hjälp att veta hur tonerna är placerade på ett piano. När du tittar på ett piano ser du att klaviaturen är uppdelad i svarta och vita tangenter. De svarta tangenterna är placerade i grupper om tre, två, tre, två... med vita tangenterna emellan.


''' Hitta tonen &quot;A&quot; '''

Leta efter en grupp med tre svarta tangenter.

Peka på den svarta tangenten i mitten. 

Glid ned med fingret på den närmaste vita tangenten till höger - här ligger alltid tonen A.

Fortsätt att spela på nästa vita tangent uppåt(=åt höger), där ligger alltid tonen B. Nästa vita tangent är C, sedan D, E, F och G. Efter G börjar tonsystemet om med A, B, C, D, E, F, G, A, B, C... 

En stamton hittar du följaktligen alltid på en vit tangent.


1.1.2.1''''' Hela och halva tonsteg '''''


Avståndet mellan stamtonerna B-C och E-F kallas för &quot;ett halvt tonsteg&quot;. Avståndet mellan övriga stamtoner kallas för &quot;ett helt tonsteg&quot;.


1.1.2.2. ''''' Höj och sänk ett halvt tonsteg '''''

Peka på (stam)tonen A. Glid upp (=åt höger) med fingret till den närmaste tangenten (svart) så har du ''höjt'' A &quot;ett halvt tonsteg&quot;.

Peka på (stam)tonen A. Glid ned (=åt vänster) med fingret till den närmaste tangenten (svart) så har du ''sänkt'' A &quot;ett halvt tonsteg&quot;.


Gör om samma sak fast från tonen B.

Peka på (stam)tonen B. Glid upp (=åt höger) med fingret till den närmaste tangenten (vit!) så har du ''höjt'' B &quot;ett halvt tonsteg&quot;.

Peka på (stam)tonen B. Glid ned (=åt vänster) med fingret till den närmaste tangenten (svart) så har du ''sänkt'' B &quot;ett halvt tonsteg&quot;.


För att ''höja'' en stamton ett halvt tonsteg så flyttar du fingret till den närmsta tangenten till höger. 
För att ''sänka'' en stamton ett halvt tonsteg så flyttar du fingret till den närmsta tangenten till vänster.

För att höja/sänka en ton förflyttar man sig alltså till den tangent som ligger ''närmast'' intill åt höger/vänster. Färgen på tangenterna har ingen betydelse.


1.1.3.1.'''''Kors- &amp; beförtecken''''' 


Stamtonerna kan med hjälp av förtecken höjas eller sänkas [[''halva tonsteg'']]. Ett halvt tonsteg är avståndet


'''''Korsförtecken''''' ('''#''') höjer ett halvt tonsteg: 
A#, B#, C#, D#, E#, F# och G#.

Kan även skrivas:
Aiss,Biss, Ciss, Diss, Eiss, Fiss och Giss.

Aiss uttalas ''ajs'' och Eiss uttalas ''ejs'', övriga toner som det ser ut.


'''Beförtecken''' ('''b''') sänker ett halvt tonsteg:
Ab, Bb, Cb, Db, Eb, Fb och Gb.

Kan även skrivas:
ass, bess, cess, dess, ess, fess och gess.

Ass uttalas ''àss'', övriga toner uttalas som det ser ut.


1.1.3.2.'''''Dubbla förtecken'''''

Det går också att höja stamtonerna två halva tonsteg med ett '''dubbelkors (x)''':
Ax, Bx, Cx... 
 
Stamtonerna får då ändelsen &quot;-ississ&quot;:
Aississ, Hississ, Cississ, Dississ, Eississ, Fississ och Gississ.

Aississ uttalas ''ajsiss'', Eississ uttalas ''ejsiss'', övriga uttalas som det ser ut.


Sänker man stamtonerna två halva tonsteg lägger man till ett '''dubbelbe (bb)''':
Abb, Bbb, Cbb, Dbb, Ebb och Fbb.

Stamtonerna får då ändelsen &quot;-essess&quot;:
Assess, Bess, Cessess, Dessess, Essess, Fessess och Gessess.

Assess uttalas ''àssess'', övriga uttalas som det ser ut.


En tangent kan följaktligen ha flera olika namn beroende på sammanhang (tonart, ackord). Om du i en följd spelar tonen C, B# (Biss) och Dbb (Dessess) på ett piano har du alltså tryckt ned samma tangent tre gånger.

Spelar du istället tonen G, Fx (Fississ) och Abb (Assess) har du också tryckt ned en annan  tangent tre gånger.


Det finns även förtecken för att höja och sänka stamtonerna i kvarts- och åttondelstonsteg. Påträffas kanske mest i konstmusik, även om &quot;effekten&quot; används flitigt inom många andra genrer (tex blues eller svensk folkmusik).

== Ackord ==

Ett ackord innebär att spela flera toner samtidigt.
Ett ackord består av dels en grundton och en eller flera andra toner. 
Ofta brukar dur-ackord skrivas som bara grundtonen d.v.s. C istället för C-dur.
Här nedan är en lista med ett antal vanliga ackord. 
(För att tolka listan: Grundtonen i ackordet är 1. Räkna sedan en siffra för varje halvton. Till exempel om du vill spela ett C-dur. Se då i listan efter &quot;dur&quot;. Där står det: &quot;1,5,8&quot;. Det betyder att du ska spela ett C, den femte högre halvtonen (E) och den åttonde högre halvtonen (G).)

*dur: 1,5,8
*moll: 1,4,8
*maj7: 1,5,8,12
*sus4 eller sus: 1,6,8
*sus2: 1,3,8
*dur7 eller 7: 1,5,8,11
*moll7: 1,4,8,11
*+: 1,5,9
*5: 1,8
*dim: 1,4,7
*dim7: 1,4,7,10
*moll6: 1,4,8,10
*moll7(-5): 1,4,7,11
*mollmaj7: 1,4,8,12
*6: 1,5,8,10
*add9: 1,3,5,8
*9: 1,5,8,11,15
*moll9: 1,4,8,11,15
*maj9: 1,5,8,12,15
*11: 1,5,8,11,15,18 (1,5,11,18)
*13: 1,5,8,11,15,18,22 (1,5,11,22)
 

[[Kategori:Kultur]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Ij Musik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]</text>
      <sha1>ll657d04wnlgmmlduefgvp4c6occjcb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Grundläggande/Lektion 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4638</id>
    <revision>
      <id>36313</id>
      <parentid>25299</parentid>
      <timestamp>2013-01-29T21:25:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.217.56.184</ip>
      </contributor>
      <origin>36313</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="645" sha1="ip35kvts74se0h2e0trn4zdp52yxlen" xml:space="preserve">Azul - Blå&lt;br&gt;
Amarillo - Gul&lt;br&gt;
Gris (Gri) - Grå&lt;br&gt;
Verde - Grön&lt;br&gt;
Verde claro - Ljusgrön&lt;br&gt;
Rosado - Rosa&lt;br&gt;
Rojo(Roho) - Röd&lt;br&gt;

¿es tú  automóvil rosado ? - är din bil rosa?&lt;br&gt;
¡no, mi  automóvil es rojo! - nej, min bil är röd!&lt;br&gt;

¿quieres saber un secreto? - vill du veta en hemlighet?&lt;br&gt;
¡si, claro yo quiero saber! - ja, såklart jag vill!&lt;br&gt;
¡promete que no contarás a Alicia(alithia)! - lova att inte berätta för Alicia!&lt;br&gt;

(De som är uppvuxna och bor i Spanien, läspar oftast när de säger C eller Z)

(Z = kan låta =th, c= kan låta= th)

[[Kategori:Språkkurser/Spanska|Grundläggande/Lektion 2]]</text>
      <sha1>ip35kvts74se0h2e0trn4zdp52yxlen</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Föreningsguide</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4641</id>
    <revision>
      <id>33725</id>
      <parentid>33724</parentid>
      <timestamp>2012-03-09T15:18:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Desnobo</username>
        <id>3186</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Registrering */</comment>
      <origin>33725</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3830" sha1="esg6la1own7gqzzbllm8orqc8evucys" xml:space="preserve">'''Föreningsguiden''' är en handbok för den som vill starta eller driva en förening.

== Registrering ==
För Sverige idag finns ingen regel eller krav på att föreningar skall registreras offentligt. De behöver med andra ord inte godkännas. Nackdelen med dessa enkla förfarande är att de med detta inte medger något organisationsnummer. Vill ni skaffa ett organisationsnummer finns två vägar att gå: 
# En ideell förening registreras hos Skatteverket på en blankett ni finner i länklistan längst ned. 
# Övriga bolagsformer registreras hos Bolagsverket, också i länklistan längst ned på denna sida.

== Stadgar ==
För att bilda en förening, måste man bestämma reglerna för hur den skall fungera, arbeta, och befinna sig. Dessa regler kallas stadgar, och är det som skiljer ett samarbete från en förening. För att en förening skall vara en förening, krävs det inte mycket, men några olika saker måste vara med i stadgarna.
#Föreningen måste ha ett säte.
#Föreningen måste ha ett syfte.
#Hur man ändrar stadgarna.
#Vilket styrelseskick föreningen skall ha.
#Hur man lägger ner föreningen.

Vidare är det väldigt praktisk att ha andra stadgar, så som
#Hur man vinner medlemskap.
#Hur man blir av med medlemskap.
#Vad som skall tas upp på föreningsmöten.
#Förhållanden till andra föreningar och aspekter.
#Föreningen bör ha en styrelse, och ett sätt att placera personer i den.
{{bidrag saknas}}

== Sammanträde ==
{{bidrag saknas}}

=== Styrelsemöte ===
{{bidrag saknas}}

=== Föreningsmöte ===
{{bidrag saknas}}

== Förtroendevaldra organ ==

=== Styrelse ===
Minsta antal i styrelse är tre personer. En ordförande, en kassör och en sekreterare. Alla dessa har speciella ansvarsområden. Förutom dessa tre kan styrelsen utvidgas, tänk bara på att stanna vid ett ojämnt antal personer, till exempel fem eller sju. 

På ordförandens lott ligger att:
# Leda föreningens möten.
# Samt i normalfallet, då ingen annan utses kalla till möte.
# Ansvara för verksamhetsplaneringen i föreningen.
# Att föra föreningens talan utåt. 
# Se till att alla beslut som tas verkligen genomförs i alla steg. 
# Godkänna alla räkningar som kommer till föreningen. 

På kassörens lott ligger att:
# Ansvara för föreningens ekonomi i alla delar. 
# Sköta dagliga bokföring. 
# Sköta in- och utbetalningar. 
# Ansvara för medlemsavgifter och medlemsavgifter. 
# Sköta föreningens försäkringsfrågor. 

På sekreterarens lott ligger att:
# Skriva föreningens protokoll. 
# Sköta föreningens arkiv. 
# Sköta föreningens post.

=== Revisorer === 
I normalfallet finns inget krav på en revisor i en ideell förening. Undantagsfall är de ideella föreningar som har detta i sina stadgar att så skall vara.  

Att tänka på:
# Revisorns främsta uppgift är att granska räkenskaperna, att de utförts på ett noggrant och korrekt sätt.
# Efter ha granskat räkenskaperna, skriver personen i fråga en revisionsberättelse. 
# Revisionsberättelsen blir ett underlag till årsmötet och yrkar eller avstyrker styrelsens ansvarsfrihet. 
# Revisorn får givetvis inte ingå i styrelsen. 
# Revisorn skall vara ojävig, det vill säga inte ha anknytning eller släktskap med någon i styrelsen.

=== Valberedning ===
{{bidrag saknas}}

== Externa länkar ==

* [http://www.skatteverket.se/ Skatteverket, heltäckande och informativ webbresurs inklusive ideella föreningar] 
* [http://www.skatteverket.se/download/18.4f3d00a710cc9ae1c9c80006607/840005.pdf/ Blankett SKV 8400 för ideella föreningar]
* [http://www.bolagsverket.se/ Bolagsverkets webbresurs]

{{commonscat-rad}}

{{stub}}

[[Kategori:SAB: Bi Förenings- och mötesteknik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Manualer]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]</text>
      <sha1>esg6la1own7gqzzbllm8orqc8evucys</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tjugoett</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4644</id>
    <revision>
      <id>52454</id>
      <parentid>15453</parentid>
      <timestamp>2022-08-08T14:25:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>37.123.174.153</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Spelet */Rättade stavfel</comment>
      <origin>52454</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2187" sha1="fd2dtv54z6qdscx19rwj1vsp9nzehpy" xml:space="preserve">'''Tjugoett''' är ett kortspel för två eller flera spelare.
== Detta behövs ==
* Kortlek utan jokrar

== Spelets mål ==

Spelare avgör genom lottning eller annat vem som börjat hålla bank. Banken avgör hur mycket han vill lägga i banken. När alla kort i leken gått åt eller om pengarna i banken tar slut blir näste spelare bank.
Alla spelar mot banken, oberoende av varandra. Spelare får spela flera händer om han vill men det krävs en insats per hand. Målet är att dra kort som tillsammans ger poängsumman 21 eller så nära som möjligt utan att överskrida 21. En hand vars poäng överstiger 21 har spruckit, och förlorar omedelbart. Är spelarens poängsumma närmare 21 än bankens vinner spelaren lika mycket som han eller hon har satsat, utom när spelaren har tjugoett, som ger 1 1/2 gånger insatsen.

== Kortens värde ==

Nummerkorten 2 - 10 har sitt vanliga värde. De klädda korten är värda 11, 12 och 13. Ess är värt 1 eller 14 beroende på vad som passar spelaren bäst för tillfället.

== Given ==

Banken ger alla spelare ett varsitt kort med baksidan mot bordet och sig själv ett öppet.

== Spelet ==

Spelare i tur  har att välja på:
* ta kort (ett i taget tills han är nöjd eller har överskridigt 21)
* dubbla. Spelare kan dubbla sin insats och får då endast ett kort till.
* mörkt. Spelare kan välja att ta ett eller flera mörka kort. Om spelare tagit mörka kort och både spelare och banken överskrider 21 så vinner spelaren.
* stanna

Har spelare nu överskridigt 21 måste han visa det (ej vid mörk) och banken tar in insatsen och korten slängs. Annars får korten ligga och turen går vidare till nästa hand.

== Bankens tur ==

När alla spelare spelat alla händer är det bankens tur. Banken visar sitt dolda kort och så länge poängen underskrider 17 tar banken nytt kort. Om banken överskrider 21 vinner kvarvarande spelare. Annars jämförs bankens och spelarnas kort. Är spelarens poängsumma närmare 21 än bankens vinner spelaren lika mycket som han eller hon har satsat annars går insatsen till banken.

== Övrigt ==

Banken blandar korten först när alla kort är användna.
[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>fd2dtv54z6qdscx19rwj1vsp9nzehpy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kanelpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4645</id>
    <revision>
      <id>54743</id>
      <parentid>37960</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:26:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54743</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="723" sha1="p5qr53t0kv4a8ktbs1cvta89vfpav64" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

En jättegod paj och ett enkelt recept!

==Ingredienser==
''8 bitar''
* 100 g smör
* 2 1/2 dl vetemjöl
* 1/2 tsk bakpulver
* 1/2 dl strösocker

Fyllning:
* 2 dl vispgrädde
* 2 msk strösocker
* 2 tsk kanel
* 1 msk vetemjöl
 
==Gör så här:==
Sätt ugnen på 175 grader. 
Smält smöret i en kastrull. Blanda ner mjöl, bakpulver och socker och rör ihop till en deg.
Tryck ut degen i en pajform med löstagbar kant (ca 24 cm). 
Vispa ihop ingredienserna till fyllningen och häll i formen.
Grädda pajen i nedre delen av ugnen i ca 30 minuter. Låt svalna.  
 
==Tips==
Servera gärna med en kula vaniljglass. 

[[Kategori:K kokbok]]
[[Kategori:P kokbok]]
[[Kategori:Kaffebröd]]
[[Kategori:Tårtor]]</text>
      <sha1>p5qr53t0kv4a8ktbs1cvta89vfpav64</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wikipediaprojektimport</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4648</id>
    <revision>
      <id>15443</id>
      <timestamp>2007-09-22T20:29:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: &lt;div style=&quot;width: 70%;margin: 0 auto; background:#fffaf5; border:#f2e0ce 1px solid;padding: 0 5px 0 5px;&quot;&gt; &lt;div style=&quot;float:right; margin-left: 10px;&quot;&gt; [[Bild:Wikipedia-logo.png|40px]] &lt;s...</comment>
      <origin>15443</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="840" sha1="q9f2aujfd9q8bi7pnmtd8zgsoph5e05" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;width: 70%;margin: 0 auto; background:#fffaf5; border:#f2e0ce 1px solid;padding: 0 5px 0 5px;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float:right; margin-left: 10px;&quot;&gt;
[[Bild:Wikipedia-logo.png|40px]] &lt;span style=&quot;font-size: 200%&quot;&gt;&gt;&lt;/span&gt; [[Bild:Wikibooks-logo.svg|40px]]
&lt;/div&gt;
Hela den här projektsidan, eller delar av den, skrevs för Wikipedia och inte för Wikibooks. Det kan finnas delar i den här sidan som inte alls stämmer överens med vad Wikibooks står för. Sidan bör skrivas om från grunden för Wikibooks.
&lt;/div&gt;&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Importerade projektsidor|{{PAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Administrativa mallar]]
----
Den här mallen skall användas på sidor i Wikibooks:-namnrymden för sidor som är importerade från Wikipedia. Alla märkta sidor hamnar i [[:Kategori:Importerade projektsidor]].&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>q9f2aujfd9q8bi7pnmtd8zgsoph5e05</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Importerade projektsidor</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4649</id>
    <revision>
      <id>15444</id>
      <timestamp>2007-09-22T20:34:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Den här kategorin innehåller projektsidor som bör skrivas om så att de speglar Wikibooks och inte något annat Wikimediaprojekt.  [[Kategori:Wikibooks]]</comment>
      <origin>15444</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="156" sha1="ezkjlwljew18c468kl3zuxa6wl7iklw" xml:space="preserve">Den här kategorin innehåller projektsidor som bör skrivas om så att de speglar Wikibooks och inte något annat Wikimediaprojekt.

[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>ezkjlwljew18c468kl3zuxa6wl7iklw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:SR</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4651</id>
    <redirect title="Kategori:Snabba raderingar" />
    <revision>
      <id>15449</id>
      <parentid>15448</parentid>
      <timestamp>2007-09-22T20:50:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kategori:Snabba raderingar]]</comment>
      <origin>15449</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="ne932by0tqfnqezop1d51ury90i1uk3" xml:space="preserve">#REDIRECT[[:Kategori:Snabba raderingar]]</text>
      <sha1>ne932by0tqfnqezop1d51ury90i1uk3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Sitestatstext</title>
    <ns>8</ns>
    <id>4653</id>
    <revision>
      <id>33097</id>
      <parentid>15458</parentid>
      <timestamp>2012-01-27T12:59:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hoo man</username>
        <id>2367</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: Security fix: [[WMFblog:2011/10/03/native-https-support-enabled-for-all-wikimedia-foundation-wikis/|protocol-relative URLs]] per https://meta.wikimedia.org/?oldid=3197161 ([[m:Stewards' noticeboard|questions?]]).</comment>
      <origin>33097</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="698" sha1="ool2qjbul75tkedxcvyg3pwfq5zzymq" xml:space="preserve">I databasen finns just nu totalt '''$1''' {{PLURAL:$1|sida|sidor}}, inräknat diskussionssidor, projektsidor, korta stubbartiklar, omdirigeringssidor, och andra sidor som inte kan räknas som boksidor. Om man tar bort ovanstående, återstår '''$2''' {{PLURAL:$2|boksida|boksidor}} samlade i '''{{böcker}}''' böcker.

'''$8''' {{PLURAL:$8|fil|filer}} har laddats upp.

Sedan denna wiki startades har sidor visats totalt '''$3''' {{PLURAL:$3|gång|gånger}}, och '''$4''' {{PLURAL:$4|sida|sidor}} har ändrats. Detta är i genomsnitt &lt;b&gt;$5&lt;/b&gt; ändringar per sida, och '''$6''' sidvisningar per ändring.

[//meta.wikimedia.org/wiki/Help:Job_queue Jobbkön]s längd är för tillfället '''$7'''.</text>
      <sha1>ool2qjbul75tkedxcvyg3pwfq5zzymq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Avslutade omröstningar/2007/september</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4655</id>
    <revision>
      <id>15503</id>
      <timestamp>2007-09-29T23:50:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: {{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Romaneo}}</comment>
      <origin>15503</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="frkn5v2dk7zwftitpawgrp1ol8tj5zh" xml:space="preserve">{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Romaneo}}</text>
      <sha1>frkn5v2dk7zwftitpawgrp1ol8tj5zh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Envariabelanalys</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4657</id>
    <revision>
      <id>48859</id>
      <parentid>48609</parentid>
      <timestamp>2019-06-10T09:05:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>194.68.56.33</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Summa- och produktsymbolen */</comment>
      <origin>48859</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24506" sha1="cdwa5o1bonx0md77k8masvmfhbn34ei" xml:space="preserve">== Terminologi och notation ==
&lt;math&gt;A:=B&lt;/math&gt; innebär att &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; definieras vara lika med &lt;math&gt;B&lt;/math&gt;. En sådan 'likhet' behöver alltså inte bevisas. Notationen används ofta för att slippa repetera långa uttryck.

Uttrycket &lt;math&gt;\exists x : p(x)&lt;/math&gt; betyder att det finns ('existerar') ett värde &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; sådant att uttrycket &lt;math&gt;p(x)&lt;/math&gt; är sant.

=== Summa- och produktsymbolen ===
Summa- och produktsymbolerna används i första hand för att kunna skriva summor respektive produkter med många termer respektive faktorer kortare.
&lt;math&gt;\sum _{n:p(n)} f(n)&lt;/math&gt; innebär summan av alla värden &lt;math&gt;f(n)&lt;/math&gt; för sådana heltal &lt;math&gt;p(n)&lt;/math&gt;  för vilka påståendet &lt;math&gt;p(n)&lt;/math&gt; är sant. &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; är en funktion från heltalen till &lt;math&gt;\mathbb{R}&lt;/math&gt;.
&lt;math&gt;\sum_{n=a} ^b f(n)&lt;/math&gt; betyder detsamma som &lt;math&gt;\sum_{a \leq n \leq b} f(n) &lt;/math&gt;. Notera att &lt;math&gt;\sum_{a=n} ^b f(n)&lt;/math&gt; däremot betyder något helt annat.

==== Exempel ====
:&lt;math&gt;\sum _{n : 1 \leq n \leq 5} 2n+1 = \sum _{n=1}^5 2n+1 = (2\cdot1+1) \;+\; (2\cdot2+1) \;+\; (2\cdot3+1) \;+\; (2\cdot4+1) \;+\; (2\cdot5+1) = 3+5+7+9+11 = 35&lt;/math&gt;.

:&lt;math&gt;\sum_{n:1 \leq n &lt; 12 \land n|12} n = 1+2+3+4+6 = 16&lt;/math&gt;.

Motsvarande notation gäller för &lt;math&gt;\prod_{p(n)} f(n)&lt;/math&gt;, där summan ersatts med en produkt.

==== Exempel ====
Fakultetsfunktionen kan definieras genom föreskriften &lt;math&gt;n! = \prod_m=1^n m&lt;/math&gt;.

=== Mängdlära ===
&lt;math&gt;A&lt;/math&gt; är en mängd objekt&lt;br /&gt;
om &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; identifieras som ett av objekten i &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; skrivs detta som &lt;math&gt;x \in A&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; tillhör &lt;math&gt;A&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;
skulle &lt;math&gt;B&lt;/math&gt; bestå av flera objekt ur &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; tecknas detta som &lt;math&gt;B \subseteq A&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;B&lt;/math&gt; är en delmängd till &lt;math&gt;A&lt;/math&gt;

Uttrycket &lt;math&gt;p(x) \forall x\in A&lt;/math&gt;, där &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; är en mängd, innebär att uttrycket &lt;math&gt;p(x)&lt;/math&gt; är sant för alla värden på x som tillhör A. Ofta är mängden &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; underförstådd och då kan '&lt;math&gt;\forall&lt;/math&gt;' förekomma även i följande uttryck: '&lt;math&gt;p(x) \forall x&lt;/math&gt;'.
&lt;math&gt;\{x : p(x)\}&lt;/math&gt; är mängden som består av alla &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; sådana att påståendet &lt;math&gt;p(x)&lt;/math&gt; är sant. Kolon används även i andra sammanhang för att beteckna 'sådan att', 'så att', et.c.


&lt;math&gt;f(A)&lt;/math&gt;, där &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; är en funktion och &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; är en mängd, betecknar mängden &lt;math&gt;\{f(x) : x \in A\}&lt;/math&gt;. Denna form av mängdefiniton kan överföras på den tidigare definitionen enligt &lt;math&gt;\{f(x) : x\in A\} = \{y : \exists x \in A : f(x) = y\}&lt;/math&gt;.

&lt;math&gt;f:A\to B&lt;/math&gt; betecknar en funktion som avbildar värden i &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; på värden i &lt;math&gt;B&lt;/math&gt;. Det är inte nödvändigtvis sant att &lt;math&gt;f(A) = B&lt;/math&gt;.

En motsvarighet till summanotationen finns i mängdläran och betecknas som 
&lt;math&gt;\bigcup_{p(n)} A_n&lt;/math&gt;, och &lt;math&gt;\bigcap_{p(n)} A_n&lt;/math&gt;, där notationen syftar på en [[w:union (matematik)|Union]] respektive ett [[w:snitt|snitt]]. Här är &lt;math&gt;A_n&lt;/math&gt; mängder.

== Talmängder ==

=== De naturliga talen ===
Den mest grundläggande talmängden är de ''naturliga talen'', &lt;math&gt;\mathbb{N}&lt;/math&gt;.
:&lt;math&gt;\mathbb{N} = \{0, 1, 2, 3, \ldots\}&lt;/math&gt;
De naturliga talen åtföljer ''Peanos axiom'':

Låt &lt;math&gt;S(n)&lt;/math&gt; beteckna efterföljaren till &lt;math&gt;n&lt;/math&gt;.

* &lt;math&gt;x = x \forall x \in \mathbb{N}&lt;/math&gt;.
* &lt;math&gt;x = y \Rightarrow y = x \forall (x,y) \in \mathbb{N}^2&lt;/math&gt;.
* &lt;math&gt;x = y \land y = z \Rightarrow x = z \forall (x,y,z) \in \mathbb{N}^3&lt;/math&gt;.
* &lt;math&gt;a \in \mathbb{N} \land a = b \Rightarrow b \in \mathbb{N}&lt;/math&gt;.      
* &lt;math&gt;0 \in \mathbb{N}&lt;/math&gt;.
* &lt;math&gt;S(n) \in \mathbb{N} \forall n\in\mathbb{N}&lt;/math&gt;.
* &lt;math&gt;\not \exists n : S(n) = 0&lt;/math&gt;.
* &lt;math&gt;S(m) = S(n) \Rightarrow m = n \forall (m,n) \in \mathbb{N}^2&lt;/math&gt;.
* Om K är en mängd sådan att:
&lt;math&gt;0 \in K&lt;/math&gt;, och
&lt;math&gt;S(n) \in K \forall n \in K&lt;/math&gt;
så innehåller &lt;math&gt;K&lt;/math&gt; alla naturliga tal.

=== Heltalen ===
Från de naturliga talen kan heltalen, &lt;math&gt;\mathbb{Z}&lt;/math&gt;, definieras
:&lt;math&gt;\mathbb{Z} = \{0, -1, 1, -2, 2, -3, 3, \ldots \}&lt;/math&gt;
I &lt;math&gt;\mathbb{Z}&lt;/math&gt; kan addition, subtraktion, och multiplikation definieras.
Notera att &lt;math&gt;\mathbb{N} \subseteq \mathbb{Z}&lt;/math&gt;.

=== De rationella talen ===
De rationella talen definieras som
:&lt;math&gt;\mathbb{Q} = \{ \frac{p}{q} : (p,q) \in \mathbb{Z}^2, q\neq 0\}&lt;/math&gt;.
För att entydighet ska råda låter  man ofta &lt;math&gt;q &gt; 0&lt;/math&gt; i definitionen ovan.
Notera att &lt;math&gt;\mathbb{Z} \subseteq \mathbb{Q}&lt;/math&gt;.

De rationella talen är de tal som har en decimalutveckling som antingen

1) upphör (dvs. slutar med ett oändligt antal nollor)
::&lt;math&gt;\frac{3}{4}=0{,}750000\,\ldots&lt;/math&gt;
Detta gäller om och endast om varje primfaktor till &lt;math&gt;q&lt;/math&gt; delar &lt;math&gt;10&lt;/math&gt;, dvs &lt;math&gt;q&lt;/math&gt; är på formen &lt;math&gt;q = 2^a5^b&lt;/math&gt;, där talet man önskar utveckla i det decimala systemet är &lt;math&gt;p \over q&lt;/math&gt;.

2) upprepas (dvs. slutar med en sifferföljd som upprepas ett oändligt antal gånger)
::&lt;math&gt;\frac{31415}{99999}=0{,}3141531415\,\ldots = 0{,}\overline{31415}&lt;/math&gt;
(om decimalutvecklingen upprepas betecknas detta genom ett streck ovanför perioden som i exemplet ovan.)

Decimalutvecklingar är ej entydiga; exempelvis gäller &lt;math&gt;2.\overline{9} = 3&lt;/math&gt;. Om man kräver att utvecklingen aldrig består av endast nior tillräckligt långt bort, är dock utvecklingen entydig.

=== Kardinalitet ===
Samtliga talmängder definierade hittills har ett '''uppräkneligt''' antal element.

Definition: En mängd &lt;math&gt;M&lt;/math&gt; säges vara '''uppräknelig''' om &lt;math&gt;M&lt;/math&gt; har ett ändligt antal element eller om &lt;math&gt;\exists&lt;/math&gt; bijektion &lt;math&gt;f : M \to \mathbb{N}&lt;/math&gt;.

Talmängden som ska definieras härnäst, mängden av reella tal, är ej uppräknelig; den säges vara ''överuppräknelig''.

=== De reella talen ===
Längden av diagonalen i en kvadrat med sidan &lt;math&gt;1&lt;/math&gt; kan ej beskrivas med något tal ur &lt;math&gt;\mathbb{Q}&lt;/math&gt;. Detta tal &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; måste enligt Pythagoras sats uppfylla &lt;math&gt;x^2 = 2&lt;/math&gt;. 

Sats: &lt;math&gt;x \notin \mathbb{Q}&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;
Bevis: Antag att &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; är rationellt, så att &lt;math&gt;\exists (p,q) \in \mathbb{Z} : x = \frac{p}{q}&lt;/math&gt;. Välj heltalen &lt;math&gt;p&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;q&lt;/math&gt; så att &lt;math&gt;sgd(p, q) = 1&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;q &gt; 0&lt;/math&gt;. Detta är inte en inskränkning av det ursprungliga antagandet.
:&lt;math&gt;x = \frac{p}{q} \Rightarrow&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;x^2 = \left( \frac{p}{q} \right) ^2 \Rightarrow&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;2 = \frac{p^2}{q^2} \Rightarrow &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;2q^2 = p^2\,&lt;/math&gt;
Kvadraten av ett jämnt tal är jämn och kvadraten av ett udda tal är udda. Man ser att &lt;math&gt;p^2&lt;/math&gt; är ett jämnt tal, så &lt;math&gt;p&lt;/math&gt; är ett jämnt tal. Då kan &lt;math&gt;p&lt;/math&gt; skrivas &lt;math&gt;p = 2k&lt;/math&gt;, för något tal &lt;math&gt;k\in\mathbb{Z}&lt;/math&gt;.
:&lt;math&gt;2q^2 = (2k)^2 \Rightarrow&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;q^2 = 2k^2\,&lt;/math&gt;
På samma sätt framgår nu att &lt;math&gt;q&lt;/math&gt; är ett jämnt tal.
Därför delar &lt;math&gt;2&lt;/math&gt; såväl &lt;math&gt;p&lt;/math&gt; som &lt;math&gt;q&lt;/math&gt;, vilket motsäger &lt;math&gt;sgd(p, q) = 1&lt;/math&gt;.
Antagandet &lt;math&gt;x \in \mathbb{Q}&lt;/math&gt; är därför falskt, så &lt;math&gt;x\notin \mathbb{Q}&lt;/math&gt;.

För att kunna beskriva detta avstånd &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;, kan '''reella tal''' användas. De reella talen uppfyller samma räkneregler som &lt;math&gt;\mathbb{Q}&lt;/math&gt;, samt '''supremumaxiomet''', som ej gäller i &lt;math&gt;\mathbb{Q}&lt;/math&gt;.


De reella talen, &lt;math&gt;\mathbb{R}&lt;/math&gt;, är alla tal som kan beskrivas med en oändlig decimalutveckling, exempelvis, 
:&lt;math&gt;1 = 1{,}000000\,\ldots &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\frac{-1}{2} = -0{,}500000\,\ldots &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\frac{2}{3} = 0{,}666666\,\ldots &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\frac{41}{333} = 0{,}123123\,\ldots &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\sqrt{2} = 1{,}414213\,\ldots &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\pi = 3{,}14159\,\ldots &lt;/math&gt;
... i exemplen ovan betyder att decimalerna fortsäter i oändligheten. I de fyra första talen i exemplen ovan är fortsättningen på decimalutvecklingen uppenbar men för &lt;math&gt;\pi&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\sqrt{2}&lt;/math&gt; finns ingen uppenbar fortsättning utan de tillhör de irrationella talen. De irrationella talen är alla reella tal som inte är rationella tal. 

De reella talen består alltså av alla de tidigare nämnda talmängderna, de naturliga talen, &lt;math&gt;\mathbb{N}&lt;/math&gt;, heltalen, &lt;math&gt;\mathbb{Z}&lt;/math&gt; och de rationella talen, &lt;math&gt;\mathbb{Q}&lt;/math&gt; plus de nyss nämnda irrationella talen.

==== Supremumaxiomet ====
Om &lt;math&gt;M&lt;/math&gt; är en icke-tom delmängd av &lt;math&gt;\mathbb{R}&lt;/math&gt; med en övre begränsning, så existerar en minsta övre begränsning av &lt;math&gt;M&lt;/math&gt;, kallat '''supremum''' av &lt;math&gt;M&lt;/math&gt;. Detta betecknas &lt;math&gt;\sup M&lt;/math&gt;. Varje element i mängden av övre begränsningar av &lt;math&gt;M&lt;/math&gt; kallas ''majoranter'' till &lt;math&gt;M&lt;/math&gt;.

Nu kan &lt;math&gt;x \in \mathbb{R}&lt;/math&gt; definieras som &lt;math&gt;x = \sup\{r \in \mathbb{Q}: r^2 &lt; 2\}&lt;/math&gt;. Supremum existerar eftersom mängden &lt;math&gt;M=\{r \in \mathbb{R}: r^2 &lt; 2\}&lt;/math&gt; är icke-tom (&lt;math&gt;0 \in M&lt;/math&gt;) och har en övre begränsning (&lt;math&gt; r &lt; 2 \forall r \in M&lt;/math&gt;).

Supremumaxiomet är ett av många sätt att karakterisera och definiera de reella talen.
Notera att &lt;math&gt;\mathbb{Q} \subseteq \mathbb{R}&lt;/math&gt;. Man kan visa att &lt;math&gt;\mathbb{Q}&lt;/math&gt; ligger ''tätt'' i &lt;math&gt;\mathbb{R}&lt;/math&gt;, dvs att det finns ett rationellt tal i varje omgivning till varje reellt tal.

=== Komplexa tal ===
Ekvationen &lt;math&gt;x^2 = -1&lt;/math&gt; saknar lösningar för &lt;math&gt;x\in \mathbb{R}&lt;/math&gt;, på samma sätt som &lt;math&gt;x^2=2&lt;/math&gt; saknar lösningar för &lt;math&gt;x \in \mathbb{Q}&lt;/math&gt;. Detta motiverar att införa en ytterligare utvidgning av begreppet 'tal'.
Definition: Ett ''komplext tal'' är ett talpar &lt;math&gt;(x,y) \in \mathbb{R}^2&lt;/math&gt;, och följande operationer definieras:
*&lt;math&gt;(a, b) + (c, d) = (a + c, b + d)\,&lt;/math&gt; (addition)
*&lt;math&gt;(a, b) * (c, d) = (ac - bd, ad + bc)\,&lt;/math&gt; (multiplikation)
Man brukar beteckna &lt;math&gt;(a, b)&lt;/math&gt; som &lt;math&gt;a + bi&lt;/math&gt;. Talen som betecknas &lt;math&gt;1&lt;/math&gt;, och &lt;math&gt;i&lt;/math&gt; motsvarar talparet &lt;math&gt;(1,0)&lt;/math&gt;, respektive &lt;math&gt;(0, 1)&lt;/math&gt;

== Relationer ==
En relation &lt;math&gt;R&lt;/math&gt; från &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; till &lt;math&gt;B&lt;/math&gt; är per definition en mängd av element ur &lt;math&gt;A \times B&lt;/math&gt;. &lt;math&gt;(a, b)\in R&lt;/math&gt; betecknas ofta &lt;math&gt;a R b&lt;/math&gt;.

Särskilt viktiga är relationer från en mängd till samma mängd.
=== Namngivna egenskaper ===
En relation ''från &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; till &lt;math&gt;A&lt;/math&gt;'' säges vara &lt;math&gt;\ldots&lt;/math&gt;
*''reflexiv'' om &lt;math&gt;x R x \forall x \in A&lt;/math&gt;.
*''symmetrisk'' om &lt;math&gt;x R y \Rightarrow y R x&lt;/math&gt;.
*''transitiv'' om &lt;math&gt;(x R y&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;y R z) \Rightarrow x R z&lt;/math&gt;.

Exempel: &lt;math&gt;A = \{-4, -2, 0, 2, 4\}&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;R = \{(-4, 4), (4, -4), (-2, 2), (2, -2), (0, 0)\}&lt;/math&gt;. R är ej reflexiv, ty &lt;math&gt;(-4, -4) \notin R&lt;/math&gt;. R är ej transitiv, ty &lt;math&gt;(-4, 4) \in R&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;(4, -4) \in R&lt;/math&gt;, men &lt;math&gt;(-4, -4) \notin R&lt;/math&gt;. Däremot är &lt;math&gt;R&lt;/math&gt; symmetrisk.

== Funktioner ==
En funktion &lt;math&gt;f : A \to B&lt;/math&gt; är per definition en relation &lt;math&gt;R&lt;/math&gt; från &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; till &lt;math&gt;B&lt;/math&gt; sådan att &lt;math&gt;xRy&lt;/math&gt; för exakt ett &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; för varje &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;. Detta unika &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; betecknas &lt;math&gt;f(x)&lt;/math&gt;. &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; kallas för funktionens ''definitionsmängd'', och betecknas &lt;math&gt;D_f&lt;/math&gt;. &lt;math&gt;B&lt;/math&gt; kallas för funktionens ''värdemängd'' och betecknas &lt;math&gt;V_f&lt;/math&gt;.
=== Elementära funktioner ===
&lt;math&gt;f:\mathbb{R} \to \mathbb{R}&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;f(x) = exp(x)&lt;/math&gt;.

== Talföljder ==
Definition: En ''talföljd'' är en funktion &lt;math&gt;a : \mathbb{N} \to \mathbb{R}&lt;/math&gt;. Ett funktionsvärde &lt;math&gt;a(n)&lt;/math&gt; skrives &lt;math&gt;a_n&lt;/math&gt;. Talföljden som helhet skrives &lt;math&gt;( a_n )_{n \in \mathbb{N}}&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;\left( a_n \right) _{n=0} ^\infty&lt;/math&gt;, eller helt enkelt &lt;math&gt;(a_n)&lt;/math&gt;.
Definition: En talföljd &lt;math&gt;(a_n)&lt;/math&gt; säges vara ''växande'' omm &lt;math&gt;m \geq n \Rightarrow a_m \geq a_n&lt;/math&gt;.
Definition: En talföljd &lt;math&gt;(a_n)&lt;/math&gt; säges vara ''avtagande'' omm &lt;math&gt;m \geq n \Rightarrow a_m \leq a_n&lt;/math&gt;.
Definition: En talföljd säges vara ''monoton'' omm den är växande eller avtagande.
Notera att en talföljd är växande och avtagande om och endast om den är konstant.
Definition: En talföljd &lt;math&gt;(a_n)&lt;/math&gt; säges vara ''begränsad'' omm &lt;math&gt;\exists M \geq 0 : |a_n| &lt; M \forall n\in\mathbb{N}&lt;/math&gt;.

Definition: &lt;math&gt;\lim_{n\to \infty} a_n = A \in \mathbb{R}&lt;/math&gt; är per definiton ekvivalent med &lt;math&gt;\forall \varepsilon &gt; 0 \exists N \in \mathbb{N} : n \geq N \Rightarrow |a_n - A| &lt; \varepsilon&lt;/math&gt;.

Definition: &lt;math&gt;( a_n )_{n\in\mathbb{N}}&lt;/math&gt; säges vara ''konvergent'' omm &lt;math&gt;\exists A \in \mathbb{R} : \lim_{n\to\infty} a_n = A&lt;/math&gt;.

Sats: Om följden &lt;math&gt;( a_n )&lt;/math&gt; är växande och begränsad, så konvergerar &lt;math&gt;(a_n)&lt;/math&gt;.
Bevis: &lt;math&gt;V_a&lt;/math&gt; är tydligen icke-tom och har en övre begränsning, betecknad &lt;math&gt;M&lt;/math&gt;. Därför &lt;math&gt;\exists A := \sup V_a&lt;/math&gt;. Det ska visas att &lt;math&gt;\lim_{n\to\infty} a_n = A&lt;/math&gt;. Antag, för att uppnå motsägelse, &lt;math&gt;\exists \varepsilon_0 &gt; 0 : |a_n - A| \geq \varepsilon_0 \forall n \in \mathbb{N}&lt;/math&gt;. Då är &lt;math&gt;A^\prime := A - \varepsilon_0 &lt; A&lt;/math&gt; en majorant till &lt;math&gt;V_a&lt;/math&gt;, mindre än &lt;math&gt;A&lt;/math&gt;, vilket är en motsägelse.

== Serier ==
Definition: &lt;math&gt;\sum _{k = 0} ^\infty a_k := \lim _{n \to \infty} \sum _{k = 0} ^n a_k&lt;/math&gt;.
Definition: &lt;math&gt;\sum _{k = 0} ^\infty a_k&lt;/math&gt; säges vara ''konvergent'' omm &lt;math&gt;\sum _{k = 0} ^n a_k&lt;/math&gt; är konvergent (sedd som en talföljd med index &lt;math&gt;n&lt;/math&gt;).

=== Rotkriteriet ===
Antag att &lt;math&gt;A := \lim _{k\to\infty} |a_k|^\frac{1}{k}&lt;/math&gt; existerar. Om &lt;math&gt;A &lt; 1&lt;/math&gt;, så är &lt;math&gt;\sum _{k = 0} ^\infty a_k&lt;/math&gt; absolutkonvergent. Om &lt;math&gt;A &gt; 1&lt;/math&gt; så divergerar &lt;math&gt;\sum _{k = 0} ^\infty a_k&lt;/math&gt;.
Bevis (A &lt; 1): Eftersom &lt;math&gt;|a_k|^\frac{1}{k} \to A &lt; 1&lt;/math&gt;, kan ett &lt;math&gt;n_0&lt;/math&gt; väljas så att &lt;math&gt;|a_k|^\frac{1}{k} &lt; \frac{A + 1}{2} := p \forall k \geq n_0&lt;/math&gt; väljas. Det gäller att &lt;math&gt;\sum _{k = 0} ^\infty a_k&lt;/math&gt; konvergerar omm &lt;math&gt;\sum_{k=n_0} ^\infty a_k&lt;/math&gt; konvergerar (summan från &lt;math&gt;0&lt;/math&gt;  till &lt;math&gt;n_0 - 1&lt;/math&gt; har ett ändligt antal termer). Antag att &lt;math&gt;k\geq n_0&lt;/math&gt;. &lt;math&gt;|a_k|^\frac{1}{k} &lt; p \Rightarrow |a_k| &lt; p^k&lt;/math&gt;. Nu gäller uppskattningen &lt;math&gt;\sum _{k=n_0} ^\infty |a_k| &lt; \sum _{k=n_0} ^\infty p^k&lt;/math&gt; där hl är en geometrisk summa, som  är konvergent eftersom &lt;math&gt;p &lt; 1&lt;/math&gt;. Därför konvergerar även &lt;math&gt;\sum_{k=0} ^{n_0} |a_k|&lt;/math&gt; och därför även &lt;math&gt;\sum _{k = 0} ^\infty a_k&lt;/math&gt;, vilket man ville visa.

== Topologi ==
Det finns en allmän teori för vad som menas med en [[topologi]] på en mängd. Här inför vi bara topologin på &lt;math&gt;\mathbb{R}&lt;/math&gt;. Topologin fångar upp vissa av de geometriska egenskaperna hos mängden, i detta fall &lt;math&gt;\mathbb R&lt;/math&gt;. Vi tänker oss här de reella talen som &quot;punkter&quot;.

=== Öppna omgivningar ===
Definition: Den ''öppna omgivningen'' centrerad på &lt;math&gt;a \in \mathbb R&lt;/math&gt; med radie &lt;math&gt;r&lt;/math&gt;, betecknad &lt;math&gt;N_r (a)&lt;/math&gt; är per definition mängden &lt;math&gt;\{x \in \mathbb R : |x - a| &lt; r\}&lt;/math&gt;.

=== Öppna och slutna mängder ===
Låt &lt;math&gt;M&lt;/math&gt; vara en delmängd av &lt;math&gt;\mathbb R&lt;/math&gt;.

Definition: En punkt &lt;math&gt;x \in M&lt;/math&gt; säges vara en ''inre punkt till M'' omm
:&lt;math&gt;\exists \varepsilon &gt; 0 : N_\varepsilon (x) \subseteq M&lt;/math&gt;.
Definition: En punkt &lt;math&gt;x \in M&lt;/math&gt; säges vara en ''hopningspunkt till M'' omm
:&lt;math&gt;\forall \varepsilon &gt; 0 \; (N_\varepsilon (x) \backslash \{x\}) \cap M \neq \emptyset&lt;/math&gt;.
Definition: Mängden &lt;math&gt;M&lt;/math&gt; säges vara ''öppen'' omm
:&lt;math&gt;\forall x \in M&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; är en inre punkt till &lt;math&gt;M&lt;/math&gt;.
Definition: Mängden &lt;math&gt;M&lt;/math&gt; säges vara ''sluten'' omm &lt;math&gt;M&lt;/math&gt; innehåller alla hopningspunkter till &lt;math&gt;M&lt;/math&gt;.

Observationer: Enligt definitionen är &lt;math&gt;\mathbb R&lt;/math&gt; både en öppen och en sluten mängd. Detsamma gäller den tomma mängden &lt;math&gt;\emptyset&lt;/math&gt;, därför att definitionerna i det fallet inte innebär något faktiskt krav. De vore ju bara tillämpbara för element &lt;math&gt;x \in \emptyset&lt;/math&gt;; men det finns inte något sådant &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;.

== Gränsvärden ==

=== Gränsvärdesdefinitionen ===
Då &lt;math&gt;x \to a&lt;/math&gt;.
Definition: &lt;math&gt;\lim_{x\to a} f(x) = c &lt;/math&gt; är per definition ekvivalent med &lt;math&gt;\forall \varepsilon &gt; 0 \exists \delta : 0&lt;|x-a|&lt;\delta \Rightarrow |f(x) - c| &lt; \varepsilon&lt;/math&gt;.
Då &lt;math&gt;x \to \infty&lt;/math&gt;.
Definition: &lt;math&gt;\lim_{x\to \infty} f(x) = c&lt;/math&gt; är per definition ekvivalent med &lt;math&gt;\forall \varepsilon &gt; 0 \exists M : x \geq M \Rightarrow |f(x) - c| &lt; \varepsilon&lt;/math&gt;.
Då &lt;math&gt;x \to -\infty&lt;/math&gt;.
Definition: &lt;math&gt;\lim_{x\to -\infty} f(x) = c&lt;/math&gt; är per definition ekvivalent med &lt;math&gt;\forall \varepsilon &gt; 0 \exists M : x \leq M \Rightarrow |f(x) - c| &lt; \varepsilon&lt;/math&gt;.
=== Kontinuitet ===
Funktionen &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; säges vara '''kontinuerlig i punkten &lt;math&gt;a&lt;/math&gt;''' omm &lt;math&gt;\lim _{x\to a} f(x)=f(a)&lt;/math&gt;.
Antag att &lt;math&gt;I = [a,b] \subset \mathbb{R}&lt;/math&gt; är ett intervall. Funktionen &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; säges vara '''kontinuerlig på I''' om &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; är kontinuerlig i punkten &lt;math&gt; a \forall a\in I&lt;/math&gt;.
Motsvarande definition gäller för öppna, halvöppna och obegränsade intervall.

== Integraler ==
Låt &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; vara definierad på det kompakta intervallet &lt;math&gt;[a, b]&lt;/math&gt;. Låt en ''partition'' vara en ändlig mängd &lt;math&gt;P&lt;/math&gt; innehållande &lt;math&gt;a&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;b&lt;/math&gt;, samt (eventuellt) fler punkter ur &lt;math&gt;[a, b]&lt;/math&gt;. Låt &lt;math&gt;P = \{(a = x_0), \ldots, (b = x_n)\}&lt;/math&gt;. &lt;math&gt;\max_{i,j} |x_i - x_j|&lt;/math&gt; kallas indelningens ''finhet''. En summa &lt;math&gt;\sum_{k = 0} ^{n - 1} c_k (x_{k+1} - x_k)&lt;/math&gt; säges vara en ''översumma'' omm &lt;math&gt;c_k \geq f(x) \forall x\in [x_k, x_{k + 1}] \forall k\in \{0, \ldots, n\}&lt;/math&gt;; summan kallas för en ''undersumma'' omm &lt;math&gt;c_k \leq f(x) \forall x\in [x_k, x_{k + 1}] \forall k \in \{0, \ldots, n\}&lt;/math&gt;. &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; säges vara ''Riemannintegrerbar'' på &lt;math&gt;[a, b]&lt;/math&gt; omm &lt;math&gt;\forall \varepsilon &gt; 0 \exists &lt;/math&gt; en översumma &lt;math&gt;U&lt;/math&gt; och en undersumma &lt;math&gt;L : U - L &lt; \varepsilon&lt;/math&gt;. Om &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; är integrerbar, kallas &lt;math&gt;\inf \{U : U \text{ är en översumma} \}&lt;/math&gt; för ''integralen'' av &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; över &lt;math&gt;[a, b]&lt;/math&gt; och betecknas &lt;math&gt;\int _a ^b f(t) dt&lt;/math&gt;.

Exempel. Beräkna &lt;math&gt;\int _0 ^1 t^2 dt&lt;/math&gt;:&lt;br/&gt;
Sätt &lt;math&gt;L = \sum _{k = 0} ^{n - 1} a_k (x_{k + 1} - x_k)&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;U = \sum _{k = 0} ^{n - 1} b_k (x_{k + 1} - x_k)&lt;/math&gt;· &lt;math&gt;U - L = \sum _{k = 0} ^{n - 1} (b_k - a_k)(x_{k + 1} - x_k) = \sum _{k = 0} ^{n - 1} \left(\frac{2k + 1}{n}\right)^2 \left(\frac{1}{n} \right) = \frac{2}{n^3} \sum _{k = 0} ^{n - 1} k + \frac{1}{n^3} \sum _{k = 0} ^{n - 1} 1 = \frac{2}{n^3} \left( \frac{n(n- 1)}{2} \right) + \frac{1}{n^2} = \frac{1}{n^2} (2 - \frac{1}{n})&lt;/math&gt;, vilket tydligen kan göras godtyckligt litet om partitionen &lt;math&gt;P_n = \{0, \frac{1}{n}, \frac{2}{n}, \ldots, 1\}&lt;/math&gt; väljs lämpligt. Därför är &lt;math&gt;f:x-&gt;x^2&lt;/math&gt; integrerbar över &lt;math&gt;[0, 1]&lt;/math&gt;. Integralen ges av &lt;math&gt;U&lt;/math&gt; för stort &lt;math&gt;n&lt;/math&gt;: &lt;math&gt;\lim U = \lim \sum _{k = 0} ^{n - 1} \left( \frac{k + 1}{n} \right)^2 \left( \frac{1}{n} \right) = \frac{1}{3}&lt;/math&gt;, där det utnyttjats att &lt;math&gt;\sum _{k = 0} ^{n - 1} k^p = O(n^{p + 1})&lt;/math&gt; för &lt;math&gt;p&gt;0&lt;/math&gt; och speciellt &lt;math&gt;\frac{\sum _{k = 0} ^{n - 1} k^2}{n^3} \to \frac{1}{3}&lt;/math&gt;.

== Derivata ==
Definition: Derivatan &lt;math&gt;f^\prime&lt;/math&gt; av &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; i punkten &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; definieras som
:&lt;math&gt;f^\prime (x) = \lim _{h\to 0} \frac{f(x + h) - f(x)}{h}&lt;/math&gt;, förutsatt att gränsvärdet existerar.

Exempel: Visa att &lt;math&gt;f:x \to x^n&lt;/math&gt;, där &lt;math&gt;n \in \mathbb{N}&lt;/math&gt;, är deriverbar och finn &lt;math&gt;f^\prime(x) \forall x\in\mathbb{R}&lt;/math&gt;.
Lösning: &lt;math&gt;\lim_{h\to 0}\frac{f(x + h) - f(x)}{h} = \lim_{h\to 0}\frac{(x+h)^n - x^n}{h} = \lim_{h\to 0}\frac{\left(\sum_{k=0} ^n {n \choose k} x^{n-k}h^k\right)- x^n}{h}&lt;/math&gt; =
&lt;math&gt;\lim_{h\to 0}\sum_{k = 1} ^n {n \choose k} x^{n-k}h^{k-1}= nx^{n-1} + \lim_{h\to 0}h\left(\sum_{k = 2} ^n {n \choose k} x^{n-k}h^{k-1} \right) = nx^{n-1}&lt;/math&gt;.

=== Medelvärdessatsen ===
Sats: Om &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; är kontinuerlig på intervallet &lt;math&gt;[a,b]&lt;/math&gt; och deriverbar på intervallet &lt;math&gt;]a,b[&lt;/math&gt;, så
:&lt;math&gt;\exists \xi \in ]a,b[ : \frac{f(b)-f(a)}{b-a} = f^\prime ( \xi )&lt;/math&gt;.
Bevis: behöver Rolles sats

=== Deriveringsmetoder ===
==== Logaritmisk derivering ====
En metod som ibland underlättar derivering, särskilt av produkter och kvoter, är ''logaritmisk derivering''. Denna presenteras bäst med ett exempel:
Exempel: Derivera &lt;math&gt;y(x) = \frac{f_0(x)\ldots f_n(x)}{g_0(x)\ldots g_m(x)}&lt;/math&gt;.

Lösning: Logaritmera båda led, 
:&lt;math&gt;\ln y(x) = \ln \frac{f_0(x)\ldots f_n(x)}{g_0(x)\ldots g_m(x)}&lt;/math&gt;
och utnyttja därefter logaritmlagarna,
:&lt;math&gt;\ln y(x) = \ln f_0(x) + \ldots + \ln f_n(x) - \ln g_0(x) - \ldots - \ln g_m(x)&lt;/math&gt;.
Derivera med avseende på ''x'':
:&lt;math&gt;\frac{y^\prime(x)}{y(x)} = \frac{f_0 ^\prime(x)}{f_0(x)} + \ldots + \frac{f_n ^\prime(x)}{f_n(x)} - \frac{g_0^\prime (x)}{g_0(x)} - \ldots - \frac{g_m^\prime(x)}{g_m(x)}&lt;/math&gt;.
Lös ut &lt;math&gt;y^\prime(x)&lt;/math&gt;:
:&lt;math&gt;y^\prime(x) = \frac{f_0(x)\ldots f_n(x)}{g_0(x)\ldots g_m(x)} \left( \frac{f_0 ^\prime(x)}{f_0(x)} + \dots + \frac{f_n ^\prime(x)}{f_n(x)} - \frac{g_0^\prime (x)}{g_0(x)} - \ldots - \frac{g_m^\prime(x)}{g_m(x)} \right)&lt;/math&gt;.

Detta bör jämföras med att successivt tillämpa produkt- och kvotlagarna för derivering för stora värden på &lt;math&gt;m&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;n&lt;/math&gt;.

Logaritmisk derivering ger också en minnesregel för produkt- och kvotlagarna för derivering. För derivatan av en kvot ger en logaritmering av &lt;math&gt;y(x) = f(x)/g(x)&lt;/math&gt; att
:&lt;math&gt;\ln y(x) = \ln f(x) - \ln g(x)\,&lt;/math&gt;
och en efterföljande derivering av båda led med avseende på ''x'' ger att
:&lt;math&gt;\frac{y^\prime(x)}{y(x)} = \frac{f^\prime(x)}{f(x)} - \frac{g^\prime(x)}{g(x)} \quad\Leftrightarrow\quad
y^\prime(x) = \ldots = \frac{f^\prime(x)g(x) - f(x)g^\prime(x)}{g(x)^2}&lt;/math&gt;.

== Primitiva funktioner ==
Definition: En deriverbar funktion &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; säges vara en ''primitiv funktion'' till en funktion &lt;math&gt;g&lt;/math&gt; på intervallet I omm
:&lt;math&gt;\frac{dg}{dx}(x) = f(x) \forall x\in I&lt;/math&gt;,
detta betecknas &lt;math&gt;\int f dx = g&lt;/math&gt;. Intervallet &lt;math&gt;I&lt;/math&gt; är ofta underförstått.

Det är lätt att se att exempelvis &lt;math&gt;x^3/3+C&lt;/math&gt; är den primitiva funktionen till &lt;math&gt;x^2&lt;/math&gt;.

=== Egenskaper ===
Följande egenskaper följer direkt ur egenskaper för derivator. &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;g&lt;/math&gt; är funktioner. &lt;math&gt;\lambda&lt;/math&gt; är en konstant.
*&lt;math&gt;\int (f + g) dx = \int f dx + \int g dx&lt;/math&gt;
*&lt;math&gt;\int \lambda f dx = \lambda \int f dx&lt;/math&gt;
*&lt;math&gt;\int \frac{f^\prime}{f} dx = \ln \left| f \right|&lt;/math&gt;

Att finna en primitiv funktion till en given funktion är i allmänhet svårt; däremot finns många metoder som bildar en primitiv funktion till funktioner som hör till en viss klass av funktioner.

=== Polynom ===
En primitiv funktion till ett polynom &lt;math&gt;a_n x^n + \ldots + a_0&lt;/math&gt; finner man enligt 
&lt;math&gt;\int (a_n x^n + \ldots + a_0) dx&lt;/math&gt; = &lt;math&gt;a_n \int x^n dx + \ldots a_o \int dx = a_n \frac{x^{n + 1}}{n+1} + \ldots + a_0x&lt;/math&gt;.
=== Rationella funktioner ===
En ''rationell funktion'' är en kvot mellan två polynom.

Alla integraler av rationella funktioner kan, efter vissa omskrivningar, överföras till en linjärkombination av integraler på nedanstående form.
:&lt;math&gt;\int \frac{1}{1 + x^2}dx = arctan(x) + C&lt;/math&gt;.
:&lt;math&gt;\int \frac{f^\prime(x)}{f(x)}dx=ln|f(x)|&lt;/math&gt;.

==== Partialbråksuppdelning ====


[[Kategori: Matematik]]
[[Kategori:Läromedel för universitet]]
[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|E]]
[[Kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:SAB: T Matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/E]]</text>
      <sha1>cdwa5o1bonx0md77k8masvmfhbn34ei</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Linjär algebra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4658</id>
    <revision>
      <id>51265</id>
      <parentid>45754</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:38:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51265</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11783" sha1="g3kdffhro1rxymauw96kx4jadtrfhwy" xml:space="preserve">== Geometriska vektorer ==

=== Riktade sträckor ===
[[File:Vec AB.svg|miniatyr|En riktad sträcka mellan ''A'' och ''B'']]
Betrakta två punkter i planet, &lt;math&gt; A &lt;/math&gt; och &lt;math&gt; B &lt;/math&gt;. Vi kan beteckna sträckan mellan &lt;math&gt; A &lt;/math&gt; och &lt;math&gt; B &lt;/math&gt; med &lt;math&gt; \overline{AB} &lt;/math&gt;. Vi kallar detta för en '''riktad sträcka''' och skiljer på sträckorna &lt;math&gt; \overline{AB} &lt;/math&gt; och &lt;math&gt; \overline{BA} &lt;/math&gt;. Speciellt kallar vi origo för &lt;math&gt; O &lt;/math&gt;. 

En riktad sträcka har en startpunkt och en slutpunkt. Vi kan utifrån detta även tilldela den riktade sträckan en storlek (hur lång är sträckan?) och en riktning (åt vilket håll går sträckan?). Man kan tänka sig den riktade sträckan &lt;math&gt; \overline{AB} &lt;/math&gt; som en pil som sitter fast i en punkt (&lt;math&gt; A &lt;/math&gt;) och pekar på en annan punkt (&lt;math&gt; B &lt;/math&gt;).

=== Vektorer ===
Vi definiererar nu en '''vektor''' som mängden av alla riktade sträckor som har samma storlek och riktning, dvs, vi bryr oss inte var en vektor börjar eller slutar, sålänge den har en viss längd och riktning. Vi definiererar '''nollvektorn''' som vektorn med storlek noll.

Vektorer är vanliga inom fysiken, exempelvis brukar krafter beskrivas som vektorer. De har en viss riktning (in mot jorden för gravitationskraften, framåt i vägens riktning för en bil, osv) och en viss storlek (antalet Newton som kraften verkar med).

Man brukar beteckna en vektor med en gemen bokstav i fetstil eller med ett streck eller en pil över: &lt;math&gt; \mathbf{v}, \overline{v}, \vec{v} &lt;/math&gt;. Ibland betecknar man också en vektor med den tidigare beteckningen för en riktad sträcka: &lt;math&gt; \overline{AB} &lt;/math&gt;, men med detta menas inte egentligen en vektor utan en representant för vektorn (en riktad sträcka med angiven storlek och riktning).

Längden eller '''absolutbeloppet''' (ibland bara '''beloppet''') av en vektor &lt;math&gt; \mathbf{u} &lt;/math&gt; brukar skrivas &lt;math&gt; |\mathbf{u}| \, &lt;/math&gt;. Oftast skrivs dock beloppet utan fetstil för att förenkla, till exempel &lt;math&gt; |\mathbf{u}| \, = u&lt;/math&gt;

Beroende på användningsområde så kan en vektor vara tvådimensionell, tredimensionell eller ha i princip hur många dimensioner som helst. Från fyra dimensioner och uppåt blir det dock svårt att föreställa sig en geometrisk tolkning, men räknereglerna fungerar precis som för andra vektorer. En endimensionell vektor skiljer sig i princip inte från vanliga tal.

=== Multiplikation med skalär ===
Med en '''skalär''' menas ett vanligt, reellt tal, t.ex. &lt;math&gt; 1, 3, 5, \frac{7}{11}, \sqrt{2} &lt;/math&gt; och &lt;math&gt; \pi \,&lt;/math&gt;.

Vi kan multiplicera en vektor med en skalär. Detta får följd att vektorns längd ändras, så att:

:&lt;math&gt;|\lambda\mathbf{u}| = |\lambda||\mathbf{u}|&lt;/math&gt;

för en skalär &lt;math&gt; \lambda &lt;/math&gt;. Vektorn kan också byta riktning:

:&lt;math&gt;\lambda &gt; 0: \lambda\mathbf{u} &lt;/math&gt; har samma riktning som &lt;math&gt; \mathbf{u} &lt;/math&gt;.
:&lt;math&gt;\lambda &lt; 0: \lambda\mathbf{u} &lt;/math&gt; har motsatt riktning som &lt;math&gt; \mathbf{u} &lt;/math&gt;.

=== Parallella vektorer ===
Vi säger att två vektorer &lt;math&gt;\mathbf{u}, \mathbf{v}&lt;/math&gt; är '''parallella''' om det finns en skalär &lt;math&gt; \lambda &lt;/math&gt; så att &lt;math&gt; \lambda\mathbf{u} = \mathbf{v} &lt;/math&gt;, dvs om &lt;math&gt;\mathbf{u}, \mathbf{v}&lt;/math&gt; har samma riktning, eller precis motsatt riktning. Om två vektorer är parallella, men har motsatt riktning, kallas de ibland '''antiparallella'''.
=== Vektoraddition ===
[[File:Vecteurs somme.png|miniatyr|Addition av vektorer]]
Vektoraddition för geometriska vektorer kan beskrivas som att två vektorer läggs efter varandra, som i bilden till höger. Alternativt ritar man upp ett parallellogram och beskriver summan som diagonalen i parallellogrammet.

==== Räkneregler ====
{|
| '''1''' || &lt;div class=&quot;center&quot;&gt;&lt;math&gt;\mathbf{u}+\mathbf{v}=\mathbf{v}+\mathbf{u}&lt;/math&gt;&lt;/div&gt; || kommutativitet över vektoraddition
|-
| '''2''' || &lt;div class=&quot;center&quot;&gt;&lt;math&gt;(\mathbf{u}+\mathbf{v})+\mathbf{w}=\mathbf{u}+(\mathbf{v}+\mathbf{w})&lt;/math&gt;&lt;/div&gt; || associativitet över vektoraddition
|-
| '''3''' || &lt;div class=&quot;center&quot;&gt;&lt;math&gt;\mathbf{u}+\mathbf{0}=\mathbf{0}+\mathbf{u}=\mathbf{u}&lt;/math&gt;&lt;/div&gt; || identitetselement vid vektoraddition
|-
| '''4''' || &lt;div class=&quot;center&quot;&gt;&lt;math&gt;\mathit{k}(\mathbf{u}+\mathbf{v})=\mathit{k}\mathbf{u}+\mathit{k}\mathbf{v}&lt;/math&gt;&lt;/div&gt; || distributivitet
|-
| '''5''' || &lt;div class=&quot;center&quot;&gt;&lt;math&gt;(\mathit{k}+\mathit{m})\mathbf{u}=\mathit{k}\mathbf{u}+\mathit{m}\mathbf{u}&lt;/math&gt;&lt;/div&gt; || distributivitet
|-
| '''6''' || &lt;div class=&quot;center&quot;&gt;&lt;math&gt;\mathit{k}(\mathit{m}\mathbf{u})=(\mathit{k}\mathit{m})\mathbf{u}&lt;/math&gt;&lt;/div&gt; || associativitet över skalärmultiplikation
|-
| '''7''' || &lt;div class=&quot;center&quot;&gt;&lt;math&gt;\mathit{1}\mathbf{u}=\mathbf{u}&lt;/math&gt;&lt;/div&gt; || identitetselement över skalärmultiplikation
|}
=== Subtraktion av vektorer ===
[[Fil:Vector subtraction.png|miniatyr|Subtraktion mellan vektorer]]
Den grafiska tolkningen av subtraktion mellan vektorer illustreras av bilden till höger. Genom att låta vektor &lt;math&gt;\mathbf{a}&lt;/math&gt; och vektor &lt;math&gt;\mathbf{b}&lt;/math&gt; utgå från samma punkt bildas differensen &lt;math&gt;\mathbf{a}-\mathbf{b}&lt;/math&gt; genom att rita en vektor mellan spetsarna i riktning från den sista till den första.

==== Räkneregel ====
:&lt;math&gt;\mathbf{a}-\mathbf{b}=\mathbf{a}+(-\mathbf{b})&lt;/math&gt;

Denna räkneregel ska tolkas som att man låter den andra vektorn &lt;math&gt;\mathbf{b}&lt;/math&gt; ersättas av sin invers &lt;math&gt;(-\mathbf{b})&lt;/math&gt;, som är lika lång men riktad åt motsatt håll. Sedan genomför man addition mellan dessa termer.

=== Baser för geometriska vektorer ===
För att det ska vara lättare att räkna med geometriska vektorer, presentera man dem som par eller tripplar av reella tal. För att möjliggöra detta konstruerar man en '''bas''' för rummet.
==== Baser i planet ====
[[Fil:Gram–Schmidt process.svg|miniatyr|Vektor &lt;math&gt;\mathbf{v_2}&lt;/math&gt; med basen &lt;math&gt;\mathbf{e_1}, \mathbf{e_2}&lt;/math&gt;]]
:'''Definition:''' ''Två vektorer &lt;math&gt;\mathbf{e_1}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathbf{e_2}&lt;/math&gt; som inte är paralella bildar en'' bas ''i planet''

Det finns alltså inget krav på att baserna skall vara av en viss längd eller ha en viss vinkel mot varandra, bara att de inte är parallella. De skall samtidigt inte vara lika med nollvektorn: &lt;math&gt;\mathbf{0}&lt;/math&gt; Detta faller sig naturligt när man betraktar nollvektorn som parallell med alla vektorer.

Låt &lt;math&gt;\mathbf{v_2}&lt;/math&gt; vara en godtycklig vektor. Placera &lt;math&gt;\mathbf{e_1}, \mathbf{e_2}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathbf{v_2}&lt;/math&gt; så att de börjar i samma punkt. Drag linjer genom v:s ändpunkter parallella med &lt;math&gt;\mathbf{e_1}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathbf{e_2}&lt;/math&gt; och låt &lt;math&gt;\mathbf{u_1}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathbf{u_2}&lt;/math&gt; vara sidorna i den parallellogram som bildas.

Då är &lt;math&gt;\mathbf{v_2}=\mathbf{u_1}+\mathbf{u_2}&lt;/math&gt;. Eftersom &lt;math&gt;\mathbf{u_1}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathbf{u_2}&lt;/math&gt; är parallella med &lt;math&gt;\mathbf{e_1}&lt;/math&gt; respektive &lt;math&gt;\mathbf{e_2}&lt;/math&gt; finns det tal &lt;math&gt;\mathit{x}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathit{y}&lt;/math&gt; så att &lt;math&gt;\mathbf{u_1}=\mathit{x} \mathbf{e_1}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathbf{u_2}=\mathit{y} \mathbf{e_2}&lt;/math&gt;. Alltså är &lt;math&gt;\mathbf{v_2}=\mathit{x} \mathbf{e_1}+\mathit{y} \mathbf{e_2}&lt;/math&gt;.

===== Sats =====
''Om'' &lt;math&gt;\mathbf{e_1}&lt;/math&gt; ''och' &lt;math&gt;\mathbf{e_2}&lt;/math&gt; ''är en bas i planet så kan varje vektor'' &lt;math&gt;\mathbf{v}&lt;/math&gt; ''entydigt skrivas:'' 
&lt;div class=&quot;center&quot;&gt;&lt;math&gt;\mathbf{v}=\mathit{x}\mathbf{e_1}+\mathit{y}\mathbf{e_2}&lt;/math&gt;&lt;/div&gt;

För att visa entydigheten antar man att: &lt;math&gt;\mathbf{v}=\mathit{x}\mathbf{e_1}+\mathit{y}\mathbf{e_2}=\mathit{x'}\mathbf{e_1}+\mathit{y'}\mathbf{e_2}&lt;/math&gt;. 
Vi måste visa att &lt;math&gt;\mathit{x}= \mathit{x'}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathit{y} = \mathit{y'}&lt;/math&gt;. 
Men om &lt;math&gt;\mathit{x}\not =\mathit{x'}&lt;/math&gt; så är &lt;math&gt;\mathbf{e_1}=-\frac{\mathit{y}-\mathit{y'}}{\mathit{x}-\mathit{x'}}\mathbf{e_2}&lt;/math&gt;, dvs &lt;math&gt;\mathbf{e_1}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathbf{e_2}&lt;/math&gt; är parallella. 
Men detta är en motsägelse då &lt;math&gt;\mathbf{e_1}, \mathbf{e_2}&lt;/math&gt; utgör en bas. Varför &lt;math&gt;\mathit{x}=\mathit{x'}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathit{y}=\mathit{y'}&lt;/math&gt;.


Om basvektorerna &lt;math&gt;\mathbf{e_1}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathbf{e_2}&lt;/math&gt; är vinkelräta (''ortogonala'') och har längden ett (''normerad'') kallas basen för ''ortonormerad''. Detta är den vanligaste och mest lättarbetade basen.

Om det är uppenbart vilken basen är, skriver man ofta &lt;math&gt;\mathbf{v}=(x,y)&lt;/math&gt; istället för &lt;math&gt;\mathbf{v}=x\mathbf{e_1}+y\mathbf{e_2}&lt;/math&gt;.
==== Baser i &lt;math&gt;\mathbb{R}^3&lt;/math&gt; ====
:'''Definition:''' ''Tre vektorer &lt;math&gt;\mathbf{e_1}, \mathbf{e_2}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathbf{e_3}&lt;/math&gt; utgör en bas i &lt;math&gt;\mathbb{R}^3&lt;/math&gt; om de inte ligger i ett plan.''
===== Sats =====
''Om &lt;math&gt;\mathbf{e_1}, \mathbf{e_2}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathbf{e_3}&lt;/math&gt; är en bas i rummet kan varje vektor &lt;math&gt;\mathbf{v}&lt;/math&gt; entydigt skrivas
&lt;div class=&quot;center&quot;&gt;&lt;math&gt;\mathbf{v}=x\mathbf{e_1}+y\mathbf{e_2}+z\mathbf{e_3}&lt;/math&gt;&lt;/div&gt;

== Linjära ekvationsystem ==
Linjära ekvationssystem är en uppsättning av ett ändligt antal linjära ekvationer med formen:

&lt;math&gt;\begin{matrix}
a_1x&amp;+&amp;b_1y&amp;=&amp;c_1\\
a_2x&amp;+&amp;b_2y&amp;=&amp;c_2
\end{matrix}&lt;/math&gt;

Där &lt;math&gt;a_n&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;b_n&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;c_n&lt;/math&gt; är reella eller komplexa tal.&lt;br /&gt;
Med &lt;math&gt;m&lt;/math&gt; ekvationer och &lt;math&gt;n&lt;/math&gt; obekanta kan man beskriva ekvationen som:

&lt;math&gt;\begin{matrix}
a_{11}x_1&amp;+&amp;a_{12}x_2&amp;+&amp;\cdots&amp;+&amp;a_{1n}x_n&amp;=&amp;b_1\\
a_{21}x_1&amp;+&amp;a_{22}x_2&amp;+&amp;\cdots&amp;+&amp;a_{2n}x_n&amp;=&amp;b_2\\
\vdots&amp; &amp; \vdots&amp; &amp; \ddots&amp; &amp; \vdots &amp; &amp; \vdots\\
a_{m1}x_1&amp;+&amp;a_{m2}x_2&amp;+&amp;\cdots&amp;+&amp;a_{mn}x_n&amp;=&amp;b_m
\end{matrix}&lt;/math&gt;

Det finns tre möjligheter:
#Ekvationssystemet har exakt en lösning
#Ekvationssystemet har oändligt många lösningar
#Ekvationssystemet saknar lösning

== Matriser ==

== Determinanter ==

== Vektorrum ==
Låt ett vektorrum &lt;math&gt;\mathbf{V}&lt;/math&gt; vara en godtycklig icke-tom mängd tillsammans med två operationer: vektoraddition och skalärmuliplikation
=== Axiom ===
*Vektorrummet är slutet över vektoraddition
:&lt;math&gt;\mathbf{u},\mathbf{v} \in \mathbf{V} \Rightarrow \mathbf{u}+\mathbf{v} \in \mathbf{V}&lt;/math&gt;
*Vektoraddition är kommutativ
:&lt;math&gt;\mathbf{u}+\mathbf{v}=\mathbf{v}+\mathbf{u}&lt;/math&gt;
*Vektoraddition är associativ
:&lt;math&gt;(\mathbf{u}+\mathbf{v})+\mathbf{w}=\mathbf{u}+(\mathbf{v}+\mathbf{w})&lt;/math&gt;
*Vektoraddition har ett identitetselement:&lt;math&gt;\mathbf{0}&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\mathbf{u}+\mathbf{0}=\mathbf{0}+\mathbf{u}=\mathbf{u}&lt;/math&gt;
*För varje vektor: &lt;math&gt;\mathbf{u}&lt;/math&gt; finns det en invers: &lt;math&gt;(-\mathbf{u})&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;\mathbf{u}+(-\mathbf{u})=\mathbf{0}&lt;/math&gt;
*Vektorrummet är slutet över skalärmultiplikation
:&lt;math&gt; \mathit{k} \in \mathbf{R}, \mathbf{u} \in \mathbf{V} \Rightarrow \mathit{k}\mathbf{u} \in \mathbf{V} &lt;/math&gt;
*Distributiva lagarna gäller över skalärmultiplikation
:&lt;math&gt; \mathit{k}(\mathbf{u}+\mathbf{v})=\mathit{k}\mathbf{u}+\mathit{k}\mathbf{v} &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; (\mathit{k}+\mathit{m})\mathbf{u}=\mathit{k}\mathbf{u}+\mathit{m}\mathbf{u} &lt;/math&gt;
*Associativa lagarna gäller för skalärmultiplikation
:&lt;math&gt; \mathit{k}(\mathit{m}\mathbf{u})=(\mathit{k}\mathit{m})\mathbf{u} &lt;/math&gt;
*Skalärmultiplikation har ett identitetselement: &lt;math&gt;\mathit{1}&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \mathit{1}\mathbf{u}=\mathbf{u} &lt;/math&gt;

== Euklidiska rum ==

== Linjära avbildningar ==

== Spektralteori med tillämpningar ==

[[Kategori: matematik]]
[[Kategori:Läromedel för universitet]]
[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|L]]
[[Kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:SAB: T Matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/L]]</text>
      <sha1>g3kdffhro1rxymauw96kx4jadtrfhwy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fourieranalys</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4659</id>
    <revision>
      <id>45753</id>
      <parentid>26393</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:38:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45753</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1773" sha1="197yds7ht751ah8n0jr6bp0264jn9z9" xml:space="preserve">Definition: &lt;math&gt;E&lt;/math&gt; är det linjära rummet av styckvis kontinuerliga funktioner definierade på &lt;math&gt;[-\frac{\pi}{2}, \frac{\pi}{2}]&lt;/math&gt; med värden i &lt;math&gt;\mathbb{C}&lt;/math&gt;.

Definition (Skalärprodukt i &lt;math&gt;E&lt;/math&gt;): &lt;math&gt;f, g \in E \Rightarrow \langle f, g \rangle := \int _{-\frac{\pi}{2}} ^\frac{\pi}{2} f(t)g(t) dt &lt;/math&gt;.

Sats: &lt;math&gt;\{ \frac{1}{\sqrt{2}}, \sin(x), \cos(x), \sin(2x), \cos(2x), \ldots \}&lt;/math&gt; bildar en ortonormerad bas i &lt;math&gt;E&lt;/math&gt;.
Bevis:
* &lt;math&gt;\langle \sin(mx), \cos(nx) \rangle = \ldots = 0&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;\langle \sin(mx), \sin(nx) \rangle = \ldots = \left\{ \begin{array}{c} 1 \Leftarrow m == n \\ 0 \Leftarrow m \neq n \end{array} \right.&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;\langle \cos(mx), \cos(nx) \rangle = \ldots = \left\{ \begin{array}{c} 1 \Leftarrow m == n \\ 0 \Leftarrow m \neq n \end{array} \right.&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;\langle \frac{1}{\sqrt{2}}, \sin(mx) \rangle = \ldots = 0&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;\langle \frac{1}{\sqrt{2}}, \cos(mx) \rangle = \ldots = 0&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;\langle \frac{1}{\sqrt{2}}, \frac{1}{\sqrt{2}}\rangle = \ldots = 1&lt;/math&gt;.
slut av bevis.

Den ortogonala projektionen &lt;math&gt;f_\parallel&lt;/math&gt; av &lt;math&gt;f \in E&lt;/math&gt; på det ortonormerade systemet ovan är
:&lt;math&gt;f_\parallel = \frac{a_0}{2} + \sum _{k = 1} ^\infty a_k\cos(kx) + b_k\sin(kx)&lt;/math&gt;, där 
:&lt;math&gt;a_k = \int _{-\frac{\pi}{2}} ^\frac{\pi}{2} f(t)\cos(kt) dt&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;b_k = \int _{-\frac{\pi}{2}} ^\frac{\pi}{2} f(t)\sin(kt) dt&lt;/math&gt;.

&lt;math&gt;f_\parallel&lt;/math&gt; kallas ''fourierserieutvecklingen'' av &lt;math&gt;f&lt;/math&gt;.

[[Kategori: Matematik]]
[[Kategori:Läromedel för universitet]]
[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: T Matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]</text>
      <sha1>197yds7ht751ah8n0jr6bp0264jn9z9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kycklingpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4662</id>
    <revision>
      <id>54777</id>
      <parentid>38040</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:33:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54777</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="588" sha1="cj6k6nru9f33qa0m2r06prf87gbj48l" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==

''[[Paj]]botten''

+

Fyllning:
*250 g kycklingfilé
*1/2 lök
*1 krm salt
*2 tomater
*2 dl broccolibuketter
*1 1/2 dl crémè fraîche
*2 ägg
*1 dl riven ost
*basilika efter behag

==Gör så här:==
Sätt ugnen på 200 g.
Tryck ut pajbottnet i en pajform och nacka och strö över lite a osten.
Stek strimlad kycklingfilé i oljad stekpanna. Tillsätt löken och broccolin. Låt svalna till rumstemperatur. Blanda i resten av ingredienserna.
Gräddas i mitten av ugnen i cirka 30 min.

[[Kategori:K kokbok]]
[[Kategori:P kokbok]]
[[Kategori:Kyckling]]</text>
      <sha1>cj6k6nru9f33qa0m2r06prf87gbj48l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Taramosalata</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4664</id>
    <revision>
      <id>54598</id>
      <parentid>26963</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:24:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54598</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="702" sha1="edpctlch8li0hwghr9tj3g815h9bsse" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser till tio portioner==
* 150 g tarama (fiskrom)
* 5 dl olja
* 1 gul lök
* 1 dl mjölk
* 1 citron
* 100 g vitt bröd

==Tillagning==
Blötlägg brödet i mjölken. Skala och finhacka den gula löken. Blanda ihop det blötlagda brödet med löken och rommen i en matberedare. Häll på oljan och mixa till en slät konsistens, tillsätt saften av den pressade citronen.

==Servering==
Servera med bröd som en förrätt.

==Tips==
Istället för bröd kan man ta pressad kokt potatis.

[[Image:Taramosalata01.jpg|left|300px|Grekisk servering som förrätt med lite garnering]]

[[kategori:Såser]]
[[kategori:T kokbok]]

{{Wiktionary|taramosalata}}
{{Wikipedia|taramosalata}}</text>
      <sha1>edpctlch8li0hwghr9tj3g815h9bsse</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Bokifiering</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4667</id>
    <revision>
      <id>28804</id>
      <parentid>20299</parentid>
      <timestamp>2010-07-15T06:01:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.250.7.31</ip>
      </contributor>
      <comment>det borde väl vara &quot;höra hemma&quot; och inte &quot;göra hemma&quot;?</comment>
      <origin>28804</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1021" sha1="3x9u72rz04glxi2ze13e394r6nvpkdi" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;width: 70%;margin: 0 auto; background:#fffaf5; border:#f2e0ce 1px solid;padding: 0 5px 0 5px;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float:right; margin-left: 2px;&quot;&gt;
[[Bild:Books-aj.svg aj ashton 01.svg|85px]]
&lt;/div&gt;
Den här boken/boksidan bör ''bokifieras''. Det kan röra sig om att sidan är skriven som en informationsartikel som kan höra hemma på [[w:Wikipedia|Wikipedia]] eller som rent innehållsfattiga sidor som inte kan lära ut någonting. Det kan också röra sig om böcker/boksidor som inte ingår bland de typer av böcker som Wikibooks innefattar.
&lt;/div&gt;&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Sidor som behöver bokifieras|{{PAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Administrativa mallar]]
----
Denna mall ska användas på vanliga boksidor som på ett eller annat sätt inte passar in på Wikibooks. Om det dock är ett riktigt uppenbart fall så bör sidan märkas med antingen [[Mall:Sffr]] eller [[Mall:Radera]]. Alla sidor med den här mallen kommer placeras i [[:Kategori:Sidor som behöver bokifieras]].&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3x9u72rz04glxi2ze13e394r6nvpkdi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Sidor som behöver bokifieras</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4668</id>
    <revision>
      <id>25346</id>
      <parentid>15559</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:19:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Removed category [[:Category:Wikibooks|Wikibooks]]; Quick-adding category [[:Category:Wikibooks:Administration|Wikibooks:Administration]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25346</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="188" sha1="dfkjbutp0mfuk6z6pkccia18c7kfz04" xml:space="preserve">Sidor i den här kategorin är märkta med [[Mall:Bokifiering]], sidor som bör få sig en överblick för att se om dessa passar in på Wikibooks.


[[Kategori:Wikibooks:Administration]]</text>
      <sha1>dfkjbutp0mfuk6z6pkccia18c7kfz04</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Fluffig Skumtomte</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4673</id>
    <revision>
      <id>37237</id>
      <parentid>17005</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:35:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fluffig Skumtomte]] till [[Drinkboken/Recept/Fluffig Skumtomte]]</comment>
      <origin>37237</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="592" sha1="q5ap968ptu1iz49na4qdaqqex7ouw7g" xml:space="preserve">'''Fluffig Skummtomte'''

====Ingredienser====
* 3 delar tranbärsjuice
* 2 delar mjölk
* 1 del vodka

====[[Drinkglas|Glas]]====
Grogg glas

====Tillagning====
Börja med att blanda vodka med tranbärsjuicen. Häll sedan försiktigt på mjölken.
Mjölken kommer möjligen skära sig om man inte är försiktig, detta går dock att få bort genom en ordentlig blandning efter att alla ingredienser ligger i glaset.

====Garnering====
Grannera med en skummtomte vid sidan av glaset och drick tills du får en fin mjölkmustash.

[[Kategori:Vodkadrinkar]] 
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>q5ap968ptu1iz49na4qdaqqex7ouw7g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4674</id>
    <revision>
      <id>31941</id>
      <parentid>31939</parentid>
      <timestamp>2011-10-14T11:56:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Stora spelboken/Låt tärningarna rulla]] till [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla]], som var en omdirigeringssida: fel på undersidornas undersidor</comment>
      <origin>31941</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="444" sha1="dszgww06giebdl1zn3p2kapdtddoqn0" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Låt tärningarna rulla&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;BR&gt;
&lt;center&gt; - [[:kategori:Tärningsspel|Tärningsspel]] - &lt;/center&gt;&lt;br&gt;
&lt;center&gt; - [[/Craps/]] - [[/Etthundra/]] - [[/Femtusen/]] - [[/Mex/]] - [[/Perudo/]] - [[/Yatzy/]] - [[/Threes/]] -&lt;/center&gt;


[[bild:Two red dice 01.svg|center|500px]]


&lt;center&gt;&lt;big&gt;'''[[/Förord/|Nästa sida]]'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;
[[Kategori:Spel]]
[[Kategori:SAB: Rdc Sällskapsspel]]</text>
      <sha1>dszgww06giebdl1zn3p2kapdtddoqn0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Förord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4675</id>
    <revision>
      <id>38795</id>
      <parentid>20421</parentid>
      <timestamp>2013-05-14T16:25:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38795</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1237" sha1="ekd4sev0og8qhmgw7u0vbwz2qyewry8" xml:space="preserve">[[Kategori:Spel]]

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&amp;spades; &lt;font color=red&gt;&amp;hearts;&lt;/font&gt;   &amp;clubs;   &lt;font color=red&gt;&amp;diams; &lt;/font&gt; Förord &amp;spades; &lt;font color=red&gt;&amp;hearts;&lt;/font&gt;   &amp;clubs;   &lt;font color=red&gt;&amp;diams;&lt;/font&gt;
&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

Detta är en bok innehållande '''tärningsspel'''. Lägg gärna till dom spel som ni tycker platsar. Med '''tärningsspel''' avses spel där endast tärningar används. Spel där tärningarna styr pjäsers flyttningar räknas som [[Stora Spelboken/Sällskapsspel|sällskapsspel]].

Mycket nöje

&lt;center&gt; - [[:kategori:tärningsspel|Tärningsspel]] - &lt;/center&gt;
&lt;center&gt; - [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Craps|Craps]] - [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Etthundra|Etthundra]] - [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Femtusen|Femtusen]] - [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Mex|Mex]] - [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Perudo|Perudo]] - [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Yatzy|Yatzy]] - &lt;/center&gt;


&lt;center&gt;  Innehållsförteckning  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Olika typer av tärningar|Olika typer av tärningar]]  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[Wikibooks:Önskelista/Tärningsspel|Önskelista]]  &lt;/center&gt;</text>
      <sha1>ekd4sev0og8qhmgw7u0vbwz2qyewry8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Delete</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4678</id>
    <redirect title="Mall:Radera" />
    <revision>
      <id>15615</id>
      <timestamp>2007-10-18T20:46:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DerHexer</username>
        <id>717</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>needed for [[meta:SWMT]], thanks</comment>
      <origin>15615</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25" sha1="h2zm3ib1ykgrgdakyrwtn7ilsm1dsg6" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Mall:Radera]]</text>
      <sha1>h2zm3ib1ykgrgdakyrwtn7ilsm1dsg6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Bull's Milk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4692</id>
    <revision>
      <id>37860</id>
      <parentid>15749</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:59:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bull's Milk]] till [[Drinkboken/Recept/Bull's Milk]]</comment>
      <origin>37860</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="386" sha1="6wi2vfrt550x9aevdcoprjxesjmrd0e" xml:space="preserve">== Ingredienser ==

* 7.5cl Brandy
* En kopp (15cl) mjölk
* En skvätt sockerlag
* Riven muskot
* Malen kanel


== Tillagning ==

Fyll en shaker med is och tillsätt sedan brandyn, mjölken och sockerlagen, skaka ordentligt och häll sedan innehållet i ett highballglas.
Strö över muskot och kanel, klar att serveras.
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
[[Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar]]</text>
      <sha1>6wi2vfrt550x9aevdcoprjxesjmrd0e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret matematik/Logik/Satslogik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4702</id>
    <revision>
      <id>39832</id>
      <parentid>31853</parentid>
      <timestamp>2013-09-29T19:48:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.226.110.59</ip>
      </contributor>
      <origin>39832</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5763" sha1="czf5lqxwdrwf8g2s3fgcchk51h7bm7p" xml:space="preserve">{{Diskret Matematik/Sidhuvud}}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

== Satslogik ==

=== Grundläggande satslogiska konnektiv ===
Inom satslogiken hanterar man (kombinationer av) påståenden eller teser och varje påstående kan vara antingen sant eller falskt. Alltså måste påståendet vara av en typ som kan vara sant eller falskt. Det måste innehålla ett påstående om en egenskap hos detta, t.ex vad nåt är, har , blir, eller gör.
Giltiga påståenden är t.ex: 2 x 2 = 4 , Det regnar, Jag sover, 1 + 1 = 73 (ett falskt påstående men fullt giltigt).
Däremot är inte 3*7 giltigt då det inte innehåller något påstående om talet. x / 5 = 11 är giltigt men x måste tilldelas att värde för att kunna avgöras om det är sant eller falskt.
I stället för att skriva hela satserna brukar man använda A, B, C osv.

;negation 
För att negera ett påstående så används icke-symbolen &amp;not; A.

;disjunktion 
Satsen A eller B kallas disjunktion och betecknas A &amp;or; B.

;konjunktion
Satsen A och B kallas konjunktion och skrivs A &amp;and; B.

;implikation
A leder till B kallas implikation och skrivs A &amp;rarr; B.

;ekvivalens
Om både A &amp;rarr; B och B &amp;rarr; A är sanna så kallas det ekvivalens och skrivs A &amp;harr; B. Det är alltså samma sak som A &amp;rarr; B &amp;and; B &amp;rarr; A

Med kombinationer av dessa kan man dela upp ett påstående i dess atomära satser. Satsen &quot;Om jag jobbar med lön och inte blir lurad eller rånad så tjänar jag pengar&quot; kan skrivas:
*(''jag jobbar'' &amp;and; ''jag får lön'' &amp;and; &amp;not;(''blir lurad'' &amp;or; ''blir rånad'')) &amp;rarr; ''jag tjänar pengar''.
Om detta är det enda sättet att tjäna pengar gäller implikationen åt bägge håll och är alltså en ekvivalens
*(''jag jobbar'' &amp;and; ''jag får lön'' &amp;and; &amp;not;(''blir lurad'' &amp;or; ''blir rånad'')) &amp;harr; ''jag tjänar pengar''.


===Sanningsvärden===

Sanningsvärdet av en sammansatt (molekylär) sats bestäms av sanningsvärderna på dom ingående atomära satserna.

För att se möjliga sanningsvärden gör man en sanningsvärdestabell där de ingående atomära sats prövas med alla möjliga kombinationer av sant/falskt.

negationen &amp;not; A har alltid motsatt sanningsvärde som A, om A är sann så är &amp;not; A falsk. 
{|
|-----
| width=&quot;120&quot; |
{{Tabell/Logik|Negation ( '''&amp;not;''' )|sann om A är falsk &lt;br&gt; falsk om A är sann|'''&amp;not;'''&amp;nbsp;A|'''f'''|'''f'''|'''s'''|'''s'''}}
| width=&quot;150&quot; |
{{Tabell/Logik|Disjunktion ( '''&amp;or;''' )|sann om någon av A och B är sann|A&amp;nbsp;'''&amp;or;'''&amp;nbsp;B|'''s'''|'''s'''|'''s'''|'''f'''}}
| width=&quot;150&quot; |
{{Tabell/Logik|Konjunktion ( '''&amp;and;''' )|sann om både A och B är sanna|A&amp;nbsp;'''&amp;and;'''&amp;nbsp;B|'''s'''|'''f'''|'''f'''|'''f'''}}
| width=&quot;150&quot; |
{{Tabell/Logik|Implikation ( '''&amp;rarr;''' )|sann om A &amp; B är sanna eller A är falsk|A&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;B|'''s'''|'''f'''|'''s'''|'''s'''}}
| width=&quot;150&quot; |
{{Tabell/Logik|Ekvivalens ( '''&amp;harr;''' )|sann om A &amp; B har lika sanningsvärde|A&amp;nbsp;&amp;harr;&amp;nbsp;B|'''s'''|'''f'''|'''f'''|'''s'''}}
|}

====Tautologi====
{{Tabell/Logik|Tautologi|(A &amp;rarr; B) &amp;or; A har alltid samma sanningsvärde|(A &amp;rarr; B)&amp;emsp;'''&amp;or;'''&amp;emsp;&amp;emsp;A|'' s &amp;emsp;&amp;emsp;''' s''' &amp;emsp;&amp;emsp; s ''|'' f &amp;emsp;&amp;emsp;''' s''' &amp;emsp;&amp;emsp; s ''|'' s &amp;emsp;&amp;emsp;''' s''' &amp;emsp;&amp;emsp; f ''|'' s &amp;emsp;&amp;emsp;''' s''' &amp;emsp;&amp;emsp; f ''}}

*En sammansatt sats som alltid är sann sägs vara satslogiskt sann (tautologi).
*En sammansatt sats som alltid är falsk sägs vara satslogiskt falsk (kontradiktorisk).

====Satslogisk ekvivalens====
Två satser A och B som är satslogiska följder av varandra (A&amp;harr;B) är satslogiskt ekvivalenta. Dom har samma sanningsvärdestabell. T.ex: &amp;not;(A &amp;and; B)&amp;nbsp; &lt;=&gt;&amp;nbsp; &amp;not;A &amp;or; &amp;not;B 

{{Tabell/Logik|Satslogisk ekvivalens (&lt;nowiki&gt; &lt;=&gt; &lt;/nowiki&gt;)|Två satser med samma sanningsvärden|'''&amp;not;''' &amp;nbsp;(A &amp;and; B)&amp;nbsp; &lt;nowiki&gt;&lt;=&gt;&lt;/nowiki&gt;&amp;nbsp; &amp;not;A '''&amp;or;''' &amp;not;B|'''''f'''&amp;emsp;&amp;emsp;s &amp;emsp;&amp;emsp;&amp;emsp;&amp;emsp; f&amp;emsp;'''f'''&amp;emsp;f ''|'''''s'''&amp;emsp;&amp;emsp;f &amp;emsp;&amp;emsp;&amp;emsp;&amp;emsp; f&amp;emsp;'''s'''&amp;emsp;s ''|'''''s'''&amp;emsp;&amp;emsp;f &amp;emsp;&amp;emsp;&amp;emsp;&amp;emsp; s&amp;emsp;'''s'''&amp;emsp;f ''|'''''s'''&amp;emsp;&amp;emsp;f  &amp;emsp;&amp;emsp;&amp;emsp;&amp;emsp; s&amp;emsp;'''s'''&amp;emsp;s ''}}

Följande satslogiska ekvivaleser är bra att kunna:

;Dubbel negation
*&amp;not;&amp;not;A&lt;=&gt;A

;Kommutativa lagarna
*A&amp;and;B&lt;=&gt;B&amp;and;A
*A&amp;or;B&lt;=&gt;B&amp;or;A
*A&amp;harr;B&lt;=&gt;B&amp;harr;A
{|
|-----
| width=&quot;150&quot; |
{{Tabell/Logik|Kommutativa lagarna I|sats 1 &amp; 2 har lika sanningsvärde|A&amp;and;B&lt;nowiki&gt;&lt;=&gt;&lt;/nowiki&gt;B&amp;and;A|''s&amp;emsp;&amp;emsp;'''s'''&amp;emsp;&amp;emsp;s''|''f&amp;emsp;&amp;emsp;'''f'''&amp;emsp;&amp;emsp;f''|''f&amp;emsp;&amp;emsp;'''f'''&amp;emsp;&amp;emsp;f''|''f&amp;emsp;&amp;emsp;'''f'''&amp;emsp;&amp;emsp;f''}}
| width=&quot;150&quot; |
{{Tabell/Logik|Kommutativa lagarna II|sats 1 &amp; 2 har lika sanningsvärde|A&amp;or;B&lt;nowiki&gt;&lt;=&gt;&lt;/nowiki&gt;B&amp;or;A|''s&amp;emsp;&amp;emsp;'''s'''&amp;emsp;&amp;emsp;s''|''s&amp;emsp;&amp;emsp;'''s'''&amp;emsp;&amp;emsp;s''|''s&amp;emsp;&amp;emsp;'''s'''&amp;emsp;&amp;emsp;s''|''f&amp;emsp;&amp;emsp;'''f'''&amp;emsp;&amp;emsp;f''}}
| width=&quot;150&quot; |
{{Tabell/Logik|Kommutativa lagarna III|sats 1 &amp; 2 har lika sanningsvärde|A&amp;harr;B&lt;nowiki&gt;&lt;=&gt;&lt;/nowiki&gt;B&amp;harr;A|''s&amp;emsp;&amp;emsp;'''s'''&amp;emsp;&amp;emsp;s''|''f&amp;emsp;&amp;emsp;'''f'''&amp;emsp;&amp;emsp;f''|''f&amp;emsp;&amp;emsp;'''f'''&amp;emsp;&amp;emsp;f''|''s&amp;emsp;&amp;emsp;'''s'''&amp;emsp;&amp;emsp;s''}}
|}
;de Morgans lagar
*&amp;not;(A&amp;and;B)&lt;=&gt;&amp;not;A&amp;or;&amp;not;B
*&amp;not;(A&amp;or;B)&lt;=&gt;&amp;not;A&amp;and;&amp;not;B

;Kontraposistion 
*A&amp;rarr;B&lt;=&gt;&amp;not;B&amp;rarr;&amp;not;A

;Associativa lagarna
*A&amp;and;(B&amp;and;C)&lt;=&gt;(A&amp;and;B)&amp;and;C
*A&amp;or;(B&amp;or;C)&lt;=&gt;(A&amp;or;B)&amp;or;C;

Distrubativa lagarna
*A&amp;and;(B&amp;or;C)&lt;=&gt;(A&amp;and;B)&amp;or;(A&amp;and;C)
*A&amp;or;(B&amp;and;C)&lt;=&gt;(A&amp;or;B)&amp;and;(A&amp;or;C)

;regler för &amp;rarr;
*A&amp;rarr;B&lt;=&gt;&amp;not;A&amp;or;B

;regler för &amp;harr;
*A&amp;harr;B&lt;=&gt;(A&amp;rarr;B)&amp;and;(B&amp;rarr;A)


====Disjunktiv normalform====

====Konjunktiv normalform====


[[Kategori:Diskret Matematik]]</text>
      <sha1>czf5lqxwdrwf8g2s3fgcchk51h7bm7p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret matematik/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4704</id>
    <revision>
      <id>31849</id>
      <parentid>20317</parentid>
      <timestamp>2011-10-10T13:29:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Matematik/Diskret Matematik/Introduktion]] till [[Matematik/Diskret matematik/Introduktion]]: svensk versalisering</comment>
      <origin>31849</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="504" sha1="goq1yk9owmh3sk7ad4um7yapjan1wy8" xml:space="preserve">{{Diskret Matematik/Sidhuvud}}


== Diskret matematik ==
=== Introduktion ===

Diskret eller finit matematik som den även kallas handlar om heltalsmatematik. Bråktal ingår men ej decimaltal.
Oftast söker man tal ur bestämda mängder. De talmängder man använder är naturliga tal, heltal, reella tal och komplexa tal. 
Diskret matematik har en koppling till skapandet av algoritmer och för att beskriva eller lösa problem inom algoritmer och dataprogrammering. 

[[Kategori:Diskret_Matematik]]</text>
      <sha1>goq1yk9owmh3sk7ad4um7yapjan1wy8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sten, sax eller påse</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4709</id>
    <revision>
      <id>27488</id>
      <parentid>26448</parentid>
      <timestamp>2010-03-21T18:03:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.88.99.96</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Handens värde */</comment>
      <origin>27488</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="835" sha1="hsggrtoym0xc4ketj3lrfbss2z2go8p" xml:space="preserve">'''Sten, sax eller påse''' är en enkel lek/tävling för två personer.

==Om spelet==
Gammalt spel av okänd härkomst. Kan användas för att lösa smärre tvister. T.ex vem som ska gå till kiosken.

==Regler==

===Detta behövs===
*En fungerande hand per spelare

===Handsignaler===
;sten
*knuten hand
;sax
*pek och långfingret säras på och pekar framåt, resten av handen knuten
;påse
*öppen hand

===Handens värde===
Sax klipper påse, påse slår in sten och sten slår sönder sax.
Dvs Sax vinner över påse, påse vinner över sten och sten vinner över sax.

===Spelet===
spelarna räknar till tre och visar på tre var sin hand formad som sten, sax eller påse.
Man väljer själv antalet omgångar.

[[kategori:Lekar]]
[[kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]</text>
      <sha1>hsggrtoym0xc4ketj3lrfbss2z2go8p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Lekar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4710</id>
    <revision>
      <id>25497</id>
      <parentid>15905</parentid>
      <timestamp>2009-10-12T09:57:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Removed category [[:Category:SAB: Rdd|SAB: Rdd]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25497</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="fim3va1dd1hk31tryggwa1okrmfob0h" xml:space="preserve">[[Kategori:spel]]</text>
      <sha1>fim3va1dd1hk31tryggwa1okrmfob0h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Sällskapsspel/Tre i rad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4711</id>
    <revision>
      <id>28653</id>
      <parentid>20934</parentid>
      <timestamp>2010-07-01T19:44:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>212.181.169.175</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Spelet */</comment>
      <origin>28653</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1090" sha1="8hchawxdde3aezbtbrfo6ygvoculuca" xml:space="preserve">'''Tre i rad''' är ett enkelt spel för två personer.

==Detta behövs==

*En spelplats 

*En pinne, sten eller penna man kan skriva med.

==Spelet==

Spelplanen består av ett fält med ett rutnät som omfattar totalt nio rutor (3x3). En spelare börjar med att skriva ett X eller ett O på spelplanen (vem som har X respektive O kommer deltagarna överens innan spelet börjar). Varje spelare får ha max tre ritade tecken. När man ska sätta ut sitt fjärde tecken måste man radera ett av dom tidigare. Målet är att man ska få ihop en rad med sina egna tecken. Raden kan vara vågrät, lodrät eller diagonell. Man måste även tänka på att försöka blockera motspelaren. När någon får ihop en rad vinner personen som fick ihop raden. 

Många brukar blanda ihop tre i rad med tic-tac-toe som också går ut på att försöka få tre i rad. Men i tic-tac-toe ska man inte radera ett tidigare tecken när man ska sätta ut sitt fjärde tecken utan spelet fortsätter tills spelplanen är full eller när en spelare får tre i rad.

[[kategori:Sällskapsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>8hchawxdde3aezbtbrfo6ygvoculuca</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Användarguide för MediaWiki 1.3</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4714</id>
    <revision>
      <id>15877</id>
      <parentid>15832</parentid>
      <timestamp>2007-11-19T00:25:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>/* Användarguide för MediaWiki 1.3 */</comment>
      <origin>15877</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1180" sha1="ocj0bot84p7m4hgdx7fcqmwlpdmmpzv" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background-color: #F3F9FF; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 10px 0 10px; border: 1px solid #AAAAAA;&quot;&gt;
:''Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående bok/boksida. &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''Var god modifiera inte diskussionen.'''&lt;/span&gt;  Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.''
&lt;!--Mall:Sffrt (sidor föreslagna för radering topp)--&gt;

Resultatet av diskussionen blev '''radera'''. 
 [[User:Klibbnisse|Klibbnisse]] 19 november 2007 kl. 01.25 (CET)
===[[Användarguide för MediaWiki 1.3]]===
**Anmälare: [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 31 augusti 2007 kl. 21.43 (CEST)
**Förklaring: Sidan är helt och hållet på engelska, det skulle inte förvåna mig om exakt samma bok en gång fanns på engelska Wikibooks.
**Åtgärd: Radera

'''Radera'''
#[[Användare:Snillet|Snillet]] 15 november 2007 kl. 19.42 (CET)

'''Blankröst'''

'''Radera inte'''

'''Diskussion'''&lt;p&gt;

:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte diskussionen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;!--Mall:Sffrb (sidor föreslagna för radering botten)--&gt;&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>ocj0bot84p7m4hgdx7fcqmwlpdmmpzv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Avslutade omröstningar/2007/november</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4715</id>
    <revision>
      <id>15876</id>
      <timestamp>2007-11-19T00:22:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: {{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Användarguide för MediaWiki 1.3}}</comment>
      <origin>15876</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="79" sha1="6kmysffv4bghmwdcha6izeq32jao1r7" xml:space="preserve">{{Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Användarguide för MediaWiki 1.3}}</text>
      <sha1>6kmysffv4bghmwdcha6izeq32jao1r7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret matematik/Logik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4717</id>
    <revision>
      <id>45598</id>
      <parentid>20107</parentid>
      <timestamp>2015-09-02T17:17:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>JoergenB flyttade sidan [[Matematik/Diskret Matematik/Logik]] till [[Matematik/Diskret matematik/Logik]] utan att lämna en omdirigering: Fullföljt Hallonmannens flytt till svenskversaliserade titlar.</comment>
      <origin>45598</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="972" sha1="g54yncbin6xbfr5oft22saybu8dbilt" xml:space="preserve">{| align=center border=1 cellpadding=6
|align=center colspan=&quot;5&quot;| [[Matematik/Diskret Matematik|Diskret Matematik]]
|-
| align=center | [[Matematik/Diskret Matematik/Introduktion|Introduktion]] 
| align=center | [[Matematik/Diskret Matematik/Kombinatorik|Kombinatorik]]
| align=center | [[Matematik/Diskret Matematik/Mängder|Mängder]]
| align=center | [[Matematik/Diskret Matematik/Logik|Logik]]&lt;br&gt;[[/Satslogik/]]/[[/Predikatlogik/]]
| align=center | [[Matematik/Diskret Matematik/Talteori|Talteori]]
|}

Logiken används för att bevisa sanningshalten i matematiska påståenden. Logiken kan indelas i två områden:
*[[/Satslogik/]]
*[[/Predikatlogik/]]

Satslogiken behandlar enklare påståenden typ: om det regnar eller snöar så badar jag inte ((det regnar &amp;or; det snöar)&amp;rarr;&amp;not;(badar jag)) medan predikatlogiken även innefattar påståenden om mängder, ex. det finns människor som inte arbetar (&amp;#8707;x &amp;not;arbetar(x))

[[kategori:Diskret Matematik]]</text>
      <sha1>g54yncbin6xbfr5oft22saybu8dbilt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret matematik/Logik/Predikatlogik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4718</id>
    <revision>
      <id>31855</id>
      <parentid>20104</parentid>
      <timestamp>2011-10-10T13:31:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Matematik/Diskret Matematik/Logik/Predikatlogik]] till [[Matematik/Diskret matematik/Logik/Predikatlogik]]: svensk versalisering</comment>
      <origin>31855</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2024" sha1="kqnntb6fam7mys484burjir44oeu7y4" xml:space="preserve">{{Diskret_Matematik/Sidhuvud}}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

== Predikatlogik ==
===Predikatlogiska begrepp===
====Predikatlogiska kvantifikatorer====
I predikatlogiken tillkommer två predikatlogiska kvantifikatorer:
*&amp;#8704; - för alla x
*&amp;#8707; - det finns minst ett x

Med dessa kan man uttrycka mängdförhållanden, t.ex kan satsen ''Allt består av atomer'' skrivas:
*&amp;#8704;x ''består av atomer''(x)
och satsen ''Det finns något som består av flera sorters atomer'' kan skrivas:
*&amp;#8707;x ''består av flera sorters atomer''(x)

====Individområden====
Man låter x stå för ett ''individområde''. Exempel individområde = ''alla fågelarter'':
*&amp;not;&amp;#8704;x ''kan flyga''(x) - Inte alla fågelarter kan flyga
*&amp;#8707;x &amp;not;''(kan flyga)''(x) - Det finns minst en av alla fågelarter som inte kan flyga

Kvantifikatorn binder en individvariabel i hela den efterföljande satsen. Om alla variabler är bundna sägs satsen vara sluten annars är den öppen. Exempelvis:
*&amp;#8704;xR(x)&amp;and;S(x) - Sista förekomsten av x är inte bunden då första satsen slutar vid &amp;and;-tecknet
*&amp;#8704;x[R(x)&amp;and;S(x)] - Båda förekomsterna av x är bundna.

Vi låter L(x,y) stå för ''&quot;x och y har samma färg&quot;'' och sätter individområdet till alla legobitar.&lt;br&gt;Studera dessa två satser:
#&amp;#8704;y&amp;#8707;x L(x,y)
#&amp;#8707;x&amp;#8704;y L(x,y)
Sats nr 1 betyder &quot;för alla legobitar y så finns minst en legobit x som har samma färg&quot;&lt;br&gt;
Sats nr 2 betyder &quot;det finns minst en legobit x som för alla legobitar y har samma färg&quot; (alla bitar har samma färg)&lt;br&gt;

===Logisk sanning inom predikatlogiken===
För att en predikatlogisk sats av typen &amp;#8704;xA(x) ska vara sann måste alla måste a(t) vara sann för hela individområdet.&lt;br&gt;Satsen &amp;#8707;xA(x) är sann om A(t) är sann för minst en individ i individområdet och falsk om A(t) är falsk för hela individområdet.

====Predikatlogisk sanning====
    
====Predikatlogisk konsekvens==== 

====Predikatlogisk ekvivalens==== 


[[kategori:Diskret Matematik]]</text>
      <sha1>kqnntb6fam7mys484burjir44oeu7y4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Tvetydiga datum</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4719</id>
    <revision>
      <id>49484</id>
      <parentid>30673</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49484</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7610" sha1="8pdq87i13hfgr2ddvto74y0og7ji99e" xml:space="preserve">{{proguppgift|TVETYDIGA DATUM|2=

Datum skrivs på olika sätt i olika länder. Till exempel skulle datumet 03/05/01 i Sverige betyda 1 maj
2003, medan det i USA skulle vara 5 mars 2001 och i en del andra länder 3 maj 2001 (vi kan utgå ifrån
att årtalet alltid är under 2000-talet, dvs mellan 2000 och 2099).

Detta kan bland annat orsaka bekymmer när man tittar på bäst-före datumet på en gammal konservburk.
Om man inte har en aning om vilket format ett datum har, kan man behöva pröva alla möjligha
betydelser och, för att vara på den säkra sidan, välja det tidigaste giltiga datumet.

För att ett datum ska vara giltigt måste förstås månaden vara mellan 1 och 12 och dagen mellan 1 och
antalet dagar i månaden. Antalet dagar i de tolv månaderna är i tur och ordning

31, 28, 31, 30, 31, 30, 31, 31, 30, 31, 30, 31

utom under skottår (vilka, för perioden 2000 − 2099, infaller om årtalet är jämnt delbart med 4) då
februari har 29 dagar.

Skriv ett program som läser in de tre delarna av ett datum och skriver ut det tidigaste giltiga datumet som indata kan tänkas representera.

'''Körningsexempel'''
 Del 1: 3
 Del 2: 5
 Del 3: 1
 År 2001, månad 3, dag 5.
}}

==Lösning==
Här handlar det helt om att prova alla möjligheter, och som uppgiften beskriver skriva ut den lägst möjliga. Min lösning följer nedan:

 #include &lt;vector&gt;
 #include &lt;algorithm&gt;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 struct Date{
 	size_t year,month,day;
 };
 bool operator&lt;(const Date&amp; d1,const Date&amp; d2){
 	if(d1.year==d2.year){
 		if(d1.month==d2.month){
 			return d1.day&lt;d2.day;
 		}
 		return d1.month&lt;d2.month;
 	}
 	return d1.year&lt;d2.year;
 }
 std::ostream&amp; operator&lt;&lt;(std::ostream&amp; os,const Date&amp; d){
 	return os &lt;&lt; &quot;År &quot; &lt;&lt; d.year &lt;&lt; &quot;, månad &quot; &lt;&lt; d.month &lt;&lt; 
 		&quot;, dag &quot; &lt;&lt; d.day &lt;&lt; &quot;.&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 void addDate(std::vector&lt;Date&gt;&amp; dates,size_t year,size_t month,size_t day){
 	const size_t mDaysV[12]={31, 0, 31, 30, 31, 30, 31, 31, 30, 31, 30, 31};
 	if(year&lt;100)year+=2000;
 
 	if(month&gt;12 || month&lt;1 || day&lt;1)return;
 	size_t mDays=(month==2?(year%4==0?29:28):mDaysV[month]);
 	if(day&gt;mDays)return;
 
 	Date dt={year,month,day};
 	dates.push_back(dt);
 }
 
 int main(){
 	size_t del1,del2,del3;
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Del 1: &quot;;
 	std::cin &gt;&gt; del1;
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Del 2: &quot;;
 	std::cin &gt;&gt; del2;
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Del 3: &quot;;
 	std::cin &gt;&gt; del3;
 	std::vector&lt;Date&gt; dates;
 	addDate(dates,del1,del2,del3);
 	addDate(dates,del3,del1,del2);
 	addDate(dates,del3,del2,del1);
 	std::vector&lt;Date&gt;::iterator iter=std::min_element(dates.begin(),dates.end());
 	if(iter==dates.end())
 		std::cout &lt;&lt; &quot;Omöjligt!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 	else
 		std::cout &lt;&lt; *iter;
 	return 0;
 }


Lösning i Java. Det är helt enkelt bara att testa alla sätt datumet kan tolkas på (vilket är 6 stycken) och dels kolla om datumet är giltigt och dels kolla om det är det minsta datumet (hittills). Inga konstigheter.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class TvetydigaDatum
{
	//År, månad, dag för vårt slutgiltiga svar.
	static int year, month, day;
	static String date;

	//Dagarna i respektive månad. (Månad 0 har 0 dagar.)
	static int [] dagar = {0,31,28,31,30,31,30,31,31,30,31,30,31};

	public static void makeDate(int year, int month, int day)
	{
		//Vanligtvis har Februari 28 dagar.
		dagar[2] = 28;

		//Om det är skottår har Februari 29 dagar.
		if(year%4==0) dagar[2] = 29;

		String tmp = &quot;&quot;+year;

		//Ogiltig månad.
		if(month&gt;12) return;

		tmp += month;

		//Ogiltig dag.
		if(day&gt;dagar[month]) return;

		tmp += day;

		//Vi har skapat ett datum.
		if(date==null)
		{
			date = tmp;
		}
		else
		{
			//Om detta dautm var &quot;mindre&quot; än det tidigare minsta så spara undan det.
			//Annars avbryt.
			if(tmp.compareTo(date)&lt;0) date = tmp;
			else return;
		}

		//Sparar datumet.
		TvetydigaDatum.year = year;
		TvetydigaDatum.month = month;
		TvetydigaDatum.day = day;
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Del 1: &quot;);
		int del1 = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Del 2: &quot;);
		int del2 = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Del 3: &quot;);
		int del3 = scan.nextInt();

		//Det finns 6 olika sätt man kan tolka datumet på.
		makeDate(2000+del1, del2, del3);
		makeDate(2000+del2, del3, del1);
		makeDate(2000+del3, del1, del2);
		makeDate(2000+del3, del2, del1);
		makeDate(2000+del2, del1, del3);
		makeDate(2000+del1, del3, del2);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;År &quot;+year+&quot;, månad &quot;+month+&quot;, dag &quot;+day+&quot;.&quot;);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Alternativ lösning m.h.a Javas Calendar-API

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java5&quot;&gt;

import java.util.*;

public class TvetydigaDatum {

    public static void main(String[] args) {
        //Läs in i delar och spara i parts
        Scanner sc = new Scanner(System.in);
        System.out.println(&quot;Del 1:&quot;);
        int[] parts = new int[3];
        parts[0] = sc.nextInt();
        System.out.println(&quot;Del 2:&quot;);
        parts[1] = sc.nextInt();
        System.out.println(&quot;Del 3:&quot;);
        parts[2] = sc.nextInt();
        Calendar earliest = Calendar.getInstance();
        earliest.setTime(new Date(2099, 12, 31, 0, 0, 0)); //Sätt det senaste möjliga datum som standard
        //gå igenom alla möjligheter
        for (int i = 0; i &lt; 3; i++) {
            //år
            for (int j = 0; j &lt; 3; j++) {
                //månad - om månaden är 0 (omöjligt) eller i==j (år == månad) fortsätt
                if (i == j || parts[j] == 0) {
                    continue;
                }
                for (int k = 0; k &lt; 3; k++) {
                    //dag
                    if (k == j || k == i || parts[k] == 0) {
                        continue;
                    }
                    //skapa en calendar, sätt år-månad.dag (månad är 0-baserad, så ta bort 1)
                    Calendar cal = Calendar.getInstance();
                    cal.set(2000 + parts[i], parts[j] - 1, parts[k]);
                    //dubbelkolla så att dagen är rätt. Motverkar felaktiga datum producerade (att sätta 32 som dag kommer sätta month+1 istället)
                    //gör att vi slipper manuellt hantera dagar och skottår
                    if (cal.get(Calendar.DAY_OF_MONTH) != parts[k] || cal.get(Calendar.MONTH)+1 != parts[j]) {
                        continue;
                    }
                    //om det här datum är tidigare än det tidigaste vi provat, ersätt det
                    if (cal.getTimeInMillis() &lt; earliest.getTimeInMillis()) {
                        earliest = cal;
                    }
                }
            }
        }
        System.out.println(&quot;År &quot; + earliest.get(Calendar.YEAR) + &quot;, månad &quot; + (earliest.get(Calendar.MONTH) + 1) + &quot;, dag &quot; + earliest.get(Calendar.DAY_OF_MONTH));

    }
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Tvetydiga datum
module Main where
import IO
import Data.List

year = [0,31, 28, 31, 30, 31, 30, 31, 31, 30, 31, 30, 31];
skott = [0,31, 29, 31, 30, 31, 30, 31, 31, 30, 31, 30, 31];

main = do {
	putStr &quot;Del 1: &quot;;
	del1 &lt;- getLine;
	
	putStr &quot;Del 2: &quot;;
	del2 &lt;- getLine;
	
	putStr &quot;Del 3: &quot;;
	del3 &lt;- getLine;
	
	[y,m,d] &lt;- (return.head.(dropWhile unvalid).sort.permutations) $ map read [del1, del2, del3];
	
	putStrLn $ &quot;Ar &quot; ++ (show $ 2000+y) ++ &quot;, manad &quot; ++ (show m) ++ &quot;, dag &quot; ++ (show d) ++ &quot;.&quot;
}

unvalid = (not.valid)

valid :: [Int] -&gt; Bool
valid [y,m,d] =  m&lt;13 &amp;&amp; d &lt;= (months !! m)
	where
	months = if (mod y 4 == 0) then skott else year
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>8pdq87i13hfgr2ddvto74y0og7ji99e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kasino</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4721</id>
    <revision>
      <id>48083</id>
      <parentid>46578</parentid>
      <timestamp>2018-06-02T17:58:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ChilladeChillin</username>
        <id>6966</id>
      </contributor>
      <comment>Rättade upprepade ord</comment>
      <origin>48083</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4199" sha1="amq46e62ni62nk8monkw83w7vgekivv" xml:space="preserve">Start:

Varje spelare får 4 kort på handen till att starta med, och det läggs 4 kort på bordet.

Den spelare som sitter efter &quot;kortgivaren&quot; startar första rundan. Därefter startas varje ny ronda av näste spelare medsols vid bordet.

Esset har värdet 1 eller 14 poäng. Spader 2 har värdet 2 eller 15. Ruter 10 har värdet 10 eller 16. Alla andra kort har deras normala värde. Därutöver kan spader 5 rensa bordet.

Spelarna spelar ett kort var tills de inte har fler kort på handen, varefter de får 4 nya kort far från högen. Så fortsätter det tills högen är tom, varefter deras poäng räknas ihop.

2 spelare spelar 2 runder, 3 spelare 3 och 4 spelare 4. När alla runder är spelade har den spelare som har flest poäng vunnit spelet.

Man spelar ett kort genom att antingen lägga ut eller ta in. Man kan ta in genom att lägga stick med de kort som ligger på bordet. Man MÅSTE inte ta stick om man kan, det är upp till en själv om man ska ta stick eller inte.

Ett stick är ett antal kort, som tillsammans har samma värde som det kort man har på handen, som man önskar at ta stick med.
Exempel: Du sitter med en 9:a på handen. Du kan du som stick ta en 7:a + en 2:a om det finns på bordet. Därutöver kan du även ta en 4:a + 5:a om det ligger på bordet också i samma stick.

Det är möjligt att bygga. Om det ligger en 4:a på bordet, och man har en 5:a och en 9:a på handen, så kan man med 5:an och 4:an bygga en 9:a. Om det då är möjligt att bygga fler 9:or är detta också tillåtet, och man ska lägga dem i samma hög. Detta kallas att bygga dubbelt.

Det är också möjligt att bygga tripplar, eller mer, så länge det är kort nog att skapa stick med.

När man bygger behöver man inte nödvändigtvis använda två. eller flera, kort för att lägga ett givet värde. Det är också tillåtet att bygga med enkelkort. Man kan alltså bygga en 2:a + 3:a och en 5:a till en dubbel 5:a.

Man kan BARA bygga upp till ett kort, som man rent faktiskt har på handen. Därutöver är det också möjligt att bygga ovanpå något man redan har byggt tidigare, om det passar med det man har på handen, och så länge det inte är dubbelt bygge, eller mer.

Det är möjligt att bygga ovanpå något som motståndaren har byggt, om det passar med det man har på handen, och så länge det inte är dubbelt bygge, eller mer.

Om man bygger något MÅSTE man ta ett stick i efterföljande tur, dock behöver det inte vara det man just har byggt. Dock måste en byggning tas innan man har gjort slut på alla kort man har på hand.

Om man inte kan, eller vill, ta stick, blir det kort man har valt ut lagt på bordet.

Vid slutet av varje runda blir det utdelat poäng till spelarna. Poängen delas ut så här:

# 2 poäng för flest spader
# 1 poäng för flest kort
# 2 poäng för ruter 10
# 1 poäng för spader 2
# 1 poäng för varje Ess man har
# 1 poäng för varje gång man rensade bordet
# 1 poäng för att man fick sista sticket (den som får sista sticket får alla kort som ligger på bordet). Är det flera spelare med flest kort/spader får ingen poäng för detta.


Förklaring till hur man spelar Kasino:

Vänster musknapp användes till att välja de kort man vill använda, medan höger musknapp kan användas till att välja vilket kort man vill bygga med. Om det inte väljs ett kort med höger musknapp, väljs det första kort från vänster som passar.

Om man vill bygga, markerar man de kort som ska ingå i bygget, och trycker på &quot;Bygg&quot;. Om man vill bygga dubbelt, markerar man de kort som ska ingå i bygget och trycker på &quot;Bygg mera&quot;. En &quot;merbyggnad&quot; visas genom att det står *x* efter byggets värde.

Om man vill använda spader 5 till att rensa bordet, markerar man alla korten på bordet och spader 5 på handen och trycker på &quot;Spela kort&quot;.

Om man spelar 4 spelare i Avancerade rummet spelar man i par med den som sitter rakt framför en själv. Man har då möjlighet att bygga mer på parkamratens byggen, även om man själv har flera byggen. När alla runder är spelade är det det par med flest poäng som vinner spelet. Har båda paren lika många poäng slutar partiet oavgjort.


[[kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>amq46e62ni62nk8monkw83w7vgekivv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Museum</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4723</id>
    <revision>
      <id>28126</id>
      <parentid>15954</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:25:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28126</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="526" sha1="5dpogp4rg662erhtrynh74xrwwvdn6y" xml:space="preserve">&lt;!-- denna rad behövs för att tabellen ska visas korrekt i en annan tabell --&gt;
{| align=&quot;center&quot; style=&quot;width:align; background-color:#F9F9F9; border:1px solid #AAAAAA; text-align: center; padding:1px;&quot; width=&quot;580px&quot;
|-
|&lt;div style=&quot;float:left&quot; id=&quot;imageLicenseIcon&quot;&gt;[[Image:Nuvola clock warning.png|40px]]
|'''Denna sida hålls inte längre uppdaterad, och behålls främst av historiska skäl.'''
|}

&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Wikibooksmuseum]]&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Meddelandemallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5dpogp4rg662erhtrynh74xrwwvdn6y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooksmuseum</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4724</id>
    <revision>
      <id>15955</id>
      <timestamp>2007-11-22T23:28:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kruosio</username>
        <id>131</id>
      </contributor>
      <comment>underkat till wikibooks</comment>
      <origin>15955</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="baa7i8pwixl4m5hu4qnwik6qstyd6yq" xml:space="preserve">[[kategori:wikibooks]]</text>
      <sha1>baa7i8pwixl4m5hu4qnwik6qstyd6yq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fyrbottnad tårta med jordnötssmörskräm</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4725</id>
    <revision>
      <id>56386</id>
      <parentid>54599</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:55:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>56386</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4020" sha1="7ka707gewma4xagpiep3f26td0etqcd" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''för ca. 10 personer''

'''Ljus botten'''
*1 dl vetemjöl
*1 dl potatismjöl
*2½ dl florsocker
*2½ dl äggvita, rumstempererad (detta motsvarar äggvitan från ca. 10 normalstora ägg)
*½ krm salt
*2 dl socker
*1½ tsk vaniljsocker
*½ tsk olja (helst en nötolja, t.ex. mandelolja eller valnötsolja, men rapsolja går också bra, dock INTE olivolja)

'''Mörk botten'''
*1&lt;small&gt;1/4&lt;/small&gt; kakao
*2½ dl starkt kaffe
*1&lt;small&gt;1/4&lt;/small&gt; dl smält osaltat smör
*3&lt;small&gt;3/4&lt;/small&gt; dl socker
*1½ tsk vaniljsocker
*3 ägg
*2½ dl vetemjöl
*1 &lt;small&gt;3/4&lt;/small&gt; dl potatismjöl
*1 tsk bikarbonat
*1 tsk salt
*1 krm bakbulver

'''Jordnötssmörskräm'''
*350-400 gram färskost (t.ex. philadelphia)
*4½ dl florsocker
*500 gram creamy jordnötssmör
*&lt;small&gt;3/4&lt;/small&gt; dl vispgrädde

'''Chokladöverdrag'''
*3 dl vispgrädde
*400-600 gram mjölkchoklad (vanlig Marabou)
 
==Tillagning==
# Lägg bakplåtspapper i '''botten''' en rund form med löstagbar kant, ca. 25 cm i diameter. Smörj INTE formen. Sätt ugnen på 190 grader. 
# ''Ljus botten'': Blanda florsocker, vetemjöl och potatismjöl i en skål. 
# Vispa äggvitorna med elvisp på låghastighet och tillsätt salt under vispningen. Fortsätt att vispa tills äggvitorna har blivit till ett mjukt skum. Tillsätt lite socker i taget och vispa på medelhastighet tills skummet har blivit till en krämig massa. Blanda då i olja och vaniljsocker. 
# Rör ner blandningen av potatismjöl, vetemjöl och florsocker i äggsmeten. Rör med en träslev tills allting är väl blandat. Se upp med att röra för mycket, om du gör det kommer äggmassan att förlora sin fluffighet och gräddandet kommer att misslyckas. 
# Häll smeten i formen och grädda mitt i ugnen i ca. 45 minuter. 
# Låt kakan svalna ca. 30 minuter i formen. Ta sedan ut den och låt den svalna helt på bakgaller. 
# ''Mörk botten'': Tvätta den runda formen och upprepa proceduren med bakplåtspappret. Smöjr och mjöla formen. Sänk ungsvärmen till 175 grader. 
# Blanda kakao och kaffe i en bunke. 
# Blanda smör, socker, vaniljsocker och ägg med en elvisp i en annan bunke. 
# Blanda bakpulver, bikarbonat, potatismjöl och vetemjöl i en tredje bunke. Blanda ner detta i kakao-kaffe blandningen under vispning. Varva med smör-socker-vanilj-ägg-blandningen tills allting blivit till en ganska så tunn smet. 
# Häll smeten i formen och grädda ca. 45 minuter mitt i ugnen. 
# Låt kakan svalna på samma sätt som förut. 
# ''Chokladöverdrag'': Hacka chokladen. Koka upp grädden i en kastrull. Ta kastrullen från värmen och häll i chokladen. Rör tills det blivit till en jämn smet. Låt stå och svalna i rumstemperatur. 
# ''Jordnörssmörskräm'': Vispa färskost och florsocker (med elvisp) till en jämn smet. Tillsätt jordnötssmör och vispa tills allting är blandat. Tillsätt då önskad mängd vispgrädde (i receptet står det 1 dl, men om man vill ha en tjockare kräm kan man ha i mindre) och vispa tills allting är blandat. 

# ''Att &quot;bygga&quot; tårtan'': Skär bottnarna på mitten så att det är två av varje.
# Lägg den ljusa bottenhalvan med snittsidan uppåt på  ett tårtfat/stor tallrik. Bred en tredjedel av jordnötssmörskrämen, och lägg sedan på en mörk botten. Ta hälften av det som är kvar av krämen och bred över den mörka botten. Lägg på ännu en ljus botten och bred det som är kvar av krämen över denna. Lägg på det sista locket. 
# Vänta tills chokladöverdraget har blivit tillräckligt tjockt för att det ska gå att fördela över tårtan med hjälp av en smörkniv/slickepot. 
# Låt tårtan stå i kyl i minst 1½ timme innan servering. 

 
==Servering==
Serveras kyld.
 
==Tips==
Detta är ett väldigt långt och krångligt recept, så tänka på att planera väl. Gör t.ex. jordnötssmörskrämen och chokladöverdaget under tiden som den sista bottnen gräddas, och förvara dem i kylen innan de ska bres på tårtan. 
 
[[Kategori:Tårtor]]
[[Kategori:F kokbok]]</text>
      <sha1>7ka707gewma4xagpiep3f26td0etqcd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik A-E Sidhuvud</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4728</id>
    <revision>
      <id>45121</id>
      <parentid>29789</parentid>
      <timestamp>2015-07-28T17:47:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45121</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1701" sha1="ccgoj52xeog1rhcy7g8v3cxzpae602r" xml:space="preserve">{| width=&quot;55%&quot; align=&quot;right&quot; border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;6&quot;|
| bgcolor=&quot;#F4F7FA&quot; align=&quot;center&quot; |
&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;
[[Matematik/Matematik A|Matematik A]] | [[Matematik/Matematik A/Algebra|Algebra]] | [[Matematik/Matematik A/Funktioner|Funktioner]] | [[Matematik/Matematik A/Geometri|Geometri]] | [[Matematik/Matematik A/Statistik|Statistik]]&lt;br&gt;
[[Matematik/Matematik B|Matematik B]] | [[Matematik/Matematik B/Algebra|Algebra]] | [[Matematik/Matematik B/Geometri|Geometri]] | [[Matematik/Matematik B/Funktioner|Funktioner]] | [[Matematik/Matematik B/Sannolikhetslära|Sannolikhetslära]] | [[Matematik/Matematik B/Statistik|Statistik]]&lt;br&gt;
[[Matematik/Matematik C|Matematik C]] | [[Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B|Repetition A &amp; B]] | [[Matematik/Matematik C/Algebra|Algebra]] | [[Matematik/Matematik C/Funktioner|Funktioner]] | [[Matematik/Matematik C/Derivata|Derivata]] | [[Matematik/Matematik C/Talföljder och summor|Talföljder och summor]]&lt;br&gt;
[[Matematik/Matematik D|Matematik D]] | [[Matematik/Matematik D/Trigonometri|Trigonometri]] | [[Matematik/Matematik D/Trigonometri och derivata|Trigonometri och derivata]] | [[Matematik/Matematik D/Derivata och integraler|Derivata och integraler]]&lt;br&gt;
[[Matematik/Matematik E|Matematik E]] | [[Matematik/Matematik E/Komplexa tal|Komplexa tal]] | [[Matematik/Matematik E/Derivata och integraler|Derivata och integraler]] | [[Matematik/Matematik E/Differentialekvationer|Differentialekvationer]]&lt;br&gt;
[[/Facit/|Facit]] | [[Formelsamling/Matematik/{{SUBPAGENAME}}|Formelsamling/Matematik/{{SUBPAGENAME}}]] | [[Matematik|Matematikportalen]]
&lt;/font&gt;
|}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematikrelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ccgoj52xeog1rhcy7g8v3cxzpae602r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Topologi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4729</id>
    <revision>
      <id>45763</id>
      <parentid>45516</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:47:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45763</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="559" sha1="aoqfbqfoimambgj1qfwdq1iljl9ip5w" xml:space="preserve">==Innehåll==
*0. [[/Inledning/]]
*1. [[/Topologiska rum/]]
*2 [[/Kompakthet/]]
*3. [[/Metriska rum/]]
*4. [[/Separationsvillkor och Hausdorffrum/]]
*5. [[/Produktrum och Tichonovs sats/]]
*6. [[/Urysohns lemma/]]
*7. [[/Homotopier/]]

[[Kategori: Matematik]]
[[Kategori:Topologi| ]]
[[Kategori:Läromedel för universitet]]
[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[kategori:Alfabetiskt index|T]]
&lt;!-- [[kategori:Mognande böcker]] Tveksamma kriterier; avstår t. v. hellre från klassifikation. --&gt;
[[Kategori:SAB: T Matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/T]]</text>
      <sha1>aoqfbqfoimambgj1qfwdq1iljl9ip5w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4730</id>
    <revision>
      <id>46952</id>
      <parentid>32161</parentid>
      <timestamp>2017-03-11T16:49:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>155.4.145.25</ip>
      </contributor>
      <origin>46952</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2295" sha1="mkfi5ktnj8wl4db4x0tzksj85oh2lav" xml:space="preserve">{{Matematik A-E Sidhuvud}}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

==Formelsamling Matematik==

{| width=100%
|
===[[/Algebra/]]===
[[/Algebra/ #Räknelagar|Räknelagar]] 
&amp;bull; [[/Algebra/ #Algebra|Algebra]]  
&amp;bull; [[/Algebra/ #Kvadratrötter|Kvadratrötter]] 
&amp;bull; [[/Algebra/ #Potensregler|Potensregler]]
&amp;bull; [[/Algebra/ #Logaritmer|Logaritmer]]

===[[/Linjär algebra/]]===

===[[/Elementära_funktioner/]]===
[[/Elementära_funktioner/ #Trigonometriska funktioner|Trigonometriska funktioner]]
&amp;bull; [[/Elementära_funktioner/ #Arcusfunktioner|Arcusfunktioner]]
&amp;bull; [[/Elementära_funktioner/ #Hyperboliska funktioner|Hyperboliska funktioner]]

===[[/Serier och summor/]]===
[[/Serier_och_summor/ #Definitioner|Definitioner]]
&amp;bull; [[/Serier_och_summor/ #Talföljder|Talföljder]]
&amp;bull; [[/Serier_och_summor/ #Ränteberäkningar|Ränteberäkningar]]

===[[/Transformer/]]===
[[/Transformer/ #Konventioner|Konventioner]]
&amp;bull; [[/Transformer/ #Fourier-transform|Fourier-transform]]
&amp;bull; [[/Transformer/ #Diskret Fourier-transform|Diskret Fourier-transform]]
&amp;bull; [[/Transformer/ #Laplace-transform|Laplace-transform]]

===[[/Differentialkalkyl/]]===
[[/Differentialkalkyl/ #Derivator|Derivator]]
&amp;bull; [[/Differentialkalkyl/ #Integralkalkyl|Integralkalkyl]]
&amp;bull; [[/Differentialkalkyl/ #Differentialekvationer|Differentialekvationer]]
|
===[[/Derivering och integrering/]]===
[[/Derivering_och_integrering/ #Deriveringsregler|Deriveringsregler]]
&amp;bull; [[/Derivering_och_integrering/ #Derivator|Derivator]]
&amp;bull; [[/Derivering_och_integrering/ #Integraler|Integraler]]

===[[/Geometri/]]===
[[/Geometri/ #Plangeometri|Plangeometri]]
&amp;bull; [[/Geometri/ #Rymdgeometri|Rymdgeometri]]

===[[/Komplexa tal/]]===

===[[/Trigonometri/]]===
[[/Trigonometri/ #Satser|Satser]]
&amp;bull; [[/Trigonometri/ #Andra likheter|Andra likheter]]

===[[/Tabell över delare/]]===

===[[/Taylorutvecklingar/]]===
[[/Taylorutvecklingar/ #Maclaurins formel|Maclaurins formel]]
&amp;bull; [[/Taylorutvecklingar/ #Taylors formel|Taylors formel]]
&amp;bull; [[/Taylorutvecklingar/ #Standardutvecklingar|Standardutvecklingar]]
|}

[[kategori:Formelsamling]]
[[kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[kategori:Matematik]]
[[Kategori:SAB: T Matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]</text>
      <sha1>mkfi5ktnj8wl4db4x0tzksj85oh2lav</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>SuperTux/Tips och tricks</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4746</id>
    <revision>
      <id>23523</id>
      <parentid>16107</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T15:31:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23523</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1451" sha1="baqv3qrjrrp1gzkoit3s6rsmhddcsgl" xml:space="preserve">== SVN-version ==

Efter att du har startat SuperTux och processorn använder 100% av sin kapacitet kan det leda till att musen samt tagentbordet slutar fungera inne i spelet. OpenAL rapporterar att det inte kunde öppna /dev/snd. Om du använder dmix med ALSA addera detta till ~/.openalrc

 (define devices '(alsa))
 (define alsa-out-device &quot;output&quot;)
 (define sampling-rate 44100)
 (define speaker-num 2)

SuperTux borde efter det här fungera som vanligt. Dessutom kan du nu spela alla andra spel som använder OpenAL medan du lyssnar till musiken. Tack till MatzeB för denna lösning.

== OpenAL ==
OpenAL använder som standard OSS output. På moderna system emulerar ALSA OSS och på grund av det blir det bättre ljud om man använder ALSA direkt. Skapa ~/.openalrc:

 (define devices '(alsa))
 (define speaker-num 2)
 (define alsa-out-device default)

=== konstigt ./configure-fel ===

Om ./configure ger dig följande:
&quot;configure: error: /bin/sh mk/autoconf/config.sub i686-pc-linux-oldld failed&quot;
betyder detta högst troligen att du glömde installera g++ (därför -oldld istället för -gnu). Installera (en senare version av) g++. Det bör göra susen.

== Källor ==
''Hela eller delar av materialet i artikeln, är hämtat och/eller översatt från engelskpråkiga''
[http://supertux.lethargik.org/wiki/index.php?title=Tips_and_Tricks&amp;oldid=7451 http://supertux.lethargik.org/wikis wikiartikel &quot;Tips and Tricks&quot;]

[[Kategori:SuperTux]]</text>
      <sha1>baqv3qrjrrp1gzkoit3s6rsmhddcsgl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Koda HTML</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4749</id>
    <revision>
      <id>49671</id>
      <parentid>49670</parentid>
      <timestamp>2020-06-25T17:32:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>+Webbpubliceringssystem</comment>
      <origin>49671</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8809" sha1="0yid83qd6q1usyb6q88s3yc5oaj89wq" xml:space="preserve">HTML är inte ett programmeringsspråk utan det är ett språk för att beskriva text. För en snabb lathund se [[/Lista över taggar/]].

== Syntax ==

Formatering med HTML görs av så kallade &quot;taggar&quot;. Allt som inte är mellan &quot;taggar&quot; behandlas som vanlig text. Man visar att en tagg börjar med &lt;tagg&gt; och att taggen är avslutad med &lt;/tagg&gt;. Det finns taggar som inte har behov att ha något innehåll mellan start-taggen och slut-taggen, t.ex. radbrytartaggen &amp;lt;br&amp;gt;. Då kan man kombinera starttaggen och sluttaggen i en tagg så att det blir &amp;lt;br/&amp;gt; istället för &amp;lt;br&amp;gt;&amp;lt;/br&amp;gt;. HTML är inte heller hårt typat, d.v.s det kräver inte att syntaxen är riktig jämt utan accepterar ofta utlämnade sluttaggar så för att radbryta räcker det med &amp;lt;br&amp;gt;. Det är ändå bra att vänja sig vid korrekt syntax, framförallt för att det är omöjligt att veta ''hur'' felaktig syntax tolkas i olika sammanhang, förutom av webbläsare t.ex. vid omvandling av HTML till andra format.

=== Grundläggande taggar ===

* &amp;lt;html&amp;gt; All html-kod måste vara mellan start- och sluttaggen &amp;lt;/html&amp;gt;
* &amp;lt;head&amp;gt; och &amp;lt;/head&amp;gt; Inom den här taggen kan man ange information ''om'' sidan, så kallad metainformation.
* &amp;lt;!DOCTYPE&amp;gt; I senare versioner av HTML förutsätts att man anger vilken version av HTML man använder, med en länk till den formella beskrivningen av versionens syntax. Kontrollera hur koden skall se ut för den version du använder. Taggen är inte nödvändig för alldeles enkla webbsidor (som fungerar som HTML 1.0).
* &amp;lt;title&amp;gt; &amp;lt;/title&amp;gt; Koden som är mellan start- och sluttaggen här ger titeln, som ofta visas som namn på webbläsarfönstret, som namn på bokmärket till sidan och liknande. Den här taggen är mellan &amp;lt;head&amp;gt;-taggarna
* &amp;lt;body&amp;gt; &amp;lt;/body&amp;gt;All html-kod som har med själva sidan att göra, det som syns i webläsaren, ska vara mellan dessa taggar
* Kommentarer kan läggas in i en speciell kommentartag: &amp;lt;!-- här kommer kommentaren --&amp;gt; (som inte får innehålla dubbla bindestreck)

{{Kod:Utskrift|Exempel|&lt;html&gt;&lt;br&gt;
&lt;head&gt;&lt;br&gt;
&lt;title&gt;Hejsan världen!&lt;/title&gt;&lt;br&gt;
&lt;&amp;#8288;!-- detta är bara ett exempel --&gt;&lt;br&gt;
&lt;!--&quot;word joiner&quot; mellan tecknen för att kommentaren skall synas--&gt;
&lt;/head&gt;&lt;br&gt;
&lt;body&gt;&lt;br&gt;
Hello world!&lt;br&gt;
&lt;/body&gt;&lt;br&gt;
&lt;/html&gt;&lt;br&gt;
|Hello world!| }}

===Strukturtaggar===
* &amp;lt;h1&amp;gt; Ger sidans rubrik
* &amp;lt;h2&amp;gt; Ger en underrubrik
* ...
* &amp;lt;p&amp;gt; Ger ett nytt stycke
* &amp;lt;ul&amp;gt; Ger en &quot;oordnad&quot; lista (onumrerade punkter)
* &amp;lt;ol&amp;gt; Ger en &quot;ordnad&quot; lista (numrerade punkter)
* &amp;lt;li&amp;gt; Ger en punkt i listan
{{Kod:Utskrift|Listor|
&amp;lt;h4&amp;gt;Underrubrik&amp;lt;/h4&amp;gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;ol&amp;gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;li&amp;gt;punkt1&amp;lt;/li&amp;gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;li&gt;&amp;gt;punkt2&amp;lt;/li&amp;gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;ul&amp;gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;li&amp;gt;underpunkt, onumrerad&amp;lt;/li&amp;gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;/ul&amp;gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;/ol&amp;gt;&lt;br&gt;
|&lt;h4&gt;Underrubrik&lt;/h4&gt;
&lt;ol&gt;
&lt;li&gt;punkt1&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;punkt2&lt;/li&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;underpunkt
&lt;/ul&gt;
&lt;/ol&gt;
|}}

Till strukturtaggarna hör också de som beskriver en tabell.

===Länkar===
Länkar till andra sidor kan läggas in på många olika sätt. I &amp;lt;head&amp;gt;-avsnittet kan man ha länkar som anger hur dokumentet förhåller sig till andra dokument med &amp;lt;link&amp;gt;- och &amp;lt;meta&amp;gt;-taggar. Med sådana kan man också inkludera CSS-beskrivningar, javascript mm.

De vanligaste länkarna är de där ett eller några ord på webbsidan blir en länk till ett annat dokument eller ett annat ställe i webbsidan:
* &amp;lt;a href=&quot;webbadress&quot;&amp;gt;ord som skall bli länk&amp;lt;/a&amp;gt;
* &amp;lt;a href=&lt;nowiki&gt;&quot;http://www.example.org/någon/sida.html&quot;&lt;/nowiki&gt;&amp;gt;sida på annan webbplats&amp;lt;/a&amp;gt;
* &amp;lt;a href=&quot;/någon/sida.html&quot;&amp;gt;sida på samma webbplats&amp;lt;/a&amp;gt;
* &amp;lt;a href=&quot;sida.html&quot;&amp;gt;sida i samma katalog&amp;lt;/a&amp;gt;
* &amp;lt;a href=&quot;#referens&quot;&amp;gt;plats i samma dokument&amp;lt;/a&amp;gt;

För att länkar till en viss plats i dokumentet skall fungera måste man placera ut ''ankaren'':
* &amp;lt;a name=referens&amp;gt;rubrik eller andra lämpliga ord&amp;lt;/a&amp;gt;

Bilder läggs in i dokumentet med &amp;lt;img&amp;gt;. Bilden kommer att placeras i samband med det stycke där taggen finns. alt-attributet ger en text istället för bild då bilder inte laddas (t.ex. p.g.a långsam förbindelse).
* &amp;lt;img src=&quot;http://www.example.org/bildkatalog/bild.png&quot; alt=&quot;&quot;&amp;gt;

=== Formulär ===
HTML innehåller taggar för ett antal element som kan behövas i formulär: text, knappar etc. Då läsaren trycker ”skicka” skickas formuläret till en i formuläret angiven webbadress. Webbservern förmedlar då formulärets innehåll till ett program angivet genom webbadressen, genom ''CGI''-gränssnittet. Programmet är ofta skrivet i något av programspråken perl, php eller python. 

Om man själv installerar CGI-program gäller det att försäkra sig om att den som underhåller programmet, och den som underhåller servern, har en god förståelse för webbsäkerhet. Det är lätt hänt att det går att trixa programmet att genomföra attacker på eller via servern.

=== Taggar för fysiska attribut ===
* &amp;lt;b&amp;gt;&lt;b&gt; Ger fetstil &lt;/b&gt;&amp;lt;/b&amp;gt;
* &amp;lt;i&amp;gt;&lt;i&gt; Ger kursiv stil &lt;/i&gt;&amp;lt;/i&amp;gt;
* &amp;lt;small&amp;gt;&lt;small&gt; Ger mindre text &lt;/small&gt;&amp;lt;/small&amp;gt;
* &amp;lt;big&amp;gt;&lt;big&gt; Ger större text &lt;/big&gt;&amp;lt;/big&amp;gt;

I allmänhet bör man inte använder dessa taggar, då HTML hellre skall beskriva sidinnehållet och själva utseendet på texten lämnas till webbläsaren, som bättre känner läsarens behov och omgivning. Till exempel är det oklart hur fetstil bör presenteras för en blind, medan taggen &amp;lt;strong&amp;gt; anger att läsaren skall betona texten på lämpligt sätt.

Om man vill ha bättre kontroll över sidans utseende skall man bekanta sig med CSS, som anger hur olika element skall presenteras på ett mycket mångsidigare sätt, utan att störa textens med HTML beskrivna struktur.

{{Kod:Utskrift|Exempel|&lt;html&gt;&lt;br&gt;
&lt;head&gt;&lt;br&gt;
&lt;title&gt;Hejsan världen!&lt;/title&gt;&lt;br&gt;
&lt;/head&gt;&lt;br&gt;
&lt;body&gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;Hello world!&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Hello people!&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;Hello children!&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hello everybody!&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br&gt;
&lt;/body&gt;&lt;br&gt;
&lt;/html&gt;&lt;br&gt;
|'''Hello world!'''&lt;br&gt;
''Hello people!''&lt;br&gt;
&lt;small&gt;Hello children!&lt;/small&gt;&lt;br&gt;
&lt;big&gt;Hello everybody!&lt;/big&gt;| }}

==Att skriva HTML==
&lt;!--Hm det allmänna passar säkert bättre i webbutvecklarinledningen--&gt;
En väsentlig skillnad mellan HTML och dokument avsedda för utskrift är att en webbredaktör inte har någon kontroll över den omgivning i vilken HTML-dokumentet skall formateras: dokumentet kan läsas med en mobiltelefon, med hjälp av en skärmläsare eller med annan apparatur med begränsade förmågor. Också med en vanlig dator kan läsaren använda extremt stora eller små fonter, använda hela skärmen eller ett litet fönster och eventuellt använda avancerade filter för att få bort oönskat innehåll.

Det lönar sig inte att börja ett krig med användaren, utan istället bör man använda de medel som bjuds för att ''hjälpa'' läsarens utrustning att ge en optimal upplevelse i just den omgivningen.

===Textredigerare===
Enklare webbsidor kan lätt skrivas med en textredigerare. Koden skrivs då som i exemplen ovan. Textredigerare skiljer sig från ordbehandlare genom att de inte på eget bevåg lägger in styrkoder i texten och man har då kontroll över vad som skall finnas i filen som skickas till webbläsaren.

En del webbutvecklare använder mer avancerade textredigerare som sitt huvudsakliga verktyg också ifråga om avancerade webbplatser.

===Ordbehandlare===
De flesta ordbehandlare kan nuförtiden spara filer som HTML. Den kod de genererar är ofta svårläslig och också annars problematisk, till exempel kan typsnitt väljas som för pappersutskrifter, utan tanke på vad som är lämpligt på nätet. Om man skall använda en ordbehandlare som hjälp vid seriös webbutveckling gäller det att se till att man kan kontrollera koden, till exempel så att man har ett program som tar bort skräpet och så att man arbetar vidare på dokumentet med en textredigerare.

===HTML-redigerare===
Det finns också särskilda HTML-redigerare. Dessa ger möjlighet att använda avencerade tekniker, men kan ha samma problem som ordbehandlare, att de lägger in onödig problematisk kod.

===Webbpubliceringssystem===
Nuförtiden är det också vanligt att inte skriva själva webbsidorna själv utan använda ett programpaket som kombinerar olika filer lagrade i databaser till de sidor som skall visas upp, i enklare fall så att sidhuvud, sidfot, menyer, layout och liknande lagras skilt från sidans innehåll. En del av dem (såsom MediaWiki) använder ett eget märkspråk istället för HTML, och omvandlar sidan till HTML på egen hand.

[[Kategori:Webbutveckling]]
[[kategori:Manualer]]</text>
      <sha1>0yid83qd6q1usyb6q88s3yc5oaj89wq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Lärobok i schack</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4761</id>
    <revision>
      <id>45151</id>
      <parentid>26084</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T11:15:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45151</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="469" sha1="kya6wiv8ukx3x48nczkaxqkpz970xhu" xml:space="preserve">{| width=&quot;35%&quot; align=&quot;center&quot; border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;6&quot;|
| bgcolor=&quot;#F4F7FA&quot; align=&quot;center&quot; |'''[[Lärobok i schack]]'''
&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;
[[Lärobok i schack/Regler|Regler]] | [[Lärobok i schack/Notation|Notation]] | [[Lärobok i schack/Taktik|Taktik]] | [[Lärobok i schack/Öppningen|Öppningen]] | [[Lärobok i schack/Mittspel|Mittspel]] | [[Lärobok i schack/Slutspel|Slutspel]]
&lt;/font&gt;
|}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Schackrelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kya6wiv8ukx3x48nczkaxqkpz970xhu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Grundläggande/Lektion 3</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4769</id>
    <revision>
      <id>48844</id>
      <parentid>48843</parentid>
      <timestamp>2019-06-04T13:42:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av 83.241.181.2</comment>
      <origin>48229</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1126" sha1="7qpetvpliy3gp8w72d7cve703wl7epu" xml:space="preserve">==Klockan==

* ¿Qué hora es? = Vad är klockan? 
* Son las dos = Klockan är två
* Son las dos y cinco = Klockan är fem över två
* Son las dos y cuarto = Klockan är kvart över två
* Son las dos y media = Klockan är halv tre
* Son las tres menos cuarto = Klockan är kvart i tre
* Son las tres menos diez = Klockan är tio i tre
* Es la una = Klockan är ett


* ¿A qué hora? = Hur dags?
* A las dos = Klockan två
* A las dos menos veinte = Klockan tjugo i två
* A la una = Klockan ett
* A la una y media = Klockan halv två

Kom ihåg!!:
* Y = Över (och) &quot;Son las cinco y veinte&quot; – klockan är tjugo över fem
* Menos = I (minus) &quot;Son las ocho menos diez&quot; – klockan är tio i åtta
* Cuarto = Kvart &quot;Son las dos y cuatro&quot; – klockan är kvart över två
* Media = Halv &quot;Son las siete y media&quot; – klockan är halv åtta, eller ordagrant: &quot;Klockan är halv över sju&quot;. (Jämför med engelskans &quot;half past seven&quot; för &quot;halv åtta&quot;!)

* För klockan ett (och något i eller över ett) säger man &quot;''es la'' una ...&quot;. Annars säger man &quot;''son las'' ...&quot; (ett är singularis)!

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>7qpetvpliy3gp8w72d7cve703wl7epu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Handladdning för jakt och övningsskytte</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4777</id>
    <revision>
      <id>57282</id>
      <parentid>53157</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:42:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57282</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="145433" sha1="p5v3igs70ftsxsf4w1fugncqyi3fii3" xml:space="preserve">== Inledning ==
'''Handladdning för jakt och övningsskytte''' är en bok om handladdning av ammunition för jakt och övningsskytte. Boken behandlar enbart områden som är direkt eller indirekt relaterade till handladdning. 

=== Varning och friskrivning ===
Författarna till denna bok om handladdning vill understryka att all användning av informationen i denna bok sker uteslutande på läsarens eget ansvar. Ansvaret för eventuella skador på utrustning och individer ligger på den som utövar handladdning. Författarna har ingen kontroll över handladdarens handhavande, komponenter eller förnuft och kan därför inte ställas till svars.

=== Handladdningens historia ===

Handladdning är en gammal företeelse som i princip funnits lika länge som projektilvapen såsom pilbåge, armborst och gevär använts. På samma sätt som medeltidens bågskytt tillverkade egna pilar kunde och kan gevärs- och pistolskyttar själva tillverka sina patroner, av nöd eller för att anpassa till ett visst syfte.

När olika länders arméer tog enhetspatroner i bruk så skapades det samtidigt en civil marknad på vilken det salufördes laddverktyg för den aktuella armépatronen. Vår egen 6,5x55 Svensk Mauser är ett exempel, liksom klassikern .30-06 Springfield: båda dessa patroner har använts och handladdats av tävlingsskyttar och jägare i princip ända sedan de antogs. Vår svenska ammunitionstillverkare Norma Precision var en av de leverantörer som tillhandahöll egna laddutrustningar till en antal olika patroner.

&lt;Bidra gärna till detta avsnitt!&gt;


Man handladdar för att all massproduktion handlar om toleranser och att du aldrig kan få en helt perfekt patron för dina bössor om du köper patroner.
Laddar du själv, så kan du däremot få en patron som passar perfekt och har bäst träffbild för just din bössa.

För andra så handlar handladdningen om ekonomiska vinster eftersom man vill skjuta mycket på övningsbanan och inte tycker att 50 övningspatroner ska kosta uppemot 450 kr. Handladdning kan mer än halvera kostnaden mot fabriksladdade patroner. Laddar man en tacksam patron som .30-06 eller .308 så är det inte omöjligt att sänka kostnaden till strax över hundralappen per ask. Det blir en besparing på uppemot 75 % jämfört med fabriksladdat. 

Ytterligare andra nöjer sig inte med vare sig utbudet av kulor som fabrikerna erbjuder, eller den precision som erhålls med köpt ammunition. Fabrikerna laddar patroner på ett sådant sätt, att patronen ska passa en stor mängd vapen, med en oändlig mängd olika kombinationer av pipor, kullägen, slutstycken, magasin etc. och handladdaren kan istället anpassa sin ammunition till sitt specifika vapen och sitt ändamål.

Sedan så finns det ju de, som helt enkelt njuter av den ro och terapi som hantverket att skapa sina egna patroner ger. Anledningarna till att handladda är många och man kan bara konstatera att oavsett varför man handladdar, så ger arbetet och planeringen mycket nöje.

Länk till introduktionsfilm [http://www.jaktreportage.se/handladdning.mov]

== Handladdningens 1-2-3 ==
Eftersom det här är en bok som vänder sig till såväl nybörjare, som till mer erfarna laddare så börjar boken med ett kort stycke som översiktligt och visuellt visar hur handladdning går till. Kapitlets syfte är alltså inte att uttömmande svara på alla frågor kring handladdning, utan att stimulera nybörjare till att prova på denna givande sysselsättning. Innan läsaren ger sig på att ladda sina första patroner rekommenderas att kapitlet Säkerhet läses. Instruktionerna här nedan gäller omladdning av normala flaskhalsformade gevärspatroner med tändhatt av Boxertyp (ett centralt tändhål, inte två som med Berdan-hatt) medelst &quot;vanliga&quot; laddverktyg, inte specialverktyg som används av tävlingsskyttar eller s.k. hårdmetallverktyg till raka hylsor som tex pistolpatroner.

Komplettera gärna informationen i denna bok med lämpliga videos från leverantörer av laddutrustning. Även You Tube har mängder av filmer.

Men allra helst ta dina första steg i denna värld tillsammans med någon med erfarenhet.


1. Se alltid till att du börjar ditt laddande med att fundera på vad du ska producera och under vilka förutsättningar. För vilket ändamål och hur ser laddningen ut som du har valt? Vilka komponenter behöver du? Har du allt hemma? Har du tid att ladda ostört och med full koncentration? Saknar du något av ovanstående, så kanske du borde spendera tiden med att förbereda för en senare laddrunda. Det kan inte understrykas tillräckligt, hur viktigt det är att man har fullt fokus på vad man gör, när man handladdar.

2. Rengör och kontrollera de skjutna hylsorna noggrant. Kassera hylsor som har synliga skador eller defekter. Exempel på detta är sprickor, större bucklor eller sträckmärken: de sistnämnda syns i området strax ovanför utdragarspår eller fläns, där hylsan kan sträckas vid skjutning. En hylsa som har sträckts, kan i värsta fall brista vid skjutning, med allvarliga skador på vapen och skytt som följd.

3. Kontrollera att alla hylsor är av samma kaliber och fabrikat. Det är inte ovanligt att olika hylsfabrikat har något olika inre hylsvolym. Volymskillnaden påverkar gastrycket och en laddning som är helt säker i fabrikat A, kan ge för högt tryck i fabrikat B.
 
[[Bild:Hylsor_i_lådor.jpg]]

4. Borsta ut hylshalsen med hjälp av en liten nylonborste så att löst sot försvinner. Här kan man även om man vill ha lite smörjmedel på borsten så behöver man inte smörja insidan av halsen innan kalibrering, man slår alltså två flugor i en smäll. Använder man ett vattenlösligt smörjmedel är det lätt att tvätta av borsten då den blir för skitig.

[[Bild:Invänding_rengörning.jpg]]

5. Smörj hylsorna utvändigt. Detta kan göras på olika sätt: genom att rulla dem på en särskild smörjdyna, med fingrarna eller genom att spraya på smörjmedel - allt beroende på vilket medel man använder. Smörjan ska hamna på hylskroppen: du ska inte smörja utsidan av halsen med fett eftersom det brukar leda till bucklor på hylsbröstet och ibland även sneda hylsor. Ett tunt, jämnt lager med smörjmedel längs med sidan på kroppen och torrt på utsidan av halsen och bröstet, alltså.

Hylshalsen ska dock smörjas på insidan, vilket kan göras antingen med torrt smörjmedel som grafit eller Mica, eller med vanligt kaliberingsfett. Om man inte smörjer halsen så kan hylsan sträckas ut när man drar den ur verktyget vilket leder till att den kärvar i bössan - något som kan vara rent farligt under jakt. Både hylsa och verktyg slits också om man &quot;kör torrt&quot;.

Undvik som sagt att applicera för mycket smörjmedel på hylsorna, detta kan leda till bucklor som påverkar hylsans volym. 

[[Bild:Infettning_av_hylsor.jpg]]

Å andra sidan leder avsaknaden eller fel applicerat fett att hylsan kommer att fastna i verktyget när du drar ut den. Flänsen är inte tillräckligt stark för en kärvande hylsa. Då behöver du en så kallad &quot;Stuck case remover&quot;

[[File:Stuck case remover.jpg|border|800px|Stuck case remover]]

6. Montera rätt hylshållare och kalibreringsverktyg i pressen. Om verktyget är nytt så måste det rengöras noggrant eftersom tillverkaren dränker in det med rostskyddsmedel, detta och smuts som fastnat i det måste bort innan du börjar.

OBS! Det finns två huvudtyper av kalibreringsverktyg: hals- och heldito. Ett halskalibreringsverktyg klämmer bara ihop halsen utan att röra resten av hylsan, medan ett helkalibreringsverktyg även klämmer ihop kroppen och trycker tillbaka bröstet. Ett halsverktyg behöver inte ställas in mer än att hela hylsan kommer in, så där behöver man bara skruva ned verktyget så att det tar i hylshållaren när spaken är i sitt nedersta läge.

Däremot ska ett helkalibreringsverktyg ställas in efter just ditt patronläge, eftersom det finns toleranser och man annars kan trycka tillbaka bröstet för långt. Ifall man gör detta så sträcks hylsan i den del som ligger mellan slutstycke och pipa, vilket kan leda till en hylsbristning som är farlig för både skytten och bössan. Vi vill anpassa hylsan efter det s.k. &quot;låsmåttet&quot;, vilket är måttet från stötbotten till bröstdelen av patronläget och som varierar mellan olika vapen - även från samma tillverkare.

Inställningen kan göras på några olika sätt: det mest exakta är med ett specialverktyg där man kan mäta från hylsbotten till ungefär mitt på hylsbröstet. Som alternativ till ett sådant kan man till de vanligaste patronerna i kalibrarna 6 till 8 mm använda tex en 9 mm eller .38 Spl pistolhylsa utan tändhatt och ett pålitligt skjutmått som är graderat i hundradels mm eller tusendels tum.

Du börjar med tre rengjorda hylsor som är skjutna i det vapen du laddar för. '''OBS! Detta är viktigt - blanda inte hylsor mellan olika vapen eftersom måtten på patronlägena har toleranser!''' Ta först ut tändhattarna genom att skruva ned utstötarstången i verktyget så långt som det går och försiktigt pressa ut dem. Detta ska du göra för att tändhatten kan sticka ut en bit från hylsbotten så att måttet du tar blir fel.

Mät sedan hylsorna och anteckna måtten, börja sedan med den hylsa som var längst ifall det var nån skillnad (skillnaden handlar om nån enstaka hundradel, annars har du olika hylsor eller en dålig mätteknik). Prova först om hylsan går att mata in i ditt patronläge utan problem (tänk på att utdragaren måste över spåret, på bössor med kontrollerad matning är det lättast att dra ut hela slutstycket och snäppa in hylsan under utdragaren). Ifall det finns ett motstånd så ska du dubbelkolla så det verkligen är hylsor skjutna i det vapnet! Är det verkligen så, kan du prova nån av de andra hylsorna ifall de var kortare. Kontrollmät hylsan igen efter du har tagit den ur bössan, måttet ska vara identiskt med det första - annars är det sannolikt så att hylsorna är skjutna i en bössa med större patronläge - återigen, håll isär hylsor mellan olika vapen.

Om hylsan gick lätt i bössan och fortfarande har samma mått så smörjer du den väl på kroppen och i halsen. Skruva loss hela utstötarstången (detta görs för att hylshalsen inte ska klämmas ihop mer än en gång under inställningen, det gör nämligen att metallen tar härdning) och justera verktyget så att du har ca 1,5 mm luft mellan botten på verktyget och hylshållaren när spaken är i sitt nedersta läge. Placera hylsan i hållaren (den ska skjutas in i spåret tills den bottnar, inte bara ställas på) och dra långsamt men bestämt spaken ända ned. Du kommer att känna ett lätt motstånd dels när halsen börjar klämmas ihop, detta är helt normalt. Låt spaken vila en halvsekund i bottenläget, sen dra du den lika bestämt upp i topp igen.  Ta ut hylsan och mät den igen: måttet ska vara samma som det första, annars har du fel verktyg eller en bössa med alldeles för stort patronläge - i det senare fallet måste det åtgärdas av vapensmed, eftersom bössan kan vara farlig även med fabriksammunition.

Skruva nu ned verktyget ett tolftedels varv (detta flyttar ned verktyget ungefär 0,15 mm). Som stöd för att se hur mycket du skruvar kan du helt enkelt lägga en vanlig sexkantsmutter över den delen av kalibreringsstången som sticker upp och linjera en flata mot någon punkt på pressen. Om du sedan skruvar ned tills närmsta spets på muttern ligger i linje med den punkten så har du skruvat ett tolftedels varv - svårare än så är det inte. En mutter som inte vill ligga stilla kan fixeras med en bit modellera, då kan man ändå göra småjusteringar för att linjera den.

Prova återigen att kalibrera och mäta hylsan, detta ska upprepas till dess du ser en skillnad - det som då oftast händer är att måttet faktiskt blir större! Det är inte så konstigt som det låter, utan beror på att hylsans sidor kläms ihop och bröstet då skjuts framåt. Prova sen med mindre justeringar till dess måttet på hylsan är från 0,02 till maximalt 0,10 mm kortare än det första måttet.

Tänk på att alltid vila en halvsekund med spaken i bottenläget så att metallen ges tid att flyta, annars kan det hända att den fjädrar tillbaka ojämnt.

Montera tillbaka utstötarstången och prova att kalibrera nästa hylsa. Nu kommer du att känna hur det först går lätt när hylsan släpper ur verktyget för att sedan &quot;köra fast&quot; några millimeter ned: det är när halsen ska expanderas till rätt mått av kalibreringsknappen på utstötarstången och är helt normalt, dra bara bestämt upp spaken igen. Om hylsan hade samma mått som den första innan, men inte efter, kalibreringen så har du mest troligt slarvat med smörjningen av halsens insida - med vissa hylsfabrikat i vissa patroner så förlänger man lätt hylsan om det går tungt när halsen kalibreras. Ifall måttet fortfarande är nån hundradel mindre än det första så kan du torka av hylsan och prova den i din bössa: du ska kunna stänga slutstycket utan att du känner något motstånd annat än möjligen lite &quot;sug&quot; (detta oftast för att bredden på kroppen kan skilja sig lite mellan din bössa och verktyget). Viktigt att notera är att bössan och patronläget givetvis måste vara helt rena, ett litet smutskorn kan lura dig rejält. Det är också därför du först ska torka av hylsan innan du provar eftersom hylsfettet kan göra samma sak.

Om allting nu stämmer så ska du noga notera läget på verktyget: rita gärna ett indexmärke på verktyg och press eller linjera nån del av texten på verktyget med en punkt på pressen och '''skriv ned detta.''' Skulle låsringen mot förmodan lossna så behöver du bara vrida verktyget mot indexmärket för att allt ska stämma. det är också viktigt att du använder ''samma'' (inte en &quot;likadan&quot; från samma eller annan tillverkare) hylshållare vid alla kalibreringar, eftersom måtten på dessa kan skilja sig en aning. Lägg ned hylshållaren och den lapp du skrev ned inställningarna på i samma ask som verktygen. 

Viktigt är att kontrollmäta på samma sätt efter provskjutningen av din egentillverkade patron. Med nya hylsor och ett stort patronläge kan det vara så att hylsan inte sträckt sig tillräckligt vid den allra första skjutningen, metallen kan fjädra tillbaka en del. Om måtten nu skulle vara större så får du upprepa justeringen till dess du når rätt resultat.

En hylsa som kalibreras på detta sätt kommer inte att sträckas på ett farligt vis. Du kan ladda om den många gånger utan någon risk för liv och lem. Med de vanliga instruktionerna som följer med verktygen kan det faktiskt bli tal om en hylsbristning efter bara ett par omladdningar.

Många kan också tycka att man skulle ha större marginaler ifall man bara kalibrerade tills hylsan blivit lite längre och det går tungt att stänga slutstycket, men de enstaka hundradelar vi åstadkommer med den ovan beskrivna metoden är försumbara - hylsan kommer inte att sträckas alls, eller i alla fall inte på ett farligt vis. En patron som går tungt i bössan leder dock till att slutstyckets låsklackar och låsytorna i lådan kan skära ihop: det i sin tur kan leda till för stort patronläge då material nöts bort och det kan som vi vet orsaka hylsbristning.

Som alternativ till ovanstående metod så kan man göra på ett liknande sätt genom att provkalibrera som ovan och efter varje gång prova hylsan i bössan. Då kommer förhoppningsvis hylsan att börja kärva i den fas då den förlängs, rätt mått är ''precis'' så att det går lätt att stänga. Den metoden kan vara nästan lika exakt, men lite smuts kan förstöra allt och du kan luras att kalibrera hylsorna för mycket.

En annan metod är att sota bröstet på hylsan över en ljuslåga mellan provkalibreringarna. Du kan då lätt se när bröstet börjar tryckas tillbaka, och i kombination med lite känsla och förnuft kan du justera lika exakt som med skjutmåttstekniken, men den går faktiskt snabbare - även om det inte låter så enligt beskrivningen.

Som hjälp vid justeringen kan noteras att gängstigningen i en standardpress är 14 gängor per tum, varje varv gör alltså 1/14&quot; eller ungefär 1,81 mm. Bråkdelar av varv blir som följer:

* 1/2 varv är ungefär 0,91 mm
* 1/4 varv är ungefär 0,45 mm
* 1/8 varv är ungefär 0,23 mm
* 1/16 varv är ungefär 0,11 mm
* 1/3 varv är ungefär 0,60 mm
* 1/6 varv är ungefär 0,30 mm
* 1/12 varv är ungefär 0,15 mm
* 1/24 varv är ungefär 0,075 mm

[[Bild:Kalibrering_av_hylsa.jpg]]

7. Efter kalibreringen ska du avlägsna fettet som finns kvar på hylsan. Antigen torkar du av hylsorna med en trasa eller ge hylsorna ett varmt bad med diskmedel. Skölj hylsorna noga och framför allt, se till hylsorna får torka noga.

8. När hylsorna är torra är det dags att kontrollmäta längden på hylsorna så att de inte överstiger maximal hylslängd. Maximal hylslängd hittar du i någon lämplig laddmanual. Överstiger längden max måste den svarvas ner med hjälp av en hylssvarv.

[[Bild:Kontrollmätning_hylslängd.jpg]]

[[Bild:Trimmning_av_hylslängd.jpg]]

9. Hylssvarven kommer skapa en vass kant som måste tas bort med hjälp av en brotch. Tar man inte bort denna vassa kant riskerar man att skapa ett högt tryck inne i hylsan. Ett eller två mjuka varv räcker, svarva inte för mycket då blir hylshalsen för tunn.

[[Bild:Brotchning_av_hylshals.jpg]]

10. Efter svarvningen så rengörs tändhatsläget så att man inte har slagg som kan påverka den nya tändhattens antändning.

[[Bild:Utvändig_rengörning_tändhattsläge.jpg]]

11. Se nu till att avlägsna kalibreringsverktyget. För att hylsan åter skall bli funktionsduglig måste en ny tändhatt sättas i hylsan. Detta kan du göra med din press eller med externa verktyg som tändhattsisättare. Det anses vara god praxis att ha både handskar och skyddsglasögon under detta moment. Se till att tändhatten sätts strax under hylsbotten och bottnar i tändhattsläget. Bottnar inte tändhatten ordentligt kan en tråkig klick uppstå eftersom slagstiftet tappar kraft när det måste &quot;trycka&quot; in tändhatten i botten innan tändhatten antänds.

[[Bild:Isättning_av_tändhatt.jpg]]

12. Nu är det dags att mäta upp laddningen. När du laddar så rekomenderar författaren att du alltid mäter upp krutet och väger det för att utesluta otrevligheter. En krutdosett kan dock hjälpa dig öka produktionen av patroner. Ta alltid för vana att vara noggrann med uppvägningen av krutet, ibland är marginalerna små.
Nedan ser du en analog krutvåg. Du väger ditt krut i ”grain” eftersom merparten av laddtabellerna har krutvikten i just grain. Ett ”grain” är ju egentligen vikten av ett sädeskorn. Sedan 1958 är enheten grain definierad som 0,06479891 gram. Skall du ladda ett 10-tal patroner eller ett antal referenspatroner kan man göra det med denna analoga våg.

En digital våg med möjlighet att väga grain är ju ett mera modernt alternativ. Digitala vågar har ju också möjligheten att sätta ”tara” så man kan utgå från nollpunkten med eller utan skål och krut.
[[Bild:Uppvägning_av_krut.jpg]]

Men skall man ladda större mängder blir det nödvändigt att använda en krutdoserare som ses nedan. Den mäter inte vikt utan volym. Olika krutsorter har olika vikt och volym. Så doseraren måste justeras för varje typ med hjälp av en krutvåg.
Oftast sätter man de kalibrerade och med tändhatt försedda hylsorna i ett ladd-brätte. 
Sedan är det bara att fylla genom en likartad rörelse för varje hylsa. Detta för att få samma volym varje gång.


[[Bild:Krutdosett.jpg]]

Bilden nedan visar en ”trickler”, dvs. en anordning som skall göra det möjligt att dosera krutkorn för krutkorn.
Tyvärr är inte vågarna lika känsliga så du klarar det lika lätt med en tesked och lite kontrollerat ”darr”.


[[Bild:Justering_med_trickler.jpg]]

14. Efter att hylsan fått krut placeras den i ett laddbrätte i väntan på kulisättning. Innan man går vidare och applicerar kulor i hylsorna är det mycket viktigt att du kontrollerar så att alla hylsorna ser ut att ha fått lika mycket krut. Detta gör du enklast genom att lysa ner i hylsorna med en ficklampa eller om du har god takbelysning alt. med hjälp av en stav som försetts med en o-ring som kan justeras efter volymen krut. Man för helt enkelt ned staven i hylshalsen och kontrollerar att avståndet mellan o-ring och hylsöppning är samma som referenspatronen.
Det händer alla handladdare förr eller senare att man glömer att fylla på krut i en hylsa eller fyller på dubbelt. Dubbel krutpåfyllnad är i regel ganska enkelt att se då många hylsor helt enkelt inte har volymen för att rymma dubbelt så mycket krut. En tom patron som avfyras i ett vapen är en stor säkerhetsrisk då kulan med stor säkerhet kommer fastna i loppet och riskerar att orsaka pipsprängning om en andra kula avfyras.
I en revolverhylsa, typ 38 special kan en dubbel dos av det snabba krutet lätt få plats och resultera i en sprängd trumma.
 
15. Montera verktygsetets kulisättare i pressen. För mer information om hur du monterar och justerar kulisättaren se kapitel Inställning av kalibreringverktyg. Placera en hylsa med krut i hylshållaren och applicera en kula i hylsmynningen. Hjälp till och styr kulan samtidigt som du med en jämn rörelse pressar ned handtaget i botten. Upprepa rörelsen efter att du snurrat hylsan ett kvarts varv i hylshållaren. Detta hjälper till att centrera kulan i hylsan.

[[Bild:Isättning_av_kula.jpg]]

16. När din kula sitter i hylsan så är det god praxis att rulla dem mot ett plant underlag för att verifiera att kulan centrerats på ett korrekt sätt. Ta även för vana att alltid kontrollskaka dina patroner så att du hör att hylsan innehåller krut. Handladdningens viktigaste grundkomponent är säkerhet och dubbelkontroller skadar inte. I fall där krutet packats så att det är svårt att höra krutet i patronen kan man väga patronen och se att vikten stämmer överens med den laddning man producerat.

17. Placera dina patroner i lämpliga förvaringslösningar så att patronerna inte utsätts för fukt eller stora värmeskilnader. Enligt vapenlagen så skall ammunition, krut och tändhattar förvaras i vapenskåp.

18. Avsluta med att dokumentera vilken laddning som patronerna har samt att märka ut asken med information om när du skapade laddningen, för vilket vapen laddningen är skapad, patronlängd, friflykt, tändhatt, krut sort, krutmängd, kulnamn och kulvikt. Dokumentation är viktigt och man ska aldrig skjuta en patron som är av okänt ursprung.

19. Lite legala aspekter (referens MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap)

- Du får bara ladda ammunition för eget bruk och endast i dom kalibrar du har vapenlicens för.

- Du får förvara högst 5 kilo löst krut i ett skåp som motsvarar kraven för vapenförvaring.

- Du får förvara obegränsad mängd krut som är innesluten i en patron som du  har vapenlicens för och i vapenskåp.

- Du får förvara 20 kilo krut innesluten i patroner för annan person om du   har förvaringslicens och i vapenskåp.

== Säkerhet ==


==='''Generellt säkerhetstänkande'''===

Handladdning är en mycket givande syselsättning som kan fördjupa ett redan djupt jaktintresse samt ge bättre/säkrare utdelning. Handladdning är dock inte riskfritt och det ska understrykas. En oaktsam laddare riskerar att förstöra både dyrt införskaffad utrustning samt riskerar att skada sig själv för en livstid.
 
Det är svårt att ge en komplett bild över hur handladdaren skall agera för att handladdning skall kunna betraktas helt säker även om detta är ett försök:

* Handladdaren är pigg och utvilad när han laddar
* Handladdaren laddar aldrig när han är påverkad eller i bakrus
* Handladdaren röker (naturligtvis) inte när han laddar
* Handladdaren är medveten och noggrann
* Handladdaren strävar efter att organisera sin laddverksamhet väl 
* Handladdaren använder alltid skyddsglasögon när han laddar 
* Handladdaren håller alltid ordning och reda 
* Handladdaren utnyttjar laddmanualer och gissar INTE
* Handladdaren tänker i förväg igenom vilka moment som skall utföras 
* Handladdaren planerar vilka varianter av laddningar han skall ladda
* Handladdaren dokumenterar sitt arbete väl
* Handladdaren har alltid brandsläckare, första förband och telefon inom räckhåll
* Handladdaren låser, om möjligt, laddrummet då han inte är hemma
* Handladdaren är observant på avvikelser vad de än må vara
* Handladdaren drar sig inte för att slå ur kulorna om han blir osäker vad en patron är laddad med. Han skjuter ALDRIG för att testa.
* Handladdaren är ALLTID mycket uppmärksam på trycktecken

Kapitlen nedan fördjupar säkerhetstänkandet inom ett antal områden.

==='''Hylshantering'''===

Hylsor består oftast av kopparlegeringen mässing. Mässing är en bra legering att använda vid hylstillverkning eftersom den är både mjuk och stabil beroende på tjocklek. Vid omladdning av redan skjutna hylsor finns det dock ett antal saker man skall tänka på.

Var noggrann när du väljer ut vilka hylsor du skall ladda om. Hylsfabrikat som exempelvis Sieller &amp; Bellot har visat sig kunna spricka redan vid andra tredje omladdningen. 

Blanda inte olika hylsfabrikat när du laddar eftersom produktionsvariationer finns mellan olika fabrikat. Det kan bland annat röra sig om tjockleken på hylsans väggar vilket påverkar hylsans volym och därmed trycket som bildas i hylsan vid avfyrning.

[[Bild:Bild_pa_hylsor_i_genomskarning.jpg]]

Hylsor som har sprickor vertikala eller horisontella ska genast kasseras och lämnas till återvinning. En sprucken hylsa kan resultera att krutgaser pressas bak och skadar dig och ditt vapen. 

Tunna konstruktioner i mässing har en benägenhet att spricka med tiden. Förvara aldrig hylsor tillsammans med ammoniak då ammoniak har en nedbrytande effekt på mässing. 

[[Bild:Bild_pa_trasiga_hylsor.jpg]]

==='''Tändhattshantering'''===

Tändhattar kan, trots att de är små, förorsaka stor skada, om de inte hanteras på rätt sätt. Använd alltid skyddsglasögon och handskar, när du sätter i tändhattar. Om du hamnar i situationen, att du måste stöta ur en skarp tändhatt, så bör du tänka en andra gång på om det är absolut nödvändigt. Kommer du fram till att den måste bort, se då till att du använder skyddsglasögon och handskar när du avlägsnar tändhatten. Ett annat och bättre alternativ är att kamra hylsan i vapnet och skjuta av tändhatten.

==='''Kruthantering'''===

Var noga med att hantera krut som den explosiva vara det faktiskt handlar om. Ha aldrig eld eller annan utrustning som kan ge gnistor i närheten av krut. Var mycket noga med att INTE hantera flera krutsorter samtidigt när du laddar en serie patroner. Blanda aldrig krutsorter när du laddar. Det finns inga vinster med det, utan enbart risker. Kolla och dubbelkolla att det är rätt krutmängd som hamnar i varje hylsa. Avsluta din laddning med att skaka varje patron, så att du är helt säker på att hylsan inte är tom. Förvara aldrig krut och tändhattar tillsammans, samt se till att barn aldrig kommer åt någondera. När du ska fylla på krut och använder ett laddbrätte, se då till att flytta hylsan från laddbrättet till en annan hållare, så att eventuella krutrester i tratten inte hamnar i fel hylsor. När du har laddat alla hylsorna, så lys ner med en ficklampa och verifiera att det ser ut att vara ungefär lika mycket krut i alla hylsorna.

==='''Utrustningshantering'''===

Säkerhet skall genomsyra alla delar av handladdningen. Att kontrollera sin utrustning både innan och under laddningen, hjälper dig att förhindra felaktigheter. Vågen är ett av de mest centrala verktygen, som vi använder och den skall alltid nollställas innan handladdningen påbörjas. Flyttar du vågen måste du kontrollerar att vågen fortfarande står på noll. Se även till att du inte har ett vinddrag från fönster eller dörrar när du laddar, eftersom drag lätt påverkar vågen. Även en vanlig glödlampa kan få vågen att visa felaktiga värden. Därför rekommenderas en lysrörsarmatur, om belysningen är placerad över vågen, då den inte skapar samma luftdrag som glödlampan.

==='''Dokumentation'''===

Hur man dokumenterar är inte alltid intressant, men '''det viktiga är att man gör det''' och har kontroll över aspekter som hylsans historia, vilket krut som används, patronens längd, friflykt, genomsnittlig hastighet, kulans vikt och eventuella justeringar som gjorts till en laddning. Justeringar i synnerhet skall dokumenteras, eftersom de påverkar laddningens tryck i vapnet.
Använd minst ett datablad per patrontyp, börja alltid med att notera vad du laddar, hur många och för vilket ändamål. Du får då en påminnelse om vilket krut, krutmängd, tändhatt och kulvikt du använde senast innan du laddat upp ett antal felaktiga patroner. Tag också för vana att märka dina krutburkar med patron, kulvikt och mängd krut. Använder du samma krut till flera olika patroner är det inte fel att ha en burk till varje patron,

==='''Säkerhet på skjutbanan'''===

Det säkerhetstänk som handladdaren har när patronerna laddas, sträcker sig självklart vidare till skjutbanan eller jaktsituationen i skogen. På skjutbanan har man troligtvis även tillgång till skydd, som man normalt inte har med sig i skogen. Att alltid använda hörselskydd när man vistas på eller kring skjutbanan, är en klok investering. Att även nyttja skyddsglasögon, borde även det vara en självklarhet. Ett gott skjutstöd, i form av sandsäckar eller dylikt, ökar inte bara på precisionen, utan även säkerheten i och kring skjutbanan.

== Komponenter ==

==='''Hylsor'''===

Hylsor är generellt sett producerade av legeringen mässing, som man får när man blandar 70 % koppar och 30 % zink. Det finns dock hylsor som är tillverkade av järn, aluminium och andra material. Ska man återanvända hylsor, så gäller det dock att hålla sig till mässingshylsorna. Det finns en stor mängd producenter av hylsor, men på den Nordiska marknaden hittar man oftast hylsor av fabrikatet Norma. Lapua, Scandium och Sellier &amp; Bellot är andra relativt vanliga hylsor, man kan finna på skjutbanor runt om i landet.

==== Olika typer av hylsor ====

===== Randlös =====
Den här hylstypen inkluderar tex. 30-06, 6.5x55, 308 W osv. Hylstypen kom till i slutet av 1800 talet, då man upptäckte att, de då vanligt förekommande randpatronerna, gav matningsproblem i boxmagasin (patronerna ligger på varandra). En randlös patron är helt beroende av en skuldra för att stanna upp i patronläget och kunna antändas riktigt av slagstiftet. 

===== Rand =====
Till denna familj hör bla 30-30 W, 22 Hornet, 5.6x52R, 7x57 R, 22 LR osv. Denna typ av hylsa har alltså en rand, som stoppar upp patronen i patronläget. Randpatroner är vanliga i bla brytvapen tex. drillingar. Dessutom är de vanligt förekommande i bygelrepetrar. Patrontypen passar inte något vidare bra till vapen med boxmagasin. 

===== Bältes =====
Dessa används ofta till s.k. Magnumpatroner (300 WM, 338 WM m.fl.). Istället för en rand, så har den här typen av hylsor ett bälte, som hindrar dem att gå för långt in i patronläget. Bältet är smalare än randen på en randpatron och patronen lämpar sig därför bättre i vapen med boxmagasin. En bältespatron lämpar sig också något bättre i brytvapen som t.ex. dubbelstudsare än en randlös patron.

===== Krympt rand =====
Den här patrontypen är mycket ovanlig och de idag enda förekommande patronerna är 284 W och .45 Blaser. Vitsen med den förminskade randen är att man kan öka hylsvolymen (större hylsa) men ändå kunna använda &quot;standardslutstycket&quot; avsett för tex. 30-06. Denna hylstyp är beroende av en skuldra och fungerar alltså som en randlös.

===== Halvrand =====
Detta är också ett sätt att förbättra matningen i boxmagasin, jämfört med randpatroner. Randen är alltså ett mellanting mellan randlös och randpatron. Denna patrontyp används uteslutande i automatpistoler. Exempel på halvrandpatroner är 25 ACP och 32 ACP (7.65 Walther). Patronen stannar alltså upp mot randen i patronläget, precis som en randpatron.

==== Hylsan vid avfyrning ====

Vid avfyrningen expanderar hylsan och fungerar som tätning i patronläget. Utan denna tätning skulle en del av krutgaserna gå förlorade bakåt genom patronläget.
Genom expansionen formas hylsan efter patronläget i vapnet, vilket liknar fireforming. 
Efter skottet kommer hylsan att krympa något eftersom hela deformationen inte är varaktig vilket gör det möjligt att relativt enkelt dra ut hylsan ur patronläget.
En sådan ”fireforming” i det egna vapnet gör det möjligt att bara göra halskalibrering i stället för helkalibrering. Man minskar därigenom utmattningen på hylsan och den kommer att vara längre. Men har du plockat hylsorna på skjutbanan vet du inte vilket vapen som dom skjutits i och helkalibrering är nödvändig. Annars finns det risk att den inte passar i patronläget.

==== Hylssprickor ====

===''' Krut ''' ===
Modernt röksvagt krut har laddats i ammunition sedan slutet av 1800-talet. Krut består av en mängd olika komponenter med olika uppgifter. Nitrocellulosa och Nitroglycerin utgör själva stommen i krutet. Till detta adderas bla komponenter, som hindrar krutet att brinna för fort. Dessutom tillsätts ofta tex. grafit på utsidan för att krutet ska bli mer &quot;lättrunnet&quot; i laddmaskinerna. Krutkorn kan se ut som tex., stänger, kulor, flingor eller tuber. 

Man pratar ofta om krutets hastighet, snabba eller tröga krut. Hur s′nabbt eller trögt krutet är, beror på en mängd olika faktorer, bla kornstorlek, form, ytbehandling, ev. håligheter, kemikalisk sammansättning och trycket i patronen. Viktigt att lägga på minnet är att hur snabbt ett krut är, det har ingenting med att göra hur fort kulan lämnar pipan. Laddat i en pistolpatron är ett mycket snabbt gevärskrut &quot;trögt&quot;. Förhållandet hylsvolym, kaliber och kulvikt är det som avgör vilket krut som är lämpligt.

Krut indelas i:

• Mekaniska krut – svartkrut, brunkrut, amidkrut, pikratkrut, kloratkrut[1] och kompositkrut – är blandningar av olika ämnen.

• Kemiska krut – röksvagt krut – är kemiska föreningar i vilka det oftast ingår nitrocellulosa. De indelas oftast i singelbaskrut (NC-krut) enbart baserat på nitrocellulosa, Dubbelbaskrut (NG-krut eller Ncgl-krut) innehållande som huvudingredienser 25-40% nitroglycerin och 50-60 % nitrocellulosa samt trippelbaskrut innehållande förutom nitrocellulosa och nitroglycerin även nitroguanidin.


Denna bok rekommenderar främst två fabrikat av krut: 
* Vihtavuori 
* Norma

Vihtavuori har tre olika serier: Pistolkrut, som ligger inom 300 serien och gevärskrut som ligger inom 100 och 500 serien. Exempel är: N 310, 320, 330 osv. och N 110, 120, 130, 540 osv. Ju högre numren är inom resp. serie, desto trögare är krutet. Norma tillverkar inte längre pistolkrut R 1 och R 123 men du kan hitta gamla partier. Gevärskrut sträcker sig från 200 till 204. Normas trögaste heter MRP, och står för Magnum Rifle Powder. 

Vilket krut som man ska välja för just den patronen/kalibern och kulan kan te sig ganska svårt. Men med hjälp av bl.a. laddtabeller, så kan man snart komma underfund med vilket eller vilka krut, som kan vara lämpliga. 

Man skiljer på pistol och gevärskrut. Hållbarheten på krutet beror mycket på hur det förvaras. Idealet är svalt och torrt, i oöppnad originalburk. Ljus och värme förkortar krutets brukbarhetstid avsevärt. Rätt förvarat bör det vara brukbart i 30-40 år, men ta för vana att först ladda med det som är äldst. Först in först ut. Av förklarliga skäl så är krut mycket brandfarligt och bör handhas därefter. Det är dock inte explosivt i sig, utan behöver en sluten kammare för att bygga upp tillräckligt med tryck för att skapa en explosion. Är emellertid mängden tillräckligt stor, så kan det trots allt explodera. Det skall dock vara så mycket att en handladdare knappast förvarar sådana mängder hemma. En brandsläckare i lokalen är en bra investering om olyckan skulle vara framme. Öppen eld hör naturligtvis inte hemma i närheten av krutet. Inte heller så lite som en glödande cigarett. Krut av okänt ursprung ska aldrig användas. Detta är förenat med livsfara, då en vapensprängning nästan är oundviklig. Krut som måste kasseras kan spridas ut på gräsmattan där det fungerar som gödningsmedel.

==== Krutsorter ====

Vilket krut skall man välja när man handladdar? Valet av krutsort beror mycket på vad man laddar och vad man laddar för. Krut kan graderas i snabbt, medel och trögt krut. Små hylsor kräver ofta ett snabbt krut för att bygga upp nödvändigt tryck i hylsan, hylsor med något större hylsvolym ett medelsnabbt krut och så har vi olika typer av magnum kalibrar som kräver ett trögare krut för att hinna bygga upp nödvändigt tryck för att få kulan i rörelse. I Sverige finns i huvudsak två leverantörer av krut för handladdning av kulammunition. Norma Precision som produceras i Sverige och Vihtavuori som produceras i Finland av företaget Lapua.

Här illustreras Normas sortiment och hur dessa krut förhåller sig till varandra.

[[Bild:Norma_relativa_brinntider.jpg]]

'''Norma 200''' är deras snabbaste gevärskrut är passande för minder patroner som t ex .22 Hornet och .222 Rem. Det är också lämpligt för laddningar med lätta kulor i låga hastigheter för mindre kalibrar som t ex .308 Win. '''Norma 201''' är mycket lämpligt för kalibrar med liten hylsvolym i förhållande till kuldiameter, t ex 9,3x57 och .45-70. Passar även medelstora hylsor med lätta kulor som t ex kaliber .30-06. '''Norma 202''' är speciellt framtaget för att ge högsta prestanda i 7,62 Nato. Krutet är även mycket lämpligt för mellankalibrar som t ex 8x57 JS, 9,3x62 och 9,3x74 R. '''Norma 203-B''' har en något förändrad specifikation än tidigare 203. Ett välkänt krut användbart från .22-250 till .358 Norma Mag. Mycket bra krut till 6 mm Norma BR och .308 Win. laddade med tyngre kulor. '''Norma URP''' är ett relativt nytt energiskt krut i mellanregistret. Utmärkt val för medelstora patroner som 7x64 och .30-06 
'''Norma 204''' är ett långsamt brinnande krut som ger bra prestanda och ofta mycket fin precision i kalibrar som t ex 6,5x55 och .30-06. '''Norma MRP''' är ett mycket flexibelt ”magnum-krut”. Lämpligt för en rad kalibrar med förhållandevis stor hylsvolym. Känt sedan länge för att ge topprestanda i ett flertal magnumkalibrar. '''Norma MRP-2''' är ett ypperligt krut för andra ”overbore”-kalibrar som 7 mm STW, 6,5-284 och 6,5-06. Finkornigt krut vilket underlättar krutpåfyllningen. 

Här illustreras Vihtavuori sortiment och hur dessa krut förhåller sig till varandra.

[[Bild:VvN100.jpg]]

'''Vihtavuori N100''' är en serie gevärskrut med olika brinntid och har en lämplighet för kalibrar från .17 Remington upp till .458 Winchester Magnum samt två specialkrut för .50 BMG.

[[Bild:VvN500.jpg]]

'''Vihtavuori N500''' är en serie gevärskrut med Nitroglycerol som en extra energikomponent. N500 serien är ett kompetent alternativ till N100 serien.

==== Ladda billigt ====

Vill man verkligen dumpa priset så är ofta sk skyttekrut att rekomendera. Skyttekrutet kan köpas av Normas skytteombud och har inte samma jämnhet i produktionen som Normas ordinarie sortiment. Det ska dock tilläggas att ojämnheten gör att man måste skapa en ny laddning för varje batch av krut man köpt. Om man läser på krutburkarna så kan man läsa att krutet har producerats med ett visst batch nummer. Vill du ladda med skyttekrut bör du se till att köpa ett större parti med krut så att du inte måste ta fram en ny laddning bara för att du har olika batchnummer på dina laddningar. Eftersom skyttekrut inte håller samma kvalitet som Normas övriga sortiment så är det inte möjligt att placera in skyttekrutet i figuren ovan.    
Det finns tre sorter från Norma:1211 snabbt, liknar norma 203-B.     1219 halvtrögt, liknar norma URP.    1214 trögt, liknar norma 204.  Alltid gällande laddtabell på burken!!

==== Jämförelsetabeller över brinntid ====

Många leverantörer av krut och laddkomponenter tillhandahåller då och då jämförelsetabeller över olika fabrikats brinntid för en given laddning. Det är dock viktigt att vara väl medveten om att dessa tabeller enbart kan ge dig en hint om att två krut liknar varandra. Den relativa brinntiden har varken med laddvikten eller gastrycket att göra varför jämförelser kan slå mycket fel ut. Jämförelsetabeller är inte någon exakt vetenskap och krut kommer att bete sig olika beroende på omständigheter så som piplängd, patronlängd etc. Ett bra sätt att lära sig hur stor osäkerhet som finns inom detta område är att helt enkelt jämföra olika jämförelsetabeller med varandra.

==='''Kulor'''===
Det finns många leverantörer på marknaden som marknadsför kulor med olika egenskaper. Vissa kulor är utformade att expandera kraftigt nästan explosionsliknade andra utformade att penetrera och skapa en djup och vid sårkanal samtidigt som restvikten hålls så hög som möjligt.

En gevärskula består för det mesta av två komponenter. En kärna av bly och en mantel av tombak. Även stål och mässing förekommer som mantelmaterial. I en stor smältgryta blandas bly och, för att göra blyet hårt, antimon. När rätt blandning erhållits gjuts stora &quot;kulor&quot; vilka under högt tryck pressas till blytråd. Denna tråd knipsas nu av i lämpliga längder, vilket utgör kärnan i en kula. Ur tombakplåt stansas brickor. Dessa brickor dras nu steg för steg i olika verktyg till små koppar. Blykärnan placeras nu i en kopp, varefter dessa två tillsammans går igenom en rad verktyg och så småningom blir en kula. En kula av &quot;helmantlad&quot; typ, får sin öppning bak, emedan en &quot;halvmantlad&quot; får öppningen framtill i spetsen. En &quot;helmantlad&quot; kula är alltså inte riktigt helmantlad. Hur tjock kopparmanteln är beror på vad kulan är ämnad för. En jaktkula för tex. älgjakt bör ha en ganska tjock mantel. Detta för att inte expandera allt för snabbt. Om kulan däremot är avsedd för målskjutning/precisionsskjutning så bör kulans mantel vara tunnare för att vara så jämn i tjockleken som möjligt. Denna jämnhet i manteltjockleken är en förutsättning för att den ska vara välbalanserad, och ge bra precision. 

==== Vad ska man då välja för kulor? ====
Välj kula efter ändamål! Ska vi ladda ammunition för exempelvis träningsskjutning på frihand och inte tillhör Sverigeeliten, så duger ofta de billigaste kulorna. Ska vi öva precisionsskjutning från bänk, eller ämnar delta i tävlingsskytte, så ska man välja den kula som skjuter bäst i vapnet. Dessa kulor kallas ofta också för &quot;Match kulor&quot; = Tävlingskulor. Ska vi jaga toppfågel, så bör vi också här välja en kula som skjuter så täta träffbilder som möjligt. Vi måste emellertid nu ställa ytterligare krav på kulan. Den får bla inte &quot;slå sönder&quot; för mycket kött i fågeln. Stort vilt som tex. älg, kräver bra kulor. Kostnaden för dessa är oftast högre än för &quot;normalkulan&quot;, men är ändå ringa mot alla övriga utgifter som jakten medför. Jaktkompisar och även jakttidningar brukar vara en bra källa, om man känner sig osäker på val av kula. Bara för att en kula väger lika mycket som en annan, så innebär det inte att man kan växla laddvikter emellan dessa hur som helst. Många faktorer förutom själva vikten på kulan påverkar lämplig laddvikt. Vi vill ju inte riskera att få för höga gastryck. 

Faktorer som kan påverka gastrycket är bla: 

* Bärytan. Alltså hur mycket av kulans kropp, som ligger an mot pipans bommar. Detta avgör också hur lång friflykten på kulan blir. · Mantelns tjocklek. Tjockare och styvare mantel ökar motståndet i pipan vilket påverkar gastrycket i patronen. · Mantelmaterial. Hårdare material ökar motståndet genom pipan, och gastrycket stiger, tex. försvarets 39B. · Diameter. Större diameter ger mera motstånd och högre gastryck. 

* Vid byte av kultyp/sort, i samma vikt, gå ner minst 10% från tidigare laddvikt och från detta, gå försiktigt uppåt i laddvikt. · Kontrollera friflykt och justera in kulisättarverktyget för den nya kulan. · Ta ingenting för givet. Det finns inget givet, när det gäller handladdning. Bara att säkerheten kommer först och främst.

==== Klassindelning av ammunition ====

Naturvårdsverket har sammanställt följande riktlinjer vad det gäller klassindelning av kulpatroner. Samanställningen hjälper handladdaren att säkerställa att rätt klass uppnås vid laddning för ett speciellt ändamål. Kulpatroner indelas i fyra klasser, avsedda för jakt efter olika grupper av viltarter. Följande minimivärden för kulvikt och anslagsenergi gäller för respektive klass: 

'''Klass 1''' kräver en kulvikt på minst 9 g (139 gr) vilket ska generera en anslagsenergi E100 på minst 2 700 J eller en kulvikt på minst 10 g (154 gr) som genererar en anslagsenergi E100 på minst 2 000 J. Klass 1 får användas till samtliga viltarter.
 
'''Klass 2''' kräver en kulvikt på minst 3,2 (50 gr) vilket ska generera en anslagsenergi E100 på minst 800 J. Klass 2 får användas till samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, myskoxe, mufflonfår, varg, björn och vildsvin vilka alltså kräver Klass 1.
 
'''Klass 3''' kräver en kulvikt på minst 2,5 g (39 gr) vilket ska generera en anslagsenergi E100 på minst 200 J. Klass 3 får användas till samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, myskoxe, mufflonfår, varg, björn. säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver.
 
'''Klass 4''' kräver ingen speciell kulvikt men ska generera en anslagsenergi E0 på minst 150 J. Klass 4 får användas till vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämlar, råttor, mullvad, sorkar (även bisam), möss, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, ripa, järpe, ringduva, stadsduva, turkduva, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv och pilfink.

==== Vanliga förkortningar ====

* SP = Soft Point (Mjuk Spets) 
* SP = Speare Point (Spetskula)
* SS = Semi Spitzer (Halvmantel)
* RN = Round Nose (Rund Nos)
* FN = Flat Nose (Platt Nos)
* FMJ = Full Metall Jacket (Helmantel)
* HP = Hollow Point (Hålspets)
* SP-RN = Soft Point - Round Nose (Mjuk Spets - Rund Nos)
* Spitzer = (spetskula)
* FB = Flat Base (Flat Akter)
* BT = Boat Tail (Akterkonad)
* HPBT = Hollow Point Boat Tail (Hålspets Akterkonad)
* DL = Diamondline. Molybelagd kula.
* TC = Truncated Cone. (Avkapad kon)
* WC = Wadcutter

==== Kultyper ====

Detta är en översikt av de kultyper som finns på marknaden samt dess speciella egenskaper.

===== Helmantel =====

Helmantlade kulor används ofta som övningskulor men är också är utmärkta till jakt på fågel och pälsvilt. Kulans spets är ofta halvtrubbig för att ge god skottverkan mot mindre vilt. Det är förbjudet att jaga djur som enligt naturvårdsverket klassas som klass 1 och klass 2 med helmantel.

===== Hålspets =====

Det finns olika typer av hålspetskulor, men grundtanken med utformningen är att kulan ska öppna sig då den träffar målet. Då kulan öppnar sig förstoras dess diameter, vilket resulterar i att kulan bromsas mer effektivt och därmed överför en större mängd energi till målet. Vissa typer av hålspetskulor är utformade för att helt splittras inne i målet. Dagens hålspetskulor är oftast av typen ”match” kulor, dvs med hög precision snarare än spektakulär expansion.

===== Varmint =====
Numera är de flesta högexpansiva kulor försedda med en spets i ”polymerplast” för att nå bättre ballistisk koefficient samt skydda kulspetsen mot deformation i magasinet. Vanligast i kalibrar som 222, 223 och 22-250. Namnet kommer från engelskans namn för skadedjur.

===== Blyspets =====
Kulor med blyspets har en kontrollerad deformation, så kallad ”uppsvampning” vid träff i målet. Den vanligaste kulan på hårvilt är av denna typ och konstruktion, blyets hårdhet, mantelns tjocklek, ev. förfragmentering etc. beror på viltet. 

&lt;Bidra gärna till dessa avdelningar&gt;

===== Kulor i enbart koppar =====

&lt;Bidra gärna till dessa avdelningar&gt;
Homogene kuler - kuler i ren kopper, noe skjeldnere i messing - produseres både som ekspanderende jaktkuler m/hulspiss og som &quot;helmantel&quot; uten hulspiss. Prinsippet for ekspanderende jaktkuler er at ved innslag i dyrekropp, bygger det seg raskt opp et vesketrykk inne i hulspissen på kulen slik at den ekspanderer. De fleste homogene kuler ekspanderer best i høye til midlere hastigheter. En stor fordel med slike kuler er de terminalballistiske egenskapene med høy restvekt, og dyp inntrengning. Ulemper med homogene kuler: I 6,5x55 oppnår man ikke lovlig klasse 1-våpen med homogene kuler. Egenvekta på kobber tilsier at i flere av de finere storviltkalibrene, vil man måtte ned i vekt for å stabilisere kulene. De blir derfor for lange til å stabiliseres med normal riflestigning. Uvanlig for storviltjegere er at de må gå ned i kulevekt for å utnytte egenskapene best. En annen ulempe med homogene kuler er en økt avleiring av kopper i løpet. Til slutt bør nevnes faren for rikosjetter.
En modern, effektiv och flackskjutande jaktkula KJG MJGi både koppar och mässing har skapats av Lutz Möller se http://lutz-moeller-jagd.de

===== Bondade kulor =====

&lt;Bidra gärna till dessa avdelningar&gt;
Att en kula är bondad innebär att manteln på kulan är ihoplödd med kärnan, oftast tombakmantel och blykärna.
Detta resulterar i att mantel och kärna inte separerar ens vid höga påfrestningar på kulan och i sin tur högre restvikt, oftast betydligt högre.
De flesta kultillverkare har idag bondade kulor i sitt sortiment och dessa kulor är i huvudsak ämnade för jakt och förekommer i princip bara
i kulor ämnade att expandera.

===== Boat tail =====

Eller som det heter på svenska akterkon ...

Under årens lopp har kulorna tagit många skepnader och förändringar för att uppnå olika egenskaper hos projektilen, en av dessa förändringar är givetvis formen som till stor del påverkar projektilens ballistiska egenskaper, en så kallad akterkon &quot;boat tail&quot; bidrar till att kulan släpper luften lättare och får bättre ballistiska egenskaper (flackare kulbana).

&lt;Bidra gärna till dessa avdelningar&gt;

==== Behandling av kulor ====
===== Molycoat =====

Molycote är enkelt utryckt ett medel, molybdendisulfid, som appliceras på kulorna för att sänka friktionen mellan kula och pipvägg. Fördelarna med att använda coatade kulor är flera. Det ger mindre avlagringar i pipan, gastrycket blir lägre än motsvarande laddning med en obehandlad kula, pipans livslängd ökar samt att det ger möjlighet att ta ut mera hastighet ur laddningarna. Det går att köpa molycoat behandlade kulor direkt från bl.a. Norma och Sierra m.fl. Finns inte just den kula du önskar med molycoat på har bl.a. Lyman ett kit som gör att du kan coata just dina favoriter. 

[[Bild:Molycote.jpg|left|thumb|100 px|Molycote]] 

Satsen innehåller två skålar som passar på de flesta hylstumlare. I den ena ska det vara ett så kallat stålmedia, det består av små stålkulor. I detta media lägger man i ca: 100 kulor samt ca 1/4 tesked med molycoat-pulver. Var försiktig med pulvret och använd handskar, det är otroligt drygt och kladdigt. Det är visserligen ett torrt smörjmedel men har en otrolig förmåga att sprida sig. Inget som barnen bör få leka med... Nåväl, därefter tumlar man i ungefär 3 timmar. Sedan bör kulorna vara helt täckta med molycoat. De ska vara helt svarta och mycket kladdiga. Använd återigen handskarna och plocka över kulorna i den andra skålen som ska innehålla ett torrt polermedia, samma som till hylsorna. Det är dock viktigt att inte polera hylsorna i samma media, det måste vara helt rent för att kulorna ska bli bra. När man plockat över alla kulorna (inte stålkulorna) så ska de tumlas i 3-5 minuter i det torra mediat. Det räcker med den korta tiden för att polera bort överflödigt moly. När det är gjort är det inga problem att ta i kulorna utan handskar och de bör ha antagit en stålgrå jämn färg.  

[[Bild:Molycote_3_kulor.jpg|left|thumb|100 px|Molycote]] 

Bilden blev lite mörk, hoppas att ni ser skillnaden ändå. Kulan till vänster har jag själv behandlat. Kulan i mitten är obehandlad och kulan till höger är Barnes X med XLC behandling som är deras namn på kulorna som är coatade från fabriken. 
 
Problem  som kan uppstå är att molycoatingen fäster fläckvis på kulorna. Det beror oftast på att det varit fett t.ex. från fingrarna på kulorna. Tvätta dem före behandlingen i sprit t.ex. så uppstår inte det problemet. Det allra bästa är att inte röra dem utan handskar efter att asken öppnats. 

[[Bild:Lyman_Molycote_Kit.jpg|right|thumb|300 px|Molycote]] 

Skålen till vänster innehåller stålkulorna samt moly-pulvret. Den stora skålen som sitter på tumlaren innehåller torrt media för poleringen. Paketet nedanför innehåller själva moly-pulvret, det är fantastiskt drygt och räcker till tusentals kulor. 
 
När du börjar skjuta med dina coatade kulor blir resultatet allra bäst om pipan är ordentligt rengjord. (Se vapenvård) Det kan också hända att det blir en förfärlig spridning i början. Enligt Norma beror det på att om pipan är &quot;rå&quot; så tar det en stund innan porerna i pipan mättats med molycoat. När pipan väl har mättats ska dock träffbilderna krympa igen, inte sällan till att bli mindre än de var förut.

===== Problem med molycoat =====
Ett problem som kan uppstå är stor spridning med gamla inkörda laddningar. Det kan vara så att dina laddningar inte längre ger bra träffbilder. Anledningarna är framförallt dessa två:
*Enligt Norma är det extremt viktigt att krutet tänder lika var gång med coatade kulor, vilket kan vara svårt med tröga krut. Det kan alltså löna sig att ladda med lite snabbare krut om man inte får den precisionen man önskar. Visserligen får man inte lika hög Vo, så ett prioriteringsval måste göras. Vilket är viktigast, hög utgångshastighet eller maximal precision? Då tillverkarna ofta anger i sin reklam att en av fördelarna är just den ökade utgångshastigheten kan man fundera på vad det är för idé att coata sina kulor?
*Enligt egna erfarenheter är ett problem att kulan inte har lika mycket friktion med molycoaten. Därmed sjunker gastrycket då kulan inte bjuder lika hårt motstånd. I gengäld kan man oftast kompensera det genom att ladda hårdare innan det blir övertryck.

===== Fördelar med molycoat =====
Fördelarna som jag uppskattar är att rengörning av pipan går mycket fortare, det går att skjuta fler skott mellan rengörningarna samt att pipans livslängd kan antas öka.
 
===== Viktigt att tänka på! =====
Då det går att ladda hårdare med belagda kulor är det livsfarligt att använda samma laddata till obehandlade kulor. Det är helt säkert att använda samma laddata till coatade kulor som du använt till obehandlade, men tvärtom är alltså livsfarligt. 
Extern länk till Normas hemsida där det står en del om molycoat på kulor.

==='''Tändhattar'''===

I dagens gevär och pistol patroner förekommer två olika sorters tändhattar, Berdan och Boxer. Båda två har samma uppgift, att tända eld på krutet i hylsan. Militärpatroner i Sverige och många andra länder i Europa är laddade med Berdan-hattar. Dessa går naturligtvis att omladdas, men problemet är att det är mycket mer tidskrävande än Boxer-hattar, och kräver specialverktyg. 

En tändhatt innehåller en för slag, känslig blandning bestående av bla Blystyfnat, samt en mängd andra ingredienser. Som ingrediens i tändhatten används också ofta färgämnen. Denna blandning skyddas från utsidan av ett &quot;skal&quot;, den så kallade koppen. Denna kopp är vanligtvis tillverkad av mässing. På insidan av tändhatten täcks den explosiva blandningen av en folie. 

Då slagstiftet slår till tändhatten sker följande; Den tunna koppen bucklas inåt, och trycker fram den explosiva blandningen. Blandningen slås/komprimeras nu mot ett städ och en explosion sker. Städet är vad som skiljer dom två tändhattstyperna från varandra. En Berdan-hatt har inget städ i sig, utan städet sitter i tändhatts läget i hylsan. I en Boxer-hatt så är städet en del av tändhatten. Eftersom en Berdan-hatt har ett städ i centrum av tändhattsläget i hylsan, så kan ju inte eldhålet vara där, utan hålen är lokaliserade lite vid sidan om. Detta gör det lite extra krångligt att få ur dessa Berdan-hattar. Speciella verktyg finns som fungerar ungefär som en kapsylöppnare.

Mycket lämpligare för en handladdare är Boxer-hatten. Städet är ju inbyggt i tändhatten och eldhålet i hylsan kan alltså placeras i mitten. För att få ur tändhatten erfordras bara en stång med ett utstötarstift i lämplig diameter. Det går faktisk i nödfall att använda sig av en spik eller liknande. 

I samma moment som hylsan kalibreras så petas också tändhatten ur med tändhattsutstötarstången. Skulle vi av misstag råka kalibrera en Berdan-hylsa så går oftast stiftet på stången av. Detta är dock ingen större katastrof eftersom stiften inte kostar många kronor per styck, och ett par i reserv rekommenderas att ha till hands. Men kolla alla hylsor noga så ingen Berdan-hylsa smugit sig med. Detta framför allt i kalibrarna 6.5x55 och 308 W Berdan-hylsor är för det mesta militär hylsor så det brukar inte vara några större problem att sortera ut dom. 

Det finns olika typer och storlekar av tändhattar Stor pistol, Liten pistol, Stor gevär och Liten gevär. Dessutom finns Magnum varianter av alla dessa. Pistol-hattar ska användas till pistolkalibrar och gevär till gevärskalibrar. En pistolhatt har oftast en tunnare kopp/skal än en gevärs dito. Laddar man en gevärskaliber med en pistol-hatt så kan detta få till följd att tändhatten blir extra platt och har man otur så kan det till och med gå hål på den, och krutgaser läcker ut bakåt. En magnum-hatt har en mer energirik tändsats. Detta för att på bästa sätt få eld på krutet i patroner med &quot;svårantändliga&quot; krut och/eller när krutmängden är stor, i hylsan. Magnum-hattar fungerar också bättre i sträng kyla. Exempel på krut som kan gynnas av en extra &quot;kraftig&quot; tändhatt är Norma MRP. 

Tändhattar är, som dom måste vara, extremt känsliga för stötar. Dom bör alltså behandlas med största försiktighet. &quot;Bär&quot; inte omkring på för många vid transport, och förvara dom endast i originalförpackningar. Förstör alla tändhattar då märke/sort/typ är okänt. Rekommendation är att alltid bära skyddsglasögon vid hanteringen av tändhattar.

Till patroner finns det idag åtta typer av tändhattar:
#Small rifle
#Small rifle magnum
#Large rifle
#Large rifle magnum
#Small pistol
#Small pistol magnum
#Large pistol
#Large pistol magnum.

Utöver dessa ”standard” tändhattar finns det speciella dito för bänkskytte med gevär. Dessa tändhattar är tillverkade med snävare tolerans samt hårdare kontroll för att säkerställa likformigheten.

Vilken typ som är lämplig för den patron man tänkt ladda står oftast i den laddmanual du använder. I Normas laddmanual är de flesta laddningar med magnum tändhatt. Vihtavouris laddmanual på nätet listar även de förslag till tändhattar men är något mer restriktiv och använder inte magnumhattar i onödan på det sätt som Norma gör i sin manual. I de fall då laddmanualerna förespråkar magnum tändhatt måste detta användas, annars riskerar man en fördröjd antändning med ett våldsamt övertryck.

==== Förberedelser av hylsa för att sätta i ny tändhatt ====

För att avlägsna den gamla tändhatten använder man vanligtvis ett kalibreringsverktyg. Ett smart alternativ till kalibreringsverktyget är en separat tändhattsutstötare. Ett separat verktyg för att stöta ut tändhatten kan bidra till att man lättare känner om något är fel vid utsötningen samt att den separata utstötaren i många fall är så gott som oböjbar. En tredje fördel med denna metod är det blir möjligt att tumla hysorna innan kalibreringen och på så vis rengöra tändhattsläget automatiskt. Om det finns rester av sot kvar i tändhattsläget kan denna enkelt avlägsnas med hjälp av verktyg så som Lee´s eller RCBS varianter. 

[[Bild:RCBSTHrengörare.jpg]]

Efter rengörning kan man vid precisionsladdningar med fördel brotscha tändhålet till rätt djup med en tändhattsbrotsch. Nedan visas Lymans tändhattsbrotsch.

[[Bild:LymansTändhattsBrotsch.jpg]]

Speciellt Normas hylsor har grunda tändhål och det blir lättare att få rätt djup på tändhatten efter brotschning.

==== Isättning av ny tändhatt ====

Det finns generellt tre sätt att sätta i en ny tändhatt på; med pressens medföljande isättare, med ett handhållet tändhattsverktyg eller en så kallad ram-prime(se bild nedan).

[[Bild:LymanRamPrime.jpg]]

Djupet för en korrekt isatt tändhatt ligger på ca 0,1 mm under hylsans stötbotten. Var noga med att tändhatten inte sticker ut då det är en alvarlig säkerhetsrisk om man skulle tappa patronen i golv eller sten. En dåligt isatt tändhatt leder ofta till &quot;klick&quot; när du avfyrar patronen. Slagstiftet slår in tändhatten i sitt rätta läge (om hylsan ligger med rätt headspace). Inget annat händer. När du repeterar ditt gevär, så bör du kunna skjuta av patronen, men, då har nog viltet redan uppmärksammat situationen och lämnat sin plats.
Vanligtvis föredrar de flesta som laddar större mängder att ha ett extra verktyg som gör att man inte blir bunden till laddpressen. Att sätta i tändhattar går utmärkt att göra i favoritfotöljen istället för i laddboden.

[[Bild:HandverktygTändhatt.jpg]]

== Verktyg ==

Handladdning kräver en hel del utrustning och verktyg för att man ska komma igång. Nedan lista är ett minimum. 
* en infettningsdyna för att smörja hylsorna inför kalibrering
* en laddpress som kan kalibrera hylsor och sätta kulor
* ett die set för den kaliber man ska ladda 
* en hylstrimmer att trimma hylsorna till rätt längd
* en brotsch att ta bort grader efter hylstrimmningen
* ett skjutmått att mäta hylsor och maximal patronlängd
* en krutvåg att väga krutet
* en krut-tratt som styr krutet ner i hylsan
* papper och penna till dokumentation

Utöver denna utrustning krävs självklart lite insatsmaterial så som hylsor, tändhattar, krut och kulor plus noggrannhet

==='''Laddpressen'''=== 

Laddpressen är det huvudverktyg som används för att ladda patroner. Laddpressen ska vara av ett stryktåligt material och måste kunna stå emot kraftiga tryck då den tillsammans med det så kallade die setet används för att återforma en avfyrad hylsa till dess ursprungliga form. Samtidigt som hylsan återfår sin storlek avlägsnas den använda tändhatten med hjälp av ett utstötarstift. Laddpressen kan även användas för att placera en ny tändhatt i en rengjord hylsa, även om detta görs bättre med hjälp av separat utrustnig som en tändhattsisättare. 

==== Singelpressar ====

''Singelpressar'' är den typen av press som passar de flesta jägare. Singelpressen utför ett moment i taget till skillnad från progressiva pressar som kan utföra flera moment i taget. En singelpress är mer eller mindre ett måste för de som laddar tyngre kalibrar som 404 Jeffery.

==== Progressiva pressar ====

''Progressiva pressar'' passar ofta pistolladdare bra eftersom den automatiserar en hel del av momenten för att ta fram en laddad patron.  

[[File:Progressiv press.JPG|border|800px|Progressive press]]

==='''Die set'''===

Ett Die set består oftast av en kombination av ett helkalibreringsverktyg samt en kulisättare. 

==== Helkalibreringsverktyg ====

Helkalibreringsverktyget har till uppgift att återforma hylsan så att den får den formen den hade innan den avfyrades. När krutet i hylsan andtänds kommer värmeutvecklingen i att vidga hylsan så att den tätar för krutgaserna som sätter kulan i rörelse. Detta gör att hylsan de facto blir större efter avfyrningen varför man måste återforma hylsan innan den kan återanvändas. För Demo video för inställning av helkalibreringsverktyget kolla på You Tube eller någon av tillverkarna typ Lee.

==== Delkalibreringsverktyg ====

Helkalibreringsverktyget har alltså till uppgift att återforma större delen av hylskroppen till sitt ursprungliga läge något man vill undvika med ett Delkalibreringsverktyg (alternativt halvkalibreringsverktyg eller halskalibreringsverktyg). I de fall man ska återanvända hylsor i samma vapen som de afyrades förra gången så har man en del att vinna på en delkalibrering. Delkalibreringen kalibrerar enbart hylsans hals vilket gör att en delkalibrerad hylsa kommer röra sig betydligt mindre i patronläget än en helkalibrerad hylsa. Genom att hylsan rör sig mindre får man i många fall en bättre precision. Demo video för inställning av Halskalibreringsverktyg se ovan

Med lite försiktighet kan du även använda ditt helkalibreringsverktyg för enbart halskalibtering. &lt;br /&gt;
Ta först ut tändhatts o halsinnerexpandern så du får bättre känsla när du ställer in verktyget. &lt;br /&gt;
Sätt först i den lätt infettade (bara utsidan av hylshalsen) hylsan i hylshållaren och för ned hävstången i botten.&lt;br /&gt;
Skruva i ditt verktyg tills du känner att det möter hylsan.&lt;br /&gt;
För upp hävstången och skruva ned verktyget 2 varv.&lt;br /&gt;
Kontrollera resultatet. Justera ned verktyget efter behov. Dock inte så långt att skuldran pressas tillbaka. Montera tillbaka tändhattsutstötaren o inre kalibreringsexpandern.&lt;br /&gt;
Mät och trimma ev. längden.&lt;br /&gt;
På bilden nedan har jag kalibrerat halva halsen.

[[File:Halskalibrering 1.jpg|border|800px|Neck calibration]]

==== Kulisättare ====

Kulisättaren har egentligen två uppgifter; för det första att styra kulan så att den hamnar mitt i hylsan och för det andra att se till att kulan trycks ner i hylsan precis så långt som vi vill för att laddningen ska få den friflykt vi eftersträvar för laddningen. Länk till Demo video för inställning av Kulisättare:[http://www.leeprecision.com/html/HelpVideos/videos/Rifle/rifle%20seat-1.wmv]

==== Kulplundrare ====

Förr eller senare händer det att man måste ta bort en kula från en laddad hylsa och då behöver man en kulplundrare. Det finns ett antal olika typer av kulplundrare på marknaden där alla eftersträvar att avlägsna kulan utan åverkan på hylsa eller kula. Det finns kulplundrare som monteras i laddpressen och fristående plundrare som liknar en hammare. En kulplundrare för laddpressen monteras likt en kulisättare men istället för att pressa kulan på plats kan man låsa kulplundraren och kontrollerat dra ur kulan ur hylsan. Förespråkarna för denna typ av verktyg anser att det här ger en kontrollerad process utan krutspill. Alternativet är att använda en kulhammare som man slår mot något svarande underlag av trä eller gummi. Slå aldrig din kulhammare mot betong eller sten eftersom det är ett säkert sätt att knäcka hårdplasten den är konstruerad av.

==== Hylsutdragare &quot;Stuck Case Remover&quot; ====

Minst lika viktig om inte viktigare är en hylsutdragare för förr eller senare blir du sittande med en hylsa som fastnat i kalibreringsverktyget på grund av för lite fett på hylsan eller för mjuk mässing i flänsen (den del som hylshållaren greppar i). Speciellt Remington hylsor är kända för mjukt material.

[[File:Trasig fläns.jpg|border|800px|Stuck case]]

Då behöver man utdragaren.

[[File:Stuck case remover.jpg|border|800px|Stuck case remover]]

==='''Hylstrimmer'''===

Obs! Man trimmar hylslängden,
och svarvar godset vid hylshalsen

==== Manuella ====

Oftast skall du inte trimma stora mängder hylsor och då duger gott den manuella. Som du för övrigt kan koppla en borrmaskin till axeln och som då fungerar som hjälpmotor.

[[File:Manuell hylssvarv.jpg|border|800px|Case trimmer]]

==== Elektriska ====

Om du mot förmodan skulle &quot;växa&quot; ur din manuella svarv, ev. med hjälpmotor så finns det elmotortillsatser att komplettera med. Enda skillnaden mot dom manuella är att du slipper veva själv.

==='''Infettningsdynor'''===

RCBS tillhandahåller ett väldigt bra hylsfett, lätt att applicera, lätt att få bort.
Infettningsdynan kan man tillverka själv från en bit liggunderlag.
Lika bra är Dillons flytande fett på praktisk spraypumpflaska, vattenlösligt.

==='''Skjutmått'''===

Behöver knappast någon presentation, merparten har väl jobbat med en sådan.
[[File:Digitalt och analogt skjutmått.jpg|border|800px|calipper]]

====''Digitala''====

Busenkel, lätt att växla mellan tum o mm

====''Analoga''====

Viss vana krävs vid avläsningen plus hyfsad syn

==='''Våg'''===

Det finns två typer, analoga o digitala.

====''Analoga''====

Kräver viss vana, större, avsevärt mycket dyrare.
Rätt långsam eftersom den trots magnetdämpning skall hitta sitt jämviktsläge.

[[Bild:Krutvågar.jpg]]

====''Digitala''====

Enkel, du kan tarera &quot;bort&quot; skålen för krut, du kan lätt använda den för att notera avvikelser om du t.ex. vill kontrollväga dina patroner i samma serie. Lägg på en patron, tryck ned &quot;tara&quot; och vågen visar nu &quot;noll&quot;, 0,00. Lägg på dina patroner en efter en och är skillnaden större än 2 - 3 grains får du börja fundera (obs funkar endast vid samma kulvikt samt samma fabrikat på hylsorna.
Dessutom snabb.
En våg som klarar 0 - 200 gram med upplösning 0,01 gram funkar bra. Kostar omk. 350 pengar.
Men kolla så den klarar grains plus gram. Har du massa diamanter vill du ju också ha carat.

[[File:Digitalvåg.jpg|border|800px|Digital scale]]

==='''Krutmått'''===

&lt;Bidra gärna till dessa avdelningar&gt;

==== Dosett ====

En krutmått som följer med alla Lee verktygssatser. Finns även en komplett sats att köpa.
Ersätter på inget sätt vågen men gör det enklare att skopa upp rätt ungefärlig krutmängd i vågskålen.

[[File:Krutskopor.jpg|border|800px|Powder measure]]

==== Elektronisk våg &amp; dosett ====

&lt;Bidra gärna till dessa avdelningar&gt;

[[Bild:RCBSChargeMaster.jpg]]

Länk till video som visar funktionen [http://www.youtube.com/watch?v=KwGrlzrVAC8&amp;feature=related]

==== Trickler ====

En i mitt tycke helt onödig pryl se avsnittet 1-2-3

==='''Mjukvaror'''===

====''Robsoft Reloading Organizer''====

Robsoft Reloading Organizer 3.1 (RRO 3.1) är ett program som hjälper dig att spara dina laddata och som gör ballistiska uträkningar. Vissa program har koncentrerat sig på ballistiken och har dåliga möjligheter att spara laddatan. Andra program har koncentrerat sig på att spara laddatan men kan inte spara alla data som man behöver för att vara en precisionsladdare. Bara ett fåtal försöker göra båda delarna samt att dom brukar ha ett krångligt användargränssnitt som ändå inte tillåter dig att spara data som är viktigt för vissa handladdare. Med RRO 3.1 så kan du göra mer än att spara laddatan och göra ballistiska uträkningar. RRO 3.1 kan använda både engelska och metriska måttenheter samtidigt så det är inga problem om du vill använda grains till dina krutvikter och gram till kulvikterna. RRO 3.1 kan också hjälpa dig att skapa serier med laddningar för att testa nya laddkomponenter, samt att programmet hjälper dig med att skapa serier av laddningar med olika friflykt för att du lätt skall kunna uppnå den bästa precisionen på din patron.

====''RCBS LOAD''====

De flesta handladdare har under åren utvecklat serier av laddningar för sina gevär som de vill spara och visualisera i olika grafer. RCBS Load ger möjligheten att registrera laddinformation samt jämföra denna med andra laddningar i dess databas. Den övre delen av programmets gränssnitt hanterar information som är gemensam såsom vapen och hylsinformation. Den undre delen ”Perfromande Data” hanterar laddinformationen som varierar från laddning till laddning. RCBS Load har gränssnitt mot en rad kronografer.

====''QuickLoad''====

&lt;Bidra gärna till dessa avdelningar&gt;

=== Kronograf ===

Ordet kronograf kommer av grekiskas tidsskrivare och kan dels vara en klocka för tidtagning med stoppursfunktion eller ett instrument för att registrera fysikaliska förlopp över tiden. Handladdarens Kronograf registrerar alltså förloppet då en kula förflyttar sig mellan två givna positioner. Kronografen visar oftast projektilens hastighet i m/s (meter per sekund) eller engelskans fps(feet per second).

Rent tekniskt har merparten fungerat så att två ljuskänsliga mottagare med tillhörande diffusorer (genomskinlig plastskiva som ger ett jämnt ljus) placeras på ett inbördes känt avstånd från varandra.&lt;br /&gt;
När kulan passerar mellan mottagaren o diffusorn bildas en skugga som avläses. Alla har haft problem med för mycket sol eller annat ojämnt ljus men det har börjat komma kronografer med andra tekniska lösningar.

== Handladdning på djupet ==

&lt;Bidra gärna till dessa avdelningar&gt;

==='''Förberedelser inför en handladdnings serie'''===


==='''Kalibrering'''===
====''Inställning av kalibreringverktyg''====
...Länk till Demo video för inställning av helkalibreringsverktyget:[http://www.leeprecision.com/html/HelpVideos/videos/Rifle/rifle%20sizing%20die%20install-1.wmv]

====''Kalibrerings momentet''====
...
====''Tvätta bort fett från kalibreringen''====
...
==='''Rengörning av hylsor'''===
En hylsa ska idealt rengöras både invändigt och utvändigt. Rengörningen gör inte enbart att du får ett prydligare resultat utan även att du enklare upptäcker eventuella fel som en avfyrad hylsa kan ha. Insidan av hylsan bör borstas ur med en för ändamålet passande borste för att försäkra handladdaren om att inget skräp fastnat inne i hylsan. Vidare så ska krutrester, fett och annat som kan ha ansamlats på och i hylsan avlägsnas så att man kan säkerställa funktionen vid nästa avfyrning. Tändhattsläget rengörs lämpligt med ett speciellt verktyg som skaver bort krutrester och sot.

====''Tvätta hylsor''====

====='''Grundtvätt'''=====

I de fall man vill göra vätskebaserad rengörning av sina hylsor brukar många använda sig av en blandning av varmt vatten, diskmedel och citronsyra. Det varma vattnet och diskmedlet hjälper till att lösa fett och lösa partiklar. Citronsyran (alt. spädd CITEK som finns att köpa i livsmedelsaffärer) hjälper till att ta bort smuts och ärgningar på hylsor eftersom det är svagt frätande. Efter tvätt med ovan nämnda preparat rekomenderas en grundlig sköljning i så varmt vatten som möjligt för att diskmedel med mera ska släppa från hylsorna. Var noga med att torka dina hylsor under minst en vecka efter ett vattenbad för att förhindra eventuella problem med vattenrester som ligger kvar i hylsorna vid omladdning. Ett bra sätt att torka hylsor snabbt och samtidigt undvika ärgning är att sänka ner dem i T-sprit direkt efter vatten-avsköljningen. Spriten drar till sig vatten och dunstar sedan snabbt. Lägg hylsorna att torka på en tidning eller torkställ. Hylsorna är torra och fina efter ca ett dygn i rumstemperatur. Tänk på att aldrig torka dina hylsor i ugn eller liknande då det kan försvaga dina hylsor.

====='''Medlet LQ9'''=====

LQ9 är en flytande så kallad &quot;compound&quot; som kan användas för att polera mässing. LQ9 har avfettande och polerande egeskaper och doseras 0,5-1% i en mängd vatten. &quot;Compounds&quot; brukar användas vid industritrumling för att reglera själva trumlingsprocessen. Olika compounds har olika egenskaper som till exempel rengörande, avfettande, pH-reglerande, korrosionsskyddande, smörjande eller slipande. Flytande &quot;compounds&quot; används normalt vid vibrationstrumling.

[[Bild:Hylsa_Behandlad_Med_LQ9.jpg]]

Hantering av denna compound skall ske varsamt. Stänk i ögonen ger smärta och kan resultera i ögonskada varför all hantering ska ske med skyddsglasögon. Handskar skall användas vid beröring av compounden eftersom det kan rodnad och irritation. Inandning kan ge hosta.

Compounden skall lagras svalt och i originalförpackningen.

*Form: Vätska
*Färg: Mjölkvit
*Lukt: Svag lukt
*Densitet (kg/m3): 1090 vid 20 grader celcius
*Kokpunkt: 100 grader celcius
*Fryspunkt: &lt; 0 grader celcius
*Löslig i vatten: Fullständigt löslig
*Flampukt: &gt; 100 grader celcius
*pH i koncentrat: 3.5-4 (1% i vattenlösning)

Den koncentrerade produkten utgör farligt avfall och omfattas av Avfallsförordningen SFS:2001:1063. Utsläpp till miljön bör förhindras. Rådfråga lokala myndigheter vid omhändertagande av avfall. Mindre mängder kan släppas till avloppet efter utspädning. Tömda plastdunkar lämnas till lokala återvinningscentraler eller hämtas av lokala entrepenörer under förutsättningar att alla risker eliminerats. Dunkar skall tömmas ordentligt och sköljas ur med vatten.

LQ9 kan köpas av Trumlingsbolaget i 25 litersdunkar. [http://www.trumlings.se/]

====='''Medlet GB13'''=====

Hantering av denna compound skall ske varsamt. Stänk i ögonen ger smärta och kan resultera i ögonskada varför all hantering ska ske med skyddsglasögon. Handskar skall användas vid beröring av compounden eftersom det kan rodnad och irritation. Inandning kan ge hosta.

Compounden skall lagras svalt och i originalförpackningen.

*Form: Flytande 
*Färg: Gul 
*Lukt: Typisk 
*Densitet/specifik vikt (g/cm3): 1,08 
*Löslig i vatten: Helt löslig i vatten 
*Flampukt: &gt; 100 grader celcius 
*pH: 2.3-3.1 (utspädd i vatten) 

Normalt stabild undvik mycket långvarig lagring. Data som visar att produkten skulle vara ekotoxikologisk föreligger ej, ingående tensider är biologiskt nedbrytbara till mer än 80%.

Den koncentrerade produkten utgör farligt avfall och omfattas av Avfallsförordningen SFS:2001:1063. Utsläpp till miljön bör förhindras. Rådfråga lokala myndigheter vid omhändertagande av avfall. Mindre mängder kan släppas till avloppet efter utspädning. Tömda plastdunkar lämnas till lokala återvinningscentraler eller hämtas av lokala entrepenörer under förutsättningar att alla risker eliminerats. Dunkar skall tömmas ordentligt och sköljas ur med vatten.

GB13 kan köpas av KMC Ytbehandling i 25 litersdunkar. [http://www.kmc.se/]

====='''Ultraljudstvätt'''=====

Ultraljudstvätt är en rengöringsform som bygger på mycket snabba vibrationer i vätska. Vid mer än 18000 svängningar per sekund bildas vacuumblåsor i vätskan som imploderar och skapar tryckstötar. Ju högre frekvenser desto mindre blåsor och skonsammare rengöring. Den mekaniska vibrationen går ned i de allra finaste repor och skrymslen på de föremål som sänkts ned. Det finns ingen möjlighet att nå en sådan renhetsgrad med andra metoder än ultraljudstvätt.

[[Bild:Ultraljudstvätt.jpg]]

Resultat av ultraljudstvätt.

[[Bild:ResultatAvUltraljudstvätt.jpg]]

====''Använda hylstrumlare''====
En hylstrumlare rengör hylsorna genom en mekansik rörelse som antigen vibrerar eller trumlar hylsorna i någon typ av media. Media kan vara antigen torrt eller blött även om torrt media torde vara det vanligaste. Torrt media består ofta av krossad majs eller valnötsskal som båda kan vara obehandlad eller behandlad. Behandlad media har preparerats med någon typ av polermedel som arbetar upp en hög glans på mässingen. Det finns även polish att köpa till för att blanda i den media man föredrar att använda. Tänk på att man måste vara noga med att kontrollera att det inte finns några mediarester kvar i hylsorna efter trumlingen då detta kan påverka trycket i dina laddade hylsor.

[[Bild:LymanAutoFlo2200.jpg]]

=== Omformning av hylsor ===
Det finns två anledningar till att forma om hylsor. Den första är att man som jag skaffat sig en kaliber som inte fabrikstillverkas. Den andra är att man har en kaliber där originalhylsorna är svåra att få tag i, eller är väldigt dyra. Då kan det ibland gå att forma om en vanligare och därmed billigare hylsa, om man har tur. 

Omformning av hylsor till exempelvis 6,5-06 är enkel men det finns de som formar om rejält. De använder ofta flera olika verktyg som formar om i olika steg. Dessutom är det inte ovanligt att de får såga av hylsorna och svarva halsen både in och utvändigt. Det är något som jag inte provat på så det kan jag tyvärr inte beskriva heller. Men jag tänkte förklara hur det går till att forma om 30-06 till 6,5-06. 
Grunden är i detta fall 30-06 hylsor. Man kan också använda 270 Winchester, det enda som skiljer är att den är i mindre kaliber samt lite kortare. Men själva hylskroppen är identisk på de båda kalibrarna. Men här i Sverige är det enklast att välja 30-06, då det är en vanligare kaliber. Jag använder bara hylsor som skjutits max en gång till omformning. Proceduren är i sig väldigt enkel. Jag ställer in helkalibreraren så att det precis går att stänga slutstycket. Se till att smörja hela hylsan, den ska trots allt ändras en hel del i mått. När hylsan är nerkalibrerad till 6,5 mm istället för 7.62 kommer bröstet se lite underligt ut. Av den anledningen måste man skjuta hylsan (fireforming) en gång innan den ser ut som den ska. Jag fick höra att det gick att ladda fullt ut direkt på en 6,5-06 utan fara, men det stämde inte riktigt. Det gick visserligen att skjuta utan problem, men hylshalsen ville gärna spricka på längden. Efter lite funderande provade jag att sänka laddningen rejält, och det löste problemet. 

Ibland är det nödvändigt att mjukglödga hylsorna för att undvika sprickor. I dag finns det bra beskrivningar på internet och You Tube hur man skall göra,

Något som jag däremot fortfarande inte var riktigt nöjd med var att kulor är dyra, särskilt när man ska skjuta ut dem i vallen bara för att få användbara hylsor. Då kom jag att tänka på en artikel jag läst om omformning i Vapentidningen. Jag letade upp numret men det stod bara att de använde maizena och trälim istället för kula. Det skulle tydligen vara en liten laddning med snabbt krut också. Jag bestämde mig för att pröva. Tänkte att 10 grain Norma N200 borde räcka. Maizena inhandlades, lim letades upp! 

Testladdningen gjorde jag så här: Tändhatt först givetvis, sedan i med 10 grs N200. Maizenan var lite bökigare att få i. Efter lite experimenterande kom jag fram till att det funkade bäst att slå maizenan i krut-tratten och packa med en rundstav i trä. Jag packar ganska hårt i hylsan så att inte krutet kan fara omkring. Det ska bara vara någon mm kvar till hylskanten när maizenan är ifylld. Sedan tar jag en droppe trälim på fingret och stryker av den över öppningen. Det ska bara vara så att det täcker igen så att inte maizenan far ur hylsan. Sedan är det bara att vänta tills limmet stelnat och skjuta. Se upp bara, det är bra fart på &quot;laddningen&quot; vid mynningen. Den är inte ofarlig! 

Ett betydligt mindre farligt alternativ är om du kan få tag på svartkrut eller svartkruts substitut som Pyrodex. Svartkrut har ju en helt annan karaktäristik jämfört med modernt krut. Svartkrut, ca 1/4 till 1/3 och resten toapapper som packas ned i den mjukglödgade hylsan kan göra under och få en Win. 358 hylsa att likna en 44x12,17 R hylsa, dvs. från flaskform till rakväggig svartkrutshylsa modell Remington Rolling Block 1867 dito. 

Nu efter fireformingen ser hylsan (förhoppningsvis) ut som den ska. Det som ska göras nu är att kolla så att det inte sitter limrester kvar i halsen. Om det gör det så är det lätt att få bort det med en tagelborste invirad i stålull. Sedan ska hylsan kalibreras som vanligt, själv halskalibrerar jag. Därefter måste hylsan svarvas. Det är viktigt, mynningen på hylsan blir lätt lite sned när man stryper den. Dessutom varierar längden ofta kraftigt efter omformningen. Det var allt, sedan ska det vara som vilken kaliber som helst att ladda om.

==='''Kulisättning'''===
Kulan pressas på plats i hylsan med hjälp av en kulisättare eller som det heter på engelska ”Seating Die”. Kulisättaren består av följande delar. 
[[File:Kulisättare 2.jpg|border|800px|bullet seater]]
====''Inställning av kulisättare''====
Placera en kalibrerad hylsa i hylshållaren. För handtaget på laddpressen i sitt nedersta läge (hylsan i sitt översta läge). Skruva ner kulisättaren så att den möter hylsan. När detta är gjort skruvas kulisättaren upp ett varv. Lås kulisättaren så att den inte rör sig under ditt arbete. Se sedan till att pistongen som ser till att pressa ner kulan på önskat djup är i sitt översta läge. Nu kan du börja med att placera en hylsa i hylshållaren och med hjälp av fingrarna placera och styra en kula i hylsmynningen. Dra kontrollerat ned laddpressens handtag i botten och tillbaka till sitt ursprungsläge. Nu skall kulan ha placerats men troligen inte med en patronlängd som motsvarar dina önskningar. Justera ned pistongen en bit och dra i laddpressens handtag igen. Upprepa proceduren tills patronen har en friflykt som passar ditt vapen.

Det kan vara bra att spara en patron för varje kula o vapen med rätt friflykt. Märk patronen med kulnummer, C.O.L., datum och ev. vapenreferens. När du skall ladda den typen igen använder du din referenspatron för att justera ditt verktyg. Ev. kan lite finjustering behövas. 

Länk till demovideo av inställning av kulisättare: 
[http://www.youtube.com/watch?v=Al2m72JyypA&amp;feature=player_embedded]

'''''OBS! VARNING!''''' 
Videon visar också hur  man &quot;crimpar&quot; dvs klämmer ihop hylshalsen mot kulan.
För att säkert kunna utföra detta moment måste kulan man använder ha en sk crimp grove, ett spår som hylshalskanten kan klämmas in i.
Finns inte detta spår kommer man att stuka hylshalsen.
Så saknar dina kulor en crimpgrove så hoppa över momentet med crimpningen eller skaffa ett speciellt crimpverktyg som klämmer hylshalsen utan stukning t.ex Lee's Factory crimp die

Länk till Demo video av en factory crimp die:[http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&amp;v=t5546vLH0ZY]

====''Kulisättningsmomentet''====
För att kunna styra in kulan i hylshalsen måste man använda fingrarna för att styra. Det här gör ibland att kulan kommer aningen snett ned i hylsan. För att undvika att denna i många fall mycket lilla avvikelse påverkar din precision så rekommenderas du att vrida hylsan ett kvarts varv efter du pressat kulan på plats och sedan pressa kulan igen. På detta sätt så säkerställer du att kulan centrerar och kommer mer rakt in i loppet.

====''Hur djupt kan jag sätta kulan?''====
En frågeställning som många laddare ställer sig förr eller senare är –”Hur långt kan jag pressa ner en kula i hylsan?
Generellt så finns det inte någon gräns för hur djupt ner i hylsan man kan pressa kulan. På bilden nedan ser vi en 200 grains Barnes Triple Shock som tryckts ner i hylsan så att totallängden är 80 mm. 

[[Bild:200grsBarnesTSXi3006.jpg]]

I den Carl Gustav 1900 som laddaren använder ammunitionen i ger detta en friflykt på 2 mm.
En sak man bör beakta när man sätter i kulor så här djupt är att ju djupare kulan sitter desto mindre blir den kvarvarande hylsvolymen. Med andra ord ju djupare desto mindre volym finns att tillgå för att fylla på med krut.

====''Hur djupt ska jag sätta kulan?''====
Generellt kan man säga att kulan skall pressas ned i hylsan lika långt som sin egen diameter. Om kulan sätts grundare finns det en risk för ojämn tryck i hylsan vilket kan ha en negativ effekt på kulans precision. Risken ökar också att kulan hamnar snett i hylsan om den inte får tillräcklig styrning. Detta påverkar naturligtvis precisionen kraftigt negativt. En aspekt som man måste ta hänsyn till är den så kallade friflykten. Friflykten som gås igenom i ett separat avsnitt och påverkar trycket som uppstår när krutet antänds. En generell tumregel är att friflyken inte skall understiga 2 mm men det finns ett situationer då denna tumregel inte kan tillämpas. Tänk också på att patronen måste få plats i vapnets magasin (i de fall vapnet har ett sådant).

====''Vad händer om jag ställt in verktyget för snävt?''====
Har man ställt in kulisättaren för snävt kommer verktyget (se varning ovan under inställning av kulisättare) att trycka ihop hylsan och skapa veck som låser kulan för hårt i hylsan. Resultatet blir ett på tok för högt tryck vilket äventyrar säkerheten. I de fall detta händer är det bara att ta fram kulhammaren eller annan utdragarutrustning och plundra. Att avfyra en patron som den på bilden är förenat med mycket stor fara.

[[Bild:ToMuchCrimp.jpg]]

====''Friflykt''====

Före laddning av en viss kula måste du ta reda på hur djupt du ska sätta kulan i hylsan. Glöm laddtabellens rekommendationer av max patronlängd. För rätt friflykt krävs mätning med läskstång eller ett för ändamålet framtaget verktyg som det vi ser nedan. Tänk på om du använder läskstång att det får inte vara invändig gängning in i läskstången som kan lura dig vad det gäller max patronlängd. En för lång patron skapar en livsfarlig tryckspik vid avfyrning om det inte upptäcks i tid!

[[Bild:VerktygFörFriflykt.jpg]]

Verktyget används som så att man börjar med att stänga slutstycket med slagfjädern uppspänd. Stoppa försiktigt in stången tills den bottnar och skruva fast den översta bussningen (använder man en läskstång kan ett alternativ vara att markera med tape eller att köpa sk borrstopp på t.ex. Biltema). Ta sedan ut slutstycket och tryck försiktigt fast en en kula av den typ du vill ladda mot bommarna. Kulan skall inte sitta hårt utan bara vidröra bommarna varför man kan behöva anlägga ett mindre tryck med en penna eller liknande. För nu försiktigt ner verktyget igen så att det når kulans spets. Fäst den nedre bussningen och mät avståndet mellan de två bussningar inkl den ena bussningen. Måttet du har fått fram är den maximala patronlängden som passar i ditt vapen dvs friflykt 0 mm. Observera att en patron med friflykt 0mm är förenat med höga tryck och bör undvikas. En friflykt på 2 mm är i många fall lagom för att undvika ohälsosamma tryck. Tänk på att friflykt är något du måste mäta upp för varje ny kultyp du vill ladda. Enligt vissa ligger optimal friflykt någon stans mellan 0,25-0,75 mm, nybörjare rekommenderas dock inte gå under 2 mm gränsen. Vill du minska friflykten så bör du börja om på startladdningen igen i din laddstege för att undvika att du genererar ett för högt tryck.

===== Hur man bestämmer patronens maximala längd =====

De flesta laddatatabeller har ett max mått, C.O.L (''Cartridge Overall Length'') för just den kula tabellen avser. C.O.L är kulmodellspecifik det vill säga kulmodeller med samma vikt kan ha olika C.O.L på grund av att de har olika profil, så var noga med att använda rätt laddata. Om man inte har laddata för just den kula man vill använda och/eller man vill ha max patronlängd för just sin bössa kan man relativt enkelt tillverka sin egen patronlägestolk.

Gör så här:

#Ta en helkalibrerad hylsa av den kaliber du vill mäta, såga ett spår längs med hylshalsen ned till bröstet på hylsan (just där hylshalsen börjar vidgas)och ta bort eventuella grader både på ut- o insida.
#Nu tar du en kula av den sort du vill bestämma patronlängden för och sätter den i hylsan bara så djupt att den inte trillar ut (man kan behöva justera hylshalsens klämning ngt, kulan ska sitta ganska hårt).
#För sedan in tolk med kula i patronläget försiktigt och stäng långsamt slutstycket, man känner då hur kulan tar i bommarna och sedan trycks in i hylsan.
#Öppna nu slutstycket och ta ut tolken mycket försiktigt så att kulans läge inte rubbas.
#Mät med skjutmått från hylsbotten till kulans spets så har du fått fram just din bössas maximala patronlägeslängd för just denna kulmodell.

Gör nu om hela mätningen från början ett par gånger, för att vara på den säkra sidan, tills måttet är det samma hela tiden. Ta sedan och minska detta mått med ca 2-4 mm beroende på kaliber (mer för större osv) så har du en bra längd för dina första laddningar. '''OBS!! VARNING''' använd inte maxmått eller längre då det kan leda till stora övertryck, man kan likna det vid att försöka slå i en spik med hammaren liggande på spikhuvudet.

==='''Kontroller av det färdiga resultatet'''===

När du nu sitter med dina färdiga patroner så kan det vara lämpligt att utföra en liten kvalitetskontroll:

1.	Visuell kontroll av patronen, inga sprickor eller stukningar

2.	Mäta C.O.L. dvs. totala längden 

3.	Kontrollera tändhatten, rättvänd och rätt inpressad. 

4.	Placera en patron på din digitalvåg, nolla ut taran och kontrollera att dom andra hamnar inom några grains, dvs det finns krut i patronen. Fungerar bäst med hylsor sv samma fabrikat. Hur många du skall väga bestämmer du själv.

5.	Märka tändhatten med ett färgsystem om du behöver hålla isär patroner med olika friflykt, 

====''Skaka patroner''====

Att skaka patronen säger inte mycket, som skytt har du förmodligen ingen bra hörsel. Vågen är ett bättre alternativ.

==='''Dokumentation av laddning'''===
Ett minimum när man dokumenterar sina laddningar är att man noterar information om 
*när en patron laddades
*hur många patroner
*användningsområde (jakt, övning etc.)
*vilket krut som använts och hur mycket
*tändhatt och fabrikat
*kula och vikt
*hylsa, fabrikat och hur många gånger den laddats
*patronlängd
*friflykt

Nedan tabell kom som bilaga till Jakt &amp; Vapen för många år sedan, fungerar bra.

[[File:Laddata.pdf|border|800px|Reloading chart]]

==='''Efterbehandling av ammunition'''===
====''Polering''====

Handladdning är en sysselsättning som kräver en hel del av utövaren. Hylsor ska rengöras, kalibreras mm. 

===== Häxans kopparputs =====
Fungerar utmärkt men är tidsödande. Ska endast ett mindre antal hylsor poleras går det bra, annars rekommenderas hylstrumlare. Har du däremot färdiga patroner som behöver lite glans är det ett bra alternativ. Det finns personer som kör färdigladdade patroner men det kan inte rekommenderas. Dels skulle en olycka kunna ske då tändhatten vibrerar mot en kulspets även om det är långsökt. Allvarligare är påverkan på krutet. Krut är behandlat på olika sätt för att styra brinnkurvan och därmed tryckutvecklingen. Denna ytbehandling kan påverkas och därmed förändra krutets egenskaper.

===== Poler rondell och polermedel =====
...

==='''Hur skapar jag en laddning från scratch?'''===

Mitt råd är: '''Gör det inte!!!!!!!!!!!!!!!!!!'''

Att skapa egna laddningar är helt onödigt och kan vara farligt.

Det finns laddtabeller för alla krutsorter och alla kulvikter för i stort sett alla kalibrar. Du har mest troligen inte utrustning för att säkert kunna testa tryck etc. utan får använda din fina dyra bössa och din egen kropp som lavett.
Enda orsaken att göra egna laddningar är om du vill ha en patron med kraftigt reducerad krutvikt och därigenom mindre utgångshastighet. Men att förändra balansen mellan krutvolymen och den fria volymen i en hylsa kan leda till okontrollerade tryckökningar. Dessutom kommer förbränningen att variera kraftigt beroende på var i hylsan krutet finns. Lutar du bössan framåt finns krutet närmast kulan, lutar du den bakåt finns det närmast tändhatten. Detta ger okontrollerad och varierande förbränning.

==='''Laddata från tillförlitliga källor'''===

Data finner man enklast från respektive KRUT- och/eller KUL-tillverkares hemsidor.
Börja alltid med minimiladdning!

==='''Hur laddas en övningspatron respektive en jaktpatron?'''===
Svaret på den frågan varierar beroende på avsikt och ändamål.
Är avsikten att bara ladda övningsammunition till ett vettigt pris och kanske i stora volymer för det primära, att övningsskjuta
eller är avsikten att skapa en övningspatron som är en kopia av det du skall jaga med?
I vilket fall skall du behandla laddprocessen med samma noggrannhet av två orsaker;
* säkerställa att patronerna uppfyller alla krav på säkerhet
* säkerställa att patronerna kan ge förväntat resultat 

===== Patron för övningsskjutning =====
Om du bara skall övningsskjuta gäller det att optimera kula, krut, ekonomi och precision.
Kan du ladda din övningsammo för mindre än 10:-/patronen så är det ju vettigt att göra det men då får du inte räkna din egen tid och avskrivning av verktyg och utrustning.

===== Patron för övningsskjutning och jakt =====

Skall du ladda övnings- och jakt patroner med målet att öva under så realistisk förhållanden som möjligt skall du använda samma komponenter i båda fallen. Du tar då bort en avvikelsestörning.
En jaktpatron kostar i regel runt 30:- och genom att ladda själv kan du halvera denna kostnad och ha samma patroner för träning som för jakt.

===== Hur laddas en jaktpatron? =====

Detta alternativ finns egentligen inte för den seriöse jägaren. Antingen du köper eller laddar din jaktammunition själv måste du säkerställa både funktion och träffbild och normalt kan du räkna med att minst få skjuta 2 - 3 fyraskotts serier för att hitta &quot;rätt&quot; på tavlan.

== Patronen i vapnet ==

=== Låsmåttet (Headspace) ===

När en patron avfyras sker följande: Tändstiftet slår till mot tändhatten med stor kraft. Denna kraft gör nu att patronen åker in i patronläget tills den tar stopp mot någonting. Detta gör nu att tändstiftet kan fortsätta en bit in i tändhatten och få denna att brisera. Tändhatten tänder i sin tur eld på krutet, vilket bildar gaser/tryck. Detta tryck får nu hylsan att expandera och släppa sitt grepp om kulan. Hylsans vägg expanderar och förhindrar att krutgaser smiter förbi bakåt i patronläget. Gastrycket får tändhatten att åka bakåt tills den tar stopp mot slutstycket. Eftersom hylsans tunna vägg är tryckt mot patronlägets vägg, så kan den solida botten på hylsan inget annat göra än att även den tryckas bakåt mot slutstycket. Hylsan &quot;förlängs&quot; alltså av gastrycket. Denna &quot;förlängning&quot; sliter på hylsan, men kan minimeras om vi justerar in kalibreringsverktyget på rätt sätt. Mer om detta i kap Kalibrering. Tändhatten trycks nu tillbaks in i sitt läge i hylsan, varefter gastrycket sjunker. Allt detta sker naturligtvis under bråkdelen av en sekund.

Skulle patronen vid inmatningen, tillåtas att gå för långt in i patronläget så skulle vi alltså riskera att tändhatten fick en för liten &quot;smäll&quot; av slagstiftet, och vi skulle få en klick. Skulle förhållandet vara det omvända, med ett för litet/kort patronläge, så skulle vi helt enkelt få problem med att få i patronen i patronläget. Vapen och ammunitionstillverkarna måste alltså hålla sig inom vissa fastställda Max och Min mått för att dessa problem inte ska uppstå. Avståndet i vapnet från botten på slutstycket till den punkt som &quot;fångar upp&quot; patronen kallas headspace, eller på svenska låsmått. Headspace betyder fritt översatt; avståndet från &quot;huvudet&quot;. Huvudet i detta fall är slutstycket. Då vi för in en patron i vapnets patronläge och vill fyra av den, så måste den alltså på ett eller annat sätt ta stopp mot någonting i patronläget. Olika lösningar på detta förekommer beroende på vilken patron/hylsa det är frågan om. 

# '''Randpatron:''' Till denna grupp hör tex. 30-30 W, 22 Hornet, 22 LR, osv. Här mäts headspace från slutstyckets botten till den del i patronläget som &quot;fångar upp&quot; randen på patronen. Samma mätning av headspace används även för halvrand-patronerna. Dessa är nästan uteslutande pistolpatroner som tex. 32 ACP. 
# '''Bältespatron:''' Till denna grupp hör Magnumpatroner med bälte, tex. 300 WM, 458 WM, 308 NM, 460 WM. Dessa patroner har också en sorts rand, nämligen bältet. Bältet stoppar alltså upp patronen i patronläget. Headspace mäts alltså från botten på slutstycket till den del i patronläget som &quot;fångar upp&quot; bältet. 
# '''Randlöspatron:''' I denna grupp stöter vi på våra vanliga jaktpatroner som tex., 6.5x55, 308 W, 30-06, 222 R osv. Dessa patroner har ingen rand som stoppar upp patronen. De har istället skuldran som hindrar patronen att gå för långt in i patronläget. Till denna grupp hör även patroner med en sk förminskad rand. Exempelvis 284 W. Här mäter vi headspace från botten på slutstycket till den del i patronläget som &quot;fångar upp&quot; hylsans skuldra.&lt;br /&gt;
Nedan ser du&lt;br /&gt;
# .45 ACP vars &quot;headspace&quot; är mellan hylsbotten och hylsmynningen (randlös rak hylsa). Bottnar mot hylsmynningen.
# 50 Alaskan vars &quot;headspace&quot; är mellan nedre och övre delen av randen (rak randhylsa). Bottnar mot randen.
# 30-06 vars &quot;headspace&quot; är mellan hylsbotten och &quot;datumlinjen&quot; på skuldran (randlös hylsa). Bottnar mot skuldran.
# 358 Norma Magnum vars &quot;headspace&quot; är mellan hylsbotten och övre delen av bältet(bälteshylsa). Bottnar mot bältet.

[[File:Headspace 2.jpg|border|800px|Headspace]]

== Ballistik och kulans väg till målet ==

Ordet &quot;ballistik&quot; betyder &quot;läran om en projektils rörelse från avfyring till träff i målet&quot; &lt;br /&gt;
Enl. diverse källor, t.ex Norma etc. kan ballistiken delas upp i ett antal delområden. Wikipedia gör följande uppdelning:&lt;br /&gt;
* Innerballistik: Omfattar hur gastrycket och projektilhastigheten varierar i pipan.
* Mellan- eller Övergångsballistik: Hur projektilen påverkas i det ögonblick den lämnar mynningen och möter atmosfären.
* Ytterballistik: Avser projektilens rörelse sedan den lämnat pipan.
* Slutballistik (kallas även Terminalballistik): Hur projektilen samverkar med målet vid träff. Det kan röra sig om kött, stål eller trä.


=== Innerballistik ===
'''1)''' Det som styr laddningen är trycket. Patronen måste upp i ett visst tryck för att kulan ska släppa och att hylsan ska täta bakåt så att man slipper krutstänk i ansiktet.

'''2)''' Trycket styrs av krutets brinntid och brinnhastighet

[[Bild:Tryck.jpg]]

Ett snabbt krut når också snabbt det tryck som behövs för att hylsan ska släppa kulan och täta mot väggarna.emedan ett långsamt krut tar längre tid på sig innan trycket har nått upp till att kulan trycks ut. Den röda linjen motsvarar ett snabbt krut och den blåa ett långsamt krut. Hastigheten som kulan får motsvarar ytan under respektive linje. Långsamt krut = högre hastighet.

Att använda '''lite av ett trögare''' krut och tro att det ska gå bra är att riskera två saker 

'''A)''' Trycket blir inte tillräckligt och hylsan tätar inte bakåt varvid du får en duscha av krutröken vilket kommer att lära dig, om du får behålla synen, nyttan av skytteglasögon.

'''B)''' Du har så lite krut i hylsan att allt lyckas antändas på en gång vilket ger en explosion i stället för en avfyrning s k ”secondary explosion effect”.

=== Övergångsballistik ===

Den korta period då projektilen lämnat mynningen men fortfarande påverkas av utströmmande gaser.

=== Ytterballistik ===

Beskriver samverkan mellan kulans hastighet, utformning, rotation, vikt, etc. å ena sidan och avstånd, luftmotstånd, vind, temp. etc å andra sidan

== Vård av utrustning ==

Lika viktigt som det är att vara noga med dina laddningar är det med VAPENVÅRD !
Självklart gäller det även att du sköter om dina laddningsverktyg 

Rengör alltid pipan efter skytte, se till att vapnet är rengjord och inoljad på lämpligt sätt då den ej används.

==='''Vapenvård'''===
Innan du påbörjar vapenvården se till så att vapnet inte är laddat.

Läs ALLT detta innan du börjar med rengöringen! 
Egentligen är det rätt enkelt att rengöra en studsarpipa om man har bra utrustning, dvs riktiga fosforbronsborstar och styva, lagrade läskstänger som Dewey m.fl. Ifall du använder sånt där mässingsskräp som tyvärr dominerar utbudet på marknaden så får du leva med en skitig pipa - så enkelt är det. 

Man behöver minst två olika produkter för att få pipan hyfsat ren, dessa kommer nedan att kallas krutlösare resp. kopparlösare. Den första används för att få lös resterna av krutet så att den andra kan verka på mantelavlagringarna. Det finns, i mitt tycke, inte någon produkt som ensam tar hand om båda uppgifterna med rimlig arbetsinsats och rimligt slitage på rengöringutrustningen. 

1) Börjar man med varm pipa är det ännu lättare, men hur som haver så gör man på detta vis: börja med en tajt (inte överdrivet) lapp indränkt i Shooter's Choice, Ed's Red (hemmablandat som är snuskigt bra - och billigt!) eller vilken krutlösare du nu råkar tro på. Den ska långsamt skjutas igenom hela pipan och absolut inte backas i loppet, den lösa smutsen ska ut och inget annat. Följ efter det med en bronsborste indränkt i samma medel och dra 5-10 drag genom pipan, det är viktigt att borsten helt lämnar pipan innan du vänder riktning. En plastflaska trädd över mynningen tar hand om både lappar och sprut från borsten... Avsluta med ytterligare en lapp indränkt i krutlösare. 

2) Efter det ska du torrdra - i vilket alltid innefattas att rengöra läskstång, patronläge och bore guide först. Detta är viktigt, rester av krutlösaren försämrar effekten på kopparlösaren - till dess lapparna inte är nämnvärt skitiga. Krävs det mer än fem lappar för detta så gå tillbaka från början och jobba lös krutavlagringarna. 

3) Nu är det så dags för kopparlösaren... En liten fotnot bara: se till så att det du tror är smuts från pipan inte kommer från patronläget eller bore guiden - det samlas mycket gucka där, torka bort det innan du torrdrar. 

De produkter som jag fått bra resultat med är i nämnd ordning Barnes CR-10, Sweet's 7.62 och Shooter's Choice Copper Remover. Alla dessa innhåller försvarliga mängder ammoniak som i kombination med andra ingredienser är riktigt aggressivt mot gulmetaller som koppar, tombak och brons. Eftersom pipan nu är både borstad och torrdragen så lär det inte finnas skadliga partiklar i någon påverkbar mängd i loppet, därför brukar jag göra som följer: ta en halvtajt lapp indränkt i kopparlösare, skjut den långsamt rakt igenom pipan. Vänta en minut, tan en tajt, indränkt lapp och arbeta den genom pipan i korta (5-10 cm) fram- och återgående rörelser till dess du passerat mynningen. 

OBS!!! Var försiktig vid mynningen, har minsta lilla bit av lappen passerat densamma så ska hela lappen ut, backa ALDRIG en lapp tillbaka genom mynningen!!! 

När du jobbar lappen genom pipan så känns det tydligt var du har mantelavlagringar, lappen vill &quot;torka fast&quot; i dem, och där kan du lägga lite mer energi - när avlagringarna är borta går lappen mycket lätt. Efter detta ska du vänta 1-5 minuter och sedan upprepa det sista steget. Om pipan nu känns ren är det bara att torrdra, innan det ska du dock torka ur patronläge och bore guide så att du inte drar in den smutsen i pipan igen... Om pipan inte känns ren kan du överväga att använda en bronsborste indränkt i kopparlösare och dra 5-10 snabba drag genom pipan, men var medveten om att kopparlösaren är precis lika förtjust i att äta din borste som mantelavlagringar... Det finns styva nylonborstar från Dewey, Hart m.fl. som jag tycker fungerar bra för det här, det är definitivt ett alternativ. Använder du bronsborsten så ska den omedelbart rengöras i sprit, som neutraliserar ammoniaken. 

4) Torrdra loppet. 

5) Nu kan man testa hur mycket mantelavlagringar som finns kvar i loppet genom att ta en lapp indränkt i kopparlösare och långsamt skjuta genom loppet. Mantelrester visar sig genom en blå eller grön färg på lappen. Var medveten om att en mässing/bronsjag &quot;färgar igenom&quot; lappen, så är det bara en svag antydning bör du titta på baksidan av lappen - är den kraftigt färgad så är det nog därifrån det kommer. 

Nu bör också påpekas att det är hart när omöjligt och kanske inte ens önskvärt att få pipan kliniskt ren. Jag bryr mig mest om hur det känns då lappen går genom pipan, om en tajt lapp inte vill &quot;torka fast&quot; någonstans och glider lätt genom pipan så är jag nöjd, blå skugga på lappen eller ej. 

Visar lappen en kraftig blå/grön färgning bör man upprepa steg 3-5, är det antydningar av grå/svart så går man tillbaks från början. Annars gär man till sista steget: 

6) Torrdra och olja in loppet. 

Om det är så att pipan aldrig rengjorts ordentligt eller åtminstone inte rengjorts tillräckligt ofta så rekommenderar jag att man tar steg 1-4 åtminstone två gånger innan man går vidare. Det kan vara enorma mängder skit i en pipa... När man väl fått dem rena så är det mycket enkelt att hålla dem i det skicket genom regelbunden rengöring. Slippastor som JB:s Bore Paste är en annan avdelning som kan underlätta underhållet, men jag har inte tid eller ork att skriva om dem nu - ovanstående metod funkar i 90% av fallen. 

Ett annat alternativ för relativt friska pipor som rengörs ofta är Forrest rengöringsskum applicerat enligt anvisningarna i en pipa som fått svalna och inte har någon annan rengöringsprodukt eller olja i loppet. Det tar ut nästan all skit (naturligtvis inte lika mycket som en &quot;riktig&quot; rengöring, dock) och &quot;duger&quot; för de flesta.

==='''Vård av verktyg'''===

== På skjutbanan ==
=== Inför en skjutserie ===

&lt;Bidra gärna till dessa avdelningar&gt;

=== Break-in ===
Break-in är en jobbig och tråkig procedur som ger roligt resultat kan man säga. Den gäller bara nya kulvapen eller pipor. Gör du en break-in så får du en pipa som är lätt att rengöra samt ger maximal precision längre.  

När du skjuter så blir det två typer av avlagringar. De kommer från manteln och krutet. Mantelresterna fastnar på pipväggen och det fastnar mycket mera på en ny pipa jämfört med en som är skjuten med ett antal gånger. För att förhindra att det byggs upp mantelrester i snabb takt när man senare skjuter är det väldigt viktigt att avlägsna avlagringarna efter varje skott i början. 
Break-in är inget påhitt utan i stort sett alla piptillverkare som t.ex. Shilen, Lilja och Douglas rekommenderar att man utför den. De olika tillverkarnas metoder skiljer åt lite främst i antalet skott man ska skjuta. Använd inte belagda kulor till break-in skjutningen. Jag har gjort på följande sätt vilket är en kombination av vad de rekommenderar. Obs! Break-in ska skjutas med vanliga mantlade kulor, ej bly eller molycoat behandlade kulor. 

De första femton skotten så rengör jag mellan varje skott. Se  vapenvård  för instruktioner om rengörning. Det som nu kommer hända är att de första skotten som avfyras ger en kraftig avlagring i pipan. Men efter ett antal skott kommer du märka att det fastnar mindre och mindre med mantelrester. Oftast slutar pipan att &quot;mantla&quot; ungefär mellan åttonde till tolfte skottet. Efter att jag skjutit dessa femton skotten med rengörning mellan varje skott så har jag skjutit fyra treskotts serier med rengörning mellan varje serie. Därefter är break-in skjutningen klar.  
Allt detta jobb kan verka meningslöst, men då jag har haft ganska många kulvapen så kan jag intyga att det blir mycket lättare att göra rent framför allt efter en break-in. Och även om precisionen inte förbättras direkt när pipan är nyligen rengjord så håller den precisionen bättre eftersom det tar längre tid att bygga upp avlagringar igen. Det är en stor fördel för mig eftersom jag skjuter mest Barnes X som kan vara besvärliga just med avlagringar som byggs snabbt och får precisionen att avta i rask takt.

En annan väg för break in proceduren är att skjuta ett skott med rengöring i mellan tills det slutar mantla utan att binda sig vid ett visst antal skott för att sen övergå till 2 skott med rengöring tills det slutar att mantla och sen avsluta med 3 eller 5 skotts serier som t.ex. kan skjutas vid dom första testerna av laddrecept. På detta sätt kan man om pipan är lätt &quot;breakad&quot; spara in några skott.

=== Polering av pipor ===
Varför? Anledningen är dessa: Är pipan svår att få ren? Bygger mantelrester på onormalt snabbt, med tryckstegring och dålig precision som följd? Har pipan märken efter bearbetning? Lossnar eller bygger avlagringarna upp ojämnt? Sitter de kvar fläckvis i loppet? Lösningen på problemet är att polera pipan på något sätt. De varianter som är populärast är följande: Polerpasta från ex. JB. Den appliceras på en borste och dras med hjälp av läskstång genom pipan. Eller så kan man testa något som kallas &quot;fire-lapping&quot;. Efter kontakt med Johan Nordström på Norma rekommenderades deras kit för polering av pipor så jag beställde hem det. 
Poler-kitet består av fyra burkar polerpasta, blykutsar samt två stålplattor. Polerpastan är grov #220, medium #400, fin #800 och polish #1200. Det hela går till så att man stryker ut lite pasta på en av stålplattorna och sedan rullar man kulan med hjälp av den andra stålplattan. Då trycker man fast slipkorn i kulans mantel. Därefter laddar man kulan som vanligt fast med reducerad krutmängd. Hastigheten ska vara runt 550-600 m/s. 

Här är vad man får när man beställer Normas firelapping kit. Instruktioner, fyra burkar olika grov polerpasta, blykutsar och två stålbitar. 

[[Bild:Pippolering.jpg]]
 
Innan man skjuter polerskotten ska pipan vara ordentligt rengjord. Sedan ska man trycka igenom en av blykutsarna så att man med micrometer kan mäta och kontrollera förändringarna. Då känner man också ungefär var i pipan som det finns förträngningar. Sedan sköt jag fem skott med det grova medlet. Efter rengörning kunde jag känna att större delen av förträngningarna försvunnit! I instruktionerna från Norma står det att man ska skjuta högst fem skott i taget och sedan kontrollmäta. Ok, jag ville gärna ha bort dem helt så jag sköt fem skott till. När jag nu mätte igen så var jag nöjd, framför allt så gled blykutsen igenom med ett jämnt och fint motstånd hela vägen = förträngningarna är borta! 
Därefter sköt jag tio skott vardera av medium och fin. Rengörning ska ske efter fem avfyrade skott. När det var avklarat sköt jag trettio skott med polish. Det är en enorm skillnad på hur blykutsarna glider igenom pipan efter avslutad behandling. 
Till mina andra kalibrar som jag inte hade blykutsar till sköt jag samma antal av vardera laddning. Enligt Norma ska man vara försiktig med att skjuta fler än femton patroner av vardera polermedel förutom polishen. Så jag tänkte att tio vardera samt trettio polish borde inte vara någon fara trots att jag inte kunde kontrollmäta vad som hände exakt. Alla vapnen blev märkbart lättare att rengöra samt att hastigheten steg i snitt med 20 m/s ungefär. Störst effekt hade det på en Douglas 6,5-06 pipa, men det beror nog på att den var rätt bra från början. Efter poleringen blev den perfekt!

Om ni nu provar på att polera era pipor så glöm inte att göra en break-in efteråt!

=== Precision ===

Konstig fråga kan tyckas. Eller är den konstig? För alla har kulgevär med bra precision om man lyssnar på skjutbanor och i jaktstugor. Alla kan berätta om den otroliga treklövern deras studsare presterat och en del kan även bevisa det med en tummad liten lapp i plånboken med en fantastiskt fin träffbild. Konstig nog har just den träffbilden fastnat i minnet medan alla de andra serierna som kanske inte riktigt matchar har glömts bort. Någon gång emellanåt när vindar, slump och utrustning råkar sammanfalla med ett positivt resultat kan alla vapen och skyttar smälla in en otrolig liten träffbild. Men är det verkligen det som ska räknas som precision? Ska egentligen en träffbild alls räknas som precision? Vad hjälper det även om ditt vapen regelbundet kan skjuta täta träffbilder om de t.ex. inte alltid kommer på samma ställe? Det ska vi försöka reda ut nu! 

När jag testar olika ammunition till mina studsare skjuter jag alltid träffbilder. Det är ett enkelt och bra sätt att få reda på vad patronerna duger till. När de sedan ska skjutas in samt användas på riktigt, dvs jakt, skottställer jag på bana med hjälp av medelpunkten i en träffbild. Sedan vill jag gärna testa vid ett antal olika tillfällen att skotten verkligen sitter där de förväntas. Säg att man skjuter ett skott om dagen fyra, fem dagar i följd och alla sitter där de ska. Då har man uppnått verklig precision!  

Viktigast är alltså inte att bössan alltid skjuter under 10 mm träffbilder utan att den alltid skjuter rimligt nära där du skottställt den. Kraven på extrem precision har ökat med åren. När jag köpte mitt första kulgevär i början på nittiotalet ansågs fem skott inom en snusdosa som mycket bra. En snusdosa är ca 7 cm. Idag ska alla vapen helst skjuta hål-i-hål. Jag ser hellre 50 mm spridning om det är centrerat runt punkten jag skjutit in på. Stirra dej inte blind på dåliga träffbilder utan gör då hellre testet som jag beskrev ovan. Sitter skotten alltid när riktpunkten så duger det för alla normala jakter och avstånd.  

Om man skjuter en träffbild om 40 mm behöver du inte skjuta dubbelt så bra för att minska den till 20 mm. Du måste skjuta ungefär fyra gånger bättre! Det låter kanske konstigt men har med arean träffbilden täcker att göra. 40 mm täcker ungefär 12,5 cm² medan 20 mm bara täcker ca 3 cm². Det ställer alltså markant högre krav på både skytt och utrustning att skjuta små, små träffbilder. För att konsekvent kunna skjuta träffbilder i dessa storleksordningar krävs att både skytt och utrustning är av hög klass. Det innebär ständig träning året om för skytten. Som normal intresserad jägare behöver du inte alls ställa dessa krav på vare sej dej själv eller utrustningen. Ett enkelt test som jag brukar ta till för att stärka självförtroendet när man stirrar sej blind på &quot;misslyckade&quot; träffbilder är följande: Skjut på en lerduva. På de avstånd du kan träffa en lerduva med alla dina skott kan du också jaga allt vilt från räv och uppåt. Om du tvivlar så placera gärna en lerduva på en vilttavla och se att den är markant mindre än lungorna på ett rådjur och ungefär lika stor som träffytan på en räv, dvs 11 cm diameter. 

När behövs extrem precision? En mycket intressant fråga. Egentligen nästan aldrig för vanlig svensk jakt. Undantaget är toppfågel och för de som har möjlighet att bedriva skadedjursjakt på långa avstånd. Klövvilt inklusive rådjur erbjuder alla stor träffyta. Avstånd under 100 meter fixar alla bössor precisionsmässigt vill jag påstå. Men sedan ställs det högre krav. De flesta standardbössor skjuter trots allt tillräckligt bra ut till 150-200 meter utan problem. Nästa steg, över 200 meter kräver mycket mer av både utrustning och skytt. Toppfågel erbjuder inte så stor träffyta, och hållen kan bli dryga. Och de som likt mej är intresserade av bl.a. varmintjakt samt tycker det är kul att träna på riktigt långa håll har mycket högre krav på precision än vad de flesta standardvapen kan erbjuda. Nu ställs kraven att vapnet ska både skjuta tätt samt på samma ställe naturligtvis. 

Om man bedriver dessa typer av jakt och skytte har man troligen också bra koll på utrustningen och ammunitionen. Är man intresserad så kan man söka sej flera vägar. Köp ett vapen av hög kvalitet som redan från fabrik skjuter bra. Eller som jag själv tycker är roligast. Köp begagnat, alternativt standardvapen och bygg om. Plastbäddning, ny match pipa osv. 
Slutsats: Små träffbilder är kul och bra för självförtroendet. Viktigast är dock att träffarna alltid sitter nära riktpunkten! Små träffbilder på fel ställe gör ingen nytta. Kan man sedan kombinera små träffbilder med kravet att de alltid ska hamna på önskat ställe gör det bara jakten och skyttet roligare! 

Något som är viktigare än riktigt små träffbilder är skottställning. Korrekt skottställning är mycket mer avgörande för en god träff än träffbilder på 10 eller 50 mm.

=== Skapa en optimal patron ===

Det första beslutet som ska göras är att välja kula. Valet styrs av vad man tänkt använda patronen till. Ska den vara till övning enbart så går det bra med vilken kula som helst. Ska patronen änvändas för att jaga högvilt måste det vara en kula som klarar minimumvikt och hålla en bättre kvalitet. Om vi förutsätter att kulvalet är gjort så ska jag här beskriva hur jag gör för att få den valda kulan att skjuta så bra som möjligt. 
Det första som ska göras på en skräddarsydd patron är att ta reda på hur lång patronen ska/kan vara. Börja därför med att mäta friflykten. (Se ovan) Till de första provpatronerna är det lämpligt att börja med 3 mm friflykt förutom magnumpatroner som bör ha 5 mm friflykt. Undantag finns dock, t.ex. i 6,5x55 där det är omöjligt att få kort friflykt på lätta kulor. För att kulan ska få bra styrning och sitta tillräckligt hårt i hylsan måste de sättas med en längre friflykt. En tumregel är: kulans diameter * 0,85 = minst så mycket av kulan som ska vara nere i hylshalsen. Har kulan boat-tail ska den räknas bort, den är ju inte i kontakt med hylsan. Tänk också på att patronen ska få plats i magasinet. 

Nästa steg är att bestämma vilken krutsort som ska användas. Då måste man titta i en laddtabell. Det finns flera alternativ här. Man kan köpa en laddhandbok eller om man bestämt sig för ett fabrikat så tittar man i fabrikantens laddtabell. Internet är ett alternativ, både krutfabrikanter och privata hemsidor som denna finns att tillgå med information. I regel ska det vara en långsammare krutsort ju tyngre kulorna är för kalibern. Hastighet på krut mäts i brinntid och man talar om snabba, medel eller tröga krut. Som exempel är Norma 200 ett snabbt krut och Norma MRP ett trögt krut. Små hylsor med liten volym kräver också ett snabbt krut och stor volym ett långsamt krut. 

När man bestämt sig för en krutsort måste en säker startvikt bestämmas. I en del laddtabeller står det angivet en startvikt och en maxvikt. Står det bara angivet en vikt är det alltid maxvikt. Reducera i så fall med 10-15% för att få en säker startvikt. Det som nu ska göras är att provskjuta och sakta öka laddvikten för att hitta maxladdningen för just det vapen och kula som används. I detta skede är en kronograf ett bra hjälpmedel. Var mycket försiktig och öka inte laddningen för mycket mellan provskotten. Ökningarna bör inte överskrida 0,5 grs i taget. Vid minsta tecken på övertryck, backa till senaste säkra laddvikt. 

Då jag alltid vill ha ut maximal hastighet är det när jag funnit maxladdningen som provskjutningen börjar. Är inte hastigheten så viktig kan man naturligtvis provskjuta varje laddvikt och stoppa om man finner en välskjutande kombination. Provskjutningen går till så att jag skjuter tre grupper om tre skott i taget och mäter träffbilderna. Anledningen till att jag inte skjuter fem skott är att det blir svårt att koncentrera sig så länge. Finner jag att träffbilden är ok så är allt bra, då är det bara att ladda fler patroner.  

Om den däremot kunde vara bättre, sänk laddvikten 0,2 grs och prova igen. Blir det bättre, fortsätt att sänka tills resultatet är bra eller försämras. Är resultatet fortfarande inte riktig bra så välj ut den laddning som sköt bäst och justera friflykten åt något håll. Om friflykten t.ex. minskas och resultatet blir bättre, minska då lite till och se vad som händer. Blev det sämre, prova att öka istället. När friflykten justerats så bra som möjligt (undvik kortare än 1 mm) så prova igen att öka eller minska laddvikten lite. Blir det nu ännu bättre så är det bara att fortsätta denna process tills du är nöjd eller det helt enkelt inte blir bättre. Obs, sänks friflykten ökas gastrycket. Har du laddat upp till max måste laddningen reduceras för att på nytt arbetas upp om du minskar friflykten. 

När en ny patron provas ut ska man vara noggrann med att anteckna vad som händer var gång något i receptet ändras. Gör aldrig två eller flera ändringar samtidigt, annars har man ingen koll på vad som händer. Genom att hela tiden fortsätta från bästa resultatet med nästa ändring så kommer man steg för steg närmare den optimala patronen. Är man på jakt efter de verkligt små träffbilderna är det här inget man gör på en kväll. Det blir många testpatroner och provskjutningar vill jag lova! Men man behöver inte ta allt på en gång. Hittar man en laddning som är skaplig går det alltid fortsätta senare om lusten att experimentera är begränsad för tillfället. Det kanske kan tyckas vara onödigt mycket jobb att ta fram en riktigt bra patron, men för mig ger det självförtroendet en riktig skjuts framåt att veta att jag skjuter med den bästa patron som går att uppbringa. 

Flödeschema för att optimera patron. 
# Startvikt   
# Öka laddvikt, max 0,5 grs i taget   
# Ej nöjd Maxladdning Nöjd 
# Minska laddvikt 0,2 grs i taget   
# Ej nöjd Bästa resultat med reducerad laddvikt Nöjd 
# Öka/minska friflykt   
# Ej nöjd Bästa resultat med ändrad friflykt Nöjd 
# Öka/minska laddvikt 0,2 grs i taget   
# Ej nöjd Bästa resultat med ökad/minskad laddvikt Nöjd 
# Börja om med punkt 6   

När man kommer till punkt 3 i schemat är man antingen &quot;nöjd&quot; och då stannar man där eller &quot;ej nöjd&quot;, då fortsätter man ner till nästa punkt. När man uppnått bästa resultat med nästa punkt är man återigen antingen &quot;nöjd&quot; eller &quot;ej nöjd&quot;, och så fortsätter det tills det inte går att förbättra träffbilden mer. Nu har man den bästa laddningen som går att få med de valda komponenterna.

=== Kulans viktiga arbete ===
En målskjutningskula har bara ett enda krav på sej. Att träffa där du siktar. Det medför att tillverkarna kan koncentrera sej på att göra den så exakt som möjligt och med den form som passar bäst för ändamålet. Då har en kula för jakt betydligt större och i viss mån omöjliga krav på sej. Denna artikel ska försöka belysa de grundläggande krav en jaktkula måste uppfylla samt kanske även väcka en tanke på vad man kan begära av kulan. 
Om vi börjar med den viktigaste egenskapen som jaktkulan måste ha, så är det naturligtvis att den dödar viltet snabbt och effektivt. För att göra det måste den naturligtvis träffa där du siktar, i träffområdet. Nu är det med undantag för toppjakten samt möjligen någon mer specialiserad jaktform ganska enkelt då träffområdet är relativt stort. Här finns med alla moderna kulor inga som helst problem att uppnå målet. Nästa krav däremot kan vara betydligt värre. Vi använder oftast en och samma studsare till allt från små rådjur till stora älgar samt även kanske björn. Oftast används även samma ammunition då vi inte snabbt och enkelt kan skifta typ av ammunition som på t.ex. hagelbössan, beroende på förändringar i träffläge. Kulan vi valt ska då kunna expandera även i mjukdelsträff i ett litet rådjur samtidigt som den ska hålla samman och penetrera grova ben i älg. Det är en omöjlig uppgift. Vidare vill vi ha en stor sårkanal som snabbt tömmer djuret på blod samtidigt som vi inte gärna vill skära bort ett hekto kött som trasats sönder. Det är också en omöjlig uppgift att förena. Vidare ska dessutom kulan uppföra sej likadant på 60 m som på 200 m där den har mycket lägre hastighet. Ytterligare en omöjlig uppgift. 

Hur löser man detta? Man får vara medveten om att kulan oftast inte är optimal till situationen, det är bara någon enstaka gång viltet står exakt rätt, på idealiskt avstånd och håller rätt storlek. Alltså bör man välja en kula som hellre har överkapacitet för det mindre viltet för att garantera att den klarar tuffare motstånd. Många tittar då på hastigheten och lättare kulor som en lösning. Och det är sant så till vida att anslagsenergin är proportionell mot kvadraten på kulans hastighet och direkt proportionell mot dess vikt. Det betyder att om kulans hastighet ökar till det dubbla ökar anslagsenergin till det fyrdubbla. Ökar kulvikten till det dubbla blir anslagsenergin också dubbelt så stor. Så långt stämmer det med &quot;magnumlösningen&quot;. Men ett problem är att kulan måste tränga in en bit för att göra verkan på rätt ställe. Skott mot lungor och cirkulationssystemet kräver att kulan tränger igenom päls, kött och grova bogben för att sedan i lungorna där motståndet är som minst, trasa sönder mest. Idealiskt vore om kulan kunde passera bogar och bröstkorgsvägg utan fartminskning för att sedan på ett ögonblick lämna all sin energi mitt i bröstkorgen. I verkligheten är det så att kulan lämnar mest energi när farten är som högst eller när den möter största motståndet. När en kula rör sej, oavsett om det är luft, vatten, kött eller ben ökar motståndet proportionellt mot kvadraten på hastigheten. Det innebär att den lätta, snabba kulan kommer att bromsas mycket hastigare än den tunga, långsamma kulan såväl i luften som i viltet. Första konsekvensen av detta faktum är att kulan tappar fart snabbare på väg till målet. En hög mynningshastighet medför inte automatiskt en hög anslagsenergi om avståndet är långt. Då kan en lite långsammare tung kula behålla fart och inte sällan passera en lätt kula vad gäller anslagsenergi. Är avståndet inte överdrivet långt kommer en annan aspekt in i bilden. Träffar du inte perfekt i mjukare delar av bröstkorgen utan i bogen med ben och bogblad så kommer det mesta energin att omsättas till arbete innan kulan når in till lungorna. Självklart med mycket stora skador på bogarna men tyvärr inte där vi vill ha energiavlämningen. Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är att även kulan påverkas kraftigt av den häftiga inbromsningen och kan i värsta fall pulveriseras. Den tunga kulan har däremot mycket bättre möjligheter att göra verkan där vi önskar. Uppbromsning och därmed energiavlämning sker mycket långsammare och kulan behöver inte utstå samma höga påfrestning utan håller ihop lättare. Visserligen blir inte sårkanalen så omfattande men det är av mindre betydelse. Viktigast är att kulan tränger igenom till lungorna. Kulans vikt är därför mest betydande faktorn. Det medför att man oavsett patron bör välja en för kalibern förhållandevis tung kula. Detta faktum sätter dock de moderna bondade &quot;superkulorna&quot; delvis ur spel. Då de inte faller sönder utan behåller en hög restvikt även vid träff i grova ben kan man i dessa fall gå ner ett steg i vikt. Men väljer du en konventionell blykula bör du absolut prioritera hög vikt.

Vad gäller kvaliteten så är det givetvis inte nödvändigt att välja de så kallade &quot;superkulorna&quot;. I alla vanliga kalibrar kommer en helt normal blykula att fungera bra så länge man inte får en riktigt dålig träff eller vill gå ner i kulvikt för att därigenom öka hastigheten och förbättra kulbanan. Men &quot;superkulorna&quot; kan förutom det i vissa fall vara skillnaden mellan haveri mot bogbenet eller genomträngning. I de fallen samt med en del magnumkalibrar är det absolut motiverat att satsa på en bondad kula, kopparkula eller tvådelad kula, typ Nosler Partition.

Personligen väljer jag kvalitet på kulan efter patron. När jag hade min 6,5x55 till rådjur fungerade Barnes X 120 grs inte alls bra på. Däremot var Nosler Ballistic tip 120 grs ypperlig. I min 6,5-06 som hade ca 100 m/s extra hastighet sprängde Noslern bort halva rådjuret så där var en Barnes X både nödvändig och perfekt.

Vikten på kulan väljer jag utifrån kaliber och prestanda. Jag vill helst ha en kula som är medeltung och med högre kvalitet än vanliga blykulor. Detta efter en erfarenhet där en konventionell kula exploderade mot bogbenet på ett rådjur med svår skadskjutning som följd. Som exempel tar jag 30-06. Där tycker jag 180 grs eller ev. 165 grs passar bäst när man tar hänsyn till kulbana, energi samt funktionen när det ska passa allt från rådjur till älg.

=== Trycktecken ===

Laddningar som orsakar höga tryck av en eller annan anledning lämnar ofta spår efter sig i form av ökad förslitning på hylsor och vapen. Det är dock så att en laddning kan bete sig mycket olika i olika vapen. Detta beror på att olika vapen har olika patronlägen, pipa mm. Att ge absoluta råd om att saker är si eller saker är så är och kommer förbli en omöjlighet. Nedan finner läsaren en introduktion över vanliga trycktecken och vad man kan göra för att undvika för höga tryck.

===='''Tändhattens tecken'''====

Det är inte helt enkelt att se att trycket i hylsan är högt. Ett av de tecknen som är relativt enkla att identifitera är dock skiftande tändhattsformering. Ett högt tryck visar sig ofta som så att tändhatten plattats till mer än vid lägre laddningar. I vissa fall bildas även en vulkanformad krater där slagstiftet slagit till och skapat ett motstånd. 

Det är viktigt att förstå att tändhatten inte alltid ger en riktig indikation på trycket i hylsan. Är hylsan halskalibrerad uppför sig ofta tändhatten relativt jämnt och ger förhållandevis lika indikationer. Är patronen köpt eller helkalibrerad har hylsan ett ett naturligt större spelrum i patronläget jämfört med halskalibrerade hylsor varför tändhatten ibland ger olika indikationer vilket kan förvirra laddaren.

En insiktsfull handladdare förstår att det finns en massa faktorer som påverkar trycktecken i tändhatten. Till exempel slagstiftets utformning, centrering mot tändhatten och det tryck som slagstiftet lägger mot tändhatten. Även krutet kan påverka; ett snabbt krut ger inte samma tecken som ett trögare krut under samma förhållanden. Olika tändhattar (läs märken) ger även de olika trycktecken och är olika känsliga för höga tryck varför man bör vara försiktig och alltid uppmärksam på andra tecken som kan uppstå.

[[Bild:Tryck_i_hylsor.jpg]]

För att avrunda diskussionen kring tändhattens trycktecken kan man säga att bara för att en tändhatt ändrar utseende så behöver detta inte betyda att trycket är högt. Det samma gäller omvänt, bara för att en tändhatt inte visar tecken på högt tryck behöver detta inte betyda att en laddning har lågt tryck.

===='''Hylsans tecken'''====

Tändhattens tecken kan man i många fall se med blotta ögat, vad det gäller hylsan så hjälper en okulär besiktning av hylsan enbart marginellt och att mäta en hylsa är ganska svårt. När en hylsa omformar sig så rör det sig om mycket små förändringar och man behöver oftast en micrometer för att mäta denna skillnad. Även om man har rätt typ av verktyg för att mäta sig till skillnader i hylsbotten så är det svårt att mäta på exakt samma ställe på hylsan varför förändringar i hylsan förblir svåra att upptäcka.

Ett tecken som är relativt tydligt finner vi när vi öppnar slutstycket efter ett avfyrat skott. Om slutstycket går trögt att öppna visar detta att trycket i hylsan varit för högt och man gör rätt i att justera laddningen så att trycket minskar. Även om det för vissa ter sig uppenbart så skadar det inte att understryka att detta tecken enbart visar sig på vapen där man manuellt gör en mantelrörelse. Halvautomatiska vapen sköter ju själv om utkast och omladdning med ny patron. Om hylsbotten ger indikationer på höga tryck genom märken av utkastaren så ska detta tas på största allvar eftersom detta tecken i många fall indikerar ett mycket högt tryck i hylsan.

[[File:Hylsbotten.jpg|border|600px|Case indication]]

Ett annat tecken på att du ligger över maxtrycket är förstorade tändhattshål. När tändhatten inte ger ett normalt motstånd när den pressas in tills att den ramlar ut av sin egen tyngd är också en viktig indikationer. Ju fortare det sker desto mera övertryck. Därför skall man hålla reda på antalet omladdningar. Ett visst slitage är naturligt men inte efter 4-5 omladdningar.

===='''En metod för att hantera tryck vid nya laddningar'''====

Det är inte alltid lätt att veta hur man ska göra vare sig som ny eller mer erfaren handladdare. I många fall finns laddata att tillgå för den kombination av kaliber, krut och kulval man önskar men tyvärr inte alltid. Vad gör man då man ger sig ut på icke utforskat område? Till att börja med ska man tänka igenom vad som är en lämplig startladdning. Startladdningen måste alltid vara säker, dvs varken generera för lågt eller för högt tryck. Att studera laddata med andra komponenter än den kombination man själv vill använda kan  hjälpa laddaren att finna en lämplig startladdning. Stor försiktighet och genomtänkta handlingar bör genomsyra denna process. Nedan illustreras en metod som kan hjälpa laddaren att hantera outforskat område och undvika för höga tryck.

[[Bild:Flodesschema_metod_for_att_hantera_tryck.jpg]]

===='''Maxladdningar &amp; Minladdningar'''====

Många handladdare strävar efter att ha så hög hastighet som möjlighet på sina kulor. Hög hastighet innebär generellt att kulans ballistiska bana blir planare än för kulor med lägre hastighet. Hög hastighet innebär dock också att trycket i hylsan är högt och högt tryck är en riskfaktor som måste hanteras. Nybörjare rekommenderas att slaviskt hålla sig inom laddmanualernas rekommenderade min- och maxladdningar. Att ladda en kula under rekommenderad minladdning kan i många fall vara lika farligt som att överstiga en maxladdning. Om laddningen genererar ett för lågt tryck finns det risk att hylsan inte expanderar tillräckligt i patronläget. Detta kan innebära att krutgaser pressas bak mot slutstycket som i värsta fall kan slitas loss. Ett par tecken på att gastrycket är för lågt är att hylsan blir sotig långt nedanför hylshalsen, och/eller att tändhatten sticker ut en bit ur hylsan när patronen har avfyrats.

== Kaliberinformation ==

=== 8x57js ===

Det är en tysk militärkaliber som kom till 1905, men det är en krånglig kaliber då det finns en kaliber som heter 8x57j. 1889 adopterade tyska militären 8mm mauser som sin officiella kaliber, men 1905 förstorade man kalibern med 0,13mm (.005&quot;) genom att göra djupare räfflor och därigenom förlänga pipans livslängd och gav den nya kalibern ett &quot;S&quot; det vill säga 8x57js.Därför är det livsfarligt att skjuta med en patron med betäckningen 8x57js i en bössa gjord för 8x57j. För att krångla till det ännu mera heter patronen i Tyskland 8x57is, i = infanterie (= infanteri), men i Sverige blev den js. Det som kan vara bra att veta är att Husqvarna endast tillverkade bössorna i kalibern 8x57js.Ett litet sätt att kolla om det är j eller js är att släppa en kal .30-kula genom loppet. Om denna går igenom utan att fastna är det med största sannolikhet ett JS-lopp men det är ingen garanti, utan för att vara säker skall man låta tolka loppet. En j-kaliber har diametern .318&quot;

* Ursprungsland: Tyskland 
* Tillverkningsår: 1905 
* Kuldiameter: 8,22 mm (.323&quot;) 
* Hylslängd: 57,00 mm (2.240&quot;) 
* Patronlängd: 82,00 mm (3.250&quot;)

===.357 Magnum ===

Denna kaliber är den första magnum patron(för revolver) som tillverkats, den tillkom genom att man listigt nog kom på att förlänga hylsan på en .38 Special med ca. 2,6mm (.12&quot;). Kalibern kom till att bli starten på en magnum kult inom handeldvapen. Patronen har en kraft som motsvarar vanliga jakt kalibrar och används således även till jakt med stor framgång. När patronen kom påstods det att den var kraftig nog att skjuta igenom ett motorblock på en bil, om man använde rätt kula. Detta påstående har naturligtvis testas och blev då bekräftat. Rekylen när man skjuter denna patron är kontrollerbar i de flesta vapen, dock har det kommit en trend att skjuta med snubby revolvrar (.1&quot;-.3&quot; pipa) då kan rekylen uppfattas som kraftig och svår att kontrollera. Det går dock lätt att ladda ner patronen och få en betydligt mildare rekyl.

* Ursprungsland: USA 
* Tillverkningsår: 1935 
* Kuldiameter: 9,12mm (.358&quot;) 
* Hylslängd: 32,77mm (1.290&quot;) 
* Patronlängd: 40,39mm (1.590&quot;)

=== 5,6 x 52 R ===

Denna patron vart först utvecklad i USA, men blev övergiven och återutvecklad i Europa. Patronen hette från början &quot;.22 Savage Imp&quot;. Det är en .25-35 hylsa nerkrympt till .22 kaliber. Den var kamrad till Savage model 99 bygelrepeter, men rasade i popularitet under 1930 talet. Tyska kombivapen tillverkare hade användning av en patron som skulle passa ejektorerna i vapnen. De adopterade Savage High-Power som 5,6 x 52R. Patronen finns fortfarande i kombivapen och drillingar, men är ganska sällsynt. Det hjälper inte kalibern, att kulans mått är udda 5,79 mm (.228&quot;). Ingen anan patron använder denna diameter på kulan. Norma och Sellier &amp; Belott är de enda tillverkare av fabriksladdad amunition, som idag som tillverkar patronen.

* Ursprungsland: USA 
* Tillverkningsår: 1912 
* Kuldiameter: 5,79 mm (.228&quot;) 
* Hylslängd: 52,00 mm (2.047&quot;)  
* Patronlängd: 63,75 mm (2.510&quot;)

===.30-06 Springfield ===

Detta är en Amerikansk militär kaliber som ersatte den kortlivade företrädaren .30-40 Krag. Patronen infördes 1906 till en modifierad Springfield M1903 militärt repeter gevär. Efter som kalibern var .30 blev det till att heta .30-06 Springfield. Andra länder har tagit efter kalibern till militärt bruk, men även många skyttar tog till sig kalibern. Nu förtiden är dock kalibern inte så vanlig inom det militära och sportskyttet. Däremot har jägarna tagit kalibern under sina vingar och har snabbt blivit en populär kaliber på klass ett vilt, så som tex. grizzlybjörn, lejon och naturligtvis älg. Det finns ett stort urval av kulor och kulvikter till kalibern, och de flesta vapentillverkare tillverkar något gevär i kalibern!

* Ursprungsland: USA 
* Tillverkningsår: 1906 
* Kuldiameter: 7,62 mm (.308&quot;) 
* Hylslängd (max): 63,35 mm (2.494&quot;) 
* Patronlängd (max): 84,84 mm (3.340&quot;)

===.358 Norma Magnum ===

Normas ingenjör, Nils Kvale, utvecklade denna patron i början på 50-talet. Det är i stort sett en kopia av den långa, nu sällan förekommande 35 Newton, som kom ut på marknaden i USA 1915. Tyvärr var det endast Husqvarna i Sverige, och Schultz &amp; Larsen i Danmark som tillverkade vapen för 358 Norma Magnum. Hade Norma lyckats övertyga någon av de stora vapentillverkarna i USA att bygga vapen för denna kaliber, hade den säkert blivit lika populär som exempelvis 338 Winchester Magnum.

Med de bästa laddningarna ger 338 Win Mag lite flackare kulbana, men 358:an ger mer energi. Hylsorna är i stort sett identiska, men 358:an har ett bättre förhållande mellan volym och kuldiameter vilket gör att den kan nyttja fler sorters krut och därmed få ut mer energi. Praktiskt sett kan en 358 Norma med rätt kula uträtta samma sak som en 375 H&amp;H utan att behöva en lång magnummekanism. Eftersom många tycker att långa mekanismer är lite otympliga kan detta vara en betydande fördel. Under senare år har många bra premiumkulor utvecklats som är lämpliga för 358 NM. Detta ökar användningsområdet för denna förträffliga patron. För de som är intresserade av en relativt lätt kaliber för jakt i Afrika, där 35-kaliber är laglig, finns det 310 grains-kulor från Woodleigh, Australien som räcker till för de flesta viltarter.

* Ursprungsland: Sverige
* Tillverkningsår: 1959 
* Kuldiameter: 9,12 mm (.359&quot;) 
* Hylslängd (max): 64,00 mm (2.520&quot;) 
* Patronlängd (max): 85,00 mm (3.346&quot;) 

[[Kategori:Vapen]]
[[Kategori:SAB: Pmab Sprängämnen]]

[[Kategori:Alfabetiskt index|H]]
[[Kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:Manualer]]
[[Kategori:SAB: Qga Jakt]]
[[Kategori:SAB: Sv Vapen]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/H]]</text>
      <sha1>p5v3igs70ftsxsf4w1fugncqyi3fii3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Hylsor i lådor.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4779</id>
    <revision>
      <id>16711</id>
      <parentid>16708</parentid>
      <timestamp>2007-12-16T13:52:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <origin>16711</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="636" sha1="pwx4uupc2i4y4uv3rzv817laks64j0e" xml:space="preserve">{| cellspacing=&quot;8&quot; cellpadding=&quot;0&quot; style=&quot;width:100%; clear:both; margin:0.5em auto; background-color:#f7f8ff; border:2px solid #8888aa;&quot;
| [[Bild:PD-icon.svg|64px|Public domain]]
| ''Jag, upphovsrättshavaren till detta verk, licenserar härmed detta verk som '''[[:sv:Public domain|public domain]]'''.  Detta gäller globalt.''&lt;br /&gt;
&lt;small&gt;Om detta inte anses möjligt av rättsliga orsaker:&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;
''Jag ger härmed envar rätten att använda detta verk för '''vilket syfte som helst''', utan några restriktioner, om inte sådana krävs i hänsyn till lag.''
|}
--[[Användare:Mfr02|Mfr02]] 16 december 2007 kl. 09.13 (CET)</text>
      <sha1>pwx4uupc2i4y4uv3rzv817laks64j0e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Zulu/Ordlista/Zulu-svenska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4789</id>
    <revision>
      <id>41761</id>
      <parentid>30042</parentid>
      <timestamp>2014-09-05T19:39:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>109.240.84.250</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Ordlista Zulu-svenska */</comment>
      <origin>41761</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7161" sha1="a9q1unyxzuiakrs6ktioxhi683wo1dl" xml:space="preserve">==Ordlista Zulu-svenska==
Bokstavsförbindelsen ’’bh’’ behandlas i listan nedan som ett fonemtecken med placering efter ’’b’’ i alfabetet. Orden är ordnade efter stammen, vilket betyder att substantiven inte står i alfabetisk ordning. För adjektiv får du själv sätta till vederbörlig förstavelse i enlighet med huvudordet, och för verb  förstavelser för för att ange tid, person och modus. Siffrorna efter översättningen anger substantivklass.

{| class=&quot;wikitable&quot;
| A||
|-
| -aba|| dela
|-
| -akha|| bygga
|-
| umakhi|| byggare 1
|-
| -ala|| vägra
|-
| -anda|| öka
|-
| amahewu|| jäst drickvälling
|-
| amandla|| styrka 3
|-
| isandla|| hand 4
|-
| -amanga|| falskhet 3
|-
| -azi|| veta
|-
| B||
|-
| ubaba|| far
|-
| -bala|| räkna
|-
| umbala|| färg 2
|-
| -baleka|| fly
|-
| -bamba|| fånga
|-
| -banda|| kall
|-
| ibanga|| avstånd 3
|-
| ubani?|| vem?
|-
| -banzi|| bred
|-
| -basa|| tända
|-
| isibaya|| inhägnad, kraal 4
|-
| -beka|| placera
|-
| -bi|| dålig
|-
| -bili|| två
|-
| ubisi|| mjölk 6
|-
| -biza|| kosta, kalla, dyr
|-
| -bhobo|| hål
|-
| -bona|| se
|-
| -bonga|| tacka
|-
| isibongo|| efternamn 4
|-
| -buka|| titta på
|-
| -bulala|| döda
|-
| -buya|| återvända
|-
| -buza|| fråga 
|-
| umbuzo|| fråga 2
|-
|Bh||
|-
| isibhakabhaka|| himmel 4
|-
| -bhala|| skriva
|-
| ubhanana|| banan 1a
|-
| ibhasi|| buss 3
|-
| ubhatata|| sötpotatis 1a
|-
| iBhayibeli|| bibeln 3
|-
| ibhayisikili|| cykel 3
|-
| umbhede|| säng 2
|-
| isibhedlela|| sjukhus 4
|-
| -bheka||titta
|-
| ibhodhlela|| flaska 3 
|-
| -bhonga||ryta
|-
| ibhubesi||lejon 3
|-
| isiBhunu|| afrikaans 4
|-
|C||
|-
| -cabanga||tänka
|-
| -cela||fråga efter
|-
| cha|| nej
|-
| -cima||släcka
|-
| -cinga||söka
|-
| -cula||sjunga
|-
|D||
|-
| -dala|| gammal
|-
| -dansa|| dansa
|-
| idisko|| disko 3
|-
| ukudla|| mat 8
|-
| -dla|| äta
|-
| -dlala|| spela
|-
| udokotela|| läkare 1a
|-
| idolobha|| stad 3
|-
| -donsa|| dra
|-
| -dula|| dyr
|-
| -duzane|| nära
|-
| E||
|-
| -eba|| stjäla
|-
| ebusuku|| om natten
|-
| ecaleni (eceleni)|| nära
|-
| eduze|| nära
|-
| ekuseni|| på morgonen
|-
| emini|| på dagen
|-
| emuva|| bakom
|-
| -enza|| göra
|-
| -esaba|| frukta
|-
| -ethemba|| hoppas
|-
| F||
|-
| ukufa|| dö
|-
| ukufa|| död, sjukdom 8
|-
| umfana|| pojke 1
|-
| umfazi|| kvinna 1
|-
| -fika|| anlända
|-
| -fihla|| gömma
|-
| -isifo|| sjukdom 4
|-
| isiFulentshi|| franska 4
|-
| -funa|| vilja ha, söka
|-
| -funda|| läsa
|-
| -fundisa|| undervisa
|-
| umfundisi|| lärare 1
|-
| isifundo|| lektion 4
|-
| -fushane|| kort
|-
| amafutha|| fett, olja 3
|-
| G 
|-
| ugadi|| vakt 1
|-
| igama|| ord, namn 3
|-
| isigebengu|| förbrytare 4
|-
| umgodi|| hål 2
|-
| -gula|| bli sjuk
|-
| isiguli|| patient 4
|-
| H
|-
| -hamba|| gå; ge sig iväg
|-
| isihambi|| resande, främling 4
|-
| uhambo|| resa 6
|-
| umhlaba|| världen, jorden 2
|-
| inhlabathi|| mylla, jord 5
|-
| isihlabathi|| sand 4
|-
| umhlabathi|| marken 2
|-
| isihlahla|| träd, buske 4
|-
| -hlamba|| tvätta, bada
|-
| -hlangabeza|| möta någon
|-
| -hlangana|| mötas
|-
| umhlangano|| möte 2
|-
| -hlanu|| fem
|-
| isihlanu|| en femma (pengar) 4
|-
| -hle|| vacker
|-
| J ||
|-
| -jabula|| vara glad
|-
| -jova|| injicera, vaccinera
|-
| K||
|-
| kahle|| bra
|-
| kakhulu|| mycket
|-
| -kala|| väga
|-
| isikali|| våg 4
|-
| ikani|| kanna 3
|-
| ikati|| katt 3
|-
| iketanga|| kätting, kedja 3
|-
| ikhanda|| huvud 3
|-
| ikandhlela|| ljus 3
|-
| isikhathi|| tid 4
|-
| ikhaya|| hem 3
|-
| ikhekhe|| kaka 3
|-
| ukhiye|| nyckel 1a
|-
| ikhofi|| kaffe 3
|-
| -kholwa|| tro
|-
| umkhono|| arm 2
|-
| umkhonto|| spjut 2
|-
| inkosi|| kung, Gud 5 (plur: 3)
|-
| inkozikazi|| hustru 5
|-
| -khulu|| stor
|-
| ikhulu|| hundra
|-
| -khuluma|| tala
|-
| kodwa|| men
|-
| isikole|| skola 4
|-
| kude|| långt borta
|-
| kukhona|| det finns
|-
| kuphela|| bara
|-
| kusasa|| i morgon
|-
| kusihlwa|| på kvällen
|-
| L||
|-
| -lala|| sova
|-
| -lalela|| lyssna
|-
| -lamba|| bli hungrig
|-
| -landa|| fånga
|-
| -landela|| följa
|-
| ilanga|| sol, dag 3
|-
| lapha|| här
|-
| umlilo|| eld 2
|-
| -lima|| odla
|-
| umlimi|| bonde 1
|-
| umlomo|| mun 2
|-
| -lula|| lätt, enkel
|-
| umlungu|| viting 1
|-
| -lwa|| strida
|-
| M||
|-
| -ma|| stå
|-
| -mbalwa|| få (motsats till många)
|-
| -mbi|| dålig
|-
| imali|| pengar 5
|-
| umama|| moder 1a
|-
| manje|| nu
|-
| -mbi ||ful, värre
|-
| imini|| dagtid 5
|-
| -mnyama|| mörk, svart
|-
| imoto|| motorcykel 5
|-
| impi|| krig 5
|-
| namuhla|| idag
|-
| N||
|-
| -ncane|| liten
|-
| ndlovu|| elefant
|-
| -ne|| fyra
|-
| unesi|| sjuksköterska 1a
|-
| -ngaki?|| hur många?
|-
| ingane|| barn 5
|-
| umngane|| vän 1
|-
| -ngcono|| bättre
|-
| -ngena|| gå in
|-
| -ngenisa|| föra in
|-
| isiNgisi|| engelska 4
|-
| ngoba|| varför, därför
|-
| ingozi|| fara, olycka 5
|-
| ingulube|| svin 5
|-
| inhlanzi|| fisk 5
|-
| -nhle|| vacker, bra
|-
| inhiziyo|| hjärta 5
|-
| -ningi|| många
|-
| nini?|| när?
|-
| inja|| hund 5
|-
| njalo|| alltid
|-
| -nkulu|| stor
|-
| isinkwa|| bröd 4
|-
| noma|| eller
|-
| unothi|| noll
|-
| into|| sak 5
|-
| intombi|| ung kvinna 5
|-
| umunthu|| person 1
|-
| umntwana|| barn 1
|-
| -nuka|| lukta (illa)
|-
| umnyaka|| år 2
|-
| inyama|| kött 5
|-
| -nye|| en, någon, annan
|-
| inyoka|| orm 5
|-
| amanzi|| vatten 3
|-
| -nzima|| svår
|-
| O||
|-
| -oma|| torr
|-
| -otha|| själv
|-
| P||
|-
| ipeni|| penna 3
|-
| -pha|| ge
|-
| phakathi|| inne
|-
| phambili|| framför, före
|-
| phandle|| ute
|-
| -phapha|| flyga
|-
| phaphe|| fjäder 6
|-
| iphaphu|| lunga 3
|-
| -phatha|| bära
|-
| -pheka|| laga mat
|-
| -phela|| ta slut
|-
| iphepha|| tidning 3
|-
| phezulu|| ovanpå
|-
| -phika|| förneka
|-
| uphondo|| horn 6
|-
| -phuma|| gå ut
|-
| -phumula|| vila
|-
| iposi|| post 3
|-
| isiPutukezi|| portugisiska 4
|-
| Q||
|-
| -qala|| börja
|-
| -qeda|| sluta
|-
| S||
|-
| -sebenza|| arbeta
|-
| isisebenzi|| arbetare 4
|-
| umsebenzi|| arbete 2
|-
| -sebenzisa|| använda
|-
| isela|| tjuv 3
|-
| -sha|| brinna
|-
| -sha|| ny
|-
| -shaya|| slå
|-
| -shayela|| köra
|-
| umshayeli|| chaufför 1
|-
| -shibha|| vara billig 2
|-
| -shibhile|| billig
|-
| -shiza|| het
|-
| ishumi|| tio 3
|-
| isikole|| skola 4
|-
| -siza|| hjälpa
|-
| siza!|| hjälp! please!
|-
| usizi|| sorg 6
|-
| umsizi|| hjälpare 1
|-
| usizo|| hjälp 6
|-
| iso|| öga 3
|-
| iSonto|| söndag, vecka, kyrka 3
|-
| ubusuku|| natt 7
|-
| isiSuthu|| sotho-språket 4
|-
| isiSwazi|| swazi-språket 4
|-
| T||
|-
| -thanda|| tycka om
|-
| uthando|| kärlek 6
|-
| isithandwa|| pojkvän, flickvän 4
|-
| -thatha|| ta
|-
| -thathu|| tre
|-
| -thenga|| köpa
|-
| -thengisa|| sälja
|-
| -thi|| säga
|-
| uthisha|| lärare 1a
|-
| -thola|| få, hitta
|-
| -thuma|| skicka
|-
| isitolo|| affär 4
|-
| V||
|-
| -vala|| stänga
|-
| -vula|| öppna
|-
| -wa|| falla
|-
| X||
|-
| isiXhosa|| xhosa-språket 4
|-
| uxolo|| fred 6
|-
| Y||
|-
| yebo|| ja
|-
| Z||
|-
| izolo|| igår
|- 
| -zonda|| hata
|-
| isiZulu|| zuluspråket 4
|-
| -zwa|| höra, känna
|-
| izwe|| land, värld 3
|-
| izwi|| ord, röst 3
|-

|}

[[Kategori:Språkkurser/Zulu|Ordlista]]</text>
      <sha1>a9q1unyxzuiakrs6ktioxhi683wo1dl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Zulu/Ordlista/Svenska-Zulu</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4790</id>
    <revision>
      <id>41762</id>
      <parentid>25675</parentid>
      <timestamp>2014-09-05T19:55:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <comment>/* Ordlista Svenska-zulu */</comment>
      <origin>41762</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6958" sha1="mey5pqxb7jqmdim8amegh6drcv3wxtv" xml:space="preserve">==Ordlista Svenska-zulu==  
Siffrorna efter substantiven anger substantivklass. 1a anger den variant av klass 1 som har pluralis på ''o-''

'''A''' 
*affär ''isitolo'' 4;
*alltid ''njalo'' ; 
*anlända ''–fika'' ; 
*annan ''-nye'' ;
*använda ''-sebenzisa'' ; 
*arbeta ''-sebenza'' ; 
*arbetare ''isisebenzi'' 4 ;
*arbete ''umsebenzi'' 2 ;
*arm ''umkhono'' 2 ;
*avstånd ''ibanga'' 3 ;

'''B''' 
*bakom ''emuva'' ; 
*bara ''kuphela'' ; 
*barn ''ingane'' 5, ''umntwana'' 1 ;
*bibeln ''iBhayibeli'' ; 
*billig ''-shibile'' ; 
*bonde ''umlimi'' 1 ;
*bra ''–nhle, kahle'' ;
*bred ''-banzi'' 
*brinna ''-sha'' ; 
*bröd ''isinkwa'' 4 ;
*buske ''isihlahla'' 4 ; 
*buss ''ibhasi'' ;
*bygga '''-akha'' ; 
*byggare ''umakhi'' 1 ;
*bära ''-phatha''; 
*bättre ''-ngcono''  ; 
*börja ''-qala'' ;
 
'''C'''
*chaufför, förare ''umshayeli'' 1 ;

'''D''' 
*dag ''ilanga'' 3, på dagen = ''emini'', dagtid = ''imini'' 5, idag = ''namuhla'' ;
*dansa ''-dansa'' ; 
*dela ''-aba'' ; 
*disko ''idisko'' 3 ;
*dra ''-donsa'' ;
*drickvälling (jäst) ''amahewu'' ; 
*dyr ''–biza, -dula'' ;
*dålig ''–bi, -mbi'' ;
*därför ''goba'' ;
*dö ''ukufa'' ;
*död ''ukufa'' 8 ;
*döda ''-bulala'' ; 

'''E''' 
*elefant ''ndlovu''
*efternamn ''isibonga'' ; 
*eld ''umlilo'' 2 ;
*eller ''noma'' ;
*en femma (pengar) ''isihlanu'' 4 ;
*en ''-nye'' ;
*engelska ''isiNgisi'' ; 

'''F''' 
*falla ''-wa'' ;
*falskhet ''amanga'' 3 ;
*far ''ubaba'' ;
*fara, olycka ''ingozi'' 5 ;
*fem ''-hlanu'' ;
*fett ''amafutha'' 3 ;
*finnas: det finns ''kukhona'' ; 
*fisk 'inhlanzi'' 5 ;
*fjäder ''phaphe'' 6 ;
*flaska ''bodhlela'' ;
*flicka, ung kvinna ''intombi'' 5 ;
*fly ''-baleka'' ;
*flyga ''-phapha'' ; 
*framför ''phambili'' ;
*fred ''uxolo'' 6 ;
*frukta ''-esaba'' ;
*fråga ''–buza'', fråga efter = ''-cela'', subst. ''umbuzo'' 2 ;
*främling ''isihambi'' 4 ;
*ful ''-mbi'' ;
*fyra ''-ne'' ;
*få (motsats till många)''-mbalwa'' ; 
*få ''-thola'' ;
*fånga ''-bamba, -landa'' ;
*färg ''umbala'' 2 ;
*följa ''-landela'' ;
*föra in ''-ngenisa'' ; 
*förbrytare ''isigebengu'' 4 ;
*före ''phambili'' ;
*förneka ''-phika'' ;

'''G''' 
*gammal ''-dala'' ;
*ge ''-pha'' ;
*glad: vara glad ''-jabula'' ; 
*Gud ''Inkosi'' ;
*gå ''–hamba'', gå in = ''-ngena'', gå ut = ''-phuma'' ;
*gömma ''-fihla'' ;
*göra ''-enza'' ;

'''H'''
*hand ''isandla'' 4 ;
*hata ''-zonda'' ;
*hem ''ikhaya'' 4 ;
*het ''-shiza'' ;
*himmel ''isibhakabhaka'' ;
*hitta ''-thola'' ;
*hjälp ''usizo''' 6 Hjälp! = ''Siza!'' ;
*hjälpa ''-siza'' ;
*hjälpare ''umsizi'' 1 ;
*hjärta ''inhiziyo'' 5 ; 
*hoppas ''-ethemba'' ;
*horn ''uphondo'' 6 ;
*hund ''inja'' 5 ;
*hundra ''ikhulu'' ; 
*hungrig: bli hungrig ''-lamba'' ; 
*hur många? ''-ngaki?'' ;
*hustru ''inkozikazi'' ;
*huvud ''ikhanda'' 3 ;
*hål ''imbobo'' 5 ;
*här ''lapha'' ;
*höra ''-zwa'' ;

'''I''' 
*i morgon ''kusasa'' ; 
*idag ''namuhla'' ;
*igår ''izolo'' ;
*inhägnad ''isibaya'' 4 ;
*inne ''phakathi'' ;

'''J'''
*ja ''yebo'' ;
*jord, mylla ''inhlabathi'' 5, jorden, världen ''umhlaba'' 2 ;

'''K'''
*kaffe ''ikhofi'' 3 ;
*kaka ''ikhekhe'' 3 ;
*kall ''-banda'' ;
*kanna ''ikani'' 3 ;
*katt ''ikati'' 3 ;
*kedja ''iketanga'' 3 ;
*kort (adj) ''-fushane'' ; 
*kosta, kalla ''-biza'' ;
*kraal ''isibaya'' 4 ;
*krig ''impi'' 5 ;
*kung ''inkosi'' 5 (plur: 3) ;
*kvinna ''umfaz''i 1 ;
*kvinna, flicka ''intombi'' 5 ;
*kyrka ''iSonto'' 3 ;
*känna ''-zwa'' ;
*kärlek ''uthando'' 6 ;
*köpa ''-thenga'' ;
*köra ''-shayela'' ;
*kött ''inyama''5 ;

'''L'''
*laga mat ''-pheka'' ; 
*land ''izwe'' 3 ;
*lejon ''ibhubesi'' ; 
*lektion ''isifundo'' 4 ;
*liten ''-ncane'' ;
*ljus ''ikandhlela'' 3 ;
*lukta (illa) ''-nuka'' ;
*lunga ''iphaphu'' 3 ;
*lyssna ''-lalela'' ;
*långt borta ''kude'' ; 
*läkare ''udokotela'' 1a ;
*lärare ''umfundisi'' 1, ''uthisha'' 1a ;
*läsa ''-funda'' ;
*lätt, enkelt ''-lula'' ; 

'''M'''
*marken ''umhlabathi 2 ;
*mat ''ukudla'' 8 ;
*men ''kodwa'' ;
*mjölk ''ubisi'' 6 ;
*moder ''umama'' 1a ;
*morgon: på morgonen ''ekuseni'' ; 
*motorcykel ''imoto'' 5 ;
*mun ''umlomo'' 2 ;
*mycket ''kakhulu'' ; 
*många ''-ningi'' ;
*mörk ''-mnyama'' ;
*möta ''-hlangabeza'' ; 
*mötas ''-hlangana'' ;
*möte ''umhlangano'' 2 ;

'''N'''
*namn ''igama'' 3 ;
*natt ''ubusuku'' 7, om natten = ''ebusuku'' ;
*nej ''cha'' ;
*noll ''unothi'' ; 
*nu ''manje'' ;
*ny ''-sha'' ;
*nyckel ''ukhiye'' 1a ;
*någon ''-nye'' ;
*när? ''nini?'' ;
*nära ''ecaleni, eceleni, eduze, -duzane'' ;

'''O'''
*odla ''-lima'' ;
*olja ''amafutha'' 3 ;
*olycka ''ingozi'' 5 ;
*ord ''igama'' 3, ''izwi'' 3 ;
*orm ''inyoka'' 5 ;
*ovanpå ''phezulu'' ; 

'''P'''
*patient ''isiguli'' 4 ;
*pengar ''imali'' 5 ;
*penna ''ipeni'' 3 ;
*person ''umunthu'' 1 ;
*placera ''-beka'' ;
*please! ''siza!'' ;
*pojke ''umfana'' 1 ;
*portugisiska ''isiPutukezi'' 4 ;
*post ''iposi'' 3 ;
*på kvällen ''kusihlwa'' ; 

'''R'''
*resa ''uhambo'' ;
*resande ''isihambi'' 4 ; 
*ryta ''-bhonga'' ;
*räkna ''-bala'' ;
*röst ''izwi'' 3 ;

'''S'''
*sak ''into'' 5 ;
*sand ''isihlabathi'' 4 ;
*se ''-bona'' ;
*sjuk: bli sjuk ''-gula'' ; 
*sjukdom ''–isifo, ukufa'' 8 ;
*sjukhus ''isibhedlela'' ;
*sjuksköterska ''unesi'' ;
*sjunga ''-cula'' ;
*själv ''-otha'' ;
*skicka ''-thuma'' ; 
*skola ''isikole'' 4 ;
*skriva ''-bhala'' ;
*sluta ''-qeda'' ;
*slå ''-shaya'' ;
*släcka ''-cima'' ; 
*sol ''ilanga'' 3 ;
*sorg ''usizi'' 6 ;
*sotho-språket ''isiSuthu'' 4 ;
*sova ''-lala '' ;
*spela ''-dlala'' ;
*spjut ''umkhonto'' 2 ;
*stad ''idolobha'' 3 ;
*stjäla ''-eba'' ;
*stor ''-khulu'' ;
*strida ''-lwa'' ;
*styrka ''amandla'' 3 ;
*stå ''-ma'' ;
*stänga ''-vala'' ; 
*svart ''-mnyama'' ;
*swazi-språket ''isiSwazi'' 4 ;
*svin ''ingulube'' 5 ;
*svår ''-nzima'' ;
*säga ''-thi'' ;
*sälja ''-thengisa'' ; 
*säng ''ibhayisikiliumbhede'' ; 
*söka ''-cinga'' , vilja ha = ''-funa'' ;
*söndag ''iSonto'' 3 ;
*sötpotatis ''ubhatata'' ;

'''T'''
*ta slut ''-phela'' ;
*tacka ''-bonga'' ;
*tala ''-khuluma'' ;
*tid ''isikhathi'' 4 ;
*tidning ''iphepha'' 3 ;
*tio ''ishumi'' 3 ;
*titta ''–bheka'', titta på ''-buka'' ;
*tjuv ''isela'' 3 ;
*torr ''-oma'' ;
*tre ''thathu'' ;
*tro ''-kholwa'' ;
*träd ''isihlahla'' 4 ;
*två ''-bili'' ;
*tvätta, bada ''hlamba '' ;
*tända ''-basa'' ;
*tänka ''-cabanga'' ; 

'''U'''
*undervisa ''-fundisa'' ; 
*ute ''phandle'' ;
 
'''V'''
*vaccinera ''-jova'' ; 
*vacker ''–hle'' ;
*vakt ''ugadi'' 1 ;
*varför? ''ngoba?'' ;
*vatten ''amanzi'' 3 ;
*vecka ''iSonto'' 3 ;
*vem? ''bani?'' ;
*veta ''-azi'' ;
*vila ''-phumula'' ; 
*viting ''umlungu'' 1 ;
*våg ''isikali'' 4 ;
*väga ''-kala'' ;
*vägra ''-ala'' ;
*vän ''umngane'' 1, pojkvän, flickvän ''isithandwa'' ;
*världen ''umhlaba'' 2,  ''izwe'' 3 ;
*värre ''-mbi'' ;

'''X''' 
*xhosaspråket ''isiXhosa'' 4 ;

'''Z''' 
*zuluspråket ''isiZulu'' 4 ;

'''Å'''
*år ''umnyaka'' 2 ;
återvända ''-buya'' ;
 
'''Ä'''
*älska ''-thanda'' ;
*äta ''ukudla'' ;
 
'''Ö'''
*öga ''iso'' 3 ;
*öka ''-anda'' ;
*öppna ''-vula'' ; 


[[Kategori:Språkkurser/Zulu|Ordlista]]</text>
      <sha1>mey5pqxb7jqmdim8amegh6drcv3wxtv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Grundskola</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4800</id>
    <revision>
      <id>23615</id>
      <parentid>17194</parentid>
      <timestamp>2009-03-15T11:24:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23615</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="393" sha1="bj8jb0ye3mqaz3qrio6oqts9cn86icf" xml:space="preserve">==Grundskola==
*[[Matematik för Årskurs 1]]
**[[Extra Matematik för Årskurs 1]]
*[[Matematik för Årskurs 2]]
*[[Matematik för Årskurs 3]]
*[[Matematik för Årskurs 4]]
*[[Matematik för Årskurs 5]]
*[[Matematik för Årskurs 6]]
*[[Matematik för Årskurs 7]]
*[[Matematik för Årskurs 8]]
*[[Matematik för Årskurs 9]]
**[[Extra Matematik för Årskurs 9]]

[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>bj8jb0ye3mqaz3qrio6oqts9cn86icf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Gymnasieskola/Komvux</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4801</id>
    <revision>
      <id>39396</id>
      <parentid>39394</parentid>
      <timestamp>2013-08-15T11:31:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>217.115.39.82</ip>
      </contributor>
      <comment>Ändrade länken för matte 2, till enda wikiboken för denna kurs (vad jag vet)</comment>
      <origin>39396</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="835" sha1="ddu3lwsf902ciffw4kcfltbkjzb5euw" xml:space="preserve">==Gymnasieskola/Komvux (lgy 11)==

*[[Fria matteboken: matematik 2b|Matematik 2]]

==Gymnasieskola/Komvux (lgy 94)==
*[[Matematik/Matematik A|Matematik A]]
**[[Matematik/Matematik A/Bas|Matematik A - Bas]], för dem som bara läser Matematik A.
**[[Matematik/Matematik A/Medium|Matematik A - Medium]], för dem som läser till Matematik B och kanske Matematik C.
**[[Matematik/Matematik A/Avancerad|Matematik A - Avancerad]], för dem som läser till Matematik D och kanske Matematik E.
*[[Matematik/Matematik B|Matematik B]]
**[[Matematik/Matematik B/Medium|Matematik B - Medium]]
**[[Matematik/Matematik B/Avancerad|Matematik B - Avancerad]]
*[[Matematik/Matematik C|Matematik C]]
*[[Matematik/Matematik D|Matematik D]]
*[[Matematik/Matematik E|Matematik E]]
*[[Matematik/Diskret Matematik|Diskret Matematik]]

[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>ddu3lwsf902ciffw4kcfltbkjzb5euw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Folkhögskola/Självstudium</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4802</id>
    <revision>
      <id>23470</id>
      <parentid>20312</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T11:59:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23470</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="299" sha1="5sezi6l4yratm1pkh5y1ctfly3rf0b4" xml:space="preserve">==Folkhögskola/självstudium==
*[[Matematik/Överslagsräkning|Överslagsräkning]], när man inte är beroende av gymnasiets läroplan.
*[[Matematik/Roliga matematiska samband|Roliga matematiska samband]], några små tal avsedda att stimulera den matematiska nyfikenheten.

[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>5sezi6l4yratm1pkh5y1ctfly3rf0b4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Universitet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4803</id>
    <revision>
      <id>25582</id>
      <parentid>23479</parentid>
      <timestamp>2009-10-16T08:34:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Starylon</username>
        <id>1155</id>
      </contributor>
      <comment>/* Universitet */ Flervariabelanalys</comment>
      <origin>25582</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="154" sha1="k22kc1p415ssi6xg8l9ln1issfnlsy4" xml:space="preserve">==Universitet==
*[[Envariabelanalys]]
*[[Fourieranalys]]
*[[Linjär algebra]]
*[[Topologi]]

===B-nivå===
*[[Flervariabelanalys]]

[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>k22kc1p415ssi6xg8l9ln1issfnlsy4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fysik A-B Sidhuvud</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4804</id>
    <revision>
      <id>45140</id>
      <parentid>19793</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T10:55:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45140</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="820" sha1="kqopczefso22y97odplo0xltrupd7xp" xml:space="preserve">{| width=&quot;47%&quot; align=&quot;right&quot; border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;6&quot;|
| bgcolor=&quot;#F4F7FA&quot; align=&quot;center&quot; |
&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;
[[Fysik A]]| [[Fysik A/Introduktion|Introduktion - The Big Picture]] | [[Fysik A/Universum och dess byggstenar|Universum och dess byggstenar]] | [[Fysik A/Naturens fundamentala krafter|Naturens fundamentala krafter]] | [[Fysik A/Optik|Optik]] | [[Fysik A/Rörelse och förändring|Rörelse och förändring]] | [[Fysik A/Förändringens krafter - Newtons arv|Förändringens krafter - Newtons arv]] | [[Fysik A/Krafter och energibegreppet|Krafter och energibegreppet]]&lt;br&gt;
[[Fysik B]] | ------ | ------ | ------ | ------ | ------&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Fysik]] | [[Fysik/innehållsförteckning|Fysik innehållsförteckning]]
&lt;/font&gt;
|}&lt;br&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Fysikrelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kqopczefso22y97odplo0xltrupd7xp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Fysik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4805</id>
    <revision>
      <id>28560</id>
      <parentid>28559</parentid>
      <timestamp>2010-06-09T21:55:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tesserakt</username>
        <id>2253</id>
      </contributor>
      <origin>28560</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="270" sha1="hitg3ycyw1igvwgxtg43sw5igqktgwe" xml:space="preserve">{{Fysik A-B Sidhuvud}}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

==Formelsamling Fysik==

{| width=100%
|
===[[/Fysikaliska konstanter/]]===

===[[/Mekanik/]]===

===[[/Optik/]]===

===[[/Vågor och vågrörelser/]]===

===[[/Elektromagnetism/]]===

[[kategori:Formelsamling]]</text>
      <sha1>hitg3ycyw1igvwgxtg43sw5igqktgwe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Invänding rengörning.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4814</id>
    <revision>
      <id>16373</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:06:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv!</comment>
      <origin>16373</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="dvltiz1wvl0twg8q2dtlkggvqvrt80a" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv!</text>
      <sha1>dvltiz1wvl0twg8q2dtlkggvqvrt80a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Infettning av hylsor.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4815</id>
    <revision>
      <id>16374</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:06:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16374</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Kalibrering av hylsa.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4816</id>
    <revision>
      <id>16375</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:07:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16375</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Kontrollmätning hylslängd.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4817</id>
    <revision>
      <id>16379</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:15:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16379</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Trimmning av hylslängd.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4818</id>
    <revision>
      <id>16380</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:15:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16380</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Brotchning av hylshals.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4819</id>
    <revision>
      <id>16381</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:16:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16381</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Utvändig rengörning tändhattsläge.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4821</id>
    <revision>
      <id>16385</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:19:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16385</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Isättning av tändhatt.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4822</id>
    <revision>
      <id>16386</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:20:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16386</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Uppvägning av krut.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4823</id>
    <revision>
      <id>16388</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:21:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16388</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Krutdosett.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4824</id>
    <revision>
      <id>16390</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:22:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16390</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Justering med trickler.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4825</id>
    <revision>
      <id>16391</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:23:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16391</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Isättning av kula.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4826</id>
    <revision>
      <id>16393</id>
      <timestamp>2007-12-06T14:24:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16393</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Vapen</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4833</id>
    <revision>
      <id>16426</id>
      <timestamp>2007-12-07T16:01:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ny sida: [[Kategori:Teknik]]</comment>
      <origin>16426</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="75xdnaap3movs1jsidwanutcmu20g6a" xml:space="preserve">[[Kategori:Teknik]]</text>
      <sha1>75xdnaap3movs1jsidwanutcmu20g6a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Kemi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4840</id>
    <revision>
      <id>19961</id>
      <parentid>17375</parentid>
      <timestamp>2008-05-10T06:28:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19961</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="403" sha1="m3muuuekm1q3uv5vyhvkxj702eflt3i" xml:space="preserve">{{Kemi A-B Sidhuvud}}


==Formelsamling Kemi==

{| width=100%
|
=== [[/Periodiska systemet/]] ===
*[[/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen|Grundämnen]]
*[[/Periodiska systemet/Lista över grundämnen|Grundämnestabell]]
*[[/Periodiska systemet/Grupper|Periodiska systemets grupper]]
*[[/Periodiska systemet/Perioder|Periodiska systemets perioder]]
|}
[[kategori:Formelsamling]]</text>
      <sha1>m3muuuekm1q3uv5vyhvkxj702eflt3i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Vanilla Sky</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4848</id>
    <revision>
      <id>47949</id>
      <parentid>47948</parentid>
      <timestamp>2018-03-27T15:46:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>47949</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="864" sha1="6a8xzde0tkddj238687f9j2f8af6oxz" xml:space="preserve">'''Vanilla Sky''' 

Vanilla Sky är ett trevligt drinkrecept med samma namn som den välspelade filmen med Tom Cruise - heta debatter har utspelats gällande dess innehåll angående Sourz ingridiensen, den riktiga ingridiensen framgår dock här. Testa dock gärna att byta ut Sourz Pineapple mot någon annan Sourz, t.ex. Sourz Apple, då får man en '''''P2''''' som näst intill är identisk med Vanilla Sky


====Ingredienser====
*3 CL Vaniljvodka
*3 CL Sourz Pineapple
*1 CL Limejuice
Fyll upp med fruktsoda
====[[Drinkglas|Glas]]====
Servera i Highballglas

====Tillagning====
Börja med att hälla i iskuber i glaset, ta därefter och häll i repektive ingridiens. Fyll därefter upp med fruktsoda

====Garnering====
Garnera med en Limeskiva

====Ordlista====

{{Wikipedia}}

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>6a8xzde0tkddj238687f9j2f8af6oxz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tryck i hylsor.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4850</id>
    <revision>
      <id>16525</id>
      <timestamp>2007-12-12T20:04:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har tagit bilden själv</comment>
      <origin>16525</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh" xml:space="preserve">Har tagit bilden själv</text>
      <sha1>0qaso5t0jb20kscblvqxj17mj9cgwwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Flodesschema metod for att hantera tryck.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4851</id>
    <revision>
      <id>16731</id>
      <parentid>16730</parentid>
      <timestamp>2007-12-17T19:57:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>laddade upp ny version av &quot;[[Bild:Flodesschema metod for att hantera tryck.jpg]]&quot;: Återställer till versionen från 17 december 2007 kl. 19.10.</comment>
      <origin>16731</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="3v2f8yv31oowqkarooa6y2hmt1u8qhv" xml:space="preserve">Har gjort bilden själv</text>
      <sha1>3v2f8yv31oowqkarooa6y2hmt1u8qhv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Norma relativa brinntider.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4852</id>
    <revision>
      <id>16529</id>
      <timestamp>2007-12-12T20:31:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Har gjort bilden själv</comment>
      <origin>16529</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="3v2f8yv31oowqkarooa6y2hmt1u8qhv" xml:space="preserve">Har gjort bilden själv</text>
      <sha1>3v2f8yv31oowqkarooa6y2hmt1u8qhv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4863</id>
    <revision>
      <id>31935</id>
      <parentid>31933</parentid>
      <timestamp>2011-10-14T11:54:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Stora spelboken]] till [[Stora Spelboken]], som var en omdirigeringssida: fel på undersidor</comment>
      <origin>31935</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="490" sha1="iiahfl9cvlacpe1w2bqx9w2jt58n6kp" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Stora Spelboken&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;BR&gt;
&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt; En samlingsvolym innehållande böcker om spel &lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;BR&gt;
&lt;center&gt; - [[/Kortlekar och andra tidsfördriv/]] - [[/Låt tärningarna rulla/]] - [[/Sällskapsspel/]] - &lt;/center&gt;&lt;BR&gt;

&lt;br&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;'''[[Stora Spelboken/Förord|Nästa sida]]'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

[[Kategori:Spel]]
[[Kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv|Stora Spelboken]]</text>
      <sha1>iiahfl9cvlacpe1w2bqx9w2jt58n6kp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Önskelista/Sällskapsspel</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4864</id>
    <revision>
      <id>56237</id>
      <parentid>55861</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T17:54:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>finns</comment>
      <origin>56237</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="893" sha1="sksfl24in3pcxfonoky24zck47fpdki" xml:space="preserve">Lägg gärna till sällskapsspel ni tycker saknas och/eller ta bort blå länkar (som det redan finns artikel till). Kortspel har en egen önskelista, [[Wikibooks:Önskelista/Kortspel|Önskelista/Kortspel]].
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Cluedo|Cluedo]]
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Finans|Finans]]
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Gangster|Gangster]]
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Geni|Geni]]
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Mahjong|Mahjong]]
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Plockepinn|Plockepinn]]
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Rappakalja|Rappakalja]]
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Risky Business|Risky Business]]
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Ticket to ride|Ticket to ride]]
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Trivial pursuit|Trivial pursuit]]
*[[Stora spelboken/Sällskapsspel/Yatzy|Yatzy]]

[[Kategori:Sällskapsspel]]
[[Kategori:Önskelistor|Sällskapsspel]]</text>
      <sha1>sksfl24in3pcxfonoky24zck47fpdki</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Önskelista/Tärningsspel</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4866</id>
    <revision>
      <id>45837</id>
      <parentid>16585</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:31:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>abc</comment>
      <origin>45837</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="183" sha1="8kvkty37lnpz1h95xk88nqiym04upxl" xml:space="preserve">Lägg gärna till tärningsspel ni tycker saknas och/eller ta bort blå länkar (som det redan finns artikel till).

[[Kategori:Tärningsspel]]
[[Kategori:Önskelistor|Tärningsspel]]</text>
      <sha1>8kvkty37lnpz1h95xk88nqiym04upxl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Valt samarbete</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4888</id>
    <revision>
      <id>16675</id>
      <timestamp>2007-12-15T08:46:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: &lt;!-- *Lägg om möjligt in en bild *Vid ny artikel arkiveras texten på Mall:Samarbetet i Wikibooks:Tidigare samarbeten --&gt;  {| style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0p...</comment>
      <origin>16675</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1172" sha1="ra17j3xoak49v7h83ydo43usv93g1cd" xml:space="preserve">&lt;!--
*Lägg om möjligt in en bild
*Vid ny artikel arkiveras texten på Mall:Samarbetet i Wikibooks:Tidigare samarbeten
--&gt;

{| style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
 | style=&quot;background:#aaddaa; border:1px solid #aab2ff; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Veckans samarbete!'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;{{samarbetet}}
&lt;p style=&quot;line-height: 1.4&quot;&gt;
&lt;small&gt;'''[[Wikibooks:Samarbetet|Samarbetet]]''' är utvalda artiklar som får stå i rampljuset, med förhoppningen att så många som möjligt (även du) ska hjälpa till att förbättra den.&lt;/small&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div align=&quot;right&quot;&gt;
&lt;small&gt;[[Mall:samarbetet|Redigera]] | [[Wikibooks:Tidigare samarbeten|Arkiv]] | [[Wikibooks:Samarbetet/Omröstning|Utse...]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Wikibooks:Samarbetet]]
&lt;/noinclude&gt;
|}</text>
      <sha1>ra17j3xoak49v7h83ydo43usv93g1cd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Bild pa trasiga hylsor.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4891</id>
    <revision>
      <id>16705</id>
      <parentid>16695</parentid>
      <timestamp>2007-12-15T20:26:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <origin>16705</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="88" sha1="jptlg9m42t94ccbdqjg8qwy1k43tecb" xml:space="preserve">Donerad av Max Charge på Robsoft forum.

Han har tagit bilden själv.


{{Bildkontakt}}</text>
      <sha1>jptlg9m42t94ccbdqjg8qwy1k43tecb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Bild pa hylsor i genomskarning.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>4892</id>
    <revision>
      <id>17298</id>
      <parentid>16703</parentid>
      <timestamp>2008-01-25T11:35:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>17298</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1332" sha1="os2mmqbprqbee1so8v6l30ssnqdrh8g" xml:space="preserve">Donerad av Max Charge på Robsoft forum. Han har tagit bilden själv.

{| style=&quot;margin:0.5em auto; width:80%; background-color:#FFFFF8; border:2px solid #FF0000; padding:5px; clear:both;&quot;
|-
|rowspan=&quot;3&quot;|[[Bild:Dialog-error.svg|80px|Warning sign]]
|'''Denna bilds uppladdare kontaktades 15 december 2007, eftersom denna bild saknar uppgift om källa och/eller licens.'''
|-
| &lt;span style=&quot;font-size: 90%&quot;&gt;Är du uppladdaren? Märk då snarast denna sida med licensinfo (ex. &lt;nowiki&gt;{{GFDL}}&lt;/nowiki&gt; eller &lt;nowiki&gt;{{PD}}&lt;/nowiki&gt;) samt uppge källan. Är det du själv som är upphovsman bör du skriva t.ex Foto:&lt;nowiki&gt;~&amp;#126;~&lt;/nowiki&gt;. Bilder med oklar [[Wikipedia:Upphovsrätt|upphovsrätt]] kan komma att raderas. Se [[Wikipedia:Riktlinjer för användande av bilder|Riktlinjer för bilder]] och [[Wikipedia:Meddelanden för upphovsrätt|Meddelanden för upphovsrätt]]. &lt;br&gt;Om inget svar givits inom 14 dagar, märks bilden för [[:Kategori:Bilder som bör raderas|radering]], &lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;[[Mall:bsbr2|bsbr2]]&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;, och denna skylt tas bort.&lt;/span&gt;
|-
| style=&quot;font-size: 75%&quot;|Använd denna mall genom att skriva &amp;#123;{subst:kontaktad&amp;#125;} på bildsidan, och &amp;#123;&amp;#123;subst:[[Mall:licensfråga|licensfråga]]|Bild:{{PAGENAME}}&amp;#125;&amp;#125; &lt;nowiki&gt;~~~~&lt;/nowiki&gt; på uppladdarens diskussionssida.
|}</text>
      <sha1>os2mmqbprqbee1so8v6l30ssnqdrh8g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Bildkontakt</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4893</id>
    <revision>
      <id>28124</id>
      <parentid>28078</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:24:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28124</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1343" sha1="86hrabggfohc5nkc2cuclof6umtgnav" xml:space="preserve">{| style=&quot;margin:0.5em auto; width:80%; background-color:#FFFFF8; border:2px solid #FF0000; padding:5px; clear:both;&quot;
|-
|rowspan=&quot;3&quot;|[[Bild:Dialog-error.svg|80px|Warning sign]]
|'''Denna bilds uppladdare kontaktades {{{dag}}} {{{månad}}} {{{år}}}, eftersom denna bild saknar uppgift om källa och/eller licens.'''
|-
| &lt;span style=&quot;font-size: 90%&quot;&gt;Är du uppladdaren? Märk då snarast denna sida med licensinfo (ex. &lt;nowiki&gt;{{GFDL}}&lt;/nowiki&gt; eller &lt;nowiki&gt;{{PD}}&lt;/nowiki&gt;) samt uppge källan. Är det du själv som är upphovsman bör du skriva t.ex Foto:&lt;nowiki&gt;~&amp;#126;~&lt;/nowiki&gt;. Bilder med oklar [[Wikipedia:Upphovsrätt|upphovsrätt]] kan komma att raderas. Se [[Wikipedia:Riktlinjer för användande av bilder|Riktlinjer för bilder]] och [[Wikipedia:Meddelanden för upphovsrätt|Meddelanden för upphovsrätt]]. &lt;br&gt;Om inget svar givits inom 14 dagar, märks bilden för [[:Kategori:Bilder som bör raderas|radering]], &lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;[[Mall:bsbr2|bsbr2]]&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;, och denna skylt tas bort.&lt;/span&gt;
|-
| style=&quot;font-size: 75%&quot;|Använd denna mall genom att skriva &amp;#123;{subst:kontaktad&amp;#125;} på bildsidan, och &amp;#123;&amp;#123;subst:[[Mall:licensfråga|licensfråga]]|Bild:{{PAGENAME}}&amp;#125;&amp;#125; &lt;nowiki&gt;~~~~&lt;/nowiki&gt; på uppladdarens diskussionssida.
|}
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Meddelandemallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>86hrabggfohc5nkc2cuclof6umtgnav</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Kemi A-B Sidhuvud</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4894</id>
    <revision>
      <id>51268</id>
      <parentid>45141</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:39:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <origin>51268</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1109" sha1="383fsvrd380e93dxf2vtgt97eqs02qw" xml:space="preserve">{| width=&quot;50%&quot; align=&quot;right&quot; border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;6&quot;|
| bgcolor=&quot;#F4F7FA&quot; align=&quot;center&quot; |
&lt;div style=&quot;font-size:x-small;&quot;&gt;
[[Kemi A]] | [[Kemi A/Introduktion|Introduktion]] | [[Kemi A/Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] | [[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] | [[Kemi A/Kemisk bindning|Kemisk bindning]] | [[Kemi A/Storheter|Storheter]]&lt;br&gt;[[Kemi A/Reaktionsformler|Reaktionsformler]] | [[Kemi A/Syrabasreaktioner|Syrabasreaktioner]] | [[Kemi A/Oxidation och reduktion|Oxidation och reduktion]] | [[Kemi A/Kolföreningar|Kolföreningar]] | [[Kemi A/Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]]&lt;br&gt;
[[Kemi B]] | [[Kemi B/Introduktion|Introduktion]] | [[Kemi B/Reaktionshastigheten|Reaktionshastigheten]] | [[Kemi B/Kemisk jämvikt|Kemisk jämvikt]] | [[Kemi B/Syrabasreaktioner|Syra-bas-reaktioner]] | [[Kemi B/Statistik|Statistik]]&lt;br&gt;
[[/Övningar/|Övningar]] | [[Formelsamling/Kemi|Formelsamling]] | [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet|Periodiska systemet]] | [[Kemi A/Register|Register]] 
&lt;/div&gt;
|}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Kemirelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>383fsvrd380e93dxf2vtgt97eqs02qw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rörost</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4906</id>
    <revision>
      <id>54600</id>
      <parentid>51212</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:25:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54600</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1047" sha1="8zo73462o6y1mpkcrt7zslh4pudrni0" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Rörost''' är ett inslag från Medelpad på julbordet.
 
==Ingredienser==
* 5 liter mjölk, helst ej pastöriserad och homogeniserad mjölk
* 2 msk ostlöpe
* 2-3 kanelstänger
* 1-2 msk sirap
* 1 msk hel kardemumma
* 1 dl grädde
* 2 msk vetemjöl
 
==Tillagning==
# Ljumma mjölken till handvarm, dvs. ca 37 grader.
# Ställ mjölken åt sidan och rör ned ostlöpen och lägg i kanelen.
# Låt mjölken ysta, den skall släppa från kastrullens kanter.
# Skär den ystade mjölken i lagoma bitar, se till att nå ända till kastrullens botten.
# Använd en träslev och rör försiktigt osten från botten av kastrullen.
# Låt osten koka sakta tills ostklumparna är ljust bruna, ca 4 timmar. Rör försiktigt några gånger under tiden det kokar.
# Smaka av med krossad, ej malen, kardemumma samt sirap.
# Red av rörosten med grädde, 1 dl mjölk samt vetemjölet.

En tumregel: det är dags att reda av rörosten då den reducerat till ca 2 liter.
 

[[Kategori:Jul|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>8zo73462o6y1mpkcrt7zslh4pudrni0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stilguide för herrar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4907</id>
    <revision>
      <id>56788</id>
      <parentid>39641</parentid>
      <timestamp>2024-12-01T17:19:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Basgarderob */ alla gråa kostymer är inte mörka</comment>
      <origin>56788</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7120" sha1="3ogwo5ruyzi4e91d89qturndfqm7ldq" xml:space="preserve">'''Stilguide för herrar''' är en guide för hur män på ett enkelt sätt kan klä sig och vårda sitt yttre, för att hålla en tidlös, internationellt gångbar stil.

==Varför? Varför inte?==
Många män är inte motiverade att vårda sin klädstil.

* Vissa tycker att klädkoder och stil är onödigt, opraktiskt eller ytligt.
* Vissa tycker att klassiskt herrmode är ett sätt att reproducera ett klassamhälle eller en könsmaktsordning, och/eller förhindrar det individuella uttrycket.
* Vissa tycker att nya kläder förstör miljön och suger ut tredje världens befolkning.

Detta är antingen fel, eller så har det inget att göra med klassiskt herrmode. Några invändningar med svar:

'''&quot;Finkläder strider mot mina politiska värderingar.&quot;'''
Det är inte &quot;borgerligt&quot; att vara välklädd. Bönder på 1800-talet hade frack när tillfälle gavs. I arbetardemonstrationerna i början av 1900-talets början gick män och pojkar i kostym.

Inga människor i historien har haft större möjlighet att bryta mot rådande normer som människor i västvärlden idag. Ett sätt att bryta mot normer är att ha udda kläder. Men nu när punkarna har blivit medelålders så har provokation enbart genom klädstil blivit ganska tandlöst. Starta en blogg i stället.

'''&quot;Jag är totalt ointresserad av kläder och mode.&quot;'''

Klassiskt herrmode behöver inte vara dyrare än du själv vill. Det behöver inte heller vara mer svårskött än du själv vill. Det är dessutom en varaktig kunskap, som har ändrats ytterst litet de senaste 50 åren, och som säkerligen kommer hålla i 50 år till.

'''&quot;Jag vägrar ha på mig något annat än mina subkulturskläder!&quot;'''

Vad har du på dig när det är femton grader kallt? Vad har du på dig om du ska måla om ett rum? Det är inte ''farligt'' att ta på sig en viss klädedräkt. Du kanske till och med kan lära dig att bredda din smak. För din identitet sitter väl djupare än så?

==Kläder==

===Basgarderob===
En mans garderob bör innehålla följande:
* Mörk kostym (mörkgrå eller marinblå)
* Vit skjorta
* Svarta skor
* Ljus kavaj
* Blå jeans

'''Ytterkläder'''
* Mörk långrock
* Varma handskar

'''Underkläder'''
* Svarta strumpor
* Svarta och vita kalsonger
* Svarta och vita t-shirts

'''Accessoarer'''
* Enfärgad eller diskret mönstrad slips
* Svart läderbälte
* Diskreta manschettknappar
* Svarta läderskor

==Klädnivåer==

===Finkläder===
''[[w:Högtidsdräkt|Högtidsdräkt]]'' (engelska ''evening dress'') är för herrar ett val mellan [[w:frack|frack]], [[w:mässuniform|mässuniform]] eller [[w:Hembygdsdräkt|hembygdsdräkt]]. ''[[w:Smoking|Smoking]]'' (engelska ''black tie'') innebär smoking. ''Kavaj'' har förr betytt mörk kostym.

===Kostym===
Kostymen förenar funktion, diskretion och elegans.

===Oöm klädsel===
Det går att vara välklädd även när man står till knäna i lervälling.

===Över- eller underklädd===
Det händer ibland att man finner sig vara över- eller underklädd på en sammankomst. Om man vill smälta in hjälpligt, så finns några enkla trick:

'''Klä ner sig från kostym:'''
* Ta av kavajen/slipsen.
* Ta av skjortan, och behåll kavajen på, utanpå undertröjan.
* Släpp ut skjortan utanför byxlinningen.

'''Klä upp sig från tröja/vardagsbyxor:'''
* Be en vän som har skjorta, slips och kavaj att låna ut kavajen, förutsatt att vännen klarar sig med skjorta och slips.
* Lägg frisyren.

==Accessoarer==

===Huvudbonader===
Fram till 1900-talets mitt kunde en man i en stad i västvärlden inte lämna hemmet barhuvad. Idag har vi en mer praktisk syn på huvudbonader. Man har kanske luva på vintern för att värma sig, eller keps på sommaren för att hejda solbrännan. Den som gillar hattar kan gärna ha en mjuk filthatt när vädret kräver det.

Män har inte huvudbonad inomhus. Undantag från detta är vissa ceremoniella plagg som studentmössor. Även vissa militära huvudbonader tillåts att bäras inomhus men då oftast under särskilda omständigheter, t.ex att en parad som kommer in utifrån, det skulle då vara olämpligt för deltagarna att ta av sig huvudbonaden.
Kyrkor är ett fall för sig, normalt gäller det i kyrkor enligt ovan, fråga ansvarig om du är osäker.

Pannband och snusnäsduk på huvudet räknas också som huvudbonader.

===Slipsar===
Man har oftast fler slipsar än man hinner slita ut. Se till att ha ett antal diskreta slipsar som inte väcker onödig uppmärksamhet.

===Solglasögon===
Solglasögon får bäras inomhus av den som är minst lika berömd som Stevie Wonder, eller minst lika blind som Stevie Wonder.

==Kroppsmodifikation==

===Tatueringar===
De flesta modefenomen skapas i överklassen och rör sig sedan nedåt i samhällsskikten, men när det gäller tatueringar är det tvärtom. Om du nödvändigtvis ska skrida till verket, välj en kroppsdel som du kan dölja året runt. Även om dina kompisar blir imponerade, så finns det många kulturer i världen där tatueringar är illa ansedda. I till exempel Japan är de associerade med yakuza - den organiserade brottsligheten.

Det finns flera alternativ till permanenta tatueringar - till exempel hennatatuering och kroppsmålning.

==Hår och skägg==

===Rakning===
Det finns flera sätt att raka sig - med rakkniv, rakhyvel och rakapparat.

Rakapparat är det säkraste och enklaste, men det är svårt att få en tillräckligt nära rakning. Ta gärna ett extra varv runt ansiktet!

Rakkniv är det svåraste, både när det gäller själva rakmomentet och underhållet av utrustningen. Men entusiasterna säger att upplevelsen och resultatet är överlägsna.

==Förstärkning/försvagning av intryck==
Det finns ingen idealisk manskropp.

Över huvud taget gäller att välja den klädstorlek som du ''har'', inte den du ''vill'' ha. Du lurar ingen utom dig själv.

===Kort i rocken===
Det är, socialt sett, värre för en man än för en kvinna att vara under medellängd.

* Huvudbonad
* Vuxen klädstil - skjorta, slips och kavaj i stället för tröja.
* Kraftiga skor

===Övervikt===
Att vara överviktig är påfrestande, både hälsomässigt och socialt. En utvecklad övervikt är emellertid svår att göra något åt, och för att lindra omvärldens fördömande blickar kan det vara lämpligt att vidta lämpliga åtgärder.

Det finns några trick för att minska synintrycket av manlig övervikt.
* Lång rock
* Kavaj
* Tätt skägg (förutsätter god skäggväxt)
* Välplanerad solbränna
* Lodräta ränder

Undvik:
* T-shirt
* Stora mönster

==Rekommenderad Läsning==
* [[Etikettbok]]
* [[Stilguide för damer]]

==Litteratur om stil för herrar==
* ''Bernhard Roetzel: Gentlemannen - Handbok i det klassiska herrmodet. Könemann Verlag 1999. Översättning från tyska av Eva Sandberg. ISBN 3-8290-2537-8''
* ''Frackvett'' - http://www.frackvett.se
* ''Stora etikettboken'', Magdalena Ribbing

{{stub}}

[[Kategori:Kultur]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[Kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: Qcg Umgängeskonst, etikettfrågor och andra personliga förhållanden]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]</text>
      <sha1>3ogwo5ruyzi4e91d89qturndfqm7ldq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Pink Gin</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4912</id>
    <revision>
      <id>37977</id>
      <parentid>16886</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T11:30:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pink Gin]] till [[Drinkboken/Recept/Pink Gin]]</comment>
      <origin>37977</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="509" sha1="4zsmjiavz7as1c4ej3d9xsnjawhq903" xml:space="preserve">'''Pink Gin''' användes ursprungligen av den brittiska flottan som medicin. Under 1940 talet blev den populär som coctail på Londons barer. Den kräver en förstklassig gin som bas.

====Ingredienser====
*5 cl gin
*1 stänk Angostura Bitter
 
====Tillagning====
Skölj glaset med Angostura Bitter, tillsätt kyld gin och servera.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i sherry eller martiniglas.

====Ordlista====
*[[w:Gin|Gin]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>4zsmjiavz7as1c4ej3d9xsnjawhq903</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Pomegranate Martini</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4913</id>
    <revision>
      <id>37274</id>
      <parentid>16896</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:44:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pomegranate Martini]] till [[Drinkboken/Recept/Pomegranate Martini]]</comment>
      <origin>37274</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="778" sha1="bay9ab4aao9t7ae6wd5taebj5slh2i0" xml:space="preserve">'''Pomegranate Martini'''

====Ingredienser====

*1 granatäpple
*3 cl sockerlag
*6 cl vodka
*8 cl färskpressad äppeljuice
*is
*Granatäppelkärnor och rosenblad till garnering


====[[Drinkglas|Glas]]====

*Serveras i martiniglas


====Tillagning====

*Dela granatäpplet på mitten och ta ur kärnorna

*Mosa kärnor och sockerlag med en muddlerpinne i en cocktailshaker.

*Tillsätt vodka, äppeljuice och is och skaka ordentligt.

*Sila upp drinken i ett det kylda glaset och lägg i ett rosenblad och några granatäppelkärnor.


====Garnering====

*Garnera med et rosenblad och några hela granatäppelkärnor.

====Ordlista====
*Muddlare (Mortelstöt av trä)
*[[w:Boston shaker|Shaker]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>bay9ab4aao9t7ae6wd5taebj5slh2i0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Nstab-main</title>
    <ns>8</ns>
    <id>4915</id>
    <revision>
      <id>20453</id>
      <parentid>20452</parentid>
      <timestamp>2008-06-01T13:28:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>20453</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="111" sha1="rqk0utg56pyayc1tz6mbqg1x6glx7jx" xml:space="preserve">{{#switch:{{PAGENAME}} 
  |Kokboken = Kokboken
  |{{#titleparts:{{PAGENAME}}|1}} = Bok
  |#default = Boksida
}}</text>
      <sha1>rqk0utg56pyayc1tz6mbqg1x6glx7jx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Snowball</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4917</id>
    <revision>
      <id>37281</id>
      <parentid>27976</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:46:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Snowball]] till [[Drinkboken/Recept/Snowball]]</comment>
      <origin>37281</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1502" sha1="5o6utkpp7izvm6w6eczhr78jictqu57" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Snowball''' är en drink gjord på fruktsoda, vodka och ägglikören Advocaat.

==== Ingredienser ====
*3 centiliter vodka
*3 centiliter Advocaat
*Fruktsoda
 
==== Tillagning ====
Blanda drinken direkt i ett highballglas med iskuber. Häll först i vodka och Advocaat. Fyll sedan glaset försiktigt med fruktsoda. Ägglikören gör att fruktsodan lätt skummar kraftigt.

Det riktiga sättet att göra en snowball på är svårt, detta görs på följande sätt. Häll 3 eller 4 cl advocaat och 1 eller 2 cl gin i ett longdrinkglas utan is. Detta är en drink som serveras utan is. Därför måste åtminstone fruktsodan och advocaaten vara väl kylda.
Vad som är svårt är nämligen att nu skall fruksodan skakas och sedan sprutas ned i glaset. Vilket görs enklast med en 33cl glas-flaska.
Öppna flaska, sätt tummen för och skaka mycket, spruta sedan ner i gin/ägglikör blandningen, det går att skaka flaskan flera gånger för att få så mycket som möjligt.
OBS ! Häll inte i den sista delen av fruktsodan i glaset för då förstörs det vispade ägget i ägglikören.

En riktigt välgjord snowball, skall kunna vändas upp och ned utan att något rinner ur, men det anses ofta som acceptabelt att sugrör/drinkpinnen står upp av sig själv utan att röra kanten på glaset.

==== Garnering ====
Det skum som skapas fungerar som en vacker, frostlik garnering.
 
==== Glas ====
Serveras i highballglas.

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>5o6utkpp7izvm6w6eczhr78jictqu57</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4918</id>
    <revision>
      <id>49791</id>
      <parentid>49784</parentid>
      <timestamp>2020-09-26T13:48:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Savh</username>
        <id>2590</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49784 av [[Special:Contributions/92.34.28.187|92.34.28.187]] ([[User talk:92.34.28.187|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>49791</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4860" sha1="p4fm9gpdxmpx6r70znvv4imrz3980k0" xml:space="preserve">== '''Periodiska systemets grupper''' ==
är de vertikala kolumnerna i periodiska systemets tabell. Det finns 18 grupper i standardversionen av tabellen. 

Det är ingen slump att dessa grupper i flera fall direkt motsvarar en [[kemisk serie]]. Det periodiska systemet skapades ju ursprungligen för att gruppera de kända grundämnenena på ett systematiskt sätt efter deras egenskaper.
Den moderna förklaringen till mönstret i periodiska systemet är att ämnena i en grupp har liknande [[konfiguration]] av de yttersta [[elektronskal]]en på atomerna. Eftersom de flesta kemiska egenskaperna hos ett grundämne till stor del bestäms av dessa yttersta elektroner, innebär det att ämnena i samma grupp i allmänhet har liknande både fysiska och kemiska egenskaper.

===Gruppnummer===
Det finns tre sätt att numrera grupperna i periodiska systemet, en med [[arabiska siffror]] och två med [[romerska siffror]]. Varianterna med romerska siffror är de ursprungliga traditionella beteckningarna på grupperna. Varianten med arabiska siffror är de namn som numera rekommenderas av [[IUPAC]] (International Union of Pure and Applied Chemistry).

Det finns en avsevärd förvirring kring de två gamla namnvarianterna (gamla IUPAC och CAS) som bestod av kombinationer av romerska siffror och bokstäverna A och B. I det gamla IUPAC-systemet betecknade A den vänstra och B den högra halvan av tabellen, medan i CAS-systemet A stod för huvudgrupperna och B för mellangrupperna. Det första systemet var vanligast i Europa medan det andra dominerade i Amerika. Det nya IUPAC-systemet utvecklades för att ersätta de båda tidigare systemen som använde samma beteckningar i olika betydelser på ett förvirrande sätt.

Nedan följer grupperna i det periodiska systemet. Inom parentes anges de båda gamla systemen, det europeiska och det amerikanska.

===Grupper===

====Grupp 1-element (IA,IA) ''Alkalimetaller''====
* litium
* natrium
* kalium
* rubidium
* cesium
* francium
Observera att även väte, som är en icke-metall, normalt placeras i grupp 1. Detta är dock bara en konvention, och väte skulle alternativt ha kunnat placerats bland halogenerna istället.
De är alla silverfärgade och mjuka metaller med liten täthet, som mycket lätt reagerar med halogener och då bildar salter, eller med vatten då de bildar starkt basiska hydroxider.
====Grupp 2-element (IIA,IIA) ''Alkaliska jordmetaller'' eller ''alkalisk jordartsmetall''====
* beryllium 
* magnesium
* kalcium 
* strontium
* barium
* radium
De är alla silverfärgade och  mjuka metaller med liten täthet, som lätt reagerar med halogener. Dock inte så snabbt som alkalimetaller.
Kännetecken för grupp 2 är att alla har två elektroner i yttersta skalet.

====Grupp 3-element (IIIA, IIIB)====
====Grupp 4-element (IVA, IVAB)====
====Grupp 5-element (VA, VB)====
====Grupp 6-element (VIA, VIB)====
====Grupp 7-element (VIIA, VIIB)====
====Grupp 8-element (VIIIA, VIIIB)====
Dessa ämnen har fyra valenselektroner i sitt yttre elektronskal.
* Järn
* Rutenium
* Osmium
* Hassium
====Grupp 9-element (VIIIA, VIIIB)====
====Grupp 10-element (VIIIA, VIIIB)====
====Grupp 11-element (IB, IB) ''Myntmetaller''====
* koppar
* silver
* guld.
====Grupp 12-element (IIB, IIB) ''Zinkgruppen''====
* zink
* kadmium
* kvicksilver
====Grupp 13-element (IIIB, IIIA) ''Borgruppen''====
* bor
* aluminium
* gallium
* indium 
* tallium
====Grupp 14-element (IVB, IVA) ''Kolgruppen''====
* kol
* kisel
* germanium
* tenn
* bly
* Ununquadium
====Grupp 15-element (VB, VA) ''Kvävegruppen''====
* kväve
* fosfor
* arsenik
* antimon
* vismut
====Grupp 16-element (VIB, VIA) ''Syregruppen'' ibland även kallad ''kalkogener''====
* syre
* svavel
* selen
* tellur
* polonium
Syre, svavel och selen är icke-metaller, tellur är en halvmetall och polonium är en metall. Föreningar med ämnen i syregruppen är vanligt förekommande i jordskorpan.

====Grupp 17-element (VIIB, VIIA) ''Halogener''====
* fluor
* klor
* brom
* jod
* astat.
Ordet halogen kommer från grekiskan: hals, &quot;salt&quot;, och gen, &quot;alstrare&quot;, alltså saltbildare, då de förekommer i många salter, till exempel natriumklorid. Halogenerna bildar salter med olika sorters metaller, därav namnet halogen.
====Grupp 18-element (VIIIB, VIIIA) ''Ädelgaser''====
Dessa icke-metaller är alla gasformiga vid rumstemperatur. På grund av att ädelgasernas yttersta elektronskal är fyllda så har dessa atomer en bra balans och reagerar mycket ogärna med andra ämnen. Man trodde länge att de överhuvudtaget inte kunde reagera med något annat ämne, men sedan 1962 har flera kemiska föreningar där till exempel xenon ingår framställts. Ädelgaserna är:
* helium
* neon
* argon
* krypton
* xenon
* radon

==Se också==

*[[Formelsamling/Kemi/Periodiska_systemet/Perioder]]

[[Kategori:Formelsamling kemi|Periodiska systemet]]</text>
      <sha1>p4fm9gpdxmpx6r70znvv4imrz3980k0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Perioder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4919</id>
    <revision>
      <id>51274</id>
      <parentid>26771</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:42:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <origin>51274</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32694" sha1="r1hcr10hyew8a1qr7m88fh8f30ylf42" xml:space="preserve">'''Periodiska systemets perioder''' är de horisontella raderna i periodiska systemets tabell. Det finns 7 sådana perioder som täcker in alla naturligt förekommande grundämnen och de som hittills framställts på konstgjord väg.

Perioden motsvarar antalet fulla eller påbörjade elektronskal i grundämnets atomer. Ämnen i samma period har liknande atommassor men olika kemiska egenskaper. Dessa egenskaper bestäms istället i allmänhet av vilken kolumn i periodiska systemets tabell som ämnet finns, d.v.s. vilken [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper|grupp]] som ämnet tillhör.

Varje elektronskal delas in i olika delskal, som fylls i tur och ordning allt eftersom atomnumret ökar. Detta sker i stort sett i följande turordning:

 1s
 2s           2p
 3s           3p
 4s        3d 4p
 5s        4d 5p
 6s     4f 5d 6p
 7s     5f 6d 7p
 8s  5&amp;nbsp;g 6f 7d 8p
 …

== Period 1-element ==

'''Period 1 element''' är grundämnena i den första raden, perioden, av det periodiska systemet.

Dessa är:

{| align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot;
|-----
! align=&quot;left&quot; | [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper|Grupp]]
| [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 1-element (IA,IA) Alkalimetaller|1]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 2-element (IIA,IIA) Alkaliska jordmetaller eller alkalisk jordartsmetall|2]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 3-element (IIIA, IIIB)|3]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 4-element (IVA, IVAB)|4]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 5-element (VA, VB)|5]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 6-element (VIA, VIB)|6]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 7-element (VIIA, VIIB)|7]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 8-element (VIIIA, VIIIB)|8]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 9-element (VIIIA, VIIIB)|9]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 10-element (VIIIA, VIIIB)|10]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 11-element (IB, IB) Myntmetaller|11]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 12-element (IIB, IIB) Zinkgruppen|12]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 13-element (IIIB, IIIA) Borgruppen|13]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 14-element (IVB, IVA) Kolgruppen|14]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 15-element (VB, VA) Kvävegruppen|15]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 16-element (VIB, VIA) Syregruppen ibland även kallad kalkogener|16]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 17-element (VIIB, VIIA) Halogener|17]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 18-element (VIIIB, VIIIA) Ädelgaser|18]]
|-----
! align=&quot;left&quot; | '''Nr&lt;br&gt;Kem. tecken'''
| bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot; | &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;1&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Väte|H]]
| colspan=&quot;16&quot; |
| bgcolor=&quot;#c0ffff&quot; | &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;2&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Helium|He]]
|}

== Period 2-element ==
'''Period 2 element''' är grundämnena i den andra raden, perioden, av det periodiska systemet.

Dessa är:

{| align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot;
|-----
! align=&quot;left&quot; | [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper|Grupp]]
| [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 1-element (IA,IA) Alkalimetaller|1]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 2-element (IIA,IIA) Alkaliska jordmetaller eller alkalisk jordartsmetall|2]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 3-element (IIIA, IIIB)|3]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 4-element (IVA, IVAB)|4]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 5-element (VA, VB)|5]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 6-element (VIA, VIB)|6]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 7-element (VIIA, VIIB)|7]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 8-element (VIIIA, VIIIB)|8]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 9-element (VIIIA, VIIIB)|9]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 10-element (VIIIA, VIIIB)|10]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 11-element (IB, IB) Myntmetaller|11]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 12-element (IIB, IIB) Zinkgruppen|12]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 13-element (IIIB, IIIA) Borgruppen|13]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 14-element (IVB, IVA) Kolgruppen|14]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 15-element (VB, VA) Kvävegruppen|15]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 16-element (VIB, VIA) Syregruppen ibland även kallad kalkogener|16]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 17-element (VIIB, VIIA) Halogener|17]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 18-element (VIIIB, VIIIA) Ädelgaser|18]]
|-----
! align=&quot;left&quot; | '''Nr&lt;br&gt;Kem. tecken'''
| bgcolor=&quot;#FF6666&quot; | 3&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Litium|Li]]
| bgcolor=&quot;#FFDEAD&quot; | 4&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Beryllium|Be]]
| colspan=&quot;10&quot; | || bgcolor=&quot;#cccc99&quot; | 5&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Bor|B]]
| bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot; | 6&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kol|C]]
| bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot; | &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;7&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kväve|N]]
| bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot; | &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;8&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Syre|O]]
| bgcolor=&quot;#ffff99&quot; | &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;9&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Fluor|F]]
| bgcolor=&quot;#c0ffff&quot; | &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;10&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Neon|Ne]]
|}

== Period 3-element ==
'''Period 3 element''' är grundämnena i den tredje raden, perioden, av det periodiska systemet.

Dessa är:

{| align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot;
|-----
! align=&quot;left&quot; | [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper|Grupp]]
| [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 1-element (IA,IA) Alkalimetaller|1]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 2-element (IIA,IIA) Alkaliska jordmetaller eller alkalisk jordartsmetall|2]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 3-element (IIIA, IIIB)|3]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 4-element (IVA, IVAB)|4]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 5-element (VA, VB)|5]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 6-element (VIA, VIB)|6]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 7-element (VIIA, VIIB)|7]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 8-element (VIIIA, VIIIB)|8]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 9-element (VIIIA, VIIIB)|9]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 10-element (VIIIA, VIIIB)|10]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 11-element (IB, IB) Myntmetaller|11]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 12-element (IIB, IIB) Zinkgruppen|12]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 13-element (IIIB, IIIA) Borgruppen|13]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 14-element (IVB, IVA) Kolgruppen|14]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 15-element (VB, VA) Kvävegruppen|15]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 16-element (VIB, VIA) Syregruppen ibland även kallad kalkogener|16]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 17-element (VIIB, VIIA) Halogener|17]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 18-element (VIIIB, VIIIA) Ädelgaser|18]]
|-----
! align=&quot;left&quot; | '''Nr&lt;br&gt;Kem. tecken'''
| bgcolor=&quot;#FF6666&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 11&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Natrium|Na]]
| bgcolor=&quot;#FFDEAD&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 12&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Magnesium|Mg]]
| colspan=&quot;10&quot; |
| bgcolor=&quot;#cccccc&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 13&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Aluminium|Al]]
| bgcolor=&quot;#cccc99&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 14&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kisel|Si]]
| bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 15&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Fosfor|P]]
| bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 16&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Svavel|S]]
| bgcolor=&quot;#ffff99&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;17&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Klor|Cl]]
| bgcolor=&quot;#c0ffff&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;18&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Argon|Ar]]
|}

== Period 4-element ==
'''Period 4 element''' är grundämnena i den fjärde raden, perioden, av det periodiska systemet.

Dessa  är:

{| align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot;
|-----
! align=&quot;left&quot; | [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper|Grupp]]
| [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 1-element (IA,IA) Alkalimetaller|1]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 2-element (IIA,IIA) Alkaliska jordmetaller eller alkalisk jordartsmetall|2]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 3-element (IIIA, IIIB)|3]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 4-element (IVA, IVAB)|4]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 5-element (VA, VB)|5]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 6-element (VIA, VIB)|6]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 7-element (VIIA, VIIB)|7]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 8-element (VIIIA, VIIIB)|8]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 9-element (VIIIA, VIIIB)|9]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 10-element (VIIIA, VIIIB)|10]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 11-element (IB, IB) Myntmetaller|11]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 12-element (IIB, IIB) Zinkgruppen|12]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 13-element (IIIB, IIIA) Borgruppen|13]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 14-element (IVB, IVA) Kolgruppen|14]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 15-element (VB, VA) Kvävegruppen|15]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 16-element (VIB, VIA) Syregruppen ibland även kallad kalkogener|16]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 17-element (VIIB, VIIA) Halogener|17]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 18-element (VIIIB, VIIIA) Ädelgaser|18]]
|-----
! align=&quot;left&quot; | '''Nr&lt;br&gt;Kem. tecken'''
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#FF6666&quot; | 19&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kalium|K]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#FFDEAD&quot; | 20&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kalcium|Ca]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 21&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Skandium|Sc]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 22&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Titan|Ti]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 23&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Vanadin|V]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 24&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Krom|Cr]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 25&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Mangan|Mn]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 26&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Järn|Fe]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 27&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kobolt|Co]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 28&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Nickel|Ni]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 29&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Koppar|Cu]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 30&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Zink|Zn]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | 31&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Gallium|Ga]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#cccc99&quot; | 32&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Germanium|Ge]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#cccc99&quot; | 33&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Arsenik|As]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot; | 34&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Selen|Se]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffff99&quot; | 35&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Brom|Br]]
| width=&quot;3%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#c0ffff&quot; | 36&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Krypton|Kr]]
|}

== Period 5-element ==
'''Period 5 element''' är grundämnena i den femteraden, perioden, av det periodiska systemet.
Dessa är:

{| align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot;
|-----
! align=&quot;left&quot; | [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper|Grupp]]
| [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 1-element (IA,IA) Alkalimetaller|1]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 2-element (IIA,IIA) Alkaliska jordmetaller eller alkalisk jordartsmetall|2]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 3-element (IIIA, IIIB)|3]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 4-element (IVA, IVAB)|4]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 5-element (VA, VB)|5]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 6-element (VIA, VIB)|6]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 7-element (VIIA, VIIB)|7]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 8-element (VIIIA, VIIIB)|8]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 9-element (VIIIA, VIIIB)|9]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 10-element (VIIIA, VIIIB)|10]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 11-element (IB, IB) Myntmetaller|11]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 12-element (IIB, IIB) Zinkgruppen|12]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 13-element (IIIB, IIIA) Borgruppen|13]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 14-element (IVB, IVA) Kolgruppen|14]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 15-element (VB, VA) Kvävegruppen|15]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 16-element (VIB, VIA) Syregruppen ibland även kallad kalkogener|16]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 17-element (VIIB, VIIA) Halogener|17]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 18-element (VIIIB, VIIIA) Ädelgaser|18]]
|-----
! align=&quot;left&quot; | '''Nr&lt;br&gt;Kem. tecken'''
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#FF6666&quot; | 37&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rubidium|Rb]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#FFDEAD&quot; | 38&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Strontium|Sr]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 39&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Yttrium|Y]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 40&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Zirkonium|Zr]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 41&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Niob|Nb]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 42&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Molybden|Mo]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 43&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Teknetium|Tc]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 44&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rutenium|Ru]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 45&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rodium|Rh]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 46&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Palladium|Pd]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 47&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Silver|Ag]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | 48&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kadmium|Cd]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | 49&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Indium|In]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | 50&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tenn|Sn]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#cccc99&quot; | 51&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Antimon|Sb]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#cccc99&quot; | 52&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tellur|Te]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#ffff99&quot; | 53&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Jod|I]]
| width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#c0ffff&quot; | 54&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Xenon|Xe]]
|}

== Period 6-element ==
'''Period 6 element'''är grundämnena i den sjätte raden, perioden, av det periodiska systemet, inkusive lantanoiderna.
Dessa är:

{| align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot;
|-----
! align=&quot;left&quot; | [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper|Grupp]]
| [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 1-element (IA,IA) Alkalimetaller|1]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 2-element (IIA,IIA) Alkaliska jordmetaller eller alkalisk jordartsmetall|2]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 3-element (IIIA, IIIB)|3]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 4-element (IVA, IVAB)|4]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 5-element (VA, VB)|5]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 6-element (VIA, VIB)|6]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 7-element (VIIA, VIIB)|7]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 8-element (VIIIA, VIIIB)|8]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 9-element (VIIIA, VIIIB)|9]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 10-element (VIIIA, VIIIB)|10]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 11-element (IB, IB) Myntmetaller|11]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 12-element (IIB, IIB) Zinkgruppen|12]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 13-element (IIIB, IIIA) Borgruppen|13]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 14-element (IVB, IVA) Kolgruppen|14]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 15-element (VB, VA) Kvävegruppen|15]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 16-element (VIB, VIA) Syregruppen ibland även kallad kalkogener|16]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 17-element (VIIB, VIIA) Halogener|17]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 18-element (VIIIB, VIIIA) Ädelgaser|18]]
|-----
! align=&quot;left&quot; | '''Nr&lt;br&gt;Kem. tecken'''
| bgcolor=&quot;#FF6666&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 55&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Cesium|Cs]]
| bgcolor=&quot;#FFDEAD&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 56&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Barium|Ba]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | &lt;small&gt;57-71&lt;/small&gt;
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 72&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Hafnium|Hf]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 73&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tantal|Ta]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 74&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Wolfram|W]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 75&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rhenium|Re]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 76&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Osmium|Os]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 77&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Iridium (grundämne)|Ir]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 78&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Platina|Pt]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 79&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Guld|Au]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 80&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Kvicksilver|Hg]]
| bgcolor=&quot;#cccccc&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 81&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tallium|Tl]]
| bgcolor=&quot;#cccccc&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 82&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Bly|Pb]]
| bgcolor=&quot;#cccccc&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 83&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Vismut|Bi]]
| bgcolor=&quot;#cccc99&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 84&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Polonium|Po]]
| bgcolor=&quot;#ffff99&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 85&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Astat|At]]
| bgcolor=&quot;#c0ffff&quot;width=&quot;5%&quot; align=&quot;center&quot; | 86&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Radon|Rn]]
|-----
| colspan=&quot;3&quot; align=&quot;right&quot; | '''[[w:Lantanider|Lantaniderna]]''':
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 57&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Lantan|La]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 58&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Cerium|Ce]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 59&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Praseodym|Pr]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 60&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Neodym|Nd]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 61&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Prometium|Pm]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 62&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Samarium|Sm]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 63&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Europium|Eu]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 64&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Gadolinium|Gd]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 65&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Terbium|Tb]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 66&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Dysprosium|Dy]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 67&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Holmium|Ho]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 68&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Erbium|Er]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 69&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Tulium|Tm]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 70&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ytterbium|Yb]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot; | 71&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Lutetium|Lu]]
| &amp;nbsp;
|}

== Period 7-element ==
'''Period7 element''' är grundämnena i den tredje raden, perioden, av det periodiska systemet, inkusive aktiniderna.

Dessa är:

{| align=&quot;center&quot; border=&quot;0&quot;
|-----
! align=&quot;left&quot; | [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper|Grupp]]
| [[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 1-element (IA,IA) Alkalimetaller|1]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 2-element (IIA,IIA) Alkaliska jordmetaller eller alkalisk jordartsmetall|2]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 3-element (IIIA, IIIB)|3]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 4-element (IVA, IVAB)|4]] ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 5-element (VA, VB)|5]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 6-element (VIA, VIB)|6]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 7-element (VIIA, VIIB)|7]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 8-element (VIIIA, VIIIB)|8]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 9-element (VIIIA, VIIIB)|9]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 10-element (VIIIA, VIIIB)|10]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 11-element (IB, IB) Myntmetaller|11]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 12-element (IIB, IIB) Zinkgruppen|12]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 13-element (IIIB, IIIA) Borgruppen|13]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 14-element (IVB, IVA) Kolgruppen|14]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 15-element (VB, VA) Kvävegruppen|15]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 16-element (VIB, VIA) Syregruppen ibland även kallad kalkogener|16]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 17-element (VIIB, VIIA) Halogener|17]]  ||[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper#Grupp 18-element (VIIIB, VIIIA) Ädelgaser|18]]
|-----
! align=&quot;left&quot; | '''Nr&lt;br&gt;Kem. tecken'''
| bgcolor=&quot;#FF6666&quot; | 87&lt;br&gt;&amp;nbsp;[[Francium|Fr]]&amp;nbsp;
| bgcolor=&quot;#FFDEAD&quot; | 88&lt;br&gt;[[Radium|Ra]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;small&gt;89-103&lt;/small&gt;
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;104&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Rutherfordium|Rf]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;105&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Dubnium|Db]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;106&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Seaborgium|Sg]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;107&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Bohrium|Bh]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;108&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Hassium|Hs]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;109&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Meitnerium|Mt]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;110&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Darmstadtium|Ds]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;111&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Unununium|Uuu]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;112&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununbium|Uub]]
| bgcolor=&quot;#eceaec&quot; | &lt;span style=&quot;color:#cccccc;&quot;&gt;113&lt;br&gt;[[Ununtrium|Uut]]&lt;/span&gt;
| bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;114&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununquadium|Uuq]]
| bgcolor=&quot;#eceaec&quot; | &lt;span style=&quot;color:#cccccc;&quot;&gt;115&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununpentium|Uup]]&lt;/span&gt;
| bgcolor=&quot;#eceaec&quot; | &lt;span style=&quot;color:#cccccc;&quot;&gt;116&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununhexium|Uuh]]&lt;/span&gt;
| bgcolor=&quot;#fcfecc&quot; | &lt;span style=&quot;color:#cccccc;&quot;&gt;117&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununseptium|Uus]]&lt;/span&gt;
| bgcolor=&quot;#ecfefc&quot; | &lt;span style=&quot;color:#cccccc;&quot;&gt;118&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Ununoctium|Uuo]]&lt;/span&gt;
|----- align=&quot;CENTER&quot;
| colspan=&quot;3&quot; align=&quot;right&quot; | '''[[w:Aktinider|Aktiniderna]]:'''
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | 89&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Aktinium|Ac]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | 90&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Torium|Th]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | 91&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Protaktinium|Pa]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | 92&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Uran|U]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;93&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Neptunium|Np]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;94&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Plutonium|Pu]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;95&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Americium|Am]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;96&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Curium|Cm]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;97&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Berkelium|Bk]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;98&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Californium|Cf]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;99&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Einsteinium|Es]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;100&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Fermium|Fm]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;101&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Mendelevium|Md]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;102&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Nobelium|No]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot; | &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;103&lt;/span&gt;&lt;br&gt;[[Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen #Lawrencium|Lr]]
|}

----

{| border=&quot;0&quot; align=&quot;center&quot;
|+align=&quot;center&quot; | [[Kemisk serie]]
|-----
| bgcolor=&quot;#ff6666&quot;|[[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Alkalimetaller]]
| bgcolor=&quot;#ffdead&quot;|[[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Alkaliska jordmetaller]]
| bgcolor=&quot;#ffbfff&quot;|[[w:Lantanider|Lantanider]]
| bgcolor=&quot;#ff99cc&quot;|[[w:Aktinider|Aktinider]]
| bgcolor=&quot;#ffc0c0&quot;|[[w:Övergångsmetaller|Övergångsmetaller]]
|-
| bgcolor=&quot;#cccccc&quot;|[[w:Övriga metaller|Övriga metaller]]
| bgcolor=&quot;#cccc99&quot;|[[w:Halvmetaller|Halvmetaller]]
| bgcolor=&quot;#a0ffa0&quot;|[[w:Icke-metaller|Icke-metaller]]
| bgcolor=&quot;#ffff99&quot;|[[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Halogener]]
| bgcolor=&quot;#c0ffff&quot;|[[Kemi A/Grundämnenas släktskap|Ädelgaser]]
|}

[[Kategori:Formelsamling kemi|Periodiska systemet]]</text>
      <sha1>r1hcr10hyew8a1qr7m88fh8f30ylf42</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Västgötska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4920</id>
    <revision>
      <id>47082</id>
      <parentid>26466</parentid>
      <timestamp>2017-05-09T14:53:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Flinga</username>
        <id>4199</id>
      </contributor>
      <comment>notis, puts</comment>
      <origin>47082</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10727" sha1="954gepnkdj4e6it54kq9ra3ar4xuik0" xml:space="preserve">:''Det här tycks vara ett utkast till en bok om ett ganska radikalt hållet förslag till ny stavningsnorm eller ortografi för de väsgötska målen. Därmed kan den vara lite vilseledande, då förslagen kan misstolkas som förklaringar av ordformer. Exempelvis är artiklarna för bestämd form femininum, maskulinum och neutrum normalt sett'' e ''eller'' ena, en ''och'' ett ''på västgötska, och bokstäverna ð, æ och ø används normalt inte i texter om målen.''

:''Sidans innehåll ska därför inte tas rakt av som information om västgötskans språkliga drag.''

De västgötska stavningsnormer som står här är bland de mer avancerade som kan finnas bland dialekterna. Det finns även simplare versioner av västgötska, än den som står här.

== Alfabetet ==
Det västgötska alfabetet har rensats ut från alla konsonanter som lika gärna kan bytas ut mot andra konsonanter, utom x. Dessa är följande:

*c -&gt; s, k
*q -&gt; k
*w -&gt; v
*z -&gt; z

Däremot finns konsonanten ð, som liksom i [[färöiska|färöiskan]] är tonlös, och alltså inte uttalas. Till exempel uttalas ordet &quot;bloð&quot; bara &quot;blo'&quot;, och varken &quot;blod&quot; eller &quot;bloð&quot;.

För att få en mer skandinavisk känsla över dialekten, eller språket, används vokalerna æ och ø i stället för ä och ö.
Alfabetet ser således ut så här:

Aa Bb Dd Ðð Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Rr Ss Tt Uu Vv Xx Yy Åå Ææ Øø

== Stavningsregler ==
Både för att det skall bli lättare att stava, uttala och helt enkelt för att det skall se bättre ut, finns ett antal strikta stavningsregler inom västgötskan.

För mjuka g- och k-ljud används alltid stavningen gj och kj. Detta gäller dock inte om det står i slutet av ordet. Det heter till exempel &quot;gjera&quot; (göra) och &quot;kjøra&quot; (köra). Det heter &quot;dvergjer&quot; (dvärg, nominativ), men det heter &quot;dverg&quot; (dvärg, ackusativ och dativ). Det heter &quot;segja&quot; (säga), men det heter &quot;seg!&quot; (säg!).

I lånord där uttalet inte följer ett germanskt mönster (betoning på första stavelsen), sätts ett accenttecken ut på den vokal där betongen sitter. Är vokalen lång, är accenttecknet akutt, annars gravt. Det heter till exempel &quot;funksjón&quot; (funktion) och &quot;dialèkt&quot;.

== Stavningsregler som skiljer sig från svenskan ==
* I stället för ck används kk (c finns ju inte ens) (snacka heter '''snakka''').
* Stavningarna hv, hr, hl och hn ligger kvar på ord som '''vad''', '''ring''', '''löpa''' och '''näve''' (hvað, hringer, hlaupa, hneve).
* Lånord som slutar på -tion eller -sion (funktion, session) stavas i stället med -sjón (funksjón, sessjón). Aktie stavas aktje.
* '''j''' används inte i slutet på ord, utan i stället används '''i''' (och i vissa fall y). Det stavas alltså &quot;hei&quot;, &quot;nei&quot;, och &quot;høya&quot; i stället för &quot;hej&quot;, &quot;nej&quot;, och &quot;höja&quot;. Det stavas däremot &quot;tjuðer&quot;, &quot;stjerna&quot;, &quot;fjeðer&quot;, &quot;ja&quot; (tjuder, stjärna, fjäder, ja) och så vidare.

== Grammatik ==
Västgötskans grammatik skiljer sig en hel del från svenskans. Faktiskt mer än norskans och danskans. Denna skall förklaras nedan.

=== Personliga pronomen ===
Nedan visas en tabell över västgötskans personliga pronomen.

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 |
 ! colspan=&quot;5&quot; style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''Singular'''
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''Plural'''
 |-
 |
 ! style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''1:a person'''
 ! style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''2:a person'''
 ! style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''3:e person m.'''
 ! style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''3:e person f.'''
 ! style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''3:e person n.'''
 ! style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''1:a person'''
 ! style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''2:a person'''
 ! style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''3:e person'''
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''nominativ'''
 | jag/eg (varierar)
 | du
 | hann
 | hon
 | denn, deð
 | við
 | I
 | dei
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''ackusativ'''
 | mig
 | dig
 | hann
 | hana
 | denn, deð
 | oss
 | er
 | deim
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''dativ'''
 | mer
 | der
 | honum
 | henne
 | denn, dy
 | oss
 | er
 | deim
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''genitiv'''
 | minn, min, mitt
 | dinn, din, ditt
 | hanns
 | hennes
 | dess
 | vor, vort
 | er, ert
 | deiras
 |}

=== Substantiv ===
Till skillnad från svenskan (men i likhet med nynorsk, isländska, färöiska och många andra svenska och norska dialekter) har västgötskan tre genus i stället för två:

* Maskulina: einn
* Feminina:  ein
* Neutrala:  eitt

===== Maskulina =====
På många av de maskulina substantiven sitter i nominativ den gamla fornsvenska ändelsen -er kvar (jmfr. vg. '''oster''', sv. '''ost'''). I isländska och färöiska är samma ändelse -ur (ostur). Ser du ett ord som ser ut som ett vanligt svenskt ord, plus -er, är det antagligen maskulint.

Ord som slutar på -are, såsom &quot;anvendare&quot;, &quot;leikare&quot;, &quot;stedare&quot;, &quot;målare&quot; (användare, läkare, städare, målare), o. s. v. är maskulina. Många ord som slutar på gl, gn, ll, nn eller e (fugl, vagn, steinn, drake) är maskulina. Maskulina stubstantiv får nästan alltid pluraländelsen -ar.

Här följer en tabell som visar hur maskulina substantiv böjs:

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 |
 |
 ! colspan=&quot;6&quot; style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''singular'''
 ! colspan=&quot;6&quot; style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''plural'''
 |-
 |
 |
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''obestämd form'''
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''bestämd form'''
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''obestämd form'''
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''bestämd form'''
 |-
 |
 | '''Ändelse'''
 | -er
 | -l, -n
 | -e
 | -er
 | -l, -n
 | -e
 | -er
 | -l, -n
 | -e
 | -er
 | -l, -n
 | -e
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''nominativ'''
 |
 | hringer
 | fugl
 | drake
 | hringerenn
 | fuglenn
 | drakenn
 | hringar
 | fuglar
 | drakar
 | hringarne
 | jarlarne
 | drakarne
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''ackusativ'''
 |
 | hring
 | fugl
 | draka
 | hringenn
 | fuglenn
 | drakann
 | hringa
 | jarla
 | draka
 | hringana
 | fuglana
 | drakana
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''dativ'''
 |
 | hring
 | fugl
 | draka
 | hringenn
 | jarlenn
 | drakann
 | hringum
 | jarlum
 | drakum
 | hringanum
 | fuglanum
 | drakanum
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''genitiv'''
 |
 | hringers
 | fugls
 | drakas
 | hringerens
 | fuglens
 | drakens
 | hringas
 | fuglas
 | drakas
 | hringannas
 | fuglannas
 | drakannas
 |}

===== Feminina =====
Feminina verb har arikeln &quot;ein&quot;. I princip alla lånord som inte är neutrala (t. ex. posisjón, nasjón och dialèkt) hör hit.

De ord som i svenskan slutar på -a, och har artikeln &quot;en&quot; (t. ex. gata, penna och apa) är också feminina. I övrigt är det i princip alla ord som inte är neutrala (har artikeln &quot;eitt&quot;) och inte slutar med maskilinumändelsen -er, -are, -l, -n eller -e som platsar in i det feminina genuset.

Feminina substantiv som slutar på -a får alltid pluraländelsen -ur (liksom svenska -or) (jmfr. isländska -ur). Andra ord får antingen -ar eller -er.

Nedan följer en ny tabell, med feminina substantiv:

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 |
 |
 ! colspan=&quot;6&quot; style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''singular'''
 ! colspan=&quot;6&quot; style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''plural'''
 |-
 |
 |
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''obestämd form'''
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''bestämd form'''
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''obestämd form'''
 ! colspan=&quot;3&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''bestämd form'''
 |-
 |
 | '''Ändelse'''
 | -a
 | (ingen)
 | (lånord)
 | -a
 | (ingen)
 | (lånord)
 | -a
 | (ingen)
 | (lånord)
 | -a
 | (ingen)
 | (lånord)
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''nominativ'''
 |
 | gata
 | elf
 | funksjón
 | gatan
 | elfa
 | funksjóna
 | gatur
 | elfar
 | funksjóner
 | gaturna
 | elfarna
 | funksjónerna
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''ackusativ'''
 |
 | gatu
 | elf
 | funksjón
 | gatun
 | elfa
 | funksjóna
 | gatur
 | elfar
 | funksjóner
 | gaturna
 | elfarna
 | funksjónerna
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''dativ'''
 |
 | gatu
 | elf
 | funksjón
 | gatun
 | elfa
 | funksjóna
 | gatum
 | elfum
 | funksjónum
 | gatunum
 | elfanum
 | funksjónenum
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''genitiv'''
 |
 | gatas
 | elfs
 | funksjóns
 | gatuns
 | elfas
 | funksjónas
 | gaturs
 | elfars
 | funksjóners
 | gaturnas
 | elfarnas
 | funksjónernas
 |}

===== Neutrala =====
De neutrala substantiven har artikeln &quot;eitt&quot;, och hit hör i princip alla svenska ord med artikeln ett.

{| border=&quot;2&quot; cellpadding=&quot;4&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;&quot;
 |
 |
 ! colspan=&quot;4&quot; style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''singular'''
 ! colspan=&quot;4&quot; style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''plural'''
 |-
 |
 |
 ! colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''obestämd form'''
 ! colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''bestämd form'''
 ! colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''obestämd form'''
 ! colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color:#DADADA;&quot; | '''bestämd form'''
 |-
 |
 | '''Ändelse'''
 | (vokal)
 | (konsonant)
 | (vokal)
 | (konsonant)
 | (vokal)
 | (konsonant)
 | (vokal)
 | (konsonant)
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''nominativ'''
 |
 | fløte
 | barn
 | fløteð
 | barneð
 | fløte
 | børn
 | fløten
 | børnen
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''ackusativ'''
 |
 | fløte
 | barn
 | fløteð
 | barneð
 | fløte
 | børn
 | fløten
 | børnen
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''dativ'''
 |
 | fløte
 | barn
 | fløteð
 | barneð
 | fløtum
 | børnum
 | fløtenum
 | børnenum
 |-
 ! style=&quot;background-color:#D0D0D0;&quot; | '''genitiv'''
 |
 | fløtes
 | barns
 | fløteðs
 | barneðs
 | fløtes
 | børns
 | fløtens
 | børnens
 |}

[[Kategori:Dialekter &amp; språk i Sverige]]
[[Kategori:SAB: Fc.04 Dialektologi och språkgeografi|Västgötska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|V]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[kategori:Språk]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/V]]</text>
      <sha1>954gepnkdj4e6it54kq9ra3ar4xuik0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Admin</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4921</id>
    <revision>
      <id>28114</id>
      <parentid>16981</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:14:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28114</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="311" sha1="q72n5co9m3yhjrgyyjg24pgv4iwp10n" xml:space="preserve">*[[Användare:{{{1}}}|{{{1}}}]] {{#if: {{{2|}}}|(även {{{2}}})}} – [[Användardiskussion:{{{1}}}|D]] &amp;bull; [[Special:Bidrag/{{{1}}}|B]] &amp;bull; &lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[{{fullurl:Special:Logg|user={{urlencode:{{{1}}}}}}} L]&lt;/span&gt;&lt;noinclude&gt;

[[Kategori:Användarrelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>q72n5co9m3yhjrgyyjg24pgv4iwp10n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Byråkrater</title>
    <ns>4</ns>
    <id>4926</id>
    <revision>
      <id>54536</id>
      <parentid>54400</parentid>
      <timestamp>2024-01-27T10:15:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EPIC</username>
        <id>7702</id>
      </contributor>
      <comment>korr länk</comment>
      <origin>54536</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="951" sha1="ennt0tcieb234d01b76jcbbaypwk64t" xml:space="preserve">{{Administrativa sidor}}
Byråkrater på Wikibooks är användare som har lite fler befogenheter än [[Wikibooks:Administratörer|administratörer]]. Utöver administratörers befogenheter så kan byråkrater ändra användarrättigheter på användarkonton. Byråkrater kan alltså göra användare till administratörer och byråkrater samt sätta botflaggor på botkonton.

Byråkrater utses, liksom administratörer, på [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet]].

==Lista över byråkrater==
'''''Svenska Wikibooks saknar för närvarande byråkrater. Vid behov av att tillsätta administratörer, lämna en begäran på [[:m:Steward requests/Permissions#Administrator access]].'''''

== Se även ==
* [[Wikibooks:Administratörer]]

* [[Special:Användare/bureaucrat|Lista över byråkrater på svenskspråkiga Wikibooks]]
* [[Special:Logg/rights|Byråkratlogg]]
* [[Special:Logg/makebot|Robotlogg]]

[[Kategori:Wikibooks:Byråkrater]]</text>
      <sha1>ennt0tcieb234d01b76jcbbaypwk64t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Kod</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4939</id>
    <revision>
      <id>17138</id>
      <parentid>17131</parentid>
      <timestamp>2008-01-15T04:25:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>17138</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="374" sha1="80og6bz2tuwklqf6q7wj45mjiing8jn" xml:space="preserve">Kodmallarna är ett mer avancerat sätt att visa kod på. Nu visas koden med en stor blå bakgrund och det finns möjligheter att lägga till beskrivningstext. Kanske inte låter så avancerat med kolla in på de olika mallarna så kommer du se.

==Mallarna==
* [[Mall:Kod:Utskrift|Kod:Utskrift]] - Vanlig utskriftsmall. Skriv koden, skriv utskriften.

[[Kategori:Mall:Kod]]</text>
      <sha1>80og6bz2tuwklqf6q7wj45mjiing8jn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Kod:Utskrift</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4940</id>
    <revision>
      <id>17136</id>
      <parentid>17135</parentid>
      <timestamp>2008-01-15T04:17:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrar tillbaka till &quot;original&quot;</comment>
      <origin>17136</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="548" sha1="b2f1g6mz05n1gympkkltz3zyrscu2xa" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;border: #7777FF solid 1px; text-align: left; padding:5px; clear: both; background-color: #DDDDFF&quot;&gt;{{{1}}}
[[Image:Crystal_Clear_app_terminal.png|20px]] '''Kod:'''
&lt;div style=&quot;border: #7777FF solid 1px; text-align: left; padding:5px; clear: both; background-color: #FFFFFF;&quot;&gt;{{{2}}}&lt;/div&gt;
[[Image:Crystal_Clear_app_kscreensaver.png|20px]] '''Utskrift:'''
&lt;div style=&quot;border: #7777FF solid 1px; text-align: left; padding:5px; clear: both; background-color: #FFFFFF;&quot;&gt;{{{3}}}&lt;/div&gt;{{{4}}}&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;[[Category:Mall:Kod]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>b2f1g6mz05n1gympkkltz3zyrscu2xa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Mall:Kod</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4942</id>
    <revision>
      <id>17139</id>
      <timestamp>2008-01-15T04:25:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Sidor relaterade till [[Mall:Kod]].  [[Kategori:Mallar]]</comment>
      <origin>17139</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="4ujj8dwc8o2h404xd34wnqhfi47pceu" xml:space="preserve">Sidor relaterade till [[Mall:Kod]].

[[Kategori:Mallar]]</text>
      <sha1>4ujj8dwc8o2h404xd34wnqhfi47pceu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4950</id>
    <revision>
      <id>53704</id>
      <parentid>53703</parentid>
      <timestamp>2023-01-17T11:24:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <comment>rv klotter</comment>
      <origin>53704</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17109" sha1="l486byw06wix082bolztlmjc3mji4zw" xml:space="preserve">Detta är en '''lista över grundämnen'''.
{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot; class=&quot;sortable wikitable&quot;
|-
| align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;|'''Tecken'''
| align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;|'''Grundämne''' 
| align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;|'''Nr''' 
| align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;|'''Atommassa (u)'''
| align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;|'''Densitet vid 20&amp;nbsp;°C (g/cm³)''' 
| align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;|'''Smältpunkt&lt;br&gt;(°C)''' 
| align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;|'''Kokpunkt&lt;br&gt;(°C)''' 
| align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;|'''Upptäcktsår''' 
| align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;|'''Upptäckare'''
|-
| Ac || [[/Grundämnen/ #Aktinium|Aktinium]] || 89 || 227,0278 || 10,07 || 1047 || 3197 || 1899 || [[André-Louis Debierne|Debierne]] 
|-
| Ag || [[/Grundämnen/ #Silver|Silver]] || 47 || 107,8682 || 10,49 || 961,9 || 2212 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| Al || [[/Grundämnen/ #Aluminium|Aluminium]] || 13 || 26,981539 || 2,70 || 660,5 || 2467 || 1825 || [[Hans Christian Ørsted|Ørsted]]
|-
| Am || [[/Grundämnen/ #Americium|Americium]]   || 95 || 243,0614 || 13,67 || 994 || 2607 || 1944 || [[Glenn T. Seaborg|Seaborg]]
|-
| Ar || [[/Grundämnen/ #Argon|Argon]]   || 18 || 39,948 || 0,00166 || -189,4 || -185,9 || 1894 || [[William Ramsay|Ramsay]] och [[John William Strutt|Rayleigh]] 
|-
| As || [[/Grundämnen/ #Arsenik|Arsenik]]  || 33 || 74,92159 || 5,72 || 613 || 613 (sublimerar) || Ca 1250 || [[Albertus Magnus]]
|-
| At || [[/Grundämnen/ #Astat|Astat]] || 85 || 209,9871 || &amp;nbsp; || 302 || 337 || 1940 || [[Dale Corson|Corson]], [[Kenneth MacKenzie|MacKenzie]] och [[Emilio Segrè|Segrè]]
|-
| Au || [[/Grundämnen/ #Guld|Guld]] || 79 || 196,96654 || 19,32 || 1064,4 || 2940 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| B || [[/Grundämnen/ #Bor|Bor]]  || 5 || 10,811 || 2,46 || 2300 || 2550 || 1808 || [[Humphry Davy|Davy]] och [[Louis Joseph Gay-Lussac|Gay-Lussac]]
|-
| Ba || [[/Grundämnen/ #Barium|Barium]] || 56 || 137,327 || 3,65 || 725 || 1640 || 1808 || [[Humphry Davy|Davy]]
|-
| Be || [[/Grundämnen/ #Beryllium|Beryllium]]  || 4 || 9,012182 || 1,85 || 1278 || 2970 || 1797  || [[Louis Vauquelin|Vauquelin]]
|-
| Bh || [[/Grundämnen/ #Bohrium|Bohrium]]|| 107 || 262,1229 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1976 || [[Jurij Oganessian|Oganessian]]
|-
| Bi || [[/Grundämnen/ #Vismut|Vismut]] || 83 || 208,98037 || 9,80 || 271,4 || 1560 || 1540  || [[Georg Agricola|Agricola]]
|-
| Bk || [[/Grundämnen/ #Berkelium|Berkelium]] || 97 || 247,0703 || 13,25 || 986 || &amp;nbsp; || 1949 || [[Glenn T. Seaborg|Seaborg]]
|-
| Br || [[/Grundämnen/ #Brom|Brom]] ||35 || 79,904 || 3,14 || -7,3 || 58,8 || 1826 || [[Antoine Balard|Balard]]
|-
| C || [[/Grundämnen/ #Kol|Kol]] || 6 ||12,011 || 3,51 || 3550 || 4827 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| Ca || [[/Grundämnen/ #Kalcium|Kalcium]] || 20 || 40,078 || 1,54 || 839 || 1487 || 1808 || [[Humphry Davy|Davy]]
|-
| Cd || [[/Grundämnen/ #Kadmium|Kadmium]] || 48 || 112,411 || 8,64 || 321 || 765 || 1817 || [[Friedrich Stromeyer|Stromeyer]] och [[Carl Samuel Hermann|Hermann]] 
|-
| Ce || [[/Grundämnen/ #Cerium|Cerium]]|| 58 || 140,115  || 6,77 || 798 || 3257 || 1803 || [[Wilhelm von Hisinger|von Hisinger]] och [[Jöns Jacob Berzelius|Berzelius]] 
|-
| Cf || [[/Grundämnen/ #Californium|Californium]] || 98 || 251,0796 || 15,10 || 900 || &amp;nbsp; || 1950 || [[Glenn T. Seaborg|Seaborg]]
|-
| Cl || [[/Grundämnen/ #Klor|Klor]] || 17 ||35,4527 || 2,95 || -34,6 || -101 || 1774 || [[Carl Wilhelm Scheele|Scheele]]
|-
| Cm || [[/Grundämnen/ #Curium|Curium]] || 96 || 247,0703 || 13,51  || 1340  || &amp;nbsp; || 1944 || [[Glenn Seaborg|Seaborg]]
|-
| Co || [[/Grundämnen/ #Kobolt|Kobolt]]  || 27 || 58,9332 || 8,89 || 1495 || 2870 || 1735 || [[Georg Brandt|G. Brandt]]
|-
| Cr || [[/Grundämnen/ #Krom|Krom]]  || 24 || 51,9961 || 7,14 || 1857 || 2482 || 1797 || [[Louis Vauquelin|Vauquelin]]
|-
| Cs || [[/Grundämnen/ #Cesium|Cesium]] || 55 || 132,90543 || 1,90 || 28,4 || 690 || 1860 || [[Gustav Kirchhoff|Kirchhoff]] och [[Robert Bunsen|Bunsen]] 
|-
| Cu || [[/Grundämnen/ #Koppar|Koppar]]  || 29 || 63,546 || 8,92 || 1083,5 || 2595 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| Db || [[/Grundämnen/ #Dubnium|Dubnium]] || 105 || 262,1138 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1967/70 || [[Georgij Flerow|Flerow]] eller [[Albert Ghiorso|Ghiorso]] 
|-
| Ds || [[/Grundämnen/ #Darmstadtium|Darmstadtium]]  || 110 || 269 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1994 || [[Gesellschaft für Schwerionenforschung]]
|-
| Dy || [[/Grundämnen/ #Dysprosium|Dysprosium]]  || 66 || 162,5 || 8,56 || 1409 || 2335 || 1886 || [[Paul Émile Lecoq de Boisbaudran|Lecoq de Boisbaudran]] 
|-
| Er || [[/Grundämnen/ #Erbium|Erbium]]  || 68 || 167,26 || 9,05 || 1522 || 2510 || 1842 || [[Carl Gustaf Mosander|Mosander]] 
|-
| Es  || [[/Grundämnen/ #Einsteinium|Einsteinium]] || 99 || 252,0829 || &amp;nbsp; || 860 || &amp;nbsp; || 1952 || [[Glenn T. Seaborg|Seaborg]]
|-
| Eu || [[/Grundämnen/ #Europium|Europium]] || 63 || 151,965 || 5,25 || 822 || 1597 || 1901 || [[Eugène-Antole Demaçay|Demaçay]]
|-
| F || [[/Grundämnen/ #Fluor|Fluor]] || 9 || 18,9984032 || 0,00158 || -219,6 || -188,1 || 1886 || [[Henri Moissan|Moissan]]
|-
| Fe || [[/Grundämnen/ #Järn|Järn]] || 26 || 55,847 || 7,87 || 1535 || 2750 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| Fm || [[/Grundämnen/ #Fermium|Fermium]] || 100 || 257,0951 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1952 || [[Glenn T. Seaborg|Seaborg]] 
|-
| Fr || [[/Grundämnen/ #Francium|Francium]] || 87 || 223,0197 || &amp;nbsp; || 27 || 677 || 1939 || [[Marguerite Perey|Perey]] 
|-
| Ga || [[/Grundämnen/ #Gallium|Gallium]] || 31 || 69,723 || 5,91 || 29,8 || 2403 || 1875 || [[Paul Émile Lecoq de Boisbaudran|Lecoq de Boisbaudran]] 
|-
| Gd || [[/Grundämnen/ #Gadolinium|Gadolinium]] || 64 || 157,25 || 7,89 || 1311 || 3233 || 1880 || [[Jean Charles Galissard de Marignac|de Marignac]] 
|-
| Ge || [[/Grundämnen/ #Germanium|Germanium]]|| 32 || 72,61 || 5,32 || 937,4 || 2830 || 1886 || [[Clemens Winkler|Winkler]]
|-
| H || [[/Grundämnen/ #Väte|Väte]]  || 1 || 1,00794 || 0,000084 || -259,1 || -252,9 || 1766 || [[Henry Cavendish|Cavendish]]
|-
| He || [[/Grundämnen/ #Helium|Helium]] || 2 || 4,002602 || 0,000169 || -272,2 || -268,9 || 1895 || [[William Ramsay|Ramsay]] och [[Per Teodor Cleve|Cleve]]
|-
| Hf || [[/Grundämnen/ #Hafnium|Hafnium]] || 72 || 178,49 || 13,31 || 2150 || 5400 || 1923 || [[Dirk Coster|Coster]] och [[George de Hevesy|Hevesy]] 
|-
| Hg || [[/Grundämnen/ #Kvicksilver|Kvicksilver]] || 80 || 200,59 || 13,55 || -38,9 || 356,6 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| Ho || [[/Grundämnen/ #Holmium|Holmium]] || 67 || 164,93032 || 8,78 || 1470 || 2720 || 1878 || [[Jacques Louis Soret|Soret]]
|-
| Hs || [[/Grundämnen/ #Hassium|Hassium]] || 108 || 265 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1984 || [[Gesellschaft für Schwerionenforschung]]
|-
| I || [[/Grundämnen/ #Jod|Jod]] || 53 || 126,90447 || 4,94 || 113,5 || 184,4 || 1811 || [[Barnard Courtois|Courtois]]
|-
| In || [[/Grundämnen/ #Indium|Indium]]  || 49 || 114,82 || 7,31 || 156,2 || 2080 || 1863 || [[Ferdinand Reich|Reich]] och [[Theodor Richter|Richter]] 
|-
| Ir || [[/Grundämnen/ #Iridium|Iridium]]  || 77 || 192,22 || 22,65 || 2410 || 4130 || 1803 || [[Smithson Tennant|Tennant]] m.fl. 
|-
| K || [[/Grundämnen/ #Kalium|Kalium]]  || 19 || 39,0983 || 0,86 || 63,7 || 774 || 1807 || [[Humphry Davy|Davy]]
|-
| Kr || [[/Grundämnen/ #Krypton|Krypton]]  || 36 || 83,8 || 0,00348 || -156,6 || -152,3 || 1898 || [[William Ramsay|Ramsay]] och [[Morris Travers|Travers]] 
|-
| La || [[/Grundämnen/ #Lantan|Lantan]] || 57 || 138,9055 || 6,16 || 920 || 3454 || 1839 || [[Carl Gustaf Mosander|Mosander]] 
|-
| Li || [[/Grundämnen/ #Litium|Litium]]  || 3 || 6,941 || 0,53 || 180,5 || 1317 || 1817 || [[Johan August Arfwedson|Arfwedson]]
|-
| Lr || [[/Grundämnen/ #Lawrencium|Lawrencium]]  || 103 || 260,1053 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1961 || [[Albert Ghiorso|Ghiorso]]
|-
| Lu || [[/Grundämnen/ #Lutetium|Lutetium]] || 71 || 174,967 || 9,84 || 1656 || 3315 || 1907 || [[Georges Urbain|Urbain]] 
|-
| Md || [[/Grundämnen/ #Mendelevium|Mendelevium]] || 101 || 258,0986 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1955 || [[Glenn T. Seaborg|Seaborg]]
|-
| Mg || [[/Grundämnen/ #Magnesium|Magnesium]] ||12 || 24,305 || 1,74 || 648,8 || 1107 || 1755 || [[Joseph Black|Black]]
|-
| Mn || [[/Grundämnen/ #Mangan|Mangan]] || 25 ||  54,93805 || 7,44 || 1244 || 2097 || 1774 || [[Johan Gottlieb Gahn|Gahn]]
|-
| Mo || [[/Grundämnen/ #Molybden|Molybden]] || 42 || 95,94 || 10,28 || 2617 || 5560 || 1778 || [[Carl Wilhelm Scheele|Scheele]]
|-
| Mt || [[/Grundämnen/ #Meitnerium|Meitnerium]] || 109 || 266 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1982 || [[Gesellschaft für Schwerionenforschung]]
|-
| N || [[/Grundämnen/ #Kväve|Kväve]] || 7 || 14,00674 || 0,00117 || -209,9 || -195,8 || 1772 || [[Daniel Rutherford|Rutherford]]
|-
| Na || [[/Grundämnen/ #Natrium|Natrium]] || 11 || 22,989768 || 0,97 || 97,8 || 892 || 1807 || [[Humphry Davy|Davy]] 
|-
| Nb || [[/Grundämnen/ #Niob|Niob]] || 41 || 92,90638 || 8,58 || 2468 || 4927 || 1801 || [[Charles Hatchett|Hatchett]]
|-
| Nd || [[/Grundämnen/ #Neodym|Neodym]] || 60 || 144,24 || 7,00 || 1010 || 3127 || 1895 || [[Carl Auer von Welsbach|von Welsbach]] 
|-
| Ne || [[/Grundämnen/ #Neon|Neon]] || 10 || 20,1797 || 0,00084 || -248,7 || -246,1 || 1898 || [[William Ramsay|Ramsay]] och [[Morris Travers|Travers]]
|-
| Ni || [[/Grundämnen/ #Nickel|Nickel]] || 28 || 58,69 || 8,91 || 1453 || 2732 || 1751 || [[Axel Fredrik Cronstedt|Cronstedt]]
|-
| No || [[/Grundämnen/ #Nobelium|Nobelium]] || 102 || 259,1009 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1958 || [[Glenn T. Seaborg|Seaborg]]
|-
| Np || [[/Grundämnen/ #Neptunium|Neptunium]] || 93 || 237,0482 || 20,48 || 640 || 3902 || 1940 || [[Edwin McMillan|McMillan]] och [[Philip Abelson|Abelson]] 
|-
| O || [[/Grundämnen/ #Syre|Syre]] || 8 || 15,9994 || 0,00133 || -218,4 || -182,9 || 1774 || [[Joseph Priestley|Priestley]] och [[Carl Wilhelm Scheele|Scheele]]
|-
| Os || [[/Grundämnen/ #Osmium|Osmium]] || 76 || 190,2 || 22,61 || 3045 || 5027 || 1803 || [[Smithson Tennant|Tennant]]
|-
| P || [[/Grundämnen/ #Fosfor|Fosfor]]|| 15 || 30,973762 || 1,82 || 44 || 280 || 1669 || [[Hennig Brand|H. Brand(t)]]
|-
| Pa || [[/Grundämnen/ #Protaktinium|Protaktinium]] || 91 || 231,0359 || 15,37 || 1554 || 4030 || 1917 || [[Frederick Soddy|Soddy]], [[John Cranston|Cranston]] och [[Otto Hahn|Hahn]] 
|-
| Pb || [[/Grundämnen/ #Bly|Bly]] || 82 || 207,2 || 11,34 || 327,5 || 1740 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| Pd || [[/Grundämnen/ #Palladium|Palladium]] || 46 || 106,42 || 12,02 || 1552 || 3140 || 1803 || [[William Hyde Wollaston|Wollaston]]
|-
| Pm || [[/Grundämnen/ #Prometium|Prometium]]  || 61 || 146,9151 || 7,22 || 1080 || 2730 || 1945 || [[Jacob A. Marinsky|Marinsky]] och [[Lawrence E. Glendenin|Glendenin]] 
|-
| Po || [[/Grundämnen/ #Polonium|Polonium]]  || 84 || 208,9824 || 9,20 || 254 || 962 || 1898 || [[Marie Curie|Marie]] och [[Pierre Curie]] 
|-
| Pr || [[/Grundämnen/ #Praseodym|Praseodym]]  || 59 || 140,90765 || 6,48 || 931 || 3212 || 1895 || [[Carl Auer von Welsbach|von Welsbach]] 
|-
| Pt || [[/Grundämnen/ #Platina|Platina]] || 78 || 195,08 || 21,45 || 1772 || 3827 || 1557 || [[Julius Caesar Scaliger|Scaliger]]
|-
| Pu || [[/Grundämnen/ #Plutonium|Plutonium]]  || 94 || 244,0642 || 19,74 || 641 || 3327 || 1940 || [[Glenn T. Seaborg|Seaborg]]
|-
| Ra || [[/Grundämnen/ #Radium|Radium]] || 88 || 226,0254 || 5,50 || 700 || 1140 || 1898 || [[Marie Curie|Marie]] och [[Pierre Curie]] 
|-
| Rb || [[/Grundämnen/ #Rubidium|Rubidium]] || 37 || 85,4678 || 1,53 || 39 || 688 || 1861 || [[Robert Bunsen|Bunsen]] och [[Gustav Kirchhoff|Kirchhoff]] 
|-
| Re || [[/Grundämnen/ #Rhenium|Rhenium]] || 75 || 186,207 || 21,03 || 3180 || 5627 || 1925 || [[Walter Noddack|Noddack]], [[Ida Tacke|Tacke]] och [[Otto Berg|Berg]] 
|-
| Rf || [[/Grundämnen/ #Rutherfordium|Rutherfordium]] || 104 || 261,1087 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1964/69 || [[Georgij Flerow|Flerow]] eller [[Albert Ghiorso|Ghiorso]] 
|-
| Rg || [[/Grundämnen/ #Röntgenium|Röntgenium]] (*) || 111 || 272 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1994 || [[Gesellschaft für Schwerionenforschung]]
|-
| Rh || [[/Grundämnen/ #Rodium|Rodium]] || 45 || 102,9055 || 12,41 || 1966 || 3727 || 1803 || [[William Hyde Wollaston|Wollaston]]
|-
| Rn || [[/Grundämnen/ #Radon|Radon]] || 86 || 222,0176 || 0,00923 || -71 || -61,8 || 1900 || [[Friedrich Ernst Dorn|Dorn]]
|-
| Ru || [[/Grundämnen/ #Rutenium|Rutenium]] || 44 || 101,07 || 12,45 || 2310 || 3900 || 1844 || [[Karl Claus|Claus]]
|-
| S || [[/Grundämnen/ #Svavel|Svavel]] || 16 || 32,066 || 2,06 || 113 || 444,7 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| Sb || [[/Grundämnen/ #Antimon|Antimon]] || 51 || 121,75 || 6,69 || 630,7 || 1750 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| Sc || [[/Grundämnen/ #Skandium|Skandium]] || 21 || 44,95591 || 2,99 || 1539 || 2832 || 1879 || [[Lars Fredrik Nilson|Nilson]]
|-
| Se || [[/Grundämnen/ #Selen|Selen]] || 34 || 78,96 || 4,82 || 217 || 685 ||  1817 || [[Jöns Jacob Berzelius|Berzelius]]
|-
| Sg || [[/Grundämnen/ #Seaborgium|Seaborgium]] || 106 || 263,1182 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1974 || [[Jurij Oganessian|Oganessian]]
|-
| Si || [[/Grundämnen/ #Kisel|Kisel]] || 14 ||28,0855 || 2,33 || 1410 || 2355 || 1824 || [[Jöns Jacob Berzelius|Berzelius]]
|-
| Sm || [[/Grundämnen/ #Samarium|Samarium]] || 62 || 150,36 || 7,54 || 1072 || 1778 || 1879 || [[Paul Émile Lecoq de Boisbaudran|Lecoq de Boisbaudran]] 
|-
| Sn || [[/Grundämnen/ #Tenn|Tenn]] || 50 || 118,71 || 7,29 || 232 || 2270 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| Sr || [[/Grundämnen/ #Strontium|Strontium]] || 38 || 87,62 || 2,63 || 769 || 1384 || 1790 || [[Adair Crawford|Crawford]]
|-
| Ta || [[/Grundämnen/ #Tantal|Tantal]] || 73 || 180,9479 || 16,68 || 2996 || 5425 || 1802 || [[Anders Ekeberg|Ekeberg]]
|-
| Tb || [[/Grundämnen/ #Terbium|Terbium]]  || 65 || 158,92534 || 8,25 || 1360 || 3041 || 1843 || [[Carl Gustaf Mosander|Mosander]]
|-
| Tc || [[/Grundämnen/ #Teknetium|Teknetium]]  || 43 || 98,9063 || 11,49 || 2172 || 5030 || 1937 || [[Carlo Perrier|Perrier]] och [[Emilio Segrè|Segrè]] 
|-
| Te || [[/Grundämnen/ #Tellur|Tellur]]  || 52 || 127,6 || 6,25 || 449,6 || 990 || 1782 || [[Franz-Joseph Müller von Reichenstein|von Reichenstein]] 
|-
| Th || [[/Grundämnen/ #Torium|Torium]] || 90 || 232,0381 || 11,72 || 1750 || 4787 || 1829 || [[Jöns Jacob Berzelius|Berzelius]]
|-
| Ti || [[/Grundämnen/ #Titan|Titan]] || 22 || 47,88 || 4,51 || 1660 || 3260 || 1791 || [[William Gregor|Gregor]] och [[Martin Heinrich Klaproth|Klaproth]] 
|-
| Tl || [[/Grundämnen/ #Tallium|Tallium]] || 81 || 204,3833 || 11,85 || 303,6 || 1457 || 1861 || [[William Crookes|Crookes]]
|-
| Tm || [[/Grundämnen/ #Tulium|Tulium]] || 69 || 168,93421 || 9,32 || 1545 || 1727 || 1879 || [[Per Teodor Cleve|Cleve]]
|-
| U || [[/Grundämnen/ #Uran|Uran]] || 92 || 238,0289 || 18,97 || 1132,4 || 3818 || 1789 || [[Martin Heinrich Klaproth|Klaproth]]
|-
| Uub || [[/Grundämnen/ #Ununbium|Ununbium]] || 112 || 277 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || 1996 || [[Gesellschaft für Schwerionenforschung]]
|-
| Uuh || [[/Grundämnen/ #Ununhexium|Ununhexium]] || 116 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|-
| Uuo || [[/Grundämnen/ #Ununoctium|Ununoctium]] || 118 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|-
| Uup || [[/Grundämnen/ #Ununpentium|Ununpentium]] || 115 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; ||&lt;sup&gt;&amp;dagger;&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
|-
| Uug || [[/Grundämnen/ #Ununquadium|Ununquadium]]  || 114 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|-
| Uus || [[/Grundämnen/ #Ununseptium|Ununseptium]]  || 117 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp;
|-
| Uut || [[/Grundämnen/ #Ununtrium|Ununtrium]]  || 113 || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; ||&lt;sup&gt;&amp;dagger;&lt;/sup&gt;&lt;/td&gt;
|-
| V || [[/Grundämnen/ #Vanadin|Vanadin]] || 23 || 50,9415 || 6,09 || 1890 || 3380 || 1801 || [[Andrés Manuel del Río|del Río]] 
|-
| W || [[/Grundämnen/ #Volfram|Volfram]] || 74 || 183,85 || 19,26 || 3407 || 5927 || 1783 || [[José Elhuyar|José]] och [[Fausto Elhuyar]]
|-
| Xe || [[/Grundämnen/ #Xenon|Xenon]] || 54 || 131,29 || 0,00449 || -111,9 || -107 || 1898 || [[William Ramsay|Ramsay]] och [[Morris Travers|Travers]] 
|-
| Y || [[/Grundämnen/ #Yttrium|Yttrium]] || 39 || 88,90585 || 4,47 || 1523 || 3337 || 1794 || [[Johan Gadolin|Gadolin]]
|-
| Yb || [[/Grundämnen/ #Ytterbium|Ytterbium]] || 70 || 173,04 || 6,97 || 824 || 1193 || 1878 || [[Jean Charles Galissard de Marignac|de Marignac]] 
|-
| Zn || [[/Grundämnen/ #Zink|Zink]] || 30 || 65,39 || 7,14 || 419,6 || 907 || Förhistoriskt || Okänd
|-
| Zr || [[/Grundämnen/ #Zirkonium|Zirkonium]] || 40 || 91,224 || 6,51 || 1852 || 4377 || 1789 || [[Martin Heinrich Klaproth|Klaproth]]
|}

&lt;sup&gt;&amp;dagger;&lt;/sup&gt; Upptäckterna av grundämne 113 (ununtrium, Uut) och element 115 (ununpentium, Uup) har rapporterats, men ej bekräftats.&lt;br&gt;
(*) Röntgenium kallades tidigare Unununium.

[[Kategori:Formelsamling kemi|Periodiska systemet]]</text>
      <sha1>l486byw06wix082bolztlmjc3mji4zw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Lista över grundämnen/Grundämnen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4951</id>
    <revision>
      <id>33333</id>
      <parentid>29845</parentid>
      <timestamp>2012-02-14T14:32:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>95.205.28.235</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Används till */</comment>
      <origin>33333</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3966" sha1="equj9slw27pyf1srbbh99dg8kgvwxf0" xml:space="preserve">== Väte ==
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Namn:'''
|Väte
|'''Symbol:'''
|H
|'''Elementnummer:'''
|1
|-
|'''Lat.namn:'''
|Hydrogenium
|'''Upptäckt:'''
|1766
|'''Upptäckare:'''
|Cavendish
|-
|'''Atommassa:'''
|1,00794 u (g/mol)
|'''Atomradie''' ''(beräknad)''
|25 ''(53)'' pikometer
|'''Kristallstruktur'''
|hexagonal
|-
|'''Kemisk serie:'''
|Alkalimetaller
|'''Grupp:'''
|1
|'''Period:'''
|1
|-
|'''Densitet:'''
|0,0899 kg/m³ (273 K)
|'''Smältpunkt:'''
| 14,025 K (−259,2 °C)
|'''Kokpunkt:'''
| 20,268 K (−252,7 °C)
|-
|'''Masstal:'''
|1, 2, ''3''
|-
|}
(''Kursiv'' betyder att nukliden är radioaktiv)

=== Används till ===
* Raketbränsle
* Bilbränsle
=== Övrigt ===

== Helium ==
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Namn:'''
|Helium
|'''Symbol:'''
|He
|'''Elementnummer:'''
|2
|-
|'''Lat.namn:'''
|Hydrogenium
|'''Upptäckt:'''
|1868
|'''Upptäckare:'''
|Ramsay och Cleve
|-
|'''Atommassa:'''
|4,002602 u (g/mol)
|'''Atomradie''' ''(beräknad)''
|ingen data ''(31)'' pikometer
|'''Kristallstruktur'''
|hexagonal
|-
|'''Kemisk serie:'''
|ädelgaser
|'''Grupp:'''
|18
|'''Period:'''
|1
|-
|'''Densitet:'''
|0,1785 kg/m³ (273 K)
|'''Smältpunkt:'''
| 0,95 K (−272 °C)
|'''Kokpunkt:'''
| 4,22 K (-269 °C)
|-
|'''Masstal:'''
|3, 4, 6
|-
|}

=== Används till ===
Ballonger

=== Övrigt ===

== Litium ==
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Namn:'''
|Litium 
|'''Symbol:'''
|Li
|'''Elementnummer:'''
|3
|-
|'''Lat.namn:'''
|Litium 
|'''Upptäckt:'''
|1817
|'''Upptäckare:'''
|Arfwedson
|-
|'''Atommassa:'''
|6,9341 u (g/mol)
|'''Atomradie''' ''(beräknad)''
|145 ''(167)'' pikometer
|'''Kristallstruktur'''
|kubisk rymdcentrerad
|-
|'''Kemisk serie:'''
|Alkalimetaller
|'''Grupp:'''
|1
|'''Period:'''
|2
|-
|'''Densitet:'''
|535 kg/m³ (273 K)
|'''Smältpunkt:'''
|453,69 K (181 °C)
|'''Kokpunkt:'''
|1615 K (1347 °C)
|-
|'''Masstal:'''
|6, 7, ''8'', ''9''
|-
|}
(''Kursiv'' betyder att nukliden är radioaktiv)

=== Används till ===
* läkemedel
* batterier

=== Övrigt ===

== Beryllium==
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Namn:'''
|Beryllium
|'''Symbol:'''
|Be
|'''Elementnummer:'''
|4
|-
|'''Lat.namn:'''
| 
|'''Upptäckt:'''
|1797
|'''Upptäckare:'''
|Vauquelin
|-
|'''Atommassa:'''
|9,01218 u (g/mol)
|'''Atomradie''' ''(beräknad)''
|112 pikometer
|'''Kristallstruktur'''
|hexagonal
|-
|'''Kemisk serie:'''
|alkaliska jordmetaller
|'''Grupp:'''
|2
|'''Period:'''
|2
|-
|'''Densitet:'''
|1848 kg/m³ (273 K)
|'''Smältpunkt:'''
|1551,15 K (1278 °C)
|'''Kokpunkt:'''
|3243,15 K (2970 °C)
|-
|'''Masstal:'''
|7, 8, 9, 10
|-
|}
(''Kursiv'' betyder att nukliden är radioaktiv)

=== Används till ===
* i metallegeringar för att få lättmetall
* till fönster i röntgenrör och som moderatormaterial och för kapsling i kärnreaktorer.
=== Övrigt ===
==Plutonium==
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Namn:'''
|Plutonium
|'''Elementnummer:'''
|94
|-
|
|Plutonium
|-
|'''Symbol:'''
|Pu
|'''Atomvikt:'''
|242 u
|-
|'''Grupp:'''
|
|'''Upptäckt:'''
|1941
|-
|'''Densitet:'''
|
|'''Upptäckt som:'''
|α-strålning 238/93
|-
|'''% i jordskorpan:'''
| 2*10^-19 %
|-
|
|-
|'''Elektroner:'''
|2; 8; 18; 32; 23; 9; 2
|-
|'''Oxidationstal:'''
| +3, +5
|}
* % i jordskorpan:  De översta 16 km av jordskorpan plus hav och atmosfär.
* Atomvikt:         Beräknat i förhållande till massan 12 för kol-12;
* Elektroner:       Antal elektroner i de olika skalen räknat inifrån.

=== Tillstånd ===
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Masstal:'''
|232, 234, ... , 243, [244]
|-
|'''Halveringstid:'''
|87,7 år
|-
|}
* [ ] innebär att värdet avser den mest långlivade isotopen
* Masstal:          Masstalen för de vanligaste isotopena.
* Halveringstid:    Syftar på den första upptäckta isotopen.

=== Energier ===
{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;4&quot;
|-
|'''Joniseringsenergi:'''
| kJ/mol
|'''Elektronegativitet:'''
|
|-
|}

=== Används till ===
* Atomklyvning

=== Övrigt ===


[[Kategori:Formelsamling kemi|Periodiska systemet]]</text>
      <sha1>equj9slw27pyf1srbbh99dg8kgvwxf0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Diskret matematik/Sidhuvud</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4959</id>
    <revision>
      <id>45599</id>
      <parentid>45119</parentid>
      <timestamp>2015-09-02T17:29:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Återintegrerat logiksidan (som föll bort p gr. a. en miss i sidflyttar).</comment>
      <origin>45599</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="917" sha1="4fibqynt2jyxbx8q5qpdbnrn2yee2ix" xml:space="preserve">{| width=&quot;50%&quot; align=&quot;right&quot; border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;6&quot;|
| bgcolor=&quot;#F4F7FA&quot; align=&quot;center&quot; |[[Matematik/Diskret matematik|Diskret matematik]]
&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;
[[Matematik/Diskret_matematik/Introduktion|Introduktion]] | [[Matematik/Diskret_matematik/Kombinatorik|Kombinatorik]] | [[Matematik/Diskret_matematik/Mängder|Mängder]] | [[Matematik/Diskret matematik/Logik|Logik]]&amp;nbsp;([[Matematik/Diskret matematik/Logik/Satslogik|Satslogik]]/[[Matematik/Diskret matematik/Logik/Predikatlogik|Predikatlogik]]) &lt;!---| [[Matematik/Diskret_matematik/Logik/Satslogik|Satslogik]] | [[Matematik/Diskret_matematik/Logik/Predikatlogik|Predikatlogik]] ---&gt;| [[Matematik/Diskret_matematik/Talteori|Talteori]]&lt;br&gt;
[[Formelsamling/Matematik]] | [[Matematik|Matematikportalen]]
&lt;/font&gt;
|}&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Diskret Matematik|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Matematikrelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4fibqynt2jyxbx8q5qpdbnrn2yee2ix</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Faktablad</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4960</id>
    <revision>
      <id>19593</id>
      <parentid>19591</parentid>
      <timestamp>2008-04-25T13:21:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <comment>Ett e för mycket.</comment>
      <origin>19593</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="186" sha1="0t7q656u9samkiga1pau4tfrd1cfjl5" xml:space="preserve">{| width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;6&quot;
| bgcolor=&quot;#C00000&quot; align=&quot;center&quot;|&lt;font size=&quot;5&quot; color=&quot;#FFFFFF&quot;&gt;Denna sida är ett faktablad för {{SUBPAGENAME}}.&lt;/font&gt;
|}
----
[[Kategori:Faktablad]]</text>
      <sha1>0t7q656u9samkiga1pau4tfrd1cfjl5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Faktablad</title>
    <ns>14</ns>
    <id>4962</id>
    <revision>
      <id>26490</id>
      <parentid>17257</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:41:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Tematiskt index|Tematiskt index]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26490</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="206" sha1="hp0zormpttsi6cb72zhsssuye33up4n" xml:space="preserve">{| width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;6&quot;
| bgcolor=&quot;#C00000&quot; align=&quot;center&quot;|&lt;font size=&quot;5&quot; color=&quot;#FFFFFF&quot;&gt;Ett Wikibooks faktablad.&lt;/font&gt;
|}
----
En samling Faktablad inom olika ämnen

[[Kategori:Tematiskt index]]</text>
      <sha1>hp0zormpttsi6cb72zhsssuye33up4n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Faktablad/Geometri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4963</id>
    <revision>
      <id>28692</id>
      <parentid>28691</parentid>
      <timestamp>2010-07-10T11:25:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28692</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2252" sha1="e4cfnj45hg2gt57dm0u5r6255wjbudy" xml:space="preserve">{{Faktablad}}
=== 2D: Plangeometri ===
{|
|
{|width=&quot;200&quot; border=1 align=left cellpadding=5
| align=center colspan=&quot;3&quot;| [[Bild:geometriska_former_2d.png|800px|Geometriska former, 2-d]]
|-
| align=center |'''Rektangel'''
| align=center |'''Parallelltrapets'''
| align=center |'''Cirkel'''
|-
| align=center |Area = '''b h'''
| align=center |Area = '''h (a+b) / 2'''
| align=center |Area = '''π r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'''
|-
| align=center | 
| align=center |
| align=center |Omkrets = '''2 π r = π d'''
|-
| align=center |'''Parallellogram''' 
| align=center |'''Romb'''
| align=center |'''Cirkelsektor'''  
|-
| align=center |Area = '''b h'''
| align=center |Area = '''b h''' = '''(d1 d2) / 2'''
| align=center |Area = '''(v / 360) π r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = b r / 2''' 
|-
| align=center | 
| align=center |
| align=center |Båglängden = '''(v / 360) 2 π r'''
|}
|}

{|
|
{|width=&quot;200&quot; border=1 align=left cellpadding=5
| align=center colspan=&quot;1&quot;| [[Bild:Geometri_Triangeln.png|800px|Tre trianglar]]
|-
| align=center |'''Triangel'''
|-
| align=center |Area = '''B h / 2'''
|-
| align=center |Pythagoras sats(Rätvinklig triangel): '''a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;+b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = c&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;''' 
|-
| align=center |vinkelsumma = '''Va + Vb + Vc''' = '''180°'''
|}
|}

=== 3D: Rymdgeometri ===
{|
|
{|width=&quot;200&quot; border=1 align=left cellpadding=5
| align=center colspan=&quot;3&quot;| [[Bild:Geometriska_former_3d.png|800px|Rymdgeometriska former]]
|-
| align=center colspan=&quot;3&quot;|Basarean, B, beräknas lätt med den 2-dimensionella geometrin.
|-
| align=center colspan=&quot;3&quot;|För alla likformiga objekt (cylinder, prisma, box) är volymen = B*h och mantelarean = omkretsen*h.
|-
| align=center |'''Cylinder'''
| align=center |'''Cirkulär kon'''
| align=center |'''Pyramid'''
|-
| align=center |Volym = '''π r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; h'''
| align=center |Volym = '''B h / 3'''
| align=center |Volym = '''B h / 3'''
|-
| align=center |Mantelarea = '''2h π r''' 
| align=center |Mantelarea = '''a π r'''
| align=center |'''Klot'''
|-
| align=center |'''Prisma''' 
| align=center |'''a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + h&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'''
| align=center |Volym = '''4 π r&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; / 3'''  
|-
| align=center |Volym = '''B h'''
| align=center |
| align=center |Mantelarea = '''4 π r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'''
|}
|}</text>
      <sha1>e4cfnj45hg2gt57dm0u5r6255wjbudy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sidindexmall</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4966</id>
    <revision>
      <id>18076</id>
      <parentid>17332</parentid>
      <timestamp>2008-03-08T17:58:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>18076</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1081" sha1="3p6rizbwmdsql09tz2j9ys8kcq24tz5" xml:space="preserve">{| style=&quot;border: 1px solid {{{ram|#ddcef2}}}; width: 90%; background: {{{bakgrund|#faf5ff}}};&quot; align=&quot;center&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;1&quot;
| style=&quot;background: {{{ram|#ddcef2}}}; text-align: center;&quot; | '''{{{titel}}}'''
|-
| 
{{{innehåll}}} 
&lt;div style=&quot;border-bottom: 4px solid {{{ram|#ddcef2}}};&quot;&gt;&lt;/div&gt;
|}&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Layoutmallar|Sidindexmall]]

==Användningsområden==
Den här mallen skall användas i andra mallar för att skapa enkla menyer för att bläddra bland sidorna i en bok.

==Koder och användning==
'''Kod:'''
&lt;pre&gt;
 {{Sidindexmall
 |ram      = #
 |bakgrund = #
 |titel    = 
 |innehåll = 
 }}
&lt;/pre&gt;

'''Exempel:'''
&lt;pre&gt;
 {{Sidindexmall
 |ram      = #FF0000
 |bakgrund = #00FF00
 |titel    = [[Krumelur]]
 |innehåll = 
 [[sida 1]] - 
 [[sida 2]] - 
 [[sida 3]] - 
 [[sida 4]] - 
 [[sida 5]] - 
 [[sida 6]] - 
 [[sida 7]]
 }}
&lt;/pre&gt;
blir:
{{Sidindexmall
|ram      = #0000FF
|bakgrund = #00FF00
|titel    = [[Krumelur]]
|innehåll = 
[[sida 1]] - 
[[sida 2]] - 
[[sida 3]] - 
[[sida 4]] - 
[[sida 5]] - 
[[sida 6]] - 
[[sida 7]]
}}

&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3p6rizbwmdsql09tz2j9ys8kcq24tz5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:NyBokStub</title>
    <ns>10</ns>
    <id>4969</id>
    <revision>
      <id>38740</id>
      <parentid>38739</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T10:38:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>typo</comment>
      <origin>38740</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1051" sha1="p63tgklbrkkhcfvjzeasi5ulnc3iho9" xml:space="preserve">{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:3px; border-bottom-width:3px; margin-bottom:2em&quot; 
&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;
|-
|[[Bild:Books-aj.svg_aj_ashton_01.svg|40px]]
|''Denna bok är bara påbörjad och saknar fortfarande mycket. {{#if:{{{pågående|}}}|Om du har idéer om hur den bör utvecklas är dessa välkomna på diskussionssidan. Du får förstås redigera i själva boken, men en annan författare håller på med större ändringar, så det kan vara på sin plats att koordinera arbetet.|Det är öppet för vem som helst att bidra till denna bok, liksom alla andra böcker. Om du märker att något saknas eller är felaktigt, tveka inte att {{Redigeringslänk|lägga till eller redigera}}. Du kan träna lite i [[wikibooks:Sandlådan|sandlådan]] innan du gör mer avancerade ändringar.}}''
|-
|}
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;includeonly&gt;{{#ifeq: {{{Demo|}}}|on||[[Kategori:Bokstubbar|{{PAGENAME}}]]}}&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>p63tgklbrkkhcfvjzeasi5ulnc3iho9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Introduktion/Övningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4984</id>
    <revision>
      <id>23292</id>
      <parentid>17358</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T21:08:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23292</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="575" sha1="mk1bfxhcyfinssslwmcn3si7n2hd5sk" xml:space="preserve">1. Ange vilka ämnen som är kemiska föreningar:

#Bordssalt
#Ekträ
#Moln
#Asfalt
#...

2. Ange vilka ämnen som är lösningar:

#Havsvatten
#Sötvatten
#Lättmjölk
#Bensin
#Salladsdressing
#...

3. Vad i listan är en kemisk reaktion:

#En tepåse doppas i en tekopp med vatten
#Det börjar regna
#En bilmotor startas
#...

4. Vad skiljer en metall från en ickemetall?

5. Avgör med ledning av informationen nedan om ämnena är blandningar eller rena ämnen:

#Ett tiokronorsmynt
#En kromad metallplåt
#Salladsdressing
#...

6. ...


[[/Facit/]]

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>mk1bfxhcyfinssslwmcn3si7n2hd5sk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Atomernas byggnad/Övningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4985</id>
    <revision>
      <id>23289</id>
      <parentid>17361</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T21:06:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23289</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="468" sha1="ouxquajz85pobnn3fgwli44pqtoxbo5" xml:space="preserve">1. Ange namn och atommassa för grundämnena med följande atomnummer:
#110
#32
#1
#...

2. Hur mycket väger en neutron, vägt i elektroner?

3. Vilka av följande atomer är isotoper:
#&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;C
#&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;O
#&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;P
#...

4. Skriv elektronformlerna för grundämnena i period 3.

5. Vilken bokstavsbeteckning har det yttersta elektronskalet hos grundämnena i period 6?

6. Beskriv hur en neonskylt fungerar.

7. ...

[[/Facit/]]

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>ouxquajz85pobnn3fgwli44pqtoxbo5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Grundämnenas släktskap/Övningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4986</id>
    <revision>
      <id>23291</id>
      <parentid>17363</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T21:07:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23291</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="180" sha1="ns82p9sq8qfzz345dsdln70xs9gy307" xml:space="preserve">#I vilka grupper återfinns halvmetallerna?
#Följande ämnen har liknande egenskaper utom ett. Vilket?
#Vilka egenskaper har ädelgaserna?
#... 


[[/Facit/]]

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>ns82p9sq8qfzz345dsdln70xs9gy307</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Kemisk bindning/Övningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4987</id>
    <revision>
      <id>23293</id>
      <parentid>17365</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T21:08:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23293</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="488" sha1="dobnkdiwqkeu9rwqxmslkhumdap4svw" xml:space="preserve">1. Hur många elektroner har joner i sitt yttersta skal?

2. Skriv reaktionsformerna för följande reaktioner:
#Natrium och väte
#Kalcium och brom
#Kol och brom
#Svavel och syre
#Svavel och klor
#Klor och järn

3. Vilka av följande påståenden är sanna:
#Molekyler dras till varandra
#Molekyler kan inte bilda kristaller
#När väte reagerar med alkalimetaller bildas kovalenta bindningar
#Salter består av en metall och en ickemetall
#...

4. ...

[[/Facit/]]

[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>dobnkdiwqkeu9rwqxmslkhumdap4svw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Lills luftlätta småbröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4990</id>
    <revision>
      <id>54601</id>
      <parentid>19944</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:25:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54601</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1185" sha1="t40x7x61tm09acck5837v3egfb00yo1" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Lills luftlätta småbröd''' är en glutenfri kaksort, bakas endast på potatismjöl och morötter. Kakorna är mest kända i mittersta delen av Sverige och kommer ursprungligen från Gästrikland. Det var ortens mest kända konditorer Åsa och Anna-Maja som för första gången bakade efter detta originalrecept. 

==Ingredienser==
''Cirka 45 stycken''
*1/2 dl rivna morötter
*3 dl potatismjöl
*1 dl strösocker
*1 tsk nymald kanel
*1 tsk bakpulver av bästa kvalité
*100 g smör
*1 dl ljummet vatten (eller kokosmjölk)
*2 msk brunsås
 
==Tillagning==
Blanda ihop all torra ingredienser, utom strösockret, i en bunke. Blanda därefter ihop de ljumna vattnet och brunsåsen i en enskild skål. Sockeret, de rivna morötterna och matfettet blandas därefter väl i en egen skål. Tillsätt sedan alla ingredinserna i matfettsblandningen. Låt degen vila i ca. 30 minuter i kylskåpstemertatur. Trilla sedan små kulor av degen och lägg dem därefter på en smord plåt. Gräddas mitt i ugnen i ca 10 minuter, 175 grader.
 
==Servering==
 
 
==Tips==
Förvara kakorna i kylskåpstemperatur.

[[Kategori:Kaffebröd]]
[[Kategori:S kokbok]]
[[Kategori:Glutenfri]]</text>
      <sha1>t40x7x61tm09acck5837v3egfb00yo1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A/Kemisk bindning/Övningar/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>4991</id>
    <revision>
      <id>23294</id>
      <parentid>17398</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T21:09:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23294</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="613" sha1="dlld16de3ito2adi5mrjsoxde2r95by" xml:space="preserve">1. SVAR: Alla joner strävar efter ädelgasskal, d.v.s fullt i sitt yttersta skal.och har då åtta valenselektroner i sitt yttersta skal.

2. Skriv reaktionsformerna för följande reaktioner:
# SVAR: Na-H (Polär kovalent bindning)
# SVAR: Ca2Br (Jonförening)
# SVAR:  C-Br4(opolär kovalent bindning)
# SVAR: S=O (Starkt polär kovalent dubbelbindning)
# SVAR: S-Cl2 (Svagt polär kovalent bindning)
# SVAR: FeCl2 (Jonförening)

3. Vilka av följande påståenden är sanna:
# SVAR:sant
# SVAR:Falskt
# SVAR: Falskt
# SVAR:sant
#...

4. ...

[[Kemi A/Kemisk bindning/Övningar|Övningar]]
[[Kategori:Kemi A]]</text>
      <sha1>dlld16de3ito2adi5mrjsoxde2r95by</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:RCBSTHrengörare.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5001</id>
    <revision>
      <id>17591</id>
      <parentid>17590</parentid>
      <timestamp>2008-02-17T20:26:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>laddade upp ny version av &quot;[[Bild:RCBSTHrengörare.jpg]]&quot;</comment>
      <origin>17591</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="87" sha1="6la7r2ukzsrfnien593ke0y55ok92ps" xml:space="preserve">Bilden donerad av Knyoch http://forum.robsoft.nu/memberlist.php?mode=viewprofile&amp;u=4292</text>
      <sha1>6la7r2ukzsrfnien593ke0y55ok92ps</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Diskret Matematik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5005</id>
    <revision>
      <id>17456</id>
      <timestamp>2008-02-07T02:47:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[kategori:Matematik]]</comment>
      <origin>17456</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="kqs81y04ekad93dxfmde8n2l3s3zgyy" xml:space="preserve">[[kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>kqs81y04ekad93dxfmde8n2l3s3zgyy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Sundsvall</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5008</id>
    <revision>
      <id>56744</id>
      <parentid>56743</parentid>
      <timestamp>2024-11-18T09:27:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>37283</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="241" sha1="d4l54eixt5lfkqblp205ffyx050nnnl" xml:space="preserve">'''Sundsvall''', drink av vodka, bananlikör och Coca Cola.

==Ingredienser==
*4 cl vodka
* 2 cl bananlikör
* Coca Cola

==Mixning==

* Häll vodka och bananlikör i ett högt glas.
* Fyll på med Coca Cola och is

[[Kategori:Vodkadrinkar]]</text>
      <sha1>d4l54eixt5lfkqblp205ffyx050nnnl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Webbutveckling/Skapa en webbapplikation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5009</id>
    <revision>
      <id>23422</id>
      <parentid>17612</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T10:00:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23422</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1053" sha1="1j7bmwyioop5kjzwywyfd7tlt8o33aw" xml:space="preserve">{{NyBokStub}}

== Inledning ==
Denna bok är skapad i syftet att gå igenom proceduren att skapa en webbapplikation.

=== Webbapplikation? ===

==== Vad är en webbapplikation? ====
En webbapplikation är en form av ett program som är skrivet i ett server-side språk, ett webforum eller en gästbok är en typ av webbapplikation.

==== Hur skapar man en webbapplikation? ====
Det finns främst två sätt att skapa en webbapplikation.
# Ena sättet är att ta ett antal grundläggande verktyg och göra vad man kan av dem. Till exempel ett serverscript-språk, en databas och något layoutspråk. Det är allt man behöver för att komma igång. Nackdelen med denna metod är att man måste i princip lösa alla problem som kan uppstå själv
# Eller så använder man ett verktyg som innehåller eller sammanfogar alla dessa komponenter. Ett exempel på ett sådant verktyg är [[RubyOnRails]]. 


===== Tekniker =====
Tekniker som kommer att användas är 
* PHP
* xhtml
* JQuery (javascript)
* Smarty (Template engine)

[[Kategori:Webbutveckling]]</text>
      <sha1>1j7bmwyioop5kjzwywyfd7tlt8o33aw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tabell/Logik</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5013</id>
    <revision>
      <id>45133</id>
      <parentid>45122</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T10:47:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>abc</comment>
      <origin>45133</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="553" sha1="m70bzj1lauxjlc8fsumq92px8q2a4a6" xml:space="preserve">{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;1&quot;
|----- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| align=center colspan=&quot;3&quot;| &amp;nbsp;'''{{{1}}}'''&amp;nbsp; 
|----- align=&quot;center&quot;
| colspan=&quot;3&quot;| &amp;nbsp;{{{2}}}&amp;nbsp; 
|----- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| &amp;nbsp;A&amp;nbsp; ||  &amp;nbsp;B&amp;nbsp; 
| &amp;nbsp;{{{3}}}&amp;nbsp;
|----- align=&quot;center&quot;
| s ||  s  ||  {{{4}}}
|----- align=&quot;center&quot;
| s ||  f  ||  {{{5}}}
|----- align=&quot;center&quot;
| f ||  s  ||  {{{6}}}
|----- align=&quot;center&quot;
| f ||  f  ||  {{{7}}}
|}
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Matematikrelaterade mallar|Logiktabell]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>m70bzj1lauxjlc8fsumq92px8q2a4a6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:LymanRamPrime.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5016</id>
    <revision>
      <id>17589</id>
      <timestamp>2008-02-17T20:23:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden donerad av Knyoch http://forum.robsoft.nu/memberlist.php?mode=viewprofile&amp;u=4292</comment>
      <origin>17589</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="87" sha1="6la7r2ukzsrfnien593ke0y55ok92ps" xml:space="preserve">Bilden donerad av Knyoch http://forum.robsoft.nu/memberlist.php?mode=viewprofile&amp;u=4292</text>
      <sha1>6la7r2ukzsrfnien593ke0y55ok92ps</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Blåmusslor på Riesling och whiskey</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5018</id>
    <revision>
      <id>22757</id>
      <parentid>22717</parentid>
      <timestamp>2009-02-03T17:47:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22757</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1505" sha1="9dqgc6iwwzyvcmw1gmyo2dk58p2uw4x" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Ett recept på blåmussla med mycket smak och hetta. 

Musslorna kan kokas direkt i spadet men också separat. Kokas de separat blir spadet klarare och du riskera inte att få med sand och annat skräp från musslorna i spadet.

Receptet är avsett som en vägledning, smaka dig fram och framför allt, låt spadet få sjuda en stund så att smakerna gifter sig.
 
==Ingredienser==
1 kg räcker till 2 personer
* 1 kg (ett nät) blåmusslor
* 1 fl halvtorr Riesling
* en skvätt whisky, (ca 1 dl) addera efter smak
* grönsaksbuljong, 1 tärning
* vitlök, 2-3 klyftor
* chili, 1-2 st
* lime, 1-2 st
* ett par skedar honung
* salt o peppar efter behov
* bladpersilja, en näve
 
==Tillagning==
Börja med spadet. Värm upp vinet med finhackad vitlök, chili, buljongen, lime, whisky. Låt puttra ihop. Runda av med honung. Smaka av o krydda med peppar, kanske lite salt om det behövs. Persiljan strös över alldeles i slutet av tillagningen.

Musslorna sköljs och &quot;skäggas av&quot;, d.v.s. dra bort det lurviga som sitter fast i skalet. De musslor som inte är slutna eller sluter sig när du knackar på dem, slängs bort. Koka upp under lock i lite vatten i en rymlig kastrull. Låt musslorna koka/ånga tills de är öppna. De musslor som inte har öppnat sig slängs.

Lägg upp musslorna på varma tallrikar och slå det heta spadet över. 

Servera med vitlöksbaguett och drick gärna kall Riesling till.
 
 
[[Kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Skaldjur|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>9dqgc6iwwzyvcmw1gmyo2dk58p2uw4x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Koda HTML/Lista över taggar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5019</id>
    <revision>
      <id>27938</id>
      <parentid>25218</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:49:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: address&amp; → adress&amp;</comment>
      <origin>27938</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7886" sha1="jr24phn26dbus4o67g2lrkz43ytnp9a" xml:space="preserve">{|table class=&quot;ex&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;2&quot; border=&quot;1&quot;
|-

| align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot; |'''Tagg'''
| align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot; |'''Beskrivning'''
| align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot; |'''Användning'''
| align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot; |'''Resultat'''
|-
| &amp;lt;!--...--&amp;gt;
| kommentar
|
|-
| &amp;lt;!DOCTYPE&amp;gt;&amp;nbsp;
| dokumenttyp
|
|-
| &amp;lt;a&amp;gt;
| Definierar en anchor
|
|-
| &amp;lt;abbr&amp;gt;
| Definierar en abbreviation
|
|-
| &amp;lt;acronym&amp;gt;
| Definierar en acronym
|
|-
| &amp;lt;adress&amp;gt;
| Definierar ett adresselement
|
|-
| &amp;lt;applet&amp;gt;
| (Deprecated) Definierar en applet
|
|-
| &amp;lt;area&amp;gt;
| Definierar en area inuti en image map
|
|-
| &amp;lt;b&amp;gt;
| Definierar fet text
| &amp;lt;b&amp;gt;Denna text blir fet&amp;lt;/b&amp;gt;
| &lt;b&gt;Denna text blir fet&lt;/b&gt;

|-
| &amp;lt;base&amp;gt;
| Definierar en URL för alla länkar på sidan
|
|-
| &amp;lt;basefont&amp;gt;
| (Deprecated) Definierar en standardfont
|
|-
| &amp;lt;bdo&amp;gt;
| Definierar riktningen av texten
| &amp;lt;bdo dir=&quot;rtl&quot;&amp;gt;Naturrutan är ett anagram&amp;lt;/bdo&amp;gt;
| margana tte rä naturrutan
|-
| &amp;lt;bgcolor&amp;gt;
| Definierar bakgrundsfärg
| &amp;lt;td bgcolor=&quot;red&quot;&amp;gt;Färg&amp;lt;/td&amp;gt;
| bgcolor=&quot;red&quot; | Färg
|-
| &amp;lt;big&amp;gt;
| Definierar stor text
| &amp;lt;big&amp;gt;Denna text blir stor&amp;lt;/big&amp;gt;
| &lt;big&gt;Denna text blir stor&lt;/big&gt;
|-
| &amp;lt;blockquote&amp;gt;
| Definierar en lång quotation
|
|-
| &amp;lt;body&amp;gt;
|  Definierar bodyn
|
|-
| &amp;lt;border&amp;gt;
| Definierar tabellram
| &amp;lt;table border=&quot;1&quot;&amp;gt;
|
|-
| &amp;lt;br&amp;gt;
| radbrytning
|
|-
| &amp;lt;button&amp;gt;
|  Definierar en knapp
|
|-
| &amp;lt;caption&amp;gt;
|  Definierar en tabelltitel
|
|-
| &amp;lt;center&amp;gt;
| (Deprecated) centrerad text
|
|-
| &amp;lt;cite&amp;gt;
|  Definierar en citation
|
|-
| &amp;lt;code&amp;gt;
|  Definierar computer code text
|
|-
| &amp;lt;col&amp;gt;
|  Definierar attributes för tabellkolumner&amp;nbsp;
|
|-
| &amp;lt;colgroup&amp;gt;
|  Definierar grupper av tabellkolumner
|
|-
| &amp;lt;dd&amp;gt;
|  Definierar eb definition description
|
|-
| &amp;lt;del&amp;gt;
|  Definierar raderad text
|
|-
| &amp;lt;dir&amp;gt;
| (Deprecated) Definierar en directory lista
|
|-
| &amp;lt;div&amp;gt;
| Definierar en sektion i ett dokument
|
|-
| &amp;lt;dfn&amp;gt;
| Definierar en definition term
|
|-
| &amp;lt;dl&amp;gt;
| Definierar en definition list
|
|-
| &amp;lt;dt&amp;gt;
|  Definierar en definition term 
|
|-
| &amp;lt;em&amp;gt;
|  Definierar emphasized text&amp;nbsp;
|
|-
| &amp;lt;fieldset&amp;gt;
|  Definierar ett fieldset
|
|-
| &amp;lt;font&amp;gt;
| (Deprecated)textfont, storlek och färg
|
|-
| &amp;lt;form&amp;gt;
|  Definierar ett formulär;
|
|-
| &amp;lt;frame&amp;gt;
|  Definierar ett frame
|
|-
| &amp;lt;frameset&amp;gt;
| Definierar ett set of frames
|
|-
| &amp;lt;h1&amp;gt; to &amp;lt;h6&amp;gt;
| Definierar rubrik 1 till 6
| 
|-
| &amp;lt;head&amp;gt;
| Definierar information om dokumentet
|
|-
| &amp;lt;hr&amp;gt;
|  Definierar en horizontal rule
|
|-
| &amp;lt;html&amp;gt;
| Definierar ett html-dokument
|
|-
| &amp;lt;i&amp;gt;
| Definierar kursiv text
| &amp;lt;i&amp;gt;Denna text blir kursiverad&amp;lt;/i&amp;gt;
| &lt;i&gt;Denna text blir kursiverad&lt;/i&gt;
|-
| &amp;lt;iframe&amp;gt;
| Definierar ett inline sub window (frame)
|
|-
| &amp;lt;img&amp;gt;
| Definierar en bild
|
|-
| &amp;lt;input&amp;gt;
| Definierar ett input field
|
|-
| &amp;lt;ins&amp;gt;
| Definierar inserted text
|
|-
| &amp;lt;isindex&amp;gt;
| (Deprecated) Definierar en single-line input field
|
|-
| &amp;lt;kbd&amp;gt;
| Definierar keyboard text
|
|-
| &amp;lt;label&amp;gt;
| Definierar en etikett för en formulärkontroll
|
|-
| &amp;lt;legend&amp;gt;
| Definierar en titel i ett fieldset
|
|-
| &amp;lt;li&amp;gt;
| Definierar ett list item
|
|-
| &amp;lt;link&amp;gt;
| Definierar en resource reference 
|
|-
| &amp;lt;map&amp;gt;
| Definierar en image map&amp;nbsp;
|
|-
| &amp;lt;menu&amp;gt;
| (Deprecated) Definierar en menu list
|
|-
| &amp;lt;meta&amp;gt;
| Definierar meta information
|
|-
| &amp;lt;noframes&amp;gt;
| Definierar en noframe section
|
|-
| &amp;lt;noscript&amp;gt;
| Definierar en noscript section
|
|-
| &amp;lt;object&amp;gt;
| Definierar ett embedded object
|
|-
| &amp;lt;ol&amp;gt;
| Definierar en sorterad lista
| 
|-
| &amp;lt;optgroup&amp;gt;
| Definierar en optiongrupp
|
|-
| &amp;lt;option&amp;gt;
| Definierar en option i en drop-down list
|
|-
| &amp;lt;p&amp;gt;
| Definierar en paragraph
|
|-
| &amp;lt;param&amp;gt;
| Definierar en parameter för ett objekt
|
|-
| &amp;lt;pre&amp;gt;
| Definierar preformatted text
|
|-
| &amp;lt;q&amp;gt;
| Definierar en short quotation
|
|-
| &amp;lt;s&amp;gt;
| (Deprecated) Definierar genomstruken text
| &amp;lt;s&amp;gt;Denna text blir genomstruken&amp;lt;/s&amp;gt;
| &lt;s&gt;Denna text blir genomstruken&lt;/s&gt;
|-
| &amp;lt;samp&amp;gt;
| Definierar sample computer code
|
|-
| &amp;lt;script&amp;gt;
| Definierar ett script
|
|-
| &amp;lt;select&amp;gt;
| Definierar en selectable list
|
|-
| &amp;lt;small&amp;gt;
| Definierar liten text
| &amp;lt;small&amp;gt;Denna text blir liten&amp;lt;/small&amp;gt;
| &lt;small&gt;Denna text blir liten&lt;/small&gt;
|-
| &amp;lt;span&amp;gt;
| Definierar en sektion i ett dokument
|
|-
| &amp;lt;strike&amp;gt;
| (Deprecated) Definierar genomstruken text
| &amp;lt;strike&amp;gt;Denna text blir genomstruken&amp;lt;/strike&amp;gt;
| &lt;strike&gt;Denna text blir genomstruken&lt;/strike&gt;
|-
| &amp;lt;strong&amp;gt;
| Definierar strong text
|
|-
| &amp;lt;style&amp;gt;
| Definierar en style definition
|
|-
| &amp;lt;sub&amp;gt;
| Definierar nedsänkt text
| &amp;lt;sub&amp;gt;Denna text blir nedsänkt&amp;lt;/sub&amp;gt;
| &lt;sub&gt;Denna text blir nedsänkt&lt;/sub&gt;
|-
| &amp;lt;sup&amp;gt;
| Definierar höjd text
| &amp;lt;sup&amp;gt;Denna text blir höjd &amp;lt;/sup&amp;gt;
| &lt;sup&gt;Denna text blir höjd &lt;/sup&gt;

|-
| &amp;lt;table&amp;gt;
| Definierar en tabell
|
|-
| &amp;lt;tbody&amp;gt;
| Definierar en tabell body
|
|-
| &amp;lt;td&amp;gt;
| Definierar en tabell cell
| &amp;lt;td&amp;gt;Infogar cell&amp;lt;/td&amp;gt;
|-
| &amp;lt;textarea&amp;gt;
| Definierar en text area
|
|-
| &amp;lt;tfoot&amp;gt;
| Definierar en tabell footer
|
|-
| &amp;lt;th&amp;gt;
| Definierar en tabell header
|
|-
| &amp;lt;thead&amp;gt;
| Definierar en tabell header
|
|-
| &amp;lt;title&amp;gt;
| Definierar the document title
|
|-
| &amp;lt;tr&amp;gt;
| Definierar en tabell row
| &amp;lt;tr&amp;gt;Ny rad i tabellen mellan taggarna&amp;lt;/tr&amp;gt;
|-
| &amp;lt;tt&amp;gt;
| Definierar teletype text
|
|-
| &amp;lt;u&amp;gt;
| (Deprecated) Definierar understruken text
| &amp;lt;u&amp;gt;Denna text blir understruken&amp;lt;/u&amp;gt;
| &lt;u&gt;Denna text blir understruken&lt;/u&gt;

|-
| &amp;lt;ul&amp;gt;
| Definierar en osorterad list
|
|-
| &amp;lt;var&amp;gt;
| Definierar en variable
|
|-
| &amp;lt;xmp&amp;gt;
| (Deprecated) Definierar preformatted text
|
|}

{|table class=&quot;ex&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;2&quot; border=&quot;1&quot;
| align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot; colspan=&quot;3&quot;|'''colspan &amp; rowspan'''
|-
|&amp;lt;th colspan=&quot;2&quot;&amp;gt;Postadress&amp;lt;/th&amp;gt;
|  &lt;table border=&quot;1&quot;&gt;
 &lt;tr&gt;
   &lt;th colspan=&quot;2&quot;&gt;Postadress&lt;/th&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;81130&lt;/td&gt;
  &lt;td&gt;Sandviken&lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;/table&gt;
|-
|&amp;lt;th rowspan=&quot;2&quot;&amp;gt;Postadress&amp;lt;/th&amp;gt;
| &lt;table border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;th&gt;Namn:&lt;/th&gt;
  &lt;td&gt;Max Speed&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;th rowspan=&quot;2&quot;&gt;Post&lt;br /&gt;adress:&lt;/th&gt;
  &lt;td&gt;81130&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;Sandviken&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
|}

{|table class=&quot;ex&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;2&quot; border=&quot;1&quot;
| align=&quot;center&quot; valign=&quot;top&quot; colspan=&quot;3&quot;|'''frames'''
|-
| align=&quot;center&quot; colspan=&quot;3&quot;|&amp;lt;table frame=&quot;type&quot;&amp;gt;
|-
| frame=&quot;border&quot;
| frame=&quot;box&quot;
| frame=&quot;void&quot;
|-
| &lt;table frame=&quot;border&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;Första&lt;br /&gt;Andra&lt;/td&gt;
  &lt;td&gt;Raden&lt;br /&gt;Raden&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt; 
  &lt;/table&gt;
| &lt;table frame=&quot;box&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;Första&lt;br /&gt;Andra&lt;/td&gt;
  &lt;td&gt;Raden&lt;br /&gt;Raden&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt; 
  &lt;/table&gt;
| &lt;table frame=&quot;void&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;Första&lt;br /&gt;Andra&lt;/td&gt;
  &lt;td&gt;Raden&lt;br /&gt;Raden&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt; 
  &lt;/table&gt;
|-
| frame=&quot;above&quot;
| frame=&quot;belove&quot;
| frame=&quot;hsides&quot;
|-
| &lt;table frame=&quot;above&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;Första&lt;br /&gt;Andra&lt;/td&gt;
  &lt;td&gt;Raden&lt;br /&gt;Raden&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt; 
  &lt;/table&gt;
| &lt;table frame=&quot;below&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;Första&lt;br /&gt;Andra&lt;/td&gt;
  &lt;td&gt;Raden&lt;br /&gt;Raden&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt; 
  &lt;/table&gt;
| &lt;table frame=&quot;hsides&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;Första&lt;br /&gt;Andra&lt;/td&gt;
  &lt;td&gt;Raden&lt;br /&gt;Raden&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt; 
  &lt;/table&gt;
|-
| frame=&quot;vsides&quot;
| frame=&quot;lhs&quot;
| frame=&quot;rhs&quot;
|-
| &lt;table frame=&quot;vsides&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;Första&lt;br /&gt;Andra&lt;/td&gt;
  &lt;td&gt;Raden&lt;br /&gt;Raden&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt; 
  &lt;/table&gt;
| &lt;table frame=&quot;lhs&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;Första&lt;br /&gt;Andra&lt;/td&gt;
  &lt;td&gt;Raden&lt;br /&gt;Raden&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt; 
  &lt;/table&gt;
| &lt;table frame=&quot;rhs&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
  &lt;td&gt;Första&lt;br /&gt;Andra&lt;/td&gt;
  &lt;td&gt;Raden&lt;br /&gt;Raden&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt; 
  &lt;/table&gt;
|-
|}

[[Kategori:Webbutveckling]]</text>
      <sha1>jr24phn26dbus4o67g2lrkz43ytnp9a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Webbutveckling/Skapa en Hemsida</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5022</id>
    <revision>
      <id>44873</id>
      <parentid>44872</parentid>
      <timestamp>2015-05-27T07:10:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tropicalkitty</username>
        <id>5148</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 44872 av [[Special:Contributions/194.103.203.130|194.103.203.130]] ([[User talk:194.103.203.130|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>44873</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15371" sha1="lquraxopyzpkkcerpgp2y4fqkxkanyo" xml:space="preserve">{{NyBokStub}}

== Inledning ==
Denna bok är skapad i syftet att gå igenom proceduren att skapa en egen hemsida.

=== Hemsida? ===
==== Vad är en hemsida? ====
Med hemsida menas vanligen ett HTML-dokument på WWW. Ibland betecknar ordet dock enbart den första webbsidan av flera inom en och samma webbplats, men ofta används ordet för en hel webbplats. I denna manual menas med hemsida ett HTML-dokument på WWW där man presenterar sig själv eller visar lite info om något.

==== Hur skapar man en hemsida? ====
Det finns främst tre sätt att skapa en hemsida.
# Ena sättet är att skapa ett HTML-dokument genom att skriva ett själv i en [[W:sv:Textredigerare|textredigerare]] (den enkla textredigeraren ''Anteckningar'' följer med Windows). Nackdelen med denna metod är att man måste lära sig något om HTML först. Enkla webbsidor är ändå rätt enkla att skriva så.
# Eller så använder man ett verktyg som omvandlar den text man skriver in till HTML-dokument. Det finns en mängd olika sådana verktyg, dels inbyggda i ordbehandlare och webbläsare, dels som självständiga datorprogram. En nackdelen med denna metod är att de flesta verktygen infogar en massa skräpdata som gör HTML-filen oläslig, onödigt stor och mindre flexibel. För mer avancerade användare tillkommer svårigheten att få webbsidan att bli exakt som man vill.
# Det finns också ett antal ''innehållshanteringssystem'' som innebär att man skapar webbsidor genom att fylla i webbformulär. Så fungerar till exempel Wikibooks och Wikipedia. Dessa system behandlas inte här.

==== Var skall hemsidan sparas? ====
De flesta Internet-operatörer erbjuder plats för hemsidor, ofta gratis eller som en del av ett abonnemang. Det finns också oberoende ''webbhotell''. Om man vill ha webbsidan under ett speciellt namn kan man (låta) registrera ett domännamn där sidan hittas. Då kan man byta webbhotell utan att byta sidans adress, om man sett till att få domänen i sitt eget namn. För en privat hemsida duger dock oftast en webbplats man får tillgång via bredbandsabonnemang, skola, arbetsgivare eller det projekt man vill presentera på sidan.

Man skriver ihop sidan på sin egen dator och laddar upp den till webbservern med hjälp av programmet ''ftp'' (oftast) eller ''scp'', ''sftp'' eller liknande (mycket bättre). På vissa servrar har man möjlighet att göra ändringar i webbsidan direkt, men det vanliga är att man alltid laddar upp en ny version över den gamla.

I princip kan man publicera sin hemsida på sin egen dator. Man måste då ha serverprogramvara, eventuell brandvägg måste tillåta förbindelserna och sidan är åtkomlig bara då datorn är påslagen. Dessutom måste man se till att täppa till de säkerhetshål som ofta upptäcks i all programvara. En egen server åtkomlig endast från egna datorer är bra för testning av mer avancerade funktioner, men för enkla hemsidor behövs den inte.

====Vad vill du berätta?====
Den fråga det lönar sig att koncentrera sig på då man skapar hemsidan är sidans syfte: Varför vill du ha en hemsida? Vem skall besöka den? Vilken information skall där finnas? Och det som också stora institutioner ofta missar: hur du ser till att informationen hålls uppdaterad.

Om du vill berätta vem du är och hur du nås så räcker det att skriva informationen i vilket program som helst, spara den som ”ren text” och ladda upp den till webbservern under ett namn som slutar på ”.txt”. Voilà!

Nu var det antagligen inte det du ville. Du vill ha med en bild, en stilig rubrik, text som ligger vackert på en vacker bakgrund (dessutom sägs det ju att man inte skall avslöja sin adress på webben). Nästa steg är att göra en webbsida med obegriplig HTML-kod (komponerad med hjälp av något program), rader som inte ryms på en äldre skärm och text som är oläslig för den som valt en annan bakgrundsfärg på sin dator.

Tillbaka till ruta ett. Webbläsare är planerade att presentera webbsidor vackert och funktionellt, anpassade till läsarens omgivning och behov. Det enda du behöver göra är att förklara vad som är rubrik, när du vill inleda ett nytt stycke, till vilket stycke bilden hänför sig och var den kan hämtas, vilka andra webbadresser du till länka till och så vidare. Erfarna webbutvecklare kan komponera snygga webbsidor som fungerar i de flesta miljöer, men nybörjaren (och många proffs) gör det lätt svårare för användaren än om webbläsaren fått sköta jobbet.

Det är inte heller någon idé att ifråga om webbsidans utseende försöka konkurrera med professionella grafiker. Din sida är värdefull genom det du har att berätta. Koncentrera dig på det. För det räcker enkla HTML-koder.

==Olika typers hemsidor==
Om du inte skapar din hemsida som ett övningsprojekt för att så småningom bli expert på webbutveckling har du antagligen någon enkel orsak att ha en hemsida. Här beskriver vi några sådana.

===Personalsida===
Din förman säger att alla i personalen skall ha en hemsida. Eller kanske är det eleverna som tycker att lärarna borde ha det. Eller kanske tycker du själv att det är ett sätt att följa tiden. Kanske har ni fått direktiv om hur hemsidan skall se ut. Om inte bör ni tillsammans fundera ut vad hemsidan skall finnas till för, kanske bland annat:
* Namn och befattning
* Bild
* Ansvarsområden
* Mottagningstider
* Telefonnummer
* Postadress
* E-postadress
* Rum
* Länkar till arbetsrelaterade dokument
* Hobbyer, familj och annan informell information

Är denna information sådan att den får läsas av vem som helst världen över? Också av skräppostfabrikörer, våldsverkare och inbrottstjuvar? Det är bra om ni inte behöver gömma något, men bered er på att filtrera e-posten, sätt inte ut telefonnummer ni inte vill ha tjänstesamtal till och berätta inte när ni tänker ha semester. Fundera igenom problematiken ''innan'' ni publicerar informationen. Eventuellt är det bättre att sidorna endast syns internt, medan den externa informationen publiceras på en skild sida av byråsekreteraren.

Sidan går lätt att konstruera med enkel HTML-kod, vid behov utgående från en färdig modell. Om ni vill kontrollera färgskalan, fonter och liknande skall ni konsultera någon webbutvecklare som är insatt i användbarhet och hinderlöshet.

Ännu mer än för de flesta andra sidor är det viktigt att sidan hålls uppdaterad. Systematiskt. Det måste finnas någon procedur som säkrar att det finns en länk till eventuell vikarie, att ändringar i kontaktuppgifter hittar till sidan (och eventuella kopior, om ni t.ex. har en skild extern sida) o.s.v. Se till att sidan kontrolleras med jämna mellanrum, till exempel inför terminens början.

===Kompissida===
Här betonar vi det informella. I ännu högre grad än ovan gäller det att fundera på vad man vill berätta åt hela världen och vad som kanske inte borde punliceras. Förutom problemen ovan måste man tänka något på vad en arbetsgivare tycker om materialet när han stöter på det i ett arkiv tio år senare.

För eventuella fotogallerier finns det ett antal specialiserade datorprogram. Det finns också webbplatser för personliga hemsidor med fotogalleri. Överväg om du själv vill ha full kontroll över galleriet. Vissa webbplatsers användarvillkor är hårresande (man kan ju alltid satsa på att skräckscenarierna inte förverkligas). 

===Hobbysida===
Här berättar vi om något vi själva är intresserade av och insatta i. Det viktiga är sannolikt själva texten, eventuellt ett antal bilder av hög kvalitet. Undvik specialeffekter, som sannolikt gör sidans innehåll mer svårtillgängligt. Länka gärna till relaterade webbplatser men se i så fall till att välja bland de bästa, inte till alla du stöter på, och se till att hålla länklistan uppdaterad.

Överväg att skapa en beständig webbadress. Din webbplats kan växa med tiden och bli en viktig resurs, som inte borde försvinna för att du blir missnöjd med den du är kund hos. I Finland finns iki.fi (”evig.fi”), genom en förening för personer som vill ha ”eviga” epost- och webbadresser. 

==Att skapa sidan==
Vi hoppas att du vet vad du vill med din sida. Du har lärt dig den grundläggande HTML-syntaxen (vilket är nyttigt också för den som använder HTML-redigerare). Du har en webbplats där du får ladda upp sidan. Du har en plan för att hålla sidan systematiskt uppdaterad. Dags att gå igenom alltsammans mer detaljerat.

===HTML===
HTML-koden beskrivs noggrannare i wikiboken [[Koda HTML]]. Här gör vi en enkel exempelsida. Vi har en del inledande HTML-taggar, som beskriver vilken standard och vilken teckenuppsättning vi använder (det senare bör anges av webbservern, men att ange den här skadar inte) samt namnet på hemsidan (”Pelle Svensson”). Utom namnet kan det mesta kopieras direkt. Som teckenuppsättning bör man använda Latin1, också kallad ISO 8859-1, eller utf-8 (unicode, med vilken man kan använda bokstäver från alla språk).

Själva sidan börjar med &amp;lt;body&amp;gt; och det första elementet är vanligen &amp;lt;h1&amp;gt; som anger att det som följer är sidans rubrik. Rubriken kan se alltför stor ut, men det är inget att bry sig om i det här skedet. Om man fortfarande vill ha en mindre rubrik då sidan vuxit till sig kan man sköta det med ''CSS''. Sedan följer några stycken text (&amp;lt;p&amp;gt;). Det första stycket kombineras med en bild (&amp;lt;img ...) och en underrubrik före en lista (&amp;lt;ul&amp;gt;) med relaterade länkar (&amp;lt;li&amp;gt;, &amp;lt;a href=...).

{{Kod:Utskrift|Exempel|...|...}}

Med dessa koder kan man skriva enkla texter med bilder och länkar. För att kunna länka inom sidan måste man lägga in ''ankaren'' med &amp;lt;a name=&quot;namn&quot;&amp;gt;några nyckelord&amp;lt;/a&amp;gt;. För att göra tabeller och andra mer avancerade strukturer hänvisas till HTML-guiden.

===CSS===
CSS är det sätt på vilket man kan påverka hur olika element skall se ut. Ifråga om enkla hemsidor skall man undvika alltför mycket sådan kod och konstruktionerna beskrivs inte här, annat än för vissa situationer som ofta dyker upp. 

===Bilder===
Bilder kan lätt länkas in i en HTML-sida med taggen &amp;lt;img ... &amp;gt;. Själva bildfilen måste också laddas upp, ofta antingen i samma katalog som den där HTML-filen finns eller i en skild bildkatalog. Man kan länka till bilder på andra webbplatser, men en del webbläsare kan tolka en sådan extern bild som en reklamlänk. Att utan tillstånd länka till en bild så att den syns som en del av ens egna sida uppfattas av många som upphovsrättsbrott.

Ofta skapar man en mindre bild som länkas direkt. Bildelementet kan göras till en länk till en bild i full eller större storlek. Bildhanteringsprogram har i allmänhet funktioner för att minska bildens mått och öka kompressionen. Experimentera så att du får en bild som fungerar bra på skärmen. I allmänhet bör man omvandla bilden i så få steg som möjligt och utan att använda versioner sparade som halvfärdiga, för att inte i onödan förlora bildkvalitet (detta gäller alltså den slutgiltiga versionen, experimentera fritt).

De bildformat som har bäst stöd är jpeg för fotografier och liknande bilder och gif och png för diagram och andra bilder med få färgnyanser.

===Program för HTML-redigering===
====Enkla textredigerare====
Dessa textredigerare är enkla att använda. De gör ungefär vad du väntar dig, men inte särskilt mycket annat. De är lämpliga om du vill skriva HTML utan att använda tid på att lära dig ett nytt verktyg.

* [[w:sv:Anteckningar|Anteckningar]] (Notepad), följer med Windows
* [[w:sv:Pico|Pico]], [[w:sv:Nano|Nano]], finns ofta i GNU/Linux-system
* ...

====Avancerade textredigerare====
Avancerade textredigerare har ofta funktioner som hjälper en att arbeta effektivt. De har avancerade sök och ersätt-funktioner, makron, syntaxfärgläggning och annat stöd för ett antal filformat och kan ofta integreras med andra verktyg. Räkna med att använda en del tid på att bli bekant med programmet. Många proffs använder dessa som sitt primära verktyg.

* [[w:sv:Emacs|Emacs]], standardredigerare i [[w:sv:GNU|GNU]]-systemet, finns för de flesta datortyper
* [[w:sv:Vi|vi]], standardredigerare i [[w:sv:Unix|Unix]], finns för de flesta datortyper
* ...

====Ordbehandlare====
Ordbehandlare tillåter ofta att dokumentet sparas som en HTML-sida eller som ett ''webbarkiv'' (som också innehåller bilderna). Problemet är främst de detaljerade formatteringsanvisningarna, som inte lämpar sig för nätet. Det finns program för att städa koden.

Ordbehandlare lämpar sig inte för egentlig webbutveckling, men om du är ovan med andra verktyg eller hur som helst skriver texten med något av dessa så är det bättre att använda dem än att dokumentet blir opublicerat. Tänk efter i vilket format du vill spara dokumentet:
* '''Ren text''' (text/plain, *.txt): antingen med ett stycke per rad eller med forcerade radbrytningar, kan användas som sådant eller ändras till HTML genom att lägga in de behövliga koderna, för hand eller med hjälp av något program. Radbyten påverkar i allmänhet inte tolkning av HTML-kod.
* '''PDF''' (portable document format, *.pdf): stöds av de flesta webbläsare och ger goda utskrifter, men är otympligt på skärmen och kan i allmänhet inte redigeras i efterhand.
* '''HTML''' (hypertext, *.htm, *.html): i princip vad vi talar om här, men koden ordbehandlarna producerar är ofta mycket otymplig. Kan hanteras av webbläsare, men till exempel färgerna kan ställa till problem. För att få koden begriplig behövs i allmänhet något skilt städprogram.
* '''Ordbehandlaren egna format''' (*.doc, *.odt, *.rtf, ...): med dessa format kan man ofta arbeta vidare på dokumentet där man slutade utan förlorad information. Räkna inte med att andra har möjlighet att öppna dessa filer (ofta behövs samma eller nyare version av samma ordbehandlare). Det är också möjligt att filen innehåller gömd information du inte hade tänkt dig att publicera. Om du publicerar dokument i dessa format bör du publicera dem också i något av de ovannämnda andra formaten.

Några ordbehandlare:
* [[w:sv:Microsoft Word|Microsoft Word]], finns på de flesta Windows-maskiner för proffsbruk
* [[w:sv:OpenOffice.org|Openoffice Writer]], fritt alternativ, finns åtminstone för Unix, Linux och Windows
* [[w:sv:LyX|LyX]], en fri ordbehandlare som bygger på LaTeX; det finns många hjälpprogram för att åstadkomma olika filformat
* ...

Kom ihåg att använda de logiska beteckningarna för rubriker och annan struktur. Glöm fonter, extra blankrader och liknande.

=====Att städa ordbehandlarnas HTML-kod=====

====HTML-redigerare====
...specialiserade HTML-redigerare
*Mozilla
*Dreamweaver
*...

====Program för omvandling till HTML====
I synnerhet i GNU/Linux-omgivning finns ett otal program för att omvandla dokument från ett format till ett annat. Många av programmen är också tillgängliga för Windows.

...

En relaterad grupp datorprogram är de som städar i eller på andra sätt manipulerar färdig HTML-kod ...

===Domännamn och webbadresser===

===Uppladdning, rättigheter och säkerhetskopior===

==Vad sedan?==

===Underhåll av sidan===

===Vidare studier===

[[Kategori:Webbutveckling]]</text>
      <sha1>lquraxopyzpkkcerpgp2y4fqkxkanyo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:VvN100.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5025</id>
    <revision>
      <id>17633</id>
      <parentid>17632</parentid>
      <timestamp>2008-02-20T19:43:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>laddade upp ny version av &quot;[[Bild:VvN100.jpg]]&quot;: Egen tagen bild</comment>
      <origin>17633</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9" sha1="dkrbb1wi00fv81kd1hzjtjm8odokng6" xml:space="preserve">Egen bild</text>
      <sha1>dkrbb1wi00fv81kd1hzjtjm8odokng6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:VvN500.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5026</id>
    <revision>
      <id>17634</id>
      <timestamp>2008-02-20T19:44:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Egen tagen bild</comment>
      <origin>17634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="18j9to4r8el2m5h0d977sliznp8h9v6" xml:space="preserve">Egen tagen bild</text>
      <sha1>18j9to4r8el2m5h0d977sliznp8h9v6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:200grsBarnesTSXi3006.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5027</id>
    <revision>
      <id>17640</id>
      <timestamp>2008-02-21T12:14:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Tagit bilden själv</comment>
      <origin>17640</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="890uxr2243ysutorse9nk0bievz8qdj" xml:space="preserve">Tagit bilden själv</text>
      <sha1>890uxr2243ysutorse9nk0bievz8qdj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:ToMuchCrimp.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5028</id>
    <revision>
      <id>17642</id>
      <timestamp>2008-02-21T12:17:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>tagit bilden själv</comment>
      <origin>17642</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="a8j5kxtxhqemrxznclfnw3mnv2ingmu" xml:space="preserve">tagit bilden själv</text>
      <sha1>a8j5kxtxhqemrxznclfnw3mnv2ingmu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Hur man redigerar en sida</title>
    <ns>12</ns>
    <id>5031</id>
    <revision>
      <id>53372</id>
      <parentid>53368</parentid>
      <timestamp>2022-11-09T18:55:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 53368 av [[Special:Contributions/94.255.229.188|94.255.229.188]] ([[User talk:94.255.229.188|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>53372</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20081" sha1="q1tg2gi41jde1h3bk5sftelnlsdtanc" xml:space="preserve">I den här artikeln, har vi samlat det mesta du behöver veta om att ändra existerande böcker (sidor) eller skape nya böcker på Wikibooks. '''Om du vill pröva''' hur man gör, '''ögna genom denna sida''' och '''pröva sedan det du lärt dig i [[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]]''', som är speciellt avsedd för olika försök. 

Poängen med Wikibooks är att vem som helst, även du, kan ändra i alla böcker när som helst. Du kan förhandsgranska dina ändringar och de blir synliga omedelbart när du har sparat dem. Ingen inloggning är nödvändig. '''För att redigera en sida''' klickar man på '''fliken ''redigera''''' som finns högst upp. Då får man upp en redigeringsruta med sidans text, som man kan skriva till och ändra i. Det mesta är vanlig löpande text, men för att få till sådana saker som mellanrubriker, fetstil, länkar och annat behöver man några rätt enkla specialtecken och -koder. När du är klar med ändringarna, trycker du på knappen &quot;spara&quot; så syns dina ändringar direkt. 


== Formatering ==

=== Textformatering ===

'''''Kursivt''''' skriver du genom att omgärda ordet eller frasen med dubbla apostrofer eller markera det som ska länkas och klicka på knappen &lt;i&gt;I&lt;/i&gt; i redigeringsverktygsfältet: &lt;nowiki&gt;''t.ex. så här''&lt;/nowiki&gt;. Resultat: ''t.ex. så här''.

'''''Fetstil''''' skriver du genom att omgärda ordet eller frasen med tredubbla apostrofer eller markera det som ska länkas och klicka på knappen &lt;b&gt;B&lt;/b&gt; i redigeringsverktygsfältet: &lt;nowiki&gt;'''t.ex. så här'''&lt;/nowiki&gt;. Resultat: '''t.ex. så här'''.

'''''Kursiv fetstil''''' skriver du genom att omge ordet eller frasen med femdubbla apostrofer: &lt;nowiki&gt;'''''t.ex. så här'''''&lt;/nowiki&gt;. Resultat: '''''t.ex. så här'''''.

:'''''Indragning''''' gör du genom att börja en rad med kolon (:). 
::Om du vill göra indragningar i flera steg, använd flera kolon efter varandra.

'''''Fixbreddfont''''' får du genom att börja en rad med mellanslag; detta gäller för hela raden. I annat fall måste du placera texten innanför &lt;nowiki&gt;&lt;code&gt;sådana här tecken&lt;/code&gt;&lt;/nowiki&gt;. Resultatet ser då ut så här: &lt;code&gt;sådana här tecken&lt;/code&gt;

'''''Stänga av magiska tecken''''' kan du göra genom att omringa dem med &lt;nowiki&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;.

'''''Använda sig av HTML''''' Det går att använda HTML-kod för att formatera text. Se [[Koda HTML]]

Du kan &lt;strike&gt;stryka över borttaget material&lt;/strike&gt; och &lt;u&gt;stryka under nytt material&lt;/u&gt;.

Så här:&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;Du kan &lt;strike&gt;stryka över borttaget material&lt;/strike&gt;&lt;br&gt; och &lt;u&gt;stryka under nytt material&lt;/u&gt;.&lt;/nowiki&gt;

*Bra för redigering av exemplevis egna, gamla inlägg på diskussionssidor, där det kan vara önskvärt att det inte raderas mitt i diskussioner.&lt;br&gt;


Du kan använda ett skrivmaskinstypsnitt för &lt;tt&gt;tekniska termer&lt;/tt&gt;.&lt;br&gt;
Så här:&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;Ett skrivmaskinstypsnitt för &lt;tt&gt;tekniska termer&lt;/tt&gt;.&lt;/nowiki&gt;

{| border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;10&quot;
|-----
| bgcolor=&quot;E8F7C9&quot; |
&lt;center&gt;'''Tips:''' Om du använder knappen &quot;Visa förhandsgranskning&quot; (nedanför redigeringsrutan) kan du se om det blev rätt innan du sparar på riktigt. &lt;/center&gt;
|}
{| bgcolor=&quot;#eeeeee&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;10&quot;
|-----
|
|}

====Se även:====
* [[Hjälp:Specialtecken|Specialtecken]]
* [[Hjälp:Användarhandledning för TeX|Användarhandledning för TeX]] beskrivs hur man skriver matematiska uttryck och formler.

=== Rubrikformatering ===

Om du sätter = tecken på bägge sidor om ett ord eller mening så blir det rubrikformat

 &lt;nowiki&gt;== Nivå 2-rubrik ==&lt;/nowiki&gt;

 &lt;nowiki&gt;=== Nivå 3-rubrik ===&lt;/nowiki&gt;

 osv

=== Listor ===


* '''''Punktlistor''''' får du genom att börja raden med stjärna (*).
** Varje sådan rad blir en egen punkt.
*** Genom att använda flera stjärnor efter varandra blir det punkter på en lägre nivå.

 * '''''Punktlistor''''' får du genom att börja raden med stjärna (*).
 ** Varje sådan rad blir en egen punkt.
 *** Genom att använda flera stjärnor efter varandra blir det punkter på en lägre nivå.

 
# '''''Numrerade listor''''' får du genom att börja varje rad med fyrkant (#)
# Varje sådan rad får ett eget löpnummer.
:# Kolon före # ger indragning och bryter föregående numrering.
:# Om du ger alla rader samma indrag, blir de dock korrekt numrerade.

 # '''''Numrerade listor''''' får du genom att börja varje rad med fyrkant (#)
 # Varje sådan rad får ett eget löpnummer.
 :# Kolon före # ger indragning och bryter föregående numrering.
 :# Om du ger alla rader samma indrag, blir de dock korrekt numrerade.

Eller:
 
 # '''''Numrerade listor''''' får du genom att börja varje rad med fyrkant (#)
 # Varje sådan rad får ett eget löpnummer.
 ## Flera # ger indragning och bryter föregående numrering.
 ## Om du ger alla rader samma antal, blir de dock korrekt numrerade.

 
* '''''Blandade listor''''' med både punkter och numrering
*# Ordna dem inuti varandra
*#* på detta sätt

 * '''''Blandade listor''''' med både punkter och numrering
 *# Ordna dem inuti varandra
 *#* på detta sätt

; Definitionslistor : listor över definitioner
; ämne : ämnesdefinitionen

 ; Definitionslistor : listor
 över definitioner
 ; ämne : ämnesdefinitionen


=== Spalter ===

Spalter gör listor mindre skrymmande och snyggare:
{{spaltstart}}
#Alabama
#Alaska
{{spaltbryt}}
#Arkansas
#Colorado
{{spaltslut}}

 &lt;nowiki&gt;{{spaltstart}}&lt;/nowiki&gt;
 #Alabama
 #Alaska
 &lt;nowiki&gt;{{spaltbryt}}&lt;/nowiki&gt;
 #Arkansas
 #Colorado
 &lt;nowiki&gt;{{spaltslut}}&lt;/nowiki&gt;

== Tabeller ==

*Tabeller kan skapas med [[Koda HTML|HTML]], även om wikins egen tabellsyntax är att föredra.
*Tabeller kan nästlas i varandra, men [[Hjälp:Krångla inte till det|undvik att krångla till det i onödan]].
*Wikitabeller beskrivs nedan.

''Uppbyggnad:''

Tabeller inleds med &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{|&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; (klammerparentes och lodrätt streck) på en egen rad och avslutas med &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;|}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; på en egen rad. Rader i tabellen skiljs åt med &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;|-&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; eller &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;|----&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; på en egen rad.

Varje cell i en tabellrad inleds på en egen kodrad med &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;|&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; (lodrätt streck) eller på samma rad som föregående cell i raden med &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;||&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;. Rubrikceller anges med &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;!&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; (utropstecken).

''Exempel:''
&lt;pre&gt;
{|
 ! Rubrik 1 !! Rubrik 2
 |-
 | A        || B
 |-
 | C
 | D
 |}
&lt;/pre&gt;

''Resultat:''
{|
 ! Rubrik 1 !! Rubrik 2
 |-
 | A        || B
 |-
 | C
 | D
 |}

Att justera wikikoden så att kolumnerna hamnar i linje med varandra (som ''Rubrik 2'' och ''B'' i exemplet ovan) kan göra wikikoden med läsbar, men påverkar inte resultatet.

Varje cell kan föregås av HTML-attribut eller [[Cascading Style Sheets|stilattribut]] som styr textens utseende i cellen. Dessa skiljs från cellens innehåll med &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;|&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; (lodrätt streck). Attribut för hela tabellen kan anges på samma rad som tabellen inleds.

''Avancerat exempel:''
&lt;pre&gt;
{| class=&quot;sortable wikitable&quot; style=&quot;font-style: italic; text-align: center;↵
margin: 1em auto 1em auto&quot;
 |+ Titel
 ! Rubrik 1 || Rubrik 2
 | Ickerubrik
 | rowspan=&quot;3&quot; style=&quot;vertical-align: bottom&quot; | Flerradscell
 |-
 | A || B || style=&quot;text-align: right;&quot; | 10
 |-
 | C
 | D
 | style=&quot;text-align: right;&quot; | 1000
 |-
 | colspan=&quot;4&quot; style=&quot;background-color: silver;&quot; | Flerkolumnscell
 |}
&lt;/pre&gt;

''Resultat:''
{| class=&quot;sortable wikitable&quot; style=&quot;font-style: italic; text-align: center; margin: 1em auto 1em auto&quot;
 |+ Titel
 ! Rubrik 1 || Rubrik 2
 | Ickerubrik
 | rowspan=&quot;3&quot; style=&quot;vertical-align: bottom&quot; | Flerradscell
 |-
 | A || B || style=&quot;text-align: right;&quot; | 10
 |-
 | C
 | D
 | style=&quot;text-align: right;&quot; | 1000
 |-
 | colspan=&quot;4&quot; style=&quot;background-color: silver;&quot; | Flerkolumnscell
 |}

Klassen &lt;code&gt;wikitable&lt;/code&gt; definierar ett standardutseende som används av de flesta tabeller på Wikipedia för att åstadkomma en enhetlig utformning. Klassen &lt;code&gt;sortable&lt;/code&gt; gör att läsaren kan sortera tabellens innehåll efter valfri kolumn. Exempeltabellens stilattribut anger att all text ska vara ''kursiv'' och centrerad i tabellcellerna om inget annat anges. Genom att tabellens höger- och vänstermarginaler sätts till automatisk maximal bredd centreras tabellen på sidan.

En titel, som normalt visas centrerad över tabellen kan anges. Detta görs med syntaxen &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;|+&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; (lodrätt streck och plustecken).

Notera att ''Rubrik 2'' blir en rubrik trots att cellen föregås av lodräta streck, inte utropstecken, eftersom det inledande utropstecknet påverkar hela kodraden. Det finns dock inget som säger att varje tabellrad måste skrivas antingen på en enda kodrad eller med varje cell på en egen rad. I exemplet används båda metoderna för rubrikraden, vilket gör att ''Ickerubrik'' kan skrivas utan att göras till rubrik.

Notera också att syntaxen för att skilja stilattribut är densamma oavsett om man anger flera tabellceller på samma rad eller varje cell på en rad för sig. Cellen inleds med sedvanlig avgränsare beroende på vilket skrivsätt man valt, stilattributet anges och ett enkelt lodrätt streck markerar cellinnehållets början. Attributen för enskilda celler prioriteras högre än standardattribut för hela tabellen, vilket här illustreras av att siffercellerna är högerställda.

&lt;code&gt;colspan&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;rowspan&lt;/code&gt; anger hur många kolumner bred respektive hur många rader hög cellen ska vara.

För att sortering av tal med mer än tre siffror ska fungera ordentligt, samtidigt som talen visas med korrekt formatering (med mellanslag mellan grupper om tre siffror), bör talen (utan mellanslag) omslutas med {{mall|nts}}.

Se även: [[m:Help:Tables]], [http://www.w3.org/TR/REC-CSS2/tables.html World Wide Web Consortiums stilattributreferens för tabeller]

==Länkar==
===Länkar till andra sidor på Wikibooks===
görs helt enkelt genom att sätta dubbla hakparenteser runt sidans namn eller markera det som ska länkas och klicka på knappen &lt;u&gt;Ab&lt;/u&gt; i redigeringsverktygsfältet.

===Länkar med annat namn eller del av namn===
Om du vill att texten skall se annorlunda ut än sidans exakta namn lägger du till tecknet &quot; | &quot; sist i uttrycket och sedan den text du vill visa. Om du vill länka till [[Hjälp:Textformatering]] men visa texten &quot;här&quot; som länk skriver du: &lt;nowiki&gt;[[Hjälp:Textformatering|här]]&lt;/nowiki&gt;.Resultatet ser då ut så här: [[Hjälp:Textformatering|här]].&lt;br&gt;
För att visa en del av länkens namn görs på samma vis. Ex: Om du vill visa enbart texten Textformatering i länken &lt;nowiki&gt;[[Hjälp:Textformatering]]&lt;/nowiki&gt; skriver du &lt;nowiki&gt;[[Hjälp:Textformatering|Textformatering]]&lt;/nowiki&gt; vilket visar [[Hjälp:Textformatering|Textformatering]].&lt;br&gt;
Observera att text direkt efter hakparenteserna (utan mellanslag) blir en del av länken, exempelvis kommer &lt;nowiki&gt;[[Hjälp:Färgtabell]]er&lt;/nowiki&gt; att se ut som [[Hjälp:Färgtabell]]er.

===Länkar till en särskild del av en artikel===
gör du genom att skriva &lt;nowiki&gt;[[artikelns namn#delensnamn]]&lt;/nowiki&gt;. Så här till exempel &lt;nowiki&gt;[[Rådjur#Fortplantning|Rådjurets fortplantning]]&lt;/nowiki&gt; blir: [[Rådjur#Fortplantning|Rådjurets fortplantning]], där länken går till delen ''Fortplantning'' i artikeln ''Rådjur''.

===Länka till en Kategori===
Länkar till kategorier fås genom att inleda med ett extra kolontecken (:) i uttrycket: &lt;TT&gt;&lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;:Kategori:''ämneskategori'']]&lt;/TT&gt;.

===Länkar till andra delar av Wikimediaprojektet===
till exempel Wikisource eller Wikibooks gör du genom att skriva &lt;nowiki&gt;[[Wikimediaprojekt:Artikel]]&lt;/nowiki&gt;.

===Externa länkar===
(det vill säga länkar till vilken sida som helst på internet utanför Wikimedia-projektet) kan du göra på två sätt:
* genom att sätta den mellan ''enkla'' hakparenteser &lt;nowiki&gt;[http://www.google.se]&lt;/nowiki&gt;. 
* genom att skriva in länkens [[Uniform Resource Locator|URL]] ''utan'' några hakparenteser, så här &lt;nowiki&gt;http://www.google.se&lt;/nowiki&gt;. (Du måste ha med ''http://''-delen, men å andra sidan syns hela adressen i artikeln, vilket är praktiskt när sidan är utskriven.)

===Hänvisning till annan artikel===
gör du genom att skriva det magiska &lt;nowiki&gt;#REDIRECT [[Sidans namn]]&lt;/nowiki&gt; längst upp på sidan. Det används om flera uppslagsord ska leda till samma artikelinnehåll. Ett annat användningsområde är då det finns risk att folk kommer att söka på olika stavningar. Man ger artikeln med innehåll den vanligaste benämningen eller stavningen. Sedan skapar man en tom artikel för varje alternativstavning och omdirigerar dem till den första artikeln med formeln ovan.

==Bilder==
===Att lägga in en bild i en artikel===
när bilden redan finns på [http://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida Wikimedia_Commons] är lika enkelt som att göra en länk. Man skriver &lt;nowiki&gt;[[Bild:Bildensnamn.jpg]]&lt;/nowiki&gt;. (Filändelsen kan även vara &quot;.png&quot; ifall det är en teckning eller karta. Var noga med stora och små bokstäver. Bilden a.jpg är inte samma som a.JPG!)
&lt;!-- och var och hur hittar man bilder? - borde länkas till en sådan hjälpsida kanske... / Ronja --&gt;

===En liten version av bilden===
gör du nästan lika enkelt. Skriv bara &lt;nowiki&gt;[[Bild:Bildensnamn.jpg|thumb]]&lt;/nowiki&gt;. Om man klickar på bilden får man upp en större version av samma bild.

===En beskrivande bildtext===
får du genom att skriva den sist innanför hakparenteserna, så här &lt;nowiki&gt;[[Bild:Bildensnamn.jpg|thumb|Bildtext]]&lt;/nowiki&gt;. Det går utmärkt att ha länkar i bildtexten.

Bilder kan placeras både till vänster och till höger och kan fås i olika storlekar. Se [[Hjälp:Hur man lägger in bilder på en sida]] för en detaljerad genomgång.

===Ladda upp bilder===
Om en artikel saknar en bra bild, kan du ladda upp egna bilder (företrädelsevis på [http://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida Wikimedia_Commons]) så här:

# logga in (man måste vara [http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:Userlogin?uselang=sv inloggad] på Commons)
# gå till [http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:Upload?uselang=sv Wikimedia Commons uppladdningssida]
# använd &quot;Bläddra&quot;-kommandot för att välja en fil på din hårddisk
# ge bilden ett tydligt, kort och unikt namn
# skriv till en tydlig beskrivning av vad det är på bilden, ''gärna på engelska'', var du har hittat bilden, och så vidare
# ange bildens licensstatus. Eftersom Wikipedia är en ''fri encyklopedi'' får du inte ladda upp bilder som bryter mot [[Wikibooks:Upphovsrätt|upphovsrätten]].
# klicka på &quot;Ladda upp fil&quot;-knappen
# lägg bilden i en kategori genom att redigera bildens sida, och skriva in &lt;nowiki&gt;[[category:enlämpligkategori]]&lt;/nowiki&gt;.

==Mallar==

Mallar (tidigare kallat användardefinierade meddelandevariabler) är ett sätt att skapa standardiserade meddelanden eller andra textavsnitt som man vill ska förekomma i många artiklar, och är ett utmärkt sätt att göra det lättare att navigera mellan närbesläktade artiklar.

För att lägga in en mall som redan existerar, skriv &lt;nowiki&gt;{{mallensnamn}}&lt;/nowiki&gt;. När du sparar texten förvandlas mallen till den text som finns angiven i mallen. (I redigeringsläge kan du se vad en mall som finns i en artikel heter.)

En mall går lika lätt att redigera som vilken artikel som helst. Den finns då i namnrymden &lt;nowiki&gt;[[mall:]]&lt;/nowiki&gt;. Om du söker efter mallen om solsystemet skriver du alltså ''mall:solsystemet'' i sökrutan, utan mellanslag. (Du kan även leta direkt här: [[:Kategori:Mallar]].)

Man kan också använda parametrar som byts ut i ursprungsartikeln, se vidare [[Hjälp:Mallar]].

===&lt;nowiki&gt;&lt;noinclude&gt; &amp; &lt;includeonly&gt;&lt;/nowiki&gt;===

När man skapar en mall så är det bra att känna till taggarna &lt;nowiki&gt;&lt;noinclude&gt; &amp; &lt;includeonly&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;

==== noinclude ====

Man bör lägga en beskrivning hur mallen fungerar på mallsidan&lt;br&gt;

&lt;nowiki&gt;&lt;noinclude&gt;mallbeskrivning&lt;/noinclude&gt;&lt;/nowiki&gt;

För att kunna lägga mallen i kategorin för mallar utan att alla sidor som använder mallen hamnar där också så använder man: 

&lt;nowiki&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Mallar]]&lt;/noinclude&gt;&lt;/nowiki&gt;

==== includeonly ====

&lt;nowiki&gt;&lt;includeonly&gt;&lt;/nowiki&gt; används då man inte vill att något ska gälla på mallsidan utan bara där mallen används.&lt;br&gt;

==Variabler==

Variabler eller ''inbyggda variabler'' används sällan i artiklar utan mest i mallar, och kanske någon gång på diskussionsidor. Det är bara speciella sidor som har användning för dem.
{| bgcolor=&quot;#eeeeee&quot; width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;10&quot;
|Syntax:&lt;BR/&gt;
:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;''variabelnamn''&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;
Beskrivning
&lt;BLOCKQUOTE&gt;
''Variabelnamn'' kan vara:
; CURRENTMONTH : Returnerar nuvarande månad (alltid 2 siffror): {{CURRENTMONTH}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; CURRENTMONTHNAME : Returnerar nuvarande månad som sträng: {{CURRENTMONTHNAME}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; CURRENTDAY : Returnerar nuvarande  dag med 1–2 siffror: {{CURRENTDAY}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; CURRENTDAY2 : Returnerar nuvarande dag, alltid med 2 siffror: {{CURRENTDAY2}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; CURRENTDAYNAME : Returnerar nuvarande dag som sträng: {{CURRENTDAYNAME}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; CURRENTYEAR : Returnerar nuvarande  år: {{CURRENTYEAR}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; CURRENTTIME : Returnerar nuvarande  tid: {{CURRENTTIME}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; NUMBEROFARTICLES : Returnerar antalet wikipediaartiklar som finns i namnlösa namnrymden och som inte är hänvisningar (#redirect): {{NUMBEROFARTICLES}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; CURRENTMONTHNAMEGEN : Genitiv av månaden används i vissa språk: {{CURRENTMONTHNAMEGEN}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; PAGENAME : Returnerar artikeltitel (i wikiformat, jmf. localurl): {{PAGENAME}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; NAMESPACE : Returnerar artikelns namnrymdstitel: {{NAMESPACE}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;localurl:pagename&lt;/nowiki&gt; : Returnerar artikeltiteln i URL-format (exkl. server): {{localurl:Wikipedia:Sandlådan|redigera}}).&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; SERVER : Returnerar domänadress i URL-format: {{SERVER}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:-2&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr -2: {{ns:-2}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:-1&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr -1: {{ns:-1}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:0&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 0: {{ns:0}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:1&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 1: {{ns:1}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:2&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 2: {{ns:2}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:3&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 3: {{ns:3}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:4&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 4: {{ns:4}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:5&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 5: {{ns:5}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:6&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 6: {{ns:6}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:7&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 7: {{ns:7}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:8&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 8: {{ns:8}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:9&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 9: {{ns:9}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:10&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 10: {{ns:10}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:11&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 11: {{ns:11}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:12&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 12: {{ns:12}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:13&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 13: {{ns:13}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:14&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 14: {{ns:14}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:15&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 15: {{ns:15}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:100&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 100: {{ns:100}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; &lt;nowiki&gt;ns:101&lt;/nowiki&gt; : Returnerar namnrymdnamn nr 101: {{ns:101}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;
; SITENAME : Returnerar : {{SITENAME}}.&lt;BR/&gt;&amp;nbsp;

Den enda gång en vanlig redigerare behöver datum-rutiner är när denne signerar inlägg i diskussionstrådar. Men då kan &lt;nowiki&gt;~~~ eller ~~~~&lt;/nowiki&gt; med fördel användas.
&lt;/BLOCKQUOTE&gt;
|}

==Verktyg==

Du som använder Mozilla Firefox 1.0–1.5, ej 2.0 kan installera [http://wikipedia.mozdev.org Wiki Toolbar] för att redigera Wikisidor.

[[Kategori:Hjälpsidor|Hur man redigerar en sida]]</text>
      <sha1>q1tg2gi41jde1h3bk5sftelnlsdtanc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Hjälp/Källor</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5032</id>
    <revision>
      <id>18397</id>
      <parentid>18377</parentid>
      <timestamp>2008-03-22T19:42:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade Hjälp:Källor till Wikibooks:Hjälp/Källor, som var en omdirigeringssida: flytta tillbaka</comment>
      <origin>18397</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="661" sha1="b96vr5hc2lrqv9u3gcjiyg6ql1hsrxr" xml:space="preserve">{{Wikipediaprojektimport}}
=== Källhänvisningar och Referenser ===
Källhänvisningar kan ofta behövas om man skriver om något som kan bestridas.
&lt;blockquote&gt;
&lt;tt&gt;
Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor. &lt;span style=&quot;background-color: #FFFF00&quot;&gt;'''&amp;lt;ref&gt;'''Miller, E: &quot;Solen.&quot;, sidan 23. Academic Press, 2005'''&amp;lt;/ref&gt;'''&lt;/span&gt;
&lt;br/&gt;
Månen däremot, är inte så stor. &lt;span style=&quot;background-color: #FFFF00&quot;&gt;'''&amp;lt;ref&gt;'''Smith, R: &quot;Månens storlek&quot;, ''Scientific American'', 46(78):46'''&amp;lt;/ref&gt;'''&lt;/span&gt;
&lt;br/&gt;
&lt;br/&gt;
&lt;nowiki&gt;== Källor ==&lt;/nowiki&gt;
&lt;br/&gt;
&lt;span style=&quot;background-color: #FFFF00&quot;&gt;'''&amp;lt;references/&gt;'''&lt;/span&gt;
&lt;/tt&gt;
&lt;/blockquote&gt;</text>
      <sha1>b96vr5hc2lrqv9u3gcjiyg6ql1hsrxr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Pyramidbygge</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5036</id>
    <revision>
      <id>49505</id>
      <parentid>27090</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49505</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2621" sha1="gy6cnq78o8dotbkx77kbqhgu0fw2hqo" xml:space="preserve">{{proguppgift|Pyramidbygge (PO-kvalet 2008)|

[[Bild:Tävlingsprogrammering-pyramidbygge.png|Denna pyramid med höjden 3 innehåller 35 stenblock. Cheops- 
pyramiden i Egypten har höjden 210. 
]]

När man ska inleda ett större projekt, exempelvis bygga en pyramid, är det bäst att 
tänka efter en gång extra. Du ska skriva ett program som beräknar hur hög pyramid 
man kan bygga om man har tillgång till ett visst antal stenblock. 

Vi antar att pyramiden är kompakt, d.v.s. det finns inga hålrum inuti. Vidare byggs 
den enligt principen i figuren ovan. Varje lager är alltså kvadratiskt med en sidlängd som är 
två block mindre än det underliggande lagrets. Det översta lagret består alltid av ett 
ensamt block. 

Programmet ska fråga efter antalet tillgängliga block (högst hundra miljoner) och skriva 
ut höjden (i block räknat) för den största pyramid som kan byggas. Det gör ingenting 
om det blir block över, men det får inte saknas ett enda block. 

Körningsexempel: 
 Antal block ? 83  
 Höjd: 3 
}}

== Lösning ==

I motsats till verkliga pyramidbyggare kan vi börja från toppen. Vi lägger till ett lager i taget (med 1&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, 3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, 5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, ... block) och håller koll på det totala antalet använda block. När denna summa överstiger det tillgängliga antalet har vi byggt precis ett lager för högt.

''Exempellösning i C:''

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   int N, i, sum;
   printf(&quot;Antal block ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   sum=0;
   for(i=1;1;i++) {
     sum+=(2*i-1)*(2*i-1);
     if(sum&gt;N) break;
   }
   printf(&quot;Höjd: %d\n&quot;, i-1);
   return 0;
 }


''Exempellösning i Java:''
 import java.util.Scanner;
 public class main {
   public static void main(String[] args) {
     Scanner in = new Scanner(System.in);
     System.out.print(&quot;Antal block: &quot;);
     int antal = in.nextInt();
     int kloss = 1;
     int höjd = 0;
     int i = 3;
     while(antal &gt;= kloss){
       antal -= kloss;
       kloss = i;
       kloss *= kloss;
       i += 2;
       höjd++;
     }
     System.out.print(&quot;Max höjd: &quot; + höjd);
   }
 }


''Exempellösning i VB.net:''
   Private Sub Berakna()
   Dim Block As Integer, Sum As Integer, n As Integer
   Block = InputBox(&quot;Antal block?&quot;)
   Do While 1 = 1
        n += 1
        Sum += (2 * n - 1) ^ 2
        If Sum &gt; Block Then
           Exit Do
        End If
   Loop
   MsgBox(&quot;Höjd: &quot; &amp; n - 1)
   End Sub

''Exempellösning i Haskell:''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt; solve x = length . takeWhile (&lt;=x) . scanl1 (+) . map (^2) $ [1,3 ..] &lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>gy6cnq78o8dotbkx77kbqhgu0fw2hqo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-pyramidbygge.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5037</id>
    <revision>
      <id>17744</id>
      <parentid>17683</parentid>
      <timestamp>2008-02-24T22:04:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>laddade upp ny version av &quot;[[Bild:Tävlingsprogrammering-pyramidbygge.png]]&quot;</comment>
      <origin>17744</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-senet.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5038</id>
    <revision>
      <id>17743</id>
      <parentid>17684</parentid>
      <timestamp>2008-02-24T22:03:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>laddade upp ny version av &quot;[[Bild:Tävlingsprogrammering-senet.png]]&quot;</comment>
      <origin>17743</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Senet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5039</id>
    <revision>
      <id>49432</id>
      <parentid>26553</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49432</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12377" sha1="bf8os2h67m9kdf75g4py0mgnpn9dgt4" xml:space="preserve">{{proguppgift|Senet (PO-kvalet 2008)|

Senet är ett uråldrigt egyptiskt brädspel som hittats i otaliga gravar. Reglerna är okända men en av de vanligaste rekonstruktionerna beskrivs här. Spelplanen kan betraktas 
som en serie med rutor där vi i denna uppgift endast bryr oss om de första 15. De två 
spelarna, som vi kallar A och B, har vardera 5 pjäser som vid spelets början alltid står 
uppställda enligt översta schemat i figur 2. Spelarna turas om att göra drag, A har första draget. I varje drag kastar spelaren några stickor, vilka tillsammans utgör en slags 
tärning som kan anta värdena 1, 2, 3, 4 eller 5. Därefter väljer spelaren en av sina pjäser och flyttar den framåt med så många steg som tärningen visade. För att vara ett 
godkänt drag måste pjäsen sluta på en ruta som antingen är tom eller innehåller en 
obevakad motståndarpjäs. I det senare fallet flyttas moståndarpjäsen tillbaka till den 
ruta varifrån den flyttade pjäsen kom, så att pjäserna i praktiken byter plats. En pjäs 
är obevakad om det inte finns en likadan pjäs i någon av de två angränsande rutorna. 

[[Bild:Tävlingsprogrammering-senet.png|Utgångsställningen samt ställningarna efter dragen i exemplet nedan. 
]]

Du ska skriva ett program som givet pjäsernas nuvarande positioner bestämmer det 
minimala antalet drag ''N'' som har spelats, samt en möjlig sådan dragsekvens. 

Programmet ska fråga efter en sträng med längd 15, där varje tecken beskriver en ruta 
på spelplanen: A för en pjäs tillhörande spelare A, B för en pjäs tillhörande spelare B och 
. (punkt) för en tom ruta. Det finns alltid fem A:n, fem B:n och fem punkter i strängen. 

Programmet ska skriva ut den kortaste dragsekvensen som leder från utgångsställningen till den inmatade ställningen. Närmare bestämt ska programmet skriva ut en 
rad med ''N'' tal i intervallet 1..5, där varje tal anger hur många steg som har tagits i 
respektive drag (första talet indikerar första draget etc.). Vilken pjäs som flyttats i varje 
drag behöver inte anges. Om det finns flera sekvenser med minimal längd kan program- 
met ange vilken som helst av dem. I samtliga testfall är ''N'' ≤ 6. Notera att ''N'' kan vara 
udda, d.v.s. A kan ha gjort ett drag mer än B. 

Körningsexempel: 
 Ställning ? ABAAABBB.B...A. 
 Dragsekvens: 5 3 
}}

== Lösning ==
Detta är ett klassiskt exempel på ett problem som enklast löses genom en rekursiv funktion. Funktionen testar att göra alla möjliga förstadrag (max 25 stycken: 5 tärningsutfall och 5 pjäser att välja mellan) och för vart och ett av dem anropar den sig själv för att göra alla möjliga andradrag o.s.v. En sådan lösning (s.k. backtracking) har tyvärr en tidsåtgång som växer exponentiellt med antalet drag, men eftersom vi vet att antalet drag är högst 6 behöver vi inte göra någon effektivisering (i praktiken kommer man aldrig i närheten av 25&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; dragsekvenser eftersom många drag är otillåtna). 

Om en effektivare lösning hade krävts hade en enorm förbättring varit om vi  markerat de ställningar vi redan varit vid eller ännu hellre gjort ''bredden-först-sökning''. 

Lösningsförslag i C

 #include &lt;stdio.h&gt; 
 #define L 15
 
 int p[L],f[L],d[100],brad[100],min;
 
 void MLX(int nr, int player) {  {{komm|1=//Den rekursiva funktionen, nr är antalet spelade drag, player A=0, B=1}}
   int i,j,pt[L],ny,opp;
   opp=player^1;          {{komm|1=//motståndaren (eftersom 1^1=0 och 0^1=1)}}
   for(i=0;i&lt;L;i++) if(p[i]!=f[i]) break;
   if(i==L) {    {{komm|//Har vi kommit till den inmatade ställningen? I så fall spara dragen}}
     min=nr;
     for(i=0;i&lt;nr;i++) brad[i]=d[i];
   }
   if(nr+1&gt;=min) return;  {{komm|//Ingen idé att fortsätta, vi kommer aldrig förbättra det minsta antalet drag}}
   for(i=0;i&lt;L;i++) pt[i]=p[i];   {{komm|//Spara undan ställningen före draget}}
   for(d[nr]=1;d[nr]&lt;=5;d[nr]++) {     {{komm|//Testa varje möjligt tärningsutfall (1..5)}}
     for(i=0;i+d[nr]&lt;L;i++) if(p[i]==player) {   {{komm|//Testa varje möjlig pjäs som tillhör player}}
         ny=i+d[nr];
         if(p[ny]==-1) {    {{komm|//Går draget till en tom ruta?}}
           p[i]=-1; p[ny]=player;   {{komm|//Uppdatera brädet...}}
           MLX(nr+1,opp);          {{komm|//...och rekursera fast med motståndaren i tur att flytta}}
         }
         else if (p[ny]==opp &amp;&amp; p[ny+1]!=opp &amp;&amp; p[ny-1]!=opp){    {{komm|//Går draget till en obevakad motståndarruta?}}
           p[i]=opp; p[ny]=player;  {{komm|//Uppdatera brädet...}}
           MLX(nr+1,opp);          {{komm|//...och rekursera fast med motståndaren i tur att flytta}}
         }
         for(j=0;j&lt;L;j++) p[j]=pt[j];   {{komm|//Återställ ställningen före draget}}
       }
   }
 }
 
 int main() {
   int i;
   char buf[100];
   for(i=0;i&lt;10;i++) p[i]=i%2;
   for(i=10;i&lt;L;i++) p[i]=-1;
   scanf(&quot;%s&quot;, buf);
   for(i=0;i&lt;L;i++) f[i]=(buf[i]=='.')?-1:(buf[i]=='A')?0:1;
   min=7;          {{komm|//Detta gör att vi aldrig söker efter lösningar med mer än sex drag}}
   MLX(0,0);         {{komm|//Kör igång rekursionen!}}
   for(i=0;i&lt;min;i++) printf(&quot;%d &quot;, brad[i]);
   printf(&quot;\n&quot;);
   return 0;
 }

Här nedan är ett lösningsexempel i Java. Det använder sig av bredden-först-sökning, d.v.s. tar en ställning genererar alla möjliga ställningar som kan genereras ur den ställningen och lägger dem i en kö, plockar en ställning ur kön och gör samma sak med den. Fördelen med detta lösningssätt är att man hittar den kortaste/bästa lösningen först, så man behöver inte testa alla kombinationer. Nackdelen är att metoden kräver en hel del minne.

Dock vet vi att antalet drag som krävs aldrig överstiger 6, vilket utnyttjas i exemplet nedan. Men även om vi inte kommer i närheten av 25&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; olika ställningar (p.g.a. att många drag är otillåtna), så kommer vi ändå att få för många ställningar för testdata som kräver 6 drag att lösa för datorns minne att klara av. Hur löser vi då detta? Jo med hjälp av en metod som testar huruvida det är lönt att fortsätta generera ställningar ur en given ställning. Men när är det inte lönt att fortsätta? Jo när antalet felaktiga positioner för spelpjäserna inte går att rätta till innan vi kommit upp i 6 drag. Med ett drag kan man max &quot;rätta till&quot; 2 positioner, så om vi t.ex. redan har gjort 4 drag, då har vi 2 drag kvar och om det skulle vara så att det i vår nuvarande ställning skulle finnas fler än 4 olikheter med ställningen vi vill nå, så är problemet omöjligt att lösa på bara 2 drag och därför är det inte lönt att fortsätta.

Det som beskrivits ovan görs i lösningsexemplet med hjälp av metoden isPossible(). Skulle man ta bort den metoden skulle programmet fortfarande fungera utmärkt för tesdata 1 och testdata 2, men för testdata 3 (som kräver 6 drag för att lösa) så skulle vi få OutOfMemoryError.

Lösningsexemplet använder sig dessutom av en char-array för att beskriva spelplanen och en hjälpklass Node för att spara undan en spelställning tillsammans med antalet drag och dragsekvens.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Senet
{
	//Talar om för oss huruvida det specifierade draget är tillåtet eller ej.
	public static boolean isValidMove(char [] current, int from, int to)
	{
		if(to&gt;14) //Storleken är ju alltid 15 på arrayen, så vi kan göra sådana här antaganden.
		{
			return false;
		}
		else if(current[to]=='.')
		{
			return true;
		}
		else
		{
			if(current[from]=='A')
			{
				if(current[to]=='A') return false;

				if(to==14)
				{
					if(current[to-1]=='A' || current[to-1]=='.') return true;
				}
				else
				{
					if( (current[to-1]=='A'||current[to-1]=='.') &amp;&amp; (current[to+1]=='A'||current[to+1]=='.') ) return true;
				}
			}
			else
			{
				if(current[to]=='B') return false;

				if(to==14)
				{
					if(current[to-1]=='B' || current[to-1]=='.') return true;
				}
				else
				{
					if( (current[to-1]=='B'||current[to-1]=='.') &amp;&amp; (current[to+1]=='B'||current[to+1]=='.') ) return true;
				}
			}
		}

		return false;
	}

	//Flyttar en pjäs.
	public static void move(char [] current, int from, int to)
	{
		char tmp = current[to];
		current[to] = current[from];
		current[from] = tmp;
	}

	//Metod för att hitta positionerna för spelarens spelpjäser på brädet.
	public static int [] findPositions(char [] current, char player)
	{
		int [] positions = new int [5]; //Man har ju alltid 5 pjäser.

		int j = 0;

		for(int i = 0; i&lt;15; i++)
		{
			if(current[i]==player)
			{
				positions[j] = i;

				if(j&gt;=4) break;
				else j++;
			}
		}

		return positions;
	}

	//Retunerar huruvida det är möjligt att lösa problemet innan vi kommer upp i 6 drag.
	public static boolean isPossible(char [] current, char [] goaler, int moves)
	{
		//Har man t.ex. gjort 1 drag så har man följaktligen 5 drag på sig att nå målet, vilket tillåter 10 felaktiga positioner.
		int limit = 2*(6-moves); //Felgräns.
		int wrongs = 0; //Antalet felaktiga positioner.

		for(int i = 0; i&lt;15; i++)
		{
			if(current[i]!=goaler[i]) wrongs++;

			if(wrongs&gt;limit) return false;
		}

		return true;
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		/*** Inläsning ***/
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		//Vår utgångsställning.
		String start = &quot;ABABABABAB.....&quot;;
		char [] starter = start.toCharArray();

		//Ställningen vi eftersträvar att nå.
		System.out.print(&quot;Ställning: &quot;);
		String goal = scan.next();
		char [] goaler = goal.toCharArray();

		/******************/

		//Information om dragen som ledde fram till vår önskade ställning. Vi initierar den så att inte kompilatorn klagar.
		Node winner = new Node(starter, 0, &quot;&quot;, 'A');

		//Kön som vi ska använda för vår bredden-först-sökning.
		LinkedList &lt;Node&gt; bfs = new LinkedList &lt;Node&gt; ();

		//Stoppar startpositionen på kön, där inga drag gjorts och det är spelare A:s tur att göra ett drag.
		bfs.add( new Node(starter, 0, &quot;&quot;, 'A') );

		//Vi kör på så länge vi behagar. (solve: är bara en så kallad etikett, den gör inget magiskt.)
		solve: while(true)
		{
			//Plockar den översta spelställningen från kön.
			Node current = bfs.remove();

			//Hittar alla spelpjäser till den spelare som ska slå &quot;tärningen&quot;.
			int [] positions = findPositions(current.state, current.player);

			//Vi ska testa att flytta på alla 5 spelpjäserna.
			for(int i = 0; i&lt;positions.length; i++)
			{
				//Vi kan flytta varje pjäs 1-5 steg åt höger.
				for(int j = 1; j&lt;=5; j++)
				{
					//Är detta drag tillåtet?
					if( isValidMove(current.state, positions[i], positions[i]+j) )
					{
						//Vanlig tilldelning skulle bara ge en referens, vi vill ha en kopia av ställningen.
						char [] copy = Arrays.copyOfRange(current.state, 0, 15);

						//Gör det tillåtna draget.
						move(copy, positions[i], positions[i]+j);

						//Om det var A som gjorde draget, så är det Bs tur nästa gång.
						char nextPlayer = (current.player=='A') ? 'B' : 'A';

						//Skapar en ny spelställning med information om den.
						Node newState = new Node(copy, current.turn+1, current.moves+j+&quot; &quot;, nextPlayer);

						//Om den är likadan som vårt mål, så kan vi avsluta.
						if(Arrays.equals(newState.state, goaler))
						{
							winner = newState;

							//Ja det är otroligt fult att använda etiketter, men tycker du att koden i övrigt ser snygg ut?
							break solve; //Vi hoppar ut ur while-loopen.
						}
						else //Annars lägger vi den på kön.
						{
							//Om vi inte kan nå målet före/på drag 6, så finns det ingen anledning att spara ställningen.
							if( isPossible(newState.state, goaler, newState.turn) ) bfs.add(newState);
						}
					}
				}
			}
		}

		//Skriver ut dragsekvensen som ledde till den önskade ställningen.
		System.out.println(&quot;Dragsekvens: &quot; + winner.moves);
	}
}

class Node
{
	//Spelställningen.
	char [] state;

	//Antal drag som gjorts för att nå ställningen.
	int turn;

	//Vilka dragen var.
	String moves;

	//Vems tur det är.
	char player;

	public Node(char [] state, int turn, String moves, char player)
	{
		this.state = state;
		this.turn = turn;
		this.moves = moves;
		this.player = player;
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>bf8os2h67m9kdf75g4py0mgnpn9dgt4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Riktlinjer</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5058</id>
    <revision>
      <id>18162</id>
      <parentid>18027</parentid>
      <timestamp>2008-03-12T15:58:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>18162</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="295" sha1="3ahkb5e9py27bfthdbjpaihb13cvz8a" xml:space="preserve">Här är en lista över alla riktlinje- och policydokument som just nu finns på Wikibooks:

*[[/Etikett/]]
*[[/God tro/]]
*[[/Grundprinciperna/]]
*[[/Inga personangrepp/]]
*[[/Skräm inte bort nybörjare!/]]
*[[/Trovärdighet/]]
*[[/Var djärv/]]
*[[/Öppet innehåll/]]

[[kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>3ahkb5e9py27bfthdbjpaihb13cvz8a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Sfinx-sex</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5062</id>
    <revision>
      <id>49523</id>
      <parentid>29975</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49523</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10127" sha1="fpuvh85zeebcvi08ypfedktlkdoj1yr" xml:space="preserve">{{proguppgift|Sfinx-sex (PO-kvalet 2008)|
En sfinx är en varelse med ett lejons kropp och en människas huvud. Liknande kombinationer 
återfinns i andra kulturer, t.ex. faunen (get+människa) och gripen (örn+lejon). 
Man skulle kunna tro att den ringa förekomsten av sådana arter i naturen beror på viss 
svårighet i fortplantningen, men i denna uppgift antar vi raka motsatsen. 

Med hänvisning till genetikens lagar antar vi att när två kombinationsvarelser parar 
sig så ärver avkomman framkroppen från den ena föräldern och bakkroppen från den 
andra. En grodmus som parar sig med en fiskhöna kan alltså ge upphov till antingen en 
grodhöna eller en fiskmus. 

Skriv ett program som, givet en grupp kombinationsvarelser (somliga hannar och andra 
honor) beräknar antalet olika arter som kan existera i nästa generation om alla par 
av hanne-hona antas få ungar. Svaret ska också inkludera de arter som ingår i den 
ursprungliga gruppen. 

Programmet ska fråga efter antalet hannar och vilken art varje hanne tillhör, samt 
likadant för honorna. Arten anges som en sträng med två bokstäver (valda bland A-Z), 
där första bokstaven beskriver framkroppen och andra bokstaven bakkroppen (t.ex. ML 
för människolejon). Programmet ska skriva ut det totala antalet olika arter som kan 
finnas när parning har skett. Observera att ordningen på bokstäverna spelar roll – MF 
och FM är olika arter. 

Körningsexempel: 

 Antal hannar ? 2  
 Hanne 1 ? ML  
 Hanne 2 ? FG 
 Antal honor ? 3 
 Hona 1 ? VM 
 Hona 2 ? FM 
 Hona 3 ? VF 
 Antal arter: 11 

'''Kommentar:''' Förutom de fem arterna i ursprungsgruppen kan följande arter ha uppkommit: FF, FL, MF, MM, VG och VL. 
}}
== Lösning ==
Den enda svårigheten i uppgiften är att undvika att räkna dubletter. Detta är dock lätt att fixa eftersom det finns ett begränsat antal arter, nämligen 26*26=676 stycken. Så man kan helt enkelt &quot;markera&quot; de möjliga arterna i en 26*26 tabell och sedan gå igenom tabellen och räkna hur många som blivit markerade. Ett annat enkelt sätt att hantera dubletter är att använda standardklassen ''set'' i C++.

Lösningsexempel i C

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main(){
   char djur[10][2];
   int i,j,nhan,nhon,exist[200][200],cnt;
   printf(&quot;Antal hannar ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;nhan);
   for(i=0;i&lt;nhan;i++) {
     printf(&quot;Hanne %d ? &quot;, i+1);
     scanf(&quot;%s&quot;, djur[i]);
   }
   printf(&quot;Antal honor ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;nhon);
   for(i=0;i&lt;nhon;i++) {
     printf(&quot;Hona %d ? &quot;, i+1);
     scanf(&quot;%s&quot;, djur[nhan+i]);
   }
   for(i=0;i&lt;26;i++) for(j=0;j&lt;26;j++) exist[i][j]=0; {{komm|//Nollställ alla arter}}
   for(i=0;i&lt;nhan+nhon;i++) exist[djur[i][0]-'A'][djur[i][1]-'A']=1;  {{komm|//Markera de ursprungliga arterna}}
   for(i=0;i&lt;nhan;i++) for(j=nhan;j&lt;nhan+nhon;j++) { {{komm|//För varje föräldrapar:}}
     exist[djur[i][0]-'A'][djur[j][1]-'A']=1;       {{komm|//Markera de två möjliga arterna för avkomman}}
     exist[djur[j][0]-'A'][djur[i][1]-'A']=1;
   }
   cnt=0;
   for(i=0;i&lt;26;i++) for(j=0;j&lt;26;j++) if(exist[i][j]) cnt++; {{komm|//Räkna hur många som är markerade}}
   printf(&quot;Antal arter: %d\n&quot;, cnt);
   return 0;
 }

Här är ett lösningsexempel i Java som använder sig av standardklassen HashSet för att lagra de olika arterna. Det som är så praktiskt med HashSet är att den inte kan innehålla dubbletter. Lägger man till ett (likadant) objekt (i detta fall en art) som redan finns sparad i vårt HashSet, så struntar den i att lägga till den. Så allt vi behöver göra är bara att generera alla arter och spara dem, så fixar HashSet problemet med dubbletter åt oss helt automatiskt. Sedan när vi är klara behöver vi bara anropa metoden size() för att få reda på hur många arter som finns. Lätt som en plätt.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Sfinx
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		//Här sparar vi alla arter som kommer att uppstå.
		HashSet &lt;String&gt; arter = new HashSet &lt;String&gt; ();

		/*** Läser in alla hannar. ***/
		System.out.print(&quot;Antal hannar: &quot;);
		int hane = scan.nextInt();

		//Sparar alla hannar.
		String [] hannar = new String [hane];

		for(int i = 0; i&lt;hane; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Hanne &quot;+(i+1)+&quot;: &quot;);
			hannar[i] = scan.next();

			//Varje ursprunglig art skulle också räknas.
			arter.add(hannar[i]);
		}
		/****************************/

		/*** Läser in alla honor. ***/
		System.out.print(&quot;Antal honor: &quot;);
		int hona = scan.nextInt();

		//Sparar alla honor.
		String [] honor = new String [hona];

		for(int i = 0; i&lt;hona; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Hona &quot;+(i+1)+&quot;: &quot;);
			honor[i] = scan.next();

			//Varje ursprunglig art skulle också räknas.
			arter.add(honor[i]);
		}
		/*****************************/


		/*** Löser Problemet. ***/
		for(int i = 0; i&lt;hane; i++)
		{
			//Tar en hannes framdel...
			char frontMale = hannar[i].charAt(0);

			//...och parar den med varje honas bakdel.
			for(int j = 0; j&lt;hona; j++)
			{
				char backFemale = honor[j].charAt(1);

				//Lägger till barnet bland de nya arterna.
				//&quot;&quot; finns med för att casta om till String.
				arter.add(frontMale + &quot;&quot; + backFemale);
			}

			//Tar hannens bakdel...
			char backMale = hannar[i].charAt(1);

			//...och parar den med varje honas framdel.
			for(int j = 0; j&lt;hona; j++)
			{
				char frontFemale = honor[j].charAt(0);

				arter.add(frontFemale + &quot;&quot; + backMale);
			}
		}
		/**************************/

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Antal arter: &quot; + arter.size());
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Om man nu inte känner sig bekväm med märkliga klasser som HashSet, så går det givetvis bra att använda en ArrayList, men om man inte heller känner sig bekväm med den (eller inte känner till den), så går det givetvis också bra att bara använda en vanlig array. Dock finns det en del saker man måste tänka på då. Ett lösningsexempel med den metoden finns här nedan i Java. (Observera och ta lärdom av djungelknepet att sortera en array för att lättare kunna kolla dubbletter.)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Sfinx2
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		//Här sparar vi alla arter som kommer att uppstå.
		String [] arter = new String [900];
		//(Vi valde 900 bara för att det är tillräckligt stort.)

		//Vi fyller arrayen med ZZZZZ, så att vi undviker
		// NullPointerException sedan när vi ska sortera.
		Arrays.fill(arter, &quot;ZZZZZ&quot;);
		//ZZZZZ är också ett bra val, eftersom dem kommer att lägga
		// sig sist i arrayen vid sorteringen.

		//Håller reda på var i arrayen vi ska spara nästa art.
		int artIndex = 0;

		/*** Läser in alla hannar. ***/
		System.out.print(&quot;Antal hannar: &quot;);
		int hane = scan.nextInt();

		//Sparar alla hannar.
		String [] hannar = new String [hane];

		for(int i = 0; i&lt;hane; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Hanne &quot;+(i+1)+&quot;: &quot;);
			hannar[i] = scan.next();

			//Varje ursprunglig art skulle också räknas.
			arter[artIndex] = hannar[i];
			artIndex++;
		}
		/****************************/

		/*** Läser in alla honor. ***/
		System.out.print(&quot;Antal honor: &quot;);
		int hona = scan.nextInt();

		//Sparar alla honor.
		String [] honor = new String [hona];

		for(int i = 0; i&lt;hona; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Hona &quot;+(i+1)+&quot;: &quot;);
			honor[i] = scan.next();

			//Varje ursprunglig art skulle också räknas.
			arter[artIndex] = honor[i];
			artIndex++;
		}
		/*****************************/


		/*** Löser Problemet. ***/
		for(int i = 0; i&lt;hane; i++)
		{
			//Tar en hannes framdel...
			char frontMale = hannar[i].charAt(0);

			//...och parar den med varje honas bakdel.
			for(int j = 0; j&lt;hona; j++)
			{
				char backFemale = honor[j].charAt(1);

				//Lägger till barnet bland de nya arterna.
				//&quot;&quot; finns med för att casta om till String.
				arter[artIndex] = frontMale + &quot;&quot; + backFemale;
				artIndex++;
			}

			//Tar hannens bakdel...
			char backMale = hannar[i].charAt(1);

			//...och parar den med varje honas framdel.
			for(int j = 0; j&lt;hona; j++)
			{
				char frontFemale = honor[j].charAt(0);

				arter[artIndex] = frontFemale + &quot;&quot; + backMale;
				artIndex++;
			}
		}
		/**************************/

		//Sorterar arrayen. Varför? För att det blir enklare att
		// undvika att räkna dubletter då.
		Arrays.sort(arter);

		//Vi kan i alla fall anta att det åtminstone finns en art.
		int antal = 1;

		//Går igenom arrayen fram tills det att det inte finns några
		// fler arter att räkna. I övriga arrayen ligger bara &quot;ZZZZZ&quot;.
		for(int i = 1; i&lt;artIndex; i++)
		{
			//Om elementet innan inte är detsamma som detta, då
			// är detta en ny art, som vi bör räkna.
			if(!arter[i].equals(arter[i-1])) antal++;

			//Om det däremot skulle vara samma art som den som låg
			// framför/innan, ja då skiter vi att räkna den.
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Antal arter: &quot; + antal);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Sfinx-Sex
module Main where
import IO
import Data.Set

main = do {
	putStr &quot;Antal hannar: &quot;;
	antal1 &lt;- getLine;
	males &lt;- readMales (read antal1);
	
	putStr &quot;Antal honor: &quot;;
	antal2 &lt;- getLine;
	females &lt;- readFemales (read antal2);
	
	arter &lt;- return (haveSex males females);
	
	putStrLn (&quot;Antal arter: &quot; ++ (show $ size arter))
}

readMales :: Int -&gt; IO [String]
readMales 0 = return []
readMales n = do {
		putStr &quot;Hanne ? &quot;;
		sfinx &lt;- getLine;
		rest &lt;- readMales $ n-1;
		return (sfinx:rest)
}

readFemales :: Int -&gt; IO [String]
readFemales 0 = return []
readFemales n = do {
		putStr &quot;Hona ? &quot;;
		sfinx &lt;- getLine;
		rest &lt;- readFemales $ n-1;
		return (sfinx:rest)
}

haveSex :: [String] -&gt; [String] -&gt; Set String
haveSex males females = unions [baseSet, set1, set2]
	where
	baseSet = union (fromList males) (fromList females)
	set1 = fromList [ m1:f2:[] | (m1:_:[]) &lt;- males, (_:f2:[]) &lt;- females]
	set2 = fromList [ f1:m2:[] | (_:m2:[]) &lt;- males, (f1:_:[]) &lt;- females]
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>fpuvh85zeebcvi08ypfedktlkdoj1yr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Bevattning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5063</id>
    <revision>
      <id>49455</id>
      <parentid>26732</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49455</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5825" sha1="061rkpwirqonmpwzbdedphlc7yezsn2" xml:space="preserve">{{proguppgift|Bevattning (PO-kvalet 2008)|2=

En bevattningskanal avledd från Nilen förser ett antal åkrar med vatten. Efter att i 
åratal ha trätit om hur mycket vatten varje åker ska få under torkperioden, beslutar 
sig bönderna för att samarbeta och istället minimera totalförlusten orsakad av torka. 

För varje åker vet man följande: 
*Den ''optimala volymen'' vatten (det är ingen idé att överskrida denna). 
*''Känsligheten'', d.v.s. hur stor ekonomisk förlust som görs för varje volymenhet vatten under den optimala volymen. 
*Den ''minimala volymen'' vatten för att åkern alls ska ge skörd. 

Bönderna vill fördela vattnet så att den sammanlagda förlusten för alla åkrarna blir så 
liten som möjligt, samtidigt som varje åker ska ge åtminstone någon skörd. Skriv ett 
program som beräknar den minimala förlusten. 

Programmet ska fråga efter den totala volymen tillgängligt vatten, antalet åkrar (högst 
5), och sedan för varje åker efter optimala volymen, känsligheten och minimala volymen. 
Alla tal ligger i intervallet 1..1000. Programmet ska skriva ut den minimala sammanlagda förlusten. Vattnet kan endast fördelas i hela volymenheter. Allt vatten behöver 
inte nödvändigtvis användas. I samtliga testfall finns det tillräckligt mycket vatten för 
att varje åker ska ge skörd. 

Körningsexempel:

 Totalvolym ? 106  
 Antal åkrar ? 2 
 Åker 1, optimal volym ? 54 
 Åker 1, känslighet ? 4 
 Åker 1, minimal volym ? 41 
 Åker 2, optimal volym ? 75 
 Åker 2, känslighet ? 6 
 Åker 2, minimal volym ? 56  
 Minimal förlust: 112 

'''Kommentar:''' Den bästa fördelningen är 41 volymenheter till åker 1 och 65 volymenheter till åker 2. Detta ger en förlust på 13 * 4 + 10 * 6 = 112.
}}
== Lösning ==

Här gäller det att inse att om det finns för lite vatten för att alla åkrar ska få optimal volym, så ska man alltid minska vattenmängden så mycket som möjligt på de minst känsliga åkrarna först. Man kan därför beräkna det totala underskottet, sortera åkrarna i känslighetsordning och sedan gå igenom åkrarna var för sig och minska vattenmängden så mycket det går för varje åker till dess att underskottet är borta.

En sådan lösning, där man inte behöver testa alla kombinationer utan kan ta det alternativ som verkar bäst för stunden, brukar kallas för ''girig'' (''greedy'').

Lösningsförslag i C

 #include &lt;stdio.h&gt;
 int MIN(int p, int q) { return (p&lt;q)?p:q; }
 
 int main(){
   int N,mi,ma,de,dec[20],cap[20],tot,i,j,k,c,loss;
   printf(&quot;Totalvolym ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;tot);
   printf(&quot;Antal åkrar ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   for(i=0;i&lt;N;i++) {
     printf(&quot;Åker %d, optimal volym ? &quot;,i+1);
     scanf(&quot;%d&quot;, &amp;ma);
     printf(&quot;Åker %d, känslighet    ? &quot;,i+1);
     scanf(&quot;%d&quot;, &amp;de);
     printf(&quot;Åker %d, minimal volym ? &quot;,i+1);
     scanf(&quot;%d&quot;, &amp;mi);
     {{komm|//Spara värdena sorterat efter känsligheten}}
     for(j=0;j&lt;i;j++) if (de&lt;dec[j]) {  {{komm|//Hitta rätt plats}}
       for(k=i-1;k&gt;=j;k--) { {{komm|//Flytta undan efterföljande element}}
         dec[k+1]=dec[k];
         cap[k+1]=cap[k];
       }
       break;
     }
     dec[j]=de;
     cap[j]=ma-mi; {{komm|//Spara hur stor volym vi maximalt kan undvara på åkern}} 
     tot-=ma; {{komm|//Hur stort överskott har vi? (oftast negativt)}}
   }
   loss=0;
   for(i=0;(i&lt;N) &amp;&amp; (tot&lt;0);i++) {    {{komm|//Så länge vi har underskott, gå igenom åkrarna med början på de minst känsliga}}
     c=MIN(-tot,cap[i]); {{komm|//Ta bort det maximala vi kan undvara på åkern (men inte mer än underskottet)}}
     loss+=dec[i]*c;    {{komm|//Hur mycket kostar detta?}}
     tot+=c;            {{komm|//Uppdatera underskottet}}
   }
   printf(&quot;Minimal förlust: %d\n&quot;,loss);
   return 0;
 }

Lösningsexempel i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Bevattning
{
	//Retunerar indexet för den mest känsliga åkern.
	public static int findMostSensitive(int [] sens)
	{
		int max = sens[0];
		int index = 0;

		for(int i = 1; i&lt;sens.length; i++)
		{
			if(sens[i]&gt;max)
			{
				max = sens[i];
				index = i;
			}
		}

		return index;
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Total volym: &quot;);
		int volym = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal åkrar: &quot;);
		int antal = scan.nextInt();

		//Skapar åkern.
		int [][] aker = new int [3][antal];

		//Hur mycket volym vatten en viss åker fått.
		int [] current = new int [antal];

		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Åker &quot; + (i+1) + &quot;, optimal volym: &quot;);
			aker[0][i] = scan.nextInt();

			System.out.print(&quot;Åker &quot; + (i+1) + &quot;, känslighet: &quot;);
			aker[1][i] = scan.nextInt();

			System.out.print(&quot;Åker &quot; + (i+1) + &quot;, minimal volym: &quot;);
			current[i] = aker[2][i] = scan.nextInt();

			//Varje åker får åtminstone minimal volym.
			volym -= current[i];
		}

		//Vattnar tills vattnet tar slut.
		while(volym&gt;0)
		{
			//Indexet för den mest känsliga åkern.
			int i = findMostSensitive(aker[1]);

			//Ger åkern optimal volym.
			volym -= (aker[0][i]-current[i]);

			current[i] = aker[0][i];

			//Om vi inte hade så mycket vatten drar vi bort
			// så mycket vi översteg gränsen från åkern.
			if(volym&lt;0)
			{
				current[i] -= (-1*volym);
			}
			else
			{
				//Annars ger vi åkern känslighet 0. Den är nöjd.
				aker[1][i] = 0;
			}
		}

		//Hur stor förlust.
		int loss = 0;

		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			//Adderar skillnaden mellan uppnådd volym och optimal volym
			// multiplicerat med känsligheten till förlusten.
			loss += (aker[0][i]-current[i])*aker[1][i];
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Minimal förlust: &quot; + loss);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>061rkpwirqonmpwzbdedphlc7yezsn2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Räkna med bråk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5066</id>
    <revision>
      <id>49468</id>
      <parentid>29976</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49468</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8890" sha1="njks7y9jsj8hi0d0w97fppghpsx9kpn" xml:space="preserve">{{proguppgift|Räkna med bråk (PO-kvalet 2008)|2=

I egyptisk matematik hade de så kallade heltalsreciprokerna 

&lt;math&gt;\frac{1}{1} ,  \frac{1}{2}  ,  \frac{1}{3}  ,  \frac{1}{4} ,  ... &lt;/math&gt;

särskild betydelse. Övriga bråk skrevs som summor av dessa tal, t.ex. 

&lt;math&gt;\frac{21}{20} = \frac{1}{2}  +  \frac{1}{4}  +  \frac{1}{5}  + \frac{1}{10}&lt;/math&gt;

Skriv ett program som tar emot ett bråk (förkortat så långt som möjligt) och avgör om 
det kan skrivas som en sådan summa, under villkoren att bara de tio första heltalsreciprokerna (alltså t.o.m. 1/10) får användas, och att varje tal endast får användas en gång. 
Om det går ska programmet skriva ut de ingående termerna i summan, annars ska det 
skriva ut ''Omöjligt''. Om det finns flera lösningar ska programmet skriva ut vilken som 
helst av dem. 

Två körningsexempel: 

 Täljare ? 67  
 Nämnare ? 60 
 Termer: 1/2 1/4 1/5 1/6 

 Täljare ? 2 
 Nämnare ? 5 
 Omöjligt 
}}
== Lösning ==

Antalet möjliga delmängder av de tio termerna är bara 2&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;=1024. Därför kan vi lätt testa alla möjligheter, beräkna summan och jämföra den med det inmatade bråket. För att enkelt generera alla delmängderna kan man använda sig av ''bit-visa operatorer''. Fördelen med detta är att man kan använda en vanlig loop där ett heltal går från 0 till 1023 (eller uttryckt binärt från 0000000000 till 1111111111). Varje bit i talet anger om ett visst element ska vara med i delmängden eller inte. Exempelvis motsvarar talet 0010010110 delmängden {1/2, 1/3, 1/5, 1/8} om vi räknar från höger. Detsamma går förstås att göra med en rekursiv funktion eller (i nödfall) tio nästlade for-loopar.

För att addera två bråk ska man, enligt grundskolans bråkräkning, hitta minsta gemensamma nämnaren (''lcm''). Detta går i och för sig lätt eftersom ''lcm''(''k'',''n'')=''k''*''n''/''gcd''(''k'',''n''), där ''gcd'' (största gemensamma delaren) kan hittas genom Euklides algoritm. Men det finns ingen anledning att krångla, talen blir inte större än att vi har råd att använda ''k''*''n'' som nämnare, alltså

&lt;math&gt;\frac{t}{n}+\frac{1}{k}=\frac{tk+n}{kn}&lt;/math&gt;

vilket upprepas för vart och ett av de ingående bråken i summan. Naturligtvis är det inte säkert att det resulterande bråket är maximalt förkortat (detta gäller även om vi använder minsta gemensamma nämnaren), men vi är bara intresserade av att jämföra det med det inmatade bråket och den jämförelsen görs lätt genom att multiplicera korsvis (flyttalsräkning bör undvikas p.g.a. avrundningsfel).

Lösningsexempel i C

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
  int k,n,t,i,ta,na;
  printf(&quot;Täljare ? &quot;);
  scanf(&quot;%d&quot;, &amp;ta);
  printf(&quot;Nämnare ? &quot;);
  scanf(&quot;%d&quot;, &amp;na);
  for(i=0;i&lt;1024;i++) {    {{komm|//Loopa över delmängderna}}
    t=0; n=1; {{komm|//Starta med talet 0 (kan skrivas 0/1) }}
    for(k=1;k&lt;=10;k++) if((i&gt;&gt;(k-1))&amp;1) {      {{komm|//Är den k:te biten från höger 1?}}
        t=t*k+n;      {{komm|//Addera 1/k till den framväxande summan t/n}}
        n*=k;
      }
    if(ta*n==na*t) {    {{komm|//Är t/n lika med ta/na ? }}
      printf(&quot;Termer: &quot;);
      for(k=1;k&lt;=10;k++) if((i&gt;&gt;(k-1))&amp;1) printf(&quot;%d/%d  &quot;,1,k); {{komm|//Skriv ut termerna}}
      printf(&quot;\n&quot;);
      return 0;
    }
  }
  printf(&quot;Omöjligt\n&quot;); {{komm|//Hit kommer vi bara om if-satsen aldrig blir sann}}
  return 0;
 }

Ett lösningsexempel i Java som använder en rekursiv metod för att testa alla kombinationer och kollar om någon fungerar. Lösningen sätter alla bråk på gemensam nämnare (om det går) och sedan testar att addera ihop (tillåtna) täljare tills man har fått samma täljare som användaren matade in. Om man inte har fått samma täljare när alla kombinationer har prövats, så var uppgiften omöjlig och programmet skriver följaktligen ut det.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Fractions
{
	//Nämnarna till våra bråk som vi får bilda summor av.
	static int [] denominator = {1,2,3,4,5,6,7,8,9,10};

	//Täljarna till våra bråk, när vi har förlängt alla till gemensam nämnare.
	//Alla initieras till 0. Om en täljare senare fortfarande är 0, så betyder det
	// att det bråket inte är kompatibelt med bråket som användaren har matat in.
	static int [] numerator = new int [denominator.length];

	//Täljaren som användaren ska ange.
	static int taljare;

	//Nämnaren som användaren ska ange.
	static int namnare;

	//Sparar talföljden av bråk som kunde bilda det önskade bråket.
	//Om längden på strängen frotfarande är 0 vid programmets slut
	// så betyder det att uppgiften var omöjlig.
	static String successful = &quot;&quot;;

	//Vår rekursiva funktion som ska lösa problemet.
	/*
	frac: Täljaren till det bråk vi för tillfället har. Nämnaren behöver vi inte
	 hålla reda på eftrsom den är densamma för alla.
	sequence: Talföljden av bråk som ledde fram till vårt nuvarande.
	int i: Indexet för det bråk vi är på och ska testa att lägga till på talföljden.
	*/
	public static void rek(int frac, String sequence, int i)
	{
		//Om vår täljare är = den önskade täljaren så har vi lyckats.
		if(frac==taljare)
		{
			//Sparar talföljden som ledde fram till svaret.
			successful = sequence;

			//Det är ju dumt att lägga till bråk på ett bråk som redan är rätt.
			return;
		}
		else if(frac&gt;taljare || i&gt;=denominator.length)
		{
			//Om vårt bråk redan är större än det önskade, så behöver vi ju inte fortsätta
			// att lägga till bråk på talföljden. Det vore ju dumt.
			//Eller om vi redan har avverkat alla bråk, då ska man avbryta.
			return;
		}

		//Om detta bråk är kompatibelt med vårt bråk.
		if(numerator[i]!=0)
		{
			//Lägger till bråket på talföljden.
			rek(frac+numerator[i], sequence+&quot;1/&quot;+denominator[i]+&quot; &quot;, i+1);

			//Bara för att bråket är kompatibelt, så behöver ju inte det betyda att det ska ingå i den korrekta talfölden.
			//Att testa att inte ta med bråket är minst lika viktigt.
			rek(frac, sequence, i+1);
		}
		else
		{
			//Om bråket inte var kompatibelt, så ska det givetvis inte ingå i talfölden och vi går vidare till nästa bråk.
			rek(frac, sequence, i+1);
		}

		//Här slutar metoden.
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Täljare: &quot;);
		taljare = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Nämnare: &quot;);
		namnare = scan.nextInt();

		//Loopar igenom alla bråk och kollar om de funkar tillsammans med det inmatade bråket.
		for(int i = 0; i&lt;denominator.length; i++)
		{
			//Om den inmatade nämnaren är jämnt delbar med nuvarande bråks nämnare, så är bråket kompatibelt.
			if(namnare%denominator[i]==0)
			{
				//Då tänker vi oss att vi förlänger bråket till det inmatade bråkets nämnare. Jag sa vi tänker.
				//Eftersom alla kompatibla bråk kommer ha samma nämnare som det inmatade bråkets nämnare,
				//när de är förlängda så är det ju onödigt att ändra på dem. Det vi behöver ändra på är bråkets täljare bara
				//vilken blir divisionen mellan nämnarna.
				numerator[i] = namnare/denominator[i];
			}
			//Om inte så förblir täljaren till bråket 0, vilket indikerar att bråket inte är kompatibelt.
		}

		//Nu ska vi hitta talföljden, det enda vi behöver göra är att addera ihop våra täljare som vi har tagit fram
		// i loopen ovan tills vi får samma täljare som användaren har matat in. Lätt som en plätt.
		//Vi börjar så klart med 0 (vi har inte adderat några täljare ännu), en tom sträng (inga tal ingår i talföljden än så länge)
		// och vi ska börja att testa med det första bråket (täljaren) som har index 0.
		rek(0, &quot;&quot;, 0);

		//Om strängen som har svaret inte har längden 0, så finns det ett svar.
		if(successful.length()!=0)
		{
			System.out.println(&quot;Termer: &quot; + successful);
		}
		else //Om den är 0 så var visst uppgiften omöjlig.
		{
			System.out.println(&quot;Omöjligt&quot;);
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Räkna med Bråk
module Main where
import IO
import Data.Ratio

main = do {
	putStr &quot;Taljare: &quot;;
	taljare &lt;- getLine;
	numer &lt;- return $ read taljare;
	
	putStr &quot;Namnare: &quot;;
	namnare &lt;- getLine;
	denom &lt;- return $ read namnare;
	
	putStrLn (isPossible $ (%) numer denom)
}

reciproker = [(%) 1 1, (%) 1 2, (%) 1 3, (%) 1 4, (%) 1 5, (%) 1 6, (%) 1 7, (%) 1 8, (%) 1 9, (%) 1 10]

isPossible :: Rational -&gt; String
isPossible n = loop n 0 &quot;Termer:&quot;
	where
	loop r p acc 	| r==0		= acc
			| p==10 || r&lt;0	= &quot;Omojligt&quot;
			| otherwise	= 	if (branch1 == &quot;Omojligt&quot;)
						then branch2
						else branch1
			where
			branch1 = loop (r - (reciproker !! p)) (p+1) (acc ++ &quot; 1/&quot; ++ (show $ p+1))
			branch2 = loop r (p+1) acc
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>njks7y9jsj8hi0d0w97fppghpsx9kpn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Väggreparation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5067</id>
    <revision>
      <id>23604</id>
      <parentid>20447</parentid>
      <timestamp>2009-03-14T18:57:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23604</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3520" sha1="1v6s2u3g8j41z8nsds1ktxorytz3yr1" xml:space="preserve">{{proguppgift|Väggreparation (PO-onlinekvalet 2008)|
Framsidan av mitt hus är täckt med dekorativa kvadratiska brickor. Jag är dock orolig att några av brickorna inte sitter fast ordentligt och riskerar att ramla ner. Jag vill stadga upp de nuvarande brickorna så att väggen blir stabil. I figuren nedan är de ursprungliga brickorna svarta och de lediga utrymmena på väggen vita.

[[Bild:Tävlingsprogrammering-vaggreparation1.png|Tävlingsprogrammering-vaggreparation1.png]]

Väggen blir stabil om varje bricka är uppstadgad hela vägen från marken. För att fixa väggen ovan skulle jag behöva åtta brickor i de streckade positionerna nedan.

[[Bild:Tävlingsprogrammering-vaggreparation2.png|Tävlingsprogrammering-vaggreparation2.png]]

Givet en vägg, beräkna det minsta antalet brickor som krävs för att stadga upp de ursprungliga brickorna.

'''Indata'''

På första raden står två heltal: höjden (1 ≤ ''h'' ≤ 20) och bredden (1 ≤ ''w'' ≤ 40) på väggen. Därefter följer ''h'' rader, var och en innhållande en sträng bestående av exakt ''w'' tecken. Varje tecken i strängen är antingen ett 'X' (en bricka) eller ett '.' (ett ledigt utrymme). Den sista raden motsvarar den del av väggen som är närmast marken.

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut en rad med ett heltal: det minsta antal brickor jag behöver inhandla för att stadga upp de redan existerande brickorna.

'''Exempel: Indata'''

 4 12
 ..X...X.....
 ....X.X...XX
 ...........X
 ..X.......X.

'''Exempel: Utdata'''

 8
}}

== Lösning ==
Det här är ett enkelt problem som inte kräver någon avancerad algoritm. Det gäller att inse att alla rutor under en bricka måste fyllas ut (om där inte redan finns en bricka).

Så för varje kolumn gäller det att hitta den översta brickan, och sedan räkna hur många rutor under denna bricka i samma kolumn som är tomma (dessa måste fyllas ut). Allt detta kan göras med två for-loopar.

Lösningsexempel i C#:

 using System.IO;
 
 public class Uppgift1
 {
     public static void Main(string[] args)
     {
         Solve(new StreamReader(&quot;vaggreparering1.in&quot;), Console.Out);
     }
     
     public static void Solve(TextReader tr, TextWriter tw)
     {
         string[] size = tr.ReadLine().Split(' ');
         int ysize = int.Parse(size[0]);
         int xsize = int.Parse(size[1]);
         int required = 0;
         bool[] fill = new bool[xsize];
         for (int y = 0; y &lt; ysize; y++)
         {
             string s = tr.ReadLine();
             for (int x = 0; x &lt; xsize; x++)
             {
                 if (s[x] == 'X')
                     fill[x] = true;
                 else if (fill[x])
                     required++;
             }
         }
         tw.WriteLine(required);
     }
 }

Exempellösning i Java:

 import java.io.*;
 public class main{
 	public static void main(String[] args) throws IOException{
 		BufferedReader br = new BufferedReader(new InputStreamReader(System.in));
 		String s = br.readLine();
 		int a = Integer.parseInt(s.split(&quot; &quot;)[0]);
 		int b = Integer.parseInt(s.split(&quot; &quot;)[1]);
 		String[] f = new String[20];
 		for(int i = 0;i&lt;a;i++){
 			f[i] = br.readLine();
 		}
 		int antal = 0;
 		boolean x = false;
 		for(int i = 0;i&lt;b;i++){
 		for(int j = 0;j&lt;a;j++){
 			if(f[j].charAt(i) == 'X' &amp;&amp; !x){
 				x = true;
 				antal += a-j-1;
 			}
 			else if(f[j].charAt(i) == 'X'){
 				antal--;
 			}
 		}
 		x = false;
 		}
 		System.out.print(antal);
 	}
 }

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>1v6s2u3g8j41z8nsds1ktxorytz3yr1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Gravplundring</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5068</id>
    <revision>
      <id>49499</id>
      <parentid>29977</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49499</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10823" sha1="0wfynjd7x87n9w6viy62s0s0z4elx0q" xml:space="preserve">{{proguppgift|Gravplundring (PO-kvalet 2008)|

Gravplundraren Rolf har hittat en bortglömd faraonisk grav som han tänker plundra. I 
graven finns en mängd föremål med varierande vikt och av varierande värde. Rolf vill 
naturligtvis få med sig en samling med så stort värde som möjligt. Kruxet är bara att 
han endast har två dromedarer att lasta skatterna på. Varje dromedar kan bära högst 
150 kilo. Skriv ett program som, givet vikten och värdet för varje föremål, bestämmer 
det maximala värdet Rolf kan forsla bort på de två dromedarerna. Inget av föremålen 
går att dela upp mellan de två djuren. 

Programmet ska fråga efter antalet föremål ''N'' (där 1 ≤ ''N'' ≤ 14), samt vikten ''M'' och 
värdet ''V'' för varje föremål. Både ''M'' och ''V'' är heltal och uppfyller 1 ≤ ''M'' ≤ 150, 1 ≤ ''V'' ≤ 1000. Programmet ska skriva ut det maximala sammanlagda värdet av de föremål som 
Rolf kan lasta på de två dromedarerna. 

Körningsexempel: 

 Antal föremål ? 3 
 Föremål 1, vikt ? 70 
 Föremål 1, värde ? 180 
 Föremål 2, vikt ? 90 
 Föremål 2, värde ? 150 
 Föremål 3, vikt ? 100 
 Föremål 3, värde ? 200  
 Maximalt totalvärde: 380 
}}
== Lösning ==

Om det bara funnits en dromedar hade detta varit ett standardproblem inom algoritmteori, nämligen ''knapsack-problemet''. Det problemet kan (förutsatt att föremålens vikter är heltal) lösas effektivt med hjälp av ''dynamisk programmering''. Man har en vektor där man för varje vikt V sparar det högsta möjliga värdet av föremål som tillsammans väger V kg (eller t.ex. -1 om det inte går att få exakt V). Från början är 0 den enda möjliga vikten. Man går igenom varje föremål i tur och ordning. För varje föremål (med vikten V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;) uppdaterar man vektorn genom att för varje möjlig tidigare uppnådd vikt V kolla om man med hjälp av det aktuella föremålet kan uppnå ett värde som är högre än det tidigare maxvärdet för vikten V+V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;. 

Nu är det dock två dromedarer vilket krånglar till det lite. Man får ersätta vektorn med en två-dimensionell matris där man för varje par av vikter V&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och V&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; sparar det högsta möjliga värdet av föremål som kan lastas så att den ena dromedaren bär V&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; kg och den andra V&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; kg. För varje föremål ''i'' går man igenom hela matrisen och för varje tidigare uppnått par av vikter (V&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, V&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;) kollar man om man kan färbättra värdet för viktparen (V&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;+V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;, V&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;) eller (V&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, V&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;+V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;). När alla föremål behandlats är svaret helt enkelt det maximala värdet någonstans i matrisen (djuren behöver inte lastas med exakt 150 kg).

För sådana dynamiska lösningar är tidsåtgången proportionell mot N*M&lt;sup&gt;k&lt;/sup&gt;, där N är antalet föremål, M är dromedarens lastvikt och k är antalet dromedarer. Med två dromedarer och lastvikten 150 kan man sålunda hantera 100 föremål utan problem. I denna uppgift är det dock max 14 föremål, vilket gör att man faktiskt kan göra en ''brute force''-lösning som urskiljningslöst testar alla möjliga sätt att lasta föremålen (3&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;=4782969 stycken).

Lösningsexempel i C

 #include &lt;stdio.h&gt; 
 #define M 150
 int MAX(int p, int q) { return (p&gt;q)?p:q; }
 
 int T[M+1][M+1];
 
 int main(){
   int N,i,j,k,wt[20],val[20],max;
   printf(&quot;Antal föremål ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   for(i=0;i&lt;N;i++) {
     printf(&quot;Föremål %d, vikt ? &quot;,i+1);
     scanf(&quot;%d&quot;, &amp;wt[i]);
     printf(&quot;Föremål %d, värde ? &quot;,i+1);
     scanf(&quot;%d&quot;, &amp;val[i]);
   }
   for(i=0;i&lt;=M;i++) for(j=0;j&lt;=M;j++) T[i][j]=-1; {{komm|//Markera alla viktpar som ouppnådda...}}
   T[0][0]=0;                                       {{komm|// .... utom (0,0)}}
   for(i=0;i&lt;N;i++) {   {{komm|//Loopa över föremålen}}
     for(j=M;j&gt;=0;j--) for(k=M;k&gt;=0;k--) if(T[j][k]!=-1) { {{komm|//Loopa över alla uppnådda viktpar}}
       if(j+wt[i]&lt;=M) T[j+wt[i]][k] = MAX(T[j+wt[i]][k], T[j][k]+val[i]); {{komm|//Testa lastning på dromedar 1 och uppdatera matrisen om bättre lösning hittas}}
       if(k+wt[i]&lt;=M) T[j][k+wt[i]] = MAX(T[j][k+wt[i]], T[j][k]+val[i]); {{komm|//Testa lastning på dromedar 2 och uppdatera matrisen om bättre lösning hittas}}
     }
   }
   max=0;
   for(j=0;j&lt;=M;j++) for(k=0;k&lt;=M;k++) max = MAX(max,T[j][k]); {{komm|//Ta fram det maximala värdet i matrisen}}
   printf(&quot;Maximalt totalvärde: %d\n&quot;, max);
   return 0;
 }

Ett bidrag från en användare. Det visar hur man kan lösa denna uppgift med ''brute force'' metoden istället. Programmet använder en rekursiv plundra() som anropar sig själv tills den får fram en hel rad med 0, 1, eller 2:or. Exempelvis med 4 föremål kan en rad se ut 0012 och det innebär att de två första föremålen inte kommer användas och det 3:e av dromedar 1 osv. Jag fixade även en debugger så man kan se vad som händer ''bakom kulisserna''. 
Programmet är skrivet i C++.

 #include &lt;cstdlib&gt;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 using namespace std;
 
 int arr[15];
 int weight[15];
 int value[15];
 int antal;
 int maxprice=0;
 int debug=0;
 
 int plundra(int N) {
    int i;
    int p1=0, p2=0;
    int w1=0, w2=0;
    if (N==antal) {  {{komm|// Om vi är i slutet av en rad}}
        if (debug==1) {
            for (i=0; i&lt;antal; i++) cout &lt;&lt; arr[i];
            cout &lt;&lt; &quot;   &quot;;
        }
        for (i=0; i&lt;antal; i++) {   {{komm|// Loopa igenom raden}}
            if (arr[i] == 1) {      {{komm|// Lägg till dromedar 1 och testa vikt}}
                w1 += weight[i];
                if (w1 &gt; 150) {
                    if (debug==1) cout &lt;&lt; &quot;Too much: &quot; &lt;&lt; w1 &lt;&lt; endl; 
                    return 0;
                }
                p1 += value[i];     {{komm|// Annars öka värdet på dromedar 1}}
            }
            else if (arr[i] == 2) { {{komm|// Gör samma sak med dromedar 2}}
                w2 += weight[i];
                if (w2 &gt; 150) {
                    if (debug==1) cout &lt;&lt; &quot;Too much: &quot; &lt;&lt; w2 &lt;&lt; endl; 
                    return 0;
                }
                p2 += value[i];
            }     
        }
        if (p1 + p2 &gt; maxprice) {   {{komm|// Om värdet tillsammans är större än tidigare värden}}
            if (debug == 2) {
                for (i=0; i&lt;antal; i++) cout &lt;&lt; arr[i];
                cout &lt;&lt; &quot;   &quot;;
            }
            maxprice = p1 + p2;     {{komm|// Tilldela värdet till maxprice}}
            if (debug) cout &lt;&lt; &quot;Max found: &quot; &lt;&lt; maxprice &lt;&lt; endl;
            return 0;
        }
        if (debug==1) cout &lt;&lt; endl;
        return 0;
    }
    else {
        for (i=0; i&lt;3; i++) {      {{komm|// Testa med 0, 1 och 2}}
            arr[N] = i;
            plundra(N+1);       {{komm|// Gå till nästa}}
        }
    }
    return 0; 
 }
 int main(int argc, char *argv[]) {
    int i;
    cout &lt;&lt; &quot;Debug (0=Off, 1=All, 2=MaxPrice) ? &quot;;
    cin &gt;&gt; debug;
    cout &lt;&lt; &quot;Antal ? &quot;;  {{komm|// Läs in allt}}
    cin &gt;&gt; antal;
    for (i=0; i&lt;antal; i++) {
        cout &lt;&lt; &quot;Föremål &quot; &lt;&lt; (i+1) &lt;&lt; &quot;, vikt ? &quot;;
        cin &gt;&gt; weight[i];
        cout &lt;&lt; &quot;Föremål &quot; &lt;&lt; (i+1) &lt;&lt; &quot;, värde ? &quot;;
        cin &gt;&gt; value[i];
    }
    plundra(0);  {{komm|// Starta den rekursiva funktionen}}
    cout &lt;&lt; &quot;Maximalt totalvärde: &quot; &lt;&lt; maxprice &lt;&lt; endl;
    return 0;
 }

Ett lösningsexempel i Java som använder sig av brute force, d.v.s. prövar alla kombinationer och kollar vilken som är bäst.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Dromedarer
{
	//Föremålens vikt.
	static int [] vikt;

	//Föremålens värde.
	static int [] varde;

	//Maxvärde för dromedar 1 och 2.
	static int max1, max2;

	//Antal föremål.
	static int N;

	//Vår rekursiva metod som löser problemet.
	/*
	value1: Värdet av föremålen som dromedar 1 har på sig.
	value2: Värdet av föremålen som dromedar 2 har på sig.
	weight1: Vikten av föremålen som dromedar 1 har på sig.
	weight2: Vikten av föremålen som dromedar 2 har på sig.
	i: Indexet för det föremål som vi för stunden ska testa att lasta.
	*/
	public static void rek(int value1, int value2, int weight1, int weight2, int i)
	{
		//Vi har tagit oss vatten över huvudet, dvs lastat för mycket.
		if(weight1&gt;150 || weight2&gt;150) return;

		//Om denna kombination är bättre än den &quot;nuvarande&quot; bästa.
		if(value1+value2&gt;max1+max2)
		{
			max1 = value1;
			max2 = value2;
		}

		//Vi kör på så länge det finns föremål kvar att testa.
		if(i&lt;N)
		{
			rek(value1+varde[i], value2, weight1+vikt[i], weight2, i+1); //Lastar första dromedaren.

			rek(value1, value2+varde[i], weight1, weight2+vikt[i], i+1); //Lastar andra dromedaren.

			rek(value1, value2, weight1, weight2, i+1); //Lastar ingen (kan ju vara ett &quot;dåligt&quot; föremål).
		}
		else //Behövs egentligen inte, men symboliserar att vi är klara när alla föremål är avverkade.
		{
			return;
		}
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal föremål: &quot;);
		N = scan.nextInt();

		vikt = new int [N];
		varde = new int [N];

		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Föremål &quot;+(i+1)+&quot; vikt: &quot;);
			vikt[i] = scan.nextInt();

			System.out.print(&quot;Föremål &quot;+(i+1)+&quot; värde: &quot;);
			varde[i] = scan.nextInt();
		}

		//Nu ska vi finna svaret.
		//Vi börjar enligt logikens alla lagar med 0 på alla punkter eftersom ingen av dromedarerna har något föremål
		// på sig och följaktligen inget av vikt eller värde på sig.
		//Sedan så ska vi ju börja med att testa att lasta det första föremålet och det har index 0.
		rek(0, 0, 0, 0, 0);

		System.out.println(&quot;\nMaximalt värde: &quot; + (max1+max2));
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Gravplundring
module Main where
import IO

main = do {
	putStr &quot;Antal foremal: &quot;;
	antal &lt;- getLine;
	
	items &lt;- readItems 1 (read antal);
	
	putStrLn (&quot;Maximalt totalvarde: &quot; ++ (show $ bruteForce items))
}

readItems :: Int -&gt; Int -&gt; IO [(Int,Int)]
readItems _ 0 = return []
readItems n to = do {
		putStr (&quot;Foremal &quot; ++ (show n) ++ &quot;, vikt ? &quot;);
		vikt &lt;- getLine;
		
		putStr (&quot;Foremal &quot; ++ (show n) ++ &quot;, varde ? &quot;);
		value &lt;- getLine;
		
		rest &lt;- readItems (n+1) (to-1);
		
		return $ (read vikt, read value):rest
}

bruteForce :: [(Int, Int)] -&gt; Int
bruteForce items = loop items (0,0) (0,0)
	where
	loop [] (a1,b1) (a2,b2) = if (a1&gt;150 || a2&gt;150) then 0 else b1+b2
	loop (h:t) (a,b) (c,d) 	| a&gt;150 || c&gt;150	= 0
				| otherwise		= maximum [branch1, branch2, branch3]
				where
				branch1 = loop t (fst h + a, snd h + b) (c,d)
				branch2 = loop t (a,b) (fst h + c, snd h + d)
				branch3 = loop t (a,b) (c,d)
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>0wfynjd7x87n9w6viy62s0s0z4elx0q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Gruppindelning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5069</id>
    <revision>
      <id>49493</id>
      <parentid>26733</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49493</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7026" sha1="29angyv4vacty5cglhof4si19t6a1dt" xml:space="preserve">{{proguppgift|Gruppindelning (PO-onlinekvalet 2008)|
Under en skolutflykt ska eleverna delas in i olika grupper. Naturligtvis vill eleverna vara i samma grupp som sina kompisar. Skriv ett program som, givet namnet på varje elev samt vem som är kompis med vem, beräknar det maximala antalet grupper som eleverna kan delas in i (om eleverna får som de vill).

'''Indata'''

På första raden står ett heltal: antalet elever som ska på utflykt (2 ≤ ''n'' ≤ 100). Därefter följer ''n'' rader, var och en innehållande namnet på en elev. Varje namn är mellan 1 och 20 tecken långt och innehåller endast bokstäverna A-Z. Alla elever har olika namn. Sedan följer en rad med ett heltal: antalet kompispar (1 ≤ ''m'' ≤ 5050). Slutligen följer ''m'' rader innehållande kompisparen. För varje par anges två namn på samma rad, separerade med ett mellanslag.

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut en rad med ett heltal: det maximala antalet grupper som eleverna kan delas in i.

'''Exempel: Indata'''

 6
 KALLE
 MAJA
 SARA
 SVEN
 HUGO
 ANNA
 3
 KALLE ANNA
 MAJA ANNA
 SARA HUGO

'''Exempel: Utdata'''

 3
}}
==Lösning==

Denna uppgift kan betraktas som ett grafproblem, där varje elev är en nod och varje kompispar en båge i grafen. Eftersom två barn som känner varandra måste tillhöra samma grupp, innebär det att alla elever som känner varandra direkt eller indirekt måste tillhöra samma grupp. Så två elever (kalla dem ''X'' och ''Y'') kan endast tillhöra olika grupper om det inte finns någon väg i grafen från ''X'' till ''Y''.

Vi börjar med att &quot;mappa&quot; varje elev till ett tal mellan 0 och ''n''-1. Därefter skapar vi en 2-dimensional array (matris) för att lagra kompisparen, där värdet i cell (''x'',''y'') förtäljer om ''x'' är kompis med ''y''. Notera att matrisen är symmetrisk eftersom kompisrelationen är kommutativ. Sist bygger vi upp grupperna. Detta kan göras med en DFS-sökning (rekursion), men i lösningen nedan har jag valt att istället använda Floyd-Warshalls algoritm. Det är inte den effektivaste implementation för det här problemet (sett till körtid), men den är enklast att koda och tillräckligt snabb eftersom antalet elever var väldigt begränsat.

Lösningsexempel i C#:

 using System.Collections.Generic;
 using System.IO;
 
 public class Uppgift3
 {
     public static void Main(string[] args)
     {
         Solve(new StreamReader(&quot;gruppindelning1.in&quot;), Console.Out);
     }
     
     public static void Solve(TextReader tr, TextWriter tw)
     {
         int n = int.Parse(tr.ReadLine());
         Dictionary&lt;string, int&gt; nameMap = new Dictionary&lt;string, int&gt;();
         for (int i = 0; i &lt; n; i++)
             nameMap.Add(tr.ReadLine(), nameMap.Count);
     
         bool[,] conn = new bool[n,n];
         for (int i = 0; i &lt; n; i++)
             conn[i, i] = true;
     
         int m = int.Parse(tr.ReadLine());
         for (int i = 0; i &lt; m; i++)
         {
             string[] friends = tr.ReadLine().Split(' ');
             int x = nameMap[friends[0]];
             int y = nameMap[friends[1]];
             conn[x, y] = conn[y, x] = true;
         }
     
         {{komm|// Floyd-Warshall}}
         for (int k = 0; k &lt; n; k++)
             for (int i = 0; i &lt; n; i++)
                 for (int j = 0; j &lt; n; j++)
                     conn[i, j] |= conn[i, k] &amp;&amp; conn[k, j];
     
         int groups = 0;
         bool[] taken = new bool[n];
         for (int i = 0; i &lt; n; i++)
         {
             if (taken[i])
                 continue;
             groups++;
             taken[i] = true;
             for (int j = 0; j &lt; n; j++)
                 if (conn[i, j])
                     taken[j] = true;
         }
     
         tw.WriteLine(groups);
     }
 }

Ett lösningsexempel i Java som använder sig av standardklassen HashSet. Vi sparar kompisparen i grupper och om någon av kompisarna vi läser in redan finns i någon grupp, så lägger vi till båda kompisarna i den gruppen, annars bildar kompisparet en ny grupp. Slutligen räknas också alla elever som inte har några kompisar till antalet grupper.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Gruppindelning
{
	//Använder man BufferedReader måste man kasta IOException,
	// såvida man inte vill fånga det, vilket inte vi orkar.
	public static void main(String [] klein) throws IOException
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		//Krävs för inläsning av rader med mellanslag.
		BufferedReader in = new BufferedReader(new InputStreamReader(System.in));

		//Våra grupper.
		ArrayList &lt;HashSet&lt;String&gt;&gt; grupp = new ArrayList &lt;HashSet&lt;String&gt;&gt; ();

		System.out.print(&quot;Antal elever: &quot;);
		int antal = scan.nextInt();

		//Våra elever.
		String [] elever = new String [antal];

		//Läser in eleverna.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Elev &quot; + (i+1) + &quot;: &quot;);
			elever[i] = scan.next();
		}

		System.out.print(&quot;Antal par kompisar: &quot;);
		int friends = scan.nextInt();

		//Läser in alla kompispar och lägger till dem i grupper samtidigt.
		for(int i = 0; i&lt;friends; i++)
		{
			//Om någon i paret redan fanns i en grupp.
			boolean exists = false;

			//Läser in kompisparet och sedan särar på namnen.
			System.out.print(&quot;Par &quot; + (i+1) + &quot;: &quot;);
			String [] pair = in.readLine().split(&quot; &quot;);

			//Går igenom alla grupper.
			for(int j = 0; j&lt;grupp.size(); j++)
			{
				//Gruppen vi för tillfället kollar på.
				HashSet &lt;String&gt; current = grupp.get(j);

				//Om någon i kompisparet finns i gruppen, så läggs båda
				// till i den gruppen.
				if(current.contains(pair[0]) || current.contains(pair[1]))
				{
					current.add(pair[0]);
					current.add(pair[1]);

					exists = true;
					break; //Avbryter.
				}
			}

			//Om kompisparet inte återfanns i någon grupp, så får de bilda en egen ny grupp.
			if(!exists)
			{
				//Skapar gruppen.
				HashSet &lt;String&gt; newGroup = new HashSet &lt;String&gt; ();

				//Lägger till eleverna i gruppen.
				newGroup.add(pair[0]);
				newGroup.add(pair[1]);

				//Sparar gruppen.
				grupp.add(newGroup);
			}
		}

		//Hur många grupper vi har.
		int max = grupp.size();

		//Dock kan det finnas elever som inte har några kompisar.
		//De får då bilda en egen grupp för sig själv (får man tänka).

		//Går igenom alla elever.
		for(String s : elever)
		{
			//Finns eleven i någon grupp?
			boolean exists = false;

			//Går igenom alla grupper.
			for(int i = 0; i&lt;grupp.size(); i++)
			{
				//Nuvarande grupp vi kollar på.
				HashSet &lt;String&gt; current = grupp.get(i);

				//Om eleven finns i gruppen så kan vi avbryta.
				if(current.contains(s))
				{
					exists = true;
					break;
				}
			}

			//Om eleven inte återfanns i någon grupp så får vi tänka att
			// den skapar en egen grupp och således ökar antalet med 1.
			if(!exists) max++;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Max antal grupper: &quot; + max);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>29angyv4vacty5cglhof4si19t6a1dt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Pärlband</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5070</id>
    <revision>
      <id>49502</id>
      <parentid>27463</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49502</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4578" sha1="odc48cc6zix2nww7nthzkg6xnp0itic" xml:space="preserve">{{proguppgift|Pärlband (PO-onlinekvalet 2008)|

Du har en uppsättning pärlor i olika färger som du vill rada upp längs ett snöre. För att det ska se snyggt ut måste varje grupp av tre intilliggande pärlor bestå av tre olika färger. Skriv ett program som, givet antalet pärlor av varje färg, beräknar på hur många olika sätt pärlorna kan placeras på snöret. Alla pärlor måste användas.

[[Bild:Tävlingsprogrammering-parlband.png|De tio olika sätten pärlorna kan placeras i exemplet. 
]]

'''Indata'''

På första raden står ett heltal: antalet olika färger på pärlorna (3 ≤ ''n'' ≤ 5). Därefter följer en rad med ''n'' heltal: antalet pärlor av varje färg (mellan 1 och 8).

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut en rad med ett heltal: antalet olika sätt pärlorna kan placeras på snöret. Svaret ryms alltid i ett 64-bitars heltal (''long long'' i C++ respektive ''long'' i Java).

'''Exempel: Indata'''

 4
 4 3 2 1

'''Exempel: Utdata'''

 10

}}
==Lösning==

Det är naturligt att försöka attackera detta problem med rekursion. Vi gör helt enkelt en funktion som returnerar antalet möjliga pärlband givet hur många pärlor av varje färg vi har kvar (nästan). I funktionen pröva vi att tilldela den först pärlan i bandet de olika färger vi har att tillgå. För varje försök anropar vi rekursivt med en uppdaterad färg-parameter (vi räknar bort den färg som vi lät den första pärlan ha). Det rekursiva anropet löser ett mindre problem (kortare pärlband), så de rekursiva anropen kommer att terminera. Allt vi behöver göra är att summera ihop antalet sätt att sätta ihop de kortare pärlbanden, så har vi lösningen på ursprungsproblemet.

Det finns dock två problem. Det första är uppenbart - vissa färger får inte väljas vid vissa tillfällen. När en färg väljs ut, får den färgen inte finnas vid någon av de två tidigare positionerna. Den rekursiva funktionen måste därför även ta två parametrar som innehåller de senaste två valda färgerna, och se till att inte välja någon av dessa.

Det andra problemet är att svaret kan bli väldigt stort, och att räkna alla lösningar en i taget skulle ta alldeles för lång tid. Lösningen på det är att använda en teknik som kallas &quot;memoization&quot; (i princip detsamma som cachning). Vår rekursiva funktion har inga sidoeffekter (dvs varje gång den anropas med samma parameteruppsättning kommer den att returnera samma värde), och har en begränsad domänmängd (9^5 * 5 * 5 möjliga inputparametrar). Vi kan därför skapa en cache och se till så att funktionen aldrig evalueras mer än 9^5 * 5 * 5 gånger.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
 using System;
 using System.Collections.Generic;
 using System.IO;
 
 public class Uppgift5
 {
     public static void Main(string[] args)
     {
         Solve(new StreamReader(&quot;parlband1.in&quot;), Console.Out);
     }
      
     private long[,,] memo;       {{komm|1=// 0 = ocachat, x = returnera x-1}}
 
     public static void Solve(TextReader tr, TextWriter tw)
     {
         int n = int.Parse(tr.ReadLine());
         int[] count = Array.ConvertAll&lt;string, int&gt;(tr.ReadLine().Split(' '), int.Parse);
         int max = 1;
         for (int i = 0; i &lt; n; i++)
             max *= 11;
 
         memo = new long[n+1,n+1,max];         
         long cnt = go(n, n, count);
         tw.WriteLine(cnt);
     }
 
     static int Encode(IEnumerable&lt;int&gt; count)
     {
         int hc = 0;
         foreach (int x in count)
             hc = hc*11 + x;
         return hc;
     }
 
     private static long go(int last1, int last2, int[] count)
     {
         int hc = Encode(count);      {{komm|// Skapa en cache-nyckel av indataparametrarna}}
         if (hc == 0)
             return 1;
         {{komm|// Har vi cachat resultet av funktionen?}}
         if (memo[last1, last2, hc] != 0)
             return memo[last1, last2, hc]-1;
         
         {{komm|// Beräkna värdet att funktionen}}
         long sum = 0;
         for (int i = 0; i &lt; count.Length; i++)
         {
             if (last1 != i &amp;&amp; last2 != i &amp;&amp; count[i] &gt; 0)
             {
                 count[i]--;
                 sum += go(last2, i, count);
                 if (sum &lt; 0)
                     throw new Exception();
                 count[i]++;
             }
         }
         {{komm|// Spara i cachen. Vi sparar värdet + 1 för att skilja från 0 som innebär ocachat.}}
         memo[last1, last2, hc] = sum+1;
         return sum;
     }
 }
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>odc48cc6zix2nww7nthzkg6xnp0itic</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-parlband.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5071</id>
    <revision>
      <id>17773</id>
      <parentid>17772</parentid>
      <timestamp>2008-02-27T08:23:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>laddade upp ny version av &quot;[[Bild:Tävlingsprogrammering-parlband.png]]&quot;: egen grafik</comment>
      <origin>17773</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be" xml:space="preserve">egen grafik</text>
      <sha1>7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-vaggreparation1.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5072</id>
    <revision>
      <id>17776</id>
      <timestamp>2008-02-27T09:33:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>egen grafik</comment>
      <origin>17776</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be" xml:space="preserve">egen grafik</text>
      <sha1>7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-vaggreparation2.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5073</id>
    <revision>
      <id>17777</id>
      <timestamp>2008-02-27T09:33:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>egen grafik</comment>
      <origin>17777</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be" xml:space="preserve">egen grafik</text>
      <sha1>7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Röstköp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5074</id>
    <revision>
      <id>23589</id>
      <parentid>22734</parentid>
      <timestamp>2009-03-14T18:47:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23589</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2343" sha1="1g39somo97ivwgqow319j12jtw93l2h" xml:space="preserve">{{proguppgift|Röstköp (PO-onlinekvalet 2008)|
Karl-Gunnar kandiderar till ordförandeposten i sin idrottsförening och vill inte riskera att förlora omröstningen. Han har lyckats få reda på vilken kandidat varje medlem tänker rösta på och tänker helt enkelt muta ett antal medlemmar så att de röstar på honom istället. Skriv ett program som beräknar hur många röster som måste köpas (d.v.s. medlemmar som behöver mutas) för att Karl-Gunnar ska vinna omröstningen. För att vinna krävs att man får fler röster än var och en av de andra kandidaterna.

'''Indata'''

På första raden står ett heltal: antalet kandidater (1 ≤ ''n'' ≤ 20). På andra raden står ''n'' heltal (mellan 0 och 1000): antalet röster varje kandidat skulle få utan mutor. Det första talet anger Karl-Gunnars röster.

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut en rad med ett heltal: det minsta antalet röster som behöver köpas för att Karl-Gunnar ska få fler röster än var och en av de övriga kandidaterna.

'''Exempel: Indata'''

 4
 2 5 7 8

'''Exempel: Utdata'''

 5

'''Exempel: Förklaring'''

Karl-Gunnar kan t.ex. köpa 3 röster som skulle tillfallit den fjärde kandidaten samt 2 röster som skulle tillfallit den tredje kandidaten. Då får han själv 7 röster medan övriga kandidater får 5 röster.
}}
== Lösning ==
Att få fler röster än var och en av de andra kandidaterna innebär att få fler röster än den av de andra som har flest. Därför köper vi hela tiden röster från den som har flest röster, till dess att ingen har det längre. Ingen effektiv lösning behövs, vi kan ta en röst i taget (det blir ju maximalt 1001 mutor).

Lösningsexempel i C

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   int i, N, n[100], max, sum;
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   for(i=0;i&lt;N;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;n[i]);
   max=0; 
   for(i=1;i&lt;N;i++) max&gt;?=n[i];   {{komm|//Hitta det maximala antalet röster bland övriga kandidater}}
   sum=0;
   while(1) {
     for(i=1;i&lt;N &amp;&amp; max&gt;=n[0];i++) if(n[i]==max) { {{komm|//Köp röster av alla som har max så länge KG har färre}}
       n[i]--;
       n[0]++;
       sum++;
     }
     if(max&lt;n[0]) break;  {{komm|//Är vi färdiga?}}
     max--;   {{komm|//Vid nästa genomgång har max-värdet minskat med 1}}
   }
   printf(&quot;%d\n&quot;,sum);
   return 0;
 }

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>1g39somo97ivwgqow319j12jtw93l2h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Storken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5075</id>
    <revision>
      <id>23596</id>
      <parentid>17784</parentid>
      <timestamp>2009-03-14T18:51:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23596</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5783" sha1="awqhuy1k96xovezp6tbm28gtzck4206" xml:space="preserve">{{proguppgift|Storken (PO-onlinekvalet 2008)|
En ibis-stork som bor vid Assuan-dammen hundra mil uppåt Nilen tänker hälsa på en kusin i Nildeltat. Han är dock ganska lat så att flyga själv är inget alternativ. Med tanke på den täta båttrafiken på Nilen bestämmer han sig för att lifta med flodbåtarna. Skriv ett program som, givet rutter, avgångstider och hastigheter för alla nedströms gående båtar, beräknar den tidigaste tidpunkten storken kan vara framme hos sin släkting.

Storken är resklar vid tidpunkten 0 timmar och han befinner sig då vid positionen 0 km. Resmålet ligger vid positionen 1000 km. Vi antar att storken utan fördröjning kan förflytta sig i &quot;sidled&quot; över floden, t.ex. från en båt till en annan eller från land till en förbipasserande båt. Däremot vägrar han flyga en enda kilometer längs med floden, så båtar måste användas för hela transporten.

'''Indata'''

Första raden innehåller ett heltal ''n'', där 1 ≤ ''n'' ≤ 1000: antalet båtar. Därefter följer ''n'' rader som vardera beskriver en båt. Varje rad innehåller fyra heltal: startpositionen ''s'', slutpositionen ''m'', avgångstiden ''t'' samt hastigheten ''v'', vilka uppfyller 0 ≤ ''s'' &lt; ''m'' ≤ 2000, 0 ≤ ''t'' ≤ 1000 och 1 ≤ ''v'' ≤ 50. Positionerna anges i kilometer, avgångstiden i timmar och hastigheten i kilometer per timme. Rutten är planerad så att båten kommer fram till sin slutposition på ett helt klockslag, d.v.s. restiden (''m''-''s'')/''v'' är alltid ett heltal.

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut en rad med ett heltal: det första hela klockslaget (d.v.s. antalet timmar efter tidpunkten 0) på vilket storken kan vara hos sin kusin. I samtliga testfall kan storken komma fram.

'''Exempel: Indata'''

 5
 250 875 15 25
 0 400 5 20
 500 600 0 20
 50 250 10 40
 600 1100 30 15

'''Exempel: Utdata'''

 57

'''Exempel: Förklaring'''

Storken startar sin resa med båt 2 som avgår &quot;klockan 5&quot;. Mellan klockan 12 och 13 blir denna båt omkörd av båt 4 och storken flyger över till den. Detta gör att storken hinner fram till position 250 km precis när båt 1 avgår och fågeln kan sedan åka med denna båt till dess slutposition. Där får storken vänta i drygt 8 timmar (på land) innan båt 5 kommer förbi och tar honom till kusinen, dit han anländer strax innan klockan 57.
}}

== Lösning ==
Här gäller det att inse att en s.k. girig (greedy) algoritm, d.v.s. en algoritm som väljer det bästa alternativet för stunden, faktiskt fungerar. Vid varje tidpunkt är det alltid bäst för storken att ha kommit så långt som möjligt, för om det vid någon tidpunkt skulle vara fördelaktigt att befinna sig längre uppströms kan storken helt enkelt flyga i land och vänta på att den &quot;bättre&quot; resrutten kommer ifatt honom (alltså är den inte bättre).

Så programmet kan ha formen av en simulering där man hela tiden låter storken välja båtar som ligger så långt fram som möjligt. Ett möjligt sätt att göra detta skulle vara att räkna ut alla exakta omkörningstidpunkter och sedan loopa sig fram i en sorterad lista av &quot;händelser&quot;, d.v.s. avgångar, ankomster och omkörningar (även av redan anlända båtar), och hela tiden välja den snabbaste båten.

Det finns dock ett betydligt enklare sätt som möjliggörs av att båtarna avgår och anländer på hela timmar. Vi behöver inte ens veta när omkörningarna sker. Om storken befinner sig vid position ''p'' vid tiden ''t'', så ska den alltid, bland de båtar som är igång och befann sig uppströms om ''p'' vid tiden ''t'', välja den båt som vid tiden ''t''+1 har kommit längst nedtröms om ''p'', och åka med denna båt en hel timme. Om det inte finns någon sådan båt ska storken helt enkelt stanna där den är.

Att storken aldrig behöver hoppa av en båt mellan de hela klockslagen kan verka paradoxalt, men det klarnar när man tänker efter lite. Antag att storken sitter på en båt som blir omkörd t.ex. klockan 14.15 av en snabbare båt. Istället för att flyga över till den andra båten precis när omkörningen sker kan storken lika gärna flyga över till land klockan 14.00 (vid x km) och vänta där tills den snabbare båten kommer förbi. Vilket storken sedan tycker är bekvämast kan vi ju lämna åt den själv att bestämma, det viktiga är att det inte blir någon skillnad i slutänden. Man skulle kunna invända att den snabba båten kanske startar sin resa längre ner än punkten x, men då skulle den ju befinna sig nedströms om den långsamma båten och därför försvinna iväg utan att stöta på denna.

Lösningsexempel i C

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main(){
   int i,N,start[10000],slut[10000],avg[10000],v[10000],ank[10000],t,p,max;
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   for(i=0;i&lt;N;i++) {
     scanf(&quot;%d %d %d %d&quot;,&amp;start[i],&amp;slut[i],&amp;avg[i],&amp;v[i]);
     ank[i]=avg[i]+(slut[i]-start[i])/v[i];   {{komm|//Båtens ankomsttid}}
   }
   p=0;     {{komm|//Storkens aktuella position}}
   t=0;    {{komm|//Den aktuella tidpunkten}}
   while(p&lt;1000) {
     max=p;                             {{komm|//Storken vill ju i sämsta fall stanna kvar på samma plats}}
     for(i=0;i&lt;N;i++) if(avg[i]&lt;=t &amp;&amp; ank[i]&gt;t) {                                     {{komm|//Av alla båtar som är igång mellan t och t+1...}}
         if((start[i]+(t-avg[i])*v[i] &lt;= p) &amp;&amp; (start[i]+(t+1-avg[i])*v[i] &gt;max))   {{komm|//...och som vid tiden t är uppströms om storken...}} 
           max=start[i]+(t+1-avg[i])*v[i];                                            {{komm|//...välj den som vid tiden t+1 har kommit längst.}}
       }
   p=max;  {{komm|//Flytta storken till ny position}}
   t++;   {{komm|//Tiden går...}}
   }
   printf(&quot;%d\n&quot;, t);
   return 0;
 }

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>awqhuy1k96xovezp6tbm28gtzck4206</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Pyramidspaning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5076</id>
    <revision>
      <id>23586</id>
      <parentid>17815</parentid>
      <timestamp>2009-03-14T18:46:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23586</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5772" sha1="kwkkadi5kvy40shuhi368ixqbylqd6g" xml:space="preserve">{{proguppgift|Pyramidspaning (PO-onlinekvalet 2008)|2=

Vi antar nu att du vunnit Programmeringsolympiaden och befinner dig i Egypten, omgiven av pyramider av varierande höjd. Vi antar också att marken är alldeles plan så att du har fri sikt oändligt långt åt alla håll. På grund av jordklotets krökning finns det ändå ett gränsavstånd ''s'' kilometer, för hur långt bort du kan se en given pyramid, därefter kommer den &quot;nedanför horisonten&quot;. Avståndet ''s'' beror naturligtvis på pyramidens höjd: ju högre den är desto längre bort kan den ses, eftersom vi räknar att vi ser pyramiden även om bara den yttersta spetsen sticker upp ovanför horisonten.

Om vi antar att dina ögon befinner sig 1.7 meter över marken så kan ''s'' beräknas med formeln 

&lt;math&gt;s=4.65+3.57\sqrt h&lt;/math&gt;

där ''h'' är pyramidens höjd i meter, medan ''s'' är det maximala siktavståndet i kilometer.

Du färdas på en väg som genomkorsar öknen och som vi antar är oändligt lång, helt rak och följer y-axeln (''x''=0) i ett tänkt koordinatsystem. Skriv ett program som, givet koordinaterna samt höjden för ett antal pyramider, beräknar hur många pyramider du maximalt kan se samtidigt från någon plats utmed vägen samt anger det längsta intervall där detta maximala antal kan observeras. Programmet behöver inte ta hänsyn till att pyramiderna kan skymma varandra.

'''Indata'''

På första raden står ett heltal: antalet pyramider (1 ≤ ''n'' ≤ 10000). Därefter följer ''n'' rader med tre decimaltal ''x'', ''y'' och ''h'' på varje rad, vilka anger koordinaterna 
(&amp;minus;1000 ≤ ''x'',''y'' ≤ 1000) i kilometer samt höjden (1 ≤ ''h'' ≤ 1000) i meter för varje pyramid.

'''Utdata'''

På första raden ska programmet skriva ut ett heltal: det maximala antalet pyramider som kan ses samtidigt från någon plats utmed vägen. På andra raden ska programmet skriva ut två decimaltal y&lt;sub&gt;min&lt;/sub&gt; och y&lt;sub&gt;max&lt;/sub&gt;, vilka specificerar det längsta kontinuerliga intervall av vägen inom vilket det maximala antalet pyramider kan ses. Talen y&lt;sub&gt;min&lt;/sub&gt; och y&lt;sub&gt;max&lt;/sub&gt; måste vara korrekta med minst tre decimalers noggrannhet.

'''Exempel: Indata'''

 4
 -11.0 -17.5 40.5
 -20.5 15.8 35.0
 42.5 12.7 116.4
 -15.3 46.85 8.05

'''Exempel: Utdata'''

 3
 5.1448 7.5615
}}

== Lösning ==

Varje pyramid ligger antingen utom synhåll från vägen (om ''s''&lt;|''x''|), som för P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; i figuren nedan, eller inom synhåll i ett intervall, som för P&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;. I det första fallet ska pyramiden inte behandlas alls. I det senare fallet kan intervallets start-och slutpunkter lätt bestämmas genom att beräkna avståndet ''d'' i figuren nedan med Pytagoras sats.

[[Bild:Tävlingsprogrammering-pyramidspaning3.png]]

Problemet har därmed reducerats till att bland en mängd intervall hitta den största delmängd som överlappar på åtminstone någon sträcka. Ett enkelt sätt att lösa detta problem är att först sortera listan (yy i exemplet nedan) med start- och slutpunkter och sedan &quot;scanna&quot; från det lägsta till det högsta yy-värdet och hela tiden hålla reda på hur många intervall man är inne i. En startpunkt ökar detta antal med 1 och en slutpunkt minskar antalet med 1. Sedan är det bara att spara det maximala antalet samt vilket intervall detta förekommer i (det räcker med startpunkten: den efterkommande punkten i yy-listan måste ju vara en slutpunkt för annars skulle man se ännu fler pyramider efter denna punkt). Att man ska hitta det längsta intervallet är bara en teknisk detalj, man måste förutom det maximala antalet också spara längden på det hittills längsta intervallet med det maximala antalet synliga pyramider.

Lösningsexempel i C

 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;stdlib.h&gt;
 #include &lt;math.h&gt;
 
 double yy[20000];
 int t[20000],ord[20000];
 
 int fcmp(const void *p1, const void *p2) { {{komm|//Jämförelsefunktion till qsort}}
   int i1=*(int*)p1,i2=*(int*)p2;
   return (yy[i1]&gt;yy[i2])?1:-1;
 }
 
 int main(){
   int N,n,max,now,bra,i,nsol;
   double x,y,h,r,d,length;
   scanf(&quot;%d&quot;,&amp;N);
   n=0;
   for(i=0;i&lt;N;i++) {
     scanf(&quot;%lf %lf %lf&quot;, &amp;x,&amp;y,&amp;h);
     r=3.57*sqrt(h)+4.65;
     if(fabs(x)&lt;r) {            {{komm|//Om pyramiden är synlig i ett intervall av linjen}}
       d=sqrt(r*r-x*x);
       yy[n]=y-d;    {{komm|1=//Lägg in intervallets startpunkt (t=+1) i listan yy}}
       t[n++]=1;   
       yy[n]=y+d;   {{komm|1=//Lägg in intervallets slutpunkt (t=-1) i listan yy}}
       t[n++]=-1;
     }
   }
   for(i=0;i&lt;n;i++) ord[i]=i;   {{komm|//&quot;Pekare&quot; till index i yy- och t-tabellerna}}
   qsort(ord,n,sizeof(int),fcmp);          {{komm|//Sortera pekar-arrayen efter stigande yy-värden}}
   max=0;        {{komm|//Högsta antalet överlappande intervall hittills}}
   now=0;        {{komm|//Det aktuella antalet överlappande intervall}}
   for(i=0;i&lt;n;i++) {               {{komm|//Scanna från låga till höga yy-värden}}
     now+=t[ord[i]];        {{komm|//Öka eller minska now beroende på om vi går in i eller ut ur ett intervall}}
     if(now&gt;max) || ((now==max) &amp;&amp; (yy[ord[i+1]]-yy[ord[i]]&gt;length))) {   {{komm|//Om högre antal än max eller längre intervall uppnås...}}
       max=now;                                                              {{komm|//... så uppdatera de optimala värdena...}}
       length=yy[ord[i+1]]-yy[ord[i]];
       bra=i;                                                               {{komm|// ... och spara indexet till intervallets startpunkt}}
       }
     } 
   }
   printf(&quot;%d\n%.4lf %.4lf\n&quot;,max, yy[ord[bra]],yy[ord[bra+1]]);  {{komm|//Skriv ut det &quot;bra&quot; intervallets startpunkt samt den efterföljande punkten i yy-listan}}
   return 0;
 }

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>kwkkadi5kvy40shuhi368ixqbylqd6g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-pyramidspaning3.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5077</id>
    <revision>
      <id>17789</id>
      <parentid>17788</parentid>
      <timestamp>2008-02-27T18:11:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>laddade upp ny version av &quot;[[Bild:Tävlingsprogrammering-pyramidspaning3.png]]&quot;: egen grafik</comment>
      <origin>17789</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be" xml:space="preserve">egen grafik</text>
      <sha1>7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Krutvågar.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5078</id>
    <revision>
      <id>17791</id>
      <timestamp>2008-02-27T18:13:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen av &quot;Klas Granström&quot; och med tillstånd publicerad.</comment>
      <origin>17791</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="79sar2av74otdxqgkzgv5h3nbhb5ul0" xml:space="preserve">Bilden tagen av &quot;Klas Granström&quot; och med tillstånd publicerad.</text>
      <sha1>79sar2av74otdxqgkzgv5h3nbhb5ul0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Hylsa Behandlad Med LQ9.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5079</id>
    <revision>
      <id>17800</id>
      <timestamp>2008-02-27T18:43:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen av Wensby och publicerad med tillstånd</comment>
      <origin>17800</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="72xjdtznwuu8r1fbkf7seuan44p85ch" xml:space="preserve">Bilden tagen av Wensby och publicerad med tillstånd</text>
      <sha1>72xjdtznwuu8r1fbkf7seuan44p85ch</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Ultraljudstvätt.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5080</id>
    <revision>
      <id>17803</id>
      <timestamp>2008-02-27T18:58:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen av Wensby och publicerad med tillstånd.</comment>
      <origin>17803</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="6ltihm5jfe1otrrxygddsvbzwgx0rd6" xml:space="preserve">Bilden tagen av Wensby och publicerad med tillstånd.</text>
      <sha1>6ltihm5jfe1otrrxygddsvbzwgx0rd6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:ResultatAvUltraljudstvätt.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5081</id>
    <revision>
      <id>17805</id>
      <timestamp>2008-02-27T19:00:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen av Wensby och publicerad med tillstånd</comment>
      <origin>17805</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="72xjdtznwuu8r1fbkf7seuan44p85ch" xml:space="preserve">Bilden tagen av Wensby och publicerad med tillstånd</text>
      <sha1>72xjdtznwuu8r1fbkf7seuan44p85ch</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorer på lätt svenska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5085</id>
    <revision>
      <id>49035</id>
      <parentid>49034</parentid>
      <timestamp>2019-09-21T19:06:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>WikiBayer</username>
        <id>7484</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av 192.176.237.2</comment>
      <origin>48423</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28041" sha1="abq0l1xkudajwdj0dxll2ilirhz11iz" xml:space="preserve">==Om den här boken==
Den här boken handlar om datorer. Den förklarar hur datorer fungerar och berättar hur man använder en dator till olika saker. Boken är skriven på lätt svenska. Den här boken är för dig som är barn eller som inte förstår svenska så bra. 

==Om datorer==
Du har säkert redan använt en dator. Kanske har du spelat spel eller tittat på sidor på Internet. Många använder datorer till att skriva e-brev. E-brev kallas också för e-mail, som uttalas &quot;i-mejl&quot;. Man kan använda datorn till många olika saker. Men även om du har använt en dator så kanske du inte förstår hur den fungerar, eller känner till andra bra saker som du kan göra med datorn.

Det är ofta bra att veta hur en dator fungerar. Om du gör det kan du ordna till när det blir fel. Om du vet hur en dator fungerar kan du också använda den på rätt sätt.

Det finns många olika slags datorer. Det finns datorer som kan räkna ut vad det skall bli för väder flera dagar framåt. Sådana datorer brukar kallas superdatorer. Superdatorer är jättestora. De kan vara lika stora som ett helt rum. Det finns också små datorer som finns gömda i andra saker, till exempel i ett kylskåp eller i ett flygplan. Sådana datorer brukar kallas för &quot;inbyggda system&quot;.

Den här boken handlar om persondatorer. Det är datorer som en människa åt gången arbetar med. Persondatorer som man använder vid arbetsbordet kallas bordsdatorer. Persondatorer som man kan ha i famnen och bära med sig på en resa kallas bärbara datorer. Boken handlar mest om bordsdatorer, men bärbara datorer fungerar nästan likadant.

&lt;!-- Jag tror det är bättre att tala om operativsystem längre fram. Numera är också mössen ofta annorlunda.--&gt;&lt;!--
Den är den sorts datorer som man brukar mena när man pratar om datorer. Det finns två olika sorters persondatorer. Den ena heter Macintosh, som uttalas &quot;mackintåsch&quot;. Den andra heter PC, som uttalas &quot;pese&quot;. Macintosh och PC är ganska lika. En Macintosh-dator har en knapp på musen medan en PC-dator har två knappar. Det är det enklaste sättet att se skillnad på dem. Den här boken kommer mest att handla om PC-datorer men en del saker är samma för Macintosh och PC.
&lt;gallery&gt;
Bild:Apple desktop mouse II small.jpg|En mus på en Macintosh har en knapp
Bild:2-buttons mouse.jpg|En mus på en PC har två knappar
&lt;/gallery&gt;
--&gt;
__TOC__

==Datorns delar==
Datorn har flera delar. Datorn själv finns ofta i en skild låda som kallas centralenhet.  Dessutom har datorn en bildskärm, ett tangentbord och en mus. Bildskärmen ser ut som en TV och visar det man arbetar med. Tangentbordet skriver man med. Med musen kan man peka på olika saker på skärmen.

===Bildskärm===
&lt;gallery&gt;
Bild:TFT LCD display Samsung SyncMaster 510N.jpg|Bildskärm med text
Bild:Apple Multiple Scan 20” Display.jpg|Äldre bildskärm
&lt;/gallery&gt;
[Något om bildskärmar]

===Mus===
&lt;gallery&gt;
Bild:Apple desktop mouse II small.jpg|En mus med en knapp
Bild:2-buttons mouse.jpg|En mus med två knappar
Bild:Ratón_Genius.jpg|En mus med tre knappar
Bild:Wheel mouse.JPG|En mus med två knappar och hjul
&lt;!--Bild:???|En mus med många knappar--&gt;
&lt;/gallery&gt;
Musen kan ha olika många knappar. Om man använder Microsofts Windows skall man ha åtminstone två knappar. Om man använder Unix är det bra att också ha en knapp i mitten. Det finns andra pekdon som kan användas istället för mus. Sådana används speciellt på bärbara datorer och då man vill kunna rita med musen.

[[Bild:Souris clic gauche.svg|mini|left|Så här kan man hålla i musen medan man klickar på vänstra knappen]]&lt;!-- onödigt att ha handen så snett, långfingret borde ligga på den andra knappen - byt bild --&gt;
Man har ofta en liten musmatta som musen kan ligga på bredvid tangentbordet. Då brukar musen fungera bättre. Man lägger handen på musen så att den ligger mellan tummen och lillfingret. Då kan man bekvämt trycka på knapparna med pekfingret och långfingret.

När man rör musen längs musmattan rör sig en markör på skärmen. Genom att föra markören till någonting på skärmen och klicka på en av knapparna får man ofta något att hända med det som finns vid markören. Ibland måste man klicka två gånger i snabb följd utan att flytta på musen. Om man flyttar på musen medan knappen är nedtryckt kan man ofta flytta på det som finns vid markören.

Att kort trycka ned den vänstra musknappen medan musmarkören är på en bild kallas att &quot;klicka&quot; på bilden. Att istället kort trycka ner den högra knappen kallas att &quot;högerklicka&quot;. Att trycka ner knappen, röra på musen och sedan släppa upp knappen kallas att &quot;dra&quot; med musen. Att kort trycka på vänstra musknappen två gånger i snabb följd utan att flytta musen kallas att &quot;dubbelklicka&quot;. Ibland kan man göra speciella saker genom att hålla en viss tangent nedtryckt medan man klickar eller drar med musen.

Man kan behöva öva för att lära sig använda musen. Om det är mycket svårt att använda musen kan man göra så att datorn reagerar långsammare. Då kan man använda musen också om handen skakar litet. Man kan klara sig utan mus, men då måste man veta hur man gör istället.

===Tangentbord===
[[Bild:Swedish keyboard 20050614.jpg|mini|left|Ett tangentbord]]
Tangentbordet skriver man med. Det finns också tangenter för att röra sig fram och tillbaka i texten och för speciella kortkommandon. Kortkommandon betyder att datorn gör något speciellt då man trycker vissa tangenter.
&lt;!-- det vore bra med bilder som visar de viktigaste tangentgrupperna--&gt;
Strax bredvid bokstäverna på tangentbordet finns några speciella tangenter. Den breda tangenten längst ner används för att göra mellanrum mellan orden. Uppe till höger finns en pil som används för att stryka bokstäver man skrivit. Under den finns en stor tangent som kallas ”return” eller ”enter”. Med den byter man rad eller börjar ett nytt stycke. Ibland använder man den för att berätta för datorn att man skrivit färdigt och att datorn nu skall göra det man bett den om. Nedanför return-tangenten finns en tangent för att byta skiftläge. Den använder man då man vill skriva stora bokstäver. Till vänster finns en likadan tangent. Längst ner på båda sidorna finns kontrolltangenten med texten ”ctrl”. Den används för många kortkommandon.

Till höger om bokstavstangenterna finns en grupp tangenter med pilar. Dem använder man för att röra sig åt olika håll i texten. Ovanför pilarna finns tangenter för att snabbt röra sig till början eller slutet eller en sida i taget. Tangenten med texten ”insert” används för att berätta om man vill om den gamla texten skall skrivas över eller flyttas undan då man skriver ny text mitt i den gamla. Tangenten med texten ”delete” används för att stryka bokstäver.

Längst till höger finns en grupp siffertangenter. De är ibland snabbare att använda än siffrorna ovanför bokstäverna, men oftast behöver man inte använda dem.

En bit ovanför bokstäverna finns en rad tangenter. Den längst till vänster har texten ”esc” och används för att sluta med något man började av misstag. De andra är märkta F1, F2 och så vidare. En del datorprogram använder dem, men oftast kan man strunta i dem. LÄngst upp kan det finnas ännu en rad tangenter som skiljer sig mellan olika tangentbord. Dem klarar man sig helt utan.

Bärbara datorer har mindre tangentbord och färre tangenter. Därför måste man ofta använda samma tangent för många saker. Det tar en stund att lära sig hur de tangentborden fungerar.

===Centralenhet===
&lt;!-- finns det inte fler hyggliga bilder av typiska centralenheter?--&gt;
&lt;!-- en bild får räcka tillsvidare, galleriet får vänta
&lt;gallery&gt;
Bild:Komodo 3 - as it arrived (483221125).jpg|En stor centralenhet
Bild:HomebuiltPC.jpg|En öppnad datorlåda. Innanför plåtarna till höger, vid datorns framsida, finns plats för hårddiskar, CD-spelare och diskettstationer. Uppe till vänster finns nätaggregatet. Processorn finns under den stora fläkten nedanför. Nere till vänster finns plats för expansionskort, till exempel ett bättre ljudkort.
&lt;/gallery&gt;
--&gt;
&lt;!--byt bild om galleriet läggs tillbaka: [[Bild:???|Moderkort med bland annat processor, minne och grafikkort]]--&gt;
[[Bild:Komodo 3 - as it arrived (483221125).jpg|mini|left|En stor centralenhet]]
Inne i datorns centralenhet finns en massa elektronik. Centralprocessorn kör programmen och räknar. Arbetsminnet håller reda på det man arbetar med. Hårddisken lagrar datorprogram och det man arbetar med tills man behöver det nästa gång. Grafikkortet sköter om bilden som visas på bildskärmen. Nätkortet gör att datorn kan prata med andra datorer. Moderkortet gör att delarna kan arbeta ihop. Det finns också flera andra delar för olika ändamål.

Det går ofta att lägga till nya delar inne i centralenheten, om man behöver något som inte finns där. Om datorn verkar långsam kan det hjälpa att lägga till mera minne. Det måste göras av någon som känner datorer bra. Delarna kan gå sönder bara av att man rör dem. En del delar passar i de flesta datorer medan en del delar bara passar i liknande datorer.

Utom elektroniken finns det också ett nätaggregat och några fläktar i datorn. Nätaggregatet ändrar den 230 V växelström som kommer ur vägguttaget till likström med lägre spänning som datorn använder. En dator kan dra rätt mycket ström, samtidigt som delarna är känsliga för hetta. Därför är det viktigt att fläktarna kan hämta ny svalare luft. Samtidigt kan de dra in damm. Därför är det bra om datorn inte står direkt på golvet någonstans där damm samlas.

===Flyttbara minnen===
I centralenheten finns ofta en CD- och DVD-läsare. Man kan spela musik som finns på CD-skivor, se på filmer som finns på DVD-skivor eller kopiera innehållet till datorn så att man senare kan lyssna på musiken utan att leta rätt på CD-skivan. Man kan också ha andra filer på CD- och DVD-skivor. CD-skivor och DVD-skivor ser likadana ut och fungerar på samma sätt, men på en DVD-skiva ryms det mera.

Då man köper ett datorprogram kommer det ofta på en CD-skiva. Genom att köra ett installationsprogram som finns på CD-skivan får man en kopia av programmet till datorn. Sedan kan man använda datorprogrammet. Skivan behövs inte mer, men man kan spara den för säkerhets skull. En del datorspel vill att man har kvar CD-skivan för att datorspelet skall veta att man inte har gett bort den till någon annan.

Man kan kopiera filer till CD- och DVD-skivor. Då kan man ta filerna med sig. Filerna kan till exempel vara bilder eller texter man skrivit. Om datorn går sönder finns filerna kvar på CD- eller DVD-skivan, så att man inte förlorar dem. Det kallas för säkerhetskopior. Det lönar sig att ha ett system så att man aldrig glömmer att ta säkerhetskopior på sina viktiga filer. Man måste köpa tomma CD-skivor för att kunna skriva till dem. En del CD- och DVD-skivor går det att skriva till bara en gång, andra kan man tömma och skriva till flera gånger. En DVD-spelare kanske inte kan skriva till alla sorters DVD-skivor.

[[Bild:2008Computex Inventec Dr.eye Health Plus USB Drive.jpg|mini|left|En USB-sticka instucken i datorn]]&lt;!-- en bild som inte är rätt från sidan vore bättre --&gt;
Nuförtiden använder man ofta USB-stickor istället för CD- och DVD-skivor. De är dyrare men de är lättare att ta med sig och de är snabbare att använda.

Förut använde man disketter istället för CD-skivor. Det ryms inte så mycket på disketter och därför brukar man inte längre använda dem. Disketter behöver en egen läsare som ofta inte finns på nya datorer.

===Ljud===
[[Bild:Headset icon.svg|mini|left|En hörlur med mikrofon]]
För att datorn skall kunna spela musik eller andra ljud måste man ha högtalare eller hörlurar. Annars kan datorn bara pipa. Om man har en mikrofon kan man spela in prat eller ljud, så att datorn kan spela upp dem senare. Om man har mikrofon och hörlurar och datorn är kopplad till Internet kan man använda datorn som telefon.

Ibland finns högtalare inbyggda i bildskärmen. Då räcker det att dra en extra sladd från centralenheten till bildskärmen.

===Bärbara datorer===
[[Bild:EPSON_Endeavor_NT-5000_a.jpg|mini|left|En bärbar dator med uppfälld bildskärm]]
En bärbar dator har centralenheten gömd under tangentbordet. Bildskärmen sitter som lock. Istället för mus har man en liten pinne mitt på tangentbordet eller ett ställe som känner när man rör fingret längst det. Man kan också koppla en skild bildskärm, ett skilt tangentbord eller en skild mus till den bärbara datorn.

==Datorprogram==
För att datorn skall veta vad den skall göra behövs det olika datorprogram. Att göra så att datorn kan använda ett datorprogram kallas att installera datorprogrammet.

Det viktigaste programmen kallas för operativsystemet. Operativsystemet bestämmer hur de andra datorprogrammen får arbeta och hjälper dem till exempel att spara arbeten på hårddisken. De andra datorprogrammen är oftast gjorda att fungera med ett visst operativsystem. Det finns liknande program för andra operativsystem, men då man skaffar ett program måste det passa till det operativsystem man har. Operativsystemet finns oftast färdigt i datorn när man köper den, men man kan byta ut det mot ett annat. Operativsystemet måste passa ihop med datorn. De vanligaste operativsystemen för persondatorer är Microsoft Windows, Mac OS X och GNU/Linux.

Många andra datorprogram kommer med datorn när man köper den utan att man ber om det. Ofta vill man ändå skaffa flera datorprogram. En del datorprogram måste köpas. Man kan be att få dem med datorn då man köper den eller köpa dem senare. Andra kan man själv hämta gratis från Internet. Då man hämtar datorprogram från Internet är det viktigt att man kan lita på den man får datorprogrammet av. Annars kan datorprogrammet förstöra för en.

===Textredigerare och ordbehandlare===
Med textredigerare och ordbehandlingsprogram skriver man texter. Textredigerare passar för kortare meddelanden och för instruktioner åt datorn. Man kan använda textredigerare för allt man skriver. Ordbehandlare är lättare att använda då man vill lägga in rubriker och bilder. Det brukar komma en enkel textredigerare och ett enkelt ordbehandlingsprogram med datorn, men ofta vill man skaffa en bättre ordbehandlare. De vanligaste ordbehandlarna kallas Word och Openoffice Writer.

===E-post===
Med e-postprogram kan man skicka och ta emot e-brev över Internet. Något e-postprogram kommer med datorn, men ibland vill man byta det mot ett annat. Ofta kan man läsa och skriva e-brev också med webbläsaren.

För att kunna skicka och ta emot e-brev måste man ha en e-postadress. Man kan få en e-postadress av den som sköter att man kan använda Internet. Ofta har man flera e-postadresser. Man får ofta en e-postadress av den man jobbar hos eller i skolan. Man kan ha en extra e-postadress som man berättar åt dem man inte litar på. E-breven till en del adresser kan man läsa från vilken dator som helt, till exempel på biblioteket. E-breven till jobbadressen kan man ibland bara läsa på jobbet.

===Webben===
[[Bild:Firefox 3.png|mini|Webbläsaren Firefox visar en sida i uppslagsverket Wikipedia]]
Med webbläsare kan man se och hämta hem sådant som andra satt ut på Internet för att vem som helst skall kunna titta på det. Ibland behövs också något annat datorprogram för att kunna se materialet. Någon webbläsare kommer med datorn, men ibland vill man byta den mot en annan. De vanligaste webbläsarna heter Internet Explorer och Firefox.

[[Bild:Evince 0.3.1 sk.jpg|mini|PDF-visaren Evince visar ett PDF-dokument]]
För att se PDF-filer behöver man Adobes Acrobat eller någon annan PDF-visare. PDF-filer används för sådant som skall se ut lika på bildskärmen som på papper.

===Filhanterare===
[[Bild:Nautilus 2 20 debian.png|mini|Filhanteraren Nautilus med flera öppna fönster med olika typers listor]]
Med filhanteraren kan man se vilka filer man har på sin dator. Man använder oftast den filhanterare som hör till operativsystemet.

Filerna på datorn är ordnade i fack som kallas foldrar eller kataloger. En katalog innehåller ofta andra kataloger. En del filer måste finnas i rätt kataloger för att datorprogrammen skall hitta dem och kunna fungera. Dem behöver man ofta inte bry sig om. En speciell katalog kallas hemkatalogen. Varje person som använder en datorn kan ha en egen hemkatalog, där han kan ha sina egna filer och kataloger. Sina egna filer får man ofta ordna som man vill.

==Att använda datorn==
Det finns många olika typers datorer, flera operativsystem och olika versioner av samma operativsystem kan fungera olika. Det är möjligt att något av det som står här inte stämmer alls för din dator. Ibland är skillnaden mindre. Det kan räcka att klicka någonstans när det står att man skall dubbelklicka. Eller tvärtom. Det mesta fungerar ändå oftast så som det beskrivs här. Datorn går inte heller sönder för att man klickar på fel ställe.

Här beskrivs inte hur man använder en dator med hjälp av en kommandotolk, så att man skriver åt datorn vad den skall göra. Kommandotolken används rätt mycket i GNU/Linux. Kommandotolken används också ibland i Microsoft Windows och Mac OS X, då man vill göra svåra saker. Om du vill lära dig använda kommandotolken måste du läsa andra böcker.

===Att slå på datorn och logga in===
Vanligen startar man datorn med en knapp på framsidan av centralenheten. På en del datorer finns dessutom en riktig strömbrytare på baksidan, vid nätaggregatet. Om någon kabel inte är på plats är det bäst att fästa den innan man slår på strömmen. 

Det datorprogram som först startar kallas på de vanligaste persondatorerna för BIOS. Detta program laddar själva operativsystemet. Vanligen laddar BIOS operativsystemet från hårddisken. BIOS-programmet kan också först kontrollera om det finns något lämpligt program på en CD-skiva i CD-läsaren. Man kan ha flera operativsystem på samma dator. Då väljer man vilket som skall starta innan operativsystemet laddas in.

När operativsystemet laddat färdigt kan man börja använda datorn. Ofta måste man först berätta vem man är och ge ett lösenord. Det kallas att logga in. Ofta kan olika mänskor som använder samma dator inte använda varandras filer utan lov. En del ändringar kan bara göras av administratorn. I en del operativsystem är den vanliga användaren också administrator, i andra måste man logga in på nytt eller göra något speciellt för att bli administrator.

===Att starta datorprogram===
På skärmen finns ofta små bilder som står för ett visst datorprogram eller en viss sorts fil. De kallas ikoner.

[[Bild:Skrivbordsmiljö med startmeny öppen och ett måttligt antal ikoner.jpg|mini|Startmenyn]]
Man kan starta ett datorprogram genom att välja programmet i en startmeny, genom att dubbelklicka på en ikon för programmet eller genom att dubbelklicka på en ikon för en fil som öppnas med det programmet. Startmenyn öppnar sig då man klickar på en viss bild eller text. I Microsoft Windows finns den längst nere till vänster på skärmen.

Man kan också starta ett datorprogram genom att skriva dess namn som en kommandorad och trycka &quot;enter&quot;. I själva verket är det ofta en sådan kommandorad som aktiveras då man dubbelklickar på ikonen. I en del operativsystem kan man se kommandoraden genom att högerklicka på ikonen och sedan klicka rätt på en meny. Om man högerklickar på ikonen för en fil kan man ofta välja vilket prorgam datorn skall öppna filen med.

Det är operativsystemet eller något annat datorprogram som märker att du klickar på ett visst ställe och därför vet att du vill starta datorprogrammet.

Det går bra att arbeta med flera datorprogram samtidigt. Om du gör programmens fönster tillräckligt små kan du se vad som står i det ena fönstret medan du arbetar i det andra. Du kan också låta det fönster du arbetar med skymma de andra fönstren eller du kan få de andra fönstren att försvinna ner i balken nere på skärmen tills du behöver dem.

===Programfönstret===
[[Bild:programfönster utan alltför mycket extra.jpg|mini|Ett datorprorgams fönster]]
Då du startar ett datorprogram dyker det ofta upp en stor ruta på skärmen. Rutan kallas för datorprogrammets fönster. Datorprogrammet kan visa en fil i fönstret. Fönstret har också andra delar. Längst uppe finns en balk med en text. På balken kan det stå vad programmet heter eller vilken fil man öppnat. I balkens ändar finns små figurer, ofta ett streck, en ruta och ett kryss. Om du trycker på strecket blir fönstret en liten ruta i balken nere på skärmen. Fönstret kan också bli en ikon någonstans på skärmen. Då du dubbelklickar på ikonen eller rutan blir fönstret stort igen. Med rutan kan du få fönstret att täcka hela eller nästan hela skärmen. Då du klickar där på nytt blir fönstret mindre. Med krysset kan du stänga fönstret helt och hållet.

Om du drar balken med musen flyttar sig hela fönstret. Om du drar i fönstrets kanter eller hörn kan du göra fönstret större eller mindre. Ofta har fönstret en balk också på sidan, med en pil i vardera ändan. Med den balken kan du flytta det som syns i fönstret uppåt och nedåt.

Nedanför den övre balken finns ofta en rad med ord med en understreckad bokstav. Orden längst till vänster kan vara &quot;arkiv&quot;, &quot;redigera&quot;, &quot;visa&quot;. Då du klickar på ett ord öppnas en meny. Du kan klicka på &quot;arkiv&quot; och sedan välja att spara den fil du arbetar med. Under menyernas rubriker finns ibland en rad med ikoner. Raden av ikoner kallas för verktygsbalken. Med verktygsbalken kan du göra ungefär samma saker som med menyerna. Du kan spara filen genom att klicka på bilden av en diskett.

===Filer och kataloger===
[främst om hur man organiserar sitt hemområde och arbetar med filhanteraren, något om extensioner]

===Att sluta arbeta===
[[Bild:avstängningsdialog.jpg|mini|Här kan du välja att logga ut eller stänga av datorn]]
Då du arbetat färdigt med någonting kan du spara det du gjort. Första gången du gör det kan det löna sig att skapa en ny folder i hemkatalogen och spara filen där. Hitta på ett namn som du känner igen också senare. När du sparar nästa gång kommer datorn att använda samma namn om du inte ber den använda ett nytt.

Om man arbetar mycket på någonting händer det lätt att man gör något dumt och skulle vilja ha tillbaka vad man hade tidigare. Det är därför bra att emellanåt spara med ett nytt namn. Man kan använda det gamla namnet med ett nummer efter. Då har du kvar den gamla versionen. Då du arbetat mycket kan det löna sig att också spara filen annanstans, till exempel på en CD-skiva.

När du sparat ditt arbete kan du stänga programmet. Du kan klicka på arkivmenyn och välja avsluta. Om du glömt att spara någonting frågar programmet ofta om du vill spara det nu.

När du stängt de fönster du arbetat med kan du logga ut eller säga åt operativsystemet att det får stänga datorn. Om du stänger datorn med strömknappen innan operativsystemet arbetat färdigt kan det hända att något går på tok med hårddisken.

==Vad är Internet==
===Bakgrund===
Internet är ett nätverk som en stor del av världens datorer är kopplade till. En dator kopplad till Internet kan prata med de andra datorerna. En dator som låter andra datorer börja samtalet kallas en server. Vem som helst kan låta sin dator vara server. En server kan dela ut filer över webben eller med p2p-program, servern kan ta emot e-post, servern kan fungera som anslagstavla och servern kan styra Internet-telefonsamtal till vanliga telefoner.

Då många vill kopiera filer från en dator blir trafiken lätt större än vad en billig anslutning klarar. En vanlig hemdator är också ofta avstängd. Därför lägger man gärna upp filerna på en dator som har en snabbare anslutning. Därför finns många servrar hos företag och universitet. Där finns det utbildade personer som ser till att datorerna och anslutningen till Internet fungerar.

Två datorer kan tala med varandra på samma sätt som datorerna på Internet. De måste ha var sitt nätkort eller modem. Modemen eller nätkorten måste kopplas ihop med en ledning, med en radiolänk eller genom det allmänna telefonnätet. Man kan koppla ihop två datorer hemma. Man behöver också datorprogram som kan IP, som är det språk som talas på Internet, och så måste datorerna ha var sin IP-adress. Om man har fler datorer behöver man en switch eller en router som kan styra trafiken till rätt dator. Ett sådant nät kallas ett intranet.

Om två universitet med var sitt intranät vill att deras datorer skall kunna prata med varandra måste de ha en ledning mellan universiteten. Universiteten kan hyra ledningen av ett telefonbolag, så slipper de gräva ner en egen. Universiteten måste också komma överens om vilka IP-adresser som skall användas vid det ena universitetet och vilka som skall användas vid det andra universitetet. Då vet routern till vilket universitet den skall styra trafiken.

Snart kanske ett tredje universitet vill komma med. Och så vill ett fjärde universitet komma med. Detta hände i början av 1970-talet.&lt;!-- Hm. En del var inte universitet utan forskningsinstitutioner, såsom Bell Labs. --&gt; Snart fanns Internet. Så småningom började också mindre företag koppla sig till nätet. Ungefär 1995 blev det vanligt att vanliga mänskor skaffade Internet-anslutning.

Ingen äger Internet. De som är med har kommit överens om att låta sina datorer prata med varandra. Ofta går trafiken från någon först till någon annans datorer innan de kommer fram. Då kan man vara tvungen att betala. Man kan välja att styra trafiken via någon annan istället. Därför kan ingen kontrollera Internet.

Om du vill skaffa Internet-anslutning måste du välja bland de telebolag som hyr anslutningar på din hemort. Du kan också nöja dig med en långsam anslutning via telefonnätet och betala som för vanliga telefonsamtal. Om du har en mobiltelefon ingår ofta en Internet-anslutning via GSM-nätet. Om du är rik kan du också hyra en telefonledning eller gräva ner en egen ledning. Då kan du skaffa dig din Internet-anslutning annanstans. Det har man faktiskt gjort i en del byar, då telefonbolaget på orten inte ville hyra snabba anslutningar tillräckligt billigt.

===Olika Internet-tjänster===
Den mest kända tjänsten på Internet är webben. En webb-server låter andra datorer hämta filer. I en del av filerna finns webb-adresser som berättar var man kan läsa mera. De filerna skrivs på ett speciellt sätt som heter HTML. Med HTML kan man låta ett ord kopplas till en webb-adress, så att läsaren ser ordet men datorn ser webb-adressen. Det kallas för en länk.

När man följer länkar hamnar man sällan precis där man tänkt sig. Om man inte bryr sig om vart man kommer, utan bara läser det som verkar intressant, kallas det att surfa på nätet.

Om man söker efter något speciellt brukar man börja någonstans där man vet att någon samlat länkar, någonstans där man tror att det kan stå något om det man vill veta eller med en söktjänst. På en söktjänst kan man skriva in några ord och få webb-adresser som svar. Söktjänsten har letat igenom en massa webb-platser och försöker berätta om de bästa för de ord man söker på. Den mest kända söktjänsten heter google.

En annan mycket viktig tjänst är e-posten. [...]

[...]

==Hur fungerar en dator==
[...]

[[kategori:Alfabetiskt index|D]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[kategori:Manualer]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/D]]</text>
      <sha1>abq0l1xkudajwdj0dxll2ilirhz11iz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:VerktygFörFriflykt.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5086</id>
    <revision>
      <id>17899</id>
      <parentid>17863</parentid>
      <timestamp>2008-03-02T07:46:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>laddade upp ny version av &quot;[[Bild:VerktygFörFriflykt.jpg]]&quot;: Bilden donerad av Knyoch http://forum.robsoft.nu/memberlist.php?mode=viewprofile&amp;u=4292</comment>
      <origin>17899</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:HandverktygTändhatt.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5087</id>
    <revision>
      <id>17900</id>
      <parentid>17866</parentid>
      <timestamp>2008-03-02T07:47:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>laddade upp ny version av &quot;[[Bild:HandverktygTändhatt.jpg]]&quot;: Bilden donerad av Knyoch http://forum.robsoft.nu/memberlist.php?mode=viewprofile&amp;u=4292</comment>
      <origin>17900</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:RCBSChargeMaster.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5088</id>
    <revision>
      <id>17872</id>
      <timestamp>2008-03-01T09:29:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen av TikkaPower och med tillstånd publicerad.</comment>
      <origin>17872</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="mhsf3dy2ronrl6fdmftz7wjiey4edk7" xml:space="preserve">Bilden tagen av TikkaPower och med tillstånd publicerad.</text>
      <sha1>mhsf3dy2ronrl6fdmftz7wjiey4edk7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:LymanAutoFlo2200.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5089</id>
    <revision>
      <id>17874</id>
      <timestamp>2008-03-01T09:36:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen av Wensby och med tillstånd publicerad</comment>
      <origin>17874</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="ob4zgc3tsjtfohoy6rgnhe0bh9irn4u" xml:space="preserve">Bilden tagen av Wensby och med tillstånd publicerad</text>
      <sha1>ob4zgc3tsjtfohoy6rgnhe0bh9irn4u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/All inclusive</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5093</id>
    <revision>
      <id>51216</id>
      <parentid>37177</parentid>
      <timestamp>2021-12-19T13:25:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ponken</username>
        <id>9861</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>fix kategori</comment>
      <origin>51216</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="514" sha1="0hkzbc8zj9pdv5c9hod0upuarbldkxs" xml:space="preserve">'''All inclusive'''

====Ingredienser====
* 4 cl Dubonnet
* Ca 20 cl Sprite eller Fruktsoda

====[[Drinkglas|Glas]]====
Collins- eller Highballglas 

====Tillagning====
Fyll ca 1/3 av glaset med is. Häll i Dubonnet och fyll upp med Sprite.

====Garnering====
Trä ett cocktailbär på var sida om en citronskiva på en tandpetare och &quot;häng&quot; över glaset.

====Ordlista====
[[w:Dubonnet|Dubonnet]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Övriga drinkar|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö|{{SUBPAGENAME}}]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>0hkzbc8zj9pdv5c9hod0upuarbldkxs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Alla hjärtans drink</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5094</id>
    <revision>
      <id>37179</id>
      <parentid>17960</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:50:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Alla hjärtans drink]] till [[Drinkboken/Recept/Alla hjärtans drink]]</comment>
      <origin>37179</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="556" sha1="0h82k0y61bea4avdnjp5ilhs55ue9op" xml:space="preserve">'''Alla hjärtans drink'''

====Ingredienser====
*Hallonlikör
*Vaniljvodka
*Mousserande vitt vin
*Frysta hallon

====[[Drinkglas|Glas]]====
Champagneglas

====Tillagning====
Häll, efter egen smak, lika delar hallonlikör och vaniljvodka i glaset. &lt;br&gt;
Fyll upp glaset med mousserande vin.

====Garnering====
Toppa drinken med frysta hallon.

====Ordlista====
*[[w:Likör|Hallonlikör]]
*[[w:Vodka|Vaniljvodka]]
*[[w:Mousserande vin|Mousserande vin]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Vindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>0h82k0y61bea4avdnjp5ilhs55ue9op</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Apple Mountain</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5095</id>
    <revision>
      <id>37181</id>
      <parentid>17947</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:50:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Apple Mountain]] till [[Drinkboken/Recept/Apple Mountain]]</comment>
      <origin>37181</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="455" sha1="47ed8zbwtwdi400t5m03gbm0uu8mkmf" xml:space="preserve">'''Apple Mountain'''

====Ingredienser====
*3 cl Baccardi Apple
*1,5 cl Sourz Apple
*0,75 cl Francos Sour Lime Mix
*0,75 cl Rosés Lime
*Is

====[[Drinkglas|Glas]]====
Vinglas

====Tillagning====
Blanda ingredienserna med is i en shaker och sila ner i ett vinglas. 

====Garnering====
En citron eller limeskiva på glaskanten.

====Ordlista====
[[w:Boston shaker|Shaker]]

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>47ed8zbwtwdi400t5m03gbm0uu8mkmf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Basil-Grande</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5096</id>
    <revision>
      <id>37184</id>
      <parentid>17948</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:51:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Basil-Grande]] till [[Drinkboken/Recept/Basil-Grande]]</comment>
      <origin>37184</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="505" sha1="ghv5dyedo34uyd1q1xuniyzhceyehtw" xml:space="preserve">'''Basil-Grande'''

====Ingredienser====
*2 cl Cointreau
*2 cl Björnbärslikör
*1-2 cl Sourz Mix
*6 blad färsk basilika
*6-8 färska jordgubbar (beroende på storlek)
*Krossad is

====[[Drinkglas|Glas]]====
Cocktail- eller Margaritaglas

====Tillagning====
Mixa allt i en blender till en fast glassliknande massa.
Häll upp i glaset.

====Garnering====
Mal lite svartpeppar på toppen och garnera med en basilikakvist.

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>ghv5dyedo34uyd1q1xuniyzhceyehtw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Café Nicko</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5097</id>
    <revision>
      <id>37188</id>
      <parentid>17952</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:52:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Café Nicko]] till [[Drinkboken/Recept/Café Nicko]]</comment>
      <origin>37188</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="387" sha1="notum06pcqoe6gvcjrq5lzg3h9k6blj" xml:space="preserve">'''Café Nicko'''

====Ingredienser====
*1 del Cognac
*1 del Kahlua
*1 del Baileys
*1 dubbel Espresso
*Varm mjölk
*Grädde

====[[Drinkglas|Glas]]====
Vinglas

====Tillagning====
Häll espresson i glaset. Häll ner alkoholen. Fyll upp med mjölken.

====Garnering====
Toppa med vispad grädde

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>notum06pcqoe6gvcjrq5lzg3h9k6blj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Caipirinoshka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5098</id>
    <revision>
      <id>37194</id>
      <parentid>17961</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:53:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Caipirinoshka]] till [[Drinkboken/Recept/Caipirinoshka]]</comment>
      <origin>37194</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="475" sha1="t4p9l7vmg1t0nuwfi2hjgjfbw4si6ej" xml:space="preserve">Caipirissima är en variant på drinken [[Caipirinha]] där cachaçan är utbytt mot vodka.

==Ingredienser==
*4 delar vodka (6 centiliter) 
*1 del färskpressad lime 
*En matsked strösocker 
*Limeskal 

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i ett kylt whiskyglas.

==Tillagning==
Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker, skaka om och sila.

==Garnering==
Ingen garnering.

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>t4p9l7vmg1t0nuwfi2hjgjfbw4si6ej</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Cavary</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5099</id>
    <revision>
      <id>37198</id>
      <parentid>17962</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:53:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Cavary]] till [[Drinkboken/Recept/Cavary]]</comment>
      <origin>37198</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="460" sha1="ikbbtfh138u3cklwozqpk80kya3oyom" xml:space="preserve">'''Cavary'''

====Ingredienser====
*4 cl Rhum (Fransk rom)
*2 cl Jordgubbslikör
*6 cl Sourz Mix
*Cava (Mousserande vitt vin)

====[[Drinkglas|Glas]]====
Cocktail- eller Longdrinkglas

====Tillagning====
De första tre ingredienserna blandas i glaset och toppas med Cava.&lt;br&gt;
Dricks helst med sugrör.

====Garnering====
Garneras på kanten med en apelsinskiva och en hel jordgubbe.

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>ikbbtfh138u3cklwozqpk80kya3oyom</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Cloudberry of Eden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5100</id>
    <revision>
      <id>37200</id>
      <parentid>17956</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:57:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Cloudberry of Eden]] till [[Drinkboken/Recept/Cloudberry of Eden]]</comment>
      <origin>37200</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="395" sha1="fimfe7lt4vpc8fnmfu1ga3bgxgj38lg" xml:space="preserve">'''Cloudberry of Eden'''

====Ingredienser====
*1 del Lakka (hjortronlikör)
*1 del Absolut Mandarin
*1 del Gin

====[[Drinkglas|Glas]]====
Cocktailglas

====Tillagning====
Rörs med is i rörglas och silas upp i kylt cocktailglas.

====Garnering====
Garneras med en Physalis på glaskanten.

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>fimfe7lt4vpc8fnmfu1ga3bgxgj38lg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Coolambom</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5101</id>
    <revision>
      <id>37204</id>
      <parentid>17959</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:57:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Coolambom]] till [[Drinkboken/Recept/Coolambom]]</comment>
      <origin>37204</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="506" sha1="n5sx67bo01s8cmi7xi8x52l76ji1yrz" xml:space="preserve">'''Coolambom'''

====Ingredienser====
*2 cl Pisang Ambon
*2 cl Cointreau
*4 cl Limejuice
*Sprite
*Is

====[[Drinkglas|Glas]]====
Longdrinkglas

====Tillagning====
Fyll glaset til lhälften med is och låt det bli kallt. &lt;br&gt;
Blanda Pisangambon, Cointreau och Limejuicen med några isbitar i en shaker.&lt;br&gt;
Sila upp i glaset och toppa med sprite.

====Garnering====
Garnera med en limeklyfta eller limeskiva på glaskanten.

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>n5sx67bo01s8cmi7xi8x52l76ji1yrz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Darling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5102</id>
    <revision>
      <id>37202</id>
      <parentid>17963</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:57:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Darling]] till [[Drinkboken/Recept/Darling]]</comment>
      <origin>37202</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="393" sha1="igvpyto0c3j1hdb55tlf3hhn4ygcgdh" xml:space="preserve">'''Darling'''

====Ingredienser====
*4 cl Jordgubbslikör
*2 cl Bacardi apple
*Sprite eller Fruktsoda
*2 Limeklyftor
*Is

====[[Drinkglas|Glas]]====
Cocktailglas

====Tillagning====
Fyll glaset med is. Pressa limen, häll på likören och bacardin. &lt;br&gt;
Toppa med Sprite.

====Garnering====
Garnera med jordgubbar.

{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>igvpyto0c3j1hdb55tlf3hhn4ygcgdh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/East Corner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5103</id>
    <revision>
      <id>37229</id>
      <parentid>17964</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:34:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[East Corner]] till [[Drinkboken/Recept/East Corner]]</comment>
      <origin>37229</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="538" sha1="4obf2d6bhxoa8iycupzus41ybt97l8z" xml:space="preserve">'''Namn'''

====Ingredienser====
*4 cl Calvados
*1 cl Cointreau
*1 Lime
*2-3 bitar ingefära
*2-3 bitar färsk chili i cm-stora bitar
*Fruktsoda
*ev. Sockerlag

====[[Drinkglas|Glas]]====
Shortdrink- eller Whiskeyglas

====Tillagning====
Mortla ingefära, chili och lime i en shaker. Skaka innehållet med alkoholen.&lt;br&gt;
Sila upp i glaset och toppa med fruktsoda och sockerlag efter smak. 

====Garnering====
Garnera med en limeklyfta på kanten.

{{Drinkboken}}

[[Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>4obf2d6bhxoa8iycupzus41ybt97l8z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Fly High!</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5104</id>
    <revision>
      <id>37239</id>
      <parentid>17965</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:36:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fly High!]] till [[Drinkboken/Recept/Fly High!]]</comment>
      <origin>37239</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="361" sha1="3qx6406pw87h7iiwjewmj2tgeeds2q5" xml:space="preserve">'''Fly High!'''

====Ingredienser====
*4 cl Beefeeter gin
*2 cl Cointreau
*10 droppar appelsinjuice
*Is
*10 cl klar tonic

====[[Drinkglas|Glas]]====
Cocktailglas

====Tillagning====
Allt förutom tonic skakas i glaset. Toppa med tonic.

====Garnering====
Garnera med en apelsinskiva.

{{Drinkboken}}

[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>3qx6406pw87h7iiwjewmj2tgeeds2q5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Green Beach</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5105</id>
    <revision>
      <id>37248</id>
      <parentid>17966</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:38:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Green Beach]] till [[Drinkboken/Recept/Green Beach]]</comment>
      <origin>37248</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="378" sha1="1obav7256nohjq8m9hnizm16r52y25p" xml:space="preserve">'''Green Beach'''

====Ingredienser====
*2 cl Altissima Pistage (Gotländsk rom)
*2 cl Midori likör
*Pressad lime
*Is

====[[Drinkglas|Glas]]====
Shortdrink- eller Whiskeyglas

====Tillagning====
Blanda ingredienserna och häll i ett glas med mycket is.

====Garnering====
Garnera med en limeklyfta.

{{Drinkboken}}
 
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>1obav7256nohjq8m9hnizm16r52y25p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Riktlinjer/Trovärdighet</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5107</id>
    <revision>
      <id>27265</id>
      <parentid>18001</parentid>
      <timestamp>2010-03-01T11:40:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>ersätter långt resonemang om ord med kortare stycke; skriver om faktauppgifter och källor</comment>
      <origin>27265</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1640" sha1="61xxz6g1k3wtxn625nktl31zp3v5eji" xml:space="preserve">Trovärdigheten och pålitlighet är viktigt. Därför är det viktigt att det som skrivs håller hög kvalitet, att det är språkligt riktigt och att faktauppgifter stämmer.

==Fakta och källor==
På Wikibooks använder vi sällan referenser för enskilda uppgifter på samma sätt som på Wikipedia. Fotnoter och andra kommentarer som inte för bokens resonemang framåt stör läsningen. Genom att böckerna ofta har en liten grupp huvudsakliga författare är risken för oupptäckt sabotage mindre än på Wikipedia. Böckerna strävar också främst att ge en allmän förståelse för ett ämne och enskilda faktauppgifter är ofta av underordnad betydelse.

Det betyder inte att vi får slarva med fakta &amp;ndash; om du är det minsta osäker på om det du skriver är sant skall du kontrollera det med pålitliga källor. Då det gäller överraskande eller kontroversiella uppgifter är det bra att berätta varifrån man har sin uppgift. Vid uppgifter som ändras med tiden bör man ange årtal. Det är också bra att hänvisa till lämplig litteratur för fortsatta studier.

==Språk==
Hitta inte på nya begrepp! För de flesta fenomen finns etablerade eller åtminstone genomtänkta termer på svenska. De kan ofta hittas i specialverk, till exempel svenska datatermgruppens ordlista för datortermer på svenska. Sökning i flera ordlistor kan göras genom [http://www.rikstermbanken.se Rikstermbanken].

Använd också ett vårdat språk. Jargong av olika slag gör lätt texten svår att förstå för oinvigda och kan minska trovärdigheten.


[[Kategori:Riktlinjer|Trovärdighet]]
[[Kategori:Redigering|Trovärdighet]]</text>
      <sha1>61xxz6g1k3wtxn625nktl31zp3v5eji</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Redigering</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5108</id>
    <revision>
      <id>17993</id>
      <timestamp>2008-03-06T03:05:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[Kategori:Wikibooks|{{PAGENAME}}]]</comment>
      <origin>17993</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="i2oyh5738frfgq49mtfapuzwwqaxg8x" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks|{{PAGENAME}}]]</text>
      <sha1>i2oyh5738frfgq49mtfapuzwwqaxg8x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Riktlinjer</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5109</id>
    <revision>
      <id>18107</id>
      <parentid>18105</parentid>
      <timestamp>2008-03-09T09:57:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>18107</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="81" sha1="24vfqob8ps3llocfb2z3pzleih0kse5" xml:space="preserve">&lt;big&gt;[[Wikibooks:Riktlinjer|Riktlinjer]]&lt;/big&gt;

[[Kategori:Wikibooks|Riktlinjer]]</text>
      <sha1>24vfqob8ps3llocfb2z3pzleih0kse5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Projekt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5110</id>
    <revision>
      <id>18016</id>
      <timestamp>2008-03-06T03:44:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[Kategori:Wikibooks|Projekt]]</comment>
      <origin>18016</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="crzwdrvg4swt0dn295v0vz9agdm2ao4" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks|Projekt]]</text>
      <sha1>crzwdrvg4swt0dn295v0vz9agdm2ao4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Riktlinjer/Var djärv</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5112</id>
    <revision>
      <id>18026</id>
      <timestamp>2008-03-07T22:41:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Som nybörjare är det lätt att bli överväldigad av alla dessa listor på regler och rekommendationer som finns överallt. Dessa rekommendationer finns för att så långt det är möjli...</comment>
      <origin>18026</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1738" sha1="m085tnnzb8x90y8qppl8585tc06o8pr" xml:space="preserve">Som nybörjare är det lätt att bli överväldigad av alla dessa listor på regler och rekommendationer som finns överallt. Dessa rekommendationer finns för att så långt det är möjligt att åstadkomma ett enhetligt sätt att hantera artiklar med mera. Att rekommendationerna finns betyder inte att någon tittar snett på de som inte snappar upp allt på en gång, det är fullt naturligt. Faktum är att vi är glada för alla som vill försöka att bidra till Wikibooks, och hjälper mer än gärna till att utföra de små rättelser som kan behövas.

Det viktiga när man skapar eller redigerar en bok är att:
*Man håller sig till ämnet
*Det är begripligt
*Man håller sig till sanningen såvitt det finns en definerbar sanning i ämnet

Och innan man går in och redigerar en existerande bok bör man vara säker på att man har förstått avsikten med boken. Är det så att man tycker boken skulle ha en annan inriktning så bör man låta den som har skapat boken (eller den som arbetat mest med den) fortsätta med boken i sin tappning. Bättre då att starta en egen bok som tar upp dom aspekter som man själv tycker viktiga. Bättre det än att starta nåt redigeringskrig. Men, man kan ju alltid diskutera bokens utformning på bokens diskussionssida.

Kom ihåg att du inte behöver vara rädd för att göra fel. Vi är många som deltar i Wikibooks och alla gör vi fel emellanåt. Men eftersom vi är många som hjälps åt kan vi också hjälpa varandra och åtgärda de fel som råkar uppstå.

Var djärv när du skapar böcker - En bok behöver inte vara perfekt från början. Bara det du skriver innehåller nåt av värde så kan alltid andra hjälpa till med formatering m.m.

[[Kategori: Riktlinjer]]</text>
      <sha1>m085tnnzb8x90y8qppl8585tc06o8pr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Molycote.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5115</id>
    <revision>
      <id>18077</id>
      <timestamp>2008-03-08T18:01:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen och med tillstånd publicerad</comment>
      <origin>18077</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="acndtw3rfd2rznhepq9h4gbj0gcyge9" xml:space="preserve">Bilden tagen och med tillstånd publicerad</text>
      <sha1>acndtw3rfd2rznhepq9h4gbj0gcyge9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Molycote 3 kulor.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5116</id>
    <revision>
      <id>18082</id>
      <timestamp>2008-03-08T18:04:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen av Benny Andersson och med tillstånd publicerad.</comment>
      <origin>18082</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="tr3itteyn4ulj3qv0it9holv68d9uo0" xml:space="preserve">Bilden tagen av Benny Andersson och med tillstånd publicerad.</text>
      <sha1>tr3itteyn4ulj3qv0it9holv68d9uo0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Pippolering.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5117</id>
    <revision>
      <id>18088</id>
      <timestamp>2008-03-08T18:12:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen av Benny Andersson och med tillstånd publicerad.</comment>
      <origin>18088</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="tr3itteyn4ulj3qv0it9holv68d9uo0" xml:space="preserve">Bilden tagen av Benny Andersson och med tillstånd publicerad.</text>
      <sha1>tr3itteyn4ulj3qv0it9holv68d9uo0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Lyman Molycote Kit.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5118</id>
    <revision>
      <id>18095</id>
      <timestamp>2008-03-08T18:55:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen av Benny Andersson och med tillstånd publicerad.</comment>
      <origin>18095</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="tr3itteyn4ulj3qv0it9holv68d9uo0" xml:space="preserve">Bilden tagen av Benny Andersson och med tillstånd publicerad.</text>
      <sha1>tr3itteyn4ulj3qv0it9holv68d9uo0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Mallar</title>
    <ns>12</ns>
    <id>5119</id>
    <revision>
      <id>28059</id>
      <parentid>26158</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T07:10:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28059</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11342" sha1="narz1ml7s474n47rtmd90iavzni6wtu" xml:space="preserve">'''[[Wikibooks:Lista över mallar|Lista över mallar]]'''

En '''mall''', tidigare kallad ''meddelandevariabel'', är ett hjälpmedel för att infoga standardiserade textavsnitt, figurer, tabeller eller annat som man vill ska se ut på ett likartat sätt på många sidor. Mallen är en stomme och i varje artikel anropas den med en enkel text. Därmed slipper man skriva in hela standardtexten på varje sida.

==Allmänt==
En mall är en speciell artikel (i [[:Kategori:mallar]]) som innehåller en stomme till en standardiserad text, ruta och liknande som del av en artikel. Mallar kan användas på många olika sätt, allt från att sätta in några ord eller en länk till utförliga &quot;rutor&quot;. I teorin går de även att använda mallar till avancerade programfunktioner; detta är de dock inte avsedda för, och Wikimedias utvecklare brukar [http://bugzilla.wikimedia.org/show_bug.cgi?id=7005 avråda från det]. 

Mallar kan vara helt statiska och ge exakt samma resultat överallt, eller dynamiska med en gemensam stomme och vissa delar som varierar, antingen automatiskt (till exempel använder dagens datum eller sidans namn) eller via styrning i anropet (så kallade anropsparametrar, se nedan).

== Typer av mallar ==
===Standardmeddelanden===  
{{stub|Demo=on}}
Denna mall finns i mallartikeln [[Mall:stub]]. Flera liknande finns [[Wikibooks:Lista över mallar|här]].

===Navigationsrutor===
för att underlätta hopp mellan kapitel i en bok eller böcker i en serie, skapas lätt med en mall, till exempel läroböckerna [[Fysik A]] och [[Fysik B]] använder [[Mall:Fysik A-B Sidhuvud]].


=== Mallar för användares diskussionssidor ===

Denna typ av mallar är förmodligen den mest kontroversiella, då många användare ogillar att få opersonliga mall-meddelanden istället för text som användaren formulerat själv. Vanligast är nog klottermallarna, eftersom det ofta inte känns meningsfullt att lägga ner tid på personligt utformade meddelanden till klottrare. Därnäst kommer förmodligen välkommenmallarna, som ger mer eller mindre nytillkomna användare en introduktion till några nyttiga sidor att läsa.

==Namnstandard för mallar==

Mallar är normalt artiklar i [[Wikibooks:Namnrymd|namnrymden]] ''' Mall'''. En sådan mall är alltså en sida med namn på formen
:'''Mall:'''''mall-namn''
Sidor som används som mallar kan dock i princip heta vad som helst och ligga i andra namnrymder (med vissa, små nackdelar). 

Precis som för andra typer av sidor skiljer mallarna på stora och små bokstäver i sidtiteln, förutom i första bokstaven, och blanksteg är ekvivalent med understeck (&amp;nbsp;_&amp;nbsp;).

==Grafisk utformning av mallar==

===Bilder i mallar===
En mall kan innehålla en eller flera bilder, om det gör mallen lättare att förstå. Ett par riktlinjer för bilder i mallar:
* Bilden '''måste vara fri från upphovsrätt'''. Till exempel ska inte företagslogotyper användas i mallar.
* Bilden bör vara stor nog för att det ska synas vad den föreställer, men inte så stor att den stör mallens layout.
* Det är ofta en fördel att välja enkla, entydiga och etablerade [[piktogram]], som flaggor, [[vägmärke]]n, stiliserade vardagsföremål och liknande.

Exempel finns att se i [[:Kategori:Stubbmallar]].

==Inkludering av mallar = ''anrop''==

För att anropa en mall i en artikel skriver man helt enkelt

:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;''mall-namn''}} 
som är en förkortning av det fullständiga skrivsättet:
:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;''Mall:mall-namn''}}
någonstans i artikeln. Normalt utelämnar man namnrymden ''Mall:'', den kommer kommer automatiskt att läggas till vid sökningen efter den angivna mallen. Om det inte finns någon sida med namnet Mall:''mall-namn'' så fungerar det som &lt;nowiki&gt;[[Mall:&lt;/nowiki&gt;''mall-namn'']] d.v.s. en länk till redigeringssidan för mallen. 

Mallar kan i sin tur anropa andra mallar, men ''rekursion'', att låta en mall anropa sig själv är inte tillåtet. Risken är stor att det blir oändlig rundgång. Alltså. En mall får inte direkt eller indirekt anropa ''sig själv'' eller en ''överordnad mall''.

Om man vill använda mallar som inte ligger i namnrymden Mall: måste man ange en annan namnrymd eller skriva ett inledande : (kolon) före namnet om det är en mallartikel som ligger i artikel-namnrymden (den &quot;vanliga&quot; huvud-namnrymden). 

Ett exempel på det första sättet är om man vill inkludera den beskrivande texten för en bild. Man skriver då:
:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;''Bild:bild-namn''}}
För att använda en helt vanlig artikel som mall skriver man
:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;'':artikel-namn''}}

==Parametrar = styrmedel ==
En mall kan innehålla '''variabel text''' genom att man definierar ''parametrar'' i mallens text och sedan tilldelar dessa parametrar värden när man anropar mallen på någon sida. Parametrar kan antingen vara ''namngivna'' eller ''numrerade''. 
==== I mallen ====
anger man en parameter med 3-dubbla klamrar, så här:

:&lt;big&gt;&lt;nowiki&gt;{{{&lt;/nowiki&gt;''parameter-namn''}}}&lt;/big&gt; (för namngivna parametrar) eller 
:&lt;big&gt;&lt;nowiki&gt;{{{1}}}&lt;/nowiki&gt;, &lt;nowiki&gt;{{{2}}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/big&gt; etc. (för numrerade parametrar)

För parametrar som utelämnats i anropet kan default-värden (skönsvärden) anges, så här:

:&lt;nowiki&gt;{{{&lt;/nowiki&gt;''parameternamn''|''defaultvärde''&lt;nowiki&gt;}}}&lt;/nowiki&gt;
:&lt;nowiki&gt;{{{land|Sverige}}}&lt;/nowiki&gt; -- om parametern &quot;land&quot; inte har angivits, så används värdet &quot;Sverige&quot;
:&lt;nowiki&gt;{{{dödsår|}}}&lt;/nowiki&gt; -- om parametern &quot;dödsår&quot; inte har angivits (eftersom personen fortfarande lever), så utelämnas detta helt

Det finns ytterligare två rätt avancerade sätt att hantera utelämnade värden. Dels med villkorssatser som i [[:mall:Ortsfakta]], dels med CSS-klasser (cascading style sheets) som i en del gamla mallar. Metoden som använder villkorssatser är nyare och bättre och bör därför användas i nya mallar. 

Här är ett exempel (från mallen [[Mall:Ortsfakta|Ortsfakta]]) på hur värden kan utelämnas ur faktarutor. Denna mall gör faktarutan i form av en tabell. Inom tabellraden används villkorskonstruktionen &lt;nowiki&gt;{{#if:&lt;/nowiki&gt; som avslutas med ett extra &lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt; på sista raden. Detta är alltså i sig ett mallanrop där första parametern är ett villkor, nämligen värdet av ortsparametern täthet, med blankt defaultvärde (&lt;nowiki&gt;{{{täthet|}}}&lt;/nowiki&gt;).  Andra parametern är det värde som bara ska infogas om villkorsvärdet är definierat. Eftersom vi befinner oss inne i ett mallanrop används !-mallen för att återge de |-tecken som krävs för konstruktionen av tabellcellerna.

&lt;nowiki&gt;|- style=&quot;vertical-align:top;&quot;&lt;/nowiki&gt;
&lt;nowiki&gt;{{#if:{{{täthet|}}}|&lt;/nowiki&gt;
&lt;nowiki&gt;{{!}}  '''Folktäthet'''&lt;sup&gt;({{{täthetår|}}})&lt;/sup&gt;&lt;/nowiki&gt;
&lt;nowiki&gt;{{!}} {{{täthet}}}}}&lt;/nowiki&gt;

Avsnittet nedan är ett exempel på hur hiddenstrucures fungerar. Det är taget ur en gammal version av mallen [[Mall:Filmfakta|Filmfakta]], som ställer upp en liten tabell med en tabellrad för varje parameter. Tabellraden inleds med &lt;nowiki&gt;|-&lt;/nowiki&gt; och därefter följer attribut för tabellraden. Om parametern &quot;land&quot; har ett värde, till exempel &quot;Norge&quot;, så blir tabellradens attribut class=&quot;hiddenStructureNorge&quot;, en CSS-klass som är odefinierad och därför blir synlig. Men om &quot;land&quot; har utelämnats blir i stället attributet class=&quot;hiddenStructure&quot; som är definierad till att vara osynlig i den färdiga webbsidan. Alltså döljs hela tabellraden om mallanropet inte anger något land.

&lt;nowiki&gt;|- class=&quot;hiddenStructure{{{land|}}}&quot;&lt;/nowiki&gt;
&lt;nowiki&gt;! style=&quot;text-align: left; vertical-align: top;&quot; | Produktionsland&lt;/nowiki&gt;
&lt;nowiki&gt;| {{{land}}}&lt;/nowiki&gt;


Namnet på en använd bild eller namnet på en annan mall bör ''inte'' bero på parametervärden. Däremot är det tillåtet att låta sådana namn bero på ''variabler'' (till exempel &lt;nowiki&gt;{{PAGENAME}} eller {{CURRENTYEAR}}&lt;/nowiki&gt;). Obs att variabler omges av bara två klamrar.

Av tekniska skäl kan ett parameternamn inte innehålla vertikalstrecket: | eftersom detta tecken används för att avskilja parametrarna vid &quot;anropet&quot; (se nedan).

==== I anropet ====
till mallen ger man parametrarna deras värden genom att skriva

:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;''mall-namn''|parameternamn1=värde1|parameternamn2=värde2}} (för ''namngivna'' parametrar, valfri ordningsföljd)
:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;''mall-namn''|värde1|värde2}} (för ''numrerade'' parametrar, ordningsföljden avgör !)

==== Exempel ====
&lt;!-- Kopiera inte från detta exempel som innehåller &quot;fusk&quot; för att visas rätt i vanliga texen --&gt;
'''Mallen''' som heter &quot;fdag&quot; ser ut så här: 

&lt;big&gt;&lt;nowiki&gt;Idag är det den {{{CURRENTDAY}}} {{{CURRENTMONTHNAME}}} och {{{namn}}} fyller {{{1}}} år&lt;/nowiki&gt;&lt;/big&gt;

'''anropas'''
&lt;big&gt;&lt;nowiki&gt;{{fdag|namn=Fredrik|15}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/big&gt;

'''resulterar i'''
Idag är det den {{CURRENTDAY}} {{CURRENTMONTHNAME}} och Fredrik fyller 15 år

== Statisk kopia av mall ==
En av fördelarna med mallar är att ändringar i mallen direkt visas på alla de sidor som använder mallen. Om man inte vill ha denna effekt skriver man ordet ''subst'' (engelskans ''substitute''=ersätt) framför mallens namn
:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;'''subst''':''mall-namn''}}
Då ''kopieras'' mallens innehåll till den plats där den anropas när man ''sparar'' artikelsidan (se &quot;Gör så här&quot; nedan). Det blir alltså inte längre ett ''anrop'' till mallen utan en statisk (&quot;engångs&quot;-) kopia. Allt som mallen är gjord för visas, men förändringar i mallen som görs senare kan inte påverka artikeln. Tekniken kan även användas om man vill göra modifieringar för att passa en viss artikel utan att påverka alla andra artiklar som använder mallen. Se vidare [[Wikipedia:Substitution]].


Om man vill kopiera in innehållet i en mall '''utan att''' dess '''wiki-kod utförs''' så skriver man
:&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;'''msgnw''':''mall-namn''}}
Då hämtas mallens text och omges med &amp;lt;nowiki&gt;-markeringar så att mallens text visas helt utan tolkning.

OBS att båda dessa kopieringar fungerar ''enbart'' om mallen ligger i [[Wikipedia:namnrymd|namnrymden]] &quot;mall&quot; - inte om mallen ligger bland vanliga artiklar.

'''Gör så här:'''
* Skriv in anrop enligt ovan (med sina dubbla klamrar)
* ''Spara'' artikeln (det räcker inte med förhandsvisning !)
* Starta redigering igen. Då finns hela mallens innehåll inkopierat i artikeln där anropskoden tidigare stod.

== Att hitta existerande mallar ==
Alla mallar läggs i [[:Kategori:Mallar]] eller dess underkategorier så där kan man leta. För att leta i en strukturerad lista går man till [[Wikibooks:Lista över mallar]] eller någon av dess undersidor.

Om Du själv skapar en mall så kom ihåg att ge den Kategori:Mallar och att lägga in den på lämpligt ställe i listan. Så slipper andra att uppfinna &quot;ditt&quot; hjul igen.

== Att ändra i existerande mallar ==
Ett par små varningar är här på sin plats.
* Mallar har oftast en avancerad syntax (programspråk) så man måste kunna en del för att få det rätt.
* Kolla hur många sidor som använder mallen ''innan'' du ändrar något. Det kan bli mycket jobb att kolla att den nya varianten fungerar i alla dessa.
* Om det inte fungerade kan man återställa till senast fungerande version i mallens historik.

[[Kategori:Hjälpsidor|Mallar]]
[[Kategori:Mallar|*]]</text>
      <sha1>narz1ml7s474n47rtmd90iavzni6wtu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Ansökan om avadministrering</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5123</id>
    <revision>
      <id>21781</id>
      <parentid>21779</parentid>
      <timestamp>2008-11-23T12:15:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Obelix</username>
        <id>1145</id>
      </contributor>
      <comment>/* Mall för avadministering */ förtydligar mall</comment>
      <origin>21781</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="904" sha1="62nfch6gwielnsl9fmscf4ird0ul9u9" xml:space="preserve">Om du anser att en administratör eller byråkrat missbrukar sina behörigheter kan du framföra en avadministreringsansökan. För att anmäla en administratör eller byråkrat fyller du i formuläret nedan och sparar det under rubriken &quot;Ansökningar om avadministrering&quot;.

== Kriterier för en avadministrering ==
* Kvalificerad majoritet (75 %) för att en administratör eller byråkrat skall avadministreras.

== Mall för avadministering ==
&lt;pre&gt;
==== [[Användare:Användarnamn|Användarnamn]]====
'''Anmäld av:''' &lt;nowiki&gt;~~~~&lt;/nowiki&gt;

'''Behörigheter som skall tas bort:''' Administratör / Byråkrat / Administratör &amp; Byråkrat

'''Motivering:''' 

'''Stödjer begäran'''

'''Neutral'''

'''Stödjer inte begäran'''

'''Diskussion:'''
&lt;/pre&gt;

==Ansökningar för avadministrering==

==Se även==
* [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet]]

[[Kategori:Wikibooks:Administration]]</text>
      <sha1>62nfch6gwielnsl9fmscf4ird0ul9u9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Riktlinjer/Öppet innehåll</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5133</id>
    <revision>
      <id>31563</id>
      <parentid>31283</parentid>
      <timestamp>2011-09-23T07:10:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>språk; flyttar ner ett stycke</comment>
      <origin>31563</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2585" sha1="1mogvie6o1yzkeou1bgv9mrb6s3kbgm" xml:space="preserve">Innehållet på Wikibooks skall vara tillgängligt och det skall vara möjligt att arbeta vidare på det. För att säkerställa denna strävan ligger materialet på Wikibooks under en eller flera &quot;fria&quot; licenser. Den som arbetar här går med på att arbetet som publiceras här sprids vidare enligt [http://wikimediafoundation.org/wiki/Terms_of_Use användarvillkoren] (länk till Wikimedia Foundations engelskspråkiga text).

De fundamentala kraven i licenserna vi använder är att läsare utan att informera upphovsmannen eller betala royalty får arbeta vidare på och sprida materialet (också i ändrad form), att nya versioner av materialet måste ligga under samma licens (eventuellt bara endera licensen och eventuellt en senare version, se användarvillkoren och licenstexterna), att licensen nämns så att läsaren är medveten om sina rättigheter och att alla eller de viktigaste bidragsgivarna skall nämnas.

Det sistnämnda innebär i praktiken oftast en [[:w:WP:permanent länk|permanent länk]] till den använda versionen av materialet, via vilken man når [[:w:WP:versionshistorik|versionshistorik]]en och därmed bidragsgivarnas [[:w:WP:användarsidor|användarsidor]], där en del valt att presentera sig med sina riktiga namn.

Licenserna som används (2011) är [[:w:Creative Commons|Creative Commons]]' CC-BY-SA-3.0 och [[:w:Free Software Foundation|FSF]]:s GFDL. Material som publicerats annanstans under CC-BY-SA kan importeras utan att det ligger under GFDL, men detta måste noteras klart i artikelhistoriken och artikeln, så att den som arbetar vidare inte vilseleds om de juridiska villkoren. Också text fri från upphovsrätt får självfallet användas (gamla verk, vissa myndighetsbeslut etc.).

Bildmaterialet på svenskspråkiga Wikibooks hämtas från Wikimedia Commons och följer riktlinjerna där. Det innebär att bilderna (nästan alltid) antingen inte omfattas av upphovsrätten eller ligger under någon fri licens. Bilder och andra mediefiler från Commons får användas utan att man kollar deras upphovsrättsliga status (då Commons sköter den biten), men den som återanvänder materialet gör klokt i att kontrollera villkoren. Vid misstanke om upphovsrättsproblem är det förstås bäst för envar att kontrollera saken.

Frågor om upphovsrätt kan tas upp på Bybrunnen, men mer sakkunniga svar får man i allmänhet på [[Commons:Commons:Bybrunnen|svenskspråkiga Bybrunnen på Commons]] eller [[Commons:Commons:Village pump/Copyright|Commons' diskussionssida för upphovsrätt]].

[[Kategori:Riktlinjer|Öppet innehåll]]</text>
      <sha1>1mogvie6o1yzkeou1bgv9mrb6s3kbgm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tornedalsfinska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5147</id>
    <revision>
      <id>43488</id>
      <parentid>33626</parentid>
      <timestamp>2015-03-21T22:37:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>wikifiering; korrigerad terminologi.</comment>
      <origin>43488</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="219" sha1="c4lv4ceawpt41365agcm2hzmz9ei0mp" xml:space="preserve">Lära sig Tornedalsfinska(Meänkieli)

Denna kurs kommer ge dig grunderna i Meänkieli och du får lära dig lite grammatik.

===1: Personliga pronomen===

*Jag-Mie
*Du-Sie

[[Kategori:Språkkurser]]
[[Kategori:Finska]]</text>
      <sha1>c4lv4ceawpt41365agcm2hzmz9ei0mp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Medicinsk grundkurs</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5149</id>
    <revision>
      <id>37819</id>
      <parentid>25920</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:14:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37819</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2852" sha1="ibg53hx8spniobkvf5p03m8q2tm6rkq" xml:space="preserve">=Förord=
Medicinsk grundkurs är en fri, internetbaserad lärobok i sjukdoms- och läkemedelslära för gymnasiets omvårdnadsprogram. Boken är skriven utifrån Skolverkets kursplan för kursen OMV1209, och jag försöker täcka in det jag själv tänker mig är rimligt att ha med i en lärobok för undersköterskor vad gäller framför allt sjukdoms- och läkemedelslära. Jag går också lite djupare in på vissa saker än vad jag uppfattar att kursmålen kräver. Avsnitt som är fördjupningar utöver kursmålen avser jag märka på något sätt. 

Det är fullt tillåtet att kopiera det som står i den här boken, att skriva ut det, att ändra i det (så länge dina ändringar är seriösa och avser att förbättra boken); ja, du får till och med gå med manuskriptet till ett tryckeri, låta trycka det och sälja det för pengar om du så vill. Detta är en konsekvens av att boken är upplagd på ett WikiMedia-projekt, och alltså omfattas av en sk GNU-licens. 

Boken är indelad i två delar: den första delen innehåller ett antal introduktionskapitel av mer allmän karaktär, och den andra delen handlar om människokroppen och dess sjukdomar. I del 2 är boken uppdelad så att vi går igenom de olika organsystemen vart och ett för sig. Varje kapitel i del 2 börjar med ett avsnitt om organsystemets uppbyggnad och funktion i den friska kroppen, därefter kommer ett avsnitt om förändringar vid sjukdom, därefter går vi igenom viktiga undersökningsmetoder och symptom som har med organet/organsystemet att göra, och till sist går vi igenom ett antal vanliga specifika sjukdomstillstånd som kan drabba organet, samt hur dessa sjukdomar yttrar sig, diagnosticeras och behandlas. 

=Innehållsförteckning=
===Del 1===
*[[/Att studera medicin/]]
*[[/Hälsa och sjukdom/]]
*[[/Sjukvård och omsorg i Sverige - vem gör vad?/]]
*[[/Patient, anhörig och personal - tre perspektiv på sjukvård/]]
*[[/Hälsa och social situation/]]
*[[/Medicinska undersökningar/]]
*[[/Medicinska behandlingsmetoder/]]
*[[/Allmän läkemedelslära 1 - Att använda läkemedel/]]
*[[/Cellen - människans byggsten/]]
*[[/Från cell till människa/]]
*[[/Allmän läkemedelslära 2 - Hur läkemedel verkar/]] 

===Del 2===
*[[/Huden/]]
*[[/Mikrober och infektioner - allmänt/]]
*[[/Skelettet, lederna och musklerna/]]
*[[/Blodet/]]
*[[/Immunförsvaret/]]
*[[/Luftvägar, lungor och andning/]]
*[[/Hjärta och cirkulation/]]
*[[/Matsmältningsorgan och lever/]]
*[[/Hormoner och hormonbildande organ/]]
*[[/Reproduktionsorgan/]]
*[[/Njurar och urinvägar/]]
*[[/Nervsystem och sinnesorgan/]]
*[[/Psyket och psykiska sjukdomar/]]
*[[/Sjukdomar hos barn/]]
*[[/Sjukdomar hos äldre/]]

[[Kategori:SAB: V Medicin|Medicinsk grundkurs]]
[[Kategori:Läromedel|Medicinsk grundkurs]]
[[Kategori:Medicinsk grundkurs]]

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>ibg53hx8spniobkvf5p03m8q2tm6rkq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Medicinsk grundkurs/Att studera medicin</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5151</id>
    <revision>
      <id>40981</id>
      <parentid>35993</parentid>
      <timestamp>2014-03-31T08:59:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.67.195.194</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Samarbete */</comment>
      <origin>40981</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8253" sha1="0rbqwreuptrnqk9e7kee26ufya01470" xml:space="preserve">=Att studera medicin=

'''Grattis!'''&lt;BR&gt;
Du har just börjat studera för att arbeta inom ett av de mest fascinerande och intressanta områden som finns att arbeta inom - ta det från en som vet. Oavsett om du hamnar på ett sjukhus, en vårdcentral eller på ett kommunalt boende - eller någon annanstans - är sjukvård och omsorg områden där du kommer att få träffa och lära känna människor med väldigt varierande livsöden, som har varit med om väldigt olika saker - och du kommer att få en möjlighet att tillsammans med andra verka för att ge en person ett gott och värdigt liv. Kanske är siktet inställt på att han eller hon ska tillfriskna från en tillfällig sjukdom, kanske är siktet inställt på att han eller hon ska lära sig att leva med en sjukdom som kommer att vara livslång, kanske är han eller hon handikappad eller funktionshindrad på något sätt och behöver hjälp i vardagen, kanske är han eller hon i livets slutskede utan hopp om bot, men där det ändå går att göra livets slut värdigt och fritt från besvärande kroppsliga och själsliga symptom. En del människor du träffar på är inte drabbade personligen av en sjukdom, men har en nära anhörig som är det; en förälder, ett barn, en vän eller en livspartner. En del människor du kommer att träffa på befinner sig i någon form av kris och behöver förutom den rent medicinska vården också någon som stöttar dem och håller handen - både bildligt och bokstavligt. Människor som är sjuka eller märkta av ett tillfälligt eller långvarigt handikapp behöver någon som ser dem, någon som ser människan som finns bortom diagnosen. De vill(fullt förståeligt) inte bara bli sedda som &quot;njurcancern på sal femton&quot; eller &quot;hon den dementa damen&quot;. Det behövs ofta väldigt lite för att göra tillvaron mer dräglig för en person som lider av någon form av sjukdom och behöver vård för det. Som patient är man ofta i en väldigt utsatt situation, kanske framför allt när man ligger på sjukhus: man är sjuk, man delar kanske sal med ett antal andra människor, det är nya ansikten hela tiden, man mår dåligt av olika sjukdomssymptom, man är orolig, det är främmande ljud och lukter, andra rutiner och vanor än man är van vid, vitklädda människor som använder ord man inte förstår när de pratar med varandra om en, undersökningar och provtagningar som gör ont och som man kanske inte förstår nyttan med. Även för den som inte ligger på sjukhus utan kanske bor på ett äldreboende eller demensboende kan det vara en besvärlig situation. Man är van vid att klara sig själv, man har ett långt liv bakom sig. Plötsligt är ens gamla bekanta borta, och man behöver hjälp med saker som man inte ens tänkt på att man utförde en gång i tiden. Även de mest intima sakerna, som toalettbesök eller duschning, måste man få hjälp med. Främmande händer gör plötsligt det med ens kropp som man gjorde själv. Är man dement tillkommer dessutom att man har svårigheter att tolka och förstå det som händer en, vilket ofta kan leda till ångest, och dessutom är man i tidigare stadier av demens smärtsamt medeveten om vad som håller på att hända med ens minne och tankeförmåga. I den situationen kan ett vänligt ord, någon som minns ens namn och använder det eller som delar ett ögonblick av ens liv vara det guldkorn som gör att man orkar kämpa vidare. Det är det som är god omvårdnad. 

=Samarbete=
Som undersköterska är du ofta en del av ett team som arbetar kring en person. Du samarbetar med personen själv, med anhöriga, med vårdbiträden (framför allt inom kommunal omsorg), sjuksköterskor, arbetsterapeuter, läkare, sjukgymnaster, psykologer, dietister, logopeder, kuratorer och så vidare. Alla dessa grupper är inte med i varje enskilt fall, men oavsett var du befinner dig och vad du jobbar med är du inte ensam i det arbetet. Alla yrkesgrupper har sitt specialområde som just de är bra på, och tillsammans arbetar man för att få en så bra situation kring personen som möjligt. Därför är det viktigt att kunna samarbeta med många olika människor. Läkare, vårdbiträden och sjuksköterskor är ju också människor och precis som alla andra människor kommer de i olika varianter. En del av dem kommer du att ha lätt att samarbeta med, och andra kommer det kanske att gå lite trögare med. Att samarbeta med människor med olika bakgrund är något man kan lära sig att bli bättre på, och det enda sättet att lära sig är genom erfarenhet och praktisk träning.

=Begränsningar=
Som vårdpersonal finns det väldigt mycket man vill göra. Det finns en hel del man också ''kan'' göra, men också saker som man inte kan göra, av olika skäl. Man kan inte bota alla sjukdomar, man kan inte vara på flera ställen samtidigt, man har precis som alla andra dagar när man mår bra och har energi och dagar då man av en eller annan anledning känner sig mer energilös och trög än vanligt. Så är det för alla människor, men inom omsorgsyrken där man arbetar med att hjälpa och stötta kan det bli extra tydligt. Idag befinner sig sjukvården i ett läge där människor blir allt äldre, och äldre människor har ofta fler sjukdomar. Dessutom ökar sjukvårdens möjligheter, dvs vad som är möjligt att göra vad gäller att utreda och behandla sjukdomar, på ett mycket snabbare sätt än sjukvårdens resurser, dvs mängden personal och mängden pengar. Det gör att det inte finns möjlighet att ge alla allt, även om det är det man skulle vilja. Som undersköterska kommer du tyvärr då och då att befinna dig i situationer där dina resurser inte räcker till för att tillfredsställa behoven som du ser, och där du måste inse att du också har begränsningar. Till en viss gräns kan man arbeta hårdare för att uppnå det man vill uppnå, men det finns en gräns också för det. Även om man slet dygnet runt så skulle man upptäcka att det finns mer man kan göra, och dessutom skulle man inte göra ett så bra jobb om man arbetade ut sig. Därför är det viktigt att inse att man inte kan göra allt, utan att man måste ha inre begränsningar så att man inte arbetar ihjäl sig eller blir utbränd. Det kan man motverka genom att hitta stöd i sin arbetsgrupp eller i sin fritid, och låta sig ta fritid då man inte är på jobbet, varesig kroppsligen eller i tankarna. &lt;BR&gt;
Som sjukvårdspersonal kommer man också i kontakt med lidande och död på ett sätt som kan väcka tankar och känslor rörande sin egen och ens nära anhörigas lidande och sårbarhet. Man inser kanske att man inte är odödlig. Även det kan väcka tankar och känslor som man kan ha hjälp av att dela med någon i sin omgivning. &lt;BR&gt;&lt;BR&gt;

Det låter som väldigt mycket tungt, men samtidigt är få yrken så givande som dem inom sjukvård och omsorg. När olika yrken försöker sälja sig själva brukar de, som du kanske vet, ha olika argument för att folk ska välja just det yrket. Ett av argumenten för så gott som alla yrken, oavsett om det är ingenjör, arkitekt, sjukvårdsyrken, hantverkare eller affärsbiträde brukar vara att man inom just det yrket &quot;jobbar med människor&quot;. Anledningen till att alla yrken brukar framhäva att just de jobbar med människor är givetvis att de vet att det är ett argument som brukar sälja. På sätt och vis är det ju sant - inom de flesta yrken arbetar man på något sätt med andra människor. Men inom vård- och omsorgsyrkena är det sant på ett sätt som det inte är för så väldigt många andra yrken. Man jobbar nära människor, kommer dem in på livet, och har en chans att hjälpa och stötta dem som är få förunnat, samtidigt som man får ut oerhört mycket tillbaka. Som undersköterska har du också möjligheten att betyda något alldeles extra för dem du har hand om. De är dig de ser, det är dig de lär känna. Det innebär också att du ofta är den som vet mest om hur patienterna mår och har det på den avdelning eller det boende där du arbetar. Det ger också dig en unik möjlighet att trösta och stötta människor som mår dåligt, eftersom de känner dig. Kort sagt har du gjort ett bra val. 
[[Kategori:Medicinsk grundkurs]]</text>
      <sha1>0rbqwreuptrnqk9e7kee26ufya01470</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Medicinsk grundkurs/Hälsa och sjukdom</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5153</id>
    <revision>
      <id>23486</id>
      <parentid>18213</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T12:29:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23486</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="273" sha1="hmxmnpwkb2v86cuyc1lurjqqayqcrkv" xml:space="preserve">=Hälsa och sjukdom=
I det här kapitlet ska vi djupdyka i några vanliga begrepp som ofta används utan att vi kanske tänker på vad de står för. 

==Hälsa==
==Sjukdom==
==Handikapp==
==Funktionshinder==
==Lidande==
==Normal/onormal==

[[Kategori:Medicinsk grundkurs]]</text>
      <sha1>hmxmnpwkb2v86cuyc1lurjqqayqcrkv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 3</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5161</id>
    <revision>
      <id>31247</id>
      <parentid>26896</parentid>
      <timestamp>2011-08-10T20:17:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Carljohan</username>
        <id>2884</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Mindre ändring i sidhuvudet</comment>
      <origin>31247</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1468" sha1="kwrvqcjojod23ol538hispxuro8zs8d" xml:space="preserve">'''&lt;center&gt;[[Franska: Nivå I|Nybörjare]]&lt;/center&gt;&lt;/br&gt;'''

&lt;center&gt;[[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 5|Lektion 5]]&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Lektion 3 ~ ''Restaurant'''''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

=== Dialog 1 ===
andre: monsieur, s'il vous plaît-

monsieur: oui-

andre: je voudrais une ''coca'' s'il vous plaît.-

monsiieur: c'est tout?

andre: oui c'est tout.


monsieur, s'il vous plaît - kyparn tack

oui- ja

je voudrais une coca s'il vous plaît- en coca cola tack

c'est tout- är det allt?

oui c'est tout- ja det var allt

mer mat och dryck:


café-kaffe


café crème- kaffe med mjölk(latte ibland)


thé-te


chocolat- varm choklad


eau minérale-mineral vatten

jus d'orange- apelsinjuice

jus de tomate-tomatjuice

limonade- saft


sandwich au fromage-ostmacka

sandwich au pâté- leverpastejsmacka

sandwich au jambon- skinkmacka

sandwich au saucisson-korvmacka

glace à la vanille- vaniljglass

glace au chocolat- chokladglass

glace à la citron- citronglass

croissant-croissant


une bière- öl

vin rouge- rött vin

vin blanc- vitt vin

un bon vin blanc- ett gott vitt vin

un verre- ett glas

un verre de vin- ett glas vin

une bouteille- en flaska

[[Kategori:Språkkurser/Franska]]</text>
      <sha1>kwrvqcjojod23ol538hispxuro8zs8d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Turnering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5164</id>
    <revision>
      <id>49522</id>
      <parentid>26672</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49522</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3363" sha1="pv1bxkspdg5n9pyfxm36rrnqnd9d1p1" xml:space="preserve">{{proguppgift|Turnering|
[[Bild:Tävlingsprogrammering-turnering.png|Spelarnas placering i de tre första omgångarna i fallet med 8 spelare.]]

Om man vill ordna t.ex. en bordshockeyturnering där alla möter alla kan man använda 
sig av ett praktiskt rotationsschema som kallas ''round robin''. Det går till så att spelarna 
i den första omgången möter varandra enligt figuren ovan (vi antar att antalet spelare ''n'' är 
jämnt). När första omgången är klar förflyttar sig alla spelare ett steg medurs, utom 
spelaren i det nedre vänstra hörnet som hoppas över (därav namnet, man förflyttar sig 
“runt” Robin, d.v.s. den sista spelaren). Med detta rotationsschema är man garanterad 
att alla har mött alla precis en gång efter ''n-1'' omgångar. 

Din uppgift är att skriva ett program som skriver ut vilka spelare som ska möta vilka 
en viss omgång. Indata till programmet är antalet spelare i turneringen (ett jämnt tal 
''n'' mellan 2 och 100) och omgången (mellan 1 och ''n−1''). Utdata är en lista över ''n/2'' 
matcher där du anger vilka som möter vilka. Använd utdataformatet i exemplet nedan. 
Ordningen på matcherna spelar ingen roll. 

Körningsexempel: 
 Antal spelare ? 8 
 Omgång ? 3 
 6-8 
 7-5 
 1-4 
 2-3 
}}

== Lösning ==

Här handlar det helt enkelt om att rotera objekten, förutom sista förstås, som med fördel kan läggas till efteråt. Så här är en enkel lösning i C++, med functionen std::rotate:

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;algorithm&gt;
 #include &lt;vector&gt;
 
 int main(){
 	using namespace std;
 	int posses,turns;
 	cout &lt;&lt; &quot;Antal spelare ? &quot;;
 	cin &gt;&gt; posses;
 	cout &lt;&lt; &quot;Omgång ? &quot;;
 	cin &gt;&gt; turns;
 	--turns; {{komm|//Räkning sker från 0, inte 1}}
 	vector&lt;int&gt; vec;
 	for(int i=1;i&lt;posses;++i)
 		vec.push_back(i);
 	if(turns) {{komm|//Om det behövs...}}
 		std::rotate(vec.begin(),vec.end()-turns,vec.end()); {{komm|//...rotera}}
 	int half=posses/2;
 	vec.push_back(posses);
 	for(int i=0;i&lt;half;++i)
 		cout &lt;&lt; vec[i] &lt;&lt; '-' &lt;&lt; vec[posses-i-1] &lt;&lt; endl;
 }

Lösningsexempel i Java där vi gör roteringarna manuellt.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Turnering
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal spelare: &quot;);
		int antal = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Omgång: &quot;);
		int rounds = scan.nextInt();

		//Där vi lagrar våra spelare.
		int [] spelare = new int [antal];

		//Skapar spelarna.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			spelare[i] = (i+1);
		}

		//Roterar tills vi kommit fram till vår omgång.
		for(int i = 1; i&lt;rounds; i++)
		{
			//Mellanlagrar spelaren på första platsen.
			int tmp = spelare[0];

			//Flyttar spelaren som är näst sist till plats 1.
			spelare[0] = spelare[antal-2];

			//Flyttar sedan alla spelare en plats framåt. (Med start på näst-näst sista spelaren.)
			//Det är viktigt att vi gör det bakifrån så att
			// vi inte lagrar över någon spelare.
			for(int j = antal-3; j&gt;0; j--)
			{
				spelare[j+1] = spelare[j];
			}

			//Flyttar spelaren som var på första platsen till andra platsen.
			spelare[1] = tmp;
		}

		//Skriver ut svaret.
		for(int i = 0; i&lt;antal/2; i++)
		{
			System.out.println(spelare[i] + &quot;-&quot; + spelare[antal-(i+1)]);
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>pv1bxkspdg5n9pyfxm36rrnqnd9d1p1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-turnering.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5165</id>
    <revision>
      <id>18243</id>
      <timestamp>2008-03-15T20:14:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>egen grafik</comment>
      <origin>18243</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be" xml:space="preserve">egen grafik</text>
      <sha1>7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Köpa potatis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5166</id>
    <revision>
      <id>49533</id>
      <parentid>35673</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49533</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6232" sha1="0ckmvx231ispl65t0y4hemx5vu1tw8t" xml:space="preserve">{{proguppgift|Köpa potatis|
När man köper potatis är det ofta inte så viktigt hur stora potatisarna är, däremot är 
det smidigt om de är ungefär jämnstora så att man kan koka dem lika länge. 
Edward har uppmärksammat det här problemet och funnit en lösning som kan verka lite 
opraktisk. När han ska köpa potatis väger han först varje potatis som finns tillgänglig 
i affären. Därefter väljer han ut potatisar så att 
*de totalt väger minst ''V'' gram 
*viktskillnaden mellan den tyngsta och lättaste potatisen är så liten som möjligt. 
Skriv ett program som hjälper Edward att räkna ut den minsta möjliga viktskillnaden. 

På första raden i filen potatis.dat står två heltal separerade med blanksteg: antal tillgängliga 
potatisar (1 ≤ ''N'' ≤ 1000) och den minsta acceptabla totalvikten (1 ≤ ''V'' ≤ 10000) 
i gram. Därefter följer N rader med ett heltal på varje rad, vikten för varje potatis 
(mellan 1 och 1000 gram). Summan av alla vikterna är minst ''V'' , så det finns alltid en 
lösning. Programmet ska skriva ut den minsta möjliga skillnaden i vikt mellan den tyngsta och 
lättaste potatisen i ett optimalt urval av potatisar som totalt väger minst ''V'' gram. 

'''Exempel:''' Filen potatis.dat med innehållet 
 5 800 
 316 
 765 
 456 
 614 
 240 

ska ge svaret 
 Minsta skillnad: 151 
}}

== Lösning ==

Här gäller det att inse att Edward alltid ska plocka en sammanhängande serie av potatisar i viktordning; det kan aldrig vara en fördel att hoppa över en potatis. Uppgiften blir därför enklast att lösa om man börjar med att sortera potatisarna. Sortering finns inbyggd i de flesta språk och har komplexiteten O(N log N).

Sedan kan man exempelvis loopa igenom alla potatisar  och för varje potatis kolla hur långt fram i den ordnade serien man måste gå innan minimivikten uppnås om denna potatis väljs som den lättaste. Med tusen potatisar har man råd att göra en O(N&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;)-lösning, men det går också att göra en O(N)-lösning som uppdaterar störstavikten parallellt med minstavikten och därför bara går igenom potatisarna en gång (se exemplet).

Lösningsexempel i C/C++:

 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;algorithm&gt;
 using namespace std;
 
 int main(){
   int N,V,v[1000],i,j,sum,m;
   FILE *fil=fopen(&quot;potatis.dat&quot;,&quot;rt&quot;);
   fscanf(fil, &quot;%d %d&quot;, &amp;N,&amp;V);
   for(i=0;i&lt;N;i++) fscanf(fil, &quot;%d&quot;, &amp;v[i]);
   sort(v,v+N);   {{komm|//Sortera potatisarna efter vikt}}
   m=100000000;
   j=0;
   sum=v[0];
   for(i=0;i&lt;N;i++) {    {{komm|//Loopa över viktintervallets startpunkt}}
     while ((j&lt;N-1) &amp;&amp; (sum&lt;V)) {     {{komm|//Flytta vid behov fram slutpunkten}} 
       j++;
       sum+=v[j];    {{komm|//Öka summan med nytillkomna potatisar}}
     }
     if(sum&gt;=V) m=min(m,v[j]-v[i]);   {{komm|//Uppdatera minsta skillnaden}}
     sum-=v[i];   {{komm|//Minska summan när startpotatisen försvinner från intervallet}}
   }
   printf(&quot;Minsta skillnad: %d\n&quot;, m);
   return 0;
 }

Här är ett lösningsexempel i Java med kvadratisk tidskomplexitet. Importerar java.io gör man för att få tillgång till klassen File. Vi ska ju läsa filen potatis.dat som (i det här exemplet) ligger i mappen data.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Potatis
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen potatis.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\potatis.dat&quot;));

		//Antalet potatisar.
		int nr = scan.nextInt();

		//Obligatorisk vikt.
		int required = scan.nextInt();

		//Array där vi sparar potatisarna.
		int [] potatis = new int [nr];

		//Läser in alla potatisar.
		for(int i = 0; i&lt;nr; i++)
		{
			potatis[i] = scan.nextInt();
		}

		//Minsta möjliga skillnaden.
		//Integer.MAX_VALUE är ett säkert val som startvärde.
		int min = Integer.MAX_VALUE;

		//Sorterar potatisarna. (I stigande ordning.)
		Arrays.sort(potatis);

		//Vikt vi har för tillfället.
		int current = 0;

		//Vår startposition.
		for(int i = 0; i&lt;nr; i++)
		{
			//Vi vandrar från startpositionen och framåt.
			for(int j = i; j&lt;nr; j++)
			{
				//Lägger till en potatis.
				current += potatis[j];

				//Om vi har uppnåt obligatorisk vikt.
				if(current&gt;=required)
				{
					//Skillnaden mellan största och minsta i denna serie.
					int thisMin = potatis[j]-potatis[i];

					//Om den är mindre än den tidigare minsta är den minst.
					if(thisMin&lt;min) min = thisMin;

					//Avbryter loopen.
					break;
				}
			}

			//Nollställer vikt. Nu ska vi hitta en ny serie.
			current = 0;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Minsta skillnad: &quot; + min);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Potatisar
module Main where
import IO
import Data.List

main = do {
	ih &lt;- openFile &quot;potatis.dat&quot; ReadMode;
		
	content &lt;- hGetContents ih;
	
	stuff &lt;- return $ map read $ tail $ words content;
	vikt &lt;- return $ head stuff;
	
	putStrLn $ &quot;Minsta skillnad: &quot; ++ (show $ potatis vikt (sort $ tail stuff));
	
	hClose(ih)
}

potatis :: Int -&gt; [Int] -&gt; Int
potatis _ [] = 10000
potatis vikt pot@(h:t) =  min (loop vikt pot - h) (potatis vikt t)
	where
	loop _ [] = 10000
	loop v (h:t) = if (v - h &lt;= 0) then h else loop (v-h) t
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Man kan skriva oläsliga lösningar med få antal rader i Java också:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
public class Potatis {
    public static void main(String[] args) {
        java.util.Scanner sc = new java.util.Scanner(System.in);
        for (int ps[] = new int[sc.nextInt() + 1], m = 1000000, v = sc.nextInt(), a = 0, b = 0, aw = 0, bw = 0, s = 0, i = 0; a != ps.length - 2; ps[Math.min(i++, ps.length - 1)] = i &gt;= ps.length ? 0 : sc.nextInt(), java.util.Arrays.sort(ps, 0, i == ps.length ? ps.length : 0), System.out.print(i &gt;= ps.length ? ((((s = s + (s &lt; v &amp;&amp; b != ps.length ? ps[b + (bw = ps[b]) * 0 + b++ * 0] : -ps[a + (aw = ps[a + 1]) * 0 + a++ * 0])) &gt;= v &amp;&amp; (m = Math.min(bw - aw, m)) &gt; 0) + &quot;&quot;).substring(0, 0) + ((a == ps.length - 1) ? (m + &quot;\n&quot;) : &quot;&quot;)) : &quot;&quot;));
    }
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>0ckmvx231ispl65t0y4hemx5vu1tw8t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Solitär</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5167</id>
    <revision>
      <id>49452</id>
      <parentid>30011</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49452</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9770" sha1="3vr4dccx1hursvkgv3xkgus1nnnh82l" xml:space="preserve">{{proguppgift|Solitär|

[[Bild:Tävlingsprogrammering-solitär.png|Dragserien som leder fram till två kvarvarande kulor från utgångsställningen 
i exemplet. Fylld ring symboliserar kula, ofylld ring grop utan kula. ]]

Solitär är ett franskt enpersonsspel som spelas på ett bräde med ett rutnät av gropar 
där det i varje grop kan ligga en kula. I varje drag väljer man en kula och flyttar två steg, 
antingen uppåt, neråt, åt höger eller åt vänster. För att draget ska vara godkänt krävs 
att gropen där kulan hamnar är tom och att det i den mellanliggande gropen finns en 
kula. Den kula som därmed blir “överhoppad” tas bort. Exempel på drag visas i figuren ovan.
 
Orginalversionen spelas på ett bräde med 37 hål och 36 kulor, och det går att utföra 
35 drag så att det bara blir en kula kvar. I den här uppgiften är brädet ett obegränsat 
rutnät och kulorna kan vara utplacerade hur som helst. Skriv ett program som beräknar 
det minsta antalet kvarvarande kulor som kan uppnås från en given utgångsställning. 

På första raden i filen solitar.dat står ett heltal ''N'' : antalet kulor (minst 2 och högst 
10). Därefter följer ''N'' rader med två heltal på varje rad separerade med blanksteg, koordinater 
(''x'' och ''y'' ) för varje kula. Alla kulor har olika koordinater och från början ligger 
dessa i intervallet 0..9 (men detta behöver inte gälla när kulorna flyttats). Programmet 
ska skriva ut det minsta antalet kulor som kan uppnås efter en serie godkända drag. 

'''Exempel:''' Filen solitar.dat med innehållet 
 7 
 2 2 
 2 3 
 2 1 
 1 2 
 3 2 
 4 2 
 6 3 

ska ge svaret 
 Minsta antal kulor: 2
}}

== Lösning ==

Detta är ett typexempel på problem som enklast löses genom en rekursiv funktion. Funktionen testar att göra alla möjliga förstadrag och för vart och ett av dem anropar den sig själv för att göra alla möjliga andradrag o.s.v. En sådan lösning (s.k. backtracking) har en tidsåtgång som växer exponentiellt med antalet drag, men några tester räcker för att förvissa sig om att med 10 kulor blir lösningen ändå tillräckligt snabb. Om man är lat behöver man inte ens skapa en &quot;karta&quot; över brädet utan man kan kosta på sig att söka igenom listan över koordinater varje gång.

Lösningsexempel i C:

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int n,x[20],y[20],borta[20],min;
 
 void MLX(int kvar) {
   int xx,yy,i,j,k,nx,ny;
   if(kvar&lt;min) min=kvar;    {{komm|//Har vi funnit en bästa lösning?}}
   for(i=0;i&lt;n;i++) if(!borta[i]) {       {{komm|//Testa alla par av}}   
       for(j=0;j&lt;n;j++) if(!borta[j]) {   {{komm|//icke borttagna kulor}}
           xx=x[j]-x[i];
           yy=y[j]-y[i];
           if(xx*xx+yy*yy==1) {    {{komm|//Ligger de bredvid varandra?}}
             nx=x[i]+2*xx;       {{komm|//Vilken blir i så fall målgropen för hoppet?}}
             ny=y[i]+2*yy;
             for(k=0;k&lt;n;k++) if(!borta[k] &amp;&amp; x[k]==nx &amp;&amp; y[k]==ny) break;  {{komm|//Kolla så att denna är tom}}
             if(k==n) {
               borta[j]=1;   {{komm|//Ta bort den överhoppade kulan och ändra koordinater för hoppkulan}}
               x[i]=nx;  
               y[i]=ny;
               MLX(kvar-1);   {{komm|//Rekursera från den nya ställningen}}
               x[i]-=2*xx;    {{komm|//Vi backtrackar - sätt tillbaka kulan och återställ koordinaterna}}
               y[i]-=2*yy;
               borta[j]=0;  
             }
           }
         }
     }
 }
       
 int main(){
   int i;
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;n);
   for(i=0;i&lt;n;i++) {
     scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;x[i],&amp;y[i]);
     borta[i]=0;
   }
   min=n; 
   MLX(n);
   printf(&quot;%d\n&quot;, min);
   return 0;
 }

Ett lösningsexempel i Java där vi har en &quot;matris&quot; som får representera spelplanen där vi flyttar omkring kulorna. Det går att göra en hel del optimeringar i programmet, men det behövs inte, eftersom vi ändå klarar tidsgränsen med råge då högsta antalet kulor aldrig är fler än 10.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;
import java.awt.*; //Så att vi får tillgång till klassen Point.

public class Solitar
{
	//Vår spelplan.
	static boolean [][] spelplan;

	//Minsta antalet kulor som blir över.
	static int min = 11;

	//Vår rekursiva funktion som testar alla drag och löser problemet.
	//antal: Hur många kulor vi har för stunden.
	public static void rek(int antal)
	{
		//Kulornas koordinater.
		Point [] positions = findPositions(antal);

		//Går igenom alla kulor.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			//Testar varje tillåtet drag med kulan.
			for(int j = 1; j&lt;5; j++)
			{
				//Om draget är tillåtet.
				if(isValid(positions[i], j))
				{
					//Gör draget.
					move(positions[i], j);

					//Testar alla drag utifrån den nya ställningen
					// som har en kula mindre.
					rek(antal-1);

					//Är ju inte säkert att det här var det optimala draget.
					undoMove(positions[i], j);
				}
			}
		}

		//Hit kommer vi om vi gjort alla tillåtna drag.
		//Om antalet kulor vi har är färre än minsta, så ska detta antal vara minst.
		if(antal&lt;min) min = antal;
	}

	//Hittar alla kulors koordinater på spelplanen.
	//antal: Antalet kulor som ska hittas.
	public static Point [] findPositions(int antal)
	{
		//Koordinaterna.
		Point [] positions = new Point [antal];

		//Index som håller reda på var vi ska spara dem.
		int index = 0;

		for(int i = 0; i&lt;50; i++) //y
		{
			for(int j = 0; j&lt;50; j++) //x
			{
				//Om vi hittat en kula.
				if(spelplan[i][j])
				{
					//Så sparar vi dess position.
					positions[index] = new Point(j, i);
					index++;
				}
			}
		}

		return positions;
	}

	//Talar om huruvida draget är tillåtet eller ej.
	//p: Punkten vi ska flytta kulan ifrån.
	//type: Vilken typ av förflyttning det rör sig om.
	//      1 = upp, 2 = höger, 3 = ner, 4 = vänster.
	public static boolean isValid(Point p, int type)
	{
		int x = p.x;
		int y = p.y;

		if(type==1) //Upp
		{
			return (spelplan[y+1][x] &amp;&amp; !spelplan[y+2][x]);
		}
		else if(type==2) //Höger
		{
			return (spelplan[y][x+1] &amp;&amp; !spelplan[y][x+2]);
		}
		else if(type==3) //Ner
		{
			return (spelplan[y-1][x] &amp;&amp; !spelplan[y-2][x]);
		}
		else //Vänster
		{
			return (spelplan[y][x-1] &amp;&amp; !spelplan[y][x-2]);
		}
	}

	//Flyttar kulan från positionen p med det av type angivna draget.
	public static void move(Point p, int type)
	{
		int x = p.x;
		int y = p.y;

		if(type==1) //Upp
		{
			//Gropen vår kula lämnar.
			spelplan[y][x] = false;

			//Kulan som vi hoppar över försvinner.
			spelplan[y+1][x] = false;

			//Gropen där vi landar hamnar vår kula.
			spelplan[y+2][x] = true;
		}
		else if(type==2) //Höger
		{
			spelplan[y][x] = false;
			spelplan[y][x+1] = false;
			spelplan[y][x+2] = true;
		}
		else if(type==3) //Ner
		{
			spelplan[y][x] = false;
			spelplan[y-1][x] = false;
			spelplan[y-2][x] = true;
		}
		else //Vänster
		{
			spelplan[y][x] = false;
			spelplan[y][x-1] = false;
			spelplan[y][x-2] = true;
		}
	}

	//Nollställer en viss handling som skedde från punkten p av slaget type.
	public static void undoMove(Point p, int type)
	{
		int x = p.x;
		int y = p.y;

		if(type==1) //Upp
		{
			//Härifrån flyttade vi kulan. Vi flyttar tillbaks dit.
			spelplan[y][x] = true;

			//Kulan som vi hoppade över kommer tillbaka.
			spelplan[y+1][x] = true;

			//Gropen vi hoppade till lämnar vi.
			spelplan[y+2][x] = false;
		}
		else if(type==2) //Höger
		{
			spelplan[y][x] = true;
			spelplan[y][x+1] = true;
			spelplan[y][x+2] = false;
		}
		else if(type==3) //Ner
		{
			spelplan[y][x] = true;
			spelplan[y-1][x] = true;
			spelplan[y-2][x] = false;
		}
		else //Vänster
		{
			spelplan[y][x] = true;
			spelplan[y][x-1] = true;
			spelplan[y][x-2] = false;
		}
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen solitar.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\solitar.dat&quot;));

		//Vår spelplan, 50x50 räcker gott och väl som storlek.
		spelplan = new boolean [50][50];

		//Antalet kulor.
		int antal = scan.nextInt();

		//Läser in vardera kulas koordinater.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			int x = scan.nextInt();
			int y = scan.nextInt();

			//Om vi ska ha ett obegränsat rutnät och koordinaten
			// från början är t.ex. (0,0) och vi vill flytta kulan
			// åt vänster, så ska vi ju kunna det. Därför får vi
			// flytta allas position ungefär till mitten av spelplanen.
			// Kulornas relativa position sinsemellan kommer dock vara densamma.
			spelplan[y+20][x+20] = true;
		}

		//Nu ska vi hitta svaret.
		rek(antal);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Minsta antalet kulor: &quot; + min);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Solitär
module Main where
import IO
import Data.List

main = do {
	ih &lt;- openFile &quot;solitar.dat&quot; ReadMode;
	content &lt;- hGetContents ih;
	
	points &lt;- return $ map ((\[x,y] -&gt; (x,y)).(map read).words) $ tail $ lines content;
	
	putStrLn $ &quot;Minsta antal kulor: &quot; ++ (show $ play points);
	
	hClose(ih)
}

play :: [(Int,Int)] -&gt; Int
play set = if (new==[]) then (length set) else (minimum $ map play new)
	where
	new = mv1++mv2++mv3++mv4
	mv1 = [(a+2,b):(delete (a+1,b) (delete x set)) | x@(a,b) &lt;- set, elem (a+1,b) set, notElem (a+2,b) set]
	mv2 = [(a-2,b):(delete (a-1,b) (delete x set)) | x@(a,b) &lt;- set, elem (a-1,b) set, notElem (a-2,b) set]
	mv3 = [(a,b+2):(delete (a,b+1) (delete x set)) | x@(a,b) &lt;- set, elem (a,b+1) set, notElem (a,b+2) set]
	mv4 = [(a,b-2):(delete (a,b-1) (delete x set)) | x@(a,b) &lt;- set, elem (a,b-1) set, notElem (a,b-2) set]
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>3vr4dccx1hursvkgv3xkgus1nnnh82l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-solitär.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5168</id>
    <revision>
      <id>18249</id>
      <timestamp>2008-03-15T21:03:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>egen grafik</comment>
      <origin>18249</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be" xml:space="preserve">egen grafik</text>
      <sha1>7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Terrängloppet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5169</id>
    <revision>
      <id>49423</id>
      <parentid>30009</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49423</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9352" sha1="q6dupgz8e9b8z86byt1wu36m04pfapp" xml:space="preserve">{{proguppgift|Terrängloppet|2=
Henning ska springa ett terränglopp där han vill minimera sin tid. Hans fysiska förmåga 
har (efter mycket datorspelande) diskretiserats så att han har fem “växlar” att välja 
mellan men ingen möjlighet att kontinuerligt välja ansträngningsnivå. Vidare är hans 
“energi” också diskretiserad till ett heltal mellan 0 (helt utpumpad) och ''K'' (full-laddad). 
På varje hundrameterssträcka ändras energin med ett visst belopp ''D'', som beror på vilken 
växel Henning springer på. För de fem växlarna är ''D'' = −3, −2, −1, 0 och +1. Med 
andra ord blir han tröttare på de tre första växlarna (''D'' &lt; 0), ändrar inte energi på den 
fjärde växeln, samt återhämtar sig något på den sista växeln (''D'' &gt; 0). Han kan naturligtvis 
inte välja en växel som ger negativ energi efter sträckan. Vidare kan han aldrig 
få högre energi än ''K''; skulle han välja återhämtningsväxeln när han redan har energin 
''K'' så förblir energin oförändrad. 

Henning har detaljtränat på banan där loppet ska gå. Han har lyckats göra upp en 
tabell för hur snabbt han kan springa varje hundrameterssträcka av loppet på var och 
en av sina växlar, med hänsyn tagen till lutning, underlag o.s.v. Skriv ett program som 
beräknar den minimala tiden Henning kan springa hela loppet på om han vid loppets 
början är full-laddad, d.v.s. har energin K. 

På första raden i filen loppet.dat står två heltal: antalet hundrameterssträckor 
(1 ≤ N ≤ 1000) samt maxenergin (1 ≤ K ≤ 100). Därefter följer N rader som beskriver 
hundrameterssträckorna i ordning från start till mål. Varje rad innehåller fem heltal 
separerade med blanksteg, tiden i sekunder det tar att springa sträckan på var och en 
av växlarna. Det första talet gäller växeln med ''D'' = −3, det andra ''D'' = −2 o.s.v. Tiden för 
en växel med högre ''D'' är aldrig lägre än den för ett lägre ''D'' och alla tiderna ligger mellan 
10 och 75 sekunder. Programmet ska skriva ut den minimala totaltiden (i sekunder) för 
hela loppet. 

'''Exempel:''' Filen loppet.dat med innehållet 
 8 10 
 22 25 26 28 30 
 22 24 26 27 28 
 25 26 29 35 42 
 25 27 30 38 44 
 22 24 26 28 31 
 20 23 26 28 30 
 19 21 24 26 30 
 23 25 27 30 30 

ska ge svaret 
 Minsta totaltid: 203 

'''Kommentar:''' Den optimala taktiken har D-värdena -1, +1, -2, -2, 0, -3, -2 och -1. 
}}

== Lösning ==

I princip måste vi testa alla kombinationer av växlar; vi kan inte på förhand veta vilken som är den bästa taktiken. Antalet kombinationer kan dock bli 5&lt;sup&gt;1000&lt;/sup&gt; så att loopa igenom alla kan ta sin tid. Lyckligtvis kan man utnyttja det faktum att vid en given position i loppet spelar det ingen roll exakt vilka växlar Henning har sprungit varje sträcka på innan. Det enda som spelar roll är hur mycket energi han har kvar och hur lång tid loppet har tagit hittills. Därför kan man helt enkelt gå igenom loppet sträcka för sträcka och spara, för varje kvarvarande energi, den minimala tiden han kan ha så långt i loppet. För varje sträcka testar man var och en av de fem växlarna på var och en av de K energinivåerna han kan ha före sträckan, och sparar den bästa tiden han kan ha på varje energinivå efter sträckan. Antalet operationer blir då ungefär 5*N*K, d.v.s. bara maximalt 500000, vilket gör att programmet går blixtsnabbt. Denna teknik kallas dynamisk programmering och är mycket användbar i såväl tävlingsprogrammering som applikationer inom t.ex. bioinformatik.

Upplysningen om att tiden för 
en växel med högre ''D'' är aldrig lägre än den för ett lägre D förenklar programmet ytterligare. Det kan då aldrig vara värt att ta en växel som ger högre energi än K, och det kan aldrig vara värt att ha energi kvar i slutet av loppet.

Exempellösning i C:

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   int t[101],nyt[101],sec[5],N,K,i,j,k;
   FILE *fil=fopen(&quot;loppet.dat&quot;, &quot;rt&quot;);
   fscanf(fil, &quot;%d %d&quot;, &amp;N,&amp;K); 
   for(k=0;k&lt;=K;k++) t[k]=0;  {{komm|//Tiden är från början 0 oavsett energin (vi kanske inte &quot;hinner&quot; göra åt hela energin K)}}
   for(i=0;i&lt;N;i++) {                               {{komm|//Loopa igenom sträckorna}}
     for(j=-3;j&lt;=1;j++) fscanf(fil, &quot;%d&quot;, &amp;sec[j+3]);
     for(k=0;k&lt;=K;k++) nyt[k]=1000000000;    {{komm|//Initiera den nya tiden med ett oändligt högt värde}}
     for(k=0;k&lt;=K;k++) for(j=-3;j&lt;=1;j++)  {{komm|//För varje energi och varje växel}}
       if(k+j&gt;=0 &amp;&amp; k+j&lt;=K) {                                  {{komm|//Om den nya energin ligger mellan 0 och K...}}
         if(t[k]+sec[j+3] &lt; nyt[k+j]) nyt[k+j] = t[k]+sec[j+3];   {{komm|//... så kolla om tiden är bättre än den hittills bästa}}
     }
     for(k=0;k&lt;=K;k++) t[k]=nyt[k];  {{komm|//Flytta över de nya tiderna till tids-vektorn}}
   }
   printf(&quot;Minsta totaltid: %d\n&quot;, t[0]);    {{komm|//Skriv ut tiden för energin 0}}
   return 0;
 }

Här är en lösning i Java, som visserligen inte är lika snabb som ovanstående, men å andra sidan kanske en aning lättare att förstå sig på.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class TLoppet
{
	//Tabell där vi lagrar de olika tiderna för en sträcka.
	static int [][] tabell;

	//Matris för dynamisk programmering.
	//Vi kommer skriva in en viss tid för en viss mängd energi
	// en viss runda.
	static int [][] visited;

	//Hur många 100-meters sträckor som förekommer.
	static int antal;

	//Vår maxenergi.
	static int energi;

	//Vår minimum-tid.
	static int min = Integer.MAX_VALUE;

	//Vår rekursvia metod som testar alla möjligheter och löser problemet.
	/*
	round: Hur många sträckor á 100 meter vi sprungit.
	time: Hur lång tid som har gått.
	energy: Hur mycket energi vi har kvar.
	*/
	public static void rek(int round, int time, int energy)
	{
		//Onödigt att fortsätta med denna dumma uppsättning växlar.
		if(time&gt;=min)
		{
			return;
		}
		else if(round==antal) //Annars om vi sprungit klart så är vår tid bäst.
		{
			min = time;
			return;
		}

		//Om vår tid är bättre än den tidigare bästa för denna runda
		// med denna energi, så är den den bästa.
		if(time&lt;visited[round][energy]) visited[round][energy] = time;
		else return; //Annars är vi inne på fel spår.


		//Om vi har mer än 1 i energi...
		if(energy&gt;=1)
		{
			//...så får vi testa att välja -1 i växel.
			rek(round+1, time+tabell[round][2], energy-1);

			//Om vi har mer än 2...
			if(energy&gt;=2)
			{
				//...så får vi också testa växel -2.
				rek(round+1, time+tabell[round][1], energy-2);

				//Och om vi har mer än 3 så får vi testa -3.
				if(energy&gt;=3) rek(round+1, time+tabell[round][0], energy-3);
			}
		}

		//Växel 0 kan vi alltid testa.
		rek(round+1, time+tabell[round][3], energy);

		//Och växel +1 bör vi endast testa om vi inte har maxenergi.
		if(energy!=energi) rek(round+1, time+tabell[round][4], energy+1);
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen loppet.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\loppet.dat&quot;));

		antal = scan.nextInt();
		energi = scan.nextInt();

		//Skapar vår matris för dynamisk programmering.
		visited = new int [antal][energi+1];

		//De olika tiderna för en viss sträcka.
		tabell = new int [antal][5];

		//Läser in varje tid på en sträcka.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			tabell[i][0] = scan.nextInt(); //Växel -3.
			tabell[i][1] = scan.nextInt(); // -2
			tabell[i][2] = scan.nextInt(); // -1
			tabell[i][3] = scan.nextInt(); // 0
			tabell[i][4] = scan.nextInt(); // +1

			//Markerar varje energi-position för en runda med en sinnesjukt hög tid.
			for(int j = 0; j&lt;=energi; j++) visited[i][j] = Integer.MAX_VALUE;
		}

		//Från början har vi inte sprungit någon runda, ingen tid har gått
		// och vi är fyllda med energi.
		rek(0, 0, energi);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Mista totaltid: &quot; + min);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösning i Haskell, som går att optimera, men det behövs inte för att klara tidsgränsen. (T.ex. skulle man kunna göra någon snajsig form av (zipWith min) istället för att hålla på och sortera och gruppera, då sublistorna för respektive växel kommer att vara sorterade.)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Terrängloppet
module Main where
import IO
import Data.List

lopp e = (e,0):(lopp $ e+1)
myGroup = groupBy (\x y -&gt; (fst x) == (fst y) )

main = do {
	ih &lt;- openFile &quot;loppet.dat&quot; ReadMode;
	content &lt;- hGetContents ih;
	
	rader &lt;- return $ map ((map read).words) $ lines content;
	maxE &lt;- return $ (head rader) !! 1;
	start &lt;- return $ take (maxE + 1) (lopp 0);
	
	putStrLn $ &quot;Minsta totaltid: &quot; ++ (show $ spring (tail rader) start);
	
	hClose(ih)
}

spring :: [[Int]] -&gt; [(Int, Int)] -&gt; Int
spring [] (h:t) = snd h
spring ([g0,g1,g2,g3,g4]:t) et = spring t (map head $ (myGroup.sort) (v3++v2++v1++v0++vp1))
	where
	v3 = drop 3 $ map (\(a,b) -&gt; (a-3, g0 + b) ) et
	v2 = drop 2 $ map (\(a,b) -&gt; (a-2, g1 + b) ) et
	v1 = tail $ map (\(a,b) -&gt; (a-1, g2 + b) ) et
	v0 = map (\(a,b) -&gt; (a, g3 + b) ) et
	vp1 = init $ map (\(a,b) -&gt; (a+1, g4 + b) ) et
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>q6dupgz8e9b8z86byt1wu36m04pfapp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Budbilen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5170</id>
    <revision>
      <id>49507</id>
      <parentid>26682</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49507</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9529" sha1="qevw2fylxyx71pf9eq60zdw7talbmu8" xml:space="preserve">{{proguppgift|Budbilen|2=
Veronica kör budbil mellan ''N'' städer, numrerade från 1 till ''N'' . Varje morgon får hon en 
lista över leveranser hon ska göra under dagen. Varje leverans innebär att ett paket 
ska hämtas i en stad och lämnas i en annan stad. Skriv ett program som, givet denna 
lista samt en avståndstabell för städerna, räknar ut den minimala sträckan Veronica 
behöver köra under dagen. 

Den första raden i filen budbil.dat innehåller två heltal separerade med blanksteg: 
antalet städer (2 ≤ ''N'' ≤ 8) och antalet leveranser (1 ≤ ''M'' ≤ 100). Därefter följer ''N'' rader med ''N'' 
heltal på varje rad, separerade med blanksteg. Talen utgör en “avståndstabell” 
där det ''i'':te talet på den ''j'' :te raden, ''D(i, j )'', anger hur långt det är (i kilometer) 
mellan städerna ''i'' och ''j'' . Talen i tabellen uppfyller ''D(i, i) = 0'', ''D(i, j ) = D(j, i)'' samt 
''D(i, j ) + D(j, k) ≥ D(i, k)'' (triangelolikheten) och alla avstånd mellan städer ligger i intervallet 1..100. Slutligen följer 
''M'' rader som vardera beskriver en leverans. Varje rad 
innehåller två heltal separerade med blanksteg. Det första talet anger staden där paketet ska 
hämtas och det andra staden där paketet ska lämnas. Veronica måste starta och 
sluta i stad 1 (även om hon inte ska hämta eller lämna paket där) och har obegränsat 
med plats i sin bil. Programmet ska skriva ut den minimala sträckan (i kilometer) som 
hon måste köra för att kunna leverera alla paketen. 

'''Exempel:''' Filen budbil.dat med innehållet 
 5 4 
 0 5 4 1 2 
 5 0 2 4 5 
 4 2 0 5 5 
 1 4 5 0 1 
 2 5 5 1 0 
 2 5 
 5 2 
 2 3 
 5 1 

ska ge svaret 
 Minsta körsträcka: 16 

'''Kommentar:''' Det bästa körschemat är 1 → 5 → 2 → 3 → 5 → 1
}}

== Lösning ==

Här finns ingen särskilt smart lösning. Faktum är att specialfallet när det ska levereras paket från stad 1 till var och en av de övriga städerna är det s.k. ''handelsresandeproblemet'', som är ett klassiskt NP-komplett problem, till vilket det bara finns exponentiella lösningar.

Därför gäller det att testa alla möjliga sätt att färdas och detta kan göras på många sätt. Det finns dock några saker man bör tänka på för att inte programmet ska gå för långsamt:
*Man behöver aldrig besöka en stad mer än två gånger.
*Första gången hämtar man alla paket som ska från staden. Sista gången lämnar man alla paket som ska till staden. Man kan förstås lyckas få till det så att första och sista gången är samma gång, d.v.s. att man bara besöker staden en gång.
*Om det inte finns paket att hämta i en stad och man ännu inte har alla paket som ska till staden är det ingen idé att besöka den.
*Stad nummer 1 behöver man aldrig besöka utom vid ruttens start och slut.

Lösningsexempel i C:

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int N,d[20][20],nbrev[20],left[20],brev[20][100],mini;
 
 void MLX(int now, int dist, int nleft) {
   int i,nbrevsav,leftsav;
   if(dist+d[now][0]&gt;=mini) return;    {{komm|//Kan aldrig bli en bästa lösning}}
   {{komm|//Spara tillståndet:}}
   nbrevsav=nbrev[now];     
   leftsav=left[now];
   {{komm|//Hämta paketen som ska skickas från now:}}
   for(i=0;i&lt;nbrev[now];i++) left[brev[now][i]]--;
   nbrev[now]=0;
   {{komm|//Lämna paketen som ska till now:}}
   if(left[now]==0) {
     left[now]=-1;
     nleft--;
   }
   if(nleft==0) {   {{komm|//Om det var sista lämningen så är vi färdiga och har hittat den hittills bästa lösningen...}}
     mini=dist+d[now][0];     {{komm|// ... men vi måste tillbaka till 0 också.}}
   }
   else {    {{komm|//Annars fortsätter vi}}
     for(i=1;i&lt;N;i++) if(nbrev[i]&gt;0 || left[i]==0) {   {{komm|//Välj en stad som vi antingen ska lämna eller hämta paket i}}
 	MLX(i,dist+d[now][i],nleft);  {{komm|//Rekursera!}}
       }
   }
   {{komm|//Vi backtrackar. Återställ tillståndet:}}
   nbrev[now]=nbrevsav;
   for(i=0;i&lt;nbrev[now];i++) left[brev[now][i]]++;
   left[now]=leftsav;
 }
 
 int main(){
   int i,j,nb,from,to,tot;
   scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;N, &amp;nb);
   for(i=0;i&lt;N;i++) {
     for(j=0;j&lt;N;j++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;d[i][j]);
     nbrev[i]=0;     {{komm|//Antal paket som ska hämtas i staden}}
     left[i]=-1;     {{komm|//Antal paket som ska till staden och ännu inte är upphämtade (eller -1 om redan levererat)}}
   }
   tot=0;    {{komm|//Antal städer dit det ska levereras paket}}
   for(i=0;i&lt;nb;i++) {
     scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;from, &amp;to); from--; to--;
     brev[from][nbrev[from]++]=to;
     if(left[to]==-1) {
       left[to]=1;
       if(to!=0) tot++;
     }
     else left[to]++;
   }
   mini=1000000000;
   MLX(0,0,tot);
   printf(&quot;Minsta körsträcka: %d\n&quot;,mini);
   return 0;
 }

Här nedan följer ett lösningsexempel i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Budbil
{
	//Tabell med avståndet mellan vardera stad.
	static int [][] tabell;

	//Alla de olika leveranserna.
	static int [][] paket;

	//Hur många städer vi har.
	static int cities;

	//Hur många leveranser vi har.
	static int deliveries;

	//Kortaste sträckan vi behöver köra.
	static int min = Integer.MAX_VALUE;

	//Vår rekursiva metod som löser problemet.
	/*
	city: Staden vi är i.
	distance: Hur lång sträcka vi kört.
	isPickedUp: Vilka paket vi har hämtat.
	isDelivered: Vilka paket vi har lämnat.
	*/
	public static void rek(int city, int distance, boolean [] isPickedUp, boolean [] isDelivered)
	{
		//Plockar upp alla paket i staden om det finns några.
		pickUp(city, isPickedUp);

		//Lämnar paket till staden om vi har några.
		deliver(city, isPickedUp, isDelivered);

		//Dumt att fortsätta.
		if(distance+tabell[city][1]&gt;=min)
		{
			return;
		}
		else if( isFinished(isDelivered) )
		{ //Om vi är klara så har vi hittat en ny kortaste sträcka.
			//Vi får inte glömma att gå tillbaka till stad 1. Om vi redan är där så är avståndet 0.
			min = distance + tabell[city][1];
			return;
		}

		//Testar att gå till varje stad (om det är smart).
		for(int i = 1; i&lt;=cities; i++)
		{
			/*
			Det kan vara smart att gå till en stad om det finns paket att hämta där,
			eller om vi har paket att lämna och det inte finns några andra paket
			i någon annan stad att hämta till denna stad.
			*/
			if(hasPackages(i, isPickedUp) || (!hasMoreDeliveries(i, isPickedUp) &amp;&amp; hasDeliveries(i, isDelivered)))
			{
				//Kopierar vilka paket vi plockat upp.
				boolean [] copy1 = Arrays.copyOfRange(isPickedUp, 0, deliveries);

				//Kopierar vilka paket vi lämnat.
				boolean [] copy2 = Arrays.copyOfRange(isDelivered, 0, deliveries);

				//Går till nämnda stad och gör alla &quot;smarta&quot; drag därifrån.
				rek(i, distance+tabell[city][i], copy1, copy2);
			}
		}
	}

	//Talar om huruvida det finns paket att hämta i staden.
	public static boolean hasPackages(int city, boolean [] isPickedUp)
	{
		for(int i = 0; i&lt;deliveries; i++)
		{
			if(paket[i][0]==city &amp;&amp; !isPickedUp[i]) return true;
		}

		return false;
	}

	//Talar om huruvida det finns leveranser som inte blivit levererade till en viss stad.
	public static boolean hasDeliveries(int city, boolean [] isDelivered)
	{
		for(int i = 0; i&lt;deliveries; i++)
		{
			if(paket[i][1]==city &amp;&amp; !isDelivered[i]) return true;
		}

		return false;
	}

	//Talar om huruvida det finns leveranser till en viss stad vi inte plockat upp.
	public static boolean hasMoreDeliveries(int city, boolean [] isPickedUp)
	{
		for(int i = 0; i&lt;deliveries; i++)
		{
			if(paket[i][1]==city &amp;&amp; !isPickedUp[i]) return true;
		}

		return false;
	}

	//Plockar upp alla leveranser i en viss stad.
	public static void pickUp(int city, boolean [] isPickedUp)
	{
		for(int i = 0; i&lt;deliveries; i++)
		{
			if(paket[i][0]==city) isPickedUp[i] = true;
		}
	}

	//Levererar alla leveranser vi plockat upp till en viss stad.
	public static void deliver(int city, boolean [] isPickedUp, boolean [] isDelivered)
	{
		for(int i = 0; i&lt;deliveries; i++)
		{
			if(paket[i][1]==city &amp;&amp; isPickedUp[i]) isDelivered[i] = true;
		}
	}

	//Talar om huruvida alla leveranser är slutförda.
	public static boolean isFinished(boolean [] isDelivered)
	{
		for(int i = 0; i&lt;deliveries; i++)
		{
			if(!isDelivered[i]) return false;
		}

		return true;
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen budbil.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\budbil.dat&quot;));

		cities = scan.nextInt();
		deliveries = scan.nextInt();

		//Skapar avståndstabell.
		tabell = new int [cities+1][cities+1];

		//Läser in alla värden.
		for(int i = 1; i&lt;=cities; i++)
		{
			for(int j = 1; j&lt;=cities; j++)
			{
				tabell[i][j] = scan.nextInt();
			}
		}

		//Skapar lista över alla leveranser.
		paket = new int [deliveries][2];

		//Läser in alla leveranser.
		for(int i = 0; i&lt;deliveries; i++)
		{
			paket[i][0] = scan.nextInt(); //Var paketet ska hämtas.
			paket[i][1] = scan.nextInt(); //Var paketet ska lämnas.
		}

		//Vilka leveranser vi har lämnat.
		boolean [] isDelivered = new boolean [deliveries];

		//Vilka leverenaser vi har plockat upp.
		boolean [] isPickedUp = new boolean [deliveries];

		//Vi börjar i stad 1, kört 0 km, och varken plockat upp eller lämnat något.
		rek(1, 0, isPickedUp, isDelivered);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Minsta körsträcka: &quot; + min);
	}

}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>qevw2fylxyx71pf9eq60zdw7talbmu8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kretskortet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5171</id>
    <revision>
      <id>49454</id>
      <parentid>26698</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49454</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6480" sha1="a0uscqz4u8gt5nsn9gfb5gm1yt66ktk" xml:space="preserve">{{proguppgift|Kretskortet|

[[Bild:Tävlingsprogrammering-kretskortet.png|Vänster: Skruvhålens placering i exemplet nedan. Höger: Ett möjligt 
sätt att dra tre ledningar (vilket är optimalt) från toppen till botten. ]]

Du har fått till uppgift att designa en del av ett kretskort. Du måste sammanbinda 
den övre delen av kortet med den undre delen genom att dra så många ledningar som 
möjligt. Det finns dock redan ett antal skruvhål på kortet som inte kan flyttas och 
måste undvikas. Skriv ett program som tar en beskrivning av skruvhålens position på 
kretskortet och beräknar det maximala antalet ledningar som kan dras. De lediga positionerna 
i den översta raden motsvarar möjliga startpunkter för ledningar, och de lediga 
positionerna i den nedersta raden motsvarar möjliga slutpunkter. 

Ledningarna måste vara korta; med det menas att de varken kan gå i sidled eller bakåt 
på kortet. De börjar på den översta raden och förflyttar sig i varje steg antingen rakt 
ned, ned och ett steg åt vänster, eller ned och ett steg åt höger. Två dataledningar får 
inte korsa eller beröra varandra. 

På första raden i filen kretskort.dat står två heltal: höjden (2 ≤ ''H'' ≤ 100) och bredden 
(2 ≤ ''B'' ≤ 100) på kretskortet, separerade med blanksteg. Därefter följer ''H'' rader 
som vardera innehåller en sträng med ''B'' tecken. Varje tecken beskriver en position på 
kretskortet och är antingen ’.’ (tom plats) eller ’o’ (skruvhål). Programmet ska skriva 
ut det maximala antalet ledningar som kan dras från översta till nedersta raden så att 
skruvhålen undviks. 

'''Exempel: '''Filen kretskort.dat med innehållet 
 5 8 
 .o.ooo.. 
 o....... 
 .....ooo 
 ........ 
 .o.oo... 

ska ge svaret 
 Antal ledningar: 3 
}}

== Lösning ==


Lösningsexempel i C:

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int H,W;
 char map[100][101];
 
 int MLX(int r, int last) {     {{komm|1=//r=raden, last=kolumnen i föregående rad}}
   int p;
   if(r==H) return 1;   {{komm|//Ledningen färdigdragen}}
   for(p=0;p&lt;W;p++) if(((last==-1) || (p-last)*(p-last)&lt;=1) &amp;&amp; map[r][p]=='.') {    {{komm|//Loopa över angränsande kolumner med tom position.}}
       map[r][p]='X';   {{komm|//Markera positionen som besökt (antingen dras ledningen här eller så går det inte att dra ledning här)}}
       if(MLX(r+1,p)) return 1;    {{komm|//Om en möjlig ledningsdragning hittas, returnera hela vägen tillbaka till main}}
     }
   return 0;  {{komm|//Hittade ingen möjlig ledning från denna position.}}
 }
 
 int main(){
   int i,n;
   FILE *fil=fopen(&quot;kretskort.dat&quot;, &quot;rt&quot;);
   fscanf(fil, &quot;%d %d&quot;, &amp;H, &amp;W);
   for(i=0;i&lt;H;i++) fscanf(fil, &quot;%s&quot;, map[i]);
   n=0;
   while(MLX(0,-1)) n++;    {{komm|//Försök dra ledningar så länge det går}}
   printf(&quot;Antal ledningar: %d\n&quot;, n);
   return 0;
 }

Här nedan följer ett lösningsexempel i Java. I exemplet utnyttjas följande insikter.
* Om vi kan dra en ledning från en punkt (till mål) så ska vi dra den.
* Om vi kan dra flera så ska vi alltid försöka välja den som viker av mest åt vänster i ett tidigt skede.
* För om den första ledningen (som är den närmast vänsterkanten) viker av maximalt åt vänster, så bör vi försöka få nästa ledning att vika av maximalt åt vänster för att spara plats åt andra ledningar.
* Om vi från en punkt inte lyckades dra ledningen i mål, så kommer inga andra ledningar heller att lyckas dra sin ledning i mål från den punkten. (D.v.s. vi ska markera de punkter på kretskortet som vi försökt dra ledning ifrån, så att vi får dynamisk programmering på köpet i lösningen.)

Observera också att vi lösningen utnyttjar det faktum att om den första satsen i ett logiskt uttryck innehållandes &amp;&amp; misslyckas, så exekveras inte de övriga satserna.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Kretskortet
{
	//Hur vårt kretskort ser ut.
	static char [][] kretskort;

	//Kretskortets bredd.
	static int width;

	//Kretskortets höjd.
	static int height;

	//Talar om huruvida det går att dra en ledning från en viss punkt
	// på kretskortet ner till slutraden.
	public static boolean makeLine(int x, int y)
	{
		//Vi drar ledningen genom den här punkten.
		kretskort[y][x] = 'x';

		//Om vi kommit till sista raden har vi lyckats.
		if(y==height-1) return true;

		//Testar först om det går att dra en ledning från punkten under till vänster.
		//Om inte så testar vi om det går att dra ifrån punkten rakt under.
		//Om inte det går så testar vi att dra ifrån punkten under till höger.
		if(isOK(x-1, y+1) &amp;&amp; makeLine(x-1, y+1)) return true;
		else if(isOK(x, y+1) &amp;&amp; makeLine(x, y+1)) return true;
		else if(isOK(x+1, y+1) &amp;&amp; makeLine(x+1, y+1)) return true;

		//Av bara ren vana kan man råka inkludera denna rad, men det är ju faktiskt
		// onödigt och väldigt dumt, så gör det inte!
		/*** kretskort[y][x] = '.'; ***/

		//Om ingen dragning lyckades så gick det inte att komma fram från denna punkt.
		return false;
	}

	//Talar om huruvida det är tillåtet att dra en ledning genom den angivna punkten.
	public static boolean isOK(int x, int y)
	{
		//Om vi är utanför gränserna på kortet, så är det definitivt otillåtet.
		if(x&lt;0 || x&gt;=width) return false;
		else if(y&gt;=height) return false;

		//Om det är en ledig punkt så är den tillåten, annars inte.
		return (kretskort[y][x]=='.');
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen kretskort.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\kretskort.dat&quot;));

		height = scan.nextInt();
		width = scan.nextInt();

		//Skapar kretskortet.
		kretskort = new char [height][width];

		//Läser in kretskortet.
		for(int i = 0; i&lt;height; i++)
		{
			String rad = scan.next();

			kretskort[i] = rad.toCharArray();
		}

		//Hur många ledningar vi kan dra.
		int antal = 0;

		//Går igenom översta raden och försöker dra ledningar.
		for(int i = 0; i&lt;width; i++)
		{
			//Dock försöker vi bara dra ifrån tillåtna punkter.
			if(kretskort[0][i]=='.')
			{
				//Om det gick att dra en ledning från den här
				// punkten så ökar vi antalet vi kan dra.
				if(makeLine(i, 0)) antal++;
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Antal ledningar: &quot; + antal);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>a0uscqz4u8gt5nsn9gfb5gm1yt66ktk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-kretskortet.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5172</id>
    <revision>
      <id>18255</id>
      <timestamp>2008-03-15T21:43:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>egen grafik</comment>
      <origin>18255</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be" xml:space="preserve">egen grafik</text>
      <sha1>7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Pyramiden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5173</id>
    <revision>
      <id>49506</id>
      <parentid>26726</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49506</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16384" sha1="hhhq4ra3nvqt7zcwk41dxr9r8cjoabp" xml:space="preserve">{{proguppgift|Pyramiden|

[[Bild:Tävlingsprogrammering-pyramiden.png|Färgningen (i starttillståndet) av 
pyramiden i exemplet nedan. Varelsen står på trappsteg (3,1).]] 

I ett klassiskt dataspel ska man styra en liten varelse som hoppar omkring på en pyramid (se figur ovan). Varelsen kan hoppa till “trappstegen” direkt ovanför eller under 
honom. Det är förstås inte tillåtet att hoppa utanför pyramiden. 
När varelsen landar på ett trappsteg byter steget färg; från röd till gul, gul till 
blå eller blå till röd. Skriv ett program 
som läser in hur trappstegen på pyramiden är färgade vid starttillfället och 
skriver ut en hoppsekvens på max 5000 
hopp som färgar om alla trappsteg till 
blåa. Du får starta på vilket trappsteg du 
vill i pyramiden (detta garanterar att en 
lösning alltid finns). Det första trappsteg 
som ändrar färg är det som nås efter första hoppet från starttrappsteget. 

Första raden i pyramid.dat består av 
ett heltal: pyramidens höjd (2 ≤ ''n'' ≤ 40). 
Därefter följer ''n'' rader som beskriver 
hur pyramiden är färgad vid starttillfället, uppifrån och ner. Bokstäverna ’R’ 
(röd), ’G’ (gul) och ’B’ (blå) används för 
att beskriva trappstegen. Åtminstone ett 
trappsteg är inte blått från början. 

Programmet ska skriva ut två rader. Den första raden ska innehålla två heltal: raden 
(där 1 är översta raden) och kolumnen (där 1 är kolumnen längst till vänster) som varel- 
sen ska börja hoppa ifrån. Den andra raden ska bestå av en sträng (max 5000 tecken) 
som beskriver en hoppsekvens. Tecknen för att beskriva hoppen ska vara ’7’ (uppåt- 
vänster), ’9’ (uppåt-höger), ’1’ (nedåt-vänster) eller ’3’ (nedåt-höger). 

Notera att ditt program inte behöver hitta den kortaste hoppsekvensen som färgar pyramiden blå; vilken sekvens som helst med högst 5000 hopp är godkänd. 

'''Exempel:''' Filen pyramid.dat med innehållet 
 4 
 B 
 RG 
 BGR 
 GBRB 

kan exempelvis ge svaret 
 3 1 
 193919193919373737717191991919373737 
}}

== Lösning ==

I det här problemet gäller det att inse att man inte alls behöver testa alla varianter, utan man kan helt enkelt (linjärt) arbeta sig upp från botten till toppen genom att hoppa fram och tillbaka på en och samma ruta tills den blir blå, för att sedan flytta till nästa, i ett sicksack-format mönster. Faktum är att om man studerar output i programexemplet finner man att exakt denna metoden används även där! 
Sedan får man vara försiktig, för det räcker inte att gå till toppen och se om det fungerar, eftersom slumpen (uppgiftsdesignern) avgör om den kommer att bli blå vid det tillfället. För att få det att fungera optimalt måste man testa alla möjliga startpositioner för figuren. En annan optimering man kan göra är att bädda in slut-checken i hopp-functionen, eftersom man då kan täcka även draget före man hoppar till sista, vilket faktiskt dubblar sannolikheten att få rätt på en specifik runda.
Här följer ett programexempel i C++ som gör just det:

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;fstream&gt;
 #include &lt;algorithm&gt;
 #include &lt;string&gt;
 #include &lt;vector&gt;
 using namespace std;
 
 
 {{komm|//*** Declarations ***}}
 
 
 class Pyramiden{
 private:
 	string gostr; {{komm|//The output string}}
 	vector&lt;vector&lt;int&gt; &gt; br; {{komm|//The tiles}}
 	int x,y;      {{komm|//Current position of the figure}}
 	int stX,stY;  {{komm|//Startposition of ditto}}
 	int w;        {{komm|//The height/width}}
 	int numBlue;  {{komm|//Number of blue tiles now}}
 	int endBlue;  {{komm|//Number of tiles totally (number of tiles that must be blue)}}
 
 	Pyramiden(){} {{komm|//Hide the constructor from global use (only the}}
 	              {{komm|// singelton-function can construct a game-solver)}}
 
 	void init(const std::string&amp; file);
 	void go(char dir);
 	void tryRun();
 	void win();
 	void lose();
 public:
 	static Pyramiden* getSingelton();
 	void run(const std::string&amp; file);
 };
 
 
 {{komm|//*** Implementations ***}}
 
 
 {{komm|//Function returning the singelton (there is only one program, right?)}}
 Pyramiden* Pyramiden::getSingelton(){
 	static Pyramiden obj; {{komm|//Initiate on first call (ignore destruction issues)}}
 	return &amp;obj;
 }
 
 {{komm|//Function called at win.}}
 void Pyramiden::win(){
 	cout &lt;&lt; stY+1 &lt;&lt; ' ' &lt;&lt; stX+1 &lt;&lt; '\n'
 		&lt;&lt; gostr &lt;&lt; endl;
 	throw true;
 }
 
 {{komm|//Failure function.}}
 {{komm|//Hopefully never called (at least it wasn't called in the test cases).}}
 void Pyramiden::lose(){
 	cout &lt;&lt; &quot;FAILURE&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 {{komm|//Let the figure jump in selected direction.}}
 {{komm|//May throw exceptions regarding win/lose and out-of-range (without roll-back)}}
 void Pyramiden::go(char dir){
 	gostr+=dir;
 	if(gostr.size()&gt;=5000)throw false;
 
 	if(dir&gt;='7')--y; {{komm|//A bit wierd, but works with the internal format}}
 	else ++y;
 	if(dir=='7')--x;
 	else if(dir=='3')++x;
 
 	++br.at(y).at(x); {{komm|//Change the color of the designated tile}}
 	if(br[y][x]==1){  {{komm|//If it was blue before, but not now,}}
 		--numBlue;    {{komm|//decrement the number of blue tiles}}
 	}
 	if(br[y][x]==3){ {{komm|//If it is going &quot;overflow&quot; and becoming blue again,}}
 		br[y][x]=0;  {{komm|//make it blue and check for win}}
 		++numBlue;   {{komm|// (of course increment the number of blue tiles)}}
 		if(numBlue==endBlue)win();
 	}
 }
 
 {{komm|//Initiate a test-case. That is, load the pyramid and set some used variables.}}
 void Pyramiden::init(const std::string&amp; file){
 	gostr.reserve(5000);
 	char ch;
 	numBlue=endBlue=0;
 	ifstream fin(file.c_str());
 	fin &gt;&gt; w;
 
 	br.resize(w);
 	for(int i=0;i&lt;w;++i){
 		br[i].resize(i+1);
 		for(int j=0;j&lt;=i;++j){
 			fin &gt;&gt; ch;
 			{{komm|//0-&gt;blue, 1-&gt;red, 2-&gt;yellow}}
 			br[i][j]=((ch=='B')?0:((ch=='R')?1:2));
 			if(ch=='B')++numBlue;
 			++endBlue;
 		}
 	}
 }
 
 {{komm|//Try to run the test-case with a certain startposition}}
 void Pyramiden::tryRun(){
 	{{komm|//Run to the down-left if not there already}}
 	while(x || y!=w-1){
 		if(y==w-1)go('7');
 		else go('1');
 	}
 
 	{{komm|//Then while not finished running up the pyramid...}}
 	while(y){
 		bool way=(((w-y)%2)==1); {{komm|//1-&gt;right 0-&gt;left}}
 		int end=(way?y:0);
 
 		{{komm|//First ones: Go to the right/left by going 91/73 until the tile is blue}}
 		{{komm|// and then moving to the next one by 93/71}}
 		while(x!=end){
 			while(br[y][x]){
 				if(way){go('9');go('1');}
 				else{go('7');go('3');}
 			}
 			if(way){go('9');go('3');}
 			else{go('7');go('1');}
 		} 
 
 		{{komm|//Then handle x equals end (must jump in reverse direction)}}
 		while(br[y][x]){
 			if(way){go('7');go('3');}
 			else{go('9');go('1');}
 		}
 
 		{{komm|//Finally, go up}}
 		if(way)go('7');
 		else go('9');
 	}
 
 	{{komm|//At this point, the problem should be solved in 2/3 of the cases.}}
 	{{komm|//Propagate if not (actually just to be consistant).}}
 	throw false;
 }
 
 {{komm|//Run a test-case. Much like a main()-function.}}
 void Pyramiden::run(const std::string&amp; file){
 	init(file);
 	vector&lt;vector&lt;int&gt; &gt; br_copy; {{komm|//Save the original data}}
 	br_copy.swap(br);
 	int numBlue_copy=numBlue;
 
 	for(int i=0;i&lt;(w*2)-1;++i){
 		try{
 			br=br_copy;
 			numBlue=numBlue_copy;
 			gostr.clear(); {{komm|//Reset data}}
 
 			y=stY=w-1-(i%2); {{komm|//Use a new start position...}}
 			x=stX=i/2;
 
 			tryRun(); {{komm|//...and try running!}}
 		}
 		catch(bool ok){ {{komm|//The results are propagated through exceptions (mere}}
 			if(ok)return; {{komm|//return values would require an awful lot of checking)}}
 		}
 	}
 
 	{{komm|// If we can't win in any way we call this slightly depressing function.}}
 	{{komm|// It will hopefully never get to this (actually it might, with a board}}
 	{{komm|//  consisting only of one tile).}}
 	lose();
 }
 
 
 {{komm|//*** Main function ***}}
 
 
 int main(){
 	{{komm|//Run the program, through the singelton.}}
 	Pyramiden::getSingelton()-&gt;run(&quot;pyramid.dat&quot;);
 	return 0;
 }

Här nedan följer ett lösningsexempel i Java. Exemplet löser problemet på så sätt att man börjar på en ruta, hoppar från den rutan till rutan näst längst ner längst till vänster (där qBert står i bilden i uppgiftstexten) och sedan arbetar sig uppåt från botten genom att hoppa på en ruta tills den blir blå och sedan zick-zacka sig till höger. Sedan när man kommit till den sista rutan så finns det tre möjligheter: rutan är blå, rutan är röd, rutan är gul. Om rutan ä blå är vi klara, om rutan är röd så kan vi lösa det hela genom att utföra en viss hoppsekvens (som programmeraren till detta exempel funderat ut med papper och penna), men om rutan är gul så har vi misslyckats.

Vad gör vi då om den sista rutan är gul? Ja då får vi helt enkelt börja om. Då börjar vi på samma ruta, men istället för att hoppa till rutan näst längst ner längst till vänster, så hoppar vi till rutan näst längst ner längst till höger och zick-zackar oss åt vänster för att sedan arbeta oss uppåt systematiskt. Vad om vi inte heller lyckas denna gång? Ja då testar vi bara en annan startruta och sedan återupprepar ovanstående två processer.

Sedan har det i exemplet lagts till en liten kontrollcheck på slutet för att försäkra oss om att hela pyramiden faktiskt är blå.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Pyramiden
{
	//En char-array som beskriver vå pyramid.
	static char [][] pyramid;

	//En backup kopia av vår ursprungliga pyramid. (Innan vi börjat hoppa.)
	static char [][] backup;

	//Sparar hoppsekvensen.
	static String sequence = &quot;&quot;;

	//Startkoordinater.
	static int startX, startY;

	//Pyramidens höjd.
	static int height;

	//Hur många hopp vi hoppat.
	static int antal = 0;

	//Våra nuvarande koordinater i pyramiden.
	static int x, y;

	//Ändrar färg på vår nuvarande ruta.
	public static void change()
	{
		if(pyramid[y][x]=='R') pyramid[y][x] = 'G';
		else if(pyramid[y][x]=='G') pyramid[y][x] = 'B';
		else pyramid[y][x] = 'R';
	}

	//Går ett steg i specifierad riktning.
	//right: Höger, dvs ett hopp snett-höger ner och sedan ett snett-höger upp.
	//Om right==false, dvs left, så sker motsvarande fast för vänster.
	public static void proceed(boolean right)
	{
		if(right)
		{
			jump(3);
			jump(9);
		}
		else
		{
			jump(1);
			jump(7);
		}
	}

	//Hoppar från vår nuvarande ruta på det specifierade sättet.
	//1 = nedåt vänster, 3 = nedåt höger, 7 = uppåt vänster, 9 = uppåt höger.
	public static void jump(int how)
	{
		if(how==1)
		{
			y++; //Vi går ned en rad.
			change(); //Byter färg.
			sequence += &quot;1&quot;; //Registrerar hoppet.
		}
		else if(how==3)
		{
			x++; y++;
			change();
			sequence += &quot;3&quot;;
		}
		else if(how==7)
		{
			x--; y--;
			change();
			sequence += &quot;7&quot;;
		}
		else
		{
			y--;
			change();
			sequence += &quot;9&quot;;
		}

		antal++; //Ett hopp har gjorts.
	}

	//Utför den hoppsekvens som anges av strängen.
	public static void jumpSequence(String s)
	{
		//Går igenom varje tal i strängen.
		for(int i = 0; i&lt;s.length(); i++)
		{
			//Gör om det till en int och hoppar.
			jump( Integer.parseInt(&quot;&quot;+s.charAt(i)) );
		}
	}

	//Metod som hoppar till en ruta tills den är blå.
	//left: Om det är rutan snett-nedåt till vänster vi ska hoppa på.
	//Annars är det rutan snett-nedåt till höger som hoppas på.
	public static void makeBlue(boolean left)
	{
		if(left) //Om vänster.
		{
			//Så länge rutan inte är blå.
			while(pyramid[y+1][x]!='B')
			{
				jump(1); //Hoppar till rutan.
				jump(9); //Hoppar tillbaka.
			}
		}
		else //Om höger.
		{
			while(pyramid[y+1][x+1]!='B')
			{
				jump(3);
				jump(7);
			}
		}
	}

	//Hoppar till en angiven ruta i en lämplig sekvens av hopp.
	public static void jumpTo(int toX, int toY)
	{
		while(true)
		{
			//Vi är klara,
			if(x==toX &amp;&amp; y==toY) break;

			//Om vi står över rutan vi ska till hoppar vi nedåt.
			//Om vi står under hoppar vi uppåt.
			if(y&lt;toY) jump(1);
			else if(y&gt;toY) jump(9);

			//Om vi är till höger om målrutan hoppar vi vänster.
			//Om vi är till vänster hoppar vi höger.
			if(x&gt;toX) proceed(false);
			else if(x&lt;toX) proceed(true);
		}
	}

	//Försöker lösa uppgiften.
	//useX, useY: Rutan ifrån vilken vi ska börja zick-zack hoppa.
	//how: Om vi ska börja zick-zacka åt höger. (Annars vänster.)
	public static boolean solve(int useX, int useY, boolean how)
	{
		//Först hoppar vi till den angivna rutan.
		jumpTo(useX, useY);

		//Anger riktningen vi zickzackar i. (true=höger)
		boolean mode = how;

		//Vilken rad vi är på, samt största index för nuvarande rad.
		int row = y;

		//Nu kör vi.
		while(true)
		{
			//Om vi kommit till översta rutan.
			if(y==0)
			{
				//Gör rutan till vänster blå.
				makeBlue(true);

				//Gör rutan till höger blå.
				makeBlue(false);

				//För många hopp är inte tillåtet.
				if(antal&gt;5000) return false;

				//Om sista rutan är blå, så är vi klara.
				if(pyramid[0][0]=='B')
				{
					return true;
				}
				else if(pyramid[0][0]=='R')
				{
					//Om den är röd, så kan vi utföra följande hoppsekvens för att lösa pusslet.
					jumpSequence(&quot;37193719371&quot;);

					return true;
				}
				else //Annars har vi misslyckats.
				{
					return false;
				}
			}
			else //Zickzackar som vanligt.
			{
				//Hoppar på rutan under oss tills den bli blå.
				//Om vi går åt höger, så är det den under till vänster som gäller.
				makeBlue(mode);

				//Ifall vi går åt höger och kommit till sista rutan.
				if(x==row &amp;&amp; mode)
				{
					//Då ska vi börja gå åt vänster snart.
					mode = false;

					//Gör rutan nedåt höger till blå.
					makeBlue(mode);

					//Hoppar uppåt till nästa rad.
					jump(7);

					//Nästa rad har en färre ruta i sidled.
					row--;
				}
				else if(x==0 &amp;&amp; !mode) //Ifall vi går åt vänster och kommit till &quot;sista rutan&quot;.
				{
					//Då ska vi börja gå åt höger snart.
					mode = true;

					//Gör rutan nedåt till vänster blå.
					makeBlue(mode);

					//Hoppar upp en rad.
					jump(9);

					//Denna rad har en mindre ruta i sidled.
					row--;
				}
				else //Annars gör vi hoppen som tar oss en ruta i sidled.
				{
					proceed(mode);
				}
			}
		}
	}

	//Nollställer.
	public static void reset()
	{
		sequence = &quot;&quot;;
		antal = 0;

		//Återställer pyramiden till sitt ursprungliga skick.
		for(int i = 0; i&lt;height; i++)
		{
			pyramid[i] = Arrays.copyOfRange(backup[i], 0, i+1);
		}
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen pyramid.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\pyramid.dat&quot;));

		height = scan.nextInt();

		//Skapar vår pyramid.
		pyramid = new char [height][height];
		backup = new char [height][height];

		//Läser in pyramiden.
		for(int i = 0; i&lt;height; i++)
		{
			String s = scan.next();

			pyramid[i] = s.toCharArray();
			backup[i] = s.toCharArray();
		}

		//Har vi löst pusslet?
		boolean solved = false;

		//Går igenom pyramiden och testar varje ruta som startruta.
		for(int i = 0; i&lt;height; i++)
		{
			for(int j = 0; j&lt;=i; j++)
			{
				//Anger starkoordinater.
				x = startX = j;
				y = startY = i;

				//Vi försöker lösa problemet genom att först hoppa till rutan
				// näst längst ner längst till vänster och höger zickzacka.
				if( solve(0, height-2, true) )
				{
					solved = true;
					break;
				}

				//Ifall det inte gick måste vi nollställa.
				reset();

				//Vi försöker lösa problemet genom att först hoppa till rutan
				// näst längst ner längst till höger och vänster zickzacka.
				if( solve(height-2, height-2, false) )
				{
					solved = true;
					break;
				}

				//Om det inte gick, nollställ!
				reset();
			}

			//Ifall problemet är löst, avbryt.
			if(solved) break;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println((startY+1) + &quot; &quot; + (startX+1) + &quot;\n&quot; + sequence);

		/*** Kontrollcheck ***/
		System.out.println(&quot;\nAntal: &quot; + antal);

		for(int i = 0; i&lt;height; i++)
		{
			for(int j = 0; j&lt;=i; j++) System.out.print(pyramid[i][j]);
			System.out.println();
		}
		/*********************/
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>hhhq4ra3nvqt7zcwk41dxr9r8cjoabp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-pyramiden.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5174</id>
    <revision>
      <id>18259</id>
      <timestamp>2008-03-16T06:44:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>egen grafik</comment>
      <origin>18259</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be" xml:space="preserve">egen grafik</text>
      <sha1>7jipc8etajeufc02441nu3rhwctm9be</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Medicinsk grundkurs/Sjukvård och omsorg i Sverige - vem gör vad?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5175</id>
    <revision>
      <id>23487</id>
      <parentid>18281</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T12:33:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23487</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4609" sha1="br2e2b4ljcfd2szxt69w2w5d4m4wajr" xml:space="preserve">= Sjukvård och omsorg i Sverige - vem gör vad? =
När en människa behöver någon form av hjälp, antingen för att bli frisk från en sjukdom eller för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med en sjukdom eller ett handikapp som han eller hon inte kommer att bli frisk från, så är det många olika delar av samhället och olika yrkesgrupper som ska samarbeta. Olika aktörer bidrar med olika saker. Det här kapitlet ska ge en liten översikt över aktörer som på olika sätt är inblandade när en person behöver omsorg eller hjälp på grund av en sjukdom. 

Många sjuka och handikappade har anhöriga som deltar i vården. Anhöriga kan ofta göra mycket. De känner personen och vet hur han eller hon är och vad han eller hon behöver för att må bra. Många gånger för också de anhöriga patientens/vårdtagarens talan till myndigheter och liknande. Det är kanske extra vanligt för personer som av någon anledning inte kan uttrycka sig så bra själva, som t ex dementa, utvecklingsstörda, psykiskt funktionshindrade eller barn. Många anhöriga upplever det som värdefullt att kunna bidra i vården av sin sjuka släkting/vän, men man ska också tänka på att även de anhöriga måste ges en chans att vila och koppla av för att själva må bra, så att de inte bränner ut sig. Ibland kan vård- och omsorgspersonal behöva hjälpa till att avlasta anhöriga i detta. Många anhöriga kan känna otillräcklighets- och skuldkänslor över att inte kunna hjälpa till så mycket som de skulle vilja. Det kan till exempel röra sig om ett par som sett fram mot en tid tillsammans efter pensionen men där den ena drabbas av någon sjukdom och den andra inte klarar av att utföra all omsorg. I sådana sammanhang kan det väckas skuldkänslor hos den a§nhörige, som ibland kan ta sig uttryck som ilska riktad mot vård- och omsorgspersonalen. Här gäller det att se bortom det som den anhörige visar upp, och fundera över bakomliggande orsaker. Det här betyder givetvis inte att all ilska som anhöriga kan känna mot sjukvårdspersonal eller personal på ett boende beror på skuldkänslor, utan bara att det är en sak som är bra att ha med i bakhuvudet att det kan finnas med. 

Anhöriga kan som sagt dock bidra med mycket i vården, kanske framför allt eftersom de som sagt känner vårdtagaren sedan tidigare. Samtidigt kan det vara svårt att se en bekant försämras och behöva hjälp med saker som han eller hon kanske klarade av själv tidigare. Det är också viktigt att inte utelämna anhöriga från vården, utan att låta dem delta med de insatser som de och vårdtagaren vill. Olika anhöriga har olika livssituationer och det gör att de kan hjälpa till olika mycket och med olika saker, och det måste man respektera. Vissa vårdtagare har dessutom många och nära anhöriga, medan andra kanske inte har en enda person som de ser som anhörig. I vissa fall finns det väntjänster som kan ställa upp med besök och sociala aktiviteter. Sådana väntjänster består vanligen av frivilliga som arbetar oavlönat med att t ex hälsa på gamla och helt enkelt vara ett sällskap. Väntjänster drivs dels av vissa kyrkor och dels av organisationer som till exempel Röda korset. 

== Kommunen ==
===Hemtjänst===
Kommunen ansvarar för att ge kommunens invånare hjälp i hemmet så att de klarar av att bo kvar hemma, eller om det inte går, ett annat boende. Hemtjänsten består ofta av vårdbiträden eller undersköterskor som gör hembesök hos de kommuninvånare som har hemtjänst och hjälper till med dagliga sysslor. Hemtjänsten kan till exempel hjälpa till med uppstigning, påklädning, måltider, personlig hygien, städning och liknande. I vissa fall kan kommunen köpa in hemtjänst av ett privat företag. Hur det fungerar varierar från kommun till kommun. Det är särskilda biståndshandläggare på kommunen som beslutar vilka som har rätt till hemtjänst och vilka insatser man har rätt att få hjälp med. Den som har hemtjänst får betala ett belopp för hemtjänsten, som beror dels på hans eller hennes inkomst och dels på hur mycket hjälp han eller hon får av hemtjänsten.

===Boende===
Vissa sjukdomar och handikapp kan göra att man inte klarar av att bo i sin tidigare bostad, i alla fall inte utan att den på något sätt förändras. Ibland kan det räcka med att man får olika former av hjälpmedel utprövade, ibland kan bostaden behöva byggas om och ibland kan man behöva flytta till ett specialanpassat boende med personal som kan hjälpa en med dagliga behov.

[[Kategori:Medicinsk grundkurs]]</text>
      <sha1>br2e2b4ljcfd2szxt69w2w5d4m4wajr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Medicinsk grundkurs/Skelettet, lederna och musklerna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5176</id>
    <revision>
      <id>49247</id>
      <parentid>49246</parentid>
      <timestamp>2020-01-29T13:18:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Sotiale</username>
        <id>3442</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Sotiale</comment>
      <origin>47467</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4687" sha1="n0ua3rzjtxslsd7hj4z99ms60karnyd" xml:space="preserve">Ven bryts ner

=Skelettet, lederna och musklerna=
Skelett, leder och muskler sammanfattas ibland under begreppet rörelseapparaten. Tillsammans hjälper de till att ge kroppen stadga, att möjliggöra olika kroppsställningar (liggande, stående, sittande etc) och att göra så att vi kan röra oss. 

==Det friska skelettet==
Skelettet består av ben, som sitter samman med andra ben via leder. Lederna stabiliseras av ledband, eller ligament. Till benen fäster muskler, som kan dras ihop så att benen rör på sig. 

Ben är ett av kroppens hårdaste material. Man skulle kunna tro att benvävnad är en död vävnad som inte förändrar sig, men så är det inte. Skelettet är tvärtom en i allra högsta grad levande vävnad, som förändrar sig och byggs om, allt efter hur det används. De delar av skelettet som belastas och används blir starkare, medan de delar som inte används kommer att bli svagare och skörare. Hela tiden bryts ben ner och byggs upp. Genom att styra takten på nedbrytningen och uppbyggandet kan kroppen styra var skelettet ska vara starkare eller svagare. Om uppbyggandet går snabbare än nedbrytningen förstärks skelettet, och om nedbrytningen går snabbare än uppbyggnaden försvagas skelettet. Anledningen till att kroppen försvagar skelett som inte används är att ben, liksom all annan vävnad, har en viss vikt och kräver energi, och kroppen tycker allmänt sett inte om att bära runt på saker den inte har nytta av. Om en person är passiv och har ett stillasittande liv kommer hans eller hennes skelett alltså att försvagas och bli skörare, och risken för att få frakturer ökar. 

Man kan säga att ben består av två delar, nämligen celler och sk extracellulärt matrix. Extracellulär betyder 'utanför cellerna' och matrix betyder ungefär nätverk. Det extracellulära matrixet i benvävnad består av äggviteämnen och kristaller av ett ämne som heter hydroxyapatit, ett hårt mineral som bildas av skelettets celler. Den största delen av ett ben består av matrix. Cellernas uppgift är att tillverka nytt benmatrix och att bryta ner benmatrix. 

Man delar in kroppens ben i två olika typer, nämligen rörben och platta ben. Rörbenen är exempelvis över- och underarmarnas, och likaså benens ben, medan platta ben till exempel finns i skallen och i händer och fötter. Ett ben består av en yttre del av mer massivt, kompakt ben, som kallas kortikalt ben, och en inre del där benvävnaden har en struktur som närmare liknas en tvättsvamp, sk spongiöst ben. I hålrummen som finns i det spongiösa benet finns bland annat blodkärl och benmärg. Det hårda, kompakta, kortikala benet har som uppgift att ge stadga och att skydda inre organ(till exempel kraniet som skyddar hjärnan, revbenen som skyddar hjärta och lungor och bäckenet som skyddar inre könsorgan, stora blodkärl, tarmar och urinblåsa). Kotorna har som uppgift att skydda ryggmärgen, bland annat, men också att ge stadga åt ryggen och hålla upp huvudet och armarna. Det spongiösa benet är tack vare sin struktur mer elastiskt, och fungerar som stötdämpare och genom att ta upp mekaniska krafter och belastning när vi till exempel går eller springer. Även lederna har en viktig roll i det, som vi kommer att återkomma till. 

===Det extracellulära matrixet===
Benvävnadens extracellulära matrix är alltså den del av benvävnaden som inte är celler (extra- betyder &quot;utanför&quot;). Den huvudsakliga beståndsdelen är proteinet(äggviteämnet) kollagen, en stor molekyl som är viktig i flera olika sorters bindväv och stödjevävnad i kroppen. Kollagenet i ben är mineraliserat, dvs det finns kristaller av mineralet hydroxyapatit som står för benets hårdhet. Det extracellulära matrixet bildas av cellerna i skelettet. Vissa celler bildar hela tiden nytt extracellulärt matrix, medan andra bryter ner det. På så sätt ombildas hela tiden matrixet. Vid vissa sjukdomar har inte matrixet korrekt sammansättning, och det kan då leda till benskörhet och ökad risk för frakturer.

===Benvävnadens celler===
I benvävnad finns som sagt också celler. Det finns olika typer av celler, som har olika funktioner, nämligen ''osteoblaster'', ''osteoklaster'' och ''osteocyter''. 

:''Osteoblaster'' är de benuppbyggande cellerna. Deras uppgift är att skapa nytt extracellulärt matrix genom att bilda kollagen och se till att det kristalliseras.
:''Osteoklaster'' är de nedbrytande cellerna. Deras funktion är att bryta ner benvävnaden så att ny benvävnad kan bildas.
:''Osteocyter'' är de celler som underhåller skelettet och deras funktion är främst att transportera blod

[[Kategori:Medicinsk grundkurs]]</text>
      <sha1>n0ua3rzjtxslsd7hj4z99ms60karnyd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Projekt/Läroböcker</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5182</id>
    <revision>
      <id>26576</id>
      <parentid>24358</parentid>
      <timestamp>2009-11-19T17:47:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Steen919</username>
        <id>1866</id>
      </contributor>
      <origin>26576</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1208" sha1="an5vpeot23hri9680lxc1drll3jysjt" xml:space="preserve">Läroböcker kan sägas vara huvudprojektet på wikibooks och här kan du lägga till Läroböcker som saknas.

*Teknik
**Datakörkortet (''motsv.'' - användbar exempelvis för gymnasieskolans obligatoriska kurs i ordbehandling mm. Bör göras med alternativa instruktioner/uppgifter/illustrationer för olika versioner av MS Office/StarOffice/OpenOffice.org)
**Programmering för gymnasieskolan (Programmering A/B/C)

*[[Matematik]]
**[[Matematik/Grundskola|Matematik, nivå 1 = bas, räknesätt o dylikt (på lätt svenska).]]
**[[Matematik/Gymnasieskola/Komvux|Matematik, nivå 2 = Gymnasienivå.]]
**[[Matematik/Universitet|Matematik, nivå 3 = Universitetsnivå.]]

*[[Elektroteknik]]
**[[Elektroteknik/Grundskolan|Elektroteknik på Grundskolenivå]]
**[[Elektroteknik/Gymnasiet|Elektroteknik på Gymnasienivå]]


*[[Historia]]
**[[Historia/Grundskola|Historia på Grundskolenivå (Samhällsorientering)]]
**[[Historia/Gymnasiet|Historia på Gymnasienivå]]
**[[Historia/Universitet|Historia för Universitetsnivå]]

== Projektsidor ==

*[[/Språk/]]
Hela avdelningen Lär dig språk behöver omstruktureras

*[[/Geografi/]]
Ett seriöst geografiprojekt har startats . [[/Geografi/|Projekt Geografi]]</text>
      <sha1>an5vpeot23hri9680lxc1drll3jysjt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Önskelista/Matematik</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5183</id>
    <revision>
      <id>18322</id>
      <timestamp>2008-03-20T04:01:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: **[[Matematik/Gymnasieskola/Komvux|Matematik, nivå 2 = Gymnasienivå.]] ***[[Matematik/Euklidisk geomteri|Euklidisk geomteri]]  **[[Matematik/Universitet|Matematik, nivå 3 = Universitetsn...</comment>
      <origin>18322</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1098" sha1="oesun5hu4no2qjs8cadilhpzbzrixwi" xml:space="preserve">**[[Matematik/Gymnasieskola/Komvux|Matematik, nivå 2 = Gymnasienivå.]]
***[[Matematik/Euklidisk geomteri|Euklidisk geomteri]]

**[[Matematik/Universitet|Matematik, nivå 3 = Universitetsnivå.]]
***[[Matematik/Den formella matematikens grunder|Den formella matematikens grunder - grundläggande om bevisföring, (sats)logik, 'matematisk filosofi' o.s.v.]]
***[[Matematik/Dynamiska system och fraktaler|Dynamiska system och fraktaler]]
***[[Matematik/Matematisk analys/en variabel|Matematisk analys 1 - en variabel]]
***[[Matematik/Matematisk analys/flera variabler|Matematisk analys 2 - flera variabler]]
***[[Matematik/Matematisk analys/en komplex variabel|Matematisk analys 3 - en komplex variabel]]
***[[Matematik/Matematisk analys/flera komplexa variabler|Matematisk analys 4 - flera komplexa variabler]]
***[[Matematik/Differentialekvationer|Differentialekvationer]]
***[[Matematik/Integralekvationer|Integralekvationer]]
***[[Matematik/Matematisk analys/Vektoranalys|Matematisk analys - vektoranalys]]
***[[Matematik/Matematisk analys/Funktionalanalys|Matematisk analys - funktionalanalys]]</text>
      <sha1>oesun5hu4no2qjs8cadilhpzbzrixwi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Utskriftssida</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5184</id>
    <revision>
      <id>28690</id>
      <parentid>20366</parentid>
      <timestamp>2010-07-10T10:13:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28690</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="650" sha1="p271u1r3b1bp2ou6yzcq5vtek2jgydh" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Image:Exquisite-print printer.png|50px|none|Wikibooks]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 70px;&quot;&gt;En  '''''[[{{{1|/Utskriftssida/}}}|utskriftsversion]]''''' av denna sida finns tillgänglig.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;&lt;nowiki&gt;{{Utskriftssida}}&lt;/nowiki&gt; länkar till till aktuell sidas undersida /Utskriftssida/.&lt;br&gt;För att länka till annan sida skriv &lt;nowiki&gt;{{Utskriftssida|Sidans namn}}&lt;/nowiki&gt;.[[Kategori:Mallar|Utskriftssida]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>p271u1r3b1bp2ou6yzcq5vtek2jgydh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Baskemölla</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5186</id>
    <revision>
      <id>24467</id>
      <parentid>21325</parentid>
      <timestamp>2009-08-12T11:25:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Bytte kategori för att få lite ordning</comment>
      <origin>24467</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="96" sha1="qgidumjpv8rol8g5a2pmgkjk92h6753" xml:space="preserve">Huvudartikel:&lt;br&gt;
[[Historiska berättelser från Baskemölla]]
[[kategori:Historien per plats]]</text>
      <sha1>qgidumjpv8rol8g5a2pmgkjk92h6753</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Sällskapsspel/Risk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5213</id>
    <revision>
      <id>46763</id>
      <parentid>20955</parentid>
      <timestamp>2016-10-26T13:12:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>212.3.30.140</ip>
      </contributor>
      <comment>ändrade flara till flera</comment>
      <origin>46763</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4595" sha1="8ssbdrotr585j7eiqvfbr2fi9j44tqy" xml:space="preserve">[[Image:Risk game map.png|thumb|350px|Risk omfattar ca 40 länder i sex kontinenter.]]
'''Risk''' är ett strategispel för två eller fler spelare. Oftast inte fler än sex-åtta, såvida man inte väljer att spela i lag.

==Upplägg==
Det finns 40 länder, som omfattar större sex områden, kontinenter. De är Nordamerika, Sydamerika, Europa, Afrika, Asien och Australien. 

Till spelet hör också uppdragskort, landkort och arméer att sätta ut på spelplanen. 

==Innan spelets början==
Spelet börjar med att landkorten delas ut till spelarna, så att ett så jämnt antal landkort ges till varje spelare, det är de länderna spelaren har i början av spelet. 

Efter detta delas uppdragskorten ut. Uppdragskorten innefattar olika uppdrag, till exempel &quot;Utrota de gula arméerna (om du själv är de gula arméerna, utrota istället de blå arméerna)&quot;, &quot;Ta hela Europa och Nordamerika&quot; eller &quot;Erövra 24 länder efter eget val&quot;, och delas ut slumpmässigt till spelarna, som alltså vinner när de slutfört uppdraget. 

[[Image:RiskSoldier.jpg|thumb|left|Lila, grön och röd armé.]]
När detta skett sätts arméer ut. Varje spelare har en var sin färg på sina arméer, och sätter ut minst en armé på varje land spelaren innehar. Efter det sätts ca: 10-15 arméer till ut godtyckligt. 

==Spelet==
Risk går alltså ut på att klara av ett uppdrag. Detta görs genom att anfalla motspelarens länder. 

I början av varje tur får varje spelare ett visst antal nya trupper att sätta ut. Spelaren får antalet länder delat på 3 (om spelaren har 15 länder får den 5 arméer), och minst 3 arméer. Om spelaren har en kontinent får den extra arméer, utifrån den här uppställningen:
{| class=&quot;wikitable&quot;
!Kontinent !!Kontinent
|-
|Asien
|7
|-
|Nordamerika
|5
|-
|Europa
|5
|-
|Afrika
|3
|-
|Sydamerika
|2
|-
|Australien
|2
|}

[[Image:Risk-dice-example.jpg|thumb|Röda tärningar används ofta för anfallare, och vita för försvarare.]]
Efter att spelaren har satt in trupper får han eller hon attackera. För att attackera måste man ha minst två trupper i landet man vill attackera från, en som stannar i landet och en eller flera att attackera med. Man får bara attackera länder som gränsar till länder där man själv har trupper. Anfallet går ut på att anfallaren får slå så många tärningar som han har anfallare, dock max tre. Försvararen väljer innan anfallaren kastat om han vill försvara sig med en eller två tärningar(om han har två eller fler trupper i landet). Om det blir lika vinner alltid försvararen. Striden går till så, att man jämför de två högsta tärningarna med varandra, och de två nästhögsta med varandra. 

''Exempel: Om anfallaren får tärningskasten '''4, 3, 3''', och försvararen får kasten '''3, 2''' jämförs tärningarna '''4''' för anfallaren och '''3''' för försvararen, där '''4''' alltså vinner. Efter det jämförs '''3''' för anfallaren och '''2''' för försvararen, där '''3''' (anfallaren) vinner. Om försvararen däremot fått '''3, 3''' hade försvararen vunnit andra tärningen. ''

Det som händer om man vinner är att motståndaren förlorar en armé. När försvararens arméer i ett land är slut får anfallaren landet, men anfallaren måsta alltid lämna kvar en armé i landet den kommer ifrån. När anfallarens arméer är slut händer ingenting, en armé är dock kvar. 

När spelaren är klar med sina anfall får han flytta trupper från ett land till ett angränsande (man behöver inte anfalla alls dock). Om man lyckats ta ett land får man ett landkort, där det finns en antingen infanteri, kavalleri eller artilleri-figur. När man har tre kort kan man lägga ut dem, och få extra arméer. De kan läggas ut när som helst man är i tur. Man kan alltså inte växla in det när man plockar kortet som avslutning på sin omgång. Man får antalet arméer utifrån följande tabell:

{| class=&quot;wikitable&quot;
!Kombination !!Antalet arméer!!Bild
|-
|Tre stycken infanteri
|4 arméer
|[[Image:RiskSoldier.jpg|40px]]
|-
|Tre kavaleri
|6 arméer
|[[Image:RiskCavalry.jpg|40px]]
|-
|Tre artilleri
|8 arméer
|[[Image:RiskCannon.jpg|40px]]
|-
|Tre olika kort
|10 arméer
|?
|}

När detta är gjort är det nästa spelares tur, och den spelaren upprepar ovanstående procedur.

Detta pågår fram till dess att spelarna klarat av sina uppdrag. Exempel på vanliga uppdrag är ''Utrota en annan armé'',  ''Ta över två kontinenter'' eller ''Erövra 24 länder''. Man kan också spela med uppdraget att ta över hela världen. 

[[Kategori:Sällskapsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>8ssbdrotr585j7eiqvfbr2fi9j44tqy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Förord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5214</id>
    <revision>
      <id>46239</id>
      <parentid>38797</parentid>
      <timestamp>2015-11-28T13:01:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>77.218.240.169</ip>
      </contributor>
      <origin>46239</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1214" sha1="royqfsqzznt8w2cla0bzfv0i176iivb" xml:space="preserve">[[Kategori:Spelboken]]

Detta är en samlingsvolym innehållande de spel &amp; liknande sysselsättningar som finns på wikibooks. Lägg gärna till dom spel som ni tycker platsar.
Viktigt att tänka på är att reglerna för ett spel kan gå från mun till mun eller kanske generation till generation. Då kan det bli mindre eller större variationer i reglerna. Finns det standard för ett spel är det den som gäller. 

Mycket nöje


&lt;center&gt;&lt;u&gt;  Kategorier: &lt;/u&gt;&lt;/center&gt;
&lt;center&gt; - [[:kategori:Brädspel|Brädspel]] - [[:kategori:Kortspel|Kortspel]] - [[:kategori:Kortkonster|Kortkonster]] -  [[:kategori:Patienser|Patienser]] - [[:kategori:Sällskapsspel|Sällskapsspel]] - [[:kategori:Tärningsspel|Tärningsspel]] - &lt;/center&gt;


&lt;center&gt;&lt;u&gt;  Önskelistor &lt;/u&gt;&lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[Wikibooks:Önskelista/Kortspel|Önskelista Kortspel]]  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[Wikibooks:Önskelista/Sällskapsspel|Önskelista Sällskapsspel]]  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[Wikibooks:Önskelista/Tärningsspel|Önskelista Tärningsspel]]  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[Wikibooks:Önskelista/Brädspel|Önskelista Brädspel]]  &lt;/center&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;center&gt;&lt;big&gt;'''[[Stora Spelboken|Åter till Stora Spelbokens huvudsida]]'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;</text>
      <sha1>royqfsqzznt8w2cla0bzfv0i176iivb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Tinget</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5219</id>
    <redirect title="Wikibooksdiskussion:Tinget" />
    <revision>
      <id>18440</id>
      <parentid>18439</parentid>
      <timestamp>2008-03-25T00:56:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Tar bort rödlänk på senaste ändringar + diskussion rätt ställe</comment>
      <origin>18440</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="2hik2qqb1shkio8ahk273ywho4ehknt" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Wikibooksdiskussion:Tinget]]</text>
      <sha1>2hik2qqb1shkio8ahk273ywho4ehknt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tryck.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5221</id>
    <revision>
      <id>18450</id>
      <timestamp>2008-03-25T07:56:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mfr02</username>
        <id>755</id>
      </contributor>
      <comment>Bilden tagen och med tillstånd publicerad av PerN Moderator på forumet forum.robsoft.nu

http://forum.robsoft.nu/memberlist.php?mode=viewprofile&amp;u=33</comment>
      <origin>18450</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="151" sha1="jgngbqh6scygungq4zhz1gm7nnv61z0" xml:space="preserve">Bilden tagen och med tillstånd publicerad av PerN Moderator på forumet forum.robsoft.nu

http://forum.robsoft.nu/memberlist.php?mode=viewprofile&amp;u=33</text>
      <sha1>jgngbqh6scygungq4zhz1gm7nnv61z0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Olika typer av tärningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5223</id>
    <revision>
      <id>20943</id>
      <parentid>18471</parentid>
      <timestamp>2008-08-06T23:06:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>20943</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3512" sha1="0lt51o89k7yuc7097c0cej84b2pb47q" xml:space="preserve">[[Bild:Dados 4 a 20 caras.jpg|right|thumb|En uppsättning tärningar med 4, 6, 8, 10, 12 och 20 sidor]]
==Olika typer av tärningar==
Tärningar  benämns ofta med ett stort T följt av antalet sidor på tärningen. Antalet tärningar som ska slås anges först. Exempelvis &quot;2T6&quot; innebär då att man ska slå två 6-sidiga tärningar och addera resultatet.

[[Image:4-sided dice 250.jpg|thumb|left|En T4]]
===Fyrsidig tärning===
Den fyrsidiga tärningen (T4) har formen av en tetraeder (en pyramid med triangelformad bas).

Tärningen är unik för att det är den enda standardtärningen som man inte läser av på en övre sida som är parallell med underlaget. Istället läser man den enda siffran som är rättvänd vilket antingen är i toppen eller basen beroende på hur tärningen är utformad. Fyrsidiga tärningar används främst i rollspel.
[[Bild:Dice.jpg|thumb|Två sexsidiga tärningar]]
===Sexsidig tärning===
En normal T6 numreras från 1 till 6 och är uppbyggd så att det högsta talet är på motsatt sida med det minsta, och det näst högsta på motsatt sida med det näst minsta, och så vidare. Till exempel: På en T6 är 6 och 1 på motsatta sidor, och 5 och 2 är på motsatta sidor, likaså 3 och 4.
===Åttasidig tärning===
Den åttasidiga tärningen (T8) har formen av en oktaeder (två pyramider med kvadratiska baser riktade mot varandra).

[[image:10-sided_dice_250.jpg|thumb|Tiosidig tärning]]
===Tiosidig tärning===
Den tiosidiga tärningen (T10) har en komplicerad form bestående av tio oregelbundna tetragoner och är vanligen numrerad 0-9. Med två tiosidiga tärningar, en för tiotal och en för ental, slås tärningsslaget T100. 

[[Image:D12 antiprism.jpg|thumb|left|En ovanlig T12:a]]
===Tolvsidig tärning===
Den tolvsidiga tärningen (T12) har formen av en dodekaeder, ett kantigt klot där varje sida är en pentagon. Summan av motstående fält är 13.
Den tolvsidiga tärningen är vanlig i rollspel.

[[Image:20-sided dice 250.jpg||thumb|right|En T20]]
===Tjugosidig tärning===
Den tjugosidiga tärningen (T20, eller på engelska &quot;d20&quot;)) har formen av en ikosaeder, ett kantigt klot där varje sida är en triangel. Summan av de motstående sidorna är 21. Ibland förekommer dock numrering 0-9 två gånger eller 00-90 två gånger, i stället för en tiosidig tärning. Den tjugosidiga tärningen är vanlig i rollspel.
 
[[Bild:D34.jpg|thumb|left|T34:or är ovanliga]]
===Andra tärningstyper===
Det förekommer också mer udda tärningstyper såsom tärningar med till exempel 3, 5, 7, 14, 24, 30, 50 eller 100 sidor liksom vanliga tärningar med annan numrering eller andra symboler. Vanligtvis är de ovanliga tärningarna förknippade med specifika spelsystem (som till exempel [[Fudge (rollspel)|Fudge]]). Det går att tillveka en tärning med valfritt antal sidor genom att fasa av en cylinder på ett sådant sätt att den får rätt antal sidor. Ändarna bör då rundas av så att den aldrig blir stående på änden.
[[Bild:Probabilite nd6.png|thumb|Ett diagram över vilka tal som är lättast att få, med 1, 2, 3 eller 4 [[T6]]:or.]]

===Speciella tärningsslag===
* '''T2''' kan slås med hjälp av ett mynt.
* '''T2''' kan slås med en fyrsidig tärning, dividera resultatet med två och avrunda uppåt.
* '''T2''' kan slås med en sexsidig tärning, dividera resultatet med tre och avrunda uppåt.
* '''T3''' kan slås med en sexsidig tärning, dividera resultatet med två och avrunda uppåt.


[[kategori:Tärningsspel|Tärningar]]</text>
      <sha1>0lt51o89k7yuc7097c0cej84b2pb47q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Brynost</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5227</id>
    <revision>
      <id>56331</id>
      <parentid>56330</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:20:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>wp</comment>
      <origin>56331</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1336" sha1="dumos07bf5pvy1jiybygjjezzg6uu2n" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
'''Brynost''' är en traditionell maträtt som troligtvis finns i hela Sverige, och innehåller mjölk, vetemjöl, ägg, och ostlöpe. Det finns även recept utan ägg. Hälsingeostkaka är en brynost från Hälsingland. Vad som skiljer brynost från småländsk ostkaka är bristen på mandel och att den ofta steks i skivor. Hälsingeostkaka serveras ofta med saftsås. Följande recept är från Bohuslän.
		
==Ingredienser==
*5 l ej homogeniserad mjölk 
*1 ägg 
*1,5 dl mjöl 
*1 msk ostlöpe 

 
==Tillagning==
#Värm mjölken (ej homogeniserad) till 37 grader. 	 
#Vispa i en särskild bunke, ägget och mjölet. 	 
#Häll sedan detta i mjölken tillsammans med 4 msk ostlöpe. 	 
#Rör tills det ystar/skär sig, cirka 10 minuter.	 
#Låt stå 5 min. 	 
#Tag upp all &quot;ost&quot; och lägg i ett tygstycke, varefter vasslen pressas ut.	 
#Smörj en form med smör och lägg i osten. 	 
#In i ungen på 175 grader en dryg timma.	 
#Låt kallna 	 
#Skär upp den i bitar. Osten ska skäras upp i bitar om tjocklek på ca 1 cm. 	 
#Stekes sedan långsamt. 	 
	 
==Servering==
Ätes oftast med socker på.
 
==Tips==
Bitarna går utmärkt att frysa, före moment 10 (uppskärningen).

{{wikipedia}}
[[Kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Osträtter|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>dumos07bf5pvy1jiybygjjezzg6uu2n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Vad Wikibooks är</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5228</id>
    <revision>
      <id>18481</id>
      <timestamp>2008-03-26T14:04:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Började på en &quot;Vad wikibooks är&quot;-artikel, gör vädligt gärna klart den.</comment>
      <origin>18481</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1771" sha1="oc528ozsg4yil3en726uc4ehnmhozhm" xml:space="preserve">''Den här sidan är inte klar, skriv gärna klart den!''
----
Syftet med den här sidan är att försöka definera vad Wikibooks är - och inte är - för någonting och vad som skiljer det från andra Wikimediaprojekt.

== Vad är Wikibooks? ==
Sammanfattat är Wikibooks en samling böcker, främst läroböcker, som alla kan redigera.


== Vad Wikibooks inte är ==
Följande är en lista på vad Wikibooks inte är, det är trots allt lättare att veta vad man skall undvika om den här listan finns.

===Wikiboks är inte en ordbok===
Även om en ordbok är en typ av bok så har vi ett systerprojekt som fyller detta syftet alldeles utmärkt, [[wikt:|Wiktionary]]!

=== Wikibooks är inte en gratis wiki-host ===
Du får inte hosta din egen hemsida, blogg eller wiki på Wikibooks. Är du intresserad att använda wikitekniken till något annat än vad Wikibooks handlar om finns det många sajter som erbjuder wiki-hosting, både gratis och mot betalning. Du kan också installera en wikimjukvara på din egen server.

Wikiböcker är inte personliga hemsidor. Wikibookianer har sina egna personliga sidor, men dessa är främst ämnade för att hålla information relevant till ens författarskap. Om du letar efter att ha en egen hemsida som inte är relaterat till Wikibooks hänvisar vi till de många webhostingföretagen på Internet.

=== Wikibooks är inte en encyklopedi ===
Wikibooks är en källa för manualer och läroböcker, det är inte en encyklopedi. Wikiböckers sidor är inte egna encyklopediformaterade artiklar. För en encyklopedi kan du besöka vårat systerprojekt: [[w:|Wikipedia]].


=== Wikibooks är inte en nyhetstjänst ===
Nyhetsartiklar hör inte hemma här på Wikibooks, de trivs bäst på vårat systerprojekt [[n:|Wikinews]].</text>
      <sha1>oc528ozsg4yil3en726uc4ehnmhozhm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Flapjack</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5229</id>
    <revision>
      <id>54602</id>
      <parentid>29130</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:25:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54602</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1867" sha1="0bsfqlaqcgncellmr2czqv7jsg6wxwl" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Flapjack''' är en brittisk kaka. Den är fri från vetegluten men innehåller havregryn.

==Ingredienser==
För hel långpanna:&lt;br&gt;
300 g smör (+ lite för plåten)&lt;br&gt;
200-300 g råsocker (ung. 2.3-3.5 dl) &lt;br&gt;
4 msk ljus sirap&lt;br&gt;
700 g havregryn (ung. 2 l)&lt;br&gt;
Ev. en nypa salt&lt;br&gt;

'''Smaksättnig efter önskemål:'''
* Bitar av torkad frukt
* Krossade nötter
* Kanel
* Mörk choklad som garnering (400g)

==Tillagning==
Värm ugnen till 150°C.

Värm smöret, sockret och sirapen i en kastrull tills smöret smält och blandningen har antagit en fin, gyllene färg. Om smöret du använder är osaltat är det gott att tillsätta en nypa salt. Vill du smaksätta din flapjack med något så gör det nu, låt matkonstnären i dig få utlopp för sina böjelser.

Tillsätt havregryn och blanda till en smet.

Häll smeten i en smord långpanna och fördela smeten jämntjockt över hela ytan, platt och fint. Stoppa in formen i ugnen och baka tills kakan fått en jämn, gyllenbrun färg (25 minuter). Gör dubbel sats om du vill göra en hel långpanna.

Ta ut och låt svalna i cirka fem minuter. Vill du ha ett lager mörk choklad på så är det nu du  breder ut det över kakan. Choklad smälts över vattenbad eller i micron. Skär sedan kakan i lagom stora bitar, till exempel 5x10 cm. Låt kakorna svalna helt och hållet i formen.

Klart!

===Artistisk frihet===
Kakan kan med fördel kompletteras och smaksättas med det mesta. Till exempel krossade nötter, krossade linfrön, russin, hackad torkad frukt, kanel eller något annat gott och nyttigt.

Det går även bra att dra ner på sockermängden och använda fiber-havregryn för att göra kakan nyttigare.

Om tiden i ugnen minskas något blir kakan mjukare.

[[kategori:Kaffebröd]]
[[kategori:F kokbok|Flapjack]]
[[Kategori:Glutenfri|Flapjack]]

[[en:Cookbook:Flapjack]]</text>
      <sha1>0bsfqlaqcgncellmr2czqv7jsg6wxwl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Acct creation throttle hit</title>
    <ns>8</ns>
    <id>5231</id>
    <revision>
      <id>3172</id>
      <timestamp>2005-02-04T10:50:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ShineB~svwikibooks</username>
        <id>35</id>
      </contributor>
      <comment>eng-&gt;sv</comment>
      <origin>3172</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="63" sha1="o9q3epby21njlb72s0f64xb09fjs41h" xml:space="preserve">Tyvärr, du har redan skapat $1 konton. Du kan inte göra fler.</text>
      <sha1>o9q3epby21njlb72s0f64xb09fjs41h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Allnotinnamespace</title>
    <ns>8</ns>
    <id>5232</id>
    <revision>
      <id>18497</id>
      <timestamp>2008-03-26T18:32:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Alla sidor (utöver de i namnrymden $1)</comment>
      <origin>18497</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="2tcjdf43wpbeo7t0jb39s5e7dmnmjpa" xml:space="preserve">Alla sidor (utöver de i namnrymden $1)</text>
      <sha1>2tcjdf43wpbeo7t0jb39s5e7dmnmjpa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla/Threes</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5236</id>
    <revision>
      <id>20941</id>
      <parentid>20400</parentid>
      <timestamp>2008-08-06T23:05:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>20941</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2036" sha1="ii86goophqade0l81wum7myayvvpmja" xml:space="preserve">'''Threes''' (eller '''3s''', på svenska '''3:or''') är ett tärningsspel som har det blivit väldigt populärt inom illegala spel, främst i USA, mycket beroende på sin enkelhet och spelas i gränder eller vardagsrum. Men det är ännu relativt okänt i Sverige.

== Detta behövs ==
* Fem vanliga tärningar

== Spelets mål ==
Målet i spelet är att ha så låga siffror som möjligt, i varje given rond. 

== Spelets regler ==
För att utse vem som ska börja först, så får alla slå en tärning och den som får högst siffra, börjar (om två eller flera får samma siffror, så slår de personerna om sina tärningar tills en utses till att börja). 

När man ska börja spela, så satsar alla en lika stor summa pengar, som läggs i mitten av cirkeln (oftast är satsningen liten), och turen går medsols.
Det går ut på att få så låga siffror som möjligt, när man lägger ihop alla fem tärningarnas siffror i slutändan av ens tur.

Spelaren slår alla fem tärningar och får välja vilka som den vill slå om eller ha kvar. Spelaren måste välja att ha kvar en för varje kast, och har max 5 omkast på sig. När spelaren har slagit för sig, så går turen till nästa spelare och den spelaren som slog nyligen har slagit sitt för denna omgång (får vänta tills nästa omgång eller en ny satsning).

=== Treor är nollor ===
Bästa summan man kan få är 0, vilket man får om man slår '''3-3-3-3-3''', men om en spelare slår '''6-6-6-6-6''' (som kallas &quot;'''Shooting the Moon'''&quot; eller på svenska &quot;'''Skjuta månen'''&quot;), så vinner den personen satsningen/omgången utan att turen går vidare.

Om det blir lika mellan några spelare, så måste de satsa lika mycket som satsningen var innan de började, och spela om igen mellan dem. För att välja vem som ska börja så spelar de med en tärning och den med högst siffra (vilket 6 är max på en tärning) börjar.
Den spelare som vinner en omgång tar pengarna i mitten och får börja nästa omgång.

[[kategori:tärningsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ii86goophqade0l81wum7myayvvpmja</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret matematik/Talteori</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5245</id>
    <revision>
      <id>31857</id>
      <parentid>20217</parentid>
      <timestamp>2011-10-10T13:31:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Matematik/Diskret Matematik/Talteori]] till [[Matematik/Diskret matematik/Talteori]]: svensk versalisering</comment>
      <origin>31857</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3210" sha1="8ehz1ympbwfq8zrfhfug1g7fcwc6pwn" xml:space="preserve">{{Diskret Matematik/Sidhuvud}}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

== Talteori ==
Definition: Ett heltal &lt;math&gt;a&lt;/math&gt; säges vara ''delbart'' med ett heltal &lt;math&gt;b&lt;/math&gt; om  det existerar ett tal &lt;math&gt;k&lt;/math&gt; s.a. &lt;math&gt;a = b \cdot k &lt;/math&gt; (vilket kompakt kan skrivas &lt;math&gt;\exists k : a = b \cdot k&lt;/math&gt;). Detta skrives &lt;math&gt;a|b&lt;/math&gt;. a ''delar'' b. b är en ''delare'' till a.

Definition: En ''äkta delare'' till ett tal &lt;math&gt;a&lt;/math&gt; är ett positivt heltal &lt;math&gt;d \notin \{1, p\} : d | a&lt;/math&gt;.

Notation: Den största gemensamma delaren till &lt;math&gt;a&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;b&lt;/math&gt; betecknas &lt;math&gt;(a, b)&lt;/math&gt;.

== Kongruenser ==

Definition: &lt;math&gt;a \equiv b \pmod{n}&lt;/math&gt; definieras som &lt;math&gt;n | (b - a)&lt;/math&gt;.

Sats: Om &lt;math&gt;a \equiv b \pmod{n}&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;c&lt;/math&gt; heltal, så 
:&lt;math&gt;a + c \equiv b + c \pmod{n}&lt;/math&gt;,
:&lt;math&gt;ac \equiv bc \pmod{n}&lt;/math&gt;.


== Eulers &lt;math&gt;\varphi&lt;/math&gt;-funktion ==
Definition: &lt;math&gt;\varphi(n)&lt;/math&gt; är antalet positiva tal &lt;math&gt; d \leq n : (d, n) = 1&lt;/math&gt;.

Definition: En funktion &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; som uppfyller &lt;math&gt;(m, n) = 1 \Rightarrow f(mn)=f(m)f(n)&lt;/math&gt; säges vara ''multiplikativ''.

Sats: &lt;math&gt;\varphi&lt;/math&gt; är multiplikativ.
Bevis: Bland talen &lt;math&gt;1, \ldots, m&lt;/math&gt; finns exakt &lt;math&gt;\varphi(m)&lt;/math&gt; tal relativt prima till &lt;math&gt;m&lt;/math&gt;, enligt definitionen av &lt;math&gt;\varphi&lt;/math&gt;. 
Bland talen &lt;math&gt;1 + km, \ldots, m + km&lt;/math&gt; finns lika många, dvs &lt;math&gt;\varphi(m)&lt;/math&gt;, tal relativt prima till &lt;math&gt;m&lt;/math&gt;, eftersom &lt;math&gt;(m, t) = (m, t + km)&lt;/math&gt;. Det följer att antalet tal relativt prima till &lt;math&gt;m&lt;/math&gt; bland talen &lt;math&gt;1, \ldots, m, m+1, \ldots 2m, \ldots, (n-1)m + 1, \ldots, mn&lt;/math&gt;, dvs talen mindre än &lt;math&gt;m&lt;/math&gt;, är &lt;math&gt;m \cdot n&lt;/math&gt;.

Sats: &lt;math&gt;p&lt;/math&gt; primtal. &lt;math&gt;\varphi(p^\alpha) = p^\alpha - p^{\alpha - 1}&lt;/math&gt;. Bevis: De enda positiva talen mindre än &lt;math&gt;p^\alpha&lt;/math&gt; som ej är relativt prima med &lt;math&gt;p^\alpha&lt;/math&gt; är multipler &lt;math&gt;kp&lt;/math&gt; av &lt;math&gt;p&lt;/math&gt;. &lt;math&gt;k&lt;/math&gt; kan anta &lt;math&gt;p^{\alpha - 1}&lt;/math&gt; olika värden då &lt;math&gt;0 &lt; kp \leq p^\alpha&lt;/math&gt;. Det följer att &lt;math&gt;\varphi(p^\alpha) = p^\alpha - p^{\alpha - 1}&lt;/math&gt;.

&lt;math&gt;\varphi(n) = \varphi(p_0^{\alpha_0}\ldots p_n^{\alpha_n}) = \varphi(p_0^{\alpha_0})\ldots\varphi(p_n^{\alpha_n}) = 
p_0^{\alpha_0}\left(1 - {1\over p_0}\right) \ldots p_n^{\alpha_n}\left(1 - {1 \over p_n} \right) = 
p_0^{\alpha_0} \ldots p_n^{\alpha_n} \left(1 - {1\over p_0}\right) \ldots \left(1 - {1 \over p_n} \right) =
n\prod _{i = 0} ^n \left(1 - {1\over p_i}\right)&lt;/math&gt;.

==Exempel på multiplikativa funktioner==
&lt;math&gt;\tau(n)&lt;/math&gt; - antalet positiva delare till &lt;math&gt;n&lt;/math&gt;.
&lt;math&gt;\sigma(n)&lt;/math&gt; - summan av de positiva delarna till &lt;math&gt;n&lt;/math&gt;.

==Möbius inversionformel==

Definition: Låt &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;g&lt;/math&gt; vara multiplikativa. &lt;math&gt;f * g := \sum _{d|n} f(d)f\left({n \over d}\right)&lt;/math&gt;.

Definition: ''Möbiusfunktionen'' definieras som &lt;math&gt;\mu := \left\{ \begin{array}{c} 1 \Leftarrow n = 1 \\ (-1)^n \Leftarrow n = p_1\ldots p_n \\ 0 annars \end{array}\right.&lt;/math&gt;.

Möbius inversionsformel: &lt;math&gt;F = f * 1 \Rightarrow f = F * \mu&lt;/math&gt;.</text>
      <sha1>8ehz1ympbwfq8zrfhfug1g7fcwc6pwn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Teori/Labyrintproblem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5249</id>
    <revision>
      <id>23562</id>
      <parentid>18589</parentid>
      <timestamp>2009-03-14T18:20:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23562</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7816" sha1="78jgmdhjwdq92g5sdxtg446jhukvh6a" xml:space="preserve">{{proguppgift|Labyrintproblem|
'''Problem:''' Givet är en boolean-matris  map[1..columns, 1..rows]  där varje element map[x,y] är true om det är möjligt att befinna sig på positionen (x, y) och false om det är omöjligt. Ett &quot;drag&quot; är en förflyttning ett steg vågrätt eller lodrätt. Bestäm det minsta antalet drag som behövs för att ta sig från (start.x, start.y) till (slut.x, slut.y).
}}

== DFS-lösning ==

Oftast är det enklaste att köra djupet-först-sökning (DFS). Man gör ett &quot;drag&quot; och sedan rekurserar man, d.v.s. kör sin funktion en gång till på den nya ställningen, och ser till att man inte går runt i cirklar. Med DFS hittar man inte den bästa
lösningen först, utan man måste testa alla möjligheter och spara den bästa. Fördelen är att det är väldigt enkelt att skriva, samt att man inte behöver så mycket minne, eftersom allting sparas på en stack när man rekurserar och stackdjupet aldrig överstiger maximalt antal drag.

 DFS_solution(map[1..columns, 1..rows], start, slut)
 
    min := 1000000
    Håller reda på bästa lösningen. Det stora värdet betyder ingen lösning hittad.
 
    taken[1..columns, 1..rows] := false
    Håller reda på om positionen är besökt.
 
    Go(start.x, start.y, 0)
 
    if min = 1000000 then ****INGEN LÖSNING****
    else ****BÄSTA LÖSNING: min ****
    ____________________________________________
 
    Go(x, y, num)
    Rekursiv funktion som &quot;går runt&quot; i labyrinten.
    x, y = koordinaterna just nu,
    num = antal drag hittills
 
        if x &gt; columns or x &lt; 1 or y &gt; rows or y &lt; 1 then
            Utanför kartan
            return
        if (not map[x, y]) or taken[x, y] then
            Omöjlig position enligt kartan eller redan besökt
            return
        if x = slut.x and y = slut.y then
            Hittad lösning
            min = num
        if num &gt;= min - 1 then
            Onödigt att leta om det inte går att hitta någon bättre lösning.
            return
 
        taken[pos] := true     Markera position som besökt
 
        Go(x + 1, y    , num + 1)   Höger
        Go(x - 1, y    , num + 1)   Vänster
        Go(x    , y + 1, num + 1)   Uppåt
        Go(x    , y - 1, num + 1)   Nedåt
 
        taken[x, y] := false
        Avmarkera positionen. OBS! Behöver endast göras när kortaste vägen ska hittas.

== BFS-lösning ==

Bredden-först-sökning (BFS) är metoden då man från en situation gör alla möjliga drag och sparar dem längst bak i en kö, för att sedan hämta nästa situation först i kön och göra om samma procedur. Om man vet vilka situationer man kan nå med t.ex. 3 drag så kan man generera alla möjliga drag från dessa situationer och på så sätt få fram vilka situationer man kan nå med 4 drag. Med denna metod är man säker på att hitta bästa lösningen först, eftersom alla situationer med 3 drag testas innan man går vidare till 4 o.s.v.

BFS är lite krångligare att skriva, kräver mer minne och förutsätter att man har ett någorlunda litet antal situationer som är möjliga att komma till. Själva kön implementeras elegantast med en dynamiskt allokerad länkad lista, för att kunna frigöra minnet för de situationer som man redan har använt. På tävlingar är dock mängden situationer ofta begränsad så att man får plats även om man kör i en vanlig array.

 BFS_solution(map[1..columns, 1..rows], start, slut)
    Q[1..maxNumSituations] innehåller själva kön. Varje element
    innehåller x- och y-koordinat för en situation och fältet num som
    anger hur många drag som har behövts för att ta sig dit (alltid minimalt).
    I detta fall kan maxNumSituations sättas till columns * rows.
 
    Q[1].x := start.x
    Q[1].y := start.y
    Q[1].num := 0     Placera startpositionen i kön med 0 drag.
    now := 1    Pekar på början av kön.
    next := 2   Pekar efter slutet av kön, där nya situationer ska placeras.
 
    while now &lt; next do     Så länge kön inte är tom
        if Q[now].x = slutx and Q[now].y = sluty then
            ****BÄSTA LÖSNING: Q[now].num ****
 
        add(Q[now].x + 1, Q[now].y    , Q[now].num + 1)
        add(Q[now].x - 1, Q[now].y    , Q[now].num + 1)
        add(Q[now].x    , Q[now].y + 1, Q[now].num + 1)
        add(Q[now].x    , Q[now].y - 1, Q[now].num + 1)   Lägg till nya situationer
 
    Kön är tom, d.v.s. inga möjliga drag
    ****INGEN LÖSNING****
 
    ____________________________________________
 
    add(x, y, moves)
    Funktion som lägger till situationen sist i kön.
    x, y = koordinaterna för denna situation
    moves = antal drag som behövdes
 
        if x &gt; columns or x &lt; 1 or y &gt; rows or y &lt; 1 then
            Utanför kartan
            return
        if (not map[x, y]) or taken[x, y] then
            Omöjlig position enligt kartan eller redan besökt
            return
 
        Q[next].x := x
        Q[next].y := y
        Q[next].num := moves
        next := next + 1
        taken[x, y] := true    Markerar positionen som besökt
 

Lägg märke till skillnaden i användandet av taken. I denna form av DFS markeras en position som besökt enbart för att vi inte ska gå runt i cirklar. När vi väl har undersökt alla möjliga vägar från en position (oavsett om vi hittat en lösning eller inte), görs s.k. backtracking. Det betyder att vi &quot;ångrar&quot; det drag som ledde fram till positionen och istället väljer ett annat. När vi gör detta avmarkeras positionen, för det är ju möjligt att vi behöver använda denna position på någon annan väg. I BFS däremot avmarkeras aldrig en position. När vi väl har nått fram till en position vet vi ju att vi har gått den bästa vägen och det finns därför ingen anledning att söka efter andra vägar förbi samma position. Varje position besöks alltså endast en gång, vilket är anledningen till att i detta exempel BFS är mycket effektivare (linjär) än DFS (exponentiell).

Men, som antyddes innan, en vanlig form av DFS är när vi inte är intresserade av den optimala lösningen utan bara vill veta om det går överhuvudtaget. Då behöver vi inte avmarkera en position, för det är ju meningslöst att gå dit en gång till, och då blir även DFS linjär.

Det hela är ganska självklart, men det kan vara bra att vara medveten om skillnaderna när man väljer algoritm. Ofta ligger problemet i att situationerna inte kan beskrivas med bara x och y. T.ex. kanske du har 5 olika spelpjäser som vardera kan stå på 10 olika positioner. Då gäller det att beskriva varje av de 100000 situationerna med ett tal som du kan använda som index i taken. Samtidigt börjar det bli problem med att få plats med din BFS-kö i minnet.

===Övningsuppgift 1===

Med en enkel optimering kan du göra DFS-algoritmen effektivare och samtidigt ha kvar enkelheten. Det gäller att spara minsta antalet drag till varje situation. Ändra i DFS-algoritmen så att detta utnyttjas!

===Övningsuppgift 2===

Om det finns ett litet antal möjliga situationer, kan man skriva en enklare variant av BFS där man slipper hantera kön. Den går helt enkelt ut på att man bara använder taken-arrayen (fast med heltal istället för boolean) och sparar det minsta antalet drag för att komma till varje situation. I varje &quot;omgång&quot; letar man igenom arrayen efter situationer med minsta antalet drag t.ex. 3. Därifrån gör man de möjliga dragen och markerar de nya situationerna med 4. När man hunnit igenom hela arrayen gör man en ny omgång där man letar efter situationer markerade med 4, o.s.v. Det är ofta ett ganska ineffektivt sätt, men väldigt lätt att skriva, och ibland är ju det viktigast. Metoden påminner om Knapsack-algoritmen. Försök skriva om BFS-algoritmen på detta sätt!

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>78jgmdhjwdq92g5sdxtg446jhukvh6a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Felsök min Macintosh</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5252</id>
    <revision>
      <id>19095</id>
      <parentid>18779</parentid>
      <timestamp>2008-04-19T19:52:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>79.133.30.104</ip>
      </contributor>
      <origin>19095</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2276" sha1="dgjho89dllwnhay5q76jbw83n5cf8yy" xml:space="preserve">Denna bok hjälper dig att feldiagnosticera din Macintosh. Boken är indelad i två delar: En del för det klassiska Mac OS, som t.ex. Mac OS 9 eller 8. Den andra delen för Mac OS X. Eftersom Apple hela tiden uppdaterar sin mjukvara kan det se lite annorlunda ut på din skärm än det som beskrivs här.
=Mac OS 8 och 9=
Denna del beskriver problem som kan uppkomma med gamla Macintosh datorer med Mac OS 8 eller 9. (T.e.x Beige Power Mac, iMac G3, iBook G3 och alla andra modeller från 1995-1999). Det finns endast vissa marginella skillnader mellan Mac OS 8 och 9. Om det är större, väsentliga skillnader så beskrivs dom.
==Start och avstängning==
När du startar din Macintosh så borde följande saker hända:
*När du tryckt på startknappen hörs ett ljud (detta kallas startljudet), som indikerar att det inte är någon väsentlig skada på hårdvaran.
*Efter startljudet så borde du se den s.k. &quot;Happy Mac&quot;(Glada Macen), som är en liten bild på en leende dator.
*Efter &quot;Happy Mac&quot; så visas uppstarts skärmen. Det visas ett leende ansikte (likt den ''Glada Macen'') och versionen av ditt operativsystem, exempelvis Mac OS 9.
*Efter detta så har datorn startat och du kan börja använda den.
Detta är vad som händer om din dator startar normalt. Dock finns det ett antal problem som kan hända vid start. Här beskrivs problemet och det ges en eventuell lösning på problemet.
===Problem med uppstart===
När du startar din Macintosh så kan det istället för det vanliga startljudet höras ett mer sorgligt ljud. Detta kallas &quot;Chime of Death&quot; och visar att det är ett allvarlig fel på din Macintosh. På skärmen visas det även en ledsen Mac. Under den visas ett antal siffror eller bokstäver. Detta är felkoden om vad som gick snett. Denna kod bör du anteckna då du lämnar in den till en auktoriserad reparatör.
=Mac OS X=
När du tryckt på startknappen på en Mac med Mac OS X installerat så hörs startljudet (precis som i det klassiska Mac OS). Efter det blir skärmen i en blå tonad färg med en Apple logga () i mitten och ett &quot;snurrande hjul&quot; under det. När datorn startas klart så visas inloggningsskärmen (om det finns flera användare på datorn), annars loggas du in automatiskt.
{{Stub}}
[[Kategori:Använda Macintosh]]</text>
      <sha1>dgjho89dllwnhay5q76jbw83n5cf8yy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kokboken A-Ö</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5253</id>
    <revision>
      <id>22896</id>
      <parentid>18807</parentid>
      <timestamp>2009-02-17T19:34:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>22896</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2298" sha1="1k3iajdj6155p0avr63xionhd4x7ax8" xml:space="preserve">{| border=0 class=&quot;toccolours plainlinks&quot; |
|-
| style=&quot;font-size: 10pt;&quot; | Genvägar: [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}}} Visa allt] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=0}} 0&amp;ndash;9] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=A}} A] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=B}} B] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=C}} C] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=D}} D] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=E}} E] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=F}} F] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=G}} G] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=H}} H] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=I}} I] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=J}} J] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=K}} K] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=L}} L] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=M}} M] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=N}} N] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=O}} O] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=P}} P] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Q}} Q] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=R}} R] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=S}} S] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=T}} T] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=U}} U] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=V}} V] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=W}} W] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=X}} X] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Y}} Y] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Z}} Z] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Å}} Å] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Ä}} Ä] &amp;nbsp;[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Ö}} Ö] &amp;nbsp;[[:kategori:Recept|Visa kategorier]] &amp;nbsp;[[Kokboken|Åter kokboken]]
|}
[[Kategori:Kokboken|*]]
[[Kategori:Recept|*]]</text>
      <sha1>1k3iajdj6155p0avr63xionhd4x7ax8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kokt ägg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5254</id>
    <revision>
      <id>56314</id>
      <parentid>56313</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:02:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56314</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="865" sha1="39cxbtt93tq2idpq4ak0st9kpgi6d1m" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''1 portioner''
*Ett ägg
 
==Tillagning==
Låt ägget ligga i rumstemperatur i minst 30 minuter innan tillagning. Lägg ägget i en kastrull och fyll på med kallt vatten så att det precis täcker ägget. Ställ kastrullen på kall platta. Koka upp på högsta värme utan lock. När det kokar - sänk temperaturen till ca 1/2 effekt och lägg på lock. Koka i 3-8 minuter enligt önskad konsistens.

Tag av kastrullen från plattan, häll genast av kokvattnet och fyll på med kallt vatten. Låt kallt vatten spola över ägget i kastrullen i en minut och låt sedan ägget ligga i det kalla vattnet i ca 10 minuter.

==Servering==
I äggkopp, eller på kaffefat, med lite salt.
 
==Tips==
Aromat eller Kalles kaviar istället för salt. Prova gärna med finskuren färsk dill blandad i lite majonnäs.

[[Kategori:Äggrätter]]</text>
      <sha1>39cxbtt93tq2idpq4ak0st9kpgi6d1m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Minikokbok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5257</id>
    <revision>
      <id>47038</id>
      <parentid>45143</parentid>
      <timestamp>2017-04-23T18:19:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Astridx</username>
        <id>4167</id>
      </contributor>
      <comment>Gör så att länkarna inte ligger ovanpå varandra</comment>
      <origin>47038</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1991" sha1="eyk7a78ddh76got6owojvw9q5begmw0" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;clear: right; float: right&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{|cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;padding: 0.3em; float:right; margin:1px; border: 1px solid #999; border-right-width: 2px; border-bottom-width: 2px; background:#FFFFFC; text-align:center&quot; 
| [[Image:Foodlogo.svg|30px|left]] [[Image:Pompejanischer Maler um 70 001.jpg|36px|right]]
&lt;p style=&quot;margin:0.1em 0 0; text-align:center; 
font-size:85%; line-height: 1.2&quot;&gt;
[[Kokboken|Wikibooks&lt;br&gt;kokbok!]]&lt;/p&gt;
|-
|style=&quot;padding: 0.1em; line-height: 0.1em&quot;|
-------------------------
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec&quot;| [[:Kategori:Kokboken|Innehåll]]
|-
|style=&quot;padding: 0.2em; line-height: 0.5em&quot;|
[[:Kategori:Alfabetiskt register kokboken|Alfabetiskt register]]&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
[[:Kategori:Recept|Recept efter kategori]]&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
[[Kokboken/Köksredskap|Köksredskap]]&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
[[Kokboken/Metoder|Kökstermer]]&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
[[Kokboken/Matlagningsmått|Matlagningsmått]]&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec&quot;|------- [[:Kategori:Kokboken A-Ö|Receptregister]] -------
|-
|style=&quot;padding: 0.3em; line-height: 1.5em&quot;|
|-

|-align=&quot;right&quot;
|}
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:{{{1|Kokboken A-Ö}}}|{{SUBPAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;
__NOTOC__
__NOEDITSECTION__
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Gastronomirelaterade mallar|Kokbok]]
[[Kategori:Kokboken]]
&lt;/noinclude&gt;
&lt;noinclude&gt;
-----
'''Användning:'''&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{Minikokbok}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
infogar mallen och lägger sidan i kategori:Kokboken A-Ö, en kategori som är ett register innehållande alla recept i kokboken&lt;br&gt;
Ska mallen användas på en kategorisida t.ex anges kategorin som parameter. så här: &lt;nowiki&gt;{{Minikokbok|Recept}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
Kategorier som kött, fisk, soppor m.m ligger i kategorin recept så då ska exemplet användas.&lt;br&gt;
Ska man skapa en underkategori till kött exempelvis så lägger man &lt;nowiki&gt;{{Minikokbok|kött}}&lt;/nowiki&gt; i underkategorin.&lt;br&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>eyk7a78ddh76got6owojvw9q5begmw0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Ellära</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5258</id>
    <revision>
      <id>54038</id>
      <parentid>54037</parentid>
      <timestamp>2023-04-25T16:52:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Erik hellberg</comment>
      <origin>48200</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4509" sha1="r2mfm4zzetfmrqsau143nshz3zr5z2x" xml:space="preserve">== Ohms lag ==
&lt;table border=&quot;0&quot; spacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;10&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;U=R\cdot I&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Spänningen = Resistansen x Strömmen&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;R=U/I&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Resistansen är spänningen genom strömmen&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;I=U/R&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Strömmen är spänningen genom resistansen&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

== Effektlagen ==

&lt;table border=&quot;0&quot; spacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;10&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;P=U\cdot I&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Effekten är produkten av spänning och ström&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;U=P/I&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Spänningen är effekten genom strömmen&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;I=P/U&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Strömmen är effekten genom spänningen&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

Med substitutionsprincipen kan effektlagen och Ohms lag kombineras till ytterligare varianter.

== Serie och Parallellkoppling ==

=== Resistor ===

Seriekoppling av resistorer (motstånd):

&lt;math&gt;R_{\mathrm{total}}=R_1+R_2+R_3+...+R_n&lt;/math&gt;

Parallellkoppling av resistorer:

&lt;math&gt;\frac{1}{R_{\mathrm{total}}}=\frac{1}{R_1}+\frac{1}{R_2}+\frac{1}{R_3}+...\frac{1}{R_n}&lt;/math&gt;

=== Resistivitet ===
[[File:Resistivity geometry.svg|miniatyr|Principskiss för en resistans]]
För att räkna ut hur stor resistans något har använder man sig av hur det ser ut och vilket material det är gjort av. För en rak ledare ser uttrycket ut så här:

&lt;math&gt;R = \rho \frac{l}{A}\,&lt;/math&gt;

där &lt;math&gt;R&lt;/math&gt; är resistansen ('''Ω''') hos ledaren, &lt;math&gt;\rho&lt;/math&gt; är materialets resistivitet ('''Ωm'''), &lt;math&gt;l&lt;/math&gt; är ledarens längd ('''m''') och &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; är ledarens tvärsnittsyta ('''m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;''').

Alternativt kan man använda mm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för att ange arean, som i den andra kolumnen. Detta används av elektriker, och även på elprogrammet
på gymnasiet.

Följande tabell ger resistiviteten för några utvalda material:

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-----
! bgcolor=&quot;#EEEEEE&quot; | Material&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
! bgcolor=&quot;#EEEEEE&quot; | Resistivitet&lt;br /&gt;(Ωm)
! bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; | Ωmm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;/m
! bgcolor=&quot;#EEEEEE&quot; | Material
! bgcolor=&quot;#EEEEEE&quot; | Resistivitet&lt;br /&gt;(Ωm)
! bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; | Ωmm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;/m

|-----
| Silver || 1,59x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt; || 0,0159 || Bly || 2,06x10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt;||0,206
|-----
| Koppar || 1,72x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt; || 0,0172  ||  Kvicksilver || 9,84x10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt;||0,984 
|-----
| Guld || 2,35x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt;  || 0,0235  || Kol (grafit) || 1,3x10&lt;sup&gt;-5&lt;/sup&gt;||13
|-----
| Aluminium || 2,65x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt;  ||0,0265   || Vatten (destillerat) || 5x10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;|| 
|-----
| Zink || 5,92x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt;  || 0,0592  || Glas || 5x10&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; ||
|-----
| Järn || 9,7x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt;  || 0,097  || Gummi || 5x10&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;||
|-----
| Tenn || 1,01x10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt; || 0,101  || Svavel || 2x10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;|| 
|-----
| Stål || 1,6x10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt;  || 0,16  || Plexiglas || 10&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;|| 
|-----
|}
Tabellen är sorterad efter ökad resistivitet. Av grundämnena har silver den lägsta resistiviteten och svavel har den högsta. Gäller vid 300 Kelvin vilket är ungefär rumstemperatur.

=== Kondensator ===

Seriekopplade spänningskällor summeras:

&lt;math&gt;U=U_1+U_2+U_3+...+U_n&lt;/math&gt;

Seriekoppling av kondensatorer

&lt;math&gt;\frac{1}{C_{\mathrm{total}}}=\frac{1}{C_1}+\frac{1}{C_2}+\frac{1}{C_3}+...+\frac{1}{C_n}&lt;/math&gt;

Parallellkoppling av kondensatorer

&lt;math&gt;C_{\mathrm{total}}=C_1+C_2+C_3+...C_n&lt;/math&gt;

== Spänning och ström ==

Vid parallellkoppling av likvärdiga spänningskällor förändras inte spänningen.

Vid seriekoppling av spänningskällor adderas spänningarna.

&lt;math&gt;U=U_1+U_2+U_3+...+U_n&lt;/math&gt;

Summan av alla strömmar i en förgreningspunkt, tagna med tecken, är alltid 0.

&lt;math&gt;0=I_1+I_2+I_3+...+I_n&lt;/math&gt;

== Reaktans och Impedans ==

Reaktansen är växelströmsmotståndet som är frekvensberoende och betecknas X. Impedansen är den totala summan av resistans och reaktans för induktans och kapacitansen tillsammans och betecknas Z.

&lt;table border=&quot;0&quot; spacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;10&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;\omega = 2 \pi f&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Definitionen av frekvenskomponenten i reaktansen&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;X_{L}=\omega L&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Induktiv Reaktans&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;X_{C}=\frac{1}{\omega C}&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Kapacitiv reaktans&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;Z^{2}=X_{L}^{2}+X_{C}^{2}&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Impedanstriangeln för rent reaktiv last&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;math&gt;Z^2=R^2+(X_L-X_C)^2&lt;/math&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;Impedanstriangeln för komplex last&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[Kategori:Formelsamling Ellära]]</text>
      <sha1>r2mfm4zzetfmrqsau143nshz3zr5z2x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Strömming på österbottniskt vis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5260</id>
    <revision>
      <id>54604</id>
      <parentid>38094</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:26:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54604</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="792" sha1="iut243jfzyj8kh8tnwi49tjii2s18t1" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''2 portioner''
*300 gr strömmingsfile
*saften från en citron 
*1 dl riven ost, tex: emmenthaler eller den du har hemma. 
*½ dl hackad dill 
*½ dl hackad lök 
*2 dl grädde 
*1 msk senap 
*1 msk tomatpure 
*salt och peppar efter behag.
 
==Tillagning==
Ta en ugnsform och lägg i strömmingen så att fileerna överlappar varandra. Häll över citronsaften, blanda samman dillen,löken,senapen,tomatpuren med grädden och salta och peppra, varefter blandningen hälls över fisken i formen. Strö till sist den rivna osten över, och grädda i ugnen ca 20 minuter på 165 graders värme. 

==Servering==
Servera med nypotatis och en grönsallad.

==Tips==


[[kategori:Finska recept]]
[[kategori:S kokbok]]
[[kategori:Fisk]]

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>iut243jfzyj8kh8tnwi49tjii2s18t1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Finska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5261</id>
    <revision>
      <id>22649</id>
      <parentid>18762</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:06:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22649</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="q1307sog2g1qracwfwlku55uqc0k2wc" xml:space="preserve">{{minikokbok|Europeiska recept}}</text>
      <sha1>q1307sog2g1qracwfwlku55uqc0k2wc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/SI/Grundenheter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5263</id>
    <revision>
      <id>27910</id>
      <parentid>27476</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:43:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: SIs  → SI:s</comment>
      <origin>27910</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1703" sha1="c57csfsfwuxtbkwlesszjf5grfs2y0o" xml:space="preserve">{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;
|- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| align=center colspan=&quot;6&quot;| &amp;nbsp;'''Grundenheter'''&amp;nbsp; 
|- align=&quot;center&quot;
| colspan=&quot;2&quot;| &amp;nbsp;Formelvariabler&amp;nbsp; || colspan=&quot;3&quot;| &amp;nbsp;Enhet&amp;nbsp; || Definition
|- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| Benämning || Beteckning || Benämning || Beteckning || Alternativa beskrivningar || Definition
|-
| Tid || t || Sekunder || s || - || varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen cesium-133
|-
| Längd || h, l, s || meter || m || - || den sträcka som ljuset tillryggalägger i absolut vakuum över 299 792 458&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt; sekunder
|-
| Elektrisk ström || I || Ampere || A || C/s || Den konstanta elektriska ström som ger upphov till en kraft om 2·10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt; Newton per meter mellan två raka ledare av oändlig läng med försummbart tvärsnitt placerade en meter ifrån varandra i absolut vakuum
|-
| Massa || m || Kilogram || kg || - || Massan av SI:s kilogramprototyp. Tidigare 1000cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; vattens massa, vid 273,16K
|-
| Temperatur || T || Kelvin || K || - || 273,16&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt; av temperaturen vid vattens trippelpunkt
|-
| Ljusstyrka || I || Candela || cd || - || Ljusstyrkan i en given rikting från en källa som utsänder monokromatisk strålning med frekvensen 5,40·10&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; hertz och vars strålningstyrka i denna riktning är 683&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt; watt per steradian
|-
| Substansmängd || n || Mol || mol || - || Antal systemelement motsvarande antalet atomer &lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;C som ger massan 12g som medelvärde för antalet nukleoner som ger 1g.
|}

[[Kategori:Formelsamling]]</text>
      <sha1>c57csfsfwuxtbkwlesszjf5grfs2y0o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Kategoriöversikt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5264</id>
    <revision>
      <id>45672</id>
      <parentid>33846</parentid>
      <timestamp>2015-09-25T12:55:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.45.127.254</ip>
      </contributor>
      <comment>Två nya kategorier skapades</comment>
      <origin>45672</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3905" sha1="0xn3d1uk0j489ffws472oi4lxqpk4lv" xml:space="preserve">Detta är dom kategororier som finns i kokboken. Komplettera listan om nya skapas.


{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;
|----- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| align=center colspan=&quot;3&quot;| &amp;nbsp;'''Kokbokens kategorier'''&amp;nbsp; 
|----- align=&quot;center&quot;
| colspan=&quot;2&quot;| &amp;nbsp;Varje recept bör ha en kategori av varje av dessa två.&amp;nbsp; 
| colspan=&quot;1&quot;| &amp;nbsp;härifrån kan man välja alla man tycker passar.&amp;nbsp; 
|----- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| Matvarugrupp med underkatategorier. || ursprungsland (lägg till om saknas) || Övriga
|-
|
* [[:kategori:Kött|Kött]]
** [[:kategori:Griskött|Griskött]]
** [[:kategori:Korv|Korv]]
** [[:kategori:Köttfärs|Köttfärs]]
** [[:kategori:Lammkött|Lammkött]]
** [[:kategori:Nötkött|Nötkött]]
** [[:kategori:Älgkött|Älgkött]]
* [[:kategori:Fisk|Fisk]]
** [[:kategori:Skaldjur|Skaldjur]]
* [[:kategori:Fågel|Fågel]]
** [[:kategori:Kyckling|Kyckling]]
* [[:kategori:Vegetariskt|Vegetariskt]]
** [[:kategori:Grönsaker|Grönsaker]]
* [[:kategori:Bakning|Bakning]]
** [[:kategori:Kaffebröd|Kaffebröd]]
**[[:kategori: Matbröd|Matbröd]]
* [[:kategori:Efterrätter|Efterrätter]]
** [[:kategori:Glass|Glass]]
** [[:kategori:Godis|Godis]]
** [[:kategori:Tårtor|Tårtor]]
* [[:kategori:Såser|Såser]]
* [[:kategori:Drycker|Drycker]]
* [[:kategori:Pålägg|Pålägg]]
* [[:kategori:Frukost|Frukost]]
|
* [[:kategori:Afrikanska recept|Afrikanska recept]]
* [[:kategori:Amerikanska recept|Amerikanska recept]]
** [[:kategori:Kubanska recept|Kubanska recept]]
** [[:kategori:Mexikanska recept|Mexikanska recept]]
** [[:kategori:Nordamerikanska recept|Nordamerikanska recept]]
** [[:kategori:Sydamerikanska recept|Sydamerikanska recept]]
* [[:kategori:Asiatiska recept|Asiatiska recept]]
** [[:kategori:Indiska recept|Indiska recept]]
** [[:kategori:Koreanska recept|Koreanska recept]]
** [[:kategori:Ryska recept|Ryska recept]]
** [[:kategori:Thailändskt|Thailändskt]]
* [[:kategori:Europeiska recept|Europeiska recept]]
** [[:kategori:Finska recept|Finska recept]]
** [[:kategori:Grekiska recept|Grekiska recept]]
** [[:kategori:Italienska recept|Italienska recept]]
** [[:kategori:Ryska recept|Ryska recept]]
** [[:kategori:Spanska recept|Spanska recept]]
** [[:kategori:Svenska recept|Svenska recept]]
*** [[:kategori:Öländska recept|Öländska recept]]
** [[:kategori:Turkiska recept|Turkiska recept]]
* [[:kategori:Oceaniska recept|Oceaniska recept]]
|
* [[:kategori:Diet|Diet]]

* [[:kategori:Grytor och långkok|Grytor och långkok]]

* [[:kategori:GI|GI Recept]]

* [[:kategori:Glutenfri|Glutenfri]]

* [[:kategori:Halloween|Halloween]]

* [[:kategori:Jul|Jul]]

* [[:kategori:Laga mat i microvågsugn|Laga mat i microvågsugn]]

* [[:kategori:Mjöl och gryn|Mjöl och gryn]]

* [[:kategori:Osträtter|Osträtter]]

* [[:kategori:Pasta|Pasta]]

* [[:kategori:Potatis och rotfrukter|Potatis och rotfrukter]]

* [[:kategori:Sallad|Sallad]]

* [[:kategori:Soppor|Soppor]]

* [[:kategori:Stenålderskost|Stenålderskost]]

* [[:kategori:Veganskt|Veganskt]]

* [[:kategori:Vegetariskt|Vegetariskt]]

* [[:kategori:Friluftsmat|Friluftsmat]]

* [[:kategori:Vild mat|Vild mat]]

* [[:kategori:Wok|Wok]]

* [[:kategori:Äggrätter|Äggrätter]]

|----- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| align=center colspan=&quot;3&quot;|''Recept läggs i huvudkategori eller underkategori så här &lt;nowiki&gt;[[kategori:kategorinamnet]]&lt;/nowiki&gt;. För att skapa ny kategori skriv bara det nya namnet på kategorinamnets plats. för att lägga kategorin i annan kategori lägger man en länk till huvudkategorin i den kategori man skapat.''
|----- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| align=center colspan=&quot;3&quot;|''Alla recept ska dessutom ha en kategori för sökbokstav, typ: &lt;nowiki&gt;[[kategori:A kokbok]]&lt;/nowiki&gt;. Om det är Annas pannkaka t.ex kan man länka både till &lt;nowiki&gt;[[kategori:A kokbok]] &amp; [[kategori:P kokbok]]&lt;/nowiki&gt;.''
|}

[[Kategori:Kokboken]]</text>
      <sha1>0xn3d1uk0j489ffws472oi4lxqpk4lv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Okategoriserat kokbok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5271</id>
    <revision>
      <id>22903</id>
      <parentid>19842</parentid>
      <timestamp>2009-02-18T08:28:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>22903</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="4omu5d3ju6rwaxwg8tsr4yunujw3yg8" xml:space="preserve">Här hamnar recept utan korrekt kategorisering.

[[Kategori:Recept]]</text>
      <sha1>4omu5d3ju6rwaxwg8tsr4yunujw3yg8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Kortlek</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5275</id>
    <revision>
      <id>45549</id>
      <parentid>38748</parentid>
      <timestamp>2015-08-30T16:02:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45549</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2837" sha1="pkcrhjezpkogjauuu26ignx0vz6tzuq" xml:space="preserve">{{Kort|{{{1|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{2|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{3|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{4|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{5|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{6|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{7|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{8|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{9|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{10|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{11|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{12|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{13|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{14|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{15|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{16|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{17|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{18|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{19|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{20|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{21|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{22|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{23|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{24|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{25|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{26|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{27|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{28|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{29|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{30|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{31|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{32|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{33|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{34|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{35|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{36|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{37|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{38|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{39|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{40|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{41|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{42|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{43|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{44|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{45|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{46|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{47|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{48|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{49|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{50|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{51|}}}|{{{storlek|30px}}}}}{{Kort|{{{52|}}}|{{{storlek|30px}}}}}&lt;br&gt;&lt;noinclude&gt;För att visa upp till 52 kort skriv &lt;nowiki&gt;{{Kortlek|Storlek|kort1|kort2|o.s.v}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
Parametern &quot;Storlek&quot; anges med t.ex &quot;Storlek=30px&quot; och är frivillig. Standardstorlek 30px.&lt;br&gt;
Korten anges med Färgbokstav(S, H, R, K) + nr(2-10, Kn, D, K, E). Spader 7 blir alltså S7 t.ex.&lt;br&gt;
Det finns två Jokrar också, JS &amp; JR. Dessutom finns Tom för ruta utan kort&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{Kortlek|S10|SKn|SD|SK|SE|Tom|JR|JS}}&lt;/nowiki&gt; ger alltså&lt;br&gt;
{{Kort|S10|30px}}{{Kort|SKn|30px}}{{Kort|SD|30px}}{{Kort|SK|30px}}{{Kort|SE|30px}}{{Kort|Tom|30px}}{{Kort|JR|30px}}{{Kort|JS|30px}}&lt;br&gt;
Det finns även 10 baksidor att välja på, B1-B10&lt;br&gt;
{{Kort|B1|30px}}{{Kort|B2|30px}}{{Kort|B3|30px}}{{Kort|B4|30px}}{{Kort|B5|30px}}{{Kort|B6|30px}}{{Kort|B7|30px}}{{Kort|B8|30px}}{{Kort|B9|30px}}{{Kort|B10|30px}}&lt;br&gt;
Tydligen bara B9 &amp; B10 som är exakt samma storlek som korten.[[Kategori:Spelkortsmallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pkcrhjezpkogjauuu26ignx0vz6tzuq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Kort</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5276</id>
    <revision>
      <id>45548</id>
      <parentid>38751</parentid>
      <timestamp>2015-08-30T15:59:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45548</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3180" sha1="3caml4mlpuedm8eexl7rom5alj3m2z3" xml:space="preserve">{{#switch: {{{1|}}}|SE= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-211-As.png|{{{2}}}]]
|S2= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-21D-2s.png|{{{2}}}]]
|S3= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-21C-3s.png|{{{2}}}]]
|S4= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-21B-4s.png|{{{2}}}]]
|S5= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-21A-5s.png|{{{2}}}]]
|S6= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-219-6s.png|{{{2}}}]]
|S7= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-218-7s.png|{{{2}}}]]
|S8= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-217-8s.png|{{{2}}}]]
|S9= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-216-9s.png|{{{2}}}]]
|S10= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-215-Ts.png|{{{2}}}]]
|SKn= &amp;nbsp;[[File:Poker-sm-214-Js.png|{{{2}}}]]
|SD= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-213-Qs.png|{{{2}}}]]
|SK= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-212-Ks.png|{{{2}}}]]
|HE= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-221-Ah.png|{{{2}}}]]
|H2= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-22D-2h.png|{{{2}}}]]
|H3= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-22C-3h.png|{{{2}}}]]
|H4= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-22B-4h.png|{{{2}}}]]
|H5= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-22A-5h.png|{{{2}}}]]
|H6= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-229-6h.png|{{{2}}}]]
|H7= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-228-7h.png|{{{2}}}]]
|H8= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-227-8h.png|{{{2}}}]]
|H9= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-226-9h.png|{{{2}}}]]
|H10= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-225-Th.png|{{{2}}}]]
|HKn= &amp;nbsp;[[File:Poker-sm-224-Jh.png|{{{2}}}]]
|HD= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-223-Qh.png|{{{2}}}]]
|HK= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-222-Kh.png|{{{2}}}]]
|RE= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-231-Ad.png|{{{2}}}]]
|R2= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-23D-2d.png|{{{2}}}]]
|R3= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-23C-3d.png|{{{2}}}]]
|R4= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-23B-4d.png|{{{2}}}]]
|R5= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-23A-5d.png|{{{2}}}]]
|R6= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-239-6d.png|{{{2}}}]]
|R7= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-238-7d.png|{{{2}}}]]
|R8= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-237-8d.png|{{{2}}}]]
|R9= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-236-9d.png|{{{2}}}]]
|R10= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-235-Td.png|{{{2}}}]]
|RKn= &amp;nbsp;[[File:Poker-sm-234-Jd.png|{{{2}}}]]
|RD= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-233-Qd.png|{{{2}}}]]
|RK= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-232-Kd.png|{{{2}}}]]
|KE= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-241-Ac.png|{{{2}}}]]
|K2= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-24D-2c.png|{{{2}}}]]
|K3= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-24C-3c.png|{{{2}}}]]
|K4= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-24B-4c.png|{{{2}}}]]
|K5= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-24A-5c.png|{{{2}}}]]
|K6= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-249-6c.png|{{{2}}}]]
|K7= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-248-7c.png|{{{2}}}]]
|K8= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-247-8c.png|{{{2}}}]]
|K9= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-246-9c.png|{{{2}}}]]
|K10= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-245-Tc.png|{{{2}}}]]
|KKn= &amp;nbsp;[[File:Poker-sm-244-Jc.png|{{{2}}}]]
|KD= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-243-Qc.png|{{{2}}}]]
|KK= &amp;nbsp;[[File:poker-sm-242-Kc.png|{{{2}}}]]
|JS= &amp;nbsp;[[File:Joker black 02.svg|{{{2}}}]]
|JR= &amp;nbsp;[[File:Joker red 02.svg|{{{2}}}]]
|B1= &amp;nbsp;[[bild:Card back 01.svg|{{{2}}}]]
|B2= &amp;nbsp;[[bild:Card back 02.svg|{{{2}}}]]
|B3= &amp;nbsp;[[bild:Card back 03.svg|{{{2}}}]]
|B4= &amp;nbsp;[[bild:Card back 04.svg|{{{2}}}]]
|B5= &amp;nbsp;[[bild:Card back 05.svg|{{{2}}}]]
|B6= &amp;nbsp;[[bild:Card back 06.svg|{{{2}}}]]
|B7= &amp;nbsp;[[bild:Card back 07.svg|{{{2}}}]]
|B8= &amp;nbsp;[[bild:Card back 13.svg|{{{2}}}]]
|B9= &amp;nbsp;[[bild:Baksida1.png|{{{2}}}]]
|B10= &amp;nbsp;[[bild:Baksida2.png|{{{2}}}]]
|Tom= &amp;nbsp;[[bild:Tom.png|{{{2}}}]]
}}&lt;noinclude&gt;Användning se [[Mall:Kortlek]] [[Kategori:Spelkortsmallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3caml4mlpuedm8eexl7rom5alj3m2z3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Baksida1.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5331</id>
    <revision>
      <id>26014</id>
      <parentid>18921</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T14:37:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Kortlek|Kortlek]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26014</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="525zi7f8djs69kcickjw7tbark0e2c0" xml:space="preserve">Plockat ihop den själv

[[Kategori:Kortlek]]</text>
      <sha1>525zi7f8djs69kcickjw7tbark0e2c0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Baksida2.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5332</id>
    <revision>
      <id>22811</id>
      <parentid>22810</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T16:03:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22811</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="kj02vkgxz5ae8t2dl1l3l0wwjl7jpg9" xml:space="preserve">plockat ihop den själv

[[Kategori:Kortlek|{{PAGENAME}}]]</text>
      <sha1>kj02vkgxz5ae8t2dl1l3l0wwjl7jpg9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Glutenfri</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5334</id>
    <revision>
      <id>19377</id>
      <parentid>18920</parentid>
      <timestamp>2008-04-22T17:07:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}'</comment>
      <origin>19377</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tom.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>5340</id>
    <revision>
      <id>26937</id>
      <parentid>18953</parentid>
      <timestamp>2010-01-08T03:15:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Kortlek|Kortlek]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26937</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="cklpg0le1ipz96bx7tuk2t2utdz4mic" xml:space="preserve">plockat ihop den själv

[[Kategori:Kortlek]]</text>
      <sha1>cklpg0le1ipz96bx7tuk2t2utdz4mic</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Geografi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5343</id>
    <revision>
      <id>36237</id>
      <parentid>36236</parentid>
      <timestamp>2012-12-18T23:26:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.24.236.80</ip>
      </contributor>
      <comment>fixade stavfel</comment>
      <origin>36237</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2585" sha1="tag3k2jccsea8z4pxdjckt9d62vi9cv" xml:space="preserve">[[Image:newworldmap.svg|thumb|300px|right|Jorden (Tellus)]]
Lär dig alla världens länder, huvudstäder och språk i denna bok.
== Förord ==
'''Geografi''' är den vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut, förklarar varför den ser ut som den gör och sätter detta i relation till hur mänsklig aktivitet påverkar och påverkas av jorden. Ordet geografi härleds ur grekiskan, γη (''ge'') eller γεια (''geia''), vilket betyder &quot;jord&quot; respektive &quot;jordmån&quot;, och γραφειν (''grafein''), med betydelsen &quot;att skriva&quot; eller &quot;att beskriva&quot;. 

Geografer söker inte bara svaren på hur jorden är beskaffad, utan de försöker också fastställa varför dessa platser i rummet befinner sig just där och om de hamnade där av naturens försorg eller som ett resultat av mänsklig påverkan.

Det stora begreppet geografi innefattar mycket mer än forskningsgrenen kartografi, vilket ofta felaktigt jämställs med geografi. Vetenskapen geografi kan därför indelas i två undergrenar, naturgeografi och kulturgeografi (ibland även kallat samhällsgeografi). Båda grenarna är tvärvetenskapliga med inslag av till exempel hydrologi, geovetenskap, klimatologi, sociologi och matematik. Moderna geografers viktigaste analysverktyg är Geografiska informationssystem (GIS). GIS används vid rumsliga analyser av olika slag. Naturgeografin har kommit att utnyttja GIS i större omfattning än kulturgeografin. Kulturgeografin var senare att ta till sig GIS, men GIS utnyttjas nu mer och mer framförallt inom samhällsplanering.

== Kapitel 1: Introduktion ==
*[[/Jorden/]] (Tellus)

== Kapitel 2: Nybörjarkurs ==
*[[/Sveriges landskap/]]
*[[/Sveriges län/]]
*[[/Europas länder och huvudstäder/]]
*[[/Världsdelarna/]]

== Kapitel 3: Lätt kurs ==
*[[/Sveriges stora städer/]]
*[[/Nord &amp; Centralamerikas länder/]]
*[[/Europas språk/]]

== Kapitel 4: Mellansvår kurs ==
*[[/Sydamerikas länder &amp; huvudstäder/]]
*[[/Nord &amp; Centralamerikas huvudstäder/]]
*[[/Världshaven/]]

== Kapitel 5: Svår kurs ==
*[[/Sydamerikas språk/]]
*[[/Nord &amp; Centralamerikas språk/]]
*[[/Oceaniens länder &amp; huvudstäder/]]
*[[/Antarktis territorier/]]
*[[/Asiens länder/]]
*[[/Afrikas länder/]]
*[[/Jordens stora städer/]]

== Kapitel 6: Överkurs ==
*[[/Oceaniens språk/]]
*[[/Antarktis språk/]]
*[[/Afrikas huvudstäder/]]
*[[/Asiens huvudstäder/]]
*[[/Afrikas språk/]]
*[[/Asiens språk/]]
*[[/Alla jordens huvudstäder/]]

[[Kategori:Geografi]]
[[kategori:Alfabetiskt index|G]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:SAB: N Geografi]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/G]]</text>
      <sha1>tag3k2jccsea8z4pxdjckt9d62vi9cv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare projekt geografi</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5351</id>
    <revision>
      <id>28092</id>
      <parentid>19008</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T12:23:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28092</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="570" sha1="e6xypj9b2se43miog75akvn2t436jza" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;float: left; margin: 1px;&quot;&gt;
{| cellspacing=0 cellpadding=0 style=&quot;width: 240px; background: #5CACEE;&quot;
| style=&quot;width: 45px; height: 45px; background: #0000FF; text-align: center; font-size: {{{5|{{{id-s|14}}}}}}pt; color: {{{id-fc|black}}};&quot; | '''[[Image:Geographylogo.svg|75px]]'''
| style=&quot;font-size: {{{info-s|8}}}pt; padding: 4pt; line-height: 1.25em; color: {{{info-fc|black}}};&quot; | Den här användaren deltar i [[Wikibooks:Projekt/Läroböcker/Geografi|'''Projekt Geografi''']].
|}&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Användarrutor|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>e6xypj9b2se43miog75akvn2t436jza</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Projekt/Läroböcker/Geografi</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5352</id>
    <revision>
      <id>31475</id>
      <parentid>19007</parentid>
      <timestamp>2011-09-17T13:33:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>31475</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2565" sha1="pq7gdk2c7zqmxeftr8xaksgipcr34e4" xml:space="preserve">__NOTOC__
{| border=0 cellspacing=0 cellpadding=0 style=&quot;width:100%; font-size:95%;&quot;
|-
| valign=top colspan=2 | 
{| width=100% cellspacing=5 style=&quot;background:#fffff7; border:1px solid #cdc8b1; margin-bottom:6px;&quot; 
|-
| align=center style=&quot;font-size:120%; background:#eee8cd;&quot; | 
'''Projekt Geografi'''
|-
| align=center | 
Välkommen till '''Projekt Geografi'''. 

Mål för detta projekt är att göra en fullständig lärobok om geografi; helst för olika årskurser och en geografiportal. Om du deltar i detta projekt får du denna mall att klistra in på din användarsida. Kom ihåg: var djärv, inte blyg. {{Användare projekt geografi}}&lt;br clear=all&gt;
{{mall|Användare projekt geografi}} 
|}

|-
| valign=top |

{| width=100% cellspacing=5 style=&quot;background:#fffff7; border:1px solid #cdc8b1; margin-bottom:6px;&quot; 
|-
| align=center style=&quot;font-size:110%; background:#eee8cd;&quot; | 
'''Att göra'''
|-
| 

==== [[Geografi]]====
*[[Geografi/Jorden|Jorden]]
*[[Geografi/Sveriges landskap|Sveriges landskap]]
*[[Geografi/Europas länder och huvudstäder|Europas länder och huvudstäder]]
*[[Geografi/Världsdelarna|Världsdelarna]]
*[[Geografi/Sveriges stora städer|Sveriges stora städer]]
*[[Geografi/Nord &amp; Centralamerikas länder|Nord &amp; Centralamerikas länder]]
*[[Geografi/Europas språk|Europas språk]]
*[[Geografi/Sydamerikas länder &amp; huvudstäder|Sydamerikas länder &amp; huvudstäder]]
*[[Geografi/Nord &amp; Centralamerikas huvudstäder|Nord &amp; Centralamerikas huvudstäder]]
*[[Geografi/Världshaven|Världshaven]]
*[[Geografi/Sydamerikas språk|Sydamerikas språk]]
*[[Geografi/Nord &amp; Centralamerikas språk|Nord &amp; Centralamerikas språk]]
*[[Geografi/Oceaniens länder &amp; huvudstäder|Oceaniens länder &amp; huvudstäder]]
*[[Geografi/Antarktisks länder &amp; huvudstäder|Antarktisks länder &amp; huvudstäder]]
*[[Geografi/Asiens länder|Asiens länder]]
*[[Geografi/Afrikas länder|Afrikas länder]]
*[[Geografi/Jordens stora städer|Jordens stora städer]]
*[[Geografi/Oceaniens språk|Oceaniens språk]]
*[[Geografi/Antarktisks språk|Antarktisks språk]]
*[[Geografi/Afrikas huvudstäder|Afrikas huvudstäder]]
*[[Geografi/Asiens huvudstäder|Asiens huvudstäder]]
*[[Geografi/Afrikas språk|Afrikas språk]]
*[[Geografi/Asiens språk|Asiens språk]]
*[[Geografi/Alla jordens huvudstäder|Alla jordens huvudstäder]]
{| width=100% cellspacing=5 style=&quot;background:#fffff7; border:1px solid #cdc8b1; margin-bottom:6px;&quot; 
|-
| align=center style=&quot;font-size:110%; background:#eee8cd;&quot; | 
'''Deltagare'''
|-
| 
* [[Användare:Juel]]
* [[Användare:Hallonmannen]]</text>
      <sha1>pq7gdk2c7zqmxeftr8xaksgipcr34e4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användarrelaterade mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5353</id>
    <revision>
      <id>19009</id>
      <timestamp>2008-04-17T18:54:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[Kategori:Mallar]]</comment>
      <origin>19009</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="lyc63opnj58mb2xwt1eox3ee1otjj4k" xml:space="preserve">[[Kategori:Mallar]]</text>
      <sha1>lyc63opnj58mb2xwt1eox3ee1otjj4k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:En administratör</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5354</id>
    <revision>
      <id>33110</id>
      <parentid>19016</parentid>
      <timestamp>2012-01-28T15:13:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>33110</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="776" sha1="qwo3iwok9eibpirrxfw6bvuiroxfzaz" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;float:left;border:solid #aaaaaa 1px;margin:1px;&quot;&gt;

{| cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;width: 238px; background: #fff;height:48px;&quot;
| style=&quot;width: 45px; height: 45px; background: #BDBDAD; text-align: center;&quot; | '''[[Image:Wiki-broom.svg|43x43px|Jag är en administratör]]'''
| align=center style=&quot;font-size: 8pt; padding: 4pt; line-height: 1.25em; color: black;&quot; | Denna [[:Kategori:Wikibooks:Användare|användaren]] är en [[:Kategori:Wikibooks:Administratörer|administratör]] på Wikibooks.&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Wikibooks:Administratörer|{{PAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;
|}&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;&lt;p style=&quot;clear: both; padding-top: 0em&quot;&gt;
-----
Denna mall lägger in dig i [[:Kategori:Wikibooks:Administratörer]].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qwo3iwok9eibpirrxfw6bvuiroxfzaz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:En byråkrat</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5355</id>
    <revision>
      <id>19018</id>
      <parentid>19017</parentid>
      <timestamp>2008-04-17T23:40:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19018</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="749" sha1="gmerxrsn4efzemuhj6001t7sqxp61j7" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;float:left;border:solid #aaaaaa 1px;margin:1px;&quot;&gt;

{| cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;width: 238px; background: #fff;height:48px;&quot;
| align=center style=&quot;width:40px;height:45px;background:#ffffff;border:solid #aaaaaa 1px;&quot; | '''[[Image:Admin mop.PNG|43x43px|Jag är en byråkrat]]'''
| align=center style=&quot;font-size:8pt;padding:4pt;line-height:1.25em;&quot; |  Denna [[:Kategori:Wikibooks:Användare|användaren]] är en&lt;br&gt; [[:Kategori:Wikibooks:Byråkrater|byråkrat]] på Wikibooks.&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Wikibooks:Byråkrater|{{PAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;
|}&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;&lt;p style=&quot;clear: both; padding-top: 0em&quot;&gt;
-----
Denna mall lägger in dig i [[:Kategori:Wikibooks:Byråkrater]].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gmerxrsn4efzemuhj6001t7sqxp61j7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Riktlinjer/Projekt</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5356</id>
    <revision>
      <id>27154</id>
      <parentid>19036</parentid>
      <timestamp>2010-02-19T10:48:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>inte en riktlinje - riktlinjer borde diskuteras först och texten genomarbetas</comment>
      <origin>27154</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1852" sha1="ijvywi9cpq2psrlcaaz7zhbibnattid" xml:space="preserve">:''Se även [[Hjälp:Att starta en ny bok]]''

== Om projekt ==
'''Detta är inte en officiell riktlinje på Wikibooks'''

Skapa gärna projekt och planera för sidor och undersidor, vad dom ska heta m.m. 

'''MEN''' Skapa inte alla sidor på en gång och tro att dom kommer att fyllas med text. För böcker med massa tomma sidor är det ingen som kommer tycka är nåt. Alltså, inga tomma sidor med bara kategorinamn och nån rubrik. Dela upp projektet i delar och jobba med en del i taget. För risken är stor att intresset för projektet falnar och då har man i alla fall en bok med text i, även om den inte innehåller allt som var tänkt så har den ett innehåll. En påbörjad bok med massa rubriker och tomma sidor är det ingen som är intresserad av och om wikibooks innehåller massa såna böcker så är det lika bra att lägga ner alltihop. 


Skapa en sida i taget och fyll den med innehåll. Börjar man med att skapa alla undersidorna så blir alla länkar blåa och man får intrycket av att det är en i stort sett färdig bok men försöker man titta på nån sida så dyker det bara upp tomma sidor. Jag skulle ju undra vad det här är för jävla fejkbok och har man stött på tomma sidor i nån annan bok (det finns faktiskt massa sådana) så är det lätt hänt att man får uppfattningen att wikibooks böcker saknar innehåll. Skulle nån gå till en bokhandel där var och varannan bok har massa blanka sidor i sig? Att det är massa röda länkar gör inget för då luras man inte att tro att det finns innehåll på sidan. 


'''ALLTSÅ'''  skapa sidorna efterhand som dom fylls med text och inte i förväg. Gör gärna en mall över hur ni tänk er sidor och undersidor men dela upp projektet i delar och gör klart en del i taget.


'''TACK'''

[[Wikibooks:Projekt|Till Projektsidan]]

[[Kategori:Riktlinjer]]</text>
      <sha1>ijvywi9cpq2psrlcaaz7zhbibnattid</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sidindex språk</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5357</id>
    <revision>
      <id>19942</id>
      <parentid>19029</parentid>
      <timestamp>2008-05-08T00:03:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19942</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="378" sha1="3cmes4aunncqj904ef4xlhbd572kksf" xml:space="preserve">''&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;{{{1}}} ~ Svenska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;''&lt;br&gt;
&lt;center&gt;[[Språkkurser/{{{1}}}/Instruktion|Instruktion]] ~ [[Språkkurser/{{{1}}}/Nivå I|Nivå I]] ~ [[Språkkurser/{{{1}}}/Nivå II|Nivå II]] ~ [[Språkkurser/{{{1}}}/Nivå III|Nivå III]] ~ [[Språkkurser/{{{1}}}/Grammatik|Grammatik]] ~ [[Språkkurser/{{{1}}}/Ordförråd|Ordförråd]]&lt;/center&gt;&lt;br&gt;</text>
      <sha1>3cmes4aunncqj904ef4xlhbd572kksf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Projekt/Läroböcker/Språk</title>
    <ns>4</ns>
    <id>5358</id>
    <revision>
      <id>19094</id>
      <parentid>19078</parentid>
      <timestamp>2008-04-19T17:39:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>19094</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2062" sha1="ryjc1ijxoeus1nwvhnx5mfgbsewrxh0" xml:space="preserve">Böckerna om att lära sig språk behöver omstruktureras ordentligt. För det första så är namngivningen fel. Undersidor ska det va. Frågan är bara om varje språk ska ha en huvudsida och undersidor eller om huvudsidan ska heta &quot;Lär dig språk&quot; och språken läggs som undersidor till denna. Skulle tro att det sistnämnda blir bäst. Tittade igenom dom olika språken och och såg att nästan inget språk hade nåt innehåll. Men upplagt i flera nivåer så att man länkades via förgreningssidor och slutligen hamnade på tomma sidor. Exempel. Klickade på blå länk grammatik hamnade på en sida som som hade blåa länkar till -verb-substantiv-pronomen m.m. Alla dessa länkar gick till tomma sidor. Att behöva klicka sig fram genom flera sidor för att upptäcka att innehåll saknades det gör man bara en eller två gånger sen ger man upp. Dessutom är det väl lika bra att lägga det där med Nivå I, Nivå II och Nivå III på is. I stort sett inget av språken hade något som ens kunde kallas en nivå överhuvudtaget. Det är bara fler tomma sidor att besöka innan man inser att inget innehåll finns. För att få struktur på det hela kan man ha en länk till innehållsförteckning för varje språk med länkar till dom undersidor man tänkt använda. Men där ska länkarna vara röda om innehåll saknas så att man ser direkt vad som finns eller inte. Samtidigt blir det då enkelt för den som vill infoga text som då bara behöver klicka på lämplig länk och skapa sidan. [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 18 april 2008 kl. 22.40 (CEST)
:Det vart Språkkurser som huvudsida och språken som undersidor. Har påbörjat flyttning. Inte mycket jobb eftersom jag inte flyttar med tomma sidor. [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 19 april 2008 kl. 03.06 (CEST)
::Det vart inte lika flådig design på sidorna som innan men om nån vill snygga till det så varsegod. En del av språken innehöll inte nånting förutom tomma sidor och dom tänker jag inte flytta. [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 19 april 2008 kl. 19.39 (CEST)</text>
      <sha1>ryjc1ijxoeus1nwvhnx5mfgbsewrxh0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5359</id>
    <revision>
      <id>31829</id>
      <parentid>31812</parentid>
      <timestamp>2011-10-09T09:50:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Julle</username>
        <id>1574</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Puts.</comment>
      <origin>31829</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="681" sha1="ib1cshavrp62fo2rkfrcw4ul5x06zos" xml:space="preserve">Välkommen till huvudsidan för de språkkurser som finns på Wikibooks.


&lt;!-- Please do NOT remove this extra space at the top as it is needed for padding on pages --&gt;

&lt;div style=&quot;clear:both;&quot; class=toccolours&quot; style=&quot;margin: 0 2em 0 2em;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;background:#ccccff&quot; align=&quot;center&quot;&gt;'''Språk'''&lt;/div&gt;
&lt;div class=&quot;NavContent&quot; align=&quot;left&quot;&gt;
{|
|- style=&quot;font-size: 91%;&quot;
&lt;center&gt; [[/Afrikaans/]] - [[/Engelska/]] - [[/Esperanto/]] - [[/Franska/]] - [[/Ido/]] - [[/Italienska/]] - [[/Latin/]] - [[/Nederländska/]] - [[/Spanska/Framsida/|Spanska]] - [[/Swahili/]] - [[/Tjeckiska/]] - [[/Tyska/]] - [[/Ukrainska/]] - [[/Zulu/]] &lt;/center&gt;
|}
[[Kategori:Språkkurser]]</text>
      <sha1>ib1cshavrp62fo2rkfrcw4ul5x06zos</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Engelska/Ordlista/Svenska-Engelska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5365</id>
    <revision>
      <id>22486</id>
      <parentid>21571</parentid>
      <timestamp>2009-01-09T13:16:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.224.229.2</ip>
      </contributor>
      <comment>/* F */</comment>
      <origin>22486</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="388" sha1="pwkwwehaf2r40xn0vnq842j0ugdrvlp" xml:space="preserve">{{Alfabetisk}}

= Svenska - Engelska =

== A ==

== B ==

== C ==

== D ==

== E ==

== F ==
fläsk-pork

== G ==

== H ==

== I ==

== J ==

== K ==

== L ==

== M ==

== N ==

== O ==

== P ==

== Q ==

== R ==

== S ==
* Säljare = Seller, Vendor

== T ==

== U ==

== V ==

== W ==

== X ==

== Y ==

== Z ==

== Å ==

== Ä ==

== Ö ==


[[Kategori:Språkkurser/Engelska|Ordlista]]</text>
      <sha1>pwkwwehaf2r40xn0vnq842j0ugdrvlp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5366</id>
    <revision>
      <id>37855</id>
      <parentid>26395</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:52:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37855</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="810" sha1="i9iyk0xq33kf62zksuht1u73fbcv9wp" xml:space="preserve">== Franska ==
=== Introduktion ===

=== Grammatik ===
*[[/Substantiv/]] 
*[[/Adjektiv/]] 
*[[/Räkneord/]] - Grundtal - Ordningstal 
*[[/Pronomen/]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen 
*[[/Prepositioner/]]
*[[/Verb/]] - Regelbundna verb - Oregelbundna verb

=== Lektioner ===
*[[/Nybörjare lektion 1/]] 
*[[/Nybörjare lektion 2/]] 
*[[/Nybörjare lektion 3/]] 


=== Appendix ===
*[[/Ordförråd/]]
*[[/Ordlista Franska-Svenska/]]
*[[/Ordlista Svenska-Franska/]]
*[[/Fraser/]]

[[Kategori:Franska]]
[[Kategori:Språkkurser/Franska]]
[[Kategori:SAB: Fj Franska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>i9iyk0xq33kf62zksuht1u73fbcv9wp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Esperanto</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5377</id>
    <revision>
      <id>48971</id>
      <parentid>48968</parentid>
      <timestamp>2019-08-10T11:51:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Esperanto */Smårättningar, länk</comment>
      <origin>48971</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29648" sha1="kybzf81r852xx9l6asicibnp9g2m2vn" xml:space="preserve">== Esperanto ==


Det har gjorts många försök att överbevisa skeptiska läsare om att man kan lära sig esperanto mycket snabbt. Många introduktioner har presenterats. Detta är en av dem. Förhoppningsvis kan den erbjuda något litet nytt. För hundra år sedan när esperanto var ny, och långt efter det, var utgångspunkten att erbjuda ett språk med vilket man skulle kunna ta sig fram i hela världen. Och i ett land som Sverige vände man sig ofta till människor som inte kunde något annat språk än sitt modersmål. För dem blev det ibland en besvikelse, när de märkte att språkstudier ofrånkomligen kräver arbete, även om reglerna är få och enkla i esperanto jämfört med alla andra nyanserade språk.  
    
De första tolv avsnitten av denna skrift är en blixtkurs som vänder sig till personer som kan mer än ett europeiskt språk. Det betyder de flesta som läser detta. Har man den bakgrundskunskapen underlättar det esperantoinlärningen väsentligt.

Många behärskar något språk som ger kontakt med fler människor i världen än esperanto. I det avseendet har situationen ändrats under de gångna hundra åren. I dag studerar man ofta esperanto av andra orsaker, kanske för att det ger en tillträde till andra kulturkretsar. En sak som är lockande med esperanto är att det krävs så lite möda att lära sig det - för den som redan är förtrogen med hur det går till att lära sig ett främmande språk. Det som följer är en extremt snabb väg till esperanto. Vill du gå långsammare framåt kan du hoppa till avsnitt 13, som ger länkar till bland annat Lernu! och till några ytterligare lektioner.
 
Det du har gratis är de internationella orden som finns i till exempel svenska och engelska. Kan du dessutom ett romanskt språk eller tyska – så mycket bättre. Då är det nästan bara strukturorden du behöver plugga, småorden. Det är ungefär fem konjunktioner, tio prepositioner, tjugo adverbial och några pronomen. En del av dem känns välbekanta från andra språk, en del är systematiskt uppbyggda.
 
De närmaste tolv kapitlen är extremt starkt inriktade på dessa strukturord. Man behöver inte lära sig alla orden genast, men det är bra att kunna ganska många, eftersom de förekommer så rikligt och ibland förändrar meningens betydelse totalt om de missförstås. Övriga ord lär du dig praktiskt, genom att gissa och läsa.

En optimistisk tidsplan:

1.	De grammatiska principerna – 5 minuter
   
2.	Uttal, rättstavning – 5 minuter

3.	Systematiska pronomen – 10 minuter

4.	Förstavelser – 3 minuter

5.	Övningspass – 10 minuter

6.	Några viktiga småord – 5 minuter

7.	Övningspass – 5 minuter

8.	Efterstavelser - 10 minuter

9.	Övningspass – 10 minuter

10.	Ordlistor – 5 minuter

11.	Övningspass – 10 minuter

12.	Autentisk esperantotext från Wikipedia med översättning – 40 minuter

13.	Därefter får du skaffa dig övning på egen hand på esperanto-Wikipedian. Alternativt fördjupar du dig i samtalsfraser och annat.

Denna plan är överoptimistisk i det avseendet att det är svårt att sitta nästan två timmar i sträck och bara studera, såsom punkterna 1-12 förutsätter. Om man avbryter glömmer man genast en del, och då får man repetera innan man fortsätter där man slutade. Detta är ofrånkomligt. Man ska inte försöka undvika repetition. Det är bra om man kan komma långt i ett svep, men inget man ska bygga sin studieplan på i längden. Under punkt 13 får du åtskilliga gånger gå tillbaka till punkterna 1-12.

=== 1.  De grammatiska principerna ===
Substantiv slutar på ''-o''. Adjektiv slutar på ''-a''. Adverb slutar ofta på ''-e''.  

Ändelsen ''-a'' används både för rena adjektiv och för andra adjektiviska bestämningar: ''la granda libro'' = den stora boken, ''mia libro'' = min bok, ''la tria libro'' = den tredje boken.

Undantag är bara en del tillfälliga lånord, egennamn och sammansättningsleder, som inte slutar på -o fast de är substantiv. Och adverb och adverbiella pronomen kan ha andra ändelser än ''-e''.  

Pluraländelsen ''-j'' sätts på substantiv och adjektiv:  ''La  grandaj libroj'' = de stora böckerna.

Ackusativändelsen ''-n'' används dels för objekt och dels för att ange rörelseriktning:  ''min'' = mig, ''mi sendis la librojn'' = jag skickade böckerna, ''hejme'' = hemma, ''hejmen'' = hem .

Infinitiv av verb har ändelsen ''-i'', imperativ har ändelsen ''-u'': ''sendi'' = att sända, ''sendu'' = sänd, måste sända.


'''Verb-systematik'''

{| class=&quot;wikitable&quot;
!    	!!colspan=&quot;2&quot;|Finit form!! colspan=&quot;2&quot;|	Aktivt particip!! colspan=&quot;2&quot;|	Passivt particip
|-
|'''Nutid'''	||WIDTH=&quot;40px&quot;|''-as''||''Mi sendas'' = Jag skickar||WIDTH=&quot;40px&quot;|''-ant-''||''sendanta, -e'' = skickande, ''sendanto'' = avsändare||WIDTH=&quot;40px&quot;|''-at-''||	 
|-						
|'''Dåtid'''	||''-is''||''Mi sendis'' =	Jag skickade||''-int-''	||	||''-it-''||	''sendita, -e, -o'' = skickad, skickat, försändelse
|-						
|'''Framtid'''	||''-os''||''Mi sendos'' = Jag ska skicka||''-ont-''||  ||''-ot-''||	
|}

Bry dig i detta skede inte så mycket om participen, och i synnerhet inte om de former som inte har direkt motsvarighet på svenska. Notera mest regelbundenheten. (Vi har antydan till ett sådant participsystem i svenskan. Ord som slutar på -nt , -nde  har ofta en aktiv betydelse, medan participer utan n i ändelsen ofta har passiv betydelse. Studera'''nde''' och stude'''nt''' studerar själva, i motsats till studera'''d''', som man kan säga om en bok. Refera'''t'''et referer'''as''' men refere'''nt'''en referer'''ar'''.) De övriga participformerna motsvaras av bisatser i svenskan: ''sendinta'' = som har skickat, ''sendota'' = som kommer att skicka osv.

=== 2. Uttal och rättstavning ===
Varje bokstav betecknar ett ljud. Varje stavelse har en vokal. Betoningen är på nästsista stavelsen i orden. De flesta bokstäverna uttalas som man förväntar sig. o uttalas som å-ljud, och u som o-ljud. 

Bokstaven ŭ är en konsonant som uttalas lika som vokalen u. Den används efter vokaler för att bilda diftonger. Några andra diftonger finns det inte.

Det finns fem bokstäver som har tak. Uttalet skiljer sig från deras motsvarighet utan tak i det att tungan hålls längre bak i munnen:

ĉ  uttalas t∫ som i engelska ''church'' medan c utan tak uttalas som ts i svenska trots.

ĝ  uttalas som i ''Tadzjikistan'' medan g uttalas som i ''gåva''.

ĵ  uttalas som i franska ''journal'' medan j uttalas som i ''jultomte''.

ŝ  uttalas ∫ som i ''Shanghai'' medan s uttalas som i ''sång''.

ĥ  uttalas ungefär som i tyska ''Bach'' medan h uttalas som i ''Harald''. Bokstav ĥ är så sällsynt att du gott kan strunta i den tills vidare. Och även efter det brukar det gå utmärkt att uttala den lika som h.

=== 3. Systematiska pronomen === 

Man får 45 pronomen (eller adverb) genom att kombinera följande fem förleder med de nio efterlederna. Exempel på ungefärliga svenska översättningar ges  i tabellen nedan. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
| rowspan =&quot;2&quot; colspan =&quot;2&quot; | '''Slutstavelser'''  	
!Frågande, relativa!!Demonstrativa !!Totalitets-betecknande!!Obestämd kvantitet !!Nekande
|-
!    	'''''ki-'''''!!'''''ti-''''' !!'''''ĉi-'''''!!'''''i-''''' !!'''''neni-'''''
|-
|'''Obest. subst.'''||WIDTH=&quot;40px&quot;|'''''-o '''''	||''kio'' = vad||	''tio'' = det där||	''ĉio'' = allting||''io'' = någonting||''nenio'' = ingenting	 
|-						
|'''Best. subst. el. adj.'''||'''''-u '''''	||''kiu'' = vem, vilken||''tiu'' = den där	||''ĉiu'' = varje	||''iu'' = någon	||	''neniu'' = ingen
|-						
|'''Adjektiv'''||'''''-a '''''	||''kia'' = hurudan ||	''tia'' = sådan	||''ĉia'' = all slags||''ia'' = något slags ||		''nenia'' = inget slags
|-
|'''Rum'''||'''''-e '''''||''kie'' = var||''tie'' = där||''ĉie'' = överallt||''ie'' = någonstans||''nenie'' = ingenstans
|-
|'''Tid'''||'''''-am'''''||''kiam'' = när||''tiam'' = då||''ĉiam'' = alltid||''iam'' = ibland||''neniam'' = aldrig
|-
|'''Sätt'''||'''''-el'''''||''kiel'' = hur||''tiel'' = så||''ĉiel'' = på allt vis||''iel'' = på sätt och vis||''neniel'' = på intet vis
|-
|'''Orsak'''||'''''-al'''''||''kial'' = varför||''tial'' = därför||''ĉial'' = med all anledning ||''ial'' = av någon anledning||''nenial'' = utan anledning
|-
|'''Grad'''||'''''-om'''''||''kiom'' = hur mycket||''tiom'' = i så måtto||''ĉiom'' = allihop||''iom'' = i någon mån||''neniom'' = ingenting
|-
|'''Genitiv'''||'''''-es'''''||''kies'' = vems, vars||''ties'' = dess||''ĉies'' = allas||''ies'' = någons||''nenies'' = ingens
|-	
|}

Det är inte meningen att du ska plugga in allt i denna tabell nu genast. Om du förstår hur den fungerar kan du ha den framför dig när du gör övningarna, så lär du dig de mer frekventa formerna automatiskt så småningom. Du kommer att få anledning att gå tillbaka till denna tabell många gånger.

Exempel: I den översta raden finns först frågeordet '''vad''', och sedan fyra ord som kan besvara varje fråga som börjar med '''vad''', nämligen '''det där''', '''allting''', '''någonting''', '''ingenting'''. (- Vad tittar du på? - Det där. -Vad lyssnar du på? - Allting. - Vad vill du? - Någonting. - Vad kan du? - Ingenting.) På samma sätt fungerar alla de följande raderna.

=== 4. Förstavelser ===

{| class=&quot;wikitable&quot;
!    	!! Betydelse!!Exempel
|-
|''mal-''||WIDTH=&quot;370px&quot;|Uttrycker konträr motsats. Det finns inget nedvärderande i denna stavelse, så som i ''malign'', ''malplacerad'' i svenska och andra språk. ||WIDTH=&quot;350px&quot;|''granda'' = stor, ''malgranda'' = liten, ''juno - maljuno'' = ungdom - ålderdom, ''permesi - malpermesi'' = tillåta - förbjuda, 
''amiko kaj malamiko'' = vän och fiende 
|-
|''dis-''||	Uttrycker liksom i svenskan en splittring, ett skingrande (isär).||''preni'' = ta, ''dispreni'' = ta isär	
|-
|''re-''|| 	Betyder liksom i svenskan på nytt, tillbaka.||''iri'' = gå, ''reiri'' = återgå	
|-
|''ek-''||	Uttrycker kortvarig eller påbörjad handling.||''scii'' = veta, ''ekscii'' = få veta	
|-
|}

Förstavelsen ''mal-'' används mycket ofta. Det gör att man slipper lära sig två ord för varje motsatspar. Man ska inte förväxla den med förstavelsen ''ne-'', som betyder icke-, o-. Medan ''malgranda persono'' betyder &quot;en liten person&quot; betyder ''negranda persono'' en &quot;icke-stor person&quot;, alltså någon som antingen är liten eller mittemellan.

Förstavelserna används ibland direkt före -o, -a, -e: ''disa'' = utspridd, ''eki'' = börja.

=== 5. Övningspass 10 minuter ===

Först några ordspråk och talesätt som du ska försöka gissa betydelsen på. Håll för högra spalten och gissa. Läs och pröva igen, i bägge riktningarna om du har tid.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
|''Du militas, tria profitas.''||	Två krigar, den tredje profiterar.
|-
|''Ĉiu komenco estas malfacila.''||	Varje början är svår.
|-
|''Kiu studas, tiu lernas.''	||Den som studerar den lär sig.
|-
|}
	
Känns det svårt och rebusartat? Det går över. Och alla esperantotexter är inte så här förtätade på grammatiska finesser. Men sådana här tänkespråk kan vara lämpliga att lära sig utantill, så övar man sig att hålla reda på olika pronomen. Repetera dem några gånger. Lägg märke till att formerna på ki- förutom frågebetydelse kan ha relativbetydelse, &quot;som&quot;, ”den som” ..., liksom i många språk.

''Kion oni havas? Oni scias, kion oni havas.'' '''Vad''' har man? Man vet '''vad''' man har. 
''Kie ŝi estas? La loko, kie ŝi estas...'' '''Where''' is she? The place '''where''' she is...
''Kiujn vi vidas? Tiuj, kiujn vi vidas...'' '''Vilka''' ser du? De, '''vilka''' du ser...

=== 6. Sen några viktiga småord. En del har du stött på tidigare. === 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
|WIDTH=&quot;150px&quot;|''la''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''	unu''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''	kaj''||WIDTH=&quot;150px&quot;|'' 	ne ''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''ke''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''ĉu''||WIDTH=&quot;150px&quot;|'' 	tre''
|-
|(Best. artikel, oböjlig)	||en, ett (räkneord)||	och, både|| 	inte, nej||att||&quot;månne&quot; (inleder ja-nej-frågor)|| 	synnerligen, mycket
|-
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
|WIDTH=&quot;150px&quot;|''mi''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''vi''	||WIDTH=&quot;150px&quot;|''ĝi''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''ŝi''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''li''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''ni''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''ili''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''oni''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''alia''
|-
|jag||	du, ni||den, det||hon||han||vi||	de||	man||	annan
|-
|}

Observera att orden &quot;vi&quot; och &quot;ni&quot; är omkastade jämfört med svenskan.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
|WIDTH=&quot;150px&quot;|''pli''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''plej''||WIDTH=&quot;150px&quot;| ''	ol''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''se''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''sed''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''iri''||WIDTH=&quot;150px&quot;|  ''preni''||WIDTH=&quot;150px&quot;|	''scii'' 
|-
|mera, -re|| 	mest. -st||	än||om||	men||	gå||ta||	veta  
|-
|}

=== 7. Övningspass 5 minuter ===
Försök gissa betydelsen, kontrollera, och se efter om det är något viktigt ord som du kan behöva lägga på minnet.
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
|''– Donu al mi la libron. – Jes, mi ĝin donos.''	||– Ge mig boken. – Ja, jag ska ge den.
|-
|''– Kie estas la hundo?  – Ĝi estas hejme.''||	– Var är hunden? – Den är hemma.
|-
|''– Kien iras vi?  – Mi iras hejmen.''||	– Vart går du? – Jag går hem. 
|-
|''La birdoj havis nestojn en la arboj''||	Fåglarna hade bon i träden.
|-
|''– Kie estis la nestoj? – Tre alte en la arboj.''||	– Var var bona? – Mycket högt uppe i träden. 
|-
|''Li estas pli alta ol ŝi. Sed lia frato estas plej alta el ĉiuj.''|| 
Han är längre än hon. Men hans bror är längst av alla.
|-
|''Pli bona io ol nenio''||Bättre någonting än ingenting
|}

Ordföljden är mycket fri i esperanto. I stället för ''Kie estas la hundo?'' kan man säga ''Kie la hundo estas?'', exempelvis. Och likaså kan man ändra på ordföljden i alla de andra meningarna.

=== 8. Efterstavelser ===


{| class=&quot;wikitable&quot;
!    	!! Betydelse!!Exempel
|-
|''-ig'' ||	Bringa att||  	''morti'' = dö, ''mortigi'' = döda
|-
|''-iĝ'' 	||Bli, råka ut för||	''ruĝa'' = röd, ''ruĝiĝi'' = rodna
|-
|''-ebl''	||Möjlig||	''kredi'' = tro, ''kredebla'' =trovärdig
|-
|''-eg''	||Förstorar stammens mening||''varma'' = varm, ''varmega'' = het	
|-
|''-et''	||Förminskar  stammens mening||	''ridi'' = skratta, ''rideti'' = le (Jfr svenska ord på –ett)
|-
|''-ar''||	Grupp, mängd|| 	''arbo'' = träd, ''arbaro'' = skog
|-
|''-er''||	Del av	||''fajro'' = eld, ''fajrero'' = gnista
|-
|''-an''||	Medlem av	||''partio'' = parti, ''partiano'' = partimedlem
|-
|''-ul''||	Person med viss egenskap	||''brava'' = modig, ''bravulo'' = hjälte
|-
|''-ist''	||Person med visst yrke||	''arto'' = konst, ''artisto'' = artist
|-
|''-in''||	Person av kvinnligt kön	||''frato'' = bror, ''fratino'' = syster
|-
|''-il''||	Redskap||	''tranĉi'' = skära, ''tranĉilo'' = kniv
|-
|''-uj''	||Behållare||''mono'' = pengar, ''monujo'' = plånbok	
|-
|''-ind''	||-värd	||''memorinda'' = minnesvärd
|-
|''-ec''	||Abstrakt egenskap	||''amiko'' = vän, ''amikeco''  =vänskap 
|-
|}		
		
		
Som exemplen har visat ska det alltid fogas en ordklassmarkör, ''-o'', ''-a'', ''-e'' eller en verbändelse till de ord man får med avledningsändelserna. Därför talar vi om efterstavelser och inte om &quot;slutstavelser&quot;. En del av efterstavelserna i tabellen har också börjat användas som ordstam: ''eta'' = liten (synonym till det mer otympliga ''malgranda'').

Genom att kombinera en eller flera sådana här för- och eftertavelser kan man skapa ett stort antal ord utifrån ett mycket litet antal ordrötter.  Det är därför man kan säga att du nu har kommit mycket långt i dina esperantostudier. Med ett annat språk hade du i detta skede av dina studier kunnat se fram emot månader av ordplugg och memorerande av grammatiska oregelbundenheter.  Nu räcker det med rätt få ordrötter, som dessutom till stora delar är bekanta.

Det finns flera för- och efterstavelser, men de ovan listade räcker gott och väl för att man ska kunna läsa ganska obehindrat. Du behöver absolut inte kunna allihop nu. Det enda av allt vi gått igenom hittills som du redan från början måste kunna ordentlig är vilka ordklasser som uttrycks med ''-o'', ''-a'' och ''-e'', vad ''-j'' och ''-n'' uttrycker, och vilka verbformer ''-as'', ''-is'' och ''-i'' står för. För övrigt kan du snegla i listorna ovan när du gör övningarna. 


=== 9. Övningspass ===

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Betydelse!!Exempel
|-
|''– Mi vidis vin en la arbaro. – Sed mi ne vidis vin.''||	– Jag såg dig i skogen. – Men jag såg inte dig.
|-
|''Birdo havas flugilojn por ke ĝi flugu''||	En fågel har vingar för att den ska flyga.
|-
|''Bono kunigas, malbono disigas''||Det goda förenar, det dåliga splittrar.
|-
|''- Kiel vi progresas lernante Esperanton''||- Hur framskrider du i lärandet av esperanto?''  
|-
|''- Tre bone. Mi jam parolas la lingvon kiel enlandano.''||- Mycket bra. Jag talar redan språket som en infödd.''
|-
|} 

'''''Anekdoto: Stranga orkestro.''''' 

''– Ĉiuj miaj infanoj estas musikistoj. Unu estas fortepianisto, alia flutisto, alia violinisto, alia kantisto, alia violonĉelisto.''

''– Kiun parton do vi mem prenas en la orkestro?''

''– Se vi volas scii, mi estas pesimisto. ''

::(Ur Vilho Setälä: ''Esperanta legolibra'', Helsingforso 1919)

'''Översättning'''

En historia: En konstig orkester
 
– Alla mina barn är musiker. En är fortepianist, en är flöjtist, en är violinist, en sångare och en violoncellist. 

– Vilken del har du då själv i orkestern? 

– Om du vill veta, jag är pessimist.

=== 10. Ordlistor ===

'''Prepositioner'''
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
|WIDTH=&quot;150px&quot;|''en''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''sur''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''de''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''el''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''al''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''kun''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''laŭ''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''sen''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''je''
|-
|WIDTH=&quot;150px&quot;|i ||på ||från||ur||till||med||enligt||utan||(generell preposition)
|-
|}
Den sista prepositionen tar man till när ingen annan preposition passar, det vill säga när det behövs en preposition men relationen till huvudordet är ganska ospecificerad  

'''Diverse småord'''
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
|WIDTH=&quot;150px&quot;|''aŭ''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''ĉar''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''mem''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''tamen''
|-
|WIDTH=&quot;150px&quot;|eller||eftersom||själv||ändå
|-
|}

'''Verb'''
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
|WIDTH=&quot;150px&quot;|''voli''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''povi,koni''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''fari''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''uzi''
|-
|WIDTH=&quot;150px&quot;|vilja||kunna||göra||använda
|-
|}

=== 11. Övningspass 10 minuter ===

''Kiu volas, tiu povas'' = Den som vill, den kan.

--- Avsnittet behöver kompletteras. Gå vidare till avsnitt 12 ---

=== 12. En text från ”Esperanto – Vikipedio” ===


Det här är ett avsnitt från artikeln ”Esperanto” med tämligen ordagrann översättning mening för mening. Håll för höger spalt, läs och gissa. Kolla och gå vidare. Analysera sedan satserna ord för ord, stavelse för stavelse. Där finns ytterst lite som inte har behandlats i grammatiken ovan. Lägg på minnet ord som kan vara bra att kunna. Sen kan du antagligen gå till Vikipedio och ta dig fram på egen hand.


{| class=&quot;wikitable&quot;
!Esperanto!!Svenska
|-  
|Kritiko kaj respondoj al kritiko||	Kritik och svar på kritiken
|-
|Esperanto estas foje kritikata de ne-esperantistoj aŭ eĉ de esperantistoj mem. Kelkaj kritikoj estas kontraŭ internaciaj helplingvoj ĝenerale:||	Esperanto kritiseras tidvis av icke-esperantister eller också av esperantister själva. En del kritiker är mot internationella hjälpspråk generellt:
|-
|	&quot;Internacia helplingvo ne havas kulturon.&quot; (Esperantistoj ofte respondas, ke ja ekzistas Esperanta literaturo kaj certaj tradicioj en la Esperanto-komunumo; iuj esperantistoj pli emfazas la rolon de Esperanto kiel ponto inter malsamaj kulturoj; kelkaj kombinis ĉi tiujn du alirojn per la koncepto de pontokulturo.)	||	”Ett internationellt hjälpspråk har inte kultur.” (Esperantister svarar ofta att det ju existerar en esperanto-litteratur och vissa traditioner i esperanto-gemenskapen; en del esperantister betonar mera esperantos roll som en bro mellan olikartade kulturer; några har kombinerat dessa två spår i begreppet brokultur.) 
|-
|	&quot;La toleremo pri malperfektecoj ĉe internaciaj helplingvoj estas malpli ol ĉe etnaj lingvoj. Ĉar neniu internacia helplingvo povas esti perfekta, ĝi neniam estos vaste akceptata de la publiko.&quot;	||	”Toleransen visavi bristerna hos ett internationellt hjälpspråk är mindre än med etniska språk. Eftersom inget internationellt  hjälpspråk kan vara perfekt, kommer det aldrig att bli vidsträckt accepterat av allmänheten.”
|-  
|Aliaj kritikoj temas pri Esperanto specife:||	Annan kritik handlar specifikt om Esperanto.
|-
|	Kelkaj, precipe la subtenantoj de naturismaj planlingvoj, kritikas ke Esperanto ne direktas sin sufiĉe laŭ la grandaj eŭropaj lingvoj (kutime ili celas ĉefe latinon kaj la latinidajn lingvojn, aŭ latinidajn formojn en aliaj lingvoj). ||	Somliga, nämligen de som stöder naturistiska planspråk, för fram den kritiken att esperanto inte riktar sig tillräckligt mot de stora europeiska språken (vanligen avser de främst latin och språken med latinskt ursprung, eller former från latinet i andra språk). 
|- 
|Ekzemple, ili kritikas la tabelvortojn aŭ vortfaradon kiel &quot;malsanulejo&quot; anstataŭ pli eŭropecan &quot;hospitalo&quot;. 	||Exempelvis kritiserar de tabellorden eller ordkonstruerandet såsom ”icke-frisk-person-plats” i stället för det europeiska ”hospitalo”.
|- 
|Kontraŭargumento estas, ke ŝanĝo al pli da eŭropeco eble igus Esperanton pli facila por eŭropanoj, sed samtempe pli draste malfaciligus ĝin por ne-eŭropanoj, kiuj devus lerni multajn apartajn &quot;eŭropajn&quot; formojn.||	Motargumenet är, att en förändring mot mera av europismer möjligen skulle göra esperanto lättare för europeer men samtidigt mer drastiskt skulle försvåra det för icke-europeer, som skulle tvingas lära sig många olika ”europeiska” former. 
|-
|Aliflanke Esperanto estas ofte kritikata esti tro eŭropeca. ||	Å andra sidan kritiseras esperanto ofta för att vara för europistiskt.
|-
|Ĝiaj vortradikoj kaj ĝia gramatiko klare devenas de eŭropaj lingvoj, kio laŭ la kritikantoj nuligas (aŭ malpliigas) ĝian neŭtralecon.	||Dess ordrötter och dess grammatik kommer från europeiska språk, vilket enligt kritikerna upphäver (eller minskar) dess neutralitet. 
|-
|	Esperantistoj ofte respondas ke la aglutina strukturo de Esperanto similas pli al la turka, japana aŭ bantuaj lingvoj ol al la plej multaj eŭropaj lingvoj.||		Esperantister svarar ofta att esperantos agglutinerade struktur snarare liknar turkiskan, japanskan eller bantuspråk än det liknar de flesta europeiska språk. 
|-
|Kelkaj kritikas ke la seksa malsimetrio en Esperanto estas lingva seksismo. Oni kritikas ke pluraj parenc-radikoj (kiel &quot;patr-&quot;, &quot;frat-&quot; kaj &quot;edz-&quot;) havas baze viran signifon, dum necesas aldoni &quot;-in-&quot; por paroli pri inoj.||	En del kritiserar det att könsasymmetrin i esperanto är språklig sexism. Man kritiserar det att flera släktskapsstammar (såsom ”patr-”, ”frat-” och ”edz-”) i grunden har manlig betydelse, medan det måste tilläggas ”-in” för att tala om kvinnor”. 
|- 
|	Aldone oni kritikas ke multaj aliaj vortoj (kiel &quot;instruisto&quot;, &quot;anglo&quot; kaj la pronomo &quot;li&quot;) servas kaj por signi viran personon kaj por signi ajnaseksan personon, dum ekzistas apartaj vortoj por inaj personoj (&quot;instruistino&quot;, &quot;anglino&quot;, &quot;ŝi&quot;). Riistoj kaj iĉistoj provas forigi tiun malsimetrion el Esperanto.||	Därtill kritiserar man det att olika ord (såsom ”instruktör”, ”engelsman” och pronomenet ”han”) både tjänar till att beteckna en manlig person och för att beteckna en person av vilket kön som helst, medan det existerar särskilda ord för kvinnliga personer (”instruktris”, ”engelska”, ”hon”). Förespråkarna av ett nytt pronomen ”ri” och av ett allmänt användande av iĉ försöker avlägsna denna asymmetri ur esperanto.
|-
|	Oni kritikas la devigan akuzativan finaĵon &quot;-n&quot;. Esperantistoj respondas ke tio necesas por samtempe havi klarecon kaj grandan liberecon en la vortordo.	||	Man kritiserar den obligatoriska ackusativändelsen ”-n”. Esperantister svarar att denna är nödvändigt för att samtidigt ha klarhet och stor frihet i ordföljd.
|-
|Oni kritikas la supersignajn literojn de Esperanto. Esperantistoj defendas ilin argumentante ke ili necesas por konservi la principon &quot;unu sono — unu litero&quot;, ĉar la 26 bazaj literoj de la latina alfabeto ne sufiĉas por la 28 fonemoj de Esperanto.	||Man kritiserar esperantos bokstäver med diakritiska tecken. Esperantister försvarar dem argumenterande att de är nödvändiga för att bevara principen ”ett ljud – en bokstav”, eftersom det latinska alfabetets 26 grundbokstäver inte räcker för esperantos 28 fonem.
|-
|	Ankaŭ estas fakto, ke la granda plimulto de la lingvoj uzantaj variantojn de la latina alfabeto uzas - same kiel Esperanto - diakritajn signojn por klarigi la prononcon de multaj literoj.	 ||	Det är också ett faktum, att det stora flertalet av språken som använder varianter av det latinska alfabetet, liksom esperanto använder diakritiska tecken för att klargöra uttalet av flera bokstäver.  
|-
|Neesperantistoj ofte kritikas Esperanton ne kiel la lingvon mem, sed oni kritikas la fakton, ke oni nenie interkompreniĝos per ĝi.	||Icke-esperantister kritiserar ofta esperanto inte som språk i sig, utan de kritiserar det faktum att man ingenstans kommer att göra sig förstådd  med det.
|-
|Respondo al demando &quot;Kaj kie oni parolas per ĝi?&quot; ke ĉie, estas ne tute prava.	||Att svara på frågan “Och var talar man det?” med ”Överallt”, är inte helt sant. 
|-
|La neesperantista demandanto demandas pri tio, kie en kiu hotelo, kie en kiu oficejo, kie en kiu malsanulejo, kie en kiu magazeno, kie en kiu fervojstacio ktp. ktp. li povus uzi tiun ĉi lingvon.	||Den icke-esperantistiska frågeställaren frågar om var i vilket hotell, var i vilket kontor, var på vilket sjukhus, var i vilken affär, var på vilken järnvägstation osv osv han skulle kunna använda detta språk.
|-
|	Kaj ni konfesu, ke ili pravas.	||	Och vi måste erkänna att de har rätt.
|-
|}

=== 13. Nu får du skaffa dig övning på egen hand på esperanto-Wikipedian. ===

Några länkar på vägen:

Esperanto-wikipwdian: https://eo.wikipedia.org/wiki/Vikipedio

På http://ordboken.esperanto.se/ finns en nätversionen av Ebbe Vilborgs klassiska ordbok från svenska till esperanto med 48.000 ord. Man kan också använda den balvägen för att slå upp esperantoord. På samma adress hittar du också en esperanto-svensk ordbok som innehåller även många ovanliga ordstammar, till exempel namn på växter och djur, arkitekttermer och vetenskaplig terminologi.

På http://www.esperanto.no/ordbok/index.php hittar du en provversion av Norsk Esperantoforbunds ordbok. Det är egentligen en norsk-esperantisk ordbok, men den är försedd med en sökfunktion som gör att man kan använda den även i andra riktningen, varvid den ger både användbara översättningar och fraser där ordet ingår.

På http://en.wiktionary.org/ hittar du de allra flesta esperantoord du stöter på, både grundformer och en del böjningsformer. Alla orden kan du inte förvänta dig att hitta, eftersom esperanto ger sina användare så enormt många möjligheter att bilda egna ord i stundens ingivelse. Men efter att ha gått igenom punkt 1-12 vet du hur det fungerar och kan själv analysera de konstruktioner du stöter på. 


Tycker du att denna blixtkurs blev lite för kort? Skulle du vilja fördjupa dig lite mer i grammatik, fraser och ord innan du börjar surfa på egen hand. Då kan du gå till
http://sv.lernu.net/index.php. Det är en portal med kurser och böcker att läsa Där finns också många diskussionsgrupper, både på esperanto, svenska och andra språk, samt länkar till allt möjligt med esperantoanknytning. Lernu-portalen har också en ordbok, som man kan ställa in på bland annat svenska. Efter en tid på Lernu kan du gå till följande avsnitt i denna Wikibookkurs. Du är då antagligen fullt kapabel att hjälpa till och komplettera fortsättningen, som än så länge bara är påbörjad.

=== Introduktion ===
'''Esperanto''' är ett konstgjort språk.
=== Grammatik ===
*[[/Substantiv/]] 
*[[/Adjektiv/]] 
*[[/Räkneord/]] - Grundtal - Ordningstal 
*[[/Pronomen/]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen 
*[[/Prepositioner/]]
*[[/Verb/]] - Regelbundna verb - Oregelbundna verb

=== Lektioner ===
*[[/Nybörjare lektion 1/]] 
*[[/Nybörjare lektion 2/]] 
*[[/Nybörjare lektion 3/]] 


=== Appendix ===
*[[/Ordförråd/]]
*[[/Ordlista Esperanto-Svenska/]]
*[[/Ordlista Svenska-Esperanto/]]
*[[/Fraser/]]


[[Kategori:Språkkurser/Esperanto|Esperanto]]
[[Kategori:SAB: Fye Esperanto]]
[[kategori:Alfabetiskt index|E]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/E]]
[[Kategori:Uttömmande böcker]]

__NOTOC__


[[af:Esperanto]]
[[cs:Esperanto]]
[[de:Esperanto]]
[[eo:Esperanto por komencantoj]]
[[en:Esperanto]]
[[es:Esperanto]]
[[eu:Esperanto]]
[[et:Esperanto]]
[[fi:Esperanto]]
[[fr:Espéranto]]
[[id:Bahasa Esperanto]]
[[it:Esperanto]]
[[ms:Bahasa Esperanto]]
[[ja:エスペラント]]
[[he:אספרנטו]]
[[hr:Esperanto]]
[[nl:Esperanto]]
[[no:Esperanto]]
[[pl:Esperanto]]
[[pt:Esperanto]]
[[fi:Esperanton kieli]]
[[sk:Esperanto]]
[[zh:世界语]]</text>
      <sha1>kybzf81r852xx9l6asicibnp9g2m2vn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Italienska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5380</id>
    <revision>
      <id>26407</id>
      <parentid>25662</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T14:19:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/I|Alfabetiskt index/I]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26407</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="806" sha1="jaddtwznepmkq3h62vy30mxjofx8tft" xml:space="preserve">== Italienska ==
=== Introduktion ===

=== Grammatik ===
*[[/Substantiv/]] 
*[[/Adjektiv/]] 
*[[/Räkneord/]] - Grundtal - Ordningstal 
*[[/Pronomen/]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen 
*[[/Prepositioner/]]
*[[/Verb/]] - Regelbundna verb - Oregelbundna verb

=== Lektioner ===
*[[/Nybörjare lektion 1/]] 
*[[/Nybörjare lektion 2/]] 
*[[/Nybörjare lektion 3/]] 


=== Appendix ===
*[[/Ordförråd/]]
*[[/Ordlista Italienska-Svenska/]]
*[[/Ordlista Svenska-Italienska/]]
*[[/Fraser/]]

[[Kategori:Språkkurser/Italienska]]
[[kategori:SAB: Fi Italienska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|I]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/I]]


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>jaddtwznepmkq3h62vy30mxjofx8tft</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Pronomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5384</id>
    <revision>
      <id>21458</id>
      <parentid>19112</parentid>
      <timestamp>2008-09-30T16:56:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21458</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2897" sha1="b318w1al7u4jzu5iu85tbzgrq2dr9dc" xml:space="preserve">{{Språkkurser/Grammatik|Latin}}
== Personliga pronomen ==

&lt;table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;53&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;1:a person&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;109&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;79&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;2:a person&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;134&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;53&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;

		&lt;td width=&quot;70&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;Sing.&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;109&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;Plur.&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;79&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;Sing.&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;134&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;Plur.&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;53&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;Nom.&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;ego (jag)&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;109&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;nos (vi)&lt;/td&gt;

		&lt;td width=&quot;79&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;tu (du)&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;134&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;vos (ni)&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;53&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;Gen.&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;mei&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;109&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;nostri/nostrum&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;79&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;tui&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;134&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;vestri/vestrum&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;53&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;Dat.&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;mihi&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;109&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;nobis&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;79&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;tibi&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;134&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;vobis&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;53&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;Ack.&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;me&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;109&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;nos&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;79&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;te&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;134&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;vos&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td width=&quot;53&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;Abl.&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;70&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;me&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;109&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;nobis&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;79&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;te&lt;/td&gt;
		&lt;td width=&quot;134&quot; valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'&gt;vobis&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</text>
      <sha1>b318w1al7u4jzu5iu85tbzgrq2dr9dc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Uttal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5386</id>
    <revision>
      <id>24197</id>
      <parentid>23696</parentid>
      <timestamp>2009-06-08T18:18:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Servus Triviae</username>
        <id>1522</id>
      </contributor>
      <origin>24197</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3288" sha1="lul15u8qw708m39trmlvgkq8z7y6h4d" xml:space="preserve">&lt;b&gt;Några regler för uttal av latinsk text från antiken:&lt;/b&gt;

&lt;table border=1 cellspacing=1 cellpadding=0&gt;
	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;c&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[k]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;coróna&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;g&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[g]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;gradus&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;ae&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[aj]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;Caesar (kajsar)&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;oe&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[oj]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;foedus (fojdos)&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;o&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[o: el. o] = sv. å&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;mos (mås)&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;u&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[u: el. u] = sv. o&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;mus (mos)&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;g framför n&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[ng]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;magnus (mangnos)&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;i i början av ord före vokal&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[j]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;Iúpiter&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
 		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;  inuti ord mellan vokaler&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[j]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;maior (májår)&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;qu&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[kv el. kw]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;quartus&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;u efter -ng-&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[v el. w]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;lingua&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; ibland efter s-&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[v el. w]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;suavis&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;br&gt;
&lt;b&gt;Några regler för uttal av latinsk text från senare tid:&lt;/b&gt;

&lt;table border=1 cellspacing=1 cellpadding=0&gt;
	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;c (före e, i, u, ae och oe)&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[s]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;civílis&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;g (före e, i, u, ae och oe)&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[g]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;genus&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;ae&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[e:]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;Caesar (sesar)&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;oe&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[e:]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;foedus (fedus)&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;cc (före e, i, u, ae och oe)&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[ks]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;acceptera (akseptera)&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
 	&lt;tr&gt;
  		&lt;td width=203 valign=top&gt;&amp;nbsp;sc  (före e, i, u, ae och oe)&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=132 valign=top&gt;&amp;nbsp;[s]&lt;/td&gt;
  		&lt;td width=142 valign=top&gt;&amp;nbsp;scen (sen)&lt;/td&gt;
 	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
[[Kategori:Språkkurser/Latin]]</text>
      <sha1>lul15u8qw708m39trmlvgkq8z7y6h4d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Fraser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5390</id>
    <revision>
      <id>47829</id>
      <parentid>47827</parentid>
      <timestamp>2017-12-20T20:07:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Gör version 47827 av [[Special:Contributions/83.251.157.185|83.251.157.185]] ([[User talk:83.251.157.185|diskussion]]) ogjord: onödiga accenter</comment>
      <origin>47829</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="245" sha1="ejpt6m4i0943rs2y75cq39zfbgfpnjj" xml:space="preserve">== Vid möte ==
*Hej - Salve
*Hej då - Ave, Vale
*Vad heter du? - Quid nomen tibi est?
*Hur mår du? - Quid agis? Quomodo vales?
*Jag förstår inte - Non intellego
*Hej jag heter N.. - Salve! Mihi nomen est N..

[[Kategori:Språkkurser/Latin]]</text>
      <sha1>ejpt6m4i0943rs2y75cq39zfbgfpnjj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5421</id>
    <revision>
      <id>26450</id>
      <parentid>25667</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:05:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/S|Alfabetiskt index/S]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26450</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1218" sha1="pcosau0zjs4q5zyxaypyc5xbz8mvqom" xml:space="preserve">== Spanska ==
=== Introduktion ===
'''Spanska''' är ett stort språk.

=== Grundläggande språkfakta ===
*[[/Instruktion/]]

=== Grammatik ===
*[[/Adjektiv/]] 
*[[/Substantiv/]] 
*[[/Prepositioner/]]
*[[/Räkneord/]] - Grundtal - Ordningstal 
*[[/Verb/]] - Regelbundna verb - Oregelbundna verb
*[[/Pronomen/]]
**[[/Pronomen/Personliga pronomen|Personliga pronomen]]
**[[/Pronomen/Reflexiva pronomen|Reflexiva pronomen]]
**[[/Pronomen/Possessiva pronomen|Possesiva pronomen]]
**[[/Pronomen/Demonstrativa pronomen|Demonstrativa pronomen]]
**[[/Pronomen/Relativa pronomen|Relativa pronomen]]
**[[/Pronomen/Interrogativa pronomen|Interrogativa pronomen]]
**[[/Pronomen/Indefinita pronomen|Indefinita pronomen]]

=== Lektioner ===
*[[/Nybörjare/Lektion 1/]] 
*[[/Nybörjare/Lektion 2/]] 
*[[/Grundläggande/Lektion 1/]] 
*[[/Grundläggande/Lektion 2/]] 
*[[/Grundläggande/Lektion 3/]] 


=== Appendix ===
*[[/Ordförråd/]]
*[[/Ordlista Spanska-Svenska/]]
*[[/Ordlista Svenska-Spanska/]]
*[[/Fraser/]]
*[[/Specialtecken/]]

[[Kategori:Språkkurser/Spanska|Spanska]]
[[Kategori:SAB: Fk Spanska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>pcosau0zjs4q5zyxaypyc5xbz8mvqom</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Nederländska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5428</id>
    <revision>
      <id>26430</id>
      <parentid>25660</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:01:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/N|Alfabetiskt index/N]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26430</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1277" sha1="r71gccsm5lvrl1tdghyup6o253afpbd" xml:space="preserve">== Nederländska ==
=== Introduktion ===
Nederländska, även kallat holländska och flamländska(''i Belgien''), är ett germanskt språk som talas framför allt i Nederländerna och Belgien.

=== Grammatik ===
*[[/Grammatik/|Grammatik allmänt]]
*[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Substantiv|Substantiv]] 
*[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Adjektiv|Adjektiv]] 
*[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Räkneord|Räkneord]] - Grundtal - Ordningstal 
*[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Pronomen|Pronomen]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen 
*[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Prepositioner|Prepositioner]]
*[[Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Verb|Verb]] - Regelbundna verb - Oregelbundna verb

=== Lektioner ===
*[[/Nybörjare lektion 1/]] 
*[[/Nybörjare lektion 2/]] 
*[[/Nybörjare lektion 3/]] 


=== Appendix ===
*[[/Ordförråd/]]
*[[/Ordlista Nederländska-Svenska/]]
*[[/Ordlista Nederländska-Esperanto/]]
*[[/Fraser/]]


[[Kategori:Språkkurser|Nederländska]]
[[Kategori:SAB: Fg Nederländska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|N]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/N]]

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>r71gccsm5lvrl1tdghyup6o253afpbd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tjeckiska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5431</id>
    <revision>
      <id>26457</id>
      <parentid>25448</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:07:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/T|Alfabetiskt index/T]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26457</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1305" sha1="f9zzycmy1ykf6xh3o0x0tjjzrjer3ii" xml:space="preserve">== Tjeckiska==
=== Introduktion ===
== Vítejte! ==

'''Välkommen!'''

Tjeckiska är ett västslaviskt språk som talas av ca 10 miljoner personer i Tjeckien, där det är officiellt språk. Tjeckiskan är också nära besläktad med de västslaviska språken slovakiska och polska, och något mindre besläktad med ryska. Till skillnad från det ryska språket, använder man i tjeckiskan det latinska alfabetet med vissa speciella bokstäver, så kallade diakritiska tecken.
=== Grammatik ===
*[[/Substantiv/]] 
*[[/Adjektiv/]] 
*[[/Räkneord/]] - Grundtal - Ordningstal 
*[[/Pronomen/]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen 
*[[/Prepositioner/]]
*[[/Verb/]] - Regelbundna verb - Oregelbundna verb

=== Lektioner ===
*[[/Nybörjare lektion 1/|První lekce - första lektionen]] 
*[[/Nybörjare lektion 2/|Druhá lekce - andra lektionen]] 
*[[/Nybörjare lektion 3/]] 


=== Appendix ===
*[[/Ordförråd/]]
*[[/Ordlista Tjeckiska-Svenska/]]
*[[/Ordlista Svenska-Tjeckiska/]]
*[[/Fraser/]]


[[Kategori:Språkkurser|Tjeckiska]]
[[Kategori:SAB: Fmd Tjeckiska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|T]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/T]]

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>f9zzycmy1ykf6xh3o0x0tjjzrjer3ii</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Creme brulee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5483</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Crème brûlée" />
    <revision>
      <id>19477</id>
      <parentid>19476</parentid>
      <timestamp>2008-04-24T16:43:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Kokboken/Recept/Creme bruleee]] till [[Kokboken/Recept/Creme brulee]]</comment>
      <origin>19477</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="r74ahzqifcuuwpss63byg8dacm3ejiz" xml:space="preserve">#REDIRECT[[Kokboken/Recept/Crème brûlée]]</text>
      <sha1>r74ahzqifcuuwpss63byg8dacm3ejiz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Créme brulée</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5485</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Crème brûlée" />
    <revision>
      <id>19479</id>
      <timestamp>2008-04-24T16:44:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Crème brûlée]]</comment>
      <origin>19479</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="r74ahzqifcuuwpss63byg8dacm3ejiz" xml:space="preserve">#REDIRECT[[Kokboken/Recept/Crème brûlée]]</text>
      <sha1>r74ahzqifcuuwpss63byg8dacm3ejiz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Glaskula med text</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5487</id>
    <revision>
      <id>38825</id>
      <parentid>38824</parentid>
      <timestamp>2013-05-19T09:42:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>bildfix</comment>
      <origin>38825</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6311" sha1="jmhl5upcutb1bisblaa6puelvybtwht" xml:space="preserve">&lt;div style=float:right&gt;
[[Bild:Crystal1.PNG|thumb|none|100px|Figur 1]]
[[Bild:GIMP_Crystal2.PNG|thumb|none|100px|Figur 2]]
[[Bild:Crystal3.PNG|thumb|none|100px|Figur 3]]
[[Bild:Crystal4.PNG|thumb|none|100px|Figur 4]]
[[Bild:Crystal5.PNG|thumb|none|100px|Figur 5]]
[[Bild:Crystal6.PNG|thumb|none|100px|Figur 6]]
[[Bild:Crystal7.PNG|thumb|none|100px|Figur 7]]
[[Bild:Crystal8.PNG|thumb|none|100px|Figur 8]]
[[Bild:Cz-Error.png|thumb|none|100px|Resultatet]]
&lt;/div&gt;
'''Glaskula med text''' är en steg-för-steg-instruktion som visar hur en bild, som tillsynes liknar en glaskula, skapas med Gimp.

===Bakgrund===
Skapa en ny bild genom att välja '''Arkiv|Ny...''' och välj en 400 x 400 bildpunkter, RGB för bildtyp och transparent fyllnad. Klicka på '''[[:Bild:Bas2.PNG|+Avancerade alternativ]]''' så kan du välja ''Fyll med:''. Använd verktyget ''Markera elliptisk region'' [[Bild: Ellipse-Select.PNG|22px]] och håll ner shift för att markera en cirkel i stället för en oval. ('''Figur 1''')


Skapa ett nytt transparent [[Rita med Gimp/Gimp/Lager|lager]] och döp det till ''Ring''. Välj verktyget ''Fyll med färgtoning'' [[Bild:Gimp-Gradient.PNG|22px]]. I verktygens ''[[:Bild:Bas4.PNG|optionsfönster]]'' väljs den tonade fliken i den nedre sektionen och ''FG till BG (RGB)'' ska markeras. I verktygsfönstrets nedre sektion väljer du '''Form: Radiell'''. Ändra förgrundsfärgen till ljusröd (#FF0000) och bakgrund till svart (#000000). Drag markören från, en bit in från kanten av den övre vänstra &quot;hörnet&quot; av ringen och ned till kanten av ringen i det nedre högra &quot;hörnet&quot;. Det bör nu vara en cirkulärt färgtonad cirkel och markeringen ska fortfarande vara aktiv. ('''Figur 2''')

===Färg på kulan===
Använd nu '''Välj|Krymp''' och krymp markeringen med 9 bildpunkter. Använd '''Ctrl+K''' för att rensa den markerade sektionen. Mittersta sektionen av cirkeln bör nu vara transparent. ('''Figur 3''')


I det här stadiet så används menyn '''Välj|Öka''' för att få markeringen att växa med 2 bildpunkter. Skapa nu ytterligare ett lager och ge det namnet cirkel. Se till att detta lager finns mellan ''Bakgrund'' och ''Ring''-lagret. Ändra förgrundsfärgen till, i det här fallet, #F75952 och byt sedan till ''Fyll med färg eller mönster'' [[Bild:Gimp-Bucket.PNG|22px]]. I verktygets egenskapssektion så väljs ''Fyll hela markeringen'' i ''Påverkat område''.


Skapa ytterligare ett lager och döp det till ''Skugga''. Dra ut en horisontell och en vertikal stödlinje, genom att ''dra ut den från linjalerna'', men för att detta ska lyckas så kan det behövas att Ctrl+Shift+T trycks ned först. Se också till att skugglagret är placerat mellan ''Cirkel-lagret'' och ''Ring-lagret''. Välj ''Markera elliptisk region'' [[Bild: Ellipse-Select.PNG|22px]] och i verktygsoptionen väljs ''Fjädra kanter'' samt ändra radien till 30. Använd ctrl-tangenten för att ta bort blivande markering från den befintliga. Rita en liknande cirkel som redan är markerad, men börja något till höger om centrum. Detta bör bilda en tunn ''månskära'' till markering på den vänstra sidan av cirkeln, enligt figur 4.


Se till att ''Skugglagret'' är det aktiva lagret och att markeringen är bra. Ångra med '''Ctrl-Z''' och gör om så att det blir som det bör vara. Välj ''Fyll med färg eller mönster'' [[Bild:Gimp-Bucket.PNG|22px]] (Shift+B) och svart som förgrundsfärg, fyll sedan den markerade ytan. Ytan bör fyllas på ett korrekt sätt, om markeringen var ordentligt utförd. Ändra genomskinligheten (opaciteten) till 30%.


Sätt ''cirkel-lagret'' som det aktiva lagret igen. I '''Lager|Transparens''' så väljs ''Alfa till markering''. Aktivera skugg-lagret igen, och den inre cirkeln bör nu vara markerad. Välj ''Markera eliptisk region'' [[Bild:Ellipse-Select.PNG|22px]] verktyget igen med fjädringen inställd på 100 denna gång. Skapa ytterligare en markering, likt den förra, men den skall omfamna den övre delen av cirkeln och vara mycket tjockare. Ctrl+Klick på centrumlinjen i den nedre delen av cirkeln och drag uppåt och åt sidan till en godtagbar markering erhålles. (ångra med Ctrl+Z) Välj ''Fyll med färg eller mönster'' [[Bild:Gimp-Bucket.PNG|22px]] igen med svart som förgrundsfärg och fyll markeringen. Om allt var korrekt inställt så bör resultatet se ut som Figur 7.

===Reflexion===
Skapa ytterligare ett lager och namnge det ''Högdager'' och flytta det till det överst av alla lager. Välj ''Markera eliptisk region'' [[Bild:Ellipse-Select.PNG|22px]] verktyget igen, men kom ihåg att markera av optionen ''Fjädra kanter''. Gör en stor markering som nästan täcker hela den övre delen av cirkeln. Om elipsen har rätt form, men är felplacerad så håll ned Alt-tangenten och flytta markeringen till den position som blir bäst. Välj vit som förgrundsfärg. Använd ''Fyll med färgtoning'' [[Bild:Gimp-Gradient.PNG|22px]] verktyget, och i optionsfönstret, ändra till ''FG till Transparent'' och i verktygsfönstret väljs ''Form: Linjär''. Drag en linje från övre delen av elipsen till den nedre delen. Ändra genomskinlighet (opaciteten) på detta lager till 80%.

I detta exempel kommer endast ett stort X att placeras i bilden, men vad som helst, som inte är större än den yttre ringen kan placeras i bilden. Skapa ett sista lager och placera det näst överst. Välj ''Skriv text i bilden'' [[Bild:Gimp-Text.PNG|22px]] verktyget och välj en font och dess storlek. Klicka i bilden och skriv, byt till ''Flytta lager och markering'' [[Bild:Gimp-Flytta.PNG|22px]] verktyget och flytta till den position som blir passande. Förankra texten genom att klicka på ankaret i lagerfönstret. Resultatet blir enligt Figur 8.

===Extra===
För att få en mer svävande effekt så kan en skugga behövas. Sätt Ring-lagret som det aktiva lagret. Välj '''[[:Bild:Script-Skuggkastning.png|Script-Fu | Skugga | Skuggkastning...]]'''. Ställ in ''Avstånd i X &amp; Y-led'' till 4. Flytta ''Drop-Shadow''-lagret till näst nedersta lagret, men lämna bakgrundslagret som det absloluta bottenlagret. Välj bakgrundslagret och fyll det med den färg som passar. Ytterligare effekt kan uppnås genom att ändra transparens (opacitet) på textlagret till runt 25%.

{{gimp}}

[[Kategori:Rita med Gimp|2.1]]</text>
      <sha1>jmhl5upcutb1bisblaa6puelvybtwht</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Mainpage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>5503</id>
    <revision>
      <id>19553</id>
      <timestamp>2008-04-24T23:01:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Wikibooks:Huvudsida</comment>
      <origin>19553</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="67xsd226jcucw3ccs6bkok7tn1jc1yy" xml:space="preserve">Wikibooks:Huvudsida</text>
      <sha1>67xsd226jcucw3ccs6bkok7tn1jc1yy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Ukrainska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5506</id>
    <revision>
      <id>25202</id>
      <parentid>21394</parentid>
      <timestamp>2009-10-04T06:18:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25202</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="691" sha1="rqcyrqr39cvwnvmyz866wdak4hieszg" xml:space="preserve">== Ukrainska==
=== Introduktion ===
[[/Instruktion/]]
=== Grammatik ===
*[[/Substantiv/]] 
*[[/Adjektiv/]] 
*[[/Räkneord/]] - Grundtal - Ordningstal 
*[[/Pronomen/]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen 
*[[/Prepositioner/]]
*[[/Verb/]] - Regelbundna verb - Oregelbundna verb

=== Lektioner ===
*[[/Nybörjare/Lektion 1/]] 
*[[/Nybörjare/Lektion 2/]] 
*[[/Nybörjare/Lektion 3/]] 


=== Appendix ===
*[[/Ordförråd/]]
*[[/Ordlista Ukrainska-Svenska/]]
*[[/Ordlista Svenska-Ukrainska/]]
*[[/Fraser/]]


[[Kategori:Språkkurser|Ukrainska]]
[[Kategori:SAB: Fmb Ukrainska]]</text>
      <sha1>rqcyrqr39cvwnvmyz866wdak4hieszg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Faktablad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5518</id>
    <revision>
      <id>26396</id>
      <parentid>25406</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T14:17:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/F|Alfabetiskt index/F]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26396</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="367" sha1="avnvfww3si2ayozjkwvnzg8twcq4rvn" xml:space="preserve">Denna bok är en samling av faktablad.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Faktablad:
*[[/Komplex multiplikation med reella tal/|Komplex multiplikation med reella tal]]
**[[/Komplex multiplikation med reella tal/Facit/|Facit]]
*[[/Geometri/|Geometri]]

[[kategori:Matematik]]
[[kategori:Faktablad]]
[[kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]</text>
      <sha1>avnvfww3si2ayozjkwvnzg8twcq4rvn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Huvudsida</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5521</id>
    <redirect title="Wikibooks:Huvudsida" />
    <revision>
      <id>19604</id>
      <parentid>19514</parentid>
      <timestamp>2008-04-25T19:25:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Massa länkar på internet går hit.</comment>
      <origin>19604</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="1mtj4vfy9l6zo87turun5q9br9po208" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Wikibooks:Huvudsida]]</text>
      <sha1>1mtj4vfy9l6zo87turun5q9br9po208</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Deletereason-dropdown</title>
    <ns>8</ns>
    <id>5523</id>
    <revision>
      <id>54481</id>
      <parentid>27615</parentid>
      <timestamp>2023-12-30T00:36:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EPIC</username>
        <id>7702</id>
      </contributor>
      <comment>+1 som kan vara bra att ha</comment>
      <origin>54481</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="259" sha1="ipho5x87oe3grgp791rrbiodku8aeiv" xml:space="preserve">*Vanliga anledningar till radering
** Encyklopedi-artikel, redan flyttad
** Dubblettfil
** Författarens begäran
** Inga sidor länkar till denna redirect
** Klotter/Vandalism/Test
** Spam
** Obsolet sida
** Tom bok/sida
** Tom kategori
** Upphovsrättsbrott</text>
      <sha1>ipho5x87oe3grgp791rrbiodku8aeiv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Baskemölla</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5525</id>
    <revision>
      <id>19625</id>
      <timestamp>2008-04-25T20:34:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: &lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt; {{Sidindexmall |ram      = #ddcef2 |bakgrund = #faf5ff |titel    = [[Historiska berättelser från Baskemölla]] |innehåll = [[Historiska berättelser frå...</comment>
      <origin>19625</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1912" sha1="j16hhw4uiv7hhkb37tu4en7uxsfs65w" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{{Sidindexmall
|ram      = #ddcef2
|bakgrund = #faf5ff
|titel    = [[Historiska berättelser från Baskemölla]]
|innehåll =
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Befolkningsutveckling i Baskemölla|Befolkningsutveckling i Baskemölla]] '''·''' 
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Nills Nilsson och Lorentz Andersson blev instämd till Järrestads Häradsrätt den 27 oktober 1705|Händelser i Järrestads Häradsrätt 1705]] '''·''' 
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Jöns Åkesson blev instämd till Järrestads Häradsrätt 1708|Jöns Åkesson blev instämd till Järrestads Häradsrätt 1708]] '''·'''
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711|Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711]] '''·'''
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Ett levnadsöde från 1728|Ett levnadsöde från 1728]] '''·''' 
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Livet på fiskeläget omkring 1850|Livet på fiskeläget omkring 1850]] '''·'''
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Sjöfararna|Sjöfararna]] '''·'''
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Fartygsförlisning 1876|Fartygsförlisning 1876]] '''·'''
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Drunkningsolyckan vid hamninloppet den 14 november 1887|Drunkningsolyckan vid hamninloppet 1887]] '''·'''
[[Historiska berättelser från Baskemölla/En fiskare från byn blev rik|En fiskare från byn blev rik]] '''·'''
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Soldat Åke Denker|Soldat Åke Denker]] '''·'''
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Strandning av Elna 1944|Strandning av Elna 1944]] '''·'''
[[Historiska berättelser från Baskemölla/Skyddsvärnen från 2:a världskriget|Skyddsvärnen från 2:a världskriget]]
}}
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Bokrelaterade mallar]]&lt;/noinclude&gt;

[[Kategori:Baskemölla]]

----</text>
      <sha1>j16hhw4uiv7hhkb37tu4en7uxsfs65w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tsk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5532</id>
    <redirect title="Kokboken/Matlagningsmått" />
    <revision>
      <id>19647</id>
      <timestamp>2008-04-26T02:39:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Det finns recept som länkar hit</comment>
      <origin>19647</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="nz2l4col31d2cctacibr9e8teg2vlni" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Matlagningsmått]]</text>
      <sha1>nz2l4col31d2cctacibr9e8teg2vlni</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Msk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5533</id>
    <redirect title="Kokboken/Matlagningsmått" />
    <revision>
      <id>19648</id>
      <timestamp>2008-04-26T02:41:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Det finns recept som länkar hit</comment>
      <origin>19648</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="nz2l4col31d2cctacibr9e8teg2vlni" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Matlagningsmått]]</text>
      <sha1>nz2l4col31d2cctacibr9e8teg2vlni</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Havregrynsgröt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5550</id>
    <revision>
      <id>19736</id>
      <parentid>12137</parentid>
      <timestamp>2008-04-27T20:45:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Havregrynsgröt i micro]] till [[Laga mat i microvågsugn/Havregrynsgröt]]</comment>
      <origin>19736</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="598" sha1="opdjxm1rj4tl132y1gq69csestbwae9" xml:space="preserve">'''1 portion'''

1 dl havregryn

2 dl kallt vatten

½ krm salt

'''3 portioner'''

3 dl havregryn

6 dl kallt vatten

¾ krm salt

1. Blanda förslagsvis ingredienserna i den skål du tänkt äta gröten i. Eller en skål om det är mer än 1 portion.

2. För 1 portion micra under lock i 1 min, ta sedan ut och rör om och micra sen ½ min till.

För 3 portioner micra under lock i 2 min ta sedan ut och rör om och micra i 2 min till.

Tips!!

Låt gröten stå och kallna i micron en stund innan den serveras!!

Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]]
[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>opdjxm1rj4tl132y1gq69csestbwae9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Common.css</title>
    <ns>8</ns>
    <id>5556</id>
    <revision>
      <id>38929</id>
      <parentid>33090</parentid>
      <timestamp>2013-06-02T10:03:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>style för collapsible tables</comment>
      <origin>38929</origin>
      <model>css</model>
      <format>text/css</format>
      <text bytes="17324" sha1="itqjo4l2ancaiv9n1lfjarofmm6vh3j" xml:space="preserve">/* CSS som skrivs här påverkar alla skal */
/* Kursiva redirecter i allpages */
.allpagesredirect { font-style: italic; }

 /*&lt;nowiki&gt; Common CSS for all skins - copy to your user CSS to change */
 
 /*******************************/
 /* wikitable/prettytable class */
 /*******************************/
 
 /* wikitable/prettytable class for skinning normal tables */
 table.wikitable,
 table.prettytable {
   margin: 1em 1em 1em 0;
   background: #f9f9f9;
   border: 1px #aaaaaa solid;
   border-collapse: collapse;
 }
 table.wikitable th, table.wikitable td,
 table.prettytable th, table.prettytable td {
   border: 1px #aaaaaa solid;
   padding: 0.2em;
 }
 table.wikitable th,
 table.prettytable th {
   background: #ccccff;
   text-align: center;
 }
 table.wikitable caption,
 table.prettytable caption {
   margin-left: inherit;
   margin-right: inherit;
 }

/* 'show'/'hide' buttons created dynamically by the CollapsibleTables javascript
   in [[MediaWiki:Common.js]] are styled here so they can be customised. */
.collapseButton {
    /* @noflip */
    float: right;
    font-weight: normal;
    /* @noflip */
    margin-left: 0.5em;
    /* @noflip */
    text-align: right;
    width: auto;
}
/* In navboxes, the show/hide button balances the v·d·e links
   from [[Template:Navbar]], so they need to be the same width. */
.navbox .collapseButton {
    width: 6em;
}

.hiddenStructure { display: none; speak: none; }

/* Infobox-mallar */

.infobox {
   border: 1px solid #aaa;
   background-color: #f9f9f9;
   color: black;
   margin:.5em 0 .5em 1em;
   padding: .2em;
   float: right;
   clear: right;
}
.infobox td,
.infobox th {
   vertical-align: top;
   padding:0 .2em;
}
.infobox caption { font-size: larger; }
.infobox.bordered { border-collapse: collapse; }
.infobox.bordered td,
.infobox.bordered th { border: 1px solid #aaa; }

.infobox.bordered .borderless td,
.infobox.bordered .borderless th { border: 0; }

/* Stilmallar för avgränsade infoboxar med sammansatta rader */
.infobox.bordered .mergedtoprow td,
.infobox.bordered .mergedtoprow th {
   border: 0;
   border-top: 1px solid #aaa;
   border-right: 1px solid #aaa;
}

.infobox.bordered .mergedrow td,
.infobox.bordered .mergedrow th {
   border: 0;
   border-right: 1px solid #aaa;
}


/*
  &quot;plainlinksneverexpand&quot; säkerställer att inget mellanrum läggs till efter en länk och att ingen &quot;extern-länk-pil&quot; läggs till. 
*/
 
.plainlinksneverexpand {
    background: none ! important;
    padding: 0 ! important;
}
 
.plainlinksneverexpand .urlexpansion {
    display: none ! important;
}
 
.plainlinksneverexpand a {
    background: none !important;
    padding: 0 !important;
}

/* Används av &quot;commonPrint.css&quot; */

.plainlinksneverexpand a.external.text:after {
    display: none !important;
}
.plainlinksneverexpand a.external.autonumber:after {
    display: none !important;
}


/* Mallar för meddelanderutor */

.messagebox {
   border: 1px solid #aaaaaa;
   background-color: #f9f9f9;
   width: 80%;
   margin: 0 auto 1em auto;
   padding: .2em;
}
.messagebox.merge {
   border: 1px solid #c0b8cc;
   background-color: #f0e5ff;
   text-align: center;
}
.messagebox.cleanup {
   border: 1px solid #9f9fff;
   background-color: #efefff;
   text-align: center;
}
.messagebox.standard-talk {
   border: 1px solid #c0c090;
   background-color: #f8eaba;
}
.messagebox.nested-talk {
    border: 1px solid #c0c090;
    background-color: #f8eaba;
    width: 100%;
    margin: 2px 4px;
}

/* stilar för geografiska infoboxar, t.ex. länder, nationella indelningar, städer osv. */

.infobox.geography {
    border: 1px solid #ccd2d9; 
    text-align: left;
    border-collapse: collapse;
    line-height: 1.2em; 
    font-size: 90%;
}

.infobox.geography  td,
.infobox.geography  th {
    border-top: solid 1px #ccd2d9;
    padding: 0.4em 0.6em 0.4em 0.6em;
}
.infobox.geography .mergedtoprow td,
.infobox.geography .mergedtoprow th {
    border-top: solid 1px #ccd2d9;
    padding: 0.4em 0.6em 0.2em 0.6em;
}

.infobox.geography .mergedrow td,
.infobox.geography .mergedrow th {
    border: 0;
    padding: 0 0.6em 0.2em 0.6em;
}

.infobox.geography .mergedbottomrow td,
.infobox.geography .mergedbottomrow th {
    border-top: 0;
    border-bottom: solid 1px #ccd2d9;
    padding: 0 0.6em 0.4em 0.6em;
}

.infobox.geography .maptable td,
.infobox.geography .maptable th {
    border: 0;
    padding: 0;
}

/* Standard navigationslista, d.v.s. boxgömmargrejen från .de */

div.Boxmerge,
div.NavFrame {
       margin: 0px;
       padding: 2px;
       border: 1px solid #aaa;
       text-align: center;
       border-collapse: collapse;
       font-size: 95%;
}
div.Boxmerge div.NavFrame {
       border-style: none;
       border-style: hidden;
}
div.NavFrame + div.NavFrame {
       border-top-style: none;
       border-top-style: hidden;
}
div.NavPic {
       background-color: #fff;
       margin: 0;
       padding: .2em;
       float: left;
}
div.NavFrame div.NavHead {
       height: 1.6em;
       font-weight: bold;
       font-size: 100%;
       background-color: #efefef;
       position:relative;
}
div.NavFrame p,
div.NavFrame div.NavContent,
div.NavFrame div.NavContent p { font-size: 100%; }
div.NavEnd {
       margin: 0;
       padding: 0;
       line-height: 1px;
       clear: both;
}
a.NavToggle {
       position:absolute;
       top:0;
       right:.25em;
       font-weight:normal;
       font-size:smaller;
}

/* Något mindre storlek för referenslistorna. */
.references { font-size: 95%; }

/* Öka läsbarheten när referenser och sub/sup används */
.reference a { font-size: 90%; }
sub, sup { line-height: 0; }

/* Gör så att vald referens markeras med annan bakgrundsfärg, så att man hittar i listan. 
   Från enwiki. Fungerar tyvärr ej i IE. */

ol.references &gt; li:target { background-color: #DEF; }
sup.reference:target { background-color: #DEF; }

/* VALIDATOR NOTICE: the following is correct, but the W3C validator doesn't accept it */
/* -moz-* is a vendor-specific extension (CSS 2.1 4.1.2.1) */
/* column-count is from the CSS3 module &quot;CSS Multi-column Layout&quot; */
/* Please ignore any validator errors caused by these two lines */
.references-2column {
  -moz-column-count: 2;
  -webkit-column-count: 2;
  column-count: 2;
}

/*** Stilar för huvudsidan ***/

/* Bakgrundsbild för huvudsidans banner */
#huvudsidaintro { background-image: url(//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3e/MP-open-book4.png); }

/* Rubriker */
body.page-Portal_Huvudsida #kolumn1 h2,
body.page-Portal_Huvudsida #kolumn2 h2 {
  font-size: 110%;
  margin-bottom: .75em;
  margin-top: 1em;
  padding: 2px;
}
body.page-Portal_Huvudsida #kolumn1 h2 {
  border-bottom: 1px solid #bcd2ee;
  background-color: #f0f5ff;
}
body.page-Portal_Huvudsida #kolumn2 h2 {
  border-bottom:1px solid #fec088;
  background-color:#ffe7ba;
}

/* Sökrutan */

#mainPageSearchArea #searchboxInput{
  width:90%;
}

/** CSS-classer För Portal:Huvudsida **/
/* Kolumner */
.frontPageLeft{
  float:left;
  width:66%;
}
.frontPageRight{
  float:left;
  width:34%;
}
/* Block */
.frontPageBlock{
  background: url(//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/97/Bluebg.png) no-repeat 3px 3px;
  border:1px solid #c2dfff;
  padding:3px;
  margin-bottom:.4em;
  position:relative;
}
.frontPageBlockIcon{
  position:absolute;
  left: 5px;
  top: 5px;
}
.frontPageBlockTitle{
  position:absolute;
  left: 50px;
  top: 7px;
  font-size:1.2em;
}
.frontPageBlockContent{
  margin: 1em;
  padding-top: 30px;
  overflow: auto;
}

.frontPageRight .frontPageBlock{
  background: url(//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/27/Bluebg_right_3px_offset.png) no-repeat top right #f8fcff;
  margin-left:1em;
}
.frontPageRight .frontPageBlockIcon{
  left:auto;
  right:10px;
}
.frontPageRight .frontPageBlockTitle{
  left:auto;
  right:45px;
  top:3px;
  font-size:1.05em;
}
.frontPageRight .frontPageBlockContent{
  margin: 1em;
  padding-top: 20px;
}

.frontPageFancyBlock{
  border-bottom: 3px dotted #C2DFFF;
  padding: 1em 0;
  font-size: 95%;
  color: #CCCCCC;
  margin-left: 1em;
}
.frontPageFancyBlockLast{
  border-bottom:none;
}
/* Övrigt */

/* Systerprojektstabellen */
#systerprojekt table{
  border-collapse: collapse;
  width: 100%;
  margin: 0;
  font-size: 95%;
}
#systerprojekt th{
  text-align: center;
  padding: .7em 0;
  width:25%;
}
#systerpojekt td{
  line-height:1.2em;
  vertical-align:middle
}
/** Slut för Portal:Huvudsida **/


/* Geografiska koordinater 

För att visa koordinater med notationen i källkoden, lägg till detta i din Användare:Användarnamn/monobook:css:
   .geo-default { display: inline } .geo-nondefault { display: none } 
   .geo-dec { display: inline } .geo-dms { display: inline }

För att visa koordinater med decimalnotation, lägg till detta i din Användare:Användarnamn/monobook:css:
   .geo-default { display: inline } .geo-nondefault { display: inline } 
   .geo-dec { display: inline } .geo-dms { display: none }

För att visa koordinater med DMS-notation, lägg till detta i din Användare:Användarnamn/monobook:css:
   .geo-default { display: inline } .geo-nondefault { display: inline } 
   .geo-dec { display: none }   .geo-dms { display: inline }

För att visa koordinater med både decimal- och DMS-notation, lägg till detta i din Användare:Användarnamn/monobook:css:
   .geo-default { display: inline } .geo-nondefault { display: inline } 
   .geo-dec { display: inline }   .geo-dms { display: inline }
   .geo-multi-punct { display: inline }

Se [[Mall:Coord/link]] för att se hur de används.

Notera att klasserna &quot;geo&quot;, &quot;longitude&quot;, och &quot;latitude&quot; inte bara är stilar utan också används av [[en:Geo (microformat)]], så namnen bör inte ändras.

*/

.geo-default { display: inline; }
.geo-nondefault { display: none; }
.geo-dms { display: inline; }
.geo-dec { display: inline; }
.geo-multi-punct { display: none; }

.longitude .latitude {
  white-space: nowrap;
}

/* Detta används för Geo, men ingen stil behövs för tillfället utom .geo-dec. */
.geo { }

/***** slut på geografirelaterat */

/* mall för kvalitetsmallar */
table.ambox {
    margin: 0 10%;                       /* Will not overlap with other elements */
    border-collapse: collapse; 
    background: #fbfbfb; 
    border: 1px solid #aaa; 
    border-left: 10px solid #608ec2;     /* Default &quot;notice&quot; blue */
}
table.ambox th.ambox-text, table.ambox td.ambox-text {      /* The message body cell(s) */
    padding: .25em .5em;              /* 0.5em left/right */
    width: 100%;                      /* Make all templates the same width regardless of text size */
}
table.ambox td.ambox-image {          /* The left image cell */
    padding: 2px 0 2px .5em;         /* 0.5em left, 0px right */
    text-align: center;
    vertical-align: middle;
}
table.ambox td.ambox-imageright {     /* The right image cell */
    padding: 2px 4px 2px 0;         /* 0px left, 4px right */
    text-align: center;
    vertical-align: middle; 
}
table.ambox-notice {
    border-left: 10px solid #608ec2;     /* Blue */
/* border-right: 10px solid #608ec2; */  /* If you want two blue bars */
}
table.ambox-delete,
table.ambox-serious {
    border-left: 10px solid #b22222;     /* Red */
}
table.ambox-content {
    border-left: 10px solid #f28500;     /* Orange */
}
table.ambox-style {
    border-left: 10px solid #f4c430;     /* Yellow */
}
table.ambox-merge {
    border-left: 10px solid #9932cc;     /* Purple */
}
table.ambox-protection {
    border-left: 10px solid #bba;        /* Gray */
}
table.ambox.ambox-mini {                 /* small floating box variant */
    float: right;
    clear: right;
    margin-left: 1em;
    width: 25%;
}
.ambox + .ambox{
    border-top-width:0;
}


/* Klickbar högtalarikon i [[Mall:Audio]] */
.audiolink a {
    background: url(&quot;//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Loudspeaker.png&quot;) center left no-repeat !important;
    padding-left: 16px !important;
    padding-right: 0 !important;
}

/* För malldokumentation, se [[Mall:Dokumentation]] */
.template-documentation {
    clear: both;
    margin-top: 1em;
    border: 1px solid #aaa; 
    background-color: #ecfcf4; 
    padding: 5px;
    overflow: auto;
}

/* standardskin för Mall:Navbox */
table.navbox {            /* navbox container style */
  border:1px solid #aaa;
  width:100%; 
  margin:auto;
  clear:both;
  font-size:88%;
  text-align:center;
  padding:1px;
}
table.navbox + table.navbox {
  margin-top:-1px;        /* single pixel border between adjacent navboxes (doesn't work for IE6, but that's okay) */
}
.navbox-title, .navbox-abovebelow, table.navbox th {
  text-align:center;      /* title and above/below styles */
  padding-left:1em;
  padding-right:1em;
}
.navbox-group {           /* group style */
  white-space:nowrap;
  text-align:right;
  font-weight:bold;
  padding-left:1em;
  padding-right:1em;
}
.navbox, .navbox-subgroup {
  background:#fdfdfd;     /* Background color */
}
.navbox-list {
  border-color:#fdfdfd;   /* Must match background color */
}
.navbox-title, table.navbox th {
  background:#b0c4de;     /* Level 1 color */
}
.navbox-abovebelow, .navbox-group, .navbox-subgroup .navbox-title {
  background:#d0e0f5;     /* Level 2 color */
}
.navbox-subgroup .navbox-group, .navbox-subgroup .navbox-abovebelow {
  background:#deeafa;     /* Level 3 color */
}
.navbox-even {
  background:#f7f7f7;     /* Even row striping */
}
.navbox-odd {
  background:transparent; /* Odd row striping */
}

/* Markera omdirigeringssidor i kategorier, på Special:Allpages 
   och i malllistan under redigeringsrutan */
.redirect-in-category,
.allpagesredirect,
.templatesUsed .mw-redirect {
 font-style: italic;
}

/* Lägger in schackrutor i bakgrunden på transparenta bilder á commons */
#file img{
 background:url(//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5d/Checker-16x16.png);
 border:1px solid #eee;
}

/*Molning bakgrund*/
.cloud {
 background: url(//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0b/Cirrus_over_Warsaw%2C_June_26%2C_2005.jpg) 35% 50% no-repeat !important;
}

.hiddenref .references {
 display: none;
}

/* Förbättrad stil på [[Special:Systemmeddelanden]] */
table#allmessagestable{
 border-collapse:collapse;
 margin-top:.2em;
}
table#allmessagestable tr.def td, table#allmessagestable tr.new td, table#allmessagestable tr.orig td{
 padding:.2em;
}

/* Styling for citations */
cite {
    font-style: normal;
}

/* For linked citation numbers and document IDs, where
   the number need not be shown on a screen or a handheld,
   but should be included in the printed version
*/
@media screen, handheld, projection {
    cite *.printonly {
        display: none;
    }
}

/* Behövs för att [[Mall:TOClimit]] ska fungera. */
.toclimit-2 .toclevel-2,
.toclimit-3 .toclevel-3,
.toclimit-4 .toclevel-4,
.toclimit-5 .toclevel-5,
.toclimit-6 .toclevel-6,
.toclimit-7 .toclevel-7 { display: none; }


/* Stil för klotter-märken i SÄ */

span.mw-tag-marker-klotter{
 background:#ff0000;
}

/* Standardstorlek på &lt;small&gt;-taggen */
small{
 font-size:80%;
}

/* Standardtabeller med genomskinlig bakgrund (istället för vit) */
table{
  background:transparent;
}

/* Stil för tabeller med bara siffror */
table.numbertable td{
 text-align:right;
}

/* Döljer alla 'tomma' p-taggar */
p&gt;br:only-child{display:none}

/* Felmeddelanden */
.error{
  font-size:1.1em;
  color:red;
  font-weight:bold;
}


/* systerprojektlänkar i vänsterpanelen */

ul.interProject
{ 
  list-style: none;
  padding-left: 0; 
  margin-left: 0;
}

li.interProject 
{ 
  background-repeat: no-repeat;
  background-position: left center; 
  padding-left: 18px; 
  margin-left: 0;
}

/* specifikt för Vector; ovanstående &quot;tar&quot; inte av någon anledning */
#mw-panel div.portal div.body ul.interProject li.interProject 
{ 
  background-repeat: no-repeat;
  background-position: left center;
  padding-left: 18px; 
  margin-left: 0;
}

li.commons 
{ 
  background-image: url(&quot;//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/14px-Commons-logo.svg.png&quot;);
}

li.wiktionary
{ 
  background-image: url(&quot;//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Wiktionary_small.svg/16px-Wiktionary_small.svg.png&quot;);
}

li.wikibooks
{ 
  background-image: url(&quot;//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikibooks-logo.svg/16px-Wikibooks-logo.svg.png&quot;);
}

li.wikiquote
{ 
  background-image: url(&quot;//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/fa/Wikiquote-logo.svg/15px-Wikiquote-logo.svg.png&quot;);
}

li.wikisource
{ 
  background-image: url(&quot;//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/15px-Wikisource-logo.svg.png&quot;);
}

li.wikinews
{ 
  background-image: url(&quot;//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ae/Wikinews_waves_Left.png/15px-Wikinews_waves_Left.png&quot;);
}

li.wikispecies
{ 
  background-image: url(&quot;//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/df/Wikispecies-logo.svg/15px-Wikispecies-logo.svg.png&quot;);
}

/* Marginaler för &lt;ol&gt; och &lt;ul&gt; */
#content ol, #content ul,
#mw_content ol, #mw_content ul {
  margin-bottom: 0.5em;
}

/* För bra/rekommenderd/utvald-stjärnor efter titel-rubriken */
#firstHeading div.topicon{
  display:inline  !important;
  margin-left:.5em;
  margin-right:auto;
  position:static;
}
#firstHeading div.topicon img{
  vertical-align:baseline;
  width:auto;
  max-height:.7em;
}</text>
      <sha1>itqjo4l2ancaiv9n1lfjarofmm6vh3j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Pålägg</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5584</id>
    <revision>
      <id>19387</id>
      <timestamp>2008-04-22T17:12:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Recept}}'</comment>
      <origin>19387</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}</text>
      <sha1>7qlm3w33ki8sj24odsdyo2kjig1oejc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Lammkött</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5585</id>
    <revision>
      <id>19397</id>
      <timestamp>2008-04-22T17:18:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ersätter sidans innehåll med '{{Minikokbok|Kött}}
Lammköttsrecept.'</comment>
      <origin>19397</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="j1ykzxlw4gjhqqjzc22ihhqgt1oe5ew" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kött}}
Lammköttsrecept.</text>
      <sha1>j1ykzxlw4gjhqqjzc22ihhqgt1oe5ew</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Zulu/Fraser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5595</id>
    <revision>
      <id>41758</id>
      <parentid>41757</parentid>
      <timestamp>2014-09-04T20:40:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <comment>/* Samtalsfraser */</comment>
      <origin>41758</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2045" sha1="5fvq147yg8h51rgzbz3mky6ewbav4j1" xml:space="preserve">==Samtalsfraser==
'''Till en person:'''

''Sakubona'' eller ''Sawubona'' God dag (till en person)

''Yebo Sakubona'' eller ''Yebu Sawubona'' God dag (när man besvarar en hälsning från en person)

''Hlala kahle''  eller ''Sala kahle''  Adjö (till en person  - ofta en som stannar kvar – ”Förbli i frid”)

''Hamba kahle'' Adjö (till en person som ger sig iväg – ”Gå i frid”)

''Usaphila na?'' eller ''Unjani?''  Är det bra? (till en person)

''Wena unjani?''  Hur har du det själv?


'''Motsvarande till flera personer eller när man vill vara artig eller formell:'''

''Sanibona''  God dag (till flera personer)

''Yebo, Sanibona'' God dag (när man besvarar en hälsning från flera personer)

''Salani kahle'' Adjö (till flera personer – ofta en som stannar kvar - ”Förbli i frid”)

''Hambani kahle'' Adjö (till flera personer som ger sig iväg – ”Gå i frid”)

''Nisaphila na?'' eller ''Ninjani?'' Är det bra? (till flera personer)

''Nina ninjani?''  Hur står det till själv?  (Till flera personer)


''Ngikhona'' Jag mår bra  -  ''Sikhona''  Vi mår bra.

''Yebu ngisaphila''  Ja, jag mår bra. - 
''Yebo sisaphila''  Ja, vi mår bra.
 
''Cha, angiphili'' Nej, jag mår inte bra - 
''Cha, asiphili'' Nej, vi mår inte bra.

''Cha ngiyagula'' Nej, jag är sjuk - 
''Cha siyagula'' Nej, vi är sjuka.

''Yini na?'' Vad är det för fel?

''Ngiphethwe ngumkhuhlane'' Jag är förkyld.

''Ngiyahlanza'' Jag kastar upp.


''Angisikhulumi isiZulu''  Jag talar inte Zulu.

''Uyasikhuluma isingisi na?''  Talar du engelska?

''Ubuyaphi?''  Var kommer du ifrån?

''Ngibuya eMozambiki''  Jag kommer från Moçambique.

''Ngivela eYurophu''  Jag kommer från Europa.

''Ufunani lapha?''  Vad vill du här?

''Ngifuna ukutanga ukudla''  Jag skulle vilja köpa mat.

''Ngena!''  Kom in!

''Hlala phansi''  Var så god och sitt.

''Yiza lapha!  Woza lapha!'' Kom hit!

''Ngiyabonga''  Tack.

''Igama lakho ngubani?''  Vad heter du?

''Igama lami nguAnita''  Jag heter Anita.

[[Kategori:Språkkurser/Zulu|Fraser]]</text>
      <sha1>5fvq147yg8h51rgzbz3mky6ewbav4j1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Smulpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5604</id>
    <revision>
      <id>54744</id>
      <parentid>54411</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:26:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54744</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1702" sha1="p8bnqysdbnej4ef3pwnvrebjz0v2cs6" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
== Smuldeg till paj ==

Ingredienser

100 g smör eller margarin

2-3 msk socker

1 1/2 dl vetemjöl

1 1/2 havregryn

''Enklaste sättet - med smält fett:'' Smält fettet i en kastrull. Rör sedan ner fettet i en skål med socker, vetemjöl och havregryn. Rör ihop det tills den blir en grynig massa.

''Vanligaste sättet - med fast fett:'' Mät upp mjöl och socker i en skål. Lägg i fettet som ska vara lite mjukt. Finfördela det i mjölet med en gaffel eller med fingertopparna till en grynig massa.

''I matberedare:'' Använd kniven. Dela fettet, som bör vara kylskåpskallt, i 4-6 bitar. 
Lägg dem tillsammans med mjöl och socker i blandskålen. Kör bara till en grynig massa. 


== Smulpajer ==

''4-5 portioner. Tillagningstid ca 45-60 minuter. 15-20 minuter i ugnen på 225° Celsius.'' 


Sätt på ugnen. Gör smuldegen ovan. Bred ut fyllningen på ett ugnssäkert fat eller i en vid låg form. 

''Med Bär:'' Ta t.ex. blåbär, hallon, vinbär, jordgubbar. 
Bred sedan ut bären på fatet eller formen. 

Blanda socker (ca 1/2 dl) och potatismjöl (1 msk) och strö över. 
Till frysta sockrade bär strö enbart då potatismjöl. 

''Med Äpplen:'' Skala ev äpplena och dela dem i klyftor. Ta ut kärnorna och skär dem i tunna skivor. Lägg dem sedan på fatet eller formen och strö över med önskad mängd socker och kanel.
(Potatismjöl är inte nödvändigt till äpplena.)

''Gräddning:'' Fördela smuldegen över fyllningen. Grädda i mitten av ugnen tills smuldegen har fått färg (gyllenbrun) och fyllningen ska då ha mjuknat och saftat sig.

Serveras med grädde, vaniljsås eller glass.

[http://ettbraliv.files.wordpress.com/2007/07/smulpaj.jpg]</text>
      <sha1>p8bnqysdbnej4ef3pwnvrebjz0v2cs6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Afrikanska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5605</id>
    <revision>
      <id>22654</id>
      <parentid>10153</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:10:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22654</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="gm67ysi97oq2u1uc4xnd5lwtw3xd57b" xml:space="preserve">{{minikokbok|Recept efter ursprung}}</text>
      <sha1>gm67ysi97oq2u1uc4xnd5lwtw3xd57b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Oceaniska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5606</id>
    <revision>
      <id>22656</id>
      <parentid>10184</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T04:10:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22656</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="gm67ysi97oq2u1uc4xnd5lwtw3xd57b" xml:space="preserve">{{minikokbok|Recept efter ursprung}}</text>
      <sha1>gm67ysi97oq2u1uc4xnd5lwtw3xd57b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Sydamerikanska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5607</id>
    <revision>
      <id>28660</id>
      <parentid>22657</parentid>
      <timestamp>2010-07-03T02:33:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28660</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="be6nk93qtk1wjest5vcxvjor02skwu2" xml:space="preserve">{{minikokbok|Amerikanska recept}}</text>
      <sha1>be6nk93qtk1wjest5vcxvjor02skwu2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Geografi/Europas länder och huvudstäder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5612</id>
    <revision>
      <id>57155</id>
      <parentid>57154</parentid>
      <timestamp>2025-02-04T10:30:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.170.250.7</ip>
      </contributor>
      <comment>Flyttade belarus upp</comment>
      <origin>57155</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4500" sha1="3h8jkdsnuom4mqp0j9c8fyia98yqup2" xml:space="preserve">{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;
|----- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| align=center colspan=&quot;12&quot;| &amp;nbsp;'''Europas länder'''&amp;nbsp; 
|----- align=&quot;center&quot;
| colspan=&quot;3&quot;| &amp;nbsp;Länder&amp;nbsp; 
| colspan=&quot;2&quot;| &amp;nbsp;Huvudstäder&amp;nbsp;
||Räknat
| colspan=&quot;5&quot;| Övrigt
|----- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| Land || Invånarantal || Storlek(km²) || Huvudstad || Invånarantal || Årtal || Statskick || Nationaldag
|-
|Albanien || 3 600 000 ||28 748|| Tirana || 585 756 || 2005|| Republik || 28 november  
|-
|Andorra ||71 000||468||Andorra la Vella ||22 884||2005|| Furstendöme || 8 september 
|-
|Belarus||10 300 000||207 600||Minsk||1 814 700||2007|| Republik || 11 januari
|-
|Belgien ||10 600 000||30 528||Bryssel ||1 031 215 (regionen)||2006|| Konstitutionell monarki || 21 juli 
|-
|Bosnien och Hercegovina ||4 600 000|| 51 129 ||Sarajevo||585 756||2006|| Förbundsrepublik || 25 november
|-
|Bulgarien||7 400 000||110 910||Sofia||1 400 000||2007|| Republik || 3 mars 
|-
|Cypern||850 000||9 250||Nicosia||200 700||2007|| Republik || 1 oktober 
|-
|Danmark||5 500 000||43 094||Köpenhamn||1 153 781||2008|| Monarki || 5 juni
|-
|Estland||1 300 000||45 226||Tallinn||400 000||2006|| Republik || 24 februari 
|-
|Finland||5 300 000||338 145||Helsingfors||570 000||2007|| Republik || 6 december 
|-
|Frankrike||61 500 000||551 695||Paris||2 200 000||-|| Republik || 14 juli 
|-
|Grekland||11 000 000||131 940||Aten||3 500 000||2002|| Republik || 25 mars 
|-
|Irland||4 000 000||70 273||Dublin||500 000||2006|| Republik || 17 mars 
|-
|Island||323 000||103 125||Reykjavik||120 000||2008|| Republik || 17 juni
|-
|Italien||58 000 000||301 230||Rom||2 700 000||2007|| Republik || 2 juni
|-
|Kosovo||2 100 000||10 908||Pristina||500 000-600 000||2008|| Republik || 17 februari 
|-
|Kroatien||4 500 000||56 542||Zagreb||780 000||2001|| Republik || 25 juni 
|-
|Lettland||2 300 000||64 589 ||Riga||742 600||2005|| Republik || 18 november
|-
|Liechtenstein||34 000||160||Vaduz||5 200||2003|| Furstendöme || 15 augusti 
|-
|Litauen||3 500 000||65 303||Vilnius||540 000||2003|| Republik || 16 februari 
|-
|Luxemburg||475 000||2 586||Luxemburg||86 000||2006|| Storhertigsdöme || 23 juni 
|-
|Nordmakedonien||2 000 000||25 720||Skopje||51 000||2002|| Republik || - 
|-
|Malta||400 000||316||Valetta||7 048||2001|| Republik || 21 september 
|-
|Moldavien||4 500 000||33 843||Chisinau||707 700||2004|| Republik || 27 augusti 
|-
|Monaco||32 500||1,95||Monaco||-|||| Furstendöme || 19 november 
|-
|Montenegro||680 000||13 026||Podgorica||136 473||2003|| Republik || 13 juli 
|-
|Nederländerna||16 500 000||41 526||Amsterdam||743 000||2006|| Konstitutionell monarki || 30 april 
|-
|Norge||4 900 000||323 802||Oslo||557 052||2007|| Konstitutionell monarki || 17 maj 
|-
|Polen||38 500 000||312 685||Warszawa||1 697 596||2005|| Republik || 3 maj, 11 november 
|-
|Portugal||10 600 000||92 391||Lissabon||564 000||-|| Republik || 10 juni 
|-
|Rumänien||22 300 000||2 38 391||Bukarest||2 082 000||2003|| Republik || 1 december  
|-
|Ryssland||140 000 000||17 075 200 ||Moskva||10 469 000||2007|| Republik || 12 juni 
|-
|San Marino||30 000||61||San Marino||4 493||2003|| Republik || 3 september 
|-
|Schweiz||7 500 000||41 285||Bern||127 909||2006|| Förbunsrepublik || 1 augusti 
|-
|Serbien||7 300 000||77 474||Belgrad||1 120 092||2002|| Republik || 15 februari 
|-
|Slovakien||5 500 000||48 845||Bratislava||426 927||2007|| Republik || 1 september
|-
|Slovenien||2 000 000||20 273||Ljubljana||265 881||2002|| Republik || 25 juni
|-
|Spanien||45 000 000||504 782||Madrid||3 132 463||2007|| Konstitutionell monarki || 12 oktober
|-
|Storbritannien||61 000 000||244 820||London||7 421 209||2005|| Konstitutionell monarki || 1 mars 
|-
|Sverige||10 000 000||449 964||Stockholm||1 252 020 ||2006|| Konstitutionell monarki || 6 juni 
|-
|Tjeckien||10 000 000||78 866||Prag||1 184 075||2006|| Parlamentarisk republik || 28 oktober 
|-
|Turkiet||70 000 000||780 580||Ankara||3 901 201 ||2007|| Republik || 29 oktober 
|-
|Tyskland||82 000 000||356 974||Berlin||3 404 037||2006|| Förbundsrepublik || 3 oktober
|-
|Ukraina||47 000 000||603 700||Kiev||2 660 401||2005|| Republik || 24 augusti 
|-
|Ungern||10 000 000||93 030||Budapest||1 700 019||2006|| Republik || 20 augusti 
|-
|Vatikanstaten||821||0,44||Vatikanstaten||821||-|| absolut valmonarki eller påvedöme || 24 april
|-
|Österrike||8 200 000 ||83 858||Wien||	1 651 437||2005|| Förbundsrepublik || 26 oktober
|}

[[Kategori:Geografi]]</text>
      <sha1>3h8jkdsnuom4mqp0j9c8fyia98yqup2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Gadget-subpage.js</title>
    <ns>8</ns>
    <id>5614</id>
    <revision>
      <id>46768</id>
      <parentid>46531</parentid>
      <timestamp>2016-11-01T00:03:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Krinkle</username>
        <id>2048</id>
      </contributor>
      <comment>Maintenance: [[mw:RL/MGU]] / [[mw:RL/JD]] - mw.config.values is deprecated</comment>
      <origin>46768</origin>
      <model>javascript</model>
      <format>text/javascript</format>
      <text bytes="198" sha1="9i7l88vwlulyovlhxs21fwxg4efmxsg" xml:space="preserve">$(function()
{
 var title = mw.config.get('wgTitle');
 mw.util.addPortletLink(&quot;p-cactions&quot;, '//sv.wikibooks.org/wiki/special:prefixindex/' +title, &quot;Undersidor&quot;, &quot;ca-subpages&quot;, &quot;undersidor&quot;, &quot;&quot;);
});</text>
      <sha1>9i7l88vwlulyovlhxs21fwxg4efmxsg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Gadget-subpage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>5615</id>
    <revision>
      <id>19990</id>
      <timestamp>2008-05-12T19:24:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ny sida: Visa undersidor</comment>
      <origin>19990</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="mvl4uacco0vmcvp7o5o7qe55hn3dhhv" xml:space="preserve">Visa undersidor</text>
      <sha1>mvl4uacco0vmcvp7o5o7qe55hn3dhhv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Gadgets-definition</title>
    <ns>8</ns>
    <id>5616</id>
    <revision>
      <id>46532</id>
      <parentid>46530</parentid>
      <timestamp>2016-02-08T20:19:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Nirmos</username>
        <id>4143</id>
      </contributor>
      <comment>/* Navigering */ [[MediaWiki:Gadget-subpage.js]] är nu beroende av mediawiki.util.</comment>
      <origin>46532</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="134" sha1="1refvxgv0fcdr94t1qnsfpxzi9slipn" xml:space="preserve">== Navigering ==
* subpage[ResourceLoader|dependencies=mediawiki.util]|subpage.js

== Redigering ==
* HotCat[ResourceLoader]|HotCat.js</text>
      <sha1>1refvxgv0fcdr94t1qnsfpxzi9slipn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5624</id>
    <revision>
      <id>23476</id>
      <parentid>21247</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T12:10:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23476</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="258" sha1="bksivoi8bk9khjqt1nnmvguvn9ab6xq" xml:space="preserve">Bråk
#Lisa har &lt;math&gt; \frac{1}{2}\cdot\frac{1}{4}=\frac{1}{8} &lt;/math&gt; äpple.
Potenser
# &lt;math&gt; 4^{-2}-2^{4} = 1/16 - 16 = -15,9375&lt;/math&gt;
# &lt;math&gt; (9^{1/2} ) ^{3} = 3^{3} = 27&lt;/math&gt;
# &lt;math&gt; -2^{3} + -2^{4} = -8 + 16 = 8&lt;/math&gt;

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>bksivoi8bk9khjqt1nnmvguvn9ab6xq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik A</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5628</id>
    <redirect title="Matematik/Matematik A" />
    <revision>
      <id>20047</id>
      <timestamp>2008-05-15T03:22:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Matematik A]] till [[Matematik/Matematik A]]</comment>
      <origin>20047</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="mmb32bguyz7hjsgfb6qf64yjweo0te2" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Matematik/Matematik A]]</text>
      <sha1>mmb32bguyz7hjsgfb6qf64yjweo0te2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik B</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5635</id>
    <redirect title="Matematik/Matematik B" />
    <revision>
      <id>20064</id>
      <timestamp>2008-05-15T03:31:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Matematik B]] till [[Matematik/Matematik B]]</comment>
      <origin>20064</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="g808lx0fs4zqc7rbrzxigntxzmkcdfr" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Matematik/Matematik B]]</text>
      <sha1>g808lx0fs4zqc7rbrzxigntxzmkcdfr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik C</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5643</id>
    <redirect title="Matematik/Matematik C" />
    <revision>
      <id>20081</id>
      <timestamp>2008-05-15T03:43:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Matematik C]] till [[Matematik/Matematik C]]</comment>
      <origin>20081</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="f11s5wmdmspj989x888yk1r16d0ysl5" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Matematik/Matematik C]]</text>
      <sha1>f11s5wmdmspj989x888yk1r16d0ysl5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik D</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5647</id>
    <redirect title="Matematik/Matematik D" />
    <revision>
      <id>20089</id>
      <timestamp>2008-05-15T03:45:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Matematik D]] till [[Matematik/Matematik D]]</comment>
      <origin>20089</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="7ds98aezxgv03kur1cahkgo1gj6u0km" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Matematik/Matematik D]]</text>
      <sha1>7ds98aezxgv03kur1cahkgo1gj6u0km</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fyllda paprikor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5666</id>
    <revision>
      <id>22080</id>
      <parentid>20200</parentid>
      <timestamp>2008-12-09T18:15:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22080</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="532" sha1="jwzyj84sr4lyvnqk5evw2lykn02vo5a" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''1 portioner''
* 1 paprika i valfri färg.
* Fyllning i volym av 1 paprika.

===Fyllningar===
*[[/Ost &amp; Chili/|Ost &amp; Chili]]
*[[/Pepparrot &amp; Choklad/|Pepparot &amp; Choklad]]
 
==Tillagning==
Skär bort fröhuset ur paprikan, och fyll paprikan med valfri fyllning.
 
 
==Servering==
Servera som det är, och ät som det är, utan bestick.
 
==Tips==
Att fylla en paprika med nya fyllningar kan ge oväntade resultat. 

{{DEFAULTSORT:Paprikor, fyllda}}
[[kategori:P kokbok]]
[[kategori:Svenska recept]]</text>
      <sha1>jwzyj84sr4lyvnqk5evw2lykn02vo5a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fyllda paprikor/Ost &amp; Chili</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5667</id>
    <revision>
      <id>20202</id>
      <parentid>20176</parentid>
      <timestamp>2008-05-18T16:03:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Kokboken/Recept/Fyllda Paprikor/Ost &amp; Chili]] till [[Kokboken/Recept/Fyllda paprikor/Ost &amp; Chili]]</comment>
      <origin>20202</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="352" sha1="flrkkavnftjpot5twwvvmbr68q0fg2n" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''1 portioner''
*Valfri ost med lite mindre volym än paprikans inanmäte
*1 Chilifrukt med samma färg som paprikan
 
==Tillagning==
*skiva chilin och hyvla osten.
*Varva chili med ost tills paprikan är fylld.
{{DEFAULTSORT:{{SUBPAGENAME}}}}
[[kategori:P kokbok]]
[[kategori:Vegetariskt]]
[[kategori:Svenska recept]]</text>
      <sha1>flrkkavnftjpot5twwvvmbr68q0fg2n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Currysill</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5668</id>
    <revision>
      <id>56367</id>
      <parentid>22769</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:03:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>.</comment>
      <origin>56367</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="625" sha1="5xmvxvk1xo089pgjej8vtslncp8tgj3" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser (2 portioner)==
*En burk matjessill
*1,5 dl gräddfil
*0,5 dl majonäs
*2 msk hackad röd lök
*2 msk curry
*2 msk hackad dill

==Tillagning==
Skär sillen i bitar och lägg upp den på ett fat. Blanda gräddfil, majonäs, lök och curry. Slå blandningen över sillen. Garnera med dill. Ställ in fatet i kylen för att dra i minst fem timmar.
 
==Servering==
Passar bra på julbordet, påsken, midsommar eller smörgåsbord i allmänhet.


[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:S kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>5xmvxvk1xo089pgjej8vtslncp8tgj3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5669</id>
    <revision>
      <id>23301</id>
      <parentid>21221</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T21:14:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23301</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="61" sha1="65sbjdz20rbatwqg8el73301lbegf0b" xml:space="preserve">{{Special:prefixindex/Kokboken/Recept}}
[[Kategori:Kokboken]]</text>
      <sha1>65sbjdz20rbatwqg8el73301lbegf0b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Ellära/Storheter och enheter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5674</id>
    <revision>
      <id>45714</id>
      <parentid>45706</parentid>
      <timestamp>2015-10-02T20:35:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>45714</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2390" sha1="08c0i6svnhbd0ywfkbq6aqg5rpcria1" xml:space="preserve">{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;
|- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| align=center colspan=&quot;6&quot;| &amp;nbsp;'''Ellära - Storheter &amp; enheter'''&amp;nbsp; 
|- align=&quot;center&quot;
| colspan=&quot;2&quot;| &amp;nbsp;Storhet&amp;nbsp; || colspan=&quot;3&quot;| &amp;nbsp;Enhet&amp;nbsp; || Definition
|- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| Benämning || Beteckning || Benämning || Beteckning || Alternativa beskrivningar || Definition
|-
| elektrisk ström || I || ampere || A || C/s || Den konstanta elektriska ström som ger upphov till en kraft om 2·10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt; Newton per meter mellan två raka ledare av oändlig läng med försummbart tvärsnitt placerade en meter ifrån varandra i absolut vacum
|-
| strömtäthet || J || ampere per kvadratmeter || A/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; || - || Den ström som går genom en tvärsnittsarea vinkelrätt mot strömmens riktning i en ledare med en viss utsträckning
|-
| elmängd, laddning || Q,q || coulomb || C || As || 1 coloumb är laddningen som under 1 sekund passerar genom en ledare där strömstyrkan är 1 ampere. Det motsvarar ungefär laddningen av 6,24·10&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; elektroner.
|-
| laddning per längd || λ || coulomb per meter || C/m || - || -
|-
| laddning per area || σ || coulomb per kvadratmeter || C/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; || - || -
|-
| elektrisk fältstyrka || E || volt per meter || V/m || - || -
|-
| elektrisk spänning || U || volt || V || - || -
|-
| elektrisk potential || V || volt || V || - || -
|-
| elektromotans, emk, ems || E || volt || V || - || -
|-
| kapacitans || C || farad || F || C/V || -
|-
| kapacivitet || ε || farad per meter  || F/m || - || -
|-
| Resistans || R || ohm || Ω || V/A || -
|-
| resistivitet ||   || ohmmeter || Ωm || 1Ωm = 10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; &amp;bull; Ωmm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;/m || -
|-
| konduktans || G = 1/R || siemens || S || A/V || -
|-
| konduktivitet || γ || siemens per meter  || S/m || - || -
|-
| magnetiskt flöde || Ф || weber || Wb || Vs || -
|-
| magnetisk flödestäthet || Β || tesla || T || Wb/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; || -
|-
| magnetisk fältstyrka || H || ampere per meter  || A/m || - || -
|-
| induktans || L || henry || H || Vs/A || -
|-
| reaktans || X || ohm || Ω || - || -
|-
| impedans || Z || ohm || Ω || - || -
|-
| aktiv effekt || P || watt || W || J/s, Nm/s|| -
|-
| reaktiv effekt ||Q || volt-ampere-reaktiv || VAr || - || -
|-
| skenbar effekt  || S || volt-ampere || VA || - || -
|}

[[Kategori:Formelsamling Ellära]]</text>
      <sha1>08c0i6svnhbd0ywfkbq6aqg5rpcria1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/SI/Härledda enheter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5675</id>
    <revision>
      <id>23432</id>
      <parentid>20343</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T10:42:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23432</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4667" sha1="du9gzejh7k2powhwmzo8h0ym7060za7" xml:space="preserve">{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;
|- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| align=center colspan=&quot;6&quot;| &amp;nbsp;'''Grundenheter'''&amp;nbsp; 
|- align=&quot;center&quot;
| colspan=&quot;2&quot;| &amp;nbsp;Formelvariabler&amp;nbsp; || colspan=&quot;3&quot;| &amp;nbsp;Enhet&amp;nbsp; || Definition
|- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| Benämning || Beteckning || Benämning || Beteckning || Alternativa beskrivningar || Definition
|-
| Vinkel || &lt;math&gt;\theta&lt;/math&gt; || Radian || - || &lt;math&gt;\frac{180^\circ}{\pi}&lt;/math&gt;|| Vinkeln i en cirkel där randen av cirkelsektorn har samma längd som radien, &lt;math&gt;r&lt;/math&gt;
|-
| Rymdvinkel || &lt;math&gt;\Omega&lt;/math&gt; || Steradian || - || - || Tredimensionell analog till radianer, där randytan är lika stor som radien i kvadrat, &lt;math&gt;r^2&lt;/math&gt;
|-
| Frekvens || &lt;math&gt;\omega&lt;/math&gt; || Hertz || &lt;math&gt;Hz&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{s}&lt;/math&gt; || Antal svängningar per sekund
|-
| Area || &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; || Kvadratmeter || &lt;math&gt;m^2&lt;/math&gt; || - || Den ytan som motsvarar ytan hos en kvadrat med sidan &lt;math&gt;1m&lt;/math&gt;
|-
| Volym || &lt;math&gt;V&lt;/math&gt; || Kubikmeter || &lt;math&gt;m^3&lt;/math&gt; || - || Den volym som ryms i en kub med måtten &lt;math&gt;1m\times{1m}\times{1m}&lt;/math&gt;
|-
| Hastighet || &lt;math&gt;v&lt;/math&gt; || Meter per sekund, ''sekundmeter'' || &lt;math&gt;\frac{m}{s}&lt;/math&gt; || - || Sträckan ett objekt kan färdas under en sekund
|-
| Acceleration || &lt;math&gt;a, g^1&lt;/math&gt;|| Meter per sekundkvadrat || &lt;math&gt;\frac{m}{s^2}&lt;/math&gt; || - || Förändringen av en hastighet per sekund
|-
| Ryck || &lt;math&gt;j&lt;/math&gt; || Meter per sekundkubik || &lt;math&gt;\frac{m}{s^3}&lt;/math&gt; || - || förändringen av en acceleration per sekund
|-
| Kraft || &lt;math&gt;F&lt;/math&gt; || Newton || &lt;math&gt;N&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;kg \times \frac{m}{s^2}&lt;/math&gt; || Den kraft som krävs för att ge ett objekt med massan &lt;math&gt;1kg&lt;/math&gt; en acceleration av 1 &lt;math&gt;\frac{1m}{s^2}&lt;/math&gt;
|-
| Tryck || &lt;math&gt;p&lt;/math&gt; || Pascal || &lt;math&gt;Pa&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{N}{m^2}&lt;/math&gt; || Trycket som utgörs av &lt;math&gt;1N&lt;/math&gt; över &lt;math&gt;1m^2&lt;/math&gt;
|-
| Energi || &lt;math&gt;E&lt;/math&gt; || Joule || &lt;math&gt;J&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;N\times{m}&lt;/math&gt; || Energin som krävs för att massa på &lt;math&gt;1kg&lt;/math&gt; skall flyttas &lt;math&gt;1m&lt;/math&gt; med en acceleration på &lt;math&gt;\frac{1m}{s^2}&lt;/math&gt;
|-
| Effekt || &lt;math&gt;P&lt;/math&gt; || Watt || &lt;math&gt;W&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{J}{s} \And V\times{A}&lt;/math&gt;
|| Den effektstyrka man får av att nyttja &lt;math&gt;1J&lt;/math&gt; under &lt;math&gt;1s&lt;/math&gt;, Mer känt som den effekt som fås av spänningen &lt;math&gt;1V&lt;/math&gt; med strömmen &lt;math&gt;1A&lt;/math&gt; 
|-
| Elektrisk fältstyrka || &lt;math&gt;Q \And q&lt;/math&gt; || Coulomb || &lt;math&gt;C&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;A \times{s}&lt;/math&gt; || Laddningen hos en nod förflyttad av en ampere i en sekund
|-
| Potentialskillnad  || &lt;math&gt;U&lt;/math&gt; || Volt || &lt;math&gt;V&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{W}{A} \And \frac{J}{C}&lt;/math&gt; || Den energi som krävs för att flytta en laddning om &lt;math&gt;1C&lt;/math&gt; från en mätpunkt till en annan
|-
| Kapacitans || &lt;math&gt;R&lt;/math&gt; || Farad || &lt;math&gt;F&lt;/math&gt; || &lt;math&gt; \frac{C}{V} &lt;/math&gt; || kapacitansnivån där potentialskillnaden av &lt;math&gt;1V&lt;/math&gt;resulterar i en laddning om &lt;math&gt;1C&lt;/math&gt;
|-
| Resistans || &lt;math&gt;R&lt;/math&gt; || Ohm || &lt;math&gt;\Omega&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{m \times{\frac{\Omega\times{m^2}}{m}}}{m^2} \And \frac{V}{A}&lt;/math&gt; || Anger ett materials elektriska motstånd. Om resistansen är noll så flyter strömmen motståndslöst.
|-
| Resistivitet || &lt;math&gt;\rho&lt;/math&gt; || - || &lt;math&gt;\frac{\Omega \times m^2}{m}&lt;/math&gt; || - || Motståndet mot att en ström skall färdas genom ett visst objekt med tvärsnittsytan &lt;math&gt;1m^2&lt;/math&gt; och längden &lt;math&gt;1m&lt;/math&gt;
|-
| Konduktans || &lt;math&gt;G&lt;/math&gt; || Siemens || &lt;math&gt;S&lt;/math&gt; || &lt;math&gt;\frac{1}{\Omega}&lt;/math&gt; || Ledningsförmåga. Motsatsen (invers) till resistans.
|-
| Elektrisk konduktivitet || &lt;math&gt;\gamma&lt;/math&gt; || Siemens per meter || &lt;math&gt;\frac{S}{\frac{m^2}{m}}&lt;/math&gt; || - || Förmågan att släppa igenom en laddning genom ett objekt 
|-
| Ljusflöde || &lt;math&gt;F&lt;/math&gt; || Lumen ||&lt;math&gt;lm&lt;/math&gt;||&lt;math&gt;cd\times{Steradian}&lt;/math&gt;||Intensiteten hos en ljuskälla som utsänder monokromatisk strålning med frekvensen &lt;math&gt;5,40\times{10^14}Hz&lt;/math&gt; och ger en effekt på &lt;math&gt;\frac{1}{683}W&lt;/math&gt;
|-
| Belysning || E || Lux || &lt;math&gt;lx&lt;/math&gt; ||&lt;math&gt;\frac{lm}{m^2}&lt;/math&gt;|| Belysningen av &lt;math&gt;1lm&lt;/math&gt; på &lt;math&gt;1m^2&lt;/math&gt;
|}
&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; g är den lokala gravitationsaccelerationen
&lt;!---- 
Magnetiskt flöde 	weber 	Wb 	V·s 	m2·kg·s-2·A-1
Magnetisk
flödestäthet 	tesla 	T 	Wb/m2 	kg·s-2·A-1
Induktans 	henry 	H 	Wb/A 	m2·kg·s-2·A-2
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;reaktans&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;X&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Ohm&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Ω&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;impedans&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;i&gt;Z&lt;/i&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Ohm&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Ω&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

----&gt;

[[Kategori:Formelsamling]]</text>
      <sha1>du9gzejh7k2powhwmzo8h0ym7060za7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik E</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5691</id>
    <redirect title="Matematik/Matematik E" />
    <revision>
      <id>20309</id>
      <timestamp>2008-05-26T08:10:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Matematik/Matematik E]]</comment>
      <origin>20309</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="9sl2c86iiutf32kyl40fjf0ezx81oau" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Matematik/Matematik E]]</text>
      <sha1>9sl2c86iiutf32kyl40fjf0ezx81oau</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik A/Algebra/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5692</id>
    <revision>
      <id>30668</id>
      <parentid>23866</parentid>
      <timestamp>2011-02-25T22:15:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.233.86.85</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Övning 2 */</comment>
      <origin>30668</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1095" sha1="6b5ckr214pw2smg60ycooo59so67srq" xml:space="preserve">=== Övning 1 ===

Lös ut &lt;math&gt;\ P&lt;/math&gt; genom att dela med &lt;math&gt;\ 1.25&lt;/math&gt; i bägge leden: &lt;math&gt;\frac{S}{1.25} =\frac{P \cdot 1.25}{1.25}&lt;/math&gt; ger &lt;math&gt;P =\frac{S}{1.25}&lt;/math&gt;. priset utan moms blir alltså &lt;math&gt;\frac{100}{1.25} = 80kr&lt;/math&gt;.

'''Tips'''&lt;br&gt;
Om man vill visa ett tal som en multiplikation i stället för en division så inverterar man nämnaren och sen byter man / mot &lt;math&gt;\cdot&lt;/math&gt;.

I övning ett t.ex så är &lt;math&gt;\frac{1}{1.25} = 0.8&lt;/math&gt;. Alltså &lt;math&gt;P = S \cdot 0.8&lt;/math&gt;


=== Övning 2 ===
Eftersom en multiplikation med ett bråk kan göras i täljaren så:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;F =\frac{G m_1 m_2}{r^2}&lt;/math&gt; eftersom &lt;math&gt;G\cdot \frac{ m_1 m_2}{r^2} = \frac{G}{1}\cdot \frac{ m_1 m_2}{r^2} = \frac{G\cdot  m_1 m_2}{1\cdot r^2} = \frac{G m_1 m_2}{r^2}&lt;/math&gt;

Multiplicera med &lt;math&gt;\ r^2&lt;/math&gt; för att få bort divisionen.&lt;br&gt;


&lt;math&gt; F\cdot r^2 = G\cdot m_1 m_2&lt;/math&gt;. 


Också delar vi med &lt;math&gt;\ F&lt;/math&gt;. &lt;br&gt;


&lt;math&gt;r^2 = \frac{G\cdot m_1 m_2}{F}&lt;/math&gt;

Och så drar vi roten ur svaret så har vi avståndet.

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>6b5ckr214pw2smg60ycooo59so67srq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik C/Funktioner/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5693</id>
    <revision>
      <id>27954</id>
      <parentid>23475</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:25:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: parantes → parentes</comment>
      <origin>27954</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="727" sha1="b9lp7mz439x1zuhc0zp96t7bqpf992p" xml:space="preserve">'''Lösning på övning 1'''&lt;br /&gt;

Ränta på ränta är en funktion som ökar exponentiellt. Om du sätter in 1000kr på en bank med årsränta på 6% hur många år tar det innan du är uppe i 5000kr?&lt;br /&gt;

Tips: summan = insatt &lt;math&gt; \cdot &lt;/math&gt; (1+räntan)&lt;sup&gt;antal år&lt;/sup&gt;

Först delar vi med insatt på bägge sidor:&lt;math&gt; \cdot &lt;/math&gt;

summan/insatt  =  (1+räntan)&lt;sup&gt;antal år&lt;/sup&gt;

Vi logaritmerar bägge leden

log (summan/insatt)  = antal år log (1+räntan)

och bryter ut antal år

antal år = (log (summan/insatt))/(log (1+räntan)) (parenteserna la jag dit för göra det lite tydligare)

Vi sätter in våra värden

antal år = log 5 / log 1.06 

Svare blir 27.6...år

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>b9lp7mz439x1zuhc0zp96t7bqpf992p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/SI</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5694</id>
    <revision>
      <id>23430</id>
      <parentid>20357</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T10:34:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23430</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="411" sha1="fb7wgrjajmy7y7reaxz1n5eg9nawpo6" xml:space="preserve">==SI-Systemet==
SI-Systemet består av två komponenter, [[#Enheter|enheter]], och [[/Prefix/|prefix]].

===Enheter===
SI-enheter beskriver omätbara saker, så som sträckor och tid, och kommer i två slag;

#[[/Grundenheter/|Grundenheter]], vilka ej går att beskriva med andra enheter, och
#[[/Härledda enheter/|Härledda enheter]], vilka är enheter sammansatta av andra enheter

[[Kategori:Formelsamling]]</text>
      <sha1>fb7wgrjajmy7y7reaxz1n5eg9nawpo6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/SI-enheter/Grundenheter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5697</id>
    <redirect title="Formelsamling/SI/Grundenheter" />
    <revision>
      <id>20342</id>
      <timestamp>2008-05-28T11:37:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Formelsamling/SI-enheter/Grundenheter]] till [[Formelsamling/SI/Grundenheter]]</comment>
      <origin>20342</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="il54miy8c1gs1fzrdvit7oblyjp1de4" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Formelsamling/SI/Grundenheter]]</text>
      <sha1>il54miy8c1gs1fzrdvit7oblyjp1de4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/SI-enheter/Härledda enheter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5698</id>
    <redirect title="Formelsamling/SI/Härledda enheter" />
    <revision>
      <id>20344</id>
      <timestamp>2008-05-28T11:38:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Karpeth</username>
        <id>751</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Formelsamling/SI-enheter/Härledda enheter]] till [[Formelsamling/SI/Härledda enheter]]</comment>
      <origin>20344</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="a4o77t4ygxqyyq0vt1m9xhjy3phvkky" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Formelsamling/SI/Härledda enheter]]</text>
      <sha1>a4o77t4ygxqyyq0vt1m9xhjy3phvkky</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Memma</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5731</id>
    <revision>
      <id>24057</id>
      <parentid>24056</parentid>
      <timestamp>2009-04-29T07:42:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.233.246.55</ip>
      </contributor>
      <origin>24057</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="834" sha1="gwbnv30i8xxgqtokmvsx5g2o71wfoob" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Bild:Mämmi-2.jpg|thumb|Memma serverad med kaffegrädde och socker]] 
==Ingredienser==
''12 portioner''

*2 l vatten 
*8 dl rågmjöl 
*3 dl malt 
*1 tsk salt 
*1 dl sirap 
*1 msk pomeransskal


==Tillagning==
Värm vattnet till omkring 60 grader. Tillsätt rågmjöl och malt. Låt sedan stå varmt utan att koka i 3 timmar.

Låt koka upp 5-10 minuter. Tillsätt salt, sirap och malet pomeransskal. Häll i en ugnsfast form eller riva och grädda tre timmar i 175 grader. Rör under de första två timmarna om var femtonde minut.

==Servering==
Serveras kall med strösocker och kaffegrädde eller mjölk.

==Tips==
{{wikipedia}}Servera gärna med kaffe eller saft.

{{DEFAULTSORT:Memma}}
[[Kategori:M kokbok]]
[[Kategori:Efterrätter]]
[[Kategori:Finska recept]]

[[de:Kochbuch/ Mämmi]]
[[fi:Keittokirja/Mämmi]]</text>
      <sha1>gwbnv30i8xxgqtokmvsx5g2o71wfoob</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Nstab-project</title>
    <ns>8</ns>
    <id>5732</id>
    <revision>
      <id>20450</id>
      <timestamp>2008-06-01T13:20:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: {{#switch:{{PAGENAME}}    |Huvudsida = Huvudsida   |#default = Projektsida }}</comment>
      <origin>20450</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="77" sha1="3l9g78txltbvnq6skof3ak1ob9yyxqk" xml:space="preserve">{{#switch:{{PAGENAME}} 
  |Huvudsida = Huvudsida
  |#default = Projektsida
}}</text>
      <sha1>3l9g78txltbvnq6skof3ak1ob9yyxqk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Memma</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5738</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Memma" />
    <revision>
      <id>20476</id>
      <timestamp>2008-06-06T11:12:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Memma]] till [[Kokboken/Recept/Memma]]: Enligt standard</comment>
      <origin>20476</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="62trg96jf97ubfz2lbqtmrao3rb86hc" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Memma]]</text>
      <sha1>62trg96jf97ubfz2lbqtmrao3rb86hc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Äggost</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5742</id>
    <revision>
      <id>54605</id>
      <parentid>22906</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:26:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54605</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="789" sha1="5bcvdbf5zfypvneaehq24z9mb79fvvl" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Äggost''' är en bohuslänsk maträtt.

==Ingredienser==
*4 l mjölk 
*8 ägg 
*4 dl fil eller gräddfil eller 3 tsk ättiksyra 
*2 dl socker 
*1 dl kallt vatten   
 
Äggen vispas och hälles jämte filen eller ättikan i en kastrull. Tillsätt mjölken och värm sakta under omrörning tills massan sjuder och skär sig. Dra av kastrullen från plattan och tillsätt 1 dl kallt vatten. Låt stå i 10 minuter. Ös upp ostmassan i äggostform (helst med gasväv så att vasslen lätt rinner av) och varva med socker. Låt kallna i formen. Stjälp upp och servera. 

==Servering==
Kan serveras med socker eller sylt som t.ex. björnbärssylt.

[[Kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]  
[[Kategori:Osträtter|{{SUBPAGENAME}}]]  
[[Kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>5bcvdbf5zfypvneaehq24z9mb79fvvl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik B/Algebra/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5744</id>
    <revision>
      <id>23474</id>
      <parentid>23473</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T12:05:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23474</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="103" sha1="gz168mrlmx9un2egsuzblq4uwqlkkyf" xml:space="preserve">'''Övning 1'''&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\ 2a^2 - 2b^2 = 2(a^2 - b^2) = 2(a+b)(a-b)&lt;/math&gt;

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>gz168mrlmx9un2egsuzblq4uwqlkkyf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>GIT</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5751</id>
    <revision>
      <id>46601</id>
      <parentid>46600</parentid>
      <timestamp>2016-05-02T22:21:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ixfd64</username>
        <id>4696</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 46600 av [[Special:Contributions/2607:F358:101:466:E8BF:E2C9:B651:9990|2607:F358:101:466:E8BF:E2C9:B651:9990]] ([[User talk:2607:F358:101:466:E8BF:E2C9:B651:9990|diskussion]]) ogjord - spam</comment>
      <origin>46601</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28833" sha1="99cqg24ybdzuw7lq5kz78w7lrjmc5l7" xml:space="preserve">Förtydliga gits strategi att hantera &quot;content&quot; istället för &quot;filer&quot;. Lägg in exempel med fler än en fil.

== Vad är GIT? ==

GIT är ett distribuerat versionshanteringssystem skapat av Linus Torvalds för användning i Linux-projektet.   TODO.....

== Grundläggande revisionshantering ==

Den här guiden går igenom hur man skapar ett GIT-repository och börjar arbeta med det. För att ha något konkret att versionshantera skriver vi en simpel applikation i programmeringsspråket Python. Du behöver dock inte kunna programmera vare sig Python eller något annat språk för att följa guiden.

=== Installera GIT ===

Om du kör någon variant av GNU/Linux finns GIT med stor sannolikhet färdigpaketerat till din distribution. Om distributionen är baserad på Debian så installerar du GIT genom att skriva in följande i en terminal
&lt;pre&gt;
sudo apt-get install git-core
&lt;/pre&gt;

Kör du Windows så finns GIT paketerat till Cygwin.

=== Ställ in dina användaruppgifter ===

Mata in följande i en terminal där du ersätter namnet och e-mailen med dina egna uppgifter. 

&lt;pre&gt;
git config --global user.name &quot;Inge Glid&quot;
git config --global user.email ingeglid@nosuchmail.com
&lt;/pre&gt;

Nu kommer dina historikposter visa ditt namn och din e-mail, det underlättar för andra utvecklare som kan tänkas vilja kontakta dig.

=== Skapa en ny tom GIT-repository ===

Öppna en terminal (starta Cygwin ifall du kör Window) och skriv in de kommandon som inte börjar med &quot;#&quot;. &quot;#&quot;-raderna är kommentarer och finns bara till för att förklara vad varje enskilt kommando gör.

 # skapa en tom mapp
 mkdir hellopy
 # gå till den nya mappen
 cd hellopy
 # initiera ett tomt GIT-repo
 git init

GIT svarar
 Initialized empty Git repository in .git/

=== Lägg till en ny fil &quot;hello.py&quot; och skapa en historikpost ===

Låt oss nu skapa ett minimalt Python-program som skriver ut texten &quot;Hello&quot; på skärmen. Nedan används texteditorn &quot;GEdit&quot; som finns installerad på många GNU/Linux-system, men kör du tex. Windows så fungerar &quot;notepad&quot; lika bra

 # Öppna en texteditor
 gedit hello.py

Skriv in följande text i editorn

 #!/usr/bin/python
 print &quot;Hello&quot;

Spara filen och stäng editorn. Återgå till terminalfönstret. Nu ska vi se vad som hänt i vår mappstruktur

 # Kolla nuvarande status
 git status

GIT svarar

 # On branch master
 #
 # Initial commit
 #
 # Untracked files:
 #   (use &quot;git add &lt;file&gt;...&quot; to include in what will be committed)
 #
 #	hello.py
 nothing added to commit but untracked files present (use &quot;git add&quot; to track)

GIT har här upptäckt en fil som inte är versionshanterad. Om vi vill att GIT ska börja versionshantera filen så får vi lägga till den med kommandot

 # lägg till hello.py
 git add hello.py

Nu vill vi spara det nuvarande läget för hello.py i GIT:s historik. Då gör vi en &quot;commit&quot; enligt

 # spara läget för de tillagda filerna som en historikpost (&quot;commit&quot;)
 git commit -m &quot;Vår första commit&quot;

GIT svarar
 Created initial commit db16eeb: Vår första commit
 1 files changed, 2 insertions(+), 0 deletions(-)
 create mode 100644 hello.py

Kör vi nu återigen &quot;git status&quot; så svarar GIT
 # On branch master
 nothing to commit (working directory clean)

Vilket glädjande betyder att vi inte glömt att versionhantera någon fil i trädet och att alla ändringar finns sparade i en historikpost (&quot;commit&quot;).

I texten som följer arbetar vi av pedagogiska skäl bara med en fil &quot;hello.py&quot;, men det går givetvis att lägga till hur många filer som helst och arbeta med dem på samma sätt.

=== Gör en ändring i &quot;hello.py&quot; och spara den som en ny historikpost ===

Låt oss utvidga vårt program till att fråga efter namnet på användaren på användaren och därefter hälsa på honom/henne.

 # Öppna hello.py
 gedit hello.py

Utvidga programmet till följande
&lt;pre&gt;
 #!/usr/bin/python

 name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
 print &quot;Hello &quot; + name
&lt;/pre&gt;

Spara filen och stäng editorn. Nu ska vi se vad som hänt i repon genom att köra

 # Kolla statusen
 git status

GIT svarar
 # On branch master
 # Changed but not updated:
 #   (use &quot;git add &lt;file&gt;...&quot; to update what will be committed)
 #
 #	modified:   hello.py
 #
 no changes added to commit (use &quot;git add&quot; and/or &quot;git commit -a&quot;)

Det visar att GIT upptäckt en ny ändring i &quot;hello.py&quot;. Vill vi se exakt vad som ändrats i &quot;hello.py&quot; kan vi köra följande

 # se vad som ändrats i &quot;hello.py&quot; sedan senaste commiten
 git diff

GIT svarar
 --- a/hello.py
 +++ b/hello.py
 @@ -1,2 +1,5 @@
  #!/usr/bin/python
 -print &quot;Hello&quot;
 +
 +name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
 +print &quot;Hello &quot; + name
 +

Ändringen visas som en &quot;diff&quot;. Dessa kan till en början vara lite krytiska att läsa men man lär sig ganska snart tolka dem. Raderna med &quot;+&quot; berättar vad som lagts till och rader som börjar med &quot;-&quot; visar vad som raderats. Här har den ursprungliga print-raden tagits bort och ersatts med fyra andra rader

Låt oss göra en &quot;commit&quot; enligt

 # spara nuvarande läget som en historikpost
 git commit -m &quot;Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning&quot;

GIT svarar
 # On branch master
 # Changed but not updated:
 #   (use &quot;git add &lt;file&gt;...&quot; to update what will be committed)
 #
 #	modified:   hello.py
 #
 no changes added to commit (use &quot;git add&quot; and/or &quot;git commit -a&quot;)

Hm, vi har visst glömt en sak. Vi måste lägga till hello.py innan vi kan göra en commit. Vill vi göra tilläggningen och commiten i ett steg så kan vi använda &quot;-a&quot; flaggan till &quot;commit&quot;.

 # lägg till alla sedan tidigare versionhanterade filer och gör en commit
 git commit -a -m &quot;Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning&quot;

GIT svarar
 Created commit 2adc044: Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning
 1 files changed, 4 insertions(+), 1 deletions(-)

=== Lista historiken ===

Vill man se vilka commits som gjorts kan man lista historiken med följande kommando

 git log

GIT svarar

 commit 2adc0443929fe09111a37ab66573db20415985f0
 Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
 Date:   Sun Jun 15 15:59:43 2008 +0200
     Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning
 commit db16eeb9c48d0b67e496e59fbaca154d0ffc02fb
 Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
 Date:   Sun Jun 15 15:32:10 2008 +0200
     Vår första commit

Den långa hex-strängen efter &quot;commit&quot; är en kontrollsumma beräknad med den krypografiska hashtekniken SHA-1 och beräkningen sker baserat på alla tidigare commits. Många andra versionhanteringssystem nöjer sig med ett simpelt löpnummer, så varför krånglar GIT till det? SHA-1 identifieringen gör det möjligt att upptäcka ifall historiken blivit korrupt, kanske pga. en trasig hårddisk, ett trasigt RAM-minne eller att någon illvillig användare försökt förändra innehållet. Det gör GIT till ett robust och säkert sätt att versionhantera sina projekt med.

=== Ångra en ocommitad ändring ===

Låt oss göra en ändring i programmet. Öppna hello.py och ändra texten till

&lt;pre&gt;
 #!/usr/bin/python

 name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
 print &quot;Hello &quot; + name

 print &quot;It was nice to see you&quot;
&lt;/pre&gt;

Vi sparar filen och märker sedan att vi vill ångra denna ändring. I det här trivala fallet är det trivalt att bara öppna filen och återställa innehållet (då kommer förresten &quot;git log&quot; rapportera att ingenting förändrats) men nu simulerar vi att vi gjort många felaktiga ändringar i en större kodbas.

Vi kör då kommandot

 git reset --hard
GIT svarar
 HEAD is now at 2adc044 Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning

GIT har nu tagit bort alla ändringar vi inte commitat. Med andra ord är vi tillbaka i det läget vi hade vid den förra commiten (dock bara för de filer som vi versionhanterar).

För att kontrollera att det fungerar öppnar vi hello.py. Innehållet är som väntat
&lt;pre&gt;
 #!/usr/bin/python

 name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
 print &quot;Hello &quot; + name
&lt;/pre&gt;

=== Ångra en commitad ändring (eller flera) ===

Låt oss göra en ny &quot;felaktig&quot; ändring som vi dessutom är dumma nog att commita

Ändra hello.py till

&lt;pre&gt;
#!/usr/bin/python

print &quot;Hello &quot; + name
&lt;/pre&gt;

Spara och commita enligt
&lt;pre&gt;
git commit -a -m &quot;Dum dum, tog bort inmatningsraden&quot;
&lt;/pre&gt;

En logvisning enligt
 git log
ger
&lt;pre&gt;
commit 5c93f3b3b63eb50bf94dc90bcd9b4cec1e1831d2
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Mon Jun 16 00:46:45 2008 +0200

    Dum dum, tog bort inmatningsraden

commit 2adc0443929fe09111a37ab66573db20415985f0
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:59:43 2008 +0200

    Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning

commit db16eeb9c48d0b67e496e59fbaca154d0ffc02fb
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:32:10 2008 +0200

    Vår första commit
&lt;/pre&gt;

Nu vill vi gå tillbaka till läget vid den föregående commiten, då kan vi köra

 git revert --no-edit -r HEAD~0

Siffran (i det här fallet &quot;0&quot;) anger vilken commit relativt den senaste som vi vill upphäva effekten av. Ett högre tal hade backat längre bak i historiken. I just det här fallet är &quot;-r HEAD~0&quot; överflödigt eftersom &quot;0&quot; är förvalt men jag visar hur man gjort i det generella fallet. Om revisionen ligger långt bak och det är besvärligt att ta reda på hur många steg vi vill upphäva så kan man ange (minst) de fyra första siffrorna i SHA-1-summan istället. I det här fallet hade med andra ord
 git revert --no-edit
eller
 git revert --no-edit -r 5c93
fungerat lika bra

Som svar på något av kommandoalternativen ovan ger GIT
&lt;pre&gt;
Finished one revert.
Created commit feed231: Revert &quot;Dum dum, tog bort inmatningsraden&quot;
 1 files changed, 1 insertions(+), 0 deletions(-)
&lt;/pre&gt;

Visar vi historiken ger GIT
&lt;pre&gt;
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Mon Jun 16 00:55:14 2008 +0200

    Revert &quot;Dum dum, tog bort inmatningsraden&quot;

    This reverts commit 5c93f3b3b63eb50bf94dc90bcd9b4cec1e1831d2.

commit 5c93f3b3b63eb50bf94dc90bcd9b4cec1e1831d2
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Mon Jun 16 00:46:45 2008 +0200

    Dum dum, tog bort inmatningsraden

commit 2adc0443929fe09111a37ab66573db20415985f0
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:59:43 2008 +0200

    Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning

commit db16eeb9c48d0b67e496e59fbaca154d0ffc02fb
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:32:10 2008 +0200

    Vår första commit
&lt;/pre&gt;

Loggen är tydlig men kanske inte så snygg. Vi vill kanske inte visa vårt misstag utan helt enkelt ta bort historiken efter revision &quot;2adc&quot;. Då kan vi återigen bruka &quot;git reset --hard&quot; enligt

&lt;pre&gt;
git reset --hard 2adc
&lt;/pre&gt;
GIT ger
 HEAD is now at 2adc044 Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning

Var dock riktigt försiktig med detta kommando! Det raderar all historik efter den angivna revisionen och det som tas bort går INTE att återställa. 

Historiken visar nu
&lt;pre&gt;
commit 2adc0443929fe09111a37ab66573db20415985f0
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:59:43 2008 +0200

    Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning

commit db16eeb9c48d0b67e496e59fbaca154d0ffc02fb
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:32:10 2008 +0200

    Vår första commit
&lt;/pre&gt;

=== Jämför ändringar gjorda mellan commits ===

Om vi bara kör 
 git diff
visas vilka ändringar som ännu inte commitats

Vill vi se skillnaden mellan den nuvarande och en föregående revision kör vi tex.
 git diff -r db16
eller enklast
 git diff -r HEAD~1

vilket ger
&lt;pre&gt;
diff --git a/hello.py b/hello.py
index ba529fa..d7632c8 100644
--- a/hello.py
+++ b/hello.py
@@ -1,2 +1,5 @@
 #!/usr/bin/python
-print &quot;Hello&quot;
+
+name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
+print &quot;Hello &quot; + name
+
&lt;/pre&gt;

I det mer generella fallet vill vi ange de två revisioner som vi vill jämföra. I det här fallet har vi bara två stycken i loggen så 
 git diff -r 2adc -r db16
ger samma utdata som ovan. Vill man kan man vända på argumenten och få ett inverterat resultat enligt
&lt;pre&gt;
diff --git a/hello.py b/hello.py
index d7632c8..ba529fa 100644
--- a/hello.py
+++ b/hello.py
@@ -1,5 +1,2 @@
 #!/usr/bin/python
-
-name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
-print &quot;Hello &quot; + name
-
+print &quot;Hello&quot;
&lt;/pre&gt;

== Arbeta med branches ==

GIT gör det väldigt enkelt att skapa och hantera olika branches. En branch är ett parallellt utvecklingsspår och varje branch har sin egen revisionshistoria. Det finns många sätt att använda branches men det vanligaste är att man skapar en branch när man vill utveckla någon experimentell funktion eller göra en ändring som gör projektet &quot;instabilt&quot; under en viss tid. Då vill man fortfarande att andra utvecklare ska kunna hämta ens stabila version och då är det lämpligt att man lägger de två spåren i olika brancher

När man kör &quot;git init&quot; skapar GIT ett repository med en branch &quot;master&quot;. Det är den branchen som är tänkt att vara det stabila och publika spåret, så helst ska man inte utveckla på &quot;master&quot; utan jobba på en annan branch och efter hand som funktioner mognar &quot;merga&quot; (smälta samman) de delarna in i &quot;master&quot;. merging och branching kan göras mellan vilka brancher man vill, hur ofta eller hur sällan man så vill.

GIT kan hålla flera brancher i samman träd, inte bara i olika mappar såsom andra versionshanteringssystem. Detta spar både uttrymme (eftersom omodifierande delar i olika brancher med samma ursprung delar data) och gör merging och branching väldigt effektivt.

=== Skapa en ny experimentell branch ===

Anta att vi vill utvidga programmet till att säga hej till ett flertal personer i följd. Då kan vi börja skriva ändringen enligt

&lt;pre&gt;
#!/usr/bin/python

name = &quot;start&quot;
while name!=&quot;&quot;:
  name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
  print &quot;Hello &quot; + name
&lt;/pre&gt;

 git status 
ger
&lt;pre&gt;
# On branch master
# Changed but not updated:
#   (use &quot;git add &lt;file&gt;...&quot; to update what will be committed)
#
#	modified:   hello.py
#
&lt;/pre&gt;
och visar att hello.py modifierats

Vi vill inte lägga in ändringen i vår stabila branch &quot;master&quot; utan vi skapar en ny branch &quot;expmultiname&quot; baserat på den nuvarande enligt
 git branch expmultiname

Vi byter till den nya branchen med
 git checkout expmultiname 
GIT svarar
 M	hello.py
 Switched to branch &quot;expmultiname&quot;
Båda operationerna göras med snabbkommandot 
 git checkout -b expmultiname

Den första raden &quot;M    hello.py&quot; berättar att hello.py är &quot;dirty&quot; (smutsig), dvs den har ändringar som ännu inte commitats. Observera något väldigt viktigt - ocommitade ändringar reser mellan brancher när man byter mellan dem. I det här fallet är det inga problem då vi påbörjade ändringen innan vi bytte. Vi ville att det vi inte commitat skulle appliceras på den nya branchen, för det är just det som händer. Vill man inte att det ska inträffa kan det lösas genom att man commitar innan man byter branch eller så kan man använda &quot;git stash&quot; som vi återkommer till.   

För att lista vilka brancher som finns kör vi
 git branch
GIT svarar
&lt;pre&gt;
* expmultiname
  master
&lt;/pre&gt;

Låt oss commita ändringen enligt
 git commit -a -m &quot;Hälsar och frågar nu i en loop&quot;
GIT svarar
&lt;pre&gt;
Created commit f6c4c95: Hälsar och frågar nu i en loop
 1 files changed, 4 insertions(+), 2 deletions(-)
 mode change 100644 =&gt; 100755 hello.py
&lt;/pre&gt;

Kör vi nu 
&lt;pre&gt;
git status
&lt;/pre&gt;
vilket visar
&lt;pre&gt;
# On branch expmultiname
nothing to commit (working directory clean)
&lt;/pre&gt;
ser vi att vi trädet är &quot;rent&quot;, dvs inget ocommitat finns i trädet

Kör vi programmet märker vi att det fungerar fram till att vi ger en tomrad som input. Då avslutar programmet (vilket vi vill), men det lämnar en utskrift &quot;Hello &quot; på en ny rad och det vill vi undvika. Vi fixar buggen genom att skriva om programmet enligt
&lt;pre&gt;
#!/usr/bin/python

while 1:
  name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
  if name == &quot;&quot;: break
  print &quot;Hello &quot; + name
&lt;/pre&gt;

Vi kan köra &quot;git status&quot; och/eller &quot;git diff&quot; för att se vad som hänt. Det är en god vana att alltid göra det innan man gör en commit, annars kan man råka commita saker man inte riktigt räknat med. Nåväl, i det här fallet vet vi vad vi gjort så vi kör en commit

 git commit -a -m &quot;Fixade bug som skrev ut Hello när programmet avslutades&quot;

En logvisning ger som förväntat
&lt;pre&gt;
commit 043e861919d386499a7c0df8a847352f8c8b36b5
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Mon Jun 16 03:19:25 2008 +0200

    Fixade bug som skrev ut Hello när programmet avslutades

commit f6c4c95a4a66c600cfdea15c0696199a9482d99e
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Mon Jun 16 03:06:05 2008 +0200

    Hälsar och frågar nu i en loop

commit 2adc0443929fe09111a37ab66573db20415985f0
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:59:43 2008 +0200

    Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning

commit db16eeb9c48d0b67e496e59fbaca154d0ffc02fb
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:32:10 2008 +0200

    Vår första commit
&lt;/pre&gt;

=== Applicera ändringar i den experimentella branchen på den ursprungliga branchen ===

Låt oss byta tillbaka till vår &quot;master&quot;-branch. Innan vi byter kör vi
 git status
vilket ger
&lt;pre&gt;
# On branch expmultiname
nothing to commit (working directory clean)
&lt;/pre&gt;
dvs vi kan byta branch utan att riskera att någon ocommitad ändring &quot;liftar med&quot; i branchbytet.

Bytet görs med
 git checkout master

Tittar vi på loggen
 commit 2adc0443929fe09111a37ab66573db20415985f0
 Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
 Date:   Sun Jun 15 15:59:43 2008 +0200

     Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning

 commit db16eeb9c48d0b67e496e59fbaca154d0ffc02fb
 Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
 Date:   Sun Jun 15 15:32:10 2008 +0200

     Vår första commit
&lt;/pre&gt;

ser vi att vi ännu inte påverkat master-branchen med vår loop-konstruktion. 

Nu ska vi göra någonting kul, merga in ändringarna ifrån vår experimentella branch till master-branchen. Vi kör
 git pull . expmultiname
Punkten talar om att vi ska merga med en branch ifrån samma filträd

GIT svarar
&lt;pre&gt;
Updating 2adc044..043e861
Fast forward
 hello.py |    6 ++++--
 1 files changed, 4 insertions(+), 2 deletions(-)
 mode change 100644 =&gt; 100755 hello.py
&lt;/pre&gt;

Merging verkar ha gått bra, så låt oss kika på loggen

&lt;pre&gt;
commit 043e861919d386499a7c0df8a847352f8c8b36b5
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Mon Jun 16 03:19:25 2008 +0200

    Fixade bug som skrev ut Hello när programmet avslutades

commit f6c4c95a4a66c600cfdea15c0696199a9482d99e
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Mon Jun 16 03:06:05 2008 +0200

    Hälsar och frågar nu i en loop

commit 2adc0443929fe09111a37ab66573db20415985f0
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:59:43 2008 +0200

    Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning

commit db16eeb9c48d0b67e496e59fbaca154d0ffc02fb
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:32:10 2008 +0200

    Vår första commit
&lt;/pre&gt;

och därefter på koden
&lt;pre&gt;
cat hello.py
&lt;/pre&gt;
vilket skriver ut hello.py på skärmen
&lt;pre&gt;
#!/usr/bin/python

while 1:
  name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
  if name == &quot;&quot;: break
  print &quot;Hello &quot; + name
&lt;/pre&gt;

Perfekt! Låt oss nu bara köra en statuskontroll för att se att allt är okej
&lt;pre&gt; 
git status
&lt;/pre&gt;
vi får
&lt;pre&gt;
# On branch master
nothing to commit (working directory clean)
&lt;/pre&gt;
och ser att vi har ett rent träd

=== Ta bort den experimentella branchen ===

När ändringarna är mergade in i master finns det ingen direkt anledning att behålla branchen expmultiname. Vi raderar den enkelt genom
 git branch -D expmultiname
GIT svarar
 Deleted branch expmultiname.

== Mer avancerat arbete med branches ==

=== Göm undan ocommitade ändringar (stashing) ===

Säg att du skrivit lite kod som du ännu inte commitat. Du känner dock att du skulle vilja göra en liten ändring/bugfix på ett annat ställe i koden och commita den ändringen innan din stora ändring. Är det i olika filer så kan du enkelt commita olika filer i olika omgångar, men är det samma fil den lilla och stora ändringen görs i så fungerar inte den metoden.
När du kodat en bit på den stora ändringen och känner för att göra den lilla så kör
 git stash
Då &quot;pushas din ändring&quot;, indexet ger skenet av att ha rensats och du är tillbaka vid din senaste commit. Nu kan du göra din lilla ändring, spara ändringen och göra en commit
 git commit -a -m &quot;did small change&quot;
För att &quot;poppa fram&quot; din stora ändring och applicera den på din lilla ändring kör
 git stash apply
&quot;stash&quot;-operationer går att stacka (så du kan trixa ännu mer om du vill) så för att undvika överraskningar i framtiden rensar vi stacken enligt
 git stash clear
Dessa båda kommandon kan utföra samtidigt genom kommandot 
 git stash pop
&quot;stash&quot; är också användbart när man vill byta mellan brancher i samma träd utan att commita först (det smutsiga indexet följer annars med när man gör checkout).

=== Körsbärsplockning ===

Säg att du skapat en ny branch och gjort en serie ändringar. I vårt fall har vi branchen &quot;exp_more_questions&quot; där vi gjort två commits, en ändring som frågar efter personens ålder och en som frågar efter var personen bor. Det resulterande programmet ser ut enligt

&lt;pre&gt;
#!/usr/bin/python

while 1:
  name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
  if name == &quot;&quot;: break
  print &quot;Hello &quot; + name
  age = raw_input(&quot;What is your age? &quot;)
  print age + &quot; ... hey, that's not very old&quot;
  city = raw_input(&quot;Where do you live? &quot;)
  print city + &quot; is really a nice place&quot;
&lt;/pre&gt;

Loggen ser ut enligt

&lt;pre&gt;
commit f374134012fe631863ef582b7b6ff7d57491224e
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 29 17:49:13 2008 +0200

    added city question

commit d26e573707da7d39528bd5b1ec59d114420327c3
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 29 17:47:05 2008 +0200

    added age question

commit 043e861919d386499a7c0df8a847352f8c8b36b5
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Mon Jun 16 03:19:25 2008 +0200

    Fixade bug som skrev ut Hello när programmet avslutades

commit f6c4c95a4a66c600cfdea15c0696199a9482d99e
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Mon Jun 16 03:06:05 2008 +0200

    Hälsar och frågar nu i en loop

commit 2adc0443929fe09111a37ab66573db20415985f0
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:59:43 2008 +0200

    Nu frågar programmet efter användarens namn och skrivet ut en hälsning

commit db16eeb9c48d0b67e496e59fbaca154d0ffc02fb
Author: Inge Glid &lt;ingeglid@nosuchmail.com&gt;
Date:   Sun Jun 15 15:32:10 2008 +0200

    Vår första commit
&lt;/pre&gt;

Nu vill vi återföra modifikationerna till huvudbranchen, dock vill vi inte ha med ändringen som ger en fråga om åldern (det anses ofta vara en oartig fråga) och bara behålla stadsfrågan. I ett sådant litet program skulle vi mycket väl kunna göra pull på hela programmet och sedan manuellt radera åldersfrågan men GIT tillhandahåller en kraftfullare lösning: &quot;cherry-picking&quot;. Det låter användaren plocka ändringar ifrån en viss commit och applicera dem på den aktuella branchen. För att applicera commit f374 på master kör vi

&lt;pre&gt;
git checkout master
git cherry-pick f374
&lt;/pre&gt;

Nu svarar GIT
&lt;pre&gt;
Auto-merged hello.py
CONFLICT (content): Merge conflict in hello.py
Automatic cherry-pick failed.  After resolving the conflicts,
mark the corrected paths with 'git add &lt;paths&gt;' or 'git rm &lt;paths&gt;' and commit the result.
When commiting, use the option '-c f374134' to retain authorship and message.
&lt;/pre&gt;

vi öppnar hello.py och ser vad konflikten gäller. hello.py ser ut enligt

&lt;pre&gt;
#!/usr/bin/python

while 1:
  name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
  if name == &quot;&quot;: break
  print &quot;Hello &quot; + name
&lt;&lt;&lt;&lt;&lt;&lt;&lt; HEAD:hello.py
=======
  age = raw_input(&quot;What is your age? &quot;)
  print age + &quot; ... hey, that's not very old&quot;
  city = raw_input(&quot;Where do you live? &quot;)
  print city + &quot; is really a nice place&quot;
&gt;&gt;&gt;&gt;&gt;&gt;&gt; f374134... added city question:hello.py
&lt;/pre&gt;

Anledningen till att GIT protesterar är att GIT tror att åldersfrågan är en nödvändig förändring till stadsfrågan, då den direkt ansluter till kodstycket. För att lösa konflikten tar vi manuellt bort den kod inom konfliktblocket vi inte vill ha (inklusive själva blockmarkeringarna). Resultatet ser ut enligt

&lt;pre&gt;
#!/usr/bin/python

while 1:
  name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
  if name == &quot;&quot;: break
  print &quot;Hello &quot; + name
  city = raw_input(&quot;Where do you live? &quot;)
  print city + &quot; is really a nice place&quot;
&lt;/pre&gt;

Nu gör vi 
 git add hello.py
 git commit --no-edit -c f374134

för att slutföra konfliktlösningen och commita resultatet. 

Om vi istället velat behålla åldersfrågan så hade vi inte fått någon konflikt eftersom ingen annan ändring gjorts i anslutning till det aktuella kodstycket. Vi kan ändå prova hur det hade blivit genom att ta bort den senaste commiten med

 git reset --hard 043e
 git cherry-pick d26e

GIT svarar glatt 
&lt;pre&gt;
Finished one cherry-pick.
Created commit 8330687: added age question
 1 files changed, 2 insertions(+), 0 deletions(-)
&lt;/pre&gt;

Tittar vi på hello.py ges precis som väntat

&lt;pre&gt;
#!/usr/bin/python

while 1:
  name = raw_input(&quot;What is your name? &quot;)
  if name == &quot;&quot;: break
  print &quot;Hello &quot; + name
  age = raw_input(&quot;What is your age? &quot;)
  print age + &quot; ... hey, that's not very old&quot;
&lt;/pre&gt;

Vi raderar den tillfälliga branchen med
 git branch -D exp_more_questions

=== Rebasing (historikomskrivning) ===

Rebase är ett mycket kraftfullt verktyg som kan användas på ändringar som BARA finns lokalt. Att det inte lämpar sig för publika ändringar beror på att rebase skriver om historiken och ändrar därigenom SHA-1:s för trädet. Huvudregeln är därför att bara rebasa inom ett intervall av commits som man ännu inte delgivit någon annan.

==== Interaktiv rebase ====

För att göra en interaktiv rebase anger vi ett SHA-1 som från den nuvarande commiten definierar det intervall vi vill &quot;rebasa&quot; inom. 
 git rebase -i db16eeb9c48d0b67
öppar upp en texteditor enligt
&lt;pre&gt;
 pick f6c4c95 Hälsar och frågar nu i en loop
 pick 043e861 Fixade bug som skrev ut Hello när programmet avslutades
 pick 8330687 added age question
 pick d607386 added title

 # Rebase db16eeb..d607386 onto f6c4c95
 #
 # Commands:
 #  p, pick = use commit
 #  e, edit = use commit, but stop for amending
 #  s, squash = use commit, but meld into previous commit
 #
 # If you remove a line here THAT COMMIT WILL BE LOST.
 # However, if you remove everything, the rebase will be aborted.
 #
&lt;/pre&gt;
Här kan vi ändra ordningen på commits genom att flytta runt rader. Vi kan ta bort rader för att radera commits. Vi kan också ändra &quot;pick&quot; till &quot;edit&quot; för att röra oss tillbaka i historiken och ändra i någon commit, eller infoga nya commits mellan två existerande commits. Ändrar man &quot;pick&quot; till &quot;squash&quot; slår man ihop flera commits till en commit. 

Man bör vara försiktig när man gör rebase. Gör man fel kan man förlora eller förstöra delar av historiken. Innan man gör en rabase är det därför lämpligt att skapa en ny branch som man säkert kan &quot;leka i&quot;. Anta att vi jobbar i master
 git checkout -b ny_branch_att_rebasa_i
Därefter gör man sin rebase. Går något galet så tar man bort resultatet och går tillbaka till master enligt
 git checkout master
 git branch -D ny_branch_att_rebasa_i
Om resultatet däremot blir bra kan man istället ta bort den gamla branchen och byta namn på sin nya branch
 git branch -D master
 git branch -m master

==== Pull rebase ====

Gör man &quot;pull&quot; från en server och man samtidigt har egna ändringar skapas en &quot;merge&quot; i historiken. Kör man ofta &quot;pull&quot; blir det väldigt många bågar och grenar i historiken vilket kan ses som rörigt och fult. 
 git pull --rebase
Löser problemet genom att först &quot;lyfta av&quot; dina egna ändringar från historiken, därefter fylla på från källan därifrån man hämtar ändringar och slutligen åter lägga på dina egna ändringar. Resultatet är en linjär historik. Kommandot kan köras hur många gånger som helst, men fungerar bara ifall dina ändringar ännu inte publicerats.


[[Kategori:IT]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|G]]
[[Kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/G]]</text>
      <sha1>99cqg24ybdzuw7lq5kz78w7lrjmc5l7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Versionshantering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5752</id>
    <revision>
      <id>38311</id>
      <parentid>37817</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:56:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>nån annan får säga om den ska raderas... kategoriserar i IT</comment>
      <origin>38311</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="146" sha1="4zgqh8qca4ii3di4voqpxizht4pqf5j" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]

== Vad är versionshantering? ==

== Centraliserade vs. distribuerade versionshanteringssystem ==

== Användarguider ==

[[GIT]]</text>
      <sha1>4zgqh8qca4ii3di4voqpxizht4pqf5j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rabarberkräm</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5755</id>
    <revision>
      <id>35611</id>
      <parentid>24150</parentid>
      <timestamp>2012-07-23T11:23:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.232.142.170</ip>
      </contributor>
      <comment>rättade ett par stavfel (&quot;sokcer&quot;, och &quot;tunnt&quot;). Dessutom tog jag bort mellanrummen i rubriken &quot;tips&quot;</comment>
      <origin>35611</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="840" sha1="cuwdd4emjcv01ou8h2jcb9lpqpejzrt" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*Rabarberstjälkar 6 st (ca 700 g)
*Vatten 4 dl
*Socker 1 dl
*Potatismjöl 2½ msk
 
==Tillagning==

Skölj och skär rabarbern i 2 cm långa bitar.
Koka upp vatten och socker, lägg i rabarbern och koka den mjuk.
Ta kastrullen från värmen.
Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten och tillsätt redningen under konstant omrörning.
Koka upp krämen igen, häll över i en bunke, strö över ett tunt lager socker och låt svalna.
 
==Servering==

Serveras kall med eller utan mjölk.
 
==Tips== 

Dra eventuellt av yttersta skiktet på grova stjälkar och skär dessa i mindre bitar så blir krämen inte så &quot;trådig&quot;.

[[kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>cuwdd4emjcv01ou8h2jcb9lpqpejzrt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rabarbersoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5756</id>
    <revision>
      <id>22078</id>
      <parentid>20534</parentid>
      <timestamp>2008-12-09T18:09:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22078</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1208" sha1="mh6famr8owxp4t9vzybtzfb59gn5uz2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''6 portioner''
*Rabarberstjälkar 6 st (ca 700 g)
*Jordgubbar 1 l
*Vaniljstång 2 st
*Vatten 5 dl
*Socker 1½ dl
*Potatismjöl 1½ dl
 
==Tillagning==

Skölj och skär rabarbern i ½ cm långa bitar.
Koka upp vatten och socker.
Dela vaniljstängerna och skrapa ut innanmätet. 
Lägg ner vanilstängerna och det utskrapade innanmätet i sockervattnet.
Lägg i rabarbern och koka den mjuk.
Ta kastrullen från värmen.
Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten och tillsätt redningen under konstant omrörning.
Koka upp krämen igen, häll över i en bunke och rör ner jordgubbarna, låt svalna.
 
==Servering==

Serveras kall.
 
== Tips == 

Dra eventuellt av yttersta skiktet på grova stjälkar så blir soppan inte så &quot;trådig&quot;.
Soppan kan få en ganska oaptitlig färg om man rör ned jordgubbarna så ett alternativt tillagningssätt är att spara jordgubbarna tills det är dags för servering och röra ner dem så sent som möjligt så får soppan en trevligare färg dock mindre jordgubbssmak.

[[kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>mh6famr8owxp4t9vzybtzfb59gn5uz2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Webbutveckling/Egen Webserver</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5757</id>
    <revision>
      <id>27282</id>
      <parentid>27280</parentid>
      <timestamp>2010-03-03T10:07:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>utvidgning, bland annat avsnitt om säkerhetskopiering</comment>
      <origin>27282</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15727" sha1="f4yjfusjoript6qepdf7o7xnaii0rgi" xml:space="preserve">{{NyBokStub}}

== Inledning ==
Denna bok är skapad i syftet att gå igenom proceduren att skapa en webbserver.

Genom att installera en egen webbserver har man bättre kontroll över sin webbplats. Man kan också använda en egen webbserver för experiment då den egentliga webbplatsen finns annanstans.

=== Webbserver? ===

==== Vad är en webbserver? ====
En webbserver är dels det datorprogram som används för att förmedla innehåll från en webbplats, dels den dator som programmet körs på. Webbsidor förmedlas vanligen med protokollet HTTP (”hypertext transfer protocol”) och är vanligen i formatet HTML (”hypertext markup language”), men servern förmedlar också andra typer av filer, till exempel rena textfiler, bilder och pdf-filer.

Vid sidan av webbservern används ofta diverse andra program. En typisk kombination är ”LAMP”: linux, apache, mysql och php/perl/python. Här ingår alltså ett operativsystem, själva webbservern, en databas och en tolk för cgi-skript. De två sistnämnda behövs inte om man nöjer sig med ”statiska” sidor, sidor som finns som filer och levereras som sådana eller med mindre modifikationer.

I operativsystemet räknas här in det serverprogram som låter en ladda upp filerna som skall visas. Oftast är detta en ftp-server, men ftp-överföringen sker i klartext, vilket betyder att lösenorden kan snappas upp och filerna modifieras, av personer som kommer åt nätet mellan servern och den som laddar upp filerna. Nuförtiden rekommenderas krypterade förbindelser, vilket vanligen betyder en sshd-server på serverdatorn och ett scp- eller sftp-program på datorn därifrån filerna skall laddas upp.

Ofta vill man också installera ett antal andra program, till exempel färdiga cgi-skript. Om man sköter webbutvecklingen på serverdatorn behöver man också textredigerare och diverse hjälpprogram.

==== Hur skapar man en webbserver? ====

# Det enklaste alternativet vilket innebär att man laddar ner en färdig konfigurerad server.
# Det svårare och mer avancerade alternativet innebär att man laddar ner och installerar varje del för sig.


== Alternativ 1, den lätta vägen ==
Man laddar ner en specialdesignad distribution. Det finns några olika varianter att välja mellan.

* [http://www.apachefriends.org/en/xampp.html Xampp]
* [http://www.wampserver.com/ Wampserver]

== Alternativ 2, den svåra vägen ==
Om man vill ha mer möjlighet att konfigurera sin server så är detta rätt alternativ.

Program som behövs är:

* ett operativsystem, GNU/linux är det vanligaste alternativet
* apache eller en annan webbserver
* en server för att ladda upp filerna, ofta någon form av ftp-server, men använd ftp över ssl (ftps) eller ssh (scp, sftp)
* tolk för php, python, perl eller liknande (valbart, för cgi-skript i respektive språk)
* en databas såsom mySQL (valbart, om dina cgi-skript behöver en databas)

=== Operativsystem ===
Ofta används någon Unix-variant som operativsystem för webbservrar. Bland alternativen kan vid sidan av GNU/Linux nämnas Solaris, FreeBSD och OpenBSD. Alla dessa kan installeras också på PC-datorer. Unix har rykte om sig att vara säkert och pålitligt och har en lång historia som operativsystem för servrar.

Du behöver inte lära dig ett nytt operativsystem för att installera en webbserver. Windows används också allmänt för webbservrar och serverprogram finns för de flesta operativsystem. I själva verket finns apache och de andra program vi presenterar nedan att få till de flesta operativsystem (vi nämner möjligen också några program som endast finns för Windows).

En webbserver som är åtkomlig från Internet måste skötas ordentligt. Bland annat innebär det att säkerhetsuppdateringar skall installeras utan dröjsmål, att alla lösenord skall vara tillräckligt säkra och att ingen obekant service lyssnar på nätet. Att se till att systemet är säkert är lättare om operativsystemet är bekant.

Om du inte vill att din webbserver är allmänt åtkomlig måste du se till att din brandmur är i skick eller att du annars kan kontrollera vem som kommer åt servern.

==== GNU/Linux ====
[[w:sv:Linux|GNU/Linux]] är ett Unix-liknande operativsystem som helt eller till största delen består av fri programvara. Det finns i ett otal varianter, så kallade ''distributioner'', varav Debian, Fedora, Suse och Ubuntu hör till de vanligaste. Man kan köpa ett CD-set som vilket som helst annat datorprogram eller också kan man ladda ner en CD-avbild från distributionens webbplats och bränna denna på CD.

Man startar upp datorn från CD:n och installerar operativsystemet, varefter man kan kompletterar installationen med programvara som hämtas över nätet, antingen den mesta programvaran eller de säkerhetsuppdateringar som publicerats efter att CD-avbilden gjordes. All programvara som behövs borde vara tillgänglig genom en pakethanterare. Man behöver alltså inte själv söka upp olika webbplatser om man inte vill.

Vanligen bör GNU/Linux installeras på en eller flera egna ''partitioner''. Du bör alltså krympa ihop partitionerna för ett eventuellt tidigare operativsystem så att det blir åtminstone någon gigabyte fritt utrymme över. Alternativt kan GNU/Linux installeras i en ''virtualmaskin''.

Överväg huruvida du vill ha en renodlad server eller en kombinerad arbetsstation och server. I det förra fallet behöver du inte nödvändigtvis någon grafisk omgivning på själva servern, och inte heller kontorsprogram, grafiska webbläsare och annat som installeras som standard om du väljer en arbetsstationsinstallation. Installationsprogrammet kan erbjuda ”webbserver” som ett installationsalternativ, annars måste du själv välja apache, php, mysql och andra program du behöver. Programbibliotek och liknande, någon editor och en stor uppsättning småprogram installera hur som helst automatiskt. Se till att du installerar den dokumentation du behöver, den finns ofta delvis i skilda paket.

==== Windows ====
Eftersom [[w:sv:Microsoft Windows|Windows]] är det vanligaste operativsystemet på persondatorer är det sannolikt att det är det du använder. Om du vill installera din webbserver på Windows kan du antingen välja Microsofts egen webbserver, som är väl integrerad med resten av systemet, eller apache, som har bättre stöd utanför Windows-världen.

=== Vilken dator ===
Om du vill ha en webbserver att experimentera med, medan din webbplats ligger annanstans är det naturligt att använda din egen dator för webbservern. Då behöver webbservern inte lyssna på Internet utan du kan använda localhost-adressen. Om webbservern skall ha ett annat operativsystem än det du normalt använder kan du välja att starta upp maskinen med endera operativsystemet beroende på vad du skall arbeta med den här gången (”dual boot”) eller också kan du installera det andra operativsystemet i en ''virtualmaskin'', som låter det tro att det har en maskin för sig, fastän det i  verkligheten körs inne i ett annat program (vmware är det vanligaste alternativet).

Du kan också använda en gammal avlagd maskin som server. En webbserver som serverar enstaka filer i minuten klarar sig ledigt på en tio år gammal dator. Om du vill ha avancerade skript och databaser kanske du måste ha något litet nyare, men det kan vara bra att upptäcka flaskhalsarna redan på denna maskin, innan du publicerar alltför ineffektiva lösningar.

Det vanliga sättet att publicera webbsidor är via något webbhotell. Dessa kan vid sidan av webbutrymme och virtuella servrar också erbjuda tomma virtualmaskiner att installera operativsystem och webbserver i. Du kan också hyra en dator eller utrymme för en egen dator.

=== Webbservern ===
==== Apache ====
Apache är det vanligaste webbserverprogrammet. Apache är fri programvara, vilket bland annat betyder att man har tillgång till källkoden och får ändra den enligt behov och också dela ut programvaran till andra. I praktiken betyder detta att programvaran också är gratis, så länge man inte vill betala för stöd eller för att få programmet skräddarsytt åt sig.

Man laddar ner apache härifrån http://httpd.apache.org/download.cgi

För linux-användare ingår apache och de andra programmen vanligen i distributionen och kan installeras med pakethanteraren som vilka som helst andra program. Om du valde alternativet &quot;webbserver&quot; då du installerade linux borde du redan ha allt vad du behöver och behöver bara aktivera programmen.

==== Kataloger och rättigheter ====
Webbplatsens filer bör finnas i en eller flera kataloger dedikerade för detta. På Unix-liknande system kan katalogen (”document root”) heta något i stil med ”/www”, /srv/http eller /var/lib/apache. Användarnas egna webbsidor finns ofta i en katalog under hemkatalogen, till exempel i /home/användarnamn/public_html. Konfigurationsfilerna kan finnas i /etc/httpd/conf. Bilder för allmänt bruk kan finnas i en egen katalog, bilder som hör till någon enskild helhet kan ligga i anslutning till den. Skriptfiler bör finnas i en katalog eller kataloger dedikerade för detta.

Var noga med vilka rättigheter du ger åt filerna och katalogerna. Vanligen kör servern under eget användarnamn och med egen användargrupp. Dessa skall inte ha skrivrättigheter annat än i skilda datakataloger om sådana behövs för olika skript. Skript körs vanligen under serverns användarnamn. Man kan också välja att servern använder användarnamnet för den som ”äger” skriptet. Detta är problematisk, då servern då lätt får skrivrättigheter till själva skriptet.

Datafiler som skall kunna läsas av servern men redigeras av en vanlig användare kan ges webbserverns grupp (om katalogen har den rätta gruppen och attributet ”set group id” kommer filer skapade där vanligen automatiskt att ha rätt grupp). Ge ägaren skrivrättigheter och gruppen läsrättigheter.

=== Skriptspråk ===
Om du vill ge användare möjlighet att fylla i formulär eller om du vill ha så kallade ''dynamiska'' webbsidor måste du ha en tolk för vart och ett av de programspråk du vill använda. Vanliga sådana språk är php, perl och python. Tolken kan finnas inbyggd som en modul i webbservern. För enkla variationer på sidorna kan SSI (''server side includes'') räcka. Om det enda du behöver är formulärbehandling är det också möjligt att använda en annan (hyrd) server för detta.

Ofta används dynamiska webbsidor och databaser för funktioner som lätt kan skötas med en uppsättning prefabricerade sidor. Om du vill ladda upp ”dagens nyhet” och inkludera en referens till denna på vissa sidor, kan du, då du laddat upp nyheten, köra ett skript som färdigt inkluderar referensen. Då behöver webbservern inte köra någon extern kod överhuvudtaget, utan endast servera den modifierade sidan istället för originalet.

==== SSI ====

==== PHP ====
PHP behandlas i en egen wikibook, [[PHP]]. Programkoden kan inkluderas som speciella kommentarer (&lt;?php...?&gt;) i en normal www-sida, som då ofta har ett namn som slutar på .php

==== Perl ====
Perl är ett programspråk ursprungligen skrivet för att analysera Usenet-grupper. Språket är speciellt bra på att analysera och manipulera text, men har moduler för det mesta tänkbara och används mycket allmänt för CGI-skript. Som modul för webbservern behåller den färdigkompilerade skript i minnet, så att skripten inte behöver kompileras för varje körning som normalt. Skripten läggs i en skild katalog och måste explicit producera den text som skall ingå på webbsidan.

==== Python ====

==== Färdiga skript ====
Det finns mängder av färdiga cgi-skript för alla tänkbara och en del otänkbara ändamål. Ofta är dessa ett bättre val än att försöka koda själv, men kvaliteten på skripten varierar starkt. Se alltså till att du hämtar skripten från platser där de kontrollerats av någon som förstår sig på datasäkerhet, om du inte har tillgång till någon som kan kontrollera dem.

Ett typiskt behov är att förmedla kommentarer till en e-postadress. Vissa skript inkluderar adressen i ett dolt fält i blanketten, för att göra det enkelt att byta adressen. Detta gör det möjligt för vem som helst att skicka skräppost via webbservern till vilken som helst e-postadress. Liknande fel är vanliga, liksom fel som tillåter en angripare att ladda upp och köra sabotageprogram med webbserverns rättigheter.

=== Databaser ===

==== MySQL ====

=== Att ladda upp filer ===
Du måste ha något sätt att få de sidor webbplatsen består av till webbservern. Det finns tre metoder: du kan ladda upp dem med ett filöverföringsprogram, du kan skapa sidorna direkt på webbservern eller du kan använda ett innehållshanteringssystem som låter dig ladda upp filer via webbservern. Det först alternativet är i allmänhet det primära.

Det traditionella filöverföringsprotokollet är FTP (”file transfer protocol”). Det är vad som allmänt används på kommersiella webbservrar, eftersom de flesta har en klient färdigt på sin dator. Problemet är att lösenordet skickas i klartext och filerna skickas utan att deras integritet kontrolleras. Någon som kommer åt datanätet mellan avsändare och mottagare kan tjuvlyssna och förändra filerna. Också om attacker är ovanliga är de ett helt reellt hot.

De mest kända alternativen är SCP, SFTP och FTPS. Om du har kontroll över din webbserver kan du enkelt installera en SSH-server (sshd), som tillåter också filöverföringar med SCP och SFTP. Det finns fria klienter också för Windows, till exempel Filezilla, Putty och WinSCP. FTPS är FTP över SSL, vilket är ett fullgott alternativ för filöverföringarna. Moderna FTP-klienter stöder ofta FTPS.

Med en SSH-server har du möjlighet också att logga in på serverdatorn över nätet och att använda programvaran som på en lokal maskin (fast trögare, vad gäller grafiska program).

== Säkerhetskopiering ==
Allt innehåll på en webbplats skall rimligtvis säkerhetskopieras regelbundet. Vanlig praxis är att en körning varje natt kopierar filer som ändrats under dygnet, en körning varje vecka eller månad kopierar filer ändrade sedan senaste sådan körning och en körning mer sällan kopierar alla filer som omfattas av säkerhetskopieringen (så att man inte behöver leta rätt på enstaka äldre kopior).

En fil kan bli förstörd långt tidigare än man upptäcker problemet, varför man bör spara en del äldre kopior. Var och hur man sparar kopiorna är också väsentligt. Tänk på möjliga hotbilder: misslyckade ändringar, raderingar av misstag, maskinfel, dataintrång, eldsvåda, åska.

Materialet på webbplatsen kan finnas också på den egna maskinen, så att materialet endast kopieras över till servern då man gjort ändringar. Då kan säkerhetskopieringen göras på endera maskinen, där det går lättast. Material som endast finns på den ena maskinen måste säkerhetskopieras där eller kopieras över inför säkerhetskopieringen.

Förutom säkerhetskopior på själva materialet måste man, om det är frågan om en seriös webbplats, se till att det inte blir större avbrott ens i olyckssituationer. Man kan ha en kopia av webbplatsen, med programvara och identiska inställningar, på en annan dator, som kan kopplas in om något händer med den andra. Detta kan kräva att man snabbt kommer åt att ändra ip-adresser och DNS-inställningar (om reservdatorn till exempel finns på annan ort). I fall av dataintrång måste ändå säkerhetshålet lappas innan också den andra datorn blir angripen.

[[Kategori:Webbutveckling]]</text>
      <sha1>f4yjfusjoript6qepdf7o7xnaii0rgi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jabber</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5762</id>
    <revision>
      <id>26460</id>
      <parentid>25872</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:08:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>26460</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="568" sha1="axxhrc6rdh6id2ztn0zbjw5byjaqdet" xml:space="preserve">[[Bild:Jabber-bulb.svg|300px|right]]

#[[/Introduktion|Introduktion]]
##[[/Introduktion#Vad är Jabber?|Vad är Jabber?]]
##[[/Introduktion#Varför välja Jabber?|Varför välja Jabber?]]
#[[/Förberedelser|Kom igång med Jabber!]]
##[[/Leverantörer|Välja leverantör]]
##[[/Klienter|Välja klientprogram]]
#[[/Säkerhet|Säkerhet]]
##[[/Säkerhet/OpenPGP|Kryptering mellan individer med OpenPGP]]

[[Kategori:Jabber]]
[[kategori:Alfabetiskt index|J]]
[[kategori:Alfabetiskt index/J|J]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Puc Datanät, datakommunikation]]</text>
      <sha1>axxhrc6rdh6id2ztn0zbjw5byjaqdet</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jabber/Säkerhet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5763</id>
    <revision>
      <id>46136</id>
      <parentid>46131</parentid>
      <timestamp>2015-11-05T14:57:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av NERIUM</comment>
      <origin>46136</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="411" sha1="b3yhb7630ujmm88duqkz8j4t6q2soh6" xml:space="preserve">[[Bild:Padlock-gold.svg|right]]

Jabber har bra stöd för krypterade anslutningar men det är inte garanterat att alla anslutningar hela vägen är krypterade. För maximal säkerhet, se till att din klientanslutning är krypterad, certifikatet verifierat, undvik svenska leverantörer och be dina kontakter göra likadant. Använd också OpenPGP.

=OpenPGP=

{{:Jabber/Säkerhet/OpenPGP}}

[[Kategori:Jabber]]</text>
      <sha1>b3yhb7630ujmm88duqkz8j4t6q2soh6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jabber/Leverantörer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5764</id>
    <revision>
      <id>27876</id>
      <parentid>23362</parentid>
      <timestamp>2010-04-28T15:38:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tetraedycal</username>
        <id>1940</id>
      </contributor>
      <comment>/* Transporter */fixar typos/stavfel, typos fixed: såkallad → så kallad using [[Project:AWB|AWB]]</comment>
      <origin>27876</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4765" sha1="jtvocuywoeklr8u8hiry0iuz2j9l3df" xml:space="preserve">En leverantör är den som tar hand om ditt Jabberkonto, din kontaktlista, den som hanterar din kommunikation med andra användare på Jabbernätverket. Vem som helst kan vara leverantör, och det finns många som är gratis. I den här bemärkelsen påminner Jabber lite om e-post.

Registrering hos leverantör sköts direkt i [[Jabber/Klienter|klientprogrammet]], vissa leverantörer låter dig även registrera på en webbsida vilket kan vara bra ifall du använder en klient som inte stödjer registrering, exempelvis iChat.

==Att tänka på==

===Certifikat===

Certifikat används för att verifiera att anslutningen inte är kapad. Om certifikatet inte kan verifieras kan man inte lita på krypteringen, och man kan vara avlyssnad av FRA, någon på samma lokala nätverk (i synnerhet riskabelt på publika trådlösa nätverk) eller kanske någon hos alla de operatörer som ens trafik skickas genom. Eftersom viss Internettrafik går över satellit är det även tänkbart att sådan overifierad trafik kan avlyssnas av vem som helst.

Därför är det viktigt att leverantörens certifikat kan verifieras. Enklast är om leverantören är signerad av en känd certifieringsaktoritet, en sådan tjänst tillhandahålles gratis för Jabberleverantörer av [http://xmpp.net The XMPP Federation]. Om leverantören istället signerat sitt certifikat själv måste du installera deras rotcertifikat på datorerna du ansluter ifrån.

===Land===

Det är relevant vilket land en leverantör arbetar ifrån. Du och dina kontakter bör exempelvis undvika svenska leverantörer eftersom trafiken till och från dessa avlyssnas av FRA, och ofta är okrypterad. Det kan även vara betydande vilka lagar som gäller i leverantörens land.

===Uppetid===

Uppetid är en procentuell uppskattning av hur ofta leverantören är tillgänglig och nåbar. En uppetid på 50% innebär att du antagligen inte kan ansluta till ditt Jabberkonto hälften av tiden. En uppetid på 100% är därför att föredra.

===Transporter===

[[Bild:Wie ein Jabber-Transport funktioniert.svg]]

Många leverantörer stödjer flera så kallade transporter vilket innebär att du kan koppla ditt Jabberkonto till konton på andra nätverk såsom MSN, AIM och ICQ. På så vis kan du använda [[Jabber/Klienter|klientprogram]] som i sig endast stödjer Jabber. Det innebär även att du endast behöver logga in på ett enda konto, ditt Jabberkonto, för att nå alla dina konton vilket är smidigt på främmande datorer där man inte redan har alla sina konton förinställda. Det är också säkrare eftersom Jabberanslutningen är krypterad vilket är viktigt på exempelvis publika trådlösa nätverk.

Tänk dock på att anslutningen från din leverantör till exempelvis MSN inte är krypterad, och därför kan läsas av bland andra FRA. Det kan därför vara värt att övertyga kontakter på andra nätverk att även de överväga en övergång till Jabber.

===Byteströmmar===

Om leverantören har stöd för byteströmmar innebär det att du kan skicka filer över Jabber i nästan full hastighet utan att krångla med brandväggar eller behöva avslöja ditt IP-nummer.

===Personliga händelser===

Om du vill använda och se så kallade personliga händelser (mer om det i [[Jabber/Klienter#Personliga händelser|kapitlet om klienter]]) måste leverantören ha stöd för det.

===Loggar===

Vissa leverantörer lovar att inte logga privata konversationer. Det är bra ifall leverantören blir utsatt för intrång eller byråkratiska påtryckningar. Helst bör man förstås kryptera privata konversationer med [[Jabber/Säkerhet/OpenPGP|OpenPGP]].

==Översikt==

{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align: center&quot;
 |
 !im.flosoft.biz!!jabber.se!!jabber.org!!gmail.com!!jabber80.com!!neko.im
 |-
 !Uppetid
 |{{Ja|100%}}||{{Nej|Mindre bra}}||{{?}}||{{?}}||{{?}}||{{?}}
 |-
 !Signerade certifikat
 |{{Ja}}||{{Nej}}||{{Ja}}||{{Ja}}||{{Nej}}||{{Ja}}
 |-
 !Land
 |{{?|Frankrike}}||{{Nej|Sverige}}||{{?|USA}}||{{?}}||{{?}}||{{?|Norge}}
 |-
 !Byteströmmar
 |{{Ja}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Ja}}
 |-
 !Personliga händelser
 |{{Ja}}||{{?}}||{{Ja}}||{{Nej}}||{{Ja}}||{{Ja}}
 |-
 !MSN-transport
 |{{Ja}}||{{Ja}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Ja}}||{{Ja}}
 |-
 !ICQ-transport
 |{{Ja}}||{{Ja}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Ja}}
 |-
 !AIM-transport
 |{{Ja}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Ja}}
 |-
 !IRC-transport
 |{{Ja}}||{{Ja}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Ja}}||{{?}}
 |-
 !Yahoo!-transport
 |{{Ja}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Nej}}||{{Ja}}
 |-
 !Loggar inte
 |{{Ja}}||{{?}}||{{?}}||{{Nej}}||{{?}}||{{?}}
 |-
 !Webbregistrering
 |{{Ja}}||{{Ja}}||{{Nej|Inte för tillfället}}||{{Ja}}||{{?}}||{{Ja}}
 |-
 !Notiser
 |||{{Nej|Osäker framtid}}|||||||||
 |}
[[Kategori:Jabber]]</text>
      <sha1>jtvocuywoeklr8u8hiry0iuz2j9l3df</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jabber/Klienter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5765</id>
    <revision>
      <id>23363</id>
      <parentid>21616</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T07:34:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23363</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3529" sha1="arprp4mdd8pq50mwha1c0959ddoywo8" xml:space="preserve">==Att tänka på==

===IP-telefoni och Videokonferenser med Jingle===

Stöd för IP-telefoni och videokonferens varierar. Om du önskar ringa röstsamtal över Jabber måste din och mottagarens klient ha stöd för Jingle Audio, och om ni önskar visa video för varandra (exempelvis genom webbkameror eller mobilkameror) måste klienterna stödja Jingle Video.

Jingle är inte en färdig teknologi och klienter fungerar olika bra med varandra. Generellt finns det klienter som är kompatibla med Google Talk, den officiella standarden som är under utveckling, eller båda.

===Personliga händelser===

Om klienten stödjer personliga händelser kan du signalera olika saker och även se vad andra signalerar. Detta kräver även stöd hos era leverantörer.

&lt;dl&gt;

&lt;dt&gt;Melodi&lt;/dt&gt;
&lt;dd&gt;Visa vad du lyssnar på för musik och se vad andra lyssnar på. Detta fungerar endast med specifika mediaspelare, en del klienter kan även läsa av källor som Last.fm.&lt;/dd&gt;

&lt;dt&gt;Belägenhet&lt;/dt&gt;
&lt;dd&gt;Berätta var du befinner dig och se var andra befinner sig. Det kan vara specifika koordinater hämtade via GPS eller namnet på området manuellt uppdaterat.&lt;/dd&gt;

&lt;dt&gt;Humör&lt;/dt&gt;
&lt;dd&gt;Låt andra se vilket humör du är på och se vilket humör de är på.&lt;/dd&gt;

&lt;dt&gt;Aktivitet&lt;/dt&gt;
&lt;dd&gt;Berätta vad du gör och se vad andra håller på med.&lt;/dd&gt;

&lt;/dl&gt;

===Språkstöd===

De flesta klienter utvecklas i första hand på Engelska, men många översätts även till andra språk. Om du föredrar Svenska är det förstås bra om din klient är översatt till Svenska.

==Översikt==

===Windows===
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align: center&quot;
 |
 !Psi!!Gajim
 |-
 !Windows
 |{{Ja}}||{{Ja}}
 |-
 !Melodi
 |{{Ja}}||{{?|Nästa version}}
 |-
 !Belägenhet
 |{{Nej}}||{{Nej}}
 |-
 !Humör
 |{{Ja}}||{{?|Nästa version}}
 |-
 !Aktivitet
 |{{Nej}}||{{?|Nästa version}}
 |-
 !GTalk Audio
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !GTalk Video
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !Jingle Audio
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !Jingle Video
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !OpenPGP
 |{{Ja}}||{{Nej}}
 |-
 !Svenska
 |{{Nej}}||{{Ja}}
 |-
 !Licens
 |{{Ja|GPL}}||{{Ja|GPL}}
 |-
 !TLS/SSL
 |{{Ja}}||{{Ja}}
 |}

===OS X===
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align: center&quot;
 |
 !Psi!!Gajim
 |-
 !OS X
 |{{Ja}}||{{?|Inofficiellt}}
 |-
 !Melodi
 |{{Ja}}||{{?}}
 |-
 !Belägenhet
 |{{Nej}}||{{Nej}}
 |-
 !Humör
 |{{Ja}}||{{?}}
 |-
 !Aktivitet
 |{{Nej}}||{{?}}
 |-
 !GTalk Audio
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !GTalk Video
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !Jingle Audio
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !Jingle Video
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !OpenPGP
 |{{Ja}}||{{?}}
 |-
 !Svenska
 |{{Nej}}||{{?}}
 |-
 !Licens
 |{{Ja|GPL}}||{{?}}
 |-
 !TLS/SSL
 |{{Ja}}||{{?}}
 |}

===Linux===
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align: center&quot;
 |
 !Psi!!Gajim
 |-
 !Linux
 |{{Ja}}||{{Ja}}
 |-
 !Melodi
 |{{Ja}}||{{?|Nästa version}}
 |-
 !Belägenhet
 |{{Nej}}||{{Nej}}
 |-
 !Humör
 |{{Ja}}||{{?|Nästa version}}
 |-
 !Aktivitet
 |{{Nej}}||{{?|Nästa version}}
 |-
 !GTalk Audio
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !GTalk Video
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !Jingle Audio
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !Jingle Video
 |{{?}}||{{?}}
 |-
 !OpenPGP
 |{{Ja}}||{{Ja}}
 |-
 !Svenska
 |{{Nej}}||{{Ja}}
 |-
 !Licens
 |{{Ja|GPL}}||{{Ja|GPL}}
 |-
 !TLS/SSL
 |{{Ja}}||{{Ja}}
 |}

==Galleri==

===Psi===

[[Bild:Psi icon new.png|right]]

[[Bild:Psi Swedish Roster QGtkStyle dcraven.png|Kontaktlista]]

===Gajim===

[[Bild:Gajim.svg|right|128px]]

[[Bild:Gajim Swedish Roster.png|Kontaktlista]]
[[Bild:Gajim Swedish Groupchat.png|Gruppchatt]]
[[Bild:Gajim Swedish Single Window.png|Kombinerat gränssnitt]]

[[Kategori:Jabber]]</text>
      <sha1>arprp4mdd8pq50mwha1c0959ddoywo8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jabber/Säkerhet/OpenPGP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5766</id>
    <revision>
      <id>46132</id>
      <parentid>46118</parentid>
      <timestamp>2015-11-05T14:56:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av NERIUM</comment>
      <origin>46132</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1373" sha1="9nqw26sya0e8qaqa3cijqu7gnt77fyi" xml:space="preserve">[[Bild:GnuPG-Logo.svg|right]]

==Windows==

[[Bild:Vista icon.svg|70px|right]]

#En klient som stödjer OpenPGP i Windows är [[Jabber/Klienter#Psi|Psi]]
#Ladda ned och installera [http://www.gpg4win.org/ GPG för Windows]
#Använd WinPT, GPA eller kommandotolken för att skapa ett nyckelpar

==OS X==

#En klient som stödjer OpenPGP i OS X är [[Jabber/Klienter#Psi|Psi]]
#Ladda ned och installera [http://macgpg.sourceforge.net/ GPG för OS X]
#Använd GPG Keychain Access, [http://www.tomsci.com/gpgtools/ GPG Tools] eller Terminalen för att skapa ett nyckelpar

==Linux==

[[Bild:NewTux.svg|70px|right]]

#Flera klienter stödjer OpenPGP i Linux.
#*[[Jabber/Klienter#Psi|Psi]]
#*[[Jabber/Klienter#Gajim|Gajim]]
#Ladda ned och kompilera [http://www.gnupg.org/ GPG], eller installera med systemets pakethanterare (paketet heter vanligtvis gpg eller gnupg). Det är även vanligt att Linuxsystem redan har GPG installerat.
#Använd Seahorse (GNOME), KGPG (KDE), GPA (GTK) eller en konsoll för att skapa ett nyckelpar. Om du vill använda Seahorse, KGPG eller GPA kan det hända att du behöver ladda ned och kompilera, eller installera med pakethanteraren.

==Skapa ett nyckelpar==

[[Bild:Application-pgp-keys.svg|right]]

Öppna en terminal. Skriv och avsluta med enter:

 gpg --gen-key

Svara på frågorna du kan, annars svarar du bara blankt.

[[Kategori:Jabber]]</text>
      <sha1>9nqw26sya0e8qaqa3cijqu7gnt77fyi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jabber/Vad är Jabber?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5767</id>
    <revision>
      <id>23614</id>
      <parentid>20609</parentid>
      <timestamp>2009-03-15T11:24:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23614</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="378" sha1="lnclj8tmd7qqda657haq8mi2gevfoyg" xml:space="preserve">[[Bild:Jabber logo.svg]]

Jabber är som en blandning av MSN/Live Messenger och e-postsystemet. Likt MSN är det i första hand ett system för direktmeddelanden och närvarostatus, likt e-post är det byggt på öppna standarder, decentraliserat (styrs inte av en ensam gigant) och har många fria mjukvaror tillgängliga.

[[Bild:Scheme jabber.svg|700px]]

[[Kategori:Jabber]]</text>
      <sha1>lnclj8tmd7qqda657haq8mi2gevfoyg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jabber/Varför välja Jabber?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5768</id>
    <revision>
      <id>23443</id>
      <parentid>20623</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T11:15:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23443</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="745" sha1="jcp4s8as5ns6t425kpc6m5l3q7inimr" xml:space="preserve">===Säkrare===

Jabber är säkrare än de kommersiella alternativen. FRA kan se dina MSN-konversationer, men inte dina Jabberkonversationer!

===Oberoende===

Jabber utgörs av öppna standarder och mjukvaror och är decentraliserat. Det kontrolleras alltså inte av en ensam gigant.

===Stabilare===

Jabber är stabilare än de centraliserade alternativen. Om MSN går ned går hela MSN-nätverket ned, om en Jabberleverantör går ned påverkar det bara dem som använder just den leverantören.

===Snabbare===

Jabber är snabbare. Om leverantören stödjer tjänsten &quot;bytestream proxy&quot; är det möjligt att överföra filer förbi brandväggar och routrar med hög hastighet, ofta hundratals gånger snabbare än MSN.

[[Kategori:Jabber]]</text>
      <sha1>jcp4s8as5ns6t425kpc6m5l3q7inimr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jabber/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5772</id>
    <revision>
      <id>23360</id>
      <parentid>22547</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T07:32:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23360</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2415" sha1="oei1znrp011dljg4x9l33q9aq5xs4uc" xml:space="preserve">[[Bild:Jabber logo.svg|right]]

==Vad är Jabber?==

Jabber är som en blandning av MSN/Live Messenger och e-postsystemet. Likt MSN är det i första hand ett system för direktmeddelanden och närvarostatus, likt e-post är det byggt på öppna standarder, decentraliserat (styrs inte av en ensam gigant) och har många fria mjukvaror tillgängliga.

[[Bild:Scheme jabber.svg|700px]]

==Varför välja Jabber?==

===Säkrare===

Jabber är säkrare än de kommersiella alternativen. FRA kan se dina MSN-konversationer, men inte dina Jabberkonversationer!

===Oberoende===

Jabber utgörs av öppna standarder och mjukvaror och är decentraliserat. Det kontrolleras alltså inte av en ensam gigant.

====Ett exempel====
Tänk efter en stund på följande frågor:
* Skulle du som har Telia acceptera att inte kunna ringa till några andra än andra Telia-användare?
* Skulle du som har Hotmail acceptera att bara kunna maila till andra Hotmail-användare?

Många användare accepterar idag att för att prata med någon som har konto på MSN, så måste man själv också ha MSN. Skälet till det är den så kallade inlåsningseffekten. Den som tillhandahåller tjänsten vill behålla kunder.

Jabber motverkar istället inlåsningseffekten, genom att bygga på öppna standarder. Det är precis samma skäl som varför du idag kan maila mellan just Hotmail och Gmail. Jabber kontrolleras till och med av IETF som också kontrollerar många andra väl fungerande internet-standarer såsom mail, grundläggande webb-överföring, namnservrar och så vidare.

===Stabilare===

Jabber är stabilare än de centraliserade alternativen. Om MSN går ned går hela MSN-nätverket ned, om en Jabberleverantör går ned påverkar det bara dem som använder just den leverantören.

===Snabbare===

Jabber är snabbare. Om leverantören stödjer tjänsten &quot;bytestream proxy&quot; är det möjligt att överföra filer förbi brandväggar och routrar med hög hastighet, ofta hundratals gånger snabbare än MSN.

===Tillgängligt===

Jabber kan användas för att nå kontakter som inte ens använder direktmeddelandeprogram. Facebook är på gång med Jabberintegration, GMail har haft det länge. Det är även möjligt att nå andra direktmeddelandenätverk som MSN, Yahoo, AIM, ICQ och IRC, men det kan vara fördelaktigt att övertyga kontakter från sådana nätverk att överväga Jabber istället.

[[Kategori:Jabber]]</text>
      <sha1>oei1znrp011dljg4x9l33q9aq5xs4uc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Geografi/Jorden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5774</id>
    <revision>
      <id>47945</id>
      <parentid>46894</parentid>
      <timestamp>2018-03-24T08:37:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>31.208.121.184</ip>
      </contributor>
      <origin>47945</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1883" sha1="1hv8bvubx2oxxifsrzposg0kman4qd1" xml:space="preserve">Den planet vi bor på heter Jorden. Det finns fler planeter runtomkring oss; Mars, Jupiter och Saturnus till exempel. Men av alla planeter som snurrar runt vår sol är det bara vår planet, Jorden, som har något liv. Jorden är gammal, faktiskt mer än fyra miljarder år gammal, eller drygt 4 600 000 000 år. Det är mycket för oss människor som bara lever runt hundra år som mest. 

Man tror att jorden var ett glödande klot från början, efter ett tag började Jorden att kallna. Kometer fulla av is och grus, som smutsiga snöbollar, bombarderade jorden tillsammans med meteoriter som är stora stenbumlingar. Isen smälte och bildade haven på Jorden. Planeten kallnade mer och mer tills dess att den blev som den är nu. Tänk dig att du håller en persika i handen. Då är den fasta yta som vi kan gå på lika tunn som skalet på persikan. Innanför det skalet på jorden finns det smält sten. Längst in i Jorden, ungefär som kärnan inuti persikan, finns en fast klump som man tror består av smält järn. 

Jorden snurrar runt sin egen axel. Det tar knappt ett dygn för jorden att snurra runt, eller 23 timmar och 56 minuter.

[[Bild:Rotating_earth_(large).gif|mini]]

När vi är vända mot solen är det dag på Jorden, och när vi har Jorden mellan oss och solen är det natt.

Jorden snurrar runt solen. Det tar ett år för Jorden att snurra ett varv. Jorden lutar också, närmare 23.5 grader. Det gör att när vi som bor långt uppe i norr lutar bort från solen har vi vinter eftersom solen skiner på oss så kort tid varje dygn då. Mitt i sommaren lutar jorden tvärtom. Då lutar vi i norr mot solen istället och vi får långa varma dagar och korta nätter. Bor man nog långt norrut har man dagar på vintern då solen aldrig stiger upp och dagar på sommaren då solen aldrig går ner. Då bor man norr om &quot;polcirkeln&quot;.

[[Kategori:Geografi]]</text>
      <sha1>1hv8bvubx2oxxifsrzposg0kman4qd1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Geografi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5775</id>
    <revision>
      <id>26492</id>
      <parentid>23162</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:42:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Ämnesindex|Ämnesindex]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26492</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="97" sha1="3w6r6mfyag8k5gxgc4iqyo9f13k1afg" xml:space="preserve">[[Geografi|Lärobok i geografi]]

[[Titta på himlen|Titta på himlen]]

[[Kategori:Ämnesindex]]</text>
      <sha1>3w6r6mfyag8k5gxgc4iqyo9f13k1afg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ja</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5777</id>
    <revision>
      <id>20709</id>
      <parentid>20664</parentid>
      <timestamp>2008-06-26T16:12:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Donri</username>
        <id>1005</id>
      </contributor>
      <comment>Tillåt egen text</comment>
      <origin>20709</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="72" sha1="l9ybjzhkx67pw65shqwazl7l2x8k6yb" xml:space="preserve">style=&quot;background-color: #ddffdd&quot; | {{{1|[[Bild:Black check.svg|9px]]}}}</text>
      <sha1>l9ybjzhkx67pw65shqwazl7l2x8k6yb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Nej</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5778</id>
    <revision>
      <id>45862</id>
      <parentid>20761</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:52:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45862</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="117" sha1="83192ovomugj2ncqzbcwy25te3e3cpv" xml:space="preserve">style=&quot;background-color: #ffdddd&quot; | {{{1|[[Bild:Black x.svg|9px]]}}}
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Layoutmallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>83192ovomugj2ncqzbcwy25te3e3cpv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jabber/Förberedelser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5785</id>
    <revision>
      <id>23361</id>
      <parentid>20690</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T07:32:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23361</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="114" sha1="f3hgk74lle6qsd7ecsggespt2on767f" xml:space="preserve">=Välja leverantör=

{{:Jabber/Leverantörer}}

=Välja klientprogram=

{{:Jabber/Klienter}}

[[Kategori:Jabber]]</text>
      <sha1>f3hgk74lle6qsd7ecsggespt2on767f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:?</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5788</id>
    <revision>
      <id>45820</id>
      <parentid>20762</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:43:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45820</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="154" sha1="dp7rvo7dhi0k90h9l2uy431dn6wablq" xml:space="preserve">style=&quot;background-color: #ffeac6&quot; | {{{1|[[Bild:Question mark alternate.svg|9px]]}}}
&lt;noinclude&gt;[[kategori:Specialteckensmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dp7rvo7dhi0k90h9l2uy431dn6wablq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>RISK</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5799</id>
    <redirect title="Stora Spelboken/Sällskapsspel/Risk" />
    <revision>
      <id>20806</id>
      <timestamp>2008-07-10T10:14:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Moralist</username>
        <id>855</id>
      </contributor>
      <comment>redir</comment>
      <origin>20806</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="lxootffl5bzj8n931orxop1ut03usux" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Stora Spelboken/Sällskapsspel/Risk]]</text>
      <sha1>lxootffl5bzj8n931orxop1ut03usux</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rabarbersaft</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5801</id>
    <revision>
      <id>22077</id>
      <parentid>20814</parentid>
      <timestamp>2008-12-09T18:09:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22077</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="719" sha1="spz8sfkqgvljlmcezzethijzg98sq1t" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 liter''
*1 kg Rabarber
*4 l vatten
*2 dl socker
 
==Tillagning==
Skär ner rabarbern så att den går ner i en kastrull. 
Häll på socker och vatten och koka upp. &lt;br&gt;
Låt koka i 30 minuter.&lt;br&gt;
Desinfisera under tiden flaskorna saften ska hällas upp på genom att hälla kokande vatten idem.&lt;br&gt;
Sila bort rabarberna från saften, häll bort vattnet ur flaskorna, häll i saften och skruva på locket omedelbart.
 
==Servering==
Blanda saften med vatten i ett stort glas, lägg i några isbitar och njut i solen.
 
[[kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>spz8sfkqgvljlmcezzethijzg98sq1t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Brädspel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5803</id>
    <revision>
      <id>32505</id>
      <parentid>32497</parentid>
      <timestamp>2011-12-30T15:06:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lavallen</username>
        <id>1482</id>
      </contributor>
      <comment>Återställer till version från 18 juli 2008 av [[User:Catscratches|]]</comment>
      <origin>32505</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="52xm6moyxzqe15c6n2de59wl9m0vc2q" xml:space="preserve">[[Kategori:Spel]]</text>
      <sha1>52xm6moyxzqe15c6n2de59wl9m0vc2q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kalaha</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5804</id>
    <revision>
      <id>20819</id>
      <timestamp>2008-07-18T11:30:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Catscratches~svwikibooks</username>
        <id>1054</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: '''Kalaha''', ett enkelt brädspel för 2 spelare.  ==Det här behöver du== *Ett kalaha-bräde *72 kulor  ==Föreberedelser== Placera sex kulor i varje skål utom de två (poäng)skålarna...</comment>
      <origin>20819</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1112" sha1="6gnja4kfq8wyfy20igb2zb284nlt3v5" xml:space="preserve">'''Kalaha''', ett enkelt brädspel för 2 spelare.

==Det här behöver du==
*Ett kalaha-bräde
*72 kulor

==Föreberedelser==
Placera sex kulor i varje skål utom de två (poäng)skålarna på brädets sidor.

==Spelets mål==
Spelet går ut på att få fler kulor i sin egen poängskål än motståndaren får i sin.

==Spelets gång==
Den spelare som börjar väljer en skål och tar kulorna från denna skål. En kula läggs i varje efterföljande skål tills kulorna tagit slut. Ingen kula ska dock läggas i motståndarens poängskål.

Om den sista kulan läggs i en egen skål och den är tom ska man ta den kulan och kulorna i motståndarspelarens motsvarande skål och lägga dem i sin poängskål.

Om den sista kulan läggs i den egna spelarens poängskål får denna spelare göra ett nytt drag, annars är det motståndarens tur.

Detta upprepas tills det inte finns några kulor kvar i den ena spelarens skålar. Denna får då ta de kulor som den andra spelaren har kvar och lägga i sin poängskål. Den som har flest kulor i sin poängskål när spelet är över vinner.

[[Kategori:Brädspel]]</text>
      <sha1>6gnja4kfq8wyfy20igb2zb284nlt3v5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Sällskapsspel/Förord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5806</id>
    <revision>
      <id>25222</id>
      <parentid>20823</parentid>
      <timestamp>2009-10-04T09:07:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25222</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="739" sha1="bgo9v0pbpf1338vm1oyy6ukzijuada5" xml:space="preserve">Detta är en bok innehållande '''sällskapsspel'''. Lägg gärna till dom spel som ni tycker platsar. Spel där man använder tärningar  till mer än att flytta eller göra nåt val räknas som [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla|tärningsspel]].
Mycket nöje

&lt;center&gt; - [[:kategori:sällskapsspel|Sällskapsspel]] - [[:kategori:brädspel|Brädspel]] - &lt;/center&gt;
&lt;center&gt; - [[Stora Spelboken/Sällskapsspel/Fia med knuff|Fia med knuff]] - [[Stora Spelboken/Sällskapsspel/Monopol|Monopol]] - [[Stora Spelboken/Sällskapsspel/Risk|Risk]] - [[Stora Spelboken/Sällskapsspel/Luffarschack|Luffarshack]] - &lt;/center&gt;


&lt;center&gt;  Innehållsförteckning  &lt;/center&gt;
&lt;center&gt;  [[Wikibooks:Önskelista/Sällskapsspel|Önskelista]]  &lt;/center&gt;</text>
      <sha1>bgo9v0pbpf1338vm1oyy6ukzijuada5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5808</id>
    <revision>
      <id>56214</id>
      <parentid>55942</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T08:57:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56214</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3507" sha1="0gg6bpkk2v6u2a70d6tcuww537030uk" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Denna sida innehåller flera olika recept på älg och bör delas upp i separata recept.


== Torkat älgkött ==

Gnid en ca fem centimeter tjock köttskiva med rikligt grovsalt. Häng ut köttstycken i några rader över ett värmeelement och låt den hänga ca en vecka. Glöm inte att låta fönstret stå lite öppet. Ställ ett kärl under köttet som kan samla ihop köttsaften som kan droppa ned under de första dagarna. Om det är varmt kan man med fördel sy in köttet i något skyddstyg så inte flugorna kan komma åt köttet. Därefter är det bara att slå sig ned och karva tunna flisor av köttet. Skär ut en fyra centimeter tjock skiva av innanlår eller annat älgkött (nötkött går också bra). Köttskivan gnids in kraftigt på alla sidor och kanter med grovsalt -ungefär en och en halv matsked. Rimsaltat fläsk, ett par skivor, läggs överst så det täcker köttet. Det läggs överst så det täcker köttet. Det läggs sedan på 25 graders värme. Får stå hela natten och på morgonen är köttet färdigt. Mycket gott. Smakar någonting mellan rostbiff och vanlig stek.

== Älgstek med kaffe ==

Det här är också ett litet annorlunda recept. Köttet gnids in med vitpeppar. Stick med kniv några hål i köttet och strö salt i hålen. Därefter skall köttet brynas och läggas i en gryta för efterstekning. Genom att använda ¼ dl kaffe i vatten vid spädning får man variationer på smaken.


== Pannbiff av älghjärta ==

Ett stort älghjärta skärs i strimlor (skär strax innan det tinat). Lägg det i mjölk i några timmar. Skär eventuella senor och hinnor innan. Mal hjärtat tillsammans med ett par dl förvälld blandsvamp, en stor lök, två-tre kokta potatisar. Blanda sedan i två ägg och 2 dl skorpmjöl som fått svälla i ett glas mineralvatten. Krydda väl med salt, peppar och koriander. Blanda smeten väl och späd ev med grädde eller mjölk om smeten skulle bli för fast. Forma biffar och stek som vanlig pannbiff.

== Lövbiff på älgkött ==

Använd 8 tunna skivor av innan lår eller ytterlår – ca 500 gram – samt 1 tsk salt, 1 kryddmått svartpeppar och smör.&lt;br&gt;
'''Fyllning''': åtta ostskivor, en halv hackad paprika, åtta teskedar finstrimlad purjolök och åtta teskedar smältost eller färskost. Fyllningarna görs i ordning och lägg köttskivorna på en bräda. Salt och peppar strös på. Därefter steker ni biffarna i smör ca en och en halv till två minuter på varje sida. Tandpetarna tas bort och biffarna serveras tillsammans med ugnsstekt klyftpotatis samt sallad.


== Snabblagat älgkött ==

Gnid in ett kilo kött med tre teskedar socker, två teskedar salpeter och låt det ligga ett dygn.&lt;br&gt;
Saltlaken består av en och en halv liter vatten, en kaffekopp salt och denna skall man slå kokande över köttet.&lt;br&gt;
Låt det ligga ca tre dygn i saltlake innan ni kokar köttet.

== Älgfärs ==
Älgfärsen är överhuvudtaget mycket användbar. Kan med fördel användas i stället för nötfärs  t o m  i fläskkorv. Blanda älgfärsen till köttbullar och pannbiff med en tredjedel malet fläskkött. Varför inte prova med stora pannbiffar som täcker hela stekpannan och två-tre centimeter tjock. Vänd dem på ett lock så de blir genomstekta. Nedfrysning och upptining i ugn. Slå gärna en svampstuvning över. Krydda efter egna önskemål.

{{städas}}

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>0gg6bpkk2v6u2a70d6tcuww537030uk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgrulader</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5816</id>
    <revision>
      <id>20861</id>
      <parentid>20854</parentid>
      <timestamp>2008-07-27T08:56:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>20861</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1587" sha1="4b4jfd8rs0a3nv03dou88fchybm6elc" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*1 kg ungt älgkött, (helst av stek)
*1 hg bacon
*12– 15 stycken kärnfria katrinplommon
*2- 3 tsk salt, 1 ½ tsk aromatkrydda
*1-2 msk smör till bryning
Sås: 5 dl vatten
*1 dl rödvin
*1 dl finhackad syltlök
*1 krm salt
*1 dl vispgrädde (H-grädde)
*1 ½ msk maizenamjöl
*1 tsk stött salvia
*2 tsk honung (4-6 portioner) 

==Tillagning==
Skär köttet på rätt ledd i cirka 10 x 7 cm stora skivor, en cm tjocka. Bulta ut dem lätt och krydda med en blandning av salt och aromat. Lägg på en halv baconskiva och ett plommon och rulla ihop. Bind om med en grov tråd eller sätt i en tandpetare. Skira smöret ljusbrunt i en stekpanna och bryn alla rulladerna vackert gyllenbruna. Till såsen blandas i en vid gryta vatten, vin, lök, honung och salt. När blandningen börjat koka, lägg i rulladerna och låt det hela småkoka under tätslutande lock i ca 30 minuter. Är köttet från äldre djur kan det behövas längre tid. Tillsätt vatten under koktiden om så behövs. Då rulladerna är möra tag upp dem och lägg på ett fat som hålls varmt. Tag bort snöre eller tandpetare. Blanda ut maizenamjölet i litet vatten och slå det tillsammans med salvia och smaka av med salt. Låt såsen sakta sjuda i tre minuter, mängden bör vara 5-6 dl. 

==Servering==
Potatis i alla former är gott till men också råris. Dessutom en sallad och svartavinbärsgelé eller paradisäppelgelé. Ha det gott!

 
==Tips==


[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>4b4jfd8rs0a3nv03dou88fchybm6elc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgrullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5817</id>
    <revision>
      <id>20860</id>
      <parentid>20853</parentid>
      <timestamp>2008-07-27T08:55:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>20860</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="733" sha1="kaaj2gloo8wn3lyycf25omhf154ytyn" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*1 kg älgkött
*1 ½ tsk vitpeppar
*3 tsk salt
*100 gram matfett
*1 kkp klipp persilja 
==Tillagning==
Tvätta köttet och torka det väl. Skär bort lösa hinnor. Skär i ½ cm tjocka skivor och bulta. Rör ihop matfett och persilja, bred smeten över biffarna. Salta och strö på peppar. Rulla ihop varje biff och fäst med tandpetare. Lätt matfett i en varm panna och bryn rullarna väl. Lägg över dem i en gryta, tillsätt vatten och låt dem puttra möra. Red skyn till sås, peppra och salta efter behag. Runda ev av med lite grädde.  
==Servering==
 
 
==Tips==


[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>kaaj2gloo8wn3lyycf25omhf154ytyn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgfilé med gräddsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5818</id>
    <revision>
      <id>56605</id>
      <parentid>56603</parentid>
      <timestamp>2024-10-23T11:37:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56605</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1084" sha1="qxfvpd6lmvulxnob4s9yucco0p78o4u" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*6 hg älgfilé
*1 ½ dl tjock grädde
*1 ½ dl buljong (eller rödvin)
*1 ½ vetemjöl, 2 hg champinjoner
*1 tsk salvia
*1 vitlöksklyfta, krossad
*½ dl vatten
*salt
*peppar

 
==Tillagning==
Skär köttet i 2 cm tjocka skivor och platta ut dem med handflatan. Krydda med vitlökskross, salvia, salt och peppar.&lt;br&gt;
Stek köttet gyllen brunt på båda sidor och flytta över det i en serveringsgryta.&lt;br&gt;
Vispa ur stekpannan med vatten och slå skyn i en kastrull.&lt;br&gt;
Stek champinjonerna i margarin tills den vätska som bildas kokat in. Flytta över svampen till grytan med köttet.&lt;br&gt;
Häll grädde och buljong (eller rödvin) i skyn i kastrullen. Koka ihop så att ca 2/3 återstår.&lt;br&gt;
Rör ut mjölet i lite vatten och häll redningen i skyn under omrörning.&lt;br&gt;
Slå såsen över köttet och låt sjuda i cirka 10 minuter.&lt;br&gt;
Smaka av. 
 
==Servering==
Servera med ris eller potatis och en grönsallad.
 
==Tips==


[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>qxfvpd6lmvulxnob4s9yucco0p78o4u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgfärssoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5819</id>
    <revision>
      <id>20859</id>
      <parentid>20856</parentid>
      <timestamp>2008-07-27T08:55:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>20859</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1006" sha1="fmm125htvyecgkswhq7lm9zuu7x5xab" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*300 gram älgfärs
*1 msk matfett
*2 skivade morötter
*1 -1½ liter tärningsbuljong
*1 msk soja
*1 tsk salt
*1 krm malen vitpeppar
*2 purjolökar
*1 paket djupfrysta soppgrönsaker
*3-4 potatisar i bitar
*hackad persilja
  
==Tillagning==
Tina köttet eller riv det på grova sidan av råkostjärnet (det var väl ett bra tips!)&lt;br&gt;
Bryn köttet tillsammans med morötter. Tillsätt buljong, soja, salt och kryddor.&lt;br&gt;
Koka tills morotsskivorna är nästan färdiga. Tillsätt sköljd och strimlad purjolök, djupfrysta grönsaker och potatis.&lt;br&gt;
Koka ca 10 minuter. 
 
==Servering==
Servera ostsmörgås med persilja till. 
 
==Tips==
Den som har egna grönsaker tar väl i stället för djupfrysta soppgrönsaker palsternacka, kålrot, blomkål, selleri och ärter.


[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Köttfärs|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>fmm125htvyecgkswhq7lm9zuu7x5xab</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Stroganoff på älg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5820</id>
    <revision>
      <id>20863</id>
      <parentid>20857</parentid>
      <timestamp>2008-07-27T08:58:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>20863</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="816" sha1="73edo0u6pcn1sg1ptivu162q4c2tzwn" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*1 kg benfritt älgkött (behöver inte vara de finaste bitarna dom blir möra ändå)
*4 tsk salt
*vitpeppar
*3-4 msk tomatketchup
*4-5 dl vatten
*3 gula lökar, matfett
*1-1½ dl grädde

==Tillagning==
Skär köttet i knappt centimeterstora strimlor och bryn lite matfett i het gryta.&lt;br&gt;
Skiva löken grovt och bryn lite i taget i matfett i het gryta.&lt;br&gt;
Krydda och späd med hett vatten. Efterstek på svag värme ¾ -1 timme.&lt;br&gt;
Tillsätt grädde och tomatketchup mot tomatpuré.&lt;br&gt;
 
==Servering==
 
 
==Tips==
Om man vill ha lite tjockare sås kan man blanda lite matlagningsmjölk med salt och peppar och rulla älgbitarna i innan man bryner dom.


[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>73edo0u6pcn1sg1ptivu162q4c2tzwn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Älgkött</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5821</id>
    <revision>
      <id>22838</id>
      <parentid>20858</parentid>
      <timestamp>2009-02-11T06:21:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22838</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20" sha1="deffhdbev0vrdu2kovblv1jlu8h36m5" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Kött}}</text>
      <sha1>deffhdbev0vrdu2kovblv1jlu8h36m5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Gotländsk saffranspannkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5823</id>
    <revision>
      <id>42373</id>
      <parentid>36269</parentid>
      <timestamp>2014-12-21T12:17:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Caesar</username>
        <id>129</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>kongruens &quot;riveT skal&quot;</comment>
      <origin>42373</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1031" sha1="m57c6qo38idyaivy9hhrb57wmko3jei" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
[[File:Saffron pancake with dewberry.jpg|thumb|Saffranspannkaka med salmbärssylt och vispad grädde.]]
[[Bild:Saffranspannkaka.jpg|thumb]]
== Gotländsk saffranspannkaka ==
'''Saffranspannkaka'''  eller '''gotländsk saffranspannkaka''' är en efterrätt från Gotland. 
Det finns många olika sätt att variera och laga till saffranspannkakan. Här är en enkel variant.
 
==Ingredienser==
* 1 l risgrynsgröt
* 2 ägg
* 1 paket saffran
* 1 dl russin
* 1 nypa kanel eller kardemumma  
* 1 dl mald sötmandel

Eventuellt även:
* en nypa rivet apelsin- eller citronskal 
* en msk smör

==Tillagning==

Stöt saffran med lite socker. Blanda det i gröten tillsammans med övriga ingredienser. Häll smeten i en smord form eller långpanna. Grädda i nedre delen av ugnen 30 minuter i 200 grader.

==Servering==

Serveras med vispad grädde och traditionellt med salmbärssylt, men även hallon-, jordgubbs- eller blåbärssylt passar bra. Smakar bäst ljummet.

[[Kategori:Efterrätter]]
[[Kategori:Svenska recept]]</text>
      <sha1>m57c6qo38idyaivy9hhrb57wmko3jei</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Krig</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5825</id>
    <redirect title="Stora Spelboken/Sällskapsspel/Krig" />
    <revision>
      <id>20881</id>
      <timestamp>2008-07-28T12:25:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Krig]] till [[Stora Spelboken/Sällskapsspel/Krig]]</comment>
      <origin>20881</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="3rnt8s445pmvvioexo668whdu781zwi" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Stora Spelboken/Sällskapsspel/Krig]]</text>
      <sha1>3rnt8s445pmvvioexo668whdu781zwi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rita med Gimp/Text i Guld</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5826</id>
    <redirect title="Rita med Gimp/Text i guld" />
    <revision>
      <id>20886</id>
      <timestamp>2008-07-28T12:29:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Rita med Gimp/Text i Guld]] till [[Rita med Gimp/Text i guld]]</comment>
      <origin>20886</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="20kg5dfgce1y03b74y4go5g3j5hg9wp" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Rita med Gimp/Text i guld]]</text>
      <sha1>20kg5dfgce1y03b74y4go5g3j5hg9wp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pilaff</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5827</id>
    <revision>
      <id>56649</id>
      <parentid>56648</parentid>
      <timestamp>2024-10-31T16:09:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56649</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="860" sha1="8m97jjgtjf5ytz23c8q57vt4c2zhelk" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
== Ingredienser ==
*300 g lammkött
*3 dl basmatiris
*6 dl buljong
*5 tsk olivolja
*1 msk tomatpuré
*1 st gul lök
*3 st vitlöksklyftor
*1 dl gröna ärtor 
*2 st morötter
*0.5 dl gula russin
*4 msk cashewnötter
*0.5 tsk kanel
*salt
*svartpeppar
*1 kruka koriander eller persilja
*1 kruka mynta

==Tillagning== 
 
1. Koka basmatiriset i buljongen på svag värme i 15 minuter. Tärna ner lammköttet under tiden. Skala och finhacka löken, vitlöken och morötterna.
Hetta upp en stekpanna och fräs de tärnade lammbitarna i oljan. Lägg sedan i de finhackade grönsakerna och ärtorna. Avsluta med tomatpurén och fräs ytterligare i någon minut.
Blanda i allt i riset och lägg i russinen, nötterna och kanelen. Låt riset sedan koka klart.
Lägg upp på ett stort fat och klipp över koriander och mynta. Servera med en blandad sallad.</text>
      <sha1>8m97jjgtjf5ytz23c8q57vt4c2zhelk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pilaff</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5828</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pilaff" />
    <revision>
      <id>20896</id>
      <timestamp>2008-07-29T10:38:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Pilaff]] till [[Kokboken/Recept/Pilaff]]</comment>
      <origin>20896</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="pr089s6fkhoqec3hw5gj43p7sxi8jg8" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Pilaff]]</text>
      <sha1>pr089s6fkhoqec3hw5gj43p7sxi8jg8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Saffranspannkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5829</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Gotländsk saffranspannkaka" />
    <revision>
      <id>20899</id>
      <parentid>20898</parentid>
      <timestamp>2008-07-29T13:48:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jorva</username>
        <id>1068</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Gotländsk saffranspannkaka]]</comment>
      <origin>20899</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="qgf5izzq87ih0qxb1hh13plwg9rx4f0" xml:space="preserve">#REDIRECT[[Kokboken/Recept/Gotländsk saffranspannkaka]]</text>
      <sha1>qgf5izzq87ih0qxb1hh13plwg9rx4f0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Oknådat bröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5830</id>
    <revision>
      <id>54792</id>
      <parentid>22488</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T20:31:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Omformatering enligt rekommenderad mall</comment>
      <origin>54792</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="674" sha1="czkncvin3kzt9un2jzy66cvzwx007pr" xml:space="preserve">{{minikokbok}}

==Ingredienser==
*4 dl vatten
*25g jäst
*1 dl solrosfrön
*8 dl vetemjöl
*1 msk honung
*1 tsk salt

==Tillagning==
#Värm vattnet tills det är fingervarmt.
#Rör ner jäst och honung i vattnet.
#Blanda i de torra ingredienserna.
#Låt jäsa i två timmar. 
#Lägg upp degen på en plåt och forma den till ett bröd. 
#Sätt ugnen på 250 grader. 
#Låt jäsa på plåten i 20 minuter. 
#Grädda på 250 grader i 15 minuter. 
#Sänk därefter ugnen till 125 grader och grädda brödet i 45 min.

Man kan variera den sista gräddningstiden beroende på om man gör ett avlångt eller runt bröd.

[[Kategori:Matbröd]]
[[kategori:O kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>czkncvin3kzt9un2jzy66cvzwx007pr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Oknådat bröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5831</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Oknådat bröd" />
    <revision>
      <id>20909</id>
      <timestamp>2008-07-31T10:17:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Oknådat bröd]] till [[Kokboken/Recept/Oknådat bröd]]</comment>
      <origin>20909</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="dbqcwvu481f2up30h496tnd9q4s80s3" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Oknådat bröd]]</text>
      <sha1>dbqcwvu481f2up30h496tnd9q4s80s3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Manngrynsgröt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5832</id>
    <revision>
      <id>24301</id>
      <parentid>23337</parentid>
      <timestamp>2009-07-18T11:39:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>24301</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="563" sha1="qgm6ww2d0dp3zqm4jit79sn4fo9mglo" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser (1 portion)==
* 2,25 dl mjölk
* 2 msk mannagryn
* 1 krm salt

==Tillagning på spis==
*Koka upp mjölken. 
*Vispa ner grynen och saltet i den.
*Koka upp gröten under vispning.
*Koka på svag värm fem minuter. Rör om i den då och då.

==Tillagning i mikrovågsugn==
:''Tänk på att mjölken, när den väl kokar, kokar över mycket häftig i mikrovågsugnen.''
*Lägg alla ingredienser i en tallrik. 
*Värm upp gröten och rör om då och då.
*Låt gröten stå till sig lite efter att den blivit varm.

[[Kategori:M kokbok]]</text>
      <sha1>qgm6ww2d0dp3zqm4jit79sn4fo9mglo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Guild Wars: Mesmer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5833</id>
    <revision>
      <id>27922</id>
      <parentid>25948</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:46:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: medans  → medan</comment>
      <origin>27922</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1003" sha1="m6199tdjovix1eyagsopasv0prwjxk9" xml:space="preserve">[[Guild Wars]] » '''Mesmer''', är mästaren av illusioner, vilseledande magier, och kontrol.
== Domination magic ==
Ökar effektiviteten av dina domination spells som används för skada motståndaren när han försöker attackera eller hela.

== Illusion Magic ==
Ökar effektiviteten av dina illusion spells som används för att hindra motståndarens rörlighet, attacker och förmåga att kasta spells.

== Inspiration magic ==
Ökar effektiviteten av dina inspiration spells som används för stjäla energi från motstånadaren, ta bort förhäxningar och förhindra skada mot dig själv och din medspelare.

== Fast casting (primär) ==
Ökar snabbheten när du kastar magier.

== Vanligt användande ==
Mesmer används ofta för att avbryta motståndarna när dem gör magier och samtidigt stjäla energi. Om du har använt attribute points i fast casting kan du göra så att motståndaren aldrig kommer till attack medan dina medspelare nedgör honom/henne.

{{stub}}
[[Kategori:Guild Wars]]</text>
      <sha1>m6199tdjovix1eyagsopasv0prwjxk9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Guild Wars: Ranger</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5834</id>
    <revision>
      <id>27575</id>
      <parentid>27544</parentid>
      <timestamp>2010-03-24T21:25:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wutsje</username>
        <id>1382</id>
      </contributor>
      <comment>rv</comment>
      <origin>27575</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="436" sha1="on76kq54qx9zsadh551iyqm76prjgqo" xml:space="preserve">[[Guild Wars]] » '''Ranger''' 
==Beast Mastery==
Ökar skadan ditt pet utger.

==Marksmanship== 
Om du har bra Marksmanship då kan du skjuta bättre med pilbåge! Och för att få vissa bågars fulla kraft måste du ha t.ex 9 på Marksmanship

==Wildernerness survival==
Ökar effektiviteten av defensiva magier, fällor och förberedelser. Ökar även styrkan av ritualer.

==Expertise (primär)==
´
{{stub}}
[[Kategori:Guild Wars]]</text>
      <sha1>on76kq54qx9zsadh551iyqm76prjgqo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kassler med ananas och gräddsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5837</id>
    <revision>
      <id>27940</id>
      <parentid>23735</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:50:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: medans  → medan</comment>
      <origin>27940</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1050" sha1="henreujvvu6zbyfre7nbb3130a3zsas" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
== Ingredienser ==
*400 g kassler
*1 burk skivad ananas (ananasringar)
*2 dl grädde
*smör eller margarin
== Tillagning ==
Skiva kasslern i tjocka skivor, helst fem mm eller mer. Smält smör eller margarin i en stekpanna. Stek kasslerskivorna tills de får en fin färg och stekyta. Lägg undan stekta skivor medan du steker resten av skivorna. När alla skivor är färdigstekta lägger du på en ananasring på varje kasslerskiva. Ananasen skall bara få lite färg och bli lite varm. När en ananasring är klar för varje kasslerskiva häller du på all grädden som en sås. Grädden som blir såsen skall bara få färg och dra åt sig lite av stekskyn, samt bli varm, inte koka. Om stekpannan är för liten kan en större gryta användas.
== Servering ==
Serveras med ris. Ananasen håller värme bra och kan vara lätt att bränna sig på om den blir för varm eller inte får svalna lite efter tillagning.

[[Kategori:Kött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>henreujvvu6zbyfre7nbb3130a3zsas</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Nudlar på kantonesiskt vis à la Tournesol</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5844</id>
    <revision>
      <id>54606</id>
      <parentid>23804</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:26:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54606</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1203" sha1="cyixcxus96uu5i1btohv8oiywb8gbdu" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''1 portion''
* ett paket nudlar-med-smakpåse (av typen &quot;fyra kronor på matvaruaffären&quot;)
* ett ägg
* vatten och matfett

==Tillagning==

Koka upp vatten enligt nudlarnas recept, dock inte stort mer än tre deciliter, tillsätt nudlarna och koka dem mjuka men inte alltför mjuka. Tillsätt nudelpaketets kryddpåse mot slutet av kokningen. Rör om så kryddorna sprider sig i vattnet/buljongen.

Häll över buljongen till en kraftig mugg, förslagsvis genom att (försiktigt) slå av nudlarna över en sil över muggen.

Hetta upp en stekpanna (bör vara teflonpanna eller liknande) på full värme. När pannan är riktigt het, tillsätt stekfett och de avrunna nudlarna. Stek en halv till en minut '''under ständig, kraftig omrörning'''. Stäng av plattan, knäck ett ägg över och låt det hela steka under omrörning i ytterligare en minut.

==Alternativa tillvägagångssätt==
Utöver ägget kan även bacon- eller skinktärningar och ärter tillsättas. Om man använder bacon bör det förstekas.

==Servering==
Nudlarna serveras med en mugg (förhoppningsvis fortfarande varm) buljong och valfri grönsak.

[[kategori:Äggrätter]]
[[kategori:N kokbok]]</text>
      <sha1>cyixcxus96uu5i1btohv8oiywb8gbdu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vegetarisk färsgratäng</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5848</id>
    <revision>
      <id>54607</id>
      <parentid>22079</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:27:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54607</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="820" sha1="r08vs0yg5xbinvdk2e9r31kiqhw3nzr" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4-7 portioner''
*Margarin
*1 vitlöksklyfta
*500-600g quornfärs (eller sojafärs)
*1 tsk salt
*1 tsk strösocker
*1 burk tomatpuré
*4-5 dl creme fraiche
*1 paket philadelphiaost
*1 stor purjolök
*300-500g bandspaghetti

==Tillagning==
Sätt ugnen på 200°.

Bryn quornfärsen eller sojafärsen i margarinet och blanda i vitlöksklyftan (hackad eller mosad). Tillsätt tomatpurén, saltet, sockret och kanske lite vatten. 

Koka spaghettin enligt receptet. 

Blanda philadelphiaost, creme fraiche och hackad purjolök. 

Smörj en ugnsform och lägg spaghettin underst, lägg över purjolök-blandningen och lägg färsen överst. 

Grädda i ugnen i 20 minuter. 

[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:V kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>r08vs0yg5xbinvdk2e9r31kiqhw3nzr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Äggsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5854</id>
    <revision>
      <id>21032</id>
      <parentid>21030</parentid>
      <timestamp>2008-08-23T16:28:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <origin>21032</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="706" sha1="kdawcc7pudyv512wmzf7utg8unfslqj" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
För 4 personer

*1 liter vatten
*4 ägg
*200 g räkor
*200 g ost
*lite dill
*salt och peppar
 
==Tillagning==
Koka upp vattnet och knäck i äggen försiktigt,
låt dem sippra ner så de bildar som trådar i vattnet. 
koka i 5 minuter. 
Häv i räkorna och några knippor färsk dill, så mycket du önskar. 
Smält sist i osten, den ska också bli som trådar. 
koka ett par minuter till, salta och peppra och sen är det klart.

==Servering==
Med bröd. 
Det kan också vara bra att ha en gaffel att få upp ägg och osttrådarna med, 
det är lite som spagetti.

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:skaldjur|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>kdawcc7pudyv512wmzf7utg8unfslqj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Äggsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5855</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Äggsoppa" />
    <revision>
      <id>21031</id>
      <timestamp>2008-08-23T16:28:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Snillet~svwikibooks</username>
        <id>63</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Äggsoppa]] till [[Kokboken/Recept/Äggsoppa]]</comment>
      <origin>21031</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="460tl2xr4ej01g3o76xwmkfm2ui6ll5" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Äggsoppa]]</text>
      <sha1>460tl2xr4ej01g3o76xwmkfm2ui6ll5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5867</id>
    <revision>
      <id>38628</id>
      <parentid>33616</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:49:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38628</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1597" sha1="7n0p82jwgz6sanuhypolw3ag709tms9" xml:space="preserve">
[[/Kapitel 1, IT-planen/]] 

''Vilka är de övergripande tankarna man bör ha med sig när man påbörjar en IT-strategi för en skola?''

[[/Kapitel 2, Klassrummet/]] 

''Hur skall ett klassrum anpassas för datoranvändning?''

[[/Kapitel 3, Programuppsättning/]] 

''Vad är ett minimum av program i datorerna?''

[[/Kapitel 4, Lärplattformar/]]

''Olika system för att hjälpa lärarna i sin vardag''

[[/Kapitel 5, Datorns roll i  olika ämnen/]]

''Datorns nytta varierar mellan skolans ämnen, men vad behöver lärarna tänka på?''

[[/Kapitel 6, Den sociale datoranvändaren/]]

''Internets pedagogiska möjligheter och fallgropar''

[[/Kapitel 7, Porr och våld /]]

''Skall vi hindra åtkomst till porr och våld? Kan vi det?''

[[/Kapitel 8, Spelens existens på skolans datorer /]]

''Skall spel tillåtas? Vilka spel?''

[[/Kapitel 9, Den digitala redovisningen /]]

''De multimediala fördelarna med digital elevredovisning''

[[/Kapitel 10, Hur datorer kan underlätta lärarnas vardag /]]

''De med mest nytta av datorer är oftast de sista att få datorer i skolan, varför?''

[[/Kapitel 11, Framtiden /]]

''Funderingar kring vad som händer när varje elev har egen iPad, mobil eller surfplatta med sig hemifrån.''

[[/Appendix, Originaltexten från 2003 /]]

''Originaltexten var skriven utifrån den tidens tekniska problem och enligt Lgr 94''

&lt;br /&gt;

[[Kategori:Alfabetiskt index|D]]
[[Kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:Manualer]]
[[Kategori:IT]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]</text>
      <sha1>7n0p82jwgz6sanuhypolw3ag709tms9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Ido</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5873</id>
    <revision>
      <id>26408</id>
      <parentid>25684</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T14:19:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/I|Alfabetiskt index/I]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26408</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="695" sha1="cn314a0woeag0ep5qaklehcthrhsqut" xml:space="preserve">== Ido ==
'''Ido''' är en reformerad variant av det konstgjorda språket ''esperanto''. Ido är designat för att fungera som ett ''lingua franca'' i internationella sammanhang och är därför väldigt regelbundet i både stavning och grammatik för att underlätta inlärningen och förståelsen av språket.

=== Innehåll ===
==== Inledning ====
*[[/Skillnader från esperanto/]]
*[[/Stavning och uttal/]]

==== Grammatik ====
*[[/Substantiv/]]
*[[/Adjektiv/]]
*[[/Pronomen/]]
*[[Språkkurser/Ido/Verb|Verb]]

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__

[[Kategori:Språkkurser/Ido]]
[[kategori:Alfabetiskt index|I]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[kategori:SAB: Fyi Ido]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/I]]</text>
      <sha1>cn314a0woeag0ep5qaklehcthrhsqut</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Ido/Stavning och uttal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5874</id>
    <revision>
      <id>23684</id>
      <parentid>21150</parentid>
      <timestamp>2009-03-16T13:06:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23684</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1831" sha1="p0jwh07p76k1a4juqcock53rwcdqurq" xml:space="preserve">== Alfabet ==

Ido använder samma alfabet som engelska, det vill säga:

'''a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z'''

== Uttal ==

De flesta bokstäver uttalas som i svenska, med några undantag:

{| class=&quot;wikitable&quot;
| '''a''' || /a/ || alltid som i v'''a'''tten
|-
| '''c''' || /ts/ || alltid som ''ts'' i vi'''ts'''
|-
| '''e''' || /ɛ/ || alltid som ''ä''
|-
| '''g''' || /g/ || alltid hårt, som i '''g'''ap
|-
| '''j''' || /ʒ/ || alltid som på franska; som ''s'' i engelska mea'''s'''ure
|-
| '''k''' || /k/ || alltid hårt, som i '''k'''anin
|-
| '''o''' || /o/ || alltid som ''å''
|-
| '''u''' || /u/ || alltid som ''o'' i b'''o'''
|-
| '''w''' || /w/ || alltid som på engelska
|-
| '''y''' || /j/ || alltid som ''j''
|-
| '''z''' || /z/ || alltid som på engelska
|}

Det finns tre kombinationer som är speciella:

{| class=&quot;wikitable&quot;
| '''sh''' || /ʃ/ || uttalas som på engleska; som ''tj'' i svenska '''tj'''ur
|-
| '''ch''' || /tʃ/ || uttalas som på engleska; som ''tch'' i svenska ma'''tch'''
|-
| '''qu''' || /kw/ || uttalas som på engelska
|}

== Betoning ==
Betoning faller alltid på näst sista vokalen förutom hos verb i infinitiv (ord med ändelsen ''-ar'') som alltid har betoning på sista stavelsen:

'''me'''a, '''lib'''ro, a'''mi'''ko, '''ju'''po, si'''nis'''tre

i'''rar''', fa'''car''', dor'''mar''', man'''jar'''

Om den näst sista vokalen är ett ''i'' eller ett ''u'' som kommer direkt före en annan vokal flyttas betoningen ett steg framåt:

'''a'''quo, '''ma'''nui

Detta gäller dock bara om det finns fler stavelser. I annat fall betonas ''i'' och ''u'' som vanligt:

'''di'''o, '''su'''a, '''tu'''i

Om ett ''u'' kommer direkt efter ett ''q'' betonas det däremot aldrig eftersom ''qu'' uttalas /kw/:

'''quar''', '''quo''', '''quin'''
[[Kategori:Språkkurser/Ido]]</text>
      <sha1>p0jwh07p76k1a4juqcock53rwcdqurq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Ido/Substantiv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5875</id>
    <revision>
      <id>23685</id>
      <parentid>21159</parentid>
      <timestamp>2009-03-16T13:06:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23685</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1223" sha1="0z6zxvxlwmjr9x8kpjouau48x1kgqoq" xml:space="preserve">I ido slutar alla substantiv med ändelsen '''-o''' i singular och '''-i''' i plural. Den bestämda artikeln är '''la'''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|
! obestämd
! bestämd
|-
! singular
| '''botelo'''&lt;br /&gt;''(en) flaska''
| '''la botelo'''&lt;br /&gt;''flaskan''
|-
! pural
| '''boteli'''&lt;br /&gt;''flaskor''
| '''la boteli'''&lt;br /&gt;''flaskorna''
|}

Ido har ingen obestämd artikel. Med andra ord kan '''botelo''' betyda både &quot;flaska&quot; och &quot;en flaska&quot; beroende på sammanhanget.

== Avledningar ==

Det finns många affix (prefix och suffix) som kan användas för att förändra betydelsen av ett substantiv, till exempel:

{|class=&quot;wikitable&quot;
!affix
!colspan=&quot;2&quot;|exempel
|-
|'''-ach-'''&lt;br /&gt;nedvärderande
|domo&lt;br /&gt;''hus''
|dom'''ach'''o&lt;br /&gt;''ruckel''
|-
|'''-ar-'''&lt;br /&gt;''samling av''
|vorto&lt;br /&gt;''ord''
|vort'''ar'''o&lt;br /&gt;''ordlista''
|-
|'''-et-'''&lt;br /&gt;''liten''
|rivero&lt;br /&gt;''flod''
|river'''et'''o&lt;br /&gt;''å'', ''bäck''
|-
|'''-ey-'''&lt;br /&gt;''plats för''
|kavalo&lt;br /&gt;''häst''
|kaval'''ey'''o&lt;br /&gt;''stall''
|-
|'''-ist-'''&lt;br /&gt;''utövare av''
|arto&lt;br /&gt;''konst''
|art'''ist'''o&lt;br /&gt;''konstnär'', ''artist''
|}

== Exempel ==
*'''amoro''' = &quot;kärlek&quot;
*'''la flori''' = &quot;blommorna&quot;

[[Kategori:Språkkurser/Ido]]</text>
      <sha1>0z6zxvxlwmjr9x8kpjouau48x1kgqoq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Ido/Adjektiv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5876</id>
    <revision>
      <id>23680</id>
      <parentid>21158</parentid>
      <timestamp>2009-03-16T13:04:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23680</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1762" sha1="bokk15w5qe4y7qsg2a0w3kkbp4364ln" xml:space="preserve">Adjektiv har ändelsen '''-a''' i ido, till exempel:
*'''bona''' = &quot;bra&quot;
*'''granda''' = &quot;stor&quot;
*'''mola''' = &quot;mjuk&quot;

== Komparering ==

För att komparera adjektiv använder man följande ord:
*'''plu''' = &quot;mer&quot;
*'''min''' = &quot;mindre&quot;
*'''maxim''' = &quot;mest&quot;
*'''minim''' = &quot;minst&quot;

Dessa ord placeras före adjektivet. På svenska kan adjektiv böjas med ändelser, men på ido måste man använda orden ovan:

{|class=&quot;wikitable&quot;
!positiv
!komparativ
!superlativ
|-
|mola&lt;br /&gt;''mjuk''
|'''plu''' mola&lt;br /&gt;''mjukare''
|'''maxim''' mola&lt;br /&gt;''mjukast''
|-
|bona&lt;br /&gt;''bra''
|'''plu''' bona&lt;br /&gt;''bättre''
|'''maxim''' bona&lt;br /&gt;''bäst''
|}

== Tillsammans med substantiv ==

Adjektiv används för att beskriva substantiv. På ido placeras adjektiv oftast före substantivet det beskriver:
*'''verda butelo''' = &quot;en grön flaska&quot;

Men det går lika bra att placera adjektivet efter substantivet, som på franska och spanska:
*'''butelo verda''' = &quot;en grön flaska&quot;

Adjektiv kongruensböjs inte.

== Avledningar ==

Det finns många affix (prefix och suffix) som kan användas för att förändra betydelsen av ett adjektiv, till exempel:

{|class=&quot;wikitable&quot;
!affix
!colspan=&quot;2&quot;|exempel
|-
|'''ne-'''&lt;br /&gt;''o-''
|kustoza&lt;br /&gt;''dyr''
|'''ne'''kustoza&lt;br /&gt;''billig''
|-
|'''des-'''&lt;br /&gt;''o-''
|facila&lt;br /&gt;''enkel''
|'''des'''facila&lt;br /&gt;''svår''
|-
|'''hiper-'''&lt;br /&gt;''över-''
|agiva&lt;br /&gt;''aktiv''
|'''hiper'''agiva&lt;br /&gt;''överaktiv''
|-
|'''hipo-'''&lt;br /&gt;''under-''
|reprezentata&lt;br /&gt;''representerad''
|'''hipo'''reprezentata&lt;br /&gt;''underrepresenterad''
|}

== Exempel ==
*'''la granda butelo''' = &quot;den stora flaskan&quot;
*'''blua automobili''' = &quot;blåa bilar&quot;
*'''kafeerio nekustoza''' = &quot;ett billigt kafé&quot;

__NOTOC__

[[Kategori:Språkkurser/Ido]]</text>
      <sha1>bokk15w5qe4y7qsg2a0w3kkbp4364ln</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Ido/Verb</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5877</id>
    <revision>
      <id>30914</id>
      <parentid>30913</parentid>
      <timestamp>2011-05-02T18:17:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Infinitiv */Puts</comment>
      <origin>30914</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6220" sha1="5yg2u4mj6kuzlogbdx9nwc93ekhifeo" xml:space="preserve">== Infinitiv ==

När du slår upp verb i en ido-ordlista har verben ändelsen '''-ar'''. Den formen kallas ''presens infinitiv'' och är i princip samma sak som svenskans infinitiv. till exempel:
*'''amar''' = &quot;(att) gilla&quot;
*'''dormar''' = &quot;(att) sova&quot;
*'''irar''' = &quot;(att) gå&quot;
*'''venar''' = &quot;(att) komma&quot;

I ido finns dock två ytterligare infinitivformer som också uttrycks med ändelser, nämligen ''preteritum infinitiv'' ('''-ir''') och ''futurum infinitiv'' ('''-or'''). Exempel:

{|class=&quot;wikitable&quot;
!presens
!preteritum
!futurum
|-
|am'''ar'''&lt;br /&gt;''(att) gilla''
|am'''ir'''&lt;br /&gt;''(att) ha gillat''
|am'''or'''&lt;br /&gt;''(att) komma att gilla''
|-
|dorm'''ar'''&lt;br /&gt;''(att) sova''
|dorm'''ir'''&lt;br /&gt;''(att) ha sovit''
|dorm'''or'''&lt;br /&gt;''(att) komma att sova''
|}

== Indikativ ==

För att använda verbet som ett predikat i en vanlig mening använder man indikativformerna. Även dessa finns i de tre tempusen presens, preteritum och futurum:

{|class=&quot;wikitable&quot;
!presens
!preteritum
!futurum
|-
|am'''as'''&lt;br /&gt;''gillar''
|am'''is'''&lt;br /&gt;''gillade''
|am'''os'''&lt;br /&gt;''kommer att gilla''
|-
|dorm'''as'''&lt;br /&gt;''sover''
|dorm'''is'''&lt;br /&gt;''sov''
|dorm'''os'''&lt;br /&gt;''kommer att sova''
|}

== Konditionalis ==

Konditionalis finns bara i ett tempus. Formen bildas med ändelsen '''-us''' och används för att uttrycka händelser med villkor, till exempel &quot;jag ''skulle sova'' om jag ''hade varit'' trött&quot;:
*am'''us''' = &quot;hade gillat&quot;/&quot;skulle gilla&quot;
*dorm'''us''' = &quot;hade sovit&quot;/&quot;skulle sova&quot;

== Imperativ ==

Imperativ bildas med ändelsen '''-ez''' och används vid uppmaningar, till exempel:
*ir'''ez''' = &quot;gå!&quot;
*ven'''ez''' = &quot;kom!&quot;

== Particip ==

Verb kan forma ''participformer'' som fungerar som adjektiv. Det finns två typer av particip i ido.

=== Aktiv particip ===

Aktiv particip används för att beskriva ett tillstånd där händelsen pågår. På svenska finns aktiv particip bara i presens, men på ido finns former för alla tempus och bildas med ändelserna '''-ant-''', '''-int-''' och '''-ont-'''. För att använda participen som adjektiv lägger man till adjektivändelsen '''-a''':
{|class=&quot;wikitable&quot;
!presens
!preteritum
!futurum
|-
|vid'''ant'''a&lt;br /&gt;''seende''
|vid'''int'''a&lt;br /&gt;''som har sett''
|vid'''ont'''a&lt;br /&gt;''som kommer att se''
|}

=== Passiv particip ===

Passiv particip används för att beskriva resultatet av en händelse. På svenska finns passiv particip bara i presens, men på ido finns former för alla tempus och bildas med ändelserna '''-at-''', '''-it-''' och '''-ot-''':
{|class=&quot;wikitable&quot;
!presens
!preteritum
!futurum
|-
|vid'''at'''a&lt;br /&gt;''som ses'', ''sedd''
|vid'''it'''a&lt;br /&gt;''som har setts'', ''sedd''
|vid'''ot'''a&lt;br /&gt;''som kommer att ses''
|-
|}

== Perfekt ==
Verb är normalt ''imperfekta'', det vill säga de beskriver normalt en pågående handling snarare än en avslutad. I svenska används konstruktioner med hjälpverbet &quot;ha&quot; för att skapa perfekt, till exempel:
*&quot;Jag ''har sovit'' för länge.&quot;
*&quot;Hon ''hade kommit'' för sent många gånger.&quot;

=== Perfekt med hjälpverb ===
Ido använder istället verbet '''esar''' (&quot;vara&quot;) och aktiv preteritum particip (ändelsen '''-int-''') för att bilda perfekt, till exempel:
*Me '''esas''' dorm'''int'''a. = &quot;Jag har sovit.&quot;
*El '''esis''' ven'''int'''a. = &quot;Hon hade kommit.&quot;

{|class=&quot;wikitable&quot;
!imperfekt
!perfekt
|-
|dormas&lt;br /&gt;''sover''
|'''esas''' dorm'''int'''a&lt;br /&gt;''har sovit''
|-
|dormis&lt;br /&gt;''sov''
|'''esis''' dorm'''int'''a&lt;br /&gt;''hade sovit''
|-
|dormos&lt;br /&gt;''kommer att sova''
|'''esos''' dorm'''int'''a&lt;br /&gt;''kommer att ha sovit''
|}

=== Perfekt med suffix ===
Ett alternativ som inte är lika vanligt är att använda ändelsen '''-ab-''' som helt enkelt skapar en perfektform av verbet, till exempel:
*Me dorm'''ab'''as. = &quot;Jag har sovit.&quot;
*El ven'''ab'''is. = &quot;Hon hade kommit.&quot;

{|class=&quot;wikitable&quot;
!imperfekt
!colspan=&quot;2&quot;|perfekt
|-
|dormas&lt;br /&gt;''sover''
|dorm'''ab'''as&lt;br /&gt;''har sovit''
|-
|dormis&lt;br /&gt;''sov''
|dorm'''ab'''is&lt;br /&gt;''hade sovit''
|-
|dormos&lt;br /&gt;''kommer att sova''
|dorm'''ab'''os&lt;br /&gt;''kommer att ha sovit''
|}

== Passivum ==
Passiv form är en omformulering som förändrar subjektets roll i satsen. I den ''aktiva'' satsen
*&quot;Räven ''jagar'' katten&quot;
är &quot;räven&quot; subjektet (och &quot;katten&quot; ''objekt''), men i de ''passiva'' satserna
*&quot;Katten ''jagas'' av räven&quot;, och
*&quot;Katten ''blir jagad'' av räven&quot;
är &quot;katten&quot; subjekt (och &quot;räven&quot; ''agent''). Trots det har alla satserna samma innebörd.

=== Passivum med hjälpverb ===
I ido kan man använda verbet '''esar''' (&quot;vara&quot;) tillsammans med de olika passiva participformerna för att bilda passiva satser, till exempel:
*la kato '''esas''' chas'''at'''a = &quot;katten blir jagad&quot;/&quot;katten jagas&quot;
*la filmo '''esis''' priz'''at'''a = &quot;filmen blev omtyckt&quot;/&quot;filmen prisades&quot;

Eftersom tempus kan varieras både på hjälpverbet och participen kan många olika former bildas. Några betyder i princip samma sak med bara små nyansskillnader. Man klarar sig långt på att bara variera tempus på ''esar'' och behålla participet i presens ('''-ata'''). Här är ett exempel med alla former:

{|class=&quot;wikitable&quot;
!aktivum
!colspan=&quot;3&quot;|passivum
|-
|chasas&lt;br /&gt;''jagar''
|'''esas''' chas'''at'''a&lt;br /&gt;''jagas''
|'''esas''' chas'''it'''a&lt;br /&gt;''har jagats''
|'''esas''' chas'''ot'''a&lt;br /&gt;''kommer att jagas''
|-
|chasis&lt;br /&gt;''jagade''
|'''esis''' chas'''at'''a&lt;br /&gt;''jagades''
|'''esis''' chas'''it'''a&lt;br /&gt;''hade jagats''
|'''esis''' chas'''ot'''a&lt;br /&gt;''kom att jagas''
|-
|chasos&lt;br /&gt;''kommer att jaga''
|'''esos''' chas'''at'''a&lt;br /&gt;''kommer att jagas''
|'''esos''' chas'''it'''a&lt;br /&gt;''kommer att ha jagats''
|'''esos''' chas'''ot'''a&lt;br /&gt;''kommer att komma jagas''
|}

===Passivum med suffix===
Precis som i fallet med perfekt kan även passivum bildas med en ändelse, nämligen '''-es-''', till exempel:
*la kato chasesas = &quot;katten jagas&quot;
*la filmo prizesis = &quot;filmen prisades&quot;

{|class=&quot;wikitable&quot;
!imperfekt
!colspan=&quot;2&quot;|perfekt
|-
|chasas&lt;br /&gt;''jagar''
|chas'''es'''as&lt;br /&gt;''jagas''
|-
|chasis&lt;br /&gt;''jagade''
|chas'''es'''is&lt;br /&gt;''jagades''
|-
|chasos&lt;br /&gt;''kommer att jaga''
|chas'''es'''os&lt;br /&gt;''kommer att jagas''
|}

[[Kategori:Språkkurser/Ido]]</text>
      <sha1>5yg2u4mj6kuzlogbdx9nwc93ekhifeo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Cosmopolitan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5878</id>
    <revision>
      <id>37875</id>
      <parentid>21172</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T11:05:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Cosmopolitan]] till [[Drinkboken/Recept/Cosmopolitan]]</comment>
      <origin>37875</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="354" sha1="rjw7k9tc1tzt3b6sb878xg0zl314rto" xml:space="preserve">Ingredienser:

2 cl Cointreau

2 cl vodka

1 cl färskpressad lime

2 cl tranbärsjuice 

Blandas och serveras i martiniglas. Garnera med en limeklyfta.

====Ordlista====
{{wikipedia}}
*[[w:Vodka|Vodka]]
*[[w:Cointreau|Cointreau]]
*[[w:Tranbär|Tranbär]]
*[[w:Lime|Lime]]


{{Drinkboken}}

 
[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>rjw7k9tc1tzt3b6sb878xg0zl314rto</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Mickes pannkakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5886</id>
    <revision>
      <id>51348</id>
      <parentid>21241</parentid>
      <timestamp>2022-01-30T20:38:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>1 2 Cee</username>
        <id>10029</id>
      </contributor>
      <comment>Rättade stavfel.</comment>
      <origin>51348</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1033" sha1="ra7u1ifh9bwjkhi3v846z21t31bvsdt" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Image:Crêpe opened up.jpg|thumb|Pannkaka med grädde och sylt]][[Image:Pancake with tomato goats cheese and onion.jpg|thumb|Pannkaka med tomater, getost och lök]] 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*8 dl mjölk
*4 dl vetemjöl
*4 ägg
*1 tsk salt
*50 gram smält smör
 
==Tillagning==
Blanda alla ingredienser i en bunke. Smält en liten klick smör i en stekpanna och häll sedan ca 1 dl smet i den varma stekpannan. När smeten har stelnat vänds pannkakan och steks lika länge på andra sidan. 
 
==Servering==
Servera pannkakor som ensamrätt t.ex. med keso, grönsaker, soltorkade tomater, fetaost och pesto eller som efterrätt med jordgubbssylt och vispgrädde, gärna som efterrätt till ärtsoppa på en torsdag.
 
==Tips==
#Om du gör pannkakor som efterrätt, tillsätt 1 tsk kardemumma i smeten.
#Gör en pannkakastårta genom att varva pannkakor, sylt och grädde.


{{DEFAULTSORT:Pannkaka}}
[[kategori:Mjöl och gryn]] 
[[kategori:Svenska recept]]
[[kategori:P kokbok]]


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>ra7u1ifh9bwjkhi3v846z21t31bvsdt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Pannkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5887</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Mickes pannkakor" />
    <revision>
      <id>21243</id>
      <parentid>21233</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T09:35:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Omdirigeringsrättaren</username>
        <id>1092</id>
      </contributor>
      <comment>[[Kokboken/Recept/Pannkaka 1]] har flyttats, och är nu en omdirigering till [[Kokboken/Recept/Mickes pannkakor]]</comment>
      <origin>21243</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="syt0dm6upbir6z1ytwtrq2og53pf8bm" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Mickes pannkakor]]</text>
      <sha1>syt0dm6upbir6z1ytwtrq2og53pf8bm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pannkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5889</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pannkaka" />
    <revision>
      <id>21254</id>
      <parentid>21226</parentid>
      <timestamp>2008-09-19T12:14:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Omdirigeringsrättaren</username>
        <id>1092</id>
      </contributor>
      <comment>[[Kokboken/Recept/Pannkaka 2]] har flyttats, och är nu en omdirigering till [[Kokboken/Recept/Pannkaka]]</comment>
      <origin>21254</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="3ncldb39al7vlon2y9l04tkw3em8nd0" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Pannkaka]]</text>
      <sha1>3ncldb39al7vlon2y9l04tkw3em8nd0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora Spelboken/Sällskapsspel/Den försvunna diamanten</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5892</id>
    <revision>
      <id>55807</id>
      <parentid>39658</parentid>
      <timestamp>2024-09-29T18:14:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>det fanns tydligen redan en! (skriver om, utökar)</comment>
      <origin>55807</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6399" sha1="78lkxt6mhhgom3yq4p32r46q6wwkxv7" xml:space="preserve">== Inledning ==

Försvunna diamanten är ett av de kanske mest populära sällskapsspelen och det är inte särskilt svårt att lära sig. Man kan spela 2-5 deltagare. 

I spelet ska du försöka hitta den försvunna diamanten, eller ''Afrikas stjärna'', som är gömd någonstans på spelplanen. Den deltagare som först hittar diamanten och sedan för den till Kairo eller Tanger vinner. De övriga deltagarna kan dock också vinna, genom att hitta ett visum och sedan komma till Kairo eller Tanger innan innehavaren av diamanten.

== Spelplan ==

Spelplanen föreställer en karta över Afrika och dess öar samt flera punkter och röda cirklar.

== Förberedelser ==
# Om du köpt ett nytt spel, bryt loss plastmarkerna från varandra och sortera bort två diamant-brickor. Dessa finns endast som reservbrickor, det ska bara finnas 1 diamant-bricka när man spelar.
# Lägg sedan de plastmarker som ska användas på markeringarna på spelplanen, med baksidorna upp, så att ingen vet vad markern föreställer.
# Efter det, utse någon som ska sköta banken. Denne ger 5&amp;nbsp;000:- till var och en av deltagarna.
# Alla deltagare ska sedan välja varsin spelpjäs och välja om de vill starta i Kairo eller Tanger. Startplatserna finns markerade på spelplanen.
# Kasta sedan tärning om vem som ska börja. Högst börjar och sedan går turen medsols.

== Vad markerna innebär ==

* '''Helsvart marker''' - ingenting händer, bara lämnas in till banken.
* '''Topas (gul ädelsten)''' - kan säljas till markern för 3&amp;nbsp;000:- eller för dubbelt så mycket om du befinner dig på Guldkusten.
* '''Smaragd (blågrå ädelsten)''' - kan säljas till markern för 4&amp;nbsp;000:- eller för dubbelt så mycket om du befinner dig på Guldkusten. 
* '''Rubin (röd ädelsten)''' - kan säljas till markern för 5&amp;nbsp;000:- eller för dubbelt så mycket om du befinner dig på Guldkusten.
* '''Rövare (person med pistol)''' - om du skulle ta upp en marker med en rövare på måste du lämna in alla dina pengar till banken. Skulle du inte ha några pengar för tillfället lämnas endast markern in.
* '''Visum (blå bok)''' - om diamanten ännu inte hittas, lämnas markern till banken. Om diamanten hittats, däremot, behåller du markern och kan då ge dig iväg till Kairo eller Tanger. Kommer du först dit vinner du spelet.
* '''Diamanten (eller ''Afrikas stjärna'')''' - den spelare som hittar denna marker ska direkt ge sig av till Kairo eller Tanger. Kommer den först dit har den vunnit spelet.

== Platser med speciella regler ==
Det finns en del platser med speciella regler.

* '''Kapstaden''' - den som kommer först till Kapstaden får 5&amp;nbsp;000:- av banken.
* '''Guldkusten''' - om en spelare hittar en ädelsten på Guldkusten och säljer den säljs den för det dubbla värdet. 
* '''Slavkusten''' - den som får en helsvart marker på Slavkusten måste stå över nästa kast.
* '''S:t Helena''' - på båda sidorna runt ön S:t Helena finns blå punkter med svarta ringar runt. Dessa symboliserar sjörövare. Hamnar du på punkterna får du fortsätta bara om du slår en etta eller tvåa på tärningen.
* '''Sahara''' - i Sahara finns det en svart punkt med en blå ring runt. Om du stannar på denna punkt blir du överfallen av rövare och blir inte fri förrän du slår en etta eller tvåa på tärningen.

== Spelets gång ==

Det finns flera olika sätt att förflytta sig i ''Den försvunna diamanten''. Du kan förflytta dig genom att gå, åka båt eller flyga. De två sistnämnda kostar dock. 

=== Till lands ===

# Landsvägarna är på spelplanen utmärkta med svarta linjer och punkter. Om du vill gå till fots är det bara att slå tärningen, det kostar inget. 
# Det antal tärningen visar är det antal steg du ska gå. Om tärningen visar mer än vad steg det behövs för att komma till en röd cirkel, blir det ett undantag: Då får du stanna på den röda cirkeln, eller, om du vill, fortsätta gå.
# Om du stannar på en av de svarta cirklarna händer inget. Då är det nästa deltagares tur att slå tärningen.
# Om det skulle ligga en marker på en av de röda cirklarna, kan du, för att få vända på den i samma drag, betala tusen kronor. Om du inte vill det kan du även slå tärningen en gång  till. Om du då får fyra, fem eller sex kan du vända på markern.
# Om du vänder på en marker måste du följa det markern innebär (se föregående avsnitt).
# Du måste inte vända på en marker om du inte vill, det väljer du själv. Om du inte vill vända på en marker avslutas draget och det blir nästa deltagares tur. Nästa gång det blir din tur kan du vända på markern genom att betala eller slå fyra, fem eller sex på tärningen (se punkt fem). Du kan också välja att förflytta dig vidare utan att vända på markern.

=== Till sjöss ===

# Fartygslederna är på spelplanen markerade med blå punkter och linjer. Röda cirklar är markerade även ute i havet. Om du vill resa till eller från en röd cirkel med båt måste du betala 1&amp;nbsp;000:- till banken.
# Det antal tärningen visar är det antal steg du ska gå med spelpjäsen. När du kommer till nästa röda cirkel måste du stanna, även om tärningen visar att du ska gå längre. 
# Om det inte skulle ligga någon marker på den röda cirkeln du hamnar på så händer ingenting. Då blir det nästa spelares tur att slå tärningen.
# Om det ligger en marker på den röda cirkeln, händer samma saker som på land (se punkt 4-6).

=== Flyg ===
# Flyglinjerna är markerade på spelplanen som röda streck och går direkt till och från varje röd cirkel. Det kostar 3&amp;nbsp;000:- att flyga, och efter betalning förflyttar du dig utan att slå tärningen. 
# Om du passerar en röd cirkel måste du stanna på den. Om du till exempel ska flyga från cirkel A till cirkel C och du passerar cirkel B på vägen måste du stanna på cirkel B för att sedan i nästa drag betala ytterligare 3&amp;nbsp;000:- för att flyga vidare till cirkel C.
# Om det inte skulle ligga en marker på den cirkel där du hamnar händer ingenting och det blir nästa deltagares tur att slå tärningen.
# Om det skulle ligga en marker på cirkeln, gör då samma sak som till lands och till sjöss (se punkt 4-6 under &quot;Till lands&quot;).

=== Övriga regler ===
# Två eller fler deltagare får stå på samma cirkel eller punkt.

[[Kategori:sällskapsspel|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>78lkxt6mhhgom3yq4p32r46q6wwkxv7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Drinkrecept som ska översättas</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5896</id>
    <revision>
      <id>21267</id>
      <timestamp>2008-09-19T20:06:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Drinkrecept som behöver fixas</comment>
      <origin>21267</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="774" sha1="j3yy1k4olf8az16t2tpehkvleli211v" xml:space="preserve">Quick Fuck


1 cl Bailey's® Irish cream 1 cl Kahlua® coffee liqueur 1 cl Midori® melon liqueur

Pour into a shot glass; baileys first, midori last. Shoot slowly. 

&lt;br&gt;&lt;br&gt;

Old Fashioned


Recept på en Old Fashioned;

6 cl bourbon Angostura Bitter 1 sockerbit Soda

Lägg en sockerbit i ett whiskyglas Blöt den med angostura bitter Fyll med soda så att det täcker sockerbiten Häll i bourbon och fyll på med is Servera med en kaffesked i glaset

&lt;br&gt;&lt;br&gt;

Slippery Nipple

10 ml grenadine syrup 1/2 Irish cream 1/2 Buttershots liqueur

Pour the buttershots and carolanns into a shot glass. (let them mix)

Add grenadine to form a perfect nipple in the bottom of the shot glass.

Take as shooter, lick nipple from bottom of glass.

&lt;br&gt;&lt;br&gt;

[[kategori: Drinkboken]]</text>
      <sha1>j3yy1k4olf8az16t2tpehkvleli211v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Lexikon</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5897</id>
    <revision>
      <id>39524</id>
      <parentid>33615</parentid>
      <timestamp>2013-08-23T15:10:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>37.250.126.129</ip>
      </contributor>
      <origin>39524</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="218" sha1="0u2aqb4mxp2037a67czs7iufj2yqu98" xml:space="preserve">Här finns lexikon för fackspråk eller för läroböcker. Du hittar rimlexikon på [http://www.rimlexikon.se/], för allmänna ordböcker, se [[Wikt:|Wiktionary]] . 
 
[[Kategori:Språk]]
[[Kategori:Tematiskt index]]</text>
      <sha1>0u2aqb4mxp2037a67czs7iufj2yqu98</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Dialekter &amp; språk i Sverige</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5898</id>
    <revision>
      <id>21277</id>
      <timestamp>2008-09-19T23:15:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[Kategori:Språk]]</comment>
      <origin>21277</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="6qy5jx4y1eosg3cubhfmjzxjg9etro5" xml:space="preserve">[[Kategori:Språk]]</text>
      <sha1>6qy5jx4y1eosg3cubhfmjzxjg9etro5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik A-E</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5900</id>
    <revision>
      <id>21305</id>
      <timestamp>2008-09-22T08:12:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[Kategori:Matematik]]</comment>
      <origin>21305</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="7yj4tlmg2kxsmd7esm9meaadmlft99z" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>7yj4tlmg2kxsmd7esm9meaadmlft99z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Spelkortsmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5901</id>
    <revision>
      <id>45547</id>
      <parentid>21309</parentid>
      <timestamp>2015-08-30T15:58:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>JoergenB flyttade sidan [[Kategori:Mall för visning av spelkort]] till [[Kategori:Spelkortsmallar]] utan att lämna en omdirigering: Bättre mallkategorinamngivning; samt: Generellare.</comment>
      <origin>45547</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="lyc63opnj58mb2xwt1eox3ee1otjj4k" xml:space="preserve">[[Kategori:Mallar]]</text>
      <sha1>lyc63opnj58mb2xwt1eox3ee1otjj4k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Mallar för huvudsidan</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5902</id>
    <revision>
      <id>21320</id>
      <timestamp>2008-09-22T15:59:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[kategori:mallar]]</comment>
      <origin>21320</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv" xml:space="preserve">[[kategori:mallar]]</text>
      <sha1>afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Plagiat</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5903</id>
    <revision>
      <id>21333</id>
      <parentid>21332</parentid>
      <timestamp>2008-09-22T20:33:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21333</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="2krkjb02w750inkwy54w00k39zlisli" xml:space="preserve">[[Kategori:Sidor som behöver kontrolleras]]</text>
      <sha1>2krkjb02w750inkwy54w00k39zlisli</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Sidor som behöver kontrolleras</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5904</id>
    <revision>
      <id>21338</id>
      <timestamp>2008-09-22T20:39:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[kategori:redigering]] [[Kategori:Wikibooks:Administration]]</comment>
      <origin>21338</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="61" sha1="57ymrjkgw3pqor7onb7toi7jbwjshqa" xml:space="preserve">[[kategori:redigering]]
[[Kategori:Wikibooks:Administration]]</text>
      <sha1>57ymrjkgw3pqor7onb7toi7jbwjshqa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Geografi/Sveriges landskap</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5907</id>
    <revision>
      <id>54056</id>
      <parentid>54054</parentid>
      <timestamp>2023-05-14T14:13:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Thurs</comment>
      <origin>53080</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4531" sha1="gibuueixvnmjxhq85nkkhg2h2rhgbes" xml:space="preserve">{| class=&quot;sortable wikitable&quot;
!width=&quot;135&quot; align=&quot;left&quot;|Landskap
!align=&quot;left&quot;|Landsdel
!align=&quot;left&quot;|Län
!align=&quot;center&quot;|Yta (km²)
!align=&quot;center&quot;|Folkmängd
!align=&quot;center&quot;|Invånare/km²
|-
| '''Blekinge'''
| Götaland
| Blekinge län
| align=&quot;right&quot; | 2941
| align=&quot;right&quot; | 150325
| align=&quot;right&quot; | 51,1
|-
| '''Bohuslän''' 
| Götaland
| Västra Götalands län
| align=&quot;right&quot; | 4473
| align=&quot;right&quot; | 270628
| align=&quot;right&quot; | 60,5
|- 
| '''Dalarna'''
| Svealand
| Dalarnas län|Dalarnas, Gävleborgs län, Gävleborgs, Jämtlands län, Jämtlands &amp; Värmlands län
| align=&quot;right&quot; | 29086
| align=&quot;right&quot; | 276289
| align=&quot;right&quot; | 9,5
|- 
| '''Dalsland'''
| Götaland 
| Västra Götalands län, Västra Götalands &amp; Värmlands län
| align=&quot;right&quot; | 3708
| align=&quot;right&quot; | 52260
| align=&quot;right&quot; | 14,1
|-
| '''Gotland'''
| Götaland
| Gotlands län
| align=&quot;right&quot; | 3140
| align=&quot;right&quot; | 57661
| align=&quot;right&quot; | 18,4
|-
| '''Gästrikland'''
| Norrland
| Gävleborgs län, Gävleborgs &amp; Uppsala län
| align=&quot;right&quot; | 4181
| align=&quot;right&quot; | 144847
| align=&quot;right&quot; | 34,6
|- 
| '''Halland'''
| Götaland
| Hallands län|Hallands, Västra Götalands län, Västra Götalands &amp; Skåne län
| align=&quot;right&quot; | 4786
| align=&quot;right&quot; | 284700
| align=&quot;right&quot; | 59,5
|-
| '''Hälsingland'''
| Norrland
| Gävleborgs län, Gävleborgs &amp; Jämtlands län
| align=&quot;right&quot; | 14264
| align=&quot;right&quot; | 133540
| align=&quot;right&quot; | 9,4
|- 
| '''Härjedalen'''
| Norrland
| Jämtlands län, Jämtlands &amp; Dalarnas län
| align=&quot;right&quot; | 11954
| align=&quot;right&quot; | 10550
| align=&quot;right&quot; | 0,9
|-
| '''Jämtland'''
| Norrland
| Jämtlands län, Jämtlands, Västernorrlands län|Västernorrlands &amp; Västerbottens län
| align=&quot;right&quot; | 34009
| align=&quot;right&quot; | 112710
| align=&quot;right&quot; | 3,3
|- 
| '''Lappland'''
| Norrland
| Västerbottens län, Västerbottens, Norrbottens län, Norrbottens &amp; Jämtlands län
| align=&quot;right&quot; | 109702
| align=&quot;right&quot; | 100980
| align=&quot;right&quot; | 0,9
|- 
| '''Medelpad'''
| Norrland
| Västernorrlands län 
| align=&quot;right&quot; | 7058
| align=&quot;right&quot; | 122058
| align=&quot;right&quot; | 17,3
|-
| '''Norrbotten''' 
| Norrland
| Norrbottens län
| align=&quot;right&quot; | 26671
| align=&quot;right&quot; | 194570
| align=&quot;right&quot; | 7,3
|-
| '''Närke'''
| Svealand
| Örebro län, Örebro, Östergötlands län, Östergötlands &amp; Västmanlands län
| align=&quot;right&quot; | 4126
| align=&quot;right&quot; | 187581
| align=&quot;right&quot; | 45,5
|- 
| '''Skåne'''
| Götaland
| Skåne län
| align=&quot;right&quot; | 11027
| align=&quot;right&quot; | 1159397
| align=&quot;right&quot; | 105,1
|- 
| '''Småland'''
| Götaland
| Jönköpings län, Jönköpings, Kalmar län, Kalmar, Kronobergs län, Kronobergs,Hallands län, Hallands &amp; Östergötlands län
| align=&quot;right&quot; | 29330
| align=&quot;right&quot; | 708986
| align=&quot;right&quot; | 24,2
|- 
| '''Södermanland'''
| Svealand
| Södermanlands län, Södermanlands, Stockholms län, Stockholms, Östergötlands län, Östergötlands &amp; Västmanlands län
| align=&quot;right&quot; | 8388
| align=&quot;right&quot; | 1104611
| align=&quot;right&quot; | 131,7
|- 
| '''Uppland'''
| Svealand
| Uppsala län, Uppsala, Stockholms län, Stockholms &amp; Västmanlands län
| align=&quot;right&quot; | 12676
| align=&quot;right&quot; | 1339154
| align=&quot;right&quot; | 105,6
|-
| '''Värmland''' 
| Svealand
| Värmlands län, Värmlands, Örebro län, Örebro &amp; Västra Götalands län
| align=&quot;right&quot; | 18204
| align=&quot;right&quot; | 312966
| align=&quot;right&quot; | 17,2
|- 
| '''Västerbotten'''
| Norrland
| Västerbottens län
| align=&quot;right&quot; | 15093
| align=&quot;right&quot; | 256734
| align=&quot;right&quot; | 17,0
|- 
| '''Västergötland'''
| Götaland
| Västra Götalands län, Västra Götalands, Jönköpings län, Jönköpings, Hallands län, Hallands &amp; Örebro län
| align=&quot;right&quot; | 16676
| align=&quot;right&quot; | 1198806
| align=&quot;right&quot; | 71,9
|- 
| '''Västmanland'''
| Svealand
| Västmanlands län, Västmanlands, Dalarnas län, Dalarnas &amp; Örebro län
| align=&quot;right&quot; | 8363
| align=&quot;right&quot; | 260781
| align=&quot;right&quot; | 31,2
|- 
| '''Ångermanland'''
| Norrland
| Västernorrlands län, Västernorrlands, Jämtlands län, Jämtlands &amp; Västerbottens län
| align=&quot;right&quot; | 19800
| align=&quot;right&quot; | 140188
| align=&quot;right&quot; | 7,1
|- 
|'''Öland'''
| Götaland
| Kalmar län
| align=&quot;right&quot; | 1344
| align=&quot;right&quot; | 24628
| align=&quot;right&quot; | 18,4
|- 
| '''Östergötland'''
| Götaland
| Östergötlands län
| align=&quot;right&quot; | 9979
| align=&quot;right&quot; | 412200
| align=&quot;right&quot; | 41,3
|- 
|'''Hela landet '''
| align=&quot;center&quot; |-
| align=&quot;center&quot; |-
| align=&quot;right&quot; | '''410977'''
| align=&quot;right&quot; | '''9017150'''
| align=&quot;right&quot; | '''21,9'''
|}

[[Kategori:Geografi]]</text>
      <sha1>gibuueixvnmjxhq85nkkhg2h2rhgbes</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Geografi/Världsdelarna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5908</id>
    <revision>
      <id>50925</id>
      <parentid>50924</parentid>
      <timestamp>2021-10-08T09:24:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>192.71.40.14</ip>
      </contributor>
      <origin>50925</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="716" sha1="hqqi2hnsia2tzsuqfp73jdfs7qx30kt" xml:space="preserve">{| class=&quot;wikitable&quot;
!width=&quot;135&quot; align=&quot;left&quot;|Världsdel
!align=&quot;left&quot;|Yta (km²)
!align=&quot;left&quot;|Invånarantal
|-
| Asien
| align=&quot;right&quot; | 44&amp;nbsp;310&amp;nbsp;000
| align=&quot;right&quot; | 4 463 000 000
|-
| Afrika
| align=&quot;right&quot; | 30&amp;nbsp;300&amp;nbsp;000
| align=&quot;right&quot; | 1 216 000 000
|-
| Nordamerika 
| align=&quot;right&quot; | 24&amp;nbsp;480&amp;nbsp;000
| align=&quot;right&quot; | 579 000 000
|-
| Sydamerika 
| align=&quot;right&quot; | 17&amp;nbsp;840&amp;nbsp;000
| align=&quot;right&quot; | 422 500 000
|-
| Antarktis 
| align=&quot;right&quot; | 13&amp;nbsp;720&amp;nbsp;000
| align=&quot;right&quot; | 1 000
|-
| Europa 
| align=&quot;right&quot; | 10&amp;nbsp;390&amp;nbsp;000
| align=&quot;right&quot; | 741 400 000
|-
| Oceanien
| align=&quot;right&quot; | 8&amp;nbsp;500&amp;nbsp;000
| align=&quot;right&quot; | 40 000 000
|}

[[Kategori:Geografi]]</text>
      <sha1>hqqi2hnsia2tzsuqfp73jdfs7qx30kt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Geografi/Sveriges största städer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5921</id>
    <revision>
      <id>48593</id>
      <parentid>48592</parentid>
      <timestamp>2019-01-23T17:57:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>XXBlackburnXx</username>
        <id>7228</id>
      </contributor>
      <comment>rvv</comment>
      <origin>48593</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2388" sha1="itwwnviazmc7yp5gtj2oc6zty31m6il" xml:space="preserve">Sveriges fyrtiosex av femtio största kommuner med invånarantal räknat den 31 december år 2014.&lt;ref name=&quot;test&quot;&gt;[http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/159277/ Statistiska Centralbyrån], Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31 december 2014 .&lt;/ref&gt;

{| class=&quot;sortable wikitable&quot;
!width=&quot;135&quot; align=&quot;center&quot;|Kommun
!align=&quot;center&quot;|Folkmängd
|-
| Stockholm
| align=&quot;right&quot;| 911 989
|-
| Göteborg 
| align=&quot;right&quot;| 541 145
|-
| Malmö 
| align=&quot;right&quot;| 318 107
|-
| Uppsala 
| align=&quot;right&quot;| 207 362
|-
| Linköping 
| align=&quot;right&quot;| 151 881
|-
| Västerås 
| align=&quot;right&quot;| 143 702
|-
| Örebro 
| align=&quot;right&quot;| 142 618
|-
| Helsingborg 
| align=&quot;right&quot;| 135 344
|-
| Norrköping 
| align=&quot;right&quot;| 135 283
|-
| Jönköping 
| align=&quot;right&quot;| 132 140
|-
| Umeå 
| align=&quot;right&quot;| 119 613
|-
| Lund 
| align=&quot;right&quot;| 115 968
|-
| Borås 
| align=&quot;right&quot;| 107 022
|-
| Huddinge 
|align=&quot;right&quot;| 102 557
|-
| Eskilstuna 
| align=&quot;right&quot;| 100 923
|-
| Gävle 
| align=&quot;right&quot;| 98 314
|-
| Sundsvall 
| align=&quot;right&quot;| 97 338
|-
| Halmstad 
| align=&quot;right&quot;| 95 532
|-
| Södertälje 
| align=&quot;right&quot;| 92 235
|-
| Karlstad 
| align=&quot;right&quot;| 88 350
|-
| Växjö 
| align=&quot;right&quot;| 86 970
|-
| Kristianstad 
| align=&quot;right&quot;| 81 826
|-
| Mölndal
| align=&quot;right&quot;| 62 927
|-
| Luleå 
| align=&quot;right&quot;| 75 966
|-
| Skellefteå 
| align=&quot;right&quot;| 72 024
|-
| Kalmar 
| align=&quot;right&quot;| 64 676
|-
| Karlskrona 
| align=&quot;right&quot;| 64 348
|-
| Östersund 
| align=&quot;right&quot;| 60 495
|-
| Varberg 
| align=&quot;right&quot;| 60 422
|-
| Trollhättan 
| align=&quot;right&quot;| 56 929
|-
| Falun 
| align=&quot;right&quot;| 56 896
|-
| Örnsköldsvik 
| align=&quot;right&quot;| 55 248
|-
| Uddevalla 
| align=&quot;right&quot;| 53 517
|-
| Nyköping 
| align=&quot;right&quot;| 53 508
|-
| Skövde 
| align=&quot;right&quot;| 53 134
|-
| Borlänge 
| align=&quot;right&quot;| 50 715
|-
| Lidingö 
| align=&quot;right&quot;| 45 465
|-
| Landskrona 
| align=&quot;right&quot;| 43 574
|-
| Trelleborg 
| align=&quot;right&quot;| 42 973
|-
| Motala 
| align=&quot;right&quot;| 42 556
|-
| Piteå 
| align=&quot;right&quot;| 41 508
|-
|Enköping
|align=&quot;right&quot;|41 163
|-
| Ängelholm 
| align=&quot;right&quot;| 40 229
|-
| Alingsås 
| align=&quot;right&quot;| 39 188
|-
| Lidköping 
| align=&quot;right&quot;| 38 761
|-
| Sandviken 
| align=&quot;right&quot;| 37 833
|-

== Referenser ==
&lt;references/&gt;

[[Kategori:Geografi]]</text>
      <sha1>itwwnviazmc7yp5gtj2oc6zty31m6il</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5922</id>
    <revision>
      <id>45775</id>
      <parentid>45343</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:58:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45775</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="88" sha1="4b5tb2avtyirys407nk7qlpmetfrnrq" xml:space="preserve">Huvudsida '''[[Språkkurser]]'''
[[kategori:Språk]]
[[Kategori:Läromedel efter ämne]]</text>
      <sha1>4b5tb2avtyirys407nk7qlpmetfrnrq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Språkkurser/Pronomen</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5925</id>
    <revision>
      <id>45145</id>
      <parentid>21443</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T11:01:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45145</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="727" sha1="rkiylmdv3y4yqjle3acxa56qngrr9r2" xml:space="preserve">&lt;b&gt;
&lt;center&gt;[[Språkkurser/{{{1|}}}/Pronomen/Personliga pronomen|Personliga]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Pronomen/Reflexiva pronomen|Reflexiva]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Pronomen/Possessiva pronomen|Possesiva]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Pronomen/Demonstrativa pronomen|Demonstrativa]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Pronomen/Relativa pronomen|Relativa]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Pronomen/Interrogativa pronomen|Interrogativa]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Pronomen/Indefinita pronomen|Indefinita]]&lt;/center&gt;
&lt;/b&gt;
-----
&lt;noinclude&gt;Skriv &lt;nowiki&gt;{{Språkkurser/Pronomen|Språket}}&lt;/nowiki&gt; där spåket ska vara det språk där mallen infogas&lt;/noinclude&gt;
&lt;noinclude&gt;[[kategori:Språkrelaterade mallar|Språkkurser/Pronomen]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rkiylmdv3y4yqjle3acxa56qngrr9r2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Språkkurser/Grammatik</title>
    <ns>10</ns>
    <id>5926</id>
    <revision>
      <id>45144</id>
      <parentid>21435</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T11:00:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45144</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="697" sha1="mbm97n30bs86rvghqovyvr9l5qjeut2" xml:space="preserve">&lt;b&gt;
&lt;center&gt;[[Språkkurser/{{{1|}}}/Substantiv|Substantiv]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Räkneord|Räkneord]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Pronomen|Pronomen]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Språkkurser/{{{1|}}}/Verb|Verb]]&lt;/center&gt;
&lt;/b&gt;
-----
&lt;includeonly&gt;[[kategori:Språkkurser/{{{1|}}}|{{SUBPAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;Skriv &lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;Språkkurser/Grammatik|'''Språket'''&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt; där '''Språket''' ska vara det språk där mallen ska infogas. Sidan hamnar i kategori:Språkkurser/'''Språket'''&lt;/noinclude&gt;
&lt;noinclude&gt;[[kategori:Språkrelaterade mallar|Språkkurser/Grammatik]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mbm97n30bs86rvghqovyvr9l5qjeut2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Pronomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5927</id>
    <revision>
      <id>38309</id>
      <parentid>21429</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:53:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38309</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="103" sha1="7aq82j4m6ri6l58npvh14yrv60ko12b" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]

{{Språkkurser/Grammatik|Spanska}}
{{Språkkurser/Pronomen|Spanska}}</text>
      <sha1>7aq82j4m6ri6l58npvh14yrv60ko12b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Geografi/Sveriges län</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5928</id>
    <revision>
      <id>47269</id>
      <parentid>23437</parentid>
      <timestamp>2017-08-06T06:02:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Knyȝt</username>
        <id>5815</id>
      </contributor>
      <origin>47269</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4171" sha1="6qyf8xyrxixhiwxg5lzxqfgiewa0cj0" xml:space="preserve">{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! Län !! Länsbokstav
! Länskod
! Yta (km²)
! Folkmängd
! Residensstad !! Inrättat !! Karta
|-
| [[Bild:Blekinges vapen.svg|20px|Blekinge läns vapen]] Blekinge län
| align=center | K 
| align=center | 10 
| align=right | 2 941
| align=right| 151 436
| Karlskrona
| 1683 
| rowspan=&quot;21&quot; | [[Bild:SverigesLän2007mKod.svg|200px|]]
|-
| [[Bild:Dalarnas vapen.svg|20px|Dalarnas läns vapen]] Dalarnas län
| align=center | W 
| align=center | 20 
| align=right| 28 194
| align=right| 275 711
| Falun
| 1634(namnbyte 1997
|-
| [[Bild:Gotlands vapen.svg|20px|Gotlands läns vapen]] Gotlands län
| align=center | I 
| align=center | 09 
| align=right| 3 140
| align=right| 57 297
| Visby
| 1678 (?) 
|-
| [[Bild:Gävleborgs län vapen.svg|20px|Gävleborgs läns vapen]] Gävleborgs län
| align=center | X
| align=center | 21 
| align=right| 18 191
| align=right| 275 653
| Gävle
| 1762 
|-
| [[Bild:Hallands vapen.svg|20px|Hallands läns vapen]] Hallands län
| align=center | N 
| align=center | 13 
| align=right| 5 454
| align=right| 288 859
| Halmstad
| 1719 
|-
| [[Bild:Jämtlands läns vapen.svg|20px|Jämtlands läns vapen]] Jämtlands län
| align=center | Z
| align=center | 23 
| align=right| 49 443
| align=right| 127 020
| Östersund
| 1810 
|-
| [[Bild:Jönköping län vapen.svg|20px|Jönköpings läns vapen]] Jönköpings län
| align=center | F 
| align=center | 06 
| align=right| 10 475
| align=right| 331 539
| Jönköping
| 1687 
|-
| [[Bild:Kalmars läns vapen.svg|20px|Kalmar läns vapen]] Kalmar län
| align=center | H
| align=center | 08 
| align=right| 11 171
| align=right| 233 776
| Kalmar
| 1634 
|-
| [[Bild:Kronobergs läns vapen.svg|20px|Kronobergs läns vapen]] Kronobergs län
| align=center | G
| align=center | 07 
| align=right| 8 458
| align=right| 179 635
| Växjö
| 1674 
|-
| [[Bild:Norrbottens läns vapen.svg|20px|Norrbottens läns vapen]] Norrbottens län
| align=center | BD
| align=center | 25 
| align=right| 98 911
| align=right| 251 886
| Luleå
| 1810 
|-
| [[Bild:Skånes läns vapen.svg|20px|Skåne läns vapen]] Skåne län
| align=center | M
| align=center | 12 
| align=right| 11 027
| align=right| 1 184 500
| Malmö
| 1997 
|-
| [[Bild:Stockholms läns vapen.svg|20px|Stockholms läns vapen]] Stockholms län
| align=center | AB
| align=center | 01 
| align=right| 6 490
| align=right| 1 918 104
| Stockholm
| 1968 
|-
| [[Bild:Södermanlands vapen.svg|20px|Södermanlands läns vapen]] Södermanlands län
| align=center | D
| align=center | 04 
| align=right| 6 060
| align=right| 263 099
| Nyköping
| 1683 
|-
| [[Bild:Upplands vapen.svg|20px|Uppsala läns vapen]] Uppsala län
| align=center | C
| align=center | 03 
| align=right| 6 989
| align=right| 319 925
| Uppsala
| 1634 
|-
| [[Bild:Värmlands vapen.svg|20px|Värmlands läns vapen]] Värmlands län
| align=center | S
| align=center | 17 
| align=right| 17 583
| align=right| 273 489
| Karlstad
| 1779 
|-
| [[Bild:Västerbottens läns vapen.svg|20px|Västerbottens läns vapen]] Västerbottens län
| align=center | AC
| align=center | 24 
| align=right| 55 432
| align=right| 257 581
| Umeå
| 1638 
|-
| [[Bild:Västernorrlands läns vapen.svg|20px|Västernorrlands läns vapen]] Västernorrlands län
| align=center | Y
| align=center | 22 
| align=right| 21 678
| align=right| 243 978
| Härnösand
| 1762 
|-
| [[Bild:Västmanlands vapen.svg|20px|Västmanlands läns vapen]] Västmanlands län
| align=center | U
| align=center | 19 
| align=right| 6 302
| align=right| 248 489
| Västerås
| 1634 
|-
| [[Bild:Västra Götalands läns vapen.svg|20px|Västra Götalands vapen]] Västra Götalands län
| align=center | O
| align=center | 14 
| align=right| 23 942
| align=right| 1 538 284
| Göteborg
| 1998 
|-
| [[Bild:Örebros läns vapen.svg|20px|Örebro läns vapen]] Örebro län
| align=center | T
| align=center | 18 
| align=right| 8 517
| align=right| 275 030
| Örebro
| 1634 
|-
| [[Bild:Östergötland vapen .svg|20px|Östergötlands läns vapen]] Östergötlands län
| align=center | E 
| align=center | 05 
| align=right| 10 562
| align=right| 417 966
| Linköping
| 1634 
|}

[[Kategori:Geografi]]</text>
      <sha1>6qyf8xyrxixhiwxg5lzxqfgiewa0cj0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Spanska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5929</id>
    <revision>
      <id>21442</id>
      <timestamp>2008-09-29T22:42:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[kategori:Språkkurser|Spanska]]</comment>
      <origin>21442</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="pa7rbc8ffr1afqicvymjsjkxzuhnx54" xml:space="preserve">[[kategori:Språkkurser|Spanska]]</text>
      <sha1>pa7rbc8ffr1afqicvymjsjkxzuhnx54</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Latin</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5936</id>
    <revision>
      <id>21484</id>
      <parentid>21466</parentid>
      <timestamp>2008-10-03T00:32:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>21484</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="80" sha1="ku4230kwpedcd6y9sm5p0izc6lfb83w" xml:space="preserve">Huvudartikel &lt;b&gt;[[Språkkurser/Latin|Latin]]&lt;/b&gt;
[[Kategori:Språkkurser|Latin]]</text>
      <sha1>ku4230kwpedcd6y9sm5p0izc6lfb83w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Engelska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5939</id>
    <revision>
      <id>33625</id>
      <parentid>21478</parentid>
      <timestamp>2012-03-01T16:19:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>+[[Kategori:Engelska]]</comment>
      <origin>33625</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="63" sha1="aytmbv3p2wkvkf3p2ex4i4p50ff5xon" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser|Engelska]]
[[Kategori:Engelska|Kurser]]</text>
      <sha1>aytmbv3p2wkvkf3p2ex4i4p50ff5xon</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Esperanto</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5940</id>
    <revision>
      <id>21486</id>
      <timestamp>2008-10-03T00:44:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Huvudartikel &lt;b&gt;[[Språkkurser/Esperanto|Esperanto]]&lt;/b&gt; [[Kategori:Språkkurser|Esperanto]]</comment>
      <origin>21486</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="92" sha1="c19eiub32zokw21qqy1nf4f7alf7d6f" xml:space="preserve">Huvudartikel &lt;b&gt;[[Språkkurser/Esperanto|Esperanto]]&lt;/b&gt;
[[Kategori:Språkkurser|Esperanto]]</text>
      <sha1>c19eiub32zokw21qqy1nf4f7alf7d6f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Afrikaans/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5941</id>
    <revision>
      <id>54479</id>
      <parentid>54478</parentid>
      <timestamp>2023-12-29T10:34:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>88.129.55.168</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Övning 1 - facit */</comment>
      <origin>54479</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12624" sha1="hs0fyf76jbw736xtgr8we3afpmok2t9" xml:space="preserve">===Lees Afrikaans===
Vi börjar med blandspråk: Du ''kan lees Afrikaans''. Det är inte svår inte. 

Du ''sal weet'' att ''y'' uttalas likt svenskt &quot;ej&quot;, ''v'' lik &quot;f&quot; och ''&quot;oe&quot; lyk Sweeds'' &quot;o&quot;.

Svenskans &quot;du&quot; = ''&quot;jy&quot;. Dit sal jy ook weet''. 

Sätt ''&quot;die&quot; voor'' ord som i svenskan är i bestämd ''vorm, lyk jy'' gör med &quot;the&quot; ''in die Engelse taal''.

&quot;är&quot; = ''&quot;is&quot;. Dit sal jy ook weet. Soos Engels.'' (Det skall du också veta. Likt engelska.)

&quot;och&quot; = ''&quot;en&quot;''. ''Die Sweeds'' ord &quot;en/ett&quot; ''is &quot; 'n &quot;.''

&quot;som&quot; (relativpronomenet) ''is &quot;wat&quot;. &quot;Wat&quot; kan ook beteken'' &quot;vad&quot;.

&quot;inte&quot; is ''&quot;nie&quot;, 'n woord wat'' ofta upprepas ''twee'' gånger.

''Jy kan reeds Afrikaans lees! Dit is nie swaar nie. Dit is soos Sweeds. Jy kan die woorde verstaan.''

Förfluten tid uttrycks med hjälpverbet ''&quot;het&quot;'' (= har) ''en'' perfekt particip. Perfekt particip ''is nie swaar nie. Dit is nie swaar om saam te stel nie. Jy'' placerar ''&quot;ge-&quot; voor die woord, dit is al.'' 

&quot;har läst&quot; =''&quot;het gelees&quot;''. 

''Met die reëls wat jy'' redan ''het geleer, kan jy lees 'n Afrikaans teks. Wat jy'' behöver ''te leer is'' bara ''ongeveer'' femtio ''woorde.''

bara = ''slegs''

behöva = ''het nodig''

att (infinitivmärke) = ''te, om te''

femtio = ''vyftig''

om = ''of''

att (konjunktion) = ''dat''

de = ''hulle''

vid, i, på = ''ter''

din, ditt = ''jou''

genom = ''deur''

mycket, många = ''baie''

gång = ''maal''

''Dit was elf woorde. Wat jy nou het nodig om te leer is slegs ongeveer veertig meer woorde. Die ander woorde kan jy verstaan, ook of jy het hulle nie geleer nie. Jy het slegs die fantasie nodig.''

''Nou kan you ontvickel'' (utveckla) ''jou vermoë om Afrikaans te verstaan deur tekse te lees. Afrikaans kan jy beteken as Sweeds woorde met Duits woordorde en geen  (ingen) grammatika.''

Eller kanske först en smula mer grammatik och lite systematiskt ordplugg. 

[[Språkkurser/Afrikaans #Avsnitt 2. Uttal och grammatik|Tillbaka till den egentliga språkkursen]]

===Diftonger===
Det finns många diftonger och vokalrader i afrikaans. Uttalet är ungefär som man tror. [[Språkkurser/Afrikaans/Facit #Diftonger|Diftonger]]

--Diftong med 2 lika vokaler: aa, ee, oo, uu
Ex. ''vaas'', vas, ''lees'', läs, ''skool'', skola, ''duur'', dyr

--Diftong med 2 olika vokaler: ie, oe, ui, ei, eu, ou, ai, ae
Ex. ''iets'', någonting, ''boek'', bok, ''huis'', hem, ''reis'', res, ''deur'', dörr, ''goud'', guld, ''baie'' (ai+e), mycket, ''nael'', nagel, spik

--Diftong med 3 vokaler: eeu, ooi, oei, aai
Ex. ''leeu'', lejon, ''rooi'', röd, ''roei'', ro, 
''Niue Seeland'', Nya Zeeland

--Diftong följd av vokal
Ex. ''goeie'' (oei+e),  god, ''geëet'' (e+ee), åt, ''koeie'' (oei+e),  kor, ''spieël'' (ie+e), spegel, ''eie''  (ei+e), egen, 
''leier'' (ei+e), ledare, ''papagaaie'' (aai+e), papegojor, ''knieë'' (ie+e), knän

[[Språkkurser/Afrikaans #Avsnitt 2. Uttal och grammatik|Tillbaka till den egentliga språkkursen]]

=== Övning 1 - facit ===

''Lekker!'' - Läckert! Kul!

''Praat stront!'' - Prata strunt! Struntprat! (På finare språk ''praat gemors'' eller ''praat nonsens'')
 
''Praat minder!'' - Prata mindre!

''Kroeg.'' - Krog.

''Plat.'' - Platt.

''Boef.'' - Bov.

''Platvoet.'' - Plattfot.

''Koevoet.'' - Kofot.

''Manhaftig.'' - Manhaftig.

''Kortsigtig.'' - Kortsiktig.

''Poets.'' - Putsa.

''Knyptang.'' - Kniptång.

''Voëlverskrikker.'' - Fågelskrämma. (&quot;Fågelförskräckare&quot;)

[[Språkkurser/Afrikaans #Övning 1|Tillbaka]]

===De tre tidsformerna===

---Förfluten tid---

''Ek het laasjaar Namibië besoek.'' Jag besökte Namibia ifjol.

''Ek het gewerk/gespeel/geswem/gedans.'' Jag har arbetat/lekt/simmat/dansat.

''Ek het gister my fiets gewas.'' Jag tvättade min cykel igår. 


---Nutid--- 

''Ek besoek Namibië.'' Jag besöker Namibia. 

''Ek werk/speel/swem/dans.'' Jag arbetar/leker/simmar/dansar.

''Ek was my fiets.'' Jag tvättar min cykel. 

---Framtid--- 

''Ek gaan Namibië besoek.'' Jag ska besöka Namibia.

''Ek gaan werk/speel/swem/dans.'' Jag ska arbeta/leka/simma/dansa.

''Ek gaan my fiets was.'' Jag ska tvätta min cykel.


'''Hjälpverbsexempel, ''Voorbeelde van hulpwerkwoorde'''''.

''Ek kan Sweeds praat.'' Jag kan tala svenska.

''Ek sal môre na jou toe kom.'' Jag skall komma till dig imorgon.

''Ek sou gister koek gebak het, maar toe was die melk suur.'' Jag skulle ha bakat kaka igår, men då var mjölken sur.


[[Språkkurser/Afrikaans #Övriga verb|Tillbaka till den egentliga språkkursen]]

=== Övning 2 - facit ===

# Alla kommer för att klaga men inte för att köpa.
# Att pinka är nödvändigt men att leva är det inte.
# Alla tvivlar att andra är försiktiga.
# Att äta sådant som länge hållits varmt kan vara farligt men kan också vara ofrånkomligt.
# När alla säger så blir alla säkra på att sakerna förhåller sig så.

[[Språkkurser/Afrikaans #Övning 2|Tillbaka]]

=== Övning 3 - facit ===
''hur måste jag tala''

''vad måste jag säga''

''hur kan jag tala''

''i denna fyrkantiga kammare''

''att världen kan höra''
:Mathews Phosa

”Om en människa inte kan bli förvånad, då kan hon inte förstå.” Det sa jag när vi var tillsammans, och hon förstod vad jag sa. Nu vet jag inte om det verkligen är så som jag sa. Om hon kommer i morgon ska jag fråga vad hon tänker, eftersom hon ännu inte har sagt det. Nu vet jag verkligen inte. Ibland tror jag att det är svårt att veta en sådan sak. Jag tror jag aldrig kan känna alla sakerna. Så jag som är förvånad kan inte förstå. De som inte är förvånade - kan de förstå?

[[Språkkurser/Afrikaans #Övning 3|Tillbaka]]

=== Övning 4 - facit ===
''Du är utmattad efter dagens tumult,''

''du vill bara spänna av ett ögonblick;''

''där står en stol, men''

''du får inte sitta därpå,''

''där står &quot;only&quot;.''


''Du har lust för cooldrink eller te,''

''du vill (gå och) dricka det

''i närmaste café, men''

''över får du inte,''

''där står &quot;only&quot;.''

''Overallt dit du går,''

''där du vill läsa i stillhet''

''eller stanna vid något,''

''vill äta,vill drömma, eller i sömn förglömma,''

''där står &quot;only&quot; i din väg:''
:WHITES ONLY

[[Språkkurser/Afrikaans #Övning 4|Tillbaka]]

=== Övning 6 - facit ===
'''Ur en hälsoupplysningsbroschyr'''

AIDS är en ny smittsam sjukdom. Envar - studenter, arbetare, unga män och kvinnor - kan bära HIV-viruset (ordagrant &quot;AIDS-viruset&quot;). Olyckligtvis finns det inget bot eller vaccin mot AIDS.

När en person är smittad med HIV-virus, kan det ta ett par år innan personen visar några tecken på sjukdomen.

Under denna tidsrymd innan personen visar några tecken eller symptom kan personen vara omedveten om att han/hon är en bärare av HIV-viruset, trots att denna person ovetande kan smitta andra personer.

GENOM ATT BARA TITTA PÅ NÅGON KAN DU INTE SÄGA OM HAN/HON ÄR EN BÄRARE AV HIV-VIRUSET ELLER INTE.

Forskning tvärsöver världen har bevisat att HIV huvudsakligen sprids på tre sätt.

#Sexuellt umgänge när en är smittad. Det kan överföras från man till man, från man till kvinna eller kvinna till man. 
#Kontakt med blod (och blodprodukter). Ministeriet för hälsa och sociala tjänster har vidtagit nödiga steg för att testa allt donerat blod så att blod för överföring i Namibia är säkert. 
##Överföring av smittat blod. 
##Smittat blod på instrument som används i aktiviteter där blod utlåtes, såsom vid omskärelse, tatuering eller öronhåltagning. 
##Nålar som inte är noggrant steriliserade kan överföra viruset från en smittad person till följande användare av nålen. 
#Graviditet: En gravid kvinna som är bärare av HIV-viruset kan överföra det till sin ofödda eller nyfödda bebi. 

HIV-virus överförs inte från en person till en annan genom nedanstående mänskliga kontakter:

+ Användning av någon annans kläder eller ägodelar.

+ Sammanboende eller delande av rum med någon som har AIDS.

+ Att leka med ett barn som har AIDS.

+ Att ta hand om barn vars föräldrar är HIV-bärare.

+ Simma i simbad, floder eller vattenhål med en person eller personer med HIV.

+ Användande av överfull buss med person/personer med HIV/AIDS.

+ En person med HIV/AIDS som hostar eller nyser på dig.

+ Att ta hand om en AIDS-patient när god grundläggande hygien upprätthålls.

+ Däremot, om personen med HIV också har aktiv tuberkulos måste TBC-behandling förskrivas så att tuberkulosen inte blir smittsam.

+ Att bedriva förstahjälp när goda försiktighetsåtgärder följs.


'''Ur en veckotidning:'''

''Kära Talana'', Jag är i trängande behov av din hjälp. Det handlar om mitt hår som ständigt faller av. Jag har redan varit hos så många doktorer och rådgivare, men ingenting har hjälpt mig. Folk gör narr av mig och frågar vad som pågår med mitt hår, och det gör mig arg och nedtryckt. Jag har frågat varför det måste vara jag som har problemet. Doktorer säger att mina ådror är förträngda på mitt huvud. Jag vill bara veta om det kanske kan vara som följd av rökning. Ge mig ett svar.

''Behåll håret så''  

''Kära &quot;Vilket problem&quot; från Kroonstad'', Det har skrivits så mycket om hårförlust i tidskrifter och böcker så att jag inte igen ska göra det på vårt begränsade rubrikutrymme. Jag ska emellertid ge dig råd, och jag vill ha det så att du ska spela försökskanin för oss. Ni andra äldre som börjar bli skalliga kan också prova det och ge respons, är ni snälla.

Varje kroppsdel har en viss tryckpunkt, och tryckpunktsterapi (&quot;acupressure&quot; som fulländats av kineserna), hjälper definitivt för att återställa abnormaliteter. Tryckpunkten för huvudhuden är belägen i dina fingernaglar, tro det eller inte! Allt vad du behöver göra för att förhindra att ditt hår faller av eller blir tunt är att gnugga dina fingernaglar mot varandra - tryck helt enkelt den ena handens naglar mot den andras och gnugga den ordentligt mot varandra.

Man gör det ett par gånger per dag, i allt som allt 15 minuter.


* Stig upp en kvart tidigare och tvätta håret; du ska se att det sedan kommer att se fullare och mer levande ut hela dagen. Eller stig till och med upp ännu tidigare så att du har tillräckligt med tid att för omväxlings skull göra dig riktigt fin. Kanske blir det rentav tid över för att äta en lugn frukost.

* Sluta upp med att tillfredsställa andra! Bli inte beroende av andras godtycke - gör det DU tycker är rätt.


'''Nyhetsnotiser:'''

''Moses också offer'' Om det inte vore en så allvarlig sak skulle man kunna le över vad NFP-ledaren, herr Moses Katjiongua, nyligen har varit med om.''

Med anledning av ett inbrott i hans hus i Katutura ville herr Katjiongua ställa ett par frågor i parlamentet till inrikesministern herr Hifikepunye Pohamba. Den sistnämnda sade att de hellre skulle diskutera saken i hans kontor, eftersom &quot;jag inte vill varsko bovarna&quot;. 


''Samlare'' STOCKHOLM. - En man har häktats i besittning av 656 nycklar. Med dem kunde man öppna bostäder och lagerlokaler över hela stan. Han har i rätten anfört att han inte är en inbrottstjuv utan &quot;en ivrig samlare&quot;, som också har en stor klump med skruvar och muttrar. Ärendet fortskrider.  -(Sapa-AP)

[[Språkkurser/Afrikaans #Övning 6|Tillbaka]]

=== Övning 8 - facit ===

''Dat die gewone mens misgekyk is, is 'n tekortkoming in die geskiedskrywing van Namibië wat nou reggestel moet word, glo dr. Botha. Eers was daar 'n Euro-sentriese benadering van die geskiedenis van Afrika en toe het dit omgeswaai na 'n Afro-sentriese benadering. Maar steeds het die klem geval op die geskiedenis van die elite-groep: politiese en militëre leiers, verset-
en heldefigure ens.''

''Dr. Botha waarsku dat ons in die geskiedskrywing van Namibië versigtig moet wees om nie nuwe mites te skeep nie. (Onder mites word hier verwys na deelwaarhede in die geskiedenis wat dikwels in die een of ander ideologie beslag gekry het.)' 

''&quot;Ek het gesien wat apartheid gedoen het aan 'n hele geslag Afrikaners en hoedat geskiedskrywers gehelp het om die mite van apartheid te vestig. Daar is nie net teologiese nie, maar ook historiese regverdiging voorehou vir apartheid.&quot;''

[[Språkkurser/Afrikaans #Övning 8|Tillbaka]]

=== Övning 9 - facit ===

&quot;Powell kan inte bevisa vad han påstår, konstaterar Madiba på TV. Vi måste lämna Saddam i fred - han kommer inte och vill inte göra krig. En hyvens kille! Gamle Blix från FN kan inte bedöma situationen eftersom han inte har haft fritt tillträde.&quot;

[[Språkkurser/Afrikaans #Övning 9|Tillbaka]]

[[Kategori:Språkkurser/Afrikaans|Facit]]</text>
      <sha1>hs0fyf76jbw736xtgr8we3afpmok2t9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Afrikaans</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5943</id>
    <revision>
      <id>21499</id>
      <timestamp>2008-10-03T11:37:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Huvudsida &lt;b&gt;[[Språkkurser/Afrikaans|Afrikaans]]&lt;/b&gt; [[Kategori:Språkkurser|Afrikaans]]</comment>
      <origin>21499</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="89" sha1="5ovr0ooq71l4p5wbg53fzpap8fa2w3d" xml:space="preserve">Huvudsida &lt;b&gt;[[Språkkurser/Afrikaans|Afrikaans]]&lt;/b&gt;
[[Kategori:Språkkurser|Afrikaans]]</text>
      <sha1>5ovr0ooq71l4p5wbg53fzpap8fa2w3d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Afrikaans/Ordlista</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5944</id>
    <revision>
      <id>21500</id>
      <timestamp>2008-10-03T11:51:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: {{Alfabetisk}}   ===A===  ''aan''  vid  ''aangeleentheid''  angelägenhet  ''aankoms'' ankomst  ''aanstoot''  anstöt  ''aanmeld''  anmäla  ''aanstaande'' nästa, tilltänkt  ''aantref''	h...</comment>
      <origin>21500</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16343" sha1="l05d5g0p86851qw6rdp1pwxzvxz7m3p" xml:space="preserve">{{Alfabetisk}}


===A===

''aan''  vid

''aangeleentheid''  angelägenhet

''aankoms'' ankomst

''aanstoot''  anstöt

''aanmeld''  anmäla

''aanstaande'' nästa, tilltänkt

''aantref''	hitta

''aanvoer''	leda, anföra

''aar'', plur. ''are'' 	ådra

''af'' av, från

''afneem''	minska

''afgrond'' avgrund

''afval''  avfall, köttben

''afwys''	vägra, avvisa

''ag(t)''	åtta

''agter''	efter

''al''	alla (om saker

''algemeen''	vanlig

''alleen''	bara

''alles''	allt

''almal''	alla (om människor)

''altyd''	alltid

''ambag'' 	yrke (tsotsi)

''amper''	nästan

''anders''	annorlunda

''anders''	olik

''andersins'' 	annorlunda

''apparaat, apparate''	apparat

''arbei''	arbeta

''as''	ifall, om (konditionalt)

''asseblief''	&quot;please&quot;

===B===

''baai'' 	bukt, vik

''baie''	mycket (förstärkningsord)

''baie warm''	het

''baie, veel - meer - mees(te)''	många

''baklei''	kämpa

''bambino''	 pojke (tsotsi)

''bang'' 	rädd

''beantwoord''	svara

''begin''	börja

''beheers''   behärska

''behoef''  behöva

''behoefte''	behov

''behou''  behålla

''belangrik''	viktig

''beloof''	lova

''bemin''	älska

''bepaald''	bestämd

''beperk''	inskränka, kort, begränsad

''bereis''	resa

''beroep''	yrke

''beskawing''	kultur

''besluit''	besluta

''bestraf''	straffa, gräla

''betaal''	betala

''betekenisvol''	viktig, betydelsefull

''betreur'' 	ångra (i betydelsen &quot;regret&quot;)

''bevat''	innehålla

''beweeg''	flytta, röra

''bewys''	bevisa

''bhaya'' 	köpa (tsotsi)

''bietjie''  bit

''bind'' 	binda

''binne''	in, inne

''binnekort''	snart

''binnelandse''  inhemsk

''blaam''	klandra

''blond''	blond, ljus

''bloot''	naken, blottad

''blou''	blå

''bly'' 	glad, bo, stanna

''boef''	bov

''boos''	arg

''bou'' 	tillverka, bygga

''breed''	vid (adj)

''breed''	bred

''bring''	ta

''bruin''	brun

''buite''	ut, ute

''buur''	granne

''by''  vid (prep)

''bydra''  bidra

''byna''	nästan

''bysmaak''  bismak

''bystand''  bistånd

''byt'' 	bita

''byval''  bifall

===C===

''cable'' 	att tala (tsotsi)

''cava'' 	se (tsotsi)


===D===

''daai ding'' 	den saken (tsotsi)

''daal''	dala, sjunka, falla

''daar''	där, dit

''daardie''	den där, det där, de där (demonstrativpronomen)

''daarin''  däri

''daarom'' 	därför

''daarop''  därpå

''dadelik''	genast

''dag'' plur. ''dae''	dag

''dalk'' 	kanske

''dan''	då (adv.)

''dankie''	tack

''dat''	att

''deel''	dela

''deelneem''	delta

''derde''	tredje

''dertien''	tretton

''dertig''	trettio

''deur''  genom, av (agent)

''die'' 	den, det (bestämd artikel) 

''die(gene)''	determinativpronomen (den, det, dem)
 
''dieselfde''	samma, lik (adj.)

''dig''	tät

''dink''	tänka

''direk''	rak

''dis''   det är

''dit''	den, det

''doen''	göra

''dom''	dum

''donker''	mörk

''dood'' (attributivt ''dooie'')	död (adj.)

''doodgaan'' 	dö

''doodmaak''	döda

''dra''	bära, föra

''draai''	vända, snurra

''drie''	tre

''dril''	öva

''drink''	dricka

''droeg''	torr

''druk''	trycka

''duidelik''	tydlig

''dunn'' 	tunn

''dus''	så

''dus''	därför

''duur''	vara, varar

===E===

''een'' (räkneord), 	en, ett

''eet''	äta

''eg'' (attributivt ''egte'')	äkta

''eie''	egen

''eienaardig''	underlig
\
''eieskap, -pe''	egenskap

''eis''	kräva

''ek''	jag

''elf''	elva

''en''	och

''enig''	enda

''enige''	några

''entlek'' 	inleder en fras (tsotsi)

''entstof'' 	vaccin

''erger'' 	förarga

''ers''	 ens  (''nie ers nie'' =  inte ens)

''erst''	först (i bet. &quot;inte förrän&quot;)

''erste''	första

''exkuus''	förlåt

===F===

''fluks''	plötsligt

''fraiza'' 	fråga (tsotsi)

===G===

''gaan'' 	gå, komma att (futuralt)

''gaat''	hål

''gebreek''	sönder

''gebruik''	använda

''gee''	ge

''geel'	gul

''geen'' 	ingen (adj)

''geheim''	hemlig

''geluckig''	lycklig

''gelyk''	lik (adjektiv)

''genesiging'' 	bot

''gereed''	färdig

''geruit''	rakt

''geskiedenis''	historia

''geur''	lukt, lukta

''gevaarlik''	farlig

''gewigtig''	tung

''gewis''	säket

''gewoonlik''	vanligen

''gister''	igår

''glo''	tro

''goed'' (attr. ''goie'', komp. ''beter - beste'')	bra

''gooi''	kasta

''gou''	snabb, plötsligt, snart, inom kort

''graag - liever -liefste''	gärna

''grawe'' 	gräva

''groen''	grön

''groot''	stor

''grou''	gräva (ålderdoml.)

''grys''	grå

===H===

''haal''	hämta

''haar''	hennes (adjektiviskt)

''haas''	skynda, hasta

''haat''	hata

''habsugtig''	snål

''had''	 hade

''half''	halv

''hamba'' 	gå, ge sig iväg (tsotsi)

''hand'' 	hand

''handelaar''   handlare

''hang''	hänga

''hard''	hård

''hare''	hennes (substantiviskt)

''hê''	ha

''heel, hele''	hel, hela

''heet''	het

''heimlik''	hemlig

''heita!'' 	hej! (tsotsi)

''herberg''  härbärge

''herhaal''   repetera

''herkoms''  härkomst

''heropen''  återöppna

''elder''	ljus (adj.)

''help''	hjälpa

''het''	ha

''hierdie''	denna, detta, dessa (demonstrativpronomen)

''hinder''	förhindra, förarga

''hoe''	hur

''hoekom''	varför (både kausal och final betydelse)

''hoelank''	hur länge

''hoeveel''	hur många

''hoewel''	ehuru, trots att (koncessivt)

''hom''	honom

''hond'' 	hund

''hongerig''	hungrig

''hoofpyn''  huvudvärk

''hoofrekene''  huvudräkning

''hoofrol''  huvudroll

''hoofstad''  huvudstad

''hoog'' (attr: ''hoë'', komp. ''hoër - hoogste'')	hög

''hoogmoedig''	stolt

''hoop''	hoppas

''hoor''	höra

''hou''	hålla

''hou van'' 	gilla, hålla av

''hulle''   de; dem; deras

''hulle s'n''	deras (substantiviskt)

''hy''	han

===I===

''iemand''	någon

''iets''	någonting

''iewers''	någonstans

''imperialis''  imperialist

''in'' i

''inderdaad''	verkligen

''indien''	ifall, om (konditionalt)

''inligting''  information

''insluit''	innehålla

''is''	är

===J===

''ja''	ja

''jaag'' 	skynda

''jok''	ljuga

''jong''	ung

''jou''	dig; din

''joune''	din (substantiviskt)

''jy'' 	du; 

''julle''	ni; er

''julle s'n''	er (substantiviskt)

===K===

''kaal'' 	naken, kal

''kak''	bajsa

''kan''		kunna

''kantoor'' 	kontor

''kap''	skära, kapa

''kassie'' 	kasse

''keer'''	gång

''ken''	förstå

''ken''	veta, känna

''keur''	försöka

''kholi'' 	läsk (tsotsi)

''kies''	välja

''kind'', plur. ''kinders''	barn

''kla''	klaga

''klein''
	
''kleur''	färg

''knyptang'' 	kniptång

''koevoet'' 	kofot

''kom'' 	komma

''kon''	kunde

''koop''	köpa

''kop, koppe''	kopp

''kort''	kort

''kort gelede''	nyligen

''kos''	kosta

''koud'' (attr. ''koue'', komp. ''kouer - koudste'')	kall

''koue''  kyla, förkylning

''krank''	sjuk

''kring''  omkring

''kroeg'' 	krog

''krom''	krokig

''kry'' 	Hitta, få, skaffa

''kuier''	besöka

''kultuur'' 	kultur

''kwaad''	arg

''kweek''	odla

''kwel''	reta

''kyk''	se, kika, titta

===L===

''laag''	låg

''laaste''	senaste, sista

''laat''	låta, sen

''laat staan''	lämna

''lag''	 skratta

''lang''	lång

''lang gelede''	för länge sen

''lang tyd''	länge

''langsaam''	långsam

''lank''	lång, länge

''later''	senare

''lê''	ligga

''lekker!'' 	Läckert! Kul!

''leef''	leva

''leeg''	tom

''leer''	lära sig

''lees''	läsa

''lei''	leda

''lenkqu'' 	fegis (tsotsi)

''lente''	vår

''lewe''	liv

''lief hê''	älska

''lief wees vir...''	gilla, tycka om

''lieg''	ljuga

''lig'' 	ljus (adj.);  lätt (ej svårt); lyfta

''linkerhand''	vänster hand

''links''	vänster

''lok''	lura, locka

''loop''	gå, löpa, springa

''los''	lös

''lui'' 	lat

''luiperd'' 	leopard

''luister''	lyssna

''lus''  	lust

''lyk na'' 	likna (skrivs som två ord, verb + prep.)

===M===

''maak''	göra

''maal''	gång

''maar''	men, utan

''maer''	mager

''mag''	kan, 

''makeer/benodig''	behöva 

''maklik''	lätt (ej svår)

''man''	man (substantiv)

''manhaftig''	manhaftig

''mat''	trött, matt

''meen''	Tro, mena

''meisie''	flicka

''mekaar''	varandra

''mens''    människa ('''n mens'' = pronominet man)

''met''  med

''min - minder - minste''	litet, få

''miskien''	kanske

''moeg''	trött

''moegoe'' 	&quot;mugglare&quot;, en som inte hör till subkulturen (tsotsi)

''moeilik''	svår

''moes''	måste, var tvungen

''moet''	måste, är tvungen

''mog''	kunde

''moenie…/moet nie''	låt bli att…

''mooi''	fin

''moontlik''	möjlig

''môre''	i morgon

''mors''	slöseri

''mthangala'' 	konspiration (tsotsi)

''my''	min (adjektiviskt)

''myne''	mig; min (substantiviskt)


===N===

''’n'' 	en, ett (obestämd artikel)

''na'' efter, till

''naak''	naken

''naar'' 	tråkig (tsotsi)

''naby''	nära

''nadat''	sedan, efter att

''nakend''	naken, kal

''nasie''   nation

''nedrig''	låg

''nee''	nej

''neem''	ta, motta

''neer''	ner

''neersit''	lägga, sätta

''nege''	nio

''nêrens''	ingenstans

''net''	bara

''nie ... nie''  inte	

''niemand''	ingen (subst)

''niks''	ingenting

''nimmer''	aldrig

''nodig hê''	behöva

''nog''	ännu, fortfarande

''nooi''	flicka

''nooit'' 	aldrig

''notch'' 	se (tsotsi)

''nou''	nu; trång

''nuut'' (plur: ''nuwe''), ''nuwer, nuwste''	ny

===O===

''oefen''	öva

''of''	om (interrogativt); eller

''om...te''	att, för att (finalt)

''omdat''	eftersom, emedan, på grund av (kausalt)

''omkom''  omkomma

''omry''  köra om

''omvat''  omfatta

''onbegryplig'' obegriplig

''onbeperk''  gränslös

''ondanks''  trots

''onder''  under

''onderwys''	lära

''ongeveer''	ungefär

''ongewoon''	underlig, ovanlig

''onlus''  olust

''onmiddelik''	rakt

''onmisbaar''	nödvändig

''onontbeerlik''	nödvändig

''ons''	vi; oss; vår

''ons s'n''	vår (substantiviskt possessivpron)

''ontklee''  klä av (sig)

''ontspan''   spänna av

''ontvang''  motta

''ontwapen''  avväpna

''ontwater'' avvattna

''ontwikkel''  utveckla

''ontwikkeling''  utveckling

''oog'', plur. ''oë''''	öga

''ooit	någonsin

''ook''	också

''oop''	öppen

''oor''  över

''oorlams''	klok

''oorlog''	krig

''op''	upp, uppe, på

''op grond van''  på grund av

''opeet''	äta (upp)

''open''	öppna

''ophang'  	hänga upp

''ophou'''	sluta, upphöra

''oppmaak''	öppna

''oprig''	bygga, upprätta

''opvolg''	lyckas

''oral'' 	överallt

''oud, ou'' 	gammal

''outken''	neka

===P===

''paka'' 	slappa (tsotsi)

''panis'' 	vatten (tsotsi)

''party''	några, en del

''pas''  	nyss; (''te pas kom'' = passa)

''pen'' 	penna

''perd'' 	häst

''perk''	gräns

''pis''	pinka

''pla''	reta, plåga, förarga

''plaas'' 	lägga, placera

''plaasvind''	hända

''plant''	odla

''plat'' 	platt

''platvoet''	plattfot

''plek''	plats

''pleks''  i stället för

''poets''	putsa

''praat''	prata, tala

''president'' 	president

''probeer'' 	försöka

''pyn''	göra ont

===R===

''raak'' 	röra

''reël''	ordna

''reg''	höger, rätt

''regtig''	mycket (förstärkningsord)

''reguit''	rak

''reis''	resa

''rektig''	verkligen

''reuk'' 	lukt, lukta

''rika'' 	lura (tsotsi)

''rooi''	röd

''ruil''	ändra

''ruim''	vid (adj)

''rus''	vila

''ry''	köra

===S===

''saak'', plur. ''sake''	sak

''saam met''	tillsammans med

''saamstel''	tillverka

''saf''	mjuk

''sag''	långsam, mjuk

''saggies'' 	ordentligt

''sal'' 	skall

''sê'' 	säga

''sedert''  sedan

''seker'' 	bestämd, säker, troligen

''seker''	viss

''self''	själv

''ses''	sex

''sewe''	sju

''shoot'' 	tala (tsotsi)

''siek''	sjuk

''sien'' 	se

''sink''	sjunka

''sit''	sitta

''sixty'' 	problem (tsotsi)

''skaam''	blyg, skamsen, skämmas

''skakel''	ringa till

''skel''	gräla

''skoon''	ren, vacker

''skree''	ropa, skrika

''skreeu''	ropa, skrika

''skryf''	skriva

''skynheilig''	falsk

''slaag''	lyckas

''slaan'''	slå

''slaap''	sova

''slag''	döda

''sleg''	dålig

''slegs''	bara

''slim''	klok

''smaal''  trång, smal

''snuf''	lukta

''sny''	snida, skära

''so''	så

''so dat''	så att (konsekutivt, ibland finalt)

''soek''	söka

''soen''	kyssa

''sommige''	en del, några, vissa

''soms''	ibland

''somtyds''	ibland

''sonder''  utan (prepositin)

''soortgelyk''	lik (adj.)

''soos''	liksom

''sou''	skulle

''spaar''	spara

''speel''	spela

''sprek''	tala, prata

''stå''	stå

''stänga''	stänga

''steel''	stjäla

''stel''	ställa, sätta

''sterf''	dö

''stig''	bygga, stifta

''stil''	lugn

''stop''	sluta

''straaf (attribut: ''strawwe'')	straff

''straf''	straffa

''straks''	kanske

''streek'' 	dstrikt, provins

''stront'' 	strunt

''stryd'' 	krig

''studeer''	studera

''swaar''	hård, svår, tung

''swart''	svart

''sy''	hon; hans

''syd''	sida

''syne''	hans (substantiviskt)

===T===

''taai''	våt

''taak''	röra, ta

''taamlik''	ganska

''tagtig''	åttio

''tam''	trött

''te''	att, alltför

''teen''  mot

''tekort hê''	sakna

''tekort wees''	saknas

''tel''	räkna

''ter''  i, vid, till

''terg''	reta

''terug''	tillbaka

''terugkom''	återvända

''terwyl''	när, då (temporalt)

''tevrede''	nöjd

''tien''	tio

''tjieng''   pengar (tsotsi)

''tlheri'' 	springa (tsotsi)

''toe''	när, då (adv.), då (temporal konj.), till

''toegesluit''	sluten

''toerisme''  turism

''toets'' 	testa

''tot(dat)''	till, tills

''tree''	komma

''trek''	dra

''trots'' 	stolt

''tshuna'' 	göra (tsotsi)

''tuis'' 	hemma

''tussen''  mellan

''twaalf''	tolv

''twee''	två

''tweede''	andra

''twis''	kämpa

''twyvel''	tvivla

''tyd''	tid

===U===

''U, u''   Du, Ni, Din, Er (skriftspråksform av ''jy'')

''uit''   ur (prep)

''uitdeel''	sprida, fördela

''uiters''	synnerligen, mycket, ytterst

''uithonger''	svälta

''uitroep''	ropa, skrika

''uitskel'' 	gräla

''uitsprei''	sprida

''ungelyk'' 	olik

===V===

''val'' 	falla

''vals'' 	falsk

''van''  av

''vanaf''  från

''vandag''	i dag

''vas''	fast

''veel''	mycket

''veertien''	fjorton

''veg''	kämpa, fäkta

''veilig''	säker

''vel''  	hud

''ver''  	fjärran

''verander'' 	ändra

''verbaas''	förvånad

''verbied''	förbjuda

''verbind'' 	binda, förbinda

''verbintenis''   förbindelse, kontrakt

''verbluf''	förvånad

''verbruik''  förbruka

''verdeel'' 	sprida

''verdelg''	förstöra

''verder''	ytterligare

''verdwyn''	försvinna

''vergader''	mötas

''vergeet''	glömma

''verhinder''	hindra

''verhuis''	flytta

''verkleiner''	förnedra

''verkoop''	sälja

''verlaag''	förnedra

''verlaat''	lämna

''verlang''	vilja ha

''verlede''	föregående

''verlëe''  	blyg

''vermaan'' förmana

''verminder''	minska

''vermoor''	döda

''verneder'' 	förnedra

''verniel''	förstöra

''vernietig''	förstöra

''versammel''	samla

''versigtig''	försiktig

''verskillend''	olik

''verskoon my''	förlåt, ursäkta

''verslag''	rapport

''verslaggewer''	reporter

''versoek''	begära

''verspreek''	neka

''verstaan''	förstå, veta

''versteur''  störa

''vertaal''	översätta

''vertoef''    vänta

''vervaardig''	tillverka

''vervals''  förfalska

''vervolg''	följa

''verwag''	hoppas

''verwerp''	vägra

''verwissel''	byta, (för)växla

''vier''	fyra

''vind'' 	hitta

''vinnig''	snabb

''vir''  för

''vis''  	fisk

''vluks''	snabb

''voel''	röra, känna

''voëlverskrikker'' 	fågelskrämma

''vol''	full

''volg''	följa

''volgende''	nästa, följande

''volkome''	färdig

''voltooi''	sluta, fullborda

''voor''	fram, framme, innan, före, förrän

''voordat''	innan, förrän

''voorgaan''	leda, anföra

''voorkom''	hända

''voortsit''	fortsätta

''vra''	 begära

''vra''	 fråga

''vreemd''	främmande

''vroeg''	tidig

''vrou, vroumens''	kvinna

''vryf'' 	gnugga

''vuil'''	smutsig

''vuur'	eld

''vyf''	fem

''vyftien''	femton

===W===

''wa''  	vagn

''waar''	sann; var (pronomen), eftersom, emedan, på grund av

''waarheen''	vart

''waarom'''	varför (både kausal och final betydelse)

''waarvan''	varifrån

''wag''	vänta

''walvis'' 	val

''wanneer'' 	när, då (temporalt)

''want''	eftersom, emedan, på grund av (kausalt

''warm''	varm

''was''	  tvätta, var (verbformen)

''wat''  	vad, när, då (temporalt)

''watter''	vilken

''week''	mjuk

''weens''  på grund av

''weer''	igen; väder; värn

''weerklank'' återklang

''wees''	vara (verb)

''weet'' 	veta

''weg''	borta

''weg'', plur. ''weë''	väg

''weglok''	lura

''wegraak''	försvinna

''weier''	vägra

''wend''	vända

''wens''	vilja

''werklikheid''	verkligen

''weza''	 betala (tsotsi)

''wie''	när, då (temporalt); vem

''wiedie'' 	tala (tsotsi)

''wil'' 	vilja

''wissel''	byta, (för)växla

''wit''	vit

''woon''	bo

''word''	bli

''wou''	ville

''wyd''	vid, bred (adj)

''wys''	visa

===X===

''xova'' 	ta (tsotsi)

===Y===

''zwakal'' 	höra (tsotsi)

===Z===

[[Kategori:Språkkurser/Afrikaans|Ordlista]]</text>
      <sha1>l05d5g0p86851qw6rdp1pwxzvxz7m3p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Zulu</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5945</id>
    <revision>
      <id>21507</id>
      <timestamp>2008-10-03T12:05:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: Huvudsida &lt;b&gt;[[Språkkurser/Zulu|Zulu]]&lt;/b&gt;  [[Kategori:Språkkurser|Zulu]]</comment>
      <origin>21507</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="75" sha1="3kkeahk2ekm88mnozc07iq410kzsy60" xml:space="preserve">Huvudsida &lt;b&gt;[[Språkkurser/Zulu|Zulu]]&lt;/b&gt;

[[Kategori:Språkkurser|Zulu]]</text>
      <sha1>3kkeahk2ekm88mnozc07iq410kzsy60</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Tyska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>5946</id>
    <revision>
      <id>21513</id>
      <timestamp>2008-10-03T13:23:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: [[Kategori:Språkkurser|Tyska]]</comment>
      <origin>21513</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="si1gpwgi8l6bv8uun8678qrms76y8x7" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser|Tyska]]</text>
      <sha1>si1gpwgi8l6bv8uun8678qrms76y8x7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Ido/Skillnader från esperanto</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5948</id>
    <revision>
      <id>44991</id>
      <parentid>43567</parentid>
      <timestamp>2015-06-18T20:07:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+lk</comment>
      <origin>44991</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3471" sha1="o66rlxpijjwmn25gjj0hfvsa3baqlgg" xml:space="preserve">Den som har studerat [[Språkkurser/Esperanto|esperanto]] kommer att finna många likheter i ido. Ido är en reformerad version av esperanto så det mesta av grammatik och stavning finns kvar. Här följer de saker som skiljer ido från sin föregångare.

==Stavning==
Esperanto använder en variant av det latinska alfabetet, som skiljer sig från den engelska varianten genom att inte använda ''q'', ''w'', ''x'' och ''y'', men däremot använda några bokstäver med diakritiska tecken, nämligen ĉ, ĝ, ĥ, ĵ, ŝ (cirkumflex) och ŭ (breve). Skaparna av ido tyckte att det var bättre att använda hela det engelska alfabetet än dessa bokstäver. Bokstäverna ''ĉ'', ''ĵ'', ''ŝ'' och ŭ byttes mot ''ch'', ''j'', ''sh'' respektive ''w'' medan ĝ och ĥ togs bort. Kombinationerna ''ks'' och ''gz'' byttes ut mot ''x'' och ''kw'' mot ''qu''. Bokstaven ''y'' fick ersätta ''j''.

Effekten är att skriften i ido inte är lika [[wikt:fonetisk|fonetisk]] som i esperanto, men att den är lättare att skriva med engelska tangentbord, och lättare att uttala för engelsktalande.

Den här tabellen sammanfattar alla ändringar alfabetet:
{|class=&quot;wikitable&quot;
!align=&quot;center&quot;|esp.
!align=&quot;center&quot;|uttal
!align=&quot;center&quot;|ido
|-
|align=&quot;center&quot;|ĉ
|align=&quot;center&quot;|/tʃ/
|align=&quot;center&quot;|ch
|-
|align=&quot;center&quot;|ĝ
|align=&quot;center&quot;|/dʒ/
|align=&quot;center&quot;|—
|-
|align=&quot;center&quot;|ĥ
|align=&quot;center&quot;|/x/
|align=&quot;center&quot;|—
|-
|align=&quot;center&quot;|j
|align=&quot;center&quot;|/j/
|align=&quot;center&quot;|y
|-
|align=&quot;center&quot;|ĵ
|align=&quot;center&quot;|/ʒ/
|align=&quot;center&quot;|j
|-
|align=&quot;center&quot;|—
|align=&quot;center&quot;|/kw/
|align=&quot;center&quot;|qu
|-
|align=&quot;center&quot;|ŝ
|align=&quot;center&quot;|/ʃ/
|align=&quot;center&quot;|sh
|-
|align=&quot;center&quot;|ŭ
|align=&quot;center&quot;|/w/
|align=&quot;center&quot;|w
|-
|align=&quot;center&quot;|—
|align=&quot;center&quot;|/ks/
|align=&quot;center&quot;|x
|}

==Ändelser==
Substantiv har ändelsen ''-o'' i båda språken. Men i esperanto bildas plural med ändelsen ''-j'' (''hundoj'') medan ido bildar plural genom att byta ''-o'' mot ''-i'' (''hundi''). Objektsändelsen ''-n'' i esperanto är borttagen i ido. Adjektiv kongruensböjs inte. Frasen &quot;mi amas la belajn hundojn&quot; (&quot;Jag älskar de fina hundarna&quot;) blir &quot;me amas la bela hundi&quot; på ido. (Båda ändringarna gör idos grammatik litet mer lik engelskans.)

Verb böjs i huvudsak på samma sätt i esperanto och ido, med undantag för grundformen (infinitiv). I esperanto finns bara en infinitivform, och den slutar på ''-i''; ''ami'' betyder ''att älska''. Infinitiver med samma betydelse i ido har ändelsen ''-ar'': ''amar'' = ''att älska''. Här markeras infinitiven egentligen bara av slutbokstaven ''r''; ''-a-'' markerar att detta är ''presens'' infinitiv. Denna ändring gör det möjligt för ido att också ha enkla former för en &quot;preteritum infinitiv&quot; (''amir'', jag har älskat) och en &quot;futurum infinitiv&quot; (''amor'', jag kommer att älska). (Både infinitivmarkören ''-r'' och existensen av tempusböjning i infinitiv gör ido litet mer likt latin.)

==Genus==
I esperanto har ord för människor och djur en maskulin betydelse från början (t.ex. ''patro''=&quot;far&quot;, ''frato''=&quot;bror&quot;) och den feminina betydelsen erhålls genom att lägga till ändelsen ''-in-'' (''patrino''=&quot;mor&quot;, ''fratino''=&quot;syster&quot;). I ido har ord en könsneutral betydelse från början (''patro''=&quot;förälder&quot;, ''frato''=&quot;syskon&quot;). Maskulinformen bildas med ändelsen ''-ul-'' (''patrulo''=&quot;far&quot;, ''fratulo''=&quot;bror&quot;) och femininformen bildas som i esperanto.

[[Kategori:Språkkurser/Ido]]</text>
      <sha1>o66rlxpijjwmn25gjj0hfvsa3baqlgg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Tabell över primtal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5952</id>
    <revision>
      <id>53853</id>
      <parentid>53845</parentid>
      <timestamp>2023-03-14T19:36:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av JoergenB</comment>
      <origin>53245</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62253" sha1="jx9igxxpi2phkill8fkwsojvuj5cxbg" xml:space="preserve">==De 10 000 första primtalen==

     2     3     5     7    11    13    17    19    23    29             
    31    37    41    43    47    53    59    61    67    71
    73    79    83    89    97   101   103   107   109   113
   127   131   137   139   149   151   157   163   167   173
   179   181   191   193   197   199   211   223   227   229
   233   239   241   251   257   263   269   271   277   281
   283   293   307   311   313   317   331   337   347   349
   353   359   367   373   379   383   389   397   401   409
   419   421   431   433   439   443   449   457   461   463
   467   479   487   491   499   503   509   521   523   541
   547   557   563   569   571   577   587   593   599   601
   607   613   617   619   631   641   643   647   653   659
   661   673   677   683   691   701   709   719   727   733
   739   743   751   757   761   769   773   787   797   809
   811   821   823   827   829   839   853   857   859   863
   877   881   883   887   907   911   919   929   937   941
   947   953   967   971   977   983   991   997  1009  1013
  1019  1021  1031  1033  1039  1049  1051  1061  1063  1069
  1087  1091  1093  1097  1103  1109  1117  1123  1129  1151
  1153  1163  1171  1181  1187  1193  1201  1213  1217  1223
  1229  1231  1237  1249  1259  1277  1279  1283  1289  1291
  1297  1301  1303  1307  1319  1321  1327  1361  1367  1373
  1381  1399  1409  1423  1427  1429  1433  1439  1447  1451
  1453  1459  1471  1481  1483  1487  1489  1493  1499  1511
  1523  1531  1543  1549  1553  1559  1567  1571  1579  1583
  1597  1601  1607  1609  1613  1619  1621  1627  1637  1657
  1663  1667  1669  1693  1697  1699  1709  1721  1723  1733
  1741  1747  1753  1759  1777  1783  1787  1789  1801  1811
  1823  1831  1847  1861  1867  1871  1873  1877  1879  1889
  1901  1907  1913  1931  1933  1949  1951  1973  1979  1987
  1993  1997  1999  2003  2011  2017  2027  2029  2039  2053
  2063  2069  2081  2083  2087  2089  2099  2111  2113  2129
  2131  2137  2141  2143  2153  2161  2179  2203  2207  2213
  2221  2237  2239  2243  2251  2267  2269  2273  2281  2287
  2293  2297  2309  2311  2333  2339  2341  2347  2351  2357
  2371  2377  2381  2383  2389  2393  2399  2411  2417  2423
  2437  2441  2447  2459  2467  2473  2477  2503  2521  2531
  2539  2543  2549  2551  2557  2579  2591  2593  2609  2617
  2621  2633  2647  2657  2659  2663  2671  2677  2683  2687
  2689  2693  2699  2707  2711  2713  2719  2729  2731  2741
  2749  2753  2767  2777  2789  2791  2797  2801  2803  2819
  2833  2837  2843  2851  2857  2861  2879  2887  2897  2903
  2909  2917  2927  2939  2953  2957  2963  2969  2971  2999
  3001  3011  3019  3023  3037  3041  3049  3061  3067  3079
  3083  3089  3109  3119  3121  3137  3163  3167  3169  3181
  3187  3191  3203  3209  3217  3221  3229  3251  3253  3257
  3259  3271  3299  3301  3307  3313  3319  3323  3329  3331
  3343  3347  3359  3361  3371  3373  3389  3391  3407  3413
  3433  3449  3457  3461  3463  3467  3469  3491  3499  3511
  3517  3527  3529  3533  3539  3541  3547  3557  3559  3571
  3581  3583  3593  3607  3613  3617  3623  3631  3637  3643
  3659  3671  3673  3677  3691  3697  3701  3709  3719  3727
  3733  3739  3761  3767  3769  3779  3793  3797  3803  3821
  3823  3833  3847  3851  3853  3863  3877  3881  3889  3907
  3911  3917  3919  3923  3929  3931  3943  3947  3967  3989
  4001  4003  4007  4013  4019  4021  4027  4049  4051  4057
  4073  4079  4091  4093  4099  4111  4127  4129  4133  4139
  4153  4157  4159  4177  4201  4211  4217  4219  4229  4231
  4241  4243  4253  4259  4261  4271  4273  4283  4289  4297
  4327  4337  4339  4349  4357  4363  4373  4391  4397  4409
  4421  4423  4441  4447  4451  4457  4463  4481  4483  4493
  4507  4513  4517  4519  4523  4547  4549  4561  4567  4583
  4591  4597  4603  4621  4637  4639  4643  4649  4651  4657
  4663  4673  4679  4691  4703  4721  4723  4729  4733  4751
  4759  4783  4787  4789  4793  4799  4801  4813  4817  4831
  4861  4871  4877  4889  4903  4909  4919  4931  4933  4937
  4943  4951  4957  4967  4969  4973  4987  4993  4999  5003
  5009  5011  5021  5023  5039  5051  5059  5077  5081  5087
  5099  5101  5107  5113  5119  5147  5153  5167  5171  5179
  5189  5197  5209  5227  5231  5233  5237  5261  5273  5279
  5281  5297  5303  5309  5323  5333  5347  5351  5381  5387
  5393  5399  5407  5413  5417  5419  5431  5437  5441  5443
  5449  5471  5477  5479  5483  5501  5503  5507  5519  5521
  5527  5531  5557  5563  5569  5573  5581  5591  5623  5639
  5641  5647  5651  5653  5657  5659  5669  5683  5689  5693
  5701  5711  5717  5737  5741  5743  5749  5779  5783  5791
  5801  5807  5813  5821  5827  5839  5843  5849  5851  5857
  5861  5867  5869  5879  5881  5897  5903  5923  5927  5939
  5953  5981  5987  6007  6011  6029  6037  6043  6047  6053
  6067  6073  6079  6089  6091  6101  6113  6121  6131  6133
  6143  6151  6163  6173  6197  6199  6203  6211  6217  6221
  6229  6247  6257  6263  6269  6271  6277  6287  6299  6301
  6311  6317  6323  6329  6337  6343  6353  6359  6361  6367
  6373  6379  6389  6397  6421  6427  6449  6451  6469  6473
  6481  6491  6521  6529  6547  6551  6553  6563  6569  6571
  6577  6581  6599  6607  6619  6637  6653  6659  6661  6673
  6679  6689  6691  6701  6703  6709  6719  6733  6737  6761
  6763  6779  6781  6791  6793  6803  6823  6827  6829  6833
  6841  6857  6863  6869  6871  6883  6899  6907  6911  6917
  6947  6949  6959  6961  6967  6971  6977  6983  6991  6997
  7001  7013  7019  7027  7039  7043  7057  7069  7079  7103
  7109  7121  7127  7129  7151  7159  7177  7187  7193  7207
  7211  7213  7219  7229  7237  7243  7247  7253  7283  7297
  7307  7309  7321  7331  7333  7349  7351  7369  7393  7411
  7417  7433  7451  7457  7459  7477  7481  7487  7489  7499
  7507  7517  7523  7529  7537  7541  7547  7549  7559  7561
  7573  7577  7583  7589  7591  7603  7607  7621  7639  7643
  7649  7669  7673  7681  7687  7691  7699  7703  7717  7723
  7727  7741  7753  7757  7759  7789  7793  7817  7823  7829
  7841  7853  7867  7873  7877  7879  7883  7901  7907  7919
  7927  7933  7937  7949  7951  7963  7993  8009  8011  8017
  8039  8053  8059  8069  8081  8087  8089  8093  8101  8111
  8117  8123  8147  8161  8167  8171  8179  8191  8209  8219
  8221  8231  8233  8237  8243  8263  8269  8273  8287  8291
  8293  8297  8311  8317  8329  8353  8363  8369  8377  8387
  8389  8419  8423  8429  8431  8443  8447  8461  8467  8501
  8513  8521  8527  8537  8539  8543  8563  8573  8581  8597
  8599  8609  8623  8627  8629  8641  8647  8663  8669  8677
  8681  8689  8693  8699  8707  8713  8719  8731  8737  8741
  8747  8753  8761  8779  8783  8803  8807  8819  8821  8831
  8837  8839  8849  8861  8863  8867  8887  8893  8923  8929
  8933  8941  8951  8963  8969  8971  8999  9001  9007  9011
  9013  9029  9041  9043  9049  9059  9067  9091  9103  9109
  9127  9133  9137  9151  9157  9161  9173  9181  9187  9199
  9203  9209  9221  9227  9239  9241  9257  9277  9281  9283
  9293  9311  9319  9323  9337  9341  9343  9349  9371  9377
  9391  9397  9403  9413  9419  9421  9431  9433  9437  9439
  9461  9463  9467  9473  9479  9491  9497  9511  9521  9533
  9539  9547  9551  9587  9601  9613  9619  9623  9629  9631
  9643  9649  9661  9677  9679  9689  9697  9719  9721  9733
  9739  9743  9749  9767  9769  9781  9787  9791  9803  9811
  9817  9829  9833  9839  9851  9857  9859  9871  9883  9887
  9901  9907  9923  9929  9931  9941  9949  9967  9973 10007
 10009 10037 10039 10061 10067 10069 10079 10091 10093 10099
 10103 10111 10133 10139 10141 10151 10159 10163 10169 10177
 10181 10193 10211 10223 10243 10247 10253 10259 10267 10271
 10273 10289 10301 10303 10313 10321 10331 10333 10337 10343
 10357 10369 10391 10399 10427 10429 10433 10453 10457 10459
 10463 10477 10487 10499 10501 10513 10529 10531 10559 10567
 10589 10597 10601 10607 10613 10627 10631 10639 10651 10657
 10663 10667 10687 10691 10709 10711 10723 10729 10733 10739
 10753 10771 10781 10789 10799 10831 10837 10847 10853 10859
 10861 10867 10883 10889 10891 10903 10909 10937 10939 10949
 10957 10973 10979 10987 10993 11003 11027 11047 11057 11059
 11069 11071 11083 11087 11093 11113 11117 11119 11131 11149
 11159 11161 11171 11173 11177 11197 11213 11239 11243 11251
 11257 11261 11273 11279 11287 11299 11311 11317 11321 11329
 11351 11353 11369 11383 11393 11399 11411 11423 11437 11443
 11447 11467 11471 11483 11489 11491 11497 11503 11519 11527
 11549 11551 11579 11587 11593 11597 11617 11621 11633 11657
 11677 11681 11689 11699 11701 11717 11719 11731 11743 11777
 11779 11783 11789 11801 11807 11813 11821 11827 11831 11833
 11839 11863 11867 11887 11897 11903 11909 11923 11927 11933
 11939 11941 11953 11959 11969 11971 11981 11987 12007 12011
 12037 12041 12043 12049 12071 12073 12097 12101 12107 12109
 12113 12119 12143 12149 12157 12161 12163 12197 12203 12211
 12227 12239 12241 12251 12253 12263 12269 12277 12281 12289
 12301 12323 12329 12343 12347 12373 12377 12379 12391 12401
 12409 12413 12421 12433 12437 12451 12457 12473 12479 12487
 12491 12497 12503 12511 12517 12527 12539 12541 12547 12553
 12569 12577 12583 12589 12601 12611 12613 12619 12637 12641
 12647 12653 12659 12671 12689 12697 12703 12713 12721 12739
 12743 12757 12763 12781 12791 12799 12809 12821 12823 12829
 12841 12853 12889 12893 12899 12907 12911 12917 12919 12923
 12941 12953 12959 12967 12973 12979 12983 13001 13003 13007
 13009 13033 13037 13043 13049 13063 13093 13099 13103 13109
 13121 13127 13147 13151 13159 13163 13171 13177 13183 13187
 13217 13219 13229 13241 13249 13259 13267 13291 13297 13309
 13313 13327 13331 13337 13339 13367 13381 13397 13399 13411
 13417 13421 13441 13451 13457 13463 13469 13477 13487 13499
 13513 13523 13537 13553 13567 13577 13591 13597 13613 13619
 13627 13633 13649 13669 13679 13681 13687 13691 13693 13697
 13709 13711 13721 13723 13729 13751 13757 13759 13763 13781
 13789 13799 13807 13829 13831 13841 13859 13873 13877 13879
 13883 13901 13903 13907 13913 13921 13931 13933 13963 13967
 13997 13999 14009 14011 14029 14033 14051 14057 14071 14081
 14083 14087 14107 14143 14149 14153 14159 14173 14177 14197
 14207 14221 14243 14249 14251 14281 14293 14303 14321 14323
 14327 14341 14347 14369 14387 14389 14401 14407 14411 14419
 14423 14431 14437 14447 14449 14461 14479 14489 14503 14519
 14533 14537 14543 14549 14551 14557 14561 14563 14591 14593
 14621 14627 14629 14633 14639 14653 14657 14669 14683 14699
 14713 14717 14723 14731 14737 14741 14747 14753 14759 14767
 14771 14779 14783 14797 14813 14821 14827 14831 14843 14851
 14867 14869 14879 14887 14891 14897 14923 14929 14939 14947
 14951 14957 14969 14983 15013 15017 15031 15053 15061 15073
 15077 15083 15091 15101 15107 15121 15131 15137 15139 15149
 15161 15173 15187 15193 15199 15217 15227 15233 15241 15259
 15263 15269 15271 15277 15287 15289 15299 15307 15313 15319
 15329 15331 15349 15359 15361 15373 15377 15383 15391 15401
 15413 15427 15439 15443 15451 15461 15467 15473 15493 15497
 15511 15527 15541 15551 15559 15569 15581 15583 15601 15607
 15619 15629 15641 15643 15647 15649 15661 15667 15671 15679
 15683 15727 15731 15733 15737 15739 15749 15761 15767 15773
 15787 15791 15797 15803 15809 15817 15823 15859 15877 15881
 15887 15889 15901 15907 15913 15919 15923 15937 15959 15971
 15973 15991 16001 16007 16033 16057 16061 16063 16067 16069
 16073 16087 16091 16097 16103 16111 16127 16139 16141 16183
 16187 16189 16193 16217 16223 16229 16231 16249 16253 16267
 16273 16301 16319 16333 16339 16349 16361 16363 16369 16381
 16411 16417 16421 16427 16433 16447 16451 16453 16477 16481
 16487 16493 16519 16529 16547 16553 16561 16567 16573 16603
 16607 16619 16631 16633 16649 16651 16657 16661 16673 16691
 16693 16699 16703 16729 16741 16747 16759 16763 16787 16811
 16823 16829 16831 16843 16871 16879 16883 16889 16901 16903
 16921 16927 16931 16937 16943 16963 16979 16981 16987 16993
 17011 17021 17027 17029 17033 17041 17047 17053 17077 17093
 17099 17107 17117 17123 17137 17159 17167 17183 17189 17191
 17203 17207 17209 17231 17239 17257 17291 17293 17299 17317
 17321 17327 17333 17341 17351 17359 17377 17383 17387 17389
 17393 17401 17417 17419 17431 17443 17449 17467 17471 17477
 17483 17489 17491 17497 17509 17519 17539 17551 17569 17573
 17579 17581 17597 17599 17609 17623 17627 17657 17659 17669
 17681 17683 17707 17713 17729 17737 17747 17749 17761 17783
 17789 17791 17807 17827 17837 17839 17851 17863 17881 17891
 17903 17909 17911 17921 17923 17929 17939 17957 17959 17971
 17977 17981 17987 17989 18013 18041 18043 18047 18049 18059
 18061 18077 18089 18097 18119 18121 18127 18131 18133 18143
 18149 18169 18181 18191 18199 18211 18217 18223 18229 18233
 18251 18253 18257 18269 18287 18289 18301 18307 18311 18313
 18329 18341 18353 18367 18371 18379 18397 18401 18413 18427
 18433 18439 18443 18451 18457 18461 18481 18493 18503 18517
 18521 18523 18539 18541 18553 18583 18587 18593 18617 18637
 18661 18671 18679 18691 18701 18713 18719 18731 18743 18749
 18757 18773 18787 18793 18797 18803 18839 18859 18869 18899
 18911 18913 18917 18919 18947 18959 18973 18979 19001 19009
 19013 19031 19037 19051 19069 19073 19079 19081 19087 19121
 19139 19141 19157 19163 19181 19183 19207 19211 19213 19219
 19231 19237 19249 19259 19267 19273 19289 19301 19309 19319
 19333 19373 19379 19381 19387 19391 19403 19417 19421 19423
 19427 19429 19433 19441 19447 19457 19463 19469 19471 19477
 19483 19489 19501 19507 19531 19541 19543 19553 19559 19571
 19577 19583 19597 19603 19609 19661 19681 19687 19697 19699
 19709 19717 19727 19739 19751 19753 19759 19763 19777 19793
 19801 19813 19819 19841 19843 19853 19861 19867 19889 19891
 19913 19919 19927 19937 19949 19961 19963 19973 19979 19991
 19993 19997 20011 20021 20023 20029 20047 20051 20063 20071
 20089 20101 20107 20113 20117 20123 20129 20143 20147 20149
 20161 20173 20177 20183 20201 20219 20231 20233 20249 20261
 20269 20287 20297 20323 20327 20333 20341 20347 20353 20357
 20359 20369 20389 20393 20399 20407 20411 20431 20441 20443
 20477 20479 20483 20507 20509 20521 20533 20543 20549 20551
 20563 20593 20599 20611 20627 20639 20641 20663 20681 20693
 20707 20717 20719 20731 20743 20747 20749 20753 20759 20771
 20773 20789 20807 20809 20849 20857 20873 20879 20887 20897
 20899 20903 20921 20929 20939 20947 20959 20963 20981 20983
 21001 21011 21013 21017 21019 21023 21031 21059 21061 21067
 21089 21101 21107 21121 21139 21143 21149 21157 21163 21169
 21179 21187 21191 21193 21211 21221 21227 21247 21269 21277
 21283 21313 21317 21319 21323 21341 21347 21377 21379 21383
 21391 21397 21401 21407 21419 21433 21467 21481 21487 21491
 21493 21499 21503 21517 21521 21523 21529 21557 21559 21563
 21569 21577 21587 21589 21599 21601 21611 21613 21617 21647
 21649 21661 21673 21683 21701 21713 21727 21737 21739 21751
 21757 21767 21773 21787 21799 21803 21817 21821 21839 21841
 21851 21859 21863 21871 21881 21893 21911 21929 21937 21943
 21961 21977 21991 21997 22003 22013 22027 22031 22037 22039
 22051 22063 22067 22073 22079 22091 22093 22109 22111 22123
 22129 22133 22147 22153 22157 22159 22171 22189 22193 22229
 22247 22259 22271 22273 22277 22279 22283 22291 22303 22307
 22343 22349 22367 22369 22381 22391 22397 22409 22433 22441
 22447 22453 22469 22481 22483 22501 22511 22531 22541 22543
 22549 22567 22571 22573 22613 22619 22621 22637 22639 22643
 22651 22669 22679 22691 22697 22699 22709 22717 22721 22727
 22739 22741 22751 22769 22777 22783 22787 22807 22811 22817
 22853 22859 22861 22871 22877 22901 22907 22921 22937 22943
 22961 22963 22973 22993 23003 23011 23017 23021 23027 23029
 23039 23041 23053 23057 23059 23063 23071 23081 23087 23099
 23117 23131 23143 23159 23167 23173 23189 23197 23201 23203
 23209 23227 23251 23269 23279 23291 23293 23297 23311 23321
 23327 23333 23339 23357 23369 23371 23399 23417 23431 23447
 23459 23473 23497 23509 23531 23537 23539 23549 23557 23561
 23563 23567 23581 23593 23599 23603 23609 23623 23627 23629
 23633 23663 23669 23671 23677 23687 23689 23719 23741 23743
 23747 23753 23761 23767 23773 23789 23801 23813 23819 23827
 23831 23833 23857 23869 23873 23879 23887 23893 23899 23909
 23911 23917 23929 23957 23971 23977 23981 23993 24001 24007
 24019 24023 24029 24043 24049 24061 24071 24077 24083 24091
 24097 24103 24107 24109 24113 24121 24133 24137 24151 24169
 24179 24181 24197 24203 24223 24229 24239 24247 24251 24281
 24317 24329 24337 24359 24371 24373 24379 24391 24407 24413
 24419 24421 24439 24443 24469 24473 24481 24499 24509 24517
 24527 24533 24547 24551 24571 24593 24611 24623 24631 24659
 24671 24677 24683 24691 24697 24709 24733 24749 24763 24767
 24781 24793 24799 24809 24821 24841 24847 24851 24859 24877
 24889 24907 24917 24919 24923 24943 24953 24967 24971 24977
 24979 24989 25013 25031 25033 25037 25057 25073 25087 25097
 25111 25117 25121 25127 25147 25153 25163 25169 25171 25183
 25189 25219 25229 25237 25243 25247 25253 25261 25301 25303
 25307 25309 25321 25339 25343 25349 25357 25367 25373 25391
 25409 25411 25423 25439 25447 25453 25457 25463 25469 25471
 25523 25537 25541 25561 25577 25579 25583 25589 25601 25603
 25609 25621 25633 25639 25643 25657 25667 25673 25679 25693
 25703 25717 25733 25741 25747 25759 25763 25771 25793 25799
 25801 25819 25841 25847 25849 25867 25873 25889 25903 25913
 25919 25931 25933 25939 25943 25951 25969 25981 25997 25999
 26003 26017 26021 26029 26041 26053 26083 26099 26107 26111
 26113 26119 26141 26153 26161 26171 26177 26183 26189 26203
 26209 26227 26237 26249 26251 26261 26263 26267 26293 26297
 26309 26317 26321 26339 26347 26357 26371 26387 26393 26399
 26407 26417 26423 26431 26437 26449 26459 26479 26489 26497
 26501 26513 26539 26557 26561 26573 26591 26597 26627 26633
 26641 26647 26669 26681 26683 26687 26693 26699 26701 26711
 26713 26717 26723 26729 26731 26737 26759 26777 26783 26801
 26813 26821 26833 26839 26849 26861 26863 26879 26881 26891
 26893 26903 26921 26927 26947 26951 26953 26959 26981 26987
 26993 27011 27017 27031 27043 27059 27061 27067 27073 27077
 27091 27103 27107 27109 27127 27143 27179 27191 27197 27211
 27239 27241 27253 27259 27271 27277 27281 27283 27299 27329
 27337 27361 27367 27397 27407 27409 27427 27431 27437 27449
 27457 27479 27481 27487 27509 27527 27529 27539 27541 27551
 27581 27583 27611 27617 27631 27647 27653 27673 27689 27691
 27697 27701 27733 27737 27739 27743 27749 27751 27763 27767
 27773 27779 27791 27793 27799 27803 27809 27817 27823 27827
 27847 27851 27883 27893 27901 27917 27919 27941 27943 27947
 27953 27961 27967 27983 27997 28001 28019 28027 28031 28051
 28057 28069 28081 28087 28097 28099 28109 28111 28123 28151
 28163 28181 28183 28201 28211 28219 28229 28277 28279 28283
 28289 28297 28307 28309 28319 28349 28351 28387 28393 28403
 28409 28411 28429 28433 28439 28447 28463 28477 28493 28499
 28513 28517 28537 28541 28547 28549 28559 28571 28573 28579
 28591 28597 28603 28607 28619 28621 28627 28631 28643 28649
 28657 28661 28663 28669 28687 28697 28703 28711 28723 28729
 28751 28753 28759 28771 28789 28793 28807 28813 28817 28837
 28843 28859 28867 28871 28879 28901 28909 28921 28927 28933
 28949 28961 28979 29009 29017 29021 29023 29027 29033 29059
 29063 29077 29101 29123 29129 29131 29137 29147 29153 29167
 29173 29179 29191 29201 29207 29209 29221 29231 29243 29251
 29269 29287 29297 29303 29311 29327 29333 29339 29347 29363
 29383 29387 29389 29399 29401 29411 29423 29429 29437 29443
 29453 29473 29483 29501 29527 29531 29537 29567 29569 29573
 29581 29587 29599 29611 29629 29633 29641 29663 29669 29671
 29683 29717 29723 29741 29753 29759 29761 29789 29803 29819
 29833 29837 29851 29863 29867 29873 29879 29881 29917 29921
 29927 29947 29959 29983 29989 30011 30013 30029 30047 30059
 30071 30089 30091 30097 30103 30109 30113 30119 30133 30137
 30139 30161 30169 30181 30187 30197 30203 30211 30223 30241
 30253 30259 30269 30271 30293 30307 30313 30319 30323 30341
 30347 30367 30389 30391 30403 30427 30431 30449 30467 30469
 30491 30493 30497 30509 30517 30529 30539 30553 30557 30559
 30577 30593 30631 30637 30643 30649 30661 30671 30677 30689
 30697 30703 30707 30713 30727 30757 30763 30773 30781 30803
 30809 30817 30829 30839 30841 30851 30853 30859 30869 30871
 30881 30893 30911 30931 30937 30941 30949 30971 30977 30983
 31013 31019 31033 31039 31051 31063 31069 31079 31081 31091
 31121 31123 31139 31147 31151 31153 31159 31177 31181 31183
 31189 31193 31219 31223 31231 31237 31247 31249 31253 31259
 31267 31271 31277 31307 31319 31321 31327 31333 31337 31357
 31379 31387 31391 31393 31397 31469 31477 31481 31489 31511
 31513 31517 31531 31541 31543 31547 31567 31573 31583 31601
 31607 31627 31643 31649 31657 31663 31667 31687 31699 31721
 31723 31727 31729 31741 31751 31769 31771 31793 31799 31817
 31847 31849 31859 31873 31883 31891 31907 31957 31963 31973
 31981 31991 32003 32009 32027 32029 32051 32057 32059 32063
 32069 32077 32083 32089 32099 32117 32119 32141 32143 32159
 32173 32183 32189 32191 32203 32213 32233 32237 32251 32257
 32261 32297 32299 32303 32309 32321 32323 32327 32341 32353
 32359 32363 32369 32371 32377 32381 32401 32411 32413 32423
 32429 32441 32443 32467 32479 32491 32497 32503 32507 32531
 32533 32537 32561 32563 32569 32573 32579 32587 32603 32609
 32611 32621 32633 32647 32653 32687 32693 32707 32713 32717
 32719 32749 32771 32779 32783 32789 32797 32801 32803 32831
 32833 32839 32843 32869 32887 32909 32911 32917 32933 32939
 32941 32957 32969 32971 32983 32987 32993 32999 33013 33023
 33029 33037 33049 33053 33071 33073 33083 33091 33107 33113
 33119 33149 33151 33161 33179 33181 33191 33199 33203 33211
 33223 33247 33287 33289 33301 33311 33317 33329 33331 33343
 33347 33349 33353 33359 33377 33391 33403 33409 33413 33427
 33457 33461 33469 33479 33487 33493 33503 33521 33529 33533
 33547 33563 33569 33577 33581 33587 33589 33599 33601 33613
 33617 33619 33623 33629 33637 33641 33647 33679 33703 33713
 33721 33739 33749 33751 33757 33767 33769 33773 33791 33797
 33809 33811 33827 33829 33851 33857 33863 33871 33889 33893
 33911 33923 33931 33937 33941 33961 33967 33997 34019 34031
 34033 34039 34057 34061 34123 34127 34129 34141 34147 34157
 34159 34171 34183 34211 34213 34217 34231 34253 34259 34261
 34267 34273 34283 34297 34301 34303 34313 34319 34327 34337
 34351 34361 34367 34369 34381 34403 34421 34429 34439 34457
 34469 34471 34483 34487 34499 34501 34511 34513 34519 34537
 34543 34549 34583 34589 34591 34603 34607 34613 34631 34649
 34651 34667 34673 34679 34687 34693 34703 34721 34729 34739
 34747 34757 34759 34763 34781 34807 34819 34841 34843 34847
 34849 34871 34877 34883 34897 34913 34919 34939 34949 34961
 34963 34981 35023 35027 35051 35053 35059 35069 35081 35083
 35089 35099 35107 35111 35117 35129 35141 35149 35153 35159
 35171 35201 35221 35227 35251 35257 35267 35279 35281 35291
 35311 35317 35323 35327 35339 35353 35363 35381 35393 35401
 35407 35419 35423 35437 35447 35449 35461 35491 35507 35509
 35521 35527 35531 35533 35537 35543 35569 35573 35591 35593
 35597 35603 35617 35671 35677 35729 35731 35747 35753 35759
 35771 35797 35801 35803 35809 35831 35837 35839 35851 35863
 35869 35879 35897 35899 35911 35923 35933 35951 35963 35969
 35977 35983 35993 35999 36007 36011 36013 36017 36037 36061
 36067 36073 36083 36097 36107 36109 36131 36137 36151 36161
 36187 36191 36209 36217 36229 36241 36251 36263 36269 36277
 36293 36299 36307 36313 36319 36341 36343 36353 36373 36383
 36389 36433 36451 36457 36467 36469 36473 36479 36493 36497
 36523 36527 36529 36541 36551 36559 36563 36571 36583 36587
 36599 36607 36629 36637 36643 36653 36671 36677 36683 36691
 36697 36709 36713 36721 36739 36749 36761 36767 36779 36781
 36787 36791 36793 36809 36821 36833 36847 36857 36871 36877
 36887 36899 36901 36913 36919 36923 36929 36931 36943 36947
 36973 36979 36997 37003 37013 37019 37021 37039 37049 37057
 37061 37087 37097 37117 37123 37139 37159 37171 37181 37189
 37199 37201 37217 37223 37243 37253 37273 37277 37307 37309
 37313 37321 37337 37339 37357 37361 37363 37369 37379 37397
 37409 37423 37441 37447 37463 37483 37489 37493 37501 37507
 37511 37517 37529 37537 37547 37549 37561 37567 37571 37573
 37579 37589 37591 37607 37619 37633 37643 37649 37657 37663
 37691 37693 37699 37717 37747 37781 37783 37799 37811 37813
 37831 37847 37853 37861 37871 37879 37889 37897 37907 37951
 37957 37963 37967 37987 37991 37993 37997 38011 38039 38047
 38053 38069 38083 38113 38119 38149 38153 38167 38177 38183
 38189 38197 38201 38219 38231 38237 38239 38261 38273 38281
 38287 38299 38303 38317 38321 38327 38329 38333 38351 38371
 38377 38393 38431 38447 38449 38453 38459 38461 38501 38543
 38557 38561 38567 38569 38593 38603 38609 38611 38629 38639
 38651 38653 38669 38671 38677 38693 38699 38707 38711 38713
 38723 38729 38737 38747 38749 38767 38783 38791 38803 38821
 38833 38839 38851 38861 38867 38873 38891 38903 38917 38921
 38923 38933 38953 38959 38971 38977 38993 39019 39023 39041
 39043 39047 39079 39089 39097 39103 39107 39113 39119 39133
 39139 39157 39161 39163 39181 39191 39199 39209 39217 39227
 39229 39233 39239 39241 39251 39293 39301 39313 39317 39323
 39341 39343 39359 39367 39371 39373 39383 39397 39409 39419
 39439 39443 39451 39461 39499 39503 39509 39511 39521 39541
 39551 39563 39569 39581 39607 39619 39623 39631 39659 39667
 39671 39679 39703 39709 39719 39727 39733 39749 39761 39769
 39779 39791 39799 39821 39827 39829 39839 39841 39847 39857
 39863 39869 39877 39883 39887 39901 39929 39937 39953 39971
 39979 39983 39989 40009 40013 40031 40037 40039 40063 40087
 40093 40099 40111 40123 40127 40129 40151 40153 40163 40169
 40177 40189 40193 40213 40231 40237 40241 40253 40277 40283
 40289 40343 40351 40357 40361 40387 40423 40427 40429 40433
 40459 40471 40483 40487 40493 40499 40507 40519 40529 40531
 40543 40559 40577 40583 40591 40597 40609 40627 40637 40639
 40693 40697 40699 40709 40739 40751 40759 40763 40771 40787
 40801 40813 40819 40823 40829 40841 40847 40849 40853 40867
 40879 40883 40897 40903 40927 40933 40939 40949 40961 40973
 40993 41011 41017 41023 41039 41047 41051 41057 41077 41081
 41113 41117 41131 41141 41143 41149 41161 41177 41179 41183
 41189 41201 41203 41213 41221 41227 41231 41233 41243 41257
 41263 41269 41281 41299 41333 41341 41351 41357 41381 41387
 41389 41399 41411 41413 41443 41453 41467 41479 41491 41507
 41513 41519 41521 41539 41543 41549 41579 41593 41597 41603
 41609 41611 41617 41621 41627 41641 41647 41651 41659 41669
 41681 41687 41719 41729 41737 41759 41761 41771 41777 41801
 41809 41813 41843 41849 41851 41863 41879 41887 41893 41897
 41903 41911 41927 41941 41947 41953 41957 41959 41969 41981
 41983 41999 42013 42017 42019 42023 42043 42061 42071 42073
 42083 42089 42101 42131 42139 42157 42169 42179 42181 42187
 42193 42197 42209 42221 42223 42227 42239 42257 42281 42283
 42293 42299 42307 42323 42331 42337 42349 42359 42373 42379
 42391 42397 42403 42407 42409 42433 42437 42443 42451 42457
 42461 42463 42467 42473 42487 42491 42499 42509 42533 42557
 42569 42571 42577 42589 42611 42641 42643 42649 42667 42677
 42683 42689 42697 42701 42703 42709 42719 42727 42737 42743
 42751 42767 42773 42787 42793 42797 42821 42829 42839 42841
 42853 42859 42863 42899 42901 42923 42929 42937 42943 42953
 42961 42967 42979 42989 43003 43013 43019 43037 43049 43051
 43063 43067 43093 43103 43117 43133 43151 43159 43177 43189
 43201 43207 43223 43237 43261 43271 43283 43291 43313 43319
 43321 43331 43391 43397 43399 43403 43411 43427 43441 43451
 43457 43481 43487 43499 43517 43541 43543 43573 43577 43579
 43591 43597 43607 43609 43613 43627 43633 43649 43651 43661
 43669 43691 43711 43717 43721 43753 43759 43777 43781 43783
 43787 43789 43793 43801 43853 43867 43889 43891 43913 43933
 43943 43951 43961 43963 43969 43973 43987 43991 43997 44017
 44021 44027 44029 44041 44053 44059 44071 44087 44089 44101
 44111 44119 44123 44129 44131 44159 44171 44179 44189 44201
 44203 44207 44221 44249 44257 44263 44267 44269 44273 44279
 44281 44293 44351 44357 44371 44381 44383 44389 44417 44449
 44453 44483 44491 44497 44501 44507 44519 44531 44533 44537
 44543 44549 44563 44579 44587 44617 44621 44623 44633 44641
 44647 44651 44657 44683 44687 44699 44701 44711 44729 44741
 44753 44771 44773 44777 44789 44797 44809 44819 44839 44843
 44851 44867 44879 44887 44893 44909 44917 44927 44939 44953
 44959 44963 44971 44983 44987 45007 45013 45053 45061 45077
 45083 45119 45121 45127 45131 45137 45139 45161 45179 45181
 45191 45197 45233 45247 45259 45263 45281 45289 45293 45307
 45317 45319 45329 45337 45341 45343 45361 45377 45389 45403
 45413 45427 45433 45439 45481 45491 45497 45503 45523 45533
 45541 45553 45557 45569 45587 45589 45599 45613 45631 45641
 45659 45667 45673 45677 45691 45697 45707 45737 45751 45757
 45763 45767 45779 45817 45821 45823 45827 45833 45841 45853
 45863 45869 45887 45893 45943 45949 45953 45959 45971 45979
 45989 46021 46027 46049 46051 46061 46073 46091 46093 46099
 46103 46133 46141 46147 46153 46171 46181 46183 46187 46199
 46219 46229 46237 46261 46271 46273 46279 46301 46307 46309
 46327 46337 46349 46351 46381 46399 46411 46439 46441 46447
 46451 46457 46471 46477 46489 46499 46507 46511 46523 46549
 46559 46567 46573 46589 46591 46601 46619 46633 46639 46643
 46649 46663 46679 46681 46687 46691 46703 46723 46727 46747
 46751 46757 46769 46771 46807 46811 46817 46819 46829 46831
 46853 46861 46867 46877 46889 46901 46919 46933 46957 46993
 46997 47017 47041 47051 47057 47059 47087 47093 47111 47119
 47123 47129 47137 47143 47147 47149 47161 47189 47207 47221
 47237 47251 47269 47279 47287 47293 47297 47303 47309 47317
 47339 47351 47353 47363 47381 47387 47389 47407 47417 47419
 47431 47441 47459 47491 47497 47501 47507 47513 47521 47527
 47533 47543 47563 47569 47581 47591 47599 47609 47623 47629
 47639 47653 47657 47659 47681 47699 47701 47711 47713 47717
 47737 47741 47743 47777 47779 47791 47797 47807 47809 47819
 47837 47843 47857 47869 47881 47903 47911 47917 47933 47939
 47947 47951 47963 47969 47977 47981 48017 48023 48029 48049
 48073 48079 48091 48109 48119 48121 48131 48157 48163 48179
 48187 48193 48197 48221 48239 48247 48259 48271 48281 48299
 48311 48313 48337 48341 48353 48371 48383 48397 48407 48409
 48413 48437 48449 48463 48473 48479 48481 48487 48491 48497
 48523 48527 48533 48539 48541 48563 48571 48589 48593 48611
 48619 48623 48647 48649 48661 48673 48677 48679 48731 48733
 48751 48757 48761 48767 48779 48781 48787 48799 48809 48817
 48821 48823 48847 48857 48859 48869 48871 48883 48889 48907
 48947 48953 48973 48989 48991 49003 49009 49019 49031 49033
 49037 49043 49057 49069 49081 49103 49109 49117 49121 49123
 49139 49157 49169 49171 49177 49193 49199 49201 49207 49211
 49223 49253 49261 49277 49279 49297 49307 49331 49333 49339
 49363 49367 49369 49391 49393 49409 49411 49417 49429 49433
 49451 49459 49463 49477 49481 49499 49523 49529 49531 49537
 49547 49549 49559 49597 49603 49613 49627 49633 49639 49663
 49667 49669 49681 49697 49711 49727 49739 49741 49747 49757
 49783 49787 49789 49801 49807 49811 49823 49831 49843 49853
 49871 49877 49891 49919 49921 49927 49937 49939 49943 49957
 49991 49993 49999 50021 50023 50033 50047 50051 50053 50069
 50077 50087 50093 50101 50111 50119 50123 50129 50131 50147
 50153 50159 50177 50207 50221 50227 50231 50261 50263 50273
 50287 50291 50311 50321 50329 50333 50341 50359 50363 50377
 50383 50387 50411 50417 50423 50441 50459 50461 50497 50503
 50513 50527 50539 50543 50549 50551 50581 50587 50591 50593
 50599 50627 50647 50651 50671 50683 50707 50723 50741 50753
 50767 50773 50777 50789 50821 50833 50839 50849 50857 50867
 50873 50891 50893 50909 50923 50929 50951 50957 50969 50971
 50989 50993 51001 51031 51043 51047 51059 51061 51071 51109
 51131 51133 51137 51151 51157 51169 51193 51197 51199 51203
 51217 51229 51239 51241 51257 51263 51283 51287 51307 51329
 51341 51343 51347 51349 51361 51383 51407 51413 51419 51421
 51427 51431 51437 51439 51449 51461 51473 51479 51481 51487
 51503 51511 51517 51521 51539 51551 51563 51577 51581 51593
 51599 51607 51613 51631 51637 51647 51659 51673 51679 51683
 51691 51713 51719 51721 51749 51767 51769 51787 51797 51803
 51817 51827 51829 51839 51853 51859 51869 51871 51893 51899
 51907 51913 51929 51941 51949 51971 51973 51977 51991 52009
 52021 52027 52051 52057 52067 52069 52081 52103 52121 52127
 52147 52153 52163 52177 52181 52183 52189 52201 52223 52237
 52249 52253 52259 52267 52289 52291 52301 52313 52321 52361
 52363 52369 52379 52387 52391 52433 52453 52457 52489 52501
 52511 52517 52529 52541 52543 52553 52561 52567 52571 52579
 52583 52609 52627 52631 52639 52667 52673 52691 52697 52709
 52711 52721 52727 52733 52747 52757 52769 52783 52807 52813
 52817 52837 52859 52861 52879 52883 52889 52901 52903 52919
 52937 52951 52957 52963 52967 52973 52981 52999 53003 53017
 53047 53051 53069 53077 53087 53089 53093 53101 53113 53117
 53129 53147 53149 53161 53171 53173 53189 53197 53201 53231
 53233 53239 53267 53269 53279 53281 53299 53309 53323 53327
 53353 53359 53377 53381 53401 53407 53411 53419 53437 53441
 53453 53479 53503 53507 53527 53549 53551 53569 53591 53593
 53597 53609 53611 53617 53623 53629 53633 53639 53653 53657
 53681 53693 53699 53717 53719 53731 53759 53773 53777 53783
 53791 53813 53819 53831 53849 53857 53861 53881 53887 53891
 53897 53899 53917 53923 53927 53939 53951 53959 53987 53993
 54001 54011 54013 54037 54049 54059 54083 54091 54101 54121
 54133 54139 54151 54163 54167 54181 54193 54217 54251 54269
 54277 54287 54293 54311 54319 54323 54331 54347 54361 54367
 54371 54377 54401 54403 54409 54413 54419 54421 54437 54443
 54449 54469 54493 54497 54499 54503 54517 54521 54539 54541
 54547 54559 54563 54577 54581 54583 54601 54617 54623 54629
 54631 54647 54667 54673 54679 54709 54713 54721 54727 54751
 54767 54773 54779 54787 54799 54829 54833 54851 54869 54877
 54881 54907 54917 54919 54941 54949 54959 54973 54979 54983
 55001 55009 55021 55049 55051 55057 55061 55073 55079 55103
 55109 55117 55127 55147 55163 55171 55201 55207 55213 55217
 55219 55229 55243 55249 55259 55291 55313 55331 55333 55337
 55339 55343 55351 55373 55381 55399 55411 55439 55441 55457
 55469 55487 55501 55511 55529 55541 55547 55579 55589 55603
 55609 55619 55621 55631 55633 55639 55661 55663 55667 55673
 55681 55691 55697 55711 55717 55721 55733 55763 55787 55793
 55799 55807 55813 55817 55819 55823 55829 55837 55843 55849
 55871 55889 55897 55901 55903 55921 55927 55931 55933 55949
 55967 55987 55997 56003 56009 56039 56041 56053 56081 56087
 56093 56099 56101 56113 56123 56131 56149 56167 56171 56179
 56197 56207 56209 56237 56239 56249 56263 56267 56269 56299
 56311 56333 56359 56369 56377 56383 56393 56401 56417 56431
 56437 56443 56453 56467 56473 56477 56479 56489 56501 56503
 56509 56519 56527 56531 56533 56543 56569 56591 56597 56599
 56611 56629 56633 56659 56663 56671 56681 56687 56701 56711
 56713 56731 56737 56747 56767 56773 56779 56783 56807 56809
 56813 56821 56827 56843 56857 56873 56891 56893 56897 56909
 56911 56921 56923 56929 56941 56951 56957 56963 56983 56989
 56993 56999 57037 57041 57047 57059 57073 57077 57089 57097
 57107 57119 57131 57139 57143 57149 57163 57173 57179 57191
 57193 57203 57221 57223 57241 57251 57259 57269 57271 57283
 57287 57301 57329 57331 57347 57349 57367 57373 57383 57389
 57397 57413 57427 57457 57467 57487 57493 57503 57527 57529
 57557 57559 57571 57587 57593 57601 57637 57641 57649 57653
 57667 57679 57689 57697 57709 57713 57719 57727 57731 57737
 57751 57773 57781 57787 57791 57793 57803 57809 57829 57839
 57847 57853 57859 57881 57899 57901 57917 57923 57943 57947
 57973 57977 57991 58013 58027 58031 58043 58049 58057 58061
 58067 58073 58099 58109 58111 58129 58147 58151 58153 58169
 58171 58189 58193 58199 58207 58211 58217 58229 58231 58237
 58243 58271 58309 58313 58321 58337 58363 58367 58369 58379
 58391 58393 58403 58411 58417 58427 58439 58441 58451 58453
 58477 58481 58511 58537 58543 58549 58567 58573 58579 58601
 58603 58613 58631 58657 58661 58679 58687 58693 58699 58711
 58727 58733 58741 58757 58763 58771 58787 58789 58831 58889
 58897 58901 58907 58909 58913 58921 58937 58943 58963 58967
 58979 58991 58997 59009 59011 59021 59023 59029 59051 59053
 59063 59069 59077 59083 59093 59107 59113 59119 59123 59141
 59149 59159 59167 59183 59197 59207 59209 59219 59221 59233
 59239 59243 59263 59273 59281 59333 59341 59351 59357 59359
 59369 59377 59387 59393 59399 59407 59417 59419 59441 59443
 59447 59453 59467 59471 59473 59497 59509 59513 59539 59557
 59561 59567 59581 59611 59617 59621 59627 59629 59651 59659
 59663 59669 59671 59693 59699 59707 59723 59729 59743 59747
 59753 59771 59779 59791 59797 59809 59833 59863 59879 59887
 59921 59929 59951 59957 59971 59981 59999 60013 60017 60029
 60037 60041 60077 60083 60089 60091 60101 60103 60107 60127
 60133 60139 60149 60161 60167 60169 60209 60217 60223 60251
 60257 60259 60271 60289 60293 60317 60331 60337 60343 60353
 60373 60383 60397 60413 60427 60443 60449 60457 60493 60497
 60509 60521 60527 60539 60589 60601 60607 60611 60617 60623
 60631 60637 60647 60649 60659 60661 60679 60689 60703 60719
 60727 60733 60737 60757 60761 60763 60773 60779 60793 60811
 60821 60859 60869 60887 60889 60899 60901 60913 60917 60919
 60923 60937 60943 60953 60961 61001 61007 61027 61031 61043
 61051 61057 61091 61099 61121 61129 61141 61151 61153 61169
 61211 61223 61231 61253 61261 61283 61291 61297 61331 61333
 61339 61343 61357 61363 61379 61381 61403 61409 61417 61441
 61463 61469 61471 61483 61487 61493 61507 61511 61519 61543
 61547 61553 61559 61561 61583 61603 61609 61613 61627 61631
 61637 61643 61651 61657 61667 61673 61681 61687 61703 61717
 61723 61729 61751 61757 61781 61813 61819 61837 61843 61861
 61871 61879 61909 61927 61933 61949 61961 61967 61979 61981
 61987 61991 62003 62011 62017 62039 62047 62053 62057 62071
 62081 62099 62119 62129 62131 62137 62141 62143 62171 62189
 62191 62201 62207 62213 62219 62233 62273 62297 62299 62303
 62311 62323 62327 62347 62351 62383 62401 62417 62423 62459
 62467 62473 62477 62483 62497 62501 62507 62533 62539 62549
 62563 62581 62591 62597 62603 62617 62627 62633 62639 62653
 62659 62683 62687 62701 62723 62731 62743 62753 62761 62773
 62791 62801 62819 62827 62851 62861 62869 62873 62897 62903
 62921 62927 62929 62939 62969 62971 62981 62983 62987 62989
 63029 63031 63059 63067 63073 63079 63097 63103 63113 63127
 63131 63149 63179 63197 63199 63211 63241 63247 63277 63281
 63299 63311 63313 63317 63331 63337 63347 63353 63361 63367
 63377 63389 63391 63397 63409 63419 63421 63439 63443 63463
 63467 63473 63487 63493 63499 63521 63527 63533 63541 63559
 63577 63587 63589 63599 63601 63607 63611 63617 63629 63647
 63649 63659 63667 63671 63689 63691 63697 63703 63709 63719
 63727 63737 63743 63761 63773 63781 63793 63799 63803 63809
 63823 63839 63841 63853 63857 63863 63901 63907 63913 63929
 63949 63977 63997 64007 64013 64019 64033 64037 64063 64067
 64081 64091 64109 64123 64151 64153 64157 64171 64187 64189
 64217 64223 64231 64237 64271 64279 64283 64301 64303 64319
 64327 64333 64373 64381 64399 64403 64433 64439 64451 64453
 64483 64489 64499 64513 64553 64567 64577 64579 64591 64601
 64609 64613 64621 64627 64633 64661 64663 64667 64679 64693
 64709 64717 64747 64763 64781 64783 64793 64811 64817 64849
 64853 64871 64877 64879 64891 64901 64919 64921 64927 64937
 64951 64969 64997 65003 65011 65027 65029 65033 65053 65063
 65071 65089 65099 65101 65111 65119 65123 65129 65141 65147
 65167 65171 65173 65179 65183 65203 65213 65239 65257 65267
 65269 65287 65293 65309 65323 65327 65353 65357 65371 65381
 65393 65407 65413 65419 65423 65437 65447 65449 65479 65497
 65519 65521 65537 65539 65543 65551 65557 65563 65579 65581
 65587 65599 65609 65617 65629 65633 65647 65651 65657 65677
 65687 65699 65701 65707 65713 65717 65719 65729 65731 65761
 65777 65789 65809 65827 65831 65837 65839 65843 65851 65867
 65881 65899 65921 65927 65929 65951 65957 65963 65981 65983
 65993 66029 66037 66041 66047 66067 66071 66083 66089 66103
 66107 66109 66137 66161 66169 66173 66179 66191 66221 66239
 66271 66293 66301 66337 66343 66347 66359 66361 66373 66377
 66383 66403 66413 66431 66449 66457 66463 66467 66491 66499
 66509 66523 66529 66533 66541 66553 66569 66571 66587 66593
 66601 66617 66629 66643 66653 66683 66697 66701 66713 66721
 66733 66739 66749 66751 66763 66791 66797 66809 66821 66841
 66851 66853 66863 66877 66883 66889 66919 66923 66931 66943
 66947 66949 66959 66973 66977 67003 67021 67033 67043 67049
 67057 67061 67073 67079 67103 67121 67129 67139 67141 67153
 67157 67169 67181 67187 67189 67211 67213 67217 67219 67231
 67247 67261 67271 67273 67289 67307 67339 67343 67349 67369
 67391 67399 67409 67411 67421 67427 67429 67433 67447 67453
 67477 67481 67489 67493 67499 67511 67523 67531 67537 67547
 67559 67567 67577 67579 67589 67601 67607 67619 67631 67651
 67679 67699 67709 67723 67733 67741 67751 67757 67759 67763
 67777 67783 67789 67801 67807 67819 67829 67843 67853 67867
 67883 67891 67901 67927 67931 67933 67939 67943 67957 67961
 67967 67979 67987 67993 68023 68041 68053 68059 68071 68087
 68099 68111 68113 68141 68147 68161 68171 68207 68209 68213
 68219 68227 68239 68261 68279 68281 68311 68329 68351 68371
 68389 68399 68437 68443 68447 68449 68473 68477 68483 68489
 68491 68501 68507 68521 68531 68539 68543 68567 68581 68597
 68611 68633 68639 68659 68669 68683 68687 68699 68711 68713
 68729 68737 68743 68749 68767 68771 68777 68791 68813 68819
 68821 68863 68879 68881 68891 68897 68899 68903 68909 68917
 68927 68947 68963 68993 69001 69011 69019 69029 69031 69061
 69067 69073 69109 69119 69127 69143 69149 69151 69163 69191
 69193 69197 69203 69221 69233 69239 69247 69257 69259 69263
 69313 69317 69337 69341 69371 69379 69383 69389 69401 69403
 69427 69431 69439 69457 69463 69467 69473 69481 69491 69493
 69497 69499 69539 69557 69593 69623 69653 69661 69677 69691
 69697 69709 69737 69739 69761 69763 69767 69779 69809 69821
 69827 69829 69833 69847 69857 69859 69877 69899 69911 69929
 69931 69941 69959 69991 69997 70001 70003 70009 70019 70039
 70051 70061 70067 70079 70099 70111 70117 70121 70123 70139
 70141 70157 70163 70177 70181 70183 70199 70201 70207 70223
 70229 70237 70241 70249 70271 70289 70297 70309 70313 70321
 70327 70351 70373 70379 70381 70393 70423 70429 70439 70451
 70457 70459 70481 70487 70489 70501 70507 70529 70537 70549
 70571 70573 70583 70589 70607 70619 70621 70627 70639 70657
 70663 70667 70687 70709 70717 70729 70753 70769 70783 70793
 70823 70841 70843 70849 70853 70867 70877 70879 70891 70901
 70913 70919 70921 70937 70949 70951 70957 70969 70979 70981
 70991 70997 70999 71011 71023 71039 71059 71069 71081 71089
 71119 71129 71143 71147 71153 71161 71167 71171 71191 71209
 71233 71237 71249 71257 71261 71263 71287 71293 71317 71327
 71329 71333 71339 71341 71347 71353 71359 71363 71387 71389
 71399 71411 71413 71419 71429 71437 71443 71453 71471 71473
 71479 71483 71503 71527 71537 71549 71551 71563 71569 71593
 71597 71633 71647 71663 71671 71693 71699 71707 71711 71713
 71719 71741 71761 71777 71789 71807 71809 71821 71837 71843
 71849 71861 71867 71879 71881 71887 71899 71909 71917 71933
 71941 71947 71963 71971 71983 71987 71993 71999 72019 72031
 72043 72047 72053 72073 72077 72089 72091 72101 72103 72109
 72139 72161 72167 72169 72173 72211 72221 72223 72227 72229
 72251 72253 72269 72271 72277 72287 72307 72313 72337 72341
 72353 72367 72379 72383 72421 72431 72461 72467 72469 72481
 72493 72497 72503 72533 72547 72551 72559 72577 72613 72617
 72623 72643 72647 72649 72661 72671 72673 72679 72689 72701
 72707 72719 72727 72733 72739 72763 72767 72797 72817 72823
 72859 72869 72871 72883 72889 72893 72901 72907 72911 72923
 72931 72937 72949 72953 72959 72973 72977 72997 73009 73013
 73019 73037 73039 73043 73061 73063 73079 73091 73121 73127
 73133 73141 73181 73189 73237 73243 73259 73277 73291 73303
 73309 73327 73331 73351 73361 73363 73369 73379 73387 73417
 73421 73433 73453 73459 73471 73477 73483 73517 73523 73529
 73547 73553 73561 73571 73583 73589 73597 73607 73609 73613
 73637 73643 73651 73673 73679 73681 73693 73699 73709 73721
 73727 73751 73757 73771 73783 73819 73823 73847 73849 73859
 73867 73877 73883 73897 73907 73939 73943 73951 73961 73973
 73999 74017 74021 74027 74047 74051 74071 74077 74093 74099
 74101 74131 74143 74149 74159 74161 74167 74177 74189 74197
 74201 74203 74209 74219 74231 74257 74279 74287 74293 74297
 74311 74317 74323 74353 74357 74363 74377 74381 74383 74411
 74413 74419 74441 74449 74453 74471 74489 74507 74509 74521
 74527 74531 74551 74561 74567 74573 74587 74597 74609 74611
 74623 74653 74687 74699 74707 74713 74717 74719 74729 74731
 74747 74759 74761 74771 74779 74797 74821 74827 74831 74843
 74857 74861 74869 74873 74887 74891 74897 74903 74923 74929
 74933 74941 74959 75011 75013 75017 75029 75037 75041 75079
 75083 75109 75133 75149 75161 75167 75169 75181 75193 75209
 75211 75217 75223 75227 75239 75253 75269 75277 75289 75307
 75323 75329 75337 75347 75353 75367 75377 75389 75391 75401
 75403 75407 75431 75437 75479 75503 75511 75521 75527 75533
 75539 75541 75553 75557 75571 75577 75583 75611 75617 75619
 75629 75641 75653 75659 75679 75683 75689 75703 75707 75709
 75721 75731 75743 75767 75773 75781 75787 75793 75797 75821
 75833 75853 75869 75883 75913 75931 75937 75941 75967 75979
 75983 75989 75991 75997 76001 76003 76031 76039 76079 76081
 76091 76099 76103 76123 76129 76147 76157 76159 76163 76207
 76213 76231 76243 76249 76253 76259 76261 76283 76289 76303
 76333 76343 76367 76369 76379 76387 76403 76421 76423 76441
 76463 76471 76481 76487 76493 76507 76511 76519 76537 76541
 76543 76561 76579 76597 76603 76607 76631 76649 76651 76667
 76673 76679 76697 76717 76733 76753 76757 76771 76777 76781
 76801 76819 76829 76831 76837 76847 76871 76873 76883 76907
 76913 76919 76943 76949 76961 76963 76991 77003 77017 77023
 77029 77041 77047 77069 77081 77093 77101 77137 77141 77153
 77167 77171 77191 77201 77213 77237 77239 77243 77249 77261
 77263 77267 77269 77279 77291 77317 77323 77339 77347 77351
 77359 77369 77377 77383 77417 77419 77431 77447 77471 77477
 77479 77489 77491 77509 77513 77521 77527 77543 77549 77551
 77557 77563 77569 77573 77587 77591 77611 77617 77621 77641
 77647 77659 77681 77687 77689 77699 77711 77713 77719 77723
 77731 77743 77747 77761 77773 77783 77797 77801 77813 77839
 77849 77863 77867 77893 77899 77929 77933 77951 77969 77977
 77983 77999 78007 78017 78031 78041 78049 78059 78079 78101
 78121 78137 78139 78157 78163 78167 78173 78179 78191 78193
 78203 78229 78233 78241 78259 78277 78283 78301 78307 78311
 78317 78341 78347 78367 78401 78427 78437 78439 78467 78479
 78487 78497 78509 78511 78517 78539 78541 78553 78569 78571
 78577 78583 78593 78607 78623 78643 78649 78653 78691 78697
 78707 78713 78721 78737 78779 78781 78787 78791 78797 78803
 78809 78823 78839 78853 78857 78877 78887 78889 78893 78901
 78919 78929 78941 78977 78979 78989 79031 79039 79043 79063
 79087 79103 79111 79133 79139 79147 79151 79153 79159 79181
 79187 79193 79201 79229 79231 79241 79259 79273 79279 79283
 79301 79309 79319 79333 79337 79349 79357 79367 79379 79393
 79397 79399 79411 79423 79427 79433 79451 79481 79493 79531
 79537 79549 79559 79561 79579 79589 79601 79609 79613 79621
 79627 79631 79633 79657 79669 79687 79691 79693 79697 79699
 79757 79769 79777 79801 79811 79813 79817 79823 79829 79841
 79843 79847 79861 79867 79873 79889 79901 79903 79907 79939
 79943 79967 79973 79979 79987 79997 79999 80021 80039 80051
 80071 80077 80107 80111 80141 80147 80149 80153 80167 80173
 80177 80191 80207 80209 80221 80231 80233 80239 80251 80263
 80273 80279 80287 80309 80317 80329 80341 80347 80363 80369
 80387 80407 80429 80447 80449 80471 80473 80489 80491 80513
 80527 80537 80557 80567 80599 80603 80611 80621 80627 80629
 80651 80657 80669 80671 80677 80681 80683 80687 80701 80713
 80737 80747 80749 80761 80777 80779 80783 80789 80803 80809
 80819 80831 80833 80849 80863 80897 80909 80911 80917 80923
 80929 80933 80953 80963 80989 81001 81013 81017 81019 81023
 81031 81041 81043 81047 81049 81071 81077 81083 81097 81101
 81119 81131 81157 81163 81173 81181 81197 81199 81203 81223
 81233 81239 81281 81283 81293 81299 81307 81331 81343 81349
 81353 81359 81371 81373 81401 81409 81421 81439 81457 81463
 81509 81517 81527 81533 81547 81551 81553 81559 81563 81569
 81611 81619 81629 81637 81647 81649 81667 81671 81677 81689
 81701 81703 81707 81727 81737 81749 81761 81769 81773 81799
 81817 81839 81847 81853 81869 81883 81899 81901 81919 81929
 81931 81937 81943 81953 81967 81971 81973 82003 82007 82009
 82013 82021 82031 82037 82039 82051 82067 82073 82129 82139
 82141 82153 82163 82171 82183 82189 82193 82207 82217 82219
 82223 82231 82237 82241 82261 82267 82279 82301 82307 82339
 82349 82351 82361 82373 82387 82393 82421 82457 82463 82469
 82471 82483 82487 82493 82499 82507 82529 82531 82549 82559
 82561 82567 82571 82591 82601 82609 82613 82619 82633 82651
 82657 82699 82721 82723 82727 82729 82757 82759 82763 82781
 82787 82793 82799 82811 82813 82837 82847 82883 82889 82891
 82903 82913 82939 82963 82981 82997 83003 83009 83023 83047
 83059 83063 83071 83077 83089 83093 83101 83117 83137 83177
 83203 83207 83219 83221 83227 83231 83233 83243 83257 83267
 83269 83273 83299 83311 83339 83341 83357 83383 83389 83399
 83401 83407 83417 83423 83431 83437 83443 83449 83459 83471
 83477 83497 83537 83557 83561 83563 83579 83591 83597 83609
 83617 83621 83639 83641 83653 83663 83689 83701 83717 83719
 83737 83761 83773 83777 83791 83813 83833 83843 83857 83869
 83873 83891 83903 83911 83921 83933 83939 83969 83983 83987
 84011 84017 84047 84053 84059 84061 84067 84089 84121 84127
 84131 84137 84143 84163 84179 84181 84191 84199 84211 84221
 84223 84229 84239 84247 84263 84299 84307 84313 84317 84319
 84347 84349 84377 84389 84391 84401 84407 84421 84431 84437
 84443 84449 84457 84463 84467 84481 84499 84503 84509 84521
 84523 84533 84551 84559 84589 84629 84631 84649 84653 84659
 84673 84691 84697 84701 84713 84719 84731 84737 84751 84761
 84787 84793 84809 84811 84827 84857 84859 84869 84871 84913
 84919 84947 84961 84967 84977 84979 84991 85009 85021 85027
 85037 85049 85061 85081 85087 85091 85093 85103 85109 85121
 85133 85147 85159 85193 85199 85201 85213 85223 85229 85237
 85243 85247 85259 85297 85303 85313 85331 85333 85361 85363
 85369 85381 85411 85427 85429 85439 85447 85451 85453 85469
 85487 85513 85517 85523 85531 85549 85571 85577 85597 85601
 85607 85619 85621 85627 85639 85643 85661 85667 85669 85691
 85703 85711 85717 85733 85751 85781 85793 85817 85819 85829
 85831 85837 85843 85847 85853 85889 85903 85909 85931 85933
 85991 85999 86011 86017 86027 86029 86069 86077 86083 86111
 86113 86117 86131 86137 86143 86161 86171 86179 86183 86197
 86201 86209 86239 86243 86249 86257 86263 86269 86287 86291
 86293 86297 86311 86323 86341 86351 86353 86357 86369 86371
 86381 86389 86399 86413 86423 86441 86453 86461 86467 86477
 86491 86501 86509 86531 86533 86539 86561 86573 86579 86587
 86599 86627 86629 86677 86689 86693 86711 86719 86729 86743
 86753 86767 86771 86783 86813 86837 86843 86851 86857 86861
 86869 86923 86927 86929 86939 86951 86959 86969 86981 86993
 87011 87013 87037 87041 87049 87071 87083 87103 87107 87119
 87121 87133 87149 87151 87179 87181 87187 87211 87221 87223
 87251 87253 87257 87277 87281 87293 87299 87313 87317 87323
 87337 87359 87383 87403 87407 87421 87427 87433 87443 87473
 87481 87491 87509 87511 87517 87523 87539 87541 87547 87553
 87557 87559 87583 87587 87589 87613 87623 87629 87631 87641
 87643 87649 87671 87679 87683 87691 87697 87701 87719 87721
 87739 87743 87751 87767 87793 87797 87803 87811 87833 87853
 87869 87877 87881 87887 87911 87917 87931 87943 87959 87961
 87973 87977 87991 88001 88003 88007 88019 88037 88069 88079
 88093 88117 88129 88169 88177 88211 88223 88237 88241 88259
 88261 88289 88301 88321 88327 88337 88339 88379 88397 88411
 88423 88427 88463 88469 88471 88493 88499 88513 88523 88547
 88589 88591 88607 88609 88643 88651 88657 88661 88663 88667
 88681 88721 88729 88741 88747 88771 88789 88793 88799 88801
 88807 88811 88813 88817 88819 88843 88853 88861 88867 88873
 88883 88897 88903 88919 88937 88951 88969 88993 88997 89003
 89009 89017 89021 89041 89051 89057 89069 89071 89083 89087
 89101 89107 89113 89119 89123 89137 89153 89189 89203 89209
 89213 89227 89231 89237 89261 89269 89273 89293 89303 89317
 89329 89363 89371 89381 89387 89393 89399 89413 89417 89431
 89443 89449 89459 89477 89491 89501 89513 89519 89521 89527
 89533 89561 89563 89567 89591 89597 89599 89603 89611 89627
 89633 89653 89657 89659 89669 89671 89681 89689 89753 89759
 89767 89779 89783 89797 89809 89819 89821 89833 89839 89849
 89867 89891 89897 89899 89909 89917 89923 89939 89959 89963
 89977 89983 89989 90001 90007 90011 90017 90019 90023 90031
 90053 90059 90067 90071 90073 90089 90107 90121 90127 90149
 90163 90173 90187 90191 90197 90199 90203 90217 90227 90239
 90247 90263 90271 90281 90289 90313 90353 90359 90371 90373
 90379 90397 90401 90403 90407 90437 90439 90469 90473 90481
 90499 90511 90523 90527 90529 90533 90547 90583 90599 90617
 90619 90631 90641 90647 90659 90677 90679 90697 90703 90709
 90731 90749 90787 90793 90803 90821 90823 90833 90841 90847
 90863 90887 90901 90907 90911 90917 90931 90947 90971 90977
 90989 90997 91009 91019 91033 91079 91081 91097 91099 91121
 91127 91129 91139 91141 91151 91153 91159 91163 91183 91193
 91199 91229 91237 91243 91249 91253 91283 91291 91297 91303
 91309 91331 91367 91369 91373 91381 91387 91393 91397 91411
 91423 91433 91453 91457 91459 91463 91493 91499 91513 91529
 91541 91571 91573 91577 91583 91591 91621 91631 91639 91673
 91691 91703 91711 91733 91753 91757 91771 91781 91801 91807
 91811 91813 91823 91837 91841 91867 91873 91909 91921 91939
 91943 91951 91957 91961 91967 91969 91997 92003 92009 92033
 92041 92051 92077 92083 92107 92111 92119 92143 92153 92173
 92177 92179 92189 92203 92219 92221 92227 92233 92237 92243
 92251 92269 92297 92311 92317 92333 92347 92353 92357 92363
 92369 92377 92381 92383 92387 92399 92401 92413 92419 92431
 92459 92461 92467 92479 92489 92503 92507 92551 92557 92567
 92569 92581 92593 92623 92627 92639 92641 92647 92657 92669
 92671 92681 92683 92693 92699 92707 92717 92723 92737 92753
 92761 92767 92779 92789 92791 92801 92809 92821 92831 92849
 92857 92861 92863 92867 92893 92899 92921 92927 92941 92951
 92957 92959 92987 92993 93001 93047 93053 93059 93077 93083
 93089 93097 93103 93113 93131 93133 93139 93151 93169 93179
 93187 93199 93229 93239 93241 93251 93253 93257 93263 93281
 93283 93287 93307 93319 93323 93329 93337 93371 93377 93383
 93407 93419 93427 93463 93479 93481 93487 93491 93493 93497
 93503 93523 93529 93553 93557 93559 93563 93581 93601 93607
 93629 93637 93683 93701 93703 93719 93739 93761 93763 93787
 93809 93811 93827 93851 93871 93887 93889 93893 93901 93911
 93913 93923 93937 93941 93949 93967 93971 93979 93983 93997
 94007 94009 94033 94049 94057 94063 94079 94099 94109 94111
 94117 94121 94151 94153 94169 94201 94207 94219 94229 94253
 94261 94273 94291 94307 94309 94321 94327 94331 94343 94349
 94351 94379 94397 94399 94421 94427 94433 94439 94441 94447
 94463 94477 94483 94513 94529 94531 94541 94543 94547 94559
 94561 94573 94583 94597 94603 94613 94621 94649 94651 94687
 94693 94709 94723 94727 94747 94771 94777 94781 94789 94793
 94811 94819 94823 94837 94841 94847 94849 94873 94889 94903
 94907 94933 94949 94951 94961 94993 94999 95003 95009 95021
 95027 95063 95071 95083 95087 95089 95093 95101 95107 95111
 95131 95143 95153 95177 95189 95191 95203 95213 95219 95231
 95233 95239 95257 95261 95267 95273 95279 95287 95311 95317
 95327 95339 95369 95383 95393 95401 95413 95419 95429 95441
 95443 95461 95467 95471 95479 95483 95507 95527 95531 95539
 95549 95561 95569 95581 95597 95603 95617 95621 95629 95633
 95651 95701 95707 95713 95717 95723 95731 95737 95747 95773
 95783 95789 95791 95801 95803 95813 95819 95857 95869 95873
 95881 95891 95911 95917 95923 95929 95947 95957 95959 95971
 95987 95989 96001 96013 96017 96043 96053 96059 96079 96097
 96137 96149 96157 96167 96179 96181 96199 96211 96221 96223
 96233 96259 96263 96269 96281 96289 96293 96323 96329 96331
 96337 96353 96377 96401 96419 96431 96443 96451 96457 96461
 96469 96479 96487 96493 96497 96517 96527 96553 96557 96581
 96587 96589 96601 96643 96661 96667 96671 96697 96703 96731
 96737 96739 96749 96757 96763 96769 96779 96787 96797 96799
 96821 96823 96827 96847 96851 96857 96893 96907 96911 96931
 96953 96959 96973 96979 96989 96997 97001 97003 97007 97021
 97039 97073 97081 97103 97117 97127 97151 97157 97159 97169
 97171 97177 97187 97213 97231 97241 97259 97283 97301 97303
 97327 97367 97369 97373 97379 97381 97387 97397 97423 97429
 97441 97453 97459 97463 97499 97501 97511 97523 97547 97549
 97553 97561 97571 97577 97579 97583 97607 97609 97613 97649
 97651 97673 97687 97711 97729 97771 97777 97787 97789 97813
 97829 97841 97843 97847 97849 97859 97861 97871 97879 97883
 97919 97927 97931 97943 97961 97967 97973 97987 98009 98011
 98017 98041 98047 98057 98081 98101 98123 98129 98143 98179
 98207 98213 98221 98227 98251 98257 98269 98297 98299 98317
 98321 98323 98327 98347 98369 98377 98387 98389 98407 98411
 98419 98429 98443 98453 98459 98467 98473 98479 98491 98507
 98519 98533 98543 98561 98563 98573 98597 98621 98627 98639
 98641 98663 98669 98689 98711 98713 98717 98729 98731 98737
 98773 98779 98801 98807 98809 98837 98849 98867 98869 98873
 98887 98893 98897 98899 98909 98911 98927 98929 98939 98947
 98953 98963 98981 98993 98999 99013 99017 99023 99041 99053
 99079 99083 99089 99103 99109 99119 99131 99133 99137 99139
 99149 99173 99181 99191 99223 99233 99241 99251 99257 99259
 99277 99289 99317 99347 99349 99367 99371 99377 99391 99397
 99401 99409 99431 99439 99469 99487 99497 99523 99527 99529
 99551 99559 99563 99571 99577 99581 99607 99611 99623 99643
 99661 99667 99679 99689 99707 99709 99713 99719 99721 99733
 99761 99767 99787 99793 99809 99817 99823 99829 99833 99839
 99859 99871 99877 99881 99901 99907 99923 99929 99961 99971
 99989 99991 100003 100019 100043 100049 100057 100069 100103 100109
 100129 100151 100153 100169 100183 100189 100193 100207 100213 100237
 100267 100271 100279 100291 100297 100313 100333 100343 100357 100361
 100363 100379 100391 100393 100403 100411 100417 100447 100459 100469
 100483 100493 100501 100511 100517 100519 100523 100537 100547 100549
 100559 100591 100609 100613 100621 100649 100669 100673 100693 100699
 100703 100733 100741 100747 100769 100787 100799 100801 100811 100823
 100829 100847 100853 100907 100913 100927 100931 100937 100943 100957
 100981 100987 100999 101009 101021 101027 101051 101063 101081 101089
 101107 101111 101113 101117 101119 101141 101149 101159 101161 101173
 101183 101197 101203 101207 101209 101221 101267 101273 101279 101281
 101287 101293 101323 101333 101341 101347 101359 101363 101377 101383
 101399 101411 101419 101429 101449 101467 101477 101483 101489 101501
 101503 101513 101527 101531 101533 101537 101561 101573 101581 101599
 101603 101611 101627 101641 101653 101663 101681 101693 101701 101719
 101723 101737 101741 101747 101749 101771 101789 101797 101807 101833
 101837 101839 101863 101869 101873 101879 101891 101917 101921 101929
 101939 101957 101963 101977 101987 101999 102001 102013 102019 102023
 102031 102043 102059 102061 102071 102077 102079 102101 102103 102107
 102121 102139 102149 102161 102181 102191 102197 102199 102203 102217
 102229 102233 102241 102251 102253 102259 102293 102299 102301 102317
 102329 102337 102359 102367 102397 102407 102409 102433 102437 102451
 102461 102481 102497 102499 102503 102523 102533 102539 102547 102551
 102559 102563 102587 102593 102607 102611 102643 102647 102653 102667
 102673 102677 102679 102701 102761 102763 102769 102793 102797 102811
 102829 102841 102859 102871 102877 102881 102911 102913 102929 102931
 102953 102967 102983 103001 103007 103043 103049 103067 103069 103079
 103087 103091 103093 103099 103123 103141 103171 103177 103183 103217
 103231 103237 103289 103291 103307 103319 103333 103349 103357 103387
 103391 103393 103399 103409 103421 103423 103451 103457 103471 103483
 103511 103529 103549 103553 103561 103567 103573 103577 103583 103591
 103613 103619 103643 103651 103657 103669 103681 103687 103699 103703
 103723 103769 103787 103801 103811 103813 103837 103841 103843 103867
 103889 103903 103913 103919 103951 103963 103967 103969 103979 103981
 103991 103993 103997 104003 104009 104021 104033 104047 104053 104059
 104087 104089 104107 104113 104119 104123 104147 104149 104161 104173
 104179 104183 104207 104231 104233 104239 104243 104281 104287 104297
 104309 104311 104323 104327 104347 104369 104381 104383 104393 104399
 104417 104459 104471 104473 104479 104491 104513 104527 104537 104543
 104549 104551 104561 104579 104593 104597 104623 104639 104651 104659
 104677 104681 104683 104693 104701 104707 104711 104717 104723 104729

(Detta är alla primtal mellan 2 och 104729.)

==Liknande lista på olika språkversioner av Wikipedia==
*[[w:bg:Списък на първите 1000 прости числа]]
*[[:ca:Matemàtiques (nivell ESO)/Llista de nombres primers de l'1 al 100000]]
*[[w:cs:Seznam prvočísel]]
*[[w:cy:Rhestr rhifau cysefin]]
*[[w:en:List of prime numbers]]
*[[w:fr:Liste de nombres premiers]]
*[[w:hu:Prímszámok listája]]
*[[w:ru:Список простых чисел]]
*[[w:simple:List of prime numbers]]
*[[w:sk:Zoznam prvočísel]]
*[[w:sr:Списак простих бројева]]
*[[w:th:รายชื่อจำนวนเฉพาะ]]
*[[w:uk:Список простих чисел]]
*[[w:uz:Tub sonlar roʻyhati]]
*[[w:vi:Bảng số nguyên tố]]

[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>jx9igxxpi2phkill8fkwsojvuj5cxbg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Lista över primfaktorer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5953</id>
    <revision>
      <id>48999</id>
      <parentid>48590</parentid>
      <timestamp>2019-08-23T22:09:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>188.148.177.23</ip>
      </contributor>
      <origin>48999</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55955" sha1="hfjf1fduzgw3awvlcedj2gjbstrw1ig" xml:space="preserve">Denna tabell innehåller primfaktorerna till talen 1–1140.


'''Notera:''' Den additiva funktionen ''a''&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;(''n'') = summan av primfaktorerna till ''n''. ''n'' är ett primtal om faktorn står i '''fetstil'''.&lt;br&gt;Eftersom talet 1 saknar primfaktorer, är ''a''&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;(1) en &quot;tom summa&quot;, och alltså 0.

{| class=wikitable
!n
!Prim-&lt;br /&gt;faktorer
!a&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;(n)
|rowspan=&quot;335&quot;|&amp;nbsp;
!n
!Prim-&lt;br /&gt;faktorer
!a&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;(n)
|rowspan=&quot;335&quot;|&amp;nbsp;
!n
!Prim-&lt;br /&gt;faktorer
!a&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;(n)
|rowspan=&quot;335&quot;|&amp;nbsp;
!n
!Prim-&lt;br /&gt;faktorer
!a&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt; (n)
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|1
|&lt;nowiki&gt;-&lt;/nowiki&gt;
|0
|align=&quot;right&quot;|335
|5&amp;sdot;67
|72
|align=&quot;right&quot;|669
|3&amp;sdot;223
|226
|align=&quot;right&quot;|1003
|17&amp;sdot;59
|76
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|2
|'''2'''
|2
|align=&quot;right&quot;|336
|
2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;7
|18
|align=&quot;right&quot;|670
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;67
|74
|align=&quot;right&quot;|1004
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;251
|255
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|3
|'''3'''
|3
|align=&quot;right&quot;|337
|'''337'''
|337
|align=&quot;right&quot;|671
|11&amp;sdot;61
|72
|align=&quot;right&quot;|1005
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;67
|75
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|4
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|4
|align=&quot;right&quot;|338
|2&amp;sdot;13&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|28
|align=&quot;right&quot;|672
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;7
|20
|align=&quot;right&quot;|1006
|2&amp;sdot;503
|505
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|5
|'''5'''
|5
|align=&quot;right&quot;|339
|3&amp;sdot;113
|116
|align=&quot;right&quot;|673
|'''673'''
|673
|align=&quot;right&quot;|1007
|19&amp;sdot;53
|72
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|6
|2&amp;sdot;3
|5
|align=&quot;right&quot;|340
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;17
|26
|align=&quot;right&quot;|674
|2&amp;sdot;337
|339
|align=&quot;right&quot;|1008
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|21
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|7
|'''7'''
|7
|align=&quot;right&quot;|341
|11&amp;sdot;31
|42
|align=&quot;right&quot;|675
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|19
|align=&quot;right&quot;|1009
|'''1009'''
|1009
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|8
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|6
|align=&quot;right&quot;|342
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|27
|align=&quot;right&quot;|676
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|30
|align=&quot;right&quot;|1010
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;101
|108
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|9
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|6
|align=&quot;right&quot;|343
|7&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|21
|align=&quot;right&quot;|677
|'''677'''
|677
|align=&quot;right&quot;|1011
|3&amp;sdot;337
|340
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|10
|2&amp;sdot;5
|7
|align=&quot;right&quot;|344
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;43
|49
|align=&quot;right&quot;|678
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;113
|118
|align=&quot;right&quot;|1012
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11&amp;sdot;23
|38
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|11
|'''11'''
|11
|align=&quot;right&quot;|345
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;23
|31
|align=&quot;right&quot;|679
|7&amp;sdot;97
|104
|align=&quot;right&quot;|1013
|'''1013'''
|1013
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|12
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3
|7
|align=&quot;right&quot;|346
|2&amp;sdot;173
|175
|align=&quot;right&quot;|680
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;17
|28
|align=&quot;right&quot;|1014
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;13&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|31
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|13
|'''13'''
|13
|align=&quot;right&quot;|347
|'''347'''
|347
|align=&quot;right&quot;|681
|3&amp;sdot;227
|230
|align=&quot;right&quot;|1015
|5&amp;sdot;7&amp;sdot;29
|41
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|14
|2&amp;sdot;7
|9
|align=&quot;right&quot;|348
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;29
|36
|align=&quot;right&quot;|682
|2&amp;sdot;11&amp;sdot;31
|44
|align=&quot;right&quot;|1016
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;127
|133
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|15
|3&amp;sdot;5
|8
|align=&quot;right&quot;|349
|'''349'''
|349
|align=&quot;right&quot;|683
|'''683'''
|683
|align=&quot;right&quot;|1017
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;113
|119
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|16
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;
|8
|align=&quot;right&quot;|350
|2&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|19
|align=&quot;right&quot;|684
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|29
|align=&quot;right&quot;|1018
|2&amp;sdot;509
|511
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|17
|'''17'''
|17
|align=&quot;right&quot;|351
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|22
|align=&quot;right&quot;|685
|5&amp;sdot;137
|142
|align=&quot;right&quot;|1019
|'''1019'''
|1019
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|18
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|8
|align=&quot;right&quot;|352
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|21
|align=&quot;right&quot;|686
|2&amp;sdot;7&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|23
|align=&quot;right&quot;|1020
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;17
|29
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|19
|'''19'''
|19
|align=&quot;right&quot;|353
|'''353'''
|353
|align=&quot;right&quot;|687
|3&amp;sdot;229
|232
|align=&quot;right&quot;|1021
|'''1021'''
|1021
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|20
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|9
|align=&quot;right&quot;|354
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;59
|64
|align=&quot;right&quot;|688
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;43
|51
|align=&quot;right&quot;|1022
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;73
|82
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|21
|3&amp;sdot;7
|10
|align=&quot;right&quot;|355
|5&amp;sdot;71
|76
|align=&quot;right&quot;|689
|13&amp;sdot;53
|66
|align=&quot;right&quot;|1023
|3&amp;sdot;11&amp;sdot;31
|45
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|22
|2&amp;sdot;11
|13
|align=&quot;right&quot;|356
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;89
|93
|align=&quot;right&quot;|690
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;23
|33
|align=&quot;right&quot;|1024
|2&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;
|20
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|23
|'''23'''
|23
|align=&quot;right&quot;|357
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;17
|27
|align=&quot;right&quot;|691
|'''691'''
|691
|align=&quot;right&quot;|1025
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;41
|51
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|24
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3
|9
|align=&quot;right&quot;|358
|2&amp;sdot;179
|181
|align=&quot;right&quot;|692
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;173
|177
|align=&quot;right&quot;|1026
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|30
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|25
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|10
|align=&quot;right&quot;|359
|'''359'''
|359
|align=&quot;right&quot;|693
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;11
|24
|align=&quot;right&quot;|1027
|13&amp;sdot;79
|92
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|26
|2&amp;sdot;13
|15
|align=&quot;right&quot;|360
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|17
|align=&quot;right&quot;|694
|2&amp;sdot;347
|349
|align=&quot;right&quot;|1028
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;257
|261
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|27
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|9
|align=&quot;right&quot;|361
|19&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|38
|align=&quot;right&quot;|695
|5&amp;sdot;139
|144
|align=&quot;right&quot;|1029
|3&amp;sdot;7&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|24
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|28
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|11
|align=&quot;right&quot;|362
|2&amp;sdot;181
|183
|align=&quot;right&quot;|696
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;29
|38
|align=&quot;right&quot;|1030
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;103
|110
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|29
|'''29'''
|29
|align=&quot;right&quot;|363
|3&amp;sdot;11&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|25
|align=&quot;right&quot;|697
|17&amp;sdot;41
|58
|align=&quot;right&quot;|1031
|'''1031'''
|1031
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|30
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5
|10
|align=&quot;right&quot;|364
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;13
|24
|align=&quot;right&quot;|698
|2&amp;sdot;349
|351
|align=&quot;right&quot;|1032
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;43
|52
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|31
|'''31'''
|31
|align=&quot;right&quot;|365
|5&amp;sdot;73
|78
|align=&quot;right&quot;|699
|3&amp;sdot;233
|236
|align=&quot;right&quot;|1033
|'''1033'''
|1033
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|32
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;
|10
|align=&quot;right&quot;|366
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;61
|66
|align=&quot;right&quot;|700
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|21
|align=&quot;right&quot;|1034
|2&amp;sdot;11&amp;sdot;47
|60
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|33
|3&amp;sdot;11
|14
|align=&quot;right&quot;|367
|'''367'''
|367
|align=&quot;right&quot;|701
|'''701'''
|701
|align=&quot;right&quot;|1035
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;23
|34
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|34
|2&amp;sdot;17
|19
|align=&quot;right&quot;|368
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;23
|31
|align=&quot;right&quot;|702
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|24
|align=&quot;right&quot;|1036
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;37
|48
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|35
|5&amp;sdot;7
|12
|align=&quot;right&quot;|369
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;41
|47
|align=&quot;right&quot;|703
|19&amp;sdot;37
|56
|align=&quot;right&quot;|1037
|17&amp;sdot;61
|78
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|36
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|10
|align=&quot;right&quot;|370
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;37
|44
|align=&quot;right&quot;|704
|2&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|23
|align=&quot;right&quot;|1038
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;173
|178
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|37
|'''37'''
|37
|align=&quot;right&quot;|371
|7&amp;sdot;53
|60
|align=&quot;right&quot;|705
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;47
|55
|align=&quot;right&quot;|1039
|'''1039'''
|1039
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|38
|2&amp;sdot;19
|21
|align=&quot;right&quot;|372
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;31
|38
|align=&quot;right&quot;|706
|2&amp;sdot;353
|355
|align=&quot;right&quot;|1040
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;13
|26
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|39
|3&amp;sdot;13
|16
|align=&quot;right&quot;|373
|'''373'''
|373
|align=&quot;right&quot;|707
|7&amp;sdot;101
|108
|align=&quot;right&quot;|1041
|3&amp;sdot;347
|350
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|40
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|11
|align=&quot;right&quot;|374
|2&amp;sdot;11&amp;sdot;17
|30
|align=&quot;right&quot;|708
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;59
|66
|align=&quot;right&quot;|1042
|2&amp;sdot;521
|523
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|41
|'''41'''
|41
|align=&quot;right&quot;|375
|3&amp;sdot;5&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|18
|align=&quot;right&quot;|709
|'''709'''
|709
|align=&quot;right&quot;|1043
|7&amp;sdot;149
|156
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|42
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;7
|12
|align=&quot;right&quot;|376
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;47
|53
|align=&quot;right&quot;|710
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;71
|78
|align=&quot;right&quot;|1044
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;29
|39
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|43
|'''43'''
|43
|align=&quot;right&quot;|377
|13&amp;sdot;29
|42
|align=&quot;right&quot;|711
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;79
|85
|align=&quot;right&quot;|1045
|5&amp;sdot;11&amp;sdot;19
|35
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|44
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|15
|align=&quot;right&quot;|378
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|18
|align=&quot;right&quot;|712
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;89
|95
|align=&quot;right&quot;|1046
|2&amp;sdot;523
|525
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|45
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|11
|align=&quot;right&quot;|379
|'''379'''
|379
|align=&quot;right&quot;|713
|23&amp;sdot;31
|54
|align=&quot;right&quot;|1047
|3&amp;sdot;349
|352
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|46
|2&amp;sdot;23
|25
|align=&quot;right&quot;|380
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;19
|28
|align=&quot;right&quot;|714
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;7&amp;sdot;17
|29
|align=&quot;right&quot;|1048
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;131
|137
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|47
|'''47'''
|47
|align=&quot;right&quot;|381
|3&amp;sdot;127
|130
|align=&quot;right&quot;|715
|5&amp;sdot;11&amp;sdot;13
|29
|align=&quot;right&quot;|1049
|'''1049'''
|1049
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|48
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3
|11
|align=&quot;right&quot;|382
|2&amp;sdot;191
|193
|align=&quot;right&quot;|716
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;179
|183
|align=&quot;right&quot;|1050
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|22
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|49
|7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|14
|align=&quot;right&quot;|383
|'''383'''
|383
|align=&quot;right&quot;|717
|3&amp;sdot;239
|242
|align=&quot;right&quot;|1051
|'''1051'''
|1051
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|50
|2&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|12
|align=&quot;right&quot;|384
|2&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3
|17
|align=&quot;right&quot;|718
|2&amp;sdot;359
|361
|align=&quot;right&quot;|1052
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;263
|267
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|51
|3&amp;sdot;17
|20
|align=&quot;right&quot;|385
|5&amp;sdot;7&amp;sdot;11
|23
|align=&quot;right&quot;|719
|'''719'''
|719
|align=&quot;right&quot;|1053
|3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|25
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|52
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|17
|align=&quot;right&quot;|386
|2&amp;sdot;193
|195
|align=&quot;right&quot;|720
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|19
|align=&quot;right&quot;|1054
|2&amp;sdot;17&amp;sdot;31
|50
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|53
|'''53'''
|53
|align=&quot;right&quot;|387
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;43
|49
|align=&quot;right&quot;|721
|7&amp;sdot;103
|110
|align=&quot;right&quot;|1055
|5&amp;sdot;211
|216
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|54
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|11
|align=&quot;right&quot;|388
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;97
|101
|align=&quot;right&quot;|722
|2&amp;sdot;19&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|40
|align=&quot;right&quot;|1056
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;11
|24
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|55
|5&amp;sdot;11
|16
|align=&quot;right&quot;|389
|'''389'''
|389
|align=&quot;right&quot;|723
|3&amp;sdot;241
|244
|align=&quot;right&quot;|1057
|7&amp;sdot;151
|158
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|56
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|13
|align=&quot;right&quot;|390
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;13
|23
|align=&quot;right&quot;|724
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;181
|185
|align=&quot;right&quot;|1058
|2&amp;sdot;23&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|48
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|57
|3&amp;sdot;19
|22
|align=&quot;right&quot;|391
|17&amp;sdot;23
|40
|align=&quot;right&quot;|725
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;29
|39
|align=&quot;right&quot;|1059
|3&amp;sdot;353
|356
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|58
|2&amp;sdot;29
|31
|align=&quot;right&quot;|392
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|20
|align=&quot;right&quot;|726
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;11&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|27
|align=&quot;right&quot;|1060
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;53
|62
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|59
|'''59'''
|59
|align=&quot;right&quot;|393
|3&amp;sdot;131
|134
|align=&quot;right&quot;|727
|'''727'''
|727
|align=&quot;right&quot;|1061
|'''1061'''
|1061
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|60
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5
|12
|align=&quot;right&quot;|394
|2&amp;sdot;197
|199
|align=&quot;right&quot;|728
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;13
|26
|align=&quot;right&quot;|1062
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;59
|67
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|61
|'''61'''
|61
|align=&quot;right&quot;|395
|5&amp;sdot;79
|84
|align=&quot;right&quot;|729
|3&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;
|18
|align=&quot;right&quot;|1063
|'''1063'''
|1063
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|62
|2&amp;sdot;31
|33
|align=&quot;right&quot;|396
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|21
|align=&quot;right&quot;|730
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;73
|80
|align=&quot;right&quot;|1064
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;19
|32
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|63
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|13
|align=&quot;right&quot;|397
|'''397'''
|397
|align=&quot;right&quot;|731
|17&amp;sdot;43
|60
|align=&quot;right&quot;|1065
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;71
|79
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|64
|2&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;
|12
|align=&quot;right&quot;|398
|2&amp;sdot;199
|201
|align=&quot;right&quot;|732
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;61
|68
|align=&quot;right&quot;|1066
|2&amp;sdot;13&amp;sdot;41
|56
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|65
|5&amp;sdot;13
|18
|align=&quot;right&quot;|399
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;19
|29
|align=&quot;right&quot;|733
|'''733'''
|733
|align=&quot;right&quot;|1067
|11&amp;sdot;97
|108
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|66
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;11
|16
|align=&quot;right&quot;|400
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|18
|align=&quot;right&quot;|734
|2&amp;sdot;367
|369
|align=&quot;right&quot;|1068
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;89
|96
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|67
|'''67'''
|67
|align=&quot;right&quot;|401
|'''401'''
|401
|align=&quot;right&quot;|735
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|22
|align=&quot;right&quot;|1069
|'''1069'''
|1069
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|68
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|21
|align=&quot;right&quot;|402
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;67
|72
|align=&quot;right&quot;|736
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;23
|33
|align=&quot;right&quot;|1070
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;107
|114
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|69
|3&amp;sdot;23
|26
|align=&quot;right&quot;|403
|13&amp;sdot;31
|44
|align=&quot;right&quot;|737
|11&amp;sdot;67
|78
|align=&quot;right&quot;|1071
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;17
|30
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|70
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|14
|align=&quot;right&quot;|404
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;101
|105
|align=&quot;right&quot;|738
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;41
|49
|align=&quot;right&quot;|1072
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;67
|75
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|71
|'''71'''
|71
|align=&quot;right&quot;|405
|3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|17
|align=&quot;right&quot;|739
|'''739'''
|739
|align=&quot;right&quot;|1073
|29&amp;sdot;37
|66
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|72
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|12
|align=&quot;right&quot;|406
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;29
|38
|align=&quot;right&quot;|740
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;37
|46
|align=&quot;right&quot;|1074
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;179
|184
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|73
|'''73'''
|73
|align=&quot;right&quot;|407
|11&amp;sdot;37
|48
|align=&quot;right&quot;|741
|3&amp;sdot;13&amp;sdot;19
|35
|align=&quot;right&quot;|1075
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;43
|53
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|74
|2&amp;sdot;37
|39
|align=&quot;right&quot;|408
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;17
|26
|align=&quot;right&quot;|742
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;53
|62
|align=&quot;right&quot;|1076
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;269
|273
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|75
|3&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|13
|align=&quot;right&quot;|409
|'''409'''
|409
|align=&quot;right&quot;|743
|'''743'''
|743
|align=&quot;right&quot;|1077
|3&amp;sdot;359
|362
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|76
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|23
|align=&quot;right&quot;|410
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;41
|48
|align=&quot;right&quot;|744
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;31
|40
|align=&quot;right&quot;|1078
|2&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|27
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|77
|7&amp;sdot;11
|18
|align=&quot;right&quot;|411
|3&amp;sdot;137
|140
|align=&quot;right&quot;|745
|5&amp;sdot;149
|154
|align=&quot;right&quot;|1079
|13&amp;sdot;83
|96
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|78
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;13
|18
|align=&quot;right&quot;|412
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;103
|107
|align=&quot;right&quot;|746
|2&amp;sdot;373
|375
|align=&quot;right&quot;|1080
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|20
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|79
|'''79'''
|79
|align=&quot;right&quot;|413
|7&amp;sdot;59
|66
|align=&quot;right&quot;|747
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;83
|89
|align=&quot;right&quot;|1081
|23&amp;sdot;47
|70
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|80
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|13
|align=&quot;right&quot;|414
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;23
|31
|align=&quot;right&quot;|748
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11&amp;sdot;17
|32
|align=&quot;right&quot;|1082
|2&amp;sdot;541
|543
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|81
|3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;
|12
|align=&quot;right&quot;|415
|5&amp;sdot;83
|88
|align=&quot;right&quot;|749
|7&amp;sdot;107
|114
|align=&quot;right&quot;|1083
|3&amp;sdot;19&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|41
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|82
|2&amp;sdot;41
|43
|align=&quot;right&quot;|416
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|23
|align=&quot;right&quot;|750
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|20
|align=&quot;right&quot;|1084
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;271
|275
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|83
|'''83'''
|83
|align=&quot;right&quot;|417
|3&amp;sdot;139
|142
|align=&quot;right&quot;|751
|'''751'''
|751
|align=&quot;right&quot;|1085
|5&amp;sdot;7&amp;sdot;31
|43
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|84
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;7
|14
|align=&quot;right&quot;|418
|2&amp;sdot;11&amp;sdot;19
|32
|align=&quot;right&quot;|752
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;47
|55
|align=&quot;right&quot;|1086
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;181
|186
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|85
|5&amp;sdot;17
|22
|align=&quot;right&quot;|419
|'''419'''
|419
|align=&quot;right&quot;|753
|3&amp;sdot;251
|254
|align=&quot;right&quot;|1087
|'''1087'''
|1087
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|86
|2&amp;sdot;43
|45
|align=&quot;right&quot;|420
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|19
|align=&quot;right&quot;|754
|2&amp;sdot;13&amp;sdot;29
|44
|align=&quot;right&quot;|1088
|2&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|29
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|87
|3&amp;sdot;29
|32
|align=&quot;right&quot;|421
|'''421'''
|421
|align=&quot;right&quot;|755
|5&amp;sdot;151
|156
|align=&quot;right&quot;|1089
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|28
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|88
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|17
|align=&quot;right&quot;|422
|2&amp;sdot;211
|213
|align=&quot;right&quot;|756
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|20
|align=&quot;right&quot;|1090
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;109
|116
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|89
|'''89'''
|89
|align=&quot;right&quot;|423
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;47
|53
|align=&quot;right&quot;|757
|'''757'''
|757
|align=&quot;right&quot;|1091
|'''1091'''
|1091
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|90
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|13
|align=&quot;right&quot;|424
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;53
|59
|align=&quot;right&quot;|758
|2&amp;sdot;379
|381
|align=&quot;right&quot;|1092
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;7&amp;sdot;13
|27
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|91
|7&amp;sdot;13
|20
|align=&quot;right&quot;|425
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|27
|align=&quot;right&quot;|759
|3&amp;sdot;11&amp;sdot;23
|37
|align=&quot;right&quot;|1093
|'''1093'''
|1093
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|92
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;23
|27
|align=&quot;right&quot;|426
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;71
|76
|align=&quot;right&quot;|760
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;19
|30
|align=&quot;right&quot;|1094
|2&amp;sdot;547
|549
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|93
|3&amp;sdot;31
|34
|align=&quot;right&quot;|427
|7&amp;sdot;61
|68
|align=&quot;right&quot;|761
|'''761'''
|761
|align=&quot;right&quot;|1095
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;73
|81
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|94
|2&amp;sdot;47
|49
|align=&quot;right&quot;|428
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;107
|111
|align=&quot;right&quot;|762
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;127
|132
|align=&quot;right&quot;|1096
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;137
|143
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|95
|5&amp;sdot;19
|24
|align=&quot;right&quot;|429
|3&amp;sdot;11&amp;sdot;13
|27
|align=&quot;right&quot;|763
|7&amp;sdot;109
|116
|align=&quot;right&quot;|1097
|'''1097'''
|1097
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|96
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3
|13
|align=&quot;right&quot;|430
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;43
|50
|align=&quot;right&quot;|764
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;191
|195
|align=&quot;right&quot;|1098
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;61
|69
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|97
|'''97'''
|97
|align=&quot;right&quot;|431
|'''431'''
|431
|align=&quot;right&quot;|765
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;17
|28
|align=&quot;right&quot;|1099
|7&amp;sdot;157
|164
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|98
|2&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|16
|align=&quot;right&quot;|432
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|17
|align=&quot;right&quot;|766
|2&amp;sdot;383
|385
|align=&quot;right&quot;|1100
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|25
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|99
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|17
|align=&quot;right&quot;|433
|'''433'''
|433
|align=&quot;right&quot;|767
|13&amp;sdot;59
|72
|align=&quot;right&quot;|1101
|3&amp;sdot;367
|370
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|100
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|14
|align=&quot;right&quot;|434
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;31
|40
|align=&quot;right&quot;|768
|2&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3
|19
|align=&quot;right&quot;|1102
|2&amp;sdot;19&amp;sdot;29
|50
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|101
|'''101'''
|101
|align=&quot;right&quot;|435
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;29
|37
|align=&quot;right&quot;|769
|'''769'''
|769
|align=&quot;right&quot;|1103
|'''1103'''
|1103
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|102
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;17
|22
|align=&quot;right&quot;|436
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;109
|113
|align=&quot;right&quot;|770
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;7&amp;sdot;11
|25
|align=&quot;right&quot;|1104
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;23
|34
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|103
|'''103'''
|103
|align=&quot;right&quot;|437
|19&amp;sdot;23
|42
|align=&quot;right&quot;|771
|3&amp;sdot;257
|260
|align=&quot;right&quot;|1105
|5&amp;sdot;13&amp;sdot;17
|35
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|104
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|19
|align=&quot;right&quot;|438
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;73
|78
|align=&quot;right&quot;|772
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;193
|197
|align=&quot;right&quot;|1106
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;79
|88
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|105
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|15
|align=&quot;right&quot;|439
|'''439'''
|439
|align=&quot;right&quot;|773
|'''773'''
|773
|align=&quot;right&quot;|1107
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;41
|50
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|106
|2&amp;sdot;53
|55
|align=&quot;right&quot;|440
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;11
|22
|align=&quot;right&quot;|774
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;43
|51
|align=&quot;right&quot;|1108
||2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;277
|281
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|107
|'''107'''
|107
|align=&quot;right&quot;|441
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|20
|align=&quot;right&quot;|775
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;31
|41
|align=&quot;right&quot;|1109
|'''1109'''
|1109
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|108
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|13
|align=&quot;right&quot;|442
|2&amp;sdot;13&amp;sdot;17
|32
|align=&quot;right&quot;|776
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;97
|103
|align=&quot;right&quot;|1110
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;37
|47
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|109
|'''109'''
|109
|align=&quot;right&quot;|443
|'''443'''
|443
|align=&quot;right&quot;|777
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;37
|47
|align=&quot;right&quot;|1111
|11&amp;sdot;101
|112
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|110
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;11
|18
|align=&quot;right&quot;|444
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;37
|44
|align=&quot;right&quot;|778
|2&amp;sdot;389
|391
|align=&quot;right&quot;|1112
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;139
|145
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|111
|3&amp;sdot;37
|40
|align=&quot;right&quot;|445
|5&amp;sdot;89
|94
|align=&quot;right&quot;|779
|19&amp;sdot;41
|60
|align=&quot;right&quot;|1113
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;53
|63
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|112
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|15
|align=&quot;right&quot;|446
|2&amp;sdot;223
|225
|align=&quot;right&quot;|780
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;13
|25
|align=&quot;right&quot;|1114
|2&amp;sdot;557
|559
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|113
|'''113'''
|113
|align=&quot;right&quot;|447
|3&amp;sdot;149
|152
|align=&quot;right&quot;|781
|11&amp;sdot;71
|82
|align=&quot;right&quot;|1115
|5&amp;sdot;223
|228
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|114
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;19
|24
|align=&quot;right&quot;|448
|2&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|19
|align=&quot;right&quot;|782
|2&amp;sdot;17&amp;sdot;23
|42
|align=&quot;right&quot;|1116
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;31
|41
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|115
|5&amp;sdot;23
|28
|align=&quot;right&quot;|449
|'''449'''
|449
|align=&quot;right&quot;|783
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;29
|38
|align=&quot;right&quot;|1117
|'''1117'''
|1117
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|116
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;29
|33
|align=&quot;right&quot;|450
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|18
|align=&quot;right&quot;|784
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|22
|align=&quot;right&quot;|1118
|2&amp;sdot;13&amp;sdot;43
|58
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|117
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|19
|align=&quot;right&quot;|451
|11&amp;sdot;41
|52
|align=&quot;right&quot;|785
|5&amp;sdot;157
|162
|align=&quot;right&quot;|1119
|3&amp;sdot;373
|376
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|118
|2&amp;sdot;59
|61
|align=&quot;right&quot;|452
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;113
|117
|align=&quot;right&quot;|786
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;131
|136
|align=&quot;right&quot;|1120
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|22
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|119
|7&amp;sdot;17
|24
|align=&quot;right&quot;|453
|3&amp;sdot;151
|154
|align=&quot;right&quot;|787
|'''787'''
|787
|align=&quot;right&quot;|1121
|19&amp;sdot;59
|78
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|120
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5
|14
|align=&quot;right&quot;|454
|2&amp;sdot;227
|229
|align=&quot;right&quot;|788
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;197
|201
|align=&quot;right&quot;|1122
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;11&amp;sdot;17
|33
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|121
|11&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|22
|align=&quot;right&quot;|455
|5&amp;sdot;7&amp;sdot;13
|25
|align=&quot;right&quot;|789
|3&amp;sdot;263
|266
|align=&quot;right&quot;|1123
|'''1123'''
|1123
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|122
|2&amp;sdot;61
|63
|align=&quot;right&quot;|456
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;19
|28
|align=&quot;right&quot;|790
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;79
|86
|align=&quot;right&quot;|1124
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;281
|285
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|123
|3&amp;sdot;41
|44
|align=&quot;right&quot;|457
|'''457'''
|457
|align=&quot;right&quot;|791
|7&amp;sdot;113
|120
|align=&quot;right&quot;|1125
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|21
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|124
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;31
|35
|align=&quot;right&quot;|458
|2&amp;sdot;229
|231
|align=&quot;right&quot;|792
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|23
|align=&quot;right&quot;|1126
|2&amp;sdot;563
|565
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|125
|5&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|15
|align=&quot;right&quot;|459
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|26
|align=&quot;right&quot;|793
|13&amp;sdot;61
|74
|align=&quot;right&quot;|1127
|7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;23
|37
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|126
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|15
|align=&quot;right&quot;|460
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;23
|32
|align=&quot;right&quot;|794
|2&amp;sdot;397
|399
|align=&quot;right&quot;|1128
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;47
|56
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|127
|'''127'''
|127
|align=&quot;right&quot;|461
|'''461'''
|461
|align=&quot;right&quot;|795
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;53
|61
|align=&quot;right&quot;|1129
|'''1129'''
|1129
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|128
|2&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;
|14
|align=&quot;right&quot;|462
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;7&amp;sdot;11
|23
|align=&quot;right&quot;|796
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;199
|203
|align=&quot;right&quot;|1130
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;113
|120
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|129
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;43
|48
|align=&quot;right&quot;|463
|'''463'''
|463
|align=&quot;right&quot;|797
|'''797'''
|797
|align=&quot;right&quot;|1131
|3&amp;sdot;13&amp;sdot;29
|45
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|130
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;13
|20
|align=&quot;right&quot;|464
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;29
|37
|align=&quot;right&quot;|798
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;7&amp;sdot;19
|31
|align=&quot;right&quot;|1132
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;283
|287
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|131
|'''131'''
|131
|align=&quot;right&quot;|465
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;31
|39
|align=&quot;right&quot;|799
|17&amp;sdot;47
|64
|align=&quot;right&quot;|1133
|11&amp;sdot;103
|114
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|132
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;11
|18
|align=&quot;right&quot;|466
|2&amp;sdot;233
|235
|align=&quot;right&quot;|800
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|20
|align=&quot;right&quot;|1134
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|21
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|133
|7&amp;sdot;19
|26
|align=&quot;right&quot;|467
|'''467'''
|467
|align=&quot;right&quot;|801
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;89
|95
|align=&quot;right&quot;|1135
|5&amp;sdot;227
|232
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|134
|2&amp;sdot;67
|69
|align=&quot;right&quot;|468
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|23
|align=&quot;right&quot;|802
|2&amp;sdot;401
|403
|align=&quot;right&quot;|1136
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;71
|79
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|135
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|14
|align=&quot;right&quot;|469
|7&amp;sdot;67
|74
|align=&quot;right&quot;|803
|11&amp;sdot;73
|84
|align=&quot;right&quot;|1137
|3&amp;sdot;379
|382
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|136
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|23
|align=&quot;right&quot;|470
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;47
|54
|align=&quot;right&quot;|804
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;67
|74
|align=&quot;right&quot;|1138
|2&amp;sdot;569
|571
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|137
|'''137'''
|137
|align=&quot;right&quot;|471
|3&amp;sdot;157
|160
|align=&quot;right&quot;|805
|5&amp;sdot;7&amp;sdot;23
|35
|align=&quot;right&quot;|1139
|17&amp;sdot;67
|84
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|138
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;23
|28
|align=&quot;right&quot;|472
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;59
|65
|align=&quot;right&quot;|806
|2&amp;sdot;13&amp;sdot;31
|46
|align=&quot;right&quot;|1140
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;19
|31
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|139
|'''139'''
|139
|align=&quot;right&quot;|473
|11&amp;sdot;43
|54
|align=&quot;right&quot;|807
|3&amp;sdot;269
|272
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|140
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|16
|align=&quot;right&quot;|474
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;79
|84
|align=&quot;right&quot;|808
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;101
|107
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|141
|3&amp;sdot;47
|50
|align=&quot;right&quot;|475
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|29
|align=&quot;right&quot;|809
|'''809'''
|809
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|142
|2&amp;sdot;71
|73
|align=&quot;right&quot;|476
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;17
|28
|align=&quot;right&quot;|810
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|19
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|143
|11&amp;sdot;13
|24
|align=&quot;right&quot;|477
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;53
|59
|align=&quot;right&quot;|811
|'''811'''
|811
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|144
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|14
|align=&quot;right&quot;|478
|2&amp;sdot;239
|241
|align=&quot;right&quot;|812
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;29
|40
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|145
|5&amp;sdot;29
|34
|align=&quot;right&quot;|479
|'''479'''
|479
|align=&quot;right&quot;|813
|3&amp;sdot;271
|274
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|146
|2&amp;sdot;73
|75
|align=&quot;right&quot;|480
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5
|18
|align=&quot;right&quot;|814
|2&amp;sdot;11&amp;sdot;37
|50
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|147
|3&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|17
|align=&quot;right&quot;|481
|13&amp;sdot;37
|50
|align=&quot;right&quot;|815
|5&amp;sdot;163
|168
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|148
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;37
|41
|align=&quot;right&quot;|482
|2&amp;sdot;241
|243
|align=&quot;right&quot;|816
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;17
|28
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|149
|'''149'''
|149
|align=&quot;right&quot;|483
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;23
|33
|align=&quot;right&quot;|817
|19&amp;sdot;43
|62
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|150
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|15
|align=&quot;right&quot;|484
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|26
|align=&quot;right&quot;|818
|2&amp;sdot;409
|411
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|151
|'''151'''
|151
|align=&quot;right&quot;|485
|5&amp;sdot;97
|102
|align=&quot;right&quot;|819
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;13
|26
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|152
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|25
|align=&quot;right&quot;|486
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;
|17
|align=&quot;right&quot;|820
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;41
|50
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|153
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|23
|align=&quot;right&quot;|487
|'''487'''
|487
|align=&quot;right&quot;|821
|'''821'''
|821
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|154
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;11
|20
|align=&quot;right&quot;|488
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;61
|67
|align=&quot;right&quot;|822
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;137
|142
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|155
|5&amp;sdot;31
|36
|align=&quot;right&quot;|489
|3&amp;sdot;163
|166
|align=&quot;right&quot;|823
|'''823'''
|823
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|156
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;13
|20
|align=&quot;right&quot;|490
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|21
|align=&quot;right&quot;|824
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;103
|109
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|157
|'''157'''
|157
|align=&quot;right&quot;|491
|'''491'''
|491
|align=&quot;right&quot;|825
|3&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|24
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|158
|2&amp;sdot;79
|81
|align=&quot;right&quot;|492
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;41
|48
|align=&quot;right&quot;|826
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;59
|68
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|159
|3&amp;sdot;53
|56
|align=&quot;right&quot;|493
|17&amp;sdot;29
|46
|align=&quot;right&quot;|827
|'''827'''
|827
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|160
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|15
|align=&quot;right&quot;|494
|2&amp;sdot;13&amp;sdot;19
|34
|align=&quot;right&quot;|828
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;23
|33
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|161
|7&amp;sdot;23
|30
|align=&quot;right&quot;|495
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;11
|22
|align=&quot;right&quot;|829
|'''829'''
|829
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|162
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;
|14
|align=&quot;right&quot;|496
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;31
|39
|align=&quot;right&quot;|830
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;83
|90
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|163
|'''163'''
|163
|align=&quot;right&quot;|497
|7&amp;sdot;71
|78
|align=&quot;right&quot;|831
|3&amp;sdot;277
|280
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|164
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;41
|45
|align=&quot;right&quot;|498
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;83
|88
|align=&quot;right&quot;|832
|2&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|25
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|165
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;11
|19
|align=&quot;right&quot;|499
|'''499'''
|499
|align=&quot;right&quot;|833
|7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|31
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|166
|2&amp;sdot;83
|85
|align=&quot;right&quot;|500
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|19
|align=&quot;right&quot;|834
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;139
|144
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|167
|'''167'''
|167
|align=&quot;right&quot;|501
|3&amp;sdot;167
|170
|align=&quot;right&quot;|835
|5&amp;sdot;167
|172
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|168
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;7
|16
|align=&quot;right&quot;|502
|2&amp;sdot;251
|253
|align=&quot;right&quot;|836
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11&amp;sdot;19
|34
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|169
|13&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|26
|align=&quot;right&quot;|503
|'''503'''
|503
|align=&quot;right&quot;|837
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;31
|40
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|170
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;17
|24
|align=&quot;right&quot;|504
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|19
|align=&quot;right&quot;|838
|2&amp;sdot;419
|421
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|171
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|25
|align=&quot;right&quot;|505
|5&amp;sdot;101
|106
|align=&quot;right&quot;|839
|'''839'''
|839
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|172
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;43
|47
|align=&quot;right&quot;|506
|2&amp;sdot;11&amp;sdot;23
|36
|align=&quot;right&quot;|840
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|21
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|173
|'''173'''
|173
|align=&quot;right&quot;|507
|3&amp;sdot;13&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|29
|align=&quot;right&quot;|841
|29&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|58
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|174
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;29
|34
|align=&quot;right&quot;|508
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;127
|131
|align=&quot;right&quot;|842
|2&amp;sdot;421
|423
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|175
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|17
|align=&quot;right&quot;|509
|'''509'''
|509
|align=&quot;right&quot;|843
|3&amp;sdot;281
|284
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|176
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|19
|align=&quot;right&quot;|510
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;17
|27
|align=&quot;right&quot;|844
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;211
|215
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|177
|3&amp;sdot;59
|62
|align=&quot;right&quot;|511
|7&amp;sdot;73
|80
|align=&quot;right&quot;|845
|5&amp;sdot;13&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|31
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|178
|2&amp;sdot;89
|91
|align=&quot;right&quot;|512
|2&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;
|18
|align=&quot;right&quot;|846
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;47
|55
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|179
|'''179'''
|179
|align=&quot;right&quot;|513
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|28
|align=&quot;right&quot;|847
|7&amp;sdot;11&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|29
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|180
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|15
|align=&quot;right&quot;|514
|2&amp;sdot;257
|259
|align=&quot;right&quot;|848
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;53
|61
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|181
|'''181'''
|181
|align=&quot;right&quot;|515
|5&amp;sdot;103
|108
|align=&quot;right&quot;|849
|3&amp;sdot;283
|286
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|182
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;13
|22
|align=&quot;right&quot;|516
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;43
|50
|align=&quot;right&quot;|850
|2&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|29
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|183
|3&amp;sdot;61
|64
|align=&quot;right&quot;|517
|11&amp;sdot;47
|58
|align=&quot;right&quot;|851
|23&amp;sdot;37
|60
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|184
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;23
|29
|align=&quot;right&quot;|518
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;37
|46
|align=&quot;right&quot;|852
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;71
|78
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|185
|5&amp;sdot;37
|42
|align=&quot;right&quot;|519
|3&amp;sdot;173
|176
|align=&quot;right&quot;|853
|'''853'''
|853
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|186
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;31
|36
|align=&quot;right&quot;|520
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;13
|24
|align=&quot;right&quot;|854
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;61
|70
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|187
|11&amp;sdot;17
|28
|align=&quot;right&quot;|521
|'''521'''
|521
|align=&quot;right&quot;|855
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;19
|30
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|188
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;47
|51
|align=&quot;right&quot;|522
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;29
|37
|align=&quot;right&quot;|856
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;107
|113
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|189
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|16
|align=&quot;right&quot;|523
|'''523'''
|523
|align=&quot;right&quot;|857
|'''857'''
|857
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|190
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;19
|26
|align=&quot;right&quot;|524
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;131
|135
|align=&quot;right&quot;|858
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;11&amp;sdot;13
|29
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|191
|'''191'''
|191
|align=&quot;right&quot;|525
|3&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|20
|align=&quot;right&quot;|859
|'''859'''
|859
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|192
|2&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3
|15
|align=&quot;right&quot;|526
|2&amp;sdot;263
|265
|align=&quot;right&quot;|860
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;43
|52
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|193
|'''193'''
|193
|align=&quot;right&quot;|527
|17&amp;sdot;31
|48
|align=&quot;right&quot;|861
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;41
|51
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|194
|2&amp;sdot;97
|99
|align=&quot;right&quot;|528
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;11
|22
|align=&quot;right&quot;|862
|2&amp;sdot;431
|433
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|195
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;13
|21
|align=&quot;right&quot;|529
|23&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|46
|align=&quot;right&quot;|863
|'''863'''
|863
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|196
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|18
|align=&quot;right&quot;|530
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;53
|60
|align=&quot;right&quot;|864
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|19
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|197
|'''197'''
|197
|align=&quot;right&quot;|531
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;59
|65
|align=&quot;right&quot;|865
|5&amp;sdot;173
|178
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|198
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|19
|align=&quot;right&quot;|532
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;19
|30
|align=&quot;right&quot;|866
|2&amp;sdot;433
|435
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|199
|'''199'''
|199
|align=&quot;right&quot;|533
|13&amp;sdot;41
|54
|align=&quot;right&quot;|867
|3&amp;sdot;17&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|37
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|200
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|16
|align=&quot;right&quot;|534
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;89
|94
|align=&quot;right&quot;|868
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;31
|42
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|201
|3&amp;sdot;67
|70
|align=&quot;right&quot;|535
|5&amp;sdot;107
|112
|align=&quot;right&quot;|869
|11&amp;sdot;79
|90
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|202
|2&amp;sdot;101
|103
|align=&quot;right&quot;|536
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;67
|73
|align=&quot;right&quot;|870
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;29
|39
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|203
|7&amp;sdot;29
|36
|align=&quot;right&quot;|537
|3&amp;sdot;179
|182
|align=&quot;right&quot;|871
|13&amp;sdot;67
|80
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|204
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;17
|24
|align=&quot;right&quot;|538
|2&amp;sdot;269
|271
|align=&quot;right&quot;|872
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;109
|115
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|205
|5&amp;sdot;41
|46
|align=&quot;right&quot;|539
|7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|25
|align=&quot;right&quot;|873
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;97
|103
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|206
|2&amp;sdot;103
|105
|align=&quot;right&quot;|540
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|18
|align=&quot;right&quot;|874
|2&amp;sdot;19&amp;sdot;23
|44
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|207
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;23
|29
|align=&quot;right&quot;|541
|'''541'''
|541
|align=&quot;right&quot;|875
|5&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|22
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|208
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|21
|align=&quot;right&quot;|542
|2&amp;sdot;271
|273
|align=&quot;right&quot;|876
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;73
|80
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|209
|11&amp;sdot;19
|30
|align=&quot;right&quot;|543
|3&amp;sdot;181
|184
|align=&quot;right&quot;|877
|'''877'''
|877
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|210
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|17
|align=&quot;right&quot;|544
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|27
|align=&quot;right&quot;|878
|2&amp;sdot;439
|441
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|211
|'''211'''
|211
|align=&quot;right&quot;|545
|5&amp;sdot;109
|114
|align=&quot;right&quot;|879
|3&amp;sdot;293
|296
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|212
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;53
|57
|align=&quot;right&quot;|546
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;7&amp;sdot;13
|25
|align=&quot;right&quot;|880
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;11
|24
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|213
|3&amp;sdot;71
|74
|align=&quot;right&quot;|547
|'''547'''
|547
|align=&quot;right&quot;|881
|'''881'''
|881
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|214
|2&amp;sdot;107
|109
|align=&quot;right&quot;|548
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;137
|141
|align=&quot;right&quot;|882
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|22
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|215
|5&amp;sdot;43
|48
|align=&quot;right&quot;|549
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;61
|67
|align=&quot;right&quot;|883
|'''883'''
|883
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|216
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|15
|align=&quot;right&quot;|550
|2&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|23
|align=&quot;right&quot;|884
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13&amp;sdot;17
|34
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|217
|7&amp;sdot;31
|38
|align=&quot;right&quot;|551
|19&amp;sdot;29
|48
|align=&quot;right&quot;|885
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;59
|67
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|218
|2&amp;sdot;109
|111
|align=&quot;right&quot;|552
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;23
|32
|align=&quot;right&quot;|886
|2&amp;sdot;443
|445
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|219
|3&amp;sdot;73
|76
|align=&quot;right&quot;|553
|7&amp;sdot;79
|86
|align=&quot;right&quot;|887
|'''887'''
|887
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|220
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;11
|20
|align=&quot;right&quot;|554
|2&amp;sdot;277
|279
|align=&quot;right&quot;|888
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;37
|46
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|221
|13&amp;sdot;17
|30
|align=&quot;right&quot;|555
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;37
|45
|align=&quot;right&quot;|889
|7&amp;sdot;127
|134
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|222
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;37
|42
|align=&quot;right&quot;|556
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;139
|143
|align=&quot;right&quot;|890
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;89
|96
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|223
|'''223'''
|223
|align=&quot;right&quot;|557
|'''557'''
|557
|align=&quot;right&quot;|891
|3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|23
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|224
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|17
|align=&quot;right&quot;|558
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;31
|39
|align=&quot;right&quot;|892
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;223
|227
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|225
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|16
|align=&quot;right&quot;|559
|13&amp;sdot;43
|56
|align=&quot;right&quot;|893
|19&amp;sdot;47
|66
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|226
|2&amp;sdot;113
|115
|align=&quot;right&quot;|560
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|20
|align=&quot;right&quot;|894
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;149
|154
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|227
|'''227'''
|227
|align=&quot;right&quot;|561
|3&amp;sdot;11&amp;sdot;17
|31
|align=&quot;right&quot;|895
|5&amp;sdot;179
|184
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|228
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;19
|26
|align=&quot;right&quot;|562
|2&amp;sdot;281
|283
|align=&quot;right&quot;|896
|2&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|21
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|229
|'''229'''
|229
|align=&quot;right&quot;|563
|'''563'''
|563
|align=&quot;right&quot;|897
|3&amp;sdot;13&amp;sdot;23
|39
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|230
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;23
|30
|align=&quot;right&quot;|564
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;47
|54
|align=&quot;right&quot;|898
|2&amp;sdot;449
|451
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|231
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;11
|21
|align=&quot;right&quot;|565
|5&amp;sdot;113
|118
|align=&quot;right&quot;|899
|29&amp;sdot;31
|60
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|232
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;29
|35
|align=&quot;right&quot;|566
|2&amp;sdot;283
|285
|align=&quot;right&quot;|900
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|20
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|233
|'''233'''
|233
|align=&quot;right&quot;|567
|3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|19
|align=&quot;right&quot;|901
|17&amp;sdot;53
|70
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|234
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|21
|align=&quot;right&quot;|568
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;71
|77
|align=&quot;right&quot;|902
|2&amp;sdot;11&amp;sdot;41
|54
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|235
|5&amp;sdot;47
|52
|align=&quot;right&quot;|569
|'''569'''
|569
|align=&quot;right&quot;|903
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;43
|53
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|236
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;59
|63
|align=&quot;right&quot;|570
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;19
|29
|align=&quot;right&quot;|904
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;113
|119
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|237
|3&amp;sdot;79
|82
|align=&quot;right&quot;|571
|'''571'''
|571
|align=&quot;right&quot;|905
|5&amp;sdot;181
|186
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|238
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;17
|26
|align=&quot;right&quot;|572
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11&amp;sdot;13
|28
|align=&quot;right&quot;|906
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;151
|156
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|239
|'''239'''
|239
|align=&quot;right&quot;|573
|3&amp;sdot;191
|194
|align=&quot;right&quot;|907
|'''907'''
|907
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|240
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5
|16
|align=&quot;right&quot;|574
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;41
|50
|align=&quot;right&quot;|908
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;227
|231
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|241
|'''241'''
|241
|align=&quot;right&quot;|575
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;23
|33
|align=&quot;right&quot;|909
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;101
|107
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|242
|2&amp;sdot;11&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|24
|align=&quot;right&quot;|576
|2&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|18
|align=&quot;right&quot;|910
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;7&amp;sdot;13
|27
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|243
|3&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;
|15
|align=&quot;right&quot;|577
|'''577'''
|577
|align=&quot;right&quot;|911
|'''911'''
|911
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|244
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;61
|65
|align=&quot;right&quot;|578
|2&amp;sdot;17&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|36
|align=&quot;right&quot;|912
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;19
|30
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|245
|5&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|19
|align=&quot;right&quot;|579
|3&amp;sdot;193
|196
|align=&quot;right&quot;|913
|11&amp;sdot;83
|94
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|246
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;41
|46
|align=&quot;right&quot;|580
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;29
|38
|align=&quot;right&quot;|914
|2&amp;sdot;457
|459
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|247
|13&amp;sdot;19
|32
|align=&quot;right&quot;|581
|7&amp;sdot;83
|90
|align=&quot;right&quot;|915
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;61
|69
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|248
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;31
|37
|align=&quot;right&quot;|582
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;97
|102
|align=&quot;right&quot;|916
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;229
|233
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|249
|3&amp;sdot;83
|86
|align=&quot;right&quot;|583
|11&amp;sdot;53
|64
|align=&quot;right&quot;|917
|7&amp;sdot;131
|138
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|250
|2&amp;sdot;5&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|17
|align=&quot;right&quot;|584
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;73
|79
|align=&quot;right&quot;|918
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|28
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|251
|'''251'''
|251
|align=&quot;right&quot;|585
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;13
|24
|align=&quot;right&quot;|919
|'''919'''
|919
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|252
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7
|17
|align=&quot;right&quot;|586
|2&amp;sdot;293
|295
|align=&quot;right&quot;|920
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;23
|34
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|253
|11&amp;sdot;23
|34
|align=&quot;right&quot;|587
|'''587'''
|587
|align=&quot;right&quot;|921
|3&amp;sdot;307
|310
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|254
|2&amp;sdot;127
|129
|align=&quot;right&quot;|588
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|21
|align=&quot;right&quot;|922
|2&amp;sdot;461
|463
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|255
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;17
|25
|align=&quot;right&quot;|589
|19&amp;sdot;31
|50
|align=&quot;right&quot;|923
|13&amp;sdot;71
|84
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|256
|2&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;
|16
|align=&quot;right&quot;|590
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;59
|66
|align=&quot;right&quot;|924
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;7&amp;sdot;11
|25
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|257
|'''257'''
|257
|align=&quot;right&quot;|591
|3&amp;sdot;197
|200
|align=&quot;right&quot;|925
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;37
|47
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|258
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;43
|48
|align=&quot;right&quot;|592
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;37
|45
|align=&quot;right&quot;|926
|2&amp;sdot;463
|465
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|259
|7&amp;sdot;37
|44
|align=&quot;right&quot;|593
|'''593'''
|593
|align=&quot;right&quot;|927
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;103
|109
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|260
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;13
|22
|align=&quot;right&quot;|594
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|22
|align=&quot;right&quot;|928
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;29
|39
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|261
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;29
|35
|align=&quot;right&quot;|595
|5&amp;sdot;7&amp;sdot;17
|29
|align=&quot;right&quot;|929
|'''929'''
|929
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|262
|2&amp;sdot;131
|133
|align=&quot;right&quot;|596
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;149
|153
|align=&quot;right&quot;|930
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;31
|41
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|263
|'''263'''
|263
|align=&quot;right&quot;|597
|3&amp;sdot;199
|202
|align=&quot;right&quot;|931
|7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|33
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|264
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;11
|20
|align=&quot;right&quot;|598
|2&amp;sdot;13&amp;sdot;23
|38
|align=&quot;right&quot;|932
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;233
|237
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|265
|5&amp;sdot;53
|58
|align=&quot;right&quot;|599
|'''599'''
|599
|align=&quot;right&quot;|933
|3&amp;sdot;311
|314
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|266
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;19
|28
|align=&quot;right&quot;|600
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|19
|align=&quot;right&quot;|934
|2&amp;sdot;467
|469
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|267
|3&amp;sdot;89
|92
|align=&quot;right&quot;|601
|'''601'''
|601
|align=&quot;right&quot;|935
|5&amp;sdot;11&amp;sdot;17
|33
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|268
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;67
|71
|align=&quot;right&quot;|602
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;43
|52
|align=&quot;right&quot;|936
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|25
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|269
|'''269'''
|269
|align=&quot;right&quot;|603
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;67
|73
|align=&quot;right&quot;|937
|'''937'''
|937
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|270
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|16
|align=&quot;right&quot;|604
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;151
|155
|align=&quot;right&quot;|938
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;67
|76
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|271
|'''271'''
|271
|align=&quot;right&quot;|605
|5&amp;sdot;11&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|27
|align=&quot;right&quot;|939
|3&amp;sdot;313
|316
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|272
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|25
|align=&quot;right&quot;|606
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;101
|106
|align=&quot;right&quot;|940
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;47
|56
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|273
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;13
|23
|align=&quot;right&quot;|607
|'''607'''
|607
|align=&quot;right&quot;|941
|'''941'''
|941
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|274
|2&amp;sdot;137
|139
|align=&quot;right&quot;|608
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|29
|align=&quot;right&quot;|942
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;157
|162
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|275
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|21
|align=&quot;right&quot;|609
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;29
|39
|align=&quot;right&quot;|943
|23&amp;sdot;41
|64
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|276
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;23
|30
|align=&quot;right&quot;|610
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;61
|68
|align=&quot;right&quot;|944
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;59
|67
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|277
|'''277'''
|277
|align=&quot;right&quot;|611
|13&amp;sdot;47
|60
|align=&quot;right&quot;|945
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|21
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|278
|2&amp;sdot;139
|141
|align=&quot;right&quot;|612
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|27
|align=&quot;right&quot;|946
|2&amp;sdot;11&amp;sdot;43
|56
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|279
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;31
|37
|align=&quot;right&quot;|613
|'''613'''
|613
|align=&quot;right&quot;|947
|'''947'''
|947
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|280
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|18
|align=&quot;right&quot;|614
|2&amp;sdot;307
|309
|align=&quot;right&quot;|948
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;79
|86
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|281
|'''281'''
|281
|align=&quot;right&quot;|615
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;41
|49
|align=&quot;right&quot;|949
|13&amp;sdot;73
|86
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|282
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;47
|52
|align=&quot;right&quot;|616
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;11
|24
|align=&quot;right&quot;|950
|2&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|31
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|283
|'''283'''
|283
|align=&quot;right&quot;|617
|'''617'''
|617
|align=&quot;right&quot;|951
|3&amp;sdot;317
|320
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|284
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;71
|75
|align=&quot;right&quot;|618
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;103
|108
|align=&quot;right&quot;|952
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;17
|30
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|285
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;19
|27
|align=&quot;right&quot;|619
|'''619'''
|619
|align=&quot;right&quot;|953
|'''953'''
|953
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|286
|2&amp;sdot;11&amp;sdot;13
|26
|align=&quot;right&quot;|620
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;31
|40
|align=&quot;right&quot;|954
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;53
|61
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|287
|7&amp;sdot;41
|48
|align=&quot;right&quot;|621
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;23
|32
|align=&quot;right&quot;|955
|5&amp;sdot;191
|196
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|288
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|16
|align=&quot;right&quot;|622
|2&amp;sdot;311
|313
|align=&quot;right&quot;|956
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;239
|243
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|289
|17&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|34
|align=&quot;right&quot;|623
|7&amp;sdot;89
|96
|align=&quot;right&quot;|957
|3&amp;sdot;11&amp;sdot;29
|43
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|290
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;29
|36
|align=&quot;right&quot;|624
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;13
|24
|align=&quot;right&quot;|958
|2&amp;sdot;479
|481
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|291
|3&amp;sdot;97
|100
|align=&quot;right&quot;|625
|5&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;
|20
|align=&quot;right&quot;|959
|7&amp;sdot;137
|144
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|292
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;73
|77
|align=&quot;right&quot;|626
|2&amp;sdot;313
|315
|align=&quot;right&quot;|960
|2&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5
|20
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|293
|'''293'''
|293
|align=&quot;right&quot;|627
|3&amp;sdot;11&amp;sdot;19
|33
|align=&quot;right&quot;|961
|31&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|62
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|294
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|19
|align=&quot;right&quot;|628
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;157
|161
|align=&quot;right&quot;|962
|2&amp;sdot;13&amp;sdot;37
|52
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|295
|5&amp;sdot;59
|64
|align=&quot;right&quot;|629
|17&amp;sdot;37
|54
|align=&quot;right&quot;|963
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;107
|113
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|296
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;37
|43
|align=&quot;right&quot;|630
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|20
|align=&quot;right&quot;|964
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;241
|245
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|297
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11
|20
|align=&quot;right&quot;|631
|'''631'''
|631
|align=&quot;right&quot;|965
|5&amp;sdot;193
|198
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|298
|2&amp;sdot;149
|151
|align=&quot;right&quot;|632
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;79
|85
|align=&quot;right&quot;|966
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;7&amp;sdot;23
|35
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|299
|13&amp;sdot;23
|36
|align=&quot;right&quot;|633
|3&amp;sdot;211
|214
|align=&quot;right&quot;|967
|'''967'''
|967
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|300
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|17
|align=&quot;right&quot;|634
|2&amp;sdot;317
|319
|align=&quot;right&quot;|968
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;11&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|28
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|301
|7&amp;sdot;43
|50
|align=&quot;right&quot;|635
|5&amp;sdot;127
|132
|align=&quot;right&quot;|969
|3&amp;sdot;17&amp;sdot;19
|39
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|302
|2&amp;sdot;151
|153
|align=&quot;right&quot;|636
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;53
|60
|align=&quot;right&quot;|970
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;97
|104
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|303
|3&amp;sdot;101
|104
|align=&quot;right&quot;|637
|7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|27
|align=&quot;right&quot;|971
|'''971'''
|971
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|304
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;19
|27
|align=&quot;right&quot;|638
|2&amp;sdot;11&amp;sdot;29
|42
|align=&quot;right&quot;|972
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;
|19
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|305
|5&amp;sdot;61
|66
|align=&quot;right&quot;|639
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;71
|77
|align=&quot;right&quot;|973
|7&amp;sdot;139
|146
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|306
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;17
|25
|align=&quot;right&quot;|640
|2&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|19
|align=&quot;right&quot;|974
|2&amp;sdot;487
|489
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|307
|'''307'''
|307
|align=&quot;right&quot;|641
|'''641'''
|641
|align=&quot;right&quot;|975
|3&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|26
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|308
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;11
|22
|align=&quot;right&quot;|642
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;107
|112
|align=&quot;right&quot;|976
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;61
|69
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|309
|3&amp;sdot;103
|106
|align=&quot;right&quot;|643
|'''643'''
|643
|align=&quot;right&quot;|977
|'''977'''
|977
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|310
|2&amp;sdot;5&amp;sdot;31
|38
|align=&quot;right&quot;|644
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;7&amp;sdot;23
|34
|align=&quot;right&quot;|978
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;163
|168
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|311
|'''311'''
|311
|align=&quot;right&quot;|645
|3&amp;sdot;5&amp;sdot;43
|51
|align=&quot;right&quot;|979
|11&amp;sdot;89
|100
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|312
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;13
|22
|align=&quot;right&quot;|646
|2&amp;sdot;17&amp;sdot;19
|38
|align=&quot;right&quot;|980
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;7&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
|23
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|313
|'''313'''
|313
|align=&quot;right&quot;|647
|'''647'''
|647
|align=&quot;right&quot;|981
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;109
|115
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|314
|2&amp;sdot;157
|159
|align=&quot;right&quot;|648
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;
|18
|align=&quot;right&quot;|982
|2&amp;sdot;491
|493
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|315
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;7
|18
|align=&quot;right&quot;|649
|11&amp;sdot;59
|70
|align=&quot;right&quot;|983
|'''983'''
|983
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|316
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;79
|83
|align=&quot;right&quot;|650
|2&amp;sdot;5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|25
|align=&quot;right&quot;|984
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;41
|50
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|317
|'''317'''
|317
|align=&quot;right&quot;|651
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;31
|41
|align=&quot;right&quot;|985
|5&amp;sdot;197
|202
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|318
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;53
|58
|align=&quot;right&quot;|652
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;163
|167
|align=&quot;right&quot;|986
|2&amp;sdot;17&amp;sdot;29
|48
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|319
|11&amp;sdot;29
|40
|align=&quot;right&quot;|653
|'''653'''
|653
|align=&quot;right&quot;|987
|3&amp;sdot;7&amp;sdot;47
|57
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|320
|2&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5
|17
|align=&quot;right&quot;|654
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;109
|114
|align=&quot;right&quot;|988
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13&amp;sdot;19
|36
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|321
|3&amp;sdot;107
|110
|align=&quot;right&quot;|655
|5&amp;sdot;131
|136
|align=&quot;right&quot;|989
|23&amp;sdot;43
|66
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|322
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;23
|32
|align=&quot;right&quot;|656
|2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&amp;sdot;41
|49
|align=&quot;right&quot;|990
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&amp;sdot;11
|24
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|323
|17&amp;sdot;19
|36
|align=&quot;right&quot;|657
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;73
|79
|align=&quot;right&quot;|991
|'''991'''
|991
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|324
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;
|16
|align=&quot;right&quot;|658
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;47
|56
|align=&quot;right&quot;|992
|2&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&amp;sdot;31
|41
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|325
|5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;13
|23
|align=&quot;right&quot;|659
|'''659'''
|659
|align=&quot;right&quot;|993
|3&amp;sdot;331
|334
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|326
|2&amp;sdot;163
|165
|align=&quot;right&quot;|660
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;11
|23
|align=&quot;right&quot;|994
|2&amp;sdot;7&amp;sdot;71
|80
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|327
|3&amp;sdot;109
|112
|align=&quot;right&quot;|661
|'''661'''
|661
|align=&quot;right&quot;|995
|5&amp;sdot;199
|204
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|328
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;41
|47
|align=&quot;right&quot;|662
|2&amp;sdot;331
|333
|align=&quot;right&quot;|996
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;3&amp;sdot;83
|90
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|329
|7&amp;sdot;47
|54
|align=&quot;right&quot;|663
|3&amp;sdot;13&amp;sdot;17
|33
|align=&quot;right&quot;|997
|'''997'''
|997
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|330
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;5&amp;sdot;11
|21
|align=&quot;right&quot;|664
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;83
|89
|align=&quot;right&quot;|998
|2&amp;sdot;499
|501
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|331
|'''331'''
|331
|align=&quot;right&quot;|665
|5&amp;sdot;7&amp;sdot;19
|31
|align=&quot;right&quot;|999
|3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;37
|46
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|332
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;83
|87
|align=&quot;right&quot;|666
|2&amp;sdot;3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;37
|45
|align=&quot;right&quot;|1000
|2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&amp;sdot;5&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
|21
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|333
|3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;37
|43
|align=&quot;right&quot;|667
|23&amp;sdot;29
|52
|align=&quot;right&quot;|1001
|7&amp;sdot;11&amp;sdot;13
|31
|----align=&quot;center&quot;
|align=&quot;right&quot;|334
|2&amp;sdot;167
|169
|align=&quot;right&quot;|668
|2&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;sdot;167
|171
|align=&quot;right&quot;|1002
|2&amp;sdot;3&amp;sdot;167
|172
|}


==Se även==
* [[Formelsamling/Matematik/Tabell över primtal|Tabell över primtal]]

==Liknande lista på olika språkversioner av Wikipedia==
* [[w:ca:Taula de factors primers]]
* [[w:cy:Tabl o ffactorau cysefin]]
* [[w:en:Table of prime factors]]
* [[w:es:Anexo:Tabla de factores primos]]
* [[w:fr:Table des facteurs premiers]]
* [[w:it:Tavola dei fattori primi]]
* [[w:nl:Tabel van priemfactoren]]
* [[w:sl:Tabela prafaktorjev števil]]
* [[w:th:ตารางตัวประกอบเฉพาะ]]
* [[w:tr:Asal Çarpanlar Tablosu]]
* [[w:vi:Bảng các phân tích tiêu chuẩn của 1000 số tự nhiên đầu tiên]]
* [[w:zh:素因子表]]

[[Kategori:Formelsamling matematik|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>hfjf1fduzgw3awvlcedj2gjbstrw1ig</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kanelbullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5954</id>
    <revision>
      <id>56508</id>
      <parentid>26152</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T15:48:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>punkt</comment>
      <origin>56508</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1337" sha1="3l9newbx5xairz2c0bceuisgxsl0f19" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''20 st''
*75 g smör 
*7 1/2 dl vetemjöl 
*1/2 dl strösocker
*2 krm salt
*25 g jäst 
*2 1/2 dl mjölk

===Fyllning:===
*ca 50 g rumsvarmt smör
*2 msk strösocker
*1 msk kanel

===Garnering:===
*1 uppvispat ägg
*pärlsocker.
 
==Tillagning==
*Skär smöret i tunna skivor och lägg det i en bunke. 
*Tillsätt 7 dl av mjölet (spara 1/2 dl till utbakningen), socker, salt och jästen delad i mindre bitar. 
*Värm mjölken till fingervärme, 37° och rör ner den i mjölblandningen. 
*Arbeta ihop degen tills den blir blank och smidig. 
*Låt den jäsa under bakduk ca 30 min. Sätt ugnen på 225-250°. 
*Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den lätt. 
*Kavla ut degen till en rektangulär platta, ca 25x50 cm. 
*Bred ut smöret på degplattan. Strö över socker och kanel. 
*Rulla ihop från långsida till långsida till en rulle. 
*Skär rullen i 20 bitar, ca 2 cm breda. 
*Ställ bitarna med snittytan upp i pappersformar. 
*Jäs bullarna under bakduk ca 30 min. 
*Pensla bullarna med ägg och strö över pärlsocker. 
*Grädda mitt i ugnen 6–8 min. 
*Låt bullarna svalna på galler under bakduk. 
 
==Servering==
Servera gärna med ett glas kall mjölk. 
 
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kaffebröd|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>3l9newbx5xairz2c0bceuisgxsl0f19</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kladdkaka, enkel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5955</id>
    <revision>
      <id>22774</id>
      <parentid>22555</parentid>
      <timestamp>2009-02-05T00:19:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Kokboken/Recept/Enkla kladdkakan]] till [[Kokboken/Recept/Kladdkaka, enkel]]</comment>
      <origin>22774</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="898" sha1="kpkm2wzbhe3vizvwbbavf2dlpc4yxyf" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''10 portioner''
*100 g smör 
*2,5 dl strösocker 
*1 tsk vaniljsocker 
*2 dl vetemjöl 
*0,5 dl kakao 
*1 tsk bakpulver 
*0,5 tsk salt 
*2 st ägg 
===Garnering===
*1 msk florsocker 
===Tillbehör=== 
*1 paket grädde, lättvispad 
*1 paket vaniljglass 
 
==Tillagning==
#Sätt ugnen på 175°. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt övriga ingredienser och eventuellt en smaksättning. 
#Spänn fast ett bakplåtspapper i botten på en rund form med löstagbar kant. Häll smeten i formen. 
#Grädda i nedre delen av ugnen ca 12 min. Låt kakan svalna och ställ den sedan i kylskåpet minst 2 timmar, gärna över natten. 
 
==Servering==
Servera kladdkakan överpudrad med florsocker och med lättvispad grädde eller vaniljglass. 
 
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>kpkm2wzbhe3vizvwbbavf2dlpc4yxyf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Höstsoppa på jordärtskocka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5956</id>
    <revision>
      <id>23328</id>
      <parentid>21554</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T22:58:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23328</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1015" sha1="tg1855vv5iqe7mqzd3tq50a6j05ol9x" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
* jordärtskocka
* potatis
* grädde
* grönsaksbuljong
* chili
* spiskummin
* vitpeppar
* salt

Till servering: 
* trattkantareller
* persilja
* bacon

==Tillagning==
Ta ca 3-4 jordärtskockor och 1-2 små potatisar per person, skala och koka mjukt med vatten och buljong så att det precis täcker.  
När potatisen och skockan är mjuka mixas de slätt, och häll på en skvätt grädde. Smaka av med kryddorna. Chilin ska ge sting utan att det blir för hett. 

Knaperstek trattkantarellerna hela, låt de först steka så att de mesta vattnet avdunstar och tillsätt sen en klick smör. 

Eventuellt kan man knapersteka bacon till också.
 
==Servering==
Servera i små portionsskålar och lägg ett par knapriga kantareller ovanpå. Om du har knaperstekt bacon lägger du det också ovanpå, och dekorera gärna med en liten persiljekvist.
 
==Tips==
Servera gärna ett gott bröd till.


[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>tg1855vv5iqe7mqzd3tq50a6j05ol9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska/Prepositioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5958</id>
    <revision>
      <id>23677</id>
      <parentid>21821</parentid>
      <timestamp>2009-03-16T13:00:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23677</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="222" sha1="n979mrtvzg3m2v4mvsgjzrxs9ra8aml" xml:space="preserve">Prepositioner är små ord som indikerar riktning eller plats

T ex...

Il travaille &quot;avec&quot; Marie.       Han arbetar &quot;med&quot; Marie.

Paul dort &quot;dans&quot; le lit.        Paul sover &quot;i&quot; sängen.


[[Kategori:Språkkurser/Franska]]</text>
      <sha1>n979mrtvzg3m2v4mvsgjzrxs9ra8aml</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Gimlet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5960</id>
    <revision>
      <id>38212</id>
      <parentid>25281</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gimlet]] till [[Drinkboken/Recept/Gimlet]]</comment>
      <origin>38212</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="198" sha1="68whv4itiiawr8qjiicnn89vefmwflm" xml:space="preserve">Muddla lime och tillsätt krossad is i ett &quot;rocksglas&quot;, slå på gin och rör runt. Toppa med lite mer krossad is. Dekorera med en limeskiva och 2 korta sugrör.

{{stub}}

[[Category:Drinkar A-Ö]]</text>
      <sha1>68whv4itiiawr8qjiicnn89vefmwflm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Gin Fizz</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5961</id>
    <revision>
      <id>56018</id>
      <parentid>56016</parentid>
      <timestamp>2024-10-04T17:24:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>kategorifix</comment>
      <origin>56018</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="325" sha1="nf31sfqgku1tvrvwam72bn90n046t7q" xml:space="preserve">Muddla 3 cironskivor och häll på sockerlag i ett highballglas, slå på valfri mängd gin och eventuellt lite citronjuice (sourmix). Fyll på med is och &quot;fizza&quot; upp drinken genom att få en hårdare stråle med sodapistolen. Dekorera med en citronskiva, pinne och sugrör.

[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
[[Kategori:Gindrinkar]]</text>
      <sha1>nf31sfqgku1tvrvwam72bn90n046t7q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Komplexa tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5962</id>
    <revision>
      <id>41175</id>
      <parentid>28868</parentid>
      <timestamp>2014-05-27T11:22:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.216.73.240</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Definition */ fel i fetning</comment>
      <origin>41175</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1999" sha1="fnbkwhiacnxx64skpx9h2ocfxer01pn" xml:space="preserve">Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]].

== Definition ==
'''Reella tal''' är samtliga tal större än, mindre än eller lika med noll, t.ex. 17, -23.7, 3.3333..., pi, roten ur 2.&lt;br&gt;
'''Imaginära basen''' ''i'' definieras genom sin kvadrat: i² = -1. I vissa ämneskategorier används ''j'' som imaginära basen, t.ex. i elektroniksammanhang, där ''i'' står för strömmen.&lt;br&gt;
'''Komplexa talet''' ''z'' definieras som summan av ett reellt och ett imaginärt tal, z = a + b*i, är a och b är reella tal.&lt;br&gt;

== De fem räknesätten, och lite fler definitioner ==
Låt här z = x + i*y, där x och y är reella tal.&lt;br&gt;
Låt vidare &quot;a := b&quot; syfta till att a ''definieras'' som b, för uttryck a och b.&lt;br&gt;
'''Negation''': -z1 = (-x1) + i*(-y1).&lt;br&gt;
'''Addition''': z1+z2 = (x1+x2) + i*(y1 + y2).&lt;br&gt;
'''Subtraktion''': z1-z2 = (x1-x2) + i*(y1 - y2).&lt;br&gt;
'''Multiplikation''': z1*z2 = (x1+i*y1)*(x2+i*y2) = x1*x2 + i²*y1*y2 + x1*i*y2 + i*y1*x2 = (x1*x2 - y1*y2) + i*(x1*y2 + x2*y1).&lt;br&gt;
'''Konjugat''': z1* := x1 - i*y1. (skrivs ofta som z1 med ett streck över).&lt;br&gt;
z1 * (z1*) = (x1+i*y1)*(x1-i*y1) = ... = x1² + y1² (reellt).&lt;br&gt;
'''Division''': z1/z2 = (z1*(z2*))/(z2*(z2*)) = (x1*x2 - y1*(-y2) + i*(x1*y2 + x2*(-y1))) / (x2² + y2²).&lt;br&gt;
'''Belopp''': |z| = abs(z) := &lt;math&gt;\sqrt{x^2 + y^2}&lt;/math&gt;, d.v.s. ''avståndet'' från 0 till z. &lt;br&gt;
'''Argument''': arg(z) := vinkeln mellan 1 + i*0 och z, räknat i radianer.
cis(x) := cos(x) + i*sin(x), ej allmänt vedertagen funktion, dock ganska praktisk.
z = |z| * cis(arg(z))
abs(cis(x)) = 1
arg(cis(x)) = x (±2k*π, för något heltal ''k'')
abs(z1*z2) = abs(z1) * abs(z2)
arg(z1*z2) = arg(z1) + arg(z2)
&lt;!-- En pedagogisk bild här vore bra --&gt;

== Lite fler räknesätt ==
&lt;math&gt;e^z&lt;/math&gt; = &lt;math&gt;e^x&lt;/math&gt; * cis(y).&lt;br&gt;
ln(z) = ln(|z|) + i*arg(z).&lt;br&gt;
sin(z) = (e^z - e^(-z)) / 2i.&lt;br&gt;
cos(z) = (e^z + e^(-z)) / 2.&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\sqrt{z}&lt;/math&gt; = ±&lt;math&gt;\sqrt{abs(z)}&lt;/math&gt;*cis(arg(z)/2).&lt;br&gt;

[[Kategori:Formelsamling matematik]]</text>
      <sha1>fnbkwhiacnxx64skpx9h2ocfxer01pn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Etikett</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5966</id>
    <redirect title="Etikettbok" />
    <revision>
      <id>21630</id>
      <timestamp>2008-10-27T04:16:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Yvwv</username>
        <id>636</id>
      </contributor>
      <comment>det är sannolikt att någon söker på detta ord; länkar bör f ö inte hänvisa till redirect-sidor</comment>
      <origin>21630</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="hq6fz6870i6h452l9852tromfdt39uz" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Etikettbok]]</text>
      <sha1>hq6fz6870i6h452l9852tromfdt39uz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Wikibooks Matematik/Algebra/Bråk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5975</id>
    <revision>
      <id>50918</id>
      <parentid>50917</parentid>
      <timestamp>2021-10-06T19:18:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>78.163.238.206</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Bråk */</comment>
      <origin>50918</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5855" sha1="aipc9e4gm2dldaamric17vobzpd4xyx" xml:space="preserve">==Bråk==
Ett bråk (av det tyska ordet ''brok'' som betyder &quot;bruten&quot;) är ett uttryck som återger förhållandet mellan två tal. Talet ovanför strecket kallas '''täljare''' och talet nedanför strecket kallas '''nämnare'''. Strecket kalls för bråkstreck. Alla rationella tal kan skrivas som bråk.&lt;br&gt;
Ett bråk är en division mellan uttryck som innehåller heltal men inte decimaltal. I uttrycket &lt;math&gt;a \over b&lt;/math&gt; kallas ''a'' för täljare och ''b'' nämnare.&lt;br&gt;
Ett bråk kan även sägas vara en division som ej är genomförd än. Genom att räkna med bråk så kan man ofta få exaktare svar eftersom många divisioner ger svar med många decimaler som måste avrundas för att kunna användas. &lt;math&gt;{1\over3}&lt;/math&gt; t.ex blir ju 0,33333... om man utför divisionen. Ska man sedan räkna vidare med svaret måste man avrunda det. Och ska man sedan multiplicera med 3 så blir inte svaret 1 vilket det blir om man räknar det som ett bråk.
{| width=600px border=1 cellpadding=0
| align=center rowspan=2 valign=center | '''Olika sätt att dela en träplanka.'''&lt;br&gt;&lt;br&gt;Plankan delas upp i (bråk)delar.&lt;br&gt;&lt;br&gt;Dela i fler delar kallas '''förlängning'''.&lt;br&gt;Slå ihop till färre delar kallas '''förkortning'''. 
| 
 {|
  |
  {| width=350 border=1 cellspacing=0 
   | bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; 
   | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |}
 |-
 | 
  {| width=350 border=1 cellspacing=0 
   | bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; || bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; 
   | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |}
 |-
 | 
  {| width=350 border=1 cellspacing=0 
   | bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; || bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; || bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; || bgcolor=&quot;#cccccc&quot; | &amp;nbsp; 
   | &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; || &amp;nbsp; 
  |}
 |}
|-
| &lt;math&gt;{1\over4}={{1\cdot2}\over{4\cdot2}}={2\over8}={{2\cdot2}\over{8\cdot2}}={4\over16}&lt;/math&gt; 
|}


När man vill addera eller subtrahera två bråk måste nämnare vara densamma i båda bråken. Ofta behöver man förlänga eller förkorta bråken för att uppnå det.

===addition och subtraktion===
{| align=right border=1
! colspan=2 width=400 | Regler för bråkräkning
|-
| &lt;math&gt; \frac{-a}{b}=-\frac{a}{b} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; b\neq 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \frac{-a}{-b}=\frac{a}{b} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; b\neq 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; a\cdot \frac{b}{c}=a\frac{b}{c}=\frac{ab}{c} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; c\neq 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \frac{a}{b}\cdot\frac{c}{d}=\frac{ac}{bd} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; b\neq 0, d\neq 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \frac{a}{b}\Big/\frac{c}{d}=\frac{\frac{a}{b}}{\frac{c}{d}}=\frac{a}{b}\cdot\frac{d}{c}=\frac{a}{b}\frac{d}{c}=\frac{ad}{bc} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; b\neq 0, c\neq 0, d\neq 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; \frac{a}{b} + \frac{c}{d} = \frac{ad}{bd} + \frac{bc}{bd} = \frac{ad+bc}{bd} &lt;/math&gt; 
| &lt;math&gt; b\neq 0, d\neq 0 &lt;/math&gt;
|}

För att addera eller subtrahera två bråktal måste man genom att utföra samma multiplikation i både täljare och nämnare skriva om ett eller bägge bråktalen så att bägge får samma nämnare. Man ska försöka hitta den minsta gemensamma nämnaren (mgn):
{|
| Förlängning
|-
| Multiplicera både nämnare och&lt;br&gt;täljare med samma tal 
| 
&lt;math&gt; \frac{1}{7}=\frac{1 \cdot 5}{7 \cdot 5}=\frac{5}{35}&lt;/math&gt;
|-
| Förkortning
|-
| Dela både nämnare och&lt;br&gt;täljare med samma tal 
| 
&lt;math&gt;\frac{49}{21}=\frac{7 \cdot7}{3 \cdot 7}=\frac{7}{3}&lt;/math&gt;
|}

'''Exempel'''
&lt;br&gt;
====addition====

:&lt;math&gt;\frac{1}{4}+ \frac{5}{6}=\frac{1 \cdot3}{4 \cdot 3}+\frac{5 \cdot2}{6 \cdot 2}=\frac{3}{12}+ \frac{10}{12}=\frac{3+10}{12}=\frac{13}{12}=1\frac{1}{12}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
====subtraktion====

:&lt;math&gt;1\frac{1}{3}- \frac{1}{2}=\frac{4}{3}- \frac{1}{2}=\frac{4 \cdot2}{3 \cdot 2}-\frac{1 \cdot3}{2 \cdot 3}=\frac{8}{6}- \frac{3}{6}=\frac{8-3}{6}=\frac{5}{6}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
===multiplikation och division ===
====multiplikation====
 
:&lt;math&gt;\frac{2}{5}\cdot \frac{1}{2}=\frac{2 \cdot1}{5 \cdot 2}=\frac{2}{10}=\frac{1}{5}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
====division (korsvis multiplikation)==== 
 
:&lt;math&gt;\frac{4}{5}\Big/\frac{2}{4}=\frac{4 \cdot4}{5 \cdot 2}=\frac{16}{10}=\frac{8}{5}=1\frac{3}{5}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;

för att hitta en gemensam nämnare kan man helt enkelt multiplicera nämnarna med varandra
 
:&lt;math&gt;\frac{2}{3}-\frac{1}{2}+\frac{4}{7}=\frac{2\cdot2\cdot7-1\cdot3\cdot7+4\cdot3\cdot2}{3\cdot2\cdot7}=\frac{28-21+24}{42}=\frac{31}{42}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
===Övningar'''===
Vad är en halv gånger en halv?
 
Vad är en halv delat med en halv?
 
I en skog är 3/4 av träden barrträd. Av dessa är 2/3 tallar. Hur stor andel är av skogens alla träd är tallar? 
  
[[/Facit/|Här finns svaren på övningsuppgifterna]]

&lt;br clear=right&gt;

=== Omvandla oändliga decimaltal till bråk ===

Om man har ett decimaltal som upprepar sig, d.v.s, 0,123123123123.... t.ex så kan man omvandla det till ett bråk.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Multiplicera med 1000. &lt;math&gt; \frac{123,123123123123....}{1000}&lt;/math&gt; (bort med decimalerna så är det ett bråktal)&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ta bort en 1000-del &lt;math&gt; \frac{123,123123123123.... - 0,123123123123...}{999}&lt;/math&gt; = &lt;math&gt; \frac{123}{999}&lt;/math&gt;. Går att förkorta med 3 =  &lt;math&gt; \frac{123/3}{999/3}&lt;/math&gt; = &lt;math&gt;\frac{41}{333}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ett enklare tal, 0,3333333....&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Multiplicera med 10. &lt;math&gt; \frac{3,3333333....}{10}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ta bort en 10-del &lt;math&gt; \frac{3,3333333.... - 0,3333333...}{9}&lt;/math&gt; = &lt;math&gt; \frac{3}{9} = \frac{1}{3}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ett till tal, 0,428571428571....&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Multiplicera med 1000000. &lt;math&gt; \frac{428571,428571....}{1000000}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Ta bort en 1000000-del &lt;math&gt; \frac{428571,428571.... - 0,428571428571...}{999999}&lt;/math&gt; = &lt;math&gt; \frac{428571}{999999}&lt;/math&gt;. Går att förkorta med 142857 =  &lt;math&gt; \frac{428571/142857}{999999/142857}&lt;/math&gt; = &lt;math&gt;\frac{3}{7}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;


...

[[Kategori:Wikibooks Matematik]]</text>
      <sha1>aipc9e4gm2dldaamric17vobzpd4xyx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Wikibooks Matematik/Algebra/Faktorisering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5995</id>
    <revision>
      <id>53201</id>
      <parentid>42602</parentid>
      <timestamp>2022-10-15T21:59:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.226.92.182</ip>
      </contributor>
      <comment>elller &gt; eller</comment>
      <origin>53201</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4105" sha1="64kc07ac4oq11ijehw8usti2vixiwqn" xml:space="preserve">==Faktorisering A==
{| width=600px border=1
! Delbarhetsregler
|-
| &lt;big&gt;1, 2, 3, 4, 5, 6, ...&lt;/big&gt;
|-
| Alla tal är delbara med 1.
|-
| &lt;big&gt;2, 4, 6, 8, 10, 100, 102, 256, ... &lt;/big&gt;
|-
| Alla jämna tal är delbara med 2.
|-
| &lt;big&gt;3, 9, 21, 81, 111, 432, 6483, ... &lt;/big&gt;
|-
| Alla tal vars siffersumma är delbart med tre är delbara med tre.
|-
| &lt;big&gt;3, 9, 27, 81, 171, 432, 6993, ... &lt;/big&gt;
|-
| Alla tal vars siffersumma är delbar med 9 är delbara med 9.
|-
| &lt;big&gt;4, 8, 12, 64, 132, 188, 2516, ... &lt;/big&gt;
|-
| Alla tal vars två sista siffror är delbara med fyra är delbara med fyra.
|-
| &lt;big&gt;5, 10, 15, 95, 160, 335, 45780, ...
&lt;/big&gt;
|-
| Alla tal som slutar på 0 eller 5 är delbara med fem.
|-
| &lt;big&gt;6, 12, 18, 36, 78, 126, 7878, ...
&lt;/big&gt;
|-
| Alla jämna tal som är delbara med tre är även delbara med sex.
|-
| ...
|}

Faktorer kallas tal eller uttryck som multipliceras med varandra. 
Faktorisering är att dela upp ett tal eller uttryck i faktorer som ger samma produkt. 
Talet 12 kan faktoriseras som 2*6 eller 3*4 eller 2*2*3. 5*2+2 är ingen faktorisering. 

Men 2*(4+2) är tillåtet. Uttryck inom parantes räknas som en faktor. 

exempel på användning:

Du vill bjuda kvarterets barn på fika och det är 10 ungar. Du har . Hur mycket ska dom få var? 

20 bullar och 3 liter läsk = 10 barn * (2 bullar + 0.3liter läsk)

==Faktorisering av algebraiska uttryck==
Faktorisering innebär att man bryter ut en multiplikator.&lt;br&gt;
För att faktorisera talet &lt;math&gt;\ 3x - 9&lt;/math&gt; så bryter man ut &lt;math&gt;\ 3&lt;/math&gt; vilket ger &lt;math&gt;\ 3(x - 3)&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;
För att faktorisera talet &lt;math&gt;\ x^2 + 5x&lt;/math&gt; så bryter man ut &lt;math&gt;\ x&lt;/math&gt; vilket ger &lt;math&gt;\ x(x + 5)&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;

Faktorn man bryter ut kan också vara ett uttryck inom parantes.&lt;br&gt;

För att faktorisera &lt;math&gt;\ x^2-10x+9&lt;/math&gt; bryter man ut faktorerna &lt;math&gt;\ (x-9)&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\ (x-1)&lt;/math&gt;. 

&lt;math&gt;\ x^2-10x+9=(x-9)(x-1)&lt;/math&gt;

Tänk på att använda konjugat och/eller kvadreringsreglerna om möjligt, t.ex:
&lt;br&gt;
: &lt;math&gt;\ a^2 + 2ab + b^2 = (a+b)(a+b)&lt;/math&gt;
&lt;br&gt; 
: &lt;math&gt;\ a^3 - b^3 = (a - b)(a^2 + ab + b^2)&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
: &lt;math&gt;\ 2a^3 + 2b^3 = 2(a + b)(a^2 - ab + b^2)&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;

'''Övning 1'''&lt;br&gt;
Faktorisera talet &lt;math&gt;\ 2a^2 - 2b^2&lt;/math&gt;

[[/Facit/|Lösning]]

===Andragradsekvationer===

En andragradsekvation skrivs i allmän form:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\ x^2+px+q=0&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
och kan sedan lösas med formeln:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x = -p/2 \pm\sqrt{(p/2)^2-q}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt; 

Exempel:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\ 2x^2-20x+22=4&lt;/math&gt; kan man lösa såhär:&lt;br&gt;
För att få ekvationen i allmän form subtrahera med 4 på bägge sidor om = tecknet för att få HL (högra ledet) till 0 och dela alltihop med 2 för att få &lt;math&gt;\ 2x^2&lt;/math&gt; till &lt;math&gt;\ x^2&lt;/math&gt;:&lt;br&gt;

&lt;math&gt;\frac {2x^2-20x+22-4=4-4} {2} = \frac {2x^2-20x+18=0} {2} = x^2-10x+9=0&lt;/math&gt; (allmän form)&lt;br&gt;

För att lösa ekvationen sätter du in värdena i formeln&lt;br&gt; 

&lt;math&gt;x = -p/2 \pm\sqrt{(p/2)^2-q}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
vilket ger:&lt;br&gt;

&lt;math&gt;x = -(-10)/2 \pm\sqrt{((-10)/2)^2-9}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
Förenkla:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x = 10/2 \pm\sqrt{-5^2-(9)}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x= 5 \pm\sqrt{25-9}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x=5 \pm\sqrt{16}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x=5 \pm4&lt;/math&gt;&lt;br&gt;

D.v.s. Hälften av p är -5, med ombytt tecken är 5, ± roten ur, hälften av p=-5 i kvadrat=25 minus q=9

&lt;math&gt;\ x1=5+4&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\ x2=5-4&lt;/math&gt; vilket ger &lt;math&gt;\ x1=9&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\ x2=1&lt;/math&gt;

===Faktorisering för att lösa andragradsekvationer===

Skriv uttrycket i allmän form.&lt;br&gt;

Faktorisera&lt;br&gt;

&lt;math&gt;\ x^2-10x+9 =(x-9)(x-1)&lt;/math&gt;

Och utrycket ska ge svaret 0. För att svaret ska bli 0 så måste någon av faktorerna (paranteserna) bli 0 och om x=9 blir första parantesen = 0 och om x=1 blir andra parantesen = 0


&lt;math&gt;\ (9-9)(9-1)= 0&lt;/math&gt;


&lt;math&gt;\ (1-9)(1-1)= 0&lt;/math&gt;


&lt;math&gt;\ x1=9&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\ x2=1&lt;/math&gt;


Alla andragradsekvationer skrivna i allmän form som har en giltig lösning går att faktorisera. En ekvation med rötterna x1 och x2 går att faktorisera enligt:   


&lt;math&gt;\ (x-(x1))(x-(x2))&lt;/math&gt; 


[[Kategori:Wikibooks Matematik]]</text>
      <sha1>64kc07ac4oq11ijehw8usti2vixiwqn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Mapo doufu</title>
    <ns>0</ns>
    <id>5999</id>
    <revision>
      <id>56483</id>
      <parentid>56479</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:42:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>ändrar kat</comment>
      <origin>56483</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4416" sha1="rau7rr9t2wakrl60r7onh8dfr1ucxkn" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Mapo Doufu''' (Mandarin: 麻婆豆腐; pinyin: ''Má pó dòu fǔ'') är en traditionell och mycket populär kinesisk rätt som stammar ur Sichuanköket. Rätten lagas, som så många andra kinesiska rätter, i wokpanna och serveras över en skål ångat ris. Det finns många varianter på rätten, men det recept som följer är ett traditionellt sådant.

==Ingredienser==
''2-4 portioner''
*400 g silkestofu
*100 g fläskfärs
*3 msk Sichuan (stark) bönpasta
*2 msk chilipulver
*2 msk matlagningsolja (jordnötsolja)
*3 msk chiliolja
*1 msk Sichuanpeppar (rostade och stötta till ett fint pulver)
*1 msk ljus sojasås
*1 msk jästa svarta bönor (sköljda och väl mosade)
*2 vårlökar (hackade i 2½-5 cm långa bitar)
*2 vitlöksklyftor (finhackade)
*1 dl vatten
*smaka av med salt eller natriumglutamat (MSG)


==Tillagning==
[[Image:Mapo tofu.JPG|thumb|right|Den koppärriga gummans bönost, en specialitet från Chengdu rikligt kryddad med Sichuanpeppar.]]

#Skär tofun i små bitar; ett vanligt block silken tofu brukar t.ex. med fördel (när det ligger ner på sin bredaste sida) kunna delas en gång på höjden, en gång på bredden, och tre gånger på längden. Låt sedan vattnet rinna av och ställ tofun åt sidan. Du kan av och till behöva hälla av lite av det nya vatten som runnit från tofun.
#Hetta nu upp en wokpanna och häll i matlagningsoljan och chilioljan. När oljan precis börjat ge ifrån sig rök, är det dags att lägga i den hackade vitlöken, fläskfärsen, den starka bönpastan och snabbstek (stir fry) till dess att fläskfärsen är halvfärdig. (Ha gärna på dig någon form av skyddande handske, eller linda en handduk kring underarmen, då den starka bönpastan inte helt sällan orsakar oljan att börja spotta och fräsa.)
#Tillsätt sedan chilipulvret, sojasåsen, samt de mosade svarta bönorna och snabbstek till dess att blandningen börjar bli påtagligt aromatisk. När såsen doftar ordentligt, häller du försiktigt i tofu och vatten; se till att '''inte''' ha sönder tofubitarna - håll förslagsvis talriken med tofun så nära såsens yta som möjligt och fös med stekspade försiktigt ner bitarna i såsen. Rör sedan försiktigt till dess att tofun har blandats väl med såsen, sänk värmen och låt sjuda i 3-5 minuter, eller till dess att såsen börjat tjockna.
#Så tillslut, är det dags att hälla över Sichuanpepparpulvret och de hackade vårlökarna. Rör försiktigt till dess att pulver och vårlök blandats väl med de övriga ingredienserna. Rätten är nu färdig att servera.


==Servering==
I det kinesiska köket serveras rätter sällan som personliga sådana, utan ställs - tillsammans med flertalet andra rätter - mitt på bordet på en roterbar glasskiva. Från dessa kollektiva fat får var och en sedan plocka mat till sin egen tallrik. Avses receptet användas för servering av denna modell räcker receptet utan vidare till 3-4 personer; avser man använda rätten som personlig rätt (med tillhörande ris) räcker dock receptet bara till cirka 2 personer.


==Tips==
===Chiliolja===
Detta är egentligen inte - som namnet kan få en att tro - en olja pressad ur chilikärnor, eller chilifrukter. De chilioljor som går att köpa i affären, brukar vanligtvis vara druvkärneolja eller i bästa fall sojaolja, i vilken chilifrön och/eller chilifrukter har lags för att ge smak. Dessa chilioljor brukar inte bara vara rätt veka vad gäller styrka, utan också överdrivet dyra. Gör istället din egen chiliolja; det är jätteenkelt, går fort, och blir mycket billigare.

Det enda du behöver är en flaska du vill använda (förslagsvis en gammal olivoljeflaska, men chilioljan blir rätt snygg, så välj gärna en snygg flaska i glas som du kan ha framme), köpa en flaska sojaolja (finns i stort sett i alla matvarubutiker som specialiserar sig på österländsk mat), samt en liten påse torkad röd chili.

Dela upp en handfull torkade chilifrukter (antalet beror lite på hur stark du vill ha din chiliolja, samt hur stor flaska du avser fylla med olja), och häll i flaskan. (I min lilla chilioljeflaska (100ml) har jag delat ner 4-5 torkade chilifrukter, och successivt fyllt på med chilikärnor från 15-20 chilifrukter.) Fyll sedan på med sojaolja, skaka om, och låt dra i några dagar.

{{wikipedia}}
[[kategori:M kokbok]] [[kategori:Köttfärs]] [[kategori:Kinesiska recept]]</text>
      <sha1>rau7rr9t2wakrl60r7onh8dfr1ucxkn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kinesiska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6000</id>
    <revision>
      <id>56480</id>
      <parentid>21747</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:41:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Kategori:Kinesiskt]] till [[Kategori:Kinesiska recept]]: Alla handra kategorier har den formen</comment>
      <origin>21747</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="g7myruykzseve009xzel7tavc7bzjnw" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}
Här finns recept på kinesiska rätter.</text>
      <sha1>g7myruykzseve009xzel7tavc7bzjnw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Gongbao jiding</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6006</id>
    <revision>
      <id>56482</id>
      <parentid>56394</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:41:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>ändrar kat</comment>
      <origin>56482</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3783" sha1="e4vrd8g7ogzymbwe2rppynhfgd67l58" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Gongbao jiding (Mandarin: 宮保雞丁; pinyin: Gōng bǎo jī dīng) (även känd som Kung Pao-kyckling) är en klassiskt rätt från Szechuanköket och härstammar från Sichuanprovinsen i centrala Kina. Rätten är fick sitt namn från Ding Baozhen (1820-1886), en ämbetsman som levde under sena Qingdynastin.

== Ingredienser ==
''2-4 portioner''
*300g kycklingbröst
*3 vitlöksklyftor och en likvärdig mängd färsk ingefära
*5 vårlökar (endast de vita styckena)
*2 msk jordnötsolja
*1 tsk hel sichuanpeppar
*1½ dl rostade osaltade jordnötter
*En generös handfull torkad röd chili (minst 10 stycken), helst Sichuanchili
  	  	 
=== Marinad ===
*½ tsk salt
*2 tsk ljus sojasås
*1 tsk Shaoxing risvin ''eller'' halv-torr sherry
*1½ tsk potatismjöl ''eller'' 2¼ tsk majsmjöl
*1 msk vatten
  	  	 
=== Sås ===
*3 tsk socker
*¾ tsk potatismjöl ''eller'' 1⅛ tsk majsmjöl
*1 tsk mörk sojasås
*1 tsk ljus sojasås
*3 tsk Chinkiang ''eller'' svart kinesisk vinäger
*1 tsk sesamolja
*1 msk kycklingbuljong ''eller'' vatten


== Tillagning ==
[[Image:Gongbaojiding MichaelDziedzic.jpg|thumb|right|Traditionell version av ''Gōng bǎo jī dīng'', serverad i en restaurang i södra Kina.]]

#Skär kycklingen så jämnt som möjligt i drygt centimeter-breda längder, och skär sedan dessa till små kuber. Lägg kycklingkuberna i en liten skål och blanda i marinaden.
#Skala och skiva (mycket tunnt) vitlöken och ingefäran, och skär vårlökarna i bitar (ungefär lika långa som de är breda, så att de matchar kycklingkuberna). Klipp de torkade chilifrukterna på mitten, eller till cirka 5 cm långa delar. Avlägsna sedan så många av fröerna som möjligt - det är rekommenderat att ha handskar på sig för den här processen.
#Blanda sås-ingredienserna i en liten skål - om du doppar fingret i såsen, så känner du grunden till den söt-sura smaken hos gōng bǎo-rätten.
#Krydda wokpannan och tillsätt sedan två matskedar jordnötsolja och värm sedan över hög låga. När olja är varm, men inte ännu börjat ryka, är det dags att tillsätta chilin och Sichuanpepparn; snabbstek hastigt till dess att ingredienserna är krispiga och oljan är kryddig och aromatisk. Se till att '''inte''' bränna kryddorna (ta wokpannan från värmen om det behövs för att undvika överhettning); bränner du kryddorna kan det bli nödvändigt att utrymma köket under minst 10-15 minuter.
#Tillsätt snabbt kycklingen och stek över hög låga; rör konstant. Så snart kycklingkuberna har börjat dela sig från varandra, tillsätter du ingefäran, vitlöken, och vårlökarna; fortsätt röra i några minuter till dess att de nytillsatta ingredienserna doftar ordentligt och köttet är genomstekt (provsmaka en av de större bitarna för att vara säker).
#Rör om såsen och häll i den i wokpannan, medan du fortsätter att röra och kasta om. Så snart såsen har börjat tjockna en aning och blivit glansig, tillsätt jordnötterna, rör i dem, och servera.


== Servering ==
I det kinesiska köket serveras rätter sällan som personliga sådana, utan ställs - tillsammans med flertalet andra rätter - mitt på bordet på en roterbar glasskiva. Från dessa kollektiva fat får var och en sedan plocka mat till sin egen tallrik. Avses receptet användas för servering av denna modell räcker receptet utan vidare till 3-4 personer; avser man använda rätten som personlig rätt (med tillhörande ris) räcker dock receptet bara till cirka 2 personer.


== Tips ==
Är du allergisk mot jordnötter, eller vill göra en lite finare version av rätten, kan du använda cashewnötter istället för jordnötter; jordnötter är dock mer traditionellt.

[[Kategori:G kokbok]] [[Kategori:Kyckling]] [[Kategori:Kinesiska recept]]</text>
      <sha1>e4vrd8g7ogzymbwe2rppynhfgd67l58</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Trettioåriga kriget</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6009</id>
    <revision>
      <id>57006</id>
      <parentid>56317</parentid>
      <timestamp>2025-01-05T01:11:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Wilfredor</username>
        <id>12431</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>([[c:GR|GR]])  [[File:TillyOdeonsplatzMunich.JPG]] → [[File:Tilly-Denkmal (Feldherrnhalle München).jpg]] best image quality, more recent, more size, better light and focus</comment>
      <origin>57006</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37387" sha1="keystp5czf9h4dvfje4m4ez1h94nd89" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right; margin-left: 1em; margin-bottom: 0.5em; width: 270px; background: #FFFFFF; border: #000000 solid 1px; text-align: left&quot;
|-
|style=&quot;background:#FFFFFF&quot; align=&quot;center&quot; width=&quot;100%&quot;|'''&lt;span style=&quot;color:#000000;&quot;&gt;Huset Habsburg&lt;/span&gt;'''
Den kejserliga ätten von Habsburg är en av Europas äldsta adelsätter, och kom på 1000-talet att dominera i Österrike. Mellan 1278 och 1918 var Habsburgarna kejsarare av Österrike. Många tysk-romerska kejsare var också av huset Habsburg.

Även i Sydeuropa hade Habsburgarna stor makt. Karl V, som var Tysk-romerska rikets kejsare 1519–1556, var också kung av Kastilien och Aragonien under regentnamnet Karl I.

Ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike-Ungern, som sköts på öppen gata i Sarajevo 28 juni 1914 av den serbiske extremisten Gavrilo Princip (vilket utlöste första världskriget) var av ätten Habsburg.

En annan känd person av ätten Habsburg var Marie Antoinette, som var gift med kung Ludvig XVI av Frankrike och giljotinerades den 16 oktober 1789 under franska revolutionen.

[[Fil:Tizian 066.jpg|center|thumb|200px|Karl V, tysk-romersk kejsare 1519–1556.]]
|}

{| style=&quot;float: right; margin-left: 1em; margin-bottom: 0.5em; width: 270px; background: #FFFFFF; border: #000000 solid 1px; text-align: left&quot;
|-
|style=&quot;background:#FFFFFF&quot; align=&quot;center&quot; width=&quot;100%&quot;|'''&lt;span style=&quot;color:#000000;&quot;&gt;Kortfattat om Tysk-romerska riket&lt;/span&gt;'''
Tysk-romerska riket är den allmänna benämningen på den enorma samling av småstater och fria städer i Centraleuropa. Officiellt hette det Heliga Romerska riket av tysk nation.

Tysk-romerska riket var mycket löst sammanhållet. Voltaire yttrade en gång att Tysk-romerska riket &quot;varken var heligt eller romerskt, om ens ett rike&quot;.

Grunden till det Tysk-romerska riket lades 962, och riket upplöstes av Napoleon 1806.

Tysk-romerska rikets mäktigaste man var kejsaren. Under trettioåriga kriget var Ferdinand II kejsare (fram till 1637). Han efterträddes av sin son Ferdinand III.
|}

[[Fil:Martin Luther, 1529.jpg|thumb|left|200px|Martin Luther (1483–1546).]]
Mot slutet av 1400-talet var i princip hela Europa kristet. I sydöst fanns det Osmanska riket som var muslimskt, men annars härskade kristendomen. Påven i Rom var en av de mäktigaste männen på jorden; den Heliga stolen hade växt sig allt starkare sedan påvarna återvänt från sin exil i Avignon 1377.
Men det växte fram ett motstånd mot katolicismen, och 31 oktober 1517 spikade den tyske prästen och reformatorn Martin Luther upp sina 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg, där han bland annat förklarade att kyrkan skulle predika Guds ord i stället för att samla på sig stora gods och rikedomar. Han ansåg också att prästerna skulle predika på ett språk som folk förstod. De katolska prästerna talade till folket på latin. Den största delen av befolkningen förstod inte vad som sades. Luther ansåg istället att i Spanien skulle det predikas på spanska, i Sverige på svenska och så vidare.
1518 inleddes kättarprocesser mot Luther, och 1521 bannlystes han av påve Leo X.

Men Luthers ord hade för alltid etsat sig fast i Europa. Idag bekänner sig 5,8 procent av världens samlade befolkning till någon protestantistisk kyrka. Motsvarande siffra för katolicismen är 17,3 procent.

På riksdagen i Västerås 1527 införde Gustav Vasa protestantismen i Sverige. Den katolska läran förbjöds. Prästerna fråntogs genast mycket makt och stora rikedomar, som i stället samlades under kronan. Från och med nu skulle prästerna endast predika Guds ord. Gustav Vasa själv tog över all makt. ''Omnis potestas a Deo est'' (All makt är av Gud) var kungens valspråk, och han ansåg nog sig själv vara Sveriges rättmätige härskare.

Protestantismen passade Gustav Vasa mycket bra. Han ville få loss Sverige ur den gamla Kalmarunionen som ingicks mellan Danmark-Norge och Sverige 1397, få bort det gamla valkungadömet och göra ätten Vasa till svensk kungaätt med arvsrätt till tronen. Då behövde han samla all makt på ett ställe, nämligen hos sig själv. Före 1527 fanns stora delar av makten utspridd och fördelad mellan abbotar och biskopar. Då var en arvmonarki i princip omöjlig att införa. Men enligt Matin Luthers lära var det kungens uppgift att regera.

Många av staterna i Europa, som hade kontakter med Tyskland där Martin Luther verkade, övergick till protestantismen. Inte bara Sverige 1527, utan även Danmark-Norge, Schweiz, England, Skottland, Nederländerna och Ungern och många tyska furstendömen inom det splittrade Tysk-romerska riket. Reformationen spreds även till delar av Frankrike, men fick inget ordentligt fäste där.

Det mäktiga europeiska kungahuset Habsburg, som bland annat regerade i Österrike, ville stärka kejsarens makt och ena det tysk-romerska riket (den samling av central-europeiska tyska småstater, furstendömen och fria städer som var knutna till den tysk-romerske kejsaren) till en tysk nationalstat i stället för de hundratals splittrade småstater och fria städer som fanns. Även Ludvig XIII (kung av Frankrike 1610–1643) ville utöka sin makt. Till detta kom konflikten mellan katoliker och protestanter, och andra politiska problem i Europa.

År 1618 skrämde en komet på himlavalvet upp Europas befolkning. Annorlunda himlafenomen sågs som varsel om sjukdomar och krig. Människorna hade retat upp Gud, och skulle nu få sona för sina synder. Prästerna bad till den högste om nåd, men helt uppenbart utan framgång. I trettio dagar syntes kometen på Europas himmel – ett varsel om trettio års krig...

I kungariket Böhmen (som idag utgör västra halvan av Tjeckien) var den protestantiska aristokratin och adeln i uppror efter att katoliken Ferdinand av Steiermark valts till kung av Böhmen 1617. Ferdinands katolska ämbetsmän beordrade att byggandet av ett antal protestantiska kyrkor skulle avbrytas, eftersom de låg på vad som hävdades vara mark tillhörande den katolska kyrkan. Aristokratin hävdade däremot att det var kunglig och inte kyrklig mark, och att det hela var ett brott mot den religionsfrihet som rådde i Böhmen sedan 1609.

[[Fil:Defenestration-prague-1618.jpg|thumb|200px|Defenestrationen i Prag. Samtida träsnitt.]]
Den händelse som brukar kallas för andra defenestrationen i Prag inträffade 23 maj 1618. En grupp protestanter samlades utanför  kungaborgen (''Pražský hrad'') i Prag, Böhmens huvudstad. De åtalade två guvernörer, Jaroslav Borzita von Martinicz och Vilém Slavata av Chlum, för brott mot religionsfriheten.

von Martinicz och Borzita befanns skyldiga, och kastades ut genom borgens fönster tillsammans med sekreteraren Philip Fabricius. En defenestration är att kasta ut någon genom ett fönster. von Martinicz, Borzita och Fabricius överlevde fallet på omkring 15 meter, eftersom de landade i en stor hög med hästspillning.

[[Fil:Joachim von Sandrart - Maximilian I, Elector of Bavaria.jpg|thumb|200px|Hertig Maximilian I av Bayern.]]
1608 bildades den Evangeliska unionen mellan ett antal protestantiska furstar inom Tysk-romerska riket. Syftet med unionen var att skydda protestanterna mot katolikernas motangrepp. Kurfurste Fredrik IV av Pfalz-Simmern var unionens ledare. Året därpå, 1609, bildade katolikerna en liknande sammanslutning, den Katolska ligan. Här var den ledande personen hertig Maximilian I av Bayern. Ligan bildades i München 10 juli 1609. Nu var ett krig mellan katoliker och protestanter inom Tysk-romerska riket oundvikligt.

Böhmens och de kejserliga Tysk-romerska arméerna drabbade samman vid Vita berget nära Prag den 8 november1 1620. Det var det första riktiga slaget under trettioåriga kriget. Slaget slutade med att kejserliga armén under Johann Tilly krossade de böhmiska soldaterna.

Efter protestanternas förlust vid Vita berget upplöstes Evangeliska unionen 24 maj 1621.

Efter Evangeliska unionens upplösning sökte många av de protestantiska furstendömena i Tysk-romerska riket hjälp utifrån, för de hade inte gett upp sin kamp.

== Det böhmisk-pfalziska skedet, 1618–1622 ==
[[Fil:Louis XIII.jpg|thumb|left|200px|Ludvig XIII av Frankrike och Navarra.]]
Frankrike var katolskt, men kung Ludvig XIII oroade sig för att den tysk-romerske kejsaren kunde bli för stark. Därför stödde Frankrike, som till skillnad från Tysk-romerska riket var en enad nationalstat, de protestantiska fienderna till kejsaren.
Frankrike och Tysk-romerska riket, som båda tillhörde de mäktigaste länderna i Europa, kom att bli två motsatta maktfaktorer under Trettioåriga kriget. På de tyska katolikernas sida stod det mäktiga Spanien (som liksom Österrike styrdes av huset Habsburg). Förutom den yta som idag utgör Spanien härskade de spanska kungarna över Sicilien, Korsika och södra hälften av den Appeninska halvön. Till Spanien hörde också ett antal städer längs den nord-afrikanska kusten i vad som idag är Marocko och Algeriet. Området runt omkring tillhörde Osmanska riket, förutom området längst i väster som utgjordes av sharifatet Marrakech.
Andra länder som stod på protestanternas sida i kriget var Böhmen (en del av Tysk-romerska riket), Danmark-Norge (mellan 1625 och 1629), Republiken Nederländerna, England, Skottland, Sachsen (del av Tysk-romerska riket) och Transsylvanien.
På katolikernas sida stod Tysk-romerska riket (där de mäktigaste delarna var Österrike, Bayern och staterna inom Katolska ligan) samt Spanien.

[[Fil:Tilly.jpg|thumb|200px|Johann Tserclaes Tilly.]]
Nu hade kriget kommit igång på allvar. 27 april 1622 utkämpades slaget vid Wiesloch, där protestanterna besegrade 20 000 soldater ur katolska ligans länder under Johann Tserclaes Tilly. 22 juni samma år inträffade slaget vid Höchst, med katolsk seger. Därefter följde slagen vid Flerus, Stadtlohn, Dessau, Stralsund och Frankfurt, för att bara nämna några.
Denna första del av kriget kallas det böhmisk-pfalziska skedet och varade mellan 1618 och 1622. Det var mest tyska stater som var inblandade; ett inbördeskrig i det Tysk-romerska riket. Efter det böhmisk-pfalziska skedet följde det nedersachsisk-danska skedet.

== Det nedersachsisk-danska skedet, 1623–1629 ==
Det nedersachsisk-danska skedet av trettioåriga kriget varade åren 1623 till 1629. Kriget utspelade sig främst i norra Tyskland. Nu började stora delar av Europa blandas in i kriget, främst länderna norr om Tyskland. Det som börjat som en inbördes konflikt mellan katoliker och protestanter i Tyskland utvecklades till ett storskaligt krig som omfattade nästan hela Europa.

Republiken Nederländerna hade utropat självständighet från Spanien 1581, men spanjorerna hade inte erkänt självständigheten. Därför deltog Nederländerna i trettioåriga kriget mot det katolska, tyskvänliga Spanien.
Det protestantiska England, som tidigare haft en vänlig inställning till det katolska Spanien, tog nu allt mer avstånd från katolikerna efter att den engelske prinsen Charles gjort en misslyckad friarresa till Madrid.
1624 blev kardinal Richelieu minister i Ludvig XIII:s regering i Frankrike. Kardinalen var en ivrig motståndare till huset Habsburg, särskilt eftersom att Spanien, som styrdes av Habsburgarna, försökte ta kontrollen i Alperna. England och Frankrike anslöt sig därför till Republiken Neder-länderna. Den tysk-romerske kejsaren däremot stödde Spanien.

[[Fil:Kristian IV av Danmark, malning av Pieter Isaacsz 1611-1616.jpg|thumb|200px|Christian IV av Danmark.]]
Nu var många av Europas mäktigaste länder inblandade i kriget. Ett viktigt mål för Frankrike, Nederländerna och England var att få Sverige och Danmark på sin sida. Det var naturligtvis svårt att få de två nordiska stormakterna att slåss på samma sida.
Danmarks kung sedan 1588 var Christian IV, som bestigit tronen vid bara elva års ålder. Han var kung över ett enormt rike, som omfattade dagens Danmark, Norge och Island, Färöarna och i viss mån även Grönland, de svenska landskapen Jämtland, Härjedalen, Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän och Gotland samt ön Ösel i dagens Estland. Schleswig – på danska ''Slesvig'' eller ''Sønderjylland'' – som är den sydligaste delen av halvön Jylland, och delar av Holstein (''Holsten''), som båda idag tillhör Tyskland, ingick i det danska riket. Än idag talas danska bredvid tyskan i den tyska delstaten Schleswig-Holstein.

Den tysk-romerske generalen Tilly krigade i de nordliga delarna av Tysk-romerska riket, och Danmark kände sig hotat. 29 november 1625 slöt Danmark ett avtal med England och Nederländerna, och gick Danmark in i kriget på Tysklands fienders sida.
Det hade varit bra för Sverige om det Tysk-romerska riket gick under och de tyska småstaterna i norr vid Östersjön splittrades, eftersom det hade gjort det lättare för Sverige att kontrollera handeln. Men Sverige gick ändå inte in i kriget på Frankrikes sida. Även om man för tillfället hade fred med Danmark (freden i Knäred2) , kändes det svårt att alliera sig med den evige ärkefienden. Sverige och Danmark var verkligen fiender. Mellan 1563 och 1814 utkämpade vi elva krig på 251 år.
Danmark fick inga framgångar i Tyskland. En särskilt stor katastrof för den danske kungen var slaget vid Lutter am Barenberge, då den tysk-romerske befälhavaren Tilly utplånade hälften av den danska armén på 20 000 man under ledning av Christian IV själv. På den katolska sidan fanns nästan inga förluster alls.
Innan Sverige hunnit bestämma sig för en krigsförklaring slöts freden i Monzón mellan Frankrike och Spanien år 1629. Därmed var det nedersachsisk-danska skedet av trettioåriga kriget slut. Men det dröjde inte länge föränn krig bröt ut igen.

== Stormakten Sverige: det svensk-tyska skedet före Lützen, 1630–1632 ==
{| style=&quot;float: right; margin-left: 1em; margin-bottom: 0.5em; width: 270px; background: #FFFFFF; border: #000000 solid 1px; text-align: left&quot;
|-
|style=&quot;background:#FFFFFF&quot; align=&quot;center&quot; width=&quot;100%&quot;|'''&lt;span style=&quot;color:#000000;&quot;&gt;Johann Tserclaes Tilly&lt;/span&gt;'''
Den absolut mest berömde fältherren i trettioåriga kriget måste väl ändå vara greve Johann Tserclaes Tilly; den mest briljante av generalerna på den tyska sidan, Katolska ligans överbefälhavare, han som aldrig mött en likvärdig motståndare föränn Gustav II Adolf från och med 1630.

Johann Tserclaes var inte tysk. Han föddes någon gång i februari 1559 på slottet Tilly i Brabant, Spanska Nederländerna. Familjen talade franska.

Som ung i slutet av 1500-talet stred Tilly i de franska religiösa inbördeskrigen, de så kallade hugenottkrigen. Här blev Tilly en skicklig soldat.

1618, när trettioåriga kriget bröt ut i Böhmen, var Tilly 59 år och ansågs som en gammal man. Ändå trädde han in i kriget, och blev genast mycket framgångsrik. Ingen tycktes kunna besegra honom. Han var också djupt religiös. ”Den harneskklädde munken”, kallades han.

1630 gick Sverige in i kriget. I Gustav II Adolf hade Tilly för första gången en värdig motståndare. Flera gånger besegrades Tilly av svenskarna. Den största motgången var katolikernas förlust vid Breitenfeld 1631.

Slaget vid Rain 15 april 1632 blev slutet för Tilly. Han träffades av en svensk kula i benet och dog av stelkramp i Ingolstadt den 30:e.
[[Fil:Tilly-Denkmal (Feldherrnhalle München).jpg|thumb|center|200px|Staty över Johann Tserclaes Tilly.]]
|}
[[Fil:Gustav II of Sweden.jpg|thumb|left|200px|Gustav II Adolf av Sverige.]]
[[Fil:Gustav II Adolf landstiger i Tyskland.jpg|thumb|left|200px|Gustav II Adolf landstiger i Tyskland 1630.]]
Sveriges kung från och med år 1611 var Gustav II Adolf. Under det tidiga 1600-talet höll Sverige på att växa till en stormakt i norra Europa, men landet var ändå utsatt. I väster fanns den ständige ärkefienden Danmark, i öster Ryssland och i söder det Tysk-romerska riket.

I Stockholm strävade man efter svensk kontroll av handeln på Östersjön. Det skulle göra Sverige rikt. Det som idag är de södra och västra landskapen i Götaland tillhörde Danmark. Sveriges enda andningshål i väster var fästningen Älvsborg, nära den plats där Göteborg idag är beläget.

I öster, på andra sidan Östersjön, tillhörde nuvarande Finland och Estland Sverige, liksom områden i nuvarande Ryssland. Marken där den ryska storstaden Sankt Petersburg nu ligger, mellan sjön Ladoga och Finska viken, låg den svenska staden Nyen. Ryssarna errövrade den 1703 och på order av tsar Peter den Store grundades Sankt Petersburg.
Mellan Ryssland och det Tysk-romerska riket fanns Polen-Litauen. Det var ett enormt stort land; det sträckte sig från Östersjön ner över hela Östeuropa till Svarta havet, där landet gränsade till Krimkhanatet, från västra Rysslands lågländer till en punkt nära Berlin. Huvudstad var Warszawa.

Alltså fanns det flera olika faktorer att dela Östersjöns rikedomar med. Gustav II Adolf och rådet i Stockholm röstade, och man kom fram till att man skulle gå in i kriget på kontinenten. Historikerna har länge tvistat om varför Sverige gick in i trettioåriga kriget. I äldre litteratur har man ansett att kungen ville errövra den tysk-romerska kejsartiteln, men idag är historikerna ganska överens om att handeln på Östersjön är en mer trovärdig anledning till kriget.

25 juli 1630 satte Gustav II Adolf foten på ön Rügen i norra Tyskland. Två dagar senare hade hela den svenska flottan anlänt till Peenemünde på ön Usedom inte långt bort. Därmed inleddes det svensk-tyska skedet av trettioåriga kriget. Det varade åren 1630 till 1635. Gustav II Adolf ansågs av protestanterna vara &quot;lejonet från norr&quot;, enligt en gammal legend om ett lejon som skulle komma norrifrån och befria de rättrogna. Kriget i Tyskland blev en omedelbar framgång för de svenska soldaterna. Slag efter slag vanns.

Slaget vid Breitenfeld, 7 september 1631, var ett av de mest framgångsrika någonsin för Sverige. Sverige deltog i slaget tillsammans med kurfurstendömet Sachsen, med cirka 42 000 soldater. De mötte 35 000 katolska soldater från Tysk-romerska riket, främst Katolska ligan.

Gustav II Adolf förde själv befälet över de svenska trupperna, tillsammans med de berömda svenska officerarna Gustaf Horn, Johan Banér och Lennart Torstensson. Kurfurste Johan Georg I förde befälet över de sachsiska trupperna.
Befälhavare på katolikernas sida var Johann Tserclaes Tilly (ännu en gång) och Gottfreid Heinrich von Pappenheim.
Katolikerna förlorade 27 000 man. Protestanterna förlorade 5 500 man, varav 3 550 svenskar.

Slaget vid Rain 15 april 1632 var viktigt för svenskarna, även om slaget inte är lika känt som Breitenfeld. 40 000 svenska soldater skulle ta sig över floden Lech i södra Tyskland. Därför kallas slaget också för övergången av Lech. Svenskarna gick till attack mot de katolska befästningarna på andra sidan floden. Katolikerna hade omkring 25 000 soldater till sitt förfogande. Svenskarna segrade i slaget. Det viktiga med slaget vid Rain är att den berömde tysk-romerske befälhavaren Tilly träffades av en svensk kula i knät och avled på grund av stelkramp. Tilly hade många gånger besegrat protestanterna, men nu var det slut med det. Den tysk-romerska armén retirerade och förlorade ”bara” 3 000 soldater. Därmed kunde svenskarna ockupera de rika städerna Augsburg och München. Svenskarna förlorde 2 000 soldater vid Lech.

== Dimman vid Lützen ==
{| style=&quot;float: right; margin-left: 1em; margin-bottom: 0.5em; width: 270px; background: #FFFFFF; border: #000000 solid 1px; text-align: left&quot;
|-
|style=&quot;background:#FFFFFF&quot; align=&quot;center&quot; width=&quot;100%&quot;|'''&lt;span style=&quot;color:#000000;&quot;&gt;Gustav Adolfsdagen&lt;/span&gt;'''
Gustav Adolfdagen har firats sedan tidigt 1800-tal, och särskilt i Göteborg som ju grundades av Gustav II Adolf.

På Gustav Adolfdagen är det tradition att äta Gustav Adolfsbakelser. Den första Gustav Adolfsbakelsen skapades 1909 av konditor Carl Bräutigam i Göteborg.
|}
[[Fil:Death of King Gustav II Adolf of Sweden at the Battle of Lützen (Carl Wahlbom) - Nationalmuseum - 18031.tif|thumb|200px|Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen. Bataljmålning av Carl Wahlbom, 1855.]]
Lützen 1632. Det mest berömda slaget i svensk historia. Mer än Breitenfeld, Narva eller Poltava. 6 november är Gustav Adolfsdagen, liksom namnsdag för Gustav Adolf.

I början av november 1632 befann sig den svenska armén under befäl av Gustav II Adolf och den tysk-romerska under Albrecht von Wallenstein bara två mil ifrån varandra, och en sammandrabbning var oundviklig.
Wallensteins armé samlades vid Lützen för att hindra svenskarna från att nå Leipzig. 7 maj hade svenskarna brandskattat München, och Wallenstein ville förhindra att samma sak hände i Leipzig.
Wallenstein sände en kurir med ett brev till kavallerigeneralen Heinrich von Pappenheim i Halle, 50 kilometer därifrån, för att få förstärkning. Vid midnatt den femte fick Pappenheim brevet, och två timmar senare var han på väg mot Lützen med en förstärkning bestående av kroatiska ryttare.
Wallenstein hade väntat sig ett svenskt anfall redan den femte, men så blev det inte. I Lützen förberedde man sig och placerade ut musketerare och satte eld på staden Lützen.
Röken från branden tillsammans med morgondimman försämrade sikten för svenskarna när de anföll Lützen 6 november. Svenskarna hade 6 200 ryttare och 12 800 fotsoldater, och tyskarna något fler ryttare men färre fotsoldater. Det var alltså två numerärt ganska likärdiga arméer som möttes.
De båda arméerna stod uppställda mot varandra på varsin sida om vägen som ledde till Lützen. Svenskarna ryckte framåt, och kom över vägen. Man kände nu redan försmaken av en seger.
I samma ögonblick anländer Pappenheim med den förstärkning som Wallenstein skickat efter. Pappenheim anfaller svenskarnas högra flygel, den mest framgångsrika.
De kroatiska ryttarna under Pappenheim tränger förbi svenskarna. Då går Wallenstein till motangrepp, och tvingar svenskarna tillbaka över landsvägen. Under befäl av Gustav II Adolf själv möter det småländska rytteriet Wallenstein. När smålänningarna attackerar hamnar kungen bakom svenskarna.
Därför märker ingen att kungen blir sårad. Hans häst, Streiff, travar iväg från de svenska trupperna. Kungen kunde på grund av en gammal skottskada inte bära ett harnesk av metall, utan hade ett kyller av älghud.
Det skyddade inte lika bra mot skott och sabel-hugg som ett metall-harnesk.
Och så dog Gustav II Adolf, Sveriges kung. Omgiven av fiender stupade han.
Ändå segrade svenskarna. Pappenheims kroatiska ryttare anlände alltför sent för att kunna påverka vem som skulle segra. Men det var en pyrrhusseger för Sverige. Vi förlorade vår kung, en av våra skickligaste befälhavare någonsin. Men på den katolska sidan stupade Heinrich von Pappenheim, vilket var en stor förlust för tyskarna.

== Det svensk-tyska skedet efter Lützen, 1632–1635 ==
[[Fil:Axel Oxenstierna 1635.jpg|thumb|200px|Axel Oxenstierna.]]
Efter Gustav II Adolfs död vid Lützen tog Gustaf Horn och Bernhard av Sachsen-Weimar (Sachsen var Sveriges främste allierade under trettioåriga kriget) befäl över de svenska trupperna.
Axel Oxenstierna – rikskansler för den förmyndarregering som tillsatts efter kungens död, prinsessan Kristina var bara fem år – tog över som högste beslutare i frågor hemma i Sverige. Ingen icke kunglig person, varken förr eller senare, har haft så mycket makt i Sverige.

Ännu var den svenska armén segerrik, och vann slaget vid Oldendurf 28 juni 1633. Men i och med slaget vid Nördlingen 27 augusti 1634 vände krigslyckan. Den tysk-romerska armén under befäl av Matthias Gallas och kejsar Maximilian III själv tvingade Gustaf Horn, som förde det svenska befälet, att kapitulera. Den svenska krigsmakten i Tyskland under trettioåriga kriget var inte samma sak utan Gustav II Adolf.

== Det svensk-franska skedet, 1635–1648 ==
Johan Banér utsågs till överbefälhavare över de svenska trupper som återstod, omkring 15 000 soldater.
Kriget inleddes i oktober 1635. Sachsen, som tidigare varit Sveriges bundsförvant, hade nu blivit svenskarnas fiende och ingått ett förbund med den tysk-romerske kejsaren. Sachsiska armén förföljde Banérs trupper längs floden Elbe, men i slaget vid Dömitz besegrades de sachsiska trupperna av svenskarna.
Danmark, som varit på samma sida som svenskarna, började nu motarbeta Sverige. Det vore inte bra för Danmark om ärkefienden Sverige fick kontrollen över landområden söder om det danska riket och därifrån skulle kunna hota Danmark i framtiden.
Svenskarna under Banér fick förstärkningar från Preussen under senhösten 1635, och i januari 1636 anfölls Sachsen.

Skottland var Sveriges nye bundsförvant i trettioåriga kriget. Johan Banér och Lennart Torstensson ledde tillsammans med de skotska befälhavarna Alexander Leslie och James King ledde en svensk-skotsk här om 15 000 man i slaget vid Wittstock 24 september 1636. 20 000 man från Sachsen och andra delar av Tysk-romerska riket, under ledning av Johan Georg I av Sachsen och Melchior von Hatzfeldt, besegrades.

[[Fil:Johan Baner.jpg|thumb|200px|Johan Banér.]]
[[Fil:Lennart Torstenson.jpg|thumb|200px|Lennart Torstenson.]]
[[Fil:Henri de la Tour d'Auvergne-Bouillon.jpg|thumb|200px|Henri de la Tour d'Auvergne de Turenne, 1611–1675. Han ansågs av Napoleon vara en av de främsta fältherrarna någonsin.]]
Det svenska kriget i Tyskland fortsatte, och 1637 stannade den svenska armén i ett permanent läger vid Torgau. Samtidigt drabbade trupperna, fortfarande under Banér, samman med den tysk-romerske fältherren Matthias Gallas, vars armé var mycket större än svenskarnas. Under fyra månader försvarade Banér ihärdigt lägret vid Torgau, men slutligen tvingades den svenska armén att retirera till Pommern. Banér korsade floderna Elster, Spree och Oder, men stötte på Gallas armé igen. Den här gången lyckades Banér lura iväg Gallas trupper, och kunde besegra dem.

Nu kom det svåra tider för Banér. Åren 1637–38 verkade det som om svenskarna skulle tvingas lämna Tyskland helt och hållet, innan man 1638 lyckats samla ihop nya trupper hemma i Sverige och kunde skicka över dem till Tyskland.
Återigen drabbade man samman med Gallas här, och tvingade den att retirera in i Böhmen. I slaget vid Chemnitz 1639 besegrade Banér de sachsiska trupperna igen, och svenskarna kunde ta sig in i Böhmen där de möttes av stora framgångar.
Tillsammans med den franske befälhavaren Jean Baptiste Budes de Guébriant planerade Banér att attackera Regensburg, där kejsar Maximilian III höll riksdag. Banér och de Guébriant trodde sig kunna marschera över Donaus is. Men deras planer gick om intet när isen smälte i januari 1641.

10 maj 1641 avled Johan Banér i Sachsen. Han var kanske den skickligaste befälhavare vi haft sedan Gustav II Adolf dog. Lennart Torstensson valdes till Banérs efterträdare som överbefälhavare, men han kunde inte nå trupperna och ta befälet över dem föränn i september. Fram tills dess leddes svenskarna av flera olika befälhavare, till exempel Hans Christoff Königsmarck och Carl Gustaf Wrangel. Torstensson attackerade Schleisen och Mähren. De båda länderna försvarades av Ottavio Piccolomini. Piccolomini, som var mycket försiktig av sig, ville inte riskera ett fältslag.

Torstensson följes efter av Gallas. Efter att Torstensson jagat ut de danska trupperna från Jylland3 vände Torstensson helt om och gick mot Gallas trupper. Gallas besegrades vid Jüterbog 23 november 1644. Torstensson drog vidare ner i Tyskland.

Slaget vid Jankov i Böhmen 24 februari 1645 var ett av de blodigaste under trettioåriga kriget. 15 000 svenska soldater under Torstensson tvingade den tysk-romerske befälhavaren Melchior von Hatzfeldt att kapitulera. von Hatzfeldt fogade över ungefär lika många soldater som Torstensson. von Hadzfeldt tvingades överlämna sig själv som fånge åt svenskarna.

Torstenssons plan var att förena sin armé med de styrkor som stod under befäl av Transsylvaniens furste, Georg I Rákóczy. De svenska styrkorna stod utanför Wien.
Transsylvanien (idag en del av Rumänien) var Sveriges allierade i trettioåriga kriget sedan 1643. Torstenssons plan gick om intet, då de transsylvanska styrkorna inte anlände. I stället belägrade svenskarna staden Brünn (nuvarande Brno i Tjeckien) under fyra månader. Efter det blev Torstensson allvarligt sjuk, och tvingades överlämna befälet över de svenska styrkorna till Carl Gustaf Wrangel. Detta skedde i december 1645.

Samtidigt som svenskarna krigade i östra Tyskland hade fransmännen under Jean Baptiste Budes  de Guébriant gjort samma sak i västra Tyskland. Fransmännen besegrade tyskarna vid Kempen 17 januari 1642 och kunde tränga in i Württemberg, nära gränsen till dagens Schweiz. Där förenades fransmännen under de Guébriant med sina landsmän under Louis II Condé, som tidigare slagits mot spanjorerna och besegrat dem vid Rocroi 19 maj 1643.

I slaget vid Tuttlingen 14 november 1643 dog de Guébriant. Slaget slutade med att fransmännen under Josiaus Rantzau besegrades av de bayerska styrkorna. Den stupade de Guébriant ersattes av Henri de la Tour d'Auvergne de Turenne. Under honom och Condé besegrades Bayern igen vid Freiburg im Breisgau mellan 3 och 9 augusti 1644. Under Turenne intog fransmännen hela Rhen och Pfalz, men det var emellertid mycket jämnt mellan de kungliga franska och de kejserliga tysk-romerska arméerna. Vid Mergentheim 25 april 1645 besegrades fransmännen av tyskarna igen. Vid Allersheim 3 augusti samma år vann fransmännen igen.

Efter Allersheim förenades de franska trupperna under Turenne med de svenska under Wrangel. Tillsammans attackerade man södra Tyskland, och man kom överens med Bayern, som tvingades överge den tysk-romerske kejsaren, om en vapenvila vid Ulm 4 mars 1647.

Kurfursten av Bayern bröt vapenvilan och slöt avtal med kejsar Maximilian III. Genast attackerade genast svenskarna och fransmännen Bayern. En förenad svensk-fransk armé under Turenne och Wrangel besegrade en armé av bayerska och kejserliga tysk-romerska soldater, under befäl av Peter Melander von Holzappel, vid Zusmarshausen. Svenskarna var särskilt segerrika.
Efter segern vid Zusmarshausen plundrade svenskarna och fransmännen Bayern, innan de drog sig tillbaka.

Samtidigt som detta skedde befann sig en annan svensk armé i Böhmen. Den leddes av Hans Christoff Königsmarck och Arvid Wittenberg. Königsmarck lyckades inta delar av Prag.

1648 anlände prinsessan Kristinas kusin, den blivande kung Karl X Gustav, till armén i Bayern. Han övertog Wrangels position. Han fortsatte Königsmarcks belägring av Prag, och dagen efter att westfaliska freden stormades staden. Därmed tog kriget slut, utanför murarna vid den borg där defenestrationen ägt rum 1618 trettio år tidigare. Slaget om Prag var det sista under trettioåriga kriget.

== Westfaliska freden, oktober 1648 ==
[[Fil:Helst, Peace of Münster.jpg|thumb|200px|Stadsvakten i Amsterdam firar freden. Målning av Bartholomeus van der Helst, 1648.]]
Den westfaliska freden slöts 14 oktober 1648 mellan de länder som deltagit i trettioåriga kriget.
Namnet kommer av att fredsförhandlingarna skedde i städerna Osnabrück och Münster i Westfalen, Tysk-romerska riket.
Freden tog lång tid. 1644 kom de franska sändebuden till Münster. 27 mars samma år tågade den svenske ambassadören, Johan Oxenstierna (son till Axel Oxenstierna), in i Osnabrück med sitt följe.
Johan Oxenstierna tvivlade innan avresan till Tyskland på att han skulle klara av uppdraget att föra Sveriges talan i freden. Fadern ska då ha sagt till honom: &quot;''An necis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur?''&quot; (latin, ''Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?'').

1645 satte förhandlingarna igång. I Osnabrück förhandlade Sverige och Tysk-romerska riket och i Münster Frankrike och Tysk-romerska riket.

Sverige och Frankrike samarbetade för att få Tysk-romerska riket att gå med på deras krav. Vad gällde frågor om religion tog Sverige parti för den diskriminerade protestantiska minoriteten i Tyskland. Frankrike däremot, som ju faktiskt var katolskt, stödde katolikernas rätt.

Lördagen den 14 oktober 1648 – 30 år, fyra månader och 22 dagar efter defenestrationen i Prag 1618 – undertecknades den westfaliska freden. Det trettioåriga kriget – det första stora kriget i Europa – var slut.

För Sveriges räkning deltog i westfaliska freden förutom Johan Oxenstierna även ett flertal andra svenskar. Frankrike representerades av grevarna d'Avaux och de Servien samt hertigen av Longeville, Henri d'Orléans.
Greve Max von Trautmannsdorf var den tysk-romerske kejsarens sändebud. Andra tyskar var Ludvig av Nassau och Johannes Maximilian von Lamberg. Från Bayern kom friherre von Haslang, från Brandenburg Johannes von Sayn und Wittgenstein och från Sachsen de båda hovråden Pistorius och Leuber.

Påvens sändebud var kardinal Fabio Chigi (som senare själv blev påve under namnet Alexander VII). Spanien representerades av greven de Penaranda och Portugal av Adrian Pauw och Jan van Knuyt. Det fanns även representation på plats från Schweiz, Toscana, Savojen, Polen och Transsylvanien med flera länder.

Westfaliska freden och trettioåriga kriget möblerade om i Europa. Tysk-romerska riket, som tidigare stäckt sig ned på den Appeninska halvön halvvägs till Rom, blev avsevärt mindre. Flera stater blev fria från den tysk-romerske kejsaren. Schweiz, som deklarerat sin självständighet från Tysk-romerska riket redan 1291, blev erkända som självständig stat 24 oktober 1648 som ett resultat av Westfaliska freden.

Nederländerna blev självständiga från Spanien (Spanska Nederländerna) redan 30 januari 1648, men hade deklarerat sin frihet redan 26 juli 1581.

[[Fil:POL księstwo pomorskie COA.svg|thumb|200px|Pommerns vapen.]]
Sverige fick besittningar i norra Tyskland. Dessa var:

*Svenska Pommern: Svenskarna behöll Svenska Pommern fram till 1814, då Danmark i Kielfreden fick Svenska Pommern som ersättning för att man tvingades lämna Norge till svenskarna.
*Wismar: Wismar var svenskt fram till 1803.
*Bremen-Verden: Bremen-Verden var svenskt till och med 1719.
*Svenska generalguvernementet Preussen: Generalguvernementet Preussen var svensk från 1626, men vi förlorade det redan 1635.

== Spår av trettioåriga kriget än idag? ==
Tyskarna räknar trettioåriga kriget som ett av de värsta katastroferna någonsin. 1962 fick invånare i Hessen, Tyskland, fylla i en enkät, där de rangordnade de värsta katastroferna som hänt Tyskland genom tiderna.
Och ''der dreissigjähriger Krieg'' – trettioåriga kriget – kom på första plats som den värsta katastrofen som hänt Tyskland någonsin. Första och andra världskriget kom på femte respektive andra plats.

Den 25 oktober varje år rider tusentals skolelever på käpphästar genom Osnabrücks gator i Tyskland. Denna tradition har att göra med de ryttare som red med meddelanden mellan Osnabrück och Münster under westfaliska freden.

Detta är bara ett exempel på de hundratals olika traditioner och folkliga skådespel i Europa som har med trettioåriga kriget att göra.

== Ordförklaringar ==
[[Fil:Balduineum Wahl Heinrich VII.jpg|thumb|200px|De sju kurfurstarna väljer Henrik VII till romersk kung 1308. De tre andliga kurfurstarna till vänster och de fyra världsliga till höger.]]
'''Kurfurste'''&lt;br /&gt;De sju kurfurstarna (tyska: ''Kurfürst'') hade rösträtt i valet av tysk-romersk kejsare. Kurfurstarna var uppdelade i världsliga kurfurstar (pfalzgreven vid Rhen, hertigen av Sachsen, markgreven av Brandenburg och kungen av Böhmen) och andliga kurfurstar (ärkebiskoparna av Mainz, Trier och Köln). Systemet med kurfurstar uppstod omkring år 1200. Då hade de sju rätten att rösta först vid val av kejsare. Senare under 1200-talet utvecklades detta till kurfurstarnas exklusiva rösträtt. Under trettioåriga kriget flyttade kejsar Maximilian över pfalzgreven av Rhens kurfurstevärdighet till hertigen av Bayern, eftersom pfalzgreven stod på protestanternas sida. I westfaliska freden fick pfalzgreven tillbaka sin kurfurstevärdighet samtidigt som hertigen av Bayern behöll sin. Därmed blev antalet kurfurstar åtta. 1692 blev hertigen av Hannover den nionde kurfursten.

'''Kyller'''&lt;br /&gt;Ett kyller är en kort rock av läder, ofta från älg. Kyller bars i strid, särskilt av beridna trupper, under 1600- och 1700-talen tillsammans med eller i stället för ett harnesk av metall.

'''Pyrrhusseger'''&lt;br /&gt;En mycket dyrköp seger. Ordet kommer från den makedoniske kungen Pyrrhus som efter en dyrköp seger mot romarna år 180 f. Kr. ska ha sagt att ”en sådan seger till, och jag är förlorad”.

'''Stycken'''&lt;br /&gt;Samma sak som kanoner.

{{wikipedia}}
[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:SAB: K Historia]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|T]]
[[Kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/T]]</text>
      <sha1>keystp5czf9h4dvfje4m4ez1h94nd89</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Hollandaisesås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6010</id>
    <revision>
      <id>47120</id>
      <parentid>22982</parentid>
      <timestamp>2017-06-02T21:57:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.230.171.87</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Tillagning */t</comment>
      <origin>47120</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1659" sha1="q483i1x9o8sju9t3y6b7c1eab1xnx31" xml:space="preserve">[[Image:Spargel sauce hollandaise.jpg|thumb|Sparris med hollandaisesås.]]
'''Hollandaisesås''' är en sås är gjord på smör, citron och äggula. Den är vanligen kryddad med salt och lite svartpeppar eller cayennepeppar, och passar bra till exempelvis fisk eller sparris.

== Ingredienser ==
* 4 äggulor
* 3 msk vatten
* 1 msk vitvinsvinäger
* 200 g smör
* cayennepeppar
* citron för smaksättning

== Tillagning ==
# Smält smöret på halv värme, det ska inte bubbla. Ställ åt sidan så länge.&lt;br&gt;
# Vispa samman äggulor, vatten och vinäger i en kastrull.&lt;br&gt;
# Är du modig och kung i köket, ställer du kastrullen med äggblandningen direkt på plattan. Annars är det mindre risk att misslyckas om du ställer kastrullen i en större kastrull med vatten som du värmer.&lt;br&gt;
# Vispa kraftigt hela tiden!&lt;br&gt;
# När såsen tjocknar, ta fort bort den från värmen.&lt;br&gt;
# Låt svalna till samma temperatur som det smälta smöret.&lt;br&gt;
# Häll smöret i en fin stråle ner i äggblandningen under kraftig vispning.&lt;br&gt;
# Smaksätt med kryddor och/eller citron.&lt;br&gt;
# Servera genast.

Största risken med hollandaisesås är som med andra äggsåser att den kan skära sig. Det händer vanligtvis under uppvärmningen. Skulle olyckan inträffa kan du rädda såsen genom att knäcka en ny äggula i en annan kastrull och försiktigt hälla den skurna såsen ner i äggulan under kraftig vispning. Fortsätt därefter som vanligt.

Vill du göra en enklare form av [[bearnaisesås]] kan du i hollandaisesåsen tillsätta hackad persilja och hackad dragon.

{{wikipedia}}
[[kategori:H kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>q483i1x9o8sju9t3y6b7c1eab1xnx31</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Titta på himlen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6013</id>
    <revision>
      <id>56499</id>
      <parentid>55851</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T15:25:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>om om &gt; om huruvida</comment>
      <origin>56499</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="103292" sha1="tdvbos8el6j9pjjahx8109wyzxf5iyr" xml:space="preserve">== Inledning ==
Man kan använda detta läromedel utan speciella förkunskaper. Man bör dock ha en aning om att jorden snurrar ett varv kring sin axel varje dygn och roterar kring solen, och man bör veta lite om ekvatorn, polcirkeln, meridianer och parallellcirklar. 

Programmet är baserat på ett slags bildgåtor. Ser man genast svaret behöver man inte klicka på lösningen, utan kan gå vidare. Väljer man att läsa svaret får man ofta en ingående förklaring, med utvidgning av frågeställningen och diskussion om hur det är på olika ställen på jorden. Varken frågorna eller förklaringar förutsätter att man har löst alla tidigare uppgifter. Förutom gåtorna finns det förklarande avsnitt som för framåt. De är menade att i huvudsak läsas i den ordning de följer, exempelvis ska man ha läst avsnittet om himmelsekvatorn innan man tar itu med ekliptika-avsnittet. Klicka [[/Facit/#Förord |HÄR]] om du vill läsa mer om det pedagogiska.

[[Bild:Feb1712.jpg|thumb|right|340px|Almanacksuppslag för februari 1712.]]
Ibland tror vi att vi vet mera om himmelsfenomenen än våra förfäder. Ändå hade de reda på saker som inte är självklara för moderna människor. Ungefär samma stjärnhimmel hade de att titta på som vi, men vi har så mycket annat om kvällarna så att det inte blir av att reflektera så mycket kring vad vi ser på himlen. Och vi tror inte heller att det vi ser på himlen är särskilt viktigt för oss. Vill vi exempelvis bedöma morgondagens väder, då tittar vi på TV eller en webbsida och inte på månen, som folk gjorde för inte så länge sen.

Det är inte det att alla människor förr skulle ha varit ena hejare på astronomi – för att de skulle ha haft en massa tid att titta på himlen. Man hade bråttom då som nu, drog felaktiga slutsatser då som nu. Men man visste ofta var sol och måne gick upp och ned, när de stod högt och lågt och hur månens utseende ändrades från dag till dag. Till sin hjälp hade de ofta almanackor med astronomiska uppgifter i. I dag har de flesta lärt sig att solen går upp i öster men inte lika många har reda på i vilket väderstreck månen går upp. Och det finns andra frågor som vi är osäkra på:

:– Trots att det går för långsamt för ögat att egentligen se det, vet vi att både sol och måne vandrar över himlen – men åt vilka håll och vilken av dem vandrar snabbast? Kan det hända att de möts eller att den ena springer förbi den andra? 
:– Om man ser en starkt lysande himlakropp nära fullmånen, kan det tänkas vara Venus?
:– Solen står högt på sommaren. Gäller det månen och stjärnorna också?

Svaren på sådana frågor ger sig ofta av sig själv om vi tittar efter och tänker efter noga, men ofta är vi inte vana att fundera över vad vi verkligen ser på himlen utan söker svaren på våra eventuella astronomifrågor på nätet, tidskrifter och böcker. De svar man då får blir lätt en blandning av fakta, fiktion och spekulation. Det blir ofta mycket om stora smällen och utomjordingar, och mindre om hur stjärnor och planeter syns vandra på himlavalvet. Det är den senare typen av konkreta frågor som du ska kunna lista ut svaren på när du gått igenom detta studieprogram.

Idag när vi reser till andra breddgrader får vi ännu fler iakttagelser att reflekterar över – och får ännu svårare att sätta in allt i ett sammanhang:

:– Går solen motsols sedd från södra halvklotet?
:– Kan man se Karlavagnen när man är på södra halvklotet? Eller ser man bara södra stjärnhimlens stjärnor?

Då kanske man tänker en stund på bilder man sett av jorden och planetsystemet – och ger sedan upp. Vi har sett schematiska bilder på solsystemet, närbilder på planeter fotograferade med rymdsonder och science-fictionfilmer med rymdskepp som kryssar mellan planeterna. Men det är som om dessa kunskaper vi fått om himlakroppar var mer ägnade för rymdfärder än för att förklara jordisk erfarenhet. Hur har det blivit så? 

Klicka [[/Facit/#Jordgloben ändrade verklighetsuppfattningen|HÄR]] om du vill veta hur det har blivit så, eller om du redan nu vill ha ett snabbt svar på frågorna ovan.

Vi kommer nu att visa ett antal bilder som det gäller att dra så många slutsatser av som möjligt.

== Kapitel 2. De sex grundriktningarna och himmelspolen ==
När man tittar på himlafenomen gäller det främst att hålla reda på ”var” saker syns, det vill säga i vilken riktning. Sen kan man jämföra med andra fenomens riktning eller med tidigare observationer.

=== Första bildgåtan ===
[[Bild:Landscape with four things wrong.jpg|200px|right|Finn fyra fel.]]‎'''Fyra fel på fyra bilder:''' 
Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk titt på dem. Vad är fel? Varje bild är fel på något sätt. Fundera lite, klicka sen på ”Facit”. Sen kan du komma tillbaka hit.

[[/Facit/#Första bildgåtan – facit|Facit]]
{{Clear}}

=== Skyltfel ===
[[Bild:Östervästersödernorr.jpg|thumb|250px|left|Vad är fel?]]‎'''Vad är fel på denna bild med en skylt som visar väderstrecken?'''

[[/Facit/#Skyltfel - facit|Facit]] 

‎''Öster, väster, söder, norr'', och ''upp'' och ''ned'' är de sex grundriktningarna. Upp, det vill säga rätt upp från jordytan kallas ''zenit'', rakt ner i marken kallas ''nadir''. Mellan grundriktningarna är det 90 grader, eller också 180 grader. Ser man en himlakropp och ska tala om för någon var man ser den, då kan man till exempel säga att den är i öster 20 grader upp från horisonten. För att bedöma hur många grader det är mellan himlakroppen och horisonten kan man låta blicken vandra ända upp till zenit och uppskatta hur många gånger den lilla vinkeln går i hela 90-gradersvinkeln.
{{Clear}}
=== Vilken vinkel? ===
[[Bild:Zenitdistanser.jpg|200px|left|Hur många grader?]]‎'''Hur många grader är polstjärnan från zenit?'''

[[/Facit/#Vilken vinkel - facit|Facit]]
{{Clear|vänster}}
[[Bild:Ten degrees fists.jpg|300px|right|Tiogradersnäve.]]

=== Uppskatta vinklar ===
Håller man armen sträckt brukar en normalbred näve vara ungefär 10 grader. För den här personen stämmer det så väl att det verkligen passar in nio nävar i nittiogradersvinkeln.

Ska man bedöma små vinklar kan man i stället jämföra dem med månens diameter. Den är – liksom solens diameter – ganska precis en halv grad. Det kan vara praktiskt att hålla reda på det. En halv grad är det alltså tvärs över månskivan liksom över solskivan.

Det vi menar när vi säger ”20 grader från horisonten” är ju en vinkel, en vinkel med vårt öga som vinkelspets, men ofta talar vi lite vardagligt om ”höjd” eller ”avstånd” i stället för om vinkel – ”höjden över horisonten är 20 grader” eller ”avståndet från zenit är 70 grader”. Stjärnhimlen ser ju ut som ett landskap eller en kartbild när man tittar högt upp, och det som är nära horisonten jämför vi naturligen med träd eller hus, som har en höjd. Måttet vi mäter i är ändå alltid vinkelmått, till exempel grader.

Vi talar också intuitivt om att två himlakroppar är ”nära” varandra när vinkeln mellan dem är liten. Det betyder självfallet inte att de nödvändigtvis är nära varandra i världsrymden, bara att de syns åt samma håll. Vill man vara noga säger man att de ”syns” nära, men det blir ibland omständligt att alltid släpa med ordet ”syns” i alla sammanhang.

=== Hur långt ifrån varandra är sol och måne? ===
[[Bild:Årklyka.jpg|260px|right|Hur många grader?]]‎'''På vilket avstånd är solen från den tunna månskäran?''' Det är inritat skalstreck mellan solen och månen som hjälp.

[[/Facit/#Hur långt ifrån varandra är sol och måne - facit|Facit]]

Riktningarna är viktiga för att bedöma vad man ser på himlavalvet. Vid fågelskådning kan man komma ganska långt med att iaktta fåglarnas ''utseende'', men för att till exempel skilja Venus och Jupiter är riktningen ofta helt avgörande, och i det fallet riktningen jämfört med solens.

Solen och månen känner vi dock igen på utseendet. Det är också bra att kunna känna igen en av stjärnbilderna, nämligen ''Karlavagnen''. Den är lätt att känna igen på utseendet och den hjälper oss att hitta ''Polstjärnan'', en medelstark stjärna i dess närhet.

Eftersom Polstjärnan är så känd skulle man kunna tro att den är en mycket stark stjärna, och kanske att den är i norr, men den är inte särskilt stark och vi ska inte spana efter den i norr vid horisonten (annat än om vi befinner oss i tropiska trakter norr om ekvatorn). I Norden syns Polstjärnan nästan rakt upp, bara några tiotals grader från zenit. Står man på nordpolen har man Polstjärnan alldeles vid zenit.

=== Känna igen Karlavagnen och hitta norra himmelspolen ===
[[Bild:Karlavagnen.jpg|thumb|200px|Hitta Polstjärnan.]]‎Nertill på bilden ser du hur Karlavagnen ser ut, som en ”skopa”. Några hjälpstreck är utritade mellan stjärnorna så att formen framträder tydligare.

För att hitta Polstjärnan tänker man sig en linje mellan Karlavagnens ”bakhjul”, ungefär fem gånger hjulavståndet. (När man talar om bakhjul är det för att man av gammalt ser stjärnbilden som en hästkärra med bara en skakel. Det är för övrigt inte någon riktigt bra liknelse, eftersom den vagnen, som vi senare kommer att se, i så fall rör sig baklänges under nattens lopp, med bakhjulen först och skackeln släpande efter.) Med lite fantasi kan vi se stjärnorna runt Polstjärnan som en blek förminskad och förvanskad 
avbild av den riktiga Karlavagnen – vänd åt andra hållet. Den brukar kallas ''Lilla Karlavagnen''.

'''ATT VETA:''' Polstjärnan är viktig för den ligger alldeles vid '''norra himmelspolen''', den som allt verkar snurrar kring.

Tittar vi på Karlavagnen med jämna mellanrum en hel natt ser vi att den flyttar sig lite hela tiden, medan Polstjärnan alltid syns åt samma håll. Hela stjärnhimlen tycks snurra kring Polstjärnan och kring oss själva. Det är som om det gick en axel genom oss och de två himmelspolerna, den norra vid Polstjärnan och den södra som bara syns på södra halvklotet. Stjärnhimlen syns snurra kring den axeln. Därför är det bra för oss på norra halvklotet att kunna hitta Polstjärnan, så att vi i förväg kan bedöma åt vilket håll stjärnorna kommer att röra sig under nattens lopp.

På södra halvklotet har man ingen liknande stjärna, som skulle vara nära södra himmelspolen. Södra korset heter en tydlig stjärnbild en bit ifrån södra himmelspolen. Den kan jämföras med Karlavagnen, och visst kan man sikta ut ett avstånd från den mot södra himmelspolen, men det är ett område glest på stjärnor som skulle vara till närmare vägledning.

== Kapitel 3. Skuggor och månens faser ==
'''Att veta om sol och måne:''' Av alla himlakropparna är månen den närmaste. Det är bara de konstgjorda satelliterna, rymdfarkoster i bana runt jorden, som är närmare. Och så jorden förstås, som vi står på. Av månen ser man ibland bara den sida som solen lyser upp. Skuggsidan ser man bara lite dunkelt eller också inte alls.

=== Finn fyra fel ===
[[Bild:Nonsensskugga på moln och måne.jpg|200px|right|Finn fyra fel.]]‎'''Finn fyra fel på denna bild på en fågel som står på en påle:'''

[[/Facit/#Finn fyra fel - facit|Facit]]
{{Clear}}
[[Bild:Flag of Turkey.svg|thumb|100px|left|Turkiets flaga.]][[Bild:Flag of Algeria.svg|thumb|100px|right|Algeriets flaga.]]Bilder på Turkiets och Algeriets flaggor. Turkiets flaggmotiv skulle kunna synas på himlen medan Algeriets ska ses som en sammanställning av emblemelement.
{{Clear}}
=== Ny, nedan, full och … ===
Månen kan ju se ut på olika sätt. Man talar bland annat om nymåne, fullmåne och halvmåne.

'''Nymåne'''. När månen syns i ungefär samma riktning som solen är den svår att se. Solen lyser mångubben i nacken så att ansiktet som vi brukar se på blir så mörkt att det inte syns där i närheten av solens strålglans. Det kallas på formellt språk för ”nymåne” (nytändningen) när vi från jorden bara ser månens skuggsida. Det vore kanske mer konsekvent att kalla det ”tommåne”, som motsats till fullmåne. Nymåne betydde ursprungligen månen några dagar efter ”tommånen”, när man såg att den började ”fyllas” på nytt och alltså började synas som en tunn skära. För den absolut tomma månen fanns det strängt taget inget namn. Är den tom så syns den ju inte och då var den väl inte värd något namn.

Ordet nymåne blir lätt hopblandat med uttrycket ”månen står i ''ny''”, vilket syftar på hela tidsperioden från nytändningen tills den blir full. Motsatsen till ny är nedan, medan motsatsen till nymåne är fullmåne.

:Ibland är nymånen så precis i samma riktning som solen att den skymmer en del eller hela solskivan. Det kallas '''solförmörkelse''' och sker ganska sällan. För det mesta passerar solen och månen en liten bit ifrån varandra, så att månen inte kommer i vägen för solen, men så att den ändå har solen så pass rakt bakom sig att vi inte kan se någonting av den upplysta sidan, inte ens en smal skära. Det sker varje månad och det är det vi kallar nymåne – ”tommåne”.

'''Fullmåne'''. Full är månen när den står precis tvärsemot solens riktning, till exempel i öster när solen är i väster. Det kallas att de står i ''opposition'' till varandra. Om månen syns ovanför horisonten måste solen följaktligen vara under horisonten – annars är de inte 180 grader från varandra och då är inte månen riktigt full. Det är alltså bara när solen är nere som man kan se fullmånen. Både vi betraktare och månen är då på jordens skuggsida och solen belyser jordens andra sida.

:Riktigt precis 180 grader är det ändå inte när vi ser fullmånen. Oftast avviker det någon grad. Vid de sällsynta tillfällen då vinkeln är mycket nära 180,0 grader finns vi – alla människorna och vår jord – så precis mellan solen och månen att vi hindrar solen från att belysa månen. Vår skugga träffar alltså månen så att den blir mörk. Det kallas '''månförmörkelse'''.

'''Halvmåne''' har man när sol och måne står 90 grader ifrån varandra. Halva månklotet är då upplyst och halva i skugga. Åt vilket håll halvmånen är vänd behandlas i kapitel 7.

=== Varför 90 grader? ===
Undrar du över varför halvmånen är halv när den står 90 grader från solen?

[[/Facit/#Varför 90 grader?|Förklaring här]].

=== Vad är fel? ===
[[Bild:Gransolmånea.JPG|thumb|300px|right|Sol och fullmåne]]‎'''Vad är fel på denna bild av solen och fullmånen?'''

[[/Facit/#Vad är fel - facit|Facit]]
‎{{Clear}}
=== Finn tre fel ===
[[Bild:Solmånfyrafrågor.jpg|thumb|100px|right|Finn tre fel.]]Bilderna avser att visa hur det skulle kunna se ut när månen och solen är i nästan samma riktning. Men tre av de fyra bilderna är fel. Vilka?

[[/Facit/#Finn tre fel - facit|Facit]]
{{Clear}}
=== Månskuggan ser sned ut ===
[[Bild:Solmåne10,5a.JPG|thumb|300px|right|Skuggsidans riktning.]]På nästa bild ser man solen och en måne som är drygt halv. Det som kan förvåna är att månens solsida inte ser ut att vara riktad rakt mot solen utan snett uppåt.

Det här är en synvilla. Framför allt beror den på att vi försökt rita himlavalvet, som ser välvt och buktigt ut, på ett plant papper. Då ser det ut som om närmaste vägen mellan solen och månen är längs en rät horisontell linje. Men går man ut och tittar på en sol och en måne som står långt från varandra ser man att raka vägen mellan dem inte är hela vägen kring horisonten utan upp över himlavalvet.

Men också när man står ute och tittar på sol och den breda månskära kan man lätt bedra sig. Det är för att horisontlinjen leder blicken så att man tycker att solljuset borde gå parallellt med den. Man är ju van att läsa och i andra sammanhang röra blicken horisontellt. Det är ovant att sträcka på nacken och konstatera att den allra rätaste linjen, storcirkel, går högt över ens huvud.

== Kapitel 4. I stort sett går allt upp i öster och ner i väster ==
För att känna igen planeter och förutse månens växlingar måste vi hålla reda på inte bara riktningarna vid en viss tidpunkt utan också rörelserna. Med rörelse menar vi här hur himlakroppen ser ut att röra sig över himlavalvet, inte hur den verkligen tar sig fram genom universum. Vi presenterar först den mest kända rörelseregeln, den om solens rörelse, och visar sen att de övriga är ganska lätta och ganska lika den första.

=== Regel 1 ===
'''I Norden ser solen ut att röra sig över himlen så att den går upp i öster och ner i väster, i stort sett.'''

Då kan man undra hur det är i andra länder. Går den upp i öster och ner i väster där också? Och går den lika sommar som vinter? – Ja på ett ungefär. Både söder och norr om ekvatorn går den alltid upp mera på östsidan och ner på västsidan – sommar som vinter. I tropikerna stämmer det mycket bra med väderstrecken öster och väster, och utanför tropikerna stämmer det särskilt bra på våren och hösten. Men också i övrigt är det en bra huvudregel. Undantaget från regeln är polartrakter där solen överhuvudtaget inte går upp om morgonen och ner på kvällen utan sommartid håller sig uppe många dagar i sträck och vintertid är nere under horisonten under lång tid. Vi sammanfattar det i följande utvidgade regel:

=== Regel 2 ===
'''Överallt på jorden där solen går upp och ner gäller regel 1: ”upp ungefär i öster och ner ungefär i väster”.'''

Väderstrecken varierar lite från dag till dag. Det blir precis i öster och precis i väster bara vid vår- och höstdagjämningarna. Annars ser vi i Norden uppgången mera mot nordost om sommaren – när solen är hos oss här i nordliga trakter – och någonting sådant som sydost om vintern. Och ner går den i nordväst om sommaren och sydväst om vintern, ungefär. Långt uppe i norra Norden tittar den knappt upp alls på vintern. Det är bara vid sin kulmination som den syns – den går alltså både upp och ner ungefär samtidigt på vintern – och det sker snarast i söder. Och, som sagt, ännu längre norrut går den överhuvudtaget inte upp om vintern.

=== Regel 3 ===
'''Månen går upp på östsidan och ner på västsidan.'''

Det är precis som solen. Och liksom för solen gäller det inte i polartrakterna. Där kan månen vara uppe eller nere flera dagar i sträck.

=== Regel 4 ===
'''Upp på östsidan och ner på västsidan gäller även stjärnorna och planeter.'''

Den regeln gäller för de flesta stjärnor vi ser, men vissa stjärnor går överhuvudtaget inte upp och ner. För oss i Norden gäller det till exempel Karlavagnen. Alla stjärnor snurrar kring norra himmelspolen, och Karlavagnens stjärnor är så nära himmelspolen, som för oss syns högt uppe på himlen, att de är uppe jämt. En del andra stjärnor håller sig för oss under horisonten jämt, så hur mycket himlavalvet än rullar på kommer dessa stjärnor aldrig att komma över horisonten. Detta behandlas närmare i Kapitel 6.

=== Regel 5 ===
'''I Norden går både sol, måne och planeter via söder i sin bana från östhorisonten till västhorisonten.'''

[[Bild:skrivriktningen.jpg|thumb|300px|right|Solen går som man skriver]]‎Om de syns nära horisonten känns det som den naturliga läs- och skrivriktningen för oss – från vänster till höger. '''I söder står de som högst.''' Man säger att de kulminerar i söder. Hur det är på andra breddgrader står i kapitel 11.
{{Clear}}
=== Sammanfattning av reglerna ===
För att sammanfatta himlakropparnas rörelse: '''Varje dag upp på östsidan och ner på västsidan, nästan lika från dag till dag.''' Så enkelt är det i stort sett för sol, måne och planeter, om man inte befinner sig mycket långt uppe i norr eller på Antarktis. I Norden betyder det att de vandrar i skrivriktningen.

=== Upp eller ner? ===
[[Bild:Björnar diskuterar månens läge.jpg|300px|left|Upp eller ner?]]‎'''Björnungen undrar om månen på väg ner eller upp?'''

[[/Facit/#Upp eller ner - facit|Facit]]

Sol och måne går bägge upp i öster och ner i väster, och i Norden går de via söder. Det betyder att de grovt sett går längs samma bana åt samma håll. Ibland är de nära varandra, antingen så att månen går först och solen kommer efter, eller också tvärtom.
{{Clear}}
=== När månen går före solen … ===
[[Bild:OG Sol och måne.jpg|300px|right|Månen med spetsarna riktade bort från solen]]‎'''Är den här bilden rätt?''' Det vill säga: Rör sig månskäran med spetsarna eller med rundsidan före när den går före solen över himlen? Hur är det när den följer efter solen?

[[/Facit/#När månen går före solen - facit|Facit]]
{{Clear}}
== Kapitel 5. Allt snurrar ett varv på ungefär ett dygn ==
=== Regel 6 ===
'''Stjärnor, planeterna, solen och månen går runt en gång per dygn, i stort sett.'''

Denna dygnsrörelsen ”upp i öst ner i väst varje dag” är allmän för det man ser på himlen. Den gäller förstås inte fåglar och flygplan – sådant som är för nära jordytan för att räknas till astronomin. Det gäller inte heller konstgjorda satelliter. Men allt som är längre bort kommer att delta i detta dygnssnurr, som helt enkelt beror på att jorden roterar i rymden och att denna rotation sker så fort att himlakropparnas egna rörelser blir bara små avvikelser från dygnssnurret. Dessa små avvikelser ska vi reda ut i det följande eftersom de kan ge viktiga ledtrådar för att bedöma det som sker.

Om du kan denna regel och de fem föregående vet du de stora dragen. Du behöver inte längre funderande på om planeterna kanske går åt motsatt håll jämfört med solen – det gör de aldrig. Och inget vimsande om att månen skulle ta en månad på sig att fullborda ett varv på himlavalvet – den tar cirka ett dygn som allt annat, när vi ser dem från vår jordiska utsiktspunkt.
‎

=== Klockan tolv ===
[[Bild:7Vägkors edited-1.jpg|250px|left|Klockan tolv]]'''Det är klockan tolv på dagen och månen har precis gått upp. Hur dags är den som högst? Vi befinner oss i Norden.'''

[[/Facit /#Klockan tolv - facit|Facit]]

Nu ska vi se på detaljerna. Till en början ska vi jämföra hur snabbt stjärnor, sol och måne går. Planeterna kommer att behandlas i kapitel 12. De ser ut att gå med ojämn hastighet.
{{Clear}}
=== Regel 7 ===
'''Stjärnorna tar sig 366 varv runt på ett år.'''

Det är fler varv än solen och månen gör på ett år. Man kan alltså säga att stjärnhimlen är snabbast, men man får då hålla i minnet att de stjärnor som är nära himlapolen bara går i 366 små cirklar medan de stjärnor som är längre från himmelspolen går i mycket större cirklar. Det är stjärnorna i de stora cirklarna som syns vandra snabbast på himlen.

Varje år 366 varv, det är vad jorden snurrar i verkligheten, om man tittar på den utifrån rymden. Märk väl: inte 365, utan ett varv mera varje år. I förhållande till en stjärna tar alltså ett jordklotsvarv lite mindre än ett vanligt dygn – ett sådant dygn som våra klockor visar, 24 timmarsdygnet. Skillnaden blir 1/366 • 24 h, vilket är 4 min kortare. Det är alltså 23 timmar och 56 minuter som är jordens rotationstid. För oss på jorden ser det ut att vara stjärnorna som gjort ett varv på den tiden. Denna tidslängd kallas därför ett ''stjärndygn''.

=== Regel 8 ===
'''Solen är näst snabbast i kapplöpningen med måne och stjärnhimlen.'''

Den lämnar sig liksom efter stjärnorna med ett varv varje år. Den kommer alltså i vår åsyn bara 365 gånger per år. Solens uppträdande är så dramatiskt för oss på jorden att det är detta soldygn vi normalt kallar för dygn och inte stjärnornas något snabbare period.

I det följande utgår vi för enkelhetens skull från att solen står som högst klockan 12 på dagen. Det kan ibland vara fel med mer än en timme på grund av att en del av jordens tidszoner är mer anpassade till statsgränserna än till astronomin. Dessutom tillämpar många länder sommartid, vilket kan göra felet ännu större. I många praktiska sammanhang räcker det ändå gott att räkna med solkulmination klockan 12, och i exemplen är principen viktigare än precisionen.
  
Om vi inte befinner oss vid jordens poler utan är någonstans mellan den norra och den södra polcirkeln består dygnet av en natt när solen är under horisonten och en dag när solen är synlig. Hur lång dag och natt är varierar mycket, både beroende på vilken breddgrad man är på och beroende på årstid. Det är bara vid vår- och höstdagjämningarna som dag och natt är lika långa, och är det på hela jorden.

=== Regel 9 ===
'''Som god trea, det vill säga sist, kommer månen.'''
Kanske inte så god trea egentligen. Medan solen blir bara ett varv efter stjärnorna per år blir månen omsprungen av solen ungefär tolv gånger varje år. Den sackar efter så att det syns om man jämför från dag till dag. Om man i Norden ser den strax till vänster om solen en dag kommer den att vara lite längre från solen nästa dag.

På natten kan man lätt se hur långsam månen är om man jämför den med en viss stjärnbild eller stjärna. Efter några timmar ser man att månen och stjärnan har ändrat sig i förhållande till varandra. Ändå är denna krypning långt mindre än det steg de bägge två hunnit ta mot väster under samma tid, det man ser om man jämför deras läge med en trädtopp till exempel. Det är detta alltomfattande dygnssnurr som syns tydligast för oss. De ska alla hinna ungefär ett varv i förhållande till trädtoppen varje dygn, medan det både för solen och för stjärnorna tar cirka en månad att varva månen. Så det är inte mycket långsammare som månen är, bara lite. Och solen och stjärnorna är alltså ännu mer jämnsnabba – 365 mot 366 varv på ett år – det är inte mycket. Därför kunde vi också med gott samvete säga som regel 6 att allt astronomiskt tycks snurra cirka ett varv på ett dygn.

=== Räkneuppgift ===
'''Hur mycket sackar solen efter stjärnorna på ett dygn?'''

[[/Facit /#Räkneuppgift - facit|Facit]]

=== Hur vet man? ===
'''Hur kan man veta att solen ändrar läge på himlen i förhållande till stjärnorna?''' Man kan inte direkt se att solen och stjärnorna rör sig i förhållande till varandra, för man ser dem inte samtidigt, så som man kan med månen och stjärnorna. Stjärnorna syns på dagen och solen på natten.

[[/Facit /#Hur vet man|Facit]]

=== När blir månen bakom granen? ===
[[Bild:Måne bakom gran.jpg|thumb|200px|right|När blir månen bakom granen?]]‎'''Hur länge får vi vänta på att månen ska stå precis bakom granen? Vi befinner oss i Norden.''' Vi vet att en fullmåndiameter är ganska precis en halv grad. Här har vi som hjälp ritat in månens bana och skalstreck som betecknar halva grader.

[[/Facit /#När blir månen bakom granen - facit|Facit]]

'''Ordet månad kan betyda lite olika saker.''' Läs mera [[/Facit /#Om månader|här]]
{{Clear}}
=== De glider isär ===
[[Bild:Årklyka.jpg|250px|right|Hur länge får vi vänta?]]‎'''Avståndet mellan sol och måne är 20 soldiametrar, vilket är tio grader. Hur länge får vi vänta för att det ska bli 12 grader?'''

[[/Facit /#De glider isär - facit|Facit]]
{{Clear}}
== Kapitel 6. Norra och södra stjärnhimlen och himmelsekvatorn som skiljer dem åt ==
=== Himlavalvet ===
Stjärnorna är mycket långt ifrån oss jämfört med solen och planeterna. Himlen ser ut som en kupa över oss, himlavalvet, på vilken stjärnbildernas mönster är oförändrat. Den kupan tycks fortsätta nedanför horisonten, himmelssfären. Innanför denna kupa syns sol, måne och planeterna röra sig.

Befinner man sig på ekvatorn, till exempel i Uganda, har man privilegiet att kunna se alla himlens stjärnor. På kvällen klockan 6 kan man se hälften av dem. Under nattens lopp vrider sig himmelssfären så att den ena efter den andra av dem försvinner under horisonten, samtidigt som det i öster vrids fram helt andra stjärnor. På morgonen innan gryningsljuset gör stjärnorna osynliga är alla stjärnorna utbytta. Man ser hälften av himmelssfären i taget. Man är som i en stor tumlare som vrider sig kring en horisontell axel som går genom norra himmelspolen i norr vid horisonten och södra himmelspolen i söder vid horisonten.

Så är det inte på nordpolen. Där ser man samma stjärnor dygnet runt. Norra stjärnhimlen, norra halvsfären eller norra hemisfären kallas alla de stjärnor som syns på nordpolen. Himlavalvet vrider sig visserligen också på nordpolen, liksom i tropikerna och överallt, men axeln syns här lodrät, med den norra himmelspolen rakt upp och den södra rakt ner, så hur valvet än snurrar kommer det inte upp några nya stjärnor. Och det hjälper inte att vänta till någon annan årstid – det är ständigt norra stjärnhimlens stjärnor som man ser från denna polära utsiktspunkt. Polstjärnan är ju alltid rakt upp. Det är inte som vid ekvatorn att de två himmelspolerna ligger alldeles vid horisonten och himlasfären matar fram nya stjärnor i öster hela natten.

Det är marken som skymmer så att man på nordpolen inte ser någonting av södra himmelshalvan. Vill man se fler stjärnor får man komma lite längre söderöver, till exempel till Norden. Där ligger jordytan snett mot jordaxeln. Det märks på det sättet att Polstjärnan, som allt tycks snurra kring, inte står rakt uppe i zenit utan lite åt nordsidan. Till exempel på 60 breddgraden, som går genom Petersburg, Raseborg, Fagersta och Oslo, ser vi Polstjärnan 30 grader ned från zenit (alltså 60 grader upp från horisonten i norr). När då himlavalvet rullar runt kring denna sneda punkt kommer de stjärnor som är nära polstjärnan, till exempel alla Karlavagnens stjärnor, att förbli uppe dygnet runt, medan en del som är längre ifrån den ömsom dyker upp och ömsom försvinner.

Här är det skäl att påminna om vad norra respektive södra stjärnhimlen betyder. Norra stjärnhimlen är inte detsamma som den del av stjärnhimlen som vi vid en viss tidpunkt ser i väderstrecket norr. Det är himlens norr det gäller, alltså riktningen mot norra himmelspolen, som ligger intill polstjärnan. De stjärnor som är närmare den än södra himmelspolen finns på norra stjärnhimlen. 

Gränsen mellan de två himmelssfärshalvorna kallas himmelsekvatorn. För oss i Norden syns den gå i en linje från horisonten i öster till horisonten i väster med kulmination i söder. (Kanske tycker man att den linjen ser böjd ut, som en båge. Det är en synvilla för att vi är vana vid linjer på ett papper, där två räta linjer aldrig kan skära varann i två punkter.) Himmelsekvatorn är den bana som solen går i från morgon till kväll vid vår- och höstdagjämningstiden.

De stjärnor som vi på 60 breddgraden ser dyka upp och försvinna är både sådana som befinner sig på norra och på södra stjärnhimlen – alla som är nära himmelsekvatorn. Stjärnor på norra stjärnhimlen som är under horisonten när de är i norr dyker upp tolv timmar senare när de är i söder. Tittar vi åt söder nära horisonten ser vi en del stjärnor som hör till södra halvsfären, till exempel Sirius, medan vi vid norra horisonten får även en del som hör till norra himlahalvan bortkapade. Om vi gör observation vid flera tillfällen (till exempel en vinterkväll och sen på morgonen 12 timmar senare) har vi chans att se en ganska stor del av alla stjärnorna ovanför horisonten, men absolut inte alla, så som man kan från ekvatorn. De som är allra närmast södra himmelspolen kan man aldrig se här i Norden, till exempel Södra korset.

==== Nära himmelsekvatorn ====
Det är praktiskt att tänka på himmelsekvatorn när man ska bedöma månens och planeternas rörelser. Om man inte har så stora krav på precision kan man räkna som att sol, måne och planeter rör sig längs himmelsekvatorn. Strängt taget är det bara vid vår- och höstdagjämning som solen gör det – alltså två gånger per år. Månen befinner sig vid himmelsekvatorn ungefär två gånger per månad, och planeterna två gånger per varv som de gör i förhållande till stjärnhimlen. När de inte är vid himmelsekvatorn är de ändå ganska nära den. Solen är som mest 23 grader ifrån himmelsekvatorn – vid sommarsolståndet 23 grader över och vid vintersolståndet 23 grader under. Månen och planeterna kan i undantagsfall vara ytterligare några grader längre bort från himmelsekvatorn.

Man får ofta tillräcklig precision för att hitta månen eller en planet om man tänker som att de är på himmelsekvatorn. Att veta hur högt himmelsekvatorn höjer sig i söder är lätt, man bara subtraherar sin breddgrad från 90 grader. Så om man befinner sig på 60:e breddgraden, då ser man himmelsekvatorn 90 – 60 grader över horisonten i söder. Det är alltid så på den breddgraden. Och på hela jorden ser man himmelsekvatorn gå genom horisonten precis i öster och väster. Där någotsånär nära den banan finns månen och planeterna, ingen annanstans.

==== Sommar och vinter ====
I Norden syns solen stå högt om sommaren. Då vandrar den både dag och natt ovanför himmelsekvatorn. Allra högst är den vid sommarsolståndet, då den är 23 grader in på norra stjärnhimlen. Lägg märke till att sommarnattens sol och sommardagens sol inte är i precis motsatta lägen på himmelssfären. Vinkeln mellan dem är bra mycket mindre än 180 grader. Precis som till exempel Karlavagnens stjärnor rör sig sommarsolen längs en lillcirkel, inte en storcirkel som himmelsekvatorn. Bara vår- och höstdagjämning går de hela varvet kring himlavalvet, på tjockaste stället – längs en storcirkel. På vintern går solen åter längs en lillcirkel, nu på södra himmelshalvan.

Att det är sommar i Norden märks också vid ekvatorn. Solen lyser mer på jordens nordliga sida, så från ekvatorn sett syns den hela dagen vara lite norrut. Den går upp norr om östpunkten vid horisonten, passerar zenit på dess norra sida och går ner i västhorisonten mer åt norr. På våren och hösten går den däremot rakt över himlen, från öster via zenit till väster. Och när det är vinter i Norden syns solen mer åt söder.

==== Vår och höst ====
Vårdagjämning och höstdagjämning är när dag och natt är lika långa. Tolv timmar är solen under horisonten och tolv timmar över horisonten. Klockan 6 upp och klockan 6 ner skulle det bli om det inte fanns samhälleliga konstifikationer såsom sommartid och gemensam tid för större geografiska områden. Dagjämningarna inträffar samtidigt över hela jorden, kring den 21 mars, respektive den 23 september. Då går solen upp precis i öster och ner precis i väster. När man betraktar sol och måne kan man komma ganska långt med att räkna som om det var dagjämning även när man vet att det inte är det – till och med när man vet att det är mitt i sommaren eller vinter. I nästa kapitel, Kapitel 7, ska vi göra det för enkelhetens skull. Senare lär vi oss hur man räknar finare om man behöver det. Gå till Kapitel 9, som handlar om ekliptikan, om du redan nu känner dig beredd att resonera på det precisare sättet.

=== Vad säger bilden? ===
[[Bild:Pello24a.JPG|350px|right|Sieppelijärvi-vägskälet.]]‎I vägskälet vid Sieppijärvi möts en nord-sydlig väg och en öst-västlig. På denna schematiska vårbild av vägskälet är solen och månen av tydlighetsskäl ritade större än de skulle se ut (och det gäller en del andra bilder också). Egentligen är solen och månen bara 0,5 grader i diameter när vi ser dem på himlen medan vinkeln är 90 grader mellan till exempel öst och syd, eller syd och väst. Det borde alltså rymmas 180 solar eller månar mellan väderstrecken för de två vägarna. 

'''Frågor:'''
# I vilken riktning rör sig solen? Månen?
# Åt vilka väderstreck har vi Pello respektive Lohiniva?
# Är det dag eller natt?
# Vilken tid på dagen är det?
# Hur kommer det att se ut nästa dag samma klockslag?
# Kommer solen och månen att mötas?
# Hur lång tid kommer det att ta innan solen och månen är som närmast?

[[/Facit /#Vad säger bilden – facit|Facit]]

På en jordglob brukar det vara ritat meridianer, som är storcirklar som löper mellan nord- och sydpolen, och parallellcirklar som delar upp jorden i skivor, stora vid ekvatorn och sedan allt mindre mot polerna. För att ange en orts läge på jordytan anger man dess längd (longitud) och bredd (latitud).

Benämningarna längd och bredd kommer från Medelhavet: Längdgraderna räknas i Medelhavets längdriktning, alltså hur många grader öster- eller västerut man befinner sig från en viss given meridian, numera oftast nollmeridianen genom Greenwich. Breddgraderna räknas i samma riktning som Medelhavets bredd, alltså hur många grader åt norr eller söder man befinner sig från ekvatorn.

=== Vilken breddgrad? ===
[[Bild:Zenitdistanser.jpg|thumb|right|På vilken breddgrad?]]‎'''På vilken breddgrad står betraktaren när Polstjärnan är 30 grader från zenit?'''

[[/Facit /#Vilken breddgrad - facit|Facit]]
{{Clear}}
=== Bestämma öns position ===
[[Bild:Ödeö26a.JPG|400px|right|Solhöjdsmätning]]‎Du har blivit strandsatt på en öde ö och vill bli räddad därifrån. Som tur är har du en radiosändare så du kan kontakta dina anhöriga, som säkert kan ordna att du blir hämtad. Problemet är bara att du inte har en aning om var på jorden din ö befinner sig.

'''Hur ska du ta reda på din latitud och longitud, eller åtminstone någon iakttagelse som kan vägleda dina oroliga anhöriga och deras räddningsexpedition?'''

[[/Facit /#Bestämma öns position - facit|Facit]]
{{Clear}}
== Kapitel 7. Månens gång och faser ==
I detta kapitel räknar vi förenklat med att sol och måne rör sig längs himmelsekvatorn. Vid vår- och höstdagjämningstidena stämmer det precis för solen, och om månskäran är mycket smalare än halv stämmer det även hyggligt för månen då. Övriga tider på året måste man ibland beakta att sol och måne kan vara nedanför eller ovanför himmelsekvatorn. Det får man alltid tänka på när det gäller full- och halvmånen och när man funderar över himlakroppars höjd eller förhållandena långt uppe i norr. Att beakta det blir mer komplicerat så vi sparar det till kapitel 9, som handlar om ekliptikan.‎

=== Månen nästa dag ===
[[Bild:Archipalago.jpg|thumb|right|Hur är skäran i morgon?]]'''Här är en bild från Östersjön. Kommer månskäran att synas tunnare eller tjockare nästa dag?'''

[[/Facit /#Månen nästa dag - facit|Facit]]

=== Rätt eller fel på fem frågor ===
Man gör observationer i Norden vid två tillfällen med mindre än två veckors mellanrum. Kan resultatet se ut som de här bokstavsteckningarna visar? Solen betecknas med '''O''', månen med '''C''' eller '''D''' som visar åt vilket håll månskäran är krökt.

# Första tillfället: '''C&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;O''' Andra tillfället: '''O&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;C'''
# Första tillfället: '''O&amp;nbsp;C''' Andra tillfället: '''O&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;C'''
# Första tillfället: '''O&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;C''' Andra tillfället: '''O&amp;nbsp;C'''
# Första tillfället: '''D&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;O''' Andra tillfället: '''D&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;O'''
# Första tillfället: '''O&amp;nbsp;C''' Andra tillfället: '''D&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;O'''

[[/Facit/#Rätt eller fel på fem frågor – facit|Facit]]

Vi har lärt oss att dygnsrörelsen är den mest påfallande rörelsen för alla himlakroppar, med uppgång i öster och nedgång i väster. Stjärnorna nära himmelsekvatorn går snabbast, solen är tvåa, månen är långsammast. Det är som om stjärnorna satt fast vid himlavalvet, ''fixstjärnor'', medan de övriga i stort sett följer med den allmänna rörelsen men halkar efter lite grann för varje dag.

Vi lärde oss att stjärnhimlen gör 366 varv per år. Solen gör 365 varv per år och blir alltså omsprungen av en viss stjärna (i till exempel Oxens stjärnbild), precis en gång per år. Månen som är ännu långsammare blir omsprungen av solen drygt 12 ggr per år (och alltså av stjärnorna drygt 13 gånger per år).

Det var solens varvningar av månen som en gång i tiden började kallas de tolv månaderna. Ny månad räknades då varje gång månen blev omsprungen av solen. Då kunde man säga att månen blev ''ny''. Veckorna fram till nytändningen hade den blivit en allt tunnare skära – och slutligen osynlig – eftersom solen i ytterbanan belyste den på den sida som vi på vår åskådarplats i mitten av idrottsplatsen inte ser. Nu växte den tunna första nymånskäran, tills den efter en vecka var en halvmåne, och sen full efter ytterligare en vecka, när den befann sig på andra sidan himlen, mitt emot solen. Sen var den som en långsam löpare som mer än ett halvt varv efter började uppleva solen efter sig igen. Solen lyste nu på månens andra sida, och gjorde den till en halvmåne igen, men en halvmåne vänd åt andra hållet jämfört med tidigare.

=== Skilja på ny och nedan i Norden === 
Vi ska lära oss hur man kan avgöra om månen är i ny eller i nedan. Det gäller en måne som är halv eller lite mer än halv eller lite mindre än halv – vad som helst utom full eller helt tom. Man säger att den är ”i ny” om  den håller på och växer från dag till dag. I nedan betyder att den blir en allt smalare skära efter hand. Vi tittar på månen från vår vanliga utsiktspunkt i Norden, där solen är i söder på dagen.

Vi vet att både sol och måne går i skrivriktningen, och att månen går långsammare. När månen är till höger om solen minskar avståndet från dag till dag, och då blir skäran smalare. Den belyses av solen från vänster. Då har den sin runda sida åt vänster och ser ut som en vänsterparentes ( . Man kan också jämföra den med bokstaven C eller med G.

[[Bild:Comma.svg|thumb|100px|Kommatecken.]]När månen däremot är till vänster om solen ökar avståndet från dag till dag, och då blir skäran bredare. Den belyses från höger. Den ser då ut som ett D eller som ett snyggt ritat kommatecken, som på bilden.

Man får alltså följande minnesregel:
{{Clear}}
=== Regel 10 ===
'''I Norden ser månen ut som ett komma när den är på kommande och som ett G när den går.'''

Den regeln fungerar inte när man reser söderut. Långt i söder, nära Antarktis, är det alltid tvärtom. Redan innan man kommer till ekvatorn är det svårt att jämföra den med G och kommatecken. I tropikerna ser en lågt stående måne antingen ut som ett valv eller som en båt. Ingen av dessa figurer säger i sig något om den är växande eller avtagande, för det beror på om det är en måne vid östhorisonten eller vid västhorisonten det gäller. Även om man ser att valvet eller båten är sned ska man akta sig för att dra förhastade slutsatser av det, för den snedheten kan bero på ekliptikans lutning, vilket behandlas i kapitel 12.

=== Ordna bilderna ===
[[Bild:Loft med måne.jpg|thumb|right|Två bilder från samma vecka]]‎'''Samma nordiska vy samma vecka. Vilken bild är tagen senare?'''

[[/Facit /#Ordna bilderna - facit|Facit]]
{{Clear}}
=== Om olika slags månader ===
Ordet månad kan betyda lite olika saker. Det kan betyda den tid det tar för himlakroppen månen att gå ett varv kring jorden. För att observera den tiden jämför vi med stjärnorna, som vi tänker oss står stilla i världsalltet, och kallar det ett varv när månen nästa gång syns mot bakgrund av samma stjärnor. Det är inte särskilt svårt att iaktta det om man känner igen några lämpliga stjärnbilder nära himmelsekvatorn och har sådan tur att det inte blir mulet just de dagar då man förväntar sig att månen ska ha blivit ett varv efter. Den sortens månad kallas ''siderisk månad'' och är drygt 27 dygn lång.

Det man oftare i olika kulturer menar med månad är den ''synodiska månaden''. Då räknar man hur lång tid det tar för månen att bli varvad av solen. Läs mera [[/Facit /#Om olika slags månader|här]], om du inte redan har läst detta.

=== En månskensbild ===
'''Fråga:''' En fotograf vill ha en måne som är i nedan på ett nordiskt landskapsmotiv mot öster. Vilken tid på dygnet ska hon ta sitt foto?

[[/Facit /#En månskensbild - facit|Facit]]

=== Kan det stämma? ===
[[Bild:Klockan tolv.jpg|thumb|320px|right|Vet de vad de talar om?]]'''Vet djuren vad de talar om?''' Ledning: De befinner sig på norra halvklotet. Det kan vi se på att det finns en björn i sällskapet.

[[/Facit /#Kan det stämma - facit|Facit]]
{{Clear}}
=== Var gäller månreglerna? ===
'''Fråga:''' Här kommer några minnesregler om hur månskäran är vänd. De gäller bara om himlen är mörk, det vill säga under den tid då solen är under horisonten och månen över horisonten. Och de gäller inte överallt på jordklotet. '''Var på jordklotet kan följande mörkhimmelsregler stämma?'''

# Morgonmånen är vänd som G i ”Godmorron”, och aftonmånen som D i ”Dagen är slut”.
# När solen går upp varslar månen om sin nedgång. Det vill säga: Morgonmånen är alltid i nedan.
# Ser man månen i Väster, då Växer den. Den ser då ut som ett V.
# En måne i väster som ser ut som en rättvänd skopa. En sådan fylls alltmer.

[[/Facit /#Var gäller månreglerna - facit|Facit]]‎

=== Vinner älgen vadet? ===
[[Bild:Elk contemplating the eclipses.jpg|thumb|350px|right|Vinner han vadet?]]'''Vad kan man säga om älgens chans att vinna vadet?'''

[[/Facit /#Vinner älgen vadet - facit|Facit]]

Klicka [[Titta på himlen #Kapitel 9. Månens höjd och ekliptikan|här]] om du vill gå direkt till ekliptikaavsnittet och lära dig att räkna på månens bana mer noggrant.
{{Clear}}
== Kapitel 8. Medsols och motsols ==
=== Går solen medsols? ===
'''Fråga: Går solen medsols?''' Det kan tyckas självklart; det hörs ju på ordet att solen går medsols. Men tänker man efter finner vi att frågan är högst förvirrande.

[[/Facit /#Går solen medsols – facit|Svar och en utredning av begreppen]]

Om man i stället håller sig till direkt naiv betraktelse och jämförelse med det vi ser på uret kan vi konstatera: 

'''Solen ser ut att röra sig som urets visare (medurs) under norra halvklotets vinter, som är södra halvklotets sommar. Och den gör det vare sig vi betraktar den från norra eller södra halvklotet. Solen ser ut att röra sig i motsatt riktning mot urets visare (moturs) under norra halvklotets sommar, som är södra halvklotets vinter. Den går varken med- eller moturs under vår- och höstdagjämningarna.''' 

Det bästa är att helt undvika att tala om medsols och motsols och medurs och moturs när det gäller solen, månen och planeterna och allt annat nära himmelsekvatorn. Av den enkla anledningen att vi som betraktare har huvudet ganska precis i mitten och inte alltid är på det klara med från vilken sida vi tittar på rotationen.

Däremot kan man utan problem använda begreppen när det gäller sådant där det är självklart från vilken riktning det ska iakttas. Det gäller till exempel Karlavagnen. Den går moturs, precis tvärtemot visarna på en klocka, och det är det som kallas motsols med ett annat namn. Befinner man sig på södra halvklotet och betraktar Södra korset som är en bit från den södra himmelspolen, då ser man tydligt att det går medsols. Om stjärnorna däremellan, som varken befinner sig vid den norra eller södra himmelspolen utan närmare himmelsekvatorn är det svårt att säga någonting mer än att de går upp i öster och ner i väster, på ett ungefär.

=== Bild 50 ===
PÅGÅNGBild 50: //Räven ligger i sfären. Skulle behöva göras med dator – kanske animerat. 

xBild 50b alias Bild 52: Utsnitt av vad räven ser vid horisonten och vad hon ser högt uppe

=== En plats i solen ===
[[Bild:Björkskugga.jpg|thumb|310px|right|Vem måste stiga upp snart?]]'''Fråga:''' Det är en kall sommardag i Norden. Båda djuren vill hålla sig i solskenet så mycket som möjligt. Vilket av dem måste snart stiga upp och söka sig en ny sittplats?

[[/Facit /#En plats i solen - facit|Facit]]
{{Clear}}
=== Vad är fel med flaggstångsuret? ===
[[Bild:Wrong use of flagpole shadow to indicate time.jpg|thumb|300px|right|Vad är fel?]]En flaggstång på ett slätt horisontellt underlag kan bli ett solur om man markerar klockslagen på marken. Men vad blev fel här?

[[/Facit /#Vad är fel med flaggstångsuret - facit|Facit]]
{{Clear}}

== Kapitel 9. Månens höjd och ekliptikan ==
I det här avsnittet ska vi inte längre nöja oss med att veta att sol, måne och planeter på ett ungefär går längs himmelsekvatorn. Avvikelsen är faktiskt 23 grader för solen och ännu mera för månen, så för att bedöma himlakroppars höjd på himlen måste man ofta fundera lite extra. Allra mest får man fundera när man är långt uppe i norr – vid polcirkeln eller norr om den. I avsnittet om årstider berörde vi hur solens höjd varierar under året. Nu ska vi mest tala om hur månens höjd varierar.

Vi har tidigare lärt oss att solen går i en bana från öster till väster varje dygn och att den banan löper lite olika under olika årstider. Ibland är solen på norra stjärnhimlen och syns för oss nordbor löpa högre upp. Ibland är den på södra stjärnhimlen och syns från nordisk horisont gå i en lägre bana. Vi har också sagt att månen och planeterna rör sig på samma sätt, men har inte sagt när de är på norra stjärnhimlen och när de är på södra stjärnhimlen. Är det måhända så att de liksom solen håller sig på norra stjärnhimlen under sommaren? Svaret är nej. Inte i allmänhet. Bara om de står mycket nära solen är det så (och då är det svårt att se dem). Om de står i opposition till solen, vilket till exempel månen gör när den är full, är det tvärtom. Fullmånen vandrar i en lika låg dygnsbana på sommaren som solen gör på vintern. Och på vintern går den lika högt som solen gick sex månader tidigare när den var i samma väderstreck.

Under de få dagar då månen är något så när full räcker det med att tänka att dess dygnsbana är som solens var sex månader innan. Lite svårare är det när månen är halv, för då måste man hålla reda på om den är i ny eller nedan för att avgöra om man ska räkna med solens bana tre månader tidigare eller tre månader senare.

Varje månad hinner månen således gå både i höga banor som i låga, och däremellan i banor som löper som himmelsekvatorn. Motsvarande gäller för planeterna, bara att det tar längre tid för dem att göra ett varv.

Månens och planeternas banor kan vi hålla reda på bättre om vi förutom himmelsekvatorn tänker oss en annan mittlinje över himlasfären – ekliptikan. Den går genom alla de punkter på stjärnhimlen som solen passerar under året när den halkar efter stjärnorna så att den bara hinner 365 varv istället för 366. Eftersom solen under ena halvåret är på södra himmelshalvan och under den andra på den norra, kommer ekliptikan att stå snett i förhållande till himmelsekvatorn (som i sin tur står snett i förhållande till horisonten överallt utom vid nord- och sydpolen.) Vinkeln är 23 grader. Medan vi kan peka ut himmelsekvatorns sträckning lika från timme till timme och från dag till dag så länge vi är på samma ort, kommer ekliptikan att vingla fram och tillbaka likt ett skevt cykelhjul. Ett varv vinglar den på ett stjärndygn, 23 timmar och 56 minuter. Månen och planeterna håller sig alltid nära ekliptikan, och solen håller sig strängt till den. En sommardag höjer sig ekliptikan högt i söder, där solen är, och löper samtidigt djupt under horisonten i norr, där kanske fullmånen gömmer sig. Knappa tolv timmar senare är det tvärtom. Fullmånens plats är då i söder, men lågt, och solen är under horisonten, men inte så djupt.

På sommardagen adderas alltså ekliptikans lutning till himmelsekvatorns lutning, så sol, måne och planeter kan vara på mycket olika höjd. På vinterdagen subtraheras vinklarna, varför sol, måne och planeter alla är på rätt lika höjd. Och det händer dagligen (vartenda stjärndygn) att ekliptikan har den maximala lutningen mot horisonten och att den har den minimala lutningen.

=== Ekliptikans lutning vid polcirkeln ===
Vid polcirkeln blir ekliptikans minimala lutning noll grader. Klockan tolv på dagen vintersolståndsdagen har man därför både sol, måne och planeter på samma höjd, noll grader över horisonten. Och det händer sedan varje dygn att de alla är på precis samma höjd, precis vid horisonten. Det sker lite olika tid varje dag eftersom ekliptikan snurrar med stjärnorna, ett varv på 23 timmar och 56 minuter.

[[/Facit /#Ekliptikans lutning vid polcirkeln – fördjupning|Läs mer]]

Var går ekliptikan nu? Eftersom ekliptikan är skev i förhållande till den axel genom himmelspolerna som himlavalvet tycks snurra kring är det lite svårt att hålla reda på var på himlavalvet den går i ett givet ögonblick. Vi vet att den går genom solen, så den hållpunkten har vi, i varje fall dagtid eller strax efter solnedgången när vi fortfarande har känsla för i vilket väderstreck solen är och hur djupt under horisonten. Råkar månen eller någon planet vara synlig har vi ytterligare någon hållpunkt och kan kanske sluta sig till hela sträckningen. Eftersom ekliptikan delar himlasfären i två lika stora halvor vet vi att om den går till exempel 20 grader över horisonten i öster så går den samtidigt 20 grader under horisonten i väster. I två motsatta väderstreck är den alltid lika högt över horisonten i det ena som under horisonten i den andra.

=== Ekliptikan nära himmelsekvatorn ===
[[Bild:Ekliptikan60a.JPG|300px|right|Sol, måne och himmelsekvatorn]]'''Frågor:''' Vi befinner oss på 60 breddgraden och det är morgon. Himmelsekvatorn, som skär horisontlinjen precis i öster, är utritad.

# Är det sommarhalvår eller vinterhalvår?
# Var går ekliptikan?
# Hur kommer sol och måne att vara belägna några timmar senare?
# Hur kommer det att se ut ett stjärndygn efter det bilden visar?
# Hur kommer det att se ut ett halvt stjärndygn efter det som bilden visar?

[[/Facit /#Ekliptikan nära himmelsekvatorn - facit|Facit]]

Har man en gång listat ut var ekliptikan går, då vet man att den går precis lika igen efter 23 timmar och 56 minuter. Fyra minuter senare, när det har förlöpt ett helt soldygn har ekliptikan vinglat fram ytterligare ett litet stycke i sin bana från öster till väster, så dess övre vändpunkt är lite längre kommen, liksom den undre är det, och liksom dess två skärningspunkter med himmelsekvatorn (nodpunkterna) är det. På våra nordiska breddgrader syns därför ekliptikan dra fram ett litet stycke från vänster till höger för varje dag, precis som stjärnhimlen gör.

=== Svåra funderings- och rituppgifter ===
[[Bild:Sommarsol och vintersol.jpg|thumb|300px|left|Sommarsol och vintersol.]]‎
På de här schematiska bilderna kan man samtidigt se horisonten i öster och söder och väster. Det är som att de är tagna med ett extremt vidvinkelobjektiv. I verkliga livet får man vrida lite på huvudet för att få med hela panoramat. Den streckade linjen föreställer himmelsekvatorn. Alla bilderna är från Norden, men inte norr om polcirkeln.
{{Clear|vänster}}
[[Bild:Förvår och vår.jpg|thumb|300px|left|Förvår och vår]]
Uppgift 1. Den första bilden visar upptill situationen klockan 12 sommarsolståndsdagen. Man ser att solen står rejält högre än himmelsekvatorn, så som den gör på sommaren. Försök rita in ekliptikan som en böjd linje på teckningen. (Eftersom pappret är plant får man lov att rita den böjd för att få den att gå genom horisonten i två punkter. Det är som när man ritar en världskarta och tvingas böja meridianerna eller ekvatorn.)

Uppgift 2. Nedtill visas situationen klockan 12 vintersolståndsdagen. Solen står nu lägre än himmelsekvatorn. Försök rita in ekliptikan.

Uppgift 3. Vänstra nedre bilden visar upptill hur det är klockan 12 i slutet av januari. Solen står fortfarande lägre än himmelsekvatorn men inte så lågt som vid vintersolståndet. Under den månad som gått sedan vintersolståndet har ekliptikan liksom stjärnhimlen hunnit mer åt höger än solen. Försök rita in ekliptikan.

Uppgift 4. Nedtill visas klockan 12 vid vårdagjämningen. Solen står precis på himmelsekvatorn. Försök rita in ekliptikan.
[[Bild:Eftermiddags- och kvällssol.jpg|thumb|300px|right|Eftermiddags- och kvällssol.]]

Uppgift 5. Den sista bilden i sviten visar upptill klockan 14 vid vårdagjämningen. Jämfört med föregående bild har solen rört sig åt väster utan att avvika från himmelsekvatorn. Försök rita in ekliptikan.

Uppgift 6. Allra sist visas situationen klockan 18 vid vårdagjämningen. Jämfört med klockan 14 har solen rört sig åt väster utan att avlägsna sig från himmelsekvatorn. Försök rita in ekliptikan.

[[/Facit /#Svåra funderings- och rituppgifter - facit|Facit]]
{{Clear}}

=== Bild 63 ===
[[Bild:solarx.jpg|frame|right|Sol]]‎PÅGÅNGBild 63  //Flytta eventuellt till kapitlet om andra världsdelar  '''Fem frågor om två bilder tagna på en veckolång semesterresa i juni:'''

# Kan de vara tagna samma dag?
# Kan någon av dem vara tagen i Ecuador?
# Kan bägge vara tagna på samma ort?
# Kan man avgöra på vilket halvklot de är tagna?
# Vilken bild är tagen först?

[[/Facit /#Bild 63 - facit|Facit]]
{{Clear}}
=== Morgon eller kväll? ===
[[Bild:Kvällsmåne.JPG|thumb|right|Morgon eller kväll?]]‎'''Kan man avgöra om det är morgon eller kväll på denna bild från mellersta Sverige?'''

[[/Facit /#Morgon eller kväll - facit|Facit]]
{{Clear}}
=== Var är månen? ===
'''En person i södra Sverige läser en kväll i slutet av mars i almanackan att månen är halv och går ut för att titta på den. Var ska han söka efter den? I vilket väderstreck? Högt eller lågt?'''

[[/Facit /#Var är månen - facit|Facit]]

=== Tänk dig månen som en snabbare sol ===
Solen rör sig ett varv längs ekliptikan på ett år, medan månen gör det på en månad. Så månen kommer varje månad att genomlöpa hela den cykel av både hög och låg position som solen hinner göra en gång per år. Om man startar med nymånen, då sol och måne är på samma höjd, kommer månen att under månadens gång i tur och ordning uppvisa alla de höjdlägen som solen kommer att ha under årets gång. En vecka efter att sol och måne varit tillsammans (nymåne) rör sig månen under dygnet uppåt och nedåt så som solen kommer att göra ett kvartal efter deras möte, efter två veckor rör sig månen (nu full) som solen kommer att göra efter två kvartal, och så vidare.

=== Vad är fel på bilden? ===
[[Bild:Norrtäljebästa.JPG|220px|right|Norrtäljevägen.]]För att kunna hitta felet med denna bild måste man veta lite om var Norrtälje är beläget.

[[/Facit /#Vad är fel på bilden - facit|Facit]]
{{Clear}}

== Kapitel 10. Ekliptikan på stjärnhimlen ==
Ekliptikan går genom de tolv stjärnbilder som kallas djurkretsen eller zodiaken: Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen och Fiskarna. Känner man igen några av dessa hjälper det en att avgöra var ekliptikan går på natthimlen. När inte solen syns är det mellan månen och djurkretsens stjärnbilder man får rita ekliptikan. Liksom på dagen vet man att den är en storcirkel, det vill säga om den går till exempel 20 grader över horisonten i väster så går den 20 grader under horisonten i öster.

Att veta var ekliptikan går är bra om man funderar över om en viss lysande punkt på natthimlen möjligen kan vara en planet. Ser man att den inte ligger nära ekliptikan är det garanterat ingen planet utan troligen en stjärna.

Samma sak gäller månen. Man kanske skymtar något bakom ett tätt moln som möjligen är månen. Om platsen inte är på ekliptikan så vet man direkt att det inte är månen och slipper vänta tills molnet dragit förbi för att få den vissheten.

En annan fördel med att känna igen stjärnbilder är att man då kan ange en position i förhållande till stjärnorna. I en del almanackor står det till exempel angivet att en viss planet befinner sig i den och den stjärnbilden under en viss tidsperiod. Det vore meningslöst att ange vilket väderstreck den syns i och hur högt över horisonten, för detta ändras hela tiden under dygnet allt eftersom allting snurrar.

[[/Facit /#Stjärnbilder|Klicka här om du vill veta mera om stjärnbilder nu.]]

Man får passa upp med angivelser av var solen befinner sig. I astronomiska almanackor brukar det vara korrekt, men i horoskopsammanhang anges det ofta att solen befinner sig i Väduren mellan den 21 mars och den 20 april och så vidare. Människor som är födda mellan dessa datum anses ha vissa karakteristika som hänger samman med Väduren. Problemet är att solen inte alls befinner sig i Vädurens stjärnbild under den angivna perioden. Datumen är hämtade ur drygt 2000 år gamla babyloniska tabeller och är inte längre aktuella. Under den här långa tidsperioden har ekliptikan och himmelsekvatorn vridit sig lite i förhållande till varandra, så att det blivit ungefär en månad fel. Idag befinner sig solen i Vädurens stjärnbild under månaden kring första maj, sedan i Oxens kring första juni och så vidare. En del horoskopmakare menar att de inte alls talar om stjärnbilderna utan om ”stjärntecken” med samma namn som stjärnbilderna. Dessa stjärntecken anses röra sig oberoende av stjärnbilderna i enlighet med de babyloniska tabellerna.

=== Få syn på Oxen ===
[[Bild:Ko undrar över Oxen.jpg|thumb|300px|right|Får jag se Oxen?]]‎'''Var och när kan hon se Oxen?'''

[[/Facit /#Få syn på Oxen - facit|Facit]]

Under året löper solen i tur och ordning genom stjärnbilderna Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen och Fiskarna. Här har vi skrivit upp dem från vänster till höger eftersom det är brukligt i löpande text, men om man skulle rita upp dem på himlen, så som den ser ut i Norden skulle de komma från höger till vänster. Det är ju för att solen lämnar sig efter stjärnorna, som löper åt höger, som den i tur och ordning träffar på dem. Den blir omsprungen av Väduren som drar vidare åt höger. En månad senare passeras den av Oxen – goddag-goddag – och så kommer Tvillingarna in från vänster och sen hela raden.

I Tvillingarnas stjärnbild står solen vid sommarsolståndet. Den stjärnbilden är alltså högt uppe på norra stjärnhimlen. Tre månader tidigare och tre månader senare har vi stjärnbilder som ligger på himmelsekvatorn där: Fiskarna vid vårdagjämningen och Jungfrun vid höstdagjämningen. Vintersolståndsstjärnbilden Skytten är så djupt nere på södra stjärnhimlen att vi knappt kan se den någonsin här uppe i Norden. Visserligen kan vi se solen mitt i vintern, så i princip kan vi sex månader senare se Skyttens plats, men där nere vid horisonten brukar stjärnorna försvinna i diset. Det är en sak att se den starka solen vid horisonten och en annan sak att se några stjärnor. De som har hittat på djurkretsens namn har inte varit nordbor, så de har haft lättare att se Skyttens stjärnor.

[[/Facit /#Zodiakalljuset|Om zodiakalljuset]].

== Kapitel 11. På andra delar av jordklotet. ==
Hittills har vi mest utgått från en utsiktspunkt i Norden, i något fall specificerat som 60 breddgraden. Det som då sagts om hur himlakropparna ser ut att röra sig där stämmer i princip också för södra Europa eller USA eller norra Kina. Så länge man befinner sig mellan norra polcirkeln och Kräftans vändkrets står solen liksom månen högst när de är i söder och de är alltid under horisonten när de är i norr.

Mellan motsvarande linjer på södra halvklotet är det tvärtom. Överallt mellan södra polcirkeln och Stenbockens vändkrets står sol och måne högst när de är i norr och är under horisonten i söder. Så är det i södra Australien, södra Sydamerika och sydligaste Afrika.

=== I polartrakterna ===
Det speciella med områdena norr om norra polcirkeln är att solens dygnsbana i mitten av sommaren inte går under horisonten. Och om vintern finns det en period när den inte orkar upp när den är i söder. Man får alltså akta sig för slutsatser som känns naturliga för människor från mer sydliga trakter, som att det är natt när solen är nere, eller att solen inte kan synas i norr. I övrigt resonerar man nästan som vanligt för Norden: Sol, måne och planeter rör sig i skrivriktningen.

Man får tänka lite speciellt på månen. Liksom solen släpar den sig runt i en så flack bana att den inte går upp och ner varje dygn. Men den bjuder ändå på mer omväxling än solen som kan var under horisonten kanske månader i sträck, om man är riktigt nära polen. Månen går i varje fall upp och ner varje månad, när den växlar från position på södra hemisfären till norra hemisfären. Och om man inte befinner sig precis på polen kommer den ibland dessutom att ha daglig uppgång och daglig nedgång. Kanske det inte är hela utan bara en del av månskivan som visar sig och efter två veckor en annan del som sjunker under horisonten.

Det är bara i Antarktis som man kan vara söder om södra polcirkeln, så det är bara där man behöver tänka på sådana kombinationer som att det kan vara midnattssol eller middagsnatt samtidigt som sol, måne och planeter rör sig tvärtemot skrivriktningen.

=== Polartidmätning ===
'''Fråga:''' Om man som polarforskare har råkat ut för missödet att ens klocka har lagt av – hur kan man då hålla reda på tiden, hur många dagar som går?

[[/Facit /#Polartidmätning - facit|Facit]]

=== Vid ekvatorn, mellan vändkretsarna ===
Kräftans vändkrets är en parallellcirkel på norra halvklotet som går genom Mexiko, Sahara och Indien. På södra halvklotet går Stenbockens vändkrets genom Chile, Botswana och Australien. Mellan de två vändkretsarna kan man ha solen i zenit. Detta komplicerar en del av de regler vi har byggt på hittills. I Norden kan man till exempel säga att solen rör sig i läsriktningen, och i södra Australien blir det tvärtom från höger till vänster. Mellan vändkretsarna har man däremot ibland solen norr om zenit, så att skuggorna på marken syns på sydsidan och sex månader senare har man solen mera åt söder och skuggorna åt norr. Befinner man sig på ekvatorn är den på sydsidan ungefär från oktober till mars och på nordsidan från april till september. Från dagjämning till dagjämning, ungefär sex månader på var sida om zenit. Närmare Stenbockens vändkrets, som i Bolivia, är det bara några enstaka dagar som solen är söder om zenit.

=== Vilken årstid? ===
[[Bild:Svin i solstol.jpg|350px|right|I Sri Lanka, men vilken månad?]]'''Fråga:''' Denna solstolsbild är tagen i Sri Lanka nära ekvatorn. Svinet har somnat i sin solstol i sval skön skuggan men nu har skuggan vandrat bort. Är bilden tagen under julsemestern eller junisemestern?

[[/Facit /#Vilken årstid - facit|Facit]]
{{Clear}}
=== Det lyser i spisen ===
'''Fråga:''' Namibias huvudstad Windhoek ligger ett tiotal mil norr om Stenbockens vändkrets. En viss dag lyser solen rätt ner i skorstenen på ett hus, så att det ser ut som om det var eld i spisen. Hur länge kan man förvänta sig att detta fenomen håller på? Kan man förvänta sig att det upprepas, och i så fall när?

[[/Facit /#Det lyser i spisen - facit|Facit]]

=== Gäller regeln? ===
[[Bild:Australisk måne.jpg|thumb|240px|right|Australisk måne]]'''I Norden säger vi om månskäran att den är ”som ett komma när den kommer, som ett G när den går”. Hur är det med kängurumoderns regel?'''

# Är det morgon eller kväll på bilden? I vilket väderstreck står månen?
# Ska känguruungen tro på sin moders regel?

[[/Facit /#Gäller regeln - facit|Facit]]
{{Clear}}
== Kapitel 12. Planeter ==
=== Hur vet man att det är en planet man ser? ===
Planeter liknar stjärnor. Vissa kan vara starkare än alla stjärnor, men vissa är mycket svaga. Man förstår att det är en planet  om den inte blinkar lika mycket som stjärnor utan lyser med ett stadigt sken. För att vara ännu säkrare får man ge akt på läget. Planeter kan inte synas var som helst på himlen utan går i sina banor. Var går de banorna?

Det vi hittills sagt är att de går upp i öster och ner i väster, ett varv på ungefär ett dygn som allt annat. I Norden kulminerar de i söder, som allt annat. Precis som sol och måne rör de sig endast långsamt i förhållande till stjärnorna och precis som sol och måne håller de sig till ekliptikan, som i sin tur är rätt nära himmelsekvatorn.

=== Vem har rätt? ===
[[Bild:Lo, ekorre och hare.jpg|thumb|350px|right|Vem har rätt?]]‎'''Djuren pekar uppenbarligen på olika saker. Bara ett av dem har rätt. Vilket av dem kan det vara?'''

[[/Facit /#Vem har rätt - facit|Facit]]

[[Bild:solar sys8.jpg|200px|left|Gängse solsystemsbild]]‎ 
I många läroböcker står det att planeterna är Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Pluto. En del nyare böcker nämner även någon nyupptäckt planet, medan andra har tagit bort Pluto, som är såpass olik de andra planeterna att astronomerna börjar luta åt att den inte ska räknas som planet. Det brukar också stå att det finns småplaneter, i synnerhet mellan Mars och Jupiter. På bilder brukar planeter oftast avbildas som en rad med klot i olika granna färger, nästan som frukter, med solen som en stor skinande apelsin intill. Det är inte någon realistisk bild och den hjälper oss inte så mycket när vi ska försöka känna igen planeterna på natthimlen. [[/Facit /#Hur ser solsystemet ut?|Varför är bilden orealistisk?]] Det som är bra att hålla reda på är att Merkurius är närmast solen och Venus nästnärmast. Sen kommer jorden och sen Mars.

För att kunna skilja planeterna åt när vi ser dem från vår jordiska utsiktspunkt använder vi en uteslutningsmetod.  

* Jorden vet alla redan var man ska titta efter – nedåt.
* Pluto och Neptunus, längst bort i solsystemet, syns inte, så strunta i dem, och strunta i småplaneterna och nyupptäckter som kräver yppersta moderna instrument och metoder för att upptäcka.
* Uranus kan man överhuvudtaget inte se om man inte precis vet var och när man ska titta efter dem, och också då bara med stor möda. Vi går inte in på den här.

Då återstår fem planeter som vi kan hålla utkik efter på himlen: Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. Det är de fem klassiska planeterna, kända av människan sedan urminnes tider. Av dem är Merkurius och Venus så kallade inre planeter, det vill säga de kretsar i banor kring solen som löper innanför jordens bana. Den kunskapen hjälper oss med identifikationen, för en inre planet syns alltid i närheten av solen.

=== Vet apan vad den talar om? ===
[[Bild:Apa och Pluto.jpg|thumb|200px|left|Vad är fel?]]

[[/Facit /#Vet apan vad den talar om - facit|Facit]]
{{Clear}}
=== Inre planeter – hundar stramt i koppel ===
[[Bild:Solsystemsmodell med kopplade hundar.jpg|thumb|230px|right|Inre planeter har kortare koppel]]Tänk dig en kompis, som vi kallar Solen med några hundar i koppel och dig själv en bit ifrån, så långt att hundarna, som vi kallar Merkurius och Venus, inte kan nå dig på grund av sina koppel. Då är du liksom jorden längre från Solen än Venus aktionsradie. Ge nu akt på var det är möjligt att se hundarna när de springer omkring. I samma riktning som Solen? Ja, både när de är rakt bakom sin husse Solen och när de försöker komma åt ditt håll syns de i samma riktning som din kompis. Åt tvärt motsatt håll? Nej aldrig att du skulle behöva vända dig om och titta bort från kompisen för att få syn på hans hundar. Tittar du åt kompisens håll har du också alltid ögonen på hundarna, lite till vänster om honom eller lite till höger om honom kanske, men du behöver aldrig vända dig om. Kan hundarna synas 90 grader ifrån kompisens riktning? Nej inte om du verkligen står längre bort från honom än kopplets längd. Den tredje hunden på bilden, den till höger, motsvarar ingenting i solsystemet. Den har ännu inte löpt linan ut och gått in i sin bana. När den gjort det blir den kanske en yttre planet som du kan behöva vända dig om för att se.

'''Att veta:''' Merkurius kan högst synas 28 grader ifrån solen, och Venus högst 48 grader. Så om solen syns i väster kan varken Merkurius eller Venus synas i öster eller söder eller norr. Absolut inte. Alla övriga planeter är yttre planeter, som kan uppträda var som helst längs ekliptikan oberoende av solen. De kan synas i öster, söder eller väster, och om man är tillräckligt långt uppe i norr kan man även se dem i norr.

=== Skilja planeterna åt – uteslutningsmetoden === 
För att lista ut om det är Merkurius, Venus, Mars, Jupiter eller Saturnus som du ser kan du först ställa följande frågor för att försöka utesluta den ena efter den andra. Om det inte lyckas får du ge akt på planetens läge i förhållandet till någon stjärna eller stjärnbild och sedan några dagar senare titta efter hur mycket den har vandrat – se nästa avsnitt.

# En planet du råkar få syn på är antagligen inte Merkurius, för den märker man knappast såvida man inte speciellt letar efter den. Den är inte så stark och den är en inre planet liksom Venus, och hålls i ännu stramare koppel än Venus. Den syns aldrig mer än 28 grader från solen, alltså som 56 soldiametrar eller som tre nävbredder på utsträckta armar. (Se bild i kapitel 2.) Det blir lite svårt att få syn på den för på dagen är himlen för ljus för att den ska synas och på natten hänger den med solen på andra sidan jorden. Den enda möjligheten att få se en glimt av den är antingen på kvällen när solen just har gått ner om Merkurius råkar vara på rätt sida så att den följer i solens släptåg, eller på morgonen om den råkar springa framför solen så att den går upp några minuter innan solen, som kommer och stjäl föreställningen med sin strålglans.
# Försök bedöma färgnyansen. Lyser den lite orangeaktigt så är det Mars. Mars brukar vara stark.
# Är den utan orange nyans och mycket stark, långt starkare än någon stjärna? Då är det Jupiter eller Venus.
## Är den längre från solen än 48 grader, då kan det inte vara Venus utan är med säkerhet Jupiter. 
## Annars kan man chansa på Venus, med risk för att det är Jupiter som bara råkar vara åt lite samma håll som solen , vilket inte är så ofta. För att avgöra det med större säkerhet behöver man en kikare, så att man kan urskilja planetens upplysta sida och skuggsida. Jupiter är mycket längre borta än ljuskällan solen, så den är alltid belyst från vårt håll och ser följaktligen alltid ut som en fullmåne medan Venus som är nära, för det mesta står i en sådan vinkel till solen så att den ser ut som en månskära.
# Är planeten ganska svag – inte mycket starkare än en stjärna – och du är säker på att det är en planet, dvs den blinkar inte, då kan det vara Saturnus, som aldrig är starkare än de starkaste stjärnorna, men det kan också vara Jupiter eller Venus, som är svaga i vissa lägen.
## Syns planeten mindre än 48 grader från solen är det svårt att veta. Är den mycket nära solen kan det vara Venus som är ovanligt svag – antingen för att den har solen i ryggen så att vi mest ser dess skuggsida eller för att den är bakom solen och därför för långt borta för att synas starkt – men det kan också tänkas vara Jupiter som befinner sig så långt bort i sin bana att den inte syns så starkt som den brukar, och det kan vara Saturnus. Ja det kan rentav vara Mars vars orangea färg inte kommer till sin rätt om den är i solens riktning och långt borta bakom solen. Med en kikare kan man ofta få besked: Har den en ring kring sig, då är det Saturnus. Är den en smal skära, då är det Venus mellan oss och solen. Annars troligen Jupiter men möjligen Venus bortom solen.
## Syns planeten långt från solen är det troligast Saturnus, men det kan vara bra att titta på den med kikare för att vara mer säker.

Är man speciellt intresserad av planeterna tittar man i någon kalender och håller reda på var de befinner sig bland stjärnorna en viss vecka. På nätet finns bland annat [http://www.nak.se/ nak.se] som redigeras av Norrköpings astronomiska klubb.

Att se ''att'' det är en planet är ofta lätt men som synes är det ibland svårt att vara säker på ''vilken'' planet det är om man bara iakttar den vid ett tillfälle. Längre ned visar vi hur vi kan få mer information om vi iakttar planeten med flera dagars mellanrum.
{{Clear}}

=== Har björnen rätt? ===
[[Bild:Bear contemplating Venus.jpg|thumb|230px|right|Kan hon ha rätt?]]
‎Kan det hon pekar på vara Venus?

[[/Facit /#Har björnen rätt - facit|Facit]]{{Clear}}

=== Kan något av djuren ha rätt? ===
[[Bild:Venuskråka88a.JPG|250px|left|Kan det stämma?]]
Kan överhuvudtaget något av de två djuren i trädet ha rätt, och i så fall vilketdera?

[[/Facit /#Kan något av djuren ha rätt - facit|Facit]]
‎

=== Venus på dagen och natten ===
[[Bild:SmådjurOmVenusBättrea.JPG|370px|right|När syns Venus?]]
Vad är rimligt av det som musen och fågeln säger?

[[/Facit /#Venus på dagen och natten - facit|Facit]]{{Clear}}

=== Planeternas omloppstid ===
Solsystemets planeter kretsar kring solen, alla i samma plan och åt samma håll. De som har kortast koppel tar sig ett varv runt på kortaste tiden. För Merkurius som är närmast solen tar det bara tre månader medan Jupiter behöver tolv år och Saturnus 29 år. Övriga synliga planeter har mer jordlika omloppstider.

=== Venus på morgonen och kvällen ===
'''Fråga:''' Kan man se Venus som aftonstjärna en dag och som morgonstjärna nästa dag.

[[/Facit /#Venus på morgonen och kvällen - facit|Facit]]

=== Planeternas rörelse sedd från jorden ===
Är man osäker på vilken planet man fått syn på kan det vara skäl att iaktta den under flera nätter. Man kan man dra en del slutsatser även utan kalender och kikare om man tänker på solsystemet, hur planeterna rör sig i banor kring solen med olika omloppstid. 

Saturnus och Jupiter har så långa omloppstider att man nästan kan säga att de sitter stilla bland stjärnorna. Lite rör de sig dock, och i samma riktning som jorden och solen rör sig i förhållande till varandra, så därför verkar de från jordisk utgångspunkt att efterhand bli lite efter stjärnorna kring dem. Eller annorlunda uttryckt: Medan stjärnorna tar precis ett år på sig för att hinna ett extra varv runt jämfört med solen tar därför lite mer än ett år för Saturnus och Jupiter – två veckor mer för Saturnus och en månad mer för Jupiter. Vi har tidigare talat om kapplöpningen från öster mot väster där stjärnhimlen är snabbare än solen, som i sin tur är snabbare än månen. Nu skulle vi kunna sätta in Uranus som tvåa och Saturnus som trea, och sen  Mars som fyra, alla före solen. Problemet är bara att de rör sig med mycket ojämn hastighet. De inre planeterna är det ännu svårare att placera in i rankinglistan, för de är alltid knutna till solen och är därför i det långa loppet lika snabba som solen, även om de ibland tar sig förbi den och ibland lämnar sig lite efter den.

För alla planeter dominerar alltså dygnssnurret. Liksom sol och måne blir de efterhand efter stjärnhimlen, men inte alltid. Plötsligt då och då kommer de upp i fart så att de till och med kan springa förbi stjärnorna omkring dem. När de gör det säger vi att deras rörelse är ''retrograd''. Det normala, att de lämnar sig efter stjärnhimlen kallas ''direkt'' rörelse. Månen och solen har alltid direkt rörelse, medan planeterna har direkt rörelse för det mesta. (Retrograd betyder motsatt riktning mot vad man förväntar sig, men ordet kan betyda lite annat i andra sammanhang.)

Att rörelseriktningen växlar för planeterna är för att de kretsar kring solen, och solen i sin tur är inblandad i kretslopp med jorden. Det blir dubbelt kretsande och när bägge rörelserna råkar ske åt samma håll blir det på ena sättet medan det kan bli på andra sätter när de går åt olika håll. För att förstå detaljerna ska vi först titta på de inre  planeterna, Merkurius och Venus. De hålls i kort koppel av solen och syns därför i stort sett gå som deras husse Solen - de sackar efter stjärnorna som syns dra åt väster. Men när de befinner sig mellan solen och jorden springer de om sin husse och knappar in på det försprång som stjärnorna väster om dem syns ha. Det varar inte så många veckor, sen när de är som längst före sin husse tvingar kopplet dem att röra sig vinkelrätt mot kapplöpningsriktningen och sen är de snart på baksidan av sin husse och blir sen efter honom, och efter de stjärnor som de nyss så ystert sprungit om.

För de yttre planeterna – Mars, Jupiter och Saturnus blir det lite annorlunda, och det är lättast att analysera det från en annan synvinkel: Vi tänker oss först att en av de yttre planeterna, säg Jupiter, satt helt stilla i sin bana. Då skulle den ändå inte synas i helt fix position i förhållande till stjärnorna. Genom att vi åskådare rör oss med jorden i dess bana kommer vi att skåda Jupiter än från ett håll än från ett lite annat, så bakgrundsstjärnorna kommer att växla fram och tillbaka. Parallax kallas det. Nu är Jupiter inte helt stilla, bara mycket långsam jämfört med jorden, och det gör att vi för det mesta ser den sacka efter stjärnornas dygnssnurr, men var trettonde månad visar den att den kan vara snabb också. Det inträffar när den syns åt motsatt håll mot solen, när jorden på innerbanan springer om Jupiter, och det varar i fyra månader.

När den däremot är bortom solen blir det lika som när en inre planet är bortom solen; den bidrar till att förstärka den allmänna direkta rörelsen genom att springa i ”fel” riktning – om vi utgår ifrån att husse Solen försöker hålla jämna steg med stjärnhimlen.

=== Vilken planet? ===
'''Fråga:''' Antag att vi en kväll sett en planet och haft svårt att veta vilken det är. Den är inte så stark att vi kan utesluta Saturnus och den är inte så långt från solen att vi kan utesluta Venus. Då iakttar vi den igen nästa kväll och sedan några kvällar till och märker att den har ''retrograd'' rörelse, det vill säga att den inte lämnar sig efter stjärnhimlens rörelse så som solen och månen gör, utan rör sig snabbare än stjärnorna kring den. (Det innebär att den blir mer och mer förskjuten åt väster – för varje dag.) Vad kan vi dra för slutsats då?

[[/Facit /#Vilken planet - facit|Facit]]

== Kapitel 13. Satelliter ==
Egentligen betyder satellit en kropp som rör sig kring en planet, eller med andra ord en måne. Kring Mars cirkulerar två månar, kring Jupiter och Saturnus många, men ingen av dem kan vi se utan kikare. I banor kring jorden har vi dels vår vanliga gamla måne, dels sedan 1957 ett antal konstgjorda föremål. Det är dessa senare som man vanligen menar när man talar om satelliter. Det kan vara satelliter som förmedlar telefonsamtal och TV-program, satelliter som samlar in data om väder, växtlighet eller militära förhållanden, bemannade rymdstationer, forskningssatelliter eller skrot från gamla raketer. De är ofta synliga för en jordisk betraktare utan kikare.

=== Riktning och rörelse ===
De konstgjorda satelliterna skiljer sig från alla himlakroppar vi talat om tidigare. De är så nära jorden att deras verkliga rörelse dominerar över den skenbara rörelse som beror på att jorden snurrar. Medan måne, sol, planeter och stjärnor på grund av jordens snurr ser ut att gå upp i öster dagligen, kan man se satelliter gå upp var som helst och röra sig över himlen på några få minuter.

Det är vad man känner igen en satellit på – man tittar på stjärnorna och ser plötsligt en som inte hålls stilla utan åker fram bland de andra. Det enda man skulle kunna förväxla den med är ett flygplan, men där brukar man ofta se att de är utsträckta föremål, kanske med blinkande lampor eller fönsterrader, eller man kan höra motorljud. Om objektet bara ser ut som en rörlig prick är det troligen en satellit.

De satelliter som går på lägst höjd över jorden, vilket är cirka tvåhundra kilometer, alldeles utanför atmosfären, tar 90 minuter att fullborda ett varv. Med tanke på vad vi tidigare lärt oss om himmelssfärens två halvor skulle man då kanske kunna tro att det tar hälften, alltså 45 minuter för dem att gå tvärs över den synliga himlen, men så är det inte. Satelliterna är på så låg höjd att de är skymda för vår blick inte bara halva varvet utan nästan hela. De rör sig mera som flygplan eller fåglar, som syns ta sig snabbt över våra huvuden och sedan långsamt närmar sig horisonten där de försvinner. När de befinner sig över vårt grannland är de redan osynliga för oss, på grund av jordytans krökning och diset nere närmast jordytan. 

Man ska inte förvänta sig att få se en satellit på nytt i samma bana efter 90 minuter eller något annat tidsintervall. Det behövs bara att den under sitt nästa varv kring jorden drar förbi några mil ifrån sin tidigare bana så är den utom synhåll för oss. Så nära är de flesta satelliterna. Många datainsamlande satelliter är avsiktligt satta att gå över olika områden för varje varv för att efterhand få bilder från alla delar av jordytan.

Vissa militära satelliters banor är långt ifrån cirkulära. Deras höjd kan variera mellan mycket vida gränser och banorna kan se ut som åttor eller kronbladen på en blomma, eller de kan hålla sig på ena sidan om ekvatorn.

Telekommunikationssatelliter går ofta på mycket hög höjd. En del av dem har placerats över en punkt på ekvatorn och getts en sådan hastighet att de precis kan ta sig ett varv per dygn och i samma riktning som orterna på jordytan. Då verkar de stå alldeles stilla, sett från en jordisk utsiktspunkt. De sägs vara geostationära. Man kan rikta in en satellitantenn mot en sådan satellit och sedan vara säker på att man inte behöver rikta om den.

Från jorden ser vi stjärnhimlen vrida sig runt medan telekommunikationssatelliten står stilla, men eftersom stjärnhimlen rör sig så pass långsamt är det svårt att utgående från det skilja den från en stjärna. Det skulle kanske ta någon timme att märka att de har rört sig i förhållande till varandra. Och det skulle man kunna bara under förutsättningen att man kunde ''se'' satelliten. Men för att en satellit ska kunna ha en så låg hastighet så att den rör sig bara ett varv per dygn måste den ha sin bana långt borta från jorden – hundra gånger de lågtflygande satelliternas avstånd. På det avståndet blir dess sken mycket mycket svagt och syns inte med blotta ögat. Däremot kan man ”se” den med en parabolantenn. Hur ska antennen riktas?

Man kan inte montera en fast satellitantenn mot vilken som helst punkt på himmelsvalvet om man ska ha en chans att motta signaler från en satellit. Bara punkter nära himmelsekvatorn kan ge napp. Befinner man sig på jordens ekvator ska man sikta precis på himmelsekvatorn om man vill hitta geostationära satelliter, men om man bor på norra halvklotet får man sikta lite söder om himmelsekvatorns stjärnor. Orsaken är att satelliterna ligger så mycket närmare än de stjärnor som är rätt över jordekvatorn.

=== Synlighet ===
För att en satellit överhuvudtaget ska vara synlig måste den träffas av solens ljus. Eftersom vi tittar efter den under den mörka delen av dygnet befinner vi oss på jordens skuggsida, och då är det stor risk att också satelliten är i skugga. Att mitt i natten spana 180 grader från solens riktning är därför dödfött var man än befinner sig på jorden. Fullmånen kan man se där, för den är så mycket längre bort än de konstgjorda satelliterna att den ofta går fri från jordskuggan. För att en satellit ska ha en god chans att träffas av solljus måste den vara på samma sida av himlen som solen och tidpunkten ska inte vara för långt ifrån skymning eller gryning. Det är ganska stränga villkor och därför är det sällan man kan följa satelliter hela vägen från horisont till horisont. Ofta mörknar de och är försvinner ganska plötsligt. De har rört sig in i jordskuggan. Det är samma fenomen som en månförmörkelse, men eftersom vår naturliga måne är så mycket längre bort från jorden är det rätt sällan som den råkar hamna mitt i jordskuggan medan konstgjorda satelliten ofta gör det vartenda varv.

Alla de här villkoren – att en del satelliter är för långt bort för att ses, att andra är skymda av jorden under största delen av sin bana, och däremellan mest befinner sig i jordskuggan – kan ge intrycket att det är svårt att få se en satellit, men så är det inte. När villkoren är gynnsamma, som strax efter solnedgången har man chans att få se flera stycken samma kväll. Mest är det utbrända rakethylsor som befinner sig på rätt hög höjd, som man ser.

Vill man spana metodiskt efter satelliter, eller ta reda på vilken satellit man nyss råkat se, kan man gå till webbplatsen [http://www.heavens-above.com/ heavens-above.com] och ange vilken ort man befinner sig på. Man kan då också få en lista över alla satelliter man kan få se det närmaste dygnet eller veckan, med den rutt de kommer att synas ta inritad på en stjärnkarta.

På samma webbplats kan man också få reda på vilka satellitsolkatter som kommer att vara synliga i närheten av orten. Sådana reflexer kommer från satelliter med stora plana antenner med blank aluminiumyta. När solljuset träffar dessa speglar bildar de en ljusfläck på jordytan som kan vara bara någon kilometer i diameter. Man brukar sällan behöva vänta mer än något dygn för att ha en sådan ljusblixt tillgänglig inom några mil från sitt hem. Beger man sig dit och tittar i rätt riktning precis rätt sekund kan man få se någonting som är starkare än Venus någonsin är. Ibland är en sådan ”satellitflare” rentav klart synliga även dagtid. Annars syns satelliter mycket svagare, eftersom de reflekterar solljuset mera utspritt på grund av sin konvexa yta, och inte så koncentrerat.

== Kapitel 14. Geocentriskt och heliocentriskt betraktelsesätt ==
I tidigare kapitel har vi koncentrerat oss så starkt på att reda ut det vi iakttar från jorden så att vi för det mesta inte har bekymrat oss om huruvida det är jorden som snurrar runt solen eller solen runt jorden. Vi har diskuterat himlakropparnas rörelse runt oss på jorden, så som människor har gjort i tusentals år. Med den nya tidens inträde började man betrakta detta geocentriska synsätt lite som en synvilla. Solen var i centrum, hävdade Kopernikus och andra heliocentriker. Under de sekel som gått efter den kopernikanska revolutionen har även solen degraderats till en bland miljarder stjärnor i Vintergatan, och Vintergatan har befunnits vara en bland många galaxer. I vår tid råder det ingen strid om huruvida jorden är i centrum. Man väljer det centrum som är mest praktiskt för det problem man vill lösa. Så länge vi diskuterar stjärnor, sol och måne som de ter sig från jorden är jorden en bra utgångspunkt. För att förstå planetrörelser tillgriper man det heliocentriska systemet men vill samtidigt kunna övergå till det geocentriska för att få sammanhang med erfarenheter man gjort. I detta kapitel ska vi använda bägge perspektiven. Med övning kan man efterhand röra sig smidigt mellan dem.

=== Vart är vi på väg och vad kan vi kollidera med? ===
Vart är du på väg just nu? I vilken riktning? Peka!

Om du sitter på ett tåg känns det nog lätt för dig att peka ut din färdriktning. Du pekar framåt i kupén, mot loket. Men är det riktigt rätt? Sitter du hemma i soffan är det oklarare vart du är på väg, men med lite eftertanke kan du svara mer riktigt än en obetänksam tågpassagerare.

Solen går upp i öster, brukar vi säga. Tänk dig att det var en fågel som började synas över horisonten och sen kom flygande över himlen i den bana som solen brukar gå i. Då vore det naturligt att se det som att den flyger över oss, att den kommer från öster och fortsätter mot väster. Men precis lika är det med solen. Den ser ut att komma i vår riktning, sedan flyga över oss under dagen och fortsätta mot väster. I själva verket är det jorden som snurrar och vi på jordens yta förs solen till mötes, så när den ser ut att gå från öster till väster är det vi som åker från väster till öster. Åt ''öster'' är vi alltså på väg, alla vi jordpassagerare.

De enda jordvarelser som inte är på väg åt öster är de som eventuellt befinner sig så nära nord- eller sydpolen att de kan gå ett varv kring polen på mindre än ett dygn. De kan välja att inte följa med åt öster genom att ihärdigt traska undan solen. Också en kosmonaut skulle kunna tänkas bryta mot mönstret om hens farkost rör sig åt rätt håll. (Det är emellertid inte så troligt, eftersom man ofta skjuter upp satelliterna i östlig riktning för att få hjälp av jordens rotation för  att komma upp i fart.) För alla oss övriga är allt vårt flängande och rusande på jordytan futtiga hastighetsavvikelser i den stora gemensamma resan mot öster. Också tågresenären borde ha tänkt på väderstrecken hellre än på var loket satt.

När vi beaktar jordens rotation kommer vi alltså fram till att vi rusar mot öster - men mot vad rusar vi? Är det en stjärnklar natt kan vi gå ut och titta. Vad är det för stjärna eller stjärnbild vi ser i öster? Dit är vi på väg - just för tillfället. Några timmar senare har vi svepts med i rotationen och ser någon annan stjärnbild i öster. För färdas man med en karusell som vi gör är man inte på väg mot något beständigt mål.

Men har vi tänkt på allt nu? Nej, vi är fortfarande som tågpassageraren som tänkte på loket så att han glömde något annat. Vi har tänkt på jordens rotation, men sett i ett större perspektiv rör sig jorden också i en bana runt solen. Den rörelsen är så snabb att dygnssnurret bara blir som tågets, en liten avvikelse från den förhärskande rörelsen.

Det vi får tänka på är riktningen mot solen på himlen och inte på kompassnålens riktning – eller lokets. Men vi är inte på väg ''mot'' solen eller ''bort från'' solen. Jorden rör sig hela tiden ''vinkelrätt'' mot solens riktning. Den riktning som vi såg solen i för tre månader sedan, ditåt är vi på väg just nu. Mot den stjärnbilden. Och om tre månader är vi på väg åt det håll där vi ser solen just nu. Att det är så och inte åt andra hållet som vi far just nu, den riktning som solen kommer att gå mot ''om'' tre månader, förklaras om du klickar [[/Facit /#Den egentliga riktningen|här]].

=== Större sammanhang ===
Har vi tänkt på allt nu då? Nej, det finns ännu större sammanhang. Solen rör sig i Vintergatan, och Vintergatan rör sig i förhållande till andra galaxer. Dessa rörelser är snabbare än alla dem vi betraktat tidigare, men eftersom avstånden i galaxen och mellan galaxerna är så enorma har ingen av dessa rörelser någon egentlig betydelse för hur vi med blotta ögat uppfattar himmelsfenomenen. Andromedagalaxen syns som en suddig fläck, under åtskilliga människoliv framöver oförändrat på samma plats i förhållande till stjärnorna. Så långt borta är den. Samma sak gäller Vintergatans band över himlen.

Vilken riktning vi egentligen rör oss mot spelar i praktiken ingen större roll, av den orsaken att det inte verkar finns någon stillastående rymd mellan himlakropparna. Ibland kolliderar visserligen jorden med  stenar i rymden, meteoroider, men inte ens då är jordens egen rörelseriktning särskilt avgörande.

=== Meteoroider och kometer ===
När man talar om meteoroidstenarnas rörelse är det praktiskt att ta solen som referens och bestämma deras rörelse i förhållande till den. Ibland kolliderar någon meteoroid med jorden. Hur det ser ut då beror både på jordens rörelse och på hur meteoroiden rör sig. 

När en meteoroid går genom atmosfären hettas den upp av friktionen och börjar brinna så att den blir synlig för oss som en snabbt uppflammande och snabbt rörligt ljusfläck, nästan som en stjärna som tappar fästet. Fenomenet kallas “stjärnfall”, men det betyder inte att det alltid skulle se ut som en rörelse nedåt mot marken. “Stjärnan” kan lika gärna se ut att röra sig uppåt eller åt sidan, nämligen om stenen kommer in i atmosfären långt ifrån oss nära horisonten och sen flyger parallellt med jordytan mot oss eller förbi oss.

Om det vore så att dessa stenar stod stilla i rymden och bara jorden rörde sig, då skulle allihop se ut att komma från den riktning ditåt jorden rör sig - den där solen var för tre månader sen (där G-månen skulle kunna synas). Det är som när man färdas längs en rak väg om natten och iakttar vägbelysningen. Det ser hela tiden ut att framträda nya lampor framme i färdriktningen och när man kommer närmare löper de isär och passerar antingen på fordonets höger eller vänster sida, beroende på på vilken sida av vägen de står. 

Nu är det osannolikt att meteoroidpartiklarna skulle stå stilla i rymden och vänta på att bli påkörda av jorden. De flesta rör sig med högre fart än jorden, och då blir kollisionsriktningen en annan. Vissa tider på året passerar jordbanan meteorströmmar, en stor mängd meteoroider som alla rör sig åt samma håll med samma hastighet, och ofta snabbare än jorden. Partiklarna kommer då att se ut att komma från en och samma riktning. Den riktningen beror mera på från vilket håll stenarnas verkliga rör sig än på vartåt jorden är på väg. Den 14 december brukar man till exempel se många stjärnfall som ser ut att komma från stjärnbilden Tvillingarna.

Meteorerna i meteorströmmarna brukar röra sig i banor kring solen som är mera avlånga än planeternas banor. I vissa av dessa banor är stenarna inte utspridda längs hela banan utan rör sig i en grupp. Då kommer vi inte att uppleva stjärnfall från dem varje gång när jorden passerar deras bana utan bara de år då stenarna är i rätt läge. 

Vissa sådana avlånga banor innehåller bara en enda klump, som till stor del består av is. En sådan smutsig isklump kallas komet, och den kan vara klart synliga även när den inte kommer nära jorden och dess atmosfär. När den är långt från solen ser den ut som en stjärna, men när den kommer nära solen avdunstar en del av isen och stoftet och lyses upp av solen, så att den från jorden kan synas som en stor suddig fläck, ofta med en eller flera gassvansar som på grund av solens strålningstryck är riktade bort från solen. 

Det är inte så ofta som man kan se en tydlig komet. Det brukar stå i tidningarna var man ska spana efter den. Det brukar vara ganska nära solen, men eftersom det ofta är svårt eller omöjligt att urskilja en komet i dagsljus får man passa på tidigt på morgonen eller efter skymningen. Den rör sig lite i förhållande till solen från dag till dag, och efter några dagar bleknar den bort alltmer när den rör sig längre bort i sin avlånga bana – om den överhuvudtaget överlevt solens närhet och inte spruckit upp i en massa småsten och blivit en meteorström.

=== Hur ser månens bana ut? ===
[[Bild:Peppar110.jpg|320px|right|Månbanor?]]‎Man brukar säga att månen går i en bana runt jorden och att jorden i sin tur går i en bana kring solen. I följande schematiska figurer har vi bara ritar solen och månen och inte jorden. Vilken av dem visar bäst månens rörelse i förhållande till solen?

# Cirkulär bana
# Utdragen ellips
# Som en böjd spiralfjäder
# Pepparkaksliknande figur där banan skär sig själv
# Som en pepparkaka med runda vikar och runda uddar

[[/Facit /#Hur ser månens bana ut - facit|Facit]]
{{Clear}}
=== Rotationerna och kretsloppen i solsystemet ===
Man brukar skilja mellan rotation å ena sidan och kretslopp eller banrörelse å den andra. När jorden snurrar kring sin axel kallas det rotation, när den rör sig i en bana runt solen kallas det kretslopp. Alla himlakropparna i solsystemet har både en rotation och ett kretslopp.

Vi som jordpassagerare deltar i bägge rörelserna, och man kan då, precis som i exemplet med månen ovan, fråga sig hur den sammansatta rörelsen ser ut.

Vi vet att en ort på jordytan roterar kring jordens axel på ett dygn och att jorden i sin tur går i en bana kring solen på ett år. Då kan vi på motsvarande sätt som i bilderna ovan på månens bana presentera en sekvens med schematiska figurer med bara solen och orten på jordytan utritade och inte jordens axel. Resonemang kring dem blir detsamma som i bilden ovan. Här borde man rita 365 uddar och 365 vikar i slutbilden istället för tolv, vilket är tekniskt svårt. Även här är den lilla radien så mycket mindre än den stora att det inte blir några öglor. Även här är det så att den lilla rotationen och den stora sker i samma riktning.

I själva verket roterar och rör sig det mesta i solsystemet åt samma håll. Om vi tänker oss att vi tittar på solsystemet, som är ganska platt, från den sida som jordens nordpol pekar mot då ser den vanligaste rörelseriktningen ut att vara motsols. Avvikande banriktning har bara en del småplaneter, och avvikande rotation kring axel har Venus och Uranus. Lite snett är dock allting. Jordens ekvator lutar till exempel 23 grader mot jordbanans plan, ekliptikan.

[[Kategori:Titta på himlen]]
[[Kategori:SAB: Ua Astronomi]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|T]]
[[Kategori:Uttömmande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/T]]</text>
      <sha1>tdvbos8el6j9pjjahx8109wyzxf5iyr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Titta på himlen/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6014</id>
    <revision>
      <id>57237</id>
      <parentid>55127</parentid>
      <timestamp>2025-03-12T10:33:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>ellet &gt; eller</comment>
      <origin>57237</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="107704" sha1="aa0mfhc0iu6ypz54mhzbcowndwwguye" xml:space="preserve">Detta dokument hör ihop med &quot;Titta på himlen&quot;. Här finns dels svar på frågorna, dels utvikningar och längre förklaringar. Avsnitten i de två dokumenten löper parallellt så att läsaren hela tiden kan klicka sig över till motsvarande avsnitt i det andra dokumentet. 

 
=== Förord ===
Lite tillspetsat kan man säga att de flesta idag vet mer om fjärran galaxer än om det de kan se mest varje natt på himlen. En stor del av den populariserade astronomin handlar om stora smällen. Längre bort från vår vardagserfarenhet kan man knappast komma. 

I seriernas värld, liksom i TV-filmer med astronomisk anknytning, är jorden bara ett bland otaliga klot. Redan i lågstadiet presenteras systemet med planeter som kretsar kring solen, och den bilden, det perspektivet, inställer sig omedelbart när man försöker tänka på astronomiska förhållanden. Kommer någon och frågar i vilket väderstreck månen går upp, då blir man förvirrad, såvida man inte är nästintill professionell astronom. Och detta var en fråga som var rätt klar för våra förfäder som levde utan gatubelysning, liksom den är klar för miljarder människor i dag som lever på landet och inte har inomhusdass och inomhuskök.  

Detta utbildningsprogram presenterar himlafenomenen som de ter sig för oss vanliga seende människor. Med ett i huvudsak geocentriskt perspektiv knyter det hela tiden an till vad läsarna direkt kan erfara. Den anknytningen brukar komma i kläm när solsystembilden läggs som grund för undervisningen. Bägge synsätten behövs, men det är viktigt att eleverna i något skede kan relatera till en direkt erfarenhet, en som inte har förmedlats av pedagoger, journalister, filmmakare eller andra människor. Annars är det risk att astronomin, och i förlängningen vetenskapen, börjar ses som en trosfråga mer än som en empiriskt förankrad verksamhet. 

Man kan läsa detta läromedel utan speciella förkunskaper. Man bör dock ha en aning om att jorden snurrar ett varv kring sin axel varje dygn och roterar kring solen, och man bör veta lite om ekvatorn, polcirkeln, meridianer och parallellcirklar. Men också läsare som vet mycket mera om både planeter, galaxer, banor, vinklar och avvikelser kan lära sig en del nytt här, helt enkelt genom att perspektivet är ett annat än den gängse populärlitteraturens. För dem blir det dubbla perspektivet en extra stimulans. Ömsom är de kosmiska observatörer som betraktar myrorna på jorden, ömsom en av myrorna som funderar över varför kosmos ser ut som det gör.   

Programmet är baserat på bildgåtor, som man kan välja att lösa eller hoppa över, och förklarande avsnitt, som är menade att i huvudsak läsas i den ordning de följer. En del avvikelser kan dock göras. Det går till exempel att få en uppfattning om planetrörelsen även för den som tycker att ekliptika-begreppet är för komplicerat. 

Elever som använder detta material i skolan ska förhoppningsvis uppleva att de någon gång ska ha viss praktisk nytta av den färdighet som dessa bildgåtor tränar. Men om de tycker kunskaperna är onödiga kan det mycket väl stämma. Man kan onekligen klara sig utmärkt på en tropikresa utan att veta i vilken riktning skuggorna kan förväntas vandra; det är bara att stiga upp och flytta solstolen lite oftare. För sådana praktiskt inriktade elever får läraren förklara att det finns en idé bakom gåtorna som är lika viktig som de astronomiska förhållandena. Man lär sig ett sätt att själv resonera sig fram till svar på frågor man ställer sig. I stället för att söka svaren hos auktoriteter utnyttjar man de kunskaper man har och undersöker deras konsekvenser. Utifrån ett fåtal principer om skuggor, banor och omloppstider - som inte ens är särskilt noggrant formulerade - drar man logiska slutsatser som ibland ger besked om det man observerar på himlen, ibland fungerar som minneshjälp. Det krav på konsekvens som gåtorna manar fram skärper iakttagandet och visar på att omvärlden kan vara begripbar. Förmågan att resonera i flera steg och dra logiska slutsatser utifrån intresserat iakttagande kan vara till glädje i många sammanhang.

[[Titta på himlen #Inledning|Tillbaka]]


[[Bild:Klassrum med jordglob.jpg|200 px|right|Skola]]‎

===Jordgloben ändrade verklighetsuppfattningen===
Vi ser genast att teckningen föreställer en skola: Jordglob och bänkar i rad räcker till för att visa det. Jordgloben har blivit en ikon för skolan och den är typisk för den bildning som utgår från skolan. Generationer med elever har med dess hjälp lärt sig att jorden är rund och att den kretsar kring solen. Skolan har hjälpt oss att se oss själva utifrån. Det är ett stort steg i förståelse av vår situation, men det har sitt pris. Vi har förlorat något av det gamla jordiska perspektivet när vi i tanken har ställt oss utanför jorden och solsystemet.

Det som var självklart före folkskolan, att sol och måne går upp i öster, har efterhand reducerats till en rätt ointressant synvilla orsakad av de komplicerade rotationsförhållandena i planetsystemet. Kopernikus idéer möjliggjorde en långt djupare kunskap än tidigare, men det finns en risk att de samtidigt för många människor blev en erfarenhetens fiende.

Det är som om man inte kunde se en katt utan att bara tänka på cellkärnor och gener, inte kunde uppleva en korv utan bara nitrit och mättade fettsyror. Det vore inte bra, och som tur är har det inte blivit så när kunskapen om katter och korvar utvecklats.  Biologin har varit bättre på att bevara de gamla perspektiven jämsides med den nya kunskapen än vad astronomin har varit. Det kommer ut floror och fågelböcker, böcker om brukshundar och krukväxter som aldrig förr. Det är lite så som detta studieprogram ska ses. Vi vill visa himmelsfenomenen så som de ser ut för våra ögon, ge tips för identifiering och vidare reflektion. Allmänt kan sägas att det inte blir frågan om att plugga en massa fakta utan mest om att dra slutsatser utifrån ''var?'' och ''när?''. Typisk deckarkompetens alltså – slutledning baserad på iakttagelse. 


'''Svar på frågorna:'''
Ordentligt svar med förklaringar kommer senare i texten, men för dig som är nyfiken och inte kan hålla dig ger ger vi snabba svar här: 

1) Både sol och måne ser ut att gå upp ungefär i öster och ner ungefär i väster på de flesta platser på jorden. De ser ut att gå i banor som löper rätt nära varandra. Solen springer om månen ungefär en gång i månaden. Förklaring finns i kapitel 5.  

2) Nej Venus kan aldrig vara så långt borta från solens riktning som fullmånen alltid är. Förklaring finns i kapitel 12.  

3) För fullmånens del är det tvärtom; den står särskilt lågt på sommaren, om man jämför samma tid på dygnet. Liksom solen går månen upp och ner varje dygn. Hur det är när månen är i andra faser kan du läsa om i kapitel 9. Om stjärnornas höjd kan du läsa i kapitel 6. 

4) Svaret är: Nej. Men frågan om motsols och medsols är komplicerad. Numera talar man hellre om medurs och moturs, vilket borde förenkla, men gamla föreställningar lever kvar - se kapitel 8.  

5) När man är på södra halvklotet kan man se alla södra stjärnhimlens stjärnor och därtill en del av norra stjärnhimlens. Är man bara lite söder om ekvatorn kan man fortfarande se Karlavagnen, annars inte.

[[Titta på himlen #Kapitel 2. De sex grundriktningarna och himmelspolen|Tillbaka]]


[[Bild:Landscape with four things wrong.jpg|200px|right|Finn fyra fel]]
‎

===Första bildgåtan – facit ===

Fyra fel på fyra bilder – svar på frågorna:

1.	Felet på översta bilden är att både huset och trädet har skuggan på solsidan. Solen är till höger på bilden. Då kan inte husets slagskugga kastas åt höger, och trädstammens högersida bör synas ljusare än vänstersidan.

2.	Felet på andra bilden är att molnet har skuggan på solsidan. Solen syns lägre ner på bilden än molnet och då borde molnets överkant synas mörkare än nederkanten.

3.	Felet på tredje bilden är att månen har skuggan på solsidan. Den skuggiga sidan är den som inte är utritad – den syns med samma ljusblå färg som himlen i övrigt. Den borde vara ritad vänd bort från solen.

4.	Felet på understa bilden är att tre stjärnor syns på himlen. Det kan man aldrig se när solen är uppe. Stjärnor förbleknar i jämförelse med allt ljus som kommer från solen. Solstrålningen sprids nämligen av atmosfärens molekyler och får himlen att se ljusblå ut när solen är uppe. (Sen kan man ju också ha invändningar mot att stjärnorna är ritade så stora, men det är väl en frihet som tecknaren får ta sig för att det överhuvudtaget ska framgå att det är stjärnor.)

[[Titta på himlen #Första bildgåtan|Tillbaka]]


[[Bild:Östervästersödernorr.jpg|200px|left|Vad är fel?]]
‎

===Skyltfel - facit ===

Felet på skyltbilden är att väderstrecken kommer i fel ordning. Det finns en regel som säger att om man står vänd mot norr då har man öster åt höger och väster åt vänster. Pojken på bilden är vänd åt det håll som norrpilen visar men hans höger hand pekar som västpilen. Det som är rätt med skylten är att öster är tvärt emot väster, och söder är tvärt emot norr. Men om norr och söder är rätt, då borde öster och väster byta plats.

[[Titta på himlen #Skyltfel|Tillbaka]]

[[Bild:Zenitdistanser.jpg|250px|right|Hur många grader?]]‎

===Vilken vinkel - facit ===


'''Svar:''' 
Hon mäter med fingrarna hur “långt” det är från zenit till Polstjärnan och ser att det avståndet går tre gånger i nittiogradersvinkeln mellan zenit och ekvatorn. En tredjedel av 90 grader är 30 grader. Polstjärnan är ungefär 30 grader från zenit. Hon får se till så att hon håller fingrarna lika långt från ögat hela tiden och inte ändrar på fingergreppet.

[[Titta på himlen #Vilken vinkel?|Tillbaka]]


[[Bild:Årklyka.jpg|thumb|left|200px|Hur många grader?]]‎


===Hur långt ifrån varandra är sol och måne - facit===
Frågan var: På vilket avstånd är solen från den tunna månskäran?
 
'''Svar:''' Cirka 20 solar skulle få rum mellan sol och måne. Det är markerat med skalstreck.  Tjugo halvgrader är tio grader. De är alltså på tio graders avstånd från varandra. (Då har man strängt taget räknat mellan närmaste kanter, så det blir en sol mera om man räknar avståndet mellan deras mittpunkter, vilket fortfarande är nära 20.)

[[Titta på himlen #Hur långt ifrån varandra är sol och måne?|Tillbaka]]


[[Bild:Nonsensskugga på moln och måne.jpg|200px|right|Finn fyra fel]]‎

===Finn fyra fel - facit===
Följande saker är fel på bilden:

1.	Pålen som fågeln står på har skugga på solsidan.

2.	Övre molnet har skugga på solsidan.

3.	En stjärna syns där månens skuggade del är. (Det är lite som emblemet på Algeriets flagga.) Eftersom månen är den närmaste himlakroppen kan stjärnan omöjligen vara framför månen, och skulle den vara bakom skulle den skymmas och inte synas. - Himlakroppen månen är ju klotrund och det är inget hål i den eller urtag som en stjärna skulle kunna synas genom. Det som är utritat är den upplysta halvan, den som syns genom luftens blå skimmer, den andra halvan måste man komma ihåg att den är där.

4.	Månens skugga är visserligen på rätt sida, men eftersom solen är mycket längre bort än månen, och eftersom det framgår att sol och måne syns nära intill varann, borde solljuset komma in praktiskt taget från baksidan, den som vi inte ser. Då borde vi se praktiskt taget bara skugga – möjligen med en tunn, tunn upplyst kant åt solen till, liksom man kan se en tunn upplyst kant på fågelns bröst. Det borde alltså vara en fin skära och ingen bred halvmåne.

[[Titta på himlen #Finn fyra fel|Tillbaka]]

=== Varför 90 grader?===
[[Bild:Björn och rätvinkel.jpg|right|200px|Lampa och boll i rät vinkel från betraktaren.
]]‎
Detta att sol och måne står i 90 graders vinkel till varandra när månen ser halv ut kan förbrylla någon som tänker efter lite extra noga. Precis rät vinkel, det vore som att du står i ett hörn av ett rum och det finns en lampa i hörnet till höger och en boll i hörnet till vänster – och i hörnet diagonalt över rummet från dig själv finns ingenting. Då blir det ingen halvmåne, för ljuset går ju diagonalt över rummet och träffar bollen så att mer än hälften syns belyst från ditt hörn sett. Att vi inte ser månen mer än halv när den är 90 grader från solen beror på att solen är så mycket längre bort än månen; ljuset kommer in i praktiskt taget samma vinkel mot månen som mot oss. Det är som om rummet var mycket långsmalt, en korridor med lampan i bortre änden. Då blir praktiskt taget 90 grader av månens framsida belyst när vi är 90 grader ifrån lampan.
 
[[Titta på himlen #Varför 90 grader?|Tillbaka]]


[[Bild:Gransolmånea.JPG|left|300px|Vad är fel?]]‎

===Vad är fel - facit===
Vad är fel på denna bild av solen och fullmånen?

'''Svar:''' Månen är full när den sida den vänder mot jorden är helt belyst. Då måste solen vara i motsatt riktning mot månen. När den ena är över horisonten måste den andra vara under horisonten, annars är de inte i motsatt riktning. De kan inte vara synliga bägge två samtidigt, som på bilden, och de kan absolut inte vara i närheten av varandra.

[[Titta på himlen #Vad är fel?|Tillbaka]]


[[Bild:Solmånfyrafrågor.jpg|thumb|120px |Finn tre fel]]‎

===Finn tre fel - facit===
Tre av de fyra bilderna är fel

1. '''Översta bilden är fel.''' Månen kan inte synas bakom solen, för månen är den himlakropp som är närmast jorden

2. '''Andra bilden är också fel.''' Månen är ett klot och även den icke-upplysta delen borde skymma solen.

3. '''Tredje bilden är fel.''' Den halvcirkel man ser verkar inte vara månen för den är ritad med strålar - som att det strålar ut mycket starkt ljus från den. Så det verkar vara solen som är delvis skymd. Det som kan förmörka halva solen är månen, men månen är rund, så gränsen mellan det som syns och inte syns av solen kan inte vara rak. Den måste vara rundad som månens kant.  

4. '''Sista bilden är rätt.''' Den runda månen skymmer delvis den runda solen. Bara en månskäreformad kant ses lysa så som solen brukar lysa. Hela månen verkar mörk eftersom solen belyser den från baksidan. Det mörka är inte utritat på bilden, för det brukar inte synas särskilt väl. Det är inte särskilt ofta som sol och måne är i så lika riktning att solen verkligen skyms. Det kallas solförmörkelse. Så som på bilden ser det ut när det är partiell solförmörkelse. När det är total solförmörkelse syns ingenting av solen och det är ännu sällsyntare och varar bara några minuter. Om månen är så pass mycket ifrån solen att den inte skymmer brukar den inte märkas alls. Det sker varje månad och kallas nymåne.

[[Titta på himlen #Finn tre fel|Tillbaka]]

[[Bild:Björnar diskuterar månens läge.jpg|right|300px|Upp eller ner?]]‎


===Upp eller ner - facit===
Björnungen undrar om månen är på väg upp eller ner.
 
'''Svar:''' Både sol och måne går upp i öster och ner i väster. Om solen gick ner där månen är nu måste det vara väster och när månen befinner sig där är den på väg ner.

[[Titta på himlen #Upp eller ner?|Tillbaka]]

[[Bild:OG Sol och måne.jpg|thumb|left|300px|Månen med spetsarna riktade bort från solen]]‎
[[Bild:Oxdragare.jpg|right|300px|Hornspetsarna pekar alltid bort från solen]]‎


===När månen går före solen - facit===
Rör sig månskäran med spetsarna eller med rundsidan före när den går före solen över himlen? Hur är det när den följer efter solen?

'''Svar:'''
Rundsidan är den belysta sidan, alltså den som är vänd mot solen, spetsarna pekar alltid bort från solen.
När månen går före solen går den med hornen framåtriktade, när den följer efter solen riktar den hornen bakår, som om den ständigt var villig att försvara solen mot fiender från bägge hållen. Mönstret kan schematiskt  skrivas som   )&amp;nbsp;&amp;nbsp;O&amp;nbsp;&amp;nbsp;( .

[[Titta på himlen #När månen går före solen...|Tillbaka]]


[[Bild:7Vägkors edited-1.jpg|thumb|left|170px|Klockan tolv]]‎

===Klockan tolv - facit===
Det är klockan tolv på dagen och månen har precis gått upp. Hur dags är den som högst? Vi befinner oss i Norden.

'''Svar:''' Klockan är tolv och då är solen i söder och som högst uppe. Vi ser att vinkeln mellan sol och måne är ungefär rät, för av vägarna går den ena mot solen och den andra mot månen, och vinkeln mellan vägarna verkar vara ungefär rät. Vi kan också sluta oss till det av att månen är halv - jämför kapitel 2. Vi sluter oss till att månen är i öster på bilden. Den kommer att stå som högst när den kommer till söder (regel 5). Eftersom solen går ungefär lika snabbt som månen kommer den att ha hunnit till väster när månen kommit till söder. Ett fjärdedels varv för solen betyder ett fjärdedels dygn. Svaret är alltså att månen är som högst klockan 6 på kvällen.

[[Titta på himlen #Klockan tolv|Tillbaka]]

=== Räkneuppgift - facit===
Hur mycket sackar solen efter stjärnorna på ett dygn?

'''Svar:''' På ett år blir den ett varv efter, alltså 360 grader. På ett dygn blir det 360/365 grader, vilket är mycket nära en grad. En grad är som två soldiametrar. Det är svårt att direkt iaktta det, för solen är så stark att stjärnorna förbleknar när den är synlig men vi kan ta hjälp av klockan.  
 
[[Titta på himlen #Räkneuppgift|Tillbaka]]


=== Hur vet man===
Hur kan man veta att solen ändrar läge på himlen i förhållande till stjärnorna? Man kan inte direkt se att solen och stjärnorna rör sig i förhållande till varandra, för man ser dem inte samtidigt, så som man kan med månen och stjärnorna. Solen syns på dagen och stjärnorna om natten. Man får göra iakttagelse på natten och i stället för sol använder man sig av klockan, som ju rör sig i takt med solen och visar soldygnets timmar. Vid ett visst bestämt klockslag varje natt iakttar man från en viss utsiktspunkt en viss stjärna eller stjärnbild i förhållande till en viss trädtopp eller skorsten eller annat jordfast riktmärke. Eftersom skillnaden i hastighet är så liten mellan sol och stjärnor – som 365 mot 366 – kan det ta några dygn att säkert se att det har skett en vridning, att stjärnorna har hunnit lite längre mot väster vid samma klockslag. 

[[Titta på himlen #Hur vet man?|Tillbaka]]


[[Bild:måne bakom gran.jpg|thumb|200px|När blir månen bakom granen?]]‎

===När blir månen bakom granen - facit===
Frågan var: Hur länge får vi vänta på att månen ska stå precis bakom granen? Vi befinner oss i Norden. Vi vet att en fullmåndiameter är ganska precis en halv grad. Här har vi som hjälp ritat in månens bana och skalstreck som betecknar halva grader.

'''Lösning:''' Först kan vi fråga oss: Åt vilket håll rör sig månen under nattens lopp? Vi ser på banans lutning att den är som högst åt vänster på bilden. Där har vi alltså söder, och den riktning vi tittar åt är väster. Den är alltså på väg ner och kommer strax att passera bakom granen. (Man kommer till samma slutsats snabbare om man minns att himlakropparna på norra halvklotet rör sig från vänster till höger -  i skrivriktningen.)

För att komma bakom granen behöver månen gå tre skalstreck, 1,5 grader. Det ser man av bilden. På ett dygn går solen 360 grader, och månen är nästan lika snabb, så per timme blir det  360 grader : 24 = 15 grader. För att gå 1,5 grader tar det alltså en tiondels timme - sex minuter.

Här har vi utgått ifrån att sol och måne går lika snabbt, och det stämmer med god precision, men om vi vill räkna nogare kan vi tänka på att månen blir omsprungen av solen tolv gånger per år, alltså varje månad. Det är ett varv efter på 30 varv för solen. Till de sex minuter vi räknade ut tidigare får vi lägga till en trettiondel av sex minuter, vilket är så lite att vi inte behöver bekymra oss om det när vi har så grov observationsutrustning som grantoppar. 

[[Titta på himlen #När blir månen bakom granen?|Tillbaka]]

=== Om månader ===
Ordet månad kan betyda lite olika saker. Det kan betyda den tid det tar för månen att gå ett varv kring jorden. Då jämför vi med stjärnorna, som vi tänker oss står stilla i världsalltet, och kallar det ett varv när månen nästa gång syns mot bakgrund av samma stjärnor. Det är inte särskilt svårt att iaktta det om man känner igen några lämpliga stjärnbilder och har sådan tur att det inte blir mulet just de dagar då man förväntar sig att månen ska ha blivit ett varv efter. Den sortens månad kallas ''siderisk  månad''. Den är drygt 27 dygn lång .

Det man oftare i olika kulturer menar med månad är den ''synodiska månaden''. Då räknar man hur lång tid det tar för månen att bli varvad av solen. Solen är ju lite långsammare än stjärnorna så den är mera jämnsnabb med månen, varför det tar längre tid för månen att bli efter ett varv. Det är ofta svårt att se precis när solen passerar månen för solen är så stark och månen så svagt synlig när den är belyst från baksidan. 

I stället kan man räkna tiden från att månen står i opposition till solen tills att den står i opposition nästa gång. Hur många dagar är det alltså från fullmåne till fullmåne? Problemet med en sådan observation är att det är svårt att se skillnad på en måne som är helt full och en som är nästan full. Både en och två dagar innan och en och två dagar efter fullmåne ser den mycket rund ut. 

En ännu bättre metod är att slå fast en viss liten vinkel i förhållande till solen och iaktta månen där, till exempel från att den syns 20 måndiametrar vänster om solen tills att den gör det nästa gång. Även om man tar fel på vinkeln så att det är 16 i stället för 20 måndiametrar, så är det bara 2 grader, vilket är lite jämfört med hela varvets 360.

Ytterligare bättre precision får man om man tar klockan till hjälp. Den anger ju soldygn så när den visar ett visst klockslag står solen i samma riktning som vid samma klockslag dygnet innan eller många dygn innan. Därför gäller det bara att titta på klockan någon kväll när man ser månen precis över en viss trädtopp eller annat riktmärke, och sen bevaka den trädtoppen varje kväll vid precis samma klockslag. Om man inte råkar ut för mulet väder just den dagen bör man se månen på den platsen efter 29 eller 30 dygn. 

Man kan också räkna ut hur lång den synodiska månaden är om man vet att den sideriska månaden är cirka 27 dygn. Man räknar först ut hur många sideriska månader det går på ett år. Det är 365 / 27 = 13,5.  På den tiden har solen blivit ett varv efter stjärnorna, så månen har hunnit varva solen en gång mindre, alltså 12,5 gånger. Antalet dagar i var och en av dessa 12,5 synodiska månader är 365/12,5, vilket är mellan 29 och 30 dagar. Ungefär så lång är den synodiska månaden. Den kan variera med flera timmar eftersom månens bana inte är riktigt cirkelrund, och månen inte heller går med riktigt jämn hastighet i sin bana i rymden. 

Sedan urminnes tider har människor funderat över hur många månader det går på ett år. Tidigt har man kommit underfund med att det inte är ett heltal och försökt hitta på olika sätt att passa ihop solvarv och månvarv. Som ett historiska resultat av dessa ansträngningar har vi i dagens kalendrar systemet med olika långa månader, mest 30 och 31 dagar långa, men med  28 eller 29 dagars februari. Vi har också 7-dagarsveckan, som nästan motsvarar ett av månens kvarter. (Fyra gånger sju är 28 istället för månadens 29 dagar.)  

[[Titta på himlen #De glider isär|Tillbaka]]


 [[Bild:Årklyka.jpg|thumb|200px|Hur länge får vi vänta?]]‎

===De glider isär - facit===
Avståndet mellan sol och måne är 20 soldiametrar, vilket är tio grader. Hur länge får vi vänta för att det ska bli 12 grader?

'''Svar:''' Vi vet att månen sackar efter ett varv per månad. Per dygn blir det 360 grader : 30 = 12 grader. Per timme blir det en halv grad. För att solens försprång ska öka med två grader måste det därför gå fyra timmar. Då har nog solen hunnit gå ned - och månen också.

[[Titta på himlen #De glider isär|Tillbaka]]


[[Bild:Pello24a.JPG|400px|right|Sieppelijärvi-vägskälet]]‎

===Vad säger bilden – facit===
I vägskälet vid Sieppelijärvi möts en nord-sydlig väg och en öst-västlig. På denna schematiska vårbild av vägskälet är solen och månen av tydlighetsskäl ritade större än de skulle se ut (och det gäller en del andra bilder också). Egentligen är solen och månen bara 0,5 grader i diameter när vi ser dem på himlen medan vinkeln är 90 grader mellan till exempel öst och syd, eller syd och väst. Det borde alltså rymmas 180 solar eller månar mellan väderstrecken för de två vägarna. 

1.	I vilken riktning rör sig solen? Månen? – Svar: Ortsnamnen tyder på att vi befinner oss i norra Sverige eller i Finland. På norra halvklotet syns sol och måne gå från vänster till höger – samma riktning som vi skriver i. 

2.	Åt vilka väderstreck har vi Pello respektive Lohiniva? – Svar: Det är angivet att bilden är tagen på våren. Situationen bör därför vara ungefär som vid vårdagjämningen, då solen är precis i horisonten när den är i öster eller väster, var man än befinner sig på jorden. Så Pello-riktningen, där solen står på bilden, kan inte vara åt öster eller väster. Högt uppe på himlen kan solen vid vårdagjämningstiden på norra halvklotet bara vara när den är nära söder, för om den är i norr är det natt och då är den under horisonten. Midnattssol kan det inte vara annat än mitt i sommaren. Pello-vägen måste alltså vara den sydgående. Lohiniva är då i öster. (Om du undrar över solens och månens höjder kan du gå till Kapitlet om ekliptikan. Bilden till Uppgift 4 visar solen i förhållande till himmelsekvatorn om våren. Av svaret på frågan framgår det att ekliptikan löper ganska högt uppe i öster. På bilden av vägskälet vid Sieppelijärvi syns månen rentav högre uppe än solen, vilket visar att Sieppelijärvi är i närheten av polcirkeln. Se avsnittet om ekliptikans lutning vid polcirkeln.)

3.	Är det dag eller natt? – Svar: Solen är i söder. När den är det på norra halvklotet är det dag.

4.	Vilken tid på dagen är det? – Svar: Solen är ganska precis i söder, där Pellovägen syns ta slut, så det är nära klockan 12 på dagen. Det kan slå med någon timme beroende på om det råder sommartid eller vintertid och om man befinner sig i tidszonens östra eller västra del.

5.	Hur kommer det att se ut nästa dag samma klockslag? – Svar: Samma klockslag kommer solen ju att vara i samma läge. Månen, som är långsammare, har inte hunnit riktigt till samma läge som på bilden utan kommer att ha blivit mera efter solen. Månskäran kommer därför att vara lite bredare. 

6.	Kommer solen och månen att mötas? – Svar: ”Mötas” är kanske fel ord, eftersom de rör sig åt samma håll, men solen kommer någon gång att hinna upp månen, för solen är snabbast. Men solen är på bilden till höger om månen, det vill säga den är längre hunnen i skrivriktningen, så den har nyligen gått om månen. Därför kommer det att ta nästan en månad innan den hunnit om den igen, på nästa varv. 

7.	Hur lång tid kommer det att ta innan solen och månen är som närmast? – Svar: En månad tar det för solen att varva månen. Nu ligger den redan en tredjedel av en fjärdedel av ett varv före. En tolftedels månad är ca två dagar. Så om två dagar mindre än en månad går solen om månen. Då är de mycket nära varandra, dock är det sällsynt att de kommer varandra så nära att solen skyms av månen.

[[Titta på himlen #Vad säger bilden?|Tillbaka]]


[[Bild:Zenitdistanser.jpg|thumb|200px|På vilken breddgrad?]]‎

===Vilken breddgrad - facit===
På vilken breddgrad står betraktaren när Polstjärnan är 30 grader från zenit?

'''Svar:''' Polstjärnan är vid himmelspolen. När himmelspolen lutar 30 grader betyder det att betraktaren är 30 grader från nordpolen. Breddgraderna räknas från ekvatorn, så betraktaren befinner sig på en latitud som är 90 grader minus 30 grader, det vill säga 60 grader. Det kan till exempel röra sig om mellersta Sverige. 

[[Titta på himlen #Vilken breddgrad?|Tillbaka]]


[[Bild:Ödeö26a.JPG|400px|right|Solhöjdsbestämning]]‎

===Bestämma öns position – facit===
'''Frågan:''' Du har blivit strandsatt på en öde ö och vill bli räddad därifrån. Som tur är har du en radiosändare så du kan kontakta dina anhöriga, som säkert kan ordna att du blir hämtad. Problemet är bara att du inte har en aning om var på jorden din ö befinner sig. Hur ska du ta reda på din latitud och longitud, eller åtminstone någon iakttagelse som kan vägleda dina oroliga anhöriga och deras räddningsexpedition?

'''Svar:''' ''Latituden:'' Är det en stjärnklar natt spanar man efter polstjärnan. Om man ser den vet man att man är på norra halvklotet. Sen mäter man hur många grader den är ovanför horisonten. Det är lätt om man inte har så stora krav på precision, men om man bara mäter med näven som tiogradersmått, så som vi gjorde i avsnittet Uppskatta vinklar, så är det risk att felet blir ganska stort. Tio grader fel, det är som hela Finlands längd. Det är ett stort område för räddningshelikoptern att söka av. Har man på sin öde ö tillgång till en kartongbit och ett snöre med tyngd som lodlina kan man tillverka ett noggrannare vinkelmätningsinstrument. Man siktar längs skivans kant mot polstjärnan med lodlinan hängande fritt. Man ritar in lodlinjen och kan sen med lite ritande, vikande och klippande kanske lista ut hur stor vinkeln är. 

Om man inte ser polstjärnan, antingen för att det inte är stjärnklart eller för att man är på södra halvklotet, gör man bäst i att vänta tills solen går upp. Det kan man vara säker på att den gör såvida man inte befinner sig i antarktiska farvatten eller norr om norra polcirkeln, och på bilden verkar inte växtligheten tyda på det. När solen är uppe får man hålla på och mäta dess höjd om och om igen allteftersom den stiger ända tills den har kulminerat och är på väg ner igen. Kulminationsvinkeln kan man meddela sina anhöriga och överlåta åt dem att göra beräkningarna. Vill man räkna själv måste man först läsa Kapitel 9 om ekliptikan. 

Om det är starkt solsken är det dumt att göra solhöjdsmätningen genom att sikta mot solen med en kartongbit, eftersom man kan bli bländad. Det är bättre att mäta skuggan av ett träd eller annat föremål och jämföra den med föremålets längd. Måtten kan man delge sina anhöriga, som kanske är bättre försedda med gradskivor och räknehjälpmedel. Om man saknar måttband och måttstock så gör det inget för man kan ta vilken pinne som helst som måttenhet Så länge man har samma enhet för skuggan och föremålet blir proportionen densamma och därmed den breddgradsvinkel ens anhöriga räknar fram.    

''Longituden:'' I motsats till latituden  är det inte möjligt att bestämma longituden enbart utifrån observationer av himlen. Man måste jämföra sin iakttagelse med en iakttagelse som samtidigt görs av en person som vet vilken longitud han befinner sig på. Som tur är har man radiosändaren. När man gör solhöjdsmätningarna för att bestämma latituden får man stå i ständig radiokontakt med någon som gör samma mätning på sin kända longitud. Då får man reda på hur många timmar det skiljer mellan solens kulmination på de två orterna. Varje timme motsvarar en tjugofjärdedel av ett varv runt jorden. En timme är alltså  360 grader : 24 = 15 längdgrader. 

[[Titta på himlen #Bestämma öns position|Tillbaka]]


[[Bild:Archipalago.jpg|thumb|200px|Hur är skäran i morgon?]]‎

===Månen nästa dag - facit===
Här är en bild från Östersjön. Kommer månskäran att synas tunnare eller tjockare nästa dag?

'''Svar:''' Eftersom månen rör sig långsammare än solen i banan från vänster till höger på himlen kommer den inom några dagar att hinnas upp av solen, som nu är under horisonten. När de syns mycket nära varandra lyser solen på månens baksida, så den sida som vänds mot oss blir mörk. Månskäran blir alltså smalare för varje dag. 

[[Titta på himlen #Månen nästa dag|Tillbaka]]

===Rätt eller fel på fem frågor – facit===
Man gjorde observationer i Norden vid två tillfällen med mindre än två veckors mellanrum. Solen betecknades med '''O''', månen med '''C''' eller '''D''' som visar åt vilket håll månskärans är krökt. 

1. 	Första tillfället: '''C&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;O'''.    Andra tillfället:  '''O&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;C'''.  '''Detta kan inte stämma!''' På bilden från första tillfället visas C:et med sin skuggsida vänd mot solen, vilket är omöjligt.
        
2. 	Första tillfället: '''O&amp;nbsp;C'''.      Andra tillfället:  '''O&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;C'''.  '''Även detta är fel!''' Avståndet mellan dem ökar. Eftersom de i Norden syns vandra från vänster mot höger (skrivriktningen) skulle det innebära att månen rörde sig snabbare över himlavalvet, vilket är fel.

3. 	Första tillfället: '''O&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;C'''.   Andra tillfället:  '''O&amp;nbsp;C'''.  '''Detta är rätt!''' Solen knappar in på månen i deras färd åt höger.

4. 	Första tillfället: '''D&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;O'''.    Andra tillfället:  '''D&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;O'''.  '''Rätt!''' Månen blir allt mer efter solen.

5. 	Första tillfället: '''O&amp;nbsp;C'''.      Andra tillfället:  '''D&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;O'''.  '''Rätt!''' Solen var från början till vänster om månen men har efter några dagar lyckats komma förbi den och har lämnat den rejält efter sig. Månen är nu belyst från andra hållet och ser ut som ett D.

[[Titta på himlen #Rätt eller fel på fem frågor|Tillbaka]]


[[Bild:Loft med måne.jpg|thumb|200px|Två bilder från samma vecka]]

===Ordna bilderna - facit===
Samma nordiska vy samma vecka. Vilken bild är tagen senare? 

'''Svar:''' 
För nordiska förhållanden kan man använda komma-G-regeln: På bägge bilderna ser månen ut som ett komma; den är alltså på kommande. Den blir bredare efterhand. Bilden med den bredare skäran är tagen senare.

Man kan också lista ut det utan komma-G-regel: Solen befinner sig snett nedåt vänster från månen på bägge bilderna. Den är tydligen strax under horisonten. När skäran är smalare betyder det att solen är närmare månens riktning. Vi vet att månen lämnar sig alltmer efter solen för varje dag. Den övre bilden, den med bredare skära, är alltså tagen senare.

[[Titta på himlen #Ordna bilderna|Tillbaka]]

===Om olika slags månader===
Ordet månad kan betyda lite olika saker. Det kan betyda den tid det tar för månen att gå ett varv kring jorden. Då jämför vi med stjärnorna, som vi tänker oss står stilla i världsalltet, och kallar det ett varv när månen nästa gång syns mot bakgrund av samma stjärnor. Det är inte särskilt svårt att iaktta det om man känner igen några lämpliga stjärnbilder och har sådan tur att det inte blir mulet just de dagar då man förväntar sig att månen ska ha blivit ett varv efter. Den sortens månad kallas siderisk månad. Den är drygt 27 dygn lång .

Det man oftare i olika kulturer menar med månad är den synodiska månaden. Då räknar man hur lång tid det tar för månen att bli varvad av solen. Solen är ju lite långsammare än stjärnorna så den är mera jämnsnabb med månen, varför det tar längre tid för månen att bli efter ett varv. Det är ofta svårt att se precis när solen passerar månen för solen är så stark och månen så svagt synlig när den är belyst från baksidan. 

I stället kan man räkna tiden från att månen står i opposition till solen tills att den står i opposition nästa gång. Hur många dagar är det alltså från fullmåne till fullmåne? Problemet med en sådan observation är att det är svårt att se skillnad på en måne som är helt full och en som är nästan full. Både en och två dagar innan och en och två dagar efter fullmåne ser den mycket rund ut. 

En ännu bättre metod är att slå fast en viss liten vinkel i förhållande till solen och iaktta månen där, till exempel från att den syns 20 måndiametrar vänster om solen tills att den gör det nästa gång. Även om man tar fel på vinkeln så att det är 16 i stället för 20 måndiametrar, så är det bara 2 grader, vilket är lite jämfört med hela varvets 360.

Ytterligare bättre precision får man om man tar klockan till hjälp. Den anger ju soldygn så när den visar ett visst klockslag står solen i samma riktning som vid samma klockslag dygnet innan eller många dygn innan. Därför gäller det bara att titta på klockan någon kväll när man ser månen precis över en viss trädtopp eller annat riktmärke, och sen bevaka den trädtoppen varje kväll vid precis samma klockslag. Om man inte råkar ut för mulet väder just den dagen bör man se månen på den platsen efter 29 eller 30 dygn. 

Man kan också räkna ut hur lång den synodiska månaden är om man vet att den sideriska månaden är cirka 27 dygn. Man räknar först ut hur många sideriska månader det går på ett år. Det är 365 / 27 = 13,5.  På den tiden har solen blivit ett varv efter stjärnorna, så månen har hunnit varva solen en gång mindre, alltså 12,5 gånger. Antalet dagar i var och en av dessa 12,5 synodiska månader är 365/12,5, vilket är mellan 29 och 30 dagar. Ungefär så lång är den synodiska månaden. Den kan variera med flera timmar eftersom månens bana inte är riktigt cirkelrund. 

Sedan urminnes tider har människor funderat över hur många månader det går på ett år. Tidigt har man kommit underfund med att det inte är ett heltal och försökt hitta på olika sätt att passa ihop solvarv och månvarv. Som ett historiska resultat av dessa ansträngningar har vi i dagens kalendrar systemet med olika långa månader, mest 30 och 31 dagar långa, men med  28 eller 29 dagars februari. Vi har också 7-dagarsveckan, som nästan motsvarar ett av månens kvarter. (Fyra gånger sju är 28 istället för månadens 29 dagar.)  

[[Titta på himlen #Om olika slags månader|Tillbaka]]

=== En månskensbild - facit===
En fotograf vill ha en måne som är i nedan på ett nordiskt landskapsmotiv mot öster. Vilken tid på dygnet ska hon ta sitt foto?

'''Svar:''' Att månen är i nedan betyder att den “Går”, det vill säga ser ut som ett G. Då är den belyst från vänster. Eftersom vi ska ha månen i öster kommer solen att vara mera åt norr. I norr är solen om natten. Vill hon ha månskäran mindre än halv och nära horisonten får hon stiga upp på morgonnatten. Innan hon ställer klockan på ringning är det skäl att kolla att det är en dag när månen är i nedan. I värsta fall får hon vänta nästan en månad på att den ska bli i rätt fas.

[[Titta på himlen #En månskensbild|Tillbaka]]


[[Bild:Klockan tolv.jpg|right|350px|Vet de vad de talar om?]]‎
=== Kan det stämma - facit===
Vet djuren vad de talar om? Ledning: De befinner sig på norra halvklotet. Det kan vi se på att det finns en björn i sällskapet. 

'''Lösning:'''

1.	&quot;Klockan 12 på dagen stod solen i öster.&quot; Nej, solen är i söder klockan 12 på dagen – om man befinner sig på norra halvklotet. Och ingenstans på jorden står solen i öster mitt på dagen. I öster går den upp. 

2.	&quot;Klockan 12 på dagen såg jag en halvmåne.&quot; Det är möjligt. Solen är i söder klockan tolv, och om månen är i öster eller väster är den halv. Öster och väster är de ungefärliga upp- respektive nedgångsriktningarna, men ibland är månen ett stycke ovanför horisonten när den är precis i de riktningarna och går upp och ner mer åt norr. Se närmare därom i Kapitel 12 om ekliptikan.

3.	&quot;Klockan 12 på dagen såg jag fullmånen i söder.&quot; Det kan inte stämma. När månen är full är den i motsatt riktning mot solen, och eftersom solen är i söder klockan 12 på dagen måste månen vara i norr. Och dessutom är det rätt osannolikt att den är synlig när den är i norr. Om solen är över horisonten är fullmånen under horisonten, för de står praktiskt taget i 180 graders vinkel till varandra. Bara på vintern och norr om polcirkeln kan man se fullmånen klockan 12 på dagen - och då alltså inte i söder.

[[Titta på himlen #Kan det stämma?|Tillbaka]]


=== Var gäller månreglerna - facit===
Här kommer några minnesregler om hur månskäran är vänd. De gäller bara om himlen är mörk, det vill säga under den tid då solen är under horisonten och månen över horisonten. Och de gäller inte överallt på jordklotet. Var på jordklotet kan följande mörkhimmelsregler stämma?

1. 	''Morgonmånen är vänd som G i “Godmorron”, och aftonmånen som D i “Dagen är slut”.'' - Om himlen är mörk stämmer regeln mellan Norra polcirkeln och Kräftans vändkrets, till exempel i '''Norden''', där man kan förstå ordleken. Villkoret att himlen ska vara mörk är viktigt. Det är bara den morgonmåne som går upp före solen som är vänd som G i godmorron, och bara den aftonmånad som syns efter solnedgången som är auktoriserad att tillkännage dagens slut.    

2. 	''När solen går '''upp''' varslar månen om att den är i '''ned'''an.'' - Villkoret är detsamma som i föregående regel. Denna regel kan användas till exempel i '''Norden''' eller Kina. Samtidigt som morgonmånen mot mörk himmel säger ''Godmorron'' säger den att den ''Går'', i betydelsen att den blir tunnare för varje dag. 

3. 	''Ser man månen i Väster, då Växer den. Den ser då ut som ett V.'' - Regeln är användbar i '''tropikerna''', där månen antingen är vänd med spetsarna uppåt som ett V eller med spetsarna nedåt. Syns månen i väster efter solens nedgång, då kommer den att lämna sig mer och mer efter för varje dag. Den växer alltså. Och den är vänd med belysta sidan ner mot solen Den ser alltså ut som en båt, eller om man så vill som ett V.

4. 	''En måne i väster som ser ut som en rättvänd skopa fylls alltmer.'' - Regeln gäller i '''tropikerna''' och bara i väster. I väster kan man enligt föregående regel bara se V-månen mot mörk himmel, den som växer. V är som en skopa som fylls. I öster kan man likaså bara se V-månen mot mörk himmel, för solen är ju under horisonten och belyser undersidan. Där får man inte tillämpa regeln. Någon pandang till regeln finns inte; månen som en uppochnedvänd skopa kan man aldrig se mot mörk himmel vid horisonten. Alla dessa inskränkningar gör att regeln är svår att komma ihåg rätt.

[[Titta på himlen #Var gäller månreglerna?|Tillbaka]]


[[Bild:Elk contemplating the eclipses.jpg|right|400px|Vinner han vadet?]]‎
===Vinner älgen vadet - facit===
Vad kan man säga om älgens chans att vinna vadet?

'''Svar:''' 
Allmänt kan man säga att man måste ha annan information än sådan man skaffar sig genom vanlig iakttagelse för att förutspå förmörkelser. Det är små variationer om några tiondels grader i solens och månens bana som avgör om de kommer att ligga i linje med jorden eller inte, och det behövs instrument för att mäta upp dem. Viss hjälp har man av att förstå sig på ekliptikan, som behandlas i kapitlen 9 och 10.

I det här fallet kan vi vara tvärsäkra på att älgen inte kommer att förlora vadet. Månen är nämligen en smal skära, vilket betyder att den är nära solen. För att det ska bli månförmörkelse måste jorden komma emellan solen och månen, och då måste månen vara i opposition till solen. För att hinna dit måste den lämna sig efter solen ett halvt varv, vilket tar en halv månad. Om älgen åtminstone hade sagt “den här månaden” och inte “den här veckan” så skulle han åtminstone ha haft en viss risk att förlora vadet. 

[[Titta på himlen #Vinner älgen vadet?|Tillbaka]]

=== Går solen medsols – facit===
Går solen medsols? 
Det kan tyckas självklart; det hörs ju på ordet att solen går medsols. Men tänker man efter finner vi att frågan är högst förvirrande. 

Numera talar man oftare om medurs i stället för medsols. De betyder samma sak men det blir klarare vad man menar. Man jämför med hur visarna går på ett ur. Då kan man fråga: Går solen medurs? Eftersom medurs ska betyda precis samma sak som medsols skulle man tro det. Men att jämföra solens gång med visarna på ett ur blir mycket konstigt. Gäller det vårsolen eller höstsolen så har vi våra huvuden precis i banans centrum och får inte den överblick som man har när man tittar på uret. Ingen människa kryper ju med huvudet under urglaset, och det är inte heller normalt att man betraktar klockan från baksidan och föreställer sig hur visaren skulle se ut att gå ifall man hade röntgenblick som kunde se på visarna från baksidan rätt igenom klockan. Vi tittar alltid på visarnas rörelse utifrån, och det är det vi menar med medurs: något som från en viss utsiktspunkt ser ut att röra sig som visarna ser ut när man tittar på klockan på normalt sätt.

Nu kan vi titta på stjärnhimlen och bedöma. Hela himlavalvet snurrar. Från vänster till höger syns allt vid horisonten gå för oss i Norden. Det gäller om vi tittar på stjärnorna i norr, eller dem i öster eller väster, eller om vi tittar åt söder, där även sol, måne och planeter visar upp sig dagligen. 

Tittar vi upp mot himmelspolen och betraktar stjärnbilderna runt den, t ex Karlavagnen, så ser man tydligt att de går tvärtom mot klockans visare. De går alltså moturs. Och samma sak gäller det som är en bit från polen, till exempel sommarsolen. De sitter ju på samma roterande himlavalv. (Att solen rör sig obetydligt långsammare än stjärnorna ändrar ingenting. Det är rotationsriktningen i förhållande till våra jordiska referenser vi talar om, och den är densamma.) Om sommarsolen borde man alltså rimligtvis säga att solen syns gå moturs här i Norden.

Nu finns det många människor som alltid vill titta ihärdigt åt söder när de beskådar solen. När det gäller vintersolen går det bra. Den går i bana under dem, så de ser dess bana lite som man ser visarna på ett ur, och  den syns alltså gå medurs. Med sommarsolen blir det problematiskt, för de kan inte se den under största delen av varvet när de tittar åt söder, bara tänka sig hur den går i en cirkel bakom deras huvud, och den cirkeln känns kanske medurs. 

Solens riktning projicerad på marken känns också som medurs, för man har oftast sina ögon några meter över markytan och känner att man tittar ner på marken. Skuggor på marken rör sig också medurs. Det är så som begreppet medsols har uppkommit. Man har tänkt sig tittande ned på solens och skuggornas rörelse. Det kan fungera så länge man inte börjar jämföra till exempel solen och Karlavagnen. Då blir begreppet medsols förvirrande. Det är därför som man har ersatt ordet medsols med ordet medurs, för att undvika förvirring i framtiden. Men den historiska användningen av medsols finns kvar, och om man rakt av översätter medsols till medurs varhelst man träffar på det ordet skapar man snarast större förvirring.

Om man inte tar till sådana mentala knep som att tänka sig en vridningsriktning för en sol som man har i ryggen, och inte hänvisar till tradition, utan håller sig till direkt naiv betraktelse och jämförelse med det vi ser på uret kan vi konstatera: 

Solen ser ut att röra sig medurs under norra halvklotets vinter, som är södra halvklotets sommar. Och den gör det vare sig vi betraktar den från norra eller södra halvklotet. Solen ser ut att röra sig moturs under norra halvklotets sommar, som är södra halvklotets vinter. Den går varken med- eller moturs under vår- och höstdagjämningarna. 

[[Titta på himlen #Går solen medsols?|Tillbaka]]


[[Bild:Björkskugga.jpg|thumb|300px|Vem måste stiga upp snart?]]‎

===En plats i solen - facit===
Det är en kall sommardag i Norden. Båda djuren vill hålla sig i solskenet så mycket som möjligt. Vilket av dem måste snart stiga upp och söka sig en ny sittplats?  

'''Svar:''' Solen rör sig från öster via söder mot väster. Då går skuggan från väster via norr till öster. Den vrider sig alltså åt samma håll som solen, bara hela tiden på motsatta sidan av björken. På marken blir det en medursrörelse, liksom en visare på ett ur. Räven måste stiga upp snart för att inte träffas av björkens skugga.

[[Titta på himlen #En plats i solen|Tillbaka]]


 [[Bild:Wrong use of flagpole shadow to indicate time.jpg|thumb|300px|Vad är fel?]]‎

===Vad är fel med flaggstångsuret - facit===
En flaggstång på ett slätt horisontellt underlag kan bli ett solur om man markerar klockslagen på marken. Men vad blev fel här?

'''Svar:''' Klockslagen är utlagda som på en urtavla med tolv stycken på ett varv. Men solen går inte två varv per dygn så som visarna på klockan gör. Skuggan behöver liksom solen 24 timmar för att ta sig runt. Om tolvan är rätt utlagd, då är den i norr - solen lyser från söder. Då måste väster vara markerat med 6 och öster med 18. Nu står det 9 och 3 i dessa väderstreck; det är felet. I söder får man sätta klockslaget 24 - om det behövs, det vill säga om man är så långt uppe i norr så att solen kastar någon skugga så sent på natten.
 
[[Bild:Second wrong use of flagpole shadow to indicate time.jpg|thumb|300px|right|Fel igen!]]‎
Ett nytt försök att göra ett solur av flaggstången. Vad blev fel nu?
Svar: Flaggan antyder ett land på norra halvklotet, eftersom inget land på södra halvklotet har korsflagga. Granen intill huset befäster det nordliga intrycket. På norra halvklotet ser man solen röra sig från vänster till höger, och skuggan rör sig medurs. Då måste siffrorna vara i samma ordningsföljd som på en vanlig urtavla, även om de inte är utlagda med 12 på varvet utan med 24. Vi har alltså minst fyra av siffrorna fel. Om vi antar att tolvan är rätt har vi följande fyra fel :
Märket för klockslaget 14 ska byta plats med 10, 16 med 8, 18 med 6 och 20 med 4.

[[Titta på himlen #Vad är fel med flaggstångsuret?|Tillbaka]]


===Ekliptikans lutning vid polcirkeln – fördjupning===
Vid polcirkeln blir ekliptikans minimala lutning noll grader. Klockan tolv på dagen vintersolståndsdagen har man därför både sol, måne och planeter på samma höjd, noll grader över horisonten. Och det händer sedan varje dygn att de alla är på precis samma höjd, precis vid horisonten. Det sker lite olika tid varje dag eftersom ekliptikan snurrar med stjärnorna, ett varv på 23 timmar och 56 minuter. Om höstarna sker det när solen är i horisonten på kvällen, om vårarna när den är i horisonten på morgonen. Höstkvällarna kommer för varje dag tidigare och tidigare tills det vid midvinten skymmer redan mitt på dagen, varvid det även gryr mitt på dagen och det är vårmorgon, som blir tidigare och tidigare för varje dag. Precis där i skarven, när det byter mellan kväll och morgon lyckas ekliptikan kapa åt sig ett halvt dygn, och vid midsommar likaså, så att det blir 366 varv för den mot 365 för solen. 

En gång varje stjärndygn inträffar det också att ekliptikan har maximal lutning, 2 • 23 grader. Det inträffar till exempel på natten mitt i vintern och på dagen mitt i sommaren.

Situationen mitt på dagen kring vårdagjämningen visades i Kapitel 6 på bilden från vägskälet i Sieppelijärvi, som ligger nära polcirkeln. I söder, där himmelsekvatorn är som högst, står solen på 23 graders höjd. I öster är himmelsekvatorn nere vid horisonten men där är ekliptikan som högst över himmelsekvatorn, så också där kommer himlakropparna att stå på ungefär 23 graders höjd. Månen är mellan söder och öster och kommer på grund av att både himmelsekvatorn och ekliptikan är höga där att stå högt – något högre än solen. 


Det kan vara förvirrande att vi egentligen har tre mittlinjer över himmelssfären att hålla reda på: horisonten som skiljer det vi för närvarande ser från det som skyms av jorden, himmelsekvatorn som skiljer norra himmelspolens territorium från södra himmelspolens territorium, och slutligen ekliptikan, som är solsystemets plan. Det är när vi börjar diskutera den sistnämnda linjen som vi börjar få användning för den heliocentriska bilden av solen i mitten och alla planeter i sina banor kring solen. På bilder av solsystemet brukar det framgå att alla planetbanorna och även månens bana ligger prydligt i samma plan. Det är detta plan som är ekliptikan. För oss jordbor, som också finns i samma plan, syns ekliptikan som en linje kring hela himlavalvet. Den linjen anger de riktningar vi kan se sol och planeter i, och också vår måne. (Riktigt precis samma linje rör de sig inte i. Det är sollinjen som är ekliptikan och planeternas banor lutar någon grad, och månens hela fem grader från ekliptikan.) 

[[Titta på himlen #Ekliptikans lutning vid polcirkeln |Tillbaka]]


[[Bild:Ekliptikan60,61a.JPG|360px|right|Facitbild]]

===Ekliptikan nära himmelsekvatorn - facit===
Vi befinner oss på 60 breddgraden och det är morgon. Himmelsekvatorn, som skär horisontlinjen precis i öster, är utritad. 

1. 	Är det sommarhalvår eller vinterhalvår? - Solen syns över himmelsekvatorn, så det är sommarhalvår.  

2. 	Var går ekliptikan? - Ekliptikan går genom sol och måne, så dra en linje mellan dem i översta bilden. På en sådan här teckning får man kanske dra den lite krökt nedåt, eftersom man försöker rita på ett litet plant papper något som i verkligheten är storcirklar som går hela varvet runt en själv. Om man drar horisonten som en rät linje tvingas man kröka ekliptikan och himmelsekvatorn, annars möts linjerna inte igen. Ekliptikalinjen går över himlen, stiger till en början brantare än himmelsekvatorn och är som mest 23 grader över himmelsekvatorn. I väster möter den himmelsekvatorn igen - ja i själva verket innan den kommer till väster. Mötet sker strax över horisonten, eftersom det framgår av bilden att de i öster möts strax under horisonten.

3. 	Hur kommer sol och måne att vara belägna några timmar senare? - 
Bägge två har vandrat åt höger parallellt med himmelsekvatorn. Drar man nu linjen mellan dem ser man att  dess skärningspunkt med ekvatorn har flyttat sig så att den är mycket nära horisontens östpunkt.

4. 	Hur kommer det att se ut ett stjärndygn efter det bilden visar? - Vi frågar alltså efter situationen nästa morgon fyra minuter tidigare. Himmelsekvatorn och horisonten är oföränderliga. Ekliptikans har däremot rört sig, men dess skärningspunkt med himmelsekvatorn har gått hela varvet runt, så den är återigen på precis samma ställe som på den ursprungliga bilden. Solen och månen är som alltid på ekliptikan men har halkat efter när ekliptikan snurrade. För solens del är det inte mer än den brukar gå på fyra minuter, men för månen är det mycket mera än den brukar gå på fyra minuter, så den är fortfarande under horisonten.
Båda har halkat efter stjärnorna i nästan ett dygn, men solen är nästan jämnsnabb med stjärnorna.
 
5. 	Hur kommer det att se ut ett halvt stjärndygn efter det som bilden visar? - Solen och månen har vandrat över himlen och är nu vid västhorisonten. Den skärningspunkt som på bilden verkar vara strax under horisonten i öster har vandrat över himlen till motsatt riktning strax över horisonten i väster. Linjen mellan sol och måne kommer där att synas luta ner under horisonten, men inte lika brant som den lutade uppåt när de var i öster. Ekliptikan lutar alltså nu på kvällen mindre än himmelsekvatorn, medan den på förmiddagen lutade mera. Eftersom vi befinner oss på 60 breddgraden lutar himmelsekvatorn 30 grader mot horisonten. Nu ett halvt stjärndygn senare syns solen inte. Den har nyss gått ner under horisonten. Månen är kanske fortfarande uppe eftersom den var så nära horisonten att ett halvt dygns normal måneftersläpning borde vara nog för att den ska hålla sig kvar över horisonten ett tag till.  

[[Titta på himlen #Ekliptikan nära himmelsekvatorn|Tillbaka]]

===Svåra funderings- och rituppgifter - facit===
På de här sex schematiska bilderna kan man samtidigt se horisonten i öster och söder och väster. Det är som att det är taget med ett extremt vidvinkelobjektiv. I verkliga livet får man vrida lite på huvudet för att få med hela panoramat. Den streckade linjen föreställer himmelsekvatorn. Alla bilderna är från Norden, men inte norr om polcirkeln. 

[[Bild:Facitabca.JPG|thumb|320px|Facit till rituppgifterna 1, 2, 3]]‎
''Uppgift 1:'' Den första bilden föreställer situationen klockan 12 sommarsolståndsdagen. Man ser att solen står rejält högre än himmelsekvatorn, så som den gör på sommaren. Försök rita in ekliptikan som en böjd linje på teckningen. (Eftersom pappret är plant får man lov att rita den böjd för att få den att gå genom horisonten i två punkter. Det är som när man ritar en världskarta och tvingas böja meridianerna eller ekvatorn.) 

''Lösning:'' Ekliptikan går genom solen i söder. I norr går den lika djupt under horisonten som den går högt i söder, så  mittemellan norr och söder, det vill säga i öster och väster ska den skära horisonten. Där skär den då också himmelsekvatorn. Alla tre cirklarna möts alltså i horisonten i öster och i väster. Rita in ekliptikan som en mjukt rundad båge genom dessa punkter och genom solen.

''Uppgift 2:''Nästa bild är från klockan 12 vintersolståndsdagen. Solen står nu lägre än himmelsekvatorn. Försök rita in ekliptikan. 

''Lösning:'' Ekliptikan går genom solen i söder. I norr går den lika djupt under horisonten som den går högt i söder. Rakt i öster och rakt i väster passerar den horisonten. Rita alltså en mjuk linje genom punkterna i horisonten i öster och väster och genom solen.

''Uppgift 3:'' Den tredje bilden är från klockan 12 i slutet av januari. Solen står fortfarande lägre än himmelsekvatorn men inte så lågt som vid vintersolståndet. Under den månad som gått sedan vintersolståndet har ekliptikan liksom stjärnhimlen hunnit mer åt höger än solen. Försök rita in ekliptikan. 

''Lösning:'' Den här gången går ekliptikan inte genom horisonten och himmelsekvatorn i öster och väster. En månad har gått sedan vintersolståndet, alltså ett tolftedels år. Ekliptikans skärning med himmelsekvatorn i öster har förskjutits åt höger ett stycke som är ett tolfterdels varv, alltså en sjättedel av den synliga delen av himmelsekvatorn. Markera en punkt på himmelsekvatorn där och drag en mjuk linje som går genom den punkten, genom solen, och som går som lägst under himmelsekvatorn ett stycke höger om solen. Den linjen ska gå under horisonten söder om västpunkten men norr om östpunkten.

[[Bild:62facitdef.jpg|thumb|300px|right|Facit till rituppgifterna 4, 5, 6]]‎

''Uppgift 4:'' Nästa bild är från klockan 12 vid vårdagjämningen. Solen står precis på himmelsekvatorn. Försök rita in ekliptikan. 

''Lösning:'' Liksom i föregående bild är ekliptikan under himmelsekvatorn i väster men går rätt högt över den i öster. Den går genom horisonten ungefär i sydväst och nordost (utanför bilden). I öster är den lika långt från himmelsekvatorn som den var över himmelsekvatorn i söder klockan 12 på sommarsolståndsdagen.

''Uppgift 5:'' Näst sista bilden i sekvensen är från klockan 14 vid vårdagjämningen. Jämfört med föregående bild har solen rört sig åt väster utan att avvika från himmelsekvatorn. Försök rita in ekliptikan. 

''Lösning:'' Två timmar har gått sedan föregående bild. Man ritar därför en bild där ekliptikan har förskjutits 2/24 = 1/12 varv åt höger jämfört med föregående bild. Den går förstås genom solen, gör en båge uppåt mot öster och en båge nedåt åt väster.

''Uppgift 6:'' Sist kommer en bild från klockan 18 vid vårdagjämningen. Jämfört med klockan 14 har solen rört sig åt väster utan att avlägsna sig från himmelsekvatorn. Försök rita in ekliptikan. 

''Lösning:'' Ekliptikan skär nu himmelsekvatorn i väster vid horisonten. Liksom i förra bilden gör den en båge uppåt åt vänster. Bågen nedåt åt höger syns inte, för den är under horisonten. Tvärsemot västpunkten, i öster, går den också genom horisonten. Ekliptikan har nu precis samma läge som klockan 12 vid sommarsolståndet, så jämför med bild 1. De ska vara lika.

[[Titta på himlen #Svåra funderings- och rituppgifter|Tillbaka]]

=== Bild 63 - facit===
Semesterbilder berättar: 
Fem frågor om två bilder tagna på en veckolång semesterresa i juni.
 
1. 	Kan de vara tagna samma dag?

'''Svar:''' Nej. Månskärorna är inte alls lika tunna, och över hela jordklotet syns månen lika tunn vid samma tidpunkt. Och inom loppet av en dag skulle det inte ha kunnat bli en så stor skillnad. Sju dagar tar månen för att gå från tom till halv, så mellan dessa två bilder bör det ha förflutit ungefär tre eller fyra dagar.

2. 	Kan någon av dem vara tagen i Equador?

'''Svar: Nej:''' Equador ligger alldeles vid ekvatorn. (Det hör man på namnet.) Där syns månen aldrig som ett G eller ett kommatecken, utan som ett valv eller som en båt. Lite kan valvet eller kåpan visserligen luta, eftersom både  månen och solen som alstrar skuggfenomenet på månen finns vid ekliptikan, som lutar 23 grader mot himmelshorisonten. Men på bilden är månskärorna mycket mer än 23 grader från horisontellt läge.  

3. 	Kan bägge vara tagna på samma ort?

'''Svar:''' I juni befinner sig solen långt från himmelsekvatorn, och de månskäror vi ser på bilderna är så smala  att det visar att månen är i närapå samma riktning som solen. Bägge himlakropparna är alltså på samma sida om himmelsekvatorn och på ungefär samma avstånd från den. Vid uppgång och vid nedgång följer de efter varandra i en bana parallell med himmelsekvatorn. På bägge bilderna ser vi månen rätt nära horisonten. Om de är tagna med bara några dagars mellanrum på samma ort borde månen luta ungefär lika mycket som zenitriktningen på den orten lutar mot jordaxeln. På bilden ser vi att månskärorna lutar ungefär 40-50 grader. Det betyder att bilderna är tagna någonstans på jorden inte allt för långt från plus eller minus 40-50 graders bredd. Ingenting motsäger att de är tagna på samma ort. Att de båda skärorna ser ut att luta åt olika håll - som / och \ - kan helt enkelt bero på att den ena bilden är tagen mot öster och den andra mot väster. 
	 
4. 	Kan man avgöra på vilket halvklot de är tagna?

'''Svar:''' Det går inte att säga något säkert men man kan gissa. Antag först att bägge bilderna är tagna på norra halvklotet. Då är huset taget mot öster och gruppfotot mot väster. På husbilden belyses månen snett uppifrån sydöst så solen är redan ett stycke upp på himlen. Det skulle alltså vara en förmiddagsbild. På gruppbilden är solen redan nedanför horisonten. Det skulle vara en kvällsbild.
   
Om å andra sidan bägge bilderna är tagna på södra halvklotet skulle gruppfotot vara taget på morgonen rejält före soluppgången och huset på eftermiddagen. Vilket är mer sannolikt - att man tar gruppfoton på kvällen eller före soluppgången? Och var hittar man mer sannolika semestermål - på minus 40-50 grader (Eldslandet) eller plus 40-50 grader (Medelhavet, Kina, Japan, USA...). Det finns också möjligheten att de båda korten är tagna på olika halvklot, men det är kanske mindre vanligt att man flänger omkring så mycket på en semesterresa som varar bara en vecka. 
 
5. 	Vilken bild är tagen först?

'''Svar:''' Bägge månbilderna är vända som kommatecken. Om de är tagna på norra halvklotet är månen på kommande. Då är den med tunnare skära den tidigare bilden. Är bägge bilderna tagna på södra halvklotet är det precis tvärtom. De är bägge vända som de är vid avtagande. Då är den bredare skäran tagen tidigare. Om de slutligen är tagna på olika halvklot måste man veta vilken bild som är från vilket halvklot för att se om det är “komma eller G” på norra halvklotet.

[[Titta på himlen #Bild 63|Tillbaka]]


[[Bild:Kvällsmåne.JPG|thumb|right|Morgon eller kväll?]]‎
‎

===Morgon eller kväll - facit===
Kan man avgöra om det är morgon eller kväll på bilden från mellersta Sverige?

'''Svar:'''
Solen är under horisonten och månen i dess närhet är ovanför horisonten. Himlakroppen till vänster på bilden står alltså högre. I vilket väderstreck har man himlakroppar som är högt uppe? - Jo i söder om man befinner sig i mellersta Sverige. (Norr om polcirkeln kan man inte vara säker på det, för ekliptikan lutar 23 grader mot en himmelshorisont som lutar mindre än 23 grader, så en viss stund varje dygn lutar de åt olika håll så mycket att om det råkar befinna sig en sol, måne eller planet i norr så kan den stå högre än en annan av dessa himlakroppar som samtidigt befinner sig i söder.) Om alltså söder är till vänster på bilden så tittar vi åt ''väster'' när vi ser på huset, väderstrecket för nedgång. Solen har alltså nyss gått ner. Det är en kvällsbild. 

[[Titta på himlen #Morgon eller kväll?|Tillbaka]]


=== Var är månen - facit===

Frågan gällde en person i södra Sverige som en kväll i slutet av mars läser att månen just då är halv och går ut för att titta på den. I vilket väderstreck ska han söka efter den? Högt eller lågt?

'''Svar:'''
Väderstreck är lätt att veta. Månen är halv, då måste den stå i rät vinkel mot solens riktning. Solen är i väster på kvällen, så om halvmånen syns måste den vara ungefär i söder, för i norr kan man inte se månen från en utsiktspunkt söder om polcirkeln.

Om halvmånen en vårkväll står högt eller lågt kan man resonera sig fram till så här:
Solen har redan gått ner i väster och också månen är som alltid på väg åt väster. Månen har alltså blivit ett kvarts varv efter solen.  Då kan man fundera över var på himlasfären som solen kommer att vara när den blivit ett kvarts varv efter den position den har i slutet av mars. Solen rör sig ett varv längs ekliptikan på ett år, så ett kvarts varv betyder mitt i sommaren. Månen i söder står denna marskväll lika högt som solen kommer att stå mitt i sommaren när den är i söder. 

[[Titta på himlen #Var är månen?|Tillbaka]]
[[Bild:Norrtäljebästa.JPG|300px|right|Norrtäljevägen]]‎

===Vad är fel på bilden - facit===
'''Svar:''' Bilden visar månen över vägen till Norrtälje. Norrtälje är rejält söder om polcirkeln så himmelsekvatorn lutar starkare än ekliptikan. De himlakroppar som är i söder står högst. Bilden visar att solen belyser höger sida av månen och alltså ligger strax under horisonten till höger om månen. När månen, som är till vänster om solen, står högre, så är söder åt vänster på bilden. I så fall går vägen mot en ort åt väster. Men på skylten står det “Norrtälje” som ligger på Sveriges östkust. En väg som leder till Norrtälje måste därför leda österut, inte västerut. Detta är felet på bilden

[[Titta på himlen #Vad är fel på bilden?|Tillbaka]]

===Stjärnbilder===
Det kan vara bra att känna igen stjärnbilder så att man kan orientera sig på natthimlen – veta väderstrecken och veta hur ekliptikan löper. På dagen är man tvungen att tänka intensivt för att lista ut var man kan förvänta sig se till exempel månen. På natten är det lättare, om man bara känner igen stjärnbilderna. De flesta av dem har namn efter personer i den grekiska mytologin, och om man känner till några berättelser som under olika tider har spunnits kring dem så blir det lättare att hålla reda på stjärnbilderna.

Vi kommer att börja med Polstjärnan och Karlavagnen, som vi talat om redan tidigare, och hålla oss ett tag kring dem, bland de cirkumpolära stjärnorna, de som aldrig går ner under horisonten. Sedan går vi till de stjärnor som är längre bort från himmelspolen och bekantar oss i första hand med den del av zodiaken som är lättast att se i Norden. Allra lättast är det att se zodiakstjärnorna på kvällen på vintern och våren. På sommaren är det för det mesta lite för ljust för stjärnstudier, och den korta stund som det är mörkt ligger zodiakens stjärnor mycket nära horisonten. 

I det följande antar vi ibland att det är vinter- eller vårkväll (eller höstmorgon). Om det inte är det kan man följa texten i varje fall, men man får då räkna med att hela området kring Oxen är så lågt nere vid horisonten att det blir svårt att urskilja stjärnor där. Orion är helt under horisonten. I stället ser man mer av Svanen, Altair och Vega. Om läsaren inte orkar vänta till hösten och vintern för att få se zodiakstjärnbilderna går det bra att använda en stjärnkarta för att lära sig dem. Det finns stjärnkartor av snurrmodell, med en bottenplatta som visar väderstrecken och horisonten – planisfärer kallas de. Man får då tänka på att en stjärnkarta är konstruerade för att hållas över huvudet. När man håller upp den och tittar på den underifrån ser stjärnbilderna och himmelsriktningarna ut som på den verkliga himlen. Det innebär att väderstrecken kommer i en annan ordning än på en vanlig karta, som är menad att stämma med terrängen när man ser på dem båda uppifrån. När man snurrar stjärnkartans himmel så som den snurrar under dygnet ser man tydligt att stjärnorna går moturs, upp i öster och via söder ner i väster. 
    
'''Himmelspolen:''' Börja med att hålla reda på himmelspolen, den punkt som allt snurrar kring, den som är stilla när stjärnhimlen med alla stjärnbilder, och med dem sol, måne och planeter, vrider sig – ett nytt varv varje dygn. Alldeles vid himmelspolen finns Polstjärnan, och det är den som man ska försöka hitta först. Det är lättast att först söka reda på Karlavagnen, de sju starka stjärnorna i Stora björnen. Den är lätt att känna igen, för de är så jämnstarka och på så lika avstånd från varandra så att det bildas ett tydligt mönster. Den ser ut som en skopa med skaft. Eller som en vagn med fyra hörn – eller fyra hjul? – och en krokig skackel. Tar man med några stjärnor till påstås det se ut lite som en björn, och då blir skopans skaft till björnens svans. En mycket konstig björn blir det, som har en så lång svans, men det var för kanske 2000 år sen som man tänkte ut det. (Stora björnen, som stjärnbilden kallas, var från början en kvinna som hade haft en kärleksaffär med Zeus, överguden, så  Zeus fru blev arg och förvandlade henne till en björn. Det var när hon grep björnen vid svansen för att slänga upp den i himlen som svansen tänjdes ut.) Alldeles invid en av skaftstjärnorna finns ”ögonprovaren”, en liten svag stjärna, som en del människor kan se och andra inte kan se. 

Från bakhjulen siktar man fyra eller fem gånger så långt som avståndet mellan dem – ”uppåt”, det vill säga det som är uppåt för skopan. Där har vi Polstjärnan. Det är den som allt snurrar kring, den som solen hinner runt 365 gånger på ett år, stjärnorna 366 gånger, medan den själv är stilla. Den är inte särskilt stark. Den har några grannar som är ännu svagare, som bildar ett mönster som ser ut som en liten bakvänd karlavagn. Det är Lilla björnen. Svansen dess är hela tiden stilla medan den själv far runt den, nästan som visarna på en klocka. Men det finns två skillnader mellan visarnas och björnens rörelse. Timvisaren på en klocka går två varv på ett dygn medan Lilla björnen går bara drygt ett varv, det är den ena skillnaden. Den andra skillnaden är riktningen. Lilla björnen går moturs, i motsatt riktning mot klockans visare. Och det gör alla stjärnor på norra halvklotet – moturs eller motsols. Och egentligen gör solen och månen det också ibland, fast inte så många har tänkt på det. (Den här motursrörelsen medför att Stora björnen rör sig med nosen först medan den spegelvända Lilla björnen faktiskt går baklänges – men den har ju inte så långt att gå eftersom den är så nära himmelspolen. Och Karlavagnen släpar skackeln efter sig.)

'''Cassiopeja och Cassiopejas närområde:''' Vi har siktat från Karlavagnen för att komma till Polstjärnan. Om vi fortsätter i samma riktning lika långt till kommer vi till en stjärnbild som ser ut som dubbla W. Det är Cassiopeja. Cassiopeja var en drottning i den grekiska mytologin. Hon har blivit satt i en stol som snurrar kring Polstjärnan. Det är ett straff, att hon halva tiden får sitta upp och ned (från grekisk synpunkt sett), straffet för att hon skrutit om hur vacker hon och hennes dotter var. 

Om vi nu en vinter- eller vårkväll drar ut linjen ytterligara från Karlavagnen genom Pollstjärnan och Cassiopeja kommer vi till något som ser ut som en förstorad Karlavagnen. Det är de två stjärnbilderna Andromeda och Pegasus. Andromeda är dottern som Cassiopeja skröt om, och Pegasus är en bevingad häst. Andromeda blev också fängslad men hon befriades av Perseus, som var en monsterdödare som kom ridande på Pegasus. Perseus är inte någon särskilt distinkt stjärnbild. Den ser ut som en krokig grenad käpp av några ganska svaga stjärnor, omgivna av många ännu svagare stjärnor. Den är belägen bredvid Cassiopeja och Andromeda. Somliga säger att Perseus är den mest betagande av alla stjärnbilder, men det är bara när himlen är helt svart, fjärran från tätorternas ljus och bebyggelsens rökutsläpp, som ett stort antal svaga stjärnor blir synliga och gör helheten till ett strålande hav. Bredvid käppen syns monstrets avhuggna huvud, Algol, &quot;den onda stjärnan&quot;, som varierar i ljusstyrka, så att den blir svag var tredje dag. 

'''Vintergatan och Stjärnhopar:''' Alla de svaga stjärnor som bildar och omger Perseus är del av Vintergatan. Den syns som ett suddigt lysande band som löper över himlen, faktiskt runt hela himmelssfären. Det är stjärnor som syns bara svagt för att de är så långt borta. Vi brukar också säga att vi befinner oss i Vintergatan, en galax, en slags jättestjärnhop med miljarder stjärnor, bland annat vår sol och jorden och alla de stjärnor vi har tittat på. Det här lysande bandet som vi ser är vintergatsstjärnor som är särskilt långt borta från oss. Det är bara i bandets riktningar som det finns så avlägsna vintergatsstjärnor. Det visar att galaxen Vintergatan är platt. I alla andra riktningar finns det bara några få närbelägna stjärnor och bortom dem syns bara den tomma svarta rymden. Men i ljusbandet Vintergatans riktning finns det många grannar – avlägsna grannar.

Vintergatans band löper genom Perseus, vidare genom Cassiopeja, och kommer sen fram till ett kors. Det är Svanen, med lång hals och två utbredda vingar och stjärt. Svanen verkar flyga in mellan två starka stjärnor. Den till höger är kanske under horisonten – Altair. Den till vänster heter Vega. Kinesisk mytologi kallar Vega för Spinnflickan (Väverskan, Zhī nǚ, 織女) och Altair för Oxpojken (Herdepojken, Niú láng,牛郎). Vintergatan kallar man Silverfloden. Det var en arg gudinna som ville straffa dem för att de träffades fast han var från jorden och hon från himlen så hon placerade dem på var sin sida om Silverfloden, så att de inte kunde nå varandra. Men jordens fåglar tyckte synd om dem, så en gång om året flyger alla kajor upp och samlar sig mellan dem, så att de skymmer Silverfloden och bildar en mörk bro där Oxpojken och Spinnflickan kan vandra över.

För européer är Vintergatan inte en flod utan en väg eller gata. Om vi nu vandrar tillbaka längs denna Vintergata, förbi Cassiopeja och Perseus träffar vi på en viktig stjärnbild, lätt att känna igen: Oxen. Den ser ut som ett mellanting mellan ett U och ett V – snarast som en parabel. Den har en massa små stjärnor kring nosen – Hyaderna. De är faktiskt nära varandra, inte bara att de råkar synas åt samma håll för oss. De är en stjärnhop. Vi ser också Oxens röda öga, Aldebaran, en jättestjärna. För över femtio år sen skickades det iväg en rymdsond från jorden (Pioneer 10) som är på väg mot Aldebaran. Det kommer att ta 2 000 000 år för den att komma fram. Det är fäst en liten teckning på en aluminiumplåt på sondens yttervägg, som visar hur en man och en kvinna på jorden såg ut vid tiden för avfärden. Ifall det skulle finnas någon där framme som skulle undra. Oxens ena horn syns hopvuxet med en annan stjärnbild, Kusken. Tillsammans ser de ut som en stor spiral.
Lite till vänster om Oxens nos finns Plejaderna, som också kallas ”de sju systrarna” eller Sjustjärnorna, ”Subaru” på japanska. Plejaderna är en stjärnhop, precis som Hyaderna som är i Oxens ansikte. Plejaderna ser lite ut som en riktigt liten karlavagn. Utan kikare brukar man se mellan sex och tio sjustjärnor. Med ett teleskop kan man se att de är några hundra.
 
Jämfört med riktiga stjärnbilder som har något så när starka stjärnor på rejäla avstånd från varandra påminner Hyaderna och Plejaderna om preciösa miniatyrmålningar. Bägge tillhör stjärnbilden Oxen. Utrymmet mellan dem kallar man ”Gyllene Porten”, för genom den måste alla planeter och månen passera när de på grund av sin långsamhet lämnar sig efter stjärnhimlens rörelse. Också solen passerar denna port, men när det sker, i juni, kan vi ju inte se stjärnorna på grund av allt ljus från solen. Under andra månader, när den är synlig under natten, är denna port anslående, inte minst för att dess inlopp är kantat med starka stjärnor från Pegasus och andra stjärnbilder, som formar liksom en tratt, mellan vars väggar solen måste gå månaden innan den passerar genom Ox-porten, och mer synligt: månen måste gå under dagarna före sin passage. I själva tratten finns bara svaga stjärnor som hör till Fiskarna och Väduren, som, liksom Oxen hör till zodiaken. 

'''Zodiaken:''' Solen går ju i en högre bana på sommaren, och släpar sig fram längs horisonten på vintern, och också månen och planeterna går ibland högre och ibland lägre. Stjärnorna däremot går alltid i precis samma banor, sommar som vinter. Det betyder att solen om sommaren befinner sig i någon stjärnbild som är högt uppe, till exempel Oxen, och om vintern till exempel i Skorpionens stjärnbild, som går i en bana som aldrig är högt över horisonten.

Sen gammalt brukar man räkna med 12 stjärnbilder som solen besöker under året, stjärnbilderna vid ekliptikan. De kallas djurkretsen eller zodiaken. Vi ska behandla några av zodiakens stjärnbilder, de som är väl synliga i Norden.

Oxen syns tydligt på vintern, för då är solen nere när Oxen är uppe, men i juni är de uppe båda samtidigt – på dagen, och nere båda samtidigt, på natten. En månad senare, i juli, är solen i nästa stjärnbild, Tvillingarna. Den stjärnbilden är det lätt att förstå varför den har fått detta namn – två jämnstarka stjärnor ganska nära varandra – inte något konstigt med björnar med långa svansar. Efter Tvillingarna kommer solen till Kräftan – eller om man vill se det som att det är Kräftan som kommer till solen, hinner upp den. Kräftan är en obetydlig stjärnbild, men nästa månad är det Lejonets tur, och Lejonet ser imponerande ut med sin krök på nacken, som ett bakvänt frågetecken. Den lunkar under Stora björnen, och allra högst uppe vid polen är den lekfulla Lilla björnen, vänd med huvudet åt andra hållet. 
 
Dessa fyra av zodiakens tolv stjärnbilder – Oxen, Tvillingarna, Kräftan och Lejonet – går solen genom i tur och ordning på sommaren. Övriga årstider är de så långt från solen att vi kan se dem. Då kan vi kolla om de har besök av månen eller någon planet. Det är bara zodiakens stjärnbilder som kan ha sådant besök.

Månaden efter sitt besök i Lejonet, framåt hösten, sammanträffar solen med Jungfrun. Om vi försöker hitta Jungfrun en kväll på våren eller vintern, alltså hitta den plats på stjärnhimlen där solen befian sig på hösten, går vi vidare från Lejonet. Vi ser då att vi hamnar lågt nere vid horisonten i öster, och därpå följande stjärnbilder är rentav under horisonten. Om vi väntar till senare på natten kommer kanske den och någon till upp, men inte många. Och hade vi varit ute tidigare, precis vid skymningen hade vi kanske fått syn på Fiskarna. Men det går inte att se alla de tolv stjärnbilderna i zodiaken på vintern eller våren. Och det hjälper inte så mycket att spana efter fler stjärnbilder i zodiaken på sommaren, för då är natten så kort så då är det inte många som hinner visa sig över horisonten. Problemet är att hälften av zodiakens stjärnor finns på södra delen av himlavalvet, och de är därför svåra att få syn på för oss som är långt från ekvatorn.
 
'''Södra himmelshalvan:''' Men det finns en stjärnbild på södra himmelshalvklotet som ofta syns klart. Det är för att den aldrig besöks av den bländande solen. Den är en bra bit från ekliptikan, så inte heller månen eller planeter kan vara där. Det är Orion, jägaren som springer bredvid Oxen. Han har en dolk fäst vid sitt fina bälte. Orions bälte är mycket lätt att känna igen – tre jämnstarka stjärnor i rad. Bältet finns precis på himmelsekvatorn. Orions ben finns på södra himmelshalvan, hans axlar på den norra.  Vad är det han jagar? Flickor, en massa systrar, Plejaderna.

Invid Orion, på södra stjärnhimlen, finns hela himlens klarast lysande stjärna, Sirius. Under vinternätter, vårkvällar och höstmorgnar lyser den mycket starkt också över stora delar av norra halvklotet.


[[Titta på himlen #Kapitel 10. Ekliptikan på stjärnhimlen|Tillbaka]]


[[Bild:Ko undrar över Oxen.jpg|right|300px|Får jag se Oxen?]]‎

===Få syn på Oxen - facit===
Kon säger att hon är född i Oxens &quot;stjärnbild&quot; men falken anar att hon hämtat den uppgiften från horoskopens värld och egentligen menar Oxens stjärn''tecken'' och ställer kontrollfrågan om födelsedatum. Det visar sig att den har anat rätt.  

Kon är född den 12 maj, vilket är i ''stjärntecknet'' Oxen och vill se ''stjärnbilden'' Oxen. Dessa två serier är förskjutna ungefär ett steg så solen kommer till en viss stjärnbild först en månad senare än det datum som anges i horoskoptabellerna. Så först en månad efter kons födelsedag kan vi räkna med att solen är nära Oxens stjärnbild - i första halvan av juni. Men då kan man inte se Oxen, för den drunknar i solens strålglans. Och även månaderna före och efter kan det vara svårt att få syn på den. Men solen lämnar sig hela tiden efter stjärnorna så framemot augusti-september bör man kunna se Oxen klart. Då är den till höger om solen och kommer upp i öster en stund innan solen kommer upp och gör himlen för ljus för stjärnskådande. 

Falken skulle kunna tala om för kon att stjärnbilden Oxen ser ut som ett V eller en parabel bildad av flera tätt liggande stjärnor, varav en stark stjärna är rödaktig, Aldebaran, “Oxens röda öga”.

Om falken inte har något bra signalement på Oxen kan den i stället ge en noggrann tids- och platsangivelse så här: I mitten av juni var Oxens stjärnbild där solen var. Den var i söder när solen var i söder. Det bör ha varit klockan 12, om man inte låg mycket fel på grund av sommartid eller konstiga tidszoner. På ett halvt år blir solen efter stjärnorna ett halvt varv, så Oxen är då i söder precis när solen är i norr, alltså vid midnatt. Om kon bara håller sig vaken till klockan tolv någon stjärnklar natt några veckor före jul kan hon se sin oxe rakt i söder. Och den uppträder precis så högt uppe som solen stod klockan 12 på dagen sex månader tidigare, eftersom ekliptikan nu är i samma läge som då; det halva året som gått har svängt ekliptikan ett halvt varv, och det halva dygnet har svängt den ett halvt varv till. 

Midnatt är kanske för sent för kon. Klockan 22 är kanske bättre. Då har Oxen inte hunnit riktigt fram till söder utan står där solen stod klockan 10 på förmiddagen i juni - 2/24 av ett varv längre åt öster.

[[Titta på himlen #Få syn på Oxen|Tillbaka]]


=== Zodiakalljuset ===
På morgonen innan soluppgången och på kvällen efter solnedgången och skymningens slut kan man ibland iaktta zodiakalljuset. Det är en diffus ljuskägla som sträcker sig upp från solens position. Det man ser är solljus som reflekterats av småsten och damm som kretsar runt solen, ett slags mikrosmåplaneter. Liksom det mesta i solsystemet rör de sig nära ekliptikans plan, varför detta ljusfenomen kan hjälpa oss att hålla reda på hur ekliptikan går.
  
[[Titta på himlen #Kapitel 11. På andra delar av jordklotet.|Tillbaka]]

=== Polartidmätning - facit===
Om man som polarforskare har råkat ut för missödet att ens klocka har lagt av - hur kan man då hålla reda på tiden, hur många dagar som går?

'''Svar:''' Om solen är uppe kan man räkna dess varv om det finns någon fast riktpunkt man kan räkna ifrån. Är man bofast kan man kanske sikta på ett berg vid horisonten eller sticka ner en skidstav i snön och göra ett solur. Om man irrar omkring på en isslätt utan kompass är det värre, men inte hopplöst så länge man inte irrar från ena sidan av polen till den andra. Håller man sig bara tillräckligt långt från polen kommer solbanan att luta lite i förhållande till horisonten och man kan kanske räkna efter hur många gånger solen är nära horisonten. 

Om solen är nere är det också bra att ha något riktmärke. Man får räkna stjärnornas varv i stället för solens och beakta att stjärnorna rör sig fyra minuter för fort varje dygn. Gäller det en längre vistelse kan man räkna fullmånar. De uppträder med 29 dygns mellanrum. (Se avsnittet om olika slags månader i kapitel 7.) Och de kommer att synas över horisonten när solen är under horisonten, för de står i opposition. Om man inte har något fast riktmärke i terrängen utan är på resande fot blir det lite svårare, men är man tillräckligt långt från polen kommer dock himlavalvet att vara lite snett. Gäller det norra halvklotet ser man polstjärnan lite nedvickad från zenit pekande ut nordriktningen. På Antarktis finns det ingen stjärna som visar var himmelspolen är, men man kan försöka observera någon lågtgående stjärna som släpar sig runt horisonten. Någon gång under sitt varv är den som lägst. Mellan de tillfällena är det ett stjärndygn.

[[Titta på himlen #Polartidmätning|Tillbaka]]


[[Bild:Svin i solstol.jpg|right|300px|I Sri Lanka, men vilken månad?]]‎

===Vilken årstid - facit===
Denna bild med solstol är tagen i Sri Lanka nära ekvatorn. Svinet har somnat i sin solstol i sval skön skugga men nu har skuggan vandrat bort. Är bilden tagen under julsemestern eller junisemestern? 

'''Svar:''' Man ser att palmens skugga har vandrat som visarna på ett ur. Då rör sig solen från öster via söder mot väster. Om solen kan synas i söder när man är vid ekvatorn betyder det att den belyser södra halvklotet mest. Det är det vi i Norden kallar vinter. Då infaller julen. 

[[Titta på himlen #Vilken årstid?|Tillbaka]]

=== Det lyser i spisen - facit===
Namibias huvudstad Windhoek ligger ett tiotal mil norr om Stenbockens vändkrets. En viss dag  lyser solen rätt ner i skorstenen på ett hus, så att det ser ut som om det var eld i spisen. Hur länge kan man förvänta sig att detta fenomen håller på? Kan man förvänta sig att det upprepas, och i så fall när? 

'''Svar:''' Skorstenar brukar vara lodräta och långa och smala. Att solstrålarna lyckas ta sig hela vägen rakt ner till härden betyder att solen står i zenit. Det gör den inte länge, för den befinner sig i en ständig rörelse för att hinna ner i väster till kvällen. Någon minut kan man förvänta sig att det håller på. Det kommer inte att upprepas varje dag. Befinner man sig precis på Stenbockens vändkrets sker det bara en gång per år, vid vintersolståndet när solen är som längst i söder, cirka 22 december. Nu är vi några mil ifrån vändkretsen så solen bör passera zenit två gånger, dels strax före den 22 december när den är på väg söderut och någon dag efter den 22 december när den har vänt vid vändkretsen och är på väg tillbaka i för Windhoek normala nordliga banor. Om skorstenshålet är grovt kan det tänkas att spelrummet blir så stort att den vid vartdera tillfället förmår lysa ända ner inte bara en dag utan på nytt vid middagstiden dagen därpå. Men sen efter dessa julpassager får man vänta ett helt år på att skådespelet ska upprepas.
  
[[Titta på himlen #Det lyser i spisen |Tillbaka]]


[[Bild:Australisk måne.jpg|right|300px|Australisk måne]]‎

===Gäller regeln – facit===
'''Fråga 1.''' Är det morgon eller kväll på bilden? 

'''Svar:'''
 
Först funderar man över i vilket väderstreck månen står. Den lutar som den gör på morgonen på norra halvklotet. Det är alltså tvärtom i Australien – kväll. – Lite lättvindigt att resonera så, kanske?  – Javisst! Tänk då att man på södra halvklotet har himmelsekvatorn i en linje (båge) från horisonten i öster via kulmination i norr och ner i väster. Nära den linjen går månen, och när månen syns nära horisonten som på bilden passar det bara in på väster. Väderstrecket väster är där sol och måne går ner. Solen belyser månen nerifrån, den har alltså nyss gått ner. Alltså bör det vara kväll och månen står ungefär i väster. 

Detta resonemang är fortfarande lite lättvindigt. Varken sol eller måne följer himmelsekvatorn precis. I norra Australien är vi norr om Stenbockens vändkrets och då kan avvikelsen bli så stor så att månen lutar tvärtom. Men det är så lite som den kan luta tvärtom så att den tydliga lutningen vi ser på bilden entydigt markerar det håll himmelsekvatorn lutar åt. 


'''Fråga 2.''' Ska känguruungen tro på sin moders regel?

'''Svar:'''
 
Regeln C for Coming stämmer i varje fall inte på norra halvklotet, för C är vänt lik som G och G betyder “Går”, som är motsatsen till “Come”. I Australien stämmer det bättre, för australierna ser månen “upp och ned”, eftersom de är stjälpta upp och ned jämfört med oss. Betraktar man en bild på ett C upp och ned blir ju bokstaven vänd med sin buktiga sidan tvärtom. 

I norra Australien, norr om Stenbockens vändkrets, går regeln dock inte att tillämpa, för där är man så nära ekvatorn att månskäran är praktiskt taget horisontell – som ett U eller som en valvbåge. De små avvikelser från horisontell måne som man ser där beror både på att man är på södra halvklotet och på att varken måne eller sol alltid går precis längs himmelsekvatorn. Avvikelsen kan vara så stor som 23 grader mer eller mindre än himmelsekvatorns lutning.

Vi vet inte om kängururna lever i södra eller norra Australien. Visserligen ser vi att månbåten på bilden lutar mer än 23 grader, men det kan den göra även norr om vändkretsen, genom att upp till 23 grader adderas till den lutning månen har på grund av latituden. Ett halvt år senare när kanske upp till 23 grader i stället subtraheras från latitudvinkeln skulle månbåten kunna luta åt andra hållet – visserligen helt lite men dock så mycket att man tycker att kängurumodern borde informera om den eventualiteten, när hon en gång uttalar regeln som att den gäller för hela Australien. 

Sammanfattningsvis kan man säga att regeln gäller obetingat i södra Australien, om man bara kan iaktta någon lutning, men i norra Australien bara när månbåten är riktigt tydligt sned.

[[Titta på himlen #Gäller regeln?|Tillbaka]]

===Vem har rätt - facit===
[[Bild:Lo, ekorre och hare.jpg|thumb|400px|Vem har rätt?]]‎
Bara ett av djuren har rätt. Vilket av dem kan det vara?

'''Svar:'''

Lon kan ha rätt. “Lyser stadigt” är ett bra signalement på en planet. Djuren är nordliga och i Norden syns planeterna aldrig högt uppe - aldrig mer än drygt tjugo grader över himmelsekvatorn.

Ekorren har lagt märke till någonting som syns röra sig mellan stjärnorna. Planeter har visserligen inte fixa lägen i förhållande till stjärnorna men de rör sig mycket långsamt, alldeles för långsamt för att en ekorre ska märka det. Man kan knappt kan se någon skillnad från en dag till nästa när man jämför deras lägen med stjärnbilderna. Signalementet tyder på att det är en satellit eller ett flygplan som ekorren fått syn på, något som är så lågt nere att man ser dess egen rörelse tydligare än jordens rotation som får allt annat att se ut att gå ungefär ett varv per dygn.

Haren tittar rakt upp i zenit. Bara i tropikerna syns himmelsekvatorn - och därmed planetbanorna - så högt uppe. Och i tropikerna finns det inte just några lodjur. Vad det är som haren har fått syn på är svårt att veta.  

[[Titta på himlen #Vem har rätt?|Tillbaka]]

=== Hur ser solsystemet ut?===
[[Bild:solar sys8.jpg|200px|right|Gängse solsystemsbild]]‎
Den här bilden av planeterna som olika stora klot är helt schematisk och visar inte någonting man kan se. Ingenstans i solsystemet kan vi se mer än en planet i taget som något annat än en prick. Så länge vi befinner oss på jorden ser vi alla andra planeter än jorden som prickar. Om vi kunde färdas ut i rymden mot någon av dessa prickar skulle jorden bli till en prick innan den planet vi styrde mot blev något annat än en prick. Man kan se flera av planetsystemets månar som stora samtidigt, om man befinner sig nära dem, och solen är så stor att den kan ses som en gul skiva både från jorden och från några andra planeter, men det händer aldrig att mer än en planet ser ut som annat än en prick. Klicka [[Titta på himlen #Vem har rätt?|tillbaka]] så ska du få lära dig att skilja dessa prickar åt från vår jordiska utsiktspunkt. 


[[Bild:Apa och Pluto.jpg|thumb|200px|Vad är fel?]]‎

===Vet apan vad den talar om - facit===
Vad är fel? - Pluto syns inte med blotta ögat, lika lite som Neptunus. Det gäller apögon likväl som människoögon.

[[Titta på himlen #Vet apan vad den talar om?|Tillbaka]]


 [[Bild:Bear contemplating Venus.jpg|right|250px|Vem kan han ha rätt?]]‎

===Har björnen rätt - facit===
'''Svar:''' Nej, om han pekar på objektet ovanför grantoppen så kan det omöjligt vara Venus. Månen är halv och är alltså 90 grader från solen, som lyser in från höger på bilden. Det ljusstarka objektet är på ännu större vinkel från solen än så. Men Venus kan aldrig vara mer än 48 grader från solen. Kanske är det ett flygplan som björnen ser.

[[Titta på himlen#Har björnen rätt?|Tillbaka]]

[[Bild:Venuskråka88a.JPG|300px|right|Solugn]]‎

===Kan något av djuren ha rätt - facit===
'''Svar''': Bägge djuren har fel:

1. Venus hålls i snävt koppel av solen. Var är solen en vinternatt i Norrland? Inte uppe i varje fall. Vinter betyder att solen belyser mest södra halvklotet, dag som natt. Alltså t o m dagtid sticker den upp bara helt obetydligt över horisonten. På natten är den djupt under horisonten, och Venus har den som sagt med sig i koppel där nere. 

2. Fullmånen är så långt från solen som man bara kan komma. De står i opposition. Venus kan inte vara långt från solen.

[[Titta på himlen #kan något av djuren ha rätt?|Tillbaka]]


 [[Bild:SmådjurOmVenusBättrea.JPG|400px|right|Chans på Venus]]‎

===Venus på dagen och natten - facit===
Frågan var: Har man större chans att se Venus mitt på dagen eller mitt i natten? Vad är rimligt av det som djuren säger?


'''Svar:''' 

1. 	Musen menar att det är på natten för på dagen ser man bara solen och inga stjärnor.
Det låter rätt rimligt att man inte kan se Venus mitt på ljusa dagen. Visserligen är Venus inte en stjärna men ändå liknar den ganska mycket en ovanligt ljusstark stjärna. Nu finns det faktiskt människor som har sett Venus mitt på dagen. Det kräver god syn och träning.

2. 	Fågeln påpekar mycket riktigt att Venus alltid är i närheten av solen. Att solen är under horisonten om natten verkar givet för den som bara brukar vistas söder om norra polcirkeln, men ingenting i bilden säger att djuren inte är norr om den. Så argumentets förutsättning gäller inte med säkerhet.

3. 	Musen påpekar att det finns ett annat fel i argument 2. Även om solen är under horisonten kan Venus tänkas vara ovanför. Så det borde finnas en chans att se Venus mitt i natten även när solen är nere.

4. 	Fågeln påpekar mycket riktigt att man inte bara kan gå 48 grader rakt upp från solens position under horisonten för att hitta ett möjligt läge för Venus. Man får följa ekliptikan. När och var kan ekliptikan luta så mycket mot horisontalplanet att Venus är uppe när solen är nere vid midnatt? Det kan inträffa på nordpolen under tidig vår och sen höst då solen är föga under horisonten. Himmelsekvatorn går där längs horisonten och ekliptikan är sned mot den. 48 grader längs en linje som lutar 23 grader är tillräckligt för att Venus ska synas en bit ovanför horisonten. Kommer man längre söderöver blir spelrummet mindre. Vid polcirkeln blir det svårt alla årstider. På vintern är solen två gånger 23 grader under horisonten vid midnatt, vilket är på tok för djupt. Och på sommaren är solen visserligen bara föga under horisonten, men då står den vid ekliptikans högsta punkt, så om Venus avlägsnar sig från den kommer den inte högre. Vid vår- och höstdagjämning är solen 23 grader under horisonten vid midnatt. Ekliptikan lutar då så att den i öster eller väster stiger 23 grader över horisonten. Men öst- och västpunkterna ligger 90 grader från solen, och Venus kan bara komma loss 48 grader, så den kommer knappast att synas över horisonten. 

Det är alltså i princip möjligt att se Venus både dagtid och nattetid, men som det framgår är det inte lätt. Det krävs antingen god syn eller noggrann planering norr om polcirkel. Normalt är det på kvällen eller morgonen man ser Venus. Därför brukar Venus kallas antingen Aftonstjärnan eller Morgonstjärnan.

[[Titta på himlen #Venus på dagen och natten|Tillbaka]]

=== Venus på morgonen och kvällen - facit===
'''Fråga:''' Kan man se Venus som “aftonstjärna” en dag och som “morgonstjärna” nästa dag.

'''Svar:''' “Aftonstjärna” betyder att den följer efter solen ner under horisonten och blir synlig så fort solen sjunkit tillräckligt djupt för att göra himlen mörk och sen går ner efter solen något senare. “Morgonstjärna” betyder att den går upp på morgonen före solen och ses lysa så länge himlen är tillräckligt mörk, det vill säga så länge solen fortfarande är under horisonten. För att Venus ska ändra sig från aftonstjärna till morgonstjärna måste den på något sätt hamna på andra sidan om solen. Den måste gå från solens vänstersida till dess högersida, om man ser det från norra halvklotet. Det gör den genom att kretsa kring solen. Venus har inte fullt lika lång omloppstid som jorden men ändå så lång att det tar månader innan det märks att den gått från ena sidan av solen till den andra. Den roterar också i samma riktning som jorden så jorden hinner undan lite så att Venus får gå ett litet stycke extra för att verkligen synas på andra sidan. Som jordisk observatör får man alltså vänta i månader för att se Venus förvandlas från aftonstjärna till morgonstjärna eller tvärtom. 

[[Titta på himlen #Venus på morgonen och kvällen |Tillbaka]]


===Vilken planet - facit===
Vilken planet kan det vara som har retrograd rörelse, det vill säga den lämnar sig efter stjärnhimlens rörelse, och som är rätt nära solen.

'''Svar:''' Vi hade verklig tur när vi kunde iaktta planeten när den hade retrograd rörelse, för då kan vi vara ganska säkra på vilken planet det är. Yttre planeter syns ha retrograd rörelse bara när de syns i opposition till solen. Det sker när jorden i innerbanan springer om dem. Den planet vi nu iakttagit stod inte i opposition till solen, så det måste vara antingen Venus eller Merkurius. Vi kan alltså utesluta både Mars, Jupiter och Saturnus. Och Merkurius kan vi också uteslutea såvida inte planeten är svag och mycket nära solen.

[[Titta på himlen #Vilken planet?|Tillbaka]]

===Hur ser månens bana ut – facit===
Frågan var: Vilken av de fem schematiska figurerna visar bäst månens rörelse i förhållande till solen?

1. 	'''Cirkulär bana?''' – Problemet med denna figur är att den visar en cirkel kring solen, men det är kring jorden som månen kretsar. Men som vi ska se nedan är det inte någon dum bild.
 
2. 	'''Utdragen ellips?''' – Samma problem som i figur 1. Banan är här ritat utdraget elliptisk. Jordens bana kring solen är en ellips och även månens bana är utdragen, men ingendera är så mycket utdragen som denna bild visar och tillsammans blir de det inte heller. I en så här grov ritning ser bägge banorna ut som cirklar och inte som utdragna ellipser. Men nu var det frågan om månens bana kring solen.
[[Bild:Månbanor111.JPG|400px|right|Månens bana]]‎
3. 	'''Som en böjd spiralfjäder?''' – I denna figur har pennan förts i en slags cirkelrörelse vars centrum hela tiden har förflyttats i en större cirkel. En stor cirkelrörelse och en liten cirkelrörelse samtidigt, det stämmer bra med principen för månens rörelse. Sen får vi tänka på riktningarna. Som det är framställt på teckningen blir den stora rörelsen moturs om den lilla rörelsen har utförts medurs, vilket den gröna pilen visar. (Eller om de har ritats tvärtom så har den lilla pennrörelsen i varje fall haft motsatt riktning mot den stora – fingerrörelse respektive armrörelse.) Låt oss kontrollera om det stämmer med det vi vet: att månen lämnar sig efter stjärnhimlen mer än vad solen gör. Om vi rör oss åt höger nere i den stora cirkeln verkar solen hamna mer åt vänster jämfört med en bakgrund av stjärnor, liksom vi kan se det på himlen på norra halvklotet. Men månen gör under denna jordbana ständiga skutt åt höger, vilket är tvärt emot erfarenheten på norra halvklotet. 

4. 	'''Pepparkaksliknande figur där banan skär sig själv?''' – Denna bild stämmer bättre med rörelseriktningarna. Här går tecknarens fingerrörelse och armrörelse åt samma håll. Månen rör sig moturs när (den icke utritade) jorden gör det. Det stämmer till och med med antalet månader. Tolv öglor är det på månens bana, det vill säga tolv gånger på ett solvarv syns månen i solens riktning, sett från jorden. Det är de synodiska månaderna. De sideriska månaderna är mellan punkter åt samma håll jämfört med den omgivande stjärnhimlen. Här intill är det angivna med röda punkter som alla är i nederkanter av bubblorna. De blir tretton stycken, eftersom spiralen i sig själv gör en krok. Det som inte är riktigt realistiskt med denna bild är att solbanans radie borde vara mycket större i förhållande till månbanans radie. Vi har solen på 400 gånger månavståndet från oss. Skulle man rita det skalenligt skulle vi inte se de små bubblorna utan bara en cirkel, som i figur 1. Av den bilden framgår emellertid ingenting om synodiska och sideriska månader. 

5. 	'''Som en pepparkaka med runda vikar och runda uddar?''' – Här är månbanans radie ritad mindre men ändå tillräckligt stor för att man ska kunna skönja de tolv respektive tretton varven. Här har vi blivit kvitt den olägenhet vi hade i bild 4 att linjen skar sig själv, vilket antydde att månen skulle komma tillbaka till samma position i rymden som den varit i någon vecka innan.

'''Sammanfattningsvis:''' Nummer 3 och 4 är fel, och nr 3 allra mest fel. Nummer 1 är mest realistisk men inte särskilt belysande. Nummer 2 överdriver en omständighet som knappast är intressant i sammanhanget. Nummer 5 ger en klar uppfattning om formen med vikar och uddar. Man får dock tänka på att vikarna och uddarna är överdrivna. De ska vara betydligt mer flacka.  

[[Titta på himlen #Hur ser månens bana ut?|Tillbaka]]

=== Den egentliga riktningen ===
Tänk dig att du sitter i en karusell och ska vinka till en kompis som står bredvid karusellen, och du märker att kompisen är på andra sidan karusellen så att han inte syns. Då är det bara att vänta ett kvarts varv så kommer du att ha honom rakt framför dig. Karusellens rörelse får dig att i detta ögonblick rusa mot honom. Det gäller oberoende av karusellens rotationsriktning att man ett kvarts varv senare rör sig ditåt som karusellcentrum syntes. Det kan sägas bero på att karusellaxeln liksom solen hela tiden drar passagerarna till sig så att de inte ska fortsätta rakt fram. Karusellaxeln liksom solen lyckas få dem att röra sig i kraftcentrums riktning – men med ett kvarts varvs fördröjning. Slutsatsen av denna liknelse är att också vi i vårt kretslopp kring solen är på väg i den riktning i världsrymden som vi kunde se solen i för tre månader sedan. 

Där solen var för tre månader sedan – hur ska vi hitta den punkten på himlen? Den är 90 grader från sin nuvarande position bland stjärnorna, men åt vilket håll? Vi kan ta månen till hjälp, för om vi backar månen 90 grader från en position invid solen (alltså en vecka) innebär det en halvmåne vänd som ett G. Om vi ser en sådan måne vet vi att vårt jordklot är på väg mot stjärnorna bortom den. Om vi däremot ser en halvmåne vänd åt andra hållet, då vet vi att vi är på väg bort från den trakten av stjärnhimlen och på väg mot den exakt motsatta riktningen. När månen är full eller tom får vi fundera ut var den borde vara för att vara halv och G-vänd.

[[Titta på himlen #Större sammanhang |Tillbaka]]

[[Kategori:Titta på himlen]]</text>
      <sha1>aa0mfhc0iu6ypz54mhzbcowndwwguye</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6015</id>
    <revision>
      <id>36050</id>
      <parentid>31260</parentid>
      <timestamp>2012-11-02T20:51:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.14.14.110</ip>
      </contributor>
      <origin>36050</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2591" sha1="o7nwlpg6r4xs4tyt7o7u55rlhyrm2hh" xml:space="preserve">&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Guide för Vetgirig.nu&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
Vetgirig är en svenskspråkig nätgemenskap inriktad mot frågesport. Communityn kretsar kring ett antal frågetävlingar, se nedan. Medlemmarna kan tävla mot varandra individuellt eller i lag och även skapa nya frågekategorier och arrangera egna tävlingar i form av ligor och cuper.

Vetgirig.nu skapades av IT-företaget ServIT AB 2004. 2007 såldes aktiemajoriteten till Bonniers. I december 2008 hade den svenskspråkiga nätgemenskapen 122 000 medlemmar. Motsvarande webbplatser finns även i engelska och finska språkversioner. I oktober 2012 återgick siten till de ursprungliga ägarna.
.
&lt;br&gt;
===Viktigt===
Tänk på att eftersom alla kan ändra i guiden kan det hända att informationen på vissa av sidorna inte alltid är helt objektiv...
&lt;br&gt;
&lt;br&gt;


===Diverse===
&lt;big&gt;[[/FAQ/]] (Vanliga frågor)&lt;/big&gt;&lt;BR&gt;
&lt;big&gt;[[/Att svara på en match/]] (Här finns info om hur det fungerar när man svarar på en match)&lt;/big&gt;&lt;BR&gt;
---&lt;br&gt;
&lt;big&gt;[[/Vetgirig-galan/]] (Guldugglan)&lt;/big&gt;
&lt;BR&gt;
&lt;BR&gt;

==Menyvalen på Vetgirigs startsida==
===Vänsterspalten===
==== Tävlingar ====
[[/Snabben/]]&lt;BR&gt;
[[/Utmaningen/]]&lt;BR&gt;
[[/Duellen/]]&lt;BR&gt;
[[/Vetligan/]]&lt;BR&gt;
[[/Topplistan/]]&lt;BR&gt;
&lt;br&gt;
==== Avancerat ====
[[/Eget ämne/]]&lt;BR&gt;
[[/Egen tävling/]] (Bl.a. guide till ligaadministrationen)&lt;BR&gt;
[[/Dagens spel/]]&lt;BR&gt;
[[/Kurs/]]&lt;BR&gt;
[[/Lag/]]&lt;BR&gt;
[[/Mästarcupen/]]&lt;BR&gt;
[[/Barncupen/]]&lt;BR&gt;
[[/Pristävling/]]&lt;BR&gt;
[[/SnabbCupen/]]&lt;BR&gt;
[[/Stegen/]]&lt;BR&gt;
[[/Vetgirig-ligan/]]&lt;BR&gt;
&lt;br&gt;

==== Socialt ====
[[/Medlemsinfo/]]&lt;BR&gt;
[[/Meddelanden/]]&lt;BR&gt;
[[/Författare/]]&lt;BR&gt;
[[/Forum/]]&lt;BR&gt;
[[/Hall of Fame/]]&lt;BR&gt;
[[/Stadskampen/]]&lt;BR&gt;
[[/Medlemsjuryn/]]&lt;BR&gt;
&lt;br&gt;

==== Övrigt ====
[[/Guide/]]&lt;BR&gt;
[[/Panelen/]]&lt;BR&gt;
[[/Guldklubben/]] (Heter nu Premium)&lt;BR&gt;
[[/Info /Kontakt/]]&lt;BR&gt;
&lt;br&gt;

==== Egna tävlingar ====
[[/&quot;Egna tävlingar&quot;/]]&lt;BR&gt;

==== Egna ämnen ====
[[/&quot;Egna ämnen&quot;/]]&lt;BR&gt;
&lt;BR&gt;

----

===Högerspalten===
(Finns längst ner till höger på startsidan)
====Dagens spel====
[[/Dagens Spel/]]&lt;BR&gt;

==== Kategorier ====
[[/Kategorier/]]&lt;BR&gt;
&lt;center&gt;&lt;big&gt;'''[[Vetgirig Guide/Snabben|Nästa sida]]'''&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;


[[Kategori:SAB: Rdda Frågesport|Vetgirig]]
[[Kategori:Vetgirig Guide]]
[[kategori:Alfabetiskt index|V]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[kategori:Manualer]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/V]]</text>
      <sha1>o7nwlpg6r4xs4tyt7o7u55rlhyrm2hh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Egen tävling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6016</id>
    <revision>
      <id>26905</id>
      <parentid>21936</parentid>
      <timestamp>2010-01-01T22:29:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Vetgirig Guide|Vetgirig Guide]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26905</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1174" sha1="ksnwuxeg2uur2dfmgic4y2n9v6vr2xr" xml:space="preserve">&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Egen tävling&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
=== Egen tävling ===

Här kan du skapa en egen tävling på vetgirig.nu.

==== Liga (rakt seriesystem) ====
En liga med en serie per division
&lt;BR&gt;[[/Guide för Ligaadministration/]]&lt;BR&gt;

==== Liga (pyramid-format system - som Vetligan) ====
Här dubblas antalet serier per division
Division 1 = 1 serie
Division 2 = 2 serier
Division 3 = 4 serier osv...
&lt;BR&gt;[[/Guide för Ligaadministration/]]&lt;BR&gt;

==== Cup (gruppspel och slutspel) ====
Först spelas ett gruppspel där de 2 bästa från varje grupp går till slutspel.
Slutspelet består av utslagsomgångar där vinnarna går vidare och förlorarna åker ut.
Tillslut återstår bara 2 deltagare som möts i final.
&lt;BR&gt;[[/Guide för Cupadministration/]]&lt;BR&gt;

==== Visa existerande (privata) tävlingar som är öppna för alla ====
Här finns en lista över alla privata tävlingar som man kan anmäla sig till.

[[Kategori:Vetgirig Guide]]</text>
      <sha1>ksnwuxeg2uur2dfmgic4y2n9v6vr2xr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Egen tävling/Guide för Ligaadministration</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6017</id>
    <revision>
      <id>32462</id>
      <parentid>31424</parentid>
      <timestamp>2011-12-18T08:23:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>84.217.252.44</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Övrigt (frivilligt) */</comment>
      <origin>32462</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12699" sha1="4it0340ngc00can1amh4logjsshxeyi" xml:space="preserve">{| width=&quot;650&quot; BORDER=&quot;1&quot; CELLPADDING=&quot;5&quot; ALIGN=&quot;CENTER&quot; STYLE=&quot;background:#c3e995;&quot;
|-
|&lt;br /&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Guide för Ligaadministrationen&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;
|}
&lt;br /&gt;
==== Guide ====
Här beskrivs hur varje funktion i administrationspanelen fungerar
&lt;br /&gt;
==== Grunduppgifter (obligatoriskt) ====
Alternativen under Grunduppgifter måste man fylla i
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:left;&quot;
|-
!Funktion
!Information
|-
|Namn på tävlingen||Här skriver du in namnet på ditt ligasystem
|-
|Antal spelare per division &lt;br /&gt; (Kan bara ändras mellan säsongerna)||Antalet spelare per division. Mellan 2-16 st. Kan endast ändras EFTER att Wo-tiden för sista omgången på säsongen gått ut och innan nästa säsong startar. Ändringen syns först när nästa säsong startat, detta betyder att om du ändrar antalet deltagare innan du startat en liga för första gången så ser det ut som ett annat antal deltagare ända till första säsongen startat.
|}

==== Om säsongerna (obligatoriskt) ====
Alternativen under säsongerna måste man fylla i
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:left;&quot;
|-
!Funktion
!Information
|-
|Antal upp-/nedflyttning||Anger antalet deltagare som flyttas ner respektive flyttas upp ifrån varje division. Anger man 0 så flyttas inga deltagare ned/upp. Skriver man t.ex. en 2:a i rutan så kommer 2 deltagare flyttas ner och 2 deltagare flyttas upp i varje division.
|-
|Antal som får kvala||Här anger man hur många som får kvala om upp/nedflyttning i varje division. Anger man 0 så spelas inget kval.
|-
|Automatisk omstart vid säsongsslut||Här bockar man i om man vill att ligan automatiskt ska starta nästa säsong när den pågående säsong är slut.
|-
|Hantering w.o.||Här väljer man hur snabbt man ska &quot;kastas ur&quot; ligan om man lämnar många WO.
&lt;br /&gt;Normal hantering (standard): Deltagare med w.o. i mer än hälften av matcherna 2 säsonger i rad eller som lämnar w.o. i alla sina matcher sin första säsong slängs ut automatiskt inför nästa säsong (gäller ej i augusti)
&lt;br /&gt;Ingen automatik: Ingen deltagare slängs ut p.g.a. för mycket w.o.
&lt;br /&gt;Sträng hantering: Alla deltagare med w.o. i mer än hälften av sina matcher under en säsong slängs ut
|-
|}

==== Om matcherna (obligatoriskt) ====
Alternativen under obligatoriskt måste man fylla i
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:left;&quot;
|-
!Funktion
!Information
|-
|Antal frågor per match||Här anger man antalet frågor som varje deltagare ska få i varje match som dom spelar.
|-
|Antal dagar innan w.o. (Walk over)||Här anger man antalet dagar deltagarna har på sig att svara på varje match, inräknat dagen som matchen skickas ut. Anger man t.ex. 3 i rutan så betyder det att en match som skickas ut på måndagen måste spelas innan midnatt mellan onsdag och torsdag.
|-
|Dag(ar) för match||Här anger man vilka veckodagar som matcher ska skickas ut till deltagarna. Matcherna skickas ut tidigt på natten (efter midnatt).
|-
|Maxtid (s.) per match||Tiden deltagarna har på sig att svara på en match, från när de trycker på  ”Starta match” tills att de har svarat på matchen sista fråga. (i sekunder, t.ex. 120 = 2 minuter
|-
|Tidsfiff. (s) som krävs för seger vid samma  antal rätt&lt;br /&gt;  
(värde 999 ger alltid oavgjort,  1 ger – nästan – aldrig oavgjort)
||Här anger du hur många sekunder det får skilja i en match mellan två deltagare där båda får lika många rätta svar. 
T.ex. skriver du 10 i rutan så betyder det att om deltagare A är MER än 9 sekunder snabbare på att svara frågorna i matchen än deltagare B så vinner deltagare A matchen på tid.
Skriver du en 1:a så blir det bara oavgjort om båda deltagarna BÅDE har lika många rätt och samma tid.
Skriver du 999 så blir det alltid oavgjort vid lika antal rätt (efter som  detta fall måste vara 16 minuter och 39 sekunders skillnad mellan deltagarna...)
|-
|Minsta tid per fråga||Innebär att om du t.ex. skriver en 5:a i rutan så kommer alltid räknas som att varje fråga tar 5s även om man svarat snabbare än så. Skriver man 0 i rutan så innebär det att det inte kommer vara någon minimitid.
|-
|Dubbelmöte||Denna ruta bockar du i om du vill att deltagarna ska möta varandra 2 gånger varje säsong.
T.ex i en liga med 8 deltagare så blir det 7 omgångar med enkelmöten och 14 omgångar med dubbelmöten. Jmf Hemmamatch bortamatch inom idrotten (fotboll t.ex.)
|-
|Snabbliga||Här kan du fylla i värden för att skapa en snabbliga (flera matcher per dag), lämna tomt för att skapa en vanlig liga med max 1 match per dag.
&lt;br /&gt;Antal timmar innan w.o.: Hur många timmar man har på sig innan det blir w.o. (istället för dagar)
&lt;br /&gt;Timmar för match: Vid vilka tidpunkter (hela timmar) som matcher ska skickas ut (kl 7-23)
|}

==== Om frågorna (obligatoriskt) ====
Alternativen under om frågorna måste man fylla i
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:left;&quot;
|-
!Funktion
!Information
|-
|Urval frågor||&quot;Här anger man vilken typ av frågor man vill ha i sin liga
&lt;br /&gt;Blandning: Alla frågor på vetgirig 
&lt;br /&gt;Popularitets mix (Pop över 3): Endast ämnen över 3 i popularitet 
&lt;br /&gt;Betygs mix (Betyg över 3): Endast ämnen med betyg över 3 
&lt;br /&gt;Kategori:  Här kan man välja 1 av Vetgirigs frågekategorier (t.ex. &lt;br /&gt;Diverse, Historia, Litteratur Geografi, Sport osv…) 
&lt;br /&gt;Ämnesgrupp: Här väljer man en ämnesgrupp som man själv satt ihop (ex. endast frågor om flaggor, VM i fotboll eller ABBA typ) genom att först klicka på Skapa/ändra ämnesgrupp.
&lt;br /&gt;(SE: [[/Hur man sätter ihop en ämnesgrupp/]])
|-
|Svårighetsnivå||Här väljer man vilken svårighetssgrad du vill ha på frågorna som du valt i &quot;Urval frågor&quot; för ligan
&lt;br /&gt;Alla frågor: Alla frågorna
&lt;br /&gt;Mycket lätt: Endast dom allra enklaste frågorna
&lt;br /&gt;Lätt: Endast de lätta frågorna
&lt;br /&gt;Medel: Endast de medelsvåra frågorna
&lt;br /&gt;Svårt: Endast de svåra frågorna
&lt;br /&gt;Mycket svårt: Endast de mycket svåra frågorna&quot;
|-
|Typ av frågor||Här anger du vill ha både flervalsfrågor och endast frågor med skrivsvar eller bara ett av alternativen.
&lt;br /&gt;Alla frågor: Samtliga typer av frågor
&lt;br /&gt;Bara flervalsfrågor: Endast frågor där man väljer något av alternativen när man svarar
&lt;br /&gt;Endast frågor med skrivsvar: Endast frågor där man måste skriva svaren själv
|-
|ALLA ämnen&lt;br /&gt;(default är ett kvalitetsmässigt urval)||Styr urvalet på så sätt att bara de ämnen som valts till duellen/vetligan kommer med om rutan INTE kryssas. Om man har en &quot;egen urvalsgrupp&quot; har dock rutan ingen effekt. Om rutan kryssas kommer alltså alla ämnen med i urvalet.
|-
|Ej ljudfrågor||Denna ruta bockas i om man INTE vill att det ska ingå några ljudfrågor
|-
|}

==== Övrigt (frivilligt) ====
Dessa uppgifter måste man inte fylla i

{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:left;&quot;
|-
!Funktion
!Information
|-
|Tillåt meddelanden&lt;br /&gt;(Du ansvarar för ordningen)||Här anger du om du vill att deltagarna i din liga ska kunna chatta med varandra, meddelandena syns i så fall under ligatabellen
|-
|Tillåt EJ fria anmälningar&lt;br /&gt;(du sköter det själv)||Här bockar du i om INTE vill att deltagare själva ska kunna anmäla sig till ligan. I detta fall måste du själv lägga till deltagare till ligan.
|-
|Bara för registrerade medlemmar&lt;br /&gt;(på vetgirig.nu)||Denna ruta bockas i om du vill att endast registrerade medlemmar på vetgirig-nu ska kunna anmäla sig till din liga.
|-
|Visa denna tävling&lt;br /&gt; (öppen för alla)||Här bockar du i om du vill att din liga ska synas i listan över ligor/cuper på vetgirig.nu.
Här alltså: http://www.vetgirig.nu/qprivreg.php?showpub=1
|-
|Länk&lt;br /&gt;(t.ex. www.vetgirig.nu)||Här kan du klistra in en länk till t.ex. din hemsida.
|-
|Beskrivning av tävlingen||Här kan du skriva en kort beskrivning av din liga, den syns sedan ovanför din liga. Har du dessutom lagt till en länk till en hemsida (alternativet Länk) så kan man klicka på denna beskrivning för att komma till denna.
|-
|Logotype för tävlingen&lt;br /&gt;(gif max 20k)||Här kan du lägga till en logotype (bild) för din tävling. Den visas sedan ovanför ligatabellen.
Det måste vara en bild i formatet .gif. Den får inte heller vara större än 20 kilobyte.
Du kan skapa en bild i valfritt bildprogram (Paint t.ex. som medföljer Windows) och sedan spara den som .gif. Du kan även öppna en redan befintlig bild (som är i ett annat format en gif) och spara den som .gif istället. Om bilden som du lägger till är i fel format eller för stor kommer det stå &quot;Logotype kunde ej sparas&quot; i överkanten av administrationspanelen när du klickat på &quot;Spara&quot;-knappen.
|-
|Beskrivning||Här kan du skriva en kort beskrivning av din liga, den syns sedan ovanför din liga.
|}
&lt;br /&gt;

==== Övriga inställningar ====
Dom som finns UNDER den stora gråa rutan
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:left;&quot;
|-
!Funktion
!Information
|-
|Spara||Här klickar du för att spara ändringarna som du gjort i den gråa rutan
|-
|Ta bort tävlingen||Här klickar du för att ta bort hela tävlingen. Du måste även bekräfta borttagningen om du klickar på denna knapp. Så du behöver inte vara rädd att råka ta bort ligan genom att råka klicka på knappen. Låt bara i det fallet bli att klicka på &quot;bekräfta borttagningen&quot; som kommer upp. OBS!!! klickar du på &quot;bekräfta borttagningen&quot; så försvinner din liga. (Möjligt att dom som administrerar vetgirig.nu kan plocka fram den igen om du mailar dom eller frågar i forumet)&lt;br /&gt; Tips om du av någon anledning inte vill/kan administrera din tävling så kan man om man vill överlåta den till en annan medlem på vetgirig. Då går då in på deltagaren du vill överlåta ligan till (klicka på Gå till vid medlemmen i namnlistan längre ner). I annat fall kommer ligan säsonger fortsätta spelas även om du lämnar vetgirig (om du aktiverat automatisk omstart av säsongen dvs och inte raderar din tävling förstås)
|-
|Gå till &quot;ligans namn&quot;||Går till startsidan för ligan (Den där Division 1 visas)
|-
|Registrera deltagare||Här klickar du för att registrera nya deltagare
Där kan du registrera nya deltagare genom att skriva in medlemsnamn (behöver inte vara någon som är medlem på vetgirig.nu) och deras E-postadress och sedan klicka på Anmäl dig. Vederbörande kommer att få ett mail om att han/hon har blivit anmäld till ligan. Så du kan alltså fråga den/dom som du lägger till om dom fått detta meddelande för att veta att du registrerat dom på rätt sätt.&quot;
|-
|Skicka om matchlänk||Här kan du klicka om du vill skicka om en eller flera matchlänkar om någon deltagare hört av sig och sagt att han/hon inte fått något matchmail. Det går att skicka om länkar till de 3 senaste omgångarna ( i en  pågående säsong).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att skicka om en matchlänk ska du (efter att ha klickat på &quot;&quot;Skicka om matchlänk) klicka på den deltagare (hans/hennes namn). Då kommer en ny matchlänk (mail) att skickas ut till denne. OBS! vill du skicka ut matchlänkar till flera omgångar för en deltagare så måste du klicka på hans/hennes namn under VARJE omgång. T.ex. vill du skicka om länkar till alla de 3 senaste omgångarna till deltagare A, så måste du klicka på honom under både Omgång 1, 2 och 3. Senaste omgången står överst
|-
|Visa denna tävling på din egen websida||Klickar du här så kommer du till en sida där du har två alternativ på html-kod som du kan kopiera och klistra in i koden till din egen hemsida.
Som en länk: Då visas endast en länk på din hemsida
Integrerad på din websida: Klistrar du in denna så visas även den aktuella ställningen i Division 1 på din hemsida.
|-
|Deltagare (Listan)||Här kan du genom att klicka på &quot;Gå till&quot; efter respektive deltagares namn komma till en sida där du kan ändra på deltagarens:
&lt;br /&gt;* E-post och klicka sedan på &quot;Spara&quot;. Har denne anmält sig med som sitt medlemsnamn på vetgirig.nu så är e-mailadressen dold och ändras automatiskt om deltagaren ändrar den i sin profil på vetgirig. 
&lt;br /&gt;* Du kan också avanmäla deltagaren här. 
&lt;br /&gt;* Det går även att återanmäla en deltagare här som t.ex. råkat avanmäla sig av misstag.
&lt;br /&gt;* Du kan även sätta en deltagare som CREW. Denna person kommer att kunna göra allt i ligaadminstrationen som du kan UTOM att lägga till och utse andra till CREW
&lt;br /&gt;* Dessutom kan du sätta en deltagare som ägare. Då tar han/hon över administrationen av ligan och kommer att stå som ägare i stället för dig. OBS!!! DU KAN INTE ÅNGRA DETTA VAL
|}

[[Kategori:Vetgirig Guide]]</text>
      <sha1>4it0340ngc00can1amh4logjsshxeyi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Egen tävling/Guide för Ligaadministration/Hur man sätter ihop en ämnesgrupp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6018</id>
    <revision>
      <id>55382</id>
      <parentid>37662</parentid>
      <timestamp>2024-04-22T17:47:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>allstå &gt; alltså</comment>
      <origin>55382</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2636" sha1="7a7n7265ohywgroi48fsbedyiosgoc9" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Egna ämnesgrupper&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;BR&gt;
&lt;BR&gt;
==== Hur man sätter ihop sin egen ämnesgrupp====
Klicka på &quot;Skapa/ändra ämnesgrupp&quot; i administrationspanelen.
*Klicka sedan på &quot;Skapa ny grupp&quot;
*Ange sedan ett IDnr för gruppen (1-9999999999) ?
*Och ett Grupp namn (ange ett namn som gör att du kommer ihåg vad det är för typ av ämnen i gruppen)
*Klicka sedan på lägg till Ämnesgrupp
*Här kan du nu söka efter ämnen du vill ha med i den ämnesgrupp.
*Text (ämnets namn): Här skriver du in en del av ett ämnes namn (du behöver inte skriva hela namnet)
*Text (ämnets beskr.): Här söker du i ämnesbeskrivningarna
*Kategori: Här kan du välja en viss kategori att söka i
*Medlemsnamn: Här kan du skriva namnet på en medlem på Vetgirig.nu för att se ämnena som han/hon tillverkat.
*Tid (sen. X veck.): Här skriver du långt bakåt i tiden du vill söka . Dvs skriver du t.ex. 2, så kommer endast ämnen som skapats de 2 senaste veckorna att visas.
*Klicka sedan på Sök när du fyllt i sökvillkoren (man behöver bara fylla i minst en av sökrutorna.
&lt;br&gt;
*Nu får du upp en lista till vänster över ämnena som matchar dina sökvillkor.
*Ämne: Ämnenas namn
*Ant: Antalet frågor i ämnet
*Q : Ämnets betyg
*D : Ämnets svårighetsgrad
*Sel : Ämnets popularitet
&lt;br&gt;
*Hittar du ett ämne som du vill ha med så ska du klicka i rutan till höger om ämnet och sedan klicka på:
*Lägg till markerade ämnen: Här klickar man för att lägga till ämnet som man markerat (se raden ovan)
*Lägg till ALLA ämnen i listan: Här klickar man för att lägga till ALLA ämnen i träfflistan som man fått upp när man sökte.
*Till höger ser du ämnena som du lagt till i din ämnesgrupp. Här kan du också klicka i rutorna till höger om ämnena och sedan klicka på &quot;ta bort markerade ämnen från gruppen&quot; för att ta bort ämnen som du inte vill ha med.
*Om du sedan klickar på &quot;Tillbaka&quot; så kommer du nu se att din Ämnes grupp nu står i listan.
*Select subj: Här klickar du om du vill lägga till eller ta bort ämnen ur gruppen.
*UPD: Här klickar du om du vill ändra ID eller Namn på Ämnesgruppen.
*Skriv sedan in det nya IDnr och/eller det nya namnet och klicka på &quot;Uppdatera Ämnesgrupp&quot;
*Ta Bort Ämnesgrupp: Här klickar du om du vill radera din ämnesgrupp
&lt;br&gt;
*Dessa ämnesgrupper kan sedan använda även i andra ligor som du administrerar. Dom är alltså inte låsta till den ligas som du skapar den/dom till.
*Däremot är dom personliga och följer alltså inte med om du överlåter en liga till en annan medlem på vetgirig.</text>
      <sha1>7a7n7265ohywgroi48fsbedyiosgoc9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Snabben</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6021</id>
    <revision>
      <id>37674</id>
      <parentid>22085</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:55:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37674</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="413" sha1="91xy76zfhqli66y5jh309rejspuon17" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Snabben&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Snabben===
Här kan du köra igenom alla frågor i valfritt ämne. Bra när du enkelt vill testa vad du kan.</text>
      <sha1>91xy76zfhqli66y5jh309rejspuon17</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Eget ämne</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6022</id>
    <revision>
      <id>37663</id>
      <parentid>27875</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:53:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37663</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9528" sha1="6g4pvo4toxzl4wtmbt7ez4irej1ch96" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Eget ämne&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Eget ämne: En guide för hur man skriver frågesport.===


====1. Innan du börjar:====

=====Viktigt=====
Om du av någon anledning inte ändrar i ett ämne som du håller på att skapa så kommer det ta ett helt år innan det försvinner. Du kan alltså låta ett ämne ligga på is ganska länge tills du har tid att fortsätta med det.

=====1.Sök i ämnesdatabasen.===== 
Det kan mycket väl vara att någon redan har skrivit ämnet eller delar av det. Detta är mycket viktigt då man ha så mycket olika ämnen som möjligt. Det finns en möjlighet att komplettera existerande ämnen. I så fall bör du gå igenom det ämne som redan finns så att du har klart för dig vad som behöver läggas till eller tas bort.

=====2.Ämnen bedöms olika.===== 
Vissa ämnen är mer allmänbildande än andra och passar in i fler tävlingar. Om ämnet handlar om ett enskilt verk eller person kan det inte anses vara lika allmänbildande som när det handlar om en konstinriktning. Ett ämne om en politiker är inte lika allmänbildande som ett ämne om ett politiskt parti, och så vidare. Givetvis spelar det roll vem personen eller vilket verk det är, men detta är som oftast undantagsfall. Du som skribent behöver egentligen inte bekymra dig över vilka tävlingar som ämnet passar in i. Det viktiga är att skriva ett bra utformat ämne som passar som frågesport. Således är det tekniska betyget det som beskriver hur duktig du har varit.


====2. Förarbete:====


=====1.Välj alla frågor först.=====
Sätt dig ned med penna och ett block papper. Det är lättare att styra val av frågor på idéstadiet innan man har skrivit dem, och man slipper känna sig missnöjd för att ”ämnet blev snett”. Skriv ned en lista på de viktigaste sakerna inom ämnet. Dessa skall du senare göra om till frågor. Ämnets storlek bestämmer antal frågor. Ju större ämnet är ju fler viktiga saker kan man tänka sig behöver täckas in.

=====2.Var restriktiv.=====
I regel är det bättre med färre frågor. Då kan man vara säker på att frågan behandlar något viktigt och värt att veta. Hamnar du över 20 frågor bör du tänka över  om ämnet kräver så mycket. Det kan ju vara så ämnet kräver ännu mer. Men var på vakt! Om vi skulle skriva ämnet &quot;Dag Hammarskjöld&quot; bör vi nog hamna på under 20 frågor medan ämnet ”Kommunism” skulle mycket väl kunna hamna på 20-30 frågor (eller mer!). Tumregeln bör vara att mindre är mer, speciellt i ämnen som inte kan anses som speciellt allmänbildande. Undvik sk. ”struntfrågor”.

====3. Skrivfasen:====


=====1.Välj svårighetsnivå.=====
Det finns olika sätt att reglera svårighetsnivå på frågan. Vi kommer in på detta alldeles snart. Innan du skriver frågan och hela tiden medan du skriver den bör du vara väl medveten om hur svår frågan får vara av den anledningen att man skriver underhållning för andra och inte en själv. Normalt sett bör man undvika göra frågan för lätt eller för svår. Vidare bör barnämnen bör ha en annan svårighetsnivå än de skapade för vuxna.

=====2.Frågeställning.=====
Tänk på att frågeställningen skall vara lättläst, det allra viktigaste för en fråga är att det skall gå att begripa frågeställningen. Vidare är det mycket viktigt att man är så kortfattad som möjligt. Många av tävlingarna går på tid och frågor som man hakar upp sig på fungerar dåligt. Här gäller givetvis en balansgång mellan längd, innehåll och läsbarhet. Vissa frågor måste vara långa, men undvik detta om du kan.

=====3.Svarsalternativ.=====
Viktigast är att man är kortfattad. Precis som för frågeställningen gäller det här man måste kunna läsa alla alternativen snabbt. Ibland går inte det, men var kort om du kan. Om du vill påverka frågans svårighetsgrad kan du göra detta på olika sätt:

 
* Antal svarsalternativ: Ju fler du har ju svårare blir frågan.
* Likvärdighet: Om alla svarsalternativ är lika trovärdiga blir frågan svårare. 
* Typ: Skrivfråga är (i princip) alltid svårare än om du skulle ge alternativ.


Tre till fem svarsalternativ brukar ofta fungera bra. Två alternativa svar är förbehållet extra &quot;svåra&quot; frågor. Huruvida tre, fyra eller fem svarsalternativ ska användas är beroende på sammanhanget. '''Av största vikt är dock att dessa alternativ är väl övervägda.''' Om svarsalternativen är av lite större längd (t.ex. en mening) så kan det vara en idé att reducera antalet, inte minst med tanke på om ämnet också skall användas i Duellen och andra tävlingar, inte bara publiceras till Snabben. Tänk på att du skriver underhållning så du kan med gott hjärta vara &quot;komiker&quot; i ett av alternativen, i varje fall om du har valt att ha fem svarsalternativ. Nackdelen med att ha med ett &quot;komiskt&quot; (och därmed ofta ganska tydligt felaktigt) alternativ kan vara att frågan tar längre tid att läsa än om du valde att helt stryka detta alternativ. Du bör också tänka över lämpligheten med &quot;skämtsamheter&quot; i förhållande till vad slags ämne som du skriver. Det är kanske inte helt vällyckat med &quot;lustigheter&quot; i ett ämne om t.ex. Förintelsen, medan andra ämnen i högre grad inbjuder till humoristiska alternativ (som i rätt sammanhang också kan vara &quot;realistiska&quot;). '''Använd förnuftet!'''

Undgå att presentera i stort sett helt identiska alternativ (gäller framför allt frågor där en siffra/ett tal efterfrågas). Om du t.ex. frågar efter Vatikanstatens areal så bör du inte sätta alternativen så tätt som 0,43 kvkm, 0,44 kvkm, 0,45 kvkm, 0,46 kvkm och 0,47 kvkm. Optimalt sett så bör bara ett (eller högst två) av alternativen vara i samma storleksordning. En bra avvägning här kan vara att reducera antalet svarsalternativ till fyra och sätta alternativen till 0,44 kvm, 10,44 kvkm, 100,44 kvkm och 1000,44 kvkm. När det gäller dylika sifferfrågor kan det dock inte poängteras tillräckligt noga att de bör användas restriktivt och (i stort sett) alltid med (ett begränsat antal) svarsalternativ.

Det kan styrka ditt ämne om man kan resonera bort de felaktiga alternativen, men detta kan på intet sätt sättas som ett standardkrav. Ett eller flera av de felaktiga svaren kan du med gott samvete göra lika &quot;trovärdiga&quot; som det korrekta. Detta är naturligtvis något som du avgör själv, men som du ser kan man laborera rätt mycket med svårigheten. '''Använd förnuftet!''' 

Om du väljer göra en skrivfråga var då säker på att det riktiga svaret hör ihop väl med frågan och inte är svårstavat. Felanmäl dina egna frågor redan innan publiceringen för att lägga till olika alternativa stavningar. Till exempel: om du i din fråga eftersöker svaret &quot;Karl Andersson&quot; så bör du felanmäla så att även alternativen &quot;Carl Andersson&quot;, &quot;Karl Anderson&quot; och &quot;Carl Anderson&quot; godkänns. Felanmälan göres genom att du trycker på &quot;Felanmäl fråga&quot; när du går igenom ämnet.

=====4.Bild.=====
Bilden bör vara direkt relevant till frågan. Det bör '''som regel''' finnas bild till varje fråga och du kommer förväntas klistra in en bild i majoriteten av frågorna. Den enkla anledningen är att det blir trevligare med grafik. Undvik gärna våld eller nakenhet om det inte är så att ämnet kräver sådana illustrationer. Bildformat som godkänns är jpg och gif. Bildstorleken är maximerad till 100 KB, men även bilder med så pass ringa storlek kan bjuda på problem om de har för stor höjd. Det blir nämligen en hel del scrolling med för höga bilder. En tumregel kan här vara en maximal höjd på 300 punkter. 

Bilden kan också vara ett verktyg för att reglera svårighetsgrad. Bilden får dock inte vara förvillande, men om du har två bilder som passar till samma fråga så välj den som gör frågan bäst, rätt svårighetsnivå, inte den som ser snyggast ut. Avsaknad av bild för att göra felaktiga svarsalternativ trovärdiga är möjligt grepp. Undvik detta om du kan. 

Kom ihåg att många bilder är copyrightskyddade. Använd därför enbart illustrationer som du är säker på inte faller under denna kategori.

=====5.Kommentar.=====
Här kan du breda ut dig och visa din kunskap. Här är mer bättre. Tro det eller ej men folk läser faktiskt kommentaren och om du vill lära ut gör du det här. Men det är en fördel om du visar återhållsamhet och inte klipper ut och limmar in stora textsjok från t.ex. Wikipedia. Det är viktigt att du författar kommentaren själv och att du anger källa, så att det du påstår kan vidimeras.

====4. Innan du begär publicering:====


=====1.Läs igenom.=====
Tråkigt javisst, men det kan löna sig stort. Medlemsjuryn kommer att bedöma både den språkliga och den innehållsmässiga nivån på dina frågor, så skicka inte en halvfärdig produkt till publicering. Antingen får ämnet oförtjänt dåliga betyg eller så kommer du att få ämnet i retur.

=====2.Låt ämnet mogna.=====
Du kanske har glömt bort något? Låt ämnet ligga några dagar eller en vecka innan du begär publikation. Något kan ju ha blivit fel. Har du gjort förarbetet väl bör det inte bli många ändringar.

=====3.Det var allt, lycka till!=====</text>
      <sha1>6g4pvo4toxzl4wtmbt7ez4irej1ch96</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Medlemsjuryn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6023</id>
    <revision>
      <id>37672</id>
      <parentid>26983</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:55:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37672</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7696" sha1="t7qw743hvzubu331563cf8af2zex0m1" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Medlemsjuryn&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Vad är medlemsjuryn?===
Består av medlemmar som tillhör [[Guldklubben]] eller som har uppnått minimum en totalpoäng av 100 i Hall of Fame. När ett ämne skickas till publicering avgör först vetgirigs administrativa personal om ämnet är &quot;seriöst&quot; eller spam. Bedöms ämnet som seriöst läggs det ut för bedömning i Medlemsjuryn. 

Medlemmarna i denna betygsätter därefter ämnena efter tre kategorier: kvalitet, allmänbildningsgrad och unikhet. När tillräckligt många bedömt ämnet (eller en viss tid har gått) avgör vetgirigs administratörer, med utgångspunkt i Medlemsjuryns betyg, om ämnet skall publiceras eller inte. Om inte lägges ämnet ut för privat användning för författaren.

===Medlemsjuryns regler===

Juryarbetet är varken en rättighet eller en skyldighet. Vi är mycket tacksamma för de som tar sig tid att hjälpa oss med sållningen av nya ämnen Var noga med att särskilja de olika bedömningskriterierna (nedan): 

====Kvalitet====
Skall spegla ämnets kvalitet. Dvs hur välgjort det är. Vad du tycker själva ämnet (om det är intressant eller ej, om det är allmänbildande eller ej) skall EJ påverka detta värde! 

====Allmänbildning====
Skall vara din åsikt om hur allmänbildande ämnet är. Är detta något som är bra för alla att känna till eller bara för de som redan är frälsta? Hur intressant är ämnet, sett ur ett mer helhetligt och allmänbildande perspektiv? Är det ´lagom´svårt - dvs finns det en variation i frågornas svårighetsgrad? I ett bra balanserat ämne bör det finnas inslag av både &quot;enkla&quot; frågor (vars svar de flesta kan förmodas känna till eller i alla fall ha hört om) och frågor som ligger upp emot (och tangerar) entusiastnivån. Har denna balans slagsida åt antingen det ena eller andra hållet kan det vara grund för betygsmässigt avdrag inom kategorin &quot;allmänbildning&quot;.

====Unikhet====
Skall indikera om du tycker att detta ämne/dessa frågor redan finns på vetgirig eller ej. Använd gärna sökfunktionen för att kontrollera detta!

===Rekommendationer för Medlemsjuryn===

====Generellt====
Frågorna bör vara varierande och använda olika infallsvinklar på ämnet. Gärna skall man ha använt olika källor. ”Maskinellt” utförande bör vara grundlag för avdrag. Ofta har ämnen som ”bara har tryckts” ut många frågor eller svarsalternativ som liknar varandra eller är identiska. Det kan dock möjligtvis finnas vissa ämnesval som tvingar ett likartat utförande på samtliga/många frågor.

Det är tacksamt om du kikar på ämnen som har legat länge så att författaren så snabbt som möjligt kan få besked om ämnet godkänns eller ej. Medlemmar som inte följer  riktlinjerna för juryarbetet kommer inte tillåtas medverka i detsamma. Juryarbete är mycket viktigt för vetgirig.nu. Detta styr helt vilka ämnen, och i vilken ordning, de publiceras på vetgirig. Hör gärna av dig med synpunkter via Info/Kontakt. Gå gärna till ämnet Medlemsjuryn i forumet för att få mer information eller för att diskutera detta!

====Antal frågor====
Huvudregeln är att mindre är mer. Det är viktigare att fråga om centrala saker än detaljer. Kompletteringsregeln gäller ämnen som är avsedda för entusiaster och specialintresserade. I så fall finns ingen nivå som är för hög. S.k. &quot;entusiastämnen&quot; skall ha betyget 1 eller 2 under &quot;allmänbildning&quot; då de inte är anpassade till de öppna (och mer generella) tävlingarna.

====Kommentar====

Bör vara längre än en mening. En riktigt bra kommentar innehåller olika sorters information. Undgå att betygsätta ett ämne utan att ge konstruktiv feedback. Ämneskonstruktören har i de flesta fall lagt ned ett inte obetydligt arbete på sin produkt och förtjänar att få reda på vad som var bra och vad som kan förbättras. Detta är ju faktiskt ett sätt att hjälpa till och utveckla hela vetgirig.nu till en bättre webbsida. 

Försök att ge konstruktiv kritik i stället för att 'bara klaga' om det är något du tycker är dåligt. Det som är viktigt att komma ihåg är att kommentarerna under &quot;allmänbildning&quot; och &quot;unikhet&quot; (samt de betyg som är satta här) '''inte''' visas för frågekonstruktörer som själva ej är medlemmar av medlemsjuryn!

====Bilder====
Mer än hälften av frågorna måste normalt sett vara utrustad med bild, men det finns ingen absolut regel som säger detta. många medlemmar av juryn anser att en högre andel av frågorna än så ska vara illustrerad. Dt är dock viktigt att bilden är relevant för frågan. Den får inte vara missvisande (för att &quot;lura&quot; någon). Det kan finnas olika anledningar att '''inte''' inkludera bild i frågan (bild finns inte, ingen relevant bild finns, relevant bild finns men är missvisande, relevant bild finns men leder frågan för mycket, relevant bild finns men visar nakenhet/våld) men detta är allt som oftast '''undantag'''. 

Juryns uppgift är att bedöma i vilken grad bruk av bilder spelar in på ämnets karaktär och kvalitet. Några frågor som en jurymedlem kan ställa sig i detta sammanhang är: Hur väl harmonierar bilderna med frågeställningen? Är det lagt ned möda på att bearbeta bilderna i t.ex. PhotoShop (för att öka deras relevans och kvalitet)? Ökar bilderna frågornas och ämnets kvalitet?

====Fråga====
Frågan skall vara enkel att läsa. Måste man måste tolka frågan är detta grundlag för avdrag.

====Svarsalternativ====
Svarsalternativen skall vara lätta att läsa. Måste man måste tolka dessa är detta ett grundlag för avdrag.

====Nivå====
Huvudregeln gäller för de ämnen som passar i de öppna tävlingarna. Här bör nivån ligga på en &quot;lagom&quot; nivå, dvs inte svårt men hellre inte trivialt. Ett gott ämne bör dock variera i svårighetsgrad inbördes, dvs en mindre del av ämnets frågor kan ligga upp emot &quot;entusiastnivå&quot;, så länge brorparten av frågorna kan anses vara &quot;lagom&quot;. Duktiga spelare är duktiga spelare oavsett nivå men ingen gillar behöva haka upp sig på sk. ”struntfrågor”. Är den generella svårighetsnivån för hög eller för låg kan detta vara ett underlag för avdrag. 

Två undantag från detta gäller. Det första gäller sk. ”barnämnen”. Här är givetvis en låg nivå önskvärd så att det blir trevligt att spela för de yngre. Ett väl utfört barnämne bör betinga ett högt tekniskt betyg. Det andra undantaget gäller sk. ”entusiastämnen” anpassade för de specialintresserade. Här bör det nästan inte finnas någon gräns för hur svårt och detaljerat ett ämne får vara. Var noga med att ge entusiastämnen betyg allmänbildning 2 då de inte passar för alla tävlingar.

Antalet svarsalternativ styr hur svår frågan är. Detta innebär att jurymedlemmen också bör beakta detta när han eller hon skall ge sitt omdöme. Denna problemställning faller då naturligt under &quot;allmänbildning&quot;. En skrivfråga är i princip alltid svårare än om svarsalternativ hade funnits. Var särskilt kritisk till skrivfrågor. Här är det viktigt att nivån inte är hög, att svaret är lätt att stava och att svaret är starkt knutet till frågan. Dock bör alla frågor i ett ämne ses i ett sammanhang och enskilda &quot;svåra&quot; frågor kan berika ett ämne, genom att det dels skiljer agnarna från vetet, dels tillför ny kunskap till de som genomför quizen.</text>
      <sha1>t7qw743hvzubu331563cf8af2zex0m1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Hall of Fame</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6025</id>
    <revision>
      <id>37667</id>
      <parentid>21965</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:53:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37667</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="617" sha1="ldhzs2aoph6bz6thzc6nwik2o6af5u3" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Hall of Fame&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Hall of Fame===
HoF är en förteckning (ranking) över hur många meritpoäng som de olika medlemmarna på vetgirig.nu har samlat på sig. Spelarna kan få poäng genom deltagande och framgångar i olika tävlingar och aktiviteter på siten. Det finns en &quot;All-time&quot;-lista och en lista för innevarande år.</text>
      <sha1>ldhzs2aoph6bz6thzc6nwik2o6af5u3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Forum</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6026</id>
    <revision>
      <id>37664</id>
      <parentid>35910</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:53:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37664</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3559" sha1="0rmy0jhy4c50mdflbogjm0lojvonec1" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Guide för Vetgirig.nu&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
==Forumet==
Forumet på vetgirig.nu är en tummelplats för alla som har olika slags frågor och funderingar om och runt siten. Forumet är uppdelat i totalt 14 kategorier, både för de olika tävlingarna och för frågor av mer allmän karaktär. Alla medlemmar som är inloggade via vetgirig.nu kan skriva i forumet.


===Funktioner===
====Knappar====
=====Nytt inlägg=====
Som det låter klicka på den för att skapa en helt ny tråd
=====Besvara=====
Klicka på denna knapp för att skriva ett svar i den tråd som du är i för tillfället
=====citera=====
Klicka på citera-knappen vid det inlägg i tråden som du vill citera, fungerar på samma sätt som besvara bara det att inlägget klistras i dit svar så att man ser vad du kommenterar
=====profil=====  
Klickar du på denna får du en liten kort presentation av personen som skrivit detta inlägg

====Svara på ämne====
Här beskrivs funktionerna som finns när man skriver i forumet

=====Rubrik=====
Här skriver man vad tråden man skapar ska heta. Har man klickat på &quot;Besvara&quot; behöver man inte skriva nått här.

=====Knapparna ovanför meddelanderutan=====
'''Markera först den text du vill att nedanstående funktioner ska gälla'''
Man kan även skriva som det står i exemplet vid varje funktion för att få samma resultat.
* B = '''Fet stil''' Exempel: [b]test[/b]
* i = ''Kursiverad stil'' Exempel: [i]test[/i]
* u = Understruken stil Exempel: [u]test[/u]
* Quote = Citera text (Denna kan du använda om du klistrar in en text som någon annan skrivit [quote]test[/quote]
* Code = Den markerade texten blir dold. För att läsaren ska se denna måste han/hon markera den texten i tråden. [code]test[/code]
* List =  Skapar en lista av den markerade texten som visas i tråden med ett litet indrag Exempel: [list]test[/list]
* List= =  Skapar en ordnad lista av den markerade texten som visas i tråden med ett litet indrag Exempel: [list]test[/list] (har inte riktigt koll på hur detta funkar)
* Img = Visar bild från någon hemida Exempel [img]http://testbilden.se/testbild.jpg[/img] Det enklaste sättet är att högerklicka på den bild som man vill klistra in och välja kopiera bildadressen i menyn som kommer upp (bilden måste alltså finnas på en sida på internet) och sedan klistra in detta i din tråd och alltså sedan markera länken och klicka på Img
* URL = Fungerar på samma sätt som Img, men istället för en bild så kan du klistra in valfri länk till annan hemsida eller sida på vetgirig.nu och markera texten och klicka på URL. Sedan kan den som läser tråden klicka på denna länk för att komma till den hemsidan. Exempel: [url]http://www.vetgirig.nu/[/url]
* URL (lite överkurs) = Skriver man så här: [url=http://www.vetgirig.nu/]Vetgirigs hemsida[/url] Så kommer det istället för länkadressen stå &quot;Vetgirigs hemsida&quot; i tråden. Klickar man på den kommer man till Vetgirigshemsida. Dvs man kan ange en beskrivning av länken istället för att bara visa länkadressen.

* Teckenfärg = Här kan du välja mellan ett antal olika färger på texten. Exempel: [color=darkred]test[/color] då blir det mörkrött
* Teckenstorlek = Här väljer du vilken storlek det ska vara på texten. Exempel: [size=18]test[/size]</text>
      <sha1>0rmy0jhy4c50mdflbogjm0lojvonec1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Vetligan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6027</id>
    <revision>
      <id>31289</id>
      <parentid>31288</parentid>
      <timestamp>2011-08-24T14:11:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>78.82.204.220</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Upp- och nedflyttning */</comment>
      <origin>31289</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7076" sha1="qfbw3rhqnbp7b4u2en88q2yo7ssb1pz" xml:space="preserve">&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Guide för Vetgirig.nu&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
===VetLigan=== 
Vetligan är Sveriges största seriesystem för frågesport. Medlemmarna placeras i en division och matcher lottas fram så medlemmen får möta alla deltagare i sin division. När säsongen är slut utses en mästare samt vilka som skall flyttas upp respektive ner i divisionerna. Vetligan är en pyramidformad liga, dvs det finns en division 1, två division 2, 4 division 3 etc. Lägsta divisionen är idag division 12. Den spelare som toppar marathontabellen i Vetligan är per idag greenylva. Flest segrar i division 1 har Linkchef med totalt sju vinster.
&lt;br&gt;
===Här ett exempel på hur Vetligan (Slutställningen Säsong 71) ser ut===
{|
|- valign=&quot;top&quot;
| width=&quot;350px&quot; |
'''Division 1'''
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align: center;&quot; width=&quot;100%&quot;
! width=&quot;20%&quot;|
! width=&quot;8%&quot;|Omg
! width=&quot;8%&quot;|V
! width=&quot;8%&quot;|O
! width=&quot;10%&quot;|F
! width=&quot;10%&quot;|Res.
! width=&quot;10%&quot;|Tid
! width=&quot;8%&quot;|Po.
|- 
| align=&quot;left&quot;| greenylva
| 7 || 5 || 1 || 1 || 22 || 5:42 || 11
|- 
| align=&quot;left&quot;| sandsken
| 7 || 5 || 0 || 2 || 19 || 4:21 || 10
|-
| align=&quot;left&quot;| Gunnarfo
| 7 || 5 || 0 || 3 || 17 || 11:53 || 8
|- style=&quot;border-bottom:3px solid black;&quot;
| align=&quot;left&quot;| eskoa&lt;sup&gt;[[#points|1]]&lt;/sup&gt;
| 7 || 4 || 1 || 3 || 22 || 4:57 || 7&lt;sup&gt;[[#points|1]]&lt;/sup&gt;
|- 
| align=&quot;left&quot;| Linkchef&lt;sup&gt;[[#points|1]]&lt;/sup&gt;
| 7 || 3 || 1 || 3 || 21 || 4:14 || 7&lt;sup&gt;[[#points|1]]&lt;/sup&gt;
|- 
| align=&quot;left&quot;| siwash
| 7 || 1 || 4 || 2 || 15 || 4:11 || 6
|- 
| align=&quot;left&quot;| tomasz
| 7 || 1 || 2 || 4 || 13 || 4:53 || 4
|- 
| align=&quot;left&quot;| riffla
| 7 || 1 || 1 || 5 || 11 || 4:02 || 3
|}
|
|
| width=&quot;350px&quot; |
'''Division 2:1'''
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align: center;&quot; width=&quot;100%&quot;
! width=&quot;20%&quot;|
! width=&quot;8%&quot;|Omg
! width=&quot;8%&quot;|V
! width=&quot;8%&quot;|O
! width=&quot;10%&quot;|F
! width=&quot;10%&quot;|Res.
! width=&quot;12%&quot;|Tid
! width=&quot;8%&quot;|Po.
|- 
| align=&quot;left&quot;| elemental
| 7 || 4 || 1 || 2 || 21 || 6:35 || 9
|-  style=&quot;border-bottom:3px solid black;&quot;
| align=&quot;left&quot;| Retor&lt;sup&gt;[[#time|2]]&lt;/sup&gt;
| 7 || 4 || 0 || 3 || 19 || 3:51&lt;sup&gt;[[#time|2]]&lt;/sup&gt;|| 8
|-
| align=&quot;left&quot;| alipang&lt;sup&gt;[[#time|2]]&lt;/sup&gt;
| 7 || 4 || 0 || 3 || 19 || 11:10&lt;sup&gt;[[#time|2]]&lt;/sup&gt; || 8
|- style=&quot;border-bottom:3px solid black;&quot;
| align=&quot;left&quot;| Tawny
| 7 || 3 || 1 || 3 || 22 || 11:21 || 7
|- 
| align=&quot;left&quot;| sani61
| 7 || 3 || 1 || 3 || 20 || 9:38 || 7
|- 
| align=&quot;left&quot;| Frank1
| 7 || 3 || 1 || 2 || 18 || 4:19 || 7
|- 
| align=&quot;left&quot;| stagen
| 7 || 3 || 0 || 4 || 16 || 4:26 || 6
|- 
| align=&quot;left&quot;| Eat
| 7 || 2 || 0 || 5 || 18 || 5:12 || 4
|}
| 
|
| width=&quot;350px&quot; |
'''Division 2:2'''
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align: center;&quot; width=&quot;100%&quot;
! width=&quot;20%&quot;|
! width=&quot;8%&quot;|Omg
! width=&quot;8%&quot;|V
! width=&quot;8%&quot;|O
! width=&quot;10%&quot;|F
! width=&quot;10%&quot;|Res.
! width=&quot;10%&quot;|Tid
! width=&quot;8%&quot;|Po.
|- 
| align=&quot;left&quot;| Trusse
| 7 || 6 || 0 || 1 || 23 || 5:33 || 12
|-  style=&quot;border-bottom:3px solid black;&quot;
| align=&quot;left&quot;| Auryn
| 7 || 4 || 1 || 2 || 21 || 5:58 || 9
|-
| align=&quot;left&quot;| gbghamlet
| 7 || 4 || 0 || 3 || 19 || 7:20 || 8
|- style=&quot;border-bottom:3px solid black;&quot;
| align=&quot;left&quot;| ljungby1
| 7 || 4 || 0 || 3 || 13 || 3:45 || 8
|- 
| align=&quot;left&quot;| Montsy
| 7 || 3 || 1 || 3 || 14 || 5:15 || 7
|- 
| align=&quot;left&quot;| ArneAnka
| 7 || 3 || 1 || 3 || 13 || 3:56 || 7
|- 
| align=&quot;left&quot;| Arne56
| 7 || 1 || 2 || 4 || 13 || 4:36 || 4
|- 
| align=&quot;left&quot;| Nil
| 7 || 0 || 1 || 6 || 7 || 4:12 || 1
|}
|}

===Så läser du en tabell===
För det första så betyder förkortningarna i varje kolumn detta:
* Omg = Antalet matcher man spelat, total ska man möta alla andra motståndarna
* V = Antalet matcher som man har vunnit
* O = Antalet matcher som slutat oavgjort
* F = Antalet matcher som man förlorat
* Res. = Det totala antalet rätta svar man har (när man räknar ihop antalet rätt i alla matcher alltså)
* Tid = Den total tiden man använd (när man räknar ihop alla sina matchtider)
* Po. = Poängen man har (Se beskrivningen om poängfördelningen)
===Poängfördelningen i matcherna===
Fungerar ungefär som i t.ex. fotboll.
* Vinst ger 2 poäng förutom när man vinner en match med 0-0 (på tid, se nedan)
* Oavgjort ger 1 poäng (När tidsdifferensen är MINDRE än 10 sekunder, i annat fall vinner den som är MER än 9 sekunder snabbare och får 2 poäng (förloraren på tid får 0 poäng) FÖRUTOM när matchen slutat 0-0 då får man bara 1 poäng även om man är MER än 9 sekunder snabbare. OBS!!! Detta gäller '''Vetligan''', i de privata tävlingarna kan differensen för oavgjort variera eftersom respektive administratör själv kan ställa in det)
* Förlust ger 0 poäng
=== Hur placeringen i tabellen avgörs ===
Se tabellerna ovan, tar exemplen från dom.
* I första hand avgör antalet poäng (Po.) rangordningen.

* I andra hand ( om två eller flera har samma antal poäng (Po.) avgör antalet rätta svar (Res.)
&lt;div id=&quot;points&quot;&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ex. i Division 1 har både eskoa och Linkchef slutat på 7 poäng men eskoa har 1 rätt mer (22 mot 21) än vad Linkchef har och slutar därför före honom. 

* I tredje hand (om två eller flera har BÅDE samma antal poäng och antal rätta svar) avgör lägst totaltid.
&lt;div id=&quot;time&quot;&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; ex. i Division 2:1 har Retor och alipang slutat på BÅDE samma poäng (9) och samma antal rätt (19) men Retor har en lägre totaltid och hamnar därför före alipang i listan.

* Skulle två eller flera deltagare ha BÅDE samma antal poäng, antal rätta svar OCH samma totaltid så avgör slumpen placeringen.

===Upp- och nedflyttning  ===
Återigen använder jag tabellerna ovan som exempel (detta gäller alltså främst Vetligan)
*Division 1
**1:an blir mästare, 2:an till 4:an stannar i division 1 och 5:an till 8:an flyttas ner till division 2
* Division 2 och nedåt
**1:an och 2:an flyttas upp en division, 3:an och 4:an stannar i divisionen och 5:an till 8:an flyttas ner en division

Eftersom Vetligan är en pyramidliga så blir det dubbelt så många serier i varje division. Ex. en deltagare som blir 2:a i Division 6:2 flyttas upp till en Division 5 serie nästa säsong, det gör även en deltagare som slutat 2:a Division 6:56.
Dom som i övriga serier slutar 1:a eller 2:a flyttas upp (ovanför det ÖVRE strecket i tabellen)

Antal serier per division i vetligan
{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align: center;&quot; width=&quot;60%&quot;
! width=&quot;16%&quot;|Division
! width=&quot;7%&quot;|1
! width=&quot;7%&quot;|2
! width=&quot;7%&quot;|3
! width=&quot;7%&quot;|4
! width=&quot;7%&quot;|5
! width=&quot;7%&quot;|6
! width=&quot;7%&quot;|7
! width=&quot;7%&quot;|8
! width=&quot;7%&quot;|9
! width=&quot;7%&quot;|10
! width=&quot;7%&quot;|11
! width=&quot;7%&quot;|12
|-
!Antal&lt;br&gt;serier
|1||2||4||8||16||32||64||128||256||512||1024||2048
|-
!Max antal&lt;br&gt;deltagare&lt;br&gt;per division&lt;sup&gt;[[#deltagare|3]]&lt;/sup&gt;
|8||16||32||64||128||256||512||1024||2048||4096||8192||16384
|}
&lt;div id=&quot;deltagare&quot;&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Om alla serier i divisionen är fulla  (8 deltagare/serie)

[[Kategori:Vetgirig Guide]]</text>
      <sha1>qfbw3rhqnbp7b4u2en88q2yo7ssb1pz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Mästarcupen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6028</id>
    <revision>
      <id>37673</id>
      <parentid>21963</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:55:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37673</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="477" sha1="8drelrq7jizv2epbye3stoveoph5ruq" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Mästarcupen&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Mästarcupen===
Mästarcupen är vetgirig.nu:s mest prestigefyllda cupturnering. Den arrangeras fyra gånger per år och är öppen för alla medlemmar av Guldklubben.</text>
      <sha1>8drelrq7jizv2epbye3stoveoph5ruq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Författare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6029</id>
    <revision>
      <id>37665</id>
      <parentid>21939</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:53:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37665</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="687" sha1="k93suw5w6ecjsajfwwspki4kyoca5h1" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Författare&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;

===Författare===
Vetgirig.nu skulle inte vara någonting utan de många författare som tillverkar ämnena som siten bygger på. Lite förenklat kan det sägas att det är dessa idealister som utgör själva grundmuren för vetgirig.nu. Den författare som har konstruerat klart flest ämnen (och frågor) är PresidentKennedy som står bokförd med 463 ämnen och 10004 frågor.</text>
      <sha1>k93suw5w6ecjsajfwwspki4kyoca5h1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Guldklubben</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6030</id>
    <revision>
      <id>37666</id>
      <parentid>21944</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:53:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37666</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="849" sha1="9o05uhdm45k6yzbmuzj6wviht9o7din" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Guldklubben&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===GuldKlubben===
Är en litet mer exklusiv församling medlemmar på vetgirig.nu. Medlemmarna i GuldKlubben kan:

* Tävla i MästarCupen och vinna fina priser
* vara med och tävla i GuldTäppan på söndagar
* Vara med i juryn och påverka vilka ämnen som publiceras
* Lättare behålla sin ranking i Duellen (halva dagliga poängavdraget)

Medlemskap i GuldKlubben kostar 25 kronor per månad, men det kan också erhållas genom framgångsrikt deltagande i vissa av sitens tävlingar eller som belöning för vart tredje publicerat ämne.</text>
      <sha1>9o05uhdm45k6yzbmuzj6wviht9o7din</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Frågesport</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6031</id>
    <revision>
      <id>38683</id>
      <parentid>21910</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:48:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38683</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="166" sha1="dq9scelx9vjjvvusrqjtbgd37vtkcaw" xml:space="preserve">[[Kategori:Tematiskt index]]

'''Frågesport''' innebär tävling i att svara rätt på frågor. Det är bland annat vanligt inom tävlingar i radio, TV och internet.</text>
      <sha1>dq9scelx9vjjvvusrqjtbgd37vtkcaw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Stadskampen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6032</id>
    <revision>
      <id>47966</id>
      <parentid>37675</parentid>
      <timestamp>2018-04-02T14:44:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>90.227.165.187</ip>
      </contributor>
      <origin>47966</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="840" sha1="gd58fu6i6kp53um7pnrnsb213i4amu0" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Stadskampen&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Stadskampen===
Det här är en tävling mellan olika orter eller städer. Det upprättas en lista efter det antal [[Hall of Fame]]-poäng som de 20 bästa som representerar varje ort har erhållit. Resultatet baseras på meritpoäng från de 90 senaste dagarna. Vilken ort som varje enskild deltagare representerar väljer deltagaren själv i sin profil. Detta innebär att deltagaren faktiskt inte behöver bo på orten, men i de flesta fall så är nog de flesta medlemmar också folkbokförda på samma ort som de representerar.</text>
      <sha1>gd58fu6i6kp53um7pnrnsb213i4amu0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Medlemsinfo</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6033</id>
    <revision>
      <id>37671</id>
      <parentid>22163</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:55:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37671</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1635" sha1="jeg8wktnlgrwnu6ad8gi01zqj315qub" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Medlemsinfo&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Medlemsinfo=== 
Här kan du söka efter en enskild medlem (genom att ange alias), alla medlemmar i en bestämd stad/ort eller alla medlemmar i ett bestämt land. Om du så klickar på hyperlänken för den enskilde medlemmen så kan du hitta mer information om denne, beroende på hur mycket som denne har valt att lägga ut. De informationskategorier som finns för varje medlem är:

* '''Hem'''. Här redovisas datum då medlemskapet inleddes, datum för senaste inloggning, ev. födelseår, land, ort och kön. Det framgår också om medlemmen är med i Guldklubben.
* '''Socialt'''. Här visas ev. öppna personliga meddelanden som andra medlemmar sänt till medlemmen (är du inne på din egen profil visas även privata personliga meddelanden). Du kan också skriva personliga meddelanden till medlemmen (öppna eller privata).
* '''Deltar i'''. Här redovisas vilka av vetgirig.nu:s mer &quot;officiella&quot; tävlingar som medlemmen deltar i (Topplistan, Vetligan, MästarCupen, Duellen och Fredagsracet). Det framgår även i vilket eller vilka lag medlemmen deltar. 
* '''Meriter'''. Här anges totalpoäng i Hall of Fame samt de 10 största enskilda meriterna för medlemmen. Du kan också välja att se alla meriter.
* '''Ämnen'''. Här visas alla ämnen som medlemmen har konstruerat och fått godkända och publicerade.</text>
      <sha1>jeg8wktnlgrwnu6ad8gi01zqj315qub</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/&quot;Egna tävlingar&quot;</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6035</id>
    <revision>
      <id>23720</id>
      <parentid>22083</parentid>
      <timestamp>2009-03-18T19:24:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23720</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="720" sha1="g1tt11acg30dm8oqexvtnv3u8yul0b8" xml:space="preserve">&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Egna tävlingar&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Egna tävlingar===
Under denna rubrik visas länkar till alla privata tävlingar som du är med i.

För att ta bort en tävling från denna lista ska du följa länken till tävlingen du vill ta bort och sedan klicka på länken &quot;Visa INTE länk under egna tävlingar&quot;. Den finns under tabellen. Du kan behöva trycka F5 (uppdatera) efter att du klickat på länken för att ligan ska försvinna ur listan.

[[Kategori:Vetgirig Guide]]</text>
      <sha1>g1tt11acg30dm8oqexvtnv3u8yul0b8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/FAQ</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6037</id>
    <revision>
      <id>26024</id>
      <parentid>22441</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T16:18:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26024</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1372" sha1="49x6kppl6dq9zswcn4zt8sm1imu266b" xml:space="preserve">&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Vanliga frågor&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;

Här kommer det växa fram en lista med vanliga frågeställningar

=====Varför ligger jag som jag ligger i tabellen?=====
'''Fråga:''' Varför ligger jag som jag ligger i tabellen &lt;br&gt;
'''Svar:''' Se förklaring här: [[Vetgirig_Guide/Vetligan|Så läser du en tabell]]
&lt;br&gt;
=====Hur får man bort länkar under &quot;Egna tävlingar&quot; som man inte längre är med i?=====
'''Fråga:''' Hur får man bort länkar under &quot;Egna tävlingar&quot; som man inte längre är med i? &lt;br&gt;
'''Svar:''' Om du går in på en liga/cup som du inte vill se längre så ska det finnas en länk nedanför tabellen där det står &quot;Visa INTE länk under Egna Tävlingar&quot;, om du klickar på den så ska ligan inte visas under egna tävlingar längre (obs! du måste antagligen läsa in vetgirigstartsidan igen för att den ska försvinna, dvs gå till nån annan sida eller tryck på F5 (uppdatera), då ska den/dom vara borta.
&lt;br&gt;
=====Hur fungerar matchklockan=====
'''Fråga:''' Hur fungerar matchklockan&lt;br&gt;
'''Svar:''' Matchklockan tickar endast vid fråga/svar (ej mellan frågorna).

[[Kategori:Vetgirig Guide]]</text>
      <sha1>49x6kppl6dq9zswcn4zt8sm1imu266b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Egen tävling/Guide för Cupadministration</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6040</id>
    <revision>
      <id>27994</id>
      <parentid>26906</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T20:38:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: medlemar → medlemmar</comment>
      <origin>27994</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9908" sha1="m6vrxsf3k4f8opv3vhryiejmne3puwj" xml:space="preserve">{| width=&quot;650&quot; BORDER=&quot;1&quot; CELLPADDING=&quot;5&quot; ALIGN=&quot;CENTER&quot; STYLE=&quot;background:#c3e995;&quot;
|-
|&lt;br /&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Guide för Cupadministrationen&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;
|}
&lt;br /&gt;
==== Guide ====
Här beskrivs hur varje funktion i administrationspanelen för cuper fungerar
&lt;br /&gt;
==== Basadata (obligatoriskt) ====
Alternativen under basdata måste man fylla i
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:left;&quot;
|-
!Funktion
!Information
|-
|Namn på tävlingen||Här skriver du in namnet på ditt ligasystem
|-
|Antal upp-/nedflyttning||Anger antalet deltagare som går vidare till slutspel ifrån varje division. (Kan inte ändras)
|-
|Antal frågor per match||Här anger man antalet frågor som varje deltagare ska få i varje match som dom spelar.
|-
|Antal dagar innan w.o. (Walk over)||Här anger man antalet dagar deltagarna har på sig att svara på varje match, inräknat dagen som matchen skickas ut. Anger man t.ex. 3 i rutan så betyder det att en match som skickas ut på måndagen måste spelas innan midnatt mellan onsdag och torsdag. En omgång i en cup måste ha passerat wo-tiden innan nästa omgång kan skickas ut. I exemplet ovan skulle det innebära att omgång 1 skickats ut på måndagen kan nästa omgång skickas ut tidigast på torsdagen.
|-
|Dag(ar) för match||Här anger man vilka veckodagar som matcher ska skickas ut till deltagarna. Matcherna skickas ut tidigt på natten (efter midnatt). En omgång i en cup måste ha passerat wo-tiden innan nästa omgång kan skickas ut. Se i &quot;Antal dagar innan w.o. ovan).
|-
|Urval frågor||&quot;Här anger man vilken typ av frågor man vill ha i sin liga
&lt;br /&gt;Blandning: Alla frågor på vetgirig 
&lt;br /&gt;Popularitets mix (Pop över 3): Endast ämnen över 3 i popularitet 
&lt;br /&gt;Betygs mix (Betyg över 3): Endast ämnen med betyg över 3 
&lt;br /&gt;Kategori:  Här kan man välja 1 av Vetgirigs frågekategorier (t.ex. &lt;br /&gt;Diverse, Historia, Litteratur Geografi, Sport osv…) 
&lt;br /&gt;Ämnesgrupp: Här väljer man en ämnesgrupp som man själv satt ihop (ex. endast frågor om flaggor, VM i fotboll eller ABBA typ) genom att först klicka på Skapa/ändra ämnesgrupp.
&lt;br /&gt;(SE: [[Vetgirig_Guide/Egen_tävling/Guide_för_Ligaadministration/Hur man sätter ihop en ämnesgrupp|Hur man sätter ihop en ämnesgrupp]]) 
|}

==== Extra inställningar (frivilligt) ====
Dessa uppgifter måste man inte fylla i

{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:left;&quot;
|-
!Funktion
!Information
|-
|Tillåt chat&lt;br /&gt;(Du ansvarar för ordningen)||Här anger du om du vill att deltagarna i din liga ska kunna chatta med varandra, meddelandena syns i så fall under ligatabellen
|-
|Maxtid (s.) per match||Tiden deltagarna har på sig att svara på en match, från när de trycker på  ”Starta match” tills att de har svarat på matchen sista fråga. (i sekunder, t.ex. 120 = 2 minuter
|-
|Tidsfiff. (s) som krävs för seger vid samma antal rätt&lt;br /&gt; (värde 999 ger alltid oavgjort,  1 ger – nästan – aldrig oavgjort)||Här anger du hur många sekunder det får skilja i en match mellan två deltagare där båda får lika många rätta svar. 
T.ex. skriver du 10 i rutan så betyder det att om deltagare A är MER än 9 sekunder snabbare på att svara frågorna i matchen än deltagare B så vinner deltagare A matchen på tid.
Skriver du en 1:a så blir det bara oavgjort om båda deltagarna BÅDE har lika många rätt och samma tid.
Skriver du 999 så blir det nästan aldrig oavgjort efter som  detta fall måste vara 16 minuter och 39 sekunders skillnad mellan deltagarna...
I utslagsomgångarna vinner den som har bäst tid även om det skiljer mindre än den tid dus skrivit in här.
|-
|Svårighetsnivå||Här väljer man vilken svårighessgrad du vill ha på frågorna som du valt i &quot;Urval frågor&quot; för ligan
&lt;br /&gt;Alla frågor: Alla frågorna
&lt;br /&gt;Mycket lätt: Endast dom allra enklaste frågorna
&lt;br /&gt;Lätt: Endast de lätta frågorna
&lt;br /&gt;Medel: Endast de medelsvåra frågorna
&lt;br /&gt;Svårt: Endast de svåra frågorna
&lt;br /&gt;Mycket svårt: Endast de mycket svåra frågorna&quot;
|-
|ALLA ämnen&lt;br /&gt;(default är ett kvalitetsmässigt urval)||Styr urvalet på så sätt att bara de ämnen som valts till duellen/vetligan kommer med om rutan INTE kryssas. Om man har en &quot;egen urvalsgrupp&quot; har dock rutan ingen effekt. Om rutan kryssas kommer alltså alla ämnen med i urvalet.
|-
|Ej ljudfrågor||Denna ruta bockas i om man INTE vill att det ska ingå några ljudfrågor
|-
|Tillåt EJ fria anmälningar&lt;br /&gt;(du sköter det själv)||Här bockar du i om INTE vill att deltagare själva ska kunna anmäla sig till ligan. I detta fall måste du själv lägga till deltagare till ligan.
|-
|Visa denna tävling (på vetgirig.nu)&lt;br /&gt; (öppen för alla)||Här bockar du i om du vill att din liga ska synas i listan över ligor/cuper på vetgirig.nu.
Här alltså: http://www.vetgirig.nu/qprivreg.php?showpub=1
|-
|Bara för registrerade medlemmar&lt;br /&gt;(på vetgirig.nu)||Denna ruta bockas i om du vill att endast registrerade medlemmar på vetgirig-nu ska kunna anmäla sig till din liga.
|-
|Länk&lt;br /&gt;(t.ex. www.vetgirig.nu)||Här kan du klistra in en länk till t.ex. din hemsida.
|-
|Beskrivning av tävlingen||Här kan du skriva en kort beskrivning av din liga, den syns sedan ovanför din liga. Har du dessutom lagt till en länk till en hemsida (alternativet Länk) så kan man klicka på denna beskrivning för att komma till denna.
|-
|Logotype för tävlingen&lt;br /&gt;(gif max 20k)||Här kan du lägga till en logotype (bild) för din tävling. Den visas sedan ovanför ligatabellen.
Det måste vara en bild i formatet .gif. Den får inte heller vara större än 20 kilobyte.
Du kan skapa en bild i valfritt bildprogram (Paint t.ex. som medföljer Windows) och sedan spara den som .gif. Du kan även öppna en redan befintlig bild (som är i ett annat format en gif) och spara den som .gif istället.  Om bilden som du lägger till är i fel format eller för stor kommer det stå &quot;Logotype kunde ej sparas&quot; i överkanten av administrationspanelen när du klickat på &quot;Spara&quot;-knappen.
|}
&lt;br /&gt;

==== Övriga inställningar ====
Dom som finns UNDER den stora gröna rutan
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:left;&quot;
|-
!Funktion
!Information
|-
|Spara||Här klickar du för att spara ändringarna som du gjort i den gröna rutan
|-
|Ta bort tävlingen||Här klickar du för att ta bort hela tävlingen. Du måste även bekräfta borttagningen om du klickar på denna knapp. Så du behöver inte vara rädd att råka ta bort ligan genom att råka klicka på knappen. Låt bara i det fallet bli att klicka på &quot;bekräfta borttagningen&quot; som kommer upp. OBS!!! klickar du på &quot;bekräfta borttagningen&quot; så försvinner din liga. (Möjligt att dom som administrerar vetgirig.nu kan plocka fram den igen)&lt;br /&gt; Tips om du av någon anledning inte vill/kan administrera din tävling så kan man om man vill överlåta den till en annan medlem på vetgirig. Då måste man kontakta vetgirigs administratörer så kan dom hjälpa till med detta. I annat fall kommer ligan säsonger fortsätta spelas även om du lämnar vetgirig (om du aktiverat automatisk omstart av säsongen dvs och inte raderar din tävling förstås)
|-
|Starta ny säsong||Här klickar du för att starta en ny säsong natten som kommer där alla deltagare från senaste säsongen automatiskt anmäls till den nya säsongen. Du kan ta bort eller lägga till deltagare under dagen (innan starten, dvs innan första omgångens matcher skickats ut)
|-
|Öppna för ny säsong||Här klickar du för att starta en ny säsong där alla deltagare från senaste säsongen kommer tas bort.
|-
|Gå till &quot;ligans namn&quot;||Går till startsidan för ligan (Den där Division 1 visas)
|-
|Registrera deltagare||Här klickar du för att registrera nya deltagare
Där kan du registrera nya deltagare genom att skriva in medlemsnamn (behöver inte vara någon som är medlem på vetgirig.nu) och deras E-postadress och sedan klicka på Anmäl dig. Vederbörande kommer att få ett mail om att han/hon har blivit anmäld till ligan. Så du kan alltså fråga den/dom som du lägger till om dom fått detta meddelande för att veta att du registrerat dom på rätt sätt.&quot;
|-
|Skicka om matchlänk||Här kan du klicka om du vill skicka om en eller flera matchlänkar om någon deltagare hört av sig och sagt att han/hon inte fått något matchmail. Det går att skicka om länkar till de 3 senaste omgångarna ( i en  pågående säsong).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att skicka om en matchlänk ska du (efter att ha klickat på &quot;&quot;Skicka om matchlänk) klicka på den deltagare (hans/hennes namn). Då kommer en ny matchlänk (mail) att skickas ut till denne. OBS! vill du skicka ut matchlänkar till flera omgångar för en deltagare så måste du klicka på hans/hennes namn under VARJE omgång. T.ex. vill du skicka om länkar till alla de 3 senaste omgångarna till deltagare A, så måste du klicka på honom under både Omgång 1, 2 och 3. Senaste omgången står överst
|-
|Visa denna tävling på din egen websida||Klickar du här så kommer du till en sida där du har två alternativ på html-kod som du kan kopiera och klistra in i koden till din egen hemsida.
Som en länk: Då visas endast en länk på din hemsida
Integrerad på din websida: Klistrar du in denna så visas även den aktuella ställningen i Division 1 på din hemsida.
|-
|Deltagare (Listan)||Här kan du genom att klicka på &quot;Gå till&quot; efter respektive deltagares namn komma till en sida där du kan ändra på deltagarens e-post och klicka sedan på &quot;Spara&quot;. Har denne anmält sig med som sitt medlemsnamn på vetgirig.nu så är e-mailadressen dold och ändras automatiskt om deltagaren ändrar den i sin profil på vetgirig. Du kan också avanmäla deltagaren här. Det går även att återanmäla en deltagare här som t.ex. råkat avanmäla sig av misstag.
|}

[[Kategori:Vetgirig Guide]]</text>
      <sha1>m6vrxsf3k4f8opv3vhryiejmne3puwj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Alfabetiskt snabbval kokboken</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6041</id>
    <revision>
      <id>45138</id>
      <parentid>22782</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T10:52:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45138</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1349" sha1="bne73geqg0enxujydt5p9pbu3cxw5dr" xml:space="preserve">{| border=0 class=&quot;toccolours plainlinks&quot; |
|-
| style=&quot;font-size: 10pt;&quot; | Alfabetiskt register: [[:kategori:A kokbok|A]] &amp;nbsp;[[:kategori:B kokbok|B]] &amp;nbsp;[[:kategori:C kokbok|C]] &amp;nbsp;[[:kategori:D kokbok|D]] &amp;nbsp;[[:kategori:E kokbok|E]] &amp;nbsp;[[:kategori:F kokbok|F]] &amp;nbsp;[[:kategori:G kokbok|G]] &amp;nbsp;[[:kategori:H kokbok|H]] &amp;nbsp;[[:kategori:I kokbok|I]] &amp;nbsp;[[:kategori:J kokbok|J]] &amp;nbsp;[[:kategori:K kokbok|K]] &amp;nbsp;[[:kategori:L kokbok|L]] &amp;nbsp;[[:kategori:M kokbok|M]] &amp;nbsp;[[:kategori:N kokbok|N]] &amp;nbsp;[[:kategori:O kokbok|O]] &amp;nbsp;[[:kategori:P kokbok|P]] &amp;nbsp;[[:kategori:Q kokbok|Q]] &amp;nbsp;[[:kategori:R kokbok|R]] &amp;nbsp;[[:kategori:S kokbok|S]] &amp;nbsp;[[:kategori:T kokbok|T]] &amp;nbsp;[[:kategori:U kokbok|U]] &amp;nbsp;[[:kategori:V kokbok|V]] &amp;nbsp;[[:kategori:W kokbok|W]] &amp;nbsp;[[:kategori:X kokbok|X]] &amp;nbsp;[[:kategori:Y kokbok|Y]] &amp;nbsp;[[:kategori:Z kokbok|Z]] &amp;nbsp;[[:kategori:Å kokbok|Å]] &amp;nbsp;[[:kategori:Ä kokbok|Ä]] &amp;nbsp;[[:kategori:Ö kokbok|Ö]] &amp;nbsp;[[:Kategori: Alfabetiskt register kokboken|Alfabetiskt register huvudsida]] &amp;nbsp;[[:Kategori:Recept|Recept efter kategori]] &amp;nbsp;[[:Kategori:Kokboken A-Ö|Alla recept]] &amp;nbsp;[[Kokboken|Åter kokboken]]
|}
&lt;includeonly&gt;
[[Kategori: Alfabetiskt register kokboken]]
&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Gastronomirelaterade mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bne73geqg0enxujydt5p9pbu3cxw5dr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Utmaningen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6042</id>
    <revision>
      <id>37677</id>
      <parentid>22086</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:56:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37677</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="720" sha1="2vmpjfq8cp07qlur59nk5sau7qs2ea0" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Utmaningen&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Utmaningen===
Här kan du utmana dina kompisar, släktingar eller arbetskamrater i ett av Vetgirigs alla ämnen.

Du väljer ett ämne, sedan skriver du in namn och e-mail till dom som du vill utmana. Du kan också välja antalet frågor från ämnet som deltagarna ska svara på (5, 10, alla(här står det totala antalet)).

Den med flest rätt och snabbast tid vinner (om 2 eller flera har samma antal rätt).</text>
      <sha1>2vmpjfq8cp07qlur59nk5sau7qs2ea0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Duellen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6043</id>
    <revision>
      <id>26017</id>
      <parentid>22090</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T14:46:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Vetgirig Guide|Vetgirig Guide]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26017</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="480" sha1="t9tduu4zahqh8vzkm7rutyp8pk021k1" xml:space="preserve">&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Duellen&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Duellen===
Här möter du motståndare i realtid.

Här står hur du gör och vilka regler som gäller:
[http://www.vetgirig.nu/qd2info.php Länk till Vetgirig.nu:s Duellinfo]

[[Kategori:Vetgirig Guide]]</text>
      <sha1>t9tduu4zahqh8vzkm7rutyp8pk021k1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Vetgirig-galan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6044</id>
    <revision>
      <id>37678</id>
      <parentid>28644</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:56:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37678</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14236" sha1="rnphomv8pl83867vb8njkvk1imnoj89" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Vetgirig-galan (Guldugglan)&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;br&gt;
Gala arrangerad av Samidelphia &amp; Alsace där Guldugglan (MVG-priset) delas ut i ett antal kategorier
Mer info här: [http://www.vetgirig.nu/phpBB2/viewtopic.php?t=2287 Galans tråd i Vetgirigs forum]

&lt;br&gt;
==Vetgirig-galan==
===2009 års kategorier===
* Nominerade&lt;br&gt;

*Vinnarna står i '''fetstil''' 
====Bästa Debut====
* '''siwash - som gjort många fina ämnen av hög kvalité, bl.a. de nominerade i flera kategorier'''
* Oddnejm - nytänkade och originell, bakom bl.a. filmografiämnena och Nietzsches musikresa
* LupusX - för ambitiöst gjorda frågor inom olika områden, bl.a. om astrologi
* gbg_80 - för två ämnen om &quot;bibliska bad guys&quot; med höga betyg

====Skrattmås====
* '''Samidelphia - forumets stora &quot;lekfarbror&quot;'''
* MGuru - bl.a. för en och annan oförglömlig forumanekdot med kvick och vass humor
* sportmats - utan honom skulle vetgirig vara bra mycket tråkigare
* Alsace - bl.a. för arrangemanget av tokgalna ligan &quot;Elsass&quot;

====Forumdebattör====
* MGuru - blandar allt från sköna spontana kvickheter till konstruktiva och välpresenterade mastodontinlägg
* '''Kerstin70 - för oss in på rätt spår, när vi spårar ur, med all rätt'''
* chown - agerar ofta medlare på ett diplomatiskt sätt
* ladyflanders - mycket få klöser lika dräpande och njutbart på ett kraftigt tynande forum

====Hederspris====
* Alsace - bl.a. för ett gediget hundraprocentigt engagemang i galaarbetet
* Samidelphia - bl.a. för att ha grundat priset och galan, samt fortsatt engagemang med det
* Kettunen - för gediget juryarbete och för att hon ser brister som ingen annan vare sig sett eller ens tänkt på
* '''MGuru - för att försöka styra upp VG, vilket tycks vara nödvändigt om sajten alls ska kunna ha någon framtid'''

====Bästa Sport- / Spel &amp; fritidsämne====
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-19961/Svensk-Friidrott-60-talet/ Svensk friidrott 60-talet] – Stepphan''' 
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-18469/Barcelona-profiler/ Barcelona-profiler] – Mpalm 
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19790/Sportdetaljkunskap/ Sportdetaljkunskap] – Maats 
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-18618/Quidditch/ Quidditch] – joel_49

====Bästa Underhållnings- / Filmämne====
* ''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-17933/007-till-toner  007 till toner] – Samidelphia'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19164/De-stora-filmmusikerna   De stora filmmusikerna] – Samidelphia
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-17628/Ernst-Rolf   Ernst Rolf] – Eat
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19929/91:an-Karlsson   91:an Karlsson] - KalleVL
	
====Bästa Språk- / Litteraturämne====
*''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-19166/Deckarmiljöer  Deckarmiljöer] – kremla'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-14321/Åländska   Åländska] - ladyflanders
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19727/Svenska-dialektmysterier  Svenska dialektmysterier] – Samidelphia
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-18990/JD-Salinger   J.D. Salinger] – siwash

====Bästa Geografi- / Platser i Sverigeämne====
*''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-19255/Bergslagsområdet  Bergslagsområdet] - zudskij'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-18334/Hallands-Väderö   Hallands Väderö] – Trusse
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19862/Gamla-stan   Gamla stan] – Glaset
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-14014/Tema-Åland   Tema Åland] – ladyflanders
	
====2009 års bästa Djur &amp; Naturämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19169/Kackerlackan   Kackerlackan] - erika_lindgren
*''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-17651/Kinas-djurliv  Kinas djurliv]  – kunskapseken'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19117/Osvenska-fåglar   Osvenska fåglar] – Trusse
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-18368/Orkidéer   Orkidéer] – Bolorentz
	
====Bästa Mat &amp; Dryckämne====
* ''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-17611/Socker  Socker] - Scorpion1'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-17064/Restauranger-och-kockar   Restauranger och kockar]  – nyo267n
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-18107/Snabbmat   Snabbmat]  – Tecknaren
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16795/Magiskt-inmundigande   Magiskt inmundigande]  – Asu
	
====Bästa Diverseämne====
*''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-17860/Tystnad  Tystnad]  – Pivo'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-18740/Finska-frimärken-berättar   Finska frimärken berättar] – Kettunen
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-18770/Kuckeliku   Kuckeliku] – zudskij
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19814/Twist-And-Shout   Twist and shout] – ArneAnka
	
====Bästa Historiaämne====
*''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-18308/Spår-av-äldre-kulturer  Spår av äldre kulturer ]– kremla'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-20094/Kända-svenska-röster   Kända svenska röster] – skywalker
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-18988/Fnoskiga-kungligheter   Fnoskiga kungligheter ]– anloku
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-13677/Vem-är-detta-II   Vem är detta? II] – zodiac
	
====Bästa Samhällesämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19703/Judendomen   Judendomen] - loklou
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19973/Stockholms-stadshus   Stockholms stadshus] – Glaset
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19739/Afrikanska-ledare   Afrikanska ledare] – Arnar
*''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-19488/Europas-monarkier  Europas monarkier] – anloku'''
	
====Bästa Teknik &amp; Vetenskapsämne====
*''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-16910/Sjuk-eller-frisk  Sjuk eller frisk]  – zudskij'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-17674/är-du-en-Mythbuster   Är du en Mythbuster?] - joel_49
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16774/Olja-Petroleum   Olja (petroleum) ] – Scorpion1
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-14066/Läkemedelskunskap   Läkemedelskunskap] – Hannes_1982
	
====Bästa Musikämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-15688/Reggaens-historia   Reggaens historia] – Linkchef
* ''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-18620/Svensk-proggmusik-del-1  Svensk proggmusik, del 1] – Kerstin70'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19685/I-huvudet-på-Broberg   I huvudet på Broberg] – Samidelphia
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19658/Bob-Dylans-geografi   Bob Dylans geografi] – siwash
	
====Bästa Kulturämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19038/Berömda-hotell   Berömda hotell] – siwash
*''' [http://www.vetgirig.nu/quiz-19754/Stockholms-statyer  Stockholms statyer] – siwash'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-18743/Nietzsche-en-musikresa   Nietzsche – en musikresa] - Oddnejm
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19290/Svenska-serviser   Svenska serviser] – Alsace
	
====Bästa Livespelare====
* '''Eskoa - har dragit ihop en ziljon poäng i Duellen'''
* Jonster - har varit så enormt framgångsrik vad det gäller veckospel mm. att en forumtråd startats titulerad ”Varför vinner alltid Jonster?”
* Yba - debutant som dragit ihop drygt 12 000 points på ett halvår
* sandsken - har utöver duktigt spel på sajten även deltagit framgångsrikt i TV-frågesport
	
====Bästa Seriespelare====
* '''Auryn - vinner allt (bl.a. mästare i vetligan i höstas) och verkar kunna allt också'''
* Trusse - Bl.a. mångfaldig vinnare av MVG-prisets alldeles egna liga, Guldugglan
* Linkchef - regerande prisvinnare, kommentarer överflödiga
* stagli - alltid med i toppen och tampas
	
====Bästa Ämnesförfattare====
* zudskij - kvalitet och kvantitet, ofta med glimten i ögat och en väldigt hög lägsta nivå
* siwash - flera intressanta ämnen från olika frågekategorier och alla lika välgjorda
* anloku - rent allmänt en utmärkt mall för nya och gamla ämnesförfattare att försöka ta efter
* '''Kerstin70 - regerande prisvinnare och snittbetyget 4,83 (!) på 24 ämnen säger väl allt?'''
	
====Bästa Ämne ALLA kategorier====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-15688/Reggaens-historia   Reggaens historia] – Linkchef
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-19658/Bob-Dylans-geografi   Bob Dylans geografi ]– siwash
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-17860/Tystnad   Tystnad] – Pivo
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-18620/Svensk-proggmusik-del-1  Svensk proggmusik, del 1] – Kerstin70'''


----

===2008 års kategorier===
* Nominerade&lt;br&gt;

*Vinnarna står i '''fetstil'''

====Bästa debut (författares första ämne under 2008)====
* '''Mepp Många ämnen med hög standard!'''
* Mickewall Ämnet ”Brandmän” som var både bildande och roligt
* Nemi Ämnet ”Ost” som både varit bildande och populärt
* Weppan Ämnet ”Västkustens pärlor” 
====Bästa forumdebattör (någon som med objektivitet el instinkt gjort något positivt för oss alla)====
* Alsace För avslöjandet av konspirativa trojkor vilket lett till renare spel
* '''Kerstin70 För saklighet och pedagogik'''
* Ladyflanders För dräpande kommentarer
* Linkchef För ett envist men balanserat argumenterande 
====Bäst bildsatta ämne====
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-15418/Jorden-runt-p%C3%A5-80-fr%C3%A5gor/ Jorden runt på 80 frågor] Samidelphia'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16646/Rappakalja/ Rappakalja] Samidelphia
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16760/Tropiskt/ Tropiskt] ArneAnka
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-15591/Hattar/ Hattar Zudskij]

====Hederspris (bra jobb, gamla meriter el. annat)====
* '''Anloku För flitigt arbete i medlemsjuryn'''
* Kerstin70 För hög standard på ämnen och forumdialog
* Kettunen För objektivt och klokt bedömande i medlemsjuryn
* Burner För snabba svar och lösningar på besynnerliga problem 
====Bästa Sport- / Spel &amp; fritidsämne====
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-15750/Tennisens-Grand-Slam/ Tennisens Grand Slam] Skywalker'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16099/OS-B%C3%B6rjan-av-seklet/ OS i början av seklet] MPalm
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-15901/Pubsport/ Pubsport] Samidelphia
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-14674/A-L-F-A-P-E-T/ A L F A P E T] Samidelphia

====Bästa Historiaämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12962/Revolutioner-vi-minns/ Revolutioner vi minns] Tomasz
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-14886/Atlas-till-historien/ Atlas till historien] Loklou
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-14331/F%C3%B6rr%C3%A4dare/ Förrädare Sifonen]'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-15075/Seglande-skepp/ Seglande skepp] Kremla

====Bästa Kultur- / Musikämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16049/Ta-det-piano/ Ta det piano] Samidelphia
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-14331/F%C3%B6rr%C3%A4dare/ Art déco] Kettunen'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12537/Tobak-2/ Tobak 2] Joker 35a
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-15902/Bob-Dylan-l%C3%A5tar/ Bob Dylan-låtar] Skywalker

====Bästa Mat- &amp; Dryckämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12617/Ost/ Ost] Nemi
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-11216/M%C3%A4nniskor-i-maten/ Människor i maten Kerstin70]'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-14536/Ett-glas-r%C3%B6tt-tack/ Ett glas rött, Tack!] Alsace
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-15640/Finl%C3%A4ndsk-matkultur/ Finländsk matkultur] Kettunen

====Bästa Djur- &amp; Naturämne====
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-12665/Fj%C3%A4llens-djur-och-v%C3%A4xter/ Fjällens djur och växter Kunskapseken]'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-14915/Exotiska-tr%C3%A4d/ Exotiska träd] Kremla
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-15543/G%C3%B6ken/ Göken] Glaset
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12951/F%C3%A5gelv%C3%A4rldens-hon-och-han/ Fågelvärldens hon och han] Kremla

====Bästa Film- / Underhållningsämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-13396/Fiktiva-hus-och-hem/ Fiktiva hus och hem] Kerstin70
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16157/Den-Gudomliga/ Den gudomliga] Anloku
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-11695/Fiktiva-platser/ Fiktiva platser Arne Anka]'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12762/Charlie-Chaplin/ Charlie Chaplin] Robb

====Bästa Literatur- / Språkämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-13747/Spell-Check-utrikiska/ Spell check (utrikiska)] Ladyflanders
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-15794/Ord-med-historia/ Ord med historia Loklou]'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16646/Rappakalja/ Rappakalja] Samidelphia
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-13372/Charles-Dickens/ Charles Dickens] Kerstin70

====Bästa Geografi- / Platser i Sverigeämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12972/Svenska-fyrplatser/ Svenska fyrplatser] Pivo
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16078/Kinnekulle/ Kinnekulle] Anloku
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-14195/Rhen/ Rhen] Pivo
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-15418/Jorden-runt-p%C3%A5-80-fr%C3%A5gor/ Jorden runt på 80 frågor Samidelphia]'''

====Bästa Samhällesämne====
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-13142/Vad-s%C3%A4ger-lagen/ Vad säger lagen? Kerstin70]'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-13125/Medveten-konsument/ Medveten konsument] Kunskapseken
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-15701/Skandaler/ Skandaler] Dboijer
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12995/Fidel-Castro/ Fidel Castro] Stagli

====Bästa Teknik &amp; Vetenskapsämne====
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-15052/Intelligens/ Intelligens Nedomansky]'''
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12282/Evolutionens-utforskare/ Evolutionens utforskare] Bolorentz
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16147/%C3%85ngest/ Ångest] Nedomansky
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16538/Bondens-redskap-mm/ Bondens redskap mm.] Zudskij

====Bästa Diverseämne====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16974/H%C3%A4star-LXII/ Hästar LXII] ArneAnka
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12976/Murar/ Murar] Robb
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-16656/Bomber-och-granater/ Bomber och granater!] Kerstin70
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-12751/Bara-br%C3%B6st/ Bara bröst Mepp]'''

====Bästa spelare====
* '''Linkchef'''
* Auryn
* Anloku
* Greenylva
====Bästa författare====
* '''Kerstin70'''
* Samidelphia
* Kunskapseken
* Zudskij
====Bästa ämne ALLA kategorier====
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12665/Fj%C3%A4llens-djur-och-v%C3%A4xter/ Fjällens djur och växter] Kunskapseken
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12617/Ost/ Ost] Nemi
* [http://www.vetgirig.nu/quiz-12976/Murar/ Murar] Robb
* '''[http://www.vetgirig.nu/quiz-15418/Jorden-runt-p%C3%A5-80-fr%C3%A5gor/ Jorden runt på 80 frågor] Samidelphia'''</text>
      <sha1>rnphomv8pl83867vb8njkvk1imnoj89</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Berimbau - en handbok för nya capoerister</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6045</id>
    <revision>
      <id>26374</id>
      <parentid>25803</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T13:50:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/B|Alfabetiskt index/B]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26374</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1551" sha1="0hmf1i7g52wfl2m4azknzzf0a5tdejw" xml:space="preserve">==Introduktion==
Det här är en bok för dig som tränar capoeira och vill lära dig att spela berimbau. Den är avsedd för att kunna användas för självstudier. När man tränar capoeira i grupp så finns det ofta en viss gräns för hur mycket tålamod andra capoeirister är villiga på att lägga ned på att lyssna på nybörjare som inte kan spela så bra. Med den här boken får du hjälp och tips om hur du kan komma igång att öva själv så att det blir roligare för alla att spela tillsammans sedan. 

För att kunna öva hemma så är det viktigt att ha en berimbau som låter tillräckligt bra för att de olika ljuden skall komma till sin rätt. Helst skall den inte heller vara för tung, för då gör det för ont i lillfingret för att det skall vara kul att öva. Därför finns det även tips på vad det kan vara bra att tänka på när man införskaffar ett instrument och hur man åtgärdar de vanligaste skadorna som uppkommer på instrumentet.

==Innehållsförteckning==

*[[Berimbau - en handbok för nya capoerister/Beskrivning av instrumentet|Beskrivning av instrumentet]]
*[[Berimbau - en handbok för nya capoerister/Att välja instrument|Att välja instrument]]
*[[Berimbau - en handbok för nya capoerister/Att stämma en berimbau|Att stämma en berimbau]]
*[[Berimbau - en handbok för nya capoerister/Att hålla en berimbau|Att hålla en berimbau]]

{{NyBokStub}}

[[Kategori:Berimbau]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|B]]
[[Kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: Ij Musik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/B]]</text>
      <sha1>0hmf1i7g52wfl2m4azknzzf0a5tdejw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Berimbau - en handbok för nya capoerister/Att välja instrument</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6046</id>
    <revision>
      <id>27901</id>
      <parentid>24091</parentid>
      <timestamp>2010-05-02T19:40:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dumbot</username>
        <id>2193</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[WP:AWB/Typos|AWB/Typos]], typos fixed: hurvida → huruvida</comment>
      <origin>27901</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5576" sha1="4opu8xn0pw82a2xp9wiur6rw8p39ect" xml:space="preserve">== Att välja instrument ==
Om man vill lära sig att spela berimbau så underlättar det det förstås om man har en berimbau att öva på. Problemet är bara att det kan vara svårt att välja ut ett bra instrument innan man är bekväm med att spela på den sortens instrument och har lite erfarenhet av hur det bör låta och vilka de vanligaste felen som kan uppkomma kan vara. Det är då enkelt kanske att välja den som är mest estetiskt tilltalande vid första anblicken, den kanske är målad i en fin färg, eller vackert utsmyckad på annat vis. Det är då lätt att köpa grisen i säcken och komma hem med ett instrument i fel träslag som inte ens passar ihop med kalebassen som den såldes med och har ett ljud som mest liknar det som man kan få fram genom att knäppa med öppningsringen på en tom ölburk. Det är helt klart bra om du känner en person som du litar på och som är lite mer erfaren när det gäller att spela berimbau Här är några tips om vad som kan vara bra att tänka på vid införskaffandet av en berimbau:

=== Göra själv eller köpa färdig? ===
En berimbau är mycket enklare att tillverka än till exempel en fiol, och om du tycker att det är kul att arbeta med händerna så är det helt klart ett alternativ att tillverka en berimbau själv. En del capoeiragrupper anordnar också kurser i instrumenttillverkning. Att få tag i material kan vara lite svårt om man bor i Sverige.

=== Varifrån kan jag köpa en berimbau? ===
Det går att beställa berimbauer på internet. Problemet är dock att man får ett osett instrument som man inte i förväg vet särskilt mycket om. Varje berimbau är unik. En del musikaffärer och affärer för rytminstrument säljer berimbauer. Det går också ofta att köpa instrument genom en capoeiragrupp.

=== Gunga, medio eller viola? === 
För en nybörjare så kan gungans stora kalebass göra att det är svårt att få ut den från kroppen såpass långt som krävs för att få till ljuden ordentligt när man spelar. En viola kan vara tung och svår att spänna och hålla i. En medio är en sorts mellanting och kan vara bra att ha som första berimbau. I praktiken finns det dock oftast ett begränsat sortiment av instrument att välja på, och man får göra en avvägning av olika kriterier för att hitta det instrument som passar en bäst.

=== Ljudet === 
Om man inte har ett instrument som låter bra så är det lätt att tappa lusten att öva. Man behöver inte vara expert för att få en uppfattning om huruvida en berimbau låter bra eller inte. Be någon att spänna berimbauen och sätta på kalebassen. Håll berimbauen i vänster hand om du högerhänt, eller höger hand om du är vänsterhänt på ett sådant sätt att kalebassen är vänd mot magen, men någon decimeter ut från kroppen.  Håll vaquetan (alltså den där lilla pinnen som man slår med) i den andra handen och slå snärtigt på strängen. Berimbauen skall ha en klar och stark ton och inte låta rasslig eller ”snuvig”. Slå lite till och för berimbauen in mot magen och tillbaka ut några gånger. Den skall nu ge ifrån sig ett vau-vau-liknande ljud. Om du vill kan du be någon spela lite för dig så att du kan lyssna. 

=== Lätt att hålla i === 
Be någon visa hur man ”egentligen” skall hålla berimbauen och se efter och du känner dig bekväm med avståndet mellan strängen och beriban. Sitter kalebassen där den ska eller glider den runt? Spela lite och se om kalebassen sitter kvar eller om den vrider sig åt vänster eller höger eller glider ner. Om avståndet mellan hålen som gjorts i kalebassen för att snöret skall gå att knyta genom den är för stort så är det lätt att den inte håller sig på plats som den ska. 

=== Vergan === 
Kolla formen på och spänsten i vergan. Den skall rak, utan sprickor och helst inte ha så många märken efter kvistar. Det är vanligt att en verga går sönder i närheten av där det suttit kvistar. Om märkena efter kvistar sitter högt upp eller långt ned brukar de inte ställa till så många problem, men om de sitter i närheten av den punkt på vergan där den böjer sig som mest så kan det ställa till problem.
Vergan bör väga så lite som möjligt i förhållande till sin spänst. Detta är ett föremål som du skall ägna mycket tid åt att lyfta upp endast med hjälp av ditt lillfinger. En roda kan pågå flera timmar i stäck, men om instrumenten är för tunga så är det inte kul att spela och det är lätt att tappa humöret. Eftersom en viola måste spännas hårdare för att få en ljusare ton än en gunga så är den ofta kraftigare och väger mer. En gunga skall absolut inte vara för tjock, det ger bara onödig vikt.

=== Kalebassen === 
Kalebassen bör inte vara för tunnskalig eftersom den då är skör och lätt går sönder. Runda kalebasser ger ofta ett bra ljud. Se till så att hålet där den öppnades inte är för stort. Som en knytnäve ungefär brukar vara en rimlig storlek. Är det för litet går det alltid att åtgärda senare. Om det funnits en spricka som är lagad är det inget större problem så länge den i övrigt ser hållbar ut och låter bra.

=== Caxixi ===
Vilken caxixi man väljer är till stor del en smaksak. Välj en som du tycker ligger bra i handen och har ett ljud som du tycker om. 

=== Baqueta ===
Baquetas kan tillverkas av olika träslag eller bambu. De av bambu skall användas med den hårdaste sidan mot strängen. Baquetan bör inte vara för mjuk. En del föredrar en smalare baqueta till en viola.

[[Kategori:Berimbau]]</text>
      <sha1>4opu8xn0pw82a2xp9wiur6rw8p39ect</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Berimbau - en handbok för nya capoerister/Att stämma en berimbau</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6047</id>
    <revision>
      <id>53098</id>
      <parentid>23530</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:55:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53098</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3476" sha1="78dokpnnsjqy7w1051sonh6b6zms1xf" xml:space="preserve">En sak som kan vara lite skrämmande att lära sig är att stämma sin berimbau. Om man tar i för hårt så kan den gå sönder, och med tanke på att det kan skapa onödiga konflikter om man skulle råka ha sönder någon annans instrument är det bäst att öva på sin egen berimbau. Det finns två olika tekniker och det bästa är att prova båda och sedan se vilken man tycker är enklast. Beskrivningarna här är för högerhänta personer. Om du är vänsterhänt så är det bara att byta höger mot vänster och vice versa i alla instruktioner.

[[Bild:Nuvola apps important yellow.svg|25px|left]] '''Varning!''' ''Se alltid till att det inte står någon i närheten när du spänner en berimbau. Eftersom en verga är elastisk så kan den skada någon om du skulle råka tappa taget när den är böjd. Stå aldrig precis framför en berimbau som någon håller på att spänna''.

===Mot skenbenet===
# Lossa strängen från vergan genom att först lossa snöret och sedan vira loss strängen och sträcka ut den på ett sådant sätt att den inte blir alltför vriden som en fjäder. Om man inte rätar ut den ordentligt så kan det orsaka bristningar i metallen så att den går av. Se till att strängen sitter orienterad år rätt håll på nedre delen av vergan. 
#Fatta den övre delen av vergan i vänster hand och ställ med vergan mellan benen så att den nedre delen av vergan ligger mot golvet bakom dig. Det kan vara enklast i början att ställa sig så att den nedre delen av vergan kan tryckas mot ett hörn i ett rum så att den inte far omkring. 
#Tryck den del av vänster ben som är precis under ditt knä mot vergan och se till att strängen löper fritt ovanför ditt knä. 
#Lägg strängen över skinnbiten på vergan så att den löper runt övre delen av vergan på ett sådant sätt att du tror att du skulle kunna spänna vergan genom att dra i snöret på strängen.
#Böj vergan mot knäet med höger hand och dra i snöret med vänster hand. Vira strängen runt vergan samtidigt som du håller vergan böjd med höger hand. Det här är ett lite knepigt moment eftersom du måste lyfta på lillfingret och ringfingret varje gång du drar strängen bakom vergan. För att det inte skall bli för löst kan man dra strängen mot sig en gång varje varv. 
#När du kommit till snöret så virar du det runt vergan något varv och avslutar med att låta snöret löpa innanför sig självt sista gången.
#Se till att strängen och snöret sitter fast ordentligt.
#Sätt fast kalebassen genom att trycka strängen mot vergan med ena handen och trä på kalebassen med andra handen.

===Mot låret===
# Lossa strängen från vergan genom att först lossa snöret och sedan vira loss strängen och sträcka ut den på ett sådant sätt att den inte blir alltför vriden som en fjäder. Om man inte rätar ut den ordentligt så kan det orsaka bristningar i metallen så att den går av. Se till att strängen sitter orienterad år rätt håll på nedre delen av vergan. 
#Håll övre delen av vergan i vänster hand och sätt den nedre delen mot insidan av höger fot. 
#Kliv in med vänster ben mellan vergan och strängen så att vergan hamnar mot baksidan/utsidan av vänster lår och strängen går över benet.
#Lägg strängen över skinnbiten på vergan så att den löper runt övre delen av vergan på ett sådant sätt att du tror att du skulle kunna spänna vergan genom att dra i snöret på strängen.

[[Kategori:Berimbau]]</text>
      <sha1>78dokpnnsjqy7w1051sonh6b6zms1xf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Berimbau</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6049</id>
    <redirect title="Berimbau - en handbok för nya capoerister" />
    <revision>
      <id>22125</id>
      <timestamp>2008-12-12T05:30:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Korall~svwikibooks</username>
        <id>1265</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Berimbau - en handbok för nya capoerister]]</comment>
      <origin>22125</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="lm80zpgj3ifjuxhxq6hgvb680rz48j9" xml:space="preserve">#Redirect[[Berimbau - en handbok för nya capoerister]]</text>
      <sha1>lm80zpgj3ifjuxhxq6hgvb680rz48j9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Berimbau - en handbok för nya capoerister/Beskrivning av instrumentet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6051</id>
    <revision>
      <id>23529</id>
      <parentid>22136</parentid>
      <timestamp>2009-03-13T16:10:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23529</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1833" sha1="5aibs7g0euhp6ii2ewvd2l9ctbpu5km" xml:space="preserve">[[Fil:Hn_3berimbau.jpg|frame|right|Från vänster i bild: En viola, en médio och en gunga.]]
[[Fil:Hn_caxixi_baqueta_vadero.jpg‎|frame|right|Caxixí (en skallra), Dobrão(mynt), Baqueta(pinne)]]

Stommen i en berimbau, den stora pinnen som böjs och spänns kallas '''verga''' på portugisiska. Den är oftast tillverkad av träslaget beriba som växer i Brasilien. Överst på vergan sitter en liten läderbit fastspikad som har som uppgift att skydda träet så att inte strängen ('''arame''' på portugisiska) skär in i träet och orsakar sprickor. Längst ned finns ett fäste för strängen. Strängen görs idag i regel av ståltråden från begagnade däck. För att kunna fästa strängen finns två öglor. Den ena fäster man direkt på vergan och i den andra öglan finns ett snöre som man virar runt berimbauen för att fästa. Hur det går till finns i avsnittet [[Berimbau - en handbok för nya capoerister/Att stämma en berimbau|Att stämma en berimbau]]. När bågen är spänd så sätter man på en kalebass (portugisiska: Cabaça). I kalebassen finns två små hål där en ögla av ett snöre är fastsatt. Kalebassen fäster man på vergan genom att trä öglan runt vergan underifrån.  I capoeiramusik brukar man i regel ha en skallra (portugisiska:Caxixí) i handen när man spelar berimbau. Den är flätad av torkade rötter som är fästa på en bit av en kalebass och fylld med frön. För att slå på strängen använder man en pinne (portugiskiska:Baqueta) och för att få till olika ljud så har man ett mynt (portugisiska:Dobrão) som kan sättas löst eller hårt emot strängen.

Beroende på vilken tonhöjd berimbauer har brukar de delas in i olika sorter. En gunga har låg ton och stor kalebass, en viola har hög ton och liten kalebass och en medio mitt emellan.

[[Kategori:Berimbau]]</text>
      <sha1>5aibs7g0euhp6ii2ewvd2l9ctbpu5km</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Napoleontårta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6052</id>
    <revision>
      <id>54608</id>
      <parentid>37936</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:27:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54608</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2306" sha1="55uh3m1f84e5cgz0ssoj9b284g6jub0" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Napoleontårta''' är en mycket populär tårta i Ryska Federationen. Den består av flera smördegsbottnar med vaniljkräm emellan.

== Ingredienser ==
[[Fil:Napoleontårta.jpg|thumb|400px|Napoleontårta]]
=== Bottnar ===
(8-10 bitar)
* 200 g margarin
* 4,5 dl mjöl
* 2 msk socker
* 1 ägg
* 2 msk grädde
* en nypa salt
=== Vaniljkräm ===
* 5 dl mjölk
* 1 dl socker
* 200 g margarin
* 5 msk Marsán vaniljsås
== Bakinstruktioner ==
=== Bottnar ===
Blanda ingredienserna och bearbeta tills degen känns smidig. Ställ den i kylen 1-2 timmar eller i frysen 10-15 min. Under tiden tillagas vaniljkrämen.

Dela degen i 6 delar. Kavla ut dem efterhand. För att de bli runda kan man lägga en rund kakform på den utkavlade delen och skära bort ojämnheter. Dessa degrester sparar man till en sista platta som man krossar och lägger ovanpå tårtan.

Baka bottnarna på bakpapper på galler eftersom det ger bäst resultat.Ugnen ska vara 200-220°C. Det tar bara ett par minuter för varje botten. Under tiden kan man kavla ut nästa botten.

Den sjunde och sista, som är gjord av resten av degen, som inte behöver vara jämn och rund, ska krossas i en skål efter gräddningen. 

Nu är bottnarna klara och kan sättas ihop till en tårta så snart de svalnat.
=== Vaniljkräm ===
Smält margarin i en kastrull. Vispa ihop mjölk, ägg, vaniljsåspulver och socker. När margarinet har smält, häller man i mjölkblandningen. Värm upp men låt det inte koka. Vispa kraftigt under tiden. Låt blandningen svalna. Vispa sedan igen tills det blivit en riktigt krämig konsistens.
=== Ihopsättning ===
Lägg en botten på ett fat. Bred på rikligt med kräm över hela botten. Lägg en botten ovanpå, bred på rikligt med kräm. Gör på samma sätt med alla bottnar. Överst strör man den krossade botten. 
=== Utsmyckning ===
Krosset ovanpå är den klassiska &quot;utsmyckningen&quot;. Det piffar dock upp med färsk frukt på toppen som till exempel kivi, jordgubbar eller konserverade mandarinklyftor.
=== Servering ===
Tårtan ska stå minst 4 timmar i kylen så att bottnarna drar åt sig vaniljkrämen. Sedan blir den smaskens och kan serveras!
== Länkar ==
* [http://mirsovetov.ru/a/housing/cookery/napoleon.html En rad bilder som visar hur tårtan tillagas]

[[kategori:Tårtor]]</text>
      <sha1>55uh3m1f84e5cgz0ssoj9b284g6jub0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Napoleontårta.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>6053</id>
    <revision>
      <id>22148</id>
      <timestamp>2008-12-13T14:15:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Chavash</username>
        <id>720</id>
      </contributor>
      <comment>Napoleontårta</comment>
      <origin>22148</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="8wx5lc9oaovp3vwbnaqxdn6jwz3rggl" xml:space="preserve">Napoleontårta</text>
      <sha1>8wx5lc9oaovp3vwbnaqxdn6jwz3rggl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Topplistan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6054</id>
    <revision>
      <id>37676</id>
      <parentid>22166</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:55:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37676</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="275" sha1="6oa5wmb3dam4iu2txhq2gtlbuo8h948" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

Varje månad är det en ny topplista där man får en fråga varje dag i ett ämne. Tävlingen är underordnad vilket betyder att det inte har någon stor vinst. En månads guldmedlemsskap lottas ut bland alla som har svarat på minst 20 frågor.</text>
      <sha1>6oa5wmb3dam4iu2txhq2gtlbuo8h948</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tahinidressing</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6055</id>
    <revision>
      <id>26146</id>
      <parentid>24045</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T18:05:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Korall</comment>
      <origin>26146</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="844" sha1="kss21m9tt9z1peprim1prxpe66ppq9k" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
En krämig vegansk dressing som passar till bland annat couscoussallad.

==Ingredienser==

* 2 delar delar Tahini
* 1 del olivolja
* Vatten till önskad konsistens
* Smaksättning, exempelvis vitlök, citron, salt och peppar
 
==Tillagning==
Rör tahini och olivolja till en jämn smet. Fortsätt att röra och tillsätt lite vatten i taget. Om den skär sig är det bara att röra mer. Smaka av med pressad vitlök, salt och peppar.
 
==Servering==
Till matiga sallader.
 
==Tips==
Tahini av skalade sesamfrön ger en vitare och slätare sås. Å andra sidan innehåller tahini gjord på oskalade sesamfrön betydligt mer mineraler.


[[kategori:T kokbok|Tahinidressing]]

[[kategori:Såser|Tahinidressing]]
[[kategori:Vegetariskt|Tahinidressing]]
[[kategori:Veganskt|Tahinidressing]]

[[kategori:Svenska recept|Tahinidressing]]</text>
      <sha1>kss21m9tt9z1peprim1prxpe66ppq9k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Lag</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6057</id>
    <revision>
      <id>37669</id>
      <parentid>22519</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:55:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37669</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2797" sha1="hp50pv23kqpyz3r9fdytnw3jdwy2xw5" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Lag&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
===Vad är ett lag?===

Bland de många roliga tävlingsformerna har vi lagtävlingarna. Här kan du och dina kompisar bilda ett lag och tävla ihop mot andra lag.  Ett lag bör bestå av fem medlemmar, men det går att starta ett lag med endast tre deltagare. Laget kan givetvis ha mer än fem medlemmar men eftersom det är fem &quot;delmatcher&quot; i en lagmatch så kommer endast fem av medlemmarna att få en match i varje omgång (slumpas fram).

===Hur man deltar===

* Det enklaste sättet att komma med i ett lag är att skriva ett inlägg i ”Lag” avdelningen i vergirigs forum. Sannolikheten för att en lagledare/coach i ett lag där man söker medlemmar ser din post är stor. Du får då inbjudan via pm.

&lt;nowiki&gt;&lt; Hur man grundar ett nytt lag &gt;&lt;/nowiki&gt;

===Vilka tävlingar finns?===

&lt;nowiki&gt;&lt; Beskrivning av lagligan &gt;&lt;/nowiki&gt;

&lt;nowiki&gt;&lt; Beskrivning av lagcupen &gt;&lt;/nowiki&gt;

===Tips===

* Undvik inaktivitet: Lagtävlingarna blir roligare om alla lag är aktiva. Ingen gillar att spela matcher mot lag där många eller ingen av deltagarna lämnar ”walk over”. Avanmäl ditt lag om ni inte skall tävla mer.
* Gör alla lagmedlemmar till ”coach”:  Det finns flera fördelar med att alla är coach. Först och främst kan lagmedlemmar själva sätta sig som ”reserv” när denna är förhindrad att delta och laget kan på så vis lätt undvika att vara inaktivt. När en spelare är reserv lottas de matcher som reserven skulle ha spelat ut bland de resterande aktiva medlemmarna. Ytterligare fördelar är alla medlemmar kan anmäla laget till tävlingar och vänskapsmatcher.
* Du kan delta i två lag: På så vis kan du vara med i ytterligare ett lag som du tycker är roligt att vara med i. Det kan mycket väl vara så att du går med i ett lag med en specialinriktning. För att ge ett exempel kan det vara ett ”vi som gillar Kalle Anka” lag. Med vilka och varför du ingår i lag är ju helt upp till dig och omöjligt för jag som skriver den här texten förutsäga.
* Ett lag skall bestå av olika personer. Av olika anledningar registrerar ibland samma person flera konton. Det är på så vis möjligt för en person att bilda ett ”lag”. Detta bryter mot lagtävlingens grundidé och anses därför vara fusk!
* Använd formkurvan: På varje medlems sida finns en publik statistik som visar vilka ämnen han/hon är bäst på. Om du sammanställer lagmedlemmarnas formkurvor kan du få ett underlag för att bedöma vad som är lagets bästa ”hemmaämne”.</text>
      <sha1>hp50pv23kqpyz3r9fdytnw3jdwy2xw5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Panasonic Lumix DMC-FZ28/Användarhandledning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6093</id>
    <revision>
      <id>24828</id>
      <parentid>22580</parentid>
      <timestamp>2009-09-20T11:20:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>24828</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3863" sha1="23k66q1yi23klnvgh7c4ziio82o325t" xml:space="preserve">== Förord ==
Vid fotografering med Panasonic Lumix DMC-FZ28, eller FZ28 som vi kallar den i kortform, kommer man att ställas inför frågan hur man på bästa sätt ska lösa fotograferingsuppgiften med de funktioner och egenskaper kameran har. Avsikten är att det som står här i denna Wikibok ska vara kopplat till specifika fotograferingssituationer, och att utgångspunkten när man söker information här är själva fotograferingssituationen. Om man däremot vill fördjupa sig kamerans olika funktioner, t.ex. vilka blixtfunktioner som finns och hur man ställer in dessa, bör man läsa [[Panasonic Lumix DMC-FZ28/Referenshandbok|referenshandboken]] för Panasonic Lumix DMC-FZ28.

Kameran kan både ta stillbilder och rörliga bilder (film). Både stillbilder och rörliga bilder behandlas i förekommande fall under respektive rubrik.

Denna bok är påbörjad 2008-12-31


== Inomhus ==
...

== Landskapsfotografering ==

=== Fjällandskap ===
...

=== Skogs- och ängslandskap ===
...

=== Stadslandskap ===
...

== Makrofotografering ==

=== Allmän information ===
...

=== Blommor ===
...

=== Insekter ===
...

=== Motiv inom teknik och industri ===
...

== Mörkerfotografering ==
VARNING: Se upp med blixtfotografering av ansikten vid användning av automatikläget &quot;iA&quot;. Om kameran detekterar ett ansikte kan det hända att den ställer in blixten i läget för rödögereducering. Därvid kan tiden från att avtryckaren trycks ner till att exponering sker bli oacceptabelt lång. Denna fördröjning är beroende av omgivningsljus och kontrast i motivet. Överväg istället att använda ett annat automatikläge och att ställa blixten i ett läge utan rödögereducering, i kombination med att redigera bort eventuella röda ögon i ett bildredigeringsprogram i datorn.

=== Inomhus ===
...

=== Utomhus ===
...

== Porträtt ==
VARNING: Se upp med blixtfotografering av ansikten vid användning av automatikläget &quot;iA&quot;. Om kameran detekterar ett ansikte kan det hända att den ställer in blixten i läget för rödögereducering. Därvid kan tiden från att avtryckaren trycks ner till att exponering sker bli oacceptabelt lång. Denna fördröjning är beroende av omgivningsljus och kontrast i motivet. Överväg istället att använda ett annat automatikläge och att ställa blixten i ett läge utan rödögereducering, i kombination med att redigera bort eventuella röda ögon i ett bildredigeringsprogram i datorn.

=== Allmänt ===
...

=== Barn ===
...

=== Gruppbilder ===
...

=== Husdjur ===
...

== Reportage ==
VARNING: Se upp med blixtfotografering av ansikten vid användning av automatikläget &quot;iA&quot;. Om kameran detekterar ett ansikte kan det hända att den ställer in blixten i läget för rödögereducering. Därvid kan tiden från att avtryckaren trycks ner till att exponering sker bli oacceptabelt lång. Denna fördröjning är beroende av omgivningsljus och kontrast i motivet. Överväg istället att använda ett annat automatikläge och att ställa blixten i ett läge utan rödögereducering, i kombination med att redigera bort eventuella röda ögon i ett bildredigeringsprogram i datorn.

== Reprofotografering ==

== Sportfotografering ==
VARNING: Se upp med blixtfotografering av ansikten vid användning av automatikläget &quot;iA&quot;. Om kameran detekterar ett ansikte kan det hända att den ställer in blixten i läget för rödögereducering. Därvid kan tiden från att avtryckaren trycks ner till att exponering sker bli oacceptabelt lång. Denna fördröjning är beroende av omgivningsljus och kontrast i motivet. Överväg istället att använda ett annat automatikläge och att ställa blixten i ett läge utan rödögereducering, i kombination med att redigera bort eventuella röda ögon i ett bildredigeringsprogram i datorn.

{{status|00%|31 dec 2008}}

[[Kategori:Panasonic Lumix DMC-FZ28]]</text>
      <sha1>23k66q1yi23klnvgh7c4ziio82o325t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Panasonic Lumix DMC-FZ28/Referenshandbok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6095</id>
    <revision>
      <id>24827</id>
      <parentid>24823</parentid>
      <timestamp>2009-09-20T11:20:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>24827</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6212" sha1="p8lwhqx1pspengux4njp82b2r0cwilg" xml:space="preserve">== Förord ==
För framför allt för den nyblivne, men även för mer erfarne användaren av digitalkameran Panasonic Lumix DMC-FZ28, eller FZ28 som vi kallar den i kortform, kan det komma situationer då man behöver ta reda på vilka funktioner kameran har, hur de används och hur man ställer in kameran för olika funktioner. För detta ändamål är denna referenshandbok på Wikibooks skapad. Om däremot frågan är hur man bäst ska utnyttja kamerans egenskaper och funktioner i en given fotograferingssituation hänvisas till [[Panasonic Lumix DMC-FZ28/Användarhandledning|användarhandledningen]].

Tanken är att läsaren redan kommit igång att använda kameran med hjälp av tillverkarens bifogade instruktionsbok, och att man behöver ytterligare information utöver vad som står där. Vidare är det meningen att denna referenshandbok ska vara språkligt sett tydligare skriven än tillverkarens dokumentation i den mån informationen i denna Wikibok och tillverkarens instruktionsböcker överlappar varandra.

== Kamerans delar och knappar ==

== Ikoner och symboler i sökaren och på bildskärmen ==

== Automatiklägen ==
FZ28 har ett stort urval automatiklägen. Dessa väljes med ratten som sitter till höger om sökaren ovanpå kameran och är i korthet följande:&lt;br /&gt;

iA  - Intellegent auto. Allt väljs automatiskt. Rekommenderas bl.a. för nybörjare.&lt;br /&gt;
P   - Traditionell programautomatik. Exponeringstid och bländare väljs automatiskt&lt;br /&gt;
A   - Bländarförval. Manuellt vald bländare men exponeringstiden ställes in automatiskt&lt;br /&gt;
S   - Slutartidsförval. Manuellt val av exponeringstid men automatiskt vald bländare&lt;br /&gt;
M   - Manuell exponering. Bländare och exponeringstid ställes in manuellt&lt;br /&gt;
C1  - Personlig uppsättning inställningar, programmerbart av användaren&lt;br /&gt;
C2  - Tre personliga uppsättningar intällningar vilka väljs i menysystemet, programmerbart av användaren&lt;br /&gt;
Film - Läge för upptagning av rörliga bilder. &lt;br /&gt;
SCN - Scen. Full automatik med anpassning till speciella scenarion och motivtyper.&lt;br /&gt;
Närbild -&lt;br /&gt;
Nattporträtt -&lt;br /&gt;
Sport -&lt;br /&gt;
Landskap -&lt;br /&gt;
Porträtt -&lt;br /&gt;

== Bildskärms- och sökarfunktioner ==
Med hjälp av knappen &quot;EVF/LCD&quot; strax till höger om sökaren väljes om bilden ska visas i sökaren eller på bildskärmen. Gissningsvis står beteckningen EVF/LCD för Eye View Finder/Liquid Crystal Display. Valet om bilden ska visas i sökaren eller på bildskärmen göres baserat på fotograferingssituationen och hur man trivs med de båda visningssätten. Omgivande ljus, fotografering med stativ samt batteriekonomi påverkar valet. Visning på LCD-skärmen förbrukar något mer batteri än visning i sökaren. För exaktare uppgift om effektförbrukning hänvisas till tillverkarens uppgifter, vilka möjligen kan förändras allt eftersom kameramodellen utvecklas.&lt;br /&gt;
Okularet har en funktion för korrigering av synfel, så att glasögonbärare kan använda sökaren utan glasögon. En liten ratt på vänster sida om okularet vrides tills skärpan i sökarbilden blir som bäst. Säkrast inställning av okularet fås om man ställer skärpan på den sökarinformation som finns i form av siffror och symboler, alternativa de bildpunkter som bygger upp sökarbilden.

Med hjälp av den knapp som är märkt &quot;DISPLAY&quot; väljer man, i fotograferingsläge, ett av tre lägen för sökaren&lt;br /&gt;
1. Bilden fyller ut hela sökaren och sökarinformationen lägges i bilden&lt;br /&gt;
2. Bilden fyller ut hela sökaren och ingen sökarinformation visas&lt;br /&gt;
3. Bilden fyller ut hela sökaren och sökarinformation lägges i bilden. Dessutom visas ett rutmönster i sökaren/på bildskärmen som hjälp för inriktning av kameran.
4. Bilden fyller inte ut hela sökaren, utan ett fält under och till höger om bilden är reserverat för sökarinformation. Ingen sökarinformation i själva bilden&lt;br /&gt;

== Blixtfunktioner ==
Blixten fälls upp genom att trycka på den knapp till vänster om sökaren och som är märkt med texten &quot;OPEN&quot; och en blixtsymbol. Ingen automatisk uppfällning av blixten finns. När blixten är nerfälld är alla blixtfunktioner avstängda. När blixten är uppfälld kan, beroende av vilket automatikläge som valts, olika blixtfunktioner väljas. Vid automatikläget &quot;iA, intelligent auto&quot; väljer kameran blixtfunktion på egen hand utan att användare kan påverka valet.

VARNING: Se upp med blixtfotografering av ansikten vid användning av automatikläget &quot;iA&quot;. Om kameran detekterar ett ansikte kan det hända att den ställer in blixten i läget för rödögereducering. Därvid kan tiden från att avtryckaren trycks ner till att exponering sker bli oacceptabelt lång. Denna fördröjning är beroende av omgivningsljus och kontrast i motivet. Överväg istället att använda ett annat automatikläge och att ställa blixten i ett läge utan rödögereducering, i kombination med att redigera bort eventuella röda ögon i ett bildredigeringsprogram i datorn.

== Exponering ==

== Fokusering ==

== Originaltillbehör ==
Litiumbatteri: Panasonic CGR-S006E, 7,2V, 695 mAh (medlevereras)&lt;br /&gt;
Batteriladdare: Panasonic DE-A44A (medlevereras, inkl nätkabel K2CQ2CA00006)&lt;br /&gt;
USB-kabel: K1HA08CD0019 (medlevereras)&lt;br /&gt;
AV-kabel: K1HA08CD0020 för bildvisning på TV-apparat (medlevereras)&lt;br /&gt;
Axelrem: VFC4269 (medlevereras)&lt;br /&gt;
Objektivlock med fästsnöre: VYK2U93 (medlevereras)&lt;br /&gt;
Motljusskydd: VYQ4123 silverfärgat eller VYQ4122 svart (medlevereras)&lt;br /&gt;
Adapter för montering av motljusskydd: VYQ4124 (medlevereras)&lt;br /&gt;
CD-ROM med programvara: VFF0423 (medlevereras)&lt;br /&gt;
CD-ROM med instruktionsbok: VFF0433 (medlevereras)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Linsadapter: DMW-LA3 (köpes separat) används för att skapa en 55 mm filtergänga&lt;br /&gt;
Nätadapter: DMW-AC7E (köpes separat)&lt;br /&gt;
SD-minneskort: 8 MB till 2 GB (SD-kort större än 2 GB stöds ej, använd SDHC)&lt;br /&gt;
SDHC-minneskort: 4 GB, 8 GB, 16 GB och 32 GB&lt;br /&gt;
MMC-minneskort: endast för stillbilder&lt;br /&gt;
I övrigt är det för tillfället oklart vilka originaltillbehör som finns till DMC-FZ28&lt;br /&gt;

{{status|00%|31 dec 2008}}

[[Kategori:Panasonic Lumix DMC-FZ28]]</text>
      <sha1>p8lwhqx1pspengux4njp82b2r0cwilg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Panasonic Lumix DMC-FZ28</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6096</id>
    <revision>
      <id>26439</id>
      <parentid>25862</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:03:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/P|Alfabetiskt index/P]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26439</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="294" sha1="0a1lnzomb8c2xog8bpi97wxjn03n5lv" xml:space="preserve">[[/Användarhandledning/]]&lt;br&gt;
[[/Referenshandbok/]]

[[kategori:Alfabetiskt index|P]]
[[kategori:SAB: Pnaa Fotografisk utrustning och apparatur|Panasonic Lumix DMC-FZ28]]
[[kategori:Manualer]]
[[Kategori:Panasonic Lumix DMC-FZ28]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/P]]</text>
      <sha1>0a1lnzomb8c2xog8bpi97wxjn03n5lv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Användarhandledning för Panasonic Lumix DMC-FZ28</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6097</id>
    <redirect title="Panasonic Lumix DMC-FZ28/Användarhandledning" />
    <revision>
      <id>22385</id>
      <timestamp>2009-01-01T07:43:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Användarhandledning för Panasonic Lumix DMC-FZ28]] till [[Panasonic Lumix DMC-FZ28/Användarhandledning]]:&amp;#32;använd undersidor</comment>
      <origin>22385</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="ps4h5gjzk1ix1jz5900yvubhfdb5lux" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Panasonic Lumix DMC-FZ28/Användarhandledning]]</text>
      <sha1>ps4h5gjzk1ix1jz5900yvubhfdb5lux</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Referenshandbok för Panasonic Lumix DMC-FZ28</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6098</id>
    <redirect title="Panasonic Lumix DMC-FZ28/Referenshandbok" />
    <revision>
      <id>22387</id>
      <timestamp>2009-01-01T07:49:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Referenshandbok för Panasonic Lumix DMC-FZ28]] till [[Panasonic Lumix DMC-FZ28/Referenshandbok]]</comment>
      <origin>22387</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="7cfpoc4f2twf4ax5saixeb71eq174kf" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Panasonic Lumix DMC-FZ28/Referenshandbok]]</text>
      <sha1>7cfpoc4f2twf4ax5saixeb71eq174kf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Biff Greta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6106</id>
    <revision>
      <id>22715</id>
      <parentid>22681</parentid>
      <timestamp>2009-01-30T16:53:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <origin>22715</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="992" sha1="jgc46tcc10r1zuwehvb8jz6qmorxtil" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
* 500 g oxfilé  
* 10 medelstora potatisar  
* 2 gula lökar  
* 3 msk ljus fransk senap  
* 2 äggulor  
* 2 msk smör eller margarin  
* salt och peppar  
* hackad persilja
 
==Tillagning==
* Tärna köttet i drygt centimeterstora bitar. 
*Skala och hacka löken fint. 
*Skala och skär potatisarna i centimeterstora tärningar.  
*Lägg potatistärningarna i en kastrull och ge dem ett uppkok i lättsaltat vatten. 
*Slå upp potatisen i durkslag efter någon minuts kokning.  
*Blanda senap, äggulor, lök och köttärningar i en bunke.  
*Hetta upp en stekpanna ordentligt och stek köttblandningen hastigt, ungefär som en omelett. 
*Salta och peppra.  

 
==Servering==
*Lägg upp potatis på ena halvan av ett uppläggningsfat eller tallrikar och kött på den andra. 
*Strö hackad persilja över och bjud genast.

[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>jgc46tcc10r1zuwehvb8jz6qmorxtil</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Dolche Glennos</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6107</id>
    <revision>
      <id>37206</id>
      <parentid>22566</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:58:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Dolche Glennos]] till [[Drinkboken/Recept/Dolche Glennos]]</comment>
      <origin>37206</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="410" sha1="dn19psawy7fwtiypzyk33urw1slmxrk" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Dolche Glennos'''

====Ingredienser====
*Vodka 4cl
*Sambuca 2cl
*7'up 6cl

====[[Drinkglas|Glas]]====
Shot glas

====Tillagning====
Rör ihop allt, tänd på.

====Garnering====
Lime klyfta, att bita i efteråt.

[[kategori:Vodkadrinkar|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Flamberade drinkar|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Shots och shooters|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>dn19psawy7fwtiypzyk33urw1slmxrk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Mocho glennos</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6108</id>
    <revision>
      <id>25348</id>
      <parentid>22557</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:20:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Removed category [[:Category:Okategoriserat|Okategoriserat]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25348</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="627" sha1="4aj1bidtugfcmmviqllbx3ac1omab8z" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Mocho glennos'''

====Ingredienser====
*Whiskey 4cl
*Coca Cola 6cl
*Kahlua 2cl

====[[Drinkglas|Glas]]====
Whiskey glas.

====Tillagning====
Skaka ihop.

====Garnering====
Is.

====Övrigt====


Ersätt Okategoriserat i kategorihänvisningen nedan med någon av dessa alternativ:

Alkoholfria drinkar - Bourbondrinkar - Brandy och Cognacsdrinkar - Champagnedrinkar
Flamberade drinkar - Gindrinkar - Romdrinkar - Sakedrinkar - Shots och shooters
Tequiladrinkar - Vodkadrinkar - Whiskydrinkar - Vindrinkar - Öldrinkar - Övriga drinkar


Radera överflödig text.
  
[[Kategori:Drinkar A-Ö|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>4aj1bidtugfcmmviqllbx3ac1omab8z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Pacho glennos</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6110</id>
    <revision>
      <id>37268</id>
      <parentid>25350</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:43:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pacho glennos]] till [[Drinkboken/Recept/Pacho glennos]]</comment>
      <origin>37268</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="645" sha1="onqjmphkdop5sagwtc6i7yw959xp4gq" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Pacho glennos'''

====Ingredienser====
*Tequila 4cl
*Fanta 10cl
*Lime juice 2cl

====[[Drinkglas|Glas]]====
Drink glas.

====Tillagning====
Rör försiktigt ihop.

====Garnering====
Lime skiva.

====Övrigt====


Ersätt Okategoriserat i kategorihänvisningen nedan med någon av dessa alternativ:

Alkoholfria drinkar - Bourbondrinkar - Brandy och Cognacsdrinkar - Champagnedrinkar
Flamberade drinkar - Gindrinkar - Romdrinkar - Sakedrinkar - Shots och shooters
Tequiladrinkar - Vodkadrinkar - Whiskydrinkar - Vindrinkar - Öldrinkar - Övriga drinkar


Radera överflödig text.
  
[[Kategori:Drinkar A-Ö|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>onqjmphkdop5sagwtc6i7yw959xp4gq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Baguetter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6120</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Baguetter" />
    <revision>
      <id>22619</id>
      <timestamp>2009-01-28T22:09:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Baguetter]] till [[Kokboken/Recept/Baguetter]]</comment>
      <origin>22619</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="mern8pc2u92i7ybi8f5jrphoovroapx" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Baguetter]]</text>
      <sha1>mern8pc2u92i7ybi8f5jrphoovroapx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6123</id>
    <redirect title="Programmera i PHP" />
    <revision>
      <id>22630</id>
      <timestamp>2009-01-29T20:20:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[PHP]] till [[Programmera i PHP]]</comment>
      <origin>22630</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="9tornud0mosirdpna5f3ink7ztdkiod" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Programmera i PHP]]</text>
      <sha1>9tornud0mosirdpna5f3ink7ztdkiod</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lösenordshantering - MD5 och salt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6124</id>
    <revision>
      <id>47437</id>
      <parentid>47436</parentid>
      <timestamp>2017-09-21T09:10:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>radbyte</comment>
      <origin>47437</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6459" sha1="mt0b5uuqmjf875relypsdzlfacjn0g1" xml:space="preserve">När man pratar om lösenord så brukar man säga att det är användarens skyldighet att välja ett långt och säkert lösenord, och det är helt sant, till viss del. Men du som utvecklare har också ett stort ansvar i det hela, du måste se till att lösenorden sparas i databasen på ett säkert sätt. Om någon utomstående skulle lyckas ta sig in i din databas så vore det rena rama julafton för honom/henne om alla lösenord är sparade i klartext. Det är väldigt viktigt att du på något sätt krypterar sparade lösenord, och i den här artikeln har jag tänkt att gå igenom ett effektivt sätt.

'''Att tänka på''': Även om din sida inte är så populär och det inte gör så mycket om databasen blir stulen så kan dina medlemmar ha samma lösenord på andra sidor, som är betydligt viktigare. Ge dina besökare den säkerhet de förtjänar.

Kryptering har funnits sedan urminnes tider och innebär att man döljer ett meddelande för obehöriga läsare, och det är ju precis så vi vill ha det med våra lösenord, eller hur? Hur ska vi då bära oss åt för att få ett så bra skydd som möjligt?

Lösenorden får alltså inte sparas i klartext, för då kan de läcka ut. De bör krypteras på något sätt, men om de skall dekrypteras så kan ju nyckeln läcka. Lösningen är envägskrypteringar: kryptografiska hash-funktioner. Med dem dekrypterar man inte det sparade lösenordet för att jämföra med det som matas in, utan kör tvärtom det inmatade lösenordet genom samma funktion och kollar om resultatet blev lika som det sparade. Det skall vara just en kryptografisk hash-funktion, för annars är det sannolikt att lösenorden går att få fram på lättare sätt.

Vi ska använda oss av en envägskryptering som kallas MD5, i PHP som vi kommer att använda oss av i den här artikeln, finns funktionen inbyggd som md5().

MD5 är, som sagt, en envägskryptering, eller hash-funktion som det egentligen heter. För att beskriva en hash-funktion på ett enkelt sätt så kan du tänka dig att vi ska kryptera sifferkoden 12345. Vi adderar ihop alla tal i koden: 1 + 2 + 3 + 4 + 5 = 15. Nu har vi fått &quot;hash-summan&quot; 15 genom lite enkel matematik. Men det är inte lika enkelt att gå åt andra hållet. Vi kan inte utgå från summan 15 och lista ut vilka tal vi adderade för att komma fram till 15 (men det här är inte en kryptografisk hash-funktion, resultatet blir samma med t.ex. 2+2+3+3+5).

Okej, då sätter vi igång med det praktiska. Vi tänker oss en registreringssida där besökarna ska välja ett lösenord. Du hämtar lösenordet som vanligt och sparar det i en variabel. Men innan du sparar lösenordet i databasen måste du köra den genom MD5-funktionen.

&lt;pre&gt;&lt;?php
$password = $_POST['password'];
$md5_password = md5($password);

// Spara $md5_password i databasen
?&gt;&lt;/pre&gt;

Nu kommer det hashade lösenordet att sparas i databasen. Inte så svårt, eller hur? Bra! Men hur ska vi nu bära oss åt när vi ska kontrollera om det är rätt lösenord vid inloggningen? Ta det lugnt, det är inte svårt alls. Vi gör bara samma sak igen. Vi hämtar lösenordet som användaren skriver in, kör det genom MD5-funktionen och kollar sedan om det är detsamma som det sparade hash-värdet i databasen.

* '''Vid registrering:''' Hämta inskrivet lösenord » Kör det genom MD5-funktionen » Spara i databasen
* '''Vid kontroll:''' Hämta inskrivet lösenord » Kör det genom MD5-funktionen » Jämför med det sparade lösenordet

Nu är lösenorden bra mycket säkrare, men de går faktiskt fortfarande att knäcka. Men vadå? Jag sa ju att det inte gick att dekryptera hashade lösenord. Det är helt sant, det går inte. Men det finns personer som har samlat på sig stora listor med hashade ord. Dessa listor innehåller miljontals ord och teckenföljder. Med hjälp av dessa ordlistor kan hackare jämföra dina lösenordshashar med hasharna i ordlistan, och på så sätt hitta rätt lösenord.

För att skydda lösenordet ytterligare måste vi därför använda oss av något som kallas salt. Att &quot;salta&quot; ett lösenord innebär att man lägger till några slumpade tecken före och/eller efter lösenordet innan man kör det genom MD5-funktionen. På så sätt är det nästintill omöjligt för hackarna att hitta lösenordshashen i en ordlista. Här är en metod för att salta ett lösenord:

&lt;pre&gt;&lt;?php
$password = $_POST['password'];
$salt1 = &quot;18gI%f5A&quot;;
$salt2 = &quot;@Y4p91bN&quot;;
$salt_password = md5($salt1.$password.$salt2);

// Spara $salt_password i databasen
?&gt;&lt;/pre&gt;

Om en användare nu skulle valt att använda, till exempel, &quot;internet&quot; som lösenord, som vanligen skulle finnas med i en ordlista, skulle &quot;ordet&quot; 18gI%f5Ainternet@Y4p91bN köras genom MD5-funktionen istället och sparas i databasen. Självklart måste man lägga till salt-nycklarna när man ska kontrollera lösenorden vid inloggning också. Saltet borde skapas med en slumptalsgenerator och måste då sparas tillsammans med lösenordshashen.

==Dåliga lösenord kan ändå gissas==
Saltet gör alltså ''färdigt hashade'' lösenordslistor opraktiska, då de borde göras upp för alla tänkbara salt (eller för de salt som verkligen används, en rätt använd bra slumptalsgenerator behövs för att det skall vara samma sak). Däremot är det inget som hindrar en angripare att pröva en lösenordslista genom att generera lösenordshashen för varje ord med hjälp av det använda saltet. Att pröva miljarder lösenord på det sättet är jobbigt, men några miljoner kan man kosta på sig. Lösenorden bör alltså inte vara bland de första miljonerna angriparen testar. Det betyder att de inte skall vara enkla varianter på ord eller fraser som finns i någon som helst ordlista eller annan tabell. Om samma salt används för flera lösenord kan dessa lösenord testas på samma gång, utan extra ansträngning.

Hur undviker man att användarna väljer dåliga lösenord? Ett sätt är att inte godkänna lösenord som är alldeles uppenbart dåliga (en snabb test genast). Ett annat att ge goda råd. Ett tredje är att inte ställa orimliga krav (som leder till att användarna hittar på sätt att fuska), utan låta användaren välja ett bra lösenord och behålla det lång tid. Hur som helst visar det sig att en absurt hög andel av lösenorden ändå är dåliga. Dessa kan hittas med lösenordsknäckarprogram, så att man kan be folk välja ett nytt, bättre lösenord.

[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>mt0b5uuqmjf875relypsdzlfacjn0g1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Baklava</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6125</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Baklava" />
    <revision>
      <id>22634</id>
      <timestamp>2009-01-29T20:41:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Baklava]] till [[Kokboken/Recept/Baklava]]</comment>
      <origin>22634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="oaarrumvg4fsvnqk72nek84aix48vgn" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Baklava]]</text>
      <sha1>oaarrumvg4fsvnqk72nek84aix48vgn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiska berättelser från Baskemölla/Utskriftssida</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6127</id>
    <revision>
      <id>55351</id>
      <parentid>55350</parentid>
      <timestamp>2024-04-01T06:47:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>ttill &gt; till</comment>
      <origin>55351</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51619" sha1="a7xyi0hyckpc3fu9m4z1wxww7b5me7a" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i historia]]

== Förord ==
Baskemölla är en tätort med strax över 200 invånare, ett fiskeläge idag tillhörande Simrishamns kommun på Österlen. Det tillhör Järrestads socken och är beläget omkring 5 kilometer norr om Simrishamn. 

Fisket har spelat ut sin roll i fiskeläget efter att ha haft sin storhetstid från 1900-talets början och fram till slutet av 1960-talet. Turismen har sedermera blivit samhällets huvudnäring. Den pittoreska bebyggelsen har gjort orten populär bland turister, och många hus har köpts av sommarboende. Under de senaste 10 åren har det byggts många hus i Baskemölla, där nya kvarter och en ekoby har tillkommit i väster mot Gladsax.

I omlandet kring Baskemölla finns det spår av förhistoriska bosättningar från sten-, brons- och järnålder. Namnet Baskemölla finns först nedtecknat 1525 i den danska Jordeboken. År 1612 bytte den danske amiralen Jacob Beck till sig Gladsax hus i Gladsax län, med tillhörande 119 hemman och 4 fiskelägen, varav ett var Basche Mölle. Namnet Baske betyder torra kvistar eller grenar. Mölla betyder inget annat än mölla där man maler sin säd till mjöl. En del påstår att Baskemölla skulle betyda: en kvarn mot norr, står i ett buskage, kanske i skydd av de hårda vindarna från havet.

== Kapitel ==
# Befolkningsutveckling i Baskemölla
# Nills Nilsson och Lorentz Andersson blev instämd till Järrestads Häradsrätt den 27 oktober 1705
# Jöns Åkesson blev instämd till Järrestads Häradsrätt 1708
# Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711
# Ett levnadsöde från 1728
# Livet på fiskeläget omkring 1850
# Sjöfararna
# Fartygsförlisning 1876
# Drunkningsolyckan vid hamninloppet den 14 november 1887
# En fiskare från byn blev rik
# Soldat Åke Denker
# Strandning av Elna 1944
# Skyddsvärnen från 2:a världskriget

== 1. Befolkningsutveckling i Baskemölla ==

[[Bild:byäldsten.jpg|thumb|Byäldsten '''Nils Persson''' blåser till bystämma vid Gamla Baskevägen]]

I slutet av 1700-talet växte befolkningen i Sverige markant, så även på Österlen. När bönderna hade skiftat ut sina marker i början av 1800-talet kom många människor att stå utanför bondesamhället. De tvingades därför till att söka andra näringsgrenar. En näring var fisket. 

Den svenska armén upprättade en förteckning år 1811 över vapenföra män på fiskeläget. Man hade då inräknat 26 män. Av dessa utgjordes 11 hemmansägare, 8 fiskare, 2 bagare, 2 hemsöner, 2 drängar och 1 komminister. 

En analys har gjort på Baskemölla vad gäller befolkningsdemografi. Det visade sig att fiskarbefolkningen var mer rotfasta än gathusbefolkningen. Ett exempel kan läsas i bouppteckningen för Järrestads härad, daterat den 24 november 1788, som kan relateras till detta, nämligen; Janna Nilsdotter, fiskaränka som dog år 1788 var gift med fiskaren Hans Sonesson på Baskemölla. 
Hans Sonessons syskonbarn, Ingar Nilsdotter hade varit gift med en fiskare på Baskemölla. 
Hans Sonessons halvbrors son Sone Nilsson, fiskare, var bosatt i Simrishamn. Hans son var i sin tur fiskare på Baskemölla. 
En annan halvbrors son till mannen var skepparen Ola Nilsson i Simrishamn. 
Mannens hustru i första giftomålet hette Elna Perdotter. Hennes bror var husmannen Måns Persson i &quot;Stjärnan&quot;, Ö Nöbbelövs socken. Den sistnämndes barn var skepparen Christer Månsson i &quot;Stjärna&quot;, husmannen Jöns Månsson i Kvarnby, Ö Hoby socken och dottern Ingeborg, gift med fåraherden Per Jönsson på Glimminge gård, Vallby socken.
Deb förra makens avldna syster Margareta Persdotter hade tysligen varit gathuskvinna i Tågarå, Ö Tommarps socken, Henns son var husmannen Jöns Hansson från Glivarp, Vallby socken.
Slutligen hade Ena Persdotter haft ännu en syster, Pernilla Persdotter. Av hennes fyra barn bodde en son i Virretsad, Ö Tommarp socken, en son, Sven Hurtig var ryttare i Rörum, en dotter Bengta var gift en en fiskare i Brantevik och den en dotter var ogift.

Idag 2019 har trenden vänt från nedgång till uppgång i befolkningstillväxt, tack vare nya områden har vuxit fram vid bl a Fotbollsplans-, Kråsebo- och ekobysområdet i väster. 297 personer är registrade som boende i Baskemölla (2015).

== 2. Nills Nilsson och Lorentz Andersson blev instämd till Järrestads Häradsrätt den 27 oktober 1705 ==

Den 27 oktober 1705 stod Nills Nilsson och Lorentz Andersson, båda från Baskemölla, anklagade för att de hade överfallit Pehr Erlandsson från Stiby. 

De var instämda av husmannen Pehr Erlandsson i Stiby för det de hade överfallit honom på natten med hugg och slag. 

Vid häradsrätten framkom det att både Nillson och Andersson ljög om att de överhuvudtaget inte kunde minnas att de hade träffat Löffberg och att de hade slagit Pehr Erlandsson och att de av honom honom skulle driva in en skatt till kronan som han var i skuld till. 

Både Nills Nillson och Lorentz Andersson hade gjort en skriftlig redogörelse på hur de hade gjort förrättningen, att de varit på execution, och haft med sig en underofficer från Malmö som de inte kunde namnge, som natt och dag skulle indriva skatter och resterande.

Husmannen Pehr Erlandsson resterade skatt och ner de hade kommit dit på kvällen för att driva in skatten hade Pehr Erlandsson berusande brukat en skamlös mun mot både Nills Nillson och Loretnz Andersson som slutande med slagsmål.


== 3. Jöns Åkesson blev instämd till Järrestads Häradsrätt 1708 ==
Jöns Åkesson på Baskemölla med instämd till tinget sommaren 1708, där han anklagades för att ha stulit en häst från Christopher Hansson från Tiufstorp. Åkesson hade haft hästen under ca 6 veckor tills att Anders Andersson, Anders Persson och Nills Andersson från Karlaby varit hos länsmannen och berättat att hästen hade gått en tid på deras äng utan att de hade blivit tillfrågade om lov. De berättade för häradsrätten att de hade sett Jöns Åkesson på ängen och att han hade tagit hästen och ridit hastigt därifrån. 

Vid häradsrätten erkände Jöns Åkesson utan omsvep att han hade haft hästen på ängen under 6 veckor och tagit hästen därifrån och hade då mött Anders Andersson, Anders Persson och Nills Andersson på vägen därifrån. 

Nämndemannen Olof Frännesson och Per Nillsson värderade hästen till 6 D:r smt. Vidare lästes det upp att Jöns Åkesson hade år 1700 pliktat för tjuveri och blivit dömd till att springa gatlopp 6 gånger. 

Eftersom inte Jöns Åkesson har visat på bättring dömde häradsrätten enligt paragrafen från Kunglig Maij:z år 1698 den 30 maj till 3 par spös och 3 slag av vardera paret samt sedan stå en söndag på pliktpallen vid Gladsax kyrka och därefter stå under prästens förmaningar från skriften i sakristian.


== 4. Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711 ==
Fiskaren Söne Biörnsson, Baskemölla inkom för rätten och på sin son Nills Sönessons vägnar begärde att soldaten Olof Håckansson Frisch skulle berätta under ed om hur soldaten Jöns Håckansson Möllerbeck dog. Orsaken till att få dödsförklaringen godkänd av häradsrätten var att Söne Biörnsson´s son Nills Sönesson ville gifta sig med soldaten Möllerbecks kvarlämnade hustru Boel Svensdotter.

Rätten agrererade till fiskarens begäran och förklarade soldaten Olof Håckansson Frisch, sedan han sitt avskedspass utgivit i Mitou den 7 Augusti 1709 av General Major Johan Adolph Clodt har uppvisat, samt avlagt vittnes eden och erinrat om edens riktighet att han sett och var närvarande när Jöns Håckansson Möllerbeck dog på Mitau slott och att han hade tagit dödskjortan på honom. Det skulle tills februari månad vara 2 år sedan det skedde. Fiskaren Söne Biörnsson visade upp för rätten soldaten Per Andersson Basks brev till Söne Biörnsson daterat Riga den 18 oktober 1709, var uthinnan finns vara skrivit att Jöns Håckansson Möllerbeck hade dött på Mitau slott år 1709, dvs 14 dagar efter heliga Tre konungars dag. begärandes att få edeligen konfirmera att detta brevet som han nu in för rätten uppvisa är original brevet som han ifrån Riga fått, på det att vederbörande må kunna se och förnimma att här in under ingen falskhet och flärd är förborgat.

Rätten konsenterade till hans begäran, varefter han avlade med hand på Bok sin ed över detta, och meddelades honom Tingsbevis däröver.

== 5. Ett levnadsöde från 1728 ==
Marna Nilsdotter gifte sig den 2 februari 1728 med Nils Åkesson. De får tillsammans en flicka som döptes till Bengta. Marna som var känd för att ha skinn på näsan fick Nils att gå i taket vid ett flertal tillfällen. Mot slutet av 1728 fick han nog av Marnas utspel och reste då till Bornholm och sedan vidare till Köpenhamn för att ta tjänst som soldat i den danska armén.

1734 reser Marna till Köpenhamn för att besöka Nils där hon försökte övertala honom att följa med hem till Baskemölla. Nils vägrade att följa med henne till Baskemölla. Den 20 november födder Marna en flicka förtidigt, som hon påstod att Nils var fadern till. Vid dopet uppstod det diskussion hurruvida Nils var fadern eller ej. Ett antal förtoendemän hörs och intygade Marnas goda leverne. Själv sade Marna att orsaken till den förtidiga födseln berodde på att hon hade fallit ner från en stege. Misstroendet blir utagerat och flickan döptes till Inger.

Den 16 oktober 1752 vid Järrestads Häradsrätt söker Marna boskillnad från Nils. Eftersom Marna inte har hört något från Nils under 24 år vet hon inte om han är i livet eller om han är död. Under åren som gått har hon fått leva som en tiggerska i fiskeläget. Vid häradsrätten visade hon en attest för rätten som var undertecknad av Qvatersmästare Christopher Plåt samt bönderna Bengt Åstradsson och Per Mårtensson. De intygade att Marna´s berättelse var verligheten överenstämmande.

Häradsrätten begrundade ärendet och man beslutade att den försvunne Nils Åkesson skall efterlysas från predikstolarna, i vilken efterlysning han kallas till Järrestads härads höstting. Vid tinget skulle han då godta Marna´s begäran om boskillnad. Skulle han inte höra av sig till hösttinget kan Marna erhålla sin skilsmässa och Nils blir dömd till &quot;hafva förverkad all giftorätt i bo&quot;. Äktenskapet upplöstes dock den 15 oktober 1753 eftersom Nils inte hört av sig eller inställt sig till hösttinget.

Som soldat i Danmark stred han för danskarna och det var då inte helt riskfritt att återvända till Sverige och Baskemölla. Danmark och Sverige hade figurerat i stridigheter under lång tid tillbaka. Han kom aldrig tillbaka till Baskemölla och Sverige. Senaste freden mellan länderna slöts 1719-1721.

== 6. Livet på fiskeläget omkring 1850 ==
Ja, sa ''Ola Baskare''. - De kallade honom ju för Ola Baskare, därför att han hade flyttat från Baske till stan dvs Simrishamn. 
- &quot;Ja,&quot; sa han till ''Nils Josefs Stenkil'', som hade bjudit Ola Baske och två andra gubbar på toddy, födelsedagstoddy t o m, &quot;sådan rom har jag inte smakat på två och tjugo år - inte sedan jag for på sjön i världen. Sådan där rom&quot;, sa han, &quot;är riktig sjömansgrädde: mjölkablandning i kaffe har jag aldrig kunnat med riktigt. Denna rommen&quot;, sa han, &quot;hedrar did Stenkil! Den visar, att du är en kristen människa, som unnar din nästa något gott. 

Ja, tack skall du ha! En liten spets till kan jag nog rö iland: Ola Baske är inte någon riktig landkrabba ännu. Han kan tåla både storm och stiltje och gå med full laddning ända upp till relingen, om så ska vara - och skall det vara för barlast, så gnyr han inte för det. Men också har han varit ute och sett lite mer än Ni andra. - Och det rår Ni inte för, begriper Ni, för skomakaren ska bli vid sin läst och bonden hos sina stuttar.&quot; 
&quot;Vi får ju leva ändå, Ola!&quot; &quot;Måntro förr i världen, när vi låg och vrakade (fiskade) och for ända ner till Bornholm, så fick man allt se både ett och annat.&quot; &quot;Du såg kanske dubbelt ibland?&quot; 
&quot;Vad säger du? Och när man var på gille, kunde man roa sig riktigt - ta sig en 'rhenländare' eller en 'jig,' så att tak och väggar dansade med.&quot;
&quot;Och när du kommer i London in För alla mina boy, hurra! Så kommer en köpman och bjuder dig på vin - För alla mina boy, hurra! Och in går hans dotter, patentlig och grann - För alla mina boy, hurra! Vill du ha mitt gods och bli min man? För alla mina boy, hurra! Nej, jag är en hurtig svensk sjöman - För alla mina boy, hurra! Och aldrig jag överger Sveriges land! För alla mina boy, hurra!&quot;
&quot;Ser ni, landpaddor! Sådana visor kan inte Ni!&quot; 

Ja, men var du inte bra dum Ola, som inte tog köpmansdottern och hennes gods också: det kunde ha varit bra att ha nu, sedan du måste låta nr 8 gå ifrån dig - då kunde du sluppit att sitta inhyses.&quot; 
&quot;Ah, du tror val, Eskil, att alla är lika galna efter pengar som du! Det skulle en hund sitta och bita sockerbitarna tvärtav och svälta sig varannan dag och ge folket dynt kött och självdöda kalvar och låta mal äta upp söndagskläderna, därför att man inte nåns att ta dem på sig, och äta brandgul sill.... 
&quot;Ah, du, där finns varken självdöda kalvar eller dynt till vårt; akta du din mun! 
&quot;Jag har väl inte sagt det! Sa jag, att du brukade så?&quot; 
&quot;Den hängdes son blir alltid arg, då man talar om rep,&quot; ser du Ola! Eskil är ömtålig, du!&quot; 
&quot;Nu ska du inte sitta och mulbandas&quot;, Eskil! Gör som jag!&quot; 
&quot;Det rör mig ej, om hela jorden ramlar, Blott jag har en pipa och ett glas.&quot;
&quot;Nej tack, Stenkil! Slå i lagom; egen hyser inte mer än hon hyser! Jaså! låt gå för en liten spets till då! Skäl, rågsäckar! &quot; &quot;Skål, tobisakung! &quot;Nej, nu skall jag tala om ett äventyr jag hade på sjön en gäng!&quot; &quot;Ja tack! 

Men de där historierna känner vi sen gammalt, du Ola: de är så sanna som någon lögn på jorden!&quot; 
&quot;Sa du lögn, sa du?! Ja talte om historien på byxölet året efter, och det var - - -
&quot;Byxölet!! Vad är det för slags öl? Julaöl har jag druckit, och på barnsöl har jag varit i mina dar.&quot; &quot;Och själv gjort en fjorton stycken, visst!&quot; &quot;Femton, du! 
Men byxöl - - det var något nytt.&quot; 
&quot;Vet Ni inte vad som menas med byxöl!! Det var då för lustigt! Ni är ju dumma som torskar! 

På ett fiskeläge vet varenda själ, vad som menas med det. Nå, vet Ni inte vad som menas med att &quot;dra töjagäng&quot; heller? Och inte hur en &quot;0&quot; ser ut? Kors, vad landkrabbor är dumma!!&quot; &quot;Därför kommer det riktigt dugligt folk från lägena - till all lycka - ibland, så att vi kan få lite undervisning om riktigt viktiga ting! Gå på, du! Vi ska göra dig samma tjänst igen, om du skulle vilja lära dig, hur det går till att hushålla - en gång i livet!&quot; &quot;Åh, du behöver inte komma med några spelglosor, du! Hade jag blivit född med ett halvt mantal om halsen, så kunde - -&quot;
&quot;Seså gubbar!! Nu ska vi klinga med Ola Baske, så ska han tala om lite fiskarebruk för oss! Skål allihopsan sa!&quot; 
&quot;Skål, Stenkil! Du talar som en karl och inte som en landkrabba! Vi talade om byxöl, ju? Jo, Fastelagsmåndag var där måntro stort gille på Baske: då dracks där öl redigt! Först betalades 50 öre för var pojke som fyllt 6 år efter sista Fastlag - och se'n fick han vara med och dricka öl på alla högtidsdagar och alla gillen. De kallade det för byxöl, därför att pojken då hade lagt av kolten och gick med byxor i vardagslag sedan.&quot; &quot;Jaså, på det viset! sa ålen, när han blev stekt ... .. Ja, du! Och så betalades där &quot;Ingång&quot; av alla de, som hade flyttat in från annat läge eller från någon by: det var 30 riksdaler.&quot; 

&quot;Det var inte småsaker, det!&quot; &quot;Som fiskaren sa om valfisken, ja! Nej, bevares! helst på den tiden! Men så fick de lov att använda hamnen och komma in i &quot;kamratskap&quot;. 
&quot;Vad vill det säga?&quot; 
&quot;Jo, där var t ex tre stycken, som slog sig samman om en båt: så hade de sina 20 garn vardera och lika mycket redskap förresten. Och så följde de med ett par &quot;handlare&quot;.
&quot;Ja, de är då framme i var vrå!&quot; &quot;Jag menar inte handelsmän, utan det var några, som hjälpte till. De hade 10-12 gran var, och vad man fick i dessa, fick handlaren själv behålla. Och så följde ett par pojkar med stundom i kamratskapet.&quot; 
&quot;Vem fick den där &quot;ingången?&quot; Kanske prästen tog den för &quot;Ingång&quot; och &quot;ämne?&quot; 
&quot;Prat! den tillföll hamnkassan - och den var inte så obetydlig ibland: där kunde vara sina 700 daler. Se, den hade andra inkomster också! 

Var där någon, som gifte sig, skulle han betala en riksdaler, om det var med någon av lägets folk, annars var det 4 riksdaler och 50 öre. Och så hölls där dom över alla förbrytelser, som de hade begått sista året! Se, med alla författningar räknas året från Fastlag till Fastlag - på lägena förstås. Ah, har Ni aldrig hört det? Ja, var där t ex någon, som hade tagit på sjön en böne dag, så kostade det honom l och 50; hade någon varit i slagsmål, måste han också ut med &quot;l banko&quot; i plikt och blev någon upptäckt med snatteri, fick han böta en riksdaler.&quot; &quot;Det var ett roligt samhälle! Betala lika mycket för man gifter sig som snatteri!&quot; &quot;Det kostar merendels mycket mer, du!&quot; &quot;Det har Eskil rätt i, ja min liv! Men vem dömde dem, syndabockarna!&quot; &quot;Det gjorde hamnfogden och de fyra bisittarna, och hamnkassan tog pliktpengarna. Var där någon, som inte ville ut med plikten, så kunde de köra honom ut ur kamratskapet!&quot; &quot;Den dagen var där brott!&quot; &quot;Ack, där var mycket mera! Vänta lite! Samma dag fick alla på fiskeläget födda, som efter sista fastlagsmändagen hade fyllt 18 år, betala tre riksdaler för att de skulle få fiska, antingen i eget namn eller gå in i ett kamratskap. Och så drogs där &quot;tojagång.&quot; 

Dvs där bestämdes, var, var och en skulle få dra not och fiska. Man tog 2 landmärken - det ena nere vid stranden och det andra långt uppe på land: när man då kom så, att man hade dessa märken mitt för varandra i linje, var man i skälet. De där landmärkena hade rätt lustiga namn: ett hette &quot;Tulaknös&quot;, ett kallade de för &quot;Tryntorna på näbben&quot; ett för &quot;Lille sten i hålet och ett annat för &quot;Farfar&quot;. &quot;Hur delade de på vad de fick? När de var så mänga i ett kamratskap, så tycker jag där skulle bli kif och trätor jämnt&quot;. &quot;det delades olika, sillen i vajar; ålen efter som var och en hade del i äldratten. Ja, ibland såldes ju vad som vankats och så delades pengarna &quot;i propetion&quot;. Så var det med laxfisket också!&quot; 
&quot;Tog Ni dem på krok också?&quot; 
&quot;Du ser ut precis som du var tagen på krok! Den togs i &quot;0&quot; naturligtvis. Jaså, det var sant: Ni vet inte, vad som menas med en &quot;0&quot;. Jo, det är en stor not med två armar, som kunde vara vid pass omkring 40-50 famnar långa.&quot; &quot;Ja, de fiskarna!! De kunde bara förtjäna! De bara far ut och tar - havet är ju stort och alldeles fullt av fisk. En stackars jordbrukare får gå och slita ett helt år, innan han får några fattiga strån.&quot; 
&quot;Åh, du skulle skämmas, Eskil! Här ligger Ni i kakelugnsbänken dag ut och dag in, och äter stekt fläsk, så att ni är smorda upp till öronen! Fiskaren får ligga ute på det villande havet ständigt och frysa och fara illa. Och så sliter stormen sönder garnen för honom - och så står han där med tomma händer. 

Rätt som det är, seglar han i sank, och så sitter barn och hustru hemma och svälter, så det skriker i magen på dem. Och där skall slitas bra, innan där blir något att vända i pengar: 8-10 öre för en bempel tobbis - -&quot; &quot;Hur mycket är det där går på en bempel nu?&quot; &quot;En halv kappa, du! 17 öre skålpundet för laxen, 6 skilling eller en daler = 17 öre för valen för sillen - det var priserna då för tiden - utom de åren ingen sill &quot;vankade&quot;, då kostade den 75 öre. Jag tror det var 1846-47 eller 1848. Och för fick man endast 3 eller 4 riksdaler lispundet.&quot; &quot;Ja, det var då inte över sig precis!&quot; &quot;Hm! Min far kom ihåg den tiden, när ålen kostade 37 öre för lispundet, gubbar!&quot; 
&quot;Jag minns den gamle prosten berättade en gäng, att en vinter hade de fått ålen för - 6 öre lispundet i Landskrona.&quot; &quot;Då hade de väl stulit den!&quot; 
&quot;l sjön kanske! Nej, de hade huggit vakar på isen, och där samlade sig ålen, så att de öste opp den med bara händerna och baljor och krukor. Och där låg stora massor som höstackar, och de körde bort stora lass - till slut ville de inte ha den till skänks, utan de gödslade jorden med den.&quot; Nej, men vad betalade Ni prästen med? Det var väl flera som ingen säd hade, utan om de köpte särskilt! 

Och får och gäss kunde Ni väl inte ta i sjön!&quot; Med fisk, kan du väl begripa! Tror du inte en präst tycker lika mycket om fisk som om havre - och tack till?! Far hade tredjedelen i en åldrätt och han gav prästen - lät mig se nu! Ert skäppa torr tobbis, halvfjärde lispund ål, två vajar sill och två pund torsk. Och så brukade han gärna gå upp med 3 en lax en gång om året - men det var &quot;till på köpet&quot;, så att då blev han trakterad. Doktor lack kunde stundom gå in och prata med dem, när de kom så där med fisk. Jag minns att de skrattade åt gamle Slamsen. 
&quot;Är det sannt,&quot; sa doktorn, &quot;att du super?&quot;
- &quot;Ja men,&quot; sa Slamsen, &quot;både jag och Qvinnan supa, när vi har något att supa,&quot; sa han. 
&quot;Slamsen! Vem var det?&quot; &quot;Det var Slamsans man! begriper du det? Det var en gammal fiskare - han hade en skruv lös, påstods det. Den var det mänga lustiga historier om. 

Han var alldeles galen efter brännvin, och krögarn på läget tog emot allt vad fattigt folk kom och sålde och gav dem brännvin istället. En gång drog han skjortan av och lät krögaren få henne för en halv kvarter brännvin. En gång gick han alldeles naken som han var född, genom hela fiskeläget för ett halvt stop - och alla pågarna på Baske följde bakefter honom och hurrade. När han så kom hem, klådde hans egna pågarna honom duktiga tag.&quot; 
&quot;Så fick han ju lite utan och innan!&quot; 
&quot;En gång kom han till krögaren och hade med sig en höna och frågade, om han inte kunde få brännvin för den. Krögaren var ju genast med på den affären, vred nacken av kräket, för att ingen skulle komma och &quot;kännas&quot; det - se Slamsen var lite långfingrad också - och så slog han upp en duktig &quot;pilleknarkare&quot; till Slamsen. Men just som supen var &quot;gången till de Galater,&quot; kommer krögarens hustru in och jämrar sig, att där har varit någon och tagit deras ena höna. Och, ja min liv! var det inte krögarens egen höna han hade köpt. 

Och brännvinet hade han i sig! Men ett par örfilar fick han av käringen. &quot;Du har klått mig så många gånger!&quot; sa Slamsen, &quot;så det var väl inte för mycket, att jag gnodde dig en gång!&quot; &quot;Synden straffar sig själv och blir ytterligare belönad!&quot; &quot;Slamsen&quot; var inte bättre. Hon kunde trolla, sades det, och det var kanske inte så fritt heller, det skall jag säga, som kände henne.&quot; &quot;Hon kunde kanske &quot;trolla smöret av en smörgås,&quot; om hon hade tid på sig! &quot;Hamsebytts! Jag vet åtminstone en gång hon kom hem till vårt och hade med sig en skäppa små potatis och ville byta sig till en skäppa stora istället. Hon tyckte, eftersom vi hade gris, så kunde det gå - -&quot;
&quot;Var det du?&quot; &quot;Tyst landkrabba! Men mor ville inte ha med henne att göra - det var inte gott att veta, om potatisen var förgjord, - så att där blev inget byte av, som väl var: vi kunde äta döden på oss allihop. Men då blev Slamsen redigt arg, ska Ni tro! Och när hon gick, så knöt hon handen: &quot;Gud give,&quot; sa hon, &quot;att din pojke aldrig får äta potatis! &quot; sa hon. Då var jag bara en fyra, fem månader. Men säkert är, att jag aldrig i mina dagar har kunnat smaka potatis, som Ni vet, att jag har pratat om så många gånger - -&quot; &quot;Du! jo, men har du så!&quot; &quot;Nej, aldrig i mitt liv jag har haft potatis inom mina läppar!&quot; 

&quot;Många, många gånger - åtminstone när de har varit lagade som brännvin!&quot;
&quot;Nu tyckte du väl, att du var kvick!&quot; 
&quot;Skål, Ola! Hahaha! Nu får du smaka vår &quot;potatis&quot;, du! Nu klinga vi allihosansa!&quot; 
&quot;Fiskarfolk tror visst mycket på alla slags spökeri och vidskepelser?&quot; 
&quot;Ah, inte fiskarfolk mer an andra!&quot; &quot;Inte det!&quot; 
&quot;De kunde väl inte annat tro än vad de ser!&quot; 
&quot;Se!! inbilla sig, menar du!&quot; 
&quot;Så! hur mänga gånger tror du inte jag har sett &quot;dödingar&quot;, som gått ute på havet om natten - jag har känt igen dem så val. Julafton innan far blev borta på sjön, säg mor ett vitt får i förstugan, och vi visste genast vad det var!&quot; 
&quot;Vad säger du? 
Var det fåret din far?&quot;
&quot;Nu har du varit kvick så länge, du Eskil! Nu kan du gärna försöka hålla munnen ett ögonblick. 

Och i virvelvindarna syntes där trolikvinnor så ofta: de hade långa, vita lakan på sig. &quot;Slamsen&quot; såg jag en när vi var neråt Bornholm till. Och varsel hörde man så rysligt ofta, när släktingarna var ute på sjön.&quot; &quot;Jag säg varsel för ett ögonblick sedan!&quot; 
&quot;Vad säger du? Nu? Här?&quot; &quot;Ja men. Mor stack in huvudet och vinkade, att vi skulle komma in och ta en bit merafton! Jag såg henne så tydligt, vet Ni!&quot; 
&quot;Hahaha! Min liv! Höll du på att skrämma mig, vet du, Stenkil!&quot; 
&quot;Jag stiger in i stugan nu!&quot; 
&quot;Tackar!&quot; 
&quot;Tack Stenkil! Vet Ni vad de gjorde för mat på grillarna i Baske förr i tiden?&quot; 
&quot;Nej!&quot; 
&quot;Jo, Ni skulle bara ha sett, när de åt &quot;tummamatar!&quot; &quot;Prat! inte brukades sådant så nyligen!&quot; &quot;Jo bevars! På var brödskiva sattes en smörklimp, och så bredde man ut den med tummen. Och för övrigt åts där mest fiskmat. Först åts där kokt sill, och där låg sillen på ett stort lerfat med stjärtarna inåt; och mitt på det stora fattet stod ett litet fat med senap, där alla doppade sina sillbitar i. 

Och så lax och ål eller torsk, och sist bovetegröt med sirapsdricka eller mjölk. Så tog man sig en buss &quot;Svarta Ankaret!&quot; &quot;Sådan mat kunde man äta tills man svälter ihjäl! Nej, tacka vet jag stekt fläsk och ägg! Jag tror verkligen har osar fläsk och ägg. Var så god nu, gubbar! Inte stå och krusa i dörren! Gå du före, Ola Baskare! Här ska du inte vara rädd för varsel!&quot; &quot;Det är kanske för &quot;potatisen&quot; på den fyrkantiga flaskan. 

''Källa: Svea Folkkalender 1885''

== 7. Sjöfararna ==
Läser man i kyrkböckerna anges ofta titeln skeppare tillsammans med ett annat yrke. Jöns Svensson var fiskare och skeppare, Per Persson anges som snickare och skeppare, Maurits Johansson var både kvarnägare och skeppare.

Mot slutet av 1800-talet var det många som skaffade sig en formell utbildning, som blev ett krav för att vara befälhavare, alltså skeppar-, styrmans-, kaptensexamen. Det gäller de flesta av dem som jag nämner härunder.

Bröderna Jöns och Anders Åkesson var av fiskarsläkt från Baskemölla. Jöns förde skonerten Albion (hemmahörande på Kivik). Anders var huvudredare och tidvis befälhavare på skonerten Albano. Anders Åkesson var för övrigt fader till den kände fruktodlingspionjären [Henric Åkesson] på Kivik. Ett annat brödrapar var sönerna till fiskaren och skepparen Ola Bengtsson. Bengt Olsson ägde skonerten Signe som han också var skeppare på. Det var hans son, sjökapten Anders Viksten som skänkte det kyrkoskepp som nu finns i Baskemölla Kapell. Olas andre son Måns Olsson var skeppare på barkskeppet Carolina, som ägdes av ett Baskemöllarederi.

Fartyget gick tragiskt under med man och allt på Nordsjön 1907. Enligt David Papps skritt om Björkegrenska rederiet förde Bengt Olsson en period rederiets barkskepp Cimbrishamn och skall 1866 ha inropat skeppet på auktion som ensam ägare.

Bland andra sjökaptener från Baskemölla kan nämnas Bengt Månsson, Lars Åkesson och Otta Hultquist samt Per Lindquist som var befälhavare bl.a. på Barken Hedvig, och Nils Flink som var skeppare på Fidelio.

En av gamla Baskemöllas mest kända fiskarsläkter stod för tre sjökaptener nämligen Anders Månsson´s fem söner som alla gick till Sjöss. Tre av dem tog sjökaptensexamen nämligen August Andersson, Lars Andersson (tog efternamnet Aneshed) och Nils Andersson. Samtida med dem var fiskare Bengt Olssons son sjökapten Magnus Bengtsson. Alla dessa förde ångfartyg.

== 8. Fartygsförlisning 1876 ==
En kväll i slutet av oktober 1876 vaknade Tufve Bengtsson av att hunden på gården ylade. Efter ett tag gick gårdsfolket ut för att se efter vad som stod på. Först misstänkte man att någon tjuv hade tagit sig in på gården. När de sedan kom ut på trappan, stod hunden med framtassarna på den mot havet lutande gärdesgården och med blicken vänd ut mot sjön. Liksom vädrande förde han då och då nosen framåt, och höra ett långt utdraget tjutande. Så teg han en stund, lade huvudet på sned som han lyssnade efter något medan han med blicken försökte genomtränga mörkret, och så tjöt han åter på nytt. Det hjälpte varken med goda eller hårda ordalag att hunden skulle vara tyst. Hunden stod kvar och då och då lät han höra sitt underliga ylande. Detta fortsatte natt efter natt under fjorton dagars tid.

Det var mer än gårdsfolket som kunde höra hunden. Grannarna började bli irriterade över att hunden skällde natt efter natt. Byborna som kom förbi gården under kvällar och nätter stannade och lyssnade. De undrade om inte det var något fel på hunden. Men Tufve sa nog att det inte var något fel på hunden. Några bybor hade sagt att Tufve borde skjuta hunden om inte han fick tyst honom. Men det låg något olycksbådande och hemskt i de långdragna, liksom klagande hundtjuten.

Den 6 november var en kall och blåsig dag. Vinden var i sjön, och ett stycke utanför kusten syntes två segelskepp och en ångbåt som låg och kämpade i det hårda vädret. Fram på eftermiddagen började vinden tillta i styrka och det blåste upp till storm. En rykande ostanvind med mycket täta snöbyar drog in över land.

Inga bybor på Baskemölla fäste sig vid detta, och eftersom ingen fiskare var ute på sjön satt man bekymmerslöst inne vid ljuset av sina tranlampor och lät timmarna gå. Så småningom slocknade det ena ljuset efter det andra, och snart låg hela samhället i mörker.

I husen närmast sjön vaknade man vid midnattstid plötsligt av ett våldsamt brak, och efter en kort stund hördes genomträngande nödrop genom stormen utanför. Det blev i en hast tänt i det ena huset efter det andra. Det dröjde inte länge förrän byborna med lyktor i händerna kom strömmande ner mot hamnen. De ihållande, nödropen blev vägledare, och byborna gick med raska mot stranden i södra delen av samhället. Här hade det redan samlat större delen av fiskelägets innevånare, och man lyssnade till ångestropen utifrån det mörka uppiskade mörka havet. Stormen dånade och röt och vräkte brottsjöar långt upp på land, snöbyarna virvlade in över stranden, och natten låg som ett svart, ogenomträngligt täcke över vatten och land. Av det fartyg, som låg strandat någonstans ute i detta tjocka mörker, syntes inte ett spår, och de svaga, i stormen flämtande ljusen i lyktorna förmådde inte lysa mer än en eller annan meter från sig. Men att man hade de nödställda på kort avstånd ifrån sig, märkte man på ropen.

Inne på stranden stod Baskeborna i rådlösa och helt maktlösa. Då och då kunde man höra ångestropen. Det vittnande om att det fanns människor i nöd och kämpade för livet. I bland kunde man hörda genom ovädret brak och smällande som av skott. Man förstod att det var linor och tåg, som sprang sönder, och master och rår som bräcktes.

Skeppet som gick under under den natten var en holländsk brigg med åtta mans besättning. Skeppet var på väg från Ryssland med en last av pops som skulle till Holland. I stormen har kaptenen, som heter Kuipers, förväxlat det svenska landet med Bornholm och seglat sitt skepp rakt på det utskjutande klippgrund som kustborna kallar &quot;Flaged&quot;. Det är svart, ogenomtränglig natt då briggen med ett dånande brak ränner upp på grundet. Här bryts brottsjöarna med fruktansvärd kraft. Det brakar och larmar då den ena brottsjön efter den andra bryter fram över skrovet och bit för bit krossar rår och master.

Ett kort ögonblick kunde sjömännen skönja varandra i ljuset från skeppslanternorna tills dessa krossades och slocknade. Dödsfasa hade gripit männen ombord. De klamrade sig fast vid första bästa föremål och ropade i ångest till varandra att man måste hålla sig kvar på skeppet. Båtsmannen, och fyra av besättningen slukades av havet. De två kvarvarande ombord på det strandsatta skeppet sliter av sig kläderna och kastar sig i havet.

Inne på stranden kastas timmer, sjömanskistor, segeltrasor, kläder, linor och trossar upp på land av rasande vågor som slitit sig los från skeppet. Baskeborna går och lyser med sina lanternor vid strandkanten. Plötsligt får man syn på en naken gestalt som kämpar sig fram genom brottsjöarna med fötterna före för att skydda huvudet mot klipporna. Han når stranden och tas omedelbart omhand av fiskaren Nils Persson. Efter en stund hörs svaga kvidande inne bland några klippblock och här påträffades den andre överlevande personen från skeppet som med hjälp av en träbit drivit in mot klipporna. Han berättar senare att samtliga sex drunknade var holländare, medan de två överlevande var svenskar.

Dagen efter den fasansfulla natten påträffades tre av de drunknade holländarna i närheten av Viks fiskeläge några kilometer norrut. De tre kropparna fördes till Baskemölla och lades sida vid sida i fiskaren Anders Nilssons hus. Tre dagar senare begravdes de på Gladsax kyrkogård.

Ett par dagar efter begravningen hittades ytterligare två av besättningsmännen. Dessa begravdes också på Gladsax kyrkogård, dock är gravplatsen helt borta idag, men i fiskeläget talades det länge om &quot;de sex holländarna&quot;.

== 9. Drunkningsolyckan vid hamninloppet den 14 november 1887 ==
Under årens lopp har många fiskare från Baskemölla omkommit på havet, i regel under storm och svåra förhållanden, ganska långt från land. Ingen olycka med så svåra konsekvenser som denna, där fem fiskare från fiskeläget omkom inför ögonen på maktlösa anförvanter och vänner, har förr eller senare inträffat.

Som vanligt var fiskarna och familjemedlemmarna uppe tidigt för att göra i ordning krokarna för dagens fiske. Detta innebar att varje krok skulle förses med en sillbit, varefter &quot;snoren&quot; i jämna bukter lades upp på ett tråg, ett så kallat &quot;tru&quot;.

Arbetet utfördes inomhus i skenet av en ljuskälla av något slag, varefter tråget eller trägen bars till hamnen och placerades på botten i båten.

Denna dag var en måndag och tidigt på morgonen lämnade man hamnen för att ta sig ut till fiskeplatserna, vilka var belägna ett stycke ut till sjöss från norr till söder om fiskeläget.

Lugnt väder rådde, varför man inte kunde segla utan måste ta till årorna. Det skulle dröja ända fram till 1910-talet innan den första motorn blev monterad i en båt från Baskemölla. Väl utkomna på fiskeplatserna började man lägga ut, eller som det hette, kasta krokarna. De båtar som gått ut sist, hann inte börja med utläggningen av krokarna förrän det började blåsa upp från nordost.

Samtidigt började det falla ett snöblandat regn, vilket gjorde att sikten blev starkt nedsatt. Vinden ökade i styrka och till sist blev det omöjligt att överhuvud taget att börja, eller för andra att fortsätta med utsättningen av fiskeredskapen. Man måste i stället försöka att hålla upp båten med stäven mot vinden och mot den ökade sjögången. De som fortfarande inte fått ut sina fiskeredskap, insåg att man inte kunde tänka på att få ut någon redskap, utan i stället gällde det att ta sig in mot land och till hamn snarast möjligt.

Vissa båtar höll ut i det längsta, i hopp om att det skulle lugna sig, något som det inte gjorde och som senare skulle visa sig, gav svåra och olyckliga konsekvenser.

Befolkningen i fiskeläget, strängt taget samtliga med anförvanter av något slag, hade med anledning av den starka pålandsvinden och den ökande sjögången samlats vid hamnen, oroliga och rädda för hur de skulle lyckas med att ta sig in i hamnen.

De båtar som först bestämde sig för att avbryta fisketuren kom lyckligt igenom hamninloppet och in i lä bakom den låga men ändå skyddande bryggan längs land.

Vid denna tid fanns en hamn, där det s k norra hamnkaret, liksom kajen i anslutning till själva bassängen, i princip har samma läge som i dag, men där kajernas höjd var lägre. Den ombyggda gamla hamnen blev färdig år 1928.

Djupet i hamnen och i inloppet var helt olika mot i dag. Vid lågvatten kunde man inte ta sig in eller ut ur hamnen, med enbart hjälp av åror. I inloppet var djupet troligen omkring en meter, och detta medförde att sjöarna bröt &quot;i botten&quot; vid många tillfällen.

När klockan var fram emot tio hade alla båtarna utom tre kommit lyckligt iland. För dessa tre återstod det värsta, den svåra och farliga passagen just vid själva inloppet till hamnen.

Så kommer det en båt med två man i. Dessa sitter på vars sin toft med var sitt årpar och försöker hålla båten i riktning mot inloppet.

Sjön är kraftig och en våg fångar båten som &quot;sjöränner&quot; dvs båten och vattnet i vågen får samma fart och därmed omöjlig att styra, dvs hålla på avsatt kurs.

Enligt ögonvittnen skulle de båda ombordvarande helt plötsligt lyfts av årorna ut i sjön, medan båten fortsatte mot land, där den togs om hand av några bybor, utan att vatten hade kommit i den.

Troligen är beskrivningen en synvilla. Att lyftas ut av årorna torde vara omöjligt. I stället hade de båda, när båten &quot;sjörände&quot; och skar snett i vattnet tenderat att kantra. För att ej riskera att hamna under båten, har de båda kastat sig utombords.

De båda i vattnet försökte ta sig i land på &quot;hamnkaret&quot; men lyckades inte, utan drevs norrut mot Silverroshallen. Dagen efter återfann man deras kroppar. Omedelbart efter syntes två båtar på väg in. I den ena båten satt två män och i den andra, något större båten satt fyra män. I vad mån man såg varandra är inte klarlagt, troligen hade man ändå inte kunnat förhindra vad som kom att hända. Strax utanför inloppet törnade de båda båtarna ihop, sida vid sida och båda båtarna kantrade.

Den mindre av dess med de två männen i, slungades in mot &quot;Karet&quot; där de båda lyckades ta sig upp och räddades av folk från land.

De fyra männen från den andra båten kom samtidigt i vattnet och sågs kämpa för att ta sig fram till denna, som låg i marvatten. Endast den ene av dessa lyckades gripa tag i relingen och hålla sig fast, tills båten kommit in mot stranden, där han kunde undsättas. De tre andra sågs försvinna i vågorna och de brytande sjöarna, även dessa norröver.

Under årens lopp har många fiskare från Baskemölla omkommit på havet, i regel under storm och svåra förhållanden, ganska långt från land. Ingen olycka med så svåra konsekvenser som denna, där fem fiskare från fiskeläget omkommit inför ögonen på anförvanter och vänner, där de står helt maktlösa, har förekommit varken för eller senare.

De som omkom i den första båten var Ola Olsson, 24 år och ogift. Sven Mårtensson, gift och med 8 barn, där 5 var under 12 år. I den andra olycksbåten befann sig den som räddades, Tuls Jacobsson, 65 år. När Truls endast var 4 år, närmare bestämt den 12 juli 1826 drunknade hans far Jacob Truisson, 33 år utefter Blekingekusten tillsammans med den 21-årige Pehr Mårtensson, även han kom från Baske.

Vidare var det Tufve Jönsson, 50 år, ogift. Kroppen efter Tufve återfanns tre år senare, den 27 november 1890. Några bybor upptäckte den vid Tjörnedala ålbod. Kroppen identifierades av en syster till den omkomne, som igenkände ett strumpeband som han hade kring benet.

Den tredje var Jöns Sifversson, 68 år, ogift. Även han återfanns vid Tjörnedala ålbod en vecka efter olyckan.

Den fjärde och den äldste som omkom var Åke Denker, 76 år. Kroppen återfanns aldrig och anledningen därtill var enligt vad som berättades från mun till mun: Han skulle aldrig få vila i vigd jord, för han hade en gäng &quot;forsorred sig&quot; dvs försvurit sig, vilket skulle betyda att han svurit falskt.

== 10. En fiskare från byn blev rik ==
Förr i världen hörde man ofta talas om &quot;fattiga fiskare&quot;, bakom detta uttryck låg oftast en bister verklighet. Att fiskare förr i tiden &quot;drogs med sjön&quot;, blev förmögna på sitt fiskande, var bara sägner som man berättade för varandra under mörka kvällar i fiskarstugorna på Österlen. Här nedan finns en gammal berättelse från slutet av 1800-talet som fiskaren '''Nils Persson''' på Baskemölla har berättat. Vad som gällde, var att kunna hålla nöden från dörren och föra en något sånär dräglig tillvaro. Längre upp på välståndets trappa kom en fiskarfamilj aldrig. Emellertid, en fiskare har jag hört talas om och som blev förmögen. En som hade &quot;orimelet me pengja ette si&quot;. 

&quot;- Jo, det lär en gång här på Baske ha levat en fiskare som man kallade för ''Kjäusen'' och som skulle vara rik. Är det sant egentligen? 

- Ja, di ed. 

- Det var konstigt, en förmögen fiskare? 

- Ah, di va kanske inte så konstet. 

- Hur så? Var har han fått alla sina pengar ifrån? 

- Jo, di ska ja tala om - han va en stor tjyfstrygj. A di va hans far forre hanom, å hans bror må, forristen. Faren kalla forr Lars Kjäus - ja, Lars va ju inte nåd vedernamn, forr så hidde han - å han va inte så noga podd, han heller. 

En gång gickj han bort ti ''Linggrens'', han som hade kru, å to en hunna i - blann di annre hunsen, å så kom han ingj ti Linggren å sa: 

- Du får kjeva den här hunnan au m!, så ja kan få ett halt stoå brännevin. 

- Jo forr all del sa Linggren å to hunnan å gickj ette brännevined ti Kjäusen. Men hont di va, så ble Linggren ette en stung klog på, ad han hade kjifft sin en hunna. Men då var Kjäusen gån. 

- Hur många börn, Lars Kjäusen hade? Jo, han hade tre stycken, Hans, Per och Karna. 

- Ti å borrja må så bodde Hans, där vi nu sidda, forr di här hused hade han bojt. A därude i trägåren, där lå et hus som Per å Karna bode i. Men så ve illsvådan 1889 brände de ner, bäggje husen. Di där ude i trägåren ble allri oppbojt forr di hade lerväggja, men här va di au tegelsten, så murarna begicki si å bled oppbojt igin. 

- Pengjana? Jo, ja ska nock komma t! dom osse. 
[[Bild:nilspers.jpg|thumb|Fiskaren Nils Persson]]
- Hans va sjömann i unge da. Hans sejia me et farty frå Stockholm. Di hade kommet bortelfrå, å nu skulle di läggja opp. På kvällen va skepparen i lann å fickj forr sin frakt 8.000 kronor. Hans va vaktman ombor. Po nötten samma kväll kom pengjarna bort. De ble en farli oppståndelse po marenen. Polisen sökte ginom hela skudan. Hans ble genomsökt han må, men pengjane kom allri tirätta. Nu ska ja tala om hont di hade gåd me dom. På storluckan lå et par tjäreda å klibbeda bojsor mitt forr näsan po bodde poliser å fler. I dom hade han stoppad pengjana. Så kiffte Hans en skuda, men den stranna ingje ve Cimbrishamn. Sien blev han humma å ble fischare. 

- Per va inte en bid bätter. Han tjänte hos en skippare i Brantevigj å vraga ette sill. En da kom skepparen ifrå Karlskrona å hade pengja for hela sin last, 5.000 kronor. Di la si Per opp må. Et par pågastackala som dröe omkringj, å hade varred t! skipparena, ble skyltade forr ed, men inte hade de nonna pengja inte. 

- Sien kiffte Hans å Per en båd ihovv, å som ung påg va ja tit må dom. Di brukte allti fråga, om ja ville ha au deras mad - de hade bodde kyd å äggj me si - men ja hade mad nock, så ja to aldri imod nåd. - Di va inte snåla precis, men nya kle skaffa di si visst allri. 

Bojsorna va så lappeda, så iblann sadd där en tre fira lappa udanpo hårannra. Men di va nonna egna människor. Fickj di tre kronor forr sin fångst, så sa di. 

- Nu ska en krona gå ti maden å en ti reskaven, men den ena kronan ska sättas på bank. 

- A juta ble di inte nonn au dom. Varken pågana eller Karna. Hans dö forst å sien Karna. Per bode här sitt sista, i de här hused. A norr han va dö, hittade di 27.000 kronor etter en. Di ni tusen lä han på. Han hade dom unge hogären. 4.000 kronor hade han stoppad i en cigarrlåda som sto po kaklonslered, där hade di städ i åravis. Men där va ju ingjen som kunne luta te, ad där va pengja i lådan. Di annre pengjarna hitta di nerstoppade lid här å lid där, i skav å i vanta å hossesocka. Många au papperspengjarna va bodde muleda å fitteda. Kommunalen motte ner å samla ihovv va där va å di räknad pengja i flera da ette Pers död. 

- Ja, så gickj ed te å ble rigj forr i tien - å så går ed vell te i da må, avslutar fiskaren '''Nils Persson''' sin berättelse. 

''Källa. Folklivsarkivet, Lund. Luf. M:4820''

== 11. Soldat Åke Denker ==
Vem var då denne Denker? Ett namn som helt avviker från de vanliga. Efterforskningar i kyrkoböcker ger ett svar på frågan. Åke Håkansson Denker, var son till Håkan Persson, född i Järrestad och som gifter sig med en flicka från Baskemölla och blir fiskare. Paret får flera barn och den yngste av dessa är Åke. Genom en slump finner jag ett intyg, skrivet av Ryttmästare Schönström, på Delperöd, som intygar att Soldat Åke Denker, med nr 97 vid Cimbrishamns Esqadron av Kongl. Skånska Dragon-regementet är son till fiskaren Håkan Persson i Baskemölla och fri från akta börd därstädes. 

Åke Denker gifter sig med en flicka från Kivik och bosätter sig på Baskemölla, där de får 3 flickor och en pojke. Troligen blir Denker soldat i ett antal år för att senare bli fiskare i Baskemölla. 

Åke Denker har ett hus på Baskemölla som ärvs av hans äldsta dotter när fadern drunknar. Efter denna dotters död ärvs huset av den yngsta dottern Christina, som är född den 25 januari 1849. Hon är gift med fiskaren Per Nilsson på Vitemölla. 

År 1901 säljer paret huset på Baskemölla och därmed försvinner knytningen av namnet Denker till Baskemölla. Åke Denkers ende son dog i 20-års åldern. Den enda möjligheten att det skall finnas anförvanter till Denker är genom dottern Christina på Vitemölla. 

Sanningshalten i påståendet att Åke Denker skulle ha svurit falskt, finns inga funna belägg för. Möjligen kan det vara så att Åke Denker, präglad av ett från det vanliga på samhället använda språket, använde ord och meningar från sin tid som soldat, ett s k mustigt språk, blandat med svordomar och Guds namn. 

Att Åke Denker varit något utöver det vanliga är ganska klart. Att bedriva fiske, speciellt på den tiden, i en så hög ålder som 76 år, torde vara unikt.

Ser man på åldern hos de 4 fiskarna i olycksbåten, så är dessa 50, 65, 68 och 76 år gamla. Detta ger en medelålder av nära 65 år, vilket måste vara mycket sällsynt, men samtidigt talar det om vilka &quot;Krutgubbar&quot; som det fanns bland fiskarna i kustsamhällena på Österlen.

== 12. Strandning av Elna 1944 ==
[[Bild:elna.jpg|thumb|Strandningen av Elna vid Flaged.]]
Den 7 juni 1944 var fyrmastskonaren ''&quot;Elna&quot;'' från Brantevik, på resa söderut från Norrland lastad med trä. I Hanöbukten var sikten mycket nedsatt genom tidvis dimma och regndis. ''&quot;Elna&quot;'' kunde utnyttja en god vind, men hade kommit något ur kurs. När man för sent upptäckte att man var på väg mot land, strax norr om Baskemölla. Man försökte hålla ut från land. Detta lyckades man inte med, utan stötte på klippgrundet ''&quot;Flaged&quot;'' strax norr om hamnen i Baskemölla. Hade man haft motorn igång eller vinden varit något nordligare hade man troligen &quot;skurit&quot; fritt från de mot ytan uppstickande klipporna ca 100 meter från land. Det var för övrigt på samma plats som i november månad år 1876 den holländska briggen ''&quot;Tosca Helena&quot;'' grundstötte och förliste. Av de åtta ombordvarande drunknade sex man, medan två man, båda svenskar, lyckades rädda sig på vrakdelar och simmande ta sig i land. 

De omkomna var holländare med en kapten ''Kulper'' som befälhavare. Med på resan hade han en son jämte redarens son, en broder samt två bröder'' Bull''. Det är denna händelse som givit namnet på den väg som passerar hamnen i Baskemölla och som heter &quot;''Holländarevägen&quot;.'' 

Vid &quot;''Elnas&quot;'' grundstötning rådde en frisk sjögång, dock inte så kraftig att det fanns risk för att ''&quot;Elna&quot;'' skulle brytas sönder, men risk fanns att vind och sjö skulle tillta. Vid grundstötningen råde kaftig sjögång, men räddningsmanskapet lyckades få över en raket med lina och besättningen kunde skickas iväg i livräddningsstolen.

Försök gjordes att med en mindre båt, bogserad av en vrakbåt låta denna falla in och ta ombord &quot;Elnas&quot; besättning, men detta lyckades inte. Under tiden hade livräddningsstationen på Brantevik larmats och ganska så snart ankom apparatur och personal. ''&quot;Raketrampen&quot;'' riggades upp, inriktades och så brakade raketen med sin lina iväg. Det blev en fullträff direkt och linan hamnade tvärs över riggen på ''&quot;Elna&quot;.'' 

Snart var trossen uthalad, fastgjord i masten och i alar på stranden och livräddningsstolen kunde halas ut. Genom att &quot;Elna&quot; inte låg helt stilla kunde inte trossen styvhalas, utan det blev en färd i land ibland i luften och ibland med fötterna i vattnet för besättningen. 

Allt förlöpte dock tillfredsställande och när siste man skulle lämna ''&quot;Elna&quot;'' lossnade han livbåten som tidigare sjösatts. Denna drev omgående i land utan några skador eller vattenfyllning. Efter grundstötningen avtog vinden och sjön la sig. ''&quot;Elna&quot;'' kunde efter en period av ovanligt fint väder, utan några störande ostliga vindar bärgas och åter sättas i stånd.

== 13. Skyddsvärnen från 2:a världskriget ==
Under andra världskriget byggdes en skyddslinje, kallad Per Albin-linjen, för att skydda Skånes och Blekinges kuster mot angrepp från sjön. Under kriget störtade i Sverige sju raketer från de tyska raketanläggningarna i Peenemünde. Dessa raketer omhändertogs av den svenska armén. En av dessa raketer, av typ V1, störtade vid Baskemölla den 1 november 1944.

Värnen 48, 49a och 49b är av typ Ksp I och Ksp II med en typisk kustnära placering inom en relativt kort sträcka på sidorna av hamnen på Baskemölla. Det södra värnet Ksp II byggdes om omkring 1960 för att utrustas med ett kanontorn från stridsvagn m/42. Tyvärr plomberades värnet 1999. I anslutning till värnen finns skyddsrum och de är idag i dåligt skick.

Ksp I var det första kulsprutevärnet som endast hade skjutmöjlighet åt ett håll, Värnet bygdes därför spegelvänt när försvarsområdet var vänt höger respektive vänster längs strandlinjen. Skjutvinkeln för det område som skulle beskjutas var ca 40 grader. Värnet var avsett för två kulsprutor placerade vid sida vid sida.

Ett förrum ledde in till det egentliga värnutrymmet. Detta utrymme kunde försvaras inifrån värnet genom en embrassyr. Entrén till förrummet stängdes med en gallergrind som var klädd med bräder. Värnet hade på tidigt byggda värn också en ellertvå skottgluggar för eldvapen. Dessa värn byggdes omkring 1939 främst från Simrishamn till Falsterbo i väster.</text>
      <sha1>a7xyi0hyckpc3fu9m4z1wxww7b5me7a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Turkiska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6128</id>
    <revision>
      <id>22645</id>
      <timestamp>2009-01-30T04:03:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida: {{minikokbok|Europeiska recept}}</comment>
      <origin>22645</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="q1307sog2g1qracwfwlku55uqc0k2wc" xml:space="preserve">{{minikokbok|Europeiska recept}}</text>
      <sha1>q1307sog2g1qracwfwlku55uqc0k2wc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Banankaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6129</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Banankaka" />
    <revision>
      <id>22666</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:32:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Banankaka]] till [[Kokboken/Recept/Banankaka]]</comment>
      <origin>22666</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="hm1ftrae7amwxq3q9x52u4kuydctvte" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Banankaka]]</text>
      <sha1>hm1ftrae7amwxq3q9x52u4kuydctvte</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bearnaisesås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6130</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Bearnaisesås" />
    <revision>
      <id>22669</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:33:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Bearnaisesås]] till [[Kokboken/Recept/Bearnaisesås]]</comment>
      <origin>22669</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="77h42nhtp9dvwc0q6145vdylp0engaj" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Bearnaisesås]]</text>
      <sha1>77h42nhtp9dvwc0q6145vdylp0engaj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Buljong</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6132</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Buljong" />
    <revision>
      <id>22674</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:34:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Buljong]] till [[Kokboken/Recept/Buljong]]</comment>
      <origin>22674</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="8scysovb0xx8v3if1n2wr8jqwqd1p8u" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Buljong]]</text>
      <sha1>8scysovb0xx8v3if1n2wr8jqwqd1p8u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Beredning av baljväxter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6133</id>
    <redirect title="Kokboken/Information/Beredning av baljväxter" />
    <revision>
      <id>22677</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:35:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Beredning av baljväxter]] till [[Kokboken/Information/Beredning av baljväxter]]</comment>
      <origin>22677</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="5f6d6iw7s0kddng86utir84akepvkak" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Information/Beredning av baljväxter]]</text>
      <sha1>5f6d6iw7s0kddng86utir84akepvkak</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Biff Greta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6134</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Biff Greta" />
    <revision>
      <id>22680</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:36:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Biff Greta]] till [[Kokboken/Recept/Biff Greta]]</comment>
      <origin>22680</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="hlzvnqof3po08ensmo0bvlean17nrec" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Biff Greta]]</text>
      <sha1>hlzvnqof3po08ensmo0bvlean17nrec</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Biff Stroganoff</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6135</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Biff Stroganoff" />
    <revision>
      <id>22683</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:39:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Biff Stroganoff]] till [[Kokboken/Recept/Biff Stroganoff]]</comment>
      <origin>22683</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="jovcl0en5anwab4b9em4e3p8yaf3o6b" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Biff Stroganoff]]</text>
      <sha1>jovcl0en5anwab4b9em4e3p8yaf3o6b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Biff från Alabama</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6136</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Biff från Alabama" />
    <revision>
      <id>22687</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:41:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Biff från Alabama]] till [[Kokboken/Recept/Biff från Alabama]]</comment>
      <origin>22687</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="qj844tej3o5jlilmttwcksbiw47x6dq" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Biff från Alabama]]</text>
      <sha1>qj844tej3o5jlilmttwcksbiw47x6dq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Blöte</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6137</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Blöte" />
    <revision>
      <id>22690</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:42:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Blöte]] till [[Kokboken/Recept/Blöte]]</comment>
      <origin>22690</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="3u66k14eeg8y29b5sm8oo251xd89sa5" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Blöte]]</text>
      <sha1>3u66k14eeg8y29b5sm8oo251xd89sa5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Brownies</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6139</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Brownies" />
    <revision>
      <id>22695</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:44:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Brownies]] till [[Kokboken/Recept/Brownies]]</comment>
      <origin>22695</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="55bk81dwez73e5qxnt3tdvqjpxndwh9" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Brownies]]</text>
      <sha1>55bk81dwez73e5qxnt3tdvqjpxndwh9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Brunsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6140</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Brunsås" />
    <revision>
      <id>22698</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:45:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Brunsås]] till [[Kokboken/Recept/Brunsås]]</comment>
      <origin>22698</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="h5fn6qwmsox1r96cjs97aeioty1sqsm" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Brunsås]]</text>
      <sha1>h5fn6qwmsox1r96cjs97aeioty1sqsm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bruschetta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6141</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Bruschetta" />
    <revision>
      <id>22702</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:48:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Bruschetta]] till [[Kokboken/Recept/Bruschetta]]</comment>
      <origin>22702</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="mknggqkjp74ucfnq8lidvi968dwtwkq" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Bruschetta]]</text>
      <sha1>mknggqkjp74ucfnq8lidvi968dwtwkq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Blåmusslor på Riesling och whiskey</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6142</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Blåmusslor på Riesling och whiskey" />
    <revision>
      <id>22718</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:54:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Blåmusslor på Riesling och whiskey]] till [[Kokboken/Recept/Blåmusslor på Riesling och whiskey]]</comment>
      <origin>22718</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66" sha1="1eies435tbz5905hbah6sx2sf2z7nx6" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Blåmusslor på Riesling och whiskey]]</text>
      <sha1>1eies435tbz5905hbah6sx2sf2z7nx6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bulgogi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6143</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Bulgogi" />
    <revision>
      <id>22721</id>
      <timestamp>2009-01-30T16:55:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Bulgogi]] till [[Kokboken/Recept/Bulgogi]]</comment>
      <origin>22721</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="hrauocvni69qxfkanyn2t461yo2cayg" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Bulgogi]]</text>
      <sha1>hrauocvni69qxfkanyn2t461yo2cayg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Friterade bananer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6148</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Friterade bananer" />
    <revision>
      <id>22737</id>
      <timestamp>2009-01-30T19:43:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frisko</username>
        <id>1293</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Friterade bananer]] till [[Kokboken/Recept/Friterade bananer]]</comment>
      <origin>22737</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="6z7iwdzjx3v34pmsluh09zqw3wqkdgl" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Kokboken/Recept/Friterade bananer]]</text>
      <sha1>6z7iwdzjx3v34pmsluh09zqw3wqkdgl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Havrebollar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6149</id>
    <revision>
      <id>56406</id>
      <parentid>56405</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T09:46:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>*</comment>
      <origin>56406</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="580" sha1="9r2n5tqwjw86qrhfguiihbxgkach1fp" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*50 gr smör/margarin
*3 dl havregryn
*1 ägg
*2 msk kaffe
*3 msk socker
*2-3 msk kakao
===Garnering===
*Pärlsocker och/eller kokos

==Tillagning==
Lägg ett lager med pärlsocker/kokos på en tallrik.
Blanda med händerna alla ingridienser i en bunke. Rulla bollar av smeten och rulla bollarna i lagret med pärlsocker/kokos.
Kyl bollarna i kylskåp tills rätt temperatur uppnås.

==Servering==
Till kaffe/fika. 
 
==Tips==

[[kategori:H kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>9r2n5tqwjw86qrhfguiihbxgkach1fp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chokladmousse</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6150</id>
    <revision>
      <id>22761</id>
      <parentid>22760</parentid>
      <timestamp>2009-02-04T23:52:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>22761</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="411" sha1="n5awiiqc0m804iyasbu0ocm6t378ovs" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==

*3 dl vispgrädde
*200 g mörk blockchoklad
*2 ägg
 
==Tillagning==
 
Vispa grädden, men inte alltför tjock. Smält chokladen i vattenbad.&lt;br&gt; 
Rör ner äggen i chokladen ett i sänder. Vänd ner den vispade grädden lite i taget i chokladsmeten.&lt;br&gt;
Låt moussen stelna något i kylskåp.


[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>n5awiiqc0m804iyasbu0ocm6t378ovs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kortlek</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6152</id>
    <revision>
      <id>28565</id>
      <parentid>22812</parentid>
      <timestamp>2010-06-12T15:32:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28565</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66" sha1="o8qr7eziklw7tuacz4wz8yu6a9d5mm4" xml:space="preserve">Använd [[Mall:Kortlek]] för att visa kort. 

[[Kategori:Bilder]]</text>
      <sha1>o8qr7eziklw7tuacz4wz8yu6a9d5mm4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Meddelanden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6156</id>
    <revision>
      <id>37670</id>
      <parentid>22844</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:55:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37670</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1127" sha1="o1n18h777lcxksw5fkxvzeilt09izqg" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Meddelanden&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Meddelandecentral=== 
Här kan du läsa dina mottagna meddelanden från andra medlemmar på vetgirig. När du fått ett nytt meddelande så visas det på Vetgirigs startsida.

Du kan även läsa meddelandena som du skickat till andra medlemmar.

Om du scrollar förbi meddelanden så att du kommer längst ner på sidan så hittar du rutan som du använder för att skicka meddelanden. Här kan du antingen välja en av dina vänner eller skriva in en annans medlems namn för att tala om vem du vill skicka meddelandet till. För att skicka meddelanden till en annan medlem kan du även gå in på deras profil och gå in på deras gästbok.

De senaste 50 meddelandena syns i respektive lista. Raderar du något av dessa meddelanden så kommer även äldre meddelande att dyka upp (om du har fler än 50 st alltså).</text>
      <sha1>o1n18h777lcxksw5fkxvzeilt09izqg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Italiensk tomatsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6160</id>
    <revision>
      <id>56408</id>
      <parentid>22931</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T09:54:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-wp</comment>
      <origin>56408</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="411" sha1="n44kwnjk9t2vk97nlolnbs0yc8eppvx" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''6 portioner''
* 1 burk krossade tomater
* 1 till två vitlöksklyftor
* 0,5 dl olivolja
* 5 dl vatten
* 1 buljongtärning
 
==Tillagning==
Koka ingredienserna tills de reducerats till en sås.
 
==Servering==
 
 
==Tips==

[[kategori:T kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Italienska recept|{{SUBPAGENAME}}]]


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>n44kwnjk9t2vk97nlolnbs0yc8eppvx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Dagens spel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6161</id>
    <revision>
      <id>23721</id>
      <parentid>22892</parentid>
      <timestamp>2009-03-18T19:25:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23721</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1366" sha1="15qtepzjqx7f8jccta725vea1s93qdk" xml:space="preserve">&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Dagens spel&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Dagens spel===
Varje dag i veckan så pågår en speciell tävling på vetgirig.

====Måndag====
=====Damen på Täppan=====
Damen på täppan är endast öppen för damer. 10 frågor besvaras live.


====Tisdag====
=====Herre på Täppan (herrar)=====
Herre på täppan (herrar) är endast öppen för herrar. 10 frågor besvaras live.


====Onsdag====
=====Herre på Täppan (kvällstid)=====
Herre på täppan (kvällstid) är öppen för alla medlemmar. 10 frågor besvaras live.


====Torsdag====
=====GruppRacet=====
I GruppRacet representerar du din åldersgrupp och kön. De bästa resultaten i varje grupp räknas ihop och åldersgruppen med högsta poäng vinner.


====Fredag====
=====Fredagsracet=====
15 slumpmässigt utvalda frågor kan besvaras av medlemmar varje fredag.


====Lördag====
=====BarnRacet=====
Medlemmar som fyller högst 15 i år kan svara på 15 slumpade frågor med lagom svårighetsgrad för barn/ungdomar.


====Söndag====
=====GuldTäppan=====
GuldTäppan är endast öppen för guldmedlemmar. 10 frågor besvars live.

[[Kategori:Vetgirig Guide]]</text>
      <sha1>15qtepzjqx7f8jccta725vea1s93qdk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Gubbröra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6162</id>
    <revision>
      <id>22901</id>
      <parentid>22899</parentid>
      <timestamp>2009-02-18T07:44:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>22901</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="497" sha1="oo4ssdq6gi76fachuzris98s278ewe6" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*3 ägg
*2 gula lökar
*2 msk smör
*1 burk (125 g) ansjovisfiléer
*Grovmalen svartpeppar
*1 dl grovhackade dillvippor

==Tillagning==
{{stub}}
==Servering==
Den kan serveras kall eller varm (stekt). 
 
==Tips==
Vanliga tillbehör till gubbröra kan vara knäckebröd, rostat bröd, bakad potatis, snaps och öl.

{{wikipedia}}

[[kategori:G kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>oo4ssdq6gi76fachuzris98s278ewe6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gubbröra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6163</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Gubbröra" />
    <revision>
      <id>22900</id>
      <timestamp>2009-02-18T07:43:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Gubbröra]]</comment>
      <origin>22900</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="5hdysrsy9oq9k7pp12ablv910mor286" xml:space="preserve">#REDIRECT[[Kokboken/Recept/Gubbröra]]</text>
      <sha1>5hdysrsy9oq9k7pp12ablv910mor286</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Äggost</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6164</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Äggost" />
    <revision>
      <id>22905</id>
      <timestamp>2009-02-18T09:00:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Äggost]] till [[Kokboken/Recept/Äggost]]</comment>
      <origin>22905</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="9vt7g7qjrdvpjrnbvi9bbzd0z4c42ch" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Äggost]]</text>
      <sha1>9vt7g7qjrdvpjrnbvi9bbzd0z4c42ch</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pesto</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6165</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pesto" />
    <revision>
      <id>22914</id>
      <timestamp>2009-02-18T11:07:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Pesto]] till [[Kokboken/Recept/Pesto]]</comment>
      <origin>22914</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="a2xrlaulxlcw6aui7wp9qr0zu7j5cqf" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pesto]]</text>
      <sha1>a2xrlaulxlcw6aui7wp9qr0zu7j5cqf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lasagne</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6166</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Lasagne" />
    <revision>
      <id>22917</id>
      <timestamp>2009-02-18T11:10:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Lasagne]] till [[Kokboken/Recept/Lasagne]]</comment>
      <origin>22917</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="0tkj8v8e43xk3fnkk0oc2pbrmz7hp7p" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Lasagne]]</text>
      <sha1>0tkj8v8e43xk3fnkk0oc2pbrmz7hp7p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Minestrone</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6167</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Minestrone" />
    <revision>
      <id>22920</id>
      <timestamp>2009-02-18T11:15:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Minestrone]] till [[Kokboken/Recept/Minestrone]]</comment>
      <origin>22920</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="pzq7o4fawtzv1y8eohrrb3nu6v11xh4" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Minestrone]]</text>
      <sha1>pzq7o4fawtzv1y8eohrrb3nu6v11xh4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Caprese</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6168</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Caprese" />
    <revision>
      <id>22923</id>
      <timestamp>2009-02-18T11:17:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Caprese]] till [[Kokboken/Recept/Caprese]]</comment>
      <origin>22923</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="3sy59xg7o4mysjv03ucrf1os15oxllb" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Caprese]]</text>
      <sha1>3sy59xg7o4mysjv03ucrf1os15oxllb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pizzadeg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6169</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pizzadeg" />
    <revision>
      <id>29918</id>
      <parentid>29917</parentid>
      <timestamp>2010-10-07T10:24:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av NERIUM</comment>
      <origin>29918</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="5yo7k4kmg0hdyhbayl695l5satr5v3g" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pizzadeg]]</text>
      <sha1>5yo7k4kmg0hdyhbayl695l5satr5v3g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tomatsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6170</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Italiensk tomatsås" />
    <revision>
      <id>22930</id>
      <timestamp>2009-02-18T11:20:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Tomatsås]] till [[Kokboken/Recept/Italiensk tomatsås]]</comment>
      <origin>22930</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="slwkmu0rfmzec2dxpu96az1vcu2e3tv" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Italiensk tomatsås]]</text>
      <sha1>slwkmu0rfmzec2dxpu96az1vcu2e3tv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Våfflor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6171</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Våfflor" />
    <revision>
      <id>22933</id>
      <timestamp>2009-02-18T11:36:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Våfflor]] till [[Kokboken/Recept/Våfflor]]</comment>
      <origin>22933</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="o596ouu1pby4bu799ybqwnwxj1qnvqo" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Våfflor]]</text>
      <sha1>o596ouu1pby4bu799ybqwnwxj1qnvqo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ris à la Malta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6172</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Ris à la Malta" />
    <revision>
      <id>22936</id>
      <timestamp>2009-02-18T11:39:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Ris à la Malta]] till [[Kokboken/Recept/Ris à la Malta]]</comment>
      <origin>22936</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="80p37uf4ffa4n1y08h8o9nrpawcygty" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Ris à la Malta]]</text>
      <sha1>80p37uf4ffa4n1y08h8o9nrpawcygty</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Caesarsallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6173</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Caesarsallad" />
    <revision>
      <id>22938</id>
      <timestamp>2009-02-18T12:00:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Caesarsallad]] till [[Kokboken/Recept/Caesarsallad]]</comment>
      <origin>22938</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="hmitxsy3kz380xltal6d1v7y8om9s9i" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Caesarsallad]]</text>
      <sha1>hmitxsy3kz380xltal6d1v7y8om9s9i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Cheesecake</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6174</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Cheesecake" />
    <revision>
      <id>30676</id>
      <parentid>30675</parentid>
      <timestamp>2011-02-27T21:34:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av NERIUM</comment>
      <origin>30676</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="iozi40m0swdb26bsf29f10n8d5cy5vg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Cheesecake]]</text>
      <sha1>iozi40m0swdb26bsf29f10n8d5cy5vg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Chili con carne</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6175</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Chili con carne" />
    <revision>
      <id>22944</id>
      <timestamp>2009-02-18T12:06:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Chili con carne]] till [[Kokboken/Recept/Chili con carne]]</comment>
      <origin>22944</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="13g7y6uluekb1y5ppe1lemhl1pg4n7h" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Chili con carne]]</text>
      <sha1>13g7y6uluekb1y5ppe1lemhl1pg4n7h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fattiga riddare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6178</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fattiga riddare" />
    <revision>
      <id>22953</id>
      <timestamp>2009-02-18T12:15:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Fattiga riddare]] till [[Kokboken/Recept/Fattiga riddare]]</comment>
      <origin>22953</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="monav2m2pncc69crue8q6sazg9n9llj" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fattiga riddare]]</text>
      <sha1>monav2m2pncc69crue8q6sazg9n9llj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Filbunke</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6179</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Filbunke" />
    <revision>
      <id>22956</id>
      <timestamp>2009-02-18T12:17:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Filbunke]] till [[Kokboken/Recept/Filbunke]]</comment>
      <origin>22956</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="k4pwhi7qj53nhpqebl54s6sbhlh1pkv" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Filbunke]]</text>
      <sha1>k4pwhi7qj53nhpqebl54s6sbhlh1pkv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fudge</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6182</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fudge" />
    <revision>
      <id>22965</id>
      <timestamp>2009-02-18T12:24:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Fudge]] till [[Kokboken/Recept/Fudge]]</comment>
      <origin>22965</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="7596nr8nb05n3vkrsuegyce5hl94qaw" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fudge]]</text>
      <sha1>7596nr8nb05n3vkrsuegyce5hl94qaw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fudge (godis)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6183</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fudge" />
    <revision>
      <id>22967</id>
      <timestamp>2009-02-18T12:28:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Fudge]]</comment>
      <origin>22967</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="341sd555abxrhpjnjc31send6jfrnx0" xml:space="preserve">#REDIRECT[[Kokboken/Recept/Fudge]]</text>
      <sha1>341sd555abxrhpjnjc31send6jfrnx0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Glögg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6184</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Glögg" />
    <revision>
      <id>22969</id>
      <timestamp>2009-02-18T15:03:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Glögg]] till [[Kokboken/Recept/Glögg]]</comment>
      <origin>22969</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="q9vwf7vbbl5n370yu60tj5z3jjewrjb" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Glögg]]</text>
      <sha1>q9vwf7vbbl5n370yu60tj5z3jjewrjb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Grekisk sallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6185</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Grekisk sallad" />
    <revision>
      <id>22972</id>
      <timestamp>2009-02-18T15:07:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Grekisk sallad]] till [[Kokboken/Recept/Grekisk sallad]]</comment>
      <origin>22972</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="qtr3phrz24gx0co9qmoucqb0t7hqo0v" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Grekisk sallad]]</text>
      <sha1>qtr3phrz24gx0co9qmoucqb0t7hqo0v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hollandaisesås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6188</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Hollandaisesås" />
    <revision>
      <id>22981</id>
      <timestamp>2009-02-18T16:06:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Hollandaisesås]] till [[Kokboken/Recept/Hollandaisesås]]</comment>
      <origin>22981</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="rs2yee41b0mqo0ml1ujh930nwogpv3l" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Hollandaisesås]]</text>
      <sha1>rs2yee41b0mqo0ml1ujh930nwogpv3l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ingefärspäron med lingonsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6191</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Ingefärspäron" />
    <revision>
      <id>22989</id>
      <timestamp>2009-02-18T16:16:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Ingefärspäron med lingonsås]] till [[Kokboken/Recept/Ingefärspäron]]</comment>
      <origin>22989</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="2zrn32ch0rl9eh6nwpovn8ge4yracdc" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Ingefärspäron]]</text>
      <sha1>2zrn32ch0rl9eh6nwpovn8ge4yracdc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Iste</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6192</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Iste" />
    <revision>
      <id>22992</id>
      <timestamp>2009-02-18T16:20:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Iste]] till [[Kokboken/Recept/Iste]]</comment>
      <origin>22992</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="qhra1769dn1cigszchn3m0ubyri1uvp" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Iste]]</text>
      <sha1>qhra1769dn1cigszchn3m0ubyri1uvp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Janssons frestelse</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6193</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Janssons frestelse" />
    <revision>
      <id>22995</id>
      <timestamp>2009-02-18T16:22:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Janssons frestelse]] till [[Kokboken/Recept/Janssons frestelse]]</comment>
      <origin>22995</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="abi6izmk4nlrttxtlesrz2ub65yqgen" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Janssons frestelse]]</text>
      <sha1>abi6izmk4nlrttxtlesrz2ub65yqgen</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jästa pannkakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6194</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Jästa pannkakor" />
    <revision>
      <id>22998</id>
      <timestamp>2009-02-18T16:24:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Jästa pannkakor]] till [[Kokboken/Recept/Jästa pannkakor]]</comment>
      <origin>22998</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="r3kajggqeyp0a7yxuqstibugjbj6jhi" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Jästa pannkakor]]</text>
      <sha1>r3kajggqeyp0a7yxuqstibugjbj6jhi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Knäck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6196</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Knäck" />
    <revision>
      <id>23004</id>
      <timestamp>2009-02-18T16:34:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Knäck]] till [[Kokboken/Recept/Knäck]]</comment>
      <origin>23004</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="po1zekmepu82m0kaqo31ye0yvtz7nri" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Knäck]]</text>
      <sha1>po1zekmepu82m0kaqo31ye0yvtz7nri</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kola</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6197</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kola" />
    <revision>
      <id>23007</id>
      <timestamp>2009-02-18T16:38:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Kola]] till [[Kokboken/Recept/Kola]]</comment>
      <origin>23007</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="5jqn0ux4xdfr5mg5oi3te89zwcwfz13" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kola]]</text>
      <sha1>5jqn0ux4xdfr5mg5oi3te89zwcwfz13</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Korv Stroganoff</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6198</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Korv Stroganoff" />
    <revision>
      <id>23010</id>
      <timestamp>2009-02-18T16:48:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Korv Stroganoff]] till [[Kokboken/Recept/Korv Stroganoff]]</comment>
      <origin>23010</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="bkekd32wljui40isuf5u688tpvs80u8" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Korv Stroganoff]]</text>
      <sha1>bkekd32wljui40isuf5u688tpvs80u8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kvarg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6201</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kvarg" />
    <revision>
      <id>23018</id>
      <timestamp>2009-02-18T16:53:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Kvarg]] till [[Kokboken/Recept/Kvarg]]</comment>
      <origin>23018</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="ilhblf0372me2ca6k1hmjz4lpz4upzm" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kvarg]]</text>
      <sha1>ilhblf0372me2ca6k1hmjz4lpz4upzm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kyckling Marengo</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6203</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kyckling Marengo" />
    <revision>
      <id>23023</id>
      <timestamp>2009-02-18T17:00:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Kyckling Marengo]] till [[Kokboken/Recept/Kyckling Marengo]]</comment>
      <origin>23023</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="8glph7g51rb8jmehd6qxfo3u8g69rr7" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kyckling Marengo]]</text>
      <sha1>8glph7g51rb8jmehd6qxfo3u8g69rr7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Köttbullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6204</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Köttbullar" />
    <revision>
      <id>23027</id>
      <timestamp>2009-02-18T17:05:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Köttbullar]] till [[Kokboken/Recept/Köttbullar]]</comment>
      <origin>23027</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="d6f0hfensf67hilxs3okbnzif6b891u" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Köttbullar]]</text>
      <sha1>d6f0hfensf67hilxs3okbnzif6b891u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Langos</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6206</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Langos" />
    <revision>
      <id>23032</id>
      <timestamp>2009-02-18T17:39:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Langos]] till [[Kokboken/Recept/Langos]]</comment>
      <origin>23032</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="giwvjs0nvwa6njis3ie168835jyv8oe" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Langos]]</text>
      <sha1>giwvjs0nvwa6njis3ie168835jyv8oe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laxpaket</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6207</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Laxpaket" />
    <revision>
      <id>23035</id>
      <timestamp>2009-02-18T17:41:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Laxpaket]] till [[Kokboken/Recept/Laxpaket]]</comment>
      <origin>23035</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="1sw0lg7itc2403qsow1xa12gj41ugzb" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Laxpaket]]</text>
      <sha1>1sw0lg7itc2403qsow1xa12gj41ugzb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laxtartar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6208</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Laxtartar" />
    <revision>
      <id>23038</id>
      <timestamp>2009-02-18T17:42:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Laxtartar]] till [[Kokboken/Recept/Laxtartar]]</comment>
      <origin>23038</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="j5d9bj97r4em05m4d21tx70zkkuwxo0" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Laxtartar]]</text>
      <sha1>j5d9bj97r4em05m4d21tx70zkkuwxo0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lutfisk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6210</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Lutfisk" />
    <revision>
      <id>23044</id>
      <timestamp>2009-02-18T17:45:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Lutfisk]] till [[Kokboken/Recept/Lutfisk]]</comment>
      <origin>23044</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="f1b5jpdunntoouacxqafpf3pzd99upf" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Lutfisk]]</text>
      <sha1>f1b5jpdunntoouacxqafpf3pzd99upf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Långkål</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6211</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Långkål" />
    <revision>
      <id>23048</id>
      <timestamp>2009-02-18T17:47:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Långkål]] till [[Kokboken/Recept/Långkål]]</comment>
      <origin>23048</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="oy7nv0odye0szkrzmbzotm3f4wm8hsc" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Långkål]]</text>
      <sha1>oy7nv0odye0szkrzmbzotm3f4wm8hsc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mapo doufu</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6212</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Mapo doufu" />
    <revision>
      <id>23052</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:16:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mapo doufu]] till [[Kokboken/Recept/Mapo doufu]]</comment>
      <origin>23052</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="8h9919q2thc1f2s7a95ehedsp2weo9u" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Mapo doufu]]</text>
      <sha1>8h9919q2thc1f2s7a95ehedsp2weo9u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Muffins</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6213</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Muffins" />
    <revision>
      <id>23054</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:21:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Muffins]] till [[Kokboken/Recept/Muffins]]</comment>
      <origin>23054</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="pbjzim2bogjkzlld5rdojcq7k2hzi4c" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Muffins]]</text>
      <sha1>pbjzim2bogjkzlld5rdojcq7k2hzi4c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mumma</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6214</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Mumma" />
    <revision>
      <id>23056</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:22:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mumma]] till [[Kokboken/Recept/Mumma]]</comment>
      <origin>23056</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="qj3jx153ps69gawcuzfic6xs5funegu" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Mumma]]</text>
      <sha1>qj3jx153ps69gawcuzfic6xs5funegu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Nougat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6215</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Nougat" />
    <revision>
      <id>23058</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:23:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Nougat]] till [[Kokboken/Recept/Nougat]]</comment>
      <origin>23058</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="gzo2y6nau4qw50gzz6xi5v4lvdlfs1m" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Nougat]]</text>
      <sha1>gzo2y6nau4qw50gzz6xi5v4lvdlfs1m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Paella</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6216</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Paella" />
    <revision>
      <id>23060</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:23:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Paella]] till [[Kokboken/Recept/Paella]]</comment>
      <origin>23060</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="mmc5lh4t6yfe69tdqe48ilhbwv8yxrv" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Paella]]</text>
      <sha1>mmc5lh4t6yfe69tdqe48ilhbwv8yxrv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pirog</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6220</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Piroger" />
    <revision>
      <id>23066</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:30:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Piroger]]</comment>
      <origin>23066</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="61ok1iwfmze1nwes395vtnccytpleyl" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Piroger]]</text>
      <sha1>61ok1iwfmze1nwes395vtnccytpleyl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pitabröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6221</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pitabröd" />
    <revision>
      <id>23068</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:35:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Pitabröd]] till [[Kokboken/Recept/Pitabröd]]</comment>
      <origin>23068</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="it0t60bhyy0n4el7mrdh4jl3ifybl5b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pitabröd]]</text>
      <sha1>it0t60bhyy0n4el7mrdh4jl3ifybl5b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pizzasallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6222</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pizzasallad" />
    <revision>
      <id>23070</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:36:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Pizzasallad]] till [[Kokboken/Recept/Pizzasallad]]</comment>
      <origin>23070</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="2u85g9moqk7l6paatl72g2ypmnib4pn" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pizzasallad]]</text>
      <sha1>2u85g9moqk7l6paatl72g2ypmnib4pn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Plommon i madeira</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6223</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Plommon i madeira" />
    <revision>
      <id>23072</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:37:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Plommon i madeira]] till [[Kokboken/Recept/Plommon i madeira]]</comment>
      <origin>23072</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="r62wz84diehbnln20ur688ekjij6zvn" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Plommon i madeira]]</text>
      <sha1>r62wz84diehbnln20ur688ekjij6zvn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pommes frites</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6224</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Friterad potatis" />
    <revision>
      <id>23074</id>
      <parentid>23073</parentid>
      <timestamp>2009-02-18T18:40:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Friterad potatis]]</comment>
      <origin>23074</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="gcstwb9b3udp54kydu6l8ym2i970iyc" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Friterad potatis]]</text>
      <sha1>gcstwb9b3udp54kydu6l8ym2i970iyc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Friterad potatis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6225</id>
    <revision>
      <id>30771</id>
      <parentid>30688</parentid>
      <timestamp>2011-03-29T17:50:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.250.217.46</ip>
      </contributor>
      <comment>Minor grammar correction</comment>
      <origin>30771</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1215" sha1="00hvxl7r3daga2qqs8nzstun2ztk5nj" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
[[Bild:Potato chips.jpg|300px|Pommes chateau]]
==Ingredienser==
* 2-3 potatisar per person
* Olja för fritering beroende på storlek på fritösen
* Salt  

==Tillagning==
#Skala och skär potatisen.
#Fritera potatisen i 120-140°C en första gång tills de blir mjuka men inte fått färg (ca 10 min).
#Låt potatisen rinna av.

#Omedelbart före serveringen friteras potatisen på nytt i 160-180°C tills den får färg och blir frasig (ca 5 min).
#Låt rinna av och salta.

'''Pommes frites'''
1*1*5 cm långa stavar.

'''Pommes Mirette - tärningar'''
1-1½ cm stora kuber.

'''Pommes chateau'''
Skär potatisen i 4 till 8 klyftor.

'''Pommes noisettes'''
Ta ut kulor med potatisjärn.

'''Pommes allumettes - Tändstickor'''
Skär potatisen i tändsticksstorlek.

'''Pommes pailles - Halmstrån'''
Skär potatisen i långa smala strimlor.

'''Pommes chips - flarn'''
Skär potatisen i lövtunna skivor.

'''Pommes gaufretttes - Våfflor'''
Hyvla potatisen på räfflat råkostjärn och för att skivorna skall bli rutiga måste potatisen vändra vartannat varv.

{{Wikipedia}} 
[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>00hvxl7r3daga2qqs8nzstun2ztk5nj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Potatismos</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6226</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Potatismos" />
    <revision>
      <id>23078</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:41:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Potatismos]] till [[Kokboken/Recept/Potatismos]]</comment>
      <origin>23078</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="s5r7j7csde2iuwrngd1rqvlm5jqmkxx" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Potatismos]]</text>
      <sha1>s5r7j7csde2iuwrngd1rqvlm5jqmkxx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Potatissallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6227</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Potatissallad" />
    <revision>
      <id>23080</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:42:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Potatissallad]] till [[Kokboken/Recept/Potatissallad]]</comment>
      <origin>23080</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="amfiv9ggxzsaloitvs44tnil74g2cfh" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Potatissallad]]</text>
      <sha1>amfiv9ggxzsaloitvs44tnil74g2cfh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Raggmunkar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6228</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Raggmunkar" />
    <revision>
      <id>23082</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:43:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Raggmunkar]] till [[Kokboken/Recept/Raggmunkar]]</comment>
      <origin>23082</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="otxbgqvkh0xy8b25kc6o0ltll2wj34l" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Raggmunkar]]</text>
      <sha1>otxbgqvkh0xy8b25kc6o0ltll2wj34l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rörost</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6229</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Rörost" />
    <revision>
      <id>23084</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:44:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Rörost]] till [[Kokboken/Recept/Rörost]]</comment>
      <origin>23084</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="okzbl8wggkkyg8r9398uk9y2gihxlzn" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Rörost]]</text>
      <sha1>okzbl8wggkkyg8r9398uk9y2gihxlzn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Schwarzwaldtårta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6230</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Schwarzwaldtårta" />
    <revision>
      <id>34852</id>
      <parentid>34851</parentid>
      <timestamp>2012-05-07T16:15:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Gör version 34851 av [[Special:Contributions/82.99.92.69|82.99.92.69]] ([[User talk:82.99.92.69|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>34852</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="74i0g5qbawovr6wx6umkl05tref6l8s" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Schwarzwaldtårta]]</text>
      <sha1>74i0g5qbawovr6wx6umkl05tref6l8s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Scones</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6231</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Scones" />
    <revision>
      <id>23088</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:47:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Scones]] till [[Kokboken/Recept/Scones]]</comment>
      <origin>23088</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="7ze74l9gjqjqseufgof34i2t1pc1b62" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Scones]]</text>
      <sha1>7ze74l9gjqjqseufgof34i2t1pc1b62</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Semla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6232</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Semlor" />
    <revision>
      <id>23089</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:48:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Semlor]]</comment>
      <origin>23089</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="03dt9j3nz46x8nu6zykctljx6qp4l4l" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Semlor]]</text>
      <sha1>03dt9j3nz46x8nu6zykctljx6qp4l4l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Krabbelurer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6233</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Krabbelurer" />
    <revision>
      <id>56492</id>
      <parentid>23091</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T11:38:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EmausBot</username>
        <id>10606</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Rättar dubbel omdirigering till [[Kokboken/Recept/Krabbelurer]]</comment>
      <origin>56492</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="dlgxctvd53r2fu4n6m2c6ymgbq3225g" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Krabbelurer]]</text>
      <sha1>dlgxctvd53r2fu4n6m2c6ymgbq3225g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Skånsk äppelkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6234</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Skånsk äppelkaka" />
    <revision>
      <id>23093</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:51:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Skånsk äppelkaka]] till [[Kokboken/Recept/Skånsk äppelkaka]]</comment>
      <origin>23093</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="25og8nkvsb64ms7jk40wpmac7u29zyb" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Skånsk äppelkaka]]</text>
      <sha1>25og8nkvsb64ms7jk40wpmac7u29zyb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Smördeg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6235</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Smördeg" />
    <revision>
      <id>23095</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:52:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Smördeg]] till [[Kokboken/Recept/Smördeg]]</comment>
      <origin>23095</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="ge6wf9cq2c3p86lhlt1p4fn0olu6iu5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Smördeg]]</text>
      <sha1>ge6wf9cq2c3p86lhlt1p4fn0olu6iu5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sockerdricka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6237</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Sockerdricka" />
    <revision>
      <id>23099</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:53:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Sockerdricka]] till [[Kokboken/Recept/Sockerdricka]]</comment>
      <origin>23099</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="9333a9chzya6t09u9gir1ofa8gwlyu1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Sockerdricka]]</text>
      <sha1>9333a9chzya6t09u9gir1ofa8gwlyu1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sockerkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6239</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Sockerkaka" />
    <revision>
      <id>23103</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:54:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Sockerkaka]] till [[Kokboken/Recept/Sockerkaka]]</comment>
      <origin>23103</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="2xfqcpfg1f0pehpb2at5n802771rs58" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Sockerkaka]]</text>
      <sha1>2xfqcpfg1f0pehpb2at5n802771rs58</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sockerlag</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6240</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Sockerlag" />
    <revision>
      <id>23105</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:54:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Sockerlag]] till [[Kokboken/Recept/Sockerlag]]</comment>
      <origin>23105</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="eh4eodnhye2b8anbr225vw2ah2iep01" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Sockerlag]]</text>
      <sha1>eh4eodnhye2b8anbr225vw2ah2iep01</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Studentskor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6243</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Studentskor" />
    <revision>
      <id>23109</id>
      <timestamp>2009-02-18T18:59:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Studentskor]] till [[Kokboken/Recept/Studentskor]]</comment>
      <origin>23109</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="mwr4757yv10m15j7xy2bb2gbaue5tew" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Studentskor]]</text>
      <sha1>mwr4757yv10m15j7xy2bb2gbaue5tew</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sädesavkok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6245</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Sädesavkok" />
    <revision>
      <id>23113</id>
      <timestamp>2009-02-18T19:02:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Sädesavkok]] till [[Kokboken/Recept/Sädesavkok]]</comment>
      <origin>23113</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="nrx02jvdpl2s6g65pvova0nap5ecjh4" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Sädesavkok]]</text>
      <sha1>nrx02jvdpl2s6g65pvova0nap5ecjh4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tzatziki</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6248</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Tzatziki" />
    <revision>
      <id>23118</id>
      <timestamp>2009-02-18T19:06:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Tzatziki]] till [[Kokboken/Recept/Tzatziki]]</comment>
      <origin>23118</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="sltlf3whqjfcsk2levoanqiidjktk8r" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Tzatziki]]</text>
      <sha1>sltlf3whqjfcsk2levoanqiidjktk8r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ungkarlshjärtan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6249</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Ungkarlshjärtan" />
    <revision>
      <id>23120</id>
      <timestamp>2009-02-18T19:08:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Ungkarlshjärtan]] till [[Kokboken/Recept/Ungkarlshjärtan]]</comment>
      <origin>23120</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="jc0u70z4ehee2uokb44gs9hyi3x6tzx" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Ungkarlshjärtan]]</text>
      <sha1>jc0u70z4ehee2uokb44gs9hyi3x6tzx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Upplandskubb</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6250</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Upplandskubb" />
    <revision>
      <id>23122</id>
      <timestamp>2009-02-18T19:08:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Upplandskubb]] till [[Kokboken/Recept/Upplandskubb]]</comment>
      <origin>23122</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="8m1veidjl7gzlh9mukljle40euglv7g" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Upplandskubb]]</text>
      <sha1>8m1veidjl7gzlh9mukljle40euglv7g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Waldorfsallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6251</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Waldorfsallad" />
    <revision>
      <id>23124</id>
      <timestamp>2009-02-18T19:53:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Waldorfsallad]] till [[Kokboken/Recept/Waldorfsallad]]</comment>
      <origin>23124</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="hezik8jovefc8puscjwsz1pz4xqpor7" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Waldorfsallad]]</text>
      <sha1>hezik8jovefc8puscjwsz1pz4xqpor7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Äggtoddy</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6252</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Äggtoddy" />
    <revision>
      <id>23126</id>
      <timestamp>2009-02-18T19:54:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Äggtoddy]] till [[Kokboken/Recept/Äggtoddy]]</comment>
      <origin>23126</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="fhrb8x6derecqg01gocg8nfl17172vs" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Äggtoddy]]</text>
      <sha1>fhrb8x6derecqg01gocg8nfl17172vs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Enchiladas</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6254</id>
    <revision>
      <id>56373</id>
      <parentid>51336</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:14:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>wp</comment>
      <origin>56373</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1481" sha1="9yecy9mfr3abetu0szj81ckvo063ke7" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
== Recept ==

(Dessa är inte genuina mexikanska enchiladas, utan ett svenskt recept inspirerad av enchiladas.)

Ingredienser, 4 portioner

* 500 g nötfärs 
* 1 msk olja
* 1 påse (40 g) tacokryddmix
* 1 1/2 dl vatten
* 3-4 tomater 
* 1 rödlök
* 1 burk (300 g) majs 
* 1 förpackning (ca 340 g) tortillabröd
* 2 dl gräddfil
* 2 dl riven, lagrad ost

===Gör så här===
Bryn köttfärsen i oljan i en stekpanna. Tillsätt kryddmix och vatten. Låt puttra tills nästan all vätska kokat in. Skölj och tärna tomaterna. Skala och finhacka löken. Låt majsen rinna av . Blanda färsen med tomater, lök och majs. Blanda röran med gräddfilen och osten. Klicka röran på tortillabröden. Gratinera mitt i ugnen i 250° C, 10-15 min. Servera enchilladas med strimlad sallad.

===Kommentar===
'' Detta är ett exempel på anpassat (texmex) enchiladarecept. Största skillnaden mot det mexikanska köket ligger i att köttfärs är en ovanlig ingrediens, att kryddmixen är personlig, inte en köpt påse, rödlöken är oftast silverlök och att gräddfil inte finns utan syrad grädde används. Detta recept saknar även en sås så det frågan om det överhuvuttaget är recept på en enchilada. För att det skall vara en enchilada skall det vara någon sås som har i alla fall lite chile, där av namnet''

{{wikipedia|Enchilada}}
[[kategori:E kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Sydamerikanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>9yecy9mfr3abetu0szj81ckvo063ke7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fatost</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6255</id>
    <revision>
      <id>56376</id>
      <parentid>56375</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:16:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56376</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="914" sha1="awkuzjwo4d92bzmpceg60awv157t1gx" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Fil:Fatost.jpg|miniatyr|Fatost]]
[[Fil:Fatost-closeup.jpg|miniatyr|En bit fatost]]

Fatost är en norrländsk specialitet, vanlig på nordsvenska julbord.
==Basrecept==
* 2 liter sötmjölk
* 1 msk vetemjöl
* 1 msk sirap
* 1 msk socker
* 1 ägg
* 2 msk ostlöpe

Tilllagning:
* Häll mjölken i en kastrull och sjud på svag värme tills drygt hälften är kvar.
* Låt mjölken svalna till ungefär 37 grader.
* Tag en halv kopp av mjölken och blanda i sirap, socker, vetemjöl och ägg. 
* Blanda ihop med den övriga mjölken
* Tillsätt ostlöpen. 
* Häll i en smord form.
* Grädda i ugnen på 200-225 grader tills fatosten är gyllenbrun (c:a 40 min).
Serveras sval.

==Se också==
* [[Kokboken/Recept/Fatost med kanel|Alternativt recept på fatost]], med kanel.

[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:Osträtter|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>awkuzjwo4d92bzmpceg60awv157t1gx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rimbobullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6256</id>
    <revision>
      <id>40806</id>
      <parentid>40805</parentid>
      <timestamp>2014-02-13T13:40:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.231.53.101</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Tillagning */</comment>
      <origin>40806</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1184" sha1="4shkuv8rq5w5afnntp2todtvdgpkmti" xml:space="preserve">==Recept==

24 st,  ugnstemperatur 250º
===Ingredienser===
*30 g jäst 
*2 dl mjölk, kall 
*150 g margarin eller smör 
*1 msk socker 
*6 dl vetemjöl 

====Fyllning:====
*50 – 75 g margarin eller smör 
*3/4 dl socker 
*2 tsk vaniljsocker eller vanillinsocker 

====Pensling:====
*ägg 

====Garnering:====
*glasyr

===Tillagning===
Smula sönder jästen i en bunke. Rör ut den med den kalla mjölken. Rör fettet mjukt med sockret. Blanda det med jästblandningen och mjöl. Arbeta ihop till en deg, som inte ska vara för hård.

Kavla ut degen på mjölat bakbord till en avlång fyrkant, 28 x 42 cm. Sporra eller skär ut fyrkanter, 7 x 7 cm.

Rör fettet till fyllningen mjukt med socker och vaniljsocker.

Lägg klickar av fyllningen på varje fyrkant, vik upp hörnen mot mitten och tryck till lite. Lägg bullarna i pappersformar på en plåt.

Jäs under bakduk ca 2 tim. Värm ugnen till 250°C. Pensla bullarna med uppvispat ägg och häll glasyr över dem. Grädda i mitten av ugnen 8 – 10 min. Låt bullarna svalna på galler under bakduk.

[[kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]


[[Kategori:Bakning|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>4shkuv8rq5w5afnntp2todtvdgpkmti</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Önskelista/Brädspel</title>
    <ns>4</ns>
    <id>6257</id>
    <revision>
      <id>55881</id>
      <parentid>45831</parentid>
      <timestamp>2024-10-01T14:30:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>så inte fler gör misstaget som jag gjorde</comment>
      <origin>55881</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="401" sha1="icvy84mv9ujalfj9rmnsugfb9jr2s3q" xml:space="preserve">Lägg gärna till brädspel ni tycker saknas och/eller ta bort blå länkar (som det redan finns artikel till).

*[[Stora spelboken/Brädspel/Bridge|Bridge]]
*[[Stora spelboken/Brädspel/Dam|Dam]]
*[[Stora spelboken/Brädspel/Svälta räv|Svälta räv]] - Spelbräda med hål. Spel för två. En i taget flyttar ett steg eller &quot;hoppar bock&quot;.

[[Kategori:Brädspel]]
[[Kategori:Önskelistor|Brädspel]]</text>
      <sha1>icvy84mv9ujalfj9rmnsugfb9jr2s3q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rimbobollar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6258</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Rimbobullar" />
    <revision>
      <id>23137</id>
      <timestamp>2009-02-18T22:27:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Kokboken/Recept/Rimbobollar]] till [[Kokboken/Recept/Rimbobullar]]</comment>
      <origin>23137</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="gbppvjmylm2boe8u746r31jn3h5z9gg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Rimbobullar]]</text>
      <sha1>gbppvjmylm2boe8u746r31jn3h5z9gg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Anagram</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6264</id>
    <revision>
      <id>49524</id>
      <parentid>30738</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49524</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4434" sha1="994xlzm49343tf2ic7sc411nkfbxh0z" xml:space="preserve">{{proguppgift|ANAGRAM|2=
Ett ord är anagram till ett annat ord, om bokstäverna i det första har kastats om i det senare. adrenalin är anagram till ledarinna och läsekrets är anagram till stärkelse för att ta två ganska långa ord som exempel. Men ibland kan ett ord ha flera anagram, som till exempel speldator, ledarpost datorspel och repsoldat. Vi säger att vi funnit en grupp bestående av 4 anagram. Skriv ett program, som för givna ord tar reda på den största gruppen av anagram. 

Programmet ska läsa listan med ord från filen anagram.dat. Filen inleds med ett tal n, (n &amp;le; 30000), som anger antalet ord. Därefter följer n rader med ett ord på varje rad. Varje ord innehåller &amp;le; 16 bokstäver valda bland versalerna A. . . Z. Programmet ska först skriva ut hur många anagram den största gruppen innehåller, och därefter själva orden, i godtycklig ordning. 


'''Körningsexempel''':
&lt;pre&gt;
Filen anagram.dat med innehållet 
14 
VELA 
LEVT 
ELEV 
AVEL 
LEVE 
LAVE 
ALV 
ELVA 
VAL 
LEVA 
VALL 
LAV 
VALE 
TELE 

ska ge svaret: 

Den största gruppen innehåller 6 ord. 
ELVA 
AVEL 
VALE 
VELA 
LEVA 
LAVE
&lt;/pre&gt;
}}

==Lösning==
En enkel och i min uppfattning också elegant lösning är att använda tabeller. Nycklarna utgörs av de sorterade bokstäverna från orden. I körningsexemplet ovan skulle ELVA och AVEL båda hamna under nyckeln AELV.

Kodningen blir enkel i tex Perl:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;perl&quot;&gt;
open(INFILE, &quot;anagram.dat&quot;) or die &quot;\nkan inte öppna anagram.dat\n&quot;;
chomp($n=&lt;INFILE&gt;);
$big=0;
while ($n&gt;0) {
	$n--;
	chomp($x=&lt;INFILE&gt;);
	$k=join('', sort(split(/ */,$x)));
	push @{$h{$k}}, $x;	
	$b=scalar(@{$h{$k}});
	if ($b&gt;$big) {
		$big=$b;
		$bigKey=$k;
	}
}
print &quot;\nDen största gruppen innehåller $big ord.\n&quot;;
foreach (@{$h{$bigKey}}) {
	print &quot;$_\n&quot;;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösningsexempel i Java. Tricket är som sagt att sortera bokstäverna i orden.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Anagram
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen anagram.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\anagram.dat&quot;));

		//Antalet ord.
		int nr = scan.nextInt();

		//HashMap där vi sparar orden med deras bokstäver sorterade som nyckel.
		HashMap &lt;String, LinkedList&lt;String&gt;&gt; map = new HashMap &lt;String, LinkedList&lt;String&gt;&gt; ();

		//Läser in alla orden.
		for(int i = 0; i&lt;nr; i++)
		{
			//Läser in ordet.
			String s = scan.next();

			//Sorterar bokstäverna i ordet.
			char [] bokstaver = s.toCharArray();
			Arrays.sort(bokstaver);

			//Skapar ett sorterat ord.
			String sorted = new String(bokstaver);

			//Hämtar listan över tidigare ord som innehåller samma bokstäver.
			LinkedList &lt;String&gt; ord = map.get(sorted);

			//Om listan inte fanns, så skapar vi den.
			if(ord==null)
			{
				ord = new LinkedList &lt;String&gt; ();

				//Lägger till listan med ord med det sorterade ordet som söknyckel.
				map.put(sorted, ord);
			}

			//Lägger till ordet i listan.
			ord.add(s);
		}

		//Iterator för alla ordgrupperna.
		Iterator &lt;LinkedList&lt;String&gt;&gt; it = map.values().iterator();

		//Den största anagram-gruppen.
		LinkedList &lt;String&gt; biggest = it.next();

		//Går igenom alla ordgrupperna och kollar vilken som är störst.
		while(it.hasNext())
		{
			LinkedList&lt;String&gt; list = it.next();

			if(list.size()&gt;biggest.size())
			{
				biggest = list;
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Den största gruppen innehåller &quot; + biggest.size() + &quot; ord.&quot;);

		//Skriver ut alla orden.
		for(String s : biggest) System.out.println(s);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Anagram
module Main where
import IO
import Data.List
import Data.Foldable (sequenceA_)

main = do {
	ih &lt;- openFile &quot;anagram.dat&quot; ReadMode;
		
	content &lt;- hGetContents ih;
	
	rader &lt;- return $ lines content;
	svar &lt;- return $ (getAns $ tail rader);
	
	putStrLn $ &quot;Den storsta gruppen innehaller &quot; ++ (show $ length svar) ++ &quot; ord.&quot;;
	sequenceA_ [putStrLn s | (_,s) &lt;- svar];
	
	hClose(ih)
}

getAns :: [String] -&gt; [(String,String)]
getAns s = snd $ maximum $ map (\x -&gt; (length x, x) ) $ groupBy eqFst $ sort $ map (\x -&gt; (sort x, x)) s
	where eqFst a b = (fst a) == (fst b)
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>994xlzm49343tf2ic7sc411nkfbxh0z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Datumräkning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6267</id>
    <revision>
      <id>49520</id>
      <parentid>30347</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49520</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7498" sha1="o3lpk4x1j6fwxeqbilbbrgg3vpfdzdu" xml:space="preserve">{{proguppgift|Datumräkning|2=

Eftersom 2009 inte är ett skottår har det förstås 365 dagar. För att kontrollera detta ville
datumräkningsmyndigheten ändå skriva upp alla datum: 1/1, 2/1, 3/1 o.s.v. och räkna
hur många olika datum som finns. Tyvärr uppfattade datorprogrammet man använde
de inskrivna datumen som bråktal, så exempelvis räknades 1/3, 2/6, 3/9 och 4/12 som
samma datum eftersom de motsvarar samma tal. Man kom därför fram till det något
sensationella resultatet att året bara har 231 datum, vilket snabbt utlöste en storm av
beställningar från kulturer med andra kalendersystem som också ville kontrollera hur
många datum man egentligen har. Du ska skriva ett datorprogram som frågar efter
antalet månader på året (högst 12) samt antalet dagar i varje månad (högst 40) och beräknar
hur många olika datum det finns, förutsatt att man behandlar dem som bråktal.

'''Körningsexempel:'''

&lt;pre&gt;
Antal månader ? 6
Dagar i månad 1 ? 2
Dagar i månad 2 ? 5
Dagar i månad 3 ? 3
Dagar i månad 4 ? 6
Dagar i månad 5 ? 5
Dagar i månad 6 ? 2

Antal olika datum: 15
&lt;/pre&gt;

'''Kommentar:''' De olika datumen är 1/1, 2/1, 1/2, 3/2, 5/2, 1/3, 2/3, 1/4, 3/4, 5/4, 1/5, 2/5,
3/5, 4/5 och 1/6.
}}

==Lösning==

En double är tillräckligt noggrann för att hålla koll på såna här simpla tal:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;set&gt;

int main(){
	int M, D;
	std::set&lt;double&gt; alla_dagar;
	
	printf(&quot;Antal månader ? &quot;);
	scanf(&quot;%d&quot;, &amp;M);
	for(int i=1; i&lt;=M; i++){
		printf(&quot;Dagar i månad %d ? &quot;, i);
		scanf(&quot;%d&quot;, &amp;D);
		for(int j=1; j&lt;=D; j++){
			alla_dagar.insert((double)j/i);
		}
	}
	printf(&quot;\nAntal olika datum: %d\n&quot;, (int)alla_dagar.size());
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

och om man ändå inte litar på doubles kan man skapa en enkel Fraction-klass som kan jämföra två fractions vilken som är minst/störst, vilket är det enda som behövs för std::set.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;set&gt;

struct Fraction {
	int t;
	int n;
	bool operator&lt;(const Fraction&amp; o) const {
		return t*o.n &lt; o.t*n;
	}
	Fraction(int t, int n) : t(t), n(n) {};
};

int main(){
	int M, D;
	std::set&lt;Fraction&gt; alla_dagar;
	
	printf(&quot;Antal månader ? &quot;);
	scanf(&quot;%d&quot;, &amp;M);
	for(int i=1; i&lt;=M; i++){
		printf(&quot;Dagar i månad %d ? &quot;, i);
		scanf(&quot;%d&quot;, &amp;D);
		for(int j=1; j&lt;=D; j++){
			alla_dagar.insert(Fraction(j, i));
		}
	}
	printf(&quot;\nAntal olika datum: %d\n&quot;, (int)alla_dagar.size());
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Jag har använt programmeringsspråket Python. Problemet bilr då väldigt lätt, efterson Python 2.6 stöder både bråktal (Fraction) och mängder (set). Det är bara att lägga in varje datum i mängden, så kommer dubbletter automatiskt försvinna. Det enda man måste tänka på är att listor alltid börjar på 0.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
# -*- coding: cp1252 -*-
from fractions import Fraction

n = input(&quot;Antal månader ? &quot;)

manader = [] # Lista över längden på varje månad

for manad in range(n):
    dagar = input(&quot;Dagar i månad &quot; + str(manad + 1) + &quot; ? &quot;)
    manader.append(dagar) # Lägg till i månadslistan.

datum = set() # En tom mängd med alla unika datum

# För varje månad (0, 1, ..., n-1) i månader:
for manad in range(len(manader)):

    # För varje dag i denna månad:
    for dag in range(manader[manad]): 
        
        dat = Fraction(dag + 1, manad + 1) # Dagens datum.
        # Notera att Fraction(1, 3) == Fraction(2, 6)

        datum.add(dat) # Lägg till dat bland datumen.
        # Notera att om värdet redan finns läggs det inte till igen.

        # Dessa två rader är det som &quot;gör allt arbete&quot;

print &quot;\nAntal olika datum:&quot;, len(datum)
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Här nedan följer ett lösningsexempel i Java. Det luriga med den här uppgiften är att inte gå i fällan att betrakta varje bråk som en float eller double, för då kommer man få avrundningsfel och följaktligen fel svar för vissa testdata. Så vad gör man då? Hur kollar man att två bråk är lika utan att räkna ut dem? Ja det vi vill undvika men ändå utföra är jämförelsen a/b==c/d, är denna jämförelse ekvivalent med någon jämförelse där man bara har heltal? Ja det är den, nämligen jämförelsen a*d==c*b, vilken skulle fungera utmärkt i programmet.

Dock är det inte så vi har gjort i detta exempel, utan här har vi bara multiplicerat alla bråk med en gemensam nämnare (på så sätt kan vi vara säkra på att divisionen går jämnt ut) och därefter delat den nya täljaren (dagen*gemensam nämnare) med nämnaren (månaden). Sedan behöver vi bara jämföra alla täljare (som är heltal) med varandra och undvika räkna dubbletterna.

Visst skulle vi kunna slänga alla tal i ett HashSet och sedan bara fråga HashSetet hur många element den innehåller för att få svaret, men här kör vi old-school med en vanlig array.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Datum
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal månader: &quot;);
		int antal = scan.nextInt();

		//Håller reda på antalet dagar varje månad.
		int [] dagar = new int [antal];

		//Gemensam nämnare. Kommer att bli antal! (läs: fakultet).
		//Om antalet månader är 7 kommer cmd = 1*2*3*4*5*6*7.
		int cmd = 1;

		//Antalet dagar på året.
		int totalt = 0;

		//Läser in antalet dagar varje månad.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Dagar i månad &quot; + (i+1) + &quot;: &quot;);
			dagar[i] = scan.nextInt();

			//Ökar på antalet dagar på året.
			totalt += dagar[i];

			//Skapar gemensam nämnare.
			cmd *= (i+1);
		}

		//Skapar array för alla bråktal.
		int [] frac = new int [totalt];

		//Håller reda på var i arrayen vi är.
		int f = 0;

		//Går igenom alla dagar på året och genererar dess bråk på så
		// sätt att man multiplicerar med gemensam nämnare och sedan delar
		// med vanliga nämnaren (månaden). På så sätt slipper vi hålla reda på
		// varje bråks nämnare eftersom alla har samma (cmd), och vi behöver bara
		// jämföra vanliga heltal senare för att kolla om två bråk är lika.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			for(int j = 1; j&lt;=dagar[i]; j++)
			{
				//Skapar täljaren för bråket.
				frac[f] = cmd*j/(i+1);

				f++;
			}
		}

		//Sorterar bråken (täljarna).
		Arrays.sort(frac);

		//Vi har åtminstone ett bråk.
		int olika = 1;

		//Jämför bråkens täljare för att hitta dubletter.
		for(int i = 1; i&lt;frac.length; i++)
		{
			//Om detta bråk inte är detsamma som föregående bråk.
			//Ja då har vi hittat ett nytt bråk.
			if(frac[i]!=frac[i-1]) olika++;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nAntal olika datum: &quot; + olika);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Datumräkning
module Main where
import IO
import Data.Set
import Data.Ratio

main = do {
	putStr &quot;Antal manader: &quot;;
	antal &lt;- getLine;
	
	months &lt;- readMonths 1 (read antal);
	
	putStrLn (&quot;Antal olika datum: &quot; ++ (show $ size $ datum months 1))
}

readMonths :: Int -&gt; Int -&gt; IO [Integer]
readMonths _ 0 = return []
readMonths n to = do {
		putStr (&quot;Dagar i manad &quot; ++ (show n) ++ &quot; ? &quot;);
		days &lt;- getLine;
		
		rest &lt;- readMonths (n+1) (to-1);
		
		return $ (read days):rest
}

datum :: [Integer] -&gt; Integer -&gt; Set Rational
datum [] _ = empty
datum (h:t) n = union (fromList [(%) x n | x &lt;- [1..h]]) (datum t (n+1))
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>o3lpk4x1j6fwxeqbilbbrgg3vpfdzdu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Brevlådeplacering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6272</id>
    <revision>
      <id>49427</id>
      <parentid>29995</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49427</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3973" sha1="4hl00g3m90lo97nxyoguthrd0frx9ht" xml:space="preserve">{{proguppgift|Brevlådeplacering|2=
Utmed en väg ligger hus (högst 20 stycken) utspridda vid givna positioner (angivna i
meter mellan 0 och 10000). För att spara tid vid utdelningen vill Posten att husens
brevlådor ska grupperas ihop vid speciella platser utmed vägen.Man vill dock garantera
att inget hus får längre än 200 meter till sin brevlåda. Du ska skriva ett program som
beräknar det minimala antalet brevlådeplatser som behövs.

'''Körningsexempel:'''
&lt;pre&gt;
Antal hus ? 6
Position för hus 1 ? 1120
Position för hus 2 ? 256
Position för hus 3 ? 440
Position för hus 4 ? 684
Position för hus 5 ? 380
Position för hus 6 ? 1040
Antal platser: 3
&lt;/pre&gt;
}}

==Lösning==

Hur ska man angripa detta problem? Ett sätt är att testa alla eller många lösningar. Men det är inte nödvändigt; det finns nämnligen ett enklare sätt.

Om det sista huset befinner sig exempelvis vid position 1000 så är det ju lika bra att placera brevlådan vid position 800. Då¨har vi tillgodosett alla hus vars position är &gt;= 600. Sen är det bara att fortsätta så tills det inte är några hus kvar att betjäna.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
# -*- coding: cp1252 -*-

n = input(&quot;Antal hus? &quot;)

husen = [] # Lista över positionerna för alla hus

for hus in range(n):
    pos = input(&quot;Position för hus &quot; + str(hus + 1) + &quot; ? &quot;)
    husen.append(pos) # Lägg till i huslistan.

i = 0 # Antal postlådor

# Medan det finns hus kvar
while husen:
    i += 1 # Vi placerar ut en till postlåda

    pos = husen.pop() # Ta bort det sista huset i huslistan

    husen = [hus for hus in husen if hus &lt; pos - 400] 
    # Lite kryptiskt; den sparar bara dem hus som har en position 
    # lägre är sista husets position minus 400 
    # (brevlådan är ju 200 m från sista huset)

print &quot;\nAntal platser:&quot;, i
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Här är ett lösningsexempel i Java. Vi läser in alla hus, sorterar dem, och sedan jobbar vi oss systematiskt framåt genom att placera en brevlådeplats 200 meter framför ett hus om det inte redan finns någon brevlådeplats inom 200 meter från huset.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Mailbox
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal hus: &quot;);
		int antal = scan.nextInt();

		//Våra hus.
		int [] hus = new int [antal];

		//Läser in husen.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Position för hus &quot; + (i+1) + &quot;: &quot;);
			hus[i] = scan.nextInt();
		}

		//Sorterar husen, så att huset närmast 0 hamnar först i arrayen osv.
		Arrays.sort(hus);

		//Hur många brevlådeplatser vi placerat ut.
		int min = 1;

		//Senaste brevlådeplatsen vi placerat ut.
		//Vi placerar den första 200 meter ifrån det första huset.
		int mailbox = hus[0] + 200;

		//Går igenom alla hus.
		for(int i = 1; i&lt;antal; i++)
		{
			//Avståndet mellan huset och senaste utplacerade brevlådeplats.
			int distance = Math.abs(hus[i]-mailbox);

			//Om avståndet är större än 200 meter...
			if(distance&gt;200)
			{
				//...så placerar vi nästa brevlådeplats 200 meter ifrån detta hus.
				mailbox = hus[i] + 200;

				//Ökar antalet brevlådeplatser.
				min++;
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Antal platser: &quot; + min);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Brevlådeplacering
module Main where
import IO
import Data.List

main = do {
	putStr &quot;Antal hus ? &quot;;
	antal &lt;- getLine;
	
	hus &lt;- readHus 1 (read antal);
	
	putStrLn $ &quot;Antal platser: &quot; ++ (show $ placera $ sort hus)
}

readHus :: Int -&gt; Int -&gt; IO [Int]
readHus _ 0 = return []
readHus n to = do {
		putStr (&quot;Position for hus &quot; ++ (show n) ++ &quot; ? &quot;);
		hus &lt;- getLine;
		
		rest &lt;- readHus (n+1) (to-1);
		
		return $ (read hus):rest
}

placera :: [Int] -&gt; Int
placera [] = 0
placera hus = 1 + (placera [x | x &lt;- hus, (head hus)+400&lt;x])
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>4hl00g3m90lo97nxyoguthrd0frx9ht</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Risotto</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6274</id>
    <revision>
      <id>23179</id>
      <parentid>23178</parentid>
      <timestamp>2009-02-25T08:31:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23179</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="901" sha1="00ivakl9ongi3pxopoord54t8r8t7gs" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''x portioner''
*...
*...
{{stub}} 
==Tillagning==
Man grundar med att fräsa hackad [[lök]], ofta [[schalottenlök]] men vissa använder även [[vårlök]], för att sedan hälla på riset. Sedan fräser man det under ständig omrörning tills riset börjar bli genomskinligt och gyllenblont, (det får dock inte ta färg). Sedan häller man på [[fond]] i omgångar som får koka in i riset. Vissa häller på torrt vitt [[vin]] innan fonden, andra mer traditionella kockar häller på det efter fonden. Ett italienskt talesätt är att riset föds i vatten och dör i vin. När riset är mjukt och risotton krämig, efter cirka 20 minuter tillsätter man [[smör]] och sedan lite [[parmesan]].
 
==Servering==
 
 
==Tips==

{{wikipedia}}
[[kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Italienska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>00ivakl9ongi3pxopoord54t8r8t7gs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sök i kokboken</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6275</id>
    <revision>
      <id>45971</id>
      <parentid>23186</parentid>
      <timestamp>2015-10-08T18:53:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+ kat</comment>
      <origin>45971</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="376" sha1="pmma5rv6iyhj7hf6gx49i4jnaj1nu6w" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;{{{style|}}}&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;float: right;&quot;&gt;&lt;small&gt;([[Mall:Sök i kokboken|Mall]]) ([[Malldiskussion:Sök i kokboken|Diskutera]])&lt;/small&gt;&lt;/span&gt;
'''Sök i [[Kokboken]]:''' 
&lt;inputbox&gt;
type=search
namespaces=Kokboken
break=no
searchbuttonlabel=Sök i kokboken
&lt;/inputbox&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Gastronomirelaterade mallar]]
[[Kategori:Kokboken]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pmma5rv6iyhj7hf6gx49i4jnaj1nu6w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Lennart</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6277</id>
    <revision>
      <id>48864</id>
      <parentid>37264</parentid>
      <timestamp>2019-06-13T16:46:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>90.142.152.16</ip>
      </contributor>
      <comment>Fakta och stavfel</comment>
      <origin>48864</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="855" sha1="hzxqpef5d8e70l3r9zujs0nd0lym31s" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Namn'''

====Ingredienser====
6CL Xanté (Päronkonjak)
Sprite (Fruktsoda)
1 lime
Is

====[[Drinkglas|Glas]]====
Highballglas

====Tillagning====
Fyll glaset med is, häll i Xante och toppa med sprite.

====Garnering====
En limeklyfta pressas över glaset, lägg sedan i den urpressade klyftan och servera.

====Övrigt====
Lägg Xanten i frysen dagen innan (DEN GÅR EJ SÖNDER).
Serveras RIKTIGT kall, en varm sommardag.

Ersätt Okategoriserat i kategorihänvisningen nedan med någon av dessa alternativ:

Alkoholfria drinkar - Bourbondrinkar - Brandy och Cognacsdrinkar - Champagnedrinkar
Flamberade drinkar - Gindrinkar - Romdrinkar - Sakedrinkar - Shots och shooters
Tequiladrinkar - Vodkadrinkar - Whiskydrinkar - Vindrinkar - Öldrinkar - Övriga drinkar


Radera överflödig text.
  
[[Kategori:Drinkar A-Ö|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>hzxqpef5d8e70l3r9zujs0nd0lym31s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Hasselbackspotatis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6278</id>
    <revision>
      <id>27065</id>
      <parentid>26064</parentid>
      <timestamp>2010-02-07T16:22:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ainali</username>
        <id>961</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>språkputs</comment>
      <origin>27065</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="668" sha1="p9dxrkoil9lmun1gan6zqf9c6kgvlin" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''4 portioner''
*8-12 potatisar
*salt
*3 msk smör
 
==Tillagning==
Skala och skölj potatisen. Skär potatisen i skivor men ej helt igenom. Potatisens skivor hänger samman som bladen i en bok. Lägg potatisen med den skårade sidan upp i en smord eldfast form. Strö över salt och smör. Låt potatisen steka i ugn till den är mjuk och har fått färg. Ös potatisen med smöret. Ungstemperaturen skall vara 225-250 grader och tillagningstiden är ca 45 minuter

==Servering==
 
 
==Tips==

{{wikipedia}}
[[kategori:H kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Potatisrätter|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>p9dxrkoil9lmun1gan6zqf9c6kgvlin</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kärleksmums</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6283</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kärleksmums" />
    <revision>
      <id>23202</id>
      <timestamp>2009-03-02T19:01:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Kärleksmums]] till [[Kokboken/Recept/Kärleksmums]]</comment>
      <origin>23202</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="59c8j7m7xthub3u4upp7xe8gl6mpvc7" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kärleksmums]]</text>
      <sha1>59c8j7m7xthub3u4upp7xe8gl6mpvc7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pajalagröt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6284</id>
    <revision>
      <id>56625</id>
      <parentid>54609</parentid>
      <timestamp>2024-10-24T13:51:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56625</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="464" sha1="f6ssf17u12ci78843blpglw6zhjbqy9" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* 1/2 dl linfrö
* 1/2 dl russin
* 7 st torkade katrinplommon
* 7 st torkade aprikoser
* 1/2 tsk [[salt]]
* 7 dl vatten
* 1 dl rågflingor (eller kli)

==Tillagning==
Klipp katrinplommona och aprikoserna i små bitar. Blanda allt och blötlägg över natt. Vid kokningen tillsättes 3 dl havregryn. Tillsätt mera vatten om så önskas.

Kan förvaras i kylskåp upp till en vecka.

[[kategori:Mjöl och gryn]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>f6ssf17u12ci78843blpglw6zhjbqy9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pajalagröt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6285</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pajalagröt" />
    <revision>
      <id>23206</id>
      <timestamp>2009-03-02T19:16:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Pajalagröt]] till [[Kokboken/Recept/Pajalagröt]]</comment>
      <origin>23206</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="h0ojlx6p12tbpvb7sr16p1h18rx27kb" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pajalagröt]]</text>
      <sha1>h0ojlx6p12tbpvb7sr16p1h18rx27kb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ceviche</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6287</id>
    <revision>
      <id>39737</id>
      <parentid>30929</parentid>
      <timestamp>2013-09-10T12:37:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Xauxa</username>
        <id>4136</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Ingredienser */ rödlök, lägg upp</comment>
      <origin>39737</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2716" sha1="p2y45535erco7f45f9awj09297nt8yg" xml:space="preserve">'''Ceviche''' är en peruansk maträtt, men serveras i stora delar av Latinamerika.

== Ingredienser ==
* 250 gram djupfryst fisk (Alaska Pollock, Lax, torsk eller sej)
* 8 citroner
* 4 vitlöksklyftor (mer om du älskar vitlök)
* 2 stora rödlökar
* 1 burk majskorn eller majskolvar
* ½ stjälk selleri
* ½ ingefära
* 2 spansk peppar (t ex Habanero eller piri piri)
* koriander
* salt &amp; peppar
* sötpotatis
* plocksallad eller huvudsallad


Ceviche till fyra personer 

800 gram pangasiusfile (hajmal) 
4 stjälkar selleri 
4 normalstora vitlöksklyftor 
1 rejäl bit ingefära (5x6 cm cirka) 
salt, svartpeppar 
6 st mjuka lime (annars kommer det ingen saft ur dem) 
isbergssallad/salladsblad av annan sort 
1 stor sötpotatis 
2 röda lökar 
Chili för den som vill ha starkt 

Börja med att göra halvmånar av löken, skivat tunt. Lägg i saltat vatten under tiden du förbereder resten. 
Hacka sellerin finfint, små pyttebitar ska det vara. Riv ingefära och pressa vitlöken. Här kommer även hackad chili in i bilden. Lägg i en stor skål. Skär fisken i bitar och blanda i skålen. Salta och peppra. Ganska mycket salt…en msk säkert. Låt fisken stå, helst en halvtimme-timme för smakens skull. Jag låter den stå en halv dag enligt svärmors recept. 
Koka under tiden potatisen, försiktigt, för sötpotatis kokar gärna sönder. 

Dags för servering! Pressa limen och blanda med fisken, rör om ordentligt och låt stå cirka 15 minuter. Skiva potatisarna tjockt, lägg upp salladsblad på tallrikar med potatisarna bredvid. Skölj av löken i iskallt vatten. Lägg upp fisk i salladsbladen och strö över lök. 
Ät direkt och njuuuut! 

Fisken under marinering med selleri, vitlök, ingefära, salt och peppar.

Ceviche så som den serveras i norra Peru.

== Tillagning ==
*Tärna fisken i små bitar. Lägg dessa i en stor skål
*Pressa citronerna och häll i citronsaften över fisken
*Pressa vitlöksklyftorna över fisken
*Finhacka löken och häll över fisken
*Öppna majsburken och häll innehållet över fisken
*Finhacka selleri tillsammans med ingefäran och häll dem över fisken
*Skölj och finhacka den spanska pepparn
*Finhacka koriandern
*Salta och peppra efter smaken
*Rör om alla ingredienserna och ställ skålen i kylen i åtminstone 2 timmar (om fisken är upptinad, annars längre tid om den är tvärtom)
*Sätt sötpotatisen på kokning. Koktid: ca 45 minuter
*Dela sötpotatisen och dela salladen på en tallrik
*Efter två timmar, kan du äta fisken precis som den är tillsammans med sötpotatisen och salladen.
*Smaklig Måltid!!

{{wikipedia}}

[[kategori:C kokbok]]

[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Sydamerikanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>p2y45535erco7f45f9awj09297nt8yg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kirskål chantilly</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6290</id>
    <revision>
      <id>56413</id>
      <parentid>23327</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T14:26:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>*(punkt)</comment>
      <origin>56413</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1113" sha1="h7fzxq9huty251fk64hgyhrsztoduok" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Kirskål är nog för många trädgårdsälskare ett ökänt ogräs, men det är nog få som känner till att örten från början odlades i munkarnas köksträdgårdar. Så istället för att svära och spruta gift, passa på att skörda vårens första primörer.
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*ca 1 kg kirskålsblad
*salt
*riven muskot
*1 dl vispgrädde
*2 tsk riven pepparrot
*riven parmesan
 
==Tillagning==
Förväll kirskålen i saltat vatten. Krama ur det mesta av vätskan och hacka bladen. Lägg dem i en låg och vid smord ungsform, salta och riv lite muskot över. 
Vispa grädden och rör ner pepparoten. Bred ut grädden över kirskålen och strö över parmesanen.  

Gratinera i 250 graders ugnsvärme tills det har bildats en gyllenbrun skorpa på osten.
 
==Servering==
Servera som tillbehör till t.ex. kött/fisk eller kokt potatis. 
 
==Tips==
En variant är att komplettera med fisk. Lägg filérna på det gröna och avsluta med grädde/parmesan.


[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:Vild mat|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>h7fzxq9huty251fk64hgyhrsztoduok</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kall mållasoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6291</id>
    <revision>
      <id>56411</id>
      <parentid>37962</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T09:58:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Vild mat? Kanske menas friluftsmat?</comment>
      <origin>56411</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="702" sha1="g2azox2hixwgyc7qm9pew46px7s2ypq" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Passa på att ta vara på mållorna när du rensar ogräs i trädgården. 
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*125 g förvällda mållablad
*1/2 tsk salt
*1 l naturell yoghyrt
*2 dl kolsyrat mineralvatten
*kryddgrönt och olivolja

Tillagningstid: ca 20 min
 
==Tillagning==
Mixa eller hacka mållabladen och blanda med salt, kall yoghurt och mineralvattnet.

==Servering==
Servera soppan i kylda glas eller skålar. Dekorera med kryddgrönt och ringla lite god olivolja över. 
 

[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Friluftsmat|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>g2azox2hixwgyc7qm9pew46px7s2ypq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Mållapaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6292</id>
    <revision>
      <id>37938</id>
      <parentid>23330</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T11:22:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mållapaj]] till [[Kokboken/Recept/Mållapaj]]</comment>
      <origin>37938</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1312" sha1="k4timt8e7960of6dp4m5fse5v9o9q3h" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Ta vara på ogräset och laga till en härlig paj, gratis och gott. 

==Ingredienser==
Tillagningstid: ca 90 min

''6-8 portioner''

'''Pajdeg:'''
*2 dl vetemjöl
*1 dl grahamsmjöl
*150 g smör
*salt
*1-2 msk iskallt vatten

'''Fyllning'''
*ca 250 g målla
*ev lite uppfräst svamp (blötlagd torkad går också bra) eller bitar av laxfile 
*ett tiotal valnötskärnor
*3 ägg 
*3 dl mjölk
*2 dl riven stark ost
*1/2 tsk salt
*1/2 krm kajennpeppar

 
==Tillagning==
Kör mjöl och smör i matberedare så det blir smuligt. Tillsätt en nypa salt och riktigt kallt vatten. Arbeta ihop degen raskt och låt den vila en halvtimme i kylskåpet. Tryck ut degen i en metallform (ca 24 cm i diameter) och nagga bottenmed en gaffel på et par ställen. Låt vila ytterligare en halvtimme.

Grädda pajskalet i 225 grader i ca 15 min eller tills det blir ljust brunt.

Förväll och grovhacka mållabladen. Lägg dem i botten av pajen, eventuellt med svampen eller laxen. 

Vispa ihop ägg med mjölk, salt, kajenn och den rivna osten. Häll äggstanningen i pajskalet och lägg på valnötter. Grädda i 225 grader i 20-25 minuter tills pajen har stelnat och fått fin färg.
 

[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>k4timt8e7960of6dp4m5fse5v9o9q3h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Horse's neck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6293</id>
    <revision>
      <id>37252</id>
      <parentid>23243</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:38:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Horse's neck]] till [[Drinkboken/Recept/Horse's neck]]</comment>
      <origin>37252</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="756" sha1="7yvle69xiv5ti4bo2k8au40wl4jvrrr" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Horse's neck''' är en klassiker som kan blandas både med konjak (brandy) eller bourbon (amerikansk whisky). Man kan också stänka i lite angostura bitter.

====Ingredienser====
*6 cl (1/3 del) konjak eller bourbon
*12 cl (2/3 delar) ginger ale (fyll upp glaset)
*is
*lång spiral av citronskal

====[[Drinkglas|Glas]]====
High ball-glas

====Tillagning====
Gör en lång spiral av citronskal och stick ner till hälften i ett högt serveringsglas. Fyll glaset med isbitar, häll i spriten och fyll upp med ginger ale. Rör om med en barsked.


[[kategori:Bourbondrinkar|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Brandy och Cognacsdrinkar|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Whiskydrinkar|{{SUBPAGENAME}}]]


[[Kategori:Drinkar A-Ö|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>7yvle69xiv5ti4bo2k8au40wl4jvrrr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Gröna Hissen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6294</id>
    <revision>
      <id>46629</id>
      <parentid>37250</parentid>
      <timestamp>2016-05-13T11:21:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>194.16.175.140</ip>
      </contributor>
      <origin>46629</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="799" sha1="bbamcj1973bmxqxlp4wnhlmtu3ecwlk" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Gröna Hissen''' är en riktig klassiker med Pommac. (Kan bytas mot Champis)

====Ingredienser====
*4 cl gin
*2 cl grön curaçao
*12 cl Pommac

====[[Drinkglas|Glas]]====
Högt serveringsglas (High ball)

====Tillagning====
Fyll glaset med isbitar, häll i gin och likör. Fyll upp med Pommac, rör om med en barsked. 

====Garnering====
Citronskiva och maraschinokörsbär

====Övrigt====
I början av drinkens karriär dekorerades Gröna Hissen med russin som åkte upp och ner i drinken på grund av kolsyran. Nuförtiden används knappt russin som en drinkingrediens förutom i de mest välsorterade barer. Vill man snabba upp hissen kan man byta ut grön curacao mot grön chartreuse.


[[kategori:Gindrinkar|{{SUBPAGENAME}}]]

  
[[Kategori:Drinkar A-Ö|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>bbamcj1973bmxqxlp4wnhlmtu3ecwlk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Samla mat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6295</id>
    <revision>
      <id>49447</id>
      <parentid>26734</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49447</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4058" sha1="syae0acc6olhqjzjb7vvsvgzovh6eir" xml:space="preserve">{{proguppgift|Samla mat|2=
En seriös strategispelare vet hur viktigt det är att samla tillräckligt med mat till en 
armé innan en invation ska genomföras. Därför har du bestämt dig för att samla ihop 
en viss mängd mat till dina trupper. 

Från början har du ett visst antal bönder. I varje rond kan varje bonde samla ihop en 
enhet mat. Efter varje rond kan du sälja en viss mängd mat och köpa en ny bonde. Du 
kan köpa så många bönder du vill, så länge du har tillräckligt med mat att betala med. 
Skriv ett program som beräknar det minsta antalet ronder du måste samla mat för att 
nå upp till den mängd mat du behöver. Alla värden i indatat kommer vara mellan 1 och 
1000. 

'''Körningsexempel:''' 
 Mängd mat du behöver ? 10 
 Antal bönder från början ? 2 
 Kostnad för att köpa bonde ? 1 
 Det tar 4 ronder. 

'''Kommentar:''' Notera att det skulle ta 5 ronder om du inte köpte några bönder. En bättre 
strategi är att köpa en bonde efter rond 1. Efter rond 1 kommer du då att ha 1 enhet 
mat, därefter 4 enheter, sedan 7 och slutligen 10. 
}}

==Lösning==

Att testa alla kombinationer av bondköp är omöjligt för de större testfallen, men man kan använda sig av dynamisk programmering. För varje rond sparar man hur mycket mat man maximalt kan ha för varje möjligt antal bönder man har köpt. I nästa rond räknar man enkelt ut hur mycket mat som genereras för varje antal bönder. Därefter testar man att köpa nya bönder. Problemet underlättas av att det alltid är bra att köpa bönderna så tidigt som möjligt (eftersom de då hinner generera mer). Det är alltså bara om man redan har maximalt antal bönder som det kan vara aktuellt att köpa nya bönder.

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   int goal,start,f[10000],mb,t,i,cost;
   scanf(&quot;%d %d %d&quot;, &amp;goal, &amp;start,&amp;cost);
   mb=0;   {{komm|//Max antal bönder man kan ha köpt}}
   f[0]=0;  {{komm|//f[x]: maximal mängd mat om man köpt x bönder}}
   t=0;
   while(1){
     t++;
     for(i=0;i&lt;=mb;i++) f[i]+=i+start; {{komm| //Varje bonde genererar en enhet mat}}
     for(i=1;i&lt;=f[mb]/cost;i++) f[mb+i]=f[mb]-i*cost;  {{komm| //Köp bönder, upp till så många det går}}
     mb+=f[mb]/cost;   {{komm| //Öka maxantalet bönder}}
     for(i=0;i&lt;=mb;i++) if(f[i]&gt;=goal) {    {{komm| //Kolla om vi uppnått målet för något antal bönder}}
         printf(&quot;Det tar %d ronder\n&quot;, t);
         return 0;
       }
   }  
 }

Lösning i Java som bygger på idén att det alltid är smart att köpa maximalt antal bönder om antalet rundor det kommer att ta för att uppnå målet med nuvarande antal bönder är strikt större än kostnaden för en bonde.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Bonde
{
	static int cost = 1; //Kostnaden för en bonde.
	static int min = 0; //Minimala antalet rundor/ronder.
	static int mat = 10; //Mat att uppnå.
	static int have = 0; //Mat jag har för tillfället.
	static int pes = 0; //Bönder. Pes = Peasant.

	//Retunerar hur många rundor det kommer att ta för
	// att uppnå målet med nuvarande antal bönder.
	public static int turnsLeft()
	{
		int foodLeft = mat - have;
		float turnsLeft = (float)foodLeft/pes;

		//3.33 (10/3) t.ex. tar ju 4 ronder.
		return (int)Math.ceil(turnsLeft);
	}

	//Metod för att köpa en bonde.
	public static void buyPes()
	{
			have -= cost;
			pes++;
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Mängd mat du behöver: &quot;);
		mat = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal bönder från början: &quot;);
		pes = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Kostnad för att köpa bonde: &quot;);
		cost = scan.nextInt();

		//Håller på tills vi uppnått målet.
		while(have&lt;mat)
		{
			have += pes; //Vi får mat.

			if(turnsLeft()&gt;cost)
			{
				//Köper max antal bönder.
				while(have&gt;=cost) buyPes();
			}

			min++;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Det tar &quot; + min + &quot; ronder.&quot;);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>syae0acc6olhqjzjb7vvsvgzovh6eir</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-kvadratpussel.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>6296</id>
    <revision>
      <id>23249</id>
      <timestamp>2009-03-09T09:08:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>egenproducerad</comment>
      <origin>23249</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="cu092hdmvxm0k6st6zd3iy4ga2qt7rn" xml:space="preserve">egenproducerad</text>
      <sha1>cu092hdmvxm0k6st6zd3iy4ga2qt7rn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kvadratpussel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6297</id>
    <revision>
      <id>49512</id>
      <parentid>26656</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49512</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7017" sha1="hfbaczpd285bl0fwb74vlvhzbrxf21e" xml:space="preserve">{{proguppgift|Kvadratpussel|2=
[[Bild:Tävlingsprogrammering-kvadratpussel.png]]

I figuren ser du en kvadrat (13 × 13) som är sammansatt av 11 mindre kvadrater, som 
också är det minsta antal “småkvadrater” man behöver för att skapa en stor kvadrat av 
denna storlek. 

Skriv ett program som tar emot den stora kvadratens sida S , där 2 ≤ S ≤ 17, och 
bestämmer det minsta antal mindre kvadrater som behövs för att lägga pusslet. 

'''Körningsexempel:''' 
 Kvadratens sida ? 13 
 Det behövs minst 11 kvadrater 

}}

== Lösning ==

Problemet kan lösas med rekursion. Man har en funktion som lägger dit en kvadrat och som sedan anropar sig själv för att lösa det nya problemet som uppstår. För att få programmet tillräckligt snabbt är det dock viktigt att man tänker på hur man lägger ut kvadraterna, så att man inte får något &quot;hål&quot; någonstans.

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int s[40],map[20][20],N,min; 
 
 void MLX(int nr) {
   int i,j,ii,jj;
   for(i=0;i&lt;N;i++) {
     for(j=0;j&lt;N;j++) if(!map[i][j]) break; {{komm|//Hitta första tomma rutan.}}
     if(j&lt;N) break;
   }
   if(i==N) min=nr;   {{komm|//Ingen tom ruta - en lösning hittad}}
   if(nr&gt;=min-1) return;  {{komm|//Ingen idé att söka vidare.}}
   for(s[nr]=N-1;s[nr]&gt;0;s[nr]--) {    {{komm|//Försök lägga större kvadrater först.}}
     if(i+s[nr]&gt;N || j+s[nr]&gt;N) continue;
     for(ii=0;ii&lt;s[nr];ii++) {
       for(jj=0;jj&lt;s[nr];jj++) if(map[i+ii][j+jj]) break; {{komm|//Kolla överlapp}}
       if(jj&lt;s[nr]) break;
     }
     if(ii&lt;s[nr]) continue;
     for(ii=0;ii&lt;s[nr];ii++) for(jj=0;jj&lt;s[nr];jj++) map[i+ii][j+jj]=1; {{komm|//Fyll i rutorna som upptagna}}
     MLX(nr+1);                                                          {{komm|//Rekursera}}
     for(ii=0;ii&lt;s[nr];ii++) for(jj=0;jj&lt;s[nr];jj++) map[i+ii][j+jj]=0;  {{komm|//Gör rutorna lediga igen}}
   }
 }
   
 
 int main(){
   int i,j;
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   for(i=0;i&lt;N;i++) for(j=0;j&lt;N;j++) map[i][j]=0;
   min=2*N+1; {{komm|//Triviallösningen har 2N}}
   MLX(0);
   printf(&quot;Det behövs minst %d kvadrater.\n&quot;, min);
   return 0;
 }

Här är ett lösningsexempel i Java som testar att lägga ut kvadrater tills stora kvadraten är full. Det är ganska viktigt att vi börjar med att lägga ut stora kvadrater först (i alla fall om man inte sätter min tillräckligt lågt från början), annars kommer vi inte att klara tidsgränsen för storlek 17.

Sedan har vi i exemplet också importerat awt-biblioteket för att få tillgång till klassen Point, så att vi kan &quot;packa in&quot; och &quot;skicka&quot; x- och y-koordinater tillsammans. Värt att nämna är också att matriser i Java fungerar lite annorlunda (och anti-intuitivt) av den anledningen att de i själva verket inte är matriser utan arrayer av arrayer. Vad betyder då det? Jo det betyder att om man vill att &quot;matrisen&quot; ska stämma överens med bilden i ens huvud, så ska man ange y-koordinaten först och x-koordinaten sen. Nu spelar det inte så stor roll, eftersom man alltid kan låtsas att det är tvärtom; och det spelar särskilt ingen roll när det är en kvadrat vi har att göra med. Dock kan det vara en intressant parentes (som får till följd att om man försöker kopiera en &quot;matris&quot; med standardmetoder, så får man inte en kopia, utan en kopia av en array med referenser till arrayer som inte är kopior).
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.awt.*;

public class KvadratPussel
{
	//Vår kvadrat som vi ska fylla.
	static boolean [][] kvadrat;

	//Kvadratens bredd och höjd.
	static int N;

	//Minsta antalet drag som krävs.
	static int min;

	//Vår rekursiva metod som testar att lägga ut kvadrater.
	//used: Hur många kvadrater vi använt.
	public static void rek(int used)
	{
		//Dumt att fortsätta.
		if(used&gt;=min) return;

		//Hittar första tomma rutan.
		Point p = findFirstEmpty();

		//Om svaret var null så betyder det att kvadraten är full
		// och vi har funnit den hittills bästa lösningen.
		if(p==null)
		{
			min = used;
		}
		else //Annars så fortsätter vi att testa lägga ut kvadrater på punkten p.
		{
			//Vi börjar att testa med större kvadrater. (Det är smartare.)
			for(int size = N-1; size&gt;0; size--)
			{
				//Om det är tillåtet att lägga kvadraten så gör vi det.
				if(isValid(p, size))
				{
					//Lägger kvadraten med storleken size på punkten p.
					putQuad(p, size);

					//Nu har vi använt en kvadrat och testar att lägga
					// på en annan punkt.
					rek(used+1);

					//Tar bort kvadraten, är ju inte säkert att den är optimal.
					removeQuad(p, size);
				}
			}
		}
	}

	//Metod som letar rätt på en ledig ruta och retunerar dess koordinat i form av en punkt.
	public static Point findFirstEmpty()
	{
		for(int i = 0; i&lt;N; i++) //y-koordinat.
		{
			for(int j = 0; j&lt;N; j++) //x-koordinat.
			{
				//Om rutan är ledig så retunerar vi den.
				if(!kvadrat[i][j]) return new Point(j,i);
			}
		}

		//Kvadraten är full.
		return null;
	}

	//Retunerar huruvida det är tillåtet att lägga en kvadrat av storlek size
	// med sitt övre vänstra hörn i punkten/rutan p. Dvs metoden kollar att
	// kvadraten man tänker lägga inte överlappar andra eller går utanför.
	public static boolean isValid(Point p, int size)
	{
		//För stora kvadrater tycker ingen om.
		if(p.x + size &gt; N || p.y + size &gt; N) return false;

		//Går igenom det område som kvadraten kommer att täcka.
		for(int i = p.y; i&lt;p.y+size; i++) //y-koordinat.
		{
			for(int j = p.x; j&lt;p.x+size; j++) //x-koordinat.
			{
				//Om rutan redan var upptagen så är draget otillåtet.
				if(kvadrat[i][j]) return false;
			}
		}

		//Kvadraten har klarat testerna.
		return true;
	}

	//Lägger en kvadrat av storlek size på punkten/rutan p.
	public static void putQuad(Point p, int size)
	{
		//Markerar de rutor som kvadraten ska täcka som upptagna.
		for(int i = p.y; i&lt;p.y+size; i++)
		{
			for(int j = p.x; j&lt;p.x+size; j++)
			{
				kvadrat[i][j] = true;
			}
		}
	}

	//Tar bort en kvadrat av storlek size som börjar i punkten p.
	public static void removeQuad(Point p, int size)
	{
		for(int i = p.y; i&lt;p.y+size; i++)
		{
			for(int j = p.x; j&lt;p.x+size; j++)
			{
				kvadrat[i][j] = false;
			}
		}
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Kvadratens sida: &quot;);
		N = scan.nextInt();

		//Skapar kvadraten vi ska fylla.
		kvadrat = new boolean [N][N];

		//Minsta antalet drag som krävs är åtminstone inte
		//fler än 2N, vilket är en enkel lösning där man
		//bara placerat ut en stor fet kvadrat och övriga
		//mindre kvadrater av storlek 1.
		min = 2*N;

		//Om sidan är jämn så är lösningen trivial.
		if(N%2==0)
		{
			min = 4;
		}
		else //Annars får vi testa oss fram.
		{
			//Från början har vi lagt ut noll mindre kvadrater.
			rek(0);
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Det behövs minst &quot; + min + &quot; kvadrater&quot;);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>hfbaczpd285bl0fwb74vlvhzbrxf21e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Lingonpepparkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6299</id>
    <revision>
      <id>56461</id>
      <parentid>56460</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:08:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>punkt</comment>
      <origin>56461</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="827" sha1="9tr4jsr9g3yjusm7aos58kbo0hs5qva" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==

*3 dl vetemjöl
*1 1/2 dl strösocker
*1 tsk kanel
*1 tsk malda nejlikor
*1 tsk malen ingefära
*1 tsk bikarbonat
*100 g margarin
*1 dl grädde
*1 dl mjölk
*1/2 dl sirap
*1 msk lingonsylt
*margarin + ströbröd till formen
 
==Tillagning==

# Sätt på ugnen på 175°c.
# Smörj och bröa en rund eller avlång brödform ca 1 1/2 liter.
# Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Smält margarinet. Rör ner det och blanda med resten av ingredienserna. Ska inte vispas, endast röras om så att det blandas väl. Häll smeten i formen.
# Grädda i nedre delen av ugnen i 40-50 minuter.

==Tips==

Servera med t ex lingon eller grädde.


[[Kategori:L kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>9tr4jsr9g3yjusm7aos58kbo0hs5qva</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-isomerer.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>6300</id>
    <revision>
      <id>23262</id>
      <timestamp>2009-03-09T19:59:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>Egenproducerad figur till Programmeringsolympiaden</comment>
      <origin>23262</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="im51g6ttm52bfhwp9euvhsa0yznwfwk" xml:space="preserve">Egenproducerad figur till Programmeringsolympiaden</text>
      <sha1>im51g6ttm52bfhwp9euvhsa0yznwfwk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-isomerer2.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>6301</id>
    <revision>
      <id>23263</id>
      <timestamp>2009-03-09T20:02:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>Egenproducerad figur till Programmeringsolympiaden</comment>
      <origin>23263</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="im51g6ttm52bfhwp9euvhsa0yznwfwk" xml:space="preserve">Egenproducerad figur till Programmeringsolympiaden</text>
      <sha1>im51g6ttm52bfhwp9euvhsa0yznwfwk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Isomerer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6302</id>
    <revision>
      <id>49529</id>
      <parentid>32424</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49529</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22484" sha1="4hu15sti6zwyzqn1bkbv864teggaoqe" xml:space="preserve">{{proguppgift|Isomerer|2=

En molekyl av en viss sorts alkoholer kan beskrivas på följande sätt: 
*Den innehåller totalt N kol-atomer. 
*Exakt en av dessa är bunden till en s.k. hydroxylgrupp (–OH). Denna kol-atom kan binda till högst tre andra kol-atomer. 
*Varje övrig kol-atom kan binda till högst fyra andra kol-atomer. 
*Alla kol-atomer måste vara sammanlänkade. 
*Inga cykler får förekomma. 


[[bild:Tävlingsprogrammering-isomerer.png]]&lt;br /&gt;
''Alla isomerer för N=1, N=2, N=3 och N=5. För N=4 finns fyra isomerer. Varje kula motsvarar en kol-atom och varje streck en bindning.''

De enklaste av sådana molekyler är metanol (N = 1) och etanol (N = 2; “vanlig” alkohol). 
Från och med N = 3 finns det flera olika molekyler som uppfyller kraven ovan men som 
har olika struktur (se figur ovan). Du ska skriva ett program som frågar efter antalet 
kolatomer N , där 3 ≤ N ≤ 11, och beräknar hur många olika godkända molekyler, s.k. 
isomerer, det finns. 

Två molekyler räknas som olika om det inte går att numrera kolatomerna i vardera molekylen på ett sådant sätt att samma 
par av kol-atomer är sammanbundna i båda molekylerna och att samma kol-atom är bunden till hydroxylgruppen. 

[[bild:Tävlingsprogrammering-isomerer2.png]]&lt;br /&gt;
''Denna numrering av kol-atomerna avslöjar att detta är två avbildningar av '''samma''' isomer.''

'''Körningsexempel:'''
 
 Antal kolatomer ? 6  
 Antal isomerer: 17 

}}

== Lösning ==
Detta är ett klassiskt problem som löstes redan år 1874 &lt;ref name=&quot;first&quot;&gt; Cayley, A. (1874) ''On the Mathematical Theory of Isomers.'' Philos. Mag., '''47''', 444&lt;/ref&gt;. Att fråga efter antalet alkoholer (med OH-grupp) istället för antalet alkaner (utan OH-grupp) kan verka som en extra svårighet, men det är faktiskt precis tvärtom, det gör problemet betydligt lättare. Anledningen är att man har en fast punkt (kolatomen där OH-gruppen sitter) att utgå ifrån när man t.ex. ska avgöra om två molekyler är olika. I grafteoretiska termer handlar det om antalet &quot;rooted trees&quot; med ett visst antal noder istället för antalet &quot;unrooted trees&quot;.

Det går att hitta en hyfsat enkel rekursionsformel som ger svaret. Den är dock inte helt lätt att komma fram till, så gränsen på uppgiften är vald så att man även ska kunna &quot;rita upp&quot; varje tänkbar molekyl (bildligt talat) och ta bort dubletter. Båda lösningarna beskrivs här.

=== Rekursionsformel ===

Rekursionsformeln lyder så här
&lt;ref name=&quot;rek&quot;&gt;Paton, R. S., Goodman, J. M. (2007) ''Exploration of the Accessible Chemical Space of Acyclic Alkanes.'' J. Chem. Inf. Model., '''47''', 2124-2132&lt;/ref&gt;:

&lt;math&gt;R(0)=1\,&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;R(1)=1\,&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;R(n+1)=\sum_{a&lt;b&lt;c}^{a+b+c=n}R(a)R(b)R(c)+\sum_{a \neq c}^{2a+c=n}{{R(a)+1}\choose 2}R(c)+\sum^{3a=n}{{R(a)+2}\choose 3}&lt;/math&gt;

där summorna ska gå över de kombinationer av icke-negativa heltal a, b och c som uppfyller kraven (sista termen förekommer alltså enbart när ''n'' är delbart med 3). Det är ganska lätt att förstå vad de tre termerna betyder. För att räkna ut ''R''(''n''+1) utgår man från &quot;roten&quot; i trädet (den kolatom som har OH-gruppen). De ''n'' övriga kolatomerna kan vara fördelade på tre grenar med olika antal i varje (första termen), med två lika och den tredje olika (andra termen) eller med alla tre lika antal kolatomer (tredje termen). Grenar kan förstås även vara tomma.

Rekursionsformeln går att implementera ganska direkt. Om man dessutom sparar de beräknade värdena på R(n) så blir programmet supersnabbt (dynamisk programmering).

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;

int over(int n,int k) {
  int s=1,i;
  for(i=0;i&lt;k;i++) s*=n-i;
  for(i=0;i&lt;k;i++) s/=i+1;
  return s;
}

int main() {
  int n, R[100],i,j,k,N;
  printf(&quot;Antal kolatomer ?&quot;);
  scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
  R[0]=R[1]=1;
  for(n=2;n&lt;=N;n++) {
    R[n]=0;
    for(i=0;3*i+3&lt;=n-1;i++) for(j=i+1;i+j+j+1&lt;=n-1;j++) {
        k=n-1-i-j;
        R[n]+=R[i]*R[j]*R[k];
      }
    for(i=0;2*i&lt;=n-1;i++) {
      j=n-1-2*i;
      if(i!=j) R[n]+=over(R[i]+1,2)*R[j];
    }
    if((n-1)%3==0) R[n]+=over(R[(n-1)/3]+2,3);
  }
  printf(&quot;Antal isomerer: %d\n&quot;, R[N]);
  return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Utan rekursionsformeln ===
Man behöver så klart inte kunna rekursionsformeln sedan tidigare för att räkna isomererna och det behöver inte nödvändigtvis vara krångligare.
Anta att vi har ett träd T med n noder, rot r och som har högst 3 delträd T_1, T_2, T_3 som alla tre också har samma struktur.
Då är

&lt;math&gt;|T_1| + |T_2| + |T_3| = n-1&lt;/math&gt;

Vi antar att 

&lt;math&gt; |T_1| = a, |T_2| = b, |T_3| = c, a \leq b \leq c &lt;/math&gt;

Då måste ''a''+''b''+''c'' = ''n''-1 och &lt;math&gt;\sigma = \langle a, b, c \rangle&lt;/math&gt; är en ickeavtagande partition av ''n''-1.
Kan vi beräkna antalet träd om vi vet σ? Ja, man behöver bara känna till R(a), R(b), R(c) och akta sig för dubbelräkning.

Här är programmet i python:
Det genererar först alla partitioner (''a'', ''b'', ''c'') och räknar antalet träd för varje partition.

&lt;syntaxhighlight lang = &quot;python&quot;&gt;
def partition(n, m):
    if m == 1:  yield [n]
    elif m &gt; 1:
        for i in range(n//m + 1):
            for P in partition (n - m*i, m-1):
                yield [i] + [x+i for x in P]

def R(n):
    if n &lt;= 2: return 1
    summa = 0
    for (a, b, c) in partition(n-1, 3):
        A, B, C = R(a), R(b), R(c) # för att inte räkna dem igen
        if a == b and c != a:
            summa += A*(A-1)*C//2 # fallet alla olika, (A choose 2) * C
            summa += A*C # fallet a-trädet isomorft med b-trädet
        elif b == c and c != a:
            summa += B*(B-1)*A//2 # alla olika, (B choose 2)*A
            summa += B*A # B, C -träd isomorfa
        elif a == c:
            summa += A*(A-1)*(A-2)//6 # alla olika, (A choose 3)
            summa += A*(A-1) # 2 isomorfa, (A choose 2) * 2
            summa += A # alla isomorfa
        else:
            summa += A*B*C # alla måste vara olika
    return summa
n = input(&quot;n? &quot;)
print(&quot;R(n) = &quot;, R(n))
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== &quot;Rita upp&quot; molekylerna ===

Det finns många sätt att göra detta. Programmet blir betydligt krångligare än med rekursionsformeln, men det kan kännas &quot;säkrare&quot; att skriva. Följande lösning använder sig av en representation av varje moleyl som en array av heltal, där varje heltal ''k'' anger hur många grenar kolatomen har (borträknat den man kom ifrån) och de följande talen beskriver de ''k'' grenarna enligt samma princip. Första talet i arrayen betecknar kolatomen som binder OH-gruppen och man tänker sig att man &quot;kommer från&quot; denna. För den som är kemiskt bildad kan följande exempel hjälpa:
&lt;table border=0 align=&quot;center&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;th&gt;Molekylens namn&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Representation&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Metanol&lt;/td&gt;&lt;td&gt; 0&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Etanol&lt;/td&gt;&lt;td&gt;  1,0&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;1-propanol&lt;/td&gt;&lt;td&gt;  1,1,0&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;2-propanol&lt;/td&gt;&lt;td&gt;  2,0,0&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;1-butanol&lt;/td&gt;&lt;td&gt;  1,1,1,0&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;2-butanol&lt;/td&gt;&lt;td&gt;  2,1,0,0  (eller 2,0,1,0)&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
 &lt;/table&gt;

För varje ''N'' går man igenom alla molekyler med ''N''-1 kolatomer och lägger till en atom på alla möjliga ställen samt kollar om den skapade molekylen är en dublett, detta kräver lite eftertanke.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt; 
#include &lt;stdlib.h&gt;

int blen(int *p) {
  int i,t=1;
  for(i=0;i&lt;p[0];i++) t+=blen(p+t);
  return t;
}

int equal(int *p, int *r) {
  int p1,p2,p3,r1,r2,r3;
  if(p[0]!=r[0]) return 0;
  if(p[0]==0) return 1;
  if(p[0]==1) return equal(p+1,r+1);
  if(p[0]==2) {
    p1=blen(p+1);
    r1=blen(r+1);
    p2=blen(p+1+p1);
    r2=blen(r+1+r1);
    return ((p1==r1 &amp;&amp; p2==r2 &amp;&amp; equal(p+1,r+1) &amp;&amp; equal(p+1+p1,r+1+r1)) ||
            (p1==r2 &amp;&amp; p2==r1 &amp;&amp; equal(p+1,r+1+r1) &amp;&amp; equal(p+1+p1,r+1)));
  }
  if(p[0]==3) {
    p1=blen(p+1);
    r1=blen(r+1);
    p2=blen(p+1+p1);
    r2=blen(r+1+r1);
    p3=blen(p+1+p1+p2);
    r3=blen(r+1+r1+r2); 

    return ((p1==r1 &amp;&amp; p2==r2 &amp;&amp; p3==r3 &amp;&amp; equal(p+1,r+1) &amp;&amp; equal(p+1+p1,r+1+r1) &amp;&amp; equal(p+1+p1+p2,r+1+r1+r2)) ||
            (p1==r1 &amp;&amp; p2==r3 &amp;&amp; p3==r2 &amp;&amp; equal(p+1,r+1) &amp;&amp; equal(p+1+p1,r+1+r1+r2) &amp;&amp; equal(p+1+p1+p2,r+1+r1)) ||
            (p1==r2 &amp;&amp; p2==r1 &amp;&amp; p3==r3 &amp;&amp; equal(p+1,r+1+r1) &amp;&amp; equal(p+1+p1,r+1) &amp;&amp; equal(p+1+p1+p2,r+1+r1+r2)) ||
            (p1==r2 &amp;&amp; p2==r3 &amp;&amp; p3==r1 &amp;&amp; equal(p+1,r+1+r1) &amp;&amp; equal(p+1+p1,r+1+r1+r2) &amp;&amp; equal(p+1+p1+p2,r+1)) ||
            (p1==r3 &amp;&amp; p2==r2 &amp;&amp; p3==r1 &amp;&amp; equal(p+1,r+1+r1+r2) &amp;&amp; equal(p+1+p1,r+1+r1) &amp;&amp; equal(p+1+p1+p2,r+1)) ||
            (p1==r3 &amp;&amp; p2==r1 &amp;&amp; p3==r2 &amp;&amp; equal(p+1,r+1+r1+r2) &amp;&amp; equal(p+1+p1,r+1) &amp;&amp; equal(p+1+p1+p2,r+1+r1)));
  }
  else {printf(&quot;ERROR&quot;); exit(0);}
}
 

int str[20][100000][60], nstr[20];

int main() {
  int N,n,b,k,i;
  printf(&quot;Antal kolatomer ?&quot;);
  scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
  nstr[0]=1;
  str[0][0][0]=0;
  for(n=1;n&lt;N;n++) {
    nstr[n]=0;
    for(b=0;b&lt;nstr[n-1];b++) {
      for(k=0;k&lt;n;k++) if(str[n-1][b][k]&lt;3) {
          for(i=0;i&lt;k;i++) str[n][nstr[n]][i]=str[n-1][b][i];
          str[n][nstr[n]][k]=str[n-1][b][k]+1;
          str[n][nstr[n]][k+1]=0;
          for(i=k+1;i&lt;n;i++) str[n][nstr[n]][i+1]=str[n-1][b][i];
          for(i=0;i&lt;nstr[n];i++) if(equal(str[n][i],str[n][nstr[n]])) break;
          if(i==nstr[n]) {
            nstr[n]++;
          }
        }
    }
  }
   printf(&quot;Antal isomerer: %d\n&quot;, nstr[N-1]);
   return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Här är en lösning i Java, som kanske inte är optimal (en del tunga operationer), men klarar ändå värsta testfallet (N=11) på 1 sek. (Man kan säkert göra en del optimeringar i koden också, men vem orkar göra det på en sådan här dryg uppgift.) Kruxet med den här uppgiften är helt klart att beskriva molekylerna. Krux nummer två är att tänka sig bort från en värd i 2D, det spelar ingen roll i vilken ordning &quot;kolförgreningarna&quot; sitter; om vi har en isomer som först förgrenar sig i tre grenar och sedan bara fortsätter på den vänstra grenen på ett unikt sätt, så är denna isomer den samma som en annan isomer där den unika fortsättningen sker på mittengrenen i stället. (Se isomererna i bilden för N=5. Betrakta isomeren längst ned till höger i rutan. Tänker man i 2D, så skulle vi helt klart få en ny isomer om vi bytte plats på grenen i mitten och den vänstra grenen, men i 3D skulle de båda isomererna anses lika. Det är lätt att tro att två isomerer bara är lika om de är symmetriska kring mitten, men så är inte fallet.)

När man väl har begripit vilka isomerer som ska anses som olika, så måste man beskriva isomererna på ett lämpligt sätt. I denna lösning görs det genom att beskriva hur många &quot;barn&quot; en viss kolatom har (hur många kolatomer den förgrenar sig till bortsett från kolatomen som förgrenar sig till den (den som ligger närmare OH-gruppen)), och sedan hur många barn barnen har i någon ordning. Med denna beskrivning klar måste man ta hänsyn till att det inte ska spela någon roll i vilken ordning man sedan väljer att beskriva barnen, vilket kan göras på 6 olika sätt; (V = vänster, M = mitten, H = höger) VMH, MHV, HVM, HMV, MVH, VHM. (Tänker man i 2D som jag först gjorde, så tror man att det bara är beskrivningarna VMH och HMV som behövs.) Dock kompliceras det ytterligare av att man inte nödvändigtvis behöver hålla sig strikt till en beskrivning hela tiden under en beskrivning av en isomer. Först kan man beskriva barnen i ordningen VMH, men Vs barn kan t.ex. beskrivas i ordningen HVM och Ms barn i ordningen VHM, och deras barn kan i sin tur beskrivas i godtycklig ordning.

Med beskrivningarna klara kan man bestämma att två isomerer ska anses lika när de har samma huvudbeskrivning. Det fiffiga är att i och med att två isomerer som är lika kommer att ha samma mängd beskrivningar (har de någon beskrivning lika kommer de att ha alla lika), så kan vi helt enkelt konsekvent bara välja den minsta beskrivningen hela tiden, för om de är lika så ska de också ha samma minsta beskrivning. På så sätt behöver vi bara hålla reda på en beskrivning per isomer, vilket är skonsamt för minnet. Och det än mer fiffiga är att detta inte bara gäller för isomeren i stort, utan också för delgrenarna i isomeren, så vi behöver egentligen inte generera alla beskrivningar, utan bara de minsta, så om vi har två delgrenar så behöver vi bara skapa kombinationer av deras respektive minsta beskrivningar, vilket snabbar upp programmet avsevärt. Sedan lagrar vi isomererna i en hashtabell så att dubbletter automatiskt försvinner. Först tar vi fram alla isomerer med 1 kolatom, sedan 2, sedan 3, osv och utifrån varje isomer skapar vi alla möjliga nya isomerer genom att lägga till en kolatom (tills vi fått så många vi önskar).

(Observera att det är viktigt att vi i Isomer-klassen överlagrar metoderna hashCode() och equals(). Skulle vi inte göra det, så skulle vi få heltokiga svar, eftersom båda metoderna i sådant fall skulle utgå ifrån minnesreferensen. För att objekt av ens egna klasser med fördel ska kunna stoppas in i en hashtabell måste man implementera metoderna så att följande gäller x.equals(y) =&gt; x.hashCode()==y.hashCode(); för om två objekt inte har samma hashvärde, så kan de inte hitta varandra och då kan man inte upptäcka att de är lika. Dvs eliminationen av dubbletter skulle inte fungera.)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Isomerer
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal kolatomer: &quot;);
		int atomer = scan.nextInt();

		//Sparar alla våra olika isomerer.
		HashSet &lt;Isomer&gt; isomerer = new HashSet &lt;Isomer&gt; ();

		//Lägger till och skapar grundisomeren (metanol).
		isomerer.add(new Isomer());

		//Då har vi använt oss av en kolatom.
		atomer--;

		//Så länge vi har kolatomer kvar, fortsätter vi att generera isomerer.
		for( ; atomer&gt;0; atomer--)
		{
			//Sparar de isomerer vi genererar för tillfället.
			HashSet &lt;Isomer&gt; tmp = new HashSet &lt;Isomer&gt; ();

			//Så länge vi har isomerer kvar att behandla.
			for(Isomer i : isomerer)
			{
				//Genererar alla isomerar som kan genereras från denna isomer
				//genom att blott lägga till en enstaka kolatom.
				tmp.addAll(i.add());
			}

			//Lägger till de nya.
			isomerer = tmp;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Antal isomerer: &quot; + isomerer.size());
	}

	//En klass som beskriver en Isomer. En Isomer består internt av Kolatomer.
	//Klassen har en trädliknande struktur där isomeren blott refererar till &quot;roten&quot;
	//av isomeren (kolatomen ansluten till OH-gruppen) och kolatomerna i sin tur referarar
	//vidare till andra kolatomer i en riktning. En kolatom känner alltså inte till vem
	//den har som förälder. Man kan säga att vardera kolatom har tre barn, där några
	//(även alla) kan vara null.
	private static class Isomer
	{
		//Sparar alla olika sätt man kan lägga till en ny kolatom på.
		private LinkedList &lt;String&gt; toAdd = new LinkedList &lt;String&gt; ();

		//Huvudbeskrivningen (den &quot;minsta&quot; beskrivningen) av isomeren.
		String description = &quot;&quot;;

		//Kolatomen som är den &quot;första&quot;, den som är ansluten till OH-gruppen.
		KolAtom root;

		//Skapar en ny isomer med en kolatom (metanol).
		public Isomer()
		{
			root = new KolAtom();
		}

		//Skapar en ny isomer med den givna kolatomen (som kan ha andra kolatomer
		//redan anslutna till sig).
		private Isomer(KolAtom root)
		{
			this.root = root;
		}

		//Lägger till en ny kolatom till denna isomer.
		//Retunerar alla olika isomerer som kan uppstå av att man lägger till
		//en kolatom.
		public HashSet&lt;Isomer&gt; add()
		{
			//De olika isomerena som kan uppstå.
			HashSet &lt;Isomer&gt; versions = new HashSet &lt;Isomer&gt; ();

			//Hittar alla sätt man kan lägga till en kolatom på.
			add(root, &quot;&quot;);

			//Lägger till en kolatom på alla dessa sätt.
			while(!toAdd.isEmpty())
			{
				//Plockar ut ett sätt att lägga till på.
				String way = toAdd.removeFirst();

				//Skapar en kopia av denna isomer.
				Isomer copy = new Isomer(root.clone());

				//Lägger till en ny kolatom på det specifierade sättet
				//på kopian av isomeren.
				copy.add(copy.root, way, 0);

				//Uppdaterar/skapar alla beskrivningar för denna isomer.
				copy.update();

				//Lägger till den i gänget som ska retuneras.
				versions.add(copy);
			}

			return versions;
		}

		//Tar reda på hur man kan lägga till en kolatom.
		//1 betyder att gå åt vänster.
		//2 betyder att gå åt mitten.
		//3 betyder att gå åt höger.
		//root: Kolatomen vi för tillfället är på.
		//way: Vägen vi har gått för att komma dit.
		private void add(KolAtom root, String way)
		{
			//Om kolatomen är null, så har vi funnit en plats
			//där vi kan lägga till en ny kolatom.
			if(root==null)
			{
				//Sparar vägen dit.
				toAdd.add(way);

				return;
			}

			//Går åt alla håll.
			add(root.left, way+1);
			add(root.center, way+2);
			add(root.right, way+3);
		}

		//Lägger till en ny kolatom på platsen som ges av way.
		//root: Kolatomen vi för tillfället är på.
		//way: Beskrivningen av vägen till platsen där vi ska lägga till atomen.
		//i: Håller reda på vilket index i way som talar om vilken väg vi ska
		//ta vid denna kolatom.
		private KolAtom add(KolAtom root, String way, int i)
		{
			//Om kolatomen är null, så har vi hittat platsen där vi ska lägga till en ny.
			//Tricket är också att den nya atomen kommer att retuneras och tilldelas till
			//referensen till den i föräldern.
			if(root==null) return new KolAtom();

			//Går vänster, mitten eller höger.
			if(way.charAt(i)=='1')
			{
				root.left = add(root.left, way, i+1);
			}
			else if(way.charAt(i)=='2')
			{
				root.center = add(root.center, way, i+1);
			}
			else
			{
				root.right = add(root.right, way, i+1);
			}

			//Oftast så ska ju referensen förbli den samma, så den retuneras till sig själv.
			return root;
		}

		//Uppdaterar beskrivningen för denna isomer. T.ex. efter en kolatom lagts till.
		public void update()
		{
			//Genererar det &quot;minsta&quot; sätt isomeren kan beskrivas på.
			description = root.update(root);
		}

		//Två isomerer är lika om de har samma beskrivning.
		public boolean equals(Object ob)
		{
			return ob instanceof Isomer &amp;&amp; description.equals(((Isomer)ob).description);
		}

		//Hashvärdet avgörs av beskrivningen. På så sätt garanteras två
		//isomerer som är lika att ha samma hashvärde.
		public int hashCode()
		{
			return description.hashCode();
		}

		/********************************/
		//Klass som beskriver en kolatom.
		private static class KolAtom
		{
			//Länken till tre andra kolatomer.
			KolAtom left, center, right;

			public KolAtom()
			{
				//Skapar en kolatom.
			}

			//Retunerar en absolut kopia av denna kolatom inkl. kolatomerna den refererar till.
			public KolAtom clone()
			{
				try
				{
					KolAtom klon = (KolAtom)super.clone();
					if (left != null) klon.left = left.clone();
					if (center != null) klon.center = center.clone();
					if (right != null) klon.right = right.clone();

					return klon;
				}
				catch (CloneNotSupportedException e)
				{
					return null;
				}
			}

			//Genererar den minsta beskrivningen för denna kolatom tillsammans med de kolatomer den
			//refererar till. Beskrivningen byggs upp av en sträng, där det först står hur många
			//barn en kolatom har och sedan hur många barn dess olika barn har osv. Problemet är
			//i vilken ordning man ska ta barnens beskrivningar. För att vi ska kunna avgöra om
			//två isomerer som är lika men är uppbyggda olika är lika, så måste vi generera alla
			//möjliga beskrivningar. Först står hur många barn en kolatom har, detta gäller för
			//alla beskrviningar, men sedan kan det förekomma versioner där högerbeskrivningen
			//kommer före mittenbeskrivningen och vice versa (6 olika möjligheter), observera också
			//att ordningen av beskrivningarna för en nivå i &quot;trädet&quot;/isomeren inte behöver gälla för
			//en annan nivå eller del av isomeren; detta gör genereringen av beskrivningar än mer komplicerad.
			//
			//Hur som helst retunerar vi den minsta beskrivningen (som ges av hur strängar jämförs).
			//Tricket i denna rekursiva metod är att den minsta beskrivningen som går att få består av de minsta
			//delbeskrivningarna som går att få. Och den minsta beskrivningen är givetvis den minsta kombinationen
			//av de minsta delbeskrivningarna.
			public String update(KolAtom root)
			{
				//Den icke existerande kolatomen beskrivs logiskt nog som ingenting.
				if(root==null) return &quot;&quot;;

				//Hur många barn denna kolatom har.
				int barn = 0;

				//Räknar barn.
				if(root.left!=null) barn++;
				if(root.center!=null) barn++;
				if(root.right!=null) barn++;

				//Beskrivningen för en änd-kolatom är blott 0 då den har 0 barn.
				if(barn==0)
				{
					return &quot;0&quot;;
				}

				//Hämtar minsta beskrivningen för respektive barn.
				String combs1 = update(root.left);
				String combs2 = update(root.center);
				String combs3 = update(root.right);

				//Genererar den minsta beskrivningen som går att kombinera ihop.
				String comb = comb(&quot;&quot;+barn, combs1, combs2, combs3);

				//Retunerar den minsta beskrivningen.
				return comb;
			}

			//Retunerar den minsta kombinationen/permutationen som går att få
			//där strängen barn ska stå först.
			private String comb(String barn, String c1, String c2, String c3)
			{
				//Det finns 6 olika sätt att kombinera ihop dem på.
				//Detta är ett sätt.
				String comb = barn+c1+c2+c3;

				//Detta är ett annat sätt.
				String tmp = barn+c2+c3+c1;

				//Om det andra sättet är mindre än det första, så sparar
				//vi det andra sättet och gör oss av med det första.
				//Annars tvärtom.
				comb = (tmp.compareTo(comb)&lt;0) ? tmp : comb;

				//Upprepar samma procedur för de 4 övriga sätten.
				tmp = barn+c3+c1+c2;
				comb = (tmp.compareTo(comb)&lt;0) ? tmp : comb;
				tmp = barn+c3+c2+c1;
				comb = (tmp.compareTo(comb)&lt;0) ? tmp : comb;
				tmp = barn+c2+c1+c3;
				comb = (tmp.compareTo(comb)&lt;0) ? tmp : comb;
				tmp = barn+c1+c3+c2;
				comb = (tmp.compareTo(comb)&lt;0) ? tmp : comb;

				//Retunerar den minsta beskrivningen.
				return comb;
			}
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

== Referenser ==

&lt;references/&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>4hu15sti6zwyzqn1bkbv864teggaoqe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Lampor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6303</id>
    <revision>
      <id>49475</id>
      <parentid>29996</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49475</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4650" sha1="if9ott4pn2jgdaeinrkjl5ozsas5yi8" xml:space="preserve">{{proguppgift|Lampor|2=
Användningen av glödlampor är på väg att avskaffas inom EU, men redan nu kan det 
löna sig att använda lågenergilampor. Du ska skriva ett program som, givet hur mycket 
en lampa är tänd varje dag samt elpriset, beräknar efter hur många dagar totalkostnaden (inköp av lampor + elkostnad) för första gången är lägre för lågenergilampan än för 
glödlampan. 

Vi antar följande data: 
&lt;table border=1 align=&quot;center&quot;&gt;
&lt;tr&gt;&lt;th&gt;&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Glödlampa&lt;/th&gt;&lt;th&gt;Lågenergilampa&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt; 
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Effekt (W)&lt;/td&gt;&lt;td&gt; 60&lt;/td&gt;&lt;td&gt; 11 &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Livslängd (timmar) &lt;/td&gt;&lt;td&gt;1000&lt;/td&gt;&lt;td&gt; 8000&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; 
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;Inköpspris (kronor)&lt;/td&gt;&lt;td&gt; 5&lt;/td&gt;&lt;td&gt; 60&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt; 
&lt;/table&gt;

För enkelhets skull antar vi att alla exemplar har exakt den givna livslängden. Detta 
innebär alltså att för att ha lampan tänd i 1000 timmar räcker det att köpa en glödlampa, men för att ha den tänd i 1001 timmar måste man köpa ytterligare en glödlampa 
eftersom den första går sönder efter 1000 timmar. Elkostnaden K för att ha lampan 
tänd i H timmar kan beräknas med formeln
 
K = E · H · P /100000 

där E är lampans effekt i W och P är elpriset i öre/kWh. I samtliga testfall kommer 
endast en lågenergilampa att behöva köpas (lågenergi blir alltså billigast redan innan 
man behöver byta lågenergilampan). 

'''Körningsexempel:'''

 Timmar tänd per dag ? 7 
 Elpris ? 98 
 Lågenergi billigast efter 149 dagar. 

'''Kommentar:''' Efter 149 dagar är kostnaden med glödlampor 71.32840 kronor (varav 
inköpskostnad 10 kronor; man måste byta glödlampa en gång) och med lågenergilampa 
71.24354 kronor (varav inköpskostnad 60 kronor). 
}}

== Lösning ==

Man räknar helt enkelt ut kostnaden för båda typerna dag efter dag. Man måste särskilt vara noga med vad som händer vid 1000 timmar så att man inte köper ny glödlampa en dag för tidigt eller sent.
 
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int GE=60, LE=11;
 int GL=1000, LL=8000;
 int GP=5, LP=60;
 
 int main() {
   int h,p,d,gp,lp;
   printf(&quot;Timmar tänd per dag ?&quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;h);
   printf(&quot;Elpris ?&quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;p);
   for(d=1;d&lt;=LL;d++) {
       gp=GE*d*h*p+((d*h-1)/GL+1)*GP*100000;
       lp=LE*d*h*p+((d*h-1)/LL+1)*LP*100000;
       if(lp&lt;=gp) break;
   }
   printf(&quot;Lågenergi billigast efter %d dagar.\n&quot;, d);
   return 0;
  }

Lösningsexempel i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Lampor
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		//Våra fakta. Effekt, livslängd och inköpspris.
		final int E1 = 60, E2 = 11;
		final int LIFE1 = 1000, LIFE2 = 8000;
		final int BUY1 = 5, BUY2 = 60;

		System.out.print(&quot;Timmar tänd per dag: &quot;);
		final int H = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Elpris: &quot;);
		final int P = scan.nextInt();

		//Kostnaden för vardera lampa. Vi börjar med att köpa en av vardera.
		float K1 = BUY1, K2 = BUY2;

		//Hur många dagar som gått.
		int dag = 0;

		//Hur många timmar den nuvarande lampan för vardera varit tänd.
		int hours1 = 0, hours2 = 0;

		//Håller på tills lågenergi är billigare.
		while(K2&gt;K1)
		{
			//Ökar kostnaden för respektive lampa.
			//Vi delar med 100000f så att vi får ett decimaltal och inte 0.
			K1 += E1*H*P/100000f;
			K2 += E2*H*P/100000f;

			//Ökar antalet timmar vardera lampa varit tänd.
			hours1 += H;
			hours2 += H;

			//Om glödlampan paserat sin livslängd.
			if(hours1&gt;LIFE1)
			{
				//Köper ny lampa.
				K1 += BUY1;

				//&quot;Börjar om&quot; att räkna timmar.
				hours1 -= LIFE1;
			}

			//Egentligen onödigt, men det känns schysst
			// att göra detsamma för lågenergilampan.
			if(hours2&gt;LIFE2)
			{
				K2 += BUY2;
				hours2 -= LIFE2;
			}

			//En dag har passerat.
			dag++;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Lågenergi billigast efter &quot; + dag + &quot; dagar.&quot;);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösningsexempel i Haskell som ger huvudbry.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Lampor
module Main where
import IO
import Data.List

main = do {
	putStr &quot;Timmar tand per dag ? &quot;;
	hours &lt;- getLine;
	
	putStr &quot;Elpris ? &quot;;
	pris &lt;- getLine;
	
	putStrLn $ &quot;Lagenergi billigast efter &quot; ++ (show $ dagar (read hours) (read pris)) ++ &quot; dagar.&quot;
}

dagar :: Float -&gt; Float -&gt; Int
dagar h p = 1 + (length $ takeWhile (\(a,b) -&gt; a&gt;b) $ zip (tail lag) (glod 1000.0 5.0))
	where
	lag = 60.0:(map (+ 11.0*h*p/100000.0) lag)
	glod life pris	| rm&lt;0 = (cost + 5.0):(glod (1000.0+rm) (cost+5.0))
			| otherwise = cost:(glod rm cost)
		where
		rm = life - h
		cost = (pris+60.0*h*p/100000.0)
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>if9ott4pn2jgdaeinrkjl5ozsas5yi8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Focaccia</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6304</id>
    <revision>
      <id>56380</id>
      <parentid>56379</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:24:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56380</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="498" sha1="nvvcb5030g39zaqkvt10833ot624kh9" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*4 dl vetemjöl
*1 liter vatten
*4 dl Mjölk
*4 Msk Salt
*3 dl olivolja
*50 Gram Jäst
*2 dl soltorkade tomater
==Tillagning==

Gör så här:'

Blanda allt i en bunke, låt degen stå i 60 minuter och jäsa

Grädda i ugn 55 minuter på 225 Grader
 
==Tips==
Ta gärna en riktigt fin olivolja!

{{wikipedia}}
[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Matbröd|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Italienska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[en:Focaccia]]</text>
      <sha1>nvvcb5030g39zaqkvt10833ot624kh9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Halvtjockkakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6306</id>
    <revision>
      <id>54784</id>
      <parentid>54611</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:56:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <origin>54784</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="890" sha1="ikp8tnxhbnry8ik8zhgj2rm7ui8t2es" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Halvtjockkakor''' är ett traditionellt ångermanländskt bröd. Kallas även '''sladdkakor'''.
Detta recept är från Kramfors-trakten.

== Ingredienser ==

* ½ l filmjölk
* 12 dl rågsikt
* drygt 2 dl sirap
* 2 tsk hjorthornssalt
* 2 tsk salt
* ½ msk stött anis

Rågsikt till utbaket av varje kaka.

== Tillredning ==
# Blanda alla ingredienser till en smetig deg.
# Kavla ut med en naggad kavel till tunna kakor. 
# Grädda de mjölade kakor i en tjockbottnad gjutjärnpanna. Pannan skall inte smörjas utan bara ha lite mjöl i botten. Grädda utan lock på relativt hög värme (dock ej max) ca 1 minut på varje sida. Skall bli lite bruna.

==Servering==
Serveras lämpligast med smör eller normalsaltat/extrasaltat margarin.

{{wikipedia}}
[[kategori:H kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Matbröd|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ikp8tnxhbnry8ik8zhgj2rm7ui8t2es</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Hypnotic</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6307</id>
    <revision>
      <id>37254</id>
      <parentid>23275</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:39:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Hypnotic]] till [[Drinkboken/Recept/Hypnotic]]</comment>
      <origin>37254</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="506" sha1="93r887radacynrv46sddhdw4eg1smp8" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}

Hypnotic

====Ingredienser====

2 cl Hpnotiq

4 cl Bacardi Grand Melón

Sprite/7Up

Lime

Is

====[[Drinkglas|Glas]]====

Highball

====Tillagning====
Tag 2 cl Hpnotiq och 4 cl Bacardi Grand Melón och häll i ett highballglas.

Pressa i lite limejuice och fyll upp med Sprite.

====Garnering====

Garnera med en limeskiva.

====Övrigt====

Det är en fruktig drink som passar bra som törstsläckare.

[[kategori:Romdrinkar|{{SUBPAGENAME}}]]

  
[[Kategori:Drinkar A-Ö|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>93r887radacynrv46sddhdw4eg1smp8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Mimosasallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6308</id>
    <revision>
      <id>56490</id>
      <parentid>23276</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:54:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56490</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="402" sha1="rtj0b8qqmpnh4ju7ov4g6ekp8r3yt5l" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4-6 portioner''
   
* ½-1 stor burk fruktcocktail   
* ½ burk majonnäs   
* 3 dl gräddfil  
* 1½ dl grädde  
 

==Tillagning==
# Låt fruktcocktailen rinna av ordentligt.    
# Vispa grädden.    
# Rör försiktigt ihop alla ingredienser.    
# Smaka av. 
 
==Servering==
 
 
==Tips==

[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>rtj0b8qqmpnh4ju7ov4g6ekp8r3yt5l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kemi A</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6312</id>
    <revision>
      <id>23287</id>
      <timestamp>2009-03-12T21:05:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Kemi]]'</comment>
      <origin>23287</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="fk0o9rt43iqyh4f4ot1dg8b7cc9mq6l" xml:space="preserve">[[Kategori:Kemi]]</text>
      <sha1>fk0o9rt43iqyh4f4ot1dg8b7cc9mq6l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kemi B</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6313</id>
    <revision>
      <id>23299</id>
      <timestamp>2009-03-12T21:12:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Kemi]]'</comment>
      <origin>23299</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="fk0o9rt43iqyh4f4ot1dg8b7cc9mq6l" xml:space="preserve">[[Kategori:Kemi]]</text>
      <sha1>fk0o9rt43iqyh4f4ot1dg8b7cc9mq6l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:World of Warcraft</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6314</id>
    <revision>
      <id>25932</id>
      <parentid>23308</parentid>
      <timestamp>2009-10-24T07:21:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25932</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="7uzhjiow7itgho0t1djkae2vbpi3ygl" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorspel]]</text>
      <sha1>7uzhjiow7itgho0t1djkae2vbpi3ygl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Vetgirig Guide</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6315</id>
    <revision>
      <id>25965</id>
      <parentid>23316</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T06:03:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25965</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="nfb8pz4asrtdrnyrbj7m6l2aomz13a0" xml:space="preserve">[[Kategori:Frågesport]]</text>
      <sha1>nfb8pz4asrtdrnyrbj7m6l2aomz13a0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Tävlingsprogrammering</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6316</id>
    <revision>
      <id>23319</id>
      <timestamp>2009-03-12T22:34:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:IT]]'</comment>
      <origin>23319</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Titta på himlen</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6317</id>
    <revision>
      <id>23321</id>
      <timestamp>2009-03-12T22:44:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Astronomi]]'</comment>
      <origin>23321</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="t4kk09ldeiiyaajiymnv5fy2kb6fddv" xml:space="preserve">[[Kategori:Astronomi]]</text>
      <sha1>t4kk09ldeiiyaajiymnv5fy2kb6fddv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SuperTux</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6318</id>
    <revision>
      <id>25931</id>
      <parentid>23325</parentid>
      <timestamp>2009-10-24T07:21:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25931</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="7uzhjiow7itgho0t1djkae2vbpi3ygl" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorspel]]</text>
      <sha1>7uzhjiow7itgho0t1djkae2vbpi3ygl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Fysik A</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6319</id>
    <revision>
      <id>23326</id>
      <timestamp>2009-03-12T22:56:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Fysik]]'</comment>
      <origin>23326</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="f4yko3sqxho9l6nxchmvimah84s7vcp" xml:space="preserve">[[Kategori:Fysik]]</text>
      <sha1>f4yko3sqxho9l6nxchmvimah84s7vcp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Medicinsk grundkurs</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6320</id>
    <revision>
      <id>23329</id>
      <timestamp>2009-03-12T22:59:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Medicin]]'</comment>
      <origin>23329</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20" sha1="igafbys7awyh8gq4x4wor6rh6a33zor" xml:space="preserve">[[Kategori:Medicin]]</text>
      <sha1>igafbys7awyh8gq4x4wor6rh6a33zor</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Potatisrätter</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6321</id>
    <revision>
      <id>23331</id>
      <timestamp>2009-03-12T23:01:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Recept]]'</comment>
      <origin>23331</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="izvohpnth9ysdffsmstejdzbzw2sc7s" xml:space="preserve">[[Kategori:Recept]]</text>
      <sha1>izvohpnth9ysdffsmstejdzbzw2sc7s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Formelsamling Ellära</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6322</id>
    <revision>
      <id>23336</id>
      <timestamp>2009-03-12T23:21:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Formelsamling]]'</comment>
      <origin>23336</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="5n17qo031s4x6rqt8rc7onp3p9pdboj" xml:space="preserve">[[Kategori:Formelsamling]]</text>
      <sha1>5n17qo031s4x6rqt8rc7onp3p9pdboj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Berimbau</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6323</id>
    <revision>
      <id>23342</id>
      <parentid>23341</parentid>
      <timestamp>2009-03-12T23:50:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23342</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="kof87gsnmt1ie1h69by9qhqbog6lkot" xml:space="preserve">[[Kategori:Kultur]]</text>
      <sha1>kof87gsnmt1ie1h69by9qhqbog6lkot</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Att byta från Windows till UNIX</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6325</id>
    <revision>
      <id>23348</id>
      <timestamp>2009-03-13T00:10:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:IT]]'</comment>
      <origin>23348</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Formelsamling tabeller</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6327</id>
    <revision>
      <id>23352</id>
      <timestamp>2009-03-13T00:39:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Formelsamling]]'</comment>
      <origin>23352</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="5n17qo031s4x6rqt8rc7onp3p9pdboj" xml:space="preserve">[[Kategori:Formelsamling]]</text>
      <sha1>5n17qo031s4x6rqt8rc7onp3p9pdboj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Jabber</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6329</id>
    <revision>
      <id>25508</id>
      <parentid>23359</parentid>
      <timestamp>2009-10-12T10:11:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Removed category [[:Category:SAB: Puc|SAB: Puc]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25508</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Ukrainska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6331</id>
    <revision>
      <id>33614</id>
      <parentid>23396</parentid>
      <timestamp>2012-03-01T14:24:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>sortering</comment>
      <origin>33614</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="342nnsazaawcqry4e8rj7dlf9brcsvk" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser|Ukrainska]]</text>
      <sha1>342nnsazaawcqry4e8rj7dlf9brcsvk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Lärobok i schack</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6333</id>
    <revision>
      <id>25956</id>
      <parentid>23408</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T01:31:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25956</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="euvq1h7a4xotx8hut9r4fdaymwqkx9x" xml:space="preserve">[[Kategori:Sällskapsspel]]
[[Kategori:Brädspel]]</text>
      <sha1>euvq1h7a4xotx8hut9r4fdaymwqkx9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Webbutveckling</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6334</id>
    <revision>
      <id>25500</id>
      <parentid>23416</parentid>
      <timestamp>2009-10-12T10:01:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Removed category [[:Category:SAB: Pu|SAB: Pu]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25500</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Programmering i ANSI-C</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6339</id>
    <revision>
      <id>37748</id>
      <parentid>37742</parentid>
      <timestamp>2013-05-07T10:41:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rursus</username>
        <id>3927</id>
      </contributor>
      <origin>37748</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="i5klyc0hj2ojj84djg4t0zx1nv8raej" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering i C]]</text>
      <sha1>i5klyc0hj2ojj84djg4t0zx1nv8raej</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgpölsa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6346</id>
    <revision>
      <id>56193</id>
      <parentid>55939</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T08:43:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>städad</comment>
      <origin>56193</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1914" sha1="odzw2f2t9tabemxk2t2jjbazg8zx0gu" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Ingredienser ==
*4 kg älgkött, (putskött från bog, stek eller sida)
*1 ½ kg fläskkött, (putskött från bog, skinka eller sida)
*½ kg älglever
*2 msk havssalt
*1 tsk hel vitpeppar
*1 tsk hela nejlikor
*1 tsk hel kryddpeppar
*5 lagerblad
*2 stycken vitlökar = 1hg
*4 stycken  silverlök = 4 hg
*5-6 hg råris (eller vanligt ris)
*½ msk aromatkrydda
*2 tsk paprikapulver
*½ msk stött mejram


== Tillagning ==
Lägg älglevern i mjölk över en natt och ställ den kallt.&lt;br&gt;
Älgköttet läggs i tio liter kallt vatten, 4-5 timmar om det är färskt, en natt om det är fryst.&lt;br&gt;
Likaså läggs fläskköttet i vatten under 2-3 timmar. Skölj allt väl och låt rinna av.&lt;br&gt;
Häll vatten i två grytor och lägg älgköttet och levern i den ena, fläskköttet i den andra. Se till att vattnet täcker helt.&lt;br&gt;
Koka grytorna i tio minuter och skumma.&lt;br&gt;
Fördela salt och kryddor proportionellt till varje gryta och koka tills eventuellt ben släpper.&lt;br&gt;
Tag upp köttet. Sila från båda buljongerna och häll dem tillbaka i den större grytan. Spara eventuellt en del till riskoket.&lt;br&gt;
Mal köttsorterna, levern och häll den råa löken på finaste hålskivan i köttkvarnen.&lt;br&gt;
Lägg ner det malda varefter i buljongen och låt det småkoka under lock ca 30 minuter.&lt;br&gt;
Grytan bör vara tjockbottnad för att undervika fastbränning.&lt;br&gt;
Samtidigt kokas råriset antingen i buljong eller vatten.&lt;br&gt;
När både köttmos och råris är färdigkokt blandas de.&lt;br&gt;
Rör i de tre sista kryddor och låt pölsan få ett hastigt uppkok. Smaka av om det behövs mer salt.&lt;br&gt;
Pölsan är idealisk att frysa.  ( För att få mindre fett i buljongen går det bra att ställa grytan kallt under någon timme och därefter fiska upp det stelnade fettskiktet).

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>odzw2f2t9tabemxk2t2jjbazg8zx0gu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgkalvsylta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6347</id>
    <revision>
      <id>56201</id>
      <parentid>23545</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T08:48:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56201</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="830" sha1="jg2kw7qj9y8z16sf0bewnz8g57nqbbm" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==  Älgkalvsylta ==
Alla ben (revben och benpipor) mm kokas i en timme med salt. Sedan läggs köttbitarna i med lök och får koka färdigt. Ta upp köttet och mal det eller skär i mindre bitar. Sila buljongen, låt den koka en stund och krydda med svart-, vit och kryddpeppar. Lägg i köttet, lös upp gelantinpulver i hett vatten och häll i den varma syltan. Gör ett prov först och kontrollera så att gelantinet räcker. Buljongen ska vara ganska kryddstark och salt eftersom smaken blir betydligt mildare när syltan kallnat. Syltan blir mager och går fint att frysa. Om man inte vill ha tunga och hjärta till något annat går de fint att ta med i den här syltan.

{{Städas}}

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>jg2kw7qj9y8z16sf0bewnz8g57nqbbm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Städas</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6348</id>
    <revision>
      <id>37700</id>
      <parentid>28121</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T16:40:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fixat kategorin</comment>
      <origin>37700</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="530" sha1="kzvepbs5m01rmmxk2hna0hzo0rxjsvs" xml:space="preserve">&lt;br clear=all&gt;
&lt;div style=&quot;width: 60%; padding: 3px; background: #f7f8ff; border: 1px solid gray; margin: 0 auto; text-align: center;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;''Denna artikel behöver [[Wikibooks:Kvalitetskontroll|städas upp]] för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. &lt;br&gt; Du kan hjälpa Wikibooks genom att [http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title={{FULLPAGENAMEE}}&amp;action=edit förbättra] texten.''&lt;/div&gt;
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Kvalitetskontroll]]&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Meddelandemallar|Städas]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kzvepbs5m01rmmxk2hna0hzo0rxjsvs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älggryta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6349</id>
    <revision>
      <id>56001</id>
      <parentid>55932</parentid>
      <timestamp>2024-10-04T07:55:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>tar bort städa-mall</comment>
      <origin>56001</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="832" sha1="sw0r2pw2mju0g5ihrr37m3rrgybfiu2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Ingredienser ==
*½ kg älgkött
*3 hg lever
*3 hg färskt fläsk, (kan uteslutas)
*4 morötter
*1 palsternacka
*1 purjolök
*1 liten kålrot
*1 kg potatis
*1 bit pepparrot, salt, margarin

==Tillagning==
Skär kött och fläsk i bitar och bryn det. Lägg det i en gryta med vatten, salta och låt koka cirka en timme. Medan det kokar skärs grönsakerna i skivor. Tillsätt först morötter, kålrot, pepparrot och palsternacka. Skär levern i bitar, bryn den och lägg i gryta. Lägg till sist i potatis och purjolöken och koka alltsammans tills potatisen är mjuk. Smaka av och tillsätt eventuellt mera salt. OBS! Om det är älglever kan den först stå och dra i mjölk någon timme.

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>sw0r2pw2mju0g5ihrr37m3rrgybfiu2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älglindströmmare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6350</id>
    <revision>
      <id>56196</id>
      <parentid>56195</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T08:44:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56196</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="594" sha1="7hu4tpwuvriee722llazle06cu9jmsv" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Ingredienser ==
*½ kg älgfärs
*1 ½-2 tsk salt, vitpeppar, svartpeppar, paprikapulver
*2 äggulor
*1 dl finhackade rödbetor
*2-3 msk finhackad lök
*2-3 mask finhackad gurka eller kapris
*2 msk margarin
==Tillagning==
Blanda färsen väl med kryddor och äggulorna.&lt;br&gt;
Rör försiktigt ned de finhackade ingredienserna.&lt;br&gt;
Forma biffar och stek dem i margarin ca 3 minuter på varje sida.&lt;br&gt;

== Servering ==
Servera med potatis och grönsallad.

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>7hu4tpwuvriee722llazle06cu9jmsv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgjägargryta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6351</id>
    <revision>
      <id>26083</id>
      <parentid>23549</parentid>
      <timestamp>2009-10-27T17:58:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26083</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1283" sha1="mj4p4g933oh4k4ksn1wuxgscd13q3w4" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
*800 gr benfritt älgkött
*1 morot
*2 tsk vetemjöl
*1 st ¼ burk (eller 1 liter färska) kantareller&lt;br&gt;
*2-3 dl buljong

*Marinad:
**2 msk matättika
**1 stor gul lök
**1 msk vitpeppar
**5 kryddpepparkorn
**1 pilsner
**1dl olja
**10 enbär
**3 msk margarin
**1 lagerblad
**1 krm timjan
**1 ½ tsk salt

==Tillagning==
Skär köttet i ca 3 cm stora kuber. Lägg dem i en djup skål. Skala och skiva löken, stöt pepparen grovt till marinaden. Blanda alla ingredienserna till marinaden. Häll den över köttet. Låt bitarna ligga i minst 4 timmar, men gärna längre t ex över natten. Ta upp köttet och låt det rinn av väl. Bryn köttet i margarinet i en stekgryta. Ansa moroten och skär den i bitar, bryn dessa med köttet. Pudra över mjölet. Späd med buljong och en del marinaden, som silats. Krydda. Efterstek under lock på svag värme ca 1 ½ timme eller tills köttet blir mört. Späd ev med mer marinad eller vatten. Fräs de färska kantarellerna och blanda i gryta eller slå i de konserverade med spad. Koka grytan några minuter. 
==Servering==
Servera med kokt potatis, ris, eller spagetti.

 
==Tips==


[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>mj4p4g933oh4k4ksn1wuxgscd13q3w4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgblodpalt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6352</id>
    <revision>
      <id>56206</id>
      <parentid>56205</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T08:51:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>städad</comment>
      <origin>56206</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="775" sha1="0shgm5lrndiyvxq3szvwo2cod7wzg8z" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Ingredienser ==
*½ liter älgblod,
*3 hg fläsk,
*1 hg lever,
*4 stora potatisar,
*1 gul lök,
*vetemjöl, kornmjöl
*salt 
*peppar

==Tillagning==

#Riv potatisen och blanda ner i blodet. Blanda lika mycket av vardera mjölsorterna och rör i tills smeten blivit ganska fast.
#Skär fläsk, lever och lök till tärningar och bryn dem.
#Salta och peppra.
#Gör bollar av potatis-blod-smeten. Gör en grop i bollen och lägg in fläskblandningen i mitten. Slut till väl.
#Håll kokande vatten i beredskap och lägg i paltarna. Koka dem tills de flyter upp till ytan.

== Servering ==
Ät älggblodpalten tillsammans med lingonsylt.

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>0shgm5lrndiyvxq3szvwo2cod7wzg8z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Crepes med älgfärs</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6353</id>
    <revision>
      <id>56362</id>
      <parentid>23713</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:57:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56362</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="897" sha1="lomtx1qfhe64zhjvt9cvid8br2lvtxg" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==

=== crepes-smeten (tunna pannkakor) ===
*2 ägg,
*2 dl vetemjöl,
*4 dl mjölk,
*½ tsk salt,
*margarin
Smeten gräddas till tunna pannkakor

=== Fyllning: ===
*3 hg älgfärs
*1 gul lök
*salt, vitpeppar, svartpeppar, paprikapulver,
*tomatpuré,
*ev rödvin,
*margarin
*riven ost

==Tillagning==
#Finhacka löken och fräs den i margarin.
#Sätt till älgfärsen och bryn den grynig.
#Blanda i alla kryddorna efter smak. Späd med lite rödvin eller vatten och låt alltihop koka i ca fem minuter.
#Rulla ihop pannkakorna med ett par matskedar fyllning i varje.
#Lägg dem i en smord eldfast form och strö över riven ost.
#Gratinera i 250 gr ugnsvärme i ungefär 10 minuter.

==Servering==
Servera med en sallad eller tomater.
 
==Tips==

[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>lomtx1qfhe64zhjvt9cvid8br2lvtxg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Saltkött av älg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6354</id>
    <revision>
      <id>56220</id>
      <parentid>56219</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T09:03:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>städad</comment>
      <origin>56220</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="755" sha1="rb10g8z8on2s4eg35nxgqxp6kovc6x2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Ingredienser ==

*1 ½ kg rulle eller ytterlår,
*1 msk socker,
*½ tsk salt

===Saltlake===
*2 ¼ liter vatten,
*2 dl grovt salt

===Till kokning===
*2 morötter,
*1 gul lök,
*10 kryddpepparkorn,
*10 vitpepparkorn,
*3 lagerblad

== Tillagning ==
Efter ingnidning av köttet med socker- och saltblandning skall det ligga i 11 dygn.&lt;br&gt;
Blanda sedan laken och låt köttet ligga ytterligare 5 dygn.&lt;br&gt;
Därefter kan ni koka köttet i samma lake. Blanda i morötter och kryddor.&lt;br&gt;
Efter sjudning 2-3 timmar är det klart.&lt;br&gt;
Köttet kan förvaras in i folieformar med lake. Då behåller köttet sin saftighet.

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>rb10g8z8on2s4eg35nxgqxp6kovc6x2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgbuljong</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6355</id>
    <revision>
      <id>56204</id>
      <parentid>56203</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T08:50:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>(tror det hör till receptet)</comment>
      <origin>56204</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="618" sha1="csfecjpzugrl3s5vczsyfli040o2aia" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Ingredienser ==

*1 kg köttben 
*2 liter vatten 
*1 matsked salt 
*5 vitpepparkorn 
*5 svartpepparkorn  
*fem krossade enbär 
*några lagerbärsblad
== Tillagning ==
Koka benen med salt och kryddor. När köttet lossnat är det klart. Därefter ska du sila bort ben och kryddor samt lägga i fem rensade och skurna morötter i bitar och ett blomkålshuvud. Koka grönsakerna så att de blir mjuka. 
== Servering ==
Serveras gärna tillsammans med ett klippt knippe persilja.

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>csfecjpzugrl3s5vczsyfli040o2aia</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgkorv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6356</id>
    <revision>
      <id>56200</id>
      <parentid>56199</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T08:48:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>städad</comment>
      <origin>56200</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1073" sha1="d7sfdftwio4nwbaohte6s3k7tbvhpty" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Ingredienser ==

*500 gram älgkött
*¾ kg magert fläskkött eller 1 ¼ älgkött
*500 gram späck
*500 gram kokt kall potatis
*¾ liter kokt kall mjölk
*1 ½ - 2 msk salt
*½  msk socker
*1 tsk av vardera vitpeppar, kryddpeppar, ingefära, nejlikor, liten riven muskot
*½ tsk salpeter
*6 meter krokfjälster
===Till ingnidning===
*2 msk salt
*1 msk salt 
*1/2 msk salpeter 
*1 msk socker

== Tillagning ==
Skär allt kött ganska smått. Mal köttet först genom grova hålskivan. Rensa kvarnen från senor. Mal ihop kött och späck och potatis. Blanda kryddorna i en kopp för varje sats. Arbeta smeten 15 minuter i matberedningsmaskinen och späd med mjölken lite i taget. Smaka av väl –stek gärna ett litet prov. Stoppa  löst krokfjälster ca 6 cm långa. Låt ligga över natten ingniden med saltblandningen. Konserveras 1 timme vid 100 grader – inte för hastigt, eller kokas och fryses i portionsförpackningar.

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>d7sfdftwio4nwbaohte6s3k7tbvhpty</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Surstek av älg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6357</id>
    <revision>
      <id>56218</id>
      <parentid>56217</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T08:59:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>städad</comment>
      <origin>56218</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1171" sha1="mw5h2inja61u63bz2g8wi56n26wzffy" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Surstek av älgkött: ==
''Ca 10 portioner''

*2 kg älginnanlår
*1 hg späck
*3 msk olja eller flott
*2 msk vetemjöl
*2 dl grädde

Marinad:
*1 liter svagdricka
*1 msk matättika
*4 vitpepparkorn
*2 kryddpepparkorn
*1 lagerblad
*5 krossade enbär
*1 skiva lök
*1 skiva morot

== Tillagning ==
Skär köttet 2-3 bitar och späcket i smala strimlor. Späcka bitarna och bind ihop med ett tunt snöre. Blanda samman ingredienserna till marinaden. Lägg i köttet och låt det stå kallt i 4-5 dagar. Hetta upp matfettet en stekgryta, salta köttet och bryn det väl runtom. Pudra över mjölet och låt det bli brynt. Tillsätt 2 dl av marinaden tillsammans med kryddor och grönsaker och under stekningen ytterligare några deciliter. Späd med vatten om marinaden verkar att bli för stark. Ta upp köttet när det är färdigstekt. Slå grädden i såsen och smaka av. Det bör bli cirka 1 liter sås. 

== Servering==
Servera sursteken med lingon, gärna rårörda och passerade, salt- eller ättikgurka och en potatispuré.

[[kategori:Ä kokbok|Surstek av älg]]
[[kategori:Älgkött|Surstek av älg]]
[[kategori:Svenska recept|Surstek av älg]]</text>
      <sha1>mw5h2inja61u63bz2g8wi56n26wzffy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pastej av älg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6358</id>
    <revision>
      <id>23715</id>
      <parentid>23559</parentid>
      <timestamp>2009-03-17T18:51:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23715</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="698" sha1="mcj3xnpacseb344gkl2gtjxis9sk7zg" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''x portioner''
*1,2 kg älglever,
*300 gram fläskfärs,
*500 gram kokt kall potatis,
*5 gula lökar,

*1 gram mjukt matfett,
*4 ägg,
*2 dl gräddfil,
*1 tsk vitpeppar,
*2 msk salt,
*2 dl vetemjöl
*1 liten burk ansjovis – både fisk och spad.

==Tillagning==
#Levern skärs i bitar som mals och blancheras fem-tio minuter i kokande lättsaltat vatten. Den malda levern, färs, potatis och lök blandas med:
#Därefter hälls smeten i en smord form. Bind över med papper och koka en och en halv timme i vattenbad.

==Tips==

==Servering==

[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>mcj3xnpacseb344gkl2gtjxis9sk7zg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgköttbullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6359</id>
    <revision>
      <id>56198</id>
      <parentid>56197</parentid>
      <timestamp>2024-10-09T08:46:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>städad</comment>
      <origin>56198</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="622" sha1="2d60ke18tpawlqyrashqebq03ofjjey" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Ingredienser ==
*500 gram älghjärta
*250 gram älgkött
*250 gram späck eller fett fläsk
*2 dl skorpmjöl
*2 ägg
*6 små lökar
*2-3 tsk peppar
*2 dl mjölk
*3 dl vichyvatten

== Tillagning ==
Hjärtat skall skäras rent från hinnor och senor varefter det skall malas ihop med kött och späck.&lt;br&gt;
Därefter blandas färsen som till vanliga köttbullar. Stek även på samma sätt.&lt;br&gt;
Blanda i en matsked lingonsylt eller messmör så får såsen en lite annorlunda smak.


[[kategori:Ä kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Älgkött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>2d60ke18tpawlqyrashqebq03ofjjey</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Ukulele</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6362</id>
    <revision>
      <id>45765</id>
      <parentid>25220</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:49:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45765</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="k8vth6nrsyoyi7vbd82p68isp1z6nuz" xml:space="preserve">[[kategori:Läromedel i musik]]
[[Kategori:Kultur]]</text>
      <sha1>k8vth6nrsyoyi7vbd82p68isp1z6nuz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Juridik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6369</id>
    <revision>
      <id>23663</id>
      <timestamp>2009-03-15T17:59:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Samhälle]]'</comment>
      <origin>23663</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="s7aheohyudp5a348r20y2l6vo9i50qb" xml:space="preserve">[[Kategori:Samhälle]]</text>
      <sha1>s7aheohyudp5a348r20y2l6vo9i50qb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Okategoriserat</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6370</id>
    <revision>
      <id>23664</id>
      <timestamp>2009-03-15T20:06:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Wikibooks]]'</comment>
      <origin>23664</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Astronomi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6371</id>
    <revision>
      <id>23665</id>
      <timestamp>2009-03-15T20:09:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Naturvetenskap]]'</comment>
      <origin>23665</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="rru69l7vmposki1gkpekmcm6jce2iqm" xml:space="preserve">[[Kategori:Naturvetenskap]]</text>
      <sha1>rru69l7vmposki1gkpekmcm6jce2iqm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Samhälle</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6372</id>
    <revision>
      <id>26494</id>
      <parentid>24424</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T15:42:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Ämnesindex|Ämnesindex]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26494</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25" sha1="iyc4nz02lfyxngz00bsklv7thuun3x4" xml:space="preserve">
[[Kategori:Ämnesindex]]</text>
      <sha1>iyc4nz02lfyxngz00bsklv7thuun3x4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Franska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6374</id>
    <revision>
      <id>25688</id>
      <parentid>23672</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T22:44:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25688</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="9u3dqkb07zsebq4dbhcxjojkk5n8b72" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser|Franska]]</text>
      <sha1>9u3dqkb07zsebq4dbhcxjojkk5n8b72</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Ido</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6375</id>
    <revision>
      <id>33612</id>
      <parentid>25481</parentid>
      <timestamp>2012-03-01T14:22:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>sortering</comment>
      <origin>33612</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="32585c0zdswh5dhmpmbhwfhtozqlkvi" xml:space="preserve">
[[Kategori:Språkkurser|Ido]]</text>
      <sha1>32585c0zdswh5dhmpmbhwfhtozqlkvi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Japanska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6376</id>
    <revision>
      <id>33613</id>
      <parentid>23693</parentid>
      <timestamp>2012-03-01T14:24:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>sortering</comment>
      <origin>33613</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="scih9vqv6hl6lhk2y1epal7gtrh4gz1" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser|Japanska]]</text>
      <sha1>scih9vqv6hl6lhk2y1epal7gtrh4gz1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Italienska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6377</id>
    <revision>
      <id>25483</id>
      <parentid>23695</parentid>
      <timestamp>2009-10-12T09:42:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>25483</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="1z5mg80g6kqnri0e8fhy1fv28o76z12" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser|Italienska]]</text>
      <sha1>1z5mg80g6kqnri0e8fhy1fv28o76z12</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik B/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6378</id>
    <revision>
      <id>23700</id>
      <parentid>23698</parentid>
      <timestamp>2009-03-16T17:56:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23700</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="rn80vgyjenhi2gji05zwyosz08mf65r" xml:space="preserve">y=2x+1
y=3x-1

[[Kategori:Matematik A-E]]</text>
      <sha1>rn80vgyjenhi2gji05zwyosz08mf65r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Wikibooks Matematik/Algebra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6380</id>
    <revision>
      <id>26970</id>
      <parentid>26054</parentid>
      <timestamp>2010-01-23T01:58:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26970</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="250" sha1="bgglidoemd7hyekt4vrixaw9w9mouj0" xml:space="preserve">Välkommen till Wikibooks Matematik Algebra&lt;br&gt;
Här är det tänkt att varje del behandlar ett område, från lätt till svårt.&lt;br&gt;
*[[/Bråk/]]
*[[/Faktorisering/]]
*[[/Exponenter/]]
*[[/Rötter/]]
*[[/Derivata/]]

[[Kategori:Wikibooks Matematik]]</text>
      <sha1>bgglidoemd7hyekt4vrixaw9w9mouj0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Salmorejo</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6386</id>
    <revision>
      <id>23717</id>
      <parentid>23716</parentid>
      <timestamp>2009-03-17T23:05:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>23717</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1043" sha1="0y613d5bq7jhc6rltqu9oqb33rtaft7" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''x portioner''
*450 g tomater
*1-2 vitlöksklyftor
*50 g vitt bröd
*1-2 matskedar vinäger
*olivolja
*salt

===För garnering:===
*tärnad serranoskinka
*hårdkokt ägg

==Tillagning==
Skala tomaterna och urkärna dem. Använd en mixer eller matberedare för att mixa ihop tomaterna och vitlöken och tillsätt salt och vinäger. Blötlägg brödet i vatten tills det är mjukt, pressa sedan ur vattnet. Lägg nu till hälften av brödet till tomatröran och mixa tills det blir mjukt och slätt. Fortsätt lägga till bröd och lite olivolja och mixa tills soppan har en mjuk, krämig konsistens. Kyl soppan och servera den därefter i en inte alltför djup skål, garnera med skinka och ägg. Servera med färskt bröd.

==Servering==
 
 
==Tips==

Kombinationen av vinägerns och tomaternas syra tillsammans med den kylda temperaturen gör soppan väldigt uppfriskande.
 
{{wikipedia}}

[[kategori:S kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Spanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>0y613d5bq7jhc6rltqu9oqb33rtaft7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Spanska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6391</id>
    <revision>
      <id>23733</id>
      <timestamp>2009-03-19T19:28:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Minikokbok|Europeiska recept}}'</comment>
      <origin>23733</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="e4zdpp2zv6icjenmh3olg4m76d2plcf" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Europeiska recept}}</text>
      <sha1>e4zdpp2zv6icjenmh3olg4m76d2plcf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Flamberade drinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6395</id>
    <revision>
      <id>23744</id>
      <timestamp>2009-03-19T21:19:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Drinkboken|{{SUBPAGENAME}}]]'</comment>
      <origin>23744</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="cvxb11gggoqwhp0ouukcmw0zs54jeai" xml:space="preserve">[[Kategori:Drinkboken|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>cvxb11gggoqwhp0ouukcmw0zs54jeai</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Böcker/Kokbok</title>
    <ns>4</ns>
    <id>6407</id>
    <revision>
      <id>40010</id>
      <parentid>24259</parentid>
      <timestamp>2013-10-11T09:05:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lennart Hultman</username>
        <id>4170</id>
      </contributor>
      <origin>40010</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8580" sha1="9gxazdxi445ku0yiwplyx1wpui2d7ye" xml:space="preserve">{{sparad_bok}}

== Kokbok ==
=== Wikibooks ===
:[[Champinjonfyllda crêpes]]
:[[Channa Masala]]
:[[Chokladkaka med hallon]]
:[[Chokladmuffins]]
:[[Citronlikör]]
:[[Creme renversée au caramel - Creme Caramel]]
:[[Currypizza]]
:[[Enkel tacopaj]]
:[[Fatost]]
:[[Finska pinnar]]
:[[Fiskgryta med currysmak]]
:[[Fiskpudding]]
:[[Fläderblomssorbet]]
:[[Flädersaft]]
:[[Frappé]]
:[[Frasvåfflor]]
:[[Frikadeller i Currysås]]
:[[Frityrsmet]]
:[[Fyllda pumpor]]
:[[Fyllda tomater]]
:[[Fyrbottnad tårta med jordnötssmörskräm]]
:[[Färsbiffar med soltorkade tomter och fetaost]]
:[[Glass grundrecept]]
:[[Gongbao jiding]]
:[[Grahamsfralla]]
:[[Grythyttebröd]]
:[[Grönsakssofrito med förlorade ägg]]
:[[Gröt med bovete]]
:[[Gustafs pannbiff med pasta]]
:[[Hallongrottor]]
:[[HP-såser]]
:[[Ingalundakaka]]
:[[Jamaicakyckling]]
:[[Kall mållasoppa]]
:[[Kanelpaj]]
:[[Kanelsaft]]
:[[Kexchokladpaj]]
:[[Kim Chi]]
:[[Kladdkaka]]
:[[Kokboken/Information/Beredning av baljväxter]]
:[[Kokboken/Recept/Baguetter]]
:[[Kokboken/Recept/Baklava]]
:[[Kokboken/Recept/Bananchokladdricka]]
:[[Kokboken/Recept/Banankaka]]
:[[Kokboken/Recept/Bearnaisesås]]
:[[Kokboken/Recept/Biff från Alabama]]
:[[Kokboken/Recept/Biff Greta]]
:[[Kokboken/Recept/Biff Stroganoff]]
:[[Kokboken/Recept/Blåmusslor på Riesling och whiskey]]
:[[Kokboken/Recept/Blöte]]
:[[Kokboken/Recept/Borsjtj - rysk rödbetssoppa]]
:[[Kokboken/Recept/Brownies]]
:[[Kokboken/Recept/Brunsås]]
:[[Kokboken/Recept/Bruschetta]]
:[[Kokboken/Recept/Brynost]]
:[[Kokboken/Recept/Brytbröd]]
:[[Kokboken/Recept/Bulgogi]]
:[[Kokboken/Recept/Bulgursallad]]
:[[Kokboken/Recept/Buljong]]
:[[Kokboken/Recept/Béchamelsås]]
:[[Kokboken/Recept/Béchamelsås, nyttigare]]
:[[Kokboken/Recept/Bönor och ris]]
:[[Kokboken/Recept/Caesarsallad]]
:[[Kokboken/Recept/Caprese]]
:[[Kokboken/Recept/Cheesecake]]
:[[Kokboken/Recept/Chili con carne]]
:[[Kokboken/Recept/Chokladboll]]
:[[Kokboken/Recept/Chokladmousse]]
:[[Kokboken/Recept/Coleslaw]]
:[[Kokboken/Recept/Crepes med älgfärs]]
:[[Kokboken/Recept/Crème brûlée]]
:[[Kokboken/Recept/Currysill]]
:[[Kokboken/Recept/Danskt rågbröd]]
:[[Kokboken/Recept/Dijonsås]]
:[[Kokboken/Recept/Dragonbiffar]]
:[[Kokboken/Recept/Enchiladas]]
:[[Kokboken/Recept/Falafel]]
:[[Kokboken/Recept/Fatost]]
:[[Kokboken/Recept/Fattiga riddare]]
:[[Kokboken/Recept/Filbunke]]
:[[Kokboken/Recept/Flapjack]]
:[[Kokboken/Recept/Fläderblomssaft]]
:[[Kokboken/Recept/Focaccia]]
:[[Kokboken/Recept/Friterad potatis]]
:[[Kokboken/Recept/Friterade bananer]]
:[[Kokboken/Recept/Fudge]]
:[[Kokboken/Recept/Fyllda paprikor]]
:[[Kokboken/Recept/Fyllda paprikor/Ost &amp; Chili]]
:[[Kokboken/Recept/Glögg]]
:[[Kokboken/Recept/Gotländsk saffranspannkaka]]
:[[Kokboken/Recept/Grekisk sallad]]
:[[Kokboken/Recept/Gubbröra]]
:[[Kokboken/Recept/Halvtjockkakor]]
:[[Kokboken/Recept/Hasselbackspotatis]]
:[[Kokboken/Recept/Havrebollar]]
:[[Kokboken/Recept/Hummus]]
:[[Kokboken/Recept/Höstsoppa på jordärtskocka]]
:[[Kokboken/Recept/Ingefärspäron]]
:[[Kokboken/Recept/Inlagd gurka]]
:[[Kokboken/Recept/Iste]]
:[[Kokboken/Recept/Italiensk tomatsås]]
:[[Kokboken/Recept/Janssons frestelse]]
:[[Kokboken/Recept/Jästa pannkakor]]
:[[Kokboken/Recept/Kanelbullar]]
:[[Kokboken/Recept/Kanelbulle]]
:[[Kokboken/Recept/Kassler med ananas och gräddsås]]
:[[Kokboken/Recept/Kirskål chantilly]]
:[[Kokboken/Recept/Kladdkaka]]
:[[Kokboken/Recept/Kladdkaka, enkel]]
:[[Kokboken/Recept/Knäck]]
:[[Kokboken/Recept/Kola]]
:[[Kokboken/Recept/Korv Stroganoff]]
:[[Kokboken/Recept/krabbelurer]]
:[[Kokboken/Recept/Kroppkakor]]
:[[Kokboken/Recept/Kräm]]
:[[Kokboken/Recept/Kvarg]]
:[[Kokboken/Recept/Kyckling Marengo]]
:[[Kokboken/Recept/Köttbullar]]
:[[Kokboken/Recept/Köttfärssås, enkel]]
:[[Kokboken/Recept/Langos]]
:[[Kokboken/Recept/Lasagne]]
:[[Kokboken/Recept/Laxpaket]]
:[[Kokboken/Recept/Laxtartar]]
:[[Kokboken/Recept/Lills luftlätta småbröd]]
:[[Kokboken/Recept/Lingonpepparkaka]]
:[[Kokboken/Recept/Lussekatt]]
:[[Kokboken/Recept/Lutfisk]]
:[[Kokboken/Recept/Långkål]]
:[[Kokboken/Recept/Mapo doufu]]
:[[Kokboken/Recept/Memma]]
:[[Kokboken/Recept/Mickes pannkakor]]
:[[Kokboken/Recept/Mimosasallad]]
:[[Kokboken/Recept/Minestrone]]
:[[Kokboken/Recept/Muffins]]
:[[Kokboken/Recept/Mumma]]
:[[Kokboken/Recept/Nougat]]
:[[Kokboken/Recept/Nudlar på kantonesiskt vis à la Tournesol]]
:[[Kokboken/Recept/Oknådat bröd]]
:[[Kokboken/Recept/Paella]]
:[[Kokboken/Recept/Pajalagröt]]
:[[Kokboken/Recept/Pannkaka]]
:[[Kokboken/Recept/Pastej av älg]]
:[[Kokboken/Recept/Pepparkakor]]
:[[Kokboken/Recept/Pilaff]]
:[[Kokboken/Recept/Piroger]]
:[[Kokboken/Recept/Pitabröd]]
:[[Kokboken/Recept/Pizzadeg]]
:[[Kokboken/Recept/Pizzasallad]]
:[[Kokboken/Recept/Plommon i madeira]]
:[[Kokboken/Recept/Potatisgratäng]]
:[[Kokboken/Recept/Potatismos]]
:[[Kokboken/Recept/Potatissallad]]
:[[Kokboken/Recept/Rabarberkräm]]
:[[Kokboken/Recept/Rabarbersaft]]
:[[Kokboken/Recept/Rabarbersoppa]]
:[[Kokboken/Recept/Raggmunkar]]
:[[Kokboken/Recept/Ris à la Malta]]
:[[Kokboken/Recept/Risotto]]
:[[Kokboken/Recept/Rörost]]
:[[Kokboken/Recept/Salmorejo]]
:[[Kokboken/Recept/Saltkött av älg]]
:[[Kokboken/Recept/Schwarzwaldtårta]]
:[[Kokboken/Recept/Scones]]
:[[Kokboken/Recept/Semlor]]
:[[Kokboken/Recept/Skånsk äppelkaka]]
:[[Kokboken/Recept/Sockerdricka]]
:[[Kokboken/Recept/Sockerkaka]]
:[[Kokboken/Recept/Sockerlag]]
:[[Kokboken/Recept/Stroganoff på älg]]
:[[Kokboken/Recept/Struvor]]
:[[Kokboken/Recept/Studentskor]]
:[[Kokboken/Recept/Surdeg, grundrecept]]
:[[Kokboken/Recept/Surdeg, recept 2]]
:[[Kokboken/Recept/Surstek av älg]]
:[[Kokboken/Recept/Svampsås]]
:[[Kokboken/Recept/Sädesavkok]]
:[[Kokboken/Recept/Södertäljekringlor]]
:[[Kokboken/Recept/Tahinidressing]]
:[[Kokboken/Recept/Tzatziki]]
:[[Kokboken/Recept/Ugnsbakad laxfilé med dijonsås]]
:[[Kokboken/Recept/Ungkarlshjärtan]]
:[[Kokboken/Recept/Upplandskubb]]
:[[Kokboken/Recept/Vegetarisk färsgratäng]]
:[[Kokboken/Recept/Våfflor]]
:[[Kokboken/Recept/Waldorfsallad]]
:[[Kokboken/Recept/Äggost]]
:[[Kokboken/Recept/Äggsoppa]]
:[[Kokboken/Recept/Äggtoddy]]
:[[Kokboken/Recept/Älg]]
:[[Kokboken/Recept/Älgblodpalt]]
:[[Kokboken/Recept/Älgbuljong]]
:[[Kokboken/Recept/Älgfile´ med gräddsås]]
:[[Kokboken/Recept/Älgfärssoppa]]
:[[Kokboken/Recept/Älggryta]]
:[[Kokboken/Recept/Älgjägargryta]]
:[[Kokboken/Recept/Älgkalvsylta]]
:[[Kokboken/Recept/Älgkorv]]
:[[Kokboken/Recept/Älgköttbullar]]
:[[Kokboken/Recept/Älglindströmmare]]
:[[Kokboken/Recept/Älgpölsa]]
:[[Kokboken/Recept/Älgrulader]]
:[[Kokboken/Recept/Älgrullar]]
:[[Kokboken/Recept/Äppelkaka]]
:[[Kokboken/Recept/Ångbåtsbiff]]
:[[Kokt pannkaka]]
:[[Kokt torsk med ansjovis]]
:[[Kokt torsk med äggsås]]
:[[Kokt Ägg]]
:[[Kolbulle]]
:[[Kronärtskockspaj]]
:[[Kyckling teriyaki]]
:[[Kycklinggryta med aprikoser]]
:[[Kycklingpaj]]
:[[Kycklingwok]]
:[[Köttfärsrulle]]
:[[Köttfärssoppa]]
:[[Köttfärssås]]
:[[Landers köttfärssås]]
:[[Lasagne med zuccini och aubergine]]
:[[Linsbiffar]]
:[[Linsburgare]]
:[[Mangomarängpaj]]
:[[Matbröd, grundrecept]]
:[[Melon med stevia och kryddor]]
:[[Mexikansk tomatgratäng]]
:[[Mexikanska majspannkakor med avokadofyllning]]
:[[Morotssallad]]
:[[Mozartkulor]]
:[[Muffin]]
:[[Mållapaj]]
:[[Napoleontårta]]
:[[Nyttigare scones]]
:[[Omelett]]
:[[Ostfondue]]
:[[Ostsås]]
:[[Pajdeg]]
:[[Palt]]
:[[Pannbiff]]
:[[Pannkaksrulle med köttfärs]]
:[[Paprika och olivplättar]]
:[[Pastagratäng med skinka och champinjoner]]
:[[Paté på kycklinglever]]
:[[Pepparrotskyckling]]
:[[Pipette al limone]]
:[[Potatis- och pastasallad]]
:[[Potatisfrestelse]]
:[[Proteindrink med banan]]
:[[Quorngryta]]
:[[Rhode islandsås]]
:[[Risfylld paprika]]
:[[Rosenbröd]]
:[[Rostbiffsrullar]]
:[[Rulltårta]]
:[[Röd curry]]
:[[Röd fisksoppa]]
:[[Rödvinssås]]
:[[Rökt lax med äpple och curry]]
:[[Saffranspasta]]
:[[Senapssill]]
:[[Skagenröra]]
:[[Smulpaj]]
:[[Smörgåstårta]]
:[[Stekpannebröd]]
:[[Stekt Kyckling i bitar]]
:[[Stekt kycklingfilé med dragon]]
:[[Strömming på österbottniskt vis]]
:[[Svartvinbärssaft]]
:[[Taramosalata]]
:[[Tartar på räkor och lax]]
:[[Tekakor]]
:[[Thaiinspirerad vegwok]]
:[[Tigerkaka]]
:[[Tjälknöl]]
:[[Tofuskinka]]
:[[Tomatsallad]]
:[[Tomatsoppa]]
:[[Torsk med gräddfilsås]]
:[[Trattkantarellsoppa]]
:[[Ugnsstekt falukorv]]
:[[Vaniljglass]]
:[[Vegansk sockerkaka]]
:[[Vegetarisk pasta med borlottibönor]]
:[[Vitt bröd]]
:[[Vitt bröd i långpanna]]
:[[Vitt bröd med knaprig skorpa]]
:[[Vitt Rostbröd]]
:[[Wok med tofu och cashewnötter]]
:[[Äggröra (Godis)]]

[[Kategori:Böcker|Kokbok]]</text>
      <sha1>9gxazdxi445ku0yiwplyx1wpui2d7ye</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sparad bok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6408</id>
    <revision>
      <id>23789</id>
      <parentid>23778</parentid>
      <timestamp>2009-03-26T13:09:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>fel projekt Kat Wikipedia -&gt; Wikibooks</comment>
      <origin>23789</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="280" sha1="ecobycgdp5lcik50hizmc6cwa0e0al1" xml:space="preserve">Detta är en sparad bok för utskrift. 
* [{{fullurl:Special:Book/render_collection/|colltitle={{FULLPAGENAMEE}}|writer=rl}} PDF-version]
* [{{fullurl:Special:Book/load_collection/|colltitle={{FULLPAGENAMEE}}}} Hämta bok]
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Wikibooks:Böcker|*]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ecobycgdp5lcik50hizmc6cwa0e0al1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Böcker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6410</id>
    <revision>
      <id>23790</id>
      <parentid>23780</parentid>
      <timestamp>2009-03-26T13:14:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>kat</comment>
      <origin>23790</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="bxdzq6bres1y6py2ibu4gxvi0imoce4" xml:space="preserve">Böcker

[[Kategori:Wikibooks:Böcker]]</text>
      <sha1>bxdzq6bres1y6py2ibu4gxvi0imoce4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks:Böcker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6413</id>
    <revision>
      <id>23791</id>
      <timestamp>2009-03-26T13:16:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Wikibooks]]'</comment>
      <origin>23791</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Wikibooks Matematik/Algebra/Rötter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6422</id>
    <revision>
      <id>43584</id>
      <parentid>26057</parentid>
      <timestamp>2015-04-15T23:28:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>/* Kvadratrötter */ precisering. (Det går faktiskt att dra kubikrötter ur negativa tal!)</comment>
      <origin>43584</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2656" sha1="6ivbu4l360ad4i86gl9yx15819oyllx" xml:space="preserve">==Kvadratrötter==
Hur beräknar man sidan av en kvadrat om man har arean. Som rubriken antyder så tar man kvadratroten. Det som sökes är ett tal som multiplicerat med sig själv blir talet som man utgår ifrån. Märk väl att även fast &lt;math&gt;(-4)\cdot (-4) = 16&lt;/math&gt;, så är &lt;math&gt;\sqrt{16}=4&lt;/math&gt;. Man kan bara dra kvadratroten ur ett positivt tal, och resultatet är aldrig negativt.


Exempel
Om man vill beräkna sidan av ett rum som är &lt;math&gt;100&lt;/math&gt; &lt;math&gt;m^2&lt;/math&gt; (kvadratmeter), så vet man att något tal multiplicerat med sig själv blir 100.

:&lt;math&gt;x\cdot x=x^2=100&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt;x=\sqrt{100}&lt;/math&gt; 

:&lt;math&gt;x=10\,&lt;/math&gt;

Här ses att sidan är 10 m (meter).

==Kubikrötter mm==
Vill man beräkna sidan av en kub med känd volym ska man istället använda kubikroten. Det man söker är ett tal som gånger sig självt tre gånger (eller upphöjt till tre) blir talet. 

Ett exempel:

:&lt;math&gt;\sqrt[3]{27}=3&lt;/math&gt; 

:&lt;math&gt;3^3=27&lt;/math&gt;

Till skillnad från kvadratroten så är kubikroten definierad även för negativa tal. 

Ett exempel: 

:&lt;math&gt;(-2)^3=-8&lt;/math&gt; 
&lt;br&gt;
:&lt;math&gt;\sqrt[3]{-8}=-2&lt;/math&gt;


Rotuttryck är generellt definierat för vilket positivt heltal som helst. 

Så att: &lt;math&gt;\sqrt[n]{x}&lt;/math&gt; beskriver den ''n'':te roten ur ''x''

Kom bara ihåg att om ''n'' är ett jämnt tal så går det inte att dra den ''n'':te roten ur ''x'' om det är negativt.

Exempel: 

:&lt;math&gt;\sqrt[12]{2}=1,\!05946309436\ldots&lt;/math&gt;
==Avancerat==

roten kan även skrivas i potensform:
:&lt;math&gt;a^{1/n}=\sqrt[n]{a}&lt;/math&gt;, dvs det tal som multiplicerat med sig själv ''n'' gånger blir talet ''a''. Rötter är med andra ord egentligen onödiga, det räcker med att använda potenser.
ex:
:&lt;math&gt;{\sqrt{x}}=x^{1/2} &lt;/math&gt;

:&lt;math&gt;\sqrt[3]{x}=x^{1/3}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
:Om rotuttrycket har en potens så blir den täljaren i potensuttrycket. &lt;math&gt;(\sqrt[n]{x}\,)^m=x^{m/n}&lt;/math&gt;
ex:
:&lt;math&gt;(\sqrt[2]{x}\,)^3=x^{3/2}&lt;/math&gt;

:&lt;math&gt;(\sqrt[3]{x}\,)^2=x^{2/3}&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
:En rot kan delas upp i multiplikatorer. &lt;math&gt;\sqrt{xy}=\sqrt{x}\sqrt{y}&lt;/math&gt;
ex:
:&lt;math&gt;\frac{\sqrt{45}}{\sqrt{5}}=\frac{\sqrt{9}\sqrt{5}}{\sqrt{5}}={\sqrt{9}}=3&lt;/math&gt;
&lt;br&gt;
:Exemlet kan även lösas med regeln. &lt;math&gt;\sqrt{\frac{x}{y}}=\frac{\sqrt{x}}{\sqrt{y}}&lt;/math&gt;
ex:
:&lt;math&gt;\frac{\sqrt{45}}{\sqrt{5}}=\sqrt{\frac{45}{5}}={\sqrt{9}}=3&lt;/math&gt;


=== Regler ===
:1.&lt;math&gt;\sqrt{x}\cdot\sqrt{x}=(\sqrt{x}\,)^2=x&lt;/math&gt;
:2.&lt;math&gt;\sqrt{\frac{x}{y}}=\frac{\sqrt{x}}{\sqrt{y}}&lt;/math&gt;
:3.&lt;math&gt;x^{m/n}=(\sqrt[n]{x}\,)^m&lt;/math&gt;
:4.&lt;math&gt;\sqrt{x}\sqrt{y}=\sqrt{xy}&lt;/math&gt;
:5.&lt;math&gt;\sqrt[m]{\sqrt[n]{x}}=\sqrt[mn]{x}&lt;/math&gt;

[[Kategori:Wikibooks Matematik]]</text>
      <sha1>6ivbu4l360ad4i86gl9yx15819oyllx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Derivata</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6423</id>
    <redirect title="Formelsamling/Matematik/Derivering och integrering" />
    <revision>
      <id>23844</id>
      <timestamp>2009-04-04T12:55:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Formelsamling/Matematik/Derivering och integrering]]</comment>
      <origin>23844</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="nrcyuzd856d5ch3cn732mtzn2e6pvfg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Formelsamling/Matematik/Derivering_och_integrering]]</text>
      <sha1>nrcyuzd856d5ch3cn732mtzn2e6pvfg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Miskito</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6431</id>
    <revision>
      <id>23872</id>
      <parentid>23868</parentid>
      <timestamp>2009-04-12T10:54:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Natox</username>
        <id>1017</id>
      </contributor>
      <origin>23872</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="642" sha1="gymn2v9hek3mvwu37hwsihrbaich1cl" xml:space="preserve">__NOTOC__&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;center&gt;&lt;font size=&quot;8&quot; color=#1560BD&gt;&lt;b&gt;
Miskitu Aisas!
&lt;/b&gt;&lt;/font&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;
&lt;center&gt;&lt;imagemap&gt;
Image:Bandera regne Miskito.png|450px
rect 0 0 440 200 [[Språkkurser/Miskito/Introduktion]]
&lt;/imagemap&gt;&lt;/center&gt;
&lt;center&gt;&lt;font size=&quot;6&quot; face=&quot;Arial Narrow&quot; color=#1560BD&gt;
Språkkurs i miskito
&lt;/font&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;center&gt;
&lt;font size=&quot;5&quot;&gt;&amp;bull; [[Språkkurser/Miskito/Innehåll|Innehållsförteckning]]&lt;/font&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;font size=&quot;5&quot;&gt;&amp;bull; [[Språkkurser/Miskito/Introduktion|Introduktion]]&lt;/font&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;font size=&quot;5&quot;&gt;&amp;bull; [[Språkkurser/Miskito/Lektion 1|Lektion 1]]&lt;/font&gt;
&lt;/center&gt;


[[Kategori:Språkkurser]]</text>
      <sha1>gymn2v9hek3mvwu37hwsihrbaich1cl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Miskito/Innehåll</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6432</id>
    <revision>
      <id>49622</id>
      <parentid>23875</parentid>
      <timestamp>2020-06-08T00:18:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing 100%.svg with [[File:100_percent.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: redirect linked from other project).</comment>
      <origin>49622</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9048" sha1="m88b3lumr89m6jjqvjseg0g768xw8c7" xml:space="preserve">__NOTOC__

{| 
|
| align=&quot;center&quot; valign=&quot;bottom&quot; | &lt;font size=&quot;5&quot; color=#1560BD&gt;&lt;b&gt;Miskitu Aisas!&lt;/b&gt;&lt;/font&gt;&lt;br&gt;
&lt;font size=&quot;3&quot; face=&quot;Arial Narrow&quot; color=#1560BD&gt;Språkkurs i miskito&lt;/font&gt;
|-
| align=&quot;left&quot; valign=&quot;bottom&quot; | &lt;small&gt;[[Språkkurser/Miskito/Lektion 1|Lektion 1]]&lt;/small&gt;
| rowspan=4 align=&quot;center&quot; | [[Image:Bandera regne Miskito.png|130px]]
| rowspan=4 valign=&quot;top&quot; | &lt;font size=&quot;6&quot;&gt;&lt;b&gt; &lt;/b&gt;&lt;/font&gt;
| rowspan=2 valign=&quot;top&quot; | &lt;font size=&quot;5&quot;&gt;&lt;b&gt;Innehållsförteckning&lt;/b&gt;&lt;/font&gt;
|-
| align=&quot;left&quot; | &gt; [[Språkkurser/Miskito/Introduktion|Nästa]]&lt;/small&gt;
|-
| align=&quot;left&quot; valign=&quot;top&quot; | &lt;small&gt;[[Miskito/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]]&lt;/small&gt;
| rowspan=2 valign=&quot;top&quot; |&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;&lt;b&gt; &lt;/b&gt;&lt;/font&gt;
|-
| 
|}

{| width=&quot;100%&quot; cellpadding=&quot;20&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
|-
| bgcolor=&quot;#DEE7F5&quot; width=&quot;60%&quot; valign=&quot;top&quot;| 
==Komma igång==

&lt;b&gt;[[Språkkurser/Miskito/Introduktion|Miskitu aisas!]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Välkommen till Miskitu Aisas! · Miskito - Folket och språket · Hur man använder kursen · Hur går jag vidare?
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Språkkurser/Miskito/Uttal|Uttal och stavning]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Vokaler · Konsonanter · Halvvokaler och diftonger · Accenter och aspiration · Läsövning 
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

==Lektioner==

&lt;b&gt;[[Språkkurser/Miskito/Lektion_1|Lektion 1: Nini Mary sa]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(Mitt namn är Mary)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
''är'' · ''den här'' och ''den där'' · ''bestämd form'' · ''en/ett''
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Språkkurser/Miskito/Lektion_2|Lektion 2: Buk ba tibil ra sa]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(Boken är på bordet)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
''I, på'' och ''vid'' · Plural · ''Vi, de, dessa'' och ''de där'' · ''är inte''
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Språkkurser/Miskito/Lektion_3|Lektion 3: Tawan ra sap kum bara sa ki?]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(Finns det en affär i byn?)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
''Det finns'' · Frågor · ''Vem, vad'' och ''var'' · ''Din''
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Språkkurser/Miskito/Lektion_4|Lektion 4: Yaptiki ba Miskitu aisisa]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(Min mor talar miskito)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
'''-isa'''-form · '''-ras'''-form
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Språkkurser/Miskito/Lektion_5|Lektion 5: Naha wina Bilwi ra]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(Härifrån till Bilwi)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
''To'' and ''from'' · ''Here'' and ''there'' · ''Direct objects'' · A note on infinitives
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Språkkurser/Miskito/Lektion_6|Lektion 6: Nahwala, yauhka]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(I går, i morgon)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
''Med'' · Framtid · Dåtid
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Språkkurser/Miskito/Lektion_7|Lektion 7: Inglis aisisma ki?]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(Talar du engelska?)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
''Jag är'' · ''Du är'' · Några personliga pronomen · Presens · Futurum
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Språkkurser/Miskito/Lektion_8|Lektion 8: Anira auma ki?]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(Vart ska du?)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
''Jag är'' · ''Du är'' · Några personliga pronomen · Presens · Futurum
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Lektion_9|Lektion 9: Wan skulka]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(Vår skola)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
Regler för användning av ligaturen '''-ka''' · Andra användningar av ligaturer · Genitivkonstruktion
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Lektion_10|Lektion 10: Miskitu aisi banghwisna]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(Vi talar miskito)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
Personliga pronomen i plural · '''Banghwaia''' · ''A''-verb och ''i''-verb · ligaturerna ''-a'' eller ''-ya''&lt;br&gt;LÄSNING: '''Miskitu yumhpa'''
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;br&gt;
&lt;big&gt;[[#Fler lektioner|'''FLER LEKTIONER''']]&lt;/big&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;big&gt;[[#Referenser|'''REFERENSER''']]&lt;/big&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;big&gt;[[#Mer om miskito|'''MER OM MISKITO''']]&lt;/big&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;big&gt;[[#Projektet|'''PROJEKTET''']]&lt;/big&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;

| width=&quot;40%&quot; bgcolor=&quot;#BECFEB&quot; valign=&quot;top&quot;|

==Projektet==

&lt;b&gt;[[Miskito/Bidragsgivare|Författare och bidragsgivare]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Huvudsakliga författare · Översättare
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;
&lt;!--
&lt;b&gt;[[Miskito/Method|Method]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Basic resources · Structural syllabus · Target lexicon · Lesson design · Choosing model sentences · Explaining grammar · Composing mini-exercises · Vocabulary control · Review exercises · Layout procedures
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:75%.svg|9x9px|Development stage: 75% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;

==Authors' workbench==


&lt;b&gt;[[Miskito/Syllabus|Proposed syllabus]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Lesson-by-lesson list of planned structural content
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Lexicon|Planned lexicon]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
A provisional word list
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Lesson_structure|Lesson structure]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
How to start writing a lesson · Overall structure of a lesson · A note on layout · The model component · The exercise component · The commentary component · Vocabulary and review 
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Layout|Layout guide]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Point layout · The model component · The exercise component · The commentary component · The vocabulary component · The review component
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Templates|Using the templates]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Template basics · Template index
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/How|How to...]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
start a new page · write a point · write a vocabulary/review section
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:50%.svg|9x9px|Development stage: 50% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Pagelog|Page log]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Newly created pages are logged here
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:50%.svg|9x9px|Development stage: 50% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Notebook|Project note book]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Bits, pieces and snippets possibly of use later
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:50%.svg|9x9px|Development stage: 50% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;
--&gt;
|-
| colspan=2 bgcolor=&quot;#DEE7F5&quot; valign=&quot;top&quot;| 
==Fler lektioner==

&lt;b&gt;[[Miskito/Lektion_11|Lektion 11: ?]]&lt;/b&gt; &lt;i&gt;(?)&lt;/i&gt;&lt;br&gt; 
&lt;small&gt;
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:00%.svg|9x9px|Development stage: 00% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;!--
==Referenser==


&lt;b&gt;[[Miskito/Vocabulary (Miskito)|Miskito-English vocabulary]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Covers the lessons so far written.
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:100 percent.svg|9x9px|Development stage: 100% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Vocabulary (English)|English-Miskito vocabulary]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Covers lessons 1 to 10
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:50%.svg|9x9px|Development stage: 50% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Abbreviations|Abbreviations used]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:50%.svg|9x9px|Development stage: 50% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Subject_index|Subject index]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:50%.svg|9x9px|Development stage: 50% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Ligatures|Appendix: Ligatures and possessive forms]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:00%.svg|9x9px|Development stage: 00% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Verb_table|Appendix: Verb tables]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:00%.svg|9x9px|Development stage: 00% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;

==More about Miskito==

&lt;b&gt;[[Miskito/Links|Miskito links and bibliography]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Miskito links · Bibliography
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:50%.svg|9x9px|Development stage: 50% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;

&lt;b&gt;[[Miskito/Discussion|Discussion page]]&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;small&gt;
Your feedback please!
&lt;/small&gt; &lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;[[File:25%.svg|9x9px|Development stage: 25% (as of {{{2}}})]]&lt;/span&gt;
--&gt;
|}

[[Kategori:Spårkkurser/Miskito]]</text>
      <sha1>m88b3lumr89m6jjqvjseg0g768xw8c7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Dynamisk Design</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6449</id>
    <revision>
      <id>50032</id>
      <parentid>46807</parentid>
      <timestamp>2021-02-10T16:16:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.170.246.125</ip>
      </contributor>
      <comment>Grammatik: och dynamisk designsätt &gt; och dynamiska designsätt</comment>
      <origin>50032</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2055" sha1="f3v6u4c3gfr7lzhokzdxc8s5fu171fv" xml:space="preserve">=== Introduktion ===
I den här boken kommer jag att lära ut hur man applicerar avancerade och dynamiska designsätt för webbplatser och datorprogram. Vi kommer att redovisa hur man skapar interaktivitet i situationer som vanligtvis inte använder sig av det.
Den här boken förutsätter att du har goda färdigheter i såväl html, javaskript och allmän programmeringsteknik.

== CSS Variabler ==
Den här artikeln förutsätter att du är van vid javascript.

Om du är webbdesigner och vill prova olika färgkonfigurationer på en webbsida kan det vara omständigt att ändra alla färgvärden på olika delar av CSSen. Ett stöd för variabler i CSS kod finns ännu inte färdig för alla webbläsare. Men tack vare det fantastiska javascriptet är det inte omöjligt.
DHTML kod begränsas inte bara till de synliga objekten på sidan. Man kan modifiera alla html taggar i sidan, även de som själv finns med kod i. Detta kan man utnyttja för att skapa interaktiva mallar och csser med egenskaper som lätt kan modifieras.

Det första vi ska göra är att sätta ett handtag på style-taggen. Det går även att hämta elementet vida GetElementsByTagName, men det snabbaste sättet att grabba tag i elementet är som sagt att sätta ett ID handtag. Ett lämpligt ID är &quot;csselm&quot;. Leta upp style taggen i din webbläsare, sätt in detta: id=&quot;csselm&quot;.

== Variabler ==
Gå in i CSS mallen, och hitta på ett prefix som ska substitueras. Vi rekommonderar att ni startar prefixet med ett $ tecken för enkelhetens skull. Så där den dynamiska färgen ska vara, sätt $primaryColor. 
Direkt efter CSS elementets slut, skriv följande:
&lt;code&gt;
&lt;script type=&quot;text/javascript&quot;&gt;
var csselm=document.getElementById(&quot;csselm&quot;);
csselm.innerHTML=csselm.innerHTML.replace(/$primaryColor/g,&quot;#0077FF&quot;);
&lt;/script&gt;
&lt;/code&gt;
Nu behöver du bara ändra färgen i skriptet för att f

[[kategori:IT]]
[[kategori:Manualer]]
[[kategori:Alfabetiskt index|D]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/D]]</text>
      <sha1>f3v6u4c3gfr7lzhokzdxc8s5fu171fv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ostkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6455</id>
    <revision>
      <id>56518</id>
      <parentid>24137</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T16:27:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>fix</comment>
      <origin>56518</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1193" sha1="gtwsaw9b013zxl5ndfqzuk02hirpwk0" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''Cirka 5 liter''
*10 liter kall mjölk hämtad direkt från bondgård
*2 kkp vetemjöl
*2 msk ostlöpe
*1 hg sötmandel
*6 bittermandlar
*13 ägg
*2 kkp strösocker
*11-12 dl vispgrädde
 
==Tillagning==

Värm 9 liter mjölk till 37 grader. Rör ut 0,5 l mjölk med vetemjöl och ostlöpe och blanda ner resten av de 0,5 liter mjölken. Rör ihop den fingervarma mjölken med ostlöpeblandningen tills det börjar tjockna. Det tar en stund.
Ställ varmt, t ex med en filt över i 45 minuter. 
Skala sötmandeln och strimla, riv bittermandeln. Blanda med vispat ägg och socker och grädde.

Vispa sönder den stelnade mjölken och finfördela ostmassan. Låt sjunka till botten i en kvart. Häll bort vasslen(&quot;vattnet&quot;, kan sparas till bröddeg t ex) och låt sjunka igen. Upprepa till varenda droppe är borta av vasslen. Finfördela ostmassan och häll på smeten. Grädda 200 grader i 20 minuter, 175 i 50 minuter. Sätt på en plåt om det blir bränt.
 
 
==Servering==

Servera med vispad grädde och sylt, gärna hjortron.
 
 
[[kategori:o kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:Bakning|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>gtwsaw9b013zxl5ndfqzuk02hirpwk0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Läsa kinesiska bättre - vägen från 200 till 2000 tecken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6456</id>
    <revision>
      <id>57147</id>
      <parentid>56501</parentid>
      <timestamp>2025-01-29T01:52:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Tre typo-fel</comment>
      <origin>57147</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="175228" sha1="jw8ezd1ktj9yjc8hbqsz6w7cyvgrh8j" xml:space="preserve">=== Roligare teckenplugg - vägledning för självstudier ===

== Förord ==
Det finns många bra böcker för nybörjare i kinesiska med många tips hur man ska studera effektivt. Men sen, när man lärt sig grunderna och några hundra tecken men ännu inte kommit upp på en nivå då man kan få automatisk träning genom att läsa och använda skriften på något praktiskt sätt, som att surfa på nätet, i det skedet kan det kännas tungt. Plugga plugga, samtidigt som man tycker att man glömmer i samma takt som man lär sig nytt. 

Många har börjat läsa kinesiska drivna av nyfikenhet mer än ett tvång att nå ett visst resultat. Det känns intressant och ambitionen växer, men också svårigheterna. Sen har studierna blivit ofullbordade i den meningen att de inte har resulterat i en förmåga som man själv är nöjd med.

Med kinesiskan tar det längre tid än med många andra språk innan man är kapabel att möta valfri litteratur på egen hand, mest för att teckenpluggandet tar så lång tid, men kanske också för att man som svensk finner så få lånord som man känner igen. Då är det lätt att tröttna på läroböckerna, i synnerhet om de inte ger några direkta svar på frågan hur man ska tillägna sig alla skrivtecknen. 

Denna handledning för självstudier avser att plocka bort en del stötestenar så att man ska finna nytt nöje i studierna, uppleva framgång och nå en ny kunskapsnivå. Den koncentrerar sig på teckeninlärningen, som i mycket är en ensamaktivitet.

Vi räknar med att du kan - eller har kunnat - några hundra tecken - och att du i viss mån har prövat på att tala kinesiska. Vilken lärobok du använt eller använder spelar ingen roll. Vi utgår ifrån att det är de förenklade tecknen du lärt dig, att det är pekingdialekten du intresserar dig för och att du behärskar pinyintranskriptionssystemet, men om det inte är så bör du kunna ha nytta av de flesta råden ändå, men då får du anpassa dem till det som är ditt studiemål. Det kan rentav tänkas att någon som studerar japanska kan hitta något av intresse här. Också där gäller det i ett visst skede av studierna att lära in ett stort antal skrivtecken.

Det finns i huvudsak två slags läsare av denna skrift, som har det gemensamt att de kan en del tecken men inte så många att de kan läsa ordentligt. Den ena gruppen har bara följt en lärobok, kanske med en lärares hjälp. Den andra har mer erfarenhet av talad kinesiska, kanske genom umgänge med kinesiska vänner eller från resor eller TV eller radio, men för det mesta långt ifrån modersmålstalarens nivå. Vi vänder oss i lika mån till båda grupperna. Hur man förbättrar sin muntliga och auditiva kommunikationsförmåga ligger utanför ramen för en handledning som är inriktad på att slussa den studerande till läskunnighet. Detsamma gäller skrivandet.

“Från 200 till 2000 tecken” skriver vi i titeln. Det är ett försök att med två grovt tillyxade tal definiera det skede i studierna då läroboken kan kännas begränsande men man fortfarande inte kan läsa obehindrat på egen hand. Det som är i förgrunden i detta skede är teckeninlärningen. Före och efter gäller det att lära sig ord snarare än tecken. Före och efter gäller det också att tala och lyssna, lära sig grammatik och kanske realia. Men under ett mellanskede kan man behöva tona ned dessa mycket nyttiga studier för att kunna koncentrera sig på att öka antalet bekanta tecken och bli säkrare på dem. Att vi kallar detta skede “200 till 2000” betyder inte att det skulle vara tillrådligt att tona ner grammatik och tal- eller hörförståelse hela vägen tills man har kommit upp i 2000, bara att teckeninlärningen har en nyckelroll då. Man vill så snabbt som möjligt ta sig över tröskeln för läsförståelse, och då behövs det många tecken. 

Det är ett stort arbete att lära sig kinesiska. Hur stort, det beror på pedagogiken. På pedagogiken beror det också om man ska ha trevligt under tiden man lär sig. När det är fråga om självstudier påverkar man själv den väg man ska gå. Denna skrift ger en del råd hur man kan styra inriktningen på studierna så att effektiviteten gynnas.

Den huvudsakliga metod vi anvisar bygger på en pedagogisk treenighet av aktivt lexikonanvändande, boksläsande och teckenkortsanvändning. För alla tre gäller att den studerande ska vara mycket aktiv, själv välja vilka tecken som ska bli teckenkort, och i vilken ordning, göra anteckningar i lexikonet och välja sina lästexter med omsorg. Det gäller att skapa struktur för att betvinga det som är stort och svåröverskådligt.


== Inför tecknens mångfald ==
=== Inte forcera ===
Man måste erkänna att uppdraget att lära sig många hundra tecken är svårt. Man kan absolut inte fatta beslut om att lära sig 20 tecken per vecka, eller sätta sig något annat mål uttryckt i kvantitet och tid. Låser man villkoren så hårt är det risk att mödan att uppnå målet blir en helt orimlig arbetsinsats eller att det helt enkelt inte går. Ens kapacitet är begränsad, man får ta det som bjuds. Har man den utgångspunkten har man större chans att lära sig fort. Målet 20 tecken per vecka kan tyckas blygsamt; det skulle innebära att det tar ett år innan man lärt sig 1000 nya tecken. Man får utgå ifrån att det tar längre tid, vara lite ointresserad av hur snabbt det går och veta att redan innan man kan 1000 tecken har man en viss glädje av det man kan. 

Man får räkna med att det går snabbare och långsammare om vartannat. Ibland står det på stället och stampar under lång tid. Man hoppas att det ska börja löpa igen, men det är bara vad man hoppas. Om man slutar öva går det bakåt. Om man övar bör det inte gå bakåt annat än om man drabbas av trötthet. Har man möjlighet att intesivträna under en period kan man uppleva hur man på kort tid överskrider sina tidigare gränser, men sen får man uppleva hur det går tillbaka igen när intensivperioden är över.

Ställ upp mål hela tiden, men inte uttryckta i tid för när ett kvantum ska vara uppnått. Även i det lilla gäller det att inte forcera teckenpluggandet. Tänk inte “Nu ska jag snabba på med de här sista orden på sidan i gloslistan eller få sista teckenkorten färdiga innan jag lägger ifrån mig kortpacken”. Låt allting ta sin tid, eller om du inte har den tiden, nöj dig med att komma halvvägs eller lägg undan korten och ta upp dem någon annan gång när du inte har så bråttom. Det finns annat slags övning man kan göra när man är stressad, så man behöver inte vara lat bara för att man undviker hastverk. Teckenpluggande ska ske med mer andakt än mycket annat. 

Stöter man på motstånd, är ett tecken besvärligt, då kan man hoppa över just det tills vidare och lära sig några lätta tecken istället. Får det ligga till sig kanske det blir lättare efter ett tag. Eller också blir det inte det, men det är i varje fall bara ett tecken, och ett tecken väger lätt jämfört med de tusentals andra man inte kan. Råkade det vara ett mycket viktigt tecken kommer man att stöta på det så ofta att bara detta faktum bidrar till att man lär sig det.  Det är så många tecken som är viktigt att lära sig att man inte behöver envisas med att ta itu med just de svåraste. 

Istället för “de svåraste” skulle man kunna säga “de som för tillfället är svårast”, för man kanske blir bättre på att ta dem till sig senare när man hunnit få erfarenhet av andra tecken. Förmågan att dra övergripande slutsatser av tecknen får man utveckla jämsides med att man pluggar tecken. Det är ett viktigt delmål i teckeninlärningen. Försöker man tvinga i sig motspänstiga tecken tar det dels lång tid och dels kan det bli ”defektinlärning” så att man för all framtid har vissa problem med de tecknen. Man blandar ihop dem med än det ena än det andra.

För att snabba upp teckeninlärningssteget följer man alltså minsta motståndets lag. Det här förhållningssättet är motsatsen till vad som gäller vid läroboksstudier, där man helst ska lära sig allt i ett stycke innan det är lämpligt att gå vidare. När man bedriver självstudier har man större frihet.

Just i fråga om teckeninlärning gäller i ovanligt hög grad lustprincipen. Man pendlar mella olika inlärningsätt - kort, lexikon, läsande - beroende på vad som smakar. Man övar på olika saker när man är pigg och trött, har färdigt program för båda situationerna lätttillgängliga - kanske en lättare och en svårare bok att läsa. 

Man bejakar också emotioner: Tycker du att hundradikalen ser ful ut? Eller något annat teckenelement? Bra! Sådana känslor hjälper till att ge liv åt teckenupplevelsen. Men all den här friheten och känslosamheten man unnar sig betyder inte att man släpper sin målinriktning: lära sig många tecken för att kunna läsa.

=== Inte lära sig uttal? ===
Ibland framförs idén att man skulle kunna lära sig kinesisk skrift utan att alls bry sig om uttalet, att det skulle vara en avsevärd genväg om man slapp lära sig två saker på en gång. Tanken ligger nära till hands när man känner till att kinesiskan är ett språk som har tecken för betydelse och inte för ett uttal, och att samma tecken används med olika uttal i olika dialekter och med helt annat uttal i japanska. 

Mot det kan man invända att det visserligen finns vissa referenser i tecknen till hur de uttalas, men att den hjälp man får av det torde väga lätt mot den möda man får lägga ner på att lära sig det korrekta uttalet av tusentals tecken. Det är argumentet för uttalsfri inlärning. 

Nu finns det inte just någon erfarenhet av ett sådant sätt att lära sig läsa kinesiska, annat än bland koreaner och japaner, som så att säga har tecknen gratis. Det skulle vara mycket annorlunda mot det vedertagna sättet, ett ganska sterilt teckenplugg utan den omväxling det innebär att prata med folk, lyssna på TV och snappa upp ord och grammatiska mönster med öronen. Det framstår som en extra börda att stänga av ett sinne. Öronen borde ju kunna vara till hjälp. Att ha flera sinnen borde underlätta inlärningen, och att minnas en ljudsekvens borde vara lättare än att minnas motsvarande teckensekvens. Det är argumentet mot uttalsfri inlärning.

Tecknen är hopkomna för att serva dem som redan kan uttalet. Vi som lär oss kinesiska som ett främmande språk är redan handikappade i det avseendet att vi inte som kinesiska barn har hjälp av fonetikum för att identifiera tecknen. Frågan är då om vi ska öka på vårt handikapp ytterligare och satsa allt på det som är vår komparativa fördel - tecknen - eller om vi ska fördubbla vår ansträngning och lära oss två saker för att minska handikappet. För det är förvisso ett stort extraarbete att lära sig uttal. 

Vilket som väger över är svårt att avgöra teoretiskt. Hemskt mycket står att vinna och hemskt mycket kostar det. När man subtraherar något mycket stort från något mycket stort är det osäkert om resultatet blir på plus eller minus.

Vi kommer inte alls att experimentera med ett uttalsfritt sätt att lära sig kinesiska. Ibland tonar vi ner det muntliga och hörförståelsen, men det är bara för att det i ett visst skede främst gäller att lära sig känna igen många tecken, för att komma över den tröskel där man får automatisk träning genom sitt läsande. 

Med mera läserfarenhet är det också ofrånkomligt att man ibland lär sig betydelsen på vissa tecken men inte ger sig tid att slå upp uttalet. Temporärt satsar vi nästan allt på läsning och teckenplugg, men när vi pluggar tecken försöker vi hålla reda på deras uttal, eftersom det blir svårt att läsa flytande om det finns luckor i uttalet. Luckorna drar lätt med sig andra tecken, så att det blir en vana att inte ljuda när man läser - högt eller mentalt. För att brygga över orytmiska luckor i det lästa kan man markera stavelser man inte vet uttalet på med en smackning eller någon annan dummy-stavelse eller den svenska översättningen eller “shenme”. Så värjer man sig mot att halka in i uttalsfri läsning mot sin vilja.

=== Lära sig både ord och tecken ===

''- Min fru undrar varför du inte hälsade på henne när ni möttes på stan.''

''- Jag känner bara igen henne när jag ser henne tillsammans med dig.''

Samma problem har man ofta med de kinesiska tecknen. Man känner bara igen dem när de uppträder i det sällskap man är van att se dem i. Moderna läroböcker bygger mycket på ordinlärning, och det är helt som det ska. För varje läsestycke ska man lära sig ett antal nya ord, som kan bestå av ett, två eller flera tecken. Även om ord inte är någon enhet som är typografiskt utmärkt i en normal kinesisk text, är det rimligt att det är orden man lär sig i en nybörjartext, och även senare. De är lämpligt stora enheter att minnas auditivt och de motsvarar till sin betydelse mycket ofta svenska ord.
 
Samtidigt är det av flera skäl viktigt att fokusera på de individuella tecknen också. I kinesiskan har nästan alla tecken en betydelse, och ord som består av flera tecken är i stor utsträckning ''självförklarande''. Det är inte som i svenskan där det finns rätt många sådana ord som “papper”, där stavelserna pap- och -per är tämligen meningslösa. I det svenska ordet “kompass” har stavelserna kom- och -pass visserligen sina betydelser men de hjälper oss inte att förstå ordet. Det kinesiska ordet för “kompass” består däremot av tre stavelser, zhi3 + nan2 + zhen1, och skrivs följaktligen med tre tecken, 指南针, och de betyder visa, söder respektive nål. Har man lärt sig de tre tecknen förstår man därför ordet för kompass automatiskt. 

Man kan läsa en text även om ens ordförråd är litet om bara stavelseförrådet är tillräckligt. Det här märks alltmer när studierna fortskrider. Snart förstår man fler ord än det finns tecken, och en stor del förstår man automatiskt, utan att man har ägnat själva kombinationen någon uppmärksamhet. Det vore oekonomiskt att plugga bara ord utan att beakta stavelsens betydelse när nästan alla tecken används i fler än en kombination. 

Om man inte har lärt sig känna igen varje tecken för sig (bara sett fruarna som ett bihang till männen) kan det inträffa att man efter lång tid till sin förvåning märker att två tecken man stiftat bekantskap med i helt olika sammanhang visar sig vara samma tecken. Det kanske då ger en angenäm aha-upplevelse, men man hade besparat sig mycket extraarbete om man förstått sammanhanget från början.

Problemet är att man inte har lärt sig varje detalj så noga. Detta slags slarvinlärning, som det lätt blir om man koncentrerar sig på för stora enheter - ord i stället för tecken - kan leda till riktigt stora förväxlingar, som att man börjar blanda sådana totalt olika ord som 已经  yi3jing1 = redan och 自己  zi4ji3 = själv. Man har vant sig vid att då och då stöta på ett par där det ena tecknet är för komplicerat för att man ska bry sig om det medan det andra är en slags metkrok med ögla.

För den som är van vid att titta noga på tecknen är det närmast obegripligt att man kan blanda ihop 开始 kai1shi3 och 介绍 jie4shao4, men för ett otränat öga är det mycket som är lika: Vänster tecken har ett rakt och ett krokigt ben, höger tecken består av tre delar, av vilka den nere till höger är en fyrkant.

Ordet är oftast en för stor enhet för att man ska mäkta med att samtidigt ge akt på alla detaljerna. Till och med tecknen är ibland för mycket, varför det kan vara befogat att analysera sönder dem i sin tur, i ett eller flera steg. För effektivt teckeninlärande behövs både analyserande och försök att intuitivt greppa stora sammanhang. I bägge lurar faror - fusket när man tar för stora munsbitar, perspektivlösheten när man är för petimetrig.

I vissa fall kan man fuska sig förbi tecknet utan att det drabbar läsandet. Det gäller när tecknen mest förekommer i ett fåtal fasta kombinationer. Om man ser att ett ord börjar med tecknet 便  pian2 kan man vara nästan säker på att tecknet efter är 宜 och att de tillsammans uttalas pian2yi2 och betyder billig. Detta tecken 宜 är såpass ovanligt i andra ord att det kanske inte är viktigt att lära sig det som enskilt tecken. Det enda som man får vara vaksam på är att man inte missförstått uppdelningen i ord. Tecknet 便förekommer ofta som sista tecken, till exempel i 方便, fang1bian4 = bekväm, och efter det ordet kan det givetvis komma högst olikartade tecken.

=== Dynamiskt kunskapsområde === 
Man kanske har den föreställningen att man kan beta av tecknen, lära sig ett efter ett, och sen sitter de för evigt - eller att man borde kunna göra så. Då skulle det hela handla om att flytta fram gränsmarkören mellan dem man kan och dem man inte kan tills man kan tillräckligt många. Men som de flesta läsare har insett är kunskapsinhämtande inte så enkelt. Det inträder snart en dynamisk jämvikt mellan det man glömmer och det man lär sig. Med ansträngning kan man förskjuta jämviktspunkten till sin fördel, med passivitet förlorar man det man erövrat. Och det gäller inte bara över långa tidsperioder. Varenda sekund försvinner tecken i glömska och nya akualiseras. Förhör man sig själv på samma tecken vid två närliggande tidpunkter men under olika förhållanden kan det visa sig att det är högst olika tecken man klarar av. Om man till exempel snabbläser en enkel text mellan de två tillfällena är det knappast förvånande att man klarar av tecken som fanns i texten bättre vid andra tillfället, och kanske inte heller att det har sitt pris däri att andra tecken sjunker undan i mer eller mindre tillfällig glömska. Även ens trötthet och dagsform påverkar.

Man snappar upp tecken passivt och ökar sitt teckenförråd, men när man lär sig nya tecken börjar man också blanda ihop dem med gamla som man trodde att man kunde bergfast tidigare. Allt det här måste man beakta när man ska lära sig tecken.

Men samtidigt som man är medveten om att det inte kan finnas någon helt skarp skiljelinje mellan de tecken man kan och dem man inte kan, är det värt att försöka hålla gränsen lite distinkt. Att ha en massa tecken man lärt sig delvis innebär inte att det är bara de tecknen man är osäker på. Man blir också offer för andra tecken som liknar dem. Man kan inte direkt säga “Detta tecken känner jag inte”. Ens osäkerhetsområde består både av tecken man lärt sig dåligt och av en massa tecken man aldrig befattat sig med. 

Så länge man bara lärt sig ett fåtal tecken är det hanterbart, men när man lärt sig fler kan det bli så att nästan vartenda tecken man stöter på verkar bekant och antyder en betydelse som det oftast inte har. Då blir det omöjligt att läsa en obekant text, för man får ett associationskaos. Det hade gått betydligt bättre om man direkt hade kunnat se att dessa tecken var obekanta. Även om man då hade haft bara ett litet fåtal tecken kvar att stöda sig på hade man kanske kunnat gissa sig till en del av textens innebörd. 

Man håller gränsområdet smalt mellan tecken man kan och dem man inte kan genom att medvetet inrikta sig på att konsolidera halvbekant tecken hellre än att börja lära sig helt främmande tecken. Ofta innebär det också en mindre insats av arbete. Det som är det snabba sättet att öka vokabulären är då också det som undanröjer förväxlingsosäkerhet. 

Nu får man inte vara så fanatisk att man till varje pris försöker banka in även de mest motspänstiga tecknen felfritt i sin skalle bara för att man har fått en viss aning om det och därför betraktar det som nästan en del av sin erövring. Går det inte kan det vara bättre att släppa det. Och snappar man upp vissa drag av ett tidigare obekant tecken är det bara att tacka och ta emot, även om man inte prioriterar just det tecknet högt och inte planerar att anstränga sig för att lära sig det ordentligt.

I början av studierna är det ganska klart var gränsen går. Har man varit ambitiös har man lärt sig alla tecken i varje stycke av läroboken till punkt och pricka innan man gått till nästa. Man har inte heller hunnit exponeras så mycket för annan information på kinesiska - eller rättare sagt har de kinesiska skrivtecken som mött en på kläder och reklam gått en förbi för att man inte har haft någon nyckel till förståelse av dem. Först när man kommit igång med kinesiskstudierna börjar en del av de passivt mottagna tecknen sätta spår i minnet, men man kan dem absolut inte ordentligt. Man snappar också upp talade ord som man inte alls vet tecknet för. Och man märker att de tecken man ansträngt sig med inte sitter för evigt, och blir efter hand högst osäker på hur många tecken man kan. 

Då tror man kanske att det är något övergående, att bara man övar sig kommer denna diffusa massa att förvandlas till ett stort antal tecken som man verkligen är säker på. Men det visar sig att osystematiskt pluggande är ineffektivt. Man behöver en metod för att skapa struktur i den halvsmälta teckenmassan. (Annars inträder säkerheten först när man lär sig det sista tecknet som existerar i kinesiskan. Det är vad sannolikhetsläran säger om sammanblandningsmöjligheterna i det ostrukturerade. Bara noll tecken eller alla tecken ger total visshet, mitt emellan dessa gränser råder en oherrans oordning.)

Här kommer ''teckenkorten'' in som ett viktigt instrument. Man skapar kort för dem man märkt ligger på gränsen och intensivövar dem. Det gör gränsområdet smalare mellan dem man kan och dem man inte kan. Och med utgångspunkt i ett visst rätt väl säkrat territorium kan man förskjuta frontlinjen. Inget är helt säkert för all framtid, men man har överblick över det territorium man erövrat. Man ser var svagheterna ligger och kan ta itu med dem. Från framskjutna positioner kan man också skåda in på det som ligger utanför och bedöma vilken ansträngning som ska till för att lära sig några vissa tecken till. För det gäller inte alls “tecken som tecken”, så att det skulle vara lika mödosamt oberoende av vilket man väljer att lära sig. En del faller som mogna frukter eller inringade stödjepunkter för att de ligger i analogi med det man kan. Andra är motspänstiga, fjärran från det bekanta territoriet. Helst vill man lära sig tecken som liknar andra och kan bli till hjälp när man ska gå vidare.

=== Struktur === 
Som nybörjare lär man sig friskt nya tecken och tycker det går bra. Först efter ett tag börjar man blanda ihop. Tecken man tidigare tyckte man kunde visar sig likna ett nytt tecken som man lärt sig senare, så det tillkommer mödan att se skillnaden mellan dem. Och antalet sammanblandningsmöjligheter ökar hela tiden efterhand som man lär sig fler tecken.

Man kanske kände igen ett tecken för att det hade “liksom ett huvud upptill”. Inget av de andra tjugo tecknen man kunde då hade ett sådant. Men sen kommer det andra som det signalementet också stämmer in på, och snart är de oöverblickbart många, och vart och ett ska man kunna särskilja både från det första och från alla andra. När man ska lära sig det hundrade tecknet “med huvud upptill” skulle man behöva ett tilläggssignalement, en distinktionsregel, som skiljer det från alla de övriga nittionio, och vart och ett av de nittionio skulle behöva ett nytt tilläggssignalement som skiljer det från nykomlingen. Att försöka lära sig alla dessa tilläggssignalement vore omöjligt. Kombinationerna växer lavinartat. Så dystert kan företaget att lära sig hundratals tecken te sig för en nybörjare som ännu inte insett att tecknen är relaterade till varandra. 

Till all lycka är det inte meningslösa entiteter man memorerar. Relationer mellan tecknen skapar en struktur, och det är den man får ta fasta på. Denna struktur går delvis tillbaka på relationer mellan betydelse, form och uttal. Betydelsen och teckenformen länkas ihop av radikalerna, och uttal och teckenform av fonetika. Och en direkt relation mellan uttal och betydelse har man i onomatopoetiska stavelser. 

Detta är givet sedan tecknen skapades. Men delvis skapar man också själv struktur, bland annat när man väljer vilka tecken man ämnar lära sig. Alla de val man gör när man inte är bunden av en lärobok påverkar i hög grad hur snabbt man lär sig. Det är inte likgiltigt vilka tecken man väljer att lära sig eller i vilken ordning. Man behöver många och relevanta tecken för att komma upp på en nivå där man kan läsa och förstå text. Hur mödosamt det blir att lära sig dem beror på hur väl man hittar och skapar struktur bland dem. 

Mödosamt är det att lära sig tecken...

1. 	med många streck

2. 	som är svåra att dela upp i begripliga delar

3. 	som har delar som är vilseledande

4. 	som är lätta att förväxla med andra tecken

5. 	som är svåra att relatera till andra tecken
 
6. 	som har en betydelse som inte är lätt att översätta till svenska

7. 	som har en betydelse som är starkt beroende av sammanhanget

8. 	som inte ingår i något ord som är lätt att minnas eller uttala 

9. 	som betecknar något man är ointresserad av.

Man kan alltså försöka undvika sådana tecken utan att för den skull vika ifrån att de man behöver lära sig ska vara många och relevanta. Att undvika betyder inte att undvika dem för evigt. De flesta punkterna är subjektivt uttryckta, med ord som lätt, ointresserad. Till och med tolkningen av punkterna 1 och 7 beror på ens subjektiva bedömning. Så allt kan framstå i en något annan dager när ens erfarenhet har ökat. 

En bra struktur innebär att allt faller på plats. När man lägger pussel eller löser ett korsord är man övertygad om att det finns en perfekt underliggande struktur, som det bara gäller att finna. Också när man lär sig tecken finns det en underliggande struktur, men den är långt ifrån perfekt. I stället har man olika möjligheter att med sin fantasi bättra på denna struktur. Det gör man när man väljer sina tecken, eller när man uppfinner minnesregler. 

Skapa struktur är att skapa platser så att det man lär sig kan falla på plats. Alla pusselbitar man hittar behöver man inte ta med i det mentala pussel som ska bli ens tecken- och ordförråd, och för dem man tar med kan man skapa sina egna regler som säger att tecken passar in fast de inte var menade att passa ihop just så när de skapades för tusenåttahundra år sen. 


== Skrivtecknen ==
Populära beskrivningar av det kinesiska skriftsystemet brukar visa hur man sätter samman nya skrivtecken av enklare. Det kan ge intrycket att det är något som vem som helst får lov att göra. I själva verket är teckenbildningsprocessen avslutad. För 1800 år sedan fick tecknen en form som stått sig orubbad fram till teckenreformen på 50- och 60-talet, som inte var särskilt genomgripande. Efter det har ingen ny teckenreform varit aktuell. På lek kan man tillåta sig att skapa något nytt tecken, och det görs i studentikosa och konstnärliga sammanhang och i reklam. Några få mer seriösa nyskapelser görs också - så har nyupptäckta grundämnen för fullständighetens skull fått egna tecken liksom de gamla har det. Sådant är av marginell betydelse. 

När vi ska lära oss skrivtecken får vi välja dem bland redan givna skrivtecken. I ett vanligt lexikon hittar vi några tusen. Det är bland dem vi har att välja våra tecken och dem vi kan ordna och försöka hitta struktur bland. Tecknen har blivit till som resultatet av åtskilliga människors strävanden. Ingen enskild person har någonsin haft särskilt stark kontroll över teckensystemet i sin helhet, men åtskilliga lexikografer har försökt beskriva den struktur de upptäckt. Det är i deras fotspår vi ska gå. 

=== Tecknens byggnad ===
==== Streckordningen ====
Det finns ingenting sådant som alfabetisk ordning för tecken. Det gör att det är lite svåra att slå upp ett tecken i ett lexikon och också svårt att beskriva tecknen. Visserligen är det fastställt i vilken ordning man ska dra tecknens streck, så i princip skulle man entydigt kunna beskriva varje tecken som en sekvens av streck, om man samtidigt anger var strecken ska sättas och hur stora de ska vara.

Strecken kan vara raka - vågräta eller lodräta - eller också böjda eller krokiga på olika sätt. Det finns ett litet antal strecktyper, åtta stycken enligt ett visst sätt att räkna eller 24 eller 29 enligt ett annat. Det är tämligen lätt att lära sig att identifiera strecken i ett tecken, om det rör sig om normala typsnitt, och också lätt att få en känsla för i vilken riktning de är avsedda att dras vid handskrift. Man lär sig också på ett ungefär i vilken ordning strecken ska skrivas. Till exempel ska fyrkanter inte skrivas med fyra streck, utan med ett lodrätt till vänster, ett krokigt som bildar översida och högersida och ett vågrätt. Och strecken ska dras i den ordningsföljden.

De viktigaste grundreglerna för ordningsföljden är att man rör sig uppifrån och ner, från vänster till höger, skriver komponent för komponent, vågräta streck före lodräta, och drar eventuellt centralstreck före vänster- och högerslängar. Helt lättolkade är reglerna inte, vilket kan ställa till problem när man ska söka ett tecken i ett lexikon som är ordnat efter streckens ordningsföljd, vilket inte är ovanligt. Lexikonkonutgivarna brukar dock vara snälla och med hänvisningar eller dubblering av svåra tecken göra så att man kommer rätt även om man slagit upp lite fel. 

Streckordningen fungerar för att leta efter tecken men inte för att skapa sig en bild av utseende. Någon särskilt bra minneshjälp är den i allmänhet inte. Undantag är de allra enklaste tecknen och vissa – såsom 我 wo3 = jag - som får en skrivrytm som man lätt minns med handen. Och även för dem är det mest vid skrivandet som streckordningen fungerar. För att kunna läsa snabbt behöver man ett mer visuellt sätt att minnas tecken. 

För de flesta mer komplexa tecknen minns man oftast i första hand det allmänna utseendet eller uppbyggnaden, till exempel om tecknet består av en vänsterdel och en högerdel. De flesta kinesiska skrivtecknen har en sådan vänster-högeruppbyggnad; några består av tre delar bredvid varandra. Delarna kan i sin tur bestå av en överdel och en underdel, så att hela tecknet blir till exempel fyrdelat. 

Andra tecken betår av en överdel och en underdel, eller flera delar staplade på varandra. Ytterligare andra tecken verkar ha en ram kring sig på två, tre eller alla sidor. En del tecken innehåller fyrkanter, en del mest vågräta streck eller mest lodräta streck. En del är symmetriska, en del innehåller upprepade element. Allt sådant noterar man intuitivt och även utan speciell kunskap om kinesiska tecken. Det är en utmärkt grund för memorerandet, men det förslår inte långt när man ska särskilja hundratals eller tusentals tecken.

Om man har börjat blanda ihop tecken med samma grundform och speciellt vill kontrastera dem kan man göra en tankekarta. Man ritar in de aktuella tecknen nära mitten på pappret och låter deras placering och streck mellan dem visa olika sätt som grundformen kan variera på. Man tar för fullständighetens skull med tecken som man inte kan och som man kanske inte tänker lära sig och kanske till och med tecken som inte existerar, om de logiskt ingår i variationsschemat. Det hjälper en att analysera alla möjliga distinktioner, vilka kan vara ganska många. Det räcker inte att bara komma ihåg att tecknet bestod av något som såg ut som tecknet för människa men med lite vågräta streck över och några punkter. Man måste veta var de vågräta strecken gick, var punkterna var belägna och om det möjligen fanns ett lodrätt streck i mitten också. Tankekartor fungerar för alla typer av tecken. För att lära sig enkla och sammanhållna tecken är de nästan det enda lämpliga hjälpmedlet. //Bild

==== Sammansatta tecken ==== 
Det är bara för mycket enkla tecken, eller när man ska slå i lexikon som strecken har betydelse - deras form, skrivriktning och ordningsföljd. Sekvensen blir oftast för lång om man försöker memorera ett tecken streck för streck. Man vill vi ha större enheter. 

Tidigare har vi konstaterat att ord som består av flera tecken ofta är en lite för stor enhet att greppa under inlärningsfasen. Även ett enskilt tecken kan vara svåröverskådligt, men uppdelat i två-tre delar går det lättare, om man bara kan hitta delar som är bekanta från förut. Därför ska man lägga ner möda på att lära sig olika slags teckenelement som återkommer ofta. Om man kan några hundra element har man en mycket bra grund för att lära sig tusentals tecken.

Den analys man får göra när man ser ett tecken är inte en bakframversion av den historiska process som skapat tecknen. Man tittar helt enkelt efter det man själv tycker är välbekant. Intuitivt ser man först enkla gestalter som är åtskilda av mellanrum eller bara nuddar varandra. Med mer erfarenhet ser man sedan mer ihopväxta teckendelar och sådana som är så komplexa att de själva vill sönderfalla vid betraktandet. Man kan driva sin analys mycket långt, tills man har bara enskilda streck, eller man kan stanna vid det som är tydligt åtskilt. Det effektivaste är att driva analysen tills man får delar som man känner igen och gärna sådana som man har namn på. 

Hur man ska dela upp tecknet i komponenter är inte bestämt, man gör som man tycker, men vissa av de vanligaste komponenterna har egenskaper som är till stor hjälp. Mycket ofta är det så att delarna i ett tecken är skrivtecken själva, var och en med sin betydelse och sitt uttal. Det är ofta så att dessa komponenters betydelse antyder betydelsen hos det tecken de ingår i. I andra tecken antyder ett element betydelsen medan ett annat element antyder uttalet. Det är inte så lätt att veta om ett visst element som man har hittat i ett tecken fungerar som betydelseangivare eller uttalsangivare eller ingetdera. 

==== Radikaler ====
Det finns cirka 200 teckenelement med betydelse som har en särställning. Det är radikalerna. Många är vanliga ord, andra används sällan eller aldrig i modern språk, och ytterligare andra har överhuvudtaget aldrig fungerat som självständiga ord. En del har en annan betydelse i modernt språk än den som de antyder i tecknet de ingår i. Det är klokt att lära sig betydelsen för cirka 150 av radikalerna. Deras uttal behöver man sällan bekymra sig om; det är som betydelsemarkörer de fungerar i tecknen. 

Somliga av radikalerna består av bara ett streck, en del av ett dussintal. De komplicerade radikalerna är det ingen konst att i sin tur dela upp i element, varav en del är radikaler. Men teckenanalysen går inte ut på att hitta den enklaste radikalen i tecknet, utan snarast den mest komplicerade. Det brukar vara den som skvallrar om tecknets betydelse.

Radikalerna hjälper oss på flera sätt: I många lexikon är orden ordnade efter första tecknet, och första tecknet efter sin radikal (eller efter en viss av dem om det har flera radikaler), andra lexikon har en lista i början där alla tecknen är ordnade efter sin radikal och sen en sidnummerhänvisning till lexikonartikeln. Radikalerna tjänar alltså här samma syfte som alfabetet i ett svenskt lexikon. Den funktionen skulle de kunna fullfölja även om de saknade betydelse, men genom att varje radikal har en betydelse, och den ofta antyder betydelsen på det tecken den ingår i, kommer lexikonklassificeringen av alla kinesiskans ord att också bli en begreppsklassifikation. Medan tyskan har tre genus, som antyder kön och ibland en del annat, och bantuspråken har ett dussintal klasser som delar in nomen efter betydelse, har kinesiskan en indelning av samtliga skrivtecken oberoende av ordklass i cirka 200 grupper. 

Den som kan läsa kinesiska får i någon mån sin föreställningsvärld präglad av denna begreppsindelning. Den är till stor hjälp när man ska känna igen ett tecken. Ens tanke leds in på ett visst ämnesområde. Även okända tecken kan man ibland ana sig till betydelsen på utifrån radikalen. Ser man att det har en mun-radikal, 口, och av sammanhanget i texten ser att det är ett verb, då kan man gissa att det betyder något sådant som sucka, stöna, uttala, undra, fråga, yttra, gäspa, väsa... Ibland räcker det för att man ska få sammanhanget klart: Det kanske är en anföringssats och författaren har eftersträvat lite mer variation än att skriva “... sade han, ... sade hon, ... sade han” hela replikskiftet igenom. För läsaren är det kanske viktigare att få upplysning om huruvida det var “han” eller “hon” som fällde yttrande än om det var med suck eller väsning. Radikalerna gör det självfallet också lättare att memorera tecknen.

== Analys och fantasi ==
Det är långtifrån alltid som radikalen ger någon meningsfull vink om tecknets betydelse. Sammanhanget har kanske gått förlorat under historiens lopp. Även i dessa fall är det praktiskt att elementet har en betydelse som man känner till. Det gör det möjligt att beskriva ett tecken, vilket annars kan vara ganska svårt. Om man var hänvisad bara till vilka sorts streck som ingår och hur de löper skulle det därmed vara svårare att få grepp om det och också att minnas det. 

''- Först ett lodrätt streck och ett vågrätt som bildar rät vinkel och från deras skärningspunkt två uppåt konkava snedstreck snett nedåt åt höger och nedåt åt vänster och till vänster om allt detta ett lodrätt streck till som upptill möter ett kort streck som går nerifrån vänster och upp åt höger.'' 

''- Menar du människa till höger om träd?''

''- Vad gör människor vid träd? - vilar sig. Tecknet betyder vila.'' 

Tecknet de diskuterar är 休 xiu1, som betyder vila. Den första personen kände inte till teckenelementens betydelse och hade ett sjå att förklara hur tecknet såg ut. Man kan föreställa sig att hen har lika stor möda att memorera tecknet. Den andra personen har det mycket lättare - två lättbenämnda element och deras placering. Den tredje underlättar sitt memorerande ytterligare genom att skapa sig en mening av de disparata betydelserna människa, träd och vila sig. Hen knyter stämningar och känslor till tecknet, kanske minnen av episoder då hen vilat under träd. 

När man har kommit så långt att man har delat upp tecknet i delar som man känner betydelsen på blir det mycket enklare att komma ihåg tecknets betydelse. Som exempel tar vi tecknet för “kropp” 体. Den som inte känner till radikalerna tycker kanske att det är svårt att skilja det från tecknet för vila. Men detta tecken är sammansatt av elementet 亻som är en variant av tecknet 人 ren2 som betyder “människa” och tecknet 本 ben3, som betyder “rot”. Bara det faktum att man tänker ”människa + rot = kropp” sätter fantasin i rörelse så att man skapar en logik i denna sammanställning av begrepp: “Kroppen är människans rot” ligger nära till hands. 

Ett annat exempel: 新 xin1 kan analyseras: “kyss + yxa = ny”. Ger vi oss tid är det inte längre ett nonsensuttalande. Det ligger i vår natur att inte bara upptäcka samband utan aktivt skapa samband mellan allt som bär betydelse. På vilket sätt kan en situation med kyss och yxa betecknas som någonting med ny? Det är olika vad olika människor kan tänkas associera med vad, den privata associationen hjälper oss att minnas. 

Vi är inte ute efter de sanna etymologierna utan efter dem som gagnar inlärningen. Hur tecknen en gång tänktes ut kan vara dunkelt. Åtskilliga tecken har genomgått en utveckling där det varit upprepade missförstånd på vägen.  Att hålla reda på dessa turer gör man om det förnöjer en. Det kan hjälpa en att minnas, men det kan också krångla till det ytterligare. Det blir lätt så att man lär sig mer kulturhistoria än tecken. För den som vill det finns det andra böcker än denna.

Med nätlexikonet MDBG, http://usa.mdbg.net/chindict/chindict.php?page=chardict&amp;cdqman=guo4&amp;cdrbst=0&amp;cdmantmce=0&amp;cddmtm=1 kan man få många alternativa uppdelningar av ett tecken i mindre delar, och kan klicka på varje del och få deras betydelse och uttal i förekommande fall. En av dessa uppdelningar anses ofta vara den riktiga - inte nödvändigtvis utifrån modernaste historiska information om tecknets tillkomst utan mera utifrån vad kinesisktalande människor ser som rimligt eller gängse. De personer som en gång i tiden hade auktoriteten att fastslå vilken som var den riktiga analysen kan mycket väl ha haft samma pragmatiska utgångspunkt som vi, att komponentuppdelningen ska hjälpa till med teckenigenkännandet. Ändå är det inte säkert att det som har fungerat för kineser även fungerar för oss som inte har samma stöd i talat språk. Tecknet för “räka” består av leddjursradikalen och tecknet “xia4” som betyder “nere”. Det inbjuder oss till minnesregeln att räkor är leddjur nere i havets djup, men för en kines som vet att räka uttalas “xia1” är det mer fruktbart att associera till nere-elementets uttal.


=== Element som inte anger betydelse ===
==== Fonetikum ====
Teckenelement som inte hör till radikalerna kan i vissa fall ändå ha en betydelse som hänger samman med tecknets betydelse. Det är bara det att de inte kan kategorisera tecknet så som radikaler kan. Andra tecken i tecknet fungerar som ''fonetikum''; de ingår för att ge besked om det sammansatta tecknets uttal.

I vissa fall har tecknet precis samma uttal som sitt fonetikum, men oftare har bägges uttal hunnit ändras en del sedan tecknet skapades, så att överensstämmelsen är sämre: Den ena har kanske aspirerad och den andra oaspirerad variant av begynnelsekonsonanten, eller tonen har blivit olika. Till och med i tecken med så olika uttal som bai och bo kan fonetikum vara det samma. Det kan också ha varit dålig överensstämmelse i uttal redan från början. 

Vissa tecken anlitas mycket ofta som fonetikum. Man ser det när man bläddrar i ett fonetiskt ordnat lexikon, att många tecken i närheten av varandra har ett gemensamt teckenelement. Det kan vara skäl att lära sig en del av dem och notera hur stor variation de tillåter i tecknets uttal. Förutom de tecken man hittat nära varandra kan man behöva bläddra till liknande stavelser men med annan begynnelsekonsonant för att hitta alla med samma fonetikum. 

'''Falska fonetikum:''' Förutom att samma fonetikum kan uppträda i tecken som har olika ton, har aspirerad eller oaspirerad variant av initialen, eller har vissa andra smärre fonetiska skillnader, kan ett precis likadant element uppträda i tecken med totalt annorlunda uttal. Man skulle kunna kalla det falskt fonetikum när丁ding1, som brukar ge uttalet ding eller ting eller deng, plötsligt uppträder i tecknet 打 = slå med uttalet da3. (订 ding4 = enas, 顶 ding3 = ersätta, 厅 ting1 = hall, 灯 deng1 = lampa)

Tecknet 抬 tai2 = höja verkar innehålla fonetikum 台 tai2 = plattform till höger och radikalen hand till vänster. Det andra tecknet i ordet  开始 kai1shi3 = börja ser ut att vara byggt enligt samma mönster men med radikalen kvinna i stället för hand. Men det uttalas shi3, vilket är så långt man kan tänka sig från vad man skulle förvänta sig. Och att i stället tolka tai2 som betydelseangivare skulle vara meningsfullt i höja men inte i börja.

Falska fonetikum, liksom falska radikaler är mycket vanliga bland vanliga tecken. Man kan inte bli arg på ett tecken för att det har en betydelse som inte stämmer med radikalen, eller för att uttalet inte är det som antyds av ett annat teckenelement. Det är bara att gilla läget. Sådana tecken är synnerligen lämpliga att träna med teckenkort. De kräver lång tid att lära sig, samtidigt som det finns mening i dem att ta fasta på. I alla sådana här fall får man på något sätt bilda något slags regel eller förklaring för sig till att verkligheten är som den är - fram till att man är så van vid förhållandet att man tar det för självklart. Man släpper idén att elementet ska visa uttalet och tar kanske fasta på dess betydelse i stället: Formeln kvinna + plattform = börja kan kanske hjälpa en att minnas tecknet, uttalet får man försöka lära sig på annat sätt. 

Även om fonetikum inte säger allt om uttalet, är det viktigt att beakta det de ger. Minst 80 procent av de kinesiska tecknen går att dela upp i en radikal och ett fonetikum, så tillsammans rymmer fonetikum mycket information. Den som är kunnig i talad kinesiska får ständigt värdefull upplysning av fonetikum om vilka stavelse som avses, medan den som lär sig uttalet parallellt med tecknet mera använder fonetikum för att minnas uttalet. Dessutom får man hjälp av dem att känna igen namn på länder, städer och internationella kändisar. Övriga fonetiska lånord från europeiska språk är bara några dussin, så det blir inte så ofta som man har glädjen att känna igen ett sådant utifrån fonetikumelementet.

==== Ge namn åt element ====
Det kan också vara så att man lägger märke till ett teckenelement som återkommer då och då och som inte är en radikal och inte ett tecken man hittar i sitt lexikon. Det kanske är ett utdött eller sällsynt tecken som skulle finnas i ett större lexikon, eller också är det ett slags utfyllnad som tillkommit vid teckenförenklingsreformen på 50-talet som ersättning för något ohanterligt streckrikt komplex. Man kan alltid se det som helt enkelt ett antal streck, men om det har en så tydlig gestalt som man lagt märke till det är det otillfredsställande att nöja sig med det. Man skulle vilja ge ett namn åt detta element, så att man kan tala om den. Då skulle tecknet bli lättare att memorera.

Egentligen skulle man behöva snärtigt namn för varje teckenelement man lägger märke till. Läsaren får gärna dela med sig av bra svenska namn för odöpta teckenelement. En del radikaler har redan fått smeknamn, eftersom det blir lite otympliga eller oklara namn om man utgår från deras betydelse. Den radikal som brukar gå under numret 53, 彳, betecknar “stiga med vänster fot” men brukar ofta kallas “dubbelmänniskan”, eftersom den ser ut som en radikal med betydelsen “människa” men med dubblerad överdel, radikalerna 27 och 28, som båda skrivs阝men förekommer på olika sidor i tecknen, har lekfullt kallats dubbelöron - ibland rentav vänsteröra respektive högeröra på grund av sitt utseende och sin placering i tecknen. I varje krets av kinesiskastuderande uppstår det skojnamn. Var och en får avgöra hur långt man ska tillåta sig sådana privata intolkningar. Man vill ju inte att de ska bli till förfång senare när man börjar eftersträva mer korrekt etymologi eller vill kunna kommunicera utanför sitt kotteri.

=== Vanliga teckenelement ===
Vi behöver ha viss överblick över alla radikalernas betydelser för att till fullo kunna bedöma den hjälp vi kan förvänta oss av dem. Bara om vi vet precis vilka kategorier som stod teckenkonstruktörerna till buds kan vi veta i vilket fack vi ska söka varje tecken. Nedan har vi därför delat in alla de radikaler som används i moderna lexikon (189 stycken) i ett dussintal grupper.

Indelningen är mycket godtycklig och utifrån en begreppsbildning som hör hemma i en senare tid, men borde ändå kunna ge viss inlevelse i den föreställningsvärld som styrde forna tiders lärde. I många fall blir det ganska klart vilken radikal som passar till ett visst begrepp. Hund-radikalen används till exempel till de flesta däggdjur som inte snarare liknar häst, ko, får, svin, råtta, hjort eller tiger. Svårare kan det vara för vår tids människor att förstå för vilka begrepp sådana radikaler kommer till användning som drake, svinhuvud, mortel eller de olika vapen-radikalerna.   

Radikalerna är ordnade efter betydelse, först de som betecknar något naturligt: djurriket, växtriket, livlösa material och ting och geografiska företeelser, sedan kulturella företeelser och sist verksamhet. När det står “två stycken” efter ett ord betyder det i en del fall att det finns två tecken med något olika betydelse, som kan vara svår för oss idag att förstå skillnaden på. I andra fall är det bara två skrivsätt för samma ord, och uppdelningen i två radikaler härstammar från 50-talets språkreformatörer som ville göra det lättare att slå i lexikon. Några radikaler är dubbelbokförda: Kött och måne skrivs numera lika fast de har olika ursprung. By och längdmåttet li är två betydelser av samma radikal.

==== De nya radikalernas betydelser ====
'''Djurriket:''' drake, snäcka, insekt, fisk, reptil, fågel (två stycken), padda, tiger, råtta, hjort, får, ko, häst, hund (två stycken), svin

	'''Människor:''' människa (två stycken), gående människa, kvinna, son, mor, far, lärd, lik, djävul, minister.

	'''Kropp och kroppsdelar:''' kropp, fjädrar (två stycken), hår (två stycken), klo, horn, tänder, benknotor, hud (tre stycken), kött, blod, svinhuvud, huvud, öra, näsa, öga, mun, tunga, fot, hand (två stycken), hjärta (två stycken).

'''Växtriket:''' skott, gräs, bambu, träd, säd, ris, vete, hampa, böna, pumpa.

'''Material och ämnen:''' vatten (två stycken), eld (två stycken), luft, metall (två stycken), jord, jade, sten, tegel, keramik, tyg, silke (två stycken), vin, salt, is.

'''Konstgjorda föremål:''' sigill, pensel, kniv (två stycken), nät, skål, mortel, behållare, korg, paket, bylte, kläder (två stycken), säng, dörr (två stycken), tak (fyra stycken), vagn, båt.
 
	'''Vapen:''' Lans, spjut (två stycken), pil (två stycken), båge.

'''Omgivningen:''' sol, måne, vind, regn, flod, berg, kulle, klippa, grotta, dal, åker, by, stad.  

'''Mätning:''' stor, lite, två, åtta, tio, tum, pund, li (halvkilometer), skäppa, väst, morgon, kväll, omkrets, fyrkant, gräns (två stycken), själv (två stycken), privat, skuld, spå, förebud (två stycken), skilja, jämföra.

'''Färger:''' svart, blå-grön, naken-röd, vit. 
Mänskliga egenskaper: stark, gammal, sjuk, svag, lam, bitter, ond.

'''Verksamhet:''' Röra sig, gå (två stycken), följa, knocka, stanna, stå, steg med vänster fot. 
Se, använda, yttra, arbeta, ploga, ta i hand, äta, strida.
 
'''Övriga:''' ljud, språk (två stycken), kultur, också, hans, “specialitet” (=modern betydelse, gammal betydelse saknas), enstrecksradikalerna (fem stycken, betecknar bara sig själva).

Radikalerna är inte fler än att man kan lära sig betydelsen på dem allihop, men man kan också välja att hoppa över några dussin för att spara tid och möda. Liksom i andra sammanhang när man sysslar med en så omfattande materia som det kinesiska språket får man värja sig lite för fullständighetsmanin. 

Vissa av radikalerna finns i hundratals tecken, andra knappt i ett enda. De vanliga ska man självklart lära sig, och dem man lagt märke till. Det finns också en del ovanliga radikaler som ger en så specifik upplysning om tecknens betydelse att det av den anledningen kan vara skäl att känna till den. Rått-radikalen ingår bara i ett tiotal tecken men lär man sig den kan man kanske i gengäld strunta i att lära sig de enskilda tecknen, som mest betecknar smågnagare, mullvadar och vesslor, och få nödtorftig upplysning bara genom radikalen. Hur många tecken en viss radikal finns i syns i radikalindex, som finns i början av många lexikon. Man får räkna med att radikalen möjligen ingår i ytterligare några tecken utöver dem som är förtecknade under radikalen i fråga, eftersom några tecken innehåller mer än en radikal, av vilka index kanske bara tar upp en. 

En del radikaltecken finns alltid som vänsterdel av tecknet, andra som högerdel, överdel, nederdel eller som ram. För de flesta är flera placeringar möjliga. Vänsterplacering är absolut vanligast bland radikaler, så om man inte vet kan man i första hand spana efter radikalen där. Bästa sättet att lära sig hur olika radikaler ska vara placerade är att titta igenom ett radikalindex i ett lexikon. Om man sedan träffar på en radikal i en annan position än den fastställda kan man misstänka att den i detta speciella tecken inte har radikalfunktion.

Vi har tidigare påpekat att man ganska långt kan tillåta sig att göra den analys som passar en och läsa in sina privata funderingar kring teckenelementen om det gynnar inlärningen. Men just när det gäller radikalerna finns det skäl att hålla igen lite. Där finns en existerande struktur, som inte alltid är uppenbar för en nybörjare. Att gå förbi den och skapa något annat kanske inte blir gynnar inlärningen på längre sikt.

Det kan förvåna en att somliga radikaler är så komplicerade. Det skulle vara lätt att dela upp dem i mindre bitar och använda en av dem för klassifikationen. Radikal nummer 178 音 = ljud ser till exempel ut att bestå av radikal 111 立 = stå ovanför något som liknar radikal 89 日 = sol. Om frågan bara hade handlat om att förenkla lexikonsökandet hade det säkert varit rationellt att avskaffa ljud-radikalen i samband med 50- och 60-talets teckenreformer, i synnerhet som den bara ingår i fem tecken. Men då hade man förbisett radikalernas andra uppgift, att tjäna förståelsen och minnet. För den krävs det idéklassifikation, och då hade både stå och sol lett vilse.

==== De vanligaste radikalernas användning ====
Vi listar här bara de femton vanligaste radikalerna, vilket är långt färre än man behöver kunna. De finns alla i fler än hundra tecken. Tillsammans blir det över 2000 tecken, visserligen många av dem mycket ovanliga. Alla utom den första (radikal nummer 2) har så klar betydelse att de verkligen hjälper till i läsningen. De leder tankarna i rätt riktning när man träffar på ord man inte känner. 
Radikal nummer 2 består av bara ett vågrätt streck. Den betyder “ett”, men det är inte till mycket hjälp, för tecknen den ingår i kan beteckna allt möjligt. Inte heller när man slår upp i lexikon är den så användbar eftersom det vågräta strecket oftast är helt integrerat i tecknet, så att det är svårt att se att det just är det strecket man ska slå på.

Radikal 9 讠 betyder språk, ord. Tecken som betyder diskutera, säga, förtala, överenskomma har denna radikal. Också en del interjektioner har språk-radikalen, men är det fråga om språkets ljud kan munradikalen komma till användning i stället. Radikalen finns till vänster i tecknet.

Radikal 19 人/亻 betyder människa. De tecken radikalen ingår i kan ha ganska mångskiftande betydelse, eftersom det mesta som människor talar om handlar om människor på ett eller annat sätt. Finns till vänster i tecknet.

Radikal 32 氵betecknar vatten, vattendrag och vätskor. För många drycker används munradikalen istället. Finns till vänster i tecknet.

Radikal 33 忄betyder hjärta och ingår förutom i konkreta ord också i ord som betecknar känsla, vilja, och andra själsliga begrepp. Finns till vänster i tecknet.
 
Radikal 39 扌betyder hand, ingår dels i tecken med konkret handanknytning, dels i tecken med handlingsinnebörd. Finns till vänster i tecknet.

Radikal 41 土 betyder jord, land. Finns oftast till vänster i tecknet.

Radikal 43艹 betyder gräs, används sådant som berör växter som inte är träd, till exempel grönsaker, bär, svamp. Finns alltid överst i tecknet.

Radikal 49 口 betyder mun, finns i tecken som betecknar ätande och ljud, bland annat i onomatopoetiska ord. Denna radikals betydelsesfär är inte helt klart avgränsad mot radikalerna öra, språk, äta. I fråga om dryck kan också vattenradikalen komma i fråga. Finns för det mesta till vänster.

Radikal 65 女 betyder kvinna, betecknar sådant som ur ett manligt perspektiv förknippas med kvinnor, såsom bröllop. Förekommer ofta till vänster.

Radikal 67 纟 betyder silke, ingår i ord som har att göra med tråd, binda, knyta. Förekommer till vänster.

Radikal 80 木 betyder träd eller trä, och ingår i tecken som betecknar träföremål eller frukter som växer på träd. Förekommer oftast till vänster. Det kan ibland vara integrerat i tecknet till den grad att något annat streck i tecknet eller en fyrkant är skrivet tvärsöver radikalens lodräta streck. 

Radikal 103 月 kan ha de två helt olika betydelserna måne och kött. I den förra betydelsen används radikalen i några tideräkningsrelaterade ord, i den senare betydelsen i tecken som betecknar kroppsdelar och anatomiska detaljer som inte har med hand, fot, huvud, öga, öra, hjärta, tunga, ansikte eller hud att göra, men ibland också med dem. Förekommer oftast till vänster.

Radikal 122 釒 betyder guld och ingår i tecken som betecknar metaller, metallföremål och verksamhet i anknytning till metall. Förekommer till vänster.

Radikal 142 虫 betecknar ryggradslösa djur, reptiler och verksamheter och material med anknytning till sådana, till exempel vax, ljus. För aktiviteter kring silkesmasken kan silkesradikalen komma i fråga. Padd-radikalen används nästan inte alls. Förekommer oftast till vänster.

==== Några andra viktiga radikaler ====
Radikal 37 辶 har med gående och rörelse att göra. Den är belägen som en ram till vänster och nedanför resten av tecknets streck. Liknande betydelse har radikalerna 儿 ben, 廴 röra sig, 彳 steg, 夂 gå, 夊 gå långsamt, 走 gå och  攴/攵knocka. 

Radikal 57犭betyder hund, används för de flesta däggdjur, även en del där man utifrån modern biologisk kunskap snarare skulle välja radikaler för tiger, råtta, hjort, får, ko, häst, hund eller svin. Är belägen till vänster.

Radikal 58饣 betyder äta, mat. Avgränsas mot mun, vatten. Är belägen till vänster.

Radikal 83 车 betyder vagn, fordon, används om hjul, maskiner. Är belägen till vänster.

Radikal 89 日betyder sol, dag, används om tid, klarhet. Är ofta belägen uppe eller till vänster.

Radikal 95 牛/牜betyder ko. Är belägen till vänster eller nertill.

Radikal 98 气 betyder luft, gas, anda, temperament. Denna radikal är belägen som en ram till höger och övanför resten av tecknets streck. Är belägen till vänster.

Radikal 112 疒 betyder sjukdom och ingår i namn på åkommor och besvär och sådant som har anknytning till sådant. Denna radikal bildar en ram ovantill och till vänster i tecknen.

Radikal 115 石 betyder sten, används om icke-metalliska fasta ämnen. Är oftast belägen till vänster.

Radikal 153 辛 betyder bitter. Är oftast belägen till höger.

==== Radikaler man lätt förväxlar ====
Det finns några vanliga radikaler man lätt blandar, vilket kan inverka fatalt på teckeninlärningen: 

Radikal 95 牜 ko - 39 扌hand skiljer i stort sett på ett streck, vilket man lätt missar när de ingår i tecken där en annan del drar uppmärksamheten till sig: 物wu4 = saker (ko-radikal), 扬 yang2 = höja, sprida (handradikal) skiljer mest på detta streck.

Radikalerna 77礻 förebud och 113衤 tyg skiljer på ett streck.
 
Radikalerna 60尸 lik och 76 戶/户 dörr. Dörr-radikalen har en knopp upptill - gångjärnspålens övre tapp. Den ingår i fang2 = hus ok. I Tecknet wu1 = hus, rum används däremot oväntat nog likradikalen. 

Radikalerna 67 纟silke och 66 幺/乡svag. I silke är det sista strecket under de två vinklarna, i svag som en avslutning av nedervinkeln.

Radikalerna 41土 jord och 42士 intellektuell. I jord är bottenstrecket långt, i intellektuell är det kort. Jord förekommer till vänster eller nertill, intellektuell nästan bara upptill i tecknen.
 
Radikalerna 30 刀 kniv och 31 力 kraft. De två strecken korsas i kraft men inte i någon av de tre varianterna av kniv.

Radikalerna 27 阝 kulle och 28 阝 stad. Dessa radikaler ser lika ut, som ett dubbelöra, men är det placerat till vänster betyder det kulle och med högerplacering betyder det stad.
      
Radikalerna 48 小 liten och 33 忄hjärta ser snarlika ut, men strecken skrivs i helt olika ordning: med mittstrecket först i 小, och från vänster till höger i 忄. Hjärta 忄 är placera till vänster i tecknet, medan liten 小 nästan alltid är upptill och ofta skrivs som tre mycket obetydliga streck. 

Radikal 45 廾 ta i hand finns nertill och 43 艹 gräs högst uppe i tecknet.

Radikalerna 49 口 mun och 50 囗 omkrets är bägge fyrkanter. Omkrets har något annat teckenelement inuti fyrkanten medan munnen är tom.

Radikalerna 17 åtta 八 ba1, 18 människa 人 ren2 och tecknet 入 ru4 = gå in skiljer sig åt på anslutningen upptill. I människa har vänstergrenen lagd över den högra, i ru4 höger över den vänstra och i åtta är det en öppning mellan dem. 

Radikal 102 瓜 pumpa har en punkt inuti (en pumpkärna) som inte finns i radikal 126 爪 klo, fastna. I övrigt är de nästan lika.

== Aktiv inlärning ==
=== Associationer att knyta ===  
Det första viktiga steget när vi ska lära oss tecken är att känna igen dem, vilket innebär att skilja dem från massan av andra tecken. Efter detta första steg av visualisering och distinktion ska man knyta associationer av flera slag till tecknen.

Det man ska försöka befästa så mycket som möjligt är en treenighet av tecken, uttal och betydelse. Om vi låter dessa tre motsvara hörnen i en triangel skulle man idealiskt ha tre associationer, motsvarande triangelns tre sidor, men i många fall blir det flertydigt när man går från hörn till hörn:

'''Tecken → Uttal:''' Normalt har ett tecken bara ett uttal, ibland två som ofta skiljer sig åt bara i fråga om ton, sällan fler. 

'''Tecken → Betydelse:''' Ofta har ett tecken en betydelse eller två betydelser. I ett lexikon anges ofta mycket fler än så men en del av dem brukar ligga så nära varandra att de sammansmälter till ett semantiskt komplex.

'''Uttal → Tecken:''' Ofta finns det närmare ett tiotal tecken som uttalas identisktljudande, men ibland kan det vara betydligt färre.

'''Uttal → Betydelse:''' Homonymerna är ännu mer talrika än mångtydigheten i relationen uttal →  tecken. Något tiotal betydelser får man räkna med att en viss stavelse har

'''Betydelse → Uttal:''' Synonymernas antal är svårt att ange. En hel del tecken har en allmän prepositionsbetydelse och kan därför sägas vara synonymer, många tecken med en negerande innebörd är inbördes ganska synonyma och så vidare. Men det finns också betydelser där det är ganska givet att bara ett tecken passar: häst, råtta 

'''Betydelse → Tecken:''' Det är svårt att ange antalet, av samma skäl som för synonymerna.

Det är alltså ''uttalet'' som är det mångtydiga hörnet i triangeln. Det hänger samman med att de möjliga uttalen (stavelserna) i kinesiskan är få, varför vart och ett av dem har flera motsvarigheter i de övriga hörnen. ''Tecknen'' är mest väldefinierade. De är så många så att samma tecken sällan behöver användas till särskilt många varianter i de övriga två hörnen. ''Betydelserna'' är svårare att få grepp om eftersom de inte är standardiserade till sitt antal eller sin avgränsning.

Vi bestämmer att vår triangelbild ska vara entydig. I de tre hörnen ska finnas bara ett tecken, ett uttal och ett begrepp. Vill vi åskådliggöra någon variation i detta, till exempel att annat uttal som hör ihop med samma tecken och samma betydelse, då blir det en ny triangel för den treenigheten. Dessa olika triangelbilder är då relaterade genom att de har samma sak i ett, eller två, av sina hörn. 

I en viss triangel betecknar vi en sådan relation mellan ett hörn i den och motsvarande hörn i en annan triangel med ett streck ut från hörnet, ett ''identitet''sstreck. I andra änden av detta streck skulle vi kunna rita nästa triangel, men vi gör det inte här. Det är också av intresse att hålla reda på en annan typ av relationer till andra trianglar, ''kontrast''relationer. Också de åskådliggörs med streck ut från hörnen. I figuren nedan är de tre relationerna ''inom'' triangeln betecknade med numren 1, 2, 3. Från teckenhörnet går både ett streck 4, som betecknar ett samband till identiska tecken med annat uttal eller annan betydelse, och ett streck 5, som betecknar sambandet till tecken som liknar men i något avseende står i kontrast till det. På samma sätt har uttals- och betydelsehörnen två relationsstreck ut från triangeln. Identitesstrecken står för flertydighet, kontraststrecken står både för förväxlingsrisk och minneshjälpsmöjligheter.   

//BILD 

Inlärning innebär att knyta associationer, men det gäller också att hushålla med dem och att hantera förvirrande strukturer i materialet så att inte förvirrande associationer uppstår. Nummer 1, 2 och 3 ska man alltid befästa, de övriga får man hålla lite kort och inte göra affär av i onödan. Bara när de tränger sig på och börjar leda till förväxling får man lyfta fram dem i medvetandets ljus, kanske skapa sig regler för dem. Vi sammanfattar nedan möjligheter och svårigheter med varje associationsväg. Perspektivet är hela tiden på att vi i första hand vill lära oss känna igen skrivtecken.  
  
1. Att associera '''tecken till betydelse''' är det fundamentala för läsförståelsen. Man har ofta hjälp av radikalerna och i ett fåtal fall av att tecknet är en bild eller ett ideogram. Det finns också stora möjligheter att skapa sina egna minnesregler.

2. Att associera mellan '''tecken och uttal''' är normalt en mycket viktig del av teckeninlärningen, i synnerhet för den som redan kan talad kinesiska. Det auditiva är mindre intellektuellt än det visuella men man har ibland hjälp av fonetikum.

3. Att associera mellan '''betydelse och uttal''' är fundamental när man talar. Inlärningen sker intuitiv, utan särskilt många regler. I några få fall har man hjälp av en ljudlikhet mellan begreppet och uttalet; hund och katt är sådana onomatopoetiska ord. Det räcker med att associationsbanorna 1 och 2 har upprättats så kan man i princip härleda nummer 3, men det ger givetvis större säkerhet om alla tre vägarna fungerar. Den som har stor erfarenhet av att tala kinesiska har trean som grund och utvecklar lätt tvåan, men behöver nr 1 också eftersom omvägen via uttalet ger flertydighet. 

4. '''Samma tecken''' kan ha olika betydelse eller olika uttal eller bägge olika. I de fall där både betydelse och uttal är identiskt är det lätt att lära sig bägge betydelserna när man en gång arbetar med tecknet. Om uttalen är olika är det mer förvirrande, i synnerhet om det finns två närliggande uttal där till exempel bara tonen skiljer (发 med uttalet fa1 betyder sända ut, med uttalet fa4 betyder det hår). Det är lättare med rejäla skillnader, som att 行kan uttalas antingen xing2 eller hang2, med helt olika betydelse. I ett vanligt fonetiskt ordnat lexikon finns olika betydelser uppräknade efter varandra under uppslagstecknet medan andra uttal än det man slagit upp nås via en hänvisning.

5. '''Teckenkontrast'''.  Det första steget vid läsning är att överhuvudtaget känna igen tecknet och skilja det från dem man inte kan. Om inte det fungerar är man ute på hal is. Med visualisering får man det ofta att fungera utan att speciellt analysera hur man gör, men det kan vara svårt med tecken som ser mycket lika ut. En del lexikon varnar för de mest uppenbara förväxlingsriskerna. Andra förväxlingar är mer personliga. De kan vara många i början av studierna, men de går att reducera genom att man aktivt kontrasterar dem, skriver upp dem och bemödar sig om att lära sig skillnaden. De tecken som har samma radikal bildar en grupp, av vilka en del kan vara förvirrande lika. Det samma gäller tecken med samma fonetikum eller något annat gemensamt element. Förväxlingsrisken är störst när det gemensamma elementet är framträdande medan resten är mer slätstruken. Även enkla tecken kan man lätt förväxla, till och med vanliga radikaler. Vid en hastig blick ser tecknet 知 i ordet  知道 zhi1dao = veta nästan ut som 和 he2 = och. Tankekartor är ett hjälpmedel att arbeta bort sådana misstag med. Man kan också vid något tillfälle ordna sina teckenkort så att snarlika tecken hamnar i samma bunt.

6. '''Identiskt uttal''' eller homonymer hanteras intuitivt av alla som förstår talad kinesiska. Gäller det bara att känna igen tecken och läsa är det inte primärt viktigt att man sätter in tecken med samma uttal i samma fack i sitt minne, men när man ska lära sig uttal parallellt med tecknen kan man möjligen ha nytta av ett medvetet homonymassocierande. Om man vänjer sig vid att tänker orden försöka-visa-marknad-rum-vara-omständighet tillsammans kan den minnesbilden hjälpa till att komma ihåg att samtliga uttalas shi4 med fallande ton. Lite artificiellt är det, för uttalet lär man sig ofta med stavelserna hopsatta till ord och fraser. Homonymerna är mera för ordlekare än för praktiskt teckenlärande. I den kinesiska kulturen spelar homonymlekande (uttalssymbolik) en stor roll, och för barn med kinesiska som modersmål hjälper det kanske även teckeninlärningen på traven. En del identiska stavelser har så närliggande eller motsatt betydelse att det av den orsaken kan vara skäl att notera uttalslikheten: 作 zuo4 och 做 zuo4 som båda betyder göra, 付 fu4 = betala och 负 fu4 = vara skyldig. 

7. '''Uttalskontrast.''' Det är mera för att hantera det visuella som man behöver ett så intellektuellt hjälpmedel som medvetet kontrasterande av vissa drag är. Det kan vara rent förvirrande att associera stavelser som uttalas nästan men inte helt lika. Fonetikum tvingar en dock att hantera sådana stavelser, eftersom skrivtecknens ljudvärde har ändrats sedan deras fonetikum fastslogs. Det finns till exempel flera tecken med uttalet fang med olika accenter som alla har samma fonetikum. Om man inte har befäst uttalet av dem i talsituation är det risk att man blandar samman dem, just på grund av deras gemensamma fonetikum. På ordnivå är det däremot mycket mera meningsfullt att reflektera över små ljudskillnader: zhi1dao1 = veta, zhi2dao4 = tills. 

Stavelserna 买	mai3 = köpa och 卖 mai4 = sälja kan räknas till uttalskontrastgruppen, likaväl som till någon av de andra kontrastgrupperna. Man kan inte undgå att notera att uttalet skiljer enbart i fråga om ton, tecknet i fråga om ett kors på taket och att betydelserna är ett slags motsatser.

8. '''Identisk betydelse''', det vill säga synonymer kan ibland ställa till problem. Om man känner till att det finns två synonymer till ett begrepp och med hjälp av associationen 1 har lärt sig deras två tecken och ingetdera har något lättbegripligt fonetikum, då är det risk att man inte kan hålla reda på vilket tecken som hänger ihop med vilket uttal. Man kan undvika det genom att låta det förflyta en tid mellan att man lär in synonyma tecken.

9. '''Kontrasterande betydelse.''' Det finns väldigt många tecken med radikalen 月som betecknar kroppsdelar. Om man inte är så duktig på talad kinesiska att man kan anatomisk terminologi ger fonetikumdelen av tecknet föga upplysning. Då kan det vara skäl att lära sig många på en gång, till exempel från en anatomisk plansch. I andra fall visar sig en betydelsekontrast i radikalen. Talspråket gör inte skillnad mellan stavelserna yu2 = fisk och yu2 = fiskeri, men i skrift är vattenradikalen tillagd till den senare: 鱼respektive 渔 Grammatiken behandlar betydelsekontraster som inte finns i svenskan, som mellan 再 och 又you4, som båda översätts med igen.

=== Minnas intuitivt och analytiskt === 
==== Synminne ====
Poppar ett obekant tecken upp för din syn - ta chansen och slå upp det genast. Bara det att det spontant dyker upp i ditt medvetande visar att du har kommit långt i att lära dig det, utan möda alls. Det brukar ofta vara ett av de svåraste stegen, att hålla kvar minnesbilden för sin syn när man inte har tecknet framför ögonen. Kan du fortfarande minnas ett tecken du snappat upp på stan, på en restaurangskylt eller en T-tröja, när du har kommit hem till lexikonet, kan det vara värt att slå upp det, men kanske inte om du var tvungen att skriva ner det för att inte glömma det.

Ofta är det svårt att komma ihåg alla detaljerna i ett tecken men de stora dragen ser man snabbt och intuitivt. Även utan kunskap om kinesiska teckens uppbyggnad ser man om ett tecken består av delar bredvid varandra eller staplade på varandra, om det har upprepade delar, eller någon del inuti en annan, man ser om strecken är raka eller krokiga, lodräta, vågräta eller sneda. Sådana allmänna iakttagelser, som inte kräver analysverktyg, hjälper en i memorerandet. Man ser också lätt om tecknet påminner om något annat tecken eller en grupp av tecken. Då är det viktigt vad man egentligen menar med påminner.

Beskrivning av hur det ser ut, vad det liknar, är farlig, för det kan bero mycket på vilken teckenstil man använt. Tecknet 容 rong2 = innehålla ser kanske ut som ett glatt ansikte med en viss teckenstil, som ett sorgset ansikte eller inget ansikte alls med en annan. 革 ge2 = läder ser kanske ut som en gubbe ibland, men ibland inte. 方 fang1= fyrkant kanske ser ut som ett mittstreck med lite krafs ovanför och under men med ett annat skrivsätt dominerar underdelen och locket ser mycket diskret ut.

Det kan vara nyttigt att ibland titta på tecken skrivna med extrema typsnitt, sådana som används inom reklamen. Det kan ge fräscha perspektiv på hur tecknen är uppbyggda. En vänster-högersymmetri kan framhävas eller tvärtom kan det visa sig att det man uppfattat som en symmetri kan ses på ett annat sätt. 

Tecknet 画 i hua4 = bild, som kanske framstått som ett gytter av vågräta och lodräta streck, kan med ett cirkelframhävande snitt framstå som ett hjul med fyra ekrar och en stänkskärm på undersidan och en balk över. Det är en tydligare gestalt än med normal typografi, och därför en hjälp för minnet. Man kan fråga sig om det bara är bra att se några tecken med nya ögon. Man har ju inte sett alla tecken med det extrema typsnittet. Kanske andra också hade sett ut som ett hjul med stänkskärm? Nej, vi stannade inte vid synintrycket. Vi blev hjälpta att hitta till en analys. Det kommer i fortsättningen att vara normala teckenstilar vi möter och vi förväntar oss inte att hitta hjul mitt bland dem, men vi känner igen det fyrkantiga hua bättre efter ögonöppnaren med de koncentriska cirklarna.

==== Motoriskt minne ==== 
Motorisk inlärning är viktig i ett tidigt skede av studierna, när man skriver mycket. Man minns handrörelsen när man skrev det. Det gäller enkla tecken men också en del mindre enkla som är väl sammanhållna och har streck av varierande typ. Till exempel tecknet 我 wo3 = jag har en rytmiskt dansande rörelse som lätt fastnar. 

För tecken som består av flera komplicerade element är det för en ovan skrivare svårt att hitta den för hela tecknet karakteristiska rytmen, så det blir snarare så att vi skriver bit för bit och får minnas sambandet intellektuellt. Läsning av driven kalligrafi kan hjälpa oss att hitta rytmen i dem, men vi har kanske inte tid att vänta tills vi råkat på ett kalligram som hjälper just oss med just vårt tecken. Bitarna är det däremot mera vettigt att komma ihåg motoriskt, när de till exempel är frekventa radikaler. 

Ju mer erfarenhet man får av läsning desto mer ersätts det motoriska minnet av synminnet, som kan bli mycket snabbare. På mindre än en halv sekund känner man igen ett tecken med synminnet, medan det tar ett par sekunder att tänka att handen för en penna genom alla strecken, även i ett måttligt komplext tecken som 我 wo3 = jag. I en skrivsituation fortsätter däremot det motoriska minnet att vara suveränt.

Har man läst mycket pinyin-text eller kinesisk text med tonmarkering på tecknen kan det hända att tonerna sätter sig i handen. En fallande ton känns som en nedåtgående rörelse i handen eller pekfingret. Det kan vara förvirrande om man samtidigt tänker på tecknet där strecken inte går just så, och kanske får sitt motoriska minne engagerat också av skrivrörelser man upplever.

==== Uttal - auditivt och artikulatoriskt minne ====
Uttalet tenderar man att lära sig oreflekterat, och det är bra om man slipper skapa regler. När man förhör sig på skrivtecken med teckenkort träder uttalet ibland fram utan att man vet var det kommer ifrån. Man ser till sin överraskning att det är rätt eller nästan rätt trots att det inte fanns något i tecknet som hjälpte till. Betydelsen kan man däremot få fundera sig fram till. 

För den som inte kan talad kinesiska från tidigare återstår dock problemet att få uttalet helt rätt och att bli säker på det. Man får hålla reda på vilka kvaliteter man lätt blandar ihop. Är det toner, är det begynnelsekonsonanter, eller diftongerna eller nasalen på slutet? Detta är vad det brukar vara. Det är sällsynt att man blandar ihop stavelser som ma och mie eller lu och lei, men vanligt att man blandar ihop jing och jin, eller ji och qi.

Fonetikum ger en del uttalsinformation, men ofta inte så precis. I själva verket bidrar ofta fonetikum till osäkerheten, för samma kvaliteter som vi har svårt med har blandats ihop under det kinesiska språkets utveckling. Samma fonetikumtecken kan till exempel stå för jing och qing, och för alla toner.

Det är äventyrligt att kontrastera mot andra uttal. Mana inte fram ord som uttalas qing3 när du är sysselsatt med att tänka på qing2. De må ha samma fonetikum, men försök koncentrera dig på att begrunda den ena stavelsen i taget tillsammans med dess tecken och betydelse. Ser du på fonetikum att uttalet är något åt qing-hållet då har fonetikum gjort sitt och du får försöka att ur ditt undermedvetna få fram en känsla för vilken betydelsen är och samtidigt vilket uttal som hänger ihop med den betydelsen.  

Eftersom vi inte har stavelseaccenter i svenskan frestas vi lätt att se dem som något besvärligt, men det går att öva upp sin förmåga att hantera dem. Även för kineserna hör tonerna till de mer flyktiga elementen i stavelsen. Det framgår av att det ofta finns olika tonvarianter av en stavelse med fix betydelse och fixt tecken, och också det faktum att det råder så litet samband mellan fonetikums ton och tecknets ton. 

Försök memorera ljudintrycket och det artikulatoriska, hur det känns i halsen, mer än accenttecknet. Memoreringen bör i hög grad ske intuitivt. Vi människor är kanske biologiskt anpassade för att tillägna oss språk auditivt och har en avsevärd kapacitet att minnas ord och uttal. Det är tveksamt om man över huvud taget ska skapa mnemotekniska regler för uttalet, så som vi gör för att knyta tecken till betydelse. Blir det svårt att lära sig tecknens uttal ska man i stället övergå till att försöka lära sig uttalet för flerstaviga ord och fraser där tecknet ingår. Man kan upprepa ord och fraser och minnas dem som melodisnuttar men det finns vissa svårigheter med att lära sig uttalet ur ord: Tonsadhi-fenomenet kan göra att man börjar tycka att ett tecken ska uttalas med stigande ton när det i själva verket har låg ton. Som isolerad stavelse uttalas 所suo3 
med låg ton men i suo3 yi3 = därför låter den nästan som ton 2. 

En del tecken uttalas med reducerad, neutral ton i många ord. Då får man välja sådana exempelord där tecknet förekommer med icke-reducerad ton. Är det svårt att hitta ett sådant exempel är det frågan om det är så viktigt att lära sig tonen på just det enskilda tecknet.

Som ett fjärde hörn i associationstrianglarna skulle man kunna räkna pinyinskriften, men det är onödigt. Visserligen är det strängt taget fyra saker man ska hålla reda på: tecken, betydelse, uttal och transkription, men för den som har växt upp med de latinska bokstäverna och har lärt sig hur pinyinsystemet fungerar är relationen mellan uttal och transkription oproblematisk. Det råder i stort sett entydighet. Det är uttalet och inte pinyin-ordbilderna man ska memorera och knyta till de övriga två triangelhörnen. Det är mycket redan att hålla reda på bilden av skrivtecknet - att belasta bildminnet med också pinyin-ord skulle distrahera.

==== Skapa inte minnesregler i onödan ====
Enklast är det om man inte behöver analysera och skapa minnesregler i sitt lärande utan det fungerar intuitivt, men alltid är det inte så idealiskt. Intuitionen förslår inte långt i början, innan man har bekantat sig med tecknet, och inte heller för memorerande av detaljer. Då behöver man fundera. När man snabbt ska lära sig många tecken tar man till analys och minnesknep så snart det blir svårt. 

Teckenanalys kan till exempel behövas för att överhuvudtaget se skillnad mellan första tecknen i de två orden幸福 xing4fu2 = lycklig och辛苦 xin1ku3 = umbärande. Annars kan det bli så att man stöter på tecknen hundratals gånger och aldrig förstår var skillnaden ligger. Den senare av dem, xin1, är en radikal, så därför är det lite viktigt att man kan skilja den från andra tecken. Först när man har tecknen sida vid sida ser man att de skiljer, men nästan bara på ett streck. Baserar man analysen på namn på teckenelement man känner igen kanske man tycker att det är “jord över får” i 幸 och “stå över tio” eller “lock över får” i 辛 (土över 羊, respektive 立 över 十 eller 亠 över 羊). Det kanske räcker för memorerandet att man sett skillnaden och noterat att det är olika element. Annars kan man fortsätta och skapa sig någon regel som knyter ihop jord och får med lycka, respektive lock och får med umbärande, men en sådan regel tar man inte till i onödan. Det kan virra ihop något som fungerat bra om man börjar dra in krystade regler. Efterhand, när ens förmåga att fatta komplexa enheter har skärpts, bör reglerna ersättas av ett mer intuitivt återkallande av minnesbilder. Det ska ju så småningom börja gå snabbt också. Men reglerna finns kvar i botten för den händelse att man någon gång känner osäkerhet. 

Minnesregler kan man i princip skapa lite hur som helst, och en del växer fram spontant i ens huvud vare sig man vill det eller inte. Regler är tänkta att vara tillfälliga. Så småningom ska man växa ur dem. När man har nyttjat dem tillräckligt många gånger knyts automatiskt mer intuitiva associationsbanor mellan tecken, uttal och betydelse. Detta är i idealfallet. Men ganska många tecken dyker upp så sällan att man inte kommer så långt att man riktigt lär sig dem intuitivt. Och så fort man är trött eller ur form blir man osäker och då får man gå tillbaka till de gamla säkra reglerna. Därför är det lite viktigt vad för slags regler man försöker minnas.
 
En regel måste gå att komma ihåg rätt. Att skapa sig regler som att “tecknet för falla 掉 diao4 har fallande ton” fungerar bra bara tills man har lärt sig en synonym som inte har fallande ton - sådana finns: 倒dao3 till exempel. Visst stämmer det att 高 gao1 som betyder hög har hög ton men det har 低 di1 som betyder låg också. Ännu värre är det med rena motsatsregler: ” 流 liu2 betyder flyter och har stigande ton för att vattnet brukar flyta neråt”.

Lite bättre tur har man med de kinesiska orden för de fyra tonerna: 阴 yin1, 阳 yang2, 上 shang4, 去 qu4. Ettan, tvåan och fyran har samma ton som den ton de betecknar. Bara namnet på tredje tonen faller ur ramen, för det uttalas med fjärde tonen. Shang4 är märkligt också på det viset att den brukar kallas låg ton på svenska, men betyder upp (uppe) på kinesiska.

Regeln “ 角 betyder vinkel och har vinkelböjt accenttecken. Tecknet 直	zhr2 = rak har rakt accenttecken” kopplar ton och egenskaper på accenttecknet.

Dessa exempel gäller tonen. Allmänt kan sägas att man ska vara försiktig med att försöka knippa ihop tonen med något annat. Det ska helst ses som en integrerad del av uttalet och läras in intuitivt, gärna i en fras eller ett ord. Utom möjligen i onomatopoetika har tonen ingenting att göra med betydelsen, och den har inte heller något naturligt samband med tecknet. Att försöka påtvinga den ett sådant samband är inte särskilt effektivt, men om det spontant kommer upp en regel kan det fungera. 

Brukar du använda minnesregler för att komma ihåg vad personer du blir presenterad för heter? Situationen är lite liknande med tecken. Det finns ett tusental personnamn och det finns ett tusenal stavelser som alla tecken passar in på. Du kanske brukar placera in alla Gunilla i en gemensam kategori, kanske så att du i din fantasi ser dem allihop tillsammans, och när du ska komma ihåg namnet på en du nyligen träffat så ser du henne i ett sällskap som du omedelbart känner igen som Gunillor. I så fall kanske metoden passar för dig med tecken också. Du tänker dig shi4 som en mängd av ord med det uttalet: försöka-visa-marknad-rum-vara-omständighet. Har du aldrig försökt dig på den metoden är det kanske bäst att låta bli i fortsättningen också.

==== Språkbad ====
Mycket av övandet är dagligt lågintensivt arbete som ger något nytt tecken då och då och garanterar att de nyerövrade tecknen inte faller i glömska. Men ibland kan det vara skäl att ägna sig riktigt intensivt åt kinesiskan. Då bygger man upp ett samtidigt kunnande av en massa ord som man annars aktualiserar portionsvis medan andra ligger i glömska. I ett sådant skede ser man vad man egentligen har kapacitet till. Man ser samband som annars inte var möjliga. Man kan snabbt läsa igenom en massa övningsstycken i boken - lätta först så att man kommer upp i fart, sen fler och fler kursivt. Sen något där man tittar noga på vartenda tecken, sen okänd ny text så länge man har farten och vurmen. På kort tid får man mer träning än annars under flera dagar.


=== Välja tecken ===
==== Självgenererande process ====
Självstudier ger en möjlighet att själv välja vilka tecken man ska lära sig och vilka av dem man ska göra teckenkort på. Alla val är inte lika effektiva. Det är bara man själv som kan avgöra vilka tecken som passar en i ens aktuella situation. 

När man har lärt sig ett tecken ska man passa på och utnyttja det framsteget så mycket som möjligt. Med det nyinlärda tecknet följer ett antal ord - alla de som innehåller det tecknet. En del av dem kan man lära sig lätt, för de övriga tecknen i ordet är bekanta från förut. Det är någonting som gör teckenpluggandet roligare ju längre man håller på, att det blir fler och fler ord som följer med som består av idel bekanta tecken. Andra ord innehåller något enstaka obekant tecken som verkar vara lätt att lära.

Det följer en del annat med ett nyinlärt tecken också. Är det ett litet tecken kanske det ingår som element i ett antal större tecken. Är det ett stort tecken kanske det innehåller ett fonetikum som ansluter till ett antal andra tecken som det nu som en konsekvens blir lättare att lära sig. Förutsatt att det nya tecknet är gediget inlärt undanröjs därmed oklarheter som varit besvärande. Det bekantas territorium har vuxit. 

Teckeninlärandet blir en självgenererande process. Nya tecken anvisar i sin tur nya. Man kanske gör kort på dem för att befästa dem och när de mognat och man fått erfarenhet av hur de används, då pekar de i sin tur ut några nya kompisar och ens vänkrets av tecken utvidgas.

==== Välj tecken du lagt märke till ====
Har man lagt märke till ett tecken är det skäl att försöka lära sig det. Det kan man ta som en allmän regel för vilka tecken man ska välja för att lära sig, med kort eller på annat sätt. Om man stöter på ett tecken i en text och tänker “Där är det där tecknet igen, som jag inte vet vad det betyder”, då har man kommit långt. Igenkännandet är ordnat, det är bara att länka ihop det med ett uttal och en betydelse. Också om man lärt sig ett ord muntligt men inte vet hur det skrivs, eller har ett begrepp man gärna vill ha ett kinestskt ord för är det en bra start.

Man brukar ha chans att snabbt lära sig tecken som man träffat på ofta, tecken som man vet betecknar begrepp som har en speciell betydelse för en, och tecken som är enkla eller har en anslående form. Uttalet, betydelsen eller tecknet självt ska vara inbjudande. Om inget av detta är uppfyllt ska man vara lite försiktig. Varför tänker man lära sig det då? Är det för att ordet finns i en lärobok man läst? Då finns det ett motiv, men man får ändå fundera över om det är av rent pedanteri man vill lära sig det, för att man vill säga att man kan alla inom denna boks pärmar, eller för att man verkligen tror att just det ordet befrämjar läskunnigheten. Det kan bli svårt senare med teckenkortsarbetet om tecknet inte känns motiverande. 

==== Välj enkla små tecken ====
Man kan ge en viss prioritet åt tecken med få streck. En lite lustig orsak är att de komplicerade har en tendens att gröta ihop sig på datorskärmen och bli svåra att urskilja. Det är bortkastad möda att lära sig något som man sen inte kan se. Med samma argument kan man prioritera ner komplicerade tecken med många streck. En viktigare orsak är att små tecken kan ingå som del i ett större, vilket ett mycket stort tecken svårligen kan göra. Har man lärt sig delarna innan blir det lättare att lära sig ett sammansatt tecken. Har man gjort tvärtom märker man först i efterhand att det hade funnits en enklare väg. Men man får inte gå för långt. Glesa tecken i en text sticker genast i ögonen och frestar att bli utvalda även om de är mycket ovanliga och ganska onödiga att lära sig.

==== Välj teckenelement ====
Radikaler ska man lära sig ordentligt. Om det är få av dem som man inte kan behövs det knappast kort för dem. Och om man gör kort på dem bör de kanske behandlas för sig, för det är på ett annat sätt man vill lära sig dem än vanliga tecken. Man behöver inte lära sig deras uttal. De är ju ibland ovanliga som självständiga tecken eller har annan betydelse i modernt språk än som radikal. Då är det ibland lite svårt att ange uttal - den betydelse det förmedlar svarar kanske mot ett historiskt uttal och det moderna uttalet mot en annan betydelse - och man är kanske inte så intresserad av något uttal när man lär sig dem enkom för deras betydelsebärande roll. I stället tillkommer det för varje radikal att lära sig dess placering i tecknet. Bestämmer man sig för att göra en separat kortbunt för radikalerna kan man med fördel ta med andra teckenelement, både sådana som har betydelseantydande funktion och sådana som har fonetikumfunktion, i samma bunt. För de senare skriver man kanske inte ut betydelsen utan ungefärligt uttal på de tecken där de uppträder.
 
==== Välj kraftfulla tecken ====
Lär dig sådana som du behöver kunna för att inte missförstå. Det är pinsamt att gå fel på dam- och herrtoaletten för att man inte lärt sig de tecken som står på dörrarna. Arbetar man i en kinesiskspråkig datormiljö behöver man kunna skillnaden mellan ord som spara och avsluta. 
Prioritera i gengäld ner tecken som man förstår av sammanhanget och undvik tecken med begränsad användning inom ett snävt ämnesområde.

Lär dig tecken som ingår i en stor skara ord. När man bläddrar i ett lexikon som är ordnat efter tecken märker man lätt att det på vissa ställen finns sida efter sida med samma begynnesetecken. Till exempel 发 fa1, 大 da4, 在	zai4, 不 bu4 och 一 yi1 ingår som första tecken i ett stort antal ord. Att hitta tecken som finns i andra positioner i många ord är svårare, såvida man inte har tillgång till ett lexikon som för varje tecken listar ord som tecknet ingår i oberoende av position.

Det finns tecken som introduceras tidigt i läroböckerna för att de är viktiga men som inte vill fastna för att de fungerar så annorlunda än svenska ord. Om tecken känns likgiltigt får man problem att lära sig det, vilken metod man än använder. Det kan vara skäl att skjuta upp pluggandet av ett sådant tecken tills man förstått finessen med det. Under tiden som man söker klarhet i böckernas grammatikavsnitt och annanstans kan det gott få ha ett kort, eftersom man förstått att tecknet är viktigt. Det får dyka upp och påminna om sin existens utan att vara aktuellt hela tiden.

==== Undvik lågfrekventa tecken ====
Frekvenslistor för dels tecken, dels bigram finns på http://lingua.mtsu.edu/chinese-computing/statistics/char/list.php. De är baserade på en korpus om 100 000 000 tecken. Nästan 10 000 olika tecken hittades i denna ordmassa och finns noterade i vanlighetsordning med uttal och en lista med betydelse för vart och ett (utom för några av de allra ovanligaste, som verkar sakna betydelse). Skulle man göra kort på dem skulle det bli en mycket tråkig och svårlärd kortbunt, även om man begränsar sig till de 1000 eller 2000 mest frekventa. Man behöver ha ett mer personligt förhållningssätt till de kort man lär sig. Man ska ha valt dem för att de intresserar en, kanske för att man börjat lägga märke till dem, kanske för att betydelsen intresserar en, kanske för att man lärt sig deras uttal tidigare. 

Frekvenslistan är däremot utmärkt när man vill spana efter luckor i sitt teckenförråd. Finns det rentav något tecken bland de 100 mest frekventa som man inte kan ordentligt? Hur kommer det sig? Är det så att man inte kan det överhuvudtaget? Hur har det kunnat undgå en? I och med att man ställer de frågorna intresserar man sig för tecknet. Kanske man då lär sig det direkt, eller kanske man ska inkludera det bland sina teckenkort. En tid senare kollar man igen. Luckor mellan 100 och 150, mellan 150 och 200 osv. Fler och fler luckor fylls. Nu är det ingen katastrof om det saknas något enstaka tecken, även om det är såpass frekvent som nr 300. Man kan gott lära sig en massa mindre frekventa ord i stället om det smakar bättre, och vänta tills intresset dyker upp spontant. Man kryssar mellan det rationella och det lustfyllda för att inlärningen ska bli optimal. 

Tittar man på tecken med rankningsnummer 4000 och över ser man att det är mycket få som man kan, om ens några. Det är precis som det ska vara. En del tecken sticker av bland dem för att de har ett så enkelt utseende. Det kan förleda en till att lära sig dem - man har ju lagt märke till dem och har därmed ett förhållningssätt till dem. Men det är bättre att låta bli. Där kanske också kan finnas några facktermer som man tycker att man skulle vilja kunna, men är de så lågfrekventa kanske man ska låta bli. Är man kemist kanske man tycker att det är självklart att lära sig grundämnenas namn, men för de ovanligare grundämnena används ofta i praktiken de internationella grundämnesssymbolerna och inte tecknen. Man kan också ofta gissa sig till vilket grundämne det är frågan om utifrån radikal och fonetikum och sammanhang utan att man tidigare har pluggat dessa ovanliga tecken. 

Man skulle alltså kunna använda frekvenslistan för att undvika ofrekventa tecken, och ha till exempel rangnummer 3000 som en ungefärlig gräns till en början. Men det är ju jobbigt att söka igenom listan för att kolla frekvensen på ett ord. Det är enklare att använda lexikonet för det ändamålet. Det som inte finns i lexikonet betraktar man som för sällsynt för att komma med, såvida det inte finns särskilda skäl till det, som att lexikonet är för gammalt för att ha internettermer.

==== Oförenklade tecken ====
Teckenreformen på 1950- och 60-talet innebar att en ganska stor del av skrivtecknen förenklades. En hel del publikationer utanför Folkrepubliken Kina har fortsatt att använda de oförenklade tecknen. På en kinesisk Wikipedia-sida finns det flikar upptill där man kan välja om man vill ha texten med förenklade eller oförenklade teckenvarianter. När man klickar på en sådan flik ser man att de flesta tecknen i texten förblir oförändrade medan andra blir tätare och mer svårläsliga på bildskärmen som oförenklade.
  
Som kinesisk-studerande kan man ha två olika inställningar till oförenklade tecken. Antingen tycker man att meningen med förenklingen var att göra livet lättare för folk, och om man då måste lära sig både förenklade och oförenklade så har det tvärtom blivit mer komplicerat. För att komma någon vart i studierna måste man koncentrera sig på den ena varianten. Eller också ser man till möjligheten: Med en liten tilläggsansträngning kan man få tillträde till tidningar och böcker från Taiwan och därtill till en tvåtusenårig litteratur - eller i varje fall 200-årig, om det verkligen ska vara fråga om en liten tilläggsansträngning.  

Hur man än ser på saken får man göra klart för sig var i prioritetsordningen de oförenklade tecknen kommer. Ofta landar man vid att det först är viktigt att lära sig tillräckligt många förenklade tecken innan man gör någon stor ansträngning att blanda in oförenklade. Väntar man med de oförenklade tecknen tills man redan har många tecken att stöda sig på kan man ofta ur sammanhanget utläsa vad de oförenklade tecknen betyder. Man lär sig den oförenklade varianten med mindre ansträngning ju längre man väntar.

Men en del oförenklade tecken får man nästan gratis. Det är dels sådana tecken som bara fått något enstaka streck ändrat, så att katraktären är lätt att känna igen även för den som bara sett den förenklade varianten tidigare. Dels är det tecken där bara radikalen ändrats. Lär man sig till exempel den oförenklade varianten av språkradikalen får man nästan hundra oförenklade tecken. Radikalerna som betecknar metall, mat och dörr är också lätta att lära sig och ger en massa oförenklade tecken. 

Om man dessutom av pur nyfikenhet vill lära sig ett tiotal synnerligen högfrekventa tecken som blivit så starkt förenklade att de inte står att känna igen, då behöver man inte direkt sky texter med oförenklade tecken, även om det är klokt att vänta med att aktivt träna sig på sådana. Listor med förenklade och oförenklade varianter bredvid varandra finns i slutet av många lexikon. De vanligaste som fått ett helt förändrat utseende är följande, med den förenklade varianten först och den oförenklade efteråt: 这這zhe4, 为為wei4,个個ge4, 会會hui4, kuai4, 对對dui4, 发發fa1, 后後hou4, 过過guo4.

==== Lära sig bara betydelsen ====
Det finns tecken som är speciellt lätta att lära sig betydelsen på men som inte är särskilt viktiga och där uttalet är särskilt lätt. Då ska man ta den chansen och lära sig det utan uttal. De kan bidra till att ge sammanhang i en text även utan uttal. Om man i ett senare skede bestämmer sig för att lära sig ett sådant tecken ordentligt, då har man en stor del avklarat. Det här kan gälla tecken som ser lite roliga ut eller är anslående bilder: mygglarv, konkav, konvex, paraply, eller tecken som fånge, där en teckenanalys framstår som ovanligt logisk.

== Teckenkort ==
=== Med korten på promenad ===
Förr eller senare måste man lära sig tecknen ordentligt och då får man koncentrera sig på dem ett och ett. Teckenkort ger denna möjlighet och är dessutom ett förträffligt hjälpmedel för att hantera den dynamiska processen glömma-lära-glömma som tecknen är underkastade.
 
På varje kort står ett tecken, dess uttal och betydelse. I sin ficka bär man alltid på en packe kort med tecken som är på gränsen för vad ens minne kan återkalla. Dem pluggar man dagligen. Då och då sorterar man ut och in kort i sin packe. Ett tecken man lärt sig får flytta ut ur den aktiva packen; när man sen glömmer det åker kortet in igen. Man har alltid ett förråd av kort hemma med tecken som väntar på att snart behöva repeteras.

En fördel med korten är att man kan utnyttja spilltid, stunder när man annars inte är så effektiv, och utan att det känns mödosamt. Det behöver inte vara någon lång promenad för att man ska kunna ta fram kortpacken från fickan och fundera, men också om promenaden är lång håller korten en sysselsatt hela vägen. När man går med soporna eller till butiken har man korten i handen utan att det hindrar en att lyssna på fågelsången. Sitter man och väntar på att ett sammanträde ska börja är det mer diskret att hålla korten i handen än att ta fram en bok eller tidning. På en buss där belysningen och fordonsrörelserna gör läsning besvärlig, på en busshållplats där kylan tvingar en att ha händerna i fickorna eller handskar på sig, där passar korten bra. En kvarts promenad till och från jobbet kan ge ett mervärde i form av behärskade tecken. Ingenting hindrar att man använder korten hemma inomhus också, men där kanske man vill passa på och göra sådant studiearbete som kräver att det inte är blåsigt och där man måste ha pennan och bord till hands.  

En finess med kort är att man har bara ett kort i taget för sin blick, så att koncentrationen faller på totaliteten tecken-uttal-betydelse. Om man däremot pluggar en lista så hetsar den en vidare till nästa rad så att det sker olycklig interferens mellan närliggande rader. Kortbunten har inget naturligt sista kort, inget mål att skynda mot. Man lägger alltid det nyss genomgångna underst, så man kan sluta när som helst - efter att ha gått igenom en tredjedel eller hälften, eller kanske samtliga kort två och en halv gång. 

=== Tydliga handgjorda kort ===
Den typ av teckenkort som behandlas här har både tecken, översättning och pinyin-transkription på samma sida. Det gör att man inte behöver vända på dem, så som med teckenkort som är för bordsbruk. I beskrivningen nedan utgår vi ifrån att tecknet står upptill, uttalet nere i vänster hörn och betydelsen nere i högra hörnet. 

Korten har visitkortsformat, så att man kan gömma en kortpacke i handen och skydda den mot regn och snö. Med fingrarna döljer och blottar man valda delar av informationen när man förhör sig. Håller man korten i höger hand kan tummen täcka antingen tecknet upptill eller översättningen nere till höger, medan lång- och ringfingret kan täcka pinyin-texten. Korten kan vara glansiga eller matta. De behöver inte vara av exakt samma storlek; det blir faktiskt lättare att bläddra när man har vantar på sig om de inte är det. Rundar man av hörnen så sliter de mindre på fickan.

Texten på korten får man skriva tydligt så att man kan läsa också i gatlyktors sken eller annan skum belysning. Man skriver genomgående med samma slags kulspetspenna, med samma skrivsätt, och har samma färg på alla kort. Det ska inte finnas några vinkar som hjälper en på traven när man ska förhöra sig. Tecknen talar, allt annat tiger. Med dator skulle man förvisso få precis samma teckenstorlek och stilsort men det är enklare att fabricera dem för hand, eftersom man gör några få kort i taget. Börjar man massproducera kort förlorar man idén med det personliga förhållningssättet till de tecken man väljer att lära sig. Man förlorar känslan av att röra sig på ett välbekant territorium där alla tecken ska gå att känna igen, något som underlättar under inlärningstiden.
 
Tecknet är basen för kortet. Det står ensamt upptill. Det är det som man vill lära sig känna igen när man är inriktad på att förbättra sin läsförståelse. När man låter varje kort ha bara ett tecken får man sällan särskilt många uttal eller betydelser på samma kort. Frågan blir som mest entydig. Några tecken har visserligen två uttal eller två betydelser, men de ryms båda i samma hörn. Fler än två blir det sällan frågan om i praktiken. 

'''Mittutrymmet''' på kortet kan man lämna tomt eller använda för tilläggsinformation som inte ryms i korthörnen. Man kan ge ord och fraser där tecknet ingår för att öka precisionen i betydelsen, eller man kan ange homonymer, synonymer och tecken man kan blanda med, allt för att underlätta inlärningen. Det är sådant man normalt inte läser när man förhör sig, men som kan vara bra att ha till hands när man börjar undra. Man undrar nämligen ofta över samma sak gång på gång. De svar man kommer fram till glömmer man, liksom man glömmer tecknen.

''Baksidan'' ska man normalt inte behöva titta på. Där kan man ange datum när man gjorde kortet och källa. Källhänvisningen får gärna omfatta både det lexikon man konsulterat och sidnummer i den text där man träffat på tecknet. Det senare är bra ifall man skulle vilja kontrollera det syntaktiska sammanhanget, den exakta betydelsen eller något annat som ett lexikon inte kan ge besked om. 

=== Mana fram tecken, betydelse och uttal ===
Tvinga dig inte att ta fram kortbunten om ditt sinne är fyllt med annat. Håll korten i handen så att de två fälten i nederhörnen är dolda och titta snabbt på tecknet. Försök hålla kvar bilden “på näthinnan”. Tänk dig med slutna ögon att du skriver tecknet streck för streck, om det går. Öppna ögonen igen och kolla att du mindes det rätt. Slut ögonen igen och gör om försöket. Parallellt med att du arbetar med att hålla fast utseendet ska dina tankar försöka komma på betydelse och uttal. Ibland kommer det ena först, ibland det andra. 

Du kan lyfta på tummen eller fingrarna som döljer nederkanten och kontrollera betydelse eller uttal i respektive hörn. Det ena kanske hjälper det andra på traven. Titta upp och mana fram bilden igen och uttala ordet och tänk på betydelsen eller säg översättningen. Om du inte lyckas alls får du titta efter och läsa från kortet.

Efterhand kan det bli så att du kan uttalet nästan men inte ordentligt, och då är det viktigt hur du går vidare. Tvinga dig inte att gissa något bestämt om du är osäker. Det kan nöta fast en felaktig gissning. Gör i stället klart för dig vad du vet och inte vet. Det kan vara någonting i stil med att du är osäker på tonen man att stavelsen ska uttalas med ett -n eller -ng på slutet och ett -i- i mitten och x- eller q- eller j- i början. Du kontrollerar, nöter in det rätta och lägger kortet underst i packen. 

Titta inte genast på nästa kort utan titta dig kring på naturen istället, eller fundera på något annat, tills det gamla har gått ur din själ. Alternativt fortsätter du att koncentrera dig på det förra kortet genom att ständigt mana fram bilden av det för din inre syn och uttala ordet och tänka på betydelsen tillika. Skulle det bli så att du bara kommer igenom tio kort på en 20 minuters promenad är det ingenting att gräma sig över. Det är kvalitet som räknas lika väl som kvantitet när man gör något så delikat som att lära sig tecken. 

Man kan anpassa kortpackens tjocklek efter hur snabbt man brukar komma igenom den. I början är det en fördel om ett tecken återkommer rätt ofta. Trettio kort i packen kan vara för många. 

Om du märker att du blir ointresserad av nästa tecken och längtar efter att återse något som du sett tidigare samma dag, då kan du bläddra förbi de nästa tio korten och sätta dem underst i packen och fortsätta förhöret därifrån. Är problemet det motsatta, att tecknen återkommer för ofta, så att du inte egentligen lär in dem utan bara har dem ständigt i ditt närminne, då får du utöka packen med fler kort, kanske samtidigt plocka ut några kort som du känner att du redan kan bra och ha dem att ligga till sig någon vecka innan du testar dig på dem igen. När du kommit igång ordentligt med korten kommer du att ha olika buntar som ligger och mognar i olika skeden och av olika anledningar - somliga för att du är rädd att du efter ett tag ska börja blanda ihop utseendet, somliga där du känner att uttalet inte kommer att sitta kvar i ditt huvud länge och så vidare.

=== Analysera om det behövs === 
När man först tittar snabbt på tecknet hoppas man att betydelsen eller uttalet ska komma spontant. Om de inte gör det får man kanske titta på kortet igen för att hålla kvar det i minnet. Kanske kommer betydelsen eller uttalet då. 

Det gäller att inte analysera i onödan. Det är ju meningen att det så småningom ska gå snabbt med igenkänningen. Men om det inte går får man kolla, helst på minnesbilden men annars på kortet, vad det finns för teckenelement - radikaler, fonetikum eller andra. Kan de hjälpa?
 
Det  är en pedagogisk fördel om man kan mana fram åtminstone ett delvis rätt svar istället för att bara kika i facit och hoppas att man ska kunna det nästa gång.  Ser man en mun i tecknet, funderar man om det kan vara något med att sjunga, klaga, sucka, eller om det kan vara något föremål som har med munnen att göra, eller något onomatopoetiskt, där fonetikum ger uttal som i sin tur ger betydelse. Tänk på något annat en stund och försök igen, om det inte står helt klart att du aldrig kommer att komma på det. 

Eller försök hitta uttalet. Antalet kinesiska stavelser är inte så stort, så om man tycker sig ha en aning som inte vill komma fram kan det vara skäl att försöka gå igenom dem systematiskt. Ibland ringer det då en klocka när man närmar sig den rätta. Och det är i varje fall intressant att se hur nära man kommer. Man kan i tur och ordning fråga sig: Har det en av de jämnare tonerna eller en som stiger eller faller snabbt? Vissa personer har en talang att komma ihåg just den detaljen. Man frågar sig vidare om den slutar på vokalljud eller en nasal - också någonting som starkt bidrar till stavelsens karaktär. Sen om vokalen är diftong eller enkel, och sen om den är med a, e, o eller i. Om det är stigande diftong eller fallande diftong. Om den har initial konsonant, om initialen är en klusil (k, p, t, g, b, d) eller någon av l, m, n, eller om den hör till gruppen sh, r, ch, zh, eller gruppen q, j, x.

Tar man det lugnt och inte forcerar kan en hel del dold kunskap träda fram. Man ska absolut inte gissa mer specifikt än man känner att man kan. Stämmer det man anat sig till kommer det att gå mycket lättare nästa gång. 
 
Kommer du inte på något, så lyft lite på något finger - höger tumme om det fanns någon tydlig radikal, höger långfinger om det fanns mer tydligt fonetikum - och se om det hjälper. Nu när du tittar i facit, titta noga, uttala det, och låt din själ fyllas av tecken, betydelse och uttal. Efteråt är man lika långsam. Ta inte fram något nytt kort ännu, utan med detta kvar i huvet kan du titta dig omkring på skogen, blommorna eller vad det är som det finns att titta på.
:
Har man svarat fel på ett kort ska man inte bara sätta det bakerst i bunten och tänka: “Det felet ska jag ta itu med sen; nu ska jag kolla de andra tecknen.” Inte heller rensa ut det ur bunten med tanken att ta itu med alla svåra sen. Precis när man svarar fel då måste man slå till och se till att ingen sekund i onödan förflyter med den felaktiga tanken kvar i hjärnan. Titta stint på tecknet och säg dess korrekta uttal och betydelse tills det felaktiga är borttvättat ur ditt sinne. 
 
=== Lära sig tonerna med teckenkort ===
Tonerna är bland det svåraste att hålla reda på, och i synnerhet för oss icke-kineser som stavelseaccent är främmande för. Det är viktigt att man uttalar rätt från början och inte gissar i blindo och uttalar något som kanske är fel och nöter in det. Att lära om en ton som memorerats fel är mödosamt. Har man flera kort i leken som man är osäker på tonen för, då kan den osäkerheten sprida sig till andra kort också. Hela ens kortarbete börjar genomsyras av känslan av att man inte kan uttala orden spontant som man tror utan att man får vara på sin vakt hela tiden och konstra till det med tvärtom-regler.

För att nöta in tonen borde man i princip uttala stavelsen och lyssna på dess tonhöjdsvariation, men nu är det ofta inte en sådan situation att man kan tala högt, och det är inte heller nödvändigt. Det räcker med att man manar fram ett minne av ljudföljden och hur det skulle kännas att uttala den. 

Vare sig man då viskar, ställer in talorganen eller aktualiserar artikulatoriska minnesspår i nervsystemet, så kommer vissa karakteristika som vid normalt uttal följer med tonen att öka i betydelse på bekostnad av den rent musikaliska tonhöjden. Ton 3 uttalar man som bruten: Ja-a, i motsats till ton 1 som är jämn: Jaa. Ton 2 och 4 uppfattar man kanske främst som snabbt övergående. Kanske man kan skilja dem åt på att ton 2 uttalas med ökande spänning (tryck) och ton 4 alltmer avslappnat. Eftersom det blir mycket viskarbete och sub-viskarbete med teckenkortsplugg kan det vara skäl att speciellt lägga märke till hur kineser viskar. Det kan underlätta inlärningen. 

=== Sortera ut och in i kortbunten === 
Teckenkorten avspeglar gränsområdet i ens minne mellan tecken man lärt sig och dem man inte lärt sig. Man pluggar dem för att vidga det bekantas territorium, men däremellan glömmer man. Därför får man byta kort i sin packe hela tiden i takt med att ens minne utvecklas. Man kan också ha två eller flera packar som man växlar mellan, och sortera korten i svårighetsgrupper eller på något annat sätt. 

==== Sortera ut när det börjar löpa ====
Ett kort man har lärt sig ska normalt tas ut ur kortbunten ett tag tills det har sjunkit i glömska. Men före det får man fråga sig om man verkligen har lärt sig det eller om man bara kommer ihåg det utifrån sammanhanget. Man kanske kommer ihåg att det kom tre kort med fallande ton efter varandra, eller man minns vilka ord som finns med i leken och börjar tillämpa uteslutningsprincipen. Sådana ovidkommande funderingar i huvudet kanske får förhöret att gå galant men hjälper en inte att känna igen tecknet i framtiden.

Innan man tar ut det (sken)inlärda korten ur bunten kan man försöka blanda korten i leken, ta in några nya svåra eller rensa ut dess kompisar. Det kan bryta det sammanhang som skapar intrycket att kortet behöver ligga till sig. Först om man fortfarande känner igen det i den nya omgivningen har det verkligen kvalificerat sig för att ligga och vila ett tag. 

Nu är det inte alltid av ondo med ledtrådar som inte bär i längden. Initialskedet av all inlärningen bygger på avgränsning. Man koncentrerar sig på ett litet antal nya tecken och pluggar speciellt på dem. Då använder man sig av uteslutningsmetoden. Det gradvisa uppbyggandet av kortpacken gör att man märker när det kommer ett nytt kort och det gör att man börjar söka i tankarna efter vilka tecken som är nya. Och kortbunten är själv en så liten del av alla tecken, och även av de tecken man kan, att ens hjärna efter andra genomgången börjar arbeta enligt uteslutningsmetoden: “Ett obekant tecken, vilket kan det vara? Vilka obekanta tecken finns med i kortbunten? Vilket av dem kan det vara?” 

Man får tolerera irrelevanta ledtrådar när de hjälper en att erinra sig något där man annars hade varit chanslös. Att man lyckas gissa sig fram ger den stimulans som behövs för att man ska komma ihåg tecknet nästa gång och nästa gång, och bättre och bättre efterhand, tills det fungerar också när det är utanför sitt första sammanhang - när man har tagit med mycket fler kort i bunten eller när man möter det i en text. Med korten kan man styra den processen så att tecknet gradvis kommer att stå alltmer för sig självt.

==== Sortera in glömt ====
När man sorterar ut kort som man lärt sig och lägger dem åt sidan ska man inte ha känslan: “Farväl, nu kan jag er.” Tro aldrig att ett tecken sitter i hjärnan för evigt. Ett tecken in, då åker ett tecken ut, så är det för det mesta. Även om man tränar listigt glömmer man hela tiden.
 
Ta fram gamla kort då och då och kolla om något börjar falla i glömska - kanske en ton, kanske ett streck i ett tecken. Då plockar man upp de korten och sätter in dem i den aktiva packen för ett tag, packen med dem som man är mest osäker på.
Man ska inte vänta så länge att man har glömt dem och får konstatera att de inte väcker några association, men inte heller så kort tid att det känns som en kontinuerlig kontakt. Lite gungning ska de ha kommit i men inte så att man inte med ansträngning delvis kan återkalla dem till minnet. Då lär man sig genom att förhöra sig. 

Hur länge ska man låta kortbunten vila? Hur länge ska man låta det löpa mellan övningarna? Kan man lägga ifrån sig kinesstudierna för ett år och sen ta upp dem igen? I en viss mening är ens ansträngningar meningslösa om man låtit så lång tid förflyta att man inte kommer ihåg någonting. Om vartenda tecken man tittar på är en likgiltigt, eller om man inte vet vare sig betydelse eller uttal på något kan man i varje fall inte sätta igång och förhöra sig på dem, vilket är en välfungerande repetitionsmetod. Å andra sidan är det slöseri med tid om man kan precis allihop utan att fundera.
 
Alltså: lagom svårt. Man bör vara försedd med en bunt som man får fundera på men där man efter en stund kan komma på det rätta svaret. Det känns aldrig hopplöst men man får också vara vaksam så att det inte blir fel. Det är denna vaksamma koncentrerade aktivitet som man med kortens hjälp får att löpa allt snabbare.
 
För att åstadkomma detta ideala förhållande kan man sektionera sitt kortsamling så att man får homogena buntar. De lättaste buntarna drar man med långa tidsmellanrum, så att åtminstone en del börjar falla lite i glömska. De svåraste tränar man på ofta så att de hela tiden är nästan aktuella och därför inte helt omöjliga att komma ihåg något av. Sen beror det på tillfället vilken bunt man vill jobba med. Är man trött och okoncentrerad kanske man väljer en lätt, som inte har legat till sig så länge. Men är man pigg på utmanig tar man en riktigt svår som kanske fått ligga till sig lite för länge.De lättaste kortbuntarna använder man också för att träna upp hastigheten. 

Man kanske inte alltid vill ha jämnsvåra buntar, utan föredrar den omväxling det blir med lättare och svårare kort om varandra. Även då kan man strukturera sin aktivitet genom att ställa i ordning några buntar som är homogena i något avseende. Man kan till exempel plocka samman kort med något gemensamt teckenelement för att kontrastplugga dem, eller kort som betydelsemässigt täcker ett visst tema - rörelseverb, förflyttningsverb, prepositioner, ekonomitermer... Omväxling skapas också när man i små portioner introducerar helt nya kort. Det passar bäst att först låta dem dyka upp i någon svår bunt, där de inte avviker så mycket från de andra korten. 

==== Sortera ut svårt ====
Normalt blir korten i den aktiva bunten så välbekanta efter ett antal varv att de kan läggas åt sidan för ett tag och ersättas av andra. Men med vissa kort inträffar detta inte. De blir kvar som en surdeg i bunten när alla kompisarna sorterats ut. Ofta gäller det uttalet.

Om det absolut inte ger sig, om man till exempel är osäker på tonen efter åtskilliga kortkörningar kan det vara bättre att inte fortsätta. Det är risk att man gissar fel varenda gång och kommer att börja komma ihåg tecknet som “det där som inte har den ton som man skulle kunna tro”. Då är det bättre att börja träna det tecknets uttal på annat sätt - i ett ordsammanhang och genom lyssnande. Be en kinesisk bekant tala in några meningar och lyssna på dem gång på gång. Korten och självstudierna är ingen idealisk metod att träna in uttal när man saknar minnesbilder av hur uttalet ska vara.
 
En första åtgärd när man anar att tonen kan börja konstra är att använda mittfältet och skriva in ett par ord där tecknet ingår och inrikta sig på att lära sig de orden med korrekt ton. I stället för att uttala det enskilda tecknet uttalar man ett helt ord när man ser tecknet. Skulle inte det hjälpa tar man ut kortet och låter det stanna i karantän tills man på annan väg lärt sig uttalet eller tills så lång tid har förflutit att ens mottaglighet har mognat. 

Att man lagt ner eftertanke på att välja ut ett tecken till att bli kort betyder inte att man är skyldig att löpa linan ut och lära sig det till punkt och pricka om det visar sig svårt. Man kan ångra sig och sluta plugga det. Är det frågan om ett ovanligt tecken har man kanske haft den nyttan med att ha det med i hanteringen ett tag att man har vant sig vid att skilja det från viktigare tecken som liknar det. Det kanske räcker.

Att sortera ut svåra kort kan också vara befogat när det gäller begynnelsesvårigheter. Har man tagit med kort som man inte just hade några förhandskunskaper om är det för mycket begärt att man ska “kunna“ dem efter några genombläddringar. Det kan då vara trist att låta dem stanna kvar varv på varv i den aktiva bunten medan ständigt nya kortkompisar kommer in, blir inlärda och åker ut. Och det är inte pedagogiskt bra att man börjar känna igen ett kort som “det där svåra kortet”. I bunten ska helst alla tecken få samma neutrala presentation. Får de svåra korten däremot åka ut och ligga till sig de blir mer lika andra kort, och så småningom brukar betydelse och uttal klarna.

==== Automatiseringsträning ====
Den beskrivning av kortarbetet som har givits ovan poängterar långsamheten, att man ska ge tid åt svaga aningar att ta gestalt. Efterhand som man har sett kortet många gånger löper det snabbare och snabbare. Krystade minnesregler lämnar plats för ett intuitivt återkallande. 

Om man har sina kort sektionerade i homogena buntar blir det med de lättaste buntarna en helt annan rytm i förhörandet. Det blir hastighet och automatik som tränas. Då uppträder en ny typ av fel, eftersom man börjar gissa innan man har tänka färdigt. Därför är det viktigt att man inte börjar automatikträna för tidigt. Man ska ha uppnått en grundläggande säkerhet som inte låter sig rubbas av  tillfälliga felsägningarna som beror på att man missbedömt sin snabbhet. I detta slutskede när man förhör sig på tecken som löper snabbt får man ha tjock bunt så att inte samma tecken dyker upp alltför ofta. 

==== Förhör från betydelse till tecken ==== 
När man har tränat med teckenkort så att man snabbt känner igen ett antal tecken och vet vad de betyder och hur de uttalas är det naturligt att börja förhöra sig åt andra hållet, från betydelse till tecken. Det är inte direkt nödvändigt för att bli skicklig på att läsa kinesisk text, men naturligtvis nyttigt. Skulle man ha gått ut på promenad med för liten kortpacke med sig och finner att man snart har lärt sig alla korten på vanliga sättet, då kan man fortsätta att förhöra sig baklänges. (Det tredje sättet - att läsa uttalet och lista ut tecken och betydelse fungerar inte, eftersom varje stavelserna är alltför mångtydiga.)
  
Man tittar på betydelsen och försöker mana fram tecknets utseende som en helhet. Om det inte går försöker man komma på dess delar, antingen så att man ser delarna för sig eller kan benämna dem. Om man bara har en mycket dunkel bild av tecknet kan man beskriva det på något sätt för dig själv. Kanske säger man: “Det är hemskt många streck - minst femton. Det består av tre delar belägna över varandra. Det översta är något slags takliknande, det understa fyrkantigt.” Blir beskrivningen så pass noggrann kan man kontrollera om det finns någon radikal eller annan betydelsebärare som man i fortsättningen kan komma ihåg i samband med tecknet. 

Om beskrivningen lyder “Där finns ett träd och ett öga upptill men jag minns inte vilken som är till vänster och vilken till höger, och under det är ett hjärta.” då kan man hitta på något knep att lära sig vilket som är till höger och vänster, om man ser det som nödvändigt.
 
Sen kan man försöka skriva tecknet mentalt streck för streck. Går man bet på vägen eller blir osäker, kollar man innan man börjar nöta in något felaktigt. Man sluter ögonen och försöker hålla kvar bilden som en helhet. Går det inte tittar man en sekund och försöker igen och igen tills bilden finns kvar, och helst som en helhet, så att man inte behöver flytta sin mentala blick från bit till bit. 

Om man tidigare har haft som vana att visualisera varje tecken samtidigt som man funderar på dess betydelse och uttal, då bör det gå ganska snabbt att lära sig dem åt andra hållet, men det är trots allt en annan sak, och det är kanske några andra minnesregler som krävs.

=== Vilka tecken passar för kort? ===
För att bli bra på att läsa behöver man i första hand tecken som är vanliga och kraftfulla. Bland dem är det klokt att börja med sådana som man redan lagt märke till. Teckenkort är ett bra verktyg för det, men det betyder inte att vartenda tecken måste gå vägen genom kort. Det finns andra vägar, som ibland är bättre. 
 
För kort passar tecken som verkar vara svåra att lära sig men nödvändiga. Dem som man redan kan eller som man är övertygad om att man kommer att lära sig snart kan man hoppa över. Det är slöseri med tid att bara för fullständighetens skull göra kort på dem. 

Tecken som man inte kan skriva rätt men som man alltid känner igen kan man också vänta med, och hoppas att flitigt läsande av text ska förbättra förtrogenheten. När det gäller tecken som bara förekommer i ett enda ord kan man överväga att satsa helt på att lära sig känna igen ordet istället för alla ingående tecken vart för sig.

När två tecken ofta förekommer i en fast kombination i ett ord och man vill lära sig det ordet kan det ibland räcka med att plugga det ena tecknet. Det kommer att fungera som nyckel så att man kan läsa ordet, och när man gör det får man automatisk övning även på det andra, så att man kanske lär sig det utan att man haft kort på det.

Var alltså lite kräsen. Gör inte kort slentrianmässig. Det ligger i själva metoden, att det är ett personligt urval man arbetar med. Man får ett engagemang att lära sig tecknen om man har vägt dem på guldvåg och tagit ställning till om de får vara med.
 
Börja kanske med cirka 30 kort på tecken som är viktiga och som du försökt lära dig men inte kan ordentligt. Utvidga inte för snabbt men se till att det ständigt finns några kort som är ganska obekanta i bunten. Du kan börja med att gå igenom sina gamla läroböcker stycke för stycke och plocka ut ord som både är viktiga, som du minns lite av men inte lyckats lära dig. Fortsätt kanske med stycken du ännu inte kommit till och se om där finns några bra ord. Underhåll sen kortbunten med nya tecken som du slagit upp i samband med läsning och samtal. Har du som vana att skriva upp  ord du slagit upp i ett gloshäfte kan man då och då tröska igenom det på jakt efter lämpliga tecken att göra kort av.

==== Belagt är ett krav ====
Ett krav för att det ska bli ett kort är att ordet är belagt, att man inte missförstått det. På kortets baksida kan man ange vilket lexikon man stöder sig på och kanske någon annan källa också. Man kan inte lita på det första ordet som kommer upp i lexikonet om man går från svenska till kinesiska, kanske via ett annat språk. Man får kontrollera det med en text där tecknet finns eller med en kunnig person så att det inte blir något missförstånd. Ljuga heter lie på engelska, men slår man på lie i ett engelsk-kinesiskt lexikon är det risk att man hamnar på ett ord som betyder ligga. Ordet för dator har ändrats med tiden, orden för taxi och hyrbil är olika i olika delar av det kinesiska språkområdet och så vidare.

==== Särskilt lämpade för kort ====
1. Blandar man konstant ihop ett tecken med ett annat är det ett gott skäl att göra kort på det. Korten har sin styrka i att ge ordentligt med tid åt arbete med den visuella distinktionen. 

2. Tecken som ser ut att vara en kombination av vanliga teckenelement, som en radikal och ett fonetikum, men där man inte förstår varför just de elementen är kombinerade passar bra för kort. Sådana tecken behöver eftertanke och kanske att man uppfinner minnesregler både för uttal och betydelse. Det räcker inte med att man tittar på dem några få gånger

3. Komplicerade tecken som inte lätt låter sig delas upp i igenkännbara delar lämpar sig bra. De kräver att man kan se dem för sin inre blick som en helhet.
 
==== När det inte råder entydighet mellan tecken, betydelse och uttal ====
''1) Om ett tecken har flera helt olika betydelser''' är det bäst att ta med alla på kortet, antingen i hörnet eller i mittfältet, även om man inte för tillfället tycker det är intressant att lära sig alla. Snart nog kan en av de andra betydelserna bli aktuell och då faller den som en mogen frukt om informationen finns till hands på kortet. Har man inte skrivit in den kan det däremot gå lång tid innan man upptäcker att samma tecken har en annan betydelse, och man kanske till och med gör två kort utan att märka att det är samma tecken på båda. Om de olika betydelserna har olika uttal kan man numrera dem i högerhörnet och i vänsterhörnet så att det framgår vilket uttal som hänger ihop med vilken betydelse.  

'''2) Svårfångad betydelse:''' Det man skriver nere till höger på kortet ska bara ange ungefärlig betydelse. Det är för trångt för att med flera synonymer ringa in betydelsen, så som lexikon gör ibland. Det ska gå att läsa kortet i svag belysning så man får inte skriva för smått. Möjligen kan man för korthetens skull skriva ett engelskt eller tyskt ord som står närmare det kinesiska. Precision i betydelsen är inte vad korten är till för att utveckla. Det lär man sig bättre genom lexikonplugg. Tecken som har mycket svårfångad betydelse kan man till och med lämna därhän och plugga på annat sätt. 

'''3) Olika uttal:''' En del tecken kan uttalas med ''olika ton beroende på sammanhanget'', och vissa andra har en ton som sällan uttalas framträdande utan oftast är “neutral ton”. När man gör kort för sådana tecken kan man antingen skriva alla varianterna nere i vänster hörn, eller den viktigaste varianten och en hänvisning till mittfältet. När man förhör sig gäller det att uttala så att man inte nöter in någonting som är förvirrande. Ofta är det bäst att inte göra stor sak av enskilda teckens ton utan låta tonerna hänga ihop med ord. När man ser tecknet uttalar man ett tvåstavigt ord eller en fras i vilket tecknet ingår.

Samma förfarande, att uttala ord när man ser tecken kan man tillämpa på tecken med ''olika uttal för olika betydelse'': För tecknet 便 kan man skriva “1. pian2-, 2. -bian4” i vänsterhörnet och “1. billig  2. bekväm”  i högerhörnet. I mittfältet kan man ange att de ingår i orden 便宜 pian2yi2 respektive方便fang1bian4. Alternativt skriver man ut hela orden: “1. pian2yi2, 2. fang1bian4” i vänsterhörnet. Är det här sådant som man redan vet finns det ingen anledning att skriva det på kortet. Man skriver bara så mycket som behövs för att man ska kunna förhöra sig på tecknet. 

När det gäller tecknet för blod 血som beroende på sammanhanget kan uttalas xue4 eller xie3, kan man skriva bägge uttalen nere till vänster och sköta inlärningen av när man använder vilket på annat sätt. Annars blir det för mycket text på kortet.

''4) Tecken som kan skrivas på olika sätt ska ha olika kort.'' Exempelvis kan stavelsen zuo4 = göra skrivas 作eller 做 med obetydlig betydelseskillnad. Man kan absolut inte skriva två alternativa tecken bredvid varandra i teckenfältet. Inlärningsprocessen skulle omedelbart bli fördärvad om man kunde börja göra minnesregel av att det tecken som uppträder i två varianter betyder det och det.

==== Hur är tecknet obekant? ====
Kort gör man av tecken som man inte kan, men det finns många nyanser i att inte kunna. Beroende på vilka hörn i associationstriangeln som är mest obekanta kan vi dela in de obekanta tecknen i fem grupper.

1) Helt obekant. Man känner inte igen tecknet och kan inte koppla betydelse och uttal. Man har på något sätt övertygats om att det är viktigt att lära sig detta tecken. Det kanske är frekvent eller ingår i något ord som det är viktigt att kunna. Förhoppningsvis har man gjort en bra bedömning trots att man vet så litet. Tom mängd =Ø .

2) Man är förtrogen med ordet från talspråket men vet inte hur det skrivs. Det kan antingen vara så att man inte har den blekaste idé om hur det skrivs eller så att man blandar ihop olika tecken. Ett streck nere betecknar att det är relationen mellan de två positionerna nedtill på kortet som man stöder på _ 

3) Motsatsen till nummer 2: Man har av någon anledning lagt märke till tecknet, kanske för att det har en så trevlig, anslående form men har inte lärt sig vare sig hur det uttalas eller vad det betyder. En ring upptill betecknar att det är positionen upptill på kortet som är mest bekant. º. 

4) Man vet tecknet och betydelsen (kanske för att det är ett piktogram eller en bild) men man behöver lära sig uttalet. Snedstrecket visar att det är övre och nedre högra positionerna som är knutna \.

5) Är man bra på talad kinesiska kan det i princip vara så att man känner uttal och tecken man inte vet vad de betyder. Eller kanske ett fonetikum ger antydan om uttalet och lockar en att lära sig ett helt komplex med likljudande tecken. Snedstrecket visar att det är den övre och nedre vänstra positionen som är kopplade /. 

Det sätt att arbeta med korten som har beskrivits passar för alla fem grupperna, eftersom man försöker mana fram allt simultant och lära sig helheten. I ettan och tvåan kan det ta tid innan man kan se tecknet för sin inre blick och skilja det från andra. I ettan kan man förstås inte börja med att  förhöra sig om man kan så lite att man går bet på det mesta. Då bläddrar man i korten och fixerar tecknet och uttalar ordet på samma sätt som det beskrivits ovan men utan att dölja någonting och utan att tvinga fram en gissning. Så får man också göra om det allt som oftast händer att man gissar fel, till exempel på ton. Det är bättre än att nöta in något fel genom att upprepa det om igen.

För nummer 3, 4 och 5  går visualiseringen snabbt men sen måste man lära sig uttal och betydelse. Uttalet ska helst komma intuitivt medan betydelsen ofta kräver reflektion, kanske till och med minnesregler.  

Man kan arbeta med alla typerna av tecken helt blandade i kortbuntarna och se det som uppiggande att det är lite olika vilket hörn man får lyfta fingret från, eller man kan ordna korten i homogena buntar. Efter ett antal vändor i kortbunten bör tecknet ha blivit mer bekant, men det är inte säkert att det skett en utjämning mella de olika associationerna. Det kan också vara så att den relation man kunde bäst från början har befästs ytterligare samtidigt som de övriga låter vänta på sig. Det är bara att fortsätta att öva. 

==== Ordkort ====
Teckenkort fungerar inte så bra för tecken med vag betydelse eller uttal som är beroende av sammanhanget. Den beskrivna kortmetoden - att isolera  tecknet med dess betydelse och uttal - känns då som ett lite okänsligt sätt att behandla språkligt material på. När man vant sig vid teckenkort och ser hur effektiva de är vill man kanske prova på kort för ord. Ord är på många sätt en naturligare enhet än tecken.

Det är knappast lämpligt att blanda ordkort och teckenkort i samma kortpacke. Man skulle få en otillbörlig ledtråd av varje tecken som inte är ensamt, så att man börjar använda uteslutningsmetoden för att komma på betydelsen, vilket är omöjligt i löpande skrift där alla tecken kommer i en lång rad utan markering av ordgräns. Det är också risk att det blir förvirring kring på vilket sätt någonting är till vänster och till höger: Är det två teckenelement, ett till höger och ett till vänster i samma tecken, eller är det två tecken, eller teckenelement i var sitt tecken? Minnesregler som att det är ett träd till vänster om en människa blir tvetydiga, och kan börja spöka.

Ord- och teckeninlärning är ganska olika saker med olika rytm. Teckenpluggandet är en ensamaktivitet med koncentrationen på det enskilda tecknet, dess streck och dess ton, där man gång på gång vill komma tillbaka till samma kort. Ordinlärandet med uttal, betydelse och hur tecknen fungerar ihop lämpar sig för många andra medier och inlärningssätt än kort. Det är absolut inte omöjligt att använda kort för att lära sig ord, men i denna handledning anvisar vi framför allt lexikon- och textläsning för det ändamålet.


== Lexikonaktivitet ==
Man får gå på två ben. För att man ska nå läskunnighet behöver man många tecken, men för att kunna utnyttja tecknen måste man också veta hur de används i ord. Hittills har vi diskuterat hur man ur ord man hört eller snappat upp i skrift ska välja ut tecken och intensivplugga dem. Det man sedan får göra är att undersöka vilka nya ord de tecknen öppnar för. Det kan man göra på ett till synes ganska planlöst sätt, när man “strosar runt” i sitt lexikon. 

I samband med att man slår upp något ord tar man som vana att också titta lite på andra ord på samma sida. Man ser snabbt dem som är uppbyggda av bekanta tecken. Ögonen dras till dem. Det går också snabbt att märka för dem med blyerts. Bara ett litet streck räcker för att man nästa gång ska se att man varit på den platsen tidigare och fått reda på betydelsen. Det känns som är ett återseende, vilket hjälper en att lära sig tecknet. Det är som om man presenterade sig för en person som påpekar: ”Vi har blivit presenterade förut.”

Det finns ingen absolut regel för vilka ord eller tecken man ska markera. Gränsen mellan de tecken man kan och dem man inte kan flyter, och med orden är det därför ännu mera så. Med lexikonmarkeringarna ska man framför allt försöka göra gränsen lite tydligare, eftersom det oftast är mindre jobb att konsolidera ord man kan nästan än att lära sig helt nya, men om man vill kan  man också markera en del sådana ord man snart vill börja lära sig. Efter ett tag blir det fler som är markerade. Varje gång som man söker efter något ord dras ögonen till dem och man får repetition utan att anstränga sig speciellt. 

Det är alltid vilsamt att läsa lexikon jämfört med annan text eftersom det finns översättning och uttal till alla ord. När man har börjat skriva i lexikonet blir lexikonläsande ännu mer underhållande.

Arbetet med lexikonet är långsiktigt. Om man ritar några streck på någon enstaka sida varje dag kommer det att ta något år innan det finns streck på varje sida och flera år innan en stor del av orden är markerade. Och det fortsätter efter det. Den dag  man känner att  kortarbetet och teckeninlärningen inte längre är den viktigaste delen av studierna träder lexikonet i förgrunden. I det finns både fraseologi och grammatik. Har man förberett med markeringar i lexikonet blir det lättare att i framtiden få utbyte av sitt lexikonarbete.

Lexikonet är något man återkommer till, inte som ordlistorna i läroboken som man lämnar för att gå vidare. Med pennan markerar man det område man har studerat, och det går att utvidga hela tiden. Medan man repeterar det gamla hittar man nytt att lära, men utan något som helst tvång att allt ska läras. 

=== Skriv i lexikonet ===
Det är inte mycket plats att skriva i lexikonet, så man måste fatta sig mycket kort och tänka på att det man just nu skriver inte blir det sista. Hur skulle det se ut om en stor del av uppslagsorden fick lika mycket klotter på sig? Det måste också vara prydligt, eftersom man får leva med det lång tid. Det går ju inte gärna att skaffa ett nytt lexikon, eftersom man då skulle bli tvungen att överföra tusentals blyertsmarkeringar.

För det mesta räcker det med ett streck som anger att man har eller vill ha ordet som en del av sin vokabulär. Ett sådant kan varieras genom sin lutning: \  /  -  | , och ges olika betydelser, som förtecknas på lexikonets första sida. Känner man behov av att breda ut sig räcker det med att man skriver ett sidnummer som hänvisar till ett speciellt häfte för lexikonkommentarer. Man kan också referera till ett sidnummer i lexikonet om det är något ord eller tecken man vill jämföra med. 

Förutom dessa sidhänvisningar kan man möjligen vilja ha koder för årtal och textställen där ordet förekommer. Man vill kanske kunna notera ”förväxlingsrisk”, “jämför”, “rättelse”, “tillägg”, men det får inte bli för mycket. Man behöver inte notera hur pass bra man kan ordet; det ändrar sig ju. Utgångspunkten är att man snart ska kunna de ord och tecken som man markerar - antingen kan man dem redan eller processen är igång. Man behöver inte heller ange om det finns kort på tecknet. Lexikonet tar man till för att få ordträning, inte för bokföring. Därför ska man inte heller i andra avseenden ha ambition att uppnå fullständighet. När man har vägarna förbi gör man några små noteringar, det är allt. Med tiden fylls luckorna igen, om något förblir oskrivet må det vara hänt.

För att komma igång kan man bläddra genom lexikonet och markera de tecken man känner igen, vare sig man kan dem eller ej, men kanske även en del som sticker av, verkar intressanta eller viktiga, med olika slags enkla markeringar. Det är ganska arbetsamt så man hinner inte igenom lexikonet på en gång, och det behöver absolut inte bli heltäckande eller någon större säkerhet i det man skriver. Och ord anstränger man sig överhuvudtaget inte att markera i detta skede. Efter det ska det sköta sig självt. 

Ibland läser man någon spalt och markerar de ord som består av kända tecken eller är viktiga eller intressanta, men det blir aldrig någon systematisk genomgång av lexikonet. Det tätnar efterhand  om man gör lite då och då. Huvudsakligen ska det styras av vad man stöter på vid läsning. När man tvingas slå i lexikonet för att man behöver veta ett ord, då markerar man ordet, om man hittar det, eventuellt med en kod som anger skrift och sidnummer, så att man kan kolla fraseologin. Detta ger lexikonletandet mer liv. Man slår inte bara upp något som man kommer att glömma, man bygger en bestående struktur - om den än bara består av några små blyertsstreck. Man lägger också märke till att vissa tecken och ord återkommer och finns i text av olika karaktär, medan andra har flera sidor i lexikonet men sällan syns till annanstans.

Det finns en del sidor i lexikonet som det kan vara skäl till att titta lite extra på, eftersom man inte naturligt har vägarna förbi dem. De allra vanligaste tecknen, sådana som 不 bu4  kanske man aldrig slår upp för att man tycker att man redan kan dem. Men det finns åtskilliga sammansättningar som börjar på dem och som inte alls är självklara, exempelvis bu4guo4, som betyder bara.

=== Val av lexikon ===
Man får välja ett lexikon man trivs med om man ska gå in i ett så långsiktigt projekt som det innebär att i förbifarten markera tusentals ord i det. Det måste vara ett papperslexikon, inte nätlexikon, om man ska kunna skriva i det. Det måste ha översättningar av orden till ett språk man kan bättre än kinesiska och uttalsangivelser för alla ord om det ska vara till hjälp i ordinlärningen. Det ska vara lagom stort. Är det för stort blir det tråkigt, för då har det så många sällsynta tecken att de flesta ord man träffar på är obekanta. Är det för litet saknas en del av det man söker. Man vill ha ett lexikon som innehåller lite fler tecken än de man har som mål att lära sig. Då kan lexikonet tjäna som rådgivare för om man ska lära sig ett tecken eller inte: Finns tecknet inte med i lexikonet struntar man i det.  

==== Teckenlexikon ====
Mest praktiskt när man ska lära sig tecken är lexikon med en lexikonartikel för varje tecken. Tecknen brukar vara ordnade efter uttalet. Om samma tecken kan uttalas på flera sätt är det upptaget flera gånger som uppslagsord. I artikeln står uttal, betydelse och ordklass, och därunder finns ord och kanske ordspråk som börjar med det tecknet, ordnade i stort sett alfabetiskt efter uttal. Det gör det vettigt för en studerande både att träna in tecken och de därtill hörande orden genom att titta runt lite när man ändå slår upp. Man söker ett ord och blir sittande i en halv timme och gör spännande upptäckter. 

Man spanar uppåt och nedåt och ser ord där man känner igen vartenda tecken, och får bekräftelse på att man känt igen rätt genom att titta på uttalet, och sen kan man gissa vad de betyder och se om det stämmer. Hela faciten finns där. Och man väljer själv vilka man ska läsa. När man kollat dem man känt igen kan man titta på betydelsena för de övriga för att se om det skulle vara någon av dem som man skulle vilja lära sig, och vilket tecken det i så fall gäller att börja plugga. Även om man skjuter upp det till senare har man stiftat en första bekantskap med ordet.
 
==== Ordlexikon ====
Det finns en annan typ av lexikon som också går att använda. I det slår man inte på tecken utan på hela ord. Orden är ordnade alfabetiskt bokstav för bokstav utan hänsyn till vilka stavelser de består av, så att till exempel xinfu, xingqi, xinhua kommer i den ordningen. Ord som börjar på samma tecken finns då ofta inte på samma sida, utan man får ibland vända några blad när man vill jämföra dem. 

En större nackdel är att de inte ger betydelse för enskilda tecken om de inte är frekventa som ord, något som teckenlexikon är mera frikostiga med. Eftersom metoden med teckenkort bygger på att man försöker tilldela tecknen en betydelse, såvida det inte blir alltför långsökt, har man mindre hjälp av ett sådant lexikon. Man får själv försöka sluta sig till tecknets betydelse utifrån betydelsen på de ord där tecknet ingår. I övrigt arbetar man på samma sätt med lexikon av denna typ som med teckenlexikon.

==== Tecken som inte förekommer i första positionen i ord ====
En nackdel med bägge dessa typer av lexikon är att de fokuserar så starkt på ordens första tecken att man som användare riskerar att försumma tecken som enbart förekommer i andra positioner. Här följer några av de vanligaste sådana tecknen:
 
贝 bei4 = snäcka
馆 guan3 = byggnad
员 - yuan, fungerar som ändelse, motsvarande svenskans ”-are”
绍 shao4 = koppla ihop, ingår i 介绍 jie4shao4 introducera
楚 chu3 = distinkt, ingår i 清楚 qing1chu	 klar	
服 fu2	kläder ingår bland annat i ke4fu2 övervinna
族 zu2	nationalitet ingår i ordet 民族 min2zu2 folk 
经 ji4 ingår i 经济 jing1ji4 = ekonomi 
么 ma, me frågepartikel ingår i 什么 shen2me = vad 

De finns överhuvudtaget inte med som uppslagsord i mindre lexikon av de två typer vi har nämnt, men eftersom sådana tecken är så få finns det ingen anledning att för deras skull skaffa sig ett större lexikon än som är optimalt av andra orsaker.

Tecknet 然 ran2 förekommer som förstatecken i ett fåtal ord men som andra- eller tredje tecken i ett par dussin. Det har en svårfångad betydelse, som har angetts motsvara bland annat “korrekt, rätt, så, sålunda, ja, lova, säkert”
Ytterligare ett önskemål man kan ha på det lexikon som ska bli ens följeslagare är att det ska gå att slå upp tecken med det även när man inte känner uttalet. Om man har ett lexikon som i övrigt är utmärkt men som saknar den möjligheten kan man kombinera det med ett annat lexikon som man bara använder för att komma från tecken till uttal. 

==== Slå upp tecken ====
Att slå upp ett tecken är ofta lite besvärligt. Det finns många olika system. Vanligtvis finns det ett index i början av lexikonet med alla tecknen ordnade på något sätt efter de ingående strecken och med hänvisning till ett sidnummer i den egentliga lexikondelen. Index kan vara baserat på radikalerna, på första streckets riktning eller på hur hörnen i tecknet ser ut. 

För att snabbt hitta ett tecken i index är det viktigt att man kan hålla kvar bilden av tecknet i minnet, en färdighet som man tränar med teckenkorten. Man ska kunna röra sig snabbt genom spalterna i index och jämföra sin minnesbild med alla de tecken som ögonen glider förbi utan att minnesbilden någonsin förvanskas eller försvagas.  

Efterhand som man lär sig fler tecken blir man mycket snabbare att slå i lexikon, för man kan gå efter uttalet för alltfler tecken och behöver inte anlita index i början av lexikonet så ofta. Även en del tecken som man inte har lärt sig kan man ibland gissa sig till uttalet på.

Lexikonet ska alltså vara lagom stort, ha uttal och översättning, vara fonetiskt ordnat och ge möjlighet att slå upp tecken. Däremot är det mindre viktigt att det är särskilt modernt. Aktuella ord kan man i varje fall inte räkna med att hitta. Skulle man behöva dem får man leta annanstans, liksom antagligen efter en del internettermer och politisk jargong. Det spelar inte heller så stor roll om lexikonet avspeglar språkbruket i Peking eller någon annanstans. De små skillnader som finns i mandarinkinesiska kan man snappa upp genom sitt läsande även om lexikonet sviker någon gång. 

För tecken som har olika betydelser och olika uttal vill man att lexikonet redovisar vilken betydelse som hör ihop med vilket uttal. Det är ett krav som de flesta lexikon uppfyller, men inte det i övrigt utmärkta nätlexikonet MDBG.

== Textläsning  ==
Man måste kunna många tecken för att komma upp på en nivå där man kan läsa kinesiska ordentligt, men man ska inte skjuta upp läsandet och ha det bara som mål och nästa steg efter teckeninlärandet. Man ska försöka läsa texter hela tiden parallellt med att man pluggar tecken. I texterna får man prövat att de tecken man lärt sig verkligen fungerar i ett sammanhang. Man möter ett stort, autentiskt teckenmaterial medan man i korten mött ett som man själv har begränsat.
  
Även då man har ont om tid bör man läsa regelbundet så att kunskapen inte rostar igen. Det behöver inte vara mycket. Ta någon kort, bekant text och läs igenom den. De mest frekventa tecknen hålls därmed levande, sådana som inte finns bland korten.
 
Någon gång när man inte har så bråttom försöker man komma upp i riktigt hög läskvantitet. Då upplever man att man stöter på samma obekanta ord eller tecken flera gånger i tät följd, så nära att man kan gå tillbaka och hitta det förra uppdykandet och jämföra. I och med att man märker att man stött på det tidigare har man känt igen det, vilket är en bra start i processen att lära sig det. Efterhand som läsningen fortskrider blir det fler och fler ord som man blir nyfiken på och vill slå upp. Då går läsningen långsamt men man lär sig minst lika mycket. Därför är det viktigt att inte heller här ha mål att man före ett visst datum ska jag ha läst ett visst antal sidor. Det kan vara bra likväl som dåligt att läsningen går långsamt fram. Det kan finnas annat som är svårare att kvantifiera som mål som utvecklas.

=== Textval ===
När man inte längre är bunden av en lärobok  känner man kanske lust att välja lektyr som inte är tillrättalagd för språkundervisningens behov utan vänder sig till kinesiska läsare. Man vill komma i kontakt med det genuint kinesiska. Går man då till helt oanpassade texter är svårigheterna många. Ordlistor finns inte och ordförrådet är inte anpassat till det man lärt sig tidigare. Hakar man upp sig får man slå upp i ett lexikon, något som är ganska mödosamt i början. Man vet inte vilka tecken som ska läsas ihop som ord eller vilka som bildar egennamn.

==== Barnböcker och populärlitteratur ====
Det gäller att välja sådana texter som gör så lite motstånd så att man kommer upp i stora volymer. Barnböcker är ofta lämpliga. Bilderböcker kan ha en del ålderdomliga ord, men det kompenseras av att bilderna ger vägledning. Böcker för lite äldre barn - kapitelböcker - bygger på ganska få tecken. För en vuxen läsare är handlingen förutsägbar och motivkretsen begränsad, varför man kan gissa sig till en hel del ur sammanhanget. Ordförrådet kan vara väl konkret för en vuxens behov, men det rättas säkert till när man kommit längre i sina teckenstudier och kan välja vuxnare lektyr. Läroböcker för kinesiska barn och ungdomar är enkelt förklarade och förbereder samtidigt för ett vuxet språk.

Det finns barnböcker med texten uppdelad i ord och med pinyin-transkribering under texten. Det underlättar högst väsentligt när man träffar på obekanta ord, för det är snabbare att slå upp på pinyin i ett lexikon än att söka upp tecken. Däremot ger kanske själva läsningen av pinyin inte så stor hjälp  - det är för kinesiska barn som förstår talspråk som den har betydelse. När man läser sådan text kan man hålla för transskriptionen, för annars blir det kanske inte teckenläsning man får träning i. Bara när man går bet kikar man på pinyin-texten.

Ett annat möjligt val är att läsa en text som man är förtrogen med, kanske berättelse ur bibliska historien, Mao-citat eller Karlsson på taket. Man är behjälpt av att man minns innehållet, eller kan läsa de två språkversionerna parallellt. Om boken är översatt från svenska är också syntaxen mindre främmande eftersom den påverkats av originalets.

Det kan tyckas att man inte får några kulturella impulser när man läser något så välbekant som en barnbok från sin egen kultur. Men i själva verket finns det mycket att reflektera över när man läser den med ett kinesiskt barns ögon, ett barn som förmodas ha mycket lite bakgrundskunskap om sådant som Lillebrors och Karlssons Stockholmsmiljöer. Man sätter sig också in i översättarens situation, att framställa och förklara företeelser som köttbullar, eftermiddagskaffe och födelsedagstårta. Man noterar vad som är överhoppat eller tillagt som förtydligande.

Skolböcker för kinesiska barn och ungdomar, i till exempel biologi, matematik eller historia är roliga att läsa, för mycket är bekant från ens egen skoltid och en hel del är annorlunda. Wikipedia har inte något lätt språk men den fördelen att man med en musklickning kan komma till en svensk version eller någon annan version som presenterar innehållet. Man får också precis översatt vad som står på flikar, såsom Historik, Redigera, Förhandsgranska. Ett annat sätt att få träning på typiska menykommandon är att ställa in Google eller sin telefonen på kinesiska. (Det kan vara klokt att lägga på minnet hur man kommer tillbaka till sitt modersmål innan man ställer om.)

==== Läroböcker i kinesiska ====
Läroböcker i kinesiska är utmärkta, när man väl har fått sin lust att botanisera fritt i den kinesiska litteraturen tillgodosett. Efter att ha intensivpluggat tecken ett tag kan man se de gamla lärobokstexter man en gång kämpat med en annan distans än tidigare. Man kan också låna hem många olika läroboksserier och läsa det som smakar i dem. Ordlista brukar det finnas till varje stycke så om man inte hoppar alltför mycket kan man säkert förstå ganska mycket utan att anlita lexikon, vilket gör att man får mycket läst. Läroböckerna erbjuder också annan hjälp som man kan passa på att utnyttja: anvisning om nyintroducerade teckens streckordning och grammatikavsnitt. I vissa läroböcker finns det tonmarkeringar över tecknen, vilket kan underlätta men också störa det visuella intrycket av tecknet. Man kan hålla över dem med kanten av ett papper om man vill. Skolböcker för kinesiska barn och ungdomar

==== Webbsidor och översättningsprogram ====
Att surfa kring bland kinesiskspråkiga webbsidor är lätt. Man kan trycka sig fram ganska slumpmässigt tills man ser någonting som fångar ens intresse. Är man rädd att trycka på någon knapp i blindo, tänker att det kan ha farliga eller oönskade konsekvenser, då kan man kopiera texten på den knappen till Googles översättningsprogram. Sådana datatermer brukar bli korrekt översatta. Ganska snart lär man sig att känna igen de vanligaste surforden, såsom klicka, visa, tillbaka, sök, nätet, användare.

Vill man ha lite utmaning använder man översättningsprogrammet bara vid behov, när man har försökt översätta och gått bet. Man markerar frasen, ordet eller meningen och kopierar över den till översättningsprogrammet som man har löpande parallellt i en annan flik av webbläsaren. Det går att kopiera över mycket långa textsjok, mycket mer än rutans storlek antyder. Man får både översättning och texten skriven med pinyin. 

Man kan också be om automatisk översättning av hela sidan. Man behöver inte för den skull läsa hela översättningen med alla irriterande fel om man inte vill, utan man kan ha den till att snabbt och bekvämt gå till när man kör fast. På Chrome fungerar det för närvarande (2011) så att man får fram originaltexten i en ruta när man rör musknappen över den översatta texten. Man kan läsa originaltexten först, eller översättningen först, efter behag. Man kan också läsa maskinöversättningen i sin helhet som en grund, och sen gå tillbaka till den oöversatta sidan med alla bilder och annat som inte redovisas i översättningsrutan. Man har då lättare att associera rätt när man redan har bekantat sig med innehållet.

Om man kan engelska bättre än kinesiska kan det ibland vara skäl att använda engelska som målspråk, eftersom kinesiska översättningar i vilket fall som helst brukar gå via engelska. Då kan man undvika onödiga fel i slutsteget från engelska till svenska, som att keneng översätts till ”maj” istället för kan kanske, på grund av att det engelska ordet ”may” är tvetydigt. Av liknande anledning dyker ordet bly upp förvånansvärt ofta i svensköversättningarna.

Det som är den stora glädjen med översättningsprogram är att ens egen översättning och maskinöversättningen kompletterar varandra så bra. Själv har man ett omdöme och en förståelse av innehåll och sammanhang som maskinen saknar, medan maskinen har ett förkrossande överlägset lexikon över både tecken ord och fraser.
 
Nu kan det förstås ändå bli så att båda går bet. När man ser att maskinen har huggit i sten, vilket ofta är fallet, och man själv också är osäker på tolkningen, då kan man ändå komma vidare. Man kopierar över originalmening till översättningsrutan och börjar modifiera den på olika sätt. Man har de två texterna bredvid varandra, den oöversatta och den översatta. Det går enkelt och snabbt att sätta in radframmatning i texten och se hur det påverkar översättningen. Gå med musknappen före eller efter den felöversatta frasen och skilj den från sammanhanget. När den står ensam på en rad ger programmet ofta en helt annan översättning än det försökte med först. Går man sen med pekaren över det översatta ordet kan man få fram alternativa översättningar. Man kan också dela upp frasen ytterligare med radframmatningstangenten – i enskilda tecken eller tecken tagna två och två eller något annat, och får hela tiden nya översättningsförslag.

Efter ett tag kanske man har sin text uppspjälkad i småbitar, var och en skriven på egen rad. Då kan man passa på och göra en ordlista, helt enkelt genom att klippa både från den redigerade källtexten och från översättningen, flytta dem till två spalter på ett tabell- eller ordbehandlingsdokument. Med lite redigering kan den ingå i en ordlista som man använder vid sitt repetitionsarbete.

Man kan också göra ett speciellt repetitionsmaterial, likt ett stycke i en lärobok genom att kombinera ordlistan med originaltexten orden är hämtade ur, en bearbetning man gör själv av maskinöversättningen och pinyintexten. Man kan markera vissa fraser med fetstil i översättningen och pinyinskriften. I originaltexten kan det vara skäl att i stället byta ut enskilda tecken till större typsnitt för att framhäva dem, för fetstilta kinesiska tecken blir lätt svårlästa.

==== Wikipedia ====
Med Wikipedia är det lätt att gå från en språkversion till en annan. Ibland är texterna till stora delar identiska. Om man pendlar mellan den svenska och den kinesiska sidan får man läsa någonting på kinesiska som man redan bekantat sig med lite, vilket gör det lättare att förstå. Och man kan gå tillbaka och kolla. Lite utmaning blir det ändå, eftersom artiklarna sällan är direkta översättningar. Man kan också lära sig mer om ämnet, få en fördjupning man inte skulle ha fått om man skulle ha hållit sig till bara en språkversion. I synnerhet diskussionssidorna ger intressanta inblickar i hur kinesiska skribenter tänker, medan artiklarna ibland till stor del kan vara klonade på den engelska versionen.

Wikipedia är också en bra utgångspunkt om man tycker man hamnat bland webbsidor med en tematik som inte intresserar en, och känner att man inte kommer ut ur den eftersom alla länkar går till samma sorts sidor. På svenska Wikipedia kan man välja vad man vill läsa om och sen gå till motsvarande kinesiska sida och därifrån ofta hitta länkar vidare.

Allt det här kan man göra utan att ha något speciellt system för kinesisk teckeninmatning. Man klickar helt enkelt på knappar. Vill man skriva in text, till exempel i Wikipedias eller Googles sökrutor, kan man använda översättningsprogrammet från svenska till kinesiska och kopiera in resultatet i sökrutan. Märker man att översättningen blir tokig, kan man skriva in några ord eller någon fras där man vet att det tecken man söker efter ingår och sen sudda bort överflödiga tecken.
När man är på Wikipedia är det ganska lätt att klicka rätt utan att översätta det som står på knapparna. Layouten, som är likartad på alla språkversionerna, ger vägledning. En sak som är speciell för kinesiska Wikipedia är att man kan klicka fram en meny uppe i kanten med vilken man kan ställa in om man vill ha texten presenterad med förenklad eller oförenklade tecken, och om man vill ha Folkrepublikens standard eller den som används i Singapore och Malaysia.

=== Förståelse ===
Det första man gör när man möter en text är att identifiera de tecken man känner. I en otillrättalagd text kan det när som helst dyka upp ett tecken man aldrig haft en aning om att det existerar. Då börjar hjärnan arbeta med att känna igen det, och det kan gott hända att den förleds att förväxla det med något mer bekant. Det är därför det är så viktigt att hela tiden arbeta på att bli säkrare på de bekanta tecknen.

Nästa steg är att få ett syntaktiskt sammanhang i det hela. I en “pratig” text med många strukturord är det ofta lättare att avgöra vad som är vilken satsdel. En hel del av strukturorden är mycket högfrekventa, men det finns också ovanligare synonymer till dem. Det är angeläget att lära sig även dem , och att lära sig precis i vilka satsmönster de ingår, för de är nyckeln till förståelse av satssammanhang. 

Ibland förstår man tecknen men får inget sammanhang i dem. Då kan man fråga sig om några tecken bildar ett egennamn. Sådana är inte markerade på något sätt. Utländska namn transkriberas oftast ljudenligt till kinesiskan, och på grund av att varje kinesisk stavelse för det mesta bara innehåller en konsonant kan det bli en mycket lång rad av tecken för att återge ett namn. Man kan inte se att det är ett namn på annat än den syntaktiska ställningen och på att där kan ingå vissa tecken som sällan används annars. Då kan man lyssna lite extra till uttalet. Även om man inte känner alla tecknen kanske man kan få en uppfattning om troligt uttal utifrån fonetikum. Geografiska namn utanför Kina och namn på internationella kändisar kan då ofta bli begripliga.

Det kan kännas onödigt att lära sig tecken som man har hittat i någon romanfigurs namn. För förståelsen räcker det ju att kunna hålla isär olika namn, och ibland är de så ovanliga att man inte hittar dem i ett mindre lexikon. Men ingår de i namnet på en huvudperson är det tråkigt att bara hoppa över dem varje gång man stöter på dem, för då blir det ofta som man inte kan ljuda i det man läser framöver. Är man bekant med texten vet man kanske att namnet är Raskolnikov utan att slå upp det, och man kan kanske uttala det så istället för på det kinesiskt förvanskade sättet. 

Ett annat skäl till att inte strunta i tecken i frekventa egennamn är att de erbjuder en automatisk repetitionsmöjlighet. En del tecken används också mycket flitigt just såsom del av utländska namn. song1 松 är till exempel den vanliga transkriptionen av stavelsen -son i son-namn, så även om det inte hör till de allra vanligaste i genuint kinesisk text kan det ge en nyckel för att tolka många ljudenligt översatta son-namn. 

I vissa fall har man svårt att förstå sammanhanget för att man av gammal vana tolkar något mycket frekvent tecken, kanske 的, 个, 地, 得 eller 吗 som strukturord och glömmer att de har en ovanligare funktion, ofta som del i ett ord. Tecknet 的 di4, di2 kan betyda avsikt, 个 ge4 kan betyda individuell, 地 di4 kan betyda mark,得 dei betyder måste, 了le liao…, 吗 ma3 betyder morfin.
Det kan också vara så att man stött på ett fyrateckensuttryck - ett  ordspråk - eller annat idiomatiskt uttryck. Man får slå i lexikon på olika kombinationer av de ingående tecknen.

=== Läsa snabbt eller noga? ===
==== Slå upp lagom mycket ====
Hur mycket man ska slå upp och hur mycket man ska gissa beror helt på texten och hur intressarad man är av detaljerna i innehållet.  Man tar till lexikonet när man blir intresserad, när förståelsen kräver det, eller när samma tecken dyker upp gång på gång. Om man slår upp vartenda ord som man inte kan, kan det vara skäl att överväga att gå över till att läsa lärobokstext. Då får man nya ord utportionerade efter hand så att man vinner tid på att slippa slå upp. Vanligare är att slå upp precis det som behövs för att förstå allt som intresserar en. Är det en intressant passage kanske man vill veta mera exakt vad som sker - om den inte är så dramatisk att man vill komma vidare för att se vad följden blir. Kanske låter man bli att slå upp så mycket vid första genomläsningen för att se om det ger sig av sammanhanget och går sen tillbaka och slå upp det som behövs. Med vissa texter är det givande att skumma och låta det gå sidor som man inte har kontroll över, och glädas över att man i varje fall då och då förstår en liten del.  

Det finns ord i en text som man inte behöver veta exakt för att förstå sammanhanget. Till exempel i en roman finns det i anföringssatserna adjektiv och verb som talar om hur utsagan framfördes. Man känner igen dem på att de har radikalen mun: sa han med en suck, bad han, vädjade han, genmälde han, skrek han, invände han, sa han menande, tillfogade han, undrade han...  Särskilt mycket information bär de inte. De används för att författaren tycker det är tråkigt att upprepa shuo1 och wen4. 

Om man i en text ser att två tecken i rad har samma radikal betyder det ofta att de hör ihop till ett ord och att det ordet har en betydelse som ryms inom den radikalens område. Om man till exempel av radikalen förstår att ordet troligen betecknar ett keramikföremål, och ska slå upp vilket av möjliga keramikföremål det är, då finner man kanske den frågan mindre intressant än att gå vidare i texten. 

Även längre passager kan man ta lätt på. Intresserar man sig för intrigen kan man kanske undvara miljöskildringarna. Det är bra att på det sättet aktivt välja vad man ska intressera sig för i det man läser. Det går snabbare, blir mer motiverande och gör att man får mer läserfarenhet. Det som är tråkigt med att inte slå upp är att man inte kan uttala allt man läser. 

==== Uttala det lästa ====
Om man skumläser blir det knappast frågan om att uttala orden. I övrigt faller det sig väl naturligt att uttala det man läser, tyst eller högt. Det är också idealet om man ska få ut så mycket som möjligt av sitt läsande. Men man ska inte vara fanatisk med att försöka uttala på allt. Om man tvingar sig att uttala vartenda ord, även dem som man är osäker på, är det risk att man nöter in felaktigt uttal. I så fall kan man hoppa över dem man är osäker på - vara tyst, smacka, säga shenme-shenme eller utsäga den svenska betydelsen. Är det många uttal man är osäker på kanske man föredrar att inte uttala någonting utan bara intressera sig för betydelsen.

==== Hastighet ====
Det varierar enormt mycket hur snabbt läsningen går. Så länge man tragglar tecken för tecken och försöker känna igen dem gäller det att stirra stint på varje tecken och uttala det samtidigt. Sen går man tillbaka i texten och hittar ord och läser då kanske med ordintonation med reducerad ton och utan att direkt fokusera tecknen tillika med uttalet. Då går det snabbare. Efter det får man gå tillbaka igen och läsa med inriktning på satsanalys, och slutligen, om man varit lyckosam, för att memorera en nyförvärvad mening. 

Det är ju inte för läshastighetens skull man tränar på att läsa texter, men om man fastnat i en vana att ta mycket lång tid på sig kan det vara skäl att träna läshastighet lite. Blir man snabb kan man i framtiden få mera läserfarenhet på den tid som står till ens förfogande. 

Ett stycke som man läst flera gånger läser man på tid flera gånger och ser om det går snabbare efterhand. Man kan återkomma till samma text efter några månader och se om den hastighet man drivit upp står sig.  Samma antal stavelser per minut som  på svenska kan man inte räkna med att komma upp i, beroende på språkens olika natur, men kanske samma läshastighet som när man läser en översättning till svenska av texten. Man kan också helt strunta i läshastigheten och tänka att långsamheten ger utbyte i form av mer eftertanke.

==== Anteckningar ====
Om man inte bara skumläser utan slår upp något ord eller tecken då och då är det skäl att föra anteckningar. Förutom att man gör en markering i lexikonet har man ett gloshäfte till hands, för man glömmer det man slagit upp efter ett tag och får annars slå upp samma sak gång på gång. Man lär sig visserligen genom repetitionseffekten men om man har antecknat slipper man dubblera tidsödande lexikonsökande. I gloshäftet är det lätt att hitta ord man vet att man nyligen slagit upp om man har fört in orden i samma ordning som man läst dem, och kanske antecknat datum och sidnummer.

Gloshäftet är för ord snarare än för tecken, för nya ord man snappar upp och vill hålla i minnet. Man kan gärna skriva rubriker här och där i häftet, i synnerhet när det turvis kommer in ord från olika källor, till exempel från läsning av olika böcker eller diskussion med olika personer. Häftet får gärna vara bredare än gloshäften i andra språk, för man behöver spalter både för kinesisk skrift, pinyin och svensk översättning. Dessutom är det bra att ha en spalt för källangivelse, eftersom det allt som oftast händer att man börjar ifrågasätta något man skrivit tidigare. Man kan ange bok och sida eller en kod som talar om hur pass vederhäftig källan är. Man kan också vilja referera till ett ord på en annan sida i gloshäftet för jämförelse. En innehållsförteckning till gloshäftet kan hjälpa en att hitta var det finns banktermer, kroppsdelar, dialektord eller något annat. 

I andra språk använder man i hög utsträckning listor för att plugga glosor. Det går förstås med kinesiska också, men det är flera saker att tänka på med ett kinesiskt ord, varför det behövs mera tid att försjunka i det enskilda ordet. Man riskerar att för snabbt glida från det ena ordet till det andra och inte riktigt koncentrera sig på något. Även om det är lite bökigt kan man delvis avhjälpa det genom att med en pappersschablon skärma av den kinesiska skriften både uppåt och nedåt och från transkriptionen och den svenska motsvarigheten. Ju längre man kommer i sina studier desto bättre går det att lära sig direkt från gloshäftet. Fler och fler tecken är bekanta och ansträngningen gäller allt mer hur tecknen är är fogade till ord. Man har också fått mer erfarenhet av att det lönar sig att dröja vid varje ord.  
 
Förutom rent gloshäfte kan man ha ett kommentarhäfte där man kan analysera tecken, skriva ner sina iakttagelser och reflektioner, och de missförstånd som löses. Om man inte skriver ner dem så glömmer man att man löst dem och gör samma misstag igen.

[[Kategori:Språk]]
[[Kategori:SAB: Fva Kinesiska]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|K]]
[[Kategori:Uttömmande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]</text>
      <sha1>jw8ezd1ktj9yjc8hbqsz6w7cyvgrh8j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Jordnötsmjölk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6457</id>
    <revision>
      <id>26042</id>
      <parentid>24052</parentid>
      <timestamp>2009-10-26T02:29:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Jordnötsmjölk]] till [[Kokboken/Recept/Jordnötsmjölk]]</comment>
      <origin>26042</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1973" sha1="lq4e2cf920ufmi5ugo5vkvy2z2sot2q" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

Jordnötsmjölk är ett mindre känt alternativ till exempelvis sojamjölk, havremjölk, rismjölk och mandelmjölk.

En av jordnötsmjölkens fördelar är att den inte har samma tveksamma hälsoaspekter som icke jäst soja, och därmed sojamjölk, har (kokning hjälper inte till fullo). Den är även mycket smidigare att tillreda.

En fördel gentemot mandelmjölk är att den är mycket billigare, och har rundare smak.

Jordnötter är också extremt näringsrika.

==Ingredienser==

*1 dl jordnötter
*1 kryddmått havssalt
*10 dl vatten

==Redskap==

*en mixer
*ett durkslag
*ett fint filter av något slag, t ex ett återanvändbart kaffefilter
*en tratt
*två flaskor

==Tillagning==

# Skölj jordnötterna i durkslaget. Om salta jordnötter används, skölj väl med varmt vatten.
# Mixa jordnötterna med hälften av vattnet på hög hastighet i kanske 1-2 minuter.
# Tillsätt resten av vattnet och mixa på hög hastighet i kanske 1 minut.
# Häll över i en flaska, tillsätt saltet, skaka, och ställ i kylen i några timmar.
# När det mesta av jordnötsmjölet har samlats i botten av flaskan, häll försiktigt genom ett filter och ner i den andra flaskan.
# När filtret börjar sättas igen av jordnötsmjöl så pressar man ur mjölken och sköljer rent filtret. Det går också att använda en sked eller liknande i filtret för att få det mesta av mjölken att rinna igenom innan man pressar ur det sista.

==Tips==

*Man kan tillsätta sötning av något slag, eller annan smaksättning (t ex vanilj), om man vill. Allt efter smak.
*Havssaltet tillsätts för att ta bort den vattnighet som annars blir. Det skall inte smaka salt. Experimentera dig gärna fram till vad som är rätt mängd för dig.
*Det samma gäller mjölkens tjockhet. Variera mängden vatten eller jordnötter efter hur tjock mjölk du vill ha.

[[kategori:J kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>lq4e2cf920ufmi5ugo5vkvy2z2sot2q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Att svara på en match</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6464</id>
    <revision>
      <id>26018</id>
      <parentid>24067</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T14:47:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Vetgirig Guide|Vetgirig Guide]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26018</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1720" sha1="px6ayrmt99m14438ungh4vgu0a7xt74" xml:space="preserve">&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Att svara på en match&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;

===Att tänka på när man svarar på matcher===
* Alla svar ska vara på svenska.
* Gå inte bakåt eller uppdatera sidan under eller efter en match.
* Matchklockan går ENDAST när du har en fråga uppe. När du svaret på frågan uppe står alltså matchklockan stilla så du i lugn och ro kan läsa eftertexten.
* Om du tycker en fråga är felaktig, har felaktigt svar eller fler stavningar eller att borde godkännas eller att frågan är felaktigt ställd t.ex. kan du trycka på felanmäl fråga (den knappen kommer man åt när man har svaret på frågan uppe). Se även Repetition av match nedan.

===Repetition av match===
* När du svarat på en match kan du välja att repetera frågorna om du vill (utom tävlan så klart).
* Om du tyckte någon fråga var felaktigt är repetitionen ett utmärkt tillfälle att felanmäla den frågan.

===Felanmälning av frågor===
* Klickar du på knappen &quot;Felanmäl fråga&quot; så kan du sedan dels ange vad du tycker är &quot;fel&quot; med frågan, dels ange en länk till en sida på nätet där det finns belägg för din felanmälan (dom på Vetgirig har inte möjlighet att söka info om alla felanmälningar själva).
* Du kan även klicka i att du vill ha en uppföljning, dvs att du får ett svar från Vetgirig (när dom bearbetat din felanmälan) där det står om dom ändrat nått på frågan. Då visas även frågan som det ser ut efter ändringen.

[[Kategori:Vetgirig Guide]]</text>
      <sha1>px6ayrmt99m14438ungh4vgu0a7xt74</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Gröt i mikrovågsugnen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6472</id>
    <revision>
      <id>56402</id>
      <parentid>56401</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T09:41:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länk</comment>
      <origin>56402</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1985" sha1="mwq3xfrtvp9ee139wkgfk537ugg2kuf" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

[[Fil:Gröt+blåbär-separate.jpg|thumb|400px|gröt med blåbär(standardrecept + tips)]]

Det här receptets '''format''' kommer att baseras på ett [https://en.wikibooks.org/wiki/Cookbook:1-2-3-4_Cake &quot;utmärkt&quot;(featured) recept från Engelska versionen av Kokboken].

==Ingredienser==
''1 portion''

*2 1/4 dl vatten 
*1 1/4 dl havregryn 
*0,5 krm (0,5 ml) salt med jod 

==Tillagning(kort beskrivning)==
#Lägg först i havregryn, vatten och salt i en djup tallrik, blanda sedan med en sked. Koka på 600 Watt effekt i 3 minuter. 
#låt det svalna i 15 minuter.
##som hjälpmedel kan man sätta en timer/äggklocka på 15 minuter

==Tillagning(detaljerad)==
Den här sektionen är ej klar ännu.

===Förberedelse===
Du kommer att behöva dessa saker:

&lt;gallery mode=&quot;nolines&quot; widths=&quot;180&quot; heights=&quot;180&quot;&gt;
File:Förberedelse1-ingredienser.jpg|Ingredienserna(dricksvatten inkluderat)
File:Equipment for Q87066630.jpg|Köksutrustning(enbart 1 djup tallrik och 1 stor sked behövs)
&lt;/gallery&gt;

Här lägger vi till bilder som har med redskap, mått osv. som har just med det här receptet att göra.

===Metod===

&lt;gallery mode=&quot;nolines&quot; widths=&quot;180&quot; heights=&quot;180&quot;&gt;
File:Ingredients for Q87066630.jpg|1) Häll 1 1/4 dl havregryn i den djupa tallriken
File:Next step, pour water in the soup plate. For Q87066630 recipe.jpg|2) Häll 2 1/4 dl vatten i den djupa tallriken
File:Next step put half a ml salt in soup plate.jpg|3) Häll 0,5 krm salt i den djupa tallriken
&lt;/gallery&gt;

Här lägger vi till bilder i ordning hur rätten blir färdig från början till slut.
==Servering==

==Tips==

* Gott att servera tillsammans med 100g tinade blåbär, som tinas i 1 minut i mikrovågsugnen på 600 Watt när man tar dem direkt från frysen. Man kan också prova 50g tinade blåbär som tinas i 1 minut i mikrovågsugnen på 450 Watt.

[[Kategori:G kokbok]]
[[kategori:Vegetariskt]]
[[kategori:Veganskt]]
[[kategori:Mjöl och gryn]]

[[en:Cookbook:Porridge in the microwave]]</text>
      <sha1>mwq3xfrtvp9ee139wkgfk537ugg2kuf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pelmeni</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6476</id>
    <revision>
      <id>56645</id>
      <parentid>51998</parentid>
      <timestamp>2024-10-31T16:04:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56645</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2535" sha1="0dt3kg0mfsmwofw4jcbzr08m8jau0fs" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Fil:Pelmeni.jpg|thumb|serveringsförslag]]
 
'''Pelmeni''' är nog rysk maträtt nummer ett. Ryssländare=(ryssar för svenskländare) som bor utomlands blir minst lika glada att få äta pelmeni som svenskar när de får köttbullar i New York. Den goda nyheten är: Det är dessutom busenkelt att laga pelmeni.
==Ingredienser==
===Deg===
''4-5 portioner''
* 4 dl vatten
* 10 dl mjöl
* 1 msk salt
===Köttfärs===
* 500g blandfärs (fast kött kan väljas efter smak)
* 1 gul lök
* 1 klyfta vitlök (kan skippas om man är orolig för andedräkten)
* peppar
* 1 msk salt
* 1 äggula (kan skippas)
===Garnering===
* Gräddfil
* Persilja
* ett glas Vodka var :)
===Nödvändiga utensilier===
* Kavel (kunde ersättas av en flaska på den gamla goda tiden)
* ett glas (helst konjakglas eller snapsglas - alltså lite mindre och med tunnare kanter)
* en tesked
==Tillagning==
===Deg===
Degen påminner om pizzadeg, fast utan jäst. Tillsätt mjöl i vattnet stegvis. Se till att den degen är mjuk och elastisk. Det kan hända att inte allt mjöl går åt. När degen fortfarande är en aning klibbig (nästan torr) - då är den perfekt. Man strör över mer mjöl när man kavlar ut.
===Köttfärs===
Blanda köttfärs med salt, peppar, hackad lök och vitlök, och eventuellt en äggula. Låt stå en stund. 
===Fyllning===
Dela degen, så att det är lätt att kavla. Kavla ut degen tunt (ca. 4mm). Ta små &quot;klumpar&quot; köttfärs med en tesked (som små köttbullar - 10-15mm). Lägg dem vid kanten på den utkavlade degen. Vik degen så att kanten når över köttet. Skär degen med hjälp av ett glas så att köttet är innanför och resultatet blir en halvcirkel eller halvmåne. Nu har vi pelmeni! Om det råkar vara öppningar i pelmeni, nyp ihop dem med fingrarna.

(Det finns även ett så kallat pelmenijärn (пельменница), med hjälp av den kan man göra flera pelmeni samtidigt, men det behövs inte om man gör lite pelmeni för sin familj).
===Rester===
Hur man än gör, så blir det deg eller köttfärs över till slut. Kasta inte. Precis innan något av dem är slut gör en liten pirog i stället.
===Kokning===
Koka pelmeni som pasta. Alltså koka upp vatten, salta och lägg i pelmeni och låt koka i 10 minuter.
==Servering==
Servera pelmeni i mindre tallrikar, dekorera med persilja och gräddfil. Eller lägg upp pelmeni på ett fat så att du och dina gäster kan ta så många pelmeni man önskar äta. 

{{wikipedia}}
[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[ru:Пельмени]]</text>
      <sha1>0dt3kg0mfsmwofw4jcbzr08m8jau0fs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska/Räkneord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6481</id>
    <revision>
      <id>55361</id>
      <parentid>54045</parentid>
      <timestamp>2024-04-08T11:30:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2A02:AA1:1143:317:4444:1D82:6DA:45C7</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Ordningstal */</comment>
      <origin>55361</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1293" sha1="kl2vgrnk33xyu3k5i38hgio668ysa0l" xml:space="preserve">=== Grundtal ===

1: un (une) &lt;BR&gt; 
2: deux &lt;BR&gt;
3: trois &lt;BR&gt;
4: quatre&lt;BR&gt;
5: cinq&lt;BR&gt;
6: six&lt;BR&gt;
7: sept&lt;BR&gt;
8: huit&lt;BR&gt;
9: neuf&lt;BR&gt;
10: dix&lt;BR&gt;
11: onze&lt;BR&gt;
12: douze&lt;BR&gt;
13: treize&lt;BR&gt;
14: quatorze&lt;BR&gt;
15: quinze&lt;BR&gt;
16: seize&lt;BR&gt;
17: dix-sept&lt;BR&gt;
18: dix-huit&lt;BR&gt;
19: dix-neuf&lt;BR&gt;
20: vingt&lt;BR&gt;
21: vingt-et-un&lt;BR&gt;
22: vingt-deux&lt;BR&gt;
30: trente&lt;BR&gt;
40: quarante&lt;BR&gt;
50: cinquante&lt;BR&gt;
60: soixante&lt;BR&gt;
70: soixante-dix&lt;BR&gt;
80: quatre-vingts&lt;BR&gt;
90: quatre-vingt-dix&lt;BR&gt;
100: cent&lt;BR&gt;
1 000: mille&lt;BR&gt;
1 000 000: un million&lt;BR&gt;
1 000 000 000: un milliard

=== Ordningstal ===

1: premier (m.), première (f.) &lt;BR&gt;
2: deuxième &lt;BR&gt;
3: troisième &lt;BR&gt;
4: quatrième&lt;BR&gt;
5: cinquième&lt;BR&gt;
6: sixième&lt;BR&gt;
7: septième&lt;BR&gt;
8: huitième&lt;BR&gt;
9: neuvième&lt;BR&gt;
10: dixième&lt;BR&gt;
11: onzième&lt;BR&gt;
12: douzième&lt;BR&gt;
13: treizième&lt;BR&gt;
14: quatorzième&lt;BR&gt;
15: quinzième&lt;BR&gt;
16: seizième&lt;BR&gt;
17: dix-septième&lt;BR&gt;
18: dix-huitième&lt;BR&gt;
19: dix-neuvième&lt;BR&gt;
20: vingtième&lt;BR&gt;
21: vingt-et-un&lt;BR&gt;
22: vingt-deux&lt;BR&gt;
30: trentième&lt;BR&gt;
40: quarantième&lt;BR&gt;
50: cinquantième&lt;BR&gt;
60: soixantième&lt;BR&gt;
70: soixante-dix&lt;BR&gt;
80: quatre-vingts&lt;BR&gt;
90: quatre-vingt-dix&lt;BR&gt;
100: centième&lt;BR&gt;
1 000: millième&lt;BR&gt;
1 000 000: millionième&lt;BR&gt;
1 000 000 000: milliardième

[[Kategori:Språkkurser/Franska]]</text>
      <sha1>kl2vgrnk33xyu3k5i38hgio668ysa0l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Makroner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6485</id>
    <revision>
      <id>56476</id>
      <parentid>30786</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:29:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>underrubrk</comment>
      <origin>56476</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="893" sha1="6h0ws897rmrurv1xvscs9sdrm2qoywd" xml:space="preserve">==Chokladmakroner==

{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*100 g finmald mandel
*4 st äggvitor
*0.75 dl strösocker
*2 msk varmt kaffe
*4dl florsocker
*3 msk kakao

===Chokladkräm===
*35g smör
*200g mörk choklad
*1 dl vispgrädde

==Tillagning==
Blanda mald mandel, florsocker och kakao i en bunke. Vispa äggvitorna till ett hårt skum i en annan bunke. Vänd försiktigt ner mandelblandningen och klicka ut smeten lika stora som femkronor. Grädda kakorna ca 12 minuter i 180 grader. 

Värm grädden och chokladen tills chokladen smält. Lägg därefter i smöret och låt det smälta. Låt krämen kallna och tjockna, tar ca 3 timmar. Bred krämen på hälften av kakorna och lägg ihop kakorna två och två. Låt kallna och ät!

==Servering==
 
 
==Tips==

{{Wikipedia}}
[[kategori:M kokbok]]
[[Kategori:Bakning]]

[[fr:Livre de cuisine/Macarons Parisiens]]
__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>6h0ws897rmrurv1xvscs9sdrm2qoywd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Luffarschack</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6488</id>
    <redirect title="Stora Spelboken/Sällskapsspel/Luffarschack" />
    <revision>
      <id>24234</id>
      <timestamp>2009-06-14T17:39:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jacob Lundberg</username>
        <id>1316</id>
      </contributor>
      <comment>finns länk från wikipedia</comment>
      <origin>24234</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="4vinlvmx8tso7l2j16s4mcbetznezkl" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Stora Spelboken/Sällskapsspel/Luffarschack]]</text>
      <sha1>4vinlvmx8tso7l2j16s4mcbetznezkl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vändåtta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6489</id>
    <revision>
      <id>48053</id>
      <parentid>24247</parentid>
      <timestamp>2018-05-05T18:25:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>155.4.130.174</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Spelets ide */</comment>
      <origin>48053</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1740" sha1="i2tejw2zjelii6p3gcjy5gjqbkttgxd" xml:space="preserve">'''Vändåtta''' är ett kortspel för 2 till 8 personer

== Det man behöver ==
En kortlek med 52 kort utan jokrar.   

== Spelets idé == 
Att bli av med sina kort så snabbt så möjligt.

==Given == 
En av spelarna delar ut sju kort till varje deltagare. De återstående korten får bilda talong på bordet. Det översta kortet i talongen vänds upp och läggs bredvid talongen för att bilda hög. 

==Spelregler==
Spelregler: Den som börjar lägger ett kort på högen och detta kort ska ha samma valör eller färg som det kortet som redan ligger där. Om spelaren har fler kort i rätt valör får han lägga ut dem alla samtidigt. Har spelaren inget kort som passar måste han dra kort från talongen tills han får ett som passar eller tills han dragit tre kort. Då går spelet vidare till nästa spelare. När talongen tar slut vänder man på den men låter det kort som låg överst ligga kvar. Man kan ej gå ut med åttor eller ess. &lt;br&gt; 

Specialkort: Ess och åttor är specialkort. När ett ess läggs på högen måste de andra spelarna dra ett kort från talongen. sedan fortsätter samma spelare spelet. Åttorna kan gå för vilket kort som. Den spelare som lägger en åtta bestämmer också vilken färg och valör han vill att den ska gälla för.

Variant: Man får ej lägga åtta på åtta, åtta på ess eller ess på åtta och ess på ess. &lt;br&gt;
Man kan spela Vändåtta med poäng. Poängräkning:  Kort kvar på handen ger straffpoäng enligt följande. Åttor - 25 poäng, ess - 15 poäng, tior - 10 poäng, klädda kort - 10 poäng och övriga kort - 5 poäng.  När en spelare kommer upp till 100 poäng åker han ut. Vinnaren blir den sista som har färre en 100 poäng.
  

[[Kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>i2tejw2zjelii6p3gcjy5gjqbkttgxd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sjuan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6493</id>
    <revision>
      <id>49094</id>
      <parentid>49093</parentid>
      <timestamp>2019-10-29T18:30:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.249.248.228</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Regler */</comment>
      <origin>49094</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1540" sha1="4z6xyd2v6emdzxsw7ozzu1si91tvjvk" xml:space="preserve">'''Sjuan''' Är ett kortspel för minst 3 spelare. 

==Detta behöver man== 
En kortlek med 52 kort utan jokrar.

==Vad är målet==
Spelet går ut på att bli av med alla sina kort.

==Given==
Korten delas ut tills hela kortleken är slut.

==Regler==
Den spelare som har hjärter sju på handen börjar spelet med att lägga ut hjärter sju vågrätt framför sig. Nästa spelare, den till vänster, kan sedan lägga ut antingen en av de återstående tre sjuorna eller hjärter sex eller åtta, som då läggs lodrätt intill hjärter sju.

Åttorna läggs på valfri sida, medan sexorna läggs på motsatta. Man ska sedan bygga stegar genom att placera kort nio, tio, knekt, dam och kung på åttan av samma valör samt fem, fyra, tre, två och ess på sexan.
Den spelare som lägger sista kortet i högen (ess eller kung) vänder högen och får möjlighet att lägga ytterligare ett kort.
Alla spelare lägger varsitt kort, ett till antalet. Målet är att bli av med alla kort på handen genom att taktiskt sett behålla de kort dem andra kan tänkas behöva medan man själv ser till att tvinga de andra spelarna att lägga de kort man själv behöver. Om en spelare inte kan lägga ut några fler kort, kan denne säga pass och få en bestraffning.
Antingen att spelaren får ett valfritt kort av personen bredvid. 
Eller att spelaren, tills någon annan inte kan, inte får lägga ut några fler kort.
Man får lägga ut alla sina kort om man kan, men man behöver inte säga sjuan, även om en del tror det.
[[Kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>4z6xyd2v6emdzxsw7ozzu1si91tvjvk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Main Page</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6494</id>
    <redirect title="Wikibooks:Huvudsida" />
    <revision>
      <id>24250</id>
      <timestamp>2009-06-24T21:41:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>87.148.165.143</ip>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Wikibooks:Huvudsida]]</comment>
      <origin>24250</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="1mtj4vfy9l6zo87turun5q9br9po208" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Wikibooks:Huvudsida]]</text>
      <sha1>1mtj4vfy9l6zo87turun5q9br9po208</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fia (brädspel)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6496</id>
    <redirect title="Stora Spelboken/Sällskapsspel/Fia med knuff" />
    <revision>
      <id>24253</id>
      <timestamp>2009-06-26T01:46:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Stora Spelboken/Sällskapsspel/Fia med knuff]]</comment>
      <origin>24253</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="iorb1v7qmp9wzxa89tconp7e8gbptkn" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Stora Spelboken/Sällskapsspel/Fia med knuff]]</text>
      <sha1>iorb1v7qmp9wzxa89tconp7e8gbptkn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Softredirect</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6497</id>
    <revision>
      <id>46077</id>
      <parentid>46069</parentid>
      <timestamp>2015-10-22T01:23:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gangleri</username>
        <id>148</id>
      </contributor>
      <comment>improuved to [[:{{{1}}}|{{{2|{{{1}}}}}}]] using [[m:Soft redirect]]|soft redirect - added BiDi safety - LANG=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;</comment>
      <origin>46077</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="313" sha1="26sqttrhjvvt8qjvy620qos965yixc5" xml:space="preserve">[[Image:Redirectltr.png|#REDIRECT ]]&lt;span class=&quot;redirectText&quot; id=&quot;softredirect&quot;&gt;[[:{{{1}}}|{{{2|{{{1}}}}}}]]&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;font-size:85%; padding-left:52px;&quot; LANG=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot; &gt;Den här sidan är en [[m:Soft redirect|mjuk omdirigering]].&lt;/span&gt;&lt;noinclude&gt;[[kategori:Mallar|Softredirect]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>26sqttrhjvvt8qjvy620qos965yixc5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Att byta från Windows till UNIX/Koncept</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6519</id>
    <revision>
      <id>42632</id>
      <parentid>42631</parentid>
      <timestamp>2015-01-24T14:43:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Programfiler= */ symlink i PATH; .EXE</comment>
      <origin>42632</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20117" sha1="91h4lcsi8zlz02y7wvyapycj53v6ckq" xml:space="preserve">'''Arbetet på boken har endast påbörjats. Vissa kapitel kan vara användbara, men helheten är mycket bristfällig.'''

=Del III &amp;ndash; Unix-koncept=
__TOC__

==X Window System==
Den grafiska miljön i Unix tillhandahålls genom en uppsättning program skilda från operativsystemkärnan.

Kommunikationen med skärmkortet sköts av ''X Window System'' (ofta kallat X, eller X11 enligt versionsnumret), som har egna drivrutiner för detta. Program kan kommunicera med X-servern antingen över nätet eller genom olika lokala mekanismer. X påbjuder inga konventioner vad gäller själva användargränssittet.

Ett skillt ''fönsterhanteringsprogram'' sköter om att placera olika fönster på skärmen, rita ramarna runt fönstren, avgöra vilka fönster som skall vara i förgrunden och ge tangentbordsfokus åt de olika fönstren. Det finns ett otal olika fönsterhanteringsprogram med diverse avancerade funktioner.

Numera använder man i allmänhet en ''skrivbordsmiljö'', som erbjuder en uppsättning program med enhetligt utseende (vilket kan väljas genom ett ''tema'') och mer eller mindre enhetliga konventioner, olika mekanismer för kommunikation mellan programmen o.s.v. En skrivbordsmiljö erbjuder normalt ungefär vad en Windows-användare förväntar sig hitta på sin dator.

Ingenting hindrar att man installerar fler skrivbordsmiljöer eller använder program i kors mellan dessa. Konventionerna skiljer sig dock på flera punkter och användning i kors kan skapa åtminstone viss förvirring. Om en viss skrivbordsmiljö installerats med operativsystemet kan det löna sig att till att börja med hålla sig till denna i de sammanhang där god integration är viktig.

Det finns många grafiska program som inte skrivits för någon skrivbordsmiljö. De kan till utseendet skilja sig från den övriga miljön och följer sannolikt inte alla inställningar som görs via skrivbordsmiljöns verktyg. Samma kan gälla program skrivna för en annan skrivbordsmiljö. Detta är normalt inget problem och skall inte uppfattas som att systemet inte fungerar.

==Kommandotolken==
UNIX ger möjlighet att använda en mängd &quot;kommandoradsverktyg&quot;. Bland UNIX-användare ses det ibland som en självklarhet att man kan hantera kommandoraden, medan det inte är lika självklart för den som är van med MS Windows. Kommandoraden finns tillgänglig i den grafiska miljön genom någon ikon eller något menyalternativ som heter &quot;Terminal&quot;, &quot;XTerm&quot;, &quot;Console&quot; eller liknande. Den nås också genom att logga in i icke-grafiskt läge.

Alla program som finns i ditt system, även de grafiska, kan startas via kommandoprompten. Grafiska program (eventuellt körda på en annan dator) kommer att fråga din X-server om de får öppna ett fönster på din dator, och om det är OK, så startas programmet med ett eget fönster.

'''Exempel 1'''
Program kan startas från kommandoraden, här firefox med en webbadress och anvisning om att kommandotolken inte skall vänta på att programmet kört slut utan direkt fortsätta ta emot nya kommandon:
:&lt;code&gt;firefox http://sv.wikibooks.org &amp;&lt;/code&gt;

'''Exempel 2'''
Kommandoradsverktygen passar i synnerhet för att manipulera textsträngar. Här visas rader som inleds med textsträngen &quot;20091007 &quot; i &quot;johans&quot; datafiler från förra veckan (3–10 dagar gamla) i arbetskatalogen och dess eventuella underkataloger:

&lt;code&gt;
:find . -iname *.dat -user johan -mtime -10 -mtime +3 \
:-print0 | xargs -0 grep '^20091007 ' /dev/null
&lt;/code&gt;

Mer avancerad kommandoradskod kräver erfarenhet eller användande av referensmanualen, men å andra sidan kan mycket komplicerade uppgifter ofta skötas med några rader kod, som vid behov kan återanvändas, direkt eller med de ändringar situationen kräver. 

I det andra exemplet visas konceptet med &quot;pipes&quot;: resultaten från ett kommando ges vidare åt nästa, vilket betyder att funktionaliteten i ett program lätt kan användas av andra. I det här fallet används filnamnen hittade med &quot;find&quot; som argument för programmet &quot;grep&quot;, som i sin tur söker textsträngar (här behövs klisterprogrammet &quot;xargs&quot;, för att &quot;grep&quot; inte skulle söka bland själva filnamnen, och flaggan -0 för att eventuella blankslag i filnamnen skall hanteras rätt). Resultatet kunde styras vidare till exempel för sortering. Istället för &quot;grep&quot; kunde man använda ett program som manipulerar de hittade filerna enligt givna regler.

Ofta används kommandotolken bakom kulisserna också vad gäller till exempel skrivbordsomgivningarna: en ikon kan vara kopplad till en kommandorad som i sin tur finns i klartext i en konfigurationsfil. Kommandoraden kan anpassa argumenten programmet startas med och modifiera programmets omgivning innan det startas, vid behov på komplicerade sätt.

Se vidare i [[Att byta från Windows till UNIX/Kommandotolken|Del IV &amp;ndash; Kommandotolken]]

==Filer==
Det sägs ofta att allt i Unix är filer. ...

De flesta enheter finns i Unix filträd i form av speciella filer, vanligen under /dev. Dessa motsvarar LPT &amp; co under Windows, men själva namnet är inte magiskt i Unix. Också katalogerna är i princip vanliga filer, som innehåller en lista på filnamn, pekare i form av ''inod-numret'' och eventuellt information om filtypen.

===Filträdet===
Unix använder bara ett enhetligt filträd. Alla filer finns under roten, som betecknas ”/”. Olika enheter kan anslutas var som helst i filträdet, med en katalog som anslutningspunkt (varvid katalogens eventuella innehåll blir otillgängligt). Enhetsbokstäver används inte.

Användarna har var sin ''hemkatalog'' och behöver i allmänhet inte bry sig om resten av filträdet, utom vad gäller tillfälligt anslutna enheter och eventuella speciella datakataloger, såsom för en lokal webbservers www-filer. I hemkatalogen finns ”dolda” konfigurationsfiler för olika program (skrivbordsmiljöerna och vissa andra Windows-inspirerade program har dolda filträd med mycket innehåll som inte direkt är konfigurationsdata). I övrigt får användaren fritt strukturera innehållet i hemkatalogen.

Det övriga filträdet följer till största delen väl etablerade standarder, med en klar arbetsfördelning mellan de olika katalogerna. Strukturen kan te sig onödigt komplicerad, men har dels en del historisk barlast, dels är den avsedd att kunna fungera i helt olika typer av miljöer. En del kataloger kan finnas på filservrar och därmed vara gemensamma för flera olika datorer, ibland med olika operativsystem, en del kataloger är avsedda att kunna vara skrivskyddade och en del skall kunna ha filsystem anpassade för speciell användning.

Här förklaras de viktigaste katalogerna enligt GNU/Linux' ''File Hierarchy Standard''. De flesta Unix-system följer i princip samma logik men en del kataloger eller filer kan finnas på helt andra ställen.

Direkt under roten finns de filer som skall vara tillgängliga genast vid uppstart och i problemsituationer. Till dessa hör /etc med konfigurationsfiler, /dev med filer som representerar fysiska (och vissa andra) enheter, t.ex. hårddiskar och konsol, /bin och /sbin med central programvara, /lib med nödvändiga programbibliotek och root-användarens hemkatalog /root. /boot, med operativsystemkärna och andra filer som behövs för att överhuvudtaget få igång systemet, finns ofta på en skild partition som inte nödvändigtvis behöver vara ansluten vid normaldrift. 

/home innehåller användarnas hemkataloger, i större system ofta i underkataloger (t.ex. enligt användarnamnets första bokstav) för att hålla de enskilda katalogerna hanterliga. En vanlig användare behöver sällan bry sig om filer utanför hemkatalogen. Hemkatalogen är ofta gemensam för de flesta Unix-maskiner på en institution, också då flera Unix-varianter används.

/usr innehåller det mesta av operativsystemet i ett antal underkataloger. /usr/bin innehåller programfilerna, /usr/sbin programfiler som normalanvändare inte behöver (grafiska administrationsprogram etc.), /usr/lib programbibliotek och liknande, /usr/share filer som kan delas mellan olika datorarkitekturer, t.ex. /usr/share/man för referensmanualen och /usr/share/doc för diverse dokumentation. /usr/local innehåller i princip filer lokala för maskinen ifråga, men i praktiken filer som inte hör till operativsystemet, i synnerhet programvara som kompilerats lokalt men skall kunna användas av mer än enskilda användare.

/opt används i en del system för större programhelheter som inte hör till operativsystemet, till exempel kommersiell tredjepartsprogramvara. Enskilda programpaket installeras i allmänhet i egna kataloger (à la /opt/matlab för Matlab), medan /opt/bin innehåller de länkar som behövs för att kunna köra programmen utan att bry sig om de enskilda katalogerna.

/var innehåller kataloger som inte kan hållas skrivskyddade. Här finns köer för olika servrar (/var/mail för e-post, /var/spool/lp för skrivarjobb), /var/games för bl.a. bästa resultat i spel, /var/cache för diverse mellanlagring, /var/lib för olika programs statusfiler, /var/run för servrars processnummer o.s.v.

/tmp och /var/tmp innehåller tillfälliga filer. Alla har rätt att skriva här, men inte att stryka varandras filer. Användare behöver sällan bry sig om dessa kataloger, men om utrymmet inte räcker till kan man styra /tmp-användningen till en annan katalog genom ''omgivningsvariabeln'' TMP. Ibland är /tmp ett virtuellt filsystem i primärminnet.

/dev, /proc, /sys och ett antal andra kataloger kan genereras av operativsystemkärnan eller andra system enligt behov och alltså vara utan koppling till fysiska hårddiskar. Förutom /dev, som motsvarar vad som finns på rotpartitionen kompletterat med upptäckt hårdvara, varierar innehållet kraftigt från system till system.

===CD-skivor och USB-minnen===
Tillfälligt anslutna enheter, såsom CD-skivor och USB-minnen, ansluts nuförtiden ofta automatiskt till kataloger som skapas i /media. Traditionellt har /mnt eller kataloger under /mnt använts. Också kataloger direkt under roten förekommer (/cdrom eller dylikt).

För att en enhet skall kunna anslutas måste administratören ha bestämt var, hur och av vem den får anslutas. I en del system sköter installationsprogrammet om vettiga förval för de flesta situationer, i andra måste detta skötas helt för hand.

===Programfiler===
Programfilerna eller länkar till programfilerna finns oftast i ett litet antal kataloger. Dessa kataloger är uppräknade i ''omgivningsvariabeln'' PATH och program i katalogerna kan köras vid namn, utan att man bryr sig om i vilken av katalogerna de finns. Typiska sådana kataloger är /bin, /usr/bin, /usr/local/bin, /opt/bin och ~/bin. Om man vill köra ett program som inte finns i någon av dessa kataloger kan man antingen ange katalogen explicit då man kör programmet eller lägga till katalogen i PATH, tillfälligt eller genom lämplig konfigurationsfil.

Ibland finns fler program med samma namn. I så fall kan man antingen ändra ordningen i PATH eller ange katalogen explicit då man enstaka gånger vill använda en viss version. Man kan också lägga en symbolisk länk i sin egen ~/bin och se till att den katalogen finns tidigt i PATH. Sådana länkar kan användas också för enskilda administrationsprogram man behöver

Det finns flera typers programfiler i Unix och dessa känns igen på ett ''magiskt nummer'' i början av filen. Normalt är två typer av intresse: kompilerade program och skript. De senare är textfiler i ett format som förstås av ett egentligt program, till exempel av någon kommandotolk eller någon tolk för ett programspråk såsom perl eller python.

För att ett program skall uppfattas som ett program skall det finnas i en viss katalog eller anropas med katalogen angiven (för program i ''arbetskatalogen'' skriver man &quot;./filnamn&quot;) och man måste ha ''rätt att exekvera'' filen. Ifråga om skriptfiler skall de i de flesta fall inledas med den magiska sekvensen ”#!” följd av en angivelse av den kommandotolk som skall användas. Extensioner à la .EXE används sällan och påverkar inte programmets status.

===Konfigurationsfiler===
Konfigurationsfiler kan mycket olika. Det finns ändå vissa konventioner och ofta använd praxis.

Vad som i Windows konfigureras i ''registret'' konfigureras i Unix i små textfiler, till största delen under /etc. Många av filerna, i synnerhet de som sköter uppstarten av systemet är skript för kommandotolken (oftast /bin/sh). En del filer innehåller värdetilldelning för olika variabler som sedan används av de egentliga skripten.

...

===Textfiler===
Det finns en uppsjö små verktygsprogram avsedda att användas via kommandotolken. Dessa hanterar ofta datat rad för rad och är i första hand tänkta för data i textformat. Så snart något kan uppfattas som en textfil kan det manipuleras mycket enkelt och mångsidigt. Därför undviker man binärfiler, utom då sådana är klart mer ändamålsenliga.

Själva operativsystemkärnan gör inte skillnad mellan textfiler och binärfiler. Windows har en del magi vad gäller radbyte och filslut. I Unix slutar en rad med nyrad (ASCII LF), inte med nyrad och vagnretur och nyrad (ASCII CR+LF) som i Windows. CTRL-Z (ASCI SUB) har ingen speciell betydelse i Unix-filer.

===Filers väsen===
Filer har en annan uppbyggnad i Unix än Windows-användare är vana vid. Skillnaderna har inte nödvändigtvis betydelse för vanlig användning, men kan vara mycket förvirrande då de ger sig till känna.

En fils namn anges i de kataloger där filen finns. Övrig metainformation, såsom filtyp, ägare, storlek och pekare till datablocken finns i en ''inod'' (eng. ''i-node''). Filoperationer görs via i-noden och det är i princip omöjligt att ta reda på en fils namn utgående från inod-numret: filen kan ha döpts om, den kan förekomma under flera namn eller den kan ha strukits ur alla kataloger.

En fil försvinner inte från filsystemet då den stryks ur en katalog, först då inga referenser till den längre förekommer. Det betyder att en fil kan ersättas med en ny version utan att störa program som redan öppnat filen. De fortsätter att använda versionen de öppnat. Det finns alltså en subtil men väsentlig skillnad mellan att ersätta en fil med en annan och att ändra i filens innehåll.

==Programinstallation==
===Till distributionen hörande programvara===
...

===Gratisprogram och fri programvara===
Då en stor del av Unix-användarna varit programmeringskunniga, kompilator och programmeringsverktyg varit standardkomponenter och de olika Unix-varianterna inte är binärt kompatibla så är det normalt att användarskapad programvara distribueras som källkod. Mottagaren har ansvar för att anpassa programmet till den egna omgivningen, om denna inte redan stöds automatiskt, och kan lägga in förbättringar han eller hon behöver. Många av förbättringarna införlivas i den ursprungliga versionen.

Med rörelsen för fri programvara har denna tradition stärkts än mera. Många, i synnerhet avancerade användare, drar sig för att installera program de inte har kontroll över. Denna skepsis och problemet att anpassa ett program till många plattformer man inte själv har tillgång till innebär att av amatörer skriven gratis programvara utan källkod (freeware) är mycket sällsynt i Unix.

Den som skrivit ett program tillhandahåller ofta färdigkompilerade versioner för ett antal olika plattformer och Linux-distributionerna tillhandahåller likaså färdigt kompilerade paket. Källkoden finns dock nästan alltid tillgänglig för icke-kommersiell (och ofta också för kommersiell) programvara.

Några större gratisprogram värda att nämna är Opera, Adobes Acrobat och Macromedia Flash (numera också Adobes). Java är delvis, men ännu inte helt, fri programvara. Fria webbläsare och PDF-program finns det gott om. Däremot är de fria alternativen för Java och Flash ännu inte färdiga; de kan användas för en del ändamål, men motsvarar inte de slutna versionerna.

Andra kategorier av ofria gratisprogram är drivrutiner för hårdvara samt ...

===Kommersiell programvara===
Det finns en hel del kommersiell programvara för Unix. ...

===Kompilering===
Programvara för Unix är ofta anpassad att enkelt kunna kompileras för ett antal olika plattformar. Att göra mindre ändringar och därefter själv kompilera programvaran kräver &amp;ndash; om den egna plattformen stöds &amp;ndash; i allmänhet inte större färdigheter. Kompilator och andra verktyg är standardkomponenter i de flesta system.

==Källkod och fri programvara==
&lt;!-- Bör detta arbetas in ovan? Alternativt kan det mer filosofiska innehållet flyttas hit, ordningen på avsnitten bör också ses över
--&gt; 
Unix har sina rötter i olika forskningsinstitutioner. Den första tiden hade normalt alla användare tillgång till källkoden till alla program och möjlighet att utveckla dem enligt lokala behov.

Förhållandena ändrades då Unix blev en kommersiell produkt, men fortfarande var Unix-administratörer vana att själva kunna lösa många problem i programvaran. Också bland vanliga användare var en stor del programmeringskunniga och det var vanligt att dela med sig av sina program.

Eftersom Unix kördes på många olika typers maskiner var det inte ändamålsenligt att sprida egna program i binärformat, färdiga att köras, utan spridningen skedde som källkod, som måste kompileras före användning. Före kompileringen måste man ofta anpassa koden till egenheterna på den egna maskinen och att senare införa förbättringar och kompilera om koden var enkelt och naturligt.

Med rörelsen för fri programvara, som uppstod i början av 1980-talet med Richard M. Stallman och Free Software Foundation, blev det åter möjligt att ha källkod till de flesta program man använde. Versionerna utvecklade av FSF var ofta mångsidigare än versionerna som kom med operativsystemet och användes allmänt också av helt pragmatiska skäl. Programmeringsverktygen från FSF gav också mycket gott stöd för ''portning'', så att fri programvara har spridits till en mängd exotiska plattformar, som annars aldrig haft ett motsvarande programutbud.

Filosofin kring och fördelarna med fri programvara kändes mycket naturliga i Unix-kretsarna. Gratisprogram, i den mening de florerar i Windowsvärlden, har förblivit främmande för de flesta Unix-användare.

==Dokumentation och problemlösning==


==Språk- och landsinställningar==
Unix är ett månganvändarsystem och användarna kan befinna sig i olika delar av världen. Därför används UTC för systemklockan och program installeras inte normalt i olika språkversioner. Språk och tidszon hanteras genom inställningar som kan ändras enligt användarnas godtycke.

Systemets tidszon och språk och förval för användarna anges skillt i konfigurationsfilerna. Vad som gäller för ett visst program bestäms av värdet på vissa ''miljövariabler'' då programmet startas. Olika sessioner av ett program kan alltså ha olika inställningar.

===Klockan===

===Språkstöd===

==Skrivarsystemet==
[utökas och skrivs om]

Eftersom Unix är ett fleranvändarsystem måste skrivaren hanteras av en serverprocess.  Denna har traditionellt tagit emot skrivarjobben, lagt dem i en kö och skickat dem till skrivaren i tur och ordning, samtidigt som den hanterar fakturering för jobben etc. Jobben skickades till skrivarservern i en form som skrivaren kunde tolka, sedan länge postscript. De enskilda tillämpningsprogrammen måste alltså sköta konverteringen till detta format. Valet av postscript innebär att postscript och pdf är väl stödda på Unix.

Skrivarna behöver inte vara kopplade till den dator skrivarservern finns på utan servrarna skickar servrarna jobben till varandra. Numera klarar skrivarservern ofta av att vid sidan av postscript förvandla många andra format till det skrivaren förstår.

*System V: lp
*BSD: lpr, lprng
*Nytt: CUPS/ipp

[[Kategori:Att byta från Windows till UNIX]]</text>
      <sha1>91h4lcsi8zlz02y7wvyapycj53v6ckq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Att byta från Windows till UNIX/Program</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6520</id>
    <revision>
      <id>54189</id>
      <parentid>34474</parentid>
      <timestamp>2023-08-08T22:36:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>109.178.139.148</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Kontorsprogram */</comment>
      <origin>54189</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8500" sha1="m12j5uefpb3mq8rky7ro8pc7jc528qu" xml:space="preserve">'''Arbetet på boken har endast påbörjats. Vissa kapitel kan vara användbara, men helheten är mycket bristfällig.'''

=Del II – Programvaruöversikt=

En del av de programvaror som används i Windows finns att få också för Unix och i en del fall har liknande programvaror utvecklats för Unix. I många fall gäller det ändå att övergå till helt andra program, ibland med helt annan paradigm än vad du är van vid från Windows. Ju mer komplicerade saker du har gjord med Windows, desto jobbigare kan övergången till UNIX bli. 

I GNU/Linux kommer de flesta programpaket med distributionen och det räcker med att i pakethanteringssystemet ange att man vill ha dem. I andra Unix-varianter kan man vara tvungen att ladda ner en del fri programvara från de olika programvaruutvecklarnas ftp- och www-servrar och eventuellt kompilera den för det egna systemet. För mer speciella behov kan också kommersiell programvara vara aktuell.

Programmen som presenteras här är i allmänhet fri programvara och kommer med de flesta linuxdistributioner. En eller några program för varje uppgift finns antagligen färdigt i en någorlunda omfattande installation.

__TOC__

== Olika typers program ==

=== Kontorsprogram ===
[[Bild:LibreOffice Writer 6.4.png|thumb|300px|LibreOffice.]]
Kontorsprogram är de program som en &quot;vanlig&quot; datoranvändare (d.v.s. en användare på ett kontor före Internet) använder mest. Det rör sig alltså om ordbehandling, kalkylark och dylikt.

Det finns åtminstone tre sviter kontorsprogram för Unix, en var för skrivbordsmiljöerna Gnome och KDE (Koffice) samt StarOffice/Openoffice/Libreoffice. Dessa har alla utvecklats som alternativ till Microsofts kontorspaket och påminner om det. Dessutom finns program för de olika enskilda uppgifterna. Se närmare under dessa.

Några av programmen som ingår i kontorssviterna eller kan användas för motsvarande uppgifter:
* Ordbehandlare: AbiWord (Gnome), KWord (KDE), LibreOffice Writer, LyX (baserad på LaTeX)
* Räkneblad: Gnumeric (Gnome), Kspread (KDE), LibreOffice Calc
* Databasprogram: Kexi (KDE), LibreOffice Base samt egentliga databasprogram såsom MySQL, Postgresql och Oracle
* Ritprogram: Inkscape (Gnome), Krita (KDE), LibreOffice Draw
* Presentatationsgrafik: Kpresenter (KDE), LibreOffice Impress

=== Dokument på nätet ===
PDF är en variant av PostScript och stöds därför väl (utom eventuellt nya finesser – framförallt med ”skyddade” filer kan det bli problem). Adobe Acrobat Reader finns till flera Unix-varianter, men främst används de lättare och fria gv, xpdf och evince. Med KDE kommer kpdf.

Java och Shockwave flash stöds i viss mån. Programmen från Sun och Adobe är delvis respektive helt ofria och de fria alternativen är ännu inte kompletta.

Javascript/Ecmascript stöds av de flesta webbläsare. Ofta finns rätt goda möjlilgheter att välja vilka skript man vill köra och vad skripten får göra.

Flera program till Unix klarar att läsa Microsoft Words ”.doc”-filer (filformaten för Word 6, 95, 97 och 2000). Konverteringen görs ofta med en självständig svit verktygsprogram (wvWare m.fl.), som kan utnyttjas också oberoende av ordbehandlarna.

=== Internet och e-post ===
Det moderna Internet är långt byggt på Unix och stödet är gott för de flesta användningsområden, inklusive e-post och WWW. Se nedan.

=== Kommandoradsverktyg ===
Det mesta man kan tänkas vilja göra med en dator kan göras med de verktygsprogram som finns tillgängliga via Unix' kommandotolk. I synnerhet lämpar de sig för systematiskt utförande av komplicerade men entydiga uppgifter.

Se skilt (oskrivet) avsnitt.

&lt;!--
=== Övriga viktiga programgrupper typiska för Unix ===
--&gt;

== Programvaror enligt ändamål ==

=== Bildredigeringsprogram ===

==== Gimp ====
Bildredigeringsprogram som du är van vid från Windows, speciellt Adobe Photoshop och Paintshop Pro ersätts i UNIX-världen av The GIMP. Detta program fungerar mycket snarlikt och är lätt att lära sig om man redan kan använda exempelvis Photoshop.

Gimp är i första hand avsett för grafik till webbsidor och är i denna användning av hög professionell kvalitet. Vad gäller trycksaker kan Gimp fortfarande ha vissa brister.

Wikibooks har boken [[Rita med Gimp]] som närmare beskriver programmet.

De olika funktionerna tillhandahålls också som enskilda kommandon, lätta att använda från kommandotolken eller från skript. Kommandosamlingen kallas ImageMagic.

==== Övriga ====
Det finns ett antal ritprogram antingen för specialiserd användning eller för snabbt ritande av småbilder ...

Unix-arbetsstationer har allmänt använts för grafik. ... 

=== E-postprogram ===
Det finns många e-postprogram för Unix, av olika typer. E-posten är en central del av systemet, till exempel så att många systemprogram skickar felmeddelanden till administratören per e-post. Den lokala postgången bör alltså fungera.

Program som påminner om dem för Windows finns bland annat i skrivbordsmiljöerna eller som del av &quot;groupware&quot; (Evolution, Kmail) och i samband med en del webbläsare (SeaMonkey, Opera) eller härledda ur denna komponent (Thunderbird/Icedove)

E-postklienter avsedda att i första hand styras med tangentbordet är pine och alpine samt mutt. Emacs har också egna epostprogram (mew, rmail, gnus). rmh, mail och xmail är avsedda att användas direkt från kommandotolken eller från skript.

Förutom klienterna finns det flera e-postservrar och en uppsjö program för filtrering, listadministration och liknande uppgifter.

=== Komprimeringsprogram ===
UNIX har ett antal egna komprimeringsprogram utöver de zip-, rar-, arj-filer du kanske är van vid. Av tradition använder UNIX-användare i större utsträckning tar och gzip ovanpå varandra för att komprimera filer, filerna heter då oftast någonting i stil med ''foo.tar.gz'' (ersätt &quot;foo&quot; med lämpligt namn) eller ''foo.tgz''. På senare tid har även bzip2 blivit populärt, filerna heter i så fall ''foo.tar.bz2''. Programmen tar, gzip och bzip2 finns i princip alltid installerade på alla UNIX-system.

Det finns även implementationer av zip, arj, rar, zoo, lha o.s.v. för UNIX. Det existerar nog inget filformat som inte går att packa upp under UNIX. Det gäller som så ofta bara att hitta rätt program.

Man kan packa upp filer vid kommandoraden om man vill, men det finns program med samma funktion som det populära Winzip även till UNIX. Ett av dem är Gnozip.

=== Kryptering ===
På UNIX-plattformen användes tidigare programvaran PGP (vilken även är populär på Microsoft Windows-plattformen) för kryptering av e-post. Numera används mest den PGP-kompatibla progvaran GnuPG (GPG). De flesta e-postklienter till UNIX kan hantera kryptering via PGP/GPG utan större ingrepp. I exempelvis Evolution är det inbyggt från början.

Kryptering av hårddisken är ganska enkelt i UNIX och en del Unix-varianter har det inbyggt  .

=== Mediaspelare ===
[[Image:Xmms_screenshot.png|thumb|250px|XMMS.]]
Motsvaringheten till Microsoft Windows Mediaplayer, WinAMP, WinDVD och dess släktingar heter i UNIX-världen XMMS, XINE och MPlayer.

=== Textredigerare ===
I Unix är textredigeraren ett avancerat och mångsidigt verktyg, som används mycket mer är ordbehandlare. Ofta skrivs också – eller kanske i synnerhet – avancerade dokument i något märkspråk (SGML, DokBook, Groff, LaTeX, TeXinfo) med hjälp av textredigeraren.

De viktigaste textredigerarna är ''vi'' (eller ''vim''), som är standardredigeraren i Unix, och ''emacs'', som är standardredigeraren i GNU. Det finns också lättanvända, mindre avancerade textredigerare, såsom ''gedit'' och ''kedit'' (för Gnome och KDE), ''pico'' (för pine) och ''nano'' (pico-liknande) samt ett stort antal textredigerare avsedda att likna sådana från diverse olika miljöer.

=== Webbläsare ===
[[Image:Mozilla_Firefox_3.0.1_Fedora_enwiki.png|thumb|270px|Engelska Wikipedias huvudsida (årgång 2008-08-07) i Mozilla Firefox.]]
De vanligaste grafiska webbläsarna är baserade på Netscape/Mozilla: firefox, iceweasel, iceape, mozilla, netscape, galeon m.fl. Det finns några liknande webbläsare med annan bakgrund, t.ex. opera. KDE:s filhanterare konqueror kan användas som webbläsare.

Det finns också textbaserade webbläsare såsom lynx, links och elinks. Bland annat wget och lynx kan användas för automatisk hämtning av webbdokument.

[[Kategori:Att byta från Windows till UNIX]]</text>
      <sha1>m12j5uefpb3mq8rky7ro8pc7jc528qu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Att byta från Windows till UNIX/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6521</id>
    <revision>
      <id>42622</id>
      <parentid>42621</parentid>
      <timestamp>2015-01-24T12:56:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Fillåsning och filers liv */ låst -&gt; &quot;låst&quot;</comment>
      <origin>42622</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25617" sha1="l65b569z8gsi5u4fzqt1w2kvi9mhd11" xml:space="preserve">'''Arbetet på boken har endast påbörjats. Vissa kapitel kan vara användbara, men helheten är mycket bristfällig.'''

=Del I &amp;ndash; Introduktion=
__TOC__

==UNIX och Unix-liknande system==
Unix står för en familj operativsystem. Många av dem har ursprungligen utvecklats utgående från samma programkod, men en del av operativsystemen har skapats från tomt bord med de tidigare Unix-varianterna som förebild. UNIX® är ett varumärke, som numera beviljas certifierade system oberoende av ursprung. Viktiga standarder som Unix-liknande system långt följer är SUS (”Single UNIX Specification”) som används för certifieringen och POSIX (”Portable Operating System Interface”). Få Unix-varianter följer standarderna helt och hållet. Nedan används Unix som en generell term, utan hänsyn till hur ”Unix-lika” de olika systemen är.

Unix skapades vid forskningsinstitutioner och spreds till att börja med rätt fritt inom universitetsvärlden, där användare förbättrade koden enligt behov. Då Unix blev en kommersiell produkt fortsatte olika varianter att utvecklas på olika håll och ett otal produkter kom att säljas som Unix. Det fanns och finns större och mindre skillnader mellan olika varianter, men grundkoncepten är i allmänhet de samma.

Numera har stora ansträngningar gjorts för att standardisera olika funktioner mellan olika Unix-varianter. Program som skrivits för vissa Unix-liknande operativsystem kan i allmänhet någorlunda lätt skrivas om att fungera också med andra Unix-liknande system, i synnerhet om programmet skrivits ''portabelt'', så att det skall vara lätt att anpassa och i mån av möjlighet använder standardiserade funktioner. Ofta finns kommandoradsverktyg och programmeringskoncept i två varianter, ”System V” och ”BSD”. GNU-projektets program har ofta många funktioner som saknas i de traditionella varianterna. Vid programmering, också i fråga om skript, lönar det sig att kontrollera om de koncept man använder hör till endera varianten.

Den mesta programvaran som finns tillgänglig för ett Unix-liknande system finns i allmänhet också tillgänglig för ett annat. En normal användare kan alltså känna sig rätt så hemma oberoende av vilken Unix-variant som används. Verktyg för systemadministration och detaljer i hur vissa kommandon fungerar skiljer sig dock, ibland på förrädiska sätt. Det kan vara på sin plats att vara medveten om vissa sådana skillnader.

===Val av Unix-variant===
Om du har kommit över hårdvara annan än en vanlig persondator (&quot;PC&quot;, &quot;x86&quot;) har du vanligen tre val vad gäller Unix-liknande operativsystem: Unix-varianten som ursprungligen kom med maskinen, någon BSD-variant eller någon GNU/Linux-distribution. För vanliga persondatorer är valen flera.

Det Unix-liknande system som är mest känt och följaktligen lättast att få hjälp för är GNU/Linux. Bland Linux-distributionerna finns också de Unix-varianter som är mest lämpade för en hemanvändare som måste underhålla sitt system utan tidigare Unix-erfarenhet. Linux i sig stöder de flesta typers hårdvara, också om de flesta distributioner begränsar sig till en eller några processorarkitekturer.

De olika BSD-varianterna har gott rykte ifråga om stabilitet och används ofta som servrar av olika slag. Om du vill pröva en Unix annan än Linux kan någon av dessa vara ett naturligt val.

Solaris har allmänt använts i högskolevärlden och torde ha den största marknadsandelen av de kommersiella ”riktiga” unixarna. Solaris finns att få också för x86-datorer.

Mac OS X är BSD-baserat. Det den vanliga användaren ser bygger på tidigare Mac-versioner, men Unix-infrastrukturen finns tillgänglig, program skrivna för Unix kan installeras och operativsystemet kan användas som en vanlig Unix.
&lt;!-- 
Någon med kunskap om andra Unix-varianter får gärna lägga dem till listan med en kort beskrivning--&gt;

Övriga Unix-varianter torde komma ifråga främst om du hört om den förut och därför vill bekanta dig med den eller om du har Unix-hårdvara och därför är intresserad av Unix-varianten hårdvaran ursprungligen är konstruerad för &amp;ndash; eller du blir erbjuden tillgång till ett sådant system.

===Hårdvara===
De flesta Unix-varianter har traditionellt sålts tillsammans med hårdvara. Solaris fungerade på Sparc-maskiner, Digital Unix på Alpha-maskiner o.s.v. Numera finns ett flertal Unix-varianter också för vanliga PC-datorer med x86-hårdvara. Några Unix-varianter såsom GNU/Linux och NetBSD finns för ett otal typer av hårdvara.

När du vill installera UNIX på din dator ska du först se till att din hårdvara stöds av den Unix-variant och distribution du tänker använda. Olika Unix-varianter har olika gott stöd för ovanligare hårdvara. Ofta kan du helt enkelt försöka installera ditt operativsystem, skriva upp eventuella felmeddelanden och fråga om de komponenter som verkar att inte fungera.

Om du köper en ny dator är det bäst om säljaren känner till Unix-varianten ifråga och kan erbjuda en maskin som han vet att stöds av denna. Du kan också be att få returnera eller byta ut datorn eller enskilda delar om de inte fungerar.

==Installation==

===Information om hårdvara===
För att installera någon Unix-variant på din dator behöver du ofta veta en del saker om din dators hårdvara. Även om installationsprogrammet i många fall kan avgöra vad som finns installerat kan det minska risken för problem om du sökt fram informationen i förväg.

För att informationen skall finnas till hands är det bra om du har sparat alla små manualer och texthäften som du fått med din dator och kringutrustning, och har dem tillgängliga under installationen.

Om du inte har dem kvar kan det vara bra om du kollar igenom all information det nuvarande operativsystemet erbjuder. Sådan finns till exempel i Windows kontrollpanel under ”Hårdvaruenheter” eller liknande ikon. Där står ofta namn på grafikkort, ljudkort och liknande. Observera ändå att Windows ofta använder ett marknadsföringsnamn på komponenten så som den sålts medan det du behöver kan vara koden för en enskild krets. Du kan också använda en live-Linux som stöder datorarkitekturen och ge kommandon som &lt;code&gt;lspci&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;lsusb&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;cat /proc/cpuinfo&lt;/code&gt;.

===Installationsprocedur===
Installationsproceduren skiljer sig betydligt mellan olika Unix-varianter. Du bör se till att du har någon uppfattning om hur installationsprocessen skall gå till, helst så att du har tillgång till en installationshandbok eller någon som varit med förr. Diskussionsgrupperna på Usenet kan ofta stå till tjänst med råd och länkar till information, i de fall du inte kan vända dig direkt till försäljaren.

I allmänhet använder man antingen en installations-CD eller uppstart direkt över nätet. Ofta är datorn inställd att starta upp operativsystemet på hårddisken och måste skilt uppmanas att istället starta från CD eller nätverk. I allmänhet skall man alltså stoppa uppstarten i ett relativt tidigt skede genom att trycka en viss tangentkombination, på PC:n ofta &lt;tt&gt;DEL&lt;/tt&gt;, &lt;tt&gt;F2&lt;/tt&gt; eller &lt;tt&gt;F10&lt;/tt&gt; på Sparc-maskiner &lt;tt&gt;Stop&lt;/tt&gt;+&lt;tt&gt;A&lt;/tt&gt; eller &lt;tt&gt;L1&lt;/tt&gt;+&lt;tt&gt;A&lt;/tt&gt; (eller ”Break” från en terminalkonsol).

Här följer huvuddragen av installationen av en typisk Linux-distribution. Vanligen använder man en installations-CD och hämtar ytterligare programvara från distributionens servrar på Internet. Installation på de mest märkliga vis är ofta möjlig, men kanske inte att rekommendera för en nybörjare. Momenten kommer inte nödvändigtvis i samma ordning som nedan och en del moment kan tillkomma.

* Sätt in CD:n, starta datorn, ändra vid behov BIOS-inställningarna så att systemet startas från CD:n.
* Ofta har du möjlighet att ge tilläggsdirektiv i form av en kommandorad för att möjliggöra en anpassad installation. Ibland kan man byta vy med &lt;tt&gt;Alt&lt;/tt&gt;-tangenten kombinerad med någon funktionstangent (F1-F12).
* Ange språk och tangentbordslayout. Godkänn förval efter att du valt svenska.
* Ange hur hårddisken skall partitioneras. Om du vill bibehålla ett annat operativsystem vid sidan om bör du hålla tungan rätt i mun. De flesta distributioner upptäcker det gamla systemet och hanterar situationen väl, men du har all makt att ställa till det för dig.
* Ange vilken typ av användning du tänker dig för maskinen. Installationen väljer programvara att installera enligt detta val. Inget hindrar att du installerar ytterligare programvara senare.
* Ange datorns namn och domännamn. Kolla med nätverksadministratören.
* Ange nätverkskonfiguration. Ofta sköts det mesta automatiskt med hjälp av DHCP.
* Ange lösenord för ”root”, som är administratörskontot (om du valt någon Ubuntu-distribution sköts administrationen på annat sätt).
* Ange användarnamn och lösenord för dig själv.
* Starta om maskinen. Logga vid behov in som administratör (Ctrl-Alt-F1 ger tillgång till kommandoraden om maskinen startats i grafiskt läge, Ctrl-Alt-F7 byter tillbaka till grafiskt läge)
* Konfigurera diverse program

Datorn är nu klar att använda (använd ditt egentliga användarnamn). Ofta vill man ännu installera ytterligare programvara, skapa konton för andra användare samt kontrollera och finslipa olika inställningar.

==Att börja använda Unix==
Vi antar att du har loggat in på ditt Unix-användarkonto. Vad sedan? 

Om du har ditt Unix-konto på en server i en annan stad får du räkna med att du möts av en svart ruta med en kommandotolk färdig att utföra dina befallningar, bara du skulle lyckas formulera dem. Misströsta inte! Vi återkommer till att använda kommandotolken i ett senare kapitel, liksom till möjligheterna att starta ett grafiskt användargränssnitt i denna situation.

Den mer lyckosamma användaren möts av en ''skrivbordsmiljö'' som åtminstone i viss mån påminner om vad du är van med från Windows. Vi börjar med det.

===Identifiera det du känner igen===
[[Image:Gnome-2.20-screenshot.png|thumb|250px|Skrivbordsmiljön GNOME.]]
[[Image:KDE_4.png|thumb|250px|Skrivbordsmiljön KDE.]]
Först identifierar man saker man känner igen. Skrivbordet i UNIX kan påminna i varierande grad om Windows skrivbord, och programmen som finns tillgängliga varierar. När det gäller de så kallade ''skrivbordsmiljöerna'' är likheterna med Windows ganska stora.

Det är också möjligt att den grafiska miljön är radikalt annorlunda. Antingen har någon valt inställningar som skiljer sig från dem i Windows eller så har du en mer spartansk miljö. Du kan prova att klicka till exempel på bakgrunden med musens olika knappar och se om du får fram någon begriplig meny, med program du känner igen. Om så är fallet kan du pröva att arbeta en stund. Om du inte känner igen programnamnen så kan du först ta en titt på programlistan nedan, flera av programmen fungerar (nästan) som sina Windows-motsvarigheter, också om namnet är obekant.

Om du inte hittar några bekanta program i menyerna kan du försöka hitta en kommandotolk, kanske med namnet ''xterm'', ''rvterm'', ''shell'', ''ksh'', ''konsole'' eller liknande. Det är möjligt att de bekanta programmen är installerade, men inte finns med i menyerna. När du startat en kommandotolk kan du skriva programmets namn följt av ett radbyte och hoppas på det bästa. Om de första försöken inte lyckas är det kanske bäst att läsa kapitlet om att använda kommandotolken och att kontrollera kapitlet om Unix egenheter.

Då du arbetat en stund med några bekanta program har du hoppeligen insett att Unix inte är alltför svåranvänt. Om du hade otur råkade du ut för någon av olikheterna mellan Unix och Windows. Också om dessa egenheter kan sätta effektivt stopp för arbetet, så är de rätt enkla att lära sig. Fortsätt gärna med introduktionen till dessa egenheter.

===Koncept som är radikalt annorlunda i UNIX===

====Olika egenheter med UNIX====
&lt;!--
flyttas någonstans eller stryks helt; motsvarande finns i de nya inledningsavsnitten.
--&gt;
För en Windowsanvändare kan UNIX te sig underligt, eftersom systemet har en historia som sträcker sig tillbaka till 1969, medan Windows tar sin början med MS-DOS på 1980-talet, i sin tur med rötter i CP/M. Man kan inte tala om att det ena systemet är mer &quot;naturligt&quot; än det andra, det är en fråga om vad man är van vid. I alla operativsystem finns det saker som är idiomatiska, d.v.s. underligheter som man bara helt enkelt får lov att lära sig.

====Filträd och anslutning av enheter====
Unix använder bara ett enhetligt filträd. Alla filer finns under roten, som betecknas ”/”. Olika enheter kan anslutas var som helst i filträdet, med en katalog som anslutningspunkt (varvid katalogens eventuella innehåll blir otillgängligt). Enhetsbokstäver används inte.

Beroende på Unix-variant och inställningar kan man vara tvungen att ansluta enheter manuellt. Vilka enheter som ansluts automatiskt eller kan anslutas manuellt avgörs genom inställningar som administratören kan vara tvungen att se över.

====Filnamn====
Unix behandlar internt filnamn som en rad 8-bitiga tecken. Alla tecken utom snedstreck (”/”) och NUL (0x00) är tillåtna. Hur tecknen tolkas beror på användarens omgivning, till exempel så att tecken kodade med Latin-1 eller utf-8 syns ”rätt” om detta är den kodning som för tillfället är vald. Stora och små bokstäver betraktas som olika: det kan samtidigt finnas olika filer README, Readme och readme i samma katalog (en del programs sökfunktioner kan ställas in att betrakta små och stora bokstäver lika). Vanligen används små bokstäver om det inte finns särskilda skäl till annat.

Filextensioner används av flera program men är i de flesta fall på inget sätt obligatoriska.

Många specialtecken ställer till problem, då de kan ha betydelse för kommandotolken. Siffror, bokstäver, punkt, plus och bindestreck är oproblematiska. Ovanliga bokstäver (åäöàéü m.fl.) kan visas fel, men ger inte allvarliga problem. Mellanslag undviks eller ersätts med ”_”. 

Filer vars namn börjar med punkt är ”dolda”. De visas i allmänhet endast om man explicit ber om det. Programmens konfigurationsfiler i hemkatalogen samt underkatalogerna . och .. är de vanligaste dolda filerna.

====Rättigheter====
Filer &amp;ndash; och därmed det mesta i Unix &amp;ndash; skyddas genom att systemet för varje fil håller reda på filens ägare och grupp samt läs-, skriv- och [[w:exekvering|exekveringsrätt]] för dessa och för andra användare. En användare kan genom sin [[w:en:Umask|''umask'']] reglera rättigheterna till nya filer. Normalt har ägaren alla rättigheter och gruppen läs- och exekveringsrättigheter (till programfiler och kataloger); övriga användares rättigheter varierar. Gruppen är normalt antingen personlig (med samma namn som kontot), en grupp enligt företagsavdelning eller liknande eller ''users'' (alla normala användare).

====Grafisk miljö====
Det grafiska användargränssnittet tillhandahålls inte av Unix-kärnan. En [[w:X-server|X-server]], med egna drivrutiner för skärmkorten, står för den grundläggande infrastrukturen och andra program kommunicerar med servern via nätet eller lokala gränssnitt. Ett speciellt program, [[w:Fönsterhanterare|''fönsterhanteraren'']], tar hand om placeringen av fönstren, ger dem ramar, förminskar och förstorar dem, ger ''tangentbordsfokus'' åt rätt program och liknande uppgifter.

Menyer, dialoger och andra grafiska element hanteras vanligen via ett [[w:programbibliotek|programbibliotek]]. Det finns en handfull allmänt använda bibliotek. Dessa kan ge rätt olika intryck. Program skrivna för en och samma [[w:skrivbordsmiljö|''skrivbordsmiljö'']] använder sig av samma programbibliotek. Deras utseende är därför relativt enhetligt.

Det finns ett antal olika skrivbordsmiljöer. Varje miljö tillhandahåller en uppsättning program som täcker de vanligaste behoven. En skrivbordsmiljö tillhandahåller ungefär vad en Windows-användare förväntar sig att hitta, även om programutbudet då det gäller mer speciella behov är ett annat än under Windows.

Ett program behöver inte vara skrivet för en speciell skrivbordsmiljö. Program skrivna för olika skrivbordsmiljöer kan användas tillsammans och det fungerar i allmänhet utan större problem.

====Dokumentation och problemlösning====
Dokumentation och hjälpsystem för Unix-program skiljer sig betydligt från motsvarande Windows-system. Likaså skiljer sig de typiska problemlösningsmetoderna.

Den främsta dokumentationen är referensmanualen, ''man''-sidorna. Den ger ofta god information för den som från förut är bekant med koncepten. [[w:GNU|GNU]]-program har ''info''-dokument med en strävan till mer nybörjarvänlighet. Dessutom följs många program av annan dokumentation av varierande slag.

Kontorsprogram, webbläsare och skrivbordsmiljöer har ofta en dokumentation som påminner om den för Windows-program. Information om övrig programvara är radikalt annorlunda: användargränssnittet beskrivs sällan, utan istället beskrivs konfigurationsfiler, installation och möjligheter att anpassa programmet för olika typers användning. Användaren antas ofta vara en kollega till den som skrivit programmet, med samma allmänna kunskaper om de berörda koncepten.

Vid problemlösning är de olika linuxrelaterade forum som finns på nätet till mycket stor nytta.

====Mångfald och olika traditioner====
Programvaran i Unix kommer från olika traditioner. Av grundläggande verktyg (och systemanrop) finns det ofta två varianter, ett från AT&amp;T:s [[w:system V|''System V'']] och ett från Berkeley-universitetets [[w:BSD|''BSD'']]. Konventionerna skiljer sig något, men båda räknas i denna bok som traditionell Unix.

Med Free Software Foundation och dess GNU-projekt uppstod en ny tradition. GNU är Unix-kompatibelt, men avsikten var och är att skapa ett nytt operativsystem, med många egna konventioner.

I synnerhet kontorsprogram, skrivbordsmiljöer och webbläsare har ofta utvecklats för Windows-användare. Många av konventionerna är hämtade från den miljön. Andra program kan ha bakgrund i stordatorer, [[w:VAX|VAX]] eller andra system och bära tydliga spår av ursprunget.

Eftersom Unix' användare till stor del varit programmeringskunniga, Unix långt består av enkla väldokumenterade delar och det funnits en tradition av att dela med sig av sitt arbete så har enskilda personer och småprojekt utvecklat varianter på många av de centrala programmen, såsom [[w:kommandotolk|kommandotolken]] (sh, csh, tcsh, ksh, zsh, bash, ash, dash) och [[w:fönsterhanterare|fönsterhanteraren]] (twm, fvwm, enlightenment, afterstep, metacity, kwin, xfwm, beryl). Det är också ofta möjligt att i mycket hög grad anpassa ett visst program till egna preferenser och behov.

Dessa olika traditioner och inställningen till mångfald bidrar till att Unix kan ge ett kaotiskt intryck jämfört med Windows. Det är bra att minnas att den man frågar om råd högst sannolikt använder en annan uppsättning program med helt andra inställningar; han har lättare att beskriva ''vad'' man skall göra än exakt ''hur'' det skall göras.

Mångfalden är ändå en styrka. Den som vill har valmöjligheter. Andra kan använda det i en viss omgivning vanligaste programmet i dess standardutformning. Miljön och kulturen gör det även lättare för mindre programmeringsprojekt att pröva olika idéer. Mångfalden är något det lönar sig att vänja sig vid.

====Språk- och landsinställningar====
Unix är ett fleranvändarsystem och användarna kan befinna sig i olika delar av världen. Av den anledningen använder systemklockan [[w:UTC|UTC]]. Program installeras normalt inte i olika språkversioner. Språk och tidszon hanteras genom inställningar som de enskilda användarna kontrollerar.

Systemets tidszon och språk samt användarnas förval anges separat i konfigurationsfilerna. Vad som gäller för varje enskilt program bestäms vid programstart av värdet på speciella ''miljövariabler''. Samma program kan därför ha olika inställningar vid olika sessioner, även samtidigt.

Stödet för olika språk kan till vissa delar (t.ex. fonter och ordböcker) behöva installeras separat. Alla program följer inte konventionen med miljövariabler (i synnerhet språken för webbläsare och ordbehandlare måste ofta ställas in separat. Dessutom skiljer sig dessa ofta från användargränssnittets och dokumentationsspråket).

====Programmering====
Unix är en mycket bra omgivning för programmering. Unix tillhandahåller många verktyg som är nyttiga för en programmerare. En [[w:kompilator|kompilator]] finns i allmänhet installerad, liksom ett antal [[w:parser|tolkar]] för olika skriptspråk. GNU-projektets verktyg kan lätt installeras och tack vare rörelsen för fri programvara finns en stor mängd färdig kod som kan studeras och ofta också kopieras till egna projekt.

Trots detta kan miljön kännas främmande för den som kommer från Windows. Många Unix-programmerare använder sin textredigerare som primärt verktyg, och denna erbjuder många av de funktioner som i Windows erbjuds av en [[w:Integrerad_utvecklingsmiljö|integrerad utvecklingsmiljö]].

Det finns ett antal integrerade utvecklingsmiljöer för Unix som liknar dem i Windows, men det lönar sig att med öppet sinne bekanta sig med programutveckling så som den oftast hanteras i Unix-miljö.

====Filformat====
Det finns en uppsjö små verktygsprogram avsedda att användas via kommandotolken. Dessa hanterar ofta data rad för rad och är i första hand tänkta för data i textformat. Så snart något kan uppfattas som en textfil kan det manipuleras mycket enkelt och mångsidigt. Av den anledningen undviker man binärfiler, utom då sådana är klart mer ändamålsenliga.

====Virushantering====
Virus förekommer praktisk taget inte i Unix. Däremot har försök att för hand bryta sig in i Unix-system förekommit i alla tider. Numera är försöken ofta automatiserade.

Om någon kommer åt att köra sin kod i någon annans namn kan han starta en kommandotolk som lyssnar på nätet och därmed göra vad han vill i den andres namn. Om denna andra är ''root'' är systemet förlorat eftersom varken systemverktyg eller operativsystemkärna längre är att lita på. Total ominstallation rekommenderas.

För Unix-folk är virus en absurd företeelse: om det finns ett säkerhetshål som ett virus kan utnyttja, så räcker det inte att bli av med detta virus. Någon annan kan utnyttja samma hål. Att städa efter viruset är också svårt, då man inte kan veta huruvida det var frågan om en modifierad variant som gömde extra bakdörrar för att sedan göra om sig till standardvarianten.

Det enda rimliga för en Unix-person är att täppa till det säkerhetshål som överhuvudtaget tillät viruset att sprida sig. Unix-administratörer har ansvar för att systemet är uppdaterat vad gäller säkerhetslappar och att olika program är rätt konfigurerade.

Antivirus-programvara finns ändå tillgänglig för Unix med tanke på servrar som förmedlar filer till Windows-maskiner (e-post, nätskivor etc.).

====Skrivare====
Olika administrationsverktyg gör det i allmänhet möjligt att installera skrivare på liknande sätt som i Windows, men skrivarsystemet är annorlunda uppbyggt.

I Unix skickar programmen antingen ren text eller postscript till utskriftskön. Servern som hanterar utskriftskön är mer eller mindre skicklig på att känna igen också andra format och förvandla dem till ett som skrivaren förstår. Några olika system används: det från System V, det från BSD och det nya [[w:CUPS|CUPS]].

====Drivrutiner====
Eftersom få hårdvarutillverkare skriver drivrutiner för Unix tillhandahålls drivrutinerna för det mesta med operativsystemet. Det betyder dels att stödet kvarstår oberoende av tillverkarens intresse att fortsättningsvis stöda hårdvaran, dels att all hårdvara inte stöds.

====Fillåsning och filers liv====
I Unix används i allmänhet kooperativa fillås, d.v.s. programmen som skall använda en fil kontrollerar själva huruvida den är ”låst” och kan om de vill använda filer oberoende av eventuell låsning. Filer som inte skall läsas eller modifieras skyddas med rättighetssystemet. Normalt används låsning sparsamt. Det är nästan alltid möjligt att läsa en fil som används av ett annat program.

Ett relaterat koncept är hur filer stryks eller byts ut: ofta görs ändringar i en ny version av en fil, medan den gamla lämnas kvar. När ändringarna gjorts flyttas den nya filen till det gamla namnet varvid den gamla versionen försvinner ur filträdet, men finns kvar i filsystemet så länge som den används. Ett program kommer alltså i allmänhet inte att råka ut för att en fil förändras medan den används, medan å andra sidan sådan användning inte hindrar andra program från att modifiera eller byta ut filen.

Det att en fil kan försvinna ur filträdet utan att försvinna från skivan kan ibland vara förvillande: om t.ex. en logfil växer okontrollerat räcker det inte att stryka den: i så fall fortsätter den att ta up allt mer skivutrymme tills programmet som skriver till den stoppas eller fås att stänga filen.
&lt;!-- ====Övrigt==== --&gt;

[[Kategori:Att byta från Windows till UNIX]]</text>
      <sha1>l65b569z8gsi5u4fzqt1w2kvi9mhd11</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Att byta från Windows till UNIX/Bilagor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6522</id>
    <revision>
      <id>24336</id>
      <parentid>24332</parentid>
      <timestamp>2009-07-25T00:58:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>+ varningstext</comment>
      <origin>24336</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2901" sha1="pmeyee9q79nw1ct3xh755srrglp6qz8" xml:space="preserve">'''Arbetet på boken har endast påbörjats. Vissa kapitel kan vara användbara, men helheten är mycket bristfällig.'''

=Del IV &amp;ndash; Bilagor=

__TOC__

==Vidare läsning==
Det finns en hel del mindre Unix-guider på Internet och dokumentationen som ingår i Unix-installationen är också rätt omfattande. Det går också till en viss gräns att lära sig använda systemet genom att pröva sig fram. Att få en djupare förståelse är ändå mycket lättare med hjälp av bra böcker. Här presenteras olika typers litteratur.

===Introduktionsböcker===
Det finns böcker av väldigt olika typ för den som vill lära känna Unix.

I synnerhet för GNU/Linux finns böcker som med skärmdumpar och exempel lär läsaren använda de viktigaste programmen steg för steg, meny för meny. Typexemplet är ''Linux for Dummies'' (sannolikt också översatt till svenska), skriven för den som är rädd att utsättas för en alltför avancerad text. Dessa böcker kan ofta motsvara vad man lär ut på datoranvändningskurser (till exempel för ”datorkörkortet”), då användaren förväntas lära sig använda enskilda program.

En annan kategori är Linux-böcker som inte riktar sig för personer med dåligt självförtroende, men ändå framförallt lär ut användningen av de grafiska programmen. Ofta beskriver de i första hand en viss version av en viss Linux-distribution och inleds med hur distributionen installeras och ibland ingår en installations-CD. Böckerna blir snabbt föråldrade, då utvecklingen går framåt. Delar av innehållet är ändå användbart i lång tid.

Det finns också böcker som presenterar kommandoraden och de grundläggande koncepten, till exempel ''Unix in a Nutshell'' och ''Unix for the Impatient'' eller 

...

Också böcker avsedda som kurslitteratur kan vara användbara. Unix, i synnerhet Solaris och GNU/Linux, används rätt allmänt i högskolevärlden, både som operativsystem för de allmänna datorerna och som exempel på operativsystem i den mer avancerade IT-undervisningen.
&lt;!--
En lista på rekommenderade böcker, både på svenska och engelska, skulle passa här och i slutet av de övriga kategorierna; plocka bort böckerna ur den löpande texten och kolla noggrannare uppgifter
--&gt;

===Böcker om enskilda helheter===
I synnerhet förlaget O'Reilly har en lång rad böcker som behandlar olika koncept och enskilda program.

För programmering rekommenderas ''Advanced programming in the Unix Environment'' för den som redan kan programmera i C. Märk att man i Windows ofta inte gör skillnad på sådant som ingår i C-standarden och det som är specifikt för Win32.

===Resurser på nätet===
*[http://susning.nu/Att_byta_fr%e5n_Windows_till_UNIX Att byta från Windows till UNIX på susning.nu]
*Usenet-diskussionsgrupper: comp.os.unix*, comp.os.linux*, se.unix
* ...

[[Kategori:Att byta från Windows till UNIX]]</text>
      <sha1>pmeyee9q79nw1ct3xh755srrglp6qz8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>World of Warcraft/Karaktärer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6528</id>
    <revision>
      <id>47433</id>
      <parentid>44784</parentid>
      <timestamp>2017-09-20T12:36:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>212.181.100.62</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Paladin (Helig krigare) */</comment>
      <origin>47433</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11440" sha1="nmregety3fzfyn2wj1s9rn3iqywpjpv" xml:space="preserve">I datorspelet [[World of Warcraft]] är klassen (''classes'') den viktigaste delen när det gäller att definiera vad ens [[avatar]]s roll i spelet skall vara. Olika klasser ger olika möjligheter. Varje klass har till sitt förfogande ett antal ''talanger'' (''talents''), valbara via talangpoäng med en poäng per nivå från nivå 10. Talangerna delas för varje klass upp 3 träd som ger yrket en något specialiserad inriktning. Samtliga talangträd är organiserade så att vissa talanger är ouppnåeliga om man inte specialiserar sig i ett visst talangträd (25-poängstalanger - eftersom avataren bara kan få 71 poäng att placera ut kan man bara ha en talang av de som kräver 30 poäng tidigare investerade i trädet). Alla träd har dessutom en sluttalang som nås först när 40 poäng lagts i trädet. Talangsystemet liknar i grunden den utformning som Blizzard utnyttjade tidigare i Diablo II.

Designen av klasserna är avsedd att uppnå en ''[[sten, sax, påse]]''-effekt, så att varje klass har lättare att besegra vissa klasser, men i gengäld också är sårbara mot andra klasser.

== ''Warrior'' (Krigare) ==
En warrior kan använda tung rustning och använda alla vapen förutom trollstavar. I PvE är uppgiften i första hand att försvara andra gruppmedlemmar genom att hålla motståndare sysselsatta medan andra besegrar dem (s.k. ''tank'').

I PvP används warriorn istället som tunga stormtrupper. Warriorn behöver generellt stöd av helare (till exempel präster) och andra klasser. Med sin stryktålighet är en warrior ofta ett givet val för personer som vill ge sig in i närstrid.

Talangträd för Warriors:
* '''Arms''' - koncentreras främst på skadeutdelning (DPS) (Tvåhandsvapen)
* '''Fury''' - koncentreras främst på skadeutdelning (DPS) (Två vapen)
* '''Protection''' - skadeneutralisering (för tankning i Instanser)

== ''Paladin'' (Helig krigare) ==
Denna klass är en kombination av en tank, helare och buffare. Dessa defensiva krigare kan skapa olika auror för att hjälpa sin grupp. Auror bidrar med diverse fördelar till de i gruppen som befinner sig i närheten. Dessvärre kan dem inte använda ranged(som tex pilbåge).

Paladins kan även kasta olika auror som påminner om de som Paladins i Diablo II och Warcraft III använder sig av. Paladins har också många talanger mot odöda motståndare (dock ej rasen ''Undead'' utan enbart [[NPC]]s) som gör att de kan upptäcka dessa lättare och dessutom göra mer skada på dem.

Talangträd för Paladins:
* '''Holy''' - Helig magi, främst inriktad på att heala andra spelare
* '''Retribution''' - Främst för skadeutdelning ([[DPS]])
* '''Protection''' - En Tankningsinriktad avdeling. Man tar mindre skada.

== ''Hunter'' (Jägare) ==
Hunter använder avståndsvapen (gevär, armborst, pilbåge) samt ett tämjt djur för att besegra motståndare. Till sina speciella färdigheter räknar huntern fällor och ''feign death'', en spela död-färdighet som avbryter striden.

Huntern är en DPS-klass (avsedd att utdela skada) som inte klarar tunga attacker men som däremot är mycket kapabel att avbryta strider och hålla motståndare på avstånd. Även hunterns tämjda djur kan dessutom läras olika attacker - på så sätt kan huntern ha olika djur att tillgå med olika färdigheter för olika uppgifter. Huntern besegrar oftast en motståndare som är beroende av närstrid, men är relativt vek om exempelvis en warrior eller rogue lyckas ta sig inpå livet. De kan tämja sitt första husdjur i level 10

Talangträd för Hunters:
* '''Beast mastery''' - Gör det tämjda djuret kraftfullare
* '''Marksmanship''' - Ökar skada med avståndsvapen
* '''Survival''' - Ökar närstrids skada och gör det lättare att överleva

== ''Rogue'' (Tjuv/Lönnmördare) ==
En rogue är spelets starkaste klass när det gäller att utdela maximal skada på kortast möjliga tid mot en enda motståndare. Den viktigaste parametern är om roguen ska använda kniv för att få tillgång till lönnmordsattackerna (''backstab'' och ''ambush'') eller använda svärd eller klubba vilket ger något högre skada i längre stridssekvenser och ställer något lägre krav på manövrering i striden. En rogue som smyger - ''stealth'' - och inte upptäckts är en mycket farlig motståndare.

Så snart roguen visat sig är denne sårbar. Rogue är den enda klassen som får förmågan att dyrka upp lås (på dörrar och låsta boxar och kistor - ''engineering'' ger också dessa möjligheter, men då genom sprängning), desarmera fällor och använda gift. Rogues är mycket farliga för den som släpper dem nära utan ha ordentligt med rustning. Rogue är en mycket närstridsinriktad klass, och kan därför få det svårt gentemot distansattackerande klasser på grund utav sin relativt låga HP (health points).

Talangträd för Rogues:
* '''Assassination'''- Inriktad på gift och maximal skada
* '''Combat''' - Inriktad på strider utan stealth samt talanger med olika sorters vapen
* '''Subtlety''' - Mer tyst effektivitet, snabbhet, svårare att upptäcka.

== ''Druid'' ==
Druiden är i sin grundform en spellcaster och helare, och vek i närstrid. Genom ett av sina talangträd - &quot;Feral combat&quot; - kan de dessutom koncentrera sig på sina alternativa skepnader, framför allt björnform (som ungefär motsvarar en warriors förmågor - tålighet samt skadeutdelning) och kattform (som motsvarar en rogue - smygande och överraskande). Det finns även en förbättrad casterform som kallas Moonkin men för att kunna använda den så måste du ha 41 poäng i talangträdet &quot;Balance&quot; (När druiden använder Moonkinform så kan den inte hela eller använda Mark of the Wild (Druidens bästa Buff). Druiden har dessutom en snabb transportskepnad på land(Leopard), och en vattenskepnad för resor i vatten(Sjölejon).

Skepnader för Druider:
* '''Bear Form''' - Tillgänglig genom en quest på level 10.    ''Level 10''
* '''Aqautic Form''' - Tillgänglig genom en litet mer avancerad quest än Björn Questen,Tillgänglig på level 16.    ''Level 16''
* '''Cat Form''' - Tillgänglig från Druid-Trainer.    ''Level 20''
* '''Travel form''' - Tillgänglig från Druid-Trainer.    ''Level 30''
* '''Moonkin Form''' - Tillgänglig genom Talents.    ''Level 40''
* '''Dire Bear Form''' - Tillgängling från Druid-Trainer, starkare än Bear Form.    ''Level 40''
* '''Tree Form''' - En ent som är långsam och enbart kan hela över tid.
* '''Stormkråka''' - Likt sjölejonet och geparden så finns det en förflyttningsform i luften i parallellvärlden till Azeroth - &quot;Outlands&quot;.
* '''Epic Stormkråka''' - Nytt tillägg i senaste patchen 2.1.0, Långt kedje quest. Motsvarar Epic flying mount 
Talangträd för Druider:
* '''Feral combat''' - Ökar din skada och effektivitet i dina olika former. (Björnar, Kattdjur)
* '''Restoration''' - Förbättrar healing-effekter.
* '''Balance''' - Magiskadeinriktning. Får även Moonkin formen.

== ''Priest'' (Präst) ==
Prästen är i allmänhet en grupps huvudsakliga helare på grund av att deras grundförmågor lämpar sig för att snabbt återställa hälsa hos en gruppmedlem. Utan talanger räcker dock inte denna förmåga till på högre nivåer, utan behöver kompletteras med talanger i dels ''Holy''-trädet, dels i ''Discipline''-trädet. Det tredje trädet, ''Shadow'', utgör en annan möjlighet för prästen, och gör denne till en mycket farlig motståndare i PvP. Till prästens vapen hör ''Mind control'', som tar över en motståndare tillfälligt.

Talangträd för Präster:
* '''Holy''' - starkaste inriktningen på healing av gruppmedlemmar
* '''Discipline''' - inriktad på manaeffektivitet
* '''Shadow''' - skadeutdelning snarare än healing

== ''Mage'' (Magiker) ==
Mage är en ren [[DPS]]-klass vars huvudsakliga uppgift är att utdela skada på motståndaren. Genom att välja i talangträdet kan en mage antingen inrikta sig på Eld-magi eller Frost-magi, där eld är något mer offensiv. En frost-mage utvecklar mindre [[aggro]], och har spells för att skydda sig från skada, bland annat genom att frysa fast motståndare. Eldmagi är generellt mer inriktat på maximal skada, snarare än skydd.

Talangträd för Mages:
* '''Fire''' - Offensiv och skadeutdelande
* '''Frost''' - Offensiv/Defensiv med skyddsmöjligheter
* '''Arcane''' - Förbättrar kast hastighet men kostar mer från sin mana pool (magikers energi förråd)

== ''Warlock'' (Häxmästare) ==
Warlock är en DPS-Klass, som Hunter har ''pets'' och har även healthstones (helar &quot;X&quot; med liv beroende på dess nivå) och soulstones (återupplivar en person som warlocken valt när den dör (kan endast användas en gång var 30:e minut)). Liksom huntern har warlocken flera olika medhjälpare att välja mellan, med olika förmågor.

Pets för Warlocks:
* '''Imp''' Den första Pet du får på lvl 3.
* '''Voidwalker''' En tankande pet som primärt tar skada, Tillgänglig på lvl 10.
* '''Succubus''' En pet som fokuserar på att skada och kan förföra motståndare, tillgänglig på lvl 20.
* '''Felhunter''' En pet som är användbar mot magiker och andra klasser som använder magier tillgänglig på lvl 30.
* '''Infernal''' En pet som skadar mycket men bara är din för 5 minuter varefter du måste använda magien ''Enslave Demon'' tillgänglig på lvl 50.
* '''Doomguard''' Den ultimata medhjälparen, men var försiktig när du framkallar den. Själva framkallningen dödar automatiskt en 
gruppmedlem, och Doomguarden kommer genast att attackera dig och dina gruppmedlemmar, för att förhindra detta måste du du använda 
''Enslave Demon'' för att kontrollera den i max 5 minuter - tillgänglig på lvl 60.
* '''Felguard''' Ett pet som både tar skadar och ger skada. man får den längst ner i talangträdet demonology.
Talangträd för Warlocks:
* '''Affliction''' Ökar dina dots effektivitet, men Ökar även skadan på dina shadows spells vilka är nästan alla hos en Warlock
* '''Demonology''' Ger olika bonusar till dig och din demon
* '''Destruction''' Höjer din skada med direkta attacker

== ''Shaman'' ==
Shamanen (som för övrigt bara är tillgänglig för Horde fram tills expansionen [[The Burning Crusade]], då Draenei får tillgång till klassen) använder sig av ''totems'', tillfälliga objekt som skapas i shamanens närhet beroende på vad gruppen behöver. Olika totems ger gruppen styrka eller skydd, saktar ned fiender, absorberar fientlig magi, attackerar fiender med eld eller helar gruppen och återställer dess mana.

Shamanen har stark omedelbart verkande magi, framför allt genom sina omedelbara attacker, ''shocks''. Med ''windfury'' (dels en totem, dels en ''buff'') blir shamanen och andra närstridsdeltagare i gruppen mycket starkare. Shamanen kan också hela men de shamaner som specialiserar sig på att välja talanger och öka sin mana för att kunna fungera som huvudsakligen helare är sällsynta.

Talangträd för Shamaner:
* '''Elemental''' - Skadar mycket med magi och väldigt stark i PVP
* '''Enhancement''' - Hjälper gruppen och blir stark i närstrid
* '''Restoration''' - Bra healer, hjälper präster med mana tide totems

== ''Death Knight'' ==
Death Knight är en specialklass. De låses upp när en karaktär blir level 55 på sin realm. De börjar på level 55 och får i början göra speciella uppdrag åt &quot;The Lich King&quot;.
Tillbaka till [[World of Warcraft]]

[[Kategori:World of Warcraft]]</text>
      <sha1>nmregety3fzfyn2wj1s9rn3iqywpjpv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia/Universitet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6529</id>
    <revision>
      <id>45734</id>
      <parentid>37644</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:13:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45734</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="379" sha1="5lvp7exnn2nftaxbixlqzd4mxlj0lyw" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i historia]]

==Kurslitteratur==
* [[Historia A (Universitet)|Historia A]], en kronologisk genomgång av världshistorien. 

==Fördjupnings/breddningsböcker==
Fördjupningslitteratur har sällan ett pedagogiskt syfte på samma sätt som kurslitteraturen utan är bara en smalare inriktning på ett specifikt område.

* [[Trettioåriga kriget]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>5lvp7exnn2nftaxbixlqzd4mxlj0lyw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Schack</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6531</id>
    <redirect title="Lärobok i schack" />
    <revision>
      <id>24364</id>
      <timestamp>2009-07-31T19:58:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Lärobok i schack]]</comment>
      <origin>24364</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="q8vagf6esds9hcs00pk0nhg2a70gap1" xml:space="preserve">#redirect [[Lärobok i schack]]</text>
      <sha1>q8vagf6esds9hcs00pk0nhg2a70gap1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Brödsoll</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6537</id>
    <revision>
      <id>56342</id>
      <parentid>56341</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:28:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56342</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="850" sha1="ps9dhoada7nd3x22213ckntvwdcwp0m" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Traditionellt är '''brödsoll''' (även &quot;brösoll&quot;, som det heter i Bohuslän) fattigmäns mat, men är lika god för det.

Om man har gammalt bröd och varmt kaffe kan man göra dig en god efterrätt (eller mellanmål om man nu vill det) som piggar upp.

==Ingredienser==
* torkat bröd (ev. även torkat kaffe bröd) (dagen efter eller dylikt)
* kaffe (varmt)
* sirap
 
==Tillagning==
Tag en bunke och bryt ned brödet så det är i lagom stora bitar. Häll sedan på kaffet och rör om. Häll på sirap.

==Servering==
Serveras tillsammans med sirap och/eller mjölk eller grädde i djupa tallrikar.
 
==Tips==
 
Går att använda färskt bröd, men då blir det &quot;grötigt&quot; fortare och inte lika aptitligt.

[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ps9dhoada7nd3x22213ckntvwdcwp0m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia/Gymnasiet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6538</id>
    <revision>
      <id>45733</id>
      <parentid>37645</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:13:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45733</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="166" sha1="ggsmy42nv5jk07fofiucyda75q8meh8" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i historia]]

==Kurslitteratur==
* [[Historia A (Gy)|Historia A]], en kronologisk genomgång av världshistorien. 


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>ggsmy42nv5jk07fofiucyda75q8meh8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6539</id>
    <revision>
      <id>53257</id>
      <parentid>49228</parentid>
      <timestamp>2022-10-25T18:20:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>ändast &gt; endast</comment>
      <origin>53257</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5406" sha1="hsqg8ahzpd8saklnvk4tchdqtuing4n" xml:space="preserve">{| width=&quot;100%&quot; cellpadding=0 cellspacing=0 style=&quot;background-color: #ffffff&quot;
| id=&quot;kolumn1&quot; width=&quot;67%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:20px; padding-top:10px;&quot;|

[[Bild:History-Dielman-Highsmith.jpeg|center|300px]]

&lt;p style=&quot;margin: 0.5em 0 0; text-align: center; 
font-size: 125%; line-height: 1.3&quot;&gt;
Välkommen till portalsidan för historieböcker
&lt;/p&gt;
|}
&lt;p style=&quot;text-align: center; margin:0 0 0.5em 0; line-height: 1.6;&quot; class=&quot;plainlinks&quot;&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;width:100%; border-style:none; border-width:2px; border-color:#000000;&quot; cellpadding=&quot;6&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td style=&quot;width:50%; vertical-align:top;&quot;&gt;
{| style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
| style=&quot;background:#ee7777; border:1px solid #ee7777; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Historia'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
''&quot;Av historien lär vi oss att vi inget lär av historien.&quot; - Hegel ''

Historien är obegränsad, och för var sekund blir det större. Hur mycket vi än skriver kan vi endast hoppas på att kunna skildra en liten, liten del av historien, och till och med då kan vi inte vara säkra på att vi inte fått allt om bakfoten.

Med det i åtanke kan man endast säga: Ja vafan, det är väl värt ett försök.
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Kpdf bookish.svg|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Kategorier'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
[[:Kategori:Historia|Historia]]
*[[:Kategori:Historien per epok|Historien per epok]]
*[[:Kategori:Historien per plats|Historien per plats]]
*[[:Kategori:Läromedel i Historia|Läromedel]]
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Sciences humaines.svg|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | ''' Läromedel '''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
Här finns ett urval av färdiga och påbörjade böcker med ett klart pedagogiskt syfte.

*[[Historia 1a1|Historia 1a1 för yrkesförberedande program enligt GY11]]
*[[Historia A (Gy)|Historia A för gymnasiet]] 
*[[Historia A (Universitet)|Historia A för universitetet]]
|}

&lt;td width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;
{|style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
| style=&quot;background:#ee7777; border:1px solid #ee7777; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
| align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Revolution kalendar.jpg|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Speciella händelser'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
[[Fil:Defenestration-prague-1618.jpg|150px|höger]]
[[Trettioåriga kriget]] - Mot slutet av 1400-talet var i princip hela Europa kristet. I sydöst fanns det Osmanska riket som var muslimskt, men annars härskade kristendomen. Påven i Rom var en av de mäktigaste männen på jorden, men det växte fram ett motstånd mot katolicismen inom det som kom att heta protestantismen. Denna religiösa splittring var grunden till ett religiöst och världsligt maktspel som kastade delar av Europa in i 30 år av krig och kraftigt ritade gränserna.
|-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Crystal Project starthere.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Speciella platser'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
[[Historiska berättelser från Baskemölla]] - Baskemölla är en tätort med strax över 200 invånare, ett fiskeläge idag tillhörande Simrishamns kommun på Österlen. Det tillhör Järrestads socken och är beläget omkring 5 kilometer norr om Simrishamn. Namnet Baskemölla finns först nedtecknat 1525 i den danska Jordeboken och en del påstår att Baskemölla skulle betyda: en kvarn mot norr, står i ett buskage, kanske i skydd av de hårda vindarna från havet.
|-
| align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Icon tools.svg|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Projekt'''
 |}
|-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
|}
&lt;/table&gt;


__NOTOC__ 


[[Kategori:Portalsidor]]
[[Kategori:Historia]]

[[en:Wikibooks:Subject:History]]</text>
      <sha1>hsqg8ahzpd8saklnvk4tchdqtuing4n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Gy)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6540</id>
    <revision>
      <id>45728</id>
      <parentid>41248</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:04:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45728</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1423" sha1="qismmlwbbaa57r4rl7slsvkp5fkhr2c" xml:space="preserve">Detta är en lärobok för Historia A på gymnasienivå.

== Innehållsförteckning ==
{| width=100%
| 
=== [[/Introduktion/]] {{kort status|00%|2009-09-04}} === 
[[/Introduktion#Historia|Historia]]
&amp;bull; [[/Introduktion#Syfte|Syfte]]
&amp;bull; [[/Introduktion#Upplägg|Upplägg]]
=== [[/Forntiden/]] {{kort status|75%|2009-09-04}}=== 
&lt;small&gt;Från grotta till stad, fram till ca 700 f.Kr.&lt;/small&gt;

=== [[/Antiken/]] {{kort status|00%|2009-09-04}} ===
=== [[/Medeltiden/]] {{kort status|00%|2009-09-04}} ===
=== [[/Upptäckternas tid/]] {{kort status|00%|2009-09-04}} ===
|
=== [[/Upplysningens tid/]] {{kort status|00%|2009-09-04}} ===
=== [[/Revolutionernas tid/]] {{kort status|00%|2009-09-04}} ===
=== [[/Världskrigens tid/]] {{kort status|00%|2009-09-04}} ===
=== [[/Litteratur/]] {{kort status|00%|2009-09-04}} === 
[[/Litteratur#Källor|Källor]]
&amp;bull; [[/Litteratur#Fördjupning|Fördjupning]]
&amp;bull; [[/Litteratur#Länkar|Länkar]]
|}

{|style=&quot;width:100%;border:thin solid #ededed;background:#fdfdfd&quot;
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|
=== [[/Meta/]] === 
[[/Meta#Vill du hjälpa till?|Vill du hjälpa till?]]
&amp;bull; [[Historia#Läromedel|Läromedel i Historia]]

|}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__


[[Kategori:SAB: K Historia]]
[[Kategori:Läromedel i historia]]
[[kategori:Alfabetiskt index|H]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/H]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>qismmlwbbaa57r4rl7slsvkp5fkhr2c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Historien per plats</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6541</id>
    <revision>
      <id>24461</id>
      <timestamp>2009-08-12T11:05:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:historia]]'</comment>
      <origin>24461</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="t3cs0i7ri6k74isrwpytlwnj77qf6gr" xml:space="preserve">[[kategori:historia]]</text>
      <sha1>t3cs0i7ri6k74isrwpytlwnj77qf6gr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Historien per epok</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6542</id>
    <revision>
      <id>24462</id>
      <timestamp>2009-08-12T11:06:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:Historia]]'</comment>
      <origin>24462</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="3vfttqs7twzi8di507ou33w473t1b8n" xml:space="preserve">[[kategori:Historia]]</text>
      <sha1>3vfttqs7twzi8di507ou33w473t1b8n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Gy)/Meta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6546</id>
    <revision>
      <id>45732</id>
      <parentid>37640</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:12:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45732</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="857" sha1="gicpusens9po2du3oxz3anzuho9g604" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i historia]]

Detta är en metasida för Histora A för gymnasiet. Här återfinns information som är nödvändigt för arbetet med boken men som inte behöver vara i den, man kan se det som en slags projektsida för arbetet med att färdigställa och senare förbättra boken.

== Vill du hjälpa till? ==
Du är välkommen att hjälpa till hur mycket eller hur lite du vill, det är det som är det underbara med wiki-projekt. Allt från faktagranskning och formattering till faktiskt skrivande är välkommet, det är bara att lägga till ditt namn här nedanför och sätta igång. 


=== Riktlinjer ===
* Vare sig du börjar en ny sida eller vidareutvecklar en befintlig är det en bra ide att skriva ett diskussionsinlägg på den aktuella sidan och berätta vad du gör.

=== Vilka arbetar med boken? ===
[[användare:Kaj|Kaj]]</text>
      <sha1>gicpusens9po2du3oxz3anzuho9g604</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kålrabbigratäng</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6547</id>
    <revision>
      <id>56433</id>
      <parentid>54614</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:20:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Kokboken ska fungera som en kokbok och bör väl därför inte ha några &quot;hur jag gjorde det&quot;, etc</comment>
      <origin>56433</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="815" sha1="ltakuh0jh8edzmwjbysgmr94fijxtnp" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}


==Ingredienser==
*1 kg kålrabbi
*2 dl riven smakrik ost (exempelvis cheddar)
*2 dl vispgrädde
*½ dl ströbröd
*peppar och smörklickar

==Tillagning==
*Skala och skiva kålrabbin. 
*Koka den knappt mjuk i lättsaltat vatten. 
*Låt rinna av ordentligt och svalna. 
*Smöra en gratängform modell större. 
*Gratängen ska vara tunn, max två lager kålrabbi. 
*Lägg ut skivorna. 
*Peppra. 
*Strö över osten och slå på grädden. 
*Strö ströbröd över och lägg på några smörklickar. 
*Grädda i 225 grader ca 20 minuter. 

==Servering==
Mega, megagott. Gratängen blev så god så jag hade kunnat tugga i mig hela formen utan tillbehör. Men nu fick jag dryga ut mina tuggor med helstekt kotlettrad och tomat- och salviasky.

==Tips==


[[kategori:Vegetariskt]] 
[[kategori:K kokbok]]</text>
      <sha1>ltakuh0jh8edzmwjbysgmr94fijxtnp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Hur man lägger in bilder på en sida</title>
    <ns>12</ns>
    <id>6550</id>
    <revision>
      <id>49952</id>
      <parentid>26722</parentid>
      <timestamp>2021-01-17T23:01:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>49952</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14063" sha1="594bchchpuat3frfsfrb6b69yspz2ro" xml:space="preserve">[[Svenskspråkiga Wikibooks]] använder [[c:|Wikimedia Commons|]] som resurs för bilder och andra filer (ljud och musikexempel med mera). De bilder/filer som finns på Commons kan direkt användas i artiklar på alla språkversioner av Wikipedia. Man kan själv ladda upp filer till Commons. Tidigare har även ''lokalt'' uppladdade bilder som endast varit tillgängliga på svenskspråkiga Wikipedia använts. Alla dessa bilder har flyttats till Commons eller raderats. Andra språkversioner av Wikipedia använder fortfarande lokal uppladdning, framför allt för bilder som inte tillräckligt fria för att få laddas upp på Commons.

En bild bör helst ha en bildtext som beskriver vad bilden föreställer. 


== Uppladdning av bilder till Wikimedia Commons ==
Att ladda upp filer på Commons är inte svårt. Man måste dock ha ett konto där (ett konto på Wikipedia räcker inte)
* [http://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Userlogin&amp;uselang=sv&amp;type=signup&amp;returnto=Commons:Första_stegen  Följ denna länk] för att skapa ett konto på Commons.
* Gå sedan till [[:commons:Commons:Upload/sv|uppladdningssidan]].

=== Länktips ===
* [[Wikipedia:Wikimedia Commons]] (Mer specifik info, beskriver förhållandet mellan Wikipedia och Commons)

== Bild omgiven av text ==
Som första exempel används en liten bild på [[Sveriges flagga]], som är uppladdad med namnet [[:Fil:Flag of Sweden.svg|&quot;Flag of Sweden.svg&quot;]], och som vi vill placera in på sidan, med bildtexten &quot;Sveriges flagga&quot;.

Vill man att bilden skall omges av text kan man placera bilden längst till höger (vilket rekommenderas). Detta ser ut på följande sätt:

{| border=&quot;0&quot; align=&quot;center&quot; style=&quot;background:#efefef;&quot;
|[[Fil:Flag of Sweden.svg|miniatyr|Sveriges flagga]]
Svenska flaggan har sitt ursprung från 1500-talet och kan härstamma från 1) Ett gult kors på blå bakgrund som finns i Stora riksvapnet vilket skapades av Karl Knutsson (Bonde) på 1400-talet. Många anser att detta är förlagan till flaggan. 2) en blå-gul kopia av Dannebrogen, Danmarks flagga. Färgerna är de samma som på Lilla riksvapnet och Stora riksvapnet, blått med gula kronor.

Sveriges nationalflagga har sedan Vasatiden (säkerligen från [[Karl Knutsson (Bonde)|Karl Knutsson]]s dagar) varit blå med gult kors uti eller, såsom det heter i ett kungligt brev 19 april 1562, &quot;gult udi korssvijs fördeelt påå blott&quot;. Denna flagga synes huvudsakligen ha använts såsom &quot;kungsflagga&quot;, &quot;kronoflagga&quot; eller &quot;fälttecken till sjöss&quot;, m.a.o. såsom örlogsflagga och har såsom sådan till en början varit försedd med två &quot;tungor&quot; eller &quot;spetsar&quot;, sedermera (från mitten av 1600-talet) med tre sådana.
|}

Koden som används är: 
&lt;pre&gt;[[Fil:Flag of Sweden.svg|miniatyr|Sveriges flagga]]&lt;/pre&gt;

=== Med wikipedialänk ===
Om man vill att bildtexten skall vara klickbar och länka till en särskild artikel så går detta bra. Som exempel kan vi länka till artikeln &quot;Sveriges flagga&quot;. Detta ser ut på följande sätt:

{| border=&quot;0&quot; align=&quot;center&quot; style=&quot;background:#efefef;&quot;
|[[Fil:Flag of Sweden.svg|miniatyr|[[Sveriges flagga]].]]
Svenska flaggan har sitt ursprung från 1500-talet och kan härstamma från 1) Ett gult kors på blå bakgrund som finns i Stora riksvapnet vilket skapades av Karl Knutsson (Bonde) på 1400-talet. Många anser att detta är förlagan till flaggan. 2) en blå-gul kopia av Dannebrogen, Danmarks flagga. Färgerna är de samma som på Lilla riksvapnet och Stora riksvapnet, blått med gula kronor.

Sveriges nationalflagga har sedan Vasatiden (säkerligen från [[Karl Knutsson (Bonde)|Karl Knutsson]]s dagar) varit blå med gult kors uti eller, såsom det heter i ett kungligt brev 19 april 1562, &quot;gult udi korssvijs fördeelt påå blott&quot;. Denna flagga synes huvudsakligen ha använts såsom &quot;kungsflagga&quot;, &quot;kronoflagga&quot; eller &quot;fälttecken till sjöss&quot;, m.a.o. såsom örlogsflagga och har såsom sådan till en början varit försedd med två &quot;tungor&quot; eller &quot;spetsar&quot;, sedermera (från mitten av 1600-talet) med tre sådana.
|}

Koden som används är:
&lt;pre&gt;[[Fil:Flag of Sweden.svg|miniatyr|[[Sveriges flagga]].]]&lt;/pre&gt;

=== Stående bilder ===
Stående bilder blir ofta för stora i förhållande till andra bilder. För att lösa det använder man parametern '''upright'''. Detta ser ut på följande sätt:

{| border=&quot;0&quot; align=&quot;center&quot; style=&quot;background:#efefef;&quot;
|[[Fil:Flag of Nepal.svg|miniatyr|upright|[[Nepals flagga]].]]
'''Nepals flagga''' är världens enda icke-rektangulära nationsflagga. Proportionen mellan höjd och bredd är 4:3. Den antogs den 16 december 1962 och ersatte en tidigare variant med två skilda vimplar. De två emblemen föreställer [[solen]] och [[månen]]. Den röda färgen är inspirerad av nationalblomman [[rhododendron]] och symboliserar också seger i strid. Flaggans blå bård står för fred. Solen representerar Rana-ätten som styrde Nepal fram till 1961. Halvmånen symboliserar kungahuset. Tidigare hade solen och månen människoansikten, men de togs bort när flaggan moderniserades 1962.
|}

Koden som används är:
&lt;pre&gt;[[Fil:Flag of Nepal.svg|miniatyr|upright|[[Nepals flagga]].]]&lt;/pre&gt;

=== Valfri storlek av bild som förhandsgranskning ===
Vill man själv bestämma storleken på bilden så används syntaxen &lt;nowiki&gt;[[Fil:filnamn|miniatyr|upright=&lt;/nowiki&gt;'''förhållande'''&lt;nowiki&gt;|bildtext]]&lt;/nowiki&gt;, där '''förhållande''' anger bildens bredd i förhållande till normalbredden för bilder. '''upright=0.5''' gör bilden hälften så bred, och '''upright=1.5''' gör att bilden blir 50% bredare än vanliga bilder.

{| border=&quot;0&quot; align=&quot;center&quot; style=&quot;background:#efefef;&quot;
|[[Fil:Flag of Sweden.svg|miniatyr|upright=0.4|Sveriges flagga är gul och blå]]
Svenska flaggan har sitt ursprung från 1500-talet och kan härstamma från 1) Ett gult kors på blå bakgrund som finns i Stora riksvapnet vilket skapades av Karl Knutsson (Bonde) på 1400-talet. Många anser att detta är förlagan till flaggan. 2) en blå-gul kopia av Dannebrogen, Danmarks flagga. Färgerna är de samma som på Lilla riksvapnet och Stora riksvapnet, blått med gula kronor.

Sveriges nationalflagga har sedan Vasatiden (säkerligen från [[Karl Knutsson (Bonde)|Karl Knutsson]]s dagar) varit blå med gult kors uti eller, såsom det heter i ett kungligt brev 19 april 1562, &quot;gult udi korssvijs fördeelt påå blott&quot;. Denna flagga synes huvudsakligen ha använts såsom &quot;kungsflagga&quot;, &quot;kronoflagga&quot; eller &quot;fälttecken till sjöss&quot;, m.a.o. såsom örlogsflagga och har såsom sådan till en början varit försedd med två &quot;tungor&quot; eller &quot;spetsar&quot;, sedermera (från mitten av 1600-talet) med tre sådana.
|}

Följande kod har använts för att ge en bild som är 40% så bred som normalbilder:
&lt;pre&gt;[[Fil:Flag of Sweden.svg|miniatyr|upright=0.4|Sveriges flagga är blå och gul]]&lt;/pre&gt;

=== Till vänster ===
Att bilden placeras till höger är standard. Vill man istället ha bilden till vänster läggs '''vänster''' till i koden, enligt följande syntax, vilket ger resultatet:

{| border=&quot;0&quot; align=&quot;center&quot; style=&quot;background:#efefef;&quot;
|[[Fil:Flag of Sweden.svg|miniatyr|vänster|upright=0.4|Sveriges flagga är gul och blå]]
Svenska flaggan har sitt ursprung från 1500-talet och kan härstamma från 1) Ett gult kors på blå bakgrund som finns i Stora riksvapnet vilket skapades av Karl Knutsson (Bonde) på 1400-talet. Många anser att detta är förlagan till flaggan. 2) en blå-gul kopia av Dannebrogen, Danmarks flagga. Färgerna är de samma som på Lilla riksvapnet och Stora riksvapnet, blått med gula kronor.

Sveriges nationalflagga har sedan Vasatiden (säkerligen från [[Karl Knutsson (Bonde)|Karl Knutsson]]s dagar) varit blå med gult kors uti eller, såsom det heter i ett kungligt brev 19 april 1562, &quot;gult udi korssvijs fördeelt påå blott&quot;. Denna flagga synes huvudsakligen ha använts såsom &quot;kungsflagga&quot;, &quot;kronoflagga&quot; eller &quot;fälttecken till sjöss&quot;, m.a.o. såsom örlogsflagga och har såsom sådan till en början varit försedd med två &quot;tungor&quot; eller &quot;spetsar&quot;, sedermera (från mitten av 1600-talet) med tre sådana.
|}

Följande kod användes:
&lt;pre&gt;[[Fil:Flag of Sweden.svg|miniatyr|vänster|upright=0.4|Sveriges flagga är gul och blå]]&lt;/pre&gt;

Bilder bör dock som standrad läggas till höger, i synnerhet om det finns en risk att de kolliderar med till exempel underrubriker.

=== Utan bildtext ===
Ibland vill man visa en bild utan ram med bildtext; det gör man genom att ta bort parametern '''miniatyr'''. Bildbredden måste då anges i antal pixel, för att bilden inte ska visas i fullstorlek. Även om den normalt inte syns, så är det bra att ändå ange en bildtext; den kan synas för läsare som inte visar bilder och om man håller muspekaren över bilden.

{| border=&quot;0&quot; align=&quot;center&quot; style=&quot;background:#efefef;&quot;
|[[Fil:Flag of Sweden.svg|vänster|100px|Sveriges flagga är gul och blå]]
Svenska flaggan har sitt ursprung från 1500-talet och kan härstamma från 1) Ett gult kors på blå bakgrund som finns i Stora riksvapnet vilket skapades av Karl Knutsson (Bonde) på 1400-talet. Många anser att detta är förlagan till flaggan. 2) en blå-gul kopia av Dannebrogen, Danmarks flagga. Färgerna är de samma som på Lilla riksvapnet och Stora riksvapnet, blått med gula kronor.

Sveriges nationalflagga har sedan Vasatiden (säkerligen från [[Karl Knutsson (Bonde)|Karl Knutsson]]s dagar) varit blå med gult kors uti eller, såsom det heter i ett kungligt brev 19 april 1562, &quot;gult udi korssvijs fördeelt påå blott&quot;. Denna flagga synes huvudsakligen ha använts såsom &quot;kungsflagga&quot;, &quot;kronoflagga&quot; eller &quot;fälttecken till sjöss&quot;, m.a.o. såsom örlogsflagga och har såsom sådan till en början varit försedd med två &quot;tungor&quot; eller &quot;spetsar&quot;, sedermera (från mitten av 1600-talet) med tre sådana.
|}

Följande kod användes för att få bilden till vänster med en bredd på 100 pixel:
&lt;pre&gt;[[Fil:Flag of Sweden.svg|vänster|100px|Sveriges flagga är gul och blå]]&lt;/pre&gt;

== Centrerad bild ==
Vill man att bilden '''inte''' skall omges av text kan bilden placeras i mitten på sidan. Som exempel används en stor bild på [[Sveriges flagga]], som är uppladdad med namnet [[:Fil:Flag of Sweden.svg|&quot;Flag of Sweden.svg&quot;]], och som vi vill placera in på mitten av sidan, med bildtexten &quot;Sveriges flagga&quot;.

{| border=&quot;0&quot; align=&quot;center&quot; style=&quot;background:#efefef;&quot;
|Svenska flaggan har sitt ursprung från 1500-talet och kan härstamma från 1) Ett gult kors på blå bakgrund som finns i Stora riksvapnet vilket skapades av Karl Knutsson (Bonde) på 1400-talet. Många anser att detta är förlagan till flaggan. 2) en blå-gul kopia av Dannebrogen, Danmarks flagga. Färgerna är de samma som på Lilla riksvapnet och Stora riksvapnet, blått med gula kronor.

[[Fil:Flag of Sweden.svg|miniatyr|center|Sveriges flagga]]

Sveriges nationalflagga har sedan Vasatiden (säkerligen från [[Karl Knutsson (Bonde)|Karl Knutsson]]s dagar) varit blå med gult kors uti eller, såsom det heter i ett kungligt brev 19 april 1562, &quot;gult udi korssvijs fördeelt påå blott&quot;. Denna flagga synes huvudsakligen ha använts såsom &quot;kungsflagga&quot;, &quot;kronoflagga&quot; eller &quot;fälttecken till sjöss&quot;, m.a.o. såsom örlogsflagga och har såsom sådan till en början varit försedd med två &quot;tungor&quot; eller &quot;spetsar&quot;, sedermera (från mitten av 1600-talet) med tre sådana.
|}

Följande kod användes:
&lt;pre&gt;[[Fil:Flag of Sweden.svg|miniatyr|center|Sveriges flagga]]&lt;/pre&gt;

== Bildgalleri ==
Om man har många bilder man vill ha med i en artikel, men inte så mycket text att de kan placeras i marginalerna, kan ett galleri användas. Då skriver man &lt;nowiki&gt;&lt;gallery&gt;&lt;/gallery&gt;&lt;/nowiki&gt;, Till exempel ger

 &lt;nowiki&gt;&lt;gallery&gt;
Fil:Flag of Sweden.svg|Sveriges flagga
Fil:Flag of Finland.svg|Finlands flagga
&lt;/gallery&gt;&lt;/nowiki&gt;

följande utseende:
&lt;gallery&gt;
Fil:Flag of Sweden.svg|Sveriges flagga
Fil:Flag of Finland.svg|Finlands flagga
&lt;/gallery&gt;

Se [[Wikipedia:Gallerier]] för mer exempel på hur galleriets utseende kan styras.

== Svart ram ==
Man kan lägga in en ram runt bilder, för att istället för t.ex. [[Fil:Flag of Japan.svg|50px|Japans flagga]] få {{Svart ram|[[Fil:Flag of Japan.svg|50px|Japans flagga]]}} 


Koden är:
:&lt;nowiki&gt; {{Svart ram|[[Fil:Flag of Japan.svg|50px|Japans flagga]]}} &lt;/nowiki&gt;

Ett alternativ är en grå ram som visas om &quot;border&quot; anges i bildanropet, t.ex.  [[Fil:Flag of Japan.svg|border|50px|Japans flagga]]

Koden är:
:&lt;nowiki&gt; [[Fil:Flag of Japan.svg|border|50px|Japans flagga]] &lt;/nowiki&gt;

== Imagemap ==
Genom en så kallad &quot;Imagemap&quot; är det att möjligt att tillföra extra information som endast visas om man håller pekaren över vissa områden i en bild.

I bilden nedan kan man få veta namnen på de avbildade genom att föra pekaren över respektives ansikte. Om man sedan vänsterklickar kommer man till Wikipedias artikel om denne:

&lt;imagemap&gt;
Fil:Opposition leaders at the 2006 Sweden elections.jpg|500px|Oppositionen vid riksdagsvalet 2006

circle 260 320 100 [[Göran Hägglund]]
circle 440 225 100 [[Lars Leijonborg]]
circle 690 270 100 [[Fredrik Reinfeldt]]
circle 530 410 100 [[Maud Olofsson]]

desc bottom-left
&lt;/imagemap&gt;

Koden är:
&lt;source lang=&quot;html4strict&quot;&gt;&lt;imagemap&gt;
Fil:Opposition leaders at the 2006 Sweden elections.jpg|500px|Oppositionen vid riksdagsvalet 2006

circle 260 320 100 [[Göran Hägglund]]
circle 440 225 100 [[Lars Leijonborg]]
circle 690 270 100 [[Fredrik Reinfeldt]]
circle 530 410 100 [[Maud Olofsson]]

desc bottom-left
&lt;/imagemap&gt;&lt;/source&gt;

Närmare information om parametrar etc. finns på [[mw:Extension:ImageMap|Extension:ImageMap]].

==Bildtext==
Eventuell bildtext skall förklara vad bilden föreställer, och om det inte framgår direkt, varför den är en passande illustration av artikeln. Är det fråga om en bild på ett konstverk brukar konstnärens namn tas med. Om fotografen inte är välkänd som just fotograf brukar den vanligen inte attribueras i artikeln.

== Se även ==
* [[Hjälp:Mallar|Mallar]]

[[Kategori:Hjälpsidor]]</text>
      <sha1>594bchchpuat3frfsfrb6b69yspz2ro</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Spaltstart</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6556</id>
    <revision>
      <id>24522</id>
      <timestamp>2009-08-17T18:01:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{| |- |&lt;noinclude&gt;Denna mall används tillsammans med {{mall|spaltbryt}} och {{mall|spaltslut}} för att lägga text i spalter, ex: &lt;pre&gt; {{spaltstart}} #Ett #Två #Tre {{spaltbr...'</comment>
      <origin>24522</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="377" sha1="syrup7a8qsx767wqaq9edqhd7fydha6" xml:space="preserve">{|
|-
|&lt;noinclude&gt;Denna mall används tillsammans med {{mall|spaltbryt}} och {{mall|spaltslut}} för att lägga text i spalter, ex:
&lt;pre&gt;
{{spaltstart}}
#Ett
#Två
#Tre
{{spaltbryt}}
#Ett
#Två
#Tre
{{spaltslut}}
&lt;/pre&gt; 

som ger följande resultat:

{{spaltstart}}
#Ett
#Två
#Tre
{{spaltbryt}}
#Ett
#Två
#Tre
{{spaltslut}}

[[Kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>syrup7a8qsx767wqaq9edqhd7fydha6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Spaltbryt</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6557</id>
    <revision>
      <id>45840</id>
      <parentid>24528</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:44:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat; ref. till mallen Spaltstart.</comment>
      <origin>45840</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="119" sha1="rx7xpfppy3f9vh2alii8j5m83g0vyjl" xml:space="preserve">|valign=&quot;top&quot;|
&lt;noinclude&gt;Se [[Mall:Spaltstart]] för användningen!
[[Kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rx7xpfppy3f9vh2alii8j5m83g0vyjl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Spaltslut</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6558</id>
    <revision>
      <id>45841</id>
      <parentid>24524</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:45:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat; ref. till mallen Spaltstart.</comment>
      <origin>45841</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="107" sha1="1n4bl4gm46eqjfxo765648klez3krz6" xml:space="preserve">|}
&lt;noinclude&gt;Se [[Mall:Spaltstart]] för användningen!
[[Kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1n4bl4gm46eqjfxo765648klez3krz6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Svart ram</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6560</id>
    <revision>
      <id>26716</id>
      <parentid>24531</parentid>
      <timestamp>2009-11-29T19:43:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26716</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="487" sha1="b2o87siz1xujlrnujdpsbbv81c4mulr" xml:space="preserve">&lt;span style=&quot;display:inline&quot;&gt;&lt;span style=&quot;display:table-cell; border-collapse:collapse; border: solid 1px #444;&quot;&gt;{{{1}}}&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;
&lt;noinclude&gt;
== Användning ==
Mall för att sätta en svart ram runt bilder.

&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Svart ram|[[Fil:Flag_of_Japan.svg|40px]]}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ger {{Svart ram|[[Fil:Flag_of_Japan.svg|40px]]}}

== Se även ==
* [[Hjälp:Hur man lägger in bilder på en sida#Svart ram]]

{{STANDARDSORTERING:{{SIDNAMN}}}}
[[Kategori:Layoutmallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>b2o87siz1xujlrnujdpsbbv81c4mulr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sidfotsnavigering</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6561</id>
    <revision>
      <id>29096</id>
      <parentid>28094</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:24:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29096</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="273" sha1="986ot2r1qwzvd82c5se4hc3fw8efwo3" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;margin-top: 2em; border-top: 1px solid black&quot;&gt;
''Nästa sida: [[{{{2}}}]]'' {{#if:{{{3|}}}|{{!}}&lt;small&gt;Föregående: [[{{{3}}}]]&lt;/small&gt;}}

&lt;small&gt;Bok: [[{{{1}}}]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;{{Dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>986ot2r1qwzvd82c5se4hc3fw8efwo3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:User sv-0</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6562</id>
    <revision>
      <id>24541</id>
      <timestamp>2009-08-18T09:40:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Fanns flera länkar till den här mallen mallen, tagen från sv.wikipedia</comment>
      <origin>24541</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="221" sha1="fhqsw55hv6l0uwze5yatw6ray3msnue" xml:space="preserve">{{babel användare
|lang=svenska
|iso=sv
|level=0
|levelfirst=true
|text1=Den här personen&amp;#32;
|levellabel=förstår inte
|text2=&amp;#32;
|langlabel=svenska
|text3=&amp;#32;(eller förstår det bara med stora svårigheter).
}}</text>
      <sha1>fhqsw55hv6l0uwze5yatw6ray3msnue</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Babel</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6563</id>
    <revision>
      <id>29784</id>
      <parentid>24542</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T18:37:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>[[Wikipedia:Babel]] -&gt; [[Wikibooks:Babel]]</comment>
      <origin>29784</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3259" sha1="dsypu47gbnel80ftfjwb6o43jt3g3ue" xml:space="preserve">{| style=&quot;float: right; border: #99B3FF solid 1px; text-align: center&quot;
|-
| '''[[Wikibooks:Babel]]'''
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{1}}}}}&lt;/tr&gt;&lt;/td&gt;{{
#if:{{{2|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{2}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{3|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{3}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{4|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{4}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{5|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{5}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{6|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{6}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{7|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{7}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{8|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{8}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{9|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{9}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{10|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{10}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{11|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{11}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{12|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{12}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{13|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{13}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{14|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{14}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{15|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{15}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{16|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{16}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{17|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{17}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{18|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{18}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{19|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{19}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{20|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{20}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{21|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{21}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{22|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{22}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{23|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{23}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{24|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{24}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}{{
#if:{{{25|}}}|&lt;tr&gt;&lt;td&gt;{{Användare {{{25}}}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}
|}&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Babelmallar|*]]

[[ak:Template:Babel]]
[[ang:Template:Babel]]
[[ar:قالب:Babel]]
[[az:Şablon:Babel]]
[[bg:Шаблон:Вавилон]]
[[bn:Template:Babel]]
[[bo:Template:Babel]]
[[bpy:মডেল:Babel]]
[[ca:Plantilla:Babel]]
[[ce:Шаблон:Бабел]]
[[ceb:Template:Babel]]
[[cr:Template:Babel]]
[[cs:Šablona:Babel]]
[[da:Skabelon:Babel]]
[[de:Vorlage:Babel]]
[[dsb:Pśedłoga:Babel]]
[[en:Template:Babel]]
[[eo:Ŝablono:Babel]]
[[es:Plantilla:Babel-X]]
[[fa:الگو:Babel]]
[[fr:Modèle:Boîte Babel]]
[[gv:Template:Babel]]
[[he:תבנית:Babel]]
[[hi:साँचा:Babel-X]]
[[hsb:Předłoha:Babel]]
[[id:Templat:Babel]]
[[is:Snið:Málkassi-X]]
[[ja:Template:Babel]]
[[jbo:Template:babel]]
[[kk:Үлгі:Babel]]
[[km:Template:Babel]]
[[ko:틀:바벨]]
[[la:Formula:Babel-X]]
[[lb:Template:Babel-X]]
[[lg:Template:Babel]]
[[lmo:Template:Babel]]
[[mn:Template:Babel]]
[[mr:साचा:Babel]]
[[new:Template:Babel]]
[[no:Mal:Babel]]
[[os:Шаблон:Babel]]
[[pap:Template:Babel]]
[[pl:Szablon:Babel]]
[[pt:Predefinição:Babel]]
[[ru:Шаблон:Babel]]
[[sco:Template:Babel]]
[[se:Template:Babel]]
[[sh:Template:Babel]]
[[simple:Template:Babel]]
[[sl:Predloga:Babilon]]
[[sq:Stampa:Babel]]
[[sr:Шаблон:Babel]]
[[stq:Foarloage:Babel]]
[[sw:Template:Babel]]
[[tg:Шаблон:Babel]]
[[th:แม่แบบ:บาเบล]]
[[tl:Template:Babel]]
[[tr:Şablon:Babil]]
[[ug:Template:Babel]]
[[vi:Tiêu bản:Babel]]
[[vo:Samafomot:Babel]]
[[war:Template:Babel]]
[[wuu:Template:Babel]]
[[yi:מוסטער:באבעל]]
[[zh:Template:Babel]]
[[zh-classical:Template:Babel]]
[[zh-min-nan:Template:Babel]]
[[zh-yue:Template:Babel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dsypu47gbnel80ftfjwb6o43jt3g3ue</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Babel användare</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6564</id>
    <revision>
      <id>29643</id>
      <parentid>28113</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:24:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>försöker rikta språklänken till Wikipedia</comment>
      <origin>29643</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3400" sha1="4tg6zxkuoqdudwp8ydqjf5q2n9iyxd5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;div style=&quot;clear:both;&quot; /&gt;
&lt;/noinclude&gt;{| cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;width: 19em; height: 3.9em; float: left; margin: .1em; clear: right;line-height:1;background:#{{#switch:{{{level}}}|0=FFE0E8|1=F0F8FF|2=E8F4FF|3=E0F0FF|4=D8ECFF|N=C5FCDC|F0F8FF}}; border: solid #{{#switch:{{{level}}}|N=6EF7A7|0=FFB3B3|C0C8FF}} 1px;&quot; class=&quot;plainlinks&quot;
|-
| valign=&quot;middle&quot; style=&quot;width: 3.9em; background: #{{#switch:{{{level}}}|0=FFB3B3|1=E0E8FF|2=C2D2FF|3=A4BCFF|4=86A6FF|6EF7A7}}; text-align: center; font-weight: bold;&quot; |&lt;span style=&quot;font-size:140%&quot;&gt;[[:w:{{{lang}}}|{{{iso}}}]]{{#ifeq:{{{level}}}|N||-{{{level}}}}}&lt;/span&gt;
| style=&quot;font-size: 90%; padding: .25em .5em; line-height: 1.11&quot; align=&quot;left&quot; valign=&quot;middle&quot; | {{{text1}}}'''[[:Kategori:Användare {{{iso}}}{{#ifeq:{{{levelfirst|true}}}|true|-{{{level}}}|}}|{{#ifeq: {{{levelfirst|true}}}|true|{{{levellabel}}}|{{{langlabel}}}}}]]'''{{{text2}}}'''[[:Kategori:Användare {{{iso}}}{{#ifeq:{{{levelfirst|true}}}|true||-{{{level}}}}}|{{#ifeq:{{{levelfirst|true}}}|true|{{{langlabel}}}|{{{levellabel}}}}}]]'''{{{text3}}}
|}&lt;includeonly&gt;{{#ifeq:{{{level}}}|0||[[Kategori:Användare {{{iso}}}|{{PAGENAME}}]]}}[[Kategori:Användare {{{iso}}}-{{{level}}}|{{PAGENAME}}]]{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|Mall|[[Kategori:Babelmallar|{{lc:{{{iso}}}-{{{level}}}}}]]|}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
&lt;div style=&quot;clear:both;&quot; /&gt;

==Instructions==
This is the Babel userbox template.  It is used to implement userbox templates so that they are consistent in style and behaviour.

{| class=&quot;wikitable&quot;
!Parameter                                               !!Description
|-
|&lt;nowiki&gt;{{{&lt;/nowiki&gt;'''lang'''&lt;nowiki&gt;}}}&lt;/nowiki&gt;      ||Set to the article in this encyclopedia for the language in question.
|-
|&lt;nowiki&gt;{{{&lt;/nowiki&gt;'''iso'''&lt;nowiki&gt;}}}&lt;/nowiki&gt;       ||The [[w:en:ISO 639-1|ISO 639-1]] two-digit language code for the language in question.
|-
|&lt;nowiki&gt;{{{&lt;/nowiki&gt;'''level'''&lt;nowiki&gt;}}}&lt;/nowiki&gt;     ||The level at which this user can contribute: 0=none, 1=basic, 2=intermediate, 3=advanced, 4=near-native, N=native.  This controls the background colors.  Level 0 means that the user is added to '''&lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;Category:''User'' ''iso''-0&lt;nowiki&gt;]]&lt;/nowiki&gt;''' but '''not''' to '''&lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;Category:''User'' ''iso''&lt;nowiki&gt;]]&lt;/nowiki&gt;''' since s/he doe not speak that language.
|-
|&lt;nowiki&gt;{[{&lt;/nowiki&gt;'''levelfirst'''&lt;nowiki&gt;}}}&lt;/nowiki&gt;||''Optional: default '''true'''''.  Determines whether  the category link for the user's language level comes first.
|-
|&lt;nowiki&gt;{{{&lt;/nowiki&gt;'''text1'''&lt;nowiki&gt;}}}&lt;/nowiki&gt;     ||The first block of language-specific text.  Use '''&lt;nowiki&gt;&amp;#32;&lt;/nowiki&gt;''' for trailing spaces.
|-
|&lt;nowiki&gt;{{{&lt;/nowiki&gt;'''levellabel'''&lt;nowiki&gt;}}}&lt;/nowiki&gt;||The text used as the label on the link to the category for the user's language level.
|-
|&lt;nowiki&gt;{{{&lt;/nowiki&gt;'''text2'''&lt;nowiki&gt;}}}&lt;/nowiki&gt;     ||The text between the two category links in the description. Use '''&lt;nowiki&gt;&amp;#32;&lt;/nowiki&gt;''' for leading and trailing spaces.
|-
|&lt;nowiki&gt;{{{&lt;/nowiki&gt;'''langlabel'''&lt;nowiki&gt;}}}&lt;/nowiki&gt; ||The text used as the label on the link to the category for speakers of this language.
|-
|&lt;nowiki&gt;{{{&lt;/nowiki&gt;'''text3'''&lt;nowiki&gt;}}}&lt;/nowiki&gt;     ||The final block of language-specific text.  Use '''&lt;nowiki&gt;&amp;#32;&lt;/nowiki&gt;''' for leading spaces.
|}&lt;/noinclude&gt;&lt;noinclude&gt;[[kategori:Användarrelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4tg6zxkuoqdudwp8ydqjf5q2n9iyxd5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:User en</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6565</id>
    <revision>
      <id>44949</id>
      <parentid>44948</parentid>
      <timestamp>2015-06-12T21:46:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Nikki</username>
        <id>5114</id>
      </contributor>
      <comment>remove broken interwiki links</comment>
      <origin>44949</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="277" sha1="homis2odvxxepuqy0nukd4mfpo51vyf" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=engelska
|iso=en
|level=N
|text1=This user is a '''[[:Kategori:Användare en-N|native]]''' speaker of '''[[:Kategori:Användare en|English]]'''.
|text2=&amp;#32;|text3=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|levellabel=&amp;#32;}}&lt;noinclude&gt;
[[ie:Template:User en]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>homis2odvxxepuqy0nukd4mfpo51vyf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:User de-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6566</id>
    <revision>
      <id>44947</id>
      <parentid>44946</parentid>
      <timestamp>2015-06-12T21:40:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Nikki</username>
        <id>5114</id>
      </contributor>
      <comment>remove broken interwiki links</comment>
      <origin>44947</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="208" sha1="fqp56mzf5yvaaxpmby510qtchbp6go7" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Tyska
|iso=de
|level=1
|text1=Dieser Benutzer hat&amp;#32;
|levellabel=grundlegende
|text2=&amp;#32;
|langlabel=Deutschkenntnisse
|text3=.
}}&lt;noinclude&gt;
[[ie:Template:User de-1]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fqp56mzf5yvaaxpmby510qtchbp6go7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel för gymnasiet</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6568</id>
    <revision>
      <id>45792</id>
      <parentid>45779</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T21:31:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45792</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="rh60y0x6heb7artht01z6pkbr8uitdo" xml:space="preserve">

[[Kategori:Läromedel efter nivå|Gymnasiet]]</text>
      <sha1>rh60y0x6heb7artht01z6pkbr8uitdo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel för universitet</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6569</id>
    <revision>
      <id>45795</id>
      <parentid>45791</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T21:33:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45795</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="gp19a76lcl2tft7g3nzo4nni96ul7kc" xml:space="preserve">

[[Kategori:Läromedel efter nivå|Universitet]]</text>
      <sha1>gp19a76lcl2tft7g3nzo4nni96ul7kc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel för grundskolan</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6572</id>
    <revision>
      <id>45794</id>
      <parentid>45793</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T21:33:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>abc</comment>
      <origin>45794</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="db03dt6tgilbixzdhq43lxtu8ly07bv" xml:space="preserve">

[[Kategori:Läromedel efter nivå|Grundskolan]]</text>
      <sha1>db03dt6tgilbixzdhq43lxtu8ly07bv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gymnasiet/Historia A</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6574</id>
    <redirect title="Historia A (Gy)" />
    <revision>
      <id>24575</id>
      <timestamp>2009-08-19T07:11:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Gymnasiet/Historia A]] till [[Historia A (Gy)]]: Krånglig struktur</comment>
      <origin>24575</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="lqlf3hxkj7r44x6f3wy0rpy7e6fdm3i" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Historia A (Gy)]]</text>
      <sha1>lqlf3hxkj7r44x6f3wy0rpy7e6fdm3i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gymnasiet/Historia A/Meta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6575</id>
    <redirect title="Historia A (Gy)/Meta" />
    <revision>
      <id>24577</id>
      <timestamp>2009-08-19T07:12:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Gymnasiet/Historia A/Meta]] till [[Historia A (Gy)/Meta]]: Huvudsidan flyttad</comment>
      <origin>24577</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="qxcod441hfmspzlmi6hbrnpgw7vl867" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Historia A (Gy)/Meta]]</text>
      <sha1>qxcod441hfmspzlmi6hbrnpgw7vl867</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Universitet/Historia A</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6576</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)" />
    <revision>
      <id>31274</id>
      <parentid>24579</parentid>
      <timestamp>2011-08-18T21:09:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)]]</comment>
      <origin>31274</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="6v2s2m4ez4rhvuxyc3yk8knep05cxpx" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)]]</text>
      <sha1>6v2s2m4ez4rhvuxyc3yk8knep05cxpx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Universitet/Historia A/Förhistorien</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6577</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Förhistorien" />
    <revision>
      <id>31275</id>
      <parentid>24581</parentid>
      <timestamp>2011-08-18T21:10:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>87.64.59.129</ip>
      </contributor>
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Förhistorien]]</comment>
      <origin>31275</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="67" sha1="bbgefwxbjrn2fi3oh2ugwa8lifjnncg" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Förhistorien]]</text>
      <sha1>bbgefwxbjrn2fi3oh2ugwa8lifjnncg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Universitet/Historia A/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6578</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Introduktion" />
    <revision>
      <id>31276</id>
      <parentid>24583</parentid>
      <timestamp>2011-08-18T21:42:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Introduktion]]</comment>
      <origin>31276</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66" sha1="mhdroyxsuq4x66bkdox0v8k24eohdz4" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Introduktion]]</text>
      <sha1>mhdroyxsuq4x66bkdox0v8k24eohdz4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Universitet/Historia A/Litteratur</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6579</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Litteratur" />
    <revision>
      <id>31277</id>
      <parentid>24585</parentid>
      <timestamp>2011-08-18T21:42:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Litteratur]]</comment>
      <origin>31277</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="9xp9zkomm0ggctzv08iqkpangm6y5bt" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Litteratur]]</text>
      <sha1>9xp9zkomm0ggctzv08iqkpangm6y5bt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Universitet/Historia A/Meta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6580</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Meta" />
    <revision>
      <id>31278</id>
      <parentid>24587</parentid>
      <timestamp>2011-08-18T21:42:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Meta]]</comment>
      <origin>31278</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="9c5b43ndhdx9bncdkhguuhliz2jccpp" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Meta]]</text>
      <sha1>9c5b43ndhdx9bncdkhguuhliz2jccpp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Universitet/Historia A/Metodik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6581</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Metodik" />
    <revision>
      <id>31279</id>
      <parentid>24589</parentid>
      <timestamp>2011-08-18T21:42:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Metodik]]</comment>
      <origin>31279</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="61" sha1="lne97dryb8akkf944rdbuwjhnuu98lc" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Metodik]]</text>
      <sha1>lne97dryb8akkf944rdbuwjhnuu98lc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel i fysik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6582</id>
    <revision>
      <id>45769</id>
      <parentid>45725</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:53:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45769</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="72bq3bbkfcrj3vrdeldczr7c5ievpd7" xml:space="preserve">

[[Kategori:Läromedel efter ämne|Fysik]]</text>
      <sha1>72bq3bbkfcrj3vrdeldczr7c5ievpd7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel i kemi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6583</id>
    <revision>
      <id>45771</id>
      <parentid>45746</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:54:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45771</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="3bex2edfwqlgw5059qm6d0f244azmo2" xml:space="preserve">

[[Kategori:Läromedel efter ämne|Kemi]]</text>
      <sha1>3bex2edfwqlgw5059qm6d0f244azmo2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel i matematik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6584</id>
    <revision>
      <id>45773</id>
      <parentid>45764</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:56:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45773</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="fyex5y6cz2ahdwxd8lai919zviq233m" xml:space="preserve">

[[Kategori:Läromedel efter ämne|Matematik]]</text>
      <sha1>fyex5y6cz2ahdwxd8lai919zviq233m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ellen Hodgson Brown</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6587</id>
    <revision>
      <id>29891</id>
      <parentid>29887</parentid>
      <timestamp>2010-09-26T13:21:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bounce1337</username>
        <id>1922</id>
      </contributor>
      <comment>Återskapar raderat material, fanns det någon anledning till att radera?</comment>
      <origin>29891</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7743" sha1="mnk8e47102n0puaseybcqbu4vs91tll" xml:space="preserve">== Förord ==

Ellen Hodgson Brown är en amerikansk advokat och författare till elva böcker. I den sista av böckerna, Bankerna och Skuldnätet (The Web of Debt) analyserar hon den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, och den privata penningkartellen. Brown förklarar hur penningkartellen tillskansat sig makten att skapa pengar ur tomma luften genom så kallad fractional-reserve banking och vilka konsekvenser detta har. Istället för bankskapade pengar (krediter) vill Brown se ett system där alla pengar skapas av en folkets bank. Ett dylikt system användes bland annat i Pennsylvania på 17- och 1800-talet. Hodgson Brown använder sig i boken av liknelser från sagan Trollkarlen från Oz, som hon menar egentligen handlar om behovet av penningreform. I den här boken är ambitionen att sammanfatta och förenkla författarens budskap, främst med utgångspunkt i den nämnda boken men också med utgångspunkt i artiklar och föredrag som hon gjort. I boken kommer andra penningreformister också att nämnas, liksom klassisk ekonomisk teori, men fokus kommer att ligga på Ellen Hodgson Brown. 

== Trollkarlen från Oz ==

Ellen Hodgson Brown använder sig av liknelser från Trollkarlen från Oz för att förstärka sitt budskap. Varje kapitel inleds med ett citat från sagan, som ger associationer till det hon tar upp i kapitlet. Hon använder också sagan som en sorts introduktion till hela boken. Delvis handlar det nog om att lätta upp stämningen lite, för en bok om penningsystemet upplevs säkert av många som ett tungt och tråkigt ämne. Men dessutom menar Brown att sagoboken egentligen är &quot;en allegori om pengar, politik och att tro på sig själv&quot;. Därför är den relevant i sammanhanget. Frank Baum, författaren till Sagan om Oz, sympatiserade med penningreformrörelsen. Det vet vi bland annat eftersom han gick med i ett stort demonstrationståg 1896 till stöd för att Populistpartiets kandidat William Jennings Bryan skulle bli nominerad som demokraternas presidentkandidat. Möjligen var det också så, som Brown menar, att Baum kände sig tvungen att förklä sitt politiska budskap, om motståndet mot Wall Street med mera, genom att låta det ta form av en sagobok. Det vore i så fall inte första, och inte heller sista, gången som den metoden används. 

=== Sagan som allegori ===

Trollkarlen från Oz börjar på en karg bondgård i Kansas, där Dorothy bor med den måttfulla tanten Em, farbror Henry &quot;som aldrig skrattar” och sin hund Toto. Varför Henry inte skrattar? Jo, skriver Brown, i verkligheten var det depression i USA i slutet av 1800-talet och bönderna tillhörde de mest drabbade. Därför skrattade inte Henry så ofta. Depressionen hängde i sin tur ihop med finanshajarna på Wall Street, som förslavat bönderna genom sin penningpolitik, men det kan vi återkomma till. 

En cyklon dyker upp och för Dorothy och bondgården till den magiska världen Oz (som symboliserar den amerikanska drömmen, ''the American Dream''). Dorothy råkar landa på ett hus som tillhör den elaka häxan från Öst, hon som härskade över Lilliputtarna och som symboliserar de elaka bankirerna på Wall Street. Men häxan dör som tur är då Dorothy landar på huset. Som tack för att hon dödat den onda häxan så får Dorothy ett gott råd av den goda häxan Nordan, som hon möter lite senare. Rådet är att hon skall återvända till den döda häxan och ta på sig hennes silverskor, för då blir hon oåtkomlig för ond magi. (I Baums originalversion var skorna av silver, eftersom de symboliserar Populistpartiets silverlösning på penningfrågan, men i Hollywoods version så har de ändrats till rubinskor). 

Den goda häxan Nordan råder också Dorothy att söka hjälp i Smaragdstaden hos den store trollkarlen av Oz. Han är den ende som kan hjälpa henne tillbaka till Kansas. Dorothy fixar först skorna och sen ger hon sig av mot Smaragdstaden. Hon går på &quot;den gula tegelvägen&quot; (får vi fresta med tolkningen att det är bankirernas guldlösning på penningfrågan som avses). På vägen möter hon Plåtman, det fega lejonet och Fågelskrämman, som alla följer med för att få hjälp med sina problem av trollkarlen av Oz. Enligt Ellen Hodgson Brown representerar Plåtman fabriksarbetarna och fågelskrämman bönderna, de två grupper som förslavats av Wall Street och som utgjorde huvuddelen av Populistpartiets väljarskara. 

Då vännerna kommer fram till Smaragdstaden blev de bland de första människor som någonsin fått audiens hos trollkarlen sedan han låste in sig. Trollkarlen blev rädd för Dorothy då han såg att hon hade den elaka häxans silverskor. Han lovar dem hjälp men först skickar han iväg hela sällskapet till landet Winkie för att de ska göra sig av med den elaka häxan från väst. 

Trollkarlen hoppas på så sätt bli av med dem, så att han slipper avslöja att han inte är någon riktig trollkarl. Dorothy och hennes sällskap får gå igenom en hel del äventyr på vägen till häxan från Väst, men till trollkarlens stora förvåning lyckades Dorothy och hennes sällskap med sitt uppdrag. Dorothy dödade den onda häxan från Väst genom det finurliga tilltaget att helt enkelt hälla en spann med vatten över henne. Varför vatten? Jo, skriver Ellen Hodgson Brown, det är också en liknelse. Vad Baum i själva verket avsåg var att beskriva hur han såg på fria delstatspengar jämfört med bankirernas skuldpengar. Om man häller fria pengar över ekonomin, som inte kräver skuldsättning, så släcks skulderna ut. Bankskulder släcks alltså med penningutgivning i folkets ägo. Om Wall Street däremot får bestämma så blir det bara mer och mer skuld som läggs på böndernas axlar. 

När de fyra återvänt till trollkarlen blir han tvungen att berätta att han inte har några magiska krafter. Han är bara en liten man bakom ett skynke och det är andra, hemliga personer, som drar i trådarna. Men för att uppfylla sitt löfte till Dorothy om att han skulle hjälpa henne hem till Kansas om hon lyckades ta ihjäl häxan skulle han nu flyga henne hem i sin luftballong. Under tiden skulle Fågelskrämman vara hans ställföreträdare i Oz. Dorothy missar dock ballongen men efter många nya äventyr får hon hjälp av den snälla häxan från söder, Glinda, att komma hem. Glinda avslöjar nämligen att Dorothys silverskor, som hon tog av den onda häxan i början av sagan, kan ta henne ända tillbaks till Kansas. Men då måste hon först måste hon ge upp den gyllene hättan. Liknelsen här är förstås att hättan symboliserar bankirernas restriktiva guldstandard, som förslavat folket. Till slut kommer Dorothy hem, Plåtman får sin olja (pengar som ej injiceras som skuld), och slutet gott allting gott. 

Visst, det var så sant, en viktig detalj återstår, vem som är verklighetens Dorothy. Jo, det är den amerikanska nationen, alltså folket. Det är folket som först förblindas av det magiska landet Oz och som måste lära sig att de kan ta sig tillbaks till verkligheten med hjälp av vatten (fria pengar) och att inte lita på dem som ropar guld, guld, guld. Och det fega lejonet, som i sagan inte alls är feg, det är förstås Populistpartiets William Jennings Bryan. I en modern version skulle det kunna vara Ellen själv som är lejonet, eller kanske någon av de övriga penningreformister som vi kommer in på framöver. 

== En historisk tillbakablick ==

Efter denna lite lättsamma introduktion skall vi nu bege oss tillbaks en smula längre i tiden. Närmare bestämt till 1200-talet...

[[Kategori:Alfabetiskt index|E]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/E]]</text>
      <sha1>mnk8e47102n0puaseybcqbu4vs91tll</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Clear</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6588</id>
    <revision>
      <id>47460</id>
      <parentid>24649</parentid>
      <timestamp>2017-09-24T21:27:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Autom</username>
        <id>6170</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>lägger till parametrar för clear:left resp. right &amp;ndash; påverkar inte existerande användning</comment>
      <origin>47460</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="224" sha1="numgoig5ezkp8y0umqer6g9mkfla777" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{#switch:{{{1|}}}
|vänster|left=&lt;div style=&quot;clear:left;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
|höger|right=&lt;div style=&quot;clear:right;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
|#default=&lt;div style=&quot;clear:both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;{{Dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>numgoig5ezkp8y0umqer6g9mkfla777</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användarruta</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6589</id>
    <revision>
      <id>46919</id>
      <parentid>24651</parentid>
      <timestamp>2017-02-14T13:37:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>62.253.140.194</ip>
      </contributor>
      <comment>fix invalid self-closed HTML tags as per [[:Kategori:Sidor som använder ogiltiga självstängda HTML-taggar]]</comment>
      <origin>46919</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1882" sha1="4r8vm0yd9j7g3a7bfllbsq68hx9ys6f" xml:space="preserve">{| cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;width: 19em; background: {{pa|{{{bakgrund|}}}|#eee}}; height: 3.9em; float: left; border: solid {{pa|{{{ramfärg|}}}|{{pa|{{{kortbakgrund|}}}|{{pa|{{{bakgrund|}}}|#bbb}}}}}} 1px; margin: .1em; clear: right;line-height:1;&quot; class=&quot;plainlinks&quot; title=&quot;{{{titel|}}}&quot;
|-
| valign=&quot;middle&quot; style=&quot;width: 3.9em; background: {{pa|{{{kortbakgrund|}}}|#fff}}; text-align: center; font-weight: bold; {{#if: {{{kortram|}}} | border: solid {{{kortram}}} 1px; }}&quot; | {{#if: {{{bild|}}} | [[Fil:{{{bild}}}|{{#if:{{{storlek|}}}|{{{storlek}}}|40x40px}}]] | &lt;span style=&quot;font-size:140%&quot;&gt;{{{korttext|}}}&lt;/span&gt; }}
| style=&quot;font-size: 90%; padding: .25em .5em; line-height: 1.11&quot; align=&quot;left&quot; valign=&quot;middle&quot; | {{{text|}}}
|}&lt;noinclude&gt;&lt;div style=&quot;clear:both&quot;&gt;&lt;/div&gt;
==Instruktioner och exempel==
{{Användarruta
|bild         = exempel.jpg
|storlek      = 50x50px
|text         = Den här användaren är ett exempel
|bakgrund     = pink
|kortbakgrund = green
|ramfärg      = red
}}
{{clear}}
&lt;pre&gt;{{Användarruta
|bild         = exempel.jpg
|storlek      = 50x50px (normalvärde är 40x40px om storlek inte anges)
|text         = Den här användaren är ett exempel
|bakgrund     = pink
|kortbakgrund = green
|ramfärg      = red
}}&lt;/pre&gt;

{{Användarruta
|korttext     = RUT
|text         = Den här användaren heter rut
|bakgrund     = #abcdef
|kortbakgrund = #987654
|ramfärg      = pink
}}
{{clear}}
&lt;pre&gt;
{{Användarruta
|korttext     = RUT
|text         = Den här användaren heter rut
|bakgrund     = #abcdef
|kortbakgrund = #987654
|ramfärg      = pink
}}&lt;/pre&gt;

Alla parametrar kan utelämnas:
{{Användarruta}}
{{clear}}
&lt;pre&gt;
{{Användarruta}}
&lt;/pre&gt;

Man kan även ge rutan en text som visas när man parkerar muspekaren över den genom parametern &lt;code&gt;titel&lt;/code&gt;

Färgkoder hittas på [[Wikipedia:Färgtabell]].
[[Kategori:Användarrutor|*]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4r8vm0yd9j7g3a7bfllbsq68hx9ys6f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Pa</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6590</id>
    <revision>
      <id>24652</id>
      <timestamp>2009-08-31T11:54:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Mall tagen från Sv WP</comment>
      <origin>24652</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="89" sha1="g0uzjs798l5fqr59eu6681g0yqmcj5l" xml:space="preserve">{{#if:{{{1|}}}|&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;{{{1}}}|&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;{{{2}}}}}&lt;noinclude&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>g0uzjs798l5fqr59eu6681g0yqmcj5l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Gy)/Forntiden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6599</id>
    <revision>
      <id>46934</id>
      <parentid>46933</parentid>
      <timestamp>2017-02-21T08:47:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>46934</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9994" sha1="jmmhexq707w49lm8usv9goaeeod4cx4" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i historia]]

I korta drag kan man berätta jordens historia på följande sätt, för några miljarder år sedan skapades jorden, för några miljoner år sedan uppkom de första människosläktena, för några hundra tusen år sedan kan vi hitta de första av de moderna människorna och för några tusen år sedan kom den första skriften. I det perspektivet är de åren som den här boken berättar om en en ganska liten del. Ett annat sätt att tänka på det är om ett vanligt klassrum är hela jordens historia så kommer den här boken inte ens att berätta om en yta stor som ett vanligt suddgummi.
__TOC__


=== De första människorna ===
Alla dagens människor tillhör släktet ''Homo Sapiens'', efter de latinska orden ''homo'' för ''människa'' och ''sapio'' för ''tänkande'', det vill säga den ''tänkande människan''. Vi är dock endast en av en lång rad varianter som uppkommit under åren, via ''Homo Erectus'' (den upprätta människan) och ''Homo Habilis'' (den händiga människan) ända tillbaka till för-människorna för mellan tre och fyra miljoner år sedan. För-människorna var i vissa delar mer lik aporna än dagens människor, men det är ändå alla våras förfäder.

Ända från för-människorna till ''Homo Erectus'' för ca två miljoner år sedan var människosläktena begränsade till Afrika, men i och med den upprätta människan började grupper av människor att sprida sig över världen. Man var länge i stort sett nomader som aldrig bodde länge på ett och samma ställe utan följe vandringarna av stora djurflockar och levde av det man kunde jaga, samla och bära med sig på vägen.

[[fil:Miscellaneous stone tools.jpg|miniatyr|höger|150px|Några tidiga stenverktyg.]]

=== De första verktygen ===
Det var Homo Habilis       Denna teknik utvecklades allt mer och de enkla skärvorna förbättrades och kombinerades med andra material och blev med tiden till knivar, yxor, spjutspetsar och pilspetsar.

=== De första byarna ===
De första människorna livnärde sig som det som kallas jägare/samlare, det vill säga de hade ingen fast boplats utan flyttade runt och levde av det vildmarken kunde ge. Men för ca 10 000 år sedan började människorna att byta till en bofast livsstil där man byggde hus, brukade jorden och höll tamboskap. Det här var kunskaper som funnits en längre tid, som jägare/samlare var man tvungen att vara väl medveten om hur naturen fungerade för att överleva. De visste att man kunde sprida frön för att få nya grödor och de var med stor sannolikhet vana att valla djur för att få dem dit de ville. Skillnaden var att plötsligt valde man att slå sig ner och nyttja dessa kunskaper på ett nytt sätt.

Varför detta skedde är osäkert, eftersom jordbruken började i alla delar av världen ungefär samtidigt kan en anledning vara att klimatförändringar gjorde det svårare att hitta mat, men den exakta anledningen kommer vi nog aldrig att få veta. Vad vi dock vet mer om är vilka konsekvenser som kom av detta nya sätt att leva. Som nomader var lösningen på de flesta problem helt enkelt att flytta på sig, blev det slut på mat letade man rätt på ett nytt ställe, blev gruppen för stor delade man på dig och gick åt olika håll och om man blev oense med de andra kunde man alltid ta sin familj med sig och ge sig av. Som bofast var man nu tvungna att hantera alla dessa problem på ett annat sätt, och lösningen blev oftast att allt mer makt gavs till antingen en hövding, en religiös ledare eller en grupp personer.

=== De första civilisationerna ===

Utbytet av varor, människor och traditioner mellan olika byar resulterade i att hela folkslag växte fram, stora grupper av människor med samma kultur och språk. I samma takt så växte de enskilda byarna samman till grupper av samarbetande byar och vidare till små kungariken.

==== Flodkulturerna ====

{| align=&quot;right&quot; width=&quot;200&quot; style=&quot;font-size:80%;border:solid 1px #adadad;background:#fdfded;padding:10px;&quot;
||'''Skrivspråkets utveckling'''
Redan för ca 11 000 år sedan hade människan upptäckt att man med hjälp av lerfigurer kunde hålla reda på innehållet i en behållare eller till och med i ett helt förråd, och från det var det inte ett stort steg att övergå till att rista en bild i leran istället.

Med tiden utvecklades skriftspråket och tecken började kombineras för att skapa nya meningar och allt mer abstrakta betydelser, en konsekvens av detta blev att till skillnad från de tidiga avbildande tecknen var det endast speciellt utbildade personer som kunde läsa de nya skriftspråken.
|}

I några områden gick utvecklingen speciellt snabbt, dessa områden brukar omnämnas som flodkulturerna eftersom de olika kulturerna växte fram kring floderna Nilen, Indus, Eufrat och Tigris. Det betyder inte att andra områden inte var befolkade eller utvecklade, små och stora områden med egna språk och traditioner var vanliga både i områdena kring flodkulturerna och även andra delar av världen. Det som dock särställer flodkulturerna är framför allt upptäckten av skriftspråk och en speciellt snabb teknisk och ekonomisk utveckling.

'''Mesopotamien'''
 
[[File:Marduks_strid_med_Tiamat.jpg|miniatyr|vänster|150px|Illustration av den Mesopotamska guden Marduk som strider med fågeln Anzu]]
I området kring floderna Eufrat och Tigris, det som idag är Iran, Irak och Syrien, växte det Mesopotamska riket fram för ca 6000 år sedan, namnet kommer från de grekiska orden Mesos för mellan och Potamus för flod, riket mellan floderna. Det var ett splittrat rike där en mängd hövdingar och småkungar hölls samman av den som för tillfället var stark nog att hålla fred i riket. Under de första 2000 åren var Sumererna det dominerande folket men ca 2000 f.kr. tog det Semitiska folket under kung Hammurabi av Babylon över. Babylonerna i sin tur fick runt 1400 f.kr lämna över till ett annat Semitiskt folk,Assyrerna , i ca 800 år innan de runt 600 återfick makten. 
Livet i Mesopotamien var inte lätt, interna strider var vanliga och floderna var våldsamma och oförutsägbara, något som även återspeglas i religionerna. Mesopotamien hade en mängd gudar, allt från naturgudar till olika städers, yrkens och familjers skyddsgudar. Dessa gudar var mäktiga och nyckfulla varelser som sällan brydde sig i människornas förehavanden, mer som naturkrafter än som den delaktiga gudsbild vi är vana vid. Eftersom människorna var så ointressanta för gudarna så var inte deras tempel så mycket en plats för tillbedjan som ett försök att muta guden till att inte förstöra staden runtomkring templet.

Även om riket i sig helt försvann för mer än 2500 år sedan så är vi än idag hitta spår och influenser, till exempel så kan såväl uttrycket &quot;öga för öga, tand för tand&quot; och berättelsen om bibelns syndaflod tillskrivas den mesopotamska kulturen.

''' Egypten ''' {{:user:Kaj/Mallar/Utöka}}
[[File:Pharao Tut.jpg|miniatyr|vänster|150px|Illustration av den Egyptiska Faraon Tutankhamun]]
Om Mesopotamien var präglat av att vara ett splittrat rike mellan två nyckfulla floder så kan Egypten sägas vara dess motsats, även om de delade en mängd likheter. De var båda flodkulturer grudade på flera mindre riken och med en religiös tro som innehöll en mängd gudar. Skillnaden var att där Eufrat och Tigris var våldsamma och nyckfulla var Nilen stabil och förutsägbar, något som sätter tydliga spår i det Egyptiska samhället. Eftersom hela Egypten ligger längs Nilen går det snabbt att färdas mellan rikets yttersta delar, något som resulterade i att Egypten redan tidigt enades som ett rike och sedan kunde upprätthålla det. Nilen var förutsägbar på det sätt att varje år svämmade den över vid samma tid och när den drog sig tillbaka lämnade den efter sig näringsrikt slamm som var perfekt att plantera grödor i som sedan skördades innan nästa översvämning. Så för Egypten var Nilen en snabb transportväg och en livsgivare.

Egyptens gudar var många och hade ofta komplexa och motsägelsefulla relationer till varandra, men det tycks inte ha varit något problem för Egyptierna. Guden Amon-Ra var till exempel en kombination av gudarna Amon och Ra, och tillbads vid olika tillfällen som någon av de separata gudarna eller den sammanslagna. Man kan säga att den Egyptiska religionen var väldigt flexibel, på alla utom en punkt: Den yttersta garantin för människornas framgång och beviset för gudarnas engagemang i människan var Farao, gud och kung på en och samma gån

''' Harappan '''
[[File:Harappan small figures.jpg|miniatyr|vänster|150px|Lerfigurer från den försvunna Harappa-civilisationen.]]
Läng Indusfloden, i dagens Indien, har man hittat spår efter en mystiskt civilisation som lämnat efter sig en mängd obesvarade frågor. Man har hittat ett skriftspråk och spår efter både städer och en organiserad religion, men det stora problemet är att vi ännu inte kunnat tyda skriftspråket. Harappan var samtida med Egyptens och Mesopotamiens glansdagar, men till skillnad från dem så är Harappans historia än idag litet av ett mysterium. Runt 1500 f.kr. försvinner tecknen på civilisationen och området får vänta tusen år innan man återigen får ett skriftspråk och stora städer med den teknologi som Harappan hade. Det man har hittat tyder på en välutvecklad civilisation med en stark centralmakt. Man har hittat exakt planerade städer med avlopp och byggnader bestånde av standardiserade, brända tegelstenar. Att bränna tegelstenar istället för att mura med vanlig sten är ett tillräckligt stort steg i utvecklingen, men att alla tegelstenar görs i samma mått tyder på ett ytterst välorganiserad samhälle. Man vet än idag inte exakt hur civilisationen såg ut, hur den utvecklades eller hur den försvann.

==== Asien ====


{{sidfotsnavigering|Historia A (Gy)|../Antiken/|../Introduktion/}}</text>
      <sha1>jmmhexq707w49lm8usv9goaeeod4cx4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Gy)/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6600</id>
    <revision>
      <id>49206</id>
      <parentid>45730</parentid>
      <timestamp>2019-12-27T13:45:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2A01:CB1D:85DE:1F00:D88F:64E3:2C29:3E98</ip>
      </contributor>
      <origin>49206</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="482" sha1="gl21krldz2agujqicu21fbyiysnc4j6" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i historia]]

=== Historia ===

=== Syfte ===
Syftet med boken är att övergripande redovisa Europas historia i synnerhet men även beröra världshistorien som helhet. Boken består av en kronologisk genomgång av grundläggande historiska sammanhang,[https://www.editions-saphira.com/categorie-produit/meilleurs-livres-histoire/ livres d'histoire] strukturer och förändringsprocesser.

=== Upplägg ===

{{sidfotsnavigering|Historia A (Gy)|../Forntiden/}}</text>
      <sha1>gl21krldz2agujqicu21fbyiysnc4j6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Lapskojs</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6601</id>
    <revision>
      <id>56447</id>
      <parentid>56446</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:30:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>stub</comment>
      <origin>56447</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="313" sha1="ld10xe6hn20j1qp0ls7b3gea7y6au25" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
* Potatismos för fyra personer
* 1 burk Salta biten
* 1 näve Persilja
* 4 msk grovt salt
 
==Tillagning==
Tillaga lapskojsen.
 
==Servering==
Servera lapskojsen.
 
==Tips==
Servera gärna med persilja och grovt salt.

{{stub|Finns inte något tillagningssätt}}</text>
      <sha1>ld10xe6hn20j1qp0ls7b3gea7y6au25</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Körkortsteori: C</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6603</id>
    <revision>
      <id>26415</id>
      <parentid>25871</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T14:21:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Alfabetiskt index/K|Alfabetiskt index/K]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>26415</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="263" sha1="qy8oowqlb1hi9uufy73vj4zb5yeh0c6" xml:space="preserve">'''Körkortsteori C: Tung lastbil'''

* Körning
* Fordonet
* Kör &amp; vilotidsregler


[[Kategori:SAB: Pr Transportmedel och kommunikationer]]
[[kategori:Alfabetiskt index|K]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[kategori:Läromedel]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]</text>
      <sha1>qy8oowqlb1hi9uufy73vj4zb5yeh0c6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Prepositioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6609</id>
    <revision>
      <id>25338</id>
      <parentid>24722</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T14:11:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Språkkurser/Spanska|Språkkurser/Spanska]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25338</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="290" sha1="52xne3lcfnh5mopxabif6ghejnqt97p" xml:space="preserve">'''Substantiv'''


'''Maskulinum:'''


Pojke = Chico

En pojke = Un chico

Pojken = El chico

Pojkar = Chicos

Pojkarna = Los chicos


'''Femininum:'''


Flicka = Chica

En flicka = Una chica

Flickan = La chica

Flickor = Chicas

Flickorna = Las chicas

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>52xne3lcfnh5mopxabif6ghejnqt97p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Tårtrester</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6613</id>
    <revision>
      <id>49508</id>
      <parentid>38438</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49508</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7484" sha1="e18bmmssy6p82w0lb8ac5woxbreuw0z" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Tårtrester|2=
Festen är över. På bordet finns ett antal tallrikar. En del är fulla med tårta, andra är halvfulla eller tomma. De tre värdarna ska till att börja diska efter festen. De ska diska lika många tallrikar var och dessutom vill de ha lika mycket av den överblivna tårtan utan att för den skull flytta tårta mellan tallrikarna.

Om vi till exempel antar att det finns 3 tomma, 6 halvfulla och 9 fulla tallrikar kan de delas upp så här:

&lt;table border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Tomma&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Halvfulla&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Fulla&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Värd 1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Värd 2&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;1&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;3&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;Värd 3&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;2&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;0&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;4&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

Som vi ser får alla 6 tallrikar var att diska. Totalt får de också 4 fulla tallrikar tårta var. Ett annat godkänt sätt vore att alla fick 1 tom, 2 halvfulla och 3 fulla tallrikar.

Skriv ett program som frågar efter antalet tallrikar av varje typ och som presenterar en lösning på hur de ska fördelas. Du kan utgå ifrån att det finns minst en lösning. Om det finns flera lösningar räcker det med att ditt program ger en av dessa. Antalet tallrikar av varje typ kommer att vara mellan 0 och 1000.

'''Körningsexempel:'''
 Antal tomma ? 1 
 Antal halvfulla ? 7
 Antal fulla ? 7
 
 Värd1 -&gt; T:0 H:3 F:2
 Värd2 -&gt; T:0 H:3 F:2
 Värd3 -&gt; T:1 H:1 F:3
}}

== Lösning ==

Här ser vi ett typiskt problem som går ut på att pröva de möjliga kombinationerna.
För stora indata ser vi snabbt att detta naiva första angrepp skulle leda till exekveringstiden O(2^N).
Lyckligtvis så kan vi begränsa antalet kombinationer genom att inse att för att det ska finnas en lösning:

1. Att antalet tallrikar måste vara delbart med tre.

2. Att antalet tårthalvor måste vara delbart med tre. 

Tårthalvor är ett begrepp som vi inför för att förenkla problemet så att vi slipper decimaltal.

Nedan följer en lösning i C++ som skriver ut lösningen på brödsmulesätt:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
 #include &lt;cstdio&gt;
 bool Search(const int&amp; nDepth, const int&amp; nEmpty, const int&amp; nHalf
 , const int&amp; nFull, const int&amp; nSumPlates, const int&amp; nSumCake) {
 
     if (nDepth == 2) {
         if (nEmpty + nHalf + nFull == nSumPlates &amp;&amp; nHalf + 2*nFull == nSumCake) {
             printf(&quot;Värd %d. -&gt; T:%d H:%d F:%d\n&quot;, 3-nDepth, nEmpty, nHalf, nFull);
             return true;
         } else {
             return false;
         }
     }
     
     for (int i = 0; i &lt; nHalf; ++i) {
         for (int j = 0; j &lt; nFull; ++j) {
             int k = nSumPlates - i -j;
             if (k &gt;= 0 &amp;&amp; k &lt;= nEmpty &amp;&amp; i + j*2 == nSumCake) {
                 if (Search(nDepth+1, nEmpty-k, nHalf-i, nFull-j, nSumPlates, nSumCake)){
                     printf(&quot;Värd %d. -&gt; T:%d H:%d F:%d\n&quot;, 3-nDepth, k, i, j);
                     return true;
                 }
             }
         }
     }
 }
 
 int main() {
     int nEmpty, nHalf, nFull;
     scanf(&quot;%d %d %d&quot;, &amp;nEmpty, &amp;nHalf, &amp;nFull);
     Search(0, nEmpty, nHalf, nFull, (nEmpty+nHalf+nFull)/3, (nHalf + nFull*2)/3);
     return 0;
 }
&lt;/syntaxhighlight&gt;


En iterativ lösning i Java, som utnyttjar det faktum att det alltid finns en lösning. Lösningen går till på så sätt att man börjar med att plocka så många fulla tallrikar man kan (vi kan se det som att en värd är girig och tar de bästa tallrikarna först), sedan när man upptäcker att man har rätt mängd tårta (en tredjedel av det totala), men inte rätt antal tallrikar (en tredjedel av alla tallrikar) så kommer bakslaget och den giriga värden får börja plocka tomma tallrikar.

Om det skulle vara så att det inte finns några tomma tallrikar (och här kommer utnyttjandet av att en lösning finns) kvar, så får värden kasta bort en full tallrik och ta två halva istället (de andra två värdarna stirrar ilsket på honom, så han känner sig tvingad). Nu kan man kanske tänka sig att det är möjligt att de halva tallrikarna är slut, men om det finns en lösning och den föregående värden försökte plocka så många fulla tallrikar som möjligt, ja då måste det finnas halva tallrikar kvar.

Jag antar att lösningen kan sammanfattas i följande tre punkter:
* Om det finns en lösning, så kan värd 1 plocka rätt antal tallrikar och rätt mängd tårta.
* Om värd 1 har plockat rätt antal tallrikar och rätt mängd tårta, så kan värd 2 plocka rätt antal tallrikar och rätt mängd tårta.
* Om värd 2 har plockat rätt antal tallrikar och rätt mängd tårta, så måste det som blir över också vara rätt antal tallrikar och rätt mängd tårta.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Cake
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal tomma: &quot;);
		int tomma = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal halvfulla: &quot;);
		int halva = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal fulla: &quot;);
		int fulla = scan.nextInt();

		//Antalet tallrikar varje värd ska ha.
		int antal = (tomma+halva+fulla)/3;

		//Hur mycket tårta (mätt i tårthalvor) varje värd ska ha.
		int cake = (halva+fulla*2)/3;

		//De tre värdarna.
		//[i][0] = Hur mycket tårta värden har för tillfället.
		//[i][1] = Hur många tomma tallrikar värden har.
		//[i][2] = Hur många halvfulla tallrikar värden har.
		//[i][3] = Hur många fulla tallrikar värden har.
		int [][] host = new int [3][4];

		//För varje värd.
		for(int i = 0; i&lt;3; i++)
		{
			//Håller på tills vi har rätt antal tallrikar och mängd tårta.
			//Egentligen behövs inte den andra kollen eftersom vi aldrig
			// kommer att uppnå rätt antal tallrikar innan rätt mängd tårta.
			while(host[i][1]+host[i][2]+host[i][3]!=antal || host[i][0]!=cake)
			{
				//Om vi har rätt mängd tårta.
				if(host[i][0]==cake)
				{
					//Och kan ta en tom tallrik.
					if(tomma&gt;0)
					{
						//Ja då tar vi en tom tallrik.
						host[i][1]++;
						tomma--;
					}
					else //Om de tomma tallrikarna är slut.
					{
						//Ja då finns det inget annat sätt än att försaka en
						// full tallrik och ta två halva för att behålla rätt
						// mängd tårta och öka antalet tallrikar.

						//Ger bort en full tallrik.
						host[i][3]--;
						fulla++;

						//Tar två halva. Detta kan kännas farligt, men om det finns
						// en lösning, så måste denna handling vara tillåten.
						host[i][2] += 2;
						halva -= 2;
					}
				} //Om vi får och kan ta en full tallrik, så bör vi göra det.
				else if(host[i][0]&lt;cake-1 &amp;&amp; fulla&gt;0)
				{
					//En full tallrik ökar antalet halvor med 2.
					host[i][0] += 2;
					host[i][3]++;
					fulla--;
				}
				else if(halva&gt;0) //Om vi inte kunde ta en full, så får vi ta en halv.
				{
					//Och nej vi kommer inte hamna i ett dödläge med för många halva
					// tallrikar, eftersom vi alltid försöker ta fulla först.

					host[i][0]++;
					host[i][2]++;
					halva--;
				}
			}
		}

		//Sparar svaren.
		String host1 = &quot;Värd1 -&gt; T:&quot; + host[0][1] + &quot; H:&quot; + host[0][2] + &quot; F:&quot; + host[0][3];
		String host2 = &quot;Värd2 -&gt; T:&quot; + host[1][1] + &quot; H:&quot; + host[1][2] + &quot; F:&quot; + host[1][3];
		String host3 = &quot;Värd3 -&gt; T:&quot; + host[2][1] + &quot; H:&quot; + host[2][2] + &quot; F:&quot; + host[2][3];

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\n&quot; + host1 + &quot;\n&quot; + host2 + &quot;\n&quot; + host3);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>e18bmmssy6p82w0lb8ac5woxbreuw0z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Rondellsimulering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6614</id>
    <revision>
      <id>54563</id>
      <parentid>49431</parentid>
      <timestamp>2024-02-06T14:06:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>följade &gt; följande</comment>
      <origin>54563</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13342" sha1="ddnkdwqrvcb3ghf7z20w2jhxb4qofe6" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Rondellsimulering|2=
Som en del av ett trafikplaneringspaket ska du skriva ett program som simulerar en rondell. Programmet ska beräkna hur lång tid det tar för ett antal bilar att passera rondellen. För att ta hänsyn till bilisters varierande användning av blinkers ska pro- grammet räkna på två extremfall:

* ''Med blink'': Alla bilar blinkar när de ska lämna rondellen.
* ''Utan blink'': Ingen bil blinkar när den ska lämna rondellen.

Rondellen har ''N'' tillfartsvägar som är symmetriskt fördelade runt en cirkel (se figur nedan). Vid tiden 0 finns inga bilar i rondellen men vid varje tillfart finns en kö av bilar. Inga andra bilar tillkommer under simuleringen. Varje bil har en viss tillfartsväg som mål och ska alltså köra moturs (framåt) i rondellen för att komma dit. Mellan varje par av intilliggande tillfartsvägar finns en “position”, som används för att underlätta simuleringen (se figuren nedan). Högst en bil kan befinna sig på en viss position, d.v.s. högst N bilar kan befinna sig i rondellen samtidigt.

[[Bild:Tävlingsprogrammering-Rondellsimulering.png]]

''FIGUR 1. Bilarnas placering i exemplet vid tiden 0, 1, 2 och 3 för de två olika blink-scenarierna. I indatat ges vägarna i ordningen röd, blå, svart och vit.''

Under varje “tidsenhet” sker följande händelser (samtidigt):
* Varje bil som är i rondellen och som befinner sig på positionen omedelbart före sitt mål lämnar rondellen.
* Varje annan bil som är i rondellen flyttar sig en position framåt.
* Den första bilen i varje kö kör in i rondellen till positionen omedelbart efter tillfartsvägen, förutsatt att den vet att denna position inte kommer att upptas av en annan bil. Denna vetskap kan antingen bero på att positionen omedelbart före tillfartsvägen är tom, eller att den bil som befinner sig där just nu tänker lämna rondellen och visar detta genom att blinka.

På första raden i filen &lt;tt&gt;rondell.dat&lt;/tt&gt; står ett heltal N (3 ≤ ''N'' ≤ 100), antalet tillfartsvägar. Därefter följer ''N'' par av rader, där varje par beskriver kön vid en tillfartsväg. Köerna anges i moturs ordning. På första raden i varje par står ett heltal K (1 ≤ ''K'' ≤ 100), antalet bilar i kön. På andra raden står ''K'' heltal mellan 1 och ''N'' − 1. Dessa tal anger hur många steg framåt (moturs) som varje bil ämnar köra. Talens ordning är samma som bilarnas, det första talet gäller alltså den bil som kör in först i rondellen o.s.v.

Programmet ska skriva ut efter hur många tidsenheter som alla bilarna har kört ige- nom rondellen så att den åter är tom. Detta ska göras för vart och ett av de två blink- scenarierna ovan. Notera att tidsåtgången utan blink aldrig kan vara lägre än med blink.

'''Körningsexempel:''' Filen &lt;tt&gt;rondell.dat&lt;/tt&gt; med innehållet

 4
 5
 1 2 3 2 3
 6
 2 3 1 3 2 3
 5
 2 3 1 1 3
 5
 1 1 3 2 2

ska ge svaret

 Med blink: 14
 Utan blink: 19
}}

== Lösning ==

Denna uppgift har inget speciellt krux. Det jobbiga är att vi har mycket att tänka på. Därför kommer den kommande texten att beskriva C++ koden nedan.

För att göra livet lättare inför vi dessa begrepp:

1. En kö. Antingen STL-kön eller en egen implementerad där vi håller reda på index.

2. En två-dimensionell vektor för att representera rondellen.

Kön behöver vi för att veta vilken bil som härnäst kan komma in.

Den två-dimensionella vektorn behöver vi för att kunna flytta på bilarna oberoende på vilken ordning vi flyttar de i. Annars skulle vi behöva ta hänsyn till att vi nyss flyttat på en bil och det hela blir mycket jobbigare.


Rondellen representeras av dessa tal:

-1, 0, 1, 2, ..., n

-1: En tom plats

0: En bil som har 0 vägar kvar att passera

n: En bil som har n vägar kvar att passera.

Vi använder oss av cykliskindex.

Så nästa element efter det i:te elementet är:

(i+1) % N där N är vektorns storlek

samma för det föregående:

(i-1+N) % N

Där +N finns för att komma ur de negativa talen eller så kan man tänka sig att N-1 är ett helt varv minus ett.


Saker att notera i följande lösning är dessa:

1. Vi sparar indatan i qtemp för att återanvända den senare.

2. Andra halvan av koden är nästan en exakt kopia av första. Variablerna initieras på nytt och kön återställs. Enda skillnaden är kravet för att man ska kunna åka in i rondellen. En 0:a (bil som svänger in) låter den första bilen på vägen åka in i första halvan av koden.

3. Flaggan representerar bilars närvaro. Om det finns en bil så är flaggan satt till sann annars falsk och iterationen avbryts. Vi skriver ut tiden-1 för att komma till tiden då de sista bilarna/bilen svänger ut för det är den som uppgiften söker.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;vector&gt;
 #include &lt;queue&gt;
 
 using namespace std;
 int main() {
     int N;
     cin &gt;&gt; N;
     vector&lt;queue &lt;int&gt; &gt; q(N); 
     
     int Rondell[N][2];
     for (int i = 0; i &lt; N; ++i) {
         Rondell[i][0] = -1;
         int nTemp;
         cin &gt;&gt; nTemp;
         for (int j = 0; j &lt; nTemp; ++j) {
             int nTempData;
             cin &gt;&gt; nTempData;
             q[i].push(nTempData);
         }
     }
     vector&lt;queue &lt;int&gt; &gt; qtemp(N);
     qtemp = q;
     int index = 0;
     int time = 0;
     bool flag = true;
     while (flag) {
         ++time;
         flag = false;
         int nNextVersion = (index+1)%2;
         for (int i = 0; i &lt; N; ++i) {
             if (!q[i].empty())
                 flag = true;
             Rondell[i][nNextVersion] = -1;
         }
         for (int i = 0; i &lt; N; ++i) { 
             
             if ((Rondell[i][index] == -1) || (Rondell[i][index] == 0)) { 
                 if (Rondell[i][index] == 0)
                     flag = true;
                 int nIndexNext = (i+1 + N)%N;
                 if (!q[i].empty()) {                   
                     flag = true; 
                     Rondell[nIndexNext][nNextVersion] = q[i].front() - 1; 
                     q[i].pop();
                 }
             } else { 
                 int nIndexNext = (i+1)%N;
                 flag = true; 
                 Rondell[nIndexNext][nNextVersion] = Rondell[i][index] - 1;
             }
         }
         index = (index+1)%2;
     }
     cout &lt;&lt; time - 1 &lt;&lt; '\n';
     q = qtemp;
     index = 0;
     time = 0;
     flag = true;
     for (int i = 0; i &lt; N; ++i) {
         Rondell[i][0] = -1;
     }
     while (flag) {
         ++time;
         flag = false;
         int nNextVersion = (index+1)%2;
         for (int i = 0; i &lt; N; ++i) {
             if (!q[i].empty())
                 flag = true;
             Rondell[i][nNextVersion] = -1;
         }
         for (int i = 0; i &lt; N; ++i) { 
             
             if ((Rondell[i][index] == -1)) {
                 int nIndexNext = (i+1 + N)%N;
                 if (!q[i].empty()) {  
                     flag = true; 
                     Rondell[nIndexNext][nNextVersion] = q[i].front() - 1;
                     q[i].pop();
                 }
             } else { 
                 int nIndexNext = (i+1)%N;
                 flag = true; 
                 Rondell[nIndexNext][nNextVersion] = Rondell[i][index] - 1;
             }
         }
 
         index = (index+1)%2;
     }
     cout &lt;&lt; time-1 &lt;&lt; '\n';
     return 0;
 }
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Här nedan följer ett lösningsexempel i Java. Som sagt uppgiften är inte svår, utan bara jobbig och omständlig.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Rondellsimulering
{
	//Roterar bilarna i en rondell.
	public static void rotate(int [] rondell)
	{
		int tmp = rondell[rondell.length-1];

		for(int j = rondell.length-1; j&gt;0; j--)
		{
			//Om det är en bil som flyttas, så kommer den en position
			// närmare sitt mål, annars flyttas bara en 0 position.
			rondell[j] = (rondell[j-1]&gt;0) ? rondell[j-1] - 1 : 0;
		}

		//Samma gäller här.
		rondell[0] = (tmp&gt;0) ? tmp - 1 : 0;
	}

	//Hittar och retunerar indexen för alla lediga positioner i rondellen.
	public static Integer[] findEmpty(int [] rondell)
	{
		LinkedList &lt;Integer&gt; empty = new LinkedList &lt;Integer&gt; ();

		for(int i = 0; i&lt;rondell.length; i++)
		{
			if(rondell[i]==0) empty.add(i);
		}

		//Det är skönare att handskas med en array.
		return empty.toArray(new Integer[0]);
	}

	//Talar om hururvida vi är färdiga eller inte.
	public static boolean isFinished(int [] rondell, ArrayList &lt;LinkedList&lt;Integer&gt;&gt; queues)
	{
		//Om det finns bilar som åker runt i rondellen.
		for(int i = 0; i&lt;rondell.length; i++)
		{
			if(rondell[i]!=0) return false;
		}

		//Om det finns bilar kvar i någon kö.
		for(LinkedList &lt;Integer&gt; queue : queues)
		{
			if(queue.size()!=0) return false;
		}

		return true;
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen rondell.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\rondell.dat&quot;));

		//Antalet tillfartsvägar.
		int N = scan.nextInt();

		//Skapar rondell för blink.
		int [] rondell = new int [N];

		//Skapar rondell utan blink.
		int [] rondell2 = new int [N];

		//Alla köer för med blink.
		ArrayList &lt;LinkedList&lt;Integer&gt;&gt; queues = new ArrayList &lt;LinkedList&lt;Integer&gt;&gt; ();

		//Alla köer för utan blink.
		ArrayList &lt;LinkedList&lt;Integer&gt;&gt; queues2 = new ArrayList &lt;LinkedList&lt;Integer&gt;&gt; ();

		//Läser in alla bilköer för både med blink och utan blink.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			int nrCars = scan.nextInt();

			LinkedList &lt;Integer&gt; queue = new LinkedList &lt;Integer&gt; ();
			LinkedList &lt;Integer&gt; queue2 = new LinkedList &lt;Integer&gt; ();

			for(int j = 0; j&lt;nrCars; j++)
			{
				queue.add(scan.nextInt());
				queue2.add(queue.get(j));
			}

			queues.add(queue);
			queues2.add(queue2);
		}

		//De första bilarna i köerna kör ut på sina positioner.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			LinkedList &lt;Integer&gt; queue = queues.get(i);
			LinkedList &lt;Integer&gt; queue2 = queues2.get(i);

			rondell[i] = queue.removeFirst();
			rondell2[i] = queue2.removeFirst();
		}

		//Det tog en tidsenhet för första draget.
		int tid = 1;

		//Löser problemet för med blink.
		while(!isFinished(rondell, queues))
		{
			//Ny tidsenhet.
			tid++;

			//Roterar alla bilar i rondellen.
			//Observer att alla bilar som ska svänga in hinner göra det.
			rotate(rondell);

			//Hittar nu alla lediga positioner.
			Integer [] empty = findEmpty(rondell);

			//Går igenom alla lediga positioner.
			for(int i = 0; i&lt;empty.length; i++)
			{
				//Kön som står vid den lediga positionen.
				LinkedList &lt;Integer&gt; queue = queues.get(empty[i]);

				//Om det finns bilar i kön, så får den första köra ut i rondellen.
				if(queue.size()!=0) rondell[empty[i]] = queue.removeFirst();
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Med blink: &quot; + tid);

		//En tidsenhet har gjorts för utan blink.
		tid = 1;

		//Löser problemet för utan blink.
		while(!isFinished(rondell2, queues2))
		{
			//Ny tidsenhet.
			tid++;

			//Hittar alla tomma positioner.
			//(Att vi plockar ut positionerna redan nu simulerar
			// det faktum att vi inte vet vilka bilar som kommer
			// svänga in.)
			Integer [] empty = findEmpty(rondell2);

			//Alla bilar roterar. (De bilar som är klara blir klara.)
			rotate(rondell2);

			//Går igenom alla tomma positioner.
			for(int i = 0; i&lt;empty.length; i++)
			{
				//Nu har den tomma positionen hamnat ett steg framåt.
				//Om bilarna inte blinkar fokuserar man ju inte på den
				//precis framför en utan på den innan. %N fixar så att
				// den sista positionen i arrayen hamnar först om så
				// skulle behövas.
				int next = (empty[i]+1)%N;

				//Hämtar kön i vilka bilarna hade ögonen spända på
				// den kommande lediga positionen.
				LinkedList &lt;Integer&gt; queue = queues2.get(next);

				//Om kön inte är tom, så får den första bilen köra ut i rondellen.
				if(queue.size()!=0) rondell2[next] = queue.removeFirst();
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Utan blink: &quot; + tid);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

En lite marig lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Rondellsimulering
module Main where
import IO
import Data.List

main = do {
	ih &lt;- openFile &quot;rondell.dat&quot; ReadMode;	
	content &lt;- hGetContents ih;
	
	rader &lt;- return $ lines content;
	n &lt;- return $ read $ head rader;
	ques &lt;- return $ map ((map read).words) $ queue $ tail rader;
	
	putStrLn $ &quot;Med blink: &quot; ++ (show $ blink 0 0 (replicate n (-1)) ques);
	putStrLn $ &quot;Utan blink: &quot; ++ (show $ blink (-1) 0 (replicate n (-1)) ques);
	
	hClose(ih)
}

queue [] = []
queue (_:h:t) = h:(queue t)

blink :: Int -&gt; Int -&gt; [Int] -&gt; [[Int]] -&gt; Int
blink s n rond qu = if (finished rond qu) then n else blink s (n+1) new a
	where
	(a,b) = copy s qu rond
	new = let nw = map (-1 +) b in (last nw):(init nw)

copy :: Int -&gt; [[Int]] -&gt; [Int] -&gt; ([[Int]], [Int])
copy _ [] [] = ([], [])
copy s (h:t) (h2:t2) = if (h2&lt;=s &amp;&amp; h/=[]) then (tail h:a, head h:b) else (h:a, h2:b)
	where
	(a,b) = copy s t t2

finished :: [Int] -&gt; [[Int]] -&gt; Bool
finished rond qu = (and $ map (0 &gt;) rond) &amp;&amp; (and $ map ([]==) qu)
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>ddnkdwqrvcb3ghf7z20w2jhxb4qofe6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Colaautomat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6615</id>
    <revision>
      <id>49439</id>
      <parentid>38371</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49439</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11433" sha1="ocqsjrfjfupm6pbmpafox5pekkbyigb" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Colaautomat|2=
På mitt jobb finns en colaautomat där en burk Coca-Cola kostar 8 kr. Maskinen har ett myntinkast som accepterar 1 kr, 5 kr och 10 kronorsmynt. Efter att tillräckligt många mynt har stoppats in kan jag trycka på Cola-knappen och få ut en Cola och eventuell växel. Växeln ges alltid tillbaka med det minsta antalet möjliga mynt. Denna procedur upprepas tills jag köpt så många Cola-burkar som jag vill ha. Jag kan bara köpa en burk åt gången. Om jag t.ex. skulle stoppa in 16 kr och trycka på Cola-knappen skulle jag få ut en burk och 8 kronor i växel (en 5-krona och 3 enkronor).

Givet hur många burkar jag vill köpa, samt hur många mynt jag har av varje valör, vad är det minsta antalet mynt jag behöver stoppa in i maskinen för att köpa så många burkar som jag vill ha? Jag kan ta upp mynt som kommer ut som växel. Du kan utgå ifrån att maskinen har obegränsat med mynt i växel.

Programmet ska, i tur och ordning, fråga efter hur många Cola-burkar jag vill köpa (mellan 1 och 40), antalet 1-kronors mynt jag har (mellan 0 och 100), antalet 5-kronors mynt (mellan 0 och 20), och antalet 10-kronors mynt (mellan 0 och 10). Programmet ska skriva ut det minsta antal mynt jag behöver stoppa i myntinkastet. Du kan utgå ifrån att jag har tillräckligt med pengar för att köpa alla Cola-burkar jag vill ha.

'''Körningsexempel:'''

 Antal burkar ? 2
 Antal 1-kronor ? 2
 Antal 5-kronor ? 1
 Antal 10-kronor ? 1
 
 Du behöver stoppa in 5 mynt.

'''Förklaring:''' Först stoppar jag in en 10-krona och trycker på Cola-knappen. Ut kommer första burken och två enkronor. Därefter stoppar jag in 5-kronan och tre enkronor (en av dessa kommer från föregående växel). Totalt måste jag stoppa in 5 mynt.
}}

== Lösning ==

Djupsökning är ett enkelt alternativ här. Vi har två specialfall som ger färre mynt för mer cola:

1 tia och 3 enkronor; 2 femmor och 3 enkronor

Vi använder oss utav en cache för att inte beräkna utifrån samma värde mer än nödvändigt.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;algorithm&gt;
unsigned int nMin = ~0;
int nCache[41][101][21][11];

void DFS(const int&amp; nMynt, const int&amp; nBurkar, const int&amp; n1, const int&amp; n5, const int&amp; n10) {
    if (nBurkar == 0) {
        if (nMin &gt; nMynt)
            nMin = nMynt;
        return;
    }
    if (nCache[nBurkar][n1][n5][n10] != -1) {
        if (nCache[nBurkar][n1][n5][n10] &lt;= nMynt) {
            return;
        }
    }
    nCache[nBurkar][n1][n5][n10] = nMynt;

    if (n10 &gt;= 1 &amp;&amp; n1 &gt;= 3)
        DFS(nMynt+4, nBurkar-1, n1-3, n5+1, n10-1);
    if (n5 &gt;= 2 &amp;&amp; n1 &gt;= 3)
        DFS(nMynt+2, nBurkar-1, n1+3, n5-2, n10);

    if (n5 &gt;= 1 &amp;&amp; n1 &gt;= 3)
        DFS(nMynt+4, nBurkar-1, n1-3, n5-1, n10);

    if (n10 &gt;= 1)
        DFS(nMynt+1, nBurkar-1, n1+2, n5, n10-1);
    if (n5 &gt;= 2)
        DFS(nMynt+2, nBurkar-1, n1+2, n5-2, n10);
    if (n1 &gt;= 8)
        DFS(nMynt+8, nBurkar-1, n1-8, n5, n10);
}

int main() {
    int nBurkar, n1, n5, n10;
    std::cin &gt;&gt; nBurkar &gt;&gt; n1 &gt;&gt; n5 &gt;&gt; n10;
    std::fill(&amp;nCache[0][0][0][0], &amp;nCache[40][100][20][10], -1);

    DFS(0, nBurkar, n1, n5, n10);
    std::cout &lt;&lt; nMin &lt;&lt; '\n';
    return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Här nedan följer en iterativ lösning i Java. Rent spontant kan man känna att man vill använda sig av en girig algoritm, d.v.s. man försöker först köpa colaburkar med alla tior (för då förbrukar man ju bara ett mynt per cola), sedan försöker man köpa med två femmor, sedan med en femma och tre enkronor och slutligen med åtta enkronor. Dock dröjer det inte länge innan man inser att uppgiften nog inte är så enkel, men man ska inte misströsta för man har egentligen nästan kommit halvvägs.

Den enda &quot;växlingshandling&quot; som kan vara vettig att utföra är den där man stoppar i en tia och tre enkronor, vilket ger en femma i växel. Ponera t.ex. att vi ska köpa 3 burkar och vi har 1 tia, 1 femma och 20 enkronor, då kan det vara smart att utföra denna växling. (Handlingen två femmor och tre enkronor är fullkomligt värdelös, eftersom den bara ger tillbaka den ena av femmorna i växel.) Men när ska man då utföra denna handling? Jo när följande två krav är uppfyllda:

* Man kan (hinner) inte komma fram till målet genom att bara använda tior (en åt gången) och femmor (två åt gången), utan man behöver använda åtta enkronor åt gången för att köpa de sista burkarna (vilket man vill undvika).
* Man har inte tillräckligt med femmor för att kunna uppnå målet med bara tior (en åt gången) och femmor (med en åt gången tillsammans med tre enkronor).

Nu kan man dock ha en invändning mot den sista punkten. Kan det inte vara smart att växla till sig en femma (om man redan har en), så att man i ett senare skede kan betala med två femmor istället för en femma och tre enkronor? Svaret på den frågan är nej. Det kostar oss tre extra mynt att växla till oss en femma. Skillnaden mellan två femmor och en femma tillsammans med tre enkronor är bara två, så vi förlorar faktiskt på den handlingen. Ponera t.ex. att vi ska köpa 3 burkar och har 1 tia, 3 femmor och 7 enkronor; då är det inte smart att växla till sig en femma (och inte i någon annan liknande situation heller).

Ja med detta i åtanke, så blir programmet inte särskilt svårt att konstruera.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Colaautomat
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal burkar: &quot;);
		int burkar = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal 1-kronor: &quot;);
		int enkronor = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal 5-kronor: &quot;);
		int femkronor = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal 10-kronor: &quot;);
		int tiokronor = scan.nextInt();

		//Hur många colaburkar vi har köpt.
		int cola = 0;

		//Hur många mynt vi har använt.
		int antal = 0;

		//Köper burkar tills vi har uppnåt målet.
		while(cola&lt;burkar)
		{
			//Bör vi vara giriga? (Går det att komma fram till målet med bara tior och femmor?)
			//Dvs bör vi bara försöka använda tior och två femmor i så
			// stor utsträckning som möjligt.
			boolean greedy = (burkar-cola)-tiokronor-femkronor/2&lt;=0;

			//Om vi har några tior.
			if(tiokronor&gt;0)
			{
				//Bör vi försöka växla till oss en femma genom att
				// stoppa in en tia och tre enkronor? Vilket vi bör
				// om vi inte kan nå fram till målet genom att använda
				// de tior och femmor (tillsammans med 3 enkronor) som
				// vi redan har.
				boolean kr13 = (burkar-cola)-tiokronor-femkronor&gt;0;

				//Om vi inte ska vara giriga, och vi kan och bör växla till oss en femma.
				if(!greedy &amp;&amp; enkronor&gt;=3 &amp;&amp; kr13)
				{
					//Vi har använt fyra mynt.
					antal += 4;

					//Vi har fått en cola.
					cola++;

					//Vi använde tre enkronor.
					enkronor -= 3;

					//En tia.
					tiokronor--;

					//Och fick en femma i växel.
					femkronor++;
				}
				else //Annars stoppar vi bara in en vanlig tia.
				{
					antal++;
					cola++;

					tiokronor--;
					enkronor += 2;
				}
			}
			else if(femkronor&gt;0) //Om vi har några femmor.
			{
				//Om vi inte ska vara giriga och har tre enkronor.
				if(!greedy &amp;&amp; enkronor&gt;=3)
				{
					//Då stoppar vi in en femma och tre enkronor.
					antal += 4;
					cola++;

					femkronor--;
					enkronor -= 3;
				}
				else //Annars stoppar vi bara in två femmor.
				{
					//Och ja vi kan vara säkra på att vi har två femmor.
					//För om vi inte hade det, så skulle vi inte vara giriga
					// och samtidigt ha nått denna position i koden.

					antal += 2;
					cola++;

					femkronor -= 2;
					enkronor += 2;
				}
			}
			else //Har vi inga tior eller femmor, så har vi enkronor.
			{
				antal += 8;
				cola++;

				enkronor -= 8;
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nDu behöver stoppa in &quot; + antal + &quot; mynt.&quot;);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Dock kan det kanske inte vara så lätt att lista ut ovanstående. Och även om man har gjort det, så känner man nog sig inte särskilt trygg med sin lösning, såvida man inte testat den för diverse testfall. Och som programmerare föredrar man ju ofta helt enkelt att bara testa alla (vettiga) kombinationer, för det är något man gjort många gånger och känner sig trygg med. Så därför följer även en sådan lösning i Java här nedan.

För att få programmet tillräckligt snabbt måste man dock tänka lite på i vilken ordning man placerar testerna av de olika &quot;vägvalen&quot; och dessutom bör man markera/spara minsta antalet mynt som krävts för att uppnå ett visst antal burkar med en viss uppsättning mynt. Och till skillnad från den högst tveksamma lösningen i C++ ovan, så konstruerar vi &quot;matrisen&quot; med storleken [burkar+1][141][31][11] eftersom om man börjar med 100 enkronor och sedan stoppar i en tia (så att man får 2 enkronor i växel) ja då kommer man få exekveringsfel om man bara satt storleken till [41][101][21][11].
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Colaautomat2
{
	//Minsta antalet mynt som krävs.
	static int min = Integer.MAX_VALUE;

	//Fyrdimensionell matris för att markera positioner.
	//[i][][][] antalet burkar.
	//[][i][][] antalet enkronor.
	//[][][i][] antalet femkronor.
	//[][][][i] antalet tiokronor.
	static int [][][][] chart;

	//Rekursiv metod för att testa alla vettiga kombinationer av köp.
	public static void rek(int mynt, int burkar, int tioKr, int femKr, int enKr)
	{
		//Onödigt att fortsätta.
		if(mynt&gt;=min) return;

		//Vi är klara.
		if(burkar==0)
		{
			min = mynt;
			return;
		}

		//Om vi uppnått denna position tidigare.
		if(chart[burkar][enKr][femKr][tioKr]!=0)
		{
			//Om vi redan har uppnått detta antal burkar
			// med färre mynt för samma antal enkronor,
			// femkronor och tiokronor, så bör vi avbryta.
			if(mynt&gt;=chart[burkar][enKr][femKr][tioKr]) return;
		}

		//Markerar positionen som besökt.
		chart[burkar][enKr][femKr][tioKr] = mynt;

		//Köper en burk med bara en tia.
		if(tioKr&gt;0) rek(mynt+1, burkar-1, tioKr-1, femKr, enKr+2);

		//Köper en burk med en tia och tre enkronor.
		if(tioKr&gt;0 &amp;&amp; enKr&gt;=3) rek(mynt+4, burkar-1, tioKr-1, femKr+1, enKr-3);

		//Köper en burk med en femma och tre enkronor.
		if(femKr&gt;0 &amp;&amp; enKr&gt;=3) rek(mynt+4, burkar-1, tioKr, femKr-1, enKr-3);

		//Köper en burk med två femmor.
		if(femKr&gt;=2) rek(mynt+2, burkar-1, tioKr, femKr-2, enKr+2);

		//Köper en burk med åtta enkronor.
		if(enKr&gt;=8) rek(mynt+8, burkar-1, tioKr, femKr, enKr-8);
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal burkar: &quot;);
		int burkar = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal 1-kronor: &quot;);
		int enkronor = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal 5-kronor: &quot;);
		int femkronor = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal 10-kronor: &quot;);
		int tiokronor = scan.nextInt();

		//Skapar vår &quot;karta&quot; för dynamisk programmering.
		//Man kan max uppnå 140 enkronor, 30 femkronor och 10 tiokronor.
		chart = new int [burkar+1][141][31][11];

		//Dags att finna svaret,
		//Vi har använt 0 mynt och har dessa startvärden.
		rek(0, burkar, tiokronor, femkronor, enkronor);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nDu behöver stoppa in &quot; + min + &quot; mynt.&quot;);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>ocqsjrfjfupm6pbmpafox5pekkbyigb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kortblandare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6616</id>
    <revision>
      <id>49438</id>
      <parentid>38394</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49438</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9129" sha1="cj53br9ofb3xglef3qrarw3nli7z93o" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Kortblandare|2=
En kortblandare är en maskin som blandar en kortlek slumpmässigt. En dålig (men tyvärr vanlig) design av en sådan maskin fungerar som följer: Maskinen slumpar fram ett heltal ''M'' mellan 1 och ''MAX''. Därefter utförs ''M'' stycken identiska blandoperationer (“rifflingar”). En blandoperation innebär att korten permuteras (kastas om) på ett visst sätt. Permutationen är kodad i maskinen och kan inte ändras. Efter att de ''M'' blandoperationerna utförts delas korten ut till spelarna. Varje spelare får ''K'' stycken kort.

En ohederlig spelare har lyckats ta reda på hur maskinen fungerar, och känner således till blandpermutationen och talet ''MAX''. Han har dessutom identifierat vilka ''K'' kort han helst vill ha. Innan kortleken läggs in i blandaren kan han ordna korten som han vill. Bestäm hur han bäst ska ordna korten för att få så många av de ''K'' korten han vill ha. Programmet ska skriva ut det antal kort han kan förvänta sig att få, i snitt, om han ordnar dem på bästa sätt.

Första raden i filen &lt;tt&gt;kort.dat&lt;/tt&gt; innehåller tre heltal: ''N'' (antal kort i kortleken, mellan 10 och 52), talet ''MAX'' (mellan 1 och 1000) och ''K'' (mellan 1 och ''N''). Därefter följer en rad med ''N'' heltal (mellan 1 och ''N'') som anger maskinens blandpermutation. Det ''i'':te talet i denna rad anger var kortet på plats ''i'' kommer att hamna efter att en blandoperation utförts. Därefter följer en rad med ''K'' heltal som anger vilka kort spelaren kommer att få, där 1 innebär att han kommer få det första kortet i leken efter att den blandats o.s.v.

Programmet ska skriva ut det förväntade antalet önskade kort som spelaren kan få om han preparerar leken på bästa sätt. Svaret ska vara korrekt med minst 3 decimalers noggrannhet.

'''Körningsexempel:''' Filen &lt;tt&gt;kort.dat&lt;/tt&gt; med innehållet
 10 3 4
 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1
 1 3 5 6

ska ge svaret

 Förväntat antal kort: 2.667

'''Förklaring:''' Varje blandning förskjuter korten ett steg bakåt i leken (det sista kortet placeras överst). Genom att preparera leken så att de fyra önskade korten initialt befinner sig på position 2, 3, 4 och 10 uppnås det bästa resultatet. Beroende på hur talet ''M'' väljs av maskinen kommer de önskade korten antingen hamna på position (3, 4, 5, 1), (4, 5, 6, 2) eller (5, 6, 7, 3). I snitt fås därför (3 + 2 + 3) / 3 av de önskade korten.
}}

== Lösning ==

Allt vi behöver veta är att förväntade antalet önskade kort på en delning är summan av de gånger de K korten som kommer upp mest av alla permutationer av händer man kan få, genom antalet permutationer av händer.

Algoritmen:

Sätt upp en tabell och skriv ut alla permutationer från 1 till MAX.

2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 

3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 

4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 

Vi behöver bara bry oss om de kort vi får; dessa är första, tredje, femte och sjätte: 

2 4 6 7

3 5 7 8

4 6 8 9

Det är dessa kort vi alltid kommer att få om vi spelar med denna sorteringsalgoritm. Därför är det klokast och i vårt intresse att de mest frekventa av dessa är de kort vi vill ha.

Vi ställer upp en frekvenstabell.

2: 1

3: 1

4: 2

5: 1

6: 2

7: 2

8: 2

9: 1

Vi har fyra kortpositioner att manipulera. Vi ser direkt att 4, 6, 7 och 8 är de kortpositioner vi vill ha.
De uppkommer alltså 2+2+2+2 = 8 gånger totalt på alla permutationer.

Alltså blir antalet förväntade kort på en slumpmässig permutation (2+2+2+2)/MAX = 1.666... där MAX är antalet permutationer.

En lösning i C++ som nyttjar map och pair:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;vector&gt;
#include &lt;map&gt;
#include &lt;algorithm&gt;

int main() {
    int N, MAX, K;
    std::cin &gt;&gt; N &gt;&gt; MAX &gt;&gt; K;
    int p[N];
    int a[N][2];
    for (int i = 0; i &lt; N; ++i) {
        a[i][0] = 0;
        a[i][1] = i+1;
        std::cin &gt;&gt; p[i];
        --p[i];
    }
    int Kort[K];
    for (int i = 0; i &lt; K; ++i) {
        std::cin &gt;&gt; Kort[i];
        --Kort[i];
    }
    std::map&lt;int, int&gt; bst;
    int iOne = 0;
    for (int i = 0; i &lt; MAX; ++i) {
        int iTwo = (iOne+1)%2;
        for (int j = 0; j &lt; N; ++j) {
            a[j][iOne] = a[p[j]][iTwo];
        }
        for (int i = 0; i &lt; K; ++i) {
            ++bst[a[Kort[i]][iOne]];
        }
        iOne = iTwo;
    }
    std::vector&lt;std::pair&lt;int, int&gt; &gt; vpTemp(N);
    int index = 0;
    for (std::map&lt;int, int&gt;::iterator it = bst.begin(); it != bst.end(); ++it) {
        vpTemp[index].first = it-&gt;second;
        vpTemp[index].second = it-&gt;first;
        ++index;
    }
    std::sort(vpTemp.begin(), vpTemp.end());
    double nSum = 0;
    std::vector&lt;std::pair&lt;int, int&gt; &gt;::reverse_iterator it = vpTemp.rbegin();
    for (int i = 0; i &lt; K; ++i) {
        nSum += (it-&gt;first);
        ++it;
        ++index;
    }
    std::cout &lt;&lt; (nSum) / double (MAX) &lt;&lt; '\n';
    return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösningsexempel i Java. Istället för att gå från start till mål, så går vi från mål till start. Vi börjar med att markera de positioner som vi vill att korten ska sluta på. Sedan utför vi inverterade rifflingar (i exemplet i uppgiftstexten hade det varit att flytta alla kort ett steg åt vänster). Efter det att vi har utfört en inverterad riffling, så har vi flyttat de markerade positionerna så att de nu markerar de optimala startpositionerna om kortblandaren skulle besluta sig för att utföra bara en (vanlig) riffling. Sedan utför vi en till inverterad riffling och då har vi markerat de startpositioner som är optimala om kortblandaren skulle besluta sig för att utföra två (vanliga) rifflingar. Sedan fortsätter vi att utföra inverterade rifflingar upp till MAX gånger och så behöver vi bara spara hur många gånger en viss startposition varit optimal/gynnsam (vilket görs efter en inverterad riffling).

Nu behöver vi bara leta upp de K startpositioner som har varit optimala flest gånger. Och det fiffiga är att vi redan vet hur många gånger vardera position kommer att generera ett önskat kort (det har vi ju redan tagit reda på och sparat), så vi behöver bara sortera positionerna och välja de K bakersta korten, addera ihop hur många önskade kort de kommer att generera och slutligen dela summan med MAX (då kommer vi att få genomsnittstalet).
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Kortblandare
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen kort.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\kort.dat&quot;));

		//Antalet kort.
		int N = scan.nextInt();

		//Max antal rifflingar man får utföra.
		int max = scan.nextInt();

		//Antalet kort spelaren ska få.
		int K = scan.nextInt();

		//Hur blandpermutationen ser ut.
		int [] permutation = new int [N];

		//Den inverterade blandpermutationen.
		int [] inverted = new int [N];

		//Läser in permutationen.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			//Kort 3 svarar t.ex. mot index 2 (därav -1).
			//Kort i ska flyttas till?
			permutation[i] = scan.nextInt()-1;

			//För den inverterade är det tvärtom.
			inverted[permutation[i]] = i;
		}

		//Array i vilken vi markerar vilka kort vi
		// kommer att få, alltså där vi vill att våra
		// önskade kort ska hamna efter alla blandningar.
		boolean [] desired = new boolean [N];

		//Läser in vilka kort vi kommer att få/vill ha.
		for(int i = 0; i&lt;K; i++)
		{
			desired[scan.nextInt()-1] = true;
		}

		//Array i vilken vi markerar hur många gånger en
		// viss startposition slutar på en önskad plats.
		int [] count = new int [N];

		//Vi startar på slutpositionen och utför därfirån
		// max antal inverterade rifflingar.
		for(int i = 0; i&lt;max; i++)
		{
			//Att flytta över korten till en ny array är lättast.
			boolean [] tmp = new boolean [N];

			//Utför en inverterad riffling.
			for(int j = 0; j&lt;N; j++)
			{
				//Kortet på plats j befann sig tidigare på platsen
				// inverted[j] innan rifflingen.
				tmp[inverted[j]] = desired[j];
			}

			//Såhär såg kortleken ut innan riffling nummer (max-i).
			desired = tmp;

			//Om detta var antalet rifflingar som kortblandaren
			// skulle utföra, då har vi markerat de startpositioner
			// som ger oss de önskade korten i slutändan för detta antal.
			for(int j = 0; j&lt;N; j++)
			{
				//Denna position gav oss ett av våra önskade kort för
				// detta antal (i+1) rifflingar.
				if(desired[j]) count[j]++;
			}
		}

		//Sorterar de markerade positionerna (de bästa/största hamnar längst bak).
		Arrays.sort(count);

		//Summan av antalet gynnsamma kort positionerna kan generera för
		// alla olika antal rifflingar.
		float sum = 0;

		//Vi är intresserade av de K sista positionerna.
		// (De positioner som gav flest gynnsamma kort i slutändan.)
		for(int i = N-1; i&gt;N-1-K; i--)
		{
			sum += count[i];
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Förväntat antal kort: &quot; + (sum/max));
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>cj53br9ofb3xglef3qrarw3nli7z93o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Bokstavslek (2)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6617</id>
    <revision>
      <id>56634</id>
      <parentid>49537</parentid>
      <timestamp>2024-10-27T13:38:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>väll &gt; väl</comment>
      <origin>56634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18033" sha1="k43tpspyev6ss4cw2wed7i3stsbac9t" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Bokstavslek|2=
Två personer, låt oss kalla dem Anna och Bosse, turas om att säga en bokstav (Anna säger första bokstaven, Bosse andra, Anna tredje o.s.v.). Samma bokstav kan användas flera gånger. Det finns två regler:

* De bokstäver som hittills är sagda (i ordning) får inte bilda ett avslutat ord.
* De bokstäver som hittills är sagda (i ordning) måste kunna bilda ett ord om fler bokstäver får läggas till på slutet.

Den som bryter mot någon av reglerna förlorar och den andre vinner sålunda (i den verkliga leken kan man bluffa på den andra regeln).

Exempelvis, om bokstäverna &lt;tt&gt;S&lt;/tt&gt;, &lt;tt&gt;T&lt;/tt&gt; och &lt;tt&gt;U&lt;/tt&gt; är sagda, så förlorar Bosse om han säger &lt;tt&gt;P&lt;/tt&gt; eftersom &lt;tt&gt;STUP&lt;/tt&gt; är ett ord. Vidare förlorar han om han säger t.ex. &lt;tt&gt;J&lt;/tt&gt; eftersom inget ord börjar på&lt;tt&gt; STUJ&lt;/tt&gt;. Däremot går leken vidare om han säger &lt;tt&gt;G&lt;/tt&gt;, Anna får då inte säga &lt;tt&gt;A&lt;/tt&gt; eftersom &lt;tt&gt;STUGA&lt;/tt&gt; är ett ord, däremot kan hon säga &lt;tt&gt;B&lt;/tt&gt; och därmed tvinga Bosse att avsluta ordet &lt;tt&gt;STUGBY&lt;/tt&gt;.

För enkelhets skull antar vi här att endast bokstäverna &lt;tt&gt;A-Z&lt;/tt&gt; får användas. Vidare finns en ordlista som innehåller alla bokstavskombinationer som ska betraktas som ord i just denna lek. Skriv ett program som bestämmer vilka bokstäver som är “säkra” att börja med för Anna, d.v.s. de bokstäver som gör att hon kan vinna omgången oavsett vilka bokstäver som Bosse väljer.

På första raden i filen bokstav.dat står ett heltal N (1 ≤ ''N'' ≤ 40000), antal ord i ordlistan. Därefter följer ''N'' rader med ett ord på varje rad. Orden står i alfabetisk ordning. Varje ord består av högst 20 bokstäver, valda bland versalerna &lt;tt&gt;A-Z&lt;/tt&gt;. Även påhittade ord kan förekomma.

Programmet ska skriva ut en alfabetiskt ordnad lista över de bokstäver som har egenskapen att, om Anna börjar med bokstaven kommer hon kunna vinna oavsett vilka bokstäver Bosse väljer (båda får förstås anpassa sina val efter vad den andre säger).

'''Körningsexempel:''' Filen &lt;tt&gt;bokstav.dat&lt;/tt&gt; med innehållet

 8
 FE
 FRI
 FRIA
 KO
 SE
 STUGA
 STUGBY
 STUP

ska ge svaret

 Säkra bokstäver: K S
}}

== Lösning ==

Denna uppgift löser vi lätt med djupsökning och enkel spelteori.

Då antalet vägar mellan varje höjd är 28*28 (28 är antalet bokstäver i alfabetet utan å, ä och ö) och det finns totalt 20 våningar på grafen så räcker en 19*28*28 matris för att representera grafen.
(''Hur räknar man om man får antalet bokstäver A-Z till 28??'')


Här är en lösning med en egen implementerad graf bestående av klasser.

&lt;syntaxhighlight lang = cpp&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;fstream&gt;
#include &lt;string&gt;

const bool ANNA = 1, BOSSE = 0;

class node {
    protected:
    node* branch[28];
    int status;
    node(int n);
    public:
    friend class tree;
};

node::node(int n) {
    for (int i = 0; i &lt; 28; ++i) {
        branch[i] = NULL;
    }
    status = n;
}

class tree {
    void insertMechanics(node*&amp; place, std::string sTemp, int nDepth);
    node* root;
    bool Search(node*&amp; curr, int player);
    public:
    tree();
    void insert(std::string sTemp);
    bool anna(int n);
};

tree::tree() {
    root = new node(1);
}

bool tree::Search(node*&amp; curr, int player) {
    if (curr-&gt;status == ANNA)
        return ANNA;
    if (curr-&gt;status == BOSSE)
        return BOSSE;

    if (player == ANNA) {
        for (int i = 0 ; i &lt; 28; ++i) {
            if (curr-&gt;branch[i] != NULL) {
                if (Search(curr-&gt;branch[i], BOSSE) == ANNA) {
                    return ANNA;
                }
            }
        }
        return BOSSE;
    }
    if (player == BOSSE) {
        for (int i = 0 ; i &lt; 28; ++i) {
            if (curr-&gt;branch[i] != NULL) {
                if (Search(curr-&gt;branch[i], ANNA) == BOSSE) {
                    return BOSSE;
                }
            }
        }
        return ANNA;
    }
};

bool tree::anna(int n) {
    if (root-&gt;branch[n] == NULL)
        return BOSSE;
    return Search(root-&gt;branch[n], BOSSE);
}

void tree::insertMechanics(node*&amp; place, std::string sTemp, int nDepth) {
    if (nDepth == sTemp.length()-1) {
        if (place-&gt;branch[sTemp[nDepth]-'A'] == NULL) {
            place-&gt;branch[sTemp[nDepth]-'A'] = new node(!(nDepth%2 == 0));
        } else {
            place-&gt;branch[sTemp[nDepth]-'A']-&gt;status = !(nDepth%2);
        }
    } else if (nDepth &lt; sTemp.length()) {
        if (place-&gt;branch[sTemp[nDepth]-'A'] == NULL) {
            place-&gt;branch[sTemp[nDepth]-'A'] = new node(-1);
        }
        insertMechanics(place-&gt;branch[sTemp[nDepth]-'A'], sTemp, nDepth+1);
    }
    return;
}

void tree::insert(std::string sTemp) {
    insertMechanics(root, sTemp, 0);
}

int main() {
    std::ifstream fin(&quot;bokstav5.dat&quot;);
    tree tr;
    int nOrd;
    fin &gt;&gt; nOrd;
    for (int i = 0; i &lt; nOrd; ++i) {
        std::string sTemp;
        fin &gt;&gt; sTemp;
        tr.insert(sTemp);
    }
    for (int i = 0; i &lt; 28; ++i) {
        if (tr.anna(i)) {
            std::cout &lt;&lt; char (i + 'A') &lt;&lt; ' ';
        }
    }
    std::cout &lt;&lt; '\n';
    return 0;
}

&lt;/syntaxhighlight&gt;

Här kommer ett liknande lösningsförslag som är lite kortare.
Den bygger också på ett träd.
Första bokstaven har en array med 26 element, som representerar var sin bokstav som kommer efter denna bokstav.
NULL = finns inget sådant ord, 1 = Finns sådant ord, fast detta är sista bokstaven. Adress = adressen till en annan 26-elementarray som representerar bokstaven efter det.
Sedan gör vi bara en djupsökning där vi testar alla fall. Eftersom vi bara har 40 000 ord så går det rätt så snabbt (under 100 ms på min dator på värsta testdatan). För enkelhetens skull läser denna från stdin och inte från fil. Så kör t.ex. &quot;./bokstav &lt; bokstav5.dat&quot; eller &quot;bokstav.exe &lt; bokstav5.dat&quot;.

&lt;syntaxhighlight lang = cpp&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;cstring&gt;
#include &lt;cstdlib&gt;

using namespace std;

typedef void* pointer;

//Ett träd av orden, detta är rotnoden (första bokstaven), där
//varje element innehåller antingen NULL (inget sådant ord),
//1 (slut på ordet här), eller en adress till nästa nod i trädet (array med 26 element) av samma struktur,
//dvs. nästa bokstav som man kan säga.
//Så t.ex. för att hämta ut vad som händer om man börjar med bokstäverna ABCE, hämtar man ut ordlista[0][1][2][4],
//förutsatt att alla noder existerar och att man har rätt pekartyp.
pointer ordlista[26];

void ordlista_add(char* ord){
	const int len = strlen(ord);
	
	//ptr är 26-elementsarrayen man för tillfället är på. Startar på rotnoden, alltså första bokstaven.
	pointer* ptr = ordlista;
	for(int i=0; i&lt;len; i++){
		if(ord[i+1] == '\0'){
			
			//Vi är på sista bokstaven i ett ord, sätt 1 som värde på denna bokstavs index i arrayen för att visa det
			ptr[ord[i]-'A'] = (pointer)1;
			
		} else if(ptr[ord[i]-'A']==NULL){
			
			//Det finns inget träd på denna position i arrayen, så skapa ett
			ptr[ord[i]-'A'] = malloc(26*sizeof(pointer));
			memset(ptr[ord[i]-'A'], 0, 26*sizeof(pointer));
			
			//Hoppa fram till denna nod
			ptr = (pointer*)ptr[ord[i]-'A'];
			
		} else if(ptr[ord[i]-'A']==(pointer)1) {
			
			//Det finns redan ett ord som slutar så här, onödigt att lägga till ett längre ord,
			//eftersom man aldrig (enligt reglerna) kommer att kunna säga det
			break;
			
		} else {
			
			//Det finns ett träd för denna bokstav, så gå till det
			ptr = (pointer*)ptr[ord[i]-'A'];
			
		}
	}
}

//Det är en persons tur.
//pointer ordlistan[] = en 26-element-array, med vilka bokstäver man kan använda (en nod i trädet)
//Returnerar: true om det går att vinna om man kör optimalt, för personen som här väljer bokstav
//false om hur aktuell spelare än försöker kan motspelaren alltid vinna
bool say(pointer ordlistan[26]){
	//Testa säg alla bokstäver som det finns ord för
	for(int i=0; i&lt;26; i++){
		if(ordlistan[i]==NULL) continue;
		if(ordlistan[i]==(pointer)1){
			//Detta skulle resultera i förlust för den som säger denna bokstav
		} else {
			//Kollar vad som händer med nästa person om man själv kör på denna bokstav
			if(!say((pointer*)ordlistan[i]))
				return true; //Vi vet nu att det går att vinna för personen som säger denna bokstav,
				//eftersom motspelaren (personen i nästa drag) inte kan vinna
		}
	}
	return false; //Vi hittade ingen nästa bokstav som resulterade i vinst för personen som säger denna bokstav
}

int main(){
	for(int i=0; i&lt;26; i++) ordlista[i] = NULL;
	
	int N;
	scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
	for(int i=0; i&lt;N; i++){
		char ord[21];
		scanf(&quot;%s&quot;, ord);
		ordlista_add(ord);
	}
	
	printf(&quot;Säkra bokstäver: &quot;);
	
	for(int i=0; i&lt;26; i++){
		if(ordlista[i]==NULL) continue;
		if(ordlista[i]==(pointer)1){
			//Anna kan inte vinna om ett ord är en ensam bokstav
		} else {
			//Det finns ord med minst två bokstäver som börjar med denna bokstav
			//Om Bosse inte vinner (det är Bosse man går efter eftersom han säger andra bokstaven) vinner Anna
			if(!say((pointer*)ordlista[i]))
				printf(&quot;%c &quot;, 'A'+i);
		}
	}
	//Vi skiter i att rensa upp minnet från våra malloc()-anrop eftersom vårt program
	//ändå inte behöver utrymmet för något annat. Vi låter operativsystemet ta hand om det istället.
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Här nedan följer ett lösningsexempel i Java. Lösningen kanske inte är lika effektiv som ovanstående (eller effektiv i allmänhet), men jag hoppas att den ska vara något mer lättförståelig. Lösningen går till på så sätt att vi bygger ett träd av alla ord. Om vi t.ex. har ordet APA, så bygger vi upp trädet (Rot)-A-AP-APA; om vi sedan vill lägga till ordet APUNGE, så bygger vi på trädet från AP med AP-APU-APUN-APUNG-APUNGE. Sedan när vi har genererat alla delord som kan fås av alla ord i ordlistan (bokstav.dat), så återstår det bara att ange vem som vinner ett visst delord. Vem som vinner avgörs av följande villkor:
* Anna vinner ett delord om delordet finns i ordlistan och har ett jämnt antal bokstäver. D.v.s. ett ord som Bosse skulle tvingas säga om vi kom dit. Bosse vinner å andra sidan om (del)ordet (som finns i ordlistan) har ett udda antal bokstäver. I mitt lilla exempel ovan så kan vi se att Bosse vinner ordet APA, medan ANNA vinner ordet APUNGE.
* Anna vinner ett delord om delordet har ett udda antal bokstäver (det är hennes att säga) och &lt;b&gt;alla&lt;/b&gt; delord som kan nås från delordet också vinns av Anna. Annars vinner Bosse (eftersom han då kommer välja ordet som tar honom till seger). Exempel på detta scenario är (del)ordet APUNG (eller APU), eftersom alla ord som kan nås (i detta fall bara ett, nämligen APUNGE) från det vinns av ANNA.
* Anna vinner ett delord om delordet har ett jämnt antal bokstäver och det finns &lt;b&gt;något&lt;/b&gt; (en eller flera) delord som kan nås från delordet som också vinns av Anna. Exempel på detta scenario är (del)ordet AP. Visserligen vinns ordet APA av Bosse, men Anna är ju inte dum, så hon väljer givetvis att säga U, vilket leder till APU vilket är ett delord som vinns av henne.
Så i mitt lilla exempel skulle alltså A vara en säker bokstav för Anna att säga. Sedan kan väl nämnas att vi använder ett HashSet som ordlista, eftersom vi vill ha konstant tid för sökningsoperationen (contains). Valet av ArrayList för att lagra noderna finns det dock ingen baktanke med, troligen skulle det kanske vara smartare att lagra noderna i en länkad lista.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Bokstavslek2
{
	//Ordlista som innehåller alla ord.
	static HashSet &lt;String&gt; ordlista = new HashSet &lt;String&gt; ();

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen bokstav.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\bokstav.dat&quot;));

		//Antalet ord.
		int N = scan.nextInt();

		//Lagrar alla ord. (Egentligen onödigt.)
		String [] ord = new String [N];

		//Vårt sökträd.
		MyTree tree = new MyTree();

		//Läser in alla ord.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			//Läser in ordet.
			ord[i] = scan.next();

			//Lägger till det i ordlistan.
			ordlista.add(ord[i]);

			//Bygger på sökträdet med det här ordet.
			//D.v.s. lägger till alla substrings som ges av ordet.
			for(int j = 1; j&lt;=ord[i].length(); j++)
			{
				tree.add(ord[i].substring(0,j));
			}
		}

		//Skriver ut alla säkra bokstäver.
		System.out.println(&quot;Säkra bokstäver:&quot; + tree.getSafe());
	}

	//Hemmagjord klass som beskriver ett &quot;träd&quot; i denna uppgift.
	private static class MyTree
	{
		//Roten har &quot;level&quot; 0.
		private int root = 0;

		//Alla olika första bokstäver man får säga.
		private ArrayList &lt;BNode&gt; children;

		//Vilka substrings som redan finns i trädet.
		HashSet &lt;String&gt; used = new HashSet &lt;String&gt; ();

		//Skapar trädet.
		public MyTree()
		{
			children = new ArrayList &lt;BNode&gt; ();
		}

		//Lägger till en nod i trädet.
		//I vårt fall en del av ett ord (en substring).
		public void add(String s)
		{
			//Om den delen redan fanns, så behöver vi inte lägga till den.
			if(!used.add(s)) return;

			//Om det bara är en bokstav ska den växa ut ifrån roten.
			if(s.length()==root+1)
			{
				children.add(new BNode(s));
			}
			else //Annars läggs den till på rätt plats.
			{
				//Går igenom alla noder till denna nod (roten).
				for(int i = 0; i&lt;children.size(); i++)
				{
					BNode parent = children.get(i);

					//Om den här noden är förälder till den
					// noden vi tänker lägga till, så ska vår
					// nod placeras någonstans under den.
					if(parent.isParent(s))
					{
						parent.add(s);
						break;
					}
				}
			}
		}

		//Retunerar alla säkra bokstäver.
		public String getSafe()
		{
			String safe = &quot;&quot;;

			//Går igenom alla noder (första bokstäver).
			for(BNode node : children)
			{
				//Om den är säker.
				if(node.isSafe())
				{
					safe += &quot; &quot; + node.getWord();
				}
			}

			return safe;
		}

		//Hemmagjord klass som beksriver en nod i trädet.
		private class BNode
		{
			//Vilken nivå vi är i. (Hur många bokstäver delordet innehåller.)
			private int level;

			//Själva (del)ordet.
			private String word;

			//Alla delord som kan nås från detta ord.
			private ArrayList &lt;BNode&gt; nodes;

			//Skapar noden.
			public BNode(String s)
			{
				word = s;
				level = s.length();
				nodes = new ArrayList &lt;BNode&gt; ();
			}

			//Retunerar huruvida det här ordet är säkert för Anna.
			//true = vinst för Anna. false = vinst för Bosse.
			public boolean isSafe()
			{
				//Om ordlistan innehåller det här ordet.
				if(ordlista.contains(word))
				{
					//Om det är Bosse som tvingas säga detta ord, så vinner Anna.
					//Annars vinner Bosse (det är Anna som måste säga ordet).
					//Kollar om ordet har jämnt antal bokstäver, för då är det
					// Bosses ord att säga.
					if(level%2==0) return true;
					else return false;
				}
				else
				{
					//Om Anna ska säga detta ord.
					if(level%2==1)
					{
						//Så är ordet säkert om alla ord som kan nås från detta
						// ord också är säkra.
						for(BNode node : nodes)
						{
							//Om det finns ett ord som kan nås som är osäkert, så
							// är detta (del)ord också osäkert, eftersom Bosse
							// alltid kommer välja det ord som är osäkert för Anna.
							if(!node.isSafe()) return false;
						}

						return true;
					}
					else //Om Bosse ska säga detta ord.
					{
						//Så är detta ord säkert (för Anna) om det finns något ord
						// som kan nås från detta (del)ord som också är säkert.
						for(BNode node : nodes)
						{
							if(node.isSafe()) return true;
						}

						return false;
					}
				}
			}

			//Lägger till en nod någonstans under denna nod.
			public void add(String s)
			{
				//Om (del)ordet bara är en bokstav längre än detta så ska
				// ordet länkas till från denna nivå (detta ord).
				if(s.length()==level+1)
				{
					nodes.add(new BNode(s));
				}
				else
				{
					//Annars skickar vi vidare ordet till någon mer
					// närstående förälder.
					for(int i = 0; i&lt;nodes.size(); i++)
					{
						BNode parent = nodes.get(i);

						if(parent.isParent(s))
						{
							parent.add(s);
							break;
						}
					}
				}
			}

			//Retunerar huruvida detta ord är förälder tillden givna ordet (s).
			public boolean isParent(String s)
			{
				//Det är vi om ordet börjar med vårt ord.
				return s.startsWith(word);
			}

			//Retunerar denna nods ord. (Behövs när trädet ska accessa alla level 1 ord.)
			public String getWord()
			{
				return word;
			}
		}
	}
	/*** MyTree Ends ***/
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Enormt elegant lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Bokstavslek 2
module Main where
import IO
import Data.List
import Data.Ord (comparing)
import Data.Set (Set, member, fromList)

data Tree = Tree {letter :: Char, level :: Int, kids :: [Tree]}

myGroup = groupBy (\a b -&gt; (head a) == (head b))
mySort = sortBy (comparing head)

main = do {
	ih &lt;- openFile &quot;bokstav.dat&quot; ReadMode;
	content &lt;- hGetContents ih;
	
	vocab &lt;- return $ (myGroup.tail.words) content;
	safe &lt;- return $ [head (head x) | x &lt;- vocab, isSafe (fromList x) [] (buildTree 1 x)];
	
	putStrLn $ &quot;Sakra bokstaver: &quot; ++ (foldr (\x xs -&gt; x:' ':xs) [] safe);
	
	hClose(ih)
}

buildTree :: Int -&gt; [String] -&gt; Tree
buildTree n s@(h:_) = Tree (head h) n (map (buildTree $ n+1) next)
	where
	next = myGroup $ mySort $ filter (/= []) $ map tail s
	
isSafe :: (Set String) -&gt; String -&gt; Tree -&gt; Bool
isSafe dict ord tree	
	| odd $ level tree 	= anna
	| otherwise		= bosse
	where
	say = ord ++ [letter tree]
	bad = member say dict
	next = (map (isSafe dict say) (kids tree))
	anna = if bad then False else and next
	bosse = if bad then True else or next
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>k43tpspyev6ss4cw2wed7i3stsbac9t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Troféhyllan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6618</id>
    <revision>
      <id>49494</id>
      <parentid>38434</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49494</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11416" sha1="rqomf7wed49fl0xs9sedpg5e0tro9mw" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Troféhyllan|2=
[[Bild:Tävlingsprogrammering-Trofehyllan.png]]

''FIGUR 2. Troféhyllan i exemplet. Pilen visar från vilket håll hyllan betraktas. De streckade troféerna är de två som ska tas bort för att öka antalet synliga troféer från två till tre.''

Oskar har ''N'' troféer stående på en perfekt rad på sin hylla. Han bekymrar sig dock över att man inte kan se allihop när man tittar längs raden, eftersom en trofé med höjden ''H'' skymmer alla bakomvarande troféer med en höjd som är mindre eller lika med ''H''. Oskar undrar därför om han, genom att plocka bort några troféer (men inte flytta om dem) kan göra så att fler blir synliga. Skriv ett program som, givet höjden för varje trofé i raden, beräknar hur många troféer som maximalt kan bli synliga om han plockar bort valfritt antal troféer. Programmet ska också ange vilka troféer han ska ta bort. Om det finns flera sätt att få det maximala antalet synliga troféer, ska antalet borttagna troféer vara så litet som möjligt.

På första raden i filen &lt;tt&gt;trofe.dat&lt;/tt&gt; står ett heltal ''N'' , antalet troféer (2 ≤ ''N'' ≤ 100). Sedan följer en rad med ''N'' heltal, höjden för varje trofé (1 ≤ ''H'' ≤ 100), i den ordning de står på hyllan (den närmaste först).

Programmet ska skriva ut det maximala antalet troféer som kan synas om man får plocka bort valfritt antal. Dessutom ska programmet skriva ut en minimal uppsättning troféer som ska plockas bort för att uppnå detta. Troféerna är numrerade från 1 till ''N'' i den ordning de står på hyllan. Om det finns flera olika lösningar med minimalt antal troféer bortplockade ska programmet ange vilken som helst av dem.

'''Körningsexempel:''' Filen &lt;tt&gt;trofe.dat&lt;/tt&gt; med innehållet

 6
 5 3 3 7 4 6

ska ge svaret

 Max synliga: 3
 Ta bort: 1 4
}}

== Lösning ==

Den här uppgiften är en typisk dynamisk programmeringsuppgift, nämligen longest increasing subsequence.

Läs mer här: http://www.csc.kth.se/contest/ioi/ioitraning/lis.htm

Det handlar kort om att spara de bästa subsekvenserna av alla längder fram till längden, m, där m är den längsta ökande subsekvsen. Med bästa subsekvens menar vi den subsekvens som slutar på ett så lågt tal som möjligt, vilket ger oss bästa förutsättningar för att lägga till fler tal till sekvensen.

Men det räcker inte att bara använda ovanstående algoritm för att hitta den längsta möjliga ökande subsekvensen.

Betrakta denna hylla:

1 7 10 5 6 11

Vi har två möjliga subsekvenser som är av maximal längd:

1 7 10 11

1 5 6 11

I ena fallet behöver vi inte ta bort några troféer, men i andra fallet behöver vi ta bort två.
Så för att minimera antalet troféer som behöver tas bort behöver vi den längsta ökande subsekvens med så höga troféer som möjligt. Detta kan vi få genom att använda samma algoritm, beskriven ovan, men med ett annat villkor.

Om vi använder samma algoritm, men ändrad för att istället hitta den längsta minskade subsekvensen kommer vi alltid få de högsta värdena i subsekvensen. Detta faktum kan vi utnyttja genom att söka den längsta minskade subsekvensen av vår bakåtvända vektor. 

Alltså kommer denna implementation av längsta möjliga subsekvens ge oss de maximala höjderna för troféerna i denna sekvens.

När man har denna subsekvens handlar det bara om att iterera igenom hyllan för att se om en trofée kommer skymma den kommande troféen som finns i den längsta subsekvensen.

&lt;syntaxhighlight lang = cpp&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;fstream&gt;
using namespace std;
int main() {
  fstream fin(&quot;trofe.dat&quot;);
  int num_trophies;
  fin &gt;&gt; num_trophies;
  int rack[num_trophies];
  for (int i = 0; i &lt; num_trophies; ++i) {
    fin &gt;&gt; rack[i];
  }

  int q[num_trophies], p[num_trophies], len_longest = 1;
  q[0] = num_trophies-1;
  p[num_trophies-1] = -1;
  for (int i = num_trophies-2; i &gt;= 0; --i) {
    if (rack[q[len_longest-1]] &gt; rack[i]) {
      p[i] = q[len_longest-1];
      q[len_longest] = i;
      ++len_longest;
      continue;
    }
    bool flag = true;
    for (int j = len_longest-2; j &gt;= 0; --j) {
      if (rack[q[j]] &gt; rack[i]) {
        if (rack[q[j+1]] &lt; rack[i]) {
          p[i] = q[j];
          q[j+1] = i;
          flag = false;
        }
        break;
      }
    }
    if (flag) {
      q[0] = i;
    }
  }

  int lis[len_longest];
  int pos_temp = q[len_longest-1];
  for (int i = 0; i &lt; len_longest; ++i) {
    lis[i] = rack[pos_temp];
    pos_temp = p[pos_temp];
  }

  cout &lt;&lt; &quot;Max synliga: &quot; &lt;&lt; len_longest &lt;&lt; &quot;\nTa bort: &quot;;

  pos_temp = 0;
  for (int i = 0; i &lt; num_trophies &amp;&amp; pos_temp &lt; len_longest; ++i) {
    if (rack[i] == lis[pos_temp]) {
      ++pos_temp;
    } else if (rack[i] &gt; lis[pos_temp]) {
      cout &lt;&lt; i+1 &lt;&lt; ' ';
    }
  }
  cout &lt;&lt; '\n';
  return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Här nedan följer ett lösningsexempel i Java. Vi går igenom hyllan från vänster till höger. För varje trofé kan vi göra ett val, vi kan välja att ta bort den och vi kan välja att låta den stå kvar. Men om vi helt naivt bara gjorde så, så skulle vi få 2^100 olika kombinationer att testa och det vill vi inte. Dock minskar kombinationerna drastiskt av det faktum att vi inte ens behöver bemöda oss med att testa ta bort en trofé om det finns en lika hög eller högre trofé till vänster om den, då kan vi låta den stå kvar.

Dock blir det fortfarande för många kombinationer att testa. Vad gör man då? Ja då tar man till lite dynamisk programmering. Vi sparar helt enkelt vilken den högsta trofén till vänster om en trofé var, för det antalet troféer man kunde se just då. Om det visar sig att vår högsta trofé till vänster är högre än den sparade (om det finns någon sparad) för det antal troféer vi kan se för tillfället, ja då behöver vi inte fortsätta. Någon kan kanske nu ha någon invändning mot att vi riskerar att döda eventuella &quot;bästa kombinationer&quot; med färre borttagna troféer, men eftersom vi testar att låta trofén stå kvar före vi testar att ta bort den, så kommer en eventuellt lika bra kombination med färre borttagna troféer redan att ha sparats som bäst.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Trofehyllan
{
	//Hur många troféer vi tagit bort i den bästa serien.
	static int moves = 0;

	//Mesta antalet troféer vi kan se.
	static int max = 0;

	//Vilka vi tog bort för att nå dit.
	static String sequence = &quot;&quot;;

	//Antalet troféer.
	static int N;

	//&quot;Karta&quot; för dynamisk programmering.
	static int [][] chart;

	//Våra troféer.
	static int [] trophies;

	//Vilka vi plockat bort.
	static boolean [] removed;

	//Rekursiv metod för att lösa uppgiften.
	//top: Högsta trofén i serien fram till i.
	//removals: Hur många vi plockat bort.
	//i: Index för den den trofé vi ska behandla.
	public static void rek(int top, int removals, int i)
	{
		//Hur många vi kan se.
		int visible = count();

		//Om vi behandlat alla troféer.
		if(i==N)
		{
			//Om vi är bättre än tidigare bästa, så ska vi såklart spara resultate.
			if(visible&gt;max)
			{
				max = visible;
				moves = removals;
				saveMoves();
			}
			else if(visible==max &amp;&amp; removals&lt;moves)
			{ //Om vi är lika bra, så är det minsta antalet bortplockningar som avgör.
				moves = removals;
				saveMoves();
			}

			return;
		}

		//Om vi vid denna troféposition i behandlandet tidigare har sett samma antal troféer,
		// fast vi då hade en lägre högsta trofé, då är det onödigt att fortsätta.
		if(chart[i][visible]!=0 &amp;&amp; chart[i][visible]&lt;top) return;
		else
		{
			//Annars sparar vi vår topp på positionen.
			chart[i][visible] = top;
		}

		//Om trofén på platsen är högre än vår tidigare högsta.
		if(trophies[i]&gt;top)
		{
			//Då kan vi välja att inte ta bort den.
			rek(trophies[i], removals, i+1);

			//Eller så kan vi välja att ta bort den.
			removed[i] = true;
			rek(top, removals+1, i+1);
			removed[i] = false;
		}
		else
		{
			//Om trofén är lägre eller lika hög som den tidigare högtsa,
			// då behöver vi inte ens bry oss om att behandla den, utan går bara vidare till nästa.
			rek(top, removals, i+1);
		}
	}

	//Metod som sparar vilka troféer det var vi tog bort i den vinnande serien.
	public static void saveMoves()
	{
		sequence = &quot;&quot;;

		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			if(removed[i]) sequence += (i+1) + &quot; &quot;;
		}
	}

	//Räknar antalet troféer man kan se.
	public static int count()
	{
		int nr = 0;
		int top = 0;

		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			//Vi ser en trofé om den inte är bortplockad och
			// högre än alla till vänster om sig.
			if(trophies[i]&gt;top &amp;&amp; !removed[i])
			{
				nr++;
				top = trophies[i];
			}
		}

		return nr;
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen trofe.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\trofe.dat&quot;));

		//Antalet troféer.
		N = scan.nextInt();

		//Skapar troféhyllan.
		trophies = new int [N];

		//Skapar arrayen för var vi noterar vilka vi plockat bort.
		removed = new boolean [N];

		//Skapar karta för dynamisk programmering.
		chart = new int [N][N+1];

		//Läser in troféer.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			trophies[i] = scan.nextInt();
		}

		//Räknar antalet troféer vi kan se i dagsläget.
		max = count();

		//Tar reda på svaret.
		//Vår högsta trofé är 0, vi har tagit bort 0, och vi ska börja på trofén med index 0.
		rek(0, 0, 0);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Max synliga: &quot; + max);
		System.out.println(&quot;Ta bort: &quot; + sequence);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösning i Haskell där vi konsekvent väljer att bara förlänga den för närvarande längsta sekvensen med den högsta trofén. Så om vi har sekvenserna [1,3,4] och [1,3,5] och ska förlänga någon av dem med siffran 6, så är det den senare som kommer att förlängas. På så sätt hittar vi den längsta sekvensen där vi behöver ta bort så få troféer som möjligt. (Sedan kan det dock vara lite bökigt att ta reda på vilka troféer som ska tas bort, men ingenting är omöjligt.)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Troféhyllan
module Main where
import IO
import Data.List

main = do {
	ih &lt;- openFile &quot;trofe.dat&quot; ReadMode;
		
	content &lt;- hGetContents ih;
	hyllan &lt;- return $ ((map read).tail.words) content;
	lngincsub &lt;- return $ lis hyllan [];
	
	putStrLn $ &quot;Max synliga: &quot; ++ (show $ length lngincsub);
	putStrLn $ &quot;Ta bort:&quot; ++ (which (index hyllan) lngincsub []);
	
	hClose(ih)
}

index = zipWith (\x y -&gt; (y,x)) [1..]

myComp x y	| (length x) &gt; (length y) = LT
		| (length x) &lt; (length y) = GT
		| null x = GT
		| null y = LT
		| (head x) &gt; (head y) = LT
		| (head x) &lt; (head y) = GT
		| otherwise = EQ

lis :: [Int] -&gt; [[Int]] -&gt; [Int]
lis [] acc = reverse $ head acc
lis (h:t) acc = lis t (insertBy myComp new acc)
	where
	new = let p = (dropWhile (\x -&gt; (head x) &gt;= h) acc) in if (null p) then [h] else h:(head p)
	
which :: [(Int,Int)] -&gt; [Int] -&gt; [Int] -&gt; String
which _ [] acc = concat $ map ((\x -&gt; ' ':x).show) acc
which hylla (h:t) acc = which (tail (dropWhile (\x -&gt; (fst x) /= h) hylla)) t (acc ++ [snd x | x &lt;- (takeWhile (\y -&gt; (fst y) /= h) hylla), (fst x)&gt;h])
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>rqomf7wed49fl0xs9sedpg5e0tro9mw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Vakttorn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6619</id>
    <revision>
      <id>49526</id>
      <parentid>38440</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49526</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5786" sha1="5jozagfhi6yn59g11h8tnrdosl1d2xi" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Vakttorn|2=
[[Bild:Tävlingsprogrammering-Vakttorn.png]]

''FIGUR 3. Punkterna visar de viktiga platserna i exemplet och kryssen visar en möjlig placering av de tre vakttornen för att kunna bevaka sju platser. Torn 1 övervakar punkterna 4 och 10, torn 2 övervakar punkterna 7 och 8, och torn 3 övervakar punkterna 2, 5 och 6.''

Du önskar bygga tre vakttorn med varierande höjd för att övervaka ett antal viktiga platser. Skriv ett program som, givet koordinaterna på platserna du vill övervaka, samt hur långt du kan se från vart och ett av tornen, bestämmer var tornen ska placeras så att så många platser som möjligt kan övervakas från åtminstone ett torn. Tornen kan placeras varsomhelst på ''xy''-planet, inklusive på en plats som önskas övervakas.

Rent formellt kan både platserna och tornen betraktas som punkter i ''xy''-planet. Om det euklidiska avståndet mellan ett torn och en punkt inte överskrider tornets betraktningsavstånd kan punkten övervakas.

Första raden i filen vakttorn.dat innehåller en rad med ett tal N (1 ≤ ''N'' ≤ 40), antalet punkter du vill övervaka. Därefter följer en rad med tre heltal som anger betraktningsavstånden från vart och ett av tornen (1 ≤ ''h[i]'' ≤ 1000). Sedan följer ''N'' rader som anger koordinaterna för var och en av punkterna du vill övervaka. Alla koordinater är heltal mellan 0 och 1000. Två punkter har aldrig samma koordinater.

Skriv ut det maximala antalet punkter som kan övervakas om tornen placeras optimalt, samt ge ett exempel på var tornen ska placeras för att realisera detta. Notera att tornen inte nödvändigtvis behöver placeras på heltalskoordinater (3 decimaler är tillräckligt i utskriften).

'''Körningsexempel:''' Filen &lt;tt&gt;vakttorn.dat&lt;/tt&gt; med innehållet

 10
 1 1 2
 10 4
 18 17
 16 6
 9 14
 17 14
 20 14
 4 12
 3 12
 11 13
 9 16

kan ge svaret

 Platser som kan övervakas: 7 
 Torn 1: 9, 15
 Torn 2: 4, 12
 Torn 3: 18.5, 15.25

Observera att det finns andra placeringar som ger samma antal övervakade platser.
}}

== Lösning ==

Detta var den klart svåraste uppgiften i PO-finalen 2009. 

Första steget i lösningen är att ta fram ''kandidatplatser'' för varje vakttorn. Vi betraktar således ett vakttorn (en cirkel med en viss radie) i taget.

Om ett vakttorn täcker in två eller fler punkter går det alltid att placera den cirkeln så att två av punkterna innanför cirkeln hamnar på cirkelns kant genom att förskjuta cirkeln åt något håll. Vi kan på så sätt generera kandidatpunkter genom att loopa över varje par av punkter och beräkna var en cirkel med en viss radie måste vara för att dessa två punkter ska hamna på kanten av cirkeln. Generellt sätt finns det två sätt att placera en cirkel så att punkterna hamnar på kanten. Centrum för cirkeln kan beräkna på lite olika sätt, men enklast är att använda vektormatematik:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
// Indata:
// x[i],y[i] = den ena punkten
// x[j],y[j] = den andra punkten
// radius    = radien på cirkeln

// Första beräknar vi vektorn från punkt i till mittpunkten mellan de båda punkterna
double vx = (x[j] - x[i]) / 2.0, vy = (y[j] - y[i]) / 2.0;

// Sedan den normaliserade vektor som är ortogonal mot vektorn som går mellan punkterna
double px = -vy, py = vx;
double plen = Math.Sqrt(px * px + py * py);
px /= plen;
py /= plen;

// Beräkna med Pythagoras sats hur lång den ortogonala vektorn ska vara
double vlen = Math.Sqrt(vx * vx + vy * vy);
var d = radius * radius - vlen * vlen;

// Om avståndet mellan punkterna är exakt lika som radien på cirkeln kan
// det uppstå avrundningsproblem. Dessa fixar vi till med följande rad.
if (Math.Abs(view[k] - vlen) &lt; 1e-6)
{
	d = 0;
}

// Om d nu är negativt innebär det att avståndet mellan punkterna är längre än cirkelns diameter,
// i vilket fall cirkeln inte kan täcka in båda punkterna.
// Här antar vi att vi har gjort den kollen tidigare i koden någonstans.
plen = Math.Sqrt(d);
px *= plen;
py *= plen;

// Beräkna de två möjliga centerkoordinatern för en cirkel vars avstånd 
// till de båda punkterna är exakt radius.
double x1 = x[i] + vx + px, y1 = y[i] + vy + py;
double x2 = x[i] + vx - px, y2 = y[i] + vy - py;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Detta kommer att ta fram O(N^2) kandidatplatser per vakttorn. Däremot missar vi alla kandidatplatser som täcker in endast en punkt. Därför måste vi även lägga till som kandidatplatser alla punkter i indata. Fortfarande är det O(N^2) kandidatplatser.

Nästa steg är att eliminera onödiga kandidatplatser. Om en kandidatplats ''i'' täcker in samma mängd punkter som en annan kandidatplats ''j'' plus eventuellt ytterligare några, finns det förstås ingen poäng med att placera ett vakttorn vid ''j'' eftersom ett vid ''i'' skulle täcka in samma punkter (eller fler).

Det visar sig att denna eliminering är mycket effektiv. Om det i indata fanns 40 punkter (vilket var maxgränsen), kommer vi i worst case ha ca 800 kandidatplatser. Men efter denna eliminering kommer mindre än 100 punkter finnas kvar! Att det blir så är inte helt uppenbart på förhand, utan kräver lite &quot;känsla&quot; för 2D-geometri.

Nu återstår sista steget, att testa alla kandidatplatser. För varje vakttorn har vi, som sagts ovan, max ca 100 kandidatplatser. Därför kan vi helt enkelt göra tre nästlade loopar som testar alla kombinationer av kandidatplatser för vakttornen. Det kommer max finnas ca 100*100*100 sådana kombinationer, vilket är ingenting för dagens datorer. För varje kombination kollar vi hur många av punkterna som täcks in (ytterligare en loop till max 40, men fortfarande inget problem), och sparar undan den kombination som ger bäst täckning.</text>
      <sha1>5jozagfhi6yn59g11h8tnrdosl1d2xi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-Vakttorn.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>6620</id>
    <revision>
      <id>24747</id>
      <timestamp>2009-09-13T14:35:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Yarin</username>
        <id>831</id>
      </contributor>
      <origin>24747</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-Rondellsimulering.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>6621</id>
    <revision>
      <id>24751</id>
      <timestamp>2009-09-13T14:41:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Yarin</username>
        <id>831</id>
      </contributor>
      <origin>24751</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-Trofehyllan.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>6622</id>
    <revision>
      <id>24753</id>
      <timestamp>2009-09-13T14:42:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Yarin</username>
        <id>831</id>
      </contributor>
      <origin>24753</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kasslergryta med vitkål</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6623</id>
    <revision>
      <id>56412</id>
      <parentid>37956</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T14:26:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>g, inte gr</comment>
      <origin>56412</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="855" sha1="7gc1hkzxyyrfxt250t7m3njh1y3ky3n" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*500 g kassler
*300 g vitkål
*1 strimlad purjo
*1 gul paprika
*1 grön paprika
*2 vitlöksklyftor
*1 gul lök
*2 tsk chilipulver
*2 msk tomatpuré
*1 msk chilisås
*1 msk soja
*1 dl vatten
*2 msk crème fraiche
*1 msk olja

 
==Tillagning==

Fräs grönsakerna i olja 1-2 minuter. Tillsätt soja chilipulver, tomatpuré, chilisås, vatten och crème fraiche. Rör om och låt puttra i 10 minuter. Lägg i kassler, skuren i stavar och låt puttra ytterligare 5 min.
 
==Servering==

Servera med potatis eller ris.
 

[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:G kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:V kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Griskött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Grytor och långkok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Billig mat|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>7gc1hkzxyyrfxt250t7m3njh1y3ky3n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Mumma</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6624</id>
    <revision>
      <id>24760</id>
      <timestamp>2009-09-15T17:24:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.252.60.130</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Mumma'''  ====Ingredienser==== *1 flaska Porter *1 flaska (Jul)öl *1 flaska Julmust *1 dl Madeira *1 dl Gin  ====[[Drinkglas|Glas]]==== Ölglas eller seltergla...'</comment>
      <origin>24760</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="400" sha1="kdscita1ct9kgajjrjv3rntmeinzlcg" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Mumma'''

====Ingredienser====
*1 flaska Porter
*1 flaska (Jul)öl
*1 flaska Julmust
*1 dl Madeira
*1 dl Gin

====[[Drinkglas|Glas]]====
Ölglas eller selterglas

====Tillagning====
Kyl ingredienserna var och en så mycket det går innan allt blandas i en tillbringare, så bevaras kolsyran bättre.


[[kategori:Öldrinkar|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Gindrinkar|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>kdscita1ct9kgajjrjv3rntmeinzlcg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ekonomiskt lexikon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6625</id>
    <revision>
      <id>28686</id>
      <parentid>27144</parentid>
      <timestamp>2010-07-09T07:06:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>84.243.19.34</ip>
      </contributor>
      <comment>/* medborgarlön */</comment>
      <origin>28686</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35014" sha1="miujdi4cs0kxyd6gwpyf9y0u9aepwl4" xml:space="preserve">{{Alfabetisk}}

==A==

== Alaskas Permanenta Fond ==

Alaskas Permanenta Fond är en fond ur vilken medborgarna i Alaska får del av delstatens intäkter från olje- och gasutvinningen. Fonden röstades igenom av delstatens medborgare 1976 då bygget av pipeline var i slutskedet. Fonden ägs av delstaten Alaska. Medborgarna får del av fondens intäkter genom årliga dividents (andelar). Systemet är ett basinkomstsystem genom att alla kvalificerade medborgare får samma belopp. Förutom direkta utbetalningar av dividents gör fonden även investeringar. The Permanent Fund Dividend Division handhar utbetalningarna av dividents/basinkomst. Investeringarna, som skall vara diversifierade och placerade i tillgångar med acceptabel risk, handhas av Alaska Permanent Fund Corporation, som är ett statligt ägt företag.

==B==

== basinkomst ==
 
== '''Bank for International Settlements (BIS)''' ==
 
Bank for International Settlements är en organisation som består av de mäktigaste ledarna för världens centralbanker och som bestämmer över de nationella centralbankerna.

== Basic Income Earth Network ==

Basic Income Earth Network (BIEN) är ett internationellt nätverk av akademiker och aktivister som intresserar sig för idén om medborgarlön. Nätverket grundades 1986 (under namnet Basic Income European Network) och höll sin första internationella konferens i september samma år. Konferenser har därefter arrangerats vartannat år runt om i Europa och på senare tid även utanför Europa. Nyhetsbrev har getts ut sedan 1988 (under senare år i elektronisk form). För sin finansiering använder sig nätverket bland annat av livstidsmedlemskap. Bland nätverkets livstidsmedlemmar kan nämnas Carole Pateman, Roland Duchâtelet och Bruce Ackerman. Även framlidne nobelpristagaren James Meade var livstidsmedlem i nätverket. Nätverkets sekreterare har varit Walter Van Trier (1986-1994), Philippe Van Parijs (1994-2004) och David Casassas (2004- ).

== BerkShares ==

BerkShares är en lokal valuta i Berkshire-regionen i Massachusetts, USA. Valutan startades i september 2006 av BerkShare Inc., med assistans av E.F. Schumacher Society. BerkShare-projektet syftar till att skapa en anda av samarbete mellan företagare, grossister, föreningar och konsumenter. Projektet syftar också till att öka den allmänna medvetenheten av lokala ekonomier och ökad lokal självförsörjning. Enligt hemsidan kan de boende i Berkshire-regionen köpa en BerkShare för 95 cent från de fem lokala bankerna som deltar i projektet. De kan köpa sedlar i valörerna 1, 5, 10, 20 och 50 BerkShares. Företagen accepterar sedan att en BerkShare motsvarar en hel dollar. När företagen får betalt i BerkShares istället för i dollar kan de i sin tur få avsättning för dem genom att betala sina anställda i valutan, använda valutan för att köpa varor och tjänster från andra företag som deltar eller stödja lokala föreningar. Om företag får ett överskott på BerkShare kan de returnera pengarna till en av de fem bankerna. De får då 95 cent för varje BerkShare. Användandet av BerkShare istället för dollar medför ingen skillnad i skattehänseende.

== William Beveridge ==

William Beveridge, född 5 mars 1879, död 16 mars 1963, var en brittisk ekonom. Hans mest kända arbete är The Beveridge report som skrevs i slutet av andra världskriget. Rapporten, som bland annat behandlar socialförsäkringar och socialbidrag, påverkade uppbyggnaden av välfärdsstaten i många länder.

== Andreas Bergh ==

Andreas Bergh, född 16 mars 1973, är en svensk nationalekonom och samhällsdebattör. Bergh disputerade i nationalekonomi vid Lunds universitet 2003 på avhandlingen Distributive Justice and the Welfare State. Berghs forskning kretsar kring välfärdsstaten; hur ekonomisk omfördelning bör mätas (enkla jämförelse mellan brutto- och nettoinkomster riskerar till exempel att leda fel), och hur den svenska välfärdsstaten har kunnat kombinera ekonomisk tillväxt med en jämn inkomstfördelning. Det senare temat utvecklas i boken ''Den kapitalistiska välfärdsstaten''. Vid sidan av sitt vetenskapliga arbete har Bergh varit en flitig samhällsdebattör med ett flertal debattartiklar och krönikor i dagspressen. Bergh driver även en blogg med fokus på samhällsvetenskap och politik.

== '''Blankning''' ==

Blankning är grunden för många av de sofistikerade affärer som går under beteckningen derivat.

== Ellen Hodgson Brown ==

Ellen Hodgson Brown är en penningreformist. I boken ''Bankerna och Skuldnätet'' beskriver hon hur det amerikanska penningsystemet fungerar. I fokus för beskrivningen är institutioner såsom Federal Reserve och Bank for International Settlements. Brown beskriver också den historiska utvecklingen mot dagens centralbankssystem, liksom problemen med derivat och blankning. Brown är starkt kritisk till det sätt som räntesystemet fungerar idag, men hon förespråkar ändå inte att räntan avskaffas eller förbjuds. Istället förespråkar hon delstatsbanker, som skapar egna pengar och där ränteinkomsterna går till att finansiera infrastruktur, grön omställning och sänkta inkomstskatter.

== börsrätt ==

Börsrätt är det begrepp som omfattar regleringen av värdepappersmarknadens regelsystem. Den svenska börsrätten började utvecklas under 1990-talet i och med inträdet i EU. Under senare år har börsrätten genomgått en omfattande och snabb förändring. Förändringen har berott dels på de EU-direktiv som implementerats och dels på att aktörerna ställt nya krav i takt med den ekonomiska globaliseringen. En särskilt stor förändring innebär införandet av MIFID-direktivet, Market of Financial Instruments Directive.

==C==

== Richard Cantillon ==

Richard Cantillon, (1680-1734), var en irländsk finansman som verkade i Paris. Tillsammans med Francois Quesnay, David Hume med flera brukar han räknas som företrädare för den förklassiska nationalekonomiska skolan, vars höjdpunkt låg efter merkantilismens höjdpunkt men innan nationalekonomins klassiker (Karl Marx, Adam Smith, Johh Stuart Mill, David Ricardo med flera) gjorde entre. Enligt Cantillon beror de relativa priserna på sikt på det relativa markinnehållet. Varor som fordrar mycket mark i produktionen är dyrare än varor som fordrar lite mark. Cantillon hade också åsikter om utrikeshandeln, vilket han såg som en självreglerande mekanism. Länder som exportar mer än de importerar får ett överskott i utrikeshandeln, det vill säga exportöverskott. De länder som importerar mer än de exporterar måste å andra sidan finansiera mellanskillnaden med guld. Det innebär en överföring av guld från importländer till exportländer. Då exportländerna får in mer guld i den nationella ekonomin stiger guldmängden och därmed penningmängden. På grund av kvantitetsteorin innebär det att landets varor blir dyrare i förhållande till andra länders varor. Därmed sjunker exportöverskottet, liksom importöverskotten i de övriga länderna.


== '''Centralbank''' ==

En centralbank eller riksbank är en institution som ansvarar för penningpolitiken för ett land eller en samling medlemsstater. Nästan alla länder har en centralbank och dess uppgifter varierar från land till land, men generellt är centralbankens huvuduppgifter att säkra nationens finansiella stabilitet samt förvalta landets reserv av guld och valuta. Mer aktivt kan centralbanken till exempel styra landets finanser genom att reglera inflationen genom fastställande av referensräntor. Banken kan även ha som uppgift att se till att det finns ett säkert och effektivt betalningsväsende, att vara den sista garanten för bankväsendet i händelse av finansiella kriser, eller att ha en övervakande funktion av nationens banker och finansinstitut för att stävja bedrägligt, vilseledande eller oaktsamt beteende.

== Child Trust Fund ==

== '''CDO''' ==

CDO:s är värdepapper som består av skuldsedlar som slagits ihop och omvandlats till en obligation. De anses vara högst delaktiga i processen som lett fram till nuvarande finanskris. 

== Herman E. Daly ==

== '''Derivat''' == 

Derivat är en form av värdepapper som översvämmat världen under senare decennier. Idag finns omkring 500 000 miljarder dollar i utomstående derivat, vilket är 10 gånger mer än global BNP per år. De vanligaste formerna av derivat är terminer, futurer, warranter och swappar. Dess marknadsvärde är baserat på  den spekulativa efterfrågan i den underliggande varan, som kan vara olja eller något annat reellt. Ett derivat har alltid två parter. Den ena parten köper rättigheten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja den underliggande tillgången i framtiden. Den andra parten förbinder sig att leva upp till avtalet i framtiden. Derivat beskrivs ofta som ett sätt att handla med risker och säkra sig mot kursnedgångar. De har emellertid också beskrivits som finansiella massförstörelsevapen. Ett exempel på hur derivaten kan vara sådana vapen är historien om Sub-Prime derivaten. Där var den underliggande varan  bostadslån för låginkomsttagare. På dessa lades sedan derivat i flera led som grundades på spekulation om att priset på bostaden skulle fortsätta att öka. När människor inte längre hade råd att betala sina räntor och amorteringar så blev det finanskris, eftersom derivaten integrerat sig i stora delar av världsmarknaden. 

== Roland Duchâtelet ==

Roland Duchâtelet, född den 14 november 1946, är en belgisk affärsman. Han är också grundare av det politiska partiet Vivant och han leder ett berömt fotbollslag K. Sint-Truidense V.V. Duchâtelet studerade i sin ungdom till civilingenjör och ekonom och fick en MBA vid Katholieke Universiteit Leuven. Under studentåren deltog han också i studentdemonstrationerna 1968. 1990 kom han i kontakt med mikroelektronikbranschen medan han arbetade för Xtrion. Han grundade flera multinationella företag, bland annat Melexis, X-Fab, Epiq. Genom dessa och tidigare arbeten skapade han en stor förmögenhet. 1994 började Roland Duchâtelet att stödja det politiska partiet BANAAN ekonomiskt. Partiet arbetade för att införa medborgarlön och en grön skatteväxling. Samma år skrev han sitt politiska manifest &quot;NV België, verslag aan de aandeelhouders&quot; (Aktiebolaget Belgien, en rapport till dess aktieägare). I boken pläderade han för ekonomisk och politisk transparens. Han argumenterade för nödvändigheten av hållbar utveckling och lovade att sänka Belgiens offentliga utgifter med 30 procent. Efter valet 1995, som gick dåligt för BANAAN, grundade Duchâtelet det politiska partiet Vivant, som ställde upp i de federala, regionala och kommunala valen. Roland Duchâtelet blev partiordförande för Vivant och har så varit sedan dess. 2004 gick Vivant in i ett valsamarbete med det liberala partiet VLD. 2007 gick de båda partierna formellt ihop till Open VLD. Samma år valdes Roland Duchâtelet till den belgiska senaten.

== Lasse Ekstrand ==

Lars Ekstrand, född 1949, är en svensk författare. Ekstrand är lektor och undervisar vid Högskolan i Gävle, där han också växte upp. Ekstrand har arbetat som forskare och lärare vid högskolor och universitet i Sverige, Tyskland, Italien och Egypten. Ekstrand är också en kulturskribent, revyförfattare och förespråkare av medborgarlön.

== Finansiellt instrument ==

Finansiella instrument är samlingsnamnet på varje formaliserad form av finansiering på finansmarknaderna. Vissa finansiella instrument, såsom aktier, teckningsoptioner och konvertibler, ges ut av bolaget självt. Andra ges ut av andra aktörer än bolaget, såsom köp- och säljoptioner. En viktig underkategori är derivatinstrument. Under de senaste två decennierna har många olika typer av finansiella instrument utvecklats och nya instrument tillkommer kontinuerligt. De nya instrumenten tänjer på gränserna och gränserna mellan de olika instrumenten är ofta vag. De nya finansiella instrumenten, såsom derivat, har kritiserats för att vara starkt bidragande orsaker till uppkomsten av finanskriser.

== '''Det fraktionella banksystemet''' ==

Det fraktionella banksystemet, som enligt systemkritikerna är problemets kärna tillsammans med räntan, fungerar på följande sätt (om vi antar ett reservkrav på 10 procent). 

Kalle sätter in 1000 kr på banken. Banken lånar skenbart ut 900 kr av dessa pengar till Lisa, som är i behov av pengar. I verkligheten så tas dock inga pengar från Kalles konto, som fortsätter att visa 1000 kr. I verkligheten är den kredit som Lisa får, och som fungerar som riktiga pengar, skapad av henne själv. Pengarna skapas genom att Lisa skriver på ett papper där hon lovar att betala tillbaks summan (plus ränta). I nästa steg köper Lisa något av Pelle för de 900 kronorna. Pelle sätter sen in de 900 kronorna på sitt bankkonto (det spelar i sammanhanget ingen roll om det är samma bank eller inte). Sen upprepas processen genom att banken tar även denna insättning som en intäkt för att få skapa en ny kredit på 810 kr nästa gång någon kommer förbi och vill teckna ett lån. 

Det är på det här sättet som bankerna expanderar penningmängden eftersom de ursprungliga 1000 kr i slutändan kommer att ha genererat konsumtion för 900 kr. För varje ny kredit som beviljas tjänar bankerna dessutom pengar på räntan. Det som är viktigt att komma ihåg när det gäller räntan är att bankerna inte skapar medel för dess betalning. De skapar bara den så kallade principalen. Det här får enligt många penningreformister fundamentala konsekvenser för möjligheten till ekologiskt hållbar utveckling.

== '''Federal Reserve''' ==

Federal Reserve är USA:s nationalbank, men också världens mäktigaste organisation vid sidan om Bank for International Settlements, som den också har stor del i. Federal Reserve är en helt privat centralbank som bildades 1913 efter ett kongressbeslut. Sedan 1915 har systemet varit i princip oförändrat. I Federal Reserve-systemet ingår också tolv regionala centralbanker, vilka ägs av sina respektive medlemsbanker. Den största av dessa regionala centralbanker är Federal Reserve Bank of New York. Den banken förvaltar mer guld och säkerheter än själva Federal Reserve. För att de amerikanska affärsbankerna skall få låna reserver av Federal Reserve krävs som ett minimum att banken är en medlemsbank i sin regionala centralbank. 

Kärnan i Federal Reserve och det verkliga maktcentret, är Board of Govenors (centralbanksstyrelsen). I styrelsen sitter sju personer som är utsedda av presidenten. En av dessa är centralbankschefen Ben Bernanke som 2006 efterträdde Alan Greenspan. Vid sidan om styrelsen har de regionala centralbankerna ett visst inflytande över centralbankens politik liksom Federal Open Market Committee och representanter för större banker som är delägare direkt i The Fed.

== Federal Reserve Act ==

== Milton Friedman ==

Milton Friedman, född 31 juli 1912 i Brooklyn av judiska emigranter i New York, död 16 november 2006 i San Francisco i Kalifornien, var en amerikansk nationalekonom och statistiker. Han var professor vid Chicagos universitet 1948-1977 och mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1976. Inom vetenskapen är han mest känd för sin teoretiska och empiriska forskning inom konsumtionsanalys, monetär historia och teori samt för hans demonstration av stabiliseringspolitikens komplexitet. Friedmans politiska filosofi var klassisk liberalism och libertarianism.

Friedman var en centralgestalt inom monetarismen och var starkt kritisk till keynesianismen. Friedman hävdade i arbetet &quot;A Theory of the consumption function&quot; (1957) att Keynes konsumtionsteori, som byggde på att konsumtionsbenägenheten avtog med inkomsten, inte höll ihop. Därmed kunde inte Keynes förklaring av den stora depressionen på 1930-talet stämma. De politiska konsekvenserna blev stora eftersom &quot;Keynes medicin&quot; att stimulera ekonomin med sänkta skatter och höjda utgifter i lågkonjunktur inte är lika verksam när tillfälliga inkomstökningar inte ger upphov till så stora konsumtionsökningar (vilket Friedman hävdade). Friedman hävdade senare, tillsammans med Anna Jacobsen Schwartz i &quot;A Monetary History of the United States, 1867-1960&quot; att den stora depressionen blev så allvarlig på grund av Federal Reserves misstag att bedriva en kontraktiv penningpolitik som försatte den amerikanska ekonomin i ett närapå fritt fall.

Friedman var under 1980-talet ekonomisk rådgivare för president Ronald Reagan. Dessförinnan hade han varit rådgivare för Barry Goldwater och president Richard Nixon. Friedmans syn på penningpolitik, beskattning, privatiseringar och avregleringar influerade flera regeringar runtom i världen, särskilt influerade han Margaret Thatcher i Storbritannien, Brian Mulroney i Kanada samt Roger Douglas som var finansminister i Nya Zeeland. Estlands tidigare premiärminister Mart Laar har hänvisat till Friedmans bok Free to Choose vid estniska reformer såsom införandet av platt skatt.

Som internationellt erkänd nationalekonom reste Friedman under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet runt i världen för att argumentera för en marknadsorienterad ekonomisk politik. Han besökte bland annat kommunistiska stater som Jugoslavien och Sovjetunionen. Friedman ansåg att en kapitalistisk marknadsekonomi är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för frihet.[5] Han menade att fria marknader motverkar politisk centralisering och kontroll. Auktoritära regimer skulle därmed få det svårare att kontrollera medborgarna ifall de inte har möjlighet att detaljstyra ekonomin i landet. Budskapen han förmedlade i Kina påstås ha bidragit till att Deng Xiaoping och andra kinesiska ledare inledde en liberalisering av den ekonomiska politiken i landet.

I mars 1975 besökte Friedman Chile under sex dagar, höll en serie föreläsningar, och träffade vid ett tillfälle Augusto Pinochet i ett möte som varade i runt 45 minuter. En del chilenska ekonomer som deltagit i ett tidigare utbytesprogram och utbildat sig vid universitetet i Chicago arbetade i Pinochets administration. De hade fått lektioner av bland annat Friedman och fick smeknamnet &quot;Chicago Boys&quot;. Friedman blev erbjuden hedersdoktorat från två chilenska universitet, men avstod på grund av att universiteten delvis var statsfinansierade, vilket Friedman ansåg kunde ha tolkats som stöd för regimen. Hans besök i Chile blev kontroversiellt och ledde till kritik från framför allt politiska motståndare. Under besöket rekommenderade han Chile att bryta hyperinflationen samt liberalisera ekonomin. Vid Catholic University of Chile höll han en föreläsning mot totalitarism där han argumenterade för att fria marknader underminerar central kontroll samt att fria marknader fungerar bäst om det finns politisk frihet. I en senare intervju uttalade Friedman att Chiles fredliga övergång från militärjunta till ett demokratiskt samhälle visade att ekonomisk frihet ledde till ett fritt samhälle.

Friedman var en av västerlandets främsta förespråkare av avregleringar och marknadsekonomi. Han menade att individens egenvärde är en central förutsättning för ekonomisk utveckling. Friedman hyste engagemang för individens frihet och rättigheter. Det gjorde honom bland annat till en av de ledande kritikerna mot USA:s &quot;War on drugs&quot; och han förespråkade legalisering av droger. Friedman tog ställning för så kallad negativ inkomstskatt, vilket är ett system med garanterad inkomst som fullt utbyggd antas kunna ersätta de befintliga skatte- och bidragssystemen. Friedman beskriver i boken Capitalism and Freedom från 1962 hur ett system med negativ inkomstskatt skulle kunna fungera.

Både privat och i sin forskargärning argumenterade Friedman för att mänskliga rättigheter och en liberal demokratisyn var oförenlig med såväl socialism som fascism. Han förordade en frihetlig kapitalism, som motvikt till alla former av diktatur, och även till demokratisk socialism. Friedman argumenterade mot alla former av statlig styrning, såväl av ekonomin som av den enskilda människan. Att förena marknadsekonomi och statlig styrning till en typ av &quot;statskapitalism&quot; ansåg han vara ett fundamentalt felslut och fördömde till sin död de stater och politiker som förespråkade en sådan lösning.

== Group of Thirty ==

== JPMorgan Chase ==

JPMorgan Chase &amp; Co. eller JPMorgan Chase är ett amerikanskt finansbolag. Bolaget är är ett av de äldsta finansbolagen i världen och opererar i 60 länder. JP Morgan Chase räknas som en av de fyra stora bankerna i USA, tillsammans med Bank of America, Citigroup och Wells Fargo.

== Kenneth Hermele ==

Kenneth Hermele är ekonom och föreläsare med inriktning på hållbar utveckling, ekologisk ekonomi och utvecklingsfrågor. Han är också författare till en rad böcker om globalisering och ekonomi.

== Ithaca Hour ==

Ithaca Hour är en lokal valuta i staden Ithaca, New York. Valutan startades av Paul Glover i november 1991 och är den äldsta lokala valutan i USA som fortfarande används. Ithaca Hour har inspirerat till liknande system runt om i USA och även i andra länder. Syftet med Ithaca Hours liksom andra lokala valutor är bland annat att gynna lokal företagsamhet, inklusive hobbyföretagande. Likheter finns med lets (local exchange trading system). Skillnaden är att lets är system för ömsesidig kredit, medan Ithaca Hours är sedlar som trycks i en lokal centralbank. Ithaca Hours cirkulationskommitté (Circulation committee of Ithaca Hours, Inc.) träffas regelbundet och tar då bland annat ställning till om nya sedlar skall tryckas eller ej. Ithaca Hour är inte uppbackad av den nationella valutan (US-dollar) och inte heller av guld. Den kan inte fritt bytas mot US-dollar eller annan nationell valuta. Dock finns vissa affärer som växlar Ithaca Hour-sedlar mot dollar. Ett stort antal affärer i staden accepterar delbetalning i Ithaca Hours. Ithaca Hours trycks på högkvalitativt papper och med grafik som är svår att reproducera. Varje sedel stämplas också med ett serienummer för att minska risken för förfalskning. En Ithaca Hour är fixerad till tio US-dollar och för närvarande finns fem olika Ithaca Hour-sedlar. Den största sedeln är värd en Ithaca Hour. Den minsta är värd en tiondels Ithaca Hour. Varje sedel har en inskription &quot;In Ithaca we trust&quot;. På varje sedel finns också en avbildning av något lokalt från Ithaca.

== Internationell ekonomi ==

== Internationell makroekonomi ==
 
== Margrit Kennedy ==

== '''Lender of last resort''' ==

En av de viktigaste funktionerna för dagens centralbanker är att de är lender of last resort. 

== James Meade ==

James Edward Meade, född i Swanage, Dorset 23 juni 1907, död i Cambridge 22 december 1995, var en brittisk ekonom. Meade belönades tillsammans med den svenske ekonomen Bertil Ohlin med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1977. Priset fick de för sin sina bidrag till teorin om internationell handel och internationella kapitalrörelser. Han utbildades vid Malvern College där han studerade filosofi, politik och ekonomi. Sitt intresse för ekonomiska frågor utvecklade han 1930-31 vid Trinity College, Cambridge, då han fick tillfälle Meade att diskutera med ledande ekonomer såsom Dennis Robertson och John Maynard Keynes. Efter att ha arbetat för Nationernas Förbund och the Cabinet Office tog han tjänst som ekonom under Attlee´s regering. Därefter blev han professor vid LSE (1947-57) och vid Cambridge (1957-67). Meade har under karriären ofta återkommit till idén om medborgarlön och även gett förslag på utformning och finansiering av ett sådant system, bland annat i sin sista bok Full employment regained från 1995. Meade räknas som en vänsterekonom och tillhörde den makroekonomiskt inriktade skola som utgick från John Maynard Keynes.

== medborgarlön ==
I sin renaste form handlar medborgarlön om att ersätta mångfalden av [[bidrag]]ssystem (och skatteavdrag) med ett enda bidrag. Detta bidrag görs dessutom helt ovillkorligt så att någon kontrollapparat inte behövs. Bidraget (inkomsten) ges individuellt, regelbundet och förutsägbart. Med ovillkorligt avses att inget arbete skall behöva utföras för att få inkomsten, ej heller att stå till arbetsmarknadens förfogande. Medborgarlön bryter radikalt mot dagens principer för välfärdsstaten, inte minst mot nuvarande utformning av [[arbetslinjen]]. Inte desto mindre är det en idé som fängslat inte mindre än fem nobelpristagare&lt;ref&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Basic_income#Advocates&lt;/ref&gt; och en idé som regelbundet är föremål för akademiska konferenser. I den politiska debatten har medborgarlön dock oftast fört en marginell tillvaro.

== Modern Money Mechanics ==

Modern Money Mechanics - A Workbook on Bank Reserves and Deposit Expansion är en Federal Reserve-manual som publicerades 1961 av Chicago Federal Reserve. I häftet beskrivs vad pengar egentligen är och hur det går till när privatbankerna skapar pengar genom kreditprocessen (fractional-reserve banking). Häftet inleds med orden: Den verkliga processen med att skapa pengar sker i huvudsak i banker... när behållningen från lån som lagts upp av bankerna krediteras låntagarnas konto.

== negativ inkomstskatt ==

Negativ inkomstskatt är ett progressivt system för inkomstskatt där de som tjänar under en viss summa, den så kallade brytpunkten, automatiskt får pengar från staten istället för att betala skatt. De som befinner sig ovanför brytpunkten betalar positiv skatt, medan de som befinner sig under brytpunkten &quot;betalar&quot; negativ skatt. Negativ skatt är med andra ord en integrering av skatte- och bidragssystemen. Såväl bidragstagare som skatteinbetalare skulle med negativ skatt befinna sig i samma system, vilket är en väsentlig skillnad mot hur skatte- och bidragssystemen är utformade i de flesta länder. Idén utvecklades först av den brittiska ekonomen Juliet Rhys-Williams på 1940-talet. Den liberale ekonomen Milton Friedman är också starkt förknippad med idén. Bland annat förespråkade Friedman negativ inkomstskatt i boken Capitalism and Freedom från 1962. 

Under 1960-talet var det många amerikanska och brittiska ekonomer som tog ställning för systemet. En viktig bakgrund till detta intresse var att kampen mot fattigdomen (&quot;war on poverty&quot;) stod högt på dagordningen. Intresset för negativ skatt ledde till att Nixon-administrationen 1969 föreslog en en reform av välfärdssystemet som byggde på tanken om en negativ inkomstskatt [1]. Intresset för idén gav också upphov till fem storskaliga experiment i USA och Kanada: i New Jersey och Pennsylvania 1968-1972 (1216 familjer), i Iowa och North Carolina 1969-1973 (809 familjer), i Gary, Indiana, 1971-1974 (1799 familjer), i Seattle och Denver, 1971-1982 (4800 familjer) samt i Winnipeg and Dauphin, Manitoba (1300 familjer). 

Utvärderingarna av försöken visade att arbetsutbudet minskade samtidigt som antalet skilsmässor ökade. Dessa resultat tolkades starkt negativt. Bland de positiva resultaten, som fick mindre uppmärksamhet, var att de som deltog fick förbättrad hälsa och förbättrade skolresultat. Minskningen av arbetsutbudet berodde främst bero på att föräldrar med småbarn, vilka utgjorde huvuddelen av de som deltog i de frivilliga experimenten, valde att stanna hemma med sina barn längre. Statsvetaren Karl Widerqvist menar också att det är ett misstag att tro att minskningen av arbetsutbud skulle vara lika stor om systemet införts nationellt och utan tidsbegränsning. Detta på grund av att kurvorna för arbetsutbud och arbetsefterfrågan då skulle påverkas av ändrad lönenivå. [2].

I början av 1970-talet fanns en viss entusiasm kring försöken i USA, men i takt med publiceringarna av resultaten, där de ekonomiska faktorerna, arbetsutbudet och skilsmässorna framhölls främst, så avtog intresset. Dock införde USA från mitten av 1970-talet ett snarlikt system, kallat EITC (earned income tax credit). I korthet är EITC ett system med negativ inkomstskatt, men bara för de fattiga arbetarna. De som inte har något arbete alls, eller arbetar mycket lite, faller utanför EITC-systemet. De blir istället hänvisade till socialbidrag. Bland de svenska ekonomerna är det främst Andreas Bergh som under 1990- och 2000-talet har sysselsatt sig med negativ inkomstskatt. I Sverige visade de borgerliga partierna, särskilt dess ungdomsförbund, ett intresse för negativ skatt under tidigt 1980-tal, inspirerade bland annat av debatten i USA och England. Därefter är det Miljöpartiet som visat mest intresse. Inom Miljöpartiet har dock begreppet medborgarlön oftast använts.

== New Economics Foundation ==

== Nordiska Börsen ==

The Nordic Exchange, Nordiska börsen, är det gemensamma namnet på de av företaget OMX drivna börserna i Stockholm, Helsingfors, Köpenhamn, Tallinn, Riga och Vilnius och som lanserades 2006. På börsen finns omkring 800 företag från sju länder. Tanken med Nordiska Börsen är att den skall bidra till en stärkt finansiell infrastruktur i Norden och i Baltikum, så att investerar fortsätter att satsa pengar i företag från regionen.

== Penningmarknad ==

Penningmarknaden består av banker och vissa fondkommissionärer som är knutna till varandra genom den så kallade interbank-marknaden. På penningmarknaden handlas med räntebärande papper med en löptid på upp till ett år. Det finns tre typer av instrument på penningmarknaden: depositionslån, diskonteringspapper och repor. Depositionslån är en standardiserad form för in- och utlåning med löptider mellan en dag och ett år. Diskonteringspapper (statsskuldväxlar och certifikat) är räntebärande papper med löptider upp till ett år. Repor är en belåning av värdepapper, med löptider från en dag till ett halvår. 

== '''Penningmängd''' ==

Det finns olika mått på penningmängden. Det smalaste måttet är M1 och då räknas bara sedlar och mynt, som i Sverige skapas av Riksbanken, in. 

== Phillipskurvan ==

== '''Plunge Protection Team''' ==

Plunge Protection Team, som enligt Ellen Hodgson Brown och personer hon citerar dagligen och storskaligt manipulerar (riggar) finansmarknaderna.

== Jeremy Rifkin ==

Jeremy Rifkin, född 1945 i Denver, Colorado, är en amerikansk ekonom, författare och visionär debattör. Han har de senaste 30 åren skrivit 17 böcker om allt ifrån vetenskap till ekonomiska trender och hållbar utveckling. Flera av böckerna har blivit internationella bestsellers och översatts till alla större språk. En av dessa är ''The End of Work'', i vilket han förutspår att rationalisering och effektivisering inom en rad områden kommer att leda till att vi behöver arbeta allt mindre i framtiden, vilket han ser som positivt.

== Michael Rowbotham ==

== '''Ränta''' ==

== Paul Samuelson ==

Paul Anthony Samuelson, född i Gary, Lake County, Indiana 15 maj 1915, är en amerikansk ekonom som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1970. Samuelson betraktas som grundaren av den neo-keynesianska ekonomin och har gjort stora bidrag inom flera områden inom nationalekonomin, bland annat välfärdsekonomi, offentlig finansiering (public finance theory), internationell ekonomi, makroekonomi och konsumtionsteori. Samuelson var den förste ekonomen att generalisera och utveckla de matematiska modeller som utvecklats inom termodynamiken, för att sedan använda på ekonomin och samhället. Han har också bidragit starkt till utvecklingen av den neoklassiska syntesen, som är en korsning mellan keynesianska och neoklassiska teorier och som dominerar inom dagens nationalekonomi. Samuelson har också bidragit mer än kanske någon annan samtida ekonom till att höja den generella analytiska och metodologiska nivån inom nationalekonomin. Samuelson har också tillsammans med Robert Solow bidragit till att utveckla och populärisera phillipskurvan och det som den står för. Kurvan är en illustration över hur arbetslöshet och inflation normalt relateras till varandra. En lite högre inflation ger enligt teorin en lägre arbetslöshet och vice versa. Då stagflation rådde i världsekonomin på 1970-talet gällde dock inte sambandet och phillipskurvan blev ifrågasatt, bland annat av Milton Friedman. Liksom Solow är Paul Samuelson en känd förespråkare för medborgarlön och livstidsmedlem i BIEN, Basic Income Earth Network.

== Says lag ==

Says lag är en ekonomisk sats av Jean-Baptiste Say (1767-1832). 1803 publicerade Say sitt främsta verk, Traite’ d’Economie Politique. I ett kort kapitel i den engelska översättningen (A Treatise on Political Economy, Book I, Chapter XV - Of the Demand or Market for Products) beskriver Say hur ”det är produktion som öppnar en efterfrågan på varor”, vilket senare fick benämningen Says lag. I allmänna ordalag säger Says lag att ”produktion skapar sin egen efterfrågan” eller mer populärt att ”utbudet skapar sin egen efterfrågan”. Says lag avser den aggregerade reala efterfrågan, vilket inte bör blandas ihop med den monetära efterfrågan. Says lag säger att en ökad produktion och ett ökat utbud av varor och tjänster på en aggregerad nivå skapar en ökad aggregerad real efterfrågan genom att prisnivån sjunker.

== Social ekonomi ==

== '''Statsobligation''' ==

En statsobligation är ett räntebärande skuldebrev som ges ut av staten, för att finansiera dess verksamhet (se även obligation).

== Stina-swap ==

Stina-swap är beteckningen på en av flera varianter av swappar, som är en form av finansiella instrument. 

== Lars Pålsson Syll ==
Svensk ekonom, född 1957 och är sedan 2004 professor i samhällskunskap vid Malmö högskola. Sylls forskning har främst varit inriktad mot ekonomisk doktrinhistoria, ekonomisk metodologi, distributiva rättviseteorier, företagsteorier, offentlig ekonomi samt globaliseringstrender. Syll har introducerat den kritiska realismen inom samhällsvetenskapen. Syll har under senare år deltagit i debatten kring utbildningspolitik, folkbildning och social ekonomi. Han har även tagit ställning mot nyliberalismen. Syll hävdar att samhällskunskapen inte bara ska ''beskriva'' samhällsfenomen och samhällsproblem utan också, och främst, bidra till att på djupet förklara dem.

== '''Tobinskatt''' ==

== UBS ==

== Värdepappersinstitut ==

== Värdepappersmarknaden ==

== Juliet Rhys-Williams ==

[[kategori:Alfabetiskt index|E]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[kategori:Lexikon]]
[[Kategori:SAB: Q(x) Ekonomiska lexikon]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/E]]</text>
      <sha1>miujdi4cs0kxyd6gwpyf9y0u9aepwl4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Friterad potatis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6629</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Friterad potatis" />
    <revision>
      <id>24805</id>
      <timestamp>2009-09-20T02:44:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Friterad potatis]] till [[Kokboken/Recept/Friterad potatis]]: Strukturen</comment>
      <origin>24805</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="gcstwb9b3udp54kydu6l8ym2i970iyc" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Friterad potatis]]</text>
      <sha1>gcstwb9b3udp54kydu6l8ym2i970iyc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare en-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6636</id>
    <revision>
      <id>24859</id>
      <parentid>24857</parentid>
      <timestamp>2009-09-20T12:37:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>24859</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="3q2h0vfcq3ikzu9wfmbtyegj5whzhom" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare en]]</text>
      <sha1>3q2h0vfcq3ikzu9wfmbtyegj5whzhom</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare en</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6637</id>
    <revision>
      <id>24858</id>
      <timestamp>2009-09-20T12:36:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]'</comment>
      <origin>24858</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare de</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6638</id>
    <revision>
      <id>24860</id>
      <timestamp>2009-09-20T12:38:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]'</comment>
      <origin>24860</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare de-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6639</id>
    <revision>
      <id>24861</id>
      <timestamp>2009-09-20T12:38:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Användare de]]'</comment>
      <origin>24861</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="muqn1mv6eivkyvz5box2v5p5aq9jp9x" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare de]]</text>
      <sha1>muqn1mv6eivkyvz5box2v5p5aq9jp9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sv-0</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6640</id>
    <revision>
      <id>24862</id>
      <timestamp>2009-09-20T12:39:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Användare sv]]'</comment>
      <origin>24862</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="rb0hu5apg9nxya53vsa14z116ph2aqi" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare sv]]</text>
      <sha1>rb0hu5apg9nxya53vsa14z116ph2aqi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användarrutor</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6641</id>
    <revision>
      <id>24863</id>
      <timestamp>2009-09-20T12:40:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]'</comment>
      <origin>24863</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="ouysorq79e7d835txyk0du72zmhxvs7" xml:space="preserve">[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]</text>
      <sha1>ouysorq79e7d835txyk0du72zmhxvs7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Babelmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6642</id>
    <revision>
      <id>24864</id>
      <timestamp>2009-09-20T12:41:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]'</comment>
      <origin>24864</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="ouysorq79e7d835txyk0du72zmhxvs7" xml:space="preserve">[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]</text>
      <sha1>ouysorq79e7d835txyk0du72zmhxvs7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Index</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6643</id>
    <revision>
      <id>26344</id>
      <parentid>24867</parentid>
      <timestamp>2009-11-10T14:53:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>26344</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="146" sha1="sgp244xslpfx5ppbphjfzue2n0h4em6" xml:space="preserve">Index används för att snabbt och enkelt kunna hitta den bok man söker. Mer information finns på [[Wikibooks:Hitta en bok]].

[[Kategori:Topp]]</text>
      <sha1>sgp244xslpfx5ppbphjfzue2n0h4em6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Utvecklingsindex</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6644</id>
    <revision>
      <id>38524</id>
      <parentid>24948</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:11:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>typo</comment>
      <origin>38524</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="292" sha1="tcdoj5arimbcem3ozj2m5sjq0ladtf3" xml:space="preserve">De flesta böcker på Wikibooks är mer eller mindre i ett stadium av utveckling, det går att hitta allt från inledande ideer till uttömmande böcker. Detta index sorterar böckerna beroende på hur utvecklade de är.

Läs mer: [[Wikibooks:Böckers utvecklingsstatus]]

[[Kategori:Index]]</text>
      <sha1>tcdoj5arimbcem3ozj2m5sjq0ladtf3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6645</id>
    <revision>
      <id>26367</id>
      <parentid>25522</parentid>
      <timestamp>2009-11-12T07:46:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>noterar hårdkodningen i Mall:Böcker</comment>
      <origin>26367</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="717" sha1="jb5vupbtuxatyh8qhgcc48jrhxh52ry" xml:space="preserve">__HIDDENCAT__
Ett alfabetiskt index med alla böcker listade från A till Ö, denna kategoi är [[:Kategori:Dolda kategorier|dold]] så att den vanligtvis inte syns på sidor som är med i den. Observera att för närvarande sker indexeringen oftast inte på första bokstaven i boknamnet, utan på första '''relevanta''' ordet, det betyder att till exempel ''Lärobok i bridge'' hamnar under '''B''' som i ''Bridge'' istället för under '''L''' och ''Språkkurser/Nederländska'' hamnar under '''N'''. 

Om nya kategorier införs bör [[Mall:Böcker]] (som används för att ange antal böcker på svenska Wikibooks) ändras, kategoriantalet är hårdkodat där (se [[Malldiskussion:Böcker]]).

[[Kategori:Index]]</text>
      <sha1>jb5vupbtuxatyh8qhgcc48jrhxh52ry</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:1x</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6648</id>
    <revision>
      <id>28086</id>
      <parentid>26531</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T07:27:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28086</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="17dwas9i3ngewtt7bu7y0k98u492k5r" xml:space="preserve">{{{1}}}&lt;noinclude&gt;[[kategori:Mallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>17dwas9i3ngewtt7bu7y0k98u492k5r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Planerade böcker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6650</id>
    <revision>
      <id>26265</id>
      <parentid>24942</parentid>
      <timestamp>2009-11-09T12:52:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>26265</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="180" sha1="3icwgw6dxej9jzvu1gx46ks3kkvklv5" xml:space="preserve">{{Statusförklaring}}

[[image:00%.svg|50px]]
'''Har en idé, även om det bara är en titel och en inledning, kanske även en disposition finns.'''
[[Kategori:Utvecklingsindex|0]]</text>
      <sha1>3icwgw6dxej9jzvu1gx46ks3kkvklv5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Växande böcker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6651</id>
    <revision>
      <id>26266</id>
      <parentid>24943</parentid>
      <timestamp>2009-11-09T12:52:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>26266</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="208" sha1="l7fagkqhpahhfbi8e571s2k7r7gn5t9" xml:space="preserve">{{Statusförklaring}}

[[image:25%.svg|50px]] '''Är starkt påbörjad, innehåller en bra struktur och ett klart innehåll. Boken växer och några kapitel är redan klara.'''
[[Kategori:Utvecklingsindex|1]]</text>
      <sha1>l7fagkqhpahhfbi8e571s2k7r7gn5t9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Mognande böcker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6652</id>
    <revision>
      <id>26267</id>
      <parentid>24944</parentid>
      <timestamp>2009-11-09T12:53:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>26267</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="156" sha1="43nd7di48wtxeemtr98me5ehcgia4nj" xml:space="preserve">{{Statusförklaring}}

[[image:50%.svg|50px]] '''Har en god portion av det innehåll som boken är tänkt att innehålla.'''
[[Kategori:Utvecklingsindex|2]]</text>
      <sha1>43nd7di48wtxeemtr98me5ehcgia4nj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Utarbetade böcker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6653</id>
    <revision>
      <id>26268</id>
      <parentid>24946</parentid>
      <timestamp>2009-11-09T12:53:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>26268</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="183" sha1="dzb0bdnht2edc2u6j8e3u8a9s5llfit" xml:space="preserve">{{Statusförklaring}}

[[image:75%.svg|50px]] ''' Boken har en solid struktur och innehåller nästan allt innehåll den är tänkt att innehålla. '''
[[Kategori:Utvecklingsindex|3]]</text>
      <sha1>dzb0bdnht2edc2u6j8e3u8a9s5llfit</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Uttömmande böcker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6654</id>
    <revision>
      <id>49623</id>
      <parentid>26269</parentid>
      <timestamp>2020-06-08T00:37:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing 100%.svg with [[File:100_percent.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: redirect linked from other project).</comment>
      <origin>49623</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="307" sha1="mqsvxdytgkwgfbtdz211j9z7416xccg" xml:space="preserve">{{Statusförklaring}}

[[image:100 percent.svg|50px]] ''' Boken är så färdig som en den kan bli, den innehåller inga röda länkar och kan i princip gå i tryck, men får fortfarande ha ett stort utrymme för att växa allteftersom wikibooks användare utvecklar den. '''
[[Kategori:Utvecklingsindex|5]]</text>
      <sha1>mqsvxdytgkwgfbtdz211j9z7416xccg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Index</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6656</id>
    <revision>
      <id>28107</id>
      <parentid>28091</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T12:38:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28107</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="700" sha1="butirguak5m3n74r6zbp9x3n3jjzlkw" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}[[kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;&lt;includeonly&gt;
{{#if: {{{AÖ|}}} | 
[[Kategori:Alfabetiskt index|{{{AÖ}}}]] 
}}
{{#if: {{{Status|}}} |
{{#switch:{{{Status}}}
|00% = [[Kategori:Planerade böcker]]
|25% = [[Kategori:Växande böcker]]
|50% = [[Kategori:Mognande böcker]]
|75% = [[Kategori:Utarbetade böcker]]
|100% = [[Kategori:Uttömmande böcker]]
}}
}}
{{#if: {{{SAB|}}} |
[[Kategori:SAB: {{1x|1={{{SAB}}}}}]]
}}
{{#if: {{{1|}}} |
[[Kategori:SAB: {{1x|1={{{1}}}}}]]
}}
{{#if: {{{2|}}} |
[[Kategori:SAB: {{1x|1={{{2}}}}}]]
}}
{{#if: {{{3|}}} |
[[Kategori:SAB: {{1x|1={{{3}}}}}]]
}}
{{#if: {{{4|}}} |
[[Kategori:SAB: {{1x|1={{{4}}}}}]]
}}
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>butirguak5m3n74r6zbp9x3n3jjzlkw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv</title>
    <ns>4</ns>
    <id>6658</id>
    <revision>
      <id>49866</id>
      <parentid>49865</parentid>
      <timestamp>2020-11-15T19:37:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tegel</username>
        <id>1682</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av JoergenB</comment>
      <origin>45377</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="265" sha1="it4ihogvyyp49w289lhbuxquty83ewo" xml:space="preserve">==Bybrunnens arkiv==
Här hamnar diskussioner som varit inaktiva under en längre tid. Vidare arkiveras här rundskrivelserna från och med år 2012 separat.

{{Special:PrefixIndex/Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/}}
{{Special:PrefixIndex/Wikibooks:Rundskrivelser/Arkiv/}}</text>
      <sha1>it4ihogvyyp49w289lhbuxquty83ewo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2004-2008</title>
    <ns>4</ns>
    <id>6659</id>
    <revision>
      <id>31861</id>
      <parentid>24930</parentid>
      <timestamp>2011-10-10T13:47:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>31861</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="75787" sha1="6lcpj8hm2cls0fpybmxivehg0xtvcoa" xml:space="preserve">'''Obs! Detta är ett arkiv, alla nya inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]'''

===Borttagna diskussioner===
Diskussioner som tas bort flyttas helst till en lämplig diskussionssida. När man gör så, anger man lämpligen vart man flyttar den i sammanfattningsrutan. På det viset hittar man lätt borttagna diskussioner när man tittar i Bybrunnens historik.

==Slumpa fram bok?==
På den engelska Wikibooks finns en funktion &quot;Random book&quot; som slumpar fram en bok, men hittar ingen sådan på denna svenska. Borde det inte finnas? Trevlig funktion tycker jag, om man &quot;bara vill ha nåt att läsa&quot; + främjar allmänbildningen :)

==Böckernas struktur==
Jag har funderat på vilken typ av struktur på böckerna som är lämpligast. Det kan vara bra att veta innan man startar upp en ny bok. Var på den engelska sidan och kollade lite, det här tycker jag är en dålig &quot;bok&quot; vad gäller upplägg [[:en:Digital photography]], det går ju inte att lägga allt på en sida sådär, då tröttnar läsaren. Den här är bättre [[:en:Engineering Thermodynamics]] men undersidorna är lite väl långa även där och de kunde kanske även haft två eller tre undersidor var. Jag tror det bästa är att använda undersidor i trädstruktur för böckerna och inte använda mer material till varje sida än vad som är normalt för en tryckt boksida för att på sådant sätt öka läsbarheten och lätta upp. En sida om det är lite, en huvudsida och två - fem undersidor om det är lite mera. Sedan ökar man antalet nivåer allt eftersom sidorna växer i storlek. Man kan göra det till &quot;standrad proceduren&quot; att när en sida är så låg att den motsvara ca tre A4 så delas den i 1 huvudsida (orginalsidan) och två undersidor, växer den ytterligare så knoppas det tillkomna med tiden av till nya undersidor, samma sak om undersidorna blir stora. På sådant sätt växer sidträdet automatiskt. Dom övre nivåerna fungerar som kapitel och delkapitel med inledning och kortfattade beskrivningar av dom olika delarna vid länkarna dit. // [[Användare:Solkoll|Solkoll]] 29 juli 2004 kl.00.09 (UTC)

:En poäng med att ha allt på en sida är förstås att det gör det lättare att trycka böckerna. 
:Andra alternativ är förstås möjliga:
:# att vi håller oss med två format: En tryckvänlig med allt på en sida och en webbvänlig med flera sidor.
:# att vi har en &quot;snabbkurs&quot; eller ett introduktionskapitel och flera &quot;specialkurser&quot; eller undersidor till introduktionen.
:Jag har inte kollat in det engelska projektet så mycket så jag har ingen aning om hur de har lagt upp det. Jag tror dock att för stora trädstrukturer kan göra hela projektet svåröverskådligt. 
: Funderade / [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 30 juli 2004 kl.00.43 (UTC)

==Faktablad==
Ett förslag: Ett Wikibooks-alternativ till &quot;korta artiklar&quot; skulle kunna vara [[Wikibooks:Faktablad|Faktablad]]. Faktabladen skulle då vara en serie artiklar som inte behöver vara mycket längre än en encyklopedisk artikel i Wikipedia. Charmen är, förstås, att wikiböckerna snabbt blir fler och att de längre wikiböckerna får lite bakgrundsfakta att luta sig mot. Alltså skulle en serie faktablad snabbt gå att kompilera ihop till en mer omfattande wikibok och samtidigt fungera som ett sorts kartotek. Vad gäller [[Kemi A]] t.ex. skulle varje grundämne och uppslagsord kunna ha ett faktablad. Dessa faktablad skulle kunna kategoriseras under '''&lt;nowiki&gt;[[Kategori:Kemi]]&lt;/nowiki&gt;''' och utgöra en smakfull liten samling! Faktabladen skulle också kunna vara ett bra alternativ till &quot;Lista över...&quot; på Wikipedia. 
/ [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 13 september 2004 kl.21.37 (UTC)

:En superb idé! Jag var inne på något liknande om jag inte minns fel, tror att det var en sida om talsystem som funkar till allt vad matteböcker heter som jag använde som exempel då. Det här absolut något vi skall satsa på. // [[Användare:Solkoll|Solkoll]] 14 september 2004 kl.08.17 (UTC)

Låter bra! Själv håller jag ju på att fila på periodiska systemet och tänkte mig en serie faktablad om
# Periodiska systemet (lite mer omfattande) 
# Periodiska systemet:Huvudgrupperna (nerbantat) 
# Periodiska systemet:Alkalimetallerna, etc (typiska egenskaper) 
# osv 
Tanke är att en lärare ska kunna titta förbi och enkelt kunna få några A4:or som han/hon kan ge till eleverna vid en lektion som berör det aktuella faktabladet. Om samma sak finns för, t.ex., alla gymnasiets ämnen skulle Wikibooks kunna locka hit en hel massa lärare ganska fort. Ofta kan man nog ganska enkelt börja med motsvarande artikel på WP. 
/ [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 14 september 2004 kl.10.33 (UTC)

Vi borde försöka skapa någon form av standard för hur dessa faktablad skall se ut så att det blir enhetligt. Nu är det väl dumt att försöka resonera sig fram till det utan en bättre metod är att skapa några stycken och låta dom låna dom bättre idéerna från varandra. Sådant som går att få enhetlighet i är formatet, färger i tabeller, sättet den inledande texten presenteras och liknande. Därför är det kanska dumt att överarbeta dom första utan dom bör nog skapas på ett så enkelt format som möjligt. (Sitter och funderar på om jag kan komma på något bra att skapa som första test, får se vad det blir.) // [[Användare:Solkoll|Solkoll]] 16 september 2004 kl.21.29 (UTC)

Min bedömning är att de bättre artiklarna på WP borde vara lätta att &quot;översätta&quot; hit till WB som faktablad. Eftersom formelsamlingen kommit längst, ter det sig naturligt att börja med att ta fram fakta till dem. / [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 19 september 2004 kl.22.45 (UTC)

==Undersidor==
På [[:m:Wikibooks should use subpages|meta]] pågår just nu ett &quot;upprop&quot; för att Wikibooks ska tillåta undersidor i artikelnamnrymden. Mjukvarufunktionen det hela handlar om är att man på en undersida ska få automatiska länkar till huvudsidan, på samma sätt som man har automatiska länkar på undersidor till användarsidor och liknande. Denna funktion stängdes av i wikipedias artiklar (huvudnamnrymden) för mycket länge sedan eftersom den bedömdes totalt onödig, men några användare på en: anser att den är av betydligt större användning här på wikibooks. Därtill finns önskemål om att implementera en funktion som talar om vilka undersidor som finns till en given sida. Titta gärna dit och ge lite kommentarer i frågan. [[Användare:Mike|\Mike]] 28 januari 2005 kl.11.26 (UTC)

: Tja. Mike. Vi diskuterade ju det hela på ircn, så du vet att jag är en smula skeptisk. Mer flexibelt med mallar, tycker jag.
: / [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 2 februari 2005 kl.21.18 (UTC)

::Jag är också skeptisk, men man måste ju inte använda en funktion bara för att den finns, om det nu blir så. Jag föredrar givetvis ett kreativt användande av kategorier och navigeringsrutor/mallar, vilket är så mycket mer flexibelt. Är inte undersidor ett par steg bakåt i utvecklingen? /[[Användare:ShineB|ShineB]] 4 februari 2005 kl.11.38 (UTC)

:Det är såklart snyggt att använda mallar, jag förstår dock inte varför inte undersidor kan användas eftersom det så extremt tydligt binnder samman att det handlar om en bok. Desutom är det ett mycket enklare system att förstå sig på om man är en nybörjare som skappar sin bok. Systemet med / känner man ju (i de flesta fall) igen ifrån sin egen datamiljö eller från internetadresser och på så sätt är det tydligt och enkelt att förstå /[[Användare:Grön|Grön]] 9 december 2005 kl.21.49 (UTC)

==Nya böcker==
Jag bara undrar hur man gör en ny bok. Är det bara att lägga in en länk på huvudsidan, klicka på länken och skriva?

:Javisst, det är inte svårare än så. Lycka till! [[Användare:Mike|\Mike]]

Jag undrar hur man får den nya boken att bli sökbar? Igår skapade jag två böcker, den ena startade jag ifrån den alfabetiska listan över Wikibooks på sajten. Den andra startade jag utifrån en sökning på ämnet som inte gav resultat. Den som ligger i listan kan jag söka på och hittar, den andra kommer inte upp trots att jag söker på bokens titel. Hur gör jag för att i efterhand lagga in eller länka den andra boken till listan med böcker?
[[Användare:Vlasak|Vlasak]] 6 juli 2006 kl.12.42 (UTC)

:Det går att söka på både [[Kompostering]] och [[Trädbeskärning och trädvård]] men varför det inte går att söka på t.ex. bara trädvård kan jag inte svara på. Möjligtvis kan det det bero på sökfunktionen som inte alltid är på topp eller att det tar lite tid innan det fungerar. Bra böcker föresten. --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 6 juli 2006 kl.13.57 (UTC)

==Administratörer==
Nu finns sidan [[Wikibooks:Begäran om administratörskap]] under utarbetande. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 23 april 2005 kl.09.27 (UTC)

==Kategori?==
Har sett att [[Kortspel]] ligger i kategorin ''SAB: Rd'' Vad är det för nått?

:[[w:SAB|SAB]] är ett klassifikationssystem för böcker som används på svenska bibliotek. Det är uppbyggt i ett trädstruktur där varje ämne har ett signum. Första bokstaven representerar ett huvudområde ('''R''' är idrott, lek och spel) och de efter följande bokstäverna anger mer specialiserade områden. '''Rd''' anger att det handlar om spel och tidsfördriv men det borde egentligen vara klassificerat '''Rdb''' som är kortspel (jag har fixat det). Tanken är att det skall bli lättare att hitta en bok om man inte vet vad den har för titel men vet vilket ämnesområde man letar inom. -[[Användare:Marsve|Marsve]] 23 juni 2005 kl.23.16 (UTC)

==Om administratörsskap==

När kan  man i regel ansöka om administratörsskap? Andra Wiki-projekt har nog ingen tidsgräns för det.

[[Användare:Snillet|Snillet]] 11 augusti 2005 kl.11.50 (UTC)

:Det finns inga uttryckliga regler, men det handlar om att man deltagit en tid och att andra användare har förtroende för en. Om man är väldigt ny har de andra svårt att bedöma hur seriös användare man är. Dessutom är det viktigt att man förstått en del om hur Wikibooks fungerar och också har helt klart för sig vad administratörskapet innebär. Jag undrar också alltid varför någon är angelägen om att bli administratör? /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 11 augusti 2005 kl.13.11 (UTC)

== En god idé..... ==
vore det väl om man kunde infoga en besöks-räknare till varje artikel så att man kan kontrollera vad folk är intresserad av för ämnesområden. Kunde man dessutom infoga nån typ av betygssättning så vet man sen både vad folk vill ha och hur dom vill ha det. --/--[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 16 augusti 2005 kl.01.13 (UTC)

:Det är en mycket god idé, och möjligheten att kolla antal besök per artikel lär finnas i den nuvarande versionen av MediaWiki (programvaran som används, för närvarande version 1.5, fortfarande en betaversion). Funktionen är dock inte aktiverad i något Wikimedia-projekt och jag vet inte varför. Det kanske beror på att det frestar på serverresurserna för mycket? Vi får nog vänta och se vad som händer. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 16 augusti 2005 kl.06.19 (UTC)

::Jag har hittat den: [http://www2.knams.wikimedia.org/logwood/logwood.php?site=sv.wikibooks.org besöksräknare] --/--[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 28 augusti 2005 kl.19.35 (UTC)

==Förnya==
Svenska &quot;Wikibooks&quot; har stått för länge utan större redigeringar, trots den svenska utgåvan av Wikipedia med mer än 100 000 artiklar. Se bara på danska &quot;Wikibooks&quot;; där har de mer aktivare redigeringar och snyggare layout, trots detta har danskar mindre att stå på, danska wikipedia är mindre än halva av vår dock ovanligt stora wikipedia.

Hur blev det så? Jag tror mig ha insett att Wikibooks behöver förnyas och korrigeras till mer &quot;normalare&quot; layout; vi kan lika gärna kopiera layouten från engelska eller danska utgåvan. Och med mer &quot;öppenhet&quot; av information och försöka påverka tillfälliga besökare att stanna och skapa nya böcker! Jag ber er som är bra på programmet att göra huvudsidan bättre så att den lockar folk!
[[Användare:Timon|Timon]] 26 september 2005 kl.18.04 (UTC)

:Jag tror det finns flera anledningar till att det inte är så livligt på Wikibooks. En av dem är säkert huvudsidan som du skriver. Så tror jag att det hade varit mycket bra om det kommit några nya användare direkt till Wikibooks. Som det är nu är i stort sett samtliga precis som jag Wikipedia-användare och jag kan ju bara tala för mig själv, men jag har märkt att jag prioriterar Wikipedia framför Wikibooks. Ytterligare en anledning till att det kan vara svårare med Wikibooks är att det är ett större arbete att skriva en bok än att skriva en artikel i ett uppslagsverk. Jag har nästan uteslutande skrivit kokbok här på Wikibooks och det tycker jag är helt ok, att lägga in ett recept då och då, men jag tror aldrig det skulle passa mig att skriva en hel bok om någonting. Det kanske är så för de flesta andra också, iallafall Wikipedia-folket?
:Eftersom jag hållt på med Wikipedia ganska länge nu (fast inte från början), så kan jag konstatera att vid någon tidpunkt så började tillväxten där bli mer exponentiell än linjär. Jag vet inte om det var vid någon kritisk tidpunkt då antalet användare överskred något visst antal som kan behövas för att få den riktiga farten, eller om det var så att det en dag fanns ett visst antal grundläggande artiklar, så att nya användare känner att grunden finns, att man inte måste börja från början med allting.
:Jag har dock absolut inte slutat hoppas på att det kan dyka upp några Wikibooks-eldsjälar och jag kommer så gott jag kan att hjälpa till med rent praktiska frågor som kan uppstå. Men som sagt, jag tror det behövs några med ett verkligt intresse för att skriva wiki-böcker, och de behöver sällskap, för det är svårt att vara ensam entusiastisk en längre tid. 
:Om det finns idéer för hur vi kan locka nya användare till Wikibooks så är jag jätteglad om de framförs. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 27 september 2005 kl.07.38 (UTC)

::Det ligger mycket i det du säger. Jag tycker det är viktig att utforma om huvudsidan så att det skulle underlätta utveckling hos Wikibooks. Huvudsidan har tyvärr en form som gör att nybörjare kommer hit och inse att det finns inte mycket att göra eller inget intressant saker att göra, då huvudsidan är ganska starkt begränsad med valfrihet och infomation. Bara några &quot;undermåliga&quot; nyskapat böcker och välkommenlogo på huvudsidan gör väl ingen någon skulle börja ser runt sig i wikibooks på allvar och skapa nya böcker. Men du har mycket rätt i med andra faktor som gör inte Wikibooks så aktiv.
::Vi ska inte ta fram oss med ord som politiker, utan satsa på handligen! En bra början till ny, bättre, intressantare och men inte minst livigare Wikibooks. Vi skulle börja med att planera och pilla med en kladdsida som skulle sen kunna koperias till den trista huvudsidan och ersätta allihop. Vi kan diskutera och framlägga ny idéer till framtida huvudsidan i [[Wikibooks: Kladdsidan|kladdsidan]]. När allt är klart så vi kan radera den s.k. tillfällig sida. [[Användare:Timon|Timon]] 27 september 2005 kl.14.39 (UTC)

Ett sätt att få fler böcker i wikibooks är att uppmuntra dom som verkligen skriver i stället för att nonchalera dom. Då jag ansökte om admin-skap så var det inte ens någon som brydde sej om att rösta, utan dom bara flyttade ansökan till [[Wikibooks:Begäran om administratörskap/Arkiv]] när ca: en månad hade gått. Jag blir också lite undrande vad som gäller för admin-skap när jag ser att det finns administratörer som inte åstakommit just nånting förutom att ha redigerat sin egen presentation och deltagit i nån omröstning? /--[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 3 oktober 2005 kl.01.50 (UTC)

:Det var jag som flyttade din ansökan om administratörskap till arkivet efter en månad. Vi har i och för sig ingen tidsgräns, men jag tyckte en månad räckte. Om du så önskar så kan jag väl flytta tillbaka din ansökan, eller om du gör det själv. Att rösta är helt frivilligt och bland annat jag avstod från det. Mina skäl för det ser jag inte att jag behöver redovisa offentligt. Vad som gäller för admin-skap är att antingen är man redan administratör på Wikipedia och då kan man bli det på Wikibooks också om man så önskar, utan omröstning. För dem som inte är administratörer på Wikipedia gäller att man själv, eller någon annan, nominerar en på [[Wikibooks:Begäran om administratörskap]] och att man sedan får minst 75% stöd och att minst 3 personer röstar. Det finns inga krav på att en användare eller administratör ska ha en viss aktivitets- eller närvarofrekvens.
:Jag har alltid ambitionen att stödja andra användare genom att jag försöker svara på frågor på Bybrunnen och på diskussionssidor, svarar alltid på frågor på min diskussionssida samt försöker hälsa nya användare välkomna. Jag har tidigare inte hört att jag skulle vara nonchalant, men om du upplever det så, så var det iallafall aldrig min avsikt. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 3 oktober 2005 kl.13.23 (UTC)

==SAB==
Just nu finns det två sätt att skappa en [[SAB]] kategori här på wikibooks, dels systemet där man bara anger själva bokstaven [[:Kategori:SAB U]] eller där man också anger vad beteckningen står för i SAB. [[:Kategori:SAB I Konst, musik, teater, film]]. Jag tänkte ta och skappa ett kategoriträd för de SAB koder jag känner till vad de står för. se [[:Kategori:SAB Q]]. och då ser jag två möjliga system för att de ska bli så enkelt som möjligt att förstå vilken kategori man ska lägga saker i.
#[[:Kategori:SAB I Konst, musik, teater, film]] och [[:Kategori:SAB I]] är en redirect till den kategorin. 
#[[:Kategori:SAB I]] och så finns sidan [[Wikibooks:SAB]] där man hittar kategoriträdet så man vet hur man ska sortera in artiklarna.
[[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.09.35 (UTC)

Jag föreslår att man bara återger en nivå av underkategorier per sida. Medan amerikanska Dewey Decimal Classification (och den internationella motsvarigheten UDC, Universal Decimal Classification) använder de tio siffrorna, så disponerar SAB nästan hela alfabetet, kanske 25 bokstäver. I teorin kan det leda till mer än 600 underkategorier om man återger två nivåer, och i praktiken innehåller SAB omkring 300 kombinationer av första och andra bokstav i klassifikationskoden. [[:Kategori:SAB A]] är en ganska liten huvudkategori (räknat i antalet direkta underkategorier, sex stycken). De största huvudkategorierna är F, G, H, J, K, N, P, V och Ä (fast både H och Ä lär kunna utelämnas ur Wikibooks).

Något jag såsom användare förväntar mig av en bibliotekskatalog är upplysning om hur många titlar som döljer sig bakom varje klassifikationskod eller nyckelord. I en fysisk kortkatalog kan man enkelt se hur tjock varje kortbunt är, men på webben riskerar man att bläddra förgäves efter titlar i ett fullt utbyggt ämnesträd utan innehåll. Jämför med Open Directory Project [http://dmoz.org/]; där står antalet indexerade webbsidor inom parentes efter varje ämnesord på alla nivåer utom den översta (förstasidan har en egen layout).

Det förefaller praktiskt sett omöjligt att hålla sådana uppgifter aktuella för hand i Wikibooks. Har jag förbisett något? Går det att åstadkomma en automatiserad katalogfunktion i form av specialsidor i stället? Den bör i så fall kunna användas oavsett klassifikationssystem (SAB, DDC, UDC eller något annat).

[[Användare:Sm5por|Sm5por]] 3 mars 2006 kl.21.12 (UTC)

==Alla dessa böcker==
Hur är det engentligen tänk att man ska hålla reda på alla böcker som finns, det är ju inte som wikipedia där en sak står under ett uppslagsord, här kan ju det finnas en kokbok som heter [[flytta hemifrån - 100 recept för den unge koken]].. /[[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.19.46 (UTC)

==BOK==
Ni får gärna kolla, ge kommentarer och ändra på:
* [[Wikibooks:Hjälp/Att starta en ny bok|Hur man startar en ny bok]]
* [[Wikibooks:Hjälp/Namngivning|Namngivning]]
Se även de båda diskussionsidorna, namningivning är jag mycket förrvirad över./[[Användare:Grön|Grön]] 8 december 2005 kl.18.47 (UTC)

== Angående skärmdumpar ==
Det finns ingen regel att allt material måste lyda under GFDL. Det är ett beslut som tagits av vissa wikipedia. Se vidare [[meta:Fair use]]. 

Vad gäller fotografier är frågan solklar eftersom den svenska lagen inte tillåter citat på fotografier. Men en sådan lag finns inte vad gäller skärmdumpar, och dessa kan därför tillåtas.

[[Användare:¬|¬]] 15 januari 2006 kl.18.21 (UTC)

Upphovsrättslagen [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.htm] säger:

:'''22 §''' Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. ''Lag (1993:1007).''

Man får alltså ''citera ur'' alla slags verk, även fotografier, men svårigheten ligger i att avgöra vad som är tillåtet enligt &quot;god sed&quot; eller vilken omfattning på citatet som &quot;motiveras av ändamålet&quot;. Det kan exempelvis vara tillåtet att återge en bild (eller en del av densamma) i en konstkritisk artikel, samtidigt som det är otillåtet att återge samma bild utan vidhängande artikel. Även om artikeltexten kan spridas under GFDL, så innebär det inte att de citerade bilderna i sig får spridas på de villkor som GFDL medger.

Skärmdumpar är en typ av bilder, och om de utgör ''verk'' så omfattas de också av upphovsrättslagen. Nu skulle jag tro att flertalet vanliga skärmdumpar (exempelvis ett antal fönster tillhörande olika program bredvid varandra, och en neutral bakgrund) inte uppnår verkshöjd och därför kan spridas fritt. Tänk dock på att fönstren kan innehålla i sig skyddade verk. Skärmdumpen kan kanske betraktas som ett tillåtet citat i sammanhanget, eller kanske inte. Om du använder ett skyddat fotografi som bakgrundsbild och stänger alla fönster så att merparten av bakgrunden blir synlig, då kan du nog få svårt att hävda att din skärmdump av resultatet i alla lägen utgör ett citat av bakgrundsbilden som motiveras av ändamålet. Vilket ändamål är det fråga om?

Det speciella med fotografier är att de skyddas av upphovsrättslagen även om de inte utgör verk. Nu undrar jag hur långt det skyddet sträcker sig; kan exempelvis en klantig fotograf hävda ensamrätt till att sprida kopior av rena felexponeringar, oavsiktliga bilder av tummar, asfalt och himmel som saknar inte bara verkshöjd utan även varje uns av ekonomiskt eller dokumentärt värde? Det har troligen inte prövats i någon domstol, så tills vidare får vi leva med den osäkerheten.

[[Användare:Sm5por|Sm5por]] 3 mars 2006 kl.19.26 (UTC)

Nu har jag granskat 49 a § upphovsrättslagen, och jag bör säga att ¬ ovan har rätt i att 22 § (friheten att citera) ''inte'' är tillämplig på fotografier som saknar verkshöjd. 22 § skall dock tillämpas på fotografier som ''uppnår'' verkshöjd, vilket tycks mig en smula bisarrt eftersom ''fotografiska verk'' rimligen borde åtnjuta ett ''starkare'' skydd än andra fotografier, inte ett svagare. Är det verkligen lagstiftarens mening att man skall kunna &quot;citera&quot; exempelvis Lennart Nilssons välkända, omsorgsfullt tagna bilder av det mänskliga fostret (vilka jag är benägen att betrakta som ''verk''), men inte godtyckliga semesterbilder som någon amatörfotograf har låtit publicera?

Det här problemet känns relaterat till min fråga ovan om 50-årigt skydd också för värdelösa bilder, och jag antar att det är lika oprövat. Jag vidhåller dock mitt påstående att skärmdumpar också kan skyddas av upphovsrätt, vilket verkade vara den ursprungliga frågan. Man får helt enkelt avgöra det från fall till fall.

[[Användare:Sm5por|Sm5por]] 5 mars 2006 kl.06.03 (UTC)

==Standardvärdena för svenskt gränssnitt==
Nyligen har den centrala filen för den svenska översättningen av gränssnittet (MediaWiki-namnrymden) uppdaterats och innehåller nu runt 95% av alla textsträngar. Tyvärr är det som så att under någon tidigare uppdatering av mjukvaran så har en hel massa engelskspråkiga strängar lagrats lokalt på de olika wikiprojekten, så att det ser ut för mjukvaran som om de har översättningar som skall användas i stället för standardvärdena. För att översättningarna skall synas krävs att dessa felaktiga lokala lagringar av engelskspråkiga strängar raderas. Det vill säga att när [[Special:Allmessages]] visar två strängar, en rosa (central) och en grön (lokal), och den gröna är på engelska (eller uppenbart sämre än den rosa) bör alltså den gröna tas bort, genom att följa den (i detta fall alltid blå) länken i vänstra kolumnen och radera det Mediawiki-meddelande som man då kommer till. Ursäkta om jag är övertydlig. För frågor eller kommentarer om de översättningar som finns i den centrala filen (som ju långt ifrån är statiska och kan ändras), kontakta mig helst på [[wikt:Användare:Sannab|Användare:Sannab]]--[[Användare:Sannab|Sannab]] 23 maj 2006 kl.21.01 (UTC)

:Nu har Brion uppdaterad meddelandena med hjälp roboten MediaWiki Default ([[Special:Contributions/MediaWiki default|robotens redigeringar]]) /[[Användare:82.212.68.183|82.212.68.183]] 3 juli 2006 kl.15.35 (UTC)

==Svenska wikimedia==
Du hade skrivit att du var intresserad av att starta en lokalförening för wikimedia i Sverige. Det tycker jag är en utmärkt idé. För att fler projekt än bara wikipedia ska ha chansen och vara med så har jag startat en metasida för den här idén, gå in och anmäl dig igen om du fortfarande är intresserad! Adressen såklart!:http://meta.wikimedia.org/wiki/Intresse_svensk_lokalf%C3%B6rening [http://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:Irony Arash Molavi]--[[Användare:193.14.254.20|193.14.254.20]] 1 juni 2006 kl.11.28 (UTC)

==Snapsvisor==
Hade en fundering om att sätta ihop en bok/kompendium med snaps/dryckesvisor då detta är något som ofta eftersöks i midsommar och kräftskivs sammanhang. Blev lite orolig dock när jag inte hittade något liknande projekt (i detta eller andra ämnen) verken här eller på engelska wikibooks. Så jag tänkte att det var lika bra att fråga. /[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] 30 juni 2006 kl.13.05 (UTC)

:Kul! Tror att det finns några sådana på [[s:Kategori:Dryckesvisor]]. --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 30 juni 2006 kl.13.10 (UTC)

::Borde visorna med andra ord finnas pa wikisource istallet? /[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] 30 juni 2006 kl.14.56 (UTC)

:::Det går väl lika bra här som där men på wikisource får de inte vara yngre än 70 år och så måste vara publicerade om jag minns rätt. --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 30 juni 2006 kl.16.14 (UTC)

:::: Man skulle alltid kunna skriva en bok om Midsommarfirande där man kan ta med blandannat snapsvisor, lekar, &quot;hur man gör en stång&quot; etc. Annars går väl en snapsvisebok bra också skulle jag tro. / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 30 september 2007 kl. 01.56 (CEST)

== Bildlänkar till commons saknas ==

Bilder som läggs in från commons får ingen länk tillbaka till commons, som den som finns på Wikipedia: ''Denna fil tillhandahålls av Wikimedia Commons. Informationen från filens beskrivningssida följer nedan.'' Går det att fixa? //[[Användare:StefanB|StefanB]] 27 juli 2006 kl.15.24 (UTC)
: Fixat, kanske inte den allra snyggaste mallen just nu, men den duger. / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 29 augusti 2007 kl. 00.03 (CEST)

== Valet till Wikimedia Foundations styrelse öppnat ==

Valet till Wikimedia Foundations styrelse öppnade igår, och man kan rösta fram till den 20 september. All information finns på Meta, men röstar gör man oftast från sitt &quot;vanliga&quot; projekt, såsom svenskspråkiga Wikipedia, eftersom man måste ha minst 400 redigeringar på det projekt man röstar från. Notera att valet sker genom så kallad approval voting även kallat ''[[w:sv:approval voting|acceptröstning]]'', det vill säga man kan rösta på så många av kandidaterna man vill! Själv kommer jag nog att lägga min röst på sex av kandidaterna, tror jag. 

Mera information om själva valet finns på Meta; länkar till alla sidor finns i högermenynerna på [[m:Val till Wikimedia Foundations styrelse, 2006]] och på alla andra svenskspråkiga val-sidor. Så fort någon administratör uppdaterat [[MediaWiki:Sitenotice]] kommer det att finnas en länk till valet överst på alla sidor. Den som har minst 400 redigeringar på något annat projekt kan förstås gå dit och rösta där istället. // [[Användare:Habj|habj]] 2 september 2006 kl. 22.45 (UTC)

== Petar på administratörerna ==

En hel del sidor under Kategori:Snabba_raderingar finns som kan tas bort. En hel del sidor har legat där ett bra tag. /[[Användare:Opptic|Opptic]] 26 oktober 2006 kl. 12.24 (CEST)

:Skulle föreslå att några nya (aktiva!) användare utses till administratörer - kanske även en ny byråkrat vore på sin plats? Jag har rensat lite bland de gamla snabbraderingarna, men skulle gärna se att någon som brukar hålla till här skulle kunna ta över då jag som synes inte är särskilt aktiv. Och så fort som det finns några aktiva adminar här så är jag helt beredd på att lämna över kvasten till dem för gott :)  [[Användare:Mike|\Mike]] 8 januari 2007 kl. 14.59 (CET)

== Wikibooks language portal ==

Hello. I am [[:en:User:Iamunknown|User:Iamunknown]] from the [[:en:Main Page|English Wikibooks]]. The outdated [http://www.wikibooks.org/ main language portal] has recently been discussed at the [[:en:Wikibooks:Staff lounge|staff lounge]]. I proposed a possible update at the [[meta:Talk:Www.wikibooks.org template|meta talk page]]. I invite you to come discuss. &amp;mdash; [[Användare:Iamunknown|Iamunknown]] 31 december 2006 kl. 09.25 (CET)

== Wikimedia Sverige ==

Det pågår försök att starta en Sverigebaserad förening, som ska fungera som lokalavdelning till Wikimedia Foundation. Se [[w:sv:Wikipedia:Wikimedia Sverige]], inklusive undersidor och länkar till annat håll. // [[w:sv:User:habj|habj]] 26 juli 2007 kl. 15.32 (CEST)

== Nominering till byråkrat. ==

Jag har nu nominerat mig själv till byråkrat (och således också administratör) på Wikibooks. Utöver mig finns det också två andra kandidater som väntat på att någon skall se över dessa riktigt länge, besök [[WB:BOA]] och se över saken om ni är intresserade. / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 17 augusti 2007 kl. 01.44 (CEST)

== Samlingssidor ==

Så vitt jag vet är dessa inte tillåtna på Wikibooks, i och för sig så är svenska Wikibooks just nu i ett så outvecklat tillstånd så jag vet faktiskt inte om vi har någon policy för det här ännu. I regel så bör väl bara böcker tillåtas i artikelnamnrymden, således bör sidor som [[Sällskapsspel]] tas bort. Annars kan man flytta in alla &quot;böcker&quot; om sällskapsspel och placera dessa som undersidor till sidan och döpa sidan till &quot;Det stora boken om sällskapsspel&quot; eller något annat och göra den till en bok som sällskapsspelens historia och utbredning. / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 17 augusti 2007 kl. 03.20 (CEST)

== Välkommen administratör, Klibbnisse ==

Efter ett tags väntan så meddelade en steward att svenska Wikibooks inte var tillräckligt aktivt för att man skulle behöva ha en aktiv byråkrat, dock så har jag nu lyckats ansöka till administratör. Därför välkomnar jag mig själv och upplyser er alla andra att vi nu har en aktiv administratör. / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 27 augusti 2007 kl. 20.11 (CEST)
:Välkommen Klibbnisse! [[Användare:Mason|Mason]] 18 september 2007 kl. 20.36 (CEST)

== Nu finns det en aktiv byråkrat ==

Jag vände mej till Metawiki med en ansökan om att bli admin men nån såg att jag var nominerad till byråkrat så jag vart utsedd till byråkrat i stället. Jag ska se till att jag besöker wikibooks minst en gång i veckan och kolla om byråkraten har några meddelanden. Annars finns jag rätt ofta på wiktionary. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 15 november 2007 kl. 21.56 (CET)

== Mina idéer och tips till alla författare! ==

Först och främst, Wikibooks är inte Wikipedia. Det är fortfarande många som skriver på samma vis som på Wikipedia och det är främst er jag riktar mig till. Poängen med wikiböcker är att de ska vara precis som vanliga böcker. En helt färdig bok bör ha en framsida, ett sidindex och en massa boksidor. Notera nu att böcker inte är skrivna som en artikel på Wikipedia, en bok skrivs på ett berättande vis, varje mening behöver alltså inte innehålla fakta. I början av varje bok behöver man inte heller skriva en förklaring på vad bokens planer är, visst. Det är en bra idé men skriv absolut inte som ni gör med en Wikipedia-artikel! För en läsare så låter det ganska konstigt när man skriver om boken i tredje perspektiv. Lägg gärna texten under rubriken &quot;förord&quot; eller liknande.

På Wikibooks får böcker gärna &quot;stylas&quot; aningen friare än på Wikipedia. Allting som kan finnas i en vanlig bor kan finnas i en wikibok. En till sak som är väldigt viktigt för wikipedianer, på Wikibooks så ska man inte länka till höger och vänster. De enda länkarna som boken ska innehålla är länkar till bokens egna sidor, om boken är en fördjupning av en tidigare bok (eller någonting liknande) så kan man länka till den boken i förorden. Utöver det så ska det egentligen aldrig förekomma länkar till andra böcker. Tänk dig att du står och läser boken på riktigt i ett bibliotek, om det då skulle dyka upp referenser till andra böcker skulle du behöva lägga ner boken och ta fram den andra för att få reda på vad som står där. Läsarens fokus ska bara finnas på boken som läsaren läser, man ska inte behöva lämna boken alls.

Om du skriver någonting som är riktigt svårförstått så går det att göra en interwiki-länk till wikipedia, detta är min personliga åsikt men man bör försöka förklara ordet så gott man kan direkt på boksidan framför att länka vidare till en wikipedia-artikel. Och glöm naturligtvis inte heller att en bok ska vara lättförstådd, när man skriver en fysikbok så ska man inte behöva vara en fysiker för att förstå den. Man bör undgå att slänga med typiska fysiker-ord och termer helt enkelt, en vanlig ''medelsvensson'' bör ju kunna förstå boken. Om boken däremot är en fördjupning av en tidigare, exempelvis, fysikbok så kan man naturligtvis försvåra språket så att den blir mer lättläst för de som redan kan grunderna från den första boken.

Jag skrev också tidigare att man inte bör länka till någonting, detta står jag fast vid. Faktum är att jag inte tycker att interwikilänkar till wikipedia är en bra idé heller. I framtiden kommer eventuellt vissa böcker att konverteras till PDF, andra böcker kanske kommer skrivas ut och användas av lärare eller bara intresserade personer. Jag har läst någonstans att en wikibok inte endast är till för detta digitala medium utan skall passa alla olika typer av former. När en bok skrivs ut och blir, så att säga, fysisk så går det inte längre att klicka på länkar. När man då ser en länk till exempelvis Wikipedia så går den inte att klicka på. När man väl stöter på ett sånt fall där man måste förklara vad ett visst ord betyder så kan det vara en bra idé att på något sätt markera ordet (kanske med en understrykning, kursivitet eller liknande) och sedan göra en helt egen sida i boken som heter &quot;Ord och begrepp&quot; (eller något liknande) där man skriver ordet samt en kortfattad beskrivning om vad det är eller betyder.

Detta är mina tips till er, hoppas de hjälper! / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 9 september 2007 kl. 11.08 (CEST)

== En färdig bok ==

Hej

på länken http://www.tex-sales.se/Books/GaneliusScreen.pdf finns en färdig bok. Är den något för Wikibooks?

Med vänlig hälsning
Mikael Möller
:Njae, skulle nog inte tro det. Dels så är jag fundersam på om boken är fri, dels så funderar jag på om den ens passar iom att det inte är en wikibok utan en redan färdigskriven bok av en viss författare. Dock så vet jag inte vad skaran tycker om det senare / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 22 september 2007 kl. 21.50 (CEST)

::Om det är några speciella villkor som behöver skrivas under så går det att ordna. Argumentet att det är en färdig bok tycker jag är underligt. Handlar Wikibooks om att förmedla bra och fri litteratur eller är det en terapiverksamhet. /Mikael

:::Det är inga speciella villkor direkt. I korta slängar så ska boken få modifieras fritt av vem som helst (inte bara av folk på Wikibooks), dessutom så ska vem som helst få skriva ut den och använda boken till precis vad denne vill, det inkluderar att man får sälja böckerna. Det som jag är fundersam till är dock om man bör ändra i en färdig bok eller om den istället skulle passa bättre på [[s:|Wikisource]]. / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 1 oktober 2007 kl. 20.03 (CEST)

: Boken är i pdf format och pdf är ett programmeringsspråk. Boken kan därför betraktas som ett program och kan därför läggas ut under GPL3. Skulle det lösa en av knutarna? Jag har tittat på Wikisource men tycker inte den passar in där och Wikibooks har faktiskt rubriken Läroböcker. Stora problemet här är att det inte är en lärobok och att det är en lärobok (enligt Kulturrådet) - den populariserar en del av matematiken. Boken har gett inspiration till många av dagens matematiker (flera av Sveriges professorer) men även andra som har haft läggningen att se skönheten i de logiska strukturerna. Den blir ett utmärkt komplement till de böcker i gymnasiematematik som nu ligger ute under rubriken Läroböcker. /Mikael
::Saken är den att pdf _inte_ är ett programmeringsspråk, utan bara ett vanligt filformat. Dessutom så anser jag inte att de villkor som bokens ges ut med, inte är kompatibla med GNU FDL, vilket är licencen som wikibooks använder. Är ingen expert, men bara en känsla jag har. /[[Användare:Donyc|Donyc]] 15 november 2007 kl. 17.59 (CET)

== Betawiki: better support for your language in MediaWiki ==

Dear community. I am writing to you to promote a special wiki called [http://nike.users.idler.fi/betawiki Betawiki]. This wiki facilitates the localisation (l10n) of the MediaWiki interface. You may have changed many messages here on Wikipedia to use your language for your language profile, but if you would log in to for example the English language Wiktionary, you would not be able to use the interface as well translated as here. Infact, of the 1792 messages in the core of MediaWiki, 1691 messages have been translated. Betawiki also supports the translation of messages of over 75 extensions, with 981 messages.

If you wish to contribute to better support of your language in MediaWiki, as well as for many MediaWiki extensions, please visit [http://nike.users.idler.fi/betawiki/Translating:Intro Betawiki], [http://nike.users.idler.fi/dev/?title=Special:Userlogin&amp;type=signup&amp;uselang=en create an account] and [http://nike.users.idler.fi/betawiki/Betawiki:Rights request translator priviledges]. You can see the current status of localisation of your language on [[meta:Localization_statistics|meta]] and do not forget to get in touch with others that may already be [http://nike.users.idler.fi/betawiki/Translating:Languages working on your language on Betawiki].

If you have any further questions, [http://nike.users.idler.fi/betawiki/User_talk:Siebrand please let me know on my talk page on Betawiki]. We will try and assist you as much as possible, for example by importing all messages from a local wiki for you to start with, if you so desire.

You can also find us on the Freenode [[wikipedia:Internet Relay Chat|IRC]] network in the channel #mediawiki-i18n where we would be happy to help you get started.

Thank you very much for your attention and I do hope to see some of you on [http://nike.users.idler.fi/betawiki/Etusivu Betawiki] soon! Cheers! [http://nike.users.idler.fi/betawiki/User:Siebrand Siebrand@Betawiki] 21 september 2007 kl. 00.35 (CEST)

== Bilduppladdning ==

Varför är egentligen den lokala bilduppladdningen aktiverad? Enda anledningen som jag ser till att ha en lokal bilduppladdning är att man lokalt har andra regler än commons. Har vi det? Vill vi verkligen tillåta fair use eller liknande? Om inte så tycker jag att lokala bilduppladdningen borde stängas.--[[Användare:Kruosio|Kruosio]] 8 november 2007 kl. 19.32 (CET)

== Bok om Harry Potter ==

Engelska Wikibooks har en &quot;läsarguide till Harry Potter&quot;, [[:en:Muggles' Guide to Harry Potter]]. På svenska Wikipedia tycker många att de artiklar som finns om Harry Potter inte riktigt är uppslagsverksmässiga, eftersom de verkar vilja beskriva varje detalj i böckerna. Det finns ett förslag om att kopiera befintligt Harry Potter-material antingen till en egen wiki på Wikia, eller hit med Muggles' Guide som förebild. Jag är dåligt insatt i hur man på Wikibooks ser på hur nya Wikiböcker bör se ut, och tar därför upp diskussionen här för att få lite respons. // [[Användare:Habj|habj]] 14 november 2007 kl. 20.16 (CET)

== Nu finns det en aktiv byråkrat ==

Jag vände mej till Metawiki med en ansökan om att bli admin men nån såg att jag var nominerad till byråkrat så jag vart utsedd till byråkrat i stället. Jag ska se till att jag besöker wikibooks minst en gång i veckan och kolla om byråkraten har några meddelanden. Annars finns jag rätt ofta på wiktionary. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 15 november 2007 kl. 21.56 (CET)

== Aktiv admin ==

Nu har vi en aktiv admin till. /[[User:Snillet|Snillet]] 22 november 2007 kl. 21.10 (CET)
: Välkommen! / [[User:Klibbnisse|Klibbnisse]] 23 november 2007 kl. 08.05 (CET)

::Tack! /[[User:Snillet|Snillet]] 23 november 2007 kl. 14.27 (CET)

== Gyllene tider ==

var väl att ta i men har ni tänkt på vilket tilfälle vi har att genomföra lite större omstruktureringar. Som att sätta ny standard för utformning av böckerna med t.ex undersidor eller kanske röja lite bland kategorierna. I en bok med huvudsida och innehållsförteckning behövs kanske inte kategorier. Och så många böcker finns inte än så att man måste ha kategorier för att kunna hålla ordning på dom. Hur som helst. Nu är det inte många aktiva skribenter här på wikibooks och därför går det nog att genomföra ändringar i den storleken utan att det blir ändlösa diskussioner (kanske). Chansen är då bra mycket större än om det ska va många fler åsikter inblandade. Samtidigt är chansen att det blir som man tänk sig större om inte en massa folk ska hjälpa till och alla kanske inte uppfattat lika vad som ska göras. Det var bara en tanke som slog mig men det tål att tänka på. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 1 december 2007 kl. 20.55 (CET)
: Helt med dig, faktum är att jag tänker göra ett litet &quot;public service announcement&quot; här i Bybrunnen (som jag också anser ska byta namn till Författarstugan eller något) om hur man '''bör''' skriva en bok. När man är ett stort projekt med över tio tusen aktiva användare, som Wikipedia, så räcker det med att alla dessa putter på lite var för att allt ska rulla ordentligt. Vi på Wikibooks däremot är max tio aktiva användare vilket gör att vi måste dra på nåt så innerligt innan allt börjar röra på sig. Kort sagt, man kan inte styra Wikibooks på samma sätt som Wikipedia just nu. / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 5 december 2007 kl. 16.11 (CET)

== Uppmaning till författare, hur man ''bör'' skriva en bok! ==

:''Detta är en '''essä/uppsats''' och inte en regel eller liknande. Ta den dock inte på mindre allvar bara för det!''

{| width=&quot;100%&quot; style=&quot;text-align: justify;&quot; cellspacing=&quot;10&quot; |
|-
| 
Jag har sett att det tillkommit ett gäng böcker här på Wikibooks den senaste tiden vilket är positivt. Dock så vill jag ändå uppmana er allihopa att Wikibooks inte är Wikipedia. På Wikipedia skriver man artiklar, där skall man alltid utgå från att ingen vet någonting och förklara exakt allting från grunden, något som alltså inte behövs på Wikibooks. En annan sak är att böcker inte behöver förklara sig själva vad det är för någonting, man skriver inte en bok i tredje person. Jag har läst ett gäng böcker som börjar med:
|}

: &lt;div style=&quot;background: #f8f8f8; border: 1px solid #eee;padding:5px&quot;&gt;'''Gräsodlarskolan''' är en bok som lär ut hur man gör för att odla gräs på ett fint sätt. Den här boken var i grunden ett litet projekt mellan Gösta och Hans som bara skrev ner sina anteckningar när de odlade gräs, men sedan märkte de att deras vänner gillade att kolla i deras anteckningar så de häftade ihop dessa, sedan kläckte någon den smarta idén att skriva en bok. Och här är vi nu!&lt;/div&gt;

{| width=&quot;100%&quot; style=&quot;text-align: justify;&quot; cellspacing=&quot;10&quot;
|-
| width=&quot;33%&quot; valign=&quot;top&quot; |
Ser ni något problem med den här boken? Tja... dels så beskriver den sig själv och något som en besökare vanligtvis inte är så intresserad över att veta, dessutom så beskriver den sig själv i tredje person. Det absolut mest uppenbara problemet med stycket är att den är skriven (nästan) precis som en artikel, med undantag för sista meningen. På wikipedia skulle det säkert fungera men inte på Wikibooks.

Hur gör man på Wikibooks? Först och främst så avråder jag er att skriva någonting utanför ett kapitel. Vill du skriva en inledningen så gör kapitlet ''Inledning'' först, notera dock att en inledning till en bok kan bli väldigt personlig och eftersom massvis med människor kan komma att redigera din bok senare så är det bra om du håller inledningen så opersonlig från början. 

| width=&quot;33%&quot; valign=&quot;top&quot; |
Skriver du en inledning så bör du göra detta utifrån att boken är du. Skriver man '''''Gräsodlarskolan''' är en bok som...'' så får läsaren ofta en känsla att han/hon läser en recension eller att någon berättar om boken för en. Skriver man istället ''Vi kommer lära dig att...'' eller ''Med oss så kommer du att...'' så känner läsaren att man pratar direkt med Gräsodlarskolan och att han/hon redan är där.

En annan stor skillnad mellan Wikibooks och Wikipedia är att böcker ska vara väldigt roliga att både kolla på och att läsa, till skillnad från artiklar vars största syfte är att förmedla information. Utseendet på en artikel är inte heller det som prioriteras högst. På Wikibooks får man använda andra färger och layouter än i en vanlig artikel.

| width=&quot;33%&quot; valign=&quot;top&quot; |
Jag uppmanar samtidigt alla av er att använda undersidor och '''framsidor''' till era böcker. En bok är mycket trevligare om det första man ser är en fin bild, en titel på boken, kanske en undertitel/kort text eller någonting annat, än om det första man ser är ett kilometerlångt textdokument helt utan bildinslag eller färger.

Till sist, tänk er att ni läser en bok. En wikibok är precis samma sak som en vanlig bok med skillnaden att vi är många som skriver dem. Är du osäker på någonting? Skriv här, eller ta upp en bok och se hur de gjort i den. 

&lt;br /&gt;[[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 5 december 2007 kl. 16.49 (CET)
&lt;small&gt;Detta är dessutom ett exempel på vad man kan göra!&lt;/small&gt;

|}

::Ni måste väl ändå hålla med om att spalter är fint ibland? /[[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 6 december 2007 kl. 00.41 (CET)

== Namnrymder? ==

Satt och tänkte lite på det, någon som råkar veta hur man lägger till namnrymder på wikimediaprojekt? / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 6 december 2007 kl. 23.46 (CET)
:Man buggar en utvecklare på [http://bugzilla.wikimedia.org/ bugzilla]. (jfr. [[bugzilla:7933]]) [[Användare:Mike|\Mike]] 10 december 2007 kl. 12.04 (CET)
:: Där ser man, danke danke ^^ / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 12 december 2007 kl. 09.46 (CET)

==Årets bild 2007==
Kära Wikimedianer,

Wikimedia Commons är glada att kunna meddela att Årets bild 2007 tävlingen snart går av stapeln. Alla användare som är registrerade hos något Wikimedia projekt och har mer än 200 redigeringar inbjuds att rösta.

Tävlingen står mellan de 514 bilder som utsågs till Utvalda Bilder på Wikimedia Commons mellan 1:a januari 2007 och 31:a december 2007. Det finns flera hundra vackra bilder av hög kvalité och din hjälp behövs för att utse den bästa!

Omröstningen kommer att använda sig av speciell valmjukvara på toolservern. Användare kan begära ett röstkort på http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Omröstning. Du måste ha e-post aktiverat på det användarkonto från vilket du röstar. Du får enbart rösta en gång även om du har flera konton med tillräckligt många redigeringar. Listan över vilka som har röstat kommer att vara allmänt tillgänglig men rösterna kommer inte att vara allmänt tillgängliga.

Omröstningen består av två omgångar. I den första omgången får du rösta på hur många bilder du vill, oavsett kategori. I finalen återstår 28 bilder och du får enbart rösta på en av dem.


Många tack,
Wikimedia Årets bild kommittén
http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007

:Glömde påpeka att tävlingen börjar den 10 januari samt att det är [[:w:sv:Koordinerad universell tid|Koordinerad universell tid]] som gäller.
:Om grammatikfel, särskrivningar, sammskrivningar, stavfel, formfel, räknefel eller bara allmän språkmisshandel i ovanstående meddelande fick dina ögon att tåras så kan du undvika att behöva genomlida det igen genom att titta igenom [[:Commons:Commons:Picture of the Year/2007/Translations/sv|Commons:Picture of the Year/2007/Translations/sv]] innan jag hinner slå till igen. =) /[[:commons:user:Lokal Profil|Lokal_Profil]] 9 januari 2008 kl. 01.10 (CET)


Tävlingen för att utse Årets bild 2007 på Wikimedia Commons är nu öppen!

Besök föjande sida för att se om du har rösträtt samt för att begära ett röstkort:
http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Omröstning 

Bilderna är uppdelade i kategorier men du kan rösta på så många bilder du vill i hur så många katergorier du vill. (Kategorierna är bara till för att du inte ska behöva se hundratals bilder på en gång.) De 28 bilder som får flest röster går til final.

Innan du röstar kan du titta på alla bilderna på http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Gallerier .
Omröstningen pågår 10-17 januari så se till att din röst blir hörd!

Många tack,
Wikimedia Årets bild-kommittén
http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007

== Egna namnrymder för kokboken och drinkboken? ==

Som vi alla redan känner till så ligger samtliga recept i [[Kokboken]] samt en hel del drinkar från [[Drinkboken]] utspridda lite varstans här på Wikibooks. Jag tycker att vi tar itu med det problemet och jag har två stycken förslag:
* Antingen så tar vi och skapar två nya namnrymder: &quot;Kokboken:&quot; och &quot;Drinkboken:&quot;, eller två namnrymder med liknande namn sedan placeras samtliga recept och drinkar i respektive namnrymd.
* Alternativt så strukturerar vi upp allting i undersidor, exempelvis i &quot;Kokboken/Receptets namn&quot; eller &quot;Kokboken/Recept/Receptets namn&quot; (det senare för att skilja på matrelaterad information som inte är recept, exempelvis förklaringar av måttenheter som då förlagsvis placeras på &quot;Kokboken/Information/Måttenheter&quot; eller liknande.

Som det ser ut nu så är strukturen skrämmande, detsamma gäller en hel del andra artiklar som använder låtsas-namnrymder för att binda ihop sina böcker när undersidorsystemet är aktiverat.

Några förslag?
// [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 19 januari 2008 kl. 20.15 (CET)
:Ideén med en extra namnrymd är svårimplementerad, dock så är förslag nummer 2.2 det bästa sättet att hantera böcker över huvud taget.\\[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 7 mars 2008 kl. 15.46 (CET)
:: Nejdå, det är inga större problem med nya namnrymder, bara att lägga fram en motion på Bugzilla så fixar någon utvecklare det med tiden. Men jag håller med dig om att 2.2 är det bästa ^^// [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 11 mars 2008 kl. 09.26 (CET)
:::Förslag 1 är svårimplementerat då det leder till 2.1.[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 14 mars 2008 kl. 02.07 (CET)
::::Ska vi ta och göra detta?[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 27 mars 2008 kl. 09.22 (CET)
:::Jag gjorde [[Kokboken:Flapjack]] igår. Är det nått i den stilen ni tänkt er? --[[Användare:Thavox|Thavox]] 27 mars 2008 kl. 10.07 (CET)
::::Det är ju dock ingen namnrymnd. Om du ser förslaget 2.2 så är det mer genomförbart, och lite mindre jobbigt att hålla efter.[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 27 mars 2008 kl. 11.02 (CET)

:::::Svårt att säga vad dom kom fram till. Egen namnrymnd skulle ju kunna vara lämpligt eftersom det rör sig om hundratals sidor (kanske, många i alla fall). Visserligen så har nog programvaran inte nåt problem med att hålla reda på sidorna men man vill ju att det ska vara ordning och reda. Det är ju inte bra om det uppfattas som rörigt. Kanske skrämmer bort nån som kunde bidragit med nåt. Det kanske är bra som det är också. Det finns ju en viss enkelhet i att bara döpa sidan efter receptet och inget mer. Svår fråga. Men det är nog bäst att fortsätta med nuvarande sätt (enbart namnet(då det gäller recept och drinkar. Annars använder vi oss av undersidor där det passar)) tills beslut är taget. Annars kan det komma att finnas sidor namngivna på alla möjliga sätt. :O [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 27 mars 2008 kl. 11.12 (CET) Oops! Nu vart det redigerings konflikt. lägger in det här ändå. Orkar inte ändra.
::::::Att kokboken och drinkboken är så ostrukturerade är ju ett problem. Det är som att i C++ använda listor istället för vectorer. Jag känner det som om vi flesta anser att 2.2 skall det vara... Hur som hellst är det två saker som behövs göras, om Kokboken skall vara en bok.
::::::# Säga rätt angående namngivningen.
::::::# Flytta alla sidor rätt. 
::::::[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 27 mars 2008 kl. 11.34 (CET)
::::Jag blev inspirerad av kokboken på engelskspråkiga wikibooks (http://en.wikibooks.org/wiki/Cookbook). Har dålig koll på hur man gör för att skapa undersidor. Vad som borde tas med i åtanke också är väll vad som skulle vara lättast att skriva ut, som en hel bok alltså. (ursäkta om jag lägger mig i, är ju tok-ny här, men det är alltid kul att spåna på saker... =) --[[Användare:Thavox|Thavox]] 27 mars 2008 kl. 13.47 (CET)

==Årets bild 2007 - finalen==
Kära Wikimedianer,

Finalomröstningen för att utse Årets bild 2007 på Wikimedia Commons är nu öppen!

De 28 bilder som fick flest röster i första omgången har gått vidare. I finalen har du enbart en röst med vilken du kan hjälpa till att välja årets absolut bästa bild. Finalisterna hittar du på: http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Picture_of_the_Year/2007/Finalists

Om du har rösträtt can du rösta i finalen även om du inte röstade i den första omgången. Besök föjande sida för att se om du har rösträtt samt för att begära ett röstkort: http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Omröstning 

Finalen pågår bara i 5 dagar så se till att du hinner rösta i tid!

Många tack,
Wikimedia Årets bild-kommittén
http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007

== Mistake on site notice ==

Hej,

The site notice should read &quot;Wikipedia&quot;, not &quot;Wikipeda&quot;. Tack, [[Special:Bidrag/83.250.205.73|83.250.205.73]] 31 januari 2008 kl. 00.13 (CET)
: Whops, missade det, tackar!
: Missade till och med att signera, pinsamt! / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 31 januari 2008 kl. 09.42 (CET)

== Tinget ==

Vill bara göra er uppmärksamma på att jag har raderat Tinget, då de flesta verkar vara för det. Kan någon ta bort den röda länken från SÄ:n? /[[Användare:Snillet|Snillet]] 1 mars 2008 kl. 23.04 (CET)
:Det finns säkert någon admin. Bra gjort. (inlägg no. 1!)[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 7 mars 2008 kl. 15.39 (CET)

::Ett projekt som säkerligen aldrig kommer att bli något är [[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare]]. Enligt min åsikt är det bara att skrota sidan. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 8 mars 2008 kl. 00.40 (CET)

:::Håller med. Skrotar. /[[Användare:Snillet|Snillet]] 8 mars 2008 kl. 09.55 (CET)
::::Då jag är ny här, undrar jag, varför finns det en kategori för fri skönlitteratur om den inte skall användas`?[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 8 mars 2008 kl. 13.54 (CET)

:::::Var finns den kategorin? /[[Användare:Snillet|Snillet]] 8 mars 2008 kl. 16.22 (CET)

::::::[[:Kategori:SAB:_H]] [[Användare:Karpeth|Karpeth]] 8 mars 2008 kl. 17.38 (CET)

::::::: Ja du, svår fråga. Wikibooks är ju som sagt avsedd för facklitteratur, dessutom är det riktigt svårt att upprätthålla en ordentlig historia om alla skall bidra. Kan det vara så, tro, att den som skrev SAB-systemet på Wikibooks ville ha med alla stora kategorier kanske? / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 11 mars 2008 kl. 09.24 (CET)

== Wikibookianer! ==

Nu har jag fixat en liten användarruta på Wikipedia som ni kan lägga in på er användarsida där om ni vill synas som och bli registrerade som Wikibookianer. [[w:Mall:Användare wikibookian|&lt;nowiki&gt;{{Användare wikibookian}}&lt;/nowiki&gt;]]. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 9 mars 2008 kl. 17.23 (CET)

== Välkommen ==

Vi har varit väldigt slarviga att välkommna nya användare har jag märkt. Finns det inget sätt att göra detta automatiskt?--[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 11 mars 2008 kl. 21.01 (CET)
:Man kan ju skapa en bot som hemsöker special:nya användare?[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 12 mars 2008 kl. 22.02 (CET)
::Man, det är inte jag i alla fall det. För jag har inte en susning om hur man skapar en bot. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 12 mars 2008 kl. 22.46 (CET)
:::Jag tog och snyggade till Välkommen-mallen i alla fall. Skriv &lt;nowiki&gt;{{Välkommen|--~~~~}}&lt;/nowiki&gt; så kommer din signatur med. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 12 mars 2008 kl. 23.16 (CET)
::::Jag gjorde den bättre. Den ger nu automatiskt signaturen om man inte skriver något. UTAN DATUMSTÄMPEL!
:::::Jag tycker inte att välkomnande av nya användare ska ske automatiskt. Hur kul är det med att få ett sånt välkomnande? Det är ju inte sådär rasande många nya medlemmar så att det borde vara ett problem egentligen, om någon bara tar tag i det. [[Användare:Nitramus|Nitramus]] 14 mars 2008 kl. 09.08 (CET)
::::::I och för sig bör man kanske utforma det individuellt, då vi har cirka 5 aktiva användare.[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 17 mars 2008 kl. 22.42 (CET)
:::::::Att copypasta ett välkomstmeddelande är ingen större ansträngning i min mening, dock så anser jag nog att vi bör välkomna de nya användare som på något sätt bidragit till Wikibooks, annars blir det ett lika tomt &quot;Välkommen&quot; som om en dator skulle ha gjort det. / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 26 mars 2008 kl. 14.01 (CET)

== Dags för ett &quot;dags-att-uppdatera-alla-projektsidor&quot;-projekt? ==

Satt och kollade igenom en hel del utav projektsidorna vi har här. Någonting som inte direkt kom som en förvåning är att nästan alla av projektsidorna (med undantag för några få) är direkta importer från Wikipedia. Visst, jag kan förstå att man ville göra det lätt för sig när projektet startades och att man drog igenom Wikipedias kom-igång-guider så man slapp skriva nya. Dock så märker man att vissa av dessa guider inte levererar vetdom fullt ut då vissa viktiga skillnader mellan Wikibooks och Wikipedia utelämnats. Ett exempel på detta är [[Wikibooks:Hjälp/Kategorisering]] där vi inte ens utsett en standard för hur sidor skall formateras.

Kollar på man [[Wikibooks:Hjälp/Namngivning]] ser vi till större delen samma sak som på [[Wikibooks:Hjälp/Kategorisering]], dock så borde den förstnämnda förklara mer hur vi skall döpa böckerna, något som jag anser att berättar något närmare.

Avslutningsvis vill jag dessutom nämna [[Wikibooks:Hjälp/Hur man redigerar en sida]], den här sidan förklarar mer eller mindre alla olika textformateringar som finns på Wikibooks (och alla andra wiki-projekt dessutom), dock så är den full med röda länkar och hänvisningar till sidor som ligger på Wikipedia.

Vi får inte heller missa att en hel del av dessa hjälpsidor är överflödiga för Wikibooks och rör till det för en oerfarne användaren. Jag skulle kort sagt kunna säga att jag aldrig skulle förstått någon som helst logik på den nuvarande hjälpsidan, jag skulle dessutom förmodligen aldrig heller tagit hjälp av den.

Mitt uppmaning är kort sagt, jag anser att det är dags att skriva om ALLA projektsidor som är en direkt import från Wikipedia. Vi är trots allt ett helt annat projekt utan några som helst kopplingar till Wikipedia, med undantagen för Wikimedia och interwikiprojektlänkar. Men mer än så skall vi inte beblanda oss. / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 22 mars 2008 kl. 20.33 (CET)
::Vill bara påpeka att Hjälpsidorna du hänvisar till ligger som undersidor till hjälp. Alltså, i stället för [[Hjälp:Kategorisering]] så [[Wikibooks:Hjälp/Kategorisering]] så slipper man omdirigering. Att det ligger under Wikibooks:Hjälp/ i stället för bara Hjälp/ var kanske onödigt, vad vet jag? [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 24 mars 2008 kl. 21.29 (CET)
:::Jo, jag började flytta alla hjälpsidor till Hjälp-namnrymden men ändrade mig tvärt och flyttade tillbaka samtidigt som jag skrev den här texten. Tänkte i min finurlighet att de som känner för att skriva nya &quot;guider&quot; från grunden kan göra detta direkt i Hjälp-namnrymden, fast det är ju som sagt helt upp till de själva / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 26 mars 2008 kl. 13.58 (CET)
::::Att importera sidorna är bra för att man får lite grepp om hur det ska se ut. Skulle man inte göra det utan vänta på att folk spontant ska skriva dom hjälpsidor som behövs så skulle det ta lång tid innan det vart nån ordning på det hela. Det är vad jag tror i alla fall. Men naturligtvis ska dom skrivas om så dom passar wikibooks. Men det är också en hel del som är gemensamt för systerprojekten. Det är ju onödigt jobb att försöka formulera en text som redan finns. Men en bra start på omskrivningarna av sidor är att även om texten är bra så skall alla länkar till wikipediasidor bort. Länkas det till relevant information så får man lägga in det på sidan eller i en undersida. Och är det så att man tycker att en del sidor inte hör hemma här så får man väl gallra bort dom. Det har säkert följt med en del som inte är aktuellt för wikibooks även om tanken var att det skulle kunna skrivas om. [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 26 mars 2008 kl. 17.41 (CET)
:::::Då Metabokianerna är samma som administratörerna i stor del, är det omöjligt att låta en hjälpsida växa fram. Hoppas vi klarar detta... (kort, men jag har lov.)[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 26 mars 2008 kl. 18.28 (CET)

==Wikijunior==
Jag hittade ett ytterst intressant projekt som finns på ett par andra wikibooks-projekt, [[:en:Wikijunior|Wikijunior]], ett projekt med fria böcker för barn. Jag funderade på att starta upp det på svenska, men är inte tillräckligt pådrivande för att skapa ett sådant projekt, och skulle därför fråga om någon annan skulle vara intresserad av att hjälpa till med ett sådant? //[[Användare:Moralist|Moralist]] 24 mars 2008 kl. 22.44 (CET)
: Tror helt säkert på att det skulle vara ett bra projekt, dock så tror jag inte att vi har tillräckligt med folk för att driva det. Vi har knappt folk för att driva Wikibooks... / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 26 mars 2008 kl. 13.59 (CET)
::Instämmer. [[Användare:Leo Johannes|Leo Johannes]] 8 april 2008 kl. 19.04 (CEST)

:::Synd. //[[Användare:Moralist|Moralist]] 8 april 2008 kl. 19.13 (CEST)

== Välkommen administratör! ==

Nu har vi fått ännu en administratör! Välkommen '''[[Användare:Karpeth|Karpeth]]'''! / [[Användare:Klibbnisse|Klibbnisse]] 26 mars 2008 kl. 14.02 (CET)
:Tack. Blir mer aktiv på måndag.[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 26 mars 2008 kl. 18.28 (CET)

== wikipedia-mallen ==

Bara en fundering. Borde verkligen mallen &lt;nowiki&gt;{{wikipedia}}&lt;/nowiki&gt; användas? Enligt riktlinjerna ska man ska ju inte länka utanför en bok. --[[Användare:Thavox|Thavox]] 27 mars 2008 kl. 10.12 (CET)
:Smart tänkt. Dock så kan det ju vara bra i kokboken. Flapjacks encyklopediinformation skall väl inte ligga på samma ställe som receptet?[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 27 mars 2008 kl. 11.05 (CET)
::Det skulle ju fungera, men personligen skulle tycker jag det känns rätt onödigt. Bättre att endast wikipedia har sån info. --[[Användare:Thavox|Thavox]] 27 mars 2008 kl. 13.57 (CET)
:::Precis. Därav mallen WP.[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 27 mars 2008 kl. 15.50 (CET)


== IRC ==

Efterssom vi är så få metabokianer, och sv.wikibooks är snårigt, föreslår jag att vi i förebyggande syfte (för att inte bli som en:) att vi tar och ställer ett IRCmöte någon gång då alla vi kan. Någon däremot?[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 28 mars 2008 kl. 11.51 (CET)
:Visst, kan vi väl göra. [[Användare:Leo Johannes|Leo Johannes]] 8 april 2008 kl. 18.57 (CEST)
::Hur skall vi då få alla att närvara? [[Användare:karpeth|Karpeth]] 13 april 2008 kl. 13.31 (CEST)

== Kokboken ==

Tyckte det behövdes ett register ([[:kategori:Kokboken A-Ö]]) med alla kokbokens recept m.m (alla sidor där mallen &lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;[[Mall:kokboknav|kokboknav]]&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt; är med). Om man letar efter nånting som man inte vet namnet på (eller om man vill kolla igenom vad som finns) är det krångligt att gå in under varje bokstav i det alfabetiska registret och leta. Problemet är att det funkar utomordentligt när man skriver nånting och tar med nämnda mall men dom sidor som redan är skrivna kommer inte med. Sidorna måste sparas för att det ska registreras. Kanske en bot skulle kunna spara om alla sidor där &lt;nowiki&gt;{{kokboknav}}&lt;/nowiki&gt; är med. Har fixat ruta för inskrivning av recept i på [[Kokboken|kokbokens huvudsida]]. Då infogas receptmallen också (med mallen &lt;nowiki&gt;{{kokboknav}}&lt;/nowiki&gt; infogad). Om kokboken ska ha en egen namnrymd går det säkert att fixa så att namnrymden läggs till automatiskt när man skriver ett receptnamn i rutan. [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 1 april 2008 kl. 03.06 (CEST)
:Boten skulle kunna lägga in en &lt;nowiki&gt;__NOEDITSECTION__&lt;/nowiki&gt;på alla sidorna så slår man två flugor med en smäll (var nu dom kom ifrån). Då slipper man alla dessa redigera vid radslutet efter en nivå-2 rubrik. Receptmallen innehåller 4 sådana och det är varken snyggt eller har någon funktion. Och så läggs alla sidor in i Kokboken A-Ö när ändringarna sparas.[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 1 april 2008 kl. 04.27 (CEST)
::Jag la in &lt;nowiki&gt;__NOEDITSECTION__&lt;/nowiki&gt; i &lt;nowiki&gt;{{kokbonav}}&lt;/nowiki&gt; och det gick bra. Det vart &lt;nowiki&gt;__NOEDITSECTION__&lt;/nowiki&gt; på alla sidor där mallen är med. Nu är det bara en fluga kvar. ;) [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 1 april 2008 kl. 04.52 (CEST)

== Funkar bättre än bra. ==

Har gjort en förändring i koboknav-mallen som vart så bra. Mallen infogar nu kategori. Som standard infogas [[:kategori:Kokboken A-Ö]] Men, vill man ha nån annan kategori så lägger man till kategorinamnet som peremeter till mallanropet. Alltså &lt;nowiki&gt;{{subst:kokboknav|kategorinamnet}}&lt;/nowiki&gt;. Det kan vara smart att skriva subst: före så att inte alla kategorier försvinner om nån ändrar i mallen. Varför vad det så bra då? Jo ni, det ska jag alldeles strax berätta. Eftersom mallen finns i alla recept infogas standardkategorin (Kokboken A-Ö) på alla recept utan att några ändringar behöver göras. Men mallen finns ju på en massa kategorisidor också. Såpass många så att det vart massa underkategorier i kategorin kokboken A-Ö och själva registret kom i skymundan. Nu har jag varit och gjort dom ändringar som behövdes. Och vad jag gjorde var att på kategorisidorna för Alfabetiskt register så skrev jag så här: &lt;nowiki&gt;{{subst:kokboknav|Alfabetiskt register}}&lt;/nowiki&gt;. Funkar precis som innan men dom kategorisidorna hamnar inte på Kokboken A-Ö. I alla kategorier (kött, fisk, fågel m.m) vart det &lt;nowiki&gt;{{subst:kokboknav|Recept}}&lt;/nowiki&gt; och allt hamnade där det redan låg (kategori Recept) men inte i Kokboken A-Ö. Så nu (snart) finns det ett receptregister med bara recept i och inte en massa kategorier och kategorierna fick ett eget register (kategori:Recept] med bara kategorier i och inget annat. Då kanske man kan tänka att det där kommer inta att hålla i längden, folk använder kanske mallen på fel ställen. Men det syns direkt om det dyker upp underkategorier i Kokboken A-Ö och är lätt att fixa. Hoppas nån tyckte det vart bra. Jag tyckte det i alla fall. [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 2 april 2008 kl. 09.03 (CEST)

:Hehe, jag gjorde misstaget men upptäckte det och rättade till det. La till huvudartikel i kategorierna också (det var det som initierade missen...). --[[Användare:Thavox|Thavox]] 4 april 2008 kl. 10.41 (CEST)

== Kokboken - Glutenfri ==

Jag skapade &quot;Kategori:Glutenfri&quot;. Än finns bara två recept där men potentialen är stor. Någon med kännedom om Kokbokens upplägg får gärna länka in kategorin på något bra ställe. --[[Användare:Thavox|Thavox]] 11 april 2008 kl. 15.25 (CEST)

== Kokboken, åter igen ==

Har jag befogenheten att rätta till Kokboken &amp; drinkboken till det system som tidigare diskuterats?[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 19 april 2008 kl. 14.31 (CEST)
:Vilken diskussion då? Länka eller samanfatta. [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 19 april 2008 kl. 18.47 (CEST)
::De ovan. Mysko Dator loggar ut mig... Hur som hellst, undersidor i stil kokboken/recept/receptet[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 21 april 2008 kl. 19.56 (CEST)
:::Bara det blir bra så. Och det blir det säkert. [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 22 april 2008 kl. 03.47 (CEST)

== Zulu-språket ==
Det verkar ha blivit något fel vid omdöpningen och utflyttning av ordlistorna ur språkkursen för nu har de blivit röda länkar, som inte leder någonstans. [[Användare:Oshifima|Oshifima]] 30 april 2008 kl. 15.51 (CEST)
/Fixat!---[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 30 april 2008 kl. 16.19 (CEST)

== wikitable ==

Jag skulle önska att wikitable funkade på svenska som på engelska[http://en.wikibooks.org/wiki/MediaWiki:Common.css]. --[[Användare:Donri|Donri]] 26 juni 2008 kl. 17.55 (CEST)
:Hur menar du? Jag skulle vilja veta vad det är som skall snos? [[Användare:Karpeth|Karpeth]] 30 juni 2008 kl. 11.41 (CEST)
::Exempelvis [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4lp:Hur_man_redigerar_en_sida#Tabeller såhär], av någon anledning verkar inte class=&quot;wikitable&quot; ge samma ramar och färgformateringar som hos andra mediawikiprojekt. --[[Användare:Donri|Donri]] 30 juni 2008 kl. 16.59 (CEST)
:::Jag kanske har åtgärdat nu.[[Användare:Karpeth|Karpeth]] 30 juni 2008 kl. 18.18 (CEST)
::::Nästan, tabellhuvuden ska vara i en neutral grå toning annars ser det bra ut. --[[Användare:Donri|Donri]] 1 juli 2008 kl. 03.58 (CEST)
:::::Jag vet inte hur man gör det? Skulle du kunna skriva den kod som skall placeras? [[Användare:Karpeth|Karpeth]] 2 juli 2008 kl. 13.42 (CEST)
::::::Hm, mitt fel. Engelska wikibooks har tydligen den där blåa, och jag länkade deras stilmall. Kanske finns någon anledning att den blåa används på engelska wikibooks? Om ni annars håller med om att den gråa är snyggare (diskretare), den kritiska koden är:

 table.wikitable th,
 table.prettytable th {
     background: #f2f2f2;
     text-align: center;
 }

::::::--[[Användare:Donri|Donri]] 2 juli 2008 kl. 17.05 (CEST)
:::::::Känns onödigt att ändra. Grått är likt WP, och vår logga är blå... [[Användare:Karpeth|Karpeth]] 2 juli 2008 kl. 17.14 (CEST)
::::::::OK, tack för hjälpen då. :) --[[Användare:Donri|Donri]] 2 juli 2008 kl. 18.43 (CEST)

== Ingen författare? ==

Jag har just fått kritik för att jag skrev mitt namn som författare. Dock hittar jag inte en enda text där det förbjuds. Är det tänkt att samtliga böcker skall stå med &quot;författare okänd&quot; som källa? Skall detta vara tänkt som en plats där privatpersoner skriver böcker, tror jag att det kommer att bli konstigt om man aldrig får namnge vem som skrev boken ifråga. Något jag är övertygad om kommer att driva bort folk.
:Författarna lagras i en speciell sida, &quot;historik&quot;, som alla har tillgång till. [[Användare:Karpeth|Karpeth]] 1 september 2008 kl. 13.08 (CEST)

== Inga citat? ==

Samtidigt blev jag kritiserad över att ha citerat ett offentligt dokument som finns på Skolverkets webplats (de grundläggande betygskraven i grundskolan). Detta är synnerligen märkligt. Hur skall man kunna skriva t.ex. en lärobok i historia om man inte får citera någon alls? Om ni går till vilket bibliotek som helst och tittar i en vanlig faktabok kommer ni att hitta mängder av citat. De enda böcker som normalt sett saknar citat är romaner, och det är just den sortens böcker som ni inte vill ha med i wikibook.
:Länk? Citaträtten finns och får nyttjas! [[Användare:Karpeth|Karpeth]] 1 september 2008 kl. 13.12 (CEST)

== Kategorier ==

Angående kategorirutan på huvudsidan:
Dom kategorier som visas här ska innehålla dom böcker som finns inom respektive kategori.&lt;br&gt;
*Inga kategorier med massa boksidor i.
*Kokboken och Drinkboken hör inte hemma här.
Som jag ser det ska det motsvara avdelningar på ett bibliotek.&lt;br&gt;
Och kategorin språk t.ex ska inte innehålla varenda språkkurs eftersom språkkurserna är en bok. Bättre då att skapa en kategori för språkkurser och ha den som underkategori i kategori språk.&lt;br&gt;
Och inte heller så lämpligt att ha med formelsamling matematik på ett ställe och formelsamling fysik på ett annat.&lt;br&gt; Formelsamlingar kan man ha med som en kategori(avdelning) och det går även utmärkt att lägga in formelsamling matematik som underkategori i kategori matematik. Eller som en bok, vilket som.&lt;br&gt;
Annars tycker jag att dom kategorier som finns där ska vara där. Dom täcker det mesta. Kanske en kategori Musik skulle platsa men det finns väl inga böcker om musik (än). --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 22 september 2008 kl. 10.52 (CEST)

== Undersidor för Panasonic Lumix DMC-FZ28 ==

Jag startade skrivandet på två böcker om Panasonic Lumix DMC-FZ28, en användarhandledning och en referenshandbok, som Max Speed sedan gjorde om till undersidor. Hur ska detta hanteras i listan över alla böcker och den över de senast påbörjade böckerna på svenska Wikibooks?</text>
      <sha1>6lcpj8hm2cls0fpybmxivehg0xtvcoa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Tematiskt index</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6661</id>
    <revision>
      <id>25068</id>
      <parentid>24953</parentid>
      <timestamp>2009-09-29T13:19:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>25068</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="377" sha1="she45rp6anq0wxwlqum6dw8vedzu0e0" xml:space="preserve">En del böcker kan sammankopplas utifrån boktyp eller övergripande teman även om själva innehållet är helt olika. Ett typiskt exempel på detta är Läromedel där böcker i kemi och historia har helt olika [[:Kategori:SAB|SAB]] men ändå tydligt hör ihop. Detta index samlar tematiskt inriktade och ämnesöverskridande kategorier och portalsidor.
 
[[Kategori:Index]]</text>
      <sha1>she45rp6anq0wxwlqum6dw8vedzu0e0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>En Introduktion till Sociologi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6662</id>
    <revision>
      <id>45783</id>
      <parentid>30142</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T21:21:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45783</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2983" sha1="by95b5idvrklbpjz1gtiz125nabs214" xml:space="preserve">__NOTOC__


'''Sociologi''' är studiet av människans sociala liv. Människans sociala liv är komplext och mångfacetterat, och på grund av den komplexiteten har Sociologi som forskningsdisiplin delats upp i flera specialområden. Den första delen av den här boken hanterar Sociologins grunder och tar då upp bland annat en introduktion till forskningsområdet, dess forskningsmetoder och några tongivande teoretiska perspektiv. De resterande avsnitten fokuserar på olika forskningsområden inom Sociologin.

== Innehåll ==

* '''Sociologins Grunder'''
** [[/Introduktion/]] {{kort status|100%|2009-10-05}}
** [[/Sociologisk Metod/]] {{kort status|75%|2010-12-16}}
** [[/Sociologisk Teori/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
* '''Sociala Relationer'''
** [[/Samhälle/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Kultur/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Socialisation/]]  {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Grupper/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Demografi/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Åldrande/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Avvikelser|Avvikelser och normer]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
* '''Sociala Ojämlikheter'''
** [[/Ras och etnisitet/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Genus/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Stratifiering/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
* '''Sociala Institutioner'''
** [[/Familj/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Religion/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Hälsa/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Politik/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
* '''Sociala Förändringar'''
** [[/Kollektiva Beteenden/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
** [[/Social Förflyttning/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
* '''Extrainformation'''
** [[/Ordlista/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
*** Korta beskrivningar av begrepp och individer.
** [[/Att vara Sociolog/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
*** Det här kapitlet handlar om vad du kan göra med en examen i Sociologi.
** [[/Sociologiska Filmer/]] {{kort status|00%|2009-09-20}}
*** Det här kapitlet föreslår flertalet filmer (både dokumentärer och spelfilmer) som illustrerar sociologiska tankegångar

{|style=&quot;width:100%;border:thin solid #ededed;background:#fdfdfd&quot;
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|
'''Meta'''
* Vill du [[/Meta#Hjälpa till|Hjälpa till]]
* [[/Meta#Deltagare|Vilka]] har arbetat med boken?
|style=&quot;width:250px;vertical-align:top;&quot;|[[image:translation2.png|50px|left]] &lt;small&gt;'''Denna bok har sitt ursprung i en översättning av [[:en:Introduction to Sociology|den här boken]]'''
Eftersom båda böcker är levande dokument kan de båda ha utvecklats oberoende av varandra sen översättningen. &lt;/small&gt;

|}


[[Kategori:En introduktion till sociologi]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:SAB: Oa Sociologi]]
[[Kategori:Läromedel för universitet]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]

[[he:הקדמה לסוציולוגיה]]
[[eu:Soziologiara sarrera]]
[[en:Introduction to Sociology]]</text>
      <sha1>by95b5idvrklbpjz1gtiz125nabs214</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>En Introduktion till Sociologi/Meta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6664</id>
    <revision>
      <id>45785</id>
      <parentid>24961</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T21:23:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45785</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="545" sha1="8gbab1me2whj1gnjhy4a9bpdhqwq1yh" xml:space="preserve">===Hjälpa till===
Den här boken är i första hand en översättning av [[:en:Introduction to Sociology]], så vill du hjälpa till kan du välja ett kapitel och börja översätta. Du är självklart välkommen att ändra eller utöka det material som finns, även om det är en översättning är tanken att den ska utvecklas som en självständig bok.

===Deltagare===
* [[:en:Introduction to Sociology/Noted Contributors|De ursprungliga författarna]]
* [[Användare:Kaj|Kaj]] (Översättning)


[[Kategori:En introduktion till sociologi]]</text>
      <sha1>8gbab1me2whj1gnjhy4a9bpdhqwq1yh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Kladdkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6668</id>
    <revision>
      <id>54615</id>
      <parentid>28141</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:29:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54615</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="260" sha1="ldn5mreehbgcbniw94sxunh2dugc26o" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Kladdkaka i mikron är mycket enkelt.
Du följer helt enkelt ditt vanliga recept.

Vad som krävs för att få ett bra resultat är sedan en mikrovågsugn utrustad med crisp-funktion i form av en crisp-panna. 

[[Kategori:Okategoriserat kokbok]]</text>
      <sha1>ldn5mreehbgcbniw94sxunh2dugc26o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:=</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6670</id>
    <revision>
      <id>45817</id>
      <parentid>28087</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:37:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45817</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="116" sha1="fkxuy1z7u27fgrpv27iazvh2ryf3v4q" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;=&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}[[kategori:Specialteckensmallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fkxuy1z7u27fgrpv27iazvh2ryf3v4q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Str left</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6672</id>
    <revision>
      <id>28089</id>
      <parentid>25005</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T07:28:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28089</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="131" sha1="mj25z31ykz3lar107g9peby7naxfd20" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{padleft:|{{{2|1}}}|{{{1}}}}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}[[kategori:Mallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mj25z31ykz3lar107g9peby7naxfd20</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6677</id>
    <revision>
      <id>45913</id>
      <parentid>29070</parentid>
      <timestamp>2015-10-06T20:28:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Fixat en länk; tagit bort referensen till interwiki.</comment>
      <origin>45913</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1538" sha1="9vuem5onliu68r88rm12c7idlwqxj3i" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;template-documentation&quot; style=&quot;{{{basstil|}}}&quot;&gt;{{
  #if: {{{rubrik|Dokumentation}}}
  |&lt;div style=&quot;padding-bottom: {{{rubrik-padding|3px}}}; border-bottom: 1px solid #aaa; margin-bottom: {{{rubrik-margin|1ex}}}&quot;&gt;&lt;span class=&quot;editsection plainlinks&quot; id=&quot;doc_editlinks&quot;&gt;{{
    #ifexist: {{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}
    |&lt;!-- /dok finns --&gt;[[{{fullurl:{{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}|action=edit}} redigera]] [{{rensa}}] 
    |&lt;!-- ingen /dok --&gt;{{
      #if: {{{innehåll|}}}
      |
      |&lt;!-- inget innehåll --&gt;[[{{fullurl:{{{1|{{Dokumentation/doknamn }}}}}|action=edit&amp;preload={{{mall-dok|Mall:Dokumentation/mall}}}}} skapa]]
    }}
  }}&lt;/span&gt; &lt;span style=&quot;{{{rubrik-style|font-size: 150%}}}&quot;&gt;{{{rubrik|Dokumentation}}}&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
}}&lt;!-- endif rubrik --&gt;
{{{innehåll|{{ {{ #ifexist: {{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}} | {{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}} | ns:0 }} }}}}}
&lt;/div&gt;
&lt;div id=&quot;template_doc_page_transcluded&quot; class=&quot;template-documentation plainlinks&quot; style=&quot;margin-top:.25em&quot;&gt;{{
  #ifeq: {{{transkluderad|visa}}} | visa
  |&lt;!-- visa transkluderad --&gt;{{
    #ifexist: {{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}
    |&lt;!-- /dok finns --&gt;Denna dokumentation inkluderas från [[{{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}]]. ([{{fullurl:{{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}|action=edit}} redigera] &amp;#124; [{{fullurl:{{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}|action=history}} historik])&lt;br /&gt;&lt;!--
 --&gt;[[w:Wikipedia:Kategorier|Kategorier]] ska placeras på {{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}-sidan
  }}
  |&lt;!-- göm transkluderad --&gt;
}}&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>9vuem5onliu68r88rm12c7idlwqxj3i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pascal (programspråk)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6688</id>
    <revision>
      <id>38716</id>
      <parentid>25318</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T07:25:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Kategori:Programmering</comment>
      <origin>38716</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="283" sha1="kyg2gubor2rcpx6ji8y0l1grveiyd8o" xml:space="preserve">moderna skriptspråk (men till skillnad mot de flesta språk i C-familjen, C, C++, Java, etc) så tillåter Pascal nästlade procedurer i godtyckligt antal nivåer. Av bl.a det skälet är syntaxen för ett komplett program (eller en unit) precis densamma

[[Kategori:Programmering]]</text>
      <sha1>kyg2gubor2rcpx6ji8y0l1grveiyd8o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Index/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6696</id>
    <revision>
      <id>45823</id>
      <parentid>29121</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:57:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ mall dokumentationssida</comment>
      <origin>45823</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="677" sha1="qyenkrcl1d3b4jee6a10bs1h34qu4gn" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
Denna mall hjälper till att indexera en bok i några av de olika [[:kategori:Index|Index]] som finns på Wikibooks.

'''Användning'''
&lt;pre&gt;
{{Index
|AÖ=
|Status=
|SAB=
}}
&lt;/pre&gt;

* AÖ lägger till sidan i [[:kategori:Alfabetiskt index]] och anger första sorteringsbokstaven. ''(Kategorin är vanligtvis dold)''
* Status anges i 00%, 25%, 50%, 75% och 100%, lägger till sidan i passande underkategori till [[:Kategori:Utvecklingsindex]]
* [[Wikibooks:SAB|SAB]] kan ta upp till 5 SAB kategorier separerade av &quot;|&quot;, lägger till sidan i passande underkategori till [[:Kategori:SAB]]

'''Exempel'''
&lt;pre&gt;
{{Index
|AÖ= B
|Status= 50%
|SAB=Pu|B
}}
&lt;/pre&gt;</text>
      <sha1>qyenkrcl1d3b4jee6a10bs1h34qu4gn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Böcker/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6697</id>
    <revision>
      <id>29080</id>
      <parentid>29073</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:17:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>29080</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="548" sha1="95lnff6cxkxvzs35phaikspjbpnqfa1" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
===Mall:Böcker===
Returnerar antal böcker utifrån givna parametrar.

====Användning====
'''Standard'''
&lt;pre&gt;
{{böcker}}
&lt;/pre&gt;

'''Utökad'''
&lt;pre&gt;
{{böcker|parameter}}
&lt;/pre&gt;

'''Parametrar'''
* AÖ = Antalet böcker i kategorin [[:kategori:Alfabetiskt index ]] 
* Färdiga = Summan av antalet böcker i kategorierna [[:kategori:Utarbetade böcker]] och [[:kategori:Uttömmande böcker]] 
* Standardvärde = AÖ

'''Exempel'''
&lt;pre&gt;
{{böcker|AÖ}}
&lt;/pre&gt;
&lt;includeonly&gt;[[kategori:Mallar för huvudsidan]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>95lnff6cxkxvzs35phaikspjbpnqfa1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Biologi B</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6698</id>
    <revision>
      <id>45717</id>
      <parentid>41243</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T19:50:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45717</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="387" sha1="6kvo7k985wkgi7xnwz7qffjq6sw4r8c" xml:space="preserve">==Innehållsförteckning Biologi B==
{| width=100%
| width=50% |
=== [[/Introduktion/]] ===
=== [[/Människans organsystem/]] ===


[[Kategori:Läromedel för gymnasiet|Biologi B]]
[[Kategori:Läromedel i biologi|Biologi B]]
[[kategori:Alfabetiskt index|Biologi B]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:SAB: Ue Biologi|Biologi B]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/B]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>6kvo7k985wkgi7xnwz7qffjq6sw4r8c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel i biologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6699</id>
    <revision>
      <id>45768</id>
      <parentid>45720</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:52:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45768</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="8na520om72spst4r6vytiunp3nc9z7q" xml:space="preserve">

[[Kategori:Läromedel efter ämne|Biologi]]</text>
      <sha1>8na520om72spst4r6vytiunp3nc9z7q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Biologi B/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6701</id>
    <revision>
      <id>45718</id>
      <parentid>37650</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T19:51:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45718</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1603" sha1="hnenvmuci6mw8hwucbkmbdj9awa6c9y" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i biologi]]

==Grundstruktur för planering av sidor i boken Biologi B!==

Sidorna i boken utgör olika moment i kursen Biologi B, där varje moment utgår från mål att sträva mot. 

Denna lärobok kan ses som en idebank där lärare och elever kan välja att pussla ihop de moment som passar.  Tanken är att skapa många olika moment som alla bygger på Mål att sträva mot.  
Boken är uppdelad i olika moment, där varje moment är en är avsett för en längre sammanhängande period av undervisning. Momenten bör väljas ut så att de tillsammans inkluderar alla Mål att uppnå i Biologi B.

Till läroboken finns förslag på en form för hur eleverna kan visa kunskaper och hur feedback kan ges.  Formen för feedback m.m. är självfallet inte bestämd utan varje moment kan pusslas ihop med olika uppgifter för att visa kunskaper. 
Tanken är att denna idébank kommer att ge olika kombinationer av undervisning. För lärare innebär det en stor frihet att göra kursplaneringar och att en mångfald av  lektioner kan skapas till de olika momenten.

Idébanken är uppbyggd utifrån följande rubriker.

=Mall för planering av olika moment =

==Moment - Namn==


==Mål att sträva mot.==

==Mål att uppnå==

==Centralt innehåll, relevanta taggar==

==Innehåll==


=Undervisning - innehåll och grund för upplägg av lektionsplanering=

==Lektion / Ämneshandledningsplanering==

==Uppgifter för lärande==

- kunskapsstandard ex på tidigare uppgifter så att eleverna vet vad det handlar om.

==Feedback==

==Uppgifter för bedömning==

==Bedömning==</text>
      <sha1>hnenvmuci6mw8hwucbkmbdj9awa6c9y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Biologi B/Människans organsystem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6702</id>
    <revision>
      <id>45719</id>
      <parentid>39642</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T19:52:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45719</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27067" sha1="gdl2zmy8g1k6evu7icn27sn6l6l59sz" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i biologi]]

Momentet bygger på att eleverna ställer frågor om människans organsystem. I detta moment är det tillsvidare eleverna som har svarat på frågorna.


==Mål att sträva mot.==

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven:
* utvecklar sin nyfikenhet och förmåga att utforska biologiska fenomen i sin omvärld och sin förmåga att från olika källor söka biologisk kunskap och kritiskt värdera denna,
* utvecklar sin förmåga att arbeta experimentellt och i fält för att öka sin förtrogenhet med biologisk kunskapsbildning,
* utvecklar sin förmåga att formulera och förstå biologiska frågeställningar samt att söka förklaringar med naturvetenskapliga metoder,
* utvecklar sin förmåga att använda biologiska teorier och modeller samt att bedöma deras giltighet och begränsningar,
* utvecklar sin förmåga att utifrån ett biologiskt perspektiv kunna analysera, värdera och ta ställning i frågor som rör både samhälle och individ.

==Mål att uppnå==

Eleven skall
* ha kunskap om reglering av och samspel mellan människans organsystem. &lt;ref&gt;http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/2910/titleId/BI1202%20-%20Biologi%20B&lt;/ref&gt;

==Referenser==
&lt;references/&gt;

==Centralt innehåll - relevanta taggar==

==Innehåll==

=== Vad händer i kroppen när man dricker alkohol?===
 
'''Lättare att prata, livligare, piggare och avstressad är några egenskaper man upplever när man är full, det kanske är därför man tycker det är roligt med alkohol. Vad händer i kroppen när alkoholen först intas i kroppen tills det kommer ut som urin?'''

'''Vad är alkohol?''' 

[[w:Etanol]] är det vi i vårt vardagliga tal kallar alkohol, det har en hög vattenlöslighet på grund av etanolen som är en polär förening precis som vatten, som är övervägande positiv i ena änden och negativ i andra änden. Etanol är den alkohol som är minst giftig i jämförelse med andra alkoholer.  

'''Alkoholens väg genom kroppen'''

När [[w:alkohol]] först intas så passerar det genom [[w:tänder|tänderna]] och [[w:tunga|tungan]]. Alkohol försämrar tänderna och gör att man lättare för tandlossning och hål, man kan även få inflammation i tunga och tandkött vid missbruk av alkohol. Anledningen till varför man brukar känna en andedräkt som är sötaktig hos folk som dricker alkohol beror på [[w:acetaldehyd]], den  transporteras även ut i [[w:lunga|lungorna]] från blodet vilket är en utav orsakerna man känner sig bakis dagen efter man druckit. Det passerar vidare till [[w:matstrupe|matstrupen]] som direkt transporteras till [[w:magsäck|magsäcken]]. Innan alkoholen förs vidare till [[w:tolvfingertarm|tolvfingertarmen]] så förs den igenom matsäckens slemhinna, om man är på fastande mage och dricker så kan man reta upp slemhinnan och då får slemhinnan producera mer magsyra. Magsyra har som funktion att smälta maten eller allt som vi stoppar i oss, när magsyran produceras mer än vanligt så kan man få halsbränna m.m på grund av magsäckens surhetsgrad. Efter att magsäcken har omvandlat alkoholen så sprids det i kroppen som ren alkohol. 

Det fortsätter vidare till tolvfingertarmen och tas därefter till [[w:bukspottkörtel|bukspottskörteln]] och vidare till [[w:tunntarm|tunntarmen]]. Tolvfingertarmen och tunntarmen är där största delen utav alkoholen tas upp. Efter att alkoholen har tagits upp i tunntarmen så tas det upp av blodet och förs vidare till [[w:lever|levern]], med blodet förs det även vidare till [[w:hjärna|hjärnan]] och det är då man blir berusad. När alkoholen har nått levern så börjar det omvandlas och brytas ner. Etanolen(alkohol) omvandlas i kroppen av enzymet [[w:alkoholdehydrogenas]] (vilket bryter ner alkoholen), till acetaldehyd, [[w:etanal]](vätska som är mellanprodukt vid nedbrytning av alkohol). Efter att det först har brutits ner till etanal så bryts det till [[w:ättiksyra]] som sedan skickas till alla celler i kroppen. I cellerna så skall ättiksyran omvandlas till koldioxid(CO2) och vatten(H2O) genom [[w:respiration]]. Levern bryter ner och renar kroppen från alkohol och det förs ut ur kroppen som [[w:urin]]. Om ens lever inte är fullt utvecklad så har den svårare att bryta ner alkohol än vad den skulle gjort om den var fullt utvecklad. Storleken på ens kropp har stor betydelse med hur kroppen bryter ner alkohol och hur snabbt symptomen visas, en stor kropp har mer vatten i kroppen vilket gör att symptomen inte syns lika mycket som den gör på en kropp som är mindre. När alkohol med blodet förs till hjärnan så blir man berusad och det är för att signalerna i hjärnan påverkas och gör att man får sämre reaktionsförmåga. Man har det lättare för att prata och känna sig glad och det är för att hjärnans belöningssystem har satts igång. Man har svårt för att utföra flera muskelrörelser samtidigt eftersom att balansen har blivit svagare. 

Desto snabbare det tar för alkohol att komma ut ur magsäcken desto snabbare blir man berusad. Om man är mätt eller om man är på fastande mage och dricker har det mycket med hur snabbt magsäcken absorberar alkoholen och hur snabbt man blir berusad. Alkohol innehåller mycket energi och därför kan man känna sig pigg när man är berusad. Dricker man mycket alkohol så har man risk för att bli överviktig.   

- När man dricker mycket alkohol så skadar man [[w:benstommen]], den blir skörare och då har man lättare för att bryta ben. 

- [[w:Hud|Huden]] har en tendens att bli röd och varm när man dricker och det är för att hormonbalansen i kroppen är förändrad och för att blodkärlen blir större. Alkohol höjer blodflödet till skinnet som gör så att man svettas och blir rödflammig, kroppsvärmen förloras vilket sänker kroppstemperaturen.

- Vid missbruk av alkohol så påverkas hjärtmuskeln, hjärtats rytm rubbas och det leder till att [[w:hjärta|hjärtat]] blir svagare och därför blir den sämre på att pumpa blod till kroppen. Efter syresättningen från högra förmak så fortsätter alkoholen att transporteras genom vänstra förmak och kammare och pumpas ut i aortan. Från aortan transporteras alkoholen till hjärnan. Hjärtat slår snabbare och det är för att alkohol gör att blodådrorna avslappnar vilket gör att mer blod kan flöda genom hud och vävnader. Som resultat sänks blodtrycket.

- När alkohol kommer i blodet så leder det till högt blodtryck vilket ger en ökad risk för allvarliga sjukdomar, t.ex hjärnlödning. Alkohol börjar först med att absorbera till blodflödet. Inom loppet av några minuter efter att man blivit berusad så känner man av det i resten av resten av kroppen. 

- Vid missbruk av alkohol kan det leda till inflammation i bukspottkörteln. Man kan få symtom såsom ont i magen, feber och kräkningar. Om det blir allvarligare så kan tarmen inte utnyttja fettet i maten. Man kan få symptom såsom diarré och viktminskning.

- När en tjej dricker så produceras mindre [[w:sekretion|sekret]] i tjejens könsorgan vilket kan leda till att man får det svårare att skaffa barn, desto mer alkohol man dricker desto mindre sekret produceras. 

- Killar får svårare [[w:erektion]] eftersom att nerverna som styr erektionen avtrubbas i killars könsorgan . Om man dricker mycket alkohol får spermierna sämre kvalitet vilket kan göra att man har det svårare att få barn. Alkoholberoende kan även ge impotens när man har samlag och det beror på skador  som man har i nervsystemet som styr ståndet.  Alkohol ingriper med nerverna som kontrollerar erektion och det reducerar testostron värdena( hormonerna som kontrollerar sexualdrifterna). 

- Njurarna har som funktion att filtrera blodet, de renar och gör sig av med avfall som inte behövs i kroppen. Njurarna har även koll på mängden vatten i vår kropp men det är tills alkohol blir involverat. Alkohol är diuretikum som betyder att det är urindrivande, så alkohol ökar urin i kroppen. När man dricker för mycket så gör kroppen av  sig med mer vatten än vad den absorberar vilket resulterar i törst. Dagen efter man har druckit så brukar man ha huvudvärk och illamående vilket visar att man har lidit av törst.

Alkoholen som befinner sig i blodet och förs till lungorna kommer vara en del utav det som kommer att avdunsta i den luft som finns i den lilla lungsäcken kallad [[w:alveol]].

-  Missbruk av alkohol leder till att muskelfibrerna som behövs för uthållighet skadas.

Positiva/negativa effekter av alkohol
Positiva effekter: Man känner sig avstressad, livligare, man har lättare för att prata och man känner sig pigg.  
Negativa effekter: Missbruk av alkohol kan leda till sjukdomar, aggression och att man blir ansvarslös. 


Alkohol ingriper med kommunikation mellan [[w:nervcell|nervceller]] och andra celler i hjärnan och det påverkar de andra delarna utav hjärnan så här: 

[[w:Frontallob]] : Dess funktion är att kontrollerna omdömet och beteendet i hjärnan och när alkohol träder in i bilden så börjar den här delen utav hjärnan förlorar kontrollen över ens känslor. Det kan t.ex. leda till att man börjar gråta eller att man kanske bråkar eller kramar folk i sin omgivning. 

Blodkärlen i hjärnan: Alkohol går så att kärlen i hjärnan svullnar och svullnaden kan leda till huvudvärk. 

[[w:Hippocampus]]: Dess funktion är att hjälpa oss att komma ihåg saker. Alkohol påverkar vårt minne när det kommer till att komma ihåg saker. 

[[w:Hypofys]] : Producerar viktiga hormoner, alkohol ingriper med produceringen i  the glands som producerar med tillväxthormoner. Om man inte producerar tillräckligt med tillväxthormoner så kan det leda till kort tillväxt. 

Hjärnceller: Alkohol är lugnande vilket gör att kommunikationen saktas ner mellan nervcellerna. Alkohol träder in i nervcellerna och ändrar sättet de svarar på kemikalierna i ens hjärna. Slutresultat är att beteendet ändras på sig. 

[[w:Lillhjärnan]]: Dess funktion är att kontrollera rörelserna och balansen såsom att kunna skriva, gå m.m. när alkohol ger sin effekt så har man svårare att stå upp eller gå på ett rakt led. Så det blir svårare att kontrollera sina rörelser. 

[[w:en:Medulla oblongata]]: Kontrollerar andningen, hjärtslaget och andra viktiga funktioner, om man dricker stora summor utav alkohol så leder det till att dessa funktioner saktas ner.

=== Vad händer när man dricker mjölk?===
'''Mjölk är något av den vanligaste, viktigaste och, enligt många, den godaste råvarorna i vår vardag. Men vad händer egentligen med allt det viktiga som finns i mjölken, när den inte längre befinner sig i glaset utan i vår kropp?'''

Mjölken, som det handlar om i detta avsnitt, är ”vanlig” mjölk, alltså det som vi dricker till frukost, i kaffet eller som vi har när vi tillagar pannkakor. Denna mjölk mjölkas från kossan, men hur det går till, eller hur mjölken blir som den blir då vi häller upp den i ett glas och serverar till en nybakad kanelbulle, för det är en helt annan historia. 

Vi får mjölk redan som spädbarn, dock inte som den mjölk som vi dricker som vuxna, utan bröstmjölk från som vår mor ger oss. Detta gör att vi redan som småbarn får en rik god bakterieflora i tarmarna vilket gör oss starka. När man sedan blir äldre är det vanligt att man utvecklar en intolerans mot laktos, mjölksocker, detta för att man ska sluta dia och börja äta annan föda. I norden och på andra ställen där man utnyttjar andras djurs mjölk, tål man det dock helt eller bättre än på andra ställen. Detta beror på att det någon gång måste skett en mutation som gjorde att våra kroppar accepterade laktoset samt överlevde bättre då man kunde få i sig mycket näring från just mjölken.

Mjölken som vi dricker innehåller väldigt många saker som vi behöver för att vår kropp ska fungera, givetvis skulle kroppen klara sig även utan mjölken, men den mår bättre då den får i sig lite av allt det viktiga varje dag.
Några viktiga saker som vi får i oss då vi dricker mjölk är följande; kalcium, vitaminA,-B och D, järn, högvärdigt protein , magnesium, jod och en hel del mer.

'''Kalciumet''' som vi får i oss varje dag, bland annat från mjölken är viktig då det kommer till bland annat vårt skelett. Kroppen tar upp kalciumet och gör detta som bäst från dess att man är barn till ungefär 20-25 års åldern. Kalcium är också viktigt när vårt blod behöver koagulera, tillsammans med en mängd andra ämnen som finns i blodet.

'''Järn''' är viktigt då det gäller vårt blod, framför allt de röda blodkropparna som utgör ca 40% av blodet, tillsammans med de vita blodkropparna och trombocyt eller med andra ord blodplättar (de resterande 60% är så kallat blod plasma som främst består av vatten och proteiner).

'''D-vitamin''' är också en viktig del av det som vi får i oss då vi dricker mjölk. Bland annat är det nödvändigt för att kroppen ska kunna ta till sig kalcium i tarmen. D-vitamin är en vitamin som behöver fett för att kunna lösa upp sig och på så sätt bli tillgänglig för kroppen, den är så kallad lipofil. Detta behöver man inte tänka på så mycket angående mjölken eftersom det finns lite fett i det som hjälper D-vitaminet att lösas upp.

Som sagt så är '''fett''' också en del av det som vi får i oss i mjölken, dock är detta inget farligt fett. 1/3 av fettet är så kallade omättade fettsyror och 2/3 mättade (omättade fetter brukar anses som det ”dåliga” fettet jämfört med det ”mycket” bättre mättade).

Den energi som vi får i oss från mjölken i form av kolhydrater kallas '''laktos''' eller i folkmun ”mjölksocker”. Laktos är en sockerart sammansatt av två andra sockerarter kallade glukos och galaktos. 

Det är dessa fem saker som vi framförallt kommer att följa genom vår väg från mjölken i kylskåpet till många delar i vår kropp, '''KALCIUM''', '''JÄRN''', '''D-VITAMIN''', '''FETT''' och '''LAKTOS'''.

Det första som man behöver ha klart för sig är hur mjölken kommer till kroppen till att börja med. Det går till ungefär så här: 
Du kommer hem från skolan och när Du öppnar dörren till ditt hus så slås Du av en underbar doft som skvallrar om att din mor har bakat kanelbullar. Du springer mot köket och ser de stora kanelsnäckorna och tar en i handen. Men innan Du sätter tänderna i denna fantastiska skapelse av kanel, mjöl och kärlek tar du fram ett glas och fyller det till bredden med iskall mjölk. Du tar sedan en stor klunk av mjölken - men vad händer sen!?

'''Ögonen''' - är det första som reagerar, då vi vet att vi ska få i oss ett glas mjölk. Vi ser mjölken! Detta går till på det sättet att vi ser ljusstrålar studsa från mjölken och mjölkglaset som sedan träffar vårt öga. Det första som bli träffat av ljusstrålen är hornhinnan. Innanför hornhinnan (här bryts ljuset en första gång) och kammarvätskan (där ljuset återigen bryts) finns pupillen, som egentligen bara är ett hål. Hålets storlek beror på hur mycket ljus som ögat vill släppa in, detta regleras med hjälp av en ringmuskel vid regnbågshinnan (irisen), en muskel. Det ljus som passerar igenom pupillen träffar sedan en lins (som även den bryter ljuset). Längst in i ögonklotet finns näthinnan som är väldigt ljuskänslig. Denna är full av synnerver som blir aktiverade då det kommer ljus på dem. Nerverna skickar sedan signaler till hjärnan och syncentra som sedan kan bearbeta informationen som vi tagit till oss. 

'''Näsan''' - Näsan, som kan vara en av mest komplexa på vår kropp är också snabb på att reagera på vad som händer runt omkring oss. På en väldigt liten yta finns den mängder av småsmå receptioner som reagerar på ämnen som luktar. Alla doftämnen är som en speciell pusselbit till en speciell reception i näsan. När ett ämne sedan passar där just den pusselbiten får plats aktiverar man doftsinnet och vi kan känna igen en doft. Ofta kan det vara så att en doft som är lik en annan har en liknande pusselbit och sätter därför igång samma reaktion, men inte lika starkt, eftersom inte alla receptioner sätts igång.

&lt;gallery&gt;
Fil:THENOSE.jpg| ( Doftämne (A) sätter igång både de blå och de gröna receptionerna medan doftämne (B) endast sätter igång de gröna.)
&lt;/gallery&gt;

'''Munhålan''' - Det är detta som gömmer sig innanför våra läppar. Munhålan består av tunga, kinder, tänder och tomrum. Det är här den första steget till sönderdelning av det vi får i oss sker. Då vi får i oss föda som kräver att bli i mindre bitar innan vi kan svälja det så är det först en mekanisk process som sönderdelar - vi tuggar. Detta gör så att maten fördelas till lite mindre delar. Dock krävs inte detta då vi dricker mjölk, eftersom det är en vätska och inte behövs sönderdelas med hjälp av mekanik och tänder. Det som istället sker under den korta stund som mjölken befinner sig i munhålan är att mjölken blandas med den saliv vi har i munnen. Salivet innehåller bland annat mucin och en massa enzymer, däribland  amylas. Mucin är ett slemämne som gör att saker blir lättare att svälja, detta är främst användbart då det gäller så kallas fast föda. Enzymet amylas däremot är viktig då det gäller mjölken. Detta enzym påbörjar sönderdelningen av de stärkelser, som är rätt stora molekyler till mindre, innan mjölken fortätter ner till matstrupen. 

I munnen finns även vårt smaksinne. Detta är så kallade smaklökar, som är små grupper av smakceller. Vi känner av mjölkens smak då den blandas med salivet för att sedan kunna ge reaktioner på våra smakceller. Det skickas sedan till hjärnan som tillsammans med luktsinnet kan känna igen det vi dricker.

'''Handen''' - Det är viktigt att inte glömma att när vi håller i glaset så händer det en hel massa i vår kropp med. Mot våra fingrar så pressas det kalla glaset och detta gör att våra sekundära sinnesceller som finns i vår hud reagerar mot det kalla. Nervcellerna skickar sedan signaler till hjärnan som talar om för oss att glaset är kallt. 

Vi måste även lyfta glaset med mjölk till vår mun och detta kräver muskelkraft ifrån våra armar och händer. Vi måste först greppa om glaset med våra fingrar och sedan med hjälp av armmusklerna lyfta glaset. Nu är skelettet också delaktig i denna fas, eftersom det är det som gör att musklerna håller sig fast samt gör att det blir möjligt för oss att vrida armen i den riktningen som vi vill.

'''Matstrupen''' - När vätskan kommer bakåt i munnen så startar en sväljreflex och man sväljer mjölken, eller den trycks bakåt. Eftersom mjölk är en vätska och inte fast föda behövs inte matstrupen arbeta så mycket som den skulle behöva i annat fall. När man äter fast föda behöver ofta musklerna som finns i matstrupen arbeta mer än med vätska. Mjölken, som fortfarande är blandad med salivet och de enzymer som är delaktiga i processen, åker ner i strupen och sedan vidare ner i magsäcken. Det som är viktig att komma ihåg är att inte vätskan åker ner till magsäcken som en gång utan den hålls i matstrupen ett tag så att inte allt åker ner på en gång. Detta regleras med hjälp av en ringmuskel som ser till att rätt mängd vätska åker ner vid rätt tidpunkt. 

'''Magsäck''' -  Nu befinner sig mjölken i magsäcken, en slags förvaringsplats för födan innan den ska fortsätta sin resa till tarmarna. I magsäcken finns det en hel del olika enzymer som, liksom de enzymerna i salivet, sönderdelar de stora sockermolekylerna till mindre, för att de lättare ska gå att kunna ta upp utav kroppen. I magsäcken finns det något som kallas magsaft som består utav saltsyra, enzymet pepsin och slem. Eftersom magsaften är så sur, tack vare saltsyran, hjälper inte längre enzymet som följde med från salivet (amylas) längre utan det slutar fungera i magens sura miljö. Vid den tiden har dock enzymet gjort mycket och brutit ner mycket av de stora molekylerna som fanns i mjölken i form av glukos och galaktos. Saltsyrans uppgift är att ta död på bakterier som eventuellt finns i det vi stoppar i oss, dock finns det en del bakterier i mjölken som saltsyran inte kan rå för. Dessa bakterier kallas ofta för goda bakterier, eftersom de överlever den sura magsaften och far vidare till tarmarna, men gör inget illa utan hjälper till att hålla vår tarm och tarmflora i schack. 

Enzymet pepsin (som från början är pepsinogen, innan det reagerar med saltsyran) bryter ner proteiner till mindre delar, så att de senare blir lättare att bryta ner till aminosyror. Det bryter dock inte ner slemet som också finns i magsaften, som också består av proteiner, eftersom det har speciella egenskaper som gör att pepsinet inte kan reagera med det. Slemets huvuduppgift är att skydda magsäcken mot den sura saltsyran samt mot det enzymet som bryter ner proteiner. 

'''Tolvfingertarmen''' - Nästa steg i mjölkens väg i kroppen är tolvfingertarmen. Här blandas det som töms från magsäcken med galla och bukspott.

'''Bukspottkörteln''' - Det är i bukspottkörteln som bukspott bildas. Bukspottet innehåller bland annat enzymet trypsin som är viktigt för nedbrytningen av de proteiner som finns i mjölken. Även om pepsinet i magsäcken påbörjade nedbrytningen av proteinet, är det trypsinet som gör grovjobbet så att andre enzym kan komma och ”klippa” till proteinet till aminosyror. 

I bukspottet återfinns även enzymet amylas, samma som i salivet, som fortsätter att bryta sönder sockerarterna, kolhydraterna. Det fettet som finns i mjölken, som ännu inte ”bearbetas” delas nu sönder med hjälp av lipas, ett enzym, men kan inte göra det utan gallsyrorna. 

Det bukspott som bildas i bukspottskörteln innehåller bikarbonat som gör bukspottet basiskt för att se till att den sura magsaften som passerar genom tarmsystemet inte fräter sönder den känsliga tarmen. 

&lt;gallery&gt;
Fil:Protein--aminosyror.png|Detta är en modell över hur proteinet i mjölken bryts ner under dess resa genom kroppen.
&lt;/gallery&gt;

'''Levern''' - I levern tillverkas det galla, som innehåller bland annat gallsyror, som är viktiga att notera då vi följer mjölkens fett genom kroppen. Det är med hjälp av gallsyrorna som kroppen delar på de fettmolekyler som vi får i oss så att de inte bland annat ska blockera våra tunnaste blodkärl, kapillärer. Då fettet nu delats så att det blandats med den tarmvätska som finns i tolvfingertarmen nu kan enzymet lipas börja arbeta. 

Levern skickar inte bara ut galla till matspjälkningssystemet, utan används också som en slags lagerlokal för bland annat fettlösliga vitaminer (bla. vitamin D) samt järn. Detta är alltså vart järnet och D-vitaminet från mjölken sedan hamnar då det har blivit upptagna av tarmen och inte behövs användas utav kroppen.

'''Tarmarna''' - Tarmarna, som brukas delas upp i tunntarm, tjocktarm och ändtarm (samt tolvfingertarmen), är nästa steg i mjölkens väg igenom kroppen. Nu är det väldigt svårt att veta vad som egentligen vad mjölk från början, så nu koncentrerar vi oss bara på mycket små delar av mjölken. 

Det är i tunntarmen som den sista spjälkningen av födan sker, men ännu viktigare är att det är här all näring och vitaminer tas upp. Detta sker via tarmluddet, som sitter veckade på tunntarmens väggar. Det är just här som den sista spjälkningen sker, eftersom enzymerna i tarmen inte är fria. Näringsämnena och vitaminerna transporteras sedan ut i blodet eller till lymfan. 

Fettet från mjölken, som delats upp så fint i tolvfingertarmen, kan nu klumpa ihop sig igen till så kallade fettmolekyler. 

Mycket av det vatten som finns i mjölken tas också upp utav tarmarna, främst i tunntarmen. 

'''Blodet''' - När sedan näringsämnena och vitaminerna hämtats upp utav blodet i tarmluddet transporteras de till levern.

'''Levern''' - Här förvaras de kolhydraterna från mjölksockret efter upptagningen av blodet. Kolhydraterna kan också omvandlas till fett i kroppen för att sedan lagras på det sättet, om de andra förråden är fulla. Det mesta av kolhydraterna används dock relativt fort som energi runt om i kroppen. I levern så omvandlas de små druvsockermolekylerna till ett ömne som kallas glykogen, tills det är dags för kroppen att använda enegrin, då återgår det till vanligt druvsocker igen. 

Till levern transporteras också aminosyrorna från mjölken, dessa för att i levern kunna bygga nya proteiner och enzymer som kroppen behöver.

Även viss del av fettet skickas till levern för att lagras eller användas som energi. Dock inte allt genom blodet, eftersom det då skulle täppa igen de minsta blodkärlen, utan via lymfan.

'''Hur påverkas resten av kroppen då vi vi dricker mjölk, om vi utesluter matspjälkningen och dess organ?'''

'''Lungorna''' - Vi kan börja med att titta på blodproduktionen. Då vi dricker mjölk får vi i oss järn och detta behövs för att vi ska kunna tillverka hemoglobin som finns i de röda blodkropparna. Det är hemoglobinet som gör att de röda blodkropparna kan fatta tag i en syremolekyl eller en koldioxidmolekyl vid lungorna eller vid en cell. 

I lungorna finns det småsmå lungblåsor som är täckta av väldigt små kapillärer. Lungblåsorna fylls med syre luft när vi andas in, och det syre som finns i luften plockas upp utav de röda blodkropparna och hemoglobinet. När blodet sedan kommit till en cell som begärt syre för att kunna hålla i gång sin produktion lämnas sedan syrets av för att eventuellt delta i cellandningen. Hemoglobinet hämtar då upp restprodukten koldioxid, transporterar det till lungan och byter där ut koldioxidmolekylen mot ännu en syremolekyl. 

Vi är alltså beroende av järn för att kunna andas. 

'''Cellandningen''' - Vi vet redan att järn är ett måste om cellandningen ska kunna fungera, men i cellandningen behövs det även syre och druvsocker för att det ska fungera. 

(O₂ + C₆H₁₂O₆ ---(energi)---&gt; H₂O + CO₂)

Vi kan anta att just det druvsockret som behövs vid en specifik cell kommer från den laktos som fanns i vårt glas mjölk.

=== Stickets effekt! - Vad händer när man blir stucken av en geting===

=Undervisning - innehåll och grund för upplägg av lektionsplanering=

==Lektion / Ämneshandledningsplanering==

==Uppgifter för lärande==

- kunskapsstandard ex på tidigare uppgifter så att eleverna vet vad det handlar om.

1. Eleverna svara på sina egna frågor i ett gemensamt dokument, därmed kan de läsa varandras svar. Nästa steg är att eleverna redigerar en annan elevs arbete och slutprodukten läggs ut i detta moment. 

==Feedback==


==Uppgifter för bedömning==

==Bedömning==</text>
      <sha1>gdl2zmy8g1k6evu7icn27sn6l6l59sz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fmd Tjeckiska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6726</id>
    <revision>
      <id>25650</id>
      <parentid>25200</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T14:27:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25650</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="1nskxhtfqkcszwiv0btx9f1ap8i3nhy" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Fm Slaviska och baltiska språk|Fmd]]</text>
      <sha1>1nskxhtfqkcszwiv0btx9f1ap8i3nhy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fm Slaviska och baltiska språk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6727</id>
    <revision>
      <id>25211</id>
      <parentid>25201</parentid>
      <timestamp>2009-10-04T06:34:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25211</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="8hgy6wf56rce7e377cldzgmx8hedlaf" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fm]]</text>
      <sha1>8hgy6wf56rce7e377cldzgmx8hedlaf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fmb Ukrainska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6728</id>
    <revision>
      <id>25649</id>
      <parentid>25203</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T14:26:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25649</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="9x7vtxqx8onoizg48y4kzwte1gmt0lx" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Fm Slaviska och baltiska språk|Fmb]]</text>
      <sha1>9x7vtxqx8onoizg48y4kzwte1gmt0lx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: F Språkvetenskap</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6729</id>
    <revision>
      <id>25690</id>
      <parentid>25206</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T22:50:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25690</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="0rb0luzexk6wmsapkwt9z501oe84vpf" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|F]]</text>
      <sha1>0rb0luzexk6wmsapkwt9z501oe84vpf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fxpcb Zulu</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6730</id>
    <revision>
      <id>25653</id>
      <parentid>25207</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T14:35:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25653</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="c2umxg385zx0gt5kndc8ihzv9eys0qg" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Fxpc Bantuspråk|Fxpcb]]</text>
      <sha1>c2umxg385zx0gt5kndc8ihzv9eys0qg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fxpc Bantuspråk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6731</id>
    <revision>
      <id>25652</id>
      <parentid>25208</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T14:34:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25652</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="nkyhdfg3phan97jjletcy9o21tnlxgs" xml:space="preserve">[[Kategori: SAB: Fxp Afrikanska språk|Fxpc]]</text>
      <sha1>nkyhdfg3phan97jjletcy9o21tnlxgs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fxp Afrikanska språk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6732</id>
    <revision>
      <id>25654</id>
      <parentid>25210</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T14:36:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25654</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="i3k2nqgzhx46c9o2trjz60mcueqrpuh" xml:space="preserve">[[Kategori: SAB: Fx Övriga språk|Fxp]]</text>
      <sha1>i3k2nqgzhx46c9o2trjz60mcueqrpuh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fx Övriga språk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6733</id>
    <revision>
      <id>25212</id>
      <timestamp>2009-10-04T06:34:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fx]]'</comment>
      <origin>25212</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="haw6q3il3bnx70qs1j6a1d3v40o5vcg" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fx]]</text>
      <sha1>haw6q3il3bnx70qs1j6a1d3v40o5vcg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fva Kinesiska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6734</id>
    <revision>
      <id>25651</id>
      <parentid>25214</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T14:29:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25651</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="72" sha1="iocyh63c1to60qghnzsw6i8wzonsvqp" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Fv Sinotibetanska och austroasiatiska m.fl. språk|Fva]]</text>
      <sha1>iocyh63c1to60qghnzsw6i8wzonsvqp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fv Sinotibetanska och austroasiatiska m.fl. språk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6735</id>
    <revision>
      <id>25215</id>
      <timestamp>2009-10-04T06:44:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fv]]'</comment>
      <origin>25215</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="dqe1tcqc7j1hu63pz2600r0pq1d7zay" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fv]]</text>
      <sha1>dqe1tcqc7j1hu63pz2600r0pq1d7zay</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel i musik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6736</id>
    <revision>
      <id>45774</id>
      <parentid>45766</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:57:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45774</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="1s4fi1ijbsc0lncmaa43m4p0q2bba5t" xml:space="preserve">

[[Kategori:Läromedel efter ämne|Musik]]</text>
      <sha1>1s4fi1ijbsc0lncmaa43m4p0q2bba5t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fye Esperanto</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6739</id>
    <revision>
      <id>25655</id>
      <parentid>25228</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T14:36:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25655</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="alb8iyuackx922mspq00ycnsenlho73" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Fy Konstgjorda språk|Fye]]</text>
      <sha1>alb8iyuackx922mspq00ycnsenlho73</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fy Konstgjorda språk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6740</id>
    <revision>
      <id>25229</id>
      <timestamp>2009-10-04T16:28:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fy]]'</comment>
      <origin>25229</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="swtyse5oyp17lw4ez4zwd45btrp4ugg" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fy]]</text>
      <sha1>swtyse5oyp17lw4ez4zwd45btrp4ugg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>En Introduktion till Sociologi/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6741</id>
    <revision>
      <id>55371</id>
      <parentid>53156</parentid>
      <timestamp>2024-04-19T17:34:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>fördömmer &gt; fördömer</comment>
      <origin>55371</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22780" sha1="5ylhq6kwhjbcy2tunugqdzvuxtrbwjo" xml:space="preserve">'''Sociologi''' är studerandet av människans sociala liv. Eftersom området är så brett har sociologin delats in i olika studieområden, allt från samtalsanalys till teorier om hur hela världen fungerar. Det här kapitlet kommer introducera dig till sociologi och förklara varför den är viktigt, hur den kan förändra din syn på din omvärld, samt ge en kort  genomgång av dess historia.

== Vad är Sociologi? ==
[[Image:Emile Durkheim.jpg|thumb|right|200px|Emile Durkheim, en av Sociologins grundare.]]

Sociologi är den del av samhällsvetenskaperna som använder systematiska och empiriska metoder och kritisk analys för att bygga upp en kunskapsbas om människans sociala strukturer och aktiviteter. Ibland är målet att tillämpa dessa kunskaper på beslut och policier inom politiken för att förbättra välfärden. Undersökningsobjekt varierar från mikronivå till makronivå. Mikrosociologi innefattar studiet av människors interaktioner, ansikte mot ansikte. Makrosociologi hanterar stora sociala processer.

Sociologi är ett brett ämne både vad gäller forskningsmetoder och undersökningsobjekt. Sociologin har traditionellt fokuserat på sociala relationer, social stratifiering, social interaktion, kultur och avvikelser, och undersökningarna har varit av såväl kvalitativ som kvantitativ art. Eftersom sociala strukturer och sociala aktiviteter innefattar så stor del av alla mänskliga handlingar har sociologi med tiden kommit att omfatta så vitt skilda ämnen som studier av ekonomiska aktiviteter, orättvisor inom sjukvården och sociala aktiviteters roll i skapandet av vetenskaplig fakta &lt;ref name=&quot;Moore2008&quot;&gt;Moore, Kelly. 2008. Disrupting Science: Social Movements, American Scientists, and the Politics of the Military, 1945-1975. Princeton University Press.&lt;/ref&gt;. Även uppsättningen av vetenskapliga metoder för att undersöka det sociala har utökats kraftigt. Under 1970 och 1980-talen utvecklades strikta matematiska metoder samtidigt som den &quot;kulturella vändningen&quot; även införlivade mer tolkande metoder från humaniora.

Den sociala världen förändras; vissa anser att den växer, andra att den krymper.&lt;ref name=&quot;Putnam2001&quot;&gt;Putnam, Robert D. 2001. Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community. 1st ed. Simon &amp; Schuster.&lt;/ref&gt; Det som är viktigt att förstå är att samhällen förändras. Som vi kommer att konstatera närmare senare så har sociologi sina rötter i stora sociala förändringar som den industriella revolutionen, skapandet av imperier och Upplysningen. Tidiga sociologer utvecklade denna forskningsdisciplin under sina försök att förstå sådana förändringar.

Vissa tidiga skapare av sociologiska teorier (som Marx, Weber och Durkheim) upprördes av de sociala processer som de såg som orsaken till stora förändringar, som kampen för solidaritet och klassernas upp- och nergång, för att nämna några exempel. Sociologins grundare var några av de första individerna som nyttjade det som C. Wright Mills (en viktig amerikansk sociolog) kallade för sociologisk fantasi: Förmågan att placera personliga problem inom de vetenskapliga ramarna för sociala frågor. &lt;ref name=&quot;Mills2000&quot;&gt;Mills, C. Wright. 2000. The Sociological Imagination. 40th ed. Oxford University Press, USA.&lt;/ref&gt; Mills föreslår att:

:&quot;Vad människor behöver ... är en tankeförmåga som hjälper dem hantera information och resonera för att klarsynt summera vad som händer i världen och vad som händer i dem själva. Den sociologiska fantasin tillåter dess användare att förstå det större historiska perspektivet utifrån dess betydelse för olika individers livskarriär och inre liv.&quot; &lt;ref name=&quot;Mills2000&quot;/&gt;

Mills såg det som att sociologisk fantasi kan hjälpa individer att hantera den sociala världen genom att kliva ut ur sina personliga, självcentrerade perspektiv på världen. Genom att använda sociologisk fantasi kan personer se händelser och sociala strukturer som influerar beteenden, attityder och kulturer.

Den sociologiska fantasin går längre än skrivbordssociologi och &quot;sunt förnuft&quot;. Många personer tror sig förstå världen och det som händer i den, utan att för den sakens skull systematiskt analysera den sociala världen på samma sätt som sociologer. Människor tenderar att försöka förstå vad som händer omkring dem och försöka koppla orsak till verkan.&lt;ref name=&quot;Boyer2002&quot;&gt;Boyer, Pascal. 2002. Religion Explained. Basic Books.&lt;/ref&gt; Detta är en anledning till att individer under lång tid använt religiösa ceremonier för att åkalla gudarna; de upplever en koppling mellan gudarna och speciella delar av den naturliga världen (som till exempel vädret). Precis som att offra två getter för att garantera en säker färd med en Boeing 757 (genom att glädja Akash Bhairab, en Hinduisk himmelsgud) är ett sätt att försöka påverka världen utan att först förstå hur den fungerar&lt;ref name=&quot;Tierney2008&quot;&gt;Tierney, John. 2008. “Appeasing the Gods, With Insurance.” The International Herald Tribune, May 7 http://web.archive.org/web/20080518214239/http://www.iht.com/articles/2008/05/07/healthscience/06tier.php (Accessed August 17, 2008).&lt;/ref&gt; är skrivbordssociologi ett försök att förstå den sociala världen utan att använda vetenskapliga metoder.

Det skulle vara fel att säga att sociologer aldrig sitter (till och med vid ett skrivbord) och helt enkelt försöker fundera ut teorier om hur världen fungerar, men för att testa sina teorier måste de kliva upp från sina skrivbord och samla data som de kan använda för att utvärdera sina teorier. Sociologer föreslår inte bara teorier för hur den sociala världen fungerar, de testar även sina teorier med vetenskapliga metoder.

Sociologer har precis som alla andra människor värderingar, uppfattningar och till och med förutfattade inställningar till vad de kommer att hitta genom sin forskning. Men som Peter Berger, en välkänd sociolog, argumenterar så är skillnaden mellan en sociolog och en icke-vetenskaplig forskare att &quot;sociologen försöker se vad som är där. Han kanske hoppas eller fruktar vad han kommer att hitta, men han kommer ändå söka oberoende av hopp och fruktan. Det är alltså en fråga om perspektiv...&quot;&lt;ref name=&quot;Berger1963&quot;&gt;Berger, Peter L. 1963. Invitation to Sociology: A Humanistic Perspective. 1st ed. Anchor. ISBN 0385065299&lt;/ref&gt;

Sociologi är alltså ett försök att förstå den sociala världen genom att placera sociala händelser i sitt rätta sammanhang (t.ex. social struktur, kultur, historia), och ett försök att förstå sociala fenomen genom att samla och analysera empirisk data.

== Historia ==

Sociologi är en relativt ny akademisk disciplin. Den dök upp i början av 1800-talet som ett svar på de utmaningar som kom med det moderna samhället. Ökad rörlighet och teknologisk utveckling ökade människors exponering för kulturer och samhällen olika deras egen. Resultatet av denna exponering varierade, men för vissa människor innebar nedbrytningen av traditionella normer och vanor att synen på hur värden fungerar ändrades. Sociologerna reagerade på dessa försändringar genom att försöka förklara vad som håller sociala grupper samman och ge möjliga lösningar på problemet med den sociala solidaritetens sammanbrott.

=== Auguste Comte och andra grundare ===

[[Image:Auguste Comte.jpg|thumb|200px|right|[[w:Auguste Comte|Auguste Comte]], som först använde termen ''sociologi'']]

Ordet ''sociologi'' användes först av [[w:Auguste Comte|Auguste Comte]] (1798-1857) år 1838 och har sitt ursprung i latinets ''socius'' (Bekant) och grekiskans ''logia'' (Studiet av). Comte hoppades kunna samla alla vetenskaperna under sociologin; han ansåg att sociologin hade potentialen att förbättre samhället och dirigera alla mänskliga aktiviteter, inklusive de andra vetenskaperna.

Även om det inte längre är den del av det sociologiska tänkandet så argumenterade Comte för ett sätt att se på samhället som an kallade ''De tre stadiernas lag''. Precis som andra tänkare under upplysningen så ansåg Comte att samhällen utvecklades i stadier. Det första var det ''Teologiska stadiet'' där männiiskor hade en religiös bild av samhället. Det andra stadet var det ''Metafysiska stadet'' där människorna forstod att samhället var något naturligt och inte nått övernaturligt. Comtes sista stadie var det ''Vetenskapliga stadiet'', eller det ''Positivistiska stadiet'', som han ansåg var utvecklingens höjdpunkt. I det vetenskapliga stadiet skulle samhället styras av tillförlitlig kunskap och skulle förstås genom vetenskapen, specifikt sociologin. Även om man kan hitta svaga kopplingar mellan Comtes ''Lag'' och människans historia så är det idag allmänt vedertaget inom sociologin att Comtes ansats är ett överförenklat och ogrundat sätt att förklara social utveckling. 

Andra ''klassiska'' teorister inom sociologin från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet innefattar bland annat Karl Marx, Ferdinand Toennies, Emile Durkheim, Vilfredo Pareto och Max Weber. Som föregångare inom Sociologin var de flesta tidiga sociologer tränade inom andra vetenskapliga discipliner, som historia, filosofi och ekonomi. Skillnaden i deras träning reflekteras i de ämnen de forskade kring, bland annat religion, pedagogik, ekonomi, psykologi, etik, filosoi, och teologi. Med undantag för Karl Marx har dock deras inflytande varit störst på just sociologi, och det är inom det området som deras teorier fortfarande ses som mest giltiga.


=== Forskningsdisciplinens utveckling ===

Den första boken med ordet ''sociologi'' i titeln skrevs i mitten av 1800-talet av den engelske filosofen Herbert Spencer. I USA hölls den första kursen i ''sociologi'' vid Kansas Universitet och hade titeln ''Sociologins Element'' (Den äldsta fortfarande aktiva sociologiska kursen i Amerika). Den första sociologiska universitetsinstitutionen i USA grundades 1892 vid Chicagos Universitet av Albion W. Small, samma man som 1895 grundade ''American Journal of Sociology''. Den första Europeiska universitetsinstitutionen för sociologi grundades 1895 vid Bordeaux Universitet av Emile Durkheim, som även grundade ''L'Année Sociologique'' 1896. 1919 öppnades även en sociologisk institution vid Ludwig Maximilians Universitet i München av Max Weber och 1920 i Polen av Florian Znaniecki. Den förta sociologiska institutionen i Storbritannien öppnades först efter andra världskriget.

Det internationella samarbetet började 1893 när Rene Worms grundade ''Institut International de Sociologie'' som senare hamnade i skuggan av det mycket större ''International Sociologist Association'' som grundades 1949. 1905 grundades ''American Sociological Association'' som är världens största samling av professionella sociologer.

[[Image:Karl Marx.jpg|thumb|200px|right|[[w:Karl Marx|Karl Marx]]]]

=== Tidig sociologisk forskning ===

Tidig sociologisk forskning ansåg att sociologi kunde liknas vid naturvetenskaperna, som fysik och biologi. Därför argumenterade många forskare för att forskningsmetoderna inom naturvetenskaperna även skulle användas inom samhällsvetenskaperna. Effekten av detta användande av vetenskapliga metoder och empiriskt fokus blev bland annat att sociologin skiljdes från teologin, psykologin och metafysiken. Det resulterade även i att sociologin blev erkänd som en empirisk vetenskap. Denna tidiga sociologiska ansats, framdriven av August Comte, ledde till ''Positivismen'', en metodologisk ansats baserad på Sociologisk Naturalism. Positivismen har som mål att precis som naturvetenskaperna förutsägelser, men i fallet sociologi blir målet att förutsäga mänskligt beteende, något som komplicerar frågan.

Målet att förutsäga mänskligt beteende insåg man snart var en aning vidlyftigt. Forskare som Wilhelm Dilthey och Heinrich Rickert argumenterader för att naturens värld skiljer sig från den sociala världen, mänskliga samhällen har till exempel kulturer till skillnad från de flesta djuren (beteendet bland myror, vargar o.s.v.  bygger mestadels på gener och förs inte vidare generation till generation via ''socialization''). Som ett resultat av detta lades en till målsättning för sociologin fram. Max Weber &lt;ref name=&quot;Weber1997&quot;&gt;Weber, Max. 1997. The Theory Of Social And Economic Organization. Free Press.&lt;/ref&gt; och Wilhelm Dilthey &lt;ref name=&quot;Dilthey1978&quot;&gt;Dilthey, W. 1978. Descriptive Psychology and Historical Understanding. 1st ed. Springer.&lt;/ref&gt; lade fram konceptet '''verstehen''' (Förståelse). &lt;ref name=&quot;Glass2005&quot;&gt;Glass, John E. 2005. “Visceral Verstehen.” Electronic Journal of Sociology.&lt;/ref&gt; Målet med ''verstehen'' handlar inte så mycket om att förutsäga beteenden som att förstå dem. Utomstående betraktare av en kultur relaterar till de infödda både på betraktarens och den betraktades villkor för att förstå de kulturella villkoren. Även om vägen mot ''verstehen''-förståelse av en kultur går via systematiska vetenskapliga metoder som en positivistiska ansatsen så är den en mycket mer subjektiv process. 

Oförmågan för sociologin och andra samhällsvetenskaper att exakt förutsäga mänskliga beteenden eller att helt förstå olika kulturer har lett till att de märkts som &quot;mjuka vetenskaper&quot;. Även om vissa kan se det som en nedvärderande titel så är det till viss del ett erkännande av den otroliga komplexitet som innefattas i människan som ett socialt djur. Alla djur som är så komplexa som människan måste vara svåra att helt förstå. Dessutom är människor, människors samhällen och människors kultur under konstant förändring, vilket betyder att samhällsvetenskaperna alltid kommer vara en pågående process.

=== Kvantitativ vs. Kvalitativ Sociologi ===

Kontrasten mellan positivistisk sociologi och verstehen-ansatsen har omformulerats inom den moderna sociologin till en distinktion mellan '''kvantitativ''' och '''kvalitativ''' metod. Kvantitativ sociologi hanterar generellt mänskligt beteende i siffror. Enkäter med stora mängder deltagare sammanställs till statistisk data och analyseras för att hitta mönster i mänskliga beteenden. Kvalitativ sociologi siktar snarare på djup än på bredd. Den kvalitativa ansatsen använder sig av djupintervjuer, fokusgrupper och innehållsanalys (böcker, tidningar, tv-program, o.s.v.) för att samla data som sedan systematiskt analyseras för att hitta mönster som bättre kan förklara mänskliga beteenden.

Att dra en hård gräns mellan kvantitativ och kvalitativ sociologi kan vara missvisande. Första steget inom all forskning är utvecklandet av en teori och testbara hypoteser. Även om vissa som börjar analysera data utan styrning av teorier&lt;ref name=&quot;Denzin2007&quot;&gt;Denzin, Norman K., and Yvonna S. Lincoln. 2007. Collecting and Interpreting Qualitative Materials. Third Edition. Sage Publications, Inc.&lt;/ref&gt; så börjar de flesta med en teori och samlar sedan data för att testa den teorin. Det är först i det andra steget, i datainsamligen, som de två perspektiven skiljer sig åt. Kvantitativ sociologi fokuserar på siffror som representerar forskningsobjektet (t.ex. Spenderar konservativt kristna fäder mer tid med barnen än sekulära fäder, i timmar räknat? &lt;ref name=&quot;Civettini2008&quot;&gt;Civettini, Nicole H. W., and Jennifer Glass. 2008. “The Impact of Religious Conservativism on Men's Work and Family Involvement.” Gender &amp; Society 22:172-193.&lt;/ref&gt;). Kvalitativ sociologi fokuserar på de ideer som går att hitta i undersökningsobjektens diskurser och retorik (t.ex. Hur uttrycker sig homosexuella män när de ska förklara varför de fortsätter delta i en religion som fördömer dem?&lt;ref name=&quot;Loseke2001&quot;&gt;Loseke, Donileen R., and James C. Cavendish. 2001. “Producing Institutional Selves: Rhetorically Constructing the Dignity of Sexually Marginalized Catholics..” Social Psychology Quarterly 64:347-362.&lt;/ref&gt;). Målet med båda perspektiven är att svara på en fråga och/eller testa en teori.

== Sociologi och Samhällsvetenskaperna ==

Samhällsvetenskaperna nyttjar vetenskapliga metoder för att studera de mänskliga delarna av världen, Psykologi undersöker det mänskliga sinnet och mänskligt beteende på micronivå, Sociologi undersöker mänskliga samhällen, Statsvetenskap undersöker styrandet av grupper och länder, Mediastudier undersöker olika diskurser flöde genom medierna, Ekonomi fokuserar på produktionen och fördelningen av rikedomar i samhället och Socialt arbete är användandet av kunskaper från samhällsvetenskaperna i samhället. Samhällsvetenskaperna skiljer sig från Humaniora i sättet de lägger vikt vid vetenskapliga metoder och hårda beviskrav.


=== Utvecklingen av Samhällsvetenskaperna ===

I antikens filosofier var det det ingen skillnad mellan till exempel matematik och studier av historia, poesi eller politik. Det var först i och med utvecklingen av matematiska bevis som det växte fram en distinktion mellan ''vetenskaplig'' forskning och ''humaniora'' eller ''de fria konsterna''. Därför kunde Aristoteles studera planeterna rörelser och poesi med samma metoder och Platon blandade geometriska bevis med sin demonstration av människans inneboende kunskaper.

Denna likställning av vetenskaper levde länge kvar, Thomas Hobbes argumenterade till exempel att vetenskapliga ramverk kunde skapas genom deduktivt resonemang utifrån vedertagna sanningar. Hobbes bok ''Leviathan'' var en vetenskaplig beskrivning av en republikansk politik. Årtionden efter boken genomgick vetenskaperna en revolution i fråga om vad som var vetenskap, speciellt Isaac Newtons arbete inom fysiken förändrade ramverken för vad som uppfattades som ''vetenskapligt''. 

Även om Newton visserligen bara var en frontfigur för en växande trend så bör man lägga vikt vid hur Newton såg matematiken som ett resultat av en verklighet oberoende av åskådaren och med sina egna regler. För samtida filosofer kunde matematiska beskrivningar av filosofiska ideal ses som bevis för människans naturliga relationer: samma lagar gällde både det naturliga som det andliga. Såväl Blaise Bascal och Gottfried Leibniz som Johannes Kepler använde matematik för att direkt beskriva mänskliga beteenden. Pascal utvecklade en rationell inställning till guds existens, Leibniz utvecklade binära beräkningar och Kepler förklarade hur änglar styrde planeternas rörelser.

Detta pressade även de andra forskningsdisciplinerna att börja uttrycka ideer i form av matematiska relationer, allmänt omnämnda som ''Lagar''. Under slutet av 1800-talet blev försöken att förklara mänskligt beteende genom ekvationer allt mer vanligt. Under den tiden kom bland annat ''Lagarna'' om Filologi, ett försök att kartlägga ljudförändringar inom språk. I början av 1900-talet kom en förändring inom vetenskaperna, Statistik och Sannolikhetslära hade utvecklats så pass att de ansågs ''vetenskapliga'', något som resulterade i en allt vidare använding av statisktik inom samhällsvetenskaperna så väl som de andra vetenskapliga disciplinerna.

De första tänkarna som försökte sammanföra vetenskapliga studer med undersökningar av mänskliga relationer var Sigmund Freud i Österrike och William James i USA. Freuds teorier kring förståndets funktioner och James arbete inom experimentell psykologi hade stor betydelse på de som kom efter.

En av de mest övertygande förespråkare för den vetenskapliga hanteringen av psykologi var John Dewey (1859-1952). Han började precis som Marx med ett försök att anpassa Hegelsk idealism och logik för experimetiell vetenskap, till exempel i hans ''Psykologi'' från 1887. Det var dock först när han lämnade Hegels konstruktioner och anslöt sig till den amerikanska Pragmatismen som han lyckades formulera sina lärosatser om de tre faserna av undersökningsprocesser:

#En problematisk situation där de vanliga lösningarna inte duger
#Isolering av data och undersöknignsfakta
#Empirisk prövning av de reflektioner som uppståt utifrån datan

Med de allt mer dominerande ideerna kring kvantitativa mätningar inom naturvetenskaperna (se till exempel Lord Rutherfords berömda maxim att all kunskap som inte kunde mätas i siffror var &quot;dålig kunskap&quot;) var steget inte stort till en uppdelning av studet av människan mellan humaniora och samhällsvetenskapen.


== Sociologi Idag ==
Även om sociologi härstammar från Comtes vision om en forskningsdisciplin som skulle sammanhålla alla andra vetenskapliga områden så var det inte så sociologin utvecklades. Istället för att ersätta alla andra vetenskaper har den tagit platsen av ett specifikt perspektiv i undersökandet av människans sociala liv.

Förr så fokuserade sociologisk forning på organiserandet av komplexa industriella samhällen och deras inflytande på individen. Idag undersöker sociologerna ett brett spectrum av ämnen. Vissa sociologer undersöker till exempel makrostrukturer som organiserar samhällen, som ras, etnicitet, klass, könsroller och institutioner som familjen. Andra sociologer studerar sociala processer som representerar nedbrytandet av makrostrukturer, inräknat avvikelser, brottslighet och skiljsmässor. Dessutom som undersöker vissa sociologer mikroprocesser som mellanmänskliga interaktioner och socialiseringen av individer. Det bör även noteras att sentida sociologer tagit lärdom från antropologerna och insett disciplinens ''västvärlds''-perspektiv. Som svar på detta är det många sociologiska institutioner som påbörjat multikulturell forskning.

De två följande kapitlen i den här boken kommer att introducera läsaren till mer djupgående diskussioner kring metoder och teorier inom sociologin. De resterande kapitlen granskar specifika forskningsområden inom disciplinen.

== Referenser ==
&lt;references /&gt;

== Externa länkar ==
* [http://www.asanet.org/ American Sociological Association]
* [http://www.anovasofie.net/vl/  Analysing and Overcoming the Sociological Fragmentation in Europe: European Virtual Library of Sociology]
* [http://www.ku.edu/%7Esocdept/centuryofsoc.pdf A Century of Sociology at University of Kansas, by Alan Sica (Adobe Acrobat PDF file)]
* [http://www.ucm.es/info/isa/ International Sociological Association]
* [http://www.sociolog.com/ The Sociolog. Comprehensive Guide to Sociology]
* [http://www.clas.ufl.edu/users/gthursby/socsci/ Social Science Virtual Library]

{{sidfotsnavigering|En Introduktion till Sociologi|../Sociologisk Metod/}}
[[Kategori:En introduktion till sociologi]]

[[en:Introduction_to_Sociology/Introduction]]
[[de:Einführung_in_die_Soziologie/_Einführung]]</text>
      <sha1>5ylhq6kwhjbcy2tunugqdzvuxtrbwjo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sidfotsnavigering/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6742</id>
    <revision>
      <id>29095</id>
      <parentid>29093</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:24:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29095</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="279" sha1="8t9z38vfwpwn6128ko69xyc947dhrq9" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
En enkel sidnavigering som bland annat passar att ha som sidfot.

===Användning===
&lt;pre&gt;
{{sidfotsnavigering|Bok|Nästa sida|Föregående}}
&lt;/pre&gt;

(Det är inte nödvändigt att ange föregående sida)
&lt;includeonly&gt;[[kategori:Layoutmallar]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>8t9z38vfwpwn6128ko69xyc947dhrq9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Gadget-HotCat.js</title>
    <ns>8</ns>
    <id>6743</id>
    <revision>
      <id>46533</id>
      <parentid>33093</parentid>
      <timestamp>2016-02-08T20:42:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Nirmos</username>
        <id>4143</id>
      </contributor>
      <comment>Importerar från [[c:MediaWiki:Gadget-HotCat.js]] som aktivt underhålls i stället för att ha en gammal lokal kopia här.</comment>
      <origin>46533</origin>
      <model>javascript</model>
      <format>text/javascript</format>
      <text bytes="122" sha1="go221or81zj9s6ao8rvhq6ombi5191l" xml:space="preserve">mw.loader.load( '//commons.wikimedia.org/w/index.php?title=MediaWiki:Gadget-HotCat.js&amp;action=raw&amp;ctype=text/javascript' );</text>
      <sha1>go221or81zj9s6ao8rvhq6ombi5191l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Gadget-HotCat</title>
    <ns>8</ns>
    <id>6744</id>
    <revision>
      <id>25247</id>
      <timestamp>2009-10-05T07:51:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ''''HotCat''':  Easily manage categories on a page, with category suggestions. &lt;small&gt;&lt;nowiki&gt;[&lt;/nowiki&gt;[[Commons:MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|documentation]]&amp;nbsp;/&amp;n...'</comment>
      <origin>25247</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="237" sha1="34wptx7bw1sdvo912wovm5xo20bxw4z" xml:space="preserve">'''HotCat''':  Easily manage categories on a page, with category suggestions. &lt;small&gt;&lt;nowiki&gt;[&lt;/nowiki&gt;[[Commons:MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|documentation]]&amp;nbsp;/&amp;nbsp;[[:Image:HotCat.png|example]]&lt;nowiki&gt;]&lt;/nowiki&gt;&lt;/small&gt;</text>
      <sha1>34wptx7bw1sdvo912wovm5xo20bxw4z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Gadget-section-Navigering</title>
    <ns>8</ns>
    <id>6745</id>
    <revision>
      <id>25253</id>
      <timestamp>2009-10-05T08:11:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Navigering'</comment>
      <origin>25253</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10" sha1="lbykwt52lldbic68dg79p2u0old5lnt" xml:space="preserve">Navigering</text>
      <sha1>lbykwt52lldbic68dg79p2u0old5lnt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Gadget-section-Redigering</title>
    <ns>8</ns>
    <id>6746</id>
    <revision>
      <id>25254</id>
      <timestamp>2009-10-05T08:11:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Redigering'</comment>
      <origin>25254</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10" sha1="rpmxj6ok0aihrh19aimv1avks4x4hd7" xml:space="preserve">Redigering</text>
      <sha1>rpmxj6ok0aihrh19aimv1avks4x4hd7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation</title>
    <ns>8</ns>
    <id>6747</id>
    <revision>
      <id>25255</id>
      <timestamp>2009-10-05T09:15:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Commons:MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation]]'</comment>
      <origin>25255</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="kbddk0w3mb6q4kmu51mxcu1nsthnxin" xml:space="preserve">[[Commons:MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation]]</text>
      <sha1>kbddk0w3mb6q4kmu51mxcu1nsthnxin</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Oa Sociologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6750</id>
    <revision>
      <id>25263</id>
      <parentid>25262</parentid>
      <timestamp>2009-10-06T13:18:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>25263</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="b6cu6eyzmd9vmpwgcw8s81buzbexeg1" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: O Samhälls- och rättsvetenskap|O]]</text>
      <sha1>b6cu6eyzmd9vmpwgcw8s81buzbexeg1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: O Samhälls- och rättsvetenskap</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6751</id>
    <revision>
      <id>25307</id>
      <parentid>25264</parentid>
      <timestamp>2009-10-07T13:07:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>25307</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="jp9jx6dz4k6v3vf1ix2t847w4k5bhzf" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|O]]</text>
      <sha1>jp9jx6dz4k6v3vf1ix2t847w4k5bhzf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Oeaa Allmän förmögenhetsrätt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6752</id>
    <revision>
      <id>25265</id>
      <timestamp>2009-10-06T13:21:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Oea Civilrätt|O]]'</comment>
      <origin>25265</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="gm5m6xttdpm67cn76l4jxam6d1ui1zr" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Oea Civilrätt|O]]</text>
      <sha1>gm5m6xttdpm67cn76l4jxam6d1ui1zr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Oea Civilrätt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6753</id>
    <revision>
      <id>25266</id>
      <timestamp>2009-10-06T13:21:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Oe Rättsvetenskap|O]]'</comment>
      <origin>25266</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="18x5h70z8bxmi99q2he7zc1xte7ulxv" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Oe Rättsvetenskap|O]]</text>
      <sha1>18x5h70z8bxmi99q2he7zc1xte7ulxv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Oe Rättsvetenskap</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6754</id>
    <revision>
      <id>25267</id>
      <timestamp>2009-10-06T13:23:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: O Samhälls- och rättsvetenskap|O]]'</comment>
      <origin>25267</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="b6cu6eyzmd9vmpwgcw8s81buzbexeg1" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: O Samhälls- och rättsvetenskap|O]]</text>
      <sha1>b6cu6eyzmd9vmpwgcw8s81buzbexeg1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Okc Socialförsäkring</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6755</id>
    <revision>
      <id>25268</id>
      <timestamp>2009-10-06T13:29:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:SAB: Ok Försäkring|O]]'</comment>
      <origin>25268</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="rd5teudw43kov62ijhg19phrw79plin" xml:space="preserve">[[kategori:SAB: Ok Försäkring|O]]</text>
      <sha1>rd5teudw43kov62ijhg19phrw79plin</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ok Försäkring</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6756</id>
    <revision>
      <id>25270</id>
      <parentid>25269</parentid>
      <timestamp>2009-10-06T13:30:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>25270</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="b6cu6eyzmd9vmpwgcw8s81buzbexeg1" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: O Samhälls- och rättsvetenskap|O]]</text>
      <sha1>b6cu6eyzmd9vmpwgcw8s81buzbexeg1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Okcd Arbetslöshetsförsäkring</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6757</id>
    <revision>
      <id>25272</id>
      <timestamp>2009-10-06T13:40:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Okc Socialförsäkring|O]]'</comment>
      <origin>25272</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="dtdg2wthw9w2ojxyfl2e9ug9tek2btt" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Okc Socialförsäkring|O]]</text>
      <sha1>dtdg2wthw9w2ojxyfl2e9ug9tek2btt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: K Historia</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6758</id>
    <revision>
      <id>25280</id>
      <timestamp>2009-10-06T14:23:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB|K]]'</comment>
      <origin>25280</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="el5xppallci4qcqu9xzllj6c23s9w9n" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB|K]]</text>
      <sha1>el5xppallci4qcqu9xzllj6c23s9w9n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matstub/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6759</id>
    <revision>
      <id>29086</id>
      <parentid>29084</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:20:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29086</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="425" sha1="6odxw2xbguirzttt3twfjhtnuamwh9t" xml:space="preserve">__NOTOC__
{{Dokumentationssida}}

{{matstub|Demo=on}}

===Användning===
Läs om hur man använder stubmallar på [[Hjälp:Stubbar|hjälp]]. 
Alla sidor som märks med den här mallen kommer placeras i [[:Kategori:Matstubbar]].

===Avancerat===
Parametern ''Demo = on'' hindrar sidan från att läggas till i några kateborier.

''Ex: &lt;nowiki&gt;{{matstub|Demo=on}}&lt;/nowiki&gt;''

&lt;includeonly&gt;[[kategori:stubmallar]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>6odxw2xbguirzttt3twfjhtnuamwh9t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Stub/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6760</id>
    <revision>
      <id>29081</id>
      <parentid>29054</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:18:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29081</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="693" sha1="ljjgi4c7v614298ua9uxrfa4vgd8a08" xml:space="preserve">__NOTOC__
{{Dokumentationssida}}

{{stub|Demo=on}}

===Användning===
Lägg till på boksidan som är kort, innehållsfattig eller som helst enkelt bara behöver skrivas ut. Vanligtvis kan den placeras längst ner där den inte är i vägen för boksidans innehåll. Om möjligt så bör du använda stubmallar för det området som boken handlar om, samtliga mallar finner du på [[Hjälp:Stubbar|Hjälp/Stubbar]]. Alla sidor som märks med den här mallen kommer placeras i [[:Kategori:Stubbar]].

===Avancerat===
Parametern ''Demo = on'' hindrar sidan från att läggas till i några kateborier.

''Ex: &lt;nowiki&gt;{{stub|Demo=on}}&lt;/nowiki&gt;''

&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Stubmallar]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>ljjgi4c7v614298ua9uxrfa4vgd8a08</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:NyBokStub/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6761</id>
    <revision>
      <id>38741</id>
      <parentid>32114</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T10:39:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt kategori till Bokstubbar</comment>
      <origin>38741</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="835" sha1="em6z8r50so8nrtbiwqems9bahuvbyaq" xml:space="preserve">__NOTOC__
{{Dokumentationssida}}

{{NyBokStub|Demo=on}}

===Användning===
Lägg till överst på sidan då du startar en ny bok. Om möjligt så bör du använda stubmallar för det området som boken handlar om, samtliga mallar finner du på [[Hjälp:Stubbar|Stubmallar]]. Alla sidor som märks med den här mallen kommer placeras i [[:Kategori:Bokstubbar]].

===Avancerat===
Parametern ''Demo = on'' hindrar sidan från att läggas till i några kategorier.

''Ex: &lt;nowiki&gt;{{NyBokStub|Demo=on}}&lt;/nowiki&gt;''

Om du vill ha boken ifred ett tag kan du använda parametern pågående:

''Ex: &lt;nowiki&gt;{{NyBokStub|pågående=ja}}&lt;/nowiki&gt;''

(Om mallen blir liggande en längre tid med pågående-parametern kan det vara på plats att ta bort den, men fråga gärna den som lagt in den.)

&lt;includeonly&gt;[[kategori:stubmallar]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>em6z8r50so8nrtbiwqems9bahuvbyaq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Oeb-c Sverige</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6762</id>
    <revision>
      <id>25305</id>
      <timestamp>2009-10-07T13:06:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:SAB: Oeb Straffrätt|O]]'</comment>
      <origin>25305</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="3bgzmzen24irgh6f1873tegub8cca7z" xml:space="preserve">[[kategori:SAB: Oeb Straffrätt|O]]</text>
      <sha1>3bgzmzen24irgh6f1873tegub8cca7z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Oeb Straffrätt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6763</id>
    <revision>
      <id>25306</id>
      <timestamp>2009-10-07T13:06:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:SAB: Oe Rättsvetenskap|O]]'</comment>
      <origin>25306</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="h6hssmijs2byn09fift1so4tk3qxu9g" xml:space="preserve">[[kategori:SAB: Oe Rättsvetenskap|O]]</text>
      <sha1>h6hssmijs2byn09fift1so4tk3qxu9g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Bi Förenings- och mötesteknik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6764</id>
    <revision>
      <id>25310</id>
      <timestamp>2009-10-07T13:14:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:SAB: B Allmänt och blandat|B]]'</comment>
      <origin>25310</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="by1y11vtw258sxr7qllzzpwh3lsapxi" xml:space="preserve">[[kategori:SAB: B Allmänt och blandat|B]]</text>
      <sha1>by1y11vtw258sxr7qllzzpwh3lsapxi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: B Allmänt och blandat</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6765</id>
    <revision>
      <id>25311</id>
      <timestamp>2009-10-07T13:15:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|B]]'</comment>
      <origin>25311</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="c4tmageer9hrt9b0gdilx1ayzy2ebto" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|B]]</text>
      <sha1>c4tmageer9hrt9b0gdilx1ayzy2ebto</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Nederländska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6766</id>
    <revision>
      <id>25322</id>
      <timestamp>2009-10-07T14:06:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:Språkkurser|N]]'</comment>
      <origin>25322</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="2njitfwj1n0wiw8397ylda1rmx9sov1" xml:space="preserve">[[kategori:Språkkurser|N]]</text>
      <sha1>2njitfwj1n0wiw8397ylda1rmx9sov1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkkurser/Tjeckiska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6767</id>
    <revision>
      <id>25340</id>
      <timestamp>2009-10-07T14:13:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:Språkkurser|T]]'</comment>
      <origin>25340</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="17x8sde841ivszwbysxitbga1d93rfa" xml:space="preserve">[[kategori:Språkkurser|T]]</text>
      <sha1>17x8sde841ivszwbysxitbga1d93rfa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel i historia</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6771</id>
    <revision>
      <id>45770</id>
      <parentid>45741</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:54:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45770</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="61" sha1="bro43egbnizhytgu05w1eojprhgf1hd" xml:space="preserve">

[[Kategori:Läromedel efter ämne|H]]
[[Kategori:Historia]]</text>
      <sha1>bro43egbnizhytgu05w1eojprhgf1hd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Manualer</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6772</id>
    <revision>
      <id>25387</id>
      <parentid>25386</parentid>
      <timestamp>2009-10-12T08:10:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Removed category [[:Category:Tematiskt Index|Tematiskt Index]]; Quick-adding category [[:Category:Tematiskt index|Tematiskt index]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25387</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="brbki3hzneo6ffrxm1rke96suls6gcz" xml:space="preserve">

[[Kategori:Tematiskt index]]</text>
      <sha1>brbki3hzneo6ffrxm1rke96suls6gcz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Om Plikterna</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6773</id>
    <revision>
      <id>38680</id>
      <parentid>25437</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:45:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38680</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="khb5pqg4m6noc6cci5g9jtbhozhkq0m" xml:space="preserve">[[Kategori:Filosofi]]

Om Plikterna</text>
      <sha1>khb5pqg4m6noc6cci5g9jtbhozhkq0m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Panasonic Lumix DMC-FZ28</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6775</id>
    <revision>
      <id>38303</id>
      <parentid>25514</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:44:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38303</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="dkr4wmuoddxbce9blucreiinog4495c" xml:space="preserve">[[Kategori:Manualer]]

Panasonic Lumix DMC-FZ28</text>
      <sha1>dkr4wmuoddxbce9blucreiinog4495c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Dolda kategorier</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6776</id>
    <revision>
      <id>45812</id>
      <parentid>25523</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:16:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat</comment>
      <origin>45812</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="103" sha1="rfv4xmk7bowiogdwwvrqyhslmaqiogt" xml:space="preserve">Kategorier som är dolda med ''&lt;nowiki&gt;__HIDDENCAT__&lt;/nowiki&gt;''

[[Kategori:Administrativa kategorier]]</text>
      <sha1>rfv4xmk7bowiogdwwvrqyhslmaqiogt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Flervariabelanalys</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6781</id>
    <revision>
      <id>45752</id>
      <parentid>37696</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:37:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45752</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="811" sha1="6e9rrb9ogcbkidt30oo8o45s72h3wl3" xml:space="preserve">===Innehåll===
*[[/Introduktion/]]
====Derivator====
*[[/Funktioner av flera variabler/]]
*[[/Gränsvärden och kontinuitet/]]
*[[/Partiell derivata/]]
*[[/Deriverbarhet, tangentplan och normallinjer/]]
*[[/Kedjeregeln/]]
*[[/Riktningsderivator, gradienter och nivåkurvor/]]
*[[/Partiella derivator av högre ordningar/]]
*[[/Lokala extremvärden/]]
*[[/Extremvärden för funktioner på begränsade värdemängder/]]
*[[/Betingade extremvärden/]]
*[[/Implicita funktioner/]]
====Integraler====
*...
*[[/Kurvor på parameterform/]]

[[Kategori:Matematik|Flervariabelanalys]]
[[Kategori:Flervariabelanalys]]
[[Kategori:Läromedel för universitet]]
[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]
[[Kategori:SAB: T Matematik]]

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>6e9rrb9ogcbkidt30oo8o45s72h3wl3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: A Bok och biblioteksväsen</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6783</id>
    <revision>
      <id>25591</id>
      <parentid>25586</parentid>
      <timestamp>2009-10-16T11:36:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>25591</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="a188pt8sahdy0bqh7odhnrcxhytvx5r" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[kategori:SAB|A]]</text>
      <sha1>a188pt8sahdy0bqh7odhnrcxhytvx5r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ae Bokväsen</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6784</id>
    <revision>
      <id>25587</id>
      <timestamp>2009-10-16T11:33:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:SAB: A Bok och biblioteksväsen|SAB: A Bok och biblioteksväsen]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25587</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="p9hvv2ye5jrr9q5s0u98vpkoxa0z4ot" xml:space="preserve">
[[Kategori:SAB: A Bok och biblioteksväsen]]</text>
      <sha1>p9hvv2ye5jrr9q5s0u98vpkoxa0z4ot</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fc.04 Dialektologi och språkgeografi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6785</id>
    <revision>
      <id>25595</id>
      <timestamp>2009-10-16T22:52:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Fc.0 Särskilda språkvetenskapliga aspekter]]'</comment>
      <origin>25595</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="k57k5jx55wjlzro91w0ouoghvmrpe1f" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Fc.0 Särskilda språkvetenskapliga aspekter]]</text>
      <sha1>k57k5jx55wjlzro91w0ouoghvmrpe1f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fc.0 Särskilda språkvetenskapliga aspekter</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6786</id>
    <revision>
      <id>25596</id>
      <timestamp>2009-10-16T22:53:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Fc Svenska]]'</comment>
      <origin>25596</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28" sha1="ds8042fpo2v1i11o4ougfdle4thk1o2" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Fc Svenska]]</text>
      <sha1>ds8042fpo2v1i11o4ougfdle4thk1o2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fc Svenska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6787</id>
    <revision>
      <id>25648</id>
      <parentid>25597</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T14:24:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25648</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="alf4a6uubizngqj5ufm1co5g2dowonv" xml:space="preserve">[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Fc]]</text>
      <sha1>alf4a6uubizngqj5ufm1co5g2dowonv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora mobiltelefonmanualen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6789</id>
    <revision>
      <id>30263</id>
      <parentid>30247</parentid>
      <timestamp>2011-01-18T18:44:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bounce1337</username>
        <id>1922</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Vad är bluthooth */</comment>
      <origin>30263</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15413" sha1="s6yc95h7l1762ekk5ckjipy0t02mxf8" xml:space="preserve">Eftersom mobiltelefonerna har blivit nåt som alla råkar ut för och då dom är inte lätta att hitta och kunna alla funktioner som ska göra det lättare(?) för oss.
 
Det är till och med så att dom är så komplicerade så att många använder dom enbart att ringa med och har en vanlig telefonbok i fickan för det är för krångligt.  

Så här kommer äntligen manualen som berättar om dom vanliga funktionerna och även ska försöka reda ut med vilken knapp man byter ord med i T9 på dom olika modellerna t.ex. Eller hur man höjer ljudet kanske. Eller vad det är för skillnad på sms &amp; mms. 

== Allmänt om mobiler ==
...
===Vad är ett sim-kort===
...
===Vad är SMS &amp; MMS===
...
===Vad är bluetooth===
...
Bluetooth är en standard som tagits fram för trådlös kommunikation mellan olika enheter, som till exempel en mikrofon eller tangentbord och en dator. Standarden har fått sitt namn efter den danske vikingakungen Harald Blåtand.

== Bakgrund ==

Bakom standarden står bland annat företagen Ericsson, IBM, Toshiba, Nokia och Intel. Grunden till standarden var ett projekt på Ericsson Mobile Communications i Lund under 90-talet. Projektet hette i början MC Link, och utvecklades huvudsakligen av Sven Mattisson och Jaap Haartsen[2]. 1997 inleddes ett samarbete med Intel vilket ledde till bildandet av en utvecklingsgrupp för Bluetooth 1998. Varför man valde namnet Bluetooth var för att forskarne bakom denna tekniska framgång hade ett intresse för medeltiden, speciellt för dess vikingar och kungar. Vikingen kung Harald Blåtand enade Norge och Danmark och var känd som en stor talare och duktig att få människor att enas och prata med varandra. Just därför valde forskarna att använda hans namn och direktöversatte Blåtand till Bluetooth. Vad som länkar ihop denna gamla vikingakungen med dagens moderna teknik mer är att själva symbolen för bluetooth är en runa.
Den första Bluetooth-specifikationen klarade kommunikation med en överföringshastighet på minst 721 kbit/s. Bluetooth-specifikationen har sedan dess utvecklats. 2004 godkändes en ny version som ökar den maximala datahastigheten till drygt 3 Mbit/s.
Bluetooth tillåter olika klasser av radiostrålning, indelade efter uteffekt. Räckvidden som två enheter kan kommunicera inom beror på vilken klass enheterna är av. För mobiltelefoner används oftast en klass som innebär drygt 10 meters räckvidd, medan pc-moduler brukar tillåta högre uteffekt och ha en räckvidd på 100 meter eller mer.
Bluetooth kan användas för många typers elektronik som behöver kommunicera med andra delar i ett system med måttlig hastighet. Från början var det tänkt som en kommunikationslösning för mobiltelefoner, men vartefter fler och fler företag har anslutit sig har nya möjligheter visat sig.
Närmare 3000 företag har anslutit sig till standarden och mer än 200 företag har deltagit i arbetet att få fram denna nya standard. Bluetooth ska dessutom vara betydligt billigare att använda än liknande system.
Ett chip i varje enhet [redigera]

Bluetooth fungerar så att det i varje enhet (telefon, mobiltelefon, pc, skrivare, tangentbord, mus, hörlurar, mikrofon etc.) monteras in en Bluetooth-krets med en antenn. Kretsen, som är en kombinerad sändare och mottagare, ligger och lyssnar efter andra Bluetooth-enheter, samtidigt som det sänder ut sin identitet till andra Bluetooth-enheter. Så fort två enheter får kontakt med varandra, etableras en förbindelse av lämplig art mellan enheterna. Kommer du in i ett rum med din bärbara dator och skrivaren i rummet har ett Bluetooth-chip, så börjar omedelbart datorn och skrivaren förhandla om att upprätta en förbindelse. Nästan ögonblickligen kommer därför den bärbara datorn att ha en skrivare kopplad till sig, så länge datorn är kvar i rummet. Finns dessutom ytterligare en pc i rummet, så inleder datorerna omedelbart förhandlingar om att upprätta en nätverksförbindelse.
Specifikation [redigera]

Bluetooth är en licensfri standard som elektronikproducenterna fritt kan infoga i sina produkter. Systemet arbetar i det oreglerade, globalt tillgängliga och licensfria 2,45 GHz ISM-nätet. Räckvidden beräknas till 10–100 meter. Det är något som dagens GSM-nät inte går att utnyttjas till. Bluetooth utnyttjar frekvenshoppsteknik, med 1 600 hopp per sekund, för att motarbeta störningar och fädning.
Länken blir mer tillförlitlig än andra system i samma frekvensband som arbetar med lägre hoppfrekvens. Bluetoothsystemet använder också frekvensmodulering och tidsdelning, TDM, Time-Division Multiplex. Systemet innehåller ett länkprotokoll för att bygga upp små lokala nät, så kallade Piconet. Datahastigheten var ursprungligen 721 kbit/s, men har ökats till 2 Mbit/s i senare versioner av specifikationen. Radiosändaren har låg strömförbrukning, en nödvändig egenskap för batteridriven utrustning. Den drar mindre än 30 µA i viloläge, cirka 300 µA när man väntar på uppkopplingen och mellan 5 och 30 mA under själva samtalet.


== '''Profiler''' ==
Alla Bluetoothenheter ingår i olika profiler som beskriver vad enheten stödjer för funktioner. Man måste tänka på att alla enheter man tänkt använda tillsammans stöder de profiler man tänkt använda. Alla enheter måste stödja profilen Generic Access Profile och Service Discovery Application Profile.
Här följer de profiler som är specificerade i Bluetooth SIG..
Advanced Audio Distribution Profile (A2DP)
Innehåller de funktioner som behövs för att överföra stereoljud som till exempel musik från en MP3-spelare till ett par hörlurar. De kodekar som används är antingen MPEG-1,2 Audio, MPEG-2,4 AAC eller ATRAC. Profilen GAVDP behövs för att den här profilen ska fungera. Exempel på headset som använder profilen är Motorola HT820.
Audio/Video Remote Control Profile (AVRCP)
Profilen är utformad för att ge ett standardgränssnitt så att en fjärrkontroll (eller någon annan enhet som stödjer profilen) kan styra TV, stereo eller annan A/V-utrustning som användaren har tillgång till. AVRCP kan kombineras med A2DP eller VDP. Profilen stödjer tillverkarspecifika funktioner. GMCP är tänkt att kunna använda dessa funktioner.
Basic Imaging Profile (BIP)
Den här profilen är utformad för att skicka bilder mellan enheter och den har möjlighet att ändra storlek och konvertera bilder så att de ska passa den mottagande enheten. Profilen delas in i dessa underkategorier:
Image Push
Tillåter att en enhet skickar bilder till en annan
Image Pull
Tillåter att en enhet hämtar bilder från en annan.
Advanced Image Printing
Skriver ut bilder med avancerade valmöjligheter med formatet DPOF utvecklat av Canon, Kodak, Fuji och Matsushita
Automatic Archive
Tillåter automatisk backup av bilder från en annan enhet. Exempelvis så kan en laptop ta en kopia av nya bilder från en digitalkamera så fort den är inom räckvidd.
Remote Camera
En användare kan fjärrstyra en kamera. Som exempel kan användaren placera en kamera på ett stativ för att ta en gruppbild, kontrollera i sin telefon att alla är med i bild och då ta en bild, där användaren är med själv.
Remote Display
Tillåter en enhet att skicka bilder till en annan enhet som visar dessa. Ett exempel är att användaren kan visa en presentation genom att skicka bilderna till en projektor.
Basic Printing Profile (BPP)
Ger möjlighet åt enheter att skicka text, epost, vCard, och annat till skrivare med egen skrivarkö. Profilen skiljer sig från HCRP eftersom den inte behöver någon skrivarspecifik drivrutin. Det gör den här profilen lämplig för enklare enheter som till exempel mobiltelefoner och digitalkameror som inte är så enkla att uppdatera med drivrutiner för en specifik skrivare.
Common ISDN Access Profile (CIP)
Ger obegränsad åtkommst till den service, data och de signaler som ISDN ger.
Cordless Telephony Profile (CTP)
Den här profilen är till för att trådlösa telefoner ska kunna fungera via Bluetooth. Man hoppas på att mobiltelefoner ska kunna använda en Bluetooth-CTP-gateway som är ansluten till fasta telefonnätet i hemmet, och sedan använda mobilnätet när man är utanför gatewayens täckningområde.
Dial-up Networking Profile (DUN)
Profilen ger en standard för att nå internet och annan uppringd service över Bluetooth. Det vanligaste är att nå internet från en laptop genom att ringa upp modempoolen på en mobiltelefon. Det är baserat på profilen SPP och tillhandahåller en enkel konvertering mellan tillgängliga produkter, genom de många funktioner som den har gemensamt med det kabelburna seriella gränssnittet för samma uppgift. Det inkluderar AT-kommandona specificerade i ETSI 07.07 och PPP.
Fax Profile (FAX)
Denna profil är menad att ge ett väl definierat gränssnitt mellan en mobiltelefon eller en fast telefon och en dator med fax-programvara installerad. Det måste finnas stöd för ITU T.31 och/eller ITU T.32 AT-kommandon definierade av ITU-T. Varken data eller röstsamtal finns med i den här profilen.
File Transfer Profile (FTP)
Inte att förväxla med File Transfer Protocol!
Ger tillgång till filsystemet på en annan enhet. Det inkluderar stöd för att lista mappar, gå till olika mappar, hämta filer, placera filer och radera filer på enheten. Profilen använder protokollet OBEX för överföringar och är baserat på Bluetoothprofilen GOEP.
General Audio/Video Distribution Profile (GAVDP)
Innehåller de grundläggande funktionerna för profilerna A2DP och VDP.
Generic Access Profile (GAP)
Innehåller de grundläggande funktionerna för alla andra profilerna.
Generic Media Control Profile (GMCP)
Grundläggande, öppen, profil för att överföra mediainnehållsrelaterad information.
Generic Object Exchange Profile (GOEP)
Innehåller de grundläggande funktionerna för alla andra dataöverföringsprofilerna och är baserad på OBEX.
Hands Free Profile (HFP)
Den är allmänt använd för kommunikation mellan mobiltelefon och en bilmonterad handsfree. Den använder SCO för att bära en mono PCM-kanal.
Hard Copy Cable Replacement Profile (HCRP)
Ger ett enkelt trådlöst alternativ till kabelanslutningen mellan en enhet och en skrivare. Tyvärr så ger profilen ingen standard för själva kommunikationen till skrivaren, så skrivarspecifika drivrutiner är ett måste. Det gör profilen ganska oanvändbar för enkla enheter som mobiltelefoner, handdatorer och digitalkameror, eftersom det kan vara svårt att uppdatera drivrutiner, men på laptops och vanliga datorer så är den fullt användbar.
Headset Profile (HSP)
Detta är nog den allra vanligaste profilen, den används för kommunikation mellan Bluetooth-headset och till exempel en mobiltelefon. Den använder SCO för att bära ljudet och en delmängd av AT-kommandon från GSM 07.07 för några få funktioner såsom att ringa, svara, lägga på och ändra volymen.
Human Interface Device Profile (HID)
Ger stöd för enheter som till exempel mus, joystick, tangentbord och så vidare. Den är utformad för att ge en länk med lägsta möjliga fördröjning och låg strömförbrukning. Exempel på populära produkter som använder den här profilen är Logitech diNovo Media Desktop 2.0, Microsoft Optical Desktop Elite, även PlayStation 3 kommer att använda Bluetooth HID till sina kontroller.
Intercom Profile (ICP)
Ofta förknippad som walkie-talkie-profilen. Den är TCS-baserad och använder SCO för att bära ljudet. Profilen ska ge möjlighet till röstsamtalsamtal mellan två Bluetoothenheter.
Object Push Profile (OPP)
En grundläggande profil för att skicka &quot;objekt&quot; som till exempel bilder, vCard och så vidare. Den kallas för &quot;Push&quot; för att överföringen alltid startas av sändaren (klienten), inte av mottagaren (servern), man &quot;pressar&quot; filen till mottagaren.
Phone Book Access Profile (PBAP, PBA)
Phone Book Access (PBA) eller Phone Book Access Profile (PBAP) är en profil som möjliggör utbyte av telefonbokens kontakter mellan Bluetoothenheter.
Personal Area Networking Profile (PAN)
Den här profilen är menad att tillåta användandet av Bluetooth Network Encapsulation Protocol som lager 3 för transport över en Bluetoothlänk.
Serial Port Profile (SPP)
Den här profilen är baserad på ETSI TS07.10-specifikationerna och använder RFCOMM-protokollet. Den emulerar en seriell kabel för att ge en enkel trådlös ersättare för existerande RS232-baserade seriellkommunikationsapplikationer, inkluderat bekanta kontrollsignaler. Den ger grunderna för profilerna DUN, FAX HSP och LAN.
Service Discovery Application Profile (SDAP)
Obligatorisk profil som används till att identifiera vilka profiler som finns tillgängliga på enheten.
SIM Access Profile (SAP)
Den här tillåter enheter som till exempel en bils telefon med inbyggd GSM-mottagare att ansluta till ett SIM-kort i en telefon med Bluetooth, så behövs inget separat SIM-kort till bilen.
Synchronisation Profile (SYNCH)
Profilen används för synkronisering av Personal Information Manager (PIM) objekt, till exempel kalender och adressbok. Den här profilen härstammar från IrDA-specifikationerna, men har konverterats av Bluetooth SIG så att den ska passa Bluetoothstandarden, den är också förknippad med IrMC-synkronisering.
Video Distribution Profile (VDP)
Denna profil tillåter överföring av en videoström. Den kan användas för strömning av inspelad video från en dator till en portabel spelare, eller från en digital videokamera till en TV. Stöd för 263 horisontella linjer är ett krav. Stöd för MPEG-4 Visual Simple Profile samt H.263 profil 3 och 8 är frivilligt.
Följande profiler är inte klara än, men tänkta att gå under Bluetooth SIG: Handsfree profile 1.5 (HFP 1.5) Unrestricted Digital Information (UDI) Wireless Application Protocoll over Bluetooth (WAP) Extended Service Discovery Profile (ESDP) Local Position Profile (LPP) Video Conferencing Profile (VCP) Device ID (DID) : Tillåter en enhet att bli identifierad utifrån specifikationerna version, tillverkare, produkt, produktversion och så vidare. Den ger liknande möjligheter som Plug and Play ger.
Man kan kontrollera kompatibiliteten mellan produkter på Bluetooth Qualifications hemsida.
Egenskaper [redigera]

Bluetooth använder det licensfria frekvensområdet på 2,4 GHz.
Upp till 7 samtidiga anslutningar kan göras.
Låg bandbredd – runt 720 kbps max.
Bluetooth-tekniken är billig
Låg strömförbrukning – 0,3 mA i viloläge och 30 mA maximalt under dataöverförning.
Begränsat interferensproblem – snabb frekvensöverhoppning mellan 1 MHz-band (1 600 gånger/s)
Säker dataöverförning med kryptering, om sådan efterfrågas
Även om Bluetooth använder samma frekvensband som Wi-Fi (802.11b) kan båda vara i bruk samtidigt eftersom Bluetooth använder frekvenshopp.
Vad kan Bluetooth göra? [redigera]

Med Bluetooth kan man alltså skapa små trådlösa noder för elektronisk kommunikation. Enheter kan prata med varandra och dela resurser. Exempel på sådana enheter är mobiltelefoner, skrivare, USB-donglar, headset, digitala kameror och handdatorer.

===Telefonboken===
...
== Lista på manualer till olika tillverkare/modeller ==
(Lägg varje manual (eller tillverkare kanske) på en undersida och länka dit)
===A===
....
===B===
....
===C=== 


[[Kategori:Manualer|Mobilmanualen]]</text>
      <sha1>s6yc95h7l1762ekk5ckjipy0t02mxf8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qcg Umgängeskonst, etikettfrågor och andra personliga förhållanden</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6790</id>
    <revision>
      <id>25601</id>
      <timestamp>2009-10-17T09:27:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:SAB: Qc Hem och hushåll]]'</comment>
      <origin>25601</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="jvru4lyprndci4p5ly9d2a6bus5nd3z" xml:space="preserve">[[kategori:SAB: Qc Hem och hushåll]]</text>
      <sha1>jvru4lyprndci4p5ly9d2a6bus5nd3z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qc Hem och hushåll</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6791</id>
    <revision>
      <id>25602</id>
      <timestamp>2009-10-17T09:28:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen]]'</comment>
      <origin>25602</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="mzdkphk8bdc8biemk6ayex3af66pryf" xml:space="preserve">[[kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen]]</text>
      <sha1>mzdkphk8bdc8biemk6ayex3af66pryf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6792</id>
    <revision>
      <id>25634</id>
      <parentid>25603</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T10:03:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>25634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="ct4igybkfyyhpb0ceilo2job59b3gal" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[kategori:SAB|Q]]</text>
      <sha1>ct4igybkfyyhpb0ceilo2job59b3gal</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Q(x) Ekonomiska lexikon</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6793</id>
    <revision>
      <id>27720</id>
      <parentid>25606</parentid>
      <timestamp>2010-04-10T22:42:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>27720</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="1y398rvzl1mtcvxh5ch5c6mmrzmb8n9" xml:space="preserve">[[kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen|Q(x)]]</text>
      <sha1>1y398rvzl1mtcvxh5ch5c6mmrzmb8n9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qgb Fiske</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6795</id>
    <revision>
      <id>25614</id>
      <timestamp>2009-10-17T09:38:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:SAB: Qg Jakt och fiske|SAB: Qg Jakt och fiske]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25614</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="806h5nty1tjurgi0ew8oritsqsozoc5" xml:space="preserve">
[[Kategori:SAB: Qg Jakt och fiske]]</text>
      <sha1>806h5nty1tjurgi0ew8oritsqsozoc5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qg Jakt och fiske</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6796</id>
    <revision>
      <id>25616</id>
      <parentid>25615</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T09:39:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Removed category [[:Category:SAB: Q Ekonomi och näringsliv|SAB: Q Ekonomi och näringsliv]]; Quick-adding category [[:Category:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen|SAB: Q Ekonomi och näringsväsen]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|Ho</comment>
      <origin>25616</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="1bnu3v02v6eho1xc3akxkuitzvirxer" xml:space="preserve">

[[Kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen]]</text>
      <sha1>1bnu3v02v6eho1xc3akxkuitzvirxer</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qga Jakt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6797</id>
    <revision>
      <id>25618</id>
      <timestamp>2009-10-17T09:43:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:SAB: Qg Jakt och fiske]]'</comment>
      <origin>25618</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="l55c322eon6trjm2jzpgao99v4oqyy2" xml:space="preserve">[[kategori:SAB: Qg Jakt och fiske]]</text>
      <sha1>l55c322eon6trjm2jzpgao99v4oqyy2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qcaa Matlagning</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6798</id>
    <revision>
      <id>25621</id>
      <timestamp>2009-10-17T09:45:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Qca Mat och dryck]]'</comment>
      <origin>25621</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="nhqvcrl7m3keu69s7h36mhfuijlyoft" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Qca Mat och dryck]]</text>
      <sha1>nhqvcrl7m3keu69s7h36mhfuijlyoft</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qca Mat och dryck</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6799</id>
    <revision>
      <id>25622</id>
      <timestamp>2009-10-17T09:45:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Qc Hem och hushåll]]'</comment>
      <origin>25622</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="lr3jmszamwq7dszok6g3x9axlbtrkrp" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Qc Hem och hushåll]]</text>
      <sha1>lr3jmszamwq7dszok6g3x9axlbtrkrp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qcaf Drycker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6800</id>
    <revision>
      <id>25624</id>
      <timestamp>2009-10-17T09:47:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Qca Mat och dryck]]'</comment>
      <origin>25624</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="nhqvcrl7m3keu69s7h36mhfuijlyoft" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Qca Mat och dryck]]</text>
      <sha1>nhqvcrl7m3keu69s7h36mhfuijlyoft</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qecc Trädgårdsgödsling</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6801</id>
    <revision>
      <id>25630</id>
      <timestamp>2009-10-17T10:00:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[kategori:SAB: Qec Trädgårdsarbete]]'</comment>
      <origin>25630</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="ehuuh8qzb751u6frcce2i033ffpyvtz" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[kategori:SAB: Qec Trädgårdsarbete]]</text>
      <sha1>ehuuh8qzb751u6frcce2i033ffpyvtz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qec Trädgårdsarbete</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6802</id>
    <revision>
      <id>25631</id>
      <timestamp>2009-10-17T10:01:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[kategori:SAB: Qe Trädgårdsskötsel]]'</comment>
      <origin>25631</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="qljjnmbr85l7e6u8xp1bxi5bvimv6x4" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[kategori:SAB: Qe Trädgårdsskötsel]]</text>
      <sha1>qljjnmbr85l7e6u8xp1bxi5bvimv6x4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qe Trädgårdsskötsel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6803</id>
    <revision>
      <id>25633</id>
      <parentid>25632</parentid>
      <timestamp>2009-10-17T10:02:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>25633</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="e5qlileqnd33sh3xg4ccmcezb06jtyc" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen]]</text>
      <sha1>e5qlileqnd33sh3xg4ccmcezb06jtyc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Flervariabelanalys/Kurvor på parameterform</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6804</id>
    <revision>
      <id>37693</id>
      <parentid>25694</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T16:26:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37693</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2031" sha1="45mkiax0iepie0kr0tnq0u1nropc7sp" xml:space="preserve">[[Kategori:Flervariabelanalys]]

==Parameterform==
[[Fil:Parametric curves of the line y=2x-3.svg|miniatyr|340px|Två olika parameterformer för samma linje]]
Ekvationen &lt;math&gt;y=2x-3&lt;/math&gt; beskriver en rät linje i ''xy''-planet. Samma linje kan skrivas på '''parameterform'''. Då inför man en '''parameter''', t.ex. ''t'', och låter ''x'' och ''y'' vara funktioner av denna, d.v.s. &lt;math&gt;x=x(t)&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;y=y(t)&lt;/math&gt;. Linjen ovan kan skrivas på parameterform om vi t.ex. sätter &lt;math&gt;x(t)=t&lt;/math&gt;: 

&lt;math&gt;x=t, \quad y=2t-3, \quad -\infty &lt; t &lt; \infty&lt;/math&gt;

Men den kan också skrivas på en annan parameterform genom att sätta &lt;math&gt;y(t)=t&lt;/math&gt;. Då får vi &lt;math&gt;x(t)&lt;/math&gt; genom att lösa ut ''x'' ur ekvationen &lt;math&gt;t=2x-3&lt;/math&gt;, vilket ger &lt;math&gt;x(t)=(t+3)/2&lt;/math&gt;. Linjen kan då beskrivas såhär:

&lt;math&gt;x=\frac{t+3}{2}, \quad y=t, \quad -\infty &lt; t &lt; \infty&lt;/math&gt;

Varje värde på ''t'' ger alltså en punkt på ''xy''-planet. Man kan tänka sig att det är ett objekt som rör sig över ''xy''-planet och koordinaterna vid en viss tidpunkt ''t'' är beroende av just ''t''. Linjen är då den väg som objektet rör sig på. Riktningen för denna rörelse motsvaras av växande värden på ''t''.

==Parametriska kurvor==

[[Fil:Parabola y=x²-6x+7.svg|miniatyr|230px|Parabeln &lt;math&gt;x^2-6x+7&lt;/math&gt;]]
Följande ekvationer beskriver en '''kurva''' där alla punkter ligger på en parabel:

&lt;math&gt;x=t+3, \quad y=t^2-2, \quad -\infty &lt; t &lt; \infty&lt;/math&gt;

Kurvan har en riktning som motsvaras av växande värden på parametern ''t''. Parabeln erhålls genom att eliminera ''t'':

&lt;math&gt;
 t = x-3, \quad
 y = t^2-2 = (x-3)^2-2 = x^2-6x+7
&lt;/math&gt;

Kurvans punkter ligger alltså på parabeln &lt;math&gt;y=x^2-6x+7&lt;/math&gt;. Här är det viktigt att notera skillnaden mellan parameterform och icke-parameterform. När vi eliminerar ''t'' förlorar vi informationen om kurvans riktning. Det som återstår är endast mängden av alla punkter på kurvan, d.v.s. kurvans &quot;väg&quot;.

{{matdef|Parametrisk kurva}}</text>
      <sha1>45mkiax0iepie0kr0tnq0u1nropc7sp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matdef</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6805</id>
    <revision>
      <id>45860</id>
      <parentid>25645</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:36:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45860</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="201" sha1="7bgfyulpzu6jk19i5gc29isyorusd19" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;border: 2px solid #ccc; padding: 1pt 6pt;&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;color: #036; font-weight: bold;&quot;&gt;Definition: &lt;/span&gt; {{{1}}}
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematikrelaterade mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7bgfyulpzu6jk19i5gc29isyorusd19</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fe Engelska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6806</id>
    <revision>
      <id>25656</id>
      <timestamp>2009-10-17T14:41:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Fe]]'</comment>
      <origin>25656</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="hc3vr09qn3wllw3wyy72a11jqfm994i" xml:space="preserve">[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Fe]]</text>
      <sha1>hc3vr09qn3wllw3wyy72a11jqfm994i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ff Tyska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6807</id>
    <revision>
      <id>25659</id>
      <timestamp>2009-10-17T14:44:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Ff]]'</comment>
      <origin>25659</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="dn7g4annpqxzevuvxrlcoulu3lbc49i" xml:space="preserve">[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Ff]]</text>
      <sha1>dn7g4annpqxzevuvxrlcoulu3lbc49i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fg Nederländska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6808</id>
    <revision>
      <id>25661</id>
      <timestamp>2009-10-17T14:46:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Fg]]'</comment>
      <origin>25661</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="nyi1cn0u3kvwscuzwvs3w0uwgjzrjk9" xml:space="preserve">[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Fg]]</text>
      <sha1>nyi1cn0u3kvwscuzwvs3w0uwgjzrjk9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fi Italienska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6809</id>
    <revision>
      <id>25663</id>
      <timestamp>2009-10-17T14:48:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Fi]]'</comment>
      <origin>25663</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="ppxzjmnijnd4kylpevrnsocx9bmp9u6" xml:space="preserve">[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Fi]]</text>
      <sha1>ppxzjmnijnd4kylpevrnsocx9bmp9u6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fj Franska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6810</id>
    <revision>
      <id>25666</id>
      <timestamp>2009-10-17T14:50:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fj]]'</comment>
      <origin>25666</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="qktpllohcbhdjn3v4gpetplxncigba3" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fj]]</text>
      <sha1>qktpllohcbhdjn3v4gpetplxncigba3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fk Spanska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6811</id>
    <revision>
      <id>25668</id>
      <timestamp>2009-10-17T14:51:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Fk]]'</comment>
      <origin>25668</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="gm6suefkqvffanvbvjriddprdkp7fyz" xml:space="preserve">[[Kategori: SAB: F Språkvetenskap|Fk]]</text>
      <sha1>gm6suefkqvffanvbvjriddprdkp7fyz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Foc Latin</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6812</id>
    <revision>
      <id>25670</id>
      <timestamp>2009-10-17T14:54:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Fo Grekiska och latin|Foc]]'</comment>
      <origin>25670</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="kc1j6o5bqexycmpet1vwpvxfcls23w0" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Fo Grekiska och latin|Foc]]</text>
      <sha1>kc1j6o5bqexycmpet1vwpvxfcls23w0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fo Grekiska och latin</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6813</id>
    <revision>
      <id>25671</id>
      <timestamp>2009-10-17T14:55:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fo]]'</comment>
      <origin>25671</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="5gzv8j8x7jx6eoq2uj8ea8h13xes84b" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Fo]]</text>
      <sha1>5gzv8j8x7jx6eoq2uj8ea8h13xes84b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fyi Ido</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6815</id>
    <revision>
      <id>25685</id>
      <timestamp>2009-10-17T22:28:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Fy Konstgjorda språk|Fyi]]'</comment>
      <origin>25685</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="lpkhj0psskmvjd2okevr15tzqw9gm2b" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Fy Konstgjorda språk|Fyi]]</text>
      <sha1>lpkhj0psskmvjd2okevr15tzqw9gm2b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Fgp Afrikaans</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6816</id>
    <revision>
      <id>25687</id>
      <timestamp>2009-10-17T22:42:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Fg Nederländska|Fgp]]'</comment>
      <origin>25687</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="c5n7tgk5nodrlfwgqny02e2k40bipjv" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Fg Nederländska|Fgp]]</text>
      <sha1>c5n7tgk5nodrlfwgqny02e2k40bipjv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>En Introduktion till Sociologi/Ordlista</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6819</id>
    <revision>
      <id>56621</id>
      <parentid>52798</parentid>
      <timestamp>2024-10-23T17:48:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>/* Personer */ Återställer den alfabetiska ordningen, som olika tillskott under årens lopp brutit.</comment>
      <origin>56621</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1810" sha1="fvkykn3g43bgfzoihyyh5xbmc8wnpih" xml:space="preserve">==Ord och Begrepp==
===Axiom===

===Anomi===
Anomi betecknar ett tillstånd av normlöshet inom en samhällsstruktur.

===Empirism===


===Deduktion===

===Differentiering===


===Funktionalism===


===Hawthorne-effekten===


===Hypotes===

===Interdependens===

===Kontext=== 
Sammanhang

===Kvalitativ===


===Kvantitativ===
===Mekanisk solidaritet===

===Organisk solidaritet===

===Paradigm===

===Positivism===


===Pseudovetenskap===

===Social solidaritet===
===Strukturfunktionalism===


===Teori===


===Variabel===
Variabler är mätbara fenomen med varierande värden (t.ex. kan samhällsklass variera mellan överklass och underklass).  


===Verstehen===

==Personer==

===Aristoteles===
(På wikipedia: [[w:Aristoteles|Aristoteles]].)

===Bascal, Blaise===
(På wikipedia: [[w:Blaise Pascal|Blaise Pascal]].)

===Durkheim, Émile===
(På wikipedia: [[w:Émile Durkheim|Émile Durkheim]].)

===Freud, Sigmund===
(På wikipedia: [[w:Sigmund Freud|Sigmund Freud]].)

===Hobbes, Thomas===
(På wikipedia: [[w:Thomas Hobbes|Thomas Hobbes]].)

===James, William===
(På wikipedia: [[w:William James|William James]].)

===Kepler, Johannes===
(På wikipedia: [[w:Johannes Kepler|Johannes Kepler]].)

===Leibniz, Gottfried ===
(På wikipedia: [[w:Gottfried Wilhelm von Leibniz|Gottfried Wilhelm von Leibniz]].)

===Marx, Karl===
(På wikipedia: [[w:Karl Marx|Karl Marx]].)

===Newton, Isaac===
(På wikipedia: [[w:Isaac Newton|Isaac Newton]].)

===Platon===
(På wikipedia: [[w:Platon|Platon]].)

===Putnam, Robert===
(På wikipedia: [[w:Robert Putnam|Robert Putnam]].)

===Weber, Max===
(På wikipedia: [[w:Max Weber|Max Weber]].)

==Övrigt==
===Leviathan===

{{sidfotsnavigering|En Introduktion till Sociologi|../Att vara Sociolog/|../Social Förflyttning/}}
[[Kategori:En introduktion till sociologi]]</text>
      <sha1>fvkykn3g43bgfzoihyyh5xbmc8wnpih</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ä Tidningar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6820</id>
    <revision>
      <id>25713</id>
      <parentid>25707</parentid>
      <timestamp>2009-10-19T21:50:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25713</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="f91ox2hlvuld38l6ck4bdrj7myr5ei3" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|Ä]]</text>
      <sha1>f91ox2hlvuld38l6ck4bdrj7myr5ei3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Y Musikinspelningar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6821</id>
    <revision>
      <id>25708</id>
      <timestamp>2009-10-19T20:16:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|Y]]'</comment>
      <origin>25708</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="rflp57yfz1hqsgek076kirrixkeqlzf" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|Y]]</text>
      <sha1>rflp57yfz1hqsgek076kirrixkeqlzf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: X Musikalier</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6822</id>
    <revision>
      <id>25709</id>
      <timestamp>2009-10-19T20:21:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|X]]'</comment>
      <origin>25709</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="khkoil3zdt5lu60i0rgcztsykocqm7k" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|X]]</text>
      <sha1>khkoil3zdt5lu60i0rgcztsykocqm7k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Kc Sveriges historia</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6823</id>
    <revision>
      <id>25715</id>
      <timestamp>2009-10-19T21:54:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: K Historia]]'</comment>
      <origin>25715</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28" sha1="eksewk8a3z3rg39o1ppnhe6qiv61b64" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: K Historia]]</text>
      <sha1>eksewk8a3z3rg39o1ppnhe6qiv61b64</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:THENOSE.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>6824</id>
    <revision>
      <id>25732</id>
      <timestamp>2009-10-20T08:18:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tillie</username>
        <id>1744</id>
      </contributor>
      <comment>hur näsan fungerar</comment>
      <origin>25732</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="bqm2n53poyic47il72pkryy8emq8vde" xml:space="preserve">hur näsan fungerar</text>
      <sha1>bqm2n53poyic47il72pkryy8emq8vde</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Protein--aminosyror.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>6825</id>
    <revision>
      <id>25739</id>
      <timestamp>2009-10-20T08:28:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tillie</username>
        <id>1744</id>
      </contributor>
      <comment>Hur protein sönderdelas till aminosyror i magspjälkningsystemet.</comment>
      <origin>25739</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66" sha1="6mt792qjz3yq9du85vg0irydh2flc08" xml:space="preserve">Hur protein sönderdelas till aminosyror i magspjälkningsystemet.</text>
      <sha1>6mt792qjz3yq9du85vg0irydh2flc08</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Flervariabelanalys/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6827</id>
    <revision>
      <id>42291</id>
      <parentid>42290</parentid>
      <timestamp>2014-12-16T02:06:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Inledning */ tp</comment>
      <origin>42291</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3046" sha1="76m8vhkeag8z0ykmkyrscxo4ybi0m2w" xml:space="preserve">[[Kategori:Flervariabelanalys]]

==Inledning==
I envariabelanalysen behandlas egenskaper hos funktioner vars värden bara beror på ett enda reellt eller komplext tal. I många tillämpningar är man dock intresserad av storheter som beror av flera tal. Exempelvis beror trycket hos en viss mängd gas både av gasens temperatur och av dess volym. Därför inför man funktioner av flera variabler, och undersöker om de har likartade egenskaper som envariabelfunktionerna.

För den reella envariabelanalysen behöver man också studera egenskaper hos mängden '''R''' av reella tal, och särskilt vissa delmängder av '''R'''. På samma sätt behöver man för flervarianbelanalysen betrakta mängden '''R'''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; av alla par av reella tal, mängden  '''R'''&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; av alla trippler av reella tal, och så vidare, och vissa av deras delmängder. Det blir intressant att kunna generalisera exempelvis begrepp som &quot;öppna intervall&quot; eller &quot;slutna och begränsade intervall&quot; till de olika '''R'''''&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;'', och att fixera rimliga definitioner för gränsvärden.

På motsvarande sätt finns också en komplex flervariabel analys (där funktionernas definitionsmängder är delmängder av lämpliga '''C'''''&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;'', men vi kommer till att börja med bara att behandla reell flervariabelanalys.

Flervariabelanalysen liknar på många sätt envariabelanalysen. Många gånger kommer vi också att kunna &quot;återföra&quot; både teoretiska resultat och praktiska räknemetoder på de motsvarande för envariabelanalysen. Det finns dock också en hel del skillnader. Exempelvis är funktionsgraferna inte längre kurvor, utan ytor (eller motsvarande i högre dimensioner), och dessa kan ha en del egenskaper som är rätt annorlunda de envariabelfunktionsgrafer man kan vara van vid.

Ett annat sätt att kunna behandla flervariabelanalys på liknande sätt som envariabelteorin är genom att se på argumenten som enkla vektorstorheter i stället för separata tal. Exempelvis kan funktionen
::&lt;math&gt; f(x,y) = 2x^3+5x*y-7&lt;/math&gt;
antingen ses som en funktion med två argument, ''x'' och ''y'', som antar talvärden, eller som en &quot;envariabelfunktion&quot; med det enda argumentet '''v''', som antar värden i '''R'''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Mot ''x''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;2 och ''y''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;-1 svarar det enda värdet '''v'''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(2,-1).

För att kunna förstå flervariabelanalysen, bör man först ha lärt sig en del envariabelanalys.

==Grundläggande definitioner==
===Öppen skiva===
{{Matdef|En '''öppen skiva''' D är mängden av alla punkter ''P'' där &lt;math&gt;d(P_0,P)&lt;r&lt;/math&gt;. &lt;math&gt;P_0&lt;/math&gt; är skivans mittpunkt och ''r'' är skivans radie, d.v.s

&lt;math&gt;D = \{ P: d(P_0,P)&lt;r \} \,&lt;/math&gt; .

D är en '''omgivning''' (närmare bestämt ''r''-omgivningen) till &lt;math&gt;P_0&lt;/math&gt;.
}}

===Öppen mängd===
{{Matdef|En mängd ''E'' är en '''öppen mängd''' om alla punkter &lt;math&gt;P \in E&lt;/math&gt; har en omgivning ''V'' så att &lt;math&gt;V \subset E&lt;/math&gt;, d.v.s. om

&lt;math&gt;\forall P \in E, \exists V \! : P \in V \subset E&lt;/math&gt; .
}}</text>
      <sha1>76m8vhkeag8z0ykmkyrscxo4ybi0m2w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-create a book</title>
    <ns>8</ns>
    <id>6828</id>
    <revision>
      <id>25760</id>
      <timestamp>2009-10-20T16:53:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Skapa en boksamling'</comment>
      <origin>25760</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="jcqkv7e9lcjzhek1tdmkxfbw4x8lsg0" xml:space="preserve">Skapa en boksamling</text>
      <sha1>jcqkv7e9lcjzhek1tdmkxfbw4x8lsg0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: V Medicin</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6830</id>
    <revision>
      <id>25774</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:05:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|V]]'</comment>
      <origin>25774</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="0bk9qq8u14t02jnvwek9u0mxd8z9zyd" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|V]]</text>
      <sha1>0bk9qq8u14t02jnvwek9u0mxd8z9zyd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: C Religion</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6831</id>
    <revision>
      <id>25775</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:06:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|C]]'</comment>
      <origin>25775</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="dxg6d7g1ia8el5ve3nkozhdt3arlo2z" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|C]]</text>
      <sha1>dxg6d7g1ia8el5ve3nkozhdt3arlo2z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: J Arkeologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6832</id>
    <revision>
      <id>25777</id>
      <parentid>25776</parentid>
      <timestamp>2009-10-21T07:08:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>25777</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="gy7fb8wr5qwcncrrcc2o7como6ovne4" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|J]]</text>
      <sha1>gy7fb8wr5qwcncrrcc2o7como6ovne4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: G Litteraturvetenskap</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6833</id>
    <revision>
      <id>25778</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:09:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|G]]'</comment>
      <origin>25778</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="1fv6q0vj10tnlu0qkyuuog1yqgxo8t2" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|G]]</text>
      <sha1>1fv6q0vj10tnlu0qkyuuog1yqgxo8t2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: L Biografi med genealogi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6834</id>
    <revision>
      <id>25779</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:10:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|L]]'</comment>
      <origin>25779</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="sk9c1rcuebkakvpglv5l347ytjof5s8" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|L]]</text>
      <sha1>sk9c1rcuebkakvpglv5l347ytjof5s8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: M Etnografi, socialantropologi och etnologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6835</id>
    <revision>
      <id>25780</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:11:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|M]]'</comment>
      <origin>25780</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="k9dtxiyg1mxt6h33dgigtm0fvrh1hpa" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|M]]</text>
      <sha1>k9dtxiyg1mxt6h33dgigtm0fvrh1hpa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: D Filosofi och psykologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6836</id>
    <revision>
      <id>25781</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:12:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|D]]'</comment>
      <origin>25781</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="riyk08y0vl4evoh6xleb04t9bacpdro" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|D]]</text>
      <sha1>riyk08y0vl4evoh6xleb04t9bacpdro</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: E Uppfostran och undervisning</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6837</id>
    <revision>
      <id>25785</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|E]]'</comment>
      <origin>25785</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="fwminh7j548loxo16lzelhfdeqonlrl" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|E]]</text>
      <sha1>fwminh7j548loxo16lzelhfdeqonlrl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ik Teater</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6838</id>
    <revision>
      <id>25997</id>
      <parentid>25789</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T14:08:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25997</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="qy0pn6g2r4e70rpodx9vmp4izmeizef" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: I Konst, musik, teater, film|Ik]]</text>
      <sha1>qy0pn6g2r4e70rpodx9vmp4izmeizef</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: I Konst, musik, teater, film</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6839</id>
    <revision>
      <id>25790</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:20:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|I]]'</comment>
      <origin>25790</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="0ekskyans0wleivdtqzfeawglo5jx9z" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|I]]</text>
      <sha1>0ekskyans0wleivdtqzfeawglo5jx9z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ij Musik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6840</id>
    <revision>
      <id>25996</id>
      <parentid>25795</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T14:08:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25996</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="h3nj46hh3lzn6neuww4vdd4o3amh7w4" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: I Konst, musik, teater, film|Ij]]</text>
      <sha1>h3nj46hh3lzn6neuww4vdd4o3amh7w4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ih Konsthantverk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6841</id>
    <revision>
      <id>25995</id>
      <parentid>25794</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T14:08:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25995</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="57o4tgo2rjfzzejszoca9rzrudv1tw1" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: I Konst, musik, teater, film|Ih]]</text>
      <sha1>57o4tgo2rjfzzejszoca9rzrudv1tw1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ia Konst: allmänt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6842</id>
    <revision>
      <id>25994</id>
      <parentid>25793</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T14:07:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25994</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="3qenzbfouzpj8nwf3wejenyzifc9il0" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: I Konst, musik, teater, film|Ia]]</text>
      <sha1>3qenzbfouzpj8nwf3wejenyzifc9il0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Iaa Konstteori och estetik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6843</id>
    <revision>
      <id>25796</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:25:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB: Ia Konst: allmänt]]'</comment>
      <origin>25796</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="okrkgzxhmflley31mwelagwyaxfsb46" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: Ia Konst: allmänt]]</text>
      <sha1>okrkgzxhmflley31mwelagwyaxfsb46</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Iaaf Färglära</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6844</id>
    <revision>
      <id>25797</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:25:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB: Iaa Konstteori och estetik]]'</comment>
      <origin>25797</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="s2snk2bwp01kyfpkdauc718h6cdgmil" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: Iaa Konstteori och estetik]]</text>
      <sha1>s2snk2bwp01kyfpkdauc718h6cdgmil</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ihc Textil konst</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6845</id>
    <revision>
      <id>25798</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:26:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB: Ih Konsthantverk]]'</comment>
      <origin>25798</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="m7jnkhtwpyh9rmcx3z0y8ub0yjgjr25" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: Ih Konsthantverk]]</text>
      <sha1>m7jnkhtwpyh9rmcx3z0y8ub0yjgjr25</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ihcf Virkade, stickade, flätade arbeten</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6846</id>
    <revision>
      <id>25801</id>
      <parentid>25800</parentid>
      <timestamp>2009-10-21T07:28:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>25801</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="mdwqh6npscwgc1pg8b94zsc8d797vjp" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: Ihc Textil konst]]</text>
      <sha1>mdwqh6npscwgc1pg8b94zsc8d797vjp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: N Geografi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6847</id>
    <revision>
      <id>25805</id>
      <timestamp>2009-10-21T07:33:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|N]]'</comment>
      <origin>25805</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="jfeik1lgn5dw5qummz2at93wjlrfzcz" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|N]]</text>
      <sha1>jfeik1lgn5dw5qummz2at93wjlrfzcz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: S Militärväsen</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6848</id>
    <revision>
      <id>25822</id>
      <timestamp>2009-10-22T07:28:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|S]]'</comment>
      <origin>25822</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="l8o4zdbq352bvckab2v4wg0rrwolzs2" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|S]]</text>
      <sha1>l8o4zdbq352bvckab2v4wg0rrwolzs2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Sv Vapen</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6849</id>
    <revision>
      <id>25824</id>
      <parentid>25823</parentid>
      <timestamp>2009-10-22T07:29:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Removed category [[:Category:SAB: S Miltärväsen|SAB: S Miltärväsen]]; Quick-adding category [[:Category:SAB: S Militärväsen|SAB: S Militärväsen]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>25824</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="17kuzcbswbjmzz0h1f38avernaausok" xml:space="preserve">{{SAB}}


[[Kategori:SAB: S Militärväsen]]</text>
      <sha1>17kuzcbswbjmzz0h1f38avernaausok</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rabarberkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6852</id>
    <revision>
      <id>37598</id>
      <parentid>26258</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T14:52:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rabarberkaka]] till [[Kokboken/Recept/Rabarberkaka]]</comment>
      <origin>37598</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="618" sha1="rb7pn36b7d3zeqpp4itphztqzfh36cf" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[Fil:cézanne_Nature_morte_au_panier.jpg|miniatyr|Cézanne]]


==Ingredienser==


*...2 ägg
*...1½dl socker
*...2dl vetemjöl
*...300g spröda rabarber i skivor (kan bytas ut mot äpplen, eller annan frukt)
 
==Tillagning==

* Vispa ägg och socker, blanda sedan i vetemjöl.
* Häll smeten i en smörad och bröad pajform.
* Tillsätt rabarbern.
* Hyvla smör över rabarbrerna.
* Strö över pärlsocker.

* Grädda i 225 grader i 30 min, på nedersta falsen i ugnen.


[[kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:Kaffebröd|{{SUBPAGENAME}}]]


[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>rb7pn36b7d3zeqpp4itphztqzfh36cf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pmab Sprängämnen</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6855</id>
    <revision>
      <id>25861</id>
      <parentid>25855</parentid>
      <timestamp>2009-10-23T21:40:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25861</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="hb3e91f8v45ouwc91mwspml2rmjnit2" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Pma Bränslen och sprängämnen|Pmab]]</text>
      <sha1>hb3e91f8v45ouwc91mwspml2rmjnit2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pma Bränslen och sprängämnen</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6856</id>
    <revision>
      <id>25860</id>
      <parentid>25856</parentid>
      <timestamp>2009-10-23T21:39:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25860</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="gb15xw1863y32n0l8noiiwq5ni4abcf" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Pm Kemisk teknik och kemisk industri|Pma]]</text>
      <sha1>gb15xw1863y32n0l8noiiwq5ni4abcf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pm Kemisk teknik och kemisk industri</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6857</id>
    <revision>
      <id>25859</id>
      <parentid>25857</parentid>
      <timestamp>2009-10-23T21:39:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25859</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="td3f2pajsby3z7q0lbvbwxscg8xd95r" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer|Pm]]</text>
      <sha1>td3f2pajsby3z7q0lbvbwxscg8xd95r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6858</id>
    <revision>
      <id>25858</id>
      <timestamp>2009-10-23T21:38:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Mall:SAB}} [[Kategori:SAB|P]]'</comment>
      <origin>25858</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="iluu0yq7wn4oonqqb2o5psswjup0lwe" xml:space="preserve">{{Mall:SAB}}
[[Kategori:SAB|P]]</text>
      <sha1>iluu0yq7wn4oonqqb2o5psswjup0lwe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pnaa Fotografisk utrustning och apparatur</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6859</id>
    <revision>
      <id>25863</id>
      <timestamp>2009-10-23T21:44:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Pna Fotografi|Pnaa]]'</comment>
      <origin>25863</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="d7qhnb1fxjah70wd9f0qx1iqyg22se8" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Pna Fotografi|Pnaa]]</text>
      <sha1>d7qhnb1fxjah70wd9f0qx1iqyg22se8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pna Fotografi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6860</id>
    <revision>
      <id>25864</id>
      <timestamp>2009-10-23T21:45:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Pn Fotografi, filmteknik|Pna]]'</comment>
      <origin>25864</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="llohrf3nsmgiypz3igv7alxpfeowbjy" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Pn Fotografi, filmteknik|Pna]]</text>
      <sha1>llohrf3nsmgiypz3igv7alxpfeowbjy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pn Fotografi, filmteknik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6861</id>
    <revision>
      <id>25865</id>
      <timestamp>2009-10-23T21:47:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer|Pn]]'</comment>
      <origin>25865</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="6kg5iptuhj4orbvv1eqvr7rrd0ur3i0" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer|Pn]]</text>
      <sha1>6kg5iptuhj4orbvv1eqvr7rrd0ur3i0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Prab Motorfordon</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6862</id>
    <revision>
      <id>25867</id>
      <timestamp>2009-10-23T21:51:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Pra Landsvägsfordon och landsvägstrafik|Prab]]'</comment>
      <origin>25867</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="dq0j3nvpop4hrovkpv9fw7eh4bu0ozp" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Pra Landsvägsfordon och landsvägstrafik|Prab]]</text>
      <sha1>dq0j3nvpop4hrovkpv9fw7eh4bu0ozp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pra Landsvägsfordon och landsvägstrafik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6863</id>
    <revision>
      <id>25869</id>
      <parentid>25868</parentid>
      <timestamp>2009-10-23T21:53:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25869</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="nay37nob1aipi05s6chnvvxy1b1x1l7" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Pr Transportmedel och kommunikationer|Pra]]</text>
      <sha1>nay37nob1aipi05s6chnvvxy1b1x1l7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pr Transportmedel och kommunikationer</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6864</id>
    <revision>
      <id>25870</id>
      <timestamp>2009-10-23T21:54:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer|Pr]]'</comment>
      <origin>25870</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="iu9gf8g44zmexd6eugfnyajxvt01cg3" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer|Pr]]</text>
      <sha1>iu9gf8g44zmexd6eugfnyajxvt01cg3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Puc Datanät, datakommunikation</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6865</id>
    <revision>
      <id>25873</id>
      <timestamp>2009-10-23T21:59:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling|Puc]]'</comment>
      <origin>25873</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="ajay0j5hio81cgfxcuzgwu8jeigaul7" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling|Puc]]</text>
      <sha1>ajay0j5hio81cgfxcuzgwu8jeigaul7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6866</id>
    <revision>
      <id>25874</id>
      <timestamp>2009-10-23T22:00:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer|Pu]]'</comment>
      <origin>25874</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="o3hawuknbbk5d4jyhk1a29ly098poiw" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer|Pu]]</text>
      <sha1>o3hawuknbbk5d4jyhk1a29ly098poiw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ua Astronomi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6867</id>
    <revision>
      <id>25898</id>
      <timestamp>2009-10-24T00:35:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Ua]]'</comment>
      <origin>25898</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="07eu2rzzav2wyg6h2osreo9qnqfzu9n" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Ua]]</text>
      <sha1>07eu2rzzav2wyg6h2osreo9qnqfzu9n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: U Naturvetenskap</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6868</id>
    <revision>
      <id>25899</id>
      <timestamp>2009-10-24T00:37:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|U]]'</comment>
      <origin>25899</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="qj98tjyuugpsdourg3pgiwv8itfurj5" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|U]]</text>
      <sha1>qj98tjyuugpsdourg3pgiwv8itfurj5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ucc Fysik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6869</id>
    <revision>
      <id>25901</id>
      <timestamp>2009-10-24T00:41:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Uc Fysik och kemi|Ucc]]'</comment>
      <origin>25901</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="6pnxw69sadq81hlbk94xtj8kaofv1br" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Uc Fysik och kemi|Ucc]]</text>
      <sha1>6pnxw69sadq81hlbk94xtj8kaofv1br</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Uc Fysik och kemi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6870</id>
    <revision>
      <id>25902</id>
      <timestamp>2009-10-24T00:42:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Uc]]'</comment>
      <origin>25902</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="jn210md4a4lotwma1ie477c7wnzpk4b" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Uc]]</text>
      <sha1>jn210md4a4lotwma1ie477c7wnzpk4b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Uce Kemi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6871</id>
    <revision>
      <id>25905</id>
      <timestamp>2009-10-24T00:45:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Uc Fysik och kemi|Uce]]'</comment>
      <origin>25905</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="bcwbdkllfabmxbxr0u4ugtjew8xxlka" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Uc Fysik och kemi|Uce]]</text>
      <sha1>bcwbdkllfabmxbxr0u4ugtjew8xxlka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ue Biologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6872</id>
    <revision>
      <id>25909</id>
      <timestamp>2009-10-24T00:51:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Ue]]'</comment>
      <origin>25909</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="1teixglyc04a3wl44461eea0i3hlqch" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Ue]]</text>
      <sha1>1teixglyc04a3wl44461eea0i3hlqch</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ugg Fåglar (Aves)</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6873</id>
    <revision>
      <id>25911</id>
      <timestamp>2009-10-24T00:54:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Ug Zoologi|Ugg]]'</comment>
      <origin>25911</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="e9f949j4d4r1t7wn4crc1is0chg2xh8" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Ug Zoologi|Ugg]]</text>
      <sha1>e9f949j4d4r1t7wn4crc1is0chg2xh8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ug Zoologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6874</id>
    <revision>
      <id>25912</id>
      <timestamp>2009-10-24T00:55:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Ug]]'</comment>
      <origin>25912</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="3b9pt7nmtzzuk3uhkw8kjbni3ktugv6" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Ug]]</text>
      <sha1>3b9pt7nmtzzuk3uhkw8kjbni3ktugv6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6876</id>
    <revision>
      <id>25922</id>
      <timestamp>2009-10-24T06:38:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: R Idrott, lek och spel|Rd]]'</comment>
      <origin>25922</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="8yj3vr620n688xtqvnqq7p6fw1dqebg" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: R Idrott, lek och spel|Rd]]</text>
      <sha1>8yj3vr620n688xtqvnqq7p6fw1dqebg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: R Idrott, lek och spel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6877</id>
    <revision>
      <id>25943</id>
      <parentid>25923</parentid>
      <timestamp>2009-10-24T07:34:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>25943</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="nt66e25z4f7ndyjgq5nugpkxjk20sjh" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|R]]</text>
      <sha1>nt66e25z4f7ndyjgq5nugpkxjk20sjh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rda Schack</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6878</id>
    <revision>
      <id>25925</id>
      <timestamp>2009-10-24T06:43:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv|Rda]]'</comment>
      <origin>25925</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="buhvvj217dift4uxblr5jtx09kq3bqn" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv|Rda]]</text>
      <sha1>buhvvj217dift4uxblr5jtx09kq3bqn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rddd Trollkonster, kortkonster</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6879</id>
    <revision>
      <id>25927</id>
      <timestamp>2009-10-24T07:14:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Rdd Lekar|Rddd]]'</comment>
      <origin>25927</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="2xmjhy7715uzqy68m6raehpm1nxcgzj" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Rdd Lekar|Rddd]]</text>
      <sha1>2xmjhy7715uzqy68m6raehpm1nxcgzj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rdd Lekar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6880</id>
    <revision>
      <id>25928</id>
      <timestamp>2009-10-24T07:15:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv|Rdd]]'</comment>
      <origin>25928</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="4vnmexkgjx4qs99q0gehsqept8nvl0r" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv|Rdd]]</text>
      <sha1>4vnmexkgjx4qs99q0gehsqept8nvl0r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rdbj Patienser</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6881</id>
    <revision>
      <id>25929</id>
      <timestamp>2009-10-24T07:16:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Rdb Kortspel|Rdbj]]'</comment>
      <origin>25929</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="9shff4g58e40f5vy0cb6lf5cskv1y0g" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Rdb Kortspel|Rdbj]]</text>
      <sha1>9shff4g58e40f5vy0cb6lf5cskv1y0g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rdb Kortspel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6882</id>
    <revision>
      <id>25930</id>
      <timestamp>2009-10-24T07:19:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv|Rdb]]'</comment>
      <origin>25930</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="d4id9yq7zoj53vytberw4lb21uat8gj" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv|Rdb]]</text>
      <sha1>d4id9yq7zoj53vytberw4lb21uat8gj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rdcb Dataspel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6883</id>
    <revision>
      <id>25934</id>
      <timestamp>2009-10-24T07:24:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Rdc Sällskapsspel|Rdcd]]'</comment>
      <origin>25934</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="21qvov3u87urtehsn0x96mp2n8mkhy0" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Rdc Sällskapsspel|Rdcd]]</text>
      <sha1>21qvov3u87urtehsn0x96mp2n8mkhy0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rdc Sällskapsspel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6884</id>
    <revision>
      <id>25935</id>
      <timestamp>2009-10-24T07:25:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv|Rdc]]'</comment>
      <origin>25935</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="gzjuui0812hqp3unr01v00kq2v5h1m0" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Rd Kedjebrev, pyssel, spel, tidsfördriv|Rdc]]</text>
      <sha1>gzjuui0812hqp3unr01v00kq2v5h1m0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rdba Bridge</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6885</id>
    <revision>
      <id>25937</id>
      <timestamp>2009-10-24T07:27:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Rdb Kortspel|Rdba]]'</comment>
      <origin>25937</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="096g520w9f6vym6dg8rq3nx3pa1e6gj" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Rdb Kortspel|Rdba]]</text>
      <sha1>096g520w9f6vym6dg8rq3nx3pa1e6gj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Guild Wars</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6886</id>
    <revision>
      <id>25955</id>
      <timestamp>2009-10-25T01:27:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Huvudsida '''[[Guild Wars]]'''  [[Kategori:Datorspel]]'</comment>
      <origin>25955</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="m62p5hzbom9w7bb25aq8dw7eqn7vy4j" xml:space="preserve">Huvudsida '''[[Guild Wars]]'''

[[Kategori:Datorspel]]</text>
      <sha1>m62p5hzbom9w7bb25aq8dw7eqn7vy4j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Spel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6887</id>
    <revision>
      <id>27250</id>
      <parentid>25958</parentid>
      <timestamp>2010-02-27T22:12:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>27250</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4457" sha1="qbu09mr3exmfc19yvlm912nk64oy7za" xml:space="preserve">[[bild:Two red dice 01.svg|100px|left|]] [[bild:Pack of playing cards board.JPG|110px|right]]
&lt;p style=&quot;margin: 0.5em 0 0; text-align: center; 
font-size: 250%; line-height: 1.5&quot;&gt;
'''  Välkommen till spelportalen  !''' &lt;/p&gt; 
&lt;center&gt;''Kortspel, Tärningsspel, Sällskapsspel, lekar och andra tidsfördriv''&lt;/center&gt;
----
{|
&lt;p style=&quot;text-align: center; margin:0 0 0.5em 0; line-height: 1.6;&quot; class=&quot;plainlinks&quot;&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;width:100%; border-style:none; border-width:2px; border-color:#000000;&quot; cellpadding=&quot;6&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td style=&quot;; vertical-align:top;&quot;&gt;
{| style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
| style=&quot;background:#0000FF; border:1px solid #0000FF; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Crystal_Clear_app_Cardgame.png|40 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Böcker'''
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Crystal kpat.png|36 px]]
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
Här finns ett urval av färdiga och påbörjade böcker med spel.

[[Stora Spelboken]]

[[Lärobok i schack]]

[[Lärobok i bridge]]
|-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps atlantik.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | ''' Önskelistor'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
Saknar du något spel eller någon lek eller sysselsättning så lägg den i lämplig önskelista.&lt;br&gt;
*[[Wikibooks:Önskelista/Brädspel|Önskelista Brädspel]]
*[[Wikibooks:Önskelista/Kortspel|Önskelista Kortspel]]
*[[Wikibooks:Önskelista/Lekar|Önskelista Lekar]]
*[[Wikibooks:Önskelista/Patienser|Önskelista Patienser]]
*[[Wikibooks:Önskelista/Sällskapsspel|Önskelista Sällskapsspel]]
*[[Wikibooks:Önskelista/Tärningsspel|Önskelista Tärningsspel]]
|}

&lt;td width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;
{|style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
| style=&quot;background:#0000FF; border:1px solid #0000FF; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Kpdf bookish.svg|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Kategorier'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
[[Fil:Defenestration-prague-1618.jpg|150px|höger]]

[[:Kategori:Spel|Spel]]
*[[:Kategori:Datorspel|Datorspel]]
*[[:Kategori:Patienser|Patienser]]
*[[:Kategori:Kortspel|Kortspel]]
*[[:Kategori:Tärningsspel|Tärningsspel]]
*[[:Kategori:Sällskapsspel|Sällskapsspel]]
&lt;br&gt;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Om spel'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  
&lt;br&gt;
|}
&lt;/table&gt;
&lt;table&gt;
&lt;table style=&quot;width:100%; border-style:none; border-width:2px; border-color:#000000;&quot; cellpadding=&quot;6&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;

----

__NOTOC__ __NOEDITSECTION__

[[Kategori:Portalsidor]]</text>
      <sha1>qbu09mr3exmfc19yvlm912nk64oy7za</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rddc Korsord</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6888</id>
    <revision>
      <id>25960</id>
      <timestamp>2009-10-25T05:55:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Rdd Lekar|Rddc]]'</comment>
      <origin>25960</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="h0nagm44qkp4lc075o2n0j6m10uhodc" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Rdd Lekar|Rddc]]</text>
      <sha1>h0nagm44qkp4lc075o2n0j6m10uhodc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ta Matematik: allmänt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6890</id>
    <revision>
      <id>25968</id>
      <parentid>25966</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T13:04:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>25968</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="m4vj067ec07w4yo9fgc1ctdnwpnpe6u" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: T Matematik]]</text>
      <sha1>m4vj067ec07w4yo9fgc1ctdnwpnpe6u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: T Matematik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6891</id>
    <revision>
      <id>25969</id>
      <parentid>25967</parentid>
      <timestamp>2009-10-25T13:05:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>25969</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="isacb6z9pzqzj6uph7o0i0p327buasi" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|T]]</text>
      <sha1>isacb6z9pzqzj6uph7o0i0p327buasi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Oeaaa Allmän avtalsrätt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6892</id>
    <revision>
      <id>25991</id>
      <timestamp>2009-10-25T14:02:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Oeaa Allmän förmögenhetsrätt|Oeaaa]]'</comment>
      <origin>25991</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="jxzxpwt0e83r1r1h8e6nlcr7f12gi2c" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Oeaa Allmän förmögenhetsrätt|Oeaaa]]</text>
      <sha1>jxzxpwt0e83r1r1h8e6nlcr7f12gi2c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ie Målarkonst</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6893</id>
    <revision>
      <id>25993</id>
      <timestamp>2009-10-25T14:07:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: I Konst, musik, teater, film|Ie]]'</comment>
      <origin>25993</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="9eds6y9n35y5o26x7u01umpodgm0yfm" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: I Konst, musik, teater, film|Ie]]</text>
      <sha1>9eds6y9n35y5o26x7u01umpodgm0yfm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rdda Frågesport</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6894</id>
    <revision>
      <id>25999</id>
      <timestamp>2009-10-25T14:13:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Rdd Lekar|Rdda]]'</comment>
      <origin>25999</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="npc6esz1jm8rjz2wx10kbunyab0szrf" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Rdd Lekar|Rdda]]</text>
      <sha1>npc6esz1jm8rjz2wx10kbunyab0szrf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks Matematik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6895</id>
    <revision>
      <id>26052</id>
      <timestamp>2009-10-26T16:44:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Matematik]]'</comment>
      <origin>26052</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="7yj4tlmg2kxsmd7esm9meaadmlft99z" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>7yj4tlmg2kxsmd7esm9meaadmlft99z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Specialtecken</title>
    <ns>12</ns>
    <id>6896</id>
    <revision>
      <id>26938</id>
      <parentid>26183</parentid>
      <timestamp>2010-01-08T04:30:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26938</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5169" sha1="lutyf7hcqjy13069e89kvyazbvtyxlh" xml:space="preserve">&lt;table border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;2&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;
&lt;td&gt;
'''Tecken för omljud och accenter:''' &lt;br&gt;
&amp;Agrave; &amp;Aacute; &amp;Acirc; &amp;Atilde; &amp;Auml; &amp;Aring; &amp;AElig; &lt;br&gt;
&amp;Ccedil; &amp;Egrave; &amp;Eacute; &amp;Ecirc; &amp;Euml; &amp;Igrave; &amp;Iacute; &lt;br&gt;
&amp;Icirc; &amp;Iuml; &amp;Ntilde; &amp;Ograve; &amp;Oacute; &amp;Ocirc; &amp;Otilde; &lt;br&gt;
&amp;Ouml; &amp;Oslash; &amp;Ugrave; &amp;Uacute; &amp;Ucirc; &amp;Uuml; &amp;szlig; &lt;br&gt;
&amp;agrave; &amp;aacute; &amp;acirc; &amp;atilde; &amp;auml; &amp;aring; &amp;aelig; &lt;br&gt;
&amp;ccedil; &amp;egrave; &amp;eacute; &amp;ecirc; &amp;euml; &amp;igrave; &amp;iacute; &lt;br&gt;
&amp;icirc; &amp;iuml; &amp;ntilde; &amp;ograve; &amp;oacute; &amp;ocirc; &amp;otilde; &lt;br&gt;
&amp;ouml; &amp;oslash; &amp;ugrave; &amp;uacute; &amp;ucirc; &amp;uuml; &amp;yuml;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;

&amp;amp;Agrave; &amp;amp;Aacute; &amp;amp;Acirc; &amp;amp;Atilde; &amp;amp;Auml; &amp;amp;Aring; &amp;amp;AElig; 
&amp;amp;Ccedil; &amp;amp;Egrave; &amp;amp;Eacute; &amp;amp;Ecirc; &amp;amp;Euml; &amp;amp;Igrave; &amp;amp;Iacute; 
&amp;amp;Icirc; &amp;amp;Iuml; &amp;amp;Ntilde; &amp;amp;Ograve; &amp;amp;Oacute; &amp;amp;Ocirc; &amp;amp;Otilde; 
&amp;amp;Ouml; &amp;amp;Oslash; &amp;amp;Ugrave; &amp;amp;Uacute; &amp;amp;Ucirc; &amp;amp;Uuml; &amp;amp;szlig; 
&amp;amp;agrave; &amp;amp;aacute; &amp;amp;acirc; &amp;amp;atilde; &amp;amp;auml; &amp;amp;aring; &amp;amp;aelig; 
&amp;amp;ccedil; &amp;amp;egrave; &amp;amp;eacute; &amp;amp;ecirc; &amp;amp;euml; &amp;amp;igrave; &amp;amp;iacute;
&amp;amp;icirc; &amp;amp;iuml; &amp;amp;ntilde; &amp;amp;ograve; &amp;amp;oacute; &amp;amp;ocirc; &amp;amp;otilde; 
&amp;amp;ouml; &amp;amp;oslash; &amp;amp;ugrave; &amp;amp;uacute; &amp;amp;ucirc; &amp;amp;uuml; &amp;amp;yuml;&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=top&gt;
&lt;td&gt;
'''Interpunktion:'''&lt;br&gt;
&amp;iquest; &amp;iexcl; &amp;laquo; &amp;raquo; &amp;sect;&lt;br&gt;
&amp;para; &amp;dagger; &amp;Dagger; &amp;bull; &amp;mdash;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;
&amp;amp;iquest; &amp;amp;iexcl; &amp;amp;laquo; &amp;amp;raquo; &amp;amp;sect;
&amp;amp;para; &amp;amp;dagger; &amp;amp;Dagger; &amp;amp;bull; &amp;amp;mdash;
&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;
&lt;td&gt;
'''Kommersiella symboler:'''&lt;br&gt;
&amp;trade; &amp;copy; &amp;reg; &amp;cent; &amp;euro; &amp;yen; &amp;pound; &amp;curren;&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;
&amp;amp;trade; &amp;amp;copy; &amp;amp;reg; &amp;amp;cent; &amp;amp;euro; &amp;amp;yen; &amp;amp;pound; &amp;amp;curren;
&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;
&lt;td&gt;
Nedsänkt: x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;br&gt;
Upphöjt: x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; or x&amp;sup2;

Om möjligt använd den senare metoden för att skriva upphöjt (superscript) eftersom webläsare har lättare att ordna med radavstånd då.

&amp;epsilon;&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt; =
8.85 &amp;times; 10&lt;sup&gt;&amp;minus;12&lt;/sup&gt;
C&amp;sup2; / J m.&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;Nedsänkt: x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;
Upphöjt: x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; or x&amp;sup2;


&amp;amp;epsilon;&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt; =
8.85 &amp;amp;times; 10&lt;sup&gt;&amp;minus;12&lt;/sup&gt;
C&amp;sup2; / J m.&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;td&gt;'''Grekiska bokstäver:''' &lt;br&gt;
&amp;alpha; &amp;beta; &amp;gamma; &amp;delta; &amp;epsilon; &amp;zeta; &lt;br&gt;
&amp;eta; &amp;theta; &amp;iota; &amp;kappa; &amp;lambda; &amp;mu; &amp;nu; &lt;br&gt;
&amp;xi; &amp;omicron; &amp;pi; &amp;rho;  &amp;sigma; &amp;sigmaf; &lt;br&gt;
&amp;tau; &amp;upsilon; &amp;phi; &amp;chi; &amp;psi; &amp;omega;&lt;br&gt;
&amp;Gamma; &amp;Delta; &amp;Theta; &amp;Lambda; &amp;Xi; &amp;Pi; &lt;br&gt;
&amp;Sigma; &amp;Phi; &amp;Psi; &amp;Omega;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;

&amp;amp;alpha; &amp;amp;beta; &amp;amp;gamma; &amp;amp;delta; &amp;amp;epsilon; &amp;amp;zeta; 
&amp;amp;eta; &amp;amp;theta; &amp;amp;iota; &amp;amp;kappa; &amp;amp;lambda; &amp;amp;mu; &amp;amp;nu; 
&amp;amp;xi; &amp;amp;omicron; &amp;amp;pi; &amp;amp;rho;  &amp;amp;sigma; &amp;amp;sigmaf;
&amp;amp;tau; &amp;amp;upsilon; &amp;amp;phi; &amp;amp;chi; &amp;amp;psi; &amp;amp;omega;
&amp;amp;Gamma; &amp;amp;Delta; &amp;amp;Theta; &amp;amp;Lambda; &amp;amp;Xi; &amp;amp;Pi; 
&amp;amp;Sigma; &amp;amp;Phi; &amp;amp;Psi; &amp;amp;Omega;
&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;
&lt;td&gt;
'''Matematiska tecken:''' &lt;br&gt;
&amp;int; &amp;sum; &amp;prod; &amp;radic; &amp;minus; &amp;plusmn; &amp;infin;&lt;br&gt;
&amp;asymp; &amp;prop; &amp;equiv; &amp;ne; &amp;le; &amp;ge; &amp;rarr;&lt;br&gt;
&amp;times; &amp;middot; &amp;divide; &amp;part; &amp;prime; &amp;Prime;&lt;br&gt;
&amp;nabla; &amp;permil; &amp;deg; &amp;there4; &amp;alefsym; &amp;oslash;&lt;br&gt;
&amp;isin; &amp;notin; &amp;cap; &amp;cup; &amp;sub; &amp;sup; &amp;sube; &amp;supe;&lt;br&gt;
&amp;not; &amp;and; &amp;or; &amp;exist; &amp;forall; &amp;rArr; &amp;hArr;
&lt;/td&gt;
&lt;td valign=&quot;middle&quot;&gt;&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;

&amp;amp;int; &amp;amp;sum; &amp;amp;prod; &amp;amp;radic; &amp;amp;minus; &amp;amp;plusmn; &amp;amp;infin;
&amp;amp;asymp; &amp;amp;prop; &amp;amp;equiv; &amp;amp;ne; &amp;amp;le; &amp;amp;ge; &amp;amp;rarr;
&amp;amp;times; &amp;amp;middot; &amp;amp;divide; &amp;amp;part; &amp;amp;prime; &amp;amp;Prime;
&amp;amp;nabla; &amp;amp;permil; &amp;amp;deg; &amp;amp;there4; &amp;amp;alefsym; &amp;amp;oslash;
&amp;amp;isin; &amp;amp;notin; &amp;amp;cap; &amp;amp;cup; &amp;amp;sub; &amp;amp;sup; &amp;amp;sube; &amp;amp;supe;
&amp;amp;not; &amp;amp;and; &amp;amp;or; &amp;amp;exist; &amp;amp;forall; &amp;amp;rArr; &amp;amp;hArr;&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr valign=&quot;top&quot;&gt;&lt;td&gt;
'''&lt;tt&gt;&amp;amp;nbsp;&lt;/tt&gt; - Icke-radbrytande mellanslag:''' &lt;br&gt;
&lt;i&gt;x&lt;/i&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;ge;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;br&gt;
För att skapa större mellanrum använd - &lt;tt&gt;&amp;amp;nbsp;&lt;/tt&gt;&lt;br&gt;
Förhindrar även radbrytningar mitt i en text eller formlel.
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;

&lt;i&gt;x&lt;/i&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;ge;&amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp;0

&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;

&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;
'''Ascii art-integraler (börja varje rad med ett blanksteg):'''
  &amp;infin;  -&lt;i&gt;x&lt;/i&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
  &amp;int; e   d&lt;i&gt;x&lt;/i&gt; = &amp;radic;&amp;pi;
 -&amp;infin; 
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;pre&gt;&lt;nowiki&gt;  
&amp;amp;infin;  -&lt;i&gt;x&lt;/i&gt;&lt;sup&gt;;2&lt;/sup&gt;;
&amp;amp;int; e   d&lt;i&gt;x&lt;/i&gt; = &amp;amp;radic;&amp;amp;pi;
-&amp;amp;infin;&lt;/nowiki&gt;&lt;/pre&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

==Hieroglyfer==

'''Hieroglyfer''' fås genom att innesluta glyfkoden i HIERO-märken såsom
{| BORDER=&quot;0&quot;
!Exempel
!Resultat
|-
|&amp;lt;HIERO&gt;&lt;BR&gt;
''B11''&lt;BR&gt;
&amp;lt;/HIERO&gt;
|&lt;hiero&gt;B11&lt;/hiero&gt;
|}
Se även: [[m:MediaWiki User's Guide: WikiHiero Syntax]], [[m:Egyptopedia]]


[[Kategori:Hjälpsidor|Specialtecken]]
[[Kategori:Redigering|Specialtecken]]</text>
      <sha1>lutyf7hcqjy13069e89kvyazbvtyxlh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Inbyggda funktioner</title>
    <ns>12</ns>
    <id>6897</id>
    <revision>
      <id>26180</id>
      <parentid>26179</parentid>
      <timestamp>2009-10-31T18:41:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Wikibooks:Hjälp/Inbyggda funktioner]] till [[Hjälp:Inbyggda funktioner]]</comment>
      <origin>26180</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2846" sha1="hn1zw1z8dgatgnr38wawvkox5thunfe" xml:space="preserve">=== Innehållsförteckning ===

När en artikel har fyra eller fler rubriker får den automatiskt en innehållsförteckning, kallad TOC, efter engelskans table of contents. Om man vill ha en innehållsförteckning innan det finns fyra rubriker eller om man inte vill ha någon alls, kan man skriva:
*&lt;nowiki&gt;__TOC__&lt;/nowiki&gt; : Lägg till en innehållsförteckning just här.
*&lt;nowiki&gt;__NOTOC__&lt;/nowiki&gt; : Använd ingen innehållsförteckning.
*&lt;nowiki&gt;__NOEDITSECTION__&lt;/nowiki&gt; : Avsnittet kan inte egenhändigt redigeras.

=== Tidsaxlar ===

Timelines eller '''tidsaxlar''' kan representera grafik och består av ett skript. Detta skript byggs upp av en eller flera kommandon. Kommandorna innesluts genom speciella tidsaxel-märken såsom

&lt;nowiki&gt;&lt;timeline&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
''skript''&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;&lt;/timeline&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;

Se även: [[m:EasyTimeline|EasyTimeline]] och [[m:MediaWiki User's Guide: EasyTimeline Syntax|EasyTimeline Syntax]]

=== Att flytta sidor ===
Ibland händer det att artiklar ligger under fel titel. Det går ofta ganska lätt att rätta till – läs om [[Hjälp:hur man flyttar en sida|hur man flyttar en sida]].

===Diffar===

För att beskriva vilka redigeringar någon har gjort i en artikel, till exempel om det blir en konflikt eller om du vill konsultera någon, är det lättast att '''visa upp en diff''', det vill säga skillnaden mellan versionen innan och den aktuella versionen. Det gör man genom att gå in på sidans &quot;Historik&quot;-flik, markera de versioner man vill jämföra, och sedan klicka på &quot;Jämför angivna versioner&quot;.

Den URL-adress som kommer fram i adressrutan på din webbläsare kan du sedan kopiera och klistra in på en diskussionssida precis som vilken extern länk som helst, så här: [http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=St%C3%A5lmannen&amp;diff=941454&amp;oldid=882137 Rättning av stavfel i Stålmannen-artikeln]. (Den länken ser i verkligheten ut så här: &lt;nowiki&gt;[http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=St%C3%A5lmannen&amp;diff=941454&amp;oldid=882137 Rättning av stavfel i Stålmannen-artikeln]&lt;/nowiki&gt;.)


'''''Signering av meddelanden''''' Förr eller senare kommer du att diskutera en artikel, eller göra en kommentar på någon annan diskussionssida. På diskussionssidor (men inte i artiklar) signerar man sina inlägg. För att signera, skriv fyra stycken tilde &lt;nowiki&gt;~~~~&lt;/nowiki&gt; (håll nere Alt Gr och tryck fyra gånger på tangenten ~ till höger om Å). Dessa förvandlas automatiskt till ditt användarnamn och en stämpel med tid och datum. Tre tilde blir samma sak fast utan tid och datum, medan fem tilde bara blir tid och datum. (Efter udda antal tryck på tangenten ~ måste man även göra ett mellanslag för att sista tecknet ska visas.) Enklast är att klicka på knappen för signering i redigeringsverktygsfältet.

[[Kategori:Hjälpsidor|Inbyggda funktioner]]</text>
      <sha1>hn1zw1z8dgatgnr38wawvkox5thunfe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Räkneord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6900</id>
    <revision>
      <id>38304</id>
      <parentid>26126</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:50:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38304</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1501" sha1="fzq0v2znnylu3ek4lhx84468vl3uyjb" xml:space="preserve">[[Kategori:Nederländska]]

Percis som i tyska sätter/säger man först entalet före tiotalet när man kommer till 15 (13). Mellan 20 och 90 så sätter man &quot;en/ën&quot; (en = och) mellan tiotalet och entalet (förutom när det gäller mellan noll). Alltså 35/vijfendertig blir egentligen på svenska &quot;fem och trettio&quot;, fast det betyder 35. Tiotalen 20-90 som slutar på 2 och 3 (alltså 22, 23, 32, 33, 42, 43 osv) har man &quot;ën&quot; istället för &quot;en&quot;.
* 0. nul
* 1. een
* 2. twee
* 3. drie
* 4. vier
* 5. vijf
* 6. zes
* 7. zeven
* 8. acht
* 9. negen
* 10. tien
* 11. elf
* 12. twaalf
* 13. dertien
* 14. veertien
* 15. vijftien
* 16. zestien
* 17. zeventien
* 18. achttien
* 19. negentien
* 20. twintig
* 21. eenentwintig
* 22. tweeëntwintig
* 23. drieëntwintig
* 24. vierentwintig
* 25. vijfentwintig
* 26. zesentwintig
* 27. zevenentwintig
* 28. achtentwintig
* 29. negenentwintig
* 30. dertig
* 31. eenendertig
* 32. tweeëndertig
* 33. drieëndertig
* 34. vierendertig
* 35. vijfendertig
* 40. veertig
* 41. eenenveertig
* 42. tweeënveertig
* 43. drieënveertig
* 44. vierenveertig
* 50. vijftig
* 51. eenenvijftig
* 52. tweeënvijftig
* 53. drieënvijftig
* 54. vierenvijftig
* 60. zestig
* 61. eenenzestig
* 62. tweeënzestig
* 63. drieënzestig
* 70. zeventig
* 71. eenenzeventig
* 72. tweeënzeventig
* 73. drieënzeventig
* 80. tachtig
* 81. eenentachtig
* 82. tweeëntachtig
* 83. drieëntachtig
* 90. negentig
* 91. eenennegentig
* 92. tweeënnegentig
* 93. drieënnegentig
* 100. honderd</text>
      <sha1>fzq0v2znnylu3ek4lhx84468vl3uyjb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tofu</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6901</id>
    <revision>
      <id>37604</id>
      <parentid>26926</parentid>
      <timestamp>2013-05-04T14:56:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Tofu]] till [[Kokboken/Recept/Tofu]]</comment>
      <origin>37604</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4806" sha1="6kjmlwy4vhttmwin74ssfshpmkcbeux" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Tofu är en mycket bra vegansk källa till protein. Dessutom är den ett viktigt inslag i flera recept från fjärran östern. Däremot är den inte särskilt billig i svenska matvarubutiker. Här kommer därför fullständiga instruktioner på hur man gör sin egen tofu med utgång från torkade sojabönor. Halvvägs genom receptet har du skapat sojamjölk, vilket inte heller är så dumt med tanke på vad det kostar i affären.
 
==Ingredienser==
''ca 500 gram''
*6 dl torkade sojabönor
*4 dl vatten
*4 l vatten
*5 msk vinäger (t ex äppelcidervinäger) ELLER 6 msk citronsaft
* 6 dl varmt vatten
 
==Tillagning==

Blötlägg sojabönorna i 10-12 timmar. Byt vatten någon gång i mitten och plocka ur eventuella &quot;ofräscha&quot; bönor.

Häll upp 4 l vatten i en kastrull och koka upp. Kör sojabönorna slätt i en hushållsassistent eller mixer. Beroende på hur torrt det verkar bli kan man tillsätta upp till 4 dl för att göra det riktigt puréaktigt.
Rör ner purén i kastrullen med kokande vatten. När det skummet börjar resa sig flyttar man kastrullen från plattan (akta så att det inte kokar över!) Sätt på ett lock och låt det stå i 10 min. Ge sojamassan sedan ett nytt uppkok under omrörning. När skummet reser sig igen flyttar man bort kastrullen. Filtrera vätskan ner i en ny kastrull genom en silduk. Vänta lite och krama ur det sista av mjölken (det kommer att vara varmt, akta dig).
Sjud mjölken i 5 minuter, nu har du gjort sojamjölk.
[[Bild:Home-madeTofu.JPG|thumb]]
För att göra tofu av sojamjölken blandar du till en ystningslösning bestående av varmt vatten och en syra (vinäger eller citronsaft). Rör om i den heta sojamjölken med en sked och tillsätt 1/3 av ystningslösningen. Stanna rotationen i mjölken genom att röra skeden motströms och tvinga vätskan till att stanna upp. Häll 1/3 jämnt över hela ytan och sätt på ett lock. Vänta 5 min. När du tittar ner i kastrullen kommer du se att tofun har börjat klumpa sig. Häll resten av ystningen på delar av ytan där mjölken ännu inte separerat. Sätt på locket igen och vänta 5 min, nu kommer den ha separerat i ostmassa och vassle. 

Använd en soppslev och skeda av en del av vasslen (spara vassle till inläggningsspad). Häll över resten av massan i en silduk. Lägg silduken i press i 5 min. Öppna sedan silduken och vik tofumassan så att strukturen går i åt flera håll (ger en stabilare tofu). Nu lägger du den i press i 20 min, sedan är din tofu klar.
Förvara den i sin egen vassle i en tät burk.
==Servering==
Om din tofu är tillräckligt fast går den att steka. Annars kan du ha den i grytor, tänk dock på att inte skära tofun i för små bitar - då blir den smulig. Man måste inte vara vegan för att uppskatta tofu, strukturen på tofu gör att den suger åt sig aromerna från det den tillagas med. Alltså kan det vara mycket gott att inkludera den i en gryta med fisk, fläsk eller kyckling. Ska man steka tofu kan man vilja marinera den först så att den verkligen har fått smak. Förslag på marinad är soja, chili eller vitlök.
 
==Tips==
Tofu håller sig ca 12 dagar i kylskåp. Sojamjölken håller sig ca 5 dagar, däremot kan man förvara den i frysen flera månader, så om du vill göra processen lite kortare kan du koka ett par liter sojamjölk och sedan tina när du vill göra tofu.

Sojamjölken är skiljer sig något från den du köper i affären. Dels tillsätter man socker för att göra den lite smakligare, dessutom tillsätter man kalcium och B-vitaminer. Är du vegan och ska ha sojamjölk som en stapelvara bör du alltså se till att du tillgodogör dig de här vitaminerna och mineralerna på annat håll.
Tänk på att tillverka sojamjölken och tofun under sterila förhållanden. Man måste inte ha plasthandskar, men se till att allt är noga rengjort, både redskap, händer och kantiner.

Det är inget fel i att lägga ner torkade chilifrukter eller vitlöksklyftor i vasslen som man förvarar tofun i. Dels ger det mer smak åt tofun och dessutom skyddar de något mot svamp och bakterietillväxt.

Tofu består ju av bara två saker, sojabönor och vatten. Detta innebär att kvalitén på vattnet spelar stor roll för slutresultatet. På sina håll i Kina använder man källvatten till tofun för att få en riktigt god tofu.

Bönmassan som blir över efter den första filtreringen kallar Okara på japanska. I Asien använder man det ibland som djurfoder, men på sina håll gör man även egna maträtter av det. Pröva att blanda det i bröddeg som en fiber- och proteinberikning.

Att göra sojamjölk eller Tofu på detta vis är avsevärt billigare , ganska kul (om man är lagd åt det hållet) och mer ekologiskt än att köpa färdig tofu.


[[kategori:T kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>6kjmlwy4vhttmwin74ssfshpmkcbeux</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-not addable</title>
    <ns>8</ns>
    <id>6903</id>
    <revision>
      <id>26137</id>
      <timestamp>2009-10-31T14:46:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Denna sida kunde inte läggas till'</comment>
      <origin>26137</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="n4z4933bogvgt1ox9z2j5ref8mpy2im" xml:space="preserve">Denna sida kunde inte läggas till</text>
      <sha1>n4z4933bogvgt1ox9z2j5ref8mpy2im</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-suggest undo</title>
    <ns>8</ns>
    <id>6904</id>
    <revision>
      <id>26138</id>
      <timestamp>2009-10-31T14:49:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'ångra'</comment>
      <origin>26138</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6" sha1="km5ynmn0oaqr00tfkxii5kdpboqxpgw" xml:space="preserve">ångra</text>
      <sha1>km5ynmn0oaqr00tfkxii5kdpboqxpgw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-suggest undo tooltip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>6905</id>
    <revision>
      <id>26139</id>
      <timestamp>2009-10-31T14:50:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Ångra senaste kommandot'</comment>
      <origin>26139</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="c4dkmndqe7a7fboo0kbgpjbl14qdi7n" xml:space="preserve">Ångra senaste kommandot</text>
      <sha1>c4dkmndqe7a7fboo0kbgpjbl14qdi7n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Hjälp</title>
    <ns>4</ns>
    <id>6923</id>
    <redirect title="Hjälp:Hjälpportalen" />
    <revision>
      <id>26190</id>
      <timestamp>2009-10-31T18:57:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Wikibooks:Hjälp]] till [[Hjälp:Hjälpportalen]]</comment>
      <origin>26190</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="kjv63kyvdmau6binx8w5ea285zq8wfa" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Hjälp:Hjälpportalen]]</text>
      <sha1>kjv63kyvdmau6binx8w5ea285zq8wfa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Café Normandie</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6925</id>
    <revision>
      <id>37190</id>
      <parentid>26195</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:52:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Café Normandie]] till [[Drinkboken/Recept/Café Normandie]]</comment>
      <origin>37190</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="294" sha1="ba3ts0az1ws1ubl9gvvuvdeks0u56tc" xml:space="preserve">
===Ingredienser===
* 4 cl Calvados  
* 1-2 tsk brun farin 
* Varmt kaffe
* Grädde och kardemumma till garnering

===Tillagning===
Blanda Calvados, farin och kaffe i ett värmetåligt glas. Sätt i en sked och rör om. Garnera med vispad grädde och lite kardemumma.

[[Kategori:Kaffedrinkar]]</text>
      <sha1>ba3ts0az1ws1ubl9gvvuvdeks0u56tc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Café Parisienne</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6926</id>
    <revision>
      <id>37192</id>
      <parentid>26199</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:53:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Café Parisienne]] till [[Drinkboken/Recept/Café Parisienne]]</comment>
      <origin>37192</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="239" sha1="fpfxb06oexwu9vc1z07pls00johr9gk" xml:space="preserve">===Ingredienser===
* 4 cl cognacsbaserad apelsinlikör 
* Varmt kaffe
* Lättvispad grädde

===Tillagning===
Blanda kaffe och likör i ett värmetåligt glas med en sked som lämnas i glaset. Toppa med grädde.


[[Kategori:Kaffedrinkar]]</text>
      <sha1>fpfxb06oexwu9vc1z07pls00johr9gk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Calypso coffee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6927</id>
    <revision>
      <id>37196</id>
      <parentid>26200</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:53:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Calypso coffee]] till [[Drinkboken/Recept/Calypso coffee]]</comment>
      <origin>37196</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="274" sha1="5n3zy2lxgwvqbq4r99poo7mvylk2wvz" xml:space="preserve">===Ingredienser===
* 2 cl mörk rom
* 2 cl kaffelikör
* varmt kaffe
* lättvispad grädde

===Tillagning===
Blanda rom, likör och kaffe i ett värmetåligt glas. Sätt en sked i glaset och rör om. Garnera med grädde och eventuellt kaffepulver.

[[Kategori:Kaffedrinkar]]</text>
      <sha1>5n3zy2lxgwvqbq4r99poo7mvylk2wvz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/French coffee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6929</id>
    <revision>
      <id>37243</id>
      <parentid>28138</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:37:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[French coffee]] till [[Drinkboken/Recept/French coffee]]</comment>
      <origin>37243</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="250" sha1="s6fjq1xqutwx5p5b5w0c0ol7lq02j7q" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
===Ingredienser===
* 4 cl triple sec
* varmt kaffe
* vispad grädde
* mörk choklad

===Tillagning===
Blanda triple sec och kaffe i ett värmetåligt glas. Toppa med grädde och riven choklad.

[[Kategori:Drinkar A-Ö|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>s6fjq1xqutwx5p5b5w0c0ol7lq02j7q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Irish coffee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6930</id>
    <revision>
      <id>37256</id>
      <parentid>26206</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:39:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Irish coffee]] till [[Drinkboken/Recept/Irish coffee]]</comment>
      <origin>37256</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1860" sha1="lwhnom69pu5391bbi8vpk33kgpk33gj" xml:space="preserve">'''Irish coffee''', uppges specialkomponerat på [[1940-talet]] av köksmästaren ''[[Joseph Sheridan]]'' på restaurangen ''Foynes'' på [[Shannon Airport|Shannons flygplats]] på [[Irland]] för att värma upp frusna flygpassagerare, som anlänt med amerikaflyget.

Med små variationer i olika källor är receptet följande:

# Värm ett stort dricksglas med fot.
# Häll i en slurk irländsk [[Whisky|whiskey]] (ca 4 cl).
# Lägg i 2 rågade teskedar brunt farinsocker.
# Fyll glaset med starkt [[kaffe]], nästan upp till glasets kant (spara nån cm), rör om tills sockret löst sig.
# Fyll glaset försiktigt helt upp till kanten med lättvispad [[vispgrädde]] så att grädden flyter på kaffet. Ett bra knep att undvika att grädden blandar sig med kaffet är att låta grädden &quot;rutscha ner&quot; mot ytan över en matsked.
# Rör ''inte'' om vid förtärandet. Kaffe/whiskey-blandningen ska drickas genom grädden.

En variant är att lite av farinsockret byts ut mot motsvarande mängd vaniljsocker, som vispas tillsammans med grädden.

===Ingedienser===


*4 cl Whisky (Jameson)
*2 rågade tsk brunt farinsocker
*1,5 dl varmt kaffe
* 45 ml (eller mer) vispgrädde

===Tillagning===
Häll Whiskyn, sockret och det varma kaffet i ett högt större glas. Rör om.

Vispa inte grädden (med eventuellt lite vaniljsocker i) mer än att den fortfarande känns lite ”rinnig”.

Ta sedan en matsked och vänd den så att undersidan är uppåt, och låt därefter skeden vila strax ovanför kaffet i glaset medan du försiktigt låter grädden rinna längs skeden ner på det varma kaffet. Grädden får inte sjunka genom kaffet, utan den ska vila ovanpå kaffeytan.

Används Irish Coffee-glas, så häll grädde ända upp till kanten. I annat fall så kan man hälla i ca 3&amp;nbsp;cm grädde per glas.

Drinken ska drickas varm.

[[Kategori:Kaffedrinkar]]</text>
      <sha1>lwhnom69pu5391bbi8vpk33kgpk33gj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Italian coffee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6931</id>
    <revision>
      <id>37258</id>
      <parentid>26208</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:40:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Italian coffee]] till [[Drinkboken/Recept/Italian coffee]]</comment>
      <origin>37258</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="238" sha1="9o6kb0jpsviga7gd9azp1lurln0yxwx" xml:space="preserve">===Ingredienser===
* 4 cl italiensk örtlikör
* varmt kaffe
* vispad grädde
* kaffepulver

===Tillagning===
Blanda kaffe och likör i ett värmetåligt glas. Toppa med grädde och strö lite kaffepulver över.

[[Kategori:Kaffedrinkar]]</text>
      <sha1>9o6kb0jpsviga7gd9azp1lurln0yxwx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Kaffe Karlsson</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6932</id>
    <revision>
      <id>37260</id>
      <parentid>26209</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:40:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kaffe Karlsson]] till [[Drinkboken/Recept/Kaffe Karlsson]]</comment>
      <origin>37260</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="270" sha1="q1i5ofd02j9e1clamigcv309l1dhadt" xml:space="preserve">===Inredienser===
* 2 cl irländsk grädd/chokladlikör
* 2 cl triple sec
* varmt kaffe
* lättvispad grädde
* kakao

===Tillagning===
Blande likör, triple sec och kaffe i ett värmetåligt glas. Toppa med grädde och pudra lite kakao över.

[[Kategori:Kaffedrinkar]]</text>
      <sha1>q1i5ofd02j9e1clamigcv309l1dhadt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Perfect coffee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>6933</id>
    <revision>
      <id>37270</id>
      <parentid>26211</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T16:44:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Perfect coffee]] till [[Drinkboken/Recept/Perfect coffee]]</comment>
      <origin>37270</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="279" sha1="5cz3rnv0ymae9mk8wtkj06t3yflh3um" xml:space="preserve">===Ingredienser===
* 2 cl fransk klosterlikör
* 2 cl vaniljlikör
* varmt kaffe
* vispad grädde
* kanel

===Tillagning===
Blanda likör och kaffe i ett värmetåligt glas, sätt i en sked och rör runt. Toppa med grädde och pudra lite kanel överst.

[[Kategori:Kaffedrinkar]]</text>
      <sha1>5cz3rnv0ymae9mk8wtkj06t3yflh3um</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Hitta en bok</title>
    <ns>4</ns>
    <id>6943</id>
    <revision>
      <id>26541</id>
      <parentid>26540</parentid>
      <timestamp>2009-11-13T15:36:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>+sökfält</comment>
      <origin>26541</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4231" sha1="3t05wi71dpszithvt2els4gg0uuk48v" xml:space="preserve">__NOTOC__
{| width=&quot;100%&quot;
| id=&quot;kolumn1&quot; width=&quot;67%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:20px; padding-top:10px;&quot;|
&lt;inputbox&gt;
type=search
width=50
buttonlabel=Gå till
searchbuttonlabel=Sök
break=no
&lt;/inputbox&gt;
|}
&lt;div style=&quot;float:left; margin:0.5em;&quot;&gt;
== [[:Kategori:Ämnesindex|Böcker efter Ämne]] ==
{{#categorytree:Ämnesindex|hideroot|mode=pages}}

== [[:Kategori:Tematiskt index|Böcker efter Tema]] ==
{{#categorytree:Tematiskt index|hideroot|mode=pages}}
&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;float:left; margin:0.5em;&quot;&gt;
== [[Wikibooks:Böckers_utvecklingstatus|Böcker efter Utvecklingstatus]] ==
* [[Image:00%.svg]] [[:kategori:Planerade böcker|Planerad bok]]  
* [[Image:25%.svg]] [[:kategori:Växande böcker|Växande bok]] 
* [[Image:50%.svg]] [[:kategori:Mognande böcker|Mognande bok]]  
* [[Image:75%.svg]] [[:kategori:Utarbetade böcker|Utarbetad bok]] 
* [[Image:100%.svg]] [[:kategori:Uttömmande böcker|Uttömmande bok]] 
* [[:Kategori:Utvecklingsindex/Okategoriserat|Okategoriserat]] 

== [[:Kategori:Alfabetiskt index|Alfabetiskt index]] ==
: [[:Kategori:Alfabetiskt index/A|A]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/B|B]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/C|C]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/D|D]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/E|E]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/F|F]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/G|G]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/H|H]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/I|I]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/J|J]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/K|K]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/L|L]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/M|M]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/N|N]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/O|O]]
: [[:Kategori:Alfabetiskt index/P|P]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Q|Q]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/R|R]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/S|S]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/T|T]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/U|U]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/V|V]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/W|W]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/X|X]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Y|Y]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Z|Z]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Å|Å]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Ä|Ä]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Ö|Ö]]
: [[:Kategori:Alfabetiskt index/0-9|0-9]] - [[:Kategori:Alfabetiskt index/Okategoriserat|Okategoriserat]] - [[:Kategori:Alfabetiskt index|Alla böcker]]

==[[:Kategori:Portalsidor|Portalsidor]]==
&lt;dynamicpagelist&gt;
category=Portalsidor
&lt;/dynamicpagelist&gt;


&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;float:left; margin:0.5em;&quot;&gt;
== [[Wikibooks:SAB|SAB]] ==
* '''A''' [[:Kategori:SAB: A Bok och biblioteksväsen|Bok och biblioteksväsen]]
* '''B''' [[:Kategori:SAB: B Allmänt och blandat|Allmänt och blandat]]
* '''C''' [[:Kategori:SAB: C Religion|Religion]]
* '''D''' [[:Kategori:SAB: D Filosofi och psykologi|Filosofi och psykologi]]
* '''E''' [[:Kategori:SAB: E Uppfostran och undervisning|Uppfostran och undervisning]]
* '''F''' [[:Kategori:SAB: F Språkvetenskap|Språkvetenskap]]
* '''G''' [[:Kategori:SAB: G Litteraturvetenskap|Litteraturvetenskap]]
* '''I''' [[:Kategori:SAB: I Konst, musik, teater, film|Konst, musik, teater, film]]  
* '''J''' [[:Kategori:SAB: J Arkeologi|Arkeologi]]
* '''K''' [[:Kategori:SAB: K Historia|Historia]]
* '''L''' [[:Kategori:SAB: L Biografi med genealogi|Biografi med genealogi]]
* '''M''' [[:Kategori:SAB: M Etnografi, socialantropologi och etnologi|Etnografi, socialantropologi och etnologi]]
* '''N''' [[:Kategori:SAB: N Geografi|Geografi]]
* '''O''' [[:Kategori:SAB: O Samhälls- och rättsvetenskap|Samhälls- och rättsvetenskap]] 
* '''P''' [[:Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer|Teknik, industri och kommunikationer]]
* '''Q''' [[:Kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen|Ekonomi och näringsväsen]]
* '''R''' [[:Kategori:SAB: R Idrott, lek och spel|Idrott, lek och spel]]
* '''S''' [[:Kategori:SAB: S Militärväsen|Militärväsen]]
* '''T''' [[:Kategori:SAB: T Matematik|Matematik]]
* '''U''' [[:Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Naturvetenskap]]
* '''V''' [[:Kategori:SAB: V Medicin|Medicin]]
* '''X''' [[:Kategori:SAB: X Musikalier|Musikalier]]
* '''Y''' [[:Kategori:SAB: Y Musikinspelningar|Musikinspelningar]]
* '''Ä''' [[:Kategori:SAB: Ä Tidningar|Tidningar]]
* [[:Kategori:SAB: Okategoriserat|Okategoriserat]]
&lt;/div&gt;
[[kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>3t05wi71dpszithvt2els4gg0uuk48v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Okategoriserat</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6944</id>
    <revision>
      <id>26263</id>
      <timestamp>2009-11-09T12:50:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} Böcker som ännu inte fått en SAB-kategori. [[Kategori:SAB]]'</comment>
      <origin>26263</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="hbi77hkikiw81gzplfezsugiqfn7zk4" xml:space="preserve">{{SAB}}
Böcker som ännu inte fått en SAB-kategori.
[[Kategori:SAB]]</text>
      <sha1>hbi77hkikiw81gzplfezsugiqfn7zk4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Utvecklingsindex/Okategoriserat</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6945</id>
    <revision>
      <id>26264</id>
      <timestamp>2009-11-09T12:52:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Statusförklaring}} Böcker som ännu inte fått en utvecklingsstatus. [[Kategori:Utvecklingsindex]]'</comment>
      <origin>26264</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="102" sha1="ayp5ogl2j2s22ymg5w41gu71scvea6v" xml:space="preserve">{{Statusförklaring}}
Böcker som ännu inte fått en utvecklingsstatus.
[[Kategori:Utvecklingsindex]]</text>
      <sha1>ayp5ogl2j2s22ymg5w41gu71scvea6v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/Okategoriserat</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6946</id>
    <revision>
      <id>26275</id>
      <parentid>26273</parentid>
      <timestamp>2009-11-09T13:06:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>26275</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="107" sha1="gsdx5ju8e9v407zl87rui8l5yuka1b7" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}

Böcker som ännu inte kategoriserats alfabetiskt.

[[Kategori:Alfabetiskt index|0]]</text>
      <sha1>gsdx5ju8e9v407zl87rui8l5yuka1b7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Alfabetiskt index</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6947</id>
    <revision>
      <id>28105</id>
      <parentid>28076</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T12:36:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28105</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1540" sha1="c37etd5iuntntcvbajgpysqs23fxqw8" xml:space="preserve">{| align=center style=&quot;background-color: white; border: 1px solid lightblue;&quot; 
! colspan=5 style=&quot;background-color: #D0E2EE;&quot; align=center | [[:Kategori:Alfabetiskt index|Alfabetiskt index]]
|-
|style=&quot;font-weight:bold;&quot; align=center|
[[:Kategori:Alfabetiskt index/A|A]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/B|B]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/C|C]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/D|D]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/E|E]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/F|F]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/G|G]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/H|H]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/I|I]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/J|J]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/K|K]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/L|L]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/M|M]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/N|N]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/O|O]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/P|P]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Q|Q]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/R|R]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/S|S]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/T|T]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/U|U]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/V|V]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/W|W]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/X|X]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Y|Y]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Z|Z]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Å|Å]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Ä|Ä]] [[:Kategori:Alfabetiskt index/Ö|Ö]]
|-
|style=&quot;font-size:9px;&quot; align=center|
[[:Kategori:Alfabetiskt index/0-9|0-9]] - [[:Kategori:Alfabetiskt index/Okategoriserat|Okategoriserat]] - [[:Kategori:Alfabetiskt index|Alla böcker]]
|}&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c37etd5iuntntcvbajgpysqs23fxqw8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/A</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6948</id>
    <revision>
      <id>26277</id>
      <parentid>26274</parentid>
      <timestamp>2009-11-09T13:08:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>26277</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="ruytjwgdcys1vrxjlistqe7zvdwsw9j" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|A]]</text>
      <sha1>ruytjwgdcys1vrxjlistqe7zvdwsw9j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/B</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6949</id>
    <revision>
      <id>26278</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:09:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|B]]'</comment>
      <origin>26278</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="jz666mzw8efwfzz73oxpn6idpc1a8kn" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|B]]</text>
      <sha1>jz666mzw8efwfzz73oxpn6idpc1a8kn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/C</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6950</id>
    <revision>
      <id>26279</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:09:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|C]]'</comment>
      <origin>26279</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="g3z0o0s0l5gynfbj5oxx7j7rrct1tnw" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|C]]</text>
      <sha1>g3z0o0s0l5gynfbj5oxx7j7rrct1tnw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/D</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6951</id>
    <revision>
      <id>26280</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:09:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|D]]'</comment>
      <origin>26280</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="fh9zntjk0vwm2z2zhu72g2swa63bkxp" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|D]]</text>
      <sha1>fh9zntjk0vwm2z2zhu72g2swa63bkxp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/E</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6952</id>
    <revision>
      <id>26281</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:10:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|E]]'</comment>
      <origin>26281</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="e11lc9pcxncvfvvohviblt3ef4rxo9j" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|E]]</text>
      <sha1>e11lc9pcxncvfvvohviblt3ef4rxo9j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/F</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6953</id>
    <revision>
      <id>26282</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:10:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|F]]'</comment>
      <origin>26282</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="964ejsizplpeiw4gglaeuisphchyyy3" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|F]]</text>
      <sha1>964ejsizplpeiw4gglaeuisphchyyy3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/G</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6954</id>
    <revision>
      <id>26283</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:10:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|G]]'</comment>
      <origin>26283</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="0gw35vt17p8wy9vsspc5ipyoxulhm9h" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|G]]</text>
      <sha1>0gw35vt17p8wy9vsspc5ipyoxulhm9h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/H</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6955</id>
    <revision>
      <id>26284</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:10:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|H]]'</comment>
      <origin>26284</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="9v8j0o7xloxla9e8g82usvzp1mtj3k7" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|H]]</text>
      <sha1>9v8j0o7xloxla9e8g82usvzp1mtj3k7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/I</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6956</id>
    <revision>
      <id>26285</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:11:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|I]]'</comment>
      <origin>26285</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="ohsi9iz83t2jt3yi1wyatybg4ihri6z" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|I]]</text>
      <sha1>ohsi9iz83t2jt3yi1wyatybg4ihri6z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/K</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6957</id>
    <revision>
      <id>26286</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:11:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|K]]'</comment>
      <origin>26286</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="ldl2e6q2937p3egm6s4dtcf6n9jufyw" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|K]]</text>
      <sha1>ldl2e6q2937p3egm6s4dtcf6n9jufyw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/J</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6958</id>
    <revision>
      <id>26287</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:11:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|J]]'</comment>
      <origin>26287</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="afp2yh4k82trjyy3xua6mk2lpyopp2o" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|J]]</text>
      <sha1>afp2yh4k82trjyy3xua6mk2lpyopp2o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/L</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6959</id>
    <revision>
      <id>26288</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:12:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|L]]'</comment>
      <origin>26288</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="ogi1wvalm56od6pnaswhls10k72kino" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|L]]</text>
      <sha1>ogi1wvalm56od6pnaswhls10k72kino</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/M</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6960</id>
    <revision>
      <id>26289</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:12:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|M]]'</comment>
      <origin>26289</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="dlyxb0pa33s6u2828tal8bkpfjkmzmu" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|M]]</text>
      <sha1>dlyxb0pa33s6u2828tal8bkpfjkmzmu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6961</id>
    <revision>
      <id>26290</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:12:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|N]]'</comment>
      <origin>26290</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="byqo03jbk4vsqkf50556s8f5xs7nxr3" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|N]]</text>
      <sha1>byqo03jbk4vsqkf50556s8f5xs7nxr3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/O</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6962</id>
    <revision>
      <id>26291</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:13:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|O]]'</comment>
      <origin>26291</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="mkyoafsal6rgj7xc5e6a4u4saiagr0m" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|O]]</text>
      <sha1>mkyoafsal6rgj7xc5e6a4u4saiagr0m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/P</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6963</id>
    <revision>
      <id>26292</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:14:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|P]]'</comment>
      <origin>26292</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="avhq3ia9z0tmqrlvuxg9uci0vji5id1" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|P]]</text>
      <sha1>avhq3ia9z0tmqrlvuxg9uci0vji5id1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/Q</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6964</id>
    <revision>
      <id>26293</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:14:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|Q]]'</comment>
      <origin>26293</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="2qwrdbjeexzb5kry51t2i3v6usis9o2" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|Q]]</text>
      <sha1>2qwrdbjeexzb5kry51t2i3v6usis9o2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/R</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6965</id>
    <revision>
      <id>26294</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:14:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|R]]'</comment>
      <origin>26294</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="spluggm6x521ac8sp66o4n5j7nrlj0o" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|R]]</text>
      <sha1>spluggm6x521ac8sp66o4n5j7nrlj0o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/S</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6966</id>
    <revision>
      <id>26295</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:14:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|S]]'</comment>
      <origin>26295</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="iolelb1ztoncwepo902wjz2vr9w3kz9" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|S]]</text>
      <sha1>iolelb1ztoncwepo902wjz2vr9w3kz9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/T</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6967</id>
    <revision>
      <id>26296</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:14:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|T]]'</comment>
      <origin>26296</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="n1hhejwmnfvxovq0k68j5c94b8chfty" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|T]]</text>
      <sha1>n1hhejwmnfvxovq0k68j5c94b8chfty</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/U</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6968</id>
    <revision>
      <id>26297</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:14:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|U]]'</comment>
      <origin>26297</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="dn52avq83qnb07b7lvm8qxobovdo4ub" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|U]]</text>
      <sha1>dn52avq83qnb07b7lvm8qxobovdo4ub</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/V</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6969</id>
    <revision>
      <id>26298</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:15:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|V]]'</comment>
      <origin>26298</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="gv4xz010lblwukcjgyiv7te0m26zpr6" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|V]]</text>
      <sha1>gv4xz010lblwukcjgyiv7te0m26zpr6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/W</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6970</id>
    <revision>
      <id>26299</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:15:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|W]]'</comment>
      <origin>26299</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="8j1eg2glstvydn2ze3jdug37su2iuqi" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|W]]</text>
      <sha1>8j1eg2glstvydn2ze3jdug37su2iuqi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/X</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6971</id>
    <revision>
      <id>26300</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:15:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|X]]'</comment>
      <origin>26300</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="6j8a8xdc6q2bmijjbnuc1e65xi2awl2" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|X]]</text>
      <sha1>6j8a8xdc6q2bmijjbnuc1e65xi2awl2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/Y</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6972</id>
    <revision>
      <id>26301</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:15:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|Y]]'</comment>
      <origin>26301</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="dh3pu99x7xzk0n7gztfbraug8tpkf6i" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|Y]]</text>
      <sha1>dh3pu99x7xzk0n7gztfbraug8tpkf6i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/Z</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6973</id>
    <revision>
      <id>26302</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:15:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|Z]]'</comment>
      <origin>26302</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="tbt75frm4bt8w8rhmoyapjgw51bnpxm" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|Z]]</text>
      <sha1>tbt75frm4bt8w8rhmoyapjgw51bnpxm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/Å</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6974</id>
    <revision>
      <id>26303</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:15:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|Å]]'</comment>
      <origin>26303</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="69" sha1="0vm0cr9nbd9v9dp16vzhc3jh5smvckf" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|Å]]</text>
      <sha1>0vm0cr9nbd9v9dp16vzhc3jh5smvckf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/Ä</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6975</id>
    <revision>
      <id>26304</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:16:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|Ä]]'</comment>
      <origin>26304</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="69" sha1="pvwqfn5laiijmj8rdalw7gmcj6q2vce" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|Ä]]</text>
      <sha1>pvwqfn5laiijmj8rdalw7gmcj6q2vce</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/Ö</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6976</id>
    <revision>
      <id>26305</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:16:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|Ö]]'</comment>
      <origin>26305</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="69" sha1="18nix238rlmlef4truf4vkdq2o5t4qf" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|Ö]]</text>
      <sha1>18nix238rlmlef4truf4vkdq2o5t4qf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Alfabetiskt index/0-9</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6977</id>
    <revision>
      <id>26307</id>
      <timestamp>2009-11-09T13:18:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Alfabetiskt index}} __HIDDENCAT__ [[Kategori:Alfabetiskt index|0]]'</comment>
      <origin>26307</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="53x16pnr2q6wyr2itazb2txheaqvs5c" xml:space="preserve">{{Alfabetiskt index}}
__HIDDENCAT__
[[Kategori:Alfabetiskt index|0]]</text>
      <sha1>53x16pnr2q6wyr2itazb2txheaqvs5c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Portalsidor</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6979</id>
    <revision>
      <id>26319</id>
      <timestamp>2009-11-10T12:10:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Wikibooks]]'</comment>
      <origin>26319</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>d24pobytqisktlmjli4unptpxm9nkdv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Interwiki/Logo</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6980</id>
    <revision>
      <id>45844</id>
      <parentid>26339</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:56:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat; test av namnfunktionen.</comment>
      <origin>45844</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="463" sha1="pukueh7n4yx0y5cmh5kv071gq8cc48l" xml:space="preserve">{{#Switch: {{{1}}}
|wikipedia = Wikipedia-logo.png
|wikiversity = Wikiversity-logo-Snorky.svg
|wikibooks = Wikibooks-logo-en-noslogan.svg
|wikisource = Wikisource-logo.svg 
|wikinews = Wikinews-logo.svg
|wikispecies = Wikispecies-logo.png
|wiktionary = Wiktionary-logo-sv.png
|wikiquotes = Wikiquote-logo.svg
|commons = Wikimedia Community Logo.svg
|betawikiversity = Wikiversity-logo-Snorky.svg
}}
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Interwikimallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pukueh7n4yx0y5cmh5kv071gq8cc48l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Interwiki/Språk</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6981</id>
    <revision>
      <id>45847</id>
      <parentid>26322</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:00:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45847</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="115" sha1="c5fawnn2i70xrcu3fabfl6t66ke3cox" xml:space="preserve">{{#Switch: {{{1}}}
|sv = Svenska
|en = Engelska
}}
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Interwikimallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c5fawnn2i70xrcu3fabfl6t66ke3cox</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Interwiki/Projekt</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6982</id>
    <revision>
      <id>45846</id>
      <parentid>26336</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:59:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45846</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1287" sha1="8a7531klbzq4h7mfn628u2kvguhz0t3" xml:space="preserve">{{#Switch: {{{1}}}
|wikipedia = [[{{Interwiki/Länk|{{{1}}}}}:{{{2}}}:Main page|{{Interwiki/Språk|{{{2}}}}} Wikipedia]] har artiklar i ämnet:
|wikiversity = [[{{Interwiki/Länk|{{{1}}}}}:{{{2}}}:Main page|{{Interwiki/Språk|{{{2}}}}} Wikiversitetet]] har kurser i ämnet:
|wikibooks = [[{{Interwiki/Länk|{{{1}}}}}:{{{2}}}:Main page|{{Interwiki/Språk|{{{2}}}}} Wikibooks]] har böcker i ämnet:
|wikisource = [[{{Interwiki/Länk|{{{1}}}}}:{{{2}}}:Main page|{{Interwiki/Språk|{{{2}}}}} Wikisource]] har böcker i ämnet:
|wikinews = [[{{Interwiki/Länk|{{{1}}}}}:{{{2}}}:Main page|{{Interwiki/Språk|{{{2}}}}} Wikinews]] har nyheter i ämnet:
|wikispecies = [[{{Interwiki/Länk|{{{1}}}}}:{{{2}}}:Main page|{{Interwiki/Språk|{{{2}}}}} Wikispecies]] har information i ämnet:
|wiktionary = [[{{Interwiki/Länk|{{{1}}}}}:{{{2}}}:Main page|{{Interwiki/Språk|{{{2}}}}} Wiktionary]] har information i ämnet:
|wikiquotes = [[{{Interwiki/Länk|{{{1}}}}}:{{{2}}}:Main page|{{Interwiki/Språk|{{{2}}}}} Wikiquotes]] har citat i ämnet:
|betawikiversity = [[{{Interwiki/Länk|{{{1}}}}}:Main page|{{Interwiki/Språk|{{{2}}}}} Wikiversitetet]] har kurser i ämnet:
|commons = [[Commons:Main page|Commons]] har bilder i ämnet:
}}
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Interwikimallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8a7531klbzq4h7mfn628u2kvguhz0t3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Interwiki</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6983</id>
    <revision>
      <id>45842</id>
      <parentid>28108</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:51:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>- kat (flyttas till dok)</comment>
      <origin>45842</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="607" sha1="oeokrg1s297r3fm9hra14mi8redgv18" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Bild:{{Interwiki/Logo|{{{Projekt|{{{1}}}}}}}}|50px|none|{{{Projekt|{{{1}}}}}}}]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 60px;&quot;&gt;{{Interwiki/Projekt|{{{Projekt|{{{1}}}}}}|{{{Språk|{{{2}}}}}}}} '''''[[{{Interwiki/Länk|{{{Projekt|{{{1}}}}}}}}:{{{Språk|{{{2}}}}}}:{{{Länk|{{{3}}}}}}|{{{Text|{{{4}}}}}}]]'''''&lt;/div&gt;&lt;/includeonly&gt;
&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;{{Dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>oeokrg1s297r3fm9hra14mi8redgv18</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Interwiki/Länk</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6984</id>
    <revision>
      <id>45845</id>
      <parentid>26359</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:58:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45845</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="265" sha1="oiag9yyt78s536eqk9fws41jku9g9b5" xml:space="preserve">{{#Switch: {{{1}}}
|wikipedia = w
|wikiversity = wikiversity
|wikibooks = 
|wikisource = s
|wikinews = n
|wikispecies = species
|wiktionary = wikt
|wikiquotes = q
|betawikiversity = betawikiversity
}}
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Interwikimallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>oiag9yyt78s536eqk9fws41jku9g9b5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Interwiki/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6985</id>
    <revision>
      <id>45843</id>
      <parentid>45824</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:52:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>rekat (av själva mallen)</comment>
      <origin>45843</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="769" sha1="3qr8jrc9dg6iw5mfy6bzgdg6n5a34uj" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
__NOTOC__
==Mall:Interwiki==

{{Interwiki|wikipedia|sv|mallar|mallar}}

===Användning===
Skapar en länk till sidor på systerprojekt.

&lt;nowiki&gt;{{Interwiki|projekt|språk|länk|text}}&lt;/nowiki&gt;

*'''projekt''': Anger vilket projekt det gäller.
**wikipedia
**wikiversity
**wikibooks
**wikisource
**wikinews 
**wikispecies
**wiktionary 
**wikiquotes 
**betawikiversity 
**commons 
*'''Språk''': Anger vilket språk det gäller.
**sv
**en
*'''Länk''': Anger sidnamnet.
*'''Text''': Anger länktexten.

''ex:''
&lt;pre&gt;
{{Interwiki|wikipedia|sv|mallar|mallar}}
&lt;/pre&gt;

===Avancerat===
Parametrarna kan även namnges:

&lt;pre&gt;
{{Interwiki
|Projekt=
|Språk=
|Länk=
|Text=
}}&lt;/pre&gt;


&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Interwikimallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>3qr8jrc9dg6iw5mfy6bzgdg6n5a34uj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Ämnesindex</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6986</id>
    <revision>
      <id>26343</id>
      <timestamp>2009-11-10T14:51:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Index]]'</comment>
      <origin>26343</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="8hab90ozelvhrpbpuadbdlvgcgvexcw" xml:space="preserve">[[Kategori:Index]]</text>
      <sha1>8hab90ozelvhrpbpuadbdlvgcgvexcw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel efter nivå</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6992</id>
    <revision>
      <id>45798</id>
      <parentid>45796</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T21:35:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>abc</comment>
      <origin>45798</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="6tqiu55yw23buxhiflxg99skfzq2lxc" xml:space="preserve">[[kategori:Läromedel|Nivå]]</text>
      <sha1>6tqiu55yw23buxhiflxg99skfzq2lxc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel efter ämne</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6993</id>
    <revision>
      <id>45777</id>
      <parentid>45776</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T21:00:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>abc</comment>
      <origin>45777</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="i0uhnns1zijwd3g1d50l0lvgemgagsx" xml:space="preserve">[[kategori:Läromedel|Ämne]]</text>
      <sha1>i0uhnns1zijwd3g1d50l0lvgemgagsx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Anbox</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6994</id>
    <revision>
      <id>29102</id>
      <parentid>28129</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:31:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29102</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1492" sha1="7n1fcekq4yvp2occf2ywlozvs7swe70" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;table style=&quot;
border-bottom: 1px solid #CCCCCC;
border-top: 4px solid {{#switch:{{{typ|{{{type|}}}}}}
  |allvarligt|serious  = #b22222
  |varning|content  = #f28500
  |meddelande|notice   = #608EC2
  | #default = #608EC2
}};&lt;!--
  Se kommentar nedan
--&gt;border-left: 1px solid #CCCCCC;
border-right: 1px solid #CCCCCC;&lt;!--
     De två borders här ovan kan se överflödiga ut, men
     den till vänster behövs, annars kommer amboxens breda
     border fram. border-right finns bara för att vara
     färgkonsekvent med border-left
--&gt;{{{style|}}}&quot; class=&quot;metadata plainlinks ambox&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td class=&quot;ambox-image&quot;&gt;
{{#ifeq:{{{bild|{{{image}}}}}}|none
  | &lt;!-- no image cell; empty cell necessary for text cell to have 100% width --&gt;
  | &lt;div style=&quot;width:52px;&quot;&gt; {{#switch:{{{bild|{{{image|{{{typ|{{{type|}}}}}}}}}}}}
    |allvarligt|serious  = [[Fil:Commons-emblem-hand.svg|40px|Stopp]]
    |varning|content  = [[Fil:Commons-emblem-issue.svg|40px|Viktigt meddelande]]
    |meddelande|notice   = [[Fil:Commons-emblem-notice.svg|40px|Information]]
    |blank    = [[Fil:No image.svg| ]]
    | #default = {{{bild|{{{image|[[Fil:Commons-emblem-notice.svg|40px|Information]]}}}}}}
  }}&lt;/div&gt;
}}&lt;/td&gt;
&lt;td class=&quot;ambox-text&quot; style=&quot;{{{textstil|}}}&quot;&gt;{{{text}}}&lt;/td&gt;
{{#if:{{{bildhöger|{{{imageright|}}}}}}|
  &lt;td class=&quot;ambox-imageright&quot;&gt;&lt;div style=&quot;width:52px;&quot;&gt; {{{bildhöger|{{{imageright}}}}}} &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
}}
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;{{Dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7n1fcekq4yvp2occf2ywlozvs7swe70</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Anbox/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6995</id>
    <revision>
      <id>45821</id>
      <parentid>29101</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:51:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ mall dokumentationssida</comment>
      <origin>45821</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4066" sha1="d2pgj7l9c5ojhyby0simgdlg49olxlk" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
__TOC__
Det här är metamallen '''anbox''' (''Användarbox'') som används för att skapa meddelande som {{mall|k1}} etc. Den har flera olika färger, använder standardbilder om inga andra parametrar används och har vissa andra funktioner.

Mallen använder sig av css-kod i [[MediaWiki:Common.css]] för att skapa ett enhetligt utseende för alla mallar och för att göra det enkelt att skapa nya mallar.

=== Användning ===

Enkelt exempel:

&lt;pre&gt;
{{anbox | text = Exempeltext.}}
&lt;/pre&gt;

{{anbox | text = Exempeltext.}}

Avancerat exempel:

&lt;pre&gt;
{{anbox
| typ  = varning
| bild = [[Fil:Icon apps query.svg|38px]]
| style = color: red; font-weight: bold; font-style: italic
| text  = Meddelandets text.
}}
&lt;/pre&gt;

{{anbox
| typ  = varning
| bild = [[Fil:Icon apps query.svg|38px]]
| style = color: red; font-weight: bold; font-style: italic
| text  = Meddelandets text.
}}

==== Standardbilder ====

Följande exempel använder olika '''typ'''-parametrar men använder inga bildparametrar och därför använder de standardbilden för varje typ.

{{anbox
| typ  = allvarligt
| text  = typ=&lt;u&gt;allvarligt&lt;/u&gt; – till exempel blockeringar.
}}


{{anbox
| typ  = varning
| text  = typ=&lt;u&gt;varning&lt;/u&gt; – till exempel vid klotter
}}


{{anbox
| typ  = meddelande
| text  = typ=&lt;u&gt;meddelande&lt;/u&gt; – används bland annat till skoldatorer etc.
}}

=== Parametrar ===

Lista över alla parametrar:

&lt;pre&gt;
{{anbox
| typ  = allvarligt / varning/ / meddelande
| bild = none / blank / [[Fil:Some image.svg|40px]]
| style = extra CSS-kod till style-attributet i mallens HTML-kod
| text  = Meddelandets text. 
| textstil = Extra [[WP:CSS|CSS]]-kod till text-rutan.
}}
&lt;/pre&gt;

'''typ'''
:Om ingen '''typ'''-parameter specificeras blir används som standard '''meddelande''' vilket är ämnat för enklare meddelanden. Det betyder att rutan får en blå sida som i de enkla exemplen ovan.

'''bild'''
:'''Ingen parameter''' = Om ingen '''bild'''-parameter anges använder mallen en standardbild, vilken som används beror på vilken '''typ'''-parameter som används.
:'''En bild''' = En bild med vanlig wiki-syntax. 40px - 50px bredd är vanligen ungefär lagom beroende på bildens höjd. Till exempel:
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Fil:Unbalanced scales.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''none''' = Betyder att ingen bild används.
:'''blank''' = Betyder att ingen bild används men ett tomt område med samma storlek som standardbilderna används, vilket får texten att placeras på samma ställe som på mallarna med bild för bättre enhetlighet. (Se &quot;specialexemplen&quot; ovan.)

'''style'''
:Ett valfritt [[Cascading Style Sheets]]-värde som används av ''amboxens'' omslutande HTML:
::&lt;code&gt;&amp;lt;table style=&quot;{{{'''style'''{{!}}}}}&quot; class=&quot;...&quot;&amp;gt; ... &amp;lt;/table&amp;gt;&lt;/code&gt;

'''text'''
:Meddelandets text.

=== Tekniska detaljer ===

Om du behöver använda specialtecken i text-parametern måste du göra som följer:

&lt;pre&gt;
{{anbox
| text  = &lt;div&gt;
Likamedtecken = och en start- och en slutklammerparentes { } fungerar bra som de är. 
Men här är ett lodrätt streck ({{!}}) och två slutklammerparenteser &lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;. 
Och nu ett lodrätt streck och två slutklammerparenteser &lt;nowiki&gt;|}}&lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/pre&gt;

{{anbox
| text  = &lt;div&gt;
Likamedtecken = och en start- och en slut[[klammerparentes]] &lt;code&gt;{ }&lt;/code&gt; fungerar bra som de är. 
Men här är ett [[lodrätt streck]] (&lt;code&gt;{{!}}&lt;/code&gt;) och två slutklammerparenteser &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;. 
Och nu ett lodrätt streck och två slutklammerparenteser &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;|}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;.
&lt;/div&gt;
}}

Den här mallen använder CSS-klasser för huvuddelen av dess utseende vilket därmed enkelt kan ändras med ett skin.

Internt använder den här metamallen HTML-språk istället för wikispråk för tabellkoden. Detta är det vanliga sättet att göra metamallar eftersom wikispråket har flera nackdelar. Till exempel är det svårare att använda [[m:Help:ParserFunctions|parserfunktioner]] och specialtecken i parametrar.

&lt;includeonly&gt;[[kategori:mallar]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>d2pgj7l9c5ojhyby0simgdlg49olxlk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Bot</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6996</id>
    <revision>
      <id>28115</id>
      <parentid>28072</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T13:16:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28115</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1929" sha1="aoi0xm5bse7h5sbx7jvv9egy0i4rt3l" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{anbox
|typ  = info
|bild = [[Fil:Gnome-system-run.svg|40px]]
|text ='''Den här användaren är en [[Wikipedia:Robotar|robot]] som styrs av [[:{{{site|sv}}}:User:{{{1}}}|{{{1}}}]] ([[:{{{site|sv}}}:User talk:{{{1}}}|diskussion]]).'''
En robot är ett datorprogram som utför en stor mängd enkla redigeringar som skulle vara tröttsamma och tråkiga att utföra manuellt.&lt;br /&gt;
Om du upptäcker att roboten gör konstiga saker eller förstör, kontakta robotägaren. I mer allvarliga fall bör den  [{{fullurl:Special:Blockip|wpBlockAddress={{PAGENAMEE}}&amp;wpBlockExpiry=infinite&amp;wpAnonOnly=0&amp;wpEnableAutoblock=0&amp;wpCreateAccount=0&amp;wpBlockReason={{urlencode:Robot blockerad:}}}} blockeras] för att undvika skada. Om du behöver hjälp eller vill anmäla en robot  kan du kontakta en [[Wikibooks:Administratörer|Administratör]].&lt;br /&gt;
&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;&lt;small&gt;Uppföljning: [{{fullurl:Special:Contributions|target={{BASEPAGENAMEE}}}} bidrag] &amp;bull; [{{fullurl:Special:Log|user={{BASEPAGENAMEE}}}} loggar från] &amp;bull; [{{fullurl:Special:Log|page=User:{{BASEPAGENAMEE}}}} loggar om] &amp;bull; [http://toolserver.org/~vvv/sulutil.php?user={{BASEPAGENAMEE}} globalt konto]  &amp;bull; [http://toolserver.org/~luxo/contributions/contributions.php?user={{BASEPAGENAMEE}}&amp;blocks=true globala bidrag] &amp;bull; [{{fullurl:meta:Special:Log|page=User:{{urlencode:{{BASEPAGENAMEE}}}}}} global logg] &amp;bull; [http://toolserver.org/~vvv/sulutil.php?user={{urlencode:{{{1}}}}} operatörens globala konto]  &amp;bull; [http://toolserver.org/~luxo/contributions/contributions.php?user={{urlencode:{{{1}}}}}&amp;blocks=true operatörens globala bidrag] &amp;bull; [{{fullurl:Special:ListUsers|username={{BASEPAGENAMEE}}}}&amp;limit=1 robotstatus?]&lt;/small&gt;&lt;/span&gt;
}} {{#ifeq: {{{Demo|}}}|on||[[Kategori:Wikibooks:Robotanvändare|{{PAGENAME}}]]}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;{{Dokumentation}}[[Kategori:Användarrelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>aoi0xm5bse7h5sbx7jvv9egy0i4rt3l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikibooks:Robotanvändare</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6997</id>
    <revision>
      <id>26513</id>
      <parentid>26504</parentid>
      <timestamp>2009-11-13T11:34:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>26513</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="buqwy4tsjv20ckolbixi8mt84l50gnc" xml:space="preserve">[[kategori:Wikibooks:Användare]]</text>
      <sha1>buqwy4tsjv20ckolbixi8mt84l50gnc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Bot/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>6998</id>
    <revision>
      <id>45822</id>
      <parentid>29108</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:52:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ mall dokumentationssida</comment>
      <origin>45822</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5403" sha1="hneycwnwg3ltz6s7mifv5s3svdn73dz" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
Sidor med den här mallen läggs automatiskt i [[:Kategori:Wikibooks:Robotanvändare]].
== Parametrar ==
; 1 : Den första oadresserade parametern specificerar robotens ägare.
; site : Språkkod för robotägare som inte är aktiva på svenskspråkiga Wikipedia.
; Demo = on : förhindrar att sidan får några kategorier. 

=== Exempel ===
:{{mall|bot|John Smith}}
{{Bot|John Smith|Demo=on}}
:{{mall|bot|John Smith|site{{=}}en}}
{{bot|John Smith|site=en|Demo=on}}

&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]

[[ab:Шаблон:Bot]]
[[ace:Templat:Bot]]
[[af:Sjabloon:Bot]]
[[ak:Template:Bot]]
[[als:Vorlage:Bot]]
[[am:መልጠፊያ:Bot]]
[[ang:Bysen:Bot]]
[[ar:قالب:بوت]]
[[arz:قالب:بوت]]
[[as:সাঁচ:Bot]]
[[ast:Plantía:Bot]]
[[av:Шаблон:Bot]]
[[ay:Plantilla:Bot]]
[[az:Şablon:Bot]]
[[ba:Ҡалып:Bot]]
[[bar:Vorlage:Bot]]
[[bat-smg:Šabluons:Bot]]
[[bcl:Plantilya:Bot]]
[[be:Шаблон:Bot]]
[[be-x-old:Шаблён:Робат]]
[[bg:Шаблон:Bot]]
[[bh:Template:Bot]]
[[bi:Template:Bot]]
[[bm:Modèle:Bot]]
[[bn:টেমপ্লেট:Bot]]
[[bo:Template:Bot]]
[[bpy:মডেল:Bot]]
[[br:Patrom:Bot]]
[[bs:Šablon:Bot]]
[[bug:Templat:Bot]]
[[bxr:Template:Bot]]
[[ca:Plantilla:Bot]]
[[cbk-zam:Plantilla:Bot]]
[[cdo:Template:Bot]]
[[ce:Дакъа:Bot]]
[[ceb:Plantilya:Bot]]
[[ch:Template:Bot]]
[[chr:Template:Bot]]
[[chy:Template:Bot]]
[[co:Template:Bot]]
[[cr:Template:Bot]]
[[crh:Şablon:Bot]]
[[cs:Šablona:Bot]]
[[csb:Szablóna:Bot]]
[[cu:Обраꙁь́ць:Bot]]
[[cv:Шаблон:Bot]]
[[cy:Nodyn:Bot]]
[[da:Skabelon:Bot]]
[[de:Vorlage:Bot]]
[[diq:Template:Bot]]
[[dsb:Pśedłoga:Bot]]
[[dz:Template:Bot]]
[[ee:Template:Bot]]
[[el:Πρότυπο:Userbot]]
[[eml:Template:Bot]]
[[en:Template:Bot]]
[[eo:Ŝablono:Bot]]
[[es:Plantilla:Bot]]
[[et:Mall:Bot]]
[[eu:Txantiloi:Bot]]
[[fa:الگو:ربات]]
[[ff:Modèle:Bot]]
[[fi:Malline:Bot]]
[[fj:Template:Bot]]
[[fo:Fyrimynd:Bottur]]
[[fr:Modèle:Bot]]
[[ga:Teimpléad:Bot]]
[[gan:Template:Bot]]
[[gl:Modelo:Bot]]
[[glk:الگو:Bot]]
[[gn:Tembiecharã:Bot]]
[[gv:Clowan:Bot]]
[[ha:Template:Bot]]
[[hak:Template:Bot]]
[[haw:Anakuhi:Lopako]]
[[he:תבנית:בוט]]
[[hi:साँचा:Bot]]
[[hr:Predložak:Bot]]
[[hsb:Předłoha:Bot]]
[[ht:Modèl:Bot]]
[[hu:Sablon:Regisztrált bot]]
[[hy:Կաղապար:Bot]]
[[ia:Patrono:Bot]]
[[id:Templat:Bot]]
[[ie:Template:Bot]]
[[ig:Template:Bot]]
[[ik:Template:Bot]]
[[io:Shablono:Bot]]
[[is:Snið:Vélmenni]]
[[it:Template:AccountBot]]
[[iu:Template:Bot]]
[[ja:Template:Bot]]
[[jv:Cithakan:Bot]]
[[ka:თარგი:ბოტი]]
[[kaa:Shablon:Bot]]
[[kg:Template:Bot]]
[[ki:Template:Bot]]
[[kk:Үлгі:Bot]]
[[kl:Skabelon:Bot]]
[[km:ទំព័រគំរូ:Bot]]
[[ko:틀:봇]]
[[ksh:Schablon:Bot]]
[[ku:Şablon:Bot]]
[[kv:Шаблон:Bot]]
[[ky:Template:Bot]]
[[la:Formula:Bot]]
[[lad:Plantilla:Bot]]
[[lb:Schabloun:Bot]]
[[lbe:Шаблон:Bot]]
[[lg:Template:Bot]]
[[li:Sjabloon:Bot]]
[[lij:Template:Bot]]
[[lmo:Template:Bot]]
[[lo:ແມ່ແບບ:Bot]]
[[lt:Šablonas:Botas]]
[[lv:Veidne:Bot]]
[[mdf:Шаблон:Bot]]
[[mg:Endrika:Bot]]
[[mhr:Шаблон:Bot]]
[[mi:Template:Bot]]
[[mk:Шаблон:Бот]]
[[ml:ഫലകം:യന്ത്രം]]
[[mn:Загвар:Bot]]
[[mr:साचा:सांगकाम्या]]
[[ms:Templat:Bot]]
[[mt:Mudell:Bot]]
[[my:Template:Bot]]
[[myv:ЛопаПарцун:Bot]]
[[mzn:الگو:Bot]]
[[nap:Modello:Bot]]
[[nds:Vörlaag:Bot]]
[[nds-nl:Mal:Bot]]
[[ne:Template:Bot]]
[[ng:Template:Bot]]
[[nl:Sjabloon:Bot]]
[[nn:Mal:Bot]]
[[no:Mal:Bot]]
[[nov:Template:Bot]]
[[nv:Template:Bot]]
[[ny:Template:Bot]]
[[oc:Modèl:Bòt]]
[[om:Template:Bot]]
[[or:Template:Bot]]
[[os:Шаблон:Bot]]
[[pa:ਨਮੂਨਾ:ਰੋਬੋਟ]]
[[pam:Template:Bot]]
[[pap:Template:Bot]]
[[pdc:Vorlage:Bot]]
[[pih:Template:Bot]]
[[pl:Szablon:Bot]]
[[pms:Stamp:Trigomiro]]
[[pnt:Πρότυπον:Bot]]
[[pt:Predefinição:Bot]]
[[qu:Plantilla:Bot]]
[[rn:Template:Bot]]
[[ro:Format:Bot]]
[[roa-rup:Template:Bot]]
[[roa-tara:Template:Bot]]
[[ru:Шаблон:Bot]]
[[rw:Template:Bot]]
[[sah:Халыып:Bot]]
[[sc:Template:Bot]]
[[scn:Template:Bot]]
[[sco:Template:Bot]]
[[sd:سانچو:Bot]]
[[sg:Modèle:Bot]]
[[sh:Šablon:Bot]]
[[si:සැකිල්ල:Bot]]
[[simple:Template:Bot]]
[[sk:Šablóna:Bot]]
[[sl:Predloga:Bot page]]
[[sm:Template:Bot]]
[[sn:Template:Bot]]
[[so:Template:Bot]]
[[sq:Stampa:Bot]]
[[sr:Шаблон:Бот]]
[[srn:Ankra:Bot]]
[[ss:Template:Bot]]
[[st:Template:Bot]]
[[stq:Foarloage:Bot]]
[[su:Citakan:Bot]]
[[sw:Kigezo:Bot]]
[[szl:Szablon:Bot]]
[[ta:வார்ப்புரு:தானியங்கி]]
[[te:మూస:Bot]]
[[tet:Template:Bot]]
[[th:แม่แบบ:Bot]]
[[ti:Template:Bot]]
[[tk:Template:Bot]]
[[tl:Suleras:Bot]]
[[tn:Template:Bot]]
[[tpi:Template:Bot]]
[[tr:Şablon:Bot]]
[[ts:Template:Bot]]
[[tt:Ürnäk:Bot]]
[[tum:Template:Bot]]
[[tw:Template:Bot]]
[[ty:Modèle:Bot]]
[[udm:Шаблон:Bot]]
[[ug:Template:Bot]]
[[uk:Шаблон:Bot]]
[[ur:سانچہ:Bot]]
[[uz:Andoza:Bot]]
[[ve:Template:Bot]]
[[vec:Template:Bot]]
[[vi:Tiêu bản:Bot]]
[[vls:Patrôon:Bot]]
[[vo:Samafomot:Bot]]
[[war:Template:Bot]]
[[wo:Royuwaay:Bot]]
[[wuu:模板:Bot]]
[[xal:Зура:Bot]]
[[xh:Template:Bot]]
[[yo:Àdàkọ:Bot]]
[[za:模板:Bot]]
[[zea:Sjabloon:Bot]]
[[zh:Template:Bot]]
[[zh-yue:Template:Bot]]
[[zu:Template:Bot]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>hneycwnwg3ltz6s7mifv5s3svdn73dz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Mat och dryck</title>
    <ns>14</ns>
    <id>6999</id>
    <revision>
      <id>26534</id>
      <timestamp>2009-11-13T13:08:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Tematiskt index]]'</comment>
      <origin>26534</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28" sha1="0rahmrnmpzcs6z6p8126s15z872wtat" xml:space="preserve">[[Kategori:Tematiskt index]]</text>
      <sha1>0rahmrnmpzcs6z6p8126s15z872wtat</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Elektroteknik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7000</id>
    <revision>
      <id>26632</id>
      <parentid>26580</parentid>
      <timestamp>2009-11-24T21:08:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Steen919</username>
        <id>1866</id>
      </contributor>
      <comment>/* Elektroteknik */</comment>
      <origin>26632</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="435" sha1="278k5hcm7si3v0w7v4zfn55oa6sgvo3" xml:space="preserve">==Elektroteknik==
Elektroteknik är teknik som utnyttjar elektricitet och magnetism. Några av de områden där elektrotekniken används är telekommunikation, elektronik, radiosystemteknik och elkraftteknik.&lt;br /&gt;


&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Elektroteknikboken&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;
&lt;center&gt; '''[[Elektroteknik/Gymnasiet]]''' &lt;/center&gt;&lt;br&gt;


[[Kategori:Läromedel]]
[[Kategori:Elektroteknik]]
[[Kategori:Portalsidor]]</text>
      <sha1>278k5hcm7si3v0w7v4zfn55oa6sgvo3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Elektroteknik/Gymnasiet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7001</id>
    <revision>
      <id>26633</id>
      <parentid>26585</parentid>
      <timestamp>2009-11-24T21:16:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Steen919</username>
        <id>1866</id>
      </contributor>
      <comment>/* Elektroteknik på gymnasienivå */</comment>
      <origin>26633</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="639" sha1="858o3ja730p765al7w7dkc00edld77w" xml:space="preserve">==Elektroteknik på gymnasienivå==
På gymnasiet börjar man dela upp kurserna i olika grenar utifrån vilken aspekt av elektrotekniken som innehållet vill förklara.
*[[Ellära A]] - Syftar till att ge grundläggande kunskap om storheter och samband inom elläran, växelström och dess tillämpningar samt mätteknik.
*[[Elektronik grund]] - Syftar till att ge kunskap om hur de komponenter som finns i elektronikutrustning fungerar samt mätteknik och felsökning. 
*[[Elkunskap]] - Syftar till att ge kunskap om hur man arbetar med el både i yrkeslivet och som privatperson, mycket fokus på säkerhet. 


[[Kategori:Elektroteknik]]</text>
      <sha1>858o3ja730p765al7w7dkc00edld77w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Elektroteknik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7002</id>
    <revision>
      <id>38316</id>
      <parentid>26657</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T19:01:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>tog bort redundanta kategorier</comment>
      <origin>38316</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="8zww1wkgjm8kwy2j25dkmne439k3wg6" xml:space="preserve">&lt;big&gt;''Huvudsida: '''[[Elektroteknik]]'''''&lt;/big&gt;

[[Kategori:Teknik]]</text>
      <sha1>8zww1wkgjm8kwy2j25dkmne439k3wg6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ellära A</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7003</id>
    <revision>
      <id>54006</id>
      <parentid>53930</parentid>
      <timestamp>2023-04-04T08:48:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Olika mätinstrument */ kjolon</comment>
      <origin>54006</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14640" sha1="qg8a19t5n3snibya5vicljsewrnsaxo" xml:space="preserve">=Ellära A=

== Introduktion till kursen ==

Ellära A handlar framförallt om grundläggande samband och storheter inom ellära. Viktiga storheter är [[#spänning|spänning]], [[#ström|ström]], [[#resistans|resistans]], [[#effekt|effekt]] och [[#energi|energi]], viktiga samband är [[#Ohms lag|Ohms lag]] och [[#effektlagen|effektlagen]]. Kursen tar även upp växelström, elektromagnetiska tillämpningar som elmotorn och transformatorn samt mätteknik.

Skolverkets kursplan säger så här om kursen: &quot;Kursen skall ge grundläggande kunskaper om likström och enfas växelström. Kursen skall också ge kunskaper i mätning, mätvärdesbearbetning och beräkning av elektriska storheter samt utveckla förmågan att välja rätt instrument i olika situationer. Kursen skall dessutom utveckla förmågan att analysera mätvärden och därigenom lägga grunden till felsökning inom el- och elektronikområdet.&quot;

== Storheter och enheter ==

=== Spänning ===
[[File:Voltage source with metallic conductor-sv.svg|miniatyr|Ström och spänning]]
Ett enkelt sätt att se på spänning, eller potentialskillnad som det egentligen heter, är att tänka sig två vattenbehållare med en slang mellan sig från botten till botten. Om vattennivån är olika i behållarna (=potentialskillnad) så kommer vatten att flöda i slangen tills nivåerna är lika. När det handlar om elektricitet är slangen den elektriska ledaren (ofta koppar), vattnet är elektroner och de två vattendunkarna kan vara till exempel två poler på ett batteri.

Spänning mäts i enheten '''volt''', som förkortas '''V'''.

=== Ström ===
[[File:Voltage source with electrolytic solution-sv.svg|miniatyr|OBS! Det är inte enbart metaller som kan vara ledare, exempelvis lösningar med mycket joner i (som saltvatten) leder ström relativt bra.]]
Elektrisk ström i en ledare är elektroner i rörelse. Om ledarens ena ände är mer negativt laddad, exempelvis om den är kopplad till minuspolen på ett batteri, kommer elektroner att förflytta sig ut i ledningen om ledningen är kopplad till den andra polen. En metalltråd har, som alla andra ämnen en stor mängd elektroner, vilket gör att det är inte de elektroner som kommer från minuspolen som ensamma förflyttar sig genom ledningen, utan de krockar med en elektron i ledaren, som i sin tur krockar med en annan elektron och så vidare, ända tills elektronerna kommer fram till den andra polen.

Ström mäts i enheten '''ampere''', som förkortas '''A'''.

=== Resistans ===
Resistans är ett mått på hur mycket motstånd strömmen har när den ska passera genom en ledare. Ofta beror resistansen på vilket material ledaren består av (egenskapen heter [[#resistivitet|resistivitet]]), men det kan också vara dåliga anslutningar som gör att resistansen i en krets ökar.

Resistans mäts i '''ohm''', som förkortas '''Ω'''.

=== Energi ===
Energi beskrivs ofta som '''''förmågan att utföra arbete''''', och elektrisk energi kan vara förmågan att få en lampa att lysa eller en fläkt att snurra. 

Energi mäts i '''joule''', som förkortas '''J'''. Inom elektrotekniken används oftast i stället för J enheten wattsekund (Ws) och räknar man i tusen Watt som är en kW och tiden i timmar som är 3600 sekunder fås enheten kWh som är faktureringsgrund för vanliga elkonsumenter.

=== Effekt ===
Effekt är ett mått på hur snabbt energi omvandlas, i en lampa som avger en hög effekt omvandlas elektrisk energi till ljus och värme snabbare än i en lampa som avger låg effekt.

Effekt mäts i '''watt''', förkortat '''W''', som kan definieras som 1 joule per sekund.

== Samband och formler ==

=== Ohms lag ===
&lt;math&gt;U=R \cdot I\,&lt;/math&gt;

där &lt;math&gt;U&lt;/math&gt; är spänningen i '''volt''', &lt;math&gt;R&lt;/math&gt; är resistansen i '''ohm''' och &lt;math&gt;I&lt;/math&gt; är strömmen i '''ampere'''.

=== Resistivitet ===
[[File:Resistivity geometry.svg|miniatyr|Principskiss för en resistans]]
För att räkna ut hur stor resistans något har använder man sig av hur det ser ut och vilket material det är gjort av. För en rak ledare ser uttrycket ut så här:

&lt;math&gt;R = \rho \frac{l}{A}\,&lt;/math&gt;

där &lt;math&gt;R&lt;/math&gt; är resistansen ('''Ω''') hos ledaren, &lt;math&gt;\rho&lt;/math&gt; är materialets resistivitet ('''Ωm'''), &lt;math&gt;l&lt;/math&gt; är ledarens längd ('''m''') och &lt;math&gt;A&lt;/math&gt; är ledarens tvärsnittsyta ('''m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;''').

Följande tabell ger resistiviteten för några utvalda material:

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-----
! bgcolor=&quot;#EEEEEE&quot; | Material&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
! bgcolor=&quot;#EEEEEE&quot; | Resistivitet&lt;br /&gt;(Ωm)
! bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot; | &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
! bgcolor=&quot;#EEEEEE&quot; | Material
! bgcolor=&quot;#EEEEEE&quot; | Resistivitet&lt;br /&gt;(Ωm)
|-----
| Silver || 1,59x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt; || &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; || Bly || 2,06x10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt;
|-----
| Koppar || 1,72x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt; ||  ||  Kvicksilver || 9,84x10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt; 
|-----
| Guld || 2,35x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt;  ||   || Kol (grafit) || 1,3x10&lt;sup&gt;-5&lt;/sup&gt;
|-----
| Aluminium || 2,65x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt;  ||   || Vatten (destillerat) || 5x10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; 
|-----
| Zink || 5,92x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt;  ||   || Glas || 5x10&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; 
|-----
| Järn || 9,7x10&lt;sup&gt;-8&lt;/sup&gt;  ||   || Gummi || 5x10&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;
|-----
| Tenn || 1,01x10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt; ||   || Svavel || 2x10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; 
|-----
| Stål || 1,6x10&lt;sup&gt;-7&lt;/sup&gt;  ||   || Plexiglas || 10&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; 
|-----
|}
Tabellen är sorterad efter ökad resistivitet. Av grundämnena har silver den lägsta resistiviteten och svavel har den högsta. Gäller vid 300 Kelvin vilket är ungefär rumstemperatur.

=== Ersättningsresistans ===
Ofta behöver man räkna ut hur stor resistansen är för flera sammansatta komponenter. Detta kallas vanligen för ersättningsresistans. För att kunna beräkna en ersättningsresistans måste man oftast dela upp kretsen i flera mindre delar, där delarna är antingen serie- eller parallellkopplade.

==== Ersättningsresistans vid seriekoppling ====
[[Fil:Seriella resistorer.svg|none|500px|Seriekopplade resistorer]]
När man seriekopplar resistorer får strömmen allt svårare att passera ju fler resistorer man ”hakar” på. Följande uttryck kan användas för att beräkna ersättningsresistansen:

&lt;math&gt;R = R_1 + R_2 + ... + R_n\,&lt;/math&gt;

==== Ersättningsresistans vid parallellkoppling ====
[[Fil:Parallella resistorer.svg|none|400px|Parallellkopplade resistorer]]
När man parallellkopplar resistorer ger vi strömmen fler vägar att komma fram vilket gör att den totala resistansen minskar. Följande uttryck kan båda användas för att beräkna ersättningsresistansen men det andra uttrycket är lite enklare (det första uttrycket kommer från härledningen av uttrycket utifrån Kirchhoffs strömlag, se nedan): 

&lt;math&gt;\frac{1}{R} = \frac{1}{R_1} + \frac{1}{R_2} + ... + \frac{1}{R_n}\,&lt;/math&gt;    eller    &lt;math&gt;R = \frac{1}{\frac{1}{R_1} + \frac{1}{R_2} + ... + \frac{1}{R_n}} \,&lt;/math&gt;

=== Effektlagen ===
&lt;math&gt;P=U \cdot I\,&lt;/math&gt;

där &lt;math&gt;P&lt;/math&gt; är effekten i '''watt''', &lt;math&gt;U&lt;/math&gt; är spänningen i '''volt''' och &lt;math&gt;I&lt;/math&gt; är strömmen i '''ampere'''.

Effektlagen kan också skrivas om (med hjälp av Ohms lag) som &lt;math&gt;P = R \cdot I^2 \,&lt;/math&gt; eller &lt;math&gt;P = U^2 / R \,&lt;/math&gt;, där man även ser att effekten ökar med kvadraten på strömmen och spänningen!

=== Kirchhoffs spänningslag ===
'''''Summan av spänningarna i en slinga av en krets ska vara noll''''' 

[[Fil:KVL.svg|300px|Summan av spänningarna &lt;math&gt;U - U_1 - U_2 = 0&lt;/math&gt; måste vara 0]]

Om summan av spänningarna i en slinga ska vara 0 och vi säger att spänningskällor är positiva och spänningsfall över komponenter är negativa får vi uttrycket &lt;math&gt;U - U_1 - U_2 = 0\,&lt;/math&gt; eller &lt;math&gt;U = U_1 + U_2\,&lt;/math&gt;.

'''''Exempel:'''''

Fråga: 
Två stycken resistorer på 12 Ω respektive 6 Ω är seriekopplade i serie med ett batteri som har spänningen 9 V. Visa att denna krets uppfyller Kirchhoffs spänningslag? 

Lösning:
För att kunna visa att denna krets uppfyller Kirchhoffs spänningslag måste vi få fram spänningen över respektive resistor. Spänningarna kan vi få fram genom Ohms lag om vi vet hur stor ström som flyter genom kretsen. Genom att först beräkna en ersättningsresistans för de två resistorerna och därefter använda Ohms lag kan vi få räkna ut hur stor strömmen är. Steg två blir sedan att använda Ohms lag för att beräkna spänningen över respektive resistor:
[[Fil:Seriekoppling demo 1.svg|none|Exempel på Kirchhoffs spänningslag]]


==== Spänningsdelning ====
Att beräkna delspänningar med hjälp av spänningsdelning är en tillämpning av Kirchhoffs spänningslag. Ofta handlar det om specialfallet att dela upp en spänning i två delspänningar med hjälp av resistorer:

=== Kirchhoffs strömlag ===
[[Fil:KCL.svg|none|x300px|Summan av strömmarna &lt;math&gt;I_1 + I_2 + I_3&lt;/math&gt; måste vara 0]]
'''''Summan av strömmarna i en nod ska vara noll'''''

Om summan av strömmarna i en nod ska vara 0 får vi uttrycket &lt;math&gt;I_1- I_2 - I_3 = 0\,&lt;/math&gt; eller &lt;math&gt;I_1 = I_2 + I_3\,&lt;/math&gt;. Detta kan jämföras med en flod som förgrenas - den mängd vatten (el) som strömmar in i en knutpunkt (nod) måste även strömma ut.

== Mätteknik ==


=== Olika mätinstrument ===
Det finns många olika typer av mätinstrument, vilket man använder beror dels på vad man vill mäta, dels på hur noggrant man vill mäta det. Exempel på mätinstrument som ofta används inom elläran:
* multimeter - ett instrument som ofta innehåller alla fyra nedanstående funktioner men ofta med begränsad noggrannhet och snabbhet 
:* voltmeter - mäter spänning, ofta i området 100 mV - 300 V
:* amperemeter - mäter ström, ofta i området 1 mA - 10 A
:* ohmmeter - mäter resistans, ofta i området 1 Ω - 200 MΩ. (strömlös krets)
:* kontinuitetsmeter - mäter om ledningen är hel, används ofta för att felsöka
* oscilloskop - en avancerad voltmeter som kan mäta med en noggrannhet på någon mV och mäta så ofta som en gång per mikrosekund
* LC-meter - mäter induktans och kapacitans (för spolar och kondensatorer)

=== Använda mätinstrument ===
[[Fil:Matteknik.svg|none|x300px|Mätning av spänning, ström och resistans.]]

== Lik- och växelström ==
Den stora skillnaden mellan lik- och växelström är att i likström rör sig elektronerna åt samma håll hela tiden, medan i växelström byter elektronerna riktning.

=== Likström ===
Likström, DC (eng. direct current), är elektrisk ström som alltid har samma riktning till skillnad från växelström där strömmen byter riktning. Galvanisk ström är en äldre benämning på likström som i viss mån fortfarande används.

=== Växelström ===

Om en spänning växlar polaritet, dvs. växlar mellan positiv och negativ spänning, byter strömmen riktning i ledaren. När man beskriver en ström måste man därför tala om vilken riktning som räknas som positiv och vilken räknas som negativ. Diagrammet nedan visar dels hur stor strömmen är vid ett visst tillfälle, men också åt vilket håll den rör sig:


Om strömmen ändrar riktning i ett regelbundet mönster kallas den för periodisk:

[[File:Periodisk-växelstorhet.svg|Periodisk-växelstorhet]]

För att man på ett enkelt sätt ska kunna tala om hur en periodisk växelström beter sig har man enats om några begrepp:

[[File:Växelförlopp-defs.svg|Växelförlopp-defs|300px]]

där
:{|border=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;4&quot; cellpadding=&quot;0&quot;
|- valign=&quot;middle&quot;
|&lt;math&gt;a&lt;/math&gt;
|ögonblicksvärdet (momentanvärdet)
|- valign=&quot;middle&quot;
|&lt;math&gt;\hat a&lt;/math&gt;
| toppvärdet (maximivärdet, amplituden)
|- valign=&quot;middle&quot;
|&lt;math&gt;\omega\,&lt;/math&gt;
| vinkelfrekvensen i [[radianer]] per sekund
|- valign=&quot;middle&quot;
|&lt;math&gt;t&lt;/math&gt;
|tiden
|- valign=&quot;middle&quot;
|&lt;math&gt;\alpha&lt;/math&gt;
|[[fas (matematik)|fasvinkeln]]
|}

====Sinusformad växelström====
En mycket vanlig periodisk växelström är den sinusformade växelströmmen. Den hittar vi exempelvis i vårt elnät. 
En allmän sinusformad växelstorhet kan skrivas
:&lt;math&gt;a=\hat a \sin(\omega t + \alpha)= A\sqrt 2\sin(\omega t + \alpha)\,&lt;/math&gt;
där
:{|border=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;4&quot; cellpadding=&quot;0&quot;
|- valign=&quot;middle&quot;
|&lt;math&gt;a&lt;/math&gt;
|ögonblicksvärdet (momentanvärdet)
|- valign=&quot;middle&quot;
|&lt;math&gt;\hat a&lt;/math&gt;
| toppvärdet (maximivärdet, amplituden)
|- valign=&quot;middle&quot;
|&lt;math&gt;\omega\,&lt;/math&gt;
| vinkelfrekvensen i [[radianer]] per sekund
|- valign=&quot;middle&quot;
|&lt;math&gt;t&lt;/math&gt;
|tiden
|- valign=&quot;middle&quot;
|&lt;math&gt;\alpha&lt;/math&gt;
|[[fas (matematik)|fasvinkeln]]
|- valign=&quot;top&quot;
|&lt;math&gt;A&lt;/math&gt;
|[[effektivvärdet]]
|}
Tiden för en period, ''perioden'' eller ''periodtiden'' är
:&lt;math&gt;T=\frac{2\pi}{\omega}\,&lt;/math&gt;
Antalet perioder per sekund, ''periodtalet'' eller ''frekvensen''
:&lt;math&gt;f=\frac{\omega}{2 \pi}=\frac{1}{T}\,&lt;/math&gt;
Enheten för frekvens är [[hertz]] (1 Hz).

För en sinusformad växelstorhet är
:&lt;math&gt;A=\frac{\hat a}{\sqrt 2}&lt;/math&gt;

== Elektromagnetism ==
Elektromagnetismen beskriver hur elektricitet och magnetism hänger samman, hur man kan skapa en magnet av ström, men även tvärtom, hur man kan skapa ström från magnetism. Det var flera stora upptäckter i början av 1800-talet, bland annat Ørsteds försök, se nedan, som lade grunden för elektromagnetismen, och än idag är det en stor del av vår teknik som bygger på elektromagnetismen.

=== Ørsteds försök ===
Vid förberedelsen av ett demonstrationsförsök för en lektion 21 april 1820 lade den danske vetenskapsmannen Hans Christian Ørsted märke till att en kompassnål rörde sig när han slöt en strömkrets i närheten av kompassen. Han började med systematiska experiment och undersökte olika ledare, han såg att kompassnålens vred sig åt andra hållet när han bytte strömriktning, och han visade att effekten inte kunde skärmas av trä eller glas.

=== Elektromagnetiska tillämpningar ===
För att få en uppfattning av hur man kan använda elektromagnetismen praktiskt använder vi oss av tre olika tillämpningar, elektromagneten, elmotorn/-generatorn och transformatorn.

==== Elektromagneten ====


==== Elmotorn/-generatorn ====

[[File:Brightened-3-whiteboard.jpg|x300px|Principskiss elmotor]]

==== Transformatorn ====

[[Fil:Brightened-1-whiteboard (1).jpg|none|x300px|Transformatorn]]


[[Kategori:SAB:Pc Elektroteknik och elektrisk industri]]
[[Kategori:Läromedel i elektroteknik]]
[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Ellära]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|E]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/E]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:lpf94]]</text>
      <sha1>qg8a19t5n3snibya5vicljsewrnsaxo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ellära A/Storheter och enheter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7004</id>
    <revision>
      <id>37823</id>
      <parentid>26599</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:17:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37823</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1299" sha1="r93jtoo6dufu80xn6nwyam0l0tdrsnr" xml:space="preserve">[[Kategori:Ellära]]

=Storheter och enheter=

==Spänning==
Ett enkelt sätt att se på spänning, eller som det egentligen heter, potentialskillnad, är att tänka sig två vattenbehållare med en slang mellan sig från botten till botten. Om vattennivån är olika i behållarna (=potentialskillnad) så kommer vatten att flöda i slangen tills nivåerna är lika. När det handlar om elektricitet är slangen den elektriska ledaren (ofta koppar), vattnet är elektroner och de två vattendunkarna kan vara till exempel två poler på ett batteri.

Spänning mäts i enheten '''volt''', som förkortas '''V'''.


==Ström==
Elektrisk ström i en ledare är elektroner i rörelse. Om ledarens ena ände är mer negativt laddad, exempelvis om den är kopplad till minuspolen på ett batteri, kommer elektroner att förflytta sig ut i ledningen om ledningen är kopplad till den andra polen. En metalltråd har, som alla andra ämnen en stor mängd elektroner, vilket gör att det är inte de elektroner som kommer från minuspolen som ensamma förflyttar sig genom ledningen, utan de krockar med en elektron i ledare, som i sin tur krockar med en annan elektron och så vidare, ända tills elektronerna kommer fram till den andra polen.

Ström mäts i enheten '''ampere''', som förkortas '''A'''.</text>
      <sha1>r93jtoo6dufu80xn6nwyam0l0tdrsnr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel i elektroteknik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7007</id>
    <revision>
      <id>45772</id>
      <parentid>45749</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:55:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering; alfabetisering</comment>
      <origin>45772</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="gyhqabh9p9sep16m3p85o97se3vntqn" xml:space="preserve">[[kategori:Läromedel efter ämne|Elektroteknik]]</text>
      <sha1>gyhqabh9p9sep16m3p85o97se3vntqn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Hjälp/Wikibooks för Wikipedianer</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7010</id>
    <redirect title="Hjälp:Wikibooks för Wikipedianer" />
    <revision>
      <id>26692</id>
      <timestamp>2009-11-28T19:51:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Wikibooks:Hjälp/Wikibooks för Wikipedianer]] till [[Hjälp:Wikibooks för Wikipedianer]]</comment>
      <origin>26692</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="p9xhqg49f4b95xzyqwrrvt31gfyhwzs" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Hjälp:Wikibooks för Wikipedianer]]</text>
      <sha1>p9xhqg49f4b95xzyqwrrvt31gfyhwzs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Introduktion/Lösningar i Haskell</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7011</id>
    <revision>
      <id>49543</id>
      <parentid>28608</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49543</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2417" sha1="qz70torod2a39ahw729sfgmgo9ei3vz" xml:space="preserve">'''Talföljdsproblemet'''

Den lista som vi är intresserad av, numberSequence definieras av sig själv och en lista av ökningar.

Exempel:

En lista på alla ökningar kan vi generera med notationen, [2, 3 ..]. 

numSeq =    1 3 6 10 15 21

ökningar =  2 3 4  5  6  7

Vi ser hur varje kommande tal i numSeq definieras av det föregående talet plus en ökning.
Ökningens ökning är linjär alltså kan alla dessa skrivas som en generell lista [b-a, c-b ..]

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
prob1 :: Int -&gt; Int -&gt; Int -&gt; [Int]
prob1 a b c = take 10 numberSequence
  where numberSequence = a:zipWith (+) numberSequence [b-a, c-b ..]
&lt;/syntaxhighlight&gt;

'''Klockproblemet'''

På en minut ökar vinkeln för minutvisaren med 360/60.
Med samma resonemang ökar också vinkeln för timvisaren med 360/(12*60) för samma minut.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
prob2 :: Int -&gt; String
prob2 a = printf &quot;%d:%02d&quot; (totalMinutes `div` 60) (totalMinutes `mod` 60)
  where totalMinutes = head [x | x &lt;- [0..719], (x*60 - x*5) `mod` 3600 == a]
&lt;/syntaxhighlight&gt;

'''Plankproblemet'''

Här har jag bifogat två lösningar. Andra lösningen är segare, men enklare; klarar det övre gränsfallet på under 1 sekund. Första lösningen utnyttjar några egenskaper hos Haskells listor och är en memoiserad version av den andra.
Anledningen till att vi skriver ut funktionsvärdet för 1, 2 och 3 är för att inte försöka nå negativa index.
Det finns andra sätt att lösa detta på, men det här ansåg jag vara det lättaste. 

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
prob3 :: Int -&gt; Integer
prob3 = (map prob3' [0..] !!)
  where prob3' 0 = 1
        prob3' 1 = 1
        prob3' 2 = 2
        prob3' 3 = 4
        prob3' n = prob3 (n-3) + prob3 (n-2) + prob3 (n-1)
&lt;/syntaxhighlight&gt;


&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
prob3_slow :: Int -&gt; Integer
prob3_slow x
  | x &lt; 0 = 0
  | x == 0 = 1
  | otherwise = prob3_slow (x-3) + prob3_slow (x-2) + prob3_slow (x-1)
&lt;/syntaxhighlight&gt;


En möjlig linjär lösning är att inse att man bara behöver memorera de tre senaste värdena och addera dessa för att få nästa värde i serien. Talen 1,0,0 avser lösningarna för plankor av längderna 0, -1, -2.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
pl :: Int -&gt; Integer
pl  n = pl2 [1,0,0] n
pl2 :: [Integer] -&gt; Int -&gt; Integer
pl2 (i:is) 0= i
pl2 (i:j:k:ks) n = pl2 [i+j+k,i,j] (n-1)
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>qz70torod2a39ahw729sfgmgo9ei3vz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Medicinsk grundkurs/Huden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7015</id>
    <revision>
      <id>37820</id>
      <parentid>28047</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:14:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37820</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="103" sha1="f5zkn2md3rd4mfxloj07p3rr5ktjc7o" xml:space="preserve">[[Kategori:Medicinsk grundkurs]]

Huden består utav tre skikt: överhuden, läderhuden och underhuden.</text>
      <sha1>f5zkn2md3rd4mfxloj07p3rr5ktjc7o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sidfotsnavigering2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7023</id>
    <revision>
      <id>26783</id>
      <parentid>26782</parentid>
      <timestamp>2009-12-11T16:17:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26783</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="643" sha1="e00chu9pxs9402c8lj0sa42bfo1xae5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;nowiki&gt;{{Sidfotsnavigering2|föreg|nästa}}&lt;/nowiki&gt; [[Kategori:Layoutmallar]]
{| align=center border=0 cellpadding=5 cellspacing=1
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| Föregående: föreg
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| Upp: upp en nivå i sidnamnet
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| Nästa: nästa
|}&lt;/noinclude&gt;
&lt;includeonly&gt;{| align=center border=0 cellpadding=5 cellspacing=1
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| Föregående: [[../{{{1|-}}}/]]
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| Upp: [[{{BASEPAGENAME}}]]
| width=33% align=center bgcolor=#DCDCDC| Nästa: [[../{{{2|-}}}/]]
|}&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>e00chu9pxs9402c8lj0sa42bfo1xae5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Uteslut vid utskrift</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7024</id>
    <revision>
      <id>45813</id>
      <parentid>26800</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:17:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat</comment>
      <origin>45813</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="146" sha1="ro699onm5j14aee3uwq9pur45vwijft" xml:space="preserve">Om du vill att en mall inte ska vara med när sidan skrivs ut i PDF-format (sidomenyn) så lägg den här.

[[Kategori:Administrativa kategorier]]</text>
      <sha1>ro699onm5j14aee3uwq9pur45vwijft</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-add category</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7025</id>
    <revision>
      <id>26810</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:37:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ändrar bok till samling för att unvika missförstånd</comment>
      <origin>26810</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="kmwk3m2yyaksfvtwfoklrhvkrohm26q" xml:space="preserve">Lägg till den här kategorin i samlingen</text>
      <sha1>kmwk3m2yyaksfvtwfoklrhvkrohm26q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-add category popup</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7026</id>
    <revision>
      <id>26811</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:38:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Ändrar bok till samling för att unvika missförstånd</comment>
      <origin>26811</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="g33h4xk7lz2nkcuag8flrk9etyosbos" xml:space="preserve">Lägg till wikisidor i den länkade kategorin till din samling</text>
      <sha1>g33h4xk7lz2nkcuag8flrk9etyosbos</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-add category tooltip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7027</id>
    <revision>
      <id>26812</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:39:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Lägg till alla wikisidor i den här kategorin till din samling'</comment>
      <origin>26812</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="63" sha1="ga6g7b166qb7ictxy24sawsftdgvxp3" xml:space="preserve">Lägg till alla wikisidor i den här kategorin till din samling</text>
      <sha1>ga6g7b166qb7ictxy24sawsftdgvxp3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-add this page</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7028</id>
    <revision>
      <id>26813</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:40:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Lägg till den här sidan i samlingen'</comment>
      <origin>26813</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="5jlbo71b3yac8ga4qain1lrcuex2ha9" xml:space="preserve">Lägg till den här sidan i samlingen</text>
      <sha1>5jlbo71b3yac8ga4qain1lrcuex2ha9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-book creator</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7029</id>
    <revision>
      <id>26814</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:42:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Skapa egen samling'</comment>
      <origin>26814</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="ihpwmp3i3kf9xguakpgwledhd604nbx" xml:space="preserve">Skapa egen samling</text>
      <sha1>ihpwmp3i3kf9xguakpgwledhd604nbx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-add page popup</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7030</id>
    <revision>
      <id>26815</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:42:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Lägg till länkade wikisidor till din samling'</comment>
      <origin>26815</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="19u1m4j3jbydn6etaymuar0okpfldhj" xml:space="preserve">Lägg till länkade wikisidor till din samling</text>
      <sha1>19u1m4j3jbydn6etaymuar0okpfldhj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-add page tooltip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7031</id>
    <revision>
      <id>26816</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:43:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Lägg till den nuvarande wikisidan till din samling'</comment>
      <origin>26816</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="hb2obq61rzhneqpx5360ni7ruh70xd8" xml:space="preserve">Lägg till den nuvarande wikisidan till din samling</text>
      <sha1>hb2obq61rzhneqpx5360ni7ruh70xd8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-book creator continue</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7032</id>
    <revision>
      <id>26817</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:44:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Fortsätt att skapa samling'</comment>
      <origin>26817</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="gq3ypk8o61jmsfm103yr1msigxr3yzi" xml:space="preserve">Fortsätt att skapa samling</text>
      <sha1>gq3ypk8o61jmsfm103yr1msigxr3yzi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-book creator disable</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7033</id>
    <revision>
      <id>26818</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:45:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Avaktiviera samlingsfunktionen'</comment>
      <origin>26818</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="o7p4z20jrq8jh3z6c6fggjsbuyhpf4m" xml:space="preserve">Avaktiviera samlingsfunktionen</text>
      <sha1>o7p4z20jrq8jh3z6c6fggjsbuyhpf4m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-book creator disable text</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7034</id>
    <revision>
      <id>26819</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:47:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '''Egen samling'' kommer att avaktiveras och samlingen du arbetar med kommer tas bort.'</comment>
      <origin>26819</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="52ssjwwqu0inm42p251wqfjs1az6izd" xml:space="preserve">''Egen samling'' kommer att avaktiveras och samlingen du arbetar med kommer tas bort.</text>
      <sha1>52ssjwwqu0inm42p251wqfjs1az6izd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-book creator disable tooltip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7035</id>
    <revision>
      <id>26820</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:48:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Avslutar samlandet'</comment>
      <origin>26820</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="0bvyc0pp3l4ofutsb8sgw19kf3yw9ad" xml:space="preserve">Avslutar samlandet</text>
      <sha1>0bvyc0pp3l4ofutsb8sgw19kf3yw9ad</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-book creator intro</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7036</id>
    <revision>
      <id>26821</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:50:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;big&gt;Med egen samling kan du skapa en bok av valfria wikisidor. Du kan exportera boken i olika format, till exempel PDF eller ODF, eller beställa en tryckt kopia.&lt;/big&gt;'</comment>
      <origin>26821</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="169" sha1="ndy0c2pkn4x9arkw6wspwlsklawkl7u" xml:space="preserve">&lt;big&gt;Med egen samling kan du skapa en bok av valfria wikisidor. Du kan exportera boken i olika format, till exempel PDF eller ODF, eller beställa en tryckt kopia.&lt;/big&gt;</text>
      <sha1>ndy0c2pkn4x9arkw6wspwlsklawkl7u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-clear collection</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7037</id>
    <revision>
      <id>26822</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:50:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Töm samling'</comment>
      <origin>26822</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12" sha1="nuumcrvmb6f7kww8w8pbmp6ktfklh0j" xml:space="preserve">Töm samling</text>
      <sha1>nuumcrvmb6f7kww8w8pbmp6ktfklh0j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-clear collection tooltip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7038</id>
    <revision>
      <id>26823</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:51:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Ta bort alla sidor från din samling'</comment>
      <origin>26823</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="sxtt8lqp2eo16hnrra46uimhs11vc4i" xml:space="preserve">Ta bort alla sidor från din samling</text>
      <sha1>sxtt8lqp2eo16hnrra46uimhs11vc4i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-create a book tooltip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7039</id>
    <revision>
      <id>26824</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:53:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Skapa ett eget urval av sidor'</comment>
      <origin>26824</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="hjmfirvy09y7dz633zgi86g9utbqe66" xml:space="preserve">Skapa ett eget urval av sidor</text>
      <sha1>hjmfirvy09y7dz633zgi86g9utbqe66</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-collection</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7040</id>
    <revision>
      <id>26825</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:54:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Samling'</comment>
      <origin>26825</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7" sha1="1tpbrvipp57l4wbgdavr0laolh5tuxe" xml:space="preserve">Samling</text>
      <sha1>1tpbrvipp57l4wbgdavr0laolh5tuxe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-collections</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7041</id>
    <revision>
      <id>26826</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:54:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Samlingar'</comment>
      <origin>26826</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9" sha1="mx1pwr3pbiuwhw3x0244i7f36rw4m9m" xml:space="preserve">Samlingar</text>
      <sha1>mx1pwr3pbiuwhw3x0244i7f36rw4m9m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-community collection label</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7042</id>
    <revision>
      <id>26827</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:55:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Gemensam samling:'</comment>
      <origin>26827</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="j1fjkof0l0fx84dpyqqq56rlc0gx1ne" xml:space="preserve">Gemensam samling:</text>
      <sha1>j1fjkof0l0fx84dpyqqq56rlc0gx1ne</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-empty collection</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7043</id>
    <revision>
      <id>26828</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:55:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Tom samling'</comment>
      <origin>26828</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="6ezvgzg6s0e81wlm66afby9ayl7bz7v" xml:space="preserve">Tom samling</text>
      <sha1>6ezvgzg6s0e81wlm66afby9ayl7bz7v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-make suggestions tooltip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7044</id>
    <revision>
      <id>26829</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:56:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Visa förslag baserade på dom sidorna du redan valt'</comment>
      <origin>26829</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="m7fu7ll3fbrsuutgyqc2hqq0ymb4nle" xml:space="preserve">Visa förslag baserade på dom sidorna du redan valt</text>
      <sha1>m7fu7ll3fbrsuutgyqc2hqq0ymb4nle</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-manage your book</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7045</id>
    <revision>
      <id>26830</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:57:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Hantera din samling'</comment>
      <origin>26830</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="kmi33ekrw1yxybho3fahbxaxd5xu9w8" xml:space="preserve">Hantera din samling</text>
      <sha1>kmi33ekrw1yxybho3fahbxaxd5xu9w8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-login to save</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7046</id>
    <revision>
      <id>26831</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:58:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Om du vill spara samlingar för senare bruk, var god [[Special:UserLogin|logga in eller skapa ett konto]].'</comment>
      <origin>26831</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="106" sha1="7f3fqsyv7mf0kzi9m2cnhcix706acgf" xml:space="preserve">Om du vill spara samlingar för senare bruk, var god [[Special:UserLogin|logga in eller skapa ett konto]].</text>
      <sha1>7f3fqsyv7mf0kzi9m2cnhcix706acgf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-limit exceeded text</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7047</id>
    <revision>
      <id>26832</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:58:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Din samling är för stor. Inga mer sidor kan läggas till.'</comment>
      <origin>26832</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="so0q7fxteo3febqct2pfm4afmmvgxvg" xml:space="preserve">Din samling är för stor.
Inga mer sidor kan läggas till.</text>
      <sha1>so0q7fxteo3febqct2pfm4afmmvgxvg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-load collection</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7048</id>
    <revision>
      <id>26833</id>
      <timestamp>2009-12-15T00:59:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Hämta samling'</comment>
      <origin>26833</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="of5iimeqr5tz2t7zk7n6m659r6ond45" xml:space="preserve">Hämta samling</text>
      <sha1>of5iimeqr5tz2t7zk7n6m659r6ond45</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-load overwrite text</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7049</id>
    <revision>
      <id>26834</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:01:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Du har redan några sidor i din samling. Vill du ersätta din nuvarande samling, lägga till det nya innehållet eller avbryta hämtningen av samlingen?'</comment>
      <origin>26834</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="152" sha1="5tpommsnlsu2d984dqwck0r3g7fpxo2" xml:space="preserve">Du har redan några sidor i din samling.
Vill du ersätta din nuvarande samling, lägga till det nya innehållet eller avbryta hämtningen av samlingen?</text>
      <sha1>5tpommsnlsu2d984dqwck0r3g7fpxo2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-load collection tooltip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7050</id>
    <revision>
      <id>26835</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:01:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Ladda den här samlingen som din nuvarande samling'</comment>
      <origin>26835</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="6wwqkahcht6pf2jxmtka4neohvn4y1n" xml:space="preserve">Ladda den här samlingen som din nuvarande samling</text>
      <sha1>6wwqkahcht6pf2jxmtka4neohvn4y1n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-help tooltip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7051</id>
    <revision>
      <id>26836</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:02:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Få hjälp med att skapa egen samling'</comment>
      <origin>26836</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="4wit2o6d9l5nqjv49s1s5jwvuu2t9bn" xml:space="preserve">Få hjälp med att skapa egen samling</text>
      <sha1>4wit2o6d9l5nqjv49s1s5jwvuu2t9bn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-personal collection label</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7052</id>
    <revision>
      <id>26837</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:03:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Personlig samling:'</comment>
      <origin>26837</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="1i90usfh5kfv5naqkqu0umqrugvaa9b" xml:space="preserve">Personlig samling:</text>
      <sha1>1i90usfh5kfv5naqkqu0umqrugvaa9b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-remove page popup</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7053</id>
    <revision>
      <id>26838</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:03:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Ta bort länkad wikisida från din samling'</comment>
      <origin>26838</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="lfs2fi575s41umn9xitllduh18qeg5b" xml:space="preserve">Ta bort länkad wikisida från din samling</text>
      <sha1>lfs2fi575s41umn9xitllduh18qeg5b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-remove page tooltip</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7054</id>
    <revision>
      <id>26839</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:04:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Ta bort den nuvarande wikisidan från din samling'</comment>
      <origin>26839</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="etfjrpyqaruurnzl555ew50zdwr5efa" xml:space="preserve">Ta bort den nuvarande wikisidan från din samling</text>
      <sha1>etfjrpyqaruurnzl555ew50zdwr5efa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-remove this page</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7055</id>
    <revision>
      <id>26840</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:04:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Ta bort den här sidan ur samlingen'</comment>
      <origin>26840</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="1351ulqtrra5cyqhovzuyl21yd2e3m3" xml:space="preserve">Ta bort den här sidan ur samlingen</text>
      <sha1>1351ulqtrra5cyqhovzuyl21yd2e3m3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-save category</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7056</id>
    <revision>
      <id>26841</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:06:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Alla sparade samlingar läggs till i kategorin [[:Category:{{MediaWiki:Coll-bookscategory}}|{{MediaWiki:Coll-bookscategory}}]].'</comment>
      <origin>26841</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="127" sha1="fzso72v26m54rt9fi0b5sj6x4ncbjto" xml:space="preserve">Alla sparade samlingar läggs till i kategorin [[:Category:{{MediaWiki:Coll-bookscategory}}|{{MediaWiki:Coll-bookscategory}}]].</text>
      <sha1>fzso72v26m54rt9fi0b5sj6x4ncbjto</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-save collection</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7057</id>
    <revision>
      <id>26842</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:06:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Spara samling'</comment>
      <origin>26842</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13" sha1="aogseqqgw573w90ujfte4hyeumn14jl" xml:space="preserve">Spara samling</text>
      <sha1>aogseqqgw573w90ujfte4hyeumn14jl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-save collection title</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7058</id>
    <revision>
      <id>26843</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:06:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Spara och dela din samling'</comment>
      <origin>26843</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="g6f8neb1xrlgzw4fgpimb2fz9gtvlg2" xml:space="preserve">Spara och dela din samling</text>
      <sha1>g6f8neb1xrlgzw4fgpimb2fz9gtvlg2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-savedbook template</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7059</id>
    <revision>
      <id>26844</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:07:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'sparad_samling'</comment>
      <origin>26844</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14" sha1="6bjr9s0d57wc3lc46jy4e7pf99zzs86" xml:space="preserve">sparad_samling</text>
      <sha1>6bjr9s0d57wc3lc46jy4e7pf99zzs86</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-show collection</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7060</id>
    <revision>
      <id>26845</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:07:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Visa samling'</comment>
      <origin>26845</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12" sha1="ttblz37hs9zd70ctli684yahone3chk" xml:space="preserve">Visa samling</text>
      <sha1>ttblz37hs9zd70ctli684yahone3chk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-start book creator</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7061</id>
    <revision>
      <id>26846</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:10:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Skapa egen samling'</comment>
      <origin>26846</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="ihpwmp3i3kf9xguakpgwledhd604nbx" xml:space="preserve">Skapa egen samling</text>
      <sha1>ihpwmp3i3kf9xguakpgwledhd604nbx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-suggest article add</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7062</id>
    <revision>
      <id>26847</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:10:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Sidan &lt;strong&gt;$1&lt;/strong&gt; har blivit tillagt till din samling ($2).'</comment>
      <origin>26847</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="67" sha1="8v6m2727gfgpn8tfupssab44noypsoe" xml:space="preserve">Sidan &lt;strong&gt;$1&lt;/strong&gt; har blivit tillagt till din samling ($2).</text>
      <sha1>8v6m2727gfgpn8tfupssab44noypsoe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-suggest article remove</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7063</id>
    <revision>
      <id>26848</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:11:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Sidan &lt;strong&gt;$1&lt;/strong&gt; har blivit borttagen från din samling ($2).'</comment>
      <origin>26848</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="0q1rnzhrga783bc2yh1ay5t6xqosmip" xml:space="preserve">Sidan &lt;strong&gt;$1&lt;/strong&gt; har blivit borttagen från din samling ($2).</text>
      <sha1>0q1rnzhrga783bc2yh1ay5t6xqosmip</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-suggest intro text</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7064</id>
    <revision>
      <id>26849</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:12:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Förslag baseras på nuvarande wikisidor i din samling. Listan uppdateras när du klickar på lägg till- eller ta bort-knappar.'</comment>
      <origin>26849</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="128" sha1="gft05yoyaw10j3u421psfyzrebpp3do" xml:space="preserve">Förslag baseras på nuvarande wikisidor i din samling.
Listan uppdateras när du klickar på lägg till- eller ta bort-knappar.</text>
      <sha1>gft05yoyaw10j3u421psfyzrebpp3do</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-suggest title</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7065</id>
    <revision>
      <id>26850</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:14:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Föreslagna sidor för din samling'</comment>
      <origin>26850</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="f8dikrezgf2wyf0brvl2pzr23eicnmb" xml:space="preserve">Föreslagna sidor för din samling</text>
      <sha1>f8dikrezgf2wyf0brvl2pzr23eicnmb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-notfound title</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7066</id>
    <revision>
      <id>26851</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:15:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Samling inte funnen'</comment>
      <origin>26851</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="l3j0x2i35k9wpj25xfvt8c16xyk6qku" xml:space="preserve">Samling inte funnen</text>
      <sha1>l3j0x2i35k9wpj25xfvt8c16xyk6qku</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-download as text</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7067</id>
    <revision>
      <id>26852</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:17:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Klicka på knappen för att ladda ner din samling i formatet $1.'</comment>
      <origin>26852</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="gi6s9n2d9rkvxs4sdame3hunrqh9vyg" xml:space="preserve">Klicka på knappen för att ladda ner din samling i formatet $1.</text>
      <sha1>gi6s9n2d9rkvxs4sdame3hunrqh9vyg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-helppage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7068</id>
    <revision>
      <id>26853</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:18:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Help:Skapa egen samling'</comment>
      <origin>26853</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="hekv4sneuqdykxdtmdf0onwh1wkf875" xml:space="preserve">Help:Skapa egen samling</text>
      <sha1>hekv4sneuqdykxdtmdf0onwh1wkf875</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-book creator help</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7069</id>
    <revision>
      <id>26856</id>
      <parentid>26855</parentid>
      <timestamp>2009-12-15T01:22:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26856</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="75" sha1="dveslxecncdhh3rh4b4d190u720ux9l" xml:space="preserve">Se [[{{MediaWiki:Coll-helppage}}|skapa egen samling]] för mer information.</text>
      <sha1>dveslxecncdhh3rh4b4d190u720ux9l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-book creator text article</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7070</id>
    <revision>
      <id>26857</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:26:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{MediaWiki:Coll-helppage}}/Samlingstext'</comment>
      <origin>26857</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="a98g5a5gxr616g9rroqoc5rnfv17z6x" xml:space="preserve">{{MediaWiki:Coll-helppage}}/Samlingstext</text>
      <sha1>a98g5a5gxr616g9rroqoc5rnfv17z6x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-bookscategory</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7071</id>
    <revision>
      <id>26858</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:27:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Samlingar'</comment>
      <origin>26858</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9" sha1="mx1pwr3pbiuwhw3x0244i7f36rw4m9m" xml:space="preserve">Samlingar</text>
      <sha1>mx1pwr3pbiuwhw3x0244i7f36rw4m9m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-clear collection confirm</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7072</id>
    <revision>
      <id>26859</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:28:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Vill du verkligen helt tömma din samling?'</comment>
      <origin>26859</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="58a6pwb4b5ss1id58s0dmlju463xwgq" xml:space="preserve">Vill du verkligen helt tömma din samling?</text>
      <sha1>58a6pwb4b5ss1id58s0dmlju463xwgq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-suggest your book</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7073</id>
    <revision>
      <id>26860</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:30:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Din samling'</comment>
      <origin>26860</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="4pw4xe6x2vsue4hzxbxp5gf3cqgwz0z" xml:space="preserve">Din samling</text>
      <sha1>4pw4xe6x2vsue4hzxbxp5gf3cqgwz0z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Coll-your book</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7074</id>
    <revision>
      <id>26861</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:31:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Din samling'</comment>
      <origin>26861</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="4pw4xe6x2vsue4hzxbxp5gf3cqgwz0z" xml:space="preserve">Din samling</text>
      <sha1>4pw4xe6x2vsue4hzxbxp5gf3cqgwz0z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hjälp:Skapa egen samling</title>
    <ns>12</ns>
    <id>7075</id>
    <revision>
      <id>29310</id>
      <parentid>26895</parentid>
      <timestamp>2010-09-05T08:07:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>/* Skapa en samling */</comment>
      <origin>29310</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4064" sha1="gia839a46ijbzlhw4lvigk1rk3ohtdd" xml:space="preserve">Med hjälp av funktionen Skapa egen samling kan man skapa en samling sidor från olika böcker.

[[Fil:PediaPress Books - interior 2.jpg|miniatyr|Böcker tryckta från engelska Wikipedia.]]

På Wikibooks kan man välja ut dom sidor man vill ha och spara det som en '''samling''', eller ett urval kan man också säga, som en wikibookssida med länkar till dom sidor du valt. Man kan när som helst skapa en [[W:PDF|PDF]]-fil med innehållet i samlingen, alltså av sidorna man valt, inte länkarna, för att antingen läsas på datorskärmen eller skrivas ut.

Det är även en bra sätt att skapa egna urval i ett ämne. Mycket enklare att göra en receptsamling t.ex. genom att välja dom sidor man vill ha med än att försöka gruppera med kategorier. Sen kan man spara den som samlingen '''Mat under 10:-''' t.ex. 

Man bör vara medveten om att då en sparad samling bara innehåller länkar till dom sidor du valt så om någon gör ändringar i orginalfilen i wikibooks så ändras sidorna i din samling också. För att slippa ändringar skapa en PDF-fil av samlingen.  

==Skapa en samling==
För att skapa en egen samling klickar du på knappen skapa egen boksamling i vänstermenyn. Om inte knappen finns gå till huvudsidan. Bläddra sedan runt i artiklar, och i varje artikel som ska ingå trycka på &quot;lägg till sidan i bok&quot; som nu finns med på skärmen. Alla tillagda sidor sparas så länge du är inloggad på Wikibooks. När du är färdig klickar du på &quot;visa samling&quot;.

Du får nu välja var du vill spara samling – på en undersida till din användarsida (lämpligt för böcker som främst är av intresse för dig, och för testböcker) eller som en undersida till sidan [http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Special%3APrefixindex&amp;prefix=Samlingar&amp;namespace=4 Wikibooks:Samlingar] (lämpligt för böcker som kan vara intressantare för fler). Du får nu också en chans att möblera om bland sidorna, göra kapitelindelningar och sätta en rubrik innan du skapar din bok.

Till sist kan du välja att skapa ett PDF-dokument eller en OpenDocument-fil, eller rent av beställa boken i tryckt skick. Tryckningen utförs av PediaPress, ett tyskt företag som samarbetar med [[w:Wikimedia foundation|Wikimedia foundation]]. 10% av böckernas pris går till Wikimedia. Priset för en bok är 8 euro för de första 100 sidorna och sedan 3 euro extra för varje 100 sidor utöver det.

==Vad kommer med?==
I stort sett innehåller bokversionen samma information som artiklarna på nätet + plus att information om artikelkällor och författare, bildkällor,-licenser och -bidragsgivare samt övrig licensinformation för varje sida läggs sist i boken. 

En del [[:Kategori:Mallar|mallar]], till exempel [[Mall:Sidfotsnavigering]] har man ingen nytta av i en pappersbok och är den bara tillagd i kategorin [[:Kategori:Uteslut_vid_utskrift|Uteslut vid utskrift]] så kommer inte inte mallen med i utskriften.

==Hur hittar jag dom samlingar som redan finns?==
Alla samlingar hamnar i [[:Kategori:Samlingar]] och dit går du också om du vill öppna en sparad samling. 

== Hur är samlingen utformad? ==

&lt;pre&gt;
== Min samling ==
=== exempelsidor ===
;Kött
:[[Länk till varje vald sida]]
:[[Länk till varje vald sida]]
:[[Länk till varje vald sida]]
;Fisk
:[[Länk till varje vald sida]]
:[[Länk till varje vald sida]]
:[[Länk till varje vald sida]]
[[Kategori:Samlingar]]
&lt;/pre&gt;

==Externa länkar==

* [http://pediapress.com/ PediaPress hemsida]

== Relaterade sidor==

* [[:Kategori:Samlingar]] 
* [[:Kategori:Uteslut_vid_utskrift]]
* [[MediaWiki:PDF Template Blacklist]] - page for templates that should be excluded in exports

[[Kategori:Hjälpsidor|*]]

[[als:Hilfe:Biecher]]
[[bn:সাহায্য:বই]]
[[cs:Nápověda:Knihy]]
[[de:Hilfe:Buchfunktion]]
[[el:Βοήθεια:Βιβλία]]
[[en:Help:Books]]
[[eo:Helpo:Libroj]]
[[es:Ayuda:Libros]]
[[fr:Aide:Livres]]
[[it:Aiuto:Libri]]
[[nl:Help:Boeken]]
[[nn:Hjelp:Bøker]]
[[pl:Pomoc:Książki]]
[[pt:Ajuda:Livros]]
[[simple:Help:Books]]
[[sr:Помоћ:Књиге]]</text>
      <sha1>gia839a46ijbzlhw4lvigk1rk3ohtdd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Samlingar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7076</id>
    <revision>
      <id>26863</id>
      <timestamp>2009-12-15T01:42:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Kategori för sparade samlingar  [[Kategori:Wikibooks]]'</comment>
      <origin>26863</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="ivjwld79gpk0g4rbu6py754wbzdyfi5" xml:space="preserve">Kategori för sparade samlingar

[[Kategori:Wikibooks]]</text>
      <sha1>ivjwld79gpk0g4rbu6py754wbzdyfi5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Samlingar/Test</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7077</id>
    <revision>
      <id>26866</id>
      <parentid>26864</parentid>
      <timestamp>2009-12-15T02:11:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>26866</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="127" sha1="cy65fomwcunbpotzmt2vpmun0h3q73m" xml:space="preserve">{{sparad_samling}}

== Prov ==
=== sidan 1 ===
:[[Hjälp:Hjälpportalen]]
:[[Wikibooks:Huvudsida]]

[[Kategori:Samlingar|Test]]</text>
      <sha1>cy65fomwcunbpotzmt2vpmun0h3q73m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sparad samling</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7078</id>
    <revision>
      <id>28300</id>
      <parentid>28060</parentid>
      <timestamp>2010-06-06T01:40:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28300</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="286" sha1="hmzwngmssngqttsgq5dhzy9tzacf6og" xml:space="preserve">Detta är en sparad samling för utskrift. 
* [{{fullurl:Special:Book/render_collection/|colltitle={{FULLPAGENAMEE}}|writer=rl}} PDF-version]
* [{{fullurl:Special:Book/load_collection/|colltitle={{FULLPAGENAMEE}}}} Öppna bok]
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Mallar|Sparad samling]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hmzwngmssngqttsgq5dhzy9tzacf6og</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikipediansk frågesport</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7081</id>
    <revision>
      <id>38684</id>
      <parentid>26874</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:50:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38684</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2863" sha1="svcrse065fe9douxvd4u8paoqnmlitt" xml:space="preserve">[[Kategori:Frågesport]]

'''Frågor och svar utifrån wikipedias kunskapsvärld''', som kan användas till exempel vid frågesport i familjen. 

1. Hur många miljoner artiklar finns på engelska wp i (januari 2010)? (svar 3)

2. Vem grundade wikipedia? (svar Jimmy Wales).

3. Vilket år?:  Siden kommer till Rom, Ping blir kejsare i Kina, Buddhismen introduceras i Kina? (svar år 1)

4. Vilket decennium?: Sveriges Radio startar, Judy Garland föds, Nationernas Förbund bildas, världens första TV visas i England (svar 20-talet)

5. Vilken amerikansk delstat?: Ligger i norr, kallas de tusen sjöarnas land, många svenskättlingar, Saint Paul är huvudstad (men inte den största staden). (svar Minnesota)

6. Vilket år dog (mördades) John Lennon? (svar 1980)

7. Vilket band?: Bandet associeras med bluesrock, glamrock och hårdrock. De var stora under sjuttiotalets senare hälft, men har fortsatt att ge ut skivor till nutid. Bandet kretsar kring sångaren Steven Tyler och gitarristen Joe Perry. Exempel på hits är Dream On, Walk This Way, Sweet Emotion och Janies got a Gun. (svar Aerosmith)

8. Vilket år?: Klodvig I besegrar Gundobad vid Dijon, det engelska riket Essex grundas, den amerikanska indianstaden Uxmal grundas, i Axum övergår man till Kristendom. (svar år 500)

9. Vem fick nobelpriset i ekonomi 2009? (svar Elinor Ostrom)
10. Vilken ort ligger 18 km söder om Uppsala? Ledtråd: Konstnären Carl Milles kommer från denna ort. Tidigare tillverkades här träflis. (svar Knivsta). 

11. Vilken ö? Ön är Sveriges 42:a i storlek och ligger i Norrland. Här finns en fabrik, en småbåtshamn, en skola och idrottsförening. (svar Obbolaön)

12. Vilket ämne? Det är en viktig beståndsdel i svartkrut. Det finns även i kryddform och kan köpas i vanliga livsmedelsbutiker. Det används som konserveringsmedel, bland annat för att bevara den röda färgen hos kött som annars färgas brunt eller grått vid kontakt med syre. (svar salpeter)

13. Vilken frukt?: Den skapades 1902 genom en korsning av mandarin och pomerans. Namnet härrör från upphovsmannen Pierre Clément, en algerisk präst. (svar clementin)

14. Vilket år?: Oscar II kröns i Trondheim, Anna Hierta-Retzius och Ellen Anckarsvärd bildar den första organiserade svenska kvinnosaksföreningen, det sista utbrottet av kolera inträffar i Sverige och världen går in i en lång lågkonjunktur. (svar 1873)

15. Vilket band vann Dansbandskampen 2009? (svar Playtones)

16. Vilket år noterades flest biobesök i Stockholm? Ledtråd: före 1975. (svar år 1956)

17. Vad heter wikiprojektet? Projektet syftar till att skapa en fri förteckning över världens arter. Förteckningen innehåller djur, växter, svampar, bakterier, protister, arkéer, och möjligen andra former av liv. Hittills är drygt 200 000 olika arter förtecknade. (svar wikispecies)</text>
      <sha1>svcrse065fe9douxvd4u8paoqnmlitt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Godmother</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7083</id>
    <revision>
      <id>37821</id>
      <parentid>37246</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:16:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37821</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="284" sha1="dfc6yfzkbbgriaiilnskuv2lbi6qr45" xml:space="preserve">[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

{{Drinkboken}}

Godmother is an old fashoind drink.
You have two parts of vodka and one part amaretto. 
You build this with smashed is in a old fashoined glas
As garnsih you can used either a cocktail fruit or just a lemon zest.</text>
      <sha1>dfc6yfzkbbgriaiilnskuv2lbi6qr45</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Samlingar/Pokerspel</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7084</id>
    <revision>
      <id>27127</id>
      <parentid>27115</parentid>
      <timestamp>2010-02-14T04:19:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>27127</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="206" sha1="skosep2ln1nib0kqshy3ramve1a1wud" xml:space="preserve">{{sparad_samling}}

== Pokerspel ==
=== Hur går det till ===
;Grunderna
:[[Poker]]
;Olika pokerspel
:[[Poker/Knektöppning]]
:[[Poker/Stötpoker]]
:[[Poker/Texas holde'm]]

[[Kategori:Samlingar|Pokerspel]]</text>
      <sha1>skosep2ln1nib0kqshy3ramve1a1wud</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Guild Wars: Assassin</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7088</id>
    <revision>
      <id>37852</id>
      <parentid>27833</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:48:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37852</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1450" sha1="myb2qlwrrr9m1p67cxmswwzq9ounj0z" xml:space="preserve">[[Kategori:Guild Wars]]

Mer som en assist-figur. Kan skada otroligt mycket men kan dock inte ta så mycket skada. Deras ''Primary Attribute'' är Critical Strikes som förser dem med energi varje gång dem får en ''Critical Hit''. Assasins kan också använda sig av deadly arts som skadar väldigt mycket men ofta har nackdelar, såsom att skada earth damage. Deras vapen är knivar av olika slag och i expansionen Eye of the North kan dem få knogjärn,

Ciritical Strikes
----
Critical strikes är assasins &quot;primary attribute&quot;. Critical Strikes är lära i att träffa vitala punkter av kroppen som alltså skadar mer.
Varje gång lönnmördaren får en critical strikes får den 1 (3 critical strikes eller mer) ,2 (8 critical strikes eller mer), 3 (8 critical strikes eller mer) energy beroned på attribute points.

Deadly Arts
----
Använder sig mest av spells som orsakar &quot;conditions&quot; och oftats skadar &quot;Earth Damage&quot;. Detta får detta attribute mycket mindre ASGRYMT mot rangers p.g.a. rangers har inbyggt elemental defense.

Dagger Mastery
----
Innebär färbättrad knivteknik. Också större chans att få in en &quot;critical hit&quot;.

Shadow Arts
----
Lönnmördarens enda attribut som helar. Shadow Arts medför också förhöjd styrka av vissa &quot;Shadow Step&quot;-skills (man färflyttar sig i skuggorna (Ingenting om att smyga utan mer poppa upp var helst man önskar)) såsom &quot;Vipers Defense, Heart of Shadow,Death's Charge och Deaths Retreat&quot;.</text>
      <sha1>myb2qlwrrr9m1p67cxmswwzq9ounj0z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Stekt kycklingfilé med dragon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7089</id>
    <revision>
      <id>26924</id>
      <timestamp>2010-01-07T22:28:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{minikokbok}}  ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 4-6 kycklingfiléer  * 3-4 tsk dragon  * 1 höns- eller kycklingbuljongtärning * vatten   * salt, peppar * Soja   ==Tillagning...'</comment>
      <origin>26924</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="934" sha1="21kr902nlf5x7pjhpyp89eo4urvfow4" xml:space="preserve">{{minikokbok}}

==Ingredienser==
''4 portioner''
* 4-6 kycklingfiléer 
* 3-4 tsk dragon 
* 1 höns- eller kycklingbuljongtärning
* vatten  
* salt, peppar
* Soja 

==Tillagning==
Pensla kycklingfiléerna med soja, smula ner dragonen över filéerna, salta och peppra. Lägg matfettet i en traktörpanna eller gryta (blanda gärna lite olja och margarin), stek filéerna några minuter på varje sida. Smula ner och rör ut buljongtärningen i lite vatten och häll det över filéerna i pannan. Späd med mer vatten tills filéerna är täckta. Låt det småkoka i ca 30 min. Plocka upp filéerna och rör ner lite rening i pannan (tillsätt ev. lite grädde), låt såsen koka upp. 

==Servering==
Servera med potatis eller ris och en sallad.

==Tips==
Om man vill ha det lite mer fettsnålt kan man hoppa över redningen av såsen och istället bara sila skyn och använda den som sås

[[kategori:Kyckling]]
[[kategori:K kokbok]]</text>
      <sha1>21kr902nlf5x7pjhpyp89eo4urvfow4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kaffedrinkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7090</id>
    <revision>
      <id>26925</id>
      <timestamp>2010-01-07T22:44:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]]'</comment>
      <origin>26925</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
[[Kategori:Drinkboken]]</text>
      <sha1>rvpe8o1d4c1n5r81neazi3cwb91lvka</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Portalsidor</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7091</id>
    <revision>
      <id>51269</id>
      <parentid>48672</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:39:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51269</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="284" sha1="p8ejdalaqitikshz2cnu9ipr0e8wonn" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;center&quot;&gt;[[Kokboken|Mat]] – [[Drinkboken|Dryck]] – [[Elektroteknik]] – [[Historia]] – [[Matematik]] –  [[Svenska]] – [[Spel]]&lt;/div&gt;
&lt;div align=&quot;right&quot;&gt;
&lt;small&gt;[[Mall:Portalsidor|Redigera]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:mallar för huvudsidan]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>p8ejdalaqitikshz2cnu9ipr0e8wonn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Imagepage</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7093</id>
    <revision>
      <id>26944</id>
      <timestamp>2010-01-08T22:05:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Visa bildsida'</comment>
      <origin>26944</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13" sha1="hhgfhsbp1839b5hbqxf7c0cg2lkuij3" xml:space="preserve">Visa bildsida</text>
      <sha1>hhgfhsbp1839b5hbqxf7c0cg2lkuij3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Imagenocrossnamespace</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7094</id>
    <revision>
      <id>26945</id>
      <timestamp>2010-01-08T22:07:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Kan inte flytta bilder till andra namnrymder än bildnamnrymden'</comment>
      <origin>26945</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="63" sha1="6tldg12ogvl8ke0gf03qs1wobgy0hs3" xml:space="preserve">Kan inte flytta bilder till andra namnrymder än bildnamnrymden</text>
      <sha1>6tldg12ogvl8ke0gf03qs1wobgy0hs3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Imagelinks</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7095</id>
    <revision>
      <id>26946</id>
      <timestamp>2010-01-08T22:07:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Bildlänkar'</comment>
      <origin>26946</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11" sha1="scdq87nsoyo8yxnnacqan80hngpkmpt" xml:space="preserve">Bildlänkar</text>
      <sha1>scdq87nsoyo8yxnnacqan80hngpkmpt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Taramosalata</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7099</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Taramosalata" />
    <revision>
      <id>26964</id>
      <timestamp>2010-01-19T15:23:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Knuckles</username>
        <id>322</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Taramosalata]] till [[Kokboken/Recept/Taramosalata]]: flyttar till kokboken</comment>
      <origin>26964</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="53yk7tpdg0mf2gtg1l8e921glk7rctg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Taramosalata]]</text>
      <sha1>53yk7tpdg0mf2gtg1l8e921glk7rctg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Handbok för Wikimedias Administratörer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7108</id>
    <revision>
      <id>42802</id>
      <parentid>27238</parentid>
      <timestamp>2015-02-23T18:57:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JackPotte</username>
        <id>2856</id>
      </contributor>
      <origin>42802</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2087" sha1="fw8hwcf6qwepniz1v6b8s1qou9l79w5" xml:space="preserve">[[bild:Admin_mop.PNG|right]]
Denna bok är en handbok för administratörer av Mediawikisystem i allmänhet och Wikimediaprojekt i synnerhet.

Vare sig du är nybliven administratör vid något av Wikimedias projekt eller helt enkelt vill veta vad det handlar om att vara administratör så kan du få hjälp av den här boken. Boken är inte tänkt som någon slags officiell policy även om den ibland kan hänvisa till befintliga policies, utan snarare en instruktionsbok för de verktyg som finns för administratörer såväl som nyttiga förslag i hur man agerar som administratör. 
==Innehåll==

# '''Verktyg'''
## [[/Radera/|Radera]] - Hur man raderar och återställer sidor.
## [[/Skrivskydda/|Skrivskydda]] - Hur man skyddar sidor från redigering.
## [[/Blockera användare/]] - Hur man blockerar användare och IP-adresser från att redigera.
## [[/Rulla tillbaka/]]
## [[/Importera/]]
## [[/Specialsidor/]]
## [[/MediaWiki-namnrymden/]]
# '''Olika aspekter av att vara en Administratör'''
## [[/Att vara admin/]]
## [[/Projektledare/]]
## [[/Patrullera/]]
## [[/Spam/]]
## [[/Copyright/]]
# '''Wikimedia'''
## [[/Fråga om hjälp/]]
## [[/Wikimediaprojekt/]]
## [[/Sidor att bevaka/]]


{|style=&quot;width:100%;border:thin solid #ededed;background:#fdfdfd&quot;
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|
'''Meta'''
* Vill du [[/Meta#Hjälpa till|Hjälpa till]]
* [[/Meta#Deltagare|Vilka]] har arbetat med boken?
|style=&quot;width:250px;vertical-align:top;&quot;|[[image:translation2.png|50px|left]] &lt;small&gt;'''Denna bok har sitt ursprung i en översättning av [[:en:MediaWiki_Administrator's_Handbook|den här boken]]'''
Eftersom båda böcker är levande dokument kan de båda ha utvecklats oberoende av varandra sen översättningen. &lt;/small&gt;

|}

[[Kategori:Handbok för Wikimedias Administratörer]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|W]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:SAB okategoriserat]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/W]]

[[de:MediaWiki]]
[[en:MediaWiki Administrator's Handbook]]
[[fr:MediaWiki pour débutants]]
[[it:MediaWiki]]
[[it:Manuale del software Wiki]]
[[nl:Portaal:MediaWiki]]</text>
      <sha1>fw8hwcf6qwepniz1v6b8s1qou9l79w5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Handbok för Wikimedias Administratörer/Meta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7112</id>
    <revision>
      <id>26987</id>
      <timestamp>2010-01-28T08:30:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '===Hjälpa till=== Den här boken har sitt ursprung i en översättning av [[:en:MediaWiki_Administrator's_Handbook]] men är tänkt att utvecklas som en självständig bok, så ...'</comment>
      <origin>26987</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="417" sha1="qcnhwslxus7cng1nthkap4xxoos7m95" xml:space="preserve">===Hjälpa till===
Den här boken har sitt ursprung i en översättning av [[:en:MediaWiki_Administrator's_Handbook]] men är tänkt att utvecklas som en självständig bok, så om du vill hjälpa till är det bara att välja ett  befintligt kapitel eller skapa ett nytt och börja skriva.

===Deltagare===
* [[Användare:Kaj|Kaj]] (Översättning, Omskrivning)


[[Kategori:Handbok för Wikimedias Administratörer]]</text>
      <sha1>qcnhwslxus7cng1nthkap4xxoos7m95</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Handbok för Wikimedias Administratörer/Radera</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7116</id>
    <revision>
      <id>55373</id>
      <parentid>28226</parentid>
      <timestamp>2024-04-20T16:32:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>vidarebefodra &gt; vidarebefordra</comment>
      <origin>55373</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3020" sha1="mxuuyax7t6l2yi8w3d9rq8j68ocsuvw" xml:space="preserve">{{TOCright}}
==Radera en sida==

Ibland stöter man på sidor som inte på något sätt går att rätta till utan måste raderas helt, och som administratör är det oftast det verktyg man först hittar åt. I överkant av sidan finns det för alla administratörer en flik (tab) som helt enkelt heter ''Radera'' (Delete). När du klickat på den får du ange en anledning och återigen ange att du vill radera sidan. En bra sak att veta är att man kan aldrig helt radera en sida, bara dölja den för vanliga användare. Andra administratörer kommer alltid att kunna se och återställa en raderad sida vid behov.

[[Fil:Skärmdump-radera.png|border|400px]]

==Återställa en sida==
När du som administratör går in på en raderad sida får du instruktioner om de senaste raderingarna/flyttningarna av sidan och möjlighet att återställa dem.

===Återställ hela sidan===
Om du vill återställa hela sidan som den var är det bara att klicka på ''Återställ'' vid den senaste versionen av sidan.

===Återställ valda versioner===
Vill du däremot bara återställa vissa versioner av en sida får du klicka på länken ''Visa eller återställ en raderad version?'', då du får en sida som listar de olika versioner av sidan som finns. Där kan du enkelt kryssa i vilka versioner du vill återställa och lämna resten dolda.

[[Fil:Skärmdump-återställ.png|border|400px]]

==Avancerat==
===Radera en specifik version===
För att ta bort en specifik version av en sida ur historiken måste du radera hela sidan och sedan välja att utelämna den versionen när du återställer den.

===Radera flera versioner===
Det enklaste sättet att radera flera versioner av en sida med många versioner är att:
#Radera hela sidan. ''(ex. &quot;Huvudsida&quot;)''
#Återställ de versioner '''som du vill radera!'''
#Flytta den återställda sidan till ett annat namn. ''(ex. &quot;Skräp&quot;)''
#Radera den nya sidan. ''(&quot;Skräp&quot;)''
#Återställ ursprungssidan. ''(&quot;Huvudsida&quot;)''

===Sammanfoga olika sidors historik===
Ibland finns det ett intresse av att sammanfoga all historik mellan sidor som ska slås samman istället för att bara vidarebefordra sidan:
''(ex. Historiken för &quot;Sida1&quot; och &quot;Sida2&quot; ska sammanfogas)''
#Radera &quot;Sida1&quot;.
#Flytta &quot;Sida2&quot; till &quot;Sida1&quot;.
#Radera &quot;Sida1&quot; igen (den som tidigare hette &quot;Sida2&quot;).
#Återställ '''Alla''' versioner av sidan. 
#Se till att rätt version av sidan är den aktuella.
Denna teknik fungerar även för mer än 2 sidor, då fortsätter du bara att flytta och radera alla sidor innan du återställer versionerna.

==Policies==
Olika projekt har olika policies gällande vilka sidor som bör raderas och hur det ska gå till, vanligtvis raderas bland annat:
*Vandalism
*Testsidor
*Spam
*Brott mot upphovsrätt
*Dubbletter
*Sidor som inte passar på just det projektet

===Olika projekt===
[[w:Wikipedia:Radering_av_artiklar|Svenska Wikipedia]]


{{sidfotsnavigering|Handbok för Wikimedias Administratörer|../Skrivskydda/}}
[[kategori:Handbok för Wikimedias Administratörer]]</text>
      <sha1>mxuuyax7t6l2yi8w3d9rq8j68ocsuvw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Handbok för Wikimedias Administratörer</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7122</id>
    <revision>
      <id>42812</id>
      <parentid>42803</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T02:42:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Romaine</username>
        <id>1072</id>
      </contributor>
      <origin>42812</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="173" sha1="o033hs24sc59j6nbj8vr6lwepjajlmr" xml:space="preserve">[[Kategori:Hjälpsidor]]

[[en:Category:MediaWiki Administrator's Handbook]]
[[fr:Catégorie:MediaWiki pour débutants (livre)]]
[[nl:Categorie:Handboek MediaWiki - inhoud]]</text>
      <sha1>o033hs24sc59j6nbj8vr6lwepjajlmr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Wikibooks Matematik/Algebra/Derivata</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7123</id>
    <revision>
      <id>52544</id>
      <parentid>37626</parentid>
      <timestamp>2022-08-22T13:57:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>allmäna &gt; allmänna</comment>
      <origin>52544</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8425" sha1="3h529rwyum9dvulrju949ksqudyc6dx" xml:space="preserve">'''Derivata'''

==Definition och typisk tillämpning==
Derivata är definitionsmässigt '''förändringstakt'''. Exempelvis kallas en förändring i hastighet acceleration, och om man känner till en funktion som ger ett objekts hastighet som funktion av tiden kan man få en funktion som ger objektets acceleration som funktion av tiden genom att derivera hastighetsfunktionen med avseende på tiden.

Den kanske vanligaste tillämpningen av derivata är att räkna ut för vilket värde en funktion når sitt maximum. Derivatan av en funktion kan sägas beskriva kurvans lutning, och på samma sätt som ett berg sluttar uppför mot toppen och nedför efter toppen men är i princip platt precis på toppen har många funktioner positiv derivata för värden omedelbart &quot;innan&quot; sitt maximum och negativ derivata omedelbart efter maximum men derivatan noll precis på toppen. Genom att derivera funktionen och räkna ut för vilka värden den har värdet noll kan man då se vilka punkter som är '''tänkbara''' maxima. 

För vissa funktioner har derivatan värdet noll även i andra punkter än maximum, så man bör verifiera att det man hittat faktiskt är maximum. För att kunna använda denna metod måste funktionen och dess derivata vara ''kontinuerliga'' (det vill säga att kurvan saknar skarpa &quot;stup&quot; eller vassa hörn), eller så måste man skilt kontrollera ''diskontinuitetspunkterna''.

===Definition===
Derivata brukar definieras som

&lt;math&gt;f'(x) = \lim_{h \to 0} \ \frac{f(x+h)-f(x)}{h}&lt;/math&gt;,

alternativt &lt;math&gt;f'(a) = \lim_{x \to a} \ \frac{f(x)-f(a)}{x-a}&lt;/math&gt;.

och kan även beräknas med &lt;math&gt;f'(x) = \lim_{h \to 0} \ \frac{f(x+h)-f(x-h)}{2h}&lt;/math&gt;

Där &lt;math&gt;\lim_{h \to 0}&lt;/math&gt; är funktionens '''gränsvärde''' i punkten 0. Gränsvärdet i 0 får man helt enkelt när man låter h krypa så nära noll utan att h antar det värdet.

===Exempel===
&lt;math&gt;f(x)=x^2; f'(4) = \lim_{h \to 0} \ \frac{(4+h)^2-16}{h}&lt;/math&gt; &lt;math&gt; = \lim_{h \to 0} \ \frac{(16+8h+h^2)-16}{h}&lt;/math&gt; &lt;math&gt; = \lim_{h \to 0} \ \frac{(8h+h^2)}{h}=&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\lim_{h \to 0} \ \frac{(h(8+h))}{h} &lt;/math&gt;&lt;math&gt; = 8 &lt;/math&gt;

===Andra beteckningar===
Det finns, något förvirrande, flera sätt att beteckna derivatan för en funktion på. Om &lt;math&gt;y = f(x)&lt;/math&gt; är en funktion är alla de följande ganska vanliga sätt att skriva derivatan på:

&lt;math&gt;f'(x)=\frac{df}{dx}=Df(x)&lt;/math&gt;

De betyder alla samma sak, men dyker upp i olika tillämpningar.

I fysik är det vanligt att man uttrycker saker (t.ex. position) som funktioner av tiden &lt;math&gt;t&lt;/math&gt;. Om t.ex. positionen på en linje, &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; är en funktion av tiden &lt;math&gt;t&lt;/math&gt; skriver man det som &lt;math&gt;x(t)&lt;/math&gt;. Då brukar derivatan betecknas &lt;math&gt;\dot{x}(t)&lt;/math&gt;.

==Deriveringsregler==
&lt;math&gt;f(x) = kx^{n}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = nkx^{n-1}&lt;/math&gt;

Tips:

tal utan x-term tas bort

om x saknar exponent (exponenten 1) försvinner x

&lt;math&gt;f(x) = 2x^1&lt;/math&gt; 

&lt;math&gt;f'(x) = 1*2x^{1-1}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = 1*2x^{0}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = 1*2*1&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = 2&lt;/math&gt;

Exempel:

&lt;math&gt;f(x) = 2x^3 - 2x + 5&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = 3*2x^2 - 2x^1 + 5 &lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f'(x) = 6x^2 - 2&lt;/math&gt;

==Linjära funktioner==
En linjär funktion definieras av en ekvation av typen:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;f(x) = ax + b&lt;/math&gt; eller &lt;math&gt;y = kx + m&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
Grafen till en linjär funktion är alltid en rät linje&lt;br&gt;


&lt;math&gt;k&lt;/math&gt; -värdet(riktningskoefficenten) för en linje som passerar punkterna &lt;math&gt;(x1,y1)&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;(x2,y2)&lt;/math&gt; får man med hjälp av formeln:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;k = &lt;/math&gt;ändring i &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; / ändring i &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
eller med symbolen för förändring - Δ:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;k = &lt;/math&gt;Δ&lt;math&gt;y&lt;/math&gt; / Δ&lt;math&gt;x&lt;/math&gt;


Den räta linjens ekvation kan skrivas i flera olika former:&lt;br&gt;


{| border=1 cellpadding=5
! align=center colspan=3 | Den räta linjens ekvation
|-
| k-form 
|| &lt;math&gt;y = kx + m&lt;/math&gt;
|| Linje med lutningen k genom punkten &lt;math&gt;(0,m)&lt;/math&gt; 
|-
| Enpunktsform 
|| &lt;math&gt;y - y1 = k(x - x1)&lt;/math&gt;
|| Linje med lutningen k genom punkten &lt;math&gt;(x1,y1)&lt;/math&gt;
|-
| Allmän form
|| &lt;math&gt;ax + by + c = 0&lt;/math&gt;
|| Alla linjer och bara linjer har en ekvation av denna form
|-
! align=center colspan=3 | Specialfall
|-
| Vertikal linje
|| &lt;math&gt;x = a&lt;/math&gt;
|| Parallell med &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; -axeln 
|-
| Horisontell linje
|| &lt;math&gt;y = b&lt;/math&gt;
|| Parallell med &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; -axeln 
|}
&lt;br clear=all&gt;

&lt;math&gt;x&lt;/math&gt;-variabeln är den oberoende och &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; den beroende. &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; får sitt värde, beroende på vad &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; har för värde. När man ritar ut en graf, låter &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;-linjen successivt öka som en tallinje. Därefter prickar man ut alla &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; värden (som då är höjden).

==Potensfunktioner==


==Polynomfunktioner==
===Monom (enkla polynom)===
Ett monom [http://sv.wiktionary.org/wiki/monom], dvs ett polynom med bara en term i, ser ut som &lt;math&gt;ax^k&lt;/math&gt;, där &lt;math&gt;a&lt;/math&gt; är en godtycklig konstant (monomets ''koefficient''), och &lt;math&gt;k&lt;/math&gt; ett (positivt) heltal. Talet &lt;math&gt;k&lt;/math&gt; kallas monomets ''gradtal''. Självklart är även &lt;math&gt;k&lt;/math&gt; exponenten för variabeln &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;.

Exempelvis är &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;3x^2&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;\pi x^3&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;12x^{954}&lt;/math&gt; monom, men inte &lt;math&gt;x+5&lt;/math&gt; (eftersom &lt;math&gt;x+5&lt;/math&gt; innehåller mer än en term). 

För att derivera ett monom &quot;flyttar man ner&quot; exponenten och multiplicerar med koefficienten, och sänker monomets gradtal med ett, dvs:

&lt;math&gt;\frac{d}{dx}ax^k = kax^{k-1}&lt;/math&gt;.

===Allmänna polynom===
Om &lt;math&gt;f(x)&lt;/math&gt; är ett allmänt polynom av grad &lt;math&gt;n&lt;/math&gt; kan det skrivas som summan av flera monom:

&lt;math&gt;f(x) = \sum_{i=0}^n a_i x^i = a_0 + a_1 x + a_2 x^2 + \ldots + a_n x^n&lt;/math&gt;

Där åtminstone någon av &lt;math&gt;a_i \neq 0&lt;/math&gt;.

Att derivera detta är precis som ovan bara att sänka gradtalet på variablerna, och multiplicera med exponenten, dvs:

&lt;math&gt; f'(x) = \frac{d}{dx}\sum_{i=0}^n a_i x^i 
= \sum_{i=0}^{n-1} ia_i x^{i-1}&lt;/math&gt;.

Detta kan se klurigt ut, men det följer ganska lätt av derivatans linjäritet, dvs att när man deriverar en summa flyttar man in derivatan på de individuella termerna. Det blir kanske lättare att se om vi utvecklar summan:

&lt;math&gt; f'(x) = \frac{d}{dx}\sum_{i=0}^n a_i x^i = \frac{d}{dx} a_0 + \frac{d}{dx} a_1 x + \frac{d}{dx} a_2 x^2 + \ldots +\frac{d}{dx} a_n x^n =
a_1 + 2a_2 x + 3 a_3 x^2 + ... + n a_n x^{n-1}&lt;/math&gt;.

===Exempel===
* &lt;math&gt;y = 5x, \frac{dy}{dx}=5&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;y = 12x^2, \frac{dy}{dx}=2\cdot12x=24x&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;y = 5+8x^3, \frac{dy}{dx}=3\cdot8x^2=24x^2&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;y = 5+2x+3x^2+9x^3, \frac{dy}{dx}=2+6x+27x^2&lt;/math&gt;


===Andragradsekvationer===
En andragradsekvation skrivs i allmän form:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\ x^2+px+q=0&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
och kan sedan lösas med formeln:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x = -p/2 \pm\sqrt{(p/2)^2-q}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Exempel:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;\ 2x^2-20x+22=4&lt;/math&gt; kan man lösa såhär:&lt;br&gt;
För att få ekvationen i allmän form subtrahera med 4 på bägge sidor om = tecknet för att få HL (högra ledet) till 0 och dela alltihop med 2 för att få &lt;math&gt;\ 2x^2&lt;/math&gt; till &lt;math&gt;\ x^2&lt;/math&gt;:&lt;br&gt;

&lt;math&gt;\frac {2x^2-20x+22-4=4-4} {2} = \frac {2x^2-20x+18=0} {2} = x^2-10x+9=0&lt;/math&gt; (allmän form)&lt;br&gt;

För att lösa ekvationen sätter du in värdena i formeln&lt;br&gt; 

&lt;math&gt;x = -p/2 \pm\sqrt{(p/2)^2-q}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
vilket ger:&lt;br&gt;

&lt;math&gt;x = -(-10)/2 \pm\sqrt{((-10)/2)^2-9}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
Förenkla:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x = 10/2 \pm\sqrt{-5^2-(9)}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x= 5 \pm\sqrt{25-9}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x=5 \pm\sqrt{16}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x=5 \pm4&lt;/math&gt;&lt;br&gt;

D.v.s. Hälften av p är -5, med ombytt tecken är 5, ± roten ur, hälften av p=-5 i kvadrat=25 minus q=9


&lt;math&gt;\ x1=5+4&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\ x2=5-4&lt;/math&gt; vilket ger &lt;math&gt;\ x1=9&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\ x2=1&lt;/math&gt;


Derivata exempel

Från en pappskiva med måtten 20 cm x 30 cm klipper man i hörnen bort kvadrater med sidan x cm. Hur stor blir volymen, om man viker upp sidorna till en öppen låda?

Volymen V cm³ får vi med tredjegradspolynomet V = x(20-2x)(30-2x) eller förenklat V = 4x³ - 100x² + 600x

Vilket mått ska x ha för att få största möjliga volym?

Derivera 4x³ - 100x² + 600x

12x² - 200x + 600

allmän form:
&lt;math&gt;\ x^2+px+q=0&lt;/math&gt;&lt;br&gt;

x² - 200x/12 + 50 = 0

Lös med formeln:&lt;br&gt;
&lt;math&gt;x = -p/2 \pm\sqrt{(p/2)^2-q}&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;

[[Kategori:Wikibooks Matematik]]</text>
      <sha1>3h529rwyum9dvulrju949ksqudyc6dx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>En Introduktion till Sociologi/Sociologisk Metod</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7124</id>
    <revision>
      <id>53099</id>
      <parentid>49686</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:55:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53099</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15402" sha1="ou1juq4wa9upf0manlkc8fjbhsfyk01" xml:space="preserve">== Introduktion ==
Målet med det här kapitlet är att introducera de metoder som sociologer använder för att studera det sociala relationer. Detta är dock inte ett kapitel om statistik och det går inte i detalj igenom metoderna. Det huvudsakliga målet är att illustrera hur sociologer går bortom endast det sunda förnufter i sina försök att förklara och förstå sociala fenomen.

== Samhällsvetenskapernas utveckling ==
[[File:Sigmund Freud LIFE.jpg|thumb|right|150px|[[../Ordlista#Freud, Sigmund|Sigmund Freud]], en av de första att vetenskapligt undersöka sociala beteenden.]]

I antikens filosofier var det det ingen skillnad mellan till exempel matematik och studier av historia, poesi eller politik. Det var först i och med utvecklingen av matematiska bevis som det växte fram en distinktion mellan ''vetenskaplig'' forskning och ''humaniora'' eller ''de fria konsterna''. Därför kunde [[../Ordlista#Aristoteles|Aristoteles]] studera planeterna rörelser och poesi med samma metoder och [[../Ordlista#Platon|Platon]] blandade geometriska bevis med sin demostration av människans inneboende kunskaper.

Denna likställning av vetenskaper levde länge kvar, [[../Ordlista#Hobbes, Thomas|Thomas Hobbes]] argumenterade till exempel att vetenskapliga ramverk kunde skapas genom [[../Ordlista#Deduktion|deduktivt]] resonemang utifrån [[../Ordlista#Axiom|vedertagna sanningar]]. Hobbes bok ''[[../Ordlista#Leviathan|Leviathan]]'' var en vetenskaplig beskrivning av en republikansk politik. Årtionden efter boken genomgick vetenskaperna en revolution i fråga om vad som var vetenskap, speciellt [[../Ordlista#Newton, Isaac|Isaac Newtons]] arbete inom fysiken förändrade ramverken för vad som uppfattades som ''vetenskapligt''. 

Även om Newton visserligen bara var en frontfigur för en växande trend så bör man lägga vikt vid hur Newton såg matematiken som ett resultat av en verklighet oberoende av åskådaren och med sina egna regler. För samtida filosofer kunde matematiska beskrivningar av filosofiska ideal ses som bevis för människans naturliga relationer: samma lagar gällde både det naturliga som det andliga. Såväl [[../Ordlista#Bascal, Blaise|Blaise Bascal]] och [[../Ordlista#Leibniz, Gottfried|Gottfried Leibniz]] som [[../Ordlista#Kepler, Johannes|Johannes Kepler]] använde matematik för att direkt beskriva mänskliga beteenden. Pascal utvecklade en rationell inställning till guds existens, Leibniz utvecklade binära beräkningar och Kepler förklarade hur änglar styrde planeternas rörelser.

[[File:Wm james.jpg|thumb|right|150px|[[../Ordlista#James, William|William James]] var en av de första amerikanerna att vetenskapligt undersöka mänskliga relationer.]]

Detta pressade även de andra forskningsdisciplinerna att börja uttrycka ideer i form av matematiska relationer, allmänt omnämnda som ''Lagar''. Under slutet av 1800-talet blev försöken att förklara mänskligt beteende genom ekvationer allt mer vanligt. Under den tiden kom bland annat ''Lagarna'' om Filologi, ett försök att kartlägga ljudförändringar inom språk. I början av 1900-talet kom en förändring inom vetenskaperna, Statistik och Sannorlikhetslära hade utvecklats så pass att de ansågs ''vetenskapliga'', något som resulterade i en allt vidare använding av statisktik inom samhällsvetenskaperna så väl som de andra vetenskapliga disciplinerna.

De första tänkarna som försökte sammanföra vetenskapliga studer med undersökningar av mänskliga relationer var [[../Ordlista#Freud, Sigmund|Sigmund Freud]] i Österrike och [[../Ordlista#James, William|William James]] i USA. Freuds teorier kring förståndets funktioner och James arbete inom experimentell psykologi hade stor betydelse på de som kom efter.

I och med framstegen för [[../Ordlista#Kvantitativ|kvantitativa]] mätningar inom naturvetenskaperna (se till exempel Lord Rutcherfords berömda uttalande att den kunskap som inte kan mätas i siffror är en dålig kunskap) kom även en inställning till humaniora som en föregångare till samhällsvetenskaperna.

== Den vetenskapliga metoden ==
En vetenskaplig metod eller arbetsprocess anses vara grundläggande för vetenskapliga undersökningar och skapandet av ny kunskap utifrån verifierbara bevis. I samspel med den vetenskapliga metoden kan sociologer utgå från flera olika syften när de undersöker den sociala världen. Precis som natuvetenskaperna (kemi, fysik, o.s.v.) är sociologer ofta intresserade av att utifrån kunskap om olika variabler och relationer kunna förutsäga skeenden. Denna ansats till ''vetenskap'' kallas ofta ''[[../Ordlista#Postitivism|positivism]]'' (även om det vore mer korrekt att kalla det ''[[../Ordlista#Empirism|empirism]]''). Den positivistiska ansatsen till samhällsvetenskaperna försöker förutsäga sociala fenomen, ofta genom kvantitativa data. Men till skillnad från naturvetenskaperna försöker sociologi (och andra samhällsvetenskaper, som antropologi) även att förstå sociala fenomen. [[../Ordlista#Weber, Max|Max Weber]] döpte denna ansats till ''[[../Ordlista#Verstehen|Verstehen]]'', som är tyska för ''Förståelse''. I denna ansats är målet att förstå en kultur eller ett fenomen i sig, utan att försöka skapa förutsägande teorier. Båda ansatser använder sig av vetenskapliga metoder när de observerar, samlar data, föreslår och testar hypoteser och formulerar teorier. Dessa steg kommer nu att synas lite närmare.

Sociologer använder observationer, [[../Ordlista#Hypotes|hypoteser]] och [[../Ordlista#Deduktion|deduktion]] för att försöka förklara sociala fenomen genom [[../Ordlista#Teori|teorier]]. Förutsägningar genom dessa teorier testas, och om förutsägningen stämmer överlever teorin. Om den däremot inte stämmer så avfärdas eller modifieras teorin. Denna metod anses allmänt att vara den grundläggande logiken i all vetenskaplig praxis, vetenskap är i grund och botten ett extremt försiktigt sätt att bygga upp en bevisbaserad förståelse för vår värld.

De grundläggande elementen i en vetenskaplig metod upprepningar och återkopplingar mellan dessa fyra steg:

#Karaktärisering (operationalisering eller kvantifiering, observering och mätning)
#Hypotes (en teoretisk, hypotetisk förklaring av observationer och mätningar)
#Förutsägning (logisk deduktion av hypotesen)
#Experiment (testa de tidigare stegen; inom samhällsvetenskaperna ersätts ''äkta experiment'' ofta med en annan form av dataanalys som kommer att tas upp senare)

=== Karaktärisering ===
En vetenskaplig metod bygger på en nogrann karaktärisering av det som ska undersökas. Detta arbete handlar i första hand om att fastställa relevanta egenskaper hos det som ska undersökas, men detta kräver ofta även en serie definieringar och observationer, ofta i form av nogranna mätningar. Denna form av systematisk insamling av data är ofta den kritiska skillnaden mellan [[../Ordlista#Pseudovetenskap|pseudovetenskap]], som till exempel alkemi, och vetenskap, som till exempel kemi.

=== Hypotes ===
En hypotes är ett undersökningsbart påstående som kan hjälpa till att förklara det som undersöks. Den ger ofta en enkel förklaring eller föreslår ett samband mellan två [[../Ordlista#Variabler|variabler]]. Vetenskapsmän kan utgå från många olika källor när de söker förklaringar att bygga hypoteser på, systematiska gissningar, andra forskningsområden eller helt enkelt sin egen kreativitet.

=== Förutsägelse ===
En fungerande hypotes kan användas till att göra en förutsägelse som sedan kan testas. Om förutsägelsen inte stämmer med verkligheten måste hypotesen omarbetas eller helt förkastas.

=== Experiment ===
[[File:Milgram Experiment.png|thumb|200px|right|Detta är ett diagram från Milgram-experimentet som undersökte auktoritet och lydnad utifrån Nazisternas brott under Andra Världskriget.]]
Experimentet är när man testar en förutsägelse mot verkligheten, antingen genom att försöka hitta tillfällen när hypotesen stämmer eller genom att hitta tillfällen när den inte stämmer. Forskare utgår från öppenhet och verifierbarhet när de genomför experiment och varje del av experimentet ska grundligt dokumenteras. Dels för att hjälpa forskaren i sin analys, men även för att utomstående ska kunna kontrollera såväl forskningsprocessen som resultaten.

Ett misslyckat experiment leder ofta till att forskaren måste modifiera sina arbetshypoteser, och ibland till och med att hela teorier måste förkastas. Ett lyckat experiment leder å andra sidan ofta till att resultaten publiceras så att forskare kan ta del av och själva testa resultaten. Ett nytt forskningsrön anses sällan vara hållbart förrän experimentet upprepats med samma resultat av flera oberoende forskare.

Experiment är inte nödvändigt inom forskningen, många forskningsfält kan helt enkelt inte använda sig av dem på samma sätt som de laboratoriebaserade vetenskaperna. Dessa har då hittat andra arbetssätt, som inom sociologin där till exempel ofta använder sig av statistik för att bygga upp en kontrollerad uppsättning variabler att testa sina hypoteser mot.

=== Utvärdering och upprepning ===
Forskningsprocessen består till stor del av upprepningar. Varje steg i processen kan ge ett resultat som tvingar forskaren att gå tillbaka och göra om ett tidigare steg, som att en hypotes visar sig felaktig eller helt enkelt visat sig omöjlig att testa. Även ett lyckat experiment måste upprepas eftersom det som nämnts tidigare krävs att resultaten verifieras, det vill säga att oberoende forskare kan få samma resultat genom samma experiment.

Den fullständiga processen, från teori till resultat måste även granskas genom så kallad &quot;peer-review&quot;, en process där forskningsrapporten genomgår ett flertal steg av granskning av andra forskare för att sedan publiceras i en vetenskaplig tidskrift så att ett ännu större antal får granska rapporten.

==Korrelation och kausalitet==
[[File:Correlation vs causation.png|thumb|250px|right|Här visas skillnaden mellan korrelation och kausalitet, glasskonsumtion kan korreleras till brottslighet då båda är beroende av temperaturen. Men det vore dock fel att säga att det finns ett samband mellan glass och brottslighet.]]

I jakten på vetenskapliga förklaringar och förutsägbarhet är det lätt att blanda ihop korrelation och kausalitet. Korrelation är när två eller flera variabler förändras tillsammans, vare sig det är i positiv, negativ eller i inverterad mening. Positiv förändring sker när variablerna stiger tillsammans, negativ när de sjunker tillsammans och inverterad när en variabel sjunker i samma takt som en annan stiger. 

Kausalitet är när förändringen hos en eller flera variabler leder till förändring hos andra variabler. För att kausalitet ska kunna styrkas krävs det att:
* variablerna måste korrelera
* förändring i den påverkande variabeln måste ske före den andra variabeln
* det måste bevisas att det inte är en tredje variabel som påverkar båda variablerna

Ett exempel på skillnaden mellan korrelation och kausalitet kan vara att under andra världskriget sjönk mjölkkonsumtionen och bilstölderna i ungefär samma skala. Dessa två variabler är korrelerade då de påverkas av en minskad tillgång av varor som mjölk och bilar under denna tid, men det finns ingen kausalitet eftersom den ena förändringen inte påverkar den andra. Ett felaktigt kausalt samband vore till exempel att utifrån den statistiken säga att minskat mjölkintag försvagade eventuella biltjuvar så att de inte kunde springa ifrån poliserna. Därför bör man alltid vara skeptisk till alla försök att binda ihop skilda variabler och minnas att &quot;korrelation är inte kausalitet&quot;, det vill säga att det behöver inte finnas ett orsak/verkan-samband bara för att saker ser ut att förändras i samma takt.

==Kvantitativ och kvalitativ==
På samma sätt som man skiljer på [[../Ordlista#Positivism|positivistisk]] sociologi och [[../Ordlista#Verstehen|verstehen]] sociologi så drar man ofta en skiljelinje mellan kvantitativ och kvalitativ sociologisk metod.

En [[../Ordlista#Kvantitativ|kvantitativ]] metod utgår från att fenomenet som ska undersökas på något sätt är mätbart, vanligtvis genom statistisk analys och enkäter.

En [[../Ordlista#Kvalitativ|kvalitativ]] metod utgår istället från tolkning och djupförstående utifrån till exempel observationen eller intervjuer.

Även om det finns sociologer som enbart använder sig av endast den ena metoden, men de flesta ser dem som kompletterande och försöker använda respektive där de ger det bästa resultatet.

==Objektiv eller kritisk==
Sociologer har precis som alla andra åsikter och förutfattade meningar kring vad de kan komma att visa med sin forskning. Eftersom sociologer dessutom inte är immuna mot viljan att ändra på världen så har det växt fram två olika sätt att hantera detta. Den vanligaste är den ''objektiva'' ansatsen som förespråkades av [[../Ordlista#Weber, Max|Max Weber]] som utgår från att forskare tillåts ha åsikter, men de ska inte lysa igenom i deras undervisning&lt;ref name=&quot;Weber1946&quot;&gt;Weber, Max. 1946. Science As Vocation. Gerth, H. H. and Mills, C. Wright, Editors and Translators. From Max Weber: Essays in Sociology. New York: Oxford University Press; pp. 129-156.&lt;/ref&gt;. Där ska endast professionella och vetenskapliga fakta användas, allt annat får man uttrycka utanför klassrummet. Den objektiva ansatsen är fortfarande vanlig i framför allt forskningsrapporter och vetenskapliga journaler då den bygger i stort sett uteslutande på data och teorier.

Den objektiva ansatsen har dock kontrasterats med den ''kritiska'' ansatsen som utgår från [[../Ordlista#Marx, Karl|Karl Marx]] arbete om ekonomiska strukturer. Marx och andra med en kritisk ansats arbetar utifrån att analysera samhället för att peka ut vilka fel som finns och vad som bör förändras. Det finns vetenskapliga journaler som fokuserar på kristisk sociologi och det finns sociologiska forskningsfällt som har en tydlig kritisk ansats &quot;inbyggd&quot;, som till exempel feministisk sociologi.

==Etik==

==Vad kan sociologi säga?==
Efter att ha diskuterat den sociologiska ansatsen till att förstå samhället är det värt att notera sociologins begränsningar. Att utgå från samhället som undersökningsobjekt skapar en mängd viktiga problem för forskningen:

* Mänskligt beteende är komplext och svårt, eller till och med omöjligt, att förutsäga-
* Närvaron av forskare påverkar forskningsresultatet ([[../Ordlista#Hawthorne-effekten|Hawthorne-effekten]]).
* Samhället förändras kontinuerligt, vilket gör det svårt att upprätta bestående kunskaper. Speciellt svårt blir det då forskningen i sig kan skapa förändringen.
* Det är svårt för forskare att hålla sig objektiva när forskningen gäller deras egna sociala liv.

Även om det är viktigt att förstå dessa begränsningar, så kan man inte blunda för att sociologin har haft, och fortsätter att ha, stor betydelse för hur vi förstår människan som sociala varelser.

==Referenser==
&lt;references/&gt;

==Länkar==


{{sidfotsnavigering|En Introduktion till Sociologi|../Sociologisk Teori/|../Introduktion/}}
[[Kategori:En introduktion till sociologi]]</text>
      <sha1>ou1juq4wa9upf0manlkc8fjbhsfyk01</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Handbok för Wikimedias Administratörer/Skrivskydda</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7129</id>
    <revision>
      <id>28227</id>
      <parentid>27037</parentid>
      <timestamp>2010-05-30T11:39:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>ändrar storlek på bilderna</comment>
      <origin>28227</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1600" sha1="3zuze3puiebbjxlkyi5pdozdh5fwgew" xml:space="preserve">{{TOCright}}
==Skrivskydda en sida==
Ibland behöver en sida skrivskyddas för att till exempel begränsa redigeringar eller motverka vandalism. I överkant av sidan har alla administratörer en flik (tab) med texten ''Skrivskydda'' (Protect) som öppnar verktyget för att skrivskydda en specifik sida.

[[Fil:Skärmdump-skrivskydda.png|border|400px]]

Här kan du bestämma vilka grupper (alla/registrerade/administratörer) som ska ha rätt att redigera och flytta på sidan, samt hur länge denna regel ska vara aktiv. Alla användare som inte har tillåtelse att redigera en sida kommer få information om det så fort de försöker öppna redigeringsläget.

==Ta bort skrivskydd==
När en sida är skrivskyddad byts fliken ''Skrivskydda'' ut mot ''Ta bort skrivskydd'' som öppnar samma verktyg.

==Avancerat==
===Kaskaderande skydd===
Mallar som inkluderas på en skrivskyddad sida blir inte själva automatiskt skrivskyddade, för att göra det kan man välja kaskaderande skrivskydd. Det innebär att alla mallar som används på sidan skrivskyddas så att bara administratörer kan redigera dem. Det går inte att halvlåsa med kaskaderande skydd. Kaskadskyddet &quot;står över&quot; eventuellt annat skrivskydd av mallarna - även en halvlåst mall blir låst för alla utom administratörer om den är inkluderad på en sida med kaskaderande skrivskydd.

==Policies==
===Olika projekt===
[[w:Wikipedia:Skrivskydd av sidor|Svenska Wikipedia]]


{{sidfotsnavigering|Handbok för Wikimedias Administratörer|../Blockera användare/|../Radera/}}
[[kategori:Handbok för Wikimedias Administratörer]]</text>
      <sha1>3zuze3puiebbjxlkyi5pdozdh5fwgew</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Fermats lek</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7131</id>
    <revision>
      <id>49495</id>
      <parentid>38378</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49495</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10023" sha1="4u20syt6p4xbwivzdhozhgy1lx0sv2i" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Fermats lek|2=
&lt;math&gt;A^3=B^3+C^3+D^3+...&lt;/math&gt;

Skriv ett program, som givet ett heltal ''A'', där 2 &lt; ''A'' &lt; 100, hittar det minsta antalet heltal ''B'', ''C'', ''D'', ... , där 1 &amp;le; ''B'',''C'',''D'',... &lt; ''A'', så att ekvationen ovan uppfylls. Enligt Fermats stora sats finns det aldrig någon lösning med enbart två termer. Om det finns flera lika korta lösningar ska programmet skriva ut vilken som helst av dem och ordningen på talen spelar ingen roll.

'''Körningsexempel 1:'''
 A ? 6
 Tal: 3 4 5

'''Körningsexempel 2:'''
 A ? 8
 Tal: 2 2 4 6 6

Fotnot: Satsen gäller alla exponenter större än 2 och bevisades av Andrew Wiles så sent som 1995. Specialfallet med exponent 3 bevisades dock av Euler redan 1770.
}}
== Lösning ==
Detta är ett specialfall av det så kallade Knapsack-problemet och kan lösas på samma sätt med dynamisk programmering. På grund av att de tillåtna talen (heltalskuberna) är så utspridda går det dock även att göra en smart brute-force-lösning.

=== Dynamisk programmering ===

Man gör en tabell (kallad ''t[i]'' nedan) som håller reda på det minsta antalet termer som behövs för att skriva talet ''i''. Denna tabell fylls för ''i''=1,2,3.... tills A^3 uppnås. För varje tal ''i'' går man igenom alla möjliga termer ''j''^3 och kollar om ''1+t[i-j^3]'' är mindre än den tidigare bästa lösningen. Här utnyttjar man alltså att man vet den bästa lösningen för alla tal mindre än i, t.ex. just talet ''i-j^3''. Man måste också hålla reda på vilka tal som ska ingå i en given lösning, men här räcker det faktiskt att spara det &quot;sista&quot; talet, ''j'', för sedan kan man i efterhand loopa bakåt och få fram alla talen. En lurighet är att undvika triviallösningen A^3=A^3. Det kan t.ex. göras genom att man gör lösningen i=i tillgänglig ett steg efteråt.

Lösningsförslag i C:
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int cube(int n) {return n*n*n;}
 
 int main() {
   int i,j,t[1000001],p[1000001], k,n;
   printf(&quot;A ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;k);
   n=cube(k); 
   k=1;   {{komm|//Håller reda på den närmaste kuben som kommer hittas}}
   for(i=2;i&lt;=n;i++) {  {{komm|//Loopa över alla tal i upp till målet (n)}}
     if(cube(k)==i-1) {     {{komm|//Om förra talet var en heltalskub så gör det tillgängligt nu.}}
       t[i-1]=1;    {{komm|//Triviallösning med 1 term.}}
       p[i-1]=k;    {{komm|//Markera k själv som förälder till talet k^3.}}
       k++;
     }
     t[i]=i+1;   {{komm|//Irrelevant maxvärde för att vi säkert ska hitta någonting mindre}}
     for(j=1;cube(j)&lt;i;j++)   {{komm|//Loopa över alla tänkbara tal j}}
        if(1+t[i-cube(j)]&lt;t[i]) {   {{komm|//Kolla om en summa med j är bättre än tidigare lösningar}}
           t[i]=1+t[i-cube(j)];
           p[i]=j;                 {{komm|//Markera j som förälder till talet i.}}
        }
     }
   }
   printf(&quot;Tal: &quot;);
   for(j=n;j&gt;0;j=j-cube(p[j])) printf(&quot;%d &quot;, p[j]);  {{komm|//Loopa bakåt i föräldralistan tills det återstår 0.}}
   printf(&quot;\n&quot;);
   return 0;
 }

Förtydligande exempel i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class FermatsLekv2
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;A ? &quot;);
		int A = scan.nextInt();

		//Sparar i fermat[i] hur många heltalskuber som krävs för att
		//bilda talet i.
		int [] fermat = new int [A*A*A+1];

		//Lagrar i parent[i] senaste talet vars heltalskub användes för
		//att skapa summan i.
		int [] parent = new int [A*A*A+1];

		//Lagrar alla heltalskuber för 1-A.
		int [] cubes = new int [A+1];

		//Beräknar alla kuber från 1-A.
		for(int i = 1; i&lt;=A; i++)
		{
			cubes[i] = i*i*i;
		}

		//Beräknar hur många heltalskuber som krävs för att bilda respektive
		//summa från 1-A^3. (Det kan tyckas dumt, då vi bara är intresserade av
		//summan för A^3, men det är i själva verket smart!)
		for(int i = 1; i&lt;fermat.length; i++)
		{
			//Från början så vet vi inte hur många kuber som krävs för detta tal i.
			//Men man bör vara pessimistisk.
			fermat[i] = Integer.MAX_VALUE;

			//Går igenom alla relevanta kuber som kan hjälpa till och bygga upp talet i.
			// j!=A eftersom A^3 = A^3 inte var ett godkänt svar.
			for(int j = 1; cubes[j]&lt;=i &amp;&amp; j!=A; j++)
			{
				//Från ett visst tal prev kan man addera j^3 för att nå vårt tal i.
				int prev = i - cubes[j];

				//Hur många kuber krävdes för att bygga upp talet prev?
				//Jo fermat[prev] stycken. Då är antalet som krävs för att bygga
				//upp vårt tal i fermat[prev]+1 stycken, om vi vill att j^3 ska
				//ingå i summan. Vill vi det? Ja om det är den hittills bästa lösningen så...
				if(1+fermat[prev]&lt;fermat[i])
				{
					fermat[i] = 1 + fermat[prev]; //Nu är detta vårt minsta antal.
					parent[i] = j; //Talet vars kub vi använde oss av för att nå vårt tal i.
				}
			}
		}

		//Vi har tagit reda på minsta antalet kuber som krävs för att bygga upp talet A^3.
		//Detta antal finns lagrat i fermat[A^3], men nu vill vi veta vilka tal som användes.
		String svar = &quot;&quot;;

		//I parent[A^3] har vi lagrat det senaste talet vars kub användes för att bilda summan
		//A^3. OK då har vi kommit en liten bit på vägen. Men om parent[A^3]^3 användes i summan
		//för att bilda A^3, så hade vi ju summan A^3 - parent[A^3]^3 innan vi valde att använda
		//oss av kuben, men vilket tal vars kub använde vi oss av för att bilda den summan...
		for(int i = A*A*A; i&gt;0; i -= cubes[parent[i]])
		{
			svar += &quot; &quot; + parent[i];
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Tal:&quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Smart brute force ===

Problemet går också att lösa med en rekursiv funktion som testar alla möjliga termer och sedan anropar sig själv för att hitta nästa term. Men då gäller det att snabbt hitta en hyfsat bra lösning så att man kan skära av sökningen när man har fler termer än en lösning som redan är hittad. Om exempelvis A=100 ska man inte börja med lösningen 1+1+1.... (en miljon gånger) och sedan 1+1....+8 o.s.v. utan man bör tvärtom hela tiden börja att lägga till en så stor term som möjligt (d.v.s. 99^3+....). Observera att en girig (engelska: greedy) lösning som alltid väljer det största talet INTE alltid fungerar, utan man måste testa även mindre termer, men den giriga lösningen är en mycket bra förstagissning som begränsar sökningen enormt. Faktum är att för A&lt;=100 ger den giriga lösningen max 13 termer (den bästa lösningen ger högst 5 termer om man bortser från de ganska ointressanta A&lt;=5).

Lösningförslag i C:
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int cube(int n) {return n*n*n;}
 int min,p[100],bra[100];   {{komm|// faktiskt max 13 termer, det kan man undersöka först om man vill}}
 
 void MLX(int nr, int left) {  {{komm|1=//nr=antal termer hittills, left=kvarvarande mål}}
   int j,g;
   if(left==0) {
     min=nr;
     for(j=0;j&lt;nr;j++) bra[j]=p[j];  {{komm|//Spara lösningen.}}
   }
   else if(nr+1&lt;min) {      {{komm|//Fortsätt BARA om vi har chans att hitta en bättre lösning.}}
     j=(nr==0)?left-1:left;  {{komm|//Tillåt inte en ensam term forsta gangen.}}
     for(g=0;cube(g+1)&lt;=j;g++);      {{komm|//Hitta greedy-förslaget g}}
     for(p[nr]=g;p[nr]&gt;=1;p[nr]--) MLX(nr+1,left-cube(p[nr]));         {{komm|//Loopa från g och nedåt.}}
    }
 }
 
 int main() {
   int n,i;
   printf(&quot;A ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;n);
   min=cube(n)+1;
   MLX(0,cube(n));
   printf(&quot;Tal: &quot;);
   for(i=0;i&lt;min;i++) printf(&quot;%d &quot;,bra[i]);
   return 0;
 }

Möjligen en lite dummare brute force lösning i Java, men ändå en som klarar sig inom tidsgränsen (och som förhoppningsvis är lite lättare att förstå).
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class FermatsLek
{
	//Talet A.
	static int A;

	//Alla kuber från 1-A.
	static int [] kuber;

	//Minsta antalet mindre heltal som krävs.
	static int min = 100;

	//Vilka talen är.
	static String svar = &quot;&quot;;

	/*
	i: Talet som ska testas.
	summa: Summan man hittills kommit upp i.
	antal: Antalet termer som använts.
	val: Vilka termerna var.
	*/
	public static void rek(int i, int summa, int antal, String val)
	{
		//Ska vi avbryta?
		if(antal&gt;=min) return;
		else if(i&lt;1) return;
		else if(summa&gt;kuber[A]) return;
		else if(summa==kuber[A])
		{
			//Vi har hittat ett svar.
			min = antal;
			svar = val;
		}

		//Vi testar med denna och samma tal/kub igen.
		rek(i, summa+kuber[i], antal+1, val+&quot; &quot;+i);

		//Vi testar med denna, men går sedan vidare på en mindre.
		rek(i-1, summa+kuber[i], antal+1, val+&quot; &quot;+i);

		//Vi skiter i denna kub.
		rek(i-1, summa, antal, val);
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;A: &quot;);
		A = scan.nextInt();

		kuber = new int [A+1];

		//Beräknar alla kuber från 1-A.
		for(int i = 1; i&lt;=A; i++)
		{
			kuber[i] = i*i*i;
		}

		//Vi börjar givetvis att testa med det största talet först.
		rek(A-1, 0, 0, &quot;&quot;);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Tal: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Mindre läsbar lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Fermats lek
module Main where
import IO
import Char

main = do {
	putStr &quot;A ? &quot;;
	atmp &lt;- getLine;
	a &lt;- return $ read atmp;
	
	putStrLn $ &quot;Tal: &quot; ++ (fermat (a^3) (a-1))
}

fermat :: Int -&gt; Int -&gt; String
fermat a tal = map replace [ x | x &lt;- show $ snd (ferm a tal [] 100), x/='[', x/=']' ]
	where
	replace ',' = ' '
	replace x = x

ferm :: Int -&gt; Int -&gt; [Int] -&gt; Int -&gt; (Int, [Int])
ferm a tal acc mini	| a&lt;0 || tal&lt;1	= (100, [])
			| len &gt;= mini	= (100, [])
			| poss &gt; 0	= (100, [])
			| a==0		= (len, acc)
			| otherwise	= minimum [br1, br2, br3]
			where
			poss = a - (mini-len-1)*tal^3
			len = length acc
			br1 = ferm (a - tal^3) tal (tal:acc) mini
			br2 = ferm (a - tal^3) (tal-1) (tal:acc) (min mini (fst br1))
			br3 = ferm a (tal-1) acc (minimum [mini, fst br1, fst br2])
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>4u20syt6p4xbwivzdhozhgy1lx0sv2i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kryptering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7132</id>
    <revision>
      <id>49511</id>
      <parentid>46514</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49511</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5954" sha1="4yrw9bf23ccqbxfuovwfuzpnzyphz9z" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Kryptering|2=
En måttligt framgångsrik bataljon använder sig av en variant av Vignère-krypto för
att kryptera sina meddelanden. Man använder sig av en bokstavssnurra (se figur ovan)
som består av två ringar med bokstäverna i alfabetet (A-Z) där den inre kan förskjutas i
förhållande till den yttre. När man krypterar sitt meddelande så letar man rätt på bokstaven
på den inre skivan men i den krypterade texten skriver man istället motsvarande
bokstav på den yttre skivan.
För att förvilla fienden så snurrar man den inre skivan ett antal steg (medurs) mellan
kodningen av varje bokstav. Och för att göra det extra svårt så snurrar man inte lika
många steg varje gång utan man ökar antalet steg med ett konstant värde varje gång.
Dessutom kan snurran ha vilket läge som helst när man börjar koda.
Du har kommit på ett sätt att knäcka koden: du har nämligen upptäckt att alla meddelanden
börjar med HEJ. Skriv ett datorprogram som, givet den krypterade texten
skriver ut det ursprungliga meddelandet. Meddelandet innehåller endast versalerna
A-Z (alltså t.ex. inga blanksteg) och är mellan 3 och 20 bokstäver långt.

'''Körningsexempel 1:'''
Krypterad text ? LRIJOUZRIYAQIRAG

Meddelande: HEJVITARENFIKANU

'''Körningsexempel 2:'''
Krypterad text ? GCGDJJI

Meddelande: HEJHOPP

}}
== Lösning ==
===Linjärt ekvationssystem===
Problemet kan på ett enkelt sätt lösas med hjälp av ett linjärt ekvationssystem. För att göra det på ett enkelt sätt kan man använda ett språk som har inbyggt stöd för sådana, som exempelvis MATLAB.

Lösningsförslag i MATLAB:
    function svar = kryptering()
         global letters;
         letters='ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ';
         beginning='HEJ';
         global ABC; global Encrypted;
         Encrypted = input('Ange krypterat meddelande ? ');
         Matr=[1 1 1; 1 2 4; 1 3 9];
         ABC=zeros(3,1);
         HL=zeros(3,1);
         for i =1:3
               HL(i,1)=leastCycle(Encrypted(1,i),beginning(1,i));
         end
         while HL(2,1)&lt;HL(1,1) 
               HL(2,1)=HL(2,1)+size(letters,2);
         end
         while HL(3,1)&lt;HL(2,1)
               HL(3,1)=HL(3,1)+size(letters,2);
         end
         ABC=Matr\HL;
         svar=Encrypted;
         for i = 1:size(Encrypted,2)
               svar(1,i)='A'+getLetter(Encrypted(i),i);
         end
         return;
    end

    function s = leastCycle(U,V)
         global letters;
         slingvar = U-'A'+1;
         while letters(1,slingvar)~=V
                slingvar=slingvar+1;
                if slingvar&gt;size(letters,2)
                      slingvar=1;
                end
         end
         s=slingvar-(U-'A'+1);
         if s&lt;0
                s=s+size(letters,2);
         end
         return;
     end

     function shift = getLetter(E, tal)
         global letters;
         global ABC;
         shift=E+ABC(1,1)+ABC(2,1)*tal+ABC(3,1)*tal*tal-'A';
         while shift&gt;size(letters,2)-1
               shift=shift-size(letters,2);
         end
         while shift&lt;0
               shift=shift+size(letters,2);
         end
         return;
     end

===Utan ekvationssystem===
Problemet kan även lösas utan ekvationssystem.
(lösning kommer snart i C, antagligen).

Lösning i Java i vilken jag valt att använda mig av lite char-aritmetik istället för att simulera en snurra. Bra att känna till kan vara att versala A-Z motsvaras av talen 65-90 i ASCII-tabellen, så ibland kan man behöva addera 26 (längden av A-Z alfabetet) för att komma tillbaka i intervallet 65-90 t ex för att simulera det faktum att man snurrat runt ett varv (dvs passerat A och hamnat nere i trakterna kring @). Ett problem som dock kan uppstå är att man kan råka glömma det faktum att antalet steg man flyttar medurs utgår ifrån positionen man tidigare snurrat sig fram till och inte grundtillståndet. Detta gör att man måste dra av det totala antalet steg som snurrats/flyttats (och inte bara den &quot;nya&quot; differensen) när man beräknar den egentliga bokstaven genom char-aritmetik snarare än någon form av simulering.

Hur som helst, här nedan följer källkoden.
(Och att jag adderar 26 (vid behov) på differensen är för att den kan råka bli negativ, vilket jag inte trivs med.)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Kryptering
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Krypterad text: &quot;);
		String krypto = scan.next();

		//De tre första bokstäverna.
		char k1 = krypto.charAt(0);
		char k2 = krypto.charAt(1);
		char k3 = krypto.charAt(2);

		// Grund/Start-förskjutningen.
		int start = k1 - 'H';
		if(start&lt;0) start += 26;

		// Grund-differensen.
		int diff = k2 - 'E' - start;
		while(diff&lt;0) diff += 26;

		// Konstanten med vilken differensen ökar.
		int incr = k3 - 'J' - start - 2*diff;
		while(incr&lt;0) incr += 26;

		//Vårt avkodade meddelande.
		String svar = &quot;HEJ&quot;;

		//Den totala förskjutningen som skett av snurran (so far).
		int total = start + diff + (diff+incr);

		//Uppdaterar differensen till vad den borde vara, efter
		//det att vi snurrat till oss &quot;HEJ&quot;.
		diff += 2*incr;

		//Går igenom det krypterade meddelandet.
		for(int i = 3; i&lt;krypto.length(); i++)
		{
			//Uppdaterar den totala förskjutningen av snurran.
			total += diff;

			//Onödigt att snurra flera varv.
			total %= 26;

			//Snurrar tillbaka till den egentliga bokstaven.
			char add = (char)(krypto.charAt(i) - total);

			//Vi har passerat A och befinner oss nu på något
			//konstigt tecken (typ @ kanske) och bör därför
			//fixa till så att vi hamnar i alfabetet igen.
			if(add&lt;'A') add += 26;

			//Lägger till bokstaven i meddelandet.
			svar += &quot;&quot; + add;

			//Ökar differensen.
			diff += incr;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nMeddelande: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>4yrw9bf23ccqbxfuovwfuzpnzyphz9z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Print version/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7135</id>
    <revision>
      <id>29079</id>
      <parentid>29078</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:16:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>29079</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="524" sha1="ay62y8bpznd62ujial4wa76k67ev3tn" xml:space="preserve">__NOTOC__
{{Dokumentationssida}}
==Mall:Print version==
Skapar en informationsruta med en länk till en utskriftsversion av en bok.
== Parametrar ==
; 1 : Den första oadresserade parametern anger namnet på utskriftsversionen. (Default: /print version)
; Demo = on : förhindrar att sidan får några kategorier. 

=== Exempel ===
&lt;pre&gt;{{Print version}}&lt;/pre&gt;
{{Print version|Demo=on}}
&lt;pre&gt;{{Print version|/Utskriftsversion}}&lt;/pre&gt;
{{Print version|/Utskriftsversion|Demo=on}}

&lt;includeonly&gt;[[kategori:mallar]]&lt;includeonly&gt;</text>
      <sha1>ay62y8bpznd62ujial4wa76k67ev3tn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Gourmeten</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7136</id>
    <revision>
      <id>38382</id>
      <parentid>27086</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:51:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38382</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5935" sha1="ntw8g6to4xiodw006mqdofkvl3ypeef" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Gourmeten|2=
Den franska gourmeten Frank är en väl respekterad gourmet; hans yrke är att gå runt till olika restauranger, äta av deras mat och ge sitt omdöme om restaurangen. Men han bär på en hemlighet: han är egentligen bara intresserad av att äta så mycket som möjligt och i vilken ordning som helst!

Frank förstår dock att en äkta gourmet inte kan äta hur som helst, t.ex. börja med sin dessert och avsluta med en sallad. Därför ber han om din hjälp att ta fram en lista med alla olika sätt att ordna maträtterna under en bjudning, så han kan välja ut den ordning som är finast.

På bjudningen har Frank M minuter på sig att äta. Restaurangen bjuder på N olika rätter som han kan äta hur många portioner som helst av. Varje rätt tar ett visst givet antal minuter att äta. Frank vill äta kontinuerligt under alla de M minuter han har på sig, och han vill hinna äta klart alla rätter han påbörjat. Han vill aldrig påbörja en ny rätt innan han ätit färdigt den förra. Din uppgift är att skriva ett program som räknar ut på hur många olika sätt han kan lägga upp middagen, givet dessa restriktioner.

=== Indata ===
På första raden står ett heltal M, antalet minuter, där 1&amp;nbsp;&amp;le;&amp;nbsp;M&amp;nbsp;&amp;le;&amp;nbsp;1000. På andra raden står ett heltal N, antalet rätter, där 1&amp;nbsp;&amp;le;&amp;nbsp;N&amp;nbsp;&amp;le;&amp;nbsp;30. Därefter följer N rader med ett heltal T[i] på varje rad, tiden det tar att äta varje rätt, där 1&amp;nbsp;&amp;le;&amp;nbsp;T[i]&amp;nbsp;&amp;le;&amp;nbsp;200.

=== Utdata ===
Programmet ska skriva ut antalet möjliga sätt Frank kan äta under exakt M minuter. Svaret kommer alltid understiga 2 miljarder.

'''Tips:''' I 60% av testfallen kommer svaret att vara under 2 miljoner, så även en icke-optimal lösning kan ge mycket poäng.

=== Exempel 1: Indata ===
 10
 2
 7
 3

=== Exempel 1: Utdata ===
 2

'''Förklaring:''' Frank ska alltså äta under 10 minuter och han har 2 rätter att välja på, t.ex. sallad (tar 3 minuter att äta), och paj (7 minuter). Det finns bara två sätt att äta på: först paj sen sallad eller tvärtom. Äter han bara sallad kommer han antingen att bli klar för snabbt (3 portioner = 9 minuter) eller för sent (4 portioner = 12 minuter).

=== Exempel 2: Indata ===
 12
 6
 1
 3
 3
 5
 6
 12

=== Exempel 2: Utdata ===
 498
}}

== Lösning ==

Uppgiften är i stort sett identisk med plankan som på [http://www.csc.kth.se/contest/ioi/intro.php PO:s introsida] används som ett exempel på en uppgift som kan lösas rekursivt. Men som det också står där finns det en mycket mer effektiv lösning, dynamisk programmering, som behövs för att få full poäng på gourmeten.

Låt oss först skriva om den rekursiva lösningen på plankan så den stämmer med gourmeten (vi passar också på att låta den rekursiva funktionen returnera antalet lösningar istället för att använda en räknevariabel). Funktionen numways räknar alltså ut hur många sätt det finns att äta på r minuter genom att helt enkelt loopa över alla möjliga maträtter p och summera antalet sätt man kan äta på r-t[p] minuter. Och detta kan ju beräknas genom att funktionen numways anropar sig själv, d.v.s. man använder en s.k. rekursiv funktion, Man får bara se upp så att rekursionen tar slut någon gång, man behöver alltså några basfall, som i vårt fall då r=0 (det finns bara ett sätt att äta på 0 minuter) eller r&lt;0 (omöjligt att äta).

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int t[30],N,M;
 
 int numways(int r) {  {{komm|//r är hur lång tid som återstår}}
   int p,sum;
   if(r &lt; 0) return 0;            {{komm|//Ingen lösning}}
   if(r == 0) return 1;          {{komm|//Det gick jämnt upp. En lösning hittad.}}
   sum=0;
   for(p=0;p&lt;N;p++) sum+=numways(r-t[p]);       {{komm|//Testa varje maträtt och rekursera!}}
   return sum;
 }
 
 int main() {
   int i;
   scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;M, &amp;N);
   for(i=0;i&lt;N;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;t[i]);
   printf(&quot;%d\n&quot;, numways(M));
   return 0;
 }


Men om det finns miljarder sätt att äta på så kommer ju funktionen anropas miljarder gånger, varav miljontals gånger med exempelvis argumentet 8, eftersom det ofta finns massor av olika sätt som det rekursiva schemat kan komma ner till 8 kvarvarande minuter utgående från ett stort antal minuter.

Detta är förstås helt onödigt! Om vi har räknat ut hur många sätt det finns att äta på 8 minuter så gäller det ju även nästa gång, så vi kan spara det resultatet i en tabell och endast låta funktionen göra sin uträkning om resultatet inte finns sparat i tabellen. Eftersom det högsta antalet minuter är 1000, så behövs det högst 1000 uträkningar. D.v.s. programmet går ungefär en miljon gånger snabbare, och det enda som krävs är fyra rader tillägg i koden (rödfärgat nedan).

Detta är ett enkelt exempel på dynamisk programmering, som helt enkelt innebär att man sparar redan uträknade resultat i en array eller i mer komplicerade fall en flerdimensionell matris för att kunna återanvända dem.


 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int &lt;span style=&quot;color:#ff0000&quot;&gt;nw[1000], &lt;/span&gt;t[30],N,M;
 
 int numways(int r) {  {{komm|//r är hur lång tid som återstår}}
   int p,sum;
   if(r &lt; 0) return 0;            {{komm|//Ingen lösning}}
   if(r == 0) return 1;          {{komm|//Det gick jämnt upp. En lösning hittad.}}
   &lt;span style=&quot;color:#ff0000&quot;&gt;if(nw[r]!=-1) return nw[r];&lt;/span&gt;           {{komm|//Den magiska raden}}
   sum=0;
   for(p=0;p&lt;N;p++) sum+=numways(r-t[p]);     {{komm|//Testa varje maträtt och rekursera!}}
   &lt;span style=&quot;color:#ff0000&quot;&gt;nw[r]=sum;&lt;/span&gt;
   return sum;
 }
 
 int main() {
   int i;
   scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;M, &amp;N);
   for(i=0;i&lt;N;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;t[i]);
   &lt;span style=&quot;color:#ff0000&quot;&gt;for(i=0;i&lt;=M;i++) nw[i]=-1;&lt;/span&gt;               {{komm|//Låt -1 betyda att vi inte räknat ut värdet ännu }}
   printf(&quot;%d\n&quot;, numways(M));
   return 0;
 }</text>
      <sha1>ntw8g6to4xiodw006mqdofkvl3ypeef</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Brandlarmet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7141</id>
    <revision>
      <id>49440</id>
      <parentid>38365</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49440</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7291" sha1="kxu6d2dt8xf8wnmnwr7p3kpvva7zwjd" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Brandlarmet|2=
Brandlarmet går och du måste ta dig ut så fort som möjligt. Du befinner dig i en byggnad med ett antal utrymmen förbundna med dörrar. Varje utrymme kan klassas som &quot;inomhus&quot; eller &quot;utomhus&quot;, och du behöver alltså bara ta dig till ett utrymme som räknas som utomhus. Men vissa dörrar är låsta och nyckeln finns bara i ett visst rum. Det är samma nyckel till alla låsta dörrar.

Det kan alltså ibland vara bättre att först springa och hämta nyckeln så att du sedan kan använda även de låsta dörrarna. Vilket som är det bästa sättet beror förstås på byggnadens utseende. Skriv ett program som, givet en karta över byggnaden, beräknar det minsta antalet sekunder du behöver för att ta dig ut. [[Bild:Tävlingsprogrammering-brandlarmet.png]]

''Figuren visar byggnaden i exemplet. Du befinner dig i utrymme 1. De vita ringarna är utomhus, den gula är utrymmet med nyckeln. Talet vid varje förbindelse anger tiden för att springa där, och de gula förbindelserna är låsta. Det snabbaste sättet att ta sig ut är 1 -&gt; 4 -&gt; 1 -&gt; 3 -&gt; 5, vilket tar 5+5+11+2=23 sekunder.''

== Indata ==
På första raden står antalet utrymmen, N, där 1 ≤ N ≤ 2000. Utrymmena är numrerade från 0 till N-1. På den följande raden står två heltal S och Y: numret på utrymmet du befinner dig i från början och numret på utrymmet med nyckeln. Talen uppfyller förstås 0 ≤ S, Y ≤ N-1. Därefter följer N rader med en bokstav på varje rad, antingen i för inomhus eller u för utomhus. Den första raden gäller för utrymme 0, den andra för utrymme 1 o.s.v. Därefter följer ett heltal D, antalet dörrar, där 1 ≤ M ≤ 200000. Slutligen följer M rader med tre heltal P, Q och T och en bokstav (o eller l) på varje rad. Varje rad beskriver en dörr. Talen P och Q är numren på de utrymmen dörren förbinder och T är tiden (i sekunder) det tar att gå igenom dörren. Talen uppfyller 0 ≤ P, Q ≤ N-1 och 1 ≤ T ≤ 1000. Bokstaven betecknar huruvida dören är olåst (o) eller låst (l). Du kan förutsätta att både din startpunkt och nyckeln är inomhus, samt att det alltid finns minst ett sätt att ta sig ut

== Utdata ==
Programmet ska skriva ut det minsta antalet sekunder som du behöver för att ta dig till ett utrymme som är utomhus. 

== Exempel: Indata ==
 9
 1 4
 u
 i
 i
 i
 i
 u
 u
 i
 i
 9
 2 1 13 o
 3 1 11 o
 4 1 5 o
 5 3 2 l
 6 2 12 o
 7 2 4 o
 8 3 2 l
 8 7 3 o
 8 0 17 o
== Exempel: Utdata ==
 25
}}
== Lösning ==
Det står nästan i klarspråk att man bör använda kortaste-vägen-algoritmen för denna uppgift. En anmärkningsbar egenskap hos denna uppgift är dess delproblem. Till skillnad från vissa uppgifter som innehåller flera ''olika'' deluppgifter så innehåller denna nämligen samma deluppgift flera gånger! Om man tänker efter lite så inser man att svaret kan utformas såhär:
 Svar = min( &lt;springa ut direkt&gt;, &lt;springa till nyckeln&gt; + &lt;springa ut från nyckelns position med nyckeln&gt;)
Tre kortaste-vägen alltså. Dijkstra  är en lämplig algoritm för att lösa detta problem, som vi redan vet så finns det två versioner av Dijkstra, i detta problem fungerar både varianterna med indatagränserna (kolla detta!). Den pedagogiska poängen med denna uppgift är att lära sig fördelarna med att skriva någorlunda generaliserad kod och undvika att kopiera kod flera gånger. Om du skriver tre olika Dijkstra, så kommer du få stora beskymmer om du ser att du gjort ett misstag någonstans. Givetvis är detta tävlingsprogrammering där din kod ej bedöms efter utseende, dock är det för din egen del mycket viktigt att du har koll på dina kodrader.
För att klara denna uppgift krävs det givetvis att du kan skriva en vanlig Dijkstra. Enda modifikationen är att i originalproblemet så finns det bara en slutnod. I detta fall finns det flera möjliga slutnoder, det är alltså en nästan obetydlig modifikation.

== Lösningsförslag ==
Koden nedan använder många personliga typedefs och makrofunktioner, vilket kan göra den lite svårläslig för vissa, så försök ej lägga stor möda på att förstå den. Det viktiga är att man själv kan skriva en egen Dijkstra.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;vector&gt;
#include &lt;sstream&gt;
#include &lt;set&gt;
#include &lt;queue&gt;

using namespace std;

typedef pair &lt; int, int &gt; II;
typedef vector &lt; int &gt; VI;
typedef vector &lt; II &gt; VII;
typedef vector &lt; VII &gt; VVII;
typedef stringstream SS;
typedef set &lt; int &gt; SI;
typedef long long LL;

typedef pair &lt; II, bool &gt; IIB; // dest, cost, keyneeded
typedef vector &lt; IIB &gt; VIIB;
typedef vector &lt; VIIB &gt; VVIIB;

#define sz(c) (int((c).size()))
#define all(c) (c).begin(), (c).end()
#define tr(c, it) for(typeof((c).begin()) it = (c).begin(); it!=(c).end(); it++)
#define sfor(type, e, start, stop) for(type e=start; e&lt;stop; e++)
#define foru(var, stop) sfor(int, var, 0, stop)
#define error(msg) (cout &lt;&lt; (msg), throw)
#define ee(a1,a2,a3) IIB(II(a1, a2), a3)

int djikstra(int start, VVII graph, SI slutnoder);
int calc(int start, int key, VVIIB graph, SI slutnoder);

int calc(int start, int key, VVIIB graph, SI slutnoder){
	VVII graph_withkey;
	VVII graph_nokey;
	SI lookforkey; lookforkey.insert(key);
	tr(graph, it){
		VII withkey;
		VII nokey;
		tr(*it, it2){
			II simple_edge = it2 -&gt; first;
			// en simple edge har endast en destination och en kostnad
			if(!it2-&gt;second) // behövs nyckel till dörren?
				nokey.push_back(simple_edge);
			withkey.push_back(simple_edge);
		}
		graph_withkey.push_back(withkey);
		graph_nokey.push_back(nokey);
	}
	int gostraight = djikstra(start, graph_nokey, slutnoder);
	int getkey = djikstra(start, graph_nokey, lookforkey);
	int gowithkey = djikstra(key, graph_withkey, slutnoder);
	int getkey_plus_getout = getkey + gowithkey;

	if(gostraight &lt; getkey_plus_getout){
		return gostraight;
	}
	else{
		return getkey_plus_getout;
	}
}

// Här implementeras Dijkstra med prioritetskö
// Notera att ej 3 Dijkstra är implementerade
// (funktionen är felstavad, ja)
int djikstra(int start, VVII graph, SI slutnoder){
	const int alot = 999999999;
	int n = sz(graph);
	VI D(n, alot);
	priority_queue &lt;II, VII, greater&lt; II &gt; &gt; pq;
	// greater&lt; II &gt; gör så att man tar de närmsta bågarna först
	// annars skulle man &quot;sortera baklänges&quot;
	pq.push(II(0, start));
	while(!pq.empty()){
		II elem = pq.top(); pq.pop();
		int ix0 = elem.second; // index
		int cost0 = elem.first;
		if(D[ix0] == alot){
			//first (and only) visit for this node)
			if(slutnoder.count(ix0)) return cost0;
			D[ix0] = cost0;
			tr(graph[ix0], it){
				const II&amp; edge = *it;
				pq.push(II(edge.second + D[ix0], edge.first));
			}
		}
		else if(cost0 &lt; D[ix0]) error(&quot;djikstra bug&quot;);
	}
	return alot; //if it gets here no exit was found
}


int main(){
	int n;
	cin &gt;&gt; n;
	int start, key;
	cin &gt;&gt; start &gt;&gt; key;
	SI slutnoder;
	foru(i, n) {char temp; cin &gt;&gt; temp; if(temp=='u') slutnoder.insert(i);}
	int T;
	cin &gt;&gt; T;
	VVIIB graph(n);
	foru(i, T){
		int i1,i2,i3;
		char c;
		cin &gt;&gt; i1 &gt;&gt; i2 &gt;&gt; i3 &gt;&gt; c;
		graph[i1].push_back(ee(i2,i3, c =='l'?true:false));
		graph[i2].push_back(ee(i1,i3, c =='l'?true:false));
	}

	cout &lt;&lt; calc(start, key, graph, slutnoder) &lt;&lt; endl;
}

&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>kxu6d2dt8xf8wnmnwr7p3kpvva7zwjd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Poker/Knektöppning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7143</id>
    <revision>
      <id>27112</id>
      <timestamp>2010-02-13T00:04:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ''''Knektöppning''' är ett spel om pengar och det kan handla om mycket pengar. Detta har alltid varit den populäraste poker-varianten , åtminstone i Sverige, bland dom poker-v...'</comment>
      <origin>27112</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3255" sha1="26x1sk28f2txb2x3txyq5cxfwrviqo0" xml:space="preserve">'''Knektöppning''' är ett spel om pengar och det kan handla om mycket pengar. Detta har alltid varit den populäraste poker-varianten , åtminstone i Sverige, bland dom poker-varianter som funnits. Nu är väl Texas Hold'em störst men det är ingen anledning till att låta knektöppning försvinna.

Grundläggande pokerregler finns på huvudsidan för [[Poker]].

==== Insatser ====
Man tar med valfritt belopp till bordet

Alla satsar en grundavgift vid varje ny giv. 

Man brukar spela med att man inte får satsa mer än vad som finns i potten. 

==== Given ====
Spelare till höger om given kuperar. Given delar kort, ett i taget, medsols, runt bordet tills alla har fått 5 kort var.
Given vandrar ett steg efter varje spel.

==== Öppning ====
För att få starta budgivningen krävs par i knektar eller högre. Då man öppnar bestämmer man vad det kostar att köpa kort. Nästa spelare får då antingen gå med, höja priset eller lägga sig. Då man lägger sej kastar man korten utan att visa dom. Spelare som har öppnat måste dock spara öppningen för att kunna visa efter spelet. Byter han kort som ingick i öppningen så läggs dom åt sidan och visas efter given. Då det gått ett varv utan höjning så får alla som gått med köpa kort. Om ingen spelare har öppning samlas korten in, given vandrar och nya insatser görs.
Nästa varv är det damöppning tills dess att man når Ess. Tills dess att någon har öppnat med ess börjar man om nästa giv med knekt igen. Detta för att trigga insatserna i potten. 

Om spelaren som sitter först efter given vill så kan han mörka d.v.s betala för byte i förskott och då behövs ingen öppning. Näste spelare i tur får antingen gå med mörkt, dubbla mörken eller avvakta. Har man mörkat så blir det spelaren efter som inleder  budgivningen med att syna mörken, höja eller lägga sig. Det innebär att den som mörkade sist har en chans att höja budet även om alla synar eller lägger sig. 

==== Köpa kort ====
Går till som så att du sparar det eller dom kort du vill ha kvar och slänger övriga kort så ger banken ut nya kort, nu till en spelare åt gången. Det är alltid spelaren efter given som byter först, endast ett byte är tillåtet. 

Kontrollera alltid antalet kort du slänger och får. Sitter nån plötsligt med för många kort så läggs hans hand. 

Och falskspelare gör man processen kort med.

==== Satsa på pott ====
Om spelare inte klarar av ekonomiskt att syna spelare så får han lägga det han har till potten. Överskjutande belopp från övriga spelare läggs i en egen pott och sen vid avslut så får denne spelare (om han vinner) endast den del av potten han har varit med och satsat i. Resterande belopp tillfaller den som hade näst bäst kort. Vinner nån av dom som satsat hela vägen får denne alla pengarna i potten. 

==== Varianter ====
Kvarvarande spelare kan komma överens om att låta potten ligga till nästa giv i stället för att spela färdigt och låta övriga spelare köpa in sig. Detta för att höja insatserna. 

Man kan även komma överens  om att dela potten. 

==== Spelets längd ====
Man brukar sätta ett klockslag när man ska sluta. Ofta i kombination med &quot;+ fyra givar&quot;

[[Kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>26x1sk28f2txb2x3txyq5cxfwrviqo0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Poker/Stötpoker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7146</id>
    <revision>
      <id>27135</id>
      <parentid>27118</parentid>
      <timestamp>2010-02-17T01:55:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>27135</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1267" sha1="ilkdbdi8g4gwgzgak396b3let83wjwr" xml:space="preserve">'''Stötpoker''' ett [[poker]]spel som troligen är grunden till Texas Hold'em.

==== Varianter ====
Det spelas både 5-korts och 7-korts stötpoker. 

===== 5-korts =====
En hand = 2 mörka kort + 3 öppna

===== 7-korts =====
En hand = 2 mörka kort + 4 öppna + 1 mörkt
I 7-korts använder man den bästa 5-kortskombinationen

==== Detta behövs ====
Kortlek, pengar eller marker till insats. 

==== Spelidé ====
Budgivning och handens värde beskrivs [[Poker|här]].

Varje spelare satsar grundinsats före varje giv. I stötpoker får varje spelare i given ett dolt och ett öppet kort. I 7-korts får man två dolda och ett öppet. Man får titta på sitt (sina) egna dolda kort. Den som har högsta kortet av dom öppna korten &quot;pratar&quot; d.v.s börjar satsa. Nu bestäms priset för att köpa ett kort till. 

Lägsta bud är knackning. Om alla knackar är nästa kort gratis. 

Då alla synat eller lagt sej ger given kvarvarande spelare ytterligare ett varsitt öppet kort. Man kollar vem som har högsta öppna korten (kombinationen) och han får starta budgivningen för ett kort till. Detta fortgår tills given har gett alla kvarvarande spelare sammanlagt 5 eller 7 kort vardera varefter man satsar till alla lagt sig eller synat.


[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>ilkdbdi8g4gwgzgak396b3let83wjwr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Poker/Texas holde'm</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7147</id>
    <revision>
      <id>27128</id>
      <parentid>27119</parentid>
      <timestamp>2010-02-14T05:00:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>27128</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3540" sha1="jqo3w9200sy6uk72sofqfwsmixzvxlz" xml:space="preserve">'''Texas holde'm''' är ett [[poker]]spel som är lämpligt för både spel om pengar eller turneringar.

==== Detta behöver du ====
Kortlek utan Jokrar (gärna flera så man kan byta om något kort blir märkt(skadat)).
Marker att använda vid insats. Man använder vanligen marker även när man spelar om pengar.

==== Spelets idé ====
Alla spelare får två kort var och sammanlagt fem kort (floppen=3, turn=+1 &amp; river=+1) som är gemensasmma läggs på bordet och det gäller att använda handens och bordets kort för att få en så bra femkortshand som möjligt. Handens värde beskrivs [[Poker|här]]. 

==== Insatser ====
Vid turneringsspel så börjar alla med lika många marker var och när dom är slut så har man åkt ur. 

Annars, när man spelar s.k ''sit &amp; go'' så bestämmer man hur mycket man går med med när man sätter sig vid bordet. Man får inte lägga till mer eller ta bort pengar under en pågående giv men mellan givarna så kan man göra det. 

==== Given ====
Innan man ger satsar den som sitter efter given lilla mörken och nästa spelare stora mörken (dubbla beloppet). Detta görs vid varje ny giv.

Man kan ha en begränsning så att man inte får satsa mer än potten (pot-limit) d.v.s man får inte göra en höjning med 10000 kr om potten ligger på 200 kr men riktig Texas holde'm spelas no-limit. Annars blir det inte all in (satsar allt) ofta.

Given vandrar ett steg efter varje spel. Given delar kort, ett i taget,  medsols, runt bordet tills alla har fått 2 kort var.
Spelare som sitter närmast efter stora mörken börjar. 

Spelare får då antingen höja priset gå med eller lägga sig. Då man lägger sej kastar man korten utan att visa dom. Om någon synat  och det gått ett varv utan höjning (om ingen höjer så har den som satsade stora mörken sista budet så han kan höja sin mörk) så lägger given upp floppen, 3 kort öppet på bordet. 

==== Floppen, turn &amp; river ====
Lägsta budet man kan börja med är knack i bordet (check). Knackar alla spelare så räknas det som om alla har synat men höjer någon budet så fortsätter satsningarna. Först när alla kvarvarande spelare (utom den som höjde sist) synat ger given ett kort till (turn).
Nu satsar man igen och när alla synat så läger man upp sista kortet på bordet (river).  

Om någon gör en höjning och resterande spelare lägger sej då får denne inkassera potten utan att visa korten. Detta öppnar för möjligheten att bluffa d.v.s satsa som om man har väldigt bra kort och hoppas att kvarvarande spelare lägger sej.
När given lagt upp 5 kort så visar man korten när alla synat.

I Texas holde'm är alla färger likvärdiga.

==== Satsa på pott ====
Om spelare inte klarar av ekonomiskt att syna spelare så får han lägga det han har till potten. Överskjutande belopp från övriga spelare läggs i en egen pott och sen vid avslut så får denne spelare (om han vinner) endast den del av potten han har varit med och satsat i. Resterande belopp tillfaller den som hade näst bäst kort. Vinner nån av dom som satsat hela vägen får denne alla pengarna i potten. Den spelare som vinner potten kan välja att låta den ligga kvar till nästa runda, för att få möjlighet att satsa större belopp redan från början. 

Samma sak om nån går all in (satsar allt han har) och man inte har lika mycket så får man vara med med det man själv har kvar. Är det bara två spelare kvar så minskas insatsen men är det flera kvar blir det som att satsa på pott. 

[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>jqo3w9200sy6uk72sofqfwsmixzvxlz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-brandlarmet.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>7148</id>
    <revision>
      <id>27120</id>
      <timestamp>2010-02-13T02:02:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>27120</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Pronomen/Reflexiva pronomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7149</id>
    <revision>
      <id>38308</id>
      <parentid>27123</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:53:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38308</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="s98fbtkrt80auzomkyqouhiz8yer3yd" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]

me 
te
se 
nos
os
se</text>
      <sha1>s98fbtkrt80auzomkyqouhiz8yer3yd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Pronomen/Demonstrativa pronomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7150</id>
    <revision>
      <id>49851</id>
      <parentid>38307</parentid>
      <timestamp>2020-11-05T02:01:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DARIO SEVERI</username>
        <id>6591</id>
      </contributor>
      <comment>Visual</comment>
      <origin>49851</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="mdhronioivhr2gr1rs917uu5eow44mj" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]

este/esta/esto

ese/esa/eso

aquel/aquella/aquello</text>
      <sha1>mdhronioivhr2gr1rs917uu5eow44mj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-släktträffen.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>7151</id>
    <revision>
      <id>27125</id>
      <timestamp>2010-02-13T14:31:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>27125</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Släktträffen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7152</id>
    <revision>
      <id>49544</id>
      <parentid>38423</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49544</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6086" sha1="8880e7w193g4q5jwmrox948gy09jtl5" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Släktträffen|2=

Det är släktträff för ättlingar till Ida-Ottilia Isaksson. För enkelhets skull har man upprättat ett släktträd och numrerat alla ättlingarna från 1 till N, samt givit Ida-Ottilia själv numret 0. Bland de M personerna vid ditt bord uppkommer en diskussion om vem som är er närmaste gemensamma släkting. Skriv ett program som räknar ut detta. 

 [[Bild:Tävlingsprogrammering-släktträffen.png|800px|Släktträden för de två körningsexemplen.]]
 ''FIGUR 1. Släktträden för de två körningsexemplen.''

Programmet ska fråga efter antalet ättlingar, N, (2&amp;le; N &amp;le; 20) och därefter fråga efter numret på varje persons förälder, vilket naturligtvis alltid är mellan 0 och N. Därefter ska programmet fråga efter antalet personer vid bordet, M (2&amp;le; M &amp;le; N), och läsa in numret på var och en av dem. Programmet ska skriva ut numret på den person som är närmast gemensam släkting (uppåt i trädet) till alla vid bordet. Observera att detta ibland kan vara någon vid bordet. 

=== Körningsexempel 1 === 
 Antal ättlingar ? 8
 Förälder till nr 1 ? 6
 Förälder till nr 2 ? 0
 Förälder till nr 3 ? 0
 Förälder till nr 4 ? 2
 Förälder till nr 5 ? 0
 Förälder till nr 6 ? 5
 Förälder till nr 7 ? 6
 Förälder till nr 8 ? 5
 Antal vid bordet ? 3
 Person 1 vid bordet ? 1
 Person 2 vid bordet ? 5
 Person 3 vid bordet ? 8
 
 Närmaste släkting: 5

=== Körningsexempel 2 ===
 Antal ättlingar ? 4
 Förälder till nr 1 ? 2
 Förälder till nr 2 ? 0
 Förälder till nr 3 ? 0
 Förälder till nr 4 ? 3 
 Antal vid bordet ? 2
 Person 1 vid bordet ? 4
 Person 2 vid bordet ? 1
 
 Närmaste släkting: 0 
}}
== Lösning ==
Svårigheten här kan vara att representera datastrukturen ''träd''. Men det behövs ingen effektiv algoritm så det räcker faktiskt att spara föräldrarna precis som de läses in.

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int p[1000];
 
 int hitta(int m, int n) {  {{komm|//Hittar närmsta gemensamma anfader till m och n.}}
   int k;
   for(;m&gt;0;m=p[m])   {{komm|//Gå uppåt från ena personen.}}
      for(k=n;k&gt;0;k=p[k])    {{komm|//Gå uppåt från andra personen.}}
         if(k==m) return k;     {{komm|//Ta första bästa.}}
 }
 
 
 int main() {
   int N,M,i,anf,g[1000];
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   for(i=1;i&lt;=N;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;p[i]);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;M);
   for(i=0;i&lt;M;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;g[i]);
   anf=g[0];
   for(i=1;i&lt;M;i++) anf=hitta(anf,g[i]);   {{komm|//Väljer närmsta gemensamma anfader mellan den hittills hittade och var och en av personerna vid bordet.}}
   printf(&quot;%d\n&quot;, anf);
   return 0;
 }

Lösning i Java som bygger på idén att vi kan markera avståndet mellan en person och en förfader i en matris och sedan kolla för vilken förfader det totala avståndet till denna för personerna vid bordet blir som minst.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Slakttrad
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal ättlingar: &quot;);
		int N = scan.nextInt();

		//Där vi sparar föräldern till vardera ättling.
		int [] parents = new int [N+1];

		//Ida-Ottilda får ha förälder -1.
		parents[0] = -1;

		//Läser in föräldrar.
		for(int i = 1; i&lt;=N; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Förälder till nr &quot; + i + &quot;: &quot;);
			parents[i] = scan.nextInt();
		}

		System.out.print(&quot;Antal vid bordet: &quot;);
		int antal = scan.nextInt();

		//Sparar vilka som sitter vid bordet.
		int [] bord = new int [antal];

		//Läser in personerna vid bordet.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Person &quot; + (i+1) + &quot; vid bordet: &quot;);
			bord[i] = scan.nextInt();
		}

		//Vårt &quot;släktträd&quot;. Där den vänstra &quot;haken&quot; beskriver personen
		//i fråga, t.ex. person 4. Och den andra &quot;haken&quot; beskriver en
		//annan person. Siffran som lagras på en viss plats beskriver
		//avståndet mellan personen i vänstra &quot;haken&quot; och personen i
		//högra &quot;haken&quot;. Avståndet mellan förälder och barn är 1, osv.
		int [][] trad = new int [N+1][N+1];

		//Beräknar avståndet för varje person vid bordet till deras
		//respektive förfäder.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			//Vem vi behandlar för tillfället.
			int person = bord[i];

			//Avståndet vi ska börja med.
			//Vi ska ju börja med avstånde1 mellan förälder och barn
			//och det är avståndet är ju 1.
			int distance = 1;

			//Så länge personen i fråga inte är person #0 kör vi på.
			while(person!=0)
			{
				//Avståndet mellan personen vid bordet och 'personen
				//vi för tillfället behandlar's förälder är distance.
				trad[bord[i]][parents[person]] = distance;

				//Avståndet till nästa förfader kommer vara ett längre.
				distance++;

				//Nu går vi vidare och kollar på förälderns förälder.
				person = parents[person];
			}
		}

		//Minsta avståndet (vilket inte är större än 21 i alla fall).
		int min = 21;

		//Vem är den närmaste gemensamma släktingen?
		int svar = 0;

		//Finner svaret. Vi går igenom varje person i släkten.
		for(int i = 0; i&lt;=N; i++)
		{
			//Summan av alla avstånden för personerna vid bordet
			//till denna släkting.
			int summa = 0;

			//Går igenom personerna vid bordet.
			for(int j = 0; j&lt;antal; j++)
			{
				//Om avståndet till personen är 0 och denna person
				//inte är oss själva, så är detta överhuvudtaget ingen
				//gemensam släkting, varför det orimligt höga avståndet
				//21 tilldelas.
				if(trad[bord[j]][i]==0 &amp;&amp; bord[j]!=i)
				{
					summa += 21;
				}
				else
				{
					//Annars är detta en förfader till person bord[j] vid
					//bordet och avståndet mellan dessa adderas till summan.
					summa += trad[bord[j]][i];
				}
			}

			//Om denna gemensamma släkting var närmare än tidigare bästa
			//gemensamma släkting, så uppdaterar vi.
			if(summa&lt;min)
			{
				//Avstånd.
				min = summa;

				//Vem var släktingen?
				svar = i;
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nNärmaste släkting: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>8880e7w193g4q5jwmrox948gy09jtl5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Semla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7153</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Semlor" />
    <revision>
      <id>27134</id>
      <timestamp>2010-02-16T17:11:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.232.130.165</ip>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar då artikel från svwp länkar hit.</comment>
      <origin>27134</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="i83n5omkwj5gykrx4e6xgktfzvrhrxq" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING[[Kokboken/Recept/Semlor]]</text>
      <sha1>i83n5omkwj5gykrx4e6xgktfzvrhrxq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Leden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7154</id>
    <revision>
      <id>38404</id>
      <parentid>27237</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:55:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38404</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2102" sha1="555wdxyg140ijtljgn7wf1tt2g5ojxx" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Leden|2=
Du har fått i uppdrag av en turistbyrå att uppskatta hur lång tid det tar att vandra en viss vandringsled i en bergig trakt. Eftersom du är lat och hellre programmerar än går ut i naturen (varför sitter du annars här...) så tänker du uppskatta tiden utifrån kartan istället för att vandra själv.

Du antar följande: Maximal fart för en medelvandrare är 100 meter per minut. Denna maxfart uppnår man när det är 5% nedförsbacke, d.v.s. -5 meter höjdskillnad på en hundrameterssträcka. För varje procentenhets avvikelse från denna lutning så tar det två sekunder längre att gå 100 meter. Exempelvis tar det 70 sekunder på plan mark, 90 sekunder i 10% uppförsbacke och också 90 sekunder i 20% nedförsbacke eftersom man då måste gå försiktigare. Skriv ett program som, givet höjden mätt var 100:e meter, räknar ut hur lång tid det tar att vandra hela leden. Du kan givetvis anta att lutningen är konstant mellan mätpunkterna. 

=== Indata ===
På första raden står ett heltal N som anger ledens längd i hundratal meter, där 1 ≤ N ≤ 100. Därefter följer en rad med N+1 heltal som anger höjden över havet vid sträckan 0, 100, 200 meter, o.s.v. Sista höjden motsvarar alltså ledens slutpunkt. Höjdangivelserna ligger mellan 0 och 8848 och lutningen överskrider aldrig 30% åt något håll. 

=== Utdata ===
Programmet ska skriva ut ett heltal: antalet sekunder det tar att gå hela leden. 

=== Exempel: Indata ===
5
57 60 74 74 68 52

=== Exempel: Utdata ===
388


'''Förklaring:''' Första sträckan har lutningen +3 och går på 76 sekunder. Nästa har lutningen +14 och tar 98 sekunder. Den tredje tar 70, den fjärde 62 och den femte 82. 
}}

=== Lösningsförslag ===
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;math.h&gt;
 using namespace std;
 int main(){
    int N, prev=0; long time=0;
    scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;N, &amp;prev);
    for(int i = 0; i&lt;N; i++){
       int temp;
       scanf(&quot;%d&quot;, &amp;temp);
       time+=60+2*abs(temp-prev+5);
       prev=temp;
    }
    printf(&quot;%ld\n&quot;,time);
    return 0;
 }</text>
      <sha1>555wdxyg140ijtljgn7wf1tt2g5ojxx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Uppställning (2)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7157</id>
    <revision>
      <id>56633</id>
      <parentid>49525</parentid>
      <timestamp>2024-10-27T13:38:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>väll &gt; väl</comment>
      <origin>56633</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8095" sha1="p85mw2fkuctzqjisnzxsu8i3rjdm1xo" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Uppställning (2)|2=

N personer, numrerade från 1 till N, står uppställda huller om buller på en rad. Du ska få personerna att stå i nummerordning (1, 2, 3, ...,N) genom att ge ett antal kommandon. Med varje kommando omvänder du ordningen på ett valfritt antal intill varandra stående personer. Skriv ett program som beräknar det minsta antalet kommandon du behöver ge.

 [[Bild:Uppställning-Prog-Olymp.svg|Uppställning för körningsexempel 1.]]
 ''FIGUR 3.
 Den översta raden visar utgångsställningen i det första körningsexemplet, 
 den mellersta raden ställningen efter ett kommando
 och den nedersta raden slutställningen.''

Programmet ska fråga efter antalet personer N, där 2 &amp;le; N &amp;le; 8, och sedan efter utgångsställningen. Du kan förutsätta att de inmatade talen är mellan 1 och N och att varje tal förekommer exakt en gång. Programmet ska skriva ut det minsta antalet kommandon som krävs för att ställa personerna i nummerordning. 

'''Körningsexempel 1'''
 Antal personer ? 4
 Person på position 1 ? 4
 Person på position 2 ? 1
 Person på position 3 ? 3
 Person på position 4 ? 2
 
 Minsta antal kommandon: 2

'''Körningsexempel 2'''
 Antal personer ? 2
 Person på position 1 ? 1
 Person på position 2 ? 2
 
 Minsta antal kommandon: 0

'''Körningsexempel 3'''
 Antal personer ? 5
 Person på position 1 ? 3
 Person på position 2 ? 5
 Person på position 3 ? 1
 Person på position 4 ? 4
 Person på position 5 ? 2
 
 Minsta antal kommandon: 3

}}
== Lösning ==
Här nedan följer en lösning i Java.
När man först ser körningsexemplen, så tänker man &quot;det är väl bara att flytta fram 1:an först, sedan 2:an, osv&quot;, dvs någon form av girig lösning som i värsta fall kräver N-1 kommandon. Men sedan så lägger man märke till att antalet personer aldrig kommer att vara fler än åtta och då blir man misstänksam. För den knappa siffran åtta skriker ju bokstavligen &quot;du kommer nog vara tvungen att testa många kombinationer, så därför har vi varit snälla och tänker aldrig använda testfall större än åtta&quot;, förutsatt då att skaparna av uppgiften inte försöker använda någon form av omvänd psykologi.

Med ovanstående i åtanke, så inser man att man kanske får tänka ett varv extra och det dröjer inte länge innan man hittar ett fall där den giriga lösningen inte är bäst, t.ex. ett fall med uppställningen 87654312. Vi inser då att vi kanske borde implementera någon form av lösning som testar att utföra alla kommandon och hittar det minsta antalet som krävs. Dock kommer det för elakartade testfall att bli väldigt många möjligheter som kommer att testas, men många av kommandona kommer att vara extremt korkade, t.ex. kommer vi besöka samma ställning flera gånger och det vill vi ju inte. Någonstans här bör man dock inse att antalet ställningar som överhuvudtaget kan uppstå är blott 8! (40320, vilket är ingenting). Detta faktum gör att det kan vara lämpligt att spara undan ställningarna man har besökt.

Med ovanstående fakta i bagaget, så skulle någon form av BFS-liknande lösning passa väldigt bra, men i denna lösning har jag valt att köra med någon form av brute-force i kombination med dynamisk programmering. I en sådan lösning kommer vetskapen om att den giriga lösningen aldrig kräver mer än N-1 drag väl till pass, då den kan användas som startgräns för när vi bör avbryta rekursionen. Sedan använder jag mig av standardklassen HashMap (en from av hashtabell) för att spara undan ställningarna jag har besökt. Ett litet problem kan dock vara att det inte är så jävla lyckat att stoppa arrayer i en hashtabell (i Java), i synnerhet inte i detta exempel (eftersom två objekt troligen kommer anses vara lika om de har samma minnesreferens, och i detta exempel jobbar vi på samma objekt hela tiden, så det skulle få rekursionen att avbrytas helt efter bara ett anrop). Så vi måste komma på något sätt som vi kan beskriva en int-array på ett unikt sätt på. En lösning kan vara att använda metoden Arrays.toString() och stoppa in sträng-representation av arrayen i hashtabellen, vilket fungerar utmärkt, men tar lite extra tid och minne (man klarar dock ändå värsta testfallet på dryga 3 sek). Men eftersom vi bara har en array med 8 unika tal mellan 1-8, så kan ju ett praktiskt sätt vara att beskriva arrayen som det tal den får om man läser siffrorna i den från höger-till-vänster (eller vänster-till-höger). Det är detta jag har implementerat med hjälp av metoden hash() i exemplet.

Sedan behöver vi bara tänka på att med denna form av lösning (inte BFS) så är det inte säkert att vi första gången når en ställningen på minsta antal drag, varför vi bör tillsammans med en ställning spara antalet drag som krävts för att nå den.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Uppstallning2
{
	//Minsta antalet kommandon som krävs.
	static int min;

	//Hashtabell för dynamisk programmering.
	static HashMap &lt;Integer, Integer&gt; map = new HashMap &lt;Integer, Integer&gt; ();

	//Rekursiv metod som testar alla möjliga drag.
	//person: Uppställningen man testar alla drag på.
	//drag: Antalet drag man gjort för att nå ställningen.
	public static void rek(int [] person, int drag)
	{
		//Dumt att fortsätta.
		if(drag&gt;=min) return;

		//Vi har hittat en möjlig lösning.
		if(isSorted(person))
		{
			min = drag;
			return;
		}

		//(Om ställningen inte finns i hashtabellen retuneras null.)
		Integer tal = map.get(hash(person));

		//Kollar om vi besökt denna ställning tidigare.
		//Och om den nåddes på färre drag än vi gjort nu.
		//I så fall bör vi avbryta.
		if(tal!=null &amp;&amp; drag&gt;=tal)
		{
			return;
		}
		else
		{
			//Annars markerar vi ställningen som besökt.
			map.put(hash(person), drag);
		}

		//Utför alla möjliga drag från denna ställning.
		for(int i = 0; i&lt;person.length-1; i++)
		{
			for(int j = i+1; j&lt;person.length; j++)
			{
				//Utför kommandot/draget.
				invert(person, i, j);

				//Går vidare och utför kommandon på den nya ställningen.
				rek(person, drag+1);

				//Nollställer kommandot/draget.
				invert(person, i, j);
			}
		}
	}

	//Kollar om personerna står i nummerordning.
	public static boolean isSorted(int [] person)
	{
		for(int i = 0; i&lt;person.length; i++)
		{
			if(person[i]!=(i+1)) return false;
		}

		return true;
	}

	//Omvänder (inverterar) personerna inom det givna intervallet.
	// (Dvs utför ett &quot;kommando&quot;.)
	//from: Första (index) personen i intervallet.
	//to: Sista (index) personen i intervallet.
	public static void invert(int [] person, int from, int to)
	{
		while(from&lt;to)
		{
			int tmp = person[from];
			person[from] = person[to];
			person[to] = tmp;

			from++;
			to--;
		}
	}

	//Sparar värdena 1...10^(N-1)
	private static int [] hash;

	//Retunerar en int som beskriver ställningen med ett unikt värde.
	private static int hash(int [] person)
	{
		int total = 0;

		for(int i = 0; i&lt;person.length; i++)
		{
			total += person[i]*hash[i];
		}

		return total;
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal personer: &quot;);
		int antal = scan.nextInt();

		//Våra personer.
		int [] person = new int [antal];

		//Läser in personerna.
		for(int i = 0; i&lt;antal; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Person på position &quot; + (i+1) + &quot;: &quot;);
			person[i] = scan.nextInt();
		}

		//Vi tar fram så många tiopotenser vi behöver.
		hash = new int [antal];
		hash[0] = 1;

		for(int i = 1; i&lt;antal; i++)
		{
			hash[i] = hash[i-1]*10;
		}

		//Den giriga trivial-lösningen kräver i värsta fall N-1 kommandon.
		min = antal-1;

		//Man får inte missa specialfallet att personerna redan står rätt.
		if(isSorted(person)) min = 0;

		//Finner svaret. Vi ska utföra kommandon på personerna och vi
		//har utfört 0 kommandon.
		rek(person, 0);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nMinsta antal kommandon: &quot; + min);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>p85mw2fkuctzqjisnzxsu8i3rjdm1xo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Busskortet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7159</id>
    <revision>
      <id>49540</id>
      <parentid>38366</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49540</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3697" sha1="66148k2t7ehasmjbapuv1xyokot4v5h" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Busskortet|2=
Du ska köpa ett busskort. Det är ett påtankningskort som du laddar med pengar, därefter kan du åka på kortet tills pengarna tagit slut. Du vet att du ska åka för K kronor, där K &amp;le; 10000. Att ladda kortet tar sin tid eftersom du endast kan ladda kortet med 500, 200 eller 100 kr i taget. Du har för tillfället bråttom och vill därför utföra så litet antal transaktioner som möjligt, men aldrig tanka på mer pengar än nödvändigt. 

Om du ska åka för 800 kronor ska du alltså först ladda med 500, sen med 200, därefter med 100 kr. Om du däremot ska åka för 850 kronor ska du först ladda med 500 och därefter ladda med 200 två gånger. Visserligen går 50 kronor till spillo, men det är ändå det bästa alternativet.

Skriv ett program som beräknar det minsta antalet transaktioner du behöver göra.

'''Körningsexempel 1:'''
 Åka för ? 850
 Antal transaktioner: 3

'''Körningsexempel 2:'''
 Åka för ? 1800
 Antal transaktioner: 5

}}
== Lösning ==
Här gäller det helt enkelt att bara implementera en enkel girig algoritm. Kan man ladda med 500 kr, så bör man göra det, om inte så 200 kr, om inte det så får vi ladda med 100 kr. Detta är enkelt att utföra för alla tal jämnt delbara med 100, men hur bör man göra om talet inte är det? Om talet t.ex. är 7321? Ja då gäller det att inse att den minsta förlusten som kan göras är den när man laddat till sig summan 7400 kr. Och då blir problemet plötsligt igen löjligt enkelt att lösa, eftersom det lite mer komplicerade fallet 7321 kr har samma lösning som det superenkla fallet 7400 kr.

Här nedan följer en lösning i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Busskortet
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Åka för: &quot;);
		int K = scan.nextInt();

		//Antalet transaktioner som krävs.
		int svar = 0;

		//Hur mycket pengar vi har för tillfället.
		int summa = 0;

		//Hur mycket vi som minst kan lyckas överstiga K-värdet.
		//Om vi ska ha 739, så är 800 den minsta summan vi kan
		//komma upp i som är större än 739, vilket ger ett överskott på 61 kr.
		// %100 igen på slutet ifall K%100 skulle råka bli 0.
		int overskott = (100-(K%100))%100;

		//Kör på tills vi har pengarna vi vill ha.
		while(summa&lt;K)
		{
			//Om vi kan ladda 500 och det nya värdet inte överstiger så
			//mycket vi ska åka för + så mycket vi minst kan hamna över den
			//önskade summan, så bör vi givetvis ladda 500.
			if(summa+500&lt;=K+overskott)
			{
				summa += 500; //Ökar summan.
				svar++; //Vi har utfört en transaktion.
			}
			else if(summa+200&lt;=K+overskott) //Om inte testa med 200 istället.
			{
				summa += 200;
				svar++;
			}
			else //Och sista valet blir givetvis 100.
			{
				summa += 100;
				svar++;
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Antal transaktioner: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Snajsig lösning i Haskell. Observera hur vi lyckas klara oss undan exekveringsfel p.g.a. att Haskell är latevaluerat. Skulle vi använt oss av takeWhile (0 &lt;=) istället för takeWhile (0 &lt;) skulle vi få exekveringsfel, eftersom funktionen buy då skulle behöva generera ett negativt tal, vilket den inte gör.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Busskortet
module Main where
import IO
import Data.List

main = do {
	putStr &quot;Aka for ? &quot;;
	k &lt;- getLine;
	
	putStrLn $ &quot;Antal transaktioner: &quot; ++ (show $ length $ takeWhile (0 &lt;) $ iterate buy (div (read k + 99) 100 * 100))
}

buy :: Int -&gt; Int
buy k = head $ filter (0 &lt;=) [k-500, k-200, k-100]
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>66148k2t7ehasmjbapuv1xyokot4v5h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Leos Jättegoda Kola</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7160</id>
    <revision>
      <id>56458</id>
      <parentid>56457</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:05:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>mellanslag</comment>
      <origin>56458</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="766" sha1="0ya6fss0wnh2i2wag8cl8q68ccbtbf9" xml:space="preserve">{{minikokbok}}
'''Leos Jättegoda Kola'''

==Ingredienser==
''Ca 50st''

*100 g Smör
*2 dl Vispgrädde
*3 dl Strösocker
*1 dl Ljus sirap
*1 tsk Vaniljsocker

==Tillagning==
#Smält smöret i en tjockbottnad vid kastrull.
#Rör ned vispgrädde, strösocker, sirap och vaniljsocker och låt koka utan lock ca 15-30 minuter. Rör om då och då.
#Gör ett kulprov för att veta när smeten är färdig. Rör ned valfri smaksättning (t ex Kakao) eller behåll kolan naturell. Häll upp kolan på en oljad plåt, låt svalna.
#Klipp i bitar och slå in kolan i smörpapper, förvara kallt.
 
(För att göra chokladkola häll i 2msk kakao i smeten tillsammans med de andra ingredienserna.)

[[kategori:Kokboken A-Ö|Leos]]
[[kategori:L kokbok|Leos]]
[[Kategori:Godis]]</text>
      <sha1>0ya6fss0wnh2i2wag8cl8q68ccbtbf9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Stödjer</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7164</id>
    <revision>
      <id>27183</id>
      <timestamp>2010-02-22T10:34:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Fil:Symbol support vote.svg|15px|baseline|Stödjer]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;'</comment>
      <origin>27183</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="121" sha1="my835ibv0ux2mf2m0cypp6uyuacvri3" xml:space="preserve">[[Fil:Symbol support vote.svg|15px|baseline|Stödjer]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>my835ibv0ux2mf2m0cypp6uyuacvri3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Omröstningsmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7165</id>
    <revision>
      <id>27185</id>
      <parentid>27184</parentid>
      <timestamp>2010-02-22T10:36:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>27185</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="362" sha1="ser6wnlkbvnzx13l0xf7i3lbnjx3uvv" xml:space="preserve">==Mallar som kan användas vid omröstning==

*{{mall|stödjer!}} {{stödjer!}}
*{{mall|stödjer}} {{stödjer}}
*{{mall|neutral}} {{neutral}}
*{{mall|emot}} {{emot}}
*{{mall|emot!}} {{emot!}}
*{{mall|behåll}} {{behåll}}
*{{mall|ta bort}} {{ta bort}}
*{{mall|kommentar}} {{kommentar}}
*{{mall|fråga}} {{fråga}}
*{{mall|vänta}} {{vänta}}

[[kategori:Mallar]]</text>
      <sha1>ser6wnlkbvnzx13l0xf7i3lbnjx3uvv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Emot</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7166</id>
    <revision>
      <id>27186</id>
      <timestamp>2010-02-22T10:36:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Fil:Symbol oppose vote.svg|15px|baseline|Emot]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;'</comment>
      <origin>27186</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="116" sha1="7yhp83xpo0l1lcsdlejai96blu67s77" xml:space="preserve">[[Fil:Symbol oppose vote.svg|15px|baseline|Emot]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7yhp83xpo0l1lcsdlejai96blu67s77</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Stödjer!</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7167</id>
    <revision>
      <id>27187</id>
      <timestamp>2010-02-22T10:37:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Fil:Symbol support vote.svg|15 px|Stödjer]][[Fil:Nuvola emblem-favorite.svg|15 px|Stödjer!]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;'</comment>
      <origin>27187</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="163" sha1="4uvjiw238dl02s6xfybny2tbcyqqmr6" xml:space="preserve">[[Fil:Symbol support vote.svg|15 px|Stödjer]][[Fil:Nuvola emblem-favorite.svg|15 px|Stödjer!]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4uvjiw238dl02s6xfybny2tbcyqqmr6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Emot!</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7168</id>
    <revision>
      <id>27188</id>
      <timestamp>2010-02-22T10:38:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Fil:Symbol no support vote.svg|15px|Kraftigt emot]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;'</comment>
      <origin>27188</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="120" sha1="k9k4ytp5gu70nddijjame25090mee72" xml:space="preserve">[[Fil:Symbol no support vote.svg|15px|Kraftigt emot]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>k9k4ytp5gu70nddijjame25090mee72</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Behåll</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7169</id>
    <revision>
      <id>27189</id>
      <timestamp>2010-02-22T10:38:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Fil:Symbol support vote.svg|15px|Behåll]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;'</comment>
      <origin>27189</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="111" sha1="at87yjnrn4d1wx0zboyg72p95xpqi62" xml:space="preserve">[[Fil:Symbol support vote.svg|15px|Behåll]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>at87yjnrn4d1wx0zboyg72p95xpqi62</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ta bort</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7170</id>
    <revision>
      <id>27190</id>
      <timestamp>2010-02-22T10:39:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Fil:Symbol delete vote.svg|15px|Ta bort]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;'</comment>
      <origin>27190</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="110" sha1="199c0jatczivdd2ibie7a9zf0r4ruum" xml:space="preserve">[[Fil:Symbol delete vote.svg|15px|Ta bort]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>199c0jatczivdd2ibie7a9zf0r4ruum</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Kommentar</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7171</id>
    <revision>
      <id>27191</id>
      <timestamp>2010-02-22T10:40:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{#if:{{{1|}}}|&lt;div style=&quot;padding:1px;float:left;&quot; class=&quot;ikonKommentar&quot;&gt;}}[[Fil:Symbol comment vote.svg|{{#if:{{{1|}}}|11px|15px{{!}}baseline}}|{{{1|Kommentar}}}]]{{#if:{{{1|}}...'</comment>
      <origin>27191</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="255" sha1="39bfjjdv32jrdwguvz0kuhkep7ctx4l" xml:space="preserve">{{#if:{{{1|}}}|&lt;div style=&quot;padding:1px;float:left;&quot; class=&quot;ikonKommentar&quot;&gt;}}[[Fil:Symbol comment vote.svg|{{#if:{{{1|}}}|11px|15px{{!}}baseline}}|{{{1|Kommentar}}}]]{{#if:{{{1|}}}|&lt;/div&gt;}}&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>39bfjjdv32jrdwguvz0kuhkep7ctx4l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fråga</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7172</id>
    <revision>
      <id>27192</id>
      <timestamp>2010-02-22T10:40:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Fil:Pictogram voting question.svg|15px|Fråga]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;'</comment>
      <origin>27192</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="116" sha1="1j249nt0q49pojw4zyi7dosfu7szlje" xml:space="preserve">[[Fil:Pictogram voting question.svg|15px|Fråga]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1j249nt0q49pojw4zyi7dosfu7szlje</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Vänta</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7173</id>
    <revision>
      <id>27193</id>
      <timestamp>2010-02-22T10:41:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Fil:Pictogram voting wait.svg|15px|Vänta]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;'</comment>
      <origin>27193</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="112" sha1="1ut5rcoxbrvg4lgsziggo532bqelkgm" xml:space="preserve">[[Fil:Pictogram voting wait.svg|15px|Vänta]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1ut5rcoxbrvg4lgsziggo532bqelkgm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Neutral</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7174</id>
    <revision>
      <id>27195</id>
      <parentid>27194</parentid>
      <timestamp>2010-02-22T10:42:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>27195</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="120" sha1="c7qgctk2yc8tnrdms5x605b0qvig8p8" xml:space="preserve">[[Fil:Symbol neutral vote.svg|15px|baseline|Neutral]]&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Omröstningsmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c7qgctk2yc8tnrdms5x605b0qvig8p8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Träjärnvägen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7178</id>
    <revision>
      <id>49473</id>
      <parentid>38436</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49473</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15253" sha1="q32xfguenao6nft5pv4dv6e854vqiqn" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Träjärnväg|2=
Träjärnväg är en klassisk leksak. I denna uppgift används en enkel variant där det finns två sorters bitar:
* Raka bitar med längden R
* Kurvbitar som motsvarar exakt en fjärdedel av en cirkel med radien R. Dessa är vändbara så att de kan svänga såväl åt höger som åt vänster.
Nora är tre år och har tröttnat på att dra sitt tåg fram och tillbaka. Det hon funderar över är hur många olika sätt man kan bygga ihop en given uppsättning bitar till en tågbana. Hjälp henne genom att skriva ett datorprogram som räknar ut svaret. 

En tågbana måste innehålla alla bitarna och den måste sitta ihop så att tåget kan köra runt. Den får inte korsa sig själv eller ens ha någon punkt eller sträcka gemensam. Två tågbanor räknas som identiska om man kan starta ett tåg på vardera banan (valfri plats och riktning) och tågen då “upplever” precis samma serie av kurvor och raksträckor då de kör ett varv. Sådana tågbanor ska alltså inte räknas dubbelt. Det totala antalet bitar överstiger aldrig 18.

 [[Bild:Kommer-snart.png|800px|Visar de olika tågbanorna]]
 ''FIGUR 1. Körningsexempel 1.''

 [[Bild:Kommer-snart.png|800px|Visar de olika tågbanorna]]
 ''FIGUR 2. Körningsexempel 2.''

'''Körningsexempel 1:'''
 Antal raka bitar? 8
 Antal kurvbitar? 6
 Antal tågbanor: 10

'''Körningsexempel 2:'''
 Antal raka bitar? 0
 Antal kurvbitar? 12
 Antal tågbanor: 3

'''Körningsexempel 3:'''
 Antal raka bitar? 2
 Antal kurvbitar? 6
 Antal tågbanor: 0

'''Körningsexempel 4:'''
 Antal raka bitar? 4
 Antal kurvbitar? 6
 Antal tågbanor: 1

'''Körningsexempel 5:'''
 Antal raka bitar? 2
 Antal kurvbitar? 8
 Antal tågbanor: 6

}}
== Lösning ==
Här nedan följer en lösning i Java. Jag är dock inte helt 100% säker på den, men den klarar alla tester, så vad mer kan man begära? Sedan finns det troligen någon betydligt simplare lösning, men det kan ju också vara bra att se hur man går tillväga metodiskt och strukturerat när man inte riktigt vet var man ska. (Så någon &quot;expert&quot; får gärna komma med en alternativ lösning.)

Kruxet med den här uppgiften är inte (som så ofta) tidsåtgång eller minnesåtgång. Grovt uppskattat kan vi ju aldrig ens konstruera i närheten av 3^18 tågbanor. Nej kruxet är hur vi ska beskriva en tågbana och hur vi ska kunna avgöra om två tågbanor är lika. Detta har jag löst genom att beskriva en tågbana som en serie av 0, L och R. Där 0 beskriver en raksträcka, L en vänstersväng och R en högersväng. Sedan har jag en klass för en tågbana, vilken håller reda på alla olika sätt en tågbana kan beskrivas. Med notationen klar för oss, så måste vi också generera de olika beskrivningarna. Eftersom man kan börja var som helst på tågbanan, så gäller det att generera varje version av bokstavsföljden, dvs man läser serien från vänster till höger med start på alla olika positioner (man kan också se det som att man roterar bokstavsföljden åt vänster (eller höger) tills man har kommit tillbaka dit där man började). Men vi måste också ta i beräkning att man kan köra åt vilket håll som helst (moturs såväl som medurs). När man färdas i motsatt riktning så innebär det att alla högersvängar i beskrivningen kommer att vara vänstersvängar och vice versa; detta är alltså inte särskilt svårt att simulera, man byter ut alla L mot R och alla R mot L, sedan så genererar man alla rotationer av serien också. Med alla dessa beskrivningar så är det enkelt att avgöra om två tågbanor är lika, vilket är när den ena innehåller någon av den andres beskrivningar, faktum är att de båda kommer att dela exakt samma beskrivningar om de är lika, vilket gör att vi kan nöja oss med att välja den &quot;minsta&quot; sträng-representationen av tågbanan (den som ges av String-klassens compareTo()-metod) som beskrivning av den. På så sätt sparar vi en del minne och snabbar upp programmet lite (faktiskt avsevärt för testfall som ligger över 18 tågbitar, men det är överkurs).

Och om man är lat (vilket jag är), så kan man överlagra Javas equals() och hashCode() metoder, vilket gör att man kan spara objekt av klassen i ett HashSet; och i ett HashSet kan inte dubbletter existera, så de försvinner automatiskt, och när man vill ha svaret kollar man bara hur många objekt hashtabellen (HashSet) innehåller.

Nu återstår bara problemet med att generera alla olika (giltiga!) tågbanor. Kruxet i det här steget är att få tågbanan att sluta (korrekt) där den börjar och att se till att tågbanan inte korsar sig själv. Problemet med avslutningen har jag löst på så sätt att jag alltid börjar bygga tågbanan i en punkt (0,0) med riktning uppåt, så om en tågbana ska avslutas korrekt ska den sluta i punkten (0,0) med riktning uppåt. Kravet med riktning uppåt finns med för att man inte ska kunna avsluta med en 90 graders anslutning (vilket inte är tillåtet). Att se till att tågbanan inte korsar sig själv kan vara lite klurigare. Först och främst kan man spara undan för tillfället de punkter som ingår i tågbanan och se till att en punkt inte förekommer två gånger, på detta sätt kan man så gott som garantera att raka bitar inte skär raka bitar och att kurviga bitar inte skär raka bitar (och tvärtom). Vad man dock har missat är när två kurviga bitar kan skära varandra (körningsexempel 5 testar detta); för går man bara efter punkterna som ingår i tågbanan kan man missa ett fall där en kurvbit går från exempelvis (2,2) till (3,3) och en annan kurvbit går från (3,2) till (2,3), vilket inte ska vara tillåtet eftersom banan då korsar sig själv. Lösningen på detta problem är att kolla innan man lägger ut en kurvbit att någon av punkterna i rutan/kvadraten som kurvbiten inte ansluter emellan är ledig, om båda är upptagna betyder det (troligen) att en kurva går mellan de punkterna varpå vi inte kan lägga vår kurvbit.

Sedan har jag också lagt till en liten grov koll i början av den rekursiva metoden för att undvika några sista onödiga rekursiva anrop. T.ex. är det ju onödigt att fortsätta om vi befinner oss 5 punkter i x-led ifrån start/slutpunkten (0,0) och bara totalt har 4 bitar kvar att lägga ut, eftersom det då är omöjligt att nå tillbaka till målet p.g.a. att 4 bitar max kan åstadkomma 4 punkters förflyttning i x-led.

(Vi importerar awt-biblioteket för att få tillgång till klassen Point.)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.awt.*;

public class Jarnvag
{
	//Sparar våra olika tågbanor.
	static HashSet &lt;Tagbana&gt; banor = new HashSet &lt;Tagbana&gt; ();

	//Sparar för tillfället vilka punkter som ingår i den järnväg
	//vi för tillfället håller på att bygga.
	static HashSet &lt;Point&gt; visited = new HashSet &lt;Point&gt; ();

	//Rekursiv metod som bygger alla möjliga tänkbara varianter av en järnväg.
	//(x, y): Koordinaten vi för tillfället befinner oss på.
	//raka, kurviga: Antalet raka och kurviga bitar vi har kvar.
	//direction: Riktningen i vilken vi bygger för tillfället.
	//bana: Sparar järnvägen vi bygger. (Representerar själva järnvägen.)
	//i: (Indexet för) Vilken träbit i ordningen vi ska placera ut.
	public static void rek(int x, int y, int raka, int kurviga, int direction, char [] bana, int i)
	{
		//En grov uppskattning för när det garanterat är lönlöst att överhuvutaget
		//försöka bygga vidare. (Vi har inte tillräckligt många bitar kvar för att
		//kunna nå tillbaka till där järnvägen startade.)
		if(Math.max(Math.abs(x), Math.abs(y))&gt;raka+kurviga) return;

		//Järnvägen är färdigbyggd.
		if(i==bana.length)
		{
			//För att järnvägen skall vara giltig måste den ansluta där vi startade
			//och i samma riktning som vi startade. (90 graders svängar är inte OK.)
			if(x==0 &amp;&amp; y==0 &amp;&amp; direction==1)
			{
				//Sparar undan järnvägen.
				//Observera att dubletter automatiskt kommer att försvinna.
				banor.add( new Tagbana(bana) );
			}

			//Avbryter.
			return;
		}

		//Punkten vi för tillfället befinner oss på.
		Point p = new Point(x, y);

		//Lägger till punkten. Avbryter om den redan ingick i järnvägen.
		if(!visited.add(p)) return;

		//Punkter som används för att avgöra om en sväng är tillåten eller ej.
		Point p1 = new Point(x, y);
		Point p2 = new Point(x, y);

		if(direction==1) //Upp
		{
			//Om vi har raka bitar kvar.
			if(raka&gt;0)
			{
				//Vi lägger en rak bit.
				bana[i] = '0';

				//Om vi har riktning uppåt så innebär en rak bit att vi
				//förflyttar oss i y-led ett steg uppåt. Riktningen förblir
				//oförändrad och antalet raka bitar minskas. Sedan fortsätter
				//vi att bygga på vår järnväg utifrån detta tillstånd.
				rek(x, y+1, raka-1, kurviga, 1, bana, i+1);
			}

			//Om vi har kurviga bitar kvar.
			if(kurviga&gt;0)
			{
				//Punkter som beskriver hörnen i kvadraten/rutan i vilken
				//vi ska svänga igenom och som själva inte ska ingå i järnvägen.
				p1.x = x-1; p1.y = y;
				p2.x = x; p2.y = y+1;

				//Vi lägger en vänstersväng.
				bana[i] = 'L';

				//Om de två specifierade punkterna redan finns i järnvägen,
				//så betyder detta att svängen är otillåten, ty järnvägen
				//inte får korsa sig själv.
				if(!visited.contains(p1) || !visited.contains(p2))
				{
					//En vänstersväng med riktning uppåt innebär att man i
					//x-led förflyttar sig åt vänster och i y-led uppåt.
					//Antalet kurviga bitar minskas och efter svängen kommer
					//riktningen att vara åt vänster (4). Sedan går vi vidare
					//på nästa bit och fortsätter att bygga järnvägen.
					rek(x-1, y+1, raka, kurviga-1, 4, bana, i+1);
				}

				p1.x = x+1; p1.y = y;
				p2.x = x; p2.y = y+1;

				//Vi lägger en högersväng.
				bana[i] = 'R';

				if(!visited.contains(p1) || !visited.contains(p2))
					rek(x+1, y+1, raka, kurviga-1, 2, bana, i+1);
			}
		} //Samma princip som ovan gäller här nedan, fast med lite andra förflyttningar.
		else if(direction==2) //Höger
		{
			if(raka&gt;0)
			{
				bana[i] = '0';
				rek(x+1, y, raka-1, kurviga, 2, bana, i+1);
			}

			if(kurviga&gt;0)
			{
				p1.x = x+1; p1.y = y;
				p2.x = x; p2.y = y+1;

				bana[i] = 'L';

				if(!visited.contains(p1) || !visited.contains(p2))
					rek(x+1, y+1, raka, kurviga-1, 1, bana, i+1);

				p1.x = x+1; p1.y = y;
				p2.x = x; p2.y = y-1;

				bana[i] = 'R';

				if(!visited.contains(p1) || !visited.contains(p2))
					rek(x+1, y-1, raka, kurviga-1, 3, bana, i+1);
			}
		}
		else if(direction==3) //Ner
		{
			if(raka&gt;0)
			{
				bana[i] = '0';
				rek(x, y-1, raka-1, kurviga, 3, bana, i+1);
			}

			if(kurviga&gt;0)
			{
				p1.x = x+1; p1.y = y;
				p2.x = x; p2.y = y-1;

				bana[i] = 'L';

				if(!visited.contains(p1) || !visited.contains(p2))
					rek(x+1, y-1, raka, kurviga-1, 2, bana, i+1);

				p1.x = x-1; p1.y = y;
				p2.x = x; p2.y = y-1;

				bana[i] = 'R';

				if(!visited.contains(p1) || !visited.contains(p2))
					rek(x-1, y-1, raka, kurviga-1, 4, bana, i+1);
			}
		}
		else //Vänster
		{
			if(raka&gt;0)
			{
				bana[i] = '0';
				rek(x-1, y, raka-1, kurviga, 4, bana, i+1);
			}

			if(kurviga&gt;0)
			{
				p1.x = x-1; p1.y = y;
				p2.x = x; p2.y = y-1;

				bana[i] = 'L';

				if(!visited.contains(p1) || !visited.contains(p2))
					rek(x-1, y-1, raka, kurviga-1, 3, bana, i+1);

				p1.x = x-1; p1.y = y;
				p2.x = x; p2.y = y+1;

				bana[i] = 'R';

				if(!visited.contains(p1) || !visited.contains(p2))
					rek(x-1, y+1, raka, kurviga-1, 1, bana, i+1);
			}
		}

		//Eller så kanske inte den här punkten ska ingå i järnvägen.
		//Tar bort den.
		visited.remove(p);
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal raka bitar: &quot;);
		int raka = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Antal kurvbitar: &quot;);
		int kurviga = scan.nextInt();

		//Skapar positionerna för vilka vi ska placera
		//våra järnvägsbitar på.
		char [] bana = new char [raka+kurviga];

		//Börjar bygga på vår järnväg.
		//Vi startar i punkten (0,0) med riktning uppåt
		//och ska placera ut vår första bit (index = 0).
		rek(0, 0, raka, kurviga, 1, bana, 0);

		//Ett HashSet kan inte innehålla dubbletter, därför
		//är antalet järnvägar som den håller det unika antalet.
		int svar = banor.size();

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Antal tågbanor: &quot; + svar);
	}

	//En egenskriven klass som beskriver en järnväg/tågbana.
	//En järnväg beskrivs av en serie av tre olika typer av tecken.
	//Där 0 representerar en raksträcka, L en vänstersväng, och
	//R en högersväng.
	private static class Tagbana
	{
		//Sparar den minsta beskrivningen.
		private String tagbana;

		public Tagbana(char [] bana)
		{
			//Skapar vår ursprungliga beskrivning.
			tagbana = new String(bana);

			//Genererar det &quot;minsta sätt&quot; man kan beskriva järnvägen på.
			generateVersion(bana);
		}

		//Metod för att generera alla olika tänkbara beskrivningar och sparar den minsta.
		private void generateVersion(char [] bana)
		{
			//Skapar beskrivningar med start på varje tänkbar startposition.
			for(int i = 0; i&lt;bana.length; i++)
			{
				//Skapar en sträng representation av banan.
				String s = new String(bana);

				//Om den är mindre än vår nuvarande minsta, så är den vår nya minsta.
				if(s.compareTo(tagbana)&lt;0) tagbana = s;

				moveStart(bana);
			}

			//Inverterar järnvägen. Dvs beskriver den på det sätt som den skulle beskrivas
			//om vi färdades på den i motsatt riktning (medsols blir motsols och vice versa).
			invert(bana);

			//Skapar alla tänkbara beskrivningar för den inverterade versionen.
			for(int i = 0; i&lt;bana.length; i++)
			{
				String s = new String(bana);

				if(s.compareTo(tagbana)&lt;0) tagbana = s;

				moveStart(bana);
			}

			//Inverterar tillbaka järnvägen. (Viktigt eftersom vi jobbar på en referens.)
			invert(bana);
		}

		//Förflyttar startpositionen för tåget ett steg åt vänster.
		private void moveStart(char [] bana)
		{
			char tmp = bana[bana.length-1];

			for(int i = bana.length-1; i&gt;0; i--)
			{
				bana[i] = bana[i-1];
			}

			bana[0] = tmp;
		}

		//Inverterar järnvägen. Alla högersvängar blir vänstersvängar och vice versa.
		private void invert(char [] bana)
		{
			for(int i = 0; i&lt;bana.length; i++)
			{
				if(bana[i]=='L')
				{
					bana[i] = 'R';
				}
				else if(bana[i]=='R')
				{
					bana[i] = 'L';
				}
			}
		}

		//Retunerar huruvida detta objekt är likadant som det givna objektet.
		//(Dvs kollar om två järnvägar är lika.)
		public boolean equals(Object ob)
		{
			Tagbana tb = (Tagbana)ob;

			//Två järnvägar är lika om de har samma (minsta) beskrivning.
			return tagbana.equals(tb.toString());
		}

		//Retunerar hashvärdet för denna järnväg, vilket är beskrivningens hashvärde.
		//På så sätt garanteras två järnvägar som är lika att ha samma hashvärde.
		public int hashCode()
		{
			return tagbana.hashCode();
		}

		//Retunerar (den minsta) beskrivningen av järnvägen.
		public String toString()
		{
			return tagbana;
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>q32xfguenao6nft5pv4dv6e854vqiqn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Handbok för Wikimedias Administratörer/Blockera användare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7183</id>
    <revision>
      <id>28228</id>
      <parentid>27923</parentid>
      <timestamp>2010-05-30T11:40:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>ändrar storlek på bilderna</comment>
      <origin>28228</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5625" sha1="luzijse3qy52y8ew4vgco8hhq1zk7ws" xml:space="preserve">{{TOCright}}
== Blockera användare ==
Att blockera en användare är en av de kraftfullaste åtgärder en administratör kan ta till, och en av dem som kan göra mest skada. Därför måste en administratör alltid vara försiktig med att använda detta verktyg.

Observera att användare som blockeras fortfarande kommer att kunna redigera användares diskussionssidor &lt;sup&gt;&lt;small&gt;[endast sin egen?]&lt;/small&gt;&lt;/sup&gt;, detta för att ge dem en möjlighet att diskutera anledningen till blockeringen.

Det finns två sätt att nå verktyget för att blockera en användare:
# Gå in på den aktuella användarsidan och klicka på länken ''Blockera användare'' (Block User) i verktygslådemenyn. (Detta öppnar samma formulär som den andra metoden.)
# Gå till [[Special:Blockera]] (en [[Special:Blockip]]) och fyll i formuläret.

[[Fil:skärmdump-verktygslåda.png|border]]

=== Formuläret ===
[[Fil:skärmdump-blockera.png|border|500px]]
*'''IP-adress eller användarnamn:''' Det är möjligt att ange en ip-adress såväl som ett användarnamn, vilket förhindrar redigeringar som inloggad från denna ip-adress. Beroende på övriga inställningar kan också annan användning av ip-adressen förhindras.
*'''Löper ut:''' Standardlista med tidsperioder som blockeringen gäller, allt från några timmar till oändlig blockering.
*'''Annan tidsperiod:''' Passar inte standardtiderna kan en manuell tid anges i [http://www.gnu.org/software/tar/manual/html_node/Date-input-formats.html GNUs tidsformat].
*'''Anledning:''' En uppsättning av standardanledningar till blockeringen.
*'''Annan/ytterligare anledning:''' Om standardanledningarna inte passar eller om mer information behöver ges.
*'''Blockera bara oinloggade användare:''' Är denna ikryssad kan inloggade användare fortfarande redigera även om ip-adressen är blockerad.
*'''Förhindra registrering av användarkonton:''' Är denna ikryssad är det inte möjligt att registrera användarkonton från den blockerade ip-adressen.
*'''Blockera automatiskt den IP-adress som användaren använde senast, samt alla adresser som användaren försöker redigera ifrån:''' Är denna ikryssad kommer förutom användarnamnet som angetts även ip-adresserna att blockeras.
*'''Hindra användaren från att skicka e-post:''' Är denna ikryssad blir användaren blockerad från att skicka e-post via den inbyggda e-postfunktionen.
*'''Bevaka användarens användarsida och diskussionssida:'''

== Ändra/Ta bort blockering ==
Efter att en användare (eller en ip-adress) har blockerats är det möjligt att både ändra blockeringen och att ta bort den fullständigt. Precis som när man blockerade är det möjligt att nå verktyget genom länken ''Blockera användare'' (Block User) i verktygslådmenyn när man är på användarens sida, men man kan även gå via specialsidan [[Special:Blockeringslista]] (en [[Special:Ipblocklist]]) där man får en lista på alla blockeringar och kan välja att antingen helt ta bort blockeringen eller att ändra i den.

== Policies ==
Vad som leder till blockeringar varierar en del mellan olika projekt, men det variera även kraftigt hur man bedömer blockeringens tid. Det som i vissa fall skulle resultera i en kortare blockering eller bara en varning, kan på andra ställen resultera i en permanent blockering. Så om du känner dig osäker är det en bra ide att ta råd av övriga administratörer.

=== Blockeringstid för ip-adresser ===
En sträng blockeringspraxis leder till att många oskyldiga blir blockerade, medan man inte behöver lägga lika mycket möda på att blockera enskilda klottrare. De flesta ip-adresser används av många personer, antingen för att de använder samma offentliga dator, för att flera datorer använder samma mellanserver (proxy) eller för att datorerna ibland byter ip-adress (i synnerhet ifråga om hemdatorer med ”dynamisk” ip-adress). I extremfall kan en hel kommun använda samma mellanserver och därmed samma ip-adress. Eftersom ip-adresser sällan är eviga, utan omfördelas i samband med ändring av nätstruktur, är eviga ip-blockeringar sällan ändamålsenliga.

En stor del av klottret kommer vanligen från skolor eller andra utbildningsanstalter, där klottrare delar dator med seriösa användare. För klotter som experiment eller syssla för uttråkade hjälper ofta en mycket kort blockering, men å andra sidan kan man vänta sig ytterligare klotter nästa gång någon av eleverna är uttråkad. Det lönar sig i dessa fall sällan att förhindra kontoregistrering och redigering från etablerade konton bör tillåtas.

Mycket som verkar som klotter handlar i själva verket om att prova tekniken (och samfundet). Därför kan en varning, hänvisning till sandlådan och en saklig och vänlig ton vara ändamålsenliga.

=== Möjlighet till diskussion ===
I allmänhet skall en blockerad användare erbjudas möjlighet att diskutera åtgärden: det kan vara frågan om ett misstag eller missförstånd. Om blockeringen är avsedd som en varning är det också viktigt att användaren förstår orsaken till blockeringen.

Om den blockerade användaren missbrukar möjligheten att använda diskussionssidan och denna blockeras återstår möjligheten att skicka e-post. Detta ger ingen synlighet för en blockerad klottrare, men om e-postmängden blir besvärande kan även den möjligheten stängas av.

=== Olika projekt ===
*[[w:Wikipedia:Blockeringar_och_avstängningar|Svenska Wikipedia]]


{{sidfotsnavigering|Handbok för Wikimedias Administratörer|../Rulla tillbaka/|../Skrivskydda /}}
[[Kategori:Handbok för Wikimedias Administratörer]]</text>
      <sha1>luzijse3qy52y8ew4vgco8hhq1zk7ws</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Wikibooks Matematik/Algebra/Faktorisering/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7185</id>
    <revision>
      <id>37657</id>
      <parentid>30614</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:46:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37657</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="81" sha1="jlw55ixzlctet9sckx4nev47pclkzz4" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks Matematik]]

&lt;math&gt;\ 2a^2-2b^2=2(a^2-b^2)=2(a+b)(a-b)&lt;/math&gt;</text>
      <sha1>jlw55ixzlctet9sckx4nev47pclkzz4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kvarteret</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7189</id>
    <revision>
      <id>49453</id>
      <parentid>38397</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49453</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8541" sha1="ny09uablvngn88cov14vn8shcg1tqi4" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Kvarteret|2=
 [[Bild:Kommer-snart.png|800px|Visar kvarteret]]
 ''FIGUR 1. Körningsexempel.''

Figuren visar ett kvarter med totalt 25 hus uppförda på en kvadratisk tomt med 5 × 5 hus. Husen har höjderna 10, 20, 30, 40 och 50 våningar, och måste vara placerade på ett sådant sätt att det i varje rad och kolumn finns exakt ett hus av varje höjd. Pilarna och talen anger hur många hus man kan se i den raden eller den kolumnen om man tittar i pilens riktning. Lägre hus skyms ju av högre!

Skriv ett program som med hjälp av den givna informationen bestämmer och skriver ut de 25 husens höjd i antal våningar som en kvadrat med 5 rader och 5 kolumner.

Indata är filen kvarter.dat, som innehåller 20 tal på en rad, separerade med blanksteg, antalet hus man kan se i en viss riktning, eller talet 0 som innebär att information i den riktningen saknas. Talen ges medurs med början högst upp till vänster.

'''Körningsexempel:'''
 Filen kvarter.dat med innehållet:
 0 1 0 3 0 2 0 0 0 0 0 2 0 0 0 1 3 4 5 2
 
 ska ge svaret:
 40 50 10 20 30
 10 20 30 40 50
 20 30 40 50 10
 30 40 50 10 20
 50 10 20 30 40

}}

==Lösning==
Lösning i Java. Den här uppgiften är inte särskilt svår, men dock lite omständlig. En enkel lösning (vilken jag har valt) är att helt enkelt testa sig fram, vi testar att bygga ett hus av viss höjd på första tomten, sedan testar vi att bygga ett hus av annan höjd på nästa tomt, osv. Till en början kan man kanske tro att det totalt finns 5!^5 tillstånd, men detta stämmer inte eftersom villkoret max en byggnad per höjd också ska gälla för kolumner, vilket gör att totala antalet tillstånd snarare blir 5!*4*4!*3*3*3!*2*2*2*2!*1! = 288*5!*4!*3!*2!*1! = ca 10 miljoner = ingenting. Sedan begränsas vi ju också av informationen om hur många hus vi ska se från olika riktningar, vilket ger ännu färre tillstånd. Så svårigheten i den här uppgiften ligger alltså inte i att göra en effektiv lösning, utan att göra en korrekt lösning.

I denna lösning så börjar vi på tomten längst upp till vänster och sedan går vi åt höger tills raden är slut då vi börjar på en ny rad, osv tills vi har byggt hus i hela kvarteret som uppfyller villkoren. Innan vi testar att bygga ett hus på en viss tomt, så kollar vi givetvis om vi får bygga huset där (dvs att det inte redan finns hus av samma höjd i samma kolumn och rad). Sedan när vi har byggt klart en rad, så kollar vi om den uppfyller villkoren för den raden (om inte så backtrackar vi). Slutligen när vi har kommit till sista raden och bygger hus, så kollar vi också att villkoren för kolumnerna uppfylls. När vi till slut har kommit till slutet av kvarteret, så vet vi att husen som nu står byggda i kvarteret är svaret (eftersom vi kontinuerligt kontrollerat rader och kolumner), så då kan vi avbryta och skriva ut svaret.

(Givetvis kan man göra en hel del optimeringar i koden, men det är onödigt eftersom programmet ändå går så snabbt som det gör.)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Kvarteret
{
	//Vårt kvarter.
	static int [][] kvarter = new int [5][5];

	//Sparar villkoren för respektive rad och kolumn i kvarteret.
	static int [][] conditions;

	//Testar alla möjliga giltiga kombinationer tills vi har funnit ett svar.
	//(x, y) koordinaten där vi testar att placera ett hus.
	public static boolean rek(int x, int y)
	{
		//Vi är färdiga med en rad.
		if(x==5)
		{
			//Kollar om raden uppfyller villkoren.
			if(!checkRow(y)) return false;

			//Börjar på en ny rad.
			x = 0;
			y++;
		}

		//Vi är klara och om vi är klara, så har vi svaret.
		if(y==5)
		{
			//Talar om för alla hus att de står rätt.
			return true;
		}

		//Testar att placera alla möjliga hus på denna position.
		for(int i = 10; i&lt;51; i+=10)
		{
			//Får vi placera huset här så gör vi det.
			//Annars går vi vidare och testar med nästa hus.
			if(isOK(i, x, y))
			{
				kvarter[y][x] = i;
			}
			else continue;

			//När vi placerar hus på sista raden måste vi också
			//kolla att vi uppfyller villkoren för kolumnerna.
			if(y==4)
			{
				//Om villkoret inte uppfylls får vi testa ett annat hus.
				if(!checkCol(x)) continue;
			}

			//Placerar ett hus på nästa position.
			//Om det visar sig att det huset står rätt, så står vårt
			//hus också rätt och vi avbryter och talar om för föregående
			//hus att han också står rätt.
			if(rek(x+1, y)) return true;
		}

		//Avmarkerar positionen.
		//(Behövs vid backtrackingen när ett nytt hus på en tidigare position ska prövas.)
		kvarter[y][x] = 0;

		//Det gick inte att placera ett hus på denna position utifrån hur
		//de tidigare husen placerats. Talar om det för dem.
		return false;
	}

	//Kollar om en viss rad uppfyller villkoren.
	public static boolean checkRow(int y)
	{
		//Hämtar höger och vänster villkoren för raden.
		int limitLeft = conditions[1][y+5];
		int limitRight = conditions[0][y+5];

		int nr = 0; //Hur många hus vi ser.
		int max = 0; //Högsta huset vi ser.

		//0 = det kan vara vad fan som helst, onödigt att kolla.
		if(limitLeft!=0)
		{
			//Kollar hur många hus vi ser från vänster.
			for(int i = 0; i&lt;5; i++)
			{
				if(kvarter[y][i]&gt;max)
				{
					max = kvarter[y][i];
					nr++;
				}

				if(nr&gt;limitLeft) return false;
			}

			//Ser vi inte så många hus som villkoret dikterar, så är det fel.
			if(nr!=limitLeft) return false;
		}

		nr = 0; max = 0;

		//Kollar från höger.
		if(limitRight!=0)
		{
			for(int i = 4; i&gt;=0; i--)
			{
				if(kvarter[y][i]&gt;max)
				{
					max = kvarter[y][i];
					nr++;
				}

				if(nr&gt;limitRight) return false;
			}

			if(nr!=limitRight) return false;
		}

		//Vi har klarat testerna.
		return true;
	}

	//Kollar om en viss kolumn uppfyller villkoren.
	public static boolean checkCol(int x)
	{
		//Hämtar upp och ned villkoren för denna kolumn.
		int limitUp = conditions[0][x];
		int limitDown = conditions[1][x];

		int nr = 0; //Hur många hus vi ser.
		int max = 0; //Högsta huset vi ser.

		//0 = det kan vara vad fan som helst, onödigt att kolla.
		if(limitUp!=0)
		{
			//Kollar hur många hus vi ser uppifrån.
			for(int i = 0; i&lt;5; i++)
			{
				if(kvarter[i][x]&gt;max)
				{
					max = kvarter[i][x];
					nr++;
				}

				if(nr&gt;limitUp) return false;
			}

			//Ser vi inte så många hus som villkoret dikterar, så är det fel.
			if(nr!=limitUp) return false;
		}

		nr = 0; max = 0;

		//Kollar nedifrån.
		if(limitDown!=0)
		{
			for(int i = 4; i&gt;=0; i--)
			{
				if(kvarter[i][x]&gt;max)
				{
					max = kvarter[i][x];
					nr++;
				}

				if(nr&gt;limitDown) return false;
			}

			if(nr!=limitDown) return false;
		}

		//Vi har klarat testerna.
		return true;
	}

	//Kollar om det är OK att placera ett visst hus på en viss position.
	//Dvs huruvida om huset redan existerar i raden eller kolumnen.
	public static boolean isOK(int house, int x, int y)
	{
		//Kollar så att huset inte finns i raden.
		for(int i = 0; i&lt;5; i++)
		{
			if(kvarter[y][i]==house) return false;
		}

		//Kollar så att huset inte finns i kolumnen.
		for(int i = 0; i&lt;5; i++)
		{
			if(kvarter[i][x]==house) return false;
		}

		//Vi har klarat testerna.
		return true;
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen kvarter.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\kvarter.dat&quot;));

		//Index [0][0...4] villkoren uppifrån för kolumnerna i kvarteret.
		//Index [0][5...9] villkoren från höger för raderna i kvarteret.
		//Index [1][0...4] villkoren nedifrån för kolumnerna i kvarteret.
		//Index [1][5...9] villkoren från vänster för raderna i kvarteret.
		conditions = new int [2][10];

		//Läser in villkoren för kolumnerna uppifrån och raderna från höger.
		for(int i = 0; i&lt;10; i++)
		{
			conditions[0][i] = scan.nextInt();
		}

		//Läser in villkoren för kolumnerna nedifrån.
		for(int i = 0; i&lt;5; i++)
		{
			conditions[1][4-i] = scan.nextInt();
		}

		//Läser in villkoren för raderna från vänster.
		for(int i = 0; i&lt;5; i++)
		{
			conditions[1][9-i] = scan.nextInt();
		}

		//Finner svaret.
		rek(0, 0);

		//Skriver ut husen i kvarteret.
		for(int i = 0; i&lt;5; i++)
		{
			for(int j = 0; j&lt;5; j++)
			{
				System.out.print(kvarter[i][j] + &quot; &quot;);
			}

			System.out.println();
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>ny09uablvngn88cov14vn8shcg1tqi4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Överraskande strängar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7191</id>
    <revision>
      <id>49469</id>
      <parentid>38449</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49469</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8939" sha1="hp6jywjl2k4i82xfrb8j21g59j3pmtw" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Överraskande strängar|2=

Betrakta strängen &quot;ABCBACC&quot;. På två ställen i strängen förekommer bokstaven ′A′ två positioner före bokstaven ′C′. En sträng kallas ''överraskande'' om det '''inte''' finns två bokstäver, x och y, i strängen så att de förekommer två gånger (eller fler) i samma ordning och på samma avstånd från varandra. Den nämnda strängen är alltså inte en överraskande sträng. Ej heller är &quot;ABACA&quot; det, då bokstaven A förekommer två steg före bokstaven A (överlapp räknas alltså). Däremot är &quot;ABACB&quot; och &quot;AABA&quot; överraskande strängar.

Skriv ett program som tar som indata en överraskande sträng, och som utdata returnerar nästa överraskande sträng i alfabetisk ordning. Indatasträngen kommer endast bestå av stora bokstäver mellan A...Z (max 20 tecken). Den nya strängen får inte innehålla några andra bokstäver än de som finns i indatasträngen (även om antalet av en viss bokstav kan vara fler eller färre).

'''Körningsexempel'''
 Överraskande sträng ? AABAC
 Nästa överraskande sträng: AABC
}}

==Lösning==
Detta är faktiskt en ganska rolig uppgift där det gäller att inse några enkla principer för att uppnå en effektiv lösning. Några av dem är följande:
* Ett längre ord kommer efter ett kortare ord i alfabetisk ordning. Exempelvis kommer JKLYAFB efter JKLY i alfabetisk ordning.
** Detta innebär att vi kan på en redan överraskande sträng lägga till bokstäver för att få en ny överraskande sträng. För att komma så nära efter en överraskande sträng som möjligt i alfabetisk ordning bör vi alltså börja med att testa att addera olika bokstäver på en sträng, med de som kommer främst i alfabetet först.
* Om en sträng inte är en överraskande sträng, så är heller inga andra strängar som innehåller den strängen en överraskande sträng.
** Detta innebär att om vi till en överraskande sträng inte erhållit en ny överraskande sträng genom att addera en bokstav, så kommer vi inte heller kunna uppnå en överraskande sträng genom att addera flera bokstäver.
* Om en sträng är en överraskande sträng, så är även alla dess substrängar överraskande strängar.
** Detta innebär att om vi tar bort den sista bokstaven av en överraskande sträng, så har vi fortfarande en överraskande sträng. Så om vi inte lyckades få en överraskande sträng genom att lägga till en bokstav, så kan vi ta bort den sista bokstaven av den ursprungliga överraskande strängen och lägga till en bokstav som kommer efter bokstaven som tidigare stod på positionen i alfabetet (annars kommer vi ju få en överraskande sträng som inte är nästa överraskande sträng, utan en som kommer innan). Denna procedur kan upprepas flera gånger. I kombination med huvudpunkt 1 och 2 innebär detta att den första överraskande strängen vi finner med denna procedur kommer att vara den vi söker.


Sammanfattningsvis kan vi beskriva algoritmen på följande sätt:
# Lägg till första (i alfabetisk ordning) tillåtna bokstav på den ursprungliga överraskande strängen. Kolla om detta är en överraskande sträng. Om inte, testa att lägga till nästa tillåtna bokstav istället. Kolla om detta är en överraskande sträng, osv, tills mängden tillåtna bokstäver är slut.
# Har du inte erhållit en ny överraskande sträng, så ta bort den sista bokstaven av den ursprungliga överraskande strängen. Betrakta nu denna trunkerade sträng som din nya ursprungliga överraskande sträng. Återupprepa proceduren i punkt 1 med skillnaden att du ska börja med att lägga till tillåtna bokstäver som kommer efter bokstaven du tog bort i alfabetisk ordning.
# Har du ännu inte erhållit en överraskande sträng, så återupprepa proceduren i punkt 2.
* När du väl finner en överraskande sträng, så kommer denna att vara &quot;nästa överraskande sträng&quot; och du har funnit svaret och kan avbryta.


Så hur kollar man nu att en sträng är överraskande då? Det är inte särskilt svårt. Börja med att generera alla bokstavspar som ligger med avstånd 1 från varandra. Om dubbletter förekommer är detta ingen överraskande sträng. Generera alla bokstavspar med avstånd 2 från varandra. Osv tills avståndet har blivit lika långt som ordet självt, har nu ännu inga dubbletter påträffats, så har du funnit en överraskande sträng. (Observera att en hashtabell med fördel kan användas för att lagra bokstavsparen, eftersom den inte kan innehålla dubbletter och säger till om man försöker lägga till en dubblett.)

Här nedan följer en lösning i Java, som bygger på ovanstående idé. Kom ihåg också att du bara får använda bokstäverna som redan förekommer i den överraskande strängen i din nya &quot;nästa överraskande sträng&quot;, så att spara dessa bokstäver som är de tillåtna i en array i sorterad ordning kan vara både lämpligt och behändigt.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class SurprisingStrings
{
	//Avgör om en sträng är en överraskande sträng.
	public static boolean isSurprising(String s)
	{
		//Sparar tillfälligt de bokstavspar som gäller för ett avstånd.
		HashSet &lt;String&gt; pair = new HashSet &lt;String&gt; ();

		//För varje avstånd...
		for(int i = 1; i&lt;s.length(); i++)
		{
			//(Rensar bort gamla bokstavspar.)
			pair.clear();

			//...genererar vi alla bokstavspar.
			for(int j = 0; j+i&lt;s.length(); j++)
			{
				//Om det dyker upp en dubblett är detta ingen överraskande sträng.
				if(!pair.add(&quot;&quot;+s.charAt(j)+s.charAt(j+i))) return false;
			}
		}

		//Det fanns ingen dubblett, detta är en överraskande sträng.
		return true;
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Överraskande sträng: &quot;);
		String surprise = scan.next();

		//Sparar alla bokstäver i ordet i en sorterad mängd.
		TreeSet &lt;Character&gt; letters = new TreeSet &lt;Character&gt; ();

		//Lägger till bokstäverna i mängden (dubbletter försvinner automatiskt).
		for(int i = 0; i&lt;surprise.length(); i++)
		{
			letters.add( surprise.charAt(i) );
		}

		//Hämtar alla de bokstäver som är tillåtna att använda vid ordbildandet.
		//Bokstäverna kommer att vara sorterade.
		Character [] valid = letters.toArray(new Character[0]);

		//Indexet för den tillåtna bokstav vi ska börja på.
		//Första gången får vi (ska vi) börja på första bokstaven.
		int start = 0;

		//Håller på tills vi hittat nästa överraskande sträng.
		solve: while(true)
		{
			//Testar att lägga till tillåtna bokstäver på en överraskande sträng.
			for(int i = start; i&lt;valid.length; i++)
			{
				//Om vi har hittat nästa överrsaknde sträng.
				if(isSurprising(surprise+valid[i]))
				{
					//Så sparar vi den och avbryter.
					surprise += valid[i];
					break solve;
				}
			}

			//Genom att lägga till någon bokstav på den nuvarande överraskande strängen
			//hittade vi ingen nästa överraskande strängen. Detta innebär att vi måste
			//ändra på en tidigare bokstav i den ursprungliga överraskande strängen.
			//Givetvis kan vi inte ersätta bokstaven vi ska ändra på med en bokstav som
			//kommer innan i alfabetet, för då kommer ju vår överraskande sträng att hamna
			//innan den urprungliga. Därför måste vi börja med en bokstav som ligger
			//efter i alfabetet (och är tillåten). Denna bokstav är givetvis den som kommer
			//efter bokstaven som ska ändras på i listan (arrayen) över tillåtna bokstäver.

			//Hämtar indexet för bokstaven som ska ändras på och adderar ett (vi får index för nästa bokstav).
			start = Arrays.binarySearch(valid, surprise.charAt(surprise.length()-1)) + 1;

			//Tar bort bokstaven vi ska ändra på. (Vilket är den sista om man ska hamna så nära som möjligt.)
			surprise = surprise.substring(0, surprise.length()-1);
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Nästa överraskande sträng: &quot; + surprise);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Samma lösning fast i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Överraskande strängar
module Main where
import IO
import Data.List

main = do {
	putStr &quot;Overraskande strang ? &quot;;
	s &lt;- getLine;
	valid &lt;- return $ (sort.nub) s;
	
	putStrLn $ &quot;Nasta overraskande strang: &quot; ++ (next valid (s++['@']))
}

next :: String -&gt; String -&gt; String
next valid s = if (null surprise) then (next valid (init s)) else (head surprise)
	where
	surprise = [x | x &lt;- (map (\y -&gt; (init s)++[y]) new), isSurprising x]
	new = let h = (last s) in dropWhile (&lt;= h) valid

isSurprising :: String -&gt; Bool
isSurprising s = and $ zipWith (\x y -&gt; (length x)==(length y)) new (map nub new)
	where
	new = map (map (\x -&gt; (head x, last x))) (pairs s)

pairs :: String -&gt; [[String]]
pairs [_] = []
pairs s@(_:t) = let p = (drop 2 $ inits s) in (zipWith (\x y -&gt; x:y) p (pairs t)) ++ [[last p]]
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>hp6jywjl2k4i82xfrb8j21g59j3pmtw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Skapa en webbplats</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7193</id>
    <revision>
      <id>53801</id>
      <parentid>27975</parentid>
      <timestamp>2023-03-06T13:53:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>inehåll &gt; innehåll</comment>
      <origin>53801</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32825" sha1="icuzznc5duxohxuah182jo7etj3xnlk" xml:space="preserve">== Inledning ==
Denna bok behandlar skapande av en webbplats, i första hand med tanke på en organisation som tänker grunda en någorlunda ambitiös webbplats utan att från tidigare ha större erfarenhet av webbpublicering. Delar av den är till nytta också för personer med erfarenhet av webbutveckling eller personer som endast vill veta hur en webbplats fungerar.

Vi presenterar kort vissa aspekter av WWW och av hur en webbplats fungerar. Boken koncentrerar sig på sådant man bör tänka på då man planerar att skapa en webbplats eller då man skapar själva webbplatsen. Vi ger också en del råd om senare underhåll och om att till exempel byta från ett webbhotell till ett annat.

De tekniska sidorna behandlas endast ytligt. Att sätta upp en webbserver, att skriva enskilda webbsidor, de olika program- och märkspråk som kan behövas och vissa andra teman behandlas i andra delar av denna bok eller andra Wikiböcker.

__TOC__

== Översikt ==
[Kontrollera arbetsfördelningen mellan inledning, översikt och de mer detaljerade avsnitten. Detta görs bäst då innehållets omfattning verkar känd. Inledningen borde också förenklas och göras mer lättförståelig]

=== Vad är en webbplats? ===
En webbplats kan uppfattas som en helhet bestående av ett antal webbsidor och relaterade funktioner. Definitionen är lös, men det är vanligt att en webbplats har en egen domänadress eller åtminstone ett eget filträd på en webbserver.

=== Domännamn, IP-adress och server ===
Webbplatsens adress (URL för huvudsidan) består bland annat av ett domännamn, som tolkat via domännamnssystemet (DNS) ger en IP-adress och därmed den serverdator man skall kontakta för att nå webbplatsen.

IP-adressen är en nummerserie som används för att styra datapaketen till rätt dator. För att routrarna inte skall behöva hålla reda på all världens IP-nummer delas adresserna ut blockvis. Man skall normalt få en IP-adress av den som sköter ens kontakt till övriga Internet. Kopplingen mellan domännamn och IP-adress sköts av namnservrar. Då man vill veta IP-adressen vänder man sig till namnservern som angivits av den som registrerat domännamnet och då man vill veta domännamnet vänder man sig till namnservern som angivits av den som registrerat IP-adressen. Uppgifterna borde stämma överens, men många webbhotell slarvar med detta och privatpersoner har sällan kontroll över någondera.

En dator kan betjäna flera domäner och flera IP-adresser. Webbplatsen kan alltså betjänas av en skild dator, av en så kallad virtualmaskin (som beter sig som en skild dator men i själva verket endast existerar som ett datorprogram) eller av en virtuell server (en webbserver som betjänar olika domäner beroende på under vilket namn den kontaktas).

Om man har tillräckligt säker nätkontakt och strömförsörjning kan man placera webbservern hos sig själv. Det vanliga är ändå att anlita ett webbhotell eller ett annat företag, som upprätthåller de delar av infrastrukturen och driften man inte själv har resurser för eller intresse att sköta.

=== Webbhotell ===
[Något om olika möjligheter]

=== Webbplatsens struktur ===
* Logisk, både internt och som den syns utåt
* Enligt tema, administration, språk eller målgrupp?
* ...

=== Planera underhållet ===
* Underhållet skall planeras i förväg eller också glöms det bort.
* Systematik!
* Webbplatsen kan också byggas så att den är lättare att underhålla, till exempel genom att hålla vissa delar fria från föränderligt data och koncentrera sådant som måste uppdateras genast till enstaka sidor
* ???

== Domännamn ==
Domännamnet består av en toppdomän och underdomäner. Toppdomänen är antingen en ”nationell” domän (förkortningar på två bokstäver), såsom ”ax”, ”fi”, ”nu”, ”sv” och ”to” för Åland, Finland, Niue, Sverige respektive Tonga, eller en ”generell” domän (tre eller fler bokstäver), såsom de gamla ”com”, ”net” och ”org” (för företag, organisationer för internetinfrastruktur respektive övriga organisationer) eller nyare (och mindre väletablerade) biz, info och name. EU har sin egen toppdomän eu.

Under de flesta toppdomäner är det rätt fritt att registrera domännamn, så toppdomän och domännamn anger snarare den bild webbplatsen vill ge än organisationens verkliga natur. Till exempel används ”to” och ”nu” allmänt som generella domäner (medan domännamn under edu.to är reserverade för verkliga utbildningsinstitutioner i Tonga). Webbplatser med domäner under restriktiva toppdomäner som stämmer överens med webbplatsens natur uppfattas i allmänhet som mer seriösa. ”fi” och ”sv” har gått rykte, men är inte lika kända internationellt som ”com” och ”org”.

Domännamnssystemet använder endast bokstäverna a-z, siffror och bindestreck (stora och små bokstäver är likvärda). Det går nuförtiden att registrera domännamn med andra tecken (åäö etc.), men dessa omkodas då med de tillåtna tecknen och ett sådant namn rekommenderas inte som primärt namn. Vilka ytterligare tecken som tillåts varierar enligt toppdomän (under ”se” tillåts de bokstäver som används i nordiska språk och i officiella minoritetsspråk, under ”fi” de som används i finska, svenska samt enare- nord- och skoltsamiska).

Om det ligger pengar i en webbplats är det sannolikt att andra registrerar liknande domännamn och erbjuder sig att sälja dem för rätt stora summor. Om man tror sig vara tvungen att betala är det bättre att genast själv registrera ett antal av dessa närliggande namn.

Då man registrerar ett domännamn måste man besluta i vems namn det registreras, vilket avgör vem som har rätt att besluta om användningen, samt uppge kontaktuppgifter för administrativa och tekniska ändamål. I många domäner förutsätts dessutom att namnservrar och annan teknisk infrastruktur fungerar. Webbhotell och en del andra företag och organisationer kan åta sig att sköta domänen för en mycket måttlig ersättning, men många webbhotell registrerar domännamnet åt sig själv om man inte kommit överens om annat, och då är det svårt att bryta kundförhållandet.

== E-post och andra kontaktmetoder ==
En seriös domän och en seriös organisation skall gå att kontakta. På webbplatsens huvudsida bör finnas en tydlig länk till kontaktuppgifter och uppgifter om den bakomliggande organisationen. Det är bra att ange telefonnummer, post- och besöksadress och en eller flera e-postadresser. Ofta skapar man också ett HTML-formulär, genom vilket besökare kan berätta om felsituationer, kommentera webbplatsen eller kontakta organisationen. En del användare föredrar e-postadresser, andra föredrar formulären. Formulärens innehåll förmedlas vanligen till en e-postadress som inte framgår ur formulärets HTML-kod.

Förutom den information som anges explicit förväntas ofta vissa e-postadresser finnas oberoende av om de nämns. Den viktigaste är postmaster-adressen, som förutsätts fungera och har en särställning i e-postprogramvara. Adresserna webmaster och abuse antas också ofta finnas. Också om webbhotellet tar hand om e-posten till dessa adresser kan det vara nyttigt att låta e-posten skickas också till någon i er organisation (lätt att ordna med alias-funktionen), så att ni åtminstone genom stickprov kan få en uppfattning om eventuella klagomål.

Om webbhotellet sköter hela domänen för er, se till att e-posten dirigeras till någon som tar hand om den. I synnerhet gäller detta de ovannämnda adresserna. E-posten dirigeras ofta skilt från annan trafik, enligt MX-fältet på DNS-servern, och kan alltså hanteras av någon helt annan server under någon annan domän. Åtminstone adressen ”postmaster” skall fungera så väl för maskinens namn (www.domän.example.org) som för huvuddomänen.

Det finns ingen konsensus om huruvida e-postadresser skall vara synliga. Många organisationer uppger att e-postadresserna är av formen förnamn.efternamn@domän.example.com och hoppas att skräppostautomater skall ha svårt att härleda de egentliga adresserna. Ett problem här är att namn med vissa bokstäver (åäö) ofta särbehandlas, ett annat att det kan finnas fler personer med samma för- och efternamn. Instruktionerna borde fungera eller ge vettiga felmeddelanden för alla personer i organisationen.

Oberoende av de personliga adresserna bör organisationen ha adresser som kan anges explicit. Ovannämnda speciella adresser skall bevakas, men skräppostproblemet kan vara mindre för dem, så de ofta läses av folk med beredskap att effektivt anmäla missbruk. Om andra adresser drabbas av alltför stora mängder skräppost är det tänkbart att byta ut dem, med tillräcklig övergångstid.

== Funktioner på servern ==
Innan man gör upp avtal för sin webbplats gäller det att fundera på vilka funktioner man behöver. Beroende på webbhotell eller server kommer en del funktioner på köpet, medan andra måste installeras skilt, och kan finnas tillgängliga endast för extra betalning eller inte alls.

Kontrollera också om det webbhotell ni tänker använda har gott rykte. Ni vill inte att servern ofta är otillgänglig eller beter sig illa. Administrationen skall svara på e-post, ge råd och åtgärda eventuella fel utan större dröjsmål. Organisationen skall följa god praxis ifråga om Internet-standarder. Och så vidare.

=== Webbsidorna ===
För ''statiska'' sidor, sidor som laddats upp på webbplatsen och därefter förmedlas till dem som frågar efter dem, behöver webbservern knappast någon kapacitet. Skivutrymme är billigt (också om kravet på driftssäkerhet gör det mycket dyrare än på en hemdator) och det som avgör kostnaderna är i första hand trafikvolymen.

De flesta webbservrar ger möjlighet till vissa ytterligare funktioner, såsom SSI (”server side includes”) som ändrar sidorna på enkla sätt, till exempel så att länkar till en nyhetssida läggs in på ett antal andra sidor, eller vissa formulärhanterare, som till exempel kan skicka ifyllda webbformulär till en överenskommen e-postadress.

Om man vill kunna generera sidor alltefter ställs betydligt större krav på servern. Till detta används ofta skriptspråket PHP. Man kan också ha enskilda skript till exempel för en gästbok, ofta skrivna i PHP, Perl eller Python. Ett webbhotell kan ställa färdiga skript till förfogande eller tillåta att man laddar upp egna skript. Det senare kräver ofta skild överenskommelse. Vilka språk och vilka funktioner som finns tillgängliga beror ofta på om servern kör under någon Unix-variant eller under Windows.

Numera är det vanligt att en hel webbplats innehåll lagras i en databas, ofta MySQL. Detta ger stor flexibilitet, men systemet är sällan överskådligt för en lekman. Kontrollera att systemet någorlunda enkelt stöder de funktioner du behöver och att du inte blir fången i ett system som kanske senare visar sig olämpligt.

Om webbplatsen skall skötas genom ett så kallat innehållshanteringssystem (CMS, ''content management system'') krävs att behövlig infrastruktur finns tillgänglig. Antingen bör systemet finnas färdigt installerat eller också måste någon ha möjlighet att installera och underhålla systemet. Vanligen förutsätts en databas, där sidinnehåll, användaruppgifter etcetera lagras.

=== Uppladdning och inloggning ===
För att en webbserver skall vara användbar måste man kunna ladda upp sidorna. Detta görs med ett filöverföringsprogram som ftp, ftps, scp eller sftp. Det traditionella ftp skyddar varken lösenord eller själva sidorna mot attacker från någon som kommer åt nätet på vägen: lösenorden kan snappas upp och sidorna förvanskas, det senare är allvarligt om du erbjuder datorprogram och någon byter ut dem mot trojanska hästar. Därför bör antingen ftp över ssl (ftps) eller förbindelser genom ssh (scp, sftp) användas. En del webbhotell erbjuder endast ren ftp som standard.

För mer avancerade funktioner kan det vara bra att kunna logga in på serverdatorn. Det är frustrerande om många stora filer måste laddas upp på nytt endast för att man skall kunna ändra en e-postadress som är angiven på ett standardiserat sätt och alltså skulle vara lätt att ändra automatiskt. Sidor kan också genereras automatiskt dagligen eller enligt behov genom att kombinera en standardmall och föränderligt innehåll.

För vissa webbplaster är det väsentligt att kunna ladda ner filer från en annan webbplats och sedan själv publicera dem, som sådana eller i förändrat skick. Detta gäller i synnerhet om man ”speglar” andra webbplatser. ftp och scp erbjuder möjlighet att göra detta utan att filerna behöver kopieras till den egna datorn. Funktionaliteten kan vara avstängd på servern.

Det kan överhuvudtaget vara bra att kunna köra program på serverdatorn, till exempel kan veckans kampanj laddas upp i förväg men aktiveras först tidigt på måndag morgon. Vilka program och funktioner man har tillgång till varierar, dels enligt avtal, dels enligt vilket operativsystem som används.

Om mer än en mänska skall arbeta med webbplatsen är det bra om alla får ett eget användarnamn och lösenord, dels så att man vet vem som gjort vad, dels så att var och en kan ändra sitt lösenord utan att tänka på andra.

=== Instruktioner för webbservern ===
Ofta kan man ge instruktioner om hur enskilda kataloger eller filer skall behandlas genom att lägga in speciella filer i de berörda katalogerna (.htaccess med apache). På så sätt kan man se till att teckenkodning och filtyp anges rätt, korrigera felaktiga förvalda värden på servern eller omdirigera förfrågningar då visst (i samband med serverbyte allt!) innehåll flyttats annanstans.

Vilka funktioner man har möjlighet att styra beror på servern och dess inställningar och alltså delvis på det avtal man gjort.

== Webbplatsens struktur ==
* Logisk, både internt och som den syns utåt.
* Enligt tema, administration, språk eller målgrupp?
* Planera också med tanke på underhåll: håll vissa delar fria från föränderligt data och koncentrera sådant som måste uppdateras genast till enstaka sidor

Länkröta: Se till att gamla adresser fortsätter att fungera. Planera strukturen så att detta inte blir svårt. Undvik att ha värdefullt innehåll direkt på en sida vars innehåll byts ofta. Framsidans substans (dagens nyhet etc.) bör finnas också på en adress som håller sig (den adressen passar som &quot;läs vidare&quot; på framsidan, så att intresserade besökare direkt bokmärker den bestående adressen).]

För att besökare skall hitta på webbplatsen, för att de inte skall bli frustrerade och för att de skall kunna länka till innehållet på ett ändamålsenligt sätt är det viktigt att webbplatsens struktur är logisk och tydlig. Om samma sida eller samma innehåll nås olika vägar skall detta framgå. Gör skillnad mellan länkar till mer specifika sidor i samma helhet och korsreferenser. [...] Besökaren skall kunna avgöra att viss information inte finns istället för att behöva irra omkring sökande efter den.

Vanare webbanvändare kan härleda webbplatsens struktur ur URL-adresserna, förutsatt att dessa är meningsfullt konstruerade. Också då webbsidorna hämtas ur en databas kan man utforma adressen som om det gällde ett filträd, med ”kataloger” som motsvarar olika logiska helheter.

Underhållet av webbplatsen är lättare om strukturen är klar också ut organisationens synvinkel, till exempel så att en enskild person ansvarar för en viss helhet, och inte någon sida här och någon där, eller så att helheterna motsvarar den terminologi som används inom organisationen. En sådan struktur behöver inte sammanfalla med vad som är intuitivt för besökaren och visst arbete måste läggas på att sammanjämka kraven, förklara strukturen för antingen besökaren eller dokumentera strukturen med tanke på dem som skall under underhålla webbplaten.

Det är möjligt att ha parallella strukturer, så att en sida finns på ett ställe i den struktur besökaren ser och på ett annat i den struktur den som underhåller webbplatsen ser. En sådan lösning måste planeras och dokumenteras noga för att båda strukturerna skall fungera. Annars händer det lätt att texterna på webbsidorna utgår från den för besökaren osynliga strukturen.

Om webbplatsen helt eller delvis är översatt till olika språk eller om delar av webbplatsen är skriven för olika språk, måste detta beaktas vid planeringen av webbplatsens struktur. Se språkproblematiken nedan.

Med tanke på underhållet är det bra om man kan hålla delar av webbplatsen fri från föränderlig information och koncentrera information som måste hållas fullt uppdaterad till några få sidor. Till exempel kan kontaktuppgifter finnas i en fil, som dagligen automatiskt infogas i de webbsidor där de behövs. Undvik att tala om nutida förhållanden i en historik, som i sig själv inte behöver kontrolleras särskilt ofta.

=== Statiskt eller dynamiskt ===

* Vem gör sidorna, den som känner ämnet eller någon som kan tekniken?
* Olika lösningar för att förenkla arbetet, till exempel mallar, inkludering av standardkod (och CMS)
* Sidgenerering vid uppdatering, dagligen eller enligt efterfrågan
* Mellanlagring av genererade sidor
* Cache-kontroll
* Innehållshanteringssystem (CMS)

=== Parallellt innehåll ===
Ibland vill man ha samma eller liknande innehåll presenterat på olika sätt, till exempel för olika målgrupper. [...]

==== Olika språk ====
* &lt;nowiki&gt;*/sida.html.sv&lt;/nowiki&gt; versus svenska/*/sida.html versus */sida.html?lang=sv versus */sida.html med kex
* Språket är bra att ange explicit, så att länkar kan ges vidare med eller utan språkspecifikation och problem lösas också av användaren
* ...
* Se närmare nedan under [[#Flerspråkiga webbplatser|Speciella problem: Flerspråkiga webbplatser]].

=== Självständiga helheter ===
Ofta kan det finnas behov av att hålla någon helhet utanför den övriga administrationen, till exempel då ett innehållshanteringssystem inte kan hantera webbsidor som hämtas som sådana från något annat ställe eller då det uppstår behov att ge större befogenheter åt en grupp att utforma vissa sidor.

[...]


== Webbsidorna ==
[Om hur själva webbsidorna skall utformas: innehållets disposition, metainformation, layout, delar som kan inkluderas från andra filer, javascript, CSS och andra tekniker, ...] 

[Här beskrivs främst sidan så som den ser ut ur webbläsarens och ur läsarens synvinkel. Hur den konstrueras beskrivs delvis under [[#Webbplatsens struktur]].]

* Du har ingen kontroll över webbläsaren. Låt det vara en styrka att den känner användarens behov
* Klar sidstruktur. Börja med det väsentliga (CSS gör det möjligt att placera om element).
* Rubrik, titel och nyckelord; gör sökningar lätta
* Olika tekniker och möjligheter
**
**
**
* Egenskaper som stöds eller inte stöds av webbläsare
* Användbarhet och hinderlöshet

== Speciella problem ==

== Material som skapas separat ==
Protokoll, nyhetsbrev etc.
* konfidentiell eller icke-offentlig information?
* format, något gemensamt?
* upphovsrätt

Ofta har man tillgång till intressant material som mer eller mindre automatiskt kunde publiceras på webbplatsen. Detta kan vara organisationens tidning eller nyhetsbrev, årsberättelser, mötesprotokoll eller artiklar som någon i organisationen publicerat annanstans. Tyvärr måste dessa ofta anpassas på något sätt innan de kan publiceras på webbplatsen.

Vad gäller föredragningslistor, protokoll eller beslutslistor förekommer det ibland att konfidentiella ärenden behandlas och rätt ofta kan ärenden eller vissa detaljer om dessa vara olämpliga att publicera, också om man för det mesta är öppen. Den som publicerar informationen på webbplatsen är sällan den som skall bedöma vad som skall publiceras. Det är alltså viktigt att slå fast vilken typ av uppgifter som publiceras automatiskt och hur man anger att någonting inte skall publiceras. Den som producerar materialet (mötessekreteraren) måste vara medveten om publiceringspraxis.

Det är också viktigt att i mån av möjlighet använda sådana filformat att materialet kan publiceras utan omfattande omarbetning. Material från ordbehandlare kan automatiskt omvandlas till HTML och PDF, men med relativt enkla åtgärder blir resultatet betydligt bättre (strukturinformation, metainformation, bilagor, referenser och länkar). Märk också att ordbehandlare kan lägga in osynlig eventuellt känslig metainformation i filerna.

Kontrollera att författare och fotografer ger tillstånd till webbpublicering. [...]

=== Gästböcker och bloggar 

=== Flerspråkiga webbplatser ===
De flesta webbplatser som utvecklas till något litet större kommer att behöva understöda mer än ett språk. I Finland har vi åtminstone det andra inhemska. Också i Sverige vill man ofta ha åtminstone någon information på engelska. För många webbplatser är också andra språk aktuella.

Att hålla informationen uppdaterad på alla språk är svårt. Likaså att hålla webbplatsens struktur logisk för den som i första hand använder något annat än huvudspråket. Det gäller att administrera uppdateringarna väl.

Därtill kommer tekniska problem. Teckenkodningen måste antingen stöda alla språken eller också måste olika teckenkodning användas och anges på olika sidor. Då viss information hanteras oberoende av språk måste man se till att anslutande texter anpassas.

==== Val av språk ====
HTTP innehåller en mekanism (”content negotiation”) för att automatisk kunna erbjuda sidor på rätt språk. Tyvärr anger många webbläsare automatiskt sitt språk som användarens språk, vilket gör att uppgiften inte är pålitlig. Många webbplatser väljer att strunta i uppgiften.

I Sverige och Finland kan man ofta utgå från att om webbläsaren uppger antingen ett annat språk än engelska eller alternativa språk så är valet åtminstone i någon mån medvetet. I dessa fall är alltså webbläsarens språk en mycket god första gissning vad gäller önskat språk, och att respektera webbläsarinställningarna är att visa respekt för användaren, i de fall han är medveten om dem. Ofta är ändå inställningarna gjord av någon annan (i synnerhet då webbläsaren uppger ”en” eller ”en-us” som enda språk).

Också då besökaren medvetet valt språk kan han vilja använda också ett annat språk, till exempel för att jämföra innehållet på olika språk eller av speciella tillfälliga orsaker. Därför måste man tillfälligt kunna välja ett annat språk oberoende av hur det primära språket härletts. Språkbytet skall helst leda till motsvarande sida på det andra språket, mycket ogärna till att användaren förpassas till huvudsidan. Med tanke på jämförelser är det också problematiskt om användaren inte längre kommer åt sidorna på det tidigare språket. Val av primärspråk och val av språk för en enskild sida bör alltså gärna hållas åtskilda.

[mer konkreta råd, också hur olika färdiga system beter sig]

==== Översättning ====
* vilken version skall översättas: text, html, php, annan?
* teckenkodning: normalt utf-8, men annars krävs sätt att ange kodning för webbservern, oberoende måste webbservern ha rätt information
* oöversatta sidor
* sidor med föråldrad översättning
* sidor översatta endast i förkortad version

För hur sidorna kan namnges eller ordnas hierarkiskt, se även ovan [[#Parallellt innehåll|Webbplatsens struktur: Parallellt innehåll]]

== Underhåll ==
[Underhållet skall planeras i förväg eller också glöms det bort. Systematik!]

[Webbplatsen kan också byggas så att den är lättare att underhålla, till exempel genom att hålla vissa delar fria från föränderligt data och koncentrera sådant som måste uppdateras genast till enstaka sidor]

=== Ansvar och rättigheter ===
* Ge olika personer ansvar för olika delar av webbplatsen, så att varje del har en ansvarsperson
* Se till att ansvaret överflyttas då personen lämnar organisationen (vilket förutsätter att man vet vad ansvaret gällt).
* Lämpliga rättigheter, bland annat så att man inte kan förorsaka överraskande stor skada med misstag.
* ...

=== Säkerhetskopiering ===
* Bör skötas systematiskt.
* Räcker webbhotellets åtgärder? Håll åtminstone någon kopia själv, med tanke på katastrofer i kundförhållandet eller i skötseln av servern.
* Utkast och verktyg kan finnas på lokala arbetsstationer. Hur hanteras de?
* Olika hotbilder: misstag, dataintrång, bitröta, blixt, eldsvåda.
* Skadan kan undgå upptäckt, så även äldre kopior viktiga.
* Hur hanteras hemliga uppgifter? Krypterade säkerhetskopior kan visa sig vara värdelösa.
* ???

=== Uppdatering ===
* Planera i förväg
* Bestäm behovet av uppdatering per logisk helhet eller katalogstruktur. Notera undantag. Se till att information som behöver snabbare uppdatering inte smyger sig in.Se till att sidors natur är tydlig.
* Bestäm ansvar för uppdatering av olika sidor eller för olika situationer, också för katastrofer (då webbsidorna plötsligt kan besökas av många i behov av info)
* Bestäm tidpunkter för uppdateringarna: de flesta sidor bör t.ex. kontrolleras inför terminsstart, historiken kanske inför nästa jämna fem år, notera också specialsituationer (vad händer om telefonnumret ändras, glöms det gamla numret kvar någonstans?)
* Datum för sista uppdatering: rättades en detaljuppgift eller kontrollerades allt innehåll?
* Undvik länkröta: gamla artiklar bör finnas kvar och bör nås via den gamla adressen. Sidor där nytt innehåll ersätter gammalt skall hanteras så att besökare kan länka antingen till den nyaste versionen eller till en specifik version.

== Omdirigeringar ==
Om man har kontroll över namnservern för sin domän kan man fritt (med viss övergångstid) flytta domänen från en dator till en annan, då man till exempel behöver större kapacitet eller inte är nöjd med servicen. Namnservern måste vara fullkomligt pålitlig, så ofta delegeras driften till lämplig firma.

Också på själva servern kan man ordna omdirigeringar. Dessa är särskilt viktiga efter en omstrukturering av innehållet på webbplatsen, då visst innehåll flyttats annanstans och efter att man bytt domännamn eller serverdator. Vissa webbhotell använder omdirigeringar för att kompensera problem med webbhotellets struktur.

Omdirigeringar på själva webbsidan kan göras genom meta-taggar i HTML-koden eller genom javascript. Dessa fungerar inte med alla webbläsare.

=== Ändringar med hjälp av namnservern ===
[borde detta behandlas i skilt avsnitt om DNS?]

=== Omdirigeringar genom webbservern ===
HTTP, protokollet som används för att ladda ner webbsidor, ger möjlighet till ett antal olika omdirigeringar. Servern kan bland annat tala om att sidan flyttat, tillfälligt hittas på viss adress, att svaret på förfrågan (feedback för blankett) hittas på viss adress, att flera dokument motsvarar förfrågan (t.ex. olika språk eller filformat).

Eftersom webbservern sällan kontrollerar sidinnehåll innan de ger svar på en förfrågan måste omdirigeringarna styras genom serverns konfigurationsfiler.

[Samspel med sökmaskiner, se till att en populär sida inte försvinner genom flyttet (HTTP: Gone?).]

=== Omdirigeringar i webbsidan ===
Eftersom den ansvariga för en viss webbsida inte alltid har möjlighet att ändra i webbserverns inställningar lägger man ofta in omdirigeringar som speciella taggar i HTML-dokument eller med javascript. Dessa stöds inte av alla webbläsare.

== Lögn, förbannad lögn, statistik ==
[Om att följa upp användningen]

Webbservrar för i allmänhet rätt noggrant bok över användningen. Loggfilerna kan ge en fingervisning om vilka sidor som används flitigt och vilka som inte hittas, vilka icke-existerande adresser som efterfrågas och vilka vägar besökare hittar till olika sidor. Också de flesta attackförsök lämnar spår. Det finns en mängd programvara som hjälper att analysera loggarna.

Vid sidan av loggarna på den egna servern finns ett antal system för att följa med användningen via en tredjepartsserver. Dessa bygger i allmänhet på att en del av innehållet (reklamer eller minimala, i praktiken osynliga, bilder) hämtas från den andra servern, varvid denna tredje part får tillgång till motsvarande information.

Ofta drar man alldeles för långtgående slutsatser av loggarna och i synnerhet av statistik via tredje part. Många webbläsare filtrerar bort javascript och länkar till bilder som tredjepartsprogrammen bygger på. Likaså kan de av olika orsaker uppge felaktig information. Mellanservrar, sökrobotar och andra program förvrider också statistiken.

Försök att minska felkällorna leder ofta till större problem, till exempel till att webbläsare som inte använder javascript inte noteras, till långa svarstider (då webbservern måste kontaktas istället för att sidan laddas från mellanservern över ett snabbt intranät), till större belastning på servern och till att vissa användargrupper har svårt att använda webbplatsen (då servern endast betjänar ”sammarbetsvilliga” webbläsare).

Det finns inga pålitliga sätt att uppskatta felen i statistiken, men det är uppenbart att en betydande del av användarna inte statistikförs eller statistikförs fel. En del webbexperter anser att statistiken inte kan användas vettigt annat än för att uppskatta belastningen på webbservern.

== Det finstilta ==
* Vem har kontrollen
* Omdirigering efter serverbyte
* ...

== Bilagor ==
=== Webbprotokollen ===
* HTTP (”hypertext transfer protocol”) är det protokoll som webbläsaren och webbservern vanligen använder för sin kommunikation. Ibland används HTTPS, där kommunikationen är krypterad och där webbservern kan använda certifikat för att bevisa att webbplatsen är den rätta. Också till exempel FTP kan användas för filöverföring, och WWW-adresser (URL) kan ange också andra protokoll.
* HTML (”hypertext markup language”) är det märkspråk som i allmänhet används på själva webbsidorna. HTML-koden kan helt eller delvis genereras först när sidan efterfrågas, men ofta är sidan helt eller till största delen skriven som HTML. Webbservern förmedlar också andra typer av filer: rena textfiler, bildfiler, pdf-filer och filer i olika format som webbläsaren inte själv kan hantera.
* CSS (”cascading style sheets”) innehåller instruktioner om hur webbläsaren skall presentera olika element. I idealfallet beskriver HTML-koden endast webbsidans struktur och innehåll, medan utseendet sköts av webbläsaren, med hänsyn till CSS-instruktionerna. Användaren kan välja att avaktivera stödet för CSS eller använda egna CSS-definitioner istället för webbplatsens.
* Javascript eller Ecmascript är ett programmeringsspråk som används för att lägga in programkod i webbsidan, att köras av webbläsaren. Främst används språket för olika effekter och för att underlätta ifyllande av formulär. Tolken kan vara avaktiverad.
* Java är också ett programmeringsspråk för program som webbläsaren skall köra. Det används främst för små självständiga applikationer.
* Flash används istället för eller som ett komplement till HTML, främst för webbsidor som kräver avancerade effekter. Många av webbläsarens normala funktioner åsidosätts. Språket stöds inte i alla webbläsare.
* ActiveX är ytterligare ett programmeringsspråk. Med detta språk kan man i princip göra vad som helst med webbläsarens rättigheter, men koden skall i allmänhet undertecknas, så användaren kan avgöra om han vill lita på programmet. Språket tolkas endast av Microsofts webbläsare.
* SSI (”server side includes”), PHP, Perl och Python ger möjlighet att modifiera eller skapa webbsidorna då de efterfrågas, innan de skickas till webbläsaren. I princip kan vilket som helst programspråk användas, men dessa är enkla att använda för kortare programsnuttar och har gott stöd för denna typs användning.
* CGI (”common gateway interface”) beskriver samverkan mellan webbservern och program som skall köras som svar på en förfrågan. Programmen är ofta skrivna i PHP, Perl eller Python.

=== Programvara ===
*Webbservrar
*Programspråk
*Skriptsamlingar

=== Vidare läsning ===

[[Kategori:Webbutveckling]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]</text>
      <sha1>icuzznc5duxohxuah182jo7etj3xnlk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Nätvärk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7194</id>
    <revision>
      <id>49527</id>
      <parentid>38408</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49527</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11209" sha1="dwqz5k3la08s2wm33e56tycjky15but" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Nätvärk|2=
[[Bild:Kommer-snart.png]]&lt;br&gt;
''FIGUR 3. Ett nätverk med 10 datorer. Om fiberkabeln dras via dator 1, 2, 3, 5, 8 och 9 (markerat med tjocka linjer) kommer alla datorer utom nummer 7 att ligga högst en länk ifrån fiberkabeln, vilket är optimalt.''

Bandbredden på företaget Caterpillar AB's intranät ska utökas. Deras datornätverk består av n datorer som är sammankopplade med n − 1 länkar, så att alla datorer kan kommunicera med varandra. ITavdelningen har fått i uppdrag av styrelsen att ersätta en del av dessa länkar med en ny tjock fiberkabel. Kabeln får inte förgrena sig, men kan vara hur lång som helst.

Alla datorer som ligger längs kabeln eller högst en länk ifrån denna kan utnyttja den extra bandbredden. Eftersom Caterpillar AB är ett stort företag med många datorer är det inte helt enkelt att bestämma var den ny fiberkabeln ska dras, så att flest antal datorer kan utnyttja den högre bandbredden. Detta har orsakat stor huvudvärk hos IT-avdelningen, så de har därför outsourcat problemet åt dig.

Programmet ska läsa datornätverkets struktur från filen network.dat. Första raden i filen innehåller talet n (mellan 1 och 2500). Därefter följer n − 1 rader som beskriver länkarna mellan datorerna. Varje sådan rad består av två heltal mellan 1 och n, numren på datorerna som länken förbinder. Programmet ska skriva ut maximalt antal datorer som kan utnyttja den utökade bandbredden om fiberkabeln dras optimalt.

'''Körningsexempel:'''
 Filen network.dat med innehållet:
 
 10
 1 2
 2 3
 3 4
 3 5
 5 6
 6 7
 5 8
 8 9
 8 10
 
 ska ge svaret:
 
 Maximalt antal datorer: 9
}}
==Lösning==
När man löser den här uppgiften, så hoppar ens hjärna mellan hopp och förtvivlan. Först tycker man den är lätt, sedan svår, sedan lätt och slutligen lagom. Först och främst kan man ju fråga sig var man ska börja dra kabeln? Att testa att börja dra kabeln vid varje dator är inte särskilt effektivt, nej de datorer som torde vara kandidaterna för där man ska börja dra kabeln (och även avsluta den) är änddatorerna i nätverket, dvs de datorer som bara har en anslutning med en annan dator. Givetvis kan man inte bara börja vid vilken änddator som helst, eftersom änddatorn själv kanske inte ingår i den optimala lösningen, varför vi måste testa att börja dra vid varje änddator.

Med den idén klar sätter man ingång och läser in alla datorer från filen, samt sparar undan referenser till de datorer som är änddatorer (de vi senare ska testa att börja dra kabel vid). Men plötsligt slås man av ett skräckscenario, tänk om det kan förekomma cykler i nätverket? Svaret på den frågan är emellertid Nej, eftersom alla datorer är kopplade till nätverket och det finns endast n-1 stycken länkar. (Om man ska koppla samman n stycken datorer med n-1 stycken länkar, så är det faktiskt omöjligt att konstruera cykler. Tack och lov.) Hur går man vidare nu? En idé kan vara att man börjar dra kabeln vid en änddator (och tänker nätverket som ett träd) och sedan fortsätter man i den riktning man tidigare inte kom ifrån (man får inte gå uppåt i trädet), so far so good. Men om vi kommer till en dator från vilken vi kan välja att gå vidare till fler än en dator? Vilken dator ska vi välja att dra kabeln vidare igenom? Ja med det är ju enkelt, vi väljer bara den dator som har flest datorer sammankopplade med sig (även indirekt, dvs alla barn till datorn om vi betraktar det hela som ett träd) bortsett från datorn vi kom ifrån och datorerna som binds samman via den. Men vänta nu stämmer verkligen det? Det bistra sanningen är NEJ, för även om det finns fler datorer i en riktning än en annan, så finns det ju inga garantier för att vi kommer att kunna gynna alla datorer med kabeln i den ena riktningen. I riktningen med färre datorer kan kanske alla ligga snyggt på rad, medan datorerna i riktningen med fler kanske förgrenar sig något fruktansvärt.

Det är nu vi bör ha nått insikten &quot;lagom&quot; om uppgiften. Att vi ska börja vid en änddator och betrakta den som en rot i ett träd verkar fortfarande som en bra idé, men hur ska vi sedan gå tillväga. Lösningen är faktiskt tämligen elegant, då man kan betrakta subträd till träd som egna träd. Den går till på så sätt att vi börjar att dra kabeln vid vår änddator och sedan räknar vi hur många angränsande datorer som gynnas av att kabeln finns vid datorn. Och det eleganta är att vi nu bara behöver returnera hur många datorer som gynnades av att vi drog kabeln genom denna dator + hur många datorer som gynnas av att vi drar kabeln genom datorn i anslutning till denna. Finns det fler än en dator i anslutning, så väljer vi givetvis den vidare-dragning av kabeln som gynnar flest datorer. (Observera att detta är en rekursiv definition som gäller för varje dator i nätverket.) Dock får man inte glömma när man räknar hur många datorer som gynnas av att kabeln finns vid en dator att utelämna datorn man kom ifrån (eftersom den redan har räknats). Observera också att vi inte räknar att en dator gynnas av kabeln när den dras igenom den, eftersom vi redan då har räknat datorn när kabeln fanns vid föregående dator. (Detta gör att vi inte får glömma att räkna med änddatorn vid vilken vi började dra kabeln.)

(Givetvis kan man göra lite optimeringar genom att spara undan redan kända resultat, men det är onödigt och ger bara marginell förbättring. Jag här ändå med en sådan optimering, som jag dock kommenterat bort, bara för att visa hur.)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Network
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen network.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\network.dat&quot;));

		//Antalet datorer.
		int nr = scan.nextInt();

		//Sparar vilka änddatorer som finns i nätverket.
		HashSet &lt;Computer&gt; ends = new HashSet &lt;Computer&gt; ();

		//Referenser till alla datorer i nätverket.
		Computer [] computers = new Computer [nr+1];

		//Läser in alla datorer och dess förbindelser.
		for(int i = 0; i&lt;nr-1; i++)
		{
			//Läser in numret för de två datorerna.
			int c1 = scan.nextInt();
			int c2 = scan.nextInt();

			//Om datorn inte fanns så skapar vi den och lägger
			//till den som en änddator.
			if(computers[c1]==null)
			{
				computers[c1] = new Computer(c1);
				ends.add(computers[c1]);
			}
			else //Fanns den redan, så var den ingen änddator.
			{
				ends.remove(computers[c1]);
			}

			//Samma sak fast för andra datorn.
			if(computers[c2]==null)
			{
				computers[c2] = new Computer(c2);
				ends.add(computers[c2]);
			}
			else
			{
				ends.remove(computers[c2]);
			}

			//Kopplar samman datorerna.
			computers[c1].add(computers[c2]);
			computers[c2].add(computers[c1]);
		}

		//Maximalt antal datorer som kan utnyttja fiberkabeln.
		int max = 0;

		//Går igenom ändpunkterna.
		for(Computer com : ends)
		{
			//Kollar hur många datorer man max kan gynna med fiberkabeln
			//om man börjar dra den från denna änddator. +1 för att
			//änddatorn själv ska räknas in i antalet. (Sedan kommer vi ju
			//ifrån en dator som inte finns, vilken jag valt att kalla 0.)
			int tmp = 1 + com.possible(0);

			//Kollar om detta bör vara vårt nya största resultat.
			if(tmp&gt;max) max = tmp;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Maximalt antal datorer: &quot; + max);
	}

	//En klass som beskriver en dator i nätverket.
	private static class Computer
	{
		//Datorns id.
		int id;

		//Datorerna datorn är sammankopplad med.
		List &lt;Computer&gt; connected;

		/* Optimering: HashMap &lt;Integer, Integer&gt; calculated; */

		//Skapar en dator med det givna id-nummer.
		public Computer(int id)
		{
			this.id = id;
			connected = new LinkedList &lt;Computer&gt; ();

			/* calculated = new HashMap &lt;Integer, Integer&gt; (); */
		}

		//Kopplar samman den här datorn med den givna datorn.
		public void add(Computer comp)
		{
			connected.add(comp);
		}

		//Returnerar hur många datorer man kan gynna med fiberkabeln
		//om man drar den genom denna dator givet att man tidigare kom
		//från datorn med id 'from'.
		public int possible(int from)
		{
			/*Integer calc = calculated.get(from);
			if(calc!=null) return calc;*/

			//Största antalet datorer som kan gynnas genom att fortsätta
			//dra kabeln via någon av datorerna kopplad till denna.
			int max = 0;

			//Hur många datorer som står i direkt anslutning till denna.
			//Dvs datorer som gynnas av kabeln, men nödvändigtvis inte står
			//i direkt sammanslutning med den.
			int nextTo = 0;

			//Går igenom datorerna i anslutning till denna.
			for(Computer com : connected)
			{
				//Datorn vi kom från ska inte behandlas.
				if(com.id!=from)
				{
					//Ytterliggare en dator står i anslutning.
					nextTo++;

					//Hur många datorer som skulle kunna gynnas av att vi
					//fortsätter att dra kabeln till denna dator i anslutning.
					//Då givetvis exkluderat datorn själv eftersom den redan
					//gynnas av att kabeln finns vid denna dator.
					int tmp = com.possible(id);

					//Kollar om detta var det bästa valet.
					if(tmp&gt;max) max = tmp;
				}
			}

			/* calculated.put(from, max+nextTo); */

			//Returnerar bästa valet där kabeln kan fortsättas att dra + antalet
			//datorer som gynnats av att kabeln dragits genom denna dator.
			return max+nextTo;
		}

		//Följande två nedanstående metoder är bara överlagrade för
		//att vi ska kunna stoppa klassen i en hashtabell.
		public int hashCode()
		{
			return id;
		}

		public boolean equals(Object ob)
		{
			Computer comp = (Computer)ob;

			return (id==comp.id);
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösning i Haskell. För att programmet ska klara av tidsgränsen för testfall 4 och 5, måste det kompileras ned till en binärfil. (Testar man bara programmet i GHCI, så tar det ca 13 sek för testfall 4, medan motsvarande testfall går på 2-3 sek om man kompilerat med GHC.)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Nätvärk
module Main where
import IO
import Data.List
import Data.Ord (comparing)
import Data.Map (Map, lookup, fromList)

type ComID = Int
type Network = Map ComID [ComID]

main = do {
	ih &lt;- openFile &quot;network.dat&quot; ReadMode;
	content &lt;- hGetContents ih;
	
	edges &lt;- return $ concat $ map ((\[a,b] -&gt; [(a,b),(b,a)]).(map read).words) $ tail $ lines content;
	coms &lt;- return $ map (foldr (\(b,a) (_,c)  -&gt; (b,a:c)) (0, [])) $ 
			groupBy (\a b -&gt; (fst a)==(fst b)) $ sortBy (comparing fst) edges;
	network &lt;- return $ fromList coms;
	ends &lt;- return [a | (a,b) &lt;- coms, length b == 1];
	
	putStrLn $ &quot;Maximalt antal datorer: &quot; ++ (show $ maximum (map (isPossible network 0) ends) + 2);
	
	hClose(ih)
}

isPossible :: Network -&gt; ComID -&gt; ComID -&gt; Int
isPossible set from a = if (length b == 1 &amp;&amp; from/=0) then 0 else best + (length b - 1)
	where
	Just b = Data.Map.lookup a set
	best = maximum (map (isPossible set a) $ delete from b)
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>dwqz5k3la08s2wm33e56tycjky15but</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pasta Jeanette</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7195</id>
    <revision>
      <id>27303</id>
      <parentid>27302</parentid>
      <timestamp>2010-03-05T08:47:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>90.227.118.176</ip>
      </contributor>
      <origin>27303</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1430" sha1="89qyxszu2rg12tziz3wknqdoj9l2bjx" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*500 gram  penne rigate  
*25 gram  valnötskärnor  
*1 st  gul lök  
*1 st  röd paprika  
*2 st  klyftor vitlök  
*1 dl  vitt vin  
*2 dl  Köttbuljong  
*3 dl  grädde  
*1/2 tsk  grovmalen svartpeppar  
*200 gram  prosciutto  
*3 tsk  potatismjöl  
*1 kruka  färsk persilja  

 
==Tillagning==
Koka pastan enligt anvisning på förpackningen.

Skala och ansa löken och strimla den fint. Skala vitlöken och skär den i tunna skivor. Ansa paprikan och strimla den fint.

Fräs löken, vitlöken och paprikan i olivolja i en stekpanna så de blir mjuka utan att ta färg.

Hacka valnötskärnorna fint. Tillsätt valnötskärnorna, vinet och köttbuljongen och låt sjuda 5 minuter under lock.

Strimla prosciutton fint, tillsätt den till grönsakerna och låt sjuda med under lock 5 minuter.

Tillsätt grädden och svartpepparn och rör om. Tillsätt potatismjölet utrört i lite vatten under omrörning.

Hacka eller klipp persiljan fint. Tillsätt cirka 2/3 av persiljan till såsen och smaka eventuellt av med salt, häll sedan såsen över pastan och blanda runt.
 
==Servering==
Lägg upp pastan med såsen på tallrikarna. Garnera med resten av persiljan. Servera gärna med ett ljust vitlöksbröd.
 
==Tips==
Receptet hämtat från GodareMat.se

[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:1|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>89qyxszu2rg12tziz3wknqdoj9l2bjx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Godisautomaten</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7197</id>
    <revision>
      <id>49538</id>
      <parentid>32001</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49538</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7101" sha1="36iypjdvclm5ofqwkhu38ossuxu2dn8" xml:space="preserve">{{proguppgift|Godisautomaten|2=
[[Bild:Kommer-snart.png]]&lt;br&gt;
''FIGUR 4. Ett exempel på hur godisautomaten kan vara laddad. För att få tag i varorna A, C, F och D måste Herbert minst köpa de sex inringade varorna.''

En viss godisautomat består av v ”våningar”, där varje våning består av en roterbar skiva. Varje våning är indelad i ett antal celler, där varje cell innehåller en vara. Figuren ovan visar hur det kan se ut. I automatens glas kan man se ett visst antal c av cellerna på varje våning, vi kan anta att övriga celler är tomma. Man kan köpa en vara från vilken våning som helst, men bara från den cell som för tillfället befinner sig längst till höger. När denna vara köpts roterar skivan så att den vara som fanns i cellen närmast till vänster om den köpta blir möjlig att köpa nästa gång.

Automaten kan innehålla upp till 26 olika sorters varor, var och en benämnd med en bokstav i intervallet A...Z. Varorna kan vara utspridda hur som helst.

Herbert har glömt äta lunch och skulle vilja köpa ett antal olika varor. Men för att lyckas med detta måste han troligtvis köpa en del andra varor som han inte alls har något behov av. Skriv ett program som, givet varornas placering i automaten, beräknar det minimala antalet oönskade varor Herbert måste köpa för att få tag på de varor han verkligen vill ha. Observera att om han måste köpa flera exemplar av de önskade varorna så räknas alla utom ett exemplar som oönskade varor.

Indata läses från filen godis.dat. På första raden står heltalen v, c och n, (1 &amp;le; c, v &amp;le; 100 och 1 &amp;le; n &amp;le; 12), där v är antalet våningar, c antalet synliga celler på varje våning och n är antalet varor som Herbert vill ha. Därefter följer v rader, vardera bestående av en sträng med c tecken i intervallet A...Z. Var och en av dessa rader beskriver en våning, och ordningen på bokstäverna beskriver innehållet i cellerna på denna våning, från vänster till höger. Slutligen följer en rad med n olika tecken i intervallet A...Z. Varje tecken är namnet på en vara som Herbert vill ha. Alla dessa varor finns i automaten.

'''Körningsexempel:'''
 Filen godis.dat med innehållet:
 
 5 6 4
 ACBDEG
 CBEDHG
 CACDHE
 BFCHFA
 BGDAFB
 ACFD
 
 ska ge svaret:
 
 Antal onödiga varor: 2
}}
==Lösning==
Nyckeln till att lösa uppgiften är dynamisk programmering. Man håller reda på minsta antalet varor man behöver köpa för att uppnå en viss mängd godisar och går igenom automaten våning för våning. En viss uppsättning godisar kan lämpligen representeras med en bitmask, vilken kan i värsta fall anta värden mellan 0 och 2^12 - 1 (12 var övre gränsen för önskade varor). T.ex. om man vill ha varorna ADGHQ, kan 01011 (som är talet 11) representera att man har varorna D, H och Q.

Dock måste man vara uppmärksam på och ta hänsyn till följande fall. Säg att vi vill ha varorna EKRI. Betrakta följande två våningar.&lt;br /&gt;
REQJWIRK&lt;br /&gt;
BAEROKAI&lt;br /&gt;
Det bästa sättet att få varorna KRI = 0111 är uppenbarligen 3 (köpa de tre första ur den övre våningen), men det bästa sättet att få EKRI = 1111 är uppenbarligen 6 (köpa de sex första ur andra våningen), varför vi måste hålla reda på det senaste sättet att uppnå en viss konfiguration där man köpt varor på våningen man &quot;befinner sig på&quot;. T.ex. måste vi spara att vi uppnådde KRI = 0111 med 5 köpta varor på våningen vi befann oss på, så att vi i nästa steg kan se att bara en ytterliggare vara behöver köpas och att detta sätt är bättre än om vi skulle köpa KRI ur den första våningen, d.v.s 5+6-5 (varor som krävts för att få KRI + varor som måste köpas för att få E - varor vi redan köpt på våningen för att få KRI) är bättre än 3+6 (minsta antalet varor som krävs för att få KRI + varor som måste köpas för att få E). Detta görs i lösningen nedan m.h.a. matrisen tmp.

Antalet onödiga varor är förstås det minsta antal varor som behöver köpas för att få varorna man vill ha - antalet varor man vill ha. I exemplet ovan behöver vi köpa 6 varor för att få EKRI = 1111 (= 2^4 - 1), så 6 - 4 = 2 blir antalet onödiga varor.


&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class GodisAutomaten
{
	public static void main(String [] klein) throws Exception
	{
		//Vi ska läsa av filen godis.dat.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;godis.dat&quot;));

		//Antalet våningar, celler och önskade varor.
		final int V = scan.nextInt(), C = scan.nextInt(), N = scan.nextInt();

		//Läser in godisautomaten.
		char [][] automat = new char [V][];
		for(int i = 0; i&lt;V; i++) automat[i] = scan.next().toCharArray();

		//Vilka godisar vi vill ha.
		char [] want = scan.next().toCharArray();

		//Anger vilket index i bitmasken ett visst godis ska ha.
		int [] val = new int [26];
		for(int i = 0; i&lt;26; i++) val[i] = -1; //-1 om godiset är oönskat.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++) val[want[i]-'A'] = i; //Sitt index i strängen vi läste in annars.

		// dp[0110] = minsta antalet varor man behöver köpa för att få godisarna
		// med index 1 och 2.
		int [] dp = new int [1&lt;&lt;N]; //Viktigt dock att dp[0] = 0.
		for(int i = 1; i&lt;1&lt;&lt;N; i++) dp[i] = 1337; //Initialiserar med ett stort tal &gt; 1200.

		//Går igenom varje våning i godisautomaten.
		for(int i = 0; i&lt;V; i++)
		{
			//Håller reda på vilka varor på våningen vi har köpt.
			boolean [] bought = new boolean [26];

			int [][] tmp = new int [2][1&lt;&lt;N]; //Obs: tmp[0][0] = 0.
			for(int j = 1; j&lt;dp.length; j++) tmp[0][j] = 1337;

			//Går igenom varorna på våningen.
			for(int j = C-1; j&gt;=0; j--)
			{
				int vara = automat[i][j] - 'A';
				int vidx = val[vara]; //Varans index.

				//Om varan är en sådan vi vill ha och vi inte redan testat att köpa den på
				// samma våning, så testar vi att köpa den.
				if(vidx&gt;=0 &amp;&amp; !bought[vara])
				for(int k = 0; k&lt;dp.length; k++)
				{
					int bitmask = k|(1&lt;&lt;vidx); //Lägger till varan till mängden k.
					if(k==bitmask) continue; //Varan är redan köpt, gå vidare.

					//cost: Om vi bygger vidare på den för k globalt bästa.
					//cost2: Om vi bygger vidare på den bästa som använt godis på våningen.
					int cost = dp[k] + C-j, cost2 = tmp[0][k] + C-j - tmp[1][k];

					//Sparar det minsta antal varor som behövs köpas för att uppnå konfiguationen
					// som specificers av bitmask, där åtminstone en vara är köpt på nuvarande våning.
					tmp[0][bitmask] = Math.min(cost,cost2);
					tmp[1][bitmask] = C-j; //Antalet köpta godisar på våningen.

					//Om det är bättre än det tidigare bästa, så spara!
					if(tmp[0][bitmask]&lt;dp[bitmask]) dp[bitmask] = tmp[0][bitmask];
				}

				//Nu har vi garanterat köpt den här varan.
				bought[vara] = true;
			}
		}

		//[Antalet onödiga varor] = [Minsta antalet varor som krävs att köpa för att
		// få de varor vi vill ha] - [Antalet varor vi vill ha]. (1&lt;&lt;N) - 1 = N st ettor.
		System.out.println(&quot;Antal onödiga varor: &quot; + (dp[(1&lt;&lt;N)-1] - N));
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>36iypjdvclm5ofqwkhu38ossuxu2dn8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB:Pci Elektronik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7198</id>
    <revision>
      <id>27318</id>
      <parentid>27316</parentid>
      <timestamp>2010-03-09T09:04:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>27318</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="kx7arae72gq22wmqiqvqug1lt0w405r" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[kategori:SAB:Pc Elektroteknik och elektrisk industri]]</text>
      <sha1>kx7arae72gq22wmqiqvqug1lt0w405r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB:Pc Elektroteknik och elektrisk industri</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7199</id>
    <revision>
      <id>27317</id>
      <timestamp>2010-03-09T09:04:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer]]'</comment>
      <origin>27317</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="swbrcpplcpd5mz4c493js4ob1pshuw1" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer]]</text>
      <sha1>swbrcpplcpd5mz4c493js4ob1pshuw1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>CPU design</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7200</id>
    <revision>
      <id>56500</id>
      <parentid>55379</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T15:26:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>om om &gt; om huruvida</comment>
      <origin>56500</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="105708" sha1="i1b5njmc1ty79oul9lmzhtnae3gw7be" xml:space="preserve">Denna artikel är tänkt att vara ett försök att förstå och förmedla kunskap om hur en processor eller '''CPU''' fungerar och skulle kunna realiseras. Resonemangen bygger på artikeln [[/Ordlista#digitalteknik|digitalteknik]] och den processorarkitektur som där visas längst ner. Processorn är alltså ackumulatorbaserad (AC) vilket är en äldre men väl fungerande arkitektur. I ackumulatorn manipulerar (skiftar mest) och mellanlagrar man data. Hjärnan i processorn är instruktionsregistret (IR). Där realiseras processorns instruktioner i form av små mikroinstruktioner. En svårighet är det som nedan kallats timing. En annan är hur många bitar processorn ska ha. Så länge vi skriver i det kodeffektiva språket [[/Ordlista#assembler|assembler]] så torde 16-bitars adressbuss vara lagom.

== Teoretiserande inledning ==

CPU'n innehåller varken [[/Ordlista#RAM|RAM]] (annat än som vippor i register) eller [[/Ordlista#ROM|ROM]] (annat än i instruktionsregistret).

Vi säger att det externa programminnet (hårddisk eller [[/Ordlista#PROM|PROM]]) innehåller en instruktion som [[/Ordlista#programräknare|programräknare]]n (PC) pekar på. Det kan t.ex vara resetvektorn efter start. Vi antar prilimärt åtta bitar lång data och adressbuss och att [[/Ordlista#POR-krets|POR-krets]]en har ställt alla räknare och register. Säg då att PC då står på FFh. Och den fyra bitar långa instruktionsräknaren står på #0000. Den åtta bitar långa OP-koden i instruktionsregistret har också satts av POR-kretsen till säg 00h (som vi låtsas är OP-koden för Reset). Vi antar alltså [[/Ordlista#CISC|CISC]]-arkitektur med upp till 256 OP-koder och maximalt 16 steg att hinna utföra dom. 

Eventuellt räcker det med att nyttja halva databussen till OP-koder då vi knappast behöver så många fler än 16 (vilket ger oss tillbaka den galanta [[/Ordlista#RISC|RISC]]-arkiktekturen). Dock bör databussen vara minst åtta bitar om vi ska kunna göra nåt roligt med processorn (även om författaren lyssnat på 5-bitas D/A-omvandlig vilket var gränsen för vad han tyckte lät &quot;bra&quot; på en CTH-laboration i Kommunikationsteori).

Direkt efter spänningspåslag står alltså instruktionsregistret (IR) på OP-koden för Reset (tack vare POR-kretsen). Den lägger då ut en ordledning som möjliggör läsning av innehållet i adress FFh varvid denna adress (resetvektorn) läggs ut på databussen. Dataregistret enablas (EnD_in) samtidigt asynkront mha IR (dock har ingen klockpuls kommit än). När sen E-klockan (som styr allt utom PC) kommer klockas värdet (dvs resetvektorn) in i dataregistret (DR) och är då i praktiken läst. IR står då på adress 001h. Här haltas PC (En_PC=0) och laddning av resetvektorn påbörjas genom att LD_PC samtidigt sätts hög. IR stegar upp till 002h och släpper där haltningen dvs En_PC går hög. När så PC börjar räkna igen pekas adressvektorns data ut i minnet och processen börjar om med att E-klockan laddar DR osv.

== Realiseringsförfarande ==

Målet är att förstå hur en [[/Ordlista#processor|processor]] fungerar och hur den skulle kunna realiseras. Pga begränsad överblick har författaren bestämt att vi visar hur en 3-bitars processor skulle kunna realiseras i stället. Vi börjar alltså med att konstatera att både [[/Ordlista#adressbuss|adressbuss]] och [[/Ordlista#databuss|databuss]] ska vara 3 bitar lång. Vi får då ett adresseringsdjup på 8 vilket innebär max 7 [[/Ordlista#instruktion|instruktion]]er förutom Reset. Dataupplösningen blir 8 nivåer.

Följande [[/Ordlista#mnemonic|mnemonics]] eller [[/Ordlista#OP-kod|OP-kod]]er skall realiseras:

#000 RESET
#001 LDA    ladda A
#010 INCA   Incrementera A med värdet i B
#011 STA    lagra A i minnet (RAM)
#100 LDB    ladda B
#101 RORA   Rotera höger med 0 in (=/2)
#110 ROLB   Rotera vänster med 0 in (=*2)
#111 JMP    Hoppa till valfri början (annars kan det bli problem)

Ett program kan då se ut som följer:

# $111 RESET(PC=$111, Resetvektor=$000)
# $000 LDB #001 Sätter värdet för incrementeringen
# $001 LDA #000
# $010 STA $000 Sparar i RAM eller LED_A
# $011 INCA     A&lt;-A+B
# $100 STA $001 LED_B
# $101 INCA     A&lt;-A+B
# $110 JMP $000

Längre än så kommer vi inte med 3+3 bitar. Tanken med programmet var att en 7-segments [[/Ordlista#LED|LED]]-display skulle styras med hjälp av [[/Ordlista#CPU|CPU]]'n men vi kommer inte längre än till LED_B innan adresserna tar slut. För varje bits tillägg blir speciellt instruktionsregistret (IR) mer komplext vilket får till följd att man måste programmera ett litet ROM för det. Författaren önskar dock undvika det in i det längsta och avser programmera med hjälp av [[/Ordlista#diod|diod]]er. Vi skulle också kunna göra så här:

# $111 RESET(PC=$111, Resetvektor=$000)
# $000 STA $000 LED_0
# $001 STA $001 LED_1
# $010 STA $010 LED_2
# $011 STA $011 LED_3
# $100 STA $100 LED_4
# $101 STA $101 LED_5
# $110 JMP $000 

Detta funkar då vi har tänkt oss LED-signalerna genererade med hjälp av ett [[/Ordlista#permanentminne|permanentminne]] med dioder. I praktiken borde det vara ett RAM som adresseras och där informationen skrivs men ovanstående är intressant enkelt och fungerar i nuvarande form lika bra om man helt enkelt hänger permanetminnet på adressbussen och låter PC'n gå. Detta eftersom LED-informationen kommer programmeras konsekutivt. Instruktionen STA betyder här alltså att en viss adress sätts upp (som den normalt skriver till). Författaren är osäker på om detta är ett tillräckligt intressant projekt. Det hade varit roligare att skriva till ett faktiskt RAM-minne och göra det på riktigt liksom. På grund av det begränsade adressutrymmet skulle dock bara ett fåtal LED-ar kunna tändas. Detta är för att vi måste ladda ett riktigt värde varje gång och värdet kräver sju bitar då det är sju [[/Ordlista#segment|segment]] i LED-en. Då har vi plötsligt sju bitars dataupplösning igen och vi närmar oss 8+8 i alla fall.

=== Kapitel 2, enklast tänkbara CPU ===
Efter noggranna övervägningar har vi kommit fram till att verifierandet av vår processorarkitektur skall ske genom att vi använder en fyra bitar lång adressbuss, en tre bitar lång databuss och en två bitar lång IR-buss. Mycket av detta är för att försöka hålla ner komplexiteten (och göra den diskret byggbar). Det har nämligen konstaterats att man inte kan skriva så många instruktioner med hjälp av en tre bitar lång adressbuss. Detta för att instruktionerna i regel innehåller två steg hos PC (instruktion + operand) och därmed adressutrymmet. Att bara tre bitar väljs för databussen har att göra med att det blir lagom stora avkodare då med inte fler än 8 AND-[[/Ordlista#grind|grind]]ar. För en instruktion som JMP skulle dock databussen behöva vara lika lång som adressbussen för den instruktionen lägger ut adressen på databusen men författaren har i stället valt att fylla ut med en instruktion kallad NOP (No OPeration) då den inte innehåller några argument och kan väljas att fylla ut vårt adressutrymme till bristningsgränsen då ju PC bara går runt och initierar en RESET igen. Därför behöver vi ingen JMP-instruktion. Författaren har således valt att realisera tre instruktioner förutom RESET och dessa är LDA, STA och NOP. Märk att vi nu är nere i bara fyra instruktioner. Man kan fråga sig hur man skulle kunna få processorn att utföra nåt vettigt av det men det går faktiskt. Ursprungligen var tanken att vi skulle programmera ett program kallat Pong men författaren insåg rätt snart att tom det enkla programmet kräver lite adresseringsutrymme och har därför valt en annan approach dvs tändning av lysdioder i en punktmatris där lysdioderna kommer att vandra på olika sätt från låg adress till hög adress. På detta sätt kan vi generera sju olika program (det åttonde eller första är ju släckt) genom att främst ändra begynnelsevillkor. Programmet ser ut som följer (där varje rad i programminnet finns med):

#LDA
#7
#STA
#0
#STA
#1
#STA
#2
#STA
#3
#STA
#4
#STA
#5
#NOP

Kommersiell punktmatris är egentligen ordnad som 5X7 [[/Ordlista#lysdiod|lysdiod]]er men vi använder här bara 3X6. Detta är ett roligt sätt att verifiera vår CPU då vi enkelt kan få punktmatrisen att bete sig annorlunda bara genom att ändra begynnelsevärdet. Om vi till exempel ändrar till 3 (isf 7) kommer bara två kolumner lysa (i takt med vår, i det här testfallet, extremt långsamma klocka, CP).

=== Kapitel 3, enklast tänkbara styrsignalsuppsättning ===
Genom att skala ner IR-registrets utsignaler till ett minimum så har följande uppsättning konstaterats vara optimal:

u0 Ready&lt;br&gt;
u1 R/W'&lt;br&gt;
u2 LDA&lt;br&gt;
u3 EnA_D&lt;br&gt;
u4 LD_PC&lt;br&gt;
u5 En_PC&lt;br&gt;
u6 En_Im (=PC_out')&lt;br&gt;
u7 EnD_in (=EnD_out')&lt;br&gt;
u8 CS_HD (=CS_RAM')&lt;br&gt;

Allt IR-registret behöver göra för att realisera våra fyra instruktioner är alltså att rycka i dessa tåtar. Författaren har dock fortfarande inte fått riktigt koll på hur och hur timingen blir men experimentbyggen kan få det att klarna. Det verkar emellertid räcka med en enda bit för djupet hos instruktionsrealiseringen. Totalt har vi då tre bitars IRD-information vilket gör den diskreta realiseringen lagom trevligt komplex.

En felaktighet i arkitekturen har påträffats. Detta gäller vår förenkling av att ta bort adressregistret (AR) då programräknaren (PC) lika gärna kan agera register såväl som räknare. Detta är förvisso sant men instruktionen STA implikerar en adress som är skild från PC. I stället för att tillfälligt ställa om PC återinförs AR med [[/Ordlista#three-state|three-state]] buffrar enligt nedan (i listan ovan heter kontrollsignalen En_Im vilket står för Enable Extended vilket är ett processoruttryck för direktadressering).

=== Kapitel 4, enklast tänkbara instruktionsuppsättning ===
Våra fyra instruktioner kan realiseras på följande sätt:

{|
|-
|OP||IRR||IRC||IRD||DATA
|-
|RESET||00||0||1B3h||000 (eller resetvektorn)
|-
|LDA||01||0||1A7h||Data
|-
|STA||10||0||0C2h||Adress
|-
|&lt;nowiki&gt;-&lt;/nowiki&gt;||10||1||029h||Data
|-
|NOP||11||0||1A3h||-
|}

Detta kommer av att:

u0 1 1 0 1 1&lt;br&gt;
u1 1 1 1 0 1&lt;br&gt;
u2 0 1 0 0 0&lt;br&gt;
u3 0 0 0 1 0&lt;br&gt;
u4 1 0 0 0 0&lt;br&gt;
u5 1 1 0 1 1&lt;br&gt;
u6 0 0 1 0 0&lt;br&gt;
u7 1 1 1 0 1&lt;br&gt;
u8 1 1 0 0 1&lt;br&gt;

där informationen ska läsas från vänster till höger. Längst till vänster står alltså IR-koden för RESET osv.

=== Kapitel 5, utvecklad instruktionsuppsättning ===
Efter ytterligare funderingar har vi kommit fram till att vår test-CPU bör byggas med fyra bitar lång adressbuss, fyra bitar lång databuss samt tre bitar lång IR-buss (exklusive den extra biten som IRC står för och som då innebär ett IR-djup på en bit eller två nivåer). Detta för att vi vill att vår CPU skall kunna kallas CPU dvs innehålla en [[/Ordlista#ALU|ALU]]. Vår ALU kommer dock preliminärt bara bestå av en adderare (FA) men detta implicerar en mer komplett arkitektur än ovan. På köpet kommer vi behöva implementera en riktig ackumulator som alltså enligt nedan består av två speciella [[/Ordlista#skiftregister|skiftregister]]. När vi sedan testar vår CPU kan vi välja att antingen använda ALU'n eller skiftningen (ROR/ROL). Det känns dock tveksamt i nuläget att nåt annat än ALU'n kommer användas då det annars innebär fler u-signaler ut från IR-registret. 

Det tråkiga är att nu börjar det ''redan'' bli komplext. Dels behöver vi hela 16X4 brytare (där DIP-switchar är att föredra) för att programmera vår CPU. Dels behövs lika många lysdioder för att kunna indikera att processorn fungerar som den ska. Detta hindrar emellertid inte från att vi kan programmera och köra det enkla programmet i kapitel 2 (med det enda tillägget av en [[/Ordlista#bitledning|bitledning]] till). Men författaren känner att det roligaste vore om vi kunde verifiera en &quot;riktig&quot; CPU som kan räkna (eller åtminstone addera) i stället för att bara verifiera en sekvensmaskin.

Nu återstår frågan om vi ska implementera ROR/ROL också. Men låt oss ta en titt på vår nya uppsättning nödvändiga instruktioner:

OP-kod IRR&lt;br&gt;
RESET 000&lt;br&gt;     
LDA   001&lt;br&gt;     
STA   010&lt;br&gt;   
NOP   011&lt;br&gt;
INCA  100&lt;br&gt;
DECA  101&lt;br&gt;
LDB   110&lt;br&gt;

I stället för NOP skulle vi kunna implementera JMP vilket vore snyggare men författaren känner fortfarande att NOP räcker för att specificera en instruktion som i princip bara flyttar fram PC så att den går runt och börjar om. Rent arkitektoriskt har detta fusk ingen större betydelse då vi redan har implementerat extended-adressering i form av STA. Programarean är dessutom så liten så att ett par NOP i stället för JMP inte gör någon skillnad. Författaren envisas alltså med detta.

I övrigt tänker vi oss alltså att vi har en LED-matris med 4X16 lysdioder som ska adresseras och tändas enligt vårt testprogram. Först tyckte författaren att det kändes lite meningslöst att bygga en testrigg på detta sätt men hon har kommit på bättre tankar. Ursprungligen var alltså tanken Pong men detta kräver faktiskt en del programmering så nu koncentrerar vi oss på vår LED-matris. Vad kan man då göra med en sådan? Vi har tidigare programmerat för att godtyckligt sätta begynnelsevärdet och få rinnande [[/Ordlista#binärkod|binärkod]]. Detta är lite kul för det blir lätt att ändra beteende då bara begynnelsevärdet behöver ändras. Men det blir som sagt ingen riktig verifiering av en riktig CPU. Så nu har tanken blivit att LED-arna kan få rinna från ena hållet till det andra och tillbaks alternativt en gång till när de inte kan rinna mer (8[[/Ordlista#hexkod|hex]]). Då har vi två varianter att programmera vilket framför allt innebär involvering av ALU'n. Programmet för växelvist rinnande skulle kunna se ut så här (märk att här hade ROR/ROL passat bra):

#LDB
#0001 (sätter incrementeringsmöjligheten till 1)&lt;br&gt;
#LDA&lt;br&gt;
#0001 (avser tända lysdiod 1 i första raden/adressen)&lt;br&gt;
#STA&lt;br&gt;
#0000 (tänder lysdiod 1 i första raden)&lt;br&gt;
#INCA (avser tända lysdiod 2, A&lt;-A+B)&lt;br&gt;
#STA&lt;br&gt;
#0001 (tänder lysdiod 2 i andra raden)&lt;br&gt;
#INCA&lt;br&gt;
#INCA (avser tända lysdiod 3 med värdet 4)&lt;br&gt;
#STA&lt;br&gt;
#0002 (tänder lysdiod 3 i tredje raden)&lt;br&gt;
#INCA&lt;br&gt;
#INCA&lt;br&gt;
#INCA&lt;br&gt;
#INCA (avser tända lysdiod 4 i fjärde raden)&lt;br&gt;
#STA&lt;br&gt;
#0003 (tänder lysdiod 4 i fjärde raden)&lt;br&gt;
#DECA (A&lt;-A-B)&lt;br&gt;
#DECA&lt;br&gt;
#DECA&lt;br&gt;
#DECA&lt;br&gt;
#STA&lt;br&gt;
#0004 (tänder lysdiod 3 i femte raden)&lt;br&gt;

Oj, det gick visst inte så bra då vi bara har 15 adresser förutom RESET att tillgå. Men vi hinner tända lysdiod 3 i tredje raden (av 16). Så här kan vi hålla på. Det bör dock noteras att i stället för att göra upprepade INC/DEC så kan man ladda ett annat värde än ett i B-ackumulatorn men man vinner inte så många adressrader på det ändå. Så hur ska vi summera det här? Ska vi verkligen bygga en fyrabitars processor? Författaren kan inte komma på nåt roligare att demonstrera med än ovanstående men det är ju bara kul för riktiga nördar. Vad finns det annars för roligt man kan göra än en LED-matris? Rinnande ljus är ju heller inte så roligt men där kan åtminstone beteendet relativt enkelt ändras. Här krävs &quot;avancerad&quot; omprogrammering och då bara till en annan typ av rinnande ljus. Känns bara tråkigt och fulltändigt onödigt. Om man inte rent nördmässigt vill verifiera att CPU'n och ALU'n fungerar som dom ska. Måste tänka ut någon annan form av CPU-verifiering. Helst så enkel som möjligt. Alternativt gör vi som i kapitel 2 och leker lite bara. Men det blir ju ingen riktig CPU. Fn också!

=== Kapitel 6, praktisk implementering ===
Efter lite studier av vad som finns att köpa har vi snopet nog kommit på att SR-vippor inte finns att köpa. Inte i [[/Ordlista#HC-MOS|HC-MOS]] utförande i alla fall. Så vad ska vi nu göra? Ska vi realisera vipporna på grindnivå? Författaren tycker att det vore roligt men har också en känsla för att det blir en väldigt massa virande bara för att realisera en klockad vippa. Det lutar således mer och mer åt [[/Ordlista#CPLD|CPLD]]-hållet. För enligt säkra källor kan man välja att antingen bara koda för SR-vippa eller rena grindar. Och projektet sväller nåt extremt om man skulle få för sig att vira grejerna. Författaren är dock väldigt mycket för denna konkreta lösning men bör öppna sig för mer moderna lösningar. Frågan är emellertid om det fortfarande är lönt att realisera en 4-bitars CPU eller om man inte lika gärna kunde satsa på nåt mer användbart dvs 16X8 bitar och alltså konkurrera med en 6809-processor. I det diskreta fallet är det tämligen viktigt att komplexiteten inte sväller men i CPLD-fallet har vi ju kontrollen (och 144 pinnar att tillgå). Där spelar liksom inte antalet bitar så stor roll. Författaren är ambivalent inför dessa möjligheter och tycker att det vore roligast att realisera CPU'n diskret med hjälp av fysiska kretsar men inser samtidigt dom praktiska begränsningarna. Fast författaren vill inte gärna tappa kopplingen med det fysiska då det är alltför lätt att bara skriva kod för vad man vill ha utfört.

=== Kapitel 7, utökad komplexitet ===
Vi säger att vi vill ha två ackumulatorer då det blir mer komplett då. Men vi skippar möjligheten att skifta runt utgående bit (SA) för det är ett sådant extremfall. Vi väljer dessutom att inskift alltid ska vara med 0 dvs vi ska kunna multiplicera med två (ROL) och dividera med två (ROR) och på så sätt kunna manipulera data utan att behöva använda ALU'n. Med tre bitars IRR finns det dock inte utrymme för dessa funktioner varför vi väljer att hoppa över dom. Men detta får till följd att A_in och B_in hårdkodas till noll. Förutom detta implementerar vi både en heladderare (FA) och helsubtraherare (FS) för att kunna implementera funktioner som INCA och DECA. I övrigt är det 4 bitars adressbuss och databuss som gäller med tillägget att IR-bussen bara är tre bitar lång och tillsammans med IRC blir den då också fyra bitar lång. Dvs vi hoppas vi kan realisera alla instruktioner med ett instruktionsdjup på endast en bit (IRC). Hur skulle detta då IR-mässigt se ut? Låt oss se och anta att vi har följande styrsignaler:

u0 Ready&lt;br&gt;
u1 R/W'&lt;br&gt;
u2 LDA&lt;br&gt;
u3 EnA_D&lt;br&gt;
-&lt;br&gt;
u4 EnA_A&lt;br&gt;
u5 LDB&lt;br&gt;
u6 EnB_D&lt;br&gt;
u7 EnB_B&lt;br&gt;
-&lt;br&gt;
u8 En_FA&lt;br&gt;
u9 En_FS&lt;br&gt;
u10 LD_PC&lt;br&gt;
u11 En_PC&lt;br&gt;
-&lt;br&gt;
u12 En_Im (=PC_out')&lt;br&gt;
u13 EnD_in (=EnD_out')&lt;br&gt;
u14 CS_HD (=CS_RAM')&lt;br&gt;

Samt vill realisera följande instruktioner:

# RESET 6403h&lt;br&gt;
# LDA 6807h&lt;br&gt;
# STA 1009h&lt;br&gt;
# INCA 0103h&lt;br&gt;
# DECA 0223h&lt;br&gt;
# LDB 0023h&lt;br&gt;
# JMP 7003h&lt;br&gt;
# NOP 0001h&lt;br&gt;

Vilket ger nåt inte ens författaren riktigt förstår.

=== Kapitel 8, återgång till enkelheten ===
Författaren inser att det vore bäst att återgå till den härliga filosofin i kapitel 2. Det enda tråkiga är att vi då bara kan programmera en sekvensmaskin utan beräkningskapacitet. Men projektet blir för stort om vi ska ta med en riktig ALU. En sekvensmaskin är dessutom inte helt fel för det är mycket som måste stämma även där. Med tanke på den kritik författaren fått så kommer det satsas på just det.

== Ackumulator (AC) ==

=== Ackumulator 2.0 ===
[[Fil:ackumulator_adv3.png|miniatyr|En uppgraderad ackumulator]]
Bilden visar en uppgraderad ackumulator. Den här ackumulatorn kan skifta runt utgående [[/Ordlista#bit|bit]] eller ej (SA_A=Shift Around A). Den kan även sätta ingående bit Ain_A och på så sätt välja om en etta eller nolla ska skiftas in (i detta fall åt höger). Det har även upptäckts att vår CPU behöver tre bussar, D, B och A.

{{clear}}

=== Ackumulator 2.1 ===
[[Fil:ackumulator_adv4.png|miniatyr|En uppgraderad ackumulator]]
Bilden visar en uppgraderad ackumulator. Skillnaden mellan denna och 2.0 är bara att det är möjligt att ladda ackumulator B direkt från databussen (eller minnet) i stället för att behöva gå via ackumulator A. Ackumulatorerna är således helt fristående med den enda skillnaden att ackumulator A bara kan roteras åt höger (ROR) medan ackumulator B bara kan roteras åt vänster (ROL).

{{clear}}

=== AC-register (ACR) ===
[[Fil:skiftregister_sp.png|miniatyr|Ett AC-registers realisering]]
Detta speciella skiftregister är benämnd ackumulator i bilden ovan. Signalerna har ändrat namn men torde vara lätt identifierbara. [[CPU_design#SR-vippa|SR-vippor]] finns tydligen inte att köpa så vi får antingen bygga dom enligt [[CPU_design#flanktriggad D-vippa|flanktriggad D-vippa]] eller använda [[CPU_design#JK-vippa|JK-vippor]] i stället. Enda skillnaden mellan SR-vippa och JK-vippa är nämligen att tillståndet 11 är tillåtet och innebär togglande av data. Författaren är nog ändå inställd på att bygga dom diskret. En del för att kommersiell JK-vippa triggar på negativ flank av någon anledning (och en [[CPU_design#NOT-grinden (inverterare)|inverterare]] fördröjer signalen). Det går också att bygga en SR-vippa av en [[CPU_design#D-vippa|D-vippa]], som också finns kommersiellt tillgänglig, men den blir något komplex.

{{clear}}

== Instruktionsregister (IR) ==

=== IR-räknare (IRC) ===
[[Fil:programcounter3.png|miniatyr|En IR-räknares realisering]]
Här byter vi alltså ut SR-vipporna mot kommersiellt tillgängliga JK-vippor. Efter lite efterforskningar visar sig detta vara svårare än förväntat. Detta för att JK-vipporna sägs vara av så kallad Master-Slave typ vilket innebär att hela klockpulsen används innan data finns på utgången (och det passar ju inte ihop med vår E-klocka). Det finns dock en kapsel, 74HC109, som är triggad på positiv flank men den har den udda egenheten att ingång K är inverterad (den har dock både asynkron Preset och Clear). Denna skulle man kunna använda. Författaren lutar dock mer och mer åt att realiserad vipporna på grindnivå. Mycket för att det kan vara en fördel om vi skulle få för oss att realisera CPU'n med hjälp av en CPLD. 

Här har vi alltså bestämt att vi bara ska ha en en-bits räknare dvs endast en SR-vippa av nåt slag.

{{clear}}

=== IR-register (IRR) ===
[[Fil:register2.png|miniatyr|Ett IR-registers realisering]]
Här kan vi använda 74HC74 som är en dubbel D-vippa med asynkron Preset och Clear. Eftersom vi har bestämt att vi ska ha fyra bitars databuss (och adressbuss) så behöver vi två stycken kapslar av denna typ. Vi kan då generera 15 instruktioner exklusive RESET. Vi behöver dock nödvändigtvis inte använda så många bitar som fyra. Vi skulle kunna använda tre och därmed bara dom sju instruktionerna vi beskrivit ovan. Fördelen med tre (+1 för IRC) är att vårt IR-minne bara behöver vara 16 nivåer djupt vilket känns lagom komplext att bygga samtidigt som vi får med lite roliga instruktioner som INCA.

Här bestämmer vi att vi bara ska ha en tre bitar lång IRR. Databussen är fortfarande fyra bitar eller lika lång som adressbussen (för att kunna realisera sådana funktioner som STA). D3 kommer alltså hänga i luften!

{{clear}}

=== Instruktionsregister 2.0 ===
[[Fil:maskin_simpel4.png|miniatyr|Ett instruktionsregisters realisering]]
Bilden visar vårt andra försök att realisera ett instruktionsregister. Detta är något felritat. IRR och IRC ska nämligen klockas av samma signal dvs kombinationen Ready AND CP, eller egentligen E (se nedan).

{{clear}}

=== Instruktionsregister 2.1 ===
[[Fil:maskin_simpel5.png|miniatyr|Ett instruktionsregisters realisering]]
Bilden visar ytterligare en uppgradering. Den viktigaste detaljen är att klockpulsen (CP) har bytts ut mot E-klockan. Kodningen har också ändrats något men stämmer ändå inte.

{{clear}}

== Synkroniseringsproblemet ==

=== Timing 1.0 ===
[[Fil:timing.png|miniatyr|Timingen hos vår CPU]]

Eftersom vi har att göra med grindfördröjningar så finns inte informationen tillgänglig direkt vid huvudklockans (CP) positiva flank. Man kan alltså inte klocka två enheter efter varandra (på samma buss) samtidigt och förvänta sig att man ska få giltig data. Om vi leker med tanken att det är någon typ av permanentminne (PROM eller HD) som ska läsas så kommer data ut vara &quot;rejält&quot; fördröjd från det att adressen blivit giltig. 

Det är käckt att komma på att man kan invertera CP för att få en E-klocka. Denna klocka kan nämligen användas i instruktionsregistret (IR) vilket får till följd att positiv flank hos E-klockan kommer mitt i klockpulsen (CP) dvs vi avsätter praktiskt taget Tcp/2 till fördröjningsproblem. 

CP går alltså till programräknaren (PC) där den genererar adresser och E-klockan går till instruktionsregistret (IR) som realiserar OP-koderna genom att rycka i diverse Enable-signaler som till exempel EnD_in. 

Nu när vi tänkt till redan från början kan vi bygga en ''snabb'' processor...

{{clear}}

=== Timing 1.1 ===
[[Fil:timing2.png|miniatyr|Timingen hos vår CPU]]
Här visas lite tydligare vad som normalt händer med adresser och data. Från det att CP gått hög tar det alltså en liten stund innan adressen är giltig (AAV). Därefter tar det ytterligare en något längre stund innan data från minnet är giltig (DAV). Positiv flank hos E-klockan kommer alltså alltid när både adress och data är giltiga. Detta så länge vi inte skruvat upp [[/Ordlista#frekvens|frekvens]]en för mycket.

{{clear}}

=== Klockgenerator (CG) ===
[[Fil:osc_E.png|miniatyr|Klockornas realisering]]
Bilden visar hur CP och E-klockan kan genereras med hjälp av en [[/Ordlista#kristalloscillator|kristalloscillator]] och en [[CPU_design#NOT-grinden (Inverterare)|inverterare]]. Tack vare denna koppling så kan man utnyttja E-klockan till att utföra saker när data och adresser definitivt hunnit bli giltiga (dvs en halv klockperiod har förflutit innan E-klockans positiva flank kommer i förhållande till CP:s positiva flank).

{{clear}}

== CPU blockdiagram ==
=== CPU blockdiagram 2.0.1 ===
[[Fil:cpu_block3_1.png|miniatyr|Vår processors arkitektur]]
Bilden visar vår processors uppgraderade blockdiagram. Skillnaden jämfört med 2.0 är att vi måste ha möjlighet att sätta adressen via PROM och databussen när vi skriver till RAM i typiskt en sådan instruktion som STA. Detta kallas för extended-adressering. Alternativet som tidigare skisserats är att vi lagrar informationen där programräknaren (PC) råkar stå. Detta fungerar också men är osmidigt bl.a ur demonstrationssynpunkt. Vi har dessutom ändrat signalerna från X&lt;Y och Y=Y då svaret från dessa jämförelser naturligtvis inte är en buss med signaler utan endast en. Författaren är dock tveksam om de bör användas som datasignal (alltså en del av databussen) eller om nåt speciellt flagg-register (typ CCR) i stället borde användas. STA innebär alltså att först måste instruktionsregistret (IR) ta över adressbussen från programräknaren (och lagra den i adressregistret, AR) sedan lägga ut data och skriva till den, av AR tillfälligt lagrade, adressen. Minnet måste med andra ord först adresseras innan det kan skrivas.

{{clear}}

=== CPU blockdiagram 2.2 ===
[[Fil:cpu_block5.png|miniatyr|Vår processors arkitektur]]
Bilden visar vår processors uppgraderade blockdiagram. CS_RAM och CS_HD är två egentligen onödiga signaler då Chip Select (CS) normalt avkodas utifrån respektive enhets adressarea. Till exempel så kan man avkoda HD att jobba mellan 0000h och 0FFFh och RAM mellan 1000h och FFFFh. Vi har här valt separat Chip Select då det blir smidigare samt utnyttjar adressutrymmet bättre. CS är alltså mer eller mindre samma sak som Output Enable (OE) som förklaras bättre i samband med three-state. Versionen saknar adressregister (AR) då vi kommit på att detta är nödvändigt för extended-adressering (STA). Pre-fetch funktionen kan dock fortfarande vara bra för det gäller som sagt att IR-registret (IRR) alltid initialt måste kunna läsa databussen (utom när den själv styr). CP är dessutom kopplad till ackumulatorn (AC). E-klockan bör nog kopplas dit i stället.

{{clear}}

== Dataregister (DR) ==

=== Dataregister 2.1 ===
[[Fil:dataregister2.png|miniatyr|Ett dataregister]]
Bilden visar en uppgradering av vårt dataregister. Det har tillkommit en finess som liknar pre-fetch dvs databussen enablas för inkommande data innan den första instruktionen. Data kommer då garanterat ligga inne på databussen och IR kan fungera som det ska.

{{clear}}

=== Dataregister 2.2 ===
[[Fil:dataregister4.png|miniatyr|Ett dataregister]]
Bilden visar en uppgradering av vårt dataregister. Vi har här minimerat antalet styrsignaler genom att helt enkelt påstå att om databussen är enablad för ingående data (EnD_in) så är samtidigt databussen disablad för data ut (EnD_out). Och vice versa. Vi har preliminärt kvar finnessen för pre-fetch.

{{clear}}

== Adressregister (AR) ==

=== Adressregister 2.0 ===
[[Fil:adressregister2.png|miniatyr|Ett adressregister]]
Efter lite funderingar har vi kommit fram till att vi trots allt måste ha ett separat adressregister. Detta för att möjliggöra direkt (eller så kallad extended)-adressering dvs adressbusssen måste tillfälligt kunna tas över av databussen och därmed minnet för att vi ska kunna kontrollera vart i RAM vi lagrar saker och ting. Tidigare version fungerar också men blir beroende av vad PC råkar ha för värde och är ett inte lika smidigt sätt att demonstrera vår CPU:s funktion på. En_Im står för Enable Extended. Det betyder att antingen tar minnet (databussen) över adresseringen eller också gör programräknaren (PC) det.

{{clear}}

==Del 2, Implementering==
Efter ett års funderande har författaren kommit fram till att en asymmetrisk 8*16-bitars arkitektur är den mest optimala. Detta för att man dels kan skriva programmen på ett överskådligt sätt (läs två hexadecimala symboler för data och fyra för adress) dels är det enkelt att få tag i periferikretsar såsom EPROM och RAM mm. Det är dessutom inget som hindrar att man utökar till godtycklig asymmetrisk arkitektur modell 16*32. Enda hindret såsom författaren ser det kan vara periferikretsarna. I vilket fall som helst kommer man, ur mer än demosynpunkt, långt med vald arkitektur dvs typiskt 32kB stort program. Enda problemet med asymmetrisk arkitektur är att processorn blir aningen mer komplex än nödvändigt. 

===Avancerad arkitektur===
[[Fil:CPU_adv2.PNG|miniatyr|En relativt komplett men något komplex arkitektur]]
Bredvid visas en bild av ett första försök att realisera en CPU. Denna CPU har även ett indexregister (X-Reg) implementerat. Efter noggranna funderingar kan dock inte författaren riktigt komma på den stora vitsen med ett indexregister så det är borttaget i den enklare processorn enligt nedan. Som kuriosa kan nämnas att indexregister inte användes i processorer förrän efter 1949 (allt enligt engelska Wikipedia). Eftersom det då gick att inte använda indexregister och eftersom författaren har en förkärlek för det enkla så har vi tagit bort indexregistret.
Ackumulatorn A (ACC_R + ACC_L) har däremot försökts implementeras på ett riktigt sätt. Såvitt författaren kan förstå är en ackumulator en kombination av tre saker dvs parallellt laddningsbart register, upp/ned-räknare och skiftregister. Upp/ned-räknarfunktionen används i samband med incrementeringar (INC) eller decrementeringar (DEC). Skiftregisterfunktionen används i samband med multipliceringar (LSL) eller divideringar (LSR) med multiplar om två. Registerfunktionen (LDA/STA) är dock den vanligaste funktionen. 

{{clear}}

===Enklare arkitektur===
[[Fil:CPU_simple3.PNG|miniatyr|En mindre komplett men enklare arkitektur]]
I den enklare arkitekturen har vi dels tagit bort indexregistret dels tagit bort möjligheten att nollställa carry (C_CL) dels förenklat ackumulatorn (A) till att bara bestå av parallellt laddningsbara skiftregister (SR_R + SR_L) dels tagit bort den extra inverteraren dels förenklat stackpekaregistret (SP) (man skulle också kunna förenkla programräknaren (PC) på liknande sätt som SP men författaren har av rittekniska skäl inte gjort den förenklingen). Finessen med att ta bort C_CL är att två typer av additionsinstruktioner ändå kommer att realiseras (så det finns inget behov av C_CL). Den ena, ADD, adderar två (heltal) utan hänsyn till inkommande carry (som lagras i CCR). Den andra, ADC, adderar två tal med hänsyn tagen till om det genererats carry vid föregående aritmetiska operation. Om man exempelvis adderar PC_LB med ett relativt (två-komplement) branch-hopp såsom BEQ och får carry ut kan man sedan addera 0+C+PC_HB (mha ADD_00+ADC) och få PC_HB ut. Som konsekvens av att vi förenklat ackumulatorn kommer vi att behöva realisera dom mycket enkla instruktionerna INCA respektive DECA mha heladderaren (FA). Detta skulle ungefär kunna gå till på följande sätt (läs på mikroinstruktionsnivå): Först laddas A med värdet (t.ex LDA #$FE), sedan läggs värdet ut på ALU-bussen mha styrsignalen ALU. Sedan sätts styrsignalen ADD_01 hög (och ADC låg) varvid värdet $01 adderas till värdet på ALU-bussen. Vid nästa klockpuls (CP) laddas A med det inrementerade värdet (när LDA går hög). Om vi i stället vill decrementera A så kan vi göra på liknande sätt fast med styrsignalen ADD_FF (=-1) hög. Detta får naturligtvis till följd att processorn blir lite långsammare än optimalt men vi får se om vi kanske kan få ordning på en riktig ackumulator så småningom.

{{clear}}

====Kommentarer====
Detta avsnitt avser inte tillfullo förklara valda arkitekturs funktion. Meningen är mest att nämna finesserna och hur tankegången varit kring dom.

När man studerar den enklare arkitekturen så ser man bl.a att E-klockan genereras på ett felaktigt sätt. Den ska bara vara förskjuten så pass mycket att data finns tillgänglig på databussen när minnet har adresserats (kallas accesstid). När man dock tittar på hur pass snabb en HC-MOS 7400 är så räcker det inte med fyra inverterare i rad (typiskt 80ns) för att man ska kunna använda lite äldre minnen (typiskt 150ns EPROM 27C256-15). Här har det antagits att en modern CPLD är av CMOS-typ. Lösningen skulle antingen kunna vara att låta E-klockan vara inversen av CP (varvid 3MHz blir max klockfrekvens med valt minne) eller att man låter E-klockan genereras externt av en riktigt slö krets såsom 4000-serien.

CCR (Condition Code Register) signalerar hur en aritmetisk operation har utfallit. Den indikerar med så kallade flaggor om svaret är noll (Z=1), negativt (N=1), för stort (C=1) eller overflow (V=1) där V-flaggan är den mest skumma då den hanterar specialfallet att operanderna kanske båda är positiva men att svaret ändå blir negativt (ur två-komplementperspektiv). Tänk er till exempel att tallängden är -128 till +127 för en byte. Om då 30 ska adderas till 100 blir det overflow. Författaren hade mycket svårt för tvåkomplement i början men tycker numera att det är enkelt. Instruktionen NEGA inverterar till exempel ett tal i ackumulatorn och adderar ett varvid vi får det negativa talet på tvåkomplentsform. Förutom vid overflow så blir talet rätt både på negativ och positiv form. Talets värde beror helt enkelt bara på hur du ser på det. Addera till exempel 2 (0010) med C (1100) som är -4 eller 12. Svaret blir E som är -2 eller 14.

SP (Stack Pointer register) är en parallellt laddningsbar upp/ner-räknare. Den initieras preliminärt till 00FF vid RESET. Den kommer dock kunna ställas till godtycklig adress med hjälp av instruktionen LDS. Dess användning är nödvändig för att kunna använda sig av subrutiner (JSR). Vad den gör är att den väntar på en så kallad PUSH/PULL-instruktion (speciellt PSH_PC som dock bara används internt) iom JSR varvid återhoppsadressen PC_LB läggs på 00FF och PC_HB på 00FE.

Ackumulatorn (SR_R+SR_L) består av två parelellt laddningsbara skiftregister. Den är uppdelad i två delar för att kunna skifta höger (division med multiplar om 2) respektive vänster (multiplikation med multiplar om 2). En riktig accumulator borde även kunna utföra INC/DEC varvid en upp/ner-räknefunktion bör införas. Det har och kommer skissas på en sådan lösning men preliminärt nöjer vi oss med det enkla och löser INC/DEC mha heladderaren (FA). Eftersom man måste kunna skifta åt båda hållen måste ackumulatorn bestå av två separata enheter. Det har införts en minnesfunktion (L/R'+LD_D) för att komma ihåg vilken enhet som senast användes. Det har även spekulerats i om man kan eller inte kan göra omväxlande skiftningar åt höger och vänster. Författaren tror att fördröjningen i three-state buffern är tillräcklig för att värdena inte ska hinna förändras när de läggs ut på databussen och samtidigt klockas in i den andra enheten. Dock är detta mest spekulationer så det rekommenderas att värdet först mellanlagras i minnet innan man byter skiftriktning. Samtidigt är frågan hur ofta man gör på ovanstående vis.

Mha signalen STA läggs ackumulatorvärdet ut på databussen (D) och mha signalen ALU läggs data ut på ALU-bussen (A). Alla aritmetiska (FA) och logiska (AND, OR, XOR) operationer får då en särskild buss som är styrd av ackumulatorn. Den lågiska operationen INV eller NOT är hårdkodad till att höra ihop med heladderaren (FA).

Programräknaren (PC) består av en parallellt laddningsbar räknare. Den har fått separata laddningsregister för HB respektive LB men detta är inte nödvändigt. Den har också utgångsbuffrar med vilka man kan läsa värdet hos PC för att till exempel göra branch-hopp (typ BEQ). Efter PC kommer adressregistret (AR). Detta är också laddningsbart med LB och HB separat (för vi har ju en asymmetrisk arkitektur). Det finns även en styrsignal som heter EXT med vilken adresseringsmoden EXTENDED menas. Vilket betyder att adressbussen kortvarigt tas över av instruktionen (typ STA $AAFF) för att i det här fallet skriva i minnet varefter kontrollen återlämnas till PC.

Databussen (DB) innehåller inga register. Detta för att författaren fått för sig att det inte behövs och till och med förstör synkronismen då data är tillgänglig först t_acc  efter det att minnet adresserats (kallas också DAV eller DAta Valid). Föreställ er nu att minnet adresseras och minnesadressen klockas ut med positiv flank på CP (Clock Pulse). Detta samtidigt som vi har ett instruktionsregister (IR) som jobbar med E-klockan som klocka (vilket ''ska'' vara en klocka med positiv flank gott och väl fördröjd med minst t_acc). Vid E-klockan kan vi i lugn och ro läsa relevant data. Skulle vi dock ha ett register emellan så skulle vi behövt klocka det också och det med E-klockan och sen hade vi behövt en tredje typ F-klocka för att klocka instruktionsregistret. Detta samtidigt som vi hade fått en fördröjning på en klockcykel. Som det är nu har vi endast en fördröjning av PC relativt data in/ut. Detta för att först stegas PC, sen stegas AR och pga E-klockan i IR så hinner inte PC stoppas varvid PC står på nästa instruktion när adressen ut från AR är riktig. Nåt sånt tror författaren att det blir.

Instruktionsregistret (IR) består av fyra delar. Två paralellt laddningsbara register (IRR+BR), en räknare (IRC) och ett minne (ROM) där dom valda instruktionerna realiseras i form av mikroinstruktioner. In till IRR (Instruction Register Register) kommer alla instruktioner i form av en OP-kod som den alltid känner igen (man kan undra varför men det hänger helt enkelt på starten av sekvensmaskinen dvs Reset måste lyckas. Förutom att du programmerat rätt med rätt antal operander till op-koden som i vårt fall bara består av 0, 1 eller 2 operander. OP-kod + operand bildar sedan en instruktion). Op-koderna bildar sedan en del av adressen till ROM. I det här fallet hög byte. In till BR (Branch Register) kommer sedan flaggorna N's och Z's värde som bildar input till IR. På sättet vi löst det kommer dessa ingångar bara vara garanterat noll efter reset och sedan anta N's och Z's värde efter första använda Branch-instruktion. Därefter har vi ingen möjlighet att nollställa dom. Om man inte med vilje gör en addition av två positiva tal samt en dummy-branch. Författaren tror inte det fungerar och vill inte krångla till programmeringen så vi får helt enkelt finna oss i att BR inte alltid är noll och programmera våra mikroinstruktioner på fyra olika adresser (dvs alla N's och Z's kombinationer. Varav en eller två är riktiga). IRC (Instruction Register Counter) har 16 steg. Den stegar igenom de sekvensiella mikroinstruktionerna där vi rycker i olika tampar såsom LDA i schemat ovan. Allt detta programmeras sedan i ett EPROM (här kallat ROM). Detta sägs kunna göras i en CPLD vilket vore en fördel för antalet styrsignaler är många och ett lättanvänt typ 32-bitars minne kan vara svårt att få tag i.

==CPU 1.1==
[[Fil:CPU_simple5.PNG|miniatyr|Vald enklare arkitektur]]
Vidstående bild visar vald arkitektur. Ändringarna är dels att hög [[/Ordlista#nibbel|nibbel]] i CCR är nollställd, E-klockan är inversen av CP samt en modifiering av instruktionsregistret som gör att man inte kräver att man tar hänsyn till alla fyra kombinationerna av N och Z-flaggorna. Flaggorna nollställs helt enkelt då varje instruktion är klar (Ready) samt laddas då instruktionen kräver det (Branch). Att vi lite okonventionellt har valt att använda inversen av CP som E-klocka har helt enkelt med att göra det som nämns i kommentarerna ovan dvs att moderna kretsar är för snabba för vårt gamla minne. I och med vald typ av E-klocka kan man dock skruva upp frekvensen efter hand och begränsningen är bara att t_acc &lt; T_cp/2. Det har framkommit att instruktionen CMP blir väldigt knölig att realisera med vald arkitektur. Många gånger använder man fördröjningar modell

LDA #$FF&lt;br&gt;
Loop:DECA&lt;br&gt;
CMP #$00&lt;br&gt;
BNE Loop&lt;br&gt;

där Lopp egentligen har värdet -5 (eller FB) eftersom den hoppar över 5 bytes inklusive sig själv.

I ovanstående exempel ser vi att det decrementerade värdet av A måste sparas och får inte skrivas över. Vi kan därför inte återanvända A till att generera A-M som är vad CMP gör (dock utan att lägga tillbaks resultatet i A). Vi måste alltså mellanlagra A medans vi gör NEGA (A&lt;- -A). Enda sättet förutom extra ackumulator eller extra heladderare (eftersom det egentligen är två aritmetiska operationer vi gör när vi subtraherar dvs A+M'+1) är att mellanlagra DECA på [[/Ordlista#Stack|stacken]]. Detta låter sig dock inte så enkelt och snabbt göras men det går och är den enda lösning författaren kan komma på.

{{clear}}

===CPU Timing===
[[Fil:CPU_timing4.PNG|miniatyr|Vår processors timing]]
Bilden visar timingen hos vår processor. Det som är viktigt att komma ihåg är att E-klockan kommer efter klockpulsen (CP). I vårt fall T_cp/2 efter CP. Detta betyder att den information som finns efter adressering (se DAV eller Data Valid) kommer (eventuellt) att klockas in i instruktionsregistret (IR). Detta vid positiv flank hos E-klockan som normalt sett bara är lite förskjuten i förhållande till CP. I vårt fall kommer alltså positiv flank hos CP först och därefter positiv flank hos E varvid informationen klockas in. Det är viktigt att förstå detta när vi senare programmerar IR. Ett aber med vår arkitektur är att adressregistret (AR) är uppdelat på två register som vardera kan laddas individuellt med var sin byte. Vi hade dock behövt ett till register ty när vi gör en extended-adressering laddas först HB i ena registret varvid en vild adressering under en klockcykel sker eftersom LB inte är laddad än. Efter noggranna funderingar har det dock framkommit att denna vilda adressering inte spelar någon roll. Oavsett om R/W' är hög eller låg. Detta dels för att IR kör sin mikroinstruktion och är inte mottaglig för fler instruktioner. Dels är R/W' normalt hög då vi läser från programminnet (PROM).

{{clear}}

===CPU Minneskonfigurering 1.0===
[[Fil:CPU_Memory_Conn.PNG|miniatyr|Ett exempel på minneskonfigurering]]
Bilden visar ett exempel på minneskonfigurering. Det har inte avsetts att beskriva en hel dator utan fokus ligger på processorn (dock kommer processorn behöva testas på nåt sätt så i slutändan blir det nog att bygga en dator ändå även om det finns andra sätt att verifiera funktionen). Även om man normalt sett inte måste tänka på minneskonfigureringen när man designar en processor så är det en fördel. Vi har t.ex signalen OE som här är genererad internt (som inversen av R/W') i processorn men som emellertid lika gärna kunde ha genererats externt. När det gäller processorn och I/O-enheter är mest valet av interrupt (IRQ) eller inte intressant. Vi har dock valt att inte implementera IRQ. Detta dels för att det komplicerar arkitekturen dels för att polling är en underskattat metod att känna av externa enheter. Stackpekarregistret (SP) är hårdkodat till $00FF (där alltså RAM bör ligga). Detta kan dock ändras mha den egenhändigt påhittade instruktionen LDS.

{{clear}}

===CPU Minneskonfigurering 1.1===
[[Fil:CPU_Memory_Conf.PNG|miniatyr|Ett förfinat exempel på minneskonfigurering]]
Bilden visar ett förfinat exempel på minneskonfigurering. Tanken här är att vi bara har två I/O-enheter som hänger på samma adress(area). En keyboard eller någon typ av A/D som levererar ett trivialt digitalt värde när det inte är aktivt, t.ex FF. Om det gör det kan det nämligen pollas för godtyckligt annat värde. Den andra enheten, här kallad monitor, kan också vara ett enkelt sifferdisplay (2X7-segment) med ett register där data klockas in varje gång CS går hög samtidigt som R/W' går låg (vilket är ekvivalent med STA i aktuellt adressområde t.ex $4000). När adressarean är vald styr alltså R/W' (läs LDA/STA) vilken av enheterna som skall beaktas. Adressavkodningen skulle kunnat gjorts effektivare men det blir rittekniskt klumpigt.

{{clear}}


===CPU Mnemonics===
[[Fil:CPU_Mnemonics_3.PNG|miniatyr|Valda instruktioner och deras kodning]]
Bilden visar valda instruktioner och deras kodning. OP-koderna (Opcode) är f.ö plankade från HCS08. Detta för att slippa designa en egen kompilator och även om man faktiskt kan programmera i ren maskinkod så är minst assembler att föredra. Att försöka programmera i C är dock förmodligen att hoppas på för mycket. Främst för att vi dels valt ett så snävt urval av instruktioner dels för att vi inte har nåt indexregister (X-Reg). Assembler kommer man dock långt med. 

Förutom HSC08-instruktioner så har vi hittat på två instruktioner, LDS (Load Stackpointer) och NOTA (Logical NOT). Dom är så finurligt valda att man kan skriva LDHX # respektive RSP i kompilatorn för att generera rätt maskinkod. Vad som kan vara förvirrande är att det i fallet LDS krävs två byte vid immediate-adresseringen (jj kk) medans det i NOTA-fallet inte krävs nån operand alls (då den jobbar på redan befintliga operander nämligen ackumulator A's värde. Denna adresseringsmod kallas också Inherent). Vi gör ett försök att förtydliga detta. Dom adresseringsmoder vi använder i vår CPU är tre. Immediate, Extended och Inherent. Immediate betyder att data kommer direkt från PROM (och är alltså fix och normalt bara en byte. Detta är markerat med &quot;dd&quot; under Operand). Extended betyder att data skrivs eller läses från RAM eller I/O-enheter. Denna typ av data kan man kalla vara variabler. Detta är markerat med &quot;hh ll&quot; för att visa att vi här behöver två byte lång operand (h som i high, l som i low) då vi adresserar minnesarean som använder 16 bitar. Inherent betyder att vi inte behöver några operander då informationen finns latent i processorn (t.ex INCA).

{{clear}}

===CPU Mikroinstruktioner===
[[Fil:CPU_IR6_1.PNG|miniatyr|Valda instruktioner och deras mikroinstruktioner]]

Här har det kämpats och det är förmodligen långt ifrån rätt. Det som slår en när man försöker mikroprogrammera är emellertid att instruktionsdjupet blir rätt stort dvs alla instruktioner kräver bra mycket fler klockcykler än HCS08. Exempelvis kräver EOR $ femton klockcykler medans HCS08 löser det på fyra. NEGA löser vi på 3 medans HCS08 bara behöver 1 osv. Så det blir en långsam processor vi bygger. Men det känns som den ska kunna fungera och uträtta det vi vill. Mest hoppas författaren på att vi kan programmera dessa mikroinstruktioner i CPLD'n så vi slipper nåt externt 41-bitarsminne. Det var hemskt vad komplexiteten rusade iväg när vi väl bestämt oss för att bygga nåt användbart.

Vad som oroar författaren är återigen timingen. Vi har inte tillräcklig koll på vad som händer när fetch-instruktionen kommer. Som det är nu är det tänkt att den alltid avslutande mikroinstruktionen AR, som uppdaterar adressregistret, ska flytta PC till nästa instruktion samtidigt som den enablar för läsning av den instruktionen. Men hur blir det med klockningen egentligen? Om Ready avslutar realiseringen av instruktionen kan den då samtidigt fås att ladda in nästa instruktion (för om vi gör rätt kommer det ALLTID ligga en ny instruktion och vänta när Ready kommer)? Vi har ju synkronismen att E-klockan går hög mitt i CP vilket verkar ge den trevliga funktionen att vi kan göra två saker samtidigt då vi kan OE-enabla och klocka in resultatet samtidigt för OE hinner lägga ut sina signaler innan CP kommer en halv klockcykel senare. Författaren är dock väldigt osäker på detta.

Ett sätt att snabba upp processorn vore att lägga till ett temp-register som bara används internt och som kan lägga ut data både på ALU-bussen och D-bussen. För ett problem är att vi inte kan ändra adressregistret (AR) förrän båda byten är hämtade (i t.ex en ORA $-instruktion). Vi har därför behövt mellanlagra HB i A vilket fått tillföljd att A har måst pushas undan på stacken innan mellanlagringen och sedan pullas tillbaka när vi hämtat värdet och kan utföra operationen. Vi skulle med ett tempregister kunna snabba upp processorn minst 30%. Ett annat sätt att snabba upp den vore att göra det möjligt att nå &quot;ovansidan&quot; av adderaren (FA) med hjälp av införande av ett par three-stateregister. Att hela tiden gå via FA ger oss också den bonusfinessen att alla tal kan CCR-checkas (Z=1 för noll osv).

Brancharna har varit lite speciella att implementera. När någon av de fyra valda branchernas op-kod laddas in i instruktionsregistret (IR) så kommer alltid flaggorna N och Z omedelbart laddas in då Branch går hög. Vi får alltså skenbart fyra olika tillstånd att avkoda. NZ=11 finns dock inte då N jobbar på b7 och Z är NOR på alla bitar så talet kan inte både vara negativt och noll varför NZ=11 utgår. Kvar har vi NZ=00, 01 och 10. NZ=00 innebär att talet inte är negativt och samtidigt inte är noll, alltså &gt;0. NZ=01 innebär att talet är noll och NZ=10 innebär att talet är &lt;0. Som exempel kan nämnas att för BPL så ska vi utföra branchen när NZ är 00 men gå ur och generera Ready för de andra två fallen. När det gäller BNE måste vi dock utföra branchen för två kombinationer (00 och 10) samt gå ur enbart vid 01.

Vi ska här försöka förklara lite av anteckningarna. AR betyder som sagt att adressregistret uppdateras (med LD_AR_HB respektive LD_AR_LB). Detta måste alltid göras då man endera byter från Extended-adressering (EXT) eller stegat PC (EN_PC). Vi har antagit att opkoden laddas in korrekt varvid vi alltid (förutom i Inherent fallet) måste stega fram till första operanden (PC+1, AR). Vi ska här passa på att förtydliga att vår programräknare (PC) alltid stegar en enda byte åt gången och enligt minneskonfigureringen ovan så har vi konventionen att högst adress är nedåt. PC stegar alltså alltid från låg adress och således nedåt i figuren (räknar dock alltid upp). Efter Reset börjar den med första OP-koden varvid den i det extremaste fallet behöver stegas ytterligare två byte för att läsa in alla operanderna. Lagringen i PROM är, i enlighet med PC's stegriktning, OP-kod (1 byte), Operand 1 (1 byte) och Operand 2 (1 byte) där Operand 1 alltid är hög byte (HB) och Operand 2 låg byte (LB). När tilldelning skett utifrån så har det indikerats med en pil åt höger. Intern tilldelning såsom lagring i Ackumulator har alltid indikerats med en pil åt vänster. Allt som eventuellt ligger på databussen har benämnts M (som i Memory). 

{{clear}}

===CPU Branch-hopp (två-komplement)===
[[Fil:Branch.PNG|miniatyr|Hur relativa branch-hopp görs]]
Bilden visar hur relativa branch-hopp görs. Det har här av enkelhetsskäl antagits att PC bara är en byte stor och att våra hoppmöjligheter således bara är +7/-8 (jämför +127/-128 för en byte). Anledningen till att detta tas upp är att det helt enkelt har smugit in sig ett fel i vår arkitektur. När pc skall stegas negativt (jfr 26+(-8)) blev inte hög byte att &quot;rulla runt&quot; neråt. Detta fungerade bara uppåt (pga carry. Se 2C+5). Vi måste med andra ord hålla reda på om offset är av negativt slag (b7=1) eller av positivt slag. I det positiva fallet adderar vi således PC_HB+ADC+ADD_00 samt i det negativa fallet adderar vi PC_HB+ADC+ADD_FF. Att det blir på detta sätt förklaras i bilden. 

CPU_1.2 kommer således hårdkoda detta med hjälp av en ny styrsignal kallad ADD_HB. Denna får dataposition d41 och blir bara att påverka data för brancherna. Att vi behöver använda carryflaggan både uppåt och neråt bevisas av 2C+5 respektive 28+(-8). Det är även intressant att notera V-flaggans aktivering vid 26+3 (vi har ju max 27 eller snarare 7 här). Det här var inte helt lätt att få ordning på. Författaren nödgades ta hjälp av kollega men känner att hon kanske förklarar lite dåligt. Det bör påpekas att vi här använder oss av två-komplement vad beträffar offseten. Ett negativt tal representeras alltså av inversen av talet man vill göra negativt plus ett. På detta sätt får man en cirkulär talrepresentation där till exempel negativa tal har 1 i högsta biten (MSB) och där -1 representeras av idel ettor. I övrigt finns en bra artikel om två-komplement på Wikipedia.

{{clear}}

===CPU 1.2===
[[Fil:CPU_simple6.PNG|miniatyr|Modifierad CPU där branch-hopp kan utföras ordentligt]]
Bilden visar en uppgraderad version av vår CPU. Detta visade sig nödvändigt då processorn ej kunde göra negativa branch-hopp ordentligt. Detta har nu hårdkodats och aktiveras av styrsignalen ADD_HB som enligt ovan får dataposition d41 och bara kommer påverka data för brancherna. Vi kommer inte ändra i mikroinstruktionerna ovan utan nöjer oss med att påpeka att istället för ADD_00 ska ADD_HB användas. 

Flaggan har fått det något missvisande namnet H. H står normart sätt för Half Carry vilket inte avses här. Dock är det ett slags half carry om man ser på byte-nivå. Positiv offset, ADD_00 med carry. Negativ offset, ADD_FF med carry. 

{{clear}}

===CPU Testrigg===
[[Fil:CPU_testrigg.PNG|miniatyr|En testrigg för vår CPU]]
Bilden visar en testrigg för vår CPU. Ett binärt värde ställs in mha BCD-omkopplarna (MSB uppåt). Medans man gör det registreras värdet av lysdioderna längst till vänster. När man ställt in värdet man vill ha trycker man på den återfjädrande omkopplaren SW1. Värdet klockas då in till lysdiodsarrayen näst längst till vänster. Detta synkroniserar eventuell läsning från CPU'n via andra HC374'n från vänster. Vi kallar denna oktala D-vippa för IC2. Värdet in på IC2 fortplantar sig sedan till databussen när CS är aktiv samtidigt som R/W' är hög. Åt andra hållet skrivs värdet till den nedre HC374'an (IC3) och därmed lysdiodsarrayen när CS är aktiv samtidigt som R/W' är låg. Som vi byggt upp minneskonfigureringen enligt ovan kan vi skriva och läsa till samma I/O-adress (t.ex $4000) varvid vi vid lästillfället får värdet från BCD-omkopplarna och vid skrivtillfället får IC3 att tända sina lysdioder. 

Vi har även lagt till LED-indikationer på databuss såväl som adressbuss och dessutom CS och R/W'. Ska man få nån nytta av dessa finesser får man dock vara expert på hexkod (alla LED's kommer grupperas i grupper om fyra för enkelhets skull).

Ett aber med vår testrigg är dom vilda adresseringarna som tidigare nämnts. Dessa sker dock bara under en klockcykel. Detta komer alltså att stabilisera sig för varje tryck på vår manuella klocka (SW2) då IR bara kommer att fortsätta realisera instruktionen. Kort sagt, vi får en vild adressering under ett tryck på SW2 men sedan kommer adressen vanligtvis vara ok under flera tryck. Detta innebär att när man ser att adressen stabiliserats så är den riktig. Ta t.ex en sådan instruktion som ORA $ som tar 15 klockcykler för våran fantastiska CPU. När den håller på att sätta upp extended-adressen har vi ett kortvarigt problem (HB först, LB sen). Sedan stabiliseras dock adressbussen för varje tryck på SW2 för då realiseras instruktionen och PC står still.

{{clear}}

===CPU Testprogram (pseudo-assembler)===
Vi börjar med att programmera resetvektorn till att vara $8000 dvs precis där PROM-arean börjar. På $FFFE programmerar vi alltså $80 och på $FFFF programmerar vi $00. När så spänningen till vår CPU slås på kommer adressen att bli $FFFE. Därefter har vi SW2 till vårt förfogande. Vi trycker alltså på SW2 tills dess vi får $8000 ut på adressbussen. Där har vi sedan vår första OP-kod (dvs programmet börjar). Säg att den är OP-koden för LDA $ ($C6). På $8001 har vi sedan $40, på $8002 har vi $00. Detta för att vi vill adressera vår testrigg med LDA $4000. CPU'n kommer då ladda in vårt iställda värde i ackumulatorn. Om vi på rad $8003 sedan har OP-koden för ORA # (dvs $AA) och säg $01 på rad $8004 så kommer värdet vi ställer in OR'as med $01. Om vi till exempel ställer in $02 så kommer värdet som återskrivs till ackumulatorn bli $03. Vi kan med vår fantastiska testrigg testa detta genom att göra en STA $4000 dvs $C7 på rad $8005, $40 på rad $8006 och $00 på rad $8007. Ut på testriggen ska vi alltså få $03.

Vi ska nu försöka skriva ett program som testar alla våra 35 instruktioner i enlighet med kapitlet CPU Mnemonics ovan.

Vi fortsätter enligt inledningen med startadress $8000. Ett testprogram kan då se ut (och vi har då lagt till funktionen med adresser för varje instruktion vilket i praktiken inte görs då programmet skall kunna läggas på valfritt ställe i minnet. Vi har här emellertid av pedagogiska skäl valt att specificera absolutadresser som alltså normalt görs mha den så kallade [[/Ordlista#länkare|länkaren]]).

$8000 LDA #$FE&lt;br&gt;
$8002 ADD #$02&lt;br&gt;
$8004 ADC #$00&lt;br&gt;
$8006 STA $4000 //ska bli $01 ut från IC3&lt;br&gt;
$8009 LDA $4000 //ställ in $FE mha BCD-omk&lt;br&gt;
$800C ADD $4000 //ställ in $02 mha BCD-omk&lt;br&gt;
$800F ADC $4000 //ställ in $00 mha BCD-omk&lt;br&gt;
$8012 STA $4000 //ska bli $01 ut från IC3&lt;br&gt;
$8015 LDA #$FE&lt;br&gt;
$8017 DECA&lt;br&gt;
$8018 CMP #$FC&lt;br&gt;
$801A BNE $FD //(-3)&lt;br&gt;
$801C STA $4000 //ska bli $FD ut från IC3&lt;br&gt;
$801F INCA&lt;br&gt;
$8020 CMP $4000 //sätt $FF&lt;br&gt;
$8023 BNE $FC //(-4)&lt;br&gt;
$8025 CMP #$FF&lt;br&gt;
$8027 BEQ $01&lt;br&gt;
$8029 LDA #$00&lt;br&gt;
$802B CMP #$01&lt;br&gt;
$802D BMI $01&lt;br&gt;
$802F LDA #$02&lt;br&gt;
$8031 CMP #$01&lt;br&gt;
$8033 BPL $01&lt;br&gt;
$8035 LDA #$01&lt;br&gt;
$8037 EOR #$F0&lt;br&gt;
$8039 STA $4000 //ska bli $F1&lt;br&gt;
$803C EOR $4000 //ställ in $01&lt;br&gt;
$803F STA $4000 //ska bli $F0&lt;br&gt;
$8042 JSR $9000 //här har vi en subrutin&lt;br&gt;
$8045 LDA #$02&lt;br&gt;
$8047 LSRA&lt;br&gt;
$8048 STA $4000 //här ska vi ha $01&lt;br&gt;
$804B LSLA&lt;br&gt;
$804C STA $4000 //här ska vi ha $02 igen&lt;br&gt;
$804F LDA #$00&lt;br&gt;
$8051 NEGA&lt;br&gt;
$8052 STA $4000 //här ska vi ha $FF&lt;br&gt;
$8055 NOP //här ska inget ske&lt;br&gt;
$8056 LDA #$F2&lt;br&gt;
$8058 ORA #$F3&lt;br&gt;
$805A STA $4000 //här ska vi ha $F3&lt;br&gt;
$805D ORA $4000 //ställ in $F4&lt;br&gt;
$8060 STA $4000 //här ska vi ha $F7&lt;br&gt;
$8061 PSHA&lt;br&gt;
$8062 PULA&lt;br&gt;
$8063 STA $4000 //här ska vi återigen ha $F7&lt;br&gt;
$8066 STA $4000 //här ska vi ha $F6&lt;br&gt;
$8069 SUB $4000 //ställ in $01&lt;br&gt;
$806C STA $4000 //här ska vi ha $F5&lt;br&gt;
$806F LDA #$01&lt;br&gt;
$8071 ADD #$01&lt;br&gt;
$8073 TPA&lt;br&gt;
$8074 STA $4000 //här ska C, V, Z, N och H vara noll (dvs b7-b3)&lt;br&gt;
$8077 LDS #1FFF //sätter SP&lt;br&gt;
$807A LDA #$FF
$807C PSHA&lt;br&gt;
$807D PULA&lt;br&gt;
$807E STA $4000 //checkar stackvärde som ska vara $FF&lt;br&gt;
$8081 NOTA&lt;br&gt;
$8082 STA $4000 //ska vara $00&lt;br&gt;
$8085 JMP $8000 //dvs börja om&lt;br&gt;

$9000 RTS //på denna adress programmerar vi tillfälligtvis bara OP-koden för RTS&lt;br&gt;

$FFFE $80&lt;br&gt;
$FFFF $00 //här programmerar vi alltså resetvektorn dvs där programmet börjar&lt;br&gt;

Nåt sånt här kan vi göra.

===CPU Testprogram (minnesmapp)===
Här specificerar vi vad som ska hända rad för rad i programminnet. Vi nyttjar ren hexkod (alltså inga fler dollar-tecken) och kommenterar bort Mnemonics men har dom kvar enbart för att ha koll på vad det är vi för tillfället gör.

8000 A6 //LDA #&lt;br&gt; 
8001 FE&lt;br&gt;
8002 AB //ADD #&lt;br&gt; 
8003 02&lt;br&gt;
8004 A9 //ADC #&lt;br&gt;
8005 00&lt;br&gt;
8006 C7 //STA $&lt;br&gt;
8007 40&lt;br&gt;
8008 00 //ska bli $01 ut från IC3&lt;br&gt;
8009 C6 //LDA $&lt;br&gt;
800A 40&lt;br&gt;
800B 00 //ställ in $FE mha BCD-omk&lt;br&gt;
800C CB //ADD $&lt;br&gt;
800D 40&lt;br&gt;
800E 00 //ställ in $02 mha BCD-omk&lt;br&gt;
800F C9 //ADC $&lt;br&gt;
8010 40&lt;br&gt;
8011 00 //ställ in $00 mha BCD-omk&lt;br&gt;
8012 C7 //STA $&lt;br&gt;
8013 40&lt;br&gt;
8014 00 //ska bli $01 ut från IC3&lt;br&gt;
8015 A6 //LDA #&lt;br&gt;
8016 FE&lt;br&gt;
8017 4A //DECA&lt;br&gt;
8018 A1 //CMP #&lt;br&gt;
8019 FC&lt;br&gt;
801A 26 //BNE&lt;br&gt; 
801B FC //(-4)&lt;br&gt;
801C C7 //STA $&lt;br&gt;
801D 40&lt;br&gt;
801E 00 //ska bli $FC ut från IC3&lt;br&gt;
801F 4C //INCA&lt;br&gt;
8020 C1 //CMP $&lt;br&gt;
8021 40&lt;br&gt;
8022 00 //sätt $FF&lt;br&gt;
8023 26 //BNE&lt;br&gt; 
8024 FB //(-5)&lt;br&gt;
8025 A1 CMP #&lt;br&gt;
8026 FF&lt;br&gt;
8027 27 //BEQ&lt;br&gt; 
8028 01&lt;br&gt;
8029 A6 //LDA #&lt;br&gt;
802A 00&lt;br&gt;
802B A1 //CMP #&lt;br&gt;
802C 01&lt;br&gt;
802D 2B //BMI&lt;br&gt; 
802E 01&lt;br&gt;
802F A6 //LDA #&lt;br&gt;
8030 02&lt;br&gt;
8031 A1 //CMP #&lt;br&gt;
8032 01&lt;br&gt;
8033 2A //BPL&lt;br&gt; 
8034 01&lt;br&gt;
8035 A6 //LDA #&lt;br&gt;
8036 01&lt;br&gt;
8037 A8 //EOR #&lt;br&gt;
8038 F0&lt;br&gt;
8039 C7 //STA $&lt;br&gt;
803A 40&lt;br&gt;
803B 00 //ska bli $F1&lt;br&gt;
803C C8 //EOR $&lt;br&gt;
803D 40&lt;br&gt;
803E 00 //ställ in $01&lt;br&gt;
803F C7 //STA $&lt;br&gt;
8040 40&lt;br&gt;
8041 00 //ska bli $F0&lt;br&gt;
8042 CD //JSR $&lt;br&gt;
8043 90&lt;br&gt;
8044 00 //här har vi en subrutin&lt;br&gt;
8045 A6 //LDA #&lt;br&gt;
8046 02&lt;br&gt;
8047 44 //LSRA&lt;br&gt;
8048 C7 //STA $&lt;br&gt;
8049 40&lt;br&gt;
804A 00 //här ska vi ha $01&lt;br&gt;
804B 48 //LSLA&lt;br&gt;
804C C7 //STA $&lt;br&gt;
804D 40&lt;br&gt;
804E 00 //här ska vi ha $02 igen&lt;br&gt;
804F A6 //LDA #&lt;br&gt;
8050 00&lt;br&gt;
8051 40 //NEGA&lt;br&gt;
8052 C7 //STA $&lt;br&gt;
8053 40&lt;br&gt;
8054 00 //här ska vi ha $FF&lt;br&gt;
8055 9D //NOP //här ska inget ske&lt;br&gt;
8056 A6 //LDA #&lt;br&gt;
8057 F2&lt;br&gt;
8058 AA //ORA #&lt;br&gt;
8059 F3&lt;br&gt;
805A C7 //STA $&lt;br&gt;
805B 40&lt;br&gt;
805C 00 //här ska vi ha $F3&lt;br&gt;
805D CA //ORA $&lt;br&gt;
805E 40&lt;br&gt;
805F 00 //ställ in $F4&lt;br&gt;
8060 C7 //STA $&lt;br&gt;
8061 40&lt;br&gt;
8062 00 //här ska vi ha $F7&lt;br&gt;
8061 87 //PSHA&lt;br&gt;
8062 86 //PULA&lt;br&gt;
8063 C7 //STA $&lt;br&gt;
8064 40&lt;br&gt;
8065 00 //här ska vi återigen ha $F7&lt;br&gt;
8066 C7 //STA $&lt;br&gt;
8067 40&lt;br&gt;
8068 00 //här ska vi ha $F6&lt;br&gt;
8069 C0 //SUB $&lt;br&gt;
806A 40&lt;br&gt;
806B 00 //ställ in $01&lt;br&gt;
806C C7 //STA $&lt;br&gt;
806D 40&lt;br&gt;
806E 00 //här ska vi ha $F5&lt;br&gt;
806F A6 //LDA #&lt;br&gt;
8070 01&lt;br&gt;
8071 AB //ADD #&lt;br&gt;
8072 01&lt;br&gt;
8073 85 //TPA&lt;br&gt;
8074 C7 //STA $&lt;br&gt;
8075 40&lt;br&gt;
8076 00 //här ska C, V, Z, N och H vara noll (dvs b7-b3)&lt;br&gt;
8077 45 //LDS #&lt;br&gt;
8078 1F&lt;br&gt;
8079 FF //sätter SP&lt;br&gt;
807A A6 //LDA #&lt;br&gt;
807B FF&lt;br&gt;
807C 87 //PSHA&lt;br&gt;
807D 86 //PULA&lt;br&gt;
807E C7 //STA $&lt;br&gt;
807F 40&lt;br&gt;
8080 00 //checkar stackvärde som ska vara $FF&lt;br&gt;
8081 9C //NOTA&lt;br&gt;
8082 C7 //STA $&lt;br&gt;
8083 40&lt;br&gt;
8084 00 //ska vara $00&lt;br&gt;
8085 CC //JMP $&lt;br&gt;
8086 80&lt;br&gt;
8087 00 //dvs börja om&lt;br&gt;

9000 81 //RTS, på denna adress programmerar vi tillfälligtvis bara OP-koden för RTS&lt;br&gt;

FFFE 80&lt;br&gt;
FFFF 00 //här programmerar vi alltså resetvektorn dvs där programmet börjar&lt;br&gt;

===CPU Testprogram (brännbar ren maskinkod)===
Här listar vi ovanstående program på det sättet som en gammal hederlig PROM-brännare kan förstå. Den tar alltså åtta byte med data per listad adress. Så här kommer det alltså se ut:

8000 A6 FE AB 02 A9 00 C7 40&lt;br&gt;
8008 00 C6 40 00 CB 40 00 C9&lt;br&gt;
8010 40 00 C7 40 00 A6 FE 4A&lt;br&gt;
8018 A1 FC 26 FD C7 40 00 4C&lt;br&gt;
8020 C1 40 00 26 FC A1 FF 27&lt;br&gt;
8028 01 A6 00 A1 01 2B 01 A6&lt;br&gt;
8030 02 A1 01 2A 01 A6 01 C7&lt;br&gt;
8038 F0 C7 40 00 C8 40 00 C7&lt;br&gt;
8040 40 00 CD 90 00 A6 02 44&lt;br&gt; 
8048 C7 40 00 48 C7 40 00 A6&lt;br&gt;
8050 00 40 C7 40 00 9D A6 F2&lt;br&gt;
8058 AA F3 C7 40 00 CA 40 00&lt;br&gt;
8060 C7 40 86 C7 40 00 C7 40&lt;br&gt;
8068 00 C0 40 00 C7 40 00 A6&lt;br&gt;
8070 01 AB 01 85 C7 40 00 45&lt;br&gt;
8078 1F FF A6 FF 87 86 C7 40&lt;br&gt;
8080 00 9C C7 40 00 CC 80 00&lt;br&gt;

9000 81 FF FF FF FF FF FF FF&lt;br&gt;

FFF8 FF FF FF FF FF FF 80 00&lt;br&gt;

Data i oprogrammerade adresser är normalt idel ettor dvs FF. Detta får genomslag vid assembleringen av 9001+ och adresserna före FFFE.

===CPU Testprogram (polling)===
Här ska vi skriva ett litet program som är tänkt att testa om [[/Ordlista#polling|pollingen]] hos vår processor verkligen fungerar. Man byter lämpligen ut den manuella klockan mot en [[/Ordlista#astabil multivibrator|astabil multivibrator]] på säg 50Hz. Programmet kan se ut som följer:

start: LDA $4000 //ställ in lite olika värden och till slut $01&lt;br&gt;
CMP #$01&lt;br&gt;
BNE start //-7, F9&lt;br&gt;
STA $4000 //skriver $01 till testrigg&lt;br&gt;
loop: LDA $4000 //ställ in lite olika värden och till slut $02&lt;br&gt;
CMP #$02&lt;br&gt;
BNE loop //-7, F9&lt;br&gt;
STA $4000 //skriver $02 till testrigg&lt;br&gt;
JMP start&lt;br&gt;

Här har vi mer anammat riktig assembler-syntax med så kallade labels (typ start) istället för absoluta adresser eller offsets. Nedan följer av kuriosaskäl en HCS08-variant som man alltså kan skriva rätt i C-kompilatorn.

_asm(&quot;start: LDA $4000&quot;); //ställ in lite olika värden och till slut $01&lt;br&gt;
_asm(&quot;CMP #$01&quot;);&lt;br&gt;
_asm(&quot;BNE start&quot;);&lt;br&gt;
_asm(&quot;STA $4000&quot;); //skriver $01 till testrigg&lt;br&gt;
_asm(&quot;loop: LDA $4000&quot;); //ställ in lite olika värden och till slut $02&lt;br&gt;
_asm(&quot;CMP #$02&quot;);&lt;br&gt;
_asm(&quot;BNE loop&quot;);&lt;br&gt;
_asm(&quot;STA $4000&quot;); //skriver $02 till testrigg&lt;br&gt;
_asm(&quot;JMP start&quot;);&lt;br&gt;

Det lär finnas ett smidigare sätt att skriva [[/Ordlista#assemblering|assembleringskommandorna]] på (och inte _asm för varje rad) men författaren har inte lyckats komma på det. Ovanstående fungerar dock men blir naturligtvis jobbigt för stora program.

Vi bestämmer oss för att minnesmappa även ovanstående program. Tyvärr kan vi inte bara addera programmet till det andra programmet - då det kräver en annan resetvektor - även om vi faktiskt skulle kunna skriva det som en subrutin men det stämmer då inte med den manuella klockan och blir struligt. Vi får helt enkelt programmera om vårt minne (men vi leker med tanken att det ska bli en subrutin ändå och lägger då programmet på adress $9000 för det är dit vårt testprogram hoppar. Dock kan vi då inte använda JMP i subrutinen för då fastnar testprogrammet där. Vi kan dock skapa en räknare som kör ett begränsat antal varv). Den utvecklade subrutinen skulle kunna se ut:

LDA #$0A //vår räknare&lt;br&gt;
PSHA //eftersom vi bara har en ackumulator måste räknarvärdet pushas undan på stacken&lt;br&gt;
start: LDA $4000 //ställ in lite olika värden och till slut $01&lt;br&gt;
CMP #$01&lt;br&gt;
BNE start&lt;br&gt;
STA $4000 //skriver $01 till testrigg&lt;br&gt;
loop: LDA $4000 //ställ in lite olika värden och till slut $02&lt;br&gt;
CMP #$02&lt;br&gt;
BNE loop&lt;br&gt;
STA $4000 //skriver $02 till testrigg&lt;br&gt;
PULA //här hämtar vi aktuellt räknarvärde&lt;br&gt;
DECA&lt;br&gt;
CMP #$00&lt;br&gt;
BEQ end&lt;br&gt;
PSHA //pushar återigen undan aktuellt räknarvärde&lt;br&gt;
JMP start&lt;br&gt;
end: RTS&lt;br&gt;

Minnesmappningen av vårt enklare pollingprogram blir:

9000 C6 //LDA $&lt;br&gt;
9001 40&lt;br&gt;
9002 00&lt;br&gt;
9003 A1 //CMP #&lt;br&gt;
9004 01&lt;br&gt;
9005 26 //BNE&lt;br&gt;
9006 F9&lt;br&gt;
9007 C7 //STA $&lt;br&gt;
9008 40&lt;br&gt;
9009 00&lt;br&gt;
900A C6 //LDA $&lt;br&gt;
900B 40&lt;br&gt;
900C 00&lt;br&gt;
900D A1 //CMP #&lt;br&gt;
900E 02&lt;br&gt;
900F 26 //BNE&lt;br&gt;
9010 F9&lt;br&gt;
9011 C7 //STA $&lt;br&gt;
9012 40&lt;br&gt;
9013 00&lt;br&gt;
9014 CC //JMP $&lt;br&gt;
9015 90&lt;br&gt;
9016 00&lt;br&gt;

Och på brännbart maskinkodsformat blir det:

9000 C6 40 00 A1 01 26 F9 C7&lt;br&gt; 
9008 40 00 C6 40 00 A1 02 26&lt;br&gt;
9010 F9 C7 40 00 CC 90 00 FF&lt;br&gt;

FFF8 FF FF FF FF FF FF 90 00&lt;br&gt;

==CPU-komponenter==
Detta avsnitt behandlar de ingående CPU-komponenternas realisering.
===Paralellt laddningsbart register===
[[Fil:CPU_Register.PNG|miniatyr|Vald registerrealisering]]
Figuren visar vald registerrealisering. Detta hade kunnat göras enklare med ett gäng D-vippor, och enablesignalerna från IR direkt som CP, men vi får då garanterat problem med timingen. Med vidstående registertyp hinner vi enabla signalerna innan CP kommer. Detta går tyvärr inte med D-vippor allena. LD_DIR, LD_CCR, LD_FA, LD_AND, LD_OR, LD_XOR, LD_IRR, LD_BR, LD_PC_HB, LD_PC_LB, LD_AR_HB och LD_AR_LB är alla styrsignaler till register av denna typ. Eftersom SR=00 håller informationen så är informationen kvart i vipporna när LD är låg.

{{clear}}

===Paralellt laddningsbar räknare (PC, SP och IRC)===
[[Fil:CPU_PC2.PNG|miniatyr|Vald räknarrealisering]]
Bilden visar en paralellt laddningsbar upp/ned-räknare. Denna räknare avses användas både som stackpekarregister (SP), IR-räknare (IRC) och programräknare (PC). I fallet PC och IRC kommer den dock hårdkodas till att bara kunna räkna uppåt (U/D'=1).

{{clear}}

===Paralellt laddningsbart skiftregister (AC)===
[[Fil:CPU_SR.PNG|miniatyr|Vald skiftregisterrealisering]]
Bilden visar ett paralellt laddningsbart skiftregister. Vi använder två stycken i vår CPU. En för högerskift (LSR) och en för vänsterskift (LSL) (det samlade namnet på dessa är ackumulator A). Om vi använder konventionen att MSB (b7) är längst till vänster så kan vi applicera databussen med b7 längst till vänster hos det register som ska skifta åt höger (LSR). När vi sedan ska skifta åt vänster permuterar vi databussen så att b7 hamnar längst till höger varvid vi gör ett högerskift igen men som då motsvaras av ett vänsterskift. Det är viktigt att permutera tillbaks bussen på utgående sida av skiftregistret. Man kan också välja att helt enkelt fysiskt vända skiftregistret som ska skifta åt vänster. Insignalen x är hårdkodad till 0 för vi avser bara kunna dividera respektive multiplicera med multiplar om två.


{{clear}}

===Heladderare (FA)===
[[Fil:CPU_FA.PNG|miniatyr|Heladderarens realisering]]
Bilden visar heladderarens (FA) realisering för en bit. För alla åtta bitar kopplar man bara åtta stycken celler i rad. Heladderaren tar två tal in, xi och yi. Förutom detta tar den hänsyn till om carry genererats i närmast föregående position dvs ci. Ut kommer summan si samt eventuell carry till nästkommande position, ci-1. Konventionen bygger på att MSB har lägst nummer men så är inte fallet för oss. Det är bara av bekvämlighetsskäl som detta används här. För en mer detaljerad beskrivning av en adderare se artikeln Digitalteknik eller Adderare i Wikipedia.


{{clear}}

==Grindteknik==
Detta avsnitt behandlar tänkbara realiseringar av alla typer av grindar. Realiseringarna är av pedagogiska skäl gjorda med [[/Ordlista#bipolär transistor|bipolära transistorer]]. Moderna digitala kretsar innehåller dock mest MOSFET's (Metal Oxide Semiconductor Field Effect Transistor).
===Transistorn===
[[Fil:CPU_Transistor.PNG|miniatyr|Bipolär transistor av NPN-typ]]
Bilden visar en bipolär transistor av NPN-typ. Det finns även en komplementär variant som kallas PNP där strömmarna går åt direkt motsatt riktning men den används sällan i digitala grindar så vi nöjer oss med att visa NPN-varianten. Transistorn består av tre ben. Dessa är Bas (B), Kollektor (C) och Emitter (E). När transistorn tillförs en ström på basen får man en i regel mycket högre ström på kollektorn. Denna förstärkningsfaktor kallas för Beta (Ic är alltså Beta gånger större än Ib). Beta varierar med både kollektorström, kollektor-emitterspänning och temperatur så den är långt ifrån konstant men brukar för små signaler anses vara konstant. I digitala sammanhang är vi dock mest intresserade av dess switchegenskaper dvs vad som krävs för av (strypt) eller på (bottnad). Så betafaktorn får en underårdnad betydelse. För småsignaltransistorer kan man räkna med en betafaktor på mer än 100. Vi har med andra ord att räkna med en tämligen stor betafaktor. Nånting som är bra att tänka på är att en transistor av kiseltyp behöver minst typ 0.7V över bas-emittersträckan för att överhuvudtaget kunna leda någon ström. I övrigt kommer vi åtminstone preliminärt inte gå in mer på hur denna fantastiska manick fysiskt fungerar och är uppbyggd. Det ska bara konstateras att det var en revolution, åtminstone storleksmässigt, när den kom (1947) och så småningom nästan tog död på röreran.

{{clear}}

===NOT-grinden (Inverterare) ===
[[Fil:CPU_INV.PNG|miniatyr|En inverterare (NOT-grind)]]
Bilden visar den enklaste formen av grind dvs en inverterare. Vi skickar alltså in en signal (x) och får inversen (x') ut. Detta beror på att vi i det höga fallet förser den med så pass mycket basström att transistorn bottnar (0). Från transistoravsnittet ovan har vi ju att räkna med en betafaktor på mer än 100 vilket innebär att det hade räckt med 100k på ingången för att få transistorn att bottna. När vi sedan skickar in en låg signal får transistorn ingen ström alls varvid den blir strypt (1). Valet av 1k kollektormotstånd ger en kanske onödigt hög ström (5mA) vid låg utnivå men det har mest valts av pedagogiska skäl. Både sanningstabellen och grindsymbolen visas till höger.

Av kuriosaskäl kan nämnas att vald realisering av inverterare inte kommer att vara överdrivet snabb. Detta beror på [[/Ordlista#Miller-effekt|Miller-effekten]] dvs den multiplicering av kapacitansen mellan kollektor och bas (Cbc) som sker när man har stor förstärkning hos en transkonduktiv komponent. Om författaren minns rätt så kan denna överskottsladdning ledas bort med hjälp av en diod mellan bas och kollektor. Ett annat sätt att snabba på switchningen är en liten kondensator över basmotståndet. Men vi är inte intresserade av snabba datorer här.

{{clear}}

===NAND-grinden===
[[Fil:CPU_NAND2.PNG|miniatyr|En NAND-grind]]
Bilden visar en NAND-grind. Denna grind är låg när alla ingångar är höga men hög annars. Ingångstransistorerna är kopplade på ett lite speciellt sätt. Dom får sin basström från det gemensamma basmotståndet på 10k. Så fort minst en av ingångarna går låg så får vi de facto en kortslutning av bas-emittersträckan hos utgångstransistorn. Utgångstransistorn stryps då och vi får hög signal ut. Både sanningstabell och grindsymbol syns till höger.

{{clear}}

===OR-grinden===
[[Fil:CPU_OR.PNG|miniatyr|En OR-grind]]
Bilden visar en OR-grind. Denna grind är hög när minst en av ingångarna är höga och låg annars.  Både sanningstabell och grindsymbol syns till höger. Symbolen &gt;1 är inte helt riktig då det borde vara &gt;=1 (för man kan se ingångarna som en binär summering) men det blir rittekniskt klumpigt.

{{clear}}

===AND-grinden===
[[Fil:CPU_AND.PNG|miniatyr|En AND-grind]]
Bilden visar en AND-grind. Denna grind är hög när alla ingångarna är höga och låg annars. Vi har här valt att helt enkelt hänga på en inverterare av ovanstående typ. Detta är med andra ord ingen direkt fundamental grind för den kan byggas av de andra tre ovan. Både sanningstabell och grindsymbol syns till höger.

{{clear}}

===NOR-grinden===
[[Fil:CPU_NOR.PNG|miniatyr|En NOR-grind]]
Bilden visar en NOR-grind. Denna grind är hög när alla ingångarna är låga och hög annars. Vi har här valt att helt enkelt hänga på en inverterare av ovanstående typ. Detta är med andra ord ingen direkt fundamental grind för den kan byggas av de andra tre ovan. Både sanningstabell och grindsymbol syns till höger.

{{clear}}

===XOR-grinden===
[[Fil:CPU_XOR.PNG|miniatyr|En XOR-grind]]
Bilden visar en XOR-grind. Denna grind är hög när ena ingången är hög (och den andra låg) och låg annars. Vi har här valt att realisera grinden med redan befintliga grindar enligt ovan. Det vore lite spännande att se en diskret version. Man kan naturligtvis även här hänga på en inverterare. Man får då en s.k XNOR-grind (som indikerar likhet). Både sanningstabell och grindsymbol syns till höger.

{{clear}}

===Three-state-grinden===
[[Fil:Three-state.png|miniatyr|En inverterande three-state-grind]]
Bilden visar en three-state-grind. Denna, något oegentligt kallad grind, är, liksom inverteraren,  hög när ingången är låg och vice versa (signalen OE måste dock i det här fallet vara hög). För att realisera en icke-inverterande three-state-grind kan man helt enkelt montera en inverterare före grinden. Båda typerna har ett tredje tillstånd dvs högimpediv (OE=0). I detta tillstånd kan man applicera en signal direkt på utgången. Detta krävs när man har att göra med buss-baserade system såsom i en processor. Om man lite grovt ska försökas förklara funktionen så har vi först och främst att när OE=1 och ingången är hög så leder T2. Därmed leder T3 och vi får låg signal ut. När insignalen är låg spärrar T2 och T3 varvid vi får hög signal ut. Om nu OE=0 kommer alla tre transistorerna att spärra och vi får hög impedans ut. Den allmänna symbolen är en triangel med en pinne (OE) på. Triangeln som finns med i figuren är ett annat sätt att rita en inverterare. Vanligtvis av så kallad Schmitt-trigger typ.

{{clear}}

==Vippteknik==
=== Spikbildare ===
[[Fil:spikbildare2.png|miniatyr|Digitala hasarder]]
[[Fil:HCMOS-spike.png|miniatyr|Digital hasard genererad mha 74HC00]]

Vidstående bild visar ett par sätt att generera spikar eller hasarder beroende på vilken flanktyp man vill ska vara aktiv (detta används i flanktriggade [[/Ordlista#vippa|vippor]]). Spikbildningen genereras på grund av den fördröjning (grindfördröjning) som alltid finns hos digitala kretsar. Bilden till vänster genererar således en spik då insignalen går hög. Detta för att [[CPU_design#NAND-grinden|NAND-grinden]] är hög när ingångarna är låga. Men när ingången sen går hög så tar det en pytteliten stund innan inverteraren (som här har gestaltats med hjälp av en en NAND-grind med kortslutna ingångar) går låg. Under denna lilla stund är således båda ingångarna höga vilket får till följd att utgången blir kortvarigt låg. Denna spik är av storleksordningen [[/Ordlista#nano|nano]]sekunder och det kan hända att detta inte räcker för att t.ex nollställa en räknare. Man kan då prova att montera en liten kondensator på utgången av inverteraren för att ytterligare slöa ner den och därmed få en kraftigare spik. Alternativt kan man koppla flera (udda antal) inverterare i serie.

{{clear}}

=== Vippapplikationer och realiseringar ===
I detta avsnitt behandlas en serie speciellt användbara minneselement eller så kallade [[/Ordlista#vippa|vippor]] och hur dom är realiserade och kan användas. Den allra enklaste formen av vippa är [[CPU_design#SR-vippa|SR-vippa]]n.

==== Kontaktstudseliminerare (SR-Latch) ====
[[Fil:Kontakt2.PNG|miniatyr|En kontaktstudseliminerare]]
Bilden visar ett par korskopplade NAND-grindar. Dessa utgör en minnescell i form av en SR-vippa (observera att ingångarna är inverterade). Antag att SW står i läge nedåt. Q' kommer då garanterat vara hög (då NAND står för [[CPU_design#NOT-grinden|NOT]] [[CPU_design#AND-grinden|AND]] och alltså bara är låg när båda ingångarna är höga) och Q kommer vara låg då båda dess ingångar är höga. När sedan SW byter läge kommer Q' genast gå låg samtidigt som Q går hög. När SW är i luften behålls nämligen det tidigare värdet (pga att S'R'=11) och tillståndsbytet sker bara en gång. Detta gör att kontaktstudsar elimineras. 

Denna koppling är mycket effektiv när man vill koppla in brytare till processorer. Man slipper alltså [[/Ordlista#filter|filter]] och/eller speciella rutiner för att mjukvarumässigt filtrera en insignal. Nackdelen är att brytaren måste ha två lägen så det fungerar alltså inte med vanliga tryckknappar.

{{clear}}

==== Flanktriggad D-vippa ====
[[Fil:D-vippa.PNG|miniatyr|En flanktriggad D-vippa]]
Bilden visar arkitekturen hos en flanktriggad D-vippa (se [[CPU_design#spikbildare|spikbildare]] ovan). Varje gång klockpulsen CP (eng. ''Clock Pulse'') går hög överförs värdet på ingången D till utgången Q. D-vippan består i grund och botten av en ännu enklare vippa. Om man tar bort [[/Ordlista#inverterare|inverterare]]n som går från D till den övre grinden och kallar den övre signalen för R (som i Reset) och byter ut D mot S (som i Set) får man nämligen en så kallad SR-vippa. Detta är den allra enklaste formen av ([[/Ordlista#synkron|synkront]]) minneselement i digitala kretsar. 74HC74 är en flanktriggad (positiv flank) D-vippa.

{{clear}}

==== D-vippa med asynkron Preset och Reset ====
[[Fil:D-vippa_preset3.png|miniatyr|En asynkront ställbar D-vippa]]
Bilden visar en flanktriggad D-vippa med [[/Ordlista#asynkron|asynkron]] Preset och Reset. Man kan alltså godtyckligt tippa vippan åt endera hållet med hjälp av signalerna R' och P'. Dessa är aktivt låga och måste släppas höga innan nytt tillståndsbyte hos vippan kan ske.

{{clear}}

==== SR-vippa ====
[[Fil:CPU_SR_VIPPA.PNG|miniatyr|En SR-vippa]]
Bilden visar en SR-vippa med tillhörande sanningstabell. SR-vippan är en förenklad version av [[CPU_design#D-vippa|D-vippan]]. Dess sanningstabell visas till höger. Sanningstabellen skall tolkas som så att värdena i tabellen är de värden vippan antar som &quot;nästa&quot; värde, alltså vid nästkommande aktiv klockflank. Ingångsvärdet SR=11 är inte tillåtet (för då är vippan ej definierad).

{{clear}}

==== D-vippa ====
[[Fil:CPU_D_VIPPA.PNG|miniatyr|En D-vippa]]
Bilden visar en D-vippa med tillhörande sanningstabell. D-vippan är en utvidgad version av SR-vippan. Dess sanningstabell visas till höger. Sanningstabellen skall tolkas som så att värdena i tabellen är de värden vippan antar som &quot;nästa&quot; värde, alltså vid nästkommande aktiv klockflank. 
{{clear}}

==== JK-vippa ====
[[Fil:CPU_JK_VIPPA.PNG|miniatyr|En JK-vippa]]
Bilden visar en JK-vippa med tillhörande sanningstabell. JK-vippan är en utvidgad version av SR-vippan som involverar återkoppling. Dess sanningstabell visas till höger. Sanningstabellen skall tolkas som så att värdena i tabellen är de värden vippan antar som &quot;nästa&quot; värde, alltså vid nästkommande aktiv klockflank. JK-vippan har den fördelen över SR-vippan att den är definierad för alla typer av insignalskombinationer. Förutom att data togglar (dvs skiftar värde) för varje klockpuls när JK=11 så skiljer sig inte JK-vippan och SR-vippan sig åt. Det är exakt samma typ av minnescell.

{{clear}}


==== T-vippa ====
[[Fil:CPU_T_VIPPA.PNG|miniatyr|En T-vippa]]
Bilden visar en T-vippa byggd kring en SR-vippa. Det går naturligtvis att bygga en T-vippa av en D-vippa också men den blir onödigt komplex. T-vippan skiljer sig från [[CPU_design#frekvenshalverare|frekvenshalverare]]n i det enda avseendet att togglandet är på och avstängningsbart med hjälp av styrsignalen T. Denna styrsignal består i sin tur egentligen av kortslutna ingångar hos en så kallad [[CPU_design#JK-vippa|JK-vippa]].

{{clear}}

==== Frekvenshalverare ====
[[Fil:T-vippa.PNG|miniatyr|En frekvenshalverare]]
Bilden visar en frekvenshalverare byggd kring en D-vippa. Denna vippa byter tillstånd varje gång klockan (CP) går hög (eller låg beroende på flanktriggningen hos D-vippan vilken dock brukar vara positiv). Frekvenshalveraren är med andra ord en specialvariant av D-vippa där den inverterande utgången Q' har återkopplats till ingången. Detta får till följd att det krävs två flanker för att vippan ska gå från hög till låg. Därav frekvenshalveringen.

{{clear}}

==== RAM-minne ====
[[Fil:RAM2.PNG|miniatyr|En RAM-minnescell]]
Bilden visar strukturen hos en RAM-minnescell. En enda bits information i ett vanligt RAM-minne lagras alltså med hjälp av en vanlig vippa (i det här fallet en typ av D-vippa). Detta får till följd att minnet blir väldigt snabbt. Samtidigt tappar det emellertid sin information vid spänningsbortfall. Minnet fungerar på så sätt att det adresseras via Adress varvid data läses om R/W' (Read/Write) är hög eller skrivs om R/W' är låg. Hela minnescellen är egentligen inte visad. Vi behöver en eller ett par three-state-grindar då data in och data ut delar på samma [[/Ordlista#buss|buss]].

{{clear}}

=== Räknare ===
Nedanstående är så kallade binärräknare (0-F) men räknare kan naturligtvis fås att räkna på annat sätt också. Dekadräknare (0-9) är t.ex vanliga. Pseudo-slumpräknare i form av ringräknare finns också. Men vi går inte in på dessa här.

==== Asynkron räknare ====
[[Fil:counter2.PNG|miniatyr|En asynkron 4-bitars räknare]]
Bilden visar en asynkron [[/Ordlista#binärräknare|binärräknare]] som också kallas ripple-carry räknare. Enligt ovan vet vi att utgångarna växlar tillstånd varje gång CP går hög. Om man som i bilden kopplar utgångarna som klocka till nästkommande krets kommer varje utgång räkna binärt ett steg högerjusterat. Q1 räknar alltså minst signifikant och Q4 mest signifikant i just denna [[/Ordlista#nibbel|nibbel]]. 74HC191 är en 4-bit Binary Up/Down Counter.

{{clear}}

==== Synkron räknare ====
[[Fil:counter_sync.png|miniatyr|En synkron 4-bitars räknare]]
Till skillnad från den asynkrona räknaren ovan är denna räknare synkron med klockpulsen CP dvs den byter tillstånd exakt i takt med CP. Detta är en förutsättning för att räknaren ska kunna ingå i sekvensiella nät såsom i en CPU. Räknaren utgörs av en serie [[CPU_design#T-vippa|T-vippor]] som fungerar som frekvenshalverare med tillägget att T måste vara hög för att tillståndsförändring skall kunna ske.

{{clear}}

===Register===
Register används flitigt i digitala sammanhang. Inte minst i processorer. Vi listar här dom två grundtyperna. Med register mellanlagrar man alltså data mha av klockade vippor enligt ovan. Man kan kombinera dom båda så att man får ett paralellt laddningsbart skiftregister. Vår ackumulator är av denna typ.

==== Register ====
[[Fil:register.png|miniatyr|Ett register]]
Bilden visar enklast tänkbara register. Registret består alltså bara av ett antal D-vippor. Varje gång CP (eller en enable-signal) går hög överförs data (D0-D3) till utgångarna (Q0-Q3).

{{clear}}

==== Basic skiftregister ====
[[Fil:skiftregister.png|miniatyr|Ett skiftregister]]
Bilden visar ett enkelt skiftregister. Dess huvuduppgift är att ta emot data seriellt och konvertera det till paralell form. I det här fallet klockas LSB in först. 

{{clear}}

==Övrig Digitalteknik==


=== Monostabil multivibrator ===
[[Fil:Mono2.PNG|miniatyr|En monostabil multivibrator]]
Bilden visar en monostabil multivibrator. Ordet mono betyder en och avser här att den endast har ett stabilt tillstånd. Eftersom kretsen ofta även har en inverterande utgång, Q', så är det svårt att säga vilket tillstånd som är det stabila men normalt brukar man säga att det normala tillståndet är låg medan det aktiva tillståndet är hög. Just denna krets triggas av negativ flank på B' varefter Q går hög under:

&lt;math&gt;T=0,72 RC \ &lt;/math&gt; sekunder

vilket naturligtvis bara gäller för angiven krets men principen är densamma oavsett krets.

{{clear}}

=== Astabil multivibrator ===
[[Fil:Astable_mult_gates.jpg|miniatyr|200px|Astabil multivibrator med NAND-grindar]]

En astabil multivibrator med [[/Ordlista#grind|grindar]] kan konstrueras med tre olika typer av grindar (bara alla ingångar är ihopdragna). Dessa är NAND (Not AND), NOR (Not OR) eller inverterare (NOT). 

Denna krets fungerar tyvärr endast med CMOS-kretsar ur exempelvis [[74HC-serien]] eller [[4000-serien]]. Detta för att drivning av TTL-ingångar kräver att den drivande enheten kan sänka ström (se [[/Ordlista#TTL|TTL]]).

Man kan visa att frekvensen blir:

&lt;math&gt;f_0=\frac{1}{2RC\ln{3}}&lt;/math&gt; [[/Ordlista#frekvens|Hertz]]

{{clear}}

=== Multiplexer ===
[[Fil:Mux2.png|miniatyr|En multiplexer]]
Bilden visar en multiplexers arkitektur. Ringarna representerar inverterare, &amp; betyder [[CPU_design#AND-grinden|AND-grind]] och &gt;1 betyder [[CPU_design#OR-grinden|OR-grind]]. Med hjälp av styrsignalen ABC kan man alltså välja vilken av dom åtta ingångarna som ska vara aktiv. Om styrsignalen ABC alltså till exempel är 110 binärt är ingång 6 aktiv osv. 74HC251 är en 8 Channel Multiplexer.

{{clear}}

=== Avkodare ===
[[Fil:Demux.PNG|miniatyr|En avkodare]]
Bilden visar en avkodares (eng. ''demultiplexer'') arkitektur. Den är uppbyggd kring ett antal AND-grindar och ett antal inverterare (representerade av ringarna). Avkodaren realiserar alltså alla tänkbara kombinationer av insignalen. Om ABC till exempel är 011 blir alltså AND-grind nummer 3 aktivt hög osv. 74HC138 är en 3-To-8 Line Decoder.

{{clear}}

=== Ackumulator-komponenter ===
Ackumulator kallas den delen av en processor där resultat från ALU'n mellanlagras och manipuleras (främst skiftas eller jämförs). Multiplikation och division med multiplar om två är möjlig genom vänster respektive högerskift.

Termen ackumulator betydde ursprungligen en enhet som kombinerade funktionen av tallagring och addition. Ett tal som överfördes till ackumulatorn adderades automatiskt med dess föregående värde. [[Räknarhjulsminne]]n hos tidiga mekaniska datorer hade ackumulatorer av denna typ.

==== Register ====
[[Fil:register.png|miniatyr|Ett enkelt register]]
Bilden visar enklast tänkbara register. Registret består alltså bara av ett antal D-vippor. Signalen CP behöver inte vara diskontinuerligt varierande. Den kan också vara en enable-signal ut från exempelvis instruktionsregistret. I det fallet får vi dock problem med synkronismen varför vi ändå valt att klocka våra register med CP med tillägget av paralell load-signal (LD). Bilden är repeterad här för att den är en av grundbyggstenarna i ackumulatorn.

{{clear}}

==== Basic skiftregister ====
[[Fil:skiftregister.png|miniatyr|Ett enkelt skiftregister]]
Bilden visar ett enkelt skiftregister. Dess huvuduppgift är att ta emot data seriellt och konvertera det till paralell form. I det här fallet klockas LSB in först. Bilden är repeterad här för att den är en av grundbyggstenarna i ackumulatorn.

{{clear}}

==== Skiftregister ====
[[Fil:skiftregister_sp.png|miniatyr|Ett avancerat skiftregister]]
Bilden visar ett något mer avancerat skiftregister än basic skiftregister. Detta skiftregister kan laddas parallellt och skicka data seriellt och det kan även laddas seriellt och skicka data parallellt. Vi närmar oss med andra ord en [[/Ordlista#ackumulator|ackumulator]].

Signalen Xin laddar vipporna parallellt med X1-X4, x är seriell data in och SV står för Skift Villkor och är aktivt hög för högerskift.

{{clear}}

==== Ackumulator 1.0====
[[Fil:ackumulator_simple.png|miniatyr|En ackumulator]]
Bilden visar en tänkbar realisering av en ackumulator. Ackumulatorn består egentligen av två ackumulatorer  (eller speciella skiftregister). Detta för att skiftning ska kunna göras åt båda hållen. Data skyfflas alltså fram och tillbaks mellan Ackumulator A och Ackumulator B när skift åt olika håll måste göras. Data läggs då ut på databussen och pga att flera (interna) enheter delar på databussen så måste så kallade three-state buffrar (B1 och B2) användas. Dessa är alltså högimpediva när de inte används (EnA=EnB=0). 
Detta för att undvika kortslutning när andra enheter vill låna bussen. Insignalerna har bytt namn men torde vara lätta att identifiera om man jämför med skiftregistret ovan.

{{clear}}

=== Komparatorer ===
Behovet att jämföra två tal är vanligt förekommande i all digitalteknik. Om vi antar att X=&lt;x1, x2,...,xn&gt; och Y=&lt;y1, y2,...yn&gt; är givna kan önskemålet antingen vara att indikera fallet X=Y eller att indikera något av fallen X&gt;=Y, X&gt;Y, X&lt;=Y eller X&lt;Y. Vi noterar att påståendet X&gt;=Y är [[/Ordlista#negation|negation]]en till X&lt;Y och om vidare variablerna [[/Ordlista#permutation|permuteras]] övergår X&gt;=Y i påståendet X&lt;=Y och X&lt;Y övergår i X&gt;Y. Av detta resonemang framgår att man vid realisering av en komparator bara har att skilja på två fall:

&lt;math&gt; X=Y &lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt; X&lt;Y &lt;/math&gt;

{{clear}}

==== Basic komparator ====
[[Fil:komparator_dig.png|miniatyr|En basic komparator]]
Bilden visar en basic komparator för xi=yi realiserad av en [[CPU_design#XOR-grinden|XOR]]-grind och en inverterare. Att det blir så enkelt är lätt att inse om man studerar sanningstabellen för en XOR-grind då den ju ger ett ut när signalerna är olika och således noll när signalerna är lika. Därav inverteraren.

{{clear}}

==== X=Y ====
[[Fil:komparator_dig_adv.png|miniatyr|En 4-bitars komparator för X=Y]]
Bilden visar en 4-bitars realisering av en komparator för X=Y. Om någon bitposition är olika genererar alltså XOR-grinden, enligt ovan, hög signal ut. När man jämför hela tal räcker det alltså att kontrollera om någon XOR-grind har gått hög då detta indikerar olikhet. För man in den signalen på en OR-grind kommer den att gå hög så fort det är en olikhet i någon position och alltså indikera olikhet. Inverterar man sedan denna signal med hjälp av en inverterare (varvid man får en [[CPU_design#NOR-grinden|NOR]]-grind) kommer utsignalen alltså i stället indikera likhet dvs X=Y.

{{clear}}

==== X&lt;Y ====
[[Fil:komp_mindre2.png|miniatyr|En komparator för X&lt;Y]]
Bilden visar en [[/Ordlista#komparator|komparator]] för X&lt;Y. Realiseringen skulle kunna vara [[borrow]]-kedjan i en [[CPU_design#helsubtraherare (FS)|subtraherare]] men vi har här valt en annan princip. Vi börjar alltså med den mest 
signifikanta positionen [[/Ordlista#MSB|MSB]] och konstaterar att om x1'y1=1 så gäller ''omedelbart'' att X&lt;Y. Om ''dessutom'' w2=x1'+y1=1 (dvs de tre fallen x1y1=00, 01 eller 11) och x2'y2=1 
har vi också X&lt;Y. Wi=1 betyder alltså att även nästa position måste kollas om xi&lt;yi eller ej.

{{clear}}

=== ALU-komponenter ===
ALU står för ''Arithmetic Logic Unit'' och är den delen i en processor som utför [[/Ordlista#Aritmetisk operation|aritmetiska]] beräkningar och då speciellt addition och subtraktion samt [[/Ordlista#Logisk operation|logiska operationer]]. Multiplikation och division sker normalt genom en serie additioner och subtraktioner. Ibland [[/Ordlista#hårdkodning|hårdkodas]] dock multiplicerare för att snabba upp processen (men vi är inte intresserade av snabba datorer här).

==== Basic adderare ====
[[Fil:xor3.png|miniatyr|Figur 1. En XOR-grind som representerar bitvis addition]]
Bilden visar en basic adderare i form av en enda XOR-grind. En addition av två tal bestående av en bit vardera är alltså mer eller mindre komplett efter att ha passerat en XOR-grind. Två saker saknas dock. Det ena är genereringen av [[carry]] dvs ett slags overflow som inträffar när båda bitarna är höga. Denna generering utföres av en halvaddderare som är en basic adderare med en AND-grind som jobbar på dom ingående bitarna. Detta förstås lätt om man betänker att 1+1=0 med 1 som carry till nästa position. En heladderare tar även hänsyn till om det har genererats carry från föregående bitars addition och vidarbefordrar denna eventuella etta till nästa cell.

{{clear}}

==== Heladderare (FA) ====
[[Fil:add2.png|thumb|En heladderare]]
Bilden visar en heladderares bakomvarande teori och realisering. I a) visas hur minnesiffran kallad carry genereras både decimalt och binärt. En heladderare tar alltså hänsyn till om carry har genererats i högre position eller ej. I b) summeras helt enkelt carry med dom båda bitarna xi och yi. Övriga kombinationer visas i sanningstabellen i c) varvid vi får [[/Ordlista#Karnaughdiagram|Karnaughdiagram]]men i d). Ur Karnaughdiagrammen får vi sedan:

&lt;math&gt;s_i=c_i'x_i'y_i+c_i'x_iy_i'+c_ix_i'y_i'+c_ix_iy_i=c_i\oplus x_i\oplus y_i&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;c_{i-1}=x_iy_i+c_iy_i+c_ix_i=x_iy_i+c_i(x_i\oplus y_i)&lt;/math&gt;

vilket realiseras av grindarna i e). Den kompletta adderaren byggs sedan upp av en kedja av ovanstående struktur i f) kallade FA (från engelskans ''Full Adder'').

Intresserade bör läsa artikeln [[/Ordlista#adderare|adderare]] i Wikipedia.

{{clear}}

==== Helsubtraherare (FS) ====
[[Fil:sub.png|miniatyr|En helsubtraherare (FS)]]
Bilden visar en helsubtraherares bakomvarande teori och realisering. Talen antas positiva och representerade enligt 

Y=&lt;y1, y2,...,yn&gt;

och

X=&lt;x1, x2,...,xn&gt;
 
där Y alltså subtraheras från X (D=X-Y).

I a) har vi använt den klassiska metoden med &quot;lån&quot; som markeras med ett streck över den siffra som är lånegivare. I de fall där närmast högre position i X är 0 fortplantar sig lånebehovet tills en 1:a påträffas som genom successiva lån överbringar en 2:a till den behövande positionen.

I b) har vi infört en ny rad för lånesiffrorna bi där bi=1 betyder lån från position i krävs av närmast lägre position i+1. För varje position ska vi sedan generera dels differenssiffran di dels eventuell [[borrow]] bi-1 (=lånekrav) till närmast högre position. Vid bildandet av differenssiffran gäller att xi har vikten +1, yi har vikten -1 och bi har vikten -1. Skulle det inträffa att denna summering blir &lt;0 tar vi för givet att ett lån uttages av närmast högre position, dvs vi noterar bi-1=1 och ''underförstår'' samtidigt att aktuella positionen får ett tillskott av två.

Funktionstabellen får utseendet enligt c), Karnaughdiagrammet för di och bi-1 enligt d). Byggstenen i en subtraherare, i e) betecknad FS, kan alltså ges samma struktur som en heladderare (FA):

&lt;math&gt;d_i=x_i\oplus y_i\oplus d_i&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;b_{i-1}=x_i'y_i+b_i(x_i\oplus y_i)'&lt;/math&gt; 

Funktionen di kan ges exakt samma form som summan si vid addition medan bi-1 överensstämmer med ci-1 om xi utbytes mot xi' (se respektive Karnaughdiagram).

En sak återstår: tolkningen av b0. Om X&gt;=Y är uppenbarligen b0=0. Omvänt indikerar b0=1 att X&lt;Y. Tyvärr är differensen D=&lt;d1,d2,...,dn&gt; i detta ''speciella'' fall inte en beloppsangivelse av |X-Y| som kanske vore önskvärt utan det så kallade [[/Ordlista#två-komplement|två-komplement]]et av differensens belopp. I de flesta datorer utförs därför inte subtraktion av en speciell subtraherare utan med en adderare och komplementerande nät. Detta möjliggörs genom representation av negativa tal med komplement såsom 2-komplement.

{{clear}}

=== Permanentminne (ROM) ===
En CPU måste ha någon form av ett litet icke-flyktigt minne där den kan hämta basala instruktioner ([[/Ordlista#Instruktionsregister|instruktionsregister]]). Detta behöver dock inte vara programmerbart 
mer än en gång så man kan tänka sig att dom små instruktionsprogrammen hårdkodas i det enklaste RISC-fallet, vilket vi i princip också gör nedan. De vanligaste minnena idag är annars FLASH-minnen men för vår enkla CPU räcker nedanstående (trodde författaren).

==== Basic permanentminne ====
[[Fil:rom_simpel2.png|miniatyr|Ett permanentminne]]
Bilden visar ett basic permanentminne (ROM) realiserat med hjälp av AND och OR-grindar. X representerar den här tre bitar långa adressbussen. W indikerar vilket ord (e.g [[/Ordlista#ordledning|ordledning]]) som är programmerat och b indikerar bitarna (e.g [[/Ordlista#bitledning|bitledningar]]). På adress 010 (w2) är till exempel ordet 0110 programmerat. Detta blir alltså till data när adressen är 010.

{{clear}}

==== Permanentminne i NAND-NAND struktur ====
[[Fil:rom_adv.png|miniatyr|Ett permanetminne i NAND-NAND struktur]]
Bilden visar ett permanentminne som man skulle kunna kalla MPROM (Mechanically Programmable Read Only Memory). Här används ju dioder i dom positionerna man vill ha höga och man skulle kunna tänka sig att dessa dioder mekaniskt kan flyttas runt i en &quot;matrissockel&quot;. Det är även intressant att notera att då bitledningen i det här fallet är åtta [[/Ordlista#bit|bit]]ar lång så innebär det 256 olika kombinationer. Här används alltså bara fyra. Man skulle dock kunna programmera fyra olika program samtidigt och sedan välja ett åt gången med hjälp av fyra multiplexrar. Alltså fyra olika program ''samtidigt'' och valbart i minnet.  Dessa skulle alternativt kunna styras att väljas efter varandra och på så sätt utöka programlängden med en faktor fyra.

{{clear}}

==== PLA ====
[[Fil:rom_pla.png|thumb|PLA]]
PLA står för ''Programmable Logic Array'' och är ett programmerbart permanentminne eller PROM. Programmeringen är väldigt enkel och utgörs av att diodfunktioner initieras både i AND-delen och i OR-delen. För väldigt små minnen, som i ett instruktionsregister, kan man programmera med hjälp av fysiska dioder enligt figur. Om man på detta sätt &quot;hårdkodar&quot; ett minne bör man dock komma ihåg dels att adressen måste finnas i inverterad form dels att utgången är något högimpediv och bör [[/Ordlista#buffer|buffras]].

{{clear}}

=== CPU ===
En CPU (Central Processing Unit) är hjärnan i en dator. Instruktionsregistret (IR) är emellertid hjärnan i en CPU. Utan det finns inga möjligheter att tolka och utföra instruktioner. Instruktionerna måste dessutom komma på förutbestämd form annars går hjärnan vilse. Det är lite lustigt att det finns två nivåer av hjärnor här. Kanske man kan kalla själva CPU'n för storhjärnan och IR för lillhjärnan?

==== Basic CPU (IR)====
[[Fil:maskin_simpel.png|miniatyr|En enkel CPU]]
Bilden visar en enklast tänkbara maskin vilket skulle kunna representera en mycket enkel CPU där de interna instruktionerna (OP-koder) realiseras. Data ut skulle nämligen kunna användas kombinatoriskt och således styra upp vad som måste göras och i vilken ordning för att till exempel styra ackumulatorn till att realisera en sådan funktion som ROR (Rotate Right) dvs högerskift. Maskinen utnyttjar så kallat [[/Ordlista#pageat minne|pageat minne]] med vilket menas att varje OP-kod eller instruktion får tilldelat sig en viss minnesarea som räknaren kan stega sig igenom. Detta för att räknaren stegar igenom dom låga bitarna i adressen. Dock är det väl kanske att ta i och kalla detta för en CPU. Ett lämpligare namn vore instruktionsregister (IR).

{{clear}}

==== Modern CPU ====
[[Fil:cpu_adv.png|miniatyr|En någorlunda modern CPU:s arkitektur]]
Bilden visar arkitekturen för en någorlunda modern CPU. Den innehåller alltså en enhet för aritmetiska och logiska operationer ([[/Ordlista#ALU|ALU]]), en [[/Ordlista#ackumulator|ackumulator (AC)]], en [[/Ordlista#programräknare|programräknare (PC)]], ett [[/Ordlista#Dataregister|dataregister (DR)]], ett [[/Ordlista#adressregister|adressregister (AR)]], ett [[/Ordlista#instruktionsregister|instruktionsregister (IR)]] med diverse kontrollsignaler (Control circuits).

{{clear}}


==Epilog==
Ovanstående är ett försök att förstå och bygga en CPU. Det har inte alltid förståtts hur man gör varvid författaren har svävat iväg i tämliga flummiga teorier. Med tiden och vartefter har vissa saker dock klarnat varvid boken börjat få lite struktur. Som det känns nu existerar faktiskt få direkta felaktigheter. De felaktigheter som mer eller mindre garanterat finns är de som handlar om den absoluta kodningen av mikroinstruktionerna. Jag tror att ingen människa kan få dom riktigt rätt första gången.

Sen har vi resonemanget runt CPU_1.1 där vi svamlar på om huruvida vi ska spara värdet på stacken eller inte. Detta har vi löst iom våra mikroinstruktioner som innehåller de seglivade PSHA/PULA. Detta är dock inte bra då de kräver typiskt 5 extra klockcykler. Bättre hade varit om vi tagit hjälp av ett temp-register vilket vi också diskuterar i paragrafen.

Det har varit väldigt roligt att försöka sätta på pränt vad man verkligen vet, tror och ibland tycker. Det enda som är lite tråkigt är att det mesta är en massa svammel och jag känner att jag faktiskt varken vill, kan eller orkar göra nåt åt det. Mycket för att det är en del av utvecklingsarbetet och (själv)lärandet. 

Kommer det nånsin en ny utgåva så kommer den i så fall på engelska.

==Källor==
* http://www.freescale.com/files/microcontrollers/doc/ref_manual/HCS08RMV1.pdf
* Per-Erik Danielsson, Lennart Bengtsson, Digital Teknik, tredje upplagan, 1986, Sverige
* John P. Hayes, Computer Architecture and Organisation, Second Edition, 1988, Singapore


[[kategori:CPU design]]
[[kategori:Alfabetiskt index]]
[[kategori:Alfabetiskt index/C]]
[[kategori:SAB:Pci Elektronik]]
[[kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:PBL]]</text>
      <sha1>i1b5njmc1ty79oul9lmzhtnae3gw7be</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:PBL</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7202</id>
    <revision>
      <id>27322</id>
      <timestamp>2010-03-09T09:39:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'PBL står för &quot;Problembaserat lärande&quot; och är ett pedagogiskt arbetsätt som bygger på praktiskt problemlösande som inlärningsmetod. Böcker som skrivs i PBL-form växer fr...'</comment>
      <origin>27322</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="374" sha1="92x824mxtjeukoob06vbekttoftj6sx" xml:space="preserve">PBL står för &quot;Problembaserat lärande&quot; och är ett pedagogiskt arbetsätt som bygger på praktiskt problemlösande som inlärningsmetod. Böcker som skrivs i PBL-form växer fram som en slags dokumentation av ett praktiskt projekt där man får stor insyn i projektets alla delar och kan följa både projektets och författaren utveckling.  

[[kategori:Tematiskt index]]</text>
      <sha1>92x824mxtjeukoob06vbekttoftj6sx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Webbutveckling/Skapa en webbplats</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7207</id>
    <redirect title="Skapa en webbplats" />
    <revision>
      <id>27358</id>
      <timestamp>2010-03-15T10:17:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Webbutveckling/Skapa en webbplats]] till [[Skapa en webbplats]]: Självständig helhet</comment>
      <origin>27358</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="k6r6awijrs6t6ub9xb7rcghaun5dnqz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Skapa en webbplats]]</text>
      <sha1>k6r6awijrs6t6ub9xb7rcghaun5dnqz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Köpa böcker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7208</id>
    <revision>
      <id>49516</id>
      <parentid>38399</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49516</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7685" sha1="jmtv90kjvuo22rbavk44uxctudkgkb7" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Köpa böcker|2=
Du ska köpa N böcker av olika slag (numrerade från 1 till N) och kollar därför runt
hos internetbokhandlarna. Varje bok ﬁnns hos minst en bokhandel och kan variera i
pris mellan de olika bokhandlarna. Dessutom kostar det ett visst belopp i porto att
beställa från varje bokhandel, oavsett hur mycket man beställer. Skriv ett program som
beräknar det minimala beloppet böckerna kostar dig, inräknat porto. Du kan beställa
från hur många bokhandlar som helst.

=== Indata ===
Första raden i ﬁlen bok.dat innehåller två tal: N, antalet böcker du ska köpa (1 ≤ N ≤
100), och M, antalet bokhandlar (1 ≤ M ≤ 15). Därefter följer en rad med två tal som
anger antalet böcker K (av de eftersökta) som ﬁnns i första bokhandeln, samt portot för
denna bokhandel. Detta följs av K rader innehållande två tal: numret på en bok som
ﬁnns i bokhandeln och dess pris. Denna information upprepas sedan för återstående
bokhandlar. Alla priser och porton anges i hela kronor och överstiger inte 10, 000.

=== Utdata ===
Programmet ska skriva ut det minimala beloppet böckerna kostar, inräknat portokost-
naden för alla bokhandlar du beställer från.

=== Körningsexempel: Indata ===
 7 4
 4 9
 1 28
 6 45
 3 49
 4 108
 7 49
 1 26
 2 179
 3 54
 4 99
 5 129
 6 45
 7 244
 5 20
 7 249
 2 184
 5 133
 4 109
 6 42
 1 0
 6 43

=== Körningsexempel: Utdata ===
 822

[[Bild:po_kopa_bocker.png]]

}}

== Lösning ==
Det vi måste inse är att vi ''inte'' bör köra: För varje bok, testa att köpa den av olika bokhandlar. Utan istället att vi måste testa alla olika fall av vilka bokhandlar vi köper ifrån, och vilka vi inte köper ifrån. Sedan är det bara att kolla upp, för varje bok, var den är billigast. Vi måste även hålla koll på om boken inte fanns i någon bokhandel, utifrån de vi har valt att kolla i.
Eftersom vi endast har 15 bokhandlar, blir det endast som mest 2^15=32768 olika fall av vilka bokhandlar man väljer, så 5-sekundersgränsen ligger inom stor marginal.

Här är ett lösningsförslag i C++, som använder en rekursiv funktion för att välja bokhandlar man köper ifrån. Det går naturligtvis att använda sig av loopar eller något annat om man hellre vill det.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;fstream&gt;
using namespace std;

int N, M, K[15], porto[15], pris_bok[15][100];
bool finns_i_handel[15][100];
int billigast;
bool billigast_finns = false; //Om vi ännu har hittat ett pris överhuvudtaget
bool handel_vald[15];

void rek(int antal_bokhandlar_kollade, int pris){ //pris innehåller bara totala portot, fram tills man ska se var respektive bok är billigast
	if (antal_bokhandlar_kollade == M){
		//Vi har nu valt vilka bokhandlar vi har valt att köpa ifrån, kolla nu för varje bok var den är billigast
		for(int i=0; i&lt;N; i++){
			bool hittad = false;
			int billigast_pris;
			for(int j=0; j&lt;M; j++) if (handel_vald[j] &amp;&amp; finns_i_handel[j][i]) {
				if (!hittad || billigast_pris &gt; pris_bok[j][i]){
					//Av de handlar hittills testade, så är den billigast här
					hittad = true;
					billigast_pris = pris_bok[j][i];
				}
			}
			if (!hittad) return; //Boken fanns inte i någon av de valda bokhandlarna
			pris += billigast_pris;
		}
		if (!billigast_finns || billigast &gt; pris){
			//Vi har hittat ett nytt billigast totalpris
			billigast_finns = true;
			billigast = pris;
		}
	} else {
		//Testa att köpa från denna bokhandel
		handel_vald[antal_bokhandlar_kollade] = true;
		rek(antal_bokhandlar_kollade+1, pris+porto[antal_bokhandlar_kollade]);
		
		//Testa att inte köpa från denna bokhandel
		handel_vald[antal_bokhandlar_kollade] = false;
		rek(antal_bokhandlar_kollade+1, pris);
	}
}

int main(int argc, char *argv[]){
	for(int i=0; i&lt;15; i++) for(int j=0; j&lt;100; j++) finns_i_handel[i][j] = false;
	
	ifstream fil(&quot;bok.dat&quot;);
	
	//Parse:a indata
	fil &gt;&gt; N &gt;&gt; M;
	for(int i=0; i&lt;M; i++){
		fil &gt;&gt; K[i] &gt;&gt; porto[i];
		for(int j=0; j&lt;K[i]; j++){
			int bok_nr, pris;
			fil &gt;&gt; bok_nr &gt;&gt; pris;
			finns_i_handel[i][bok_nr-1] = true;
			pris_bok[i][bok_nr-1] = pris;
		}
	}
	
	//Kör vår rekursiva funktion
	rek(0, 0);
	
	//Skriv ut vad lägsta priset blir
	cout &lt;&lt; billigast &lt;&lt; endl;
	
	fil.close();
	return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Liknande lösning, fast i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class BuyBooks
{
	//Lagrar priset för en viss bok hos en bokhandlare.
	//-1 om boken inte finns.
	static int [][] store;

	//Lagrar portot för en viss bokhandlare.
	static int [] porto;

	//Minsta kostnaden.
	static int min = 2000000;

	//Antalet böcker och bokhandlare.
	static int N, M;

	//Rekurivs metod för att välja de bokhandlare vi ska köpa från.
	//shop: Bokhandlaren vi ska avverka.
	//shops: Bokhandlarna vi hittills har valt att köpa från.
	public static void rek(int shop, LinkedList &lt;Integer&gt; shops)
	{
		//Nu har vi avverkat alla bokhandlare och kan beräkna den
		//billigaste kostnaden för att köpa alla böcker med denna
		//uppsättning bokhandlare.
		if(shop==M)
		{
			goGreedy(shops);
			return;
		}

		//Vi väljer att handla från denna bokhandlare.
		shops.addLast(shop);
		rek(shop+1, shops);

		//Vi väljer att inte handla från denna bokhandlare.
		shops.removeLast();
		rek(shop+1, shops);
	}

	//Beräknar minsta möjliga kostnaden om vi ska köpa böcker från
	//alla de bokhandlare som anges i shops.
	public static void goGreedy(LinkedList &lt;Integer&gt; shops)
	{
		//Kostnaden vi kommit upp i.
		int cost = 0;

		//Eftersom vi ska handla från alla, så betalar vi alla
		//porton med en gång.
		for(int shop : shops) cost += porto[shop];

		//Går igenom varje bok och hittar det billigaste alternativet.
		for(int i = 1; i&lt;=N; i++)
		{
			//Ingen bok kostar mer än 10000.
			int best = 11000;

			//Kollar hos de bokhandlare vi ska köpa från.
			for(int shop : shops)
			{
				//Om boken finns och är billigare än tidigare billigaste.
				if(store[i][shop]!=-1 &amp;&amp; store[i][shop]&lt;best)
				{
					//Ja då är detta vår hittills billigaste.
					best = store[i][shop];
				}
			}

			//Om den bästa kostnaden är skild från 11000, så fanns boken
			//och vi ökar på kostnaden med det bästa valet.
			if(best&lt;11000) cost += best;
			else return; //Annars om boken inte fanns, så kan vi avbryta.
		}

		//Kollar om denna kostnad var bättre än tidigare bästa.
		if(cost&lt;min) min = cost;
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen bok.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\bok.dat&quot;));

		//Läser in antalet böcker.
		N = scan.nextInt();

		//Läser in antalet bokhandlare.
		M = scan.nextInt();

		//Skapar bokhandlarna.
		store = new int [N+1][M];

		//Markerar alla böcker till en början med -1.
		//(Vilket betyder att boken inte finns.)
		for(int i = 0; i&lt;M; i++)
			for(int j = 1; j&lt;=N; j++)
				store[j][i] = -1;

		//Sparar portot för en viss butik.
		porto = new int [M];

		//Läser in alla böcker för varje bokhandalre.
		for(int i = 0; i&lt;M; i++)
		{
			//Hur många böcker denna handlare har.
			int K = scan.nextInt();

			//Läser in portot för bokhandlaren.
			porto[i] = scan.nextInt();

			//Läser in priset för de böcker som finns hos denna handlare.
			for(int j = 0; j&lt;K; j++)
			{
				store[scan.nextInt()][i] = scan.nextInt();
			}
		}

		//Vi finner svaret.
		rek(0, new LinkedList &lt;Integer&gt; ());

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Minsta kostnad: &quot; + min);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>jmtv90kjvuo22rbavk44uxctudkgkb7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Wikibooks Matematik/Algebra/Exponenter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7209</id>
    <revision>
      <id>57275</id>
      <parentid>43581</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:40:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57275</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3226" sha1="6kz45chi0mreqs7ogh6wehg6cr2q5vo" xml:space="preserve">==Potenser==
{| align=right border=1
! colspan=2 width=400 | Potensregler
|-
| &lt;math&gt; a^n=a \cdot a \cdot a \cdot ... \cdot a &lt;/math&gt; 
| ''n'' stycken ''a''
|-
| &lt;math&gt; a^m \cdot a^n=a^{m+n} &lt;/math&gt; 
| 
|-
| &lt;math&gt; (a^m)^n=a^{mn} &lt;/math&gt;
| 
|-
| &lt;math&gt; a^{b^c}=a^{(b^c)} &lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; \frac{a^m}{a^n}=a^{m-n} &lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; \left( \frac{a}{b} \right)^m=\frac{a^m}{b^m} &lt;/math&gt;
| &lt;math&gt;b \ne 0&lt;/math&gt;
|- 
| &lt;math&gt; (ab)^m=a^m\cdot b^m &lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; a=a^1&lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; a^0=1 &lt;/math&gt;
| &lt;math&gt;a \ne 0&lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt;1^n=1&lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; a^{-1}=\frac{1}{a} &lt;/math&gt; eftersom &lt;math&gt; a^{-n}=\frac{1}{a^n}&lt;/math&gt;
| &lt;math&gt; a \ne 0 &lt;/math&gt;
|-
| &lt;math&gt; a^{1/2}= \sqrt{a} &lt;/math&gt;
|
|-
| &lt;math&gt; a^{m/n}=(a^m)^{1/n}= \sqrt[n]{a^m} &lt;/math&gt;
| &lt;math&gt; n&gt;0 &lt;/math&gt;
|-
! colspan=2 width=400 | För att lösa ut exponenten n i uttrycket &lt;math&gt; a^n=b &lt;/math&gt;
|-
| en av logaritmlagarna 
| log a&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt; = n log a
|-
| ta logaritmen på bägge sidor om =
| log a&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt; = log b
|-
| skriv om enligt logaritmlagen
| n log a = log b
|-
| lös ut n
| n = log b / log a
|}

Om vi låter ''n'' vara ett positivt heltal, gäller följande:
# &lt;math&gt;a^n=a\cdot a\cdot a\cdot ... \cdot a&lt;/math&gt; (''n'' kopior av ''a'') betyder att ''a'' ska multipliceras med sig själv ''n'' gånger. Hela uttrycket kallas för en ''potens'' med ''a'' som ''bas'' och ''n'' som ''exponent''. Uttrycket kallas ibland för den ''n'':te potensen av ''a''. Om a är ett negativt tal (&quot;ett minustal&quot;) så blir summan positiv om potensen är ett jämnt tal, negativ om den är udda.&lt;br&gt;
'''Varning''': Eftersom gånger räknas före minus, om man inte sätter ut parenteser, så måste man omge ett utskrivet negativt tal med parenteser innan man tar potenser av det. Om exempelvis ''a''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;-3, så är
::&lt;math&gt;a^2 = (-3)^2 = (-3) \cdot (-3) = 9&lt;/math&gt;,
eftersom man tar hela -3 upphöjt till 2, och eftersom minus gånger minus till 2. Däremot är
::&lt;math&gt;-3^2 = -(3 \cdot 3) = -9&lt;/math&gt;,
enligt grundregeln &quot;gånger går före minus&quot;.
# Om ''a''&amp;nbsp;&gt;&amp;nbsp;0, så är &lt;math&gt;a^{1/n}=\sqrt[n]{a}&lt;/math&gt;, dvs det positiva tal som multiplicerat med sig själv ''n'' gånger blir talet ''a''. Rötter kan med andra ord skrivas som potenser.&lt;br&gt;
Om dessutom ''n'' är ett udda tal, så kan man också låta ''a'' vara negativt. I det fallet är också ''a''&lt;sup&gt;1/''n''&lt;/sup&gt; negativt.
# &lt;math&gt;a^{-n}=\frac{1}{a^n}&lt;/math&gt;, dvs det tal tal man får om man dividerar med ''a'' ''n'' gånger.

Man får passa sig lite för talet 0 när man räknar med potenser. För alla positiva heltal ''n'' gäller &lt;math&gt;0^n=o^{1/n}=0&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;n^0=1&lt;/math&gt;; däremot är inte &lt;math&gt;0^0&lt;/math&gt; definierat, dvs det är förbjudet precis som &lt;math&gt;\frac{n}{0}&lt;/math&gt;.

'''Övningar'''
# Beräkna &lt;math&gt; 4^{-2}-2^{4} &lt;/math&gt;
# Beräkna &lt;math&gt; (9^{1/2} ) ^{3} &lt;/math&gt;
# Beräkna &lt;math&gt; -2^{3} + (-2)^{4}&lt;/math&gt;
# Ränta på ränta är en funktion som ökar exponentiellt. Om du sätter in 1000kr på en bank med årsränta på 6% hur många år tar det innan du är uppe i 5000kr?&lt;br&gt;Tips: slutsumman = insatt belopp &lt;math&gt; \cdot &lt;/math&gt; (1+räntan)&lt;sup&gt;år&lt;/sup&gt;


[[/Facit/|Lösningar]]
&lt;br clear=right&gt;

[[Kategori:Wikibooks Matematik]]</text>
      <sha1>6kz45chi0mreqs7ogh6wehg6cr2q5vo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Wikibooks Matematik/Algebra/Exponenter/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7210</id>
    <revision>
      <id>44829</id>
      <parentid>43580</parentid>
      <timestamp>2015-05-07T00:58:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>tp</comment>
      <origin>44829</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="567" sha1="f82b9r5nxs7ohz2hszjim8o1r7dsjgn" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks Matematik]]

# 4&lt;sup&gt;-2&lt;/sup&gt; - 2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; = 1/16 - 16 = -15,9375
# (9&lt;sup&gt;1/2&lt;/sup&gt;) &lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 27
# -2&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; + (-2)&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; = -8 + 16 = 8&lt;/math&gt;
# slutsumman = insatt belopp &lt;math&gt; \cdot &lt;/math&gt; (1+räntan)&lt;sup&gt;år&lt;/sup&gt;
##1+räntan = 1 + 6% = 1+0,06 = 1,06
##5000 = 1000 &lt;math&gt; \cdot &lt;/math&gt; 1,06&lt;sup&gt;år&lt;/sup&gt;
##Först delar vi med 1000 på bägge sidor
##5 = 1,06&lt;sup&gt;år&lt;/sup&gt;
##Vi logaritmerar bägge leden
##log 5  = år log 1,06
##och bryter ut år
##år = log 5/log 1,06
##Antalet år blir ungefär 27,6</text>
      <sha1>f82b9r5nxs7ohz2hszjim8o1r7dsjgn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kvadrater</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7215</id>
    <revision>
      <id>49458</id>
      <parentid>38396</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49458</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11421" sha1="taxw0o07wcl3l03sfznwaov0w39z3ag" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Kvadrater|2=
Pelle ritar ett antal fyllda kvadrater i olika färger i sitt favoritritprogram Paint. Varje ny kvadrat han ritar kan helt eller delvis täcka en tidigare ritad kvadrat. Den nya kvadraten täcker då givetvis helt över de delar av den undre som den överlappar. Det är därför inte säkert att man i efterhand kan veta den exakta storleken på de kvadrater Pelle ritade. Givet hur hans konstverk ser ut efter att alla kvadrater har ritats, bestäm den största storlek som varje kvadrat ursprungligen kan ha haft.

'''Indata'''

Första raden i filen kvadrat.dat består av två heltal, N (1 ≤ N ≤ 1, 000), storleken på ritytan (som också är kvadratisk), och M (1 ≤ M ≤ 9), antalet kvadrater Pelle ritade. Därefter följer N rader som beskriver bilden efter att alla kvadrater har ritats. Varje rad innehåller N tecken, där en punkt motsvarar en pixel som inte blivit täckt av någon kvadrat, och där en siffra motsvarar en pixel som täckts av minst en kvadrat (där siffran motsvarar den senast ritade av dessa). Siffran 1 betecknar den första kvadraten som ritades o.s.v., upp till siffran M.

'''Utdata'''

För varje kvadrat som ritats, skriv ut den största storleken den kan tänkas ha haft, talen separerade med blanksteg. Du kan utgå ifrån att bilden i indatat går att skapa genom att rita M kvadrater. Tänk också på att en kvadrat kan ha helt täckts av en eller flera andra kvadrater.

'''Exempel'''

 10 7
 ..........
 .7..1111..
 ..224441..
 ..224441..
 ..224441..
 .6666655..
 .6666655..
 .6666655..
 .6666655..
 .66666....

'''Svar'''
 4553451

Förklaring: Kvadrat 3, som inte syns längre, kan helt gömma sig bakom kvadrat 6. Kvadrat 2 måste ha minst längd 3, men kan ha ända upp till längd 5 om den gömmer sig bakom kvadrat 4, 5 och 6. Dock inte längd 6 eftersom den då skulle behöva sudda ut några pixlar från kvadrat 1.
}}

== Lösning ==

För att lösa denna uppgift hjälper det att känna till hur man löser följande enklare problem: Givet ett rutnät (NxN stort) där vissa rutor är tomma ('.') och vissa är ifyllda ('#'), hur stor är den största kvadraten med fyllda rutor? 

Det problemet kan man lösa med dynamisk programmering, vilket enbart kräver att man loopar över rutorna en gång. Kalla rutnätet för A, där A(x,y) = 1 om rutan är fylld och A(x,y) = 0 om rutan är tom. Låt rutan uppe i det vänstra hörnet ha koordinaterna 1,1. Vi definierar funktionen f(x,y) som den största kvadrat där det nedre högra hörnet ligger i ruta x,y. Dvs, om f(x,y) = 2 så måste A(x-1,y) = A(x-1,y-1) = A(x,y) = A(x,y-1) = 1. Vi vill nu hitta ett snabbt sätt att beräkna f(x,y). Om A(x,y) = 0 så är förstås f(x,y) = 0, så från och med nu antar vi att A(x,y)=1. 

Genom att först beräkna f(x-1,y) och f(x,y-1) så får vi en hel del information om vad f(x,y) kan vara. Om f(x-1,y)=3 och f(x,y-1)=5 t ex kan f(x,y) aldrig vara mer än 4, för då skulle f(x-1,y) behöva vara minst 4. Faktum är att vi kan (med hjälp av en figur) lätt inse att om f(x-1,y) != f(x, y-1), så kommer f(x,y) alltid vara min(f(x-1,y), f(x,y-1))+1. Om f(x-1,y) = f(x,y-1) så kan vi inte riktigt dra den slutsatsen, för vi måste också verifiera att rutan x-z+1, y-z+1 är fylld.  [TODO: en figur eller två gör detta mycket tydligare] Koden för att beräkna detta blir således:

  for(int y=1;y&lt;=N;y++)
    for(int x=1;x&lt;=N;x++)
      if A(x,y) == 1
        if x==1 or y == 1
          f(x,y) = 1
        else if f(x-1,y) != f(x,y-1)
           f(x,y) = min(f(x-1,y), f(x,y-1)) +1
        else if A(x-f(x-1,y)+1,y-f(x-1,y)+1) == 1
          f(x,y) = f(x-1,y) + 1
        else
         f(x,y) = f(x-1,y)

Tillbaka till ursprungsproblemet. I princip använder vi algoritmen ovan en gång för varje ritad kvadrat. Antag att det ritats 6 kvadrater och att vi vill beräkna hur stor kvadrat 3 kan ha varit. Delar av kvadrat 3 kan gömma sig bakom rutorna 3, 4, 5 och 6 men inga andra rutor. Vi använder då av algoritmen ovan, där rutorna 3,4,5,6 betraktas som fyllda och de andra som tomma. Vi letar rätt på den största kvadraten som kan finnas i detta rutnät, men ignorerar alla sådana som inte helt innesluter alla 3:or i den ursprungliga matrisen. Detta upprepas för alla siffror i ursprungsmatrisen, så algoritmen ovan kommer att exekveras högst 9 gånger. Den slutliga lösningen kan se ut så här:

  #include &lt;iostream&gt;
  
  using namespace std;
  
  const int MAX_SIZE = 1000;
  
  int a[MAX_SIZE+1][MAX_SIZE+1];
  char map[MAX_SIZE][MAX_SIZE+1];
  
  int main()
  {
      int size, n;
      cin &gt;&gt; size &gt;&gt; n;
      for(int i=0;i&lt;size;i++) cin &gt;&gt; map[i];
      for(int q=0;q&lt;n;q++) {
          int largest = 0, x1 = size, x2 = 0, y1 = size, y2 = 0;
          for(int y=0;y&lt;size;y++)
              for(int x=0;x&lt;size;x++)
                  if (map[y][x] == '1'+q) {
                      x1 = min(x1, x);
                      x2 = max(x2, x);
                      y1 = min(y1, y);
                      y2 = max(y2, y);
                  }
          for(int y=0;y&lt;size;y++)
              for(int x=0;x&lt;size;x++) {
                  bool ok = map[y][x] != '.' &amp;&amp; map[y][x] &gt;= ('1'+q);
                  if (!ok)
                      a[y][x] = 0;
                  else if (x == 0 || y == 0)
                      a[y][x] = 1;
                  else {
                      a[y][x] = min(a[y-1][x], a[y][x-1]) + 1;
                      if (a[y-1][x] == a[y][x-1] &amp;&amp; !a[y-a[y][x]+1][x-a[y][x]+1])
                          a[y][x]--;
                  }
                  if (x1 &gt; x2 || (x1 &gt;= x - a[y][x] + 1 &amp;&amp; x2 &lt;= x &amp;&amp; y1 &gt;= y - a[y][x] + 1 &amp;&amp; y2 &lt;= y))
                      largest = max(largest, a[y][x]);                    
              }
          cout &lt;&lt; largest &lt;&lt; (q &lt; n-1 ? &quot; &quot; : &quot;\n&quot;);
      }
      return 0;
  }


Liknande lösning i Java, fast vi använder oss av det övre vänstra hörnet istället och fyller i punkterna där vi kan dra vår kvadrat allt efter som. Sedan för att kolla om kvadraten är giltig så skapar vi en minsta möjlig rektangel som innehåller alla punkter kvadraten måste innehålla och kollar om kvadraten innehåller den rektangeln.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;
import java.awt.*;

public class Kvadrater
{
	//Markerar de rutor där man kan dra kvadrater. Dvs OK.
	static boolean [][] field;

	//Sparar den största kvadrat man kan skapa med övre vänstra
	//hörnet i punkt [y][x].
	static int [][] square;

	//Markerar de rutor/punkter som ska vara OK.
	public static void mark(LinkedList &lt;Point&gt; points)
	{
		for(Point p : points)
		{
			field[p.y][p.x] = true;
		}
	}

	//Retunerar storleken av den största kvadrat med övre vänstra
	//hörn i punkten/rutan [y][x].
	public static int big(int x, int y)
	{
		//Största kvadraten i en otillåten ruta är 0.
		if(x&gt;=field.length || y&gt;=field.length || !field[y][x]) return 0;

		//Har vi redan räknat ut svaret behöver vi inte göra det igen.
		if(square[y][x]!=0) return square[y][x];

		//Räknar ut största kvadraten för respektive två punkter.
		int s1 = big(x, y+1);
		int s2 = big(x+1, y);

		//Om rutan i nedre högra hörnet är OK. (Då om s1==s2.)
		boolean z = field[y+s1][x+s2];

		//Avgör storleken utifrån informationen.
		square[y][x] = (s1!=s2) ? Math.min(s1, s2) + 1 : (z) ? s1+1 : s1;

		return square[y][x];
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen kvadrat.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\kvadrat.dat&quot;));

		//Storleken på ritytan.
		int N = scan.nextInt();

		//Antalet kvadrater.
		int M = scan.nextInt();

		//Skapar ritytan.
		field = new boolean [N][N];

		//Sparar de punkter som ingår i en viss kvadrat.
		@SuppressWarnings(&quot;unchecked&quot;)
		LinkedList &lt;Point&gt; [] points = new LinkedList [M+1];

		//Skapar listor så vi kan lagra punkterna.
		for(int i = 1; i&lt;=M; i++) points[i] = new LinkedList &lt;Point&gt; ();

		//Sparar de punkter som ligger högst upp, längst till vänster, längst
		//ner respektive längst till höger i den synliga delen av kvadraten.
		//[0][i] = min(y), [1][i] = min(x), [2][i] = max(y), [3][i] = max(x).
		Point [][] minRec = new Point [4][M+1];

		//Läser in rutorna/punkterna.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			//Läser in raden.
			String s = scan.next();

			//Går igenom raden.
			for(int j = 0; j&lt;N; j++)
			{
				char c = s.charAt(j);

				//Om det är en siffra.
				if(c!='.')
				{
					//Sparar punkten i tillhörande kvadrat.
					Point p = new Point(j, i);

					//Kan du char-aritmetik så fattar du.
					//(Ex: '0'= 48, '4' = 52. '4'-'0' = 52 - 48 = 4.)
					points[c-'0'].add(p);

					//Kollar om detta är någon sidopunkt.
					if(minRec[0][c-'0']!=null)
					{
						if(i&lt;minRec[0][c-'0'].y) minRec[0][c-'0'] = p;
					}
					else minRec[0][c-'0'] = p;

					if(minRec[1][c-'0']!=null)
					{
						if(j&lt;minRec[1][c-'0'].x) minRec[1][c-'0'] = p;
					}
					else minRec[1][c-'0'] = p;

					if(minRec[2][c-'0']!=null)
					{
						if(i&gt;minRec[2][c-'0'].y) minRec[2][c-'0'] = p;
					}
					else minRec[2][c-'0'] = p;

					if(minRec[3][c-'0']!=null)
					{
						if(j&gt;minRec[3][c-'0'].x) minRec[3][c-'0'] = p;
					}
					else minRec[3][c-'0'] = p;
				}
			}
		}

		//Markerar punkterna i sista kvadraten i ritytan.
		mark(points[M]);

		Point p1 = points[M].getLast(), p2 = points[M].getFirst();

		//Storleken för den är trivial, då den är helt synlig.
		int big = p1.x - p2.x + 1;

		//Lagrar svaret.
		String svar = &quot;&quot;+big;

		//Beräknar största kvadrat för respektive kvadrat.
		for(int i = M-1; i&gt;0; i--)
		{
			//Markerar de synliga punkterna av kvadraten.
			mark(points[i]);

			//En rektangel av minimal storlek som innehåller
			//alla de punkter som kvadraten måste innehålla.
			Rectangle rec = null;

			//Skapar denna minimala rektangel.
			if(minRec[0][i]!=null)
			{
				int x = minRec[1][i].x;
				int y = minRec[0][i].y;
				int w = minRec[3][i].x - minRec[1][i].x + 1;
				int h = minRec[2][i].y - minRec[0][i].y + 1;

				rec = new Rectangle(x, y, w, h);
			}

			//Om minimala rektangelna är null, så syns inga punkter av
			//kvadraten och svaret är den tidigare största kvadraten.
			int size = (rec==null) ? big : 0;

			//Är size skiljt från 0 har vi redan svaret.
			if(size==0)
			{
				//Nollställer största kvadrater för ritytan.
				//För nu med nya rutor till vårt förfogande behöver inte
				//de gamla svaren gälla.
				square = new int [N][N];

				//Kollar den största kvadraten i alla relevanta punkter.
				for(int j = i; j&lt;=M; j++)
				{
					for(Point p : points[j])
					{
						//Kollar största kvadraten.
						int tmp = big(p.x, p.y);

						//Skapar en Rectangle-representation av den.
						Rectangle quad = new Rectangle(p.x, p.y, tmp, tmp);

						//Kolla om detta är den  största kvadraten
						if(tmp&gt;big) big = tmp;

						//Kollar om den är större än tidigare största och
						//om den därtill är godkänd. Dvs innehåller alla
						//punkter kvadraten måste innehålla.
						if(tmp&gt;size &amp;&amp; quad.contains(rec)) size = tmp;;
					}
				}
			}

			svar = size + &quot; &quot; + svar;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Största möjliga kvadrater: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>taxw0o07wcl3l03sfznwaov0w39z3ag</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Skyddsrum</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7216</id>
    <revision>
      <id>49486</id>
      <parentid>38420</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49486</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7900" sha1="kq0iefn9vr5e1xoeqn7zbhd2dqmrw62" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Skyddsrum|2=
Manhattan är under bombhot. Gamla skyddsrum utspridda på olika ställen i stadsdelen rustas upp och förbereds för användning. När flyglarmen ljuder är det viktigt att alla vet var närmaste skyddsrum är så de kan ta sig dit snabbt. Ett litet problem är dock att vid vissa korsningar är det inte självklart vilket skyddsrum man ska ta sig till; det finns flera att välja på dit avståndet är lika långt (och inget annat är närmare). Skriv ett program som, givet storleken på stadsdelen och var skyddsrummen ligger, bestämmer antalet sådana platser.

Som bekant består gatunätet i Manhattan av horisontella och vertikala gator. För enkelhetens skull betraktar vi stadsdelen som ett rektangulärt rutnät av gator (se figuren ovan). Man kan aldrig snedda utan bara gå på gatorna. Avståndet mellan två korsningar med koordinater (h1, v1) och (h2, v2) blir därför abs(h1 − h2) + abs(v1 − v2). Skyddsrummen är alltid placerade i en korsning.

'''Indata'''

Första raden i filen newyork.dat innehåller två heltal H och V (1 ≤ H, V ≤ 30, 000), an- talet horisontella respektive vertikala gator. Gatorna numreras från 1 till H respektive 1 till V . Därefter följer en rad med talet N (1 ≤ N ≤ 10), antalet skyddsrum. Sedan följer N rader med två heltal vardera, h och v (1 ≤ h ≤ H, 1 ≤ v ≤ V ), som anger vid vilka korsningar skyddsrummen ligger. Ingen korsning kommer ha mer än ett skyddsrum.

'''Utdata'''

Skriv ut ett tal: antalet korsningar där fler än ett skyddsrum är det närmaste.

'''Exempel'''
 10 9 
 4
 4 3
 4 5
 6 3
 9 8

'''Svar'''
 18
}}

== Lösning ==

Den uppenbara lösningen är att loopa igenom samtliga rutor (närmare en miljard för de största indata) och för varje ruta kolla avstånd till de olika skyddsrummen. I slutändan kommer nästan 10 miljarder avstånd av beräknas, vilket är aningen för långsamt.

För att komma vidare kan man inse att det finns stora områden inom rutnätet där samma skyddsrum är det närmaste. Man kan därför fundera på om det går att bearbeta större områden än bara en ruta åt gången.

För att vara mer exakta, anta att vi har en rektangel (x1,y1)-(x2,y2) och vill kolla vilka skyddsrum som är närmast rutorna inne i rektangeln (inklusive kanterna). Vi börjar med att kolla vilka skyddsrum som är närmaste de fyra hörnen, (x1,y1), (x1,y2), (x2,y1), (x2,y2). Om det är exakt samma skyddsrum (antingen ett enda eller samma uppsättning) som är närmaste alla fyra hörn, ''gäller detta även för alla rutor inom rektangeln''! Det är rätt lätt att bevisa genom att anta att om det skulle finns någon ruta inom rektangeln som har ett skyddsrum som är närmare, så kan inte alla fyra hörnen ha samma uppsättning närmaste skyddsrum.

Så, om vi hittar rektanglar med denna egenskap behöver vi inte loopa igenom alla rutor däri. En divide-and-conquer lösning ligger då nära till hands. Om vi har en rektangel där de fyra hörnen inte har samma uppsättning närmaste skyddsrum, delar vi upp den rektangeln i fyra lika stora delar och löser de delarna rekursivt. Hela lösningen kan bli så här:

  #include &lt;iostream&gt;
  
  using namespace std;
  
  const int MAX = 10;
  
  int n;
  int sx[MAX], sy[MAX];
  int bitCount[1&lt;&lt;MAX];
  
  int getMask(int x, int y)
  {
    int bestDist, bestMask = 0;
    for(int i=0;i&lt;n;i++) {
      int dist = abs(x-sx[i]) + abs(y-sy[i]);
      if (i==0 || dist &lt; bestDist) {
        bestMask = 0;
        bestDist = dist;
      }
      if (dist == bestDist)
        bestMask |= (1&amp;lt;&amp;lt;i);      
    }
    return bestMask;
  }
  
  int count(int x1, int y1, int x2, int y2)
  {
    if (x1&gt;x2 || y1&gt;y2) 
      return 0;
    if (x1==x2 &amp;&amp; y1==y2)
      return bitCount[getMask(x1,y1)] &gt; 1;
    
    int m1 = getMask(x1, y1), m2 = getMask(x1, y2), m3 = getMask(x2, y1), m4 = getMask(x2, y2);
  
    if (m1==m2 &amp;&amp; m1==m3 &amp;&amp; m1==m4)
      return bitCount[m1] &gt; 1 ? (x2-x1+1)*(y2-y1+1) : 0;
    
    int mx = (x1+x2)/2, my = (y1+y2)/2;
    return count(x1,y1,mx,my) + count(mx+1,y1,x2,my) + count(x1,my+1,mx,y2) + count(mx+1,my+1,x2,y2);
  }
  
  int main()
  {
    int xsize, ysize;
    cin &gt;&gt; xsize &gt;&gt; ysize &gt;&gt; n;
    for(int i=0;i&lt;n;i++)
      cin &gt;&gt; sx[i] &gt;&gt; sy[i];
      
    bitCount[0] = 0;
    for(int i=1;i&lt;(1&lt;&lt;n);i++)
      bitCount[i] = bitCount[i&gt;&gt;1] + (i&amp;1);
      
    cout &lt;&lt; count(1,1,xsize,ysize) &lt;&lt; endl;
    
    return 0;
  }


Liknande lösning i Java, som förmodligen inte är lika effektiv, men förhoppningsvis lite enklare att förstå för den som inte är en hejare på bitshiftningar och bitoperatorer.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;
import java.awt.*;

public class Skyddsrum
{
	//Antal korsningar med lika långt till två skyddsrum eller fler.
	static int antal = 0;

	//Skyddsrummens positioner.
	static Point [] skydd;

	//Avgör avståndet mellan punkten (x,y) och p.
	public static int distance(int x, int y, Point p)
	{
		return Math.abs(x-p.x) + Math.abs(y-p.y);
	}

	//Retunerar de skyddsrum som ligger närmast punkten (x,y).
	//Kan vara en, kan vara flera.
	public static Point[] get(int x, int y)
	{
		//Hittills kortaste avståndet.
		int min = distance(x, y, skydd[0]);

		//Sparar indexen för de närmsta skyddsrummen.
		LinkedList &lt;Integer&gt; index = new LinkedList &lt;Integer&gt; ();
		index.add(0);

		//Hittar de närmsta skyddsrummen.
		for(int i = 1; i&lt;skydd.length; i++)
		{
			int dist = distance(x, y, skydd[i]);

			if(dist&lt;min)
			{
				min = dist;
				index.clear();
				index.add(i);
			}
			else if(dist==min)
			{
				index.add(i);
			}
		}

		//Array där vi sparar de närmsta skyddsrummen.
		Point [] closest = new Point [index.size()];

		//Läser in vilka de var.
		int i = 0;
		for(Integer in : index)
		{
			closest[i] = skydd[in];
			i++;
		}

		//Retunerar dem.
		return closest;
	}

	//Vår rekursiva metod som löser problemet.
	//(x,y) det övre vänstra hörnet.
	//w = bredd. h = höjd.
	public static void rek(int x, int y, int w, int h)
	{
		//Närmaste skyddsrum för det övre vänstra hörnet.
		Point [] c1 = get(x, y);

		//Övre högra hörnet.
		Point [] c2 = get(x+w-1, y);

		//Nedre vänstra och nedre högra.
		Point [] c3 = null, c4 = null;

		//Om de två första har samma.
		boolean same = Arrays.equals(c1, c2);

		//Då är det nödvändigt att kolla tredje.
		if(same)
		{
			c3 = get(x, y-h+1);

			//Om tredje också har samma.
			same = Arrays.equals(c2, c3);
		}

		//Samma som ovan.
		if(same)
		{
			c4 = get(x+w-1, y-h+1);
			same = Arrays.equals(c3, c4);
		}

		//Om alla är lika.
		if(same)
		{
			//Och har flera som är lika nära.
			//Då ökar vi på antalet.
			if(c1.length&gt;1) antal += w*h;

			//Var det bara en som var lika, så är vi ändå klara.
		}
		else //Annars, delar upp rektangeln i fyra delar.
		{
			//If-satserna är viktiga för att vi inte ska i slutskedena
			//få samma punkt i flera rektanglar. Dvs vi vill inte ha
			//rektanglar med höjd eller bredd 0.

			if(w&gt;1 &amp;&amp; h&gt;1) rek(x, y, w/2, h/2);
			if(h&gt;1) rek(x+w/2, y, w-w/2, h/2);
			if(w&gt;1) rek(x, y-h/2, w/2, h-h/2);
			rek(x+w/2, y-h/2, w-w/2, h-h/2);
		}
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen newyork.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\newyork.dat.4&quot;));

		//Bredden.
		int H = scan.nextInt();

		//Höjden
		int V = scan.nextInt();

		//Antalet skyddsrum.
		int N = scan.nextInt();

		skydd = new Point [N];

		//Läser in skyddsrummen.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			skydd[i] = new Point(scan.nextInt(), scan.nextInt());
		}

		//Finner svaret.
		rek(1, V, H, V);

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Antal korsningar: &quot; + antal);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>kq0iefn9vr5e1xoeqn7zbhd2dqmrw62</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Klotter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7217</id>
    <revision>
      <id>38393</id>
      <parentid>27496</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:53:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38393</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2327" sha1="jlhc7xagny58xhcf1eqlvdcib4arf8o" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Klotter|2=
Mitt i stadsparken har ett stort utomhusbräde (storlek NxN) målats i ett schackmönster. Raderna och kolumnerna är numrerade från 1 till N (se figur 1). De två olika typerna av diagonaler är numrerade från 1 till 2N-1 enligt figur 2 respektive figur 3. Rutan längst ner till vänster är alltså grå.

På natten har några ungdomar förstört delar av brädet med klotter. Alla rutor längs fyra linjer - en lodrät, en horisontell och två med var sin diagonaltyp - har blivit förstörda och måste målas om. Skriv ett program som beräknar hur många olika rutor totalt som har förstörts, och hur många av dem som är vita respektive gråa.

'''Indata'''

Den första raden innehåller ett heltal N (1 ≤ N ≤ 10 000 000), storleken på schackbrädet. Den andra raden innehåller fyra heltal. Dessa motsvarar, i ordning, vilken rad, kolumn, diagonal av den första typen och diagonal av den andra typen som blivit förstörda.

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut en rad innehållandes två heltal, antalet gråa respektive vita rutor som måste målas om.

'''Exempel 1: Indata'''

4
1 1 4 4

'''Exempel 1: Utdata'''

6 6

'''Exempel 2: Indata'''

7
1 4 11 5

'''Exempel 2: Utdata'''

13 6

'''Exempel 3: Indata'''

8
2 6 7 12

'''Exempel 3: Utdata'''

16 8
}}

== Lösning ==

Det finns många sätt att lösa detta problem. Man kan använda sig av en matematisk approach med en massa if-satser, men en sådan lösning blir lätt oöverskådlig och det är lätt att göra fel. 

Om man är lite mer pragmatisk kan man inse att längden på linjerna inte är så långa (max 10&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;), vilket gör att man helt enkelt kan loopa över linjerna och räkna de vita och gråa rutorna, respektive. Tricket är förstås att inte räkna en ruta flera gånger, men det kan man ganska lätt lösa genom följande approach:

  foreach(square x,y in horizontalLine) 
    countSquare(x,y)
  foreach(square x,y in verticalLine) 
    if x,y not in horizontalLine
      countSquare(x,y)
  foreach(square x,y in diagonalLine1)
    if x,y not in horizontalLine and not in verticalLine
      countSquare(x,y)
  foreach(square x,y in diagonalLine2)
    if x,y not in horizontalLine and not in verticalLine and not in diagonalLine1
      countSquare(x,y)</text>
      <sha1>jlhc7xagny58xhcf1eqlvdcib4arf8o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/EEPROM</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7218</id>
    <revision>
      <id>49530</id>
      <parentid>38374</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49530</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7493" sha1="d56am0ac843krbmqsxhs2io5n1fxaiz" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|EEPROM|2=
Du har tillgång till en rektangulär EEPROM minnesmodul som rymmer R x 16 bitar. En skrivoperation ändrar tillståndet på en sammanhängande sekvens av bitar i en rad eller en kolumn.

Du vill nu att minnesmodulen ska innehålla ett visst bitmönster. Bestäm det minsta antalet skrivoperationer som är nödvändigt för att kunna skapa det bitmönstret. Från början är minnesmodulen tom, dvs den består av enbart nollor.

'''Indata'''

Den första raden innehåller heltalet R (1 ≤ R ≤ 50), antalet rader i modulen.

De följande R raderna innehåller en sträng med 16 binära siffror, '0' eller '1', som anger hur motsvarande rad ska se ut när alla operationer har genomförts.

'''Utdata'''

Ett heltal som anger det minsta antalet skrivoperationer som måste utföras.

'''Bedömning'''

I 20% av testfallen är R ≤ 5.

'''Exempel 1: Indata'''

 5 
 0000011111111100
 0001000000000000
 1110111111111111
 0001000000000000
 0000000000000000

'''Exempel 1: Utdata'''

 3

'''Exempel 2: Indata'''

 4
 0000010000000010
 0001101110000011
 1110010000001111
 0000010000000011

'''Exempel 2: Utdata'''

 6
}}

== Lösning ==

Först måste man inse att det inte finns någon poäng med två överlappande horisontella (eller vertikala) skrivoperationer. Man kan alltid göra om en sådan lösning till en annan som inte överlappar och som inte kräver fler skrivoperationer. Däremot kan det förstås vara nödvändigt med en horisontell skrivoperation som korsar en vertikal skrivoperation (vilket framgick av det första exemplet). Varje ruta kan därför antingen vara &quot;utsatt&quot; för ingen skrivoperation alls, exakt en skrivoperation (antingen en horisontell eller en vertikal), eller för två skrivoperationer. Resultatet av 0 eller 2 skrivoperationer blir förstås att rutan kommer innehåller en '0':a, och i de andra fallen så kommer den innehålla en '1':a.

Betrakta nu följande rekursiva lösning. Vi går igenom rutorna en och en i row-major order (första hela rad 1, sedan rad 2 osv). Vid varje ruta x,y bestämmer vi om en horisontell och/eller vertikal skrivoperation ska gå igenom rutan. Beroende på om målvärdet i rutan är 0 eller 1 så finns det bara två alternativ att välja på, och vi måste testa båda.  Om vi t ex testar att en horisontell operation ska gå igenom rutan, måste vi också veta om rutan till vänster om den nuvarande (dvs x-1,y) också hade en horisontell operation. Om den har det så kan vi bara förlänga den horisontella linjen ett steg (kostnad 0). I annat fall måste vi påbörja en ny horisontell linje (kostnad 1). Samma sak gäller om vi bestämmer oss för en vertikal operation genom rutan. Vi behöver då kolla om rutan ovanför (dvs x,y-1) hade en vertikal operation osv.

Man kan alltså tänka sig följande rekursiva funktion: (i pseudo-kod)

  // Returnerar det minsta antalet skrivoperationer som behöver utföras
  int solve(int x, int y, bool[,] hasVertOp, bool[,] hasHorzOp)
  {
    if x==16 return solve(0, y+1, hasVertOp, hasHorzOp);
    if y==N return 0
  
      int best = INF    
    foreach useHorz in (false, true)
      foreach useVert in (false, true)
        if useHorz ^ useVert == targetSquare[y,x]
          best = min(best, solve(x+1, y, hasVertOp.set(x,y,useVert), hasHorzOp.set(x,y,useHorz))
    return best
  }

Detta är förstås hopplöst långsamt. En första, och viktig, förbättring är att inse att vi inte behöver hela hasvertOp och hasHorzOp arrayerna. Vi är bara intresserad av föregående ruta (hasHorzOp) eller föregående rad (hasVertOp). Längre tillbaka i &quot;beslutshistoriken&quot; behöver vi aldrig sträcka oss. Däremot behöver vi komma ihåg hasVertOp för samtliga kolumner. Vi kan förändra koden ovan till följande:

  int solve(int x, int y, bool[] hasVertOp, bool lastWasHorz)
  {
    if x==16 return solve(0, y+1, hasVertOp, false);
    if y==N return 0
  
      int best = INF    
    forEach useHorz in (false, true)
      forEach useVert in (false, true)
        if useHorz ^ useVert == targetSquare[y,x]
          best = min(best, solve(x+1, y, hasVertOp.set(x,useVert), useHorz)
    return best
  }

Programmet är fortfarande lika långsamt, sett till antalet rekursiva anrop som kommer att göras. Men nu har vi fått ner &quot;domänen&quot; på funktionen, dvs antalet möjliga kombinationer av indatat, så att det nästan går att cacha resultatet: x kan vara mellan 0 och 15, y mellan 0 och N-1, hasVertOp kan ha 2&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; olika värden och lastWasHorz 2 värden. Detta blir total 16*N*65536*2 = (om N är 50) = 16*50*65536*2 = ca 100 miljoner. Detta är för mycket för att det ska rymmas i minnet på en gång (men inte med så mycket), men tillräckligt snabb för att hinna behandlas tidsmässigt.

För att få cachningen att rymmas i minnet måste funktionen skrivas om från rekursiv till iterativ, dvs vi gör om lösning från &quot;memoization&quot; (vilket det kallas när man cachar upp resultaten i en rekursiv funktion) till dynamisk programmering, där man istället beräknar funktioner &quot;bakifrån&quot;. Poängen med det är att vi kan återanvända delar av cachen, vilket sparar minne. Slutresultatet kan bli något så här elegant: (början och slutet utelämnade)

   
     for (int r = 0; r &lt; n; r++) {
       String buff = io.getWord();
      for (int c = 0; c &lt; 16; ++c) {
          int val = buff.charAt(c)-'0';
           
         for (int i=0;i&lt;0x10000;i++)
           dp[next][i][0] = dp[next][i][1] = INF;
           
          for (int hor = 0; hor &lt; 2; ++hor ) {
             for (int mask = 0; mask &lt; 0x10000; mask++ ) {
                for (int h = 0; h &lt; 2; ++h ) {
                    int v = h^val;
  
                      int cost = dp[curr][mask][hor];
                      if (h &gt; 0 &amp;&amp; (c == 0 || hor == 0)) ++cost;
                      if (v &gt; 0 &amp;&amp; (mask&gt;&gt;c&amp;1) == 0) ++cost;
                    
                      int newMask = mask &amp; ~(1&lt;&lt;c) | (v&lt;&lt;c);
                      dp[next][newMask][h] = Math.min(dp[next][newMask][h], cost);
                }           
              }
           }
          curr ^= 1;
          next ^= 1;
       }
  }

En sak vi kan lägga märke till är att det faktiskt går att få ut från hasVertOp och aktuell rut-indata vilket värde vi måste ha på lastWasHorz. På det sättet får vi enbart 16*50*65536 = ca 50 miljoner olika möjligheter, som faktiskt får plats att spara i en memoization-tabell, om vi använder unsigned char. Hur som helst, här är en fullständig lösning:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;cstdlib&gt;
#define INF 1000000
 
int R;
 
unsigned char dp[2][65536];
int indata[50][16];
 
int main(){
	scanf(&quot;%d&quot;, &amp;R);
	for(int i=0; i&lt;R; i++){
		char buffer[17];
		scanf(&quot;%s&quot;, buffer);
		for(int j=0; j&lt;16; j++)
			indata[i][j] = buffer[j]-'0';
	}
	for(int y=R; y--&gt;0;){
		for(int x=16; x--&gt;0;){
			for(int hasVertOp=0; hasVertOp&lt;65536; hasVertOp++){
				bool lastWasHorz;
				if (x != 0)
					lastWasHorz = (!!(hasVertOp &amp; (1&lt;&lt;(x-1)))) ^ indata[y][x-1];
				else
					lastWasHorz = false;
				int best = INF;
				for(int useVert = 0; useVert &lt; 2; useVert++){
					int useHorz = useVert ^ indata[y][x];
					int res = dp[x%2][(hasVertOp &amp; ~(1&lt;&lt;x)) | (useVert&lt;&lt;x)] + (useVert &amp;&amp; !(hasVertOp &amp; (1&lt;&lt;x))) + (useHorz &amp;&amp; !lastWasHorz);
					if (best &gt; res)
						best = res;
				}
				dp[(x%2) == 0][hasVertOp] = best;
			}
		}
	}
	printf(&quot;%d\n&quot;, dp[1][0]);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>d56am0ac843krbmqsxhs2io5n1fxaiz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kanoner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7219</id>
    <revision>
      <id>49541</id>
      <parentid>38390</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49541</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10795" sha1="4o3bl9685qa6s11xgg5m89y7nlsybzk" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Kanoner|2=

Vi är under attack av en fientlig styrka och måste rikta in kanonerna i våra torn mot de angripande marktrupperna. Terrängen kan representeras med ett rektangulärt rutnät på RxK rutor.

Varje torn är utrustat med två kanoner som sitter fast i 90 graders vinkel i förhållande till varandra. Kammaren i tornet där kanonerna står har fyra fönster som vetter norr, öster, söder respektive väster. På grund av kanonernas konstruktion kan de endast riktas så att de skjuter enligt någon av följande konfigurationer:

1. En kanon skjuter västerut och den andra söderut.
2. En kanon skjuter söderut och den andra österut.
3. En kanon skjuter österut och den andra norrut.
4. En kanon skjuter norrut och den andra västerut.

En kanonkula som träffar en angripare dödar honom och fortsätter vidare i samma riktning. Om kanonkulan träffar något av våra slott stannar kulan och orsakar ingen mer skada (slotten är stora och starka). Men om en kanonkula träffar ett försvarstorn förstörs det.

Vi vill nu rikta in kanonerna så att, när vi skjuter exakt ett skott från varje kanon i varje torn, alla angripare dör och inget torn tar skada.

'''Indata'''

Den första raden innehåller två heltal R och K (1 ≤ R, K ≤ 100), storleken på kartan.

De följande R raderna innehåller K tecken vardera, där 'T' motsvarar ett torn, 'a' en angripare, '#' ett slott och '.' en tom yta.

Du kan utgå ifrån att det alltid finns en lösning, om än inte unik.

'''Utdata'''

Skriv ut kartan från indata i samma format, men ersätt tornen med riktningen på kanonerna enligt listan ovan. Dvs, varje 'T' ska ha ersatts med någon av siffrorna '1', '2', '3' eller '4'. Om det finns flera lösningar kan du ange vilken som helst av dem.

'''Bedömning'''

I 10% av testfallen kommer det finnas mindre än 10 kanoner.

'''Exempel 1: Indata'''

 9 13
 .............
 ...........a.
 .a.T..aaaa#..
 .............
 .T#a..a....T.
 .............
 .a.T..T....a.
 .............
 ......a......

'''Exempel 1: Utdata'''

 .............
 ...........a.
 .a.3..aaaa#..
 .............
 .4#a..a....4.
 .............
 .a.1..2....a.
 .............
 ......a......

'''Exempel 2: Indata'''

 5 9
 .a..T..a.
 .T..a....
 .a..#..a.
 ....a..T.
 .a..T..a.

'''Exempel 2: Utdata'''

 .a..1..a.
 .1..a....
 .a..#..a.
 ....a..4.
 .a..2..a.

'''Exempel 3: Indata'''

 9 8
 a.Taaaaa
 aaaaaaTa
 aTaaaaaa
 aaaaTaaa
 Taaaaaaa
 ..#aaTaa
 aaaaaaaT
 aaaTa.a.
 .aTaaaaa

'''Exempel 3: Utdata'''

 a.2aaaaa
 aaaaaa1a
 a2aaaaaa
 aaaa2aaa
 3aaaaaaa
 ..#aa3aa
 aaaaaaa4
 aaa4a.a.
 .a2aaaaa

'''Exempel 4: Indata'''

 3 3
 T.T
 ...
 T.T

'''Exempel 4: Utdata'''

 4.3
 ...
 1.2
}}

== Lösning ==

Varje torn skjuter i exakt en av riktningarna norr/söder och i exakt en av riktningarna öster/väster. Vi kan beteckna det med två boolska variabler per torn. För torn i:
* Om tornet skjuter väster, så är variabeln L&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; true
* Om tornet skjuter norr, så är variabeln U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; true
* Om tornet skjuter öster, så är variabeln L&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; false, och således ¬L&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; (&quot;icke L&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;&quot;) är true
* Om tornet skjuter söder, så är variabeln U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; false, och således ¬U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; (&quot;icke U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;&quot;) är true

Uppgiften blir nu att bestämma värdena för L och U för varje torn. Vissa av värdena kan sättas på en gång. Om två torn befinner sig på samma rad, och det inte finns något slott mellan dem, så kan de vänstra tornet inte skjuter öster och det högre tornet inte skjuta väster (tornen får inte förstöra varandra).

Varje attackerare bidrar med ytterligare begränsningar då var och en måste träffas av minst ett torn. För varje attackerare kollar vi alla fyra riktningar efter vilka torn som är kandidater att slå ut attackeraren. En viktig detalj är att det faktiskt bara kan finnas två kandidater för varje attackerare. Om ett torn befinner sig norr och ett annat befinner sig söder om samma attackerar kan inget av dem skjuta åt det hållet, för då skulle ett av tornen förstöras. Varje attackerare kan alltså bara angripas av högst ett torn i norr-sydlig riktning, och av högst ett annat torn i väst-östlig riktning.

Om det bara finns ett torn som kan slå ut en attackera så är det lätt, då kan vi direkt sätta en av variablerna L&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; eller U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;. I annat fall får vi ett logiskt uttryck på följande form: L&lt;sub&gt;A&lt;/sub&gt; ∨ ¬U&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt; (&quot;jag måste antingen träffas av torn A som skjuter väster eller torn B som skjuter söder&quot;). Vi kommer få ett antal logiska uttryck (klausuler) på denna form, och alla måste vara sanna. Denna typ av problem är kända som satisfierbarhetsproblem (SAT) och är generellt sätt svåra att lösa. Här har vi dock ett specialfall då varje klausul i uttrycket består av högst 2 literaler. Detta problem är känt som 2-SAT och går att lösa effektivt. Lätt förenklat kan man säga att man bara antar att en variabel har ett visst värde (true eller false) och sedan ser om detta leder till en motsägelse. Om inte, så går man vidare till nästa variabel osv. Läs mer om 2-SAT på vår träningssite, http://www.csc.kth.se/contest/ioi/ioitraning/grafsat.htm

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;cstring&gt;
#include &lt;vector&gt;
#include &lt;algorithm&gt;
using namespace std;

char map[102][102];
int torn[102][102];
int antal_torn = 0;

//Index: 0: skjuta höger? 1: skjuta vänster? 2: skjuta ner? 3: skjuta upp?
int torn_res[10000][4]; //Värden: 0 = inget värde än, 1 = sant, 2 = falskt

struct Nod {
	vector&lt;int&gt; in;
	vector&lt;int&gt; ut;
} graph[40000];
//Varje torn kommmer att ha fyra noder, två för höger-vänster, två för ner-upp
//Noden hittas med torn_id*4+riktning (enligt ovan)

#define NEG(i) ((i)^1)

bool vis[40000];
int stack[40000];
int sp = 0;

struct Comp {
	vector&lt;int&gt; noder;
	bool visited; //Om man har satt den till sant genom att man följer en kedja
	int status; //0: ej klart, 1: sant, 2: falskt
} comp[40000];
int comp_id[40000];
int ncomp = 0;

static void DFS1(int v){
	vis[v] = true;
	Nod&amp; n = graph[v];
	for(vector&lt;int&gt;::iterator it = n.ut.begin(); it != n.ut.end(); ++it){
		if (!vis[*it])
			DFS1(*it);
	}
	stack[sp++] = v;
}

static void DFS2(int v){
	vis[v] = true;
	comp_id[v] = ncomp;
	comp[ncomp].noder.push_back(v);
	int tmp;
	if ((tmp = torn_res[v/4][v%4])) comp[ncomp].status = tmp;
	Nod&amp; n = graph[v];
	for(vector&lt;int&gt;::iterator it = n.in.begin(); it != n.in.end(); ++it){
		if (!vis[*it])
			DFS2(*it);
	}
}

static void set_true(int i){
	Comp&amp; c = comp[i];
	if (c.visited) return;
	c.visited = true;
	c.status = 1;
	for(vector&lt;int&gt;::iterator it = c.noder.begin(); it != c.noder.end(); ++it){
		//Fyll i svaret
		torn_res[(*it)/4][(*it)%4] = 1;
		Nod&amp; n = graph[*it];
		for(vector&lt;int&gt;::iterator ut = n.ut.begin(); ut != n.ut.end(); ++ut){
			set_true(comp_id[*ut]);
		}
	}
}

static void two_sat(){
	//Bygg SCC med automatisk topologisk sortering
	for(int i=0; i&lt;antal_torn*4; i++) if (!vis[i]) DFS1(i);
	memset(vis, 0, antal_torn*4*sizeof(bool));
	while(sp--) if (!vis[stack[sp]]){
		DFS2(stack[sp]);
		ncomp++;
	}
	//comp är en topologiskt sorterad array, comp_id[nod_id] hittar comp-indexet för en viss nod
	for(int i=0; i&lt;ncomp; i++){
		Comp&amp; c = comp[i];
		if (c.status == 0){
			//Om den inte är sann från början kan vi sätta den till falskt
			c.status = 2;
			//Men då måste vi sätta motsatsen till sann. Det går bra att vänta med att sätta implikationerna tills vi besöker den, eftersom vi ändå kommer att besöka denna före det den implicerar (eftersom vi har allt topologiskt ordnat).
			comp[comp_id[NEG(c.noder.front())]].status = 1;
		} else if (c.status == 1){
			//Om den redan är sann måste vi se till att alla implikationer också är sanna
			set_true(i);
		}
		if (c.status == 2) for(vector&lt;int&gt;::iterator it = c.noder.begin(); it != c.noder.end(); ++it){
			//Fyll i svaret
			torn_res[(*it)/4][(*it)%4] = 2;
		}
	}
}

int main(){
	int R, K;
	scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;R, &amp;K);
	//Sätt en ram med # runt för enkelhetens skull
	for(int i=1; i&lt;=R; i++){
		scanf(&quot;%s&quot;, &amp;map[i][1]);
		map[i][0] = map[i][K+1] = '#';
	}
	for(int i=0; i&lt;K+2; i++){
		map[0][i] = map[R+1][i] = '#';
	}
	
	//Sätt ett index på varje torn
	for(int i=1; i&lt;=R; i++) for(int j=1; j&lt;=K; j++)
		if (map[i][j] == 'T')
			torn[i][j] = antal_torn++;
	
	static const int D[4][2] = {{0,-1}, {0,1}, {-1,0}, {1,0}};
	
	//Gör så att tornen inte kan skjuta på sig själva
	for(int i=1; i&lt;=R; i++) for(int j=1; j&lt;=K; j++)
		if (map[i][j] == 'T'){
			int t1 = torn[i][j];
			for(int k=0; k&lt;4; k++){
				int y=i, x=j;
				char res;
				while(res = map[y+=D[k][0]][x+=D[k][1]], res == '.' || res == 'a');
				if (res == 'T'){
					int t2 = torn[y][x];
					torn_res[t1][k] = torn_res[t2][NEG(k)] = 1;
					torn_res[t1][NEG(k)] = torn_res[t2][k] = 2;
				}
			}
		}
	for(int i=1; i&lt;=R; i++) for(int j=1; j&lt;=K; j++){
		if (map[i][j] == 'a'){
			int tornen[4] = {-1, -1, -1, -1};
			for(int k=0; k&lt;4; k++){
				int y=i, x=j;
				char res;
				while(res = map[y+=D[k][0]][x+=D[k][1]], res == '.' || res == 'a');
				if (res == 'T')
					tornen[k] = torn[y][x];
			}
			//Om det finns 0 eller 2 torn i horisontell riktning
			if ((tornen[0] != -1 ^ tornen[1] != -1) == 0){
				//Då måste den träffas av antingen ett torn upp eller ner
				if (tornen[2] != -1){
					torn_res[tornen[2]][2] = 1;
					torn_res[tornen[2]][3] = 2;
				} else {
					torn_res[tornen[3]][2] = 2;
					torn_res[tornen[3]][3] = 1;
				}
			//Om det finns 0 eller 2 torn i vertikal riktning
			} else if ((tornen[2] != -1 ^ tornen[3] != -1) == 0){
				//Då måste den träffas av antingen ett torn vänster eller höger
				if (tornen[0] != -1){
					torn_res[tornen[0]][0] = 1;
					torn_res[tornen[0]][1] = 2;
				} else {
					torn_res[tornen[1]][0] = 2;
					torn_res[tornen[1]][1] = 1;
				}
			} else {
				//Två möjligheter, antingen i vertikal riktning eller horisontell
				int hor, ver;
				if (tornen[0] != -1)
					hor = tornen[0]*4+0;
				else hor = tornen[1]*4+1;
				if (tornen[2] != -1)
					ver = tornen[2]*4+2;
				else ver = tornen[3]*4+3;
				graph[NEG(hor)].ut.push_back(ver);
				graph[ver].in.push_back(NEG(hor));
				graph[NEG(ver)].ut.push_back(hor);
				graph[hor].in.push_back(NEG(ver));
			}
		}
	}
	two_sat();
	int t = 0;
	for(int i=1; i&lt;=R; i++){
		for(int j=1; j&lt;=K; j++)
			if (map[i][j] == 'T'){
				int* res = torn_res[t];
				if (res[1]==1 &amp;&amp; res[2]==1) map[i][j] = '1';
				else if (res[0]==1 &amp;&amp; res[2]==1) map[i][j] = '2';
				else if (res[0]==1 &amp;&amp; res[3]==1) map[i][j] = '3';
				else if (res[1]==1 &amp;&amp; res[3]==1) map[i][j] = '4';
				t++;
			}
		fwrite(map[i]+1, 1, K, stdout);
		putchar('\n');
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>4o3bl9685qa6s11xgg5m89y7nlsybzk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Grodor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7220</id>
    <revision>
      <id>49481</id>
      <parentid>39431</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49481</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16013" sha1="cgzefyryzrbyz59rcmr93im56uz0anv" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Grodor|2=

N stycken grodor står i kö för att se en föreställning. Eftersom det är tråkigt att vänta fördriver de tiden med att göra något av följande:

* Grodan på position A hoppar över B grodor till vänster om sig, eller
* Grodan på position A hoppar över B grodor till höger om sig.

Alla grodor är inte lika långa. När en groda hoppar måste han se till att hoppa tillräckligt högt så att den inte slår i någon av grodorna den hoppar över. Det räcker med att han hoppar precis så högt som längden på den groda som är längst av de han hoppar över.

Givet en sekvens av hopp, skriv ut hur högt varje hopp minst måste vara.

'''Indata'''

Första raden innehåller två heltal N och H (2 ≤ N ≤ 100 000, 1 ≤ H ≤ 100 000), antalet grodor och antalet hopp.

Den andra raden innehåller N heltal mindre än 100 000 som motsvarar längden på grodorna så som de är uppradade från början (den första grodan har position 1, osv).

De följande H raderna beskriver ett hopp. Varje rad innehåller ett heltal A (1 ≤ A ≤ N), den aktuella positionen för den groda som ska hoppa, hoppriktningen ('V' för vänster, 'H' för höger), och ett heltal B (1 ≤ B ≤ N), antalet grodor den hoppar över. Alla hopp i indata kommer vara giltiga (dvs, det kommer finnas minst B grodor att hoppa över i den angivna riktningen).

Hoppen är givna i den ordning som grodorna gör dem.

'''Utdata'''

Skriv ut H rader med höjden för respektive hopp, i den ordning de utfördes.

'''Bedömning'''

I 20% av testfallen är N ≤ 25000 och H ≤ 25000.

'''Exempel 1: Indata'''

 9 3
 5 3 7 4 9 3 8 4 2
 2 H 3
 8 V 2
 5 H 2

'''Exempel 1: Utdata'''

 9
 8
 4

Förklaring: I det första hoppet hoppar grodan med längden 3 över de med längd 7, 4 och 9. I det andra hoppet hoppas grodorna med längd 3 och 8 över. I det sista hoppet är längderna 3 och 4.

'''Exempel 2: Indata'''

 15 14
 6 15 17 1 11 15 3 6 19 16 3 13 2 6 4
 8 H 7
 7 V 5
 2 V 1
 4 H 4
 5 H 10
 13 V 5
 7 H 6
 11 V 1
 7 H 2
 13 V 10
 12 V 11
 13 H 2
 3 V 2
 13 V 9

'''Exempel 2: Utdata'''

 19
 17
 6
 19
 19
 16
 16
 13
 16
 19
 19
 11
 13
 19
}}

== Lösning ==

=== Bra ===
Detta var, i mitt tycke, den klart svåraste uppgiften i KATT-1 att få full poäng på. Eftersom antalet grodor och hopp kan vara väldigt många, så ger en enkel simuleringslösning inte många poäng. Raden över grodor måste hanteras på ett smartare sätt så att vi inte behöver betrakta alla grodor i varje hopp.

Ett sätt att göra det på är att splitta upp raden i K block så att varje block innehåller ungefär N/K grodor. Inom varje block håller vi koll på ordningen med en länkad lista, och lagrar deras längd i en prioritetskö. Med dessa datastrukturer kan vi behandla hoppen snabbare:

* De två block som grodan börjar sitt hopp i och slutar sitt hopp i behandlas med enkel simulering. Komplexiteten för det är O(N/K).
* De block som grodan hoppar över helt behandlas på följande sätt. Vi kollar först vilket värde som ligger först på prioritetskön (den längsta grodan i det blocket). Grodan i ena änden av blocket flyttas till föregående block, och i den andra ändan flyttar vi en groda från nästa block. Prioritetsköerna i de påverkade blocken måste förstås också uppdateras. Komplexiteten för detta steg är O(K log N/K) om vi använder en heap som för att lagra prioritetskön. Den total komplexiteten för ett hopp blir O(N/K + K log N/K). Värdet på K väljer vi på ett sådant sätt att konstantfaktorn i algoritmen blir så liten som möjligt. I den officiella lösningen sattes den till 100.

=== Bättre ===
Det finns ett annat sätt att dela upp blocken på. Istället för att alla block alltid har samma storlek kan man göra så att det finns &quot;plats&quot; för fler grodor i blocken. Antag t.ex. att man från början har 300 grodor i varje block men det finns plats för 4800. Då kan vi även lagra den groda som har störst längd i var och ett av blocken. På så vis kan vi, vid varje hopp, snabbt hoppa över alla blocken och samtidigt kolla högsta grod-längd-värdet. Det som då tar cpu-tid är att plocka ur grodan ur start-blocket och lägga in den i slut-blocket, och uppdatera värdena där för grodan med störst längd. Vi behöver då inte heller använda en länkad lista utan det fungerar bra med en vanlig array, eller en std::vector om man inte orkar implementera egna insert och erase-funktioner. Om nu ett block blir fullt (kommer inträffa max vart 4500:e hopp), kan vi helt enkelt organisera om allting så att blocken återigen innehåller 300 grodor var. Denna lösning kommer att vara snabbare än den ovan, då vi enbart behöver uppdatera största-grod-längd värdet på två ställen. Eftersom vi också har koll på nuvarande längden för varje block går det relativt snabbt att söka sig fram till en viss position. Så här kan en lösning se ut i C++ med STL, Kattis running time = 1.41 sek.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;utility&gt;
#include &lt;vector&gt;
using namespace std;

#define bl 300 //Initialstorleken för varje block
#define maxsize (bl*16)

#define setmax(a, b) if((a)&lt;(b)) a = b

//Varje block i vectorn innehåller både alla grodor (first=vector&lt;int&gt;) samt värdet för den längsta grodan (second=int).
vector&lt;pair&lt;vector&lt;int&gt;, int&gt; &gt; grodorna;

static void fixa_minne(int N){
	vector&lt;pair&lt;vector&lt;int&gt;, int&gt; &gt; old;
	grodorna.swap(old);
	
	int bit = 0;
	int bit_pos = 0;
	for(int i=0; i&lt;N; i++){
		while(old[bit].first.size() == bit_pos){
			bit++;
			bit_pos = 0;
		}
		if (i % bl == 0){
			pair&lt;vector&lt;int&gt;, int&gt; ny;
			ny.second = -1;
			grodorna.push_back(ny);
		}
		grodorna.back().first.push_back(old[bit].first[bit_pos]);
		setmax(grodorna.back().second, old[bit].first[bit_pos]);
		bit_pos++;
	}
}

int main(){
	int N, H;
	//Indata
	scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;N, &amp;H);
	for(int i=0; i&lt;N; i++){
		//Skapa ett nytt block vid varje bl:e groda
		if (i % bl==0){
			pair&lt; vector&lt;int&gt;, int &gt; nytt_block;
			nytt_block.second = -1;
			grodorna.push_back(nytt_block);
		}
		int grod_langd;
		scanf(&quot;%d&quot;, &amp;grod_langd);
		grodorna.back().first.push_back(grod_langd);
		setmax(grodorna.back().second, grod_langd);
	}
	
	//Utför alla hopp
	for(int i=0; i&lt;H; i++){
		int fran, steg, till;
		char riktning[2];
		scanf(&quot;%d %s %d&quot;, &amp;fran, riktning, &amp;steg);
		fran--, till = fran + (riktning[0]=='H' ? steg : -steg);		
		int r = riktning[0] == 'H' ? 1 : -1;
		
		//Hitta i vilket block grodan som ska hoppa ligger i
		int startpos = 0;
		int startblock = 0;
		for(startblock = 0; startblock&lt;grodorna.size(); startblock++){
			if(startpos + grodorna[startblock].first.size() &gt; fran)
				break;
			startpos += grodorna[startblock].first.size();
		}
		//...och ta reda på offset i det blocket
		int offset_i_startblock = fran - startpos;
		//Grodans längd
		int frangroda_langd = grodorna[startblock].first[offset_i_startblock];
		
		//På samma sätt, hitta i vilket block grodan ska landa, och på vilken plats
		int endpos = 0;
		int endblock = 0;
		for(endblock = 0; endblock&lt;grodorna.size(); endblock++){
			if(endpos + grodorna[endblock].first.size() &gt; till)
				break;
			endpos += grodorna[endblock].first.size();
		}
		int offset_i_endblock = till - endpos;
		
		//Specialfall - grodan hoppar inom ett block
		if (startblock == endblock){
			int max_langd = -1;
			int pos = offset_i_startblock + r;
			//Hitta största längden, och flytta efter grodorna
			do {
				setmax(max_langd, grodorna[startblock].first[pos]);
				grodorna[startblock].first[pos-r] = grodorna[startblock].first[pos];
			} while ((pos+=r)-r != offset_i_endblock);
			//Stoppa in grodan där den ska landa
			grodorna[startblock].first[offset_i_endblock] = frangroda_langd;
			
			//Skriv ut längsta grodan den hoppar över
			printf(&quot;%d\n&quot;, max_langd);
		} else {
			int max_langd = -1;
			//Ta först reda på största grodlängden grodan hoppar över i från-blocket
			for(int pos = offset_i_startblock+r; pos != -1 &amp;&amp; pos != grodorna[startblock].first.size(); pos += r){
				setmax(max_langd, grodorna[startblock].first[pos]);
			}

			//Ta nu bort grodan från från-blocket
			grodorna[startblock].first.erase(grodorna[startblock].first.begin()+offset_i_startblock);

			//Om det var längsta grodan vi tog bort (i blocket) måste vi hitta den som just nu är längst
			if(grodorna[startblock].second == frangroda_langd){
				grodorna[startblock].second = -1;
				for(int i=0; i&lt;grodorna[startblock].first.size(); i++)
					setmax(grodorna[startblock].second, grodorna[startblock].first[i]);
			}

			//Iterera nu snabbt över blocken grodan hoppar över och hitta längden på längsta grodan hittills
			for(int block = startblock + r; block != endblock; block += r){
				setmax(max_langd, grodorna[block].second);
			}

			//Kolla nu i blocket grodan ska landa, fast enbart de grodor den hoppar över, vilken längd den längsta grodan har
			for(int pos = offset_i_endblock; pos != -1 &amp;&amp; pos != grodorna[endblock].first.size(); pos -= r){
				setmax(max_langd, grodorna[endblock].first[pos]);
			}

			//Stoppa nu in grodan på rätt plats. Om grodan hoppar åt höger vill vi stoppa in den efter den senaste den hoppade över.
			grodorna[endblock].first.insert(grodorna[endblock].first.begin()+offset_i_endblock+(r==1), frangroda_langd);
			setmax(grodorna[endblock].second, frangroda_langd);
			
			//Skriv ut längsta grodan den hoppar över
			printf(&quot;%d\n&quot;, max_langd);
			
			//Blockstorleken överskriden. Vi omorganiserar minnet så att vi bör får snabbare körningstid framöver.
			if (grodorna[endblock].first.size() &gt; maxsize)
				fixa_minne(N);
		}
	}
	
	return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Bäst ===
Den bästa lösningen är dock såklart att kombinera ett indexerat balanserat binärt träd med ett segment tree. Med ett indexerat balanserat binärt träd kan man sätta in och ta bort objekt på ett specifikt index i O(log n) tid där n är storleken på trädet. Med ett segment tree kan man få fram det största värdet i ett visst intervall i O(log n) tid. Kombinationen får vi genom att för varje nod i trädet hålla reda på längden för grodan noden svarar mot, största längden för en groda i subträdet som noden är rot i, antalet noder i subträdet noden är rot i, samt pekare till nodens vänstra och högra barn. Noder till vänster anses ha lägre index och noder till höger ha högre index.

Med hjälp av storleken på subträden kan vi enkelt hitta fram till den nod som svarar mot ett visst index. Söker jag efter grodan/noden på index 16 i nuvarande subträd och det vänstra subträdet innehåller 9 noder, då söker jag efter grodan/noden på index 16-9-1=6 i det högra subträdet. Tack vare storleken på subträden kan vi också alltid se till att storleken på det vänstra samt högra subträdet är någorlunda lika stora, genom att göra en sedvanlig trädrotation, d.v.s. hålla trädet balanserat. Tack vare max-värdet för subträdet kan vi snabbt returnera max-värdet så fort vårt sökta intervall innesluter intervallet subträdet svarar mot, och på så sätt snabbt få fram det största värdet (längsta grodan) i O(log n) tid, eftersom godtyckligt intervall kan täckas med O(log n) stycken intervall som subträden/noderna svarar mot.

Varje query på formen &quot;A 'V' B&quot; kan då behandlas på följande sätt (fallet där grodan hoppar åt höger kan behandlas analogt):
# Skriv ut största värdet för en groda i intervallet [A-B,A).
# Låt h = höjden för grodan som ska hoppa, d.v.s. största värdet i intervallet [A,A+1).
# Ta bort grodan/noden på index A.
# Lägg till en ny nod/groda med höjd h på index A-B.
Att ta fram största värdet för godtyckligt intervall tar O(log n) tid. Detsamma gäller för insättning och borttagning av en nod. På så sätt får vi en tid på O(log n) per query.

Om vi bygger trädet i O(N log N) som i lösningen nedan får vi en komplexitet på O(N log N + H log N). Trädet kan dock enkelt byggas i O(N) och således kan vi uppnå komplexiteten O(N + H log N) om vi nu så skulle vilja. I lösningen nedan kör vi med noll-indexering och använder en hemmasnickrad IO-klass IntIO för smidig (och snabb!) inläsning, som dock förlitar sig på att inga extra whitespaces finns i indata filen.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.io.*;

public class Frogs
{
	private static Node root = null;

	public static void main(String[] klein) throws IOException
	{
		final IntIO in = new IntIO(System.in);
		final PrintWriter out = new PrintWriter(System.out);

		final int N = in.getInt(), H = in.getInt();
		for(int i = 0; i&lt;N; i++) root = insert(root, new Node(in.getInt()), i);
		for(int i = 0; i&lt;H; i++)
		{
			final int A = in.getInt() - 1, dir = in.read();
			in.skip(1);
			final int B = in.getInt(), h = query(root, A, A+1);
			out.println(dir=='V' ? query(root, A-B, A) : query(root, A+1, A+B+1));
			root = delete(root, A);
			root = insert(root, new Node(h), dir=='V' ? A-B : A+B);
		}

		out.flush();
	}

	private static class Node
	{
		final int h;
		int size, max;
		Node left, right;

		Node(final int hh)
		{
			max = h = hh; size = 1;
		}

		Node(final int hh, final Node ll, final Node rr)
		{
			h = hh; left = ll; right = rr;
			update(this);
		}
	}

	private static int query(final Node p, final int left, final int right)
	{
		if(p.size==right-left) return p.max;
		int max = 0;
		if(size(p.left)&gt;left) max = Math.max(max, query(p.left, left, Math.min(size(p.left), right)));
		if(right&gt;size(p.left) &amp;&amp; left&lt;=size(p.left)) max = Math.max(max, p.h);
		if(right&gt;size(p.left)+1) max = Math.max(max, query(p.right, Math.max(0,left-size(p.left)-1), right-size(p.left)-1));
		return max;
	}

	private static Node insert(final Node p, final Node nod, final int i)
	{
		if(p==null) return nod;

		++p.size;
		if(nod.h&gt;p.max) p.max = nod.h;

		if(size(p.left)&gt;=i)
		{
			p.left = insert(p.left, nod, i);
			if(size(p.left)&gt;size(p.right)) return rotateR(p);
		}
		else
		{
			p.right = insert(p.right, nod, i-size(p.left)-1);
			if(size(p.right)&gt;size(p.left)) return rotateL(p);
		}

		return p;
	}

	private static Node delete(final Node p, final int i)
	{
		if(size(p.left)==i)
		{
			if(p.left==null &amp;&amp; p.right==null) return null;

			final int left = size(p.left), right = size(p.right);
			if(left&gt;right)
			{
				final int h = query(p.left, left-1, left);
				p.left = delete(p.left, left-1);
				return new Node(h, p.left, p.right);
			}
			else
			{
				final int h = query(p.right, 0, 1);
				p.right = delete(p.right, 0);
				return new Node(h, p.left, p.right);
			}
		}

		if(size(p.left)&gt;i)
		{
			p.left = delete(p.left, i);
			update(p);
			if(size(p.left)&lt;size(p.right)) return rotateL(p);
		}
		else
		{
			p.right = delete(p.right, i-size(p.left)-1);
			update(p);
			if(size(p.right)&lt;size(p.left)) return rotateR(p);
		}

		return p;
	}

	private static Node rotateR(final Node p)
	{
		final Node tmp = p.left;
		p.left = tmp.right;
		tmp.right = p;
		update(p);
		update(tmp);
		return tmp;
	}

	private static Node rotateL(final Node p)
	{
		final Node tmp = p.right;
		p.right = tmp.left;
		tmp.left = p;
		update(p);
		update(tmp);
		return tmp;
	}

	private static void update(final Node p)
	{
		p.max = Math.max(p.h, Math.max(max(p.left), max(p.right)));
		p.size = size(p.left) + size(p.right) + 1;
	}

	private static int max(final Node p)
	{
		if(p==null) return 0;
		return p.max;
	}

	private static int size(final Node p)
	{
		if(p==null) return 0;
		return p.size;
	}

	private static class IntIO extends BufferedInputStream
	{
		public IntIO(final InputStream in)
		{
			super(in);
		}

		public IntIO(final InputStream in, final int buf_size)
		{
			super(in,buf_size);
		}

		public int getInt() throws IOException
		{
			int chr = read(), sum = chr-'0';
			while((chr = read())&gt;' ') sum = (sum&lt;&lt;3)+sum+sum + chr-'0';
			if(chr==13) skip(1); //Windows
			return sum;
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>cgzefyryzrbyz59rcmr93im56uz0anv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laga mat i microvågsugn/Bacon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7221</id>
    <revision>
      <id>27506</id>
      <timestamp>2010-03-22T19:45:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.8.149.131</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Tag tinad bacon.  Lägg strimmor av bacon mellan lager av hushållspapper på en tallrik eller dylikt.  Sätt ugnen på full effekt.  Tillaga baconet till önskad krispighet.  [[...'</comment>
      <origin>27506</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="213" sha1="s0uozd716o1554t2vpzcvb42xi25wjy" xml:space="preserve">Tag tinad bacon.

Lägg strimmor av bacon mellan lager av hushållspapper på en tallrik eller dylikt.

Sätt ugnen på full effekt.

Tillaga baconet till önskad krispighet.

[[Kategori:Laga mat i microvågsugn]]</text>
      <sha1>s0uozd716o1554t2vpzcvb42xi25wjy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2009</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7223</id>
    <revision>
      <id>27515</id>
      <timestamp>2010-03-23T10:16:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ''''OBS! Detta är ett arkiv, alla nya inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]'''  == snälla, lägg upp mitt material ==  Jag skapade användaridentitet därför...'</comment>
      <origin>27515</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8766" sha1="acujmjfua4rwu8ckkjob1zr23exgval" xml:space="preserve">'''OBS! Detta är ett arkiv, alla nya inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]'''

== snälla, lägg upp mitt material ==

Jag skapade användaridentitet därför att jag har material som jag skulle vilja ha på svenska wikimedia, men jag inser att texterna blir enhetligare ju färre olika personer som laddar upp material. Därför hoppas jag någon av er andra är villig lägga upp mitt material, på wikibooks eller var ni tycker det passar. Materialet är som följer.
 
1. För 20 år sedan skrev jag en handbok om biståndsarbete som aldrig blev publicerad. Ligger som ett rtf-dokument som är 357 kilobyte långt.
 
2. Spel, lekar och gåtor är innehållet i ett bokmanus jag skrev för 10 år sedan. Jag samlade ihop regler för så många spel och lekar som jag kunde hitta. Gåtorna däremot upptar bara en tiondel av manuset, och de passar kanske inte in på wikimedia. I det här fallet är rtf-dokumentet på 592 kilobyte. Ingår mer än 500 spel, varav många kortspel respektive tärningsspel.  Samt ungefär 400 lekar. Då jag bara skrev i genomsnitt en halv kilobyte per spel/lek så är instruktionerna summariska.
 
3. Ungefär 2,000 stående uttryck med förklaring. Ett rtf-dokument som är på 131 kilobyte.
 
4. Då jag ibland lär ut filmning till nybörjare så har jag satt ihop ett kompendium på 70 kilobyte, men vi tar det här sist eftersom jag funderar på om jag ska uppdatera den här texten.
 
vänliga hälsningar
Göran  H I Johansson, Lund

:Såsom [[Användare:Max Speed|Max Speed]] [[Användardiskussion:Ghijohansson|konstaterar]] så torde ingen kunna ladda upp böckerna utan din hjälp. Å andra sidan kan någon här säkert hjälpa med tekniska råd och teknisk assistans.

:Känner någon till verktyg, med vilka rtf (eller annat allmänt format) lätt kan omvandlas till wikitext? Finns något sådant verktyg här på wikimedia? Finns det någon plats dit filerna kan kopieras, så att en tekniskt kunnig användare kan göra arbetet?

:En möjlighet är att exportera texten som ren text, men då går man ju miste om en hel del strukturinformation, som måste återinföras för hand. Dessutom kan jag tänka mig att webbläsaren inte utan problem kan hantera hundratals kilobyte text i ett formulärfält (inte nödvändigtvis operativsystemet eller serverprogrammet heller).

:Om wikimedia inte har procedurer för rtf-text skulle jag närma mig problemet med att kolla upp konverteringsprogram för rtf till latex, varefter resten av arbetet kan göras med emacs, vi, sed eller liknande program. Men någon kanske har bättre idéer?

:--[[Användare:LPfi|LPfi]] 6 februari 2009 kl. 11.06 (CET)

::[[wikipedia:OpenOffice.org|OpenOffice.org]] har stöd för att spara filer till .txt format med ''MediaWiki'' formatering och det går även att öppna .rtf-filer, min gissning är att det skulle gå ganska enkelt att konvertera. Det kan bli så att man får dela upp texten till olika delar/sidor/kapitel.
::Man sparar till MediaWiki-format genom att gå in på: Arkiv &gt; Exportera... &gt; Filtyp: ''MediaWiki (.txt)''
::[http://openoffice.org OpenOffice.org finns att hämta på OpenOffice.org]
::--[[Användare:Garnesson|Garnesson]] 4 januari 2010 kl. 13.49 (CET)

Angående uppladdning så hade jag snarast tänkt mig skicka texten via e-post till någon som är villig ladda upp den. Att konvertering mellan olika format ger problem, det är ett problem som jag är införstådd med. Så jag har redan försökt minimera det problemet. Så bekymra er inte om det.

vänliga hälsningar
Göran H I Johansson

==Att byta från Windows till UNIX==
Jag har jobbat en del med [[Att byta från Windows till UNIX]] och har nu kommit så långt att jag tycker jag börjar få en bild av vad boken kan utvecklas till. Mycket arbete återstår om den skall bli användbar och jag vill gärna ha kommentarer, då jag tror att det snart blir frågan om att snarast fylla ut och förbättra kvaliteten snarare än sådant som ger än bättre bild av vad boken kunde bli.

&lt;nowiki&gt;[...]&lt;/nowiki&gt;

--[[Användare:LPfi|LPfi]] 3 februari 2009 kl. 12.35 (CET)

:Inga svar. Flyttat till [[Diskussion:Att byta från Windows till UNIX#Förfrågan vid bybrunnen]]. --[[Användare:LPfi|LPfi]] 25 februari 2009 kl. 14.12 (CET)

::Hej! Du får nog göra lite reklam för projektet på wikipedia för att få lite respons. Själv är jag inte kapabel att svara på dina frågor. Lycka till![[Användare:NERIUM|NERIUM]] 2 mars 2009 kl. 20.22 (CET)


== Faktablad ==

Finns det någon samlad tanke om vad boken [[Faktablad]] ska handla om? [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 16 april 2009 kl. 20.05 (CEST)

== Hotcat ==

Har nu installerat funktionen [[Commons:MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|Hotcat]] som gör det enklare att lägga till och ta bort kategorier från sidor utan att behöva gå in i redigeringsläget. Om ni inte aktiverat extrafunktioner förut så gör ni det under ''Mina inställningar'' &gt; ''Finesser''. //[[Användare:Kaj|Kaj]] 5 oktober 2009 kl. 10.04 (CEST)

== Global sysops ==

Jag vill göra er uppmärksamma på diskussionen om [[meta:Global sysops|Globala administratörer]] -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 8 oktober 2009 kl. 20.40 (CEST)

== SAB ==

Efter att jag spenderat ett par timmar på att försöka göra SAB-kategorierna enklare men bara lyckats göra dem värre så kom [[användare:Max Speed|Max Speed]] med ett förslag om att göra om dem så att beskrivningen är med i kategorinamnet (t.ex. &quot;''kategori:SAB Oa''&quot; blir till &quot;''kategori:SAB Oa Sociologi''&quot;). Även om det är ett ganska stort arbete att göra om alla kategorierna så tycker i alla fall jag att det är helt klart värt det i det att kategorierna blir mycket enklare och tydligare. Någon som har åsikter om det? [[Användare:Kaj|Kaj]] 10 oktober 2009 kl. 11.44 (CEST)

==Flagged Revisions==
Jag har sett att en.b använder [[m:Flagged Revisions]] och vid första anblicken verkar det vara en smidig mellanväg mellan fri redigering och kontrollerade redigeringar. Någon som är mer insatt i det, skulle det kunna vara något även för oss? - [[Användare:Kaj|Kaj]] 20 oktober 2009 kl. 14.12 (CEST)

:Huruvida det är smidigt kan diskuteras. På svenska Wikipedia tänker man inte i det här skedet ta dem i bruk. Den första frågan är om vi vinner något väsentligt på konceptet &amp;ndash; är det problem förändringen skulle lösa väsentligt för oss? --[[Användare:LPfi|LPfi]] 27 oktober 2009 kl. 14.24 (CET)

==Skapa böcker==
Kan det inte vara lite förvirrande för nybörjare med &quot;Skapa en bok&quot; länken i sidomenyn? Vet inte om det är ett stort problem, men det slog mig att det är lätt att missta sig och tro att det är där man börjar skapa en bok för Wikibooks. - [[Användare:Kaj|Kaj]] 20 oktober 2009 kl. 14.12 (CEST)

:Håller med. Har reagerat på det jag med. Men jag är inte tillräckligt insatt för att veta var/hur man ändrar på det. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 20 oktober 2009 kl. 17.16 (CEST)

::Man kan ändra alla texterna genom [[Special:Systemmeddelanden]] (de börjar med &quot;coll-&quot;), men frågan är vad vi ska skriva istället, några förslag? - [[Användare:Kaj|Kaj]] 20 oktober 2009 kl. 18.32 (CEST)

:::&quot;Skapa boksamling&quot; kanske... Hade varit och kollat [[Special:Systemmeddelanden]] men vart förvirrad när jag såg att även funktioner som används var röda. activeusers-count är ju en funktion som används i specialsidorna men länken var röd. Fick mig att undra om det finns en annan lista med andra namn. Och det är hur som helst inte lätt att hitta där. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 20 oktober 2009 kl. 18.44 (CEST)

::::Om jag förstått det rätt så är de röda så länge man använder systemets standardtexter, det är bara när man vill frångå dem som man skapar sidorna. Tycker att vi testar med boksamling tills vidare, kommer någon på ett bättre alternativ så är det ju bara att ändra. - [[Användare:Kaj|Kaj]] 20 oktober 2009 kl. 18.54 (CEST)

== Antal böcker ==

Om det är någon som undrar varför vi plötsligt fått 30 nya böcker enligt bokräknaren på huvudsidan så är det för att jag var så dum att jag trodde att &lt;nowiki&gt;{{PAGESINCATEGORY}}&lt;/nowiki&gt; endast räknade sidor, men det visade sig att den även räknar med underkategorier. Ska försöka hitta nått bra sätt att kringgå det. - [[Användare:Kaj|Kaj]] 9 november 2009 kl. 16.29 (CET)
:Tog till en fullösning, men det funkar i alla fall nu. - [[Användare:Kaj|Kaj]] 11 november 2009 kl. 13.48 (CET)

:Uppdatera gärna [[w:Wikibooks]] om du vet en bra siffra. - Siffran där såg lite gammal ut... -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 7 februari 2010 kl. 12.31 (CET)
::Fixat! - [[Användare:Kaj|Kaj]] 7 februari 2010 kl. 15.57 (CET)</text>
      <sha1>acujmjfua4rwu8ckkjob1zr23exgval</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bureaucrat log</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7227</id>
    <revision>
      <id>17025</id>
      <parentid>2952</parentid>
      <timestamp>2008-01-11T19:22:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Klibbnisse</username>
        <id>558</id>
      </contributor>
      <origin>17025</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1364" sha1="edianiocladsvnrdge55hjvjup6n01x" xml:space="preserve">'''Den här sidan har ersatts av [[Special:Log/rights]].'''

&lt;ul&gt;&lt;li&gt;8 augusti 2004 kl.16.37 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user &quot;Mats Halldin&quot; set &quot;+bureaucrat &quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;8 augusti 2004 kl.16.37 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user &quot;Väsk&quot; set &quot;+sysop&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;8 augusti 2004 kl.16.37 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user &quot;Wellparp&quot; set &quot;+sysop&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;1 augusti 2004 kl.18.18 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user &quot;Sander&quot; set &quot;+sysop&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;1 augusti 2004 kl.18.18 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user &quot;OlofE&quot; set &quot;+sysop&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;1 augusti 2004 kl.18.18 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user &quot;Mike&quot; set &quot;+sysop&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;1 augusti 2004 kl.18.17 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user &quot;Mats Halldin&quot; set &quot;+sysop&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;1 augusti 2004 kl.18.17 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user &quot;Alers&quot; set &quot;+sysop&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;30 juli 2004 kl.22.50 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user &quot;Solkoll&quot; set &quot;+sysop&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;28 juli 2004 kl.11.23 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user &quot;Softssa&quot; set &quot;+sysop&quot;&lt;/li&gt;

&lt;/ul&gt;</text>
      <sha1>edianiocladsvnrdge55hjvjup6n01x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Upload log</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7228</id>
    <revision>
      <id>2959</id>
      <timestamp>2004-12-06T03:37:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Marsve</username>
        <id>26</id>
      </contributor>
      <comment>uppladdad &quot;Formelsmaling_cirkelrörelse.png&quot;: formelsmaling fysik Mekanik Cirkelrörelse</comment>
      <origin>2959</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6229" sha1="rytn8nw64om3199hcaesj86crhgo34x" xml:space="preserve">&lt;ul&gt;&lt;li&gt;6 december 2004 kl.03.37 [[Användare:Marsve|Marsve]] uppladdad &quot;[[:Bild:Formelsmaling_cirkelrörelse.png|Formelsmaling_cirkelrörelse.png]]&quot; &lt;em&gt;(formelsmaling fysik Mekanik Cirkelrörelse)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;5 december 2004 kl.02.53 [[Användare:Marsve|Marsve]] uppladdad &quot;[[:Bild:Formelsamling_kaströrelse.png|Formelsamling_kaströrelse.png]]&quot; &lt;em&gt;(Formelsamling fysik Mekanik Kaströrelse)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;28 november 2004 kl.16.00 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad &quot;[[:Bild:Wiki.png|Wiki.png]]&quot; &lt;em&gt;(Förslags på svensk logotyp)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;9 oktober 2004 kl.07.46 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Formelsamling_mellan.jpg|Formelsamling_mellan.jpg]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;8 oktober 2004 kl.13.04 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Gnuhuvud.jpg|Gnuhuvud.jpg]]&quot; &lt;em&gt;(Bild till &amp;#91;&amp;#91;Mall:GFDL]]. &amp;#123;&amp;#123;GFDL}})&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;8 oktober 2004 kl.12.46 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Pd_ikon.GIF|Pd_ikon.GIF]]&quot; &lt;em&gt;(Ikon till &amp;#91;&amp;#91;Mall:PD]] &amp;#123;&amp;#123;PD}})&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;1 oktober 2004 kl.09.17 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Komplex_multiplikation.gif|Komplex_multiplikation.gif]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;24 september 2004 kl.20.48 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Komplex_multiplikation.gif|Komplex_multiplikation.gif]]&quot; &lt;em&gt;(&amp;#91;&amp;#91;Komplex multiplikation med reella tal]])&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;13 september 2004 kl.11.07 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad &quot;[[:Bild:Mendelejevs_periodiska_system_1871.png|Mendelejevs_periodiska_system_1871.png]]&quot; &lt;em&gt;(från svenska WP)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;13 september 2004 kl.11.07 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad &quot;[[:Bild:Mendelejev.jpg|Mendelejev.jpg]]&quot; &lt;em&gt;(från svenska WP)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;10 september 2004 kl.14.15 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad &quot;[[:Bild:Heliumatom.png|Heliumatom.png]]&quot; &lt;em&gt;(från engelska WP)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;30 augusti 2004 kl.16.00 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad &quot;[[:Bild:Jonbindning.JPG|Jonbindning.JPG]]&quot; &lt;em&gt;(egen illustration)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;30 augusti 2004 kl.16.00 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad &quot;[[:Bild:Jonbindning.png|Jonbindning.png]]&quot; &lt;em&gt;(ny, tydligare version)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;30 augusti 2004 kl.13.44 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad &quot;[[:Bild:Jonbindning.png|Jonbindning.png]]&quot; &lt;em&gt;(egen illustration)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;22 augusti 2004 kl.11.03 [[Användare:Alers|Alers]] uppladdad &quot;[[:Bild:Justitias-vågskål,-bild-av-.gif|Justitias-vågskål,-bild-av-.gif]]&quot; &lt;em&gt;(Justitias vågskål, bild av &amp;#91;&amp;#91;Användare:Alers&amp;#124;Alers]], &amp;#123;&amp;#123;GFDL}})&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;21 augusti 2004 kl.18.14 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:2_Kr_1922.jpg|2_Kr_1922.jpg]]&quot; &lt;em&gt;(&amp;#91;&amp;#91;w:sv:Sverige&amp;#124;svenskt]] tvåkronrs&amp;#91;&amp;#91;w:sv:mynt&amp;#124;mynt]] från &amp;#91;&amp;#91;w:sv:år 1922&amp;#124;år 1922]].)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;20 augusti 2004 kl.23.24 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:2_Kr_1922.jpg|2_Kr_1922.jpg]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;20 augusti 2004 kl.11.46 [[Användare:Mynt1|Mynt1]] uppladdad &quot;[[:Bild:2_Kr_1922.jpg|2_Kr_1922.jpg]]&quot; &lt;em&gt;(testar)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;15 augusti 2004 kl.14.15 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Assert_message.jpg|Assert_message.jpg]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;13 augusti 2004 kl.10.44 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad &quot;[[:Bild:Svenskamyntlogo.jpg|Svenskamyntlogo.jpg]]&quot; &lt;em&gt;(Logotyp för &amp;#91;&amp;#91;Svenska mynt]] (inte särskilt snygg, men ändå))&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;12 augusti 2004 kl.14.15 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:50_Öre_år_1898.jpg|50_Öre_år_1898.jpg]]&quot; &lt;em&gt;(bla bla.)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;9 augusti 2004 kl.05.40 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad &quot;[[:Bild:Fia_med_knuff_komma_ut_3.PNG|Fia_med_knuff_komma_ut_3.PNG]]&quot; &lt;em&gt;(GFDL)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;9 augusti 2004 kl.05.39 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad &quot;[[:Bild:Fia_med_knuff_komma_ut_2.PNG|Fia_med_knuff_komma_ut_2.PNG]]&quot; &lt;em&gt;(GFDL)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;9 augusti 2004 kl.05.39 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad &quot;[[:Bild:Fia_med_knuff_komma_ut_1.PNG|Fia_med_knuff_komma_ut_1.PNG]]&quot; &lt;em&gt;(GFDL)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;9 augusti 2004 kl.05.21 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad &quot;[[:Bild:Fia_med_knuff_liten.PNG|Fia_med_knuff_liten.PNG]]&quot; &lt;em&gt;(&amp;#91;&amp;#91;Fia med knuff]]-plan, egenproducerad.)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;9 augusti 2004 kl.05.00 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad &quot;[[:Bild:Mediawiki.png|Mediawiki.png]]&quot; &lt;em&gt;(Logotyp för MediaWiki.)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;4 augusti 2004 kl.22.36 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Formelsamling_mellan.jpg|Formelsamling_mellan.jpg]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;4 augusti 2004 kl.19.12 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Programmering_i_ANSI-C.jpg|Programmering_i_ANSI-C.jpg]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;4 augusti 2004 kl.06.42 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] uppladdad &quot;[[:Bild:Sourceberg.jpg|Sourceberg.jpg]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;4 augusti 2004 kl.06.42 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] uppladdad &quot;[[:Bild:Wiktionary.png|Wiktionary.png]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;4 augusti 2004 kl.06.41 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] uppladdad &quot;[[:Bild:Wikiquote.png|Wikiquote.png]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;4 augusti 2004 kl.06.41 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] uppladdad &quot;[[:Bild:Wiki-meta.png|Wiki-meta.png]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;4 augusti 2004 kl.04.24 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Wiki-meta.png|Wiki-meta.png]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;4 augusti 2004 kl.04.18 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Wikipedia.png|Wikipedia.png]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;3 augusti 2004 kl.18.02 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Wikideckaren_liten.jpg|Wikideckaren_liten.jpg]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;3 augusti 2004 kl.17.53 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Wikideckaren_mellan.jpg|Wikideckaren_mellan.jpg]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;3 augusti 2004 kl.17.52 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Wikideckaren_stor.jpg|Wikideckaren_stor.jpg]]&quot;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;1 augusti 2004 kl.12.46 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:Vallblommor.jpg|Vallblommor.jpg]]&quot; &lt;em&gt;(en liten rabatt till min nicksida =))&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;30 juli 2004 kl.22.12 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad &quot;[[:Bild:ANSI-C_Källkod.jpg|ANSI-C_Källkod.jpg]]&quot; &lt;em&gt;(Titelbild till boken &amp;#91;&amp;#91;Programering i ANSI-C]].)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;

&lt;/ul&gt;</text>
      <sha1>rytn8nw64om3199hcaesj86crhgo34x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Protection log</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7229</id>
    <revision>
      <id>2971</id>
      <timestamp>2004-10-19T06:55:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mike</username>
        <id>6</id>
      </contributor>
      <comment>protected [[MediaWiki:Go]]: därför... :)</comment>
      <origin>2971</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="998" sha1="n5bwzmdbkfe1502sd306xuqn684viht" xml:space="preserve">&lt;ul&gt;&lt;li&gt;19 oktober 2004 kl.06.55 [[Användare:Mike|Mike]] protected [[MediaWiki:Go]] &lt;em&gt;(därför... :))&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;8 oktober 2004 kl.16.22 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] protected [[MediaWiki:Timezonelegend]]&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;8 oktober 2004 kl.16.22 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] protected [[MediaWiki:Subject]] &lt;em&gt;((give a reason) Det är av yttersta vikt då klottrare och andra obehöriga annars kan ändra sidan och då måste jag ju gå in och återställa den)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;8 oktober 2004 kl.16.20 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] protected [[MediaWiki:Subcategories]] &lt;em&gt;((give a reason) tja jag kände för det =))&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;8 oktober 2004 kl.15.51 [[Användare:Mike|Mike]] protected [[MediaWiki:Subcategorycount]] &lt;em&gt;(medd. till programvaran)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;20 september 2004 kl.10.21 [[Användare:Mike|Mike]] protected [[MediaWiki:Sitenotice]] &lt;em&gt;( )&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;1 augusti 2004 kl.15.31 [[Användare:Softssa|Softssa]] protected [[Användare:Softssa]] &lt;em&gt;(min sida)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;

&lt;/ul&gt;</text>
      <sha1>n5bwzmdbkfe1502sd306xuqn684viht</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Borttagningslogg</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7230</id>
    <revision>
      <id>2990</id>
      <timestamp>2004-11-13T22:45:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mats Halldin</username>
        <id>8</id>
      </contributor>
      <comment>borttagen &quot;Väte&quot;: före radering: 'ooop'</comment>
      <origin>2990</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2154" sha1="i5kwrb5aiiw4ymmxrt4wy2xcjl94vq9" xml:space="preserve">&lt;ul&gt;&lt;li&gt;13 november 2004 kl.22.45 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] borttagen &quot;Väte&quot; &lt;em&gt;(före radering: &amp;#39;ooop&amp;#39;)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;8 november 2004 kl.20.26 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] borttagen &quot;Lars Aronsson&quot; &lt;em&gt;(/vandalism)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;4 november 2004 kl.14.23 [[Användare:Softssa|Softssa]] borttagen &quot;Användardiskussion:Softssa&quot; &lt;em&gt;(den är tom)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;29 september 2004 kl.12.16 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] borttagen &quot;Wikibooks:Nybörjarkurs&quot; &lt;em&gt;(Vill du öva? gör det med fördel &amp;#91;&amp;#91;w:Wikipedia:Sandlådan&amp;#124; i sandlådan på wikipedian]] före radering: &amp;#39;akjsd lkajd laksdj lakdsj lkasjd&amp;#39;)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;28 september 2004 kl.16.50 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] borttagen &quot;Extra Matematik för Årskurs 9&quot; &lt;em&gt;(/nybörjartest (var jag hård nu?))&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;21 september 2004 kl.15.14 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] borttagen &quot;Komplex mulitplikation med reella tal&quot; &lt;em&gt;(typo i titeln)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;15 september 2004 kl.03.26 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] borttagen &quot;Fysik A:&quot; &lt;em&gt;(fel rubrik; ny sida; klantighet)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;31 augusti 2004 kl.20.55 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] borttagen &quot;Matematik B:Sannolikheslära&quot; &lt;em&gt;(före radering: &amp;#39;#REDIRECT &amp;#91;&amp;#91;Matematik B:Sannolikhetslära]]&amp;#39;)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;23 augusti 2004 kl.09.02 [[Användare:Mike|Mike]] borttagen &quot;Wikibooks:Formelsamling:Önskelista&quot; &lt;em&gt;(före radering: misslyckad flyttcirkus...)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;21 augusti 2004 kl.18.13 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] borttagen &quot;Bild:2 Kr 1922.jpg&quot; &lt;em&gt;(Bilden vill inte visa sig som den såg ut när jag laddade upp en version utan brollans logga på, försöker med att ta bort -&amp;gt; ladda ny.)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;19 augusti 2004 kl.21.48 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] borttagen &quot;Erotisk novell - man möter man&quot; &lt;em&gt;(Pornografi)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;4 augusti 2004 kl.04.26 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] borttagen &quot;Bild:Wiki-meta.png&quot; &lt;em&gt;(vetef*n varför mina *.png blir så mörka??? någon annan kanske kan fixa bildena till huvudsidan, jag la en där som exempel men för mörk även den.)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;

&lt;/ul&gt;</text>
      <sha1>i5kwrb5aiiw4ymmxrt4wy2xcjl94vq9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Block log</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7231</id>
    <revision>
      <id>3149</id>
      <timestamp>2004-11-08T20:26:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mats Halldin</username>
        <id>8</id>
      </contributor>
      <comment>blocked &quot;148.136.141.172&quot; with an expiry time of 1 year: /vandalism</comment>
      <origin>3149</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="163" sha1="c3djw35qjzt6f7x9hz959i0vb7rz9em" xml:space="preserve">&lt;ul&gt;&lt;li&gt;8 november 2004 kl.20.26 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] blocked &quot;148.136.141.172&quot; with an expiry time of 1 year &lt;em&gt;(/vandalism)&lt;/em&gt;&lt;/li&gt;

&lt;/ul&gt;</text>
      <sha1>c3djw35qjzt6f7x9hz959i0vb7rz9em</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Uppställning-Prog-Olymp.svg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>7235</id>
    <revision>
      <id>27582</id>
      <parentid>27581</parentid>
      <timestamp>2010-03-25T19:40:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Vikketorr</username>
        <id>2041</id>
      </contributor>
      <comment>laddade upp ny version av &amp;quot;[[Fil:Uppställning-Prog-Olymp.svg]]&amp;quot;: Text to path</comment>
      <origin>27582</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="iyscewveh46sz2c8rkxb7v6mlxe2an5" xml:space="preserve">Figur till programmeringsolympia kvalet 2010</text>
      <sha1>iyscewveh46sz2c8rkxb7v6mlxe2an5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Trubaduren</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7236</id>
    <revision>
      <id>49450</id>
      <parentid>38435</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49450</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6389" sha1="1qenbbhqnxy6ht1g2sxy6j4vbxivh9e" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Trubaduren|2=
I en by på landet sjunger byborna varje kväll visor vid brasan. En viktig bybo är trubaduren. De kvällar trubaduren är närvarande sjunger han en ny visa som ingen annan bybo hört förut. Inga andra visor sjungs dessa kvällar, och alla bybor som då är närvarande lär sig trubadurens nya visa. De kvällar trubaduren inte är närvarande så sjunger byborna utan honom, och utbyter alla visor de kan med varandra.

Givet vilka bybor som är närvarade vid ett visst antal kvällar, skriv ut en lista på de bybor som efter dessa kvällar känner till samtliga visor som sjungits under den perioden.

'''Indata'''

Första raden i filen ''trubadur.dat'' innehåller heltalet N (1 &amp;le; N &amp;le; 100), antalet personer i byn, inklusive trubaduren. Byborna numreras från 1 till N, där bybo nummer 1 är trubaduren. Andra raden innehåller heltalet M (1 &amp;le; M &amp;le; 50), antalet kvällar det sjungs visor i byn. Därefter följer M rader som beskriver vilka bybor som närvarat de olika kvällarna. Varje sådan rad börjar med ett tal K som anger antalet bybor som var närvarande den kvällen. Därefter följer K tal som anger vilka dessa bybor var. Ingen bybo kommer nämnas mer än en gång per rad, och trubaduren kommer att närvara åtminstone en kväll.

'''Utdata'''

Skriv ut de bybor, inklusive trubaduren, som kan alla olika visor som sjungits efter de M kvällarna. Skriv ut byborna sorterade i nummerordning och separerade med blanksteg.

'''Exempel'''
 6
 5
 2 1 3
 3 2 3 4
 3 2 1 5
 2 2 4
 2 5 6

'''Svar'''
 1 2 4

'''Förklaring:''' Trubaduren är närvarande två kvällar, så det finns totalt två olika visor. Bybo 2 får lära sig den andra visan den tredje kvällen då trubaduren framför den och får lära sig den första visan via bybo 3 den andra kvällen. Bybo 4 får lära sig den ena visan kväll 2 och den andra kväll 4. Notera att bybo 5 aldrig får lära sig visan som sjöngs den första kvällen eftersom den inte sjöngs den tredje kvällen då trubaduren var närvarande.

'''Extra exempel'''
 5
 7
 3 1 2 4
 3 3 4 5
 4 1 2 3 4
 4 1 3 4 5
 2 3 4
 4 2 3 4 5
 3 1 3 5

'''Svar'''
 1 3 5
}}
==Lösning==
Det finns egentligen inga större svårigheter i denna uppgift, det är bara att simulera ett förlopp ordentligt. Vad som däremot är lätt hänt på sådana här uppgifter är att man börjar fundera över det sätt som kräver minst arbete av en själv (för vem bryr sig om datorn i sådana här lätta uppgifter).

Här nedan följer en lösning i Java. Observera raden ''@SuppressWarnings(&quot;unchecked&quot;)'', vilken gör att man slipper få ett varningsmeddelande från kompilatorn för den tveksamma raden ''HashSet &lt;Integer&gt; [] citizen = new HashSet [N+1];''. Att blanda typbestämd kollektion med kollektion av rå typ på detta sätt är ett fulhax för att kringgå att man egentligen inte får skapa arrayer av kollektioner med typbestämt innehåll i Java. Dock uppnår vi den funktionalitet vi vill ha med detta sätt och varningen som kompilatorn ger har vi som sagt tagit bort.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Trubaduren
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen trubadur.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\trubadur.dat&quot;));

		//Antalet bybor.
		int N = scan.nextInt();

		//Array med hashtabeller för att spara alla låtar en viss bybo kan.
		@SuppressWarnings(&quot;unchecked&quot;)
		HashSet &lt;Integer&gt; [] citizen = new HashSet [N+1];

		//Skapar alla bybor.
		for(int i = 1; i&lt;=N; i++) citizen[i] = new HashSet &lt;Integer&gt; ();

		//Antalet nätter.
		int M = scan.nextInt();

		//Hur många olika sånger det finns.
		int songs = 0;

		//Går igenom varje natt.
		for(int i = 0; i&lt;M; i++)
		{
			//Antalet personer vid elden.
			int K = scan.nextInt();

			//Byborna vid elden.
			int [] eld = new int [K];

			//Om trubaduren sitter vid brasan.
			boolean trubadur = false;

			//Läser in personera kring elden.
			for(int j = 0; j&lt;K; j++)
			{
				//Kollar på köpet om trubaduren är en av dem.
				if((eld[j] = scan.nextInt()) == 1) trubadur = true;
			}

			//Om trubaduren sitter kring brasan...
			if(trubadur)
			{
				//...så lär han alla bybor kring brasan den nya låten.
				for(int j = 0; j&lt;K; j++)
				{
					citizen[eld[j]].add(songs);
				}

				//En ny låt har skapats.
				songs++;
			}
			else
			{
				//Annars lär varje bybo vid brasan alla bybor vid brasan alla
				//låtar han kan. (Går igenom varje bybo vid elden.)
				for(int j = 0; j&lt;K; j++)
				{
					//Går igenom alla låtar denna bybo kan.
					for(int song : citizen[eld[j]])
					{
						//Lär ut denna låt till varje bybo kring elden.
						for(int bybo : eld)
						{
							citizen[bybo].add(song);
						}
					}
				}
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.print(&quot;Bybor som kan alla låtar: &quot;);

		//Skriver ut alla bybor som kan alla låtar.
		for(int i = 1; i&lt;=N; i++)
		{
			if(citizen[i].size()==songs) System.out.print(i + &quot; &quot;);
		}

		System.out.println();
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Kan man Haskell, kan man också roa sig med att försöka komma på en så fyndig lösning som möjligt (då problemet är så tråkigt).
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Trubaduren
module Main where
import IO
import Data.List (take, words, lines, elem)
import Data.Set (Set, insert, empty, unions)

type Bybo = (Int, Set Int)
bybor = (1, empty):(map (\(a,b) -&gt; (a+1,b) ) bybor)

main = do {
	ih &lt;- openFile &quot;trubadur.dat&quot; ReadMode;
		
	content &lt;- hGetContents ih;
	rader &lt;- return $ lines content;
	
	putStrLn $ trubadur 0 (map ((map read).(tail.words)) (tail $ tail rader)) (take (read $ head rader) bybor);
	
	hClose(ih)
}

fix = tail.(map (\x -&gt; if (x==',' || x=='[' || x==']') then ' ' else x))

trubadur :: Int -&gt; [[Int]] -&gt; [Bybo] -&gt; String
trubadur _ [] bybor = fix.show $ map (\(c,_) -&gt; c) [(a,b) | (a,b) &lt;- bybor, b == (snd $ head bybor)]
trubadur n (h:t) bybor = if (elem 1 h) then (trubadur (n+1) t (map learn bybor)) else (trubadur n t sing)
	where
	learn (a,b) = if (elem a h) then (a, insert n b) else (a, b)
	sing = map (teach (unions [b | (a,b) &lt;- bybor, elem a h])) bybor
	teach c (a,b) = if (elem a h) then (a,c) else (a,b)
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>1qenbbhqnxy6ht1g2sxy6j4vbxivh9e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Plattformar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7237</id>
    <revision>
      <id>49514</id>
      <parentid>38412</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49514</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6729" sha1="7rv4j97uadth772judx0r2imjn27sw5" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Plattformar|2=
[[Fil:Kommer-snart.png]]

En bana håller på att designas till ett nytt tvådimensionellt plattformsspel. En plattform motsvaras av en horisontell linje, och placeringar för alla plattformar har redan bestämts. Till skillnad från de flesta andra plattformsspel så kan dessa plattformar inte hänga fritt i luften, utan måste stadgas upp av pelare. Varje plattform måste ha två pelare, en på vardera sida, som sträcker sig ända ner till marken, eller tills den slår i en plattform under sig (se figur ovan). Pelarna börjar en halv längdenhet in från plattformens ändpunkter. Skriv ett program som beräknar summan av längden på alla pelare. Du kan anta att en plattform har försumbar tjocklek.

'''Indata'''

Första raden i filen ''pelare.dat'' innehåller heltalet N (1 &amp;le; N &amp;le; 100), antalet plattformar. Därefter följer N rader innehållande tre heltal, Y , X1 och X2, som anger en plattforms koordinater. Alla koordinater är mellan 0 och 10000. Dessutom gäller att X1 + 1 &lt; X2, dvs längden på varje plattform kommer vara minst 2. Inga plattformar kommer att överlappa varandra.

'''Utdata'''

Skriv ut summan av pelarnas längder.

'''Exempel'''
 3
 1 5 10
 5 3 7
 3 1 5

'''Svar'''
 14
}}

==Lösning==
Rent spontant kan man ju känna att man vill rita upp något rutnät och rita ut plattformarna och sedan göra lite enkla kollar, men det går ju inte när koordinaterna ligger mellan 0 och 10,000 (Det går visst... Det behövs visserligen 200 MB men det är inget problem på dagens datorer... Beror kanske på hur man implementerar detta rutnät, men en 10000x10000 boolean-matris går i alla fall inte i Java där standardgränsen för Heapen är 64/128 MB. Fast egentligen behövs 200 miljoner bitar, så om man lagrar det i t.ex. ett std::bitset behövs bara 25 MB). En enkel lösning kan däremot vara att sortera alla plattformar efter höjd och sedan kolla om plattformens respektive pelare skär den plattform som ligger före vår plattform i arrayen (dvs har en lägre höjd). Så vi kollar skärning med alla plattformar med lägre höjd och om vi hittar en skärning, så kan vi vara säkra på att vi har funnit den &quot;närmaste&quot; skärningen; och om det är så att vi når index -1, ja då betyder det att pelaren skär ingen annan plattform, dvs träffar marken.

Hur ska man då kolla om en pelare träffar en annan plattform? Ja det skiljer sig lite mellan den vänstra och högra pelaren, men vi förklarar hur det går till för den vänstra här. Jo den vänstra pelaren för en plattform p1 skär en annan plattform p2 om och endast om p2.x1&lt;=p1.x1 och p2.x2&gt;p1.x1. Observera att p2.x2 måste vara strängt större än p1.x1 eftersom pelaren börjar en halv längdenhet in på plattformen.

Här nedan följer en lösning i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Plattformar
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen pelare.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\pelare.dat&quot;));

		//Antalet plattformar.
		int N = scan.nextInt();

		//Array för att lagra alla plattformar.
		Plattform [] platt = new Plattform [N];

		//Läser in alla plattformar.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			platt[i] = new Plattform(scan.nextInt(), scan.nextInt(), scan.nextInt());
		}

		//Sorterar plattformarna i stigande ordning efter höjd.
		Arrays.sort(platt);

		//Summan av pelarnas längd.
		int sum = 0;

		//Går igenom alla plattformar.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			//Kollar om den vänstra pelaren skär någon av plattformarna
			//under denna plattform.
			for(int j = i-1; j&gt;=-1; j--)
			{
				//Har vi nått index -1 så skär pelaren marken.
				if(j&lt;0)
				{
					//Ökar summan med pelarens längd (vilket är plattformens höjd)
					//och avbryter.
					sum += platt[i].y;
					break;
				}

				//Kollar om pelaren skär denna plattform.
				if(platt[j].x2&gt;platt[i].x1 &amp;&amp; platt[j].x1&lt;=platt[i].x1)
				{
					//Ökar summan med pelarens längd (vilket är differensen mellan de
					//två plattformarnas höjd) och avbryter.
					sum += (platt[i].y-platt[j].y);
					break;
				}
			}

			//Gör samma sak för den högra pelaren.
			//Det enda som är annorlunda är if-satsen för när man kollar skärning.
			for(int j = i-1; j&gt;=-1; j--)
			{
				if(j&lt;0)
				{
					sum += platt[i].y;
					break;
				}

				if(platt[j].x1&lt;platt[i].x2 &amp;&amp; platt[j].x2&gt;=platt[i].x2)
				{
					sum += (platt[i].y-platt[j].y);
					break;
				}
			}

			//(Ja vi skulle kunna ha behandlat vänstra och högra pelaren i samma for-loop
			//och på så sätt gjort programmet typ dubbelt så snabbt, men det är bara jobbigt
			//och behövs inte på något sätt.)
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Total längd: &quot; + sum);
	}

	//Klass som beskriver en plattform. Vi implementerar Comparable, så att vi kan använda
	//Javas Arrays.sort() för att sortera plattformarna.
	private static class Plattform implements Comparable&lt;Plattform&gt;
	{
		//Plattformens koordinater.
		int y, x1, x2;

		//Konstruktor för plattformen.
		public Plattform(int y, int x1, int x2)
		{
			this.y = y;
			this.x1 = x1;
			this.x2 = x2;
		}

		//Jämför denna plattform med en annan efter höjd. Är höjden (y-koordinaten) för denna plattform
		//mindre än höjden för den givna plattformen, så anses denna plattform vara mindre. Tvärtom gäller
		//för det motsatta scenariot och lika om höjderna är lika.
		// (Det är denna metod som Arrays.sort() anropar när den ska sortera plattformarna.)
		public int compareTo(Plattform p)
		{
			if(y&lt;p.y) return -1;
			else if(y&gt;p.y) return 1;
			else return 0;
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Plattformar
module Main where
import IO
import Data.Maybe
import Data.List

type Plattform = (Int,(Int,Int))

main = do {
	ih &lt;- openFile &quot;pelare.dat&quot; ReadMode;
		
	content &lt;- hGetContents ih;
	
	rader &lt;- return $ lines content;
	plattformar &lt;- return $ (getPlatt $ tail rader);
	
	putStrLn $ show $ calc $ reverse $ sort plattformar;
	
	hClose(ih)
}

getPlatt :: [String] -&gt; [Plattform]
getPlatt [] = []
getPlatt (h:t) = (a,(b,c)):(getPlatt t)
	where
	(a:b:c:[]) = map read $ words h
	
calc :: [Plattform] -&gt; Int
calc [h] = (fst h)*2
calc ((y,(x1,x2)):t) = (y-h1) + (y-h2) + (calc t)
	where
	p1 = find (\(_,(a,b)) -&gt; (a&lt;=x1 &amp;&amp; b&gt;x1)) t
	p2 = find (\(_,(a,b)) -&gt; (a&lt;x2 &amp;&amp; b&gt;=x2)) t
	h1 = if (isNothing p1) then 0 else (fst $ fromJust p1)
	h2 = if (isNothing p2) then 0 else (fst $ fromJust p2)
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>7rv4j97uadth772judx0r2imjn27sw5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Valutaväxling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7238</id>
    <revision>
      <id>49490</id>
      <parentid>38441</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49490</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4873" sha1="azqqx2el4z38jj2arkfny7p01wahb6p" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Valutaväxling|2=
Den välkända banken Dumbank har nyligen öppnat en ny tjänst för sina kunder. Tjänsten är en valutaväxlingstjänst där kunden stoppar in sina pengar i kronor, och därefter växlar sina insatta pengar mot andra valutor. Välkänt är att det sällan är lönt att växla sina pengar fram och tillbaka mellan två valutor, men det Dumbank förbisåg är att man kan, om man är listig, växla runt sina pengar mellan flera olika valutor och till sist tillbaka till kronor och sluta med mer pengar än man hade från början.

Efter att ha haft sin tjänst i drift ett tag har Dumbank börjat inse att det går att fiffla med deras system och har därför valt att stänga ner tjänsten om D dagar. Dessutom införde de begränsningen att man bara kan växla pengar en gång per dag.

Du har precis hört talas om denna banktjänst och bestämmer dig för att utnyttja den. Tjänsten tillåter växling mellan N olika valutor numrerade från 1 till N där svenska kronor är nummer 1. Du känner till växlingskurserna mellan alla par av valutor, som dessutom är oförändrade under de D dagar som tjänsten har öppet. Växlingskursen K[i][j] är ett reellt tal som anger hur mycket du kommer ha i valuta j om du växlar in en enhet av valuta i. Om vi exempelvis antar att valuta 2 är amerikanska dollar, så skulle K[2][1] vara cirka 7 med dagens penningvärde.

Skriv ett program som beräknar vad du som mest kan tjäna om du sätter in dina besparingar (i svenska kronor) dag 1. Du hinner därmed som mest göra D växlingar. Efter den sista växlingen måste dina pengar vara i svenska kronor igen.

'''Indata'''

Första raden i filen dumbank.dat innehåller två heltal, N (2 &amp;le; N &amp;le; 100) och D (2 &amp;le; D &amp;le; 100). Därefter följer N rader med N tal som anger växlingkurserna, där tal j på rad i motsvarar K[i][j]. Växlingkurserna är reella tal med en noggrannhet på som mest 4 decimaler. Talen i diagonalen, K[i][i], kommer alltid vara 1.

'''Utdata'''

Skriv ut den faktor med vilket du som mest kan växla upp dina insatta pengar, med minst fyra decimaler. Små avrundningsfel är tillåtna.

'''Exempel'''
 4 6
 1 1.2 0.001 0.001
 0.001 1 1.2 0.001
 0.001 0.001 1 1.2
 1.2 0.001 0.001 1

'''Svar'''
 2.0736

'''Extra exempel'''
 7 13
 1.0000 4.3515 0.4617 0.5947 0.7079 0.6761 1.1220
 0.2368 1.0000 0.1082 0.1408 0.1676 0.1617 0.2630
 2.2096 9.4259 1.0000 1.3011 1.5488 1.5088 2.4793
 1.7497 7.3168 0.7998 1.0000 1.2023 1.1829 1.9055
 1.4553 6.0256 0.6457 0.8318 1.0000 0.9645 1.6007
 1.5392 6.3096 0.6828 0.8797 1.0682 1.0000 1.6762
 0.9002 3.8019 0.4115 0.5301 0.6373 0.6026 1.0000

'''Svar'''
 1.41715
}}

==Lösning==
Förklaring kommer snart.

Lösning i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Dumbank
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen dumbank.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\dumbank.dat&quot;));

		//Antalet valutor.
		int N = scan.nextInt();

		//Antalet dagar.
		int D = scan.nextInt();

		//Sparar växlingskurserna.
		float [][] change = new float [N][N];

		//Läser in växlingskurserna.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			for(int j = 0; j&lt;N; j++)
			{
				//Vi läser in på det här lite alternativa sättet ifall
				//det skulle råka stå 1 istället för 1.0.
				change[i][j] = Float.parseFloat(scan.next());
			}
		}

		//Lagrar den bästa ration för en valuta &quot;so far&quot;.
		//Dvs den bästa vägen från en valuta i till valutan 0 (kronor).
		float [] ratio = new float [N];

		//På den sista dagen måste vi hoppa tillbaka till kronor
		//och eftersom vi vandrar baklänges så är det där vi börjar.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			ratio[i] = change[i][0];
		}

		//Då har vi använt oss av en dag.
		int dag = D - 1;

		//Så länge vi har dagar kvar.
		while(dag&gt;0)
		{
			//Mellanlagrar den bästa ration för en valuta.
			float [] copy = new float [N];

			//Räknar ut den bästa vägen vi kan ta från en valuta i.
			for(int i = 0; i&lt;N; i++)
			{
				//Sparar det hittills bästa resultatet.
				float best = 0f;

				//Testar att gå från denna valuta i till en valuta j.
				for(int j = 0; j&lt;N; j++)
				{
					//Går från valuta i till j.
					float tmp = ratio[j]*change[i][j];

					//Om denna väg var bättre än tidigare bästa så...
					if(tmp&gt;best) best = tmp;
				}

				//Sparar den bästa vägen för valuta i.
				copy[i] = best;
			}

			//Nu har vi en ny bästa väg för respektive valuta.
			ratio = copy;

			//En dag har gått.
			dag--;
		}

		//Skriver ut svaret. (Dvs den bästa vägen från valuta 0 till valuta 0.)
		System.out.println(&quot;Bästa ratio: &quot; + ratio[0]);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>azqqx2el4z38jj2arkfny7p01wahb6p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Väktaren</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7239</id>
    <revision>
      <id>49542</id>
      <parentid>38446</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49542</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6379" sha1="8oy9t0ueewkq0u4gs8pnj1259fr013n" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Väktaren|2=

Fysikstudenten Viktor extraknäcker somväktare på vaktbolaget VaktaSmart AB i grannstaden Vaktestad. Under en natt skall Viktor besöka P olika platser. Dessa förbinds av ett antal vägar (V stycken) som Viktor kan gå till fots. Viktor kan börja vaktpasset vid vilken plats som helst, och även sluta var han vill.

Viktor är väldigt begåvad och har uppfunnit en portabel materietransportör (s.k. teleporter), som han givetvis vill använda för att snabbare klara av sitt arbete så han kan åka hem och sova. Teleporten kan användas för att transportera Viktor från en plats till en annan, och under ett nattpass kan han använda den hur många gånger som helst. Transporten sker ögonblickligen och utan nämnvärd energiåtgång. På grund av begränsningar i konstruktionen måste dock Viktor ha varit på platsen han ska teleporteras till tidigare under samma vaktpass. Hjälp Viktor att planera sitt vaktpass genom att skriva ett program som beräknar hur snabbt han kan besöka alla platser, förutsatt att rutten är optimal. Indatat är konstruerat så att det är möjligt att besöka alla platser.

'''Indata'''

Första raden i filen ''vaktaren.dat'' innehåller två heltal, P (2 &amp;le; P &amp;le; 20,000) och V (P − 1 &amp;le; V &amp;le; 100,000). Därefter följer V rader som beskriver vägarna. De innehåller tre heltal vardera: ak, bk och tk (1 &amp;le; ak, bk &amp;le; P samt 0 &amp;le; tk &amp;le; 100), där ak och bk anger de två platser vägen går mellan, och tk den tid det tar att gå längs vägen.

'''Utdata'''

Programmet skall skriva ut den tid som den optimala vaktrundan tar.

'''Exempel'''
 7 10
 1 2 4
 2 3 8
 3 7 4
 7 6 2
 6 4 1
 4 1 9
 2 4 11
 4 5 7
 5 3 2
 5 6 6

'''Svar'''
 21

[[Fil:vaktaren.png]]

''FIGUR 2. Kartan med platserna som ska besökas i exemplet. Viktor kan till exempel börja sitt pass på plats 5. Därifrån går han till platserna 3, 2 och 1 (tid 14). Sedan använder han teleportern för att förflytta sig tillbaka till plats 3. Sedan går han till plats 7, 6 och 4 (tid 7).
Den totala gångtiden blir 21.''

}}

==Lösning==

Det här problemet är exakt Minimum Spanning Tree-problemet, och det efterfrågade är vikten (dvs. totala tiden).
Här är en lösning som använder Kruskals algoritm, tillsammans med Disjunkta set-datastrukturen, med path compression.
Programmet går på mindre än 0.1 sekund för värsta testfallet.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;algorithm&gt;

static int P, V;

static struct Vag {
	int from;
	int to;
	int len;
	bool operator&lt;(const Vag&amp; o) const {
		return len &lt; o.len;
	}
} vagar[100000];

static int platser[20000];
static int get_root(int plats){
	if (platser[plats] == plats)
		return plats;
	return platser[plats] = get_root(platser[plats]);
}
static void merge(int plats1, int plats2){
	platser[get_root(plats1)] = get_root(plats2);
}
static bool same_set(int plats1, int plats2){
	return get_root(plats1) == get_root(plats2);
}

int main(){
	FILE* fp = fopen(&quot;data/vaktaren.dat&quot;, &quot;r&quot;);
	fscanf(fp, &quot;%d %d&quot;, &amp;P, &amp;V);
	
	for(int i=0; i&lt;P; i++)
		platser[i] = i;
	
	for(int i=0; i&lt;V; i++){
		fscanf(fp, &quot;%d %d %d&quot;, &amp;vagar[i].from, &amp;vagar[i].to, &amp;vagar[i].len);
		vagar[i].from--, vagar[i].to--;
	}
	
	std::sort(vagar, vagar+V);
	
	int total_tid = 0;
	for(int i=0; i&lt;V; i++){
		Vag&amp; v = vagar[i];
		if (!same_set(v.from, v.to)){
			merge(v.from, v.to);
			total_tid += v.len;
		}
	}
	
	printf(&quot;%d\n&quot;, total_tid);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Lösning i Java som tar 3-5 sek för de två värsta testfallen. Det som tar tid är inläsningen, vilken tar ca 3 sek, medan algoritmen går på mindre än 1 sek.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Vaktaren
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen vaktaren.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\vaktaren.dat&quot;));

		//Antalet platser.
		int P = scan.nextInt();

		//Lagrar platserna man ska besöka.
		Plats [] plats = new Plats [P+1];

		//Skapar platserna.
		for(int i = 1; i&lt;=P; i++) plats[i] = new Plats();

		//Antalet vägar.
		int V = scan.nextInt();

		//Läser in vägarna och drar dem mellan platser.
		for(int i = 0; i&lt;V; i++)
		{
			int from = scan.nextInt();
			int to = scan.nextInt();
			int cost = scan.nextInt();

			plats[from].ways.add(new Way(to, cost));
			plats[to].ways.add(new Way(from, cost));
		}

		//Vår heap (kö). Vid skapandet så slänger vi in vägarna från plats 1.
		PriorityQueue &lt;Way&gt; qu = new PriorityQueue &lt;Way&gt; (plats[1].ways);

		//Och då kan vi säga att vi har börjat vandringen i plats 1 och den
		//är därtill dessutom besökt nu.
		plats[1].visited = true;

		//Det har gått 0 tid.
		int tid = 0;

		//Vi kör på tills vi avverkat alla vägar.
		while(!qu.isEmpty())
		{
			//Plockar den kortaste vägen vi hittills känner till.
			Way w = qu.poll();

			//Platsen vägen leder till.
			Plats p = plats[w.to];

			//Om vi inte redan besökt platsen besöker vi den.
			if(!p.visited)
			{
				//Då är den besökt.
				p.visited = true;

				//Och det har gått lite tid.
				tid += w.cost;

				//Och vi känner till nya vägar.
				qu.addAll(p.ways);
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Minimal tid: &quot; + tid);
	}

	//En klass som beskriver en plats.
	private static class Plats
	{
		//Om platsen är besökt.
		boolean visited = false;

		//Vägarna som går från denna plats.
		Collection &lt;Way&gt; ways;

		public Plats()
		{
			ways = new LinkedList &lt;Way&gt; ();
		}
	}

	//En klass som beskriver en väg.
	private static class Way implements Comparable&lt;Way&gt;
	{
		//Hur lång tid det tar att gå längs vägen.
		int cost;

		//Vart (till vilken plats) vägen leder.
		int to;

		public Way(int to, int cost)
		{
			this.to = to;
			this.cost = cost;
		}

		//Metod som gör att vägar kan stoppas in i Heapar och Träd m.m.
		//Vägarna sorteras främst efter kostnad och då med lägst kostnad först.
		//Två vägar med samma kostnad sorteras efter destination
		public int compareTo(Way w)
		{
			if(cost&lt;w.cost) return -1;
			else if(cost&gt;w.cost) return 1;
			else
			{
				if(to&lt;w.to) return -1;
				else if(to&gt;w.to) return 1;
				else return 0;
			}
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>8oy9t0ueewkq0u4gs8pnj1259fr013n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Tetris</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7240</id>
    <revision>
      <id>38432</id>
      <parentid>27599</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:07:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38432</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2345" sha1="4y3b2zus6gk606ysobaqj1h5qdzyed7" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Tetris|2=

Tetris är ett populärt datorspel som spelas i ett rutnät bestående av K kolumner och oändligt många rader. I varje drag släpps någon av följande sju bitar ner på spelplanen:

Innan en bit släpps kan spelaren rotera biten 90, 180 eller 270 grader och flytta den till vänster eller höger, så länge som hela biten befinner sig inom spelplanen. Biten faller sedan ner tills den når botten eller slår i någon upptagen ruta. I vår speciella version av Tetris får en bit bara släppas om det inte uppstår några &quot;hål&quot; i spelplanen. Med andra ord, efter att biten fallit får det inte någonstans finnas en tom ruta om rutan ovanför är fylld.

Betrakta följande exempel. Vi har en spelplan som är 6 kolumner bred och där höjderna är (antalet redan ifyllda rutor i varje kolumn) 2, 1, 1, 1, 0 och 1. Bit nummer 5 kan då släppas ner i spelplanen på fem olika sätt:

Skriv ett program som, givet höjderna för varje kolumn och biten som ska släppas, beräknar antalet olika sätt biten kan släppas. Dvs, antalet olika konfigurationer som spelplanen kan ha efter att biten har släppts.

'''Indata'''

Den första raden innehåller två heltal, K och P (1 ≤ K ≤ 100, 1 ≤ P ≤ 7), antalet kolumner och biten som ska släppas. Den andra raden innehåller K heltal, var och en mellan 0 och 100. De motsvarar den nuvarande höjden för varje kolumn.

'''Utdata'''

Skriv ut en rad med ett heltal, antalet olika sätt som biten kan släppas.

'''Exempel 1: Indata'''

 6 5
 2 1 1 1 0 1

'''Exempel 1: Utdata'''

 5

'''Exempel 2: Indata'''

 5 1
 0 0 0 0 0

'''Exempel 2: Utdata'''

 7

'''Exempel 3: Indata'''

 9 4
 4 3 5 4 6 5 7 6 6

'''Exempel 3: Utdata'''

 1

}}

== Lösning ==

Enklaste sättet att lösa uppgiften på är att lagra Tetrisbitarnas utseende i en array av någon form, i sina respektive rotationsformer. På så sätt slipper man skriva kod som roterar bitarna. Dessutom, eftersom det endast är konturerna av bitens undersida som avgör huruvida en bit kan placeras på ett visst ställe räcker det med att man lagra höjdskillnaderna i bitens undersida. För varje rotation för en bit loopar man sedan över möjliga x-koordinater, och kollar om bitens undersida har exakt samma höjddifferenser som indatat på de x-positionerna.</text>
      <sha1>4y3b2zus6gk606ysobaqj1h5qdzyed7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Partilojalitet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7241</id>
    <revision>
      <id>38411</id>
      <parentid>27605</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:03:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38411</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4942" sha1="duo6syxfu8ft52akzkej24jteuf1y7b" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Partilojalitet|2=

Partiledaren för det ledande partiet håller en konferens i partiets högkvarter. Partimedlemmarna bor i ett tvådimensionellt rutnät, en medlem per ruta (förutom ett antal rutor innehållandes hinder). Högkvarterat befinner sig i ruta 0,0, vilket också är den ruta som partiledaren bor i.

Politikerna rör sig en ruta i taget i någon av de fyra riktningarna (upp, ner, vänster, höger). De kan inte gå till rutor som innehåller hinder. Alla politiker som kan nå konferensen i högst S steg kommer att närvara på konferensen. Eftersom politiker är lata kommer de alltid att ta den kortaste vägen till högkvarteret (eller någon av dem, om det skulle finnas flera).

Partiledaren har upptäckt att politikerna ändrar lojalitet varje gång de rör sig ett steg. Eftersom landet bara har två partier innebär det att politikerna således alternerar mellan det ledande partiet i landet och oppositionspartiet för varje steg de tar på väg mot högkvarteret.

Skriv ett program som beräknar hur många av politikerna som kommer till konferensen som medlemmar i regeringspartiet och hur många som kommer dit som medlemmar i oppositionspartiet.

'''Indata'''

Den första raden innehåller två heltal H och S (0 ≤ H ≤ 10 000, 1 ≤ S ≤ 10 000 000), antalet hinder och antalet steg enligt problembeskrivningen.

De följande H raderna innehåller koordinaterna för hindren i rutnätet. Absolutvärdena för båda koordinaterna kommer att vara mindre än 1 000.

Alla hinder kommer att vara i olika rutor, och det kommer inte finnas något hinder i ruta (0,0).

'''Utdata'''

Skriv ut en rad innehållandes två heltal, antalet politiker som kommer till konferensen som medlemmar i det ledande partiet respektive oppositionspartiet. Notera att svaret inte nödvändigtvis ryms i en 32-bitars int.

'''Bedömning'''

I 20% av testfallen kommer enbart politiker vars bostäder har absoluta koordinater mindre än 1000 att nå högkvarteret i tid.

'''Exempel 1: Indata'''

 0 2

'''Exempel 1: Utdata'''

 9 4

'''Exempel 2: Indata'''

 4 5
 0 1
 -1 1
 0 -1
 1 0

'''Exempel 2: Utdata'''

 10 16

'''Exempel 3: Indata'''

 4 2500
 1 1
 1 -1
 -1 -1
 -1 1

'''Exempel 3: Utdata'''

 6254997 6250000

'''Exempel 4: Indata'''

 4 10000000
 0 1
 0 -1
 1 0
 -1 0

'''Exempel 4: Utdata'''

 1 0
 
}}


== Lösning ==

Det är viktigt att notera att absolutvärdena för koordinaterna för hindren är mindre än 1000. Vi kan därför skapa en matris som är 2001x2001 stor och placera ut hindrena i den. För enkelhets skull förskjuter vi alla koordinater med 1000, så element 1000,1000 i matrisen motsvarar högkvarteret. Den yttre ramen i denna matris kommer dessutom inte innehålla några hinder.

Vi kan använda oss av en BFS-sökning (http://www.csc.kth.se/contest/ioi/ioitraning/sokning.htm) för att utforska hur lång tid det tar att nå alla rutor i matrisen från högkvarteret. För varje ruta som det tar högst S steg räknar vi in i svaret. För att avgöra om det är en partianhängare eller motståndare kollar vi helt enkelt om (x+y)%2 är 0 eller 1.

Denna ansats ger oss bara hur många partimedlemmar med absolutkoordinater &lt;= 1000 som hinner fram. Resterande partimedlemmar bor utanför hindren och kan beräknas med några matematiska formler. Det finns två fall. Vi börjar med fallet då en politiker bor rakt &quot;öster&quot; (eller norr, söder, väster) om vår matris. I så fall kommer han gå rakt till vänster tills matriskanten nås, varifrån vi redan vet hur långt det är till högkvarteret. Dvs, om det tar k steg att nå koordinaten (1000,y), så kommer ytterligare S-k personer längs linjen (1001,y)-(INF,y) att hinna fram. Varannan av dessa tillhör det ledande partiet, varannan oppositionspartiet. Vi loopar därför längs de fyra kanterna i matrisen och kollar hur många som bor rakt öster, norr, söder respektive väster som hinner fram.

Återstår gör de fyra hörnen, dvs de som bor nordost, sydost, nordväst och sydväst om matrisen. De som bor nordost har båda koordinaterna &gt;= 1001. Om vi utgår från koordinat 1000,1000 (dit vi vet det kortaste avståndet), så finns det en politiker i hörnet som har avstånd 2 till rutan 1000,1000, två politiker med avstånd 3, tre med avstånd 4 osv. De med avstånd 2, 4, 6, 8 etc tillhör regeringspartiet, de andra oppositionspartiet. Vi vill därför räkna ut summan 1+3+5+... och 2+4+6+... där den första summan ska innehålla (S-k)/2 termer och den andra (S-k-1)/2 termer, där k är antalet steg till ruta 1000,1000. Genom att utnyttja formeln 1+2+3+..n = n*(n+1)/2, får vi följande resultat:

 long long m = S - k - 1;
 long long total = m*(m + 1)/2;
 long long odd = m/2;
 long long oddSum = odd*(odd + 1);   // Antal anhängare av oppositionspartiet i hörnet
 long long evenSum = total - oddSum; // Antal anhängare av regeringspartiet i hörnet</text>
      <sha1>duo6syxfu8ft52akzkej24jteuf1y7b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Bägare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7242</id>
    <revision>
      <id>38367</id>
      <parentid>30684</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:26:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38367</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4156" sha1="l32oigj0uoz9d4huqj4f3sfeafmnbc2" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Bägare|2=

Algot och Ritma spelar ett spel. Algot är spelledaren och Ritma spelaren. Ritma har en bindel för ögonen så att hon inte ser vad Algot gör.

Spelet spelas med N bägare numrerade från 1 till N. Vid spelets början placerar Algot en boll i en av bägarna (Ritma vet inte vilken). Därefter utför Ritma ett antal drag, där ett drag består i att säga bokstaven 'A' eller 'B'. Varje gång Ritma säger en bokstav flyttar Algot bollen från bägaren till en annan (eventuellt den bägare där den redan befann sig). Bägaren som den flyttas till beror på bollens nuvarande position och draget som Ritma gjorde. Dvs, om bollen befinner sig i bägare K, så förflyttas den till antingen A&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt; eller B&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt;, där dessa funktioner är förutbestämda. Både Algot och Ritma känner till dessa funktioner.

Ritmas mål är att flytta bollen till bägare 1, oavsett var Algot placerade bollen i spelets början. Skriv ett program som hittar någon sekvens av bokstäver som Ritma ska säga för att få bollen till bägare 1 vid sekvensens slut. Notera att det inte räknas om bollen hamnar i bägare 1 innan sekvensens slut. Sekvensen får inte innehålla mer än 10 000 bokstäver.

'''Indata'''

Första raden innehåller ett heltal N (1 ≤ N ≤ 500), antalet bägare.

Därefter följer N rader innehållandes talen A&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt; och B&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt;. Den första av dessa rader motsvarare bägare 1, osv.

Du kan utgå ifrån att en lösning alltid kommer att finnas.

'''Utdata'''

En sekvens av bokstäverna A och B som leder till att bollen befinner sig i bägare 1 vid sekvensens slut.

'''Bedömning'''

I 10% av testfallen finns en sekvens på högst 20 tecken som gör att bollen alltid hamnar i den första bägaren.

'''Exempel 1: Indata'''

 4
 1 2
 1 3
 3 1
 1 4

'''Exempel 1: Utdata'''

 ABA

'''Exempel 2: Indata'''

 10
 1 8
 5 3
 10 1
 6 1
 9 1
 3 8
 4 9
 6 3
 2 3
 8 1

'''Exempel 2: Utdata'''

 ABABBBBABBB
}}

== Lösning ==

Istället för att låtsas som att vi inte vet i vilken bägare bollen från början befinner sig, kan vi anta att det finns en boll under var och en av de N bägarna. Målet blir att hitta en sekvens av drag som, när de är utförda över alla bollar, gör att samtliga bollar hamnar i den första bägaren vid sekvensens slut.

Vi börjar med ett enklare problem: antag att vi bara har två bollar som befinner sig i bägare x och y. Vi vill nu hitta en sekvens som gör att bollen både i x och y kommer hamnar i bägare 1. Vi löser detta problem bakifrån, dvs vi utgår ifrån att de två bollarna ligger i bägare 1. Hur kan de två bollarna ha leget tidigare för att ha hamnat här? Vi kollar vilka &quot;A-drag&quot; och vilka &quot;B-drag&quot; som båda gör att en boll hamnar i bägare 1. Då får vi fram nya positioner där vi i ett drag (antingen A eller B) har fått bollarna i bägare 1. Från dessa nya positioner söker vi vidare bakåt tills vi känner till hur vi, oberoende av de två bollarnas startposition, vet en sekvens som gör att de hamnar i bägare 1. Denna del av uppgiften är återigen en variant av en BFS-sökning.

Nu när vi vet hur vi reducerar 2 bollar till 1 (som dessutom hamnar i bägare 1) oberoende av startposition, kan vi applicera detta upprepade gånger för att gå från N bollar till N-1, till N-2 osv ända ner till 1 boll. I praktiken kommer reduktion ske mycket snabbare, då flera bollar snabbt hamnar i samma bägare bara man gör lite slumpmässiga drag. Om vi låter S vara mängden av bägaren där bollarna just nu befinner sig, väljer vi ut det par som det kräver minst drag för att nå bägare 1. Vi applicerar den sekvensen och flyttar runt alla bollar i mängden S så att vi får en ny mängd S'. Denna mängd kommer innehåller färre bollar än S. Så länge det finns fler än 1 boll kvar (eller om den enstaka bollen är i någon annan bägare än 1), så upprepar vi algoritmen. Till slut kommer alla bollar hamna i bägare 1. Det visar sig att man inte behöver bekymra sig över längden på den totala sekvensen, då den inte är i närheten av 10000 även när N=500.</text>
      <sha1>l32oigj0uoz9d4huqj4f3sfeafmnbc2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Vägspärrar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7243</id>
    <revision>
      <id>38443</id>
      <parentid>27602</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:09:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38443</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7789" sha1="g3p8zuc8dbcdblw0w7sii9bg8rszpiu" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Vägspärrar|2=

Polisen håller på att introducera ett nytt system som ska underlätta bovjakten. Området som täcks av polisen består av N städer med E vägar (dubbelriktade) som sammanbinder dem. Städerna numreras från 1 till N.

Polisen vill ofta fånga tjuvarna när de tar sig från en stad till en annan. Polisledningen kollar på kartan och försöker komma underfund med var de ska sätta upp barrikader och vägspärrar. Deras nya system behöver kunna svara på följande typer av frågor:

Betrakta två städer A och B, och en väg som sammanbinder städerna G&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och G&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;. Kan bovarna ta sig från stad A till stad B om denna väg blockeras så att bovarna inte kan använda den?
Betrakta tre städer A, B och C. Kan bovarna ta sig från A till B om hela staden C tas bort och bovarna inte kan komma in i staden?
Skriv ett program som implementerar systemet ovan.

'''Indata'''

Den första raden innehåller två heltal N och E (2 ≤ N ≤ 100 000, 1 ≤ E ≤ 500 000), antalet städer och vägar.

De följande E raderna beskriver vägarna och innehåller två olika heltal mellan 1 och N - numret på de städer som vägen går mellan. Det kommer högst finnas en väg mellan två givna städer.

Därefter följer en rad med två heltal Q (1 ≤ Q ≤ 300 000), antalet frågor som systemet ska testas med, samt talet T (1 eller 2) som anger vilken typ av fråga de Q frågorna är.

De följande Q raderna innehåller antingen tre eller fyra heltal, beroende på T ovan.

Om frågetypen är 1, innehåller raderna 4 heltal A, B, G&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och G&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, beskrivna ovan. A och B kommer att vara olika, och G&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och G&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; kommer att beskriva en existerande väg.

Om frågetypen är 2, innehåller raderna 3 heltal A, B och C, beskrivna ovan. Dessa tre tal kommer att skilja sig åt.

Testdatat kommer vara konstruerat så att det går att ta sig mellan varje par av städer om inga vägspärrar sätts upp.

'''Utdata'''

Skriv ut en rad per fråga. Svaret på en fråga är antingen &quot;ja&quot; eller &quot;nej&quot;.

'''Bedömning'''

I 50% av testfallen kommer T vara 1. 
I 20% av testfallen gäller följande: N ≤ 1000, E ≤ 5000, Q ≤ 100.

'''Exempel 1: Indata'''

 13 15
 1 2
 3 5
 2 4
 2 6
 7 10
 1 4
 1 7
 2 3
 7 8
 9 12
 7 9
 8 11
 4 6
 8 12
 12 13
 5 1
 5 13 1 2
 6 2 1 4
 13 6 7 8
 13 5 7 1
 12 8 12 8

'''Exempel 1: Utdata'''

 ja
 ja
 ja
 nej
 ja

'''Exempel 2: Indata'''

 13 15
 1 2
 3 5
 2 4
 2 6
 7 10
 1 4
 1 7
 2 3
 7 8
 9 12
 7 9
 8 11
 4 6
 8 12
 12 13
 5 2
 13 6 7
 13 6 8
 1 5 2
 10 6 1
 10 6 4

'''Exempel 2: Utdata'''

 nej
 ja
 nej
 nej
 ja
}}

== Lösning ==

Detta var den klart svåraste uppgiften i KATT-2. Den enkla, &quot;naiva&quot;, lösningen som för varje query gör en komplett grafsökning ger endast 20 eller 30 poäng. För att få full poäng behöver indatat preprocessas på ett sådant sätt att varje query kan svaras på blixtsnabbt. Denna preprocessering kan man göra med en DFS sökning, med en algoritm som liknar den för att hitta en grafs &quot;artikulationspunkter&quot; och &quot;broar&quot; (se t ex http://www.cse.ohio-state.edu/~lai/780/9.graph.pdf)

Utan att gå in i detalj allt för mycket, så samlar vi in följande tal för varje nod i grafen när vi gör DFS-sökningen (som kan börja på godtycklig nod):

* Upptäckstid - ett diskret tidsindex när vi började processera noden
* Avslutningstid - tidsindex när noden är färdigprocesserad
* Djup - nodens djup i DFS-trädet
* lowlink - den nod med lägst upptäckstid som kan nås från den nuvarande noden eller från någon av dess avkomlingar (via en enstaka tillbakakant)

Dessa tal låter oss skapa följande två användbara funktioner:

* is_descendent(A, B) - är nod A i subträdet rotat vid B
* find_related_child(A, B) - när A är i B's subträd, finn det barn till B så att A är avkomling till det barnet (med andra ord, om B har flera barn, find det vars subträd A tillhör)

Med dessa funktioner kan queries av båda typen svaras på genom att betrakta ett antal olika fall. Se koden nedan för detaljer.


  #include &lt;algorithm&gt;
  #include &lt;cstdio&gt;
  #include &lt;vector&gt;
  #include &lt;cassert&gt;
  
  using namespace std;
  
  int n, m;
  
  struct edge {
     int u, v;
     edge (int U, int V) { u = U; v = V; }
  };
  
  bool operator&lt; (const edge &amp;A, const edge &amp;B) { return A.u &lt; B.u; }
  
  struct sparse_graph {
     vector&lt;edge&gt; E;
     vector&lt; vector&lt;edge&gt;::iterator &gt; V;
  
     void insert_edge(const edge &amp;e) {
        E.push_back(e);
     }
  
     void init() {
        V.resize(n+1);
        sort(E.begin(), E.end());
        V[0] = E.begin();
        for(int i = 1; i &lt;= n; ++i)
           for(V[i] = V[i-1]; V[i] != E.end() &amp;&amp; V[i]-&gt;u &lt; i; ++V[i]);
     }
  
     inline vector&lt;edge&gt;::iterator begin( int u ) { return V[u]; }
     inline vector&lt;edge&gt;::iterator end( int u ) { return V[u+1]; }
  
  } graph;
  
  vector&lt;int&gt; discover, finish, lowlink, depth;
  
  int Time = 0;
  
  vector&lt; vector&lt;int&gt; &gt; children;
  
  void dfs(int u, int dad, int d) {
     discover[u] = lowlink[u] = Time++;
     depth[u] = d;
  
     for(vector&lt;edge&gt;::iterator it = graph.begin(u); it != graph.end(u); ++it) {
        if (it-&gt;v == dad) continue;
        if (discover[it-&gt;v] == -1 ) {
           dfs(it-&gt;v, u, d+1);
           lowlink[u] = min(lowlink[u], lowlink[it-&gt;v]);
           children[u].push_back(it-&gt;v);
        } else {
           lowlink[u] = min(lowlink[u], discover[it-&gt;v]);
        }
     }
     finish[u] = Time++;
  }
  
  int is_descendant(int a, int b) {
     return discover[b] &lt;= discover[a] &amp;&amp; finish[a] &lt;= finish[b];
  }
  
  int find_related_child(int me, int descendant) {
     int lo = 0, hi = children[me].size() - 1;
     if (hi &lt; 0) {printf(&quot;error\n&quot;); }
     while (lo != hi) {
        int mid = (lo+hi) / 2;
        if (discover[descendant] &gt; finish[children[me][mid]])
        lo = mid+1;
        else if (finish[descendant] &lt; discover[children[me][mid]])
          hi = mid-1;
        else
        lo = hi = mid;
     }
     return children[me][lo];
  }
  
  
  int main( void ) {
     scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;n, &amp;m);
  
     for(int i = 0; i &lt; m; ++i) {
        int u, v;
        scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;u, &amp;v);
      --u; --v;
        graph.insert_edge(edge( u, v));
        graph.insert_edge(edge( v, u));
     }
  
     graph.init();
     discover = finish = lowlink = depth = vector&lt;int&gt;(n, -1);
     children.resize(n);
     dfs(0, -1, 0);
  
     int t;
  
     scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;m, &amp;t);
     
     for (int i = 0; i &lt; m; ++i) {
        int a, b, c, d;
        scanf(&quot;%d%d%d&quot;, &amp;a, &amp;b, &amp;c);
      --a; --b; --c;
        if (t == 1) {
           scanf(&quot;%d&quot;, &amp;d); --d;
           if (is_descendant(c, d)) 
        swap(c, d);
           if (depth[d] != depth[c]+1)
        printf(&quot;ja\n&quot; );
           else if (lowlink[d] &lt; discover[d])
        printf(&quot;ja\n&quot; );
           else if (is_descendant(a, d) == is_descendant(b, d))
        printf(&quot;ja\n&quot; );
           else
        printf(&quot;nej\n&quot;);
        } else {
           if (!is_descendant(a, c) &amp;&amp; !is_descendant(b, c)) 
         printf(&quot;ja\n&quot;);
           else if (is_descendant(a, c) &amp;&amp; is_descendant(b, c)) {
              int e = find_related_child(c, a);
              int f = find_related_child(c, b);
              if (e == f) 
          printf(&quot;ja\n&quot;);
              else if (lowlink[e] &lt; discover[c] &amp;&amp; lowlink[f] &lt; discover[c])
          printf(&quot;ja\n&quot;);
              else 
          printf(&quot;nej\n&quot;);
           } else {
              if (is_descendant(a, c))
          swap(a, b);
              int e = find_related_child(c, b);
              if (lowlink[e] &lt; discover[c]) 
          printf(&quot;ja\n&quot;);
              else 
          printf(&quot;nej\n&quot;);
           }
        }
     }
  
     return 0;
  }</text>
      <sha1>g3p8zuc8dbcdblw0w7sii9bg8rszpiu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hästhandboken/Ryktning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7249</id>
    <revision>
      <id>27740</id>
      <parentid>27739</parentid>
      <timestamp>2010-04-13T08:10:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Ryktning]] till [[Hästhandboken/Ryktning]]: Gör om till ett kapitel i en bok</comment>
      <origin>27740</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4263" sha1="i5d9fkbjozw96n3jzkn56rawzakp0ak" xml:space="preserve">[[Bild:HorseGroomingTools.jpg| thumb|right|180px|Att ha bra redskap när man ryktar är A och O]]

'''Ryktning''' är borstning och annan regelmässig hästskötsel.

En häst ska helst ryktas varje dag, vilket är en bra vana då det även hjälper dig i visiteringen, samt att det ökar blodcirkulationen hos hästen både i muskler och för att ge glans åt pälsen. Det är även lättare att upptäcka mindre sår och skavsår hos hästarna under rykten. Hästen ska även ryktas före varje ridtur för att smuts inte ska ligga och skava under sadeln eller tränset. 

Att använda bra redskap är viktigt om man vill få hästen riktigt ren. 

*Rotviska - En enkel rak borste som man kan använda på hela hästen. Borsten gör att smuts kommer upp till ytan på hästens päls och tar bort den värsta smutsen på hästen. 
* Rotborste - Samma sak som en Rotviska fast med lite kortare och hårdare strån, den är mycket effektiv och gör hästen ren.
* Ryktborste och ryktskrapa - Ryktborsten tar bort även de minsta smutspartiklarna och används tillsammans med en ryktskrapa. Ryktborsten är en rundare borste med handtag medan ryktskrapan kan vara i stål, plast eller gummi. Gummiskraporna kan även användas för att dra mot hästen under hårfällning för att få bort mer löst hår. Man borstar några tag på hästen och skrapar sedan av detta på en ryktskrapa. Ryktskrapan slår man sedan mot golvet för att slå bort dammet. 
* Piggborste - piggborsten är oftast gjord i plast med mjuka plasttaggar som används både för att borsta man och svans och även för att få bort torkad lera från hästen. 
* Hovkrats - Hovkratsar kan se väldigt olika ut, antingen helt i metall, eller med plastskaft eller helt i plats förutom själva piggen man kratsar med och en del har till och med borste för att kunna borsta rent sulorna på hästen. Huvudsaken är att man har en för hästar kan lätt få strålröta om man inte kratsar ur hovarna. 
* Mankam - en mankam i plast, metall eller trä kan egentligen bara användas till att kamma manen och en mankam i trä sliter inte på taglet lika lätt som piggborstarna. 
* Pannborste - Pannborsten ser ut som en vanlig borste fast mycket mindre och med mjukare borst för att vara skonsam mot hästens hud som är tunn på huvudet. Borsten kan även användas för att borsta karlederna rena från smuts. 
* Svettskrapa - Svettskrapan ser ut som en stor gummiskrapa, antingen i plast eller med gummikant och trycks mot hästen medan man drar långa drag. Detta för att trycka ut vätska ur hästens päls som svett eller regnvatten. 
* Svamp - En mjuk svamp är bra för att tvätta bort envist smuts och för att tvätta mule, runt ögon och under svansen. 
* Handduk - En handduk i naturmaterial som bomull eller lin kan användas till att torka av hästen och putsa bort damm som hamnat på hästen. 

==Före ridturen==
Innan man ger sig ut på en ridtur är det viktigt att man ryktar hästen och kratsar dess hovar. Man ryktar hästen för att till exempel främja hästens blodcirkulation, undvika skavsår, trycksår och mugg. Man borstar alltid medhårs och börjar med den främre delen av hästen och går bakåt. När man kratsar hovarna rengör man hovarna från småsten och annan smuts som kan ha kilat fast sig där. En fast kilad sten kan göra att hästen börjar halta. Att borsta igenom man och svans främjar även produktionen av oljor som gör att taglet håller sig fräscht och man undviker att hästens svans fastnar i grenar eller liknande utomhus. 

==Efter ridturen==
Om hästen är mycket svettig efter ridturen kan man svampa av eller spola av hästen med vatten. Detta gör man för att kyla ned hästen och undvika svullnader. Om det är kallt ute är det bäst att hästen får stå inne med ett svettäcke tills svetten torkat och man kan borsta av hästen. Efter ridturen så ska du även kratsa ur hovarna, eftersom det kan ha fastnat småsten. Att ytterligare en gång känna igenom hästens ben för att undvika hälta är en bra idé eftersom överansträngning känns ganska fort i hästens ben. Man ska även borsta av hästen ordentligt.

Kom ihåg att vara uppmärksam om hästen har några sår eller andra skador!


[[kategori:Hästhandboken]]</text>
      <sha1>i5d9fkbjozw96n3jzkn56rawzakp0ak</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rbe Djursport</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7250</id>
    <revision>
      <id>27639</id>
      <parentid>27638</parentid>
      <timestamp>2010-04-09T08:25:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>27639</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="f5lzfqhon78qgxjznnh7cal0r2auyr9" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[kategori:SAB: Rb Idrott och sport]]</text>
      <sha1>f5lzfqhon78qgxjznnh7cal0r2auyr9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rb Idrott och sport</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7251</id>
    <revision>
      <id>27640</id>
      <timestamp>2010-04-09T08:26:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[kategori:SAB: R Idrott, lek och spel]]'</comment>
      <origin>27640</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="p8mnlm4ufh3s2hat97ws7a6topg0rhz" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[kategori:SAB: R Idrott, lek och spel]]</text>
      <sha1>p8mnlm4ufh3s2hat97ws7a6topg0rhz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Marmelad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7255</id>
    <revision>
      <id>56484</id>
      <parentid>27646</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:46:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56484</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="602" sha1="ffqrnt7r4l4yh5tjbgp7oxstn2iuj37" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*2 kg apelsiner
*2 ½ kg socker
 
==Tillagning==
 
Apelsinerna skärs tvärs över eller hyvlas, alla kärnor tas bort, och resterande frukt kokas i kastrull i fyra till fem timmar så att bitarna är så mjuka att man kan trycka sönder dem med fingrarna. Sockret tillsätts då, och kokningen fortsätter tills marmeladen är klar och genomskinlig, vartefter den hälls upp att svalna, fylls på burkar och låts stå.
 
==Servering==
 
Klassiskt engelskt med te. Gott är scones. 

[[kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ffqrnt7r4l4yh5tjbgp7oxstn2iuj37</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Svensk-finsk järnvägsordbok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7257</id>
    <revision>
      <id>54157</id>
      <parentid>54156</parentid>
      <timestamp>2023-07-10T07:11:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>88.112.178.55</ip>
      </contributor>
      <comment>/* R */</comment>
      <origin>54157</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19929" sha1="rli1ehzl8plb6j9353asdbdtxeapdjg" xml:space="preserve">Svenska järnvägstermer översatta till finska. Se även [[Finsk-svensk järnvägsordbok]].

==Hur lägger man till ett ord?==
# Klicka på ”Redigera” bredvid den begynnelsebokstav ordet har.
# Se till att orden hamnar i bokstavsordning, så lägg till ordet mellan de två ord där det passar in.
# Använd denna mall för att lägga till ett ord:
&lt;pre&gt;

* '''svenskt ord:''' ''finskt ord''

&lt;/pre&gt;&lt;font size=&quot;-2&quot;&gt;'''Förklaring:''' Asterisken (&lt;nowiki&gt;*&lt;/nowiki&gt;) Gör att ordet får en punkt, &lt;nowiki&gt;''kursiv''&lt;/nowiki&gt; blir ''kursiv'' (2 apostrofer), och &lt;nowiki&gt;'''fet'''&lt;/nowiki&gt; blir '''fet''' (3 apostrofer).&lt;/font&gt;


{{Alfabetisk}}
==A==
* '''ankomst:''' ''tulo''
* '''ankomststation:''' ''tuloasema''
* '''asklåda:''' ''tuhkalaatikko''
* '''ATC:''' ''JKV''
* '''ATC-arbetsområde:''' ''JKV-rakennusalue''
* '''ATP:''' ''JKV''
* '''automatisk tågkontroll:''' ''junakulunvalvonta, kulunvalvonta''
* '''automatkoppel:''' ''automaattikytkin''
* '''avgång:''' ''lähtö''
* '''avgångssignal:''' ''valmis lähtöön -opaste''
* '''avgångsstation:''' ''lähtöasema''
* '''avloppsånga:''' ''poistohöyry''
* '''axel:''' ''akseli''
* '''axellast:''' ''akselipaino''
* '''axelräknare:''' ''akselinlaskija''

==B==
* '''backning:''' ''peräytys''
* '''balis:''' ''baliisi''
* '''ballast:''' ''tukikerros''
* '''ballastfritt spår:''' ''kiintoraide''
* '''ballastplog:''' ''tukikerroksen muotoilukone, sepeliaura''
* '''ballastrenare:''' ''sepelinpuhdistuskone''
* '''bana:''' ''rata''
* '''banarbetare:''' ''ratatyöntekijä''
* '''Banförvaltningscentralen:''' ''Ratahallintokeskus''
* '''bangård:''' ''ratapiha''
* '''bankapacitet:''' ''ratakapasiteetti''
* '''banröjare:''' ''karja-aura, tienraivaaja''
* '''banvall:''' ''ratapenger''
* '''beläggningsgrad '''(ett passagerartågs)''':''' ''täyttöaste''
* '''bibana:''' ''sivurata''
* '''biljettautomat:''' ''lippuautomaatti''
* '''biljettförsäljning:''' ''lipunmyynti''
* '''blandat tåg:''' ''sekajuna''
* '''blockbroms:''' ''tönkkäjarru''
* '''blocksignal:''' ''suojastusopastin''
* '''blocksträcka:''' ''suojaväli''
* '''blästerrör:''' ''vetopuhallin''
* '''boggi:''' ''teli''
* '''bom:''' ''puomi''
* '''bottenring:''' ''pohjarengas''
* '''bredspårig:''' ''leveäraiteinen''
* '''bromsare:''' ''jarrumies''
* '''bromsgrupp:''' ''jarrulaji''
* '''bromskontroll:''' ''jarrujen tarkastus''
* '''bromsledning:''' ''jarrujohto''
* '''bromsplatta:''' ''lovipyörä''
* '''bromsprov:''' ''jarrujen koettelu''
* '''bromssko:''' ''jarrukenkä''
* '''bromstal:''' ''jarrupainoprosentti''
* '''bromsvikt:''' ''jarrupaino''
* '''buffert:''' ''puskin''
* '''buffertbalk:''' ''puskinpalkki''
* '''bärlina:''' ''kannatin''
* '''bärtråd:''' ''ripustin''

==C==
* '''centralstation:''' ''pääasema''
* '''chassi:''' ''alusta''
* '''container:''' ''kontti''
* '''cylinder:''' ''sylinteri''

==D==
* '''damp:''' ''vetoluukku''
* '''diesellok:''' ''dieselveturi''
* '''dragfordon:''' ''vetokalusto''
* '''dragkraft:''' ''vetovoima''
* '''dressin:''' ''resiina''
* '''driftplats:''' ''liikennepaikka''
* '''driftplatsdel:''' ''osiin jaetun liikennepaikan osa''
* '''driftplatsgräns:''' ''liikennepaikan raja''
* '''driftplatssignatur:''' ''liikennepaikkalyhenne''
* '''drivfordon:''' ''vetokalusto''
* '''drivhjul:''' ''käyttöpyörä''
* '''dubbelspår:''' ''kaksoisraide''
* '''dvärgsignal:''' ''raideopastin''
* '''dödmansgrepp:''' ''kuolleen miehen kytkin''

==E==
* '''ekerhjul:''' ''puolapyörä''
* '''eldare:''' ''lämmittäjä''
* '''eldstad:''' ''tulipesä''
* '''ellok:''' ''sähköveturi''
* '''enbent strömavtagare:''' ''saksivirroitin''
* '''expresståg:''' ''pikajuna, kiitojuna'' (hist.)
* '''extratåg:''' ''lisäjuna, ylimääräinen juna''

==F==
* '''fallrost:''' ''kaatoarina''
* '''fjädring:''' ''jousitus''
* '''fjärrblockering:''' ''yhdistetty kauko-ohjaus ja suojastus''
* '''fjärren:''' ''kauko''
* '''fjärrstyrd:''' ''kauko-ohjattu''
* '''fjärrtåg:''' ''kaukojuna''
* '''fjärrtågklarerare:''' ''kauko-ohjaaja ''
* '''fläns:''' ''laippa''
* '''fordonsomlopp:''' ''kalustokierto''
* '''frånskiljare:''' ''erotin''
* '''furnering:''' ''ruoka- ja juomatäydennys matkustajajunaan''
* '''fångvagn:''' ''vankivaunu''
* '''förarhytt:''' ''ohjaamo''
* '''förregling:''' ''lukitus''
* '''försignal:''' ''esiopastin''

==G==
* '''gnistsläckare:''' ''kipinäverkko''
* '''godsfinka:''' ''kaksiakselinen katettu tavaravaunu''
* '''godsmagasin:''' ''tavaramakasiini''
* '''godstrafik:''' ''tavaraliikenne''
* '''godståg:''' ''tavarajuna''
* '''grafisk tidtabell:''' ''graafinen aikataulu''
* '''grafer:''' ''grafiikat''
* '''grus '''(i banöverbyggnad)''':''' ''raidesora''
* '''gångegenskaper:''' ''kulkuominaisuudet''
* '''gångtid '''(ett tågs)''':''' ''kulkuaika''

==H==
* '''haltpunkt '''(viss typ av station i Finland)''':''' ''pysäkki''
* '''halvbomsanläggning:''' ''puolipuomilaitos''
* '''handsignal:''' ''käsiopaste''
* '''helbomsanläggning:''' ''kokopuomilaitos''
* '''helsvetsat spår:''' ''jatkuvakiskoraide''
* '''heltåg:''' ''kokojuna''
* '''hjul:''' ''pyörä''
* '''hjulpar:''' ''pyöräkerta''
* '''hjulplatta:''' ''lovipyörä''
* '''hjulring:''' ''pyöränrengas''
* '''hjulstom:''' ''pyöränrunko''
* '''hjälpbläster:''' ''apulietsoin''
* '''hornblock:''' ''kitakehys''
* '''huvudbromssystem:''' ''itsetoimijarru''
* '''huvudjärnvägsstation:''' ''päärautatieasema''
* '''huvudledning:''' ''jarrujohto''
* '''huvudsignal:''' ''pääopastin''
* '''huvudspår:''' ''pääraide''
* '''huvudspår '''(JTF-term)''':''' ''läpikulkuraide''
* '''hållplats:''' ''seisake''
* '''hållställe:''' ''matkustajajunien pysähdyspaikkana palveleva osiin jaetun liikennepaikan osa ''(i Sverige)
* '''hävstångsställverk:''' ''kankiasetinlaite''
* '''höghastighetståg:''' ''suurnopeusjuna''
* '''högtryckscylinder:''' ''korkeapainesylinteri''

==I==
* '''igångsättningsventil:''' ''käynnistysventtiili''
* '''ilgodståg:''' ''kiitotavarajuna''
* '''industrispår:''' ''teollisuusraide''
* '''infartssignal:''' ''tulo-opastin''
* '''infrastrukturförvaltare:''' ''rataverkon haltija''
* '''injektor:''' ''imuri''
* '''isolator:''' ''eristin''
* '''isolerskarv:''' ''eristysjatkos''

==J==
* '''järnväg:''' ''rautatie''
* '''järnvägsentusiast:''' ''rautatieharrastaja''
* '''järnvägsföretag:''' ''rautatieyritys''
* '''järnvägsknut:''' ''risteysasema''
* '''järnvägsmateriel:''' ''rautatiekalusto''
* '''järnvägsstation:''' ''rautatieasema''
* '''Järnvägsverket:''' ''Rautatievirasto''

==K==
* '''kilometerstolpe:''' ''kilometripylväs''
* '''klätterväxel:''' ''pintavaihde''
* '''kolslitskena '''(på strömavtagare)''':''' ''kontaktihiili, liukuhiili''
* '''kolv:''' ''mäntä''
* '''kolvslid:''' ''mäntäluisti''
* '''kolvstång:''' ''männän varsi''
* '''kombiterminal:''' ''yhdistettyjen kuljetusten terminaali''
* '''kompoundmaskin:''' ''yhdyskone''
* '''konduktör:''' ''konduktööri''
* '''kontaktledning:''' ''ajojohdin''
* '''kontakttråd:''' ''ajolanka''
* '''kontrollåsnyckel:''' ''varmistuslukon avain''
* '''koppel:''' ''kytkin''
* '''koppelhjul:''' ''kytkinpyörä''
* '''koppelstång:''' ''kytkintanko''
* '''koppeltapp:''' ''kytkintappi''
* '''korglutning:''' ''kallistuvakorisuus''
* '''korsningsspets:''' ''vaihteen risteys''
* '''kranvagn:''' ''rautatienosturi''
* '''krysstation:''' ''raiteenvaihtopaikka, puolenvaihtopaikka''
* '''kupé:''' ''hytti''
* '''kurka:''' ''jäädä mäkeen''
* '''kursvagn:''' ''tiettyä reittiä kulkeva junasta toiseen vaihdettava matkustajavaunu''
* '''kurvradie:''' ''kaarresäde''
* '''körplan:''' ''aikataulu''
* '''körtillstånd:''' ''lähtölupa''

==L==
* '''lager:''' ''laakeri''
* '''lagerbox:''' ''laakeripesä''
* '''lastkaj:''' ''lastauslaituri''
* '''lastprofil:''' ''kuormaulottuma''
* '''linjeblockering:''' ''suojastus''
* '''lokomotor:''' ''pienoisveturi''
* '''liggvagn:''' ''lepovaunu, retkeilyvaunu ''(historisk term)
* '''linjeplats:''' ''linjavaihde''
* '''linjerätning:''' ''rataoikaisu''
* '''linjeväxel '''(finländsk term)''':''' ''linjavaihde''
* '''littera:''' ''littera''
* '''lok:''' ''veturi''
* '''lokförare:''' ''veturinkuljettaja''
* '''lokstall:''' ''veturitalli''
* '''lokaltåg:''' ''paikallisjuna''
* '''luftvägsventil:''' ''tyhjönestoventtiili''
* '''lutning:''' ''kaltevuus''
* '''lågtryckscylinder:''' ''matalapainesylinteri''
* '''löphjul:''' ''juoksupyörä, kantava pyörä''
* '''lövhalka:''' ''lehtikeli''

==M==
* '''magnetskensbroms:''' ''magneettitoiminen kiskojarru''
* '''makadam '''(i banöverbyggnad)''':''' ''raidesepeli''
* '''manövervagn:''' ''ohjausvaunu''
* '''maskinbiträde:''' ''koneapulainen''
* '''maskinrum:''' ''konehuone''
* '''matarledning:''' ''pääsäiliöjohto''
* '''matarvattenpump:''' ''mäntäpumppu''
* '''medväxel:''' ''myötävaihde''
* '''motordressin:''' ''moottoriresiina''
* '''motortralla:''' ''ratakuorma-auto''
* '''motorvagn:''' ''moottorivaunu''
* '''motorvagnståg:''' ''junayksikkö, moottorijuna''
* '''motväxel:''' ''vastavaihde''
* '''multippelkörning:''' ''yhteiskäyttö''
* '''museijärnväg:''' ''museorautatie''
* '''mätvagn:''' ''mittausvaunu''
* '''mötesstation:''' ''kohtauspaikka''

==N==
* '''nattåg:''' ''yöjuna''
* '''nollsektion:''' ''erotusjakso''
* '''normalläge '''(en växels)''':''' ''perusasento''
* '''normalsektion för fria rummet:''' ''aukean tilan ulottuma''
* '''normalspårig:''' ''normaaliraiteinen''
* '''närtåg:''' ''lähijuna''
* '''nödbroms:''' ''hätäjarru''
* '''nödbromsblockering:''' ''hätäjarrutuksen esto''
* '''nödbromsöverbryggning:''' ''hätäjarrutuksen peruutus''

==O==
* '''ombordansvarig:''' ''johtava konduktööri ''(finländsk term)

==P==
* '''panna:''' ''kattila''
* '''pannsten:''' ''kattilakivi''
* '''passagerartåg:''' ''matkustajajuna''
* '''pendeltåg:''' ''lähijuna''
* '''perrong:''' ''laituri''
* '''persontrafik:''' ''henkilöliikenne''
* '''persontåg:''' ''henkilöjuna''
* '''plankorsning:''' ''tasoristeys''
* '''planslid:''' ''tasoluisti''
* '''plattform:''' ''laituri''
* '''plattformsväxel '''(viss typ av trafikplats i Finland)''':''' ''laiturivaihde''
* '''plattformsövergång:''' ''laituripolku''
* '''plåtram:''' ''peltikehys''
* '''polletera:''' ''kirjata''
* '''punktlighet:''' ''täsmällisyys''
* '''pyskran:''' ''ohitusventtiili''

==R==
* '''radiostyrd:''' ''radio-ohjattu''
* '''ramverk '''(på lok)''':''' ''kehys''
* '''rangerbangård:''' ''järjestelyratapiha''
* '''rangerbroms:''' ''raidejarru''
* '''rangerlok:''' ''järjestelyveturi''
* '''rangervall:''' ''laskumäki''
* '''rangerrygg:''' ''laskumäki''
* '''regionaltåg:''' ''taajamajuna ''(VR-term i Finland)'', alueellinen juna''
* '''regulator:''' ''valtaventtiili''
* '''reläställverk:''' ''releasetinlaite''
* '''resandetåg:''' ''matkustajajuna''
* '''resebiljett:''' ''matkalippu''
* '''resecentrum:''' ''matkakeskus''
* '''resegods:''' ''matkatavara''
* '''resegodsavdelning:''' ''matkatavaraosasto''
* '''restid:''' ''matka-aika''
* '''rost:''' ''arina''
* '''rundpanna:''' ''lieriökattila''
* '''räl:''' ''kisko''
* '''rälsbefästning:''' ''kiskon kiinnitys''
* '''rälsbrott:''' ''murtuma kiskossa''
* '''rälsförhöjning:''' ''raiteen kallistus''
* '''rälsbuss:''' ''kiskobussi''
* '''rälsvandringshinder:''' ''kiskoankkuri''
* '''rälsöverkant:''' ''kiskon selkä''
* '''rättidighet:''' ''täsmällisyys''
* '''rök:''' ''savu''
* '''rök''' (förkortning)''':''' ''ksk''
* '''rökskärm:''' ''savunohjauslevy''
* '''rörlig korsningsspets:''' ''kääntyväkärkinen risteys''

==S==
* '''S-räl:''' ''paluukisko''
* '''salong '''(i passagerarvagn)''':''' ''avo-osasto''
* '''sammansättning:''' ''kokoonpano''
* '''samtidig infart '''(till mötesplats)''':''' ''junakulkutien samanaikainen varmistus''
* '''samtrafik:''' ''yhdysliikenne''
* '''sanddom:''' ''hiekkakupu''
* '''sandning:''' ''hiekoitus''
* '''semafor:''' ''siipiopastin, semafori''
* '''sidoskydd '''(till en tågväg)''':''' ''sivusuoja''
* '''sidospår:''' ''sivuraide''
* '''signal:''' ''opastin''
* '''signalbesked:''' ''opaste''
* '''signalbild:''' ''määrätyn näköinen opaste''
* '''skarvjärn:''' ''sidekisko''
* '''skarvspår:''' ''palakiskoraide''
* '''skivbroms:''' ''levyjarru''
* '''skjutsa '''(en vagn eller vagnsgrupp)''':''' ''heittää''
* '''skorsten:''' ''savutorvi''
* '''skruvkoppel:''' ''ruuvikytkin''
* '''skyddssektion '''(i kontaktledning)''':''' ''erotusjakso''
* '''skyddsspår:''' ''turvaraide''
* '''skyddssträcka '''(på huvudspår)''':''' ''ohiajovara''
* '''skyddsväxel:''' ''turvavaihde''
* '''slid:''' ''luisti''
* '''slidskåp:''' ''luistikaappi''
* '''slidstyrning:''' ''luistiliikuntakoneisto''
* '''sliper:''' ''ratapölkky''
* '''slipersbytare:''' ''pölkynvaihtokone''
* '''sliptåg:''' ''kiskonhiontajuna''
* '''slirning:''' ''ympärilyönti''
* '''slopning '''(av materiel)''':''' ''hylkäys''
* '''sluten vagn:''' ''umpivaunu''
* '''slutsignal:''' ''loppuopastin''
* '''slutstation:''' ''pääteasema''
* '''släpvagn '''(till rälsbuss)''':''' ''liitevaunu''
* '''smalspårig:''' ''kapearaiteinen''
* '''snälltåg:''' ''pikajuna''
* '''snöplog:''' ''lumiaura''
* '''sotare '''(ångloksdel)''':''' ''apulietsoin''
* '''sotskåp:''' ''savupesä, nokikaappi''
* '''sovvagn:''' ''makuuvaunu''
* '''spikbefästning:''' ''naulakiinnitys''
* '''spiralbroms:''' ''spiraalijarru''
* '''spår:''' ''raide''
* '''spåravstånd:''' ''raideväli''
* '''spårbytesmaskin:''' ''raiteenvaihtokone''
* '''spårgeometri:''' ''raidegeometria''
* '''spårkorsning:''' ''raideristeys''
* '''spårledning:''' ''raidevirtapiiri''
* '''spårriktare:''' ''iso ja automatisoitu raiteentukemiskone''
* '''spårspring:''' ''luvaton radalla oleskelu''
* '''spårspärr:''' ''raiteensulku''
* '''spårsträcka:''' ''raideosuus''
* '''spårsvetsare:''' ''kiskonhitsaaja''
* '''spårvidd:''' ''raideleveys''
* '''spårviddsväxlare:''' ''raideleveyden vaihtolaite''
* '''stickspår:''' ''pistoraide''
* '''stambana:''' ''päärata''
* '''Statsjärnvägarna '''(i Finland)''':''' ''Valtionrautatiet''
* '''stins:''' ''asemapäällikkö''
* '''station:''' ''asema''
* '''stationschef:''' ''asemapäällikkö''
* '''stavram:''' ''kankikehys''
* '''sth:''' ''sn''
* '''stoker:''' ''stokeri''
* '''stoppbock:''' ''päätepuskin''
* '''stoppmaskin:''' ''yksinkertainen raiteentukemiskone''
* '''strålkastare:''' ''valonheitin''
* '''strömavtagare:''' ''virroitin''
* '''strömavtagardetektor:''' ''virroitinvalvontakamera''
* '''strömskena:''' ''virtakisko''
* '''styckegods:''' ''kappaletavara''
* '''styv tidtabell:''' ''tasatahtiaikataulu''
* '''största tillåtna axellast:''' ''suurin sallittu akselipaino''
* '''största tillåtna hastighet:''' ''suurin sallittu nopeus''
* '''största tillåtna metervikt:''' ''suurin sallittu metripaino''
* '''ställverk:''' ''asetinlaite''
* '''sugtransformator:''' ''imumuuntaja''
* '''syll:''' ''ratapölkky''
* '''systemtåg:''' ''asiakasjuna''
* '''säkerhetsgrepp '''(i förarhytt)''':''' ''turvalaite''
* '''säkerhetsspår:''' ''turvaraide''
* '''säkerhetsventil:''' ''varoventtiili''

==T==
* '''tanklok:''' ''tankkiveturi''
* '''tara:''' ''taara''
* '''tekniska specifikationer för driftskompatibilitet:''' ''yhteentoimivuuden tekninen eritelmä''
* '''tender:''' ''tenderi''
* '''tenderlok:''' ''tenderiveturi''
* '''tidtabell:''' ''aikataulu''
* '''tidtabellsperiod:''' ''aikataulukausi''
* '''tidtabellsskifte:''' ''aikataulukauden vaihdos''
* '''tillsatsrör '''(på kontaktledning)''':''' ''ohjain''
* '''tonfrekvensspårledning:''' ''äänitaajuusvirtapiiri''
* '''trafikledare:''' ''liikenteenohjaaja''
* '''trafikplats:''' ''liikennepaikka''
* '''trafikplatssignatur:''' ''liikennepaikkalyhenne''
* '''Trafiksäkerhetsverket:''' ''Liikenteen turvallisuusvirasto''
* '''Trafikverket '''(i Finland)''':''' ''Liikennevirasto''
* '''trafikering som tågrörelse:''' ''junana liikennöinti''
* '''traktionsmotor:''' ''ajomoottori''
* '''travers:''' ''traverssi''
* '''triangelspår:''' ''kolmioraide''
* '''tryckbank:''' ''vastapenger''
* '''tryckluftsbroms:''' ''paineilmajarru''
* '''TSD:''' ''YTE''
* '''tub:''' ''tuliputki'' (tub utan överhettningsrör), ''lieskaputki'' (tub med överhettningsrör)
* '''tubplåt:''' ''tuliputkilevy''
* '''tur-retur:''' ''meno-paluu''
* '''tvillingmaskin:''' ''kaksoiskone''
* '''tvärstycke:''' ''ristikappale''
* '''tåg:''' ''juna''
* '''tågbefälhavare:''' ''johtava konduktööri ''(finländsk term)
* '''tågbiljett:''' ''junalippu''
* '''tågentusiast:''' ''junaharrastaja''
* '''tågklarerare:''' ''junasuorittaja''
* '''tågmästare:''' ''konduktööri''
* '''tågmöte:''' ''junakohtaus''
* '''tågradio:''' ''junaradio''
* '''tågsäkerhet:''' ''junaturvallisuus''
* '''tågsätt:''' ''junarunko, junayksikkö ''(motorvagnståg)
* '''tågvarnare:''' ''turvamies''
* '''tågvikt:''' ''junapaino''
* '''tågväg:''' ''junakulkutie''
* '''tågvärd:''' ''konduktööri''
* '''tågvärmevagn:''' ''aggregaattivaunu''
* '''täckdike:''' ''salaoja''

==U==
* '''underbyggnad:''' ''alusrakenne''
* '''underläggsplatta:''' ''aluslevy''
* '''underrede:''' ''alusta''
* '''uppehåll:''' ''pysähdys''
* '''uppkörd växel:''' ''aukiajettu vaihde''
* '''utblåsningsventil:''' ''ohitusventtiili''
* '''utdragsspår:''' ''vetoraide''
* '''utfartssignal:''' ''lähtöopastin''
* '''utgångsstation:''' ''lähtoasema''
* '''utliggare:''' ''kääntöorsi''

==V==
* '''vall:''' ''laskumäki''
* '''vagn:''' ''vaunu''
* '''vagnslasttrafik:''' ''vaunukuormaliikenne''
* '''vagnvåg:''' ''vaunuvaaka''
* '''vagnvändare:''' ''vaununkaatolaite''
* '''varmgångsdetektor:''' ''kuumakäynti-ilmaisin''
* '''vattenhäst:''' ''vesiviskuri''
* '''vattenståndsrör:''' ''vesilasi''
* '''veteranjärnväg:''' ''museorautatie''
* '''vevstake:''' ''kiertokanki''
* '''vevställverk:''' ''kampiasetinlaite''
* '''vevtapp:''' ''kammentappi''
* '''virkesterminal:''' ''raakapuuterminaali''
* '''virkeståg:''' ''puutavarajuna, raakapuujuna ''(tåg som transporterar rundvirke)
* '''våtånglok:''' ''märkähöyryveturi''
* '''vägskyddsanläggning:''' ''varoituslaitos''
* '''vägskyddssignal:''' ''tasoristeysopastin''
* '''vändskiva:''' ''kääntöpöytä''
* '''vändslinga:''' ''kääntösilmukka''
* '''vändspår:''' ''kääntöraide''
* '''väntsal:''' ''odotussali''
* '''växel:''' ''vaihde''
* '''växeldriv:''' ''vaihteenkääntölaite''
* '''växelgata:''' ''vaihdekuja''
* '''växelklot:''' ''vaihdelimppu''
* '''växelkryss:''' ''vaihteen risteys''
* '''växellok:''' ''vaihtoveturi, vaihtotyöveturi''
* '''växelriktmaskin:''' ''vaihteentukemiskone''
* '''växeltunga:''' ''vaihteen kieli''
* '''växelventil:''' ''vaihtoventtiili''
* '''växelvärme:''' ''vaihteenlämmitys''
* '''växling:''' ''vaihtotyö''
* '''växlingsledare:''' ''vaihtotyönjohtaja''
* '''växlingsrörelse:''' ''vaihtotyöliike''
* '''växlingsvall:''' ''laskumäki''

==Å==
* '''åkstation:''' ''ajovarikko''
* '''ångdom:''' ''höyrykupu''
* '''ånglok:''' ''höyryveturi''
* '''återledning:''' ''paluujohdin''

==Ö==
* '''öppen vagn:''' ''avovaunu''
* '''överbyggnad:''' ''päällysrakenne''
* '''överföringsvagn:''' ''lavettivaunu''
* '''överhettare:''' ''tulistin''
* '''överhettningslok:''' ''tulistinveturi''
* '''överhettningsrör:''' ''tulistinputki''
* '''överliggning:''' ''lepohuone''


==Källor==
*[http://www.infra.kth.se/jvg/jarnvagiana/jarnvagsordlista.pdf KTH:s järnvägsordlista]
*[http://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/499001/ Trafiksäkerhetsverkets svenskspråkiga föreskrifter]
*[http://publikationswebbutik.vv.se/upload/5291/pj09002_jtf_1_termer.pdf Transportstyrelsens lista över JTF-termer]

[[Kategori:Lexikon]]
[[Kategori:SAB: Prb Järnvägar och spårvägar]]
[[Kategori:Teknik]]
[[Kategori:Finska]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|Järnvägsordbok]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/J|Järnvägsordbok]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>rli1ehzl8plb6j9353asdbdtxeapdjg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Finsk-svensk järnvägsordbok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7258</id>
    <revision>
      <id>53468</id>
      <parentid>53467</parentid>
      <timestamp>2022-12-19T09:45:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ulf Pålsson</username>
        <id>11083</id>
      </contributor>
      <comment>/* H */</comment>
      <origin>53468</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20260" sha1="gjfd8b007flckqyqz0ghqwylcswaat4" xml:space="preserve">Finska järnvägstermer översatta till svenska. Se även [[Svensk-finsk järnvägsordbok]].

==Hur lägger man till ett ord?==
# Klicka på ”Redigera” bredvid den begynnelsebokstav ordet har.
# Se till att orden hamnar i bokstavsordning, så lägg till ordet mellan de två ord där det passar in.
# Använd denna mall för att lägga till ett ord:
&lt;pre&gt;

* '''finskt ord:''' ''svenskt ord''

&lt;/pre&gt;&lt;font size=&quot;-2&quot;&gt;'''Förklaring:''' Asterisken (&lt;nowiki&gt;*&lt;/nowiki&gt;) Gör att ordet får en punkt, &lt;nowiki&gt;''kursiv''&lt;/nowiki&gt; blir ''kursiv'' (2 apostrofer), och &lt;nowiki&gt;'''fet'''&lt;/nowiki&gt; blir '''fet''' (3 apostrofer).&lt;/font&gt;


{{Alfabetisk}}
==A==
* '''aggregaattivaunu:''' ''aggregatvagn ''(Finland)'', tågvärmevagn ''(Sverige)
* '''aikataulu:''' ''tidtabell, körplan''
* '''aikataulukauden vaihdos:''' ''tidtabellsskifte''
* '''aikataulukausi:''' ''tidtabellsperiod''
* '''ajojohdin:''' ''kontaktledning''
* '''ajolanka:''' ''kontakttråd''
* '''ajomoottori:''' ''traktionsmotor''
* '''ajovarikko:''' ''åkstation''
* '''akseli:''' ''axel''
* '''akselinlaskija:''' ''axelräknare''
* '''akselipaino:''' ''axellast''
* '''aluslevy '''(en räls)''':''' ''underläggsplatta''
* '''alusrakenne '''(till bana)''':''' ''underbyggnad''
* '''alusta '''(en vagns)''':''' ''underrede, chassi''
* '''apulietsoin:''' ''hjälpbläster, sotare''
* '''arina:''' ''rost''
* '''asema:''' ''station''
* '''asemanvälisuojastus:''' ''stationssträcka med en blocksträcka''
* '''asemapäällikkö:''' ''stationschef, stins ''(hist.)
* '''asetinlaite:''' ''ställverk''
* '''asiakasjuna:''' ''systemtåg''
* '''aukean tilan ulottuma:''' ''normalsektion för fria rummet''
* '''aukiajettu vaihde:''' ''uppkörd växel''
* '''automaattikytkin:''' ''automatkoppel''
* '''avo-osasto '''(i vagn)''':''' ''salong''
* '''avovaunu:''' ''öppen vagn''

==B==
* '''baliisi:''' ''balis''

==D==
* '''dieselveturi:''' ''diesellok''

==E==
* '''eristin:''' ''isolator''
* '''eristysjatkos:''' ''isolerskarv''
* '''erotin:''' ''frånskiljare''
* '''erotusjakso:''' ''skyddssektion, nollsektion''
* '''esiopastin:''' ''försignal''

==G==
* '''graafinen aikataulu:''' ''grafisk tidtabell''
* '''grafiikat:''' ''grafer''

==H==
* '''heittää '''(en vagn)''':''' ''skjutsa''
* '''henkilöjuna:''' ''persontåg'', ''resandetåg'' (i Sverige)
* '''henkilöliikenne:''' ''persontrafik''
* '''hiekkakupu:''' ''sanddom''
* '''hiekoitus:''' ''sandning''
* '''hylkäys '''(av materiel)''':''' ''slopning''
* '''hytti:''' ''kupé''
* '''hätäjarru:''' ''nödbroms''
* '''hätäjarrutuksen esto:''' ''nödbromsblockering''
* '''hätäjarrutuksen peruutus:''' ''nödbromsöverbryggning''
* '''höyrykupu:''' ''ångdom''
* '''höyryveturi:''' ''ånglok''

==I==
* '''imumuuntaja:''' ''sugtransformator''
* '''imuri:''' ''injektor''
* '''itsetoimijarru:''' ''huvudbromssystem ''(Sverige)'', självverkande broms ''(Finland)

==J==
* '''jarrujen koettelu:''' ''bromsprov''
* '''jarrujen tarkastus:''' ''bromskontroll''
* '''jarrujohto:''' ''bromsledning'', ''huvudledning'' (i Sverige)
* '''jarrukenkä:''' ''bromssko''
* '''jarrulaji:''' ''bromsgrupp''
* '''jarrumies:''' ''bromsare''
* '''jarrupaino:''' ''bromsvikt''
* '''jarrupainoprosentti:''' ''bromstal'', ''bromsprocent'' (i Sverige)
* '''jatkuvakiskoraide:''' ''helsvetsat spår''
* '''JKV:''' ''ATC, ATP''
* '''JKV-rakennusalue:''' ''ATC-arbetsområde''
* '''johtava konduktööri:''' ''ledande konduktör ''(Finland),''ombordansvarig tågvärd'' (i Sverige)
* '''jousitus:''' ''fjädring''
* '''JT:''' ''SÄO ''(i Sverige, till 30.5.2009), ''JTF ''(i Sverige, 31.5.2009--29.2.2016), ''TTJ'' (i Sverige, från 1.3.2016)
* '''juna:''' ''tåg''
* '''junaharrastaja:''' ''tågentusiast''
* '''junakohtaus:''' ''tågmöte''
* '''junakulkutie:''' ''tågväg''
* '''junakulkutien samanaikainen varmistus '''(vid mötesplats)''':''' ''samtidig infart''
* '''junalippu:''' ''tågbiljett''
* '''junana liikennöinti:''' ''trafikering som tågrörelse'', ''tågfärd'' (i Sverige)
* '''junapaino:''' ''tågvikt''
* '''junaradio:''' ''tågradio''
* '''junarunko:''' ''tågsätt''
* '''junasuorittaja:''' ''tågklarerare, tkl ''(förkortning i Sverige)
* '''junakulunvalvonta:''' ''automatisk tågkontroll''
* '''junaturvallisuus:''' ''tågsäkerhet''
* '''junayksikkö:''' ''motorvagnståg''
* '''juoksupyörä''' ''löphjul''
* '''järjestelyratapiha:''' ''rangerbangård''
* '''järjestelyveturi:''' ''rangerlok''
* '''jäädä mäkeen:''' ''kurka'' (i Sverige: slanguttryck)

==K==
* '''kaarresäde:''' ''kurvradie''
* '''kaatoarina:''' ''fallrost''
* '''kaksoiskone:''' ''tvillingmaskin''
* '''kaksoisraide:''' ''dubbelspår''
* '''kallistuvakorinen junayksikkö:''' ''motorvagnståg med korglutning ''
* '''kaltevuus:''' ''lutning''
* '''kalustokierto:''' ''fordonsomlopp''
* '''kammentappi:''' ''vevtapp''
* '''kampiasetinlaite:''' ''vevställverk''
* '''kankiasetinlaite:''' ''hävstångsställverk''
* '''kankikehys:''' ''stavram''
* '''kannatin '''(på kontaktledning)''':''' ''bärlina''
* '''kapearaiteinen:''' ''smalspårig''
* '''kappaletavara:''' ''styckegods''
* '''karja-aura:''' ''banröjare''
* '''katettu vaunu:''' ''täckt vagn, godsfinka ''(tvåaxlig)
* '''kattila:''' ''panna''
* '''kattilakivi:''' ''pannsten''
* '''kauko:''' ''fjärren''
* '''kauko-ohjaaja:''' ''fjärrtågklarerare ''(i Sverige), ''fjtkl ''(förkortning i Sverige)
* '''kauko-ohjattu ja suojastettu rataosa:''' ''bandel med fjärrblockering''
* '''kauko-ohjaus:''' ''fjärrstyrning ''
* '''kaukojuna:''' ''fjärrtåg''
* '''kehys '''(på lok)''':''' ''ramverk''
* '''kiertokanki:''' ''vevstake''
* '''kiintoraide:''' ''ballastfritt spår''
* '''kiitojuna:''' ''expresståg'' (i Finland, hist.)
* '''kiitotavarajuna:''' ''ilgodståg''
* '''kilometritolppa:''' ''kilometerstolpe''
* '''kipinäverkko:''' ''gnistsläckare, gnistfångare''
* '''kirjata '''(resegods)''':''' ''pollettera''
* '''kisko:''' ''räl''
* '''kiskoankkuri:''' ''rälsvandringshinder''
* '''kiskobussi:''' ''rälsbuss''
* '''kiskojarru:''' ''magnetskensbroms, virvelströmsbroms''
* '''kiskon kiinnitys:''' ''rälsbefästning''
* '''kiskon selän korkeus:''' ''rälsöverkant''
* '''kiskonhiontajuna:''' ''sliptåg''
* '''kiskonjatkos:''' ''spårskarv''
* '''kitakehys:''' ''hornblock''
* '''kohtauspaikka:''' ''mötesstation, mötesplats''
* '''kokojuna:''' ''heltåg''
* '''kokoonpano:''' ''sammansättning''
* '''kokopuomilaitos:''' ''helbomsanläggning''
* '''kolmioraide:''' ''triangelspår''
* '''konduktööri:''' ''konduktör'', ''tågvärd'' (i Sverige), ''tågmästare'' (i Sverige, person med viss säkerhetsutbildning)
* '''koneapulainen:''' ''maskinbiträde''
* '''konehuone:''' ''maskinrum''
* '''kontaktihiili '''(på strömavtagare)''':''' ''kolslitskena''
* '''kontti:''' ''container''
* '''korkeapainesylinteri:''' ''högtryckscylinder''
* '''ksk:''' ''rök'' (förkortning)
* '''kulkuaika '''(ett tågs)''':''' ''gångtid''
* '''kulkuominaisuudet '''(rullande materiels)''':''' ''gångegenskaper''
* '''kulunvalvonta:''' ''automatisk tågkontroll''
* '''kuolleen miehen kytkin:''' ''dödmansgrepp''
* '''kuormaulottuma:''' ''lastprofil''
* '''kuumakäynti-ilmaisin:''' ''varmgångsdetektor''
* '''kytkin:''' ''koppel''
* '''kytkinpyörä:''' ''koppelhjul''
* '''kytkintanko:''' ''koppelstång''
* '''kytkintappi:''' ''koppeltapp''
* '''käsiopaste:''' ''handsignal''
* '''käynnistysventtiili:''' ''igångsättningsventil''
* '''käyttöpyörä:''' ''drivhjul''
* '''kääntöorsi:''' ''utliggare''
* '''kääntöpöytä:''' ''vändskiva''
* '''kääntöraide:''' ''vändspår''
* '''kääntösilmukka:''' ''vändslinga''
* '''kääntyväkärkinen risteys '''(i växel)''':''' ''rörlig korsningsspets''

==L==
* '''laakeri:''' ''lager''
* '''laakeripesä:''' ''lagerbox''
* '''laippa:''' ''fläns''
* '''laituri:''' ''plattform, perrong''
* '''laituripolku:''' ''plattformsstig ''(Finland)'', plattformsövergång ''(Sverige)
* '''laiturivaihde:''' ''plattformsväxel ''(Finland)
* '''laskumäki:''' ''vall, rangervall, växlingsvall, rangerrygg ''
* '''lastauslaituri:''' ''lastkaj''
* '''lavettivaunu:''' ''överföringsvagn''
* '''lehtikeli:''' ''lövhalka''
* '''lepohuone:''' ''överliggning''
* '''lepovaunu:''' ''liggvagn''
* '''leveäraiteinen:''' ''bredspårig''
* '''levyjarru:''' ''skivbroms''
* '''lieriökattila:''' ''rundpanna''
* '''lieskaputki:''' ''tub med överhettningsrör''
* '''Liikennevirasto:''' ''Trafikverket ''(både Finland och Sverige)
* '''liikennepaikka:''' ''trafikplats ''(Finland)'', driftplats ''(i Sverige, TTJ-term)
* '''liikennepaikkalyhenne:''' ''trafikplatssignatur, driftplatssignatur''
* '''liikennepaikkaraja:''' ''trafikplatsgräns, driftplatsgräns''
* '''liikenteenohjaaja:''' ''trafikledare''
* '''Liikenteen turvallisuusvirasto:''' ''Trafiksäkerhetsverket ''(svensk motsvarighet: Transportstyrelsen)
* '''liikkuva kalusto:''' ''rullande materiel''
* '''liitevaunu:''' ''släpvagn''
* '''linjaradio:''' ''linjeradio ''(Finland)
* '''linjasuojastus:''' ''stationssträcka med flera blocksträckor''
* '''linjavaihde:''' ''linjeväxel ''(Finland)'', linjeplats ''(Sverige)
* '''lippuautomaatti:''' ''biljettautomat''
* '''lipunmyynti:''' ''biljettförsäljning''
* '''lisäjuna:''' ''extratåg''
* '''littera:''' ''littera, lokbeteckning/vagnbeteckning; militärbiljett''
* '''liukuhiili:''' ''kolslitskena''
* '''loppuopastin:''' ''slutsignal''
* '''lovipyörä:''' ''hjulplatta, bromsplatta''
* '''luisti:''' ''slid''
* '''luistikaappi:''' ''slidskåp''
* '''luistiliikuntakoneisto:''' ''slidstyrning''
* '''lukitus:''' ''förregling''
* '''lumiaura:''' ''snöplog''
* '''lupapaikka:''' ''tillståndsplats ''(Finland)
* '''luvaton radalla oleskelu:''' ''spårspring''
* '''lähijuna:''' ''närtåg ''(Finland)'', pendeltåg'' eller ''lokaltåg'' (Sverige)
* '''lähtö:''' ''avgång''
* '''lähtöasema:''' ''utgångsstation, avgångsstation''
* '''lähtölupa:''' ''avgångstillstånd ''(Finland)'', körtillstånd ''(Sverige)
* '''lähtöopastin:''' ''utfartssignal''
* '''lämmittäjä:''' ''eldare''
* '''läpikulkuraide:''' ''tågspår'', ''huvudspår'' (i Sverige, TTJ-term)

==M==
* '''makuuvaunu:''' ''sovvagn''
* '''matalapainesylinteri:''' ''lågtryckscylinder''
* '''matka-aika:''' ''restid''
* '''matkakeskus:''' ''resecentrum''
* '''matkalippu:''' ''resebiljett''
* '''matkatavara:''' ''resegods''
* '''matkatavaraosasto:''' ''resegodsavdelning''
* '''matkustajajuna:''' ''passagerartåg, resandetåg''
* '''meno-paluu:''' ''tur-retur''
* '''mittausvaunu:''' ''mätvagn''
* '''moottorijuna:''' ''motorvagnståg''
* '''moottoriresiina:''' ''motordressin''
* '''moottorivaunu:''' ''motorvagn''
* '''museorautatie:''' ''museijärnväg, veteranjärnväg''
* '''myötävaihde:''' ''medväxel''
* '''männän varsi:''' ''kolvstång''
* '''mäntä:''' ''kolv''
* '''mäntäluisti:''' ''kolvslid''
* '''mäntäpumppu '''(på ånglok)''':''' ''matarvattenpump''
* '''märkähöyryveturi:''' ''våtånglok''

==N==
* '''naulakiinnitys:''' ''spikbefästning''
* '''nokikaappi:''' ''sotskåp''
* '''normaaliraiteinen:''' ''normalspårig''

==O==
* '''odotussali:''' ''väntsal''
* '''ohiajovara:''' ''skyddssträcka''
* '''ohitusventtiili:''' ''utblåsningsventil, pyskran''
* '''ohjaamo:''' ''förarhytt''
* '''ohjain '''(på kontaktledning)''':''' ''tillsatsrör''
* '''ohjausvaunu:''' ''manövervagn''
* '''opaste:''' ''signal'', ''signalbesked''
* '''opastin:''' ''signal'', ''signalmedel'', ''signalinrättning''

==P==
* '''paikallisjuna:''' ''lokaltåg''
* '''paikallislupa:''' ''lokaltillstånd ''(Finland)
* '''paineilmajarru:''' ''tryckluftsbroms''
* '''palakiskoraide:''' ''skarvspår''
* '''paluujohdin:''' ''återledning''
* '''paluukisko:''' ''S-räl''
* '''peltikehys:''' ''plåtram''
* '''perusasento '''(en växels)''':''' ''normalläge''
* '''peräytys:''' ''backning''
* '''pienoisveturi:''' ''lokomotor''
* '''pikajuna:''' ''expresståg, snälltåg''
* '''pintavaihde:''' ''klätterväxel''
* '''pistoraide:''' ''stickspår''
* '''pohjarengas:''' ''bottenring''
* '''poistohöyry:''' ''avloppsånga''
* '''puolapyörä:''' ''ekerhjul''
* '''puolenvaihtopaikka:''' ''krysstation''
* '''puolipuomilaitos:''' ''halvbomsanläggning''
* '''puomi:''' ''bom''
* '''puskin:''' ''buffert''
* '''puskinpalkki:''' ''buffertbalk''
* '''puutavarajuna:''' ''virkeståg''
* '''pysähdys:''' ''uppehåll''
* '''pysäkki:''' ''haltpunkt ''(Finland)
* '''pyörä:''' ''hjul''
* '''pyöräkerta:''' ''hjulpar''
* '''pyöränrengas:''' ''hjulring''
* '''pyöränrunko:''' ''hjulstom''
* '''päällysrakenne:''' ''överbyggnad''
* '''pääopastin:''' ''huvudsignal''
* '''pääraide:''' ''huvudspår''
* '''päärata:''' ''stambana''
* '''pääsäiliöjohto:''' ''huvudtankledning ''(Finland)'', matarledning ''(Sverige)
* '''pääteasema:''' ''slutstation''
* '''päätepuskin:''' ''stoppbock''
* '''pölkynvaihtokone:''' ''slipersbytare''

==R==
* '''raakapuuterminaali:''' ''virkesterminal''
* '''radio-ohjaus:''' ''radiostyrning''
* '''raide:''' ''spår''
* '''raidegeometria:''' ''spårgeometri''
* '''raidejarru:''' ''rangerbroms''
* '''raideleveys:''' ''spårvidd''
* '''raideleveyden vaihtolaite:''' ''spårviddsväxlare''
* '''raideopastin:''' ''dvärgsignal''
* '''raideosuus:''' ''spårsträcka''
* '''raideristeys:''' ''spårkorsning''
* '''raideruuvi:''' ''sliperskruv''
* '''raidesepeli:''' ''makadam''
* '''raidesora:''' ''grus''
* '''raidevirtapiiri:''' ''spårledning''
* '''raideväli:''' ''spåravstånd''
* '''raiteen kallistus:''' ''rälsförhöjning''
* '''raiteensulku:''' ''spårspärr''
* '''raiteentukemiskone:''' ''spårriktare ''(stor och automatiserad)'', stoppmaskin ''(liten och enkel)
* '''raiteenvaihtokone:''' ''spårbytesmaskin''
* '''raiteenvaihtopaikka:''' ''krysstation''
* '''rata:''' ''bana''
* '''Ratahallintokeskus:''' ''Banförvaltningscentralen''
* '''ratakapasiteetti:''' ''bankapacitet''
* '''ratakuorma-auto:''' ''motortralla''
* '''rataoikaisu:''' ''linjerätning''
* '''ratapenger:''' ''banvall''
* '''ratapiha:''' ''bangård''
* '''ratapölkky:''' ''sliper, syll''
* '''ratatyöntekijä:''' ''banarbetare, rallare ''(hist.)
* '''rautatie:''' ''järnväg''
* '''rautatieasema:''' ''järnvägsstation''
* '''rautatieharrastaja:''' ''järnvägsentusiast''
* '''rautatiekalusto:''' ''järnvägsmateriel''
* '''rautatienosturi:''' ''kranvagn''
* '''Rautatievirasto:''' ''Järnvägsverket''
* '''releasetinlaite:''' ''reläställverk''
* '''resiina:''' ''dressin''
* '''retkeilyvaunu:''' ''exkursionsvagn ''(hist.)'', liggvagn''
* '''ripustin '''(på kontaktledning)''':''' ''bärtråd''
* '''risteysasema:''' ''järnvägsknut''
* '''risteysvaihde:''' ''korsningsväxel''
* '''ristikappale:''' ''tvärstycke''
* '''ruuvikytkin:''' ''skruvkoppel''

==S==
* '''saksivirroitin:''' ''enbent strömavtagare''
* '''salaoja:''' ''täckdike''
* '''savu:''' ''rök''
* '''savunohjauslevy:''' ''rökskärm''
* '''savupesä:''' ''sotskåp''
* '''savutorvi:''' ''skorsten''
* '''seisake:''' ''hållplats ''(självständig)'', hållställe ''(en del av driftplats, i Sverige)
* '''sekajuna:''' ''blandat tåg''
* '''semafori:''' ''semafor''
* '''sepeliaura:''' ''ballastplog''
* '''sepelinpuhdistuskone:''' ''ballastrenare''
* '''sidekisko:''' ''skarvjärn''
* '''siipiopastin:''' ''semafor''
* '''sivuraide:''' ''sidospår''
* '''sivurata:''' ''bibana''
* '''sn:''' ''sth''
* '''stokeri:''' ''stoker''
* '''suojastus:''' ''linjeblockering''
* '''suojastusopastin:''' ''blocksignal''
* '''suojaväli:''' ''blocksträcka''
* '''suurnopeusjuna:''' ''höghastighetståg''
* '''sylinteri:''' ''cylinder''
* '''sähköveturi:''' ''ellok''

==T==
* '''taajamajuna:''' ''regionaltåg''
* '''taara:''' ''tara''
* '''tankkiveturi:''' ''tanklok''
* '''tasatahtiaikataulu:''' ''styv tidtabell''
* '''tasoluisti:''' ''planslid''
* '''tasoristeys:''' ''plankorsning''
* '''tasoristeysopastin:''' ''plankorsningssignal ''(Finland)'', vägskyddssignal ''(Sverige)'', V-signal ''(Sverige)
* '''tavarajuna:''' ''godståg''
* '''tavaraliikenne:''' ''godstrafik''
* '''tavaramakasiini:''' ''godsmagasin''
* '''teli:''' ''boggi''
* '''tenderi:''' ''tender''
* '''tenderiveturi:''' ''tenderlok''
* '''teollisuusraide:''' ''industrispår''
* '''tienraivaaja:''' ''banröjare''
* '''traverssi:''' ''travers''
* '''tuhkalaatikko:''' ''asklåda''
* '''tukikerroksen muotoilukone:''' ''ballastplog''
* '''tukikerros:''' ''ballast''
* '''tulipesä:''' ''eldstad, fyrbox'' (den delen av eldstaden som man eldar i)
* '''tuliputki:''' ''tub utan överhettningsrör''
* '''tuliputkilevy:''' ''tubplåt''
* '''tulistin:''' ''överhettare''
* '''tulistinputki:''' ''överhettningsrör''
* '''tulistinveturi:''' ''överhettningslok''
* '''tulo:''' ''ankomst''
* '''tuloasema:''' ''ankomststation''
* '''tulo-opastin:''' ''infartssignal''
* '''turvalaite '''(i förarhytt)''':''' ''säkerhetsgrepp''
* '''turvamies '''(vid banarbete)''':''' ''tågvarnare''
* '''turvaraide:''' ''säkerhetsspår, skydsspår''
* '''turvavaihde:''' ''skyddsväxel''
* '''tyhjävaunujuna:''' ''tomvagnståg''
* '''tyhjönestoventtiili:''' ''luftvägsventil''
* '''täsmällisyys:''' ''punktlighet, rättidighet''
* '''täyttöaste '''(ett passagerartågs)''':''' ''beläggningsgrad''
* '''tönkkäjarru:''' ''blockbroms''

==U==
* '''ulkokaarrevaihde:''' ''ytterbågsväxel''
* '''umpivaunu:''' ''sluten vagn''

==V==
* '''vaihde:''' ''växel''
* '''vaihdekuja:''' ''växelgata''
* '''vaihdelimppu:''' ''växelklot''
* '''vaihteen kieli:''' ''växeltunga''
* '''vaihteen risteys:''' ''växelkryss, korsningsspets''
* '''vaihteenkääntölaite:''' ''växeldriv''
* '''vaihteenlämmitys:''' ''växelvärme''
* '''vaihteentukemiskone:''' ''växelriktare, växelriktmaskin''
* '''vaihtotyö:''' ''växling''
* '''vaihtotyöliike:''' ''växlingsrörelse''
* '''vaihtotyönjohtaja:''' ''växlingsledare''
* '''vaihtotyöveturi:''' ''växellok''
* '''vaihtoventtiili:''' ''växelventil''
* '''valonheitin:''' ''strålkastare''
* '''valtaventtiili:''' ''regulator''
* '''valtionrautatiet:''' ''Statsjärnvägarna ''(Finland)'', Statens Järnvägar ''(Sverige)
* '''vankivaunu:''' ''fångvagn''
* '''varmistuslukon avain:''' ''kontrollåsnyckel, k-nyckel ''(Sverige)
* '''varoituslaitos:''' ''varningsanläggning ''(Finland)'', vägskyddsanläggning ''(Sverige)
* '''varoventtiili:''' ''säkerhetsventil''
* '''vastapenger:''' ''tryckbank''
* '''vastavaihde:''' ''motväxel''
* '''vaunu:''' ''vagn''
* '''vaunukuormaliikenne:''' ''vagnslasttrafik''
* '''vaununkaatolaite:''' ''vagnvändare''
* '''vaunuvaaka:''' ''vagnvåg''
* '''vesilasi:''' ''vattenståndsrör''
* '''vesiviskuri:''' ''vattenhäst''
* '''vetokalusto:''' ''drivfordon, dragfordon''
* '''vetoluukku:''' ''damp''
* '''vetopuhallin:''' ''blästerrör''
* '''vetoraide:''' ''utdragsspår''
* '''vetovoima:''' ''dragkraft''
* '''veturi:''' ''lok, lokomotiv''
* '''veturinkuljettaja:''' ''lokförare''
* '''veturitalli:''' ''lokstall''
* '''virroitin:''' ''strömavtagare''
* '''virroitinvalvontakamera:''' ''strömavtagardetektor''
* '''virtakisko:''' ''strömskena ''

==Y==
* '''yhdistetyjen kuljetusten terminaali:''' ''kombiterminal''
* '''yhdyskone:''' ''kompoundmaskin''
* '''yhdysliikenne:''' ''samtrafik''
* '''yhteentoimivuuden tekninen eritelmä:''' ''tekniska specifikationer för driftskompatibilitet''
* '''yhteiskäyttö '''(av lok)''':''' ''multippelkörning''
* '''yksiraiteinen:''' ''enkelspårig''
* '''ympärilyönti:''' ''slirning''
* '''YTE''': ''TSD''
* '''yöjuna:''' ''nattåg''

==Ä==
* '''äänitaajuusvirtapiiri:''' ''tonfrekvensspårledning''

==Källor==
*[http://www.infra.kth.se/jvg/jarnvagiana/jarnvagsordlista.pdf KTH:s järnvägsordlista]
*[http://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/499001/ Trafiksäkerhetsverkets svenskspråkiga föreskrifter]
*[https://bransch.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Arbetsmiljo-och-sakerhet/sakerhet-pa-jarnvag/trafikbestammelser-for-jarnvag--ttj/regelmoduler-i-trafikbestammelser-for-jarnvag/ Svenska Trafikverkets Trafikbestämmelser för järnväg, modul 1 Termer]

[[Kategori:Lexikon]]
[[Kategori:SAB: Prb Järnvägar och spårvägar]]
[[Kategori:Teknik]]
[[Kategori:Finska]]
[[kategori:Utarbetade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|Järnvägsordbok]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/J|Järnvägsordbok]]
__NOTOC__</text>
      <sha1>gjfd8b007flckqyqz0ghqwylcswaat4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bygghandboken/Byggprocessen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7260</id>
    <revision>
      <id>51545</id>
      <parentid>51544</parentid>
      <timestamp>2022-03-23T14:51:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>213.112.95.29</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Förstudie */</comment>
      <origin>51545</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10184" sha1="i07gx10ttaqdf6vuilusm5nl0pyuw7u" xml:space="preserve">'''Byggprocessen''' är en helhetsbild av hur uppförandet av en byggnad/anläggning går till och består av 4 olika skeden.
Dessa fyra skeden presenteras nedan.
* Förstudie (Behovsutredning)
* Projektering (Produktbestämning)
* Produktion (Produktframtagning)
* Förvaltning (Produktanvändning)

== Förstudie ==
Här analyserar och utreder man de olika alternativen för att fatta beslutet om att gå vidare med den tilltänkta byggnaden eller ej.

== Projektering ==
Indelas i programskedet och projekteringsskedet
* '''Programskede'''&lt;br /&gt;Man preciserar byggherrens alla krav och önskemål om den blivande byggnaden samt kartlägger alla förutsättningar och villkor som kan påverka den kommande projekteringen.
Detta sammanställs i ett byggnadsprogram som följs av gestaltning.

* '''Projekteringsskede'''&lt;br /&gt;Här fortsätter gestaltningen och detta leder till utarbetade förslagsritningar. Man utformar och fastställer byggnadens kontruktionssystem och installationssystem vilka tillsammans bildar systemhandlingar. Efter detta så arbetar man med detaljutformning vilket i sin tur leder till bygghandlingar.
Bygghandlingarna innehåller följande punkter,
* '''Ritningar''':
** Arkitektritningar
** Konstruktionsritningar
** VS-ritningar
** Ventilationsritningar
** Elritningar
** Markritningar
* '''Beskrivningar''':
** Rumsbeskrivningar
** Elbeskrivningar
** VS-beskrivningar
** Ventilationsbeskrivningar
** mm
* '''Administrativa Föreskrifter''' &lt;br /&gt;


De kompletta bygghandlingarna leder till ett FFU (förfrågningsunderlag) som lämnas till olika entreprenörer varpå dessa får 60 dagar på sig att skicka in ett anbud för den tilltänkta byggnaden som är baserad på byggherrens förfrågningsunderlag.

== Projektering av handlingar och upphandling ==

För småhuskunder är upphandlingen mycket viktig, eftersom man oftast har små marginaler i sin budget. Man bör lägga stor omsorg på att handlingarna är tydliga och av tillräcklig omfattning. När det gäller entreprenadupphandlingen rekommenderar vi att du engagerar din byggledare.

== Entreprenadformer ==
'''Totalentreprenad:''' 
Innebär att du skriver kontrakt med ett enda företag. Företaget - totalentreprenören - ansvarar för projektering, material samt eget arbete och arbeten som eventuellt lejs ut till underentreprenörer.
För en helt branschokunnig konsument som ska bygga hus, rekommenderas allmänt att skriva kontrakt med en enda entreprenör på totalentreprenad. ABT06 används i detta syfte.

'''Utförandeentreprenad:''' 
Beställare/Byggherre ansvarar för projekteringen och entreprenören ansvarar för utförande enl AB04.

== Upphandlingsformer ==
'''Delad entreprenad:''' 
Innebär att du skriver separata kontrakt med två eller flera företag. Du kan också avtala direkt med flera olika att de ska utföra markarbeten, grundläggning, VVS och så vidare.
Väljer du delad entreprenad bör du se till att varje entreprenör ger ett 10-årigt konsumentskydd och att någon av entreprenörerna tar på sig helhetsansvaret för samordningen på byggplatsen och att detta regleras i ett särskilt kontrakt. 

'''Generalentreprenad:''' 
En entreprenör upphandlas som i sin tur upphandlar underleverantörer inom alla discipliner. En part för beställaren.

== Bygglov == 

Bygglovsprocessen är numera uppdelad i en tillståndsprocess 
(bygglov / rivningslov /marklov)
och en anmälningsprocess (bygganmälan/rivningsanmälan). 
Tillstånd att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder lämnas av kommunens byggnadsnämnd i form av bygglov, rivningslov eller marklov (8 kap. PBL). Loven upphör att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov.

Att få ett bygglov beviljat tar ca 1-3 månader. Priset på ett bygglov varierar i utomplan eller detaljplanerat område, samt hur stort huset som ni skall bygga är. 
Kontakta stadsarkitektkontoret/stadsbyggnadskontoret på orten för att få ett 
aktuellt pris med alla avgifter inräknade.

Handlingar som ska lämnas in vid ansökan: (kontrollera med byggnadsnämnden i din kommun):
* huvudritningar med plan, sektion och fasader, vanligtvis i skala 1:100
* nybyggnadskarta
* situationsplan med yttre VA
* tekniska beskrivningar konstruktionsritningar
* anmälan av certifierad kontrollansvarig
* kontrollplan för byggåtgärderna

Förutom bygglovshandlingarna behöver du bland annat el och VA ritningar samt beskrivningar av vilka material och fabrikat (eventuella tillval) som du önskar ha. 
Husföretag hjälper de dig oftast att ta fram bygglovshandlingar och har du en arkitekt får hjälp med att ta fram handlingarna. Är du det minsta osäker så kontakta stadsarkitektkontoret/stadsbyggnadskontoret på din ort så får Du råd och upplysningar om vad som gäller i just ditt fall, betr. bestämmelser, lämplig utformning av byggnaden med mera.

== Förfrågningsunderlag och anbud == 

Efter att ritningar och detaljbeskrivning är klara, upprättas ett förfrågningsunderlag så att man kan ta in anbud från entreprenörer.
Ett förfrågningsunderlag består av ritningar och handlingar som tydligt beskriver de olika arbetenas omfattning och kvalitet.

Förfrågningsunderlaget skall ge en komplett bild så att,
* avtal kan ingås mellan parterna, utan att tvist skall inträffa under entreprenadtiden.
* kostnaden skall kunna beräknas så exakt som möjligt så att anbuden blir korrekta, och utan att onödiga osäkerheter föreligger.

Anlita konsult/husleverantören både för att upprätta förfrågningsunderlaget och för att sedan jämföra anbuden.

== Kontraktet ==
Se till att få med alla era önskemål skriftligt i kontraktet. Åberopa att ABS 18 (allmänna bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är beställare) skall gälla.

== Försäkringar ==
Som beställare är det viktigt satt du ser till att försäkringar blir tecknade inför bygget. Samt att du kontrollerar att samtliga konsulter och entreprenörer har försäkringar som gäller för de arbeten de utför.

''Produktionsgarantiförsäkringen'' innebär att försäkringsbolaget garanterar att huset byggs färdigt även om entreprenören skulle gå i konkurs.

''Byggfelsförsäkringen'' innebär att försäkringsbolaget ersätter väsentliga skador som uppstår på huset upp till tio år efter utförd slutbesiktning. Självrisken är 50% av gällande basbelopp. Även denna försäkring tecknas av entreprenören. 

== Bygganmälan ==
Oavsett om åtgärden kräver lov eller inte ska en bygganmälan göras till kommunens byggnadsnämnd, minst tre veckor före byggstart (9 kap. PBL). 

Det gäller när arbetet handlar om att:
* uppföra eller bygga till en byggnad,
* uppföra/anordna eller väsentligt ändra en anläggning
* ändra i en byggnad så att bärande konstruktioner berörs eller planlösningen avsevärt påverkas
* installera eller väsentligt ändra hissar, eldstäder, rökkanaler, anordningar för ventilation, vatten- och avlopp (även på tomt) eller
* underhålla värdefull bebyggelse om det regleras i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Efter det att bygganmälan inkommit, sammankallar stadsbyggnadskontoret till ett byggsamråd, där du presenterar den kvalitetsansvarige du har utsett. Din arkitekt eller husfabrikant hjälper dig att ta fram handlingar för bygganmälan. Efter byggsamrådet är det klart att börja bygga.

== Kontrollansvarig enligt PBL (KA) ==
En kontrollansvarig arbetar på uppdrag av en byggherre. Byggherren är den som enligt lag har ansvaret för att objektet uppfyller gällande bestämmelser och att tillsyn och kontroll genomförs på ett riktigt sätt. Den kontrollansvarige är trots sin titel inte ansvarig för något
mer än vissa dokument upprättas. De befogenheter som behövs för att kunna ta det
ansvaret och säkerställa kvaliteten är inget som kommer med kontrollansvariguppdraget per automatik, och KA kan inte jämföras med vad som åligger en byggnadsinspektör, kontrollant eller dylikt. Missuppfattningar om den kontrollansvariges roll är vanligt.

Den kontrollansvarige är en medhjälpare, som byggherren enligt Plan- och bygglagen är skyldig att ha i sin organisation om det handlar om
byggprojekt som kräver bygganmälan. KA skall upprätta en kontrollplan, kontrollerna skall byggherren låta utföra (vad som vanligen kallas
egenkontroll, dvs kontroller bekostade av byggherren), ibland kan en fristående sakkunnig behöva anlitas för detta. Det är byggherren som ska utse en KA och en sådan kan vara ha riksbehörighet, bli godkänd av byggnadsnämnden för uppdraget i fråga (om det är ett mycket enkelt arbete som skall utföras kan den som skall låta utföra det utse sig själv till KA).

== Slutbesiktning ==
Då huset är färdigt rekommenderas att en slutbesiktning utförs av en besiktningsman, för att reglera förhållandet mellan dig och entreprenören. En slutbesiktning är dock inget krav från kommunen. Om du har tecknat en färdigställande-, eller byggfelsförsäkring bör du stämma av med försäkringsgivaren att de godkänner besiktningsmannen. Hur besiktning av småhus skall gå till beskrivs i ABS 95. 

== Slutbesked ==
Den kontrollansvarige ska anmäla till byggnadsnämnden när bygget är färdigställt genom att sända in ifyllda kontrollplaner. Du erhåller då ett slutbesked. 
Om byggnadsnämnden däremot anser att det brister i förutsättningarna att utfärda ett slutbesked, ska nämnden ta ställning till i vilken omfattning byggnaden får användas innan bristerna avhjälpts.

==Externa länkar==
*[http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygglov-och-bygganmalan/Kvalitetsansvarig/ Boverket om Kvalitetsansvarig]
*[http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygglov-och-bygganmalan/Sakkunniga-kontrollanter/ Boverket om Sakkunniga kontrollanter]
*[http://www.kvalitetsansvar.se Kvalitetsansvarig i Stockholm]
*[http://www.hus.se/artiklar/bygga-hus/ Artiklar om att bygga hus]

[[kategori:Bygghandboken]]

Den skrivna texten gäller äPBL.
Enligt nPBL krävs slutbesked för att byggnadsverket ska få tas i bruk.
äPBL: kvalitetsansvarig
nPBL: kontrollansvarig</text>
      <sha1>i07gx10ttaqdf6vuilusm5nl0pyuw7u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ppa Byggnadsteknik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7261</id>
    <revision>
      <id>27708</id>
      <timestamp>2010-04-10T21:00:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB: Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien]]'</comment>
      <origin>27708</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="79" sha1="ti7ec42gobo4uywdi3a9ktk1umfy39j" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien]]</text>
      <sha1>ti7ec42gobo4uywdi3a9ktk1umfy39j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pp Byggnadsteknik, byggnadsproduktion, teknisk hygien</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7262</id>
    <revision>
      <id>27709</id>
      <timestamp>2010-04-10T21:00:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer]]'</comment>
      <origin>27709</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="swbrcpplcpd5mz4c493js4ob1pshuw1" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: P Teknik, industri och kommunikationer]]</text>
      <sha1>swbrcpplcpd5mz4c493js4ob1pshuw1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Prb Järnvägar och spårvägar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7264</id>
    <revision>
      <id>27712</id>
      <timestamp>2010-04-10T22:15:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Z4p</username>
        <id>2149</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Pr Transportmedel och kommunikationer]]'</comment>
      <origin>27712</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="orwm05lyfwqokiunmmbu3uttiizu89w" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Pr Transportmedel och kommunikationer]]</text>
      <sha1>orwm05lyfwqokiunmmbu3uttiizu89w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Finska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7265</id>
    <revision>
      <id>27713</id>
      <timestamp>2010-04-10T22:18:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Z4p</username>
        <id>2149</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Språk|Finska]]'</comment>
      <origin>27713</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="8wonzivjfqu6d9g9ux5s0euqzgk9xhv" xml:space="preserve">[[Kategori:Språk|Finska]]</text>
      <sha1>8wonzivjfqu6d9g9ux5s0euqzgk9xhv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qdfd Hästar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7266</id>
    <revision>
      <id>27717</id>
      <timestamp>2010-04-10T22:38:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Qdf Husdjurslära|Qdfd]]'</comment>
      <origin>27717</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="cz31ekykshjvw0ib5j15hl4v23yj84r" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Qdf Husdjurslära|Qdfd]]</text>
      <sha1>cz31ekykshjvw0ib5j15hl4v23yj84r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qdf Husdjurslära</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7267</id>
    <revision>
      <id>27718</id>
      <timestamp>2010-04-10T22:40:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Qd Lantbruk|Qdf]]'</comment>
      <origin>27718</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="91nj1qvi5tvu3c1bqdqho0h1op7r2ta" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Qd Lantbruk|Qdf]]</text>
      <sha1>91nj1qvi5tvu3c1bqdqho0h1op7r2ta</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Qd Lantbruk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7268</id>
    <revision>
      <id>27719</id>
      <timestamp>2010-04-10T22:41:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen|Qd]]'</comment>
      <origin>27719</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="fxwa0ped5iocnr4iv8ljqct8cka98eb" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: Q Ekonomi och näringsväsen|Qd]]</text>
      <sha1>fxwa0ped5iocnr4iv8ljqct8cka98eb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>En Introduktion till Sociologi/Sociologisk Teori</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7271</id>
    <revision>
      <id>50883</id>
      <parentid>50840</parentid>
      <timestamp>2021-10-03T19:26:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Strukturfunktionalism */ + accent</comment>
      <origin>50883</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7986" sha1="1z25gz8556i0zo0fb6h2q8u1q4bqvkt" xml:space="preserve">==Introduktion==
Sociologer utvecklar teorier för att förklara sociala fenomen. En ''teori'' föreslår ett samband mellan två eller flera sociala koncept. Med andra ord försöker teorin förklara varför ett fenomen uppstår. Ett exempel på sociologisk teori är [[../Ordlista#Putnam, Robert|Robert Putnams]] arbete om civilsamhällets försvagande.&lt;ref name=&quot;Putnam2001&quot;&gt;&lt;/ref&gt;  Putnam konstaterade att Amerikanarnas deltagande i civilsamhället (föreningslivet, klubbar, religiösa aktiviteter, o.s.v.) minskat under de sista 40 till 60 åren. Putnamns teori är komplex och innefattar en mängd faktorer, men en av de tyngst vägande faktorerna är ett ökat TV-tittande. Teorin föreslår sambandet att:  

:Ju mer folket tittar på TV, desto mindre engagerar de sig i civilsamhället.

Denna del av Putnams teori illustrerar tydligt det grundläggande syftet med sociologisk teori; den föreslår ett samband mellan två sociala koncept. I det här fallet är koncepten &quot;civilsamhället&quot; och &quot;TV-tittande&quot; som visar sig ha ett inverterat samband, när den ena ökar så minskar den andra. Teorin använder även ett socialt fenomen ,&quot;TV-tittande&quot;, för att förklara ett annat, &quot;försvagat civilsamhälle&quot;, och samlar därmed de grundläggande idéerna inom sociologisk teori.

Sociologiska teorier utvecklas på olika nivåer, från generella macro-teorier till specifika micro-teorier. De flesta micro-teorier är bundna till specifika situationer och [[../Ordlista#Kontext|kontexter]], så detta kapitel kommer istället koncentrera sig på välkända och vända generella teorier inom sociologin. 

===Vikten av teorier===
Om man tittar på exemplet ovan kan man se att teorin innehåller två komponenter: dels data, i det här fallet siffrorna som visar att engagemanget i civilsamhället minskat och att TV-tittande har ökat, och dels ett påstått samband, att ökandet av TV-tittande har lett till ett minskat engagemang i civilsamhället. Enbart data är inte så informativt, så om Putnamn inte hade föreslagit ett samband mellan de två sociala koncepten finns det en risk att vi aldrig uppfattat TV-tittandets effekter på civilsamhället. Därför är det nödvändigt att använda teorier för att koppla ihop till synes åtskilda sociala koncept och fenomen för att därmed skapa förståelse för världen omkring oss.

Ett annat exempel på sociologisk teori kan illustrera poängen. I sitt klassiska verk ''Suicide'' &lt;ref name=&quot;Durkheim1997&quot;&gt;&lt;/ref&gt; så intresserade sig [[../Ordlista#Durkheim, Emile|Emile Durkheim]] för självmord som ett socialt fenomen, och använde sig av data och teori för att försöka skapa en förklaring. Genom att behandla data om stora grupper av människor i Europa så lyckades Durkeim att visa på mönster i självmordsfrekvenserna och koppla detta till religiösa ståndpunkter. Till exempel var självmord vanligare bland protestanter än katoliker. Än så länge var Durkeims analys i stort sett på data-stadiet, han hade inte än erbjudit en förklaring till skillnaderna. Genom att introducera begreppen [[../Ordlista#Anomi|anomi]] och social solidaritet kunde Durkheim argumentera för att lösare sociala band bland protestanter var grunden till den högre självmordsfrekvensen.

Även om Durkheims arbete har blivit kritiserat så är hans studie ett klassiskt exempel på hur man använder en teori för att förklara ett samband mellan två separata sociala koncept. Durkheims arbete illustrerar även behovet av att använda en teori då det annar inte skulle gå att förstå orsak och verkan i det sociala livet. 

===Viktiga sociala teorier===
Som tidigare påpekats finns det en mängd teorier inom sociologin. Det finns dock flera breda teoretiska perspektiv som blivit så tongivande att de kan ses som [[../Ordlista#Paradigm|paradigm]] inom forskningsfältet. Dessa teorier ger bra förklaringar för det sociala livet men är för den skull inte utan problem, men just eftersom de överlevt en mängd kritik har de blivit så vitt använda. 

Då vi nedan kommer att diskutera de dominerande teorierna inom sociologin finns det en risk att fasta i frågan &quot;vilken är bäst?&quot;. Som ofta är fallet i socilologi betyder det inte att bara för att något är annorlunda måst endera vara bättre. Varje teori har sina styrkor och svagheter och det bästa sättet att närma sig dem är att se dem som kompletterande snarare än konkurrerande. Ibland räcker det med en teori, ibland hjälper det att använda flera, men alla är på ett sätt korrekta då de kan ge trovärdiga förklaringar till sociala fenomen.

==Strukturfunktionalism==
'''Strukturfunktionalism''' är en sociologisk teori som inledningsvis försökte att förklara sociala institutioner som resultat av en kollektivisering av individernas biologiska behov ([[../Ordlista#Funktionalism|Funktionalism]]), men med tiden utvecklades ett fokus på hur sociala institutioner möter sociala behov ([[../Ordlista#Strukturfunktionalism|Strukturfunktionalism]]).

Strukturfunktionalism bygger primärt sina idéer på [[../Ordlista#Durkheim, Émile|Émile Durkheims]] arbeten&lt;ref name=&quot;Durkheim1997b&quot;&gt;&lt;/ref&gt;. Durkheim var intresserad av hur samhällen överlever och behåller sin interna stabilitet, och han valde att förklara social sammanhållning olika former av [[../Ordlista#Social solidaritet|social solidaritet]]. I mer &quot;primitiva&quot; samhällen bygger sammanhållningen på [[../Ordlista#Mekanisk solidaritet|mekanisk solidaritet]] där alla gör liknande arbeten och delar samma värderingar, medan &quot;moderna&quot; samhället snarare bygger variation och [[../Ordlista#Differentiering|differentiering]]. Detta skapar ett nät av ömsesidigt beroende, [[../Ordlista#Interdependens|interdependens]], där alla behövs för att helheten ska fungera. Durkheim liknade det komplexa moderna samhället vid en levande kropp där alla delarna behövs och valde att beskriva denna samhällsform som styrd av [[../Ordlista#Organisk solidaritet|organisk solidaritet]].

Kärnan av strukturfunktionalismens teorier är en fortsättning på Durkheims försök att förklara den stabilitet och sammanhållning som behövs för upprätthålla ett samhälle. Många funktionalister påstår att sociala institutioner balanserar varandra och är så integrerade med varandra att förändringar i en påverkar alla andra. Samhällen ses som sammanhållna och relationella strukturer som fungerar som organismer där alla delar samarbetar för att upprätthålla strukturen. Varje del anses genomföra ett omedvetet, till synes automatiskt, arbete med att upprätthålla en jämvikt och motverka förändringar som stör jämvikten. Alla sociala och kulturella fenomen anses därför vara funktioner som arbetar för denna jämvikt och inte något som kan analyseras som något med eget &quot;liv&quot; eller skiljt från resten av samhället. Man kan därför till exempel ställa frågan &quot;Vilken funktion har skolan för samhället?&quot; och få svaret att den ska förbereda individer för att fungera som arbetskraft.&lt;ref name=&quot;Marsden1996&quot;&gt;&lt;/ref&gt;&lt;ref name=&quot;Smith2003&quot;&gt;&lt;/ref&gt;

==Referenser==
&lt;references&gt;
&lt;ref name=&quot;Durkheim1997&quot;&gt;Durkheim, Emile. 1997. Suicide. Free Press.&lt;/ref&gt;
&lt;ref name=&quot;Durkheim1997b&quot;&gt;Durkheim, Emile, and Lewis A. Coser. 1997. The Division of Labor in Society. Free Press.&lt;/ref&gt;
&lt;ref name=&quot;Putnam2001&quot;&gt;Putnam, Robert D. 2001. Bowling Alone : The Collapse and Revival of American Community. 1st ed. Simon &amp; Schuster.&lt;/ref&gt;
&lt;ref name=&quot;Marsden1996&quot;&gt;Marsden, George M. 1996. The Soul of the American University: From Protestant Establishment to Established Nonbelief. Oxford University Press, USA.&lt;/ref&gt;&lt;ref name=&quot;Smith2003&quot;&gt;Smith, Christian. 2003. The Secular Revolution: Power, Interests, and Conflict in the Secularization of American Public Life. 1st ed. University of California Press.&lt;/ref&gt;
&lt;/references&gt;

{{sidfotsnavigering|En Introduktion till Sociologi|../Samhälle/|../Sociologisk Metod/}}
[[kategori:En introduktion till sociologi]]</text>
      <sha1>1z25gz8556i0zo0fb6h2q8u1q4bqvkt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ryktning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7273</id>
    <redirect title="Hästhandboken/Ryktning" />
    <revision>
      <id>27741</id>
      <timestamp>2010-04-13T08:10:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Ryktning]] till [[Hästhandboken/Ryktning]]: Gör om till ett kapitel i en bok</comment>
      <origin>27741</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="pgazjhgd4poc02tupzweqcnjwd4xfs0" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Hästhandboken/Ryktning]]</text>
      <sha1>pgazjhgd4poc02tupzweqcnjwd4xfs0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hästhandboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7275</id>
    <revision>
      <id>45808</id>
      <parentid>31096</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:05:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat</comment>
      <origin>45808</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="298" sha1="9gl3ilrkdi4gpiycdfvcvqgkvvdmy8v" xml:space="preserve">[[file:Big_horse_and_little_horse.jpg|right|350px]]
==Innehåll==
*[[/Ryktning/]]

[[Kategori:Hästhandboken| ]]
[[Kategori:Alfabetiskt index]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/H]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Ug Zoologi]]
[[Kategori:SAB: Rbe Djursport]]
[[Kategori:SAB: Qdfd Hästar]]</text>
      <sha1>9gl3ilrkdi4gpiycdfvcvqgkvvdmy8v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Byggprocessen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7276</id>
    <redirect title="Bygghandboken/Byggprocessen" />
    <revision>
      <id>27747</id>
      <timestamp>2010-04-13T08:16:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Byggprocessen]] till [[Bygghandboken/Byggprocessen]]</comment>
      <origin>27747</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="5msqfrrbizlxhh0w7dqt18bnrhh4m3j" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Bygghandboken/Byggprocessen]]</text>
      <sha1>5msqfrrbizlxhh0w7dqt18bnrhh4m3j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bygghandboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7278</id>
    <revision>
      <id>27750</id>
      <timestamp>2010-04-13T08:20:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[File:Architect.png|right|300px]] ==Innehåll== *[[/Byggprocessen/]]   [[Kategori:Alfabetiskt index]] [[Kategori:Alfabetiskt index/B]] [[kategori:Växande böcker]] [[Kategori:S...'</comment>
      <origin>27750</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="202" sha1="gq6z09hc5l4g8ne5qt7ck1666wbrqlh" xml:space="preserve">[[File:Architect.png|right|300px]]
==Innehåll==
*[[/Byggprocessen/]]


[[Kategori:Alfabetiskt index]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/B]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Ppa Byggnadsteknik]]</text>
      <sha1>gq6z09hc5l4g8ne5qt7ck1666wbrqlh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Asiagurka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7279</id>
    <revision>
      <id>54616</id>
      <parentid>46457</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:29:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54616</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="998" sha1="0cjjpfefcjs8joqno0fm41ehv8ta3jv" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
:2 st vita gurkor, 20–30cm långa
:2 msk salt

'''Lag'''
:1/2 l vatten
:1 1/4 dl ren ättika 24% eller 2 1/2 dl ättiksprit 12%
:2 dl strösocker
:2 tsk vitpepparkorn
:1 msk gula senapsfrö
:2 bitar muskotblomma
:5 kryddnejlikor

==Tillagning==
# Skala gurkorna. Klyv dem på längden och gröp ur kärnhusen.
# Skär gurkorna rakt över i 3–4&amp;nbsp;cm breda remsor. Lägg i en skål och strö på saltet. Låt stå över natten.
# Skölj gurkremsorna i kallt vatten. Torka dem noga på en handduk.
# Koka upp vatten, ättika, strösocker, vitpepparkorn, senapsfrö, muskotblomma och kryddnejlikor till lagen. Lägg i gurkbitarna och koka dem i 3-5 minuter.
# Lägg gurkbitarna i varma, väl rengjorda burkar. Häll på den heta lagen. Förslut. Låt stå 2 veckor innan servering. Förvara svalt.

==Alternativa Recept==
* [[Kokboken/Recept/Inlagd gurka|Inlagd gurka]]

{{wikipedia}}
[[kategori:I kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>0cjjpfefcjs8joqno0fm41ehv8ta3jv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Tidigare utvalda böcker</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7280</id>
    <revision>
      <id>27768</id>
      <timestamp>2010-04-13T16:36:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>arkiverar</comment>
      <origin>27768</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="741" sha1="obut83oviub6fq8f1c7d1lvzd0h6j6n" xml:space="preserve">==2005-12 - 2010-04==
[[Bild:Gimp-Splash.PNG|right|75px]]
'''[[Rita med Gimp]]''' är en användarmanual och en form av skola i bildbearbetning av digitala bilder med programmet Gimp. Boken är under utveckling, men redan nu kan du lära dig hur du kommer igång med programmet och genomför några enkla övningar. Boken har många bilder som gör det lätt att förstå vad som försigår.

==2007-11 - 2010-04==
'''[[Språkkurser/Afrikaans|Afrikaans]]''' är ett språk som talas i Sydafrika och Namibia, men som härstammar från [[Språkkurser/Nederländska|Nederländska]]. I boken [[Språkkurser|språkkurser]] finns kurser i de språken och många andra språk. Afrikaans liknar svenska och tyska, så det är lätt att komma igång.</text>
      <sha1>obut83oviub6fq8f1c7d1lvzd0h6j6n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Plump</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7281</id>
    <revision>
      <id>57277</id>
      <parentid>54185</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:41:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57277</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3058" sha1="cm4h53m5fryvhd9fsxduct19d2v606h" xml:space="preserve">Antal spelare: 2-5

==Detta behövs==
Kortlek, Penna, Papper

==Spelets idé==
Plump är ett sticktagningsspel där man inte bara ska ta så många stick som möjligt utan man måste ta det antal stick man sagt vid givens början för att få poäng. &lt;br&gt;
Om man tar fler eller färre än man sagt plumpar man.&lt;br&gt;
Men även sen man plumpat i en giv så kan man försöka förhindra att motspelarna lyckas ta dom stick dom begärt.

==Given==
Given går ett steg åt vänster efter varje giv.&lt;br&gt;
Plump spelas ett bestämt antal givar. Första given får alla tio kort var, nästa nio kort, sen åtta och så vidare ner tills alla får ett kort var.&lt;br&gt;
Man ger lika mång givar med ett kort var som det är spelare med. alla ska få bjuda först en gång. &lt;br&gt;
Sen ges två kort var, sen tre osv tills en sista giv med tio kort var. 

==Spelet==
Spelaren till höger om givaren börjar med säga antalet stick den tror den kommer att ta och sedan fortsätter det hela varvet runt. Sist väljer givaren antalet stick, givaren får inte välja så att alla kan klara sina stick.&lt;br&gt; 
Ex. om det är 10 kort utdelade och de övriga har valt 3,3,2 så får inte givaren välja 2 stick eftersom det då går jämnt upp.&lt;br&gt; 
Den spelare som valt flest antal stick (närmast efter given om flera valt lika) börjar.&lt;br&gt;
Man måste följa färg om man kan annars får man saka. Högsta kort i spelad färg tar sticket och startar nästa stick. 

==Poängräkning==
Om man lyckats ta de stick man tippat så sätter man en etta framför antalet stick man angav.&lt;br&gt;
Alltså om man tippade på 5 stick och lyckades ta det så får man 15 poäng. Har man sagt 0 (noll) så blir det 5. Detta är ett undantag i reglerna för att göra spelet svårare. Har man gissat på 10 stick och lyckas med detta får man alltså 110 poäng.&lt;br&gt;
Om man misslyckades med att ta de sticken man sagt får ritar man en plump i protokollet och plumpar är värda noll poäng. 
När alla givar är slut så vinner den som fått mest.

==Taktik==
Se till totala antalet begärda stick hittills när det är din tur att bjuda. 
*Är det, eller ser ut att bli, fler än som finns kommer det blir det strid om sticken och då är kung, knekt + nåt lågt i en färg inte säkert att man får ett stick på.  
*Om antalet begärda blir färre än som finns måste man akta sig för att inte få för många. 

Det kan vara dumt att ta sina stick direkt för man kanske kanske inte komma ur ens på en tvåa, dom andra kanske inte har färgen. Säkrast att försöka bli av med dom höga kort som man inte vill ta med först och kliva in med sina säkra när bara dom är kvar.&lt;br&gt; 
Lättast är det att begära noll (speciellt om det är fler begärda än det finns) för man kan krypa och saka bort dom höga korten. Men det kan anses fegt att begära noll hela tiden. Och det är inte säkert man vinner ändå.&lt;br&gt; 
Om du tagit för många eller det inte finns tillräckligt många kvar för att du ska klara ditt bud så försök plumpa så många som möjligt. 
  
[[Kategori:kortspel]]</text>
      <sha1>cm4h53m5fryvhd9fsxduct19d2v606h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Skapa en anpassad sökmotor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7284</id>
    <revision>
      <id>28684</id>
      <parentid>28683</parentid>
      <timestamp>2010-07-05T12:18:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lindsbo</username>
        <id>2171</id>
      </contributor>
      <origin>28684</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10107" sha1="tcafht9k80vgjc359yvrohgnz95pf7d" xml:space="preserve"> '''Dokumentation''' Google sökmotor     '''Distanssupport'''[[Fil:Gnome-fs-client.svg]] 
'''N'''osilias sökmotor hittar du under distanssupports Google sida. Klicka på mitt konto gå vidare till anpassad sökning, klicka på ”mina sökmotorer”. Klicka på kontrollpanelen, nu kan du börja bygga en anpassad sökmotor.
På vänster sida hittar du rubriker som är klickbara, kontrollpanel webbplatser ger dig möjlighet att lägga upp de webbplatser som ska ingå i sökmotorn. Här kan du även lägga upp etiketter som förstärker sökningen, i kontrollpanelen kan du lägga grunden till din sökmotor men för att få en effektiv sökmotor måste du använda dig av XML programmering. Google erbjuder massor av olika instruktioner för att underlätta arbetet med XML programmering.
Indexering ger dig möjlighet att indexera webbsidorna men i kontrollpanelen är den möjligheten hårt begränsad. Jag fördrar att göra ”Boostningen” manuellt, se XML programmering.
Detaljnivåer ger dig möjlighet att lägga etiketter för att förstärka sökord här finns möjlighet att redigera i varje sökord, en bra funktion som gav resultat för webbsidans placering i sökmotorn. Alla funktioner är bra att testa i kontrollpanelen för att se hur funktionerna ser ut i  '''XML''', eftersom du snart kommer att upptäcka att det är i XML du måste arbeta för att nå ett bra resultat. Ett mycket bra hjälpmedel när du programmerar i XML är Oxygen XML editor, det är en självrättande editor som snabbar upp arbetet, du behöver inte leta efter felen för att testa om dom är rätt. (tar mycket tid).
 '''P'''uffade resultat ger dig möjlighet att få ett annonsliknande resultat i text och bild, har själv 
testat funktionen med att lägga upp bilder, rubriker och text, funktionen är bra men det tar lite tid att komma underfund med. Försöka och försöka igen är vad som gäller.
Utseende är en bra funktion som ger dig möjlighet att göra en personlig layout, du kan välja mellan tre olika placeringar av sökmotorn, välja stil på text och färger.
Hämta kod, klickar du på den länken får du  ett script och css som styr placering, utseende och storlek på sökmotorn. Du lägger koden i huvudet på sidan mellan &lt;head&gt;&lt;/head&gt;


== Anpassa storleken på din sökmotor. ==
[[Fil:Html-source-code3.png ]]

&lt;reference&gt;== Dokumentformatering ==
HTML är ett format där dokumentets struktur och [[logik]] bestäms av författaren, medan läsaren styr hur texten kommer att presenteras. Numera är det dock vanligt att författaren själv styr presentationen av dokumentet med så kallade [[stilmall]]ar, [[Cascading Style Sheets|CSS]]. Tillägg programmerade i [[skript]]språk (exempelvis [[JavaScript]]) används ibland för att skapa dynamiska och [[interaktivitet|interaktiva]] webbplatser.

Denna webbsida och de flesta andra är helt eller delvis skrivna i detta märkspråk. I de flesta webbläsare kan man se källkoden till webbsidan som visas genom att gå till &quot;Visa&quot; i huvudmenyn och sedan &quot;Källa&quot; eller &quot;Källkod&quot;.

[[Fil (data)|Filer]] med [[filnamnstillägg]]et .htm eller .html brukar vara HTML-dokument. Filerna innehåller förutom text så kallade taggar, vilka talar om för [[webbläsare]]n hur informationen ska presenteras för användaren. Alla element startas med hjälp av ett 'mindre än'-tecken (&lt;) följt av taggnamnet varav det följs av ett 'större än'-tecken (&gt;), många element måste dessutom stängas med hjälp av en sluttagg. Denna sluttagg innehåller endast taggnamnet och är uppbyggt utav &lt;/ följt av taggnamnet varefter &gt;.

Olika webbläsare tolkar HTML-kod på olika sätt och detta har varit ett problem gällande för världens webbutvecklare. Gemensamma standarder växer fram genom [[World Wide Web Consortium]](W3C). Genom att följa dessa standarder ökar chansen att webbsidan ser likadan ut i moderna webbläsare. Dessutom kan sidorna bli mer '''tillgängliga''' för besökare som har någon funktionsnedsättning och få en högre rankning på [[sökmotor]]er.

Den senaste versionen av HTML är HTML 4.01 och den fastställdes 1997 av W3C. HTML 4.01 finns i tre olika former, nämligen Strict, Transitional och Frameset. Dessa skiljer sig mest huruvida HTML-koden får innehålla äldre, utgångna taggar som endast används i presentationssyfte. Det är rekommenderat att använda ''Strict'' till nyutvecklade webbplatser. Transitional innehåller alla taggar som Strict gör inklusive äldre så kallade presentationstaggar. Frameset innehåller allt från Transitional och är den enda varianten som tillåter användandet av [[ram]]ar.

Arbete pågår för närvarande med standardiseringen av [[HTML 5]], som kommer att inkludera nya element för att utvidga [[semantik]]en i märkspråket, förbättrade formulär med [[Web forms 2.0]], element för ljud, video och [[canvas|grafik]] och i mycket större utsträckning definiera förväntat beteende hos en webbläsare när koden tolkas. Dagens standarder är ofta tvetydiga, och tvingar programmerarna av webbläsare att gissa sig till beteendet i olika situationer.

För att ange vilken version av HTML som dokumentet är byggt efter så lägger man högst upp i varje dokument en [[dokumentmall]], vilken man oftast brukar låna de engelska termerna för, nämligen [[DTD]] eller DOCTYPE. Moderna webbläsare använder denna för att kontrollera om sidan är kodad efter moderna standarder eller inte. Om DTD saknas, eller är gammal, så går webbläsaren in i det så kallade &quot;[[Quirks Mode]]&quot; och använder då en bakåtkompatibel renderingsmotor för att kunna visa äldre sidor någorlunda korrekt&lt;ref&gt;[http://hsivonen.iki.fi/doctype/ Activating Browser Modes with Doctype av Henri Sivonen]&lt;/ref&gt;. Skillnaden mellan standardläge och &quot;quirks läge&quot; rör framförallt den s.k. [[boxmodell]]en
.&lt;references/&gt;HTML. (2010, maj 5). Wikipedia, . Hämtad 07.58, maj 6, 2010 från http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=HTML&amp;oldid=11639972. 


 Ladda ner, kopiera och klistra in html koden, från google, i huvudet.
[[Fil:kod.png]]


 Använder du koden får du en sökruta som ser ut så här:


[[Fil:sokmotorbild.jpg]]
[[kategori:Alfabetiskt index/S]]
[[kategori:Alfabetiskt index]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]

==Puffade resultat==
[[Fil:puffat resulta.jpg|miniatyr|Puffade resulta]]Puffade resultat ger möjlighet att rama in ett resultat från sökmotor, man kan även få in en bild eller logotype i sökresultatet. Högerklicka på bilden eller logotypen klicka på egenskaper och du kan läsa adressen till bilden, klistra in adressen i mallen bilden ser du sedan i det puffade resultatet.
En puffning är helt enkelt en association mellan en fördefinierad uppsättning sökord och en länk till en webbsida. När en användare skriver en sökning som exakt matchar ett av dina sökord visas puffade resultat högst upp på sidan. Den här funktionen är särskilt användbar för att leda användarna till webbsidor som är längre ner i resultatlistan än du skulle vilja, eftersom de webbsidor ännu inte har indexerats, har mycket få länkar till dem, eller bedöms inte av Googles sök-algoritm för att vara direkt relevant. Den är också användbar för meddelanden marknadsföing, produkter, tjänster, händelser och innehåll som du vill att dina användare att upptäcka. Jag har gjort en sökmotor som är anpassad för landstinget i Östergötland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sökmotorruta utan reklam ===
Jag hittade en kod som tar bort googles namn i sökrutan, här är länken [http://googleajaxsearchapi.blogspot.com/2009/08/custom-search-with-custom-style-peanut.html En blogg som beskriver hur man får en sökruta utan &quot;Google&quot; i bakgrunden.]
&lt;br /&gt;

==Kommentarsfiler==
 &lt;br /&gt;
En kommentarfil är helt enkelt en lista med kommentarer. Varje anteckning består av två delar: platsen och dess tillhörande etiketter. Etiketten talar om för Custom Search hur man hanterar en sida, det vill säga om en sida bör ingå, uteslutas, främjas, eller degraderas.&lt;br /&gt;
I samband filen anger du etiketten, i kommentars filen  taggar sidan med lämpliga etiketter. Kommenteringsfiler kan skrivas i följande format: OPML, TSV och XML.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontextfil==
&lt;br/&gt;
En kontextfil är en fil som innehåller sökord som tex. &quot;dilys&quot;, &quot;äldrevård&quot;,m.m. Här ett exempel:&lt;br/&gt; &lt;Facet&gt;
      &lt;FacetItem&gt;
       &lt;Label name=&quot;äldreomsorg&quot; mode=&quot;FILTER&quot; top=&quot;1&quot;&gt;&lt;/Label&gt;
      &lt;Title&gt;äldreomsorg&lt;/Title&gt;
      &lt;/FacetItem&gt;
      &lt;/Facet&gt;&lt;br/&gt; Följ den här länken till Googles bruksanvisning om sökord.[http://code.google.com/intl/sv/apis/customsearch/docs/ranking.html#keywords &lt;br&gt;Läs Googles hjälptext om sökord, här visas även exempel.]

===Överblick===
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;

 &lt;small&gt;''Den här kommentarsfilen säger åt sökmotorn att inkludera allt under http://funkaportalen.se/äldrevård/* 
och exkludera allt under  

http://funkaportalen.se/landstingen*.&lt;br /&gt;
&lt;Annotations&gt;

    &lt;Annotation about=&quot;www.funkaportalen.se/äldrevård/*&quot;&gt;
      &lt;Label name=&quot;_cse_Ansi-stoubiq&quot;/&gt;
      &lt;Comment&gt;government site&lt;/Comment&gt;
    &lt;/Annotation&gt;

    &lt;Annotation about=&quot;www.funkaportalen.se/landstingen/*&quot;&gt;
      &lt;Label name=&quot;_cse_exclude_Ansi-stoubiq&quot;/&gt;
      &lt;Comment&gt;site on symptoms&lt;/Comment&gt;
    &lt;/Annotation&gt;''&lt;/small&gt;

== Anpassad sökmotor för  vården, omsorgen och hjälpmedel i Östergötland. ==

Nu täcker sökmotorn alla kommuner i Östergötland, det går att skriva sökordet ”färdtjänst” och sökmotorn visar länkar med färdtjänst, skriver du som sökord färdtjänst plus kommunnamn, kommer den tjänsten upp som finns i den kommunen.

Skriv in namnet på en sjukdom och sökmotorn svarar med länkar om sjukdomen den länkar även till fass, apotek och vårdmöjligheter. Skriv in sökordet på din medicin och du får länkar från fass och apotek, landsting.

Sökord som jag har använt.
 
#hjälpmedel.
#vården.
#omsorgen.
#hälsohem.
#trycksår
#tryckförband
#förband
#rullstol
#rolator
#äldreboende
#treo
med fler.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
[[Bild:Wikibook.svg]].</text>
      <sha1>tcafht9k80vgjc359yvrohgnz95pf7d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i Python</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7289</id>
    <revision>
      <id>49545</id>
      <parentid>30273</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49545</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12090" sha1="5e3f9zi6t1quguu0xq0q31ej4peb4g9" xml:space="preserve">'''Python''' är ett [[programspråk]] som utformades i början av 1990-talet av [[Guido van Rossum]] och som har fått sitt namn från [[Monty Python]]&lt;ref&gt;{{cite web |url= http://www.python.org/doc/faq/general/|title=General Python FAQ|accessdate=2009-03-31|publisher=Python Foundation}}&lt;/ref&gt;. Python har utvecklats till ett kraftfullt och samtidigt smidigt språk med stöd för flera olika programmeringsparadigmer, bland annat [[Objektorienterad programmering|objektorienterad]] och [[funktionell programmering]]. Till språket hör ett rikt standardbibliotek.

Python är ett versionsberoende [[programspråk]], som uppgraderades till version 3&lt;ref&gt;{{cite web |url= http://www.python.org/download/releases/3.0/|title=Python 3.0|accessdate=2009-07-05|publisher=Python Foundation}}&lt;/ref&gt; den 3 december 2008. Skillnaderna mellan version 2.6.2 och 3.0 är relativt stora. Den mest uppenbara ändringen är dock tillägget av parenteser &lt;code&gt;( )&lt;/code&gt; i print-satser&lt;ref&gt;{{cite web |url= http://docs.python.org/3.0/whatsnew/3.0.html|title=What’s New In Python 3.0|accessdate=2009-07-05|publisher=Python Foundation}}&lt;/ref&gt;.

== Utmärkande drag ==

Något som särskilt utmärker Python är dess &quot;eleganta&quot; och rena programkod&lt;ref&gt;{{cite web|url=http://www.python.org/doc/faq/general/#what-is-python|title=General Python FAQ|work=python.org|publisher=Python Software Foundation|accessdate=2009-07-05}}&lt;/ref&gt;. Rader behöver inte avslutas med semikolon, något som annars är vanligt i andra programspråk. Måsvingar ('{', '}') behövs inte heller för att dela in koden i block, eftersom indragningar avgör var ett kod-block börjar och slutar. Detta ökar läsbarheten av koden&lt;ref&gt;{{cite web | url = http://www.python.org/doc/essays/blurb/ | title = What is Python? Executive Summary | publisher = Python Foundation | work = Python documentation | accessdate = 2007-07-05 }}&lt;/ref&gt;.

Objektorienteringen i Python går längre än den man finner i exempelvis [[C plus plus|C++]], då språkets alla datatyper är baserade på objekt och klasser. Du kan exempelvis skriva:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
print(&quot;en gul bil&quot;.replace(&quot;gul&quot;, &quot;grön&quot;))
&lt;/syntaxhighlight&gt;

'''Replace''' är en inbyggd datatyp&lt;ref&gt;{{cite web | url = http://docs.python.org/library/stdtypes.html | title = Built-in Types | publisher = Python Foundation | work = Python documentation | accessdate = 2007-07-05 }}&lt;/ref&gt; och utskriften blir &quot;en grön bil&quot;. Själva strängen fungerade som ett objekt av klassen ''str'', det vill säga en sträng. Vidare stöder Python [[multipelt arv]], har automatisk [[skräpsamling]] och [[dynamisk typning]].

== Enkla datatyper ==
Python har ett antal enkla datatyper som numeriska (int, float, long, complex). Förutom de numeriska datatyperna finns boolean, sträng, lista, tuple och ordbok&lt;ref&gt;Miller, Bradley M: &quot;Python programming in context&quot;, appendix B. Jones and Bartlett Publishers, 2009&lt;/ref&gt;.

=== Operander ===
I programmering är möjligheten att beräkna central, därav det engelska namnet ''Computer Science''. Datavetenskap är en studie av algoritmer&lt;ref&gt;Miller, Bradley M: &quot;Python programming in context&quot;, sid 2. Jones and Bartlett Publishers, 2009&lt;/ref&gt;, vilket skapar ett behov av beräkningar. Dessa beräkningar utförs av operander ( plus, minus, och så vidare ). I Python finns det en mängd operander där de enklaste representeras i listan nedan.

{| style=&quot;margin: 1em; background-color: #ddf; text-align: left; padding: 0.5em&quot;
 !style=&quot;padding: 0.5em;&quot; | Namn !! style=&quot;padding: 0.5em;&quot; | Operand !! style=&quot;padding: 0.5em;&quot; | Beskrivning
 |-
 | Addition || style=&quot;text-align: center;&quot; | + || Beräknar summan av två tal
 |-
 | Subtraktion || style=&quot;text-align: center;&quot; | - || Beräknar differensen mellan två tal
 |-
 | Multiplikation || style=&quot;text-align: center;&quot; | * || Beräknar produkten av två tal
 |-
 | Division || style=&quot;text-align: center;&quot; | / || Beräknar kvoten av två tal
 |-
 | Heltalsdivision || style=&quot;text-align: center;&quot; | // || Beräknar heltalskvoten av två tal
 |-
 | Rest || style=&quot;text-align: center;&quot; | % || Beräknar resten efter en division av två heltal
 |-
 | Exponent || style=&quot;text-align: center;&quot; | ** || (x ** y) Beräknar x upphöjt till y &lt;code&gt;x&lt;sup&gt;y&lt;/sup&gt;&lt;/code&gt;
 |}

=== Numeriska datatyper ===
==== Heltal ====
'''Heltal''' beskrivs bäst som ett tal utan decimaler. Det innebär att resten i en division lämnas utan åtgärd.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
    &gt;&gt;&gt; i = 3
    &gt;&gt;&gt; j = 2
    &gt;&gt;&gt; i / j
    1
    &gt;&gt;&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== Flyttal ====
'''Flyttal''' däremot, tar hänsyn till decimaler till skillnad från heltal.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
    &gt;&gt;&gt; i = 3.
    &gt;&gt;&gt; j = 2.
    &gt;&gt;&gt; i / j
    1.5
    &gt;&gt;&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Icke numeriska datatyper ===
==== Sträng ====
En sträng är en datatyp uppbyggd av tecken; bokstäver, siffror eller andra tecken. I Python definieras den med apostrofer &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; eller citationstecken&lt;code&gt;&quot;&quot;&lt;/code&gt;.

En sträng är uppbyggd på samma sätt som en lista vilket innebär att man kan ta fram tecken nummer &lt;code&gt;''n''&lt;/code&gt; i en lista . I exemplet nedan visas det tredje respektive det sista tecknet''*'' i den konkatenerade strängen.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
    &gt;&gt;&gt; s = ''
    &gt;&gt;&gt; s
    ''
    &gt;&gt;&gt; s += 'concatenate string'
    &gt;&gt;&gt; s
    'concatenate string'
    &gt;&gt;&gt; s[2]
    'n'
    &gt;&gt;&gt; s[-1]
    'g'
    &gt;&gt;&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;
:''*'') Det tredje tecknet representeras av &lt;code&gt;[2]&lt;/code&gt; eftersom listor börjar räkna från &lt;code&gt;0&lt;/code&gt;.

==== Boolesk (boolean, bool) ====
Datatypen '''boolean''', sant eller falskt, kan testas på flera olika sätt och används framförallt i iterativa loopar. None, noll ( 0 ), en tom lista &lt;code&gt;[]&lt;/code&gt; eller en tom tuple &lt;code&gt;{}&lt;/code&gt; representeras som falska. Numeriska värden som inte är noll ( 0 ), listor med innehåll och ordböcker med innehåll är sanna.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
    &gt;&gt;&gt; i = 3
    &gt;&gt;&gt; bool(i)
    True
    &gt;&gt;&gt; bool(i-i)
    False
    &gt;&gt;&gt;
    
    &gt;&gt;&gt; a = []
    &gt;&gt;&gt; bool(a)
    False
    &gt;&gt;&gt; a.append(3)
    &gt;&gt;&gt; a
    [3]
    &gt;&gt;&gt; bool(a)
    True
    &gt;&gt;&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

== Programexempel ==

&quot;[[Hello World]]&quot; i Python:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
print(&quot;Hello World&quot;)
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Skriver talen 0-99 till en fil, ett tal per rad.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
numbers = []
for number in range(100):
    numbers.append(str(number) + &quot;\n&quot;)

open(&quot;filnamn&quot;, &quot;w&quot;).writelines(numbers)
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Som exemplet ovan, fast utan att det behövs någon variabel för mellanlagring.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
open(&quot;filnamn&quot;, &quot;w&quot;).writelines(str(x)+&quot;\n&quot; for x in xrange(100))
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Caesars rotationskrypto ===
Julius Caesar roterade enligt [[Suetonius]] alfabetet för att kryptera sina meddelanden. Ett inte allt för avancerat krypto, men det gick inte att läsa textens innehåll i klartext, utan man är tvungen att veta hur många steg alfabetet är roterat. Nedan ett Pythonprogram (ver 2.6) som krypterar en text-fil:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
    #! /usr/bin/env python
    # -*- coding: UTF-8 -*-
    # print header
    
    print '-'*77
    print &quot; Use function code() to open file to encrypt and save it with a new name&quot;
    print '-'*77
    
    import tkFileDialog
    
    def code():
        #retreive filename
        openFileName = tkFileDialog.askopenfilename()
    
        while openFileName == '':
            print 'Please choose a file'
            openFileName = tkFileDialog.askopenfilename()
    
        #open file with filename
        f = open( openFileName, 'r' )
        fileData= f.read()
    
        #encode file
        encodedFile = ''
    
        for char in fileData:
            encodedFile += alphabet(char)
    
        #save file
        saveFileName = tkFileDialog.asksaveasfilename()
    
        if saveFileName:
            file = open( saveFileName, 'w' )
            file.write(encodedFile)
            print &quot;File encrypted and saved successfully&quot;
    
        f.close()
    
    def alphabet(char):
        alphabet = &quot;abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö&quot; 
        alphabet += &quot;ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ&quot; 
        alphabet += &quot;.,;:-_?=()/&amp;%\#!{[]}’*^~&lt;|&gt;&quot; 
        alphabet += &quot;0123456789&quot; 
        alphabet += &quot;\n&quot; + &quot;\r&quot; + ' '
    
        if char in alphabet:
            pos = alphabet.find( char )
            encr = alphabet[ (pos + 3) % len( alphabet ) ]
        else:
            encr = char
    
        return encr
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Hitta länkar och epost-adresser i webbsidor ===
Det här lilla programmet (Python ver 2.6) returnerar webbadresser och epost-adresser från en webbsidas kod. Kan vara användbart om det finns dolda element, eller länkar som inte alltid är synliga:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
    #! /usr/bin/env python
    # -*- coding: cp1252 -*-
    
    # print header
    print '-'*77
    print ' Use function getAddresses( &quot;url&quot; ) to retreive links from current'
    print ' URL.'
    print '-'*77
    
    import urllib2
    
    def getAddresses( url ):
        f = urllib2.urlopen( url )
        source = f.read()
        source = source.split(' ')
        urls = []
    
        for s in source:
            if 'http://' in s:
                s = s.split('&quot;')
                for x in s:
                    if 'http://' in x:
                        urls.append( x )
    
        emails = []
    
        for s in source:
            if '@' in s:
                s = s.split('&quot;')
                for x in s:
                    if '@' in x and x != '@import' and 'mailto' not in s[i]:
                        m = x.split('&lt;')
                        emails.append( m[0] )
    
        return emails, urls
&lt;/syntaxhighlight&gt;

== Se även ==
* [[PyGame]]
* [[Django]]

== Referenser ==
&lt;references/&gt;

== Externa länkar ==

* [http://www.python.org/ Pythons hemsida]
* [http://docs.python.org/tutorial/index.html Python Tutorial]
* [http://www.wxpython.org/ wxPython], ett bibliotek med rutiner för GUI-programmering för Python.
* [http://www.zope.org Zope], en applikationsserver för Python.
* [http://diveintopython.org/ Dive Into Python], en introduktion till Python för personer som kan andra programspråk.

[[Kategori:Programmering]]
[[Kategori:Klass-baserade programspråk]]
[[Kategori:Objektorienterade programspråk]]
[[Kategori:Skriptspråk]]

{{Link FA|ru}}

[[af:Python]]
[[an:Python]]
[[ar:بايثون]]
[[az:Python]]
[[bg:Python]]
[[bn:পাইথন (প্রোগ্রামিং ভাষা)]]
[[bs:Python programski jezik]]
[[bug:Python]]
[[ca:Python]]
[[cs:Python]]
[[da:Python (programmeringssprog)]]
[[de:Python (Programmiersprache)]]
[[el:Python]]
[[en:Python (programming language)]]
[[eo:Python (programlingvo)]]
[[es:Python]]
[[et:Python (programmeerimiskeel)]]
[[eu:Python]]
[[fa:زبان برنامه‌نویسی پایتون]]
[[fi:Python]]
[[fr:Python (langage)]]
[[gl:Python]]
[[he:Python]]
[[hi:पाइथन (प्रोग्रामन भाषा)]]
[[hu:Python (programozási nyelv)]]
[[ia:Python (linguage de programmation)]]
[[id:Python (bahasa pemrograman)]]
[[is:Python (forritunarmál)]]
[[it:Python]]
[[ja:Python]]
[[jbo:paiton]]
[[ka:პითონი (პროგრამირების ენა)]]
[[ko:파이썬]]
[[la:Python]]
[[lt:Python]]
[[lv:Python]]
[[ml:പൈത്തൺ (പ്രോഗ്രാമിങ്ങ് ഭാഷ)]]
[[ms:Python]]
[[ne:पाइथन प्रोग्रामिङ्ग भाषा]]
[[nl:Python (programmeertaal)]]
[[no:Python]]
[[pl:Python]]
[[pt:Python]]
[[ro:Python]]
[[ru:Python]]
[[sh:Python programski jezik]]
[[simple:Python (programming language)]]
[[sk:Python (programovací jazyk)]]
[[sl:Python (programski jezik)]]
[[sq:Python]]
[[sr:Пајтон (програмски језик)]]
[[sv:Python]]
[[ta:பைத்தோன்]]
[[te:పైథాన్ (కంప్యూటర్ భాష)]]
[[th:ภาษาไพทอน]]
[[tr:Python (programlama dili)]]
[[uk:Python]]
[[vi:Python (ngôn ngữ lập trình)]]
[[zh:Python]]</text>
      <sha1>5e3f9zi6t1quguu0xq0q31ej4peb4g9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Matematik B/Statistik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7290</id>
    <revision>
      <id>37658</id>
      <parentid>27843</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:48:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37658</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="657" sha1="kjyqmzq8uct47fdmm21dhs0qtopsnhw" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik A-E]]

Statistik är Läran om siffror och dess förhållande till verkligheten.

Inom Matematik ingår en statistisk undersökning [ Källa: Skolverket] 

Det tas upp några olika mätvärden så som:

Median: De tal som av värde är i mitten, vid två tas medelvärdet ut av dem.

Medelvärde: Summan av talen dividerat på antal värden.

Typvärde: De tal som förekommer mest.

Bias och Bortfall är exempel på olika faktorer som kan påverka resultatet/slutsatsen utav en statistik undersökning.

Lådagram är ett sätt att avteckna statistik på. 

I lådagram finns Median, under och övre kvartil samt max och mini - värde</text>
      <sha1>kjyqmzq8uct47fdmm21dhs0qtopsnhw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Folkspraak</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7291</id>
    <revision>
      <id>37828</id>
      <parentid>27849</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:21:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37828</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="188" sha1="qll3u7vvm9ntlndbs081iacdyajuqgj" xml:space="preserve">[[Kategori:Språk]]

Folkspraak är ett modellspråk som har blivit designat som ett [[germanskt språk]] och som ska kunna talas och bli förstått av alla talare av [[germanska språk]].</text>
      <sha1>qll3u7vvm9ntlndbs081iacdyajuqgj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorsäkerhet i Windows för okunniga</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7292</id>
    <revision>
      <id>47435</id>
      <parentid>47434</parentid>
      <timestamp>2017-09-20T13:12:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>radbyten</comment>
      <origin>47435</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18591" sha1="s10blgml2a64qm4wop7pefiy717wr35" xml:space="preserve">==Introduktion==
Vad är datorsäkerhet och varför behöver man det?

Det finns mycket som kan hända ens dator, några saker är: datorn kraschar och allt på den går förlorat, blixten slår ner, strömmen går, datorn blir utsatt för virus, trojaner eller andra skadliga program.

Datorsäkerhet är helt enkelt att man skyddar datorn och det som finns på den mot att försvinna, skadas eller stjälas och det säger ju nästan sig självt varför man behöver det. Ingen vill ju inte förlora en massa viktigt arbete, bli bestulen på lösenord eller få sin dator förstörd av virus eller liknande.

I den här ”boken” tänker jag beskriva några enkla men effektiva sätt man kan använda för att skydda sin Windows-dator och dess innehåll från skada.

==Skadliga program och vad de gör==
Det finns flera typer av program som kan infektera och skada din dator: virus, spyware, adware, trojaner och maskar (worms). En del program har egenskaper från flera av grupperna. 

Ingen av dessa grupperna kan kallas den farligaste för inom varje grupp finns det program som gör allt från att bara göra så en bild kommer upp på bildskärmen med jämna mellanrum, till de program som stjäl och förstör allt på datorn. Men oftast så märker den som använder datorn inte av om man invaderats av skadliga program förutom eventuellt att datorn blir långsammare och går allmänt sämre.  

Vad som skiljer de olika grupperna åt är sättet de infekterar datorn på och vad de gör.

Dagens vanligaste källa till infektion av skadliga program är Internet då det kopplar samman en sån extrem mängd datorer. I synnerhet för dem vars arbetsplats kan vara intressant för utomstående kan också flyttbara media (t.ex. USB-minnen) av okänt ursprung och främmande personer vara viktiga att se upp med.

Alla skadliga program består i någon mening av programkod som skall ''köras'' för att göra skada. I många fall är de skrivna så att de ser ut som ofarligt data, men lurar de program som hanterar dem (eller användaren) att istället köra koden.

För en privatperson är några av de allvarliga saker de skadliga programmen kan göra 
*

====Virus====
Virus är programsnuttar som infekterar programfiler i datorn. När programmen körs kopierar sig viruset till andra filer eller via nätet till andra datorer. Detta är det enda sättet virus sprids på. För att kunna infektera datorn så måste viruset sätta sig på en programfil. Ofta har en vanlig användare inte rätt att ändra i datorprogrammen, och då har virusen svårare att sprida sig.

Ofta kallas alla skadliga program slarvigt för virus, eftersom virusen var en av de första grupperna av skadliga program vanligt folk stötte på.

====Makrovirus====
Makron är små program som kan köras av ordbehandlare, räknebladsprogram  och liknande (t.ex. för att göra det lättare att fylla i ett fält i en blankett). Makron kan ingå i ett textdokument eller ett räkneblad. Makrovirusen är ett virus i ett sådant program, som kopierar sig till andra dokument. Om man inte tillåter heller nyttiga makron att skriva till disken har makrovirusen mycket svårare att sprida sig.

====Trojaner====
Trojaner infekterar datorn genom att se ut som ett vanligt program med nyttiga funktioner, men innehåller utom den funktion man tror att de utför även andra, skadliga, funktioner. Liksom den ursprungliga trojanska hästen, som trojanerna förde in i staden, behöver trojaner hjälp av någon som tror att programmet är ofarligt och nyttigt.

====Maskar====
Maskar kopiera sig och skicka sig själva vidare. Till skillnad från virus så behöver inta maskar någon värdfil utan tar sig in själva, genom att utnyttja någon svaghet i ett program de kan kommunicera med. De utnyttjar i allmänhet serverprogram, som lyssnar på nätet. Numer har det blivit vanligt med &quot;serverprogram&quot; också på personliga datorer: t.ex. Skype måste lyssna på nätet för att kunna ta emot samtal. Med en ''brandvägg'' kan man stoppa angrepp mot program som i onödan lyssnar på kontaktförsök utifrån, men den har svårt att skilja mellan nyttig och skadlig trafik till ett program som skall kunna nås.

====Spyware====
Dessa program är skapade för att snoka runt i den anfallnes dator. De är ofta fastsatta på gratisprogram som man får via Internet (d.v.s. trojaner). Snokandet kan vara allt från att kartlägga ens Internetvanor till att stjäla inloggningsinformation. Spyware kan ingå i alla skadliga program. Det är också vanligt att program man på riktigt vill använda samlar långt mer information än de flesta skulle vilja dela med sig av – läs t.ex. användarvillkoren för Windows eller Google.

====Utpressningsprogram====
Programmet låser datorn eller dina filer så att du inte kan använda dem (oftast genom att kryptera dem) och ber om en lösensumma. Det finns ingen garanti för att datorn börjar fungera igen fast du betalar.

====Adware====
Adware är program som visar reklam. De är i sig inte farliga för datorn men de kan innehålla spyware eller trojaner. Oftast godtar användaren reklamen som priset för att i övrigt gratis få använda programmet, men ibland kan reklamvisarmodulen installeras skilt utan att användaren varit medveten om den och utan att den lätt kan avinstalleras ens då man vill sluta använda programmet.

====Kakor====
Webbkakor (engelska: ''cookies'') är normalt överhuvudtaget ingen programvara, inte skadlig och inte oskadlig. De är små textfiler som webbplatser ber webbläsaren ladda till datorn och skicka tillbaka när man nästa gång laddar en sida från webbplatsen. Filen kan bestå av ett innehåll à la &quot;språk=svenska&quot;, så att man inte behöver välja språk för varje sida eller för varje besök, eller &quot;user-id=26473265572&quot;, så att webbplatsen kan hålla reda på vem man är, eller åtminstone vad man gjorde vid senaste besök. Ofta är kakorna kodade, så att man inte kan veta eller gissa vilken information kakan representerar.

Den främsta orsaken till att man ogillar webbkakorna är att de inte alltid skickas av den webbplats man egentligen besöker, utan av företag kopplade till många olika webbplatser, som kopplar ihop information från olika håll till en mer detaljerad bild av en än de flesta människor är bekväma med (vanligen för att de eller någon annan skall kunna skicka skräddarsydd reklam). För att kunna skicka sådana ''tredjepartskakor'' måste webbplatsen man besöker be webbläsaren hämta en del av innehållet, vanligen en bild (ibland en osynlig bild), från den andra webbplatsen.

Det finns andra varianter av webbinnehåll som har en funktion motsvarande kakornas.

==Hur man skyddar sig mot skadliga program==
Det är bäst att be en vän som förstår sig på datasäkerhet, eller en datasäkerhetsansvarig på arbetsplatsen, att se över inställningarna på ens dator, eller åtminstone ge en lista på vad man skall kolla upp. Säkerhetsinställningarna är ofta inte de bästa då man får datorn, och vilka hål som behöver täppas till varierar beroende på vilka programversioner man har.

En bra början som skyddar mot nästan alla typer av intrång är en bra brandvägg, då brandväggen stoppar alla program som den vet är skadliga eller som skulle komma med trafik som brandväggen tror är onödig. Om man har kunskap inom området kan man rätt noga ställa in vad brandväggen tillåter, men det är inget den okunnige bör pilla med. Brandväggar ger inte hundraprocentigt skydd mot intrång, så man bör kombinera dem med en del annan god praxis.

En annan sak som ökar säkerheten är att alltid ha en uppdaterad version av operativsystemet. Windows kan sköta det på eget bevåg, men man kan vara tvungen att se över inställningarna – och då stödet för den version man har upphör måste man byta till ett nyare operativsystem. Också åtminstone webbläsare och e-postprogram bör hållas uppdaterade, liksom program med vilka man hanterar filer som kan vara infekterade, vilket i praktiken betyder de allra flesta program som man själv använder eller som används allmänt.

Man skall också vara försiktig med vilka webbsidor man besöker. Oseriösa sidor och porrsidor är ofta infekterade. Också seriösa sidor kan drabbas, men på väladministrerade webbplatser borde eventuella problem upptäckas rätt snabbt. För viktiga sidor, såsom banken, lönar det sig att alltid skriva in adressen själv, eller utnyttja bokmärken. Genom att klicka på en länk (på en annan webbplats eller i ett e-postmeddelande) kan man hamna på en sida som inte är bankens fastän den ser ut så.

Man kan överväga att använda andra webbläsare än Internet Explorer (som följer med Windows), t.ex. Firefox eller Google Chrome. De är inte lika integrerade med operativsystemet, så det är lättare att hålla reda på vad man gör på nätet och vad man gör på den egna datorn. Åtminstone Firefox har också en del tilläggsmoduler (add-ons) som kan hjälpa en att välja vad olika webbplatser får göra.

Det är också vanligt att trojaner skickas med e-post. Det är vanligen bäst att inte öppna bilagor som skickas av okända. Om e-post ser ut att komma från en bekant men är skriven på ett sätt som personen inte brukar skriva på, kanske med snuttar av vettig text som dock sammanlagt har varken huvud eller fötter, är adressen sannolikt förfalskad.

Om operativsystem, filhanterare, webbläsare och e-postprogram ger möjlighet att välja vad som händer då man klickar på en fil eller sätter in ett USB-minne är det bäst att se till att alltid bli tillfrågad. Om man tänkt titta på bilder och filhanteraren föreslår att man kör ett program är det ganska säkert fuffens i görningen, eller åtminstone någon som inte förstår sig på datasäkerhet.

====Annonsprogram====
På grund av det faktum att annonsprogram (adware, reklamvara) ofta innehåller spionprogram (spyware), tar program som tar bort spionprogram också bort många annonsprogram. Ett annat sätt att inte få annonsprogram är att inte öppna reklamerbjudanden på Internet. Till de populära webbläsarna finns program för att skydda internetanvändaren från reklam. Exempel på sådana tillägg är Ublock, Adblock Plus och Privacy Badger.

====Utpressningsprogram====
Bästa skyddet är att se till att ha säkerhetskopior på allt viktigt, så att du helt enkelt kan tömma hårdskivan och installera om all programvara, inklusive operativsystemet, för att bli av med utpressningsprogrammet, och sedan hämta dina egna filer från säkerhetskopiorna.

====Maskar====
Du skyddar dig mot maskar genom att ha bra och väluppdaterade (med minst en veckas mellanrum) program mot virus och spionvara, genom att ha en rätt inställd brandvägg och genom att uppdatera operativsystemet ofta.

====Cookies====  
Du kan skydda dig mot cookies med inställningar eller tillägg till vissa webbläsare. De kan annars lätt tas bort av antivirusprogram och andra filrensningsprogram.

Problemet är att många kakor behövs för att webbplatser skall fungera ordentligt. Du behöver Google-kakor om du använder Google Drive eller har privata Google-inställningar, men kakorna skickas till Google varje gång du besöker en webbplats med reklamer, räknare eller vissa andra tillägg från Google, vilket betyder att företaget kan följa med det mesta du gör på webben. Motsvarande gäller vissa andra företag. Webbläsarinställningar och lämpliga tillägg kan något minska på problemet, men inte skydda dig helt.

====Spionvara====
För dessa program använder man brandvägg och antispionvaruprogram för att skydda sig men även majoriteten av alla antivirusprogram kan i viss mån ta hand om dem om än inte lika effektivt som antispionvaruprogram.

Många program de flesta människor använder skickar in mer information till tillverkaren än vad de flesta skulle vilja. Du kan hoppas att tillverkaren är pålitlig och inte använder informationen på andra sätt än vad du skulle godkänna, att informationen är ordentligt skyddad så att den inte kommer i fel händer och att myndigheter (som ofta har rätt att få den) inte är ute efter den. Om du inte litar på detta är alternativet närmast att byta den mesta programvaran, inklusive Windows, och dessutom ha god koll på vad du gör.

För den som har någon allvarlig orsak att skydda sig mot spionprogram, såsom de som vill avslöja brott deras arbetsgivare sysslar med, gäller det att antingen verkligen vara en expert, eller att undvika att göra något som har med detta att göra med en dator eller i närheten av en smarttelefon, och i den mån dator eller telefon behövs, först söka kontakt med en expert.

====Trojaner====
Trojaner är de skadliga program som är svårast att bli av med på grund av att de härmar ofarliga filer och program. Man kan få viss bukt med dem med hjälp av anti-virus program men de tar inte de nyaste trojanerna. Ett sätt att inte få dem är att vara skeptisk mot alla filer man laddar ner då även kända företag har kunnat skicka trojaner med filer, oftast i misstag, men åtminstone i enskilda fall också avsiktligt.&lt;!-- t.ex. Sony BMG:s rootkit 2005 --&gt;

Eftersom trojanerna aktiveras endast om du kör dem kan du vara relativt trygg om du ser till att operativsystem, e-postprogram, webbläsare etc. inte kör något som inte borde vara ett program. Detta är tyvärr svårt med Windows. Be någon som kan datorer stoppa de värsta hålen.

För att stoppa trojaner som kommer med program du vill ha gäller det att inte falla för frestelsen att installera dem om du inte litar tillräckligt på tillverkaren och distributören. Om du hittar programmet på nätet kan du kolla upp webbplatsens rykte. Se också till att du använder den riktiga webbadressen, till exempel genom att skriva in den för hand istället för att klicka på en länk given av en okänd i ett diskussionsforum (också om programvara.example.com vore pålitlig så kan en länk till pnogramvara.example.com leda till en trojan).

====Virus====
Se till att du inte använder administrationskontot annat än när du installerar programvara eller gör annat för vilket du behöver vara administratör. Använd inte administratörslösenordet annat än då det finns god orsak. Du kan komplettera skyddet med antivirusprogramvara, som alltid rekommenderas ifråga om Windows.

==Rekommenderade skyddsprogram==
Här följer en liten serie rekommendationer baserade på betyg från olika sidor.
Dessa rekommendationer är dock från 2010 och kan vara utdaterade om du läser denna bok vid ett senare tillfälle.&lt;br /&gt;

'''ZoneAlarm''': en lättanvänd brandvägg med bra skydd som finns både som finns i både gratis- och köpvariant på Zone alarms hemsida&lt;br /&gt;

'''Outpost Firewall Pro''': ger ett bra lättanvänt skydd och har vissa ovanliga funktioner men det kostar en slant.&lt;br /&gt;

'''BitDefender Anit-virus''': Ett bra lättanvänt anti-virus program som tar mycket men man får betala för det.&lt;br /&gt;

'''Norton Anti-virus''': Ett annat bra och lättanvänt anti-virus program in samma pris klass som BitDefender.&lt;br /&gt;

'''Norton Internet security''': brandvägg och antivirusprogram i ett. Det är ett bra och lättanvänt program men kostar en del.&lt;br /&gt;

'''Spybot - Search and Destroy''': ett bra och lättanvänt program som tar bort spyware, adware och trojaner. Finns att ladda ner grattis från deras hemsida www.safer-networking.org&lt;br /&gt;

'''Ad-aware''': Ett bra program som tar bort och aktivt skyddar från skadliga program. Finns både som gratis- och betalversion på www.lavasoft.com&lt;br /&gt;

'''Malwarebytes Anti-malware''': Är ett bra program som tar bort skadlig programvara. Finns både som gratis- och betalversion på www.malwarebytes.org&lt;br /&gt;

'''CCleaner''': ett lättanvänt och bra gratis verktyg som tar bort skräpfiler och cookies från datorn vilket ger plats och bättre prestanda. Finns på www.ccleaner.com

==Andra sätt att skydda sig==
Att datorn kraschar, strömmen går eller att blixten slår ner är oväntade problem som det inte finns program som kan förhindra men det finns sätt att skydda sig så att man inte förlorar det som finns på datorn. Säkerhetskopior skyddar också mot skadeprogram som skriver över hårddisken.

Det lättaste sättet är att skaffa sig en lös hårddisk som man säkerhetskopierar allt till. Det tar tid men är ett smidigt och snabbt sätt att få tillbaka allt på. Proceduren är gaska lätt att utföra: Man kopplar in extrahårddisken enligt anvisningarna, går in på säkerhetskopieringsprogrammet via start, alla program, tillbehör, systemverktyg och där finns ett program som heter just säkerhetskopiering. Följ anvisningarna i guiden och vänta. Det är en bra ide att första gången göra en full kopiering av hela datorns innehåll, det är också smart att döpa filen till något lämpligt som datorns namn och kopieringsdatumet eller något liknande. 

Proceduren går att automatisera, men du måste ha den lösa hårddisken kopplad då säkerhetskopian skall tas. Ett sätt är att ha en ikon man klickar efter att ha kopplat hårddisken. Se till att göra det regelbundet. När säkerhetskopieringen är klar kopplar du loss hårddisken och lägger den på tryggt ställe. Med två hårddiskar som man använder turvis skyddar man sig mot ett fel som förstör både datorn och hårddisken medan den är ikopplad. Motsvarande kan göras med minnesstickor.

Att skydda sig mot de flesta blixtnedslag är också lätt; det är bara att sätta ett överspänningsskydd i det eluttag som man kopplar datorn till och om man eventuellt har datorn kopplad till nätet får man koppla en till husets primära telefonjack. Ett överspänningsskydd är ingen dyr historia och går bara på ett par hundringar. Om blixten träffar nära kan den dock förstöra datorn ändå – i synnerhet om det blir eldsvåda.

Vi hoppas att ditt hus inte brinner upp, men om det gör det vill du säkert ha kvar en del minnen. Kopiera fotosamlingen och dina viktigaste andra filer till minnesstickor du då och då ger att förvaras av vänner.

För att skydda sig mot strömavbrott så behöver man inte heller så mycket, man kan enkelt skaffa sig en så kallad UPS. Detta är en apparat som kan försörja datorer och annan elektrisk utrustning med ström tillräckligt länge för att du skall hinna spara det du håller på med och säkert stänga av datorn. De är dock dyra, med pris över 2000 kr.

[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>s10blgml2a64qm4wop7pefiy717wr35</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Windows Dator Säkerhet för den Okunnige</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7294</id>
    <redirect title="Datorsäkerhet i Windows för okunniga" />
    <revision>
      <id>31796</id>
      <parentid>27866</parentid>
      <timestamp>2011-10-05T19:43:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Datorsäkerhet i Windows för okunniga]]</comment>
      <origin>31796</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="1qdlf64ujvn4639ornbutnknleb7nb5" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Datorsäkerhet i Windows för okunniga]]</text>
      <sha1>1qdlf64ujvn4639ornbutnknleb7nb5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:AutoWikiBrowser/Typos</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7295</id>
    <revision>
      <id>27869</id>
      <timestamp>2010-04-28T15:33:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tetraedycal</username>
        <id>1940</id>
      </contributor>
      <comment>skapar sidan, än så länge för att testa. filtret kopierat från svwiki.</comment>
      <origin>27869</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27779" sha1="7kwl5jyux6yaqj9oqvxe3u1f77td07w" xml:space="preserve">== Filter ==
=== Nya ord ===
&lt;!-- Lägg nya ord nedan, mellan source lang=&quot;xml&quot; och  /source 
på denna form &lt;Typo  word=&quot;Rättstavat ord&quot; find=&quot;\bFelstavat ord&quot; replace=&quot;Rättstavat ord&quot;  /&gt;--&gt;
&lt;source  lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Européer&quot; find=&quot;\b(E|e)urop([èe]e?|é)r&quot;  replace=&quot;$1uropéer&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Omkring&quot; find=&quot;\b(O|o)mring([^an])&quot;  replace=&quot;$1mkring$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Nya Zeeland&quot; find=&quot;\b[Nn]ya [Zz]ealand&quot; replace=&quot;Nya Zeeland&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Moçambique&quot;  find=&quot;\b[Mm]o[cç]ambique&quot;  replace=&quot;Moçambique&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Separat&quot; find=&quot;\b(S|s)epp+arat&quot;  replace=&quot;$1eparat&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Ländsk&quot;   find=&quot;\b([Hh]oll|[Nn]eder|[Ff]in|[Ii]s|[Gg]rön|[Tt]hai)länsk(  |a|en|\W)&quot;  replace=&quot;$1ländsk$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Special&quot; find=&quot;\b(S|s)peciall(\W| )&quot;  replace=&quot;$1pecial$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Speciellt&quot; find=&quot;\b(S|s)peci[ae]l+t( |\W)&quot; replace=&quot;$1peciellt$2&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Karaktär&quot;  find=&quot;\b(K|k)arraktär&quot; replace=&quot;$1araktär&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Ondska&quot; find=&quot;\b(O|o)nsk(e|a)&quot;  replace=&quot;$1ndsk$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Turné&quot; find=&quot;\b(T|t)urne(n|\W|buss)&quot; replace=&quot;$1urné$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kammare&quot; find=&quot;\b(K|k)amare&quot;  replace=&quot;$1ammare&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Kamrar&quot; find=&quot;\b(K|k)ammrar&quot; replace=&quot;$1amrar&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Brittisk&quot; find=&quot;\b(B|b)ritisk&quot;  replace=&quot;$1rittisk&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Främling&quot; find=&quot;\b(F|f)rämlig&quot; replace=&quot;$1rämling&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Vår&quot; find=&quot;\b(V|v)åran&quot;  replace=&quot;$1år&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Bygden&quot; find=&quot;\b(B|b)yggden&quot; replace=&quot;$1ygden&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Uppercut&quot; find=&quot;\b(U|u)pp?er ?cut&quot;  replace=&quot;$1ppercut&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Pseudonym&quot; find=&quot;\b(P|p)suedonym&quot; replace=&quot;$1seudonym&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Ursprunglig&quot;  find=&quot;\b(U|u)rsprunlig&quot; replace=&quot;$1rsprunglig&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Massachusetts&quot;  find=&quot;\b[Mm]a(s|ss|ch)a(s|ss|ch)u(ch|s)ett?s&quot; replace=&quot;Massachusetts&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Sjönk&quot;  find=&quot;\b(S|s)kj?önk &quot; replace=&quot;$1jönk &quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Teori&quot; find=&quot;\b(T|t)erori(^ster)&quot;  replace=&quot;$1eori$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Komplettera&quot; find=&quot;\b(K|k)omplett?err?a&quot; replace=&quot;$1omplettera&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Konkurrera&quot;  find=&quot;\b(K|k)onku(rerr|rrerr|rer)a&quot; replace=&quot;$1onkurrera&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;USA:s&quot; find=&quot;\bUSA'?(s|S) &quot;  replace=&quot;USA:s &quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Administrativ&quot; find=&quot;\b(A|a)dm[in]+strat(ör|iv)&quot;  replace=&quot;$1dministrat$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Potentiell&quot; find=&quot;\b(P|p)otensiell&quot; replace=&quot;$1otentiell&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Det&quot; find=&quot;\b(D|d)te(\W)&quot;  replace=&quot;$1et$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Inte&quot; find=&quot;\b(I|i)tne&quot; replace=&quot;$1nte&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Den&quot; find=&quot;\b(D|d)ne(\W)&quot;  replace=&quot;$1en$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Diesel&quot; find=&quot;\b(D|d)isel&quot; replace=&quot;$1iesel&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Jaså&quot; find=&quot;\b(J|j)asså&quot;  replace=&quot;$1aså&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Tredje2&quot; find=&quot;\b(T|t)rede(\W)&quot; replace=&quot;$1redje$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Opinion&quot;  find=&quot;\b(O|o)p(ni|in|i|nin)on&quot; replace=&quot;$1pinion&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Tolerans&quot; find=&quot;\b(T|t)oll?er[ea]ns&quot;  replace=&quot;$1olerans&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;I stort sett&quot; find=&quot;\b(I|i) stort sätt&quot; replace=&quot;$1 stort sett&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Fartyg&quot;  find=&quot;\b(F|f)artt?[iy]g&quot; replace=&quot;$1artyg&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Arkiv&quot;  find=&quot;\b(A|a)(kriv|rkvi|rikv)&quot; replace=&quot;$1rkiv&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;nn&quot; find=&quot;\b([^\W])nnn&quot;  replace=&quot;$1nn&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Väninna&quot; find=&quot;\b(V|v)änn?inn?(or|a)&quot; replace=&quot;$1äninn$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Österrike&quot;  find=&quot;\b(Ö|ö)sterik(are|e|isk)&quot; replace=&quot;$1sterrik$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Översvämning&quot;  find=&quot;\b(Ö|ö)versvämmning&quot; replace=&quot;$1versvämning&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Överrumpla&quot;  find=&quot;\b(Ö|ö)verumpl(ing|a)&quot; replace=&quot;$1verrumpl$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Pokémon&quot; find=&quot;\b(P|p)ok[eéèê]*mon&quot;  replace=&quot;$1okémon&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Amerikansk&quot; find=&quot;\b(A|a)merika(nks|snk)&quot; replace=&quot;$1merikansk&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Svensk&quot;  find=&quot;\b(S|s)v(nesk|esnk|enks)&quot; replace=&quot;$1vensk&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Konsistens&quot; find=&quot;\b(K|k)oncis?tens&quot;  replace=&quot;$1onsistens&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Utrustning&quot; find=&quot;\b(U|u)trusting&quot; replace=&quot;$1trustning&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Decennium&quot; find=&quot;\b(D|d)ecen+ium+&quot;  replace=&quot;$1ecennium&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Landgräns&quot; find=&quot;\b(L|l)andsgräns&quot; replace=&quot;$1andgräns&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Flaska&quot;  find=&quot;\b(F|f)l(aa|ss|s|sd|ad)ka&quot; replace=&quot;$1laska&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Företag&quot;  find=&quot;\b\b(F|f)(röe|ör)tag( |[^an])&quot; replace=&quot;$1öretag$3&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Procedur&quot; find=&quot;\b(P|p)rosedur&quot;  replace=&quot;$1rocedur&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Hysén&quot; find=&quot;\b[Hh]ysen&quot; replace=&quot;Hysén&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

=== Äldre ord ===
==== A ====
&lt;source  lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Abborre&quot; find=&quot;\b(A|a)b+or+(e|ar)&quot; replace=&quot;$1bborr$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Adress&quot; find=&quot;\bad+res+(  |\W|en|er|erna)&quot; replace=&quot;adress$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Avancera&quot; find=&quot;\b(A|a)dvan[sc]era&quot;  replace=&quot;$1vancera&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Affisch&quot; find=&quot;\b(A|a)ffish&quot; replace=&quot;$1ffisch&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Aggressiv&quot; find=&quot;\b(A|a)g+res+iv&quot;  replace=&quot;$1ggressiv&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Aldrig&quot; find=&quot;\b(A|a)lldrig+&quot; replace=&quot;$1ldrig&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Allmän&quot; find=&quot;\b(A|a)ll?männ(  |\W|t|het|heten)&quot; replace=&quot;$1llmän$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Allmänna&quot;  find=&quot;\b(A|a)llmän(ing|a)(\W)&quot; replace=&quot;$1llmänn$2$3&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Alltid&quot;  find=&quot;\b(A|a)(tl|lt|ltl|tll)id&quot; replace=&quot;$1lltid&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Alltså&quot; find=&quot;\b(A|a)l(|t|l)så &quot;  replace=&quot;$1lltså &quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Ambassad&quot; find=&quot;\b(A|a)mb+as+ad&quot; replace=&quot;$1mbassad&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Andra&quot;  find=&quot;\b(A|a)(nrda|dnra|mdra)(\W)&quot; replace=&quot;$1ndra$3&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Anordna&quot; find=&quot;\b(A|a)nnordna&quot;  replace=&quot;$1nordna&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Använd&quot; find=&quot;\b(A|a)ndvänd&quot; replace=&quot;$1nvänd&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Asymmetri&quot; find=&quot;\b(A|a)s+ym+et*ri&quot;  replace=&quot;$1symmetri&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Azerbajdzjan&quot; find=&quot;\b[Aa][s|z]erbadz?jan(|s)&quot;  replace=&quot;Azerbajdzjan$1&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== B ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Bakgrund&quot; find=&quot;\b(B|b)akrund&quot;  replace=&quot;$1akgrund&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Basist&quot; find=&quot;\b(B|b)as+ist&quot; replace=&quot;$1asist&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Bedöm&quot; find=&quot;\b(B|b)edömm+&quot;  replace=&quot;$1edöm&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Befordra&quot; find=&quot;\b(B|b)efodra&quot; replace=&quot;$1efordra&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Begravt&quot; find=&quot;\b(B|b)egrava(t|d)&quot;  replace=&quot;$1egrav$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Bibliografi&quot; find=&quot;\b(B|b)iblografi&quot; replace=&quot;$1ibliografi&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Bibliotek&quot; find=&quot;\b(B|b)iblot[ei]k&quot;  replace=&quot;$1ibliotek&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Brasilien&quot; find=&quot;\[Bb]razilien( |s)&quot; replace=&quot;Brasilien$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Brasiliensisk&quot;  find=&quot;\b(B|b)raziliensisk&quot; replace=&quot;$1rasiliensisk&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Bredvid&quot; find=&quot;\b(B|b)revid&quot;  replace=&quot;$1redvid&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Bröllop&quot; find=&quot;\b(B|b)röl+opp?( |\W|e|e|sparet)&quot;  replace=&quot;$1röllop$2&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== C ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Ceremoni&quot; find=&quot;\b(C|c)ermoni&quot;  replace=&quot;$1eremoni&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Choklad&quot; find=&quot;\b(C|c)hocklad&quot; replace=&quot;$1hoklad&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Cigarett&quot;  find=&quot;\b(C|c)igg+a(r|rr)ett&quot; replace=&quot;$1iga$2ett&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== D ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Danmark&quot; find=&quot;\b[Dd]an+mark&quot;  replace=&quot;Danmark&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Definiera&quot; find=&quot;\b(D|d)efinera&quot; replace=&quot;$1efiniera&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Daemon&quot; find=&quot;\b(D|d)eamon&quot;  replace=&quot;$1aemon&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Diskussion&quot; find=&quot;\b(D|d)is+ku[ts]s?ion&quot; replace=&quot;$1iskussion&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Domar&quot;  find=&quot;\b(D|d)omm(ar| |en)( |e|en|na|ens|nas)&quot; replace=&quot;$1om$2$3&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Dylik&quot; find=&quot;\b(D|d)ylig( |t|a|\W)&quot;  replace=&quot;$1ylik$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Döm&quot; find=&quot;\b(D|d)ömm&quot; replace=&quot;$1öm&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== E ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;egentligen&quot; find=&quot;\bigent?ligen&quot;  replace=&quot;egentligen&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Egentligen&quot; find=&quot;\bIgent?ligen&quot; replace=&quot;Egentligen&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Egentligen2&quot; find=&quot;\b(E|e)genligen&quot;  replace=&quot;$1gentligen&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Etiopier&quot; find=&quot;\b(E|e)tioper&quot; replace=&quot;$1tiopier&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Eurasien&quot; find=&quot;\b(E|e)uro-?asien&quot;  replace=&quot;$1urasien&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Eurasiatisk&quot; find=&quot;\b(E|e)uro-?asiatisk&quot; replace=&quot;$1urasiatisk&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Europeisk&quot;  find=&quot;\b(E|e)uropisk&quot; replace=&quot;$1uropeisk&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Eurovisionsschlagerfestivalen&quot;  find=&quot;\b[Ee]urovisionschlagerfestivalen&quot;  replace=&quot;Eurovisionsschlagerfestivalen&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Existentiell&quot;  find=&quot;\b(E|e)xistens(iell|ialism)&quot; replace=&quot;$1xistent$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Experiment&quot;  find=&quot;\b(E|e)xpe?r[ei]ment&quot; replace=&quot;$1xperiment&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Experimentell&quot;  find=&quot;\b(E|e)xpe?r[ei]mentiell&quot; replace=&quot;$1xperimentell&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Explosion&quot; find=&quot;\b(E|e)xplotion&quot;  replace=&quot;$1xplosion&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Emellan&quot; find=&quot;\bImel?an&quot; replace=&quot;Emellan&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;emellan&quot; find=&quot;\bimel?an&quot;  replace=&quot;emellan&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Emellan2&quot; find=&quot;\b(E|e)melan&quot; replace=&quot;Emellan&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== F ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Fascism&quot;  find=&quot;\b(F|f)as?c(|h|s)is(t|m)&quot; replace=&quot;$1ascis$3&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Feminism&quot;  find=&quot;\b(F|f)em+[ie]nis(m|t)&quot; replace=&quot;$1eminis$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Femte&quot; find=&quot;\b(F|f)etme&quot;   replace=&quot;$1emte&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Finlandssvensk&quot; find=&quot;\b(F|f)inlandsvensk&quot;  replace=&quot;$1inlandssvensk&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Fiendskap&quot; find=&quot;\b(F|f)iendeskap&quot; replace=&quot;$1iendskap&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Fjärde&quot;  find=&quot;\b(F|f)j(ädre|'rde|örde) &quot; replace=&quot;$1järde &quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Fotbollsspelare&quot;  find=&quot;\b(F|f)otbollspelare&quot; replace=&quot;$1otbollsspelare&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Följaktligen&quot;  find=&quot;\b(F|f)öljdaktligen&quot; replace=&quot;$1öljaktligen&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Förekommer&quot; find=&quot;\b(F|f)örekomer&quot;  replace=&quot;$1örekommer&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Förrän&quot; find=&quot;\b(F|f)ör(räns|rens|ren|äns|än)(\W)&quot;  replace=&quot;$1örrän$3&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Förråda&quot; find=&quot;\b(F|f)ör(å|ä)d(\W|d|a|isk|are)&quot;  replace=&quot;$1örr$2d$3&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Först&quot; find=&quot;\b(F|f)ö(srt|str)&quot;  replace=&quot;$1örst&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== G ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Gamla&quot; find=&quot;\b(G|g)amm+la&quot;  replace=&quot;$1amla&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Giftermål&quot; find=&quot;\b(G|g)iftemål&quot; replace=&quot;$1iftermål&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Giltig&quot; find=&quot;\b(G|g)iltlig&quot;  replace=&quot;$1iltig&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Gitarr&quot; find=&quot;\b(G|g)it+arr?&quot; replace=&quot;$1itarr&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== H ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Hade&quot; find=&quot;\b(H|h)adde(\W)&quot;  replace=&quot;$1ade$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Handbollsspelare&quot; find=&quot;\b(H|h)andbollspelare&quot;  replace=&quot;$1andbollsspelare&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Hittills&quot; find=&quot;\b(H|h)it+il+s&quot; replace=&quot;$1ittills&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Huruvida&quot; find=&quot;\b(H|h)urvida&quot;  replace=&quot;$1uruvida&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Hyfsad&quot; find=&quot;\b(H|h)yff+sa(d|t)&quot; replace=&quot;$1yfsa$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Hämnd&quot; find=&quot;\b(H|h)ämd(\W|en)&quot;  replace=&quot;$1ämnd$2&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== I ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Ibrahimović&quot;  find=&quot;\b[Ii]brahimovi[cć]&quot;  replace=&quot;Ibrahimović&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Idén&quot;  find=&quot;\b(I|i)de*é*e*(ee|ée|eé|éé)n&quot; replace=&quot;$1dén&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Infanteri&quot; find=&quot;\b(I|i)nfantri&quot;  replace=&quot;$1nfanteri&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;information&quot; find=&quot;\b(I|i)nfr?oma[ts]ion&quot; replace=&quot;$1nformation&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Initiativ&quot;  find=&quot;\b(I|i)ni?t?i?ativ&quot; replace=&quot;$1nitiativ&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Inifrån&quot; find=&quot;\b(I|i)nnifrån&quot;  replace=&quot;$1nifrån&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Invånare&quot; find=&quot;\b(I|i)nnvånar&quot; replace=&quot;$1nvånar&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Inom&quot; find=&quot;\b(I|i)nnom( |\W)&quot;  replace=&quot;$1nom$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Institution&quot; find=&quot;\b(I|i)nst[ui]t[ui]t[ui]tion&quot;  replace=&quot;$1nstitution&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Intervju&quot; find=&quot;\b(I|i)nterv?juv&quot; replace=&quot;$1ntervju&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== J ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Jamaica/n&quot; find=&quot;\b(J|j)amaika(|n)&quot;  replace=&quot;$1amaica$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Jäm-&quot;  find=&quot;\b(J|j)ämn(för|lik|vikt|ställ)&quot; replace=&quot;$1äm$2&quot; /&gt;

&lt;/source&gt;

==== K ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kalifornien&quot;  find=&quot;\b(C|c)alifornien(s?)(\W)&quot; replace=&quot;Kalifornien$2$3&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;kalifornisk&quot; find=&quot;\bcalifornisk(  |\W|a|e|t)&quot; replace=&quot;kalifornisk$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kalifornisk&quot; find=&quot;\bCalifornisk(  |\W|a|e|t)replace=&quot;Kalifornisk$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;kanadensisk&quot; find=&quot;\bcanadensisk(  |\W|a|e|t)&quot; replace=&quot;kanadensisk$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kanadensisk&quot; find=&quot;\bCanadensisk(  |\W|a|e|t)&quot; replace=&quot;Kanadensisk$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Karneval&quot; find=&quot;\b(K|k)arnival&quot;  replace=&quot;$1arneval&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Karriär&quot; find=&quot;\b(K|k)ariärr?&quot; replace=&quot;$1arriär&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kazakstan&quot;  find=&quot;\b[Kk]a[zs]akstan(s\W|\W)&quot; replace=&quot;Kazakstan$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kassett&quot; find=&quot;\b(K|k)ass?ett?(  |\W|en|er|er|band)&quot; replace=&quot;$1assett$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kollidera&quot; find=&quot;\b(K|k)oll?idd?era&quot;  replace=&quot;$1ollidera&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Kommers&quot; find=&quot;\b(K|k)omers( |\W)&quot; replace=&quot;$1ommers$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kommersiell&quot;  find=&quot;\b(K|k)omm?er[cs]iell?([^l])&quot; replace=&quot;$1ommersiell$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kommitté&quot;  find=&quot;\b(K|k)omm?itt?[eé](\W)&quot; replace=&quot;$1ommitté$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kommittén&quot;  find=&quot;\b(K|k)omm?itt?e*é*è*e*n&quot; replace=&quot;$1ommittén&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kommun&quot; find=&quot;\b(K|k)omun(\W|e)&quot;  replace=&quot;$1ommun$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Konserter&quot; find=&quot;\b(K|k)oncert?er&quot; replace=&quot;$1onserter&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Konvalescens&quot;  find=&quot;\b(K|k)onvalec?s?en(t|s)&quot; replace=&quot;$1onvalescens$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Krasch&quot; find=&quot;\b (K|k)rac?s?h&quot;  replace=&quot; $1rasch&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Krigföring&quot; find=&quot;\b(K|k)rigsföring&quot; replace=&quot;$1rigföring&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kriterium&quot; find=&quot;\b(K|k)riterie(  |\W)&quot; replace=&quot;$1riterium$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Kunde&quot; find=&quot;\b(K|k)unnde&quot; replace=&quot;$1unde&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Känd&quot; find=&quot;\b(K|k)änn(d|de|da|t) &quot;  replace=&quot;$1än$2 &quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== L ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Lugnt&quot; find=&quot;\b(L|l)ungt(\W)&quot;  replace=&quot;$1ugnt$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Lånord&quot; find=&quot;\b(L|l)åneord&quot; replace=&quot;$1ånord&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Lösesumma&quot; find=&quot;\b(L|l)ösensumma&quot;  replace=&quot;$1ösesumma&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== M ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Markoolio&quot;  find=&quot;\b[Mm]ar[kc]o+lio&quot;  replace=&quot;Markoolio&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Material&quot; find=&quot;\b(M|m)atri(a|e)l&quot;  replace=&quot;$1ateri$2l&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Medan&quot; find=&quot;\b(M|m)edans(\W| )&quot; replace=&quot;$1edan$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Meddela&quot; find=&quot;\b(M|m)edela(  |nde|ndet|nden|re|r |ren )&quot; replace=&quot;$1eddela$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Mediaspelare&quot; find=&quot;\b(M|m)edie-?spelare&quot;  replace=&quot;$1ediaspelare&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Medlemmar&quot; find=&quot;\b(M|m)edlem(ar|en)&quot; replace=&quot;$1edlemm$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Mexikansk&quot; find=&quot;\b(M|m)exicansk&quot;  replace=&quot;$1exikansk&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Mississippi&quot; find=&quot;\b(M|m)is+is+ip+i&quot; replace=&quot;$1ississippi&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Mycket&quot;  find=&quot;\b (M|m)[Kk][Tt]( |\W)&quot; replace=&quot; $1ycket$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Museet&quot; find=&quot;\b(M|m)use?é+e?(t|r)&quot;  replace=&quot;$1usee$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Musikvideor&quot; find=&quot;\b(M|m)usikvideos &quot; replace=&quot;$1usikvideor &quot;  /&gt;
&lt;/source&gt;

==== N ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Noggrant&quot; find=&quot;\b(N|n)ogg?rann?t&quot;  replace=&quot;$1oggrant&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Numret&quot; find=&quot;\b(N|n)ummrett? &quot; replace=&quot;$1umret &quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Nämnd&quot; find=&quot;\b(N|n)äm(d|t)( |a)&quot;  replace=&quot;$1ämn$2$3&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== O ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Och&quot;  find=&quot;\b(\W)(coh|ovh|oxh|ocg|ocf|odh|ofh|ohc|och och)(\W)&quot;  replace=&quot;$1och$3&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Också&quot; find=&quot;\b (O|o)chså &quot; replace=&quot; $1ckså &quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Officiell&quot;  find=&quot;\b(O|o)ff?[ie]?ci?ell?(\W|a|t)&quot; replace=&quot;$1fficiell$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Omdöme&quot; find=&quot;\b(O|o)mdömme&quot;  replace=&quot;$1mdöme&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Omständlig&quot; find=&quot;\b(O|o)mständig( |a)&quot; replace=&quot;$1mständlig$2&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Original&quot;  find=&quot;\b(O|o)rgin(ell|al)&quot; replace=&quot;$1rigin$2&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== P ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Paketera&quot; find=&quot;\b(P|p)acketera&quot;  replace=&quot;$1aketera&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Parallell&quot; find=&quot;\b(P|p)aral+el+([^l])&quot; replace=&quot;$1arallell$2&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Parentes&quot;  find=&quot;\b(P|p)arantes&quot; replace=&quot;$1arentes&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Perser&quot; find=&quot;\b(P|p)ersier&quot;  replace=&quot;$1erser&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Popularitet&quot; find=&quot;\b(P|p)opuläritet&quot; replace=&quot;$1opularitet&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Prinsessa&quot;  find=&quot;\b(P|p)rin(ss|c)ess?a&quot; replace=&quot;$1rinsessa&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Professionell&quot;  find=&quot;\b(P|p)roff?ess?ionell?(\W|a|t)&quot; replace=&quot;$1rofessionell$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Propeller&quot;  find=&quot;\b(P|p)ropp?ell?(rar|er)&quot; replace=&quot;$1ropell$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Publicera&quot;  find=&quot;\b(P|p)ubb?li[cs]era&quot; replace=&quot;$1ublicera&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== R ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Rapport&quot; find=&quot;\b(R|r)aport&quot;  replace=&quot;$1apport&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Rebell&quot; find=&quot;\b(R|r)ebbell&quot; replace=&quot;$1ebell&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Regissör&quot;  find=&quot;\b(R|r)es?[sg]i[sg]örr?&quot; replace=&quot;$1egissör&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Religiös&quot; find=&quot;\b(R|r)eligös&quot;  replace=&quot;$1eligiös&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Restaurang&quot; find=&quot;\b(R|r)esturang&quot; replace=&quot;$1estaurang&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== S ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;San Francisco&quot; find=&quot;\b[Ss]an   [Ff]ransisco&quot; replace=&quot;San Francisco&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Samarbeta&quot;  find=&quot;\b(S|s)ammarbet(a|e)&quot; replace=&quot;$1amarbet$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Samla&quot; find=&quot;\b(S|s)amml(a|ing)&quot;  replace=&quot;$1aml$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Schweiz&quot; find=&quot;\b(S|s)ch?[vw]eit?z&quot; replace=&quot;$1chweiz&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Sedermera&quot; find=&quot;\b(S|s)edemera&quot;  replace=&quot;$1edermera&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Sjunde&quot; find=&quot;\b(S|s)judne&quot;  replace=&quot;$1junde&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Skilsmässa&quot;  find=&quot;\b(S|s)kil[lj]smässa&quot; replace=&quot;$1kilsmässa&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Skotsk&quot; find=&quot;\b(S|s)kottsk(\W)&quot;  replace=&quot;$1kotsk$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Släkting&quot; find=&quot;\b(S|s)läktning&quot; replace=&quot;$1läkting&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Som&quot; find=&quot;\b (S|s|sås|Sås)mo(\W)&quot;  replace=&quot; $1om$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Språk&quot; find=&quot;\b(S|s)pårk(\W|et|en)&quot; replace=&quot;$1pråk$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Statistik&quot; find=&quot;\b(S|s)tatestik&quot;  replace=&quot;$1tatistik&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Steroid&quot; find=&quot;\b(S|s)ter(io|eoi)d&quot; replace=&quot;$1teroid&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Stjärt&quot; find=&quot;\b(S|s)järt&quot;  replace=&quot;$1tjärt&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Stockholm&quot; find=&quot;\b(S|s)toc?[kh]h?(ol|l|lo|ole|o)m&quot;  replace=&quot;$1tockholm&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Stod&quot; find=&quot;\b(S|s)tog(\W)&quot; replace=&quot;$1tod$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Storbritannien&quot;  find=&quot;\b[Ss]torbritt?ann?in?en&quot; replace=&quot;Storbritannien&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Stämning&quot; find=&quot;\b(S|s)tämmning&quot;  replace=&quot;$1tämning&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Störst&quot; find=&quot;\b(S|s)tör?st&quot; replace=&quot;$1törst&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Successiv&quot; find=&quot;\b(S|s)uccesiv&quot;  replace=&quot;$1uccessiv&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Säga&quot; find=&quot;\b(S|s)äj(a|er)&quot; replace=&quot;$1äg$2&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== T ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Tallinn&quot;  find=&quot;\b[Tt]all?inn?(\W|s\W)&quot; replace=&quot;Tallinn$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Terrass&quot;  find=&quot;\b(T|t)err?ass?(\W|en|er)&quot; replace=&quot;$1errass$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Terräng&quot; find=&quot;\b(T|t)eräng&quot;  replace=&quot;$1erräng&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Tidskrift&quot; find=&quot;\b(T|t)idsskrift&quot; replace=&quot;$1idskrift&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Tillfredsställa&quot;  find=&quot;\b(T|t)ill?fredställ&quot; replace=&quot;$1illfredsställ&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Tillsammans&quot;  find=&quot;\b(T|t)ill?samm?ans&quot; replace=&quot;$1illsammans&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Thrash metal&quot;  find=&quot;\b(T|t)rash(\W)metal&quot; replace=&quot;$1hrash$2metal&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Tredje&quot; find=&quot;\b(T|t)r(dje|ejde)&quot;  replace=&quot;$1redje&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Trilogi&quot; find=&quot;\b(T|t)riologi&quot; replace=&quot;$1rilogi&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Tvungna&quot; find=&quot;\b(T|t)vu(ng|gn)a&quot;  replace=&quot;$1vungna&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== U ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Ungefär&quot; find=&quot;\b(U|u)ngifär&quot;  replace=&quot;$1ngefär&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Uppgift&quot; find=&quot;\b(U|p)pp?giff?t&quot; replace=&quot;$1ppgift&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Uppträda&quot;  find=&quot;\b(U|u)pträ(da|dde|der|tt)&quot; replace=&quot;$1ppträ$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Upptäck&quot;   find=&quot;\b(U|u)pp?tt?(ckä|äkc|äck|äkk)(\W|t|a)&quot; replace=&quot;$1pptäck$3&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Uttryck&quot;  find=&quot;\b(U|u)tryck(\W|a|de|et)&quot; replace=&quot;$1ttryck$2&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== V ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Våldtäkt&quot; find=&quot;\b(V|v)åldtäckt&quot;  replace=&quot;$1åldtäkt&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Vårt&quot; find=&quot;\b (V|v)årat &quot; replace=&quot; $1årt &quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Väderstreck&quot;  find=&quot;\b(V|v)ädersträck&quot; replace=&quot;$1äderstreck&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Välkommen&quot; find=&quot;\b(V|v)älkomm?enn?&quot;  replace=&quot;$1älkommen&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Välkomna&quot; find=&quot;\b(V|v)älkommna&quot; replace=&quot;$1älkomna&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== W ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Warszawa&quot; find=&quot;\b(W|w)arsawa&quot;  replace=&quot;Warszawa&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Webbplats&quot; find=&quot;\b(W|w)ebplats&quot; replace=&quot;$1ebbplats&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== Y ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Ytterligare&quot;  find=&quot;\b(Y|y)tt?erligg?are&quot; replace=&quot;$1tterligare&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== Å ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Åtminstone&quot;  find=&quot;\b(Å|å)tmind?st[oå]n[dn]e&quot; replace=&quot;$1tminstone&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== Ö ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Överraska&quot;  find=&quot;\b(Ö|ö)verask(ning|else|a)&quot; replace=&quot;$1verrask$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Överens&quot; find=&quot;\b(Ö|ö)verrens&quot;  replace=&quot;$1verens&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

=== Versalisering  av namn ===
==== Länder ====
&lt;!--  Azerbajdzjan, Brasilien, Storbritannien, Moçambique, Danmark och  Kazakstan finns som vanliga typos. Island, Polen, Mali, Niger, Togo,  Laos,  kan inte vara med pga att de används alltför ofta på andra  ställen. Japan och Israel är inte samma sak som japan och israel. --&gt;
&lt;source  lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på A&quot;   find=&quot;\ba(bchazien|fghanistan|lbanien|lgeriet|ndorra|ngola|rgentina|rmenien|ustralien)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;A$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på B&quot;  find=&quot;\bb(ahamas|ahrain|angladesh|arbados|elgien|elize|enin|ermuda|hutan|olivia|osninen|otswana|runei|ulgarien|urundi)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;B$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på C&quot;   find=&quot;\bc(hile|olombia|ooköarna|ypern)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;C$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Versalisering av länder på D&quot;   find=&quot;\bd(jibouti|ominica|ominikanska [Rr]epubliken)(s\W|\W)&quot;   replace=&quot;D$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på E&quot;   find=&quot;\be(ngland|cuador|gypten|kvatorialguinea|lfenbenskusten|ritrea|stland|tiopien)(s\W|\W)&quot;   replace=&quot;E$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på F&quot;   find=&quot;\bf(alklandsöarna|iji|ilippinerna|rankrike|äröarna)(s\W|\W)&quot;   replace=&quot;F$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på G&quot;   find=&quot;\bg(abon|ambia|eorgien|hana|ibraltar|rekland|renada|rönland|uam|uatemala|uernsey|uinea|uyana)(s\W|\W)&quot;   replace=&quot;G$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på H&quot;   find=&quot;\bh(ercegovina|aiti|onduras|ongkong|olland)(s\W|\W)&quot;   replace=&quot;H$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på I&quot;   find=&quot;\bi(ndien|ndonesien|rak|ran|rland|talien)(s\W|\W)&quot;   replace=&quot;I$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på J&quot;   find=&quot;\bj(amaica|emen|ersey|ordanien|ulön)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;J$1$2&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Versalisering  av länder på K&quot;   find=&quot;\bk(ambodja|amerun|anada|enya|ina|irgizistan|iribati|okosöarna|omorerna|osovo|roatien|uba|uwait)(s\W|\W)&quot;   replace=&quot;K$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på L&quot;  find=&quot;\bl(esotho|ettland|ibanon|iberia|ibyen|iechtenstein|itauen|uxemburg)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;L$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på M&quot;  find=&quot;\bm(adagaskar|akedonien|alawi|alaysia|aldiverna|alta|arocko|arshallöarna|auretanien|auritius|ayotte|exi[ck]o|ikronesien|oldavien|onaco|ongoliet|ontenegro|ontserrat|yanmar)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;M$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på N&quot;  find=&quot;\bn(amibia|auru|ederländerna|epal|icaragua|igeria|iue|ordmarianerna|orfolkön|ordcypern|orge|ordkorea)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;N$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på P&quot;  find=&quot;\bp(alestina|akistan|alau|anama|araguay|eru|itcairnöarna|ortugal|omalia)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;P$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på R&quot;  find=&quot;\br(umänien|wanda|yssland)(s\W|\W)&quot; replace=&quot;R$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Versalisering av länder på S&quot;  find=&quot;\bs(verige|alomonöarna|amoa|audi-?arabien|chweiz|enegal|erbien|eychellerna|ydkorea|ingapore|lovakien|lovenien|omaliland|panien|udan|urinam|valbard|waziland|ydafrika|ydossetien|yrien)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;S$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på T&quot;  find=&quot;\bt(adzjikistan|anzania|chad|hailand|jeckien|okelauöarna|onga|ransnistrien|unisien|urkiet|urkmenistan|uvalu|yskland)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;T$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på U&quot;  find=&quot;\bu(ganda|kraina|ngern|ruguay|zbekistan)(s\W|\W)&quot; replace=&quot;U$1$2&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Versalisering  av länder på V&quot;  find=&quot;\bv(anuatu|atikanstaten|enezuela|ietnam|itryssland|ästsahara)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;V$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på Z&quot; find=&quot;\bz(ambia|imbabwe)(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;Z$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Versalisering av länder på Ö&quot; find=&quot;\bösttimor(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;Östtimor$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Burkina Faso&quot; find=&quot;\b[Bb]urkina\W[Ff]aso&quot; replace=&quot;Burkina Faso&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Costa Rica&quot;  find=&quot;\b[Cc]osta\W[Rr]ica&quot; replace=&quot;Costa Rica&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;El Salvador&quot;  find=&quot;\b[Ee]l\W[Ss]alvador&quot; replace=&quot;El Salvador&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Versalisering av Finland&quot;   find=&quot;\bfinland(s\W|\W)([^Ss])&quot; replace=&quot;Finland$1$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Franska Polynesien&quot;  find=&quot;\b[Ff]ranska\W[Pp]olynesien&quot; replace=&quot;Franska Polynesien&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Förenade Arabemiraten&quot;  find=&quot;\b[Ff]örenade [Aa]rabemiraten&quot; replace=&quot;Förenade Arabemiraten&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Guinea-Bissau&quot;  find=&quot;\b[Gg]uinea\W[Bb]issau&quot; replace=&quot;Guinea-Bissau&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Isle of Man&quot;  find=&quot;\b[Ii]sle\W[Oo]f\W[Mm]an&quot; replace=&quot;Isle of Man&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Amerikanska Jungfruöarna&quot;  find=&quot;\b[Aa]merikanska\W[Jj]ungfruöarna&quot; replace=&quot;Amerikanska  Jungfruöarna&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Brittiska Jungfruöarna&quot; find=&quot;\b[Bb]rittiska\W[Jj]ungfruöarna&quot;  replace=&quot;Brittiska Jungfruöarna&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kap Verde&quot;   find=&quot;\b[Kk]ap\W[Vv]erde&quot; replace=&quot;Kap Verde&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kongo-Kinshasa&quot;   find=&quot;\b[Kk]ongo\W[Kk]inshasa&quot; replace=&quot;Kongo-Kinshasa&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Kongo-Brazzaville&quot;   find=&quot;\b[Kk]ongo\W[Bb]razzaville&quot; replace=&quot;Kongo-Brazzaville&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Nagorno-Karabach&quot;   find=&quot;\b[Nn]agorno\W[Kk]arabach&quot; replace=&quot;Nagorno-Karabach&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Nazityskland&quot;   find=&quot;\b[Nn]azi-?[Tt]yskland(\W)&quot; replace=&quot;Nazityskland$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Nederländska Antillerna&quot;   find=&quot;\b[Nn]ederländska\W[Aa]ntillerna&quot; replace=&quot;Nederländska  Antillerna&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Nya Kaledonien&quot;  find=&quot;\b[Nn]ya [Kk]aledonien&quot; replace=&quot;Nya  Kaledonien&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Nya Zeeland&quot;  find=&quot;\b[Nn]ya [Zz]eeland&quot; replace=&quot;Nya Zeeland&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Oman&quot;  find=&quot;\boman(s\W|\W)&quot; replace=&quot;Oman$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Papua Nya Guinea&quot;  find=&quot;\b[Pp]apua\W[Nn]ya\W[Gg]uinea&quot; replace=&quot;Papua Nya Guinea&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Puerto Rico&quot;  find=&quot;\b[Pp]uerto\W[Rr]ico&quot; replace=&quot;Puerto Rico&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Qatar&quot; find=&quot;\bqatar(s\W|\W)&quot;  replace=&quot;Qatar$1&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;San Marino&quot; find=&quot;\b[Ss]an\W[Mm]arino&quot; replace=&quot;San Marino&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Sierra Leone&quot;  find=&quot;\b[Ss]ierra\W[Ll]eone&quot; replace=&quot;Sierra Leone&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Sri Lanka&quot;  find=&quot;\b[Ss]ri\W[Ll]anka&quot; replace=&quot;Sri Lanka&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Trinidad och Tobago&quot;  find=&quot;\b[Tt]rinidad\W[Oo]ch\W[Tt]obago&quot; replace=&quot;Trinidad och Tobago&quot;  /&gt;
&lt;Typo word=&quot;USA&quot;  find=&quot;\b(\W)[Uu][Ss][Aa](\W)&quot;  replace=&quot;$1USA$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Versalisering av Österrike&quot;  find=&quot;\b(\W)österrike([^-\w]|s)&quot;   replace=&quot;Österrike$1&quot; /&gt;

&lt;/source&gt;

==== Städer ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;San Francisco&quot; find=&quot;\b[Ss]an  [Ff]rancisco&quot; replace=&quot;San Francisco&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

==== Övrigt ====
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Svenska Fotbollsförbundet&quot;   find=&quot;\b(S|s)venska fotbollsförbundet&quot; replace=&quot;Svenska  Fotbollsförbundet&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;VM&quot; find=&quot;\b(\W)[Vv]m(\W)&quot; replace=&quot;$1VM$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Afrika&quot; find=&quot;\bafrika(s\W|\W)&quot;   replace=&quot;Afrika$1&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Nordamerika&quot; find=&quot;\b[Nn]ord ?[Aa]merika(s\W|\W)&quot;    replace=&quot;Nordamerika$1&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Sydamerika&quot; find=&quot;\b[Ss]yd ?[Aa]merika(s\W|\W)&quot;    replace=&quot;Sydamerika$1&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Asien&quot; find=&quot;\basien(s\W|\W)&quot;   replace=&quot;Asien$1&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Europa&quot; find=&quot;\beuropa(s\W|\W)&quot;    replace=&quot;Europa$1&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

=== Särskrivningar  och ihopskrivningar ===
&lt;source  lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;För  närvarande&quot;  find=&quot;\b(F|f)örnärvarande&quot; replace=&quot;$1ör närvarande&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Någon gång&quot; find=&quot;\b(N|n)ågongång&quot;  replace=&quot;$1ågon gång&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Originalsammansättningar&quot;  find=&quot;\b(O|o)ri?ginal[-  ](uppställning|utgåva|version|forskning|uppsättning|visning|medlem|verk|dans)&quot;   replace=&quot;$1riginal$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;Så kallad&quot; find=&quot;\b(S|s)åkalla(d|t)&quot;  replace=&quot;$1å kalla$2&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Över huvud taget&quot; find=&quot;\b(Ö|ö)ver  huvudtaget&quot; replace=&quot;$1ver huvud taget&quot; /&gt;
&lt;Typo word=&quot;Väst-&quot; find=&quot;\b(V|v)äst[-  ]([Ee]urop[a(eer)]|[Aa]frika|[Ii]ndie[nr]|[Aa]merika|[Tt]yskland|tysk|[Ss]verige|världen|[Bb]erlin|fronten|makterna)&quot;   replace=&quot;$1äst$2&quot; /&gt;
&lt;Typo  word=&quot;I alla fall&quot; find=&quot;\b(I|i)( alla|alla )fall&quot;  replace=&quot;$1 alla  fall&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;

=== Övrigt ===
&lt;source lang=&quot;xml&quot;&gt;
&lt;Typo word=&quot;Genitivrättning av förkortningar&quot;  find=&quot;\b([A-ZÅÄÖ][A-ZÅÄÖ]+)[';]?s(\W)&quot;   replace=&quot;$1:s$2&quot; /&gt;
&lt;/source&gt;</text>
      <sha1>7kwl5jyux6yaqj9oqvxe3u1f77td07w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:AWB</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7298</id>
    <revision>
      <id>27878</id>
      <timestamp>2010-04-28T15:51:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tetraedycal</username>
        <id>1940</id>
      </contributor>
      <comment>softredirect|w:WP:AWB</comment>
      <origin>27878</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25" sha1="9y3b7fb8qnyup53eyqw2rsm51e9mmda" xml:space="preserve">{{softredirect|w:WP:AWB}}</text>
      <sha1>9y3b7fb8qnyup53eyqw2rsm51e9mmda</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Blåbärspaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7300</id>
    <revision>
      <id>27887</id>
      <parentid>27886</parentid>
      <timestamp>2010-04-28T16:40:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.170.230.220</ip>
      </contributor>
      <origin>27887</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="893" sha1="9o5wd43kha0aiggdxcb5srgv58ee21j" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''

Två varianter; med pajskal eller med smuldeg.

== *Pajskal: ==

3 dl vetemjöl

3 msk socker

100 g smör (smält)

1 ägg

1 msk bakpulver

3 dl blåbär (eller 225g)


== *Smuldeg: ==

3 dl vetemjöl

1 dl socker

150 g smör (kallt smör)

1 ägg

3 dl blåbär (eller 225g)
 

==Tillagning==

Degen för ''Pajskalet'': Finfördela smöret i mjölet med fingrarna, tillsätt därefter vattnet och arbeta sedan ihop degen snabbt så att den blir smidig. Lägg degen i en plastpåse eller i en bunke och låt ligga i kylen i ca. 20 minuter. Tag sedan ut den och tryck ut den i en pajform, nagga den med t ex en gaffel. 


==Båda degarna==

Kan penslas med ägg innan gräddning om så önskas.


Grädda i ugn i ca. 200 grader C i 25 minuter.


==Servering==
Glass är ett gott tillägg, lika så vispgrädde.

 
[[kategori:Tårtor]]</text>
      <sha1>9o5wd43kha0aiggdxcb5srgv58ee21j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Macaroni and cheese</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7301</id>
    <revision>
      <id>56475</id>
      <parentid>56474</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:27:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>underrubrik</comment>
      <origin>56475</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1108" sha1="ttymelmaq8uq75wwa84sa3z811ewd80" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Alla amerikanska ungars favoriträtt. Den svenska versionen får dessutom ett lager köttfärssås i botten. Helt vegetarisk blir den naturligtvis utan köttfärs. Använd gärna en ost med lite sting i smaken. Se tipsruta nedan.
==Ingredienser==
''4 portioner''
	
*4 dl makaroner
*1 sats god köttfärssås


===Ostsås===

*1 msk Smör

*1 msk mjöl

*4-5 dl Mjölk 3%

*1+1/2 dl riven ost

*salt 
*vitpeppar
	
==Tillagning==
Koka makaronerna knappt mjuka. Smält smöret i en kastrull. Rör ned mjölet och späd med mjölken under ständig vispning. Vispa såsen slät. Tag kastrullen av värmen och rör ned 1 dl riven ost. Vänd ned de kokta avrunna makaronerna i ostsåsen. Smaka av med salt och peppar. Bottna en ugnsfast form med köttfärssås. Häll på makaron-röran. Toppa med resten av osten. Hit kan allt förberedas och vänta i kylen. Värm/gratinera i 20 minuter eller tills makaronin fått fin färg och alltsammans är genomhett.

{{wikipedia}}
[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Amerikanska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ttymelmaq8uq75wwa84sa3z811ewd80</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tapetklister</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7302</id>
    <revision>
      <id>48837</id>
      <parentid>32252</parentid>
      <timestamp>2019-05-25T12:04:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>155.4.45.229</ip>
      </contributor>
      <comment>tog bort ett stycke som inte passade under &quot;grundrecept på klister&quot; som kort handlade om hur man använder sig av klistret (något som passar bättre på annan sida)</comment>
      <origin>48837</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="762" sha1="7wkee952ba68kt4pkyxrlkyop0gkrza" xml:space="preserve">== Grundrecept på klister lämpat för affischering och papier-maché==
* 1/2 dl potatismjöl
* 4 dl vatten
* 3 msk (45 ml) socker
* ev. salt

Rör ihop potatismjölet och hälften av vattnet, kallt. Häll den jämna blandningen i 2 dl kokande vatten. Rör om ordentligt och koka upp på nytt tills blandningen tjocknar och blir genomskinlig. Lyft bort från spisen och tillsätt sockret.

Om det är minusgrader, tillsätt även 2–4 tsk (10–20 ml) salt. Observera att för mycket salt kan göra att det inte torkar ordentligt.

== Källa ==
Kopierat från [http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tapetklister&amp;oldid=10140278 artikelhistoriken] för [http://sv.wikipedia.org/wiki/Tapetklister Tapetklister] på wikipedia.

[[kategori:Alfabetiskt index|T]]</text>
      <sha1>7wkee952ba68kt4pkyxrlkyop0gkrza</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Ordlista/Latin-Svenska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7305</id>
    <revision>
      <id>40953</id>
      <parentid>31827</parentid>
      <timestamp>2014-03-25T17:10:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>82.182.22.39</ip>
      </contributor>
      <comment>/* M */</comment>
      <origin>40953</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7977" sha1="4gcecfpoczhx6on2ueiop6urhpt66as" xml:space="preserve">{{Alfabetisk}}

= Latin – svenska =

== A ==
*A – Ifrån, från, ur
*Ab – Ifrån, från, ur
*Abaetere – Utträda, avgå, tillstånd, överge, tillåtelse, lov
*Abalienare – Avyttra, sälja
*Abalienatio – Realisation, rea, omsättning
*Ab-horreo – Avsky
*Advocatus – Förespråkare
*Adamo – älskvärd
agora – torg
*Æternus – Evigt
*Alba – Vit, den vita
*Amicus – Vän
*Amor – Kärlek
*Anglice – Engelska
*Ante – Framför, fordom, förr i tiden, förr
*Anus – Gammal
*Argentum – Silver
*Aula – Palats
*Aurum – Guld
*Aqua – Vatten
*Ave – Hell

== B ==
*Bellus – Förtjusande, älsklig, charmant
*Bene – Gott, väl, brunn, bra, jo, kry, källa
*Bonus – Bra

== C ==
*Cactus – Kronärtskocka
*Caelum – Himmel
*Caligatio – Mörker
*Caerimonia – Akt
*Campus – Öppen plats
*Carbo – Kol
*Carpe – fånga
*Centum – Hundra
*Ceterae – Övriga
*Circa – Omkring, vid, kring, ungefär, cirka
*Cis – På denna sida, motsats till trans
*Commentarius – Dagbok
*Communis – Led
*Corpus – Kropp
*Cras – I morgon

== D ==
*Decem – Tio
*Decimus – Tionde
*Deus – Gud
*diabolus – djävulen
*Diapente – Femte
*Diatesseron – Fjärde
*diem – dagen
*Domus – Hus, hem
*Ducenti – Två hundra
*Duo – Två

== F ==
*Ferrum – Järn
*Filia – Dotter
* Filius – Son
*Flavus – Gul
*Flos – Blomma

== G ==
*Gel – hej
*Gratias – Tack
*Gigatron – Cigarett
Fiat

== H ==
*Hodie – I dag
*Holmia – Stockholm
*Homo – Människa
*Hydrogenium – Väte

== I ==
*Imprimere – trycka
*Incola – Invånare
*Infans – Barn
*Ita – Ja
*Italia – Italien

== J ==

== K ==
*kal. = kalendae, arum F (plurale tantum) den första dagen (i månaden)
*Kyrios grek. Herre; Kyrie vokativ. Grek. adj. kuriako/n ’det som tillhör Herren’ har blivit sv. kyrka, eng. church och ty. Kirche

== L ==
*Labor – Verk
*Leo – Lejon
*Liber – Frihet
*Libro – Bok
*Locus – Plats
*Lumen – Ljus
*Luna – Måne

== M ==
*Magister – Mästare
*Magna – Stor
*Male – Dåligt
*Mamma – Bröst
*Mater – Mamma, mor
*Mensis – Månad
*Mille – Tusen
*Memento – Kom ihåg;en varning
*Mea – Mitt
*Morte – Död
*Mortificare – Avrättare
*Magnus - Stor

== N ==
*Natura – Natur
*Nemo – Ingen
*Negro – Svart
*Non – Nej
*Nonaginta – Nittio
*Nonus – Nionde
*Nos – Oss
*Nostrum – Vårt/Vår
*Novem – Nio
*Novus – Ny
*Noctem – Natten
*Noctum – Natten (maskulina)

== O ==
*Octavus – Åttonde
*Octo – Åtta
*Octoginta – Åttio
*ovo – ägg
*Oxygenium – syre

== P ==
*Parva – Liten
*Pater – Pappa, far
*Phy – Skam, blygsel
*Pila – Boll
*Polliceri – Lova
*Praemium – Lön, belöning
*Primitus – Första
*Primo – Första
*Primoris – Första
*Primus – Första
*Problema – Besvär
*Puella – tjej, flicka
*Puer – Pojke, yngling
*Puera – Tös
*Pulchera – Vacker
*Pyro – Eld

== Q ==
*Quadraginta – Fyrtio
*Quadringenti – Fyra hundra
*Quartus – Fjärde
*Quáttuor – Fyra
*Quingenti – Fem hundra
*Quinquaginta – Femtio
*Quinque – Fem
*Quintus – Femte

== R ==
*raeda, ae F (fyrhjulig) vagn
*rana, ae F groda
*rapax, acis (rapio 3B rycka) glupsk
*rapio, rapui, raptum 3B rycka, slita
*rapto 1 (rapio 3B rycka) röva bort
*rarus, a, um sällsynt, ovanlig
*ratio, onis F förnuft
*re-bello 1 åter gripa till vapen, jfr rebell
*recens, recentis ny
*receptaculum, i N förvaringsrum, tillflyktsort
*recito 1 läsa upp, högläsa, jfr recitera
*re-cipio, re-cepi, re-ceptum 3B (re + capio 3B) återta, mottaga
*reclino 1 böja tillbaka, lägga ned
*re-cordor, re-cordatus sum, recordari deponens 1 komma i håg, minnas
*recte (adv. till rectus) rätt
*rectus, a, um rät, riktig
*re-curro, re-curri, re-cursum 3 springa tillbaka
*reddo, reddidi, redditum 3 återge, återlämna
*red-eo, red-ii, red-itum, red-ire (oregelb.) gå tillbaka, återvända
*red-igo, red-egi, red-actum 3 (red + ago 3) återföra, föra tillbaka
*red-imo, red-emi, red-emptum 3 (red + emo 3) återköpa (från döden), förlösa
*red-itus, us M återkomst
*re-fero, re-tuli, relatum, re-ferre (oregelb.) bära tillbaka, jfr referera
*re-ficio, re-feci, re-fectum 3B (re+facio 3B) reparera 
*reflexus, us M spegelbild
*refugium, i N tillflyktsort, jfr refuge
*regina, ae F drottning
*regio, onis F område, trakt, region
*regius, a, um kunglig
*regno 1 härska, vara regent, regera
*regnum, i N rike
*rego, rexi, rectum 3 styra, leda
*re-gredior, re-gressus sum, re-gredi deponens 3 gå tillbaka, jfr regression
*regula, ae F regel
*regyro 1 vrida tillbaka
*religo 1 binda fast
*reliquiae, arum (pl. tantum) F rester, stoft, jfr relik
*reliquus, a, um övrig
*re-linquo, re-liqui, re-lictum 3 lämna (kvar), överge
*re-maneo, re-mansi, re-mansum 2 stanna kvar, förbli, jfr eng. remain
*remedium i N botemedel
*remissio, onis F (re-mitto 3 efterskänka) eftergift, förlåtelse
*re-pello, re-puli, re-pulsum 3 driva tillbaka
*repo, repsi, reptum 3 krypa, sakta röra sig, jfr reptil
*repraesento 1 åskådliggöra, jfr representera
*reputo 1 överväga, betänka
*repudio 1 förskjuta, skilja sig från
*requies, requiei F vila, vederkvickelse
*re-quiesco, re-quievi, re-quietum 3 vila
*re-quiro, re-quisivi, re-quisitum 3 (re + quaero 3 söka) (åter) uppsöka, längta efter, sakna
*res, rei F sak; res publica staten, jfr republik
*re-scribo, re-scripsi, re-scriptum 3 skriva tillbaka
*re-sisto, re-stiti, –  3 göra motstånd, kämpa emot, jfr resistent
*re-spicio, re-spexi, re-spectum 3 se (tillbaka) på
*respondeo, respondi, responsum 2 svara, följs av ack. med inf.
*re-surgo, re-sur-rexi, re-sur-rectum 3 (surgo &lt; sub + rego 3) resa sig, uppstå (från de döda)
*resurrectio, onis F uppståndelse
*retinaculum, i N (re + tineo 2) lina, rep
*re-tineo, re-tinui, re-tentum 2 (re + teneo 2) hålla tillbaka, hålla kvar, ej släppa, behålla
*reus, a, um anklagad, skuldtyngd, skyldig
*re-venio, re-veni, re-ventum 3 komma tillbaka
*reverendus, a, um högvördig, vördnadsvärd
*re-vertor, re-versus sum, re-verti deponens 3 återvända
*re-vivo, re-vixi, – 3 få liv på nytt
*rideo, risi, risum 2 skratta, le
*ripa, ae F flodstrand
*rivus, i M bäck, å
*rogo 1 tillfråga, bedja
*rogus, i M likbål, brasa, eld
*Roma, ae F Rom; Romae (lokativ) i Rom, Romam (riktningsack.) till Rom, Roma (separativ abl.) från Rom
*Romanus, a, um romersk,  substantiverat romare
*rosa, ae F ros
*rostrum, i n, skeppsramm ; rostra, orum talarstolen på Forum, Rostra, som var prydd med erövrade skeppsrammar
*rota, ae F hjul
*rotundifolius, a, um (folium, i N blad) med runda blad; campanula rotundifolia liten blåklocka
*rotundus, a, um rund
*rubeo, rubui, – 2 vara röd, rodna
*ruber, rubra, rubrum röd, jfr rubrik, rubin
*Rubicon, onis M ett vattendrag, gräns mellan Gallia Cisalpina och det övriga Italien
*rursus åter, igen
*rusticus, a, um (rus, ruris N land) lantlig, på landet, lant-, enkel

== S ==
*Saepe – Ofta
*Salutatio – Varsågod
*Salve – Hej
*Schola – Skola
*Secundus – Andra
*Semper – Alltid
*Septem – Sju
*Septimus – Sjunde
*Septuaginta – Sjuttio
*Sex – Sex
*Sexaginta – Sextio
*Sextus – Sjätte
*Sapiens – Klok, rådlig, vis
*Solum – Ensam
*Suecia – Sverige
*Super – Ovanför, ovan, över, uppe
* Spes – Hopp
* Stella – Stjärna

== T ==
*Tardus – Långsam
*Tellus – Ägor, landsätta, hamna, landstiga, landa, land
*Tempus – Tid
*Terra – Ägor, landsätta, hamna, landstiga, landa, land
*Tertius – Tredje
*Trans – På andra sidan, bortom
*Trecenti – Tre hundra
*Tres – Tre
*Triginta – Trettio

== U ==
*Ubi – Var, där
*Unus – Ett
*Uranus – Himmel

== V ==
*vale – Hejdå, Adjö
*ver – Vår (årstiden)
*verum – min,egen
*viginti – Tjugio
*vir – Man
*veni – jag kom
*vidi – jag såg
*vici – jag segrade
*volvo – jag rullar

== W ==

==  ==
== Källa ==
* [http://runeberg.org/swelatin/ Runebergs latinska ordlista]

[[Kategori:Språkkurser/Latin|Ordlista]]</text>
      <sha1>4gcecfpoczhx6on2ueiop6urhpt66as</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Latin/Ordlista/Svenska-Latin</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7306</id>
    <revision>
      <id>31828</id>
      <parentid>28056</parentid>
      <timestamp>2011-10-09T09:49:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Julle</username>
        <id>1574</id>
      </contributor>
      <comment>Bindestreck &gt; tankstreck.</comment>
      <origin>31828</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1244" sha1="k9wuazi0pjx9z2gu57flgatrt20g9cr" xml:space="preserve">{{Alfabetisk}}

= Svenska – Latin =
== A ==
*Alltid – Semper

== B ==
*Bok – Liber

== C ==
*Cigarett – Gigatron

== D ==
*Dagbok – Commentarius
*Drakhuvud-Caput Draconis
*Dagen – Diem

== E ==
*Ensam – Solum

== F ==
*Framför – Ante

*Fånga – Carpe

*Framtid – Futura

== G ==

== H ==
*Himmel – Caelum
*Hej – Salve
*Hammare – Metallica

== I ==
*I dag – Hodie
*I morgon – Cras
*Invånare – Incola
*Italien – Italia

== J ==
Jag rullar-Volvo

== K ==
*Klocka – Chrono
*Kvinna – Femina

== L ==
*Liten – Parva
*Liv – Vita

== M ==
*Man- Vir
*Människa – Homo

== N ==
*Natur – Natura
*Ny – Novus

== O ==
*Och – Et
*Omkring – Circa
*Ofta – Saepe
*Oss – Nos

== P ==

== Q ==

== R ==
*Rom – Roma

== S ==
Så – 
Så (Så frön t.e x) – 
Som -
scrotum – pung.

== T ==
*Tid – Tempus

== U ==

== V ==
*Vacker – Pulchra
*Vad är – cromte le
*Vatten – Aqua
Vulva-kvinnans könsorgan.

== W ==
*Vad är – cromte le

== X ==

== Y ==

== Z ==

== Å ==

== Ä ==
*Det är – Est (av ''esse'')
Ängel=angelos

== Ö ==
*ö – insula
*Övriga – Ceterae


== Källa ==
* [http://runeberg.org/swelatin/ Runebergs latinska ordlista]

[[Kategori:Språkkurser/Latin|Ordlista]]</text>
      <sha1>k9wuazi0pjx9z2gu57flgatrt20g9cr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Interwikimallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7307</id>
    <revision>
      <id>28098</id>
      <timestamp>2010-05-17T12:30:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Mallar|Commons]]'</comment>
      <origin>28098</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="qhmrglhuhhle6dk7pp7pwm1mz7ibzc5" xml:space="preserve">[[Kategori:Mallar|Commons]]</text>
      <sha1>qhmrglhuhhle6dk7pp7pwm1mz7ibzc5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Meddelandemallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7308</id>
    <revision>
      <id>28117</id>
      <timestamp>2010-05-17T13:18:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:Mallar]]'</comment>
      <origin>28117</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="tnsjw3s4jce28ezti2duk8g857qhe9s" xml:space="preserve">[[kategori:Mallar]]</text>
      <sha1>tnsjw3s4jce28ezti2duk8g857qhe9s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare en-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7310</id>
    <redirect title="Mall:User en-2" />
    <revision>
      <id>28151</id>
      <parentid>28148</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T19:25:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Mall:User en-2]]</comment>
      <origin>28151</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="n9nnea5xanrzc8ftqol4x9m4jn9txj3" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING[[Mall:User en-2]]</text>
      <sha1>n9nnea5xanrzc8ftqol4x9m4jn9txj3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare en-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7311</id>
    <revision>
      <id>42816</id>
      <parentid>36511</parentid>
      <timestamp>2015-02-25T14:52:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dexbot</username>
        <id>4990</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: removing existed iw links in Wikidata</comment>
      <origin>42816</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="445adqvyz3sqmbgq5tyxuy352eg8cqn" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare en]]
&lt;noinclude&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>445adqvyz3sqmbgq5tyxuy352eg8cqn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:User en-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7312</id>
    <revision>
      <id>28150</id>
      <parentid>28149</parentid>
      <timestamp>2010-05-17T19:24:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28150</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="258" sha1="omem9rk0hc1i15y9twuxc4qbx5d39g8" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=engelska
|iso=en
|level=2
|text1=This user is able to contribute with an '''[[:Kategori:Användare en-2|intermediate]]''' level of '''[[:Kategori:Användare en|English]]'''.
|text2=&amp;#32;|text3=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|levellabel=&amp;#32;}}</text>
      <sha1>omem9rk0hc1i15y9twuxc4qbx5d39g8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:User en-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7313</id>
    <revision>
      <id>28152</id>
      <timestamp>2010-05-17T19:36:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Babel användare |lang=engelska |iso=en |level=3 |text1=This user is able to contribute with an '''[[:Kategori:Användare en-3|advanced]]''' level of '''[[:Kategori:Användare ...'</comment>
      <origin>28152</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="254" sha1="fc07q4kmnnfj0wvls8q5ko7agkgbjow" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=engelska
|iso=en
|level=3
|text1=This user is able to contribute with an '''[[:Kategori:Användare en-3|advanced]]''' level of '''[[:Kategori:Användare en|English]]'''.
|text2=&amp;#32;|text3=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|levellabel=&amp;#32;}}</text>
      <sha1>fc07q4kmnnfj0wvls8q5ko7agkgbjow</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare en-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7314</id>
    <revision>
      <id>28153</id>
      <timestamp>2010-05-17T19:37:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Användare en]]'</comment>
      <origin>28153</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="3q2h0vfcq3ikzu9wfmbtyegj5whzhom" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare en]]</text>
      <sha1>3q2h0vfcq3ikzu9wfmbtyegj5whzhom</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare sv-0</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7315</id>
    <redirect title="Mall:User sv-0" />
    <revision>
      <id>28155</id>
      <timestamp>2010-05-17T19:40:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Mall:User sv-0]]</comment>
      <origin>28155</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="8vf4l8uyt00oeukl7q03ug9ujibraus" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING[[Mall:User sv-0]]</text>
      <sha1>8vf4l8uyt00oeukl7q03ug9ujibraus</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare en-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7316</id>
    <redirect title="Mall:User en-3" />
    <revision>
      <id>28156</id>
      <timestamp>2010-05-17T19:42:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Mall:User en-3]]</comment>
      <origin>28156</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="b0lf7vmtb8f8slm2a9uga00glts0jro" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING[[Mall:User en-3]]</text>
      <sha1>b0lf7vmtb8f8slm2a9uga00glts0jro</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare de-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7317</id>
    <redirect title="Mall:User de-1" />
    <revision>
      <id>29684</id>
      <parentid>28157</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:45:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>13 versioner från [[:w:Mall:Användare de-1]]: babel</comment>
      <origin>29684</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="p5tii2kg1el8b0o1coaddmgjtflyir7" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING[[Mall:User de-1]]</text>
      <sha1>p5tii2kg1el8b0o1coaddmgjtflyir7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Tillkännagivanden</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7318</id>
    <revision>
      <id>28181</id>
      <parentid>28180</parentid>
      <timestamp>2010-05-22T16:24:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28181</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="820" sha1="dr3er0pj9s4drwb25ccu8ocaa04h94i" xml:space="preserve">Det här är en sida där [[Wikibooks]] tillkännager nyheter om sig själv. För mer internationella nyheter om Wikisourcerojektet, se [[Wikibooks:Nyheter]].  

== 2010 ==
==== 17 februari ====
* Svenska Wikibooks passerar '''1000''' boksidor.

== 2009 ==
==== 15 mars ====
* Svenska Wikibooks passerar '''900''' boksidor.

== 2008 ==
==== 2 juni ====
* Svenska Wikibooks boksidor har gått ner till '''724'''.
==== 20 mars ====
* Svenska Wikibooks har snart '''1000 sidor (953)'''

== 2007 ==

== 2006 ==
==== 30 mars ====
* Svenska Wikibooks har nu '''500 sidor'''.

== 2005 ==
==== 8 december ====
* Svenska Wikibooks har nu '''30 påbörjade böcker'''.

== 2004 ==

== 2003 ==
==== Juni ====
* Engelska Wikiquote skapas.

== Externa länkar ==
* [[m:Wikibooks/Table|Statisktik på Meta]]

[[Kategori:Om Wikibooks]]</text>
      <sha1>dr3er0pj9s4drwb25ccu8ocaa04h94i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Palt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7325</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Palt" />
    <revision>
      <id>28233</id>
      <timestamp>2010-05-30T15:08:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Palt]] till [[Kokboken/Recept/Palt]]</comment>
      <origin>28233</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="j7rjz1eqmncd9bc2m3tol72ji670y5x" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Palt]]</text>
      <sha1>j7rjz1eqmncd9bc2m3tol72ji670y5x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Världens bästa köttfärssoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7326</id>
    <revision>
      <id>28243</id>
      <parentid>28237</parentid>
      <timestamp>2010-06-02T06:06:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <origin>28243</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="698" sha1="gox0wmb8439g9ic0sq2ivskfgp3vpby" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*400 g Köttfärs
*2 msk Flytande margarin
*2 msk tomatpuré
*1,4 l Vatten
*1 st Grönsaksbuljongtärning
*400 g Potatis
*400 g Tärnade rotfrukter
*2,5 dl Milda Mat 15%
*0,5 tsk Grovmalen svartpeppar
 
==Tillagning==
Bryn köttfärsen i flytande margarin, tillsätt tomatpurén i slutskedet av bryningen. Koka upp vattnet med buljongtärningen. Tärna de skalade potatisarna. Tillsätt potatisarna, rotfrukten och kötttfärsen i vattnet. Koka tills potatisen är nästan mjuk. Tillsätt Milda Mat och låt koka tills potatisen är mjuka. Krydda vid behov med grovmalen svartpeppar.

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Soppor]]</text>
      <sha1>gox0wmb8439g9ic0sq2ivskfgp3vpby</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Marknadsnougat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7327</id>
    <revision>
      <id>28698</id>
      <parentid>28240</parentid>
      <timestamp>2010-07-12T08:23:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>28698</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="525" sha1="8ytocspv9c5gu3k6y1owvo975ttl2md" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*125 g margarin
*5 3/4 dl stösocker
*1 3/4 dl vatten
*6 1/2 dl vetemjöl
*4 dl florsocker
*1 dl kakao
 
==Tillagning==
Blanda ihop margarinet, stösockret och vattnet i en gryta. Låt koka ihop i några minuter. Sikta ihop mjölet, florsockret och kakaon. Blanda ihop allting och rör tills smeten blir jämn. Häll ut på ett bakplåtspapper. När det stelnat något, skär då i kuber.


[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Godis]]</text>
      <sha1>8ytocspv9c5gu3k6y1owvo975ttl2md</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rabarbersaft med kanel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7328</id>
    <revision>
      <id>28241</id>
      <timestamp>2010-06-01T17:25:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Minikokbok}}   ==Ingredienser== ''1 portioner'' *1 l vatten *750 g skivade rabarber *1 st kanelstång *4 dl strösocker *1 st citron   ==Tillagning== #Koka vatten, rabarber och...'</comment>
      <origin>28241</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="443" sha1="9bzfk1umjlfwxryuwnpamcm4lkfva6s" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''1 portioner''
*1 l vatten
*750 g skivade rabarber
*1 st kanelstång
*4 dl strösocker
*1 st citron
 
==Tillagning==
#Koka vatten, rabarber och kanel i 10 minuter
#Sila av saften genom silduk i en ren kastrull.
#Koka upp saft och socker.
#Pressa i citron och häll på flaskor eller frys.

[[kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>9bzfk1umjlfwxryuwnpamcm4lkfva6s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Amerikansk pannkakstårta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7329</id>
    <revision>
      <id>28242</id>
      <timestamp>2010-06-01T17:32:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Minikokbok}}   ==Ingredienser== ''4-6 portioner'' *50 g smör *2 ½ dl mjölk *3 ägg *1 msk strösocker *3 dl vetemjöl *2 tsk bakpulver *1 tsk vaniljsocker *½ tsk salt *1-2 ...'</comment>
      <origin>28242</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="958" sha1="gmdv8h673sbo3z1mpfwm071npoe9393" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4-6 portioner''
*50 g smör
*2 ½ dl mjölk
*3 ägg
*1 msk strösocker
*3 dl vetemjöl
*2 tsk bakpulver
*1 tsk vaniljsocker
*½ tsk salt
*1-2 dl blåbär
*1 msk matolja
===Tillbehör===
*blåbär och hallon eller andra bär
*flytande honung
*florsocker
==Tillagning==
#Smält smöret.
#Häll på mjölken och ställ åt sidan.
#Knäck äggen i bunken, häll i socker och vispa till en smet. Häll i mjölkblandningen och rör om.
#Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker och salt. Häll mjölblandningen i bunken och rör försiktigt ihop till en smet.
#Stek pannkakorna i lite matolja på medelstark värme. Lägg några blåbär i varje pannkaka.
#Lägg upp pannkakorna på ett fat med bär emellan och ovanpå.

==Tips==
Pannkakor är perfekt frukostmat och blir en härlig tårta på morgonen. Ringla honung och pudra florsocker över alltihop.

[[kategori:A kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Tårtor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>gmdv8h673sbo3z1mpfwm071npoe9393</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Marängfingrar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7332</id>
    <revision>
      <id>56487</id>
      <parentid>53158</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:50:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>fixar sifferlistaa</comment>
      <origin>56487</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1064" sha1="hg96y6nhapu4injkday5nm74ob60yye" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*1 äggvita
*ca ½ dl socker

*1½  tsk  kakaopulver

*140 g mörk blockchoklad, bruten i bitar

 
==Tillagning==
#Täck en bakplåt med bakpapper. Vispa äggvitan till skum, vispa ner hälften av sockret och fortsätt vispa tills smeten är stel och glansig. Vänd ner resten av sockret samt kakaon.
#Skeda smeten i en spritspåse med en 1-cm  rund pip. Spritsa ut cirka 7  1/2 cm långa kakor på plåten. Lämna minst 2  1/2 cm mellan kakorna. Grädda i 120 grader i 1 timme, tills kakorna  är helt torra. Ta ut marrängerna ur ugnen och flytta över dom till ett galler. Låt svalna.
#Häll chokladen i en värmetålig skål och ställ den över en kastrull med knappt sjudande vatten. Värm under omrörning tills chokladen smält och är slät. Lyft bort från plattan. Låt smeten svalna något och doppa sedan marängfingrarna , en i taget, till hälften i chokladen. Låt stelna på ett bakplåtspapper.
[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>hg96y6nhapu4injkday5nm74ob60yye</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Maränger</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7333</id>
    <revision>
      <id>56486</id>
      <parentid>56485</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T07:48:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version [[Special:Diff/56485|56485]] av [[Special:Contributions/Affe2011|Affe2011]] ([[User talk:Affe2011|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>56486</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="523" sha1="6386cruk3xdmmlo0s4d5azg35svmqz2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''10 portioner''
*3 st   äggvitor
*2 dl    socker
 
==Tillagning==
*Vispa äggvitorna tillsammans med 1 dl av sockret till ett hårt skum.
*Vänd därefter ned resten av sockret. Klicka ut smeten på bakplåtspapper med hjälp av skedar. Grädda mitt i ugnen i ca 60 minuter på 100 grader. 
==Servering==
Servera gärna en skål med glass, med maränger som garnityr.
 
[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>6386cruk3xdmmlo0s4d5azg35svmqz2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Söt marängtårta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7335</id>
    <revision>
      <id>28296</id>
      <parentid>28251</parentid>
      <timestamp>2010-06-05T16:17:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <origin>28296</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1096" sha1="6j1a2uplpu7exxaf3ok9r24xgut2ppz" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''1 tårta''
*3 chokladbottnar
*150 g maränger (spara några till garneringen)
*4 dl vispgrädde
*1 tsk vaniljsocker
===Garnering===
*6-8 maränger
*vispad grädde
*florsocker
*Strössel (valfritt)
 
==Tillagning==
#Vispa grädden tjock och blanda i vaniljsocker. Spara en rejäl klick av den vispade grädden att garnera med senare.
#Lägg marängerna i en liten fryspåse (spara några hela maränger till garneringen) och smula sönder dom med till exempel en brödkavel som du rullar utanpå påsen.
#Rör ner marängsmulornai den vispade grädden. Lägg en av tårtbottnarna på ett fat. Bred ut hälften av maränggrädden på botten och resten på nästa lager.
#Den sista bottnen lägger du överst. Garnera med hela maränger ovanpå tårtan och vispad grädde runtom (det blir fint om du spritsar på den - ta en liten fryspåse, klipp ett litet, litet hål i ena hörnet och fyll påsen med grädden).
#Pudra till sist med ett tunt lager florsocker och eventuellt strössel i en fin färg. 

[[Kategori:M kokbok|Maräng]]
[[kategori:Tårtor|Maräng]]</text>
      <sha1>6j1a2uplpu7exxaf3ok9r24xgut2ppz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Finska rågkakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7336</id>
    <revision>
      <id>54787</id>
      <parentid>28253</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T20:08:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Omformatering enligt rekommenderad mall och raderat överdriven länkning</comment>
      <origin>54787</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1320" sha1="qns99hz9o0oj2ioye0kkkpu42x920xs" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''2 st''
*2½ dl vatten
*2½ dl mölk
*25 g jäst
*2 tsk salt
*5 dl rågmjöl
*6 dl vetemjöl
 
==Tillagning==
#Blanda vatten och mjölk i en kastrull och värm det till fingervärme, 37 grader.
#Smula sönder jästen i degbunken och häll över det ljumma blandningen av vatten och mjölk. Häll i saltet.
#Mät upp rågmjölet i litermåttet och häll det i degbunken. Rör kraftigt så att allting blir ordentligt blandat.
#Lägg en bakduk över bunken och låt degen vila i en timme.
#Mät upp vetemjölet och häll det i bunken. Arbeta degen kraftigt tills den blir blank och släpper degbunkens kanter.
#Låt degen jäsa ytterligare 30 minuter.
#Knåda degen på ett bakbord. Dela den i två delar och forma varje del till en rund bulle.
#Lägg bakplåtspapper på bakplåten. Lägg bullarna på pappret och platta ut dem till stora runda kakor.
#Låt kakorna jäsa i ca 1 timme.
#Sätt ugnen på 225 grader.
#Stick(nagga) kakorna med en gaffel och grädda dem i ugnen när den blivit varm. Grädda dem i ca 20 minuter eller tills de är genomgräddade - pröva med en sticka.
#Låt bröden svalna på galler under bakduk.

[[kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:matbröd|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Finska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>qns99hz9o0oj2ioye0kkkpu42x920xs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Havrekakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7337</id>
    <revision>
      <id>52429</id>
      <parentid>52428</parentid>
      <timestamp>2022-08-05T15:13:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Cojo~svwiki</username>
        <id>10456</id>
      </contributor>
      <origin>52429</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="792" sha1="jsxfdgzuu5um3fpm2q55gghirc6cfg8" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''30 st''
*3 dl havregryn
*1 dl strösocker
*1 msk kakao
*1 ägg
*100 g smör eller margarin
 
==Tillagning==
#Blanda havregrynen, sockret, kakaon och ägget i bunken.
#Smält matfettet i kastrullen och häll det över havregrynsblandningen.
#Arbeta det hela till en grynig massa med hjälp av sleven.
#Lägg ett bakplåtspapper på bakplåten. Bred sedan ut massan på papperet. Massan skall vara ungefär 1 cm tjock.
#Sätt ugnen på 200 grader. Sätt in plåten när ugnen är varm och låt den stå där i 10-12 minuter eller tills kakan är ljusbrun.
#Skär kakan i rutor med en kniv medan den är varm. Låt kakorna svalna på plåten.

[[kategori:H kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>jsxfdgzuu5um3fpm2q55gghirc6cfg8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kakor</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7338</id>
    <revision>
      <id>28256</id>
      <timestamp>2010-06-03T21:57:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NERIUM</username>
        <id>225</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Minikokbok|Bakning}}'</comment>
      <origin>28256</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="fedydr9d9ht5s1m6dtbckwa7aj4pap7" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Bakning}}</text>
      <sha1>fedydr9d9ht5s1m6dtbckwa7aj4pap7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Andyn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7339</id>
    <revision>
      <id>28262</id>
      <parentid>28261</parentid>
      <timestamp>2010-06-04T12:27:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <origin>28262</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="212" sha1="rs16r2864a5cqimlwvi0q8cmzr17hjk" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Andyn'''

====Ingredienser====
*2/4 portvin
*1/4 rom
*1/4 vodka

====Tillagning====
Röres och silas.

====Garnering====
Serveras med en oliv i glaset.

[[kategori:Vodkadrinkar|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>rs16r2864a5cqimlwvi0q8cmzr17hjk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Andyn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7340</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Andyn" />
    <revision>
      <id>28263</id>
      <timestamp>2010-06-04T12:27:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Drinkboken/Recept/Andyn]]</comment>
      <origin>28263</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="9kx4gk41dliruv20m1ya6pjydkapit9" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Drinkboken/Recept/Andyn]]</text>
      <sha1>9kx4gk41dliruv20m1ya6pjydkapit9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Angel's Tip</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7341</id>
    <revision>
      <id>28265</id>
      <parentid>28264</parentid>
      <timestamp>2010-06-04T13:23:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Drinkboken/Recept/Anel's Tip]] till [[Drinkboken/Recept/Angel's Tip]]: Felstavning</comment>
      <origin>28265</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="311" sha1="scyhmdtdp0buw17jpevh5rjt5eisp2j" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Angel's Tip'''

====Ingredienser====
*2/3 brun Cacao
*1/3 vispgrädde


====[[Drinkglas|Glas]]====
Likörglas

====Tillagning====
Häll upp den kylda cacaon i likörglas och fyll försiktigt på grädden.

====Garnering====
Lägg i ett cocktailbär.
[[kategori:Okategoriserat|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>scyhmdtdp0buw17jpevh5rjt5eisp2j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Aniara</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7343</id>
    <revision>
      <id>28267</id>
      <timestamp>2010-06-04T16:09:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Aniara'''  ====Ingredienser==== *1/3 gin *1/3 Pernod *1/3 grapefruit-juice  ====Tillagning==== Skakas och silas'</comment>
      <origin>28267</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="129" sha1="50v7vycutioaiz46cnxqwtar3bc9liy" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Aniara'''

====Ingredienser====
*1/3 gin
*1/3 Pernod
*1/3 grapefruit-juice

====Tillagning====
Skakas och silas</text>
      <sha1>50v7vycutioaiz46cnxqwtar3bc9liy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Anior</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7344</id>
    <revision>
      <id>28268</id>
      <timestamp>2010-06-04T16:11:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Anior'''  ====Ingredienser==== *2/4 gul Chartreuse *1/4 cognac *1/4 Slånbärslikör  ====Tillagning==== Röres och silas'</comment>
      <origin>28268</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="139" sha1="0newijwol5oxadb7u0nd4yixc6kkalp" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Anior'''

====Ingredienser====
*2/4 gul Chartreuse
*1/4 cognac
*1/4 Slånbärslikör

====Tillagning====
Röres och silas</text>
      <sha1>0newijwol5oxadb7u0nd4yixc6kkalp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Athen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7345</id>
    <revision>
      <id>28269</id>
      <timestamp>2010-06-04T16:13:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Namn'''  ====Ingredienser==== *1/3 vit curaçao *1/3 Peter Heering *1/3 vitt vin  ====Tillagning==== Röres och silas.'</comment>
      <origin>28269</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="136" sha1="4lkkoy2xe2ufkj0cd827xh98y6g46gm" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Namn'''

====Ingredienser====
*1/3 vit curaçao
*1/3 Peter Heering
*1/3 vitt vin

====Tillagning====
Röres och silas.</text>
      <sha1>4lkkoy2xe2ufkj0cd827xh98y6g46gm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Atlantic</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7346</id>
    <revision>
      <id>28270</id>
      <timestamp>2010-06-04T16:16:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Namn'''  ====Ingredienser==== *1/3 gin *1/3 Bacardi-rom *1/3 Cointreau  ====Tillagning==== Röres och silas.'</comment>
      <origin>28270</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="126" sha1="svnwvm08fjah8il5v5c24cp1f2je5dm" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Namn'''

====Ingredienser====
*1/3 gin
*1/3 Bacardi-rom
*1/3 Cointreau

====Tillagning====
Röres och silas.</text>
      <sha1>svnwvm08fjah8il5v5c24cp1f2je5dm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Autumn Sunset</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7347</id>
    <revision>
      <id>28271</id>
      <timestamp>2010-06-04T16:18:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Autumn Sunset'''  ====Ingredienser==== *1/3 punsch *1/3 rom *1/3 pressad apelsin  ====Tillagning==== Skakas och silas.'</comment>
      <origin>28271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="136" sha1="jj5kw49f8xbog9v885zflkxpfre8kab" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Autumn Sunset'''

====Ingredienser====
*1/3 punsch
*1/3 rom
*1/3 pressad apelsin

====Tillagning====
Skakas och silas.</text>
      <sha1>jj5kw49f8xbog9v885zflkxpfre8kab</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Aviation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7348</id>
    <revision>
      <id>37874</id>
      <parentid>28272</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T11:03:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Inkopierat från dublettsida</comment>
      <origin>37874</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="511" sha1="jqpmytbs4x0otlf9wgakp8h0obvtwzo" xml:space="preserve">[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]
__NOTOC__

{{Drinkboken}}

'''Aviation'''

==Variant 1==
====Ingredienser====
*2/3 gin
*1/3 pressad citron
*2 stänk Maraschino

====Tillagning====
Skakas och silas.

==Variant 2==
====Ingredienser====
* 4 1/2 cl Gin
* 3 cl Citronjuice
* 1 1/2 cl Grenadine
* 1 Körsbär

====[[Drinkglas|Glas]]====
Cocktail

====Tillagning====
Fyll shakern med is. Häll gin, juice och grenadine i shakern. Skaka och sila ner i glaset.

====Garnering====
Garnera med körsbär.</text>
      <sha1>jqpmytbs4x0otlf9wgakp8h0obvtwzo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Bacardi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7349</id>
    <revision>
      <id>28273</id>
      <timestamp>2010-06-04T16:22:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Bacardi'''  ====Ingredienser==== *1/2 Bacardi-rom *1/4 Grenadine *1/4 pressad citron  ====Tillagning==== Skakas och silas.'</comment>
      <origin>28273</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="140" sha1="9parvlm849k4te6c82ft0dlubqym030" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Bacardi'''

====Ingredienser====
*1/2 Bacardi-rom
*1/4 Grenadine
*1/4 pressad citron

====Tillagning====
Skakas och silas.</text>
      <sha1>9parvlm849k4te6c82ft0dlubqym030</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Bamboo</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7350</id>
    <revision>
      <id>28274</id>
      <timestamp>2010-06-04T16:24:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Ny drink</comment>
      <origin>28274</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="204" sha1="l6t8hbcx3wk462s6wa0iyszzuhwmtxk" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Namn'''

====Ingredienser====
*1/2 torr vermouth
*1/2 sherry
*1 stänk Fernet-Branca

====Tillagning====
Skakas och silas.

====Garnering====
Serveras med en strimla citronskal i glaset.</text>
      <sha1>l6t8hbcx3wk462s6wa0iyszzuhwmtxk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Between the Sheets</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7351</id>
    <revision>
      <id>28275</id>
      <timestamp>2010-06-04T16:27:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Between the Sheets'''  ====Ingredienser==== *1/4 Jamaica-rom *1/4 congnac *1/4 Cointreau *1/4 pressad citron  ====Tillagning==== Skakas och silas.'</comment>
      <origin>28275</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="164" sha1="igzhw2dxb3ozxe58jsz54rrl7tryhg0" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Between the Sheets'''

====Ingredienser====
*1/4 Jamaica-rom
*1/4 congnac
*1/4 Cointreau
*1/4 pressad citron

====Tillagning====
Skakas och silas.</text>
      <sha1>igzhw2dxb3ozxe58jsz54rrl7tryhg0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K3/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7352</id>
    <revision>
      <id>45828</id>
      <parentid>29120</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:04:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ mall dokumentationssida</comment>
      <origin>45828</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1084" sha1="mqel5eril0nj2z5wmqvl5myz0qbyej0" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
&lt;!-- LÄGG TILL KATEGORIER NEDERST. --&gt;
== Användning ==
*Normalt används mallen genom att den placeras på diskussionssidan under rubriken ''Senaste meddelande'' och signeras med &lt;nowiki&gt;~~~~&lt;/nowiki&gt;.
*Detta är en mall som används av administratörer för att informera användaren och andra att (användarnamnet eller) IP-adressen blockerats. Mallen åstadkommer inte i sig en blockering, och bör därför inte användas av användare som inte är administratörer.
*För användarkonton som blockerats en kortare tid bör en motivering användas istället för mallen.
*Mallen tillåter en parameter som meddelar eventuell blockeringstid. Den kan hjälpa vid blockering av offentliga datorer så att oskyldigt drabbade får veta när de kan redigera Wikipedia igen.  
**Exempel: '''&lt;nowiki&gt;{{K3}} eller {{K3 | 2 timmar}}&lt;/nowiki&gt;'''

=== Blockeringstid ===
Används ofta för IP-adresser som blockerats under en till flera timmar.

==Se även==
*{{mall|k0}}
*{{mall|k1}}
*{{mall|k2}}

&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>mqel5eril0nj2z5wmqvl5myz0qbyej0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7353</id>
    <revision>
      <id>35823</id>
      <parentid>35822</parentid>
      <timestamp>2012-10-06T13:12:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lixer</username>
        <id>3408</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Syntax</comment>
      <origin>35823</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1230" sha1="1aimx4fnfepc15mvbwshk6195bjhydi" xml:space="preserve">{{Anbox
| typ  = allvarligt
| bild = none
| bildhöger = [[Fil:Modern clock chris kemps 01 with Octagon-warning.svg|50px|K3]]
| text  = &lt;p&gt;Vi välkomnar normalt alla skribenter till Wikibooks, men någon med ditt användarnamn eller din IP-adress har '''[[Special:Bidrag/{{PAGENAME}}|redigerat oseriöst]]''' och därför har detta blivit '''tillfälligt blockerat{{#if: {{{1|}}} |&amp;nbsp;i {{{1}}}.|.}}''' Vi ber dig att fortsättningsvis bara testa wikitekniken i '''[[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]].'''&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Från offentliga datorer och gemensamma nätverk kan det komma både seriösa bidrag och klotter och en blockering orsakad av en annan persons klotter drabbar samtliga på denna adress. Om du [[Special:Inloggning|registrerar dig och loggar in]] får du tillgång till fler funktioner, och dina redigeringar riskerar inte att förväxlas med oseriösa ändringar från IP-adressen.&lt;/p&gt;
----
&lt;small&gt;'''Se även:''' [[Special:Contributions/{{BASEPAGENAME}}|Redigeringar]], [{{fullurl:Special:Log|type=block&amp;page=User:{{urlencode:{{BASEPAGENAME}}}}}} blockeringsloggen] eller [{{fullurl:Special:BlockList|ip={{urlencode:{{BASEPAGENAME}}}}}} aktuell blockeringsstatus]&lt;/small&gt;
}}&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1aimx4fnfepc15mvbwshk6195bjhydi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K2/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7355</id>
    <revision>
      <id>45827</id>
      <parentid>29119</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:02:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ mall dokumentationssida</comment>
      <origin>45827</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="392" sha1="sz5au4mp54561u3uoyu0a8xb7m4ats6" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
&lt;!-- LÄGG TILL KATEGORIER NEDERST. --&gt;

==Användning==
Mallen är avsedd för klottrare. Vid dispyter med seriösa användare bör man inte använda mallar utan istället föra en normal dialog på artiklarnas eller användarnas diskussionssidor.

==Se även==
*{{mall|k0}}
*{{mall|k1}}
*{{mall|k3}}
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>sz5au4mp54561u3uoyu0a8xb7m4ats6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7356</id>
    <revision>
      <id>35824</id>
      <parentid>28286</parentid>
      <timestamp>2012-10-06T13:15:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lixer</username>
        <id>3408</id>
      </contributor>
      <comment>Fix</comment>
      <origin>35824</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="846" sha1="1ixr5293sc4y2rgqyyenhh58vg9xokd" xml:space="preserve">{{Anbox
| typ  = varning
| bild = none
| bildhöger = [[Fil:Emblem-important.svg|50px|K2]]
| text  = &lt;p&gt;[[Wikibooks:Välkommen|Välkommen till Wikibooks]]. Någon med ditt användarnamn eller din IP-adress har '''[[Special:Bidrag/{{PAGENAME}}|redigerat oseriöst]].''' Detta har nu blivit återställt. Om beteendet fortsätter riskerar ditt användarkonto eller din IP-adress att bli '''blockerad''' så att du inte längre kan redigera på Wikibooks. Wikibooks underhålls av sina användare, och klotter är enbart ett slöseri med din och vår tid. Du är mer än välkommen att testa [[w:wiki|wiki]]tekniken i '''”[[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]]”,''' men var snäll och klottra inte på andra sidor.&lt;/p&gt;
|}&lt;p align=&quot;right&quot;&gt;&lt;small&gt;([[Wikipedia:Babel/sv-0|Don't speak Swedish?]])&lt;/small&gt;&lt;/p&gt;
}}&lt;noinclude&gt;{{Dokumentation}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1ixr5293sc4y2rgqyyenhh58vg9xokd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7357</id>
    <revision>
      <id>35826</id>
      <parentid>35825</parentid>
      <timestamp>2012-10-06T13:18:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lixer</username>
        <id>3408</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>35826</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="837" sha1="4aeh7puwxv7ottl3gty57d8o56d07rs" xml:space="preserve">{{Anbox
| image = none
| text  = &lt;p&gt;[[Wikibooks:Välkommen|Välkommen till Wikibooks]]. Någon med ditt användarnamn eller din IP-adress har '''[[Special:Bidrag/{{PAGENAME}}|redigerat oseriöst]]''' på Wikibooks. Dessa redigeringar har nu blivit återställda. Om detta fortsätter kan användarkontot eller IP-adressen bli '''blockerad,''' vilket innebär att ingen från den IP-adressen längre kan redigera eller lägga till något på Wikibooks. Wikibooks underhålls av sina medlemmar, och klotter är enbart ett slöseri med tid. Du är mer än välkommen att testa [[w:wiki|wikitekniken]] i ''[[Wikibooks:Sandlådan|Sandlådan]],'' men var snäll och klottra inte i artiklarna. Klotter upptäcks nästan alltid direkt, och det tar bara några sekunder att återställa en artikel.&lt;/p&gt;
}}&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4aeh7puwxv7ottl3gty57d8o56d07rs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K1/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7358</id>
    <revision>
      <id>45826</id>
      <parentid>29118</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:00:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ mall dokumentationssida</comment>
      <origin>45826</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="559" sha1="ctwucolhqw3hnfspfbkipvrfykeztkt" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
&lt;!--{{Dokumentationssida}}--&gt;
&lt;!-- LÄGG TILL KATEGORIER NEDERST. --&gt;
==Användning==
Den här mallen är tänkt att läggas i användardiskussioner för användare som har klottrat eller vandaliserat på Wikipedia. Alternativt kan {{mall|test}} användas.

Vid dispyter med seriösa användare bör man inte använda mallar utan istället föra en normal dialog på artiklarnas eller användarnas diskussionssidor.

==Se även==
*{{mall|k0}}
*{{mall|k2}}
*{{mall|k3}}
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>ctwucolhqw3hnfspfbkipvrfykeztkt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K0/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7359</id>
    <revision>
      <id>45825</id>
      <parentid>29117</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:59:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ mall dokumentationssida</comment>
      <origin>45825</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="434" sha1="javjbkevg990av9vaxgdjzow6ifl4h2" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
&lt;!-- LÄGG TILL KATEGORIER NEDERST. --&gt;
== Användning ==
Denna mall används oftast vid ganska oförargligt klotter och motsvarar i innehåll ungefär [[mall:test]], men med skillnaden att den ser mer personligt ut, Mallen kan med fördel substas: '''&lt;nowiki&gt;{{subst:mall:k0}}&lt;/nowiki&gt;'''
== Se även ==
*{{mall|k1}}
*{{mall|k2}}
*{{mall|k3}}
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>javjbkevg990av9vaxgdjzow6ifl4h2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K0</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7360</id>
    <revision>
      <id>28288</id>
      <timestamp>2010-06-04T18:00:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>kopierar från Wikipedia, mindre ändringar</comment>
      <origin>28288</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="728" sha1="fncr4556vndp02cylit9no5qbllsod1" xml:space="preserve">[[Bild:Wiki humor.png|right|50px|K0]] 
[[Wikibooks:Välkommen|Välkommen]] till Wikibooks. Någon med detta [[w:IP-adress|IP-nummer]] eller användarnamn har vid ett eller flera tillfällen skrivit mindre seriösa bidrag till artikelsamlingen. Om detta fortsätter finns det risk att IP-adressen blir blockerad&lt;!--[[Wikibooks:Blockeringar och avstängningar|blockerad]]--&gt; från redigering. Om du vill testa redigeringsfunktionen, prova gärna i [[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]] (klicka på länken eller skriv ''Wikibooks:Sandlådan'' i sökmenyn). Vill du ha hjälp går du in på [[Hjälp:Hjälpportalen|hjälpsidan]] eller fråga&lt;!-- en [[Wikibooks:faddrar|fadder]]--&gt; om hjälp. &lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fncr4556vndp02cylit9no5qbllsod1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Cinzel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7361</id>
    <revision>
      <id>28299</id>
      <timestamp>2010-06-05T21:58:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Cinzel'''  ====Ingredienser==== *1/2 vodka *1/2 vit curaçao  ====Tillagning==== Röres och sils  ====Garnering==== En oliv  [[kategori:Vodkadrinkar|{{SUBPAGENA...'</comment>
      <origin>28299</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="184" sha1="j0x3kn555u7whza28if1m95kqabrf9s" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Cinzel'''

====Ingredienser====
*1/2 vodka
*1/2 vit curaçao

====Tillagning====
Röres och sils

====Garnering====
En oliv

[[kategori:Vodkadrinkar|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>j0x3kn555u7whza28if1m95kqabrf9s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Hantelcurl</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7363</id>
    <revision>
      <id>28329</id>
      <parentid>28327</parentid>
      <timestamp>2010-06-08T12:35:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>anpassar för wikibooks</comment>
      <origin>28329</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4712" sha1="8rys3zewbp7y8nr4m7bt2fav3wrt3dj" xml:space="preserve">[[Bild:PreacherBenchBicepsCurl.JPG|thumb|350px|En övning för överarmen, i det här fallet kallad '''scottcurl'''.]]
'''Hantelcurl''' eller '''Hantelarmböj''' är en övning inom bland annat styrketräning. Med denna övning aktiveras i första hand överarmens framsida, men ett antal muskler brukar bli inblandade. Det finns ett antal varianter på denna övning, såsom ''Hantelcurl med vridning'', ''Hammarcurl'', ''Scottcurl'' och ''Koncentrationscurl''.

==Hantelcurl==
Stå med en hantel i varje hand där hantlarna hålls med utåtvridet (supinerat) grepp.
Från helt utsträckt läge curlar du upp hanteln mot axeln med armbågen och överarmen stilla. Vid den position i övre läget där du inte kommer längre utan att behöva röra armbågen eller överarmen, sänker du sakta tillbaka i en kontrollerad rörelse till utgångsläget.

*Utför rörelsen alternerande eller med bägge armarna samtidigt.
*Dra inte med axlarna och böj inte huvudet bakåt under rörelsens gång eftersom detta tar kraft från bicepsmusklerna.
*Denna övning kan även utföras sittande för bättre stabilitet.

===Hantelcurl med vridning===
Stå med en hantel i varje hand där hantlarna hålls med neutralt grepp, dvs handflatorna riktade in mot kroppen.
Från helt utsträckt läge curlar du upp hanteln mot axeln med armbågen och överarmen stilla, samtidigt som du vrider handen så att lillfingret är högst upp i slutpositionen. Vid den position i övre läget där du inte kommer längre utan att behöva röra armbågen eller överarmen sänker du sakta tillbaka i en kontrollerad rörelse till utgångsläget.

*Utför rörelsen alternerande eller med bägge armarna samtidigt.
*Dra inte med axlarna och böj inte huvudet bakåt under rörelsens gång eftersom detta tar kraft från bicepsmusklerna och rörelsen kommer då att försämras.
*Denna övning kan även utföras sittande för bättre stabilitet.
*Biceps brachii's funktioner är att böja i [[armbågsled]]en, vrida handleden utåt, samt att framåtpendla överarmen. Därför ger hantelcurl med vridning en längre aktivering än traditionell hantelcurl.

===Hammarcurl===
Stå med en hantel i varje hand där hantlarna hålls med neutralt grepp, dvs handflatorna in mot kroppen.
Från helt utsträckt läge böjer du armen så att hanteln färdas mot axeln, med armbågen och överarmen stilla. Vid den position i övre läget där du inte kommer längre utan att behöva röra armbågen eller överarmen sänker du sakta tillbaka i en kontrollerad rörelse till utgångsläget.

*Utför rörelsen alternerande eller med bägge armarna samtidigt.
*Lyft aldrig så högt att du måste flytta armbågen ur läge, eftersom detta medför att andra muskelgrupper involveras och aktiveringen av bicepsmusklerna minskar.
*Tänk på att sträcka ut ordentligt i startläget.
*Använd inte för tunga vikter så att du måste gunga med överkroppen under övningsutförandet för att få upp vikten. Detta kommer endast medföra att andra muskelgrupper involveras och aktiveringen av bicepsmusklerna minskar.
*Denna övning kan även utföras sittande för bättre stabilitet.

===Scottcurl===
Greppa en hantel och placera överarmen på brädan med utsträckt rak arm. Sittpositionen ska vara så låg att övre delen av brädan får kontakt med armhålan.
Böj armen så att hanteln färdas mot axeln, så långt det går utan att lyfta på armbågen. Sänk sedan tillbaka ned till utgångsläget i en kontrollerad rörelse.

*Denna övning går att genomföra med en hand i taget.
*Håll tillbaka axlarna och se till att armbågen hålls stilla under hela övningen för att inte koppla in fel muskelgrupper.
*Kontrahera biceps under hela rörelsen, speciellt i toppläget då hanteln är lätt att lyfta.
*Scottcurl med hantel isolerar biceps på ett bra sätt.
*Hammarcurl och hantelcurl med vridning går också utmärkt att utföra på scottcurlbräda.

===Koncentrationscurl===
Greppa en hantel och sätt dig ned på en bänk med  överarmens baksida vilandes mot insidan av låret/knät.
Från ett läge där armen hänger helt rakt ned börjar du övningen genom att böja armen så att hanteln färdas mot axel, så långt upp det går utan att flytta armbågen från insidan av låret/knät. Sänk sedan tillbaka ned till utgångsläget i en kontrollerad rörelse.

*Denna övning kan genomgöras stående.
*Sträva efter att lyfta hanteln framåt för maximal effekt.
*Vrid ut handen så mycket du kan i toppläget för maximal kontraktion.

==Aktiverade muskler==
Hantelarmböj, i ett antal olika varianter aktiverar främst framsidan av överarmen.

* Biceps brachii
* Brachialis
* Brachioradialis


[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>8rys3zewbp7y8nr4m7bt2fav3wrt3dj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hantelcurl</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7364</id>
    <redirect title="Träningshandboken/Hantelcurl" />
    <revision>
      <id>28328</id>
      <timestamp>2010-06-08T12:34:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Hantelcurl]] till [[Träningshandboken/Hantelcurl]]</comment>
      <origin>28328</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="r0kzbwi6fnsqax778bo178g7hvlqj51" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Träningshandboken/Hantelcurl]]</text>
      <sha1>r0kzbwi6fnsqax778bo178g7hvlqj51</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7365</id>
    <revision>
      <id>28803</id>
      <parentid>28787</parentid>
      <timestamp>2010-07-14T08:46:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>/* Underkroppen */</comment>
      <origin>28803</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="523" sha1="fln4w7atmbqwn02ny9j01b9jmp2jicr" xml:space="preserve">__NOTOC__
[[File:Personal_Training_Outdoors_-_Lunges.jpg|right|300px]]
==Innehåll==
===Överkroppen===
*[[/Hantelcurl/]]
*[[/Bänkpress/]]
*[[/Latsdrag/]]
*[[/Hantelbröstpress/]]
*[[/Flyes/]]

===Underkroppen===
*[[/Excentrisk benpendling/]]
*[[/Sittande vadpress/]]
*[[/Stående vadpress/]]
*[[/Benpress/]]
*[[/Benspark/]]

===Hela kroppen===
*[[/Marklyft/]]

[[Kategori:Alfabetiskt index]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/T]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:SAB: Rah Bodybuilding]]
[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>fln4w7atmbqwn02ny9j01b9jmp2jicr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Rah Bodybuilding</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7366</id>
    <revision>
      <id>28331</id>
      <timestamp>2010-06-08T12:54:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:SAB: Ra Gymnastik]]'</comment>
      <origin>28331</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="6rg9d7u666k1tb79z16wfnxy4svaeps" xml:space="preserve">[[kategori:SAB: Ra Gymnastik]]</text>
      <sha1>6rg9d7u666k1tb79z16wfnxy4svaeps</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Ra Gymnastik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7367</id>
    <revision>
      <id>28332</id>
      <timestamp>2010-06-08T12:55:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:SAB: R Idrott, lek och spel]]'</comment>
      <origin>28332</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="p5j57dqwnpopwhf3gp5wzqrnxayeji6" xml:space="preserve">[[kategori:SAB: R Idrott, lek och spel]]</text>
      <sha1>p5j57dqwnpopwhf3gp5wzqrnxayeji6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Träningshandboken</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7368</id>
    <revision>
      <id>45811</id>
      <parentid>28334</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:15:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat, main</comment>
      <origin>45811</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="aopcwfhjl4ttlwh17adb8j681y1zz0e" xml:space="preserve">{{huvudsida|Träningshandboken}}

[[Kategori:Manualer]]</text>
      <sha1>aopcwfhjl4ttlwh17adb8j681y1zz0e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Benpress</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7369</id>
    <revision>
      <id>47575</id>
      <parentid>37679</parentid>
      <timestamp>2017-10-19T22:34:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Removing [[:c:File:LegPressMachineExercise.JPG|LegPressMachineExercise.JPG]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Jcb|Jcb]] because: [[:c:COM:L|Copyright violation]]: The photo without EXIF and with no source! Act based on [[:c:COM:PRP|]]..</comment>
      <origin>47575</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2123" sha1="big87u2v7ea3kmdrohp2tb9axngis6k" xml:space="preserve">{{Bokifiering}}

'''Benpress''' är en övning inom [[styrketräning]]. Denna övning fokuserar i första hand på [[quadriceps]], men beroende på utförande så blir även [[gracilis]] och [[erector spinae]] väl inblandade i form av [[synergist]]er.

== Utförande ==
Sätt dig i en benpressmaskin så att stussen och hela ryggen är i kontakt med ryggstödet, vilket oftast går att justera gällande vinkel. Placera fötterna på fotbrädan med axelbrett avstånd. 
Sänk ned vikten tills dina knän nästan når bröstet, men låt inte stussen lämna ryggstödet. Pressa därefter upp vikten upp till utgångsläget och nästan fullt utsträckta ben.

* Det är viktigt att [[stuss]]en är i kontakt med ryggstödet under hela rörelsen, annars belastas korsryggen onödigt hårt, vilket ökar skaderisken avsevärt.
* Sträck inte ut benen helt då risken att översträcka [[knä]]leden är mycket stor, eftersom hela vikten kommer att vila på knäleden i detta läge.
* Om fötterna placeras högt på fotbrädan så aktiveras även [[adductor longus]]. 
* Om fötterna placeras lågt på fotbrädan så aktiveras även [http://en.wikipedia.org/wiki/Biceps_femoris_muscle biceps femoris]
* Ju bredare fotställning du använder ju mer aktiveras adduktorerna (lårets insida). Samtidigt kan du gå djupare ner, vilket aktiverar [[gluteus maximus]] (stussen) mer.
* Övningen går att, med fördel, utföra med ett ben i taget och liknar då [[utfall (träning)|utfall]]. [[Bäckenben]]et blir då fixerat vilket förenklar kontakten med ryggstödet.

== Aktiverade muskler ==
Benpress aktiverar främst fram- och insidan av benen.

* [[Vastus intermedius]]
* [[Vastus lateralis]]
* [[Vastus medialis]]
* [[Adductor brevis]]
* [[Adductor magnus]]
* [[Gluteus maximus]]
* [[Biceps Femoris]] (vid varianter)
* [[Adductor longus]] (vid varianter)
{{Styrketräning}}

[[ar:الأوزان المستخدمة في تمرين ضغط الأرجل]]
[[de:Beinpresse]]
[[en:Leg press]]
[[fi:Jalkaprässi]]
[[ja:レッグプレス]]
[[pt:Leg press]]
[[ru:Жим ногами]]
[[sk:Leg press]]

[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>big87u2v7ea3kmdrohp2tb9axngis6k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Bänkpress</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7371</id>
    <revision>
      <id>37680</id>
      <parentid>29937</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:59:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fellänkat</comment>
      <origin>37680</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3061" sha1="22kb7h62ytbhpe6u13e45y7tm2dxrkw" xml:space="preserve">{{Bokifiering}}
[[Fil:SmithMachineBenchPress.JPG|thumb|350px|Övningen bänkpress, här utförd i en ''Smith[[träningsmaskin|maskin]]''. Att placera fötterna på träningsbänken (se bilden) motverkar att nedre delen av ryggen och rumpan lyfts från underlaget, detta för att undvika överdriven svank.]]
'''Bänkpress''' är en [[Styrketräning|styrketräningsövning]] som i huvudsak tränar bröstmuskulaturen, [[pectoralis major]], men är även ett moment i [[styrkelyft]] och [[strongman|starkeman]].

Bänkpress kan uföras på ett antal olika sätt, exempelvis ''rak bänkpress'', ''sned bänkpress'', ''sittande bänkpress i [[träningsmaskin|maskin]]'' och ''nedåtlutande bänkpress i smithmaskin'', och går utmärkt att använda med olika [[träningsmetod]]er. Den metod som speciellt utformad för bland annat denna övning är [[staggered grips metoden]].

== Rak bänkpress ==
{{instruktion|datum=2010-06}}
Lägg dig tillrätta i en bänkpresställning. Placera händerna, med tummarna runt stången, på ett grepp som är lite bredare än axelbredd. Lyft av stången och börja övningen genom att långsamt sänka ned stången tills den nuddar bröstet. Från detta läge pressar du upp stången med bröstet till utsträckta armar i en kontrollerad rörelse.

Vid utförande av bänkpress med [[skivstång]] så kan en träningspartner vara bra att ha till hjälp vid de sista repetitionerna, vilket gör att man ''vågar'' göra även den sista. Även om det inte är riktigt samma sak så kan denna övning genomföras i en ''smith-maskin'' då det är möjligt att låsa fast stången i olika positioner.
=== Tips ===
* Tryck upp bröstet och drag bak axlarna under hela rörelsen för att minska aktiveringen av främre axelparti. 
* Undvik att lyfta korsryggen eftersom detta stressar främre axelparti och är endast ett tecken på att för tung vikt används (Gäller endast vid normal bänkpress inte vid styrkelyftsbänkpress). 
* Studsa inte stången mot bröstet för att få ett extra tryck i lyftet 
* Tänk på att andas så mycket som möjligt för att orka mer under hela utförandet. Ett bra genomförande är att andas in när du har stången uppe så att bröstkorgen höjer sig och sedan långsamt föra ner stången och när du ska pressa upp stången så blåser du ut luften igen.

=== Muskler ===
Rak bänkpress aktiverar hela bröstet.

* [[Pectoralis major]]
* [[Pectoralis minor]]
* [[Deltoid]] framsida
* [[Triceps brachii]]

== Externa länkar ==

[http://exrx.net/WeightExercises/PectoralSternal/BBBenchPress.html ExRx - Beskrivning av utförande]
*[http://www.eleikosport.se/ Eleikosport] Svensk tillverkare

{{Styrketräning}}


[[af:Bankdruk]]
[[cs:Bench-press]]
[[de:Bankdrücken]]
[[en:Bench press]]
[[es:Press de banca]]
[[fi:Penkkipunnerrus]]
[[fr:Développé couché]]
[[hu:Fekvenyomás]]
[[ja:ベンチプレス]]
[[ko:벤치 프레스]]
[[nl:Bankdrukken]]
[[no:Benkpress]]
[[pt:Supino (exercício)]]
[[ru:Жим лёжа]]
[[sk:Bench press]]
[[tl:Pagdiin sa bangko]]

[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>22kb7h62ytbhpe6u13e45y7tm2dxrkw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Excentrisk benpendling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7373</id>
    <revision>
      <id>37681</id>
      <parentid>28547</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:59:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fellänkat</comment>
      <origin>37681</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="700" sha1="po5jzs1d8s9z17ah5swym7b9tiqe5m4" xml:space="preserve">{{Bokifiering}}
[[Bild:Rectus_Femoris_exc.gif|right|thumb]]
'''Excentrisk benpendling''' är en övning inom bland annat [[styrketräning]], men kan även användas inom rehabilitering av exempelvis [[idrott]]sskador. 

==Genomförande==
Fäst en vajer från en cable-cross maskin vid [[ankel]]n. Genom att sedan stående, med [[rygg]]en mot vikterna, lyfta knäet som i ett sprint-steg. Sträck sedan benet i [[knä]]leden, medan man pendlar benet framåt och håller emot.

==Aktiverade muskler==
Excentrisk benpendling aktiverar främst framsidan av benet. 
*[[Rectus femoris]]
*[[Vastus intermedius]]
*[[Vastus lateralis]]
*[[Vastus medialis]]
{{Styrketräning}}


[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>po5jzs1d8s9z17ah5swym7b9tiqe5m4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Hantelbröstpress</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7375</id>
    <revision>
      <id>37682</id>
      <parentid>28546</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:59:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fellänkat</comment>
      <origin>37682</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3669" sha1="0i5v2f386amnfu129jz8z93i1tlrpe5" xml:space="preserve">{{Bokifiering}}
[[Bild:DumbbellFlye.JPG|thumb|350px|Övningen ''hantelsväng'' som utförs med [[hantel|hantlar]] på en bänk.]]
'''Hantel bröstpress''' eller ''hantelpress'' är en övning inom [[styrketräning]]. Denna övning går att genomföra i ett antal varianter som exempel ''hantelsväng'', ''lutande'' och ''nedåtlutande''. Med dessa övningar tränas de flesta [[skelettmuskel|muskler]] i bröstpartiet.

==Hantel bröstpress==
Lägg dig på en bänk med en [[hantel]] i varje [[hand]]. Håll hantlarna i utsträckt läge med neutralt grepp.
Sänk sakta ned hantlarna till de är i linje med [[bröstkorg]]en. Pressa därefter upp dem kontrollerat tillbaka till utgångsläget.

*Se till att hela [[rygg]]en har kontakt med bänken under hela rörelsen.
*Sträck upp bröstet i nedre läget för maximal sträckning och aktivering.
*Använd inte för hög belastning då detta gör att armarna flyttas in mot kroppen som medför att [[deltoid]] tar över en stor del av rörelsen. Det ger en ökad skaderisk i [[Axel (kroppsdel)|axelpartiet]].

===Hantelsväng===
Greppa ett par hantlar och lägg dig på en rak bänk. Börja övningen med hantlarna i position ovanför halsen/ansiktet. Armbågarna ska vara i ett lätt böjt och låst läge, och handflatorna ska vara riktade mot varandra under hela övningsutförandet.
Sänk ned hantlarna mot golvet så pass djupt att det sträcker ordentligt i bröstet. Dra därefter upp hantlarna till utgångsläget i en kontrollerad rörelse, utan att låsa upp armbågen.

*Övningen kan liknas med att försöka krama ett tjockt [[träd]] utan att släppa låsningen i armbågen.
*Denna övning kan ersättas med [http://www.exrx.net/WeightExercises/PectoralSternal/LVPecDeckFly.html pecdec] Tänk på att övningen stressar axelleden mer än hantelsväng/flyes, pga överarmens förändrade position i skulderbladet.

===Lutande hantel bröstpress===
Lägg dig på en lutad bänk med en hantel i varje hand. Håll hantlarna i utsträckt läge med neutralt grepp.
Sänk sakta ned hantlarna till de är i linje med bröstkorgen. Pressa därefter upp dem kontrollerat tillbaka till utgångsläget.

*Ju mer uppåtlutad bänken är, ju mer aktriveras [[deltoid]].
*Hela [[rygg]]en ska ha kontakt med bänken under rörelsen.
*Håll upp bröstet under hela övningsutförandet för att minska stressen på främre axelparti.
*Om du vill minska aktiveringen av [[triceps brachii|tricepsmusklerna]] så undvik att sträcka ut armarna helt i utgångsläget.

===Nedåtlutande hantel bröstpress===
Lägg dig på en nedåtlutad bänk med en [[hantel]] i varje hand. Vinkeln bör vara cirka 15 till 30 [[Grad#Vinkel|grad]]er. Håll hantlarna i utsträckt läge med neutralt grepp.
Sänk sakta ned hantlarna till de är i linje med [[bröstkorg]]en. Pressa därefter upp dem kontrollerat tillbaka till utgångsläget.

*Undvik att sänka bänken för lågt då detta gör att det främre axelpartiet och nacken stressas mer än bröstet.
*Håll upp bröstet under hela övningsutförandet för att minska stressen på främre axelparti.
*Om du vill minska aktiveringen av tricepsmusklerna så undvik att sträcka ut armarna helt i utgångsläget.

==Aktiverade muskler==
Hantelpress på rak bänk aktiverar främst hela bröstet.

* [[Pectoralis major]]
* [[Pectoralis minor]]
* [[Deltoid]] framsida
* [[Triceps brachii]] ([[synergist]])
* [[Serratus anterior]] (synergist)
* [[Latissimus dorsi]] (synergist)
* [[Teres major]] (synergist)

== Externa länkar ==

[http://www.exrx.net/WeightExercises/PectoralSternal/DBBenchPress.html ExRx - Beskrivning av utförande]

{{Styrketräning}}

[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>0i5v2f386amnfu129jz8z93i1tlrpe5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Latsdrag</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7377</id>
    <revision>
      <id>42747</id>
      <parentid>28545</parentid>
      <timestamp>2015-02-16T23:27:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Removing &quot;UPSTREAM_FITNESS-7.jpg&quot;, it has been deleted from Commons by [[commons:User:Ellin Beltz|Ellin Beltz]] because: Copyright violation, see [[:c:Commons:Licensing|]].</comment>
      <origin>42747</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1374" sha1="irhpf8bxpqt3x9tqq6360ypep25apah" xml:space="preserve">{{Bokifiering}}
'''Latsdrag''' är en övning inom [[styrketräning]]en där du sittandes drar ner en kabelförsedd bygel eller stång framför dig. Utförandet underlättas om man sitter fastspänd över låren. Syftet med övningen är att aktivera [[latissimus dorsi]]. Vid användandet av stång kan du variera greppet för att aktivera hur mycket latissimus arbetar i förhållande till andra deltagande muskelgrupper.. Håller du bredare isär med händerna aktiverar du även latsmuskeln mer. Håller du smalt kommer armböjarmusklerna att ta över mer av arbetet. Handpositionen förändrar också muskelaktiveringen. [[Teres major]] aktiveras också vid denna övning.

Latsdrag med pronerad bred handfattning kommer aktivera latissimus mest (handflatan vänd från dig). Överdrivet brett grepp kommer istället att minska effektiviteten för muskeln.

Latsdrag med smalare och supinerad handfattning kommer aktivera armarnas böjmuskler mer (handflatan vänd mot dig).

Överdrivet smalt grepp kommer minska latissimusmuskelns effektivitet.

== Externa länkar ==

[http://www.exrx.net/WeightExercises/LatissimusDorsi/CBFrontPulldown.html ExRx - Beskrivning av utförande]

{{Styrketräning}}

[[ar:ممارسةالمنسدلة]]
[[en:Pulldown exercise]]
[[ja:ラットプルダウン]]
[[ru:Тяга верхнего блока]]

[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>irhpf8bxpqt3x9tqq6360ypep25apah</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Marklyft</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7378</id>
    <revision>
      <id>28551</id>
      <parentid>28538</parentid>
      <timestamp>2010-06-09T08:43:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>{{Bokifiering}}</comment>
      <origin>28551</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2227" sha1="7jvijbvl3zsi2sddirh1ny6rwnqaw7d" xml:space="preserve">{{Bokifiering}}
'''Marklyft''' är en basövning inom [[styrketräning]]. När marklyftet utförs korrekt aktiveras de flesta muskelgrupper i kroppen. [[Korsrygg]]en arbetar dock mest.

Marklyftet är också en av de tre grenarna i styrkesporten, [[styrkelyft]].

== Utrustning ==

För att utföra marklyft behöver man en skivstång och eventuellt viktskivor.

== Utförande ==
Man står vänd mot skivstången med fötterna något isär. Ryggen hålls helt stilla och aningen svankad:
* Man böjer på knäna så att låren blir parallella med golvet. Den här ställningen varierar beroende på kroppsbyggnad och på hur smidiga vrister man har (om man till exempel har korta lårben, femur och korta armar hamnar låren parallellt med golvet, men om man har långa lårben och långa armar kommer låren högre).
* Skivstången greppas med utsträckta armar och med överhandsfattning, något bredare än axelbrett (om man i stället kombinerar överhandsfattning och underhandsfattning rullar inte skivstången, vilket gör att man kan lyfta betydligt tyngre vikter).
* Man andas in, håller andan och spänner bukmusklerna och länden. Man lyfter skivstången genom att räta på benen och föra upp den längs skenbenen.
* När skivstången är i höjd med knäna rätar man upp överkroppen helt medan man sträcker på benen.
* Kroppen hålls utsträckt i två sekunder, därefter sätts skivstången ner på golvet igen samtidigt som man fortsätter att spänna magmusklerna och den nedre delen av ryggen.
Det är mycket viktigt att man inte rundar ryggen någon gång under rörelsen.

Den här övningen tränar alla muskler i kroppen.
Den bygger upp korsryggen och trapezius och tränar även gluteus och quadriceps femoris.
Marklyft ingår tillsammans med bänkpress och knäböj i styrkelyft.

== Externa länkar ==

[http://exrx.net/WeightExercises/ErectorSpinae/BBDeadlift.html ExRx - Beskrivning av utförande]
{{Styrketräning}}

[[da:Dødløft]]
[[de:Kreuzheben]]
[[en:Deadlift]]
[[es:Peso muerto]]
[[fi:Maastaveto]]
[[fr:Soulevé de terre]]
[[he:דדליפט]]
[[nl:Deadlift]]
[[no:Markløft]]
[[pl:Martwy ciąg]]
[[pt:Levantamento terra]]
[[ru:Становая тяга]]

[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>7jvijbvl3zsi2sddirh1ny6rwnqaw7d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Sittande vadpress</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7379</id>
    <revision>
      <id>37683</id>
      <parentid>28548</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T16:00:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fellänkat</comment>
      <origin>37683</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1503" sha1="fc2ge154nbl95maf75mih044caauh2p" xml:space="preserve">{{Bokifiering}}
[[Bild:SeatedCalfRaiseMachineExercise.JPG|thumb|350px|'''Sittande vadpress''', som inte ska blandas ihop med [[stående vadpress]].]]
'''Sittande vadpress''' är en övning inom bland annat [[styrketräning]]. När knät böjs i en viss vinkel så kopplas [[gastrocnemius]] bort och den inre vadmusklen [[soleus]] får då jobba ensam. Denna övning är alltså en isolerande övning för soleus.

==Utförande==
Sätt dig tillrätta på sittdynan. Placera knädynorna rakt ovanför knäna och sätt främre delen av fötterna på fotplattan. Börja övningen genom att lyfta upp vikten och haka loss låsmekanismen.

Sänk ned vikten tills vadmuskeln är sträckt och pressa därefter upp på tå tills vaden är maximalt kontraherad. Vänta ett kort ögonblick i varje läge.
*Gunga inte upp vikten då detta gör att [[senspole|senspolarna]] stressas, skaderisken ökar och stressen på vadmusklerna minskar.
*Riktar du tårna inåt aktiveras även [[Tibialis]] posterior i rörelsen. 
*Riktar du tårna utåt aktiveras även [[Peroneal]] och [[Extensor digitorum longus]] i rörelsen.
*Denna övning kan genomföras med ett ben i taget för ökad fokus. Tåvarianterna ökar snedbelastningsrisken i fotleden.

==Aktiverar==
Sittande vadpress aktiverar flundramuskeln, eller inre vadmuskeln i vaden.
* [[Soleus]]
* [[Tibialis]] posterior (vid varianter)
* [[Peroneal]] (vid varianter)
* [[Extensor digitorum longus]] (vid varianter)
{{Styrketräning}}

[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>fc2ge154nbl95maf75mih044caauh2p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Stående vadpress</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7380</id>
    <revision>
      <id>37684</id>
      <parentid>28549</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T16:00:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fellänkat</comment>
      <origin>37684</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2224" sha1="54bq8uylqm7j037ru2qgqxlu48iza4a" xml:space="preserve">{{Bokifiering}}
[[Fil:DumbbellStandingCalfRaise.JPG|miniatyr|250px|'''Stående vadpress''' bör ej blandas ihop med [[sittande vadpress]].]]
'''Stående vadpress''' är en övning inom bland annat [[styrketräning]]. Denna övning fokuserar i första hand på [[skelettmuskel|musklerna]] [[gastrocnemius]] och [[soleus]], eller inre och yttre vadmusklerna. Det finns ett antal sätt att genomföra denna övning, exempelvis i en avsedd [[träningsmaskin]], i en [[benpress]], med [[skivstång]] eller med [[hantel|hantlar]]. Att utföra denna övning med ett ben i taget och fritt med antingen hantlar eller skivstång har ett antal fördelar och en av dem är att flertalet [[synergist]]er även får en hel del träning då man måste hålla balansen själv under övningen.

==Genomförande==
===Maskin===
Ställ dig under vadpressmaskinen med kuddarna placerade på axlarna. Sätt framdelen av fötterna på fotplattan och lås [[knä]]lederna i ett något böjt läge för att minska risken att översträcka knäleden. Fötterna ska ha en neutral position, det vill säga tårna ska vara riktade rakt fram.

Sänk ned vikten tills vadmuskeln är sträckt och pressa därefter upp på tå tills vaden är maximalt kontraherad. Vänta ett kort ögonblick i varje läge.
*Denna övning är väldigt stabil och lätt att utföra.
*Använd ett [[midjebälte]] vid tunga belastningar så att du skonar [[rygg]]en.
*Tårna kan riktas inåt eller utåt för att få en annan fokus. (med förhöjd snedbelastningsrisk i fotleden).

===Med hantel===
Greppa en hantel som du håller på rak arm utmed sidan. Ta tag i något stadigt med den andra handen för balans, eller stå helt fritt om du klarar det. Placera ena framdelen av foten på en fotplatta eller någon form av bänk och den andra vilandes bakom. 

Börja övningen genom att sänka dig ned till ett läge där vadmuskeln är maximalt utsträckt. Pressa därefter upp till maximalt kontraherat läge. Vänta ett kort ögonblick i varje läge.
*Denna övning ger maximal isolering av varje enskild vad.

===Fokuserade muskler===
Stående vadpress med hantel aktiverar hela vaden.

* [[Gastrocnemius]]
* [[Soleus]]
{{Styrketräning}}


[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>54bq8uylqm7j037ru2qgqxlu48iza4a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Böckers utvecklingstatus</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7386</id>
    <redirect title="Wikibooks:Böckers utvecklingsstatus" />
    <revision>
      <id>28576</id>
      <timestamp>2010-06-14T19:15:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bounce1337</username>
        <id>1922</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Wikibooks:Böckers utvecklingstatus]] till [[Wikibooks:Böckers utvecklingsstatus]]: Korrekt namn</comment>
      <origin>28576</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="tif4s56vr88lzqjuu1sx649i9zysbnp" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Wikibooks:Böckers utvecklingsstatus]]</text>
      <sha1>tif4s56vr88lzqjuu1sx649i9zysbnp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska/Pronomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7389</id>
    <revision>
      <id>51541</id>
      <parentid>51464</parentid>
      <timestamp>2022-03-22T10:55:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>195.67.83.98</ip>
      </contributor>
      <origin>51541</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4246" sha1="fqhvmjv8ufrlg7s0xqbynbfjxkslldz" xml:space="preserve">[[Kategori:Franska]]

== Personliga pronomen ==
{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
|-
! colspan=&quot;3&quot; | Personliga pronomen !! subjekt !! direkt objekt !! indirekt objekt !! disjunktiv
|-
! rowspan=&quot;4&quot; | sing. !! colspan=&quot;2&quot; | 1 pers. 
| je || me || me || moi
|-
! colspan=&quot;2&quot; | 2 pers. 
| tu || te || te || toi
|-
! rowspan=&quot;2&quot; | 3 pers. !! mask. 
| il || le || lui || lui
|-
! fem. 
| elle || la || elle*, lui* || elle
|-
! rowspan=&quot;4&quot; | plur. !! colspan=&quot;2&quot; | 1 pers. 
| nous || nous || nous || nous
|-
! colspan=&quot;2&quot; | 2 pers. 
| vous || vous || vous || vous
|-
! rowspan=&quot;2&quot; | 3 pers. !! mask. 
| ils || les || leur || eux
|-
! fem. 
| elles || les || leur || elles
|}
De personliga pronomenen står i stället för en person eller en sak. Franskan saknar direkt motsvarighet till &quot;den&quot; och &quot;det&quot;, och man får antingen använda maskulina/feminina pronomen eller ett demonstrativt pronomen istället. De böjs på fyra sätt i franskan, beroende på deras uppgift i meningen: subjekt, direkt objekt/ackusativobjekt, indirekt objekt/dativobjekt, disjunktiv/betonat. Exempel:
* Jag ser henne. ''Je la vois.''
* &lt;u&gt;Jag&lt;/u&gt; (betonat) ser henne. ''&lt;u&gt;Moi&lt;/u&gt;, je la vois.''
* Vi ringer (till) honom. ''Nous lui téléphonons.'' / ''Nous téléphonons à lui.''

&lt;nowiki/&gt;*Som prepositionsobjekt ''elle'', annars ''lui''.

== Reflexiva pronomen ==
Reflexiva pronomen är identiska med vanliga objektspronomen i franskan, utom i tredje person, där man finner pronomenet ''se'' (jämför ''sig'').
*'''Jag''' ska tvätta '''mig''' i morgon. '''''Je me''' laverai demain.''
*Vad heter '''han'''? (egentligen: Vad kallar '''han sig'''?) '''''Il s&amp;rsquo;'''appelle comment ?'' Här har ''se'' kontraherats till ''s&amp;rsquo;''.

== Possessiva pronomen ==
De possessiva pronomenen beskriver ägande och böjs efter genus och numerus.
{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
|-
! colspan=&quot;3&quot; rowspan=&quot;3&quot; | Förenade &lt;br/&gt;possessiva&lt;br/&gt;pronomen !! colspan=&quot;3&quot; | Det ägda
|-
! colspan=&quot;2&quot; | sing. !! rowspan=&quot;2&quot; | plur.
|-
! mask. !! fem.
|-
! rowspan=&quot;6&quot; | Ägare !! rowspan=&quot;3&quot; | sing. !! 1 pers. 
| mon || ma || mes
|-
! 2 pers. 
| ton || ta || tes
|-
! 3 pers. 
| son || sa || ses
|-
! rowspan=&quot;3&quot; | plur. !! 1 pers. 
| colspan=&quot;2&quot; | notre || nos
|-
! 2 pers. 
| colspan=&quot;2&quot; | votre || vos
|-
! 3 pers. 
| leur || leur || leurs
|}
De förenade pronomenen står förenade med ett substantiv, och före detta, till skillnad från de flesta adjektiv.
* min far. ''mon père.''
* era hundar. ''vos chiens.''
* deras hus. ''leur maison.''
* hennes bror. ''son frère.'' - Lägg märke till att pronomenet böjs efter genus hos det ägda, och inte hos ägaren.
{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
|-
! colspan=&quot;3&quot; rowspan=&quot;3&quot; | Självständiga &lt;br/&gt;possessiva&lt;br/&gt;pronomen !! colspan=&quot;4&quot; | Det ägda
|-
! colspan=&quot;2&quot; | sing. !! colspan=&quot;2&quot; | plur.
|-
! mask. !! fem. !! mask. !! fem.
|-
! rowspan=&quot;6&quot; | Ägare !! rowspan=&quot;3&quot; | sing. !! 1 pers. 
| le mien || la mienne || les miens || les miennes
|-
! 2 pers. 
| le tien || la tienne || les tiens || les tiennes
|-
! 3 pers. 
| le sien || la sienne || les siens || les siennes
|-
! rowspan=&quot;3&quot; | plur. !! 1 pers. 
| le nôtre || la nôtre || les nôtres || les nôtres
|-
! 2 pers. 
| le vôtre || la vôtre || les vôtres || les vôtres
|-
! 3 pers. 
| le leur || la leur || les leurs || les leurs
|}
De självständiga står utan följande substantiv.
*'''Din''' tröja är fin, men '''min''' är finare. '''''Ton''' pull est joli, mais '''le mien''' est plus joli.''

== Demonstrativa pronomen ==
ce = mask. sing.
cette = fem. sing.
ces = plur.
celui = mask. sing.
celle = fem. sing.
celles = fem. plur.
ceux = mask. plur.

ce, cette, celui, celle = den, det 

ces, ceux, celles = dem

== Relativa pronomen ==

I det franska språket är qui, que och dont de vanligaste relativa pronomen. 

1. qui: fungerar som satsens subjekt, t. ex. C'est la fille qui est jolie ('Det är flickan, som är söt.'). 

2. que: fungerar som satsens objekt, t. ex. C'est la voiture que j'achèterais ('Det är bilen, som jag skulle köpa.').  

3. dont: syftar tillbaka på ett tidigare nämnt uttryck med prepositionen de: C'est la vie dont je rêve ('Det är livet, som jag drömmer om.').

== Interrogativa pronomen ==

== Indefinita pronomen ==</text>
      <sha1>fqhvmjv8ufrlg7s0xqbynbfjxkslldz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Amerikanska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7418</id>
    <revision>
      <id>28657</id>
      <timestamp>2010-07-03T02:30:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{minikokbok|Recept efter ursprung}}'</comment>
      <origin>28657</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="gm67ysi97oq2u1uc4xnd5lwtw3xd57b" xml:space="preserve">{{minikokbok|Recept efter ursprung}}</text>
      <sha1>gm67ysi97oq2u1uc4xnd5lwtw3xd57b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Jordgubb-rabarber-chilichutney</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7419</id>
    <revision>
      <id>28665</id>
      <timestamp>2010-07-04T15:51:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Backstr</username>
        <id>2289</id>
      </contributor>
      <comment>Nytt recept</comment>
      <origin>28665</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1387" sha1="mmz7go6mlfact6v6cug0b0rffvllpym" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==

*0,5 liter jordgubbar
*0,5 liter rabarber
*4-5 chilifrukter
*0,5 deciliter vatten (minskas om jordgubbarna är vattniga)
*1 matsked vinäger
*0,5 matsked salt
*2 matskedar färsk basilika, grovt hackad
*1 liter socker
 
==Tillagning==
 
Skölj och rensa rabarber och jordgubbar. Dela dem i bitar om cirka en halv centimeters tjocklek. Dela chilifrukterna och avlägsna kärnorna. Skölj dem och hacka fint.

Lägg frukterna i tjockbottnad kastrull tillsammans med vatten, socker och salt. Sjud försiktigt tills sockret löst sig helt. Tillsätt vinägern och låt allt sjuda försiktigt cirka trettio minuter tills det börjar tjockna. Rör om då och då. Dra av kastrullen från värmekällan och rör ner den hackade basilikan. Häll upp den varma chutneyn på varma, rena glasburkar och tillslut omedelbart.
 
==Servering==
 
Chutneyn ger en frisk smak med kryddig hetta när den serveras som tillbehör till grillat kött, kyckling, halloumi-ost eller grönsaker. Den kan också gärna användas till wok-rätter.
 
==Tips==

Sockermängden kan varieras efter hur söt smak man vill ha. Längre kokning ger en fastare, mer marmeladaktig konsistens. 

[[kategori:J kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:R kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Såser|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>mmz7go6mlfact6v6cug0b0rffvllpym</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hembryggning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7425</id>
    <revision>
      <id>46558</id>
      <parentid>42014</parentid>
      <timestamp>2016-03-03T08:08:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lotje</username>
        <id>5521</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Bovengist op de wort.jpg]] → [[File:Bovengist op het wort.jpg]] #3</comment>
      <origin>46558</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8369" sha1="d7o799s1wexpweayqr4cbdr1tv2fc49" xml:space="preserve">'''Hembryggning''' är tillverkning av egen öl i hemmet. Den lättjefulla använder en så kallad ölsats, medan den avancerade hembryggaren utgår från råvarorna malt, humle, öljäst och vatten (en mindre mängd av andra extraktgivare än malt kan ibland ingå; ex. omältad säd eller olika typer av socker). Den sistnämnde har förutsättningar att nå ett mycket gott resultat. Som hembryggare har man friheten att själv komponera sitt öl, och man tänker sällan på kostnadseffektivisering, vilket gör att man kan ta ut svängarna mer än de flesta kommersiella [[bryggeri]]er gör, och kostnaden blir ändå några enstaka kronor per liter. Bryggningen kräver dock en hel del utrustning. Att brygga sitt eget öl är fullt lagligt. Hembryggarna i Sverige är organiserade i Svenska hembryggareföreningen.

==Ingredienser==
I ölbryggning används huvudsakligen ljusa maltsorter som t.ex pilsnermalt och pale ale-malt. Om mer maltkaraktär önskas så tillsätts små mängder av andra maltsorter som t.ex münchenermalt, karamellmalt eller crystal malt i mängder om 5–10 %. Önskas rostad karaktär så tillsätts chokladmalt, svartmalt eller rostat korn i mängder om 1–5 %. Det finns många olika maltsorter förutom de tidigare nämnda. Karamellmaltsorterna innehåller knappt någon maltos, utan enbart dextrin. Detsamma gäller de hårdare rostade maltsorterna. De saknar även enzymer, så av den anledningen kan de endast användas tillsammans med de lätta maltsorterna.
I t.ex tyska veteöl används vanligen 50–70 % vetemalt, och resten är kornmalt som t.ex pilsnermalt. Vetemalt grumlar ölet mer på grund av de stora proteinämnen som blir av vetet, och det har gett upphov till termen weissbier, som betyder vitöl. Termen weizenbier är mer förklarande då det betyder veteöl.

==Moment==
===Mäskning===
Andelen [[malt]] i vatten brukar vara 1:3 vid inmäskningen, och som tumregel kan man säga att det går åt 4–4,5 kg malt per 20 liter färdigt öl, med vörtstyrka på 10–12 %.
Med de många maltsorter som finns så har man möjlighet att påverka karaktären i det färdiga ölet och räkna ut färgen (mörkheten), som betecknas i enheten EBC. 
Malt blandas med vatten och värms till olika temperaturer i en s.k vörtpanna med silbotten. 
Det finns olika varianter att mäska, men en av de enklare är denna: Mäsken värms först till 50 grader C, som hålls i 30 minuter. Detta kallas ''proteinrast'', som har till uppgift att bryta ner proteinet till mindre delar för att bl.a undvika grumlighet i det färdiga ölet.
Därefter värms mäsken upp till 65–68 grader C. Detta kallas ''försockringsrast'', och hålls i 60 minuter. Enzymerna bryter ner stärkelsen till två olika sockerarter; mest maltos och lite dextrin. Den sistnämnda är icke förjäsbar så den blir kvar efter jäsningen. Beroende på önskad fyllighet i det färdiga ölet så väljer man temperatur mer exakt, och vid 68 grader bildas lite mer dextrin jämfört med 65 grader, som därmed ger lite mer fyllighet. Försockring kan även ske vid 60–65 grader C men ger då i stort sett endast maltos, vilket resulterar i ett starkt men mycket tunt öl. Vid temperaturer runt 68–72 grader C bildas det istället så mycket dextrin så att man knappt får någon jäsning alls. Efter försockringen värmer man mäsken till 75 grader, som är en lämplig temperatur att sila mäsken.

===Lakning===
Maltresterna (kallat drav) silas bort genom att öppna en ventil i kärlets botten, så att sötvörten sakta rinner ut med en tunn stråle ner i vörtpannan. Vört är sockervatten med färg, vanligtvis 10–12 % socker, även benämnt 10–12 % i vörtstyrka eller 10–12 grader Plato. De första 10 procenten av vörtens volym hälls försiktigt tillbaka över mäsken eftersom den består av mycket protein, och kan innehålla maltdelar som tagit sig genom silen innan filterbädden satt sig. Därefter blir vörten klarare och ser ut som öl i färgen. Man häller under hela lakningsproceduren försiktigt på lakvatten över mäsken, för att laka ur det mesta av sockret. Lakvattnet bör hålla 75–78 grader C, för att få bra avrinning. Vid högre temperaturer löser sig tannin från maltskalet, och ger oönskad bitter smak åt ölet.
Det går åt nästan lika mycket lakvatten som den volym man avser att brygga. När man har fått ut önskad volym vört, som är detsamma som önskad volym färdigt öl, så avbryts lakningen.

===Vörtkokning===
Vörten värms upp till kokning, och när det kokar så skall man tillsätta [[humle]] som får koka i 60 minuter tillsammans med vörten. Beroende på önskad beska, smak och arom, så tillsätter man humle i omgångar under kokets gång. Humle i slutet av koket bidrar med arom, och humle som kokat länge ger mest beska. Beskan ska balansera maltsötman. Man har stora möjligheter att påverka beskans karaktär genom att välja bland de många humlesorter som finns att tillgå på marknaden. Man räknar ut beskan på förhand med hjälp av informationen om bittergivande ämnen som humleodlaren lämnar och man använder enheten IBU (International Bitterness Units) för beskan i det färdiga ölet. Att använda egenhändigt plockad humle är att chansa när det gäller beska och smak. Vildhumle har sällan några positiva smakegenskaper. Man kan dock få gott resultat med plantor köpta för ändamålet även om dess beskagivande egenskaper är svåra att beräkna.

===Kylning===
Vörten kyls genom en värmeväxlare, eller på annat sätt. Det bör gå fort eftersom bakterier annars kan ta över. Temperaturen bör vara 8–12 grader för underjäst, eller 18–22 grader för överjäst.
Man fyller även på med vatten till rätt volym, för att ersätta den mängd som kokats bort.

===Primärjäsning===
[[Bild:Bovengist op het wort.jpg|thumb|Jäshink med vört som jäser till öl.]]
Brygger man ett överjäst så tar jäsningen ca 4-7 dagar, beroende på jästtyp och temperatur (överjäst öl jäses vid ca 16-20°C). Brygger man ett underjäst öl, så tar jäsningen ca 7–14 dagar och sker vid ca 6-10°C. Jäsningen bör ske i ett slutet kärl med jäsrör i toppen, för att den koldioxid som bildas skall kunna ta sig ut och för att förhindra att oönskade mikrober ska kunna ta sig in. I början av jäsningen stiger ett kraftigt, gräddigt skum på ytan, och  det &quot;pluppar&quot; ordentligt i jäsröret. När jäsningen börjar bli färdig så finns det endast några små skumöar kvar. Det &quot;pluppar&quot; då 1–2 gånger i minuten i jäsröret.

===Sekundärjäsning===
&quot;Grönölet&quot; tappas om till ett nytt jäskärl för ett par dagars ytterligare jäsning men framförallt klarning. När man tappar om ölet blir man också av med det sediment av död jäst som ligger på botten. Under sekundärjäsningen har jäsningen i princip upphört. 

Har man bryggt ett underjäst öl, även kallat Lageröl, så sänker man temperaturen till 0–5 grader och jäsningen sker långsammare. Ölet klarnar och &quot;mognar&quot; vid den här temperaturen, och lagringen tar minst 4 veckor, beroende på öltyp.

===Tappning===
Ölet tappas på flaskor eller fat. För att ölet ska bli kolsyrat så tillsätts en mindre mängd förjäsbart extrakt, vanligen strösocker. Detta kallas priming. Man kan också av olika skäl tillsätta en ny aktiv jästkultur tillsammans med nytt förjäsbart extrakt. Detta kallas kröjsning. När det nya extraktet förjäses av den jäst som fortfarande finns i ölet (eller den tillsatta), så bildas koldioxid och ett övertryck uppstår i flaskan. Detta tar uppemot en vecka. Sedan är det dags för lagring.

===Lagring===
Lagringen sker vid ca 0°C för underjäst öl, och pågår under flera månader. För överjäst öl tar lagringen bara ett par veckor och sker vid sval temperatur, källartemperatur. Under lagringen löser sig den koldioxid, som bildats i flaskan, i ölet och bildar kolsyra.

Man lagrar ölet dels för att det ska klarna men främst för att smaken ska utvecklas och mogna.

==Externa länkar==
För mer information: 
# [http://www.shbf.se Svenska hembryggareföreningen (SHBF)]
# [http://shbf.se/wiki Bryggarwikin]
# [http://hembryggning.nu/ hembryggning.nu]

[[Kategori:Alfabetiskt index]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/H]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:SAB: Pmbaab Vin och öl]]</text>
      <sha1>d7o799s1wexpweayqr4cbdr1tv2fc49</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pmbaab Vin och öl</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7426</id>
    <revision>
      <id>28772</id>
      <parentid>28766</parentid>
      <timestamp>2010-07-14T07:29:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>28772</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="60" sha1="18wo5d3ez5bcloyrutcwwu0gl28h3ui" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: Pmbaa  Drycker och bryggerinäring]]</text>
      <sha1>18wo5d3ez5bcloyrutcwwu0gl28h3ui</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pmbaa Drycker och bryggerinäring</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7427</id>
    <revision>
      <id>28771</id>
      <parentid>28767</parentid>
      <timestamp>2010-07-14T07:27:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>28771</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="dabhhzpbcja8o6pu4yokzowcvjbt4cv" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: Pmba Drycker och njutningsmedel]]</text>
      <sha1>dabhhzpbcja8o6pu4yokzowcvjbt4cv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pmba Drycker och njutningsmedel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7428</id>
    <revision>
      <id>28770</id>
      <parentid>28768</parentid>
      <timestamp>2010-07-14T07:27:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>28770</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="fwj9hl68pl8uy79kcawfn43tbgvpdqq" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB: Pmb Livsmedel och njutningsmedell]]</text>
      <sha1>fwj9hl68pl8uy79kcawfn43tbgvpdqq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Pmb Livsmedel och njutningsmedell</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7429</id>
    <revision>
      <id>28769</id>
      <timestamp>2010-07-14T07:26:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[kategori:SAB: Pm Kemisk teknik och kemisk industri]]'</comment>
      <origin>28769</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="j91c5vv56r1o1hiv7z8yklbn76w0rlb" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[kategori:SAB: Pm Kemisk teknik och kemisk industri]]</text>
      <sha1>j91c5vv56r1o1hiv7z8yklbn76w0rlb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Flyes</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7430</id>
    <revision>
      <id>28786</id>
      <parentid>28785</parentid>
      <timestamp>2010-07-14T08:38:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>{{Bokifiering}}</comment>
      <origin>28786</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1822" sha1="k9p8ficb46dzurfp9fkzht0k8m466gh" xml:space="preserve">{{Bokifiering}}
[[Bild:DumbbellLateralRaise.JPG|thumb|250px|Stående fly]]''''''Flyes'''''' är en [[styrketräning]]sövning som tränar [[stora bröstmuskeln]] (pectoralis major). Övningen är en friviktsövning, dvs den utförs med [[frivikt]]er. I det här fallet med hjälp av [[hantlar]]. Den är ett bra komplement till traditionella press övningar ([[bänkpress]], [[hantelpress]], [[armresning]]ar etc.)

== Utförande. ==
Ligg på rygg på en rak [[bänk]] med hantlarna i sträckta armar rakt över bröstet. Behåll armarna sträckta och för ner dom så att de är vinkelräta mot bänken, markera ett stopp. Pressa sedan tillbaka armarna till utgångsläget, behåll raka armar genom hela övningen. 

== Varianter ==
Genom att utföra övningen på en sned bänk isoleras olika delar av bröstmuskeln. Lutar bänken uppåt tar övningen mer på övre delen av bröstmuskeln och om bänken lutar nedåt tar övningen mer på nedre delen av bröstmuskeln.
Genom att kröka armarna något och lägga in ett pressmoment på vägen upp kan vikten på hantlarna i regel ökas och övningen blir en väldigt bra allround övning för bröstet. 

== Vikt ==
Vid strikta flyes (raka armar) rekommenderas så låg vikt som möjligt. Känns det för lätt koncentrera dig på formen av rörelsen i stället för att lasta på mer vikt och utföra en &quot;sloppy&quot; övning med exempelvis krökta armar. Tänk på tumregeln att [[bodybuilding]] är den enda sport där du vill hitta den övning för muskelgruppen som du klarar minst vikt i. Detta innebär att du isolerat muskeln i den rörelsen.
Hantlar som väger ca 20% av din maxvikt i bänkpress ger en fingervisning om var man kan börja, men detta varierar givetvis som allting annat från person till person

==Källor==
{{källor}}
[[Kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>k9p8ficb46dzurfp9fkzht0k8m466gh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Träningshandboken/Benspark</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7431</id>
    <revision>
      <id>37685</id>
      <parentid>28802</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T16:01:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fellänkat</comment>
      <origin>37685</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1704" sha1="l7mkh2kjdnc07wipac5ddgmgulls7zl" xml:space="preserve">{{Bokifiering}}

[[Bild:LegExtensionMachineExercise.JPG|thumb|350px|Övningen benspark i en [[träningsmaskin]].]]
'''Benspark''' är en övning inom bland annat [[styrketräning]], men används flitigt inom rehabilitering av exempelvis [[idrott]]sskador. Denna övning är en isolerande övning till nästan hela lårets famsida eller [[quadriceps]]. En [[antagonist]]övning till denna övning är bland annat [[sittande benböj]].

==Genomförande==
Ställ in ryggstödet så att [[korsrygg]]en har stöd mot dynan samtidigt som knävecken hamnar bekvämt utanför sittbrädan. Sätt dig till rätta i bensparken och haka fast fötterna bakom kuddarna, som skall vara placerade på vristerna. Tårna ska vara riktade rakt fram.

Pressa upp kuddarna, utan att sparka upp vikten, i en kontrollerad rörelse tills benen är fullt utsträckta. Sänk sedan tillbaka vikten med samma kontrollerade rörelse tills vikten nästan nått viktmagasinet.

==Tips==
*Stanna till i toppläget för maximal kontraktion.
*Benspark utsätter ligamenten i knäna för en väldig påfrestning, speciellt under rörelsens nedre del och därför är det väldigt viktigt att inte studsa eller sparka upp vikten.
*Genom att stanna till på vägen ner och göra en halv, eller bara slutet på övningen, kan en bra kontraktion fås.
*Denna övning kan med fördel göras med ett ben åt gången.
*För att få en annan fokus på exempelvis [[vastus medialis]] kan fötterna vinklas utåt. (med ökad snedbelastningsrisk i knäleden)

==Aktiverade muskler==
Benspark aktiverar främst framsidan av benet. 
*[[Rectus femoris]]
*[[Vastus intermedius]]
*[[Vastus lateralis]]
*[[Vastus medialis]]

[[kategori:Träningshandboken]]</text>
      <sha1>l7mkh2kjdnc07wipac5ddgmgulls7zl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Latinsk grammatik för gymnasiet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7434</id>
    <revision>
      <id>48646</id>
      <parentid>48240</parentid>
      <timestamp>2019-03-15T16:33:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2001:B07:A72:D5CF:B1F9:825C:6D7A:55DE</ip>
      </contributor>
      <origin>48646</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24881" sha1="1003200p3z8firbaree1psoz72mxiy1" xml:space="preserve">[[Kategori:Språk]]
[[Kategori:Latin]]

=Formlära=
==Pronomen==
==== is, ea, id ====
''Is, ea, id'' är ett pronomen som syftar på något som redan nämnts och som motsvaras av svenskans ''denna, han/hon/den/det'', i t.ex. ''Iuliam in foro vidit. Eam vocavit.'' (Han/Hon såg Julia på torget. Han/Hon ropade på henne.) I första meningen ser du att ''han/hon'' inte sätts ut på latin. Däremot i andra meningen sätts ''is, ea, id'' ut eftersom det syftar tillbaka på något som redan nämnts, alltså, Julia.

{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
!colspan=&quot;4&quot;|'''Singularis'''
|-
! ||'''Maskulinum''' ||'''Femininum''' ||'''Neutrum'''
|-
|''nom'' ||is ||ea ||id
|-
|''gen'' ||eius (hans) ||eius (hennes) ||eius
|-
|''dat'' ||ei ||ei ||ei
|-
|''ack'' ||eum ||eam ||id
|-
|''abl'' ||eō ||eā ||eō
|}
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
!colspan=&quot;4&quot;|'''Pluralis'''
|-
! ||'''Maskulinum''' ||'''Femininum''' ||'''Neutrum'''
|-
|''nom'' ||ii ||eae ||ea
|-
|''gen'' ||eorum (deras) ||earum ||eorum
|-
|''dat'' ||iis ||iis ||iis
|-
|''ack'' ||eos ||eas ||ea
|-
|''abl'' ||iis ||iis ||iis
|-
|}
|}

==== ille, illa, illud ====
''Ille, illa, illud'' är ett utpekande (demonstrativt) pronomen som syftar på någon/t som är en bit bort, t.ex. ''ille liber'' (den där boken, som alltså är en bit bort), ''ille Socrates'' (den berömde Socrates, som ju är en bra bit bort i tid eftersom han levde för så länge sedan) eller ''illo tempore'' (vid denna tid, vilket alltså inte är igår utan måste vara för ganska länge sen för att detta uttryckssätt ska kunna användas). På svenska motsvaras det alltså av ''den/t där'' men även av ''den berömda'' (om det var för länge sen) eller ''denna/detta''.

{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot; 
|-
!colspan=&quot;4&quot;|'''Singularis'''
|-
! ||'''Maskulinum''' ||'''Femininum''' ||'''Neutrum'''
|-
|''nom'' ||ille ||illa ||illud
|-
|''gen'' ||illíus ||illíus ||illíus
|-
|''dat'' ||illi ||illi ||illi
|-
|''ack'' ||illum ||illam ||illud
|-
|''abl'' ||illō ||illā ||illō
|-
|}
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
!colspan=&quot;4&quot;|'''Pluralis'''
|-
! ||'''Maskulinum''' ||'''Femininum''' ||'''Neutrum'''
|-
|''nom'' ||illi ||illae ||illa
|-
|''gen'' ||illorum ||illarum ||illorum
|-
|''dat'' ||illis ||illis ||illis
|-
|''ack'' ||illos ||illas ||illa
|-
|''abl'' ||illis ||illis ||illis
|-
|}
|}

====Relativa pronomen====

=====Allmän språkkunskap=====
Svenskans relativa pronomen är ''som'' och ''vilken/t, vilka'' (inte frågeordet) samt ''vars'' i t.ex.

{|
|Bollen som rullade på gatan var regnbågsfärgad.
|Rosen som jag såg var blå.
|Hon oroar sig för mycket vilket inte alls är bra. 
|Priset gick till Margareta vars namn betyder pärla.
|}

För att förstå hur de relativa pronomina används på latin behöver vi även förstå hur meningar byggs upp kring ett relativt pronomen. ''Som'' och ''vilken'' inleder en bisats och syftar tillbaka på något som redan nämnts. I meningen ovan till exempel syftar ''som'' tillbaka på ''bollen''. ''Som'' och ''vilken'' inleder alltså en relativ bisats och kan, som alla bisatser, strykas. Vad blir då kvar i vår mening? ''Bollen var regnbågsfärgad.'' Nu är det ganska lätt att ta ut satsdelarna i meningen: ''bollen'' är subjekt, ''var'' predikat och ''regnbågsfärgad'' predikatsfyllnad. Men vad händer om vi stoppar tillbaka vår relativa bisats: ''som rullade på gatan''? Vi har till att börja med en egen sats med ett eget predikat, nämligen ''rullade''. Detta predikat måste också ha ett subjekt i samma sats. Vi frågar oss alltså vad det var som rullade. Nu är det lätt att tänka sig att det ju såklart är ''bollen'' men ordet ''bollen'' finns ju inte med i bisatsen: ''som rullade på gatan''. Svaret på frågan ''Vad rullade?'' är i stället ordet ''som''. Självklart syftar ordet ''som'' på bollen men ordet ''bollen'' är som sagt inte en del av bisatsen. Med andra ord är alltså ordet ''som'' subjekt. På latin skulle ordet ''som'' alltså stå i subjektets kasus: nominativ.

I den andra meningen, ''Rosen som jag såg var blå'', kan vi göra samma sak. Delen som blir kvar när vi tar bort den relativa bisatsen är ''Rosen var blå'', subjekt, predikat och predikatsfyllnad. När vi sedan analyserar ''som jag såg'' ser vi att predikatet i bisatsen är ''såg'' och ''jag'' är subjekt. Med samma logik som tidigare frågar vi oss ''Vad såg jag?'' för att ta reda på ackusativobjektet. Svaret är ''som''. Självklart syftar ordet ''som'' på rosen och det var ju rosen jag egentligen såg men ordet ''rosen'' är inte en del av bisatsen. I dess ställe står ordet ''som'' som alltså är ackusativobjekt. Detta innebär att det relativa pronominet på latin skulle böjas i ackusativ.

=====Latin=====
på latin böjs det relativa pronominet i samma genus och numerus som ordet det syftar på, nästan som ett adjektiv. Med andra ord står ordet ''som'' i maskulinum om det syftar på ett maskulint ord, i femininum om det syftar på ett feminint ord och netrum om det syftar på ett neutralt ord. Det relativa pronominet står också i samma numerus som ordet det syftar på, t.ex. i plural om det syftar på något i plural.

Det som kan upplevas som oväntat är att pronominet inte nödvändigtvis är böjt i samma kasus som ordet det syftar på. Detta betyder att ändelserna på det relativa pronominet och ordet det syftar på oftast inte är desamma. I stället är ordet ''som'' böjt i enlighet med den satsdel/funktion ordet ''som'' har i den delen av meningen. I meningen ''Rosen som jag såg var blå'' är ''som'' ackusativobjekt i bisatsen och måste därför stå i ackusativ medan ''Rosen'' är subjekt och måste därmed stå i nominativ: ''Ros'''a''', qu'''am''' vidi, caerule'''a''' erat.''

Resonemanget kan sammanfattas med: 
{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
!colspan=&quot;4&quot;|'''Relativa pronomen böjs i samma genus och numerus som huvudordet men ej kasus.'''
|-
|}
|}

{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
!colspan=&quot;4&quot;|'''Singularis'''
|-
! ||'''Maskulinum''' ||'''Femininum''' ||'''Neutrum'''
|-
|''nom'' ||qui ||quae ||quod
|-
|''gen'' ||cuius ||cuius ||cuius
|-
|''dat'' ||cui ||cui ||cui
|-
|''ack'' ||quem ||quam ||quod
|-
|''abl'' ||quō ||quā ||quō
|}
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
!colspan=&quot;4&quot;|'''Pluralis'''
|-
! ||'''Maskulinum''' ||'''Femininum''' ||'''Neutrum'''
|-
|''nom'' ||qui ||quae ||quae
|-
|''gen'' ||quorum ||quarum ||quorum
|-
|''dat'' ||quibus ||quibus ||quibus
|-
|''ack'' ||quos ||quas ||quae
|-
|''dat'' ||quibus ||quibus ||quibus
|-
|}
|}

==Verb==

===Perfekt===

====Allmän språkkunskap====
Perfekt är ett [[tempus]] som uttrycker att någonting har hänt. Exempel på svenska verb i tidsformen perfekt är ''har jagat, har sett, har hört'' etc. På svenska lägger vi alltså till ordet ''har'' framför verbet för att bilda perfekt. Med andra ord består svenskans perfekt alltid av två ord. På latin behövs inte två ord för att uttrycka perfekt utan det räcker med ett ord.


====Latin====

=====Perfektstammen=====
För att känna igen perfekt av ett latinskt verb behöver du kunna känna igen ''perfektstammen'' av ett verb. Här följer några exempel på verb med [[presensstammen]] först och perfektstammen sen.

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
!|||1||2||3||4
|-
! style=&quot;font-style: italic&quot; | presensstam
|voc(a)-||habe-||reg-||audi-
|-
!style=&quot;font-style: italic&quot; | perfektstam 
|vocav-||habu-||rex-||audiv-
|}


Om du studerar tabellen ser du kanske att presensstammen och perfektstammen skiljer sig lite från varandra. Exakt hur de skiljer sig kan dock vara svårt att räkna ut på förhand. Låt oss titta på några andra exempel på verb i samma [[konjugationer]] och se hur deras perfektstam ser ut!


{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
!|||1||2||3||4
|-
! style=&quot;font-style: italic&quot; | presensstam
|am(a)-||iube-||curr-||veni-
|-
!style=&quot;font-style: italic&quot; | perfektstam 
|amav-||iuss-||cucurr-||ven-
|}


Eftersom både ''habe-'' och ''iube-'' tillhör 2 konjugationen är det förvånande att deras perfektstammar ser helt olika ut: ''habe-'' blir ''habu-'' medan ''iube-'' blir ''iuss-''. Är det då helt omöjligt att räkna ut hur perfektstammen ser ut? Som tur är finns det en sak som du nästan alltid kan vara säker på: i 1 konjugationen bildas perfektstammen genom att ett ''–v-'' läggs till presensstammen. Exempel är ''voc(a)-'' som blir ''vocav-'' och ''am(a)-'' som blir ''amav-.'' För att veta hur perfektstammen ser ut för verb som tillhör någon annan konjugation än den första är det dock nödvändigt att lära sig utantill hur perfektstammen ser ut när man lär sig ett nytt verb. Det är smidigast att då lära sig verbets hela [[/Tema|tema]] utantill så har du sedan all information om verbstammar du behöver.


=====Personändelser för perfekt=====
Hittills har du endast sett stammen som används för att bilda tempuset perfekt. För att känna igen perfekt behöver du även känna igen de särskilda [[personändelser]] som bara används i perfekt. Dessa personändelser sitter ihop med perfektstammen och är det som signalerar till dig vilken [[grammatisk person]] det är fråga om. Ändelserna är:


{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
!rowspan=&quot;3&quot;  style=&quot;vertical-align: middle&quot; | sg
|1||'''–i''' (jag)
|-
|2|| '''–isti''' (du)
|-
|3|| '''–it''' (han, hon den, det)
|-
!rowspan=&quot;3&quot; style=&quot;vertical-align: middle&quot; | pl
|1|| '''–imus''' (vi)
|-
|2|| '''–istis''' (ni)
|-
|3|| '''–erunt''' (de)
|}


Om vi sätter ihop perfektstammen med personändelserna för perfekt får vi alltså tempus perfekt. Exempel är
{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|'''vocavi''' jag har kallat
|-
|'''vocavisti''' du har kallat
|-
|'''vocavit''' han/hon/den/det har kallat
|-
|'''vocavimus''' vi har kallat
|-
|'''vocavistis''' ni har kallat
|-
|'''vocaverunt''' de har kallat
|}
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|'''rexi'''  jag har styrt
|-
|'''rexisti'''  du har styrt
|-
|'''rexit'''  han/hon/den/det har styrt
|-
|'''reximus''' vi har styrt 
|-
|'''rexistis'''  ni har styrt
|-
|'''rexerunt''' de har styrt
|}
|}
===Pluskvamperfekt===

====Allmän språkkunskap====
Pluskvamperfekt är ett tempus som uttrycker att någonting ''hade'' hänt. Exempel på svenska verb i tidsformen pluskvamperfekt är ''hade jagat, hade sett, hade hört'' etc. På svenska lägger vi alltså till ordet ''hade'' framför verbet för att bilda pluskvamperfekt. 

====Latin====
=====Uppbyggnad=====
Pluskvamperfektformerna av ett verb bildas med hjälp av perfektstammen. För att känna igen pluskvamperfekt behöver du även känna igen ändelserna som utmärker just pluskvamperfekt. Det som signalerar att det är pluskvamperfekt det handlar om är tempusmarkören 
''era''. Slutligen signalerar personändelser vilken grammatisk person det är fråga om. Personändelserna i pluskvamperfekt är desamma som i [[imperfekt]] vilket innebär att våra två exempelverb ser ut så här i pluskvamperfekt:

{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot; 
|'''vocav&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;m''' jag hade kallat
|-
|'''vocav&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;s''' du hade kallat
|-
|'''vocav&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;t''' han/hon/den/det hade kallat
|-
|'''vocav&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;mus''' vi hade kallat
|-
|'''vocav&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;tis''' ni hade kallat
|-
|'''vocav&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;nt''' de hade kallat
|}
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|'''rex&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;m'''  jag hade styrt
|-
|'''rex&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;s'''  du hade styrt
|-
|'''rex&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;t'''  han/hon/den/det hade styrt
|-
|'''rex&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;mus''' vi hade styrt 
|-
|'''rex&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;tis'''  ni hade styrt
|-
|'''rex&lt;u&gt;era&lt;/u&gt;nt''' de hade styrt
|}
|}

=====Genväg=====
Eftersom ''era–m'' etc. är detsamma som [[imperfekt av sum]] kan man också tänka att pluskvamperfekt bildas med perfektstammen av verbet + imperfekt av sum.


===Perfekt och pluskvamperfekt passivum===

====Allmän språkkunskap====
De former som man vanligtvis tänker på när man tänker på perfekt och pluskvamperfekt är ''aktiva'' former, t.ex. har jagat (perfekt) och hade jagat (pluskvamperfekt). Självklart kan dessa former också göras ''passiva'' och slutar då som vanligt på –s på svenska: har jagats och hade jagats. Då kallas formerna ''perfekt'' och ''pluskvamperfekt passivum''.

I jämförelse med andra språk hör svenskan till undantagen i och med att vårt språk bildar passivum med en särskild ändelse: -s. I franskan, tyskan och engelskan bildas perfekt och pluskvamperfekt passivum med ett hjälpverb + perfekt particip.


====Latin====
Även på latin bildas former som har/hade jagats med hjälp av perfekt particip. Perfekt participformen hittar du som tredje formen i verbets [[tema]]. Eftersom perfekt particip inte är en tidsform (tempus) utan bara en verbform behöver vi lägga till ett hjälpverb som kan ha personändelser för att det ska bli ett riktigt tempus. Hjälpverbet man lägger till är en form av ''vara''. 


=====Perfekt passivum=====
För att ta ett exempel: ''jag har kallats'' heter ''vocatus sum''. Om man vill använda en annan person än ''jag'' så är det ''sum'' man ändrar på.

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
!rowspan=&quot;3&quot;  style=&quot;vertical-align: middle&quot; | sg
|1||''' vocatus sum''' jag har kallats
|-
|2|| ''' vocatus es''' du har kallats
|-
|3|| ''' vocatus est''' han har kallats
|}


När vi nu efter dessa tre former i singular ska övergå till plural behöver man komma ihåg att participet böjs som ett adjektiv (t.ex. longus) vilket ger:

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
!rowspan=&quot;3&quot; style=&quot;vertical-align: middle&quot; | pl
|1|| ''' vocati sumus''' vi har kallats
|-
|2|| ''' vocati estis''' ni har kallats
|-
|3|| ''' vocati sunt''' de har kallats
|}


När man bildar perfekt och pluskvamperfekt passivum så är det alltså hjälpverbet ''vara'' som anger tidsformen. Genom att använda presens av ''vara'' tillsammans med perfekt particip så skapas perfekt passivum.

=====Pluskvamperfekt passivum=====
Följaktligen så skapas ''jag hade kallats'' genom att använda imperfekt av ''vara'': ''vocatus eram''.
&quot;Eram&quot; kan sedan böjas för att signalera olika personer.


{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
!rowspan=&quot;3&quot;  style=&quot;vertical-align: middle&quot; | sg
|1||''' vocatus eram''' jag hade kallats
|-
|2|| ''' vocatus eras''' du hade kallats
|-
|3|| ''' vocatus erat''' han hade kallats
|-
!rowspan=&quot;3&quot; style=&quot;vertical-align: middle&quot; | pl
|1|| ''' vocati eramus''' vi hade kallats
|-
|2|| '''vocati eratis''' ni hade kallats
|-
|3|| ''' vocati erant''' de hade kallats
|}

=====Genus i tempus=====
Eftersom participet böjs som ett adjektiv så signalerar det även genus (maskulinum, femininum, neutrum). Detta innebär att de exempel du hittills sett ovan alla endast har handla om maskulina ord.

När latinet uttrycker att ett feminint eller neutralt ord har eller hade t.ex. kallats måste participet böjas i femininum eller neutrum (som 1 respektive 2 deklinationen) enligt följande:

{|border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
!rowspan=&quot;3&quot;  style=&quot;vertical-align: middle&quot; | sg
|1||''' vocata sum''' jag(kvinna) har kallats
|-
|2|| ''' vocata es''' du(kvinna) har kallats
|-
|3|| ''' vocata est''' hon har kallats
|-
!rowspan=&quot;3&quot; style=&quot;vertical-align: middle&quot; | pl
|1|| ''' vocatae sumus''' vi har kallats
|-
|2|| '''vocatae estis''' ni har kallats
|-
|3|| '''vocatae sunt''' de har kallats
|-
|}
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
!rowspan=&quot;3&quot;  style=&quot;vertical-align: middle&quot; | sg
|1||''' (vocatum sum)''' jag har kallats
|-
|2|| ''' (vocatum es)''' du har kallats
|-
|3|| ''' vocatum est''' den/det har kallats
|-
!rowspan=&quot;3&quot; style=&quot;vertical-align: middle&quot; | pl
|1|| ''' (vocata sumus)''' vi har kallats
|-
|2|| ''' (vocata estis)''' ni har kallats
|-
|3|| ''' vocata sunt''' de har kallats
|-
|}
|}

(Eftersom det är tveksamt om det någonsin är aktuellt att använda neutrum förutom i 3 person singular har övriga personer skrivits inom parentes.)

===Perfekt particip===

====Allmän språkkunskap====
Perfekt particip är en verbform som finns på såväl svenska som engelska, latin och andra språk. Exempel på svenska är ''jagad, stängd, stulen/t''. Det är lättast att skapa formen på svenska genom att lägga till ordet ''är'' eller ''blir'' framför ett verb som du vill böja i perfekt particip: ''blir/är jagad, (blir/)är stängd, blir/är stulen''. (Observera att perfekt particip egentligen inte har något att göra med tempus perfekt, som t.ex. ''har jagat''.)

Perfekt particip är en form som används både lite som ett adjektiv och ett verb. Låt oss ta ett exempel på svenska.

Ordet ''jagad'' kommer uppenbarligen av verbet jaga men kan användas som ett adjektiv i t.ex. ''en jagad hund'' eller ''hunden blev jagad'' precis som glad är ett adjektiv i ''en glad hund'' och ''hunden blev glad''. Precis som ett adjektiv behöver participet också böjas så att det stämmer med huvudordet:

{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot; 
|en jaga'''d''' hund
|-
|ett jaga'''t''' djur
|-
|två jaga'''de''' hundar
|}
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|Hunden blev jaga'''d'''
|-
|Djuret blev jaga'''t'''.
|-
|Hundarna blev jaga'''de'''.
|}
|}

Participet ''jagad'' kan alltså fungera, se ut och böjas som ett adjektiv.

====Latin====
Perfekt particip på latin bildas med hjälp av perfekt participstammen. Denna stam brukar anges i ordböcker i verbets [[tema]]. Verbtemat i en ordbok kan se ut så här:


{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|rego||rexi||rectum||3||(styra)
|}
    

Det är den tredje formen i temat som är perfekt particip, i det här fallet ''rectum'' (styrd). I temat slutar perfekt particip alltid på -um och om du tar bort -um får du den rena stammen kvar, t.ex. ''rect-''. Anledningen till att formen slutar på -um i temat har att göra med att particip används delvis som ett adjektiv. Därför får participet adjektivändelser. Ändelsen –um som du ser i temat är ändelsen i neutrum singular och är den form du ser om ordet rectum beskriver ett neutralt substantiv, t.ex. oppidum (n) i ''oppidum rectum'' (en styrd stad). I övrigt böjs perfekt particip precis som –us, -a, -um-adjektiv, t.ex. ''currus rectus'' (en styrd kärra,) ''navis'' (f) ''recta'' (ett styrt skepp) eller ''oppidum rectum'' (en styrd stad), och även i de olika kasusen, t.ex. ''Currum rectum video'' (Jag ser en styrd kärra.).

=====Användning som attribut, del av tempus och satsförkortning=====
Perfekt particip används på tre olika sätt. Det första är som adjektivattribut till ett substantiv (se förra stycket). Det andra är som huvudverb i tempuset perfekt/pluskvamperfekt passivum (se [[Perfekt och pluskvamperfekt passivum]])där hjälpverbet ''esse'' (est, erat etc) ingår. Det tredje är en användning som kallas för satsförkortning. Ett exempel på svenska är t.ex. 

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|Gripen av polisen medgav han sitt brott.
|}

Denna mening innehåller participet ''gripen'' och är ett förkortat sätt att säga &quot;När han hade gripits...&quot;. Konstruktion med particip (gripen) snarare än bisats (när han hade gripits) är vanligare på latin än svenska. Därför går det inte alltid att översätta ordagrant utan man kan behöva använda svensk bisats i stället (när, sedan, som etc)

En egenhet hos particip är att formen inte uttrycker någon egen tid. Perfekt particip uttrycker bara att handlingen är avslutad i förhållande till meningens huvudverb. Exempel på vad detta innebär får vi i följande meningar:

{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
|Pompeius, victus a Caesare, timet. (vinco, vici, victum 3 = besegra)
|-
|Pompeius, victus a Caesare, timuit. (timeo, timui -- 2 vara rädd)
|}
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
|Pompejus, besegrad av Caesar, är rädd. = När Pompejus har besegrats av Caesar, är han rädd.
|-
|Pompejus, besegrad av Caesar, var rädd. = När Pompejus hade besegrats av Caesar, var han rädd.
|-
|}
|}

Ovan ser vi att ordet ''victus'' inte ändras bara för att vi byter från nutid (timet) till dåtid (timuit i perfekt). Trots att ''victus'' inte ändras så blir innebörden en annan i de två meningarna vilket framgår om vi översätter med svensk bisats: ''När Pompejus har besegrats av Caesar, är han rädd.'' och ''När Pompejus hade besegrats av Caesar, var han rädd.'' Detta visar att ordet participet ''victus'' inte har någon egen tid utan innebörden anpassar sig till tempuset hos huvudverbet. Det visar också att pertekt particip alltid uttrycker något avslutat.

===Presens particip===

====Allmän språkkunskap====
 
Presens particip är, precis som perfekt particip, en verbform som fungerar lite som både adjektiv och verb. Ett exempel på en svensk presens particip-form är ''jagande''eller ''väntande''. På svenska slutar alltså presens particip på -ande eller -ende.  Den engelska motsvarigheten är den självständiga -ing-formen. Presens particip uttrycker att någonting är pågående (&quot;håller på med&quot;). Exempel är

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|Anna går visslande genom skogen.
|}

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|Visslande på en melodi vandrade Anna genom skogen.
|}

I exemplen ovan ser vi att presens particip ''visslande'' uttrycker att Anna höll på att vissla medan hon gick.

====Latin====
Presens particip på latin bildas genom att man lägger till ändelsen -ns/-nt på verbets presensstam.

{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
|''voca-(vocare)'' ||vocans || '''1'''
|-
|''vide- (videre)'' ||videns || '''2'''
|-
|''reg- (regere)'' ||regens || '''3'''
|-
|''audi- (audire)'' ||audiens || '''4'''
|-
|}
|}

Eftersom particip delvis fungerar som adjektiv böjs de också som adjektiv för att det ska synas vilket ord participet beskriver. Förutom i grundform får presens particip samma ändelser som tredje deklinationen. Detta blir tydligast om man jämför det med adjektivet ingens (väldig) som böjs på precis samma sätt. Precis som för ''ingens'' så innehåller alla böjda former kännetecknet -nt-. Exempel:

{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
|Servus clamans ||(en ropande slav)
|-
|servi clamantes ||(ropande slavar)
|-
|Servum clamantem audio ||(Jag hör en ropande slav / jag hör en slav som (håller på och) ropar)
|}
|} 

=====Användning som attribut och satsförkortning=====
 
Perfekt particip används på två olika sätt. Det första är som adjektivattribut till ett substantiv (se förra stycket). Det andra är en användning som kallas för satsförkortning. Ett exempel på svenska är t.ex.

{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
|Visslande på en melodi vandrade Anna genom skogen.
|}
|} 


Denna mening innehåller participet visslande och är ett förkortat sätt att säga &quot;medan hon visslade...&quot;. Konstruktion med particip (visslande) snarare än bisats (medan hon visslade) är vanligare på latin än svenska. Därför går det inte alltid att översätta ordagrant utan man kan behöva använda svensk bisats i stället (som, när, medan etc)
 
En egenhet hos particip är att formen inte uttrycker någon egen tid. Presens particip uttrycker bara att handlingen är pågående i förhållande till meningens huvudverb. Exempel på vad detta innebär får vi i följande meningar som innehåller participet ''videns'' i plural (videntes):

{| border=&quot;0&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|-valign=&quot;top&quot;
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
|Celti, videntes Caesarem, timent. 
|-
|Celti, videntes Caesarem, timuerunt. (timeo, timui -- 2 vara rädd, frukta)
|}
|
{|class=&quot;wikitable&quot;
|-
|Kelterna, seende Caesar, är rädda. = När kelterna ser Caesar, fruktar de.
|-
|Kelterna, seende Caesar, var rädda. = När kelterna såg Caesar, fruktade de.
|-
|}
|}
 
Ovan ser vi att ordet ''videntes'' inte ändras bara för att vi byter från nutid (timent) till dåtid (timuerunt i perfekt). Trots att ''videntes'' inte ändras så blir innebörden en annan i de två meningarna vilket framgår om vi översätter med svensk bisats: ''När kelterna ser Caesar, fruktar de.'' och ''När kelterna såg Caesar, fruktade de.'' Detta visar att ordet participet ''videntes'' inte har någon egen tid utan innebörden anpassar sig till tempuset hos huvudverbet. Det visar också att presens particip alltid uttrycker något pågående.</text>
      <sha1>1003200p3z8firbaree1psoz72mxiy1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Latinsk grammatik för gymnasiet/Tema</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7435</id>
    <revision>
      <id>38612</id>
      <parentid>38312</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:39:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38612</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2958" sha1="9midwrobeykdt4h9en6cohch54h8kuc" xml:space="preserve">[[Kategori:Latin]]

=Tema=

==Allmän språkkunskap==
Temaformerna av ett verb ger dig information om hur vissa former av verbet ser ut. Syftet med att ange dessa former är att hjälpa dig räkna ut hur alla andra former av verbet ser ut. Med andra ord ger temaformerna dig ett antal verbstammar som sedan används för att bygga upp alla andra verbformer. De former som ingår i temat är oftast former som är oregelbundna och som därför kan vara svåra att räkna ut på förhand. Men med kunskap om hur temaformerna ser kan man alltså räkna ut hur alla andra former av det verbet ser ut. 

Vilka former som ingår i ett verbtema är olika på olika språk eftersom det skiljer mellan språken vilka former man inte kan räkna ut på förhand. Till exempel, på engelska ingår tre former i temat, t.ex. ''go, went, gone'', med andra ord, ''infinitiv, imperfekt'' och ''perfekt particip''. På franska däremot är det fem former i temat, t.ex.'' appeler, appelant, appelé, j’appelle, j’appelai'', med andra ord,'' infinitiv, presens particip, perfekt particip, presens'' och ''passé simple''. Genom att lära sig dessa fem temaformer kan man alltså räkna ut hur alla övriga cirka 145 former av det franska verbet ''appeler'' ser ut! 

==Latin==
På latin ingår fyra former i temat av ett verb.

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
! style=&quot;font-style:bold&quot; | presens ||perfekt || supinum|| infinitiv
|-
|curro||cucurri||style=&quot;text-align: center&quot; | cursum ||currere
|}


I ordböcker brukar ofta den sista formen inte skrivas ut utan i stället står det, i det här fallet, konjugationssiffran 3 som kan signalera hur infinitiven ser ut. Det är också värt att uppmärksamma att temaformerna kan ställas upp i en annan ordning i t.ex. engelsk-latinska ordböcker och grammatikor.

===Verbstammar===
För att temat ska kunna användas till att bilda verbets övriga former behöver vi identifiera verbets egentliga stammar. Detta gör vi genom att ta bort ändelserna. Då får vi fram tre användbara stammar (infinitiven behövs inte här):

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin: 1em auto 1em auto&quot;
|'''presensstam:''' || curr-
|-
|'''perfektstam:''' || cucurr-
|-
|'''supinstam:''' || curs-
|}

Var och en av dessa stammar är alltså kärnan i ett antal andra verbformer. 


====Presensstammen====

{{spaltstart}}
Presensstammen ingår i
{{spaltbryt}}
*presens
*imperfekt
*imperativ
*infinitiv
{{spaltbryt}}
*presens particip
*gerundium
*gerundivum
{{spaltslut}}


====Perfektstammen====

{{spaltstart}}
Perfektstammen ingår i
{{spaltbryt}}
*perfekt aktivum
*pluskvamperfekt aktivum
{{spaltbryt}}
*futurum exaktum
*perfekt infinitiv
{{spaltslut}}


====Supinstammen====

{{spaltstart}}
Supinstammen ingår i
{{spaltbryt}}
*perfekt particip
*perfekt passivum
*pluskvamperfekt passivum
{{spaltbryt}}
*futurum particip
*supinum
{{spaltslut}}


För att bilda dessa olika verbformer läggs olika ändelser till stammen.</text>
      <sha1>9midwrobeykdt4h9en6cohch54h8kuc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Trolleholms chokladkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7436</id>
    <revision>
      <id>41522</id>
      <parentid>41458</parentid>
      <timestamp>2014-08-02T15:23:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>41522</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="640" sha1="6m12yxt44zdvkkfu5xplbyjxj6vwdnj" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
* 250 g dyr mörk blockchoklad 70%
* 200 g smör
* 3 ägg
* 2 1/4 dl strösocker
* 3 rågade matskedar vetemjöl

==Tillagning==
# Krossa chokladen.
# Smält smöret i en gryta.
# Rör ner chokladen i smöret efter att det smält och grytan tagits från plattan.
# Vispa försiktigt ägg, socker och mjöl till en jämn smet.
# Vänd ner chokladblandningen i smeten.
# Häll den i en smörad och sockrad form och grädda i en 160-170 grader varm ugn i 25 min.

==Servering==
Serveras kall.

[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:T kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>6m12yxt44zdvkkfu5xplbyjxj6vwdnj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chokladkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7438</id>
    <revision>
      <id>56359</id>
      <parentid>56358</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:55:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56359</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="790" sha1="7rqapldkrg54no6np563t8lr8aiui2q" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* 150 g smör eller margarin
* 3 dl strösocker
* 1 dl kakao
* 2 tsk vaniljsocker
* 2 dl vetemjöl
* 2 ägg
=== Glasyr ===
* 2 dl vispgrädde
* 25 g smör eller margarin
* 200 g dyr mörk blockchoklad
* Flagad mandel

==Tillagning av kaka==
# Smält smöret.
# Blanda ingredienserna.
# Häll smeten i en form med löstagbar botten.
# Grädda i 175 grader i 30 minuter.
# Låt svalna.
===Tillagning och applicering av glasyr===
# Koka grädde och smör.
# Bryt chokladen och rör ner.
# Låt svalna i 20 minuter.
# Bred ut glasyren på kakan.
# Lägg på lite flagad mandel.
# Låt det hela stelna i kylskåpet.

==Servering==
Serveras kall.

[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>7rqapldkrg54no6np563t8lr8aiui2q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Signatur</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7460</id>
    <revision>
      <id>28902</id>
      <parentid>28901</parentid>
      <timestamp>2010-08-11T10:30:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>kategori</comment>
      <origin>28902</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="367" sha1="ocqghjbdwbsrb1oxqbnlatjt7iip9on" xml:space="preserve">--[[Användare:{{{1}}}|{{{1}}}]] {{{2}}} &lt;small&gt;''([[Wikipedia:Signera diskussionsinlägg|signatur]] tillagd av {{{3}}})''&lt;/small&gt;&lt;noinclude&gt;


'''Syntax:''' &lt;nowiki&gt;{{Signatur|Användarnamn|datum och tid då inlägget skrevs|~~~}}&lt;/nowiki&gt;

Användarnamn och datum och tid kan kopieras från sidans historik.


&lt;/noinclude&gt;&lt;noinclude&gt;[[kategori:mallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ocqghjbdwbsrb1oxqbnlatjt7iip9on</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rådjursfilé</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7461</id>
    <revision>
      <id>28913</id>
      <parentid>28910</parentid>
      <timestamp>2010-08-16T14:39:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Snyggar till lite</comment>
      <origin>28913</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1906" sha1="tbrg6ggkkyh9dh9cnwcy9ijeivn5w6d" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

4 potioner

===Rådjur===
*800g rådjursfilé
*Smör att steka i
Börja med att putsa filén.  Bryn den lätt i smör. Stek den färdig i 120 graders ugn till en innertemp på  60 grader. Låt vila innan den skärs upp.

===Selleripuré===
*500 g rotselleri
*3 - 4 st potatisar
*1 1/2 - 2 dl grädde
*2 msk smör
*mjölk

Skala rotsellerin och potatisen, grovtärna. Koka i mjölk i ca 20 min. De ska vara ordentligt mjuka.
Häll av mjölken men spara den.
Mixa grönsakerna med lite av mjölken, tillsätt grädden och smöret och smaka av med salt och peppar.
Skulle moset vara för tjockt, späd med lite av mjölken.

===Kantarellsås===
*500 g kantareller
*smör till stekning
*1 dl hackad gul lök
*2 msk vetemjöl
*2 dl mjölk
*2 dl grädde
*salt
*nymalen vitpeppar

Bryn kantarellerna i smör i en stekpanna, tillsätt den hackade löken. Strö över vetemjölet, häll på mjölk och grädde. Låt såsen koka in, smaka av med salt o peppar

===Rostade grönsaker===
*2 potatisar
*1 liten morot
*1 svartrot
*1 liten kålrot
*1 liten palsternacka
*1 msk smör
*1 msk honung
*1 knippe hackad timjan
*Salt och peppar

Skär rotsakerna i fina bitar. Koka dem var för sig tills de är ”al dente” Fräs rotsakerna i smöret och honungen. Lägg i timjan precis innan rosakerna skall serveras. Krydda med salt och peppar

===Rödvinssås===

*4 dl rödvin
*5 dl hönsfond
*1 dl köttglace
*75 g morötter
*100 g gul lök
*100 g purjolök
*5g rosmarin
*5 g dragon
*5g timjan.
*1/2 dl socker
*1 citron
*25 g osaltat smör

Ansa grönsakerna och skär dem i bitar. Bryn i en kastrull. Häll
på rödvinet, köttglacen och hönsfonden. Lägg i örterna, citronköttet av en halv citron.
Koka sakta tills hälften återstår.
Karamellisera sockret i en kastrull. 
Tillsätt en halv pressad citron samt fonden.
Koka ihop till bra smak. 
Montera ner smöret och smaka av med salt och peppar.</text>
      <sha1>tbrg6ggkkyh9dh9cnwcy9ijeivn5w6d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Nederländska/Grammatik/Verb</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7466</id>
    <revision>
      <id>42292</id>
      <parentid>38305</parentid>
      <timestamp>2014-12-16T02:33:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Åtminstone 'hebben' och 'zijn' är typoska exempel på oregelbundna verb, alltså INTE regelbundna verb.</comment>
      <origin>42292</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="575" sha1="qr3lozhrexicv9rilddo3putiwr54yj" xml:space="preserve">[[Kategori:Nederländska]]

==Oregelbudna verb==

Att ha - hebben

*jag har - ik heb
*du har (informellt) - je/jij hebt
*du (formellt) - u hebt/heeft
*han har  - hij heeft
*hon har  - zij/ze heeft
*vi har  - wij/we hebben
*ni har - jullie hebben
*de har - zij/ze hebben

Att vara - zijn

*ik ben 
*je/jij bent
*u bent 
*hij is
*zij/ze is
*wij/we zijn
*jullie zijn
*zij/ze zijn

Att göra - doen

*ik doe
*je/jij doet
*hij doet
*zij/ze doet
*wij/we doen
*jullie doen
*zij/ze doen

att gå - gaan

*ik ga 
*je/jij gaat
*hij gaat
*zij/ze gaat
*wij/we gaan
*jullie gaan
*zij gaan</text>
      <sha1>qr3lozhrexicv9rilddo3putiwr54yj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Dokumentation/doknamn</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7467</id>
    <revision>
      <id>28921</id>
      <timestamp>2010-08-22T10:18:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{#switch: {{SUBPAGENAME}}   |sandlåda|fallstudie={{ #rel2abs: ../dok }}   |#default={{SUBJECTPAGENAME}}/dok }}&lt;noinclude&gt;  [[Kategori:Malldokumentation]]  &lt;/noinclude&gt;'</comment>
      <origin>28921</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="169" sha1="mpnupoh9ia1djqgjvkdv4ba0i1pqkd1" xml:space="preserve">{{#switch: {{SUBPAGENAME}}
  |sandlåda|fallstudie={{ #rel2abs: ../dok }}
  |#default={{SUBJECTPAGENAME}}/dok
}}&lt;noinclude&gt;

[[Kategori:Malldokumentation]]

&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mpnupoh9ia1djqgjvkdv4ba0i1pqkd1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Malldokumentation</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7468</id>
    <revision>
      <id>28922</id>
      <timestamp>2010-08-22T10:19:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:mallar]]'</comment>
      <origin>28922</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv" xml:space="preserve">[[kategori:mallar]]</text>
      <sha1>afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Dokumentation/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7469</id>
    <revision>
      <id>28932</id>
      <parentid>28931</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T10:20:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>8 versioner från [[:w:Mall:Dokumentation/dok]]</comment>
      <origin>28932</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3502" sha1="1a2o8w90eshpcokk8mr0nnp00gk5tms" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
__NOTOC__
Denna mall visar automatiskt dokumentation likt den du ser här, där innehållet är hämtat från en annan sida. Den är tänkt att användas för [[wp:mall|mallar]].

==Användning==
=== Normal ===

Använd denna mall genom att lägga in följande [[wikikod]] på den mall som du vill dokumentera:

 &amp;lt;noinclude&amp;gt;&amp;#123;&amp;#123;{{{mall|Dokumentation}}}&amp;#125;&amp;#125;&amp;lt;/noinclude&amp;gt;

Därefter kan du genom att klicka på &quot;[skapa]&quot; i det gröna fältet enkelt skapa mallens dokumentation utifrån ett förslag till disposition. Den nya dokumentationen lagras sedan som en undersida &quot;/dok&quot; till mallen i fråga.

===Valfri /dok-sida===

Om du vill att dokumentationssidan ska sparas under något annat namn, så kan du istället använda följande wikikod:

 &amp;lt;noinclude&amp;gt;&amp;#123;&amp;#123;{{{mall|Dokumentation}}}|Mall:''Mallnamn''/dok&amp;#125;&amp;#125;&amp;lt;/noinclude&amp;gt;

===Inkluderad beskrivning===

För att inkludera dokumentationen direkt i mallanropet, kan du skriva så här:

 &amp;lt;noinclude&amp;gt;&amp;#123;&amp;#123;{{{mall|Dokumentation}}}|innehåll=Detta är dokumentationen.&amp;#125;&amp;#125;&amp;lt;/noinclude&amp;gt;

&lt;!--===In-line content with [view][edit] links===

 &amp;lt;noinclude&amp;gt;&amp;#123;&amp;#123;{{{template-name|Documentation}}}
 |1 = Template:any page/doc
 |content =&amp;#123;&amp;#123;Template:any page/doc|parameters}}
 }}&amp;lt;/noinclude&gt;

===Best practice===
This code should be added at the bottom of the template code, with no extra space before &quot;&lt;code&gt;&amp;lt;noinclude&gt;&lt;/code&gt;&quot; (which would cause extra space on pages where the template is used). The parameter can be used as shown above to transclude an arbitrary documentation page.

Add categories and interwiki links to the documentation page inside &lt;code&gt;&amp;lt;includeonly&gt; &amp;lt;/includeonly&gt;&lt;/code&gt; tags.

If the documentation page contains includeonly or noinclude tags as part of the documentation, replace the &quot;&lt;&quot; with &quot;&amp;amp;lt;&quot;.

===Valfria ändringar===

Overrides exist to customize the output in special cases:
* &lt;code&gt;{&amp;#123;documentation| '''heading''' = ...}}&lt;/code&gt; − change the text of the &quot;documentation&quot; heading. If this is set to blank, the entire heading line (including the first [edit] link) will also disappear.
--&gt;
==Funktion==
Om dokumentationssidan ännu inte skapats, så inkluderar skapa-länken en grundmall för dokumentation.

&lt;includeonly&gt;
[[Kategori:Malldokumentation| ]]

[[ar:قالب:توثيق]]
[[bg:Шаблон:Документация]]
[[ca:Plantilla:Ús de la plantilla]]
[[cs:Šablona:Dokumentace]]
[[da:Skabelon:Dokumentation]]
[[de:Vorlage:Dokumentation]]
[[dsb:Pśedłoga:Dokumentacija]]
[[en:Template:Documentation]]
[[eo:Ŝablono:Dok]]
[[es:Plantilla:Documentación]]
[[et:Mall:Usage of template]]
[[fa:الگو:توضیحات]]
[[fr:Modèle:Documentation modèle]]
[[gl:Modelo:Uso de marcador]]
[[hsb:Předłoha:Dokumentacija]]
[[hu:Sablon:Sablondokumentáció]]
[[ia:Patrono:Documentation]]
[[id:Templat:Dokumentasi]]
[[it:Template:Man]]
[[ja:Template:Documentation]]
[[ko:틀:틀 설명문서]]
[[nl:Sjabloon:Sjabdoc]]
[[no:Mal:Dokumentasjon]]
[[pl:Szablon:Dokumentacja]]
[[pt:Predefinição:Documentação]]
[[ro:Format:Documentaţie]]
[[ru:Шаблон:Doc]]
[[sk:Šablóna:Dokumentácia]]
[[sl:Predloga:Dokumentacija]]
[[sq:Stampa:Dokumentacion]]
[[sr:Шаблон:Документација]]
[[stq:Foarloage:Dokumentation]]
[[tpi:Template:Template doc]]
[[uk:Шаблон:Документація]]
[[war:Template:Documentation]]
[[zh:Template:Documentation]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>1a2o8w90eshpcokk8mr0nnp00gk5tms</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Dokumentationssida</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7470</id>
    <revision>
      <id>45905</id>
      <parentid>28947</parentid>
      <timestamp>2015-10-06T19:27:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Extrarad  + kat för de fall mallen (ofta via omdirigering) läses av en /doc-sida.</comment>
      <origin>45905</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1426" sha1="hnoddfjbzz6gxzluuofsivf8uwxtg4k" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{
  #ifeq: {{lb:{{UNDERSIDNAMN}}}} | {{{sidtyp|dok}}}
  | &lt;!-- doksida --&gt; [[Kategori:Malldokumentation|{{SIDNAMN}}]]
&lt;/includeonly&gt;{{
    #ifeq: {{{dok-notis|visa}}} | visa
    | {{ambox|style=border-left-color:#76bc91;|bild=[[Fil:Edit-copy green.svg|40px]]|text='''Det här är en dokumentationssida till {{{1|[[{{#rel2abs:../|{{HELASIDNAMNET}}}}]]}}}'''.&lt;br /&gt;Den innehåller användningsinformation, kategorier och annat innehåll som inte är en del av {{ #if: {{SUBJECTSPACE}} |{{lb:{{ARTIKELRYMD}}}}en|huvudartikeln}}. }}
  }}{{STANDARDSORTERING:{{SIDNAMN}}}}{{
    #if: {{{göm|}}}
    | &lt;!-- göm --&gt;
    | &lt;!--[[Kategori:{{
      #if: {{ARTIKELRYMD}}
      | {{ARTIKELRYMD}}
      | Artikel
    }}dokumentation&lt;noinclude&gt;| &lt;/noinclude&gt;]]--&gt;
  }}&lt;includeonly&gt;
| &lt;!-- om inte en /dok-sida, men väl en /doc-sida, så bör sidan försvenskas och flyttas
--&gt;{{#ifeq: {{lc:{{#titleparts:{{PAGENAME}}||-1}}}} | {{{override|doc}}}
     | &lt;br&gt;'''Denna dokumentationssida är direktimporterad från en engelsk version. Hjälp gärna till att översätta dokumentationen till svenska; och flytta den till en undersida med titeln &quot;dok&quot;!''' [[Kategori:Malldokumentation]]&lt;br&gt;
     | &lt;!-- om varken en /dok- eller en /doc-sida, gör inget --&gt;
}}}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}&lt;!--
Lägg till kategorier på undersidan /dok, och interwikilänkar på motsvarande metadatasida, inte här.
--&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hnoddfjbzz6gxzluuofsivf8uwxtg4k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Komplicerad kod</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7471</id>
    <revision>
      <id>29041</id>
      <parentid>28976</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T10:24:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Dokumentation */</comment>
      <origin>29041</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1927" sha1="8sjtrmrwhn1v5loih84mdmwbzp3c56p" xml:space="preserve">{{ambox
|bild           = [[Fil:Commons-emblem-notice.svg|40px]] 
|sammanfattning = Varning: Denna mall använder sig av komplex kod
|text           = '''Varning''': Denna mall använder komplicerad kod, varför det är bättre att inte själv försöka ändra den om du inte är säker på att du förstår koden samt är villig att reparera eventuella oönskade sidoeffekter. Experiment kan göras i {{mall|Hinken och spaden}}, {{mall|Testmall}} eller i en [[Wikipedia:Undersidor|undersida]] till din användarsida. Diskutera gärna mallens funktion på [[Malldiskussion:{{#ifeq:{{PAGENAME}}|{{BASEPAGENAME}}/dok|{{BASEPAGENAME}}|{{PAGENAME}}}}|diskussionssidan]]!
}}&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Esoteriska mallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
== Dokumentation ==
Denna mall är för mallar med komplicerad syntax. ''Denna'' mall är dock inte svår i sig, så ändra gärna om du har några idéer om hur den kan bli bättre!

[[Kategori:mallar|{{PAGENAME}}]]
[[ar:قالب:Esoteric]]
[[arz:قالب:Esoteric]]
[[bg:Шаблон:Езотеричен]]
[[cs:Šablona:Složitá šablona]]
[[da:Skabelon:Esoterisk]]
[[en:Template:Intricate template]]
[[eo:Ŝablono:Esotera]]
[[es:Plantilla:Plantilla compleja]]
[[fi:Malline:Mallinehuomio]]
[[fr:Modèle:Documentation modèle compliqué]]
[[ia:Patrono:Esoteric]]
[[it:Template:Template complesso]]
[[ja:Template:複雑なテンプレート]]
[[ka:თარგი:ეზოთერული]]
[[ml:ഫലകം:Intricate template]]
[[nn:Mal:Komplisert mal]]
[[no:Mal:Komplisert mal]]
[[os:Шаблон:Эзотерикæ]]
[[pt:Predefinição:Esotérico]]
[[ro:Format:Ezoteric]]
[[ru:Шаблон:Эзотерика]]
[[sc:Template:Esoteric]]
[[sk:Šablóna:Esoteric]]
[[sl:Predloga:Esoteric]]
[[uk:Шаблон:Esoteric]]
[[ur:سانچہ:مخفی]]
[[wuu:模板:Esoteric]]
[[zh:Template:Esoteric]]
[[zh-classical:Template:Esoteric]]
[[zh-yue:Template:祕技]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8sjtrmrwhn1v5loih84mdmwbzp3c56p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ambox</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7472</id>
    <revision>
      <id>29005</id>
      <parentid>29004</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T10:22:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>28 versioner från [[:w:Mall:Ambox]]</comment>
      <origin>29005</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1377" sha1="iyk5gp61hwioce7iqvly0qwatvaus72" xml:space="preserve">&lt;table style=&quot;{{{style|}}}&quot; summary=&quot;{{{sammanfattning|{{{summary|}}}}}}&quot; class=&quot;metadata plainlinks ambox {{{class|}}} {{#switch:{{{typ|{{{type|}}}}}}
  |allvarligt|serious  = ambox-serious
  |innehåll|content  = ambox-content
  |stil|style    = ambox-style
  |slåihop|merge    = ambox-merge
  |meddelande|notice   = ambox-notice
  | #default = ambox-notice
}}&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td class=&quot;ambox-image&quot;&gt;
{{#ifeq:{{{bild|{{{image}}}}}}|none
  | &lt;!-- no image cell; empty cell necessary for text cell to have 100% width --&gt;
  | &lt;div style=&quot;width:52px;&quot;&gt; {{#switch:{{{bild|{{{image|{{{typ|{{{type|}}}}}}}}}}}}
    |allvarligt|serious  = [[Fil:Gnome-emblem-important.svg|40px]]
    |innehåll|content  = [[Fil:Commons-emblem-issue.svg|40px]]
    |stil|style    = [[Fil:Broom icon.svg|40px]]
    |slåihop|merge    = [[Bild:Merge-split-transwiki default.svg]]
    |meddelande|notice   = [[Fil:Commons-emblem-notice.svg|40px]]
    |blank    = [[Fil:No image.svg]]
    | #default = {{{bild|{{{image|[[Image:Commons-emblem-notice.svg|40px]]}}}}}}
  }}&lt;/div&gt;
}}&lt;/td&gt;
&lt;td class=&quot;ambox-text&quot;&gt;{{{text}}}&lt;/td&gt;
{{#if:{{{bildhöger|{{{imageright|}}}}}}|
  &lt;td class=&quot;ambox-imageright&quot;&gt;&lt;div style=&quot;width:52px;&quot;&gt; {{{bildhöger|{{{imageright}}}}}} &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
}}
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;noinclude&gt;
{{Dokumentation}}
&lt;!-- Lägg till kategorier och interwikilänkar på /dok-undersidan, inte här! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>iyk5gp61hwioce7iqvly0qwatvaus72</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ambox/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7473</id>
    <revision>
      <id>29040</id>
      <parentid>29039</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T10:23:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>34 versioner från [[:w:Mall:Ambox/dok]]</comment>
      <origin>29040</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9498" sha1="easgx8lbhy8brsiqglnhphpt0w1b8ir" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
'''Om du gör ändringar i denna mall eller dess css-kod, se noga till att allt fungerar som det ska (även efter att du tömt cachen) innan du lämnar mallen då den påverkar ett mycket stort antal sidor på Wikipedia.''' 

'''På grund av mallens stora exponering mot Wikipedia är källkoden permanent skrivskyddad för andra än administratörer. Om du har ett förbättringsförslag, ta gärna upp saken på diskussionssidan.'''
__TOC__
Det här är metamallen '''ambox''' (''Article Message Box'' - Artikelmeddelanderuta) som används för att skapa artikelmeddelanderutor som {{mall|ickewiki}} etc. Den har flera olika färger, använder standardbilder om inga andra parametrar används och har vissa andra funktioner.

Mallen använder sig av css-kod i [[MediaWiki:Common.css]] för att skapa ett enhetligt utseende för alla mallar och för att göra det enkelt att skapa nya mallar.

=== Användning ===
{{se även|Wikipedia:Åtgärdsmall#Layout}}
Enkelt exempel:

&lt;pre&gt;
{{ambox | text = Exempeltext.}}
&lt;/pre&gt;

{{ambox | text = Exempeltext.}}


Utvecklat exempel:

&lt;pre&gt;
{{ambox
| typ  = stil
| bild = [[Fil:Commons-emblem-query.svg|40px]]
| style = width: 40em;
| text  = Meddelandets text.
}}
&lt;/pre&gt;

{{ambox
| typ  = stil
| bild = [[Fil:Commons-emblem-query.svg|40px]]
| style = width: 40em;
| text  = Meddelandets text.
}}

==== Standardbilder ====

Följande exempel använder olika '''typ'''-parametrar men använder inga bildparametrar och därför använder de standardbilden för varje typ.

{{ambox
| typ  = allvarligt
| text  = typ=&lt;u&gt;allvarligt&lt;/u&gt; – Raderingsfrågor, till exempel {{mall|SFFR}} och{{mall|radera}}.
}}
{{ambox
| typ  = innehåll
| text  = typ=&lt;u&gt;innehåll&lt;/u&gt; – Innehållsfrågor som {{mall|POV}} och {{mall|faktakoll}}.
}}
{{ambox
| typ  = stil
| text  = typ=&lt;u&gt;stil&lt;/u&gt; – Stilfrågor, till exempel {{mall|städa}} och {{mall|ickewiki}}. 
}}
{{ambox
| typ  = slåihop
| text  = typ=&lt;u&gt;slåihop&lt;/u&gt; – Förslag om ihopslagning, uppdelning och liknande, {{mall|dela upp}} och {{mall|slå ihop}}. 
}}
{{ambox
| typ  = meddelande
| text  = typ=&lt;u&gt;meddelande&lt;/u&gt; – Enkla artikelmeddelanden, som {{mall|pågående}} och {{mall|framtida}}. 
}}

==== Andra bilder ====
Standardbilderna ovan är mest för bekvämlighet. I många fall är det bättre att använda mer specifika bilder. Dessa exempel använder '''bild'''-parametern för att specificera en bild annan än standardbilderna.

{{ambox
| typ  = innehåll
| bild = [[Fil:Unbalanced scales.svg|40px]]
| text  = typ = innehåll &lt;br&gt; bild = &lt;nowiki&gt;[[Fil:Unbalanced scales.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br&gt; Den här bilden används ofta för {{mall|POV}} och liknande frågor.
}}
{{ambox
| typ  = stil
| bild = [[Fil:Wikitext.svg|50px]]
| text  = typ = stil &lt;br&gt; bild = &lt;nowiki&gt;[[Fil:Wikitext.svg|50px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br&gt; Den här bilden kan till exempel användas för {{mall|ickewiki}} etc.
}}
{{ambox
| typ  = slåihop
| bild = [[Fil:Merge-arrows.svg|50px]]
| text  = typ = slåihop &lt;br&gt; bild = &lt;nowiki&gt;[[Fil:Merge-arrows.svg|50px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br&gt; Den här bilden används för {{mall|slå ihop}} etc. 
}}
{{ambox
| typ  = meddelande
| bild = [[Fil:ISO 639 Icon en.svg|40px]]
| text = typ = meddelande &lt;br&gt; bild = &lt;nowiki&gt;[[Fil:ISO 639 Icon en.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br&gt;En kort sammanfattning på engelska. Detta kan vara användbart på vissa sidor utanför artiklarnas namnrymd, t.ex. en användarsida, en essä eller sidan för ett [[Wikipedia:Projekt]]. För språkikoner enligt ISO 639 på commons, se [http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:ISO_639_icons här].
}}

==== Special ====

Ytterligare några parameterkombinationer.

{{ambox
| text  = Ingen typ och ingen bild angavs ('''standard''')
}}
{{ambox
| bild = blank
| text  = Ingen typ och '''bild=blank''' angavs – Orsakar ett tomt område med samma storlek som standardbilderna. Detta får texten att positioneras väl tillsammans med andra meddelanderutor.
}}
{{ambox
| bild = none
| text  = Ingen typ och '''bild=none''' angavs – Ingen bild används och texten använder hela rutan.
}}

{{ambox
| bild = [[Fil:Gnome globe current event.svg|42px]]
| bildhöger = [[Fil:Nuvola apps bookcase.svg|40px]]
| text  = bild = &lt;nowiki&gt;[[Fil:Gnome globe current event.svg|42px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br&gt; bildhöger = &lt;nowiki&gt;[[Fil:Nuvola apps bookcase.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt;
}}

{{ambox
| bild = [[Fil:Gnome globe current event.svg|42px]]
| bildhöger = [[Fil:Shuttle.svg|20px]]
| text  = '''Den här artikeln berör en pågående [[rymdfärd]].'''
&lt;br&gt;Innehållet kan snabbt ändras efterhand händelsen fortgår.
}}

=== Parametrar ===

Lista över alla parametrar:

&lt;pre&gt;
{{ambox
|typ     = allvarligt / innehåll / stil / slåihop / meddelande
|class   = ett classnamn som används för egna css-stilar
|bild    = none / blank / [[Fil:Some image.svg|40px]]
|bildhöger = [[Fil:Some image.svg|40px]]
|style   = extra CSS-kod till style-attributet i mallens HTML-kod
|text    = Meddelandets text. 
}}
&lt;/pre&gt;

;typ
:Om ingen '''typ'''-parameter specificeras blir används som standard '''meddelande''' vilket är ämnat för enklare artikelmeddelanden. Det betyder att rutan får en blå sida som i de enkla exemplen ovan.
;class
:Ett class namn som är tänkt att vara unikt för varje användning så att man kan dölja vissa typer av meddelanden med hjälp av [[wp:css|css]].
;bild
:'''Ingen parameter''' = Om ingen '''bild'''-parameter anges använder mallen en standardbild, vilken som används beror på vilken '''typ'''-parameter som används.
:'''En bild''' = En bild med vanlig wiki-syntax. 40px - 50px bredd är vanligen ungefär lagom beroende på bildens höjd. Till exempel:
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Fil:Unbalanced scales.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''none''' = Betyder att ingen bild används.
:'''blank''' = Betyder att ingen bild används men ett tomt område med samma storlek som standardbilderna används, vilket får texten att placeras på samma ställe som på mallarna med bild för bättre enhetlighet. (Se &quot;specialexemplen&quot; ovan.)
;bildhöger
:'''Ingen parameter''' = Om ingen '''bildhöger'''-parameter används visas ingen bild på höger sida.
:'''En bild''' = Ska vara en bild med vanlig wikisyntax. 40px - 50px bredd är vanligen ungefär lagom beroende på bildens höjd. Till exempel:
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Fil:Nuvola apps bookcase.png|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''Vad som helst''' = Ett annat objekt du vill ska visas på höger sida
;style
:Ett valfritt [[Cascading Style Sheets]]-värde som används av ''amboxens'' omslutande HTML:
::&lt;code&gt;&amp;lt;table style=&quot;{{{'''style'''{{!}}}}}&quot; class=&quot;...&quot;&amp;gt; ... &amp;lt;/table&amp;gt;&lt;/code&gt;
;text
:Meddelandets text.
;sammanfattning
:En sammanfattning av mallen. &lt;sup&gt;[http://www.htmlcodetutorial.com/tables/_TABLE_SUMMARY.html Mer information.]&lt;/sup&gt;

=== Tekniska detaljer ===

Om du behöver använda specialtecken i text-parametern måste du göra som följer:

&lt;pre&gt;
{{ambox
| text  = &lt;div&gt;
Likamedtecken = och en start- och en slutkrullparantes { } fungerar bra som de är. 
Men här är en pipe {{!}} och två slutkrullparanteser &lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;. 
Och nu en pipa och två slutkrullparanteser &lt;nowiki&gt;|}}&lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/pre&gt;

{{ambox
| text  = &lt;div&gt;
Likamedtecken = och en start- och en slutkrullparantes { } fungerar bra som de är. 
Men här är en pipe {{!}} och två slutkrullparanteser &lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;. 
Och nu en pipe och två slutkrullparanteser &lt;nowiki&gt;|}}&lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}

Den här mallen använder CSS-klasser för huvuddelen av dess utseende vilket därmed enkelt kan ändras med ett skin.

Internt använder den här metamallen HTML-språk istället för wikispråk för tabellkoden. Detta är det vanliga sättet att göra metamallar eftersom wikispråket har flera nackdelar. Till exempel är det svårare att använda [[m:Help:ParserFunctions|parserfunktioner]] och specialtecken i parametrar. 

För ytterligare information och hjälp se [[Malldiskussion:Ambox]] och länkarna nedan (tills vidare går de till engelska wikipedia).

=== Se även ===

* [[m:en:Wikipedia:Ambox CSS classes|Ambox CSS classes]] – Beskriver hur man använder ambox-css-klasser direkt i [[m:en:help:tables|wikitabeller]] och [[m:en:HTML element#Tables|HTML-tabeller]]. '''(på engelska)'''
* [[m:en:Wikipedia:Article message boxes|Article message boxes]] - De engelska riktlinjerna för hur artikelmeddelandemallarna ska se ut (bör väl ersättas med svenska efterhand om de ska skilja sig åt). '''(på engelska)'''
* [[m:en:Wikipedia talk:Article message boxes|Wikipedia talk:Article message boxes]] - Diskussionssida på engelska wikipedia om dessa mallar. Får du inget svar här kan det vara värt att fråga där. '''(på engelska)'''


&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- ADD CATEGORIES BELOW THIS LINE --&gt;
[[Kategori:Layoutmallar|Ambox]]
[[Kategori:Metamallar|Ambox]]

&lt;!-- ADD INTERWIKIS BELOW THIS LINE --&gt;
[[bg:Шаблон:Ambox]]
[[dsb:Pśedłoga:Ambox]]
[[en:Template:Ambox]]
[[eo:Ŝablono:ArtikolaMesaĝokesto]]
[[es:Plantilla:Metaplantilla de avisos]]
[[fa:الگو:Ambox]]
[[fr:Modèle:Ambox]]
[[hsb:Předłoha:Ambox]]
[[ja:Template:Ambox]]
[[ko:틀:알림 상자]]
[[ka:თარგი:Ambox]]
[[mk:Шаблон:Ambox]]
[[mn:Template:Ambox]]
[[no:Mal:Ambox]]
[[pl:Szablon:Ambox]]
[[ru:Template:Ambox]]
[[th:แม่แบบ:Ambox]]
[[zh-yue:Template:Ambox]]
[[sl:Predloga:Opozorilno polje]]
[[szl:Szablon:Ambox]]
[[fi:Malline:Viestipohja]]
[[th:แม่แบบ:Ambox]]
[[tr:Şablon:Mikutusu]]
[[zh:Template:Ambox]]
[[zh-yue:Template:Ambox]]

&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>easgx8lbhy8brsiqglnhphpt0w1b8ir</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Dokumentationssida/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7474</id>
    <revision>
      <id>29049</id>
      <parentid>29048</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T10:31:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>29049</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="828" sha1="asue92ymvytpgkgp8e0aculp5s23omz" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
&lt;!-- LÄGG TILL KATEGORIER OCH INTERWIKILÄNKAR NEDERST. --&gt;
== Användning ==
Denna mall läggs in på varje malls dokumentationssida.

== Se även ==
{{mall|dokumentation}}

&lt;includeonly&gt;
[[Kategori:Malldokumentation|{{PAGENAME}}]]
[[ar:قالب:صفحة توثيق فرعية]]
[[bg:Шаблон:Подстраница с документация]]
[[en:Template:Documentation subpage]]
[[es:Plantilla:Subpágina documentación de plantilla]]
[[is:Snið:Skjalsíða]]
[[ja:template:Documentation subpage]]
[[mk:Шаблон:Документација потстрана]]
[[no:mal:Documentation subpage]]
[[pl:Szablon:Podstrona dokumentacji]]
[[sl:template:Dokumentacijska podstran]]
[[sq:Stampa:Documentation subpage]]
[[uk:Шаблон:Підсторінка документації]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>asue92ymvytpgkgp8e0aculp5s23omz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Stub/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7475</id>
    <redirect title="Mall:Stub/dok" />
    <revision>
      <id>29052</id>
      <timestamp>2010-08-22T10:36:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:Stub/Dokumentation]] till [[Mall:Stub/dok]]</comment>
      <origin>29052</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="lhfs4t0do2manlf09bh9k8letvfz7sl" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Stub/dok]]</text>
      <sha1>lhfs4t0do2manlf09bh9k8letvfz7sl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Rensa</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7477</id>
    <revision>
      <id>29067</id>
      <parentid>29066</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:09:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>11 versioner från [[:w:Mall:Rensa]]</comment>
      <origin>29067</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="140" sha1="rvvn2rqeutedn0doqd3gg602nohgcrv" xml:space="preserve">&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[{{fullurl:{{FULLPAGENAME}}|action=purge}} {{{1|rensa sidcachen}}}]&lt;/span&gt;&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rvvn2rqeutedn0doqd3gg602nohgcrv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Rensa/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7478</id>
    <revision>
      <id>29077</id>
      <parentid>29069</parentid>
      <timestamp>2010-08-22T12:14:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29077</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="563" sha1="26p21cycsnxmxvfpbmseado5p19v971" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}&lt;!-- LÄGG TILL KATEGORIER OCH INTERWIKILÄNKAR NEDERST. --&gt;
== Användning ==

== Se även ==

&lt;includeonly&gt;&lt;!-- LÄGG TILL KATEGORIER OCH INTERWIKILÄNKAR UNDER DENNA RAD, INNAN INCLUDEONLY AVSLUTAS. --&gt;
[[Kategori:mallar|{{PAGENAME}}]]

[[simple:Template:Purge]]
[[ar:قالب:إفراغ الكاش]]
[[en:Template:Purge]]
[[es:Plantilla:Purgar]]
[[eu:Txantiloi:Birkarga]]
[[ia:Patrono:Purge]]
[[id:Templat:Purge]]
[[ja:Template:Purge]]
[[no:mal:Oppdater]]
[[pl:Szablon:Odśwież]]
[[ro:Format:Purge]]
[[zh:Template:Purge]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>26p21cycsnxmxvfpbmseado5p19v971</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Böcker/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7479</id>
    <redirect title="Mall:Böcker/dok" />
    <revision>
      <id>29072</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:12:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:Böcker/Dokumentation]] till [[Mall:Böcker/dok]]</comment>
      <origin>29072</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="l8787vsg95es72bthtdwhjhbhwql42e" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Böcker/dok]]</text>
      <sha1>l8787vsg95es72bthtdwhjhbhwql42e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Print version/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7480</id>
    <redirect title="Mall:Print version/dok" />
    <revision>
      <id>29076</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:14:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:Print version/Dokumentation]] till [[Mall:Print version/dok]]</comment>
      <origin>29076</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="tg86d7r6qpu55p7x17utkwe0zsr7xrm" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Print version/dok]]</text>
      <sha1>tg86d7r6qpu55p7x17utkwe0zsr7xrm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matstub/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7481</id>
    <redirect title="Mall:Matstub/dok" />
    <revision>
      <id>29083</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:19:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:Matstub/Dokumentation]] till [[Mall:Matstub/dok]]</comment>
      <origin>29083</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="l2mi0kxxxv2juabrrl25liyn4ivrzs4" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Matstub/dok]]</text>
      <sha1>l2mi0kxxxv2juabrrl25liyn4ivrzs4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:NyBokStub/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7482</id>
    <redirect title="Mall:NyBokStub/dok" />
    <revision>
      <id>29300</id>
      <parentid>29089</parentid>
      <timestamp>2010-09-04T00:12:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Diupwijk</username>
        <id>1675</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Mall:NyBokStub/dok]]</comment>
      <origin>29300</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="r7vddj7smkcg48kd9n60nnpflr806gu" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:NyBokStub/dok]]</text>
      <sha1>r7vddj7smkcg48kd9n60nnpflr806gu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:NyBokStub/Dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7483</id>
    <redirect title="Mall:NyBokStub/dok" />
    <revision>
      <id>29092</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:22:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:NyBokStub/Dok]] till [[Mall:NyBokStub/dok]]</comment>
      <origin>29092</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="r7vddj7smkcg48kd9n60nnpflr806gu" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:NyBokStub/dok]]</text>
      <sha1>r7vddj7smkcg48kd9n60nnpflr806gu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sidfotsnavigering/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7484</id>
    <redirect title="Mall:Sidfotsnavigering/dok" />
    <revision>
      <id>29094</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:23:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:Sidfotsnavigering/Dokumentation]] till [[Mall:Sidfotsnavigering/dok]]</comment>
      <origin>29094</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="7lhp4jm0w887rkv1a2zi29fas8kaycp" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Sidfotsnavigering/dok]]</text>
      <sha1>7lhp4jm0w887rkv1a2zi29fas8kaycp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Index/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7485</id>
    <redirect title="Mall:Index/dok" />
    <revision>
      <id>29098</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:26:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:Index/Dokumentation]] till [[Mall:Index/dok]]</comment>
      <origin>29098</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="3kgcwm8wbklyhcb5qc8d6d4c1msg22t" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Index/dok]]</text>
      <sha1>3kgcwm8wbklyhcb5qc8d6d4c1msg22t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Anbox/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7486</id>
    <redirect title="Mall:Anbox/dok" />
    <revision>
      <id>29100</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:30:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:Anbox/Dokumentation]] till [[Mall:Anbox/dok]]</comment>
      <origin>29100</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="0mv1lnu1moavtublf8tm6vmiqv6lryo" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Anbox/dok]]</text>
      <sha1>0mv1lnu1moavtublf8tm6vmiqv6lryo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Interwiki/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7487</id>
    <redirect title="Mall:Interwiki/dok" />
    <revision>
      <id>29104</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:32:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:Interwiki/Dokumentation]] till [[Mall:Interwiki/dok]]</comment>
      <origin>29104</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="7l83f7lvclago3yp3vpyxn3nkfc2fwq" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Interwiki/dok]]</text>
      <sha1>7l83f7lvclago3yp3vpyxn3nkfc2fwq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Bot/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7488</id>
    <redirect title="Mall:Bot/dok" />
    <revision>
      <id>29107</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:49:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:Bot/Dokumentation]] till [[Mall:Bot/dok]]</comment>
      <origin>29107</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="t4c9gsi59tlxv7q4hm0rolmwhbo2c6o" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Bot/dok]]</text>
      <sha1>t4c9gsi59tlxv7q4hm0rolmwhbo2c6o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K3/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7489</id>
    <redirect title="Mall:K3/dok" />
    <revision>
      <id>29110</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:51:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:K3/Dokumentation]] till [[Mall:K3/dok]]</comment>
      <origin>29110</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="i4egeldwhirnpwu471fepixqta4wzdi" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:K3/dok]]</text>
      <sha1>i4egeldwhirnpwu471fepixqta4wzdi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K2/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7490</id>
    <redirect title="Mall:K2/dok" />
    <revision>
      <id>29112</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:52:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:K2/Dokumentation]] till [[Mall:K2/dok]]</comment>
      <origin>29112</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="e7xabssbjz03qgg5dhk13e5foddumgj" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:K2/dok]]</text>
      <sha1>e7xabssbjz03qgg5dhk13e5foddumgj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K1/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7491</id>
    <redirect title="Mall:K1/dok" />
    <revision>
      <id>29114</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:52:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:K1/Dokumentation]] till [[Mall:K1/dok]]</comment>
      <origin>29114</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="npm2l1lswu0q1fx75l8fu3qsd05a6f5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:K1/dok]]</text>
      <sha1>npm2l1lswu0q1fx75l8fu3qsd05a6f5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:K0/Dokumentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7492</id>
    <redirect title="Mall:K0/dok" />
    <revision>
      <id>29116</id>
      <timestamp>2010-08-22T12:53:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:K0/Dokumentation]] till [[Mall:K0/dok]]</comment>
      <origin>29116</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="tu6btf1hyf7bb5g9a3jo2w7a1yfq9t0" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:K0/dok]]</text>
      <sha1>tu6btf1hyf7bb5g9a3jo2w7a1yfq9t0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Datorkörkort med Linux</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7493</id>
    <revision>
      <id>29122</id>
      <timestamp>2010-08-23T07:34:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>nämner bokens titel; kategori:IT</comment>
      <origin>29122</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="89" sha1="ml53xmn3jesw79ckszlib5v634ergwh" xml:space="preserve">Kategori för sidor som hör ihop med boken ''Datorkörkort med Linux''.

[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>ml53xmn3jesw79ckszlib5v634ergwh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorkörkort med Linux</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7494</id>
    <revision>
      <id>34716</id>
      <parentid>33726</parentid>
      <timestamp>2012-04-19T09:36:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>arbete pågår; diverse i de allmänna styckena</comment>
      <origin>34716</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18199" sha1="0bvqhw0pskcbqewim7x505zug06hrb8" xml:space="preserve">{{NyBokStub}}

----
'''Det som står om bokens innehåll gäller inte det nuvarande innehållet utan författarnas ambitioner.'''
----

==Till medredaktörer==
Arbete pågår med de första modulerna (Allmän datorkunskap och Operativsystem och datahantering). Kommentarer är välkomna.

Jag är glad om du berättar om intresse för boken, som medredaktör, lärare, elev eller allmänt datorintresserad – eller som en som är rädd för datorer. Jag är tacksam för alla kommentarer, idéer och synpunkter. Det är också bra om jag har någon här att diskutera med.

Rubrikerna för de olika avsnitten och modulerna är i huvudsak hämtade ur kursfordringarna på TIEKEs (Finland) och ECDL:s (Sverige) webbplatser. I någon mån har jag sammanjämkat eller bytt ut rubriker. Strukturen på modulerna följer inte helt strukturen i kursfordringarna och en del material har lagts till (se diskussion [[#Överkurs|nedan]]).

==Innehåll==
* Inledning
__TOC__

* [[Datorkörkort med Linux/Allmän datorkunskap|Modul: Allmän datorkunskap – informationsteknikens grunder]]&lt;!-- Den långa innehållsförteckningen kan tas bort då undersidan skapats med avsnitten ifråga. Viss sammanfattning kan möjligen lämnas --&gt;
&lt;!-- tar bort härifrån; kopieras till modulen ifråga --&gt;&lt;!--
** Grundbegrepp
** Datorns delar
*** Centralenheten
*** I/O-enheter
*** I/O-portar
** Enheter
** Prestanda
** Datanätverk och Internet-access
** Olika typers datorer
*** Bordsdatorer, arbetsstationer
*** Terminaler och tunna klienter
*** Bärbara datorer
*** Handdatorer etc. (olika typer, inklusive mobiltelefoner)
*** Inbyggda system
*** Nätverksapparatur
*** Serverdatorer
** Hälso- och miljöaspekter
*** Ergonomi
*** Skyddskemikalier, strålning m.m.
*** Råvaror och energi
** Datorns funktionsprinciper
** Olika typer av programvara
*** Operativsystem
*** Tillämpningsprogram
** Grundbegrepp inom datakommunikation
** Datasäkerhet
** IKT i vardagen och elektronisk service
** Juridiska aspekter
*** Upphovsrätt
*** Dataskydd och sekretess
--&gt;
* [[Datorkörkort med Linux/Operativsystem och datahantering|Modul: Operativsystem och datahantering – använda datorn och hantera filer]]

* [[Datorkörkort med Linux/Ordbehandling|Modul: Ordbehandling]]

* [[Datorkörkort med Linux/Kalkylblad|Modul: Kalkylblad]]

* [[Datorkörkort med Linux/Databaser|Modul: Databaser]]

* [[Datorkörkort med Linux/Presentationer|Modul: Presentationer]]

* [[Datorkörkort med Linux/Internet|Modul: Internet: webben, e-post m.m.]]

* [[Datorkörkort med Linux/Bildhantering|Modul: Bildhantering]] (se även [[Rita med Gimp]])

* [[Datorkörkort med Linux/Trådlös kommunikation|Modul: Trådlös kommunikation]]

* [[Datorkörkort med Linux/Distansarbete|Modul: Distansarbete och datorstödda studier]]

* [[Datorkörkort med Linux/Relaterad information|Relaterad information]]
&lt;!--Avsnitt som är för intressanta eller viktiga för att lämnas bort men inte ingår i examen.--&gt;
&lt;!-- Debian och rörelsen för fri programvara; Unix GNU och Linux: skall dessa behandlas här? --&gt;
&lt;!-- Wikibooks borde behandlas någonstans, kanske i bilagorna? --&gt;

[bilagorna bör numreras om, kolla då överallt där de nämns]

* [[Datorkörkort med Linux/Begrepp|Bilaga A: Begrepp]]
&lt;!--Korta förklaringar av alla begrepp i boken, med hänvisning till diskussion i någon modul.)--&gt;
* [[/Tangentbord|Bilaga: Tangentbord]]
** Rikssvenskt tangentbord
** Finskt multinationellt tangentbord
&lt;!-- kommentera det traditionella finska tangentbordet --&gt;
** Amerikanskt tangentbord (USA)
** Val av tangentbord, specialtangenter, andra skriftsystem, inställningar

* [[Datorkörkort med Linux/Källkod|Bilaga B: Källkod]]
** Källkod och fri programvara
** Att hantera källkoden för distributionerna i exemplen
** Att distribuera GNU/Linux lagligt
** Skript och råd för programvaran som behövs för studierna
** CD, DVD eller usb-minne med programvara och källkod

* [[Datorkörkort med Linux/Programvara|Bilaga C: Använd programvara]]
** Programversioner använda i de primära exemplen
** Programversioner använda i överkursexempel
** Linux-distributioner med vilka exemplen testats, med kommentarer

* [[Datorkörkort med Linux/Installation|Bilaga D: Installation av programvaran]]
** Installation på persondator
** Serverinstallation (apache, samba och nfs)
** Live-CD och USB-sticka
** Resurser (Linux-föreningar, Usenet, webbforum etc.)

* [[Datorkörkort med Linux/Avsnitt och examenskrav|Bilaga E: Avsnitt och examenskrav]]
** Jämförelse mellan materialet i boken och examenskraven. Skillnader i disposition.

==Till läsaren==

===GNU/Linux===
Denna bok ger dig de färdigheter som förutsätts för datakörkort, med användande av operativsystemet GNU/Linux med skrivbordsmiljön Gnome.

Ett operativsystem är den programvara som förvandlar en dator från att vara en mängd komplicerad elektronik till att vara en användbar apparat. Det finns många operativsystem, såsom BSD, DOS, Mac OS X, Microsoft Windows, NonStop OS, Solaris, Symbian och z/OS, men GNU/Linux hör till de mångsidigaste. Vad mera är: GNU/Linux är fritt, vilket bland annat betyder att du kan pröva det utan att bry dig om pris eller licenser och – om du gillar det – använda det, ge kopior åt dina vänner eller installera det på alla datorer i en datorklass (vilket kanske din lärare gjort) eller åt alla mänskor som ber om det, fortfarande utan att bekymra dig om pris och licenser (bara du kommer ihåg att bifoga något som kallas för ''källkoden'').

GNU/Linux, ofta kallat bara Linux, finns i många varianter. Allt du gör här kan göras också på många andra sätt. Då du ser någon annan använda Linux är det inte sagt att du känner igen din egen miljö. Ännu mindre om du använder Linux i en mobiltelefon, digibox, spelkonsol eller bankautomat. Det är inte nödvändigtvis något större problem: du kan ofta installera just den miljö du är van vid på den dator du skall jobba med, ofta oberoende av en hurudan miljö eventuella andra som använder datorn arbetar med. Och vi försöker hjälpa dig att känna igen dig också i något annorlunda omgivningar, så att du förhoppningsvis kan använda vilken som helst egentlig Linux-dator (inbyggda Linux-system, såsom mobiltelefoner, nämner vi bara i förbifarten).

Ibland kommer vi att nämna att något fungerar på ett visst sätt i ”Unix” eller i ”Unix-liknande system”. Det beror på att GNU/Linux är ett Unix-liknande system och på många sätt fungerar lika som Unix. Kommentarerna gäller också vissa situationer där det traditionella Unix-liknande sättet att fungera inte konsekvent gäller i de moderna Linux-systemen eller inte är helt relevant annat än som bakgrundsinformation.

===Använd miljö===
Vi kommer i den här boken att i första hand visa alla exempel såsom de genomförs i en viss miljö, nämligen Debian GNU/Linux 6.0 (&quot;Squeeze&quot;) med Gnome (uppdatering till &quot;Wheezy&quot; sannolikt 2013). Vi kommer också att kommentera skillnaderna till vissa andra vanliga miljöer. Om du prövar med olika varianter som vi föreslår (som överkurs) kommer du att märka att det inte är svårt att göra samma sak med ett annat datorprogram avsett för samma ändamål. Vi kommer också (likaså som överkurs) i många fall att visa hur man gör motsvarande sak med traditionella Unix-kommandon, som i många fall kan användas också då du över ett datanätverk har att göra med till exempel en mobiltelefon, digibox eller annat ''inbyggt system''.

Överkursen behöver du inte bry dig om. Om du nöjer dig med att lära dig göra saker på ''ett'' sätt är GNU/Linux inte svårare att lära sig än vilket som helst operativsystem för bordsdatorer. Men att utvidga kunskapen att gälla också andra sätt att göra samma sak är inte särskilt svårt det heller.

===Struktur===
Bokens uppläggning följer i huvudsak modulerna för @-kort, Datoranvändarens A-kort, ECDL Start och ECDL-datakörkortet (boken är tänkt att senare utvidgas att behandla också de mer avancerade nivåerna). Kraven i de svenska och finska modulerna skiljer sig något från varandra, likaså skiljer sig kraven mellan versioner från olika tidpunkt. När skillnaderna är små och stoffet verkar väsentligt har dessa skillnader inte beaktats, utan material som är med i någon version har täckts. Då skillnaderna är större anges att avsnittet ifråga är överkurs i vissa sammanhang. Ibland hänvisas till ett kapitel som behandlas inom en annan modul.

Begrepp som diskuteras i modulerna ''Allmän datorkunskap'' och ''Operativsystem och datahantering'' definieras inte på nytt då de dyker upp i andra moduler. Istället ges en referens första gången begreppet dyker upp i en viss modul. Begreppen förklaras också kort i bilaga A: ''Begrepp''.

I slutet av boken har vi samlat större block av information som författarna upplever som intressanta, men som inte ingår i examensfordringarna. Mindre avsnitt som passar in i de olika modulerna är inplacerade i dessa, markerade som överkurs.

Om du inte har en lärare som sköter om att du har en dator med rätt programvara kan du följa instruktionerna i bilaga D: ''Att installera programvaran''. Be vid behov om hjälp av någon datorkunnig bekant eller av en lokal Linux- eller Unix-förening. Installationen borde inte vara svår om du har en ledig hårddisk eller ledigt utrymme för en extra partition, men det finns krångligare specialfall. I nödfall kan du använda en live-CD eller en minnessticka utan att installera systemet.

==Till läraren==

Denna &quot;bok&quot; är avsedd att erbjuda läromedel för de svenska och finska datorkörkorten, som alternativ till allt det material som bygger på att man använder Windows. Den är också avsedd att vara användbar för självstudier, både vad gäller datorkörkort och informella studier. Det är möjligt att delar av boken går att anpassa till datorstudier också till exempel i grundskolan.

Målgruppen är ännu rätt odefinierad och språket inte anpassat till någon viss läsekrets. Författarna tar gärna emot önskemål och kommentarer om hur boken borde utvecklas.

===Överkurs===
En av orsakerna att jag skriver den här boken är att jag är missnöjd med det sätt man ofta lär ut datoranvändning då operativsystemet är Windows: man visar mycket konkret hur en operation utförs, utan ambition att förklara koncepten. Jag tycker att elever har rätt att lära sig något som inte föråldras från en programversion till en annan. Om eleverna förstår ''vad'' de gör och lär sig känna igen funktionerna i olika varianter har de mycket bättre förutsättningar att känna igen sig i en ny datoromgivning.

Jag förstår att det för många elever är en tillräcklig utmaning att behjälpligt lära sig använda ''ett'' system. Därför har jag försökt att klart separera överkursen. Jag vill ändå uppmana läraren att uppmuntra eleverna att pröva på de alternativa lösningarna. På motsvarande sätt har jag i några av exemplen utnyttjat att det under GNU och Unix enkelt går att få stöd för olika språk, också språk med annorlunda skrivsystem.

Avsnitten om hur man använder kommandotolken är vad gäller de grundläggande datorkörkorten alltid ren överkurs, avsedd för elever intresserade av den sidan. Kommandotolken och Unix' verktygsprogram är väldigt kraftfulla redskap, men att få en större andel av eleverna att förstå det (och att inse att de kan klara att använda dem effektivt) är antagligen onödigt svårt.

Tyngdpunkterna i texten är ofta något andra än i kursfordringarna. Allt som ingår i dem finns med, men ibland endast nämnt i korthet. Det kan vara skäl att kontrollera faktiska examensprov för vad som måste behandlas, det urval frågor jag gått genom är för litet för att kunna uppfattas som representativt. Om du själv är examinator kan du antagligen hålla med om de tyngdpunkter jag valt.

===Programvaran===
Alla exemplen i boken är skrivna enligt en datorinstallation med Debian GNU/Linux 6.0 ”Squeeze” med Gnome 2.30 (vissa moduler från 2.32) och Openoffice.org 3.2.1 (ersätts 2013 med ”forken” LibreOffice i ”wheezy”), i den form man får då man väljer Sverige-svensk installation, anger att datorn skall användas med ''funktionerna'' (”task”) &quot;Skrivbordsmiljön Gnome&quot;, &quot;Swedish desktop&quot; och &quot;Swedish environment&quot; samt installerar tilläggspaket dels för openoffice.org (Debian gnome använder primärt andra kontorsprogram) och de använda servrarna (apache, exim, cups, nfsd, samba), dels för teckensnitt och rättskrivning för vissa andra språk&lt;!--  finska, brittisk engelska, franska, ryska, arabiska och hindi --&gt;. Se installationsanvisningarna för detaljer.{{fixme|kolla paketnamnen och installationsproceduren}} Om författarna varit medvetna om att något program håller på att ersättas med ett annat har det senare programmet i vissa fall använts (och i så fall vid behov installerats som tillval).&lt;!-- Se till att nollställa efter ändringar, både inför tester och i övningar som påverkar omgivningen. Kolla också vilken presenterad programvara som inte hör till Gnome --&gt;

Exemplen i boken kommer också att testas med de programversioner som vid tillfället fanns i Debian unstable eller i vissa fall Debian testing, samt i en för tillfället stödd version av Fedora, Suse och Ubuntu (testningen görs i samband med uppdatering av guiden till Debian ”wheezy” 2013). Då den använda programvaran inte funnits att installera i dessa andra distributioners normala paketförråd eller annan programvara vanligen används i dessa distributioner också med Gnome testas exemplen också med i distributionen normalt använd programvara och väsentliga skillnader noteras. &lt;!-- Tills testen gjorts finns detta noterat i början av avsnittet eller för det specifika exemplet. [ändra då testningen nära komplett]--&gt; 

Programversionerna framgår ur [[Datorkörkort med Linux/Programvara|bilaga C: ''Använd programvara'']].

Valet av distributioner är i viss mån godtyckligt. Debian har fördelen att vara en stabil och väletablerad distribution. Uppgraderingstakten är långsam, vilket gör det lättare att hålla boken uppdaterad. Ubuntu är en populär distribution som inte skiljer sig alltför mycket från Debian. Fedora och Suse har rätt stora marknadsandelar och representerar en annan gren av distributioner, utan att ändå till koncepten skilja sig på samma sätt som Slackware eller Gentoo. Att hantera de sistnämnda skulle kräva en stor extra arbetsinsats.

Valet av Gnome beror dels på att den skrivbordsmiljön är standard i Debian och Ubuntu – och välkänd också annars – dels på att den är någorlunda komplett, konsekvent och mogen och är avsedd att ta hänsyn till användbarhetsforskning. KDE är lika känd, men antagligen inte lika konsekvent och enkel i användargränssnittet. Det finns ett antal omgivningar som kräver mindre resurser och som jag gärna skulle presentera, men de har ännu sällan en komplett uppsättning egna program (och därmed inte lika konsekvent användargränssnitt) och är ovanligare.

Åtminstone Debian och Fedora består – vad gäller de officiella paketen – helt av fri programvara och kan utan problem installeras på klassmaskiner eller elevernas egna datorer. Licenserna för stora delar av programvaran förutsätter att också källkoden distribueras, vilket kan skötas med skriptet i bilagan B: ''Källkod''. Om det är trångt på de maskiner där programmen skall installeras eller eleverna vill ge GNU/Linux vidare kan källkoden samsas med de binära programpaketen på en DVD, likaså enligt instruktionerna i bilagan.

Datorn kan ha utrustning (t.ex. vissa WLAN-kort) som kräver ofria drivrutiner. De går sannolikt relativt enkelt att installera, men de åtgärder installationen och licensen kräver behandlas inte mer än alldeles ytligt i bilagorna om installation och distribution.

Det är inte säkert att det finns test för denna miljö. ECDL i Sverige har för tillfället (2011) tester för Windows och den urgamla Redhat 8.0 med StarOffice. En examinator får alltså antagligen räkna med att konstruera egna test.

===Nätverksmiljö===
Några av övningarna förutsätter tillgång till dels Internet, dels ett lokalt nät med exporterade filsystem och skrivare. Central lösenordshantering underlättar förberedelserna inför lektionerna. Installationen av en serverdator beskrivs i installationsbilagan, men beroende på existerande nätverk kan man vara tvungen att genomföra den på annat sätt.

==De olika körkorten==

*@, Light och Start
*A och ECDL datakörkort
*De avancerade körkorten behandlas tillsvidare inte

@-kortet har en omfattning på 4,5 studiepoäng, A- och AB-korten 7,5 studiepoäng. Det betyder att en enskild modul bör kunna avläggas med ungefär 30 timmars arbete.

I @-körkortet ingår modulerna ''Operativsystem och datahantering'' och ''Internet och e-post'' som obligatoriska, medan två andra moduler kan väljas fritt. Körkortet omfattar alltså fyra moduler. I A-körkortet ingår sju moduler och också modulen ''Ordbehandling'' är obligatorisk.

ECDL Start och ECDL datakörkort kräver fyra respektive sju av sju moduler. Modulerna för trådlös kommunikation, bildbehandling och distansarbete ingår inte.

ECDL Light innehåller de tre modulerna ''Allmän IT-kunskap och operativsystem'', ''Internet och e-post'' och ''Ordbehandling''. Språket i frågorna är förenklat.

Information om de svenska kursfordringarna finns på [http://www.ecdl.se/ http://www.ecdl.se/]och om de finska på [http://www.tieke.fi/pa_svenska/datakorkortet/ http://www.tieke.fi/pa_svenska/datakorkortet/].

En jämförelse mellan materialet som ingår i boken respektive i examensfordringarna och hur dispositionen skiljer sig finns i bilagan ''Avsnitt och examenskrav''.{{fixme|ref}}

==Examination==

{{fixme|information saknas}}

[[Kategori:Datorkörkort med Linux]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|D]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/D]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:SAB: Pu Datorer och databehandling]]</text>
      <sha1>0bvqhw0pskcbqewim7x505zug06hrb8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Navbox</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7499</id>
    <revision>
      <id>29182</id>
      <parentid>29181</parentid>
      <timestamp>2010-08-30T09:53:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>34 versioner från [[:w:Mall:Navbox]]</comment>
      <origin>29182</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18779" sha1="mih0sr5arh0fnncd1fv2izpsuadvky8" xml:space="preserve">&lt;!--

Please do not edit without discussion first as this is a VERY complex template.

--&gt;{{#switch:{{{border|{{{1|}}}}}}|subgroup|child=&lt;/div&gt;|none=|#default=&lt;table class=&quot;navbox&quot; cellspacing=&quot;0&quot; &lt;!--
 --&gt;style=&quot;{{{bodystyle|}}};{{{style|}}}&quot;&gt;&lt;tr&gt;&lt;td style=&quot;padding:2px;&quot;&gt;}}&lt;!--

--&gt;&lt;table cellspacing=&quot;0&quot; class=&quot;nowraplinks {{#if:{{{title|}}}|{{#switch:{{{state|}}}|plain|off=|&lt;!--
 --&gt;#default=collapsible {{#if:{{{state|}}}|{{{state|}}}|autocollapse}}}}}} {{#switch:{{{border|{{{1|}}}}}}|&lt;!--
 --&gt;subgroup|child|none=navbox-subgroup&quot; style=&quot;width:100%;{{{bodystyle|}}};{{{style|}}}|&lt;!--
 --&gt;#default=&quot; style=&quot;width:100%;background:transparent;color:inherit}};{{{innerstyle|}}};&quot;&gt;&lt;!--


---Title and Navbar---
--&gt;{{#if:{{{title|}}}|&lt;tr&gt;{{#if:{{{titlegroup|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{titlegroupstyle|}}}&quot;&gt;{{{titlegroup|}}}&lt;/td&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;th style=&quot;border-left:2px solid #fdfdfd;width:100%;|&lt;th style=&quot;}}{{{basestyle|}}};{{{titlestyle|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;colspan={{#expr:2{{#if:{{{imageleft|}}}|+1}}{{#if:{{{image|}}}|+1}}{{#if:{{{titlegroup|}}}|-1}}}} &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-title&quot;&gt;&lt;!--

--&gt;{{#if:{{#switch:{{{navbar|}}}|plain|off=1}}&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{name|}}}||{{#switch:{{{border|{{{1|}}}}}}|subgroup|child|none=1}}}}|&lt;!--
 --&gt;{{#ifeq:{{{navbar|}}}|off|{{#ifeq:{{{state|}}}|plain|&lt;div style=&quot;float:right;width:3em;&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;}}|&lt;!--
 --&gt;{{#ifeq:{{{state|}}}|plain||&lt;div style=&quot;float:left; width:3em;text-align:left;&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;}}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;float:left; width:3em;text-align:left;&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#switch:{{{name|}}}|#dölj navigeringslänkarna|=&amp;nbsp;
      |{{Tnavbar|{{{name}}}|fontstyle=border:none;|mini=1}}
      }}&lt;!--
 --&gt;&lt;/div&gt;{{#switch:{{{state|}}}|off|plain=&lt;div style=&quot;float:right;width:3em;&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;|}}}}&lt;!--

 --&gt;&lt;span style=&quot;font-size:{{#switch:{{{border|{{{1|}}}}}}|subgroup|child|none=100|#default=110}}%;&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{title}}}&lt;/span&gt;&lt;/th&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--


---Above---
--&gt;{{#if:{{{above|}}}|&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{title|}}}|&lt;tr style=&quot;height:2px;&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--
 --&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;navbox-abovebelow&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{abovestyle|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;colspan=&quot;{{#expr:2{{#if:{{{imageleft|}}}|+1}}{{#if:{{{image|}}}|+1}}}}&quot;&gt;{{{above}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--


---Body---

---First group/list and images---
--&gt;{{#if:{{{list1|}}}|{{#if:{{{title|}}}{{{above|}}}|&lt;tr style=&quot;height:2px;&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;tr&gt;&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{imageleft|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;td style=&quot;width:0%;padding:0px 2px 0px 0px;{{{imageleftstyle|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;rowspan={{#expr:1{{#if:{{{list2|}}}|+2}}{{#if:{{{list3|}}}|+2}}{{#if:{{{list4|}}}|+2}}&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{list5|}}}|+2}}{{#if:{{{list6|}}}|+2}}{{#if:{{{list7|}}}|+2}}{{#if:{{{list8|}}}|+2}}&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{list9|}}}|+2}}{{#if:{{{list10|}}}|+2}}{{#if:{{{list11|}}}|+2}}{{#if:{{{list12|}}}|+2}}&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{list13|}}}|+2}}{{#if:{{{list14|}}}|+2}}{{#if:{{{list15|}}}|+2}}{{#if:{{{list16|}}}|+2}}&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{list17|}}}|+2}}{{#if:{{{list18|}}}|+2}}{{#if:{{{list19|}}}|+2}}{{#if:{{{list20|}}}|+2}}}}&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{imageleft|}}}&lt;/td&gt;}}&lt;!--

 --&gt;{{#if:{{{group1|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group1style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group1}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{oddstyle|}}};{{{list1style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=odd|swap=even|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{list1padding|{{{listpadding|0em 0.25em}}}}}}&quot;&gt;}}{{{list1|}}}{{#if:{{{list1|}}}|&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{image|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;td style=&quot;width:0%;padding:0px 0px 0px 2px;{{{imagestyle|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;rowspan={{#expr:1{{#if:{{{list2|}}}|+2}}{{#if:{{{list3|}}}|+2}}{{#if:{{{list4|}}}|+2}}&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{list5|}}}|+2}}{{#if:{{{list6|}}}|+2}}{{#if:{{{list7|}}}|+2}}{{#if:{{{list8|}}}|+2}}&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{list9|}}}|+2}}{{#if:{{{list10|}}}|+2}}{{#if:{{{list11|}}}|+2}}{{#if:{{{list12|}}}|+2}}&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{list13|}}}|+2}}{{#if:{{{list14|}}}|+2}}{{#if:{{{list15|}}}|+2}}{{#if:{{{list16|}}}|+2}}&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{list17|}}}|+2}}{{#if:{{{list18|}}}|+2}}{{#if:{{{list19|}}}|+2}}{{#if:{{{list20|}}}|+2}}}}&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{image|}}}&lt;/td&gt;}}&lt;!--

--&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--


---Remaining groups/lists---

--&gt;{{#if:{{{list2|}}}|&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{title|}}}{{{above|}}}{{{list1|}}}|&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group2|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group2style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group2}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list2style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;}}{{{list2|}}}{{#if:{{{list2|}}}|&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list3|}}}|&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{title|}}}{{{above|}}}{{{list1|}}}{{{list2|}}}|&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group3|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group3style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group3}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{oddstyle|}}};{{{list3style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=odd|swap=even|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;}}{{{list3|}}}{{#if:{{{list3|}}}|&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list4|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group4|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group4style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group4}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list4style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;}}{{{list4|}}}{{#if:{{{list4|}}}|&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list5|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group5|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group5style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group5}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{oddstyle|}}};{{{list5style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=odd|swap=even|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;}}{{{list5|}}}{{#if:{{{list5|}}}|&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list6|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group6|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group6style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group6}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list6style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list6|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list7|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group7|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group7style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group7}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{oddstyle|}}};{{{list7style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=odd|swap=even|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list7|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list8|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group8|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group8style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group8}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list8style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list8|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list9|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group9|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group9style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group9}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{oddstyle|}}};{{{list9style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=odd|swap=even|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list9|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list10|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group10|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group10style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group10}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list10style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list10|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list11|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group11|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group11style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group11}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{oddstyle|}}};{{{list11style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=odd|swap=even|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list11|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list12|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group12|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group12style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group12}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list12style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list12|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list13|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group13|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group13style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group13}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{oddstyle|}}};{{{list13style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=odd|swap=even|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list13|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list14|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group14|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group14style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group14}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list14style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list14|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list15|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group15|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group15style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group15}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{oddstyle|}}};{{{list15style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=odd|swap=even|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list15|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list16|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group16|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group16style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group16}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list16style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list16|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list17|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group17|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group17style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group17}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{oddstyle|}}};{{{list17style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=odd|swap=even|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list17|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list18|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group18|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group18style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group18}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list18style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list18|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list19|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group19|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group19style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group19}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{oddstyle|}}};{{{list19style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=odd|swap=even|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list19|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list20|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group20|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group20style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group20}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list20style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list20|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list21|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group21|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group21style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group21}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list21style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list21|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list22|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group22|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group22style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group22}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list22style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list22|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list23|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group23|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group23style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group23}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list23style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list23|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list24|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group24|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group24style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group24}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list24style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list24|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{list25|}}}|&lt;!--
 --&gt;&lt;tr style=&quot;height:2px&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{group25|}}}|&lt;td class=&quot;navbox-group&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{groupstyle|}}};{{{group25style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;{{{group25}}}&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;text-align:left;border-left:2px solid #fdfdfd;|&lt;td colspan=2 style=&quot;}}&lt;!--
 --&gt;width:100%;padding:0px;{{{liststyle|}}};{{{evenstyle|}}};{{{list25style|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;class=&quot;navbox-list navbox-{{#switch:{{{evenodd|}}}|on=even|swap=odd|{{{evenodd|}}}}}&quot;&gt;&lt;!--
 --&gt;&lt;div style=&quot;padding:{{{listpadding|0em 0.25em}}}&quot;&gt;{{{list25|}}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--


---Below---
--&gt;{{#if:{{{below|}}}|&lt;!--
 --&gt;{{#if:{{{title|}}}{{{above|}}}{{{list1|}}}{{{list2|}}}{{{list3|}}}|&lt;tr style=&quot;height:2px;&quot;&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--
 --&gt;&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;navbox-abovebelow&quot; style=&quot;{{{basestyle|}}};{{{belowstyle|}}}&quot; &lt;!--
 --&gt;colspan=&quot;{{#expr:2{{#if:{{{imageleft|}}}|+1}}{{#if:{{{image|}}}|+1}}}}&quot;&gt;{{{below}}}&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;}}&lt;!--


--&gt;&lt;/table&gt;{{#switch:{{{border|{{{1|}}}}}}|subgroup|child=&lt;div&gt;|none=|#default=&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;}}&lt;!--

--&gt;&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mih0sr5arh0fnncd1fv2izpsuadvky8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Navbox/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7500</id>
    <revision>
      <id>29248</id>
      <parentid>29218</parentid>
      <timestamp>2010-08-30T09:57:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29248</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7326" sha1="21icgmfyc1sp12opgar03ewrny07j9k" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}&lt;!-- 

        LÄGG TILL KATEGORIER OCH INTERWIKILÄNKAR NEDERST. 
--&gt;
Mallen är till för att på ett enkelt sätt skapa kraftfulla navigationsmallar. Tänk på att mallen används för att standardisera alla navigationsrutor på hela svenskspråkiga Wikipedia så ändra inte mallens stil, det är dock möjligt.
== Användning ==
Tomma parametrar kan raderas.
&lt;pre&gt;
{{Navbox
|name    = {{subst:PAGENAME}}
|title   = 
|image   = 
|above   = 

|group1  = 
|list1   = 

|group2  = 
|list2   = 
 ...
|group25 = 
|list25  = 

|below   = 
}}
&lt;/pre&gt;

== Parametrar ==

{{Navbox
|name = Navbox/dok
|state = uncollapsed
|image = {{{image}}}
|title = {{{title}}}
|above = {{{above}}}
|group1 = {{{group1}}}
|list1 = {{{list1}}}
|group2 = {{{group2}}}
|list2 = {{{list2}}}
|list3 = {{{list3}}} ''utan {{{group3}}}''
|group4 = {{{group4}}}
|list4 = {{{list4}}}
|below = {{{below}}}
}}

Alla mallens parametrar skrivs med [[gemener]]. &lt;code&gt;title&lt;/code&gt; är den enda parametern som är obligatorisk, alla andra kan utelämnas.

De mest grundläggande parametrarna är:

:&lt;code&gt;name&lt;/code&gt; - mallens namn. ({{Tnavbar|Navbox|mini=1|nodiv=1}}).
:&lt;code&gt;title&lt;/code&gt; - navigationsmallens titel, skrivs till exempel: &lt;nowiki&gt;Lista över hårdvara från [[Atari]]&lt;/nowiki&gt;.
:&lt;code&gt;state&lt;/code&gt; (&lt;code&gt;autocollapse&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;uncollapsed&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;collapsed&lt;/code&gt;) -  hur mallen ska te sig när den används, om den ska visas direkt, eller om den ska vara dold.

:&lt;code&gt;titlestyle&lt;/code&gt; - CSS stil för ''title''listen, till exempel: &lt;code&gt;background:gray;&lt;/code&gt;. &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;
:&lt;code&gt;groupstyle&lt;/code&gt; - CSS stil för ''group''cellerna, till exempel: &lt;code&gt;background:#eee;&lt;/code&gt;. &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;

:&lt;code&gt;image&lt;/code&gt; - kan användas för att placera en bild till höger i mallen. Använd normal [[Wikipedia:Hur man redigerar en sida#Bilder|bild-syntax]].
:&lt;code&gt;imageleft&lt;/code&gt; - kan användas för att placera en bild till vänster i mallen. Använd normal [[Wikipedia:Hur man redigerar en sida#Bilder|bild-syntax]].

:&lt;code&gt;above&lt;/code&gt; - text som ska hamna mellan titeln och listan.

:&lt;code&gt;group&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;&lt;/code&gt; - titeln för den &lt;code&gt;n&lt;/code&gt;:te list-parametern. Kan utelämnas.
:&lt;code&gt;list&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;&lt;/code&gt; - text som ofta är wikilänkar till relaterade sidor. Brukar separeras med antingen {{mall|!}}, {{mall|•}} eller {{mall|·}}
:&lt;code&gt;below&lt;/code&gt; - text som hamnar på en egen rad längst ner i mallen.

===Stilparametrar===
:&lt;code&gt;style&lt;/code&gt; - för hela mallen, men påverkar inte defaultvärden för övriga tabellceller. &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;
:&lt;code&gt;basestyle&lt;/code&gt; - för title- och group-rubriker, samt above- och below-celler. &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;
:&lt;code&gt;titlestyle&lt;/code&gt; - för mallens rubrik (''title''). &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;
:&lt;code&gt;groupstyle&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;group&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;style&lt;/code&gt; - för alla eller vissa grupprubriker. &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;
:&lt;code&gt;liststyle&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;list&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;style&lt;/code&gt; - för allt eller visst listinnehåll. &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;
:&lt;code&gt;abovestyle&lt;/code&gt; - för above-cellen. &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;
:&lt;code&gt;belowstyle&lt;/code&gt; - för below-cellen. &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;
:&lt;code&gt;imagestyle&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;imageleftstyle&lt;/code&gt; - för tabellceller som innehåller bilder. &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;
:&lt;code&gt;evenodd&lt;/code&gt; (&lt;code&gt;swap&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;on&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;off&lt;/code&gt;) - ger en nyanskillnad på raderna i mallen.
:&lt;code&gt;evenstyle&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;oddstyle&lt;/code&gt; - för listinnehåll på udda respektive jämna rader. &lt;small&gt;([[WP:CSS|CSS]])&lt;/small&gt;

== Parametrar med inställningar ==

:;&lt;code&gt;state&lt;/code&gt;  [&lt;code&gt;autocollapse&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;uncollapsed&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;collapsed&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;plain&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;off&lt;/code&gt;]
::Parametern ''state'' används för att definiera hur mallen ska te sig när den blir inkluderad i en artikel. Alla lägen ignoreras om användaren har stängt av [[JavaScript]].
::*&lt;code&gt;autocollapse&lt;/code&gt; - Standardinställningen. Döljer innehållet i navigationsrutan när det är mer än två navigationsrutor i en artikel.
::*&lt;code&gt;uncollapsed&lt;/code&gt; - eller något annat&lt;ref&gt;Vad som helst som inte är en av de andra parametrarna, men använd något som är lättförstått.&lt;/ref&gt;. Detta gör så att navigationsrutans innehåll inte döljs om det är två eller mer i en artikel.
::*&lt;code&gt;collapsed&lt;/code&gt; - Tvingar navigationsrutan att dölja sitt innehåll även om den är ensam i en artikel.
::*&lt;code&gt;plain&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;off&lt;/code&gt; - Tar bort möjligheten att dölja navigationsrutans innehåll.

:;&lt;code&gt;evenodd&lt;/code&gt; [&lt;code&gt;off&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;on&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;swap&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;even&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;odd&lt;/code&gt;]
::*&lt;code&gt;off&lt;/code&gt; - Standardinställningen. Stänger av mallens ränder.
::*&lt;code&gt;on&lt;/code&gt; - Slår på mallens funktion för ränder.
::*&lt;code&gt;swap&lt;/code&gt; - Slår på mallens funktion för ränder. Byter så att stilen på ''odd'' används för ''even'' och tvärt om, används för inkluderade undermallar.
::*&lt;code&gt;even&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;odd&lt;/code&gt; - Sätter alla ränder i hela mallen till att ha den valda stilen.

== Användningsexempel ==

=== Mycket simpel ===
{{navbox|name=navbox
|state=uncollapsed
|title=Boxens titel
|list1=Boxens innehåll
}}
&lt;pre&gt;{{navbox
|name  = {{subst:PAGENAME}}
|title = Boxens titel
|list1 = Boxens innehåll
}}
&lt;/pre&gt;

=== Med grupper ===
{{navbox|name=navbox
|state=uncollapsed
|title=Boxens titel
|group1=Grupp 1
|list1= Lista 1
|group2=Grupp 2
|list2= Lista 2
}}
&lt;pre&gt;
{{navbox
|name   = {{subst:PAGENAME}}
|title  = 
|group1 = 
|list1  = 
|group2 = 
|list2  = 
}}
&lt;/pre&gt;
=== Underboxar ===
Underboxar kan användas för att bara visa delar av navigationsrutor åt gången, till exempel vid ett lands uppdelning i [[län]] och [[kommun]]er.
{{navbox|name=navbox
|state=uncollapsed
|title=[[Mall:Navbox]] med underboxar
|list1={{navbox|child
  |title =&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;navbox{{!}}child
  |group1={{{group1}}}
  |list1 ={{{list1}}}
  |group2={{{group2}}}
  |list2 ={{{list2}}}
  |list3 ={{{list3}}} utan {{{group3}}}
  }}
|list2={{navbox|child
  |state=uncollapsed
  |title =&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;navbox{{!}}child
  |group1={{{group1}}}
  |list1 ={{{list1}}}
  |group2={{{group2}}}
  |list2 ={{{list2}}}
  |list3 ={{{list3}}} utan {{{group3}}}
  }}
}}
&lt;pre&gt;
{{navbox
|name   = {{subst:PAGENAME}}
|title  = 
|list1  ={{navbox|child
  |title = 
  |group1= 
  |list1 = 
  |group2= 
  |list2 = 
  }}
|list2  ={{navbox|child
  |title = 
  |group1= 
  |list1 = 
  |group2= 
  |list2 = 
  }}
}}
&lt;/pre&gt;

== Övrig funktionalitet ==
=== Dölja {{mall|tnavbar}} ===
Navbox använder {{mall|tnavbar}} för att visa de tre länkarna (Visa, diskutera och redigera) i titeln. I bland kan det vara önskvärt att dölja dessa då mallen används för något annat än en navigationsruta. Detta är dock inget som rekommenderas eller bör användas.

För att dölja {{mall|tnavbar}} från mallen så sätter man bara parametern &lt;code&gt;name&lt;/code&gt; till &lt;code&gt;#dölj navigeringslänkarna&lt;/code&gt;.

== Se även ==
*{{mall|infobox}}

== Fotnoter ==
&lt;references/&gt;

&lt;includeonly&gt;&lt;!--
++++ LÄGG TILL KATEGORIER OCH INTERWIKILÄNKAR UNDER DENNA RAD, INNAN INCLUDEONLY AVSLUTAS. --&gt;

[[Kategori:Metamallar|Navbox]]
[[Kategori:Navigationsmallar| ]]


&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>21icgmfyc1sp12opgar03ewrny07j9k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tnavbar</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7501</id>
    <revision>
      <id>29235</id>
      <parentid>29234</parentid>
      <timestamp>2010-08-30T09:54:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>16 versioner från [[:w:Mall:Tnavbar]]</comment>
      <origin>29235</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1784" sha1="fzecrc3du3lfr4knp9gr0ffhv2oicnl" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;'''{{purge|rensa}}''' sidans cache&lt;/noinclude&gt;&lt;!--

--&gt;&lt;includeonly&gt;{{#if:{{{nodiv|}}}|&lt;!--then:
--&gt;&amp;nbsp;&lt;span class=&quot;noprint plainlinksneverexpand&quot; style=&quot;white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:xx-small; {{{fontstyle|}}}; {{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}} {{{style|}}}&quot;&gt;|&lt;!--else:
--&gt;&lt;div class=&quot;noprint plainlinksneverexpand&quot; style=&quot;background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:xx-small; {{{fontstyle|}}}; {{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}} {{{style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
--&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#ifeq:{{{mini|}}}{{{miniv|}}}{{{plain|}}}{{{viewplain|}}}|&lt;!--equals:--&gt;1|&lt;!--then:
--&gt;|&lt;!--else:
--&gt;Denna tabell:&amp;nbsp;&lt;!--
--&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#ifeq:{{{miniv|}}}{{{viewplain|}}}|&lt;!--equals:--&gt;1|&lt;!--then:
--&gt;[[Mall:{{{1}}}|&lt;span title=&quot;Visa denna mall&quot; style=&quot;{{{fontstyle|}}};{{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}}&quot;&gt;{{#if:{{{viewplain|}}}|visa|v}}&lt;/span&gt;]]|&lt;!--else:
--&gt;[[Mall:{{{1}}}|&lt;span title=&quot;Visa denna mall&quot; style=&quot;{{{fontstyle|}}};{{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}}&quot;&gt;{{#if:{{{mini|}}}|v|visa}}&lt;/span&gt;]]&amp;nbsp;&lt;span style=&quot;font-size:80%;&quot;&gt;•&lt;/span&gt;&amp;nbsp;[[Malldiskussion:{{{1}}}|&lt;span style=&quot;{{{fontstyle|}}};{{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}}&quot; title=&quot;Diskussion om denna mall&quot;&gt;{{#if:{{{mini|}}}|d|diskussion}}&lt;/span&gt;]]&amp;nbsp;&lt;span style=&quot;font-size:80%;&quot;&gt;•&lt;/span&gt;&amp;nbsp;[{{fullurl:{{ns:10}}:{{{1}}}|action=edit}} &lt;span style=&quot;{{{fontstyle|}}};{{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}}&quot; title=&quot;Du kan redigera denna mall. Använd förhandsgranskningen innan du sparar.&quot;&gt;{{#if:{{{mini|}}}|r|redigera}}&lt;/span&gt;]&lt;!--
--&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{nodiv|}}}|&lt;!--then:
--&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;|&lt;!--else:
--&gt;&lt;/div&gt;&lt;!--
--&gt;}}&lt;/includeonly&gt;&lt;!--

--&gt;&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fzecrc3du3lfr4knp9gr0ffhv2oicnl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tnavbar/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7502</id>
    <revision>
      <id>29269</id>
      <parentid>29251</parentid>
      <timestamp>2010-08-30T10:08:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29269</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3383" sha1="qj44dzyk9e8qr9ik9uk69wqjkmysroh" xml:space="preserve">{{dokumentationssida}}
&lt;!-- EDIT TEMPLATE DOCUMENTATION BELOW THIS LINE --&gt;
----
'''Tnavbar''' : '''T'''emplate '''nav'''igation '''bar'''
----
==Användning==
Kopieringsbara exempel när den är inom en speciell mall lägger den till navigeringsfunktion
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|{{subst:PAGENAME}}|mini=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; 
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|{{subst:PAGENAME}}|plain=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; 
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|{{subst:PAGENAME}}|mini=1|nodiv=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; 
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|{{subst:PAGENAME}}|plain=1|nodiv=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; 
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|{{subst:PAGENAME}}|miniv=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; 
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|{{subst:PAGENAME}}|viewplain=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; 
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|{{subst:PAGENAME}}|miniv=1|nodiv=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; 
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|{{subst:PAGENAME}}|viewplain=1|nodiv=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; 

:Koden&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{subst:PAGENAME}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; kommer ersätta mallens namn när den har hanterats av servern
:&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|Tnavbar/dok}}&lt;/nowiki&gt; ger:{{Tnavbar|Tnavbar/dok}}

==Exempel==
&lt;pre&gt;{{Tnavbar|Mallnamnet|mini= |nodiv= }}&lt;/pre&gt;

=== Obligatoriska parametrar ===
*&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|Mallnamn}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; mallnamnet är obligatoriskt

=== Valbara parametrar ===
{| class=&quot;wikitable&quot;
! Valbar parameter !!  !! Producerar...
|-
|Nej &quot;Den här boxens:&quot; text. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|Mallens namn|plain=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; || → ||Nej &quot;Den här boxens:&quot; text. {{Tnavbar|Tnavbar/dok|plain=1}}
|-
|&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|Mallnamn|nodiv=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; Bra för att &quot;blanda&quot; i text. || → || {{Tnavbar|Tnavbar/dok|nodiv=1}} Bra för att blanda i text.
|-
|Blended no &quot;This box:&quot; text. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|Template Name|plain=1|nodiv=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; || → ||Blended no &quot;This box:&quot; text. {{Tnavbar|Tnavbar/dok|plain=1|nodiv=1}}
|-
| colspan=&quot;3&quot;|
|-
|Makes Tnavbar display in a mini version: &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|Template Name|mini=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; like so. || → || Makes Tnavbar display in a mini version: {{Tnavbar|Tnavbar/dok|mini=1}} like so. 
|-
|&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|Template Name|mini=1|nodiv=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; Good for &quot;blending&quot; into text. || → || {{Tnavbar|Tnavbar/dok|mini=1|nodiv=1}} Good for &quot;blending&quot; into text.
|-
| colspan=&quot;3&quot;|
|-
|For a fuller simpler access option. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|Template Name|viewplain=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; || → ||For a fuller simpler access option. {{Tnavbar|Tnavbar/dok|viewplain=1}}
|-
|For a simpler access option. &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Tnavbar|Template Name|miniv=1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; || → ||For a simpler access option. {{Tnavbar|Tnavbar/dok|miniv=1}}
|}

== Prepackaged ==
;{{tl|tnavbar-header}}: Positions &lt;small&gt;v • d • e&lt;/small&gt; on the right edge of the line, often used in non-collapsible navbox heading.
;{{tl|Tnavbar-navframe}}: For use in conjunction with [[Wikipedia:NavFrame|Navframe div]]s, positions &lt;small&gt;v • d • e&lt;/small&gt; opposite of the [hide]/[show] feature.
;{{tl|Tnavbar-collapsible}}: For use in conjunction with [[Wikipedia: NavFrame#Collapsible tables|Collapsible tables]],floats &lt;small&gt;v • d • e&lt;/small&gt; opposite of the [hide]/[show] feature.
&lt;!--
The following is a list of meta-template the can be used in place of custom navbox code 
{{Navigational templates}}
--&gt;
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- ADD CATEGORIES BELOW THIS LINE --&gt;
[[Kategori:hjälpmallar|{{PAGENAME}}]]

&lt;!-- ADD INTERWIKIS BELOW THIS LINE --&gt;

&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>qj44dzyk9e8qr9ik9uk69wqjkmysroh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Purge</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7503</id>
    <redirect title="Mall:Rensa" />
    <revision>
      <id>29247</id>
      <parentid>29246</parentid>
      <timestamp>2010-08-30T09:55:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>1 version från [[:w:Mall:Purge]]</comment>
      <origin>29247</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="sgcd57nlumsukdfhw62cx92bhp4zkch" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Mall:Rensa]]</text>
      <sha1>sgcd57nlumsukdfhw62cx92bhp4zkch</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Metamallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7504</id>
    <revision>
      <id>29249</id>
      <timestamp>2010-08-30T09:58:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:mallar]]'</comment>
      <origin>29249</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv" xml:space="preserve">[[kategori:mallar]]</text>
      <sha1>afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Navigationsmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7505</id>
    <revision>
      <id>29250</id>
      <timestamp>2010-08-30T09:59:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:mallar]]'</comment>
      <origin>29250</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv" xml:space="preserve">[[kategori:mallar]]</text>
      <sha1>afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tl</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7506</id>
    <redirect title="Mall:Mall" />
    <revision>
      <id>29252</id>
      <timestamp>2010-08-30T10:02:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Mall:Mall]]</comment>
      <origin>29252</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23" sha1="eulir8cv8pirslyxmkgxv1m7f3t7n6o" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Mall:Mall]]</text>
      <sha1>eulir8cv8pirslyxmkgxv1m7f3t7n6o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tnavbar-collapsible</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7507</id>
    <revision>
      <id>29256</id>
      <parentid>29255</parentid>
      <timestamp>2010-08-30T10:05:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29256</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="348" sha1="feu89numpw4vf2qm9virvlyl2ry39nh" xml:space="preserve">{{tnavbar|{{{2|}}}|{{#ifeq:{{{plain|}}}|1|plain|mini}}=1|style={{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}}float:left; text-align:left; width:6em;}}&lt;span style=&quot;font-size:110%;{{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}}&quot;&gt;{{{1}}}&lt;/span&gt;&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}
&lt;!-- Add cats and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>feu89numpw4vf2qm9virvlyl2ry39nh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Dokumentation/mall</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7508</id>
    <revision>
      <id>45915</id>
      <parentid>45914</parentid>
      <timestamp>2015-10-06T20:48:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Kategorisering, som ej torde för-uppläggas; jmfr [[w:Malldiskussion:Dokumentation/mall]].</comment>
      <origin>45915</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="408" sha1="2q62nvx11oinxz29axamcyliwa8nh8r" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==

=== Parametrar ===

=== Exempel ===

=== Associerad kategori ===
&lt;!-- VID BEHOV KAN MAN HÄR LÄGGA TILL:
Artiklar med denna mall placeras i [[:Kategori:XXX]].
--&gt;

== Omdirigeringar ==

== Se även ==

&lt;include&lt;includeonly&gt;&lt;/includeonly&gt;only&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;

&lt;/include&lt;includeonly&gt;&lt;/includeonly&gt;only&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Malldokumentation]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>2q62nvx11oinxz29axamcyliwa8nh8r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tnavbar-collapsible/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7509</id>
    <revision>
      <id>29270</id>
      <timestamp>2010-08-30T10:08:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Dokumentationssida}}  == Användning ==  === Parametrar ===  === Exempel ===  === Associerad kategori === &lt;!-- VID BEHOV KAN MAN HÄR LÄGGA TILL: Artiklar med denna mall place...'</comment>
      <origin>29270</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="364" sha1="qrmgti34rt5o1dswx1v5fvfx1xqxvx9" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==

=== Parametrar ===

=== Exempel ===

=== Associerad kategori ===
&lt;!-- VID BEHOV KAN MAN HÄR LÄGGA TILL:
Artiklar med denna mall placeras i [[:Kategori:XXX]].
--&gt;

== Omdirigeringar ==

== Se även ==

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;
[[Kategori:hjälpmallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;!-- INTERWIKI NEDAN --&gt;
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>qrmgti34rt5o1dswx1v5fvfx1xqxvx9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Hjälpmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7510</id>
    <revision>
      <id>29271</id>
      <timestamp>2010-08-30T10:09:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:mallar]]'</comment>
      <origin>29271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv" xml:space="preserve">[[kategori:mallar]]</text>
      <sha1>afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tnavbar-navframe</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7511</id>
    <revision>
      <id>29286</id>
      <parentid>29277</parentid>
      <timestamp>2010-08-30T10:18:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>29286</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="514" sha1="if93k2cimk4knojdmxs499d7fil18ro" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;
&lt;div class=&quot;NavHead&quot; style=&quot;position:relative; width:100%; padding-left:10em;&quot;&gt;{{{1}}}
&lt;/noinclude&gt;{{#if:{{{2|}}}|{{#if:{{{fontcolor|}}}| &lt;span style=&quot;color:{{{fontcolor|}}};&quot;&gt;{{{1}}}&lt;/span&gt; | {{{1}}} }}}}{{tnavbar |{{{2|{{{1&lt;noinclude&gt;|Tnavbar-navframe&lt;/noinclude&gt;}}}}}}|{{#ifeq:{{{plain|}}}|1|plain|mini}}=1|fontcolor={{{fontcolor|}}} |style=position:absolute; top:0px; left:3px;}}&lt;noinclude&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;
{{dokumentation}}
&lt;!-- Add cats and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>if93k2cimk4knojdmxs499d7fil18ro</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tnavbar-navframe/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7512</id>
    <revision>
      <id>29285</id>
      <parentid>29284</parentid>
      <timestamp>2010-08-30T10:17:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>7 versioner från [[:w:Mall:Tnavbar-navframe/dok]]</comment>
      <origin>29285</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1807" sha1="k4ddem7c2z4zpu869zm7tifbkr89rfi" xml:space="preserve">&lt;!-- EDIT TEMPLATE DOCUMENTATION BELOW THIS LINE --&gt;
&lt;noinclude&gt;{{dokumentationssida}}&lt;/noinclude&gt;
==Usage==
Placera helt enkelt'''&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;'''Tnavbar-navframe|Överskrift|Namn på mallen'''&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;''' i huvudområdet för [[Wikipedia:Navigeringsmallar|mallen]] användande [[Wikipedia:NavFrame|NavFrame div]]av för att lägga till &lt;small&gt;v • d • ä&lt;/small&gt; navigeringsfunktioner.

===Parametrar===
&lt;hr/&gt;
====''Obligatoriska''====
; 1 : (den första odöpta parametern)Text som visas centrerat i huvudfältet (den första raden).
; 2 : (den andraodöpta parametern) Namnetpå mallen, är nödvändig för &quot;&lt;span style=&quot;white-space:nowrap;&quot;&gt;visa • diskutera• ändra&lt;/span&gt;&quot; länkarna ska fungera korrekt på alla sidor mallen användspå. Du kan fylla i&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{subst:PAGENAME}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; för att använda det här valets snabblänk.

====''Tillval''====
; fontcolor : (&lt;span style=&quot;color: red;&quot;&gt;'''Tar avstånd från'''&lt;/span&gt;) Specificerar titelns textfärg

==Se även==
;{{tl|Tnavbar}}: Den här mallen [[Wikipedia:Transclusion|transcluses]] tnavbar, källan är mer användbar
;{{tl|tnavbar-header}}: Positionerar &lt;small&gt;v • d • ä&lt;/small&gt; på den högra kanten av linjen, och används ofta i ej-dolbara navigeringsboxars rubriker
;{{tl|Tnavbar-collapsible}}: För användning i samband med [[Wikipedia: NavFrame#Dolbara tabeller|Dolbara tabeller]],flyter&lt;small&gt;v • d • ä&lt;/small&gt; i motsättning till [dölj]/[visa] funktionen.

Använd meta-mallar för att minska på kodöverflöd och förenkla redigering:
{{Navigational templates}}

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- ADD CATEGORIES BELOW THIS LINE --&gt;
[[Kategori:hjälpmallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;!-- ADD INTERWIKIS BELOW THIS LINE --&gt;

[[en:Template:Tnavbar-navframe]]
[[fr:Modèle:Tnavbar-navframe]]

&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>k4ddem7c2z4zpu869zm7tifbkr89rfi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska/Appendix/Falska vänner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7513</id>
    <revision>
      <id>43481</id>
      <parentid>40513</parentid>
      <timestamp>2015-03-21T21:18:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Lätt wikifiering.</comment>
      <origin>43481</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="254" sha1="ig9a0vqf5xkz2s8zy7qlu2f9qno5gjd" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser/Tyska]]

*Fleisch = kött (inte fläsk)
*Planieren = jämna med marken (inte planera)
*Parken = parkera (inte park)
*das Semester = terminen (inte semestern)
*der Termin = den avtalade tiden (inte terminen)
*der Urlaub = semestern</text>
      <sha1>ig9a0vqf5xkz2s8zy7qlu2f9qno5gjd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare es-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7527</id>
    <revision>
      <id>29335</id>
      <parentid>29334</parentid>
      <timestamp>2010-09-09T12:26:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>9 versioner från [[:w:Mall:Användare es-2]]: för fix av rödlänk</comment>
      <origin>29335</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1717" sha1="6k1tjmpvc606p8zc5i21bfbod4regza" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Spanska
|iso=es
|level=2
|text1=Este usuario puede contribuir con un nivel '''[[:Kategori:Användare es-2|intermedio]]''' de '''[[:Kategori:Användare es|español]]'''.
|levellabel=&amp;#32;|text2=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|text3=&amp;#32;
}}

&lt;noinclude&gt;
[[ar:قالب:مستخدم es-2]]
[[bat-smg:Šabluons:User es-2]]
[[bg:Шаблон:Потребител es-2]]
[[ceb:Plantilya:User es-2]]
[[cs:Šablona:User es-2]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User es-2]]
[[de:Vorlage:User es-2]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης es-2]]
[[en:Template:User es-2]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (es-2)]]
[[et:Mall:User es-2]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (es-2)]]
[[fa:الگو:User es-2]]
[[fi:Malline:User es-2]]
[[fr:Modèle:Utilisateur es-2]]
[[gl:Modelo:User es-2]]
[[he:תבנית:User es-2]]
[[hi:साँचा:User es-2]]
[[ht:Modèl:User es-2]]
[[hu:Sablon:User es-2]]
[[id:Templat:User es-2]]
[[ja:Template:User es-2]]
[[ka:თარგი:User es-2]]
[[ko:틀:User es-2]]
[[la:Formula:Usor es-2]]
[[lb:Schabloun:Benotzer es-2]]
[[lt:Šablonas:User es-2]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker es-2]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker es-2]]
[[os:Шаблон:User es-2]]
[[pl:Szablon:User es-2]]
[[pnt:Πρότυπον:Χρήστες es-2]]
[[pt:Predefinição:User es-2]]
[[ru:Шаблон:User es-2]]
[[se:Template:User es-2]]
[[simple:Template:User es-2]]
[[sk:Šablóna:User es-2]]
[[sl:Predloga:Uporabnik es-2]]
[[sr:Шаблон:Корисник es-2]]
[[te:మూస:User es-2]]
[[th:แม่แบบ:User es-2]]
[[udm:Шаблон:User es-2]]
[[uk:Шаблон:User es-2]]
[[uz:Andoza:User es-2]]
[[vi:Bản mẫu:User es-2]]
[[vo:Samafomot:User es-2]]
[[wuu:模板:User es-2]]
[[zh:Template:User es-2]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>6k1tjmpvc606p8zc5i21bfbod4regza</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare fr</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7528</id>
    <revision>
      <id>29344</id>
      <parentid>29343</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T07:01:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>8 versioner från [[:w:Mall:Användare fr]]</comment>
      <origin>29344</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1825" sha1="tipdn1d1zujnbyrzc6n6zfwqknowk3b" xml:space="preserve">{{Babel användare|lang=Franska|iso=fr|level=N|text1=Cette personne a pour&amp;nbsp;|levellabel=langue maternelle|text2=&amp;nbsp;le&amp;nbsp;|langlabel=français|text3=.}}

&lt;noinclude&gt;
[[ang:Bysen:Brūcend fr]]
[[ar:قالب:مستخدم fr]]
[[bg:Шаблон:Потребител fr]]
[[ca:Plantilla:Babel fr]]
[[ceb:Plantilya:User fr]]
[[cs:Šablona:User fr]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User fr]]
[[cv:Шаблон:User fr]]
[[da:Skabelon:Bruger fr]]
[[de:Vorlage:User fr]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης fr]]
[[en:Template:User fr]]
[[eo:Ŝablono:Vikipediisto fr]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (fr)]]
[[et:Mall:User fr]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (fr)]]
[[fa:الگو:User fr]]
[[fi:Malline:User fr]]
[[fr:Modèle:Utilisateur fr]]
[[fy:Berjocht:Meidogger/Taal fr]]
[[gl:Modelo:User fr]]
[[he:תבנית:User fr]]
[[hi:साँचा:User fr]]
[[ht:Modèl:User fr]]
[[hu:Sablon:User fr]]
[[ia:Patrono:Usator fr]]
[[id:Templat:User fr]]
[[it:Template:User fr]]
[[ja:Template:User fr]]
[[ka:თარგი:User fr]]
[[ko:틀:User fr]]
[[ky:Template:User fr]]
[[la:Formula:Usor fr]]
[[lb:Schabloun:Benotzer fr]]
[[li:Sjabloon:Gebroeker fr]]
[[lt:Šablonas:User fr]]
[[lv:Veidne:User fr]]
[[na:Template:User fr]]
[[new:Template:User fr]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker fr]]
[[no:Mal:Bruker fr]]
[[os:Шаблон:User fr]]
[[pl:Szablon:User fr]]
[[pt:Predefinição:User fr]]
[[ro:Format:Utilizator fr]]
[[ru:Шаблон:User fr]]
[[simple:Template:User fr]]
[[sk:Šablóna:User fr]]
[[sl:Predloga:Uporabnik fr]]
[[sr:Шаблон:Корисник fr]]
[[te:మూస:User fr]]
[[tg:Шаблон:User fr]]
[[th:แม่แบบ:User fr]]
[[tr:Şablon:Kullanıcı fr]]
[[uk:Шаблон:User fr]]
[[uz:Andoza:User fr]]
[[vi:Bản mẫu:User fr]]
[[vo:Samafomot:User fr]]
[[wa:Modele:User fr]]
[[zh:Template:User fr]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>tipdn1d1zujnbyrzc6n6zfwqknowk3b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fr-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7529</id>
    <revision>
      <id>29345</id>
      <timestamp>2010-09-10T07:05:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar med [[Kategori:Användare fr]]</comment>
      <origin>29345</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="ko571gap0a0269kkgr6ucaee7xtr1qk" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare fr]]</text>
      <sha1>ko571gap0a0269kkgr6ucaee7xtr1qk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fr</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7530</id>
    <revision>
      <id>29346</id>
      <timestamp>2010-09-10T07:05:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar med [[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</comment>
      <origin>29346</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare es-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7531</id>
    <revision>
      <id>29347</id>
      <timestamp>2010-09-10T07:06:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar med [[Kategori:Användare es]]</comment>
      <origin>29347</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="9yrepbqh30zf8s5ac0prq4up0mjw2h9" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare es]]</text>
      <sha1>9yrepbqh30zf8s5ac0prq4up0mjw2h9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare es</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7532</id>
    <revision>
      <id>29348</id>
      <timestamp>2010-09-10T07:06:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar med [[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</comment>
      <origin>29348</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare fr-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7533</id>
    <revision>
      <id>29358</id>
      <parentid>29357</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T07:53:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>9 versioner från [[:w:Mall:Användare fr-2]]: några till</comment>
      <origin>29358</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1773" sha1="q1nf8xs1bdd3jldga4bs78loj7d4y67" xml:space="preserve">{{Babel användare|lang=Franska|iso=fr|level=2|text1=Cette personne peut contribuer avec un niveau&amp;#32;|levellabel=intermédiaire|text2=&amp;#32;de&amp;#32;|langlabel=français|text3=.}}

&lt;noinclude&gt;
[[ab:Шаблон:User fr-2]]
[[am:መለጠፊያ:User fr-2]]
[[an:Plantilla:User fr-2]]
[[ar:قالب:مستخدم fr-2]]
[[bat-smg:Šabluons:User fr-2]]
[[bg:Шаблон:Потребител fr-2]]
[[ceb:Plantilya:User fr-2]]
[[cs:Šablona:User fr-2]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User fr-2]]
[[cy:Nodyn:Defnyddiwr fr-2]]
[[de:Vorlage:User fr-2]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης fr-2]]
[[en:Template:User fr-2]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (fr-2)]]
[[et:Mall:User fr-2]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (fr-2)]]
[[fa:الگو:User fr-2]]
[[fi:Malline:User fr-2]]
[[fr:Modèle:Utilisateur fr-2]]
[[gl:Modelo:User fr-2]]
[[he:תבנית:User fr-2]]
[[hi:साँचा:User fr-2]]
[[ht:Modèl:User fr-2]]
[[hu:Sablon:User fr-2]]
[[id:Templat:User fr-2]]
[[it:Template:Utente fr-2]]
[[ja:Template:User fr-2]]
[[ka:თარგი:User fr-2]]
[[ko:틀:User fr-2]]
[[la:Formula:Usor fr-2]]
[[lb:Schabloun:Benotzer fr-2]]
[[lt:Šablonas:User fr-2]]
[[mk:Шаблон:Корисник fr-2]]
[[mn:Загвар:User fr-2]]
[[new:Template:User fr-2]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker fr-2]]
[[no:Mal:Bruker fr-2]]
[[pl:Szablon:User fr-2]]
[[pt:Predefinição:User fr-2]]
[[ru:Шаблон:User fr-2]]
[[simple:Template:User fr-2]]
[[sk:Šablóna:User fr-2]]
[[sl:Predloga:Uporabnik fr-2]]
[[sr:Шаблон:Корисник fr-2]]
[[sw:Kigezo:User fr-2]]
[[te:మూస:User fr-2]]
[[th:แม่แบบ:User fr-2]]
[[tl:Suleras:User fr-2]]
[[uk:Шаблон:User fr-2]]
[[uz:Andoza:User fr-2]]
[[vi:Bản mẫu:User fr-2]]
[[vo:Samafomot:User fr-2]]
[[zh:Template:User fr-2]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>q1nf8xs1bdd3jldga4bs78loj7d4y67</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare fr-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7534</id>
    <revision>
      <id>29372</id>
      <parentid>29371</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T07:53:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>13 versioner från [[:w:Mall:Användare fr-1]]</comment>
      <origin>29372</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4494" sha1="mla9qbnpr7c2qqdwh5cxqw8is0io10o" xml:space="preserve">{{Babel användare|lang=Franska|iso=fr|level=1|text1=Cette personne peut contribuer avec un niveau&amp;#32;|levellabel=élémentaire|text2=&amp;#32;de&amp;#32;|langlabel=français|text3=.}}
&lt;noinclude&gt;
[[af:Sjabloon:Gebruiker fr-1]]
[[als:Vorlage:User fr-1]]
[[am:መለጠፊያ:User fr-1]]
[[an:Plantilla:User fr-1]]
[[ang:Bysen:Brūcend fr-1]]
[[ar:قالب:مستخدم fr-1]]
[[ast:Plantía:Usuarios por idioma (fr-1)]]
[[az:Şablon:User fr-1]]
[[bar:Vorlage:User fr-1]]
[[bat-smg:Šabluons:User fr-1]]
[[be:Шаблон:User fr-1]]
[[be-x-old:Шаблён:User fr-1]]
[[bg:Шаблон:Потребител fr-1]]
[[br:Patrom:User fr-1]]
[[ca:Plantilla:Babel fr-1]]
[[cdo:Template:User fr-1]]
[[ce:Дакъа:Юзер fr-1]]
[[ceb:Plantilya:User fr-1]]
[[chr:Template:User fr-1]]
[[co:Template:Utilizatore fr-1]]
[[cr:Template:User fr-1]]
[[crh:Şablon:User fr-1]]
[[cs:Šablona:User fr-1]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User fr-1]]
[[cy:Nodyn:Defnyddiwr fr-1]]
[[da:Skabelon:Bruger fr-1]]
[[de:Vorlage:User fr-1]]
[[dsb:Pśedłoga:Wužywaŕ fr-1]]
[[ee:Template:User fr-1]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης fr-1]]
[[eml:Template:User fr-1]]
[[en:Template:User fr-1]]
[[eo:Ŝablono:Vikipediisto fr-1]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (fr-1)]]
[[et:Mall:User fr-1]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (fr-1)]]
[[fa:الگو:User fr-1]]
[[ff:Modèle:User fr-1]]
[[fi:Malline:User fr-1]]
[[fo:Fyrimynd:Brúkari fr-1]]
[[fr:Modèle:Utilisateur fr-1]]
[[fur:Model:Utent fr-1]]
[[fy:Berjocht:Meidogger/Taal fr-1]]
[[ga:Teimpléad:Úsáideoir fr-1]]
[[gd:Template:User fr-1]]
[[gl:Modelo:User fr-1]]
[[glk:الگو:User fr-1]]
[[gn:Tembiecharã:User fr-1]]
[[got:Template:Niutands fr-1]]
[[gv:Clowan:Ymmydeyr fr-1]]
[[he:תבנית:User fr-1]]
[[hi:साँचा:User fr-1]]
[[hr:Predložak:Suradnik fr-1]]
[[hsb:Předłoha:User fr-1]]
[[ht:Modèl:User fr-1]]
[[hu:Sablon:User fr-1]]
[[hy:Կաղապար:User fr-1]]
[[ia:Patrono:Usator fr-1]]
[[id:Templat:User fr-1]]
[[ie:Template:User fr-1]]
[[ilo:Template:User fr-1]]
[[io:Shablono:User fr-1]]
[[is:Snið:Notandi fr-1]]
[[it:Template:Utente fr-1]]
[[ja:Template:User fr-1]]
[[jbo:Template:pilno fr-1]]
[[jv:Cithakan:User fr-1]]
[[ka:თარგი:User fr-1]]
[[kg:Template:Babel fr-1]]
[[kk:Үлгі:User fr-1]]
[[km:ទំព័រគំរូ:User fr-1]]
[[ko:틀:User fr-1]]
[[ku:Şablon:User fr-1]]
[[la:Formula:Usor fr-1]]
[[lad:Xabblón:User fr-1]]
[[lb:Schabloun:Benotzer fr-1]]
[[lbe:Шаблон:User fr-1]]
[[lmo:Mudel:User fr-1]]
[[ln:Modèle:User fr-1]]
[[lo:ແມ່ແບບ:User fr-1]]
[[lt:Šablonas:User fr-1]]
[[lv:Veidne:User fr-1]]
[[map-bms:Cithakan:User fr-1]]
[[mg:Endrika:User fr-1]]
[[mi:Template:User fr-1]]
[[mk:Шаблон:User fr-1]]
[[mn:Загвар:User fr-1]]
[[mt:Mudell:Utent fr-1]]
[[na:Template:User fr-1]]
[[nah:Nemachiyōtīlli:Tlatequitiltilīlli fr-1]]
[[nap:Modello:Utente fr-1]]
[[nds:Vörlaag:User fr-1]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker fr-1]]
[[new:Template:User fr-1]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker fr-1]]
[[nn:Mal:Brukar fr-1]]
[[no:Mal:Bruker fr-1]]
[[nov:Template:Usere fr-1]]
[[oc:Modèl:Utilizaire fr-1]]
[[or:Template:User fr-1]]
[[os:Шаблон:User fr-1]]
[[pag:Template:User fr-1]]
[[pdc:Vorlage:User fr-1]]
[[pl:Szablon:User fr-1]]
[[pt:Predefinição:User fr-1]]
[[qu:Plantilla:Ruwaq:fr-1]]
[[rm:Model:User fr-1]]
[[ro:Format:Utilizator fr-1]]
[[ru:Шаблон:User fr-1]]
[[sc:Template:Usuariu fr-1]]
[[scn:Template:User fr-1]]
[[sco:Template:Uiser fr-1]]
[[se:Template:User fr-1]]
[[sh:Šablon:User fr-1]]
[[simple:Template:User fr-1]]
[[sk:Šablóna:User fr-1]]
[[sl:Predloga:Uporabnik fr-1]]
[[so:Template:User fr-1]]
[[sq:Stampa:User fr-1]]
[[sr:Шаблон:Корисник fr-1]]
[[ss:Template:Umuntfu fr-1]]
[[su:Citakan:User fr-1]]
[[sw:Kigezo:User fr-1]]
[[ta:வார்ப்புரு:User fr-1]]
[[te:మూస:User fr-1]]
[[tet:Template:User fr-1]]
[[th:แม่แบบ:User fr-1]]
[[tl:Suleras:User fr-1]]
[[to:Template:ʻetita fr-1]]
[[tpi:Template:User fr-1]]
[[tr:Şablon:Kullanıcı fr-1]]
[[ty:Modèle:User fr-1]]
[[udm:Шаблон:User fr-1]]
[[uk:Шаблон:User fr-1]]
[[ur:سانچہ:User fr-1]]
[[uz:Andoza:User fr-1]]
[[vec:Modèl:Utente fr-1]]
[[vi:Bản mẫu:User fr-1]]
[[vls:Patrôon:User fr-1]]
[[vo:Samafomot:User fr-1]]
[[wa:Modele:User fr-1]]
[[yi:מוסטער:User fr-1]]
[[yo:Àdàkọ:User fr-1]]
[[zh:Template:User fr-1]]
[[zh-classical:Template:User fr-1]]
[[zh-min-nan:Template:User fr-1]]
[[zh-yue:Template:User fr-1]]
[[zu:Template:User fr-1]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mla9qbnpr7c2qqdwh5cxqw8is0io10o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare es-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7535</id>
    <revision>
      <id>29380</id>
      <parentid>29379</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T07:55:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>7 versioner från [[:w:Mall:Användare es-1]]</comment>
      <origin>29380</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="250" sha1="ior78jfw7t7tl1qou84jl6kdsuxfjgu" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Spanska
|iso=es
|level=1
|text1=Este usuario puede contribuir con un nivel '''[[:Kategori:Användare es-1|básico]]''' de '''[[:Kategori:Användare es|español]]'''.
|levellabel=&amp;#32;|text2=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|text3=&amp;#32;}}</text>
      <sha1>ior78jfw7t7tl1qou84jl6kdsuxfjgu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare it-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7536</id>
    <revision>
      <id>29404</id>
      <parentid>29403</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T07:56:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>23 versioner från [[:w:Mall:Användare it-1]]</comment>
      <origin>29404</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1574" sha1="hbok4it8i5xc65s1x1zjpgrrboahp4t" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Italienska
|iso=it
|level=1
|text1=Quest’utente può contribuire con un&amp;#32;
|langlabel=Italiano
|text2=&amp;#32;di livello&amp;#32;
|levellabel=semplice
|text3=.
|levelfirst=no
}}&lt;noinclude&gt;

[[am:መለጠፊያ:User it-1]]
[[ar:قالب:مستخدم it-1]]
[[bg:Шаблон:Потребител it-1]]
[[ceb:Plantilya:User it-1]]
[[cs:Šablona:User it-1]]
[[de:Vorlage:User it-1]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης it-1]]
[[en:Template:User it-1]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (it-1)]]
[[et:Mall:User it-1]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (it-1)]]
[[fa:الگو:User it-1]]
[[fi:Malline:User it-1]]
[[fr:Modèle:Utilisateur it-1]]
[[gl:Modelo:User it-1]]
[[he:תבנית:User it-1]]
[[hi:साँचा:User it-1]]
[[ht:Modèl:User it-1]]
[[hu:Sablon:User it-1]]
[[id:Templat:User it-1]]
[[it:Template:Utente it-1]]
[[ja:テンプレート:User it-1]]
[[ka:თარგი:User it-1]]
[[ko:틀:User it-1]]
[[krc:Шаблон:User it-1]]
[[la:Formula:Usor it-1]]
[[lb:Schabloun:Benotzer it-1]]
[[lt:Šablonas:User it-1]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker it-1]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker it-1]]
[[pl:Szablon:User it-1]]
[[pnt:Πρότυπον:Χρήστες it-1]]
[[pt:Predefinição:User it-1]]
[[ru:Шаблон:User it-1]]
[[simple:Template:User it-1]]
[[sk:Šablóna:User it-1]]
[[sl:Predloga:User it-1]]
[[sr:Шаблон:Корисник it-1]]
[[sw:Kigezo:User it-1]]
[[th:แม่แบบ:User it-1]]
[[uk:Шаблон:User it-1]]
[[uz:Andoza:User it-1]]
[[vi:Bản mẫu:User it-1]]
[[vo:Samafomot:User it-1]]
[[zh:Template:User it-1]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hbok4it8i5xc65s1x1zjpgrrboahp4t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare it-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7537</id>
    <revision>
      <id>29419</id>
      <parentid>29418</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T07:57:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>14 versioner från [[:w:Mall:Användare it-2]]</comment>
      <origin>29419</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1432" sha1="gebxfbottbz4cv2aos5n94e8bvosp8r" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Italienska
|iso=it
|level=2
|text1=Quest’utente può contribuire con un&amp;#32;
|langlabel=Italiano
|text2=&amp;#32;di livello&amp;#32;
|levellabel=intermedio
|text3=.
|levelfirst=no
}}

&lt;noinclude&gt;&lt;noinclude&gt;
[[ar:قالب:مستخدم it-2]]
[[bg:Шаблон:Потребител it-2]]
[[cs:Šablona:User it-2]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User it-2]]
[[de:Vorlage:User it-2]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης it-2]]
[[en:Template:User it-2]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (it-2)]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (it-2)]]
[[fa:الگو:User it-2]]
[[fi:Malline:User it-2]]
[[fr:Modèle:Utilisateur it-2]]
[[gl:Modelo:User it-2]]
[[gv:Clowan:Ymmydeyr it-2]]
[[he:תבנית:User it-2]]
[[ht:Modèl:User it-2]]
[[hu:Sablon:User it-2]]
[[id:Templat:User it-2]]
[[it:Template:Utente it-2]]
[[ja:Template:User it-2]]
[[ka:თარგი:User it-2]]
[[ko:틀:User it-2]]
[[la:Formula:Usor it-2]]
[[lb:Schabloun:Benotzer it-2]]
[[lt:Šablonas:User it-2]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker it-2]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker it-2]]
[[pl:Szablon:User it-2]]
[[pt:Predefinição:User it-2]]
[[ru:Шаблон:User it-2]]
[[simple:Template:User it-2]]
[[sk:Šablóna:User it-2]]
[[sl:Predloga:Uporabnik it-2]]
[[sr:Шаблон:Корисник it-2]]
[[th:แม่แบบ:User it-2]]
[[uk:Шаблон:User it-2]]
[[uz:Andoza:User it-2]]
[[vi:Bản mẫu:User it-2]]
[[vo:Samafomot:User it-2]]
[[zh:Template:User it-2]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gebxfbottbz4cv2aos5n94e8bvosp8r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare it-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7538</id>
    <revision>
      <id>29435</id>
      <parentid>29434</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T07:57:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>15 versioner från [[:w:Mall:Användare it-3]]</comment>
      <origin>29435</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1315" sha1="09v4fv2f5mpv927pthg7szpuc9hqqct" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Italienska
|iso=it
|level=3
|text1=Quest’utente può contribuire con un&amp;#32;
|langlabel=Italiano
|text2=&amp;#32;di livello&amp;#32;
|levellabel=avanzato
|text3=.
|levelfirst=no
}}
&lt;noinclude&gt;[[ar:قالب:مستخدم it-3]]
[[bat-smg:Šabluons:User it-3]]
[[bg:Шаблон:Потребител it-3]]
[[cs:Šablona:User it-3]]
[[de:Vorlage:User it-3]]
[[en:Template:User it-3]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (it-3)]]
[[et:Mall:User it-3]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (it-3)]]
[[fi:Malline:User it-3]]
[[fr:Modèle:Utilisateur it-3]]
[[gl:Modelo:User it-3]]
[[he:תבנית:User it-3]]
[[ht:Modèl:User it-3]]
[[hu:Sablon:User it-3]]
[[id:Templat:User it-3]]
[[it:Template:Utente it-3]]
[[ja:Template:User it-3]]
[[ka:თარგი:User it-3]]
[[ko:틀:User it-3]]
[[krc:Шаблон:User it-3]]
[[lb:Schabloun:Benotzer it-3]]
[[lt:Šablonas:User it-3]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker it-3]]
[[pl:Szablon:User it-3]]
[[pt:Predefinição:User it-3]]
[[ru:Шаблон:User it-3]]
[[simple:Template:User it-3]]
[[sk:Šablóna:User it-3]]
[[sl:Predloga:Uporabnik it-3]]
[[sr:Шаблон:Корисник it-3]]
[[th:แม่แบบ:User it-3]]
[[uk:Шаблон:User it-3]]
[[uz:Andoza:User it-3]]
[[vi:Bản mẫu:User it-3]]
[[vo:Samafomot:User it-3]]
[[zh:Template:User it-3]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>09v4fv2f5mpv927pthg7szpuc9hqqct</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fr-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7539</id>
    <revision>
      <id>29436</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:01:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar med [[Kategori:Användare fr]]</comment>
      <origin>29436</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="ko571gap0a0269kkgr6ucaee7xtr1qk" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare fr]]</text>
      <sha1>ko571gap0a0269kkgr6ucaee7xtr1qk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare es-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7540</id>
    <revision>
      <id>29449</id>
      <parentid>29448</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T08:07:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>10 versioner från [[:w:Mall:Användare es-3]]</comment>
      <origin>29449</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1468" sha1="hchqhp9ker9q7xr0he1sbc4ax9ht4cf" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Spanska
|iso=es
|level=3
|text1=Este usuario puede contribuir con un nivel '''[[:Kategori:Användare es-3|avanzado]]''' de '''[[:Kategori:Användare es|español]]'''.
|levellabel=&amp;#32;|text2=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|text3=&amp;#32;
}}&lt;noinclude&gt;
[[ar:قالب:مستخدم es-3]]
[[bg:Шаблон:Потребител es-3]]
[[ceb:Plantilya:User es-3]]
[[cs:Šablona:User es-3]]
[[de:Vorlage:User es-3]]
[[en:Template:User es-3]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (es-3)]]
[[et:Mall:User es-3]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (es-3)]]
[[fa:الگو:User es-3]]
[[fi:Malline:User es-3]]
[[fr:Modèle:Utilisateur es-3]]
[[gl:Modelo:User es-3]]
[[he:תבנית:User es-3]]
[[hi:साँचा:User es-3]]
[[ht:Modèl:User es-3]]
[[hu:Sablon:User es-3]]
[[id:Templat:User es-3]]
[[ja:Template:User es-3]]
[[ka:თარგი:User es-3]]
[[ko:틀:User es-3]]
[[lb:Schabloun:Benotzer es-3]]
[[lt:Šablonas:User es-3]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker es-3]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker es-3]]
[[os:Шаблон:User es-3]]
[[pl:Szablon:User es-3]]
[[pnt:Πρότυπον:Χρήστες es-3]]
[[pt:Predefinição:User es-3]]
[[ru:Шаблон:User es-3]]
[[simple:Template:User es-3]]
[[sk:Šablóna:User es-3]]
[[sl:Predloga:Uporabnik es-3]]
[[sr:Шаблон:Корисник es-3]]
[[th:แม่แบบ:User es-3]]
[[uk:Шаблон:User es-3]]
[[uz:Andoza:User es-3]]
[[vi:Bản mẫu:User es-3]]
[[vo:Samafomot:User es-3]]
[[zh:Template:User es-3]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hchqhp9ker9q7xr0he1sbc4ax9ht4cf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare es-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7541</id>
    <revision>
      <id>29450</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:08:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar med [[Kategori:Användare es]]</comment>
      <origin>29450</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="9yrepbqh30zf8s5ac0prq4up0mjw2h9" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare es]]</text>
      <sha1>9yrepbqh30zf8s5ac0prq4up0mjw2h9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare es-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7542</id>
    <revision>
      <id>29451</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:08:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar med [[Kategori:Användare es]]</comment>
      <origin>29451</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="9yrepbqh30zf8s5ac0prq4up0mjw2h9" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare es]]</text>
      <sha1>9yrepbqh30zf8s5ac0prq4up0mjw2h9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fr-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7543</id>
    <revision>
      <id>29452</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:09:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar med [[Kategori:Användare fr]]</comment>
      <origin>29452</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="ko571gap0a0269kkgr6ucaee7xtr1qk" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare fr]]</text>
      <sha1>ko571gap0a0269kkgr6ucaee7xtr1qk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare it</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7544</id>
    <revision>
      <id>29453</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:13:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar med [[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</comment>
      <origin>29453</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare it-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7545</id>
    <revision>
      <id>29454</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:13:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>skapar med [[Kategori:Användare it]]</comment>
      <origin>29454</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="bom1mb11xa7qbpx08euwnx40ob06mhw" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare it]]</text>
      <sha1>bom1mb11xa7qbpx08euwnx40ob06mhw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare pt</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7546</id>
    <revision>
      <id>29461</id>
      <parentid>29460</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T08:32:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>6 versioner från [[:w:Mall:Användare pt]]: babel, flera</comment>
      <origin>29461</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="189" sha1="o2s4zzcoe79brwld4dzwl6qqm8uwwqz" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Portugisiska
|iso=pt
|level=N
|text1=Este usuário fala o&amp;#32;
|langlabel=português
|text2=&amp;#32;como&amp;#32;
|levellabel=seu idioma natural
|text3=.
|levelfirst=no
}}</text>
      <sha1>o2s4zzcoe79brwld4dzwl6qqm8uwwqz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare pt-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7547</id>
    <revision>
      <id>29472</id>
      <parentid>29471</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T08:32:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>10 versioner från [[:w:Mall:Användare pt-1]]: babel</comment>
      <origin>29472</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="183" sha1="ck2c87w38hijiyiogg0ybw0p0cqethk" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Portugisiska
|iso=pt
|level=1
|text1=Esse usuário pode contribuir com um nível&amp;#32;
|levellabel=basico
|text2=&amp;#32;de&amp;#32;
|langlabel=português
|text3=.
}}</text>
      <sha1>ck2c87w38hijiyiogg0ybw0p0cqethk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare pt-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7548</id>
    <revision>
      <id>29485</id>
      <parentid>29484</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T08:32:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>12 versioner från [[:w:Mall:Användare pt-2]]: babel</comment>
      <origin>29485</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="191" sha1="qgcmpwpu77rrijicv8inbuxcz7tt16k" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Portugisiska
|iso=pt
|level=2
|text1=Esse usuário pode contribuir com um nível&amp;#32;
|levellabel=intermediário
|text2=&amp;#32;de&amp;#32;
|langlabel=português
|text3=.
}}</text>
      <sha1>qgcmpwpu77rrijicv8inbuxcz7tt16k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare pt-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7549</id>
    <revision>
      <id>29494</id>
      <parentid>29493</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T08:33:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>8 versioner från [[:w:Mall:Användare pt-3]]: babel</comment>
      <origin>29494</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="186" sha1="h0g2h75b75rz5ti01di0i1o95dgdip5" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Portugisiska
|iso=pt
|level=3
|text1=Esse usuário pode contribuir com um nível&amp;#32;
|levellabel=avançado
|text2=&amp;#32;de&amp;#32;
|langlabel=português
|text3=.
}}</text>
      <sha1>h0g2h75b75rz5ti01di0i1o95dgdip5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare pt-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7550</id>
    <revision>
      <id>29495</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:34:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare pt]]</comment>
      <origin>29495</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="0f4wlysw4kjrlzffnbxcqxwnuh7ukkq" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare pt]]</text>
      <sha1>0f4wlysw4kjrlzffnbxcqxwnuh7ukkq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare pt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7551</id>
    <revision>
      <id>29496</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:36:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</comment>
      <origin>29496</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare fi</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7552</id>
    <revision>
      <id>29501</id>
      <parentid>29500</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T08:51:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>4 versioner från [[:w:Mall:Användare fi]]: babel</comment>
      <origin>29501</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="236" sha1="fyc6wm13zywer2s9euwplgyo6lj0gy6" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Finska
|iso=fi
|level=N
|text1=Tämä käyttäjä puhuu '''[[:Kategori:Användare fi|suomea]]''' '''[[:Kategori:Användare fi-N|äidinkielenään]]'''.
|levellabel=&amp;#32;|text2=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|text3=&amp;#32;}}</text>
      <sha1>fyc6wm13zywer2s9euwplgyo6lj0gy6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare fi-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7553</id>
    <revision>
      <id>29510</id>
      <parentid>29509</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T08:51:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>8 versioner från [[:w:Mall:Användare fi-1]]: babel</comment>
      <origin>29510</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="219" sha1="t16i1cf3z6rqbmhbtscp2bf3jmxieoz" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Finska
|iso=fi
|level=1
|text1=Tämä käyttäjä osaa '''[[:Kategori:Användare fi-1|vähän]] [[:Kategori:Användare fi|suomea]]'''.
|levellabel=&amp;#32;|text2=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|text3=&amp;#32;}}</text>
      <sha1>t16i1cf3z6rqbmhbtscp2bf3jmxieoz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare fi-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7554</id>
    <revision>
      <id>29515</id>
      <parentid>29514</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T08:51:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>4 versioner från [[:w:Mall:Användare fi-2]]: babel</comment>
      <origin>29515</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="225" sha1="hpg4ayuj57j1m8ngqe2qhkbtgu1rf33" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Finska
|iso=fi
|level=2
|text1=Tämä käyttäjä osaa '''[[:Kategori:Användare fi|suomea]] [[:Kategori:Användare fi-2|kohtalaisesti]]'''.
|levellabel=&amp;#32;|text2=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|text3=&amp;#32;}}</text>
      <sha1>hpg4ayuj57j1m8ngqe2qhkbtgu1rf33</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare fi-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7555</id>
    <revision>
      <id>29520</id>
      <parentid>29519</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T08:51:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>4 versioner från [[:w:Mall:Användare fi-3]]: babel</comment>
      <origin>29520</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="225" sha1="s8zisu52tjbw3iwg0lwgiwrchl2uwgy" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Finska
|iso=fi
|level=3
|text1=Tämä käyttäjä osaa '''[[:Kategori:Användare fi|suomea]] [[:Kategori:Användare fi-3|erinomaisesti]]'''.
|levellabel=&amp;#32;|text2=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|text3=&amp;#32;}}</text>
      <sha1>s8zisu52tjbw3iwg0lwgiwrchl2uwgy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare fi-4</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7556</id>
    <revision>
      <id>29786</id>
      <parentid>29785</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T18:44:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>kategori istället för språkartikel</comment>
      <origin>29786</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="229" sha1="r9ekx7weeuimkl2ngpkvk4gre0qwu3n" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Finska
|iso=fi
|level=4
|text1=Tämä käyttäjä osaa '''[[:Kategori:Användare fi|suomea]] [[:Kategori:Användare fi|äidinkielen tavoin]]'''.
|levellabel=&amp;#32;|text2=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|text3=&amp;#32;}}</text>
      <sha1>r9ekx7weeuimkl2ngpkvk4gre0qwu3n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7557</id>
    <revision>
      <id>29527</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:53:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori: Wikibooks:Användare per språk]]</comment>
      <origin>29527</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="r6bu2mglbg78qb1jmm5s7v1y6632nvu" xml:space="preserve">[[Kategori: Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>r6bu2mglbg78qb1jmm5s7v1y6632nvu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fi-4</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7558</id>
    <revision>
      <id>29528</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:57:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare fi]]</comment>
      <origin>29528</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="5xd4gmyokdkfy5qpedq3oe7fn8h16dx" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare fi]]</text>
      <sha1>5xd4gmyokdkfy5qpedq3oe7fn8h16dx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fi-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7559</id>
    <revision>
      <id>29529</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:58:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare fi]]</comment>
      <origin>29529</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="5xd4gmyokdkfy5qpedq3oe7fn8h16dx" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare fi]]</text>
      <sha1>5xd4gmyokdkfy5qpedq3oe7fn8h16dx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fi-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7560</id>
    <revision>
      <id>29530</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:59:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare fi]]</comment>
      <origin>29530</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="5xd4gmyokdkfy5qpedq3oe7fn8h16dx" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare fi]]</text>
      <sha1>5xd4gmyokdkfy5qpedq3oe7fn8h16dx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fi-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7561</id>
    <revision>
      <id>29531</id>
      <timestamp>2010-09-10T08:59:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare fi]]</comment>
      <origin>29531</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="5xd4gmyokdkfy5qpedq3oe7fn8h16dx" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare fi]]</text>
      <sha1>5xd4gmyokdkfy5qpedq3oe7fn8h16dx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fi-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7562</id>
    <revision>
      <id>29532</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:00:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare fi]]</comment>
      <origin>29532</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="5xd4gmyokdkfy5qpedq3oe7fn8h16dx" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare fi]]</text>
      <sha1>5xd4gmyokdkfy5qpedq3oe7fn8h16dx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare uk</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7563</id>
    <revision>
      <id>29543</id>
      <parentid>29542</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:02:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>10 versioner från [[:w:Mall:Användare uk]]</comment>
      <origin>29543</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1226" sha1="ofgjpsrx2fymz2tjgwpgrfnl97cze2a" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Ukrainska
|iso=uk
|level=N
|text1=
|langlabel=Українська мова
|text2=&amp;#32;для цього користувача є&amp;#32;
|levellabel=рідною
|text3=.
|levelfirst=no
}}
&lt;noinclude&gt;
[[af:Sjabloon:Gebruiker uk]]
[[be-x-old:Шаблён:User uk]]
[[bs:Šablon:Korisnik uk]]
[[cs:Šablona:User uk]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User uk]]
[[cv:Шаблон:User uk]]
[[da:Skabelon:Bruger uk]]
[[de:Vorlage:User uk]]
[[en:Template:User uk]]
[[fr:Modèle:Utilisateur uk]]
[[ht:Modèl:User uk]]
[[hu:Sablon:User uk]]
[[id:Templat:User uk]]
[[it:Template:Utente uk]]
[[ja:Template:User uk]]
[[ka:თარგი:User uk]]
[[lb:Schabloun:Benotzer uk]]
[[lbe:Шаблон:User uk]]
[[lt:Šablonas:User uk]]
[[lv:Veidne:User uk]]
[[mk:Шаблон:Корисник uk]]
[[mn:Загвар:User uk]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker uk]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker uk]]
[[pl:Szablon:User uk]]
[[pt:Predefinição:User uk]]
[[ro:Format:User uk]]
[[ru:Шаблон:User uk]]
[[sk:Šablóna:User uk]]
[[sl:Predloga:Uporabnik uk]]
[[sr:Шаблон:Корисник uk]]
[[tg:Шаблон:User uk]]
[[udm:Шаблон:User uk]]
[[uk:Шаблон:User uk]]
[[uz:Andoza:User uk]]
[[vi:Bản mẫu:User uk]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ofgjpsrx2fymz2tjgwpgrfnl97cze2a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare ja</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7564</id>
    <revision>
      <id>29548</id>
      <parentid>29547</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:08:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>4 versioner från [[:w:Mall:Användare ja]]</comment>
      <origin>29548</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2593" sha1="4l177er7znwn09w4m5hdh3yyuyfkvca" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;float:left;border:solid #6EF7A7 1px;margin:1px&quot;&gt;

{| cellspacing=&quot;0&quot; style=&quot;width:238px;background:#C5FCDC&quot;
|-----
| style=&quot;width:45px;height:45px;background:#6EF7A7;text-align:center;font-size:14pt&quot; | '''ja'''
| style=&quot;font-size:8pt;padding:4pt;line-height:1.25em&quot; lang=&quot;ja&quot; | &amp;#12371;&amp;#12398;&amp;#21033;&amp;#29992;&amp;#32773;&amp;#12399;'''[[:Kategori:Användare ja|&amp;#26085;&amp;#26412;&amp;#35486;]]'''&amp;#12434;'''[[:Kategori:Användare ja-N|&amp;#27597;&amp;#35486;]]'''&amp;#12392;&amp;#12375;&amp;#12390;&amp;#12356;&amp;#12414;&amp;#12377;&amp;#12290;[[Kategori:Användare ja|{{PAGENAME}}]][[Kategori:Användare ja-N|{{PAGENAME}}]]
|}&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;
[[af:Sjabloon:Gebruiker ja]]
[[ar:قالب:مستخدم ja]]
[[an:Plantilla:User ja]]
[[ast:Plantía:Usuarios por idioma (ja)]]
[[zh-min-nan:Template:User ja]]
[[bo:Template:User ja]]
[[bg:Шаблон:Потребител ja]]
[[ca:Plantilla:Babel ja]]
[[ceb:Plantilya:User ja]]
[[cs:Šablona:User ja]]
[[cy:Nodyn:Defnyddiwr ja]]
[[de:Vorlage:User ja]]
[[en:Template:User ja]]
[[et:Mall:User ja]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης ja]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (ja)]]
[[eo:Ŝablono:Vikipediisto ja]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (ja)]]
[[fa:الگو:User ja]]
[[fr:Modèle:Utilisateur ja]]
[[fy:Berjocht:Meidogger/Taal ja]]
[[gd:Template:User ja]]
[[gl:Modelo:User ja]]
[[ko:틀:User ja]]
[[hi:साँचा:User ja]]
[[io:Shablono:User ja]]
[[id:Templat:User ja]]
[[ia:Patrono:Usator ja]]
[[os:Шаблон:User ja]]
[[xh:Template:User ja]]
[[he:תבנית:User ja]]
[[jv:Cithakan:User ja]]
[[ka:თარგი:User ja]]
[[kw:Scantlyn:User ja]]
[[ht:Modèl:User ja]]
[[ku:Şablon:User ja]]
[[la:Formula:Usor ja]]
[[lb:Schabloun:Benotzer ja]]
[[lt:Šablonas:User ja]]
[[hu:Sablon:User ja]]
[[mk:Шаблон:Корисник ja]]
[[ms:Templat:Pengguna ja]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker ja]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker ja]]
[[new:Template:User ja]]
[[ja:Template:User ja]]
[[no:Mal:Bruker ja]]
[[uz:Andoza:User ja]]
[[nds:Vörlaag:User ja]]
[[pl:Szablon:User ja]]
[[pt:Predefinição:User ja]]
[[ru:Шаблон:User ja]]
[[se:Template:User ja]]
[[sm:Template:User ja]]
[[sco:Template:Uiser ja]]
[[scn:Template:User ja]]
[[simple:Template:User ja]]
[[sk:Šablóna:User ja]]
[[sl:Predloga:User ja]]
[[sr:Шаблон:Корисник ja]]
[[sh:Šablon:User ja]]
[[fi:Malline:User ja]]
[[tt:Үрнәк:Äğzä ja]]
[[te:మూస:User ja]]
[[th:แม่แบบ:User ja]]
[[tr:Şablon:Kullanıcı ja]]
[[uk:Шаблон:User ja]]
[[vi:Bản mẫu:User ja]]
[[vo:Samafomot:User ja]]
[[zh-yue:Template:User ja]]
[[bat-smg:Šabluons:User ja]]
[[zh:Template:User ja]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4l177er7znwn09w4m5hdh3yyuyfkvca</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare fr-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7565</id>
    <revision>
      <id>29554</id>
      <parentid>29553</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:10:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>5 versioner från [[:w:Mall:Användare fr-3]]: babel</comment>
      <origin>29554</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1504" sha1="ausuekn9j5z91iqepe3jjs7ewb1okin" xml:space="preserve">{{Babel användare|lang=Franska|iso=fr|level=3|text1=Cette personne peut contribuer avec un niveau&amp;#32;|levellabel=avancé|text2=&amp;#32;de &amp;#32;|langlabel=français|text3=.}}
&lt;noinclude&gt;
[[ar:قالب:مستخدم fr-3]]
[[bg:Шаблон:Потребител fr-3]]
[[ceb:Plantilya:User fr-3]]
[[cs:Šablona:User fr-3]]
[[de:Vorlage:User fr-3]]
[[en:Template:User fr-3]]
[[et:Mall:User fr-3]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης fr-3]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (fr-3)]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (fr-3)]]
[[fa:الگو:User fr-3]]
[[fr:Modèle:Utilisateur fr-3]]
[[gl:Modelo:User fr-3]]
[[ko:틀:User fr-3]]
[[hi:साँचा:User fr-3]]
[[id:Templat:User fr-3]]
[[he:תבנית:User fr-3]]
[[ka:თარგი:User fr-3]]
[[sw:Kigezo:User fr-3]]
[[ht:Modèl:User fr-3]]
[[la:Formula:Usor fr-3]]
[[lb:Schabloun:Benotzer fr-3]]
[[lt:Šablonas:User fr-3]]
[[hu:Sablon:User fr-3]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker fr-3]]
[[ja:Template:User fr-3]]
[[no:Mal:Bruker fr-3]]
[[uz:Andoza:User fr-3]]
[[pl:Szablon:User fr-3]]
[[pt:Predefinição:User fr-3]]
[[ru:Шаблон:User fr-3]]
[[simple:Template:User fr-3]]
[[sk:Šablóna:User fr-3]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User fr-3]]
[[sl:Predloga:Uporabnik fr-3]]
[[sr:Шаблон:Корисник fr-3]]
[[fi:Malline:User fr-3]]
[[th:แม่แบบ:User fr-3]]
[[uk:Шаблон:User fr-3]]
[[vi:Bản mẫu:User fr-3]]
[[vo:Samafomot:User fr-3]]
[[zh-classical:Template:User fr-3]]
[[bat-smg:Šabluons:User fr-3]]
[[zh:Template:User fr-3]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ausuekn9j5z91iqepe3jjs7ewb1okin</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare fr-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7566</id>
    <revision>
      <id>29555</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:11:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare fr]]</comment>
      <origin>29555</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="ko571gap0a0269kkgr6ucaee7xtr1qk" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare fr]]</text>
      <sha1>ko571gap0a0269kkgr6ucaee7xtr1qk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare it-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7567</id>
    <revision>
      <id>29556</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:11:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare it]]</comment>
      <origin>29556</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="bom1mb11xa7qbpx08euwnx40ob06mhw" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare it]]</text>
      <sha1>bom1mb11xa7qbpx08euwnx40ob06mhw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare it-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7568</id>
    <revision>
      <id>29559</id>
      <parentid>29557</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:14:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>hoppsan</comment>
      <origin>29559</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="bom1mb11xa7qbpx08euwnx40ob06mhw" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare it]]</text>
      <sha1>bom1mb11xa7qbpx08euwnx40ob06mhw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare hr</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7570</id>
    <revision>
      <id>29561</id>
      <parentid>29560</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:15:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>1 version från [[:w:Mall:Användare hr]]: babel</comment>
      <origin>29561</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="240" sha1="pr674u4ipe52gkjt3tk62kyj5d2iq92" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=kroatiska
|iso=hr
|level=N
|text1=Ovaj suradnik govori '''[[:Kategori:Användare hr|hrvatski]]''' kao '''[[:Kategori:Användare hr-N|materinski jezik]]'''.
|text2=&amp;#32;|text3=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|levellabel=&amp;#32;}}</text>
      <sha1>pr674u4ipe52gkjt3tk62kyj5d2iq92</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare ru-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7571</id>
    <revision>
      <id>29565</id>
      <parentid>29564</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:15:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>3 versioner från [[:w:Mall:Användare ru-1]]: babel</comment>
      <origin>29565</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="287" sha1="nae8jbyniavsbjd0hrff98q1wnvnri5" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Ryska
|iso=ru
|level=1
|text1=Этот участник может вносить вклад в данный проект на&amp;#32;
|langlabel=русском
|text2=&amp;#32;языке&amp;#32;
|levellabel=начального
|text3=&amp;#32;уровня.
|levelfirst=no
}}</text>
      <sha1>nae8jbyniavsbjd0hrff98q1wnvnri5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare ru-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7572</id>
    <revision>
      <id>29573</id>
      <parentid>29572</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:16:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>7 versioner från [[:w:Mall:Användare ru-2]]: babel</comment>
      <origin>29573</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="283" sha1="5k6sirrjtw0zw21nwhvr3q4mpjfpvto" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Ryska
|iso=ru
|level=2
|text1=Этот участник может вносить вклад в данный проект на&amp;#32;
|langlabel=русском
|text2=&amp;#32;языке&amp;#32;
|levellabel=среднего
|text3=&amp;#32;уровня.
|levelfirst=no
}}</text>
      <sha1>5k6sirrjtw0zw21nwhvr3q4mpjfpvto</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare ru-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7573</id>
    <revision>
      <id>29581</id>
      <parentid>29580</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:16:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>7 versioner från [[:w:Mall:Användare ru-3]]: babel</comment>
      <origin>29581</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="197" sha1="86tpjocp55cnnmqk4m9rzrcyv52cnqk" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Ryska
|iso=ru
|level=3
|text1=Этот участник&amp;#32;
|levellabel=свободно
|text2=&amp;#32;владеет&amp;#32;
|langlabel=русским языком
|text3=.
}}</text>
      <sha1>86tpjocp55cnnmqk4m9rzrcyv52cnqk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare ru-4</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7574</id>
    <revision>
      <id>29584</id>
      <parentid>29583</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:16:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>2 versioner från [[:w:Mall:Användare ru-4]]: babel</comment>
      <origin>29584</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="221" sha1="eaimk1mv6mubanlif8lu46zd3yv5aar" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Ryska
|iso=ru
|level=4
|text1=Этот участник&amp;#32;
|levellabel=владеет
|text2=&amp;#32;&amp;#32;
|langlabel=русским языком
|text3=&amp;#32;почти как родным.&amp;#32;
}}</text>
      <sha1>eaimk1mv6mubanlif8lu46zd3yv5aar</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare sv-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7575</id>
    <revision>
      <id>29594</id>
      <parentid>29593</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:17:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>9 versioner från [[:w:Mall:Användare sv-1]]: babel</comment>
      <origin>29594</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2206" sha1="fqhot6yri3tbzwxe4kb640ugu3m9b3a" xml:space="preserve">{{babel användare
|lang=svenska
|iso=sv
|level=1
|levelfirst=true
|text1=Denna användare har&amp;#32;
|levellabel=baskunskaper
|text2=&amp;#32;i&amp;#32;
|langlabel=svenska
|text3=.
}}

&lt;noinclude&gt;
[[an:Plantilla:User sv-1]]
[[az:Şablon:User sv-1]]
[[bg:Шаблон:Потребител sv-1]]
[[bs:Šablon:Korisnik sv-1]]
[[ca:Plantilla:Babel sv-1]]
[[cs:Šablona:User sv-1]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User sv-1]]
[[da:Skabelon:Bruger sv-1]]
[[de:Vorlage:User sv-1]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης sv-1]]
[[en:Template:User sv-1]]
[[eo:Ŝablono:Vikipediisto sv-1]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (sv-1)]]
[[et:Mall:User sv-1]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (sv-1)]]
[[fa:الگو:User sv-1]]
[[fi:Malline:User sv-1]]
[[fo:Fyrimynd:Brúkari sv-1]]
[[fr:Modèle:Utilisateur sv-1]]
[[gl:Modelo:User sv-1]]
[[gv:Clowan:Ymmydeyr sv-1]]
[[he:תבנית:User sv-1]]
[[hr:Predložak:Suradnik sv-1]]
[[ht:Modèl:User sv-1]]
[[hu:Sablon:User sv-1]]
[[id:Templat:User sv-1]]
[[io:Shablono:User sv-1]]
[[is:Snið:Notandi sv-1]]
[[it:Template:Utente sv-1]]
[[ja:Template:User sv-1]]
[[ka:თარგი:User sv-1]]
[[kk:Үлгі:User sv-1]]
[[ko:틀:User sv-1]]
[[kw:Scantlyn:User sv-1]]
[[la:Formula:Usor sv-1]]
[[lad:Plantilla:User sv-1]]
[[lb:Schabloun:Benotzer sv-1]]
[[ln:Modèle:User sv-1]]
[[lt:Šablonas:User sv-1]]
[[lv:Veidne:User sv-1]]
[[ms:Templat:Pengguna sv-1]]
[[na:Template:User sv-1]]
[[nah:Nemachiyōtīlli:Tlatequitiltilīlli sv-1]]
[[nap:Modello:User swe-1]]
[[nds:Vörlaag:User sv-1]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker sv-1]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker sv-1]]
[[nn:Mal:Brukar sv-1]]
[[no:Mal:Bruker sv-1]]
[[os:Шаблон:User sv-1]]
[[pl:Szablon:User sv-1]]
[[pms:Stamp:User swe-1]]
[[pt:Predefinição:User sv-1]]
[[qu:Plantilla:User sv-1]]
[[ro:Format:Utilizator sv-1]]
[[ru:Шаблон:User sv-1]]
[[se:Template:User sv-1]]
[[sh:Šablon:User sv-1]]
[[simple:Template:User sv-1]]
[[sk:Šablóna:User sv-1]]
[[sl:Predloga:User sv-1]]
[[sq:Stampa:User sv-1]]
[[sr:Шаблон:Корисник sv-1]]
[[sw:Kigezo:User sv-1]]
[[tr:Şablon:Kullanıcı sv-1]]
[[uk:Шаблон:User sv-1]]
[[vec:Template:Utente sv-1]]
[[wa:Modele:User sv-1]]
[[zh:Template:User sv-1]]
[[zh-yue:Template:User sv-1]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fqhot6yri3tbzwxe4kb640ugu3m9b3a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare sv-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7576</id>
    <revision>
      <id>29608</id>
      <parentid>29607</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:17:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>13 versioner från [[:w:Mall:Användare sv-2]]: babel</comment>
      <origin>29608</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2372" sha1="ga7wittwbd949xhwhjyh9z3nus0k4g1" xml:space="preserve">{{babel användare
|lang=svenska
|iso=sv
|level=2
|levelfirst=true
|text1=Denna användare har kunskaper på&amp;#32;
|levellabel=mellannivå
|text2=&amp;#32;i&amp;#32;
|langlabel=svenska
|text3=.
}}&lt;noinclude&gt;

[[als:Vorlage:User sv-2]]
[[an:Plantilla:User sv-2]]
[[ar:قالب:مستخدم sv-2]]
[[ast:Plantilla:Usuarios por idioma (sv-2)]]
[[az:Şablon:User sv-2]]
[[bg:Шаблон:Потребител sv-2]]
[[br:Patrom:User sv-2]]
[[bs:Šablon:Korisnik sv-2]]
[[ca:Plantilla:Babel sv-2]]
[[cs:Šablona:User sv-2]]
[[cy:Nodyn:Defnyddiwr sv-2]]
[[da:Skabelon:Bruger sv-2]]
[[de:Vorlage:User sv-2]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης sv-2]]
[[en:Template:User sv-2]]
[[eo:Ŝablono:Vikipediisto sv-2]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (sv-2)]]
[[et:Mall:User sv-2]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (sv-2)]]
[[fa:الگو:User sv-2]]
[[fi:Malline:User sv-2]]
[[fo:Fyrimynd:Brúkari sv-2]]
[[fr:Modèle:Utilisateur sv-2]]
[[fy:Berjocht:Meidogger/Taal sv-2]]
[[ga:Teimpléad:Úsáideoir sv-2]]
[[gl:Modelo:User sv-2]]
[[he:תבנית:User sv-2]]
[[hr:Predložak:Suradnik sv-2]]
[[ht:Modèl:User sv-2]]
[[hu:Sablon:User sv-2]]
[[id:Templat:User sv-2]]
[[ilo:Template:User sv-2]]
[[is:Snið:Notandi sv-2]]
[[it:Template:Utente sv-2]]
[[ja:Template:User sv-2]]
[[ka:თარგი:User sv-2]]
[[ko:틀:User sv-2]]
[[kw:Skantlyn:User sv-2]]
[[la:Formula:Usor sv-2]]
[[lad:Xabblón:User sv-2]]
[[lb:Schabloun:Benotzer sv-2]]
[[lt:Šablonas:User sv-2]]
[[lv:Veidne:User sv-2]]
[[ms:Templat:Pengguna sv-2]]
[[na:Template:User sv-2]]
[[nah:Nemachiyōtīlli:Tlatequitiltilīlli sv-2]]
[[nap:Modello:User swe-2]]
[[nds:Vörlaag:User sv-2]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker sv-2]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker sv-2]]
[[nn:Mal:Brukar sv-2]]
[[no:Mal:Bruker sv-2]]
[[os:Шаблон:User sv-2]]
[[pl:Szablon:User sv-2]]
[[pms:Stamp:User swe-2]]
[[pt:Predefinição:User sv-2]]
[[ro:Format:Utilizator sv-2]]
[[ru:Шаблон:User sv-2]]
[[sco:Template:Uiser sv-2]]
[[se:Template:User sv-2]]
[[simple:Template:User sv-2]]
[[sk:Šablóna:User sv-2]]
[[sl:Predloga:Uporabnik sv-2]]
[[sq:Stampa:User sv-2]]
[[sr:Шаблон:Корисник sv-2]]
[[su:Citakan:User sv-2]]
[[th:แม่แบบ:User sv-2]]
[[tl:Suleras:User sv-2]]
[[tr:Şablon:Kullanıcı sv-2]]
[[uk:Шаблон:User sv-2]]
[[vec:Modèl:Utente sv-2]]
[[wa:Modele:User sv-2]]
[[zh:Template:User sv-2]]
[[zh-yue:Template:User sv-2]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ga7wittwbd949xhwhjyh9z3nus0k4g1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare sv-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7577</id>
    <revision>
      <id>29624</id>
      <parentid>29623</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:17:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>15 versioner från [[:w:Mall:Användare sv-3]]: babel</comment>
      <origin>29624</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="469" sha1="li8szh0pauurkrx4x9w149mgjjgvxq1" xml:space="preserve">{{babel användare
|lang=svenska
|iso=sv
|level=3
|levelfirst=false
|text1=Denna användare behärskar&amp;#32;
|langlabel=svenska
|text2=&amp;#32;
|levellabel=flytande
|text3=.
}}

&lt;noinclude&gt;
[[cs:Šablona:User sv-3]]
[[en:Template:User sv-3]]
[[fr:Modèle:Utilisateur sv-3]]
[[mk:Шаблон:Корисник sv-3]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker sv-3]]
[[os:Шаблон:User sv-3]]
[[pt:Predefinição:User sv-3]]
[[ru:Шаблон:User sv-3]]
[[uz:Andoza:User sv-3]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>li8szh0pauurkrx4x9w149mgjjgvxq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare sv-4</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7578</id>
    <revision>
      <id>29632</id>
      <parentid>29631</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:17:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>7 versioner från [[:w:Mall:Användare sv-4]]: babel</comment>
      <origin>29632</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="197" sha1="nr7zobytjw22yuka49uu9v8l0crflc5" xml:space="preserve">{{babel användare
|lang=svenska
|iso=sv
|level=4
|levelfirst=false
|text1=Den här användaren talar&amp;#32;
|langlabel=svenska
|text2=&amp;#32;på samma nivå&amp;#32;
|levellabel=som en infödd
|text3=.
}}</text>
      <sha1>nr7zobytjw22yuka49uu9v8l0crflc5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare hr-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7579</id>
    <revision>
      <id>29633</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:18:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare hr]]</comment>
      <origin>29633</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="63qbb20hvvycype5n6jrwhy6nsg1pjc" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare hr]]</text>
      <sha1>63qbb20hvvycype5n6jrwhy6nsg1pjc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare hr</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7580</id>
    <revision>
      <id>29634</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:19:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</comment>
      <origin>29634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare hr-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7581</id>
    <revision>
      <id>29636</id>
      <parentid>29635</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:19:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>1 version från [[:w:Mall:Användare hr-1]]</comment>
      <origin>29636</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="171" sha1="r1w44wd2qjvmr4o46qvgqoaowxag3e8" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Kroatiska
|iso=hr
|level=1
|text1=Ovaj suradnik posjeduje&amp;#32;
|levellabel=osnovno znanje
|text2=&amp;#32;
|langlabel=hrvatskog
|text3=&amp;#32;jezika.
}}</text>
      <sha1>r1w44wd2qjvmr4o46qvgqoaowxag3e8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare hr-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7582</id>
    <revision>
      <id>29640</id>
      <parentid>29639</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:19:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>3 versioner från [[:w:Mall:Användare hr-2]]</comment>
      <origin>29640</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="774" sha1="21q4fcklo970vap8s6a38kgmxykck1l" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Kroatiska
|iso=hr
|level=2
|text1=Ovaj suradnik&amp;#32;
|levellabel=osrednje
|text2=&amp;#32;govori&amp;#32;
|langlabel=hrvatski jezik
|text3=.
}}&lt;noinclude&gt;
[[cs:Šablona:User hr-2]]
[[de:Vorlage:User hr-2]]
[[en:Template:User hr-2]]
[[fi:Malline:User hr-2]]
[[fr:Modèle:Utilisateur hr-2]]
[[hu:Sablon:User hr-2]]
[[id:Templat:User hr-2]]
[[ja:Template:User hr-2]]
[[ko:틀:User hr-2]]
[[lt:Šablonas:User hr-2]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker hr-2]]
[[pl:Szablon:User hr-2]]
[[pt:Predefinição:User hr-2]]
[[ru:Шаблон:User hr-2]]
[[simple:Template:User hr-2]]
[[sk:Šablóna:User hr-2]]
[[sl:Predloga:Uporabnik hr-2]]
[[sr:Шаблон:Корисник hr-2]]
[[uk:Шаблон:User hr-2]]
[[vi:Bản mẫu:User hr-2]]
[[zh:Template:User hr-2]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>21q4fcklo970vap8s6a38kgmxykck1l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare hr-4</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7583</id>
    <revision>
      <id>29642</id>
      <parentid>29641</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:20:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>1 version från [[:w:Mall:Användare hr-4]]</comment>
      <origin>29642</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="176" sha1="gdq8grm6s97i60ghokzqrdam7vwh2xu" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Kroatiska
|iso=hr
|level=4
|text1=Ovaj suradnik&amp;#32;
|levellabel=hrvatski razumije&amp;#32;
|text2=kao da mu je&amp;#32;
|langlabel=materinski jezik
|text3=
}}</text>
      <sha1>gdq8grm6s97i60ghokzqrdam7vwh2xu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ru-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7584</id>
    <revision>
      <id>29645</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:30:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare ru]]</comment>
      <origin>29645</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="2gemvvagg9rf03tstwdbmmgv2fdsm60" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare ru]]</text>
      <sha1>2gemvvagg9rf03tstwdbmmgv2fdsm60</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ru</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7585</id>
    <revision>
      <id>29646</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:31:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</comment>
      <origin>29646</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ru-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7586</id>
    <revision>
      <id>29647</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:32:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare ru]]</comment>
      <origin>29647</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="2gemvvagg9rf03tstwdbmmgv2fdsm60" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare ru]]</text>
      <sha1>2gemvvagg9rf03tstwdbmmgv2fdsm60</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ru-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7587</id>
    <revision>
      <id>29648</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:32:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare ru]]</comment>
      <origin>29648</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="2gemvvagg9rf03tstwdbmmgv2fdsm60" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare ru]]</text>
      <sha1>2gemvvagg9rf03tstwdbmmgv2fdsm60</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ru-4</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7588</id>
    <revision>
      <id>29649</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:32:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare ru]]</comment>
      <origin>29649</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="2gemvvagg9rf03tstwdbmmgv2fdsm60" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare ru]]</text>
      <sha1>2gemvvagg9rf03tstwdbmmgv2fdsm60</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare it</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7589</id>
    <revision>
      <id>29664</id>
      <parentid>29663</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:41:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>14 versioner från [[:w:Mall:Användare it]]: babel</comment>
      <origin>29664</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1356" sha1="qaw56iya3vsbpx7a001bl8f27iptqjn" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Italienska
|iso=it
|level=N
|text1=Quest’utente parla&amp;#32;
|langlabel=Italiano
|text2=&amp;#32;come&amp;#32;
|levellabel=lingua madre
|text3=.
|levelfirst=no
}}&lt;noinclude&gt;
[[ar:قالب:مستخدم it]]
[[bg:Шаблон:Потребител it]]
[[ceb:Plantilya:User it]]
[[cs:Šablona:User it]]
[[de:Vorlage:User it]]
[[dsb:Pśedłoga:Wužywaŕ it]]
[[en:Template:User it]]
[[et:Mall:User it]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (it)]]
[[eo:Ŝablono:Vikipediisto it]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (it)]]
[[fa:الگو:User it]]
[[fr:Modèle:Utilisateur it]]
[[gl:Modelo:User it]]
[[ko:틀:User it]]
[[hsb:Předłoha:User it]]
[[id:Templat:User it]]
[[it:Template:Utente it]]
[[he:תבנית:User it]]
[[ka:თარგი:User it]]
[[ht:Modèl:User it]]
[[la:Formula:Usor it]]
[[lb:Schabloun:Benotzer it]]
[[lt:Šablonas:User it]]
[[hu:Sablon:User it]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker it]]
[[ja:Template:User it]]
[[uz:Andoza:User it]]
[[pl:Szablon:User it]]
[[pt:Predefinição:User it]]
[[ru:Шаблон:User it]]
[[simple:Template:User it]]
[[sk:Šablóna:User it]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User it]]
[[sl:Predloga:User it]]
[[sr:Шаблон:Корисник it]]
[[fi:Malline:User it]]
[[th:แม่แบบ:User it]]
[[uk:Шаблон:User it]]
[[vi:Tiêu bản:User it]]
[[vo:Samafomot:User it]]
[[zh:Template:User it]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qaw56iya3vsbpx7a001bl8f27iptqjn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare it-4</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7590</id>
    <revision>
      <id>29668</id>
      <parentid>29667</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:41:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>3 versioner från [[:w:Mall:Användare it-4]]</comment>
      <origin>29668</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="630" sha1="du19lpxp3qqp6k1uoz4rqxsytgvzdse" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=italienska
|iso=it
|level=4
|text1=Questo utente ha una '''[[:Kategori:Användare it-4|conoscenza da madrelingua]]''' dell''''[[:Kategori:Användare it|italiano]]'''.
|text2=&amp;#32;|text3=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|levellabel=&amp;#32;}}
&lt;noinclude&gt;[[an:Plantilla:User it-4]]
[[da:Skabelon:Bruger it-4]]
[[de:Vorlage:User it-4]]
[[en:Template:User it-4]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (it-4)]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (it-4)]]
[[gl:Modelo:User it-4]]
[[it:Template:Utente it-4]]
[[krc:Шаблон:User it-4]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker it-4]]
[[sc:Template:Usuariu it-4]]
[[uz:Andoza:User it-4]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>du19lpxp3qqp6k1uoz4rqxsytgvzdse</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare it-4</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7591</id>
    <revision>
      <id>29669</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:42:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare it]]</comment>
      <origin>29669</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="bom1mb11xa7qbpx08euwnx40ob06mhw" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare it]]</text>
      <sha1>bom1mb11xa7qbpx08euwnx40ob06mhw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare it-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7592</id>
    <revision>
      <id>29670</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:43:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare it]]</comment>
      <origin>29670</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="bom1mb11xa7qbpx08euwnx40ob06mhw" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare it]]</text>
      <sha1>bom1mb11xa7qbpx08euwnx40ob06mhw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare de-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7593</id>
    <revision>
      <id>29695</id>
      <parentid>29694</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:50:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>10 versioner från [[:w:Mall:Användare de-2]]: babel</comment>
      <origin>29695</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1955" sha1="9irxz1y29gtai41qj67rm4u40svifxe" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Tyska
|iso=de
|level=2
|text1=Dieser Benutzer hat&amp;#32;
|levellabel=fortgeschrittene
|text2=&amp;#32;
|langlabel=Deutschkenntnisse
|text3=.
}}&lt;noinclude&gt;
[[ar:قالب:مستخدم de-2]]
[[bat-smg:Šabluons:User de-2]]
[[bg:Шаблон:Потребител de-2]]
[[ca:Plantilla:User de-2]]
[[ceb:Plantilya:User de-2]]
[[cs:Šablona:User de-2]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User de-2]]
[[da:Skabelon:Bruger de-2]]
[[de:Vorlage:User de-2]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης de-2]]
[[en:Template:User de-2]]
[[eo:Ŝablono:Vikipediisto de-2]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (de-2)]]
[[et:Mall:User de-2]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (de-2)]]
[[fa:الگو:User de-2]]
[[fi:Malline:User de-2]]
[[fr:Modèle:Utilisateur de-2]]
[[gl:Modelo:User de-2]]
[[gu:ઢાંચો:User de-2]]
[[he:תבנית:User de-2]]
[[hi:साँचा:User de-2]]
[[hr:Predložak:Suradnik de-2]]
[[hsb:Předłoha:User de-2]]
[[ht:Modèl:User de-2]]
[[hu:Sablon:User de-2]]
[[id:Templat:User de-2]]
[[it:Template:Utente de-2]]
[[ja:テンプレート:User de-2]]
[[ka:თარგი:User de-2]]
[[ko:틀:User de-2]]
[[krc:Шаблон:User de-2]]
[[la:Formula:Usor de-2]]
[[lb:Schabloun:Benotzer de-2]]
[[lbe:Шаблон:User de-2]]
[[lt:Šablonas:User de-2]]
[[lv:Veidne:User de-2]]
[[nds:Vörlaag:User de-2]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker de-2]]
[[new:Template:User de-2]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker de-2]]
[[nn:Mal:Brukar de-2]]
[[no:Mal:Bruker de-2]]
[[pl:Szablon:User de-2]]
[[pt:Predefinição:User de-2]]
[[rm:Model:User de-2]]
[[ro:Format:Utilizator de-2]]
[[ru:Шаблон:User de-2]]
[[simple:Template:User de-2]]
[[sk:Šablóna:User de-2]]
[[sl:Predloga:Uporabnik de-2]]
[[sr:Шаблон:Корисник de-2]]
[[sw:Kigezo:User de-2]]
[[th:แม่แบบ:User de-2]]
[[tr:Şablon:Kullanıcı de-2]]
[[uk:Шаблон:User de-2]]
[[uz:Andoza:User de-2]]
[[vi:Bản mẫu:User de-2]]
[[vo:Samafomot:User de-2]]
[[zh:Template:User de-2]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9irxz1y29gtai41qj67rm4u40svifxe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare de-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7594</id>
    <revision>
      <id>29700</id>
      <parentid>29699</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:50:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>4 versioner från [[:w:Mall:Användare de-3]]: babel</comment>
      <origin>29700</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1593" sha1="nsklk1r39d5aw8h5rq2yemdvvjzx79q" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Tyska
|iso=de
|level=3
|text1=Dieser Benutzer hat&amp;#32;
|levellabel=sehr gute
|text2=&amp;#32;
|langlabel=Deutschkenntnisse
|text3=.
}}&lt;noinclude&gt;

[[ab:Шаблон:User de-3]]
[[ar:قالب:مستخدم de-3]]
[[bg:Шаблон:Потребител de-3]]
[[cs:Šablona:User de-3]]
[[de:Vorlage:User de-3]]
[[en:Template:User de-3]]
[[et:Mall:User de-3]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης de-3]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (de-3)]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (de-3)]]
[[fa:الگو:User de-3]]
[[fr:Modèle:Utilisateur de-3]]
[[gl:Modelo:User de-3]]
[[ko:틀:User de-3]]
[[hi:साँचा:User de-3]]
[[hsb:Předłoha:User de-3]]
[[hr:Predložak:Suradnik de-3]]
[[id:Templat:User de-3]]
[[it:Template:Utente de-3]]
[[he:תבנית:User de-3]]
[[ka:თარგი:User de-3]]
[[sw:Kigezo:User de-3]]
[[ht:Modèl:User de-3]]
[[la:Formula:Usor de-3]]
[[lb:Schabloun:Benotzer de-3]]
[[lv:Veidne:User de-3]]
[[lt:Šablonas:User de-3]]
[[hu:Sablon:User de-3]]
[[mk:Шаблон:Корисник de-3]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker de-3]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker de-3]]
[[ja:Template:User de-3]]
[[no:Mal:Bruker de-3]]
[[uz:Andoza:User de-3]]
[[pl:Szablon:User de-3]]
[[pt:Predefinição:User de-3]]
[[ru:Шаблон:User de-3]]
[[simple:Template:User de-3]]
[[sk:Šablóna:User de-3]]
[[sl:Predloga:Uporabnik de-3]]
[[sr:Шаблон:Корисник de-3]]
[[fi:Malline:User de-3]]
[[tl:Suleras:User de-3]]
[[th:แม่แบบ:User de-3]]
[[uk:Шаблон:User de-3]]
[[vi:Tiêu bản:User de-3]]
[[vo:Samafomot:User de-3]]
[[zh:Template:User de-3]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nsklk1r39d5aw8h5rq2yemdvvjzx79q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare de-4</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7595</id>
    <revision>
      <id>29703</id>
      <parentid>29702</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:50:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>2 versioner från [[:w:Mall:Användare de-4]]: babel</comment>
      <origin>29703</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="198" sha1="rpi8tamx7f9ndm60xhqcz2jjc8lttaq" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Tyska
|iso=de
|level=4
|text1=Dieser Benutzer beherrscht&amp;#32;
|langlabel=Deutsch
|text2=&amp;#32;annähernd auf&amp;#32;
|levellabel=Muttersprachniveau
|text3=.
|levelfirst=false
}}</text>
      <sha1>rpi8tamx7f9ndm60xhqcz2jjc8lttaq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare de</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7596</id>
    <revision>
      <id>29715</id>
      <parentid>29714</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:51:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>11 versioner från [[:w:Mall:Användare de]]: babel</comment>
      <origin>29715</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5067" sha1="nmo6do3529r9lc8v9lwihazx3tee8v3" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Tyska
|iso=de
|level=N
|text1=Dieser Benutzer spricht&amp;#32;
|langlabel=Deutsch
|text2=&amp;#32;als&amp;#32;
|levellabel=Muttersprache
|text3=.
|levelfirst=false
}}&lt;noinclude&gt;

[[ab:Ашаблон:User de]]
[[af:Sjabloon:Gebruiker de]]
[[ak:Template:User de-N]]
[[als:Vorlage:User de]]
[[am:መለጠፊያ:User de]]
[[an:Plantilla:User de]]
[[ang:Bysen:Brūcend de]]
[[ar:قالب:مستخدم de]]
[[arz:قالب:User de]]
[[av:Шаблон:User de]]
[[az:Şablon:User de]]
[[ba:Ҡалып:User de]]
[[bar:Vorlage:User de]]
[[bat-smg:Šabluons:User de]]
[[be:Шаблон:User de]]
[[be-x-old:Шаблён:User de]]
[[bg:Шаблон:Потребител de]]
[[bm:Modèle:User de]]
[[bn:টেমপ্লেট:User de]]
[[br:Patrom:User de]]
[[bxr:Template:User de]]
[[ca:Plantilla:Babel de]]
[[cbk-zam:Plantilla:User de]]
[[cdo:Template:User de]]
[[ceb:Plantilya:User de]]
[[ch:Template:User de]]
[[chr:Template:User de]]
[[cr:Template:User de]]
[[crh:Şablon:User de]]
[[cs:Šablona:User de]]
[[csb:Szablóna:User de]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User de]]
[[cv:Шаблон:User de]]
[[cy:Nodyn:Defnyddiwr de]]
[[da:Skabelon:Bruger de]]
[[de:Vorlage:User de]]
[[dv:ފަންވަތް:User de]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης de]]
[[eml:Template:User de]]
[[en:Template:User de]]
[[eo:Ŝablono:User de]]
[[es:Plantilla:User de]]
[[et:Mall:User de]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (de)]]
[[fa:الگو:User de]]
[[ff:Modèle:User de]]
[[fi:Malline:User de]]
[[fiu-vro:Näüdüs:User de]]
[[fj:Template:User de]]
[[fo:Fyrimynd:Brúkari de]]
[[fr:Modèle:Utilisateur de]]
[[gan:Template:User de]]
[[gd:Template:User de]]
[[gl:Modelo:User de]]
[[glk:الگو:User de]]
[[gn:Tembiecharã:User de]]
[[gu:ઢાંચો:User de]]
[[gv:Clowan:Ymmydeyr de]]
[[haw:Anakuhi:User de]]
[[he:תבנית:User de]]
[[hi:साँचा:User de]]
[[hif:Template:User de]]
[[hr:Predložak:Suradnik de]]
[[hsb:Předłoha:User de]]
[[ht:Modèl:User de]]
[[hu:Sablon:User de]]
[[hy:Կաղապար:User de]]
[[ia:Patrono:Usator de]]
[[id:Templat:User de]]
[[ie:Template:User de]]
[[ik:Template:User de]]
[[ilo:Template:User de]]
[[io:Shablono:User de]]
[[is:Snið:Notandi de]]
[[it:Template:Utente de]]
[[iu:Template:User de]]
[[ja:Template:User de]]
[[jbo:Template:pilno de]]
[[jv:Cithakan:User de]]
[[ka:თარგი:User de]]
[[kk:Үлгі:User de]]
[[kl:Ilisserut:User de]]
[[km:ទំព័រគំរូ:User de]]
[[kn:ಟೆಂಪ್ಲೇಟು:User de]]
[[ko:틀:User de]]
[[ku:Şablon:User de]]
[[kv:Шаблон:User de]]
[[kw:Scantlyn:User de]]
[[ky:Template:User de]]
[[la:Formula:Usor de]]
[[lad:Xabblón:User de]]
[[lb:Schabloun:Benotzer de]]
[[lg:Template:User de]]
[[lmo:Mudel:User de]]
[[ln:Modèle:User de]]
[[lo:ແມ່ແບບ:User de]]
[[lt:Šablonas:User de]]
[[lv:Veidne:User de]]
[[map-bms:Cithakan:User de]]
[[mdf:Шаблон:User de]]
[[mg:Endrika:User de]]
[[mi:Template:User de]]
[[mk:Шаблон:Корисник de]]
[[ml:ഫലകം:User de]]
[[mn:Загвар:User de]]
[[mr:साचा:User de]]
[[ms:Templat:Pengguna de]]
[[mt:Mudell:Utent de]]
[[my:Template:User de]]
[[myv:ЛопаПарцун:User de]]
[[mzn:شابلون:User de]]
[[na:Template:User de]]
[[nap:Modello:User de]]
[[nds:Vörlaag:User de]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker de]]
[[ne:Template:User de]]
[[new:Template:User de]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker de]]
[[nn:Mal:User de]]
[[no:Mal:Bruker de]]
[[nrm:Template:Féchouneus de]]
[[nv:Bee álnééhí:User de]]
[[ny:Template:User de]]
[[om:Template:User de]]
[[or:Template:User de]]
[[os:Шаблон:User de]]
[[pa:ਨਮੂਨਾ:User de]]
[[pdc:Vorlage:User de]]
[[pih:Template:User de]]
[[pl:Szablon:User de]]
[[ps:کينډۍ:User de]]
[[pt:Predefinição:User de]]
[[qu:Plantilla:Ruwaq:de]]
[[rm:Model:User de]]
[[ro:Format:User de]]
[[ru:Шаблон:User de]]
[[sah:Халыып:User de]]
[[scn:Template:User de]]
[[sco:Template:Uiser de]]
[[se:Template:User de]]
[[sh:Šablon:User de]]
[[simple:Template:User de]]
[[sk:Šablóna:User de]]
[[sl:Predloga:Uporabnik de]]
[[so:Template:User de]]
[[sq:Stampa:User de]]
[[sr:Шаблон:Корисник de]]
[[ss:Template:Umuntfu de]]
[[su:Citakan:User de]]
[[sw:Kigezo:User de]]
[[szl:Szablon:User de]]
[[ta:வார்ப்புரு:User de]]
[[te:మూస:సభ్యులు de]]
[[tet:Template:User de]]
[[tg:Шаблон:User de]]
[[th:แม่แบบ:User de]]
[[tk:Şablon:User de]]
[[tl:Suleras:User de]]
[[tpi:Template:User de]]
[[tr:Şablon:Kullanıcı de]]
[[tt:Үрнәк:Äğzä de]]
[[ty:Modèle:User de]]
[[udm:Шаблон:User de]]
[[ug:Template:User de]]
[[uk:Шаблон:User de]]
[[ur:سانچہ:User de]]
[[uz:Andoza:User de]]
[[vec:Modèl:Utente de]]
[[vi:Bản mẫu:User de]]
[[vls:Patrôon:User de]]
[[vo:Samafomot:User de]]
[[wa:Modele:User de]]
[[war:Template:User de]]
[[wuu:模板:User de]]
[[yi:מוסטער:User de]]
[[yo:Àdàkọ:Oníṣe de]]
[[za:模板:User de]]
[[zh:Template:User de]]
[[zh-classical:Template:User de]]
[[zh-min-nan:Template:User de]]
[[zh-yue:Template:User de]]
[[zu:Template:User de]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nmo6do3529r9lc8v9lwihazx3tee8v3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare de-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7597</id>
    <revision>
      <id>29716</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:52:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare de]]</comment>
      <origin>29716</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="muqn1mv6eivkyvz5box2v5p5aq9jp9x" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare de]]</text>
      <sha1>muqn1mv6eivkyvz5box2v5p5aq9jp9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare de-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7598</id>
    <revision>
      <id>29717</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:53:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare de]]</comment>
      <origin>29717</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="muqn1mv6eivkyvz5box2v5p5aq9jp9x" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare de]]</text>
      <sha1>muqn1mv6eivkyvz5box2v5p5aq9jp9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare de-4</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7599</id>
    <revision>
      <id>29718</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:53:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare de]]</comment>
      <origin>29718</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="muqn1mv6eivkyvz5box2v5p5aq9jp9x" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare de]]</text>
      <sha1>muqn1mv6eivkyvz5box2v5p5aq9jp9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare de-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7600</id>
    <revision>
      <id>29719</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:54:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare de]]</comment>
      <origin>29719</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="muqn1mv6eivkyvz5box2v5p5aq9jp9x" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare de]]</text>
      <sha1>muqn1mv6eivkyvz5box2v5p5aq9jp9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare en-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7601</id>
    <revision>
      <id>29746</id>
      <parentid>29745</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:57:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>26 versioner från [[:w:Mall:Användare en-1]]</comment>
      <origin>29746</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5575" sha1="szygytxz9jk2sk1cenwgf61bk85e8vt" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=engelska
|iso=en
|level=1
|text1=This user is able to contribute with a '''[[:Kategori:Användare en-1|basic]]''' level of '''[[:Kategori:Användare en|English]]'''.
|text2=&amp;#32;|text3=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|levellabel=&amp;#32;}}&lt;noinclude&gt;
[[af:Sjabloon:Gebruiker en-1]]
[[ak:Template:User en-1]]
[[als:Vorlage:User en-1]]
[[am:መለጠፊያ:User en-1]]
[[an:Plantilla:User en-1]]
[[ang:Bysen:Brūcend en-1]]
[[ar:قالب:مستخدم en-1]]
[[arz:قالب:User en-1]]
[[ast:Plantía:Usuarios por idioma (en-1)]]
[[ay:Plantilla:Aru:en-1]]
[[az:Şablon:User en-1]]
[[ba:Ҡалып:User en-1]]
[[bar:Vorlage:User en-1]]
[[bat-smg:Šabluons:User en-1]]
[[be:Шаблон:User en-1]]
[[be-x-old:Шаблён:User en-1]]
[[bg:Шаблон:Потребител en-1]]
[[bm:Modèle:User en-1]]
[[bo:Template:User en-1]]
[[br:Patrom:User en-1]]
[[bs:Šablon:Korisnik en-1]]
[[bxr:Template:User en-1]]
[[ca:Plantilla:Babel en-1]]
[[cdo:Template:User en-1]]
[[ceb:Plantilya:User en-1]]
[[chr:Template:User en-1]]
[[cr:Template:User en-1]]
[[crh:Şablon:User en-1]]
[[cs:Šablona:User en-1]]
[[csb:Szablóna:User en-1]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User en-1]]
[[cv:Шаблон:User en-1]]
[[cy:Nodyn:Defnyddiwr en-1]]
[[da:Skabelon:Bruger en-1]]
[[de:Vorlage:User en-1]]
[[diq:Template:Karber en-1]]
[[dv:ފަންވަތް:User en-1]]
[[dz:Template:User en-1]]
[[ee:Template:User en-1]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης en-1]]
[[eml:Template:User en-1]]
[[en:Template:User en-1]]
[[eo:Ŝablono:Vikipediisto en-1]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (en-1)]]
[[et:Mall:User en-1]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (en-1)]]
[[fa:الگو:User en-1]]
[[ff:Modèle:User en-1]]
[[fi:Malline:User en-1]]
[[fiu-vro:Näüdüs:User en-1]]
[[fo:Fyrimynd:Brúkari en-1]]
[[fr:Modèle:Utilisateur en-1]]
[[fur:Model:Utent en-1]]
[[fy:Berjocht:Meidogger/Taal en-1]]
[[ga:Teimpléad:Úsáideoir en-1]]
[[gd:Template:User en-1]]
[[gl:Modelo:User en-1]]
[[glk:الگو:User en-1]]
[[gn:Tembiecharã:User en-1]]
[[got:Template:Niutands en-1]]
[[hak:Template:User en-1]]
[[he:תבנית:User en-1]]
[[hi:साँचा:User en-1]]
[[hif:Template:User en-1]]
[[hr:Predložak:Suradnik en-1]]
[[hsb:Předłoha:User en-1]]
[[ht:Modèl:User en-1]]
[[hu:Sablon:User en-1]]
[[hy:Կաղապար:User en-1]]
[[ia:Patrono:Usator en-1]]
[[id:Templat:User en-1]]
[[ie:Template:User en-1]]
[[ilo:Template:User en-1]]
[[io:Shablono:User en-1]]
[[is:Snið:Notandi en-1]]
[[it:Template:Utente en-1]]
[[ja:Template:User en-1]]
[[jbo:Template:pilno en-1]]
[[jv:Cithakan:User en-1]]
[[ka:თარგი:User en-1]]
[[kaa:Shablon:User en-1]]
[[kk:Үлгі:User en-1]]
[[kl:Ilisserut:User en-1]]
[[km:ទំព័រគំរូ:User en-1]]
[[ko:틀:User en-1]]
[[ku:Şablon:User en-1]]
[[kw:Scantlyn:User en-1]]
[[ky:Template:User en-1]]
[[la:Formula:Usor en-1]]
[[lad:Xabblón:User en-1]]
[[lb:Schabloun:Benotzer en-1]]
[[li:Sjabloon:Gebroeker en-1]]
[[lmo:Mudel:User en-1]]
[[ln:Modèle:User en-1]]
[[lo:ແມ່ແບບ:User en-1]]
[[lt:Šablonas:User en-1]]
[[lv:Veidne:User en-1]]
[[map-bms:Cithakan:User en-1]]
[[mdf:Шаблон:User en-1]]
[[mg:Endrika:User en-1]]
[[mi:Template:User en-1]]
[[mk:Шаблон:Корисник en-1]]
[[ml:ഫലകം:User en-1]]
[[mn:Загвар:User en-1]]
[[ms:Templat:Pengguna en-1]]
[[mt:Mudell:Utent en-1]]
[[my:Template:User en-1]]
[[myv:ЛопаПарцун:User en-1]]
[[na:Template:User en-1]]
[[nah:Nemachiyōtīlli:Tlatequitiltilīlli en-1]]
[[nap:Modello:User eng-1]]
[[nds:Vörlaag:User en-1]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker en-1]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker en-1]]
[[nn:Mal:Brukar en-1]]
[[no:Mal:Bruker en-1]]
[[nrm:Template:Féchouneus en-1]]
[[nv:Bee álnééhí:User en-1]]
[[oc:Modèl:Utilizaire en-1]]
[[or:Template:User en-1]]
[[os:Шаблон:User en-1]]
[[pap:Template:User en-1]]
[[pdc:Vorlage:User en-1]]
[[pl:Szablon:User en-1]]
[[pms:Stamp:User eng-1]]
[[ps:کينډۍ:User en-1]]
[[pt:Predefinição:User en-1]]
[[qu:Plantilla:Ruwaq:en-1]]
[[rm:Model:User en-1]]
[[ro:Format:Utilizator en-1]]
[[roa-rup:Template:User en-1]]
[[roa-tara:Template:User eng-1]]
[[ru:Шаблон:User en-1]]
[[sah:Халыып:User en-1]]
[[sc:Template:Usuariu en-1]]
[[scn:Template:User en-1]]
[[sco:Template:Uiser en-1]]
[[sd:سانچو:User en-1]]
[[se:Template:User en-1]]
[[sh:Šablon:User en-1]]
[[simple:Template:User en-1]]
[[sk:Šablóna:User en-1]]
[[sl:Predloga:Uporabnik en-1]]
[[sm:Template:User en-1]]
[[so:Template:User en-1]]
[[sq:Stampa:User en-1]]
[[sr:Шаблон:Корисник en-1]]
[[ss:Template:Umuntfu en-1]]
[[su:Citakan:User en-1]]
[[sw:Kigezo:User en-1]]
[[szl:Szablon:User en-1]]
[[ta:வார்ப்புரு:User en-1]]
[[te:మూస:User en-1]]
[[tet:Template:User en-1]]
[[tg:Шаблон:User en-1]]
[[th:แม่แบบ:User en-1]]
[[tk:Şablon:User en-1]]
[[tl:Suleras:User en-1]]
[[tn:Template:User en-1]]
[[tpi:Template:User en-1]]
[[tr:Şablon:Kullanıcı en-1]]
[[tt:Үрнәк:User en-1]]
[[udm:Шаблон:User en-1]]
[[ug:Template:User en-1]]
[[uk:Шаблон:User en-1]]
[[ur:سانچہ:User en-1]]
[[uz:Andoza:User en-1]]
[[vec:Modèl:Utente en-1]]
[[vi:Bản mẫu:User en-1]]
[[vls:Patrôon:User en-1]]
[[vo:Samafomot:User en-1]]
[[wa:Modele:User en-1]]
[[war:Template:User (en-1)]]
[[wo:Royuwaay:Jëfandikukat en-1]]
[[wuu:模板:User en-1]]
[[xh:Template:User en-1]]
[[yi:מוסטער:User en-1]]
[[yo:Àdàkọ:Oníṣe en-1]]
[[zea:Sjabloon:Gebruker en-1]]
[[zh:Template:User en-1]]
[[zh-classical:Template:User en-1]]
[[zh-min-nan:Template:User en-1]]
[[zh-yue:Template:User en-1]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>szygytxz9jk2sk1cenwgf61bk85e8vt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare en-4</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7602</id>
    <revision>
      <id>29767</id>
      <parentid>29766</parentid>
      <timestamp>2010-09-10T09:57:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>20 versioner från [[:w:Mall:Användare en-4]]</comment>
      <origin>29767</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3635" sha1="n0zzaes3n2d37rb30anvcloo6cxtdna" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=engelska
|iso=en
|level=4
|text1=This user speaks '''[[:Kategori:Användare en|English]]''' at a '''[[:Kategori:Användare en-4|near-native]]''' level.
|text2=&amp;#32;|text3=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|levellabel=&amp;#32;}}&lt;noinclude&gt;
[[af:Sjabloon:Gebruiker en-4]]
[[als:Vorlage:User en-4]]
[[am:መለጠፊያ:User en-4]]
[[an:Plantilla:User en-4]]
[[ang:Bysen:Brūcend en-4]]
[[ar:قالب:مستخدم en-4]]
[[ast:Plantía:Usuarios por idioma (en-4)]]
[[az:Şablon:User en-4]]
[[bar:Vorlage:User en-4]]
[[bat-smg:Šabluons:User en-4]]
[[bg:Шаблон:Потребител en-4]]
[[bn:টেমপ্লেট:User en-4]]
[[bo:Template:User en-4]]
[[bpy:মডেল:আতাকুরা en-4]]
[[br:Patrom:User en-4]]
[[bs:Šablon:Korisnik en-4]]
[[ca:Plantilla:Babel en-4]]
[[ceb:Plantilya:User en-4]]
[[cs:Šablona:User en-4]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User en-4]]
[[cy:Nodyn:Defnyddiwr en-4]]
[[da:Skabelon:Bruger en-4]]
[[de:Vorlage:User en-4]]
[[diq:Template:Karber en-4]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης en-4]]
[[eml:Template:User en-4]]
[[en:Template:User en-4]]
[[eo:Ŝablono:Vikipediisto en-4]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (en-4)]]
[[et:Mall:User en-4]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (en-4)]]
[[fa:الگو:User en-4]]
[[fi:Malline:User en-4]]
[[fo:Fyrimynd:Brúkari en-4]]
[[fr:Modèle:Utilisateur en-4]]
[[ga:Teimpléad:Úsáideoir en-4]]
[[gd:Template:User en-4]]
[[gl:Modelo:User en-4]]
[[got:Template:Niutands en-4]]
[[gu:ઢાંચો:User en-4]]
[[he:תבנית:User en-4]]
[[hi:साँचा:User en-4]]
[[hsb:Předłoha:User en-4]]
[[ht:Modèl:User en-4]]
[[hu:Sablon:User en-4]]
[[hy:Կաղապար:User en-4]]
[[ia:Patrono:Usator en-4]]
[[id:Templat:User en-4]]
[[ilo:Template:User en-4]]
[[is:Snið:Notandi en-4]]
[[it:Template:Utente en-4]]
[[ja:Template:User en-4]]
[[ka:თარგი:User en-4]]
[[kk:Үлгі:User en-4]]
[[km:ទំព័រគំរូ:User en-4]]
[[ko:틀:User en-4]]
[[ku:Şablon:User en-4]]
[[ky:Template:User en-4]]
[[la:Formula:Usor en-4]]
[[lb:Schabloun:Benotzer en-4]]
[[li:Sjabloon:Gebroeker en-4]]
[[lmo:Mudel:User en-4]]
[[lt:Šablonas:User en-4]]
[[lv:Veidne:User en-4]]
[[mg:Endrika:User en-4]]
[[mi:Template:User en-4]]
[[mk:Шаблон:Корисник en-4]]
[[ml:ഫലകം:User en-4]]
[[mn:Загвар:User en-4]]
[[ms:Templat:Pengguna en-4]]
[[mt:Mudell:Utent en-4]]
[[nah:Nemachiyōtīlli:Tlatequitiltilīlli en-4]]
[[nap:Modello:User eng-4]]
[[nds:Vörlaag:User en-4]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker en-4]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker en-4]]
[[nn:Mal:Brukar en-4]]
[[no:Mal:Bruker en-4]]
[[nv:Bee álnééhí:User en-4]]
[[oc:Modèl:Utilizaire en-4]]
[[os:Шаблон:User en-4]]
[[pap:Template:User en-4]]
[[pl:Szablon:User en-4]]
[[pms:Stamp:User eng-4]]
[[rm:Model:User en-4]]
[[ro:Format:Utilizator en-4]]
[[ru:Шаблон:User en-4]]
[[sco:Template:Uiser en-4]]
[[sd:سانچو:User en-4]]
[[se:Template:User en-4]]
[[sh:Šablon:User en-4]]
[[simple:Template:User en-4]]
[[sk:Šablóna:User en-4]]
[[sl:Predloga:Uporabnik en-4]]
[[so:Template:User en-4]]
[[sq:Stampa:User en-4]]
[[sr:Шаблон:Корисник en-4]]
[[sw:Kigezo:User en-4]]
[[ta:வார்ப்புரு:User en-4]]
[[tg:Шаблон:User en-4]]
[[th:แม่แบบ:User en-4]]
[[tl:Suleras:User en-4]]
[[tr:Şablon:Kullanıcı en-4]]
[[ug:Template:User en-4]]
[[uk:Шаблон:User en-4]]
[[uz:Andoza:User en-4]]
[[vi:Bản mẫu:User en-4]]
[[vo:Samafomot:User en-4]]
[[wa:Modele:User en-4]]
[[war:Template:User en-4]]
[[zea:Sjabloon:Gebruker en-4]]
[[zh:Template:User en-4]]
[[zh-classical:Template:User en-4]]
[[zh-yue:Template:User en-4]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>n0zzaes3n2d37rb30anvcloo6cxtdna</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare en-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7603</id>
    <revision>
      <id>29768</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:57:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Kategori:Användare en</comment>
      <origin>29768</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="3q2h0vfcq3ikzu9wfmbtyegj5whzhom" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare en]]</text>
      <sha1>3q2h0vfcq3ikzu9wfmbtyegj5whzhom</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare en-4</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7604</id>
    <revision>
      <id>29769</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:58:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare en]]</comment>
      <origin>29769</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="3q2h0vfcq3ikzu9wfmbtyegj5whzhom" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare en]]</text>
      <sha1>3q2h0vfcq3ikzu9wfmbtyegj5whzhom</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare hr-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7605</id>
    <revision>
      <id>29770</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:59:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare hr]]</comment>
      <origin>29770</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="63qbb20hvvycype5n6jrwhy6nsg1pjc" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare hr]]</text>
      <sha1>63qbb20hvvycype5n6jrwhy6nsg1pjc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare hr-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7606</id>
    <revision>
      <id>29771</id>
      <timestamp>2010-09-10T09:59:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare hr]]</comment>
      <origin>29771</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="63qbb20hvvycype5n6jrwhy6nsg1pjc" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare hr]]</text>
      <sha1>63qbb20hvvycype5n6jrwhy6nsg1pjc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare hr-4</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7607</id>
    <revision>
      <id>29772</id>
      <timestamp>2010-09-10T10:00:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare hr]]</comment>
      <origin>29772</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="63qbb20hvvycype5n6jrwhy6nsg1pjc" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare hr]]</text>
      <sha1>63qbb20hvvycype5n6jrwhy6nsg1pjc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare hr-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7608</id>
    <revision>
      <id>29773</id>
      <timestamp>2010-09-10T10:07:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>enligt [[Mall:Användare hr-2]] och [[:hr:Predložak:Suradnik hr-3]], hoppeligen korrekt</comment>
      <origin>29773</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="162" sha1="3tmsi9srl6jbcfmnr3r5uxdou3otqm3" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Kroatiska
|iso=hr
|level=3
|text1=Ovaj suradnik&amp;#32;
|levellabel=vrlo dobro
|text2=&amp;#32;govori&amp;#32;
|langlabel=hrvatski jezik
|text3=.
}}</text>
      <sha1>3tmsi9srl6jbcfmnr3r5uxdou3otqm3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare hr-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7609</id>
    <revision>
      <id>29774</id>
      <timestamp>2010-09-10T10:07:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare hr]]</comment>
      <origin>29774</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="63qbb20hvvycype5n6jrwhy6nsg1pjc" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare hr]]</text>
      <sha1>63qbb20hvvycype5n6jrwhy6nsg1pjc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sv-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7610</id>
    <revision>
      <id>29775</id>
      <timestamp>2010-09-10T10:09:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Kategori:Användare sv</comment>
      <origin>29775</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="rb0hu5apg9nxya53vsa14z116ph2aqi" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare sv]]</text>
      <sha1>rb0hu5apg9nxya53vsa14z116ph2aqi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sv-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7611</id>
    <revision>
      <id>29776</id>
      <timestamp>2010-09-10T10:10:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare sv]]</comment>
      <origin>29776</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="rb0hu5apg9nxya53vsa14z116ph2aqi" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare sv]]</text>
      <sha1>rb0hu5apg9nxya53vsa14z116ph2aqi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sv-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7612</id>
    <revision>
      <id>29777</id>
      <timestamp>2010-09-10T10:10:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare sv]]</comment>
      <origin>29777</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="rb0hu5apg9nxya53vsa14z116ph2aqi" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare sv]]</text>
      <sha1>rb0hu5apg9nxya53vsa14z116ph2aqi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sv-4</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7613</id>
    <revision>
      <id>29778</id>
      <timestamp>2010-09-10T10:10:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare sv]]</comment>
      <origin>29778</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="rb0hu5apg9nxya53vsa14z116ph2aqi" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare sv]]</text>
      <sha1>rb0hu5apg9nxya53vsa14z116ph2aqi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare pt-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7614</id>
    <revision>
      <id>29779</id>
      <timestamp>2010-09-10T10:11:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare pt]]</comment>
      <origin>29779</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="0f4wlysw4kjrlzffnbxcqxwnuh7ukkq" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare pt]]</text>
      <sha1>0f4wlysw4kjrlzffnbxcqxwnuh7ukkq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare pt-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7615</id>
    <revision>
      <id>29780</id>
      <timestamp>2010-09-10T10:12:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare pt]]</comment>
      <origin>29780</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="0f4wlysw4kjrlzffnbxcqxwnuh7ukkq" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare pt]]</text>
      <sha1>0f4wlysw4kjrlzffnbxcqxwnuh7ukkq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare pt-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7616</id>
    <revision>
      <id>29781</id>
      <timestamp>2010-09-10T10:12:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare pt]]</comment>
      <origin>29781</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="0f4wlysw4kjrlzffnbxcqxwnuh7ukkq" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare pt]]</text>
      <sha1>0f4wlysw4kjrlzffnbxcqxwnuh7ukkq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Babel</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7617</id>
    <revision>
      <id>45322</id>
      <parentid>45321</parentid>
      <timestamp>2015-08-08T09:45:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oursana</username>
        <id>5246</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Lucas van Valkenborch II? - The Tower of Babel - Musée d'Art et d'Histoire (Geneva).jpg]] → [[File:Lucas van Valckenborch II? - The Tower of Babel - Musée d'Art et d'Histoire (Geneva).jpg]] 5</comment>
      <origin>45322</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3644" sha1="2e2ep5x16upxt6hbeegjjz2vqahdorp" xml:space="preserve">[[Fil:Lucas van Valckenborch II? - The Tower of Babel - Musée d'Art et d'Histoire (Geneva).jpg|thumb|250px|[[w:Babels torn|Babels torn]] av [[w:Pieter Bruegel den äldre|Pieter Bruegel den äldre]].]]

'''Babel''' är ett samordningsprojekt för användarspråkmallar. Språkmallarna underlättar kommunikation med användare från andra wikimedia-projekt, då man enkelt kan se vem som talar ett visst språk. Idén kläcktes från början på [[commons:Commons:Babel|Wikimedia Commons]], och har även införts på [[meta:Meta:Babel templates|Wikimedia Meta wiki]], de flesta Wikipedior såväl som på ett flertal andra projekt. 

&lt;div style=&quot;border: 2px solid #999; padding: 0 0.5em 0 0.5em; margin: 0.5em&quot;&gt;
You might find users knowing other languages than Swedish by browsing [[:Kategori:Wikibooks:Användare per språk]] or clicking through [[:Kategori:Användare sv-N]]. In the latter you find native speakers of Swedish that have Babel templates &amp;ndash; probably real participants in the Swedish wikibooks project. Or you could check Babel boxes of users active at [[Special:RecentChanges]].
&lt;/div&gt;

__TOC__

== Instruktioner ==
Så här gör du för infoga en Babel-mall på din användarsida:

* Börja med '''&lt;nowiki&gt;{{subst:Babel|&lt;/nowiki&gt;'''
* Lägg till en av följande koder för varje språk du pratar, separerade med '''|''', där '''xx''' är den normala wikipediakoden för språket ifråga
** '''&lt;nowiki&gt;xx-0&lt;/nowiki&gt;''' kan inte kommunicera med språket
** '''&lt;nowiki&gt;xx-1&lt;/nowiki&gt;''' grundläggande kunskaper (förmåga att förstå och besvara enkla frågor)
** '''&lt;nowiki&gt;xx-2&lt;/nowiki&gt;''' färdigheter i språket på medelnivå
** '''&lt;nowiki&gt;xx-3&lt;/nowiki&gt;''' behärskar språket på en avancerad nivå. Hit räknas förmåga att rätta stavfel och grammatiska fel i en text
** '''&lt;nowiki&gt;xx-4&lt;/nowiki&gt;''' behärskar språket så som en normalutbildad modersmålstalare
** '''&lt;nowiki&gt;xx&lt;/nowiki&gt;''' språket är ditt modersmål
* Avsluta med '''&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;'''

''Exempel'' '''&lt;nowiki&gt;{{subst:Babel|sv|en-1}}&lt;/nowiki&gt;''' betyder att användaren har svenska som modersmål, och har grundläggande kunskaper i engelska.
'''&lt;nowiki&gt;{{subst:Babel|sv|en-3|fi-2|de-1}}&lt;/nowiki&gt;''' visar att användaren har svenska som modersmål, pratar engelska på en hög nivå, har kunskaper i finska på medelnivå och grundläggande kunskaper i tyska.

Notera att '''subst:'''-delen av mallen inte är helt nödvändig, men ger lägre belastning på servrarna då dessa slipper slå upp en mall inuti en mall. Det rekommenderas därför att inkludera den.

Även enstaka språk kan anges, i formatet '''&lt;nowiki&gt;{{Användare xx-1}}&lt;/nowiki&gt;.'''

Genom att lägga en sådan här mall på din sida läggs du också till i en kategori över användare som talar språket ifråga, och även i en underkategori över användare som har angivit samma språknivå. För att hitta någon som talar ett särskilt språk, gå till '''[[:Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]''' och följ länkarna. 

Mallar och kategorier finns inte för alla språk. Du kan be en administratör importera eller själv skapa mallar för nya språk (eller hoppas att någon upptäcker eventuella röda länkar). Normalt används koderna ur [[w:ISO 639|ISO 639]], men för vissa språk används andra koder. Se [[meta:Complete list of language wikis available]] för tillgängliga språkkoder.

=== Se även texter om Babel på ===
* [[w:Wikipedia:Babel|Svenskspråkiga Wikipedia]]
* [[Wikipedia:Wikipedia:Babel|Engelskspråkiga Wikipedia]]
* [[commons:Commons:Babel|Wikimedia Commons]]
* [[meta:Meta:Babel templates|Meta-Wiki]]

[[en:Wikibooks:Babel]]</text>
      <sha1>2e2ep5x16upxt6hbeegjjz2vqahdorp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematikruta</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7618</id>
    <revision>
      <id>45269</id>
      <parentid>29790</parentid>
      <timestamp>2015-08-02T20:49:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45269</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2298" sha1="7cn1daw9vaa7d6qqw3h82jj6cmgekpq" xml:space="preserve">{{Navbox
|navbar = on
|style = width:50%;float:right;margin:0em 0em 0em 1em;
|state = uncollapsed
|title = '''Matematik A-E'''
|name = Matematikruta
|list1 = &lt;div class=&quot;NavFrame collapsed&quot;&gt;
  &lt;div class=&quot;NavHead&quot;&gt;Matematik A&lt;/div&gt;
  &lt;div class=&quot;NavContent&quot;&gt;&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;[[Matematik/Matematik A/Algebra|Algebra]] - [[Matematik/Matematik A/Funktioner|Funktioner]] - [[Matematik/Matematik A/Geometri|Geometri]] - [[Matematik/Matematik A/Statistik|Statistik]]&lt;/font&gt;
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
|list2 = &lt;div class=&quot;NavFrame collapsed&quot;&gt;
  &lt;div class=&quot;NavHead&quot;&gt;Matematik B&lt;/div&gt;
  &lt;div class=&quot;NavContent&quot;&gt;&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;[[Matematik/Matematik B/Algebra|Algebra]] - [[Matematik/Matematik B/Geometri|Geometri]] - [[Matematik/Matematik B/Funktioner|Funktioner]] - [[Matematik/Matematik B/Sannolikhetslära|Sannolikhetslära]] - [[Matematik/Matematik B/Statistik|Statistik]]&lt;/font&gt;
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
|list3 = &lt;div class=&quot;NavFrame collapsed&quot;&gt;
  &lt;div class=&quot;NavHead&quot;&gt;Matematik C&lt;/div&gt;
  &lt;div class=&quot;NavContent&quot;&gt;&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;[[Matematik/Matematik C/Repetition av Matematik A och Matematik B|Repetition A &amp; B]] - [[Matematik/Matematik C/Algebra|Algebra]] - [[Matematik/Matematik C/Funktioner|Funktioner]] - [[Matematik/Matematik C/Derivata|Derivata]] - [[Matematik/Matematik C/Talföljder och summor|Talföljder och summor]]&lt;/font&gt;
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
|list4 = &lt;div class=&quot;NavFrame collapsed&quot;&gt;
  &lt;div class=&quot;NavHead&quot;&gt;Matematik D&lt;/div&gt;
  &lt;div class=&quot;NavContent&quot;&gt;&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;[[Matematik/Matematik D/Trigonometri|Trigonometri]] - [[Matematik/Matematik D/Trigonometri och derivata|Trigonometri och derivata]] - [[Matematik/Matematik D/Derivata och integraler|Derivata och integraler]]&lt;/font&gt;
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
|list5 = &lt;div class=&quot;NavFrame collapsed&quot;&gt;
  &lt;div class=&quot;NavHead&quot;&gt;Matematik E&lt;/div&gt;
  &lt;div class=&quot;NavContent&quot;&gt;&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;[[Matematik/Matematik E/Komplexa tal|Komplexa tal]] - [[Matematik/Matematik E/Derivata och integraler|Derivata och integraler]] - [[Matematik/Matematik E/Differentialekvationer|Differentialekvationer]]&lt;/font&gt;
  &lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
|below = &lt;font size=&quot;1&quot;&gt;[[/Facit/|Facit]] - [[Formelsamling/Matematik/{{SUBPAGENAME}}|Formelsamling/Matematik/{{SUBPAGENAME}}]] - [[Matematik|Matematikportalen]]&lt;/font&gt;
}}&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematikrelaterade mallar‎]]
[[Kategori:Navigationsmallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7cn1daw9vaa7d6qqw3h82jj6cmgekpq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:En introduktion till sociologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7620</id>
    <revision>
      <id>45789</id>
      <parentid>38681</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T21:28:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>JoergenB flyttade sidan [[Kategori:En Introduktion till Sociologi]] till [[Kategori:En introduktion till sociologi]]: Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45789</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="moe14es6vpf3v3n3knsmojcva4r5w7y" xml:space="preserve">[[Kategori:Sociologi]]

[[En Introduktion till Sociologi]]</text>
      <sha1>moe14es6vpf3v3n3knsmojcva4r5w7y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare en</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7621</id>
    <redirect title="Mall:User en" />
    <revision>
      <id>29810</id>
      <timestamp>2010-09-16T10:46:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>-&gt; [[Mall:User en]]</comment>
      <origin>29810</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="p1g0c5fne4xykrxwodewam3t8dygxep" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:User en]]</text>
      <sha1>p1g0c5fne4xykrxwodewam3t8dygxep</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare la-1</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7622</id>
    <revision>
      <id>29819</id>
      <parentid>29818</parentid>
      <timestamp>2010-09-16T10:46:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>8 versioner från [[:w:Mall:Användare la-1]]</comment>
      <origin>29819</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1328" sha1="0emoeforgv9a1xollwzkjk9yyf61oa6" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Latin
|iso=la
|level=1
|text1=Hic usarius&amp;#32;
|levellabel=simplice
|text2=&amp;#32;
|langlabel=latinitate
|text3=&amp;#32;contribuere potest.
}}
&lt;noinclude&gt;
[[af:Sjabloon:Gebruiker la-1]]
[[als:Vorlage:User la-1]]
[[ar:قالب:مستخدم la-1]]
[[bg:Шаблон:Потребител la-1]]
[[ceb:Plantilya:User la-1]]
[[cs:Šablona:User la-1]]
[[de:Vorlage:User la-1]]
[[en:Template:User la-1]]
[[et:Mall:User la-1]]
[[el:Πρότυπο:Χρήστης la-1]]
[[fr:Modèle:Utilisateur la-1]]
[[gl:Modelo:User la-1]]
[[ko:틀:User la-1]]
[[id:Templat:User la-1]]
[[he:תבנית:User la-1]]
[[ka:თარგი:User la-1]]
[[ht:Modèl:User la-1]]
[[la:Formula:Usor la-1]]
[[lb:Schabloun:Benotzer la-1]]
[[lt:Šablonas:User la-1]]
[[hu:Sablon:User la-1]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker la-1]]
[[ja:Template:User la-1]]
[[pl:Szablon:User la-1]]
[[pt:Predefinição:User la-1]]
[[ru:Шаблон:User la-1]]
[[simple:Template:User la-1]]
[[sk:Šablóna:User la-1]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User la-1]]
[[sl:Predloga:Uporabnik la-1]]
[[sr:Шаблон:Корисник la-1]]
[[fi:Malline:User la-1]]
[[th:แม่แบบ:User la-1]]
[[uk:Шаблон:User la-1]]
[[vi:Bản mẫu:User la-1]]
[[vo:Samafomot:User la-1]]
[[wuu:模板:User la-1]]
[[bat-smg:Šabluons:User la-1]]
[[zh:Template:User la-1]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>0emoeforgv9a1xollwzkjk9yyf61oa6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare la-2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7623</id>
    <revision>
      <id>29827</id>
      <parentid>29826</parentid>
      <timestamp>2010-09-16T10:47:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>7 versioner från [[:w:Mall:Användare la-2]]</comment>
      <origin>29827</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1372" sha1="b9tdkdry3vbiuy8vg603hiq9v8ayjqr" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Latin
|iso=la
|level=2
|text1=Hic usarius&amp;#32;
|levellabel=media
|text2=&amp;#32;
|langlabel=latinitate
|text3=&amp;#32;contribuere potest.
}}

&lt;noinclude&gt;
[[af:Sjabloon:Gebruiker la-2]]
[[als:Vorlage:User la-2]]
[[am:መለጠፊያ:User la-2]]
[[ar:قالب:مستخدم la-2]]
[[bg:Шаблон:Потребител la-2]]
[[ceb:Plantilya:User la-2]]
[[cs:Šablona:User la-2]]
[[cu:Обраꙁь́ць:User la-2]]
[[de:Vorlage:User la-2]]
[[en:Template:User la-2]]
[[es:Plantilla:·Usuarios por idioma (la-2)]]
[[et:Mall:User la-2]]
[[eu:Txantiloi:·Hizkuntza (la-2)]]
[[fa:الگو:User la-2]]
[[fi:Malline:User la-2]]
[[fr:Modèle:Utilisateur la-2]]
[[gl:Modelo:User la-2]]
[[he:תבנית:User la-2]]
[[hu:Sablon:User la-2]]
[[it:Template:Utente la-2]]
[[ja:Template:User la-2]]
[[ka:თარგი:User la-2]]
[[ko:틀:User la-2]]
[[la:Formula:Usor la-2]]
[[lb:Schabloun:Benotzer la-2]]
[[lt:Šablonas:User la-2]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker la-2]]
[[pl:Szablon:User la-2]]
[[pt:Predefinição:User la-2]]
[[ru:Шаблон:User la-2]]
[[simple:Template:User la-2]]
[[sk:Šablóna:User la-2]]
[[sl:Predloga:Uporabnik la-2]]
[[sr:Шаблон:Корисник la-2]]
[[th:แม่แบบ:User la-2]]
[[uk:Шаблон:User la-2]]
[[vi:Bản mẫu:User la-2]]
[[vo:Samafomot:User la-2]]
[[wuu:模板:User la-2]]
[[zh:Template:User la-2]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>b9tdkdry3vbiuy8vg603hiq9v8ayjqr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare la-3</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7624</id>
    <revision>
      <id>29834</id>
      <parentid>29833</parentid>
      <timestamp>2010-09-16T10:47:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>6 versioner från [[:w:Mall:Användare la-3]]</comment>
      <origin>29834</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1072" sha1="5h0hrm9odowrhcbpxzs98qy00e93oit" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Latin
|iso=la
|level=3
|text1=Hic usarius&amp;#32;
|levellabel=callidissima
|text2=&amp;#32;
|langlabel=latinitate
|text3=&amp;#32;contribuere potest.
}}&lt;noinclude&gt;
[[af:Sjabloon:Gebruiker la-3]]
[[als:Vorlage:User la-3]]
[[ar:قالب:مستخدم la-3]]
[[be-x-old:Шаблён:User la-3]]
[[cs:Šablona:User la-3]]
[[de:Vorlage:User la-3]]
[[en:Template:User la-3]]
[[et:Mall:User la-3]]
[[fi:Malline:User la-3]]
[[fr:Modèle:Utilisateur la-3]]
[[hu:Sablon:User la-3]]
[[ja:Template:User la-3]]
[[ko:틀:User la-3]]
[[la:Formula:Usor la-3]]
[[lb:Schabloun:Benotzer la-3]]
[[lt:Šablonas:User la-3]]
[[nds-nl:Mal:Gebruker la-3]]
[[nl:Sjabloon:Gebruiker la-3]]
[[pl:Szablon:User la-3]]
[[pt:Predefinição:User la-3]]
[[ru:Шаблон:User la-3]]
[[simple:Template:User la-3]]
[[sk:Šablóna:User la-3]]
[[sl:Predloga:Uporabnik la-3]]
[[sr:Шаблон:Корисник la-3]]
[[th:แม่แบบ:User la-3]]
[[uk:Шаблон:User la-3]]
[[uz:Andoza:User la-3]]
[[vo:Samafomot:User la-3]]
[[wuu:模板:User la-3]]
[[zh:Template:User la-3]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5h0hrm9odowrhcbpxzs98qy00e93oit</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare la</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7625</id>
    <revision>
      <id>29838</id>
      <parentid>29837</parentid>
      <timestamp>2010-09-16T10:47:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>3 versioner från [[:w:Mall:Användare la]]</comment>
      <origin>29838</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="220" sha1="9dy2n5lma9dcd2kmahs6y526k5ftxap" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Latin
|iso=la
|level=N
|text1=Hic usor&amp;#32;
|levellabel=naturaliter
|text2=&amp;#32;
|langlabel=latine
|text3=&amp;#32;loquitur atque contribuere potest.
}}
&lt;noinclude&gt;[[en:Template:User la]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9dy2n5lma9dcd2kmahs6y526k5ftxap</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare la-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7626</id>
    <revision>
      <id>29839</id>
      <timestamp>2010-09-16T10:48:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare la]]</comment>
      <origin>29839</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="q7gkv7znfnlgvfq4zalqsvf536uqxwm" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare la]]</text>
      <sha1>q7gkv7znfnlgvfq4zalqsvf536uqxwm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare la</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7627</id>
    <revision>
      <id>29840</id>
      <timestamp>2010-09-16T10:48:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</comment>
      <origin>29840</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare la-1</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7628</id>
    <revision>
      <id>29841</id>
      <timestamp>2010-09-16T10:50:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare la]]</comment>
      <origin>29841</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="q7gkv7znfnlgvfq4zalqsvf536uqxwm" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare la]]</text>
      <sha1>q7gkv7znfnlgvfq4zalqsvf536uqxwm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare la-2</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7629</id>
    <revision>
      <id>29842</id>
      <timestamp>2010-09-16T10:50:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare la]]</comment>
      <origin>29842</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="q7gkv7znfnlgvfq4zalqsvf536uqxwm" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare la]]</text>
      <sha1>q7gkv7znfnlgvfq4zalqsvf536uqxwm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare la-3</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7630</id>
    <revision>
      <id>29843</id>
      <timestamp>2010-09-16T10:50:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>[[Kategori:Användare la]]</comment>
      <origin>29843</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="q7gkv7znfnlgvfq4zalqsvf536uqxwm" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare la]]</text>
      <sha1>q7gkv7znfnlgvfq4zalqsvf536uqxwm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kreativt skrivande</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7635</id>
    <revision>
      <id>53092</id>
      <parentid>43489</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T12:39:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>och och &gt; och</comment>
      <origin>53092</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4828" sha1="608mfkse36uxbg2tvnmm00grdp3l818" xml:space="preserve">[[File:Creative writing class-fine arts center (402690951).jpg|thumb|300px|Genom att läsa och diskutera varandras texter utvecklas vi som skribenter.]] Det här är kurslitteratur i [[v:Kreativt skrivande|Wikiversitykursen Kreativt skrivande]] och sammanfattar de diskussioner vi har i kursen. Vill du hjälpa till är det bara att hugga in. Det återstår mycket innan den här boken är färdig! 

__TOC__

==Blockeringar==
Nu ska vi jaga bort vår stora fiende. Vår egna kritiker. Uppfylld med tvivel sitter han uppflugen bakom vårt öra och viskar: Du duger inte! Du kan inte skriva! Vem tror du att du är? Han kräver att det skall blir så bra med en gång. Men det kan ingen! Inte ens de bästa författarna. Det krävs omskrivningar och att man arbetar med sin text för att den skall bli bra. Tänk vad många stora romaner som stannat som tankar. Som aldrig blev skrivna. Det måste vi ändra på! Eller hur?

Skrivblockeringar beror oftast på höga prestationskrav. Att texten måste bli perfekt redan från början. Tänk på att ibland måste man skriva sig igenom en del skit för att komma fram till något bra. Och alla texter behöver tvättas och redigeras. Försök ha ett lekfullt förhållande till skrivandet. Ta emot det som kommer till dig och var tacksam. Skriv och läs mycket. Tro att du kan! Snart lossnar det!

==Miljöbeskrivningar==
Det finns några saker man brukar ta upp.

*Långa miljöskildringar blir ofta tråkiga. Fråga er om de verkligen behövs för att berätta er story. Det är bara det mest nödvändiga som skall vara med i era berättelser.

===Exempel===
Om det i början av novellen hänger ett gevär ovanför den öppna eldstaden skall det avfyras innan novellen är slut. Och i eldstaden skall några papper ha brunnit upp.:D

Alltså. Det som beskrivs skall också användas. I synnerhet i noveller. I romaner kan man kosta på sig mer &quot;fluff&quot;.
* försök väva in miljöbeskrivningarna i dialoger. Pytsa ut dem lite efterhand så blir det inte så mycket att ta in för läsaren

Läsaren vill inte veta allt, lämna det mesta åt deras fantasi. Men du som författare ska veta exakt hur många småmynt en karaktär har i sin ficka, även om du inte skriver det.

==Gestaltning==
Beskriv inte bara hur något är. Det blir tråkigt och ointressant. Skriv istället på vilket sätt någon ter sig när de gör eller känner något. Då skapas bilder i läsarens huvud.

Hemmingway sa &quot;Don't tell them, show them&quot;. Gestaltning är helt centralt här för att skapa bilder i läsarens huvud. Skriv inte hur något är utan hur någon gör när de är det.

===Exempel utan gestaltning===
Frida är arg.

===Exempel med gestaltning===
*Frida knycklade ihop kontraktet och kastade det i papperskorgen. &quot;Inte en gång till!&quot;, skrek hon och slog handen i bordet.

===Övning===

* Diskutera gestaltning och miljöbeskrivningar. Verkar det vettigt det jag tar upp?
* Hitta på tre scener som du gestaltar

==Karaktär==
Lär känna era karaktärer. Fundera på vad de varit med om tidigare, vad är viktigt i deras liv mm. Bry dig om hur det går för dem i berättelsen så bryr sig läsaren också.

==Dialog==
* Ha ett driv i dialogen där personerna inte bara svarar ja eller nej på frågor. Att det inte blir stopp i dialogen, såvida det inte är syftet :-)
* Väv in miljöskildringar och försök få personernas karaktärsdrag komma fram i dialogen.
* Läs dialogen högt för dig själv. Oftast hör man då om den haltar.
* Ha bara med det nödvändigaste. Fråga er om den här dialogen är nödvändig för att driva berättelsen framåt. Stryk annars.

== Konflikter ==
Tre typer av konflikter
# Inre konflikt
# Konflikt med andra människor, som står en nära
# Konflikt med världen, typ väder

== Genre ==

== Romanen ==

== Goda råd ==

==Publicering==
Tryck din egen bok på print-on demand, hur du formaterar ett bokmanus du vill skicka till ett förlag. Tips om förlag att skicka manuset till, tidningar som köper noveller. Hur fungerar det på webben?

==Struktur==
För att skapa spänning och intressanta berättelser är det bra bygga upp brytpunkter där konflikterna ställs på sin spets och tvingas avgöras. En klassisk struktur är att i början av berättelsen presentera karaktärerna och ge aningar om konflikter. Successivt byggs konflikterna upp och tvingas till avgörande som i sin tur leder till nya konflikter som måste avgöras.  

==Poesi==
Gå igenom vanliga versmått, haiku, sonett, grötrim på julklappar, poetry slam, obunden fri dikt mm. Tematik, rytm, bildspråk mm. Vad är det som inte skrivs ut, vad som står mellan raderna?

==Länkar==
*[https://sv.wikiversity.org/wiki/Kreativt_skrivande Wikiversitykursen som använder den här boken]


[[Kategori:SAB: Aef Redigeringsteknik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]</text>
      <sha1>608mfkse36uxbg2tvnmm00grdp3l818</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Aef Redigeringsteknik</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7637</id>
    <revision>
      <id>29871</id>
      <timestamp>2010-09-24T07:07:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[kategori:SAB: Ae Bokväsen]]'</comment>
      <origin>29871</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="kxg06zrfq57ohig5jru5ps8g5qidsnr" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[kategori:SAB: Ae Bokväsen]]</text>
      <sha1>kxg06zrfq57ohig5jru5ps8g5qidsnr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Hälsingeostkaka med saffran</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7639</id>
    <revision>
      <id>29877</id>
      <timestamp>2010-09-25T20:53:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Minikokbok}}   ==Ingredienser== *2½ l gammeldags mjölk *3/4 dl vetemjöl *½ msk ostlöpe *½ paket saffran (à ½ g)   ==Tillagning== Värm mjölken till 37°C. Rör ut mjö...'</comment>
      <origin>29877</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="945" sha1="drmwtbuto5y78v0dlzp4hfdakj8w8e4" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*2½ l gammeldags mjölk
*3/4 dl vetemjöl
*½ msk ostlöpe
*½ paket saffran (à ½ g)
 
==Tillagning==
Värm mjölken till 37°C. Rör ut mjölet med lite av mjölken. Häll i resten av mjölken och rör om. Rör ner ostlöpen och låt stå 1 timme.

Sila massan genom silduk, se tips, över natten i kylskåp.

Häll massan i en rund form, ca 24 cm i diameter. Grädda i vattenbad med aluminiumfolie över formen i 250°C i 1 ½ timme. Ostkakan är klar när den är fast, även på mitten. Låt svalna. Häll av ev vätska.

Pensla ytan med saffran utrört i lite vatten. Ställ kallt.
 
==Servering==
Servera med hjortronsylt.
 
==Tips==
Sila av ostmassan genom att fukta en tunn kökshandduk. Lägg den i ett durkslag. Ställ durkslaget i en stor skål. Häll massan i durkslaget och låt den rinna av.

Ostkakan kan frysas.

[[Kategori:H kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>drmwtbuto5y78v0dlzp4hfdakj8w8e4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Fysik B</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7640</id>
    <revision>
      <id>29880</id>
      <timestamp>2010-09-25T20:57:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Fysik]]'</comment>
      <origin>29880</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="f4yko3sqxho9l6nxchmvimah84s7vcp" xml:space="preserve">[[Kategori:Fysik]]</text>
      <sha1>f4yko3sqxho9l6nxchmvimah84s7vcp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kardemummakaka med kanel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7642</id>
    <revision>
      <id>41526</id>
      <parentid>30817</parentid>
      <timestamp>2014-08-02T15:27:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>41526</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="774" sha1="fxjsut69w1p02z1pnhm69uvbj79xoe2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
* 6 dl vetemjöl
* 2.5 tsk bakpulver
* 2 dl socker
* 2 tsk stött kardemumma
* 100 g smör
* 2.5 dl mjölk

===Kaneltopping===
* 50 gram rumstempererat smör
* 2 tsk farinsocker
* 2 tsk kanel

==Tillagning==
# Blanda de torra ingredienserna och finfördela fettet däri.
# Tillsätt mjölken och blanda till en jämn smet.
# Slå upp smeten i en smord och bröad form, lämpligen en springform med löstagbar kant.
# Blanda i hop kaneltoppingen och klicka ut här och var ovanpå kakan före bakning, tryck ner den i smeten lite grand.
# Strö pärlsocker över kakan och grädda den i en 200 grader varm i ugn i 20-25 min.

[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>fxjsut69w1p02z1pnhm69uvbj79xoe2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Norrnäskaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7643</id>
    <revision>
      <id>41524</id>
      <parentid>41523</parentid>
      <timestamp>2014-08-02T15:24:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>41524</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="836" sha1="5ht5w1x8hlxdbuygpf8gncy0899udqu" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
* 200 g rumstempererat margarin
* 3 dl socker
* 2 ägg
* 1.5 dl mjölk
* 30 sötmandlar
* 5 bittermandlar
* 1 tsk bakpulver
* 3 dl vetemjöl

===Glasyr===
* 2 dl florsocker
* 1.5 msk vatten

==Tillagning==
# Smörj och bröa en rund slät sockerkaksform.
# Mal sötmandeln och bittermandels, behöver ej skals.
# Vispa margarinet och sockret pösigt.
# Tillsätt ett ägg i sänder under fortsatt omrörning.
# Rör i mjölken.
# Blanda mjöl, bakpulver och den malda mandeln.
# Rör ner mjölblandningen i äggsmeten.
# Häll smeten i sockerformen.
# Grädda nederst i en 175 grader varm ugn i ca 50-60 minuter.
# Låt kakan kallna och bred på glasyren, som skall vara lite tjockare.

[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:N kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>5ht5w1x8hlxdbuygpf8gncy0899udqu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Nilaborre i koriander och paprika</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7646</id>
    <revision>
      <id>56515</id>
      <parentid>30772</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T16:23:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-sånt som ska tas bort</comment>
      <origin>56515</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1801" sha1="ej7qqma7a232w7nk8d1tng67ntd1lh5" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
* 4 frysta skivor Nilabborre (tänk på att de krymper vid tillagningen)
* 4 hela vitlöksklyftor
* Sött eller starkt paprikapulver efter smak
* 1 liten röd paprika
* 1 stor knippe färsk koriander
* ca 2 msk ättika (eller citronsaft) i en liter vatten (spad som fisken ska dra i)
* 1/2-1dl matolja
* Salt efter smak
* 1/4 inlagd (marockansk) citron (går bra utan)
* (1/2-1 burk (ca 2dl) urkärnade gröna oliver.)

==Tillagning==

Förbered en bred kastrull med tjock botten.

Tina fisken, tvätta den, och låt fisken dra i ättiksvatten (eller citronvatten) i 1/2 upp till flera timmar (under natten går bra). Efteråt ska fisken sköljas av.

* Skär röda paprikan i bitar. 
* Skär koriandern i mindre bitar efter smak. 
* Sprid ut paprikabitarna utspritt i kastrullen.
* Lägg till inlagd citron.
* Lägg vitlöksklyftorna i kastrullen.
* Lägg i fisken.
* Krydda med mycket paprika så att såsen blir ordentligt röd.
* Lägg till koriandern.
* Häll på olja
* Häll på 1 1/2 dl vatten.
* Salta och peppra efter smak 

Koka på spisen under lock ca 20 min och rör om då och då så att fisken inte bränns vid. Om det är för mycket vätska, låt kastrullen vara öppen. Fisken är klar då den är genomkokt. Receptet är inte så känsligt för överkokning.

==Servering==
 
Tillsammans med ris, pasta, eller potatis.

==Tips==

* Om man vill ha mer kryddstark fisk kan man lägga till en spansk peppar (grön eller röd).

* Det går bra att tillaga fisken utan inlagd citron, fast den blir mycket godare med det.

* Man kan också lägga till en halv burk urkärnade gröna oliver som får koka med fisken.

[[kategori:N kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Israeliska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ej7qqma7a232w7nk8d1tng67ntd1lh5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Digital Signal Processor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7647</id>
    <revision>
      <id>49472</id>
      <parentid>38373</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49472</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10397" sha1="o6088s7wwl51xxvo8tvgknsbmgw43fz" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Digital Signal Processor|2=
Anna-Maria tänker bygga ett vindkraftverk, och har uppfunnit en ny sorts processor som hon tänker använda som komponent i vindkraftverkets styrsystem. Processorn är en s.k. DSP, Digital Signal Processor, som bearbetar digitala signaler. I praktiken innebär detta att DSP:n matas med en serie heltal som indata, bearbetar dessa enligt den mjukvara som är inprogrammerad, och producerar en serie heltal som utdata.

Anna-Maria har skickat en beställning till en fabrik som ska producera DSP:n åt henne, men på grund av den ekonomiska krisen drar produktionen ut på tiden. Anna-Maria, som redan har skrivit massor av program till sin DSP, blir lite otålig och vill försäkra sig om att hennes program verkligen kommer fungera på en gång när DSP:erna är klara. Hon ber dig därför skriva ett program som simulerar DSP:ns beteende, så hon kan testa sina program innan DSP:n finns tillgänglig.

Mjukvaran som definierar DSP:ns beteende består av en sekvens av N (upp till 256) maskininstruktioner (även kallade assemblerinstruktioner), numrerade från 0 till N-1. Det finns 7 sorters instruktioner: CONST, ADD, SUB, JNZ, INPUT, OUTPUT och HALT. Varje instruktion har 0-2 parametrar, som var och en är ett heltal 0..255. DSP:n har också ett arbetsminne som består av 256 st register, vart och ett av dessa innehåller en byte (dvs, ett heltal 0..255).

Ett program körs genom att DSP:n börjar exekvera instruktion 0, sedan instruktion 1, o.s.v., tills en HALT-instruktion exekveras, då avslutas programmets körning. När körningen börjar har alla register värdet 0.

Maskininstruktionerna definieras på följande vis:
&lt;table border=&quot;1&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;CONST x y&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Sätt register nr y till värdet x. ([y] = x)&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;ADD x y&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Addera värdet i register nr x till register nr y. ([y] = [y] + [x])&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;SUB x y&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Subtrahera värdet i register nr x från värdet i register nr y. ([y] = [y] - [x])&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;JNZ x y&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Jump if Not Zero: Om register nr x inte är 0, &quot;hoppa&quot; till instruktion nr y, dvs låt instruktion y bli nästa instruktion att exekvera. Om register nr x däremot är 0, fortsätt exekveringen som vanligt med instruktionen efter JNZ.&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;INPUT x&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Läs in nästa byte från DSP:ns indata, lagra den i register nr x.&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td width=&quot;70&quot;&gt;OUTPUT x&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Skicka innehållet i register nr x som utdata från DSP:n.&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;HALT&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;Avsluta körningen.&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

=== Indata ===

Indata består av programmet som ska köras på DSP:n, följt av det indata som DSP:n kommer matas med.

På första raden står ett heltal N, 0&lt;N&lt;256, antalet maskininstruktioner i programmet. Därpå följer N rader med instruktioner. Varje instruktion består av instruktionens namn, följt av instruktionens parametrar. Varje parameter beskrivs av ett heltal i intervallet 0..255. Efter de N raderna med maskininstruktioner, följer ett antal tal i intervallet 0..255, ett tal på varje rad. Talen utgör indata till DSP:n, dvs den talserie som DSP-programmets INPUT-instruktioner läser från.

Du kan förutsätta att DSP-programmet och dess indata uppfyller följande:

Ingen ADD-instruktion kommer ge en summa större än 255, och ingen SUB-instruktion kommer ge ett tal mindre än 0 som resultat.
Programmet kommer alltid att avslutas korrekt genom att komma fram till en HALT-instruktion. Dvs, programmet kommer inte fastna i en evig loop.
Antalet instruktioner som behöver exekveras kommer inte att överstiga en miljon.
Det kommer alltid finnas tillräckligt med indata för att räcka till alla INPUT-instruktioner som behöver exekveras.
Programmet kommer aldrig försöka exekvera andra instruktioner än nr 0..N-1. Dvs, JNZ kommer aldrig att hoppa till en instruktion &gt;= N, och instruktion nr N-1 kommer alltid antingen vara en HALT-instruktion, eller en JNZ-instruktion som hoppar till en tidigare instruktion.
Utdata

Ditt program ska simulera DSP:ns körning av det program som ges av uppgiftens indata, och skriva ut DSP:ns utdata: För varje exekvering av en OUTPUT-instruktion, ska ditt program skriva ut en rad med ett heltal i intervallet 0..255, utdatat som skickas från OUTPUT-instruktionen.

=== Exempel: Indata ===

15&lt;br /&gt;
INPUT 4&lt;br /&gt;
JNZ 4 3&lt;br /&gt;
HALT&lt;br /&gt;
INPUT 0&lt;br /&gt;
INPUT 1&lt;br /&gt;
CONST 0 2&lt;br /&gt;
JNZ 0 11&lt;br /&gt;
OUTPUT 2&lt;br /&gt;
CONST 1 0&lt;br /&gt;
SUB 0 4&lt;br /&gt;
JNZ 0 1&lt;br /&gt;
ADD 1 2&lt;br /&gt;
CONST 1 3&lt;br /&gt;
SUB 3 0&lt;br /&gt;
JNZ 3 6&lt;br /&gt;
5&lt;br /&gt;
1&lt;br /&gt;
1&lt;br /&gt;
2&lt;br /&gt;
2&lt;br /&gt;
3&lt;br /&gt;
3&lt;br /&gt;
4&lt;br /&gt;
4&lt;br /&gt;
5&lt;br /&gt;
6


=== Exempel: Utdata ===

1&lt;br /&gt;
4&lt;br /&gt;
9&lt;br /&gt;
16&lt;br /&gt;
30


=== Exempel: Förklaring ===

Programmet tar ett tal M följt av M par av tal som indata, och skriver ut, för varje par, produkten av de två talen.
}}

== Lösning ==

Det här är en simpel simuleringsuppgift som inte har några speciella svårigheter i sig.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;

static unsigned char minne[256];
static unsigned char programkod[256][3];

static inline void readbyte(unsigned char* dest){
	//Läser in ett tal 0..255 och stoppar in i *dest
	int tmp;
	scanf(&quot;%d&quot;, &amp;tmp);
	*dest = tmp;
}

int main(){
	int N, tmp;
	scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
	
	for(int i=0; i&lt;N; i++){
		//Läs in instruktionerna
		
		//Spara enbart första bokstaven av instruktionen, vilket räcker för att urskilja dem
		char instruktion[7];
		scanf(&quot;%s&quot;, instruktion);
		programkod[i][0] = instruktion[0];
		
		//Läs in x- och y-variablerna
		if (programkod[i][0] == 'O' || programkod[i][0] == 'I'){
			//INPUT, OUTPUT
			readbyte(&amp;programkod[i][1]);
		} else if (programkod[i][0] != 'H'){
			//CONST, ADD, SUB, JNZ
			readbyte(&amp;programkod[i][1]);
			readbyte(&amp;programkod[i][2]);
		}
	}
	
	//Initiera minnet så att allt är 0
	for(int i=0; i&lt;256; i++)
		minne[i] = 0;
	
	//Programräknare, vilken den aktuella kodraden är
	int pc = 0;
	
	//Själva simuleringen
	for(;;){
		const unsigned char&amp; x = programkod[pc][1];
		const unsigned char&amp; y = programkod[pc][2];
		
		switch(programkod[pc][0]){
			case 'C': //CONST x y
				minne[y] = x;
				pc++;
				break;
			case 'A': //ADD x y
				minne[y] += minne[x];
				pc++;
				break;
			case 'S': //SUB x y
				minne[y] -= minne[x];
				pc++;
				break;
			case 'J': //JNZ x y
				if (minne[x] != 0)
					pc = y;
				else
					pc++;
				break;
			case 'I': //INPUT x
				readbyte(&amp;minne[x]);
				pc++;
				break;
			case 'O': //OUTPUT x
				printf(&quot;%d\n&quot;, (int)minne[x]);
				pc++;
				break;
			case 'H': //HALT
				return 0;
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Här följer en lösning (av Anton Fors Hurdén) som översätter DSP-instruktionerna till C-kod, anropar en C-kompilator och till sist anropar det kompilerade programmet, notera att denna lösning inte accepteras av Kattis då den använder det underliggande systemet:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;
#include &lt;stdlib.h&gt;

int main() {
	FILE *f;
	char i, n, x, y, m[8], b[16];
	f = fopen(&quot;dspp.c&quot;, &quot;w&quot;);
	fputs(	&quot;#include &lt;stdio.h&gt;\n&quot;
		&quot;#define CONST(x,y) m[y]=x;\n&quot;
		&quot;#define ADD(x,y) m[y]+=m[x];\n&quot;
		&quot;#define SUB(x,y) m[y]-=m[x];\n&quot;
		&quot;#define JNZ(x,y) if(m[x]) goto l##y;\n&quot;
		&quot;#define INPUT(x,y) scanf(\&quot;%hhu\&quot;,&amp;m[x]);\n&quot;
		&quot;#define OUTPUT(x,y) printf(\&quot;%hhu\\n\&quot;,m[x]);\n&quot;
		&quot;#define HALT(x,y) return 0;\n&quot;
		&quot;int main() {\n&quot;
		&quot;char m[256]={0};\n&quot;, f);
	scanf(&quot;%hhu\n&quot;, &amp;n);
	for (i = 0; i &lt; n; i++) {
		fgets(b, 16, stdin);
		sscanf(b, &quot;%s%hhu%hhu&quot;, m, &amp;x, &amp;y);
		fprintf(f, &quot;l%hhu: %s(%hhu,%hhu)\n&quot;, i, m, x, y);
	}
	fputs(&quot;}\n&quot;, f);
	fclose(f);
	system(&quot;clang -O4 -o dspp dspp.c&quot;);
	system(&quot;./dspp&quot;);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Och ytterligare en lösning i C (av Anton Fors Hurdén), då den första som är listad här vägrar att kompilera i både GCC och Clang:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;

int main() {
	char i, n, b[16], m[256] = {0}, p[256][3];

	scanf(&quot;%hhu\n&quot;, &amp;n);
	for (i = 0; i &lt; n; i++) {
		fgets(b, 16, stdin);
		sscanf(b, &quot;%c%*s%hhu%hhu&quot;, &amp;p[i][0], &amp;p[i][1], &amp;p[i][2]);
	}

	for (i = 0; p[i][0] != 'H'; (p[i][0] == 'J' &amp;&amp; m[p[i][1]]) ? i = p[i][2] : i++) {
		switch (p[i][0]) {
			case 'C': m[p[i][2]] = p[i][1]; break;
			case 'A': m[p[i][2]] += m[p[i][1]]; break;
			case 'S': m[p[i][2]] -= m[p[i][1]]; break;
			case 'I': scanf(&quot;%hhu&quot;, &amp;m[p[i][1]]); break;
			case 'O': printf(&quot;%hhu\n&quot;, m[p[i][1]]);
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Och här följer en rättfram rekursiv lösning i Haskell (av Anton Fors Hurdén):
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
import Data.Array.IO
import Control.Monad

x p n = fst (snd (p !! n))
y p n = snd (snd (p !! n))

run m p n = case fst (p !! n) of
	&quot;CONST&quot; -&gt; do
		writeArray m (y p n) (x p n)
		run m p (n + 1)
	&quot;ADD&quot; -&gt; do
		mx &lt;- readArray m (x p n)
		my &lt;- readArray m (y p n)
		writeArray m (y p n) (my + mx)
		run m p (n + 1)
	&quot;SUB&quot; -&gt; do
		mx &lt;- readArray m (x p n)
		my &lt;- readArray m (y p n)
		writeArray m (y p n) (my - mx)
		run m p (n + 1)
	&quot;JNZ&quot; -&gt; do
		mx &lt;- readArray m (x p n)
		run m p (if mx /= 0 then y p n else n + 1)
	&quot;INPUT&quot; -&gt; do
		readLn &gt;&gt;= writeArray m (x p n)
		run m p (n + 1)
	&quot;OUTPUT&quot; -&gt; do
		readArray m (x p n) &gt;&gt;= print
		run m p (n + 1)
	&quot;HALT&quot; -&gt; return 0

parse [m] = (m, (0, 0))
parse [m, x] = (m, (read x, 0))
parse [m, x, y] = (m, (read x, read y))

main = do
	m &lt;- newArray (0, 255) 0 :: IO (IOArray Int Int)
	n &lt;- readLn
	p &lt;- replicateM n $ getLine &gt;&gt;= return . parse . words
	run m p 0
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Och en något värdigare Haskell-lösning (av Anton Fors Hurdén):
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
import Data.Sequence

x p n = fst $ snd $ index p n
y p n = snd $ snd $ index p n

run m p n = case fst (index p n) of
        'C' -&gt; run (update (y p n) (x p n) m) p (n + 1)
        'A' -&gt; run (adjust (index m (x p n) +) (y p n) m) p (n + 1)
        'S' -&gt; run (adjust (subtract $ index m (x p n)) (y p n) m) p (n + 1)
        'J' -&gt; run m p (if index m (x p n) == 0 then n + 1 else y p n)
        'I' -&gt; readLn &gt;&gt;= (\mx -&gt; run (update (x p n) mx m) p (n + 1))
        'O' -&gt; print (index m (x p n)) &gt;&gt; run m p (n + 1)
        'H' -&gt; return 0

parse [m] = (head m, (0, 0))
parse [m, x] = (head m, (read x, 0))
parse [m, x, y] = (head m, (read x, read y))

main = do
        n &lt;- readLn
        p &lt;- replicateM n $ getLine &gt;&gt;= return . parse . words
        run (Data.Sequence.replicate 256 0) p 0
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>o6088s7wwl51xxvo8tvgknsbmgw43fz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Flashback</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7648</id>
    <revision>
      <id>46666</id>
      <parentid>46551</parentid>
      <timestamp>2016-05-21T13:51:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>HakanIST</username>
        <id>5546</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>fixing broken link</comment>
      <origin>46666</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="802" sha1="qtegihp82pcm2uc0us2om8ffuncs3hy" xml:space="preserve">'''Flashback''' är en svensk drink för den sötsugna.

====Ingredienser====
* 6 cl vodka/brännvin
* 2 st pressad limeskivor
* 2-3 isbitar
* 1 dl kallt vatten
* 2-3 droppar valfri karamellfärg
* 5 cl jordgubbsdryck
* 1 kiwiskiva
 
====Tillagning====
Häll först sprit och vatten. Sedan kan man börja med jordgubbsdryck. Sist isen och frukten.

====[[Drinkglas|Glas]]====
Serveras i valfritt glas.

====Ordlista====
* [http://www.flashback.org/t1320593 Skapare av drinken]
*[[w:Vodka|Vodka]]
*[[w:Rom (spritdryck)|Rom]]
*[[w:Tequila|Tequila]]
*[[w:Gin|Gin]]
*[[w:Blå Curaçao|Blå Curaçao]]
{{Drinkboken}}


[[Kategori:Vodkadrinkar]]
[[Kategori:Romdrinkar]]
[[Kategori:Tequiladrinkar]]
[[Kategori:Gindrinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

[[en:Bartending/Cocktails/Adios Motherfucker]]

__NOTOC__</text>
      <sha1>qtegihp82pcm2uc0us2om8ffuncs3hy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Halloween</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7654</id>
    <revision>
      <id>40718</id>
      <parentid>38298</parentid>
      <timestamp>2014-01-30T10:23:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ersätter &quot;[[:Image:Pumpkin_latern.JPG]]&quot; med &quot;[[:Image:Pumpkin_lantern.jpg]]&quot;.</comment>
      <origin>40718</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="835" sha1="es4wajahvyazjc37tp8zyge6v6odxsb" xml:space="preserve">[[Kategori:Recept]]

[[File:Pumpkin_lantern.jpg|thumb|right|''Jack-o'-lantern'']]
Recept på mat, bakverk, godis och dryck som tillhör Halloween. Högtiden firas den 31 oktober - i första hand i USA, men kommer ursprungligen från Irland.

Halloweens färger är svart och orange (som den amerikanska pumpan), men lila och limegrönt förekommer som accentfärger. Dukningen brukar dekoreras med olika typer av skrämmande föremål som t ex: ormar, råttor, spindelnät och skelett. Man brukar även karva ur stora oranga pumpor, Jack-o'latern, och ställa värmeljus i. Dessa placeras sedan både inom- och utomhus.

&quot;Bus-eller-godis&quot; betyder att man är ute och tigger godis på Halloweendagen. Får man inte godis så hittar man på ett rackartyg.

Musik, lekar och spökvandringar utövas också i samband med Halloweenmiddagar.</text>
      <sha1>es4wajahvyazjc37tp8zyge6v6odxsb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Arabiska lånord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7663</id>
    <revision>
      <id>55394</id>
      <parentid>55393</parentid>
      <timestamp>2024-04-29T12:42:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>KonstantinaG07</username>
        <id>6841</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Thurs</comment>
      <origin>48606</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35085" sha1="fw2r8fr21hkdxh01c5njl6hagz9d43o" xml:space="preserve">När araberna erövrade nuvarande Spanien var arabiskan långivande för europeiska språk, främst latinet, spanskan och italienskan. Under senare tid lånade franskan och tyskan arabiska lånord från de nämnda språken, och blev också i sin tur lånförmedlare till andra språk, bl.a. svenskan. Från fornsvensk tid till 1900-talet kom hundratals arabiska lånord in i det svenska ordförrådet från latinet, spanskan, italienskan, tyskan, franskan, engelskan och turkiskan. Araber och muslimer bosatta i Sverige har sedan 1900-talets andra hälft också lämnat några bidrag till svenskan.

De flesta arabiska lånord som finns i det svenska ordförrådet är substantiv som hör till områdena islam, kemiska ämnen, personbeteckningar, tyg och kläder, växter, byggnad och heminredningar, mat och dryck, ekonomi och vetenskapliga termer. Det är intressant att mer än två tredjedelar av lånorden i den långivande arabiskan har andra eller delvis andra betydelser.

Tyskan har spelat stor roll för att förmedla arabiska lånord till svenskan. Mer än hälften av de arabiska lånorden kom från tyskan.

Det är märkbart att de arabiska lånorden som hör till islam eller muslimsk kultur började komma in i det svenska ordförrådet under reformationen och stormaktstiden, vilket speglar den indirekta kontakten mellan islam och det svenska samhället. Mängder av arabiska lånord inom området islam fortsatt att strömma in det svenska ordförrådet. Vissa av de gamla lånorden inom området såsom muhammedan, muselman och islamit anses som ålderdomliga eller har tendens att gå ur bruk p.g.a. olika värderingar av orden. Andra ord som accepteras växer vidare med sina sammansättningar och avledningar.

En mer delatjerad behandling av de arabiska lånordens etymologi och de olika sätt på vilka de kommit till svenskan finns på http://sv.wikipedia.org/wiki/Arabiska_lånord .

==Lista över arabiska lånord==

Följande lista över arabiska lånord i svenskan bygger till stor del på Nationalencyklopedins ordbok. En del av orden kan ha förmedlats på ett långt mer komplicerat sätt än vad här kan visas. I vissa fall kan orden ha inlånats tidigare än vad som här angivits. Orden kan möjligen ha funnits i talspråk långt innan de hamnat på pränt. 
----

A albatross (1783) 'fågel av släktet Diomedea, särskilt arten Diomedea Exulans Lin.', jfr. danska albatros, holländska, tyska och engelska albatross, franska albatros, nylatin albatrus, troligen en förvridning av spanska och portugisiska alcatraz, namn på åtskilliga sjöfåglar, egentligen på pelikanen, som tycks ha fått detta namn med anledning av näbbens likhet med en skopa; jfr. portugisiska alcatruz 'öskärl, skopa'; av arabiska al bestämartikel och qâdûs 'örskärl'; av det likbetydande grekiska.

albigens (1635), till Albi, namn på stad i södra Frankrike; av arabiskt ursprung.

alcantara (1982), i ursprungligen varumärke; ev. till det spanska stadsnamnet Alcántara; av arabiska al-qantarah.

alcázar 'borg, slott'; av spanska alcazar; av arabiska al-qasr; av latin castrum.

aldehyd (1835) 'väteberövad alkohol'; av tyska aldehyd, bildats 1835 av Justus Liebig av al(cohol) och dehyd(rogenatus), se också alkohol.

alembik (1784), jfr. tyska Alambik, Alembik, franska alambik; av arabiska al bestämartikel och ambiq, embiq efter grekiska ambix 'skål, hatt på en retort'.

alfalfa (1904), av spanska alfalfa med samma betydelse; av arabiska al-fasfasah 'den bästa sortens djurfoder'.

algebra (1643), jfr. danska, holländska och tyska algebra, franska algébre; av italienska algebra; av arabiska al-jabr 'återförening, hopslutning, komplettering'.

algoritm (1904); av engelska algorithm, av medellatin algorismus, till namnet på den persisk-arabiska matimatikern al-Khawârizmî.

alidad, alhidad (1763) 'rörlig linjal eller skiva på en vinkelmätningsinstrument', jfr. danska och tyska alhidade, franska alhidade, medellatin alhidada, spanska al(h)idada; av arabiska al-idhâdah '(den ring en fast punkt vridbara ) linjalen'.

alisarin (1820) 'krapprött'; av franska alizarine; av spanska alizari krapp till arabiska 'isârah 'extrakt'.

alkald (1828) 'fredsdomare', jfr. franska alkalde och alkade; av spanska alcalde 'borgmästare' och franska alcade; av arabiska al-qädhï 'domaren'.

alkali (1706), jfr. tyska och engelska alkali, franska alcali; av arabiska al-qâlî al-qilî 'aska av natronhaltiga växter, soda'.

alkanna (1975) 'färgämnen av växterna Lawsonia inermis Lin. och Lawsonia alba Lam.; av. spanska alcana, italienska alcana, alchenna; av arabiska al-hinâ´, jfr. henna.

alkemi (1621), jfr. danska alkemi, alkymi, tyska Alchemy, äldre tyska även alchimy, alchymy, engelska alchemy, äldre engelska alchimy, alchymy, franska alchimie; av medellatin alchimia, alchimy, alchemia, spanska alquimia; av arabiska al-kîmiyâ´ av grekisk ursprung.

alkermes (1968); av tyska Alkermes, franska alkermés; av arabiska al-qirmiz.

alkohol (1808), jfr. danska och tyska alkohol, engelska alcohol, franska alcool; av medellatin alcohol; av arabiska al- kuhl 'fint pulver av byglans och sot används till förhöjandet av ögonens skönhet'. Ordet har i Europa antagit först betydelse fint pulver i allmänhet. Sedan betydde det den finaste beståndsdelen i ett ämne, särskilt i vin och har slutligen genom ellips kommit att ensamt betyda det samma som alkohol vini.

Alkoran (1616); av arabiska al-qur´ân, uppläsningen. alkoranisk (1675), se Koranen. 

alkov (1745), jfr. danska alkov, tyska alkoven äv. alkov, alkove, av franska alcove, spanska alcoba, portugisiska alcova, alcoba; av arabiska al-qubbah, 'valvet, det välvda gemaket'.

Almagest ; av arabiska al-majast utav arabisk bestämd artikel al och grekiska magisté 'störst'.

amalgam (1754), jfr. tyska och engelska amalgam, holländska amalgaam eller amalgama, franska amalgame; av medellatin amalgama av arabiska al-malgham, 'mjukgörande salva' sannolikt utgående från grekiska malagma 'uppmjukande medel'. amalgamera (före 1520).

ambra (före 1520), jfr. tyska Amber, Ambra, franska ambre, engelska amber; av medellatin ambra; av arabiska 'ambar 'gråbrunt, växtlikt ämne som påträffas flytande på havsytan'.

amiral (före 1520), fornsvenska ameral, jfr. danska, tyska, och engelska admiral, äldre engelska amiral, amerall osv., holländska admiraal; av fornfranska admiral, amiral 'befälhavare, amiral'; av arabiska amîr 'befälthavare'. -al utgår från den arabiska bestämd artikel i uttryck amîr al-mâ´, amîr al-bahr 'befälhavare över vattnet, över havet'.

anil (1625), jfr. tyska, franska, engelska och portugisiska anil, spanska añil; av arabiska al-nil uttalat an-nil av al bestämd artikel och persiska nil 'indigo' vilket i sin ordning är lånat från något indiskt ursprung, jfr. sanskrit niola 'mörkblå', nili 'indigo, indigoväxt'.

anilin (1841); av tyska anilin; av Fritsche år 1841 bildat utav anil, se anil.

aprikos (1660), jfr. danska aprikos, tyska Aprikose, äldre tyska abricose; av holländska abrikoos; av franska abricots, varav engelska apricot; av italienska albercocca; från spanska albaricoque; av arabiska al-barqûq; av latin præcox 'tidig mogen (persika).

apelsin (1689); av lågtyska apelsina med samma betydelse, till appel 'äpple' och sina 'kina', se sino.

arabiska (nya testamentet 1526). araber (1640), arabesk (1782), arabin 'arabiskt gummi',1832), arabisera (1866), arabisk (1667), arabiska siffror (1831), arabiskt gummi (1745), arabiska (1667), arabiska 'kvinna',1745). arabism (1871), arabist (1890),

arrak (1667); av engelska arak, arack, arrack, jfr. tyska Arrack, franska arrack, holländska arak, portugisiska araca, araque, spanska arac; av arabiska 'araq 'svett, saft', varav benämningen 'araq at tamr, 'dadelsaft'. 

arsenal (1658) jfr. holländska arsenal, tyska, engelska, archynale, äldre engelska archynal, archivnale, äldre italienska arzanale, spanska och portugisiska arsenal. I de germanska språken, har ordet införts från franska, som lånat ordet från italienska. Italienska arsenale är med den i romanska rumsbeteckningar stundom förekommer ändelsen -ale, som bildat av äldre italienska arsena. Detta arsena anses som en stympning av den äv. i äldre italienska förekommer formen darsena vars d uppfattas såsom genitivpreposition; Darsena går tillbaka till arabiska dâr sinâ'ah, som egentligen helt allmänt betyder verkstad (av dâr, hus och sinâ'ah, slöjd). Möjligt även att italienska arsena utgår från det enkla as-sinâ'ah och erhållit formen med -rs genom påverkan av synonymet darsena.

atlas (1532) 'ett slags sidentyg'; av arabiska atlas 'utan hår, slät'.

aubergine (ca 1900); av franska aubergine, ur arabiska al bâdhinjân med samma betydelse; av persiskt ursprung.

ayatolla, ayatullah (1979); av arabiska âyat ul lâh 'Allahs tecken' .

azimut (1690), jfr. engelska azimut, äldre engelska azimut; av franska azimut, äldre franska azimuth; ur arabiska as-sumût med samma betydelse, eg.'vägarna, kompassriktningarna', besläkt med zenit. 

azur (1780), jfr. engelska azure; av franska azur; av spanska azur, azul; av arabiska lâzaward av persiska lazhuward, lasursten, blå (färg), jfr. lasur.

----
B 
baldakin (före 1520), jfr. isländska baldakin, engelska och tyska baldachin, franska baldaquin; av medellatin baldacinum 'tyg från Baldac 'Bagdad'.

balsam (före 1520) fornsvenska balsam(a), isländska balsamr, tyska och engelska balsam, av latin balsamun; av grekiska balsamon, från arabiska basham (nuvarande arbiska balasan är återlån från grekiska). Inskottet av i grekiska balsamun är att jämföra med det i alcaldi och Baldac (se baldakin). 

balsamin (1794), av tyska Balsamin, franska balsamine, grekiska balsamine 'balsamört', se balsam.

banan (1667); allmänt europeiska språk, av spanska eller portugisiska bananna (frukten) och banano (trädet); av arabiska banân al-mawz banan 'fingrar' och al-mawz 'bananer'.

beduin (1750); via franska av arabiska badawî, 'ökeninnevånare'.

bensin (1883); modern bildning till medellatin benzoe, se benzoin.

benzoin (1748); av nylatin benzoë med samma betydelse; av italienska bengiui; av arabiska lubân jâwî 'rökelse från Jawa', lu- missuppfattad som artikel.

berber (1975); av arabiska barbar 'främmande', möjligen till grekiska barbaros 'främling'.

berberis (1685); av medellatin berberis med samma betydelse; av arabiska barbarîs.

besiffrad, besiffring (1794); se siffra.

blus (1822), jfr. tyska Bluse, engelska blouse; av franska blouse; av arabiskt ursprung.

borax (1637) via medellatin; av arabiska büruq eller bawraq 'salpeteri, soda'

buckram (1648) 'styvt grovt tyg för bokbindning'; av engelska buckram efter arabiska och persiska Bukhârâ en stad i Uzbekistan.

burnus (1842), jfr. engelska burnoose, burnous; franska b(o)urnous; av arabiska burnus 'kapuchong'.

----
C 
cafe au lait (1875); av franska café au lait till café; från arabiska qahwa,se kaffe.

cafeteria (1945); av engelska cafeteria; av spanska cafeteria 'kaffeaffär' till café; av arabiska qahwa, se kaffé.

check 'betalningsmedel' (1821), 'kontroll' (1977) av engelska check; av checkmate, se schackmatt. 

checka (1949) av engelska check, se schackmatt.

chiffer (1733) 'hemlig skrift, monogram'; jfr. engelska cipher; av franska chiffre, fornfranska cifre; av arabiska sifr 'noll; tom', jfr. siffra.

chiffon (1890); av franska chiffon; av arabiska shaffâf 'genomskinlig'.

cigarett (1859); av franska cigarette med samma betydelse, dimiutbildning till cigarr, se cicarr.

cigarr (1786); av spanska cigarro med samma betydelse från arabiska sijârah, 'tändning, brinnande'.

cinnober (före 1520), jfr. engelska cinnabar, fornsvenska cinober; av latin cinnabaris; av grekiska kinnabari; av arabiska zanjafar av persiskt ursprung. 

----
D 
damasch, damask (1729) 'värmande plaggför smallbeneller vrist av tyg, trikå eller läder, jfr. de likbetydande danska gamasch, tyska Gamasche, Kamasch; av äldre franska gamache, från spanska garamaci, ett slags läder, avledning av Gadamés, en stad i Libyen.

damaskera (1788); av tyska damaszieren, till Damaskus. damaskernerstål.

damast (1526) 'ett slags en färgat mönstrat linne eller bomulstyg'; av tyska damast; av italienska damasco, damasto; eg. sidentyg från Dimashq 'Damaskus'

denar (1754), dinar (1846), jfr. tyska denar, engelska denar(e), franska dénaire, denier; av arabiska dînâr; av latin denarius, avledning av deni 'tio på eller var', till decem 'tio'. Anledningen till benämningen är, att ifrågavarande mynt ursprung och i allmänhet hade en vikt av 10 ass.

dirham (1813), jfr. tyska Derhem, Derham, Dirham, engelska dirham, dirhim, dirham; av arabiska dirham, dirhim, lånats genom förmedling av persiska av latin drachma och grekiska.

divan (1795), jfr. tyska Divan; av franska divan 'liggsoffa, divan'; av turkiska divan 'statsrådet'; av arabiska dîwân 'tullbyrå, skattbyrå'; varav franska doaune 'tull'; av persiska divan, ett ord med flera rätt skifftade betydelser, bl.a. skriv och ämbetsrum.

djellaba 'yllerock med kapuchong'; av arabiska jallâbah.

djinn (1908) 'ande, demon'; av arabiska jinn.

dragoman (1710), jfr. tyska och engelska dragoman, franska drogman, italienska dragomanno; av arabiska arjumân 'tolk' av babeliskt ursprung.

durra (1794) 'negerkorn, kafferkorn'; av arabiska dhura.

----
F 
fakir (1752)'indiska asketer, trollkarlar'; av engelska fakir av hindustani fakir; av arabiska faqîr 'fattig'.

falafel, felafel (1980-talet), av arabiska falâfil.

fata morgana (1845) 'ovanlig, spekulär form av hägring över vattenytor'; av italienska fata 'fe'; av latin fata 'ödesgudinna' och morgana; av arabiska marjan 'korall'.

fella, fellah (1847) 'egyptisk bonde' , av arabiska fallâh 'bonde; plöjare'.

----
G 
gala (1751), jfr. danska, äldre tyska galla, tyska, franska, italienska gala; av spanska gala; av arabiskt ursprung.

galant (1675); av franska galant; av italienska galante, till gala, se gala.

gambit (1839)'spelöpning' i schack, varvid en bonde offras'; av spanska gambiro eller italienska gambitto; av arabiska janbî 'till sidan'.

gasell (1749), jfr. engelska gazelle; av franska gazelle; via spanska; av arabiska ghazâl.

gasett (1732) ; av franska gazette; av italienska gazetta 'litet mynt som betalas för tillgång till venetianska rådets tidning, också möjligen av arabiska jarîdah 'tidning'.

genett (1795) 'typ av sibetdjur'; av franska genett; av arabiska jarnait

ghasel (1836) 'ett orientaliskt versmått med konstfullt rimflätning; av arabiska ghazal

gips (1667); av tyska Gips med samma betydelse; av arabiska jibs; av grekiska gypsos 'krita, gips'. gipsa (1896).

giraff (1784), jfr. engelska giraffe; av franska girafe, via italienska giraffa; av arabiska zarâfah med samma betydelse.

gitarr (1662), jfr. engelska guitar; av franska guitre, spanska guitarra med samma betydelse av arabiska qîthârah ur grekiska kithara. gitarrist (1857).

----
H 
hadji 'tillnamn för den som företagit pilgrimresa till mecka'; av arabiska hâjj eller hajjî

halal 'tillåten'; av arabiska halâl. halalkött.

hamada, hammada 'starkt förtvittrade ökenplatåer i Sahara'; av arabiska hammâda.

haram 'förbjuden'; av arabiska harâm.

harem (1658); av turkiska harim; av arabiska harîm 'kvinnogemak, till harâm, se haram. 

hasard (1624) av franska hasard 'hasardspel, slump'; av spanska azar 'olyckligt tärningskast'; av arabiska zahar 'ros (som står på tärningen)'. hasardera (1625).

hasch (1967) haschisch (1792); ur arabiska hashîsh med samma betydelse, eg, 'hö, torkade örter'.

hegira, hejira, hijrah 'islmisk kalender'; av arabiska hijra 'profetens flykt till Madina'.

henna (1795); av arabiska hinnâ´, jfr. alkanna.

houri, huri (före 1969) 'kvinnan i paradiset'; av arabiska hûrîyah med samma betydelse.

----
I 
imam (1765), jfr. tyska och engelska imam; av arabiska imâm 'ledare, föreståndare, böneledare för den gemensamma bönen inom islam'.

imamat 'en imams värdighet'(1904) se imam.

ingefära (före 1520); fornsvenska ingegfæra, jfr. danska ingefær, engelska ginger; av tyska ingwer; av fornfranska gingibre, gingivere, varav franska gingembre; av sengrekiska zingiberis; av arabiska zanjabîl; av indiskt ursprung, pali singivera, crngavera 'ingefära' till crnga 'horn' och vera 'kropp'.

intarsia (1881); av italienska intarsio till intarsiare 'inlägga', till arabiska tarsiah 'skorpbildning, biläggning'

islam (1845), islamisk, islamistisk (1809), islamit (1826); av arabiska islâm 'underkastelse, överlämnande'.

----
J 
jacka (1547); av medeltyska jacke; av franska jaque; av arabiska sakk 'rock'.

jackett (1884); av franska jaquett med samma betydelse eg. liten jacka, till jaque, se jacka

jasmin (1651), jfr. engelska jasmine; av franska jasmin; ur arabiska yasmîn; av persiska yasmin, yasman med samma betydelse.

jehad, jihad 'islams heliga krig'; av arabiska jihâd

jinn se djinn.

----
K 
kabab, kebab (1970-talet), jfr. engelska kabob, kebab; av turkiska kebab; av arabiska kabâb.

kabel (1520) fornsvenska kabel, jfr. äldre danska kabbel, danska kabel, fornnorska kabill, mnt, holländska kabel, engelska cable; av franska câble; av latin capulum,'rep'; av arabiska habl, 'rep'.

kabyl (1841) 'individ av berberbefolkning i Nordafrika', jfr. engelska kabyle; av franska kabyle av arabiska qabîlah 'klan'.

kadi (1658); av arabiska qâdhî 'domare'.

kaffe (1658), jfr. danska kaffe, holländska koffie, tyska kaffee (äldre tyska koffee), engelska coffee, franska café; av armenisk-turkiska kafe (motsvarar turkiska kahve); av arabiska qahwah.

kaffer (1834) 'individ av bantufolk i Afrika'; av engelska kaffer; av arabiska kafîr 'icke muslim', jfr. kafir.

kafir (1850), jfr. franska och tyska kafir, engelska kaffir, kafir; av arabiska kâfir 'otacksam mot Gud, icke muslim'.

kaftan (1749), jfr. danska och tyska kaftan, engelska caftan, franska cafetan, caftan; av turkiska qaftan; av arabiska och persiska khaftan.

kalfatra (1623) 'täta fartyg med beck och drev; nagelfara, skarpt kritisera'; av holländska kal(e)fat(er)en, över grekiska; av arabiska kafr 'asfalt'. 

kalebass äv. kabass (1786); av franska calebasse, spanska calabaza med samma betydelse; till arabiska qar'ah yâbisah.

kali (1694) yngre fornsvenska kali, jfr. tyska och engelska kali; av vulgär arabiska qalî. se alkali.

kaliber (1703), jfr. spanska galibo (i betydelse skeppmodel), calibre (äldre spanska calibo), medellatin calibrum 'halsjärn'; av arabiska qâlib 'skoläst, gjutform'; av grekisk ursprung. Kalibrera (1784). 

kalif (1682); via tyska av arabiska khalîfah 'profetens företrädare'. kalifat

kalium (1811); av tyska och nylatin kalium till kali, se kali.

kamel (före 1520), fornsvenska kamel; jfr. isländska kamell, mnt. och tyska kamel, holländska kameel, engelska camel; av latin camelus; av grekiska kamelos; av arabiska jamal eller hebreiska, feniciska gimel, kamelhår (före 1520).

kamfer (före 1520), fornsvenska kamfer, jfr. danska kamfer, kamfert, kampfer, engelska camphor, franska camphre, fornitalienska cafura, italienska och katalanska confora, spanska alcanfor, canfora, senlatin caphura, medellatin camphora; av arabiska kâfûr troligen av persiskt ursprung eller malajiska kapur.

kandi (1587) tyska Kandis, franska candi; av äldre italienska candi; av arabiska qand kristaller av rörsocker, jfr. konditor. kandera

karaff (1791)'långhalsad glasflaska', jfr. engelska carafe; av franska carafe via italienska från spanska garrafa; av arabiska gharräfah. karaffin (1709).

karat (1613), fornsvenska karat(h), jfr. engelska carat; av franska carat, italienska carato, potugesiska quirate; av arabiska qîrât i sin tur från grekiska karation 'den hornformigt böjdafrukten på johannisbrödet.

karmin (1707), jfr. danska och tyska karmin, engelska carmine; av franska, spanska carmin; av latin carminium; av arabiska qirmizi med samma betydelse.

karmosin (1550), jfr. danska karmosin; av tyska Karmesin, franska cramoisin, jfr. engelska crimson, italienska carmesino; av spanska cremesin; från arabiska qirmizî.

kattun (1749); av tyska kattun, från franska coton (var av engeska cotton) ; av italienska coton; av arabiska qutun 'bomull'.

kibla 'riktningen mot kaba i Mecka som muslimen intar vid bönen; av arabiska qiblah.

koffein (1824); av nylatin coffeinum till kaffe, se kaffe.

kofta (1672); se kaftan.

konditor (1634), jfr. tyska Konditor; av latin conditor; av arabiska qandi 'person som tillverka eller säljer qand, 'socker''. konditori.

kopt (1795), jfr. tyska Kopte, engelska Copt, franska Copte; av arabiska qubt av egyptiska gyptios, kyptios, 'invånare i Egypten' av grekiska aignptioV, 'Egypten'. koptisk (1682).

Koranen (1791); till arabiska al-qur´an 'läsningen'.

krokus (1722), jfr. engelska crocus; av latin crocus; av grekiska krokos; av semitiskt ursprung, jfr. arabiska karkûm.

kummin (före 1520), fornsvenska komi(i)n medelhögtyska kumin, jfr. engelska cummin, franska cumin; av latin cumonum; av grekiska kuminon; av arabiska kammûn.

----
L 
lack (1554), jfr. engelska lacquer; av tyska Lack, franska laque med samma betydelse; av arabiska lakk; av persiska lâk rödfärg'. lacka 'försegla med lack' (1712), lackera (1955).

lapis lazuli (1880); av latin lapiz sten och lazuli (från persiska samma ord som asur), se asur.

lasur se asur.

lemonad (1690) 'läskande dryck'; av franska limonade med samma betydelse, till limon 'citron' via italienska, spanska, arabiska till persiska limu, limun 'citronträd', jfr. lime.

lila (1819), jfr. engelska lila; av franska lilas, 'syren; syrenfärg', via spanska av arabiska lak, 'syren'.

lime (1869); av engelska lime med samma betydelse; av arabiska lîma, 'limetträd, limefrukt'.jfr. limonad.

luta (före 1520), fornsvenska luta, jfr danska lut i äldre danska även lute, norska lutt; av lågtyska lute, motsvarar tyska laute, engelska lute; av franska luth; jfr medellatin lutana, lutina; ytterst av arabiska al-'ud 'trä, instrument'

----
M 
madrass (1560); av tyska Matratze, franska matelas med samma betydelse; ur arabiska matrah 'kudde att sitta på, bädd' jfr. matelassé. madrassera (1793).

magasin (1633); av franska magasin med samma betydelse av italienska magazzino 'förrådshus'; av arabiska makhazin 'varulager'. magasinera (1794).

makramé (1880); engelska macramé; av franska macramé; av turkiska maqramah handduk, näsduk; av arabiska miqrama 'slöja'.

marabu (1843), jfr. engelska marabout; av franska marabout med samma betydelse; av arabiska murâbit, 'eremit, asket'.

marsipan (1538), jfr. engelska marzipan; av tyska marzipan; av italienska marzapane 'mynt med bild av den sittande Jesus, viktenhet, burk av sötsaker'; av arabiska mawthabân en kung som enbart sitter på tronen och inte går ut och krigar'.

mask 'ansikts-'(1716), jfr. engelska mask; av franska masque; av medellatin masca; av arabiska maskharah 'hån, gyclare', varav närmast italienska maschera, spanska mascara 'mask, maskbärande'. maskansikte, maskara, mascara, maskaron, maskerad.

massage (1871); av franska massage med samma betydelse, till massera (1871) av franska masser med samma betydelse ur arabiska mass, 'beröra'.

matador (1828) av spanska matador med samma betydelse, till matar, 'dödar'; av arabiska mâta, 'dö', eller mawwata, 'döda.

mastaba (1912) 'massiv, fornegyptisk gravbygggnad för stormän'; av arabiska mastabah 'bänk'.

matelassé (1883); av franska matelassé med samma betydelse, till matelas; jfr. madrass.

mecka (1965) 'centrum'; av engelska mecka; av arabiska makkah 'Mecka'.

mihrab (före 1949) 'bönenisch i en moské orienterad mot Mecka, av arabiska mihrâb.

minaret (1750) ur arabiska manârah 'fyrtorn, torn vid moské'.

mocka (1792) 'kaffe sort', efter Mocka en stad i Jemen.mogul (under 1700-talet); av engelska mogul, av arabiska maghûl 'Mongol'.

mohair (1917); av engelska mohair; av italienska moccaiaro, av arabiska mukhayyar 'den valda'

monsun (1752); av engelska monsoon; av äldre holländska mossoen; av portugisiska monção; av arabiska mawsim 'årstid'.

moské (1658), via franska mosquée, av arabiska masjid med samma betydelse, eg. plats för tillbedjan.

muezzin (1854)'bönutropare'; av arabiska muadhdhin.

mufti (1658), jfr. tyska och engelska mufti, franska moufti, mufti; av arabiska muftî 'som avger utlåtande, skiljedomare'.

muhammedan (1680); till namnet Muhammad.

mulla, mullah (början av 1980-talet); av persiska mullah; av arabiska mawlâ.

mumie (1712); ur arabiska mumiyâ´ 'balsamerad kropp', till mum 'vax använt via balsameringen'. mumifiera (1804), mumifikation (1835).

muselman (1658); av tyska muselman; ur persiska musliman, 'muslim'; av arabiska

muslim (1712); av arabiska muslim 'underkastande'. muslimsk (1882).

muslin (1712); av franska mousselne, italienska mussolina; av arabiska mawsilî 'som kommer från Mosul'.

myrra (före 1520) även mirrham, fornsvenska mirra, mirram; jfr isländska mirra, tyska myrrhe, engelska myrrh, franska myrrhe; av lat, myrrha; av grekiska mnrra; av arabiska murr.

mysk (1654), (med latinsk böjning 1578); av franska musc, senlatin muscus, medellatin muscus, sengrekiska moskos, moscos ; av arabiska misk.

----
N 
nabob (1788), nabab (1758-1904), nawab (1898), navob (1860), jfr. danska och tyska nabob; av engelska nabob, franska och spanska nabab, portugisiska nababo; av hindustani nawwab eg. pl. av arabiskanâ´ib 'ställföreträdare'.

nadir (1685), jfr. tyska engelska och franska nadir; ytterst av arabiska nazîr 'motsatt, motstående vinkel'

nafta (före 1520); av yngre fornsvenska nafta, jfr danska nafta, tyska och engelska naphtha, franska naphte, latin naphtha grekiska nafda; av arabiska naft; av persiskt ursrung.

naftalin (1823), jfr. engelska naphtaline, bildat av engelskmannen Kidd 1821 till naphta, se nafta.

naftalen (1968) se naftalin 

natron (1745), jfr. danska, tyska, engelska och franska natron; av arabiska nitrûn; av grekiska nitron.

natrum (1747), jfr. äldre engelska och äldre tyska natrum; av franska natrum; av nylatin natrum bildat av natrun, se natrun.

----
O 
orange (1645) aranee (1540), jfr. danska, tyska och engelska orange; av franska orange; omtydning efter or 'guld'; av äldre arange; av italienska arancia, samt genom omtydning efter auro 'guld', autantia, (jfr. nylatin pomun aurantium 'guldäpple, pomenrans') i italienska dialekt naraza; av persisk-arabiska naranj, jfr sanskrit naranga 'orangeträd'. orangeri (1705), arrangör (1771) orangit, oranie-äpple (1919).

osmansk se ottoman

ottoman (1635), ottoman (soffa) (1788), jfr. tyska ottomane, engelska och franska ottoman, medellatin ottomanus; av arabiska 'uthmânî adjektivet till 'uthmân, namn på grundläggare av den turkiska dynastin. ottomansk (osmansk) (1715).

----
P 
papegoja (före 1520); fornsvenska papegoya, papekoia; jfr danska papegøje, äldre danska papagoye, papægoye; av mellantyska papeoie, papagoie, jfr. tyska papagei, engelska papinjay, medelengelska papegai; av fornfranska papegai papegai, jfr. spanska papagayo och italienska papagallo; möjligen av arabiskaÝ babaghâ´.

pomerans (1556); av tyska Pomeranze; av medellatin pomerancia; av pomum 'äpple' och arancia 'apelsin', se orange och apelsin.

----
R 
racket (1572); av engelska racket; av franska raquette, spanska raquetta; av arabiska rahat (al yad) 'handflata'

razzia (1880); av franska razzia; av arabiska ghazwah 'plundringståg'.

ris (1707)'20 böckers papper', jfr. danska ris; av tyska reis; av italienska risma, motsvarar spanska resma; av arabiska rizmah 'bund'. 

riyal ; av engelska riyal; av arabiska riyâl.

----
S 
safan (1789) 'syrisk klippgrävling'; av arabiska tafân eller hebreiska shaphân.

safari (1910), jfr. engelska safari; av suahili safari, resa, expedition o.d.; av arabiska safar 'resa'.

saffer (1785), fornsvenska saffer, jfr. danska zaffer, holländska saffer, tyska Saffer, Zaffer, Zaffra, forn engelska zaffre, zaffer, franska safre, italienska zafera, zaffra; av arabiska sufr 'guld, koppar, mässing'. 

safflor, färgtistel; av tyska Safflor, ytterst av arabiska 'usfur med samma betydelse. safflorkobolt, koboltsafflor.

saffran (1525), fornsvenska saffran, safran, även saffram; liksom forndanska, danska saffran; av medellatin. saffaran, saff(e)ran, jfr.tyska Safran medelhögtyska safran, saffran, engelska saffron franska safran, italienska zafferano, zaffrone, spanska azafran, portugisiska açafrao, medellatin safranum, ytterst av arabiska za'farân 'saffran, järnoxid'; av persiska zafaran. 

safir, av franska saphir, av latin saphirus, över semistiskan (arabiska safîr); från sanskrit.

sahib (1872), jfr. tyska och franska sahib; av engelska sahib, av urdu sahib 'herre'; av arabiska sâhib 'vän'.

salam (1871), av arabiska salâm välbefinnande hälsa.

salep (1764), jfr. danska salep, norska salop, engelska salo(o)p, sal(o)up; av franska salap; av turkiska sâlep; av arabiska sahlab.

saluki (1926), jfr. engelska saluki franska salukis; av arabiska salûqî 'som härstammar från Saluq, forntida stad i södra Arabien'

samum (1744) ; av arabiska samum med samma betydelse till samm 'gift'.

saracen (före 1520), fornsvenska sarazin, jfr. tyska Sarazene, engelska saracen; av fornfranska sarrasin; av senlatin saracenus; av arabiska sharqi 'österlänning' till sharq 'öster'. saracensk (1635).

schack (1612); av tyska schak; av romanska språk: italienska scacco, franska echec; av arabiska shâh; av persiska shah 'konung'.

schackmatt (före 1520), fornsvenska mat; av franska mat; av italienska matto; av arabiska shâh mât 'kungen är död'

schebeck (1771), jfr. tyska Schebecke, engelska chebec(k), xebec; av franska chébec, äldre franska chabec, sannoligen av italienska sciabecco; av spanska jabeque, äldre spanska xabeque; av arabiska shabbâk till shabakah 'nät'

schejk (1750); av tyska Scheich, engelska sheik(h), franska sheik, spanska jeque; av arabiska shaykh 'gammal man'.

sesam (1682); jfr. tyska sesam, engelska sesame, franska sésame; av latin sesamun, sesama; av grekiska shsamn, shsamh av oreintaliskt ursprung (jfr. aram shümshemâ, arabiska simsim; assyriska shamashshamu). Sesam öppna dig! (1855) sesam-dörr (1897), sesamformel (1897), sesamord (1897) sesamrop (1927) sesamskrift (1926).

scherif (1790); 'profet Mohammads ättling', liksom tyska Scherif engelska shereef franska chèrif, av arabiska sharîf 'adel'.

shia, shiah (1979); av arabiska shi'ah, eg.'(Alis) parti'.

siffra (före 1520); av arabiska sifr 'noll, tom' jfr italienska, spanska, portugisiska cifra jfr. fornfranska cifre, varav engelska cipher och fornnordiskt sifra. Det arabiska ordet blev därefter disponibelt för en ny betydelse, i svenska och de flesta europeiska språk har det numera betydelsen taltecken.

sino-, jfr. tyska engelska och franska Sino-; till Sina (senlatin Sina, äldre namn på Kina), grekiska Sinai; av arabiska 'ÍÊ ßõn 'Kina'. Sino-japansk (1924), sinolog (1844), sinologi (1880), sinologisk (1906), sinotibetansk (1927).

sirap (1637); fornsvenska siroper; av mlaty sirop jfr tyska, franska sirop, italienska s(c)iroppo, medellatin siropuss; av arabiska sharâb 'dryck'.

smaragd (före 1520); fornsvenska smaragd, jfr. danska och norska smaragd; av latin smaragdus, av grekiska smaragdos; av arabiska zamrud jfr. prakrit maragada.

socker (1553); fornsvenska suker, soker, liksom forndanska sukkær, danska socker, norska sukker; av medellatin sucker, fornhögtyska zuccer, zucura, medelhögtyska. och tyska zucker, engelska sugar, franska sucre; av italienska zucchero; av arabiska sukkar; av persiska sakar, lån från indiska språk: sansskrit sakara, grus, socker ; prakrit sakara hindi sakkar, pali sakhara; av ovist ursprung.

soffa (1711); jfr. tyska sofa (äldre tyska soffa ) engelska sofa, franska sofa, sopha, turkiska sofa; av arabiska suffah 'vilobänk särskilt bredvid moskén'.

sorbet (1660); 'ett slags vattenglas', jfr. engelska sorbet, sherbet; av tyska Sorbet via franska sorbet från italienska sorbetto, lånat från turkiska shorbet, en lätt förändring av arabiska sharâb 'dryck'.

spenat (1578); jfr. danska spinat, tyska spinat, äldre tyska spenat, spinet, spenet, fornfranska espinace, italienska spinacio, spinace, spanska espinaca medellatin och nylatin spinacia, spinachia; av arabiska isbânâkh persiska esbanãg.

sufisk (1900); av arabiska sufî den som använder yllekappan', till sûf 'ull'. sufism

sultan (1685); av tyska Súltan och franska sultan; jfr. engelska sultan; av arabiska sultân 'herravälde'.

sultanat (1887); 'sultan ämbete eller område' av arabiska sultanah, se också sultan.

sumak (1578); av tyska Sumach jfr. engelska sumac(h), fornfranska sumac, italienska sommaco; av arabiska summâq 'växten spreds i södra Europa av araberna'.

sunna (1857); av arabiska sunnah '(profetens tradition)'.

sunnit (1769); av arabiska sunni till sunna, se sunna.

sura (1871); av arabiska sûrah 'kapitel'

swahili (1891); av arabiska sawâhil plural av sâhil 'kust'.

----
T 
taburett (1714); av franska tabourett med samma betydelse; diminutiv till äldre franska tabour 'trumma'(efter stolens form), se tambour.

taifon; av franska typhon jfr. engelska typhon; av grekiska eller av arabiska tûfân 'översvämning'.

talisman (1796); jfr. tyska och engelska talisman; av persiska plural tilisman, till arabiska tilsam 'trollbild, magiskt tecken; av medelgrekiska telesma 'magiskt ceremoni'.

talk (1687); jfr. engelska, yngre fornsvenska talch, tyska Talk, franska talc; av arabiska talq. 

tamarind (1578); av tyska Tamarine; av italienska och spanska tamarindo; av arabiska tamr hindi 'indisk dadel'.

tambur (1782); av franska tambour, fornfranska tabour, italienska tambu(r)o, taburro; av arabiska tanbür, 'trumma' av tunbûr 'gitarr'; av persiska tabir 'gitarr'.

tamburin (1820), jfr. tyska och engelska tambourine; av franska tambourin dimin. till tambour, eller av italienska tamburino, till tamburro, se tambur.

tara (1730), jfr. engelska tare; av tyska tara; av italienska tara 'avdrag'; av arabiska tarh 'bortkastande'. tarera (1624).

tariff (1670); tyska och franska tarif; av italienska tariffa av arabiska ta'rifah 'kungörande'. tariffera (1875).

----
U 
ulama '(i islam) lärd teolog, lag kunnig'; av arabiska ulamâ´ pluralform av 'alim 'vetare'.

ulema ; av turkiska ulema; av arabiska ulamâ´, se ulama.

----
V,W 
vesir (1635); jfr. engelska vizier; av tyska wesir, franska vizir; av arabiska wazîr 'minister'.

wadi (före 1969); av arabiska wâdî 'periodiskt vattenförande eller helt torrt floddal i Arabien och Nordafrikas ökenområde'.

----
Z 
zenit (1584); jfr. engelska zenith; av franska cenit; av spanska zenit; fel läsning av arabiska as-samt, jfr. asimut. zenital.

==Källor==
Examensuppsats för fil.kand.-examen, 1997 av (Basil) Abdulrosa Jehngoh.

[[Kategori:Svenska]]
[[Kategori:Främre Orientens språk]]</text>
      <sha1>fw2r8fr21hkdxh01c5njl6hagz9d43o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Lasagne med spenat och keso</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7664</id>
    <revision>
      <id>56449</id>
      <parentid>56448</parentid>
      <timestamp>2024-10-15T16:32:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>fixar kategorin</comment>
      <origin>56449</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="899" sha1="bv314p13a9gzpz6fm25suma95fzgref" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
* 1 gul lök
* 800 g köttfärs
* 1 burk krossade tomater
* salt, peppar
* ev. rivna morötter

* 1 stor burk keso
* mozarella (stor)
* salt, peppar
* bladspenat (djupfryst) (1/2 påse) 
* riven ost
 
==Tillagning==
1) Stek köttfärs och gul lök, tillsätt krossade tomater

2) Koka, salta och peppra

3) Blanda keso, mozarella, bladspenat, salt och peppar i en röra

4) Smöra formen, keso - köttfärs - plattor

5) Överst, plattor - köttfärs - keso + riven ost

6) Sätt in i ugenen på 225 grader, ca 30 min
 
==Servering==
Servera med en liten grönsakssallad.
 
==Tips==
För den lite vågade går det bra att krydda köttfärssåsen med förslagsvis lite cayennepeppar och tomatpuré med smak av typen solmogna.

[[kategori:L kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Köttfärs|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>bv314p13a9gzpz6fm25suma95fzgref</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Universitet)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7668</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)" />
    <revision>
      <id>30150</id>
      <timestamp>2010-12-20T15:06:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Historia A (Universitet)]] till [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)]]</comment>
      <origin>30150</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="ssdn5wnt1pxmxrqkaws6k9to5ekaqld" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)]]</text>
      <sha1>ssdn5wnt1pxmxrqkaws6k9to5ekaqld</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Universitet)/De första civilisationerna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7669</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/De första civilisationerna" />
    <revision>
      <id>30152</id>
      <timestamp>2010-12-20T15:06:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Historia A (Universitet)/De första civilisationerna]] till [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/De första civilisationerna]]</comment>
      <origin>30152</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="kw6ehfmqrdtvgik450ob9jp4kh5djnt" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/De första civilisationerna]]</text>
      <sha1>kw6ehfmqrdtvgik450ob9jp4kh5djnt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Universitet)/Förhistorien</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7670</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Förhistorien" />
    <revision>
      <id>30154</id>
      <timestamp>2010-12-20T15:06:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Historia A (Universitet)/Förhistorien]] till [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Förhistorien]]</comment>
      <origin>30154</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="71" sha1="4apgqmde9i3lkbz6ycxxz1clp5znxtq" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Förhistorien]]</text>
      <sha1>4apgqmde9i3lkbz6ycxxz1clp5znxtq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Universitet)/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7671</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Introduktion" />
    <revision>
      <id>30156</id>
      <timestamp>2010-12-20T15:06:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Historia A (Universitet)/Introduktion]] till [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Introduktion]]</comment>
      <origin>30156</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="lc6txkyudhpp35a1hktxbzhuxdd8j3v" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Introduktion]]</text>
      <sha1>lc6txkyudhpp35a1hktxbzhuxdd8j3v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Universitet)/Litteratur</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7672</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Litteratur" />
    <revision>
      <id>30158</id>
      <timestamp>2010-12-20T15:06:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Historia A (Universitet)/Litteratur]] till [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Litteratur]]</comment>
      <origin>30158</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="kpd6wuo7slymal34fb98waiq0mcgf5d" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Litteratur]]</text>
      <sha1>kpd6wuo7slymal34fb98waiq0mcgf5d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Universitet)/Meta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7673</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Meta" />
    <revision>
      <id>30160</id>
      <timestamp>2010-12-20T15:06:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Historia A (Universitet)/Meta]] till [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Meta]]</comment>
      <origin>30160</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="p01gxanzldnl5iyd95zpnq199uyxbv9" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Meta]]</text>
      <sha1>p01gxanzldnl5iyd95zpnq199uyxbv9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Universitet)/Metodik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7674</id>
    <redirect title="Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Metodik" />
    <revision>
      <id>30162</id>
      <timestamp>2010-12-20T15:06:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Historia A (Universitet)/Metodik]] till [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Metodik]]</comment>
      <origin>30162</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="65" sha1="k164tyb7ky1vp4neldfp74i1r5zy3xf" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Användare:Kaj/Historia A (Universitet)/Metodik]]</text>
      <sha1>k164tyb7ky1vp4neldfp74i1r5zy3xf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Morotssoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7679</id>
    <revision>
      <id>56510</id>
      <parentid>47040</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T16:18:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-onödigt, allt ser bra ut och denna  bok ska fungera som kokbok</comment>
      <origin>56510</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1168" sha1="2ys8u3qh2wtzcrisj02sz2m2m2yz9ea" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
''Kan lagas till så många som önskas''
* Rivna morötter
* Finhackad eller riven gul lök
* Ev några rivna potatisar
* Ev en halv skivad purjolök
* Grönsaks- eller fiskbuljong
* Räkost, crème fraiche eller grädde
* En rejäl klick smör
* Curry
* Salt och peppar
* ev fisk och/eller rälor
 
==Tillagning==
Riv grönsakena på den grova skivan i en matberedare. 
Bryn curry i smöret en stund, lägg i de rivna grönsakena och låt dem brynas.
Häll på buljongen och koka tills grönsakerna nästan är mjuka.
Red av med räkost (godast enligt min smak), crème fraich eller grädde.
Smaka av med salt och peppar.
Lägg gärna i fisk/räkor i soppan

==Tips==
Proportionerna mellan de olika ingredienserna är inte så viktig. Jag tycker det är gott med mycket räkost i soppan. Det brukar smaka lite olika från gång till gång, men alltid lika gott.

[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Skaldjur|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>2ys8u3qh2wtzcrisj02sz2m2m2yz9ea</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Handbok för Wikimedias Administratörer/Rulla tillbaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7680</id>
    <revision>
      <id>30262</id>
      <timestamp>2011-01-18T10:44:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{TOCright}}  ==Rulla tillbaka== Att Rulla tillbaka en redigering är ett snabbt sätt att återställa till en tidigare version utan att behöva gå in i redigeringsläget. Man ...'</comment>
      <origin>30262</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="840" sha1="mypsr3ag87ik8hzoe3hpfchnpxwg57n" xml:space="preserve">{{TOCright}}

==Rulla tillbaka==
Att Rulla tillbaka en redigering är ett snabbt sätt att återställa till en tidigare version utan att behöva gå in i redigeringsläget. Man hittar verktyget antingen i '''Senaste ändringar''' eller i en artikels historik, på båda ställen i form av en länk med texten &lt;u&gt;''rulla tillbaka''&lt;/u&gt;.

[[File:Rulla_tillbaka.jpg|thumb|left|450px|Verktyget för att rulla tillbaka som det ser ut i en artikels historik]]

{{clear}}
==Tillbakarullare==
En del projekt har skapat en speciell användargrupp med rätt att rulla tillbaka redigeringar. Dessa användare har då tillgång till det verktyget men inga andra av administratörernas verktyg. 


{{sidfotsnavigering|Handbok för Wikimedias Administratörer|../Importera/|../Blockera användare/}}
[[kategori:Handbok för Wikimedias Administratörer]]</text>
      <sha1>mypsr3ag87ik8hzoe3hpfchnpxwg57n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Engelska/Räkneord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7682</id>
    <revision>
      <id>37858</id>
      <parentid>30267</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:53:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37858</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="hzla7yd19nsvvs8aq1i4v701o5zjpag" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser/Engelska]]

twóhundred</text>
      <sha1>hzla7yd19nsvvs8aq1i4v701o5zjpag</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Programmering</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7684</id>
    <revision>
      <id>30270</id>
      <timestamp>2011-01-19T11:48:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ullvieib</username>
        <id>2612</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Försökt fixa kategorin igen (nybörjare...)</comment>
      <origin>30270</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi A:Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7694</id>
    <revision>
      <id>45744</id>
      <parentid>37646</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:27:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45744</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="291" sha1="bzg14bf592l0scxl179zgco22scxiv6" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i kemi]]

&lt;big&gt;7.   Vad menas med atomnummer och masstal?&lt;/big&gt;

&lt;big&gt;8. Skriv sambandet mellan masstal, antal protoner och antal neutroner i en atom&lt;/big&gt;.
 
    
&lt;big&gt;9. Förklara hur man med den s.k. kol-14 metoden kan åldersbestämma döda djur och växter.&lt;/big&gt;</text>
      <sha1>bzg14bf592l0scxl179zgco22scxiv6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>CPU design/Ordlista</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7696</id>
    <revision>
      <id>31187</id>
      <parentid>30797</parentid>
      <timestamp>2011-07-17T20:56:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Knoppson</username>
        <id>2055</id>
      </contributor>
      <comment>/* Three-state */</comment>
      <origin>31187</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12653" sha1="68m6qgzxsorhfi82978bhz4d64bvt2b" xml:space="preserve">==Ordlista==

===Ackumulator===
Ackumulator kallas den delen i en CPU där data mellanlagras, bearbetas med hjälp av ALU'n och skiftas.

Läs mer på [[w:ackumulator]]

===Adressbuss===
Adressbuss kallas dom bitarna som normalt kommer ut från processorn och styr vilken adress som skall läsas eller skrivas till. Vår adressbuss är 16 bitar lång.

Läs mer på [[w:adressbuss]]

===Adressregister===
Adressregister kallar man det register som mellanlagrar adresserna ut från processorn.

Läs mer på [[w:processorarkitektur]]

===ALU===
ALU (Arthmetic Logic Unit) kallar man den delen i en CPU där alla aritmetiska och logiska operationer sker.

Läs mer på [[w:ALU]]

===Aritmetisk operation===
Aritmetiska operationer kallar man multiplikation, division, subtraktion och addition.

Läs mer på [[w:Aritmetik]]

===Assembler===
Assembler är ett sätt att genom symboliska namn göra maskinkod lättare att förstå för människor.

Läs mer på [[w:assembler]]

===Assemblering===
Assemblering innebär att man mha en assemblator översätter assemblerkoden till ren körbar maskinkod.

Läs mer på [[w:assemblering]]

===Astabil multivibrator===
En astabil multivibrator är en elektrisk svängningskrets som svänger med en viss frekvens, vanligtvis bestämd av ett RC-nät.

Läs mer på [[w:astabil multivibrator]]

===Asynkron===
Asynkron betyder att olika signaler är tidsmässigt, och egentligen också slumpmässigt, förskjutna i förhållande till varandra. Motsatsen kallas synkron.

Läs mer på [[w:asynkron]]

===Binärkod===
Binärkod är ett annat ord för ren maskinkod dvs endast 1 och 0 och inga symboliska tecken som förenklar användningen.

Läs mer på [[w:binärkod]]

===Bit===
En bit kallas i teorin en position i ett binärt tal och i praktiken ett ben i en buss av något slag (normalt databuss eller adressbuss). Biten kan bara anta värdet 1 eller 0.

Läs mer på [[w:bit]]

===Bipolär transistor===
Bipolär transistor kallas urtypen av transistorer dvs dom som ursprungligen uppfanns. Allra först kom Germanium-transistorerna och då främst av PNP-typ. Bipolära transistorer grundar sig på praktisk tillämpning av PN-övergångar.

Läs mer på [[w:bipolär transistor]]

===Buffer===
Buffer kallar man en digital komponent som kan leverera mer ström än normala digitala kretsar. Detta kan behövas om t.ex flera TTL-grindar ska drivas av en och samma utgång (denna begränsning kallas också fan-out).

Läs mer på [[w:buffer]]

===CISC===
CISC (Complex Instruction Set Computing) kallas den typ av processorer som innehåller en utökad uppsättning instruktioner. 

Läs mer på [[w:CISC]]

===CPLD===
CPLD (Complex Programmable Logic Device) kallas de kretsar som kan programmeras på grindnivå till godtyckliga kombinatoriska såväl som sekvensiella nät. Vår CPU kommer att realiseras mha en CPLD. 

Läs mer på [[w:CISC]]

===CPU===
CPU (Central Processing Unit) är hjärnan i en dator. Kallas också bl.a för processor. 

Läs mer på [[w:CPU]]

===Databuss===
Databuss kallas dom bitarna som normalt finns på processorn och som slussar data vidare in eller ut från processorn. Vår databuss är 8 bitar lång.

Läs mer på [[w:databuss]]

===Dataregister===
Dataregister kallar man det register som normalt slussar data vidare in och ut ur processorn. Vi har dock, av tekniska skäl, inget dataregister i vår CPU.

Läs mer på [[w:processorarkitektur]]

===Digitalteknik===
Digitalteknik är läran om hur man kan skapa kombinatoriska såväl som sekvensiella nät med hjälp av endast transistorer, motstånd och två signalnivåer.

Läs mer på [[w:digitalteknik]]

===Diod===
Diod kallas den fantastiska uppfinning som bara kan leda ström åt ena hållet. Moderna dioder baserar sig på en så kallad PN-övergång, omoderna på rymdladdningsbegränsat vacuum.

Läs mer på [[w:diod]]

===Filter===
Filter kallas de elektriska kretsar som sorterar bort, eller på annat sätt gör om, en elektrisk signal. Ett lågpassfilter sorterar t.ex bort dom höga frekvenserna. 

Läs mer på [[w:filter (signalbehandling)]]

===Frekvens===
Frekvens är det antal en oscillerande signal passerar nollan per sekund. Enheten är Hertz.

Läs mer på [[w:frekvens]]

===Grind===
Grindar kallas de logiska komponenter som på en mer abstrakt nivå t.ex bygger upp en CPU.

Läs mer på [[w:logisk grind]]

===HC-MOS===
HC-MOS (High speed Complementary-Metal Oxide Semiconductor) är en typ av logiska grindar och kretsar som nyttjar snabb C-MOS teknik.

Läs mer på [[w:CMOS]]

===Hexkod===
Hexkod kallas det talsystemet som använder basen 16 och är den formen av binärkod som är mest kompakt och lättast att förstå. För tal över 9 används bokstäverna A till F. Varje symbol representerar fyra bitar i det binära talet.

Läs mer på [[w:hexkod]]

===Hårdkodning===
Hårdkodning innebär att man fysiskt drar t.ex ett registers ingångsben antingen höga eller låga och att det därmed sedan är irreversibelt.

Läs mer på [[w:hårdkodning]]

===Instruktion===
En instruktion består av en OP-kod och noll eller flera operander. När en instruktion körs exekveras i realiteten en mängd mikroinstruktioner.

Läs mer på [[w:instruktion]]

===Instruktionsregister===
Ett instruktionsregister är hjärnan i en CPU. Det är där alla instruktioner realiseras i form av mikroinstruktioner.

Läs mer på [[w:instruktionsregister]]

===Inverterare===
En inverterare är en elektronisk grind som ger hög signal ut när insignalen är låg och vice versa.

Läs mer på [[w:inverterare]]

===Karnaughdiagram===
Karnaughdiagram kallas en metod som minimerar antalet grindar för att realisera en kombinatorisk funktion.

Läs mer på [[w:Karnaughdiagram]]

===Logisk operation===
De logiska operationerna är AND, NAND, OR, NOR, NOT, XOR och XNOR. Dessa finns alltså realiserade i grindform, varför man kan bygga processorer.

Läs mer på [[w:logisk operator]]

===LSB===
LSB står för Least Significant Bit och är den biten i det binära talet som har lägst vikt, vanligtvis den längst till höger.

Läs mer på [[w:LSB]]

===Länkare===
Länkare kallas den delen av en utvecklingsmiljö som allokerar minne dvs lägger programmet på specifika adresser.

Läs mer på [[w:länkare]]

===Komparator===
En komparator är antingen en analog krets som har en hysteres där den behåller sitt gamla värde och inte reagerar eller så är det en digital krets som jämför två digitala tal med varandra, ofta med hjälp av en eller flera XOR-grindar.

Läs mer på [[w:komparator]]

===Kristalloscillator===
En kristalloscillator är en självsvängande krets vars frekvens styrs av en så kallad kristall.

Läs mer på [[w:kristalloscillator]]

===LED===
LED står för Light Emission Diode och är en bandgapsdiod som lyser vid rätt polarisering. Mer allmänt kallas dom för lysdioder.

Läs mer på [[w:LED]]

===Lysdiod===
Se LED.

===Miller-effekt===
Miller-effekten är det bandbreddsbegränsande fenomen som uppstår när man använder en transkonduktiv komponent vid stor förstärkning.

Läs mer på [[w:Miller-effekt]]

===Mnemonic===
Mnemonic kallar man ''symbolnamnet'' för den inledande delen av instruktionen som talar om för processorn vad den ska göra. Alltså exklusive operander. 

Läs mer på [[w:mnemonic]]

===MSB===
MSB står för Most Significant Bit och betyder den biten i det binära talet som har störst vikt, vanligtvis den längst till vänster.

Läs mer på [[w:MSB]]

===Nano===
Nano är ett så kallat SI-prefix som betyder miljarddel eller 10&lt;sup&gt;-9&lt;/sup&gt;. Se länken för övriga intressanta prefixbenämningar.

Läs mer på [[w:nano]]

===Negation===
Negation innebär inversen eller komplementet av påståendet. Om vi t.ex har att X&gt;Y så är negationen X&lt;=Y.

Läs mer på [[w:negation (logik)]]

===Nibbel===
En nibbel kallar man en halv byte binär information. Detta är praktiskt vid användning av hexkod då varje symbol motsvarar fyra bitar (0-F).

Läs mer på [[w:nibble]]

===OP-kod===
OP-kod kallar man ''maskinkoden'' för den inledande delen av instruktionen som talar om för processorn vad den ska göra. Alltså exklusive operander. 

Läs mer på [[w:OP-kod]]

===Ordledning===
En ordledning kallar man det digitala ord som varje adress pekar ut (och levererar som data). 

Läs mer på [[w:digitalteknik#permanentminne (ROM)]]

===Pageat minne===
Pageat minne innebär att man adresserar minnet area för area och inte konsekutivt. Man hoppar alltså i adresseringen och vid varje hopp stegar man igenom delar av en sida (eng. page) med adresser (detta kallas också bankat minne).

Läs mer på [[w:minneshierarki]]

===Permanentminne===
Se PROM.

Läs mer på [[w:digitalteknik#permanentminne (ROM)]]

===Permutation===
Permutation innebär att ordningen i en talföljd kastas om. Inte nödvändigtvis strikt reversibelt men det är oftast det som menas.

Läs mer på [[w:permutation]]

===Polling===
Polling kallas det när en processor via väntesnurror känner av om ett visst värde har genererats av extern enhet och behöver tas hand om. En effektivare metod att serva I/O-enheter är med hjälp av så kallad interrupt eller IRQ (Interrupt ReQuest). 

Läs mer på [[w:polling]]

===POR-krets===
En POR-krets eller Power-On-Reset-krets är den speciella krets som ser till att processorn initieras till resetvektorn vid spänningspåslag.

Läs mer på [[w:analog teknik#POR (Power On Reset)]]

===Processor===
En processor är den centrala delen i en dator som tar emot och behandlar data från I/O-enheter samt utför alla beräkningar.

Läs mer på [[w:processor]]

===Programräknare===
Programräknare kallas den delen i en processor som håller reda på vilken adress/rad i programminnet som ska exekveras/läsas.

Läs mer på [[w:programräknare]]

===PROM===
Programmerbart Read-Only Memory är en typ av minne som i princip bara kan programmeras en gång (annars heter det EPROM vilket står för Erasable Programmable Read Only Memory och de raderas då med UV-ljus). Det finns även en typ som heter EEPROM vilket står för Electrically Erasable Read Only Memory eller elektriskt raderbart minne. Sen har vi en modern typ som kallas Flash-minne men de går vi inte in på här.

Läs mer på [[w:Read-only memory]]

===RAM===
RAM står för Random Access Memory som är en minnestyp där data är slumpmässigt åtkomstbar och är ett flyktigt minne som normalt benäms arbetsminne.

Läs mer på [[w:RAM]]

===RISC===
RISC (Redused Instruction Set Computing) kallas den typ av processorer som innehåller en minimal uppsättning instruktioner. Vår CPU är av RISC-arkitektur.

Läs mer på [[w:RISC]]

===ROM===
ROM står för Read Only Memory. Se PROM.

===Segment===
Segment kallas dom små delarna i ett sifferdisplay som bidrar till att kunna återge alla siffror från 0 till 9. Ett 7-segments LED-display räcker alltså för detta. Dom sju ingående lysdioderna har antingen gemensam katod eller gemensam anod.

Läs mer på [[w:segment]]

===Skiftregister===
Skiftregister kallas de enheter som tillåter att en logisk signal skiftas, eller klockas, in seriellt för att sedan avändas paralellt.

Läs mer på [[w:skiftregister]]

===Stack===
Stack kallas den formen av (RAM-)minne som även har namnet LIFO (Last In First Out) vilket innebär att data staplas på hög vid lagring (Push) samt plockas bort uppifrån och ned vid läsning (Pull).

Läs mer på [[w:stack (datastruktur)]]

===Synkron===
Synkron betyder att något ligger exakt lika förskjutet i tid i jämförelse med andra händelser/signaler. Motsatsen kallas asynkron.

Läs mer på [[w:synkron]]

===Three-state===
Three-state kallas de logiska drivkretsar som kan inta ett tredje tillstånd förutom hög eller låg. Detta tillstånd är högimpedivt och tillåter således att signaler adderas direkt på utgången. Detta utnyttjas i diverse bussystem såsom i en CPU.

Läs mer på [[w:three-state]]

===TTL===
TTL står för Transistor-Transistor-Logik vilket var förhärskande i digitalteknikens barndom.

Läs mer på [[w:TTL]]

===Två-komplement===
Två-komplement kallas den representation av binära tal där de negativa talen motsvaras av en invertering av det önskat negativa talet samt en addition med ett. Med fyra bitars data får man då en tallängd om -8 till +7 vilket också innebär att MSB är ett om talet är negativt.

Läs mer på [[w:2-komplement]]

===Vippa===
Vippa kallas den enklaste formen av digitalt minne. Minnet består bara av ett par korskopplade grindar. RAM-minnen är t.ex uppbyggda av vippor.

Läs mer på [[w:vippa]]


[[kategori:CPU design]]</text>
      <sha1>68m6qgzxsorhfi82978bhz4d64bvt2b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Paltbullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7697</id>
    <revision>
      <id>56626</id>
      <parentid>54617</parentid>
      <timestamp>2024-10-24T13:53:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56626</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1769" sha1="0ejrkh704avcf6ca38t91md83pirjab" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''6 portioner''
* 1 liter blod, gärna gris
* 1 ägg
* 1 dl mjöl
* 1 tsk salt
* 2 dl mjölk eller grädde
* 1 medelstor potatis

==Tillagning==    
* Sätt på ugnen på 225 grader. 
* Blanda mjölet och blodet till en jämn smet.
* Tappa ut smeten på en plåt och fördela saltet över smeten, och stoppa in plåten i ugnen.
* Efter ca 25 minuter skall smeten ha stelnat och ha en geléaktig konsistens. Tag då ut den och låt den stå och svalna. (Viktigt: Ha den stående i rumstemperatur, ''inte'' i kylskåpet. Svalnar den för snabbt kommer den bli krispig, vilken gör den svår att arbeta med och försämrar smakupplevelsen.)
* Riv den råa, skalade potatisen med rivjärn.
* Inom en halvtimme bör &quot;kakan&quot; ha svalnat, och du kan börja arbeta med den utan att bränna dig. 
* Du tar degen - som ska vara som en ugnspannkaka men styvare - och trycker ihop i en bunke och knådar med kraft i omkring två minuter.
* Blanda nu i mjölken/grädden, ägget och den rivna potatisen. Blandningen bör efter ca tre minuters rörande ha fått en fast konsistens. 
* Rulla små bollar, i storlek med köttbullar, och lägg på ett fat eller en bricka. 
* Stek bollarna på mellanvärme (ca 4 på 6-skalig ugn) och lägg dem på ett nytt fat. 

==Tips==
* Vatten kan användas som substitut för mjölken.
* Strö gärna lite ost över innan du stoppar in det i ugnen, för att ge paltbullarna fylligare smak. 

==Servering==
Tillsammans med pasta eller i bröd (t ex taco eller pita) är de populäraste serveringssätten, men fungerar även bra till vanlig husmanskost.


[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Mjöl och gryn|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kött|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>0ejrkh704avcf6ca38t91md83pirjab</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bugzilla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7698</id>
    <revision>
      <id>53043</id>
      <parentid>49881</parentid>
      <timestamp>2022-09-24T05:19:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>143.177.111.5</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Hitta en bugg */ Switching from PNG to SVG version</comment>
      <origin>53043</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7141" sha1="5cazfk53tf6cpcdn2i13d68ktl15a49" xml:space="preserve">[[file:Buggie new.png|280px|right]]

==Inledning==
Detta är en instruktionsbok för hur man använder Wikimedias Supportsystem Bugzilla (http://bugzilla.wikimedia.org). Även om det mesta är allmängiltigt för Bugzillas olika uppdrag så kommer fokuset ligga på hur man rapporterar fel och beställer förändringar i Wikimedias olika wikis.

[[File:Bugzilla main.png|miniatyr|right|Bugzillas startsida]]
===Vad är Bugzilla?===
Bugzilla bygger på ett system med samma namn som används för att hantera felrapporter för en mängd mjukvara av diverse olika företag och organisationer, som Mozilla, Linux, NASA och Facebook. &lt;ref&gt;http://www.bugzilla.org/installation-list/&lt;/ref&gt; För att undvika förvirring så hänvisar hädanefter Bugzilla alltid till Wikimedias supportsystem och inte till programvaran. 

Wikimedia använder Bugzilla dels till felanmälningar, men även till förändringar i konfigurationen till Wikimedias alla wikis. Så när man i samband med Bugzilla pratar om buggar så kan det handla om såväl regelrätta felanmälningar som beställningar på förändringar.

Förutom att hantera Wikimedias olika wikis så används även Bugzilla för programvaran Mediawiki samt ett antal andra system som används och/eller utvecklas av Wikimedia. Det är därför viktigt att tänka på att det man hittar på Bugzilla har inte alltid med Wikimedias wikis att göra. 

{{clear}}
==Hitta en bugg==
[[File:Bugzilla search.png|miniatyr|right|Bugzillas söksida]]
;Status
Du kan välja om du vill söka bland alla buggar eller om du nöjer dig med de som antingen fortfarande är öppna eller de som är avslutade.

;Produkt
Eftersom Bugzilla hanterar en mängd olika uppdrag åt Wikimedia så kan det vara en bra idé att begränsa sina sökningar till de som gäller Wikimedias wikis, detta gör man genom att välja '''Wikimedia''' i listan.

;Words
Här anger man sökord för sin sökning, '''man måste ange minst ett för att sökningen ska starta'''.

===Sökresultat===
[[File:Bugzilla search ex.png|miniatyr|right|Exempel på sökresultat]]
Informationen du får upp när du söker kommer i form av en lista där du förutom en kort sammanfattning kan se vilken status ett ärende har samt vem som ansvarar för det.

;ID
Kan du använda för att länka direkt till en bugg från Wikimedias alla Wikis, se nedan.

;Sev
''Severity'' anger hur stort problemet är, till exempel '''maj''' (major) eller '''min''' (minor), eller om det är en förändring som då märks med '''enh''' (enhancement).

;Pri
''Priority'' anger hur bråttom det är med buggen i skalan '''Low''', '''Nor''' och '''Hig'''.

;Os
''Operating system'' är av förståeliga skäl alltid satt på '''All'''.

;Assignee
Oftast står det här ''wikibugs-l@lists.wikimedia.org'', men ibland är det en specifik användare som ansvarar för att svara på buggen.

[[File:Bugzilla Lifecycle color-aqua.svg|miniatyr|right|Schema över en buggs livscykel i Bugzilla]]
;Status
En bugg kan ha flera olika status som förklarar i vilket steg av felsökningen som den befinner sig:
* '''NEW'''
* '''RESO''' (Resolved), buggen har fått en lösning.
* '''REOP''' (Reopen), buggen har öppnats igen, oftast för att lösningen inge fungerade som den skulle.
* '''CLOS''' (Closed), buggen har stängts för problemet är löst eller för att det inte går att lösa.

;Resolution
En bugg får även en kod som förklarar hur man löst problemen.

* '''WORK''' (Workforme), den som tagit emot ärendet har testat och hittar inget fel.
* '''WONT''' (Wontfix), ärendet kommer inte att åtgärdas.
* '''FIXE''' (Fixed), ärendet är åtgärdat.
* '''DUPL''' (Duplicate), ärendet är den dubblett av ett annat ärende.
* '''INVA''' (Invalid), ärendet är felaktigt på något sätt.

;Summary
En kort sammanfattning av ärenden.

{{clear}}

==Rapportera en bugg==
===Registrera dig===
[[File:Bugzilla register.png|miniatyr|right|Registrera dig i Bugzilla.]]
Bugzillas användarsystem är inte kopplat mot Wikimedias, så därför måste du registrera dig för att kunna rapportera in en bugg. Detta gör du genom att helt enkelt ange en e-postadress och sen vänta på fortsatta instruktioner. '''O.B.S.''' Den e-postadress du anger kommer att fungera som ditt användarnamn och kommer därför att vara synlig för alla, så om du vill vara anonym eller vill undvika spam så kan det vara bra att använda en alternativ e-postadress än den du annars använder.

{{clear}}
===Välj en produkt===
[[File:Bugzilla create1.png|miniatyr|right|Välj en produkt.]]
När du väl har registrerat dig och loggat in så är det bara att klicka på &quot;'''Enter a new Bug'''&quot; i sidomenyn så kommer du till det första steget i processen.

Bugzilla används som sagt till flera olika produkter så du måste börja med att välja vilken som är aktuell. Eftersom dessa instruktioner i första hand gäller Wikimedias wikis så klickar du helt enkelt på '''Wikimedia''' i listan.

{{clear}}
===Fyll i rapporten===
[[File:Bugzilla create2.png|miniatyr|right|Fyll i rapporten.]]
Det finns en mängd fält som kan fyllas i, men de enda du behöver bry dig om för tillfället är:

;Component
Här specificerar du vilken typ av ärende det är, om du markerar en av dem så kommer du att få en kort beskrivning till höger om rutan. Den vanligaste att använda sig av är '''Site request''' som används vid ändringar i konfigurationen av olika wikis, annars får du helt enkelt gå igenom dem och se vilken som passar bäst. Skulle det bli fel så är det inte hela välden, någon kommer då helt enkelt att skicka över den till rätt ställe.

;URL
Här anger du vilken sida det gäller, till exempel sv.wikibooks.org.

;Summary
En kort beskrivning av problemet eller beställningen.

;Description
Här kan du utförligare förklara vad som är problemet eller vad som behöver göras. 
'''Viktigt:''' Om du gör en beställning på en förändring i en wiki så måste du även ge en länk till den diskussion/omröstning som ligger till grund för beslutet, annars kommer din ansökan att stoppas tills detta är gjort.

==Övriga tips==
===Titta på andra buggar===
Om du är osäker vad du ska skriva så titta på några andra rapporter om samma sak, på så sätt så vet du vilken information de vill ha och vad som behöver göras.

===Länka till Bugzilla===
Bugzilla är inlagt i Wikimedias system för interwiki-länkar, så vill du länka till en specifik bugg kan du helt enkelt skriva &lt;nowiki&gt;[[bugzilla:&lt;/nowiki&gt;''buggnummer''&lt;nowiki&gt;]]&lt;/nowiki&gt;.

===Få uppdateringar om en bugg===
Om du är inloggad och går in på en bugg så kan du klicka på '''Save Changes''' utan att ändra något (dubbelkolla dock att &quot;'''CC List:''' Add me to CC list&quot; är ikryssad). Då läggs din e-postadress i buggens sändlista så att du får ett mail så fort sidan ändras.

==Externa länkar==

* Programvaran som Bugzilla bygger på: http://www.bugzilla.org/

==Källor==
&lt;references/&gt;

[[kategori:Mognande böcker]]
[[kategori:Alfabetiskt index/B|Bugzilla]]
[[kategori:Alfabetiskt index|Bugzilla]]
[[kategori:SAB: Okategoriserat]]
[[Kategori:Wikimediaböcker]]</text>
      <sha1>5cazfk53tf6cpcdn2i13d68ktl15a49</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Wikimediaböcker</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7699</id>
    <revision>
      <id>30402</id>
      <timestamp>2011-02-12T13:41:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:Tematiskt index]]'</comment>
      <origin>30402</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28" sha1="cva43tz40j1opjy5am3veh8irekfsb9" xml:space="preserve">[[kategori:Tematiskt index]]</text>
      <sha1>cva43tz40j1opjy5am3veh8irekfsb9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Receptet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7705</id>
    <revision>
      <id>49421</id>
      <parentid>38415</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49421</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2850" sha1="cgg88ptmcje6fgl5f9i844zmrjyjdkx" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Receptet|2=
Du har bestämt dig för att laga mat. För att laga maten behöver du N ingredienser. För varje ingrediens vet du hur mycket du redan har hemma, hur mycket du behöver totalt samt kostnaden för ingrediensen om du måste köpa den. Du skall alltså köpa den mängd av varje ingrediens som du saknar. Uppgiften är att beräkna kostnaden för att laga maten. Det kommer inte finnas mer än 5 ingredienser.

Programmet ska fråga efter antalet ingredienser och sedan för varje ingrediens hur mycket du redan har hemma, hur mycket du behöver totalt samt hur mycket den kostar (per enhet) om du måste köpa den. Programmet ska skriva ut den totala kostnaden.

'''Körningsexempel 1:'''
 Antal ingredienser ? 3
 Nr 1: Hur mycket har du ? 10
 Nr 1: Hur mycket behövs ? 5
 Nr 1: Vad kostar den ? 1000
 Nr 2: Hur mycket har du ? 0
 Nr 2: Hur mycket behövs ? 4
 Nr 2: Vad kostar den ? 5
 Nr 3: Hur mycket har du ? 2
 Nr 3: Hur mycket behövs ? 5
 Nr 3: Vad kostar den ? 1
 Total kostnad: 23

'''Förklaring:''' Den första ingrediensen som är väldigt dyr har du lyckligtvis redan tillräckligt av. Den andra ingrediensen får du köpa 4 stycken av för 5 kr styck. Den sista ingrediensen köper du endast 3 av, för du har redan 2 och behöver 5, de kostar endast 1 kr styck. Totalt blir notan 23 kr.

}}
== Lösning ==
Uppgiften är ganska rättfram utan några klurigheter.

Lösning i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Receptet
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal ingredienser ? &quot;);
		int N = scan.nextInt();

		//Den totala kostnaden.
		int svar = 0;

		for(int i = 1; i&lt;=N; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Nr &quot;+i+&quot;: Hur mycket har du ? &quot;);
			int have = scan.nextInt();

			System.out.print(&quot;Nr &quot;+i+&quot;: Hur mycket behövs ? &quot;);
			int need = scan.nextInt();

			System.out.print(&quot;Nr &quot;+i+&quot;: Vad kostar den ? &quot;);
			int cost = scan.nextInt();
			
			//Har vi mindre än vad vi behöver måste vi köpa (need-have) enheter.
			if(have&lt;need) svar += (need-have)*cost;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nTotal kostnad: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Motsvarande lösning, fast i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Receptet
module Main where
import Control.Monad

getInt :: IO Int
getInt = getLine &gt;&gt;= return.read

main = do 
	putStr &quot;Antal ingredienser ? &quot;
	n &lt;- getInt
	
	svar &lt;- forM [1..n] (\x -&gt; do
		putStr $ &quot;Nr &quot; ++ show x ++ &quot;: Hur mycket har du ? &quot;
		have &lt;- getInt
		putStr $ &quot;Nr &quot; ++ show x ++ &quot;: Hur mycket behovs ? &quot;
		need &lt;- getInt
		putStr $ &quot;Nr &quot; ++ show x ++ &quot;: Vad kostar den ? &quot;
		cost &lt;- getInt
		return $ if have&lt;need then (need-have)*cost else 0)
		
	putStrLn.(&quot;\nTotal kostnad: &quot; ++).show $ sum svar
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>cgg88ptmcje6fgl5f9i844zmrjyjdkx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Sifferlek</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7706</id>
    <revision>
      <id>49480</id>
      <parentid>38419</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49480</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7600" sha1="pyouphxvrg691q7utu159fvbur77xg8" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Sifferlek|2=
Termen digital root för heltalet N innebär att man upprepade gånger summerar talets ingående siffror tills summan blir &lt; 10. Till exempel för talet 34783 får man

3 + 4 + 7 + 8 + 3 = 25

2 + 5 = 7

Talet 34783 har digital root 7.

På liknande sätt definieras multiplicative digital root för heltalet N, där man istället upprepade gånger multiplicerar ingående siffror tills produkten blir &lt; 10. Till exempel för talet 34783 får man

3 · 4 · 7 · 8 · 3 = 2016

2 · 0 · 1 · 6 = 0

Talet 34783 har multiplicative digital root 0. Hos talet 34783 är alltså multiplicative digital root och digital root olika.

Skriv ett program som tar reda på hur många tal i ett givet intervall som har samma digital root som multiplicative digital root. Intervallet ryms alltid mellan 1 och en miljon.

'''Körningsexempel 1:'''
 Från talet ? 1000
 Till talet ? 2000
 Antal samma: 33
(Bland dessa finns till exempel 1124, 1355, 1473 och 1977.)

'''Körningsexempel 2:'''
 Från talet ? 364
 Till talet ? 371
 Antal samma: 2

}}
== Lösning ==
Eftersom intervallet som störst kan vara 1-1000000, så kan man helt enkelt bara gå igenom alla tal och räkna antalet som har samma digital root som multiplicative digital root. Den enda svårigheten kan vara att luska fram siffrorna i ett tal var för sig, men det kan man enkelt göra genom att gå igenom talet från höger till vänster, vilket uträttas med restdivision med 10 (vi får siffran längst till höger i talet) samt heltalsdivision med 10 (siffran längst till höger försvinner, alla siffror förskjuts ett steg åt höger). Man kan förvisso också konvertera talet till en sträng och gå igenom strängen tecken för tecken, men det är inte lika effektivt.

Här nedan följer en naiv implementation i Java, men det finns en smartare (som kommer här efter)...
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Sifferlek
{
	//Räknar ut ett tals digital root.
	public static int dRoot(int tal)
	{
		int sum = 0;

		while(tal&gt;0) //Så länge det finns siffror kvar i talet...
		{
			sum += tal%10; //Adderar den sista siffran till summan.
			tal /= 10; //Plockar bort den sista siffran (den längst till höger).
		}

		if(sum&lt;10) return sum;
		else return dRoot(sum);
	}

	//Räknar ut ett tals multiplicative digital root.
	public static int mdRoot(int tal)
	{
		int sum = 1; //Bra att börja med 1 om det rör sig om multiplikation.

		while(tal&gt;0) //Så länge det finns siffror kvar i talet...
		{
			sum *= tal%10; //Multiplicerar den sista siffran till produkten.
			tal /= 10; //Plockar bort den sista siffran (den längst till höger).
		}

		if(sum&lt;10) return sum;
		else return mdRoot(sum);
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Från talet ? &quot;);
		int from = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Till talet ? &quot;);
		int to = scan.nextInt();

		//Antal samma.
		int svar = 0;

		//Går igenom alla tal i intervallet.
		for(int i = from; i&lt;=to; i++)
		{
			//Har de samma digital root som multiplicative digital root?
			if(dRoot(i)==mdRoot(i)) svar++;
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nAntal samma: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Om vi tänker oss att vi redan gått igenom alla tal &lt; N och sparat deras siffersummor respektive sifferprodukter, kan vi snabbt beräkna talet Ns siffersumma respektive sifferprodukt. För siffersumman tar vi helt enkelt bort sista siffran n i talet N, nu har vi ett tal M, siffersumman för talet M har vi redan beräknat och sparat, således blir siffersumman för N = siffersumma(M) + n. Analogt för produkten.

Att ett tals siffersumma respektive sifferprodukt är mindre än talet självt kan vi utnyttja för att få följande lilla snabba program.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class SifferlekV2
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Från talet ? &quot;);
		int from = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;Till talet ? &quot;);
		int to = scan.nextInt();

		//Antal samma.
		int svar = 0;

		//Digital root för alla tal 0-to.
		int [] droot = new int [to+1];

		//Multiplicative digital root för alla tal 0-to.
		int [] mroot = new int [to+1];

		//Sätter alla root för talen &lt;10 till sigsjälva för respektive root.
		//Math.min() finns med för specialfallet att to&lt;10.
		for(int i = 0; i&lt;Math.min(10,to+1); i++) droot[i] = mroot[i] = i;

		//Vi börjar med att beräkna alla tals siffersummor.
		for(int i = 10; i&lt;=to; i++)
		{
			//Ett tals siffersumma är siffersumman för talet man får om man tar bort sista siffran,
			//samt adderar sista siffran till summan. T.ex. är droot(56372) = droot(5637)+2.
			droot[i] = droot[i/10]+(i%10);
		}

		//Vi beräknar alla tals sifferprodukter.
		for(int i = 10; i&lt;=to; i++)
		{
			//Ett tals sifferprodukt är sifferprodukten för talet man får om man tar bort sista siffran,
			//samt multiplicerar sista siffran till produkten. T.ex. är mroot(8672) = mroot(867)*2.
			mroot[i] = mroot[i/10]*(i%10);
		}

		//Nu ser vi till att alla tal får sin root &lt; 10.
		//Alla tal &lt;i har korrekt root. I droot[i] har vi siffersumman lagrad.
		//I mroot[i] är sifferprodukten för talet i lagrad. Siffersumman och sifferprodukten för
		//ett tal är alltid mindre än talet självt. Detta leder till..
		for(int i = 10; i&lt;=to; i++)
		{
			//...att rooten för talets siffersumma är talets root.
			droot[i] = droot[droot[i]];
			//...och att multiplikativa rooten för talets sifferprodukt är talets multiplicative root.
			mroot[i] = mroot[mroot[i]];
		}

		//Räknar antalet tal i intervallet som har samma respektive root.
		for(int i = from; i&lt;=to; i++) if(droot[i]==mroot[i]) svar++;

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nAntal samma: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Simpel lösning som använder rekurson och moduloräkning:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
using namespace std;

int digital_root(int tal){
	int sum = 0;
	while(tal &gt; 0){
		sum += tal % 10;
		tal /= 10;
	}
	if (sum &gt;= 10)
		return digital_root(sum);
	else
		return sum;
}

int multiplicative_root(int tal){
	int prod = 1;
	while(tal &gt; 0){
		prod *= tal % 10;
		tal /= 10;
	}
	if (prod &gt;= 10)
		return multiplicative_root(prod);
	else
		return prod;
}

int main(){
	int from, to, antal = 0;
	
	cout &lt;&lt; &quot;Från talet ? &quot;;
	cin &gt;&gt; from;
	cout &lt;&lt; &quot;Till talet ? &quot;;
	cin &gt;&gt; to;
	
	for(int at = from; at &lt;= to; at++){
		if (digital_root(at) == multiplicative_root(at))
			antal++;
	}
	cout &lt;&lt; &quot;Antal samma: &quot; &lt;&lt; antal &lt;&lt; endl;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;
För att dela upp ett tal i dess siffror kan man såklart också konvertera talet till en sträng, och sedan se vilka siffror som står på vissa positioner, men det är ungefär ovanstående kod som körs i sådana tal-till-sträng-konverteringar.

Här följer en enkel, svansrekursiv, minnessnål och snabb lösning i C (av Anton Fors Hurdén) som använder vissa insikter, såsom att vi inte behöver fortsätta multiplicera om vår ackumulerade produkt är noll, och att digital root alltid följer ett visst mönster och kan räknas ut i O(1)-tid:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;

#define dr(n) (1 + ((n - 1) % 9))

int mdr(int n) {
        int p = 1;
        while ((p *= n % 10) &amp;&amp; (n /= 10));
        return p &lt; 10 ? p : mdr(p);
}

int main() {
        int f, t, n = 0;
        scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;f, &amp;t);
        while (f &lt;= t) n += dr(f) == mdr(f++);
        printf(&quot;%d\n&quot;, n);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>pyouphxvrg691q7utu159fvbur77xg8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Klockradion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7707</id>
    <revision>
      <id>49487</id>
      <parentid>38392</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49487</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4387" sha1="r8wspqnyj9wf9fffpcjcxb5u1k5n0y6" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Klockradion|2=
Sture har lärt sig se vad klockan är genom att uppskatta ljusnivån i rummet. Ljuset kommer från hans klockradio, vars display alltid visar fyra siffror (t.ex. följer 00:00 efter 23:59) och varje siffra består av ett antal tända streckformade lampor. Siffrorna ser ut så här:

 [[Bild:Tävlingsprogrammering-klockradio.png|400px|Digitala siffror.]]
 ''FIGUR 1. De 10 olika siffrorna.''

Det Sture gör är att han utifrån ljusnivån kan avgöra det totala antalet tända streck på displayen. Men det finns många tidpunkter som ger samma antal streck. Därför måste han ofta låta tiden gå en stund och göra upprepade mätningar innan han kan vara helt säker på vad klockan är.

Skriv ett program som, givet en serie mätningar (varje minut) av hur många strecklampor som totalt är tända, skriver ut vad klockan är (vid senaste mätningen), så fort detta är entydigt bestämt.

Observera att programmet inte ska vänta på någon signal om att indatan är slut utan skriva ut svaret så fort det går att avgöra tidpunkten.

=== Körningsexempel 1 === 
 Ljusnivå ? 16
 Ljusnivå ? 15
 Ljusnivå ? 16
 Ljusnivå ? 12
 
 Klockan är 17:51

=== Körningsexempel 2 ===
 Ljusnivå ? 18
 Ljusnivå ? 22
 Ljusnivå ? 18
 
 Klockan är 22:01
}}
== Lösning ==
Tricket är att kontinuerligt sortera bort tidpunkter som inte har den angivna ljusnivån tills vi bara har en tidpunkt kvar, vilket då är vårt svar.

Kort och gott:
# Användaren matar in en ljusnivå.
# Sortera bort alla tidpunkter som inte har den angivna ljusnivån.
# Om det nu bara finns en tidpunkt kvar, så är den svaret. Avsluta.
# Ticka fram varje tidpunkt en minut.
# Gå tillbaka till 1.

En uppvisning i objektorienterad programmering.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Klockradion
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		//Kö där vi lagrar alla tidpunkter.
		LinkedList &lt;Tid&gt; qu = new LinkedList &lt;Tid&gt; ();

		//Lägger alla klockslag i kön.
		for(int h = 0; h&lt;24; h++)
		for(int m = 0; m&lt;60; m++)
		qu.add(new Tid(h,m));

		//Kör på så länge det finns fler än en möjlig tidpunkt.
		while(qu.size()&gt;1)
		{
			System.out.print(&quot;Ljusnivå ? &quot;);
			int ljus = scan.nextInt();

			//Går igenom kön.
			Iterator &lt;Tid&gt; it = qu.iterator();
			while(it.hasNext())
			{
				Tid t = it.next();
				
				//Tickar fram tidpunkten en minut.
				// (Att vi gör detta ett steg för tidigt gör inget, då alla klockslag finns
				// i kön från början.)
				t.inc();
				
				//Om dess ljusstyrka skiljer sig från den angivna plockas den bort ur kön.
				if(t.streck()!=ljus) it.remove();
			}
		}

		//Tidpunkten som är svaret.
		Tid svar = qu.pop();

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nKlockan är: &quot; + svar);
	}

	private static class Tid
	{
		//Timma och minut.
		int hour, min;
		
		//Antalet streck för respektive siffra.
		static int [] streck = {6,2,5,5,4,5,6,3,7,6};

		//Skapar en tid.
		public Tid(int h, int m)
		{
			hour = h; min = m;
		}

		//Returnerar antalet streck för tidpunkten.
		public int streck()
		{
			return streck[hour/10%10]+streck[hour%10]+streck[min/10%10]+streck[min%10];
		}

		//Tickar fram klockan/tidpunkten en minut.
		public void inc()
		{
			min++;
			min %= 60;
			if(min==0) hour++;
			hour %= 24;
		}

		//Ger en strängrepresentation för tidpunkten.
		public String toString()
		{
			String ret;

			if(hour&lt;10) ret = &quot;0&quot;+hour+&quot;:&quot;;
			else ret = hour+&quot;:&quot;;

			if(min&lt;10) ret += &quot;0&quot;+min;
			else ret += min;

			return ret;
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Motsvarande program, fast i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Klockradion
module Main where
import IO

data Tid = Tid Int Int
instance Show Tid where show (Tid h m) = (if h&lt;10 then &quot;0&quot; else &quot;&quot;) ++ show h ++ (if m&lt;10 then &quot;:0&quot; else &quot;:&quot;) ++ show m

tic (Tid h m) = Tid (mod (if mn==0 then h+1 else h) 24) mn where mn = mod (m+1) 60

ljus (Tid h m) = sum $ map streck [mod (div h 10) 10, mod h 10, mod (div m 10) 10, mod m 10] 
	where streck = (!!) [6,2,5,5,4,5,6,3,7,6]

main = ask [Tid h m | h &lt;- [0..23], m &lt;- [0..59]] &gt;&gt;= putStrLn.(&quot;\nKlockan ar &quot; ++).show

ask x = putStr &quot;Ljusniva ? &quot; &gt;&gt; getLine &gt;&gt;= \n -&gt; let y = filter ((read n==).ljus) x in if length y&gt;1 then ask (map tic y) else return (head y)
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>r8wspqnyj9wf9fffpcjcxb5u1k5n0y6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Vindskydd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7708</id>
    <revision>
      <id>49532</id>
      <parentid>38442</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49532</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4953" sha1="1l5zpamlsyhwypaoxt6uzufy1h0jgr0" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Vindskydd|2=
Några snickare ska bygga ett hus. Snickarna bygger först en grund med längden L och bredden B och bygger sedan på inifrån, men för att hålla sig krya medan de arbetar så ska de sätta upp vindskydd. Vindskydden ska stå utmed grundens fyra kanter (d.v.s. där husets väggar sedan kommer) och de ska också ha en viss höjd H.

De fyra vindskyddsväggarna skapas genom att skära upp ett platt rektangulärt plaststycke med dimensionerna M × N i fyra mindre bitar. Vi tänker oss att orginalplasten ligger på en grid med ett hörn i origo. Du skär alltid en gång parallellt med x-axeln och en gång parallellt med y-axeln, och du kan endast skära vid heltalskoordinater. Din uppgift är att bestämma på hur många olika godkända sätt man kan skära upp plasten. För att en skärning ska vara godkänd måste bitarna kunna täcka varsin vägg. Det gör ingenting om bitarna är för stora, men de får inte vara för små.

[[Bild:Tävlingsprogrammering-vindskydd.png|600px|Vindskydd.]]

''FIGUR 1. Figuren visar ett av sätten att skära plasten i körningsexempel 1. Observera att alla andra sätt att skära plasten (t.ex. vid x=1 och y=1) skapar en likadan uppsättning bitar, men de ska ändå räknas som olika skärningar.''

Programmet ska fråga efter fem heltal: husets längd, L, och bredd, B, (där L &amp;ge; B), vindskyddens höjd H, samt plaststyckets dimensioner M och N. Samtliga indatavärden är mellan 1 och 20, inklusive. Programmet ska skriva ut antalet olika sätt att skära plasten på, med avseende på x- och y-koordinaterna.

=== Körningsexempel 1 === 
 L ? 2
 B ? 1
 H ? 1
 M ? 3
 N ? 3
 
 Antal sätt: 4

=== Körningsexempel 2 ===
 L ? 4
 B ? 2
 H ? 2
 M ? 10
 N ? 5
 
 Antal sätt: 14
}}
== Lösning ==
[Insert: Elegantare lösning.]

Uppgiften är egentligen inte särskilt svårt. Skär plasten på alla möjliga sätt och kolla om det går att täcka de fyra väggarna med bitarna. Är man lat och inte orkar tänka på hur man lättast utför den kollen, så skriver man en rekursiv funktion som testar alla sätt att täcka väggarna på tills ett godkänt sätt hittas.

Lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Vindskydd
module Main where
import Data.List

getInt :: IO Int
getInt = getLine &gt;&gt;= return.read

main =	putStr &quot;L ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \l -&gt;
	putStr &quot;B ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \b -&gt;
	putStr &quot;H ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \h -&gt;
	putStr &quot;M ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \m -&gt;
	putStr &quot;N ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \n -&gt;
	let walls = [(l,h),(l,h),(b,h),(b,h)] in
	putStrLn.(&quot;\nAntal satt: &quot; ++).show $
	sum [1 | x &lt;- [0..m], y &lt;- [0..n], isPossible (permutations [(x,y),(m-x,y),(x,n-y),(m-x,n-y)]) walls]
	
isPossible [] _ = False
isPossible x w = possible (head x) w || isPossible (tail x) w
	where
	possible [] [] = True
	possible ((a,b):t) ((w0,w1):s) = ((a&gt;=w0 &amp;&amp; b&gt;=w1) || (b&gt;=w0 &amp;&amp; a&gt;=w1)) &amp;&amp; possible t s
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Motsvarande lösning i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Vindskydd
{
	//[i] = Anger om vi har använt plastbit nr i.
	static boolean [] used = new boolean [4];

	//[i][0] = Vägg i:s bredd. [i][1] = Vägg i:s höjd.
	static int [][] wall = new int [4][2];

	public static boolean possible(int n, int [][] w)
	{
		//Vi har lyckats täcka in alla väggar.
		if(n==4) return true;

		//Testar att täcka vägg n med alla de möjliga bitarna.
		for(int i = 0; i&lt;4; i++)
		{
			//Vi kan inte använda en redan använd bit.
			if(used[i]) continue;

			//En bit (a,b) kan täcka en vägg (c,d) om (a&gt;=c och b&gt;=d) eller (b&gt;=c och a&gt;=d).
			if((w[i][0]&gt;=wall[n][0] &amp;&amp; w[i][1]&gt;=wall[n][1]) || (w[i][1]&gt;=wall[n][0] &amp;&amp; w[i][0]&gt;=wall[n][1]))
			{
				used[i] = true; //Markerar biten som använd.

				//Om vi kan från detta läge nå ett läge där alla väggar har täckts,
				//så har vi lyckats.
				if(possible(n+1, w)) return true;

				used[i] = false; //Avmarkerar biten.
			}
		}

		return false;
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;L ? &quot;);
		int L = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;B ? &quot;);
		int B = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;H ? &quot;);
		int H = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;M ? &quot;);
		int M = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;N ? &quot;);
		int N = scan.nextInt();

		//Antal sätt.
		int svar = 0;

		//Väggarna som ska täckas.
		wall[0][0] = wall[1][0] = L;
		wall[0][1] = wall[1][1] = wall[2][1] = wall[3][1] = H;
		wall[2][0] = wall[3][0] = B;

		//Testar att skära på alla möjliga sätt.
		for(int x = 0; x&lt;=M; x++)
		for(int y = 0; y&lt;=N; y++)
		{
			//Dessa bitar har vi att jobba med.
			int [][] w = {{x,y}, {M-x,y}, {x,N-y}, {M-x,N-y}};

			//Kan vi täcka alla väggar med dessa bitar?
			if(possible(0,w)) svar++;

			Arrays.fill(used, false); //Avmarkerar använda bitar.
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nAntal sätt: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>1l5zpamlsyhwypaoxt6uzufy1h0jgr0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Hoppleken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7709</id>
    <revision>
      <id>49465</id>
      <parentid>38386</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49465</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8093" sha1="5p2o8usqrrl2ca0hzf50g4594lc7fw0" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Hoppleken|2=
Barnen i Bullerbyn gillar att leka lekar. Deras favoritlek är hoppleken som går till så här: Man ritar upp en 1-dimensionell bana med N st rutor. Det är ett känt antal barn B som leker. Antalet barn får inte vara fler än antalet rutor. Det börjar med att barnen fördelar sig slumpmässigt över rutorna (de får inte ställa sig på samma ruta). Sedan börjar hoppandet. Vid varje hopp kommer samtliga barn att hoppa ett skutt till en ruta bredvid sin egen ruta (de får ej stå stilla). Om några barn hamnar på samma ruta är dessa ute ur leken och lämnar banan. Efter varje hopp kommer man också att ta bort rutan längst till höger så att banan minskar i storlek. Barnen hoppar aldrig utanför banan eller till den ruta som kommer tas bort efter hoppet, men i övrigt hoppar de slumpmässigt åt ena eller andra hållet. Leken är slut efter N − 2 hopp, då endast två rutor återstår. De barn som eventuellt då finns kvar i leken vinner. Det kan alltså finnas 0, 1 eller 2 vinnare.

Britta som är överintelligent för sin ålder tycker leken är fånig och vill inte vara med. Hon bestämmer sig istället för att räkna ut det genomsnittliga vinnarantalet. Givet antalet rutor och antalet deltagare, hjälp Britta att besvara hur många vinnare som kommer att finnas i genomsnitt. Tänk på att barnen från början kan ställa sig på alla möjliga sätt.

Programmet ska fråga efter antalet rutor N, samt antalet barn B, där 3&amp;le;N&amp;le;20 och 2&amp;le;B&amp;le;N. Programmet ska skriva ut det genomsnittliga antalet vinnare, alltså ett flyttal. Svaret ska anges med minst 4 decimaler.

'''Körningsexempel 1:'''
 Antal rutor ? 7
 Antal barn ? 4
 
 Svar: 0.91429

'''Körningsexempel 2:'''
 Antal rutor ? 4
 Antal barn ? 2
 
 Svar: 1.33333
}}
== Lösning ==

Den här uppgiften föll utanför mönstret för PO-uppgifter genom att den kräver visst matematikbevis-tänkande men sedan är mycket lättare än den verkar. Dessutom innehåller den mer information än man egentligen behöver (det spelar ingen roll att de hoppar slumpmässigt). Vi har fått många kommentarer om att det därför var en dålig programmeringsuppgift. Men faktum är att denna typ av uppgift är ganska vanlig på de internationella tävlingarna, och vi ville ta med en sådan i kvalet för att visa att det ibland är bättre att tänka mer och koda mindre.

Nyckeln är att inse att, givet en utgångsposition, slutpositionen är entydigt bestämd, alltså oberoende av hur barnen hoppar (inte undra på att Britta i Norrgården tyckte det var fånigt). För att inse detta kan det underlätta att färga rutorna, varannan vit och varannan svart. Leken slutar alltså när det är en vit och en svart ruta kvar. I varje hoppomgång byter varje barn från en svart till en vit ruta eller tvärtom, så man kan dela upp barnen i två grupper, med B&lt;sub&gt;v&lt;/sub&gt; respektive B&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt; barn, beroende på deras färg på utgångsrutan. Barn från olika grupper kommer aldrig att hamna på samma ruta och grupperna kan därför hanteras separat. Vidare vet vi att barnen försvinner i par (när de krockar) och dessutom att det endast kan finnas 0 eller 1 barn i varje grupp kvar på slutet, eftersom det bara finns en ruta av varje färg.  Om antalet barn i en grupp är udda måste alltså ett av dem bli kvar på slutet medan om antalet är jämnt måste alla försvinna. Sålunda finns det totalt (B&lt;sub&gt;v&lt;/sub&gt; mod 2) + (B&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt; mod 2) vinnare i leken. 

Här kan man fortsätta och göra en helt matematisk lösning, men vi har faktiskt råd att generera alla utgångsställningar (max 184756 stycken) och helt enkelt räkna ut B&lt;sub&gt;v&lt;/sub&gt; och B&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt; för varje ställning. Genereringen av ställningar kan t.ex. göras med en rekursiv funktion som, för ett givet antal utplacerade barn, testar att sätta nästa barn på någon av de kvarvarande rutorna och sedan rekurserar (se lösningen nedan).

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int N,B,nconf,sum;
 
 void MLX(int nr, int now, int odd, int even) {
   int p;
   if(nr==B) {
     nconf++;
     sum+=(odd%2)+(even%2);
   }
   else 
    for(p=now;p+(B-nr)&lt;=N;p++) 
       MLX(nr+1,p+1,odd+(p%2),even+((p+1)%2));
 }
     
 int main() {
   printf(&quot;Antal rutor ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   printf(&quot;Antal barn ? &quot;);
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;B);
   nconf=sum=0;
   MLX(0,0,0,0);
   printf(&quot;Svar: %f\n&quot;, (double)sum/(double)nconf);
   return 0;
 }

Är man snäppet coolare än alla andra på skolan, så kör man Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Hoppleken
module Main where
import IO

main = do {
	putStr &quot;Antalet rutor ? &quot;;
	rutor &lt;- getLine;
	n &lt;- return $ read rutor;
	
	putStr &quot;Antalet barn ? &quot;;
	barn &lt;- getLine;
	b &lt;- return $ read barn;
	
	putStrLn $ &quot;Svar: &quot; ++ (show $ (fromIntegral $ jump n b 0 0 0) / (fromIntegral $ product [n-b+1..n] `div` product [1..b]))
}

jump n b od ev i = if b==0 then mod od 2 + mod ev 2 else sum $ map (\x -&gt; jump n (b-1) (od + mod x 2) (ev + mod (x+1) 2) (x+1)) [i..n-b]
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Matematisk Lösning ===
Vill man lösa uppgiften matematiskt kan man göra såhär. Dela upp rutorna i vita och svarta. Låt de vita rutorna vara de med jämnt index (0,2,4..) och de svarta rutorna de med udda index (1,3,5..). Antalet barn kvar i slutändan är som tidigare nämnt &quot;antalet barn i de vita rutorna&quot; mod 2 + &quot;antalet barn i de svarta rutorna&quot; mod 2.

Givet att vi har B barn, V vita rutor och S svarta rutor. Då är frågan, på hur många sätt kan jag placera 0 barn i de vita rutorna och B barn i de svarta rutorna, samt 1 barn i de vita rutorna och B-1 barn i de svarta rutorna, etc. Svaret fås genom [http://sv.wikipedia.org/wiki/Binomialkoefficient Binomialkoefficienten] vilken kan besvara frågor som &quot;på hur många sätt kan jag välja k element bland n&quot;.

Antalet sätt jag kan placera 3 barn i de vita rutorna (förutsatt att V&amp;ge;3) och B-3 barn i de svarta rutorna (förutsatt att S&amp;ge;B-3) på blir således:

&lt;math&gt; {V \choose 3} \cdot {S \choose B-3}&lt;/math&gt;

Och antalet barn som kommer att bli kvar med denna uppsättning är 3 mod 2 + (B-3) mod 2. Således blir antalet barn som kommer att bli kvar totalt givet uppställningen 3 barn i vita rutor och B-3 barn i svarta rutor:

&lt;math&gt; {V \choose 3} \cdot {S \choose B-3} \cdot (3\mod 2 + (B-3)\mod 2)&lt;/math&gt;

Detta kan givetvis göras analogt för varje antal K barn i vita där K&amp;le;V och B-K&amp;le;S. Vi får således följande formel för det totala antalet barn som kommer att bli kvar:

&lt;math&gt;\sum_{k=B-min(S,B)}^{min(V,B)} {V \choose k} \cdot {S \choose B-k} \cdot (k\mod 2 + (B-k)\mod 2)&lt;/math&gt;

B - min(S,B) är det minsta antalet barn vi kan placera i de vita rutorna, medan min(V,B) är det största antalet barn vi kan placera i de vita rutorna.

Svaret blir då ovanstående summa delat på antalet sätt man kan placera B barn på N rutor, d.v.s:

&lt;math&gt;\frac{\sum_{k=B-min(S,B)}^{min(V,B)} {V \choose k} \cdot {S \choose B-k} \cdot (k\mod 2 + (B-k)\mod 2)}{{N \choose B}}&lt;/math&gt;

(Någon kan nu anmärka på att vi i vårt resonemang inte tagit hänsyn till att barnen faktiskt är unika och har olika namn. Vårt resonemang tar inte hänsyn till om det är Bosse eller Olle som står på ruta 1, utan bara att det är ett barn som faktiskt står där. Men faktum är att det inte spelar någon roll, eftersom det kommer att påverka antalet ställningar man kan börja på och antalet barn som blir kvar med samma faktor (vilken är &lt;math&gt;B!&lt;/math&gt;), och kvoten blir således densamma.)

En lösning i Haskell kan se ut såhär.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Hoppleken
module Main where
import Control.Monad

main = putStr &quot;Antalet rutor ? &quot; &gt;&gt;
	fmap read getLine &gt;&gt;= \n -&gt;
	
	putStr &quot;Antalet barn ? &quot; &gt;&gt;
	fmap read getLine &gt;&gt;= \b -&gt;
	
	let v = div n 2 + mod n 2 in
	let s = div n 2 in
	let nr = sum [bin v k * bin s (b-k) * (mod k 2 + mod (b-k) 2) | k &lt;- [b - min s b..min v b]] in
	
	putStrLn.(&quot;Svar: &quot; ++).show $ fromIntegral nr / (fromIntegral $ bin n b)

bin n k = product [n-k+1..n] `div` product [1..k]
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>5p2o8usqrrl2ca0hzf50g4594lc7fw0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Castlevania</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7710</id>
    <revision>
      <id>49521</id>
      <parentid>38369</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49521</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19211" sha1="iq7cwu2edgywdzctz8cmp9yftgzibbw" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Castlevania|2=
Du spelar Castlevania IV, men du dör hela tiden. För att kunna fortsätta där du dog måste du skriva in en kod varje gång du dött. Det tar tid att skriva in koden, därför bestämmer du dig för att skriva ett program som beräknar det snabbaste sättet att skriva in koden.

Koden i Castlevania skrivs in genom att fylla ett från början blankt 4x4 rutnät med figurer. I en helt separat “räls” med fyra rutor (överst i figuren nedan) väljer man den figur som för tillfället är aktiv, d.v.s. som kan sättas in i rutnätet.

Det finns sålunda tre sorters kommandon:
* Flytta rut-markören i rutnätet ett steg. Markören kan flyttas i alla fyra riktningar. När den går över någon av kanterna går den över till andra sidan.
* Flytta figur-markören i rälsen ett steg. Markören kan flyttas åt höger eller vänster, även denna går över till andra sidan då den går över kanten.
* Placera in den aktiva figuren i rutnätet (på rut-markörens position).

Det finns fyra figurer. De ligger i följande fördefinierade ordning i rälsen: den blanka figuren (_), hjärtat (H), yxan (Y) och svärdet (S). I startläget står rut-markören längst upp till vänster och figur-markören längst till vänster (se figur nedan). Samtliga rutor är blanka.

[[Bild:Tävlingsprogrammering-castlevania.png|300px|Castlevania.]]

''FIGUR 2. Startläget när man ska börja skriva in koden. Översta raden är figur-markörens räls, nedanför finns 4x4 rutnätet där man ska fylla i koden. Notera de två rundade fyrkanterna som representerar markörerna.''

Att för hand fylla i figuren med ovanstående regler är visserligen lätt, men du ska skriva ett program som gör det på så få kommandon som möjligt! Programmet ska fråga efter fyra rader med fyra tecken på varje rad: den kod som ska ifyllas i rutnätet. De möjliga tecknen är: _, H, Y, S. Programmet ska skriva ut det minsta antalet kommandon som behövs för att fylla i koden.

=== Körningsexempel 1 === 
 Rad 1? ____
 Rad 2? ____
 Rad 3? ____
 Rad 4? ___S
 
 Minsta antal kommandon: 4
'''Kommentar:''' I detta testexempel ska båda markörerna gå över kanten i de möjliga dimensionerna (2 steg för rut- och 1 steg för figurmarkör), samt ett sista kommando för utsättning av svärdet.

=== Körningsexempel 2 ===
 Rad 1? _H__
 Rad 2? _Y__
 Rad 3? _Y__
 Rad 4? _SH_
 
 Minsta antal kommandon: 15
}}
== Lösning ==
Den här lösningen kan lösas på (minst) tre olika sätt. Här visas de i ordning från bäst till sämst (tidsmässigt):
* Se vilken ordning man ska lägga ut figurerna för att minimera antal drag.
* Bredden först-sökning (BFS)
* Djupet först-sökning (DFS)

Metod nr 1:
Vi kan se att uppgiften går ut på att man ska placera ut de (max) 16 symbolerna i en viss ordning för att minimera antal drag. Det finns 16! olika permutationer, dvs. sätt att placera ut dem på, vilket är alldeles för mycket för att man ska kunna gå igenom en i taget. Det vi däremot kan notera är att när man ska lägga ut nästa symbol kommer fortsättningen inte bero på i vilken ordning de föregående symbolerna lades ut (förutom sista), utan enbart vilka symboler som var utlagda. Om vi kör dynamisk programmering behöver vi alltså gå igenom totalt ca 2^16*16 möjligheter. Dvs 2^20 gånger. Om vi till en början tänker oss en rekursiv funktion ska den ta emot den aktuella ställningen (2^16 olika möjligheter), vilken som var den sista symbolen som lades ut, och returnera det minimala antal drag vi har kvar för att komma till slutet, dvs. när alla symboler är utlagda. Eftersom funktionen enbart kan ha 2^16*16 olika indata kan vi spara svaret tills nästa gång den körs med samma indata. Detta kan dock skrivas iterativt och räknas ut &quot;baklänges&quot;, vilket kommer göra programmet aningen snabbare. Det kräver oftast också mindre minne, fast dock inte i det här fallet.
16 bitar av ett tal räcker för att representera en ställning. En bit är satt om symbolen är utlagd, annars ej satt.
Körningstiden för nedanstående kod är &lt; 0.03 sekunder för värsta möjliga testdatan på en Intel Core i7 920 3.20 GHz.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;cstdlib&gt;

#define NUM_BITS(x) __builtin_popcount(x)

//Representerar en symbol som ska läggas ut, alltså vilken ruta den ska ligga i samt vilken typ det är.
struct Symbol {
	int y, x, t;
	Symbol(){}
	Symbol(int y, int x, int t) : y(y), x(x), t(t) {}
};

//Tabell som håller koll på antalet drag som måste göras för att flytta markören från position a till position b i en dimension.
int Distance[4][4] = {{0, 1, 2, 1}, {1, 0, 1, 2}, {2, 1, 0, 1}, {1, 2, 1, 0}};

Symbol symboler[16];
int N = 0;
int dist[16][16]; //Antal drag som behöver göras från dess att man har lagt ut symbol nr i, tills symbol nr j är utlagd.
unsigned char dp[65536][16]; //Antalet extra drag som behöver göras till dess att man är klar, om första indexet representerar en aktuell ställning, och andra indexet vilken senast utlagda symbolen var.

int main(){
	for(int i=0; i&lt;4; i++){
		char buffer[5];
		printf(&quot;Rad %d ? &quot;, i+1);
		scanf(&quot;%s&quot;, buffer);
		for(int j=0; j&lt;4; j++) switch(buffer[j]){
			case '_': break;
			case 'H': symboler[N++] = Symbol(i, j, 1); break;
			case 'Y': symboler[N++] = Symbol(i, j, 2); break;
			case 'S': symboler[N++] = Symbol(i, j, 3); break;
		}
	}
	if (N == 0){
		//Trivialfall
		printf(&quot;Minsta antal kommandon: 0\n&quot;);
		exit(0);
	}
	for(int i=0; i&lt;N; i++) for(int j=0; j&lt;N; j++) if (i != j) {
		//Räkna på förhand ut hur många drag som behövs från dess att man har lagt ut symbol nr i, tills symbol nr j är utlagd.
		Symbol&amp; s1 = symboler[i];
		Symbol&amp; s2 = symboler[j];
		dist[i][j] = Distance[s1.y][s2.y] + Distance[s1.x][s2.x] + Distance[s1.t][s2.t] + 1;
	}
	//Räknar ut &quot;baklänges&quot; vad en rekursiv funktion skulle få för svar
	for(int i=N; i--&gt;1;){ //Loopar på intervallet (N, 1]
	//Vi har hittills lagt ut i symboler, och ska lägga ut nästa.
		for(int j=0; j&lt;(1&lt;&lt;N); j++) if (NUM_BITS(j) == i){
		//Loopar över alla möjliga ställningar där vi har i symboler utlagda
			for(int l=0; l&lt;N; l++) if (j &amp; (1&lt;&lt;l)){
			//Antag att bit nr l var den senast lagda
				int best = 100000;
				for(int k=0; k&lt;N; k++) if (!(j &amp; (1&lt;&lt;k))){
				//Lägg ut symbol nr k om den inte ännu är utlagd
					int ny_stallning = j | (1&lt;&lt;k);
					int res = dp[ny_stallning][k] + dist[l][k];
					if (best &gt; res)
						best = res;
				}
				dp[j][l] = best;
			}
		}
	}
	//Vi måste också lägga ut den första biten någonstans, eftersom loopen ovanför inte täcker det.
	int best = 100000;
	for(int i=0; i&lt;N; i++){
		Symbol&amp; s = symboler[i];
		int cost = dp[1&lt;&lt;i][i];
		cost += Distance[0][s.y] + Distance[0][s.x] + Distance[0][s.t] + 1;
		if (best &gt; cost)
			best = cost;
	}
	printf(&quot;Minsta antal kommandon: %d\n&quot;, best);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Metod nr 2:
När man har en uppgift som går ut på att man ska räkna ut &quot;minsta antalet drag&quot;, och antal möjliga ställningar är ganska begränsade (dvs. ungefär sisådär maximalt 20 miljoner olika möjligheter), ska det direkt plinga en klocka i huvudet som säger &quot;BFS&quot;. En ställning representeras av på vilka positioner markörerna är på, samt vilka symboler som hittills är utlagda. Antal möjliga ställningar blir då 4*16*2^16 = 2^22 = 4 194 304. Dessa kan vi gå igenom ganska snabbt.
Ett drag är då att antingen flytta övre markören, flytta undre markören, eller lägga ut en symbol.
Här är en lösning som kör denna metod:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;cstdlib&gt;

#define ANTAL_MOJLIGA_STALLNINGAR 4*16*65536 //Första markören, andra markören, rutorna

//En ställning representerad som 32 bitar.
//Övre markören använder 2 bitar, undre använder 2 för y-värdet och 2 för x-värdet.
//16 bitar går åt till själva rutfältet. Om en bit är satt (1) betyder det att rätt
//objekt är utsatt. Om en bit inte är satt (0) betyder det att det ännu inte ligger
//rätt symbol på den platsen. Rutor som inte ska ha en symbol har redan (1) på sig
//från början.
struct Stallning {
	unsigned int m1: 2;
	unsigned int m2y: 2;
	unsigned int m2x: 2;
	unsigned int rutor: 16;
	unsigned int padding: 10;
	int&amp; get_int(){
		return *(int*)this;
	}
	bool done(){
		return rutor == 0xFFFF;
	}
	void clear(){
		get_int() = 0;
	}
};

//Array som lagrar minsta antal kommandon för att uppnå en viss ställning
int* minst_antal_kommandon; // int[ANTAL_MOJLIGA_STALLNINGAR]

//BFS-kö
Stallning* queue; // Stallning[ANTAL_MOJLIGA_STALLNINGAR]
Stallning* front;
Stallning* back;

//Lägg till en ställning längst bak i kön, om den inte är besökt tidigare
static void add(Stallning s, int kommandon){
	if(minst_antal_kommandon[s.get_int()] == -1){
		minst_antal_kommandon[s.get_int()] = kommandon;
		*back++ = s;
	}
}

//Hjälpfunktion för att ta fram en viss bit givet en position
static int pos(int y, int x){
	return 1&lt;&lt;(y*4 + x);
}

//Indatan till programmet, dvs. ställningen som skall uppnås
char map[4][4];

int main(){
	//Använd malloc eftersom det är det enda sättet att få minne utan att
	//behöva initialiseras till 0 (tidsslösning), då programstacken är för liten
	minst_antal_kommandon = (int*)malloc(ANTAL_MOJLIGA_STALLNINGAR*sizeof(int));
	
	queue = (Stallning*)malloc(ANTAL_MOJLIGA_STALLNINGAR*sizeof(Stallning));
	front = &amp;queue[0];
	back = &amp;queue[1];
	
	//init kommer att placeras längst fram i kön
	Stallning&amp; init = *front;
	init.clear();
	
	for(int i=0; i&lt;4; i++){
		char buffer[5];
		printf(&quot;Rad %d: &quot;, i+1);
		scanf(&quot;%s&quot;, buffer);
		for(int j=0; j&lt;4; j++){
			switch(buffer[j]){
				case '_': init.rutor |= pos(i, j); break; //Sätt denna ruta som 'klar' om inget behöver läggas ut här
				case 'H': map[i][j] = 1; break;
				case 'Y': map[i][j] = 2; break;
				case 'S': map[i][j] = 3; break;
			}
		}
	}
	//Sätt alla ställningar som 'ej besökta'
	for(int i=0; i&lt;ANTAL_MOJLIGA_STALLNINGAR; i++) minst_antal_kommandon[i] = -1;
	//Startställningen sätter vi till att det krävs minst 0 drag att uppnå denna
	minst_antal_kommandon[init.get_int()] = 0;
	
	while(1/*front != back*/){
		//Hämta ut den ställning som står först i kön
		Stallning s = *front++;
		int kommandon = minst_antal_kommandon[s.get_int()];
		if (s.done()){
			printf(&quot;\nMinst antal kommandon: %d\n&quot;, kommandon);
			break;
		}
		
		//Testa att flytta övre markören först till vänster, sedan till höger
		//Eftersom det är 2 bitar per positionsvariabel så flippas den automatiskt runt när den går utanför kanten
		{
			Stallning copy = s;
			copy.m1--;
			add(copy, kommandon+1);
			copy.m1 += 2;
			add(copy, kommandon+1);
		}
		
		//Testa att flytta undre markören i alla fyra riktningar
		{ Stallning copy = s; copy.m2x++; add(copy, kommandon+1); }
		{ Stallning copy = s; copy.m2y++; add(copy, kommandon+1); }
		{ Stallning copy = s; copy.m2x--; add(copy, kommandon+1); }
		{ Stallning copy = s; copy.m2y--; add(copy, kommandon+1); }
		
		//Om vi har övre markören på det objekt som ska läggas ut här, och ifall det behövs, testa att lägga ut objektet
		{
			Stallning copy = s;
			if (copy.m1 == map[copy.m2y][copy.m2x] &amp;&amp; (copy.rutor &amp; pos(copy.m2y, copy.m2x)) == 0){
				copy.rutor |= pos(copy.m2y, copy.m2x);
				add(copy, kommandon+1);
			}
		}
	}
	free(minst_antal_kommandon);
	free(queue);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Metod nr 3:
Det stora problemet med DFS är att när man når slutpositionen inte kan vara säker på att man nådde den med så få antal drag som möjligt. Ofta blir det så att man kör om en viss &quot;delväg&quot; flera gånger fast med olika antal drag man hade på starten av den vägen. Det enda man kan göra är att spara, för varje ställning, vilket det hittills bästa hittills antalet drag är. Om man kommer hit med ett sämre hittills antalet drag än tidigare struntar man i att gå vidare. Man vet inte heller direkt hur djupt man ska gå innan man ska ge upp, utan får försöka hitta något teoretiskt max-djup. Det är först när man är klar med hela sökningen man kan få reda på minsta antalet drag som krävdes.

Det går dock att lösa uppgiften med lite klassisk DFS, men för att man ska klara 10 sek gränsen krävs lite optimeringar. En optimering man kan göra är att spara antalet drag som krävts för att nå en viss position (x,y) när symbol-markören står på en viss position och man placerat ut några specifika symboler. Når man den positionen med samma position för symbol-markören och samma &quot;fixade&quot; symboler i gridet och med fler eller lika många drag, så finns det ingen anledning att fortsätta.
(I detta läge tog programmet nedan ca 23 sek att exekvera för elakartade testfall.)

Vad som kan vara svårt att inse är att det i vissa fall kan löna sig att spara en ruta (som behöver &quot;fixas&quot;) tills senare när man ändå befinner sig på den om det är så att symbol-markören står på en annan symbol än den som rutan kräver. Dock förlorar man inget på att placera ut en symbol om symbol-markören står rätt och man ändå befinner sig på rutan.
(I detta läge tog programmet ca 19 sek.)

Vill man starta med en bra undre gräns för när man kan avbryta rekursionen kan man gå igenom rutnätet med 15 drag och sedan fixa den symbol som krävs för respektive ruta (i värsta fall 3 drag, 2 drag att flytta symbol-markören och 1 drag att placera ut symbolen). I lösningen nedan nöjer vi oss dock med att sätta gränsen till det värsta fallet 15 + nr*3 där nr är antalet symboler i gridet vi vill uppnå.

Vad som också kan vara bra att inse är att när vi når en position och har nr symboler kvar att fixa, så är det minimala antalet drag i vilket vi kan &quot;fixa&quot; dessa nr återstående symboler 2*nr-1 stycken (vi står på en av symbolerna som ska fixas, alla kräver symbolen markören står på, och alla ligger i en sammanhängande serie). Att ta detta i beaktade för när man kan avbryta rekursionen snabbade upp programmet nedan avsevärt.
(I detta läge tog programmet ca 8 sek.)

Slutligen, '''cache is king'''. Bytes må kanske vara lite långsammare att jobba med än ints, men genom att spara antalet drag för en viss position (med viss markör och vissa fixade symboler) i en byte istället för i en int snabbar upp programmet nedan. Varför? Jo för att då kommer mer av den 4-dimensionella arrayen rymmas i cache-minnet, vilket innebär färre cache-missar, vilket gör att vi desto oftare kommer hitta den undansparade positionen (med antalet drag) i det snabba cache-minnet och således slipper processorn att gå ut och hämta in informationen från det långsammare RAM-minnet.
(I detta läge tar programmet ca 6 sek. Dator med AMD Turion 2GHz Dual Core och 2GB minne.)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Castlevania
{
	//Minsta antalet drag som krävs.
	static byte min;

	//Antalet symboler vi har kvar att placera ut.
	static byte nr = 0;

	//Vilken symbol vår markör för att välja symbol står på.
	static int mrk = 0;

	//Gridet där vi placerar ut symboler.
	static int [][] grid = new int [4][4];

	//Gridet som vi vill ha det.
	static int [][] goal = new int [4][4];

	//[x][y][mrk][bp] = Minsta antalet drag som vi nått positionen (x,y)
	//på när symbol-markören står på mrk och vi har fixat de symboler i
	//gridet som anges av bitmönstret bp. (Byte-lagring ger time-gain: ~2sek.)
	static byte [][][][] mem = new byte [4][4][4][1&lt;&lt;16];

	//(x,y) = koordinaten i gridet vi befinner oss på.
	//done = antalet gjorda drag.
	//bp = 16 bitars bitmönster som beskriver vilka symboler vi har fixat.
	//	T.ex. beskriver 0100 0100 0011 1000 situationen att vi placerat ut symboler
	//	på positionerna (1,0), (1,1), (2,2), (3,2) och (0,3).
	public static void rek(byte done, int x, int y, int bp)
	{
		//Ingen idé att fortsätta. Att fixa nr stycken figurer kräver i bästa fall 2*nr-1 drag (Time-gain: ~10sek).
		if(done+(2*nr-1)&gt;=min) return;

		//Nu är vi klara.
		if(nr==0)
		{
			min = done;
			return;
		}

		//Markören har &quot;gått över kanten&quot;.
		if(x&gt;3) x = 0;
		else if(x&lt;0) x = 3;

		if(y&gt;3) y = 0;
		else if(y&lt;0) y = 3;

		//Har vi lyckats nå denna ruta på färre drag med samma markör och fixade symboler,
		//så finns det ingen idé att fortsätta.
		if(done&gt;=mem[x][y][mrk][bp]) return;
		mem[x][y][mrk][bp] = done;

		int bp2 = bp;

		//Skiljer sig denna ruta från målet? Om så fallet, så fixar vi den.
		if(goal[y][x]!=grid[y][x])
		{
			//Antalet steg vi måste flytta symbol-markern.
			int dist = Math.abs(mrk-goal[y][x]);

			//Om vi flyttar marker över kanten, behöver vi bara flytta ett steg.
			if(dist==3) dist = 1;

			//Dist drag för att flytta symbol-marker, 1 drag för att placera ut symbolen, 1 drag för att gå till nästa ruta.
			done += dist+2;

			//Spara hur symbol-markern var vi detta läge.
			int tmp = mrk;

			//Placera ut symbolen på planen och se till att symbol-markern står på rätt symbol.
			mrk = grid[y][x] = goal[y][x];

			//Nu har vi en färre symbol att placera ut.
			nr--;

			bp |= 1&lt;&lt;(y*4+x);

			//Gå i alla riktningar.
			rek(done,x-1,y,bp);
			rek(done,x,y-1,bp);
			rek(done,x+1,y,bp);
			rek(done,x,y+1,bp);

			//Återställ.
			nr++;
			grid[y][x] = 0;
			mrk = tmp;

			done -= dist+2;
		}

		//Ibland kan det löna sig att hoppa över en ruta som kan fixas för att fixa den senare.
		//Men om markören redan är inställd på rätt symbol för rutan, så finns det ingen anledning
		//att hoppa över den. (Time-gain: ~4sek.)
		if(mrk==0 || goal[y][x]!=mrk || goal[y][x]==grid[y][x])
		{
			//Gå i alla riktningar (vilket kräver ett drag).
			done++;
			rek(done,x-1,y,bp2);
			rek(done,x,y-1,bp2);
			rek(done,x+1,y,bp2);
			rek(done,x,y+1,bp2);
		}
	}

	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		String [] s = new String [4];

		//Läser in raderna.
		for(int i = 1; i&lt;=4; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Rad &quot;+i+&quot; ? &quot;);
			s[i-1] = scan.next();
		}

		//Placerar ut symbolerna på planen som beskriver hur vi vill att det ska bli.
		//Samt räknar hur många dessa är.
		// 0 = _, 1 = H, 2 = Y, 3 = S.
		for(int i = 0; i&lt;4; i++)
		for(int j = 0; j&lt;4; j++)
		if(s[i].charAt(j)=='H'){ goal[i][j] = 1; nr++; }
		else if(s[i].charAt(j)=='Y'){ goal[i][j] = 2; nr++; }
		else if(s[i].charAt(j)=='S'){ goal[i][j] = 3; nr++; }

		//Triviallösningen. Det krävs max 2 drag att flytta markern till rätt symbol.
		//1 drag för att sätta symbolen. Det krävs 15 drag för att besöka alla rutor.
		min = (byte)(15+3*nr);

		//Initierar alla värden i vår 4-dimensionella array till triviallösningen.
		for(int i = 0; i&lt;4; i++)
		for(int j = 0; j&lt;4; j++)
		for(int p = 0; p&lt;4; p++)
		for(int k = 0; k&lt;1&lt;&lt;16; k++)
		mem[i][j][p][k] = min;

		//Let's brute force. Vi startar med 0 gjorda drag i ruta (0,0) med 0 fixade symboler.
		rek((byte)0,0,0,0);

		//Eftersom vi hinner förflytta oss en ruta efter det att vi är klara, så är
		//minsta antalet drag ett mindre.
		min--;

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;\nMinsta antal kommandon: &quot; + min);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>iq7cwu2edgywdzctz8cmp9yftgzibbw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-klockradio.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>7712</id>
    <revision>
      <id>30486</id>
      <timestamp>2011-02-17T13:34:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>Figur till uppgiften klockradio</comment>
      <origin>30486</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="7n5jje8cv9anbkqp9fxeqj6u91krj7i" xml:space="preserve">Figur till uppgiften klockradio</text>
      <sha1>7n5jje8cv9anbkqp9fxeqj6u91krj7i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-vindskydd.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>7713</id>
    <revision>
      <id>30489</id>
      <timestamp>2011-02-17T13:40:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>figur till uppgiften vindskydd</comment>
      <origin>30489</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="ddsz2vblxg6dspxu0y3mvhk27lthrx9" xml:space="preserve">figur till uppgiften vindskydd</text>
      <sha1>ddsz2vblxg6dspxu0y3mvhk27lthrx9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Snailbook</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7714</id>
    <revision>
      <id>38424</id>
      <parentid>30531</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:06:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38424</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4978" sha1="s5dxocp68fi7nikznx5gpoe4799eirt" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Snailbook|2=
Sociala nätverk är inget nytt. Redan på 1800-talet användes informella nätverk för att brevledes sprida nyheter och skvaller. Det kunde gå till så att varje deltagare hade en sändlista med personer hon skickade brev till när hon fick veta någon nyhet.

Tänk dig att du vill sprida en intressant nyhet till alla i detta nätverk (du är inte själv en del av det). Skriv ett program som, givet allas sändlistor, beräknar det minsta antalet personer du måste skicka nyheten till.

===Indata===

Första raden innehåller ett heltal 1 ≤ N ≤ 10000, antalet personer i nätverket. Personerna är numrerade från 1 till N. Därefter följer N rader som vardera beskriver sändlistan för en person (den första listan gäller person 1, den andra person 2 o.s.v.). Första talet på varje rad anger listans längd 0 ≤ K ≤ 100 och därefter följer K tal: numren på de personer som listans ägare skickar brev till.

===Utdata===

Ett heltal, det minsta antalet personer du måste skicka nyheten till för att den ska spridas till alla N personer.

===Exempel: Indata===

 14
 1 6
 0
 0
 0
 1 8
 2 7 11
 1 1
 3 2 3 4
 2 8 10
 1 9
 0
 2 11 13
 0
 1 12

===Exempel: Utdata===

 4

===Exempel: Förklaring===

Du kan exempelvis skicka nyheten till personerna 1, 5, 9 och 14.
}}
== Lösning ==

Detta är ett standardproblem i grafteori och kallas ibland för att hitta ''minimal dominator set''. Eftersom få förväntas känna till den enkla lösningen (se t.ex. [http://olympiads.win.tue.nl/ioi/ioi96/contest/ioi96n.pas lösningen till ett gammalt IOI-problem] , &quot;The strategy for computing a minimal dominator set...&quot; en bit ner på sidan), är det öppet för andra smarta lösningar.

Ett sätt att tänka är så här: Om det inte hade funnits några loopar i grafen, så hade det varit mycket enkelt. Skicka bara breven till de personer som inte får något brev (d.v.s. de noder som har ''ingrad'' 0), för alla andra får ju brev av någon och får därmed förr eller senare reda på nyheten.

Lyckligtvis finns det ett sätt att &quot;ta bort&quot; looparna så att den kvarvarande grafen är en s.k. DAG (directed acyclic graph). Mer generellt än bara enkla loopar, så letar man upp alla delmängder av noder (snailbook-grupper kanske...) som har den egenskapen att om man skickar ett brev till vem som helst i gruppen så når det alla andra. Dessa kallas ''strongly connected components'' och kan förstås också bestå av en ensam nod. En effektiv algoritm för att hitta dessa finns t.ex. beskriven på vår [http://www.csc.kth.se/contest/ioi/ioitraning/grafsat.htm tränings-sajt]. Därefter är det bara att räkna hur många av dessa grupper som inte får några brev &quot;utifrån&quot;. 

===Lösning i C++ ===

 #include &lt;stdio.h&gt; 
 #include &lt;vector&gt;
 using namespace std;
 
 vector&lt;int&gt; ed[10000], red[10000];
 int sp, sorted[10000], vis[10000],co[10000];
 
 void DFS1(int v) {
   int q;
   if(!vis[v]) {
     vis[v] = 1; {{komm|//Markera noden som besökt}}
     for(q=0;q&lt;ed[v].size();q++) DFS1(ed[v][q]);    {{komm|//Loopa över nodens utbågar och rekursera}}
     sorted[--sp] = v;   {{komm|//Sätt in noden i den sorterade listan över sluttider}}
   }
 }
 
 void DFS2(int v, int comp) {
   int q;
   if(!vis[v]) {
     vis[v] = 1;   {{komm|//Markera noden som besökt}}
     co[v]=comp;   {{komm|//Markera noden med komponentnumret}}
     for(q=0;q&lt;red[v].size();q++) DFS2(red[v][q],comp);  {{komm|//Loopa över nodens inbågar och rekursera}}
   }
 }
 
 
 int main() {
   int i,j,k,ned,a,b,q,numscc,source[10000],nv;
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;nv);
   for(i=0;i&lt;nv;i++) {
     scanf(&quot;%d&quot;, &amp;ned);
     for(j=0;j&lt;ned;j++) {
       scanf(&quot;%d&quot;, &amp;k); 
       ed[i].push_back(k-1);    {{komm|//Addera bågen i grafen}}
       red[k-1].push_back(i);   {{komm|//Addera bågen i den omvända grafen}}
     }
   }
   numscc = 0;   {{komm|//Räknare för strongly connected components (SCCs)}}
   sp = nv;      {{komm|//index för att fylla i arrayen sorted baklänges}}
   for(a=0;a&lt;nv;a++) vis[a] = 0;   {{komm|//Markera alla noder som obesökta}}
   for(a=0;a&lt;nv;a++) DFS1(a);      {{komm|//Första DFS-rundan: samla sluttider för alla noder}}
   for(a=0;a&lt;nv;a++) vis[a] = 0;   {{komm|//Markera alla noder som obesökta igen}}
   for(a=0;a&lt;nv;a++) if(!vis[sorted[a]]) { {{komm|//Andra DFS-rundan: markera alla noder med deras SCC-nummer  }}
       DFS2(sorted[a],numscc);    
       numscc++;
     }
   for(a=0;a&lt;numscc;a++) source[a] = 1;    {{komm|//Markera alla SCCs som potentiella källor i komponentgrafen (ingrad 0)}}
   for(a=0;a&lt;nv;a++) for(q=0;q&lt;ed[a].size();q++) {   {{komm|//Loopa över alla grafens bågar }}
       b=ed[a][q];
       if(co[a]!=co[b]) source[co[b]]=0;  {{komm|//Om bågen går mellan två olika SCCs så kan inte slutnoden vara en källa}}
     }
   q=0;
   for(a=0;a&lt;numscc;a++) if(source[a]) q++;   {{komm|//Räkna hur många källor som finns.}}
   printf(&quot;%d\n&quot;, q);
 }</text>
      <sha1>s5dxocp68fi7nikznx5gpoe4799eirt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Betygsoptimering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7715</id>
    <revision>
      <id>38359</id>
      <parentid>30524</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:25:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38359</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4241" sha1="r9jcjjm0otmye5e85qhxymr593xdwco" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Betygsoptimering|2=
Albert är student, men har väldigt lite tid. Trots detta vill han ha så höga betyg som möjligt i skolan. Just nu läser Albert N stycken kurser samtidigt, och på varje kurs kan man få K olika betyg, från 0 till K-1. Varje kurs avslutas med en tentamen, och alla tentor går ungefär samtidigt så pluggandet måste ske innan tentorna börjar. Den j:te tentamen har betygsgränserna B&lt;sub&gt;j,1&lt;/sub&gt;, B&lt;sub&gt;j,2&lt;/sub&gt;,...,B&lt;sub&gt;j,K-1&lt;/sub&gt;. Albert har totalt T timmar kvar att plugga på. Han har räknat ut att för att få varje poäng på den j:te tentamen måste han plugga P&lt;sub&gt;j&lt;/sub&gt; timmar. Beräkna hur Albert skall plugga för att summan av hans betyg skall bli så hög som möjligt.

===Indata===

Första raden består av heltalen N, K och T. Därefter följer en rad med N mellanslagsseparerade heltal: P&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, ..., P&lt;sub&gt;N&lt;/sub&gt;. Till sist följer N rader med K-1 heltal vardera, betygsgränserna för varje ämne (det i:te talet på den j:te raden är alltså B&lt;sub&gt;j,i&lt;/sub&gt;). T och B&lt;sub&gt;j,i&lt;/sub&gt; är mellan 2 och 20'000. De övriga värdena (N, K, P&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;) är mellan 2 och 100. Strikt bättre betyg har alltid strikt högre poäng, d.v.s. B&lt;sub&gt;j,i&lt;/sub&gt; &gt; B&lt;sub&gt;j,i-1&lt;/sub&gt;.

===Utdata===

Ett heltal, summan av betygen Albert får vid bästa pluggning.

===Exempel 1: Indata===

 3 2 100
 5 2 20
 15
 25
 2

===Exempel 1: Utdata===

 2

'''Förklaring:''' Vi har inte råd med att få (1) i den första kursen som kräver mest arbete.

===Exempel 2: Indata===

 4 4 129
 2 3 4 5
 5 15 35
 4 12 35
 10 11 12
 2 3 50

===Exempel 2: Utdata===

 9

'''Förklaring:''' Här måste vi plugga riktigt genomtänkt. Om vi nöjer oss med betyget (2) i ämnena 1,2 och 4 och satsar på maxbetyget (3) i det tredje ämnet så kommer vi få hela 9 i totalbetyg. Tidsåtgången blir 2*15+3*12+4*12+5*3 = 129. Puh...

}}

== Lösning ==

Detta är en variant av [http://www.csc.kth.se/contest/ioi/ioitraning/knapsack.htm knapsack-problemet] och kan lösas med dynamisk programmering. Man kan t.ex. loopa över kurserna och spara i en tabell den minimala pluggtid som krävs för att uppnå varje möjligt totalbetyg på de hittills genomloopade kurserna. När man tar en ny kurs går man igenom tabellen och testar vad betyget respektive tidsåtgången blir om man, utgående från detta gamla totalbetyg, pluggar sig till vart och ett av de K betygen på den nya kursen. Om tidsåtgången är bättre än den hittills hittade för detta totalbetyg ersätter man den i tabellen. För att undvika att skriva över sig själv (så att man kan få två betyg på samma kurs eller liknande) kan man ha två arrayer som man bara kopierar när man börjar med en ny kurs. Observera att man alltid kan avbryta sökningen när tidsåtgången överstiger T, allt över detta är ointressant (här använder man sig av att strikt bättre betyg behöver strikt högre pluggtid). Då har man också automatiskt det maximala totalbetyget på slutet.

'''Lösning i C:'''

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   int N,K,T,P[100],B[100][101],t[10001],u[10001],i,j,k;
   scanf(&quot;%d %d %d&quot;, &amp;N, &amp;K, &amp;T);
   for(i=0;i&lt;N;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;P[i]);
   for(i=0;i&lt;N;i++) {
     B[i][0]=0;
     for(j=1;j&lt;K;j++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;B[i][j]);
   }
   for(i=0;i&lt;=N*K;i++) t[i]=u[i]=1000000;   {{komm|//Sätt oändlig tidsåtgång för alla totalbetyg}} 
   t[0]=u[0]=0;                            {{komm|//...utom betyget 0 som är gratis.}} 
   for(i=0;i&lt;N;i++) {      {{komm|//Loopa över kurserna}} 
     for(j=0;t[j]&lt;T;j++) {    {{komm|//Loopa över alla sedan tidigare möjliga totalbetyg j som kräver mindre än T timmars plugg}} 
       for(k=0;k&lt;K;k++) {    {{komm|//Loopa över de möjliga betygen k på kursen}} 
         if(t[j]+P[i]*B[i][k]&lt;u[j+k]) u[j+k]=t[j]+P[i]*B[i][k];    {{komm|//Med dessa val erhålls betyget j+k. Tidsåtgången blir t[j]+P[i]*B[i][k]. Uppdatera tabellen om detta är bättre än tidigare bästalösning.}} 
       }
     }
     for(j=0;u[j]&lt;=T;j++) {t[j]=u[j];}   {{komm|//Kopiera tabellen från u till t.}}
   }
   printf(&quot;%d\n&quot;, j-1);   {{komm|1=//Det sista j som gav u[j]&lt;=T utgör svaret på uppgiften.}}
   return 0;
 }</text>
      <sha1>r9jcjjm0otmye5e85qhxymr593xdwco</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-castlevania.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>7716</id>
    <revision>
      <id>30517</id>
      <timestamp>2011-02-17T19:48:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>figur till uppgiften Castlevania</comment>
      <origin>30517</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32" sha1="g5g7nai3jxn4xne3bwmoy8qurgy9d73" xml:space="preserve">figur till uppgiften Castlevania</text>
      <sha1>g5g7nai3jxn4xne3bwmoy8qurgy9d73</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fruktsallad med maränggrädde och daimkulor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7718</id>
    <revision>
      <id>39033</id>
      <parentid>30599</parentid>
      <timestamp>2013-06-12T16:17:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Josve05a flyttade sidan [[Kokboken/Recept/Fruktsallad med maränggrädde och dajmkulor]] till [[Kokboken/Recept/Fruktsallad med maränggrädde och daimkulor]]</comment>
      <origin>39033</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="600" sha1="54lnzm5sct5pd4cvb7a8j8ohobdtepm" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
* 1 pkt mango eller ananas, 250 g
* 4 kiwi
* 225 g jordgubbar
* 2 dl vispgrädde
* 8 maränger
* dajmkulor
 
==Tillagning==
# Tina mango eller ananas. Skala kiwin och skär den i klyftor. Skölj jordgubbarna.
# Blanda frukten med jordgubbarna.
# Vispa grädden. Krossa marängerna grovt och blanda dem med grädden.
# Toppa fruktsalladen med #maränggrädden&quot; och dajmkulorna.

==Tips==
Gör mycket fruktsallad, så det räcker till frukost.

[[Kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>54lnzm5sct5pd4cvb7a8j8ohobdtepm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kontaktförmedlingen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7723</id>
    <revision>
      <id>30677</id>
      <parentid>30638</parentid>
      <timestamp>2011-02-28T13:20:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bounce1337</username>
        <id>1922</id>
      </contributor>
      <origin>30677</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2876" sha1="n47d6m4ssqvoryxknmoot5sqvcur5ws" xml:space="preserve">{{proguppgift|Kontaktförmedlingen - Uppgift 6 - Onlinekvalet till PO 2007|

En kontaktförmedling har specialiserat sig på att para ihop människor med avseende på hur många intressen personerna har gemensamt. Personernas kön spelar däremot ingen roll. I en förmedlingsomgång deltar n personer. Var och en av dessa får fylla i ett frågeformulär med m stycken ja/nej-frågor av typen &quot;Tycker du om katter?&quot;, &quot;Programmerar du för nöjes skull?&quot;, etc. Målet är att varje person ska paras ihop med den av de andra personerna som har maximal överensstämmelse med de egna svaren, eller, om det finns flera som har maximal överensstämmelse, vem som helst av dessa.

Tyvärr är detta inte alltid möjligt. Två personer kanske båda passar bäst ihop med en tredje, medan denna tredje egentligen passar bäst ihop med någon helt annan person. Kontaktförmedlingen har dock kommit på en lösning på detta problem. Man väljer ut en mindre grupp personer och ser till att alla personerna i denna grupp paras ihop två och två så att önskemålet att alla får sin optimala partner bland personerna i den mindre gruppen tillgodoses. Då är dessa glada och nöjda eftersom de aldrig får veta att det kanske fanns någon person utanför den utvalda gruppen som egentligen passade ännu bättre.

Kontaktförmedlingen får betalt per antal nöjda kunder och man vill därför naturligtvis göra den utvalda gruppen så stor som möjligt. Du ska skriva ett program som beräknar det största antalet personer som kan ingå i gruppen.

'''Indata'''

På första raden står två heltal n och m, (4 ≤ n ≤ 20 och 10 ≤ m ≤ 100), där n är antalet personer och m är antalet frågor i formuläret. Därefter följer n rader, som var och en ger svaren för en person. Varje rad består av en sträng med m tecken som kan vara antingen j eller n. Det första tecknet anger svaret på första frågan, det andra tecknet anger svaret på andra frågan o.s.v. Alla personerna får naturligtvis frågorna i samma ordning.


'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut ett heltal: det maximala antalet personer som kan väljas ut och paras ihop enligt ovanstående kriterium. Observera att talet alltid måste vara jämnt.

Exempel: Indata

5 10

njjjnnnnnj

nnjnnnnnnn

jnjjnnjjnn

njjnnjjjjn

njnjjnjnjj

'''Exempel: Utdata'''

4


'''Exempel: Förklaring'''

Låt oss kalla personerna A, B, C, D och E i den ordning de ges i indata. Det enda sättet att få fyra nöjda kunder är att para ihop A med E (6 identiska svar) och C med D (5 identiska svar). Detta kan man göra trots att A egentligen passar bäst ihop med B (7 identiska svar), för B finns inte med i den utvalda gruppen. Observera att om man skulle para ihop A och B så skulle det inte bli något mer par eftersom C föredrar B, och E föredrar A.

}}

== Lösning ==

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>n47d6m4ssqvoryxknmoot5sqvcur5ws</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Dela tårtan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7726</id>
    <revision>
      <id>49518</id>
      <parentid>38372</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49518</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5204" sha1="ijdfa9nqss7uyspoqsq6qyp4b2w505r" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Dela tårtan|2=
Du får en 5x5 matris som föreställer en tårta indelad i 25 områden. Varje område har en bokstav (vald bland A-E) som markerar dess &quot;innehåll&quot; (aprikos, banan, chokladbit, druva eller extragrädde). Dela tårtan i fem delar så att alla delar är sammanhängande, lika stora och innehåller samma saker.

'''Indata'''

5 rader vardera innehållande 5 tecken, valda bland A-E (men alla behöver inte förekomma). Antalet bokstäver av ett visst slag är alltid delbart med fem.

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut 5 rader med 5 tecken (valda bland 1-5), föreställande samma tårta som i indatan men där varje siffra nu motsvarar en tårtbit. Du kan räkna med att det alltid finns minst en lösning och det spelar ingen roll hur du numrerar tårtbitarna.

'''Exempel: Indata'''

 CBCAB
 ABCAA
 ACACB
 ACACA
 BCCCA

'''Exempel: Utdata'''

 11114
 12444
 22245
 32355
 33355

'''Exempel: Förklaring'''

Varje tårtbit är sammanhängande och innehåller samma saker: två aprikoser, en banan och två chokladbitar.
}}
==Lösning==
Vid första anblick kan uppgiften se svår ut och att en lösning som rekurserar och testar &quot;alla möjliga fall&quot; skulle ta alldeles för lång tid på sig. Faktum är att om man alltid kontrollerar att en bit &quot;passar&quot; innan man lägger dit den, dvs. att man har ringat in precis så många A,B,C,D,E som ska vara med, kommer det gå väldigt snabbt att komma fram till en lösning. Det är bra att man bara behöver skriva ut den första lösningen man kommer fram till, och att inte uppgiften var t.ex. Hur många sätt finns det att dela in tårtan på? Det finns nämligen oftast väldigt många sätt att dela in tårtan på.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
using namespace std;

char tarta[5][5][2];//första nivån är tårtan, 2:ra - bitarna vi ska dela den i.
short antalBokst[5];//antal A:n, B:n osv

struct bit
{
  short antalBitar;
  pair&lt;short,short&gt; allaBitar [5];//alla bitarna.
  char siffra;//kanske inte
  short behovs[5];//antal A:n, B:n... som behövs.
  bit(char s,short x, short y)
  {
    antalBitar=1;
    siffra=s;
    allaBitar[0]=make_pair(x,y);
    for(int i=0;i&lt;5;i++)
      behovs[i]=antalBokst[i];
    behovs[tarta[x][y][0]-'A']-=1;
  }
void  addRuta(short x,short y)
  {
    allaBitar[antalBitar]=make_pair(x,y);
    antalBitar++;
    behovs[tarta[x][y][0]-'A']-=1;
    tarta[x][y][1]=siffra;
  }
  void  deleteRuta( )
  {
    short x = allaBitar[antalBitar-1].first;
    short y = allaBitar[antalBitar-1].second;
    antalBitar--;
    behovs[tarta[x][y][0]-'A']+=1;
    tarta[x][y][1]=0;
  }
};

bool hittaBit(bit B)
{
  
  //hittar en ny bit. Kolla hur mycket saker som finns, testar sätta en ny ruta runt varje existerande.
  if(B.antalBitar==5)
    {
      //försök hitta ny bit:
      for(int i=0;i&lt;5;i++)
	for(int j=0;j&lt;5;j++)
	  if(tarta[i][j][1]==0){
	    tarta[i][j][1]=B.siffra+1;
	    if(! hittaBit(bit(B.siffra+1,i,j)))
	      {
		tarta[i][j][1]=0;
		return false;
	      }
	    else
	      return true;
	    
	  }
      return true; //true;//om det inte finns nårga bitar kvar är vi klara :)
    }
  
  for(int i=0;i&lt;B.antalBitar;i++)
    {
      int x=B.allaBitar[i].first;
      int y=B.allaBitar[i].second;
      int yleft=y-1;
      if(yleft&gt;=0 &amp;&amp; B.behovs[tarta[x][yleft][0]-'A']&gt;0 &amp;&amp; tarta[x][yleft][1]==0)
	{
	  B.addRuta(x,yleft);
	  if(!hittaBit(B))
	    B.deleteRuta();
	  else return true;
	}
     }
  for(int i=0;i&lt;B.antalBitar;i++)
    {
      int x=B.allaBitar[i].first;
      int y=B.allaBitar[i].second;
      int xup=x-1;
      if(xup&gt;=0 &amp;&amp; B.behovs[tarta[xup][y][0]-'A']&gt;0 &amp;&amp; tarta[xup][y][1]==0)
	{
	  B.addRuta(xup,y);
	  if(!hittaBit(B))
	    B.deleteRuta();
	  else return true;
	}
    }

  for(int i=0;i&lt;B.antalBitar;i++)
    {
      int x=B.allaBitar[i].first;
      int y=B.allaBitar[i].second;
      int xdown=x+1;
      if(xdown&lt;=4 &amp;&amp; B.behovs[tarta[xdown][y][0]-'A']&gt;0 &amp;&amp; tarta[xdown][y][1]==0)
	{
	  B.addRuta(xdown,y);
	  if(!hittaBit(B))
	    B.deleteRuta();
	  else return true;
	}
     }
  for(int i=0;i&lt;B.antalBitar;i++)
    {
      int x=B.allaBitar[i].first;
      int y=B.allaBitar[i].second;
      int yright=y+1;
      if(yright&lt;=4 &amp;&amp; B.behovs[tarta[x][yright][0]-'A']&gt;0 &amp;&amp; tarta[x][yright][1]==0)
	{
	  B.addRuta(x,yright);
	  if(!hittaBit(B))
	    B.deleteRuta();
	  else return true;
	}
     }


  B.deleteRuta();
  return false;
}

  
void zolve(char bit_nr)
{
  //hitta en lagom pajbit, kapa den, zolva resten, testa en annan tårtbit osv
  //ta 1:a icketomma rutan, kolla runt den
  tarta[0][0][1]='1';
  hittaBit(bit('1',0,0));
}


int main()
{
  for(int i=0;i&lt;5;i++)antalBokst[i]=0;
  
  //läsa indata och zolve(1):a
  for(int i=0;i&lt;5;i++)
    for(int j=0;j&lt;5;j++)
      {
	cin&gt;&gt;tarta[i][j][0];
	antalBokst[tarta[i][j][0]-'A']++;
	tarta[i][j][1]=0;
      }
  //yeah! nu har vi en tårta! mmm... tårta...

  for(int i=0;i&lt;5;i++)
    antalBokst[i]/=5; //nu vet vi hur många det ska va i varje bit
  
  zolve('1');
  
  //skriv ut tårta!
  for(int i=0;i&lt;5;i++){
    for(int j=0;j&lt;5;j++)
      printf(&quot;%c&quot;, tarta[i][j][1]);
    cout&lt;&lt;endl;
  }
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>ijdfa9nqss7uyspoqsq6qyp4b2w505r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kinesiska Muren</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7731</id>
    <revision>
      <id>49441</id>
      <parentid>38391</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49441</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8249" sha1="dxplvld3cbjny56ve7ttp5uidgi755g" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Kinesiska Muren|2=

Den kinesiska kejsaren måste försvara sitt land från de angripande mongolerna. Givet en förenklad karta över det aktuella området (ett M × N rutnät), där vissa rutor är hinder (markerade med ’#’), bestäm det minsta antal rutor där en mur måste byggas som gör det omöjligt att ta sig från den övre raden i rutnätet (mongolernas område) till den nedersta raden i rutnätet (kinesiskt område). De mongoliska marktrupperna kan bara förflytta sig från en ruta till någon av sina fyra grannrutor om ingen av dessa är hinder eller mur.

'''Indata'''

Första raden i filen ''muren.dat'' innehåller två heltal, M och N (3 &amp;le; M,N &amp;le; 1000), storleken på rutnätet. Därefter följer N rader, var och en innehållande M tecken. Varje tecken är antingen ’.’ eller ’#’. Den första och sista raden innehåller enbart ’.’ .

'''Utdata'''

Programmet ska först skriva ut en rad med ett tal, det minimala antalet rutor där det måste byggas en mur. Därefter ska det skriva N rader som visar på vilka rutor muren har byggts. Använd samma format som i indatat, men bokstaven ’M’ på de rutor där mur har byggts. Det är tillåtet att bygga mur även på första och sista raden.

'''Exempel 1'''
 5 4
 .....
 ..#..
 .#..#
 .....

'''Svar'''
 2
 .....
 ..#..
 M#.M#
 .....

'''Exempel 2'''
 12 9
 ............
 ....#.......
 ........#...
 .##..#......
 .....#......
 ....##..#...
 ............
 .#....#....#
 ............

'''Svar'''
 6
 ............
 ....#.......
 ........#...
 M##..#......
 ...M.#......
 ....##MM#M..
 ..........M.
 .#....#....#
 ............

}}

==Lösning==
Rätt så snabbt inser man att problemet går ut på att hitta den kortaste vägen från den vänstra sidan till den högra sidan (eller tvärtom) där kostnaden för att gå på en ruta med '.' är 1 och 0 för '#'. Observera att det är helt OK att gå diagonalt också (eftersom vi egentligen bygger muren).

Till en början kan man lura sig att tro att det bara är att gå från vänster till höger och addera 1 eller 0 till den minsta summan av (x-1,y-1), (x-1,y) och (x-1,y+1) för att få fram minsta antalet drag för att nå (x,y), men så är inte fallet, eftersom hindren kan bilda mönster som minst sagt slingrar sig fram och tillbaka.

Däremot fungerar [http://sv.wikipedia.org/wiki/Dijkstras_algoritm Dijkstras Algoritm] alldeles utmärkt för att lösa problemet. Programmerar man den i Java måste man dock tänka på att man inte allokerar minnesutrymme för ett objekt, lägger det på heapen och sedan plockar upp det bara för att konstatera att rutan redan besökts och slänga objektet. Visst är det det smidigaste sättet att programmera på, men faktum är att själva minnesallokeringen för nya objekt (states) kommer då att vara vår mest frekventa och dyraste operation, vilket får programmet att ta ca 15 sek för testfall 5. Lösningen är att kolla om man redan besökt en ruta innan man skapar ett nytt objekt och därtill också markerar en ruta som besökt i samma tillfälle som man lägger den på heapen (vilket rent generellt inte alltid är korrekt att göra, men just i det här problemet går det bra).

Lösning i Java.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class KinesiskaMuren
{
	//Landskapet.
	static char [][] grid;

	//Håller reda på om vi besökt [y][x].
	static boolean [][] map;

	//Vår kö (heap).
	static PriorityQueue &lt;State&gt; qu = new PriorityQueue &lt;State&gt; ();

	//Metod för att låta ruta (x,y) ingå i muren.
	public static void add(int x, int y, int mur, State s)
	{
		//Om rutan redan har blivit besökt, så var det av en kortare (eller lika kort) mur.
		if(map[y][x]) return;

		//Markerar som besökt.
		map[y][x] = true;

		//Lägger det här tillståndet på heapen.
		qu.add(new State(x,y,mur,s));
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//long tid = System.currentTimeMillis();

		//Vi ska läsa av filen muren.dat.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;muren.dat&quot;));

		final int M = scan.nextInt();
		final int N = scan.nextInt();

		map = new boolean [N][M];

		//Läser in planen.
		grid = new char [N][];
		for(int i = 0; i&lt;N; i++) grid[i] = scan.next().toCharArray();

		//Vi börjar att bygga vid vänsterkanten.
		//Lägger alla rutor längst till vänster på heapen.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++) add(0,i,0,null);

		State s;
		while(true)
		{
			//Plockar ut den med minst murbitar (drag).
			s = qu.poll();

			//Vi är framme och har byggt muren.
			if(s.x==M-1) break;

			//Går i alla riktningar.
			add(s.x+1, s.y, s.mur, s);
			if(s.y&lt;N-1)
			{
				add(s.x+1, s.y+1, s.mur, s);
				add(s.x, s.y+1, s.mur, s);
				if(s.x&gt;0) add(s.x-1, s.y+1, s.mur, s);
			}
			if(s.x&gt;0)
			{
				add(s.x-1, s.y, s.mur, s);
				if(s.y&gt;0) add(s.x-1, s.y-1, s.mur, s);
			}
			if(s.y&gt;0)
			{
				add(s.x, s.y-1, s.mur, s);
				add(s.x+1, s.y-1, s.mur, s);
			}
		}

		//Antalet murbitar.
		int svar = s.mur;

		//Tar nu reda på hur muren ska se ut (och &quot;bygger&quot; den).
		while(s!=null)
		{
			if(grid[s.y][s.x]=='.') grid[s.y][s.x] = 'M';
			s = s.prev;
		}

		//Skriver antalet rutor..
		System.out.println(svar);
		//System.out.println(&quot;Tid: &quot; + (System.currentTimeMillis()-tid));

		//Skriver ut muren.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++) System.out.println(grid[i]);
	}

	private static class State implements Comparable&lt;State&gt;
	{
		//Koordinater och antalet drag (murbitar) för att nå positionen.
		int x, y, mur;

		//Rutan (koordinaten) vi kom ifrån. (Den tidigare biten i muren.)
		State prev;

		//Konstruktor.
		State(int x, int y, int mur, State s)
		{
			//Ska muren gå här måste en murbit läggas till.
			if(grid[y][x]=='.') mur++;

			this.x = x; this.y = y;
			this.mur = mur; prev = s;
		}

		//Så att objekt av klassen kan läggas på heapen (kön).
		//Den med minst murbitar ska hamna högst upp.
		public int compareTo(State s)
		{
			if(mur&lt;s.mur) return -1;
			else return 1;
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Liknande lösning i C++. Lägg märke till att eftersom vägarnas längder bara kan vara 0 eller 1 går det bra att använda en vanlig deque, istället för en prioritetskö. De vägar som är 0 i längd lägger man till kön med push_front, och de vägar som är 1 i längd lägger man till med push_back.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;deque&gt;
#include &lt;utility&gt;

#define INF (1&lt;&lt;20)

using namespace std;

int N, M;

char karta[1000][1004];

pair&lt;int, int&gt; parent[1000][1001];
#define START make_pair(-1, -1)

int dist[1000][1000];

int main(){
	scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;M, &amp;N);
	for(int i=0; i&lt;N; i++){
		scanf(&quot;%s&quot;, karta[i]);
		for(int j=1; j&lt;M; j++)
			dist[i][j] = INF;
	}
	for(int i=0; i&lt;N; i++)
		parent[i][0] = START;
	
	deque&lt;pair&lt;int, pair&lt;int, int&gt; &gt; &gt; q; //Steg, y, x
	for(int i=0; i&lt;N; i++){
		if (karta[i][0] == '.'){
			q.push_back(make_pair(1, make_pair(i, 0)));
			dist[i][0] = 1;
		} else {
			q.push_front(make_pair(0, make_pair(i, 0)));
			dist[i][1] = 0;
		}
	}
	
	while(!q.empty()){
		pair&lt;int, pair&lt;int, int&gt; &gt; elem = q.front(); q.pop_front();
		int steg = elem.first;
		int y = elem.second.first;
		int x = elem.second.second;
		
		if (steg != dist[y][x])
			continue;
		
		if (x == M-1){
			printf(&quot;%d\n&quot;, steg);
			pair&lt;int, int&gt; ruta = elem.second;
			for(; ruta != START; ruta = parent[ruta.first][ruta.second]){
				if (karta[ruta.first][ruta.second] == '.')
					karta[ruta.first][ruta.second] = 'M';
			}
			for(int i=0; i&lt;N; i++){
				fwrite(karta[i], 1, M, stdout);
				putchar('\n');
			}
			break;
		}
		
		static const int koord[8][2] = {{0, 1}, {-1, 1}, {1, 1}, {-1, 0}, {1, 0}, {-1, -1}, {1, -1}, {0, -1}};
		for(int i=0; i&lt;8; i++){
			int ny = y+koord[i][0];
			int nx = x+koord[i][1];
			if (ny &gt;= 0 &amp;&amp; ny &lt; N &amp;&amp; nx &gt; 0 &amp;&amp; nx &lt; M){
				int nsteg = steg+(karta[ny][nx] == '.');
				if (nsteg &lt; dist[ny][nx]){
					dist[ny][nx] = nsteg;
					parent[ny][nx] = elem.second;
					if (karta[ny][nx] == '.')
						q.push_back(make_pair(nsteg, make_pair(ny, nx)));
					else
						q.push_front(make_pair(nsteg, make_pair(ny, nx)));
				}
			}
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>dxplvld3cbjny56ve7ttp5uidgi755g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Strumpmatchning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7732</id>
    <revision>
      <id>49509</id>
      <parentid>38429</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49509</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3164" sha1="tr36ph2ipa9tmwfe87zw8oh9ehe2f8i" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Strumpmatchning|2=

Hos familjen Svensson är det barnen som fixar tvätten idag. Lilla David har fått den allra svåraste uppgiften: att para ihop strumporna. Skriv ett program som hjälper David att bestämma vilken strumpa som ska paras ihop med vilken.

Det finns totalt N strumpor (2 &amp;le; N &amp;le; 1000), och varje strumpa har en färg F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;. Två strumpor i och j kan paras ihop om skillnaden i färg strikt understiger ett givet tal D, d.v.s. &lt;math&gt;|&lt;/math&gt;F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; - F&lt;sub&gt;j&lt;/sub&gt;&lt;math&gt;|&lt;/math&gt; &amp;lt; D.

Antalet strumpor kan vara udda, och strumporna kan ha vilken färg som helst (strumpor följer som bekant sina egna naturlagar och kan t.ex. försvinna spårlöst). Vidare så passar alla strumpor båda fötterna. Du ska räkna ut det maximala antalet strumppar som kan bildas, med ovan givna data.

Första raden i filen ''strumpor.dat'' innehåller två heltal, N och D, åtskilda med blanksteg.
Sedan följer en rad med N heltal: F&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; o.s.v. till F&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;. Talen F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; och D ligger mellan
1 och 1'000'000'000 (inklusive). Programmet ska skriva ut ett heltal: maximalt antal par som kan bildas.

'''Exempel 1'''
 5 3
 3 8 1 5 9

'''Svar'''
 2
'''Förklaring:''' Här paras 3 ihop med 5 och 8 med 9.

'''Exempel 2'''
 4 1
 100 101 102 103

'''Svar'''
 0
'''Förklaring:''' Perfektionisten tillåter inga färgskillnader men får då gå barfota.

'''Exempel 3'''
 10 20
 81 92 42 45 62 5 4 85 73 22

'''Svar'''
 4

}}

==Lösning==
Det gäller att inse att man kan gå igenom strumporna i färg-ordning (lägst först) och försöka para ihop en strumpa med närmast efterföljande. Och nej det kan inte vara smart att strunta i att skapa ett par. D.v.s. om vi har tre strumpor (1,2,3) är det meningslöst att strunta i att para ihop 1-2 bara för att kunna para ihop 2-3, i vilket fall blir ju en strumpa över.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Strumpmatchning
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen strumpor.dat.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;strumpor.dat&quot;));

		final int N = scan.nextInt();
		final int D = scan.nextInt();

		//Läser in strumporna.
		int [] strumpa = new int [N];
		for(int i = 0; i&lt;N; i++) strumpa[i] = scan.nextInt();

		//Sortera strumporna.
		Arrays.sort(strumpa);

		int max = 0;

		for(int i = 0; i&lt;N-1; i++)
		if(Math.abs(strumpa[i]-strumpa[i+1])&lt;D)
		{
			max++;
			i++; //Hoppa fram ett steg extra, så att inte en strumpa hamnar i två par.
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(max);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Cool lösning i Haskell.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Haskell&quot;&gt;
-- Strumpor
module Main where
import IO
import Data.List

main = openFile &quot;strumpor.dat&quot; ReadMode &gt;&gt;= \ih -&gt;
	fmap ((map read).words) (hGetContents ih) &gt;&gt;= \(_:d:t) -&gt;
	putStrLn (show $ count d $ sort t) &gt;&gt;
	hClose ih

count :: Int -&gt; [Int] -&gt; Int
count d (a:b:t) = if abs (a-b) &lt; d then count d t + 1 else count d (b:t)
count _ _ = 0
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>tr36ph2ipa9tmwfe87zw8oh9ehe2f8i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/IPv6</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7733</id>
    <revision>
      <id>49456</id>
      <parentid>38387</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49456</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3403" sha1="fzxlx6345dnq57k0mn4su9gij0yoa0v" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|IPv6|2=

Idag identifieras datorer på internet med en 32-bitars IP-adress (t ex 83.233.162.29). Antalet tillgängliga adresser håller dock på ta slut. För att råda bot på det så har IPv6 introducerats. IP-adresserna är där 128 bitar lång och kan se ut så här (med hexadecimala siffror):

2001:0db8:85a3:0000:0000:8a2e:0370:7334

Denna representation kan komprimeras genom att ta bort några eller samtliga inledande nollor i en grupp (men minst en siffra ska vara kvar). Adressen ovan kan t ex förenklas till följande:

2001:db8:85a3:0:00:8a2e:370:7334

Dessutom får en eller flera sammanhängande grupper av nollor ersättas med dubbla kolon, ’::’. Då blir adressen ovan:

2001:db8:85a3::8a2e:370:7334

Dubbla kolon får endast användas på ett ställe i adressen.

Skriv ett program som läser in en giltig IPv6 adress från filen ''ip.dat'' (som består av en enda rad) och skriver ut en rad innehållande motsvarande adress okomprimerad.

'''Exempel 1'''
 25:09:1985:aa:091:4846:374:bb

'''Svar'''
 0025:0009:1985:00aa:0091:4846:0374:00bb

'''Exempel 2'''
 ::1

'''Svar'''
 0000:0000:0000:0000:0000:0000:0000:0001

}}

==Lösning==
Det finns egentligen inga klurigheter i uppgiften, det gäller bara att implementera det hela. Varje grupp ska innehålla fyra siffror, så för varje identifierad grupp fyller man ut med nollor tills man får fyra siffror. Det ska totalt finnas åtta grupper så när man identifierar &quot;::&quot; fyller man ut med grupper med nollor om fyra tills man får åtta grupper. Beroende på implementation kan man behöva se upp för när &quot;::&quot; kommer först eller sist.

I lösningen nedan har vi också spexat till det lite genom att ta bort ett överflödigt &quot;:&quot; i svaret genom att skriva ut backspace (ascii-kod 8) och mellanslag, men observera att det bara är lämpligt att göra så om det är en människa som rättar uppgiften.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class IPv6
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//Vi ska läsa av filen ip.dat.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;ip.dat&quot;));

		//Komprimerad ipv6.
		String ip = scan.next();

		//10 = tal &gt; 8. Används bara split(&quot;:&quot;) så tas &quot;trailing&quot; tomma grupper bort,
		// vilket vi inte vill (i synnerhet inte om IPn slutar med ::).
		String [] s = ip.split(&quot;:&quot;, 10);

		//Specialfall, ifall :: kommer först eller sist.
		if(s[0].equals(s[1]) &amp;&amp; s[0].equals(&quot;&quot;)) s = Arrays.copyOfRange(s, 1, s.length);
		if(s[s.length-1].equals(s[s.length-2]) &amp;&amp; s[s.length-1].equals(&quot;&quot;)) s = Arrays.copyOfRange(s, 0, s.length-1);

		//Går igenom alla grupper.
		for(int i = 0; i&lt;s.length; i++)
		{
			//Vi har hittat den tomma gruppen orsakad av ::. Då fyller vi ut med så många
			// nollgrupper om fyra som krävs för att få totalt 8 grupper.
			if(s[i].equals(&quot;&quot;)) for(int j = 0; j&lt;=8-s.length; j++) System.out.print(&quot;0000:&quot;);
			else
			{
				//Vi har hittat en vanlig grupp. Fyller ut med inledande nollor,
				//så att det blir fyra siffror i gruppen. (Och skriver sedan ut.)
				for(int j = s[i].length(); j&lt;4; j++) System.out.print(&quot;0&quot;);
				System.out.print(s[i] + &quot;:&quot;);
			}
		}

		//Skriver ut backspace (tar bort det sista ':').
		System.out.println((char)8 + &quot; &quot;);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>fzxlx6345dnq57k0mn4su9gij0yoa0v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Postiljoner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7734</id>
    <revision>
      <id>49483</id>
      <parentid>38413</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49483</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3095" sha1="ttwqortj2hb46zfklnc0jo8fq92daxn" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Postiljoner|2=

Företaget Posten AB ska lägga schema för sina anställda postiljoner. Dessa jobbar alltid heltid, 4 dagar i följd. Däremot är det schemaläggarens ansvar att säga vilken veckodag postiljonen ska börja jobba. En anställd kan t.ex. jobba måndag–torsdag, en annan anställd kan jobba lördag–tisdag (det finns inget helg-begrepp i uppgiften).

Eftersom mängden post varierar, kräver varje veckodag ett visst antal anställda som är tillgängliga.

Skriv ett program som frågar efter de 7 veckodagarnas belastning och beräknar det minsta antalet postiljoner som måste vara anställda. Belastningen för en arbetsdag kommer aldrig överstiga 200.

'''Exempel 1'''
 Måndag ? 1
 Tisdag ? 2
 Onsdag ? 2
 Torsdag ? 2
 Fredag ? 2
 Lördag ? 2
 Söndag ? 1

'''Svar'''
 Antal postiljoner: 3
'''Förklaring:''' Postiljonerna kan t.ex. börja på tisdag, onsdag och lördag.

'''Exempel 2'''
 Måndag ? 7
 Tisdag ? 10
 Onsdag ? 2
 Torsdag ? 4
 Fredag ? 5
 Lördag ? 2
 Söndag ? 1

'''Svar'''
 Antal postiljoner: 11
'''Förklaring:''' Du kan t.ex. lägga 5 postiljoner på måndag, 4 på tisdag och en vardera på fredag och lördag.

'''Exempel 3'''
 Måndag ? 48
 Tisdag ? 81
 Onsdag ? 75
 Torsdag ? 76
 Fredag ? 76
 Lördag ? 59
 Söndag ? 73

'''Svar'''
 Antal postiljoner: 122

}}

==Lösning==
En greedy-lösning fungerar inte, dvs. en sorts lösning som för varje postiljon försöker hitta den för närvarande bästa dagen, och väljer den.
Det man istället får göra är att loopa över alla möjligheter av postiljoner på tre närliggande dagar. Dvs. 201*201*201 fall. När man har hur många postiljoner som arbetar på tre närliggande dagar faller nämligen resten av dagarna ut automatiskt. När man har räknat postiljoner för varje fall skriver man helt enkelt ut det fallet som innehöll minst antal postiljoner.
Vill man vara extra cool kan man se detta problem som något inom Linjär Programmering, och löses då med Simplex algoritm blixtsnabbt.

En lösning i Haskell. För att programmet ska köras tillräckligt fort måste det kompileras med -O2 flaggan. Observera att det är av yttersta vikt att vi talar om att getInt ska returnera en Int, annars kommer Haskell defaulta till Integer och programmet kommer att gå långsammare.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Postiljoner
module Main where

getInt :: IO Int
getInt = fmap read getLine

main = putStr &quot;Mandag ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \m -&gt;
	putStr &quot;Tisdag ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \ti -&gt;
	putStr &quot;Onsdag ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \o -&gt;
	putStr &quot;Torsdag ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \to -&gt;
	putStr &quot;Fredag ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \f -&gt;
	putStr &quot;Lordag ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \l -&gt;
	putStr &quot;Sondag ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \s -&gt;
	putStrLn.(&quot;\nAntal postiljoner: &quot; ++).show $
	minimum [solve a b c [m,ti,o,to,f,l,s] | a &lt;- [0..m], b &lt;- [0..ti], c &lt;- [0..o]]
	
solve a b c [m,ti,o,to,f,l,s] = a+b+c+tor+fre+lor+rest
	where
	tor = max 0 (to-a-b-c)
	fre = max 0 (f-b-c-tor)
	lor = max 0 (l-c-tor-fre)
	rest = maximum [0, s-tor-fre-lor, m-a-lor-fre, ti-b-a-lor, o-c-b-a] 
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>ttwqortj2hb46zfklnc0jo8fq92daxn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Olikheter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7735</id>
    <revision>
      <id>49496</id>
      <parentid>38409</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49496</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4058" sha1="5xmozbhav44mnvbywvb8newz1bp7l8w" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Olikheter|2=

På hur många sätt kan följande olikhet satisfieras?

&lt;math&gt;\frac{A_1}{A_2} &lt; \frac{?}{B} &lt; \frac{?}{C} &lt; \frac{?}{D} &lt; \frac{E_1}{E_2}&lt;/math&gt;

där A&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, A&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, B, C, D, E&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, E&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; alla är givna heltal mellan 1 och 1000 och ? ska ersättas med heltal. Svaret ryms alltid i ett 64-bitars heltal.

'''Exempel 1'''
 A1 ? 14
 A2 ? 5
 B ? 1
 C ? 9
 D ? 7
 E1 ? 10
 E2 ? 3

'''Svar'''
 Antal lösningar: 3
'''Förklaring:''' Här är lösningarna utskrivna:

&lt;math&gt;\frac{14}{5} &lt; \frac{3}{1} &lt; \frac{28}{9} &lt; \frac{22}{7} &lt; \frac{10}{3}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{14}{5} &lt; \frac{3}{1} &lt; \frac{28}{9} &lt; \frac{23}{7} &lt; \frac{10}{3}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{14}{5} &lt; \frac{3}{1} &lt; \frac{29}{9} &lt; \frac{23}{7} &lt; \frac{10}{3}&lt;/math&gt;


'''Exempel 2'''
 A1 ? 1
 A2 ? 5
 B ? 4
 C ? 3
 D ? 2
 E1 ? 5
 E2 ? 1

'''Svar'''
 Antal lösningar: 369

'''Exempel 3'''
 A1 ? 900
 A2 ? 950
 B ? 900
 C ? 950
 D ? 980
 E1 ? 950
 E2 ? 900

'''Svar'''
 Antal lösningar: 177631

}}

==Lösning==
Här gäller det att känna till det elfte budordet &quot;Du skall icke jämföra flyttal&quot;, samt hur man bör jämföra bråk. D.v.s:

&lt;math&gt;\frac{a}{b} &lt; \frac{c}{d}  \iff  ad &lt; bc&lt;/math&gt;

förutsatt att samtliga tal är positiva.

Kalla de okända talen för b, c och d.

&lt;math&gt;\frac{A_1}{A_2} &lt; \frac{b}{B} &lt; \frac{c}{C} &lt; \frac{d}{D} &lt; \frac{E_1}{E_2}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{A_1}{A_2} &lt; \frac{b}{B} \iff \frac{A_1B}{A_2} &lt; b&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{b}{B} &lt; \frac{c}{C} \iff \frac{bC}{B} &lt; c&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{c}{C} &lt; \frac{d}{D} \iff \frac{cD}{C} &lt; d&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{d}{D} &lt; \frac{E_1}{E_2} \iff d &lt; \frac{E_1D}{E_2}&lt;/math&gt;

Vilket genererar följande kodsnutt.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
long sum = 0;

for(int b = A1*B/A2 + 1; b*E2&lt;B*E1; b++)
for(int c = b*C/B + 1; c*E2&lt;C*E1; c++)
for(int d = c*D/C + 1; d*E2&lt;D*E1; d++)
sum++;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Man inser ganska snabbt att den kan förenklas till följande:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
long sum = 0;

int tod = D*E1/E2;
//Om divisionen går jämnt ut måste termen justeras.
if(D*E1%E2==0) tod--;

for(int b = A1*B/A2 + 1; b*E2&lt;B*E1; b++)
for(int c = b*C/B + 1; c*E2&lt;C*E1; c++)
sum += tod - c*D/C;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Här skulle man kunna tro att man kan ersätta den inre loopen med någon form av aritmetisk summa, men det kommer inte ge samma resultat då avrundningen kommer att bli annorlunda. Men vi kan konstatera att vi beräknar stora delar av den inte loopen flera gånger om och om igen. Så varför komplicera till det? Vi kör lite dynamisk programmering och beräknar summan från respektive värde mellan 0 och C*E1/E2 upp till C*E1/E2.

Slutligen landar vi i följande program.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Olikheter
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;A1 ? &quot;);
		int A1 = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;A2 ? &quot;);
		int A2 = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;B ? &quot;);
		int B = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;C ? &quot;);
		int C = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;D ? &quot;);
		int D = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;E1 ? &quot;);
		int E1 = scan.nextInt();

		System.out.print(&quot;E2 ? &quot;);
		int E2 = scan.nextInt();

		long sum = 0;

		final int tod = D*E1%E2==0 ? D*E1/E2-1 : D*E1/E2;
		final int toc = C*E1%E2==0 ? C*E1/E2-1 : C*E1/E2;

		long [] cp = new long [toc+2];

		for(int c = toc; c&gt;=0; c--) cp[c] = cp[c+1] + tod - c*D/C;

		for(int b = A1*B/A2 + 1; b*E2&lt;B*E1; b++)
		{
			sum += cp[b*C/B + 1];
		}

		System.out.println(&quot;\nAntal lösningar: &quot; + sum);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


En elegant lösning i Haskell (av Anton Fors Hurdén):
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
l a b c = quot (a * b) c + 1

u a b c = q - if r == 0 then 1 else 0
	where (q, r) = quotRem (a * b) c

main = do
	a1 &lt;- readLn
	a2 &lt;- readLn
	b &lt;- readLn
	c &lt;- readLn
	d &lt;- readLn
	e1 &lt;- readLn
	e2 &lt;- readLn
	print $ sum [1 | x &lt;- [l a1 b a2..u e1 b e2], y &lt;- [l x c b..u e1 c e2], z &lt;- [l y d c..u e1 d e2]]
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>5xmozbhav44mnvbywvb8newz1bp7l8w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Friendbook</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7736</id>
    <revision>
      <id>54218</id>
      <parentid>49417</parentid>
      <timestamp>2023-08-27T17:04:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>sama &gt; samma</comment>
      <origin>54218</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11240" sha1="ckwfnpd6kertj11i5g1qn7tk7cxg8uq" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Friendbook|2=

FriendBook är en internetsite där man kan chatta och skriva till sina vänner. Under en lång tid har de använt sig av ett simpelt “vänsystem”, varje användare har en lista över sina “vänner” bland de övriga användarna. På sistone har däremot en mycket kontroversiell feature dökt upp, nämligen att man även har en lista över sina “fiender”. Medan vänrelationen alltid är ömsesidig (man bekräftar att man känner varandra) så behöver fienderelationen inte vara det: person A kan ha en fiende B som av ren fiendskap vägrar acceptera A som fiende.

Du är poet och funderar ofta över visdomsord och citat! Nyligen har du fått upp ögonen för följande citat:

''Med en vän menar man en som tycker illa om samma människor som man själv.''

Du vill veta i hur stor utsträckning citatet stämmer på ett givet Friendbook-nätverk. Mer formellt, för hur många par av användare gäller att de antingen är vänner och har identiska fiende-listor eller att de inte är vänner och inte har identiska fiende-listor?

'''Indata'''

På första raden i filen ''friendbook.dat'' står ett heltal N, antalet användare (2 &amp;le; N &amp;le; 5000). Sedan följer N rader, där varje rad består av N tecken. Beteckna tecknet på rad y och kolumn x för S&lt;sub&gt;yx&lt;/sub&gt;. S&lt;sub&gt;ij&lt;/sub&gt; anger vilket förhållande person i har till person j. De möjliga tecknen är ’V’, ’F’ och ’.’, de står för vän, fiende samt neutralt förhållande. Om exempelvis S&lt;sub&gt;ij&lt;/sub&gt; =’F’ innebär det att person j finns på person i:s fiendelista. S&lt;sub&gt;ii&lt;/sub&gt; är alltid ’.’ och om S&lt;sub&gt;ij&lt;/sub&gt; =’V’ så är även S&lt;sub&gt;ji&lt;/sub&gt; =’V’ (men detta gäller inte alltid för de övriga tecknen).

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut ett heltal: antalet par av användare (utav de totalt &lt;math&gt;\frac{N(N-1)}{2}&lt;/math&gt; paren) för vilka citatet stämmer.

'''Exempel 1'''
 3
 .VV
 V.V
 VV.

'''Svar'''
 3
'''Förklaring:''' Här är alla vänner med alla, så de har alltså alla samma fiender (trots att de inte har några fiender).

'''Exempel 2'''
 3
 .FF
 F.F
 FF.

'''Svar'''
 3
'''Förklaring:''' Denna gång är alla fiender och då allas fiendelistor är olika stämmer citatet återigen för alla tre paren.

'''Exempel 3'''
 5
 .VFFF
 V.FFF
 FF.VF
 FFV.F
 FFFF.

'''Svar'''
 10
'''Förklaring:''' De två paren som är vänner har identiska fiendelistor, övriga 8 par har olika fiendelistor.

'''Exempel 4'''
 6
 .VV.F.
 V.V...
 VV..FF
 ....VV
 ...V.F
 FF.VF.

'''Svar'''
 9
'''Förklaring:''' Här har de 5 vänparen olika fiendelistor. Men av de 10 övriga paren så har bara ett identiska fiendelistor, så 9 par uppfyller citatet.

'''Exempel 5'''
 20
 .VVVFVVVVV.VVVVVVVVV
 V.VVVVVV.VVVVVVVVVVV
 VV.VVVFV.VVVVFVVVVV.
 VVV.VVVV.VVFVFVVV.VV
 FVVV..VVVVVVVVVVVVVV
 VVVVF.VVVV.VVVVVVVFV
 VV.VVV.VVV.VVV.VVVV.
 VVVVVVV.VF.VVV.V..FV
 VF.FVVVV.VVVVF.VV.VV
 VVVVVVVFV.VVFVVFVVVV
 FVVVV.FFVV.VFV.VVVVV
 VVVFVVVVVVV.FFVVV.VV
 VVVVVVVVVF.F.VVV.VVV
 VV.FVVVV.VVFV.VVVVF.
 VVVVVVFF.V.VVV.V.VVV
 VVVVVVVVVFVVVVV.VVVV
 VVVVVVVFVVVVFV.V.VVV
 VVVFVVVF.VVFVVVVV.VV
 VVVVV.VFVVVVVFVVVV.V
 VV.VVVFVVVVVVFVVVVV.

'''Svar'''
 37

}}

==Lösning==
Den här uppgiften är ganska kul, eftersom den medför vissa begränsningar på flera plan. I värsta fall har vi 5000 användare, d.v.s. 25 miljoner chars att läsa in från en fil, vilket givetvis tar sin tid och för Java användaren värdefullt minne (en char är 2 byte i Java, så ca 50 av 64MB är redan upptagna&lt;ref&gt;Har java en gräns på 64 MB minne? Både ja och nej. Det som är begränsat är heapen. På ett 32-bit system är den 64 MB per default. Man kan dock begära mer minne med -Xmx flaggan när man kör programmet (java -Xmx512M ProgramNamn, kör programmet med 512 MB), men eftersom det inte är en själv som kör programmet, så blir ju storleken 64 MB (såvida inget annat har angetts i instruktionerna). Och det är just på heapen som matrisen (i allmänhet allting skapat med new hamnar på heapen) kommer att hamna, varför minnesgränsen blir 64 MB.&lt;/ref&gt;).

Det man vill göra är att jämföra alla med alla, vilket för 5000 användare är ca 12,5 miljoner jämförelser. Helt möjligt att genomföra på 5 sek kanske någon tänker, men vänta nu, vad ska vi jämföra? Jo fiendelistor (vilka fiender användare har och om de är samma), och hur många jämförelser behöver man för att kolla om två fiendelistor är lika? Jo 5000, så våra 12,5 miljoner blir helt plötsligt 62,5 miljarder, vilket inte är så trevligt. Vad man dock kan göra är att ha en smartare respresentation för varje fiendelista, t.ex. ett BitSet och då blir det ca 5000/64 jämförelser för att kolla om två fiendelistor är lika. Dock hinner man inte under 5 sek med det tillvägagångssättet för de större testfallen (5000 användare).

Vad man vill göra är att bara behöva gå igenom varje användares lista över relationen till andra användare ca en gång. Vi vill helt enkelt ta en användare, kolla vilka fiender han har, göra en representation av vilka fiender han har, lägga till användaren till en grupp där alla har just den representationen av fiender. D.v.s. vi går igenom alla användare och stoppar dem i grupper utefter vilka fiender de har. Sedan går vi igenom alla grupper och för varje användare i gruppen kollar vi om deras vänner också finns i gruppen (och för fallet icke-vän att de inte finns där). Då blir helt plötsligt vårt 12,5 miljoners tillvägagångssätt högst möjligt.

I lösningen nedan används ett BitSet för att representera en användares fiender, eftersom det är relativt minnessnålt och enkelt att jobba med. Sedan använder vi BufferedReader istället för Scanner för att få lite snabbare inläsning.

&lt;references /&gt;

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Friendbook
{
	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws IOException
	{
		//long tid = System.currentTimeMillis();

		//Vi ska läsa av filen friendbook.dat.
		BufferedReader scan = new BufferedReader(new InputStreamReader(new FileInputStream(&quot;friendbook.dat&quot;)));

		//Antalet användare.
		final int N = Integer.parseInt(scan.readLine());

		//Läser in användarna.
		char [][] net = new char[N][N];
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			scan.read(net[i],0,N);
			scan.skip(1); //Nyrad kan ibland vara två tecken, tänk på det.
		}

		scan.close();

		//Antalet par som uppfyller villkoret.
		int sum = 0;

		//Håller reda på alla grupper.
		Groups gs = new Groups();

		//Går igenom alla användare.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			//Fiendelista för användaren.
			BitSet b = new BitSet(N);

			//Går igenom relationerna för användaren.
			for(int j = 0; j&lt;N; j++)
			{
				//Markerar användare som fiende.
				//Det går lite fortare att markera flera i ett svep.
				if(net[i][j]=='F')
				{
					int fr = j;
					while(++j&lt;N &amp;&amp; net[i][j]=='F');
					b.set(fr,j);
				}
			}

			//Lägger till denna användare i en grupp.
			gs.add(b,i);
		}

		//Går igenom alla grupper.
		for(List &lt;Integer&gt; same : gs)
		{
			//Markerar vilka användare som har just den fiendelista vi betraktar.
			boolean [] u = new boolean [N];
			for(int j : same) u[j] = true;

			//Går igenom användarna i gruppen.
			for(int j : same)
			{
				//Vi ska bara räkna antalet giltiga par från användaren själv
				// och framåt, så att vi inte räknar ett par två gånger.
				for(int k = j+1; k&lt;N; k++)
				if(net[j][k]=='V'){ if(u[k]) sum++; }
				else if(!u[k]) sum++;
			}
		}

		//Skriver ut svaret.
		System.out.println(&quot;Svar: &quot; + sum);
		//System.out.println(&quot;Tid: &quot; + (System.currentTimeMillis()-tid));
	}

	private static class Groups implements Iterable &lt;List&lt;Integer&gt;&gt;
	{
		//BitSet:et representerar en fiendelista.
		//List&lt;Integer&gt; innehåller alla användare som har just den fiendelistan.
		HashMap &lt;BitSet, List&lt;Integer&gt;&gt; set;

		public Groups()
		{
			set = new HashMap &lt;BitSet, List&lt;Integer&gt;&gt; ();
		}

		//Lägger till användare &quot;i&quot; i gruppen &quot;b&quot;.
		public void add(BitSet b, int i)
		{
			//Hämtar gruppen.
			List &lt;Integer&gt; s = set.get(b);

			//Om den inte fanns, så skapar vi den.
			if(s==null)
			{
				s = new LinkedList &lt;Integer&gt; ();
				set.put(b,s);
			}

			//Lägger till användaren i gruppen.
			s.add(i);
		}

		//Så att vi kan använda en for-each loop.
		public Iterator&lt;List&lt;Integer&gt;&gt; iterator()
		{
			return set.values().iterator();
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Enkel lösning som går ut på att helt enkelt stoppa in alla fiendelistor i ett std::set. Eftersom ett std::set alltid kollar om det finns en dubblett när man försöker lägga till ett element (och i så fall returnerar en pekare till det som redan fanns), kan vi lagra vilken adress alla fiendelistor har. När vi sedan loopar över alla par ser vi helt enkelt om båda har samma fiendelista, dvs. samma adress till en sträng med den tillhörande fiendelistan.
Man kan även lägga märke till att citatet stämmer på detta par om (är vänner == samma fiendelista) är sant.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;set&gt;
#include &lt;string&gt;

using namespace std;

int N;

set&lt;string&gt; fiendelistor;
set&lt;string&gt;::iterator fiendelist_id[5000];

bool are_friends[5000][5000];

int main(){
	scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
	for(int i=0; i&lt;N; i++){
		string fiendelista;
		fiendelista.resize(N);
		
		char indata[N+1];
		scanf(&quot;%s&quot;, indata);
		
		for(int j=0; j&lt;N; j++){
			are_friends[i][j] = (indata[j] == 'V');
			fiendelista[j] = (indata[j] == 'F');
		}
		set&lt;string&gt;::iterator id = fiendelistor.insert(fiendelista).first;
		fiendelist_id[i] = id;
	}
	int count = 0;
	for(int i=0; i&lt;N-1; i++) for(int j=i+1; j&lt;N; j++){
		count += (are_friends[i][j] == (fiendelist_id[i] == fiendelist_id[j]));
	}
	printf(&quot;%d\n&quot;, count);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Eftersom vi bara har 5000 olika fiendelistor kan det vara smart att försöka komma på att representera varje fiendelista med ett tal som beräknas fram utifrån fiendelistan. En sådan representation kallas hash. Om en hash representeras av ett 32 bitarstal, blir sannolikheten för 5000 element ca 0.3% att två olika element får samma hash, dvs. väldigt osannolikt. Vi kan använda oss utav stds nya hash-funktion som finns från gcc 4.5 (och kör man inte det är koden för den hashfunktionen väldigt simpel ändå, dvs. kan pasteas in direkt). En sådan lösning går mycket snabbare att köra:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
//g++ friendbook.cpp -o friendbook -std=gnu++0x
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;string&gt;

using namespace std;

int N;

bool friends[5000][5000];

size_t hashar[5000];

int main(){
	scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
	for(int i=0; i&lt;N; i++){
		char buffer[5001];
		scanf(&quot;%s&quot;, buffer);
		string s;
		s.resize(N);
		for(int j=0; j&lt;N; j++){
			s[j] = buffer[j] == 'F' ? 'F' : '.';
			friends[i][j] = buffer[j] == 'V';
		}
		hashar[i] = hash&lt;string&gt;()(s);
	}
	int antal = 0;
	for(int i=0; i&lt;N-1; i++) for(int j=i+1; j&lt;N; j++){
		bool samma = hashar[i] == hashar[j];
		bool is_friend = friends[i][j];
		antal += (samma == is_friend);
	}
	printf(&quot;%d\n&quot;, antal);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>ckwfnpd6kertj11i5g1qn7tk7cxg8uq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Ekokörning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7737</id>
    <revision>
      <id>49534</id>
      <parentid>38375</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49534</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15803" sha1="rqoh03wgpssa2cv6cbr4h55bu5aidnm" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Ekokörning|2=

De flesta bilister vet att nyckeln till låg bränsleförbrukning är att köra med jämn och låg fart. Tyvärr tillåter ofta inte vägen att man kör helt jämnt, det finns dels skiftande hastighetsbegränsningar, dels platser där farten begränsas naturligt, t.ex. när man svänger. Dessutom har man ofta någon tid att passa, så man kan inte köra hur långsamt som helst.

Skriv ett program som, givet sådana begränsningar, beräknar den minimala bränsleförbrukningen för en viss vägsträcka.

Vägsträckan består av N hundrametersintervall (1 &amp;le; N &amp;le; 100). Vi antar att man vid start- och slutpunkten för varje intervall har hastigheter v&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; respektive v&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; km/h som ''måste'' vara jämnt delbara med 10. Vid varje sådan punkt är den maximala hastigheten begränsad till ett givet värde. Vidare antar vi&lt;ref&gt;Detta är en grov modell men för den intresserade följer här en motivering: Den första termen beror  på att många krafter (luftmotstånd, friktion m.m.) är ungefär proportionella mot bilens hastighet. Konstantens storlek är naturligtvis beroende av bilmodell etc. men 0.6 liter/mil vid 100 km/h är en rimlig  siffra. I verkligheten spelar också växlarnas lägen och motorns verkningsgrad vid olika varv in, så förhållandet  är sublinjärt. Den andra termen är ökningen av bilens rörelseenergi vid acceleration, beräknat  för vikten 1660 kg och energivärdet 32 MJ/liter för bensin. I idealfallet får man tillbaka hela denna rörelseenergi som minskad förbrukning när man bromsar (därför har vi samma formel även för v&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &lt; v&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;), men  man kan naturligtvis aldrig få negativ förbrukning.&lt;/ref&gt; att bränsleförbrukningen (i milliliter) för intervallet är

&lt;math&gt;f = max(0.06v + 0.002(v_2^2 - v_1^2),0)&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;v = \frac{v_1+v_2}{2}&lt;/math&gt;

som vi antar är medelhastigheten för intervallet (för att slippa bry oss om exakt hur acceleration och bromsning sker inom intervallet). Tiden i sekunder det tar att köra intervallet blir då förstås

&lt;math&gt;t = \frac{360}{v}&lt;/math&gt;

Den totala tiden för hela sträckan får inte överskrida T sekunder (1 &amp;le; T &amp;le; 5000). Vid sträckans början har du hastigheten 0. Vi bortser från begränsningar i bilens förmåga att accelerera och bromsa. Observera att du inte kan hålla hastigheten 0 i ett helt intervall (då kommer du aldrig framåt), däremot kan du vid en viss position komma ner till hastigheten 0.

&lt;references /&gt;

'''Indata'''

Första raden i filen ''eko.dat'' innehåller talen N och T, separerade med blanksteg. Därefter följer en rad med N blankstegsseparerade tal som anger maxhastigheten i slutet av varje intervall (maxhastigheten för startpunkten är irrelevant eftersom vi har hastigheten 0). Talen är mellan 0 och 120 (inklusive) och jämnt delbara med 10. Det första talet är aldrig 0 och två på varandra följande tal är aldrig 0.

'''Utdata'''

Programmet ska skriva ut den minimala bränsleförbrukningen i milliliter, d.v.s. summan av f för de N intervallen när du kör optimalt och ändå kommer fram senast vid tiden T sekunder (för givna testdata är det alltid möjligt att komma fram i tid). Svaret ska vara exakt angivet (men formatet spelar ingen roll).

'''Exempel 1'''
 2 40
 70 70

'''Svar'''
 3.2
'''Förklaring:''' På första delsträckan accelererar du till 30 km/h och förbrukar 2.7 ml. På andra delsträckan bromsar du till 20 km/h och förbrukar 0.5 ml. Den totala tiden är 38.4 sekunder.

'''Exempel 2'''
 8 61
 50 80 80 80 50 50 100 0

'''Svar'''
 33
'''Förklaring:''' På första “landsvägen” är det värt att accelerera upp till maxhastigheten, men efter 50-sträckan är det inte lönt. Din hastighet efter varje intervall är: 50, 80, 80, 70, 50, 50, 60, 0

'''Exempel 3'''
 15 218
 120 0 120 0 10 10 10 50 50 60 70 80 90 90 90

'''Svar'''
 104.6

}}

==Lösning==

Det första man bör lägga märke till är att en milliliterförbrukning alltid kommer att ha max en decimal. Dvs. om vi multiplicerar den med 10 får vi alltid ett heltal. Nu kan vi helt enkelt applicera dynamisk programmering. För varje delsträcka tänker vi oss alla kombinationer av start- och sluthastigheter, samt den bränsleförbrukningen vi hade hittills på den startpunkten av den delsträckan. Vi sparar den minimala tiden vi hittills kan ha förbrukat när vi kört klart delsträckan för varje sådan kombination.
När vi är klara så kollar vi helt enkelt vilken den minsta förbrukning som hade en giltig tid.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;cstdlib&gt;

#define MAX_ML 16321
#define INF 6000

int N;
double T;

int V[100];

//Returnerar egentligen antal milliliter multiplicerat med 10
int milliliter(int v1, int v2){
	int medel = (v1+v2)/2;
	int ml = medel/5*3 + (v2*v2-v1*v1)/50;
	if (ml &lt; 0) ml = 0;
	return ml;
}

double tid(int v1, int v2){
	return 720.0/(v1+v2);
}

double dp[2][13][MAX_ML+1];

int main(){
	scanf(&quot;%d %lf&quot;, &amp;N, &amp;T);
	for(int i=0; i&lt;N; i++){
		scanf(&quot;%d&quot;, &amp;V[i]);
	}
	for(int j=0; j&lt;=12; j++) for(int k=0; k&lt;=MAX_ML; k++)
		dp[1][j][k] = INF;
	for(int j=10; j&lt;=V[0]; j+=10){
		dp[1][j/10][milliliter(0, j)] = tid(0, j);
	}
	for(int i=1; i&lt;N; i++){
		for(int j=0; j&lt;=12; j++) for(int k=0; k&lt;=MAX_ML; k++)
			dp[!(i%2)][j][k] = INF;
		for(int j=V[i] == 0 ? 10 : 0; j&lt;=V[i-1]; j+=10){
			for(int k=j == 0 ? 10 : 0; k&lt;=V[i]; k+=10){
				for(int m=0; m&lt;=MAX_ML; m++){
					int ml = m + milliliter(j, k);
					double old_time = dp[i%2][j/10][m];
					double t = old_time + tid(j, k);
					if (t &lt;= T &amp;&amp; dp[!(i%2)][k/10][ml] &gt; t){
						dp[!(i%2)][k/10][ml] = t;
					}
				}
			}
		}
	}
	for(int i=0; i&lt;=MAX_ML; i++) for(int j=0; j&lt;=120; j+=10) if (dp[N%2][j/10][i] &lt; INF){
		printf(&quot;%.1lf\n&quot;, i/10.0);
		exit(0);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Ovanstående kod kanske kör tillräckligt snabbt i C++, men kopierar man koden och skriver motsvarande i Java, så kommer den att ta ca 20 sek (AMD Turion 2GHz Dual Core) för testfall 5. Så då gäller det att analysera vad som tar tid. Jo det som tar mest tid är givetvis den trippelt nästlade for-loopen som innehåller åtminstone två divisioner samt anrop till förbruknings- respektive tids-funktionen (som i sin tur innehåller multiplikationer och divisioner). Så vad kan man göra? Jo till en början kan man införa en if-sats som går vidare till nästa varv i for-loopen om den nådda positionen inte har nåtts (eller nåtts med för stor tid); detta fick faktiskt ned exekveringstiden till ca 10 sek.

Nästa steg är att försöka få bort alla divisioner (divisioner tar tid för en processor att utföra). Detta kan man göra genom att loopa mellan 0-12 istället för 0,10...120 och istället multiplicera variablerna med 10 när man skickar dem till funktionerna (multiplikation är att föredra framför division) samtidigt som man då slipper dela med 10 när man indexerar matrisen. Tiden ligger nu på ca 5-6 sek. Vad kan vi mer göra? Jo vi kan faktiskt anpassa förbruknings- och tids-funktionen efter det faktum att hastigheterna är delade med 10 (och då slippa multiplicera dem med 10 när vi skickar dem till funktionerna). Tidsfunktionen är från början 720/(v1+v2), men om vi har delat både v1 och v2 med 10, så kommer ju 72/(v1+v2) ge samma resultat. Gör vi motsvarande anpassningar för förbrukningsfunktionen kan vi otroligt nog konstatera att vi har lyckats få bort alla divisioner i den funktionen! Programmet exekverar nu på ca 2,5 sek.

Vanligtvis brukar man inte behöva tänka på de små detaljerna när man programmerar i ett högnivåspråk som Java, men om de görs ofta kan det vara nödvändigt och faktiskt ge märkbart resultat. Observera att vi faktiskt inte ändrat på algoritmen, utan bara fått ner antalet instruktioner och antalet divisioner. Oerhört underhållande och lärorikt problem för en Java-programmerare.

Nedanstående lösning använder sig inte av det fyndiga tricket att alternera mellan två &quot;rader&quot; i den tredimensionella vektorn, utan använder sig av två separata matriser för tydlighet och förståelse för läsaren.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class EkoKorning
{
	//v1 och v2 är egentligen multipler av 10.
	//Delas båda med 10 måste 720/10 -&gt; 72.
	public static float t(int v1, int v2)
	{
		return 72f/(v1+v2);
	}

	//v1 och v2 ska egentligen båda delas med 2 och 5.
	//Men eftersom de båda delats med 10 behövs inte det.
	//Delas v1 och v2 med 10 minskas (v2*v2-v1*v1) med en faktor 100,
	// varför /50 blir *2.
	public static int f(int v1, int v2)
	{
		int ml = (v1+v2)*3 + (v2*v2 - v1*v1)*2;
		return ml&lt;0 ? 0 : ml;
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//long tid = System.currentTimeMillis();

		//Vi ska läsa av filen eko.dat i mappen/katalogen data.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;data\\eko.dat&quot;));

		//Antal delsträckor och maxtid.
		final int N = scan.nextInt();
		final int T = scan.nextInt();

		//Läser in hastigheterna och delar dem med 10.
		int [] str = new int [N];
		for(int i = 0; i&lt;N; i++) str[i] = scan.nextInt()/10;

		//Maximal förbrukning och löjligt stor tid.
		final int maxMl = 16321, inf = 6000;

		//Minsta tid för en viss hastighet/10 och förbrukning.
		// [hastighet/10][förbrukning]
		float [][] prev = new float [13][maxMl+1]; //Föregående delsträcka.
		float [][] next = new float [13][maxMl+1]; //Nästa delsträcka.

		//Sätter en ouppnåligt stor tid för alla tillstånd.
		//Beräknar tid för &quot;de olika möjliga hastigheterna och förbrukning&quot;
		// för den första delsträckan.
		for(int i = 0; i&lt;13; i++) Arrays.fill(next[i], inf);
		for(int i = 1; i&lt;=str[0]; i++) next[i][f(0,i)] = t(0,i);

		//Går igenom de övriga delsträckorna.
		for(int i = 1; i&lt;N; i++)
		{
			//Kopierar över de tider vi fann i föregående loop-varv
			// till prev-vektorn, och &quot;nollställer&quot; next-vektorn.
			for(int j = 0; j&lt;13; j++)
			{
				System.arraycopy(next[j], 0, prev[j], 0, maxMl+1);
				Arrays.fill(next[j], inf);
			}

			//j: Går igenom alla de möjliga hastigheter för föregående delsträcka.
			//Är max för nuvarande 0 kan inte föregående vara det, eller tvärtom.
			//k: Går igenom alla möjliga hastigheter för nuvarande sträcka.
			//m: Går igenom alla möjliga förbrukningar.
			for(int j = str[i]==0 ? 1 : 0; j&lt;=str[i-1]; j++)
			for(int k = j==0 ? 1 : 0; k&lt;=str[i]; k++)
			for(int m = 0; m&lt;=maxMl; m++)
			{
				//Har vi inte nått föregående tillstånd är det onödigt att
				// exekvera nedanstående kod. (Vi sparar tid.)
				if(prev[j][m]==inf) continue;

				//Ny förbrukning om man går från hastighet j*10 till k*10.
				int ml = m + f(j,k);

				//Ny total tid som det tagit. Föregående tid + tid delsträckan tar.
				float t = prev[j][m] + t(j,k);

				//Är tiden godkänd och den bästa hittills sparas den.
				if(t&lt;=T &amp;&amp; t&lt;next[k][ml]) next[k][ml] = t;
			}
		}

		//Letar reda på den minsta förbrukningen som har en godkänd tid.
		loop:for(int i = 0; i&lt;=maxMl; i++)
		for(int j = 0; j&lt;=12; j++)
		if(next[j][i]&lt;inf)
		{
			System.out.println(&quot;Svar: &quot; + (i/10f));
			break loop;
		}

		//System.out.println(&quot;Tid: &quot; + (System.currentTimeMillis()-tid));
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

En kul sak är att när jag (som skrev C++-lösningen) testar att lägga in optimeringarna som föreslås ovan går programmet inte alls snabbare (i C++). Förmodligen är gcc så bra på att optimera att det inte spelar roll exakt vad man skriver; den producerar snabbaste koden ändå. Dock så gör den där extra if-satsen man kan lägga in i den tightaste loopen programmet dubbelt så segt. Det är faktiskt också bättre att ta bort den även i java-lösningen (sparade 10% körtid), i alla fall på min dator. Av nån anledning blev det faktiskt också snabbare i java att ha två stycken arrayer (prev och next) som man kopierar mellan, istället för att växla med i%2 som jag gör i C++-versionen... Hur som helst blev java-lösningen ändå aldrig snabbare än 4 ggr så seg som C++-versionen.

Processorer kan uppenbarligen skilja sig åt. Men här är en ännu mer optimerad Java-version som klarar det värsta testfallet under 1 sek. Vad man kan göra är att byta plats på k- och m-loopen och sedan flytta ut if-satsen utanför k-loopen. Löjliga små optimeringar i funktionen f(v1,v2) har också gjorts, vilka förmodligen är roten till all ondska enligt Donald Knuth, men ack så roliga! (Vi lyckas undvika multiplikation med 3. :P)
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class EkoKorning
{
	//v1 och v2 är egentligen multipler av 10.
	//Delas båda med 10 måste 720/10 -&gt; 72.
	public static float t(int v1, int v2)
	{
		return 72f/(v1+v2);
	}

	//v1 och v2 ska egentligen båda delas med 2 och 5.
	//Men eftersom de båda delats med 10 behövs inte det.
	//Delas v1 och v2 med 10 minskas (v2*v2-v1*v1) med en faktor 100,
	// varför /50 blir *2.
	public static int f(int v1, int v2)
	{
		final int v = v1+v2;
		int ml = (v2*v2 - v1*v1 + v &lt;&lt; 1) + v;
		return ml&lt;0 ? 0 : ml;
	}

	//Orka fånga exceptions. Vi är lata och säkra på vår sak.
	public static void main(String [] klein) throws FileNotFoundException
	{
		//long tid = System.currentTimeMillis();

		//Vi ska läsa av filen eko.dat.
		Scanner scan = new Scanner(new File(&quot;eko.dat&quot;));

		//Antal delsträckor och maxtid.
		final int N = scan.nextInt();
		final int T = scan.nextInt();

		//Läser in hastigheterna och delar dem med 10.
		final int [] str = new int [N];
		for(int i = 0; i&lt;N; i++) str[i] = scan.nextInt()/10;

		//Minsta tid för en viss hastighet/10 och förbrukning.
		// [hastighet/10][förbrukning]
		float [][] prev = new float [13][16321+1]; //Föregående delsträcka.
		float [][] next = new float [13][16321+1]; //Nästa delsträcka.

		//Beräknar tid för &quot;de olika möjliga hastigheterna och förbrukning&quot;
		// för den första delsträckan.
		for(int i = 1; i&lt;=str[0]; i++) next[i][f(0,i)] = t(0,i);

		int max = f(0,str[0]);

		//Går igenom de övriga delsträckorna.
		for(int i = 1; i&lt;N; i++)
		{
			//Kopierar över de tider vi fann i föregående loop-varv
			// till prev-vektorn, och &quot;nollställer&quot; next-vektorn.
			for(int j = 0; j&lt;13; j++)
			{
				float [] tmp = prev[j];
				prev[j] = next[j];
				Arrays.fill(next[j] = tmp, 5, max+1, 0);
			}

			//j: Går igenom alla de möjliga hastigheter för föregående delsträcka.
			//Är max för nuvarande 0 kan inte föregående vara det, eller tvärtom.
			//k: Går igenom alla möjliga hastigheter för nuvarande sträcka.
			//m: Går igenom alla möjliga förbrukningar.
			for(int j = str[i]==0 ? 1 : 0; j&lt;=str[i-1]; j++)
			for(int m = 5; m&lt;=max; m++)
			{
				//Har vi inte nått föregående tillstånd är det onödigt att
				// exekvera nedanstående kod. (Vi sparar tid.)
				if(prev[j][m]&gt;0)
				for(int k = j==0 ? 1 : 0; k&lt;=str[i]; k++)
				{
					//Ny total tid som det tagit. Föregående tid + tid delsträckan tar.
					float t = prev[j][m] + t(j,k);

					if(t&gt;T) continue;

					//Ny förbrukning om man går från hastighet j*10 till k*10.
					int ml = m + f(j,k);

					//Är tiden godkänd och den bästa hittills sparas den.
					if(next[k][ml]==0 || t&lt;next[k][ml]) next[k][ml] = t;
				}
			}

			max += f(str[i-1]==0 ? 0 : 1, str[i]);
		}

		//Letar reda på den minsta förbrukningen som har en godkänd tid.
		loop:for(int i = 0; ; i++)
		for(int j = 0; j&lt;=str[N-1]; j++)
		if(next[j][i]&gt;0)
		{
			System.out.println(&quot;Svar: &quot; + (i/10f));
			break loop;
		}

		//System.out.println(&quot;Tid: &quot; + (System.currentTimeMillis()-tid));
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>rqoh03wgpssa2cv6cbr4h55bu5aidnm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Föräldrakurs</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7738</id>
    <revision>
      <id>30759</id>
      <parentid>30758</parentid>
      <timestamp>2011-03-27T06:34:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hakan</username>
        <id>2419</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>30759</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="321" sha1="tdooxm4x7czm9h8plac5hudgajjshe1" xml:space="preserve">=Föräldrakurs=
Den här boken utvecklas bland annat av deltagarna i Wikiversitykursen [http://sv.wikiversity.org/wiki/F%C3%B6r%C3%A4ldraskap Föräldraskap]. 

==Bli förälder?==

==Graviditeten==

==Förlossningen==

==Första tiden==


[[Kategori:SAB: E Uppfostran och undervisning]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]</text>
      <sha1>tdooxm4x7czm9h8plac5hudgajjshe1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Smutsig tvätt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7741</id>
    <revision>
      <id>38422</id>
      <parentid>30777</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:05:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38422</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6552" sha1="jbo2rx13m9xxmkp3s2z2x8wop7cu5yh" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Smutsig tvätt|2=

Efter att ha tvättat lakan brukar jag hänga dem på tork utanför huset. Tyvärr så har starka vindar gjort att torkstället gått sönder, så jag har varit tvungen att lägga ut dem på gräsmattan istället.

Gräsmattan kan ses som ett oändligt stort rutnät, där varje ruta representeras av ett koordinatpar. Lakanen ligger utplacerade i rutnätet med sidorna parallella med koordinataxlarna. Ett lakan kan helt eller delvis överlappa andra lakan.

Mitt på gräsmattan, (0,0), finns ett brunnslock. Tyvärr har jag sån otur att något strul med avloppet har uppstått och smutsvatten har börjat läcka upp ur brunnen och ut på gräsmattan där jag lagt mina lakan. Vi antar att smutsvattnet sprider sig med en jämn hastighet från brunnen. Vid tidpunkt 0 så är enbart ruta (0,0) fylld med smutsvatten. Därefter sprider sig vattnet en ruta per sekund i alla åtta riktningar, enligt figuren nedan. De rutor vattnet når fläckar ner samtliga lakan som ligger i den rutan.

[[Fil:Laundry_KATT.png]]

Gräsmattan i det första exemplet efter noll, en respektive två sekunder.
Skriv ett program som, givet M punkter i tiden, beräknar den totala arean av lakan som är smutsiga för varje tidpunkt.

Indata

Den första raden innehåller ett heltal N (1 ≤ N ≤ 100 000), antalet lakan.

Sedan följer N rader innehållande fyra heltal, x1, y1, x2 och y2 (-1 000 000 ≤ x1 ≤ x2 ≤ 1 000 000, -1 000 000 ≤ y1 ≤ y2 ≤ 1 000 000). Dessa koordinater representerar diagonalt motsatta hörn för ett lakan (notera återigen att koordinaterna representerar rutor i rutnätet, inte punkter i planet). Inget lakan kommer täcka ruta (0,0).

Därefter följer en rad innehållande heltalet M (1 ≤ M ≤ 100 000), antalet punkter i tiden.

Sedan följer M rader innehållande heltal mellan 0 och 1 000 000 som motsvarar tidpunkterna. Dessa kommer att ges i strikt stigande ordning.

Utdata

För varje tidpunkt, skriv ut en rad innehållande den total arean av smutsiga lakan, i samma ordning som tidpunkterna anges.

Bedömning

I testfall värt 20% av totalpoängen gäller 1 ≤ M, N ≤ 1000.

'''Exempel 1: Indata'''
 3
 -2 1 1 2
 1 0 2 1
 -3 -3 -2 0
 2
 1 2
'''Exempel 1: Utdata'''
 5
 15
'''Exempel 2: Indata'''
 4
 5 1 8 4
 -8 1 -5 4
 -10 2 10 3
 6 0 8 10
 6
 1 2 3 4 7 9
'''Exempel 2: Utdata'''
 0
 5
 14
 18
 70
 100
'''Exempel 3: Indata'''
 1
 1 1 1000000 1000000
 3
 100 10000 1000000
'''Exempel 3: Utdata'''
 10000
 100000000
 1000000000000
'''Exempel 4: Indata'''
 8
 0 1 0 1
 2 0 2 0
 0 -3 0 -3
 -4 0 -4 0
 0 5 1 5
 -1 6 0 6
 -7 0 -7 1
 -8 -1 -8 0
 10
 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
'''Exempel 4: Utdata'''
 1
 2
 3
 4
 6
 8
 10
 12
 12
 12
}}

==Lösning==
Det triviala vore ju att för varje tidpunkt som ska skrivas ut, kolla för varje lakan hur stor area som täcks. Men om vi har 10^5 lakan och 10^5 tidpunkter blir det totalt 10^10 tester. Det är alldeles för segt. Vi kan inte heller försöka rita upp rutnätet som en array i två dimensioner, eftersom det kommer att kräva för mycket minne. Det enda möjliga sättet som återstår är att på något sätt för varje tidpunkt snabbt ta reda på hur många extra rutor som kommer vara täckta när nästa tidpunkt inträffar. En sådan algoritm kommer att gå på linjär tid. Och det går!

När vatten kommer in över ett lakan, kan det komma in på lite olika sätt. Det kan t.ex. komma in så att en sida av lakanet direkt fylls av vatten, så nästföljande tider kommer en konstant mängd vatten in för varje tidsenhet. För sådana lakan kan vi helt enkelt skapa en array med en miljon element, dvs. ett per tidsenhet, som registrerar ökningstakten/acceleration/andraderivata/whatever. Till en början innehåller den 0 på alla element. Om ett lakan börjar få in vatten i tidsenheten 5 och vattnet kommer gå utanför lakanet i tidsenheten 10, och mängden vatten som kommer in för varje tidsenhet är 6 (dvs. bredden på lakanet är 6 och höjden är 10-5=5), då kan vi i arr[5] addera 6, och i arr[10] subtrahera 6. Eftersom vi använder samma array för alla element behöver vi inte gå igenom samtliga lakan för samtliga tidsenheter. Vi kan istället bara loopa igenom alla tidsenheter, alltså från 1 till 10^6 och ha en variabel &quot;area täckt&quot; och &quot;area extra per tidsenhet&quot;. Den senare variabeln justeras för varje tidsenhet vi loopar över, och justeringen hämtas från vår array.

Det finns också kvadratiska lakan som är utlagda så att när vatten kommer in för första gången blir enbart en enda hörnruta fylld. För varje extra tidsenhet kommer den fyllas på &quot;diagonalt&quot;. Först kommer en kvadrat med sidan 1 vara fylld i nedre hörnet, sedan kommer en kvadrat med sidan 2 vara fylld i nedre hörnet, sedan en kvadrat med sidan 3 i nedre hörnet osv. Dvs. först är ökningen 1, sedan 3, 5, 7, 9 osv. Om vi i en viss tidpunkt har fyra sådana lakan som är halvtäckta, kommer alltså aktuella ökningen öka med 2*4 för varje tidsenhet (ökningstakt/acceleration/andraderivata/whatever). Vi behöver lite fler arrayer för denna sorts lakan. Vi behöver hålla koll på hur många nya sådana lakan startar i en viss tidpunkt, och hur många lakan som slutar i en viss tidspunkt. När vi sedan loopar igenom alla tidsenheter och går igenom allt behöver vi då variabler för &quot;aktuell ökning&quot; och &quot;hur många sådana lakan vi är inne i&quot;. När ett lakan avslutas (dvs. när det är helt fyllt) måste vi också minska aktuella ökningen med avseende på dess storlek. Vi kan skapa en array för hur mycket vi måste minska aktuella öknings-variabeln när vi avslutar lakan, för varje tidsenhet. Så om vi avslutar två kvadrater i en viss tidsenhet, en storlek 3x3, och en 5x5, skulle nästa aktuella ökning bli 9 och 13. Vi sparar då 9+13 till denna array för denna tidsenhet.

Hur gör vi för lakan som inte uppfyller ovanstående villkor? Enkelt! Det går alltid att klippa sönder lakan (dvs. dela upp) så att man får kvar bitar som är på formen ovan. Det är egentligen inte så knepigt, men kan bli ganska slafsigt att skriva ...

När vi har läst in alla lakan och fyllt i alla arrayer börjar vi loopa igenom varje tidsenhet och beräkna förändringen, och lägga till till aktuell area. Om tidpunkten var en sådan som skulle skrivas ut så skriver vi ut svaret. Glöm inte att skriva ut 0 då T=0 ;) (även om nu det fallet inte fanns i testdatan...)

Tänk även på att använda 64-bitars heltal, eftersom 32-bit inte räcker.</text>
      <sha1>jbo2rx13m9xxmkp3s2z2x8wop7cu5yh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Laundry KATT.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>7742</id>
    <revision>
      <id>30776</id>
      <timestamp>2011-04-01T19:07:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Username~svwikibooks</username>
        <id>2103</id>
      </contributor>
      <origin>30776</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Robotar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7743</id>
    <revision>
      <id>49471</id>
      <parentid>38416</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49471</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4666" sha1="cwroe51mtpzhpqy1okq8j03l2y66kq3" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Robotar|2=
I datorspelet Robots ska spelaren försöka undvika ett gäng galna robotar. Det finns många robotar mot den ensamma spelaren, men deras rörelser är förutsägbara och spelaren kan utnyttja detta.

Spelet spelas på ett bräde som är RxK stort. Följande fem steg upprepas:

Spelaren flyttar ett steg i en av åtta riktningar (horisontellt, vertikalt eller diagonalt) eller står kvar.
Om spelaren flyttar till en ruta där en robot står förlorar han spelet.
Varje robot försöker därefter närma sig spelaren genom att flytta sig ett steg i någon av de åtta riktningarna. Roboten försöker alltså minimera värdet av abs(r1-r2) + abs(k1-k2) där (r1,k1) och (r2,k2) är spelarens och robotens position.
Om någon robot hamnar på samma ruta där spelaren befinner sig förlorar spelaren spelet.
Om två eller fler robotar hamnar på samma ruta exploderar dessa och alla robotar i den rutan försvinner.
Givet startpositionen för spelare, robotarna och hur spelaren kommer att röra sig, beräkna hur spelet kommer att sluta. Om spelaren lyckas göra alla förflyttningar och överlever, skriv ut hur brädet ser ut efter alla förflyttningar. Om spelaren inte överlever, skriv ut antalet drag spelaren hann göra innan spelet tog slut.
Indata

Den första raden innehåller två heltal, R och K (1 ≤ R ≤ 100, 1 ≤ K ≤ 100), antalet rader och kolumner som brädet har.

De följande R raderna innehåller K tecken vardera och beskriver hur brädet ser ut vid spelets början. Tecknet '.' motsvarar en tom ruta, 'R' en robot och 'I' spelaren.

Den avslutande raden innehåller en sträng på högst 100 siffror som beskriver spelarens förflyttningar. Varje förflyttning är en siffra mellan 1 och 9, där 5 betyder att spelaren står stilla. Betydelsen av övriga siffror framgår av figuren nedan:


Indata kommer vara så att spelaren aldrig försöker förflytta sig utanför brädet.

Utdata

Om spelaren lyckas göra alla drag och överlever, skriv ut hur brädet ser ut (samma format som indatat). I annat fall, skriv ut &quot;X drag&quot; där X är antalet drag som spelaren lyckades utföra innan han dog.

'''Exempel 1: Indata'''
 4 5
 I....
 .....
 .R.R.
 .....
 6
'''Exempel 1: Utdata'''
 .I...
 .RR..
 .....
 .....
'''Exempel 2: Indata'''
 9 10
 ..........
 .........R
 ..........
 R.........
 R...I.....
 R.........
 ..........
 .........R
 ....R.....
 5558888
'''Exempel 2: Utdata'''
 ....I.....
 ....R.....
 ..........
 ..........
 ..........
 ..........
 ..........
 ..........
 ..........
'''Exempel 3: Indata'''
 12 8
 ...I....
 ........
 ........
 ........
 ........
 RR......
 ......RR
 R......R
 ........
 ........
 ........
 ...R....
 66445394444162
'''Exempel 3: Utdata'''
 11 drag

}}
== Lösning ==
Lösningen kräver bara att man kan skriva en korrekt simulering, enligt specifikationerna ovan.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;cstring&gt;
 
int R, K;
 
char plan[100][104];
char drag[101];
 
char tmp[100][104];
 
int y, x; //Spelarens aktuella position
 
static const int D[9][2] = {{1, -1}, {1, 0}, {1, 1}, {0, -1}, {0, 0}, {0, 1}, {-1, -1}, {-1, 0}, {-1, 1}};
 
int main(){
	scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;R, &amp;K);
	for(int i=0; i&lt;R; i++){
		scanf(&quot;%s&quot;, plan[i]);
		for(int j=0; j&lt;K; j++) if (plan[i][j] == 'I'){
			y = i, x = j;
		}
	}
	scanf(&quot;%s&quot;, drag);
	int ad = strlen(drag);
	int d;
	for(d=1; d&lt;=ad; d++){
		int r = drag[d-1]-'1'; //Hämta ut vilken riktning man ska gå åt
		int ny = y+D[r][0], nx = x+D[r][1];
		if (plan[ny][nx] == 'R'){
			//Man krockar med en robot
			goto done;
		}
		y = ny, x = nx;
		for(int i=0; i&lt;R; i++){
			//Det är lättare att skapa en ny plan och flytta sakerna hit istället för att jobba med en och samma plan.
			for(int j=0; j&lt;K; j++) tmp[i][j] = '.';
			tmp[i][K] = 0;
		}
		for(int i=0; i&lt;R; i++) for(int j=0; j&lt;K; j++){
			if (plan[i][j] == 'R'){
				//Hitta alla robotar, och flytta dem närmare spelaren
				int dy = (i == y ? 0 : (i &lt; y ? 1 : -1));
				int dx = (j == x ? 0 : (j &lt; x ? 1 : -1));
				if (i+dy == y &amp;&amp; j+dx == x)
					goto done;
				//Workaround för att veta om roboten exploderade (E), eller om den fick stå kvar
				if (tmp[i+dy][j+dx] == 'R' || tmp[i+dy][j+dx] == 'E')
					tmp[i+dy][j+dx] = 'E';
				else
					tmp[i+dy][j+dx] = 'R';
			}
		}
		for(int i=0; i&lt;R; i++) for(int j=0; j&lt;K; j++){
			//Ta bort alla exploderade robotar
			if (tmp[i][j] == 'E')
				tmp[i][j] = '.';
		}
		memcpy(plan, tmp, 100*104); //Kopiera över tmp till plan
	}
	plan[y][x] = 'I';
	for(int i=0; i&lt;R; i++)
		printf(&quot;%s\n&quot;, plan[i]);
	return 0;
	done:
	printf(&quot;%d drag\n&quot;, d);
	return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>cwroe51mtpzhpqy1okq8j03l2y66kq3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Erdös-nummer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7744</id>
    <revision>
      <id>49470</id>
      <parentid>42012</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49470</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6089" sha1="babmv9y6cpvsd0susypema70ozfsowu" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Erdös-nummer|2=
Matematikern Paul Erdös är bl.a. känd för att vara den matematiker som skrivit flest matematiska publikationer (Leonhard Euler har dock flest skrivna sidor). Erdös samarbetade väldigt mycket i sina publikationer. Ociterade källor hävdar att han ofta var temporärt inneboende hos en kollega. Under besöken skrev han en publikation tillsammans med kollegan och när gästfriheten tog slut flyttade Erdös vidare till nästa kollega.

Det innebär stor prestige att ha skrivit en publikation med Erdös. De som har skrivit en publikation med Erdös definieras ha Erdös-nummer 1. Ifall man skrivit en publikation med en person med Erdös-nummer 1 så får man Erdös-nummer 2 o.s.v.

Givet en lista över publikationer, skriv ut en lista med alla inblandade matematikers Erdös-nummer.

'''Indata'''

Först raden innehåller två heltal, 1 ≤ N ≤ 5000 och 1 ≤ M ≤ 40000, antalet matematiker respektive antalet publikationer. Därefter följer M rader. Varje rad börjar med ett heltal, antalet matematiker som samarbetade i publikationen. Sedan följer matematikernas namn (mellanslags-separerade), ordningen på matematikerna spelar ingen roll. Matematikernas namn består av 1 till 20 stora bokstäver, 'A' - 'Z'. Inga olika matematiker har samma namn. Erdös heter ERDOS. I varje publikation kommer det vara minst 2 och högst 5 matematiker. Du kan anta att Erdös-numret är ändligt för alla inblandade matematiker.

'''Utdata'''

En nyrads-separerad lista med matematiker och deras Erdös-nummer. ERDOS ska vara med i denna lista, hans Erdös-nummer är alltid 0. Listan ska vara sorterad i alfabetisk ordning.

'''Exempel 1: Indata'''
5 4
 2 ERDOS IMMERMAN
 2 JACKSON IMMERMAN
 3 ERDOS JACKSON IMMERMAN
 3 BACH JACKSON RUBINSTEIN
'''Exempel 1: Utdata'''
 BACH 2
 ERDOS 0
 IMMERMAN 1
 JACKSON 1
 RUBINSTEIN 2
'''Exempel 2: Indata'''
 10 10
 2 ERDOS JYVZ
 2 QHD DNJMFFHIVNTXOR
 2 GXNVNYPG ERDOS
 2 JYVZ DNJMFFHIVNTXOR
 3 RIZTHDDFLKTKHLUMS GXNVNYPG AOFJAZXUBICBIIPP
 2 LFX GXNVNYPG
 2 GOGDYHYXDRHCKQHQV AOFJAZXUBICBIIPP
 2 AOFJAZXUBICBIIPP QHD
 3 NWLMBD AOFJAZXUBICBIIPP QHD
 2 DNJMFFHIVNTXOR NWLMBD
'''Exempel 2: Utdata'''
 AOFJAZXUBICBIIPP 2
 DNJMFFHIVNTXOR 2
 ERDOS 0
 GOGDYHYXDRHCKQHQV 3
 GXNVNYPG 1
 JYVZ 1
 LFX 2
 NWLMBD 3
 QHD 3
 RIZTHDDFLKTKHLUMS 2
}}
== Lösning ==
Skulle vi ha id-nummer på folk istället för namn skulle det bli lite lättare att hantera uppgiften. Nu är vi tvungna att skapa någon sorts tabell med alla namn som mappar på någonting. en std::map&lt;string, int&gt; kan vara bra att använda för att kolla vilket id-nummer ett visst namn tillhör. När vi lägger till ett namn ser den automatiskt till att man inte lägger till samma namn två gånger.

Hur som helst, uppgiften kan ses som en vanlig enkel &quot;kortaste vägen&quot;-uppgift där alla bågar är lika långa (1) och varje nod är en person. Vi vill ta reda på kortaste vägen från Erdös till alla andra personer. Lösningen på det problemet heter BFS, bredden-först-sökning. Vi börjar på Erdös, ser vilka personer han ansluter till. Dessa har Erdös-nummer 1. När vi gjort det kollar vi alla som hade Erdös-nummer 1 och ser vilka de i sin tur ansluter till. Dessa kommer få Erdös-nummer 2. Och så vidare. Om vi träffar på någon som redan hade ett tidigare Erdös-nummer är det klart att vi inte ändrar det till ett högre värde. Enklaste datastrukturen för att hålla koll på vilka vi ska besöka är en kö (queue). Personer att besöka läggs till längst bak i kön. Nästa person att gå igenom hämtas från längst fram av kön. På så sätt är vi säkra på att vi alltid besöker alla med Erdös-nummer 1 först, sedan de med nummer 2, sedan nr 3 osv. Det är bra att ha en tabell på vilka Erdös-nummer folk fick. Den initialiseras till t.ex. -1 eller INF.


Lösning av Andreas Wallström i C++11:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;vector&gt;
#include &lt;queue&gt;
#include &lt;map&gt;
#include &lt;string&gt;
#include &lt;utility&gt;
#include &lt;algorithm&gt;

using namespace std;

int main() {
    ios_base::sync_with_stdio(false); // Snabbar upp cin till scanf() nivåer

    int N, M, P, counter = 0, INF = -1;
    string name;
    map&lt;string, int&gt; names; // Vi ger alla namn ett ID...
    map&lt;int, string&gt; ids;   // ...och alla IDn har ett namn

    cin &gt;&gt; N &gt;&gt; M;
    vector&lt;vector&lt;int&gt;&gt; adjacencyList(N, vector&lt;int&gt;());
    while(M--) {
       vector&lt;string&gt; tmpnames;

        // Läs in alla namn
        cin &gt;&gt; P;
        while(P--) {
            cin &gt;&gt; name;
            tmpnames.push_back(name);

            // Ge varje namn ett unikt ID
            if(names.find(name) == names.end()) {
                ids[counter] = name;
                names[name]  = counter;
                counter++;
            }
        }

        // Bygg upp adjacency listan
        for(string name1 : tmpnames)
            for(string name2 : tmpnames)
                adjacencyList[names[name1]].push_back(names[name2]);
    }

    
    queue&lt;int&gt; theQueue;
    theQueue.push(names[&quot;ERDOS&quot;]); // Vi vill veta avståndet från ERDOS
    vector&lt;int&gt; dist(N, INF);
    dist[names[&quot;ERDOS&quot;]] = 0; // Avståndet från ERDOS till ERDOS är 0

    //BFS
    while(!theQueue.empty()) {
        int parentVertex = theQueue.front();
        theQueue.pop();

        for(int vertex : adjacencyList[parentVertex]) {
            if(dist[vertex] == INF) { // Har ej besökt denna vertex (person) förut
                theQueue.push(vertex);
                dist[vertex] = dist[parentVertex] + 1; // Avståndet till denna person är = förra personens avstånd till ERDOS + 1.
            }
        }
    }

    // Bygg ihop resultatet till önskat format
    vector&lt;pair&lt;string, int&gt;&gt; result;
    for(int i = 0; i &lt; dist.size(); ++i)
        result.push_back(make_pair(ids[i], dist[i])); // [(namn, avstånd), ...]

    sort(result.begin(), result.end()); // Sortera på namn

    for(auto x : result) {
        cout &lt;&lt; x.first &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; x.second &lt;&lt; endl; // Skriv ut resultatet
    }
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>babmv9y6cpvsd0susypema70ozfsowu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Makron</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7745</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Makroner" />
    <revision>
      <id>30784</id>
      <timestamp>2011-04-03T09:37:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tanzania</username>
        <id>1669</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Makroner]]</comment>
      <origin>30784</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="6dzch9giy1ygkiljn6hotu664umjb6h" xml:space="preserve">#REDIRECT[[Kokboken/Recept/Makroner]]</text>
      <sha1>6dzch9giy1ygkiljn6hotu664umjb6h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Makroner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7746</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Makroner" />
    <revision>
      <id>30785</id>
      <timestamp>2011-04-03T09:37:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tanzania</username>
        <id>1669</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Makroner]]</comment>
      <origin>30785</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="6dzch9giy1ygkiljn6hotu664umjb6h" xml:space="preserve">#REDIRECT[[Kokboken/Recept/Makroner]]</text>
      <sha1>6dzch9giy1ygkiljn6hotu664umjb6h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia A (Gy)/Medeltiden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7750</id>
    <revision>
      <id>45731</id>
      <parentid>39751</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:11:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45731</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13839" sha1="66yl24d7yfh033xqe5jqdug8zeanxdb" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel i historia]]

Medeltiden är en epok som sträcker sig från ca 400 e.Kr. till ca 1500 e.Kr., eller från romarrikets fall till renässansens början. Medeltiden har länge omnämnts som den mörka tiden (på engelska till och med ”den leriga tiden”) och används ofta som en synonym för barbariskt beteende, samtidigt pratar man om de hövliga och ädla riddarna med sina höga ideal. Man kan säga att bilden av medeltiden förstärker ytterligheterna, eller som en medeltidshistoriker har uttryckt det: ”under medeltiden var mörkret så mycket mörkare och tystnaden så mycket tystare att alla färger och ljud upplevdes så mycket skarpare”. Denna bild är dock kraftigt vriden av olika romantiserande traditioner och sanningen ligger nog mer i mitten än i ytterligheterna. Medeltiden var inte så barbariskt som det har uttryckts, och de höga idealen var inte heller så fina som de har framställts. I vissa sammanhang pratar man fortfarande om den mörka medeltiden, speciellt om den äldre medeltiden, men man menar nu det faktum att vi saknar källor från den tiden så att genomföra historisk forskning är i mångt och mycket att famla i mörkret.
Medeltiden brukar man dela upp i tre delar, den äldre medeltiden mellan 400-1000, den höga medeltiden mellan 1000-1300 och den sena medeltiden mellan 1300-1500. Man kan säga att den äldre medeltiden hanterar den ekonomiska nedgång och politiska splitting som Europa genomgick efter romarrikets fall, högmedeltiden tar vid när ekonomin åter tar fart och senmedeltiden är en flytande tid som utgör övergången mot renässansen. 
==Tematiska perspektiv==
===Ekonomi===
#Demografi, eller läran befolkningsfördelning, är ett sätt att titta på ett folk bland annat utifrån var och hur de levde, dog, gifte sig eller jobbade med.
##Under högmedeltiden fördubblades befolkningen i Europa bland annat tack vare en ökad jordbrukproduktion och en minskning av krig, sjukdomar och slavföring.
##Städer växte åter fram efter att ha i stort sett försvunnit i och med romarrikets fall. Städer utgjorde ett undantag i det feodala systemet och var fristående ekonomiska, politiska och militära maktcentrum.
##Pesten eller digerdöden var en epidemi som spreds via löss och som tog livet av minst en tredjedel av Europas befolkning under loppet av ett par år.
#Handel föll samman i och med romarrikets fall eftersom befolkningen bodde glest och livnärde sig på självhushållning.
##Kring 1000-talet växte dock handeln fram igen och en penninghandel uppstod istället för den tidigare byteshandeln.
##Norditalien, Flandern och Nordtyskland växter fram som knytpunkter för handeln i Europa.
##För att skydda varor och transporter bildades köpmannaförbund, så kallade hansor, som samarbetade ekonomiskt och militärt för att säkra sina handelsrutter.

===Politiska och sociala frågor===
#Feodalism var ett samhällsskick som byggde på personliga avtal mellan mästare och vasaller i flera steg. 
##Bönderna hade till exempel ett avtal med den lokala lågadeln, lågadeln hade ett avtal med den regionala högadeln och högadeln hade ett avtal med kungen. 
##Det fanns alltså ingen direkt koppling mellan ytterkanterna. 
##Mästaren lovade skydd till sina vasaller i utbyte mot ekonomisk eller militär ersättning tillbaka.
#Det medeltida samhället kan ses som uppdelat i olika skikt som levde efter olika förutsättningar och olika regler. Dessa skikt kan vi fortsätta att se länge i historien, om än med varierande förutsättningar. 
##Kungen kunde under medeltiden närmast ses som en spindel i mitten av ett nät av vasallförhållanden, inte som toppen av en pyramid som efterkommande kungar. Kungen hade ett visst inflytande över sina närmaste vasaller, men längre än så räckte inte kungarnas makt.
##Adeln kämpade hårt för att upprätthålla sin frihet mot kronan å ena sidan och hårdare kontroll över sina egna områden å andra sidan. Ofta uppstod komplicerade nät av vasallförhållanden där en person kunde vara vasall till flera olika mästare samtidigt, eller som när den engelska kungen samtidigt var fransk hertig och därmed vasall till den franska kungen.
##Präster och biskopar var inte sällan mer en politisk position än en religiös och utgjorde ett lukrativt alternativ för yngre söner i adelsfamiljer.
##Borgare var en framväxande samhällsklass som till stor del stod utanför den feodala strukturen genom städernas oberoende.
##Bönderna kunde antingen vara livegna eller fria. Livegna bönder var mer som ägodelar med rättigheter, de hade få möjligheter att styra över sina egna liv men jordägaren fick inte heller göra som han ville med sina bönder. 
#Kvinnans roll under medeltiden följe i mångt och mycket traditionen som går från antiken och framåt i det att kvinnan ansågs omyndig i förhållande till mannen.
## Men samtidigt fanns det unika drag under medeltiden i det att en vuxen, ogift kvinna ansågs myndig samt att en kvinna som drev handel kunde själv anses vara ansvarig för den snarare än mannen.
#Gillen och skrån var sammanslutningar mellan köpmän och hantverkare i en stad som arbetade för att kontrollera kvalité och pris på de varor som såldes av medlemmarna. Fri konkurrens var otänkbart och endast gillesansluta tilläts att agera i en stad. 
##Gillen gjorde en uppdelning mellan mästare och gesäller som till viss del handlade om en uppdelning mellan den som kunde sitt hantverk och den som var lärling, men det var även en tydlig social och ekonomisk markör.
===Militär===
#Riddare var inledningsvis endast namnet på ett sätt att strida, det vill säga ett slags tungt kavalleri med full rustning och lans. Med tiden blev riddare allt mer likställt med adel och uppfattningar om vissa ideal. Den hövliga och rättvisa riddaren som vi känner igen från filmer och böcker har dock lite med verkligheten att göra, medeltidens riddare bör snarare jämföras med till exempel Sopranos.
##Stigbyglar var en uppfinning som kom till Europa från Asien under den äldre medeltiden. Den var avgörande för att riddare ska utvecklas eftersom den ger en stabilitet i sadeln som tillåter rustningar och vapentekniker som annars varit omöjliga.
#Korstågen var en serie krigsinsatser som skedde under kristen flagg men som förmodligen hade mer att göra med politik eller kronans och adelns äventyrs- och vinstlusta. Som exempel kan man se Sveriges korståg mot redan kristna områden i Livland eller när påven utropade ett korståg för att avsätta kungen av Tyskland.
#100-åriga kriget, som varken var 100 år långt eller ens konstant krig, var kulmen av hundratals år av fejder mellan England och Frankrike på grund av komplicerade feodala strukturer. Den engelska kungen var samtidigt en fransk hertig och kontrollerade under vissa perioder mer fransk mark än den franske kungen själv.
===Teknologi===
#Hjulplogen var en utveckling av de lätta plogar som användes i medelhavsområdet. De lätta plogarna passade ett torrt klimat där jorden kunde erodera om plogen gick för djupt, men i de mycket blötare områdena i norra Europa krävdes tyngre plogar för att kunna vända upp den tyngre jorden.
#Hästoket var en annan uppfinning som förbättrade jordbruket, den gjorde det möjligt att använda hästar i jordbruket istället för de långsamma oxarna. Skillnader i hästar och oxars anatomi gjorde det omöjligt att använda samma draganordning utan att strypa hästarna.
#Långbågen dök upp på de brittiska öarna i lagom tid för det 100-åriga kriget och påbörjade ett stort skifte i militär taktik då de gjorde det möjligt att träna en grupp bönder att effektivt bekämpa riddare.
#Krut var en asiatisk uppfinning som genom sin kraft och många användningsområden, såväl inom artilleri som i handvapen, vände helt upp och ner på den gamla feodala militär- och samhällsstrukturen i slutet av medeltiden. 
##Handeldvapen tog vid där långbågen börjat och bröt riddarnas överlägsenhet.
##Kanoner kunde utan problem slå ett slott sönder och samman.
#En annan asiatisk uppfinning som förändrade Europa var konsten att trycka med lösa typer på papper, det vill säga texten för en sida sätts ihop av en mängd metallbrickor med ett tecken på varje bricka.
##Fram till mitten av medeltiden använde man pergament, det vill säga behandlade djurhudar, att skriva på. Men det var arbetsamt och dyrt att framställa.
##Den som anses ha skapat den Europeiska tryckpressen var en man vid namn Gutenberg, men på grund av ekonomiska problem var han tvungen att tidigt lämna ifrån sig sin konstruktion och vi har idag inga verk som är tryckta under hans namn.
###Guthenbergpressens stora framgångar i Europa i förhållande till de mer blygsamma i ursprungsländerna kan förklaras med dels en förbättrad tryckteknik inspirerad av druvpressar, men framför allt med ett begränsat alfabet, ca 30 tecken istället för tusentals.
===Kultur===
#Litteratur och teater under medeltiden relaterade ofta till de religiösa strömningarna, ibland direkt och ibland indirekt.
##Det medeltida teatern utvecklades ur kristna skådespel och behöll en moralisk och uppfostrande roll även när den genomfördes på marknader och torg.
##Medeltidens humor byggde mycket på det burleska, på kroppen och språket, och utspelade sig ofta i de lägre klasserna. Det var tillåtet att driva med de troende även om det inte var tillåtet att driva med religionen i sig.
##Riddarromaner var en romantisk genre som glorifierade riddaren som skulle vara hövlig, kraftfull och känslosam. Dessa riddare skulle kunna hjälpa kvinnor i nöd, klyva människor på mitten med sitt svärd och uppvakta sitt livs enda sanna kärlek under samma dag.
#Även konst och arkitektur tar sin utgångspunkt i kristendomens kyrkkonstruktioner och kyrkmålningar.
##Gotiken är framför allt en arkitekturstil, men återfinns även inom skulptur, måleri och musik, som bygger på de medeltida kyrkorna och katedralerna som var höga, smala och rikt dekorerade.
#Det är svårt att säga något specifikt om den medeltida maten eftersom det handlar om ett så geografiskt och kulturellt stort och skiftande område. 
##Till största del av medeltiden så var det inte så stor skillnad från romarrikets kost, mestadels grönsaker och endast lite kött av olika slag. Variationer går att hitta där det inte fanns samma tillgångar, som i norra Europa där man åt minde frukt och Europas inland där man åt mindre fisk.
##Efter digerdöden så skedde dock en förändring då det helt plötsligt fanns gott om mat och mark för de få som överlevde. Det är under den tiden som kött blir en allt viktare del av kosten.
#Under högmedeltiden grundas de första universiteten i Bologna och Paris, och många arbetsätt och strukturer finns kvar än idag.
===Religion===
#Kristendomen genomlevde under medeltiden en mängd splittringar och interna strider samtidigt som den gång på gång utmanades av den världsliga makten.
##En splittring kring påvens makt delade tidigt den kristna världen i den västra katolska delen under påven och den östra ortodoxa som vägrade underställa sig påven.
##Eftersom kristna inte längre kunde bevisa sin tro som martyrer så började en ny form av extrem trosförklaring växa fram genom munkordnarna. Dessa varierade från de ensliga och lantliga markägande ordnarna som Benediktermunkarna till de urbana tiggarordnarna som Fransiscanomunkarna och Dominikanmunkarna.
##Som ett svar på en ökad läskunnighet växte även antalet kättare, det vill säga personer med ”felaktig” kristen tro. (Inte att blanda ihop med till exempel judar och muslimer som var av helt fel tro.) Detta beror sannolikt på att den som kunde läsa ville läsa bibeln, något som i sig var kätteri, och kunde därmed börja tolka texterna på sitt eget sätt.
##För att hantera det växande kätteriet inleddes flera inkvisitioner. Den första hanterades av biskoparna och var inte särskilt framgångsrik, den andra utlystes av påven och sköttes av professionella inkvisitorer som rekryterades ur munkordnarna.
##Under högmedeltiden uppstod en konflikt mellan påvemakten och de världsliga furstarna kring rätten att utnämna religiösa ämbeten, det som kallas investiturstriden, som även ledde till regelrätta krig.
##Under senmedeltiden var det istället interna konflikter som ledde till att under flera år fanns det så många som tre samtida påvar som splittrade kyrkan. 
#Judendomen fortsatte att vare en minoritetsreligion som fick finna sig att leva efter nycker och infall från såväl religiösa som världsliga ledare.
##Judar begränsades kraftigt i vilka typer av yrken de kunde utöva, förutom inom bankväsendet där den kristna kyrkan förbjöd utlåning mot ränta och därför lämnade i stort sett hela marknaden öppen för judiska bankirer.
##Deras ekonomiska förutsättningar gjorde att många kungar utropade ett specifikt kungligt skydd över judar.
##Dock ändrade sig kungarna ibland och kastade ut alla judar för att kunna ta över deras tillgångar.
#Islam gjorde ett dundrande intåg i världen och satte genast sin prägel på Europa även om de mestadels rörde sig i Europas utkanter.
#De arabiska folkvandringarna var i stort sett ett militärt segertåg som kan jämföras med både de romerska och hellenistiska maktsfärerna när de var som störst.
##Förutom militära framgångar så gjorde de även stora vetenskapliga insatser som påverkar oss än i dag. Samtidigt som de bevarade kunskaper från antiken som annars skulle gått förlorade så gjorde de stora landvinningar inom såväl matematik, astrologi och medicin .
 
{{sidfotsnavigering|Historia A (Gy)|../Upptäckternas tid/|../antiken/}}</text>
      <sha1>66yl24d7yfh033xqe5jqdug8zeanxdb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chokladpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7756</id>
    <revision>
      <id>41525</id>
      <parentid>39725</parentid>
      <timestamp>2014-08-02T15:25:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>41525</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1201" sha1="27hch6s56k9wfh5kgpymaj4piqv82is" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Pajdeg==
* 3 dl vetemjöl
* 125 g smör
* 2-3 msk vatten

# Finfördela smöret i mjölet med en gaffel eller fingrarna till en smulig massa.
# Tillsätt vatten och arbeta snabbt till en deg. Knåda inte pajdegen som då blir seg och inte spröd efter gräddning.
# Tryck ut den i en form med löstagbar kant. Nagga botten med en gaffel.
# Låt formen stå i kylskåpet i ca 30 minuter.
# Förgrädda pajskalet 10-12 minuter i mitten av en 225 grader varm ugn.
# Sänk sedan ugnsvärmen till 175 grader.

==Ingredienser==
* 4 dl blandade nötter, grovt hackade, tex valnötter och hasselnötter.
* 150 g smält mörk choklad
* 2 ägg
* 1 1/2 dl farinsocker
* 1 dl sirap

==Tillagning==
# Gör en pajdeg.
# Hacka nötterna grovt.
# Smält chokladen i mikrovågsugnen i ca 1 minut.
# Strö ut nötterna i pajskalet. Vispa samman ägg, farinsocker och sirap. Tillsätt chokladen. Häll smeten över nötterna. Grädda pajen i nedre delen av en 175 grader varm ugn i 40-45 minuter.

==Servering==
Serveras kall med vispgrädde.

[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>27hch6s56k9wfh5kgpymaj4piqv82is</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Chockladpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7757</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Chokladpaj" />
    <revision>
      <id>39739</id>
      <parentid>30806</parentid>
      <timestamp>2013-09-11T01:14:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Kokboken/Recept/Chokladpaj]]</comment>
      <origin>39739</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="gvn1lv9x6eoe0magihfmm56izs5t418" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Chokladpaj]]</text>
      <sha1>gvn1lv9x6eoe0magihfmm56izs5t418</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Norrnäskaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7758</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Norrnäskaka" />
    <revision>
      <id>30809</id>
      <timestamp>2011-04-15T18:34:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Norrnäskaka]] till [[Kokboken/Recept/Norrnäskaka]]: Det skall nog vara såhär</comment>
      <origin>30809</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="s4npnikaxt3zy1st3tx3bqbugcw19zd" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Norrnäskaka]]</text>
      <sha1>s4npnikaxt3zy1st3tx3bqbugcw19zd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Trolleholms chokladkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7759</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Trolleholms chokladkaka" />
    <revision>
      <id>30813</id>
      <timestamp>2011-04-15T18:35:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Trolleholms chokladkaka]] till [[Kokboken/Recept/Trolleholms chokladkaka]]: Det skall nog vara såhär</comment>
      <origin>30813</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="96fwmg20n50x95u40m7tl04l95632mq" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Trolleholms chokladkaka]]</text>
      <sha1>96fwmg20n50x95u40m7tl04l95632mq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kardemummakaka med kanel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7760</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kardemummakaka med kanel" />
    <revision>
      <id>30816</id>
      <timestamp>2011-04-15T18:36:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Kardemummakaka med kanel]] till [[Kokboken/Recept/Kardemummakaka med kanel]]: Det skall nog vara såhär</comment>
      <origin>30816</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="njee3wi2zpbq8mzkqc8tz870pehye40" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kardemummakaka med kanel]]</text>
      <sha1>njee3wi2zpbq8mzkqc8tz870pehye40</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Enbärsdricka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7769</id>
    <revision>
      <id>49879</id>
      <parentid>40014</parentid>
      <timestamp>2020-11-27T18:51:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.254.149.233</ip>
      </contributor>
      <comment>Rättade särskrivning och interpunktion.</comment>
      <origin>49879</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2136" sha1="1xniyt0b785sn8jj2uo3k4y7w0obdzs" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
* Enbär
* Vatten
* Socker, farinsirap eller melass, eller kombinera
* Jäst
 
==Tillagning==
Att göra enbärsdricka varierar något från region till region men här kommer ett recept från Greksåsar i Nora Bergslag, Västmanland:

Repa enris från buskarna (använd handske!). Tag med de bär du får med. Fyll två plastkassar utan att packa.
Gör några små stickhål i kassarna när du kommer hem och spola sedan kallt vatten i kassarna så det får spola igenom och &quot;tvätta bort&quot; eventuella luftföroreningar och gamla barr.

Lägg det sköljda riset i en stor kastrull och häll på vatten så att det täcker riset. Det bör vara ungefär 10 liter vatten till den här rismängden.

Koka upp och slå av värmen när det kokar ordentligt. Låt det hela stå i 20 minuter och &quot;dra&quot;.
Bind fast en handduk på en hink och sila brygden. Lägg ut det avsilade riset på rabatten eller i komposten.
Rör i socker, farinsirap eller melass, eller kombinera.
Beräkna ett hekto (100 gram) per liter vätska (alltså ungefär ett kilo till tio liter). Kyl ner det hela till c:a 37 grader.
Rör i jäst (beräkna 1,5 gram/liter brygd) OBS! inte mer! Till 10 liter går det åt 15 gram! (Rör ut jästen i litet socker och rör i den i drickan.)

Täck över hinken och ställ den varmt så att jäsningen kan komma igång ordentligt. Tid för detta: Minst ett dygn, gärna två dygn men inte längre. Skumma av allt lödder som bildats.

Häll upp drickan på flaskor (se till att du inte skakar om så att bottensatsen kommer upp). Häll ur bottensatsen när du är klar med &quot;buteljeringen&quot;. Ställ nu flaskorna på en varm plats så att jäsningen kommer igång igen (några timmar!).
Nu är det dags att sätta i korkarna och nu är det mycket viktigt att du har vanliga gammaldags korkar som kan tryckas ur flaskan om jäsningen skulle bli för häftig. Kom ihåg detta: inga skruvkorkar. (En &quot;skruvkorkad&quot; flaska kan sprängas.) Ställ flaskorna svalt 6-8 dagar. 


{{wikipedia}}
[[kategori:E kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>1xniyt0b785sn8jj2uo3k4y7w0obdzs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Zulu/Övning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7772</id>
    <revision>
      <id>53100</id>
      <parentid>47496</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:56:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53100</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2833" sha1="0xihhiymz2t3qrf2qtf3n0ztuy5zo1v" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser/Zulu]]

=== Övning på närvarande tid ===

1. Sätt in &quot;Jag hör bussen&quot; i tabellen.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! ||''-siza umama''||''-thanda uxolo''||''-swa amabhasi''
|-
!''Ngi-''
|
|
|
|-
!''U-''
|
| 
|
|-
!''Ba-''
|
| 
|
|-
|}

2. Översätt övriga ord som ges av tabellen.

3. Vad heter  &quot;Jag kommer. Du går.&quot;

4. Saknas det objekt ska det ofta stoppas in en mellanstavelse -ya-. Var i följande tabell ska följande ord finnas: uyaqeda, ngiyadla, ngilala? 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! ||slutar||äter||sover
|-
!Jag
|
|
|
|-
!Du
|
| 
|
|-
!Hon/han
|
| 
|
|-
|}

5. Vad heter de övriga formerna i denna tabell.

6. Vad betyder ''Ngifuna inyama. Uthanda itiye?''

[[Språkkurser/Zulu #Övning på närvarande tid|Tillbaka till grammatiken]]

=== Övning på mönstret Subjekt - predikat - objekt ===

'''1. Översätt följande meningar'''

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! colspan=&quot;2&quot; |Subjektfras||Verbfras||colspan=&quot;2&quot;|Objektfras
|-
!Huvudord!!Adjektiviskt ord!!  !!Huvudord!!Adjektiviskt ord
|-
!Prefix + stam!! !!Prefix + stam!! Prefix + stam!! 
|-
|Abafana||laba||bashaya||amakati||
|-
|Abantu||laba||bafune||amakati||
|-
|Abantu||abakhulu||bafuna||amakati||
|-
|Abantu||abakhulu||bafuna||amabhasi||
|-
|Abantu||abakhulu||bafuna||izimoto||
|-
|Abantu||abaningi||bafuna||odokotela||
|-
|Abantu||bonke||basiza||odokothela||
|-
|}

'''2. Fortsätt att bilda meningar genom att variera mönstret ovan.'''

Subjekt och predikat måste dels ha samma numerus, dels ha förstavelser som motsvarar samma klass. Objektet kan placeras efter utan att påverka övriga satsdelar. (I normalt tal använder man ofta ett infix mellan verbets prefix och stam, som utvisar objektets klass och numerus, men det bryr vi oss inte om i denna övning.)  

'''3. Översätt till zulu:'''

Pojkarna söker katterna.

Lärarna söker katterna

Lärarna söker motorcyklar(na).

Tre lärare söker motorcyklar(na).

Alla lärare söker motorcyklar.

Alla motorcyklar kostar många rand.

'''4. Pladdra på!'''

Denna övning är med avsikt gömd sist i detta övningsappendix länkad endast från mitten av grammatikkursen. Det är för att inte fresta någon att gå direkt till den och nöja sig med denna sorts skenkunskap utan att åtminstone ha försökt sätta sig in i grammatiken.

Bygg allt du säger på mönstret Subjekt - predikat - objekt. Sätt in engelska ord för både subjekt och predikat, och använd de verb och adjektiv du kan på zulu.

Teacher och book ger &quot;Abatisha bafuna ababuki&quot;

Nurse och patient ger &quot;Abanesi basiza abapeisheniti&quot;

Detta är låtsas-zulu, men en rolig start för att komma loss och känna att grammatiken bär.

Hittar du någon som förstår vad du säger blir det ännu roligare - kanske.

[[Språkkurser/Zulu #Övningar på fraser med subjekt och objekt|Tillbaka till grammatiken]]</text>
      <sha1>0xihhiymz2t3qrf2qtf3n0ztuy5zo1v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrikaans</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7773</id>
    <redirect title="Språkkurser/Afrikaans" />
    <revision>
      <id>19097</id>
      <timestamp>2008-04-20T05:24:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Afrikaans]] till [[Språkkurser/Afrikaans]]</comment>
      <origin>19097</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="5xc3wj8xjz7m5ndpfusn63dqz6z7trl" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Språkkurser/Afrikaans]]</text>
      <sha1>5xc3wj8xjz7m5ndpfusn63dqz6z7trl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Våffla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7774</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Våfflor" />
    <revision>
      <id>30943</id>
      <parentid>28140</parentid>
      <timestamp>2011-05-05T06:59:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>-&gt; [[Kokboken/Recept/Våfflor]]</comment>
      <origin>30943</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="o596ouu1pby4bu799ybqwnwxj1qnvqo" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Våfflor]]</text>
      <sha1>o596ouu1pby4bu799ybqwnwxj1qnvqo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pastafjärilar med skinka, tomater och rucola</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7778</id>
    <revision>
      <id>30972</id>
      <timestamp>2011-05-09T15:53:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>217.211.3.43</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Minikokbok}}   ==Ingredienser== ''4 portioner'' *250 g körsbärstömater *65 g rucola *4 portioner (ca 8 dl) pasta farfalle *2 förp (à 180 g) rökt strimlad skinka  === Sås...'</comment>
      <origin>30972</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="882" sha1="r6vyy6t3ei9yfbmflvrdhfwkacvvnmf" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*250 g körsbärstömater
*65 g rucola
*4 portioner (ca 8 dl) pasta farfalle
*2 förp (à 180 g) rökt strimlad skinka

=== Sås ===
* 1 citron, rivet skal
* 1,5 msk flytande honung
* 1 msk dijonsenap
* 3 msk citronsaft
* 3 msk olivolja
* 2 presade vitlöksklyftor
* Salt
* Peppar

==Tillagning==
#Dela tomaterna och skjär rucolan grovt.
#Vispa ihop ingredienserna till såsen. Blanda ner tomaterna. Låt marinera ca 10 minuter.
#Koka pastan enligt anvisningen på förpackningen. Låt den rinna av. Häll tillbaka pastan i kastrullen, vänd ner skinkan och värm under omrörning ca 1 minut. Blanda i tomaterna och rucolan och värm under omrörning ca 1 minut.
#Servera gärna i skålar och mal över svartpeppar

[[Kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Gris|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>r6vyy6t3ei9yfbmflvrdhfwkacvvnmf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Garam masala</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7779</id>
    <revision>
      <id>56390</id>
      <parentid>56389</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T08:58:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>+rubrik</comment>
      <origin>56390</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="845" sha1="j3skfm4wec7otfby22mskcjrozdigkb" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Garam masala ==

Garam masala är en indisk kryddblandning som är en viktig ingrediens i en mängd indiska recept. Den finns att köpa i välsorterade livsmedelsaffärer eller specialbutiker men går också att göra själv.

Detta recept ger ungefär 1,5 dl kryddblanding.

== Ingredienser ==

*2 msk hel koriander
*2 msk hel svartpeppar
*2 msk hel kummin
*2 msk hel kardemumma
*1 krossad kanelstång, alternativt 2 msk malen kanel
*1 msk hel nejlika
*1 msk riven muskot
*Eventuellt 1/2 tsk saffran

== Tillagning ==
Rosta koriander, svartpeppar, kummin, kardemumma och kanel under omrörning i en stekpanna på medelvärme i ca 10 minuter eller tills kryddorna fått en mörkbrun färg. Låt svalna och mal  sedan till pulver i en mortel eller kaffekvarn. Tillsätt muskot och saffran och förvara i en lufttät behållare.</text>
      <sha1>j3skfm4wec7otfby22mskcjrozdigkb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Raita</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7780</id>
    <revision>
      <id>56640</id>
      <parentid>56639</parentid>
      <timestamp>2024-10-28T15:44:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56640</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="757" sha1="a2iacczx138tdzkg5fbnq5y1rdessnw" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Raita ==

Raita är en kall indisk yoghurtsås som serveras tillsammans med en mängd olika rätter för att neutralisera hettan i den indiska matlagningen. Grunden till raita är naturell yoghurt, salt och peppar och den förekommer i många olika variationer, men här kommer ett vanligt recept.

== Ingredienser ==

*5 dl naturell matlagningsyoghurt
*2 tsk citron- eller limesaft
*1 nypa svartpeppar
*1/2 tsk chilipulver
*1/2 tsk garam masala
*Eventuellt 1/2 tsk riven färsk ingefära
*salt

== Tillagning ==
Blanda alla ingredienser, smaka av med salt och ställ kallt till servering. Variera din raita med till exempel hackad tomat, riven gurka, hackad koriander eller hackad mynta. Garnera med hackad koriander eller paprikapulver.</text>
      <sha1>a2iacczx138tdzkg5fbnq5y1rdessnw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Bokstäver</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7785</id>
    <revision>
      <id>38364</id>
      <parentid>30994</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:26:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38364</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3190" sha1="ii9p2g2maazixubdrluxdw36v78eusi" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Bokstäver|2=
Sofie håller på att lära sig läsa. Varje vecka lär hon sig en ny bokstav. Men otålig som hon är vill hon varje vecka välja den bokstav som gör att hon kan läsa flest nya ord (vi antar att för att kunna läsa ett ord måste man kunna alla de ingående bokstäverna). Skriv ett program som, utifrån en ordlista, bestämmer i vilken ordning Sofie ska lära sig bokstäverna.

'''Indata'''

På första raden står ett heltal N, antalet ord i ordlistan, där 1 ≤ N ≤ 10000. Därefter följer N rader med ett ord på varje rad. Varje ord består av minst 1 och högst 10 tecken. Endast versalerna A-Z förekommer.

'''Utdata'''

Programmet ska skriva en rad med de 26 bokstäverna A-Z i den ordning som gör att Sofie varje vecka kan läsa så många nya ord som möjligt. Om det någon vecka finns flera möjliga bokstäver som ger samma antal nya ord ska du välja den som står först i alfabetet.

'''Exempel: Indata'''

 7
 ANNA
 I
 KALAS
 BAKA
 ABBA
 ARASH
 PAR

'''Exempel: Utdata'''

 IABKNCDEFGHJLSRPMOQTUVWXYZ

}}
==Lösning==

Här står det tydligt i uppgiften att vi ska använda oss av en girig (greedy) algoritm, d.v.s. välja den bokstav som ger flest ord för stunden, utan tanke på framtiden. Observera att detta inte alltid ger den bästa kunskapsutvecklingen för Sofie: med ett för stunden sämre (eller annat lika bra) val hade hon kanske kunnat fler ord veckan därpå.

För varje vecka loopar vi över de ännu inte tagna bokstäverna och väljer en i taget, kollar hur många av orden man kan skriva med denna och de tidigare valda, samt skriver ut den bokstav som ger flest antal ord. Om vi går igenom bokstäverna i alfabetisk ordning och bara sätter en kandidat om antalet ord är strikt högre än det tidigare bästa resultatet, uppfylls automatiskt skiljeregeln vid lika antal ord.


'''Lösning i C:'''
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 char ord[10000][11];
 
 int main() {
   char v,c,bra;
   int taken[300],i,n,j,nok,max,N;
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   for(i=0;i&lt;N;i++) scanf(&quot;%s&quot;, ord[i]);
   for(c='A';c&lt;='Z';c++) taken[c]=0;
   for(n=1;n&lt;=26;n++) {   {{komm|//Loopa över veckorna}}
     max=-1;
     for(v='A';v&lt;='Z';v++) if (!taken[v]) {    {{komm|//Loopa över alla bokstäver som ännu inte är tagna}}
 	taken[v]=1;   {{komm|//Här markerar vi temporärt v som tagen}}
 	nok=0;          {{komm|//räknare för antalet ord vi kan skriva med de tagna bokstäverna}}
 	for(i=0;i&lt;N;i++) {     {{komm|//Loopa över orden}}
 	  for(j=0;ord[i][j]!=0;j++) if(!taken[ord[i][j]]) break;      {{komm|//Bryt om det finns en bokstav i ordet som inte är tagen}}
 	  if(ord[i][j]==0) nok++;     {{komm|//Är vi vid strängens slut så kan ordet skrivas, så öka räknaren}}
 	}
 	taken[v]=0;     {{komm|//Avmarkera igen, vi bara testade att markera v}}
 	if(nok&gt;max) {    {{komm|//Om fler möjliga ord än tidigare maxantalet, så sätt v som kandidat (bra)}}
 	  max=nok;
 	  bra=v;
 	}
       }
     printf(&quot;%c&quot;,bra);      {{komm|//Skriv ut den bästa bokstaven}}
     taken[bra]=1;     {{komm|//Här markerar vi den bästa bokstaven som tagen på riktigt}}
   }
   printf(&quot;\n&quot;);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>ii9p2g2maazixubdrluxdw36v78eusi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Snöskottning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7786</id>
    <revision>
      <id>54565</id>
      <parentid>38425</parentid>
      <timestamp>2024-02-11T10:12:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>pch &gt; och</comment>
      <origin>54565</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1775" sha1="qki7vzsf3nkhjukrd9wjn6sjshzafd3" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Snöskottning|2=
Schott har som många andra haft problem under vintertiden med allt snö. Schotts hus måste skottas ofta, men han tycker själv att skotta varje dag är för ofta. Du ska hjälpa Schott att sätta upp ett skott-schema för de kommande N dagarna. Till din hjälp har du en detaljerad väderleksprognos, så du vet exakt hur många cm det snöar eller smälter varje dag (innan kvällen). När det ligger minst H cm snö en kväll så är det dags att skotta, och när man skottar så försvinner all snö. Från början är det ingen snö alls.

'''Indata'''

Första raden innehåller två heltal, antalet dagar 1 ≤ N ≤ 100 och snötröskeln 1 ≤ H ≤ 1000. Därefter följer N rader vardera innehållande ett heltal mellan -100 och 100 (inklusive). Dessa tal beskriver hur många cm snö det kommer under var och en av de kommande N dagarna. Ett negativt värde betyder att denna mängd smälter istället (men snötäcket kan naturligtvis aldrig bli mindre än 0).

'''Utdata'''

Utdatat ska bestå av ett heltal, antalet kvällar Schott måste skotta.

'''Exempel: Indata'''

 10 27
 5
 -7
 8
 19
 -20
 22
 8
 26
 -15
 14

'''Exempel: Utdata'''

 2

'''Exempel: Förklaring'''

Schott måste skotta efter dag 4 och 7 då det är 27 respektive 30 cm snö.
}}

== Lösning ==

Enkel simulering. 

'''Lösning i C:'''
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   int N,M,t,d,i,c;
   scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;N,&amp;M);
   t=0;
   for(i=0;i&lt;N;i++) {
     scanf(&quot;%d&quot;, &amp;d);
     t+=d;            {{komm|//Här snöar eller smälter det}}
     if(t&lt;0) t=0;      {{komm|//Snötäcket får aldrig bli negativt}}
     if(t&gt;=M) {c++; t=0;}    {{komm|//Här skottar vi bort all snön}}
   }
   printf(&quot;%d\n&quot;, c);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>qki7vzsf3nkhjukrd9wjn6sjshzafd3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Mint julep</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7790</id>
    <revision>
      <id>37822</id>
      <parentid>37266</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:16:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37822</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="149" sha1="oodbe56ielsgeg76okcgvg1xnm7wjh2" xml:space="preserve">[[Kategori:Övriga drinkar]]
[[Kategori:Drinkar A-Ö]]

{{Drinkboken}}

Denna drink består av burbonwiskey, sockerlag, muddlad mynta och krossad is.</text>
      <sha1>oodbe56ielsgeg76okcgvg1xnm7wjh2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Västnyländska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7793</id>
    <revision>
      <id>53151</id>
      <parentid>47684</parentid>
      <timestamp>2022-10-09T02:49:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>som som  &gt; som</comment>
      <origin>53151</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="65760" sha1="9atng66821erstfbrw5f3lgc2e4p929" xml:space="preserve">=Inledning=

Många tycker om att imitera västnyländska, men en del gör det fel. Det är onödigt, för det går att lära sig att tala ordentligt. Ordförrådet är inget stort problem. Det behövs inte något stort exotiskt ordförråd för att talet ska accepteras som bra västnyländska. Det viktigaste är intonationen. Det är den som inbjuder till efterhärmning, men det räcker inte med att härma för att den ska bli rätt – om man inte är ett litet barn och har flera år på sig. Det behövs en kombination av lyssnande och imitation å ena sidan och kunskap om teori och regler å den andra. Här följer regler som ska göra din västnyländska bättre, både i intonationshänseende och på annat sätt.
 
Med västnyländska förstås den svenska dialekt som talas utefter kustremsan från Hangö och drygt halvvägs fram till Helsingfors. Trots att det idag liksom tidigare finns en avsevärd variation inom området framstår västnyländskan som distinkt. I närheten av Helsingfors börjar östnyländskan, som skiljer sig markant från västnyländskan i frågan om intonation och ordaccent. Ungefär där börjar också j-, sj- och tj-ljuden uttalas ”hårt”, det vill säga som g-, s+k- respektive k-ljud. 

En viktig målgrupp för den här kursen är de som är så förtrogna med västnyländska att de kan härma uttalet men inte kan tala en ren dialekt. De kanske har en annan dialektbakgrund och har svårt att hålla isär sina olika dialekter. En författare eller en skådespelare som ska gestalta västnyländska i skrift eller tal kanske vill ha några regler för att undvika misstag.

En annan målgrupp är personer som inte är bekanta med västnyländska, men som har ett allmänt språkintresse och finner nöje i att jämföra svenskans (och andra nordiska språks) olika varianter. En tredje grupp kan tala västnyländska felfritt men har kanske inte reflekterat så mycket över sin dialekt i grammatiska termer. De har använt grammatik mest bara för att lära sig främmande språk, och talat västnyländska på känn. Det kan vara intressant för dem att se hur sofistikerad och ändå beskrivbar som deras språkkänsla är.

Den fortsatta framställningen vänder sig både till finlandssvenskar och rikssvenskar, men de två grupperna får koncentrera sig på olika kapitel. Finlandssvenskar behöver inte ägna så mycket tid åt så kallade kortstavingar, stavelser där en kort vokal följs av kort konsonantljud, för fenomenet är allmänt i finlandssvenskan. Personer från Sverige måste träna på det, men slipper i gengäld att bry sitt huvud med vilka ord som ska uttalas med grav accent och vilka med akut accent. Fördelningen av tonaccenten är inte särskilt avvikande från den de är vana vid, men totalt främmande för de flesta finlandssvenskar. För rena västnylänningar är skrivandet det enda främmande.

Man kan säga att det är intonationen som gör västnyländskan till västnyländska. Det som uttalas med västnyländsk intonation betraktas som västnyländska även om orden och syntaxen är gängse finlandssvenska – med några få undantag. På samma sätt kan man göra om sverigesvenska till västnyländska med rätt få modifikationer förutom intonationen. I avsnittet [[Västnyländska#Minimal västnyländska|Minimal västnyländska]] presenteras reglerna för en sådan ”lättversion” av västnyländska, alltså bara de allra nödvändigaste avvikelserna från standardspråken. I de därpå följande avsnitten kommer sedan varierande grad av djupare dialekt. I avsnittet om pronomen och andra småord ges även ålderdomliga former. Det kan alltid diskuteras vilka varianter som ska vara med och vilka inte. Vi har undvikit att göra denna guidebok till en provkarta på lustigheter, och gjort sådana till fotnoter i de fall vi inte kunnat avhålla oss från dem. Ändå finns det en risk, när man sammanfattar ett språkbruk i skrift, att reglerna börjar tillämpas mekaniskt och att avvikande ord plockas urskiljningslöst av entusiastiska lärjungar. Det kan leda till ett hypervästnyländska, som inte känns genuin trots att reglerna tillämpats nitiskt.

=Hur vi skriver västnyländska i denna kurs=

Det finns inget vedertaget sätt att skriva västnyländska på. När man ska försöka hitta på ett lämpligt skrivsätt är det två stora skillnader mellan standardsvenska och västnyländska som måste beaktas. Det första gäller kvantitetsförhållandena, det andra de ljud som brukar skrivas med bokstaven u.

==Kvantitet==

I standardsvenska kan en betonad stavelse ha kort vokal eller lång. Om vokalen är kort måste den följas av lång konsonant eller flera konsonanter (exempelvis tall och talk), om vokalen är lång måste den följas av kort konsonant eller ingenting (tal och ta). Någon annan möjlighet finns inte i genuint svenska ord. I skrift utmärks skillnaden med dubbelskriven konsonant för att visa att den är lång. Någon speciell markering för om vokalen ska vara lång eller kort behövs inte, eftersom dess längd följer automatiskt av om den följs av en eller två konsonanter - dess längd är ständigt tvärtom. (Det finns några undantag. Klicka [[/Västnyländska/Fotnoter/|här]] om du vill läsa om dem.)

I västnyländskan finns däremot samtliga fyra kombinationer av vokallängd och konsonatlängd:
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
!	Vokal	||Konsonant	||Exempel, ljudlängder betecknas här med enkel- och dubbelteckning av bokstäver
|-	
|	kort		||kort		||''vit''  som betyder vett och rimmar på det engelska ordet &quot;sit&quot;
|-	
|	kort 		||lång		||''satt''  som betyder satt och uttalas som i standardsvenska
|-	
|	lång 		||kort		||''bryyt''  som betyder bryt och uttalas som i standardsvenska
|-	
|lång		||lång		||''viitt''  som betyder vitt. Uttalet kan jämföras med det tyska &quot;gießen&quot;, men med t- i stället för s-ljud   
|-
|}

Då skulle man kunna tänka sig att också i fortsättningen beteckna de fyra kombinationerna så som i tabellen ovan - genom enkel- eller dubbelskrivning av både vokal och konsonant. '''Vi kommer dock inte att tillämpa ett sådant skriftsystem i det följande''', annat än i några få fall när klarheten kräver det, och detta av följande skäl:

De allra flesta orden i västnyländskan uttalas i kvantitetshänseende lika som i standardsvenska och det vore inte praktisk att införa helt ny rättskrivning för ord som uttalas “helt vanligt”. En del ord kan bli svåra att känna igen, och om man vill börja skriva blir det särskilt besvärligt att komma ihåg att internationella ord som skrivs ganska lika i stora delar av Europa och Amerika ska ha avvikande stavning fast deras uttal är som i standardsvenska (''”kvadraat, kvoot, steriil, vaseliin”''). 

Det första exemplet i tabellen ovan, ordet ''”vit”'', med kort vokal följd av kort konsonant, visar på den omvända svårigheten med det system som användes i tabellen. Om man inte är alert blandar man vid läsning ihop det med ett likastavat ord i standardsvenskan som betecknar en färg och som uttalas med långt i-ljud.

I fortsättningen förfar vi i allmänhet på följande sätt. Vi nöjer oss med att för de två alternativ som finns i standardsvenska använda precis samma kvantitetsbeteckning som används där. Vi skriver alltså ''satt'' och ''bryt'' för de två mittersta exemplen i tabellen. För de två övriga alternativen används beteckningar som tydligt signalerar avvikande uttal. Detta hjälper den som inte har en säker språkkänsla på västnyländska. För det sista exemplet i tabellen använder vi skrivningen ''viitt'', med dubbelskrivning av både vokal och konsonant. Man skulle också kunna tänka sig att beteckna förlängning av vokalljud med kolon, så som man brukar i fonetisk skrift, men det är lite besvärligare att skriva. 

För kombinationen kort plus kort blir man däremot tvungen att ta till något ovanligt beteckningssätt. Vi inför en beteckning med punkt som skrivs efter den onormalt korta vokalen. 
([[/Västnyländska/Fotnoter#Möjliga alternativa beteckningssätt för kort vokal|Klicka här för att läsa om möjliga alternativa beteckningssätt för kort vokal]] som ''inte'' används i det följande.)

Punkt för att beteckna kort konsonant är inte något vedertaget skrivsätt, men enkelt att skriva och att komma ihåg. Enda nackdelen är när den korta vokalen kommer allra sist i en mening, då man får skriva en extra punkt för att markera meningsslut. Ett alternativ hade varit att inte överhuvudtaget utmärka vokalkorhet utan en gång för alla ge två listor så att den språkstuderande först kan plugga in och sen hålla reda på vilka ord som ska uttalas med kort stavelse och vilka med normal längd. I denna elementära lärobok är det dock bra att släpa med detta lite krångliga tecken, så att det inte blir något missförstånd. Det är till exempel viktigt att inte blanda ihop orden ''ba.ra'' som betyder endast och ''bara'' med långt a som betyder nakna. I standardsvenska uttalas de båda lika, med långt a-ljud, men det hörs stötande eller felaktigt om skillnaden inte upprätthålls i västnyländska. Det kan bli som att samtalet leds in på nakenhet även när det inte är befogat.

I vissa fall kan man utan olägenhet strunta i att speciellt beteckna kortheten även i en sådan här elementär text. Det gäller obetonad stavelse. Där är vokallängden reducerad också i standardsvenska. Exempelvis ordet ”vaselin” uttalas ungefär lika i västnyländska och i standardsvenska. De två första stavelserna är obetonade och där uttalas vokalerna korta. Stavelsen ”va” uttalas ju inte som i ”Vet du vaa?”, och ”se” uttalas inte som i ”See på mig”, inte ens i standardsvenska. Att det inte ska uttalas som med långt a- och e-ljud förstår en svenskkunnig, även om det inte är markerat i skrift. [[/Västnyländska/Fotnoter#Alternativt uttal av vaselin|Alternativt uttal av vaselin]] 

Ett annat exempel är de tre småorden i satsen ”''Ja ha siitt de.''”. Liksom i den standardsvenska motsvarigheten ”Jag har sett det.” uttalas alla tre obetonade, och av avsnittet om pronomen och verb nedan framgår det att de då ska vara kortstaviga – precis som i standardsvenska.   

På vissa ställen i texten vill vi vara mycket tydliga. Då tillåter vi oss att skriva till exempel ”''doomare''” för att explicit framhäva att vokalen är lång, trots att detta egentligen redan framgår av att den följs av en enkel konsonant. Vi sammanfattar de kvantitetsstavningsregler som hädanefter används:
:'''1. Kvantitetsbeteckningsregel:'''
::'''Kvantitet betecknas enligt de fyra tabellexemplen nedan'''
::'''Överflödiga dubbelteckningar av vokaler och konsonanter utsätts om det bidrar till tydligheten.'''
::'''Obetonade småord uttalas kort även om det inte är explicit utmärkt.'''


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
!Vokal ||Konsonant	||Exempel ||Regel
|-
|kort ||kort	||'''''vi.t'''''  ||betyder vett. I betonad stavelse markeras '''vokalkorthet trots kort efterföljande konsonantljud''  med punkt efter vokaltecknet.
|-
|kort ||lång	||'''''satt'''''  ||betyder satt . Följer den vanliga svenska uttalsregeln: ”Mer än ett konsonanttecken på slutet visar att vokalen är kort.”
|-
|lång ||kort	||'''''bryt'''''  ||betyder bryt. Följer den vanliga svenska uttalsregeln: ”En eller ingen konsonant efter vokalen visar att vokalen är lång.” 
|-
|lång ||lång	||'''''viitt, eeld'''''  ||betyder vitt, eld. Lång vokal före lång konsonant (eller flera konsonanter) betecknas med dubbelskrivning.
|-
|}

==Vokalerna u, o, å==

En annan sak som måste beaktas när man ska skriva västnyländska är hur man ska beteckna ljud som i standardsvenska betecknas med bokstaven u, och som där i huvudsak har ett spetsigt uttal när det betecknar ett långt ljud och ett slappt uttal som kort ljud. Också i västnyländskan har motsvarande ord olika uttal beroende på vokallängden. Det långa uttalet skiljer sig visserligen lite från standardsvenskans, men inte så mycket att det skulle föranleda någon avvikelse i stavning, medan däremot det korta ibland uttalas som ett o-ljud och ibland som ett å-ljud. Om vi då betecknar dessa med bokstäverna o respektive å uppstår frågan om vi i konsekvensens namn också ska beteckna alla andra korta å-ljud med bokstaven å. I standardsvenska betecknas de ju oftast med o. Och i fråga om o och å finns det ju många lustigheter i svensk stavning (blomma - komma, blått - blott,  son - sån - zon - ozon). Ska vi acceptera dem i västnyländsk skrift för att så mycket som möjligt ansluta till vedertagen svensk stavning, eller ska vi göra göra rent hus med så många inkonsekvenser som möjligt för att vara tydliga och undvika missförstånd när vi presenterar något som för många läsare är obekant? Vi klarar oss med följande två regler. 


:'''2. Regel för bokstäverna o och å:'''
::''' Vi tillämpar den pragmatiska principen att använda avvikande stavning för att beteckna avvikande uttal och normal stavning för att beteckna i stort sett normalt uttal. För ord som stavas avvikande från normalspråket använder vi å för långt och kort å-ljud, och o för långt och kort o-ljud.''' När det gäller ord som är stavade lika som i standardsvenska och västnyländska kan bokstaven o ibland beteckna ett å-ljud enligt standardspråkets kutym.  

:'''3. Regel för bokstaven u:'''
::'''Bokstaven u följd av mer än en konsonant i samma stavelse betecknar ett kort o-ljud.''' Det här är den enda regel som det gäller att ständigt hålla i minnet. Det är en systematisk avvikelse från standardsvenskan som vi inte betecknar på något speciellt sätt. När man läser ”bomullstuss” får man komma ihåg att uttala det med o-ljud i alla tre stavelserna. Något kort u-ljud finns egentligen inte i västnyländskan, annat än möjligen i dialektfrämmande ord som ”uppdrag” där det dialektanpassade uttalet ”åppdrag”  kan framstå som en hyperdialektaliserad hybrid. I ord som skiljer sig mycket från standardsvenskan kan man välja att betona skillnaden med ett o eller betona likheten genom att välja u. Vi kommer att göra på bägge sätten. I bägge fallen avses ett ljud som uttalas som ett vanligt svenskt kort o. 

Eftersom syftet här inte är att skapa en normerande stavning så spelar det inte så stor roll om inte samma ord alltid stavas lika. Med grundprincipen att beteckna avvikande uttal med avvikande stavning kan man framhäva även ganska små avvikelser i uttal från standardsvenskan - i de situationer då man tycker att det är motiverat. Vi kan därför låta ”kumpan” växla med ”kompan”, eller till och med ”komppaan”, där redundant dubbel-a antyder att betoningen är på sista stavelsen. Läsaren får här förstå att bokstaven o inte kan beteckna ett å-ljud, eftersom det inte finns något standardsvenskt ord som skrivs eller uttalas så.

==Vokalerna e och ä==
I fråga om e- och ä-ljud har standardsvenskan i stort sett tre grader av öppenhet: ett långt e-ljud som alltid betecknas med e, ett brett ä-ljud som bara finns före r, och ett mellanöppet ljud. De två sistnämnda kan betecknas antingen med e eller ä. Förhållandet är det samma i västnyländskan, bara att både det långa som det korta mellanbreda ljudet är lite bredare. Eftersom uttalet avgörs av om ljudet är långt eller kort, och i det senare fallet av om det står före ett r kan man utan problem använda samma stavning som i standardsvenska, eller också använda bokstaven ä för både den halvöppna som för den helöppna varianten. Vi använder bägge varianterna.
:'''4. Regel: Bokstäverna e och ä uttalas så som de skulle ha uttalats standardsvenskt i samma sammanhang.'''

==Övrigt om skriften==

De föregående två avsnitten behandlar de avgörande skillnader som man måste ta ställning till när man ska skriva västnyländska språkljud. Därtill behöver vi i en språklära som denna ett sätt att beteckna betoning.

:'''5. Regel:'''  '''Betoning på en stavelse betecknas med lodräta tecken före stavelsen. Om det i ett flerstavigt ord finns ett starkt tryck på två av stavelserna, betecknas det starkaste trycket (huvudtrycket) med | och det näststarkaste (bitrycket) med ’.''' Exempel: ''’Under|visa.''
…
Förutom tonaccent och satsintonation, som kommer att behandlas senare, är det egentligen inte så mycket annat som behöver specialanvisningar för att förstås. Västnyländskan följer ganska långt vanligt svenskt uttal – i många fall finlandssvenskt högspråk snarare än rikssvenska:

Det ljud som i skrift betecknas sk-, sj-, skj-, stj-, sch- uttalas som ett franskt sje-ljud, inte bokstavsenligt som i östnyländskan kring Borgå.

Det ljud som i skrift betecknas tj-, kj-, k- uttalas som i Helsingfors, det vill säga som ett franskt sje-ljud med t-förslag, inte bokstavsenligt som i östnyländskan kring Borgå.

Det ljud som i skrift betecknas dj-, lj-, gj-, hj- uttalas som j, inte med d-förslag på ”djur”som i helsingforsspråket eller på annat sätt bokstavsenligt som ibland i östnyländskan. 

Bokstaven g uttalas liksom i standardsvenska som g framför bakre vokal, som j-ljud framför främre. Det gäller nästan ännu mer konsekvent än i standardsvenskan: Ordet &quot;tagit&quot; uttalas ''ta.ji''. Det är alltså inte som i östnyländskan där g genomgående uttalas som g-ljud, men det finns ett undantag, som vi i det följande kommer att påpeka speciellt. Det gäller g i slutet av ord, som ibland uttalas g (''bärg'', ''älg''). Detta hårda uttal kan för en del ord följa med när ordet böjs. Eftersom uttalet vacklar slår vi inte fast något enhetligt uttal för ''rg'' och ''lg'' utan påpekar uttalet explicit i den mån det behövs. 

Det finns i Västnyländskan liksom i standardsvenska grovt sett två ljud som betecknas med ö, ett slutet som i öga och ett öppet som i öra och dörr. När ö följs av r uttalas det brett, i övriga fall uttalas långt ö slutet och kort ö oftast öppet. (Det östnyländskan ”öra” med slutet ö förekommer även i Västnyland. I vissa fall uttalas kort ö-ljud som y: ''myss, mysså, bysså, ypin''.) 

De ljud som i skrift betecknas ng respektive gn uttalas som i standardsvenska. Till exempel sång, regnar. 

Det ljud som betecknas med ck uttalas på vanligt sätt som kk.

=Minimal västnyländska=
Om man läser en vanlig svensk text '''med västnyländsk intonation''' tvingas man göra några små modifikationer jämfört med standardsvenska för att uppläsningen inte ska framstå som en språklig hybrid. Ett sådant modifierat läsesätt kan sägas vara en minimalversion av västnyländska. 

'''1.	Vissa stavelser måste uttalas korta''' (kort vokal plus kort konsonant). Vi talade tidigare om skillnaden mellan bara och ba.ra, att man inte utan vidare kan uttala en vokal lång när den är lång i standardsvenska. Det finns ett drygt dussin ord där detta är särskilt viktigt. Vokalen måste uttalas kort i orden ''fa.ra'' (i kontrast till substantivet ''fara''), ''va.ra'' (i kontrast till substantivet ''vara''), ''la.ga'' (i motsats till ”laga förfall&quot;) ''fö.re'', ''he.la'', ''me.dan'', ''mi.na'' (i kontrast till substantivet ''mina''), ''nå.gå'', ''nå.gra'', ''så.na'' (sådana), ''ö.ver, stö.vel'' och i många lånord som foto (uttalas ''få.tå''), ''ka.mera'', ''ne.gativ'', ''på.sitiv'', ''tobak''. Ordet ''å.'' i betydelsen &quot;också&quot; ska helst uttalas kort. 

I de fall där standardsvenskan uttalar konsonanten lång är det inte alls lika stötande att följa det standardsvenska uttalet och till exempel säga ”sitta” i stället för ''si.ta'', ”mycket” i stället för ''my.ky''. [[Västnyländska#Ord med korta eller överlånga stavelser|Klicka här]] om du vill läsa mer om korta stavelser redan nu. 

'''2.	Alla u-ljud borde modifieras lite.''' Långt u-ljud måste uttalas spetsigare än i Mellansverige. Skillnaden är inte stor, men känsligheten är stor mot rikssvenskt uttal med dragning mot ö. Kort u-ljud ska i genuin dialekt bli o-ljud i somliga ord och å-ljud i andra ord, men om man inte vet när det ska vara det ena och när det andra kan det i nödfall uttalas som halvöppet u-ljud eller som o-ljud allihop. Om det är mycket annat som uttalas mindre genuint är det att föredra framför att använda å-ljud när det inte ska vara å-ljud. Kort u får absolut inte dra mot ö som i Sverige eller vara mycket öppet som i Helsingforsspråk. [[Västnyländska#Vokalerna u, o, å|Klicka här]] om du vill gå tillbaka till det som tidigare sagts om u-kvalitet. 

'''3.	Ljudet -t måste utelämnas i slutet av supinumformer och neutrala substantiv i bestämd form''', och en hel del andra slutljud likaså, men inte så många som i norrländska eller östnyländska dialekter. ''Ja ha va.ri på taki. Ja kund int kåmm i tid int.'' [[Västnyländska#Hur man ändrar ljud i standardsvenska ord|Klicka här]] om du redan nu vill läsa mer om detta.

'''4.	Ordföljden borde helst ändras så att predikatsverbet kommer före subjektet.''' Om man använder den meningsbyggnad som skriften ger utan att sätta in extra ord framstår det som ett läsuttal av västnyländska. Man borde därför undvika att börja alltför många satser med subjektet. Gäller det en nekande sats är det lätt att åstadkomma det: Man börjar satsen med nekningsordet (”''int''”). I en jakande sats kan man ibland hitta en lämplig konjunktion eller något adverbial och inleda med den. En enklare möjlighet är att inleda med ”''no''”, och eventuellt sedan låta detta ord upprepas i slutat av satsen. Om man tänker sig detta ''no'' som &quot;nog&quot; så drar det automatiskt med sig omvänd ordföljd för nästan var och en som har svenska som modersmål. [[Västnyländska#Ordföljd, satsmönster|Klicka här]] om du vill läsa mer om detta redan nu. 

'''5. Indirekt objekt måste ersättas med prepositionsuttryck.''' Jag gav honom det han skulle ha → ''Ja gav å.t an de som han sku. ha'' 

Vi frågade dem och de sade oss vad vi skulle göra. → ''Vi fråga å.t dom å dom sa å.t oss va vi sko jö.ra. 

Att den här listan över oundgängliga avvikelser är så pass kort visar på vilken absolut avgörande roll som intonation och tonaccent spelar för att definiera västnyländskan. Det gäller både enligt dialekttalarnas egen uppfattning och i omkringboendes öron. [[Västnyländska#Ordaccenten|Klicka här]] om du vill gå direkt till avsnittet om ordaccent.

=Uttal av ord=

==Hur man ändrar ljud i standardsvenska ord==

Detta avsnitt går vidare enligt samma tanke som i föregående avsnitt, att det går att modifiera den svenska som den studerande har i bagaget så att det blir västnyländska. Det kan inte bli annat än tumregler. För att få större precision borde man gå tillbaka till fornnordiskan och spåra de två munarterna därifrån. Bara då kan man få rätt entydiga regler, inte när man försöker gå genvägen direkt mellan två nuspråkliga ord. I några fall kan man dock formulera några lite allmänna regler som gäller för mer än en handfull ord.

'''1.	t-ljudet i slutet av ord''' har vi redan nämnt, att det försvinner. Det gäller både för supinum som slutar på -it och för neutrala substantiv i bestämd form singularis: ''fa.ri, taki'', ''Vi ha vänta på tågi.'' 

'''2.	a-ljudet i infinitiv försvinner''' om det följes av ett objekt eller adverbial, ibland även annars. Han kunde äta upp allt → ''Han kund ä.t opp allt''. Koppla av → ''Ko.pel åå''. Du ska höra på mig! → ''Du ska hö.r hit!''. Att skicka brev → ''Ti skick brev''.

'''3.	e-ljudet försvinner''' i ordet ''inte'' och i imperfekt av svaga verb. Hade → ''hadd'', trodde → ''troodd'', visste → ''visst'', kunde → ''kund''. Efter a försvinner även imperfektändelsens d (precis som ofta i standardsvenskt talspråk): svarade → ''sva.ra''. Jag frågade honom och han svarade och sade... → ''Jag fråga å.t an och han sva.ra och sa…'' 

'''4.	e-ljudet försvinner''' i slutstavelsen i  bestämd form singularis av enstaviga eller slutbetonade substantiv som slutar på lång vokal eller -d, -r, -s, -t, -sje-ljud, och ofta också efter -l och -n : ''hundn, figuurn, polisn, kattn, matchn, stooln, bååtn, steen'' (sten, stenen), ''mon'' (mun, munnen). Observera också att e-ljudet måste bortfalla i bestämd form singularis  av skomakare: ''skomakarn'', för formen ''skomakaren'' betecknar obestämd ''pluralis''. Om ett ord på -l inte är välintegrerat i dialekten är det bättre att uttala det på standardsvenskt sätt. Ibland bibehålls e-ljudet efter -n om det blir betydelseproblem av att bestämd och obestämd form blir lika. Sålunda säger man alltid ''mannen'', i kontrast till obestämda formen ''man''.

'''5.	e-ljudet övergår till i''' i slutstavelsen i substantivens bestämda former då det föregås av -g, -j, -k eller -ng. Väggen → ''väggin'', boken → ''bokin'', sängen → ''sängin''. (I ord som inte slutar dessa fyra ljud, och inte heller på de ljud som nämndes under punkt 4, finns e-ljudet kvar: ''bombän, chefän, filmän, kroppän, knivän''. 

'''6.	e-ljudet blir till i-ljud''' även i andra obetonade slutstavelser: märke → ''märki''.

'''7.	e-ljudet i slutet av ord blir a-ljud''' i många tvåstaviga substantiv av utrumgenus: ''backa'', ''ha.ga'', ''ha.ra'', ''kälka'', ''ma.ga'', ''packa'', ''rolla''. 

'''8.   Kort e-ljud blir till kort i-ljud''' framför konsonanter som är i slutet av ord eller följs av a. Konsonanten blir därvid kort: Vecka → ''vi.ka'' eller ''vi.ko''. Hetta → ''hi.ta'', vett → ''vi.t'', bett → ''bi.t''.
   
'''9.	Kort ö-ljud blir till y''' i ord som mössa → ''mysså'', bössa → ''bysså'', möss → ''myss'', löss → ''lyss''. 

'''10.	Diftongisering av e → ie, ö → yö, å → oå.''' Detta är ett lantligt drag i hela Nyland. I närheten av tätorter är det inte vanligt. ''Ni bihyöv it vi.ta dee'' (Ni behöver inte veta det).

'''11.	Pluraländelsen -erna ersätts oftast med -ren''' för substantiv. Händerna → ''händren'', fötterna → ''föttren'', böckerna → ''böckren''.

'''12.	Adjektiv får ändelsen -er i utrumformer i singularis.''' I neutrum är adjektiven alldeles vanliga: ''En storer flicka, ett stort hus''.

==Knep för att lära sig uttala kortstavingar och överlånga stavelser==

Personer från Sverige har ofta mycket svårt att prestera kortstavingar  – när orden är svenska. Även att direkt härma ett nyss uttalat ''”si.ta”'' bjuder emot. Det blir ”sitta”. Ett direkt försök att undertrycka det långa t-ljudet leder till att i-ljudet blir långt eller till ett stackatouttal, där ordet delas upp i två stavelser: si + ta.
 
Har man det problemet kan man ta engelskan till hjälp. De flesta har lärt sig att uttala de engelska ”sit” och ”baby-sitter” med både kort i-ljud och kort t-ljud. Precis så ska västnyländskans kortstavingar uttalas. Imperativen är lika som i engelskan: ''si.t''. Och om man byter ut -er i baby-sitter mot ett a-ljud så blir det västnyländsk infinitiv. För andra konsonanter kan man välja ”busy” eller något annat ord att utgå ifrån. Glöm för ett ögonblick bort att det är ett svenskt ord du ska uttala, så stängs den mentala kvantitetsrättningsmekanismen av.   

De överlånga stavelserna brukar vara lättare att imitera. Det krävs inte samma självkontroll att dra ut på ljuden som att avsluta dem innan de är färdigutsagda. Varken standardsvenska eller helsingforsspråket har generellt kombinationer med lång vokal plus lång konsonant, men helsingforsbor är oftast förtrogna med dem från finskan (och från sina egna ord för est och lots: ''eest'', ''loots'') och Sverige-svenskar presterar dem i en del stavelser som slutar på -rd, -rn eller -rt, till exempel &quot;start&quot;, &quot;barn&quot;, &quot;mord&quot;, och i &quot;moln&quot;, &quot;läst&quot; och några ord till. Man kan även hitta andra modeller i engelska. När svenskar ska uttala ”recalling” kan det vara så att de vet att vokalen ska vara lång och ”ser” att konsonanten är dubbeltecknad, så att det spontant blir både långt å-ljud och långt l-ljud. Tyska Fluß, Füße, Gießen erbjuder andra exempel.

==Ordlistor==
Här följer inga omfattande ordlistor, för i stort sett används samma ord som i vanlig svenska. Det är inte ordförrådet som utmärker modern västnyländska utan formläran, syntaxen och sats- och ordmelodin. Ordlistorna innehåller inte någon provkarta på gamla, sällan använda ord, som uppvisningsobjekt. Inte heller är ord medtagna som är gängse i allmänsvenska.

===Ord med korta eller överlånga stavelser===
Ganska många av västnyländskans ord med kortstaviga stavelser eller överlånga stavelser är specialord för dialekten utan direkt motsvarighet i standardsvenska. Bland dem finns också tillfällighetsbildningar som härmar ljud, karakteriserar rörelsesätt och utseende. Sådana ord är inte medtagna i listorna nedan, som mera koncentrerar sig på att varsko om oväntade avvikelser från standardspråket. En förteckning över svenska språkets 10 000 vanligaste ord har utgjort basen för listorna. Alla ord i den förteckningen som klart avviker från västnyländskan i fråga om stavelselängd finns med i någon av listorna nedan, utom några pronomen som förtecknas i en [[Västnyländska#Pronomen|separat tabell]]. 

Som synes är antalet ord här inte så stort, men de som finns med är mestadels mycket högfrekventa. Här finns några av språkets allra vanligaste och viktigaste ord och byggstenar. Det är som om ovanliga ord, som därtill förekommer i standardspråket, inte har kunnat överleva med avvikande stavelselängd, utan blivit ersatta med ett standardspråkligt uttal. Bara ord som upprepats ideligen eller som saknat motsvarighet har förts vidare till vår generation. 

'''Första serien''' omfattar kortstaviga ord som i standardsvenska har lång vokal plus kort konsonant - i varje fall enligt läsuttal. 

'''Andra serien''' omfattar kortstaviga ord som har kort vokal plus lång konsonant i standardsvenskan. 

'''Tredje serien''' omfattar ord med överlång stavelse och några andra ord med påfallande lång vokal.

'''Fjärde serien''' omfattar ord som i modern västnyländska ofta inte uttalas avvikande från standardsvenska, men som personer med kännedom om österbottnisk eller östnyländsk dialekt kan förvänta sig ska uttalas kortstavigt eller med överlång stavelse.

====1. Jämfört med standardsvenska eller skriften har vokalen förkortats==== 
Här finns bland annat ord och former som ofta används obetonat, och då även i standardsvenska har reducerad vokallängd. I Västnyländskan tenderar de att ta med sig detta korta uttal även när de uppträder i betonad ställning. (Historiskt sett är det kanske snarast tvärtom: I standardsvenskan har kortstavingarna levt kvar bara i obetonad ställning.) I starkt betonad ställning är det ibland tillåtet att använda standardspråkligt uttal med lång vokal även i orden nedan. De få ord där detta absolut inte är möjligt listades i under punkt 1 i avsnittet [[Västnyländska#Minimal västnyländska|Minimal västnyländska]]. Supinumformer har ibland kort stavelse även när grundformen och andra former har lång stavelse. 

''ba.da'', ''ba.ka'', ''ba.ra'' (=endast) , ''bli.vi'' (men ''blii, bliir''), ''bo.rin'' (buren, verbform, däremot substantivet ''buurn''), ''brä.da'', ''bä.ra'', ''da.gar'' (men däremot singularis ''daag, daagin''), ''de.ras'', ''dra.ji'' (dragit, men däremot ''draa''), ''fa.ra , fa.ri''(men presens ''faar''), ''flo.go'' (fluga), ''få.gel, fö.re'' (prepositionen, medan substantivet uttalas vanligt: ''fööre'') ''ga.lin'' (galen), ''ge.nom, gi.vi'' (givit), ''grä.s, gö.ra, ha.gel, ha.k opp sä (haka upp sig), ha.ku'' (haka), ''he.la'' (i betydelsen kompletta, medan ''heela'' betyder icke-trasiga), ''hi.ta'' (hetta), ''hu.'' (hur), ''ho.vu'' eller ''hy.vo'' (huvud, huvudet), ''hy.vel'', ''hå.l, hä.pin, hä.rlig, ka.ko'' (kaka), ''ka.rar'', ''kartta'' (Här är det närmast så att standardsvenskan har överlång stavelse), ''kla.ga'', ''knu.tin'', ''la.ga, la.va (lave), lä.der, lä.sa'' (i kontrast till ''lesa'' som betyder &quot;låsa&quot;), ''lä.si'' (supinum av läsa, uttalas oftare ''lä.st'', men även med överlång stavelse som i standardspråket: ''lääst''), ''ma.ga'', ''me.dan'', ''mi.na'' (pronomen, medan substantivet är ''miina''), ''mo.lit'' (mulet), ''mö.gel'', ''na.gel, na.kin, na.kna, ne.ger, no.fötiidn'' (nuförtiden), ''nå.gå, nå.gån, nå.gra, nä.sa, nä.t, på.sa'', ''rä.kna'', ''sakna, se.gel, sinap, ska.da, ski.ti'' (men infinitiven och substantivet med långt i), ''skri.vi, skrå.vliger (skrovlig), sku.ri, skä.r'' (både substantiv och presensform), ''skä.ribo'' (skärgårdsbo), ''sla.ji'' (slagit), ''slä.da'', ''sma.ka'' (men substantivet ''smaak''), ''smo.lo'' (smula), ''smö.r, so.va, spa.ra, spe.la, spå.r, startta'' (Här är det närmast så att standardsvenskan har överlång stavelse), ''stiga'' (stege, men däremot uttalas infinitivformen ''stiiga'' med normallångt i), ''sti.gi'' (stigit), ''stjä.la'', ''stri.di'' (men ''striida'') ''stu.li'',  ''stu.gu-'' (sammansättningarna kortstaviga men grundformen ''stuuga'' med vanligt uttal), ''stö.vel'', ''svu.ri'', ''så.n'' (både i betydelsen son och sådan), ''så.va, så.'' (det oböjliga småordet, medan substantivet och verbet uttalas ''såå''), ''så.na'', ''sö.der, sö.dra, ta.ji'' (tagit), ''t.al'' (kortform av infinitiven ''ta.la'', däremot uttalas substantivet ''taal'' oftast som i standardsvenska), ''te.gel, to.bak, tre.dje, tri.ti'' (trettio), ''tå.la'', ''va.kin'', ''va.kna'', ''va.ra'' (i betydelsen bestå, medan substantivet uttalas vanligt ''vaara'' liksom det verb som betyder &quot;ge ifrån sig var&quot;), ''va.ri'', ''vi.ta'' (veta), ''vå.r'' (possessivt pronomen, medan årstiden ''våår'' uttalas vanligt), ''vå.ra, vä.der, vä.ga, vä.gar'' (grundformen kan uttalas med lång eller kort vokal, bestämd form singularis bara med lång vokal: ''väägin''), ''ä.ta, ö.ver, ö.verste, ö.vre''. 

Kortstavigt uttalas också många nyare lånord som i allmänfinlandssvenska är kortstaviga: ''ki.lå'', ''ki.låmeeter'' (bägge uttalas med k-ljud), ''spa.njen, ka.mera, få.tå, på.sitiv, ne.gativ, ra.djå'', ''mi.nimum'', ''hå.må'', ''to.bak'', ''vi.sakoort'', ''na.toanslutning'', ''da.ta'' (Många nyare lånord uppfattades som komna från finskan.)

Därutöver reduceras stavelselängden i förstavelserna ''dä.ri-, fö.re-, je.nom-, ne.dan-, o.van-, vari-, ö.ver'' kraftigare än i standardsvenska. Däremot är trycket på första stavelsen inte reducerat; det är ungefär lika starkt som på den starkast betonade stavelsen i andra leden. Exempel ''dä.rifrån, fö.redra, -falla, -komma, -lä.sa, ge.nomföra, o.vanstående, ö.verdriva''

I sammansättningar med bindevokal kan vokalen i första sammansättningsleden bli kort även när den är lång i det fristående ordet. ''veed → ve.daklabb,

====2. Jämfört med standardsvenska har konsonanten förkortats====
Flera av orden nedan kan man uttala på vanligt sätt utan att det stör intrycket av västnyländska. 

''bä.ter'' (=bättre), ''do.sin'' (dussin), ''fa.ti, fa.tin'' (fattig, fattiga), ''ga.mal, hi.ta'' (hetta), ''kå.ma'', ''ku.na, my.ky, må.rån, må.sa'' (mossa, mosse), ''pa.per, pi.par, ri.kit'' (riktigt), ''si.ma, si.ta, skå.t, stri.k, så.ker, sä.ta, tjä.rng (kärring, kvinna, flicka), tjö.t, va.ker'', ''vakrare'', ''vakrast'', ''va.tn, va.tuskräck, va.tutääter, vi.ka = vi.ku'' (vecka), ''vi.ka'' (vilka), ''vi.ken'' (vilken), ''vi.la'' (velat, perf particip av vilja), ''vi.la'' (vilja, verbet), ''vi.t'' (vett), ''y.pin'' (=öppen), ''å.'' (också), ''ä.pel'' (äpple. Fikonspråksvarianten ''fi.pel'' används ofta).

====3. Jämfört med standardsvenskan har vokalen förlängts====
En del av orden har en stavelse med både lång vokal och lång konsonant. Andra har markerat lång stavelse i obetonad ställning. I några har vokalen förlängts samtidigt som konsonanten har förkortats &quot;sjönn&quot; har blivit ''sjöön''.

''boott, bryyst'' (bröst), ''diitt, -doom, doomare, eeld, eest, heett'' (hett), ''-heett'' (i t ex ''skönheett''), ''hoostå, jeespa, kliister, loots, lööck, miitt, nyyliigen, plååster, roodd'' (rott), ''rööck, siitt'' (sett, sitt), ''sjöön, -skaapp, småått, snöön, syytt, toomer, trooliigen, tyydliigen,''

====4. Ej ofta avvikande stavelselängd i modern västnyländska====
Alla finlandsvenska dialekter har från standardsvenskan avvikande stavelselängd, men avvikelserna uppträder inte alltid i samma ord. Vissa överlånga stavelser och vissa kortstavingar, som används i Östnyland, Helsingfors och Österbotten, uppfattas som ovästnyländska. Variationen och toleransen är här stor. I en del fall fungerar kortstavigheten som social markör, som signaliserar distans från överklassuttal, i andra fall framstår den tvärtom som ett inflytande från helsingforssvenskan.  

&quot;a.na&quot; (östnyländska för annan), &quot;re.dan&quot; (östnyländskt uttal, västnyländska oftare = ''ree, renn''). Orden &quot;så.dan, stä.der, stö.da&quot; uttalas oftast som i standardsvenska. Östnyländskans överlånga stavelser i &quot;fåått, gåått, ståått&quot; uttalas oftast på normalsvenskt sätt. I Helsingfors uttalas ordet &quot;heta&quot; nästan med överlång stavelse: &quot;heetta&quot;, medan det på västnyländska uttalas normalt, med lång vokal och kort konsonant: ''heeta'', eller ibland ''heet''. 
I Helsingfors uttalas ofta &quot;då&quot; och &quot;nu&quot; med kort vokal även i betonad ställning, vilket inte är typiskt för västnyländska.

===Vissa ord som i något annat avseende skiljer sig markant från standardsvenska===
'''Betydelsen avviker''': ''fa.ra'' (betyder även &quot;gå, ge sig av&quot;), ''la.ga'' (betyder även &quot;göra, sätta&quot;). Ordet ''ti.'' (betyder dels &quot;till&quot;, dels infinitivmärket &quot;att&quot;)

'''Slutvokalen är en annan'''. Några ord slutar på å- eller o-ljud i stället för a-ljud, till exempel: ''blommå, smo.lo, ka.ko''. Att många ord slutar på a-ljud i stället för e-ljud har tidigare formulerats som regel 7 i avsnittet [[Västnyländska#Hur man ändrar ljud i standardsvenska ord|Hur man ändrar ljud i standardsvenska ord]], till exempel: ''backa, ha.ga, ha.ra, kälka, ma.ga''

'''En annan vokal är annorlunda:'''
 
''' - Bokstaven u uttalas som å:''' ''gåbbe, ståbba'' (stubbe), ''åpp'' (Standardsvenskan kan både ha u- och å-uttal). &quot;Ännu&quot; kan uttalas som ''ennå'' eller med u-ljud i slutet.

Det vanligaste är att annars att bokstaven u uttalas som o, till exempel: ''foska'' (o-ljud även i läsuttal), ''gomma'' (men som å-ljud i ''gåbbe''), ''foller'', ''ho'' (hur), ''hondra''.

''' - Bokstaven e uttalas som i:''' ''millan'', ''trii'', ''giinast

''' - Bokstaven a uttalas som å:''' ''åå'' (av), ''båån'' (barn)

''' - Bokstaven ä uttalas som ö:''' ''sjömmas'', ''sjölver''
 
Tusen uttalas ''tuusn'' med ett mycket spetsigt u-ljud. Andra stavelsens e är helt reducerad.

I sammansatta ord fungerar ett a-, e-, o-ljud eller -an- ofta som en sammanbindande länk för att göra ljudbilden klarare. Exempel ''ve.dalider, va.tupått'' (vattenpöl), ''tryyskanvä.der''.

Från standardsvenskan avvikande obestämd singularis har ”sommar”: ''den första so.marn'', ''alla somrar'', ''&quot;En so.mares död&quot;'' .

'''Konsonantförändringar:''' ''lämma = lömma'' (lämna), ''Rassbårg'' (Raseborg, uttalas med g-ljud på slutet)), ''int = i.t = 't'' (inte), ''paff'' (papp), ''ri.kit, ''ta.ji''(tagit)

'''Reduktioner:''' ''f.ara'' = ''fa.'', ''han kund it'' = ''han k.uit'' (han kunde inte) 

'''Större avvikelser:''' ''ho.kin'' (vilken), ''fipel'' (äpple), ''timmor'' (pluralis av timma)

==Ordaccenten==
===Tvåstaviga ord===
De flesta orden i svenskan är antingen enstaviga, tvåstaviga eller sammansatta. Uttalet av de tvåstaviga orden är kritiskt för att det ska bli västnyländska. Somliga tvåstaviga ord ska uttalas med grav accent, andra med akut. Skillnaden handlar i västnyländskan mest om huruvida tonen (grundfrekvensen) stiger en gång eller två gånger under uttalet av ett ord. En enda tonpuckel, som brukar ha sitt maximum på första stavelsen, kallas akut, medan dubbelpuckel, med en topp på första stavelsen och en på den andra, kallas grav. 

För tusen år sedan var mönstret enkelt: Enstaviga ord hade en tonpuckel och flerstaviga två. Känslan för vilka ord som ska ha vilket tonmönster har levt kvar, trots att det genom århundradena har tillkommit och försvunnit stavelser i stammen och lagts till ändelser. När orden har förändrats men bevarat sin accent, så behövs det idag ganska många regler för att fånga det som en modersmålstalare behärskar intuitivt. Undersökningar på 1970-talet har visat att genuina talare av västnyländska fördelade olika slags tvåstaviga ord på de två accenttyperna enligt följande tabell. (Många ord av främmande ursprung ingår inte i tabellen utan behandlas senare.)
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
| &amp;nbsp; 		
!Exempel på akut accent	(en topp)		
!Exempel på grav accent (två toppar)			
!I riksspråket
|-
| colspan=&quot;4&quot;|Substantiv med enstavig stam 	
|-
!Bestämd singularis 			
|''ugnen''	||							||lika
|-
!Singularformer av ord på ''-n''	
|''vattne, braaksnän'' (grundformer ''va.tn, braaksn'')	||				||lika
|-
!Best.plur av ord på lång vokal	
|''tånan'' (=tårna, ofta akut)	||					||lika
|-
!Best plur. av neutrer på kons.	
|''bånän'' (=barnen), ''bärrjin'' (=bergen)||					||lika
|-
!Obestämd pluralis på ''-er''		
|''böcker'' och många andra		
|''sånger, löner'' och några få andra	||olika
|-
| colspan=&quot;4&quot;|Substantiv med tvåstavig stam
|-
!Grundform på ''-el''		
|''få.gel, stövel'', (äv adj) enkel||		(ålderdomliga former av vissa ord)	||liknande
|-
!Grundform på ''-er''		
|''vä.der''||								||lika
|-
!Grundform på ''-ert, -est''	
|''koffert''||								||lika
|-
!Lånord, namn på språk	
|''kaffe, pi.par, se.nap, hundra, finska''||					||grav
|-
!Några speciella substantiv	
|''ju.li, klä.der, pengar, to.bak''||						||lika
|-
!Person- och ortsnamn		
|släktnamn, mansnamn, ''Ingrid, Karin, Ingå, Lojo, Karis''||	personnamn på -a, ''Lasse, Åke, Bromarv, Hangö, Eknäs''||		riksspråket oftare grav
|-
!Grundform på ''-skap, -dom, &amp;#x2011;het''					
|  ||''skönheett, barndoom,sällskaapp''||lika
|-
!Nästan alla övriga grundformer					
|  ||''blommå''				||lika
|-
!Släktskapsord i bestämd sing
|					||''brodern, dootrån''||			liknande
|-
!Övriga i bestämd singularis						
| ||''andan, så.marn'' (=sommaren)||		lika
|-
!Obestämd pluralis
|''pengar, kläder'' ||					''grannar, öron, få.glar, stö.vlar''		||''-el''-stammar grav
|-				
| colspan=&quot;4&quot;|Adjektiv, perfekt particip, räkneord
|-
!Obest. utrum singularis på ''&amp;#x2011;er''	
|''storer'' (stor), ''starker, lätter, höger'' (=hög)||					||enstaviga
|-
!Pluralis av obestämt utrum singularis på ''-er''					
| ||''stora, starka, lätta, höga''		||lika
|-
!Adjektiv och perfekt particip på ''-in''					
| ||''hä.pin'' (=häpen), ''y.pin'' (=öppen), ''na.kin''	||lika
|-
!Övriga positivformer						
| ||''ga.mal, gamla''			||lika
|-
!Komparativer på ''-er'' 		
|''höger'' (=högre), ''minder = mindri''  (=mindre)||					||lika
|-
!Komparativer på ''-re, -ra''
|					||''vänstra, nedre''			||varierande
|-
!Superlativer
|						||''längsta, gamlast''			||liknande…
|-
!Räkneord			
|''hundra, tre.ti, triti, …sjytti, åtti, nitti''	||''tretton, fjorttån, …, sjyttån, … nitton'' 	||enbart grav
|-
| colspan=&quot;4&quot;|Verb
|-
!Presens indikativ på ''-er''	
|''skriker''||								||lika
|-
!Pres partic. 3:e svaga konjug.	
|''gååndäs''||								||trestavig
|-
!Alla övriga verbformer	
|				||''storma, hyra, byta, straffa, målar, rä.knar''		||lika
|-
|Adverb, prepositioner, pronomen
|					||''ganska , knappast, je.nom, millan'' (=mellan)	||vacklande
|-
|}

I spalten till höger anges hur motsvarande ord fördelas i riksspråket, med vilket i detta sammanhang brukar förstås det språk som talas i mellersta Sverige.
Allmänt kan sägas att mönstret är mycket likt det i riksspråket. Skillnaderna är så få att det inte finns något skäl att haka upp sig på dem för den som inte redan är väl förtrogen med sverigesvensk intonation. Man måste också hålla i minnet att de individuella variationerna är stora både hos dialekttalare i Västnyland och bland människor i Mellansverige. 

För de flesta finlandssvenskar är den information som finns i denna tabell övermäktig att tillämpa rakt av, varför man till en början behöver några förenklade regler. Tittar man på tabellen ser man följande: 

'''1.	Nästan alla böjningsformer av enstaviga substantiv har akut accent.'''

'''2.	Tvåstaviga substantivstammar har för det mesta grav accent, både i grundform och i böjningsformer.'''

'''3.	Adjektiv- och verbformer med vokalen e i sista stavelsen har akut, de med a i sista stavelsen har grav.'''

Vill man göra det ännu enklare för sig kan man utsträcka regel 3 till att gälla även substantiv: '''”Tvåstaviga ord med e (ev. ä eller i) i andra stavelsen har akut accent, de med a (eller å) har grav”'''. Det blir rätt i ganska många fall. Det verkar som att e-ljud i andra stavelsen inte är tillräckligt distinkta för att stavelsen ska bli fullvärdig med förmåga att bära upp en andra tontopp. Börjar man från den grundregeln kan man sedan gradvis förbättra sitt uttal genom att undersöka andra grupper av ord, och kanske finna något skäl till att just de uppfattas som ”enstaviga” eller ”tvåstaviga” och därför avviker från den enkla tumregeln. 	

====Tvåstaviga sammansatta ord====
Tvåstaviga ''sammansatta'' ord uttalas för det mesta på samma sätt som enkla ord med grav accent, med en tontopp för varje stavelse. De enda sammansatta ord som får enkel tontopp, liksom akutord, är egennamn och ord med reducerad andra led, såsom ''Hansson, Finland, Rassbårg, midda, tisda'', liksom ''mormor, farbror'' etc. .

Många sammansatta ord som är tvåstaviga i standardspråket blir trestaviga i västnyländskan, för om den första stavelsen är kort kommer det ofta in en bindevokal mellan sammansättningslederna. ''ka.kobit, bärigröt, vedaklabb''.

====Upptakt====
I tabellen ovan är medtagna bara gamla svenska ord, som har tryckaccenten på första stavelsen både i standardsvenska och i västnyländska. Förutom dem finns det tvåstaviga ord som ”kastrull” och ”gardin”, som i standardsvenska betonas på andra stavelsen (upptakt). De är ofta lånord. Västnyländskan undviker slutbetoning och uttalar dem ofta med två långa stavelser och en tontopp på vardera. ''Kånttoor'' (kontor) uttalas som standardsvenska &quot;kont-or&quot; (ett litet spindeldjur i ryggsäcken), ''tårttyyr'' (tortyr) som helsingforsiska &quot;tårt-yr&quot; (något som barn på födelsedagskalas kan bli på grund av plötsligt högt sockerintag), ''prakk-tiik'' (praktik) som en honhund dresserad för jakt på småskrake. Så förändras nästan alla upptaktsbetonade ord som har mer än en konsonant mellan vokalerna. Ord med bara en konsonant mellan vokalerna, som ”figur”, ”kalas”, ”natur”, ”polis”, uttalas däremot som i standardsvenskan.

===Flerstaviga ord===
I ett normalt trestavigt ord som ''”fortare”'' har västnyländskan liksom standardsvenska starkast tryck på den första stavelsen. Det som skiljer är var näststarkaste trycket sätts in. Standardsvenskan lägger det på sista stavelsen, medan västnyländskan lägger det på mittstavelsen: ''|tal'lana, |fjor'tonde, |gry'ningen''. Vokalen i andra stavelsen framstår då som påfallande lång i ord som ''|tro'liigen'', ''|ny'liigen, |tyd'liigen''. 

Detta att trycket är starkt på andra stavelsen är bland det första utomstående lägger märke till hos dialekten och tycker ger den dess prägel. När de ska härma västnyländska överdriver de ofta detta och gör andra stavelsen ännu starkare än första stavelsens, så att orden får så kallad upptaktsbetoning, något som är ganska ovanligt för trestaviga ord i modern västnyländska. 

'''Upptaktsbetoning''', det vill säga att den första stavelsen är obetonad, förekommer i ord av främmande ursprung som har bara en vokal mellan ordets första och andra vokal: Orden ''fi|gurer'', ''po|liser'' uttalas alltså som i standardsvenskan. Finns det flera konsonanter mellan vokalerna uttalas lånorden däremot som normala trestaviga ord, eller som sammansatta ord om stavelseantalet är större, och en konsonant förlängs: ''|mad'drasser, |hant'teera''.

Ord med förstavelserna ''bi-'' (&quot;be-&quot;), ''för-'' och ''ji-'' (&quot;ge-&quot;) har alltid upptakt, även i sådana fall där standardsvenskan inte har det: ''för|doomar'', ''för|deelar'' (medan ''|nack|delar'' uttalas med tryck och tontopp på både första och andra stavelsen).
 
Det finns ytterligare ett fåtal icke-sammansatta ord med upptaktsbetoning: ord med kort första stavelse och med ändelsen ''-ing'' i grundform: ''tvi.|lingin, tvi.|lingar, ky.k|lingin, ky.k|lingar''. Bland ''sammansatta'' ord finns det ett antal som ofta uttalas med upptakt som alternativ till det normala, som är med dubbel betoning.

'''Sammansatta flerstaviga ord''' följer för det mesta ett rytmiskt mönster med mycket stark betoning på två av stavelserna, medan övriga stavelser får mycket svag betoning. Exempel: ''|ögon|blick, |Barä|sund, |Fager|vik'' (alla tre med betoning på stavelse 1 och 3), ''|blåbäri|plockare'' (betoning på stavelse 1 och 4). Åtminstone på den andra av de betonade stavelserna stiger tonen starkt, på samma sätt som vid grav accent. De här starka tonstigningarna verkar sättas in för att signalera början på viktiga sammansättningsleder i ordet - dels den första och sen en senare som knyter ihop sammansättningen till en helhet. När ord av utländskt ursprung tvingas in i detta mönster väcker det munterhet bland dem som inte känner dialekten.

När den första sammansättningsleden är tvåstavig ligger betoningen alltid på dess första stavelse. När den är trestavig kan den också ligga på andra stavelsen, men aldrig på sista stavelsen där många ord av utländskt ursprung har sin betoning i standardsvenska och åtminstone delbetoning i västnyländskans isolerade ord. Att nedtrycka den sista stavelsen visar att ordet inte tar slut utan att det ska komma ett sammansättningsled till. Stavelsen blir därtill förkortad: ''|garrdi.ns|stång, |kontto.rs|stool''. Även i senare sammansättningsleder tvingas slutbetonade ord ofta att flytta sin betoning. Medan både ''|fabb|riik'' och ''|kont|toor'' har två tontoppar och ungefär lika starkt tryck på båda stavelserna, har det sammansatta ordet ''|fabi.ks'konttor'' bara tryck och tontopp på första och tredje stavelsen. (Om o-ljudet i sista stavelsen är kort eller långt kan diskuteras.)

Om den första sammansättningsleden är en partikel eller ett enstavigt ord med kort vokal kan den första sammansättningsleden i en del fall reduceras så starkt att den första tonstigningen mer eller mindre uteblir. Det sammansatta ordet blir efterledsbetonat: Orden ''an|ledning'', ''ba.k|effter'', ''fö.r|midda'', ''ti.l|gångar'', ''ti.l|hööra'', ''tjö.t|såppa'', ''vi.t|skräämder'', ''by.g|mässtare'' betonas samtliga på andra stavelsen. Även vid några enstaviga ord som i modern västnyländska har lång vokal, men där tidigare generationer uttalade den kort, kan vokalen uttalas kort när stavelsen är förstavelse i ett efterledsbetonat ord: Adjektivet ''baarer'', med pluralis ''baara'' ger ''ba.rfoota'',

Ett fåtal flerstaviga sammansatta ord har bara en tontopp, som är bred och liknar en akutkurva. Det gäller några egennamn, som ''Henriksson''.

=Formlära=
==Pronomen==
I denna tabell används en del överflödiga korthetsmarkörer och dubbelkonsonanter för att det ska vara helt klart hur långa ljuden är. Normalt är de långa - ofta överlånga - i betonad ställning och korta och reducerade i obetonad ställning. Med denna tydlighetsstavning framhävs ett talspråksuttal, som visserligen avviker från standardskriftspråket men som i många fall inte är så olikt ett allmänsvenskt talspråksuttal. Om en talande överdriver skillnaden mot standarduttal samtidigt som dialekten i övrigt inte är så djup kan det bli en obalans så att de former som ges framstår som hyperdialektala. De viktiga avvikelserna är angivna med fetstil, övriga behöver man inte konstra till så mycket som stavningen antyder.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|- 
! ||Personligt betonat	||Personligt obetonat	||Ackusativ betonat	||Ack. obetonat	||Possessivt
|-
!1 pers sing	
|''ja		||''ja.		||''mejj		 ||''me.		||''minn
|-
!2 pers sing	
|'''''do., duu'''''		||''do.''		||''dejj''		||''di.''		||''dinn''
|-
!3 pers sing	
|''hann''		||''ha.n''		||'''''ha.n'''''		||'''''a.n'''''		||'''''hanses'''''
|-
!  
|'''''hoon'''''		||'''''ho.''''' 		||'''''hoon'''''		||'''''o.n'''''		||'''''hennars'''''
|-	
!  
|''dänn		||''de.n		||''dänn		||''de.n		||''dens
|-
!1 pers pl	
|''vi		||''vi.		||''åss		||''åss		||''våår, vå.ran
|-
!2 pers pl	
|''ni		||''ni.		||''eer		||''e.r		||''eer, e.ran
|-
!3 pers pl	
|''dåmm		||''då.m		||''dåmm		||''då.m		||''dåms, dåmses
|-
!obestämt  
|''mann 		||''ma.n 		||''een 		||''e.n 		||''ens 
|-
|}

Det är vanligt att prepositioner binds ihop med ett efterföljande personligt pronomen, varvid trycket hamnar på prepositionen: på mig → ''påmmä'', med mig → ''memmej'', på dig → ''påddej'', med dig → ''meddej'', åt oss → ''åttås''. ''Fråg åttås!'' (Fråga oss!) (Här kan man också använda prepositionen av: ''Fråg åå-ås''.

Huvudordet till possessiva pronomen står i bestämd form: ''hanses bookin''. Possessiva pronomen står ofta efter sitt huvudord: ''Bookin minn, bokin eer''. I denna ställning reduceras ''hanses'' till ''hans'': ''bookin hans'', men däremot ''bookin är hanses'', 

'''Reflexiva pronomen''' är i första och andra person lika som de obetonade ackusativformerna av de personliga pronomina. I tredje person är det ''sej'' eller ''se''. 

'''Demonstrativa pronomen''': ''Denn hä., de. hä., dåmm hä.'' (denna, detta, dessa). Formerna ''denn dä., de. dä., dåmm dä.'', används också som bestämd artikel.

'''Några andra pronomen och liknande:''' ''ingin'', ''någon, nå.gå, några'', ''liiti'', ''my.ky, meer, mest''

==Verb==
Här följer tre modellverb. Det är dels två svaga verb, ett med och ett utan ''a'' i imperfektändelsen, dels ett ett starkt verb.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! 
!colspan=&quot;2&quot; |Imperf. på ''-de'' i standardsv.	
!colspan=&quot;2&quot; |Imperf. på ''-ade'' i standardsv.
!colspan=&quot;2&quot;|	Starkt
|-

!Form	
!Västnyl.        
!Jfr standardsv.	
!Västnyl.        
!Jfr standardsv.	
!Västnyl.        
!Jfr standardsv.
|-
|colspan=&quot;7&quot;|Aktiva former
|-
!Infinitiv	
|''bygga''	||lika		||''kasta''	||lika		||''ä.ta, ä.t''	||kortstavigt
|-		 	
!Supinum	
|''byggi''	||annan ändelse	||''kasta''	||bortfall		||''ä.ti''	||kortstav., bortfall
|-
!Pres.part.	
|''byggandis''	||tillägg av ''-s''	||''kastandes''	||tillägg av ''-s''		||''ä.tandes''	||kortst., tillägg av ''-s''
|-
!Perf part.	
|''byggder''	||tillägg av ''-er'' i utrum	||''kastager''	||''-d → -ger'' i utrum 	||''ä.tin''	||kortst, ''e → i''
|-
!Presens	
|''bygger''	||lika		||''kastar''	||lika		||''ä.ter''	||kortstavigt
|-
!Imperfekt	
|''byggd''	||bortfall av ''-e''	||''kasta''	||bortfall av ''-de''	||''ååt''	||lika
|-
|colspan=&quot;7&quot;|Passiva former	
|-
!Infinitiv	
|''byggas''	||lika		||''kastas''	||lika		||''ä.tas''	||kortstavigt	
|-
!Supinum	
|''byggdas''	||annan ändelse	||''kastas''	||annan ändelse	||''ä.tis''	||bortfall av ''-t-''
|-
!Presens 	
|''byggs''	||lika		||''kastas''	||lika		||''ääts, ä.ts''	||lika		
|-
!Imperfekt	
|''byggdes''	||lika		||''kastades''	||lika		||''ååts''	||lika
|-
|colspan=&quot;7&quot;|Imperativformer
|-
!Singularis	
|''bygg''	||lika		||''kasta, kast''	||lika		||''ä.t''	||kortstavigt
|-
!Pluralis	
|''byggin''	||''e → i'', ej ålderdomligt	||''kastin''	||''e → i'', ej ålderdomligt	||''ä.tin''	||''e → i'', ej ålderdomligt
|-
|}

Ett böjningsmönster:''ti troo, troor, troodd, troott'' (eller möjligen ''troodd'' även i supinum).

&quot;Att finnas, finns fanns, funnits&quot; böjs så här: ''ti finnas, finns, fandäs, fonnis''

==Substantiv==
Böjningen skiljer sig inte mycket från standardsvenskans. 

''Bååt, bååtn, bååtar, bååtana''

''Gåbbe, gåbben, gåbbar, gåbbana''

''Blommå, blommån, blommår, blommåna''

''Smo.lo, smo.lon, smo.lor, smo.lona''


Det är bara bestämd pluralis som avviker i några ordtyper:

''Hand, handen, händer, händren'' 

''Duuk, duukin, duukar, duukana''

''Murare, murarn, murare, muraren'' 

''Tåå, tåån, tåår, tåånan''

Till skillnad från standardsvenskt bruk används bestämd form efter genitiv: ''Här ä flickans bokin.'' ''Det är hanses bokin.'' ''Det är bokin hans.''

==Adjektiv==
{| class=&quot;wikitable&quot;
!colspan=&quot;4&quot;|Singularis				 				    
!colspan=&quot;2&quot;|Pluralis
|-
!colspan=&quot;2&quot;|Obestämd form 			
!colspan=&quot;2&quot;|Bestämd form 			    
!Obestämd form	
!Bestämd form
|-
!Utrum
!Neutrum
!Utrum
!Neutrum
!
!
|-
|''blååer		||''blåått		||''blååa		||''blååa		    ||''blååa		||''blååa
			
|-
|''tjocker		||''tjockt		||''tjock(a)*		||''tjock(a)*		    ||''tjocka		||''tjock(a)*
			
|-
|''ga.mal		||''gamalt		||''ga.mäl, gamla*		||''ga.mäl, gamla*		    ||''gamla		||''gamäl, gamla*
|-
|''liitn          ||''liitet ||''lilla ||''lill, lilla* ||''småa ||''småa
|-
|}
	
Första raden visar det vanligaste böjningsmönstret för adjektiv. De följande raderna visar några speciella avvikelser från det.

Anmärkning till former utmärkta med asterisk:  * Som attribut används de former som slutar på konsonant. De andra formerna används som predikatsfyllnad.

Följande exempel från alla kolumnerna visar skillnaden mellan ordet &quot;tjock&quot; använt som attribut och som predikatsfyllnad.: 

''En tjocker kaar, It tjockt båån, Den dä tjock kaarn, Dom dä tjock båånen, Tjocka ka.rar, Dom dä tjock ka.rana''. ''Kaarn ä tjocker, ka.rana ä tjocka''

Ord på &quot;-ig&quot; respektive &quot;-en&quot; i standardsvenska har lite speciell böjning:

''En tookåger kaar, It tookåt båån, Den dä tookåt kaarn, Dom dä tookåt båånen, Tookåt ka.rar, Dom dä tookåt ka.rana''. ''Kaarn ä tookågär, ka.rana ä tookåga''

''En nakin kaar, It na.kit båån, Den dä na.kit kaarn, Dom dä na.kna båånen, Na.kiga ka.rar, Dom dä na.kna ka.rana''. Viss vacklan råder mellan former på ''-in, -na'' och på ''-iger, -iga''. Det finns också alternativa former där i är utbytt mot o: ''na.kot'', ''na.koger''.


===Komparation===
För adjektiv och adverb med komparativändelsen ''-are'' är formerna ungefär lika som i standardsvenskan, 

Komparativändelsen ''-re'' i standardsvenska motsvaras av två olika former i västnyländskan: Ändelsen ''-ri'' används som predikatsfyllnad i neutrum singularis och ofta också i pluralis, och ibland som attribut efter artikeln ''en, ett'' , medan ''-är'' (''-er'') mest används i övriga situationer. Eftersom också de obestämda positiva utrumformerna ofta slutar på ''-er'' innebär det att man i utrum ofta har precis samma ändelse i komparativ som i positiv. Även tonaccenten är lika. Ibland förändras dock stamvokalen så att de två formerna går att skilja åt.

Ett exempel på den normala fördelningen mellan de två komparativändelserna: ''länger väg, en längre (länger) väg, länger vägin, ett längre (länger) bord, länger borden, vä.gin ä länger, borde ä längre, bordena ä längre (länger),  

Superlativen får ofta inte ändelsen ''-e'' som attribut. Exempel: ''nyyer, nyyari, nyyast(e)''. ''Nyyast bookin'' (den nyaste boken), ''störst bookin''. men ofta också ''den största bookin''. ''Den hä bookin ä störst. Den hä bookin ä den största.''

Här följer några exempel på hur adjektiv och adverb kompareras, ordnade efter tilltagande oregelbundenhet. Endast komparativändelser på ''-er'' är medtagna.

''höögär, höögär''), ''högsta'' 

''långär, längär, längsta''

''låågär, läägär, lägsta''

''ongär, yngär, yngsta''

''stoorär, störr(i), största'' (Stammen slutar på r)

''bra, bä.tär, bästa''

''dååligär, sömmär, sömsta''

''liitn, mindär, minsta''

''illa, värri, värsta''  (Lika som i standardsvenska)

=Satsmönster=
De små ”strukturorden” ''no.'' och ''nå.'' används mycket ymnigt i vardagsfraser. De används på ett sätt som stämmer med tre allmännyländska ord, som används även i vårdat tal i Helsingfors, och då brukar uppfattas som ”nu”, ”nog” respektive ”nå”, men har en betydelse som ganska långt avviker från de sverigesvenska. Sambandet kompliceras av individuella variationer. I västnyländskan kan uttalet växla mellan ''no.'' och ''nå.'' på ett sätt som gör att det är svårt att veta om det är frågan om nog eller nå. I Helsingforssvenskan råder det snarare osäkerhet mellan nu och nog.
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
!Ord	||Standardsvensk betydelse	||Helsingforssvens betydelse			||Västnyländsk betydelse
|-
|Nu	||trots allt, förvisso||faktiskt||faktiskt		
|-
|Nog	||antagligen		||Bekräftande. Inleder eller avslutar jakande sats. 		||Inleder och avslutar jakande sats. 
|-
|Nå	||Sluta upp!		||Ensamt: ”Låt höra!”. Annars: Meningsinledande	||Inleder och avslutar sats.
|-
|}

'''Meningsinledande'''  

På Helsingforssvenska kan man säga: ”Nå, nog kan jag.” eller ”Nog kan jag.” i betydelsen ”Det kan jag.” Här följer några varianter av den västnyländska motsvarigheten. De mest betonade stavelserna är markerade med fetstil. 

==Framhäver verbet==
''Nå., no. '''kan''' ja. no.'' 

''Nå. '''kan''' ja. no.''

''Nå. '''kan''' ja. nå.''

''No. '''kan''' ja. no.'' 

''No. '''kan''' ja. nå.''

==Framhäver subjektet (jag)==
''Nå., no. kan ja. '''jaa''' no.''

''Nå. kan ja. '''jaa''' no.''

''Nå. kan ja. '''jaa''' nå.''

''No. kan ja. '''jaa''' no.''

''No. kan ja. '''jaa''' nå.''

==Framhäver objektet (det)==
''Nå., no. kan ja. '''dee''' jaa no.''

''Nå. kan ja. '''dee''' jaa no.''

''Nå. kan ja. '''dee''' jaa nå.''

''No. kan ja. '''dee''' jaa no.''

''No. kan ja. '''dee''' jaa nå.''

==Framhäver objektet (det)==
''Nå., no. kan ja. dee no.''

''Nå. kan ja. dee no.''

''Nå. kan ja. dee nå.''

''No. kan ja. dee no.''

''No. kan ja. dee nå.''

==Framhäver verb och objekt==
''Nå., no. kan ja. dee '''jaa''' no.''

''Nå. kan ja. dee '''jaa''' no.''

''Nå. kan ja. dee '''jaa''' nå.''

''No. kan ja. dee '''jaa''' no.''

''No. kan ja. dee '''jaa''' nå.''

Det här sättet att bygga upp satser med ett symmetriskt arrangemang av upprepade småord är typiskt för västnyländskt tal. Det som kan upprepas är de tre orden no, nå och int och pronomen som betecknar subjekt och möjligen objekt. Upprepandet tjänar till att klargöra vilken satsdel som framhävs och därmed fastställa uttalandets allmänna inriktning. Västnyländskan verkar över lag både ha ett emfatiskt behov och en motvilja att ändra ordföljden från det normala VSO-mönstret. Konstruktionen har också betydelse för att bygga upp sats- och meningsrytm kring två betonade ställen, liknande intonationen för långa sammansatta ord. Ingår det två- eller flerstaviga ord i meningen får deras naturliga musikaliska accent ibland stryka på foten för att satsens intonation ska bli den rätta, men det kan också vara så att några småord klistras till korta betonade ord och inlemmas i deras ordaccentkontur så att den blir tydligare.

====Några nekande exempel==== 
''Int veet ja. dee '''jaa''' i.t.'' Jag vet inte det.

''De. '''troor''' ja. int i.t.'' Det tror jag inte.

''De. troor i.t ja. jaa i.t.'' Det tror jag inte.

''’t '''ha.''' han no. ha.vi så. my.ky ti. gö.ra '''han''' i.t.'' Inte har han haft så mycket att göra.

Frågesatser: 

''Ka. ’t do. '''sii dee''' duu?''  Kan du inte se det.

''Nå. ka. ’t do. '''sii''' dee '''duu''' it?''  Kan inte du se det.

Huvudsats plus bisats: 

''Ja. '''troodd''' a.t ’t do. sko. ko.na jö.ra '''dee duu.''''' Jag trodde inte att du skulle kunna göra det.

Utrop, bisats: 

''A.t i.t do. ha. vi.ta '''dee duu''' (it)!'' Att inte du har vetat det!

I synnerhet vid utrop, men också i övrigt uppvisar orden ofta ett successivt stegrat tryck, så att i tur och ordning den ena efter den andra av satsdelarna framstår som betonad, bara för att bli övertrumfad av någon senare ännu mer betonad satsdel. Det är bland annat detta som ger västnyländskan dess emfatiska karaktär.

=Läs mera=
http://sv.wikipedia.org/wiki/Västnyländska

Ebba Selenius: Västnyländsk ordaccent, ISBN 951-9017-02-x Helsingfors 1972

Bengt Lohman, Ing-Marie Loman, Chris Nyström, Märta Uggla: Så talar vi svenska i Finland, studiehäfte utgivet av Oy Yle Ab 1981, Helsingfors.

Paul Kiparsky: Fenno-Swedish Quantity: Contrast in Stratal OT [[http://www.stanford.edu/~kiparsky/]]

Marie-Charlotte Gullmets-Wik: Backa och backe, glader och glad. Formväxling i talspråk i Jakobstad, Kristinestad, Ekenäs och Lovisa, ISBN 951-583-117-2.

[[Kategori:Uttömmande böcker]]
[[Kategori:Språk]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|V]]
[[Kategori:Svenska]]</text>
      <sha1>9atng66821erstfbrw5f3lgc2e4p929</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Västnyländska/Västnyländska/Fotnoter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7794</id>
    <revision>
      <id>38798</id>
      <parentid>31051</parentid>
      <timestamp>2013-05-14T16:27:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38798</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2718" sha1="j8g8budz4i4u8377z94zma68k8kf3eg" xml:space="preserve">[[Kategori:Språk]]

====Stavelselängd====
Det här gäller i en stavelse. Man kan inte bara mekaniskt räkna hur många konsonanter som följer efter varje vokal; i sammansatta ord och liknande kan det ju följa konsonanter som uppenbart hör till nästa stavelse, och de förkortar inte vokalen. Alltså långt å i kålrot liksom i kål. Ett verkligt undantag från denna kvantitetsregel finns det dock i standardsvenskan: Tillägg av passivändelsen -s förkortar inte vokalen. Både ”ät” och ”äts” uttalas med långt ä. Lånord kan också vara undantag från svenskans kvantitetsregel. &quot;Start&quot; brukar sålunda uttalas med långt a-ljud i standardsvenska, trots att vokalen följs av två konsonanter. Sen är skriften inte alltid konsekvent: I ordet ”teknisk” uttalas första stavelsen lika som i ”teckning”, trots att den betonade stavelsen ”tek-” antyder långt e-ljud.

====Möjliga alternativa beteckningssätt för kort vokal====
Fonetiker har alltsedan sanskritgrammatikens dagar använt ett speciellt diakritiskt tecken, (breve, eller brevis), som för denna funktion har övertagits till det internationella fonetiska alfabetet. Kort a, e, i, o och u betecknas med  ă, ĕ, ǐ, ŏ, ǔ respektive. En nackdel med det är att det blir besvärligt att skriva eftersom det inte kan genereras med vanliga tangentbord. 

Det skulle man i och för sig kunna stå ut med i en skrift som denna som inte syftar till att etablera ett skriftspråk utan bara till att en gång för alla förklara hur orden ska uttalas, varefter läsaren förmodas tala, snarare än skriva. Men värre är att brevètecknet med nuvarande ordbehandlare inte låter sig förenas med bokstäverna å, ä, och ö, och inte ens med y. De bokstäverna används inte i internationella fonetiska alfabetet, men som ovan förklarats skulle det vara högst önskvärt att kunna använda dem för en dialekt av svenska språket, som inte ens skiljer sig så mycket från standardspråket.  (För kort ä-ljud skulle man visserligen kunna tänka sig att använda ĕ eftersom det inte finns något kort slutet e. Man skulle på samma sätt kunna använda ŏ för kort å och i stället u för att beteckna o-ljud, men då har man redan krånglat till det ordentligt, och fortfarande återstår kort y och ö att hitta beteckningar för.) 

====Alternativt uttal av vaselin====
En viss liten skillnad i uttal mot standardsvenska är det faktiskt ibland, och om vi speciellt vill framhålla den kan vi skriva ”''vasseliin''”. Därmed visas att ordet, i synnerhet när det är betonat, kan uttalas med ett bitryck på första stavelsen som förlänger den, och att det då snarare är s-ljudet än a-ljudet som förlängs.)</text>
      <sha1>j8g8budz4i4u8377z94zma68k8kf3eg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Chokladkartongen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7806</id>
    <revision>
      <id>49510</id>
      <parentid>38370</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49510</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2754" sha1="2ddvoc9z7rdvnv6fx5jki7p1rr8kirp" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Chokladkartongen|2=
Bosse tycker om choklad. Han har därför alltid en öppnad chokladkartong i skafferiet. När den tar slut köper han i hemlighet en ny och låtsas som ingenting. Bosses fru, som är misstänksam av naturen, förundras över att den där kartongen aldrig tar slut. Därför börjar hon då och då räkna antalet chokladbitar som är kvar. Skriv ett program som, givet hennes observationer, beräknar det minsta antalet nya kartonger Bosse kan ha köpt under perioden.

=== Indata ===
På första raden står ett heltal N ≤ 100, antal observationer. Därefter följer en rad med N heltal, antalet chokladbitar i asken (mellan 1 och 100) vid varje observation, i den ordning de görs.

=== Utdata ===
Programmet ska skriva ut en rad med ett heltal: det minsta antal nya kartonger Bosse bevisligen måste ha köpt under perioden.

=== Exempel: Indata ===

 10
 17 15 16 16 18 17 14 12 13 9

=== Exempel: Utdata ===

 3

}}

== Lösning ==
Det är bara att räkna hur många gånger ett tal i input-datan är större än det precis innan.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
using namespace std;
 
int main(){
	int antal_observationer;
	cin &gt;&gt; antal_observationer;
	int antal = 0;
	int last = 100;
	for (int i=0; i&lt;antal_observationer; i++){
		int tmp;
		cin &gt;&gt; tmp;
		if (tmp &gt; last)
			antal++;
		last = tmp;
	}
	cout &lt;&lt; antal &lt;&lt; endl;
	return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Är man extra cool skriver man i x86_64 assembler:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;asm&quot;&gt;
	.section .rodata.str1.1,&quot;aMS&quot;,@progbits,1
.L_FORMAT_INT:
	.string &quot;%d&quot;
.L_FORMAT_INT_NEWLINE:
	.string &quot;%d\n&quot;
	.text
	.globl main
	.type main,@function
main:
	pushq	%rbx
	pushq	%r13
	pushq	%r14
	pushq	%r15
	subq	$8, %rsp

	movl	$.L_FORMAT_INT, %edi
	xorl	%eax, %eax
	leaq	(%rsp), %rsi
	call	scanf
	movl	(%rsp), %ebx	#antal_observationer
	
	xorl	%r13d, %r13d	#antal
	movl	$100, %r14d	#last

	xorl	%r15d, %r15d	#i
.L_FOR_PRETEST:
	cmpl	%ebx, %r15d
	je	.L_DONE
.L_FOR:
	movl	$.L_FORMAT_INT, %edi
	xorl	%eax, %eax
	leaq	(%rsp), %rsi
	call	scanf
	movl	(%rsp), %eax
	xorl	%ecx, %ecx
	cmpl	%r14d, %eax
	setg	%cl
	addl	%ecx, %r13d
	movl	%eax, %r14d
	addl	$1, %r15d
	cmpl	%ebx, %r15d
	jne	.L_FOR
	
.L_DONE:
	xorl	%eax, %eax
	movl	%r13d, %esi
	movl	$.L_FORMAT_INT_NEWLINE, %edi
	call	printf
	
	addq	$8, %rsp
	popq	%r15
	popq	%r14
	popq	%r13
	popq	%rbx
	xorl	%eax, %eax
	ret
	.size	main, .-main

&lt;/syntaxhighlight&gt;

Och om man är coolare än cool så skriver man i DSP-språket som introduceras några uppgifter senare (av Anton Fors Hurdén):

 CONST 1 1
 INPUT 0
 INPUT 3
 SUB 1 0
 CONST 0 2
 ADD 3 2
 INPUT 3
 ADD 3 4
 SUB 1 2
 SUB 1 4
 JNZ 2 15
 ADD 1 5
 JNZ 4 14
 SUB 1 5
 CONST 0 4
 JNZ 4 8
 SUB 1 0
 JNZ 0 4
 OUTPUT 5
 HALT</text>
      <sha1>2ddvoc9z7rdvnv6fx5jki7p1rr8kirp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Biblioteket</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7808</id>
    <revision>
      <id>49485</id>
      <parentid>38360</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49485</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4064" sha1="30625x6wllw58onp7uzez07fswijdym" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Biblioteket|2=
Du jobbar på ett bibliotek och vill ställa tillbaka ett antal böcker i hyllorna. Hyllorna är placerade längs x-axeln. Givet i vilken hylla varje bok ska stå (en x-koordinat mellan -1000 och 1000) och det maximala antalet böcker som du kan bära samtidigt, bestäm den kortaste sträckan du måste gå för att ställa tillbaka alla böcker. Böckerna som ska ställas tillbaka befinner sig ursprungligen på position 0. Du behöver inte gå tillbaka efter att ha återställt den sista boken.

=== Indata ===
På första raden står två heltal: antalet böcker som ska ställas tillbaka N, där 1 ≤ N ≤ 100, och antalet böcker du kan bära samtidigt K, där 1 ≤ K ≤ 100. Sedan följer N rader med ett heltal på varje rad, x-koordinaten för den hylla där varje bok ska stå.

=== Utdata ===
Programmet ska skriva ut en rad med ett heltal: den minimala sträckan du måste gå för att sätta tillbaka alla böckerna.

=== Exempel: Indata ===

 4 2
 3
 1
 4
 -4

=== Exempel: Utdata ===

 14

=== Exempel: Förklaring ===
Du kan exempelvis börja med att ta med dig böckerna som ska till hylla 3 och 4. Därefter hämtar du boken som ska till hylla 1 och slutligen tar du boken som ska till hylla -4.

}}

== Lösning ==
Det första man kan notera att det går bra att först hantera samtliga böcker på ena sidan om x=0, när man är klar med dessa hanterar man den andra sidan. Vilken sida man ska ta först beror på var den bok som står längst bort står. Eftersom man inte behöver gå tillbaka efter den sista boken är det klokt att sluta med den bok som står längst bort. För enkelhetens skull räknar vi först med att man ändå måste gå tillbaka till ursprungspositionen efter den sista boken. Denna enkelsträcka kan man helt enkelt räkna bort precis innan utskriften av svaret.

När man tar ska ta alla böcker på en sida om x=0 plockar man helt enkelt på sig så många som möjligt och ställer tillbaka en efter en, sedan hämtar man så många nya som möjligt igen, men för att man ska gå så kort sträcka som möjligt måste man i första hand ta de längst bort. Antag att man har fyra böcker att placera ut, på position 1, 2, 3, 4, och att man kan ta tre böcker samtidigt. Då är det smartast att först ta böckerna 2-4 och sedan bok 1. Då måste man gå 4*2+1*2 steg = 10 steg. Om man istället skulle ta böckerna 1-3 först och sedan bok 4 måste man gå 3*2+4*2 = 14 steg istället. Man måste alltså se till att den gången man bär de böckerna som är &quot;kvar&quot; när man annars har haft fullastat ska vara de närmaste (mot x=0).

Pseudokod:
 Läs in alla böcker, alla med negativa koordinater i en lista, de positiva i en annan
 var '''max''' := så många böcker man kan ta samtidigt
 var '''steg''' := 0, totalt antal steg, det vi sedan ska skriva ut
 Sortera de båda listorna så att de närmast x=0 hamnar först
 För var och en av listorna
  För varje '''bok''', börja sist i listan, men stega '''max''' steg bakåt, dvs. hoppa över '''max'''-1 böcker
   '''steg''' += '''bok'''*2, (man måste ju gå tillbaka också)
 '''steg''' -= |boken som står längst bort|
 Skriv ut '''steg'''

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;algorithm&gt;
using namespace std;
 
int main(){
	int antal, max;
	cin &gt;&gt; antal &gt;&gt; max;
 
	int positiva[101], negativa[101];
	positiva[0] = 0;
	negativa[0] = 0;
	int positiva_len=1, negativa_len=1;
	int steg=0;
	for(int i=0; i&lt;antal; i++){
		int tmp;
		cin &gt;&gt; tmp;
		if (tmp &gt; 0){
			positiva[positiva_len++] = tmp;
		} else if (tmp &lt; 0){
			negativa[negativa_len++] = -tmp;
		}
	}
	sort(positiva, positiva+positiva_len);
	sort(negativa, negativa+negativa_len);
 
	for(int i=positiva_len-1; i&gt;=0; i-=max){
		steg += positiva[i]*2;
	}
	for(int i=negativa_len-1; i&gt;=0; i-=max){
		steg += negativa[i]*2;
	}
	steg -= (positiva[positiva_len-1] &lt; negativa[negativa_len-1] ? negativa[negativa_len-1] : positiva[positiva_len-1]);
	cout &lt;&lt; steg &lt;&lt; endl;
	return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>30625x6wllw58onp7uzez07fswijdym</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Jan Ersa och Per Persa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7809</id>
    <revision>
      <id>49463</id>
      <parentid>48066</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49463</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2998" sha1="eb0aeryldgckidice48gf45re5i3zf9" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Jan Ersa och Per Persa|2=
Så här börjar en dikt av Gustaf Fröding: 
''Jan Ersa ägde Nackabyn,
Per Persa ägde Backabyn 
i By i Västra Ed. 
Jan Ersa, 
Per Persa, 
de höllo aldrig fred.''

När Jan Ersa och Per Persa, på äldre dagar, flyttade in till staden såg de till att de hamnade så långt från varandra som möjligt. Skriv ett program som läser in information om gatorna i staden och som sedan bestämmer mellan vilka två hus den kortaste vägen är som längst, samt längden av denna väg.

[[Fil:Janersa.png]]

''Kartan visar stadens alla hus och gator i exemplet. Vi ser också de röda husen där Jan Ersa och Per Persa numera bor. Dessa två hus (nr 1 och 9) är de hus i staden som ligger längst ifrån varandra (4900 meter). (I bilden saknas avstånd 10 mellan hus 7 och 10.)''

=== Indata ===
På första raden står ett tal N, 2 ≤ N ≤ 100, som anger antalet hus i staden. Husen är numrerade från 1 till N. På nästa rad återfinns ett tal som anger antalet gator V, 2  ≤ V ≤ 500. Därefter följer V rader med tre tal på varje rad: från hus nummer, till hus nummer och gatans längd (givet i 100-tals meter). I givna indata går det alltid att ta sig från vilket hus som helst till vilket annat hus som helst.

=== Utdata ===
Programmet ska skriva ut en rad med tre tal åtskilda av blanksteg: Numren på de två husen längst ifrån varandra (det lägsta numret först) samt avståndet i meter. Om det finns flera par av städer som ligger på detta avstånd kan du ange vilket som helst av dem.

=== Exempel: Indata ===

 15
 27
 1 12 10 
 1 2 9 
 2 12 9 
 6 12 9 
 3 6 9 
 2 3 8 
 3 12 10 
 3 4 8 
 4 13 6 
 5 13 11 
 5 6 8 
 4 6 11 
 4 5 15 
 6 7 12 
 7 8 8 
 8 11 6 
 9 11 11 
 9 10 8 
 7 10 10 
 10 11 14 
 8 15 11 
 5 15 9 
 5 7 13 
 5 8 12 
 5 14 12 
 13 14 16
 14 15 8 


=== Exempel: Utdata ===

 1 9 4900

}}

== Lösning ==
Ett ganska standardproblem där man ska hitta kortaste vägen mellan samtliga noder (hus). Floyd-Warshalls algoritm löser detta snabbt och enkelt.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#define INF 10000000

int N, V;

//Avståndet mellan två hus
int dist[100][100];

int main(){
	scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;N, &amp;V);
	for(int i=0; i&lt;N; i++)
		for(int j=0; j&lt;N; j++)
			dist[i][j] = INF;
	for(int i=0; i&lt;V; i++){
		int hus1, hus2, len;
		scanf(&quot;%d%d%d&quot;, &amp;hus1, &amp;hus2, &amp;len);
		hus1--, hus2--;
		dist[hus1][hus2] = len;
		dist[hus2][hus1] = len;
	}
	//Floyd Warshall
	for(int k=0; k&lt;N; k++)
		for(int i=0; i&lt;N; i++)
			for(int j=0; j&lt;N; j++){
				int tmp;
				if ((tmp = dist[i][k] + dist[k][j]) &lt; dist[i][j]){
					dist[i][j] = dist[j][i] = tmp;
				}
			}
	//Hämta ut det paret som har längst kortast avstånd mellan sig
	int biggest = 0;
	int from;
	int to;
	for(int i=0; i&lt;N-1; i++)
		for(int j=i+1; j&lt;N; j++)
			if (dist[i][j] &gt; biggest){
				biggest = dist[i][j];
				from = i;
				to = j;
			}
	printf(&quot;%d %d %d\n&quot;, from+1, to+1, biggest*100);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>eb0aeryldgckidice48gf45re5i3zf9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Janersa.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>7810</id>
    <revision>
      <id>31162</id>
      <timestamp>2011-07-01T19:08:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Username~svwikibooks</username>
        <id>2103</id>
      </contributor>
      <origin>31162</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Vaktaren.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>7819</id>
    <revision>
      <id>31191</id>
      <timestamp>2011-07-18T20:00:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Username~svwikibooks</username>
        <id>2103</id>
      </contributor>
      <origin>31191</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lärobok i skat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7825</id>
    <revision>
      <id>55359</id>
      <parentid>55357</parentid>
      <timestamp>2024-04-06T13:19:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>RBOliMon</username>
        <id>12254</id>
      </contributor>
      <comment>Lagt till och uppdaterat information om spelets slutpoängberäkning samt poängredovisning i linje med ISkO (intenationella Skatordningen)</comment>
      <origin>55359</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11818" sha1="740rhjgxq6ejtpvr4idxktevtf2cbup" xml:space="preserve">'''Skat''', tyskt kortspel för tre eller fyra spelare, som kan ses som en motsvarighet till engelskans [[Lärobok i bridge|Bridge]]. Spelet kräver minst tre spelare men går bra med fyra och som flest fem. Man kan bara spela tre personer per giv. Spelet går ut på ta poäng genom att spela något av de tre spelsätten; färg (klöver, spader, hjärter och ruter), grand eller noll. Det går till så att den som har vunnit '''budgivningen''' (beskrivs nedan) får välja ett spelsätt och spelar då det mot de andra två som ska försöka se till att '''spelföraren''' inte lyckas så att denne får minuspoäng. Notera att man alltså även kan vinna med noll eller minst minuspoäng. Spelets namn ''skat'' är också beteckningen för de två dolda kort som spelföraren kan välja att byta kort med.

För spelet används ofta tyska spelkort men det går lika bra med de vanliga franska spelkorten. Färgarna motsvaras på följande sätt:
* ruter (&lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♦&lt;/span&gt;) = Schellen/Bollen [[Fil:Bay schellen.svg|25px]]
* hjärter (&lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♥&lt;/span&gt;) = Rot/Herz [[Fil:Bay herz.svg|25px]]
* spader (♠) = Grün/Blatt [[Fil:Bay gras.svg|25px]]
* klöver (♣) = Eichel [[Fil:Bay eichel.svg|25px]]

== Utdelningen av korten ==
Delningen är inte som i de vanligaste kortspelen, nämligen ett kort i taget till varje spelare. I skat har man valt att först dela ut tre kort i taget till varje spelare, sen två kort gömd till &quot;skaten&quot;, sen fyra kort i taget till varje spelare och sist tre kort i taget till varje spelare

== Budgivningen ==
Budgivningen är det första som händer i skat. Man ska genom att uppskatta antalet poäng man kan få på sitt spelsätt bjuda så högt som möjligt. Det är här det blir lite knepigt eftersom det är många faktorer som väger in på hur mycket på poäng spelaren får när spelet är slut. En närmare förklaring finns under poängräkningen. Ordningen i budgivningen utgår från vem som fick kort först, '''förhand'''. Efter kommer '''mellanhand''' som startar med ett bud. Förhand väljer då ifall förhand vill passa på budet eller hålla. Om förhand väljer att hålla så får mellahand fortsätta bjuda tills förhand passar eller inte längre kan bjuda högre. Om förhand väljer att passa går turen över till '''efterhand''' som då bjuder mot mellanhand som då har fått förhands roll, nämligen bara att passa eller hålla på efterhands bud. Om mellanhand väljer att passa mot förhand så är det efterhand som bjuder mot förhand precis som mellanhand gjorde. Om alla spelare väljer att passa kan man lösa det på två sätt, att man börjar om eller att man spelar '''Ramsch'''. Detta bör klarläggas inom sällskapet innan man börjar spela.

Vid budgivningen måste man räkna poäng för att se om man har möjlighet att spela. Detta räknas ut genom två olika multiplikatorer. Den första multiplikatorn handlar om hur många knektar man har och hur man spelar. Knektarna räknas i ordningen: ♣♠&lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♥&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♦&lt;/span&gt;, och om man har alla fyra knektar så räknar man &quot;med fyra, spela fem&quot;, om man har den första knekten, men inte den andra räknar man &quot;med en, spela två&quot;, om man har den tredje, men inte de två första räknar man &quot;utan två, spela tre&quot;, och så vidare. Det utgår alltså ifrån vilka knektar man har (eller inte har) i en obruten serie räknad från ♣, och utifrån det får man den första multipeln.

Extras: Man kan också höja den första multipeln genom att spela öppet eller hand, här finns det ytterligare möjligheten att höja genom att annonsera Schneider (vilket innebär att spelföraren tror sig ta 90 ögon) eller Schneider/Schwartz (vilket innebär att spelföraren tror sig ta alla stick i spelet, även alla sådana med 0 ögon, dvs endast sjuor, åttor, nior i samma stick). Annonsera får man endast när man spelar hand, vilket innebär att man inte plockar upp skaten (de två korten som läggs undan från början) samt ''innan'' första kortet spelas.

Den andra multipeln är beroende av vilken färg man spelar, där färgerna är värda: Grand – 24, ♣ - 12, ♠ - 11, &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♥&lt;/span&gt; – 10, &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♦&lt;/span&gt; – 9.

Som exempel spelas hjärter, och spelföraren har &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♥&lt;/span&gt;Kn och &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♦&lt;/span&gt;Kn och spelar hand. Då får spelföraren den ena multipeln till 4. Utan två, spela tre  och hand fyra. Den andra multipeln är 10 eftersom hjärter spelas, och således blir öppningspoängen 4*10=40. Den spelaren som alltså får högsta öppningspoängen (så att de andra två har passat) blir spelförare. Om en spelförare spelar ett spel med färre poäng än de poängen som spelaren öppnade med så förlorar spelaren automatiskt. Det gäller alltså att vara försiktig och förutseende i budgivningen, särskilt när man budar på &quot;utan två, tre eller fyra&quot; med tanke på att ♣Kn kan finnas i skaten, och då hamnar man plötsligt på &quot;med en&quot; som utgångsläge för första multiplikatorn och tvingas att höja värdet på sitt spel genom att t.ex. spela en annan färg med högre värde, öppet (hand fungerar ju inte längre) eller att spela sina motspelare Schneider eller Schwartz (OBS! utan att annonsera, eftersom detta ju endast fungerar vid hand.)

Om en av motspelarna anser sig vara säker på att spelföraren med säkerhet kommer att förlora kan denne säga '''Kontra''' innan han eller hon spelar sitt första kort, detta kräver dock att han eller hon varit aktiv med i budgivningen, dvs. budat över 18 (eller som efterhand kunnat buda över 18 men mindre än spelledaren). Spelledaren kan svara med '''Re''' om denne i sin tur är säker på att vinna spelet ändå. Båda dessa ''dubblerar spelets värde'', dvs. för att stanna kvar i tidigare exempel från budgivningen, så kammar blir totalvärdet 160 poäng om båda har använts.

== Spelsätt ==
I skat så spelar man bara med 32 kort, från sju och uppåt till ess. I alla spelsätt utom noll så är rangen på korten inte helt lik den vanliga ordningen. ordningen är följande från högsta till lägsta:

♣Knekt, ♠Knekt, &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♥&lt;/span&gt;Knekt, &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♦&lt;/span&gt;Knekt, Ess, Tio, Kung, Dam, Nio, Åtta, Sju (Knekt och tio har alltså bytt platser i ordningen, och knekt är högst).

När man spelar '''Noll''' (Null) så är ordningen normal, alltså: E, K, D, Kn, 10, 9, 8, 7.

Det är alltid förhand som börjar spelet. Ordingen går medurs. Spelaren måste följa färg om han/hon kan, annars kan spelaren saka kort. I alla spelsätt utom noll är knektarna trumf.

=== Noll ===
Noll är ett spelsätt där spelföraren ska försöka att inte ta några stick alls. Gör spelföraren det så förlorar denne. Som nämnt ovan så är ordningen på korten &quot;normal&quot;. En minnesregel är att spelet är i princip som [[Hjärter]], till skillnad mot de övriga spelsätten. Noll kan spelas på fyra olika sätt:

*vanligt och spelföraren kollar på skaten (Noll, och för att kunna spela detta måste man ha max 23 öppningspoäng)
*vanligt men spelföraren kollar inte på skaten (Noll hand, 35 öppningspoäng)
*med öppna kort och spelföraren kollar på skaten (Noll öppet, 46 öppningspoäng)
*med öppna kort och spelföraren kollar inte på skaten. (Noll öppet hand, 59 öppningspoäng)

=== Färg ===
Det vanligaste i skat är att spela färg. Spelföraren får då välja en färg (klöver, spader, hjärter eller ruter) som blir trumf, dock är knektarna alltid högre trumf än trumffärgen i sig, och det i ordningen ♣Kn, ♠Kn, &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♥&lt;/span&gt;Kn, &lt;span style=&quot;color:red;&quot;&gt;♦&lt;/span&gt;Kn. Det gäller för förhand att samla på sig minst 61 ögon för att klara kontraktet.

=== Grand ===
Att spela grand är en variant av att spela färg kan man säga, fast i grand är knektar (som i alla spel förutom noll är trumf) de enda trumfkorten.

== Spelet ==
Den person som i budgivningen kallas förhand är den som alltid börjar spelet. Spelet fungerar så att alla lägger ett kort, förhand börjar, sen går man medurs. Den person som tar sticket får lägga nästa kort. När man lägger måste man, om möjligt, följa färg, annars får man lägga vilket kort man vill. Knektar räknas alltid till trumffärgen, om hjärter alltså är trumffärg och läggs, och en person inte har hjärter men en knekt måste personen alltså lägga knekten. Vid spelomgångens slut (alltså när alla kort lagts) så räknar man ihop ögon, alltså poäng inom spelet. Varje kort har ett värde som framgår i tabellen nedan:

{|align=&quot;left&quot; border=&quot;1&quot;
|colspan=&quot;5&quot; align=&quot;center&quot;| '''Ögon för olika kort'''
|-
|Ess||11
|-
|10||10
|-
|K||4
|-
|D||3
|-
|Kn||2
|-
|Övriga kort||0
|-
|}

Spelföraren måste ha mer än 60 (90 vid schneider och samtliga stick vid schwartz) ögon för att vinna, och vinner då poäng motsvarande det som personen spelade (40 vid exemplet om budgivningen ovan). En ibland tillämpad variant säger att vid förlust adderas den första multipeln med ett (+1), och spelaren i exemplet hade alltså förlorat 5*10=50 poäng (utan två - 2, spel - 3, hand - 4, förlorad - 5 gånger 10 (Hjärter)), men enligt den internationella Skatordningen (ISkO) förlorar spelföraren med ordinarie spelvärde (i föreliggande exempel 40) till vardera motspelare, dvs. minus 80 totalt.

== Poängräkning ==

När alla kort är lagda är det dags att räkna ihop ögonen. Man räknar ihop ögonen för de två motspelarnas stick ihop, likaså för spelförarens alla stick, plus de två kort som ligger i skaten enligt värdena i tabellen ovan.

Eftersom det finns 120 ögon i spelet behöver spelledaren minst 61 ögon för att vinna, vid 60 eller lägre är det motspelarna som tar hem spelet. Om spelledaren har annonserat Schneider eller Schwartz, så behöver han minst 90 ögon (Schneider) eller alla stick (Schwartz) för att vinna. När segraren står klart är det dags att beräkna spelets slutvärde. Detta sker analogt till budgivningen.
* plus 1 multiplikatorpoäng för varje icke annonserade Schwartz och/eller Schneider
* annonserad Kontra/Re dubblerar spelvärdet
* om en spelare har budat högre än det faktiskt spelade spelvärdet har han eller hon alltid förlorat med ''spelvärdet'', undantag vid hand, där det gäller följande enligt ISkO kap 5.4.2:
Om ett handspel inte når upp till budat värde eftersom det fanns en trumfspets i skaten har spelledaren överbudat och därmed förlorad oavsett antal ögon. I detta fall ska spelets basvärde multipliceras med en multiplikator som räcker till att ''minst'' nå budets spelvärde.

Exempel: Hjärter hand &quot;utan tre&quot; efter att ha budat 36. I skaten ligger klöver knekt. Spelet ska i så fall varken värderas till 36 (budet) eller 50 (utan 3, spel 4, hand 5) utan till 40, eftersom minsta möjliga multiplikatorn till spelets basvärde 10 som ''minst'' når 36 är 4.

== Poängredovisning ==

Här finns det två varianter:
* Variant 1: Man skriver endast spelledarens poäng. Har denne vunnit skriver man det ''enkla'' spelvärdet i pluspoäng, har spelledaren förlorat skrivs det ''dubbla'' spelvärdet som minuspoäng. Detta är det föreskrivna redovisningssättet för officiella turneringar.
* Variant 2: Man skriver poängen för alla spelare (+/-) varvid det noteras det dubbla värdet för spelledaren vid vinst, (eftersom han eller hon ju vunnit spelets värde i poäng av vardera motspelare) så att saldot för raden blir netto 0, vilket underlättar kontrollräkning; spelvärdet noteras i en separat kolumn. Detta skrivsättet är det intuitiva om man ska sköta betalningen efter varje spelade omgång.
[[Kategori:Kortspel]]</text>
      <sha1>740rhjgxq6ejtpvr4idxktevtf2cbup</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare ru</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7827</id>
    <revision>
      <id>31233</id>
      <parentid>31231</parentid>
      <timestamp>2011-08-07T15:05:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>tar bort wp-iw</comment>
      <origin>31233</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="213" sha1="m2aqibmaxk4jdlx268414de306qfskg" xml:space="preserve">{{Babel användare
|lang=Ryska
|iso=ru
|level=N
|text1=
|langlabel=Русский язык
|text2=&amp;#32;для этого участника является&amp;#32;
|levellabel=родным
|text3=.
|levelfirst=no
}}</text>
      <sha1>m2aqibmaxk4jdlx268414de306qfskg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ru-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7828</id>
    <revision>
      <id>31232</id>
      <timestamp>2011-08-07T15:00:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>babel-kategori</comment>
      <origin>31232</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="2gemvvagg9rf03tstwdbmmgv2fdsm60" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare ru]]</text>
      <sha1>2gemvvagg9rf03tstwdbmmgv2fdsm60</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chapati</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7830</id>
    <revision>
      <id>56424</id>
      <parentid>56423</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T17:35:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-versaliserinh</comment>
      <origin>56424</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="600" sha1="2j39e9rrq5d6fmys0tgx49g81hsx1bv" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
'''Chapati''' eller roti är ett ojäst, indiskt bröd.

== Ingredienser ==

*mjöl 
*vatten 
*salt 

== Tillagning ==
Häll upp 3,5 dl vatten och häll i lite salt. Blanda i vetemjöl tills degen släpper från bunken och går enkelt att hantera med händerna. Skär degen i tio delar och kavla ut några millimeter tjockt (som en rejäl pannkaka). Arbeta med mycket mjöl så att det inte blir kletigt.

Stek brödet (utan fett i pannan!) en kort stund på medelvärme.

{{wikipedia}}
[[Kategori:Matbröd]]
[[Kategori:Kokboken A-Ö]]
[[Kategori:C kokbok]]
[[Kategori:Indiska recept]]</text>
      <sha1>2j39e9rrq5d6fmys0tgx49g81hsx1bv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7832</id>
    <revision>
      <id>41698</id>
      <parentid>41696</parentid>
      <timestamp>2014-08-28T12:54:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>41698</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1161" sha1="dq8dxh6pqseug0i6twbc9wfljjuwe3e" xml:space="preserve">[[Kategori:Franska]]

'''&lt;center&gt;[[Franska: Nivå I|Nybörjare]]&lt;/center&gt;&lt;/br&gt;'''

&lt;center&gt;[[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Språkkurser/Franska/Nybörjare lektion 5|Lektion 5]]&lt;/center&gt;&lt;br /&gt;

&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;'''Lektion 2 ~ ''What is your name?'''''&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;

=== Dialog 1 ===
Två personer råkar på varandra:
* ''Pierre'': Comment vous appelez-vous?
* ''Jack'': Je m'appelle Jack
* ''Pierre'': Enchanté(e).
* ''Jack'': Je ne parle pas [bien] français. Parlez-vous anglais?
* ''Pierre'': Non.
* ''Jack'': Est-ce qu'il y a quelqu'un ici qui parle anglais?


=== Ordlista 1 ===
{| border=&quot;1&quot;
|Comment vous appelez-vous?
|Vad heter du?
|-
|Je m'appelle...
|Jag heter...
|-
|Enchanté
|Trevligt att råkas
|-
|Je ne parle pas [bien] français
|Jag kan inte (tala) franska [så bra]
|-
|Parlez-vous anglais?
|Kan du (tala) engelska?
|-
|Non
|Nej
|-
|Est-ce qu'il y a quelqu'un ici qui parle anglais?
|Är det någon här som kan tala engelska?
|}</text>
      <sha1>dq8dxh6pqseug0i6twbc9wfljjuwe3e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Kurs</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7837</id>
    <revision>
      <id>37668</id>
      <parentid>31291</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:55:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37668</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="555" sha1="4kgang48euo9kf18o5sdg1wg3hodb6x" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Kurs&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Kurs===
&quot;Med kursen lär du dig fakta utantill på ett smart sätt. Du får repetera de olika frågorna i ämnet under en period tills du memorerat svaren. Välj ämne och ange studietakt. Länk till dina kurser skapas under vänstermenyn 'Dina Kurser'&quot;</text>
      <sha1>4kgang48euo9kf18o5sdg1wg3hodb6x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vetgirig Guide/Barncupen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7838</id>
    <revision>
      <id>37661</id>
      <parentid>31294</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:52:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37661</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="454" sha1="nmisaklf61d47du6y4t9gvimhey61cu" xml:space="preserve">[[Kategori:Vetgirig Guide]]

&lt;div class=usermessage STYLE=&quot;background:#c3e995;border: 2px solid #54a513; border-right-width: 5px; border-left-width: 5px; border-top-width: 5px; border-bottom-width: 5px;&quot;&gt;
&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Barncupen&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/center&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;br&gt;
===Barncupen===
Endast medlemmar som fyller högst 15 år (under året) får vara med i denna cup.

Frågeurvalet är anpassat för barn och ungdomar.</text>
      <sha1>nmisaklf61d47du6y4t9gvimhey61cu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Windows Datorsäkerhet för den Okunnige</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7841</id>
    <redirect title="Datorsäkerhet i Windows för okunniga" />
    <revision>
      <id>31327</id>
      <timestamp>2011-08-29T06:40:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Windows Datorsäkerhet för den Okunnige]] till [[Datorsäkerhet i Windows för okunniga]]: Bättre namn</comment>
      <origin>31327</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="e2ulmvh5s0u7sm1y56hphb8aj6kw2y3" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Datorsäkerhet i Windows för okunniga]]</text>
      <sha1>e2ulmvh5s0u7sm1y56hphb8aj6kw2y3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Svenskt järnvägslexikon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7842</id>
    <revision>
      <id>46517</id>
      <parentid>46516</parentid>
      <timestamp>2016-02-03T17:14:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Z4p</comment>
      <origin>46517</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4069" sha1="a8h446s1a49gpilvm4zrmuebija5hwe" xml:space="preserve">{{Alfabetisk}}
==A==

==B==
===Banverket===
'''Banverket''' var den myndighet som ansvarande för järnvägsrälsen mellan 1988 och 2010. Banverket bildades genom att man bröt loss SJ:s banavdelning. Banverket upphörde 2010 då den införlivades i det nybildade Trafikverket.
==C==

==D==
===Driftplats===
'''Driftplats''' är en plats på linjen, vanligen en station, som övervakas mer detaljerat av tågklareraren.
===Dvärgsignal===
'''Dvärgsignal''' är en liten signal i marknivå som är vanligt förekommande på större stationer och rangebanegårdar.
==E==

==F==

==G==
===Green Cargo===
'''Green Cargo''' är ett svenskt statsägt bolag som bedriver godstrafik. Hette SJ Gods fram tills 2001 då det avknoppades från Statens Järnvägar.
==H==
===Hållplats===
'''Hållplats''' är en plats längs med linje som är avsedd för av- och påstigning men som saknar växel eller rörligbro i huvudspåret.

===Hållställe===
'''Hållställe''' är en del av en driftplats avsedd för av- och påstigning.
==I==

==J==

==K==

==L==
===Linjeplats===
'''Linjeplats''' är en plats varhelst på linjen där det finns en växel eller dylikt. Av- och påstigning kan förekomma på en linjeplats.

==M==

==N==
===Nordvästra Stambanan===
'''Nordvästra Stambanan''', även benämnd '''Värmlandsbanan''', är benämningen på stambanan Laxå-Norska gränsen. Tidigare gick banan igenom Laxå, något som den inte gör längre. Den invigdes 1871.

===Norra Stambanan===
'''Norra Stambanan''' är benämningen på stambanan Gävle-Ånge. Tidigare ingick här också sträckan Stockholm-Gävle. Bannan invigdes 1881.
==O==

==P==

==Q==

==R==
===Roslagsbanan===
'''Roslagsbanan''' är en järnväg i södra Uppland med Stockholm som utgångspunkt. Roslagsbanan var tidigare ett vidsträckt järnvägsnät men är idag bara skuggan av sitt forna jag. Roslagsbanan är med sina 891 mm i spårvid Sveriges enda smalspåriga bana med reguljär trafik.

==S==
===SJ AB===
'''SJ AB''' är ett statsägt bolag som bedriver passagerartrafik i hela landet. SJ var tidigare en del av Statens Järnvägar såsom SJ Resor.

===Statens Järnvägar===
'''Statens Järnvägar''' var fram till 2001 den myndighet som ansvarade för järnvägstrafiken i Sverige. Banavdelningen bröts dock loss redan 1988 och bildade Banverket. Statens Järnvägar är också namnet på den nya myndighet som bildades 2001 för vissa diverse uppgifter som inte kunde överföras till andra verk.

===Station===
'''Station''' är en plats där tåg gör uppehåll. Stationen är till skilnad från Hållplatsen ofta utrustad med Rangebanegård och stationsbyggnad.

===Södra Stambanan===
'''Södra Stambanan''' är benämningen på stambanan Malmö-Katrineholm. Tidigare var benämningen för sträckan Malmö-Falköping. Banan invigdes 1862 (Malmö-Falköping).
 
==T==
===TGOJ===
'''TGOJ''', egentligen '''Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar''', var ett privatägd svenskt järnvägsbolag som bedrev såväl passagerar- och godstrafik. Mot slutet dock endast det senare. TGOJ införlivades den 1 januari 2011 i Green Cargo.

===Trafikverket===
'''Trafikverket''' bildades genom en sammanslagning av Vägverket och Banverket. Trafikverket ansvarar för vägarna samt järnvägarna.

===Tågväg===
'''Tågväg''' är det spår som tågklareraren beordrar tåget att ta.

==U==
===Upmark, Erik Gustaf Johan===
'''Erik Gustaf Johan Upmark''' (1904-1990) var civilingenjör och Generaldirektör för Statens Järnvägar 1949-1969. Han var även reservofficer. Son till Johan Upmark.

==VW==
===Västra Stambanan===
'''Västra Stambanan''' är benämningen på den stambana som går mellan Stockholm och Göteborg. Den första delen invigdes redan år 1856 och hela sträckan invigdes 1862.
==XYZ==

==Å==

==Ä==

==Ö==
===Östra Stambanan===
'''Östra Stambanan''' var tidigare benämningen på sträckan Katrineholm-Nässjö. Östra Stambanan räknas numera till Södra Stambanan.

[[Kategori:Lexikon]]
[[Kategori:SAB: Prb Järnvägar och spårvägar]]
[[Kategori:Teknik]]</text>
      <sha1>a8h446s1a49gpilvm4zrmuebija5hwe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Statusinfo</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7844</id>
    <revision>
      <id>45280</id>
      <parentid>31364</parentid>
      <timestamp>2015-08-03T08:02:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Korrigerade kategorinamnen (som självklart skall vara i pluralis).</comment>
      <origin>45280</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="478" sha1="bqlqppom5lzi4m64ua5raakxas1q308" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;
{{anbox
| typ  = meddelande
| bild = [[Fil:{{#switch:{{{1}}}|planerad=00%.svg|växande=25%.svg|mognande=50%.svg|utarbetad=75%.svg|uttömmande=100%.svg}}|40px]]
| text  = Den här boken bedöms att vara {{{1}}}.
}}
{{#if:{{{demo|}}}||[[kategori:{{#switch:{{{1}}}|planerad=Planerade böcker|växande=Växande böcker|mognande=Mognande böcker|utarbetad=Utarbetade böcker|uttömmande=Uttömmande böcker }}]]}}
&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bqlqppom5lzi4m64ua5raakxas1q308</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Statusinfo/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7845</id>
    <revision>
      <id>31357</id>
      <parentid>31356</parentid>
      <timestamp>2011-08-31T06:14:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>31357</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="471" sha1="nl088t0uqfs28bzb06cb00wvq4d91op" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==
Markerar status för den aktuella boken.
=== Parametrar ===
*&lt;nowiki&gt;{{Statusinfo|planerad}}&lt;/nowiki&gt;
*&lt;nowiki&gt;{{Statusinfo|växande}}&lt;/nowiki&gt;
*&lt;nowiki&gt;{{Statusinfo|mognande}}&lt;/nowiki&gt;
*&lt;nowiki&gt;{{Statusinfo|utarbetad}}&lt;/nowiki&gt;
*&lt;nowiki&gt;{{Statusinfo|uttömmande}}&lt;/nowiki&gt;
=== Exempel ===
{{Statusinfo|utarbetad|demo=on}}

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;
[[kategori:statusmallar]]
&lt;!-- INTERWIKI NEDAN --&gt;
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>nl088t0uqfs28bzb06cb00wvq4d91op</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Statusmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7846</id>
    <revision>
      <id>31359</id>
      <timestamp>2011-08-31T06:15:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:mallar]]'</comment>
      <origin>31359</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv" xml:space="preserve">[[kategori:mallar]]</text>
      <sha1>afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Nätverkslexikon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7847</id>
    <revision>
      <id>31366</id>
      <parentid>31365</parentid>
      <timestamp>2011-08-31T06:20:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>31366</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="244" sha1="4v6sf1zfydnyps32jkj1rl7rhz9tzzj" xml:space="preserve">{{statusinfo|planerad}}
==Nätverksenheter==

==Protokoll==
===TCP/IP===
==Överföringsmedia==

==Övrigt==

[[kategori:Alfabetiskt index]]
[[kategori:Alfabetiskt index/N]]
[[kategori:Lexikon]]
[[Kategori:SAB: Puc Datanät, datakommunikation]]</text>
      <sha1>4v6sf1zfydnyps32jkj1rl7rhz9tzzj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Paprika och olivplättar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7848</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Paprika- och olivplättar" />
    <revision>
      <id>38497</id>
      <parentid>31369</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T02:20:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Kokboken/Recept/Paprika- och olivplättar]]</comment>
      <origin>38497</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="i8z09odea0bcm3aekwfbeoo1rxzsht9" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Paprika- och olivplättar]]</text>
      <sha1>i8z09odea0bcm3aekwfbeoo1rxzsht9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Svenskt Järnvägs Lexikon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7849</id>
    <redirect title="Svenskt järnvägslexikon" />
    <revision>
      <id>31371</id>
      <timestamp>2011-08-31T15:54:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Svenskt Järnvägs Lexikon]] till [[Svenskt järnvägslexikon]]: Bättre namn</comment>
      <origin>31371</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="chfbwcqji67mpo4t1gf68es1vbqgpcy" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Svenskt järnvägslexikon]]</text>
      <sha1>chfbwcqji67mpo4t1gf68es1vbqgpcy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Thailändsk ingefärskyckling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7851</id>
    <revision>
      <id>47052</id>
      <parentid>31390</parentid>
      <timestamp>2017-04-23T22:14:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Astridx</username>
        <id>4167</id>
      </contributor>
      <comment>Sorterar under T kokbok istället för okategoriserat + sifferlista</comment>
      <origin>47052</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1085" sha1="b32v59kvbmlzebyn7pwwni815erv08g" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
Kallas för Gai Pad Khing på thailändska restauranger i Sverige. På engelska oftast Ginger Chicken. 

==Ingredienser==
''1 portion''
* 2 msk rapsolja
* 1 / 2  kycklingbröst (skivad)
* 2 / 3 dl ingefära (strimlad)
* 1 medelstor lök 
* 2 dl färska champinjoner (skivade)
* 1 bunt kinesisk selleri (skivad 2-5 cm)
* 1 dl minimajs 
* 2-8 små chilin (beroende på hur starkt man vill ha det)
* 1 msk fisk sås
* 5 msk Ostronsås 
* 2 msk sojasås 
 
==Tillagning==
# Stek vitlök och chili i rapsoljan på medelvärme.   
# Häll i kycklingbröst, fisksås och soyasås. Låt koka i 10 minuter, rör runt ofta. 
# Tillsätt lök, champinjoner (eller annan svamp) och minimajs. Koka i 2 minuter på medelvärme.  
# Blanda sedan i ostronsås och lägg i kinesisk selleri, ingefära och salladslök. Stäng av värmen efter ca 1 minut. 

==Servering==
Serveras med jasminris eller råris.
 
==Tips==
Det går att blanda i de flesta wokgrönsaker.

[[kategori:T kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Kyckling|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Thailändskt|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>b32v59kvbmlzebyn7pwwni815erv08g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Thailendsk ingefärskyckling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7852</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Thailändsk ingefärskyckling" />
    <revision>
      <id>31391</id>
      <timestamp>2011-09-04T22:37:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LnG91</username>
        <id>2650</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Kokboken/Recept/Thailendsk ingefärskyckling]] till [[Kokboken/Recept/Thailändsk ingefärskyckling]]: Felstavat</comment>
      <origin>31391</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="63" sha1="kdmjhieklxj0jsw1wewzkfhr7elg4ht" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Thailändsk ingefärskyckling]]</text>
      <sha1>kdmjhieklxj0jsw1wewzkfhr7elg4ht</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7862</id>
    <revision>
      <id>56811</id>
      <parentid>53237</parentid>
      <timestamp>2024-12-11T17:14:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>funtioner &gt; funktioner</comment>
      <origin>56811</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6406" sha1="o0q2oc3603qzg9wgptmrck774l6g27m" xml:space="preserve">== Introduktion ==
Varför skall man programmera spel i C++? Har du själv funderat över att börja skapa spel i C++ kanske du skall traska iväg till närmaste fiskbutik, köp en nyfångad lax och slå dig själv i huvudet gång på gång tills du ändrar uppfattning.
Om du fortfarande tycker att det verkar vara en bra idé, alternativt tycker att spelprogrammering är en roligare väg till förståelse över hur man programmerar C++ än att sitta framför kommandotolkens svarta fönster med vita bokstäver och siffror, är detta boken för dig.

Varför inte C++? Framförallt för att både Java och C# har inbyggda funktioner som gör det så mycket lättare att skapa enklare spel och om du börjar med Flash script kan du skapa spel som alla som kan se Youtube-klipp kan spela. 

Varför C++? Om det är så att du aktivt vill vara med om att programmera spel liknande de riktigt tunga spelen på marknaden, så är fortfarande C++ industristandard.  Vill du krama ut så hög lön som möjligt under projekttiden? Var då den som är bäst på C++ programmering. En annan aspekt är att det finns en uppsjö olika programspråk för närvarande och de används på specialiserade vis riktade mot olika målgrupper. C++ är det enda programspråk som riktas mot allt. Oavsett om du utvecklar spel och program mot Mac, Unix eller Windows går alltid C++ kod att kompileras (med litet justerande).

=== Kombinationer ===
För att skapa spel i C++ behövs flera olika samverkande system. Du behöver så klart en dator, vanligen PC eller Mac. Du behöver ett operativsystem, Windows är fortfarande vanligast men Linux är ett bra alternativ. Du behöver ett mediabibliotek och de två största i dagsläget är DirectX och Open GL. DirectX kan bara användas i en Windowsmiljö medan Open GL kan användas av alla datorer oavsett operativsystem så länge grafikkortet stöder Open GL. Till detta behöver du en utvecklingsmiljö där du på ett lätt sätt kan ta in grafik och ljud i ditt spel och en lista på de största gratisvarianterna för C++ finns bland länkarna nedanför: [[/Gratis mediabibliotek/]]. Om du vill använda Allegro eller SFML t.ex. är upp till dig, slutresultatet blir ungefär detsamma när det gäller enklare spel. Slutligen behöver du en kompilator som kan förvandla den skrivna koden till en kod som datorn förstår. Om du använder Windows är Microsoft Visual C++ express vanligast, och du kan ladda ner en gratisversion från Microsofts hemsida. Linux kommer med G++ som installeras automatiskt och som är en riktigt bra kompilator för C++.  Inför varje exempel i boken bör det stå vad som behöv för att det skall gå att följa exemplet. T.ex. Windows 7, VC++ 2010 express, SFML 1.6.

===== Allmänna kapitel =====
[[/Mål i gymnasieskolan/]] ''De mål i svenska gymnasiet kopplade till programmeringskurserna''

[[/C++ referenser online/]]

[[/Uppbyggnad av ett program/]] ''Hur koden bör struktureras''

[[/Gratis mediabibliotek/]] 

[[/Nätverksprogrammering/]] ''Olika rutiner kopplade till nätverksspel''

[[/Collision detect/]] ''Teorier bakom hur man ser om man krockar i spelen.''

[[/Länkad lista 1/]] ''Hur man skapar en dynamisk lista och fyller den med spelare''

[[/Länkad lista 2/]] ''Hur man raderar poster i listan och även raderar hela listan''

[[/Klass som funktionsvariabel/]] ''I spelprogrammering använder man ofta klasser i funktioner, istället för tvärtom''

[[/C++ headerfiler och cpp filer/]] ''Hur du kopplar filer mellan varandra i C++''

[[/Funktionsanrop i klasser och polymorfism/]] ''Hur du anropar och ärver funktioner på olika sätt i C++''

===== Kapitel om konsollspel=====
[[/Enkel nummergissare/]]

[[/In Between/]] ''Slå en tärning mellan bankens tärningar''

[[/Äventyrsspel/]] ''Enkelt spel med flervalsfrågor''

[[/Dra kort/]] ''Få högre spelkort än datorn''

[[/Luffarchack/]] ''En klassiker som kan utvecklas''

[[/Sten, sax, påse/]] ''Avancerad variant där man även kan satsa pengar''

[[/Kapplöpning/]] ''Satsa på hästar, rätt avancerat''

===== Kapitel om SFML =====
[[/Installation av 1.6/]] ''(En föråldrad version)''

[[/Installation av 2.3.X och VS 2013/]] ''(Den första lektionen du bör läsa för att få SFML att fungera)''

[[/Slumptalsgeneratorn/]]

[[/Programmera med tid/]]

[[/Sprites och spelpjäser 1/]] ''(Första förflyttningen)''

[[/Sprites och spelpjäser 2/]] ''(Enkel AI)''

[[/Sprites och spelpjäser3/]] ''Klasser och objekt''

[[/Sprites och spelpjäser 4/]] ''Klasser och pekare''

[[/Sprites och spelpjäser 5/]] ''Skapa arméer med knapptryckningar''

[[/Sprites och spelpjäser 6/]] ''Medlemsfunktioner''

[[/Sprites och spelpjäser 7/]] ''Arv''

[[/Sprites och spelpjäser 8/]] ''Multipelt och virtuellt arv''

[[/Sprites och spelpjäser 9/]] ''Polymorfism''

[[/Studsande boll/]] ''Enkelt kollisionsberäkning''

[[/Bakgrunden/]]

[[/Bakgrunden och isometriska plattor/]]

[[/Fog of War/]]

[[/Views/]] ''När spelplanen är större än skärmen''

[[/Text/]] ''(Visa text för spelaren)''

[[/Ljud och musik 1/]] ''Ljudeffekt och bakgrundsmusik''

[[/Rotation/]] ''Cosinus, sinus och tangens''

[[/Animationsteori/]]

[[/Animation 1/]] ''En enkel animationsklass''

[[/Animation 2/]] ''En explosion med ljud, test''

[[/Animation 3/]] ''En explosion med ljud, i spelet''

[[/Enkelt stridsvagnspel/]] ''En stridsvagn kör omkring och skjuter''

[[/Exempel på collision detect i spel/]] '' Utökat enkelt stridsvagnsspel där man kan skjuta på varandra''

[[/Exempel 2 på collision detect/]] ''Kod skapad av elev för att demonstrera hur två cirklar kolliderar''

[[/Enkelt kortspel/]] 

[[/Plattformsspel/]] 

[[/Nätverksprogrammering 1/]] ''IP, TCP och UDP; grunderna''

[[/Nätverksprogrammering 2/]] ''UDP, enkelt chattprogram''

[[/Nätverksprogrammering 3/]] ''Skicka en struct mellan datorer''

[[/Färdigt spel/]] ''Hur gör du för att distribuera spelet''


'''Olika spel som du själv kan bygga vidare på''' 

[[/Squash/]] ''Enkelt spel som kan byggas ut''

[[/Pingis/]] ''Ett färdigt spel''

[[/Hänga gubbe 1/]] ''Enkelt spel som kan byggas ut''

[[/Space shooter/]] 

[[/Flaggklickare/]] ''Klicka på rätt flagga när landsnamnet syns''

[[Kategori:Spel]]
[[Kategori:Programmering]]
[[Kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|P]]
[[Kategori:Manualer]]
[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]</text>
      <sha1>o0q2oc3603qzg9wgptmrck774l6g27m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Geografi/Sveriges stora städer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7863</id>
    <redirect title="Geografi/Sveriges största städer" />
    <revision>
      <id>31478</id>
      <timestamp>2011-09-17T13:48:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Geografi/Sveriges stora städer]] till [[Geografi/Sveriges största städer]]</comment>
      <origin>31478</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="86x4p5cgvv6f8thsch6lojuwiitkpla" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Geografi/Sveriges största städer]]</text>
      <sha1>86x4p5cgvv6f8thsch6lojuwiitkpla</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Slumptalsgenerator</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7872</id>
    <revision>
      <id>38570</id>
      <parentid>31500</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:26:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38570</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6816" sha1="q9cm4wb72f7ad2rrky34a17ogbto944" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Slumptalsgeneratorn ==
''Baserat på VC++ 2010 express, Win 7 och SFML 1.6, du bör ha gjort installationerna för ett fungerande SFML fönster i ditt projekt innan du börjar.''

När man skapar ett spel har man ofta behov av någon form av slumptalsgenerator. I Yatzy har du fem tärningar. Man skulle kunna kalla dem 
 Int taerning1, taerning2, taerning3, taerning4, taerning5 =1;
Därefter skapa en loop som slår dessa fem tärningar genom att tilldela dem ett värde mellan 1-6. 

Du måste inkludera ctime i projektet ( skriv #include &lt;ctime&gt;  längst upp), du måste ange seed
 srand((unsigned)time(0));  eller srand(time(NULL));
annars får du samma siffra hela tiden.
Sedan är det bara att ange tärningarna:
 taerning1 = (rand()%5) +1; //0-5 +1  eftersom tärningar inte har 0.
 taerning2 = (rand()%5) +1;

Ett stort problem i sammanhanget är att slumptalsgeneratorn är långsam, baserad på programspråket C och en rest från forna tider. Den duger till att skapa slumptal för en lottorad eller något liknande, men skall du använda den i ett spel där saker händer på hundradelar av en sekund kommer du att få problem. Vi skall göra två olika exempel för att demonstrera skillnaderna.

Ta först och skriv in följande rader i programmet för en standard, långsam C++ slumpgenerator:


 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 #include &lt;ctime&gt; //MÅSTE VARA MED FÖR RANDOMISERING!
 
 int rand_0toN1(int n); //funktionsdeklaration för RANDOMISERING, n skall alltid vara 255 i exemplet
 
  int main() 
     { //Början av programkörningen
 
 		 int n = 255; //För randomisering, skapar en färg
 	           int r1 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, röd färg
 	   	       int r2 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, grön färg
 		   	   int r3 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, blå färg
 
       sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML Färgat fönster&quot;); // Skapa fönstret vi skall visa färgerna i
     
 	  while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
          { 
             sf::Event Event; 
                while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
                { 
 
                  if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
                  App.Close(); 
 
                         if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 
                              { 
 
                                   if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
 
                                   App.Close(); 
  
 
                                        }
 			           } 
 
 
 				   srand(time(NULL)); // Ange &quot;seed&quot; för randomisering, annars blir
 							//allt en enda siffra.
 				          r1 = rand_0toN1(n); //röd
 				   	  r2 = rand_0toN1(n); //grön
 					  r3 = rand_0toN1(n); //blå
 
                       App.Clear(sf::Color(r1, r2, r3)); //rensa allt i fönstret och ersätt med randomiserad färg  
 
                   App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 }  
  
  return 0;
 }  //slut på programkörningen
 
  /*FUNKTIONER*/
      int rand_0toN1(int n)  //funktion för att ge ett randomiserat värde mellan 0 till n
               {
                return rand() % n;
               }

=== Förklaring ===
Som du ser har vi tre olika värden r1, r2 och r3. De får varsitt framslumpat tal mellan 0-255. I koden finns också: 
   App.Clear(sf::Color(r1, r2, r3));
Ett värde på 0 ger minimalt med färg, ett värde på 255 ger max. Skulle värdena bli 0,0,0 får vi ett kolsvart fönster och med 255, 255, 255 får vi ett helvitt. Allt däremellan ger någon form av färgnyans. Värdena står som standard i RGB ordning Rött, Grönt, Blått. 0,0,255 ger således en mörkblå färg.

Det programmet gör är att rensa bort allt på skärmen i spelet och täcker sedan ytan med en framslumpad färg. Skulle det här fungera skulle färgen ändras drygt 60 gånger i sekunden, men du kan testa själv och se hur det ser ut.

=== SFML:s egen slumptalsgenerator ===
I versionerna t.o.m. 1.6 av SFML följer det med en inbyggd slumptalsgenerator som är oändligt mycket snabbare än den som följer med i C++ som standard. Funktionen för slumptalsgeneratorn är också mycket enklare:
 int EttSlumptal = sf::Randomizer::Random(0, 255);
Det behövs ingen ”seed” för att ändra slumptalsvärdena eftersom SFML skapar en ”seed” som standard. I parentesen finns minimivärdet och maxvärdet. Hade det gällt en tärning i yatzy hade vi kunnat skriva 
 int taerning1 = sf::Randomizer::Random(1, 6);

Radera den tidigare koden och fyll i den här ändrade koden istället:

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 
   int main() 
      { //Början av programkörningen
 
 
 	           int r1 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, röd färg
 	   	       int r2 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, grön färg
 		   	   int r3 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, blå färg
 
      sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML Färgat fönster&quot;); // Skapa fönstret vi skall visa färgerna i
    
 	  while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
         { 
            sf::Event Event; 
               while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
               { 
 
                 if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
                 App.Close(); 
 
                        if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 
                             { 
 
                                  if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
 
                                  App.Close(); 
 
                                          }
 			             } 
 
 			   //Ta fram värdet för rött, grönt och blått. 0=inget och 255=maximalt med färg
 
 			        int r1 = sf::Randomizer::Random(0, 255);
 				int r2 = sf::Randomizer::Random(0, 255); 
 				int r3 = sf::Randomizer::Random(0, 255);
 
                      App.Clear(sf::Color(r1, r2, r3)); //rensa allt i fönstret och ersätt med randomiserad RGB färg  
 
                  App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
   } 
 
  return 0;
 } //slut på programkörningen
 
Kör programmet och se skillnaden på hur ofta skärmen byter färg. Ha inte igång programmet för länge, det är inte alldeles nyttigt för grafikkortet...</text>
      <sha1>q9cm4wb72f7ad2rrky34a17ogbto944</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare\Slumptalsgeneratorn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7873</id>
    <redirect title="Programmera spel i C++ för nybörjare/Slumptalsgeneratorn" />
    <revision>
      <id>38525</id>
      <parentid>31503</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:16:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigering till [[Programmera spel i C++ för nybörjare/Slumptalsgeneratorn]]</comment>
      <origin>38525</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="76" sha1="qk7o59qvztq57n2d8bqku0ugzkeex7h" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Programmera spel i C++ för nybörjare/Slumptalsgeneratorn]]</text>
      <sha1>qk7o59qvztq57n2d8bqku0ugzkeex7h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Slumptalsgeneratorn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7874</id>
    <revision>
      <id>38571</id>
      <parentid>31526</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:26:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38571</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6804" sha1="bspsqv834f3ocifos25hl2gemqxipr8" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Slumptalsgeneratorn ==
''Baserat på VC++ 2010 express, Win 7 och SFML 1.6, du bör ha gjort installationerna för ett fungerande SFML fönster i ditt projekt innan du börjar.''

När man skapar ett spel har man ofta behov av någon form av slumptalsgenerator. I Yatzy har du fem tärningar. Man skulle kunna kalla dem 
 Int taerning1, taerning2, taerning3, taerning4, taerning5 =1;
Därefter skapa en loop som slår dessa fem tärningar genom att tilldela dem ett värde mellan 1-6. 

Du måste inkludera ctime i projektet ( skriv #include &lt;ctime&gt;  längst upp), du måste ange seed
 srand((unsigned)time(0));  eller srand(time(NULL));
annars får du samma siffra hela tiden.
Sedan är det bara att ange tärningarna:
 taerning1 = (rand()%5) +1; //0-5 +1  eftersom tärningar inte har 0.
 taerning2 = (rand()%5) +1;

Ett stort problem i sammanhanget är att slumptalsgeneratorn är långsam, baserad på programspråket C och en rest från forna tider. Den duger till att skapa slumptal för en lottorad eller något liknande, men skall du använda den i ett spel där saker händer på hundradelar av en sekund kommer du att få problem. Vi skall göra två olika exempel för att demonstrera skillnaderna.

Ta först och skriv in följande rader i programmet för en standard, långsam C++ slumpgenerator:


 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 #include &lt;ctime&gt; //MÅSTE VARA MED FÖR RANDOMISERING!
 
 int rand_0toN1(int n); //funktionsdeklaration för RANDOMISERING, n skall alltid vara 255 i exemplet
 
  int main() 
     { //Början av programkörningen
 
 		 int n = 255; //För randomisering, skapar en färg
 	           int r1 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, röd färg
 	   	       int r2 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, grön färg
 		   	   int r3 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, blå färg
 
       sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML Färgat fönster&quot;); // Skapa fönstret vi skall visa färgerna i
     
 	  while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
          { 
             sf::Event Event; 
                while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
                { 
 
                  if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
                  App.Close(); 
 
                         if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 
                              { 
 
                                   if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
 
                                   App.Close(); 
  
 
                                        }
 			           } 
 
 
 				   srand(time(NULL)); // Ange &quot;seed&quot; för randomisering, annars blir
 							//allt en enda siffra.
 				          r1 = rand_0toN1(n); //röd
 				   	  r2 = rand_0toN1(n); //grön
 					  r3 = rand_0toN1(n); //blå
 
                       App.Clear(sf::Color(r1, r2, r3)); //rensa allt i fönstret och ersätt med randomiserad färg  
 
                   App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 }  
  
  return 0;
 }  //slut på programkörningen
 
  /*FUNKTIONER*/
      int rand_0toN1(int n)  //funktion för att ge ett randomiserat värde mellan 0 till n
               {
                return rand() % n;
               }

=== Förklaring ===
Som du ser har vi tre olika värden r1, r2 och r3. De får varsitt framslumpat tal mellan 0-255. I koden finns också: 
   App.Clear(sf::Color(r1, r2, r3));
Ett värde på 0 ger minimalt med färg, ett värde på 255 ger max. Skulle värdena bli 0,0,0 får vi ett kolsvart fönster och med 255, 255, 255 får vi ett helvitt. Allt däremellan ger någon form av färgnyans. Värdena står som standard i RGB ordning Rött, Grönt, Blått. 0,0,255 ger således en mörkblå färg.

Det programmet gör är att rensa bort allt på skärmen i spelet och täcker sedan ytan med en framslumpad färg. Skulle det här fungera skulle färgen ändras drygt 60 gånger i sekunden, men du kan testa själv och se hur det ser ut.

=== SFML:s egen slumptalsgenerator ===
I versionerna t.o.m. 1.6 av SFML följer det med en inbyggd slumptalsgenerator som är oändligt mycket snabbare än den som följer med i C++ som standard. Funktionen för slumptalsgeneratorn är också mycket enklare:
 int EttSlumptal = sf::Randomizer::Random(0, 255);
Det behövs ingen ”seed” för att ändra slumptalsvärdena eftersom SFML skapar en ”seed” som standard. I parentesen finns minimivärdet och maxvärdet. Hade det gällt en tärning i yatzy hade vi kunnat skriva 
 int taerning1 = sf::Randomizer::Random(1, 6);

Radera den tidigare koden och fyll i den här ändrade koden istället:

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 
   int main() 
      { //Början av programkörningen
 
 
 	           int r1 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, röd färg
 	   	       int r2 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, grön färg
 		   	   int r3 = 0; //För randomisering, det randomiserade värdet 0 till 255, blå färg
 
      sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML Färgat fönster&quot;); // Skapa fönstret vi skall visa färgerna i
    
 	  while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
         { 
            sf::Event Event; 
               while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
               { 
 
                 if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
                 App.Close(); 
 
                        if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 
                             { 
 
                                  if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
 
                                  App.Close(); 
 
                                          }
 			             } 
 
 			   //Ta fram värdet för rött, grönt och blått. 0=inget och 255=maximalt med färg
 
 			        r1 = sf::Randomizer::Random(0, 255);
 				r2 = sf::Randomizer::Random(0, 255); 
 				r3 = sf::Randomizer::Random(0, 255);
 
                      App.Clear(sf::Color(r1, r2, r3)); //rensa allt i fönstret och ersätt med randomiserad RGB färg  
 
                  App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
   } 
 
  return 0;
 } //slut på programkörningen
 
Kör programmet och se skillnaden på hur ofta skärmen byter färg. Ha inte igång programmet för länge, det är inte alldeles nyttigt för grafikkortet...</text>
      <sha1>bspsqv834f3ocifos25hl2gemqxipr8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Installation av 1.6</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7875</id>
    <revision>
      <id>57219</id>
      <parentid>38554</parentid>
      <timestamp>2025-02-27T09:38:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>soim &gt; som</comment>
      <origin>57219</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23738" sha1="hu0zqiqrgxlkbmwev9xvo13smp2i9z0" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Rubriktext ==
== Installera SFML 1.6 i Windows 7 och VC++ 2010 express. ==
''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express på din dator. Tidsåtgången är drygt en timme)''

== Skaffa sfml-filerna ==
Det första du skall göra är att hämta version 1.6 av SFML. När du surfar in till SFML:s hemsida  och tittar på ”download” biblioteken (http://www.sfml-dev.org/download.php) är det lätt att bli förvirrad. Inte blir det bättre av att det faktiskt står på hemsidan att paketet för VC++ 2008 också går att använda till 2010, vilket inte är helt sant. Det du skall göra är att söka upp rubriken: SFML full SDK (headers / libraries / documentation / sources / samples / external libraries) och välj den SDK som är för 2008: Windows - Visual C++ 2008 (23.5 MB) 
Filen är ett zip-arkiv med nedpackade filer. När du hämtat hem filen bör du ha någon form av uppackningsprogram. Troligen finns det som en del av operativsystemet i Windows, annars kan du t.ex. söka upp 7zip på Internet  till 2010 format
Skapa en lättillgänglig mapp med kort sökväg. Ett bra exempel är C:\sfml16\ och packa upp innehållet i filen du hämtade från SFML:s hemsida i den mappen. I resten av exemplet antar jag att filerna packats upp till den här platsen.

== Kompilera om dem till 2010-format ==
Efter detta skall du kompilera om filerna du just hämtat så att de passar just din dator.  Principiellt går det att använda filerna precis som de är, men i praktiken kommer du antagligen att få grått hår och söndertuggade naglar alldeles i onödan.  Det är kanske fel att säga att det blir enkelt, men det är inte heller direkt svårt. Genomgången här följer i stort en genomgång som finns på engelska på Youtube, även om den bara visar hur man gör för debug-mode, men man kör helt enkelt alla alternativ man kan (beskrivs här nedanför) för att kunna skapa egna spel:

http://www.youtube.com/watch?v=-uHGZGgMETg


=== Hitta solution-fil ===
Använd utforskaren (explorer.exe) och sök upp en fil med namnet SFLM.sln  .sln betyder Solution och visar att det är en fil som tillhör VC++. Filen bör hittas på: C:\sfml16\SFML-1.6\build\vc2008\SFML.sln Om du inte ser .sln på slutet har du inte ställt in Windows att visa filändelser. Det kan du ställa in i kontrollpanelen.

När du dubbelklickat på filen (eller valt högerklick + öppna) bör du öppna den i Visual C++ 2010 Express, om du har gratis versionen, Visual C++ Express 10 om du betalat för utvecklingssystemet.  Programmet vill konvertera filerna till 2010. Kryssa inte i rutan om att du vill skapa back-up och konvertera filerna till 2010 format.  Du kommer att få ett felmeddelande, men det är normalt.

När allt är klart öppnas C++ med ditt projekt. På vänster sida, i panelen, anges en hel hög med filer som ingår i projektet. Radera alla utom:
  sfml-audio
  sfml-graphics
  sfml-main
  sfml-network
  sfml-system
  sfml-window
Du raderar dem genom att markera dem och trycka på [DEL] tangenten, alternativt högerklicka och välj [Remove].

Längs överkanten finns tre alternativrutor med texten ”Win 32” i mittenrutan. 

Ändra den vänstra rutans text till ”Debug DLL” och tryck på F7 tangenten. Låt programmet jobba klart.Du bör få &quot;6 succeeded&quot; som resultat. 

Ändra därefter den vänstra rutans text till ”Debug static” och tryck på F7 tangenten. Låt programmet jobba klart. Du bör få &quot;5 succeeded&quot; och &quot;1 up-to-date&quot; som resultat.

Ändra därefter den vänstra rutans text till ”Release DLL” och tryck på F7 tangenten. Låt programmet jobba klart. Du bör få &quot;6 succeeded&quot; som resultat.

Ändra därefter den vänstra rutans text till ”Release static” och tryck på F7 tangenten. Låt programmet jobba klart. Du bör få &quot;5 succeeded&quot; och &quot;1 up-to-date&quot; som resultat.
Om du sedan väljer enbart &quot;Debug&quot; och därefter enbart &quot;Release&quot; Skall det komma upp en text om att 6 filer är up to date. Då har allt fungerat.

Filerna har skapats i &lt;installationsbiblioteket&gt;\SFML-1.6\lib\vc2008. Om du tittar där skall du t.ex. ha en sfml-graphics-s.lib, och en sfml-graphics-s-d.lib De filer som har -s är de som kopplas till release med statisk koppling, och de med -s-d är filer som kopplas till statisc debug. Man testkör programmen i debug men väljer release när programmet är klart och redo att släppas. I den här wikibokens kapitel om SFML används konsekvent static för att underlätta om du vill ge bort ditt spel.

=== Statisk eller dynamisk ===
Med statisk länkning behöver du inte skicka med en massa extra filer när du skickar iväg ditt program  i form av en exe-fil.
Med dynamisk länkning måste alla dll-filer som ingår i projektet skickas med.

En exe-fil som skapats med statisk länkning blir därför större än en som skapats med dynamisk länkning, men samtidigt riskerar man inte att glömma att skicka iväg någon extra dll-fil som behöv för att programmet skall fungera.

== Radera filer ==
När du gjort detta är filerna konverterade från VC++ 2008 till VC++ 2010 format. Det var väl inte så krångligt? Nu är det bara litet kvar. I den övre menyn väljer du [File]-[Close Solution] så att projektet stängs.

Använd utforskaren (explorer.exe) och gå till C:\sfml16\SFML-1.6\lib\ Där borde det finnas 32 filer och en mapp som heter vc2008. Radera alla filerna och byt namn på mappen till vc2010 så att du vet var de ”nya” filerna finns. De filer du raderar används ändå inte i 2010 men kan ställa till problem vid programmering om de blir inlästa i projektet av misstag. Du raderar dem genom att markera dem och trycka på ”DEL” tangenten.


=== Första projektet, ett systemprojekt ===

Skapa ett nytt projekt i VC++ 2010 express genom att trycka [File]-[New]-[Project…], du får upp ett flertal alternativ, välj ”Win32 Console Application”. Döp projektet till sfml_test. Tryck inte på [Finish] knappen utan ta [Next  &gt;] och se till så att rutan ”Empty Project” är ibockad innan du klickar på [Finish] knappen.
Nu skall vi skapa en fil med c++ kod. Utan den är den högra panelen stängd och osynlig. Om du tittar på vänstra panelen ser du att nästan längst upp står ditt projekts namn med fet stil. Högerklicka på namnet. välj [Add], sedan [New Item…], och sedan C++ File (.cpp).  Döp den till main (INGENTING annat) och klicka sedan på [Add] knappen. Om du sedan tittar på den vänstra panelen ser du att det skapats en fil som heter main.cpp

Om du inte skapar ett tomt projekt som du sedan kopplar main.cpp till, utan är slö och bara trycker &quot;finish&quot; när du påbörjat ett nytt projekt i visual c++ express 2010 kommer du att få stora problem. Projektet kommer inte att söka efter sfml filerna längre utan klaga på att den inte hiter &quot;precompiled headers&quot; osv. Ditt projekt har blivit oanvändbart. Då får du börja om från början och göra rätt.

=== Inställningar under &quot;All Configurations&quot; ===
Högerklicka på projektnamnet i vänstra panelen igen. Välj det nedersta alternativet, [Properties]. Då får du upp allting som har att göra med ditt projekt. Överst finns tre alternativrutor. Ändra den längst till vänster från [Active(Debug)] till [All Configurations]
Klicka på:
  [C/C++]
  [General]
Längst upp på den högra sidan står det ”Additional Include Directories”. I textrutan bredvid fylller du i sökvägen till din SFML include mapp; C:\sfml16\SFML-1.6\include. Tryck därefter på [Verkställ] knappen. Om du av misstag trycker på [OK] knappen är det ingen katastrof, men du måste öppna properties igen och du måste återigen ändra alternativrutan till [All Configurations] innan du fortsätter. Den återställs nämligen automatiskt när fönstret stängs.

'''OBS!''' om du inte hittar den rubriken får du istället gå in under:
  VC++ Directories
Där väljer du 
 Include Directories
och på höger sida söker du upp C:\sfml16\SFML-1.6\include, det händer av någon okänd anledning på en del av datorerna som man nyinstallerar VC++ på. Efter du gjort detta kommer rubriken med C++ att komma upp, precis som det beskrivits här ovan. Stäng bara ner pop-up fönstret först och öppna det sedan igen.


Sök därefter upp rubriken under C/C++ som heter [Linker]. Klicka på:
  [Linker]
  [General]
I mitten på högra sidan står det: ”Additional Library Directories”. I den tomma textrutan bredvid skriver du in sökvägen till den mapp du alldeles nyss döpte om till vc2010; C:\sfml16\SFML-1.6\lib\vc2010\;%(AdditionalLibraryDirectories). Klicka därefter på [Verkställ].

=== Inställningar under &quot;Debug&quot; ===
Nu är du klar med alla inställningar som VC++ 2010 Express behöver i ”All Configurations” läget. Nu är det dags att ställa in allt som behövs i ”Debug mode”, dvs. när du programmerar.  Högerklicka på projektnamnet och välj [Properties]. Ändra alternativet i den övre vänstra alternativrutan till Debug. Efter det söker du upp rubriken
  [Linker]
  [Input]
Överst på högra panelen står då: ”Additional Dependencies”. Klicka på rutan till höger som är full av text. Då syns en liten pil-ner ikon. Klicka på den så att markeringen &lt;Edit…&gt; syns och efter det att du klickat på &lt;Edit…&gt; skall redigeringsfönstret öppna sig. I den tomma rutan ändrar du postens namn från '''sfml-system-s.lib''' till '''sfml-system-s-d.lib'''. Att det där extra –d kom med innebär att just den filen skall läsas i ”Debug mode”. Så är det med samtliga SFML:s filer som har ett –d i sitt filnamn. Efter det att du sparat ändringen lägger programmet automatiskt till %(AdditionalDependencies) efter filnamnet.

=== Inställningar under &quot;Release&quot; ===
Högerklicka på projektnamnet och välj [Properties]. Ändra alternativet i den övre vänstra alternativrutan till Release. Efter det söker du upp rubriken:
  [Linker]
     [Input]
Överst på högra panelen står då: ”Additional Dependencies”. Klicka på rutan till höger som är full av text. Då syns en liten pil-ner ikon. Klicka på den så att markeringen &lt;Edit…&gt; syns och efter det att du klickat på &lt;Edit…&gt; skall redigeringsfönstret öppna sig. I den tomma rutan skall det stå '''sfml-system-s.lib'''.


'''(överkurs)'''

Sök upp rubriken:
  [C/C++]
  [Preprocessor]
På den vänstra panelen på höger sida står det: Preprocessor definitions. Klicka på textraden tillhöger, sedan på den lilla pilen som uppenbarar sig. Du ser en rad med flera direktiv. Längst ner skriver du:
 SFML_STATIC
Om du inte gör det här, kommer du att få göra det längst upp i alla källkodsfiler i framtiden.

== Klockan - en test ==
På SFML:s hemsida finns ett litet enkelt program för att testa om installationen har fungerat. Skriv in följande kod i det tomma fönstret som brukar användas för att skriva i C++ kod:

  #include &lt;iostream&gt;
  #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
  
  int main (int argc, char **argv)
  {
  
  
  	sf::Clock clock;
  		sf::Sleep(0.1f);
  
  	while (clock.GetElapsedTime() &lt; 5.0f)
  	{
  	std::cout &lt;&lt; clock.GetElapsedTime() &lt;&lt; std::endl;
  	sf::Sleep(0.5f);
  	}
  	return 0;
  }

Tryck [CTRL]+[SHIFT]+[B] för att bygga projektet.
Tryck [CTRL]+[F5] för att köra projektet.

Om allt gått som det är tänkt borde det komma upp ett svart fönster med vit text som räknar uppåt i millisekunder tills 5 nåtts. Pröva programmet både i debug-mode och release-mode genom att ändra alternativrutan uppe till vänster.

== Andra projektet, ett enkelt fönster ==

Det är inte så väldigt kul att se på siffror som räknar upp, ett spel skall ju helst ha en spelplan. För det krävs en yta att rita upp den på, och ett fönster som den innehåller. För att kunna använda grafikbiblioteket använder vi direktivet: #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt; och för att komma åt fönstret använder vi fönsterbiblioteket genom att använda direktivet: #include &lt;SFML/Window&gt;. Radera ut koden du skrev in för att skapa systemklockan och se istället till att följande kod står i kodfönstret i högra panelen, det enda koden gör är att den skapar ett rött fönster, men det här är början till framtida spel:

  #include &lt;iostream&gt;
  #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
  #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
  #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 int main (int argc, char *argv)
   { //main startar
           sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(1024, 768, 32), &quot;Test av fönster&quot;, sf::Style::Close);
          //sf:: innebär funktioner ur SFML namespace
         // Du skapar ett fönster som är 1024x768 med 32 bitars färgdjup och titeln Test av fönster.
         // Style Close innebär att det finns en minimera ikon [-] och en stäng ikon [x]
         // Startar spel loopen, om [ESC] används eller om man klickar på [x] ikonen
         // uppe till höger stängs programmet.
 	   	//  ändra style till Resize om du inte vill ha ikoner däruppe
 
           while (App.IsOpened())
             { //while 1 startar
             sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
 
            while (App.GetEvent(Event))
                { //while 2 börjar
                if (Event.Type == sf::Event::Closed)
                   { //if 1  börjar
                   App.Close();//avsluta programmet
                   }//if 1 slutar
 
                if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
                // en tangent har tryckts ner och tangenten är escape-tangenten
                   { //if 2 börjar
                   App.Close();//avsluta programmet
                   } //if 2 slutar
                 } //while 2 slutar
          //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
          App.Clear(sf::Color(255, 0, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med rött
          App.Display();
            } //while 1 slutar
 
 
        return 0;
   }

Om du kompilerar den här koden nu kommer du att få olika felmeddelanden som samtliga är kopplade till fellänkade filer (se nedan t.ex.). Var inte orolig för du är i gott sällskap. Om man surfar runt på Internet framkommer det att just detta med fellänkningar är något som är så frustrerande och svårt att komma runt att många inte fortsätter att använda SFML, trots att de är relativt lätta att komma runt om man bara får hjälp och råd:

 1&gt;------ Build started: Project: sfml_test, Configuration: Debug Win32 ------
 1&gt;  main.cpp
 1&gt;main.obj : error LNK2001: unresolved external symbol &quot;public: virtual __thiscall sf::Window::~Window(void)&quot; (??1Window@sf@@UAE@XZ)
 1&gt;main.obj : error LNK2001: unresolved external symbol &quot;public: void __thiscall sf::Window::Display(void)&quot; (?Display@Window@sf@@QAEXXZ)
 1&gt;main.obj : error LNK2001: unresolved external symbol &quot;public: void __thiscall sf::Window::Close(void)&quot; (?Close@Window@sf@@QAEXXZ)
 1&gt;main.obj : error LNK2001: unresolved external symbol &quot;public: bool __thiscall sf::Window::GetEvent(class sf::Event &amp;)&quot; (?GetEvent@Window@sf@@QAE_NAAVEvent@2@@Z)
 1&gt;main.obj : error LNK2001: unresolved external symbol &quot;public: bool __thiscall sf::Window::IsOpened(void)const &quot; (?IsOpened@Window@sf@@QBE_NXZ)
 1&gt;main.obj : error LNK2001: unresolved external symbol &quot;public: __thiscall sf::Window::Window(class sf::VideoMode,class std::basic_string&lt;char,struct  std::char_traits&lt;char&gt;,class std::allocator&lt;char&gt; &gt; const &amp;,unsigned long,struct sf::WindowSettings const &amp;)&quot; (??0Window@sf@@QAE@VVideoMode@1@ABV?$basic_string@DU? $char_traits@D@std@@V?$allocator@D@2@@std@@KABUWindowSettings@1@@Z)
 1&gt;main.obj : error LNK2001: unresolved external symbol &quot;public: __thiscall sf::VideoMode::VideoMode(unsigned int,unsigned int,unsigned int)&quot; (??0VideoMode@sf@@QAE@III@Z)
 1&gt;c:\users\builder\documents\visual studio 2010\Projects\sfml_test\Debug\sfml_test.exe : fatal error LNK1120: 7 unresolved externals
  ========== Build: 0 succeeded, 1 failed, 0 up-to-date, 0 skipped ==========

=== Hittar inte sfml PDB... ===
Ibland fylls fönstret med en massa:
 sfml PDB 'vc100.pdb' was not found with... 
De uppstår pga. en minnesläcka i SFML 1.6 och går inte att göra något åt. Den buggen är åtgärdad i SFML 2.0. Minnesläckan har ingen som helst betydelse för dig som programmerare, programmet blir lika bra ändå i slutändan så det är bara att strunta i den typen av felmeddelanden.

=== Redigera fellänkningar ===
I det första projektet hade vi en enda include: &lt;SFML\System.hpp&gt;. det var också just filen sfml-system-s.lib som du lade till i &quot;All Configuration&quot; och sfml-system-s-d.lib i &quot;Debug&quot; mode. Nu har du lagt till två extra include, och då måste du se till att VC++ hittar dem också. Gör så här:

=== Fler inställningar under &quot;Debug&quot; ===
Högerklicka på namnet på ditt projekt så att du får upp menyn med &quot;Properties&quot; längst ner igen. Ändra alternativrutan uppe till vänster till &quot;Debug&quot; och sök dig fram till:
  [Linker]
  [Input]

Klicka på rutan till höger som är full av text. Då syns en liten pil-ner ikon. Klicka på den så att markeringen &lt;Edit…&gt; syns och efter det att du klickat på &lt;Edit…&gt; skall redigeringsfönstret öppna sig. I den rutan står redan sfml-system-s-d.lib. Nu måste du även fylla i för window och graphics. Skriv en post för varje rad:
  sfml-system-s-d.lib
  sfml-window-s-d.lib
  sfml-graphics-s-d.lib
Klicka därefter på [OK] knappen så det sparas och därefter [Verkställ] knappen längst ner. Observera att även om #include använder stor bokstav i namnet skall du inte göra det här utan här skall namnet vara exakt likadant som nanmet på motsvarande fil.

=== Inställningar under &quot;Release&quot; ===
Ändra alternativrutan uppe till vänster till &quot;Release&quot; och sök upp rubrikerna: 
  [Linker]
  [Input]
Överst på högra panelen står då: ”Additional Dependencies”. Klicka på rutan till höger som är full av text. Då syns en liten pil-ner ikon. Klicka på den så att markeringen &lt;Edit…&gt; syns och efter det att du klickat på &lt;Edit…&gt; skall redigeringsfönstret öppna sig. I rutan står redan sfml-system-s.lib. Skriv en post för varje rad så att det står:
  sfml-system-s.lib
  sfml-window-s.lib
  sfml-graphics-s.lib 
Klicka därefter på [OK] knappen och sedan [OK] knappen för Properties så att fönstret stängs.

Dags för provkörnig. Klicka [CTRL]+[SHIFT]+[B] för att bygga projektet och därefter [CTRL]+[F5]. Då skall du få upp ett litet fönster med svart bakgrund och ett större svart fönster där spelet skall synas i framtiden. Du skall kunna föra muspekaren över spelfönstret utan att den stannar upp och bägge fönstren skall stängas när du trycker på [ESC] tangenten. Då har du gjort allting rätt.

== Framtida projekt ==
varje gång du startar ett projekt i framtiden kan du bara följa denna enkla lista. Du behöver inte kompilera om några filer utan bara ställa in projektet så att alla filer kan hittas av VC++.

* Skapa ett nytt win32 konsoll projekt, se till så att det är tomt.
* Lägg till en c++ fil som heter main.cpp
* Ändra alternativrutan uppe till vänster till &quot;All configurations&quot;.
* Lägg till sökvägen till SFML under C/C++ &quot;general&quot; fliken till &quot;C:\sfml16\SFML-1.6\include&quot;, eller den sökväg du har till dina includefiler och tryck på &quot;verkställ&quot; knappen.
* Lägg till sökvägen till SFML under linker &quot;general&quot; - &quot;Additional Library Directories&quot;. Sök upp C:\sfml16\SFML-1.6\lib\vc2010\ eller var du nu har sparat dina omkompilerade dll-filer. Klicka sedan på &quot;verkställ&quot; knappen.
*Välj fliken för linker &quot;input&quot;. Ändra alternativrutan till &quot;Release&quot;. På &quot;Additional dependencies&quot; lägger du till:
  sfml-system-s.lib
  sfml-window-s.lib
  sfml-graphics-s.lib 
  sfml-audio-s.lib
Tryck OK sedan verkställ.

*Fortfarande i release mode väljer du
  [C/C++]
  [Preprocessor]
På den vänstra panelen på höger sida står det: Preprocessor definitions. Klicka på textraden tillhöger, sedan på den lilla pilen som uppenbarar sig. Du ser en rad med flera direktiv. Längst ner skriver du:
 SFML_STATIC 
om det inte redan står i rutan. Tryck OK sedan verkställ.

*Välj fliken för linker &quot;input&quot;. Ändra alternativrutan till &quot;Debug&quot;. På &quot;Additional dependencies&quot; lägger du till:
  sfml-system-s-d.lib
  sfml-window-s-d.lib
  sfml-graphics-s-d.lib 
  sfml-audio-s-d.lib
 
Tryck på OK, sedan verkställ och sist OK igen för att stänga alla flikar.

*Se till så att filerna för ljud, openal32.dll och libsndfile-1.dll ligger i en mapp som hittas av VC++ eller av Windows innan du försöker att föra in ljud i programmet.

*Om du har ett nätverksspel måste även de sökvägarna, sfml-network-s.lib och sflml-network-s-d.lib, skrivas in i rätt textrutor.

=== Komplett skelett för ett SFML spel ===
* Fyll i följande överst i main.cpp

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 // #include &lt;SFML/Audio.hpp&gt; bara om du vill ha ljud
 // #include &lt;SFML/Network.hpp&gt; bara om du gör nätverksspel
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 
 // using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsöknning
 
 /* Fyll i klassdeklarationer */
 /* Fyll i globala variabler */
 /* Fyll i funktionsdeklarationer */
 
 int main (int argc, char **argv)
 { //Main startar
 
 /* Fyll i variabler inom main */
 
 /* skapa spelfönstret */
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;NAMN PÅ FÖNSTRET&quot;); 
 
 while (App.IsOpened())
    { //while 1 startar, spelloopen körs
 
 	sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
 	while (App.GetEvent(Event))
 	  { //while 2, kontrollerar events
 	  if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? 
 	  App.Close(); // stäng programmet
 
 	  if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape)) //ESC tangent
 	  App.Close(); // stäng programmet
 
 	  } //slut while 2, kontrollerar events
 
        /*Lägg in all kod som sker inuti själva spelet, ca 60 x i sekunden, här */
 
 	/* visa slutligen upp spelet för spelaren */
 	App.Clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönt
 	/*rita upp spelar sprites här */
 	// App.Draw(Sprite); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 	App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
   } //while 1 slutar, slut på att spelloopen körs
 return 0; //Sista raden för slutet
 } //Main slutar
 
 /* Fyll i funktionsbeskrivningar */
 
Nu har du ett färdigt projekt med alla sökvägar korrekt inskrivna.

=== Klockan ===
Kan du få klockan i koden här ovanför att räkna uppåt i både release och debug mode är det en bra test på att installationen är korrekt. Prova först i &quot;debug mode&quot; (tryck [CTRL]+[ALT]+[B]) och strunta i alla varningar du får allra första gången om okända PDB filer. Det är bara varningar och de kommer inte att uppstå igen. Ändra rutan i övre kanten till release och pröva sedan att bygga projektet i &quot;release mode&quot; (tryck [CTRL]+[ALT]+[B] igen). Om båda lägena fungerar kommer med allra största säkerhet ditt projekt att fungera.

=== Nätverk===
Nätverksspel är marigt och besvärligt och inte att rekommendera för nybörjare. Är det så att du ändå vill ha med nätverksmodulerna får du fylla i:
 sfml-system-s-d.lib
 sfml-window-s-d.lib
 sfml-graphics-s-d.lib 
 sfml-audio-s-d.lib
 sfml-network-s-d.lib

Och sedan för release:
 sfml-system-s.lib
 sfml-window-s.lib
 sfml-graphics-s.lib 
 sfml-audio-s.lib
 sfml-network-s.lib

Då har du fått med samtliga moduler som SFML använder sig av och som finns till din hjälp vid spelprogrammering.</text>
      <sha1>hu0zqiqrgxlkbmwev9xvo13smp2i9z0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Sprites och spelpjäser 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7876</id>
    <revision>
      <id>45020</id>
      <parentid>45019</parentid>
      <timestamp>2015-07-16T21:49:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Kod för 2.3.X */</comment>
      <origin>45020</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11626" sha1="l2xu99cdfz28v7e6lyr92p1k799zln5" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Sprites och spelpjäser 1 ==

''Baserat på VC++ 2010 express, Win 7 och SFML 1.6, du bör ha gjort installationerna för ett fungerande SFML-fönster i ditt projekt innan du börjar.''

Det mest lättfattliga sättet att få in grafik i spelet är att ha lösa filer och ladda in dem i spelet. Vi kan börja med att försöka få in en liten pojke/ko/bil eller välj vad du vill som är 32x32 pixels stor,. Det går att ställa in Google i avancerade inställningar så att Google söker bilder av exakt storlek.

=== Grafikformat ===

Vilket format skall man välja? De vanligaste formaten stöds. 

'''Jpg/jpeg''' bilder är enklast att hitta på Internet. Den stora nackdelen är att det är väldigt svårt att få ett fält i jpg bilder där samtliga pixels har exakt samma färg, därmed blir det onödigt svårt att skapa genomskinliga bakgrunder.

'''Bmp/bitmap''' bilder har fullt stöd i Windows, de kan redigeras i alla grafikprogram men blir onödigt stora i storlek.

'''Png''' är, enligt mig, det bästa valet eftersom de går att krympa på ett sätt liknande jpg men går att ge genomskinlig bakgrund. De stöder dessutom alfa-kanalen som avgör hur genomskinlig en bild skall vara. Om du vill göra en färg genomskinlig direkt i programmet skriver du t.ex:
 &lt;namn på bild&gt;.CreateMaskFromColor(sf::Color(192,248,0)); 
Färgen är ett RGB (från 0-255) värde och går att hitta med hjälp av något mer avancerat bildbehandlingsprogram.

När man skapar sprites och spelgrafik är det väldigt viktigt att den håller exakta mått, och ett sätt att få till bilderna precis som du vill ha dem är att skapa dem i vektorgrafik och sedan spara om dem till png format när du är nöjd med utseendet. Ett känt gratisprogram för vektorgrafik är ”Inkscape” och det duger gott till enklare bilder. Vill du jobba med pixelgrafik istället är ”Gimp” ett känt gratisprogram med många funktioner du kan ha nytta av.


=== Storlek ===
När man har grafik i spel finns en gammal tradition av att följa det binära systemet, dvs. storleken skall vara i serien:
 1 2 4 8 16 32 64 128 256 512 1024 osv.
Även om tanken bakom detta är historisk förekommer det även i nya system att det uppstår ”glitches”, eller vita streck och punkter när grafiken används om man inte följer systemet av storlekar. Så ett gott råd är att även du följer det, om du inte har någon väldigt speciell anledning att inte göra så.

Dags att skrivs kod för din första spelpjäs. Grundkoden för SFML för att läsa in en bildfil som heter sprite.png är:
 sf::Image Image; //tomt bildobjekt som heter Image skapas
 if (!Image.LoadFromFile(&quot;sprite.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
 //Programmet försöker att ladda in en bildfil i det tomma bildobjektet

Var skall man spara filen då? I samma mapp som main.cpp filen. Som standard ligger alla projekt under ”Mina Dokument” mappen i Windows. Om ditt projekt är döpt till sfml_grafiktest sparar du troligen bildfilen i mappen:
 C:\Användare\&lt;ditt namn&gt;\Mina dokumen\Visual Studio 2010\Projects\sfml_grafiktest\sfml_grafiktest\
Det som då blir inläst i minnet kan vara en stor karta av bilder som man sedan kan kopiera ut mindre bitar av. Från dessa kan man sedan skapa en sk ”sprite”, en bit grafik som påverkas av din programkod. För att skapa en sprite ur en bild skriver man:
 sf::Sprite Sprite(Image); 
Spriten får då bilden från den inladdade Image, filen sprite.png.

Sedan skall vi placera ut bilden på spelplanen och det görs med
 Sprite.SetPosition(200.f, 100.f); 
200 är x-led (vågrät) och 100 är y-led (lodrät)

=== Hastighet ===
När man kör omkring spelare över spelplanen beräknar datorn hastigheten efter sin egen interna klocka. Det är inte alltid så lyckat. Om man har en gammal stationär dator från 1990 talet går alltså spelarna långsammare än när du har en nyinköpt laptop. Ett sätt att komma runt problemet är att använda en konstant baserad på hur snabbt bilderna växlar på skärmen. Då får du ett värde som gör att hastigheten i spelet håller sig någorlunda likvärdig oberoende av hur gammal eller ny dator du använder. Variabeln för det i SFML är
 float ElapsedTime = App.GetFrameTime(); 

=== Kör omkring med spelpjäsen ===
Enklaste sättet att köra omkring med figuren är att använda tangentbordsstangenterna. OBS! Dessa rutiner är totalt omskrivna i SFML 2.0

Vi kontrollerar vilka tangenter som tryckts ner med koden:

 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) Sprite.Move(-100 * ElapsedTime, 0); 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) Sprite.Move( 100 * ElapsedTime, 0); 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) Sprite.Move(0, -100 * ElapsedTime); 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) Sprite.Move(0, 100 * ElapsedTime); 

Istället för att skriva Left kan man skriva A istället, om man vill använda speciella tangenter på tangentbordet:
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::A)) Sprite.Move(-100 * ElapsedTime, 0); 

Det fungerar bara med stora bokstäver, undvik att använda Å,Ä eller Ö, utgå ifrån att alla program använder amerikansk tangentbordsstandard för att du skall få så litet problem som möjligt.

Slutligen går det att rotera en spelare runt sin egen axel med koden:
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Add)) Sprite.Rotate(- 100 * ElapsedTime); 
 //medsols
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Subtract)) Sprite.Rotate(+ 100 * ElapsedTime); 
 //motsols
Tryck ner ”+” tangenten så roterar den medsols, ”-” för motsols, det går att kombinera med att den rör på sig.

Om du använder en laptop som saknar sifferuppsättningen till höger om tangentbordet kommer du inte åt + och - tangenter så lätt. Då får du använda andra tangenter istället. LSHIFT och RSHIFT är de två tangenterna som ger stor bokstav på vänster och höger sida. Det kan vara godtagbara alternativatangenter.

Nu testar vi ett första program med en liten bild som vi kan köra omkring på spelplanen. Om du har kod sedan tidigare raderar du den och klistrar in följande istället:

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 
  int main() 
  {  //Början av programkörningen
  
  sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML grafiktest&quot;); 
  // Skapa fönstret vi skall visa färgerna i
   
  float ElapsedTime = App.GetFrameTime(); 
  //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 
  sf::Image Image; //skapa en tom bildhållare som heter Image
  if (!Image.LoadFromFile(&quot;boy.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
  //fyll den tomma bildhållaren med bilden boy.png
  //bilden är  en 32x32 .png jag hittade ute på Internet med en googlesökning
 
  sf::Sprite Sprite(Image); 
  //Skapar den grafiska spelpjäsen Sprite med grafiken från Image
  Sprite.SetPosition(200.f, 100.f); 
  //Placera ut bilden
 
  while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
   {  //while 1
   sf::Event Event; 
 
   while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
     { //while 2
      if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
      App.Close(); 
 
      if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
          { //if 1
          if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
          App.Close(); 
          } //slut if 1
       } //slut, while 2
 
    //Börja med själva spelets olika funktioner
    ElapsedTime = App.GetFrameTime(); 
    //för att få en konstant hastighet på olika datorer
 
    if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) Sprite.Move(-100 * ElapsedTime, 0); 
    //Om man trycker ner vänster piltangent går figuren 100 &quot;steg&quot; 
    // längre åt vänster än vad den var tidigare.
    //Figurens hastighet går alltså att ställa med den variabeln.
    if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) Sprite.Move( 100 * ElapsedTime, 0); 
    if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) Sprite.Move(0, -100 * ElapsedTime); 
    if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) Sprite.Move(0, 100 * ElapsedTime); 
 
    //Rotation
    if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Add)) Sprite.Rotate(- 100 * ElapsedTime); 
    //Rotera spelaren medsols
    if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Subtract)) Sprite.Rotate(+ 100 * ElapsedTime); 
    //Rotera spelaren mortsols
 
    App.Clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
    App.Draw(Sprite); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
    App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
  } //slut, while 1
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen

== Flera tangenter fungerar inte samtidigt? ==
Om du lägger till kod och skapar två figurer som rör sig samtidigt genom att en figur styrs med piltangenterna och en styrs t.ex. med W, A, S, Z tangenterna kommer du att märka att det inte går att trycka ner flera tangenter samtidigt. Orsaken kallas för &quot;keyboard ghosting&quot; och beror helt och hållet på hårdvaran (tangentbordet). SFML har inte med det att göra alls. Du kan läsa mer om keyboard ghosting på engelska om du följer länken här nedanför, det finns t.o.m. ett litet program direkt på sidan där du kan pröva ditt eget tangentbord och se vilka tangent-kombinationer som går att göra, och vilka som inte fungerar:

http://www.microsoft.com/appliedsciences/content/projects/KeyboardGhostingDemo.aspx

==Kod för 2.3.X==

SFML har blivit mer avancerat från version 2.0. Här finns en likvärdig kod som fungerar i den nya versionen av SFML:
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 int main()
 {
 	sf::Clock NyKlocka; //skapa en klocka
 	const float Speed = 5.f; //ge den grundhastigheten 5
 	float Left = 0.f; //den rör sig inte i sidled
 	float Top = 0.f; //den rör sig inte i höjdled
 
 
 	sf::RenderWindow window(sf::VideoMode(800, 600), &quot;SFML -första spelaren&quot;);
 
 	//Tillåt synkronisering till bildskärmens uppdatering, avstängd som standard
 	window.setVerticalSyncEnabled(true);
 
 
 	//Skapa spelpjäs
 
 	//Ladda in den bild som skall visas på spelaren
 	//En bild  med en liten pojke
 	sf::Texture Ny_texture;
 	if (!Ny_texture.loadFromFile(&quot;boy.png&quot;))
 	{
 		std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte ladda bildfil. &quot; &lt;&lt; std::endl;
 	}
 	//Skapa spelaren/spriten
 	sf::Sprite sprite;
 
 	//Ge spelaren bilden av pojken
 	sprite.setTexture(Ny_texture);
 	//Placera ut pojken på spelplanen
 	sprite.setPosition(sf::Vector2f(10, 30));
 
 	while (window.isOpen()) //när spelet startar
 	{
 		//Se hur mycket tiden som gått
 		sf::Time elapsed1 = NyKlocka.getElapsedTime();
 		//Starta om klockan
 		NyKlocka.restart();
 
 		//Hastighet Vänster/Höger/Upp/Ner = 
 		if (sf::Keyboard::isKeyPressed(sf::Keyboard::Left)) Left -= Speed  * elapsed1.asSeconds();
 		if (sf::Keyboard::isKeyPressed(sf::Keyboard::Right)) Left += Speed  * elapsed1.asSeconds();
 		if (sf::Keyboard::isKeyPressed(sf::Keyboard::Up)) Top -= Speed  * elapsed1.asSeconds();
 		if (sf::Keyboard::isKeyPressed(sf::Keyboard::Down)) Top += Speed  * elapsed1.asSeconds();
 
 		//Flytta spelpjäsen
 		sprite.move(sf::Vector2f(Left, Top));
 
 		//Kontrollera att hastigheten ändras
 	   std::cout &lt;&lt; &quot;LeftSpeed= &quot;&lt;&lt; Left &lt;&lt; std::endl;
 
 
 		sf::Event event;
 		while (window.pollEvent(event))
 		{
 			if (event.type == sf::Event::Closed)
 				window.close();
 		}
 
 		window.clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
 		//Rita ut pojken
 		window.draw(sprite);
 		window.display();
 	}
 
 	return 0;
 	
 }</text>
      <sha1>l2xu99cdfz28v7e6lyr92p1k799zln5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Sprites och spelpjäser 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7877</id>
    <revision>
      <id>38575</id>
      <parentid>33104</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:28:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38575</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6241" sha1="5jxazyg5zwou76ayr7hkvrf0ek2oxhb" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Sprites och spelpjäser 2 ==

=== Enkel AI ===

''Baserat på VC++ 2010 express, Win 7 och SFML 1.6, du bör ha gjort installationerna för ett fungerande SFML-fönster i ditt projekt innan du börjar.''

Om du såg i del 1 hur man gör för att få in en spelare i spelet, är det inte svårt att få in ännu en spelare. Försök att hitta en bild på en pojke och en bild på en ko/tjur, båda  32x32 pixels.

Använd funktionerna för att läsa in grafik från föregående del. När du startar programmet bör du få upp samma vy som förut, men med en person som du kan gå med när du trycker ner tangenterna och en ko som står alldeles stilla. Anta att vi vill kunna ta oss med pojken över spelplanen utan att kon/tjuren kommer ikapp? Då måste vi skapa en enkel AI (artificiell intelligens) så att kon förstår att den skall jaga pojken. 

=== Spelarnas X och Y koordinater ===
För att veta vart kon skall gå måste vi jämföra kons position med personens position. Det finns två funktioner för det.
Sprite.GetPosition().x; och Sprite.GetPosition().y; 
Sprite är namnet på spelpjäsen och den koordinat man får passar in på punkten för det övre vänstra hörnet.
Så, om vi kallar personen för Sprite och kofiguren för ko1 kan vi ange variablerna:
 float  SpriteX=0.0, ko1X = 0.0; //X positioner för pojke och ko
 float  SpriteY=0.0, ko1Y = 0.0; //Y positioner för pojke och ko

Och sedan, i själva spel loopen fyller vi i koden:

 SpriteX= Sprite.GetPosition().x; // Pojkens xposition, kan användas som AI
 ko1X= ko1.GetPosition().x; // kons xposition, kan användas som AI
 SpriteY= Sprite.GetPosition().y; // Pojkens yposition, kan användas som AI
 ko1Y= ko1.GetPosition().y; // kons yposition, kan användas som AI
 
    if (ko1X &lt;= SpriteX) //pojken har sprungit förbi kon
   ko1.Move( 50 * ElapsedTime, 0); 
 
   if (ko1X &gt; SpriteX) //pojken har inte sprungit förbi kon
   ko1.Move( -50 * ElapsedTime, 0); 
 
   if (ko1Y &gt; SpriteY ) //kon är nedanför pojken
   ko1.Move(0, -50 * ElapsedTime);
 
   if (ko1Y &lt;= SpriteY ) //kon är ovanför pojken
   ko1.Move(0, 50 * ElapsedTime); 
 
När personen rör sig över spelplanen följer kon efter i motsatt riktning men med halva hastigheten (den går att ställa in). Om du stannar med personen, kommer kon att hinna ikapp. Vad händer då?

Här är hela den omarbetade koden från moment 1.

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 
  int main() 
 {  //Början av programkörningen
 
 float  SpriteX=0.0, ko1X = 0.0; //X positioner för pojke och ko
 float  SpriteY=0.0, ko1Y = 0.0; //Y positioner för pojke och ko
 
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML grafiktest&quot;); 
 // Skapa fönstret vi skall visa färgerna i
   
 float ElapsedTime = App.GetFrameTime(); 
 //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 
 sf::Image Image; //skapa en tom bildhållare som heter Image
 if (!Image.LoadFromFile(&quot;boy.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
 //fyll den tomma bildhållaren med bilden boy.png
 //bilden är  en 32x32 .png jag hittade ute på Internet med en googlesökning
 sf::Sprite Sprite(Image); //Skapar den grafiska spelpjäsen Sprite med grafiken från Image
 Sprite.SetPosition(200.f, 100.f); //Placera ut bilden
 
 	   
 /*Skapa en ko-----------------------------------------------------------------*/ 
 sf::Image kobild; //skapa en tom bildhållare som heter Image
 if (!kobild.LoadFromFile(&quot;cow.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
 //fyll den tomma bildhållaren med bilden boy.png
 sf::Sprite ko1(kobild); 
 //Skapar den grafiska spelpjäsen Sprite med grafiken från Image
 ko1.SetPosition(400.f, 100.f); //Placera ut bilden på kon 
 //bilden är  en 32x32 .png jag hittade ute på   
 //  Internet med en googlesökning
 kobild.CreateMaskFromColor(sf::Color(192,248,0)); 
 //Min kobild hade en färgruta av den här färgen som jag gör transperent här
 	 
 /* slut på skapa ko */
 
 while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
 {  //while 1
   sf::Event Event; 
 
   while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
       { //while 2
         if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
         App.Close(); 
 
         if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
             { //if 1
              if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
              App.Close(); 
              } //slut if 1
         } //slut, while 2
 
   ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //för att få en konstant hastighet på olika datorer
 
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
   Sprite.Move(-100 * ElapsedTime, 0); //pojke 
   //Om man trycker ner vänster piltangent går figuren 100 &quot;steg&quot; 
   // längre åt vänster än vad den var tidigare.
                 
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
   Sprite.Move( 100 * ElapsedTime, 0); 
 					   
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
   Sprite.Move(0, -100 * ElapsedTime); 
 					  
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
   Sprite.Move(0, 100 * ElapsedTime); 
 					    
 
   SpriteX= Sprite.GetPosition().x; // Pojkens xposition, kan användas som AI
   ko1X= ko1.GetPosition().x; // kons xposition, kan användas som AI 
 
   SpriteY= Sprite.GetPosition().y; // Pojkens yposition, kan användas som AI
   ko1Y= ko1.GetPosition().y; // kons yposition, kan användas som AI
 
   if (ko1X &lt;= SpriteX) //pojken har sprungit förbi kon
   ko1.Move( 50 * ElapsedTime, 0); 
 
   if (ko1X &gt; SpriteX) //pojken har inte sprungit förbi kon
   ko1.Move( -50 * ElapsedTime, 0); 
 
   if (ko1Y &gt; SpriteY ) //kon är nedanför pojken
   ko1.Move(0, -50 * ElapsedTime);
 
   if (ko1Y &lt;= SpriteY ) //kon är ovanför pojken
   ko1.Move(0, 50 * ElapsedTime); 
 
   App.Clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
   App.Draw(Sprite); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
   App.Draw(ko1); //Rita upp kon på den yta spelaren ser
   App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
  } //slut, while 1
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen</text>
      <sha1>5jxazyg5zwou76ayr7hkvrf0ek2oxhb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Bakgrunden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7880</id>
    <revision>
      <id>38533</id>
      <parentid>34842</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:19:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38533</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7499" sha1="25fs8th68e9omq56uqlfa0mr5vfp27j" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Bakgrunden
Baserat på VC++ 2010 express, Win 7 och SFML 1.6, du bör ha gjort installationerna för ett fungerande SFML-fönster i ditt projekt innan du börjar.

Det är inte så kul att springa omkring på en färg. Spelkänslan ökar dramatiskt med en snygg bakgrund. 

=== En stor bild === 
Det finns ett flertal sätt att skapa bakgrunder på. Enklast är att ha en bild exakt lika stor som spelfönstret. Det kan mycket väl vara en jpg-bild eftersom det troligen inte kommer att finnas någon del som är genomskinlig. Man skapar en bakgrund precis som man skapar en spelare:

 	 sf::Image graesbakgrund; //skapa en tom bildhållare som heter graesbakgrund
 	 if (!graesbakgrund.LoadFromFile(&quot;grass.jpg&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden av gräs
 	 sf::Sprite graess(graesbakgrund); //Skapar den grafiska spelpjäsen graess med grafiken från Image
 	 graess.SetPosition(0.0, 0.0); //Placera ut bilden

I mitt fall hittade jag en 800x600 fotografi av gräs på internet som jag döpte till grass.jpg och sparade i samma mapp som projektets main.cpp fil.

Genom den sista raden placeras bildens övre vänstra hörn i fönstrets övre vänstra hörn, och därmed blir hela spelytan täckt. Det är dock viktigt att alla orörliga bakgrunder ritas upp innan de rörliga, så när alla sprites skall ritas ut i slutet skall bakgrunden ritas upp först av alla.
 &lt;namn på fönstret&gt;.Draw(graess); //Rita upp den yta spelaren spelar på

=== Tiling/kakling ===

[[File:ACS_rashid01.png|thumb|300px|''Exempel på kvadratiska plattor som bildar spelplan'']]
[[File:Editor.png|thumb|300px|''Exempel på sexkantiga plattor som bildar spelplan'']]
[[File:Title_engine.jpg|thumb|300px|''Exempel på isometriska plattor som bildar spelplan'']]

Ett annat alternativ är att man har olika fyrkanter av exakt samma storlek som man kopierar in på bildytan. Vissa spel har ärvt den gamla varianten från när man spelade med pappbrickor på en fysisk spelplan då sexkantiga rutor var vanligast

En variant av tiling är att använda en isometrisk bakgrundsbild. Varje platta, eller ruta, får en liggande diamantform och ögat luras att tro att bakgrunden egentligen är 3D. Några av de mest populära 2D spelen som gjorts har skapats med isometriska bakgrundsplattor, som: Age of Empires 1, Starcraft 1 och Zyngas Farmville (Facebook).
En lektion om teorierna bakom att skapa en isometrisk bakgrund finns här:

http://www.lingoworkshop.com/Articles/Isometric_Game_1.php

Enklast möjliga kod för tiling är denna:
 int n = 0;
 for( int x = 0; x &lt; MAP_W; ++x )
 {
    for( int y=0; y &lt; MAP_H; y++ )
    {
        if(mapa[n] == 1) 
        {
            tilesprite1.SetPosition(x*32,y*32);
            App.Draw(tilesprite1);
        }
        
        ++n;
    }
 }
*tilesprite1 = en sprite med bakgrundsbild som är 32x32 stor.
*mapa[n] = array med olika nummer motsvarande olika sprites.
*x = antal rutor i sidled.
*y = antal rutor i höjdled.
*MAP_W = kartans bredd i antal rutor, en konstant.
*MAP_H = kartans höjd i antal rutor, en konstant.

Om du vill hoppa över möjligheten att göra detta själv med egen programkod, finns det et enkelt freeware för Linux/Mac och Windows som heter Tiled som används för att skapa spelkartor med. Du kan ladda ner det här:

http://www.mapeditor.org/

==Kantutjämning==

Om man har olka bilder från ett sprite sheet som kopplas samman är risken stor att man får kanter som är spikraka när t.ex. hav möter land. Havsrutan är fyrkantig och landrutan är fyrkantig. När de två fyrkantiga rutorna möts blir gränsen spikrak. För att undvika det måste man också ha &quot;gränszons&quot; plattor. En platta med en strand i mitten där man ser hur strand och hav möts på ett mjult vis. Alternativt så har man extra grafik som läggs över alla raka kanter efterår.

Bra engelska artiklar som fördjupar sig i kantutjämning kan du hitta här:

http://www.gamedev.net/page/resources/_/technical/game-programming/tilemap-based-game-techniques-handling-terrai-r934

http://www.srrngames.com/blog/tilemap-roadmap-episode-1-tiles-tilesets

==Klassförslag==

Hur skall en klass som innehåller information om en platta se ut om man vill skapa en värld av kvadratiska bakgrundsplattor? För det första bör du skapa en lista eller vector där de skall placeras. Därefter skapar du klassdefinitionen. Den måste innehålla följande:
* x- och y-koordinater för den plats som den skall ligga på
* Övre vänstra hörnets x-koordinat i sprite sheeten
* Övre vänstra hörnets y-koordinat i sprite sheeten
* Storleken i x-led
* Storleken i y-led
* en sprite
Vet du bara dessa värden så kan du lätt placera ut spriten på rätt plats på spelkartan och därefter förse den med rätt &quot;urklipp&quot; ur sprite sheeten så att du kan ha en enda sprite sheet för samtliga bakgrundsbilder som skall visas upp.

===Klassexempel===

Så här skulle en klass för bakgrundsrutorna kunna se ut. Nu finns inga värden med för om man kan gå i den, om den blockerar sikt, vilken höjd den är på osv. Det får du hitta på själv.

 class bakgrundsruta
 {
 public :
 
 bakgrundsruta(int _utplacering_x, int _utplacering_y, int _bild_x, int _bild_y, int _bredd, int _hojd) ; //Konstruktion
 ~bakgrundsruta(){};
 int utplacering_x; //Var den skall hamna i sidled
 int utplacering_y; //Var den skall hamna i höjdled
 int bild_x; //Var man skall börja kopiera rutan i sprite sheeten i sidled
 int bild_y; //Var man skall börja kopiera rutan i sprite sheeten i höjdled
 int bredd; //Hur bred är bilden som skall visas upp för spelarna
 int hojd; //Hur hög är bilden som skall visas upp för spelarna
 sf::Sprite sprite;  //Den sprite som skall visas upp för spelarna och som innehåller bilden.
 };
 
 bakgrundsruta::bakgrundsruta(int _utplacering_x, int _utplacering_y, int _bild_x, int _bild_y, int _bredd, int _hojd) 
 { //Ge rutan sina värden redan när den skapas, för enkelhetens skull
 utplacering_x = _utplacering_x;
 utplacering_y = _utplacering_y;;
 bild_x = _bild_x;
 bild_y = _bildy;
 bredd = _bredd;
 hojd = _hojd;
 }

När den sedan skall skapas kan vi anta att det rör sig om en ruta som är 64x64 som skall placeras i översta vänstra hörnet, och den andra rutan från vänster på översta raden i sprite sheeten:
 bakgrundsruta bakgrundsruta1(0,0,64,0,64,64);
Anta sedan att du har en sprite sheet som heter bakgrundsbilder.jpg:
 sf::Image bakgrundsbild_spritesheet; 
 if (!bakgrundsbild_spritesheet.LoadFromFile(&quot;bakgrundsbilder.jpg&quot;)) //Programmet försöker att ladda in en bildfil i det tomma bildobjektet      
 std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden!&quot; &lt;&lt; std::endl; //Om det misslyckas med att ladda in bilden
Därefter kan du ange att spriten i klassen (och samtliga därefter - ladda bara in biden i minnet en gång) skall använda sig av just den bilden/sprite sheeten:
 bakgrundsruta1.sprite.SetImage(bakgrundsbild_spritesheet);
Och längst ner i slutet av källkoden inom main:
 App.Draw(bakgrundsruta1.sprite); 
så att bilden ritas ut för spelarna.

=== Scrolling/rörlig bakgrund ===

Om du har en spelplan som är mycket större än vad som visas i fönstret kan man göra den ”scrollande”, dvs du kan ha spelaren rörlig i sidled i botten men få intrycket av att man flyger över havet, rymden eller liknande. Scrolling kommer bakom principen att det liknar en pappersrulle med påmålad bakgrund som rullas upp som underlag i spelet.</text>
      <sha1>25fs8th68e9omq56uqlfa0mr5vfp27j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Gratis mediabibliotek</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7884</id>
    <revision>
      <id>46614</id>
      <parentid>38551</parentid>
      <timestamp>2016-05-10T13:21:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>79.136.70.243</ip>
      </contributor>
      <comment>/* SDL */ lät --&gt; lätt</comment>
      <origin>46614</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4392" sha1="gkfzwq00qezh7xaxki253knfez058rw" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

En stor fördel för dig som vill lära dig C++ programmering genom att skapa spel är att det finns flera mediabibliotek tillgängliga som underlättar din vardag. Samtliga mediabibliotek här nedanför är gratis att använda. De fungerar bra till att skapa 2D spel. Vill du skapa 3D spel är det lättare om du t.ex. använder dig av 3D spelmotorn Ogre som även den är gratis och fungerar bra tillsammans med C++.

== Allegro ==
Allegro är ett gratis mediabibliotek, skrivet i C, som kom redan i början av 1990-talet och har utvecklats sedan dess. Allegro är en förkortning för  &quot;Atari Low-Level Game Routines&quot;, vilket i sig visar på bibliotekets ålder då Atari är ett märke som försvunnit för länge sedan. Om man vill använda sig av Allegro skall man helst programmera i C eller C++. Allegro stöder inte programmering till mobiltelefoner (ännu) men samtliga andra plattformar stöds: PC, mac, Unix, Linux osv. Utvecklingen går mot att Allegro skall ha stöd från DirectX och Open GL i framtiden.  Eftersom det funnits så länge finns det mängder med hjälp att få på Internet om man kör fast. Största nackdelen med Allegro är att stödet för objekt orienterad programmering är svag men det kanske inte är det största problemet för nybörjare.
Läs mer (på engelska):

http://alleg.sourceforge.net/

http://en.wikipedia.org/wiki/Allegro_library

== SDL ==
SDL, en förkortning för ” Simple DirectMedia Layer”, är ett mediabibliotek som utvecklades redan 1998. Det är skrivet i C men fungerar som ett lager mellan olika andra programmeringsspråk och mediabibliotek som Open GL eller DirectX vilket gör att man kan använda sig av SDL för att skapa spel till i princip alla marknadens olika plattformar – från Android till BEoS.  SDL utvecklas fortfarande men är en aning föråldrat.  Den största fördelen med SDL är just att det funnits så länge på marknaden att det finns en uppsjö med sajter och forum på Internet där man diskuterar problem som uppstått vid programmering med SDL, vilket gör det lätt att få tips och råd om man själv kör fast.
Läs mer (på engelska) om SDL här:

http://www.libsdl.org/

http://en.wikipedia.org/wiki/Simple_DirectMedia_Layer

== CDX ==
CDX  är en förenklad programmeringsmiljö, skriven och utvecklad i C++,  för att skriva spel med i första hand Windows DirectX men med visst stöd för andra miljöer som Open GL. Eftersom den är rejält bantad är det lätt att lära sig miljön i CDX och den är dessutom ett bra sätt at börja lära sig programmera för DirectX, en uppgift som annars kan kännas förödande tung då biblioteken är enorma. DirectX ger inte heller något direkt stöd för 2D spel vilket innebär att CDX fyller ett hål i marknaden. Den största fördelen med CDX är att det är en av få miljöer som det faktiskt finns en svensk lärobok till
''”Spelprogrammering med CDX och OpenGL : Johan Isaksson och Mikael Bondestam; Docendo 2006”''
Den i särklass största nackdelen med CDX är att den kom 2002 och trots att det står på hemsidan att en uppdatering är på gång, har detta inte skett ännu. I förlängningen innebär det att om du vill programmera i CDX måste du installera både en föråldrar DirectX miljö och en föråldrad version av Visual C++. Om du däremot har en dator av äldre modell stående utrangerad i ett hörn är CDX en fantastiskt bra anledning att återuppväcka den.
Läs mer här (på engelska):

http://www.cdxlib.com/

== SFML ==
SFML, en förkortning för ” “Simple and Fast Media Library”, är ett mediabibliotek  baserat på Open GL som togs fram runt år 2007.  Det är skrivet i C++ och det är därmed lättast att skapa spel i just C++ med SFML, men SFML kan användas till en rad olika programmerinsgsspråk, och även användas i en mac- eller linuxmilö. Grundtanken med SFML är att ta ut de viktigaste delarna för 2D spelprogrammering ur Open GL. En miljö som egentligen är tänkt för 3D spelprogrammering. Det gör också programmeringsmiljön mycket lättare att hantera för nybörjare.  Den största nackdelen med SFML är just att det är en relativt ny miljö för utveckling av spel så det finns sparsamt med information och hjälp ute på Internet om man kör fast.
Läs mer (på engelska) om SFML här:

http://www.sfml-dev.org/</text>
      <sha1>gkfzwq00qezh7xaxki253knfez058rw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Studsande boll</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7885</id>
    <revision>
      <id>38584</id>
      <parentid>31542</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:29:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38584</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6083" sha1="okz6hank1xoqpgd9fcu51soxp4zoqm8" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''Baserat på VC++ 2010 express, Win 7 och SFML 1.6, du bör ha gjort installationerna för ett fungerande SFML-fönster i ditt projekt innan du börjar.''

Hur får man saker att studsa på kanterna? Det är den enklaste formen av kollisionsberäkning men samtidigt grunden för tidiga spel som Pong och Space invaders.

Anta att du har en fyrkantig spelplan. I spelplanen finns en boll. Den bollen får inte gå utanför kanten. Hur gör man då?
Skaffa en bollsprite med genomskinlig bakgrund (om du vill att den skall se snygg ut). Jag snodde en 24x24 pixels bild (th_Bag_Dive_Ball_Sprite.png) och döpte om den till ”bollsprite.png” Bilden finns på:
http://s601.photobucket.com/albums/tt92/Thehellkidd/Pokemon/?start=20 

Placera den i samma mapp som main.cpp filen, (se i exemplet med sprites hur man gör) så att programmet kan hitta bilden. Eftersom bollens hastighet skall styras utifrån är det bäst att ha en variabel i början som definierar bollens hastighet. Fördelen med att ha en variabel deklarerad i början är att den går att ändra ganska lätt. 
Utöver det  måste vi hela tiden veta var bollen är i förhållande till väggarna för att se om den slår i någonstans.

Kommer du ihåg hur vi fick fram koordinaterna för kon och pojken i det andra exemplet med pojken och kon? Ange variablerna på samma sätt i början.
 float  bollX=0.0f; //bollens x-koordinat
 float  bollY=0.0f; //bollens y-koordinat

Vi måste också veta vilken hastighet vi skall ha på bollen, och hastigheten är detsamma som hur många steg den rör sig i X- och Y-led. Så även dessa variabler skall ändras, jag kallar dem fartX och fartY:

 float fartX = 0.5f; //rörelse i xled
 float fartY = 0.5f; //rörelse i yled

Jag gav dem 0.5f för enkelhetens skull, du kan ta vilket värde du vill. Vill du att den skall gå snabbare kan du alltid göra så att farten ökar 0.05f varje gång bollen träffar en vägg…

Placera sedan ut bollen en pixel in så att den inte aktiverar kollisionen direkt från början.
boll.SetPosition(1.0f,1.0f); //Placera ut bilden i övre vänstra hörnet

Hur vet vi då om vi krockar? I loopen ser vi om vi krockar med höger vägg genom att se om bollens x &gt;(800-24), dvs. spelfönstrets bredd – bollbildens bredd. Kom ihåg att man räknar bildens position utifrån dess övre vänstra hörn. Om den slår in i väggen skall den få ett negativt x-värde så att den går åt vänster istället.

 bollX = boll.GetPosition().x;
 if (bollx  &gt; 766) //slår in I högervägg
 fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning

 Tumregel, multiplikation med negativa tal:
 -2 * -2 = 4 (negativt  *  negativt blir positivt)
 -2 * 2 = -4 (negativt * positivt blir negativt)
 2 * -2 = -4 (positivt * negativt blir negativt)
 2 * 2 = 4   (positivt * positivt blir positivt)
Bara genom att multiplicera med -1 byter vi alltså riktning eftersom det gör negativa tal positiva och positiva tal negativa.

Så kan vi göra med alla riktningarna:
 if (bollX &gt; 766 || bollX &lt; 0 ) //den slår in i höger- eller vänsterväggen			   
 fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
 				   
 else if (bollY &gt; 576 || bollY &lt; 0) //den slår in neder- eller överväggen
 fartY =  fartY * -1; //spegelvänd riktning
 

|| är tecknet för ”eller”. Det kan översättas som:

''Om bollen är 766 pixlar från vänster vägg, eller har sitt övre vänstra hörn på en negativ del i koordinatsystemets x-axel (utanför skärmen åt vänster) så byt riktning.''

Provkör koden.

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 
 int main() 
    {  //Början av programkörningen
 
 	 float  bollX=0.0f; //x position för bollen
         float  bollY=0.0f; //y position för bollen
 	 float fartX = 0.5f; //rörelse i xled
 	 float fartY = 0.5f; //rörelse i yled
 
    sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML studsande boll&quot;); // Skapa fönstret vi skall visa färgerna i
  
 
         sf::Image bollbild; //skapa en tom bildhållare som heter bollbild
         if (!bollbild.LoadFromFile(&quot;ballsprite.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med 
                                                                      // bilden ballsprite.png  bilden är 24x24
         sf::Sprite boll(bollbild); //Skapar den grafiska spelpjäsen boll med grafiken från bollbild
 		 boll.SetPosition(1.0f,1.0f); //Placera ut bilden i övre vänstra hörnet
 
 
         while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
       {  //while 1
          sf::Event Event; 
 
             while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
             { //while 2
 
               if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
               App.Close(); 
 
                      if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 
                                     { //if 1
 
                                if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
                                App.Close(); 
 
                                        } //slut if 1
 
                             } //slut, while 2
 
 		bollX=boll.GetPosition().x; //var är bollen i x-led
 		bollY=boll.GetPosition().y; //var är bollen i y-led
 
 
                    if (bollX &gt; 766 || bollX &lt; 0 ) //den slår in i höger- eller vänsterväggen			   
                    fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
 				   
 	           else if (bollY &gt; 576 || bollY &lt; 0) //den slår in neder- eller överväggen
                   fartY =  fartY * -1; //spegelvänd riktning
 
                   boll.Move(fartX,fartY); //bollen skickas iväg
 
                 App.Clear(sf::Color(0, 0, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med svart färg
                 App.Draw(boll); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
                 App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 } //slut, while 1
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen</text>
      <sha1>okz6hank1xoqpgd9fcu51soxp4zoqm8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Squash</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7886</id>
    <revision>
      <id>38582</id>
      <parentid>35804</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:29:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38582</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21300" sha1="q71tsf6tc4ffzb3rjr7p9jju5dvfqa4" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''Baserat på VC++ 2010 express, Win 7 och SFML 1.6, du bör ha gjort installationerna för ett fungerande SFML-fönster i ditt projekt innan du börjar.'' Bygger på kapitlet: [[Programmera spel i C++ för nybörjare/Studsande boll]].

Om man har en boll som studsar mellan väggarna kan man göra ett enkelt squashspel också.
Det som behöver förändras från projektet med studsande boll är att:
* Vänster vägg skall bort. Är det så att bollen försvinner utanför kanten skall den återställas.
* Vi behöver en långsmal bild som fungerar som racket.
* farten måste öka för varje gång racketen träffar bollen, men inte annars.
* Boll och racket måste börja på samma ställe som ”utslagspunkt”.
Om man bygger vidare på den redan existerande koden från förra exemplet får vi börja med att ändra kollisionskoden för vänster vägg.
 if (bollX &gt; 766) //den slår in i vänsterväggen                         
   fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
 if (bollX &lt; 0) //den går utanför vänsterväggen                      
   {
   //räkna -1 poäng, dra mer farten till 0 och placera bollen mitt på racketet.
   }

== Bild på racket ==
Skapa en png eller liknande i valfritt program. Eftersom ingen del skall vara osynlig fungerar t.o.m. jpg-bilder. Gör den 16x64 pixels stor. Döp den till ”racket.png” och spara den i projektmappen där main.cpp ligger så att programmet kan hitta den.

Lägg in koden från projektet med den studsande bollen och läs in spelets racketbild med följande kod efter det att du läst in boll:

 sf::Image racketbild; //skapa en tom bildhållare som heter racket
 if (!racketbild.LoadFromFile(&quot;racket.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden racket.png
                                                                   //bilden är 16x64 
 sf::Sprite racket(racketbild); //Skapar den grafiska spelpjäsen racket med grafiken från racketbild
 racket.SetPosition(1.0f,268.0f); //Placera ut bilden längs vänsterkanten, 1 pixel från kanten och mitt på fönstret. 
 

Mitten är på 300 (600/2), men eftersom man räknar från övre vänstra hörnet på sprites, och racketen är 64 pixels hög, får vi räkna bort halva racketens höjd 300 - 32 = 268 

I slutet:
 App.Draw(racket); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
Annars ritas den inte ut. 

== Styra racketen ==
Nu skall vi kunna köra racketen upp- och ner också. Kommer du ihåg koden för pojken?
nfloat ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //för att få en konstant hastighet på olika datorer
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) Sprite.Move(0, -100 * ElapsedTime); 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) Sprite.Move(0, 100 * ElapsedTime); 

Vi gör om den med ”racket” istället för ”Sprite” och ökar hastigheten till 700 för racketen, samtidigt som vi minskar farten på bollen till 0.2f
 float fartX = 0.2f; //rörelse i xled
 float fartY = 0.2f; //rörelse i y-led

Nu går det fortfarande att köra racketen utanför kanten, det är inte bra. Vi måste definiera racketens y koordinat precis som vi gjorde med bollen:
 float  racketY=0.0f; //y position för racketen

Längre ner, innan man ser om pil ner och upp tryckts fyller vi  i:
 racketY=racket.GetPosition().y; //var är racketen i y-led 
X-led kan vi strunta i, eftersom racketen bara skall gå upp och ner, inte åt höger och vänster.

Sedan får vi ändra så att det inte går att köra racketen längre upp om den redan nått överkanten och y &gt; 0, liksom den inte skall gå att köra längre ner om y &gt; 536 (600-racketens höjd).
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 {
  if (racketY &gt; 0)
  racket.Move(0, -700 * ElapsedTime); //racket upp
 }
 
  if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 {
  if (racketY &lt; 536)
  racket.Move(0, 700 * ElapsedTime);  //racket ner
 }

Nu måste vi se om bollen träffar racketen. Det gör vi i den rutin som kotrollerade om bakväggen träffades tidigare.

 else if( bollX &lt; 0 ) //den slår in i vänsterväggen			
 {   //träffar den racketen?
 					  
 if(racketY - bollY &lt; 24 &amp;&amp; bollY - racketY &lt; 64)
   //om skillnaden mellan bollens höjd (24) och kanten på racketen 
    //är mindre än och om bollen träffar racketen (64hög) någonstans…

  {//om racket träffar
    fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
                       //annars försvinner bollen
  }//slut om racket träffar
    else
   {//Om racket inte träffar
    boll.SetPosition(1.0f,racketY+20);
   }//slut om racket inte träffar
 }//slut på att se om den träffar racketen

== Bollens hastighet ==
Så långt allt gott och väl. Vi vet att bollen studsar omkring, vi vet att den försvinner om vi inte träffar den och den studsar iväg från racketen om vi missar. 
Det som styr bollens hastighet är 
 float fartX = 0.2f; //rörelse i xled
 float fartY = 0.2f; //rörelse i yled
Ändra farten för y till:
 float fartY = 0.009f; 
Då går den nästan rakt fram men med en liten, liten vinkling neråt.

Det vi sedan gör är att vi lägger till i koden att farten skall öka med 0.1f i både x- och y-led varje gång racketen träffar. Dvs. när bollen ändrar riktning efter en träff med racketen fyller du i:
 fartX = fartX + 0.1f; //rörelse i xled
 fartY = fartY + 0.1f; //rörelse i yled
 
Detta ger obegränsad fart, men eftersom du vill att den skall starta från 0 efter en miss får du lägga till följande rad efter utplaceringen av bollen på racketen:
 fartX = 0.0f; //ingen fart
 fartY = 0.0f; //ingen fart
 
Hur får vi upp farten igen? Ett bra alternativ kan vara om man trycker ner space tangenten, den är stor och svår att missa.
 if(App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space)) 
   {
     fartX = 0.2f; //rörelse i xled
     fartY = 0.009f; //rörelse i yled, liten, liten vinkel
   }

Nu har du ett enkelt squash spel. Vad kan man göra mer?
* Skapa ett Pong spel med två spelare som spelar mot varandra på samma spelplan.
* Gör spelplanen längre (men inte högre)
* Lägg till ljudeffekter för varje gång bollen träffas.
*  Gör en snygg bakgrundsbild som ser ut som en squashplan.
* Gör ett räknesystem med siffror som kommer ut på skärmen. +1 poäng varje gång du träffar och -1 för varje boll du tappar. Avsluta spelet efter 5 bollar.

Här är den slutgiltiga koden:

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 
 int main() 
    {  //Början av programkörningen
 
     float  bollX=0.0f; //x position för bollen
     float  bollY=0.0f; //y position för bollen
     float  racketY=0.0f; //y position för racketen
     float fartX = 0.2f; //rörelse i xled
     float fartY = 0.009f; //rörelse i yled, liten vinkel för lämplig rörelse
 
    sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML studsande boll&quot;); // Skapa fönstret vi skall visa färgerna i
 	float ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
  
 
         sf::Image bollbild; //skapa en tom bildhållare som heter Image
         if (!bollbild.LoadFromFile(&quot;ballsprite.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden boll.png
                                                                  //bilden är 24x24
         sf::Sprite boll(bollbild); //Skapar den grafiska spelpjäsen boll med grafiken från bollbild
 		 boll.SetPosition(1.0f,1.0f); //Placera ut bilden i övre vänstra hörnet
 
 
 		          sf::Image racketbild; //skapa en tom bildhållare som heter racket
         if (!racketbild.LoadFromFile(&quot;racket.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden racket.png
                                                                  //bilden är 16x64
         sf::Sprite racket(racketbild); //Skapar den grafiska spelpjäsen racket med grafiken från racketbild
 		 racket.SetPosition(1.0f,268.0f); //Placera ut bilden längs vänsterkanten
 
 
         while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
       {  //while 1
          sf::Event Event; 
 
             while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
             { //while 2
 
               if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
               App.Close(); 
 
                      if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 
                                     { //if 1
 
                                if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
                                App.Close(); 
 
                                        } //slut if 1
 
                             } //slut, while 2
 
 
 			 ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //för att få en konstant hastighet på olika datorer
 
 			 
 					racketY=racket.GetPosition().y; //var är racketen i y-led
 
 				  if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space)) 
                  {
 					  	fartX = 0.2f; //rörelse i xled
 	                    fartY = 0.009f; //rörelse i yled
                   }
 
 
                   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 					   {
 						   if (racketY &gt; 0)
 						   racket.Move(0, -700 * ElapsedTime); //racket upp
 				       }
 
                    if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 					{
 						if (racketY &lt; 536)
 						racket.Move(0, 700 * ElapsedTime);  //racket ner
 					}
 			
 	
 					bollX=boll.GetPosition().x; //var är bollen i x-led
 					bollY=boll.GetPosition().y; //var är bollen i y-led
 
 
                   if (bollX &gt; 766 ) //den slår in i högerväggen		   
                   fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
 				   
 				   else if( bollX &lt; 0 ) //den slår in i vänsterväggen			
                      {   //träffar den racketen?
 						  
                                if(racketY - bollY &lt; 24 &amp;&amp; bollY - racketY &lt; 64)
                                    //om skillnaden mellan bollens höjd (24) och kanten på racketen 
 				   //är mindre än och om bollen träffar racketen (64hög) hågonstans…
 				   {//om racket träffar
                                      fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
                                    //annars försvinner bollen
 				   //Låt dessutom bollens hastighet öka.
 				   	 fartX = fartX + 0.1f; //rörelse i xled
 	                                 fartY = fartY + 0.1f; //rörelse i yled
 				   }//slut om racket träffar
 				   else
 				   {//Om racket inte träffar
 					   boll.SetPosition(1.0f,racketY+20);
 
 					   fartX = 0.0f; //ingen fart
 	                                   fartY = 0.0f; //ingenfart
 				   }//slut om racket inte träffar
 				   }//slut på att se om den träffar racketen
 
 
 				   else if (bollY &gt; 576 || bollY &lt; 0) //den slår in neder- eller överväggen
                   fartY =  fartY * -1; //spegelvänd riktning
 
                   boll.Move(fartX,fartY); //bollen skickas iväg
 
                 App.Clear(sf::Color(0, 0, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med svart färg
                  App.Draw(boll); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 		  App.Draw(racket); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
                 App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 } //slut, while 1
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen

== Squash blir Pong ==

Ping pong, eller bara Pong på engelska,  är ett populärt spel för nybörjare just eftersom det går så lätt att beräkna var bollen befinner sig i en värld där man vet var alla väggar befinner sig.  Vårt Squashspel kan lätt byggas om till ett Pong spel. 

=== Ännu en sprite, racket1 ===
Om det är så att vi vill ha olika racketar för höger och vänster får vi skriva:
 sf::Image racketbild1; //skapa en tom bildhållare som heter racketbild1
 if (!racketbild1.LoadFromFile(&quot;racket_hoger.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden racket_hoger.png
 //bilden är 16x64

Annars är det enklast att helt enkelt skapa en ny sprite för höger racket men tilldela den samma bild/image som vänster racket redan fått:
 sf::Sprite racket1(racketbild1); //Skapar den grafiska spelpjäsen racket1 med grafiken från racketbild
 racket1.SetPosition(784.0f,268.0f); //Placera ut bilden längs höger kant

För att kunna styra den nya racketen upp och ner måste även den racketens y-värde definieras i början av koden:
 float racket1Y=0.0f; //y position för höger racket

Och innan vi styr racketen upp och ner måste vi så klart veta var på spelplanen racketen befinner sig. Båda racketarna definieras samtidigt som:
 racketY=racket.GetPosition().y; //var är racket i y-led på vänster sida
 racket1Y=racket1.GetPosition().y; //var är racket i y-led på höger sida

=== Racketposition ===
Nu är det direkt olämpligt att styra den vänstra racketen med pil upp/ner tangenterna. Det är bättre om man t.ex. styr vänster racket upp och ner med W och S tangenterna och höger racket med pil upp och ner, om man skall sitta två spelare vid samma dator.
Fyll i koden:
 //Styr racketarna upp och ner längs spelplanens sidor
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::W)) 
 {
 if (racketY &gt; 0)
 racket.Move(0, -700 * ElapsedTime); //racket upp
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::S)) 
 {
 if (racketY &lt; 536)
 racket.Move(0, 700 * ElapsedTime); //racket ner
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 {
 if (racket1Y &gt; 0)
 racket1.Move(0, -700 * ElapsedTime); //racket 1 upp
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 {
 if (racket1Y &lt; 536)
 racket1.Move(0, 700 * ElapsedTime); //racket 1ner
 }
 
Slutligen måste vi se när bollen studsar. Som squashspelet var uppbyggt studsade bollen mot vänstra väggen om racketen var framför väggen just där. Vi använder samma kod för högerväggen:
 if (bollX &gt; 776 ) 
  { //den slår in i högerväggen 
  if(racket1Y - bollY &lt; 24 &amp;&amp; bollY - racket1Y &lt; 64)
   //om skillnaden mellan bollens höjd (24) och kanten på racketen 
   //är mindre än och om bollen träffar racketen (64hög) hågonstans…
      {//om racket träffar
       fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
      //annars försvinner bollen
      //Låt dessutom bollens hastighet öka.
      fartX = fartX - 0.1f; //rörelse i xled
      fartY = fartY - 0.1f; //rörelse i yled
      }//slut om racket träffar
  else
      {//Om racket inte träffar
       boll.SetPosition(1.0f,racketY+20); //på vänster racket.
        fartX = 0.0f; //ingen fart
        fartY = 0.0f; //ingenfart
       }//slut om racket inte träffar
   }//slut på att se om den träffar högervägg

Observera koden här. 
       fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
Riktningen ändras, men farten är fortfarande inställd på att ökas åt höger. För att bollen helt enkelt inte skall falla ner till golvet måste även farten öka i andra riktningen. Därför skriver vi:
       fartX = fartX - 0.1f; //rörelse i xled
      fartY = fartY - 0.1f; //rörelse i yled

=== Rita ut racketen ===
Slutligen, ett typiskt nybörjarfel, om inte racketen syns har du glömt att tala om för spelet att den skall rita ut. Fyll i 
 App.Draw(racket1); //Rita upp racketen längs höger vägg
i botten av koden där alla rutiner för att rita ut grafik finns.

=== Kod för Pong ===
Här finns den slutgiltiga koden för ett squashspel som ändrats till ping pong.
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 int main() 
 { //Början av programkörningen
 
 float bollX=0.0f; //x position för bollen
 float bollY=0.0f; //y position för bollen
 float racketY=0.0f; //y position för racketen
 float racket1Y=0.0f; //y position för höger racket
 float fartX = 0.2f; //rörelse i xled
 float fartY = 0.009f; //rörelse i yled, liten vinkel för lämplig rörelse
 
 int raknare;
 
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML pong&quot;); // Skapa fönstret vi skall visa ping pong i
 float ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 
 
 sf::Image bollbild; //skapa en tom bildhållare som heter Image
 if (!bollbild.LoadFromFile(&quot;ballsprite.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden boll.png
 //bilden är 24x24
 sf::Sprite boll(bollbild); //Skapar den grafiska spelpjäsen boll med grafiken från bollbild
 boll.SetPosition(1.0f,1.0f); //Placera ut bilden i övre vänstra hörnet
 
 
 sf::Image racketbild; //skapa en tom bildhållare som heter racket
 if (!racketbild.LoadFromFile(&quot;racket.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden racket.png
 //bilden är 16x64
 sf::Sprite racket(racketbild); //Skapar den grafiska spelpjäsen racket med grafiken från racketbild
 racket.SetPosition(1.0f,268.0f); //Placera ut bilden längs vänsterkanten
 
 sf::Image racketbild1; //skapa en tom bildhållare som heter rackettbild1 
 //om man har samma bild till bägge racketarna är det bättre att använda samma bild, dvs:
 //if (!racketbild1.LoadFromFile(&quot;racket.png&quot;)) return EXIT_FAILURE;
 if (!racketbild1.LoadFromFile(&quot;racket.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden racket.png
 //bilden är 16x64
 sf::Sprite racket1(racketbild1); //Skapar den grafiska spelpjäsen racket1 med grafiken från racketbild
 racket1.SetPosition(784.0f,268.0f); //Placera ut bilden längs höger kant
 
 
 while (App.IsOpened()) // Start spel-loopen
 { //while 1
 sf::Event Event; 
 
 while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser som tangentnedtryckning
 { //while 2
 
 if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
 App.Close(); 
 
 if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 
 { //if 1
 
 if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
 App.Close(); 
 
 } //slut if 1
 
 
 } //slut, while 2
 
 
 ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //för att få en konstant hastighet på olika datorer
 
 
 racketY=racket.GetPosition().y; //var är racket i y-led på vänster sida
 racket1Y=racket1.GetPosition().y; //var är racket i y-led på höger sida
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space) &amp;&amp; fartX==0.0f) 
 	//starta om bollen om farten är 0
 {
 fartX = 0.2f; //rörelse i xled
 fartY = 0.009f; //rörelse i yled
 }
 
 //Styr racketarna upp och ner längs spelplanens sidor
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::W)) 
 {
 if (racketY &gt; 0)
 racket.Move(0, -700 * ElapsedTime); //racket upp
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::S)) 
 {
 if (racketY &lt; 536)
 racket.Move(0, 700 * ElapsedTime); //racket ner
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 {
 if (racket1Y &gt; 0)
 racket1.Move(0, -700 * ElapsedTime); //racket 1 upp
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 {
 if (racket1Y &lt; 536)
 racket1.Move(0, 700 * ElapsedTime); //racket 1ner
 }
 
 
 bollX=boll.GetPosition().x; //var är bollen i x-led
 bollY=boll.GetPosition().y; //var är bollen i y-led
 
 
 if (bollX &gt; 776 ) 
 { //den slår in i högerväggen 
  if(racket1Y - bollY &lt; 24 &amp;&amp; bollY - racket1Y &lt; 64)
   //om skillnaden mellan bollens höjd (24) och kanten på racketen 
   //är mindre än och om bollen träffar racketen (64hög) hågonstans…
      {//om racket träffar
       fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
      //annars försvinner bollen
      //Låt dessutom bollens hastighet öka.
      fartX = fartX - 0.1f; //rörelse i xled
      fartY = fartY - 0.1f; //rörelse i yled
      }//slut om racket träffar
  else
      {//Om racket inte träffar
       boll.SetPosition(1.0f,racketY+20); //på vänster racket.
        fartX = 0.0f; //ingen fart
        fartY = 0.0f; //ingenfart
       }//slut om racket inte träffar
   }//slut på att se om den träffar högervägg
 
 if( bollX &lt; 0 ) //den slår in i vänsterväggen 
 { //träffar den racketen?
 
 if(racketY - bollY &lt; 24 &amp;&amp; bollY - racketY &lt; 64)
 //om skillnaden mellan bollens höjd (24) och kanten på racketen 
 //är mindre än och om bollen träffar racketen (64hög) hågonstans…
 {//om racket träffar
 fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
 //annars försvinner bollen
 //Låt dessutom bollens hastighet öka.
 fartX = fartX + 0.1f; //rörelse i xled
 fartY = fartY + 0.1f; //rörelse i yled
 raknare=raknare+1;
 }//slut om racket träffar
 else
 {//Om racket inte träffar
 boll.SetPosition(1.0f,racketY+20);
 fartX = 0.0f; //ingen fart
 fartY = 0.0f; //ingenfart
 }//slut om racket inte träffar
 }//slut på att se om den träffar racketen
 
 else if (bollY &gt; 576 || bollY &lt; 0) //den slår in neder- eller överväggen
 fartY = fartY * -1; //spegelvänd riktning
 
 boll.Move(fartX,fartY); //bollen skickas iväg
 
 App.Clear(sf::Color(0, 0, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med svart färg
 App.Draw(boll); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 App.Draw(racket); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 App.Draw(racket1); //Rita upp racketen längs höger vägg
 App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 } //slut, while 1
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen</text>
      <sha1>q71tsf6tc4ffzb3rjr7p9jju5dvfqa4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Animation 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7887</id>
    <revision>
      <id>46542</id>
      <parentid>46541</parentid>
      <timestamp>2016-02-12T21:01:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>46542</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11513" sha1="rwle12pffoyathzs38wtizz1o80tlca" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''Baserat på VC++ 2010 express, Win 7 och SFML 1.6, du bör ha gjort installationerna för ett fungerande SFML-fönster i ditt projekt innan du börjar. ''

Att skapa animationer på ett enkelt sätt är tämligen omöjligt i SFML. I DirectX  finns i alla fall en sprite-animationsklass som standard, tyvärr ingår inte den i SFML så man får dyka ner i arbeten som andra har gjort.

I SFML:s wiki
http://www.sfml-dev.org/wiki/en/sources/anisprite
finns en enkel lektion över hur man får en liten pojke att gå omkring. För att få exemplet att fungera måste du dessutom skapa ett två andra projekfiler:

 AniSprite.h – där klassen anisprite deklareras.
 AniSprite.cpp – där koden för anisprite finns.

Är det så att du vill kunna animera spelpjäser i framtiden, får du leva med att dessa filer alltid måste ingå i projekten i framtiden.

=== En animationsklass ===
på det stora hela taget direkt från wikin, men kommentarer och liknande är översatt till svenska.
Se till så att du har ett fungerande projekt där alla dll filer är länkade på rätt sätt.
Spara ner filen med den gående pojken från 
http://www.sfml-dev.org/wiki/_media/en/sources/character.png
Lägg den i den mapp  som main.cpp ligger så att programmet hittar den.
Sprite-kartan är 191x256 punkter och varje bild i den är 47 pixels bred och 64 pixels hög
Byt ut koden i main.cpp (vanliga programmeringsfönstret) till:
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 #include &lt;AniSprite.h&gt;
 
 
  int main() 
     {  //Början av programkörningen
 
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test - animation&quot;); 
 float pojkfart = 0.05f; //hastigheten när pojken flyttar sig
 				
  // Ladda in in sprite-karta, en uppsättning bilder som skall visas i sekvens
  //Första bilden = 0, alla måste vara lika stora.
   sf::Image pojkkarta;
    if (!pojkkarta.LoadFromFile(&quot;character.png&quot;))
 	return EXIT_FAILURE;
   
   //Skapa hållaren för sprite-animationen
   AniSprite Spritepojk(pojkkarta,47,64); //bildkarta och storleken på varje enskild bild x,y-led
    Spritepojk.SetLoopSpeed(12); //12 fps
    //Spritepojk.Play(0,1); //Frivillig - visa första och andra bilden enbart vid programstart, får inte vara 0,0
 
   Spritepojk.SetPosition(200.f, 200.f); //Placera ut bilden
 
 	   bool left, right, up, down; //sk. state enum- 
 	   left = right = up = down = false; //avgör om animationen skall visas eller ej när pojken går.
 
 
 while(App.IsOpened())
 {
 	sf::Event Event; 
 
 	
 while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
    { //while 2
 
       if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
          App.Close(); 
 
       if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 
              { //if 1
 
                if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
                     App.Close(); 
 
               } //slut if 1
 
   } //slut, while 2
 
 //OBS Man räknar inte rutorna från 0, utan från 1. Första rutraden i animationen
 //består av fyra rutor, numrerade från 1 till 4, i motsats till att C++ vanligen börjar
 //räkna från 0
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
 	 {
 	 Spritepojk.Move(-pojkfart, 0); //Går åt vänster
 		 if (left == false) //redo att starta animation
 		 {
  	       Spritepojk.Play(13,16); //fyra sista bilderna
 		   left = true; //ställ om så att det går-
 		   down = right = up =false; //att visa animation med andra tangenter
 		 }
    } //Visa nedersta raden, pojken går åt vänster
 
 else if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 	 {
 	 Spritepojk.Move(pojkfart, 0);
 		 if (right == false)
 		 {
 	    Spritepojk.Play(5,8); 
 		right = true;
 		left = up = down = false;
 		 }
     }//Visa andra raden, pojken går åt höger
 
 else if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 	{
 		Spritepojk.Move(0, -pojkfart); 
 		if(up == false)
 		{
 		Spritepojk.Play(1,4); 
 		up = true;
 		left = right = down = false;
 		}  
    }//Visa första raden, man ser ryggen på pojken
 
 else if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 	{
 	Spritepojk.Move(0, pojkfart);
 	if (down == false)
 	{
 		Spritepojk.Play(9,12); 
 		down = true;
 		left = right = up = false;
    }
 }//Visa tredje raden, man ser ansiktet på pojken
 else
 {
 	Spritepojk.Stop(); //Ingen animation när han står still
 	left=right=up=down=false; //så att man kan klicka 2 ggr i rad 
 	                          //och få animation bägge gångerna
 }
 
 
 // Rensa skärmen
     App.Clear();	
 //updatera animation
     Spritepojk.Update();	 	 
     App.Draw(Spritepojk);
     App.Display();
 }
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen
  	 

Nu får du mängder med felmeddelanden om du bygger projektet [CTRL]+[ALT]+[B],  tre steg kvar innan det skall fungera.

=== Skapa projektfilerna ===
*Högerklicka i vänster panel på den feta texten som har projektets namn.
*I mitten av menyn finns alternativet [Add], välj det.
*Välj [New Item...], översta alternativet.
*Mitt på sidan finns nu några filalternativ. Ett har ett ”h” mitt på. Klicka på den, och ge den namnet ”AniSprite.h” utan citattecken.
*Klicka på [Add] knappen längst ner till höger.
Nu får du upp ett helt tomt dokument. Det skall dessutom synas under mappen [Header Files] i den vänstra panelen 
Kopiera in följande text i dokumentet:

 // AniSprite.h
 #pragma once //Läs bara in filen en enda gång även om den associeras flera gånger
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt; //fellänkad i originaldokumentet
 
 class AniSprite : public sf::Sprite
 {
 public:
 	AniSprite();
 		//Initieringslista
 
 	AniSprite(const sf::Image&amp; Img, int frameWidth, int frameHeight);
 	~AniSprite(void);
 	//Ange detta när du skapar en animation,
 	//T.ex. Sprite(Image,47,64);
 
 	//var i animationen skall man börja?
 	sf::IntRect AniSprite::GetFramePosition(int frame);
 		
 	//Hur många bilder skall visas?
 	int GetFrameCount();
 
 	//Hur stora är bilderna?
 	void SetFrameSize(int frameWidth, int frameHeight);
 	
       //Ställer in visaren på nuvarande bild.
 	void SetFrame(int frame);
 
 	//sets loop-hastighetens bildvisning i bilder per sekund
 	void SetLoopSpeed(float fps);
 
 	//starta animationen/loopningen
 	void Play();
 
 	//Nummer på startbild och nummer på slutybild
 	void Play(int start, int end);
 
 	//stopp
 	void Stop();
 
 	//rita upp förändring
 	void Update();
 private:
 	sf::Clock clock;
 	float fps;
 	bool isPlaying;
 	int loopStart;
 	int loopEnd;
 	int currentFrame;	
 	int frameWidth;
 	int frameHeight;
 };
 
Nu skall du skapa filen med klassens programkod:
Högerklicka i på ditt projektnamn där det är skrivet med fet stil i den vänstra panelen igen.

I mitten av menyn finns alternativet [Add], välj det.
Välj [New Item...], översta alternativet.
Näst överst bland alternativen på den sida som kommer upp finns bilden av ett dokument med två gula + tecken på. Det heter C++ File (.cpp). Välj det och döp det till ”AniSprite.cpp ” utan citattecken.
Klicka på [Add] knappen längst ner till höger.
Nu får du upp ett helt tomt dokument. Det skall dessutom synas under mappen [Source Files] i den vänstra panelen 
Kopiera in följande text i dokumentet:

 //AniSprite.cpp
 #include &quot;AniSprite.h&quot;
 
 AniSprite::AniSprite(void)
 	: sf::Sprite() 
 {
 	this-&gt;fps=1;
 	this-&gt;currentFrame=0;
 	this-&gt;isPlaying = false;
 	this-&gt;loopStart = 0;
 	this-&gt;SetFrameSize(0, 0);
 }
 
 AniSprite::AniSprite(const sf::Image&amp; Img, int frameW, int frameH)
 		: sf::Sprite(Img)
 {
 	this-&gt;fps=1;
 	this-&gt;currentFrame=0;
 	this-&gt;isPlaying = false;
 	this-&gt;loopStart = 0;
 	this-&gt;SetFrameSize(frameW, frameH);
 	//Dags att beräkna animationen
 }
 
 AniSprite::~AniSprite(void)
 {
 }
 int AniSprite::GetFrameCount() //Avgör antalet frames isprite-sheet
 {
 	unsigned int across = 
 		this-&gt;GetImage()-&gt;GetWidth() /
 		this-&gt;frameWidth;
 	unsigned int down = 
 		this-&gt;GetImage()-&gt;GetHeight() /
 		this-&gt;frameHeight;
 
 	return across*down;
 }
 //första bilden är bild 0
 sf::IntRect AniSprite::GetFramePosition(int frame)
 {
 	//get number across and down
 	unsigned int across = 
 		(this-&gt;GetImage()-&gt;GetWidth() /
 		this-&gt;frameWidth);
 	unsigned int down = 
 		(this-&gt;GetImage()-&gt;GetHeight() /
 		this-&gt;frameHeight);	
 
    int tileY = frame / across ; //hitta Y på sprite sheet
    int tileX = frame % across ; //hitta X på sprite sheet
 
 	sf::IntRect result(
 		tileX*this-&gt;frameWidth,
 		tileY*this-&gt;frameHeight,
 		tileX*this-&gt;frameWidth + this-&gt;frameWidth,
 		tileY*this-&gt;frameHeight + this-&gt;frameHeight);
 // for SFML 2.0 använd dessa och kommentera bort ovanstående
 /*	sf::IntRect result(
 		tileX*this-&gt;frameWidth,
 		tileY*this-&gt;frameHeight,
 		this-&gt;frameWidth,
 		this-&gt;frameHeight);
 */
 
 	//end
 	return result;	
 
 }
 //
 void 
 AniSprite::SetFrameSize(int frameW, int frameH)
 {
 	this-&gt;frameWidth = frameW;
 	this-&gt;frameHeight = frameH;
 	this-&gt;SetSubRect(sf::IntRect(0,0,frameW,frameH));
 }
 //Ställer in nuvarande bild
 void 
 AniSprite::SetFrame(int frame)
 {
 	this-&gt;currentFrame = frame;
 }
 //ställer in animationshastigheten i bilder per sekund
 void 
 AniSprite::SetLoopSpeed(float newfps)
 {
 	this-&gt;fps = newfps;
 }
 //startar animationen
 void 
 AniSprite::Play()
 {
 	this-&gt;Play(0,GetFrameCount());
 }
 void 
 AniSprite::Play(int start, int end)
 {	
 	loopStart = start;
 	loopEnd = end;
 	currentFrame = start;
 	isPlaying = true;	
 	clock.Reset();
 }
 //stoppar animationen
 void
 AniSprite::Stop()
 {
 	isPlaying = false;
 }
 //uppdaterar funktionen
 void
 AniSprite::Update()
 {
 	if(isPlaying)
 	{
 		int frameCount = loopEnd - loopStart;
                // för sfml 2.0 byt ovanstående rad med...
 //		int frameCount = (loopEnd+1) - loopStart;
  
 		float timePosition = (clock.GetElapsedTime() * fps);
 		currentFrame = loopStart + 
 			(int)timePosition % frameCount;
 		//printf(&quot;%f:%i\n&quot;,clock.GetElapsedTime(),currentFrame);
 
 		this-&gt;SetSubRect(GetFramePosition(currentFrame));		
 	}
 }
 
Du kan fortfarande inte pröva projektet. Det sista du måste göra är att spara AniSprite.h på något ställe som Visual C++ 2010 express hittar till. 
Titta först i ditt projekt där du sparat bilderna, så kommer du att se att både AniSprite.cpp och AniSprite.h ligger i rätt mapp. Tyvärr är C++ för korkat för att förstå det. Kopiera bägge filerna och klistra in dem i SFML:s include bibliotek. Du hittar var det är genom att.
*Högerklicka på ditt projektnamn i vänstra panelen.
*Välj [properties] alternativet längst ner  i menyn som poppar upp.
*Ändra alternativrutan överst till vänster till [All Configurations]
*Klicka på C/C++ alternativet.
*Välj [General]
*På översta raden står det var include biblioteket finns. För mig ligger det på:
 C:\sfml16\SFML-1.6\include
*Klistra in filerna där. Först nu går det att köra animationen.

Provkör, nu borde det gå att vandra omkring med pojken.

== Andra programmet ==
Om det är så att du skapar ett nytt spel och vill använda AniSprite.h och AniSprite.cpp i det projektet får du söka upp den mapp där du sparat filerna. Starta VC++, öppna ditt projekt och högerklicka på ditt projektnamn (svart text högt upp). Välj add/lägg till och sedan Existing Item. Därefter söker du upp AniSprite.h och AniSprite.cpp och länkar in dem i ditt spelprojekt den vägen.</text>
      <sha1>rwle12pffoyathzs38wtizz1o80tlca</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Collision detect</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7889</id>
    <revision>
      <id>38540</id>
      <parentid>32948</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:21:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38540</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6163" sha1="pj315dajxjcvygs1lxid8j2o3dojalq" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Det finns egentligen hur många sätt att kontrollers om en spelpjäs/sprite slagit i någonting, det vi i vardagslag kallar ”collision detect”. En bra svensk term saknas (krockupptäckt?). Du har säkert spelat ett dataspel någon gång där du är säker på att du träffade motståndaren bara för att se att den ändå bara fortsätter helt oskadad, alternativt att någon missade dig men att du träffas och dör ändå. Då har du råkat ut för en bug i spelets ”colllision detect”.

== Kollision mot fast objekt ==
Om man har en rörlig spelare i en fast värld kan man helt enkelt se om spelaren krockar genom att beräkna spelarens x,y-koordinater.

=== En värld inom väggar ===
Om man har fasta väggar i spelet kan man helt enkelt beräkna om figurens x,y position gör att den krockar med en vägg. Flera av de första spelen bygger på den tekniken som Pong, Spaceinvaders och Breakout. Liksom merparten av de första plattformspelen som Donkey Kong och Super Mario. Det fungerar bara om man har hinder som man kan beräkna i förväg om man träffar eller inte och om man inte vill bli helt galen av alla matematiska beräkningar bör det inte vara alltför många väggar.

=== Labyrint ===
En variant är när man rör sig i en labyrint som i t.ex. Pacman. Då kan man istället skapa spelplanen av rutor (sk. tiling) och med programkod ange om man kan gå ut ur sin egen ruta och in i intilliggande. Det är samtidigt en övning i logiska beräkningar. Ge varje ruta ett värde:
*0: Gå ut genom alla sidor
*1: Stopp uppåt
*2: Stopp höger
*4: Stopp neråt
*8: Stopp vänster
Dessa värden kan slås ihop för kombinerade rutor. Ett värde på 15 ger då att man inte kan gå in/ut alls medan ett värde på 10 visar att man bara kan gå uppåt och neråt. På det sättet kan man ganska lätt skriva en AI som hittar runt själv i labyrinten för t.ex. spöken. Detta system fungerar för alla spelplaner som bygger på &quot;tiling&quot; men passar bäst i labyrinter och liknande spelpaner när man bara har två val: &quot;kan gå&quot; eller &quot;kan inte gå&quot;. Det passar sämre i stora världar med enstaka hinder eller spelplaner där olika terräng påverkar förflyttningens hastighet som t.ex. om man kör på en bilbana eller bredvid den.

=== Färgkarta ===
Ännu ett sätt är att skapa två (eller fler) bilder över samma spelplan. Spelaren ser en bild och en annan bild används av programmet men är osynlig för spelaren. På den osynliga kartan fyller man i färger som i sin tur avgör hur spelpjäserna kan förflytta sig på spelplanen. Anta att du har en pansarvagn. På spelplanen finns en väg, öppna fält, ett träsk och rätt över spelplanen finns en å med en bro över.  På den dolda bilden ritar man ut exakt samma karta men med olika tydliga färger för olika terrängtyper. Genom att veta var pansarvagnen befinner sig på spelkartan (x.y-koordinater) kan man se var den samtidigt befinner sig på den dolda kartan. Man ger vägen en färg på den dolda kartan och säger att om alla fyra hörnpixlarna på pansarvagnen befinner sig på vägen går pansarvagnen dubbelt så fort. Om alla fyra hörnpixlarna är på fälten är farten normal. Om någon pixel befinner sig på färgen för träsket halveras farten och om någon hörnpixel kommer ut i ån blir hastigheten framåt 0 (man måste fortfarande kunna backa). Färgerna kan vara vilka som helst med enkla RGB värden. Enklast är en bmp bild med standard VGA palett som sparas om i 32 bit färgformat, då kan inte färgvärdena förändras. Om man har ett spel med både markbundna och flygande enheter kan man ha ännu en bild som visar hinder på höjden (träd, spärrballonger o.dyl.). Så länge man har olika färger för olika hindertyper finns egentligen inga begränsningar.

== Kollision mellan rörliga objekt ==
Det finns egentligen tre olika sätt att kontrollera om två rörliga objekt kolliderar med varandra, t.ex. om en u-båt skickar iväg en torped mot ett fartyg på havsytan. 
(se mer: http://www.sfml-dev.org/wiki/en/sources/simple_collision_detection).

=== Cirkeltest ===
Man beräknar radien i en bestämd cirkel runt de två olika föremålen och om radierna överlappar har en kollision skett. Detta är ett snabbt sätt att kontrollera kollisionen, men fungerar bäst på cirkelrunda föremål som t.ex. i ett biljardspel. Om man tänker sig ett långsmalt föremål, som ett krigsfartyg, som man ritar en cirkel runt ser man lätt att det uppstår ett stort område där fartyget inte finns, men som ändå beräknas som fartyg vid en kollision. Dvs. tänk dig att du skjuter en torped efter fartyget mot dess akter men missar och skjuter alldeles bredvid längs fartygets sida. Om du då beräknar ytan för en träff som en cirkel med samma radie åt sidorna som avståndet mellan för och akter, kommer spelet att anta att torpeden träffat och fartyget sänks trots att du egentligen missade fartyget. 

=== Boxtest eller kartongtest ===
Tänk dig att din u-båt skickar iväg en torped som läggs in i en osynlig skokartong exakt så stor att torpeden ryms. Tänk dig också att fartyget som skall träffas finns i en osynlig skokartong exakt så stor så att fartyget ryms i den. Om de två osynliga skokartongerna stöter in i varandra har det skett en kollision. På engelska kallas detta för ”bounding box collision”. Denna typ av beräkning passar bäst till avlånga föremål som krigsfartyg och torpeder. Om man programmerar 2D spel finns inga skokartonger utan bara en rektangel runt, men du förstår säkert skillnaden.

=== Pixeltest ===
Pixeltest, eller ”pixel perfect” som det kallas på engelska, kontrollerar om en pixel från krigsfartyget finns under en given pixel på torpeden. Om så är fallet uppstår en kollision. Detta sätt ger det absolut mest rättvisa resultatet, det går helt enkelt inte att skjuta bredvid en fiende och ändå få en träff. Nackdelen är att det tar mycket längre tid att beräkna pixlar än att göra en snabb matematisk beräkning baserad på mittpunkter som inte tar hänsyn till spelpjäsernas exakta form.</text>
      <sha1>pj315dajxjcvygs1lxid8j2o3dojalq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Babel - Användare efter språk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>7891</id>
    <redirect title="Kategori:Wikibooks:Användare per språk" />
    <revision>
      <id>31587</id>
      <timestamp>2011-09-25T19:09:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>-&gt; [[:Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]: behövs för #babel</comment>
      <origin>31587</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="lkmxpttdmk0pfp5vuu3hya7aoqvc26k" xml:space="preserve">#Omdirigering [[:Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>lkmxpttdmk0pfp5vuu3hya7aoqvc26k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Mål i gymnasieskolan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7892</id>
    <revision>
      <id>41127</id>
      <parentid>38561</parentid>
      <timestamp>2014-05-21T17:28:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Victor~svwikibooks</username>
        <id>4562</id>
      </contributor>
      <comment>idag</comment>
      <origin>41127</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6093" sha1="83onfxcu8je4tbd46fnjtih2gm78ss1" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Om du är elev i skolan och undrar vilka mål du skall uppfylla i de olika kurserna, finns dessa här. Om Du är lärare i programmering kan du få inspiration till hur du skall kunna använda spelprogrammering idag
 Då för att uppfylla de mål som finns i gymmnasiets olika programmeringskurser. Observera att programmering A, B och C ändras till programmering 1 och 2 från HT 2011. Antalet gymnasiepoäng är inte förändrade.

 GY 11 gäller de elever som påbörjat sin gymnasieundervisning HT 2014

== Programmering 1 100p ==

Kurskod: PRRPRR01

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=PRR&amp;courseCode=PRRPRR01

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 

*Sekventiell programmering i det eller de valda programmeringsspråken. Språkurvalet kan göras från såväl programspråk och skriptspråk som kompilerande och tolkande språk. Ett av de valda språken ska ha tillgång till mångsidiga objektorienterade standardbibliotek.
*Programmeringsspråkets eller -språkens grundläggande datatyper samt fördefinierade strukturer, regler och syntax.
*Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk.
*Kontrollstrukturer, till exempel sekvens, selektion och iteration, planerade med aktivitetsdiagram och skrivna i ett väl implementerat programflöde.
*Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder.
*Variablers och konstanters synlighet och livslängd.
*Enkla sorteringsalgoritmer och sökningsalgoritmer.
*Grundläggande rekursiva algoritmer.
*Interaktion med användaren i ett enkelt grafiskt användargränssnitt.
*Implementeringar av datastrukturer, till exempel vektor, fält, lista och trädstruktur.
*Felsökning av källkod och undantagshantering i interaktiva program.
*Samspelet mellan program och dator från källkod till exekvering.
*De vanligaste programmeringsspråkens krav på körtidsmiljöer och operativsystem samt deras aktuella användningsområden.

== Programmering 2 100p ==

Kurskod: PRRPRR02

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=PRR&amp;courseCode=PRRPRR02

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 

*Kodning av program för att läsa, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och utföra tjänster via internet.
*Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringspråk.
*Analys, nedbrytning och modellering av programmeringstekniska problem med klassdiagram.
*Skapande av klasser och objekt i avancerad objektorienterad programmering samt klassers konstruktorer och arv.
*Användning och förändring av objekt som ingår i egna och andras klasser och standardbibliotek.
*Variablers och metoders synlighet och livslängd.
*Polymorfism och typsäkerhet.
*Generiska klasser och metoder.
*De vanligaste klasserna i ett grafiskt användargränssnitt.
*Gränssnitt mot internet.
*Gränssnitt mot profiler och filsystem.
*Gränssnitt mot databaser.

 LPF gäller de elever som påbörjat sin gymnasieundervisning HT 1994 - HT 2010

== Programmering A DTR1207 50p ==

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola_fore_ht_2011/2.3034/sok_amnen_och_kurser/13845/func/kursplan/id/2950/titleId/DTR1207%2520-%2520Programmering%2520A

Eleven skall
*kunna något programmeringsspråks grundläggande datatyper, fördefinierade strukturer och funktioner samt deras regler och syntax
*kunna analysera programmeringsuppgifter och formulera strukturerad pseudokod samt konstruera enkla algoritmer
*kunna systemera och strukturera programmeringsarbetet samt skriva enkla program och felsöka källkod 
*känna till kompilatorns/länkarens arbete från källkod till färdigt program
*känna till viktiga operativsystemstandarder för bl.a. teckenkoder och utmatningsrutiner
*känna till språkens allmänna prestanda och egenskaper samt vilka programmeringsuppgifter de är bäst lämpade för.

== Programmering B DTR1208 50p ==

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola_fore_ht_2011/2.3034/sok_amnen_och_kurser/13845/func/kursplan/id/2951/titleId/DTR1208%2520-%2520Programmering%2520B

Eleven skall
*förstå och kunna använda språkets vanliga datastrukturer såsom fält, lista, stack och filsystem
*kunna införa och använda array, länkade listor och trädstrukturer i datastrukturer
*förstå och implementera vanliga sorteringsalgoritmer
*förstå och implementera vanliga sökalgoritmer
*kunna analysera programmeringsuppgifter och formulera strukturerad pseudokod
*kunna skriva program och felsöka källkod
*känna till kompilatorns/länkarens uppgift vid arbete från källkod till färdigt program
*känna till viktiga operativsystemstandarder för bl.a. teckenkoder och utmatningsrutiner
*känna till språkets allmänna prestanda och egenskaper samt vilka programmeringsuppgifter det är lämpligast för.

== Programmering C DTR1209 100p ==

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola_fore_ht_2011/2.3034/sok_amnen_och_kurser/13845/func/kursplan/id/2952/titleId/DTR1209%2520-%2520Programmering%2520C

Eleven skall
*förstå och använda klasser samt kunna använda och förändra objekt som ingår i egna och andras klasser
*förstå variablers och metoders synlighet
*förstå enkla och multipla arv
*förstå tidig och sen bindning (polymorfism)
*förstå och kunna använda de vanligaste klasserna i ett grafiskt användargränssnitt
*kunna implementera enkla applikationer i grafisk miljö
*kunna implementera köapplikation
*kunna analysera programmeringsuppgifter och formulera objektorienterad pseudokod
*kunna skriva program och felsöka källkod
*känna till viktiga operativsystemstandarder för bl.a. teckenkoder och utmatningsrutiner
*känna till språkets allmänna prestanda och egenskaper samt vilka programmeringsuppgifter det är lämpligast för.</text>
      <sha1>83onfxcu8je4tbd46fnjtih2gm78ss1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Text</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7893</id>
    <revision>
      <id>38585</id>
      <parentid>34713</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:29:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38585</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6973" sha1="go1iclam0adccfk5nlu680gygtev0os" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''Originalkoden finns här:''

http://www.sfml-dev.org/tutorials/1.6/graphics-fonts.php

Ibland finns det ett behov av att kunna skriva ut text på skärmen.  Man kanske vill visa hur många liv man har kvar, hur många poäng man fått eller något liknande. SFML kan hantera enkla texter men om du vill göra mer avancerade beräkningar på bokstäver och texter rekommenderas standardbiblioteket som fås genom att ange #include&lt;string&gt; överst i main.cpp.

== Utförlig text ==
Principerna är ungefär som att lägga in bilder. Först skapar man en tom ttf hållare som man sedan fyller med en valfri ttf-typsnittsfil. Det duger inte med att ha dem i systemet, SFML kräver att de ligger så att programmet hittar dem. Endera i include sökvägen eller i samma mapp som main.cpp filen.  För Comic Sans MS får du kopiera in filen comic.ttf från Windows Font-mapp och sedan länka in den i koden:
   sf::Font MyFont; //ladda en tom font
    if (!MyFont.LoadFromFile(&quot;comic.ttf&quot;, 50)) return EXIT_FAILURE; //

Då kommer vi till det som faktiskt skall skrivas ut på skärmen. Man skapar en tom textremsa i minnet och fyller den sedan med den text som skall visas.

 sf::String Hello; //skapa en textremsa som heter Hello
 Hello.SetText(&quot;Hejsan !\nHur mår du? \nÄr allt bra? \nHör du mig?&quot;); 
 	//testa å ä och ö

Därefter tilldelas texten rätt typsnitt:

 Hello.SetFont(MyFont);

Efter det kan man lägga till mer funktioner:
     Hello.SetColor(sf::Color(0, 128, 128)); //fyll i färgen, ljusblå
     Hello.SetPosition(100.f, 100.f); //placera ut texten 100 pixels ut i x och y led
     Hello.SetRotation(15.f); //rotera texten 15 grader av 360 motsols
     Hello.SetSize(50.f);//ge texten typstorlek 50

Jag vet att det finns två olika värden för typstorlek nu (standard är 30) men om värdena inte stämmer riktigt med varandra kan man skapa fluffiga, mjuka effekter. Du får experimentera litet.

== Enkel text==
Det finns ett annat sätt att lägga ut text på skärmen. Då låter man helt enkelt SFML sköta sig mer eller mindre själv genom att bara ange text och ange standardfont:
 sf::String Bonjour(&quot;Salut !\nComment ça va ?&quot;, sf::Font::GetDefaultFont(), 30.f);
Sedan kan man smycka ut den litet också:

 Bonjour.SetColor(sf::Color(200, 128, 0)); //Ge den mörkgul färg
 Bonjour.SetPosition(200.f, 300.f); //placera ut den 200 i x-led och 300 i y-led

Man kan behandla en textremsa litet som en bild. Om man vill rotera den kan man t.ex. ange att den skall rotera motsols om R – tangenten trycks ner:

 if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 if (Event.Key.Code == sf::Key::R)
 Bonjour.Rotate(App.GetFrameTime() * 100.f); // Rotera den andra textremsan om R trycks ner

När alla ändringar är gjorda får man rita upp texten, precis som man ritar upp sprites:
 App.Draw(Hello); //rita ut textremsa ett
 App.Draw(Bonjour); //rita ut textremsa två
Svårare än så är det inte att få fram text på skärmen med hjälp av SFML, då är det bra mycket krångligare att få in kod som användaren skrivit till SFML då &gt;&gt;cin saknas.

 //Hela koden
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 int main() 
   {  //Början av programkörningen
 
 
   sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML text&quot;); // Skapa fönstret vi skall visa text i
    sf::Font MyFont; //ladda en tom font
     if (!MyFont.LoadFromFile(&quot;comic.ttf&quot;, 50)) return EXIT_FAILURE; //Fyll fonthållaren med comic.ttf, storlek 50
 	//Den eftersökta ttf filen måste kunna hittas av VC++.
 
 	sf::String Hello; //skapa en textremsa som heter Hello
 
 	Hello.SetText(&quot;Hejsan !\nHur mår du? \nÄr allt bra? \nHör du mig?&quot;); 
 	//testa å ä och ö
 
 	Hello.SetFont(MyFont); //tilldela textremsan fonten comic.ttf
 	//filen comic.ttf måste ligga i samma bibliotek som main.cpp
 	//för att texten skall visas, det duger inte med att den finns
 	//i windows font mapp.
 
     Hello.SetColor(sf::Color(0, 128, 128)); //fyll i färgen, ljusblå
     Hello.SetPosition(100.f, 100.f); //placera ut texten 100 pixels ut i x och y led
     Hello.SetRotation(15.f); //rotera texten 15 grader av 360
     Hello.SetSize(50.f);//ge texten typstorlek 50
 
 	//***************************************************************************
 	//Du kan även göra som följande exempel
 	//***************************************************************************
 	sf::String Bonjour(&quot;Salut !\nComment ça va ?&quot;, sf::Font::GetDefaultFont(), 30.f);
 	//skapa en textremsa med standardfont och storlek 30
 	Bonjour.SetColor(sf::Color(200, 128, 0)); //Ge den mörkgul färg
        Bonjour.SetPosition(200.f, 300.f); //placera ut den 200 i x-led och 300 i y-led
 
 	//*****************Starta programkörningen***********************************
 
        while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
       {  //while 1
         sf::Event Event; 
 
            while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
            { //while 2
 
              if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
              App.Close(); 
 
      if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
     { //if 1
    if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
     App.Close(); 
    if (Event.Key.Code == sf::Key::R)
    Bonjour.Rotate(App.GetFrameTime() * 100.f); // Rotera den andra textremsan om R trycks ner
  } //slut if 1		 
 
                            } //slut, while 2
 
                        
                App.Clear(sf::Color(0, 0, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med svart färg
               App.Draw(Hello); //rita ut textremsa ett
               App.Draw(Bonjour); //rita ut textremsa 2
                App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 } //slut, while 1
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen

==Siffror till text==

Ofta vill man kunna skriva ut siffror till text på skärmen. Personligen tycker jag att det är bättre om man har små bilder som motsvarar det som skall visas. Hjärtan för liv, patroner för hur många skott man har kvar, en grön linje som växer för att visa tid osv. Vill du trots allt förvandla siffror och tal till text i C++, text du kan skriva ut på skärmen (för det kan du inte med siffror), kan du använda följande funktion. Glöm inte att lägga till string och sstream i början av main:

 string Tal2String(double siffrain)
 {    //Förvandlar ett tal till text
        //Detta kräver: #include &lt;sstream&gt; och #include &lt;string&gt; 
       // och: using namespace std; 
 std::string s;
 std::stringstream out;
 out &lt;&lt; siffrain;
 s = out.str();
 return s;
 }

Koden är anpassad för ett vanligt, svart konsollfönster som man har för vanlig C++, men den är enkel att ändra så att du kan använda siffror som används i spelet istället.</text>
      <sha1>go1iclam0adccfk5nlu680gygtev0os</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Ljud och musik 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7894</id>
    <revision>
      <id>54172</id>
      <parentid>54171</parentid>
      <timestamp>2023-07-17T09:51:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>XXBlackburnXx</username>
        <id>7228</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Ingwik</comment>
      <origin>45031</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10973" sha1="g560mdeo5x9mesu8c9jcelgrgaqhsy1" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Lägg till ljud ==
Läs mer:

http://www.sfml-dev.org/tutorials/1.6/audio-sound.php

Ett spel som är helt tyst är relativt tråkigt. SFML skiljer på två olika typer av ljud: ljudeffekt och musik. Ljudeffekter är korta. En knall, fågelkvitter, rop osv. Musik används som bakgrundsljud och som kan loopas hela tiden runt, runt så länge spelet är igång.

== Installation ==
För att få ljud att fungera ö.h.t. måste vi se till så att SFML hittar release och debugfilerna för audio. Lägg till dem på samma sätt som du lade till andra .lib filer vid installationen av SFML.
Högerklicka på projektnamnet med fet stil så att menyn kommer upp. Välj
 [Properties] sedan [Linker] och under den [Input]
Ställ in alternativrutan längst upp till vänster till ”Debug” och klicka på fältet till höger om [Additional Dependencies] på höger sida. Lägg till sfml-audio-s-d.lib så att du får en lista med:
 sfml-system-s-d.lib
 sfml-window-s-d.lib
 sfml-graphics-s-d.lib
 sfml-audio-s-d.lib
Klicka på [Verkställ] knappen längst ner till höger. Ändra sedan alternativrutan överst till vänster till ”Release” och lägg till sfml-audio-s.dll till listan under ”[Additional Dependencies] på höger sida så att filnamnen är:
 sfml-system-s.lib
 sfml-window-s.lib
 sfml-graphics-s.lib
 sfml-audio-s.lib
Tryck på [OK] knappen. Nu skall det gå att spela upp ljudeffekter och bakgrundsljud i ditt spel. Du måste bara lägga till
 #include &lt;SFML/Audio.hpp&gt;
Bland de andra include satserna i början av main.cpp.

=== Saknade DLL filer ===
Om du t.ex. har 64 bitars versionen av Windows kommer den att klaga på att filerna openal32.dll och libsndfile-1.dll saknas. De filerna kan du hitta i 
 &lt;SFML installationsbiblioteket&gt;\ extlibs\bin\libsndfile-1.dll
För att windows skall kunna hitta filen alls kan du lägga den i 
 &lt;windowsbiblioteket&gt;\syswow64\
eller i samma mapp som projektets main.cpp ligger i.

Vill du hitta original openal32.dll kan du surfa till http://www.openal.org/
Gå till nedladdningsbiblioteket: http://connect.creativelabs.com/openal/Downloads/Forms/AllItems.aspx
Ladda hem den saknade filen, troligen med länken: http://connect.creativelabs.com/openal/Downloads/oalinst.zip
Kontrollera vilken av dessa två som är nyast och spara den, om du får underliga problem med ljudet.

== Första ljudet ==
Ta hem ett kort ljud i wav eller ogg format. Det finns en del fria ljudeffekter i ogg format att pröva med på nätet. Se här t.ex http://hamsterrepublic.com/ohrrpgce/Free_Sound_Effects.html

Döp filen till ljud.ogg och spara den i samma mapp som main.cpp så att programmet hittar den.
En bit upp i koden i valfritt projekt kan du fylla i:

 sf::SoundBuffer ljudtest; //skapa en ljudbuffer/hållare
 if (!ljudtest.LoadFromFile(&quot;ljud.ogg&quot;)) //ladda in en fil I hållaren
 {
     // Error...
 }
 
  sf::Sound ljudeffekt; //skapa ett ljud i spelet som vi döper till ljudeffekt
 ljudeffekt.SetBuffer(ljudtest); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp. 
 //Buffer är en sf::SoundBuffer
 
När du väljer olika event-typer kan du lägga in en rutin i valfritt projekt, bara för att pröva. Anta att du skall höra ljudet varje gång L-tangenten trycks ner:
 if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 {
 if (Event.Key.Code == sf::Key::L)
 {//L tangent
 ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet
 }//L tangent

=== Förända ljudet ===
Tre enklare ändringar du kan göra med ljudfilen är:
 sound.SetLoop(true);
 sound.SetPitch(1.5f);
 sound.SetVolume(75.f);

Om loop = true kommer ljudet att spelas upp om och om igen ända tills det uttryckligt stoppas med ett 
 sound.stop() ; 
Pitchen avgör hur pipigt ljudet låter och genom att ändra den kan du få variation i spelet även om du använder samma ljud. Volymen kan även den ändras litet fram och tillbaka. Volymens maxvärde är 100.0.


Ljudet kan ha tre lägen:
 Sound.Play();
 Sound.Pause();
 Sound.Stop();

När ljudet spelats klart blir det automatiskt ett stopp, om inte loop har satts till ”true”. Om du stoppar och spelar upp samma ljud igen, eller trycker på Play() flera gånger efter varandra, börjar det att spelas upp från början. Trycker du däremot på Paus() fortsätter det från den positionen om använder Play() igen.

=== Ljudeffekter inuti spelloopen ===
Om du vill ha många ljudeffekter inuti en spelloop måste du lägga dem i en lista och spela upp dem eftersom. Det är rätt avancerat och redan när tre ljud spelas upp samtidigt låter det otäckt bröligt. Ett enklare sätt är att kontrollera om en viss ljudeffekt håller på att spelas upp. Om så är fallet stoppas den och spelas upp från början igen. Det duger för enklare spel och du behöver bara hålla reda på ett enda ljud av en sort i spelet.

==== Exempelkod: ====
 if(ljudeffekt.GetStatus() != sf::Sound::Status::Playing)
 {
    ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet om den inte spelas redan
    // while(ljudeffekt.GetStatus() == sf::Sound::Status::Playing) {}
  }     
 else
 {
   ljudeffekt.Stop(); //stoppa och påbörja ljudet igen
   ljudeffekt.Play();
   //while(ljudeffekt.GetStatus() == sf::Sound::Status::Playing) {}
 }
Ibland stoppas ljudet när den händelse som startat det är färdig. Om det sker kan du tvinga ljudet att spelas klart med koden:
 while(ljudeffekt.GetStatus() == sf::Sound::Status::Playing) {}

Se till så att inte Play() kommandot finns med i själva gameloopen utan att du kontrollerar om ljudet redan spelas, för om du startar uppspelningen i gameloopen startar uppspelningen om varje loopsekvens, dvs. 60 ggr i sekunden, och det enda ljud du kommer att höra är ett väsande eller ett pipljud eftersom ljudfilen bara spelar upp den första 1/60 sekunden innan den tvingas starta om igen. Om du inte startar om ljudet när ljudet redan spelas förhindras det problemet.

== Musik ==
Ljudfilerna laddas in helt i minnet, men det gör inte musiken. Musiken streamas in i programmet. Det gör att man kan ha i princip hur stor musikfil som helst, det påverkar inte spelets prestanda, nackdelen är att det inte går att manipulera musik lika lätt som man manipulerar ljudfiler.

Hitta en ogg låt på internet och döp den till bakgrund.ogg. SFML stöder inte mp3, men det finns mängder med gratis ogg filer att ladda hem från wikimedia commons. http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Ogg_files_of_music

Gratis bakgrundsmusik i mp3 format kan du hitta här: https://freemusicarchive.org/

En onlinekonverterare för mp3 till ogg kan du hitta här: http://audio.online-convert.com/convert-to-ogg

En ogg fil blir ungefär 1/3 så stor som en mp3 fil.

Man skapar först en tom musikhållare:
 sf::Music bakgrundsmusik; //skapa filhållare
 if (!bakgrundsmusik.OpenFromFile(&quot;musik.ogg&quot;))//fyll hållaren med din fil
 {
     // Error...
 }
Spela sedan den hela tiden med 

 bakgrundsmusik.SetLoop(true); //få den att gå runt runt

Spela upp den när applikationen startar med
 bakgrundsmusik.Play(); //spela, obs versal i Play.

Exempelkod, ljudeffekt och bakgrundsmusik:
 
  #include &lt;iostream&gt;
  #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
  #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
  #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
  #include &lt;SFML\Audio.hpp&gt;
 
 
 int main (int argc, char *argv)
   { //main startar
     sf::WindowSettings Settings; //skapa ett SFML fönster
     sf::Window App(sf::VideoMode(640, 480, 32), &quot;Test av ljud&quot;, sf::Style::Close, Settings);
 
     //Startar spel loopen, om [ESC] används eller om man klickar på [x] ikonen
     // uppe till höger stängs programmet.
 
     sf::SoundBuffer ljudtest; //skapa en ljudbuffer/hållare
     if (!ljudtest.LoadFromFile(&quot;ljud.ogg&quot;)) //ladda in en fil I hållaren
         {
           // Error...
         }
  sf::Sound ljudeffekt; //skapa ett ljud i spelet som vi döper till ljudeffekt
  ljudeffekt.SetBuffer(ljudtest); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp. 
  //Buffer är en sf::SoundBuffer
 
 //Skapa musik som spelas i bakgrunden
 sf::Music bakgrundsmusik; //skapa filhållare
 if (!bakgrundsmusik.OpenFromFile(&quot;musik.ogg&quot;))//fyll hållaren med din fil
    {
    // Error...
    }
 
  bakgrundsmusik.SetLoop(true); //få den att gå runt runt
  bakgrundsmusik.Play(); //starta bakgrundsmusiken utanför spel-loopen.
 
  /*************************************spel-loopen börjar ****************************/
   while (App.IsOpened())
   { //while 1 startar
    sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
  
     while (App.GetEvent(Event))
        { //while 2 börjar
        if (Event.Type == sf::Event::Closed)
            { //if 1  börjar
             App.Close();//avsluta programmet
            }//if 1 slutar
 
        if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
        // en tangent har tryckts ner och tangenten är escape-tangenten
            { //if 2 börjar
             App.Close();//avsluta programmet
             } //if 2 slut
        if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::L))
             {//L tangent
              ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet
              }//L tangent
 
               //Här skriver vi in vad som händer i ett spel
 
               //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
               App.Display();
 
          } //while 2 slutar
 
       } //while 1 slutar
 
 
       //När alla ändringar gjorts avslutar vi programmet
       return 0;
   }

== Ljud inom spelloopen, samma sorts ljud==
Om du bara skriver koden för &quot;play&quot; inuti spelloopen kommer du bara att höra ett oljud. Orsaken till det är att du påbörjar uppspelningen 60 ggr i sekunden utan att först stoppa det. Om du vill ha ljud i själva loopen måste du alltså kontrollera om ljudet redan spelas och om så är fallet får du stoppa ljudet för att sedan börja spela upp det igen.

kodexempel:

 //Skapa ljudet som skall låta, t.ex. en explosion. Se till så att man kan höra den
 // när något exploderar i spelet
 sf::SoundBuffer explosionsljud; //skapa en ljudbuffer/hållare
 if (!explosionsljud.LoadFromFile(&quot;kaboom.wav&quot;)) //ladda in en fil i hållaren
     {
     std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta ljudfilen: kaboom.wav &quot; &lt;&lt; endl; 
     }
 sf::Sound ljudeffekt; //skapa ett ljud i spelet som vi döper till ljudeffekt
 ljudeffekt.SetBuffer(explosionsljud); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.

Längre ner, i själva loopen när något exploderar:

 if(ljudeffekt.GetStatus() != sf::Sound::Status::Playing)
   {
    ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet om den inte spelas redan
   }     
 else
   {
    ljudeffekt.Stop(); //stoppa och påbörja ljudet igen
    ljudeffekt.Play();
    }

Detta fungerar om du har samma ljud till många olika tillfällen, t.ex. många explosioner av samma typ som exploderar ungefär samtidigt på skärmen.</text>
      <sha1>g560mdeo5x9mesu8c9jcelgrgaqhsy1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Space shooter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7895</id>
    <revision>
      <id>38572</id>
      <parentid>35872</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:27:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38572</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41986" sha1="laxj7pzom4iabqba2u5hwxlvbg32nza" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''Baserat på VC++ 2010 express, Win 7 och SFML 1.6, du bör ha gjort installationerna för ett fungerande SFML-fönster i ditt projekt innan du börjar. För ljud bör du ha gjort de ändringar som behövs enligt det kapitlet. Se till så att main.cpp ligger i samma mapp som alla mediafielr (ljud och bild).''

Nu är det dags att se på mer avancerade komponenter för programmering. Många gånger behöver man kunna lagra mer än bara ett heltal i en variabel. Anta att du har en scout. Du vill veta hur stark, smart och uthållig scouten är (integers) men även vad han har i ryggsäcken (strings). En sådan blandad variabel är t,ex struct.

=== Struct ===
En struct kan innehålla olika variabler men samlade i en struktur. Den kan man sedan kopiera och bygga ut. Miniorscouterna kan ha en liten struct och ledarna en stor. I vårt spel skall vi ha en generell struct som alla andra spelare utgår ifrån och som vi döper till Image:
 struct Image
 {
        sf::Sprite sprite;
        //Följande int/heltal innehåller koordinaterna för varje bild. De har värdena:
        // 'x', 'y', 'x2' och 'y2'. precis som i skolgeometrin :) 
 		//x,y är övre vänstra och x2,y2 är nedre högra hörnet.
 
        int x;
        int y;
        int x2;
        int y2;
 
        int speed;//Figurens hastighet
 
 } ;//slut på generell image struct

Vi vill veta var i världen den befinner sig (x,y,x2,y2) och hastigheten.

Från denna kan vi sedan skapa hjälten i spelet, du.
 struct PlayerShip: Image
 {
 
        PlayerShip()
 
        {
                sprite.SetImage(data.player1);
                sprite.SetPosition(350,475); //placeras 350 till höger och 475 ner på spelplanen
                x = 350; //Ge spriten sitt x värde.
                y = 475; //Ge spriten sitt y värde.
                speed = 6; //hastighet är relativ till frameraten
 
        }
 }player; //struct tilldelas player

Nu kan vi anropa ”player.speed” t.ex. var vi vill i koden  och vi kommer åt värdena. Dessutom har vi lagt till två andra värden så att structen byggts ut litet. Den har fått en bild som representerar den och en position på spelplanen. På det viset är en struct behändig att använda. Är det så att en struct innehåller pekare måste du helt plötsligt ange de värdena med -&gt; symbol istället för . symbolen (se nedan vad det gäller att komma åt just kulorna man skjuter som sparas i en pekare. Det finns en annan behållare som heter class. Den enda egentliga skillnaden i dagens läge är att i en class är alla delar som standard deklarerade som privata, medan de som standard är publika i en struct. Du kommer nog ändå att använda class oftare än struct när du blivit mer van vid oop programmering.

I början av spelets kod skapar vi dessutom en stor struct som bara innehåller de olika data som spelet använder sig av:
 struct Data {
        //skapa imagefil-hållarna
        sf::Image bullet1; //projektiler bild 1 i animationen - vilken storlek som helst, max storlek 32x32
        sf::Image bullet2; //projektiler bild 2 i animationen
        sf::Image Nme1; //fiende bild 1 i animationen - storlek 32x32
        sf::Image Nme2; //fiende bild 2 i animationen
        sf::Image player1;//hjälte bild 1 i animationen - storlek 32x32
        sf::Image player2;//hjälte bild 2 i animationen
 
        Data()
 
        {//ladda in filerna till imagefil-hållarna
                bullet1.LoadFromFile(&quot;bala1.png&quot;); 
                bullet2.LoadFromFile(&quot;bala2.png&quot;);
                Nme1.LoadFromFile(&quot;malo1.png&quot;);
                Nme2.LoadFromFile(&quot;malo2.png&quot;);
                player1.LoadFromFile(&quot;nave.png&quot;);
                player2.LoadFromFile(&quot;nave2.png&quot;);
        } //slut på bild till imagehållare
 
 }data; //&quot;data&quot; skall använda denna struct

Då har vi allt samlat på samma ställe och får lättare överblick. Som synes behövs sex bilder till spelet. 
Två olika för rymdskeppet, två olika för fiendeskeppet och två olika för avlossade granater. Två olika har vi för att göra en superenkel animation som ger ögat intrycket av att de rör sig. Skeppen är 32x32 och skotten 16 x 32. Överst i programkoden finns olika dresser där jag hämtade bilder själv, men då de inte innehåller frias bilder kan jag inte lägga upp dem åtkomliga för dig genom wikibooks.

==== Kulorna ====
Hade alla värden varit av samma sort kunde man lika gärna ha använt en array/vektor. Struct-en för kulorna är litet annorlunda:

 struct BulletStruct: Image
 
 {
 
       BulletStruct()
       {
               speed = 10;//hastigheten högre än något skepp
               sprite.SetImage(data.bullet1);                      //Tilldelas bild
               sprite.SetPosition( (player.x + 15),(player.y) );   // Placeras i mitten av spelarens skepp 
               y = player.y; //Kulorna tilldelas samma y-värde som skeppet.
       }
 
 }*bullet[3]; //Tilldelas bullet genom pekare till kulorna
           //Man kan ha tre kulor i luften samtidigt
Som du ser är själva structen samma som de övriga, men däremot sker tilldelningen till en pekare. D.v.s. utan struct skulle man kunna ha en array men då måste alla poster i vår array vara av samma sort. En array är per definition alltid en pekare i C++. Nu gör vi så att vi tilldelar vår struct till en pekare och på det sättet har vi en array som kan innehålla ett flertal olika sorters variabler. Fiffigt va?

==== New - nya skott ====
De andra struct kommandona skapar en av varje enhet. Vi har ett spelarskeppp och ett fiendeskepp. Kulorna däremot mpste det finnas mängder av. Därför mpåste vi skapa dem hela tiden. Principen är enkel, i= vilken post i vår array kulan ligger på:
 bullet[i] = new BulletStruct;
Då har vi skapat en ny kula. Det går att göra likadant med fiendeskepp...
Man kan inte skapa saker i all oändlighet. Har man använt new, så måste man manuellt ta bort kulan efteråt annars får man minnesläckor i spelet och efter en tid kraschar det.

 void Shoot()
 { //Börja skjuta.
       for (int i = 0; i &lt; 3; i++) //kolla kulor 1, 2 och 3
       { //starta loop kolla tre kulor
               if ( (i != 0) &amp;&amp; (!bulletExists[i]) &amp;&amp; (bulletExists[i-1]) )
               { //starta kontroll om att det är ok att skjuta
                       if ( (window.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space)) &amp;&amp; (bullet[i-1]-&gt;y &lt; 370) )
                       { //Start, kontroll om senaste kulan är 370 pixlar bort
 
                               bullet[i] = new BulletStruct;
                               bulletExists[i] = true;
 
                       } //Slut, kontroll om senaste kulan är 370 pixlar bort
 
               } //Sluta kontroll om att det är ok att skjuta
 
               else if ( (i == 0) &amp;&amp; (window.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space)) &amp;&amp; (bulletExists[i] == false) )
               { //Start, kontroll om alla kulor är borta 
                       bullet[i] = new BulletStruct;
                       bulletExists[i] = true;
               } //Slut, kontroll om alla kulor är borta
 
       }//sluta loop kolla tre kulor
 } //Slut på att skjuta

Längre ner i koden, i funktionen för att flytta kulorna, ser vi att det finns in kontroll. Om kulorna har ett y-värde under 0, vilket innebär att de försvunnit utanför överkanten, tas de bort ur spelet och förstörs.
        if (bullet[i]-&gt;y &lt; 0) 
          { //Om kulan försvunnit utanför överkanten
           delete bullet[i]; 
           bulletExists[i] = false;
           }
Orsaken till att -&gt; symbolen används är för att vi vill komma åt ett värde inuti en pekare, du kommer väl ihåg att kulorna skapades som pekare? Om de inte varit pekare utan vanliga variabler i en strrukt hade man istället skrivit: bullet[i].y.

=== Enkel animation ===
I koden finns en enklaste formen av animation man kan tänka sig. Den bygger på två olika bilder av samma storlek och en klocka. Så här ser den ut för spelaren (sprite=player).
        if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.1)) player.sprite.SetImage(data.player1);
        if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.1) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.2)) player.sprite.SetImage(data.player2);
        if (Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.2) Clock.Reset();
Bilderna laddas in 1/10 sekund så att man får en blinkande effekt. Spelet ändras 60 ggr i sekunden och bilderna 10 ggr = varje bild visas 300 ggr i sekunden. Ställer man om klockan ställer man också om hastigheten som animationen visas upp på.
==== Loop ====
Eftersom klockan sätts på &quot;reset&quot; på sista raden kommer animationen att loopa, dvs börja om hela tiden. Vill man ha en funktion som bara utlöser en sekvens, en explosion t.ex., skall du sätta klockan på reset innan animationen börjar.

==== Spritesheet ====
Om du vill använda ett spritesheet, dvs en stor bild som består av en mängd små bilder, får du kopiera ut rätt bild ur spritesheeten vid varje givet ögonblick. Då får man ladda in rätt spritesheet till structen i början av koden, sedan är koden istället:
  if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.1)) //animation bild 1
  &lt;structname&gt;.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,64,64)); //Visa första bilden

=== Static ===
Allra högst upp i koden finns statiska värden. Om man har ett statiskt värde i programmet som aldrig ändras kan man lägga in det på det viset. Statiska värden är vanligtvis skrivna med versaler:
 #define RIGHT_BORDER 725 //höger kant

=== Felsökning ===
Nu har vi kommit så långt i våra projekt att det där svarta konsollfönstret kan börja komma till användning. I enklare program är det mest till besvär, men om man vill se vad olika variabler är inuti programmet är det tacksamt att slippa skapa textstreams bara för att få ut siffror på skärmen. Då är det mycket enklare att bara skriva
 cout &lt;&lt; värde &lt;&lt; endl;

=== Kod för ett första fungerande ramverk ===
 //Spaceshooter
 //Koden i detta spel bygger på annan kod hittad på internet
 //på http://pastebin.com/kAS9E164
 // Varningar: warning C4244: 'argument' : conversion from 'int' to 'float', possible loss of data
 //beror på att spelarna placeras ut på exakta pixlar, det påverkar inte spelet.
 //Rymdskeppsbilder från http://www.fromsmallpixels.co.uk/pixelart.html
 //Kulbilder från http://mab.eviscerate.net/bullets.png
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Audio.hpp&gt;
 
 //using namespace std;    // utifall att konsollen behövs
 
 //Lägg till statiska värden som aldrig ändras***************************************
 #define RIGHT_BORDER 725 //höger kant
 #define LEFT_BORDER 25 //vänster kant
 #define TOP_BORDER 0 //överkant
 #define BOTTOM_BORDER 600 //nederkant
 #define SPAWN_POS1 350 //Där fientliga rymdskepp spawnas i x-led
 
 //Globala variabler*******************************************************************
 sf::RenderWindow window(sf::VideoMode(800,600,32), &quot;Enkel Space Shooter&quot;); //Fönstret spelet visas i
 sf::Event event; //ev. händelser i spelet
 sf::Clock Clock; //en spelklocka för att hålla reda på animationer o. dyl.
 sf::Clock bulletClock[3]; //Vi skjuter tre skott varje gång space-tangenetn trycks ner
                          //Varje skott måste ha en egen klocka
 bool bulletExists[3] = {false,false,false}; //I början finns inte skotten
 
 //Funktioner som används i spelet deklareras i förväg*********************************
 void EndProgram(); //Hur spelet avslutas
 void Move(); //Hur figurerna gör när de skjuter
 void Shoot(); //Hur figurerna gör när de förflyttar sig
 void MoveBullet(int i); //Hur kulorna rör sig
 void MoveNme(); //Hur fiendeskeppet förflyttar sig
 
 //Structs som spelet använder sig av för att skapa spelarna***************************
 //Hade kunnat varit class, men allt är public i dem och struct bearbetas snabbare*****
 
 //Första structen innehåller alla bilderna********************************************
 //Bilderna ändras från 1 till 2 med 1/10 sekunds skillnad för att simulera
 //en animation av rymdskeppen och kulorna/projektilerna.
 struct Data {
        //skapa imagefil-hållarna
        sf::Image bullet1; //projektiler bild 1 i animationen - vilken storlek som helst, max storlek 32x32
        sf::Image bullet2; //projektiler bild 2 i animationen
        sf::Image Nme1; //fiende bild 1 i animationen - storlek 32x32
        sf::Image Nme2; //fiende bild 2 i animationen
        sf::Image player1;//hjälte bild 1 i animationen - storlek 32x32
        sf::Image player2;//hjälte bild 2 i animationen
 
        Data()
 
         {//ladda in filerna till imagefil-hållarna
                bullet1.LoadFromFile(&quot;bala1.png&quot;);
                bullet2.LoadFromFile(&quot;bala2.png&quot;);
                Nme1.LoadFromFile(&quot;malo1.png&quot;);
                Nme2.LoadFromFile(&quot;malo2.png&quot;);
                player1.LoadFromFile(&quot;nave.png&quot;);
                player2.LoadFromFile(&quot;nave2.png&quot;);
        } //slut på bild till imagehållare
 
 }data; //&quot;data&quot; skall använda denna struct
 
 //Andra structen, generell struct för alla bildobjekten*****************************
 struct Image
 { 
        sf::Sprite sprite;
        //Följande int/heltal innehåller koordinaterna för varje bild. De har värdena:
        // 'x', 'y', 'x2' och 'y2'. precis som i skolgeometrin :) 
 		//x,y är övre vänstra och x2,y2 är nedre högra hörnet.
 
        int x;
        int y;
        int x2;
        int y2;
 
        int speed;//Figurens hastighet
 
 };//slut på generell image struct
 
 // I de tre sista structs har varje objekt ärvt från image struct. 
 //De får: en sprite, en position och en hastighet.
 
 //Spelarens rymdskepp*****************************************************************
 
 struct PlayerShip: Image
 {
 
        PlayerShip()
 
        {
                sprite.SetImage(data.player1);
                sprite.SetPosition(350,475); //placeras 350 till höger och 475 ner på spelplanen
                x = 350; //Ge spriten sitt x värde.
                y = 475; //Ge spriten sitt y värde.
                speed = 6; //hastighet är relativ till frameraten
 
        }
 }player; //struct tilldelas player
 
 
 //Fiendens rymdskepp*******************************************************************
 struct Nme: Image
 
 {
        Nme()
        {
                sprite.SetImage(data.Nme1); //Fienden Nme får datan från structen data
                sprite.SetPosition(SPAWN_POS1,0);//=350,0 eftersom 
                                                 //SPAWN_POS1 är en fördefinierad konstant
                x = 350; //placeras ungefär mitt på spelplanen
                y = 0; //placeras vid överkanten
                speed = 2; //fart 1/3 av spelarens
        }
 
 }enemy; //structen tilldelas enemy/fienden
 
 //De kulor som skeppen skjuter************************************************************
 struct BulletStruct: Image
 
 {
 
        BulletStruct()
        {
                speed = 10;//hastigheten högre än något skepp
                sprite.SetImage(data.bullet1);                      //Tilldelas bild
                sprite.SetPosition( (player.x + 15),(player.y) );   // Placeras i mitten av spelarens skepp 
                y = player.y; //Kulorna tilldelas samma y-värde som skeppet.
        }
 
 }*bullet[3]; //Tilldelas bullet genom pekare till kulorna
            //Man kan ha tre kulor i luften samtidigt
 
 
 //spelet startar*********************************************************************
 int main (int argc, char *argv)
   { //Main startar
        window.SetFramerateLimit(60); //Antal bilder per sekund
        Clock.Reset(); //Sätt klockan på 0
 		
      while (window.IsOpened())
       {//Fönstret visas
        //Kör de olika funktionerna
                EndProgram(); //Skall spelet avslutas?
                window.Clear(); //Rensa skärmen
                window.Draw(player.sprite); //Skriv ut sprites
                Shoot(); //Skjut kulorna
                Move(); //Flytta spelaren
                MoveNme(); //Flytta fienden
 
 				//Hantera kulorna
         for (int i = 0; i &lt; 3; i++) //Räkna igenom alla tre kulorna
          { //Start kolla kulor
               if (bulletExists[i]) MoveBullet(i); //Flytta den om den finns
               if (bulletExists[i]) window.Draw(bullet[i]-&gt;sprite); //Rita upp den om den finns
               if (!bulletExists[i]) bulletClock[i].Reset(); //Återställ klockan för kulorna
          } //slut kolla kulor
 		 window.Display(); //Visa upp spelfönstret
        } //Avslut om fönstret visas
 
        //return EXIT_SUCCESS;
 
        return 0;
   }//Main slutar
 
 /*------------------------------------------------------------------------------------
 Här nedanför följer de olika funktionerna som används i spelet.
 Att hålla funktionerna utanför programmet gör koden
 lättare att hålla ren och programmet blir också lättare att felsöka.
 ------------------------------------------------------------------------------------*/
 
 // Funktion för att se om programmet skall stängas************************************
 void EndProgram()
 { //start stängningskontroll
        while(window.GetEvent(event))
        {
              if (event.Type == sf::Event::Closed)
              window.Close();
        }
 } //slut stängningskontroll
 
 //Flytta spelaren*************************************************************************
 void Move()
 {//Börja flytta spelaren
 //Spelaren flyttar med höger- och vänster piltangent
 //Skeppet stoppar när det når de fördefinierade värdena för kanten
 
        if ( window.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left) &amp;&amp; (player.x &gt; LEFT_BORDER) ) {player.sprite.Move(-player.speed,0); player.x -= player.speed;}
        if ( window.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right) &amp;&amp; (player.x &lt; RIGHT_BORDER) ) {player.sprite.Move(player.speed,0); player.x += player.speed;}
 
 
 //Följande kod ändrar spritens bild, den ändras 10 ggr per sekund.
 
        if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.1)) player.sprite.SetImage(data.player1);
        if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.1) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.2)) player.sprite.SetImage(data.player2);
        if (Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.2) Clock.Reset();
 }//Slut på att flytta spelaren
 
 /*---------------------------------------------------
 Spelaren skjuter genom att trycka ner Space-tangenten.
 Skjut-funktionen måste gå igenom tre stadier:
 1: Vilken kula (av tre) skjuter vi?
 2: Finns redan den kulan?
 3: har den senaste kulan rört sig tillräckligt långt bort
 (Y-värdet är bortom 370) för att tillåta nästa kula att skjutas.
 --------------------------------------------------------*/
 
 //Skjuta kulor**************************************************************************
 void Shoot()
 { //Börja skjuta.
 
        for (int i = 0; i &lt; 3; i++) //kolla kulor 1, 2 och 3
        { //starta loop kolla tre kulor
 
 
                if ( (i != 0) &amp;&amp; (!bulletExists[i]) &amp;&amp; (bulletExists[i-1]) )
                { //starta kontroll om att det är ok att skjuta
 
                        if ( (window.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space)) &amp;&amp; (bullet[i-1]-&gt;y &lt; 370) )
                        { //Start, kontroll om senaste kulan är 370 pixlar bort
 
                                bullet[i] = new BulletStruct;
                                bulletExists[i] = true;
 
                        } //Slut, kontroll om senaste kulan är 370 pixlar bort
 
                } //Sluta kontroll om att det är ok att skjuta
 
                else if ( (i == 0) &amp;&amp; (window.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space)) &amp;&amp; (bulletExists[i] == false) )
 
                { //Start, kontroll om alla kulor är borta
 
                        bullet[i] = new BulletStruct;
                        bulletExists[i] = true;
 
                } //Slut, kontroll om alla kulor är borta
 
 
        }//sluta loop kolla tre kulor
 
 
 } //Slut på att skjuta
 
 //Flytta kulorna****************************************************************************
 void MoveBullet(int i)
 
 { //Start flytta kulor
 
         bullet[i]-&gt;sprite.Move(0,-bullet[i]-&gt;speed); //Flytta kulan
         bullet[i]-&gt;y -= bullet[i]-&gt;speed;
 
 
        if ((bulletClock[i].GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (bulletClock[i].GetElapsedTime() &lt; 0.1)) //Visa bild 1
            bullet[i]-&gt;sprite.SetImage(data.bullet1);
 
 
        if ((bulletClock[i].GetElapsedTime() &gt; 0.1) &amp;&amp; (bulletClock[i].GetElapsedTime() &lt; 0.2)) //Visa bild 2
             bullet[i]-&gt;sprite.SetImage(data.bullet2);
 
        if (bulletClock[i].GetElapsedTime() &gt; 0.2) bulletClock[i].Reset(); //Återställ klockan
 
        window.Draw(bullet[i]-&gt;sprite); //Rita ut kulan
 
 
        if (bullet[i]-&gt;y &lt; 0) 
           { //Om kulan försvunnit utanför överkanten
            delete bullet[i]; 
            bulletExists[i] = false;
            }
 
 
 } //Slut flytta kulor
 
 //Flytta fiendeskeppet*********************************************************************
 void MoveNme()
 
 { //Start flytta fiendeskepp
        enemy.sprite.Move(0,enemy.speed); //flytta fienden
        enemy.y += enemy.speed; //avgör nytt y
 
        if (enemy.y &gt; BOTTOM_BORDER) //Om det flugit utanför nederkanten
           {
            enemy.sprite.SetPosition(SPAWN_POS1,TOP_BORDER); //sätt det överst igen
            enemy.y = 0;
           }
 
        if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.1)) //animation bild 1
             enemy.sprite.SetImage(data.Nme1);
 
        if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.1) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.2)) //animation bild 2
             enemy.sprite.SetImage(data.Nme2);
 
        window.Draw(enemy.sprite);//Rita ut fienden
 
 
 } //Slut flytta fiendeskepp
 
 /*--------------------------------------------------
 PROGRAMSLUT
 ---------------------------------------------------*/
 
Nu har vi en svart yta med ett rymdskepp på och ett annat vi kan skjuta på, men ingenting händer vid en träff, det får vi ändra på. Vi måste ta reda på om vi träffar fienden eller inte, och tyvärr ingår en litet otäck bugg - x värdet för kulorna vi skjuter finns i vår struct, men definieras inte. Om inte programmet vet vad x är hittar det på något och kulorna är dömda att missa för evigt. Vi får lägga till:
 x = player.x + 15; //halva spelaren in
i koden för att kunna se om vi träffar eller missar i fiendeskeppets struct.

=== Kollision ===
Vi måste ha en ny funktion
 headoncollisioncheck(i);//Kollisionskontroll för att se om en kula träffat
Funktionen kollar inte om man flyger in i en´granat från sidan.

 void headoncollisioncheck(int i)
 //Förutsätter att man vet storleken på föremålen i förväg
 //Kulorna är 16 pixel breda
 //Fiendeskeppen är 32x32 pixel stora
 { //starta collison detect
 
 	if ((bullet[i]-&gt;x &gt; (enemy.x-16)) &amp;&amp; (bullet[i]-&gt;x &lt; enemy.x +32) &amp;&amp; bullet[i]-&gt;y &lt; enemy.y  )
 		//Om x värdet för kulan ryms inom överkanten för fienden
 		//och kulan egentligen passerat skeppet (men det går så fort
 		//att det inte syns) händer följande:
 	{//träff
 		            delete bullet[i]; //radera kulan
                            bulletExists[i] = false; //ta bort kulan ur listan
 		            enemy.sprite.SetPosition(SPAWN_POS1,TOP_BORDER); //sätt fiendeskeppet överst igen
                    enemy.y = 0;
 	} //slut vid träff
 
 
 }//slut på collision

=== Explosion ===
Sist måste vi skapa en enkel explosion. Vi styr även den med en klocka, men har en egen klocka till exoplosionen. 
Skapa en explosionsklocka med koden:
 sf::Clock ExplosionClock; //en explosionsklocka för att hålla reda på explosionsanimationer.
Nollställ den i början av spelloopen:
 ExplosionClock.Reset(); //Ställ explosionsklockan på 0

I struct struct måste du:
 sf::Image explosion;//explosionsanimationen

Sedan skall filen läsas in
 explosion.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;); //en hel spritekarta för en explosionsanimation

Skapa ännu en struct
 struct expl: Image
 {
 
         expl()
 
        {
                sprite.SetImage(data.explosion);
                sprite.SetPosition(0,0); //placeras 350 till höger och 475 ner på spelplanen
                x = 0; //Ge spriten sitt x värde.
                y = 0; //Ge spriten sitt y värde.
 
        }
 }explosion; //struct tilldelas explosioner
 
 //Rita upp explosionerna
 void SkapaExplosion(int x, int y)
 {//Börja visa explosionen
 	explosion.sprite.SetPosition(x,y); //Placera ut där explosionen skall ske
 	explosion.x = x;
 	explosion.y = y;
 
 	//Rad 1. X förskjuts 64 för varje bild. Y är hela tiden 0 i första och 64 i andra koordinaten
 if ((ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.2)) //animation bild 1
              explosion.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,64,64)); //Visa första bilden
 
 if ((ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.4)) //animation bild 2
             explosion.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(64,0,128,64)); //Visa andra bilden
 
 if ((ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.6)) //animation bild 3
             explosion.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(128,0,192,64)); //Visa tredje bilden
 
 if ((ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.8)) //animation bild 4
             explosion.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(192,0,256,64)); //Visa fjärde bilden
 
 if ((ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 10.0)) //animation bild 5
             explosion.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(256,0,320,64)); //Visa femte bilden
 
 //4 rader till
 window.Draw(explosion.sprite);//Rita ut explosionen
 }//Sluta visa explosionen

Lägg slutligen till i koden var explosionen skall uppstå genom att rita upp explosionen vid träff, lägg till:
 SkapaExplosion(enemy.x,enemy.y); //Rita upp en explosion där fienden 
inuti den funktion som avgör om man fått en träff där x,y är fiendeskeppets x,y värden.

=== Den slutgiltiga koden: ===
 --------------------
 komplett kod
 ------------
 //Spaceshooter
 //Koden i detta spel bygger på annan kod hittad på internet
 //på http://pastebin.com/kAS9E164
 // Varningar: warning C4244: 'argument' : conversion from 'int' to 'float', possible loss of data
 //beror på att spelarna placeras ut på exakta pixlar, det påverkar inte spelet.
 //Rymdskeppsbilder från http://www.fromsmallpixels.co.uk/pixelart.html
 //Kulbilder från http://mab.eviscerate.net/bullets.png
 //Explosion från http://cdn.pimpmyspace.org/media/pms/c/b9/9e/ez/xplosion17.png
 //varje del är 64x 64, 5x5 bilder.
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 //#include &lt;SFML\Audio.hpp&gt; //OBS se till så att du verkligen kan spela upp ljud
 
 //using namespace std;    // utifall att konsollen behövs
                         //synnerligen användbart om man skall felsöka
 
 //Lägg till statiska värden som aldrig ändras***************************************
 #define RIGHT_BORDER 725 //höger kant
 #define LEFT_BORDER 25 //vänster kant
 #define TOP_BORDER 0 //överkant
 #define BOTTOM_BORDER 600 //nederkant
 #define SPAWN_POS1 350 //Där fientliga rymdskepp spawnas i x-led
 
 //Globala variabler*******************************************************************
 sf::RenderWindow window(sf::VideoMode(800,600,32), &quot;Enkel Space Shooter&quot;); //Fönstret spelet visas i
 sf::Event event; //ev. händelser i spelet
 sf::Clock Clock; //en spelklocka för att hålla reda på animationer o. dyl.
 sf::Clock ExplosionClock; //en explosionsklocka för att hålla reda på explosionsanimationer.
 sf::Clock bulletClock[3]; //Vi skjuter tre skott varje gång space-tangenetn trycks ner
                          //Varje skott måste ha en egen klocka
 bool bulletExists[3] = {false,false,false}; //I början finns inte skotten
 
 //Funktioner som används i spelet deklareras i förväg*********************************
 void EndProgram(); //Hur spelet avslutas
 void Move(); //Hur figurerna gör när de skjuter
 void Shoot(); //Hur figurerna gör när de förflyttar sig
 void MoveBullet(int i); //Hur kulorna rör sig
 void MoveNme(); //Hur fiendeskeppet förflyttar sig
 void headoncollisioncheck(int i); //Har en kula träffat fienden?
 
 //Structs som spelet använder sig av för att skapa spelarna***************************
 //Hade kunnat varit class, men allt är public i dem och struct bearbetas snabbare*****
 
 //Första structen innehåller alla bilderna********************************************
 //Bilderna ändras från 1 till 2 med 1/10 sekunds skillnad för att simulera
 //en animation av rymdskeppen och kulorna/projektilerna.
 struct Data {
        //skapa imagefil-hållarna
        sf::Image bullet1; //projektiler bild 1 i animationen - vilken storlek som helst, max storlek 32x32
        sf::Image bullet2; //projektiler bild 2 i animationen
        sf::Image Nme1; //fiende bild 1 i animationen - storlek 32x32
        sf::Image Nme2; //fiende bild 2 i animationen
        sf::Image player1;//hjälte bild 1 i animationen - storlek 32x32
        sf::Image player2;//hjälte bild 2 i animationen
 		sf::Image explosion;//explosionsanimationen
 
        Data()
 
        {//ladda in filerna till imagefil-hållarna
         bullet1.LoadFromFile(&quot;bala1.png&quot;); 
         bullet2.LoadFromFile(&quot;bala2.png&quot;);
         Nme1.LoadFromFile(&quot;malo1.png&quot;);
         Nme2.LoadFromFile(&quot;malo2.png&quot;);
         player1.LoadFromFile(&quot;nave.png&quot;);
         player2.LoadFromFile(&quot;nave2.png&quot;);
 	 explosion.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;); //en hel spritekarta för en explosionsanimation
        } //slut på bild till imagehållare
 
 }data; //&quot;data&quot; skall använda denna struct
 
 //Andra structen, generell struct för alla bildobjekten*****************************
 struct Image
 {
        sf::Sprite sprite;
        //Följande int/heltal innehåller koordinaterna för varje bild. De har värdena:
        // 'x', 'y', 'x2' och 'y2'. precis som i skolgeometrin :) 
 	//x,y är övre vänstra och x2,y2 är nedre högra hörnet.
 
        int x;
        int y;
        int x2;
        int y2;
 
        int speed;//Figurens hastighet
 
 };//slut på generell image struct
 
 // I de tre sista structs har varje objekt ärvt från image struct. 
 //De får: en sprite, en position och en hastighet.
 
 //Spelarens rymdskepp*****************************************************************
 
 struct PlayerShip: Image
 {
 
        PlayerShip()
 
        {
         sprite.SetImage(data.player1);
         sprite.SetPosition(350,475); //placeras 350 till höger och 475 ner på spelplanen
         x = 350; //Ge spriten sitt x värde.
         y = 475; //Ge spriten sitt y värde.
         speed = 6; //hastighet är relativ till frameraten
 
        }
 }player; //struct tilldelas player
 
 
 //Fiendens rymdskepp*******************************************************************
 struct Nme: Image
 
 {
        Nme()
        {
         sprite.SetImage(data.Nme1); //Fienden Nme får datan från structen data
         sprite.SetPosition(SPAWN_POS1,0);//=350,0 eftersom 
                //SPAWN_POS1 är en fördefinierad konstant
         x = 350; //placeras ungefär mitt på spelplanen
         y = 0; //placeras vid överkanten
         speed = 2; //fart 1/3 av spelarens
        }
 
 }enemy; //structen tilldelas enemy/fienden
 
 //De kulor som skeppen skjuter************************************************************
 struct BulletStruct: Image
 
 {
 
        BulletStruct()
        {
                speed = 10;//hastigheten högre än något skepp
                sprite.SetImage(data.bullet1);  //Tilldelas bild
 		    //tydliga x och y värden måste finnas för att man skall avgöra om det blivit en träff
 	        y = player.y; //Kulorna tilldelas samma y-värde som skeppet.
 		x = player.x + 15; //halva spelaren in
                sprite.SetPosition((player.x + 15),(player.y));   // Placeras i mitten av spelarens skepp 
 
        }
 
 }*bullet[3]; //Tilldelas bullet genom pekare till kulorna
            //Man kan ha tre kulor i luften samtidigt
 
 
 //Den explosion som uppstår när en kula träffar ett fiendeskepp***********************
 
 struct expl: Image
 {
        expl()
        {
         sprite.SetImage(data.explosion);
         sprite.SetPosition(0,0); //
 	 sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,32,32));
 
         x = 100; //Ge spriten sitt x värde.
         y = 100; //Ge spriten sitt y värde.
        }
 }explosion; //struct tilldelas explosioner
 
 
 //spelet startar*********************************************************************
 int main (int argc, char *argv)
   { //Main startar
        window.SetFramerateLimit(60); //Antal bilder per sekund
        Clock.Reset(); //Sätt klockan på 0
 	ExplosionClock.Reset(); //Ställ explosionsklockan på 0
 		
      while (window.IsOpened())
       {//Fönstret visas
        //Kör de olika funktionerna
                EndProgram(); //Skall spelet avslutas?
                window.Clear(); //Rensa skärmen
                window.Draw(player.sprite); //Skriv ut sprites
                Shoot(); //Skjut kulorna
                Move(); //Flytta spelaren
                MoveNme(); //Flytta fienden
 
 				//Hantera kulorna
         for (int i = 0; i &lt; 3; i++) //Räkna igenom alla tre kulorna
          { //Start kolla kulor
               if (bulletExists[i]) MoveBullet(i); //Flytta den om den finns
 	       if (bulletExists[i]) headoncollisioncheck(i);//Kollisionskontroll för att se om en kula träffat
               if (bulletExists[i]) window.Draw(bullet[i]-&gt;sprite); //Rita upp den om den finns
               if (!bulletExists[i]) bulletClock[i].Reset(); //Återställ klockan för kulorna
          } //slut kolla kulor
 
 		 
 		 window.Display(); //Visa upp spelfönstret
        } //Avslut om fönstret visas
 
        return 0;
   }//Main slutar
 
 /*------------------------------------------------------------------------------------
 Här nedanför följer de olika funktionerna som används i spelet.
 Att hålla funktionerna utanför programmet gör koden
 lättare att hålla ren och programmet blir också lättare att felsöka.
 ------------------------------------------------------------------------------------*/
 
 // Funktion för att se om programmet skall stängas************************************
 void EndProgram()
 { //start stängningskontroll
        while(window.GetEvent(event))
        {
              if (event.Type == sf::Event::Closed)
              window.Close();
        }
 } //slut stängningskontroll
 
 //Flytta spelaren*************************************************************************
 void Move()
 {//Börja flytta spelaren
 //Spelaren flyttar med höger- och vänster piltangent
 //Skeppet stoppar när det når de fördefinierade värdena för kanten
 
        if ( window.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left) &amp;&amp; (player.x &gt; LEFT_BORDER) ) {player.sprite.Move(-player.speed,0); player.x -= player.speed;}
        if ( window.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right) &amp;&amp; (player.x &lt; RIGHT_BORDER) ) {player.sprite.Move(player.speed,0); player.x += player.speed;}
 
 
 //Följande kod ändrar spritens bild, den ändras 10 ggr per sekund.
 
        if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.1)) player.sprite.SetImage(data.player1);
        if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.1) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.2)) player.sprite.SetImage(data.player2);
        if (Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.2) Clock.Reset();
 }//Slut på att flytta spelaren
 
 /*---------------------------------------------------
 Spelaren skjuter genom att trycka ner Space-tangenten.
 Skjut-funktionen måste gå igenom tre stadier:
 1: Vilken kula (av tre) skjuter vi?
 2: Finns redan den kulan?
 3: har den senaste kulan rört sig tillräckligt långt bort
 (Y-värdet är bortom 370) för att tillåta nästa kula att skjutas.
 --------------------------------------------------------*/
 
 //Skjuta kulor**************************************************************************
 void Shoot()
 { //Börja skjuta.
 
        for (int i = 0; i &lt; 3; i++) //kolla kulor 1, 2 och 3
        { //starta loop kolla tre kulor
 
                if ( (i != 0) &amp;&amp; (!bulletExists[i]) &amp;&amp; (bulletExists[i-1]) )
                { //starta kontroll om att det är ok att skjuta
 
                        if ( (window.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space)) &amp;&amp; (bullet[i-1]-&gt;y &lt; 370) )
                        { //Start, kontroll om senaste kulan är 370 pixlar bort
 
                         bullet[i] = new BulletStruct;
                         bulletExists[i] = true;
 
                        } //Slut, kontroll om senaste kulan är 370 pixlar bort
 
                } //Sluta kontroll om att det är ok att skjuta
 
                else if ( (i == 0) &amp;&amp; (window.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space)) &amp;&amp; (bulletExists[i] == false) )
                { //Start, kontroll om alla kulor är borta
 
                        bullet[i] = new BulletStruct;
                        bulletExists[i] = true;
 
                } //Slut, kontroll om alla kulor är borta
 
 
        }//sluta loop kolla tre kulor
 
 
 } //Slut på att skjuta
 
 //Flytta kulorna****************************************************************************
 void MoveBullet(int i)
 
 { //Start flytta kulor
 
        bullet[i]-&gt;sprite.Move(0,-bullet[i]-&gt;speed); //Flytta kulan
        bullet[i]-&gt;y -= bullet[i]-&gt;speed;
 
 
        if ((bulletClock[i].GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (bulletClock[i].GetElapsedTime() &lt; 0.1)) //Visa bild 1
            bullet[i]-&gt;sprite.SetImage(data.bullet1);
 
 
        if ((bulletClock[i].GetElapsedTime() &gt; 0.1) &amp;&amp; (bulletClock[i].GetElapsedTime() &lt; 0.2)) //Visa bild 2
             bullet[i]-&gt;sprite.SetImage(data.bullet2);
 
        if (bulletClock[i].GetElapsedTime() &gt; 0.2) bulletClock[i].Reset(); //Återställ klockan
 
        window.Draw(bullet[i]-&gt;sprite); //Rita ut kulan
 
 
        if (bullet[i]-&gt;y &lt; 0) 
           { //Om kulan försvunnit utanför överkanten
            delete bullet[i]; //radera kulan i ena listan
            bulletExists[i] = false; // markera den som förbrukad i andra
            }
 
 
 } //Slut flytta kulor
 
 //Flytta fiendeskeppet*********************************************************************
 void MoveNme()
 
 { //Start flytta fiendeskepp
        enemy.sprite.Move(0,enemy.speed); //flytta fienden
        enemy.y += enemy.speed; //avgör nytt y
 
        if (enemy.y &gt; BOTTOM_BORDER) //Om det flugit utanför nederkanten
           {
            enemy.sprite.SetPosition(SPAWN_POS1,TOP_BORDER); //sätt det överst igen
            enemy.y = 0;
           }
 
        if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.1)) //animation bild 1
             enemy.sprite.SetImage(data.Nme1);
 
        if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.1) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.2)) //animation bild 2
             enemy.sprite.SetImage(data.Nme2);
 
        window.Draw(enemy.sprite);//Rita ut fienden
 
 
 } //Slut flytta fiendeskepp
 
 
 void SkapaExplosion(int x, int y)
 {//Börja visa explosionen
 	explosion.sprite.SetPosition(x,y); //Placera ut där explosionen skall ske
 	explosion.x = x;
 	explosion.y = y;
 
 	//Rad 1. X förskjuts 64 för varje bild. Y är hela tiden 0 i första och 64 i andra koordinaten
 if ((ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.2)) //animation bild 1
             explosion.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,64,64)); //Visa första bilden
 
 if ((ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.4)) //animation bild 2
             explosion.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(64,0,128,64)); //Visa andra bilden
 
 if ((ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.6)) //animation bild 3
             explosion.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(128,0,192,64)); //Visa tredje bilden
 
 if ((ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.8)) //animation bild 4
             explosion.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(192,0,256,64)); //Visa fjärde bilden
 
 if ((ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 10.0)) //animation bild 5
             explosion.sprite.SetSubRect(sf::IntRect(256,0,320,64)); //Visa femte bilden
 
 //4 rader till
 
 
 window.Draw(explosion.sprite);//Rita ut explosionen
 }//Sluta visa explosionen
 
 //Kontrollera om ditt skott träffar fienden**********************************************
 
 void headoncollisioncheck(int i)
 //Förutsätter att man vet storleken på föremålen i förväg
 //Kulorna är 16 pixel breda
 //Fiendeskeppen är 32x32 pixel stora
 { //starta collison detect
 
 	if ((bullet[i]-&gt;x &gt; (enemy.x-16)) &amp;&amp; (bullet[i]-&gt;x &lt; enemy.x +32) &amp;&amp; bullet[i]-&gt;y &lt; enemy.y  )
 		//Om x värdet för kulan ryms inom överkanten för fienden
 		//och kulan egentligen passerat skeppet (men det går så fort
 		//att det inte syns) händer följande:
 	{//träff
 		    delete bullet[i]; //radera kulan
                    bulletExists[i] = false; //ta bort kulan ur listan
 		    enemy.sprite.SetPosition(SPAWN_POS1,TOP_BORDER); //sätt fiendeskeppet överst igen
                    enemy.y = 0;
 
 		    SkapaExplosion(enemy.x,enemy.y); //Rita upp en explosion där fienden fanns
 
 	} //slut vid träff
 
 }//slut på collision
 
 /*--------------------------------------------------
 PROGRAMSLUT
 ---------------------------------------------------*/

Bygg vidare
*Lägg in en snygg bakgrund.
*Se till så att ljudet fungerar.
*Gör så att fiendeskeppet startar på olika ställen med hjälp av slumptalsgenerator.
*Gör så att fiendeskeppet också kan skjuta.
*Ge fiendeskeppet andra granater.
* Gör så att flera skepp kan tas fram samtidigt på skärmen.</text>
      <sha1>laxj7pzom4iabqba2u5hwxlvbg32nza</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7897</id>
    <revision>
      <id>47956</id>
      <parentid>47905</parentid>
      <timestamp>2018-03-29T15:51:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>återställer länkar (efter omskrivning av R.S.): [[x]] -&gt; [[/x/|x]], några till (röd?)länkar; puts; beskrivningar, tar bort &quot;X-terminal&quot; (vad var tanken?))</comment>
      <origin>47956</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5020" sha1="j14ewus2ffal7cadxhcu86v1jphmez1" xml:space="preserve">''I samband med att vi gjorde ett arbete kring linux Ubuntu insåg vi att det saknas en enkel lathund för terminalkommandon i linux på svenska. Två olika klasser på John Bauer gymnasiet i Uddevalla fick i uppgift att välja olika kommandon och skriva utförligt på svenska om varje kommando:''
*Vad heter det?
*Vad gör det?
*Hur används det? med exempel.
''Eleverna fick absolut inte kopiera och klistra in utan varje elev skulle själv ta fram det viktigaste om kommandot, pröva det själv i terminalfönstret i Ubuntu 11.04, och därefter fylla i texten. På det viset tänkte vi att vi kollektivt kunde skapa en gemensam bok på sex timmar.''

''Detta kopplades sedan till mål 5 i Operativsystem-linux kursen:''

Mål 5: Eleven skall kunna använda de vanligaste kommandona i ett operativsystem.


[[Fil:Tux2.png]]

Terminalfönstret är och förblir det mest grundläggande sättet att hantera kommandon i linux, unix och liknande system. Samtidigt är det inte alltid så lätt att hitta information om hur man använder de olika kommandona på svenska. Av den anledningen finns den här lathunden med olika terminalkommandon och med sina vanligaste växlar:


=== Smarta kommandon ===
clear - rensar terminalfönstret (andra gången).

login - loggar in på en ny användare (Krävs root-behörighet)

date - Visar det aktuella datumet

whatis - Beskriver nästan alla program i Linux. Informationen är tagen ifrån manualens korta beskrivning

man - manualfilen för programmet på detaljnivå med tillhörande tillgängliga flaggor/parametrar.

=== Grundläggande kommandon ===
*tar gzip/bzip – Skapa arkivfiler (komprimerade)
*find – 
*[[/history/|history]] –
*[[/mount/|mount]] –
*[[/ps/|ps]] –
*[[/rsync/|rsync]] –
*[[/traceroute/|traceroute]] –

===Pipe-verktyg ===
Kan även kallas UUOC-program – &quot;Useless Use Of [[/cat/|Cat]]&quot;

* tail – Visa endast de sista raderna i en textfil
* [[/less/|less, more]] – Visa en fils innehåll i ett rullbart fönster där du kan rulla upp eller ner med piltangenterna,
* [[/grep/|grep]] – 

=== Administrativa kommandon ===
*[[/adduser/|adduser]] – Lägger till nya användare till systemet
*deluser – Raderar en befintlig användare i systemet
*logrotate – program som håller logfilerna måttliga och raderar gamla loggar, körs med cron/anacron
*[[/cron/|cron och anacron]] – sköter regelbundet återkommande uppgifter, såsom säkerhetskopiering, styrs genom /etc/crontab, /etc/cron/{hourly,daily,weekly,yearly} och /etc/cron.d/
*[[/passwd/|passwd]] – Ändra lösenord
*[[/sudo/|sudo]] – Utför ett linuxkommando med rättigheter som om du vore användare '''root'''
*[[/su/|su]] - Ett annat kommando för &quot;root-användaren.&quot; Exempelvis, su login.

=== Nätverkskommandon ===
*ip a (förut [[/ifconfig/|ifconfig)]] – Visa din IP-adress samt dina nätverksuppkopplingar
*[[/iwconfig/|iwconfig]] – 
*[[/iwlist/|iwlist]]
*[[/ping/|ping]] – Sänd ett packet för responsstatus, och verifiering av nätkontakt, till en annan enhet, såsom en server/dator o dyl.
*iptables – Linux standardnätfilter/brandvägg för brandväggsregler etc. Filter-tabell är angedd som standard om inget annar har angetts. 

=== '''Linux systemkommandon''' ===
* [[/top/|top]] – Visar en lista över Linux processer
* [[/du/|du]] – ''&quot;disk usage&quot;'' skriv ut hur mycket diskutrymme som alla underliggande filer och kataloger kräver
* [[/kill/|kill]] - dödar en process
* [[/killall/|killall]] – &quot;Döda&quot; (stäng av) dataprocesser, t.ex. program, i Linux vanligen enligt givna kriterier, i vissa unixar ordagrant alla
* [[/free/|free]] – visar tillgängligt primärminne och växlingsutrymme

=== Filkommandon ===
*[[/chmod/|chmod]] – ändra rättigheter till en fil eller filkatalog
*[[/chown/|chown]] – ändra ägarskap (byt ägare till) av en fil eller filkatalog
*[[/chgrp/|chgrp]] – ändra grupprättigheter på en fil eller filkatalog
*[[/cat/|cat]] – Visa en fils innehåll i terminalfönstret
*[[/cd/|cd]] – Ändra vilken katalog du står i
*[[/cp/|cp]] – Kopierar fil eller katalog
*rm – Tar bort/ersättet en fil ('''OBS: Permanent!''')
*[[/ls/|ls]] – Visa alla filer som finns i den nuvarande katalogen
*[[/mkdir/|mkdir]] – Skapa en ny filkatalog under katalogen där du står
*[[/mv/|mv]] – Flytta en fil till en ny filkatalog och/eller byt namn på den
*nano – Enkel och snabb texteditor
*[[/pwd/|pwd]] – Visa namnet på den katalog där du står 

=== Omständliga kommandon ===
*[[/alias/|alias]] – 
*[[/bash scriptning/bash scriptning]] – (med åtminstone ett vilkor) 
*[[/vim/|vim]] – 
*export – (miljö variabler) 
*[[/sort/|sort]] –
*crontab – en schemaläggare av aktiviteter som skall utföras regelbundet
*[[/wget/|wget]] – ett statiskt nedladdningsprogram som körs lokalt på datorn. Kan t.ex. ladda ner hemsidor  

[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:IT]]
[[kategori:Manualer]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|L]]
[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]</text>
      <sha1>j14ewus2ffal7cadxhcu86v1jphmez1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/mv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7898</id>
    <revision>
      <id>38344</id>
      <parentid>31759</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:20:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38344</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="293" sha1="mqk4uq6thvfrs6md4f16u9djcudh3n0" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

 mv [OPTION]... [-T] SOURCE DEST
 mv [OPTION]... SOURCE... DIRECTORY
 mv [OPTION]... -t DIRECTORY SOURCE...

Dessa kommandon använder man för att flytta över filer och samtidigt kan du byta namn på filen.
Från en katalog till en annan.</text>
      <sha1>mqk4uq6thvfrs6md4f16u9djcudh3n0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/ping</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7899</id>
    <revision>
      <id>38347</id>
      <parentid>31757</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:21:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38347</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="848" sha1="cp9rs25dw0knk44z7ib7tv1iuienrdv" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

PING eller Packet Internet Groper, är ett enkelt commando används för att kontrollera hur lång tid det tar för ett enkelt paket med information för att nå IP-adress och återvända till varifrån den kom

Man skriver ping och sedan en website eller ipadress

-----
&gt; PING eller Packet Internet Groper, är ett enkelt commando används för att kontrollera hur lång tid det tar för ett enkelt paket med information för att nå IP-adress och återvända till varifrån den kom
&gt;
&gt; Man skriver ping sen tex...www.facebook.com så kommer det upp vad för ping den websiten har


-----


Ping(Packet Internet Groper) är ett kommando som kollar hur lång tid det tar för information att nå en IP-adress och tillbaks.

Du skriver ping sen webbsidans namn eller ipadress för att se pingen.</text>
      <sha1>cp9rs25dw0knk44z7ib7tv1iuienrdv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/alias</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7900</id>
    <revision>
      <id>38323</id>
      <parentid>31692</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:15:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38323</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1545" sha1="1qe88n2kalvc2vwjrpl4jp6jrr70bjw" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Ett alias kommando kan vara användbart om du vill skapa en &quot;genväg&quot; till ett kommando.

Formatet är alias name='command'
 &gt; Alias hem = 'cd / home / Dave / public_html

Detta kommer att skapa ett alias som kallas för “hem”, som kommer ställa dig i /home/dave/public_html, alltid när du skriver /home i kommandotolken. 

Du kan ”alias” vilket kommando du vill, även för andra alternativ.
 &gt; Alias list = 'ls-la '

Detta skapar ett alias som kallas “lista”, vilket kommer att använda ls kommandot för att skriva en lång stil lista i katalogen, (l ger en lång stil lista, och a visar alla filer – inklusiva de dolda filerna).

För att se en lista av alla “aliases” som finns på din linus burk, skriv in alias i kommandofönstret!


Alias: Den alias kommando kan vara

användbart om du vill skapa en &quot;genväg&quot; till ett kommando.

-----
Alias kan användas för att skapa genvägar eller kortare namn för ett längre kommando.
 &gt; alias home='cd /home/dave/public_html'
Det ovan kommer att skapa en alias som heter ”home”. Du kommer att hamna i home/dave/public_html mappen när du skriver in home i kommandotolken.
-----
Alias är användbart när du vill göra en genväg på ett kommando.

Används så här: Skriver du 
 &quot;alias home='cd /home/dave/public_html'&quot; 
kommer det skapa ett alias som heter home.

När du sedan skriver home i terminalen kommer den sätta dig i /home/dave/public_html katalogen.

Du kan använda alias på vilket kommando du vill.</text>
      <sha1>1qe88n2kalvc2vwjrpl4jp6jrr70bjw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/traceroute</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7901</id>
    <revision>
      <id>38354</id>
      <parentid>31664</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:21:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38354</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="363" sha1="1tfmbbth0orm8h9368u9uqxy0lka8j3" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

'''Traceroute'''

När man ska spåra vilken rutt trafiken tar från en lokal dator till en annan lokal dator/server eller extern dator använder man sig av kommandot Traceroute. Man kan även spåra olika domäner som man brukar surfa till.
Exempel 
 traceroute 192.168.65.2 
eller 
 traceroute aftonbladet.se</text>
      <sha1>1tfmbbth0orm8h9368u9uqxy0lka8j3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/sort</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7902</id>
    <revision>
      <id>46373</id>
      <parentid>38349</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T23:38:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>numerisk sortering, du</comment>
      <origin>46373</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="907" sha1="c2radb20y2u7mwqlbdynzg3upote373" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

'''Sort'''

Kommandot &quot;sort&quot; använder man sig av om man vill sortera texten i en textfil.
Exempel: 
 sort -d fil.txt
Man sorterar texten enligt bokstavsordning
 sort -u fil.txt
Om det finns två rader som är likadana så visar den bara en av raderna.

-----
Man kan också ordna raderna i nummerordning.
 du katalog/* | sort -nr | head -20
[[Lathund för terminalkommandon i linux/du|du]] anger hur mycket diskutrymme en viss katalog och dess underkataloger använder. Här sorteras filerna och katalogerna under &quot;katalog&quot; enligt hur mycket utrymme de kräver, med största först (&quot;-r&quot;, &quot;reverse&quot;), och de 20 första (största) visas. Byt &quot;head -20&quot; mot &quot;less&quot; så kan du bläddra i listan.
-----

Sort används för att sortera, sammanfoga eller jämföra alla rader från den givna filen, eller det som är satt som standard om inga filer är givna.</text>
      <sha1>c2radb20y2u7mwqlbdynzg3upote373</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/vim</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7903</id>
    <revision>
      <id>40894</id>
      <parentid>38355</parentid>
      <timestamp>2014-03-07T09:26:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>134.25.0.196</ip>
      </contributor>
      <comment>tar bort google translate-gallimatias, och korrigerar det som en gång redan korrigerats</comment>
      <origin>40894</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1153" sha1="0l37ie5huzzi81u2xvu4vqzxpy9day1" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Vim är en kraftfull textredigerare, som används av massor av programmerare och andra i nix världen. Vim är en klon av 'vi' (en av de vanliga textredigerare på UNIX-system), som skapades av Bill Joy. Vim är inte komplicerat, och när du har lärt dig dess grundläggande knapptryckningar, kommer du att uppskatta fördelen med en sådan kraftfull redigerare.

------
Kommando
Vim (Vi Improved) är en textredigerare som framförallt är kompatibel med Vi. Det kan användas för att redigera alla typer av vanlig text. Det är särskilt användbart för redigering av programkod.

-----

Vim (Vi Improved) är en utökad textredigerare från den tidigare versionen VI.
Man startar Vim genom att skriva in 
 vim 
i terminalen. Där kan du välja att öppna en fil; och om filen finns öppnas den, om inte skapas den.

Ex:
 vim file.txt
Vim är inte så avancerat, med grundläggande kunskaper kommer vara tillräckligt för en början.
Det finns också en tutorial inbyggd i vim som man kan använda om man vill lära sig mer.
För att starta Vim handledare, skriv bara 
 vimtutor 
i en terminal.</text>
      <sha1>0l37ie5huzzi81u2xvu4vqzxpy9day1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/su</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7904</id>
    <revision>
      <id>47960</id>
      <parentid>38351</parentid>
      <timestamp>2018-03-29T17:24:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>puts; sudo -c; jfr sudo</comment>
      <origin>47960</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="999" sha1="97kv2q4lihr7lir25eijbfsvuslb4vk" xml:space="preserve">'''su''' – Du får root-access som SuperUser under förutsättning att du kan root-lösenordet. 
*&lt;code&gt;su elev&lt;/code&gt; = byter till angiven användare 
*&lt;code&gt;su&lt;/code&gt; = enbart su byter till root 
*&lt;code&gt;su - user&lt;/code&gt; = ger dig användarens omgivning som om du loggat in som denna, t.ex. hamnar du i användarens hemkatalog
Avsluta su-sessionen med &lt;code&gt;exit&lt;/code&gt;.

Om du bara vill köra ett kommando, motsvarande &lt;code&gt;[[Lathund för terminalkommandon i linux/sudo|sudo]] kommando&lt;/code&gt; kan du ge kommandot med flaggan -c. Om kommandot skall ha parametrar eller specialtecken måste du lägga det inom enkla eller dubbla citationstecken (beroende på hur specialtecknen skall hanteras):
 sudo -c &quot;kommando&quot;

su kräver att man är root eller kan lösenordet. För [[Lathund för terminalkommandon i linux/sudo|sudo]] räcker det att man kan sitt eget lösenord – och har lämpliga rättigheter genom konfigurationsfilen /etc/sudoers.

[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]</text>
      <sha1>97kv2q4lihr7lir25eijbfsvuslb4vk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/bash scriptning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7905</id>
    <revision>
      <id>48294</id>
      <parentid>38324</parentid>
      <timestamp>2018-11-23T11:27:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>språkvård</comment>
      <origin>48294</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="599" sha1="ccoyh6crej3e4g2fkv9fhmbnt7h56av" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Bash: är en sh-kompatibel kommandospråkstolkare som utför kommandon inlästa från standard input eller från en fil. Bash innehåller också en del funktioner från Korn-och C-skalen (ksh och csh).

Bash är avsedd att erbjuda vad som beskrivs i avsnittet ''Shell and utilities'' i IEEE:s POSIX-specifikation (IEEE Standard 1003,1). Bash kan konfigureras att vara POSIX-anpassad som standard, annars bör användare som vill att specifikationen följs helt ställa in omgivningsvariabeln POSIXLY_CORRECT eller starta Bash med flaggan --posix.</text>
      <sha1>ccoyh6crej3e4g2fkv9fhmbnt7h56av</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/chmod</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7906</id>
    <revision>
      <id>46367</id>
      <parentid>38327</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T23:02:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>begriplig förklaring - är det gamla en maskinöversättning?</comment>
      <origin>46367</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2702" sha1="hpres8f7t6c7m2fxoxq2f0e6jt5xfzo" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

chmod Kommando för att kontrollera vem som kan använda en viss fil eller filerna i en viss katalog.

 chmod a+r fil
Låter alla läsa filen &quot;fil&quot;
 chmod go= fil
Tar bort alla rättigheter till &quot;fil&quot; för andra än ägaren.
 chmod go=x katalog
Låter andra än ägaren komma åt filer i en katalog, men inte se vilka filer katalogen innehåller. På så sätt kan de som vet att en viss fil finns där komma åt den (om filrättigheterna tillåter det), men inte andra (om de inte kan gissa namnet).
 chmod -R g+rX,o-r katalog
Låter alla i gruppen läsa filerna i en katalog, tar bort läsrättigheter för de andra. &quot;-R&quot; anger att ändringen skall göras också i underkataloger etc. Notera att gruppen med u,g,o och flaggorna skall skrivas utan mellanslag.
 chmod u-x fil
Filen skall inte betraktas som ett datorprogram (för ägaren).

----
chmod: ändrar
file mode bitar av varje given fil enligt läge, som kan
antingen en symbolisk representation av förändringar att göra, eller ett oktalt tal
representerar lite mönster för det nya läget bitar.

Formatet för en symbolisk läget är [ugoa ...][[+-=][ perms ...]...], där
perms är antingen noll eller flera brev från den inställda rwxXst, eller en enda
brev från den inställda Ugo. Flera symboliska lägen kan ges separat
betygsatt med kommatecken.

En kombination av bokstäver ugoa kontroller som användarnas tillgång till
Filen kommer att ändras: den användare som äger den (u), andra användare i
filens grupp (g), andra användare inte i filen grupp (o), eller alla användare
(a). Om ingen av dessa ges, är den effekt som om en fick, men
bitar som ställs in i umask påverkas inte.

Operatören + orsakar det valda bitar filen läge för att läggas till
befintliga filen läge bitar av varje fil, - gör att de tas bort, och
= Får dem att läggas och orsakar att nämnas bitar tas bort
förutom att en katalog är inte omnämns som användare och grupp bitar ID
påverkas inte.

Bokstäverna rwxXst välj fil läge bitar för berörda användare: läs
(r), skriva (w), exekvera (eller sök efter kataloger) (x), kör / sök
bara om filen är en katalog eller redan har exekverarättigheterna för
några användare (X), som användare eller grupp-ID om verkställighet (s), begränsad dele-
ning flagga eller klibbiga bitar (t). Istället för en eller flera av dessa brev,
Du kan ange exakt en av bokstäverna Ugo: behörigheter beviljades
till användaren som äger filen (u), vilka behörigheter som ges till andra
användare som är medlemmar av filens grupp (g) och behörigheter
beviljas användare som är i något av de två föregående kategorierna
(O).</text>
      <sha1>hpres8f7t6c7m2fxoxq2f0e6jt5xfzo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/history</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7907</id>
    <revision>
      <id>38333</id>
      <parentid>31750</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:17:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38333</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="952" sha1="2403iwinos93os2iony5lkac40hpi35" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

commandot History

Många program läser in data från användare, en linje i taget. GNU history-biblioteket kan hålla reda på dessa rader, koppla godtyckliga data till varje rad, och använda information från tidigare linjer för att komponera nya.

-----

 history -w history-list.txt
Man exporterar listan till en fil på datorn så man kan använda den vid ett senare tillfälle ifall man vill.

 history -a history-list.txt
Man kan bifoga en nuvarande historia till ett senare skapad historia fil.

 history -r history-list.txt
Du kan lägga till ett kommando i historia listan som du har tagit bort.

 !136
allt är i nummer ordning och man kan kalla på ett kommando genom att skriva ett ”!” och sen nummeret som det är på. T ex 1. kill så skriver man !1 i terminalen och då använder man den.

 history -C
Denna funktionen gör så att man rensar sin lista på använda kommandon.</text>
      <sha1>2403iwinos93os2iony5lkac40hpi35</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/mount</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7908</id>
    <revision>
      <id>46372</id>
      <parentid>46371</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T23:28:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>gemen</comment>
      <origin>46372</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="653" sha1="9cn95m1lcw80hj2efx6w18eytaq9oj8" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

mount
Montera ett filsystem, exempelvis en extra hårddisk, en floppydisk eller en CDROM.

 mount /dev/sdb1
Monterar första partitionen på enheten sdb1 (typiskt enhetsnamn för en usb-sticka), förutsatt att en lämplig rad finns i /etc/fstab, där monteringspunkten anges.

 sudo mount /dev/sdb1 /mnt
Monterar sdb1 på /mnt. [[Lathund för terminalkommandon i linux/sudo|sudo]] används eftersom root-rättigheter krävs om lämplig rad inte finns i /etc/fstab. Vanligen används kataloger under /media som monteringspunkt för minnesstickor, CD-skivor och liknande, men också /mnt kan användas.</text>
      <sha1>9cn95m1lcw80hj2efx6w18eytaq9oj8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/iwconfig</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7909</id>
    <revision>
      <id>38335</id>
      <parentid>31715</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:18:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38335</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="344" sha1="1eqkjjdrdxzeh3od66zmjy1j1a2no49" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

iwconfig är ett kommando som gör så att informationen om det trådlösa nätverkskortet skrivs ut i terminalen. Alltså är det ungefär samma som ifconfig.

-----
lägg till &quot;iwconfig wlan0 enc &lt; key &gt; //ersätt &lt; key &gt; med en kod, man ändrar alltså wep-kryptering till koden du angav.</text>
      <sha1>1eqkjjdrdxzeh3od66zmjy1j1a2no49</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/du</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7910</id>
    <revision>
      <id>38330</id>
      <parentid>31781</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:17:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38330</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="715" sha1="pg9tmu8mw0xl3clzyw2w4xmwqqzfto1" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

du - uppskatta filutrymme användning
Efter ”Du” kan sedan tillägga en bokstav, för att bestämma vart du ska uppskatta filutrymmet.
Ex.
”Du” kommandot visar diskutrymmet som används av filer och kataloger. Lägger vi sedan till –h, så blir visningen lättare att förstå, och alternativet-s sammanfattar resultatet.
 du-h-s
kommer att redovisa den sammanlagda diskutrymme som används av alla underkataloger i den aktuella katalogen. För att se diskutrymme på alla underkataloger också du använda:
 du-h


-----


 du
Kommandot visar vad man har uppe och hur mycket som används.

 -a, --all
skriv räknas för alla filer, inte bara kataloger</text>
      <sha1>pg9tmu8mw0xl3clzyw2w4xmwqqzfto1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/cat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7911</id>
    <revision>
      <id>46568</id>
      <parentid>46359</parentid>
      <timestamp>2016-03-10T20:49:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>filnamn</comment>
      <origin>46568</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="770" sha1="ecvd020bd7c4bu2ayaq0yf2a2ijvfw3" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Cat kommandot kan användas för att slå samman flera filer och skriva ut resultatet (eller en enda fil) på skärmen eller i en ny fil.

Används så här: Skriver du &quot;cat fil.txt&quot; så kommer det upp vad det står i filen fil.txt.

Skriver du &quot;cat fil1.txt fil2.txt&quot; så kommer det upp vad det står i båda filerna.

-----
cat – tillåter dig att använda redigera och kombinera olika filer

 cat file1.txt file2.txt &gt; file3.txt

Detta kommando läser file1 och file 2 och kombinerar dem till en ny fil kallad file3.txt


-----

Cat – Kommandot tillåter dig att använda, redigera och kombinera en specifik fil.
(Exempel: ”Cat file1.txt file2.txt &gt; file3.txt” – kombinerar file1 och file2 i en nyfile3.)</text>
      <sha1>ecvd020bd7c4bu2ayaq0yf2a2ijvfw3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/grep</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7912</id>
    <revision>
      <id>46369</id>
      <parentid>46368</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T23:18:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>fler uttryck i samma sökfras</comment>
      <origin>46369</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1367" sha1="1zm5m7qk9nisile7getlxr6s9qfwudh" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

grep – Hittar text i en fil (eller flera)

Grep är ett kommandoradsverkygt (ett kommandoradsverktyg är en mekanism för att interagera med en dator operativsystem eller program genom att skriva kommandon för att utföra specifika uppgifter).

Grep kommandot letar genom den givna filen eller filerna och söker rader som innehåller de givna strängarna (egentligen: reguljära uttrycken). Raderna som matchar skrivs ut. Om man gav mer än ett filnamn anges också i vilken fil en viss rad hittades.

Kommando exempel:
 grep ordet &quot;filnamn&quot;
 grep &quot;sträng1.*sträng2&quot; &quot;filnamn&quot;
 cat otherfile | grep &quot;något&quot;
 kommando | grep &quot;något&quot;

Om man vill söka efter uttryck med specialtecken är det ibland praktiskt att ge växeln &quot;-F&quot;, som tolkar söksträngen som ren text. Om något av tecknen kan vara kodat på olika sätt (såsom &quot;å&quot; i &quot;något&quot;) kan det löna sig att försöka hitta något annat att söka på (eller använda ett reguljärt uttryck).

För att söka i en katalog efter den fil som innehåller ett visst uttryck kan man kombinera grep med find och xargs:
 find katalog -print0 | xargs -0 grep &quot;något&quot; /dev/null

Här används -print0 och -0 för att undvika problem med filnamn som innehåller specialtecken och /dev/null som en &quot;dummy&quot;-fil för att grep säkert skall skriva ut filnamnet.</text>
      <sha1>1zm5m7qk9nisile7getlxr6s9qfwudh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/passwd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7913</id>
    <revision>
      <id>53101</id>
      <parentid>38345</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:56:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53101</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1587" sha1="7xw5qw2gzxjfp8squldm7ne0jg8l8qh" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

passwd ger dig möjligheten att ändra lösenord på den användaren du är inloggad på.
Efter du skrivid in passwd får du upp tre promter.
 Current password:
 New password:
 Confirm password:
Alla punkter måste fyllas i ordentligt för att det skall funka.
-----

Passwd används för att ändra lösenordet på ett användarkonto. Om man är administratör så kan man ändra lösenord på allas konton, men om man har ett vanligt konto så kan man bara ändra sitt eget.

När man skriver in Passwd så kommer det komma upp att man ska skriva in det gamla lösenordet och sen får man skriva in det nya två gånger. Men om man är administratör så kommer det bara upp att man ska skriva in de nya två gånger

-----

Vad heter det? - Passwd
Vad gör det? - Ger en möjlighet att ändra lösenord på den användaren som är inloggad på klienten.
när du har skrivit &quot;Passwd&quot; kommer det fram 3 olika alternativ :
 Current password :
 New password :
 Confirm Password :
Hur används det? du skriver in det lösenordet du har, sedan skriver in ett nytt. new password och confirm password,
måste vara det samma för att det ska funka.


-----


Passwd är ett kommando som ändrar användarens lösenord.
När du skriver in passwd så får du upp
Current password:
New password:
Confirm password:

Om man är administrator kan man ändra allas kontos lösenord och om du inte är administrator kan du bara ändra ditt eget konto. När du ändrar lösenord som administrator behöver du bara skriva i New pass och confirm pass.</text>
      <sha1>7xw5qw2gzxjfp8squldm7ne0jg8l8qh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/kill</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7914</id>
    <revision>
      <id>38337</id>
      <parentid>31732</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:18:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38337</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1881" sha1="bzrkj2ukq6c9rdoy8ofkwykzvw0gyli" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

kill andvänder man för att stänga ner en process

-----
ill: Tillåter dig att stänga ner en process i form av att leta upp processer och sedan ange vilket nummer som ska stängas ner av kill.

Ett exempel är att skriva: ps ux, då visar terminalen först användarens namn, numret på processen, katalogadressen och till sist namnet på programmet.
Skriv sedan: kill -9 och numret på processen, då stänger du ner processen med kommandot kill. -9 menas med att det säkerställs att processen stängs.


-----
Kill - Används när man vill avbryta en process.

Kill kommandot skickar en signal till en process. Vanligtvis är de skickade budskapet uppsägningen signalen, som säger till processen att avslutas.

Det finns liknande varianter på kill-kommandot. En variant är ”killall”, detta verktyg anropas automatiskt är systemet går igenom en avstängning.

Exempel på kommando ett kommando som ”dödar” och loggar ut alla användare:
 # skill -KILL -v /dev/pts/*
-----
Kommando:

 kill [ -s signal | -p ] [ -a ] [ -- ] pid ...
 kill -l [ signal ]

Exempel på &quot;kill [-pid]&quot;
 0 
Alla processer i den aktuella processen gruppen signaleras.

 -1 
Alla processer med pid större än 1 kommer att signaleras.

 -n 
där n är större än 1. Alla processer i process-gruppen
n signaleras. När ett argument av formen &quot;-n&quot;
ges, och det är tänkt att beteckna en process grupp, antingen
signalen måste anges först, eller argumentet måste
föregås av ett &quot;-&quot; alternativet, annars kommer de att tas
som signal att skicka.

 -s-signal
Ange den signal att skicka. Signalen kan ges som en signal
namn eller nummer.

 -l 
Skriv en lista med signal namn. Finns i:
/usr / include / linux / signal.h

 -en 
begränsar inte kommandonamn till pid konvertering till processer
med samma uid som den nuvarande processen.</text>
      <sha1>bzrkj2ukq6c9rdoy8ofkwykzvw0gyli</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/ifconfig</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7915</id>
    <revision>
      <id>46363</id>
      <parentid>38334</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T22:18:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>puts</comment>
      <origin>46363</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="610" sha1="mz56moy9xfinnzeor7b575kg8hwc8qc" xml:space="preserve">ifconfig är nästan samma sak som ipconfig på windows. Man kan se IP-adressen, MAC-adressen, hur mycket data som förmedlats och liknande.

-----
ifconfig: Används för att manipulera sin IP-adress i ubuntu. Man kan lägga till en ny IP-adress för ett nätverkskort eller ändra nätmask and IP-adress för ett kort som redan existerar.


-----


ifconfig – Låter dig se information om de konfigurerade nätverken.
(Exempel: Ifconfig eth0 – kommandot visar information om nätverksinställningar på första Ethernet-adaptern installerad i datorn.)

[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]</text>
      <sha1>mz56moy9xfinnzeor7b575kg8hwc8qc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/sudo</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7916</id>
    <revision>
      <id>47961</id>
      <parentid>38352</parentid>
      <timestamp>2018-03-29T17:27:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>puts av första stycket</comment>
      <origin>47961</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1097" sha1="47rhwgdj9umpmcm5ife92fn9s23wvht" xml:space="preserve">Sudo: Tillåter dig till att bli root (admin) och på så sätt kunna utföra speciella kommandon. Vanligen behöver man skriva in sitt lösenord (sitt eget) vid användning av sudo.

Ett exempel på hur man kan använda sudo är: 
 sudo apt-get upgrade 
då anger man att man är administratör och har rättighet till att uppdatera mjukvaran till fullo.

-----
Sudo ger en tillåten användare möjlighet att köra ett kommando som superanvändare eller en annan användare, som anges i sudoers-filen. Den verkliga och effektiva UID-och GID är inställda för att matcha de i målet användaren som anges i passwd-filen och gruppen vektor initieras baserat på koncernens filen. Om ”invoking” användaren rot eller när målet användaren är samma som ”invoking” användaren, ingen lösenord krävs. Annars kräver sudo att användarna autentiserar sig med ett lösenord som standard. När en användare har blivit autentiserad, är en tidsstämpel uppdateras och Användaren kan sedan använda sudo utan lösenord för en kort tid.

[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]</text>
      <sha1>47rhwgdj9umpmcm5ife92fn9s23wvht</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/killall</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7917</id>
    <revision>
      <id>38338</id>
      <parentid>31773</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:18:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38338</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="393" sha1="hhbo9tqijxo5aijk2t0gb4s5r4t53f6" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

killall skickar en signal till alla processer som kör någon av de angivna kommandon.


-----


Killall - Kommandot ”killall” stänger av en process, och om ingen process namngetts så ”dödar” den alla processer.
(Exempel: ”Killall -u – user_01” skulle alltså döda alla processer som användaren ”user_01” har igång.)</text>
      <sha1>hhbo9tqijxo5aijk2t0gb4s5r4t53f6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/mkdir</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7918</id>
    <revision>
      <id>38342</id>
      <parentid>31726</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:20:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38342</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1321" sha1="j6jyk0kd24h8xw3rclkzjcb10go0ro1" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

mkdir skapar en eller flera mappar.

För att skapa en mapp måste du ha tillåtelse från &quot;parents&quot; mappen.

Alternativ du kan använda med kommandot mkdir:

-m mode, --mode mode

Du ger mode tillåtelse för nya mappar/sökvägar. Läs om chmod för bättre förklaringar om mode.

-p, --parents

Skapar en parent sökväg om det inte redan finns

-v, --verbose

Skriver ut ett meddelande för varje sökväg/mapp du skapat.

--help

Skriver ut ett hjälp meddelande och stängs sedan ner.

--version

Skriver ut vilken version du har och stänger sedan ner.

-Z context, --context=context

Skapar en säkerhet i dina sökvägar du skapat.


Exempel på hur du gör mappar.

Skapa en sökväg med endast text som heter personal:

mkdir -m 444 personal

Följande sekvens:

mkdir work; cd work mkdir junk; cd junk mkdir questions; cd ../..

Här går du alltså in i mappen som heter work, skapar en mapp som heter junk, går sedan in i mappen junk, skapar en mapp som heter questions. Och sedan skapar en mapp som du själv får välja namnet på (../..)

Man kan också skriva på ett enklare sätt, så här:

mkdir -p work/junk/questions.

-----

mkdir=mkdir gör en ny katalog i i dos och os/2.om man vill tillverka en ny katalog i dos så kan man skriva mkdir.</text>
      <sha1>j6jyk0kd24h8xw3rclkzjcb10go0ro1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/free</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7919</id>
    <revision>
      <id>38331</id>
      <parentid>31753</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:17:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38331</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="895" sha1="nsz303dpdia81vr0ehh2zbz972t4wbq" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Free: Visar den tillgängliga mängden fysiskt minne, den använda, växlingsminnet, buffert och cacheminnet av kärnan.


Man kan använda det i form av att skriva free -t, då visar det den totala summan av det fysiska minnet och växlingsutrymmet. Om man själv vill ange vilken enhet som ska användas så kan man t.ex. skriva --mb för att få ut megabyte.

-----

 free [-b | -k | -m] [-o] [-t] [-V]

''&quot;Free&quot;''
Visar den totala lediga mängden, använda mängden och även swap minnet.

Visa minnet i olika former.
*-B byte
*-k kilobyte
*-m megabyte.
*-T visar en rad som innehåller summor.
*-O (stor bokstav)inaktiverar visningen av en &quot;buffert justeras&quot; linje. om
*-o (liten bokstav)alternativet inte anges, subtraherar fri buffertminne från de använda
minnet och lägger till det fria minnet rapporterats.
*-V versionsinformation</text>
      <sha1>nsz303dpdia81vr0ehh2zbz972t4wbq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/man</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7920</id>
    <revision>
      <id>46564</id>
      <parentid>46366</parentid>
      <timestamp>2016-03-08T12:33:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rursus</username>
        <id>3927</id>
      </contributor>
      <origin>46564</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="595" sha1="b11vzq2uyxwst6g3dukpsz9m374sqjv" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Kommandot används för att få fram all information ur manualen om ett enskilt kommando. Vill man veta allt om kommandot ls, tillsammans med samtliga växar, skriver man tex:
 man ls

Man går upp och ner i manualens sida med piltangenterna.

När man är klar med manualen skriver man
 q
(förkorting för engelskans &quot;quit&quot;) så stängs manualen.

Man kan också söka på nyckelord. För att få en lista på de flesta installerade webbläsare (och en del andra kommandon) kan man skriva
 man -k &quot;web browser&quot;

eller
 apropos &quot;web browser&quot;</text>
      <sha1>b11vzq2uyxwst6g3dukpsz9m374sqjv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/cd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7921</id>
    <revision>
      <id>46360</id>
      <parentid>38326</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T21:58:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>+ &quot;~&quot;; puts</comment>
      <origin>46360</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="888" sha1="fof0tsyv92wpkq3qu3f5pn2jzzjvmzr" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Ändra vilken katalog du står i:
 cd [katalog]
katalog – Namnet på den katalog användaren du vill skriva.
 cd .. 
Används för att gå upp en katalognivå i Unix-skalet. Det är viktigt att det finns ett mellanslag mellan cd och ..
 cd -
Byter i Korn- och Bash-skal tillbaka till en katalog som tidigare använts.
 cd ~
 cd ~användarnamn
Byter till egen eller en viss användares hemkatalog
-----
cd – Byter mapp t.ex
 cd /tmp
för att komma till katalogen för tillfälliga filer.

 cd .. 
detta går upp en mapp i katalogen tex om jag är i /home/users och skriver cd .. så kommer jag till /home

-----

Cd – Det här kommandot låter dig navigera mellan mapparna i systemet.
(Exempel: Låt oss säga att jag är i mappen ”/home/user_01”och skulle skriva ”cd” så hade jag automatiskt hamnat i ”/home” mappen)</text>
      <sha1>fof0tsyv92wpkq3qu3f5pn2jzzjvmzr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/top</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7922</id>
    <revision>
      <id>38353</id>
      <parentid>31736</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:21:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38353</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="485" sha1="ag5ct3qfnxdcp7oi8uhj4akwfdwkgzt" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Top!

Top gör om terminalen till en UI som visar omfattande information om din CPU och dator.
Den visar Processer som körs, när dem körs, hur länge dem körts hur, mycket utav CPU'n varje process drar m.m.

Med Top kan du ändra inställningar, stänga ner processer och övervaka sovande processer och Zombie CPU's.

Den visar allt i realtid.
Om man skulle likna Top med något ur Windows är den lite som Aktivitetshandlaren.</text>
      <sha1>ag5ct3qfnxdcp7oi8uhj4akwfdwkgzt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/wget</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7923</id>
    <revision>
      <id>38356</id>
      <parentid>31738</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:21:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38356</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="204" sha1="h5nn5s1r7bq02qhx3bnymfwh1odbtp0" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Med kommandot &quot;wget (en hemsida)&quot; sparas en hemsida på datorn under hemma katalogen som index.html man får också se vad hemsidan har för ip adress.</text>
      <sha1>h5nn5s1r7bq02qhx3bnymfwh1odbtp0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/adduser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7924</id>
    <revision>
      <id>38322</id>
      <parentid>31767</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:15:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38322</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="516" sha1="ilbdklt7e1q8xi7yax8j3st3vkar1z5" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Adduser – Lägger till användare till systemet, även kopplat till kommandot addgroup som lägger till en grupp till systemet

 Adduser sebbus 
denna rad lägger till en användare kallad sebbus


-----

Adduser – Låter dig lägga till en användare till systemet, kommandot är också kopplat till addgroup som lägger till en grupp. Men det kan endast den som är ”root” göra.

Exempel: 
Adduser user_01
lägger till en användare med namnet user_01.</text>
      <sha1>ilbdklt7e1q8xi7yax8j3st3vkar1z5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/cp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7925</id>
    <revision>
      <id>46570</id>
      <parentid>46569</parentid>
      <timestamp>2016-03-10T20:59:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>46570</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1263" sha1="f473y5iytk6mrwmnqjlg01113nzmcu9" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

 cp -r mapp mapp.bk
Detta kommando skapar en backup på den valda mappen. Backupen får här namnet &quot;mapp.bk&quot;
 cp -p -r mapp mapp.bk
Med tillägg av &quot;-p&quot; får kopian samma &quot;senast ändrad&quot;- och &quot;senast använd&quot;-tidsstämpel som ursprungsfilen. Användarnamn m.m. bibehålls om möjligt (sällan för andra än root).

Om jag vill skapa en backup på min HoN map så skriver jag
 cp -r /home/games/HoN /home/newgames/
Man ska skriva platsen på den mappen man vill kopiera och stället man vill lägga backupen

Om du inte vill skriva över något i misstag, använd växeln &lt;code&gt;-i&lt;/code&gt;:
 cp -ri home/games/HoN /home/newgames/
-----

Kommandot cp, (copy). Kommandot använder man för att kopiera filer och mappar. När man ska kopiera så använder man sig av att gå till platsen (exempel: cd /home...) När man ser att man ligger där skriver man cp &quot;filens namn&quot; &quot;/home/...+ kopierades namn&quot; i mitt fall &quot;
 cp test /home/jogu2801/test2

När man ska kopiera mappar använder man sig av samma metod fast med ett &quot;-r&quot; exempel: &quot; 
 cp test -r /home/jogu2801/test2


-----


Cp –r – Kommandot skapar en backup på mappen du väljer.
(Exempel: cp -r /home/games/minecraft - /home/games/backups/minecraft)</text>
      <sha1>f473y5iytk6mrwmnqjlg01113nzmcu9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/Df</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7926</id>
    <revision>
      <id>38610</id>
      <parentid>37840</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:38:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38610</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="311" sha1="cyg6uky4h5p7h00ib4qeso38ptgtfuq" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]
 df -h 
detta kommando visar hur mycket ledigt utrymme du har kvar på din hårddisk i en enkel vy, annars om jag bara skriver df så ser man de i kb osv mycket mer svårläst än om jag skriver -h så får jag upp svaret i mb gb osv så kallat Human readable</text>
      <sha1>cyg6uky4h5p7h00ib4qeso38ptgtfuq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/df</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7927</id>
    <revision>
      <id>46362</id>
      <parentid>38329</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T22:16:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>puts</comment>
      <origin>46362</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="620" sha1="fior9glmzgfdv6z9b7ogse506kct2q4" xml:space="preserve"> df -h 
Detta kommando visar hur mycket ledigt utrymme du har kvar på din hårddisk (och andra enheter) i en enkel vy, annars om jag bara skriver df så ser man de i kb osv mycket mer svårläst än om jag skriver -h så får jag upp svaret i MB, GB osv så kallat Human readable


-----


df – Kommandot visar ditt totala och tillgängliga minne på systemet (på hårddiskar och liknande).
(Exempel: Kan bli svårt att läsa/förstå om man bara skriver ”df” därför är det väldigt mycket enklare att skriva ”df -h” för att lättare kunna läsa det.)

[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]</text>
      <sha1>fior9glmzgfdv6z9b7ogse506kct2q4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/iwlist</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7928</id>
    <revision>
      <id>38336</id>
      <parentid>31766</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:18:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38336</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1186" sha1="kb6xel8z8nxh9kq9zukwtqu9ttqqpg2" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Iwlist används för att visa en stor bit av information från ett trådlöst nätverkskort som inte visas av iwconfig. Detta är vanligtvis lista med parametrar.
Man skriver kommandot utan &quot;-&quot; efter &quot;iwlist&quot; (ex. iwlist scanning).
Några exempel på parametrar:
 [interface] scanning [essid NNN] [last]
 [interface] frequency
 [interface] channel
 [interface] bitrate
 [interface] rate
 [interface] encryption
 [interface] keys
 [interface] power
 [interface] txpower
 [interface] retry
 [interface] ap
 [interface] accesspoints
 [interface] peers
 [interface] event
 [interface] auth
 [interface] wpakeys
 [interface] genie
 [interface] modulation

Skriver man in iwlist channel eller frecuency får man information från nätverkskortet om vilka kanaler som är tillgängliga, vilken kanal man ligger på och vilken frekvens den har.
Scanning visar en lista över accesspunkter och Ad-Hoc celler i närheten, även en hel del annan information som till exempel ESSID, frekvens, kanal och mode. Viss information kan endast visa om du har privilegier, eller scannat tidigare med privilegier. Detta gäller för en vanlig användare.</text>
      <sha1>kb6xel8z8nxh9kq9zukwtqu9ttqqpg2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/ls</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7929</id>
    <revision>
      <id>46365</id>
      <parentid>38340</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T22:28:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>alla på hårddisken -&gt; i katalogen</comment>
      <origin>46365</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="627" sha1="4qh3jk0023x6py6inqylz009minn8qc" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Vad heter det? - ls
Vad gör det? - listar olika filer och kataloger
Hur används det? med exempel. - Skriver man &quot;ls -a&quot;, så visas alla filer som finns i en viss katalog, även de filer som är &quot;gömda&quot;.
Bra fall du vill ha koll på dina filer.


-----

 ls
is kommandot visar alla filer och mappar som du är i.
skriver du 
 ls –a 
så kan man se dolda filer.
De dolda filerna börjar med en punkt så att man kan skilja dem åt.


-----


ls -l – Kommandot visar dig mycket information om mappen som tex tillåtelser, ägare, storlek och när den senast var ändrad.</text>
      <sha1>4qh3jk0023x6py6inqylz009minn8qc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/pwd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7930</id>
    <revision>
      <id>38348</id>
      <parentid>31761</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:21:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38348</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="134" sha1="sfub8hphwarkkl1pff9uncr7oj47wk5" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

 pwd
print working directory
pwd kommandot visar exakt vart du är i hårddisken.</text>
      <sha1>sfub8hphwarkkl1pff9uncr7oj47wk5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/ps</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7931</id>
    <revision>
      <id>38346</id>
      <parentid>31764</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:20:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38346</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="161" sha1="kuvoiddtq1lvy8y866jv27vrjl2m3sw" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

 ps
Kommandot visar de aktuella processerna som körs.
 ps ux
Visar PID-numret på alla processer som körs.</text>
      <sha1>kuvoiddtq1lvy8y866jv27vrjl2m3sw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/less</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7932</id>
    <revision>
      <id>46364</id>
      <parentid>38339</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T22:27:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>bättre beskrivning</comment>
      <origin>46364</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="617" sha1="mt3s85xgnjc6fxqxbt3vn2e5t58a50w" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

less – Ett kommando för att se på textfiler, tillåter att man rör sig uppåt och nedåt i filen, går till ställen där ett visst ord hittas o.s.v.

För att söka i filen skriver man &quot;/&quot; följt av vad man vill söka (ett ord eller någonting annat). För att gå till nästa träff trycker man &quot;n&quot;, för föregående &quot;N&quot;. Piltangenter, PageUp etc. fungerar som normalt om man har rätta terminalinställningar. Sökuttrycket är en så kallad &quot;regular expression&quot;, vissa specialtecken måste anges på speciellt sätt (t.ex. &quot;\.&quot; för att söka på punkt).</text>
      <sha1>mt3s85xgnjc6fxqxbt3vn2e5t58a50w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/rsync</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7933</id>
    <revision>
      <id>38350</id>
      <parentid>31778</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:21:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38350</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2254" sha1="06zs4irnvldc7zqcidr879i4g3t1i1r" xml:space="preserve">[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]

Rsync är ett litet verktyg som är otroligt lätt att ställa upp på dina maskiner. Hellre än att ha ett manus FTP-session, eller någon annan form av filöverföring manus - rsync kopierar bara diffar av filer som faktiskt har förändrats, komprimerat och via ssh om du vill för säkerheten. Det är en munsbit - men vad det betyder är:
Diffs - Endast faktiska förändrade bitar av filer överförs, snarare än hela filen. Detta gör uppdateringar snabbare, speciellt över långsammare länkar som modem. FTP skulle överföra hela filen, även om endast ett byte förändrats. Komprimering - Den små bitar av diffar sedan komprimeras i farten, vilket ytterligare sparar filöverföring tid och minskar belastningen på nätverket. Secure Shell - Säkerheten är medvetna om er där ute vill ha här. Bäcken från rsync leds genom ssh-protokollet för att kryptera din session istället för rsh, vilket också är ett alternativ (och behövs om du inte använder ssh - aktivera det i din / etc / inet.d och starta om inet daemon om du inaktiverade det för säkerhet).

== Här är några andra viktiga funktioner i rsync: ==

*Stöd för att kopiera länkar, utrustning, ägare, grupper och behörigheter
*Uteslut och utesluta, från alternativ liknar GNU tar
*Ett CVS utesluta läge för att ignorera samma filer som CVS skulle ignorera
*Kräver inte root
*Pipelining av filöverföringar för att minimera latens kostnader
*Stöd för anonyma eller bestyrkta rsync servrar (idealiskt för spegling)

== Hur fungerar det? ==

Du måste ställa in en maskin eller annan av ett par att vara en &quot;rsync server&quot; genom att köra rsync i en demon-läge (&quot;rsync - demonen&quot; på kommandoraden), enkel konfigurationsfil (/ etc / rsyncd . conf). Alternativen är lätt att förstå, få till antalet - men mycket kraftfulla. Valfritt antal maskiner med rsync installerat kan sedan synkronisera och från maskinen som kör rsync-demonen. Man kan använda detta för att göra säkerhetskopior, filsystem spegel, distribuera filer eller antal liknande verksamheter. Genom att använda den &quot;rsync algoritmen&quot; som överför endast det diffar mellan filer (liknar en patch-fil) och sedan komprimera dem.</text>
      <sha1>06zs4irnvldc7zqcidr879i4g3t1i1r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datakunskap</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7935</id>
    <revision>
      <id>47950</id>
      <parentid>47947</parentid>
      <timestamp>2018-03-27T15:55:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 47947 av [[Special:Contributions/88.129.161.20|88.129.161.20]] ([[User talk:88.129.161.20|diskussion]]) ogjord: test</comment>
      <origin>47950</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6853" sha1="84k1zc39w5qq0pzrebqm1klrjmor0wp" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]

=Datakunskap=
Det här är studiematerialet till grundkursen i Datakunskap på wikiversity. Här skriver deltagarna ned vad de fått reda på och sammanfattar diskussionerna i kursen. Det är ett kollaborativt lärande där vi tillsammans skapar studiematerialet.

==Start!==
:''OBS! kvaliteten testas och boken är inte klar för användning [[Användare:Martinbangens|Martinbangens]] ([[Användardiskussion:Martinbangens|diskussion]]) 1 december 2012 kl. 11.41 (CET)'' 
Datorer är fantastiska och väldigt viktiga i dagens samhälle. Mycket har hänt med datorns utveckling sedan början av åttiotalet. Idag är det en möbel precis lika vanlig som TVn i hushållet. Alla förväntas ha en för att sköta till exempel bankärenden som att betala räkningar eller för att se ett missat avsnitt i TV-serien man följer. Datorn är mycket mer än så. Den är framför allt till för kommunikation och skulle kunna ersätta telefonen idag. Man kan ha videosamtal utan att det behöver kosta en enda krona eller skicka meddelande till kusinen på andra sidan jorden. Kanske bifoga en bild ifrån dagens promenad i skogen som tagits med husets digitalkamera; framkallad och klar att använda i datorn på några sekunder. En persondator (PC) kan idag användas till så mycket att det blir helt omöjligt att sammanfatta allt. Endast fantasin kan sätta stopp. Men det gör den sällan på en kreativ person. Om denna inte är helt utmattad förstås. Hur ska det gå för oss andra då i denna digitala världen? För oss räcker det med att lära oss så långt våra behov sträcker sig. Denna kursen är tänkt att passa alla samt gå igenom de vanligaste inom ämnets många aspekter.

==Datorns delar==
Vi har externa och interna datordelar men de interna kallar vi vanligtvis för komponenter.
Vi börjar med de externa. Det finns två olika typer av externa datordelar. Input så som mus,
tangentbord och output så som skärm, högtalare, och skrivare. För att känna att vi är interaktiva
med datorn behöver vi ha tillgång till både in och ut. Som t.ex. tangentbordet(in) → data → skärm(ut), i
detta fall ska det ske i [[w:Realtidssystem|realtid]] för att du ska veta vad du skriver. Om du senare ska skriva ut
resultatet på papper så sker det inte i realtid längre. Realtid betyder att komponenten är byggd för att bearbeta in-data utan
fördröjning och att lägga så lite arbete på processorn som möjligt.&lt;br /&gt;

[[Fil:Input-mouse.svg]]&lt;big&gt;  Mus&lt;/big&gt;&lt;br /&gt;

En modern datormus använder usb för att skicka in-data igenom en usbport av typ A (se usb nedan). Den äldre modellen använder PS/2 porten. Musen styr pekaren i den grafiska skrivbordsmiljön. Alltså pilen som flyttar på sig åt samma håll som du flyttar musen. Detta fenomen har tagits fram för att förenkla användandet av datorn. Användaren lär sig snabbt att associera ikoner med kommandon för programmet i stället för att behöva komma ihåg alla tusen olika kommandonamn på ett stort program som för tjugo år sedan var nödvändigt. Musen har vanligtvis två knappar. Vad som kan vara bra att veta är att vänsterknappen är oftast den primära knappen (ifall man ej har ställt om knapparna i t.ex Windows kontrollpanelen). Så för att aktivera en ikon använder du ett vänsterklick. Högerklicket aktiverar en sekunderfunktion associerad med ikonen, om det finns en sådan. Det är vanligt att en meny dyker upp då med flera alternativ.

[[Fil:Input-keyboard.svg]]&lt;big&gt;Tangentbord&lt;/big&gt;&lt;br /&gt;

Ett standard svenskt tangentbord förkortas vanligtvis SV och är nästan alltid av typen [[w:QWERTY|QWERTY]]. QWERTY är en standard layout för engelska och många latin liknande språk (se länken [[w:QWERTY|QWERTY]] för mer information). [[w:Shift|Shifttangenten]] har en symbol som ser ut som en uppåt pil. Den används för skriva stora bokstäver och de tecken som syns längs upp på dom översta tangenterna 1,2,3... AltGr fungerar likadant fast aktiverar det tredje tecknet. Enter är den stora tangenten till höger med en bakåt pil. Den infogar ett radbyte i texten. Tangenten över den har en liknande symbol men den tar bort tecknet till vänster om markören. Mellanslag heter den avlånga tangenten längst ner i mitten på tangentbordet. Den infogar ett mellanrum mellan orden. I bland när du skriver så kan det vara så att alla bokstäver blir stora bokstäver. Det beror på att CapsLock kan vara aktiverad. När den är aktiverad ska en lampa på tangentbordet börja lysa för att tala om att den är aktiverad. CapsLock finns vanligtvis längs bort till vänster bredvid bokstaven A. Tryck på den för att av- &amp; aktivera CapsLock. Sist men inte mist kanske den viktigaste att känna till i början är Esc tangenten (längst upp på vänster sida). Den används för att gå ut ur menyer och fungerar oftast som en gå tillbaka funktion. Det är inte farligt att testa Esc om du råkar gå in någonstans som du ångrar. Test att skriva lite med dator nu om du inte redan har gjort det. För windows användare tryck på start längst ner till vänster sen tryck på kör i menyn och skriv in edit. Testa alla knappar som finns, det är inget farligt. när du är klar tryck på Arkiv längst upp till vänster i fönstret med musen och sen Avsluta. Du kommer att bli frågad om du vill spara, då kan du bara trycka på nej med musen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För er som redan är vana vid att skriva kan träna på Touch typing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;big&gt;Skärmen&lt;/big&gt;&lt;br /&gt;

==Vanliga program==
Alla program har en licens som är skyddad enligt lag. Vi har mängder av begränsade licenser som gäller för de allra vanligaste program.
Dessa licenser är anpassade för marknaden. Ofta behöver du betala för att använda programmet lagligt. Ibland kan det vara så att man blir tvungen
att betala ytterligare för att uppgradera eller få hjälp med programmet eller bli beroende av andra tjänster. Det förekommer vanligen och är sannerligen ett rent utnyttjande. Utan att skapa fördomar kring detta vill jag påpeka att det finns också många företag som använder begränsad licens men är sjysta mot användaren. Det är därför viktigt att alltid läsa igenom avtalet och att inte bara trycka på &quot;Jag Accepterar&quot; när du installerar en programvara på din dator. Genom att vara medveten om dina rättigheter minskar du risken för att bli utnyttjad.&lt;br /&gt;

&lt;br /&gt;
&lt;big&gt;Operativsystem&lt;/big&gt;
*  [[w:Windows_XP|Windows XP]]
*  [[w:Windows_7|Windows 7]]
*  [[w:OS_X|OS X]]
*  [[w:Ubuntu|Ubuntu]]&lt;br /&gt;


&lt;big&gt;Webläsare&lt;/big&gt;
* Internet Explorer
* Safari
* Firefox
* Chromium&lt;br /&gt;


&lt;big&gt;Ord behandlare/Formaterad text&lt;/big&gt;
* Microsoft Office
* Open Office

==Kom igång med webben==

==Länkar==
* [http://sv.wikiversity.org/wiki/Datakunskap Kursen i grundläggande datakunskap på Wikiversity]</text>
      <sha1>84k1zc39w5qq0pzrebqm1klrjmor0wp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/C++ referenser online</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7936</id>
    <revision>
      <id>38536</id>
      <parentid>33843</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:20:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38536</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1839" sha1="hvsuuxnw5dwppsxfx7emet5a65b6vu1" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

'''Sidor om C++'''

[[/pekare i C++ för nybörjare/]]

[[/sortera listor i C++ för nybörjare/]]

[[/länkad lista i C++ för nybörjare/]]

== Resurser på Internet ==


Man behöver tips och hjälp vid programmering i C++. Här nedanför finns ett flertal länkar till olika resurser kopplade till C++ på nätet.

=== Svenska resurser ===

http://www.scribd.com/doc/37642578/Cplus-lektioner

''En lärobok i C++ inkl. instuderingsfrågor motsvarande gymnasiets programmering C / programmering 2 (GY 11).''


http://chakie.infa.fi/kurser/c++/html/book1.html

''En komplett e-bok om C++ programmering i allmänhet. Det är litet synd att den inte ligger på wikibooks men den är komplett och en bra referens om du behöver fördjupa dina kunskaper i C++.''


http://www.gamedev.se/artiklar/media/lankadelistor/lankadelistor.pdf

''En artikel på enkel och lättförståelig svenska om hur man skapar länkade listor. När ditt spel börjar innehålla mer än en handfull enheter kommer du att få mycket hjälp av att just länkade listor där du dynamiskt kan lägga till nya enheter (tills datorns minne tar slut).'' Alternativt så lär du dig hur STL biblioteket fungerar och kommer aldrig i kontakt med länkade listor igen.


http://www.gamedev.se/artiklar/media/vektorer/vektorer.pdf

''En artikel om vektorer och hur man ser var figurer finns på spelplanen utifrån position och riktning. Vektorer är standard i högre matematik i gymnasieskolan, men har du aldrig läst om vektorer, eller behöver repetition, är det en bra artikel väl värd att läsa.''

=== Engelska resurser ===
http://en.wikibooks.org/wiki/C++_Programming

''Engelska wikibooks manual om C++.''


http://www.cplusplus.com/doc/tutorial/

''En engelsk onlinekurs och referensverk för- och med C++.''</text>
      <sha1>hvsuuxnw5dwppsxfx7emet5a65b6vu1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/C++ referenser online/pekare i C++ för nybörjare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7938</id>
    <revision>
      <id>49223</id>
      <parentid>49222</parentid>
      <timestamp>2020-01-10T10:45:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Sotiale</username>
        <id>3442</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>38538</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10170" sha1="3f1blcjm8gh3dnuuwsvwjxwz1uuunq7" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Pekare på enkel svenska ==

''Pekare är ett oerhört abstrakt begrepp som är svårt att bemästra för blivande speltillverkare. Här nedan följer en någorlunda förenklad förklaring till vad pekare är och varför det är så viktigt att kunna hantera dem.''

Tänk dig ett rutnät på 4x4 rutor. För att hitta en speciell ruta kan vi ange koordinater med olika bokstäver:
   A B C D
 E|_|_|_|_|
 F|_|_|_|_|
 G|_|_|_|_|
 H|_|_|_|_|


Varje ruta har en koordinat. Längst upp i vänstra hörnet finns t.e.x E,A.
Nedre högra hörnet får heta H,D. 

Om vi tänker oss att detta är insidan på ett dataminne kan vi säga att just den här biten minne har 16 olika adresser. Tänk dig att varje rruta egentligen är en öppen kartong. 

Just för tillfället är samtliga kartonger oanvända, men även om kartongerna är tomma kan vi hitta rätt kartong med hjälp av adressen, t.ex. E,A.


Tänk dig nu att vi skapar tre variabler:
 int x=1;
 int y=2;
 int z=3;

När man skapar en variabel i ett program, lagras också innehållet i en (eller flera) platser i minnet. För enkelhetens skull kan vi tänka oss att varje variabel får plats i varsin kartong.
Tänk dig  
* att x hamnar i kartongen F,B 
* att y hamnar i kartongen F,C 
* och att z hamnar i kartongen F,D.
Vill man då hitta dessa variablers adresser, var kartongerna ligger i rutnätet, skriver man;
 cout &lt;&lt; &quot;X finns i &quot;&lt;&lt;&amp;x &lt;&lt; &quot; Y finns i &quot; &lt;&lt; &amp;y &lt;&lt; &quot; och Z finns i &quot;&lt;&lt; &amp;z &lt;&lt;  endl;

När koden skrivs ut står det:
 X finns i F,B Y finns i F,C och Z finns i F,D
Detta är en förenkling, på riktigt står värdena i hexadecimala tal, men nu använder vi en förenkling av verkligheten.

=== Slutsats ===
Genom att skriva &amp;x får man alltså veta i vilken kartong variabeln x har lagt sig.

 Fungerande kod:
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 
 int x=1;
 int y=2;
 int z=3;
 std::cout &lt;&lt; &quot;X finns i &quot;&lt;&lt;&amp;x &lt;&lt; &quot; Y finns i &quot; &lt;&lt; &amp;y &lt;&lt; &quot; och Z finns i &quot;&lt;&lt; &amp;z &lt;&lt;  std::endl;
 
 return 0;
 }

-----
Vi kan skapa en ny int
 int annanint = 15;

Sedan skapar vi &amp;EA som en ny plats i minnet, en ny kartong för just den variabeln, som egentligen redan har en kartong eftersom alla variabler måste ha en kartong att bo i någonstans i minnet. Då har innehållet i annanint kopierats till en annan plats i minnet, EA:s kartong:
 int &amp;EA = annanint;

Skriver vi 
c out &lt;&lt; annanint &lt;&lt; &quot;&quot; &lt;&lt;&amp;EA;
Blir svaret 15 EA.

Om vi däremot skapar ännu en int:
 int ennuenint = 30;
och sedan skriver vi att 
 EA=ennuenint;
 cout &lt;&lt; annanint &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt;&amp;EA &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; ennuenint;
Då blir svaret: 30 EA 30;

=== Slutsats: ===
Eftersom &amp;EA har den adress där annanint bor finns det också en variabel som heter EA som är kopplad till samma adress (&amp;EA). Ändrar vi värdet på EA ändrar vi också värdet på annanint eftersom de värdena delar samma kartong. Dvs. alla ändringar som sker med EA sker också med annanint.
Det omvända gäller också. De ändringar vi gör med annanint sker också med EA.

Fungerande kod:
 
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 
 int annanint = 15;
 int &amp;EA = annanint;
 int ennuenint = 30;
 EA=ennuenint;
 std::cout &lt;&lt; annanint &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt;&amp;EA &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; ennuenint &lt;&lt; std::endl;
 return 0;
 }
-----


Då har vi kommit till pekarna. Vi kan skapa tre pekare. De skulle kunna heta *Knatte, *Fnatte, och *Tjatte, men för enkelhetens skull döps de till *px, *py, *pz och tilldelas värdet 0. Pekare helt utan värde hittar på egna värden och är jättefarliga så ge alltid en pekare ett värde.

 int *px=0;
 int *py=0;
 int *pz=0;

pekare har en * symbol kopplade till sig. Just nu är de &quot;deklarerade&quot; eller &quot;skapade&quot; på enklare svenska, men de pekar ingenstans. Tänk dig att du skapat tre blinda små möss som inte har en aning om vart de skall ta vägen någonstans.
Innan en pekare gör någon nytta måste vi koppla dem till någon variabel (eller liknande). Försöker vi att skriva ut en tom pekare:
 cout &lt;&lt; *px;
kan du kompilera koden, men du kan inte köra programmet. Skriver du istället:
 cout &lt;&lt; px &lt;&lt; py &lt;&lt; pz;
får du ut en räcka nollor. Pekarna har ju ingenting att visa upp ännu.


För att koppla något värde till en pekare är man tvungen att koppla pekaren till en minnesadress, en kartong.
 px=&amp;x;
 py=&amp;y;

Skriver du
 cout &lt;&lt; px &lt;&lt; py &lt;&lt; pz;
ser du att px har fått X adress F,B och py har fått Y adress F,C. 
Vi har alltså kopplat pekaren till en kartong i minnet som innehåller någonting. Vad innehåller det då?
 cout &lt;&lt; *px &lt;&lt; *py;
Får vi ut värdena för variablerna x och y: 1 och 2 Programmet kraschade när vi försökte skriva ut samma sorts pekare innan, det var för att de saknade koppling. Det vi gjort nu, att läsa av pekaren vilket värde den har, kallas på fint programmeringsspråk att man &quot;derefererar&quot; eller avläser pekaren.


I detta med deklarering och dereferering ligger ett av pekarnas största problem. Koden för att skapa en pekare '''*px''' ser exakt likadan ut som när man derefererar den '''*px''' trots att de egentligen inte har någonting alls med varandra att göra. Lär dig att förstå skillnaden så blir pekare mycket mindre mystiska redan här.

=== Slutsats ===
Genom att koppla pekaren px till adressen för x dvs. &amp;x, har vi en koppling mellan pekaren och variabeln x genom att de delar samma minneskartong. När vi har den kopplingen kan vi dereferera pekaren och både läsa av- och ändra värdet i adressen/minneskartongen. Genom att ändra värdet i minneskartongen kan vi samtidigt ändra värdet på alla andra variabler som delar på samma minnesplats/kartong. I det här exemplet gäller det variabeln x.

Fungerande kod:
 
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 
 int *px=0;
 int *py=0;
 int *pz=0;
 
 int x=1;
 int y=2;
 int z=3;
 
 px=&amp;x;
 py=&amp;y;
 
 std::cout &lt;&lt; px &lt;&lt; py &lt;&lt; pz &lt;&lt; std::endl;
 //pz har ingen adress, blir 00000000
 
 // std::cout &lt;&lt; *px &lt;&lt; *py &lt;&lt; *pz; ger error
 // *pz har ingen adress associerad
 
 std::cout &lt;&lt; *px &lt;&lt; *py &lt;&lt; std::endl;
 
 return 0;
 }
 
-----


Vad händer då om man ändrar x?
 x = 100;
 cout &lt;&lt; *px; 
Blir100. Kopplingen fungerar. Ändrar vi x ändrar vi också pekaren *px. 
vad händer om vi ändrar *px?
 *px = 500;
 cout &lt;&lt; x; 
Blir 500.

=== Slutsats ===
Så länge *px och x delar samma minnesadress (&amp;x) kommer alla förändringar som sker med x också att ske med *px;
 
-----


Varför är det så spännande? Jo för det innebär att om vi har olika variabler i programmet kan vi ändra variablerna med hjälp av pekare, oavsett var pekarna finns.
Vanligvis används detta i funktioner. En funktion kan bara ge ett enda värde tillbaka (som main har return 0 som svar). Med hjälp av pekare sker samma förändringar inne i funktionen som med variabler utanför funktionen. Om man däremot skapar nya variabler inne i funktionen ändras de bara inom funktionen.

'''Exempel''' 

Vi skapar en funktion som gör att två variabler byter värde med varandra.
Deklarera pekaren före main:
 void skiftavaerden(int *pekarex, int *pekarey);

Funktionen returnerar ingenting, så egentligen borde ingenting hända när den körs eftersom allt sker inuti funktionen.
Skriv in själva funktionen efter programslutet.

 void skiftavaerden(int *pekarex, int *pekarey)
 {
    int z=0;
    z= *pekarex;
    *pekarex = *pekarey;
    *pekarey= z;
 }

Om du sedan skriver in följande i programmet:
 x=200;
 y=400;
 z=800;
 
 skiftavaerden(px,py);

Kommer du att se att x blivit 400 och y blivit 200, men z är fortfarande 800. varför? z fick ju värdet 200 inuti funktionen? Svaret är att det z som användes i funktionen bara råkade ha samma namn som den variabeln z som finns utanför funktionen. De två olika z-variablerna har egentligen ingenting alls med varandra att göra mer än att de råkar dela namn. 

=== Slutsats ===
variabler som deklarerats inuti en funktion förändras inte utanför funktionen även om de har samma namn. För att kunna ha ett värde som förändras både inuti- och utanför en funktion måste de dela samma minneskartong, och det är just vad pekare gör.

Fungerande kod:
 
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 void skiftavaerden(int *pekarex, int *pekarey);
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 
 int *px=0;
 int *py=0;
 int *pz=0;
 
 int x=200;
 int y=400;
 int z=800;
 
 px=&amp;x;
 py=&amp;y;
 pz=&amp;z;
 
 std::cout &lt;&lt; &quot;x=&quot; &lt;&lt; x &lt;&lt; &quot;y=&quot; &lt;&lt; y &lt;&lt; &quot;z=&quot; &lt;&lt; z &lt;&lt; std::endl; 
 
 skiftavaerden(px,py);
 
 std::cout &lt;&lt; &quot;x=&quot; &lt;&lt; x &lt;&lt; &quot;y=&quot; &lt;&lt; y &lt;&lt; &quot;z=&quot; &lt;&lt; z &lt;&lt; std::endl; 
 
 return 0;
 }
 
 void skiftavaerden(int *pekarex, int *pekarey)
 {
   int z=0;
   z= *pekarex;
   std::cout &lt;&lt; &quot;z=&quot; &lt;&lt; z &lt;&lt; std::endl;
    //z blir 200, men enbart det z som finns inuti funktionen
   *pekarex = *pekarey;
   *pekarey= z;
 }
 
-----


Slutligen, om vi nu inte deklarerat pekare, kan man inte använda sig av minneshantering i funktionerna ändå? Vi såg ju hur man kunde koppla två värden  till samma minneskartong i början av den här genomgången utan att det fanns några pekare.


Gör så här:
Skriv om koden så att z och EA får nya värden:
 annanint=10;
 z=200;
 cout &lt;&lt; &amp;annanint &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; &amp;z &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; annanint &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; z &lt;&lt; endl;

Då ser vi att annanint har en adress (vart den nu hamnat) och z har en egen adress. För att få funktionen att fungera utan pekare måste vi tilldela den minnesadreserna istället:
 skiftavaerden(&amp;annanint,&amp;z);
Skriv sedan:
 cout &lt;&lt; &amp;annanint &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; &amp;z &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; annanint &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; z &lt;&lt; endl;
Då ser du att minnesadresserna, de två kartongerna, fortfarande är desamma, men värdena har skiftats, dvs. innehållet i kartongerna har bytt plats.

=== Slutsats === 
det går att ändra värden utan att skapa pekare om man bara vill ändra värden i funktioner, bara man:
*har pekare i funktionsdeklarationen = ''void skiftavaerden(int *pekarex, int *pekarey);''
*men adresser som tilldelas dem = ''skiftavaerden(&amp;annanint,&amp;z);''

Det visar också att värdet i pekaren px hanteras exakt på samma sätt som värdet i adressen &amp;x om man inte kopplat en pekare till den.</text>
      <sha1>3f1blcjm8gh3dnuuwsvwjxwz1uuunq7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Sprites och spelpjäser3</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7939</id>
    <revision>
      <id>38573</id>
      <parentid>33815</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:27:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38573</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13729" sha1="4qlrb3b982n2a88yncdeic01e5bg8m1" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express och SFML 1.6 på din dator.)''

== Använda klasser ==

Då har vi en sprite som heter boy och en sprite som heter cow. Om vi har ett enkelt spel med få spelpjäser, som det här som bara har två, räcker det. Anta att vi skall göra spelet ”Risk” istället. Det där spelet där man skall erövra världen och fyra olika spelare har hundratals spelpjäser. Om man skulle programmera Risk på samma sätt skulle samtliga pjäser för alla spelarna vara fördefinierade innan spelet börjar. Visst, man kan göra så, men det är onödigt omständligt. 

En annan väg att gå vore om man hade en ”ritning” över hur en spelare skall se ut och varje gång en ny skall ut på spelplanen skapas en spelpjäs från den ritningen i datorns minne för att sedan placeras ut på spelplanen. När spelpjäsen ”dör” raderas den och försvinner ut från spelet så att det minnet kan återställas. Låter inte det så mycket bättre?

C++ stora styrka är just att det är ”Objekt Orienterat”, dvs. variablerna skall helst ligga inom de olika objekten och inte i själva main-loopen. På det sättet innehåller varje objekt sina egna värden. Just när man skapar spel är detta ovärderligt och den absolut största styrkan jämfört med andra programmeringsspråk som inte har den här möjligheten.

Om du lär dig hur man skapar klasser i spel kan du skapa klasser i alla andra program och du har kommit ett stooooooooooort steg på vägen till att bli professionell C++ programmerare, det kommer du däremot aldrig att bli om du inte förstår dig på klasser. Är klasser något för nybörjare? I vilket annat programspråk som helst skulle jag säga nej eftersom klasser är så svåra att förstå sig på, men just i C++ är det fundamentalt, det som hela programspråket egentligen vilar på, och just därför är du tvungen att lära dig. Att det blir så oändligt mycket enklare att programmera spel med klasser, än utan, gör inte saken sämre.

Så, vi har en pojke och en ko, dessa kan man tänka har en gemensam ritning som vi kan kalla spelare. Det som är gemensamt för både pojken och kon är att de har en hastighet och en position baserad på ett x,y värde. Den skall dessutom få en ras (b eller c för boy eller cow). Vi behöver alltså  ge varje figur fyra värden som alltid är gemensamma.
 Int  hastighet; //Hur snabb är den
 double x; // var är den i sidled i programmet
 double y; //var är den i höjdled i programmet.
 char ras; //kan vara b eller c

Dessutom kan vi ha med en funktion som säger något om spelaren.
 Void ljud(char vem)
 {if (vem ==b)
 cout &lt;&lt; ”HJÄÄÄÄLP” &lt;&lt; endl;
 if (vem == c)
 cout &lt;&lt; ”MUUUUUUUU!” &lt;&lt; endl;
 }


== Skapa en class ==
En klass för en spelpjäs definieras på ett sätt som är likadant för alla klasser i C++, 
 class klassnamn 
 {
 private:
  variabler
 
 public:
  variabler
  funktionsddefinitioner
 }; //obs semikolon här
 
 //funktioner
 klassnamn::funktionsdefinition()
 {
 funktion som används av klassen
 }

Det är väl ganska enkelt att förstå, men det finns två saker som är konstiga. Dels orden private och public.

== Private eller public ==
Enkelt sagt är det så att det som står under public kan man komma åt utifrån i programkoden, men det som står under private kan bara förändras av funktioner inom klassen. Som standard är allting i en klass private, så om du inte skriver någonting alls är allting i klassen private. En del programmerare skriver bara pulic: och sedan det som är öppet för alla och låter resten vara utan etikett, det är ju ändå private som standard. 

Om du är den enda programmeraren kan du säkert hålla reda på allting i klassen, så du skulle kunna kalla allt public istället bara för att underlätta din egen programmering. Om man däremot är en grupp programmerare vill man ha vissa variabler som man inte kan förändra hur som helst och då är just att man kan skydda dem med  private den stora räddaren.

== Funktioner utanför klassen ==
man kan skriva funktionerna inuti klasserna, men skrivs de utanför går det lättare att felsöka klasserna om det blir någonting galet. Enklast är att skriva funktionsdeklarationen inuti klassen och sedan skriva funktionen utanför med koden:
 klassnamn::funktionsnamn(variabler)
 {
 gör något här
 }

Ibland står det 
 Inline
 klassnamn::funktionsnamn(variabler)
 {
 gör något här
 }

för att visa att funktionen egentligen tillhör en klass. Varför dubbla kolon ::? Det visar att vi skall köra funktionen inuti klassen. Vi kan göra en jämförelse, kommer du ihåg att man kan skriva:
 
 using namespase std
 cout &lt;&lt; ”hej” &lt;&lt; endl;
eller

 std::cout &lt;&lt;”hej”&lt;&lt;endl;

i det sista exemplet säger vi att funktionen cout som finns i klassbiblioteket std skall användas.

== Klassen spelare ==
 //Klassdefinition
  class spelare 
 {
 public:
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char ras;
 void spelare::ljud(char vem);
 }; //obs semikolon här
 
 //funktioner
 void spelare::ljud(char vem)
 {if (vem =='b')
 std::cout &lt;&lt; &quot;HJÄÄÄÄLP&quot; &lt;&lt; endl;
 if (vem == 'c')
 std::cout &lt;&lt; &quot;MUUUUUUUU!&quot; &lt;&lt; endl;
 }

Vi blir tvungna att skriva std::cout eftersom det annars kan uppstå svårigheter då funktioner inte läser av using namespace std och vi behöver cout funktionen.

====Char och namn====

I exemplet använder jag mig av en enda bokstav för att visa vilken ras det är. b för boy/pojke och c för cow/ko. Många unga spelprogrammerare vill kunna spara text i variablerna. Skapar man en ko kanske man vill att den skall ha namnet &quot;Rosa&quot;. Det är inte överdrivet svårt att göra det. Utgå t.ex. ifrån att inget namn har mer än 20 bokstäver. Sedan fyller du i variabeln i klasssen:
 char namn[20];
Problemet som uppstår blir när man vill döpa den. Skriver du 
 ko.namn=&quot;Rosa&quot;;  //FEEEEEEEEL!!!
kommer kompilatorn att skrika till och vägra köra koden eftersom Rosa är färre än 20 bokstäver. Då kan man endera räkna bokstäverna i de namn som läggs in och fylla ut dem med &quot;Space&quot; tills det blivit 20 bokstäver. Ett enklare alternativ är att använda funktionen strcpy_s t.ex. så här: 
 strcpy_s(ko.namn,&quot;Rosa&quot;); //Ge kon ett namn
Skall man arbeta med text bör man alltid fylla i includesatsen för det och skriva:
 #include &lt;string&gt;
bland de andra include-satserna i programmets början.

=== Skapa spelarna ===
Hur skapar vi någonting av den här klassen? Det är enkelt, skall vi skapa en ko skriver vi helt enkelt i koden:

 //Skapa en ko
 spelare ko; //ko blir en kopia av klassen spelare
 ko.hastighet = 50; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 ko.spelare_x=400.f;
 ko.spelare_y=100.f;
 ko.ras='c';
 ko.ljud(ko.ras); //Skriver ut MUUUUUU! I det svarta konsollfönstret.

=== Komma åt värdena ===
Som du ser är det lätt att komma åt de olika värdena i klassen, speciellt om du gjort allting public. Det är bara att ange klassnamn.värde för att komma åt det. Och är det public kan du också ändra det hur du vill utifrån. Om t.ex. hastighet hade varit satt som private hade du bara kommit åt det genom att skapa en funktion som läste av det. Enklast vore att låta kon råma ut ”Jag springer 50” istället för MUUUUUU!. Eftersom funktionen tillhör klassen kan funktionen komma åt alla värdena i klassen, även om de är private. 

En så enkel funktion som ljud hade lika gärna kunnat finnas helt inuti klassen. Då hade det sett ut så här:
  class spelare 
 {
 public:
 Int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char ras;
 Void ljud(char vem)
   {
   if (vem ==b)
   std::cout &lt;&lt; ”HJÄÄÄÄLP” &lt;&lt; endl;
   if (vem == c)
   std::cout &lt;&lt; ”MUUUUUUUU!” &lt;&lt; endl;
   }
 }


För att skapa pojken skriver vi:
 spelare pojke; //pojke blir en kopia av klassen spelare
 pojke.hastighet = 100; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 pojke.spelare_x=100.f;
 pojke.spelare_y=100.f;
 pojke.ras='b';
 pojke.ljud(pojke.ras); //Skriver ut HJÄÄÄÄÄÄLP! I det svarta konsollfönstret.


Koden blir alltså:
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 using namespace std;
 
 
 //Klassdefinition
 class spelare 
 {
  public:
  int  hastighet; //Hur snabb är den
  double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
  double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
  char ras;
  void spelare::ljud(char vem);
 };
 
 //funktioner
 void spelare::ljud(char vem)
 {
 if (vem =='b')
   std::cout &lt;&lt; &quot;HJÄÄÄÄLP&quot; &lt;&lt; endl;
 if (vem == 'c')
   std::cout &lt;&lt; &quot;MUUUUUUUU!&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 int main() 
 {  //Början av programkörningen
 
 //Skapa fönstret som spelet skall visas upp i
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test - klasser&quot;); 
 
 //Skapa en ko-----------------------------------------------------------------
 spelare ko; //ko blir en kopia av klassen spelare
 ko.hastighet = 50; //grundhastighet, skall multipliceras med &quot;ElapsedTime&quot;.
 ko.spelare_x=400.f;
 ko.spelare_y=100.f;
 ko.ras='c';
 ko.ljud(ko.ras); //Skriver ut MUUUUUU! I det svarta konsollfönstret.
 
 //Skapa en pojke---------------------------------------------------------------
 spelare pojke; //pojke blir en kopia av klassen spelare
 pojke.hastighet = 100; //grundhastighet, skall multipliceras med &quot;ElapsedTime&quot;.
 pojke.spelare_x=100.f;
 pojke.spelare_y=100.f;
 pojke.ras='b';
 pojke.ljud(pojke.ras); //Skriver ut HJÄÄÄÄÄÄLP! I det svarta konsollfönstret.
 
 App.Clear();	
 App.Display();
 
 return 0;
 
 } //slut på programkörningen

Kör du programmet kommer det att blinka till. Det saknar programloop, men i det svarta konsollfönstret kommer du att se MUUUUU! Och HJÄÄÄÄÄLP! Så vi vet att de två figurerna (kon och pojken)verkligen har skapats.

=== En konstruktor ===
Nu vet vi att det bara finns en ko och en pojke på spelplanen, men anta att vi vill skapa en ny ko varje gång vi klickar med musen på spelplanen. Då behöver vi kunna skriva in värdena för de olika variablerna i klassen redan när kospelaren skapas. 


*En konstruktor har exakt samma namn som klassen. 
*En konstruktor ser ut som en funktion, men saknar returvärde eller void.


Anta att vi redan när den skapas vill skriva ut att det är en ko och inte en pojke som skapas.
Sä här ser klassdefinitionen ut nu:
 //Klassdefinition
  class spelare 
 {
 public:
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char ras;
 
 //Konstruktordeklaration
 spelare (char ras = 'c');//ko som standard
  
 //Funktionerna
 void spelare::ljud(char vem);
 
 };
 
  //Konstruktordeklarationen
  spelare::spelare(char ras) 
  {
   std::cout &lt;&lt; &quot;En spelare har fötts!&quot; &lt;&lt; endl;
  }
 
 //funktioner
 void spelare::ljud(char vem)
 {
  if (vem =='b')
    std::cout &lt;&lt; &quot;HJÄÄÄÄLP&quot; &lt;&lt; endl;
  if (vem == 'c')
    std::cout &lt;&lt; &quot;MUUUUUUUU!&quot; &lt;&lt; endl;
 }

När vi kör den dyker återigen spelfönstret upp och försvinner, men till varje spelare som skapas finns ytterligare en textrad med ”En spelare har fötts!”

Man behöver ingen deklaration, jag hade kunnat skriva:
 spelare ();//ingenting

och längre ner
  spelare::spelare()
  {
 //std::cout &lt;&lt; &quot;En spelare har fötts!&quot; &lt;&lt; endl;
  }
Då har jag en färdig prototyp om jag vill lägga till någonting senare. Vad är egentligen finessen? Blir det inte krångligare på det här sättet? Fördelen är att alla variabler kan deklareras redan vid skapandet. Det går lika bra att skriva:
 //I funktionen
 spelare (int  hastighet, char ras, double spelare_x, double spelare_y);//startvärden

och längre ner

  //Konstruktionsdeklaration
  spelare::spelare (int  ut_hastighet, char ut_ras, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y)
  {
  hastighet=ut_hastighet;
  ras=ut_ras;
  spelare_x=ut_spelare_x;
  spelare_y=ut_spelare_y;
  std::cout &lt;&lt; &quot;En spelare har fötts!&quot; &lt;&lt; endl;
  }

Vad innebär detta? Jo varje gång vi skapar en spelare måste vi se till så att vi förser funktionen med korrekta värden. Värdena på klassens variabler matas alltså in utifrån i samband med att en spelare skapas. Vill vi ha en pojke skriver vi in värdena för pojken när den skapas genom att ange nya konstruktionsvärden för pojken.

Istället för att skriva:
 spelare pojke; //pojke blir en kopia av klassen spelare
 pojke.hastighet = 100; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 pojke.spelare_x=100.f;
 pojke.spelare_y=100.f;
 pojke.ras='b';
 pojke.ljud(pojke.ras);

skriver vi 
 spelare pojke(100, 'b', 100.f, 100.f);
 pojke.ljud(pojke.ras);

För kon skriver vi istället 
 spelare ko (50, 'c', 100.f, 400.f);
 ko.ljud(ko.ras);

Båda sätten går att använda, men det blir mycket mindre att skriva om man anger värdena direkt vid skapandet. Detta är speciellt viktigt om man skapa en helt ny spelare (mer om det här [[Programmera spel i C++ för nybörjare/Sprites och spelpjäser 5]]). 

'''OBS'''
Tänk på att deklarationen:
 spelare (int  hastighet, char ras, double spelare_x, double spelare_y);//startvärden
måste ligga i den del i funktionen som är public, annars kan man inte komma åt dem utifrån.

Nu har vi sett hur man skapar en ko och en pojke under tiden programmet körs, men om man vill skapa mängder med kor? Vad gör vi då? Det är nästa kapitel.</text>
      <sha1>4qlrb3b982n2a88yncdeic01e5bg8m1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Sprites och spelpjäser 4</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7940</id>
    <revision>
      <id>38576</id>
      <parentid>33808</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:28:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38576</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18851" sha1="9jo0axmcofv4c9z2w5ulyfyft07dg70" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express och SFML 1.6 på din dator.)''

''Pekare används rikligt i alla former av C++ programmering. Du har en beskrivning för nybörjare här:''

[[Programmera spel i C++ för nybörjare/C++ referenser online/pekare i C++ för nybörjare]]


== -&gt; tecknet ==
När du tittar på andra spelprogrammerares kod kommer du ofta, faktiskt väldigt ofta, att stöta på den här symbolen -&gt; och den är kopplad till hur man kommer åt information inne i klasser med hjälp av pekare.

Du vet nu att om du vill skapa en ny ko i spelet (en sk. Instans av ko) skriver du 
 spelare ko (50, 'c', 100.f, 400.f);
Dvs, klassnamnet och ett nytt namn på kopian du skapat. För det är vad du gjort, en kopia av en redan existerande klass. Vill du komma åt värdet på hastiheten skriver du bara 
 cout &lt;&lt; ko.hastighet &lt;&lt; endl;
Variablerna är på det hela taget enkla att komma åt och både läsa av och ändra. 

Det finns ett annat sätt att skapa vår ko, och det är genom att skapa en pekare till kon. Koden för det är:
 spelare *ko0 = new spelare(50, 'c', 100.f, 400.f);

pekaren skapar en ko i minnet. Kon finns inte i det minnesutrymme som heter stacken, utan i högen (heap). Det innebär att programmet har tagit eget minnesutrymme och det måste vi ge tillbaka när spelet stängs. Det gör vi med en sk. &quot;destruktor&quot;. En destruktor har exakt samma namn som konstruktorn, men med ett tildetecken (~) framför och skrivs in inuti klassdeklarationen efter konstruktorn. Koden blir:
 ~spelare(){};
Förutom destruktorn måste vi ha en någon form av kod inuti programmet som aktiverar utraderingen av det vi skapat. Det sker med kommandot delete. Raderingen sker vanligtvis vid två olika tillfällen i koden. Det sker naturligtvis i samband med att programmet avslutas, då måste allt minne vi tagit ur &quot;heapen&quot; återställas så att andra program kan använda det. Men det sker också ifall det vi skapat dör. Anta att pojken slår ihjäl kon. Då finns det minnesutrymme för en ny ko om vi raderar ut den döda kon ur minnet. Kommandot för att radera är enkelt,  i det här fallet raderar vi ko0:
 delete ko0;
Observera att det inte finns någon pekarsymbol (*) i raderingskommandot.

== Stacken och högen ==
Datorn arbetar med två olika minnesutrymmen: &quot;stack&quot; och &quot;heap&quot; eller stacken och högen. Anta att du sitter vid ett skrivbord. När du startar ditt program skapas automatiskt en hög med papper på skrivbordet, lika hög som det minne du behöver. Varje papper har ett sidnummer. När du skriver int i = 0; säger du egentligen att du skapar ett heltal på sidan 33 (hittar jag på) och om du bläddrar fram till blad 33 i högen med papper står det en nolla där. Detta kallas på dataspråk för &quot;stacken&quot;. Den går fort att bläddra igenom, men nackdelen är att den har färdig storlek. Du kan inte lägga till- eller dra ifrån blad ur stacken. Stackens minne är statiskt.

När du sedan skapar något nytt med &quot;new&quot; kommandot får det inte plats i stacken. Tänk dig istället att du har en stor grön plastbinge för pappersåtervinning bakom ryggen. Där kan man få plats med många papper. När du skriver &quot;new&quot; tar du egentligen fram ett blad. På det skriver du någonting (beroende på new). Du kopplar en pekare till den - sätter fast en klädnypa i bladet som du knyter fast med en tråd till ditt pekfinger. Sedan kastar du bladet i pappersbingen. Så länge pekaren finns där, eller så länge snöret mellan ditt pekfinger och klädnypan finns kvar, kommer du alltid att hitta bladet. Du har lagt till bladet i &quot;heap&quot;, högen. Högen är inte lika strukturerad och lätt att hitta i som stacken, men den rymmer mycket mer eftersom minnesutrymmet är dynamiskt.

När du sedan använder kommandot &quot;delete&quot; raderar du det minnesutrymme du tagit i anspråk. Du drar i snöret så att pappersbladet dras ut ur pappersbingen så att andra papper får plats. Om du av misstag ändrar pekaren under programmets gång innebär det att du klipper av tråden mellan dig och klädnypan och bladet försvinner i pappersbingen. Bladet kommer aldrig mer att hittas och det utrymme bladet tar upp kommer att vara ockuperat tills dess att datorn startas om. Du har skapat det man på fackspråk kallar en &quot;minnseläcka&quot;, så var rädd om pekarna till objekt du skapat i högen.

== Kontakta pekare ==
Om vi vill få den här kon att råma får vi problem. Det går inte att skriva ko0.ljud(ko0.ras) till en ko baserad på en pekare;
Istället får du skriva
 (*ko0).ljud((*ko0).ras);

Verkar det jobbigt? Det är tillräckligt jobbigt för tillräckligt många programmerare, så istället för att skriva (*ko0.) finns kommandot -&gt; istället. Vill vi få kon att råma kan vi alltså lika gärna skriva:
 ko0-&gt;ljud(ko0-&gt;ras);
Om du själv irriterar dig på alla pilsymboler och tycker att koden blir svårläst kan du alltså lika gärna skriva pekaren i parentes som det första exemplet.

== Få in en sprite i class ==
Det finns olika sätt att få in en sprite i vår klass. Det allra enklaste och bästa är att helt enkelt ha en sprite deklarerad inuti spelarklassen. Ett nybörjarfel är att skapa en ny sprite klass som ärver den vanliga spriteklassen, men det är oändligt mycket enklare att bygga ut funktioner i en egen klass. Tänk dig att klassen är spelpjäsen, en orch i sagan om ringen t.ex. Spriten är bara den fysiska bilden som visas upp på spelplanen. All beräkning på snabbhet, hur mycket skada den gör, vika vapen den har osv. görs inuti klassen. Inte i spriten.
 
 //Klassdefinition
  class spelare 
 {
 public:
 
 //Konstruktordeklaration
 spelare (int  hastighet, char ras, double spelare_x, double spelare_y);//startvärden
 
  //Destruktion
 ~spelare(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char ras;
 sf::Sprite sprite; //Lägg till en sprite
 
 //Funktionerna
 void spelare::ljud(char vem);
 
 };
 
 
I början av spelet måste vi initiera bilderna (vilket även går att göra inuti klassen). 
 sf::Image kobild;
 sf::Image pojkbild; 
 
 kobild.LoadFromFile(&quot;cow.png&quot;);
 pojkbild.LoadFromFile(&quot;boy.png&quot;);
 
 //Skapar två bildhållare som fylls med bilderna på ko och pojke

När vi sedan skapar en ko skriver vi:
 spelare ko (50, 'c', 100.f, 400.f);
 ko.ljud(ko.ras); //Skriver ut MUUUUUUU! I det svarta konsollfönstret.
 ko.sprite.SetImage(kobild); //bild
 ko.sprite.SetPosition(ko.spelare_x,ko.spelare_y); //placering på spelplanen

Är det en ko som skapats som pekare får vi skriva nästan likadant:
 spelare *ko0 = new spelare(50, 'c', 100.f, 400.f);
 ko0-&gt;ljud(ko0-&gt;ras);
 ko0-&gt;sprite.SetImage(kobild);
 ko0-&gt;sprite.SetPosition(ko0-&gt;spelare_x+100,ko0-&gt;spelare_y+100);

När de sedan skall ritas ut får vi skriva:
 App.Draw(ko.sprite); //Direktkopierad
 App.Draw(ko0-&gt;sprite); //Skapad med pekare

Sedan är det bara att fortsätta utifrån den kod som finns i sektion 1. Vi flyttar pojken med:
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
 pojke.sprite.Move(-pojke.hastighet * ElapsedTime, 0);
                 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 pojke.sprite.Move( pojke.hastighet * ElapsedTime, 0); 
                                            
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 pojke.sprite.Move(0, -pojke.hastighet * ElapsedTime); 
                                          
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 pojke.sprite.Move(0, pojke.hastighet * ElapsedTime);
 
Korna är det en helt annan situation med. Eftersom det kan bli många kor på spelplanen måste de ha en egen funktion. 
Spelare 1 är pojken, spelare 2 en ko, *kospelare är en ko, Elapsed time beror på hur snabbt datorn visar bilderna och kons hastighet finns inuti spelarklassen.

 void kojakt(double spelare1_x, double spelare1_y, double spelare2_x, double spelare2_y, sf::Sprite *kospelare, float ElapsedTime, int kofart )
 {//spelare 1 är pojken spelare 2 en ko
 
 if (spelare2_x &lt;= spelare1_x) //pojken har sprungit förbi kon
    kospelare-&gt;Move(kofart * ElapsedTime, 0); 
 
 if (spelare2_x &gt; spelare1_x) //pojken har inte sprungit förbi kon
    kospelare-&gt;Move( -kofart * ElapsedTime, 0); 
 
 if (spelare2_y &gt; spelare1_y ) //kon är nedanför pojken
    kospelare-&gt;Move(0, -kofart * ElapsedTime);
 
 if (spelare2_y &lt;= spelare1_y ) //kon är ovanför pojken
     kospelare-&gt;Move(0, kofart * ElapsedTime);
 
 } //Slut på funktionen 


Det krångliga kommer när vi skall välja ko, funktionen fungerar nämligen olika för kopierade eller nyskapade med pekare:

kopierad:
 kojakt(pojke.sprite.GetPosition().x, pojke.sprite.GetPosition().y, ko.sprite.GetPosition().x, ko.sprite.GetPosition().y, &amp;ko.sprite, ElapsedTime, ko.hastighet);

Skapad med pekare:
 kojakt(pojke.sprite.GetPosition().x, pojke.sprite.GetPosition().y, ko0-&gt;sprite.GetPosition().x, ko0-&gt;sprite.GetPosition().y, &amp;ko0-&gt;sprite, ElapsedTime, ko0-&gt;hastighet);

Bara man håller reda på hur de skapas är det egentligen inget problem, bara du gör likadant varje gång.

== Komplett kod: ==

 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 using namespace std;
 
 //Klassdefinition
 class spelare 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration
 spelare (int  hastighet, char ras, double spelare_x, double spelare_y);//startvärden
 //Destruktion
 ~spelare(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char ras;
 sf::Sprite sprite;
 
 //Funktion
 //Deklareras här men beskrivs utanför klassen
 //Se längre ner
 void spelare::ljud(char vem);
 };
 
  //Konstruktionsdeklaration
  spelare::spelare (int  ut_hastighet, char ut_ras, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y)
 {
   hastighet=ut_hastighet;
   ras=ut_ras;
   spelare_x=ut_spelare_x;
   spelare_y=ut_spelare_y;
   //Skriv ut i konsollfönstret när en spelare skapats
   std::cout &lt;&lt; &quot;En spelare har fötts!&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 //funktioner
 void spelare::ljud(char vem)
 {if (vem =='b') //pojke
 std::cout &lt;&lt; &quot;HJÄÄÄÄLP&quot; &lt;&lt; endl;
 if (vem == 'c') //ko
 std::cout &lt;&lt; &quot;MUUUUUUUU!&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 void kojakt(double spelare1_x, double spelare1_y, double spelare2_x, double spelare2_y, sf::Sprite *kospelare, float ElapsedTime, int kofart );
 
 int main() 
 {  //Början av programkörningen
 
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test - klasser&quot;); 
 float ElapsedTime = 0.0f; //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 
 //Bildernas namn, ingen fil ännu
 sf::Image kobild;
 sf::Image pojkbild;
  
 //Ladda in bilderna
 kobild.LoadFromFile(&quot;cow.png&quot;);
 pojkbild.LoadFromFile(&quot;boy.png&quot;);
 //Gör kons bakgrundsfärg genomskinlig
 kobild.CreateMaskFromColor(sf::Color(192,248,0)); 
 
 //Skapa en ko
 spelare ko (50, 'c', 100.f, 400.f);
 ko.ljud(ko.ras); //Skriver ut MUUUUUUU! I det svarta konsollfönstret.
 ko.sprite.SetImage(kobild);
 ko.sprite.SetPosition(ko.spelare_x,ko.spelare_y);
 
 spelare pojke(100, 'b', 100.f, 100.f);
 pojke.ljud('b'); //Skriver ut HJÄÄÄÄÄÄLP! I det svarta konsollfönstret.
 pojke.sprite.SetImage(pojkbild);
 pojke.sprite.SetPosition(pojke.spelare_x,pojke.spelare_y);
 
 spelare *ko0 = new spelare(50, 'c', 100.f, 400.f);
 (*ko0).ljud((*ko0).ras);
 ko0-&gt;ljud(ko0-&gt;ras);
 ko0-&gt;sprite.SetImage(kobild);
 ko0-&gt;sprite.SetPosition(ko0-&gt;spelare_x+100,ko0-&gt;spelare_y+100);
 
 while(App.IsOpened())
 { //Spelloop
  sf::Event Event; 
  ElapsedTime=App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer	
  while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
    { //while 2
       if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
           App.Close(); 
 
       if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
          { //if 1
           if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
               App.Close(); 
           } //slut if 1
    } //slut, while 2
 
 //Flytta pojken
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
 pojke.sprite.Move(-pojke.hastighet * ElapsedTime, 0);
                
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 pojke.sprite.Move( pojke.hastighet * ElapsedTime, 0); 
                                           
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 pojke.sprite.Move(0, -pojke.hastighet * ElapsedTime); 
                                          
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 pojke.sprite.Move(0, pojke.hastighet * ElapsedTime);
 
 
 //Flytta korna
 kojakt(pojke.sprite.GetPosition().x, pojke.sprite.GetPosition().y, ko.sprite.GetPosition().x, ko.sprite.GetPosition().y, &amp;ko.sprite, ElapsedTime, ko.hastighet);
 kojakt(pojke.sprite.GetPosition().x, pojke.sprite.GetPosition().y, ko0-&gt;sprite.GetPosition().x, ko0-&gt;sprite.GetPosition().y, &amp;ko0-&gt;sprite, ElapsedTime, ko0-&gt;hastighet);
 	
 // Rensa skärmen
 App.Clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
 
 //updatera animation
 App.Draw(pojke.sprite);
 App.Draw(ko.sprite);
 App.Draw(ko0-&gt;sprite);
 //Visa upp allt du gjort på skärmen
 App.Display();
 } //Slut på spelloop
 return 0;
 } //slut på programkörningen
 
 //----------------------------------------------------------
 // Enkel funktion för att få fienden (kon) att jaga pojken
 //----------------------------------------------------------
 	 
 void kojakt(double spelare1_x, double spelare1_y, double spelare2_x, double spelare2_y, sf::Sprite *kospelare, float ElapsedTime, int kofart )
 {//Funktionsstart, spelare 1 är pojken spelare 2 en ko
 
 if (spelare2_x &lt;= spelare1_x) //pojken har sprungit förbi kon
     kospelare-&gt;Move(kofart * ElapsedTime, 0); 
 
 if (spelare2_x &gt; spelare1_x) //pojken har inte sprungit förbi kon
     kospelare-&gt;Move( -kofart * ElapsedTime, 0); 
 
 if (spelare2_y &gt; spelare1_y ) //kon är nedanför pojken
     kospelare-&gt;Move(0, -kofart * ElapsedTime);
 
 if (spelare2_y &lt;= spelare1_y ) //kon är ovanför pojken
     kospelare-&gt;Move(0, kofart * ElapsedTime);
 
 } //Slut på funktionen


==Klass i funktioner==

Nu har du sett hur man gör när en klass har en inbyggd funktion:
 void spelare::ljud(char vem);

Men hur gör du om du har en funktion där du t.ex. vill komma åt spriten som finns lagrad inuti klassen? Det finns ett &quot;generellt&quot; kapitel i den här wikibooken om hur man anger klasser (class) som variabler i en funktion. Jag har gjort det så enkelt som möjligt så kika på det kapitlet först innan du &quot;knäcker koden&quot; här nedanför. 

[[Programmera spel i C++ för nybörjare/Klass som funktionsvariabel]]

Varför skall man ha funktioner utanför klasserna? Skall man inte sträva efter att ha alla funktioner inuti klasserna i OOP? Jo, men om man vill jämföra två spelpjäser som befinner sig i två olika klasser eller klasskopior är det enklast att ha en funktion som läser in bägge klasserna samtidigt och gör en jämförelse. Ett typiskt exempel för den här typen av jämförelser är när man vill se om två sprites kolliderar med varandra. Om kon stångar pojken, t.ex.

Anta att du har en funktion där du vill se var på spelplanen din sprite befinner sig. SFML koden för att hitta en sprites x och y värden är:
 Sprite.GetPosition().x;
 Sprite.GetPosition().y;
 (&quot;Sprite&quot; är spritens namn och kan vara vad som helst egentligen)

Vill vi ha den i en funktion skriver vi t.ex:
 void positionsbeskrivning(class spelare &amp;figur);
 {
 Std::cout&lt;&lt; ” Rasen är= ” &lt;&lt; figur.ras &lt;&lt;std::endl;
 Std::cout&lt;&lt; ” X är= ” &lt;&lt; figur.sprite.GetPosition().x &lt;&lt;std::endl;
 Std::cout&lt;&lt; ” Y är= ” &lt;&lt; figur.sprite.GetPosition().y &lt;&lt;std::endl;
 }

För att sedan kunna använda funktionen fyller du i, någonstans i spelloopen:
  positionsbeskrivning(pojke);
  positionsbeskrivning(ko);


===I detalj===

*Vi säger i deklarationen för funktionen att det är en ''class'' vi skall använda.
*Vi kallar den för figur, namnet kunde ha varit precis vad som helst, det används enbart inom funktionen. 
*Vi måste komma ihåg vad vi kallade spriten i klassdeklarationen. Just här skrev vi att klassens sprite heter sprite ''(sf::Sprite sprite;)'' men den kan heta nästan vad som helst. Att skriva fel namn på spriten är ett typiskt nybörjarfel som kan vara klurigt att upptäcka.
*Vi använder oss av klassens minnesadress, det är därför det är ett &quot;&amp;&quot;-tecken framför figur.
*Observera att vi använder &quot;figur.ras&quot; för att få fram ett värde som inte ingår i spriten men som ingår i klassen.

==Variant med pekare==

Nu finns det programmerare som blir överlyckliga när de får använda pekare, så naturligtvis kan en likadan funktion skrivas för användning av pekare:

 void positionsbeskrivning(class spelare *figur);
 {
 Std::cout&lt;&lt; ” Rasen är= ” &lt;&lt; figur-&gt;ras &lt;&lt;std::endl;
 Std::cout&lt;&lt; ” X är= ” &lt;&lt; figur-&gt;sprite.GetPosition().x &lt;&lt;std::endl;
 Std::cout&lt;&lt; ” Y är= ” &lt;&lt; figur-&gt;sprite.GetPosition().y &lt;&lt;std::endl;
 }

Om man då vill använda sig av funktionen måste vi mata den med pekarens adress istället:
  positionsbeskrivning(&amp;pojke);
  positionsbeskrivning(&amp;ko);

Slutresultatet kommer att bli detsamma.


===OBS utan class-ordet i deklarationen===

Det är fullt möjligt att utelämna &quot;class&quot; i funktionsdeklarationen, t.ex.:
 void positionsbeskrivning(spelare figur);
Funktionen fungerar oftast lika bra, men inte alltid. Ta för vana att ha med &quot;class&quot;-ordet, om inte annat så för att skapa mer lättläst kod.


===Variant utan adress===

Om man är extremt slarvig kan man faktiskt skriva:
  void positionsbeskrivning(spelare figur)
 {
 std::cout&lt;&lt; &quot; Rasen är= &quot; &lt;&lt; figur.ras &lt;&lt;std::endl;
 std::cout&lt;&lt; &quot; X är= &quot; &lt;&lt; figur.sprite.GetPosition().x &lt;&lt;std::endl;
 std::cout&lt;&lt; &quot; Y är= &quot; &lt;&lt; figur.sprite.GetPosition().y &lt;&lt;std::endl;
 }
och sedan anropa funktionen med:
  positionsbeskrivning(pojke);
  positionsbeskrivning(ko);
Jag vet ärligt talat inte varför det fungerar, det borde inte göra det. Men i alla fall i VC++ 2010 express fungerar det. Gör inte så här, även om det verkar riktigt enkelt.

==struct istället för class i funktionen?==

Om du tittar på andra programmeringsexempel på Internet kommer du att hitta liknande exempel men med struct istället för class. Det är ingen större skillnad mellan dem och det går precis lika bra att skicka in en struct i funktionen, bara man kommer ihåg att byta etikett på den så att det t.ex. står:
 void positionsbeskrivning(struct spelare &amp;figur);
Den egentliga orsaken till att class inte är lika vanlig i äldre kodexempel är att struct var vanligast i programmeringsspråket C.</text>
      <sha1>9jo0axmcofv4c9z2w5ulyfyft07dg70</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Sprites och spelpjäser 5</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7941</id>
    <revision>
      <id>38577</id>
      <parentid>33818</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:28:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38577</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11148" sha1="n4hunqf3t4eymrj1zicjdiznc8ob3mb" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express och SFML 1.6 på din dator.)''

== Nya kor ==
Om man vill kunna skapa obegränsat med sprites måste man ha någon form av funktion där man kan gå igenom dem. Vanligtvis görs det med länkade listor eller vektorer, men enklast är att spara korna i en vanlig array. Orsaken till behovet av att lägga nya spelare i en lista kanske inte är helt självklar, men häng med till slutet så förstår du varför du faktiskt måste göra det.
Sättet att skriva en lista på är:
 class *array/listnamn[antal];

Vi vill ha en array av kopior av klassen spelare. I vårt fall vill vi ha 100 kor och koden blir alltså:
 spelare *kolista[100];//max 100 kor på planen
För att kunna räkna fram och tillbaka i listan måste vi även ha två integers/heltal definierade:
 int ko_i=0; //0-100 avgör var vi är i listan
 int i = 0; kontrollsiffra mot ko_i för att den inte skall rita upp fler kor än vad som står i kön. Då kraschar programmet.

Anta att vi skall ha en ny ko på spelplanen varje gång vi klickar på spacetangenten:

 if (Event.Key.Code == sf::Key::Space) // space tangenten skapa kor
 { 
  kolista[ko_i] =  new spelare(50, 'c', 100.f, 400.f);
  kolista[ko_i]-&gt;ljud(kolista[ko_i]-&gt;ras);
  kolista[ko_i]-&gt;sprite.SetImage(kobild);						
  kolista[ko_i]-&gt;sprite.SetPosition(kolista[ko_i]-&gt;spelare_x+100,kolista[ko_i]-&gt;spelare_y+100);
  ko_i++;
 }

I vanliga fall är vi vana med att spelarna har ett lättförståeligt namn. Det problem som uppstår här är ju att vi skapar nya spelare hela tiden, men istället för namn får de en ”kölapp” i listan. En plats i ledet. När vi vill att något skall hända utgår vi från den kölappen istället för figurens nanmn. Andra alternativet vore att ge varje spelare en tag, en märkning, och sedan använda märkningen för att utföra olika funktioner, men det är oändligt mycket krångligare.

== Skapa en ko ==
*När programmet startar är ko_i satt till 0. 
*När spacetangenten trycks ner skapas därför en ko i kolista[0] med könummer 0.
*Den får fart 50, ras cow, placeras 100 in och 400 ner som standard.
*Den muuar (så man kan kontrollera att den fötts).
*Den får Bilden av en ko.
*Den placeras ut på spelplanen +100 i x och y led från den första positionen. Med slumptal hade blivit ändå intressantare.
*Därefter flyttas pekaren i kön till plats 1 i väntan på nästa ko.

== Utritning ==
När det sedan är dags att rita upp korna på spelplanen kommer funktionen vi tidigare gjorde till god hjälp
 if (ko_i &gt;0) 
 {//det finns kor i kön
   while (i &lt;= (ko_i -1) &amp;&amp; ko_i &lt; 100) //Inte fler än 100
   {
    App.Draw(kolista[i]-&gt;sprite); //Rita ut kon med det könumret
    //skicka ut den att jaga pojken
    kojakt(pojke.sprite.GetPosition().x, pojke.sprite.GetPosition().y, kolista[i]-&gt;sprite.GetPosition().x, 
    kolista[i]-&gt;sprite.GetPosition().y, &amp;kolista[i]-&gt;sprite, ElapsedTime, kolista[i]-&gt;hastighet); 
    i++; //räkna upp i till nästa steg i kön
   }
  }//Slut på kor i listan
 i=0; //återställ i till första platsen i kön, i får aldrig ha ett högre värde än ko_i

== Radering ==
När så spelet skall avslutas måste vi återställa minnet genom att radera kolistan. Lägg till följande rad under ESC-knapptryckningens funktion:
 
 if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
 {
 while (i &lt;= ko_i) //Så länge det finns kor i kön...
   {//Det finns kor
   delete kolista[ko_i]; //Återställ minnet.
                         //destruktorn ~spelare kallas
   i++; //Gå till nästa ko i kön
   }// slut det finns kor
 App.Close(); //Stäng programmet
 }

Då kommer allt minne vi &quot;tagit&quot; för att skapa korna att återställas till systemet så att andra program mommer åt det.


''Obs, enligt handböckerna borde det gå att skriva:''
 delete [] kolista;
''istället för att räkna igenom hela listan och radera varje ko för sig. Av någon anledning ger det kommandot ett otrevligt felmeddelande medan genomräkningen fungerar bra.''

== Avslutning ==
Nu har du sett hur man kan skapa spelpjäser som olika sorters klasser och hur man tillverkar obegränsat med spelpjäser utan att minnet tar slut. De här enkla funktionerna kan på många olika sätt byggas ut till riktigt avancerade spel. Objektorienterad programmering kan verka krångligt, men rätt använd kan den bli din absolut bästa vän.

== Slutkoden för projektet ==

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 using namespace std;
 
 //Klassdefinition----------------------------------------------------------------------------------
  class spelare 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 spelare (int  hastighet, char ras, double spelare_x, double spelare_y);//startvärden
 //Destruktion
 ~spelare(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char ras;
 sf::Sprite sprite;
 
 //Funktionerna
 void spelare::ljud(char vem);
 };
 
  //Konstruktionsdeklaration-------------------------------------------------------------------------
  spelare::spelare (int  ut_hastighet, char ut_ras, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y)
 {
  hastighet=ut_hastighet;
  ras=ut_ras;
  spelare_x=ut_spelare_x;
  spelare_y=ut_spelare_y;
  std::cout &lt;&lt; &quot;En spelare har fötts!&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 //funktioner---------------------------------------------------------------------------------------
 void spelare::ljud(char vem)
 {
  if (vem =='b')
    std::cout &lt;&lt; &quot;HJÄÄÄÄLP&quot; &lt;&lt; endl;
  if (vem == 'c')
    std::cout &lt;&lt; &quot;MUUUUUUUU!&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 //---------------------------------------------------------------------------------------------------
 //Slut på klassdeklaration
 //--------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 void kojakt(double spelare1_x, double spelare1_y, double spelare2_x, double spelare2_y, sf::Sprite *kospelare, float ElapsedTime, int kofart );
 
 int main() 
 {  //Början av programkörningen
 
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test - klasser&quot;); 
 float ElapsedTime = 0.0f; //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 
 //Bildhållare skapas
 sf::Image kobild;
 sf::Image pojkbild; 
 
 spelare *kolista[100];//max 100 kor på planen
 int ko_i=0; //0-100 avgör var vi är i listan
 int i =0; //räknare
 
 kobild.LoadFromFile(&quot;cow.png&quot;);
 pojkbild.LoadFromFile(&quot;boy.png&quot;);
 kobild.CreateMaskFromColor(sf::Color(192,248,0)); 
 
 //Skapa en ko
 spelare ko (50, 'c', 100.f, 400.f);
 ko.ljud(ko.ras); //Skriver ut MUUUUUUU! I det svarta konsollfönstret.
 ko.sprite.SetImage(kobild);
 ko.sprite.SetPosition(ko.spelare_x,ko.spelare_y);
 
 //Skapa en pojke
 spelare pojke(100, 'b', 100.f, 100.f);
 pojke.ljud('b'); //Skriver ut HJÄÄÄÄÄÄLP! I det svarta konsollfönstret.
 pojke.sprite.SetImage(pojkbild);
 pojke.sprite.SetPosition(pojke.spelare_x,pojke.spelare_y);
 
 //Skapa en ny ko
 spelare *ko0 = new spelare(50, 'c', 100.f, 400.f);
 ko0-&gt;ljud(ko0-&gt;ras);
 ko0-&gt;sprite.SetImage(kobild);
 ko0-&gt;sprite.SetPosition(ko0-&gt;spelare_x+100,ko0-&gt;spelare_y+100);
 
 while(App.IsOpened())
 {
  sf::Event Event; 
  ElapsedTime=App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
  while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
    { //while 2
       if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
          App.Close(); 
       if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
           { //if 1
           if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
              {
              while (i &lt;= ko_i) //Så länge det finns kor i kön...
 	        {//Det finns kor
                 delete kolista[ko_i]; //Återställ minnet.
                 //destruktorn ~spelare kallas
 		 i++; //Gå till nästa ko i kön
 		 }// slut det finns kor
               App.Close(); //stäng programmet
               }
 				
           if (Event.Key.Code == sf::Key::Space) // space tangenten skapa ko
 	      { 
 	      kolista[ko_i] =  new spelare(50, 'c', 100.f, 400.f);
 	      kolista[ko_i]-&gt;ljud(kolista[ko_i]-&gt;ras);
              kolista[ko_i]-&gt;sprite.SetImage(kobild);		
              kolista[ko_i]-&gt;sprite.SetPosition(kolista[ko_i]-&gt;spelare_x+100,kolista[ko_i]-&gt;spelare_y+100);
 	      ko_i++;
 	      }
          } //slut if 1
      } //slut, while 2
 
 //Flytta pojken
  if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
     pojke.sprite.Move(-pojke.hastighet * ElapsedTime, 0);
                
  if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
      pojke.sprite.Move( pojke.hastighet * ElapsedTime, 0); 
                                           
  if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
      pojke.sprite.Move(0, -pojke.hastighet * ElapsedTime); 
                                          
  if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
      pojke.sprite.Move(0, pojke.hastighet * ElapsedTime);
 
 //Flytta korna---------------------------------------------------
 kojakt(pojke.sprite.GetPosition().x, pojke.sprite.GetPosition().y, ko.sprite.GetPosition().x, ko.sprite.GetPosition().y, &amp;ko.sprite, ElapsedTime, ko.hastighet);
 kojakt(pojke.sprite.GetPosition().x, pojke.sprite.GetPosition().y, ko0-&gt;sprite.GetPosition().x, ko0-&gt;sprite.GetPosition().y, &amp;ko0-&gt;sprite, ElapsedTime, ko0-&gt;hastighet);
 	
 // Rensa skärmen
    App.Clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
 
  //updatera animation
    App.Draw(pojke.sprite);
    App.Draw(ko.sprite);
    App.Draw(ko0-&gt;sprite);
 
  //Uppdatera animationen för alla kor som skapats med &quot;new&quot;
    if (ko_i &gt;0)
     {//det finns kor i listan
      while (i &lt;= (ko_i -1) &amp;&amp; ko_i &lt; 100)
 	{
         App.Draw(kolista[i]-&gt;sprite); 
         kojakt(pojke.sprite.GetPosition().x, pojke.sprite.GetPosition().y, kolista[i]-&gt;sprite.GetPosition().x, kolista[i]-&gt;sprite.GetPosition().y, &amp;kolista[i]-&gt;sprite, ElapsedTime, kolista[i]-&gt;hastighet);
 	  i++;
 	}	
      }//Slut på kor i listan
      i=0; //Nollställ räknaren
  
      //Visa upp alla förändringar för spelaren
      App.Display();
 }
 
  return 0;
 } //slut på programkörningen
 	 
 
 void kojakt(double spelare1_x, double spelare1_y, double spelare2_x, double spelare2_y, sf::Sprite *kospelare, float ElapsedTime, int kofart )
 {//spelare 1 är pojken spelare 2 en ko
 
 if (spelare2_x &lt;= spelare1_x) //pojken har sprungit förbi kon
     kospelare-&gt;Move(kofart * ElapsedTime, 0); 
 
 if (spelare2_x &gt; spelare1_x) //pojken har inte sprungit förbi kon
     kospelare-&gt;Move( -kofart * ElapsedTime, 0); 
 
 if (spelare2_y &gt; spelare1_y ) //kon är nedanför pojken
     kospelare-&gt;Move(0, -kofart * ElapsedTime);
 
 if (spelare2_y &lt;= spelare1_y ) //kon är ovanför pojken
     kospelare-&gt;Move(0, kofart * ElapsedTime);
 
 } //Slut på funktionen</text>
      <sha1>n4hunqf3t4eymrj1zicjdiznc8ob3mb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret Matematik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7942</id>
    <redirect title="Matematik/Diskret matematik" />
    <revision>
      <id>31843</id>
      <timestamp>2011-10-10T13:27:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Matematik/Diskret Matematik]] till [[Matematik/Diskret matematik]]: svensk versalisering</comment>
      <origin>31843</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="9yofv4pisbsz0zn15heg13h94rb4o4n" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik/Diskret matematik]]</text>
      <sha1>9yofv4pisbsz0zn15heg13h94rb4o4n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Diskret Matematik/Sidhuvud</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7944</id>
    <redirect title="Mall:Diskret matematik/Sidhuvud" />
    <revision>
      <id>31847</id>
      <timestamp>2011-10-10T13:28:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Mall:Diskret Matematik/Sidhuvud]] till [[Mall:Diskret matematik/Sidhuvud]]: svensk versalisering</comment>
      <origin>31847</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="fbyguexk04ncp2slwt9kvandyqfca8f" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Diskret matematik/Sidhuvud]]</text>
      <sha1>fbyguexk04ncp2slwt9kvandyqfca8f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret Matematik/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7945</id>
    <redirect title="Matematik/Diskret matematik/Introduktion" />
    <revision>
      <id>31850</id>
      <timestamp>2011-10-10T13:29:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Matematik/Diskret Matematik/Introduktion]] till [[Matematik/Diskret matematik/Introduktion]]: svensk versalisering</comment>
      <origin>31850</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="6dsf78p582zgjvl09n8jopreq6o1ptz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik/Diskret matematik/Introduktion]]</text>
      <sha1>6dsf78p582zgjvl09n8jopreq6o1ptz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret Matematik/Kombinatorik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7946</id>
    <redirect title="Matematik/Diskret matematik/Kombinatorik" />
    <revision>
      <id>31852</id>
      <timestamp>2011-10-10T13:30:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Matematik/Diskret Matematik/Kombinatorik]] till [[Matematik/Diskret matematik/Kombinatorik]]</comment>
      <origin>31852</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="aqs63a00blff1ncqwe2ltiv0arftg27" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik/Diskret matematik/Kombinatorik]]</text>
      <sha1>aqs63a00blff1ncqwe2ltiv0arftg27</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret Matematik/Logik/Satslogik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7947</id>
    <redirect title="Matematik/Diskret matematik/Logik/Satslogik" />
    <revision>
      <id>31854</id>
      <timestamp>2011-10-10T13:30:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Matematik/Diskret Matematik/Logik/Satslogik]] till [[Matematik/Diskret matematik/Logik/Satslogik]]: svensk versalisering</comment>
      <origin>31854</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="61" sha1="mv8hmhdqvilexlub0sdi0cxcq4q0glj" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik/Diskret matematik/Logik/Satslogik]]</text>
      <sha1>mv8hmhdqvilexlub0sdi0cxcq4q0glj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret Matematik/Logik/Predikatlogik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7948</id>
    <redirect title="Matematik/Diskret matematik/Logik/Predikatlogik" />
    <revision>
      <id>31856</id>
      <timestamp>2011-10-10T13:31:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Matematik/Diskret Matematik/Logik/Predikatlogik]] till [[Matematik/Diskret matematik/Logik/Predikatlogik]]: svensk versalisering</comment>
      <origin>31856</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="65" sha1="d17ji8s1qudo6mxvwe8hy4git1t2o10" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik/Diskret matematik/Logik/Predikatlogik]]</text>
      <sha1>d17ji8s1qudo6mxvwe8hy4git1t2o10</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Diskret Matematik/Talteori</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7949</id>
    <redirect title="Matematik/Diskret matematik/Talteori" />
    <revision>
      <id>31858</id>
      <timestamp>2011-10-10T13:31:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Matematik/Diskret Matematik/Talteori]] till [[Matematik/Diskret matematik/Talteori]]: svensk versalisering</comment>
      <origin>31858</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="rq9l196je5n5yhfe9pafrcb88kgxzn5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik/Diskret matematik/Talteori]]</text>
      <sha1>rq9l196je5n5yhfe9pafrcb88kgxzn5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011</title>
    <ns>4</ns>
    <id>7950</id>
    <revision>
      <id>31867</id>
      <parentid>31865</parentid>
      <timestamp>2011-10-10T13:50:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>flyttade [[Wikibooks/Bybrunnen/Arkiv/2010-2011]] till [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011]]: nu är det nog rätt</comment>
      <origin>31867</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31126" sha1="tltmu381hl5ktw0we9unp0vwkjnfq9j" xml:space="preserve">'''Obs! Detta är ett arkiv, alla nya inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]'''

== Namngivning av receptartiklar ==

Hejsan!

Många av recepten i [[:Kategori:Kokboken A-Ö]] är namngivna med endast receptnamnet, medan vissa är namngivna med ''Kokboken/Recept/'' innan namnet. Vad jag har förstått så är det sistnämnda att föredra? Kan jag ändra alla receptartiklar till denna typ av namngivning? /[[Användare:Frisko|Frisko]] 28 januari 2009 kl. 23.12 (CET)

:Efter att ha läst under rubriken &quot;''Egna namnrymder för kokboken och drinkboken?''&quot; här på Bybrunnen så har jag förstått att det är varianten med undersidor som är att föredra. Jag kommer nu börja flytta recepten enligt denna standard. /[[Användare:Frisko|Frisko]] 29 januari 2009 kl. 21.38 (CET)

::Tänk på att för att recepten ska hamna under rätt bokstav i kategorierna måste man lägga till &lt;nowiki&gt;{{SUBPAGENAME}}&lt;/nowiki&gt; i kategoriraderna, typ &lt;nowiki&gt;[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]&lt;/nowiki&gt;. Detta måste göras i alla kategoriadresser. exempel:&lt;br&gt;&lt;br&gt; '''Currysill'''&lt;br&gt;&lt;nowiki&gt;[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]&lt;/nowiki&gt; (C för Currysill)&lt;br&gt;&lt;nowiki&gt;[[kategori:S kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]&lt;/nowiki&gt; (S för Sill)&lt;br&gt;&lt;nowiki&gt;[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;nowiki&gt;[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;&lt;br&gt;Ju mer kategorier desto bättre. Bra sen när man vill se t.ex fiskrätter om alla fiskrätter finns i den kategorin. [[Kokboken/Kategoriöversikt]]&lt;br&gt;&lt;br&gt; Och när man ändå håller på kan man byta ut &lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;[[Mall:kokboknav|kokboknav]]&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt; mot &lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;[[Mall:Minikokbok|Minikokbok]]&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt; längst  upp på receptsidan. [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 30 januari 2009 kl. 04.18 (CET)

Finns det verkligen inget bättre sätt att namnge/dela in recepten? Det blir så svåröversiktligt i listorna med namngivningen enligt Kokbok/Recept/.... 
--[[Användare:Vlasak|Vlasak]] 6 mars 2009 kl. 23.34 (CET)

Jag tycker det är dags att lyfta den här diskussionen igen, det är en salig blandning av stilar på namnen i kokboken, och jag personligen tycker att det är onödigt (tycker det blir svårare att hitta, och en smula fult) att använda sig av undersidor (Kokboken/Recept/Receptnamn) eftersom vi ändå använder kategorier och mallar för att länka tillbaka till kokboken. -[[Användare:Kaj|Kaj]] 13 mars 2010 kl. 14.49 (CET)

== Matematik A-E ==

Hela upplägget med matte A-E måste ju vara plagiat. Eller är det tillåtet att kopiera strukturen från befintlig litteratur och till och med använda namnet?&lt;br&gt;
Provade med ett lite annat upplägg, [[Matematik/Matematik/Algebra]]&lt;br&gt;
Tanken var att den skulle heta WikiBooks matematik för att det ska framstå som nåt som skapats här och inte ett plagiat men någon flyttade sidan.&lt;br&gt;
Den skulle ju kunna heta Matematikboken helt enkelt. [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 16 mars 2009 kl. 23.41 (CET)
:Inte nödvändigtvis plagiat. (Då skulle alla kursboksförfattare ha plagierat varandra.) 
:Det handlar nog snarare om att materialet ska matcha kursutbudet. - Frågan är väl vad man vill skapa - en kursbok för gymn/kvux eller en bok om ett ämne. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 13 april 2009 kl. 13.15 (CEST)

::Som finländare stöder jag gärna mer informativa namn. A-E betyder att den som inte känner den svenska läroplanen (eller kurserna) har svårt att hitta rätt bok eller att bidra. Än bättre skulle det vara om bokserien kunde beskrivas. Om den är avsedd att följa läroplanen kan man hänvisa till denna, men en kort sammanfattning om målgrupp och innehåll för varje bok vore väldigt bra. En sådan explicit programförklaring för böckerna är dessutom lättare att diskutera. --[[Användare:LPfi|LPfi]] 12 oktober 2009 kl. 14.29 (CEST)

:::Jag kan tyvärr inte hålla med dig, syftet måste vara att erbjuda en öppen kurslitteratur som följer läroplanen för kursen i fråga. Wikin är trots allt ämnad för svenskar (?), och om du som finländare ändå kan ta del av det är det ju bra, men att anpassa oss efter de som inte har samma läroplan känns bara konstigt. Man kan istället hänvisa till ett avsnitt i boken, ex. du vill lära dig derivera, då blir du hänvisad till kapitlet som behandlar derivator som finns i matte-c boken. Inte att personen som vill lära sig matte C ska tvingas hoppa runt bland hänvisningar (den största målgruppen är ändå de som studerar kursen i fråga, eller vill gå igenom något de redan läst för att uppfriska minnet, man minns lättast vilken kurs det var. Kursstrukturen är vad som används i samhället, varför inte göra det smidigt och använda den även här? Men självklart, som du nämner, så ska en tydlig genomgång finnas som förklarar vad boken behandlar. Målet är ju att så många som möjligt ska få tag på kunskap snabbt och smidigt, och fritt såklart!

::::Nej, wikin är ämnad för alla som kan förstå svenska. det är därför som språkkoden är sv som i svenska och inte se som i sverige. Har dock inte läst ditt inlägg i sin helhet. [[Användare:Tetraedycal|Tetraedycal]] 12 juni 2010 kl. 19.54 (CEST)

::::Jag håller med Tetraedycal, och det står ju även i instruktionerna hur man skall skriva böcker att man inte skall behöva sitta med en bok bredvid sig för att kunna klara av att läsa. Dessutom anser jag, som mattelärare, att det i denna typ av bok är bättre att börja från grunden i ett avsnitt, ex algebra (kanske pre-gymnasiet), och sedan utveckla till &quot;matte E&quot;- i algebra. Då kan de som läser A-E använda detta som en referens där de kan se det de glömt sedan tidigare kurser och gå vidare. Så jobbar mina elever på högstadiet med mina web-baserade länkar som jag har letat upp och givit dem. [[Användare:Adville|Adville]] 18 november 2010 kl. 20.35 (CET)

== Histora? ==

Wikibooks är väl menat att innehålla instruktionsböcker och manualer. Läromedel är ofta åt det hållet, man lär ut hur man ska gå till väga med nånting så därför passar många läroböcker här. Men historia är mer ett upplysande ämne om vad som redan hänt och sån information hör hemma på wikipedia eller nåt uppslagsverk.&lt;br&gt; 
Och artiklarna i wikipedia om olika historiska händelser är så omfattande så att mer behöver nog inte tilläggas. Det är väl inte meningen om att dom olika wikierna ska tävla i att skriva bäst om samma saker.&lt;br&gt; 
För att en bok i ämnet historia ska falla inom wikibooks ramar så ska det vara en instruktionsbok i hur man studerar, tolkar eller delar in historian i olika epoker t.ex.&lt;br&gt;
Geografi är också ett tveksamt ämne men där finns det möjligen behov av läroböcker i naturtyper m.m. Eller hur man tolkar en karta kanske.&lt;br&gt;
Men namn på länder och städer och antalet invånare är uppslagsverksinformation.&lt;br&gt;
Jag ska försöka kolla lite hur dom gjort i andra länders wikibooks men läs första rutan på vår huvudsida där står följande.&lt;br&gt;


''Välkommen till Wikibooks, ett Wikimedia-projekt vars mål är att skapa en öppen och fri samling läroböcker och manualer på svenska.'' 


Vid diskussioner har man sagt att skönlitteratur inte hör hemma här. Men [[Wikibooks:Välkommen|här]] står det att det gör det. Och det verkar vara en översättning från engelska wikibooks. Men där står det &quot;Free textbooks and manuals&quot;. Men det står även att uppslagsverksinformation hör hemma på wikipedia. &quot;Wikibooks is not an encyclopaedia&quot;&lt;br&gt;
Jag anser i alla fall att wikibooks enbart ska innehålla instruktionsböcker och manualer. Alltså böcker av typen &quot;så här gör man&quot;.&lt;br&gt;
Böcker av typen &quot;så här är det&quot; hör hemma på wikipedia eller något av systerprojekten.&lt;br&gt;
Ren skönlitteratur hör väl hemma på [http://sv.wikisource.org/ Wikisource].&lt;br&gt; 
Men det här är ju min tolkning så jag vill gärna ha en debatt om det här och kanske nån som vet var man ska leta kan leta fram vad som var tänkt. Kanska man kan hitta nåt på [http://meta.wikimedia.org/wiki/ Meta-Wiki], Koordination av Wikimedias projekt. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 19 oktober 2009 kl. 23.42 (CEST)
:Jag håller inte riktigt med dig (och det är inte bara för att jag skriver historieböcker), även om ett läromedel i t.ex. Historia eller Geografi innehåller i stort sett samma material som man kan hitta i ett uppslagsverk så är urvalet och presentationen helt annorlunda, ett läromedel är nivåanpassad efter en kursplan med vissa förkunskapskrav och lärandemål. Wikipedias artikel om Franska Revolutionen är till exempel alldeles för omfattande för en 6:e-klassare samtidigt som den är långt ifrån tillräckligt djupgående för en universitetsstuderande. Som lärare ser jag wikipedia och andra uppslagsverk som användbara för t.ex. fördjupningsuppgifter eller för eget informationssökande när eleverna lärt sig sålla information, men de kan aldrig ersätta en lärobok.

:Sen är det klart att det kan förekomma undantag, [[Geografi/Sveriges landskap]] saknar till exempel helt pedagogisk vinkling och skulle helt klart behöva skrivas om för (att mina ögon) kunna passa på wikibooks, likaså [[Trettioåriga_kriget]] skulle kunna diskuteras om det är en bok eller en artikel. (Detta är '''INTE''' en kommentar av kvalitén på texterna, bara min åsikt om vad som är wikibooks syfte)

:Om jag förstått Wikibooks ursprung så var det var just läromedel som var syftet:
:''&quot;The project was opened in response to a request by Wikipedia's Karl Wick for a place to start building open content textbooks such as organic chemistry and physics in order to bring education to humanity and reduce the costs and other limitations to top-quality learning materials.&quot;'' [[m:Wikibooks]]

:(Sidonot:[http://sv.wikisource.org/ Wikisource] är bara för redan utgivet material, dvs transkriberingar av böcker som är så gamla att de räknas som fritt material eller nyare verk som av någon anledning är &quot;public domain&quot;.) -[[Användare:Kaj|Kaj]] 20 oktober 2009 kl. 14.12 (CEST)

::Min tanke om historia och geografi kommer lite i ett annat ljus om man har en mer pedagogisk inriktning på innehållet. Det var för övrigt mest en undran om vad som gäller. Men då det gäller uppslagsverksinformation så tycker jag att det räcker att det står i wikipedia. Utom i det fall där det behövs ordförklaringar i en bok. Då är det bättre att lägga in en liten förklaring i texten än att länka till wikipedia. Det är väldigt svårt att följa länken om man skrivit ut boken vilket man ska kunna göra. Och tänkta elever är väl förhoppningsvis inte dummare än att dom själva kan slå upp saker i ett uppslagsverk. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 20 oktober 2009 kl. 18.28 (CEST)
:::Gränsdragningen mellan Wikisource (mitt hem) och övriga projekt kan vara något flytande. Det är i linje med direktiven för projektet att ta hela Nordisk familjebok om vi vill, men vi är idag för få för att kunna genomföra något sådant. Engelska Wikisource har dock liknande uppslgsverk hos sig. Vi inkräktar då på Wikipedias område, men det ryms ändock inom projektet. Läroböcker och kokböcker och liknande skulle vi också kunna rymma, men det ska då vara redan publicerat material. Gränsen för vad som är tidigare ''publicerat'' går kanske vid vad vi kallar Wikisource-översättningar, där Användare översätter ett tidigare publicerat verk från ett annat språk. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 23 februari 2010 kl. 19.44 (CET)


== Importkällor ==

Jag har just insett att vi inte har några importkällor angivna här (bra att ha om man vill flytta en sida med historik) och tänkte lägga in en beställning i bugzilla om följande källor:
* sv.wikipedia
* sv.wikisource
* beta.wikiversity
De är de ställen jag i första hand tror att det kan startas projekt som behöver flyttas över hit. Några fler förslag? - [[Användare:Kaj|Kaj]] 22 februari 2010 kl. 10.19 (CET)
:Vi måste tydligen visa på &quot;community consensus&quot; för den här förändringen. -[[Användare:Kaj|Kaj]] 22 februari 2010 kl. 11.43 (CET)

'''Vote for community consensus''', any objections against this change in import sources?
*{{stödjer}} -[[Användare:Kaj|Kaj]] 22 februari 2010 kl. 11.43 (CET)
*{{stödjer}} -[[Användare:LPfi|LPfi]] 22 februari 2010 kl. 12.21 (CET)
*{{stödjer}} - [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 23 februari 2010 kl. 19.35 (CET)


Nu är beställningen genomförd. //[[Användare:Kaj|Kaj]] 15 mars 2010 kl. 22.18 (CET)

== Wikibooksloggan på Wikipedia ==

Det har ju varit en lång diskussion på sv:w om att [[w:Wikipedia:Bybrunnen#Wikimedialoggor_i_artiklar|sluta använda wikimedias ofria loggor]] i artiklarna och det ser ut som om en utrensning är på väg. Som jag ser det kommer den största påverkan för oss här på wikibooks att bli mallarna [[w:Mall:Wikibooks]], [[w:Mall:Wikibooks-box]], [[w:Mall:Wikibooksrecept]] och [[w:Mall:Systerlänkar]]. Wikisource har redan ändrat sina motsvarande mallar och använder nu en helt annan bild ([[fil:Conspiracy_book_190x190.png|25px]]), och jag tänkte att det kan vara en bra om vi gör samma sak, dvs bestämmer hur vi vill ha mallarna och ändrar dem innan någon annan gör saken åt oss. Jag har lite förslag:

* [[w:Mall:Wikibooksrecept]] kan utan problem använda [[Fil:Foodlogo.svg|25px]] istället, som för övrigt redan används i [[w:Mall:Wikibooksrecept-box]].

* De övriga kan vi antingen:
*# Ta bort bilden och bara ha text, eller 
*# Ersätta med en annan, fri, bild t.ex.[[fil:Wikibook.svg|25px]] [[fil:Wikibooks NoTitle.svg|25px]] [[fil:Bavybaby.svg|25px]] eller någon annan i [[commons:Category:Book_icons]].
Förslag? //[[Användare:Kaj|Kaj]] 14 mars 2010 kl. 16.57 (CET)
:Vad gäller WS har jag än så länge bara ändrat [[w:Mall:Src]] på Wikipedia. (Den mest frekventa som också hotats med radering.) Jag vill dock ''inte'' betrakta det som en logga, den förändras inte av att vi använder någon avvikande mot vad som finns uppe till vänster på hemma-siten. Detta lika lite som ''Lavallen'' blir mitt ''namn'' för att det är så jag kallas på Wikipedia. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 19 mars 2010 kl. 17.22 (CET)

::För dem som inte följer med Bybrunnen på Wikipedia: systerprojektlänkarna har flyttats ut ur artiklarna och ligger nu ovanför iw-länkarna. Därmed upplevs att det inte finns något hinder för att fortsätta använda ofria bilder. --[[Användare:LPfi|LPfi]] 20 april 2010 kl. 22.40 (CEST)

==Wikimania Scholarships==
The call for applications for Wikimania Scholarships to attend Wikimania 2010 in Gdansk, Poland (July 9-11) is now open. The Wikimedia Foundation offers Scholarships to pay for selected individuals' round trip travel, accommodations, and registration at the conference.
To apply, visit the [[wm2010:Main Page|Wikimania 2010]] [[wm2010:Scholarships|scholarships information page]], click the secure link available there, and fill out the form to apply.
For additional information, please visit the Scholarships information and FAQ pages:
* [[wm2010:Scholarships|Scholarships]]
* [[wm2010:Scholarships/FAQ|Scholarships FAQ]]
Yours very truly,
[[m:User:Cary Bass|Cary Bass]]&lt;/br&gt;
Volunteer Coordinator&lt;/br&gt;
Wikimedia Foundation

== meta ==

Verkar som [[m:Administrators of Wikimedia projects/Wikibooks|meta]] inte har fått tillräcklig info härifrån. - Någon som har siffror och länkar i huve att lägga till? -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 31 mars 2010 kl. 20.30 (CEST)
:Nu har jag lagt in lite info. //[[Användare:Kaj|Kaj]] 1 april 2010 kl. 08.31 (CEST)

== Interwikiflyttar ==

Det har kommit förslag på [[w:WP:BB#Ordboksartiklar - radera inte innan de flyttas till Wiktionary!|WP]] om att interwikiflyttmallar ska dateras. - Jag har börjat pilla med de flesta andra iw-flyttmallar och står beredd att göra så med books också, men det skulle underlätta om vi bantade ner antalet mallar och kategorier lite. - Vad säger ni? Koncentrera till en Mall och en Kategori per projekt? 

Det är redan genomfört för WS, WN, WQ och Wikt... -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 20 april 2010 kl. 21.22 (CEST)

:Nu har jag daterat mall:wikibooksflytt och jag skulle nu rekomendera att mall:Kokboksflytt omdirigeras dit. - Men det måste books vara med och uttrycka åsikter om. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 21 april 2010 kl. 09.39 (CEST)
::Jag tycker att mall:Kokboksflytt är överflödig så jag har nu omdirigerat den till Mall:Wikibooksflytt, varför ha två mallar och två kategorier för en funktion som knappt används? //[[Användare:Kaj|Kaj]] 21 april 2010 kl. 11.31 (CEST)
:::Tack för det! -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 21 april 2010 kl. 14.20 (CEST)

== typofixing ==

Hej, jag är [[w:user:tetraedycal|tetraedycal]] från Wikipedia. Jag har för avsikt att göra halvautomatisk stavfelsrättning, mha [[w:WP:AWB|autowikibrowser]] och [[Wikibooks:AutoWikiBrowser/Typos]]. Jag har provat lite med detta konto, se t ex [http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=T%C3%A4vlingsprogrammering/Introduktion/L%C3%B6sningar_i_Haskell&amp;curid=7011&amp;diff=27874&amp;oldid=26709] eller senaste ändringar från idag. För att inte fylla SÄ något fruktansvärt så behöver jag boträttigheter på mitt botkonto [[Användare:Dumbot]], som har rättigheter på svwikipedia. Jag hittar dock ingen sida för botpermissionansökningar, så jag tänkte att jag skriver här. [[Användare:Tetraedycal|Tetraedycal]] 28 april 2010 kl. 17.54 (CEST)
:Ca 100 artiklar med stavfel som kan rättas finns. Jag skulle kunna rätta dem med detta konto om det går för sig, så slipper vi hålla på med botstatus. [[Användare:Tetraedycal|Tetraedycal]] 28 april 2010 kl. 22.09 (CEST)

::Den enda riktiga boten här, har inte varit aktiv på två år, och har bara redigerat utanför user-namespace en enda gång. Så frågan är om det finns en rutin för att administrera robotar här? - 100 redigeringar låter inte så mycket, och vilket konto du använder borde inte spela ngn roll... 
::Men jag är ingen erfaren wikibookian och ska inte fälla avgörande... -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 1 maj 2010 kl. 07.48 (CEST)

::Det här projektet har så pass lite aktivitet att det mesta som behöver diskuteras/begäras/informeras tas direkt i bybrunnen. Som Lavallen säger så är inte 100 redigeringar så farligt mycket, men om tanken är att fortsätta köra den typen av kontroller kan det nog vara en bra ide med bot-flagga (för att inte skrämma slag på oss som är van vid ett par redigeringar per dag i SÄ). Det är [[user:Max Speed|Max Speed]] som är byråkrat så jag uppmärksammar honom på det här. //[[Användare:Kaj|Kaj]] 1 maj 2010 kl. 10.11 (CEST)

:::Med tanke på att det inte redigeras så mycket här, så kommer det att ta tid att skapa nya stavfel när dessa väl är rättade. Så det är väl mest en engångsgrej för tillfället. [[Användare:Tetraedycal|Tetraedycal]] 1 maj 2010 kl. 11.18 (CEST)
::::Hur ger jag boträttigheter? --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 2 maj 2010 kl. 11.49 (CEST)
:::::Fixat. --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 2 maj 2010 kl. 12.00 (CEST)
::::::Alla artiklar är genomgångna nu. Se [[Special:Bidrag/Dumbot]] för en lista över alla redigeringar. Behöver ni hjälp med någon annan botgöra så kan ni skriva på min diskussionssida på Wikipedia. [[Användare:Tetraedycal|Tetraedycal]] 2 maj 2010 kl. 22.44 (CEST)

== Undersökning ==

Jag läser Mittuniversitetets kurs ''&quot;Informatik  A, Wikipedia - Författande, trovärdighet och teknik&quot;'' som sommarkurs, och i kursen ingår att göra en mindre undersökning med Wikipedia som ämne. Utifrån personliga erfarenheter och lite nyfikenhet tänkte jag undersöka relationen mellan Wikipedia och de andra projekten. Den som är intresserad av att vara med kan ta sig en funderare på följande frågor och skicka ett svar via [http://sv.wikibooks.org/wiki/Special:E-mail/Kaj e-post till mig] (ju utförligare ju bättre):
* Hur ser du på relationen mellan Wikipedia och Wikibooks?
* Hur ser du på relationen mellan Wikipedia och de andra projekten?
* Hur ser du på relationen mellan Wikimedias projekt i allmänhet?
När man skickat in sina åsikter kan man vara med i en öppen diskussion kring frågorna på [http://beta.wikiversity.org/wiki/Syskonkärlek_i_Wikimediafamiljen%3F/Gruppdiskussion Wikiversitetet], diskussionen är öppen för alla, oavsett om man skickat in något eller inte. Vill man veta mer om undersökningen eller se hur rapporten växer fram kan man gå till http://beta.wikiversity.org/wiki/Syskonkärlek_i_Wikimediafamiljen%3F    //[[Användare:Kaj|Kaj]] 28 juli 2010 kl. 16.38 (CEST) (a.k.a. [[användare:m0kasc0501|m0kasc0501]])

== Borttagning av halvdöd wikibok ==

Jag påbörjade för drygt ett och ett halvt år sedan ett par instruktionsböcker för digitalkameran Lumix DMC-FZ28 från Panasonic. Sedan jag påbörjade boken har jag inte haft så mycket tid att bygga vidare på boken, och nu börjar FZ28 bli lite gammal och har ersatts med en ny modell samtidigt som det inte verkar finnas andra personer som är intresserade av att skriva i boken. Vad har svenska Wikibooks för principer när det gäller att ta bort påbörjade men döda böcker? Jag har hur som helst inget emot om dessa två böcker, Användarhandledning och Referenshandbok skulle raderas. {{signatur|Pliss|8 augusti 2010 kl. 21.25|[[Användare:Kaj|Kaj]]}}
:Jag har tittat lite på sidorna, och jag tror inte att de kommer dra till sig så mycket intresse eftersom det är lite innehåll och det handlar om en specifik modell som nu börjar bli &quot;gammal&quot;, så jag tycker att de kan raderas. Grundtanken i användarhandledningen tycker jag dock verkar intressant, även om det inte blivit så mycket innehåll, du skulle inte vara intresserad av att skriva en mer generell fotohandbok istället? //[[Användare:Kaj|Kaj]] 11 augusti 2010 kl. 12.36 (CEST)
:Det gäller alltså boken [[Panasonic Lumix DMC-FZ28]] //[[Användare:Kaj|Kaj]] 11 augusti 2010 kl. 12.41 (CEST)

:: Jag tycker också att det vore en bra idé att skriva en mer generell fotohandbok. Det finns sannolikt en hel del i bibliotek, bokhandlar och på Internet, men med möjligheten att komplettera allteftersom tekniken utvecklas tror jag Wikibooks kunde ha en nisch på området. En bok här kan också lätt användas som bakgrunds- och fördjupningsmaterial i [[Rita med Gimp]], [[w:Wikipedia:Illustrationer (manual)]] och liknande sammanhang.

::Jag ser ingen större orsak att radera det gamla materialet. Det tar inte nämnvärd plats på servern (och radering frigör inget utrymme där) och den kan ge uppslag med tanke på den nya boken. Och böcker som aldrig blev klara kan också vara av historiskt intresse och något att studera med tanke på rekommenderad arbetsgång. Det skulle bara gälla att museimärka dem, så att de inte dyker upp på listor som hoppfulla läsare stöter på.

:: --[[Användare:LPfi|LPfi]] 20 september 2010 kl. 22.47 (CEST)

== Böcker eller läromedel eller ... ==
I [[Hjälp:Wikibooks för Wikipedianer]] står det att man skall tänka sig en Wikibook som en vanlig bok. Jag är inte säker på att det är rätt att säga så. Tvärtom har vi ju en chans att vara experimentverkstad t.ex. vad gäller användande av multimedia. Tanken bakom råden är väl att nya författare skall länka mera restriktivt än på Wikipedia, där många tycker det är roligt att surfa runt (som många av oss gjort i pappersuppslagsverk). I läroböcker är det viktigt att hålla kvar koncentrationen på stoffet i själva läroboken.

Men finns det någon orsak att begränsa sig till böcker som går att föra till tryckeriet? I många fall kan jag tänka mig att det är bra med något som går att trycka och därmed enkelt att läsa, men lika ofta vore det bra med kompletterande material att använda medan man sitter vid datorn. Om man vill komplettera med datorprogram får man visst skriva ihop det annanstans (sourceforge &amp; co) och länka dit, men webbsidor som består av hypertext, ljud, bild och video kunde passa här oberoende av om de går att överföra till papper.

Vilka bindande riktlinjer finns det? Är vi fria att godkänna vad som helst, till format och till innehåll (skönlitteratur nämns här ovan) eller har någon annan definierat gränserna för Wikibooks?

--[[Användare:LPfi|LPfi]] 20 september 2010 kl. 23.04 (CEST)
:Som i alla Wikimedias projekt är vi i stort sett fria att utforma Wikibooks som vi vill. Jag tror att det här med länkarna hänger kvar från tankarna om fria läromedel som var grunden till projektet, det vill säga att skolor skulle kunna skriva ut böckerna och använda dem även om de inte hade datorer till alla elever. Personligen tycker jag att det är ett bra arbetsätt att skriva med utskrift i tankarna, men det är ju mestadels en fråga om stil. Jag tror ~framför allt att det är viktigt att använda länkar som komplement/fördjupning och inte låta dem ersätta text, om man till exempel använder ett begrepp som är viktigt för boken är det bättre att skriva ut en kort förklaring än att bara länka ordet till en artikel på Wikipedia (som man ofta gör på Wikipedia).

:Men jag håller med om att vi inte bara behöver rikta in oss på utskrivna böcker, kan man till exempel göra en handbok bättre genom att använda instruktionsvideor så borde man kunna göra det. //[[Användare:Kaj|Kaj]] 21 september 2010 kl. 10.07 (CEST)
::Det är kanske en bra idé. Men gränsen till Wikiversity blir lite diffus. Vad är en lärobok, ett studiematerial, en kurs; när alla innehåller interaktiva element? --[[Användare:Hakan|Hakan]] 24 september 2010 kl. 19.17 (CEST)

::: Här skulle då finnas läroböcker och övrigt studiematerial, medan Wikiversity skulle sammanställa dem till en kurs. Samma gäller ju traditionella media: många läroböcker innehåller instruktioner om hur de skall användas. Om läraren blint följer dessa instruktioner och inte håller föreläsningar och övningar så skiljer sig kursen mycket litet från att använda boken för självstudier. Det interaktiva materialet här skulle vara ”interaktivt” i en mycket begränsad betydelse, då här inte finns lärare eller kurskamrater.

::: Jag har inte erfarenhet om Wikiversity, men kursen kan tillföra åtminstone en grupp som studerar tillsammans, lärare och handledare, övningar, rekommendationer om studiegång samt val av studiematerial. En del material som skapas för kursen kan säkert överföras hit, på samma sätt som material i vanliga kurser kan utvecklas till kompendier och så småningom publiceras som lärobok, men mycket av materialet utvecklas aldrig så att det skulle ha värde utanför kursen.

::: --[[Användare:LPfi|LPfi]] 27 oktober 2010 kl. 10.33 (CEST)

==2010 Fundraising Is Almost Here==
[[File:Wikimedia_Foundation_RGB_logo_with_text.svg|80px|left]] Hello Wikipedians, my name is Kelly and I am working for the Wikimedia Foundation during the 2010 Fundraiser. My job is to be the liaison between the Swedish community and the Foundation. This year's fundraiser is intended to be a collaborative and global effort; we recognize that banner messages which may  perform well in the United States don't necessarily translate well, or appeal to international audiences. &lt;Br&gt;

I'm contacting you as I am currently looking for translators who are willing to contribute to this project by helping translate and localize messages into Swedish and suggesting messages that would appeal to Swedish readers on the Fundraising Meta Page. We've started the setup on [http://meta.wikimedia.org/wiki/Fundraising_2010 meta] for both [http://meta.wikimedia.org/wiki/Fundraising_2010/Messages banner submission], [http://meta.wikimedia.org/wiki/Fundraising_2010/Banner_testing statistical analysis], and [http://meta.wikimedia.org/wiki/Fundraising_2010/Committee grouping volunteers together].&lt;br&gt;Use the talk pages on meta, talk to your local communities, talk to others, talk to us, and add your feedback to the proposed messages as well! I look forward to working with you during this year's fundraiser. If someone could translate this message I would really appreciate it so that everyone is able to understand our goals and contribute to this year's campaign.&lt;br&gt;[[Användare:Klyman|Klyman]] 21 oktober 2010 kl. 18.59 (CEST)

== Hänvisa administrativa funktioner till bybrunnen ==

För att göra det så enkelt som möjligt för nytillkomna användare och besökare tänkte jag att vi kan samla diskussioner och administrativa förfrågningar på ett ställe genom att hänvisa dem hit till bybrunnen. Det jag menar är att ärenden som till exempel [[Wikibooks:Ansökan_om_administrativ_behörighet]], [[Wikibooks:Ansökan_om_avadministrering]] och [[Wikibooks:Sidor föreslagna för radering]] hanteras i bybrunnen istället för på separata sidor. I praktiken så arbetar vi redan så, men jag tänkte att vi kunde slå fast det som en faktiskt policy och se till att alla instruktioner faktiskt speglar detta. Några synpunkter/åsikter? //[[Användare:Kaj|Kaj]] 20 januari 2011 kl. 14.03 (CET)

== Namnrymder ==

Jag har ett par förslag på nya [[w:Wikipedia:Namnrymder|namnrymder]] för att dels lättare skilja portalsidor (som [[historia]] och [[spel]]) från böckerna och dels försöka få någon slags ordning på vår underbara och samtidigt hemska [[kokboken]].

Mina förslag är alltså två nya namnrymder, med tillhörande diskussionssidor: 
* Portal/Portaldiskussion
* Recept/Receptdiskussion
//[[Användare:Kaj|Kaj]] 11 februari 2011 kl. 10.25 (CET)

: Portalerna kan säkert avskoljas från huvudnamnrymden, men recepten? Också om det är kokboken som är vårt aktivaste projekt så ser jag det som märkligt att skapa en skild namnrymd för delar av en viss bok. Det måste finnas ett mer renlärigt sett att ta reda upp problemet. Varför är det problematiskt att ha recepten i huvudnamnrymden? --[[Användare:LPfi|LPfi]] 15 februari 2011 kl. 16.36 (CET)
::Vad jag kan se så är det endast ett fåtal sidor i kokboken som inte är regelrätta recept, så jag tror att kokboken och drinkboken helt skulle kunna omfattas av den namnrymden. Men jag förstår (och håller till viss del med om) din kritik, det stora problemet är ju faktiskt den konstiga och splittrade namngivningen, och inte att recepten ligger i huvudnamnrymden. Att jag föreslagit det handlar mer om att förslaget att likna Engelskspråkiga Wikibooks (som har namnrymden cookbook:) kommit upp några gånger ([[Diskussion:Kokboken#sökfunktion|här]],[[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2004-2008#Egna_namnrymder_f.C3.B6r_kokboken_och_drinkboken.3F|här]], och [[Kokboken/Kokbokens_fikarum|här]]) och att jag ändå skulle föreslå en namnrymdsbeställning. Vad jag förstår så är den stora fördelen med att ha en egen namnrymd att man i så fall kan göra anpassade sökningar som bara går igenom recepten. //[[Användare:Kaj|Kaj]] 19 februari 2011 kl. 11.48 (CET)</text>
      <sha1>tltmu381hl5ktw0we9unp0vwkjnfq9j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Redigerar Wikibooks/Bybrunnen/Arkiv/2010-2011</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7951</id>
    <redirect title="Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011" />
    <revision>
      <id>32129</id>
      <parentid>31866</parentid>
      <timestamp>2011-11-05T21:57:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011]]</comment>
      <origin>32129</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="2nhvnwqtkmzruvxxx33dusgvsyyhc96" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011]]</text>
      <sha1>2nhvnwqtkmzruvxxx33dusgvsyyhc96</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks/Bybrunnen/Arkiv/2010-2011</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7952</id>
    <redirect title="Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011" />
    <revision>
      <id>31868</id>
      <timestamp>2011-10-10T13:50:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Wikibooks/Bybrunnen/Arkiv/2010-2011]] till [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011]]: nu är det nog rätt</comment>
      <origin>31868</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="2nhvnwqtkmzruvxxx33dusgvsyyhc96" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011]]</text>
      <sha1>2nhvnwqtkmzruvxxx33dusgvsyyhc96</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wikiversity</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7953</id>
    <revision>
      <id>31891</id>
      <parentid>31890</parentid>
      <timestamp>2011-10-11T09:15:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>lägger länkordet också som länktext</comment>
      <origin>31891</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="633" sha1="d5rxmnfi2dct9if5cg8188km1ko0asd" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;noprint&quot; style=&quot;clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;float: left;&quot;&gt;[[Bild:Wikiversity-logo.svg|40px|none]]&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;margin-left: 60px;&quot;&gt;Svenskspråkiga Wikiversity har läromaterial om:
&lt;div style=&quot;margin-left: 10px; font-size:1.1em&quot;&gt;'''''[[Wikiversity:sv:{{{1|{{SUBPAGENAME}}&lt;!----&gt;}}}|{{{1|{{SUBPAGENAME}}&lt;!----&gt;}}}]]'''''&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Interwikimallar|Wikiversity]]
[[de:Vorlage:Wikiversity]]
[[en:Template:Wikiversity]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>d5rxmnfi2dct9if5cg8188km1ko0asd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Hänga gubbe 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7958</id>
    <revision>
      <id>38552</id>
      <parentid>31931</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:23:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38552</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30012" sha1="olnwxd3t394y4gx67mbz8oetmnocprz" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Hangman

Grafiken finns här (självuppackande arkiv):

http://dl.dropbox.com/u/8595437/grafik_sfml_hangman.exe

Grafiken som krävs är:
*30 st 60x60 pixels med alfabetets alla bokstäver samt en &quot;-&quot; bokstav för sammansatta ord.
*1 st 800x600 bakgrundsbild
*13 st 400x600 bilder som föreställer hängningen där 1 är en kulle och 13 en färdig hängd gubbe med texten Game over på.


Jag har avsiktligt valt att göra ett program helt utan pekare, struct eller class. Som synes blir koden både lång och svår att komma igenom. Det var så här man var tvungen att göra innan det fanns objektorienterad programmering, och ett litet enkelt program kunde svämma över alla sina bräddar när det gällde källkod.

Sättet att arbeta på var att man fick förlita sig på: globala variabler, funktioner och olika listor. Om man hade behov av att något på spelplanen både hade ett nummervärde och en text fick man ha två listor så att nummervärdet i nummerlista[23] blev samma som textvärdet i textlista[23]. Sedan kunde man styra innehållet med positionen i listan. Jag hittade bara på siffran 23 för att ha som exempel. Hade man många olika typer av värden fick man lägga in dem i olika listor, ibland 7-8 stycken. Listor med flera värden av samma variabeltyp fick man stället göra som matriser.

Så, tanken bakom spelet är ett enkelt hänga gubben spel.
*När spelet börjar öppnar sig en svart ruta där man fyller i ett ord. Tryck enter så kan man gissa.
*Gissar man fel läggs ytterligare en bit till hängningen.
*Gissar man rätt kommer man att se bokstaven istället för ett streck.
* Förlorar man står det game over.
*Vinner man visas det hemliga ordet upp på svart botten.

Det låter enkelt, men här är källkoden, alla drygt 500 raderna.

 //Bakgrundsbild http://photo.jv2.net/gallery/images/03__Manipulated_Photos/Dusk.jpg 
 //omdöpt till bakgrund.jpg
 
  #include &lt;iostream&gt;
  #include &lt;string&gt;
  #include &lt;sstream&gt; //För att kunna konvertera siffror till text
  #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
  #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
  #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
  // #include &lt;SFML\Audio.hpp&gt; bara om du vill ha ljud
  using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsöknning
 
  //Funktioner som används*****************************************************************
 string Int2String(int siffrain); //För att förvandla siffror till text
 
 string bokstavsrad(char referens[], int kontroll[], int laengd, bool hemligt); //För att jämföra en array
 	              //med integers mot en array med bokstäver och skapar en textsträng ut
                  //Längd är 255 för hemligt ord
                  //Om hemligt = true skrivs streck ut istället
 
 char lower2upper(char bokstav); //För att se till så att enbart stora bokstäver
                                 //kommer in i systemet.
 
 
 //Kolla om man valt alla bokstäverna i det valda ordet
 bool allavalda(int referens[], int referenslaengd);
 
 bool finnstecknet(char referens[], char bokstav, int referenslaengd);
 //För att se om en inskriven bokstav finns i en array med bokstäver, default true
 //Så att man kan börja skriva vid programstart
 
 
 int main()
 { //programstart
 
 	//Vi måste få svenska tecken att fungera i hängagubbe programmet
 	locale swedish(&quot;swedish&quot;);
    locale::global(swedish);
 
 	//Ladda in ett typsnitt
 	  sf::Font hangmanfont; //ladda en tom font
      if (!hangmanfont.LoadFromFile(&quot;comic.ttf&quot;, 50)) return EXIT_FAILURE; 
 	  //Se till så att comoic.ttf finns i samma mapp som main.cpp
 
 	  sf::String bokstavsval; //skapa en textremsa för valda bokstäver
 	  sf::String hemligtord;//skapa en textremsa för det hemliga ordet
 
 	    sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML Hänga gubbe&quot;); // Skapa fönstret vi skall ha spelet i
 		int hangmannummer = 1; //Bestämmer vilken bild av de 13 som finns på
 		                       //hängagubbe som visas, börja med bild 1
 		double musX = 0.0; //När musen trycks ner
 		double musY = 0.0; //När musen trycks ner
 
 		int i = 0; //Räknar  igenom bokstävernas plats i Y-led
 		int j = 0; //Räknar  igenom bokstävernas plats i X-led
 		int hemligt_i = 0; //Räknare för bokstäver i hemligt ord.
        int hemligt_i_p = 0; //den position man har i ledet i hemligt i
 		char hemlig_bokstav = 'Ü'; //Behövs för att validera varje bokstav användaren skriver in
 
 		char valdbokstav = 'Ü'; //Vilken bokstav är vald av publiken?
 		bool visahemligtord=true; //Visa den svarta textrutan från början
 
 		string tempChar2String=&quot;&quot;; //Behövs för att skapa en string av char i valda bokstäver
 
 	//Skapa en array för alfabetet
 	char alfabetet[30] = {'A','B','C','D','E','F','G','H','I','J',
 		                  'K','L','M','N','O','P','Q','R','S','T',
 	                      'U','V','W','X','Y','Z','Å','Ä','Ö','-'};
 	int valdabokstaver[30] ={0}; //Här hamnar de bokstäver vi valt
 	                             //vald bokstav blir 1 vid val
 
 
 	char skrivetord[255] = &quot;&quot;; //Här hamnar det ord man valt, max 254 tecken långt +  \0
 
 	int skrivetord_referens[255]={0}; //0 = har inte valt 1 = har valt
 	                                 //så att den blir synlig
 
 	float bokstavsposition[30][2]; //arrays definieras med Y-X i detta undantag
 	                             //Förutsätter att brickorna är 60x60
 	bokstavsposition[0][0] = 0.0; bokstavsposition[0][1] = 0.0; //X och Y för bokstaven A
 	bokstavsposition[1][0] = 60.0; bokstavsposition[1][1] = 0.0; //X och Y för bokstaven B
 	bokstavsposition[2][0] = 120.0; bokstavsposition[2][1] = 0.0; //X och Y för bokstaven C
 
 	bokstavsposition[3][0] = 0.0; bokstavsposition[3][1] = 60.0; //X och Y för bokstaven D
 	bokstavsposition[4][0] = 60.0; bokstavsposition[4][1] = 60.0; //X och Y för bokstaven E
 	bokstavsposition[5][0] = 120.0; bokstavsposition[5][1] = 60.0; //X och Y för bokstaven F
 
 	bokstavsposition[6][0] = 0.0; bokstavsposition[6][1] = 120.0; //X och Y för bokstaven G
 	bokstavsposition[7][0] = 60.0; bokstavsposition[7][1] = 120.0; //X och Y för bokstaven H
 	bokstavsposition[8][0] = 120.0; bokstavsposition[8][1] = 120.0; //X och Y för bokstaven I
 
 	bokstavsposition[9][0] = 0.0; bokstavsposition[9][1] = 180.0; //X och Y för bokstaven J
 	bokstavsposition[10][0] = 60.0; bokstavsposition[10][1] = 180.0; //X och Y för bokstaven K
 	bokstavsposition[11][0] = 120.0; bokstavsposition[11][1] = 180.0; //X och Y för bokstaven L
 
 	bokstavsposition[12][0] = 0.0; bokstavsposition[12][1] = 240.0; //X och Y för bokstaven M
 	bokstavsposition[13][0] = 60.0; bokstavsposition[13][1] = 240.0; //X och Y för bokstaven N
 	bokstavsposition[14][0] = 120.0; bokstavsposition[14][1] = 240.0; //X och Y för bokstaven O
 
 	bokstavsposition[15][0] = 0.0; bokstavsposition[15][1] = 300.0; //X och Y för bokstaven P
 	bokstavsposition[16][0] = 60.0; bokstavsposition[16][1] = 300.0; //X och Y för bokstaven Q
 	bokstavsposition[17][0] = 120.0; bokstavsposition[17][1] = 300.0; //X och Y för bokstaven R
 
 	bokstavsposition[18][0] = 0.0; bokstavsposition[18][1] = 360.0; //X och Y för bokstaven S
 	bokstavsposition[19][0] = 60.0; bokstavsposition[19][1] = 360.0; //X och Y för bokstaven T
 	bokstavsposition[20][0] = 120.0; bokstavsposition[20][1] = 360.0; //X och Y för bokstaven U
 
 	bokstavsposition[21][0] = 0.0; bokstavsposition[21][1] = 420.0; //X och Y för bokstaven V
 	bokstavsposition[22][0] = 60.0; bokstavsposition[22][1] = 420.0; //X och Y för bokstaven W
 	bokstavsposition[23][0] = 120.0; bokstavsposition[23][1] = 420.0; //X och Y för bokstaven X
 
 	bokstavsposition[24][0] = 0,0; bokstavsposition[24][1] = 480.0; //X och Y för bokstaven Y
 	bokstavsposition[25][0] = 60.0; bokstavsposition[25][1] = 480.0; //X och Y för bokstaven Z
 	bokstavsposition[26][0] = 120.0; bokstavsposition[26][1] = 480.0; //X och Y för bokstaven Å
 
 	bokstavsposition[27][0] = 0.0; bokstavsposition[27][1] = 540.0; //X och Y för bokstaven Ä
 	bokstavsposition[28][0] = 60.0; bokstavsposition[28][1] = 540.0; //X och Y för bokstaven Ö
 	bokstavsposition[29][0] = 120.0; bokstavsposition[29][1] = 540.0; //X och Y för bokstaven -
 
 	
 	//Ladda in alla bilderna för bokstäverna
 sf::Image A; //Bokstaven A
  A.LoadFromFile(&quot;A.jpg&quot;);
 sf::Image B; //Bokstaven B
 B.LoadFromFile(&quot;B.jpg&quot;);
 sf::Image C; //Bokstaven C
 C.LoadFromFile(&quot;C.jpg&quot;);
 sf::Image D; //Bokstaven D
 D.LoadFromFile(&quot;D.jpg&quot;);
 sf::Image E; //Bokstaven E
 E.LoadFromFile(&quot;E.jpg&quot;);
 sf::Image F; //Bokstaven F
 F.LoadFromFile(&quot;F.jpg&quot;);
 sf::Image G; //Bokstaven G
 G.LoadFromFile(&quot;G.jpg&quot;);
 sf::Image H; //Bokstaven H
 H.LoadFromFile(&quot;H.jpg&quot;);
 sf::Image I; //Bokstaven I
 I.LoadFromFile(&quot;I.jpg&quot;);
 sf::Image J; //Bokstaven J
 J.LoadFromFile(&quot;J.jpg&quot;);
 
 sf::Image K; //Bokstaven K
 K.LoadFromFile(&quot;K.jpg&quot;);
 sf::Image L; //Bokstaven L
 L.LoadFromFile(&quot;L.jpg&quot;);
 sf::Image M; //Bokstaven M
 M.LoadFromFile(&quot;M.jpg&quot;);
 sf::Image N; //Bokstaven N
 N.LoadFromFile(&quot;N.jpg&quot;);
 sf::Image O; //Bokstaven O
 O.LoadFromFile(&quot;O.jpg&quot;);
 sf::Image P; //Bokstaven P
 P.LoadFromFile(&quot;P.jpg&quot;);
 sf::Image Q; //Bokstaven Q
 Q.LoadFromFile(&quot;Q.jpg&quot;);
 sf::Image R; //Bokstaven R
 R.LoadFromFile(&quot;R.jpg&quot;);
 sf::Image S; //Bokstaven S
 S.LoadFromFile(&quot;S.jpg&quot;);
 sf::Image T; //Bokstaven T
 T.LoadFromFile(&quot;T.jpg&quot;);
 
 sf::Image U; //Bokstaven U
 U.LoadFromFile(&quot;U.jpg&quot;);
 sf::Image V; //Bokstaven V
 V.LoadFromFile(&quot;V.jpg&quot;);
 sf::Image W; //Bokstaven W
 W.LoadFromFile(&quot;W.jpg&quot;);
 sf::Image X; //Bokstaven X
 X.LoadFromFile(&quot;X.jpg&quot;);
 sf::Image Y; //Bokstaven Y
 Y.LoadFromFile(&quot;Y.jpg&quot;);
 sf::Image Z; //Bokstaven Z
 Z.LoadFromFile(&quot;Z.jpg&quot;);
 sf::Image AO; //Bokstaven Å
 AO.LoadFromFile(&quot;AO.jpg&quot;);
 sf::Image AE; //Bokstaven Ä
 AE.LoadFromFile(&quot;AE.jpg&quot;);
 sf::Image OE; //Bokstaven Ö
 OE.LoadFromFile(&quot;OE.jpg&quot;);
 sf::Image _; //Bokstaven -
 _.LoadFromFile(&quot;_.jpg&quot;);
 
 //Ladda in hangman bilderna*******************************************************************************
 sf::Image Hangmanbild; //Kullen
 
 string hangmanfilnummer; //Vi vill få fram nummer till text
 hangmanfilnummer =  Int2String(hangmannummer); //Den bild i nummerordning som finns 1-13 skall visas
 string hangmanfilnamn = hangmanfilnummer + &quot;.png&quot;; //bildnumret får filens namnslut
 Hangmanbild.LoadFromFile(hangmanfilnamn); //Laddar in den bild som spriten skall visa
 
 
 //Ladda in bakgrundsbild***************************************
 sf::Image bakgrund; //Bakgrundsbild
 bakgrund.LoadFromFile(&quot;bakgrund.jpg&quot;);
 
  sf::Sprite Bakgrundssprite(bakgrund); //skapa sprite för bakgrund
 Bakgrundssprite.SetPosition(0,0); //Placera ut 
 
 //Koppla bilderna till individuella sprites
 sf::Sprite SpriteA(A); //skapa sprite för bild A
 SpriteA.SetPosition(bokstavsposition[0][0], bokstavsposition[0][1]); //Placera ut 
 sf::Sprite SpriteB(B); //skapa sprite för bild B
 SpriteB.SetPosition(bokstavsposition[1][0], bokstavsposition[1][1]); //Placera ut spriten
 sf::Sprite SpriteC(C); //skapa sprite för bild C
 SpriteC.SetPosition(bokstavsposition[2][0], bokstavsposition[2][1]); //Placera ut spriten
 
 
  sf::Sprite SpriteD(D); //skapa sprite för bild D
 SpriteD.SetPosition(bokstavsposition[3][0], bokstavsposition[3][1]); //Placera ut 
 sf::Sprite SpriteE(E); //skapa sprite för bild E
 SpriteE.SetPosition(bokstavsposition[4][0], bokstavsposition[4][1]); //Placera ut spriten
 sf::Sprite SpriteF(F); //skapa sprite för bild F
 SpriteF.SetPosition(bokstavsposition[5][0], bokstavsposition[5][1]); //Placera ut spriten
 
   sf::Sprite SpriteG(G); //skapa sprite för bild G
 SpriteG.SetPosition(bokstavsposition[6][0], bokstavsposition[6][1]); //Placera ut 
 sf::Sprite SpriteH(H); //skapa sprite för bild H
 SpriteH.SetPosition(bokstavsposition[7][0], bokstavsposition[7][1]); //Placera ut spriten
 sf::Sprite SpriteI(I); //skapa sprite för bild I
 SpriteI.SetPosition(bokstavsposition[8][0], bokstavsposition[8][1]); //Placera ut spriten
 
   sf::Sprite SpriteJ(J); //skapa sprite för bild J
 SpriteJ.SetPosition(bokstavsposition[9][0], bokstavsposition[9][1]); //Placera ut 
 sf::Sprite SpriteK(K); //skapa sprite för bild K
 SpriteK.SetPosition(bokstavsposition[10][0], bokstavsposition[10][1]); //Placera ut spriten
 sf::Sprite SpriteL(L); //skapa sprite för bild L
 SpriteL.SetPosition(bokstavsposition[11][0], bokstavsposition[11][1]); //Placera ut spriten
 
   sf::Sprite SpriteM(M); //skapa sprite för bild M
  SpriteM.SetPosition(bokstavsposition[12][0], bokstavsposition[12][1]); //Placera ut 
 sf::Sprite SpriteN(N); //skapa sprite för bild N
 SpriteN.SetPosition(bokstavsposition[13][0], bokstavsposition[13][1]); //Placera ut spriten
 sf::Sprite SpriteO(O); //skapa sprite för bild O
 SpriteO.SetPosition(bokstavsposition[14][0], bokstavsposition[14][1]); //Placera ut spriten
 
   sf::Sprite SpriteP(P); //skapa sprite för bild P
 SpriteP.SetPosition(bokstavsposition[15][0], bokstavsposition[15][1]); //Placera ut 
 sf::Sprite SpriteQ(Q); //skapa sprite för bild Q
 SpriteQ.SetPosition(bokstavsposition[16][0], bokstavsposition[16][1]); //Placera ut spriten
 sf::Sprite SpriteR(R); //skapa sprite för bild R
 SpriteR.SetPosition(bokstavsposition[17][0], bokstavsposition[17][1]); //Placera ut spriten
 
   sf::Sprite SpriteS(S); //skapa sprite för bild S
 SpriteS.SetPosition(bokstavsposition[18][0], bokstavsposition[18][1]); //Placera ut 
 sf::Sprite SpriteT(T); //skapa sprite för bild T
 SpriteT.SetPosition(bokstavsposition[19][0], bokstavsposition[19][1]); //Placera ut spriten
 sf::Sprite SpriteU(U); //skapa sprite för bild U
 SpriteU.SetPosition(bokstavsposition[20][0], bokstavsposition[20][1]); //Placera ut spriten
 
   sf::Sprite SpriteV(V); //skapa sprite för bild V
 SpriteV.SetPosition(bokstavsposition[21][0], bokstavsposition[21][1]); //Placera ut 
 sf::Sprite SpriteW(W); //skapa sprite för bild W
 SpriteW.SetPosition(bokstavsposition[22][0], bokstavsposition[22][1]); //Placera ut spriten
 sf::Sprite SpriteX(X); //skapa sprite för bild X
 SpriteX.SetPosition(bokstavsposition[23][0], bokstavsposition[23][1]); //Placera ut spriten
 
   sf::Sprite SpriteY(Y); //skapa sprite för bild Y
 SpriteY.SetPosition(bokstavsposition[24][0], bokstavsposition[24][1]); //Placera ut 
 sf::Sprite SpriteZ(Z); //skapa sprite för bild Z
 SpriteZ.SetPosition(bokstavsposition[25][0], bokstavsposition[25][1]); //Placera ut spriten
 sf::Sprite SpriteAO(AO); //skapa sprite för bild Å
 SpriteAO.SetPosition(bokstavsposition[26][0], bokstavsposition[26][1]); //Placera ut spriten
 
   sf::Sprite SpriteAE(AE); //skapa sprite för bild Ä
 SpriteAE.SetPosition(bokstavsposition[27][0], bokstavsposition[27][1]); //Placera ut 
 sf::Sprite SpriteOE(OE); //skapa sprite för bild Ö
 SpriteOE.SetPosition(bokstavsposition[28][0], bokstavsposition[28][1]); //Placera ut spriten
 sf::Sprite Sprite_(_); //skapa sprite för bild -
 Sprite_.SetPosition(bokstavsposition[29][0], bokstavsposition[29][1]); //Placera ut spriten
 
 
 //Koppla in hangmanbilden till sprite
 sf::Sprite Hangman1(Hangmanbild); //skapa sprite för första bilden
 Hangman1.SetPosition(181,0); //Placera ut kullen på spelplanen
 
 
 	         while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
       {  //spel loopen börjar
 
 		             sf::Event Event; 
 
             while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
             { //Händelser från tangentbord och mus
 				
 				 	if ( Event.Type == sf::Event::TextEntered &amp;&amp; visahemligtord==true)
                       { //Skriver in text
 						  		 
 						   hemlig_bokstav = lower2upper((char)Event.Text.Unicode);
 						   if (finnstecknet(alfabetet,hemlig_bokstav, 30) == true)
 						   {
 							skrivetord[hemligt_i] = hemlig_bokstav; //Fyll i den godkända bokstaven i textraden
 							 hemligt_i++; //Vill du veta antalet bokstäver i hemligt ord finns det här nu
 						   }
 						
                      }//slut skriver in text
 					
 					 //***********************************''
 					
 
                if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
                App.Close(); 
 					
                if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
                 { //om det är en tangent som tryckts ner
 
 
                  if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
                       App.Close(); 
 
 				  if (Event.Key.Code == sf::Key::Return) // Return/enter
 					 {//Entertangent
 						 if (visahemligtord==false) //shifta om man kan se eller inte se texten
 							 visahemligtord=true;
 						     else
 							 visahemligtord=false;
 						
 					 }//Slut på entertangent
                   } //slut om det är en tangent som tryckts ner
 
 //*************************************************************************************
 // Mushändelser
 //*************************************************************************************
               if (Event.Type == sf::Event::MouseButtonPressed) // En musknapp har tryckts ner
 				        
 			   {//musknapp, vilken som helst
 	          if (Event.MouseButton.Button == sf::Mouse::Left)
 	         { //vänster musknapp
 	               musX = App.GetInput().GetMouseX(); //Var klickar vi med musen
 				   musY = App.GetInput().GetMouseY(); 
 				   i=0;//var säker på att i och j är 0
 				   j=0;//var säker på att i och j är 0
 
 				 while (i &lt; 30)
 				 {//Hoppa ner i Y-led
 					 j=0;//placera xled pekaren på cell 0
 					 while (j &lt; 2)
 					 { //Räkna i y led
 						 //Räkna de två cellerna
 						 if (musX &gt; bokstavsposition[i][0] &amp;&amp; musX &lt; bokstavsposition[i][0] + 59) //Vi klickar på rätt i xled
 						 {//rätt i x-led
 
 							 if (musY &gt; bokstavsposition[i][1] &amp;&amp;  musY &lt; bokstavsposition[i][1] + 59 )
 							 { //Här hittar vi rätt bokstav
 								 valdabokstaver[i] = 1; //Ställ om bokstaven från ovald 0, till vald 1 i int array
 
 								 valdbokstav = alfabetet[i]; //Ge valdbokstav rätt bokstav.
 								                            //Variabeln tilldelas två gånger
 								                            //Både för Y och X-led, men den blir alltid samma bokstav
 								 
 								 //Kontrollera om den valda bokstaven finns i det valda ordet
 								 //Vi måste göra bokstaven synlig om så är fallet
 									 while (hemligt_i_p &lt;= hemligt_i) 
                                                 //Så längeräknaren är mindre eller lika med antalet bokstäver i det hemliga ordet
                                       {
                                       if (valdbokstav == skrivetord[hemligt_i_p]) //Om bostäverna är likadana
 										                                            //Man har valt en bokstav som finns i hemligt ord
 
                                          {
                                          skrivetord_referens[hemligt_i_p] = 1;//Ställ om referens array från 0 till 1
 										  //Finns bokstaven, blir kontroll array lika med 1
                                           }
 
 
                                        hemligt_i_p ++;//Gå vidare
                                        }
 
 						
 								 hemligt_i_p =0; //Återställ till 0 så att den pekar på första bokstaven igen
 
 
 							 }// slut Här hittar vi rätt bokstav
 
 						 }//rätt i x-led
 						j++; //Gå vidare i Y-led
 					 }//Slut Räkna i y led
 					 i++;
 				 } //X-led pekaren har kommit till botten
 
 				 //Kolla om den valda bokstaven finns i det hemliga ordet
 				 if (finnstecknet(skrivetord, valdbokstav, hemligt_i-1)== false)///fanns inte
 
                    { //vad händer om man gissar fel?
 
                   if (hangmannummer &lt; 13)//Ändra bilden till nästa, gå inte över 13
                      {
                        hangmannummer = hangmannummer+1;//växla till nästa bild
 					    hangmanfilnummer =  Int2String(hangmannummer); //Den bild i nummerordning som finns 1-13 skall visas
                        string hangmanfilnamn = hangmanfilnummer + &quot;.png&quot;; //bildnumret får filens namnslut
                        Hangmanbild.LoadFromFile(hangmanfilnamn); //Laddar in den bild som spriten skall visa
 						  }
 
 
                     }//Slut vad händer om man gissar fel?
 
 				 //Vad händer om man gissat alla bokstäverna?
 				if(allavalda(skrivetord_referens, hemligt_i)== true)//Man har valt alla bokstäver i ordet
 				{
 					if (hangmannummer &lt; 13)
 					visahemligtord=true;
 				}
 
 				
               	} //slut vänster musknapp
 
 			   }//Slut Musknapp
 			  
 	
 			 } //Händelser från tangentbord och mus
 
 			     //rensa allt i fönstret och ersätt med blå färg
 		         App.Clear(sf::Color(0, 0, 255)); 
 
 				 //Rita upp bakgrunden
 				App.Draw(Bakgrundssprite); 
 
 				//Rita ut en grön rektangel som underdel
 				App.Draw(sf::Shape::Rectangle(0, 360, 800, 600, sf::Color(95, 182, 77) )); 
 
 
 				//Om man klickat på en bokstav skall den inte synas
 				if (valdabokstaver[0] == 0)
                 App.Draw(SpriteA); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				if (valdabokstaver[1] == 0)
 				 App.Draw(SpriteB); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				if (valdabokstaver[2] == 0)
 				 App.Draw(SpriteC); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 	
 
 				if (valdabokstaver[3] == 0)
 				 App.Draw(SpriteD); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				if (valdabokstaver[4] == 0)
 				 App.Draw(SpriteE); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				if (valdabokstaver[5] == 0)
 				 App.Draw(SpriteF); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 		
 
 				if (valdabokstaver[6] == 0)
 				 App.Draw(SpriteG); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				if (valdabokstaver[7] == 0)
 				 App.Draw(SpriteH); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[8] == 0)
 				 App.Draw(SpriteI); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 
 				 if (valdabokstaver[9] == 0)
 				  App.Draw(SpriteJ); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[10] == 0)
 				 App.Draw(SpriteK); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[11] == 0)
 				 App.Draw(SpriteL); //Rita upp figuren på den yta spelaren 
 
 				 if (valdabokstaver[12] == 0)
 				 App.Draw(SpriteM); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[13] == 0)
 				 App.Draw(SpriteN); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[14] == 0)
 				 App.Draw(SpriteO); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				
 				 if (valdabokstaver[15] == 0)
 				 App.Draw(SpriteP); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[16] == 0)
 				 App.Draw(SpriteQ); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[17] == 0)
 				 App.Draw(SpriteR); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 
 				 if (valdabokstaver[18] == 0)
 				 App.Draw(SpriteS); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[19] == 0)
 				 App.Draw(SpriteT); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[20] == 0)
 				 App.Draw(SpriteU); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 
 				 if (valdabokstaver[21] == 0)
 				 App.Draw(SpriteV); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[22] == 0)
 				 App.Draw(SpriteW); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[23] == 0)
 				 App.Draw(SpriteX); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 
 				 if (valdabokstaver[24] == 0)
 				 App.Draw(SpriteY); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[25] == 0)
 				 App.Draw(SpriteZ); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[26] == 0)
 				 App.Draw(SpriteAO); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 
 				 if (valdabokstaver[27] == 0)
 				 App.Draw(SpriteAE); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[28] == 0)
 				 App.Draw(SpriteOE); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				 if (valdabokstaver[29] == 0)
 				 App.Draw(Sprite_); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 
 
                   //Skriv ut hemligt ord under kullen
                                 tempChar2String=&quot;&quot;;
 								tempChar2String=bokstavsrad(skrivetord, skrivetord_referens, hemligt_i-1, true);
 								hemligtord.SetText(tempChar2String);
 								hemligtord.SetFont(hangmanfont);
 								hemligtord.SetPosition(180.f, 420.f); //placera ut texten under kullen
                   //Skriv ut hemligt ord i den svarta textrutan
 								if (visahemligtord==true)
 								{
 							    tempChar2String=&quot;&quot;;
 								tempChar2String=bokstavsrad(skrivetord, skrivetord_referens, hemligt_i-1, false);
 								hemligtord.SetText(tempChar2String);
 								hemligtord.SetFont(hangmanfont);
 								hemligtord.SetPosition(210.f, 410.f); //placera ut texten i textrutan
 								}
 				 //Rita upp hängagubbe bilden
 				  App.Draw(Hangman1); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 				  	     if (visahemligtord==true)
 						 {//Visa hemligt ord
 						//Rita ut en svart rektangel som textarea när man skriver i det hemliga ordet
 					     App.Draw(sf::Shape::Rectangle(183, 398, 797, 452, sf::Color(255, 0, 0) )); //Ram, röd 
                          App.Draw(sf::Shape::Rectangle(185, 400, 795, 450, sf::Color(0, 0, 0) )); //svart ruta
 					      }//visa hemligt ord
 				  App.Draw(bokstavsval); //rita ut de valda bokstäverna
 				  App.Draw(hemligtord); //Rita ut det hemliga ordet
 
                   App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 			 } //spelloopen slutar
         return 0;
 }//programslut
 
 //Kontrollera om en bokstav finns i en array, så att man inte lägger in kontrolltecken o dyl.
 bool finnstecknet(char referens[], char bokstav, int referenslaengd)
 	//referens[] blir vanligtvis alfabetet
 	//bokstav är en bokstav användaren tryycker ner på tangentbordet
 	//referenslängd är hur långt i en array ,man skall söka, 30 för alfabetet
 { 
 	int i = 0;
 	bool ut = false;
 
 	while (i &lt;= referenslaengd)
 	{
 		if (referens[i]==bokstav)
 			ut = true;
 		i++;
 	}
 	return ut;
 
 } 
 
 //Kolla om man valt alla bokstäverna i det valda ordet
 bool allavalda(int referens[], int referenslaengd)
 { bool tempbool=false;
 	int i = 0;
 	int slutsiffra = 0;
 	while (i &lt; referenslaengd)
 	{
 
 		if (referens[i] == 1)
          {//om det är en etta
 		slutsiffra = slutsiffra+1;
 		 }		
 		i++;
 	}
 
 	if (slutsiffra == referenslaengd)
 		//Om alla var ettor
 		tempbool=true;
 	//annars
 	return tempbool;
 } 
 //Skriva ut bokstäver utifrån en sifferreferens*****************************'
 string bokstavsrad(char referens[], int kontroll[], int laengd, bool hemligt)
 	//referens[]= Kan endera vara de bokstäver man valt genom att klicka på bildrutorna
 	               //eller den array man får från det hemliga ordet.
 	//kontroll[]= Visar om en bokstav är vald eller inte (1 eller 0)
 	             //för bokstavsrutorna visar det iom rutan skall synas eller ej
 				 //för hemligt ord avgör det om man skall visa bokstav eller streck
 	//laengd= Så många bokstäver i ordet som finns i listan, hemligt ord = hemligt_i 
 	//hemligt= Är det det hemliga ordet skall vi bara visa bokstäver som är valda, resten blir streck
 { 
 int i = 0; //raknare
 string tempstring=&quot;&quot;; //temporär string
 
    while (i &lt;= laengd) // de i hemligt ord
   { //while
 	   
 	    if ( hemligt == true  )
 		   //kontrollen visar att den inte är vald och hemligt är true och man inte är vid ordslut
 	   { //man vill hålla ej valda bokstäver hemliga
 		  if ( kontroll[i] == 0 )
 		   tempstring = tempstring +&quot; &quot;+ '_'+&quot; &quot;;
 		  else
            tempstring = tempstring + &quot; &quot; + referens[i] +&quot; &quot;;
 	   }
 
          else if (hemligt == false)
 		   //kontrollen visar att den inte är vald och hemligt är falskt (man skriver just in texten) och man inte är vid ordslut
 	   { //man vill visa alla bokstäverna i det hemliga ordet.
 
 		  //if (kontroll[i] == 1)
 		   tempstring = tempstring + referens[i];
 	   }
 
    i = i+1;
   }//while
 
 return tempstring;
 }//****************************************************************************
 
 string Int2String(int siffrain)//**********************************************
 {    //Förvandlar ett tal till text
 	//Detta kräver: #include &lt;sstream&gt;
 	// och: using namespace std; 
  std::string s;
 std::stringstream out;
 out &lt;&lt; siffrain;
 s = out.str();
 return s;
 }//*****************************************************************************
 
 //För att &quot;tvätta&quot; bokstäver så att 
 //inga gemener kommer in i orden
 char lower2upper(char bokstav) //***********************************************
 {
 if (bokstav == 'a')
    bokstav ='A';
 if (bokstav == 'b')
    bokstav ='B';
 if (bokstav == 'c')
    bokstav ='C';
 
 if (bokstav == 'd')
    bokstav ='D';
 if (bokstav == 'e')
    bokstav ='E';
 if (bokstav == 'f')
    bokstav ='F';
 
 if (bokstav == 'g')
    bokstav ='G';
 if (bokstav == 'h')
    bokstav ='H';
 if (bokstav == 'i')
    bokstav ='I';
 
 if (bokstav == 'j')
    bokstav ='J';
 if (bokstav == 'k')
    bokstav ='K';
 if (bokstav == 'l')
    bokstav ='L';
 
 if (bokstav == 'm')
    bokstav ='M';
 if (bokstav == 'n')
    bokstav ='N';
 if (bokstav == 'o')
    bokstav ='O';
 
 if (bokstav == 'p')
    bokstav ='P';
 if (bokstav == 'q')
    bokstav ='Q';
 if (bokstav == 'r')
    bokstav ='R';
 
 if (bokstav == 's')
    bokstav ='S';
 if (bokstav == 't')
    bokstav ='T';
 if (bokstav == 'u')
    bokstav ='U';
 
 if (bokstav == 'v')
    bokstav ='V';
 if (bokstav == 'w')
    bokstav ='W';
 if (bokstav == 'x')
    bokstav ='X';
 
 if (bokstav == 'y')
    bokstav ='Y';
 if (bokstav == 'z')
    bokstav ='Z';
 if (bokstav == 'å')
    bokstav ='Å';
 if (bokstav == 'ä')
    bokstav ='Ä';
 if (bokstav == 'ö')
    bokstav ='Ö';
 
 return bokstav;
 }
 
 //Slut på funktionerna</text>
      <sha1>olnwxd3t394y4gx67mbz8oetmnocprz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/C++ referenser online/länkad lista i C++ för nybörjare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7959</id>
    <revision>
      <id>38537</id>
      <parentid>31929</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:20:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38537</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1839" sha1="kgusfzhe0hboxucexukrr7tb15ykbzk" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

 // Exempel på enkelriktad länkad lista
 // Enda saken som syns och sparas är &quot;name&quot;
 
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;string&gt;
 
 using namespace std;
 
 class node {
 public:
 string name; //namnet som skall sparas
 node *next; //Pekare till nästa post i kön
 
  node(string aName) //Konstruktor
    {
 	name = aName; //namnet som matas in vid new
 	next = NULL; //Finns ingen efter om den läggs sist
    } 
           
 }; 
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 
 node *root = NULL; //första noden i listan
 node *p_node; // pekare som går fram och tillbaka i nod kön
 node *new_node; // pekare till ny nod
 string a_name; //namnet som skall in
 
 
 while (true) 
 { //Så länge man inte aktiverat &quot;break&quot;
   cout &lt;&lt; &quot;Skriv in ett namn (eller ENTER för att avbryta): &quot;;
 
  getline (cin, a_name); //a_name skrivs in
   if (a_name.empty()) //Om det är en sträng utan bokstäver
   break; //while blir false
 
   new_node = new node(a_name); //finns text skapas en ny nod
    
     //Om listan är ny eller noden är den första,
     //sätts den in som root nod, annars:
    //sök efter sista noden i listan och placera in den efteråt   
  if (root == NULL || (a_name &lt; root-&gt;name)) 
   {
    new_node-&gt;next = root; //Placeras som första noden = root
    root = new_node; //new_node skapas som försdta medlemmen i kön.
  }
 	
  else //det finns mer än en nod i listan
    { //else
 
    new_node-&gt;next = p_node-&gt;next; //Gå till nästa
    p_node-&gt;next = new_node; 
 	
  } //slut else
 
  } //slut while true
 
 
 p_node = root; // Skriv ut alla noderna från första posten
 
 while (p_node) //Så länge det finns noder
  {
  cout &lt;&lt; p_node-&gt;name &lt;&lt; endl; //skriv ut namnet
  p_node = p_node-&gt;next; //Gå till nästa
  }
 
 return 0;
 }</text>
      <sha1>kgusfzhe0hboxucexukrr7tb15ykbzk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora spelboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7961</id>
    <redirect title="Stora Spelboken" />
    <revision>
      <id>31936</id>
      <timestamp>2011-10-14T11:54:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Stora spelboken]] till [[Stora Spelboken]], som var en omdirigeringssida: fel på undersidor</comment>
      <origin>31936</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="5p7z6ttnsuvp3d2uc6srv4azl3l5bt8" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Stora Spelboken]]</text>
      <sha1>5p7z6ttnsuvp3d2uc6srv4azl3l5bt8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora spelboken/Låt tärningarna rulla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7964</id>
    <redirect title="Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla" />
    <revision>
      <id>31942</id>
      <timestamp>2011-10-14T11:56:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hallonmannen</username>
        <id>2900</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Stora spelboken/Låt tärningarna rulla]] till [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla]], som var en omdirigeringssida: fel på undersidornas undersidor</comment>
      <origin>31942</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="tmkbem808pqsu10tryymr1oj2q7ty1x" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Stora Spelboken/Låt tärningarna rulla]]</text>
      <sha1>tmkbem808pqsu10tryymr1oj2q7ty1x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Rotation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7965</id>
    <revision>
      <id>47419</id>
      <parentid>38569</parentid>
      <timestamp>2017-09-09T08:57:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.237.206.12</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Grader och radianer */</comment>
      <origin>47419</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="32744" sha1="h9zqvys4i7cjc0mdj3vtm1bqowdsv44" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Det kan vara svårt att hålla reda på sin cos tan osv. Här har du en &quot;lathund&quot; för trigonometri: http://grebocin.com/upload/trig.png

== Att rotera sprites ==

Det finns några olika funktioner i SFML som är bra att kunna när man tillverkar egna spel. I grund och botten finns det två olika sätt att hantera hur sprites ser ut när de rör sig på spelplanen. Den vanligaste är den sk. ”isometriska” vyn. 

Du har intrycket av att du ser på spelarna litet snett uppifrån. Den är vacker och man får en känsla av att det är en 3D miljö även om spelet egentligen bara är 2D. Den största nackdelen med den typen av vy är att det kräver så väldigt mycket grafik för att den skall kännas snygg. Vanligen har man bilder på spelaren ur åtta olika vinklar. Om du tänker dig en vanlig fyrkantig ruta skall det vara bilder för att visa hur figuren rör sig ut från varje sida, och ut från varje hörn. Dessutom måste man göra olika bilder beroende på vilka handlingar spriten gör (går, springer, sover, hoppar, skjuter osv.), några kända spel med isometrisk vy är de gamla Starcraft 1 och Age of Empires 1, samt Zyngas Farmville som är världens mest spelade spel just nu.

Den andra vyn är den vanligaste för enkla spel. Då tänker man sig att man ser på spelytan rakt ovanifrån. Vyn kallas ”top down” på fackspråk. I det fallet behöver du normalt sett inte lika mycket grafik. Istället får du rotera figuren i olika vinklar. Rotation är rätt krävande för datorn så det är inte att rekommendera för stora spel med många spelare, men för små spel med en handfull spelare går det bra.

== Vinklar ==
I SFML 1.6 har alla figurer vinkel 0 när de skapas i spelet, oavsett hur bilden är utritad. Gör det enkelt för dig; var konsekvent  och låt alla spelpjäser vara riktade åt samma håll när de först kommer in på spelplanen oavsett om det är spelarens eller fiendens pjäser. För att göra det ännu mer förvirrande räknar man ut vinkeln motsols. Dvs. om man roterar figuren en grad medsols får den vinkel 360. För att göra det ännu värre räknar man precis tvärtom i SFML 2, men det håller vi inte på med just nu.

== Pi ==
Det är ofta man räknar med pi när man skall se hur figurer rör sig på spelplanen. Eftersom det kan vara rätt tungt för datorn att räkna med ett decimaltal med obegränsat antal decimaler är det bättre att helt enkelt definiera pi som en statisk konstant i början av programmet. Pi kommer ju aldrig att ändra sig. Längst upp i koden skriver du:
 #define M_PI 3.14159265358979323846 /* pi som statisk konstant*/
Därefter anger du alltid M_PI i alla beräkningar istället för det vanliga pi.

Egentligen är det &quot;C&quot; sättet att skriva på, i C++ förordas att man anger PI som statisk konstant. Jämför dessa två exempel:
 #define M_PI 3.14159 //Det gamla sättet som man helst skall undvika, kan lika gärna skrivas in i &quot;define&quot; överst. Inget &quot;;&quot; -tecken i slutet.
 const double M_PI = 3.14159; //C++ standardsätt att skriva det på och då har det ett &quot;;&quot; -tecken i slutet

Bägge sätten fungerar och hur du själv vill göra är en smaksak.

== Grader och radianer ==
Vi vanliga dödliga är vana vid att ett varv är 360 grader. När man är litet mer avancerad i sina uträkningar inser man att det är litet enklare att arbeta med radianer. Ett varv runt en cirkel är 2 * pi radianer.

== Sinus och cosinus (och tangens) ==

[[Image:Circle_cos.svg|thumb|right|alt=Cosinus och sinus.| ''Cosinus och sinus.'']] 


Nu skall vi se hur man går runt litet snett på spelplanen. Du vet sedan tidigare att om man går rakt ner ökar Y men X är 0. Om man däremot går rakt åt höger ökar X men Y är 0. Men hur gör man om man skall gå litet grann mittemellan, säg 30 grader upp åt nordost? Hastigheten i SFML styrs av hur många pixlar man går i X- och Y-led per bildvisning, normalt 60 visningar i sekunden. Går man tio pixlar åt höger (X=X+10) samtidigt som man går tio pixlar uppåt (Y=Y-10) går man i precis 45 graders vinkel snett upp åt höger. Visst måste det finnas någon form av matematiskt samband för detta? Naturligtvis. Det heter cosinus och sinus. Om du ser på bilden från wikimedia commons här bredvid har man döpt sinus till sen då bilden är på ett annat språk än svenska, men i övrigt är allt som det skall vara.

*vinkeln är den vinkel vi skall gå i. 
*1 på bilden är den sträcka vi skall gå, den är alltså inte alltid 1.
*cos (cosinus) vinkeln är hur många pixels vi skall gå i X-led.
*sin (sinus) vinkeln är hur många pixels vi skall gå i Y-led.


Anta att vi vill gå 30 grader snett upp åt vänster och vi börjar med att vår figur är placerad med nosen mot överkanten. Då är gradtalet egentligen 330, eftersom 0 är rakt upp och vi går motsols i beräkningen av grader.
 Cos 330 =   0.866 (X-led)
 sin 330   = -0.5 (Y-led)


Så för varje pixel vi går uppåt går vi 1.73 åt höger. Det stämmer ju inte, kanske någon klipsk programmerare säger. Precis. 330 grader i den riktiga världen är egentligen sydvästlig riktning, nästan västlig (360 grader är rakt västlig). Den vinkel vi fått fram är egentligen en spegelbild av den riktning vi egentligen ville ha. 


Den vinkel vi egentligen vill gå i, enligt det normala gradsystemet är 120 grader. Dvs. 90 grader är rakt upp och så lägger vi på 30 grader till.
*Cos 120= -0.5
*Sin 120 = 0.866


Så för varje pixel vi går åt vänster (!) går vi också 1.73 neråt. Hmm. Vinkeln blir helt korrekt, men den går ju åt fel håll! Det finns två sätt att komma runt det problemet, endera multiplicera talen med -1 för att göra positiva tall negativa och negativa tal positiva, alternativt spegelvända beräkningen. Om vi tänker oss att vi drar ett streck rakt igenom origo är den spegelvända vinkeln 300 grader. 
*Cos 300 = 0.5
*sin 300 = -0.866
För varje pixel åt höger går vi 1.73 uppåt. Nu stämmer beräkningen och vår figur traskar glatt iväg i 30 graders vinkel uppåt mot överkanten. 


För att bättre förklara vad som händer....
0 grader, rakt åt vänster:
 cos 0 (x-led) = 1
 sin  0 (y-led) = 0
 (I spelvärlden går vi rakt åt höger)


90 grader, rakt upp:
 cos 90 (x-led) = 0
 sin  90 (y-led) = 1
 (I spelvärlden går vi rakt ner)


180 grader, rakt åt höger:
 cos 180 (x-led) = -1
 sin  180 (y-led) = 0
 (I spelvärlden går vi rakt åt vänster)


270 grader, rakt ner:
 cos 270 (x-led) = 0
 sin  270 (y-led) = -1
 (I spelvärlden går vi rakt åt upp)


360 grader, rakt åt vänster:
 cos 360 (x-led) = 0
 sin  360 (y-led) = 1
 (I spelvärlden går vi rakt åt höger)


Multiplicera både cosinus och sinus värdet med en viss hastighet, 10 t.ex. så ökar du hastigheten. Skall man vara riktigt kinkig kan man strunta i att sträckan är 1 och beräkna hastigheten utifrån sträckans längd istället. (x hastighet = cos vinkel * sträckan, y hastighet = sin vinkel * sträckan) men: eftersom vi inte alltid vet vad sträckan är, och eftersom det inte blir någon skillnad när vi multiplicerar sträckorna med samma tal, och eftersom vi vill kunna styra sträckornas längd med en variabel för hastigheten, kan du göra så här istället. 

Vill du veta sträckan, hur långt du går, använder du Pythagoras sats: kvadratroten ur (cosinusvärdet * cosinusvärdet) + (sinusvärdet * sinusvärdet) = kvadraten ur sträckan (1 på bilden). Eller, som man kan skriva i C++ (sqrt är en funktion i STD biblioteket). 
 c = sqrt( a*a + b*b );

== Tangens ==
Tangens behöver du inte kunna (men se gärna på http://sv.wikipedia.org/wiki/Trigonometri) så länge du bara räknar med rätvinkliga trianglar där en vinkel alltid är 90 grader, däremot kan du använda tangens i olika mer avancerade funktioner där andra sorters trianglar skall beräknas eftersom tangens är den tredje delen av trion cosinus-sinus-tangens för att beräkna vinklar och sträckor i trianglar.

== Radianer ==

[[Image:Radian_measure-def2.svg|thumb|right|alt=Radianer.| ''b = radianen'']] 


Radianer visar den faktiska sträckan man ”gått” längs kanten på en cirkel. I förra exemplet antog vi att hypotenusan alltid är 1, när det gäller radianer kan vi anta att  radien ”r” alltid är 1. Det gör allting lättare att förstå men förändrar ingenting i koden. Omkretsen runt cirkeln motsvarar 2 PI och det är också 360 grader. Vi har alltså en koppling mellan gradsystemet och radiansystemet. 
 1 rad ≈ 57,296 grader.
 1 grad ≈ 0.017 radianer  = PI/180


Vad har det för betydelse för oss? Vill du inte att det skall bli ett litet ”hopp” när du kör omkring med figurer på spelplanen får du lov att lägga till värdet i radianer. Anta att du vill att en figur skall röra sig på spelplanen mot en x,y koordinat när du trycker ner pil-upp tangenten.
 Float newx = 0.0; //dit den skall x
 float newy = 0.0; //dit den skall y
 float vinkel = 0.0; //vinkel på figuren
 int speed = 10; //Hastigheten
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up))
 {
 vinkel = &lt;sprite&gt;.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
 newx= sin(vinkel) * speed;
 newy= cos(vinkel) * speed; 
 &lt;sprite&gt;.Move(newx*-1, newy*-1); // * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
 }

Den här koden tycker man borde räcka, men om du kör figuren nu kommer den att skutta litet eftersom antalet decimaler blir för lågt. Du måste räkna om vinkeln till radianer för att få en mjuk gång. 2 pi/360 = Pi/180 = 1 radian = 0.017 grad.

 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up))
 {
 vinkel = &lt;sprite&gt;.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
 newx= sin(vinkel * PI/180.0) * speed;
 newy= cos(vinkel * PI/180.0) * speed; 
 &lt;sprite&gt;.Move(newx*-1, newy*-1); // * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
 }

== Exempelkod stridsvagn ==

Jag tankade hem en bild på en stridsvagn från:
http://media.strategywiki.org/images/2/2a/MH_Tank.gif 

Nu är den i gif-format så jag fick dels konvertera den till png format och rotera den 180 grader så att kanonpipan pekar uppåt. Jag döpte den till tank och sparade filen i samma mapp som main.cpp filen. 

Vi börjar med att göra en stridsvagn som kan gå fram och tillbaka.


 //Bild på stridsvagn från http://media.strategywiki.org/images/2/2a/MH_Tank.gif 
 //Konverterad till png-format eftersom sfml inte stöder gif.
 //Roterad 180 grader så att den pekar uppåt vid spelstart
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 #define M_PI 3.14159265358979323846 /* pi som statisk konstant*/
 
 using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsökning
 
 int main (int argc, char *argv)
   { //main startar
 
 	   float newx = 0.0f; //ditt stridsvagnen skall gå
 	   float newy = 0.0f; //dit stridsvagnen skall gå
 	   float speed = 2.0f; //stridsvagnens hastighet.
 	   double vinkel =0.0f; //Styridsvagnens vinkel
 
      sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test av spriteförflyttning&quot;); 
      // Skapa fönstret vi skall gå omkring i
 
     //Du skapar ett fönster som är 1024x768 med 32 bitars färgdjup.
     // Style innebär att det finns en minimera ikon [-] och en stäng ikon [x]
 
 	 //Skapa bild
 	 sf::Image bild; //skapa en tom bildhållare som heter bild
 	 if (!bild.LoadFromFile(&quot;MH_Tank.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
        //fyll den tomma bildhållaren med bilden tank.png
 	 sf::Sprite tank(bild); //Skapar den grafiska spelpjäsen tank med grafiken från bild 
        //nu har vi en stridsvagn
 	 tank.SetPosition(400.f, 300.f); //Placera ut stridsvagnen mitt på spelplanen
 
 	 //Det är jobbigt att inte riktigt veta var mitten är på stridsvagnen
 	 //Ändra positionen där stridsvagnen är från övre vänstra hörnet till mitt på bilden.
 	 tank.SetCenter(tank.GetSize().x / 2 , tank.GetSize().y / 2);
 
     //Glöm inte att rita ut den med App.Draw i slutet.
 
 
 /*****************************************************************************************/
           while (App.IsOpened())
             { //while 1 startar
               sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
 
               while (App.GetEvent(Event))
                 { //while 2 börjar
                    if (Event.Type == sf::Event::Closed)
                       { //if 1  börjar
                        App.Close();//avsluta programmet
                        }//if 1 slutar
 
                    if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
                        // en tangent har tryckts ner och tangenten är escape-tangenten
                        { //if 2 börjar
                         App.Close();//avsluta programmet
                         } //if 2 slutar
 
 
 	//Röra mus************************************************************************
 
 	//Få stridsvagnen att rotera när musen rör sig
 	//static_cast&lt;double&gt; = förvandlar en float till en double, går att göra i C med t.ex: (float)x eller i C++ med: static_cast&lt;float&gt;(x)) 
 
 	if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up))
 		{
 			vinkel = tank.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
 		    newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * speed;
 	        newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * speed; 
 			tank.Move(newx*-1, newy*-1); //följer musen, * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
 	   }
 
 		if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down))
 		{
 			vinkel = tank.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
 			newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * speed;
 	        newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * speed; 
 			tank.Move(newx, newy); //åk ifrån musen 
 	   }
 
 //Se till så att det går att rotera stridsvagnen
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::A)) tank.Rotate(1); //Rotera spelaren motsols
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::S)) tank.Rotate(-1); //Rotera spelaren medsols
 
 	//Här skriver vi in vad som händer i ett spel
 
          //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
           App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
           App.Draw(tank); //Rita ut stridsvagnen
           App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 
                 } //while 2  slutar
 
       } //while 1 slutar
 
 
   //När alla ändringar gjorts avslutar vi programmet
   return 0;
 }
 
Provkör programmet och se om stridsvagnen går fram- och tillbaka när musknapparna trycks ner. Trycker du ner A och S tangenten skall stridsvagnen dessutom rotera mot- eller  medsols. Inget nytt i det, koden är likvärdig den vi en gång använde för att flytta kor och pojkar i ett av de tidigaste projekten.

== Automatisk styrning ==
Tänk om du skulle vilja styra stridsvagnen automatiskt. Tänk om stridsvagnen skulle ändra riktning beroende på var musen finns på spelplanen? Koden för det är inte helt enkel, men så här kan den se ut.
 
 	//Få stridsvagnen att rotera när musen rör sig
 	//static_cast&lt;double&gt; = förvandlar en float till en double, går att göra i C med t.ex: (float)x eller i C++ med: static_cast&lt;float&gt;(x)) 
 				
 if (App.GetInput().GetMouseX() &lt;= tank.GetPosition().x) 
 { 
   tank.SetRotation  (((-1* 360 / M_PI * (atan2(static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().y - App.GetInput().GetMouseY()) , static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().x – App.GetInput().GetMouseX()))))/2) +90 ); 
   } 
  else 
  { 
   tank.SetRotation  (((-1* 360 / M_PI *(atan2(static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().y - App.GetInput().GetMouseY()) ,  static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().x – App.GetInput().GetMouseX()))))/2) +90 ); 
    }
 
Multiplikation med -1 är för att spegelvända riktningarna och tillägget +90 finns för att vi började med stridsvagnen vänd uppåt mot överkanten (90 grader). Om stridsvagnen däremot skulle ha kanonpipan riktad neråt roterar du spriten 180 grader genom att skriva -90 istället för +90 när du beräknar vinkeln när man klickar med musen.

== Koden blir: ==

 //Bild på stridsvagn från http://media.strategywiki.org/images/2/2a/MH_Tank.gif 
 //Konverterad till png-format eftersom sfml inte stöder gif.
 //Roterad 180 grader så att den pekar uppåt vid spelstart
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 #define M_PI 3.14159265358979323846 /* pi som statisk konstant*/
 
 using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsökning
 
 int main (int argc, char *argv)
   { //main startar
 
 	   float newx = 0.0f; //ditt stridsvagnen skall gå
 	   float newy = 0.0f; //dit stridsvagnen skall gå
 	   float speed = 2.0f; //stridsvagnens hastighet.
 	   double vinkel =0.0f; //Styridsvagnens vinkel
 
      sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test av spriteförflyttning&quot;); 
      // Skapa fönstret vi skall gå omkring i
 
     //Du skapar ett fönster som är 1024x768 med 32 bitars färgdjup.
     // Style innebär att det finns en minimera ikon [-] och en stäng ikon [x]
 
 	 //Skapa bild
 	 sf::Image bild; //skapa en tom bildhållare som heter bild
 	 if (!bild.LoadFromFile(&quot;MH_Tank.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
        //fyll den tomma bildhållaren med bilden tank.png
 	 sf::Sprite tank(bild); //Skapar den grafiska spelpjäsen tank med grafiken från bild 
        //nu har vi en stridsvagn
 	 tank.SetPosition(400.f, 300.f); //Placera ut stridsvagnen mitt på spelplanen
 
 	 //Det är jobbigt att inte riktigt veta var mitten är på stridsvagnen
 	 //Ändra positionen där stridsvagnen är från övre vänstra hörnet till mitt på bilden.
 	 tank.SetCenter(tank.GetSize().x / 2 , tank.GetSize().y / 2);
 
     //Glöm inte att rita ut den med App.Draw i slutet.
 
 
 /*****************************************************************************************/
           while (App.IsOpened())
             { //while 1 startar
               sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
 
               while (App.GetEvent(Event))
                 { //while 2 börjar
                    if (Event.Type == sf::Event::Closed)
                       { //if 1  börjar
                        App.Close();//avsluta programmet
                        }//if 1 slutar
 
                     if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
                        // en tangent har tryckts ner och tangenten är escape-tangenten
                        { //if 2 börjar
                         App.Close();//avsluta programmet
                         } //if 2 slutar
 
 
 	//Röra mus************************************************************************
 
 	//Få stridsvagnen att rotera när musen rör sig
 	//static_cast&lt;double&gt; = förvandlar en float till en double, går att göra i C med t.ex: (float)x eller i C++ med: static_cast&lt;float&gt;(x)) 
 					
 	if (App.GetInput().GetMouseX() &lt;= tank.GetPosition().x) 
 		{ 
         tank.SetRotation  (((-1* 360 / M_PI * (atan2(static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().y - App.GetInput().GetMouseY()) , static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().x - App.GetInput().GetMouseX()))))/2)+90); 
        } 
 	     else 
 	    { 
        tank.SetRotation  (((-1* 360 / M_PI *(atan2(static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().y - App.GetInput().GetMouseY()) ,  static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().x - App.GetInput().GetMouseX()))))/2)+90); 
        } 
      
 
 	if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up))
 		{
 			vinkel = tank.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
 		    newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * speed;
 	        newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * speed; 
 			tank.Move(newx*-1, newy*-1); //följer musen, * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
 	   }
 
 		if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down))
 		{
 			vinkel = tank.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
 			newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * speed;
 	        newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * speed; 
 			tank.Move(newx, newy); //åk ifrån musen 
 	   }
 
 //Se till så att det går att rotera stridsvagnen
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::A)) tank.Rotate(1); //Rotera spelaren motsols
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::S)) tank.Rotate(-1); //Rotera spelaren medsols
 
 	//Här skriver vi in vad som händer i ett spel
 
          //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
           App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
           App.Draw(tank); //Rita ut stridsvagnen
           App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 
                 } //while 2  slutar
 
       } //while 1 slutar
 
 
   //När alla ändringar gjorts avslutar vi programmet
   return 0;
  }
 
Den här koden visar flera saker:
*1: Det går inte längre att rotera pansarvagnen, så fort du försöker att rotera den manuellt kommer den att söka sig mot muspekaren igen. Du kan ana ett svagt ryck i tanken när du trycker på rotationstangenterna, det är allt.
*2: det går inte att dra musen och trycka ner tangenterna samtidigt. Det är en inneboende brist i sfml 1.6 att det bara går att hantera en händelse i taget (mus/tangentbord/joystick). Det går att skapa olika trådar/threads för att komma runt det problemet, men det är inte för nybörjare...

=== Automatisk vändning ===
Att vända sig mot en speciell vinkel är så vanligt att det är lika bra att skapa en funktion av ovanstående kod som gör att en spelare vänder sig mot en speciell koordinat. För att få ändå mer nytta av funktionen ser vi till att vi får tillbaka vinkeln på spriten i return.

 //Funktionsdeklaration
 double  mot_koordinat(sf::Sprite &amp;sprite, sf::RenderWindow &amp;window, double position_X, double position_Y, int gradjusterare); 
 //vi får till baka ett double värde=spritens vinkel när vändningen är klar.
 //&amp;spriote och &amp;window är aktuell sprite och det fönster spelet har.
 // position_X och position_Y är de två koordinater figuren skall vända sig mot.
 //gradjusterare finns där för att justera vinkeln om det är så att figuren inte har 0 mot vänster.

Funktionen i botten efter main

 double mot_koordinat(sf::Sprite &amp;sprite, sf::RenderWindow &amp;window, double position_X, double position_Y, int gradjusterare)
 {
 	double spritensvinkel; //Den vinkel vår sprite stannar på
        double PI = 3.14159265358979323846; //Utifall att pi inte är definierad
 
  if (position_X &lt;= sprite.GetPosition().x) //Kollar om inte x eller y är likadana 
 sprite.SetRotation  (((-1* 360 / PI * (atan2(static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().y - position_Y) , static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().x - position_X))))/2)+gradjusterare); 
   else 
 sprite.SetRotation  (((-1* 360 / PI *(atan2(static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().y - position_Y) ,  static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().x - position_X))))/2)+gradjusterare); 
 
 window.Draw(sprite); //Rita ut ändringen
 
 spritensvinkel = sprite.GetRotation(); //ta fram vinkeln
 // cout &lt;&lt; spritensvinkel &lt;&lt; endl; kontrollera vinkeln i konsollfönstret
 return spritensvinkel; //Skicka tillbaka vinkeln 
 }

== Kör mot muspekaren ==
I många spel är det så att man markerar en figur på spelplanen och sedan klickar man med musen. Då får man X- och Y-värdena för den plats man klickat på. Det kan vara rätt lämpligt att få figuren att vända sig mot den platsen. koden för att få fram var man klickat är:
 if (Event.Type == sf::Event::MouseButtonPressed) // En musknapp har tryckts ner
  {//musknapp, vilken som helst
   if (Event.MouseButton.Button == sf::Mouse::Left)
       { //vänster musknapp
        //Lägg in den funktionen vi skapade här ovanför, t.ex.
        mot_koordinat(tank, App, App.GetInput().GetMouseX(), App.GetInput().GetMouseY(), 90);
          //musens X= App.GetInput().GetMouseX()
          //musens Y= App.GetInput().GetMouseY()
       } //vänster musknapp
 }//slut mus, vilken knapp som helst

Sista exemplet visar hur du får stridsvagnen att köra mot en punkt på spelplanen. Enklast är det att skapa en funktion som man bara matar med ett x,y värde oavsett om det är så att man klickar på spelplanen eller om det är något sopm händer i spelet.

Funktionsdeklarationen kan se ut så här:

Du kan se på exempelkoden i [[Programmera spel i C++ för nybörjare/Enkelt stridsvagnspel]] hur det fungerar i ett spel.

== Slutgiltig kod: ==
 //Bild på stridsvagn från http://media.strategywiki.org/images/2/2a/MH_Tank.gif 
 //Konverterad till png-format eftersom sfml inte stöder gif.
 //Roterad 180 grader så att den pekar uppåt vid spelstart
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 #define M_PI 3.14159265358979323846 /* pi som statisk konstant*/
 
 using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsökning
 
 
 //Funktionsdeklaration
 double  mot_koordinat(sf::Sprite &amp;sprite, sf::RenderWindow &amp;window, double position_X, double position_Y, int gradjusterare); 
 //vi får till baka ett double värde=spritens vinkel när vändningen är klar.
 //&amp;spriote och &amp;window är aktuell sprite och det fönster spelet har.
 // position_X och position_Y är de två koordinater figuren skall vända sig mot.
 //gradjusterare finns där för att justera vinkeln om det är så att figuren inte har 0 mot vänster.
 
 
 int main (int argc, char *argv)
   { //main startar
  
           float newx = 0.0f; //ditt stridsvagnen skall gå
           float newy = 0.0f; //dit stridsvagnen skall gå
           float speed = 2.0f; //stridsvagnens hastighet.
           double vinkel =0.0f; //Styridsvagnens vinkel
 
     sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test av spriteförflyttning&quot;); 
     // Skapa fönstret vi skall gå omkring i
 
    //Du skapar ett fönster som är 1024x768 med 32 bitars färgdjup.
    // Style innebär att det finns en minimera ikon [-] och en stäng ikon [x]
 
         //Skapa bild
         sf::Image bild; //skapa en tom bildhållare som heter bild
         if (!bild.LoadFromFile(&quot;MH_Tank.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
       //fyll den tomma bildhållaren med bilden tank.png
         sf::Sprite tank(bild); //Skapar den grafiska spelpjäsen tank med grafiken från bild 
       //nu har vi en stridsvagn
         tank.SetPosition(400.f, 300.f); //Placera ut stridsvagnen mitt på spelplanen
 
         //Det är jobbigt att inte riktigt veta var mitten är på stridsvagnen
         //Ändra positionen där stridsvagnen är från övre vänstra hörnet till mitt på bilden.
         tank.SetCenter(tank.GetSize().x / 2 , tank.GetSize().y / 2);
 
    //Glöm inte att rita ut den med App.Draw i slutet.
 
 
 /*****************************************************************************************/
          while (App.IsOpened())
            { //while 1 startar
              sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
 
              while (App.GetEvent(Event))
                { //while 2 börjar
                   if (Event.Type == sf::Event::Closed)
                      { //if 1  börjar
                       App.Close();//avsluta programmet
                       }//if 1 slutar
 
                    if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
                       // en tangent har tryckts ner och tangenten är escape-tangenten
                       { //if 2 börjar
                        App.Close();//avsluta programmet
                        } //if 2 slutar
 
 
        //Röra mus************************************************************************
 
        //Få stridsvagnen att rotera när musen rör sig
        //static_cast&lt;double&gt; = förvandlar en float till en double, går att göra i C med t.ex: (float)x eller i C++ med: static_cast&lt;float&gt;(x)) 
                                        
        if (App.GetInput().GetMouseX() &lt;= tank.GetPosition().x) 
                { 
        tank.SetRotation  (((-1* 360 / M_PI * (atan2(static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().y -  App.GetInput().GetMouseY()) , static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().x - App.GetInput().GetMouseX()))))/2)+90); 
        } 
             else 
            { 
       tank.SetRotation  (((-1* 360 / M_PI *(atan2(static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().y - App.GetInput().GetMouseY()) ,  static_cast&lt;double&gt; (tank.GetPosition().x - App.GetInput().GetMouseX()))))/2)+90); 
       } 
     
 
        if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up))
                {
                        vinkel = tank.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
                    newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * speed;
                newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * speed; 
                        tank.Move(newx*-1, newy*-1); //följer musen, * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
           }
 
                if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down))
                {
                        vinkel = tank.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
                        newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * speed;
                newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * speed; 
                        tank.Move(newx, newy); //åk ifrån musen 
           }
 
 //Se till så att det går att rotera stridsvagnen
  if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::A)) tank.Rotate(1); //Rotera spelaren motsols
  if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::S)) tank.Rotate(-1); //Rotera spelaren medsols
 
  //Tryck ner en pilknapp och kör stridsvagnen
        if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up))
                {
                        vinkel = tank.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
                    newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * speed;
                newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * speed; 
                        tank.Move(newx*-1, newy*-1); //följer musen, * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
           }
 
                if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down))
                {
                        vinkel = tank.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
                        newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * speed;
                newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * speed; 
                        tank.Move(newx, newy); //åk ifrån musen 
           }
 
 
  if (Event.Type == sf::Event::MouseButtonPressed) // En musknapp har tryckts ner
 {//musknapp, vilken som helst
  if (Event.MouseButton.Button == sf::Mouse::Left)
      { //vänster musknapp
       //Lägg in den funktionen vi skapade här ovanför, t.ex.
       mot_koordinat(tank, App, App.GetInput().GetMouseX(), App.GetInput().GetMouseY(), 90);
         //musens X= App.GetInput().GetMouseX()
         //musens Y= App.GetInput().GetMouseY()
      } //vänster musknapp
 }//slut mus, vilken knapp som helst
 
                } //while 2  slutar
  
        //Här skriver vi in vad som händer i ett spel
 
         //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
          App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
          App.Draw(tank); //Rita ut stridsvagnen
          App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
      } //while 1 slutar
 
 
  //När alla ändringar gjorts avslutar vi programmet
  return 0;
 }
 
 
  double mot_koordinat(sf::Sprite &amp;sprite, sf::RenderWindow &amp;window, double position_X, double position_Y, int gradjusterare)
 {
        double spritensvinkel; //Den vinkel vår sprite stannar på
       double PI = 3.14159265358979323846; //Utifall att pi inte är definierad
 
 if (position_X &lt;= sprite.GetPosition().x) //Kollar om inte x eller y är likadana 
 sprite.SetRotation  (((-1* 360 / PI * (atan2(static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().y - position_Y) ,  static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().x - position_X))))/2)+gradjusterare); 
  else 
 sprite.SetRotation  (((-1* 360 / PI *(atan2(static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().y - position_Y) ,   static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().x - position_X))))/2)+gradjusterare); 
 
 window.Draw(sprite); //Rita ut ändringen
 
 spritensvinkel = sprite.GetRotation(); //ta fram vinkeln
 // cout &lt;&lt; spritensvinkel &lt;&lt; endl; kontrollera vinkeln i konsollfönstret
 return spritensvinkel; //Skicka tillbaka vinkeln 
 }</text>
      <sha1>h9zqvys4i7cjc0mdj3vtm1bqowdsv44</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Länkad lista 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7970</id>
    <revision>
      <id>38559</id>
      <parentid>32023</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:24:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38559</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15256" sha1="e37zhlog7gkoewevir23wrxbzsrcuga" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Länkad lista ==

''Koden inspirerad av artikel:''
http://www.gamedev.se/artiklar/media/lankadelistor/lankadelistor.pdf


Att ha en lista som:
 class fiender[100];
fungerar bra i de flesta enklare spel, men en dag kommer du att komma till den situationen när du behöver kunna stoppa in obegränsat med motståndare i en lista. Det finns några inbyggda klasser i STL biblioteket (array, deck osv.) men om du inte vill använda det kan du använda det som kallas för en ”länkad lista”.


Anta att du har ett spel där det skall komma ut obegränsat med sälar du skall skjuta ihjäl, som i spelet &quot;seal hunter&quot;. Hur skall du då gå tillväga? Först måste du använda dig av en klass. Vi kan för enkelhetens skull kalla den &quot;seal&quot;, vilket är &quot;säl&quot; på engelska. Ett förslag kan vara:

 class seal 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 seal (int  hastighet, char sort, double spelare_x, double spelare_y);//startvärden
 //Destruktion
 ~seal(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char sort; // säl, sjölejon, valross osv.
 sf::Sprite sprite;
 
 };//
 
 //Konstruktionsdeklaration-------------------------------------------------------------------------
 seal::seal (int  ut_hastighet, char ut_sort, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y)
 {
         hastighet=ut_hastighet;
         sort=ut_sort;
         spelare_x=ut_spelare_x;
         spelare_y=ut_spelare_y;
 }/slut på class-deklaration

Det fungerar väl som en bra klass för sälfiender, eller hur? Anta nu att vi skall skapa säl, på säl, på säl, på säl...... du förstår tanken. Då måste vi kunna lägga in dem i en kö som kan växa obehindrat. Inte nog med det, vi måste kunna hitta en speciell säl i kön. Hur gör man det? Grundidén är följande:
*Första sälen i kön vet att ingen står framför.
*Sista sälen i kön vet att ingen står bakom
*Alla andra sälar i kön vet att en säl står framför- och bakom dem, dessutom vilka sälar som står alldeles framför- och bakom dem.

Så om man går igenom kön vet man vilken säl som står först. I den sälens class-deklaration finns en länk till sälen bakom. Den sälen har i sin tur en länk till den säl som står framför den (i det här fallet den säl som står först i ledet) och även den säl som står bakom (om det inte råkar vara den sista sälen i kön, men det händer bara om kön enbart består av två sälar). För att underlätta hur det fungerar använder vi inte en sälklass först, utan en enkel struct.


== Skapa enkel struct-lista ==

Enklast möjliga struct ser ut så här:

 struct sNode
 {
 int ID; //En identifierare för platsen
 sNode *Next; //En pekare till den som står bakom i kön
 sNode *Previous; //En pekare till den som står bakom i kön
 };


Dessutom behöver vi ange de två pekarna som globala variabler (för enkelhetens skull):
 sNode *Head = 0;
 sNode *Tail = 0;


Koden blir:
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 
 struct sNode //Allt är public så struct blir bäst 
 {
 int ID; //En identifierare för just den här figuren i kön
 sNode *Next; //En pekare till den som står framför i kön
 sNode *Previous; //En pekare till den som står bakom i kön
 };
 
 //Pekare till första- och sista elementet i den länkade listan
 sNode *Head = 0; //Först i kön, global variabel
 sNode *Tail = 0; //Sist i kön, global variabel
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 	return 0; 
 }
 
 
== Befolka listan ==
Hur gör man för att lägga in något längst fram, eller längst bak i listan? Så här kan funktionerna för detta se ut:
 void AddFront(sNode *NewNode)
 {//Börja lägga in längst fram
 if (Head == 0 &amp;&amp; Tail == 0) // listan är tom
  {
  Head = NewNode; //Den är både Head och Tail samtidigt
  Tail = NewNode; //-&quot;-
  }
 else // listan är inte tom
  {
  NewNode-&gt;Next = Head; //Vi kopplar ihop det gamla  huvudet och den nya noden som vi sätter in i listan
  Head-&gt;Previous = NewNode; //Vi puttar tillbaka Head/huvudet ett snäpp
  Head = NewNode; //Det nya huvudet blir den nya noden.
  }
 }//slut på att lägga in längst fram

 void AddBack(sNode *NewNode) //Lägg in längst bak i kön
 { //Börja lägga in längst bak
 if (Head == 0 &amp;&amp; Tail == 0) // listan är tom
  {
  Head = NewNode; //Den är både Head och Tail samtidigt
  Tail = NewNode; //-&quot;-
  }
 else // listan är inte tom
  {
  NewNode-&gt;Previous = Tail; //Vi kopplar ihop den gamla svansen/Tail och den nya noden som vi sätter in i listan
  Tail-&gt;Next = NewNode; //Vi säger att next=från föregående nod är den här noden
  Tail = NewNode; //Den nya svansen/Tail blir den nya noden.
  }
 } //slut på att lägga in längst bak
 
== Hitta en spelare ==
Då kan vi slänga in en spelare i fronten eller i slutet på kön. Men hur hittar vi en speciell spelare i kön?

 bool SearchList(int ID)
 { //Börja söka
  sNode *Temp = Head; //Börja vid huvudet, först i kön
  while (Temp != 0)//Så länge dety finns spelare i kön
    {
    if (Temp-&gt;ID == ID) //Om vi hittar det eftersökta ID?
    return true; //Sann om den hittas
    Temp = Temp-&gt;Next; //Gå till nästa i kön
    }
  return false; //False om ingen hittats
 } //sluta söka

Komplett kod:-----------------------------------------------------------

 #include &quot;stdafx.h&quot;
 
 struct sNode //Allt är public så struct blir bäst
 {
 int ID; //En identifierare för just den här figuren i kön
 sNode *Next; //En pekare till den som står framför i kön
 sNode *Previous; //En pekare till den som står bakom i kön
 };
 
 //Pekare till första- och sista elementet i den länkade listan
 sNode *Head = 0; //Först i kön, global variabel
 sNode *Tail = 0; //Sist i kön, global variabel
 
 void AddFront(sNode *NewNode); //Lägg in längst fram i kön
 void AddBack(sNode *NewNode); //Lägg in längst bak i kön
 bool SearchList(int ID); //Sök en speciell spelare
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 	return 0;
 }
 
 void AddFront(sNode *NewNode)
 {//Börja lägga in längst fram
 if (Head == 0 &amp;&amp; Tail == 0) // listan är tom
  {
  Head = NewNode; //Den är både Head och Tail samtidigt
  Tail = NewNode; //-&quot;-
  }
 else // listan är inte tom
  {
  NewNode-&gt;Next = Head; //Vi kopplar ihop det gamla  huvudet och den nya noden som vi sätter in i listan
  Head-&gt;Previous = NewNode; //Vi puttar tillbaka Head/huvudet ett snäpp
  Head = NewNode; //Det nya huvudet blir den nya noden.
  }
 }//slut på att lägga in längst fram
 
 void AddBack(sNode *NewNode) //Lägg in längst bak i kön
 { //Börja lägga in längst bak
 if (Head == 0 &amp;&amp; Tail == 0) // listan är tom
   {
  Head = NewNode; //Den är både Head och Tail samtidigt
  Tail = NewNode; //-&quot;-
  }
 else // listan är inte tom
  {
  NewNode-&gt;Previous = Tail; //Vi kopplar ihop den gamla svansen/Tail och den nya noden som vi sätter in i listan
  Tail-&gt;Next = NewNode; //Vi säger att next=från föregående nod är den här noden
  Tail = NewNode; //Den nya svansen/Tail blir den nya noden.
  }
 } //slut på att lägga in längst bak
 
 bool SearchList(int ID)
 { //Börja söka
  sNode *Temp = Head; //Börja vid huvudet, först i kön
  while (Temp != 0)//Så länge det finns spelare i kön
    {
    if (Temp-&gt;ID == ID) //Om vi hittar det eftersökta ID?
    return true; //Sann om den hittas
    Temp = Temp-&gt;Next; //Gå till nästa i kön
    }
  return false; //False om ingen hittats
 } //sluta söka


== Med sälklassen ==
Observera nu att vi lagt in det som tidigare fanns i struct under public i klassen, så att man kommer åt det. ID är utlagt så att det kan tilldelas samtidigt som sälen skapas, medan head och tail läggs in i konstruktionen så att de alltid är 0/NULL vid skapandet.

 #include &quot;stdafx.h&quot;
 
 class seal 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 seal (int  hastighet, char sort, double spelare_x, double spelare_y, int ID);//startvärden
 //Destruktion
 ~seal(){};
 
 int ID; //En identifierare för just den här figuren i kön
 seal *Next; //En pekare till den som står framför i kön
 seal *Previous; //En pekare till den som står bakom i kön
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char sort; // säl, sjölejon, valross osv.
 //sf::Sprite sprite;
 
 };//
 
 //Konstruktionsdeklaration-------------------------------------------------------------------------
 seal::seal (int  ut_hastighet, char ut_sort, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_ID) 
 {
 	 ID = ut_ID;
 	seal *Next = 0;
      seal *Previous = 0;
         hastighet=ut_hastighet;
         sort=ut_sort;
         spelare_x=ut_spelare_x;
         spelare_y=ut_spelare_y;
 
 }//slut på class-deklaration
 
 
 //Pekare till första- och sista elementet i den länkade listan
 seal *Head = 0; //Först i kön, global variabel
 seal *Tail = 0; //Sist i kön, global variabel
 
 void AddFront(seal *NewNode); //Lägg in längst fram i kön
 void AddBack(seal *NewNode); //Lägg in längst bak i kön
 bool SearchList(int ID); //Sök en speciell spelare
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 	return 0;
 }
 
 void AddFront(seal *NewNode)
 {//Börja lägga in längst fram
 if (Head == 0 &amp;&amp; Tail == 0) // listan är tom
  {
  Head = NewNode; //Den är både Head och Tail samtidigt
  Tail = NewNode; //-&quot;-
  }
 else // listan är inte tom
  {
  NewNode-&gt;Next = Head; //Vi kopplar ihop det gamla  huvudet och den nya noden som vi sätter in i listan
  Head-&gt;Previous = NewNode; //Vi puttar tillbaka Head/huvudet ett snäpp
  Head = NewNode; //Det nya huvudet blir den nya noden.
  }
 }//slut på att lägga in längst fram
 
 void AddBack(seal *NewNode) //Lägg in längst bak i kön
 { //Börja lägga in längst bak
 if (Head == 0 &amp;&amp; Tail == 0) // listan är tom
  {
  Head = NewNode; //Den är både Head och Tail samtidigt
  Tail = NewNode; //-&quot;-
  }
 else // listan är inte tom
  {
  NewNode-&gt;Previous = Tail; //Vi kopplar ihop den gamla svansen/Tail och den nya noden som vi sätter in i listan
  Tail-&gt;Next = NewNode; //Vi säger att next=från föregående nod är den här noden
  Tail = NewNode; //Den nya svansen/Tail blir den nya noden.
  }
 } //slut på att lägga in längst bak
 
 bool SearchList(int ID)
 { //Börja söka
  seal *Temp = Head; //Börja vid huvudet, först i kön
  while (Temp != 0)//Så länge dety finns spelare i kön
    {
    if (Temp-&gt;ID == ID) //Om vi hittar det eftersökta ID?
    return true; //Sann om den hittas
    Temp = Temp-&gt;Next; //Gå till nästa i kön
    }
  return false; //False om ingen hittats
 } //sluta söka
 

== Skapa sälar ==
Hur går det då till att skapa säg fem sälar?
 // deklarera några noder
 seal *seal1 = new seal(50,'S', 10, 10, 1);
 //namn, hastighet, sort, x-koordinat, y-koordinat, ID
 	seal *seal2 = new seal(50,'S', 10, 42, 2);
       seal *seal3 = new seal(50,'S', 10, 74, 3);
       seal *seal4 = new seal(50,'S', 10, 106, 4);
       seal *seal5 = new seal(50,'S', 10, 138, 5);
 
Så placeras de dessutom ut längs vänsterkanten ovanför varandra. Nu är sälarna skapade, men de finns inte i någon lista ännu. Sedan kommer det där att lägga in dem i kön:
 
 //Lägger in sälarna i kön, från baksidan.
 AddBack(seal1);
 AddBack(seal2);
 AddBack(seal3);
 AddBack(seal4);
 AddBack(seal5);
 
Anta nu att man söker efter en speciell säl i listan, då tar vi till funktionen för att söka upp den. Anta att vi söker efter just säl 2:

 if (SearchList(seal-&gt;ID))
 cout &lt;&lt; &quot;Node2 hittades!\n&quot;;
 else
 cout &lt;&lt; &quot;Node2 hittades inte.\n&quot;;


== Komplett fungerande kod: ==
 
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 
 class seal 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 seal (int  hastighet, char sort, double spelare_x, double spelare_y, int ID);//startvärden
 //Destruktion
 ~seal(){};
 
 int ID; //En identifierare för just den här figuren i kön
 seal *Next; //En pekare till den som står framför i kön
 seal *Previous; //En pekare till den som står bakom i kön
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char sort; // säl, sjölejon, valross osv.
 //sf::Sprite sprite;
 
 };//
 
 //Konstruktionsdeklaration-------------------------------------------------------------------------
 seal::seal (int  ut_hastighet, char ut_sort, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_ID)
 {
 	     ID = ut_ID;
 		 seal *Next = 0;
 		 seal *Previous = 0;
         hastighet=ut_hastighet;
         sort=ut_sort;
         spelare_x=ut_spelare_x;
         spelare_y=ut_spelare_y;
 }//slut på class-deklaration
 
 
 //Pekare till första- och sista elementet i den länkade listan
 seal *Head = 0; //Först i kön, global variabel
 seal *Tail = 0; //Sist i kön, global variabel
 
 void AddFront(seal *NewNode); //Lägg in längst fram i kön
 void AddBack(seal *NewNode); //Lägg in längst bak i kön
 bool SearchList(int ID); //Sök en speciell spelare
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 	seal *seal1 = new seal(50,'S', 10, 10, 1);
 //namn, hastighet, sort, x-koordinat, y-koordinat, ID
 	seal *seal2 = new seal(50,'S', 10, 42, 2);
    seal *seal3 = new seal(50,'S', 10, 74, 3);
    seal *seal4 = new seal(50,'S', 10, 106, 4);
    seal *seal5 = new seal(50,'S', 10, 138, 5);
 
 
 //Lägger in sälarna i listan
 AddBack(seal1);
 AddBack(seal2);
 AddBack(seal3);
 AddBack(seal4);
 AddBack(seal5);
 
 if (SearchList(2))
 std::cout &lt;&lt; &quot;Node2 hittades!\n&quot;;
 else
 std::cout &lt;&lt; &quot;Node2 hittades inte.\n&quot;;
 
 	return 0;
 }
 
 void AddFront(seal *NewNode)
 {//Börja lägga in längst fram
 if (Head == 0 &amp;&amp; Tail == 0) // listan är tom
  {
  Head = NewNode; //Den är både Head och Tail samtidigt
  Tail = NewNode; //-&quot;-
  }
 else // listan är inte tom
  {
  NewNode-&gt;Next = Head; //Vi kopplar ihop det gamla  huvudet och den nya noden som vi sätter in i listan
  Head-&gt;Previous = NewNode; //Vi puttar tillbaka Head/huvudet ett snäpp
  Head = NewNode; //Det nya huvudet blir den nya noden.
  }
 }//slut på att lägga in längst fram
 
 void AddBack(seal *NewNode) //Lägg in längst bak i kön
 { //Börja lägga in längst bak
 if (Head == 0 &amp;&amp; Tail == 0) // listan är tom
  {
  Head = NewNode; //Den är både Head och Tail samtidigt
  Tail = NewNode; //-&quot;-
  }
 else // listan är inte tom
  {
  NewNode-&gt;Previous = Tail; //Vi kopplar ihop den gamla svansen/Tail och den nya noden som vi sätter in i listan
  Tail-&gt;Next = NewNode; //Vi säger att next=från föregående nod är den här noden
  Tail = NewNode; //Den nya svansen/Tail blir den nya noden.
  }
 } //slut på att lägga in längst bak
 
 bool SearchList(int ID)
 { //Börja söka
  seal *Temp = Head; //Börja vid huvudet, först i kön
  while (Temp != 0)//Så länge dety finns spelare i kön
    {
    if (Temp-&gt;ID == ID) //Om vi hittar det eftersökta ID?
    return true; //Sann om den hittas
    Temp = Temp-&gt;Next; //Gå till nästa i kön
    }
  return false; //False om ingen hittats
 } //sluta söka</text>
      <sha1>e37zhlog7gkoewevir23wrxbzsrcuga</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Länkad lista 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7971</id>
    <revision>
      <id>38560</id>
      <parentid>32025</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:24:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38560</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3319" sha1="8h72fb7rr6twvu0pe3hqb4tf5jor7t8" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Gå igenom kön ==

''Koden inspirerad av artikel:''
http://www.gamedev.se/artiklar/media/lankadelistor/lankadelistor.pdf


Nu vet vi hur vi lägger in spelare i kön, och även om en speciell spelare finns i kön. Men anta att man vill gå igenom alla sälar i listan för att t.ex. se vilken y-koordinat de har? Då kan man använda följande funktion:

 void TraverseList()
 {//Börja att gå igenom listan
  seal *Temp = Head; //Börja vid huvudet
  while (Temp != NULL) //Så länge det finns en fiende i kön
    {
    std::cout &lt;&lt; Temp-&gt;spelare_y &lt;&lt;std::endl; //Skriv ut y-koordinat
    Temp = Temp-&gt;Next; //Gå till nästa deltagare i kön
    }
 } //Sluta att gå igenom listan

== Ta bort en säl ==
Anta att du skjutit ihjäl en säl, då skall den bort ur listan. Hur går det till? 
*1. Hitta sälen som ska tas bort
*2. Länka föregående säl i kön med sälen framför den som skall dö (länka ur sälen som ska tas bort)
*3. Ta bort sälen

Enkelt, man kan använda följande kod:

 void DeleteNode(int ID) 
 {
 seal *Temp = Head; //Skapa en temporär pekare till huvudet
 if (Head == 0) //Om det inte finns=tom kö, avbryt
 return;
 while (Temp != 0&amp;&amp; Temp-&gt;ID != ID) //Om det finns folk i kön men ID är fel
 Temp = Temp-&gt;Next; //Gå vidare
 if (Temp == 0) //Om temp inte finns = tom kö, avbryt
 return;
 if (Head == Tail)//Finns bara en i ledet 
 {
 delete Head; //Radera huvudet
 Head = 0; //Nollställ huvud och svans
 Tail = 0; //-&quot;-
 }
 else if (Temp == Head) //Om huvudet = temp = först i ledet
 {
 Head = Head-&gt;Next; //Tryck tillbaka head ett steg
 delete Temp; //Radera temp 0 radera huvudet
 }
 else if (Temp == Tail) //Om svansen skall raderas
 {
 Temp-&gt;Previous-&gt;Next = 0; //Tryck tillbaka svansen ett steg
 Tail = Temp-&gt;Previous; //Sätt temp som sist i ledet
 delete Temp; //radera temp
 }
 else //Id stämmer och det är en säl i kön
 {
 Temp-&gt;Previous-&gt;Next = Temp-&gt;Next; //Koppla ur sälen ur kön
 Temp-&gt;Next-&gt;Previous = Temp-&gt;Previous; //Koppla ur sälen ur kön
 delete Temp; //Radera sälen
 }
 }


Pröva om det fungerar med:
 DeleteNode(2); //Radera säl 2
 TraverseList(); //Gå igenom listan för att se om den är borta

Anta slutligen att du vill sätta in en säl inuti kön på en plats som inte är längst fram eller längst bak. Man kan göra så här:
*1. Hitta platsen där sälen ska sättas in
*2. Koppla ihop de två närliggande sälarna med den nya sälen
*3. Koppla ihop den nya sälen med de två närliggande sälarna

Koden är som följer:

 void InsertNode(int ID, seal *NewNode)
 {
 seal *Temp = Head; //Temporär säl kopplas till huvudet
 if (Head == 0 &amp;&amp; Tail == 0)//Om det inte finns någon kö
 {
 Head = NewNode; //Sälen är både tail och head, ensam i kön
 Tail = NewNode;
 }
 while (Temp != 0 &amp;&amp; Temp-&gt;ID != ID) //Om det finns fler sälar
 Temp = Temp-&gt;Next; //Gå till nästa säl i kön
 if (Temp == 0)//Finns ingen säl, så avbryt
 return;
 Temp-&gt;Previous-&gt;Next = NewNode; //Koppla in sälen som nummer två
 NewNode-&gt;Previous = Temp-&gt;Previous; //Koppla in sälen som nummer två
 Temp-&gt;Previous = NewNode;
 NewNode-&gt;Next = Temp; 
 }


Skall man sedan koppla in säl 5 framför säl 4 i kön skriver man bara:
 InsertNode(seal5-&gt;ID, seal4); //Placerar säl fem framför säl 4</text>
      <sha1>8h72fb7rr6twvu0pe3hqb4tf5jor7t8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Sprites och spelpjäser 6</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7973</id>
    <revision>
      <id>38578</id>
      <parentid>33821</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:28:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38578</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11592" sha1="dnnh3nmndypxm9r8v6npcwr8k2rbvzn" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express och SFML 1.6 på din dator.)''

== Konstanta medlemsfunktioner och statiska medlemsvariabler ==

Anta att vi har klassen stridsvagn:

  class stridsvagn 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 stridsvagn(int  hastighet, char typ, double spelare_x, double spelare_y);//startvärden
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char typ;
 sf::Sprite sprite;
 
 };
 
 //Konstruktionsdeklaration--------------------------------------------------
 stridsvagn::stridsvagn (int  ut_hastighet, char ut_typ, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y) 
 {
  hastighet=ut_hastighet;
  typ=ut_typ;
  spelare_x=ut_spelare_x;
  spelare_y=ut_spelare_y;
  std::cout &lt;&lt; &quot;En stridsvagn är byggd!&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
När man skapat sin klass och börjar att använda den finns det vissa saker man kan tänka på, bara för att vara extra säker.

== Public och private (och protected)==
Som nämnts tidigare är uppdelningen mellan public och private i en klass ett skydd för dig. Du skall inte kunna ändra saker av misstag. ”Det gör jag aldrig” kanske du säger, men faktum är att om du lagt ett projekt på hyllan en längre tid och sedan börjar med det igen är det lätt att glömma vad det var man hade för variabler i klassen som inte fick ändras i onödan. Grundregeln i klasser är att variablerna skall vara privata, medan funktionerna som kan ändra variablerna skall vara under public.

=== Protected ===
Protected är det som man som nybörjare i C++ världen har svårast att greppa. Protected är exakt samma sak som private i en klass som inte har någon form av arv vidare till nya klasser.

Ett problem, eller en fördel om man så vill, med klasser i C++ är att det som finns under private normalt sett inte ärvs vidare, bara det som står under public. Ibland vill man få med sig det som står under private också och för att komma runt det dilemmat har man infört varianten protected. En variabel eller funktion under protected  är lika säker som en variabel som står som private i sin egen klass, men den variabeln eller funktionen kan ärvas vidare.

Här är ett litet exempel som inte kräver SFML. Vi för in en variabel som är public, protected och private. Sedan anropar vi samtliga vid starten av programmet. Som du ser (om du lägger in koden) fungerar det hur bra som helst. 

 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 using namespace std;
 
 	class testare
 	{
 	public:
 	testare(int innummer); //Konstruktor
 	int allmaentnummer; //En publik variabel
 	void visa_siffrar(int siffra_att_visa) //En funktion
 	{
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Siffran som skall visas =&quot; &lt;&lt; siffra_att_visa &lt;&lt; endl;
 	}
 
 
        protected:
        int skyddatnummer; //En protected/skyddad variabel
 
 	private:
        int privatnummer; //En privat variabel
 	};
 
 
 	testare::testare(int utnummer)
 	{
 		//För att se skillnad på dem
 	allmaentnummer = utnummer; //publikt nummer
 	skyddatnummer = utnummer * 2; //protected blir dubbelt så stort
 	privatnummer = utnummer * 4; //private blir 4 ggr större
 
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Allmaentnummer= &quot; &lt;&lt; allmaentnummer &lt;&lt; endl; 
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Skyddatnummer= &quot; &lt;&lt; skyddatnummer &lt;&lt; endl;
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Privatnummer= &quot; &lt;&lt; privatnummer &lt;&lt; endl;
 
 	visa_siffrar(allmaentnummer); //  Kommer åt publikt nummer
 	visa_siffrar(skyddatnummer); // Kommer åt protected/skyddat nummer
 	visa_siffrar(privatnummer); // Kommer åt private nummer
 	}
 
      int main ()
      {
       testare(1); //Kontrollera om man kommer åt värdena
       return 0;
      };
 
Om vi sedan låter en annan klass ärva vår nyskapade klass kommer du att se att värdena ärvs, men man kan inte längre komma åt vare  sig protected eller private längre. Du får ta bort // markeringarna för att se att det blir fel i koden just där:

 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 using namespace std;
 
 	class testare
 	{
 	public:
 	testare(int innummer); //Konstruktor
 	int allmaentnummer; //En publik variabel
 	void visa_siffra(int siffra_att_visa) //En funktion
 	{
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Siffran som skall visas =&quot; &lt;&lt; siffra_att_visa &lt;&lt; endl;
 	}
 
 	protected:
        int skyddatnummer; //En protected/skyddad variabel
 
 	private:
        int privatnummer; //En privat variabel
 	};
 
 	testare::testare(int utnummer)
 	{
 	//För att se skillnad på dem
 	allmaentnummer = utnummer; //publikt nummer
 	skyddatnummer = utnummer * 2; //protected blir dubbelt så stort
 	privatnummer = utnummer * 4; //private blir 4 ggr större
 
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Allmaentnummer= &quot; &lt;&lt; allmaentnummer &lt;&lt; endl; 
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Skyddatnummer= &quot; &lt;&lt; skyddatnummer &lt;&lt; endl;
 	std::cout &lt;&lt; &quot;Privatnummer= &quot; &lt;&lt; privatnummer &lt;&lt; endl;
 
 	visa_siffra(allmaentnummer); // Kommer åt publikt nummer
 	visa_siffra(skyddatnummer); // Kommer åt protected/skyddat nummer
 	visa_siffra(privatnummer); // Kommer åt private nummer
 	}
 
 	//En ärvd klass
 	class aervd_testare : public  testare
 	{
 	public:
 	aervd_testare(int  ut_siffra): testare(ut_siffra){};
 	};
 
 
        int main () 
        {
 	testare testare1(1); //skapa testare 1, Skriver ut alla 3 så vi ser att de finns
 
 	testare1.visa_siffra(testare1.allmaentnummer); // Kommer åt publikt nummer
 	//testare1.visa_siffra(testare1.skyddatnummer); // Kommer inte åt protected/skyddat nummer
 	//testare1.visa_siffra(testare1.privatnummer); // Kommer inte åt private nummer
 
 	//En ärvd testare-----------------------------------------------------------------------------------
 	aervd_testare testare2(2); //Skapa testare 2, Skriver ut alla 3 så vi ser att de finns
 
 	testare2.visa_siffra(testare2.allmaentnummer); // Kommer åt publikt nummer
 	//testare2.visa_siffra(testare2.skyddatnummer); // Kommer inte åt protected/skyddat nummer
 	//testare2.visa_siffra(testare2.privatnummer); // Kommer inte åt private nummer
 
        return 0;
        };

== Konstant medlemsfunktion ==

Om man verkligen vill köra med både hängslen och livrem kan man lägga till ordet &quot;const&quot; bakom en funktion som är kopplad till en klass. Gör man så ser man till så att även om man ändrar funktionen senare kommer den aldrig att kunna ändra en variabel inuti en klass. Anta att man har en funktion som skall kontrollera hur mycket bränsle det finns i en stridsvagn.
 int kolla_bensin();
Funktionen finns där för att man skall få en siffra tillbaka som visar bränslemängden. Anta att jag senare ändrar den funktionen vid något förvirrat ögonblick så att om bränslet == 0 (tom tank) får tanken 5 liter extra. Helt plötsligt får sedan varken stridsvagnen eller någon annan class som ärvt stridsvagnen slut på bensin. För att förhindra att funktionen ändrar någon variabel i klassen, vare sig den är private eller public, skriver vi så här:
 int kolla_bensin() const;
Funktionen har blivit en konstant funktion som inte kan förändra ett värde, bara läsa av det.

== Statisk medlemsvariabel ==
Det finns andra finesser med &quot;static&quot; förutom att skydda variabler. Anta att du vill veta exakt hur många pansarvagnar som byggts i ett spel. Då kan du naturligtvis skapa en lista där du sparar någon form av identitetsnummer för varje stridsvagn, då kan du läsa av hur många poster som finns i listan för att se hur många som tillverkats. Eller så skapar du en ”statisk medlemsfunktion” tillsammans med en ”statisk medlemsvariabel” (eller ”static data member” som den heter på engelska) dvs. en medlemsfunktion som gäller samtliga instanser av en klass som läser en variabel som är gemensam för alla instanser av klassen. Du har klassen stridsvagn som har identiteten 0, varje stridsvagn som skapas, som kopia eller med kommandot ”new” från den, kan ha ett nummer som automatiskt räknas upp för varje ny, skapad stridsvagn. 

Skapa en funktion som är ”inline”, dvs. helt och hållet befinner sig inuti klassen, under public: så att man når den utifrån. Under variablerna skriver man:
 Static int antal_stridsvagnar;  //Statisk medlemsvariabel eller static data member

Under funktionerna skriver man:
 static int visa_antal_stridsvagnar();
 {
 return  antal_stridsvagnar;
 }

Lägg in så att antal_stridsvagnar räknas upp när man skapar en ny med 
 ++antal_stridsvagnar 
i konstruktionsdeklarationen.

Nollställ räknaren med en  funktion alldeles före main.

 Int  stridsvagn::antal_stridsvagnar = 0; 

Vill jag läsa av hur många stridsvagnar som skapats när jag är inuti main, skriver jag bara
 cout &lt;&lt; ”antal byggda= ” &lt;&lt; stridsvagn:: antal_stridsvagnar() &lt;&lt; endl;
Det som är finurligt är att jag dessutom kan komma åt det värdet i vilken som helst instans av klassen. Anta att jag skapat tre stridsvagnar: stridsvagn1, stridsvagn2, stridsvagn3.

Då kan jag lika gärna skriva:
 cout &lt;&lt; ”antal byggda= ” &lt;&lt; stridsvagn1.antal_stridsvagnar &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; ”antal byggda= ” &lt;&lt; stridsvagn2.antal_stridsvagnar &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; ”antal byggda= ” &lt;&lt; stridsvagn3.antal_stridsvagnar &lt;&lt; endl;

Om bara tre byggts ger samtliga cout värdet 3 även om jag avläser värdet i olika instanser.

Koden ser ut så här:
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer 
 
 class stridsvagn 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 stridsvagn(int  hastighet, char typ, double spelare_x, double spelare_y);//startvärden
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char typ;
 sf::Sprite sprite;
 
 static int antal_stridsvagnar;  //Statisk medlemsvariabel eller static data member
 
 static int visa_antal_stridsvagnar() //Används för att visa antalet i moderklassen
 {
 return  antal_stridsvagnar;
 }
 
 };
 
 //Konstruktionsdeklaration--------------------------------------------------
 stridsvagn::stridsvagn (int  ut_hastighet, char ut_typ, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y)
 {
  hastighet=ut_hastighet;
  typ=ut_typ;
  spelare_x=ut_spelare_x;
  spelare_y=ut_spelare_y;
  ++antal_stridsvagnar;
  std::cout &lt;&lt; &quot;En stridsvagn är byggd!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 int stridsvagn::antal_stridsvagnar = 0; //Definition utanför klassdeklarationen
 
 int main (int argc, char *argv)//Startar programmet, allt syns enbart i konsollfönstret
  { //main startar
  stridsvagn stridsvagn1(50,'s',100,100);
  stridsvagn stridsvagn2(50,'s',100,100);
  stridsvagn stridsvagn3(50,'s',100,100);
 
  std::cout &lt;&lt; &quot;antal byggda(1)= &quot; &lt;&lt; stridsvagn1.antal_stridsvagnar &lt;&lt; std::endl; 
  //Värdet i en instans
  std::cout &lt;&lt; &quot;antal byggda(2)= &quot; &lt;&lt; stridsvagn2.antal_stridsvagnar &lt;&lt; std::endl;
  std::cout &lt;&lt; &quot;antal byggda(3)= &quot; &lt;&lt; stridsvagn3.antal_stridsvagnar &lt;&lt; std::endl;
 
  std::cout &lt;&lt; stridsvagn::visa_antal_stridsvagnar() &lt;&lt; std::endl; 
  //Eller med inbyggd funktion i moderklassen
 
  return 0;
 }//Main slutar

Varför fungerar det här egentligen? Jo, genom att &quot;antal_stridsvagnar&quot; är definierad som en statisk variabel nollställs den inte mellan funktionskörningarna utan behåller sitt värde. Detta kan man också göra med vanliga variabler i ett program som inte innehåller klasser</text>
      <sha1>dnnh3nmndypxm9r8v6npcwr8k2rbvzn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Sprites och spelpjäser 7</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7975</id>
    <revision>
      <id>38579</id>
      <parentid>33822</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:28:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38579</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17303" sha1="66zrpcmt7p5sfacy1pot7q2ixevo6oq" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express och SFML 1.6 på din dator.)''

== Arv ==
En av de största fördelarna med att arbeta med klasser är förmågan att en klass kan ärva variabler och funktioner från en annan klass. Varför är det så bra? Det finns tre fördelar:


*Har du en fungerande, bugfri klass är det skönt att veta att inga fel kommer från originalet när du bygger ut den till en ny klass som visar sig innehålla buggar.
*Arbetstiden minskar radikalt för dig
*Datakoden blir renare när du slipper skriva samma sak om och om igen.

Vi hade klassen ”stridsvagn” i förra exemplet. Anta att vi vill bygga ut den till en speciell sorts stridsvagn, vi vill ha en Tiger tank från andra världskriget, ett långsamt, brutalt monster till stridsvagn. Hur gör vi då på enklaste sätt?

Ursprungsklassen ser ut så här, med litet utbyggnad för att göra den mer stridsvagnslik:

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer 
 
 class stridsvagn 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 stridsvagn(int  hastighet, char typ, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int ammunition, int skada, int pansar);//startvärden
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char typ;
 //Nya värden
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int ammunition;//Hur mycket mer kan den skjuta
 int skada; //Hur mycket skada gör den
 int pansar; //Hur mycket tål den
 sf::Sprite sprite;
 
 //Funktionerna
 int stridsvagn::skjut(int skada);
 };
 
 //Konstruktionsdeklaration--------------------------------------------------
 stridsvagn::stridsvagn (int  ut_hastighet, char ut_typ, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_ammunition, int ut_skada, int ut_pansar) 
 {
  hastighet=ut_hastighet;
  typ=ut_typ;
  spelare_x=ut_spelare_x;
  spelare_y=ut_spelare_y;
  bensin = ut_bensin;
  ammunition = ut_ammunition;
  skada = ut_skada;
  pansar = ut_pansar;
  std::cout &lt;&lt; &quot;En stridsvagn är byggd!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 int stridsvagn::skjut(int skada)
 {
 int i = 0;
 i= sf::Randomizer::Random(1, skada); //skadar 1 till 10 p. vid träff då skada =10
 std::cout &lt;&lt;&quot;Skott avlossat!&quot; &lt;&lt; std::endl; //tala om att vi skjutit en granat
 return i;
 }
 
 //Starta programmet----------------------------------------------------------------
 
 int main (int argc, char *argv)
  { //main startar
    //skapa en stridsvagn
 
    stridsvagn stridsvagn1 (50, 's', 100, 100, 300, 100, 10, 50);
    //fart, typ, x, y, bensin=5 min, ammunition = 100 skott, skada= 10, pansar=50.
 
    return 0;
 }//Main slutar


Det här är en standardpansarvagn, om vi inte gör någonting annat så kommer den att ha dessa värden. Typ = s så vi antar att vi egentligen tittar på en amerikansk Sherman stridsvagn från andra världskriget. En av de vanligaste stridsvagnarna på den allierade sidan.
Nu gällde det dock att göra en annan, styggare tysk pansarvagn. Om den skall ha exakt samma variabler och funktioner behövs inget annat än att t.ex. skriva

 stridsvagn stridsvagn1 (50, 's', 100, 100, 300, 100, 10, 50);
 //fart, typ, x, y, bensin=5 min, ammunition = 100 skott, skada= 10, pansar=50.
 
 Stridsvagn Tiger1 (30, 't', 700, 100, 200, 20, 100);
En stridsvagn som är tyngre, ger mer skada men är betydligt långsammare.  

=== Två stridsvagnar slåss ===
Anta att vi låter dessa två olika stridsvagnar skjuta varandra i småbitar, då blir den kompletta koden:

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer 
 
 class stridsvagn 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 stridsvagn(int  hastighet, char typ, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int ammunition, int skada, int   pansar);//startvärden
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char typ;
 //Nya värden
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int ammunition;//Hur mycket mer kan den skjuta
 int skada; //Hur mycket skada gör den
 int pansar; //Hur mycket tål den
 sf::Sprite sprite;
 
 //Funktionerna
 int stridsvagn::skjut(int skada);
 };
 
 //Konstruktionsdeklaration--------------------------------------------------
 stridsvagn::stridsvagn (int  ut_hastighet, char ut_typ, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int  ut_ammunition, int ut_skada, int ut_pansar) 
 {
  hastighet=ut_hastighet;
  typ=ut_typ;
  spelare_x=ut_spelare_x;
  spelare_y=ut_spelare_y;
  bensin = ut_bensin;
  ammunition = ut_ammunition;
  skada = ut_skada;
  pansar = ut_pansar;
  std::cout &lt;&lt; &quot;En stridsvagn är byggd!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 int stridsvagn::skjut(int skada)
 {
 int i = 0;
 i= sf::Randomizer::Random(1, skada); //skadar 1 till 10 p. vid träff då skada =10
 std::cout &lt;&lt;&quot;Skott avlossat!&quot; &lt;&lt; &quot;skada= &quot; &lt;&lt; i &lt;&lt; std::endl; //tala om att vi skjutit en granat
 return i;
 }
 
 //Starta programmet----------------------------------------------------------------
 
 int main (int argc, char *argv)
  { //main startar
    //skapa en stridsvagn
 
    stridsvagn stridsvagn1 (50, 's', 100, 100, 300, 100, 10, 50); //lätt
    //fart, typ, x, y, bensin=5 min, ammunition = 100 skott, skada= 10, pansar=50.
 
    stridsvagn stridsvagn2 (30, 't', 700, 100, 300, 200, 20, 100); //tung
    //fart, typ, x, y, bensin=5 min, ammunition = 200 skott, skada= 20, pansar=100.
 
    //Låt de två stridsvagnarna skjuta varandra i småbitar
    while (stridsvagn1.pansar &gt; 0 || stridsvagn2.pansar &gt; 0)
    {
    stridsvagn1.pansar = stridsvagn1.pansar - stridsvagn2.skjut(stridsvagn1.skada); //lätt skjuter
    stridsvagn2.pansar = stridsvagn2.pansar - stridsvagn1.skjut(stridsvagn2.skada); //tung skjuter
    std::cout &lt;&lt; &quot;Stridsvagn1 pansar=&quot; &lt;&lt; stridsvagn1.pansar &lt;&lt; std::endl;
    std::cout &lt;&lt; &quot;Stridsvagn2 pansar=&quot; &lt;&lt; stridsvagn2.pansar &lt;&lt; std::endl &lt;&lt; std::endl;
    if (stridsvagn1.pansar &lt;= 0)
      break;
    if (stridsvagn2.pansar &lt;= 0)
      break;
    }
 
   if (stridsvagn1.pansar &gt; stridsvagn2.pansar)
     std::cout &lt;&lt; &quot;Stridsvagn1 vann&quot; &lt;&lt; std::endl;
   else if (stridsvagn2.pansar &gt; stridsvagn1.pansar)
     std::cout &lt;&lt; &quot;Stridsvagn2 vann&quot; &lt;&lt; std::endl;
   else
     std::cout &lt;&lt; &quot;Oavgjort&quot; &lt;&lt; std::endl;
 
   return 0;
 }//Main slutar


== En annan Tigertank ==

Anta att vi vill ha en annan typ av attack, ett tigerskott som kan ge mycket mer skada vid träff. Då har vi alltså en annan typ av funktion och då går det inte längre att bara ge existerande variabler nya värden. Istället får vi skapa en helt ny klass som ärver allt ifrån klassen stridsvagn. Tigertanken var dessutom känd för sitt extremt tjocka pansar i fronten så vi lägger till en extra variabel.

 //OBS-avsiktligt felaktig class-deklaration
 class tigertank 
 {
 public:
 int frontpansar;
 
  //Funktion
  int tigerskott()
  {
   int i = 0;
   i= sf::Randomizer::Random(10, 300); //skadar 10 till 300 p. 
   std::cout &lt;&lt;&quot;Tigerskott avlossat!&quot; &lt;&lt; std::endl;
   return i;
   }
 };

Anta att klassen ser ut så här. Vi har en ny variabel, ett extra frontpansar som skyddar oss. Dessutom ett extra dödligt skott som vår tigertank kan skjuta på de stackars amerikanska Sherman stridsvagnarna. Problemet är att den här klassen är för enkel, vi behövde ju alla värden från den föregående stridsvagnsklassen också.


== Arvet ==

När man ärver från en annan klass skriver man:
 class &lt;nya klassens namn&gt; : public &lt;gamla klassens namn&gt;
Allt som är public i ursprungsklassen blir fritt åtkomligt i den nya klassen. För oss blir det alltså:
 class tigertank : public  stridsvagn

Sedan måste vi koppla ihop alla de föregående värdena med den nya tigertankens värden. Grundregeln är
 &lt;nya klassnamnet&gt;(gamla konstruktionsdeklarationen):&lt;gamla klassnamnet&gt;(gamla variabelvärdena)
Alldeles för tekniskt? Det är lättare att förstå i en riktig situation, för oss blir det:
 tigertank(int  ut_hastighet, char ut_typ, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_ammunition, int ut_skada, int ut_pansar)
 :stridsvagn(ut_hastighet,ut_typ,ut_spelare_x,ut_spelare_y,ut_bensin, ut_ammunition, ut_skada, ut_pansar)

Sedan var det ju den nya variabeln, frontpansar. Den lägger vi in med:
 {
  frontpansar=150;
 }
Alla tigertanks skall ju ha samma värde så vi kan ge stridsvagnen ett fast värde för frontpansaret vid konstruktionen. Funktionen tigerskott kan få vara inline, som en del av klassen, eftersom enbart tigertanks skall använda den i vilket fall som helst.

== Färdig kod ==
Komplett kod med en tigertank som ärvt värdena från föregångaren, eller moderklassen som den oftast kallas:
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer 
 
 class stridsvagn 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 stridsvagn(int  hastighet, char typ, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int ammunition, int skada, int pansar);//startvärden
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char typ;
 //Nya värden
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int ammunition;//Hur mycket mer kan den skjuta
 int skada; //Hur mycket skada gör den
 int pansar; //Hur mycket tål den
 sf::Sprite sprite;
 
 //Funktionerna
 int stridsvagn::skjut(int skada);
 };
 
 
 //Konstruktionsdeklaration--------------------------------------------------
 stridsvagn::stridsvagn (int  ut_hastighet, char ut_typ, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_ammunition, int ut_skada, int ut_pansar) 
 {
  hastighet=ut_hastighet;
  typ=ut_typ;
  spelare_x=ut_spelare_x;
  spelare_y=ut_spelare_y;
  bensin = ut_bensin;
  ammunition = ut_ammunition;
  skada = ut_skada;
  pansar = ut_pansar;
  std::cout &lt;&lt; &quot;En stridsvagn är byggd!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 int stridsvagn::skjut(int skada)
 {
 int i = 0;
 i= sf::Randomizer::Random(1, skada); //skadar 1 till 10 p. vid träff då skada =10
 std::cout &lt;&lt;&quot;Skott avlossat!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 return i;
 }
 
 class tigertank : public  stridsvagn //Arvet
 {
 public:
 tigertank(int  ut_hastighet, char ut_typ, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_ammunition, int ut_skada, int ut_pansar)
 :stridsvagn(ut_hastighet,ut_typ,ut_spelare_x,ut_spelare_y,ut_bensin, ut_ammunition, ut_skada, ut_pansar)
 //Observera kolonet som separerar den nya klassens värden från moderklassens värden.
  {
  frontpansar=150;
  //Här kan du lägga in fler nya variabler 
  }
 
 int frontpansar;
 //Du får lägga in en ny variabeldeklaration för varje ny variabel i tanken
 
 //Funktioner som bara Tigertanken har
 int tigerskott()
 {
  int i = 0;
  i= sf::Randomizer::Random(10, 300); //skadar 10 till 300 p. 
  std::cout &lt;&lt;&quot;Tigerskott avlossat!&quot; &lt;&lt; std::endl;
  return i;
 }
 
  //Här kan du lägga in fler nya funktioner
 
 };
 
 
 //Starta programmet----------------------------------------------------------------
 
 int main (int argc, char *argv)
  { //main startar
    //skapa en stridsvagn
 
   stridsvagn stridsvagn1 (50, 's', 100, 100, 300, 100, 10, 50);
   //fart, typ, x, y, bensin=5 min, ammunition = 100 skott, skada= 10, pansar=50.
   stridsvagn1.skjut(10);
 
   tigertank tiger1 (30, 't', 700, 100, 150, 200, 20, 100);
   std::cout &lt;&lt;&quot;frontpansar=&quot; &lt;&lt; tiger1.frontpansar &lt;&lt; std::endl; //150p
 
   tiger1.skjut(10); 
   tiger1.tigerskott();
 
   return 0;
 }//Main slutar

Observera listan med nya argument i slutet av Tigertank-klassen:
 {
 frontpansar=150;
 }
 int frontpansar;

På det sättet skapas ett värde till varje variabel. Även om du inte skulle ha en enda ny variabel i Tigertank-klassen måste du ändå ha med en tom argumentlista:
 {}
Annars kommer koden inte att fungera för dig.


== Overriding ==

Anta att du har en funktion i tigertankens class som har exakt samma namn som en funktion i basklassen, vad händer då? Det går lätt att kontrollera genom att lägga till funktionen skjut(int skada)
som en del av tigertankens klassdeklaration.
 int skjut(int skada)
    {
    int i = 0;
    i= sf::Randomizer::Random(2, 4) * skada; //skadar mycket
    std::cout &lt;&lt;&quot;Död åt amerikanerna!&quot; &lt;&lt; std::endl;
    return i;
    }
Funktionen heter exakt likadant, men kör vi den i main loopen ser vi att den egentligen ger mycket mer skada med utropet &quot;Död åt amerikanerna!&quot;. Dvs. det är fullt möjligt att skriva om existerande funktioner så att de bättre passar den nya klassen. &quot;Ja men om man vill använda den gamla klassens skjut-funktion?&quot; kanske någon undrar. Då läggs den till med:
 stridsvagn::skjut(10);
Om du lägger in den textremsan i samma funktion ser du att du både får ut &quot;Död åt amerikanerna!&quot; och texten om avlossat skott som originalfunktionen har.

 int skjut(int skada)
    {
    int i = 0;
    i= sf::Randomizer::Random(2, 4) * skada; //skadar mycket
    std::cout &lt;&lt;&quot;Död åt amerikanerna!&quot; &lt;&lt; std::endl;
    stridsvagn::skjut(10);
    return i;
    }

Om du vill använda original-skjufunktionen inuti &quot;Main&quot; funktionen för programmet skriver du istället:
 tiger1.stridsvagn::skjut(10);

== Avslutning ==
Som synes kan vår tigertank både skjuta ett vanligt skott och ett speciellt tigerskott. Den har dessutom alla variabler tillgängliga från föregångaren ”stridsvagn”. Det är fullt möjligt att ärva i flera steg mellan olika klasser, det skall vi titta mer på sedan. Med &quot;overriding&quot; kan vi bygga om existerande funktioner men vi kan också komma åt originalfunktionerna vilket ger oss en rent fantastisk verktygslåda för att göra spel.

== Komplett kod med funktionsarv inlagda==

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer 
 
 class stridsvagn 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 stridsvagn(int  hastighet, char typ, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int ammunition, int skada, int pansar);//startvärden
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 char typ;
 //Nya värden
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int ammunition;//Hur mycket mer kan den skjuta
 int skada; //Hur mycket skada gör den
 int pansar; //Hur mycket tål den
 sf::Sprite sprite;
 
 //Funktionerna
 int stridsvagn::skjut(int skada);
 };
 
 
 //Konstruktionsdeklaration--------------------------------------------------
 stridsvagn::stridsvagn (int  ut_hastighet, char ut_typ, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int  ut_ammunition, int ut_skada, int ut_pansar) 
 {
  hastighet=ut_hastighet;
  typ=ut_typ;
  spelare_x=ut_spelare_x;
  spelare_y=ut_spelare_y;
  bensin = ut_bensin;
  ammunition = ut_ammunition;
  skada = ut_skada;
  pansar = ut_pansar;
  std::cout &lt;&lt; &quot;En stridsvagn är byggd!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 int stridsvagn::skjut(int skada)
 {
 int i = 0;
 i= sf::Randomizer::Random(1, skada); //skadar 1 till 10 p. vid träff då skada =10
 std::cout &lt;&lt;&quot;Skott avlossat!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 return i;
 }
 
 
 class tigertank : public  stridsvagn
 {
 public:
 tigertank(int  ut_hastighet, char ut_typ, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_ammunition, int ut_skada, int ut_pansar)
 :stridsvagn(ut_hastighet,ut_typ,ut_spelare_x,ut_spelare_y,ut_bensin, ut_ammunition, ut_skada, ut_pansar)
 //Observera kolonet som separerar den nya klassens värden från moderklassens värden.
 {
  frontpansar=150;
 }
 
 int frontpansar;
    //Funktion
 
 int skjut(int skada)
   {
   int i = 0;
   i= sf::Randomizer::Random(2, 4) * skada; //skadar mycket
   std::cout &lt;&lt;&quot;Död åt amerikanerna!&quot; &lt;&lt; std::endl;
   stridsvagn::skjut(10); //Moderklassens funktion
   return i;
   }
 
 
    int tigerskott()
   {
   int i = 0;
   i= sf::Randomizer::Random(10, 300); //skadar 10 till 300 p. 
   std::cout &lt;&lt;&quot;Tigerskott avlossat!&quot; &lt;&lt; std::endl;
   return i;
   }
 }; 
 
 
 //Starta programmet----------------------------------------------------------------
 
 int main (int argc, char *argv)
 { //main startar
   //skapa en stridsvagn
   stridsvagn stridsvagn1 (50, 's', 100, 100, 300, 100, 10, 50);
   //fart, typ, x, y, bensin=5 min, ammunition = 100 skott, skada= 10, pansar=50.
   stridsvagn1.skjut(10);
 
   tigertank tiger1 (30, 't', 700, 100, 150, 200, 20, 100);
   std::cout &lt;&lt;&quot;frontpansar=&quot; &lt;&lt; tiger1.frontpansar &lt;&lt; std::endl; //150p
 
   tiger1.skjut(10); 
   tiger1.tigerskott();
 
   return 0;
 }//Main slutar</text>
      <sha1>66zrpcmt7p5sfacy1pot7q2ixevo6oq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Nätverksprogrammering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7976</id>
    <revision>
      <id>38562</id>
      <parentid>32056</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:25:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38562</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1846" sha1="j0exgowe64cegv18d6rae2upbz0ajku" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Nätverksprogrammering ==
Att programmera för nätverk kan ställa programmeraren inför mängder med problem.
*Vilka portar kan användas?
*Har jag kontakt med internet?
*Kommer jag åt en databas?
*kan jag koppla en mac med en pc över det lokala nätverket?
Osv. Här nedanför följer några hjälprutiner, anpassade (tyvärr) främst för Windows, som kan hjälpa dig just när det gäller nätverk.

== Ping ==
Ett enkelt sätt att se om man har kontakt med internet är kommandot &quot;ping&quot;, i sin renaste form kan man skriva:
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;stdlib.h&gt;
 #include &lt;iostream&gt;
  
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 	bool failed=false;
 
 
 	 failed = system(&quot;ping -n 1 www.example.com&quot;);	
 	if (failed==true) {std::cout &lt;&lt; &quot;ingen kontakt&quot;;	} 
 	else {std::cout &lt;&lt; &quot;kontakt&quot;;}
 
 
 	return 0;
 }


Du får upp en svart konsollruta med information om du fick kontakt eller ej. Kontakten gäller adressen &quot;www.example.com&quot; men får du kontakt med den adressen har du generellt kontakt med Internet. Kommandot ping har fler växlar än &quot;-n&quot; så det går att utöka så att det passar dina syften.

== Ladda ner fil från Internet ==
Ibland finns det ett behov av att ladda hem en specifik fil från Internet. Tyvärr finns det inga inbyggda kommandon för det, som t.ex. java har, men om du har en pc med Windows fungerar den här rutinen:
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;stdlib.h&gt;
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;string&gt;
 #include &lt;tchar.h&gt;
 #include &lt;urlmon.h&gt;
 #pragma comment(lib, &quot;urlmon.lib&quot;)
 
 int main()
 {
 HRESULT hr = URLDownloadToFile ( NULL, _T(&quot;http://office.microsoft.com/sv-se/images/&quot; ), _T(&quot;c:/Temp/web_page.txt&quot;), 0, NULL );
 //Första string = adress för nedladdning, andra = filnamn inkl sökväg dit där informationen skall sparas
 	return 0;
 }</text>
      <sha1>j0exgowe64cegv18d6rae2upbz0ajku</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Färdigt spel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7977</id>
    <revision>
      <id>38550</id>
      <parentid>33347</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:22:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38550</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5327" sha1="nl6xuhr9e2cncx8qw1gb5hhahw9y27i" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

=Distribution=
Så, ditt spel är klart, buggfritt och testat. Då är det dags att leverera det till släkt och vänner. Men hur går det till? 

Börja med att ändra alternativrutan överst i VC++ från Debug till Release och kör en riktig kompilering. Det som händer är att det skapas en exe-fil i en ny mapp som heter just Release. Om du inte har skapat någon speciell katalogstruktur i ditt projekt är det i Releasemappen alla filer skall hamna. Vilka filer är det då? Jo:

*Exe-filen som troligtvis har samma namn som projektet.
*Alla bilder som används i spelet.
*Alla ljud- och musikfiler, tillsammans med '''libsndfile-1.dll''' och '''openal32.dll''' så att du kan spela upp ljuden också.
*'''Msvcr100.dll''' samt '''msvcp100.dll''' om du skapat spelet i VC++ (Visual C++), observera att det finns ett par av dessa dll filer för 32 bitars Windows (i win32 katalogen) och ett helt annat par för 64 bitars Windows (i wow64 katalogen)
*Om du använt något typsnitt till text i spelet måste du spara TTF-filen med typsnittet i mappen också.
*Om du gjort en dynamisk koppling (alla exempel på hemsidan använder statiska kopplingar) måste du ta med alla dll-filer som SFML använder för ljud, grafik osv.
Om du har ett mer avancerat projekt finns det både gratis- och kommersiella installationsprogram som hjälper dig med att kopiera filer och kataloger till rätt ställe utifrån dina önskemål, men till enkla spel räcker det oftast att ha allt på samma ställe.


=== Få bort det svarta konsollfönstret===

Konsollfönstret är irriterande. Det är ovärderligt under utprovning av kod, men när spelet väl är klart är det mest ivägen. Det är, som tur är, inte så våldsamt svårt att få bort. 

*Ändra projektet från ett konsoll till ett windowsprojekt. Högerklicka på projektet [Solution Explorer]. Välj [Properties] längst ner. Välj:
 [Linker]
   [SYSTEM]
På den översta raden står det:
 Console (/SUBSYSTEM:CONSOLE)
Byt det värdet till:
 Windows (/SUBSYSTE:WINDOWS)
Spara alla ändringar genom att trycka på [Verkställ] knappen.


*Lägg till ytterligare en koppling i Release mode. Se till att flervalsrutan längst upp står på [Release]. Välj:
 [Linker]
   [INPUT]
På samma ställe som du sedan tidigare skrivit in:
 sfml-system-s.lib
 sfml-window-s.lib
 sfml-graphics-s.lib
Lägger du till:
 sfml-main.lib
Spara genom att trycka på [Verkställ] knappen och stäng ner alla inställningsfönster. 

När du nu bygger programmet [CTRL] + [SHIFT] + [B] skall du få ett program som klassas som windowsprogram, och den svarta konsollrutan är borttrollad.

== Så många filer...==
Du kommer antagligen att sitta med en hel hoper filer; ljud, bilder, typsnitt, dll-filer för VC++ och OpenAL osv. för att inte tala om alla SFML dll filerna om du valt en dynamisk kompilering. Hur gör du enklast för att leverera allt detta till t.ex. en kompis som vill testa ditt nya spel?

===CD===
Litet gammalmodigt men, om inte spelet/programmet skriver till någon fil kan du bränna hela spelet med tillhörande filer på en CD-skiva. Då går det att spela direkt från skivan, utan något problem vad det gäller installationer eller rättigheter på dator eller nätverk. Detta fungerar naturligtvis även från USB-minne eller liknande men då en CD-skiva kostar mindre än en glass numera är det ett vettigt alternativ.

=== Zip===
Enklast, använd winzip eller något liknande program och lägg alla filerna i en och samma zip-fil. Dels komprimeras alla filerna i storlek och dels levereras de i en enda lätthanterlig fil. Eftersom du inte installerar spelet på kamratens dator, utan bara packar upp filerna, kommer man runt många hinder som IT-administratörer lagt in för att förhindra installation av ej godkända program.

Lägger du upp en zip-fil någonstans på Internet är det enkelt att ladda hem hela filen i ett enda svep genom att trycka på en enda länk.

===MSI-fil===
Det tredje och det mest avancerade alternativet, i alla fall om du gör ett program för Windows, är att skapa ett MSI-, eller Microsoft Installer, paket. Namnet har det fått eftersom filändelsen för msi-filer är just &quot;msi&quot;. Msi-filer är svåra att göra helt själv, istället använder man olika program för att skapa dem. Några är open source eller freeware. En lista på olika program för att skapa msi-filer kan du hitta här:

http://www.installsite.org/pages/en/msi/authoring.htm

Nackdelen blir naturligtvis att om spelet t.ex. skall installeras på en dator i en skola med hjälp av en msi-fil är risken stor att skolans IT-administratör inte lagt in ditt spel i den &quot;vita listan&quot; över program som är godkända att installera på skolans datorer och installationen kommer att misslyckas. 

Fördelen med msi-paket är att användaren normalt sett bara trycker på en knapp och sedan är spelet installerat och klart. Om man inte vill ha det längre skapas en avinstallations möjlighet i kontrollpanelens &quot;lägg till/ta bort program&quot; del. Vill man ta bort ett spel man distribuerat som zip fil måste man själv söka upp filerna och radera dem manuellt.

Lägger du upp en msi-fil någonstans på Internet är det enkelt att ladda hem hela filen i ett enda svep genom att trycka på en enda länk.</text>
      <sha1>nl6xuhr9e2cncx8qw1gb5hhahw9y27i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Pingis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7978</id>
    <revision>
      <id>38566</id>
      <parentid>32376</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:25:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38566</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13608" sha1="sov7kvz5zkcstfy9wrfxm45kr0aipzt" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

För att kunna spela det här spelet krävs följande
*en bild av en boll 24x24 som heter ball.png
*en bild av ett racket som heter racket.png och är 16 x 64 pixels stort
*Ett typsnitt som heter ELEPHNT.TTF
*Ett ljud som heter Wall_Hit.ogg
*Ett ljud som heter Paddle_Hit.ogg
*Ett ljud som heter Ball_Out.ogg
*Ett bakgrundsljud som heter bakgrund_ping_pong.ogg

Du startar spelet genom att trycka ner space-tangenten. Du styr höger racket med pil upp/ner och vänser racket med W- och S-tangenterna. Om man tävlar två mot varandra gäller det att inte förlora 5 bollar, om man har lagtävlingar gäller det att ha bollen i spel så länge som möjligt, man har 5 bollar på sig. Tiden syns i den lilla texten i botten medan poängen 0-5 syns i överkanten.


Kod:

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;string&gt; //För att kunna skriva ut resultaten på skärmen
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;sstream&gt; //För att kunna konvertera siffror till text
 #include &lt;SFML\Audio.hpp&gt;  //För att få ljud
 
 using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsökning
 
 //Funktioner------------------
 char poang2char(int poang); //för att förvandla poängen från int till char.
 string Tal2String(double siffrain); //För att förvandla tiden från klockan till en text att skriva ut
 
 
 int main (int argc, char *argv)
 { //Början av programkörningen
 
 float bollX=0.0f; //x position för bollen
 float bollY=0.0f; //y position för bollen
 float racketY=0.0f; //y position för racketen
 float racket1Y=0.0f; //y position för höger racket
 
 float fartX = 0.0f; //rörelse i xled
 float fartY = 0.0f; //rörelse i yled, liten vinkel för lämplig rörelse
 double tidsomgott = 0.0f; //Om man vill tävla om hur länge man kan ha bollen i luften
 bool deadball = true; //Avgör om bollen har hamnat utanför och inte skjutits iväg
 
 int poangvanster = 0; //vem får poäng?
 int poanghoger = 0; //vem får poäng?
 char temptext[20]={0}; //Behövs för att skapa en string av 0-0 resultat
                        //+ texten vinnare
 
 char vinnareleft[30] = {'V','I','N','N','A','R','E',' ','V','Ä',
                                  'N','S','T','E','R',' ','S','I','D','A',
                              '!','\n ','5',' ', '-',' '};
 char vinnareright[30] = {' ',' ','-',' ', '5','\n ','V','I','N','N','A','R','E',' ','H','Ö',
                                  'G','E','R',' ','S','I','D','A',
                              '!'};
 
 bool gameover = false; //Har någon nått 5p?
 
 //Kolla video mode för fullskärmsläge
 sf::VideoMode Mode = sf::VideoMode::GetDesktopMode();
 //Variabler för skärmen i fullskärmsläge.
 int fonsterbredd = Mode.Width;
 int fonsterhojd = Mode.Height;
 int fargdjup=Mode.BitsPerPixel;
 
 sf::WindowSettings Settings; //skapa ett SFML fönster
 //Sätt det till fullscreen
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(Mode.Width, Mode.Height, Mode.BitsPerPixel), &quot;SQUASH&quot;, sf::Style::Fullscreen, Settings); // Skapa   fönstret vi skall visa ping pong i
 
 float ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 
 sf::Clock Clock; //en spelklocka för att hålla reda på hur länge man spelat
 tidsomgott = Clock.GetElapsedTime();
 
 //Ladda in ljudfilerna----------------------------------------------------------------------
 sf::SoundBuffer paddlehit; //skapa en ljudbuffer/hållare
 if (!paddlehit.LoadFromFile(&quot;Paddle_Hit.ogg&quot;)) //ladda in en fil I hållaren
 {
    // Error...
 }
 sf::Sound Traeff_racket; //skapa ett ljud för en racketträff
 Traeff_racket.SetBuffer(paddlehit); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp. 
 //---
 
 sf::SoundBuffer wallhit; //skapa en ljudbuffer/hållare
 if (!wallhit.LoadFromFile(&quot;Wall_Hit.ogg&quot;)) //ladda in en fil I hållaren
 {
    // Error...
 }
 sf::Sound Traeff_wall; //skapa ett ljud för en vägg
 Traeff_wall.SetBuffer(wallhit); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp. 
 //---
 
 sf::SoundBuffer ballout; //skapa en ljudbuffer/hållare
 if (!ballout.LoadFromFile(&quot;Ball_Out.ogg&quot;)) //ladda in en fil I hållaren
 {
    // Error...
 }
 sf::Sound Ball_Out; //skapa ett ljud för en vägg
 Ball_Out.SetBuffer(ballout); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp. 
 
 //---
 sf::Music bakgrundsmusik; //skapa filhållare
 if (!bakgrundsmusik.OpenFromFile(&quot;bakgrund_ping_pong.ogg&quot;))//fyll hållaren med din fil
 {
    // Error...
 }
 
 bakgrundsmusik.SetLoop(true); //få den att gå runt runt
 bakgrundsmusik.Play(); //spela, obs versal i Play.
 
 //Lada in text och typsnitt--------------------------------------
 //Ladda in ett typsnitt
 sf::Font resultatfont; //ladda en tom font
 if (!resultatfont.LoadFromFile(&quot;ELEPHNT.TTF&quot;, 50)) return EXIT_FAILURE; 
 //Se till så att ttf-fonten finns i samma mapp som main.cpp
 
 sf::String resultat_ut; //skapa en textremsa för resultaten
 resultat_ut.SetText(&quot;0 - 0&quot;); 
 resultat_ut.SetFont(resultatfont); //Tilldelas typsnittet
 resultat_ut.SetColor(sf::Color(255, 255, 255));//Vit färg
 resultat_ut.SetPosition(fonsterbredd/2-35, 10.f); //placera ut texten halva x och 100 i y led
 
 sf::String tid_ut; //skapa en textremsa för hur lång tid man spelat
 tid_ut.SetText(&quot;0&quot;); 
 tid_ut.SetFont(resultatfont); //Tilldelas typsnittet
 tid_ut.SetColor(sf::Color(255, 255, 255));//Vit färg
 tid_ut.SetPosition(fonsterbredd/2-35, fonsterhojd-50.f); //placera ut texten halva x och långt ner i y led
 
 //Ladda in bilderna
 		
 sf::Image bollbild; //skapa en tom bildhållare som heter Image
 if (!bollbild.LoadFromFile(&quot;ball.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden boll.png
 //bilden är 24x24
 sf::Sprite boll(bollbild); //Skapar den grafiska spelpjäsen boll med grafiken från bollbild
 boll.SetPosition(1.0f,fonsterhojd/2-12); //Placera ut bilden mitt på kortsidan
 
 
 sf::Image racketbild; //skapa en tom bildhållare som heter racket
 if (!racketbild.LoadFromFile(&quot;racket.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden racket.png
 //bilden är 16x64
 sf::Sprite racket(racketbild); //Skapar den grafiska spelpjäsen racket med grafiken från racketbild
 racket.SetPosition(1.0f, (fonsterhojd/2 - 32)); //Placera ut bilden mitt på vänsterkanten
 
 sf::Image racketbild1; //skapa en tom bildhållare som heter rackettbild1 
 //om man har samma bild till bägge racketarna är det bättre att använda samma bild, dvs:
 //if (!racketbild1.LoadFromFile(&quot;racket.png&quot;)) return EXIT_FAILURE;
 if (!racketbild1.LoadFromFile(&quot;racket.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; //fyll den tomma bildhållaren med bilden racket.png
 //bilden är 16x64
 sf::Sprite racket1(racketbild1); //Skapar den grafiska spelpjäsen racket1 med grafiken från racketbild
 racket1.SetPosition(fonsterbredd-17, fonsterhojd/2 - 32); //Placera ut bilden längs höger kant
 
 
 while (App.IsOpened()) // Start spel-loopen
 { //while 1
 sf::Event Event; 
 
 while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser som tangentnedtryckning
 { //while 2
 
 
 if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
 
 { //if 1
 
 if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
 App.Close(); 
 
 } //slut if 1
 
 
 } //slut, while 2
 
 
 ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //för att få en konstant hastighet på olika datorer
 
 racketY=racket.GetPosition().y; //var är racket i y-led på vänster sida
 racket1Y=racket1.GetPosition().y; //var är racket1 i y-led på höger sida
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space) &amp;&amp; fartX==0.0f) 
        //starta om bollen om farten är 0
 {
 
 	    fartX = (200.0f  + sf::Randomizer::Random(0, 50))* ElapsedTime;//Rörelse i X-led
       fartY = (10.0f +  sf::Randomizer::Random(0, 5))  * ElapsedTime; //rörelse i yled, liten, liten vinkel
 	   Traeff_racket.Play();
 	   //Spela upp ljud
 
 deadball = false; //Bollen är i spel igen
 }
 
 //Styr racketarna upp och ner längs spelplanens sidor
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::W)) 
 {
 if (racketY &gt; 0)
 racket.Move(0, -700 * ElapsedTime); //racket upp
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::S)) 
 {
 if (racketY &lt; fonsterhojd - 64)
 racket.Move(0, 700 * ElapsedTime); //racket ner
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 {
 if (racket1Y &gt; 0)
 racket1.Move(0, -700 * ElapsedTime); //racket 1 upp
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 {
 if (racket1Y &lt; fonsterhojd - 64)
 racket1.Move(0, 700 * ElapsedTime); //racket 1ner
 }
 
 
 bollX=boll.GetPosition().x; //var är bollen i x-led
 bollY=boll.GetPosition().y; //var är bollen i y-led
 
 
 if (bollX &gt; fonsterbredd - 24 ) 
 { //den slår in i högerväggen 
 if(racket1Y - bollY &lt; 24 &amp;&amp; bollY - racket1Y &lt; 64)
   //om skillnaden mellan bollens höjd (24) och kanten på racketen 
  //är mindre än och om bollen träffar racketen (64hög) hågonstans…
     {//om racket träffar
 		 
 
      fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
     //annars försvinner bollen
     //Låt dessutom bollens hastighet öka.
     fartX = fartX - 0.1f; //rörelse i xled
 	 fartY = fartY - 0.1f; //rörelse i yled
 	 Traeff_racket.Play(); //Spela upp ljud
     }//slut om racket träffar
 else
     {//Om racket inte träffar, bollen går ut genom höger sida
      boll.SetPosition(1.0f,racketY+20); //på vänster racket.
       fartX = 0.0f; //ingen fart
       fartY = 0.0f; //ingenfart
 	   poangvanster = poangvanster +1; //ge vänster spelare ett extra poäng
 	   deadball = true; //Bollen är ur spel
 	   Ball_Out.Play(); //Spela ljud förlorad boll
 
 	   if (poangvanster &gt;=5) //Man har uppnått 5p
 	   gameover = true;
 
      }//slut om racket inte träffar
  }//slut på att se om den träffar högervägg
 
 
 if( bollX &lt; 0 ) //den slår in i vänsterväggen 
 { //träffar den racketen?
 
 if(racketY - bollY &lt; 24 &amp;&amp; bollY - racketY &lt; 64)
 //om skillnaden mellan bollens höjd (24) och kanten på racketen 
 //är mindre än och om bollen träffar racketen (64hög) hågonstans…
 {//om racket träffar
 
 fartX = fartX * -1; //spegelvänd riktning
 //annars försvinner bollen
 //Låt dessutom bollens hastighet öka.
 fartX = fartX + 0.1f; //rörelse i xled
 fartY = fartY + 0.1f; //rörelse i yled
 
 //Spela upp ljud
 Traeff_racket.Play();
 
 }//slut om racket träffar
 else
 {//Om racket inte träffar
 boll.SetPosition(fonsterbredd - 24,racket1Y+20); //Vänster sida
 fartX = 0.0f; //ingen fart
 fartY = 0.0f; //ingenfart
 poanghoger = poanghoger +1; //Ge högerspelaren ett poäng till
 deadball = true; //Bollen är ur spel
 Ball_Out.Play(); //Spela ljud förlorad boll
 
 if (poanghoger &gt;=5) //Man har uppnått 5p
 	gameover = true; //Spelet är över
 
     
 }//slut om racket inte träffar
 }//slut på att se om den träffar racketen
 
 else if (bollY &gt; fonsterhojd - 24 || bollY &lt; 0) //den slår in neder- eller överväggen
 {
 fartY = fartY * -1; //spegelvänd riktning
 	Traeff_wall.Play();
 }
 
 //Skicka iväg bollen med sina nya koordinater
 boll.Move(fartX,fartY); //bollen skickas iväg
 
 
 //Lägg in resultatsiffrorna för utskrift. Max 5 i resultat
 resultat_ut.SetText(&quot;&quot;);//Se till så att det inte finns text kvar
 temptext[0] = poang2char(poangvanster);
 temptext[1] = ' ';
 temptext[2] = '-';
 temptext[3] = ' ';
 temptext[4] = poang2char(poanghoger);
 
 
 if (gameover == false)
 {
  resultat_ut.SetText(temptext);
 }
 else
 	if (poangvanster &gt;=5 &amp;&amp; gameover == true)
 	{
 		vinnareleft[26] = poang2char(poanghoger); //Skriv ut att vänster vunnit
 		resultat_ut.SetText(vinnareleft);
 		deadball=true; //Bollen kan inte spelas
 	}
 else
 	if (poanghoger &gt;=5 &amp;&amp; gameover == true)
 	{
 		vinnareright[0] = poang2char(poangvanster);//Skriv ut att höger vunnit
 		resultat_ut.SetText(vinnareright);
 		deadball=true; //Bollen kan inte spelas
 	}
 
 	if (deadball == false)//Om bollen är i spel
 	{
 	tidsomgott = (tidsomgott + Clock.GetElapsedTime()); //Hur lång tid av partiet har gått
 	}
 	tid_ut.SetSize(14);//Liten storlek på talen som ritas ut
 	tid_ut.SetText(Tal2String(tidsomgott)); //Konvertera tiden till en textremsa som kan skrivas ut.
 
 
 //Rita ut allting på spelplanen
 App.Clear(sf::Color(0, 0, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med svart färg
 App.Draw(sf::Shape::Rectangle(fonsterbredd/2-1, 0, fonsterbredd/2+1, fonsterhojd , sf::Color(255, 0, 0) ));
 App.Draw(boll); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 App.Draw(racket); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 App.Draw(racket1); //Rita upp racketen längs höger vägg
 App.Draw(resultat_ut); //rita ut de valda bokstäverna
 App.Draw(tid_ut); //rita ut den tid som gått
 App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 } //slut, while 1
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen
 
 
 //Funktionsbeskrivningar---------------------------------------------------------------------
 char poang2char(int poang)
 {
 	char  utchar ='X';
 
 	if ( poang == 0)
 	utchar = '0';
 
     else if ( poang == 1)
 	utchar = '1';
 
 	else if ( poang == 2)
 	utchar = '2';
 
 	else if ( poang == 3)
 	utchar = '3';
 
 	else if ( poang == 4)
 	utchar = '4';
 
 	else if ( poang == 5)
 	utchar = '5';
 	else
 	utchar ='X';
 
 
 	return utchar;
 }
 
 
 string Tal2String(double siffrain)
 {    //Förvandlar ett tal till text
         //Detta kräver: #include &lt;sstream&gt;
        // och: using namespace std; 
  std::string s;
  std::stringstream out;
  out &lt;&lt; siffrain;
  s = out.str();
  return s;
 }</text>
      <sha1>sov7kvz5zkcstfy9wrfxm45kr0aipzt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Commonsupload-url</title>
    <ns>8</ns>
    <id>7979</id>
    <revision>
      <id>32061</id>
      <timestamp>2011-10-26T05:57:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>försöker styra uppladdningen till Commons enligt Lavallens tips</comment>
      <origin>32061</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="mna3or2w7zxx3x7cn2xrcdy4uh65h1x" xml:space="preserve">commons:Special:Upload</text>
      <sha1>mna3or2w7zxx3x7cn2xrcdy4uh65h1x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Världens ekonomiska principer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7980</id>
    <revision>
      <id>53404</id>
      <parentid>32072</parentid>
      <timestamp>2022-11-24T18:04:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>villl &gt; vill</comment>
      <origin>53404</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5390" sha1="9jg8nsmduesssto72ia5s2g3fprsw0t" xml:space="preserve">
'''Denna bok handlar om världens ekonomiska principer, det vill säga hur det globala kapitalistiska systemet fungerar. Fokus ligger på banksystemet, penningsystemet, lönearbetet och handeln. Men även ekonomins förhållande till miljön och demokratin tas upp liksom tas upp liksom en del maktaspekter och juridiska aspekter. Tanken med boken är att världen skall kunna förstås lättare om den är skriven som en instruktionsbok för den som vill skapa en modellvärld som liknar vår, till exempel i ett dataprogram. Därför börjar boken med det enkla konstaterandet att det första som behövs är ett jordklot med naturresurser och att jorden är uppdelad i olika nationer (stater). Därefter fördjupas bilden steg för steg genom att olika aspekter av det ekonomiska systemet, som det fungerar idag, preciseras och problematiseras.'''

== Del 1. Grundläggande fundamenta==
'''1.''' Det första som behövs är ett jordklot med naturresurser och ekosystem. Med andra ord behövs först och främst jorden som ett ekologiskt system, med en mångfald av arter som är ömsesidigt beroende av varandra, och förstås solen. 

'''2.''' Det andra som behövs är en uppdelning av jorden i olika nationer (stater), vilka har varsin regering och riksdag, centralbank, affärsbanker, företag, myndigheter, organisationer och allmänhet (det vill säga människor). Varje land har byggnader, infrastruktur, energisystem, kultur, språk och traditioner. 

'''3.''' Alla människor och organisationer inom varje land lyder under grundlagen liksom efter en rad speciallagar. Med andra ord behövs ett rättsväsende. Rättsväsendet är de myndigheter som upprätthåller lagen (polis, domstolar och kriminalvård med mera).

'''4.''' Det fjärde som behövs är lönearbete som är institutionaliserat och utbrett och som gör att många människor får en inkomst i form av lön. Lönearbetet är uppdelat i olika yrken, exempelvis snickare, lärare, läkare, lokalvårdare och bankman som vart och ett kräver en separat utbildning. Även eget företagande, exempelvis frisör och korvkiosk, är lönearbete. 

'''5.''' För att staterna skall få inkomster behövs beskattning, dels av löner och dels i samband med konsumtion. Även skatt på företagande och kapital förekommer, men i mindre omfattning. För pengarna kan staterna bygga sjukhus och vägar, ge lite pengar till dem som inte har jobb samt betala ränta på lån (se vidare under statsobligationer). 

'''6.''' För att staten, lönearbetet, banker och företag skall fungera krävs bokföringsprinciper och handelsregler. Bland annat behövs regler för export och import samt balansräkning i form av T-konton, där tillgångar skrivs till vänster och skulder och eget kapital skrivs till höger. 

'''7.''' Definitionsmässigt behövs också pengar eftersom lönearbete utan betalning i form av pengar inte är något lönearbete och eftersom samhället och världen är så komplex att det är omöjligt att tänka sig att den skulle kunna fungera utan pengar. Pengarna finns i två huvudformer. 

a) Dels sedlar och mynt som centralbanken har monopol på att trycka och prägla.
b) Dels kreditpengar som skapas genom affärsbankernas kreditverksamhet. Kreditpengarna utgör ungefär 95 procent av den samlade penningmängden och skapas genom en process kallad fractional reserve banking (FRB). Det går till på följande sätt: En person (A) sätter in 100 kronor på banken. Därefter lånar banken ut 90 av dessa till person (B), som i sin tur köper något av (C) som i sin tur sätter in pengarna på banken, varvid banken lånar ut 81 kr till (D) o.s.v. På det här sättet kan banken öka penningmängden med en faktor tio (då reservkravet är 10 procent). 

'''8.''' Den åttonde punkter handlar om att staten har rätt att ge ut statsobligationer, vilket är detsamma som att staten har rätt att sätta sig själv i skuld. Statsobligationerna får säljas till vem som helst, såväl inom landet som utom landet. Statsobligationen är ett så kallat räntepapper, vilket betyder att staten betalar ränta till dem som äger dess skuld. I normalfallet betalas inte skulden av utan ökar år för år genom utgivning av fler statsobligationer. Ibland minskar dock statsskulden. 

'''9.''' Då en bank äger en statsobligation, för att den köpt den av staten, kan den använda denna som bas för sin utlåning. Centralbanken har rätt att köpa dessa, vilket de gör då de vill minska bankernas möjligheter att skapa kreditpengar, det vill säga om de vill minska inflationen. Även guld och sedlar kan användas som bas för utlåningen. För relationerna med centralbanken har varje bank dessutom ett eget konto där. 

'''‎10.''' Företag, banker och andra organisationer måste välja en företags- eller organisationsform. En vanlig företagsform är aktiebolag. Det är även den vanligaste formen för banker (så kallade bankaktiebolag). De största företagen i världen är banker, oljeföretag, finans- och försäkringsföretag. Störst är Citigroup, Bank of America, JP Morgan Chase, Exxon och General Electric. Eftersom dessa företag är så stora och har så stor makt är det alltför förenklat att säga att världens huvudstruktur består av stater. Denna makt yttrar sig på många sätt, bland annat genom att de sponsrar båda sidorna i det amerikanska presidentvalet.</text>
      <sha1>9jg8nsmduesssto72ia5s2g3fprsw0t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fixme</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7983</id>
    <revision>
      <id>32110</id>
      <parentid>32098</parentid>
      <timestamp>2011-11-01T09:50:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>tar bort radbyte</comment>
      <origin>32110</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="241" sha1="653x9t3karrr0ih853u0cvowcv1vcyh" xml:space="preserve">&lt;small&gt;&lt;span style=&quot;color:red;&quot; title=&quot;{{{1|Behöver kontrolleras eller kompletteras}}}&quot;&gt;[KOLLA!]&lt;/font&gt;&lt;/small&gt;&lt;noinclude&gt;
Precisering av vad som bör kollas kan läggas som parameter - visas som &quot;tooltip&quot;.

[[Kategori:Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>653x9t3karrr0ih853u0cvowcv1vcyh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Nowrap</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7984</id>
    <revision>
      <id>42825</id>
      <parentid>32096</parentid>
      <timestamp>2015-02-26T14:07:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dexbot</username>
        <id>4990</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: removing existed iw links in Wikidata</comment>
      <origin>42825</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="783" sha1="s5u01yzabqyec1k6nj4gbf88izf3rut" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;span style=&quot;white-space:nowrap&quot;&gt;{{{1}}}&lt;/span&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

;Denna mall hindrar radbrytningar vid mellanrum i texten.

;Syntax : &lt;code&gt;&lt;big&gt;&lt;nowiki&gt;{{nowrap|&lt;/nowiki&gt;''din text''}}&lt;/big&gt;&lt;/code&gt;

;Exempel: &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{nowrap|34 kg}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; - Gör att enheten alltid befinner sig på samma rad som siffran.

;Användning
*För text som innehåller likhetstecken (=), starta texten med &lt;code&gt;1=&lt;/code&gt;. Till exempel:
*:&lt;code&gt;&lt;big&gt;&lt;nowiki&gt;{{nowrap|&lt;/nowiki&gt;1=2 + 2 = 4}}&lt;/big&gt;&lt;/code&gt;
*:ger 2 + 2 = 4.
*För text som inkluderer ett lodätt streck (|), kan man använda &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&amp;amp;#124;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;. Till exempel:
*:&lt;code&gt;&lt;big&gt;&lt;nowiki&gt;{{nowrap|&lt;/nowiki&gt;1=&amp;amp;#124;2&amp;amp;#124; &lt; 3}}&lt;/big&gt;&lt;/code&gt;
*:ger |2| &lt; 3.

[[Kategori:Layoutmallar]]</text>
      <sha1>s5u01yzabqyec1k6nj4gbf88izf3rut</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Hinken och spaden</title>
    <ns>10</ns>
    <id>7986</id>
    <revision>
      <id>33876</id>
      <parentid>32101</parentid>
      <timestamp>2012-03-19T08:57:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>testar parameter - vill inte fungera i förhandsvisningen</comment>
      <origin>33876</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="895" sha1="gmb918pl46oe1etzyodtdfmouxlld10" xml:space="preserve">''{{{1}}}''

{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:3px; border-bottom-width:3px; margin-bottom:2em&quot; 
&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;
|-
|Detta är en sandlåda för mallar. Fritt fram att pröva hur olika konstruktioner fungerar. Om Hinken och spaden går sönder är det bara att välja en tidigare version ur versionshistoriken och spara den.

Testa genom att lägga &lt;nowiki&gt;{{Hinken och spaden|param1|param2|...}}&lt;/nowiki&gt; på en annan sida och klicka &quot;Visa förhandsgranskning&quot;. Om du vill spara den andra sidan använder du lämpligast [[Wikibooks:Sandlådan]] eller en undersida till din användarsida.

Här kunde man lämpligen lägga olika {{#if:{{{1}}}|krångliga|avancerade}} {{{2|konstruktioner}}} som modell.
|-
|}
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;{{#ifeq: {{{Demo|}}}|on||[[Kategori:Stubbar|{{PAGENAME}}]]}}</text>
      <sha1>gmb918pl46oe1etzyodtdfmouxlld10</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Sprites och spelpjäser 8</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7987</id>
    <revision>
      <id>38580</id>
      <parentid>33057</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:29:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38580</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15720" sha1="mgzovtse1kv382dku2t71k29hr95ne4" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express. SFML 1.6 behövs egentligen inte på din dator bara du kommenterar bort alla include-satser som det står SFML i.)''

Anta att vi har ett behov av att låta en klass ärva från mer än en klass. Hur går det till?

Man tar helt enkelt och skriver till den andra klassen efter ett komma. Anta att vi har en grundklass som heter fordon. Ur den har vi skapat klassen lastbil och klassen pansarvagn, och ur de två vill vi skapa klassen pansarbil:

 class pansarbil : public lastbil, public stridsvagn
 {
 //kod här
 }

Vi skulle kunna ange fler klasser som vi ärver från, men observera at vi inte ärver från grundklassen fordon, bara från de klasser som så att säga finns rakt ovanför i hierarkin.

Multipelt arv är inget man stöter på särskilt ofta, det räknas som en avancerad teknik och passar bara i vissa situationer, men det är bra att veta hur det går till att ärva från flera moderklasser. Vill man göra det lätt för sig är det enklare att utforma en klass steg för steg och låta arvet utvecklas från klass till klass:
 Fordon – transportfordon – bepansrade transportfordon – bepansrade transportfordon med kanon – pansarbil.

Men det man vinner på att inte tänka så mycket själv förlorar man i större mängder kod.

Om vi tittar litet djupare på fordonet, så vad kan man säga om det? Vad har ett fordon för ”minsta gemensamma nämnare”? En x,y plats att börja på, en hastighet, en viss mängd bensin (vi struntar i cyklar och fordon utan motorer), och ett visst antal poäng som fordonet tål innan det slås ut, vi kallar det för pansar.

== Fordonsklassen ==

 Class fordon
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 fordon(int  hastighet, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int pansar);//startvärden
 
 //Destruktion
 ~fordon(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int pansar; //Hur mycket tål den
 //sf::Sprite sprite; //Används senare i grafiskt läge
 };

Vi behöver egentligen aldrig fundera över vad som händer när vårt fordon skapas, eftersom vi troligtvis aldrig kommer att skapa ett ”fordon”, bara en underklass av fordon. Men för sakens skull ser en funktion ut så här:

 //Konstruktionsdeklaration, fordon--------------------------------------------------
 fordon::fordon (int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar) 
 {
       hastighet=ut_hastighet;
       spelare_x=ut_spelare_x;
       spelare_y=ut_spelare_y;
       bensin = ut_bensin;
       pansar = ut_pansar;
 //Också vill vi se att det verkligen skapas ett fordon när underklasserna skapas
 std::cout &lt;&lt; &quot;Ett fordon rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }

== Arv lastbil ==
Sedan skall vi låta fordonet bilda en lastbil. Med en lastbil följer några nya värden. Vi vill främst veta ”lastkapaciteten”, dvs hur mycket kan lastbilen frakta. I just det här fallet väljer jag att tänka mig att lastbilen fraktar soldater, och med en Int/heltal vet jag hur många som får plats i lastbilen. Det finns ju inte delar av soldater, i alla fall inte innan de kommer till fronten. Att det finns en förare antar vi alltid. Dessutom vill jag så klart veta hur många som redan finns i lastbilen, och det kallar vi passagerare, även det en int.

 class lastbil : public fordon
 {
 public:
 Int lastkapacitet; //Avgör antalet människor som får plats
 Int passagerare; // Avgör hur många som finns i lastbilen förutom chauffören.
 lastbil(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
 :fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 lastkapacitet=11;
 passagerare = 0;
 }
 
 //Destruktion
 ~lastbil(){};
 
 //Funktioner
 void ilastning()
  {
  std::cout &lt;&lt; &quot;Lastar i ” &lt;&lt;  lastkapacitet &lt;&lt; ” soldater!” &lt;&lt; std::endl;
  }
 
 Void urlastning()
  {
  std::cout &lt;&lt; &quot;Lastar ur ” &lt;&lt;  lastkapacitet &lt;&lt; ” soldater!” &lt;&lt; std::endl;
  }
 
 
 };

== Arv pansarvagnen ==
Så har vi den tredje klassen, pansarvagnen. Den har ingen lastkapacitet, men istället har den tung beväpning. Anta att den har en kanon den kan skjuta med och 100 skott:

 class stridsvagn : public fordon
 {
 public:
 Int ammunition; // Avgör hur många skott som finns i stridsvagnen.
 stridsvagn(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
 :fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 ammunition=100;
 }
 
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 //Funktioner
 void skott()
  {
  std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kommer!” &lt;&lt; std::endl;
  }
 
 };

== Färdig kod, enkelt arv ==
För att kontrollera att koden fungerar prövar vi att skapa två stycken fordon, en lasbil och en pansarvagn som båda ärver från moderklassen fordon:
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 
 using namespace std;
 
 //En moderklass för alla fordon i spelet
 class fordon 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 fordon(int  hastighet, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int pansar);//startvärden
 
 //Destruktion
 ~fordon(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int pansar; //Hur mycket tål den
 //sf::Sprite sprite; //Används senare i grafiskt läge
 };
 
 
 //Konstruktionsdeklaration, fordon--------------------------------------------------
 fordon::fordon (int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar) 
 {
      hastighet=ut_hastighet;
      spelare_x=ut_spelare_x;
      spelare_y=ut_spelare_y;
      bensin = ut_bensin;
      pansar = ut_pansar;
 //Också vill vi se att det verkligen skapas ett fordon när underklasserna skapas
 std::cout &lt;&lt; &quot;Ett fordon rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 
 //Skapa en klass som ärver fordon
 class lastbil : public fordon 
 {
 public:
 int lastkapacitet; //Avgör antalet människor som får plats
 int passagerare; // Avgör hur många som finns i lastbilen förutom chauffören.
 lastbil(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
 :fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 lastkapacitet=11;
 passagerare = 0;
 }
 
 //Destruktion
 ~lastbil(){};
 
 //Funktioner
 void ilastning()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Lastar i &quot; &lt;&lt;  lastkapacitet &lt;&lt; &quot; soldater!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 void urlastning()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Lastar ur &quot; &lt;&lt;  lastkapacitet &lt;&lt; &quot; soldater!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 };
 
 
 //Skapa en klass som ärver fordon
 class stridsvagn : public fordon
 {
 public:
 int ammunition; // Avgör hur många skott som finns i stridsvagnen.
 stridsvagn(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar):
 fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 ammunition=100;
 }
 
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 //Funktioner
 void skott()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kommer!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 };
 
 /* 
 //Skapa en klass som ärver bägge moderklasserna
 class pansarbil : public lastbil, public stridsvagn
 {
 //Konstruktion
 public:
 pansarbil(); 
 //Destruktion
 ~pansarbil(){};
 };
 */
 
 int main() 
    {  //Början av programkörningen
 
 //Skapa först en stridsvagn
 //stridsvagn(int ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
 stridsvagn stridsvagn1(50, 100.0,100.0,100,100);
 cout &lt;&lt; &quot;Pansarvagnen har &quot; &lt;&lt; stridsvagn1.ammunition &lt;&lt; &quot; skott&quot; &lt;&lt; endl ;
 
 //Skapa sedan en lastbil
 lastbil lastbil1(100, 200.0,200.0,200,10);
 //Testa med ett funktionsanrop om den finns
 lastbil1.ilastning();
 
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen


Slutledning, vi har skapat en basklass som heter fordon, ur den skapar vi två nya klasser som två grenar i ett träd. Anta nu att vi skall låta dessa två grenar böja sig mot varandra och skapa en tredje klass som ärver både stridsvagnens pansar och kanon, men också lastbilens möjlighet att lasta in människor. Möt pansarbilen.

== Multipelt arv, pansarbil ==

 class pansarbil : public lastbil, public stridsvagn
 {
 //Konstruktion
 Pansarbil();
 //Destruktion
 ~pansarbil(){};
 };

''”Ja’ ba’ va!?”'' kanske du säger när du ser klassen, men den är logisk. Allt du vill ha i form av funktioner och variabler finns redan i de två moderklasserna.
Allt ok? Inget mer att fundera över? FEL!

Om du försöker att kompilera den här koden för en pansarbil kommer du att få flera röda streck och koden går inte igenom kompilatorn. Varför? Allt ser ju ut att vara kopplat som det skall? Problemet som uppstår är att pansarbilen ärver från två olika moderklasser (pansarvagn och lastbil) som bägge har samma moderklass (fordon). Det gör kompilatorn rätt förvirrad. Koden kallas för &quot;diamond of doom&quot; och liknande pga. sin diamantform om man ritar upp strukturen i ett träd.

[[Image:Diamond inheritance.svg|thumb|right|Hur &quot;Diamantproblemet&quot; uppstår.]]

*A = klassen fordon
*B = lastbil
*C = pansarvagn
*D = pansarbil
Om en funktion ärvs från fordon till lastbil och pansarvagn, ändras med en override men behåller namnet, kommer kompilatorn att drabbas av problem när pansarbilen vill använda samma, ärvda funktion. Vilken variant av funktionen skall den använda? Alla har samma namn men hanteras olika. Som du ser har diagrammet formen av en diamant, därav sitt namn &quot;diamond of doom&quot;.

Det finns flera sätt att komma runt problemet, men för att över huvud taget kunna kompilera koden måste B och C ange sina arv från A som &quot;virtuella&quot; så att D verkar ärva direkt från A.

== Virtuellt arv ==
Om du provkör kod och får felkoden
 error C2385: ambiguous access of 'fordon'
eller något liknande ambiguous innebär det troligtvis att det kommer arv av samma sak från två olika håll och kompilatorn inte vet vad den skall välja. Anta att du ärvde pansarbil från två olika pansarvagnsklasser och båda har funktionen &quot;skjut&quot;, men den ena klassen har gjort en override, ungefär som tigertanken gjorde i föregående exempel. Vilket skott skall du skjuta då? 

Ett sätt att undvika detta är att deklarera arven som moderklasserna får som virtuella. Istället för att skriva:
 class lastbil : public fordon
skriver du
 class lastbil : public virtual fordon
och sedan gör du likadant på pansarvagnen. Du kommer fortfarande att kunna skapa kopior av klasserna, men när pansarbilsklassen skall kompileras kommer den att förstå i vilken ordning de olika klasserna och deras funktioner skall kompileras. 

Din pansarbilsklass måste också deklareras med alla sina arv:
 //Skapa en klass som ärver bägge moderklasserna
 class pansarbil : public lastbil, public stridsvagn
 {
 //Konstruktion
 public:
 pansarbil(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar):
 	  stridsvagn(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar), 
 		  lastbil(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar), 
 		  fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar){};
 
 //Destruktion
 ~pansarbil(){};
 };

och sedan, i main, kan du skapa en pansarbil och verkligen kontrollera att den fått med sig funktionerna från både pansarvagnen och lastbilen:
  pansarbil pansarbil1(100, 300.0, 300.0 ,200, 80);
  cout &lt;&lt; &quot;Kollar ärvda funktioner&quot; &lt;&lt; endl;
  cout &lt;&lt; &quot;Vi har &quot; &lt;&lt; pansarbil1.ammunition &lt;&lt;&quot; skott!&quot; &lt;&lt; endl;
  pansarbil1.skott();
  pansarbil1.ilastning();

== Fullständig kod ==
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 
 using namespace std;
 
 //En moderklass för alla fordon i spelet
 class fordon 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 fordon(int  hastighet, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int pansar);//startvärden
 
 //Destruktion
 ~fordon(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int pansar; //Hur mycket tål den
 //sf::Sprite sprite; //Används senare i grafiskt läge
 };
 
 
 //Konstruktionsdeklaration, fordon--------------------------------------------------
 fordon::fordon (int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar) 
 {
      hastighet=ut_hastighet;
      spelare_x=ut_spelare_x;
      spelare_y=ut_spelare_y;
      bensin = ut_bensin;
      pansar = ut_pansar;
 //Också vill vi se att det verkligen skapas ett fordon när underklasserna skapas
 std::cout &lt;&lt; &quot;Ett fordon rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 
 //Skapa en klass som ärver fordon, observera tilläget &quot;virtual&quot;
 class lastbil : public virtual fordon
 {
 public:
 int lastkapacitet; //Avgör antalet människor som får plats
 int passagerare; // Avgör hur många som finns i lastbilen förutom chauffören.
 lastbil(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
 :fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 lastkapacitet=11;
 passagerare = 0;
 }
 
 //Destruktion
 ~lastbil(){};
 
 //Funktioner
 void ilastning()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Lastar i &quot; &lt;&lt;  lastkapacitet &lt;&lt; &quot; soldater!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 void urlastning()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Lastar ur &quot; &lt;&lt;  lastkapacitet &lt;&lt; &quot; soldater!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 };
 
 
 //Skapa en klass som ärver fordon, observera tilläget &quot;virtual&quot;
 class stridsvagn : public virtual fordon
 {
 public:
 int ammunition; // Avgör hur många skott som finns i stridsvagnen.
 stridsvagn(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar):
 fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 ammunition=100;
 }
 
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 //Funktioner
 void skott()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kommer!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 };
 
 //Skapa en klass som ärver bägge moderklasserna
 class pansarbil : public lastbil, public stridsvagn
 {
 //Konstruktion
 public:
 pansarbil(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar):
 	  stridsvagn(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar), 
 		  lastbil(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar), 
 		  fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar){};
 
 //Destruktion
 ~pansarbil(){};
 };
 int main() 
    {  //Början av programkörningen
 
 //Skapa först en stridsvagn
 //stridsvagn(int ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
 stridsvagn stridsvagn1(50, 100.0,100.0,100,100);
 cout &lt;&lt; &quot;Pansarvagnen har &quot; &lt;&lt; stridsvagn1.ammunition &lt;&lt; &quot; skott&quot; &lt;&lt; endl ;
 
 //Skapa sedan en lastbil
 lastbil lastbil1(100, 200.0,200.0,200,10);
 //Testa med ett funktionsanrop om den finns
 lastbil1.ilastning();
 
  //Skapa en pansarbil som ärver från båda
  pansarbil pansarbil1(100, 300.0, 300.0 ,200, 80);
  cout &lt;&lt; &quot;Kollar ärvda funktioner&quot; &lt;&lt; endl;
  cout &lt;&lt; &quot;Vi har &quot; &lt;&lt; pansarbil1.ammunition &lt;&lt;&quot; skott!&quot; &lt;&lt; endl;
  pansarbil1.skott();
  pansarbil1.ilastning();
 return 0;
 } //slut på programkörningen</text>
      <sha1>mgzovtse1kv382dku2t71k29hr95ne4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Enkel nummergissare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7989</id>
    <revision>
      <id>38542</id>
      <parentid>32138</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:21:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38542</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1209" sha1="d4ralijcojm1y5ymiogj1kcsoltgm21" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''Kräver Visual C++ och Windows.''
Du får gissa en siffra mellan 1 och 100, gissar du samma siffra som datorn vinner du. Facit-siffra skrivs ut allra först, den raden får du kommentera bort om du skall spela mot en kompis.

 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;stdlib.h&gt; // KRÄVS FÖR CLS
 #include &lt;iostream&gt; //KRÄVS FÖR COUT
 #include &lt;ctime&gt; //MÅSTE VARA MED FÖR RANDOMISERING!
 using namespace std; //KRÄVS FÖR COUT
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 	int angesiffra = 0; //Den framslumpade siffran
 	int gissadsiffra = 1000; //Den siffra du skriver in
    srand(time(NULL)); // Ange &quot;seed&quot; för randomisering, annars blir
    //allt en enda siffra.
 
   angesiffra = (rand() % 100 + 1); //Randomisering 1-100
   // angesiffra = (rand() % 6 + 1); //Randomisering 1-6
   cout &lt;&lt; angesiffra &lt;&lt; endl; //facit :)
 
 	while (angesiffra != gissadsiffra)
 	    { //SPEL LOOP
 	       cout &lt;&lt; &quot;Skriv en siffra&quot; &lt;&lt; endl;
 	       cin &gt;&gt; gissadsiffra;
 		   	          system(&quot;cls&quot;); // Rensa skärmen
 	       if (angesiffra == gissadsiffra)
 	          {
 	           cout &lt;&lt; &quot;Korrekt!&quot; &lt;&lt; endl;
 	          }
 	    }// SPEL LOOP	
 	return 0;
 }</text>
      <sha1>d4ralijcojm1y5ymiogj1kcsoltgm21</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/In Between</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7990</id>
    <revision>
      <id>38553</id>
      <parentid>32141</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:23:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38553</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1942" sha1="m9nn9x229eaa02w1l4othpckes2jmno" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''Kräver Windows och Visual c++. ''
Du satsar pengar och slår en tärning. Banken slår två andra tärningar. Om din tärning hamnar mellan bankens tärningars värden får du 100 * insatsen, annars förlorar du. Spelet är slut när dina pengar är slut.


 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;stdlib.h&gt; // KRÄVS FÖR CLS
 #include &lt;iostream&gt; //KRÄVS FÖR COUT 	  
 #include &lt;ctime&gt; //MÅSTE VARA MED FÖR RANDOMISERING!
 using namespace std; //KRÄVS FÖR COUT
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 	int banktarning1 = 0; //Ena banktärningen
 	int banktarning2 = 0; //Andra banktärningen
 	int dintarning = 0; //Din tärning
 	int dinapengar = 1000; //Hur mycket pengar du har
 	int satsadepengar = 0; //Hur mycket satsar du varje gång
    srand(time(NULL)); // Ange &quot;seed&quot; för randomisering, annars blir
    //allt en enda siffra.
 
 	while (dinapengar &gt; 0)
 	    { //SPEL LOOP
 	 cout &lt;&lt; &quot;Hur mycket pengar satsar du? (max &quot; &lt;&lt; dinapengar &lt;&lt; &quot; kronor)&quot; &lt;&lt; endl;
 	 //system(&quot;cls&quot;); // Rensa skärmen
 	 cin &gt;&gt; satsadepengar;
 
 	 banktarning1 = (rand() % 6 + 1); //Randomisering 1-6
 	     cout &lt;&lt; &quot;Banktarning1= &quot; &lt;&lt; banktarning1 &lt;&lt; endl;
 	 banktarning2 = (rand() % 6 + 1); //Randomisering 1-6
 	 	  cout &lt;&lt; &quot;Banktarning2= &quot; &lt;&lt; banktarning2 &lt;&lt; endl;
 	 dintarning = (rand() % 6 + 1); //Randomisering 1-6
 	  	  cout &lt;&lt; &quot;dintarning= &quot; &lt;&lt; dintarning &lt;&lt; endl;
 
   
 	       if ((dintarning &gt; banktarning1 &amp;&amp; dintarning &lt; banktarning2) || 
 			   (dintarning &lt; banktarning1 &amp;&amp; dintarning &gt; banktarning2) )
 	          {
 	           cout &lt;&lt; &quot;Du vann!&quot; &lt;&lt; endl;
 			   dinapengar = dinapengar + (satsadepengar*100);
 			   cout &lt;&lt; &quot;Du har &quot; &lt;&lt; dinapengar &lt;&lt; &quot;kronor kvar&quot; &lt;&lt; endl;
 	          }
 		   else
 		   {
 		   dinapengar = dinapengar - satsadepengar;
 		   cout &lt;&lt; &quot;Du har &quot; &lt;&lt; dinapengar &lt;&lt; &quot;kronor kvar&quot; &lt;&lt; endl;
 		   }
 		     
 	    }// SPEL LOOP	
 	return 0;
 }</text>
      <sha1>m9nn9x229eaa02w1l4othpckes2jmno</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Lineär Algebra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>7995</id>
    <redirect title="Formelsamling/Matematik/Linjär algebra" />
    <revision>
      <id>40281</id>
      <parentid>32163</parentid>
      <timestamp>2013-11-08T23:05:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Formelsamling/Matematik/Linjär algebra]]</comment>
      <origin>40281</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="4wtrv0azxtegz4544dsea06i593s8rt" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Formelsamling/Matematik/Linjär algebra]]</text>
      <sha1>4wtrv0azxtegz4544dsea06i593s8rt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Animation 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8000</id>
    <revision>
      <id>38530</id>
      <parentid>32947</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:19:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38530</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30187" sha1="oqmn7qkeawt79avgbkoif2x1jv9nujl" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express och SFML 1.6 på din dator.)''

'''OBS!!!! Detta är en demonstration av hur en animation visas. Den här koden fungerar INTE inuti ett spel!'''

== Explosioner och enkla animationer ==
Den enklaste formen av animation i alla spel är explosionen. Samtidigt är det troligen också den vanligaste animationen. Fördelen med explosionen är att den inte rör på sig. Man behöver bara placera ut den på spelplanen och spela upp den. Här följer ett komplett kommenterat exempel som beskriver hur en animation av en explosion går till. Redan nu vill jag påpeka att den kod som följer här nedanför inte fungerar i ett spel (se nästa kapitel istället) man jag använder den som ett enkelt exempel för hur animationer går till, och den är bra att använda som grund för att synkronisera ljud och bild i animationer i allmänhet.

Vi börjar med att skapa en synnerligen enkel klass, en klass som bara innehåller en sprite - som skall bli vår explosion. I SFML måste man ha en sprite för att ö.h.t. kunna visa upp en bild på bildskärmen.

 //Skapa explosionsklassen, så enkel som möjligt
 class Explosion
 {
 public :
  sf::Sprite Sprite; // en per instans
 };

När vi sedan låter explosionen synas behöver vi också en funktion för den. Funktionen kan se ut så här:
 void pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, sf::Image bildfilsnamn, sf::RenderWindow &amp;App );
 //Funktionen som initierar explosionen
*Den heter pang. 
*Explosionen skall placeras ut på x,y koordinaterna. 
*Den är en instans av Explosion som har en sprite vi använder oss av. 
*Bildfilen är den spritemap vi använder för att skapa animationen. 
*Renderwindow är det fönster vi visar spelet i.
 
För enkelhetens skull har jag tagit samma explosions spritemap som i spelexemplet &quot;Space shooter&quot;. Du hittar den här:

http://cdn.pimpmyspace.org/media/pms/c/b9/9e/ez/xplosion17.png

Den animationen är 5x5 bildrutor stor där varje ruta är 64x64 pixels.


Main funktionen blir väldigt simpel, det är trots allt bara ett exempel:

  #include &lt;iostream&gt;
  #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
  #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
  #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
  
  #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
  using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsökning
  
  class Explosion
  {
  public :
    sf::Sprite Sprite; // en per instans
  };
  
  
  void pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, sf::Image bildfilsnamn, sf::RenderWindow &amp;App );
  //Funktionen som initierar explosionen
  
 int main (int argc, char *argv)
 { //main startar
 
          //ladda in bild för explosionen
         sf::Image explosionsbildmap;
          //explosionens spritemap är 5 x 5 rutor 64x64 pixels stora
         if (!explosionsbildmap.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;))
   {
   cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: xplosion17.png &quot; &lt;&lt; endl;
   }
 
         //Skapa en kopia av klassen explosionen
         Explosion Explosionskopia;
 
        sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test av explosion&quot;); 
       // Skapa fönstret vi skall testa explosionen i
       while (App.IsOpened())
          { //while 1 startar
 
            sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
            while (App.GetEvent(Event))
              { //while 2 börjar
                 
                    if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
                     App.Close();//avsluta programmet
 
                     if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Return))
                     //Visa upp explosionen om man trycker ner return-knappen
                    pang(100, 100, Explosionskopia, explosionsbildmap, App);
 
                   //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
                   App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
                   App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
                } //while 2 slutar
          } //while 1 slutar
 
 } //main slutar
 
 
Vad är det som händer? När vi trycker ner return/enter tangenten ritas en explosion ut på koordinaterna 100,100. Kordinaterna kan bytas ut och det kan naturligtvis vara vad som helst i programmeringen av ett spel som avgör om funktionen skall användas. Det som är intressant är själva koden till funktionen:
 
 void pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, sf::Image bildfilsnamn, sf::RenderWindow &amp;App )

vad gör egentligen den?

== Explosionsanimation ==
För att kunna skapa en animation i SFML används vanligtvis.
*En spritemap
*En sprite
*En klocka


Det första man måste göra är att beräkna hur stor varje bildruta är. För att exemplet skall fungera måste varje bildruta i animationen vara exakt lika stor. Högerklicka på bilden och välj egenskaper. Då står det bildens totala bredd och höjd. Ta fram en miniräknare och dividera bredden med antalet olika bilder som finns i sekvensen och gör sedan likadant med höjden. Då får du fram varje enskild bildrutas bredd och höjd. 

Du måste ha en sprite. SFML är utformat så att du måste ha en sprite för att kunna visa en bild. Kommer du ihåg att t.o.m. bakgrunden i ett spel är en sprite. Detta är speciellt för SFML och open GL.

Om man vill ta fram en speciell del i en spritemap och använda den på en sprite är koden t.ex.:
 Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,64,64)); 
för att visa upp den bild som är längst upp till vänster i spritemapen om bilderna är 64x64 pixels stora. 0,0 är det övre vänstra hörnet i den bild som skall visas upp medan 64,64 (i exemplet) är det nedre högra hörnet på den del av bilden som skall visas upp. Koden fungerar enbart på fyrkantiga bildrutor.

Du måste ha en klocka som avgör när vi skall hoppa till nästa bildruta. Animationsföljden blir:
*1: Nollställ klockan och hoppa till första raden
*2: Ställ dig på första rutan på första raden och visa upp den för spelaren.
*3: Fortsätt att visa bilden tills tillräckligt mycket tid förflutit. 0.1 till 0.3 sekund kan vara lämpligt.
*4: Gå till nästa ruta och gör likadant, sedan nästa, sedan nästa tills raden är slut.
*5: Nollställ klockan. och hoppa till nästa rad
*6: Repetera alltihop tills det är slut på rader.

Om man också har ett ljud som skall spelas upp till explosionen kan det vara vettigt att beräkna animationens längd i tid utifrån explosionsljudets tid så att de börjar och slutar ungefär samtidigt. I exemplet är det 0.01 sekund mellan varje bild och det är 25 bilder vilket ger en animation på ca 0.25 sekunder. Om ljudet låter längre tid än det kan man alltid redigera om det i ett ljudbehandlingsprogram som &quot;Audacity&quot; och &quot;trycka ihop det&quot; så att det inte låter längre än 0.25 sekunder. Läs längre ner om ljud i detalj.

Om man bakar in den sekvensen i vår funktion kallad pang ser det ut så här:

 void pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, sf::Image bildfilsnamn, sf::RenderWindow &amp;App )
 { 
     
       int rutorY = 0; //max 5, bildrutor i y-led
      // int rutorX = 0; //max 5, bildrutor i x led
 	   //Obs, eftersom vi baserar animationen på tid och inte på vilken ruta man står på
 	   //behöver vi bara bekymra oss om vilken rad av rutor vi står på.
       
       int bildbredd = 64; //varje enskild rutas bredd
       int bildhojd = 64; //varje enskild rutas höjd
       sf::Clock ExplosionClock;
       //Skapa en timer för explosionen
       float visningstid = 0.01f; //0.01 sekund mellan varje
 
 
       Klassinstans.Sprite.SetPosition(x,y);  
       //Placera ut animationen på rätt plats på spelplanen
 
       Klassinstans.Sprite.SetImage(bildfilsnamn); //ge animationen bilden av explosionen
       ExplosionClock.Reset(); //Se till så att klockan verkligen är 0
 
       while ( rutorY &lt; 5) //Så länge man är på någon rad
       {//while i y-led
               while (ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 5)) //Så länge man är på någon bild i en rad          
               { //while i x-led
                   //Välj ut vilken av de 5 bilderna vi skall  ta 
 	          //Genom att flytta in 64 eller 128 eller 192 osv.
 		  //pixlar in på bildkartan
 
                   if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt;= 0.0 &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; visningstid)
                   {
                    bildbredd = 64; //Gå till första bilden
                    }
                    else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; visningstid &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 2))
                    {
                     bildbredd = 128; //Gå till bild 2
                     }
                     else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 2) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 3))
                     {
                      bildbredd = 192; //Gå till bild 3
                      }
                      else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 3) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 4))
                      {
                       bildbredd = 256; //Gå till nästa bild
                       }
                      else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 4) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt;= (visningstid * 5))
                      {
                       bildbredd = 320; //Gå till nästa bild
                      }
               
                       Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd-64,bildhojd-64,bildbredd,bildhojd)); //Visa  bilden
                       App.Draw(Klassinstans.Sprite);//Rita ut explosionen
                       App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
                    
 
               } //slut i x-led
               ExplosionClock.Reset(); // sätter om klockan till noll
               bildhojd = bildhojd + 64;//Hoppa ner en rad
               rutorY = rutorY + 1; //Öka till nästa rad
       } //while i y-led
 }//pang slutar

== Färdig kod ==
Observera att i det här enkla exemplet kan du bara stänga fönstret med ESC-tangenten och inte genom att trycka på [x] på fönsterlisten.

Det finns en bugg i koden men den är medveten för att förenkla koden så att den blir lättare för nybörjare att förstå. I C++ räknar man alltid från 0, dvs. första bildrutan som skall visas har egentligen koordinaterna 0,0,63,63. Vanligtvis fungerar animationerna ändå trots att man börjar med 1 istället för 0 och bildrutorna blir 1 pixel för stora, men om du upptäcker &quot;rester&quot; från andra bilder i animationen eller märkliga streck, beror det antagligen på den här buggen. Då är det bara att räkna om hela animationen med basen 0 istället för basen 1 som används här.


  #include &lt;iostream&gt;
  #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
  #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
  #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
  
  #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
  using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsökning
  
  class Explosion
  {
  public :
    sf::Sprite Sprite; // en per instans
  };
  
  
  void pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, sf::Image bildfilsnamn, sf::RenderWindow &amp;App );
  //Funktionen som initierar explosionen
  
 int main (int argc, char *argv)
 { //main startar
 
          //ladda in bild för explosionen
         sf::Image explosionsbildmap;
          //explosionens spritemap är 5 x 5 rutor 64x64 pixels stora
         if (!explosionsbildmap.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;))
   {
   cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: xplosion17.png &quot; &lt;&lt; endl;
   }
 
         //Skapa en kopia av klassen explosionen
         Explosion Explosionskopia;
 
        sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test av explosion&quot;); 
       // Skapa fönstret vi skall testa explosionen i
       while (App.IsOpened())
          { //while 1 startar
 
            sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
            while (App.GetEvent(Event))
              { //while 2 börjar
                 
                    if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
                     App.Close();//avsluta programmet
 
                     if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Return))
                     //Visa upp explosionen om man trycker ner return-knappen
                    pang(100, 100, Explosionskopia, explosionsbildmap, App);
 
                   //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
                   App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
                   App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
                } //while 2 slutar
          } //while 1 slutar
 
 } //main slutar
 
 void pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, sf::Image bildfilsnamn, sf::RenderWindow &amp;App )
 { 
     
       int rutorY = 0; //max 5, bildrutor i y-led
      // int rutorX = 0; //max 5, bildrutor i x led
 	   //Obs, eftersom vi baserar animationen på tid och inte på vilken ruta man står på
 	   //behöver vi bara bekymra oss om vilken rad av rutor vi står på.
       
       int bildbredd = 64; //varje enskild rutas bredd
       int bildhojd = 64; //varje enskild rutas höjd
       sf::Clock ExplosionClock;
       //Skapa en timer för explosionen
       float visningstid = 0.01f; //0.01 sekund mellan varje
 
 
       Klassinstans.Sprite.SetPosition(x,y);  
       //Placera ut animationen på rätt plats på spelplanen
 
       Klassinstans.Sprite.SetImage(bildfilsnamn); //ge animationen bilden av explosionen
       ExplosionClock.Reset(); //Se till så att klockan verkligen är 0
 
       while ( rutorY &lt; 5) //Så länge man är på någon rad
       {//while i y-led
               while (ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 5)) //Så länge man är på någon bild i en rad          
               { //while i x-led
                   //Välj ut vilken av de 5 bilderna vi skall  ta 
 				   //Genom att flyttain 64 eller 128 eller 192 osv.
 				   //Pixlar in på bildkartan
 
                   if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt;= 0.0 &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; visningstid)
                   {
                    bildbredd = 64; //Gå till första bilden
                    }
                    else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; visningstid &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 2))
                    {
                     bildbredd = 128; //Gå till bild 2
                     }
                     else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 2) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 3))
                     {
                      bildbredd = 192; //Gå till bild 3
                      }
                      else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 3) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 4))
                      {
                       bildbredd = 256; //Gå till nästa bild
                       }
                      else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 4) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt;= (visningstid * 5))
                      {
                       bildbredd = 320; //Gå till nästa bild
                      }
               
                       Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd-64,bildhojd-64,bildbredd,bildhojd)); //Visa  bilden
                       App.Draw(Klassinstans.Sprite);//Rita ut explosionen
                       App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
                    
 
               } //slut i x-led
               ExplosionClock.Reset(); // sätter om klockan till noll
               bildhojd = bildhojd + 64;//Hoppa ner en rad
               rutorY = rutorY + 1; //Öka till nästa rad
       } //while i y-led
 }//pang slutar

== Explosion med ljud ==
En explosion är ju inte en riktig explosion om det inte finns ett ljud i bakgrunden, men det ställer till vissa problem eftersom spelet inte riktigt vet när/hur ljudet skall spelas upp i samband med att animationen visas. Det allra enklaste är att helt enkelt starta ljudet i programkoden och sedan anropa explosionsanimationen. Det fungerar alltid men ger svårläst kod. En mer avancerad lösning är att lägga in ljudet i funktionen, men då måste funtionsdeklarationen byggas ut så att den också tar med ett ljud. 

Tänk på att SFML i princip bara klarar ljud av &quot;wav&quot; och &quot;ogg&quot; format. Det bästa är om ljuden också är freeware. Roligast är så klart om du skapat dina ljud själv. Här är en hemsida på Internet med olika ljudeffekter för explosioner:

http://www.mediacollege.com/downloads/sound-effects/explosion/

Till exemplet används ljudfilen &quot;bomb3&quot; som verkar ha rätt ljud men litet för lång längd för vår explosionsanimation.

== Lägga till ljudet i kod ==
Först av allt måste vi se till så att det finns en include koppling för sfml:s ljudbibliotek i början av filen:
  #include &lt;SFML\Audio.hpp&gt;

Precis som vi lägger in en bildfil i en imagehållare lägger vi till en ljudfil i en ljudhållare. Det är viktigt att vi laddar in filen i samband med att man startar programmet. Då ligger filen i minnet och anropas när den behövs. Något som går mycket snabbare än om man skall ladda in filen till programmet varje gång en explosion skall ske på spelplanen. Koden för att skapa en ljudbuffer är:
 sf::SoundBuffer explosionsljud; //skapa en ljudbuffer/hållare
 if (!explosionsljud.LoadFromFile(&quot;bomb-03.wav&quot;)) //ladda in en fil i hållaren
 {
  cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta ljudfilen: bomb-03.wav &quot; &lt;&lt; endl;
  }

Sedan får vi skriva om funktionen pang till:

 void pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, sf::Image bildfilsnamn, sf::SoundBuffer explosionsfilnamn, sf::RenderWindow &amp;App);

När vi anropar explosionen i programkoden får vi skriva:
 //Visa upp explosionen om man trycker ner return-knappen
 pang(100, 100, Explosionskopia, explosionsbildmap, explosionsljud, App);

Inne i funktionen får du också lov att lägga in kod för att spela upp ljudet.
 //Ladda in ljudet
 sf::Sound ljudeffekt; //skapa ett ljud i spelet som vi döper till ljudeffekt
 ljudeffekt.SetBuffer(explosionsfilnamn); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.
 ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet

Det är synnerligen viktigt att du börjar spela upp ljudet innan animationssekvensen börjar. Skriver du istället in koden för att spela upp ljudet inne i animationen kommer det att bara spela lika länge som tiden mellan bildväxlingaran, och börja om uppspelningen varje gång en ny ruta visas upp. Det ger ett konstigt, smattrande oljud men inte ett ljud man kan identifiera.

== Fel tid ==
När du nu spelar upp explosionen kommer du att se explosionen, men bara höra en kort, kort bit av ljudet. Det beror på att ljudet avbryts när animationssekvensen är klar. Av någon anledning tycker SFML att bilden är viktigare än ljudet. Det hade så klart varit bättre om ljudet fortsatta att låta efter att bildsekvenen är klar, men för att uppnå det måste du börja programmera i threads/trådar och det är litet avancerat. Det du kan göra för att få kombinationen av animation och ljud att fungera är:
*endera förkortar du explosionsljudet
*eller så förlänger du explosionssekvensens tid.
Om du förlänger tiden mellan bildväxlingarna i animationen från 0.01 till 0.05 kommer explosionsanimationen att ta ca. 1.25 sekunder och det blir en relativt snygg explosion. Om du vill veta hur långt du kommit i uppspelningen av en ljudfil finns kommandot:
   cout &lt;&lt; &quot;längd i ljudfil=&quot; &lt;&lt; ljudeffekt.GetPlayingOffset() &lt;&lt; endl;
Då står det i konsollfönstret hur långt du kommit och det går att finjustera explosionerna så att animationens längd stämmer överns med ljudets längd, på ett ungefär. Med 0.05 sekunder mellan bildrutorna kommer explosionen att ske mycket långsammare, men det gör inte lika mycket om man har ett bra bakgrundsljud jämfört med om det är helt tyst.

== Koden för funktionen ==
Den färdiga funktionen för pang blir således:

 void pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, sf::Image bildfilsnamn, sf::SoundBuffer explosionsfilnamn, sf::RenderWindow &amp;App)
 {    
 	//Ladda in ljudet
 	sf::Sound ljudeffekt; //skapa ett ljud i spelet som vi döper till ljudeffekt
        ljudeffekt.SetBuffer(explosionsfilnamn); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.
        ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet
 
      int rutorY = 0; //max 5, bildrutor i y-led
     // int rutorX = 0; //max 5, bildrutor i x led
     //Obs, eftersom vi baserar animationen på tid och inte på vilken ruta man står på
     //behöver vi bara bekymra oss om vilken rad av rutor vi står på.
      
      int bildbredd = 64; //varje enskild rutas bredd
      int bildhojd = 64; //varje enskild rutas höjd
      sf::Clock ExplosionClock;
      //Skapa en timer för explosionen
      float visningstid = 0.05; //0.05 sekund mellan varje bild
 
 
      Klassinstans.Sprite.SetPosition(x,y);  
      //Placera ut animationen på rätt plats på spelplanen
 
       Klassinstans.Sprite.SetImage(bildfilsnamn); //ge animationen bilden av explosionen
      ExplosionClock.Reset(); //Se till så att klockan verkligen är 0
 
      while ( rutorY &lt; 5) //Så länge man är på någon rad
      {//while i y-led
 	
               while (ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 5)) //Så länge man är på någon bild i en rad          
              { //while i x-led
                  //Välj ut vilken av de 5 bilderna vi skall  ta 
                  //Genom att flytta in 64 eller 128 eller 192 osv.
                 //Pixlar in på bildkartan
 
                   if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt;= 0.0 &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; visningstid)
                  {
                   bildbredd = 64; //Gå till första bilden
                   }
                   else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; visningstid &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 2))
                   {
                    bildbredd = 128; //Gå till bild 2
                    }
                    else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 2) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 3))
                    {
                     bildbredd = 192; //Gå till bild 3
                     }
                     else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 3) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 4))
                     {
                      bildbredd = 256; //Gå till nästa bild
                      }
                     else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 4) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt;= (visningstid * 5))
                     {
                      bildbredd = 320; //Gå till nästa bild
                     }
              
                      Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd-64,bildhojd-64,bildbredd,bildhojd)); //Visa  bilden
                      App.Draw(Klassinstans.Sprite);//Rita ut explosionen
                      App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
                  //cout &lt;&lt; &quot;längd i ljudfil=&quot; &lt;&lt; ljudeffekt.GetPlayingOffset() &lt;&lt; endl;
 		  //Kolla hur långt in i ljudfilen du är
 
              } //slut i x-led
              ExplosionClock.Reset(); // sätter om klockan till noll
              bildhojd = bildhojd + 64;//Hoppa ner en rad
              rutorY = rutorY + 1; //Öka till nästa rad
      } //while i y-led
 
 }//pang slutar


== Komplett kod ==

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Audio.hpp&gt;
 
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsökning
 
 class Explosion
 {
 public :
   sf::Sprite Sprite; // en per instans
 };
 
 void pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, sf::Image bildfilsnamn, sf::SoundBuffer explosionsfilnamn,sf::RenderWindow &amp;App);
 
 //Funktionen som initierar explosionen
 
 int main (int argc, char *argv)
 { //main startar
 
         //ladda in bild för explosionen
        sf::Image explosionsbildmap;
         //explosionens spritemap är 5 x 5 rutor 64x64 pixels stora
        if (!explosionsbildmap.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;))
  {
  cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: xplosion17.png &quot; &lt;&lt; endl;
  }
 
 		sf::SoundBuffer explosionsljud; //skapa en ljudbuffer/hållare
 if (!explosionsljud.LoadFromFile(&quot;bomb-03.wav&quot;)) //ladda in en fil i hållaren
 {
 cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta ljudfilen: bomb-03.wav &quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
        //Skapa en kopia av klassen explosionen
        Explosion Explosionskopia;
 
       sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test av explosion&quot;); 
      // Skapa fönstret vi skall testa explosionen i
      while (App.IsOpened())
         { //while 1 startar
 
           sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
           while (App.GetEvent(Event))
             { //while 2 börjar
                
                   if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
                    App.Close();//avsluta programmet
 
                    if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Return))
                    //Visa upp explosionen om man trycker ner return-knappen
                   pang(100, 100, Explosionskopia, explosionsbildmap, explosionsljud, App);
 
                  //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
                  App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
                  App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
               } //while 2 slutar
         } //while 1 slutar
 
 } //main slutar
 
 void pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, sf::Image bildfilsnamn, sf::SoundBuffer explosionsfilnamn,   sf::RenderWindow &amp;App)
 {    
        //Ladda in ljudet
        sf::Sound ljudeffekt; //skapa ett ljud i spelet som vi döper till ljudeffekt
       ljudeffekt.SetBuffer(explosionsfilnamn); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.
       ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet
 
     int rutorY = 0; //max 5, bildrutor i y-led
    // int rutorX = 0; //max 5, bildrutor i x led
    //Obs, eftersom vi baserar animationen på tid och inte på vilken ruta man står på
    //behöver vi bara bekymra oss om vilken rad av rutor vi står på.
     
     int bildbredd = 64; //varje enskild rutas bredd
     int bildhojd = 64; //varje enskild rutas höjd
     sf::Clock ExplosionClock;
     //Skapa en timer för explosionen
     float visningstid = 0.1; //0.05 sekund mellan varje bild
 
 
     Klassinstans.Sprite.SetPosition(x,y);  
     //Placera ut animationen på rätt plats på spelplanen
 
      Klassinstans.Sprite.SetImage(bildfilsnamn); //ge animationen bilden av explosionen
     ExplosionClock.Reset(); //Se till så att klockan verkligen är 0
 
     while ( rutorY &lt; 5) //Så länge man är på någon rad
     {//while i y-led
        
              while (ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 5)) 
             //Så länge man är på någon bild i en rad          
             { //while i x-led
                 //Välj ut vilken av de 5 bilderna vi skall  ta 
                 //Genom att flytta in 64 eller 128 eller 192 osv.
                //Pixlar in på bildkartan
 
                  if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt;= 0.0 &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; visningstid)
                 {
                  bildbredd = 64; //Gå till första bilden
                  }
                  else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; visningstid &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 2))
                  {
                   bildbredd = 128; //Gå till bild 2
                   }
                   else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 2) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 3))
                   {
                    bildbredd = 192; //Gå till bild 3
                    }
                    else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 3) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt; (visningstid * 4))
                    {
                     bildbredd = 256; //Gå till nästa bild
                     }
                    else if (ExplosionClock.GetElapsedTime() &gt; (visningstid * 4) &amp;&amp; ExplosionClock.GetElapsedTime() &lt;= (visningstid * 5))
                    {
                     bildbredd = 320; //Gå till nästa bild
                    }
             
                     Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd-64,bildhojd-64,bildbredd,bildhojd)); //Visa  bilden
                     //App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
                     App.Draw(Klassinstans.Sprite);//Rita ut explosionen
                     App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
                 //cout &lt;&lt; &quot;längd i ljudfil=&quot; &lt;&lt; ljudeffekt.GetPlayingOffset() &lt;&lt; endl;
                  //Kolla hur långt in i ljudfilen du är
 
             } //slut i x-led
             ExplosionClock.Reset(); // sätter om klockan till noll
             bildhojd = bildhojd + 64;//Hoppa ner en rad
             rutorY = rutorY + 1; //Öka till nästa rad
     } //while i y-led
 
 }//pang slutar

Är det så att animationsbilderna läggs på varandra får du lägga in raden:
 App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
före draw. Se själv i koden, jag har kommenterat ut den raden i den färdiga koden på slutet. Det är bara att ta bort // tecknen innan.</text>
      <sha1>oqmn7qkeawt79avgbkoif2x1jv9nujl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora spelboken/Kortlekar och andra tidsfördriv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8006</id>
    <redirect title="Stora Spelboken/Kortlekar och andra tidsfördriv" />
    <revision>
      <id>32196</id>
      <timestamp>2011-11-19T19:45:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Max Speed</username>
        <id>65</id>
      </contributor>
      <comment>flyttade [[Stora spelboken/Kortlekar och andra tidsfördriv]] till [[Stora Spelboken/Kortlekar och andra tidsfördriv]], som var en omdirigeringssida</comment>
      <origin>32196</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66" sha1="jpjkgge8g6gq751g2x1t8gg6umygzhv" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Stora Spelboken/Kortlekar och andra tidsfördriv]]</text>
      <sha1>jpjkgge8g6gq751g2x1t8gg6umygzhv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Världens största ekonomiska rollspel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8012</id>
    <revision>
      <id>32326</id>
      <parentid>32325</parentid>
      <timestamp>2011-11-24T18:27:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mats33</username>
        <id>1677</id>
      </contributor>
      <comment>/* Nord- och centraleuropa (140 personer) */</comment>
      <origin>32326</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19053" sha1="gshfm4l86trma2x3hx0eeim80tswuy1" xml:space="preserve">
== Inledning ==
Detta är ett ekonomiskt, socialt och politiskt rollspel avsett för grupper om 2500 personer. Rollspelet bygger på att alla som medverkar får varsin roll tilldelad. En person kanske får veta att han är en ung och rik amerikan, en annan att han är en fattig äldre kines och en tredje att hon är en samhällsengagerad journalist i medelåldern. Innan spelet kan börja bör varje deltagare få några dagar på sig att sätta sig in i sin roll. Spelet kan antingen ske live, eller via nätet, eller både och. Om spelet sker live är det bra om det görs så realistiskt som möjligt. Spelet bör exempelvis illustrera huvuddragen i den globala handeln, den globala ojämlikheten och miljö- och resursproblematiken. Det bör också illustrera lönearbetet, skattesystemet samt grunddragen i det finansiella systemet. 

=== Regionindelningen ===
Länderna delas in i 10 regioner. I varje region finns en centralbank, minst två vanliga banker, minst en myndighet (som sköter bidragsutbetalningar mm), minst en polis, minst en fackförening, minst två politiska partier, ett antal företag och företagare (t.ex. hantverkare, brevbärare, frisör, energi- och miljöföretag, transportföretag), ett lämpligt antal som sysslar med basnäringar som jordbruk och fiske, en offentlig sektor med skola och vård, några journalister och andra intellektuella osv. Inom varje sådan region skall det finnas ett lämpligt antal rika och fattiga, ett lämpligt antal personer av olika yrken, arbetslösa, deltidsarbetande, &quot;hemmafruar&quot;, idrottare, musiker, studerande, kriminella o.s.v. Det skall också finnas ett antal personer som försöker att skapa opinion och debattera, men som inte är yrkespolitiker.  

=== Penningsystemet ===
I spelet finns två sätt att skapa pengar, det ena är genom att centralbanken trycker pengar och det andra är genom att bankerna skapar s.k. kreditpengar. Varje region har, som sagt, en centralbank och minst två affärsbanker. Centralbanken består av minst en person (chef) samt en person som anvarar för själva sedeltryckeriet. Affärsbankerna består av 1-5 personer vardera (Citigroup och Bank of America har fem chefer/anställda var och övriga banker har 1-4). Utöver detta finns också organisationen BIS, Bank for International Settlements, och där träffas cheferna för regionernas centralbankschefer. Vid BIS möten, liksom vid andra ekonomiska toppmöten (IMF mm), pratas om vikten av ekonomisk tillväxt och hur kreditgivningen bör ske i stora drag. Som en symbol för guldreserverna kan centralbankscheferna ha en liten låda eller portmonnä &quot;med guldpengar&quot;.

=== Arbete, studier och bidrag=== 
I spelet finns två former av arbete, dels formellt lönearbete och dels informellt arbete. Till informellt arbete räknas också självförsörjningsinriktat jordbruk och kriminell verksamhet. De som vill vara egenföretagare (som är en form av lönearbete) måste ha en s.k. F-skattsedel. För att få en sådan går man till regionens myndighet och ber om att få en sådan. Dock kan man normalt inte få ut några bidrag från bidragsmyndigheten samtidigt som man har en F-skattsedel, eftersom man då skall klara sig på de inkomster man får från företaget. Formella studier kräver lån i alla regioner, men i Nordeuropa utgår också ett bidrag. Studielån kan antingen ges av regionens myndighet eller av någon av regionens banker. Bidrag kan du i övrigt få om du har papper på att du är arbetssökande, pensionär eller om du är sjukskriven med giltig anledning. Dock beror summan på bidrag på om du tidigare arbetat och i så fall hur mycket och vad du då tjänade. Har du ett stort jordbruk eller en stor fabrik eller en stor fisketrålare mm kan du ibland också få stora bidrag. Den som bestämmer sådant är den internationella myndigheten.

===== Lönearbetet =====
För att vara innehavarare av ett lönearbete måste ett lönekontrakt skrivas. Där klargörs arbetstid och lön. Lönen anges före skatt. Arbetsgivaren betalar dock inte ut hela lönen. En del av lönen går till ett region-statligt konto, vilket i sin tur finansierar olika bidrag (vid pension mm). Arbetstagaren ansvarar själv för att notera var han arbetat i ett CV. Vilken lön en lokalvårardare i Nord- och centraleuropa skall ha bestäms av en förhandling mellan den Nord- och centraleuropeiska fackföreningen och dess motsvarighet på arbetsgivarsidan. Fackföreningen kan hota med strejk om lönen upplevs som för låg, men detta vapen kan inte användas så ofta. Traditionellt har löner, såväl som bidrag, varit störst i Europa, Nordamerika och Japan, och lägst i Afrika. Övriga regioner har nivåer på löner och bidrag som är mittemellan.

=== Rättssystem och fängelse ===
Det finns två rättssystem och två fängelser. Ett för den rika delen av världen och ett för den fattigare. Fängelset i den fattigare världen är betydligt hårdare. Dock är det väldigt tråkigt i fängelset i den rika världen också (den dömde får sitta sysslolös på en stol). Rättssystemet bygger på att det är förbjudet att göra kriminella handlingar men om det är lindriga förseelser så nöjer sig polisen oftast med en tillsägelse. Om det blir rättegång så blir det ett litet snack mellan den misstänkte, advokat, åklagare och domare, sen döms man till fängelse eller frikänns. Minst 18 personer behövs alltså globalt för att sköta rättssystemet. Advokat, åklagare och domare för rika respektive fattiga delen av världen, plus minst 10 poliser och två fångvaktare. 

=== Organisationer ===
Varje region bör ha en rad egna organisationer. Stora länder som Kina, Indien, USA, Japan, Ryssland, Pakistan och Brasilien kan också ha nationella organisationer av olika slag. Utöver detta bör ett antal internationella organisationer också finnas med. Däribland FN, IMF, Världsbanken, Röda Korset, Amnesty, något stort mediaföretag och någon internationell miljörörelse. Det bör också finnas en internationell börs och några som spekulerar på denna börs. De internationella organisationerna kan fungera genom att 2-3 personer är permanent stab och utöver det kallas representanter för olika regioner och länder in vid större möten. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! Region !! Länder !! Antal personer !! Varav mkt rika !! Varav mkt fattiga !! BNP, HDI, gini, livslängd !! Regional statskuld !! Valuta !! Naturtillgångar !! Infrastruktur, demokrati !! Övr.
|-
| Östasien 
| Kina, Japan, Korea 
| 460
| 
| 
| 75 år
| 
| 
| 
| 
| 
|-
| Sydasien || Indien, Pakistan, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka || 460 ||  ||  || 65 år ||  ||  ||  || || 
|-
| Sydostasien och Oceanien || Indonesien, Fillipinerna, Vietnam, Thailand, Burma, Kambodja, Laos, Singapore, Australien, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Fiji || 245 ||  ||  || 71 år ||  ||  ||  ||  || 
|-
| Mellanöstern || Iran, Irak, Syrien, Jordanien, Turkiet, Egypten, Israel, Palestina, Saudiarabien, F. Arabemiraten, Qatar || 180 ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||   
|-
| Afrika|| Väst-, Nord- Central-, Östafrika || 280  ||  ||  || 52 år ||  ||  ||  || || 
|-
| Nord- och centraleuropa || Tyskland, England, Norden, Benelux, Baltikum, Schweiz, Österrike || 150 || 2 ||  || 80 år ||  ||  ||  || || 
|-
| Sydeuropa || Italien, Spanien, Frankrike, Portugal, Grekland || 100 ||  ||  || 80 år ||  ||  ||  ||  || 
|-
| Ryssland, Östeuropa, Centralasien || Ryssland, Polen, Ukraina, Vitryssland, &quot;Jugoslavien&quot;, Bulgarien, Rumänien, &quot;Tjeckoslovakien&quot;, Albanien, Centralasien  || 175 || 3 ||  || 68 år ||  ||  ||  ||  
|-
| Nordamerika|| USA, Kanada, Mexiko, Kuba || 225 || 12 ||  || 78 år ||  ||  ||  || || 
|-
| Sydamerika || Brasilien, Peru, Colombia, Venezuela, Argentina, Chile || 225  ||  ||  || 73 år || ||  ||  ||  || 
|-
|}

== Nord- och centraleuropa (140 personer) ==
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! Pers.nr !! Namn och kön !! Ålder !! Land !! Fam/ Barn !! Rik/ fattig !! Lön f.s. !! Bidrag !! Skatt !! Nettoinkomst !! Tillgångar (hus mm) !! Skulder !! Ränta + amm. !! Yrke !! Jobbsituation !! Intressen 
|-
| NE1 ||  || ung || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  || 
|-
| NE2 ||  || ung || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE3 ||  || ung || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE4 ||  || ung || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE5 ||  || ung || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE6 ||  || ung || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Lgh, bil ||  ||  || ||  ||
|-
| NE7 ||  || ung || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Lgh, bil ||  ||  || ||  ||
|-
| NE8 ||  || ung  || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE9 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE10 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Bil ||  ||  || ||  ||
|-
| NE11 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE12 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Hus, bil, båt ||  ||  || ||  ||
|-
| NE13 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Hus, konst ||  ||  || ||  ||
|-
| NE14 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Lgh ||  ||  || ||  ||
|-
| NE15 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Lgh ||  ||  || ||  ||
|-
| NE16 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Lgh ||  ||  || ||  ||
|-
| NE17 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE18 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Lgh ||  ||  || ||  ||
|-
| NE19 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE20 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE21 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE22 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Lägenhet ||  ||  || ||  ||
|-
| NE23 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE24 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE25 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Lägenhet, bil ||  ||  || ||  ||
|-
| NE26 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE27 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Lägenhet, bil ||  ||  || ||  ||
|-
| NE28 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Hus, sommarstuga ||  ||  || ||  ||
|-
| NE29 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Hus, bil ||  ||  || ||  ||
|-
| NE30 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Hus, bil ||  ||  || ||  ||
|-
| NE31 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Lgh, bil ||  ||  || ||  ||
|-
| NE32 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Bil ||  ||  || ||  ||
|-
| NE33 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || Bil ||  ||  || ||  ||
|-
| NE34 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE35 ||  || mellan || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE36 ||  || äldre|| T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE37 ||  || äldre|| T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE38 ||  || äldre || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||||  ||  || ||  ||
|-
| NE39 ||  || äldre|| T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE40 ||  || äldre || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE41 ||  || äldre|| T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE42 ||  || äldre|| T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE43 ||  || äldre|| T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE44 ||  || äldre || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE45 ||  || äldre || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE46 ||  || mkt äldre || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE47 ||  || mkt äldre || T ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE48 ||  || ung || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE49 ||  || ung || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE50 ||  || ung || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE51 ||  || ung || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE52 ||  || ung || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE53 ||  || ung || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE54 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE55 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE56 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE57 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE58 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE59 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||
|-
| NE60 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE61 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE62 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE63 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE64 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE65 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE66 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE67 ||  || mellan || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE68 ||  || äldre || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE69 ||  || äldre || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE70 ||  || äldre || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE71 ||  || äldre || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE72 ||  || äldre || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE73 ||  || äldre || E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE74 ||  || mkt äldre|| E ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE75 ||  || ung || I ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||
|-
| NE76 ||  || mellan || I ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE77 ||  || mellan || I ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE78 ||  || äldre || I ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE79 ||  || ung || S ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE80 ||  || mellan || S ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE81 ||  || mellan || S ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE82 ||  || mellan || S ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE83 ||  || mellan || W ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE84 ||  || äldre || W ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE85 ||  || ung || H ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE86 ||  || ung || H ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE87 ||  || mellan || H ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE88 ||  || mellan || H ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||
|-
| NE89 ||  || mellan || H ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE90 ||  || mellan || H ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE91 ||  || mellan || H ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE92 ||  || äldre || H ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE93 ||  || äldre || H ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE94 ||  || mkt äldre || H ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE95 || Noah (m) || ung || B ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE96 || Arthur (m) || mellan || B ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE97 || Manon (k) || mellan || B ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE98 || Clara (k) || mellan || B ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE99 || Mohamed (m) || mellan || B ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE100 || Louis (m) || äldre || B ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE101 || Rania (k) || äldre || B ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE102 ||  || ung || L ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE103 ||  || ung || S ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE104 ||  || mellan || S ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE105 ||  || mellan || S ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE106 ||  || mellan || S ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE107 ||  || mellan || S ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE108 ||  || äldre || S ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE109 || Nora (k) || ung || N ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE110 ||  || mellan || N ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE111 ||  || mellan || N ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE112 ||  || äldre || N ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE113 || Elias (m) || ung || F ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE114 || Onni (m) || mellan || F ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE115 || Emma (k) || mellan || F ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE116 || Siiri (k) || äldre || F ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE117 || Jens (m) || ung || D ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE118 || Peter (m) || mellan || D ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE119 ||  || mellan || D ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE120 ||  || äldre || D ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE121 ||  || ung || EST. ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE122 ||  || mellan || EST. ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE123 ||  || ung || LETT. ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE124 ||  || mellan || LETT. ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE125 ||  || mellan || LITT. ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE126 ||  || mellan || LITT. ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE127 ||  || äldre || LITT. ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE128 ||  || ung || SCH ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE129 ||  || ung || SCH ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE130 ||  || mellan || SCH ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE131 ||  || mellan || SCH ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE132 ||  || mellan || SCH ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE133 ||  || ung || ÖST ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE134 ||  || mellan || ÖST ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE135 ||  || mellan || ÖST ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE136 ||  || mellan || ÖST ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE137 ||  || mellan || ÖST ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE138 ||  || äldre || ÖST ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE139 ||  || mellan || IS ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
| NE140 ||  || mellan || GRÖN ||  ||  ||  ||  ||  ||  || ||  ||  || ||  ||
|-
|}

Teckenförklaring: 

T = Tyskland, E = England, I = Irland, S = Skottland, W = Wales, H = Holland, B = Belgien, L = Luxemburg, S = Sverige, N = Norge, D = Danmark, F = Finland, Est. = Estland, Lett. = Lettland, Litt. = Littauen, SCH = Schweiz, ÖST = Österrike, IS = Island, GRÖN = Grönland</text>
      <sha1>gshfm4l86trma2x3hx0eeim80tswuy1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Dra kort</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8018</id>
    <revision>
      <id>40968</id>
      <parentid>40662</parentid>
      <timestamp>2014-03-28T12:05:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>WikiPhoenix</username>
        <id>4175</id>
      </contributor>
      <comment>slängde in källkoden i Notepad++ och lät programmet lägga till indrag i koden, sedan tog jag bort en massa radbrytningar</comment>
      <origin>40968</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6186" sha1="7mdd1bng72gvlwatsbr20w2uvcrmgbr" xml:space="preserve">Många spel bygger på att använda en kortlek, och att programmera kortspel är faktiskt ett riktigt bra sätt att skapa spel eftersom man kan testa det &quot;live&quot; med en riktig kortlek för att se hur reglerna fungerar i verkligheten. Dessutom kan de lätt byggas ut till ett grafiskt användargränssnitt eftersom det är så få saker som rör på sig i ett kortspel.

Här är en kod jag glatt stulit från ett forum:

http://www.pluggakuten.se/forumserver/viewtopic.php?id=10925


Jag har sedan ombearbetat koden så att den fungerar men för att ära originalförfattaren har jag enbart kommenterat bort den kod han/hon lagt in och som inte behövs, inte raderat den. Uppenbarligen var projektet tänkt att bli mycket, mycket större. I min enkla version blandar man bara kortleken en enda gång och sedan drar datorn och spelaren varsitt kort. Den som får högst kort får ett poäng. Det är bara kortens poängvärde/valör som räknas, inte deras färger. Men att räkna med färgerna också är väl något du som läsare lätt kan programmera in?

Kodens egentliga värde är att man kan se hur en vanlig kortlek skapas och hur man kan blanda den. Från den kortleken kan man sedan skapa i princip vilket kortspel som helst.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
//Råkoden kopierad från 
// http://www.pluggakuten.se/forumserver/viewtopic.php?id=10925

//Skriv ut alla char tecken
//Kan vara bra att ha med
//för att kontrollera värdet för de olika kortvalörerna

#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;ctime&gt;
#include &lt;string&gt;
#include &lt;sstream&gt;
using namespace std;

struct card {
	string suite;
	int value;
	string name;
};


int main ()
{
	card cards[52] = {
		{&quot;hearts&quot;, 2, &quot;Two of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 3, &quot;Three of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 4, &quot;Four of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 5, &quot;Five of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 6, &quot;Six of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 7, &quot;Seven of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 8, &quot;Eight of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 9, &quot;Nine of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 10, &quot;Ten of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 11, &quot;Jack of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 12, &quot;Queen of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 13, &quot;King of Hearts&quot;},
		{&quot;hearts&quot;, 14, &quot;Ess of Hearts&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 2, &quot;Two of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 3, &quot;Three of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 4, &quot;Four of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 5, &quot;Five of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 6, &quot;Six of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 7, &quot;Seven of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 8, &quot;Eight of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 9, &quot;Nine of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 10, &quot;Ten of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 11, &quot;Jack of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 12, &quot;Queen of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 13, &quot;King of Spades&quot;},
		{&quot;spades&quot;, 14, &quot;Ess of Spades&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 2, &quot;Two of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 3, &quot;Three of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 4, &quot;Four of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 5, &quot;Five of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 6, &quot;Six of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 7, &quot;Seven of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 8, &quot;Eight of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 9, &quot;Nine of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 10, &quot;Ten of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 11, &quot;Jack of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 12, &quot;Queen of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 13, &quot;King of Diamonds&quot;},
		{&quot;diamonds&quot;, 14, &quot;Ess of Diamonds&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 2, &quot;Two of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 3, &quot;Three of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 4, &quot;Four of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 5, &quot;Five of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 6, &quot;Six of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 7, &quot;Seven of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 8, &quot;Eight of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 9, &quot;Nine of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 10, &quot;Ten of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 11, &quot;Jack of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 12, &quot;Queen of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 13, &quot;King of Clubs&quot;},
		{&quot;clubs&quot;, 14, &quot;Ess of Clubs&quot;},

	};


	bool used[52]; //mitt försök till slumpa kort och lägga de dragna korten åt sidan.
	for(int x = 0; x&lt;52; x++)
	{
		used[x] = false;
	}
	

	srand(time(NULL));
	int slumptal = rand() % 52;
	int slumptal2 = rand() % 52;

	int highestCardPlayer;
	int highestCardComputer;
	highestCardPlayer = slumptal;
	if(used[slumptal]==true)
	{

	}

	highestCardComputer = slumptal2;
	if(used[slumptal2]==true)
	{

	}

	string player1;
	string computer =&quot;computer&quot;;

	cout &lt;&lt; &quot;Welcome to this card game!&quot; &lt;&lt;&quot;\n&quot; &lt;&lt; endl;
	cout &lt;&lt; &quot;Player1 , please type in your name;&quot; &lt;&lt; &quot;\n&quot; &lt;&lt;endl;
	cin &gt;&gt;player1;
	cout&lt;&lt; &quot; Welcome &quot; &lt;&lt;player1&lt;&lt;&quot;.&quot;&lt;&lt;endl&lt;&lt; endl;
	cout &lt;&lt; &quot; Let the game begin!&quot;&lt;&lt;endl&lt;&lt;endl;
	cin.get();
	
	bool loop=true;
	int playerwins=0;
	int computerwins=0;
	int playerloses=0;
	int computerloses=0;
	bool omstartloop=true;
	
	while(omstartloop==true)
	{

		while(loop==true)
		{
			cout &lt;&lt; &quot;Here comes your card!&quot; &lt;&lt; &quot;\n&quot; &lt;&lt;endl;
			cout &lt;&lt; &quot;Card: &quot; &lt;&lt; cards[slumptal].name &lt;&lt; endl;
			cout &lt;&lt;player1 &lt;&lt; &quot;, You get the card: &quot; &lt;&lt;cards[highestCardPlayer].name &lt;&lt;endl;
			cin.ignore();

			cout &lt;&lt;computer&lt;&lt;&quot;, here comes your card! &quot;&lt;&lt;&quot;\n&quot;&lt;&lt;endl;
			cout &lt;&lt; &quot;Card: &quot; &lt;&lt; cards[slumptal2].name &lt;&lt; endl;
			cout &lt;&lt;computer &lt;&lt; &quot; You get the card: &quot; &lt;&lt;cards[highestCardComputer].name &lt;&lt;endl;
			cin.ignore();
			cin.get();

			if(cards[highestCardPlayer].value&gt;cards[highestCardComputer].value)
			{
				cout &lt;&lt;player1 &lt;&lt; &quot; You win! Maybe you win will win it all! &quot; &lt;&lt;endl;
				playerwins++;
				computerloses++;

				cin.ignore();
				cin.get();
			}
			else if(cards[highestCardPlayer].value&lt;cards[highestCardComputer].value)
			{
				cout &lt;&lt;player1 &lt;&lt; &quot; You lost! Watch out, maybe you will lose the game&quot; &lt;&lt;endl;
				computerwins++;
				playerloses++;

				cin.ignore();
				cin.get();
			}
			else
			{
				{
					cout &lt;&lt;player1 &lt;&lt; &quot; Its a draw!&quot; &lt;&lt;endl;
				}

				cin.ignore();
				cin.get();
			}
			
			if(playerwins==2)
			{
				cout &lt;&lt;player1 &lt;&lt; &quot; You have won the whole game! Good for you! &quot;;
			}
			
			if (computerwins==2)
			{
				cout &lt;&lt; &quot;You lost the game! Better luck next time!&quot; &lt;&lt;endl;
			}
			
			cout &lt;&lt;player1 &lt;&lt; &quot; Your total wins are: &quot;&lt;&lt;playerwins&lt;&lt;&quot;&quot; &lt;&lt; endl;
			cout &lt;&lt;player1 &lt;&lt; &quot; Your total loses are: &quot;&lt;&lt;playerloses&lt;&lt;&quot;&quot; &lt;&lt; endl;
			cout &lt;&lt;computer &lt;&lt;&quot; Your total wins are: &quot; &lt;&lt;computerwins&lt;&lt;&quot;&quot; &lt;&lt;endl;
			cout &lt;&lt;computer &lt;&lt;&quot; Your total loses are: &quot;&lt;&lt;computerloses&lt;&lt;&quot;&quot; &lt;&lt;endl;

			cout &lt;&lt; &quot;Do you want to play again? y/n?&quot; &lt;&lt;endl;
			char omstartinput;
			cin &gt;&gt; omstartinput;
			
			if(omstartinput=='y')
			{
			
			}
			else
			{
				loop=false;
			}
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;
[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]</text>
      <sha1>7mdd1bng72gvlwatsbr20w2uvcrmgbr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Sprites och spelpjäser 9</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8019</id>
    <revision>
      <id>38581</id>
      <parentid>33145</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:29:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38581</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13515" sha1="triatr26em3nww52eqpgzqvi3fpmsb0" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express eller liknande C++ kompilator på din dator. SFML 1.6 behövs egentligen inte.)''

== Polymorfism ==
Polymorfism är ett viktigt begrepp i mer avancerad spelprogrammering och det är kanske överkurs att ta up det i en nybörjarbeskrivning, men eftersom man kan ha så mycket nytta av polymorfism tar jag med det ändå. Vi stötte på kommandot ”virtual” när vi jobbade med multipelt arv, men då gällde det klasser. Det man kallar ”polymorfism” när man programmerar C++ (och liknande språk) är då man talar om hur en klass kan ärva själva funktionsanropet, men inte funktionen. Klassens funktion är virtuell, inte själva klassen, och slutresultat beror på uppbyggnaden av koden under programkörningen och inte under kompileringen. ''
(Se i botten hur man hanterar pekare och adresser).''

Vad är det för bra med det? Jo, det innebär att man oavsett vilken sorts klass man skapat kan man ange samma funktion men få ut olika resultat beroende på vilken variant av klassen man har. Snurrigt? 

Anta att vi har vår fordonsklass från förra kapitlet.

 Class fordon
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 fordon(int  hastighet, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int pansar);//startvärden
 
 //Destruktion
 ~fordon(){};
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int pansar; //Hur mycket tål den
 //sf::Sprite sprite; //Används senare i grafiskt läge
 };

Anta att vi lägger till en funktion i klassen som visar vad som skapats, istället för att som tidigare skrika ut att vi har ett nybyggt fordon i konstruktionsdeklarationen kan vi ha den som en egen funktion inuti klassen:

  void Nybyggd() { std::cout &lt;&lt; &quot;Ett fordon rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl; }

Men... nu skulle det handla om polymorfism. Istället för att se att ett fordon skapats oavsett om man gjort en pansarvagn, pansarbil eller lastbil (eller något annat fordon) vill vi ju kunna anropa klassen och få fram just den speciella klasens funktionsversion. För att det skall fungera måste funktionen bli virtuell:

 virtual void Nybyggd(){};

Det finns olika sätt att fylla i att en funktion är virtuell, det går lika bra att skriva:
  void virtual Nybyggd(){};
Man anger bara i funktionsdeklarationen om en funktion är virtuell. Om man har funktionsdeklarationen inuti klassen men funktionsbeskrivningen utanför skriver man:
  virtual void Nybyggd(){}; //Inuti klassen
 void fordon::Nybyggd(){std::cout &lt;&lt; &quot;Ett fordon rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl;} //Utanför klassen

== Virtual ==
Som du såg tidigare i exemplet med olika stridsvagnar som ärver samma klass så skriver den &quot;nya&quot; pansarvagnen över den gamla pansarvagnens funktion om funktionsnamnen är likadana, vill man undvika det skapar man virtuella funktioner. Är det bra? Ja, ta exemplet med skott från stridsvagnar. Tigertanken hade en &quot;override&quot;, en funktion med exakt samma namn som basklssens funktionsnamn. I värsta fall kan koden skrivas så att kompilatorn blir osäker på vilken funktion som egentligen skall användas då de har samma namn, och kanske använder fel funktion. Genom att använda polymorfism och virtuella funktioner försvinner det problemet helt. Det går inte att göra alla funktioner i en klass virtuella; kunstruktionsfunktionen kan inte vara virtuell (även om destruktionsfunktionen kan det), funktioner märkta som &quot;inline&quot; kan inte heller göras virtuella och enbart medlemsfunktioner kan göras virtuella. Det innebär att funktioner som ligger under &quot;private:&quot; delen i klassen inte kan göras virtuella. Skriv istället en separat rubrik med namnet &quot;protected:&quot; i klassen och lägg de virtuella funktionerna där så går de att ärva lika enkelt som de som står under &quot;public:&quot;.

=== Abstrakt klass och basklass===
Det går (som synes) att skriva virtuella funktioner i en klass så här:
 virtual void Nybyggd(){std::cout &lt;&lt; &quot;Ett fordon rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl;}; //Virtuell funktion
och sedan bara köra en override med funktioner som har samma namn i klasser som ärver från fordonsklassen, men det finns också sätt att göra funktionerna &quot;tomma&quot;, dvs. det är upp till programmeraren att fylla dem med vad som skall hända, det gör man genom att göra funktionen &quot;pure virtual&quot; och utan funktionsdefinition.

I samma ögonblick som du anger att en funktion i en klass är &quot;pure virtual&quot; / rent virtuell har klassen också blivit en sk. &quot;abstrakt klass&quot;. Då kan du bara göra ett derivat, en klass som ärvt av den abstrakta klassen. I en rent virtuell klass anges de virtuella funktionerna med en nolla:
 virtual void Nybyggd()=0; //Rent virtuell funktion som förvandlar hela klassen
                           //till en abstrakt klass. En klass kan ha obegränsat
                          //antal rent virtuella funktioner.

Om du försöker att skapa en kopia av en basklass/abstrakt klass kommer kompilatorn att markera ett fel. Dvs. det blir fel nu om du skriver:

 fordon fordon2; //FEEEEEEL!!!!!!

Istället får du skapa en ny klass som ärver från fordonsklassen med:
 class lastbil : public fordon
 {osv.....
 
 lastbil lastbil2; //ny lastbil skapas

Vanligtvis  pratar man om att den klass som innehåller de virtuella funktionerna är en ”basklass” (base class på engelska). Dvs. den klass som alla andra klasser kommer ifrån. För att man skall kunna skapa kopior av en abstrakt klass (så att den blir en basklass) krävs det att samtliga rent virtuella funktioner som ärvts har fått nya definitioner och förklaringar.

=== Komplett fordonsklass ===

 Class fordon
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 fordon(int  hastighet, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int pansar);//startvärden
 
 //Destruktion
 ~fordon(){};
 
 virtual void Nybyggd(){}; //Virtuell funktion
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int pansar; //Hur mycket tål den
 //sf::Sprite sprite; //Används senare i grafiskt läge
 };
Konstruktionsdeklarationen

 //Konstruktionsdeklaration, fordon--------------------------------------------------
 fordon::fordon (int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)  
 {
      hastighet=ut_hastighet;
      spelare_x=ut_spelare_x;
      spelare_y=ut_spelare_y;
      bensin = ut_bensin;
      pansar = ut_pansar;
 }
Anta nu att vi skapar en lastbil också:


 class lastbil : public fordon
 {
 public:
 
 Int lastkapacitet; //Avgör antalet människor som får plats
 Int passagerare; // Avgör hur många som finns i lastbilen förutom chauffören.
 lastbil(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
 :fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 lastkapacitet=11;
 passagerare = 0; 
 }
 
 //Destruktion
 ~lastbil(){};
 
 //Funktioner
 
  void Nybyggd() { std::cout &lt;&lt; &quot;En lastbil rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl; }
 
 void ilastning()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Lastar i ” &lt;&lt;  lastkapacitet &lt;&lt; ” soldater!” &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 void urlastning()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Lastar ur ” &lt;&lt;  lastkapacitet &lt;&lt; ” soldater!” &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 
 };
Sedan skapar vi en pansarvagn:

 class stridsvagn : public fordon
 { 
 public:
 
 Int ammunition; // Avgör hur många skott som finns i stridsvagnen.
 stridsvagn(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
 :fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 ammunition=100; 
 }
 
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 //Funktioner
 void Nybyggd() { std::cout &lt;&lt; &quot;En pansarvagn rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl; }
 
 void skott()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kommer!” &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 };
I main-loopen är det sedan bara att anropa funktionen, den har samma namn oavsett vilken klass som ärvt fordon, men ger olika resultat beroende på hur funktionen utformats. Det är sas. kärnan i begreppet polymorfism, att något ser likadant ut men egentligen är olika beroende på situationen.

== Komplett kod ==
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 
 using namespace std;
 
 //En moderklass för alla fordon i spelet
 class fordon 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 fordon(int  hastighet, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int pansar);//startvärden
 
 //Destruktion
 ~fordon(){};
 
 virtual void Nybyggd(){}; //Virtuell funktion
 
 int  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int pansar; //Hur mycket tål den
 //sf::Sprite sprite; //Används senare i grafiskt läge
 };
 
 
 //Konstruktionsdeklaration, fordon--------------------------------------------------
 fordon::fordon (int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar) 
 {
     hastighet=ut_hastighet;
     spelare_x=ut_spelare_x;
     spelare_y=ut_spelare_y;
     bensin = ut_bensin;
     pansar = ut_pansar; 
 }
 
 
 //Skapa en klass som ärver fordon
 class lastbil : public fordon  
 {
 public:
 
 int lastkapacitet; //Avgör antalet människor som får plats
 int passagerare; // Avgör hur många som finns i lastbilen förutom chauffören.
 lastbil(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
 :fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 lastkapacitet=11;
 passagerare = 0;
 }
 
 //Destruktion
 ~lastbil(){};
 
 //Funktioner
 void Nybyggd() { std::cout &lt;&lt; &quot;En lastbil rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl; }
 
 void ilastning()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Lastar i &quot; &lt;&lt;  lastkapacitet &lt;&lt; &quot; soldater!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 void urlastning()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Lastar ur &quot; &lt;&lt;  lastkapacitet &lt;&lt; &quot; soldater!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 };
 
 
 //Skapa en klass som ärver fordon
 class stridsvagn : public fordon
 {
 public:
 
 int ammunition; // Avgör hur många skott som finns i stridsvagnen.
 stridsvagn(int  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar):
 fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar) 
 {
 ammunition=100;
 }
 
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 //Funktioner
 void Nybyggd() { std::cout &lt;&lt; &quot;En pansarvagn rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl; }
 
 void skott()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kommer!&quot; &lt;&lt; std::endl; 
 }
 
 };
 
 
 int main() 
   {  //Början av programkörningen
 
 //Skapa först en stridsvagn
 stridsvagn stridsvagn1(50, 100.0,100.0,100,100);
 cout &lt;&lt; &quot;Pansarvagnen har &quot; &lt;&lt; stridsvagn1.ammunition &lt;&lt; &quot; skott&quot; &lt;&lt; endl ;
 stridsvagn1.Nybyggd(); //Kolla om vi byggt en stridsvagn
 
 //Skapa sedan en lastbil
 lastbil lastbil1(100, 200.0,200.0,200,10);
 //Testa med ett funktionsanrop om den finns
 lastbil1.ilastning();
 lastbil1.Nybyggd(); //Kolla om vi byggt en lastbil
 
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen

== Polymorfism och pekare ==
Det går precis lika bra att skapa en lastbil genom att skapa en pekare till den:
 lastbil *lastbil2 = new lastbil(100, 200.0,200.0,200,10); 
 lastbil2-&gt;Nybyggd(); //Testar om det verkligen är en lastbil vi pekar på.
Men den riktiga charmen med polymorfism kommer först när man anropar det man skapar genom att skapa en pekare som pekar på basklassen när man skapar en deriverad klass. Jämför med det här exemplet:
 fordon *pfordon = new lastbil(100, 200.0,200.0,200,10); //Det går inte att ta en kopia på en abstrakt klass, 
                                                         // men man kan skapa en pekare av typen abstrakt klass
                                                         // och ange den som mall för en klasskopia.
 pfordon-&gt;Nybyggd(); //Testar om det verkligen är en lastbil vi pekar på.
Vi anger inte förrän under själva programkörningen att det vi skapar av den abstrakta fordonsklassen faktiskt blir en lastbil. Det är genom den här formen av nyskapande som polymorfismen blir riktigt användbar. Var bara noga med att samtliga funktioner i den klass du anropar verkligen är rent virtuella, t.ex.
 virtual void Nybyggd()=0;
man kan t.o.m. skriva på följande sätt:
 fordon *b; //Skapar en pekare av typen fordon
 lastbil L(100, 200.0,200.0,200,10); //Skapar en kopia av klassen lastbil som heter L
 b = &amp;L; //Säger att pekaren av typen fordon skall peka på lastbilen L
 b-&gt;Nybyggd(); //Testar om det verkligen är en lastbil vi pekar på.

=== Radera på ett snyggt sätt ===
Om vi skapat en kopia av en abstrakt klass får vi en minnesläcka när kopian raderas. Enklast är att också se till så att destruktorn i klassen är virtual, dvs:
 virtual ~fordon(){};
i fordonsklassen. När man sedan raderar pfordon - pekaren till ett nytt fordon, i exemplet ovan med:
 delete pfordon;
så återställs minnet tillbaka till  operativsystemet på ett snyggt sätt.

''(Om du däremot skriver delete b; får du hemska fel, fast jag vet inte varför...)''</text>
      <sha1>triatr26em3nww52eqpgzqvi3fpmsb0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Animation 3</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8022</id>
    <revision>
      <id>53107</id>
      <parentid>38531</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:59:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53107</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15280" sha1="1byp8arj3n6hrsbnt2gqs96bu38gqw2" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express och SFML 1.6 på din dator.)''

Alla animation måste ske inom spel loopen vilket innebär att föregående kod inte fungerar i ett riktigt spel. När animationen flyttas ut i en funktion avstannar hela spelet när funktionen visas upp, och det är inte så kul. 

== Förhindra grafik med vita rutor ==
Det första vi måste göra är att utöka klassen. Det är nämligen så att om bilden laddas in i minnet på programmet utan koppling till en sprite i en klass kommer det bara att synas vita rutor istället för bilder på skärmen.

Klassen, i sin enklaste form, ser ut så här:
 class Explosion
 {
 public :
 Explosion(); //Konstruktion
 sf::Sprite Sprite; // en per instans
 sf::Image Image; //bildfilshållaren
 };
 
 Explosion::Explosion()
 {
 if (!Image.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;)) //Hämta bildfilen    
    {        
    std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: xplosion17.png &quot; &lt;&lt; std::endl;  
    }
 Sprite.SetImage(Image); //ge bilden till spriten
 }

Det innebär också att varje gång vi skapar en explosion med ”new” laddas bilden in på nytt i minnet. Korkat, jag vet, men jag vet ingen väg runt problemet.

== Tid ==
Det vi sedan får fixa är en variabel som tar emot starttiden. Tid räknas i double så vi skriver i 
 double  explosionsstarttid = 0.0f;
Nu har vi bara en enda explosion, om du skulle ha 10 explosioner som kan visas samtidigt skulle du vara tvungen att ha 
 double  explosionsstarttid1 = 0.0f;
 osv...
 double  explosionsstarttid10 = 0.0f;

Vi måste också ha en klocka som sätter igång när spelet börjar och som aldrig nollställs. Det finns många andra sätt att kontrollera animationer i samband med tid, det här är det sämsta, men det är det sätt som är lättast att förstå eftersom det beräknar tid direkt. Därför använder vi det här.

 sf::Clock spelklocka; //Skapa en spelklocka
 spelklocka.Reset(); //Ställ den på 0

Tanken är att vi skall jämföra tid. Vi har en starttid som sparas genom att Return-tangenten trycks ner:
 explosionsstarttid = spelklocka.GetElapsedTime();

Varje spelloop efter detta kommer vi att jämföra tiden som gått med det tiden var när tangenten trycktes ner. Tiden nu får vi från spelklockan. För att detta då skall fungera måste vi förändra funktionen totalt:

 bool pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, double speltid, double explosionsstarttid);
*Ljud? Det måste ligga inom spelloopen så vi plockar helt sonika ut det ur funktionen. Vi vet hur det synkar i tid mellan animation och explosionsljud nu.
*Window? Vi behöver inget spelfönster i funktionen eftersom vi har animationen utanför funktionen.
*Image? behövs inte heller längre eftersom den följer med klassen.
*Bool? Vi kommer att använda bool (sant/falskt) för att se om vi skall via upp animationen.

== Explosionsanimation ==
Funktionen är enkel och måste byggas ut för ett mer avancerat spel. När man trucker ner Enter tangenten visas animationen upp. Den visas upp så länge funktionen är ”true”.

 if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Return))
 {//Entertangent nertryckt
  //Visa upp explosionen om man trycker ner return-knappen
 explosionsstarttid = spelklocka.GetElapsedTime(); //Mata in vad tiden är just nu
 // så att det går att jämföra med hur mycket tid det behövs för att visa nästa bild
 visaexplosion = true; //Gör det möjligt att se explosionen
 ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet
 }//Entertangent nertryckt

I uppritningsloopen har vi sedan:
 if (visaexplosion ==true)
 {
 if (pang(100, 100, Explosionskopia, spelklocka.GetElapsedTime(),explosionsstarttid) == true)
 App.Draw(Explosionskopia.Sprite);//Rita ut explosionen 
 }


Slutligen har jag suttit och definierat varje ruta för sig vid animationen. Det går att göra så, men det är bevis för att man är en total nybörjare. Det går i alla fall hyfsat enkelt att se. Koordinaterna är fyra stycken, t.ex:				 
 Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,bildbredd,bildhojd)); 
Så är de två första bildens x,y koordinater i övre vänstra hörnet och de två andra är x,y koordinater i nedre högra hörnet på en bildruta i en spritemap. Har man en spritemap med bilder som har olika storlekar är det här i princip det enda sättet att få in precis rätt bild. I föregående exempel använde vi funktionen för att spela upp hela animationen, men i den här (slutgiltiga) versionen avänder vi bara funktionen för att klistra fast rätt bild på vår sprite.

== Komplett kod ==
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Audio.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsökning
 
 class Explosion
 {
 public :
 Explosion(); //Konstruktion
 sf::Sprite Sprite; // en per instans
 sf::Image Image; //bildfilshållaren
 };
 
 Explosion::Explosion() 
 {
 	    if (!Image.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;)) //Hämta bildfilen    
 		  {        
 			  std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: xplosion17.png &quot; &lt;&lt; std::endl;   
 		  }
 	  Sprite.SetImage(Image); //ge bilden till spriten
 } 
 
 bool pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, double speltid, double explosionsstarttid);
 //Funktionen som initierar explosionen
 
 int main (int argc, char *argv)
 { //main startar
 	//För att kunna styra animationer i spelet måste vi kunna hålla koll på tiden. 
 	//Det finns många sätt att göra det på och det här är det sämsta
 	//men det fungerar och är lätt att förstå.
 	sf::Clock spelklocka; //Skapa en spelklocka
 	spelklocka.Reset(); //Ställ den på 0
 	double  explosionsstarttid = 0.0f;
 
 	bool visaexplosion = false; //skall den visas?
 
 
 sf::SoundBuffer explosionsljud; //skapa en ljudbuffer/hållare
 if (!explosionsljud.LoadFromFile(&quot;bomb-03.wav&quot;)) //ladda in en fil i hållaren
 {
 cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta ljudfilen: bomb-03.wav &quot; &lt;&lt; endl; 
 }
 sf::Sound ljudeffekt; //skapa ett ljud i spelet som vi döper till ljudeffekt
 
      ljudeffekt.SetBuffer(explosionsljud); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.
 
       //Skapa en kopia av klassen explosionen
       Explosion Explosionskopia;
 
      sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test av explosion&quot;); 
     // Skapa fönstret vi skall testa explosionen i
     while (App.IsOpened())
        { //while 1 startar
 
          sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
          while (App.GetEvent(Event))
            { //while 2 börjar
               
                  if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
                   App.Close();//avsluta programmet
 
                   if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Return))
 				   {//Entertangent nertryckt
                   //Visa upp explosionen om man trycker ner return-knappen
 				   explosionsstarttid = spelklocka.GetElapsedTime(); //Mata in vad tiden är just nu
 				     // så att det går att jämföra med hur mycket tid det behövs för att visa nästa bild
 				   visaexplosion = true; //Gör det möjligt att se explosionen
 				         ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet
 				   }//Entertangent nertryckt
 
              } //while 2 slutar
 		         //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
                 App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
 				 if (visaexplosion ==true)
 				 {
 				 if (pang(100, 100, Explosionskopia, spelklocka.GetElapsedTime(),explosionsstarttid) == true)
 				 App.Draw(Explosionskopia.Sprite);//Rita ut explosionen 
 				 }
                 App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
        } //while 1 slutar
 
 } //main slutar
 
 bool pang(float x, float y, Explosion &amp;Klassinstans, double speltid, double explosionsstarttid)
 {    
    bool out = true;
     double tidsomgaott = speltid-explosionsstarttid; //Hur lång tid har det gått sedan explosionen startade
     float visningstid = 0.05; //0.05 sekund mellan varje bild
     Klassinstans.Sprite.SetPosition(x,y);  
    int bildbredd = 64; //varje enskild rutas bredd
    int bildhojd = 64; //varje enskild rutas höjd
 
 
 //  Rad 1  __________________________________________________________________________________________________
                 if (tidsomgaott &gt;= 0.0 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid)
                {
 				 Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,bildbredd,bildhojd)); 
                 }
                 else if (tidsomgaott &gt; visningstid &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 2))
                 {
                  Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd,0,bildbredd * 2, bildhojd));
                  }
                  else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 2) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 3))
                  {
                   Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 2,0,bildbredd * 3,bildhojd));
                   }
                   else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 3) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 4))
                   {
                    Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd *3,0,bildbredd * 4,bildhojd));
                    }
                   else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 4) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 5))
                   {
                    Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 4,0,bildbredd * 5,bildhojd));
                   }
 //  Rad 2  __________________________________________________________________________________________________
 	
 				   else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 5  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *6)
                {
 				 Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,bildhojd,bildbredd,bildhojd * 2)); 
                 }
                 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 6&amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 7))
                 {
                  Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd,bildhojd,bildbredd * 2,bildhojd * 2));
                  }
                  else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 7) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 8))
                  {
                   Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 2,bildhojd, bildbredd * 3,bildhojd * 2));
                   }
                   else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 8) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 9))
                   {
                    Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 3,bildhojd, bildbredd * 4,bildhojd * 2));
                    }
                   else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 9) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 10))
                   {
                    Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 4,bildhojd,bildbredd * 5,bildhojd * 2));
                   }
 
 		//  Rad 3  __________________________________________________________________________________________________
 	
 				   else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 10  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *11)
                {
 				 Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,bildhojd * 2,bildbredd,bildhojd * 3)); 
                 }
                 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 11 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 12))
                 {
                  Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd ,bildhojd * 2, bildbredd * 2, bildhojd * 3));
                  }
                  else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 12) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 13))
                  {
                   Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 2,bildhojd * 2, bildbredd * 3 ,bildhojd * 3));
                   }
                   else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 13) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 14))
                   {
                    Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 3,bildhojd * 2, bildbredd * 4,bildhojd * 3));
                    }
                   else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 14) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 15))
                   {
                    Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 4,bildhojd * 2, bildbredd * 5, bildhojd * 3));
                   }
 				   		//  Rad 4  __________________________________________________________________________________________________
 	
 				   else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 15  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 16)
                {
 				 Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,bildhojd * 3,bildbredd,bildhojd * 4)); 
                 }
                 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 16 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 17))
                 {
                  Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd ,bildhojd * 3, bildbredd * 2, bildhojd * 4));
                  }
                  else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 17) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 18))
                  {
                   Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 2,bildhojd * 3, bildbredd * 3 ,bildhojd * 4));
                   }
                   else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 18) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 19))
                   {
                    Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 3,bildhojd * 3, bildbredd * 4,bildhojd * 4));
                    }
                   else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 19) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 20))
                   {
                    Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 4,bildhojd * 3, bildbredd * 5, bildhojd * 4));
                    }
 
 		//  Rad 5  __________________________________________________________________________________________________
 	
 				   else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 20  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *21)
                {
 				 Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,bildhojd * 4,bildbredd,bildhojd * 5)); 
                 }
                 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 21 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 22))
                 {
                  Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd ,bildhojd * 4, bildbredd * 2, bildhojd * 5));
                  }
                  else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 22) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 23))
                  {
                   Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 2,bildhojd * 4, bildbredd * 3 ,bildhojd * 5));
                   }
                   else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 23) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 24))
                   {
                    Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 4,bildhojd * 3, bildbredd * 4,bildhojd * 5));
                    }
                   else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 24) &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= (visningstid * 25))
                   {
                    Klassinstans.Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(bildbredd * 4,bildhojd * 4, bildbredd * 5, bildhojd * 5));
                   }
 
 
 if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 25))
 { out = false;} //Visa bara 25 bilder
 
 return out;
 } //pang slutar</text>
      <sha1>1byp8arj3n6hrsbnt2gqs96bu38gqw2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användare zh</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8025</id>
    <revision>
      <id>32397</id>
      <parentid>32396</parentid>
      <timestamp>2011-11-30T19:34:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>3 versioner från [[:w:Mall:Användare zh]]: babel</comment>
      <origin>32397</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="322" sha1="iwkc5yo2nvomqosci7fvbukfve7i9g1" xml:space="preserve">{{Babel användare
  | lang=kinesiska
  | iso=zh
  | level=N
  | text1=這個用戶的[[:Kategori:Användare zh-N|母語]]是[[:Kategori:Användare zh|中文]]。&lt;br/&gt;这个用户的[[:Kategori:Användare zh-N|母语]]是[[:Kategori:Användare zh|中文]]。
  | text2=&amp;#32;|text3=&amp;#32;|langlabel=&amp;#32;|levellabel=&amp;#32;
}}</text>
      <sha1>iwkc5yo2nvomqosci7fvbukfve7i9g1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare zh</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8026</id>
    <revision>
      <id>32398</id>
      <timestamp>2011-11-30T19:36:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</comment>
      <origin>32398</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi" xml:space="preserve">[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>3hkyq7u142a1pfcwb9osi4of7lo46oi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare zh-N</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8027</id>
    <revision>
      <id>32399</id>
      <timestamp>2011-11-30T19:38:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>[[Kategori:Användare zh]]</comment>
      <origin>32399</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="e44j5nhi8ajsnubxist4n0ovzi8auxd" xml:space="preserve">[[Kategori:Användare zh]]</text>
      <sha1>e44j5nhi8ajsnubxist4n0ovzi8auxd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Enkelt stridsvagnspel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8030</id>
    <revision>
      <id>38544</id>
      <parentid>32839</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:22:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38544</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62086" sha1="5rwe3rf7jauiicrhmbk7kywfytdpvti" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''(Genomgången förutsätter att du har en fungerande installation av Microsoft Visual C++ 2010 Express och SFML 1.6 på din dator.)''

När animationen flyttas ut i en funktion avstannar hela spelet när funktionen visas upp, och det är inte så kul. I det här kapitlet skall vi skapa en stridsvagn som åker runt och skjuter och när kulorna kommer 50 pixel från en kant i spelet exploderar dem med en knall. Det här är alltså inget spel i sig utan en demonstration över hur animation och rörelser kan kombineras, så att du själv kan bygga ut koden till ett eget spel.

Nu skall vi för första gången koppla ihop allt vi lärt oss.

*Vi skall skapa en klass för fordon. 
*Vi skall skapa en stridsvagn genom att ärva från fordon.
*Vi skall skapa en klass för explosionen.
*Vi skall skapa en klass för skotten.
*Stridsvagnen flyttas med mustangenten och roterar själv i den riktning vi klickar med musen.
*När vi trycker ner space-tangenten skjuter stridsvagnen.
*Då skapas ett skott och färdas en viss sträcka från stridsvagnen
*När skottet nått hela sträckan försvinner skottet och en explosion syns istället.

Den grafik vi behöver är: en pansarvagn, en kula och en explosion.

Pansarvagn: 

http://media.strategywiki.org/images/2/2a/MH_Tank.gif  (måste göras om till png)


Kula: Eight-Ball-icon.png

http://www.iconarchive.com/show/symbolic-objects-icons-by-mozco/Eight-Ball-icon.html


Explosion: 

http://cdn.pimpmyspace.org/media/pms/c/b9/9e/ez/xplosion17.png

De ljud vi behöver är: en liten knall när skottet avlossas och en större knall vid explosionen.

Liten knall : http://www.mediacollege.com/downloads/sound-effects/explosion/ (explosion 3)

Stor knall : http://www.mediacollege.com/downloads/sound-effects/explosion/ (bomb 3)


Sedan vi stulit/lånat kod från alla tidigare projekt har vi alltså något liknande detta:

''((OBS i andra exempel var hastigheten en int, men det fungerade helt enkelt inte. Det fick bli 0.01 som standard och en double).''


== Skapa en explosionsklass ==
Det första vi måste göra är att utöka explosionsklassen. Vi måste ha olika lägen definierade och en spärr som slår till när animationen visats färdigt.

Klassen, i sin enklaste form, ser ut så här:
 class Explosion
 {
 public:
 Explosion(bool ut_playing, bool ut_has_played, double ut_starttid); //Konstruktion
 ~Explosion(){};//Destruktor
 
 sf::Sprite Sprite; // en per instans
 sf::Image Image; //bildfilshållaren
 
 //var skall explosionen ske?
 double target_x; 
 double target_y;
 
 //Var i sprite sheeten skall vi börja  kopiera bilder
 int  topkoordinatX;
 int  topkoordinatY;
 
 double starttid; //Vid vilket ögonblick skall explosionen starta?
 bool playing; //visas den upp?
 bool has_played; //Har den visats färdigt?
 
 void get_explosionsbild() //Ta ut rätt koordinater i sprite sheeten för visning av explosion
 {
  //Ta fram rätt bild
  Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(topkoordinatX,topkoordinatY, topkoordinatX + 64,topkoordinatY + 64));
  //Funktionen ger övre vänstra hörnets koordinater
  //då kan vi själva räkna ut nedre högra hörnet eftersom bilderna är 64 x 64 stora
 }
 
 };
 
 
 Explosion::Explosion(bool ut_playing, bool ut_has_played, double ut_starttid) //Initiering
 {
 playing = ut_playing; //Avgör om animationen spelar. Ange false som standard
 has_played = ut_has_played; //Ställs från funktion utanför klass, false från början
 starttid = ut_starttid; //När börjar explosionen
 
 //Ladda in rätt bild vid skapandet
 if (!Image.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;)) //Hämta bildfilen    
  {        
  std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: xplosion17.png &quot; &lt;&lt; std::endl;  
  }
 Sprite.SetImage(Image); //ge bilden till spriten 
 }

Detta innebär att varje gång vi skapar en explosion med ”new” laddas bilden in på nytt i minnet. Korkat, jag vet, men jag vet ingen väg runt problemet. När explosionen börjar ställes &quot;playing&quot; till true och när explosionen har visats klart sätts &quot;has_played&quot; till true. På det viset kan animationen bara visas en enda gång. Startiden är viktig, för det är skillnaden mellan starttiden och den tid som spelet varit igång som avgör vilken bild i animationen som skall visas upp. &quot;Target_x&quot; och &quot;target_y&quot; är koordinaterna till den plats som explosionen skall stå och explodera på. Slutligen har vi funktionen: void ''get_explosionsbild()'' som vi använder för att &quot;skära ut&quot; rätt del av sprite sheeten beroende på hur lång tid som gått.

== Listor ==
       //Lista för att spara skott i
       Pansarvagnsskott *skottlista[100];//max 100 skott på planen
       int skott_i=0; //0-100 avgör var vi är i listan
       int si =0; //räknare
 
       //Lista för att spara explosioner i
       Explosion *explosionslista[100];//max 100 explosioner på planen
       int exp_i=0; //0-100 avgör var vi är i listan
       int ei =0; //räknare

Vi har två listor i spelet. varje gång pansarvagnen skjuter skapas en kanonkula och en explosion samtidigt. Så länge kanonkulan syns, syns inte explosionen. När kanonkulan träffar ett mål (i det här fallet är det väggen i spelet) sätter vi kulans värde &quot;kan_ses&quot; till false så att den inte ritas ut och hastigheten till 0. Därefter placerar vi animationen på samma ställe och visar upp den. Hyfsta enkelt att förstå. Explosionen är inställd så att om man har fler än ett skott som exploderar nästan samtidigt stoppas ljudet och börjar om från början för varje skott. Nackdelen med att använda listor är att de fylls upp. Efter 100 skott kan stridsvagnen inte göra så mycket mer. Ett sätt att komma runt det problemet är att använda länkade listor (som man gjorde i C programmering förr) eller använda en &quot;Vector&quot; eller &quot;Deque&quot; istället (som C++ programmerare använder), men mer om det i senare kapitel.

== Explosionsanimation ==
 
 if (exp_i &gt; 0)
 {//det finns explosioner i listan
                                                                    
 while (ei &lt;= (exp_i -1) &amp;&amp; exp_i &lt; 100)
  { //Man har inte nått slutet på listan
  	   
  if (explosionslista[ei]-&gt;playing == true &amp;&amp; explosionslista[ei]-&gt;has_played == false ) //man är under 26 bilder
    { 
    explosionsbildruta(spelklocka.GetElapsedTime(), *explosionslista[ei]); //Ge spritens bild rätt x och y koordinater, funktion
    explosionslista[ei]-&gt;get_explosionsbild(); //Välj rätt bild till explosionen, funktion inom klassen Explosion
    explosionslista[ei]-&gt;Sprite.SetPosition(explosionslista[ei]-&gt;target_x, explosionslista[ei]-&gt;target_y); //Placera ut den på rätt ställe
    App.Draw(explosionslista[ei]-&gt;Sprite); //Rita ut bilden på explosionen  
    }
  ei++; //Gå till nästa post på explosionslistan
  } //Man har inte nått slutet på listan
 ei=0; //Nollställ ei igen så att du kan räkna upp listan en gång till
 }//Slut på explosioner i listan
 

Det här är principen för animationer i spel. Man går igenom en lista med de sprites som har någon form av animation, har en funktion som väljer ut rätt bild baserat endera på tid eller på spelets framerate och som tilldelas spriten innan den visas upp.
*Finns det explosioner i listan? I sådana fall skall de troligtvis ritas upp.
*Kontrollera om varje explosion kan ses och inte har spelats upp färdigt. Om båda är true tas en bildruta fram till spriten. Jag använder funktionen: ''explosionsbildruta''.
*Funktionen skickar sitt värde till en annan funktion inuti klassen Explosion som i sin tur ritar upp sin egen sprites bild. Man hade kunnat ha en funktion som först tog fram x- och sedan y-värdet för att därefter rita upp rätt bild inne i klassens sprite, men det hade varit minst lika krångligt.
*Explosionen placeras ut på den punkt kulan försvann.
*Kö-räknaren nollställs så att den kan göra om hela proceduren vid nästa omgång, 1/60 sekund senare.

Slutligen har jag suttit och definierat varje ruta för sig vid animationen. Det går att göra så, men det är bevis för att man är en total nybörjare. Det går i alla fall hyfsat enkelt att se. Koordinaterna är två stycken, X och Y för övre vänstra hörnet. Detta går bra när samtliga bilder i den sprite sheet vi använder har exakt samma storlek. Om storleken skulle variera skulle vi vara tvungna att ange koordinaterna för neder högerhörn också.
				 
 void explosionsbildruta(double speltid, Explosion &amp;Klassinstans) //Tar fram rätt bild i ett sprite sheet
 {
   //De koordinater vi är ute efter
  int utx = 0;
  int uty = 0;
 
 double tidsomgaott = speltid-Klassinstans.starttid; //Hur lång tid har det gått sedan explosionen startade
                                                    //Starttiden finns lagrad inuti klassen
 double visningstid = 0.05; //0.05 sekund mellan varje bild

* Speltid - starttid visar hur lång tid som gått av animationen. visningstiden avgör animationshastigheten. 
* utx och uty är koordinaterna i sprite sheeten
Koden för hur funktionen beräknar x- och y- koordinaterna är lång och ganska självförklarande, men på slutet kontrollerar vi om man är inne på ruta 26, dvs. om animationens samtliga 25 bilder har visats. Om så är fallet sätts klassens &quot;has_played&quot; till true och den explosionsanimationen kan inte spelas upp igen.

Inuti klassen finns:
 void get_explosionsbild() //Ta ut rätt koordinater i sprite sheeten för visning av explosion
 {
  //Ta fram rätt bild
  Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(topkoordinatX,topkoordinatY, topkoordinatX + 64,topkoordinatY + 64));
  //Funktionen ger övre vänstra hörnets koordinater
  //då kan vi själva räkna ut nedre högra hörnet eftersom bilderna är 64 x 64 stora
 }
Det är den funktionen som matas med utx och uty så att rätt bild kan visas upp.

== Komplett kod ==

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Audio.hpp&gt;
 
 #define M_PI 3.14159265358979323846 /* pi som statisk konstant*/
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 using namespace std;
 
 //Class för skottet
 class Pansarvagnsskott
 {
 public :
 Pansarvagnsskott(double  ut_hastighet, double ut_vinkel, bool ut_kan_ses); //Konstruktion
 ~Pansarvagnsskott(){};
 double target_x;
 double target_y;
 double hastighet;
 double vinkel;
 bool kan_ses;
 sf::Sprite Sprite; // en per instans
 sf::Image Image; //bildfilshållaren
 };
 
 Pansarvagnsskott::Pansarvagnsskott(double  ut_hastighet, double ut_vinkel, bool ut_kan_ses) 
 {
 if (!Image.LoadFromFile(&quot;Eight-Ball-icon.png&quot;)) //Hämta bildfilen    
  {        
  std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: Eight-Ball-icon.png &quot; &lt;&lt; std::endl;  
  }
 hastighet=ut_hastighet;
 vinkel=ut_vinkel;
 kan_ses = ut_kan_ses;
 Sprite.SetRotation(vinkel);//Ge den rätt vinkel redan från start
 Sprite.SetImage(Image); //ge bilden till spriten
 }
 
 class Explosion
 {
 public:
 Explosion(bool ut_playing, bool ut_has_played, double ut_starttid); //Konstruktion
 ~Explosion(){};//Destruktor
 
 sf::Sprite Sprite; // en per instans
 sf::Image Image; //bildfilshållaren
 
 //var skall explosionen ske?
 double target_x; 
 double target_y;
 
 //Var i sprite sheeten skall vi börja  kopiera bilder
 int  topkoordinatX;
 int  topkoordinatY;
 
 double starttid; //Vid vilket ögonblick skall explosionen starta?
 bool playing; //visas den upp?
 bool has_played; //Har den visats färdigt?
 
 void get_explosionsbild() //Ta ut rätt koordinater i sprite sheeten för visning av explosion
 {
  //Ta fram rätt bild
  Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(topkoordinatX,topkoordinatY, topkoordinatX + 64,topkoordinatY + 64));
  //Funktionen ger övre vänstra hörnets koordinater
  //då kan vi själva räkna ut nedre högra hörnet eftersom bilderna är 64 x 64 stora
 }
 
 };
 
 Explosion::Explosion(bool ut_playing, bool ut_has_played, double ut_starttid) //Initiering
 {
 playing = ut_playing; //Avgör om animationen spelar. Ange false som standard
 has_played = ut_has_played; //Ställs från funktion utanför klass, false från början
 starttid = ut_starttid; //När börjar explosionen
 
 //Ladda in rätt bild vid skapandet
 if (!Image.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;)) //Hämta bildfilen    
  {        
  std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: xplosion17.png &quot; &lt;&lt; std::endl;  
  }
 Sprite.SetImage(Image); //ge bilden till spriten 
 }
 
 
 //En moderklass för alla fordon i spelet
 class fordon 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 fordon(double  hastighet, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int pansar);//startvärden
 
 //Destruktion
 ~fordon(){};
 
 double  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int pansar; //Hur mycket tål den
 sf::Sprite sprite; //Används i grafiskt läge
 };
 
 
 //Konstruktionsdeklaration, fordon--------------------------------------------------
 fordon::fordon (double  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar) 
 {
    hastighet=ut_hastighet;
    spelare_x=ut_spelare_x;
    spelare_y=ut_spelare_y;
    bensin = ut_bensin;
    pansar = ut_pansar;
 //Också vill vi se att det verkligen skapas ett fordon när underklasserna skapas
 std::cout &lt;&lt; &quot;Ett fordon rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl; 
 }
 
 
 //Skapa en klass som ärver fordon
 class stridsvagn : public fordon
 {
 public:
 int ammunition; // Avgör hur många skott som finns i stridsvagnen.
 stridsvagn(double  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar):
 fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 ammunition=100;
 }
 
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 //Funktioner
 void skott()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kommer!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 ammunition = ammunition-1;
 std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kvar=&quot; &lt;&lt;ammunition &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 };
 
 
 void explosionsbildruta(double speltid, Explosion &amp;Klassinstans);
 //Funktion som tar fram x och y koordinat på sprite sheet för explosionsbilder
 //och som stänger av animationen om fler än 25 bilder visas
 
 bool check_hit(double x, double y);
 //Funktion som kollar om kulan träffat ett mål
 
 double  mot_koordinat(sf::Sprite &amp;sprite, sf::RenderWindow &amp;window, double position_X, double position_Y, int gradjusterare); 
 //Funktion som roterar pansarvagnen mot en speciell koordinat
 
 //******************************************************PROGRAMSTART********************************************************
 
 int main (int argc, char *argv)
 { //main startar
        //För att kunna styra animationer i spelet måste vi kunna hålla koll på tiden. 
       //Det finns många sätt att göra det på och det här är det sämsta
       //men det fungerar och är lätt att förstå.
       sf::Clock spelklocka; //Skapa en spelklocka
       spelklocka.Reset(); //Ställ den på 0
 
       //Övriga variabler
       double  explosionsstarttid = 0.0f;
       //bool visaexplosion = false; //skall den visas?
 
       //Lista för att spara skott i
       Pansarvagnsskott *skottlista[100];//max 100 skott på planen
       int skott_i=0; //0-100 avgör var vi är i listan
       int si =0; //räknare
 
 	   //Lista för att spara explosioner i
       Explosion *explosionslista[100];//max 100 explosioner på planen
       int exp_i=0; //0-100 avgör var vi är i listan
       int ei =0; //räknare
 
       //Olika värden för att styra stridsvagnen
       float newx = 0.0f; //ditt stridsvagnen skall gå
       float newy = 0.0f; //dit stridsvagnen skall gå
       float speed = 2.0f; //stridsvagnens hastighet.
       double vinkel =0.0f; //Stridsvagnens vinkel
 
 
       //Skapa först en stridsvagn
      //stridsvagn(int ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
      stridsvagn stridsvagn1(0.01f, 100.0,100.0,100,100);
      std::cout &lt;&lt; &quot;Pansarvagnen har &quot; &lt;&lt; stridsvagn1.ammunition &lt;&lt; &quot; skott&quot; &lt;&lt; endl ;
 
             //Skapa bild
        sf::Image bild; //skapa en tom bildhållare som heter bild
        if (!bild.LoadFromFile(&quot;MH_Tank.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
        //fyll den tomma bildhållaren med bilden MH_tank.png
        stridsvagn1.sprite.SetImage(bild);
 
      //nu har vi en stridsvagn, Placera ut stridsvagnen på spelplanen
        stridsvagn1.sprite.SetPosition(stridsvagn1.spelare_x,stridsvagn1.spelare_y);
 
        //Det är jobbigt att inte riktigt veta var mitten är på stridsvagnen
        //Ändra positionen där stridsvagnen är från övre vänstra hörnet till mitt på bilden.
        stridsvagn1.sprite.SetCenter(stridsvagn1.sprite.GetSize().x / 2 , stridsvagn1.sprite.GetSize().y / 2);
 
     //Ladda in de två ljuden
        //Ljud för att avlossa kanonen
      sf::SoundBuffer kanonljud; //skapa en ljudbuffer/hållare
      if (!kanonljud.LoadFromFile(&quot;explosion-03.wav&quot;)) //ladda in en fil i hållaren
      {
      std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta ljudfilen: explosion-03.wav &quot; &lt;&lt; endl; 
      }
      sf::Sound kanoneffekt; //skapa ett ljud i spelet för kanonen som vi döper till kanoneffekt
      kanoneffekt.SetBuffer(kanonljud); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.
 
       //Ljud när granaten exploderar
      sf::SoundBuffer explosionsljud; //skapa en ljudbuffer/hållare
      if (!explosionsljud.LoadFromFile(&quot;bomb-03.wav&quot;)) //ladda in en fil i hållaren
      {
      std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta ljudfilen: bomb-03.wav &quot; &lt;&lt; endl; 
      }
      sf::Sound ljudeffekt; //skapa ett ljud i spelet som vi döper till ljudeffekt
       ljudeffekt.SetBuffer(explosionsljud); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.
 
 	/**************  Programstart ***********************************************************/
 
    sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test av pansarvagn&quot;); 
   // Skapa fönstret vi skall testa explosionerna i
 
   while (App.IsOpened())
      { //while 1 startar, spelet körs
 		
        sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
        while (App.GetEvent(Event))
          { //while 2 börjar, kontrollerar händelser
 			
           if (Event.Type == sf::Event::MouseButtonPressed) // En musknapp har tryckts ner
          {//musknapp, vilken som helst
           if (Event.MouseButton.Button == sf::Mouse::Left)
             { //vänster musknapp
             //Vrid stridsvagnen i rätt vinkel
            mot_koordinat(stridsvagn1.sprite, App, App.GetInput().GetMouseX(), App.GetInput().GetMouseY(), 90);
            stridsvagn1.spelare_x = App.GetInput().GetMouseX(); //Ge stridsvagnen en X-koordinat att gå mot
            stridsvagn1.spelare_y = App.GetInput().GetMouseY(); //Ge stridsvagnen en Y-koordinat att gå mot
            } //vänster musknapp
           }//slut mus, vilken knapp som helst
 
 
           if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
           App.Close();
 
           if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
           App.Close();//avsluta programmet om man klickar på ESC
 
 
 		   /************************* Kanonskott *******************************************************************************************/
 		   // Här kommer koden för att avlossa kanonen!
 		   // Ett explosionsljud spelas upp
 		   // Mängden ammunition i stridsvagnen räknas ner ett steg
 		   // En ny kanonkula skapas och läggs in i en array
 		   // Kanonkulans mittpunkt sätts mitt på kulan istället för i övre högra hörnet
 		   // Kanonkulan har sin mittpunkt på samma punkt som pansarvagnen har sin
 		   // För varje kula skapar vi en potentiell explosion med samma indexnummer
 		   // Explosionens mittpunkt placeras på samma ställe som kulans mittpunkt
 		   // Räknaren skott_i flyttar ett steg upp och väntar på nästa kula
 		   // Slutligen synkroniseras skottlistan med explosionslistan
 		   /********************************************************************************************************************/
 
           if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Space))
           {//Spacetangent nertryckt
           kanoneffekt.Play(); //spela upp kanonljudet
           stridsvagn1.skott();    //Skjut med stridsvagnens funktion               
           skottlista[skott_i] =  new Pansarvagnsskott(1.0f,stridsvagn1.sprite.GetRotation(), true); 
 		                         //Skapa ett nytt skott med:
                                 //hastighet 1.0f och vinkel exakt samma som stridsvagnen och tru e= den syns.
           skottlista[skott_i]-&gt;Sprite.SetCenter(skottlista[skott_i]-&gt;Sprite.GetSize().x / 2 , skottlista[skott_i]-&gt;Sprite.GetSize().y / 2); //Sätt koordinaten mitt på 
           skottlista[skott_i]-&gt;Sprite.SetPosition(stridsvagn1.sprite.GetPosition().x,stridsvagn1.sprite.GetPosition().y); //Placera ut den på samma punkt som pansarvagnen
 
 		   //Samtidigt som vi skapar ett skott måste vi skapa en explosion för skottet. Alla skott har en möjlighet att explodera.
 		   explosionslista[skott_i] =  new Explosion(false, false, spelklocka.GetElapsedTime());
 		   //Den skall inte visas ännu, den har inte spelats klart men starttiden är skapelseögonblicket
 
 		   //Detta fungerar inte, mittpunkten måste kodas med siffror av någon anledning
 		   //explosionslista[skott_i]-&gt;Sprite.SetCenter(explosionslista[skott_i]-&gt;Sprite.GetSize().x / 2 , explosionslista[skott_i]-&gt;Sprite.GetSize().y / 2);
 		   explosionslista[skott_i]-&gt;Sprite.SetCenter(32,32); //Hela bilden är 64 x 64
           skott_i++; //Räkna upp till nästa plats i kön för nästa skott 
 		   exp_i = skott_i; //Synkronisera de två listorna (skott och explosioner) så att de alltid pekar på samma postnummer i 
 		                    //båda listorna. Det behövs sedan för att rita ut korrekt animation på rätt plats
            }//Spacetangent nertryckt
 
         } //while 2 slutar
 
               //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
               App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
 
 			   /**************************** Flytta på skotten på spelplanen ****************************************/
                 if (skott_i &gt; 0)
                {//det finns skott i listan
                                                                    
 				 while (si &lt;= (skott_i -1) &amp;&amp; skott_i &lt; 100)
                 { //Man har inte nått slutet på listan
                   //Flytta skotten
                   vinkel = skottlista[si]-&gt;vinkel; // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
                   newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * skottlista[si]-&gt;hastighet; //Flytt i x-led
                   newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * skottlista[si]-&gt;hastighet; //Flytt i Y-led
                   skottlista[si]-&gt;Sprite.Move(newx*-1, newy*-1); //gånger * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
 
 				   if (check_hit(skottlista[si]-&gt;Sprite.GetPosition().x, skottlista[si]-&gt;Sprite.GetPosition().y) == true)
 					   //Man befinner sig 50 pixlar från kanten med kulan, dags för en explosion
 				   {//träff
 					   //******************************************************************************/
 					   // När en explosion initieras sker det under flera steg
 					   // Kom ihåg att indexet/platsen i listan är samma för kulan som för explosionen
 					   //
 					   // För att inte orsaka en explosion som låter hela tiden kontrollerar vi
 					   // om kulan är i rörelse, om så är fallet låter explosionen. Den är tyst när hastighet=0
 					   // och kulan inte är i rörelse längre
 					   //
 					   // Gör så att animationen av explosionen kan ses
 					   // Ge samma koordinater till explosionen som kulan har
 					   // Vi måste alltså trolla bort kanonkulan. Vi gör helt enkelt så att den inte kan ses
 					   // Sätt sedan kulans hastighet till 0, så att den inte åker omkring med explosionen
 					   // Spela upp explosionsljudet
 					   // 
 					   // Slutligen flyttar vi på kulan om den kan ses
 					   // 
 					   // Gå fram i kön till nästa kula och gör samma sak på den.
 					   // När du gått igenom hela kön ställer vi si på 0 så att vi kan gå igenom hela listan igen nästa varv
 					   //***************************************************************************/
 
 					   //Enklast möjligt; samma explosionsljud används hela tiden
 					   if (skottlista[si]-&gt;hastighet &gt; 0)
 					   {//kulan är i rörelse
 						explosionslista[si]-&gt;playing = true; //börja spela upp animationen
 					   	explosionslista[si]-&gt;target_x = skottlista[si]-&gt;Sprite.GetPosition().x; //x och y
 						explosionslista[si]-&gt;target_y = skottlista[si]-&gt;Sprite.GetPosition().y; 
 
 					   	if(ljudeffekt.GetStatus() != sf::Sound::Status::Playing)
 						  {
 						   ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet om den inte spelas redan
 						  // while(ljudeffekt.GetStatus() == sf::Sound::Status::Playing) {}
 						  }	
 						else
 						  {
 							ljudeffekt.Stop(); //stoppa och påbörja ljudet igen
 							ljudeffekt.Play();
 							//while(ljudeffekt.GetStatus() == sf::Sound::Status::Playing) {}
 						  }
 					   }//kulan är i rörelse
 
 					   skottlista[si]-&gt;kan_ses=false; //Gör så att kulan försvinner
 					   skottlista[si]-&gt;hastighet = 0; //ge kulan hastighet 0
 
                   }//träff 
 				   //Rita ut kanonkulebilden om den inte har träffat
 				   if (skottlista[si]-&gt;kan_ses==true)
                   App.Draw(skottlista[si]-&gt;Sprite); 
 
 				   si++; //Gå framåt i kön till nästa kula
 				   } //Man har inte nått slutet på listan
               si=0; //Nollställ si igen så att du kan räkna upp listan en gång till             
              }//Slut på skott i listan
 
 			  
                 //Var skall pansarvagnen gå?
                 vinkel = stridsvagn1.sprite.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
                 newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * stridsvagn1.hastighet;
                 newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * stridsvagn1.hastighet; 
                 stridsvagn1.sprite.Move(newx*-1, newy*-1); //Multiplikation * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
                 App.Draw(stridsvagn1.sprite); //Rita upp stridsvagnen
                  
 //********** Visa upp animationerna*******************************************************************************************//
 
 // Dags att rita upp animationerna av explosionerna
 // Vi gör det sist av allt så att explosionerna ligger ovanpå
 // både kanonkulor och stridsvagnar.
 //
 // Precis som vi går igenom listan av kulor som skall flyttas
 // går vi igenom listan av explosioner för att se om värdet &quot;playing&quot; är true/sant
 // och om den inte spelats upp klart. Om båda är sant visas bildrutan upp
 //
 // Funktionen &quot;explosionsbildruta&quot; används för att välja ut rätt x/y koordinater
 // för rätt bild i sprite sheeten. 
 
 		if (exp_i &gt; 0)
                {//det finns explosioner i listan
                                                                    
 	            while (ei &lt;= (exp_i -1) &amp;&amp; exp_i &lt; 100)
                { //Man har inte nått slutet på listan
 	   
 		          if (explosionslista[ei]-&gt;playing == true &amp;&amp; explosionslista[ei]-&gt;has_played == false ) //man är under 26 bilder
 		           { 
 		            explosionsbildruta(spelklocka.GetElapsedTime(), *explosionslista[ei]); //Ge spritens bild rätt x och y koordinater, funktion
                    explosionslista[ei]-&gt;get_explosionsbild(); //Välj rätt bild till explosionen, funktion inom klassen Explosion
 	                explosionslista[ei]-&gt;Sprite.SetPosition(explosionslista[ei]-&gt;target_x, explosionslista[ei]-&gt;target_y); //Placera ut den på rätt ställe
 	                App.Draw(explosionslista[ei]-&gt;Sprite); //Rita ut bilden på explosionen  
 		           }
                 ei++; //Gå till nästa post på explosionslistan
                } //Man har inte nått slutet på listan
               ei=0; //Nollställ ei igen så att du kan räkna upp listan en gång till
              }//Slut på explosioner i listan
 
 //**********Slut på att visa upp animationerna*****************************************************
 
         App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
      } //while 1 slutar
   return 0;
 }  //main slutar**********************************************************************************
 
 //Funktioner som används i spelet
 
 void explosionsbildruta(double speltid, Explosion &amp;Klassinstans) //Tar fram rätt bild i ett sprite sheet
 {
   //De koordinater vi är ute efter
  int utx = 0;
 int uty = 0;
 
 double tidsomgaott = speltid-Klassinstans.starttid; //Hur lång tid har det gått sedan explosionen startade
                                                    //Starttiden finns lagrad inuti klassen
 double visningstid = 0.05; //0.05 sekund mellan varje bild
 //25 bilder = värden mellan 0.25-1.25  vid 0.05
 
 //Räkna ut Y koordinaten
 if (tidsomgaott &lt;= (visningstid * 5)) //rad 1
   uty = 0;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 5  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *10)//rad 2
   uty = 64;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 10  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *15)//rad 3
   uty = 128;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 15  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *20)//rad 4
   uty = 192;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 20  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *25)//rad 5
   uty = 256;
 
 //Räkna ut x koordinaten
 
 //Rad 1
 if (tidsomgaott &gt;= 0.0 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid)
  utx = 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 2))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 2) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 3))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 3) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 4))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 4) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 5))
 utx= 256;
 
 //Rad 2
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 5 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *6)
 utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 6 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 7))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 7) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 8))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 8) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 9))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 9) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 10))
 utx= 256;
 
 //Rad 3
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 10  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *11)
  utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 11 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 12))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 12) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 13))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 13) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 14))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 14) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 15))
 utx= 256;
 
 //Rad4
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 15  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 16)
  utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 16 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 17))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 17) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 18))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 18) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 19))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 19) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 20))
 utx= 256;
 
 //Rad5
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 20  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *21)
  utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 21 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 22)
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 22 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 23)
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 23 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 24)
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 24 &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid * 25)
 utx= 256;
 
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 25))
   Klassinstans.has_played = true; //Visa bara 25 bilder, sluta spela upp animationen
 
 Klassinstans.topkoordinatX = utx; //skriv in koordinaterna direkt i klassen
 Klassinstans.topkoordinatY = uty; //låt klassen beräkna bilden
 }//funktionsslut
 
  
 //Kolla om kulan har träffat en vägg***********************************************************
 bool check_hit(double x, double y) //se om kulan träffat
 {
 bool kulan_har_traeffat = false;
 if (x &lt; 50 || x &gt; 750)
 	 kulan_har_traeffat = true;
 if (y &lt; 50 || y &gt; 550)
 	 kulan_har_traeffat = true;
 
 return kulan_har_traeffat;
 }
  
  
 //Rotera stridsvagn mot en speciell koordinat *****************************************************************************************
 
 double mot_koordinat(sf::Sprite &amp;sprite, sf::RenderWindow &amp;window, double position_X, double position_Y, int gradjusterare)
 {
 double spritensvinkel; //Den vinkel vår sprite stannar på
 double PI = 3.14159265358979323846; //Utifall att pi inte är definierad
 
 if (position_X &lt;= sprite.GetPosition().x) //Kollar om inte x eller y är likadana 
 sprite.SetRotation  (((-1* 360 / PI * (atan2(static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().y - position_Y) , static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().x - position_X))))/2)+gradjusterare); 
  else 
 sprite.SetRotation  (((-1* 360 / PI *(atan2(static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().y - position_Y) ,  static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().x - position_X))))/2)+gradjusterare); 
 
 window.Draw(sprite); //Rita ut ändringen
 
 spritensvinkel = sprite.GetRotation(); //ta fram vinkeln
 // cout &lt;&lt; spritensvinkel &lt;&lt; endl; kontrollera vinkeln i konsollfönstret
 return spritensvinkel; //Skicka tillbaka vinkeln 
 }
 
 //***************************************PROGRAMSLUT*****************************************************************//

== Slutsats ==
Vad kan vi säga om det här? I enklare spel fungerar listor med ett fast antal poster bra. Får man bara litet känsla för hur animationer visas går det enkelt att använda listor. Har du ett spel där alla pjäser är kända när du börjar: 52 kort i en kortlek, 32 schackpjäser osv går det hur bra som helst och hålla ett spel på den här nivån. Problemet är att det inte går att radera de klasskopior som ligger i listorna, en minnesläcka bildas. För att komma runt det finns två sätt. Det ena är att använda länkade listor, ett rätt gammaldags och plåttrigt system. Det andra är att lägga in kopiorna i en &quot;Vector&quot; eller ett &quot;Deque&quot;, olika moderna listtyper i C++ som kan växa obehindrat utan minnesläckor. Jag kommer bara att använda mig av dem i kommande kapitel.

Skall du ha mer än ett explosionsljud som låter samtidigt kan du endera skapa en bunt &quot;Sound&quot; som delar samma ljudfil. Kontrollera om ljudet i ett  valt &quot;Sound&quot; inte spelas och i sådana fall spela upp det, eller skapa ett nytt &quot;Sound&quot; varje gång en granat exploderar. SFML klarar 512 stycken olika &quot;Sound&quot; kopior innan det kraschar. Även ljud kan läggas i &quot;Vector&quot; och &quot;Deque&quot;, vilket underlättar speltillverkning en hel del.


== Vector ==
Det finns ett tillägg till C++ som heter STL. I det paketet finns (bland annat) tre riktigt bra klasser som används just som kontainrar. Man har dem för att själv slippa hålla ordning på minneshanteringen. De som främst används är:
*Vector = spelare läggs vanligen in i slutet av listan.
*Deque = spelare läggs vanligen in i början eller slutet av listan
*List = används vanligen som mellankontainer om man snabbt t.ex. vill sortera en vector.

För att visa fördelarna med en vector har jag skrivit om hela koden är ovanför så att den använder vectorer (med obegränsat minne) istället för arrays (som tar slut vid 100 skott enligt koden).

Det finns litet olika jämförelser mellan array och vector vi kan göra:
När vi skapar en lista för skotten skriver vi:
 Pansarvagnsskott *skottlista[100];
Men om vi skapar en vector skriver vi:
 std::vector&lt;Pansarvagnsskott&gt; vSkottlista;

När vi lägger in nya poster i listan skriver vi:
 skottlista[skott_i] =  new Pansarvagnsskott(1.0f,stridsvagn1.sprite.GetRotation(), true); //Lägger en kula i listan
på det gamla sättet men med en vector skriver vi:
 vSkottlista.push_back( Pansarvagnsskott(1.0f,stridsvagn1.sprite.GetRotation(), true) ); //Lägger en kula i vector
Man använder inga -&gt; tecken för att komma åt värdena i en vector. För att ställa om en klassinstans mittpunkt skriver man t.ex.:
 vSkottlista.at(skott_i).Sprite.SetCenter(8,8); //Kanonkula. Sätt koordinaten mitt på, bilden är 16x16 stor
Jämför med hur man gör i en vanlig lista:
 skottlista[skott_i]-&gt;Sprite.SetCenter(8,8);

När spelet är slut är det enkelt att radera hela vectorn med allt sitt innehåll med kommandot clear.
 vSkottlista.clear();

=== Radera enstaka element i en vector ===
Man kan inte gå igenom en vector på samma sätt som man gör med en lista, kontrollera post efter post och radera de som motsvarar ett indexnummer. Det man får göra i en vector är att man noterar vilket indexnummer posten man står på har. Därefter ställer man sig på den första posten och sedan raderar man den post man sparat indexnumret till, med utgångspunkt från första posten. Krångligt?

Anta att vi vill radera post nummer fyra i en vector. Koden är då:
 ei = 4;
 vSkottlista.erase(vSkottlista.begin() + ei); //Radera motsvarande kanonkula

Slutligen: när jag modifierade koden från listor till vectorer blev all grafik vita rutor, bilderna saknades. För att komma runt det problemet laddas bilderna in i själva programmet istället för inuti klasserna.

== Include vector ==
När man lägger till en vector kan det gå bra att inte lägga in någon &quot;include&quot; sats. Det finns andra headerfiler som kan inkludera den. I alla fall i visual c++ ingår STL containrarna som standard. Men, för att vara riktigt säker, bör du lägga till:
 #include &lt;vector&gt;
Använder du ett deque får du lägga till den includesatsen också/istället.
 #include &lt;deque&gt;

== Komplett kod baserad på vector istället för array ==
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;vector&gt; //Lägg till när du använder en vector
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Audio.hpp&gt;
 
 #define M_PI 3.14159265358979323846 /* pi som statisk konstant*/
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 using namespace std;
 
 //Class för skottet
 class Pansarvagnsskott
 {
 public :
 Pansarvagnsskott(double  ut_hastighet, double ut_vinkel, bool ut_kan_ses); //Konstruktion
 ~Pansarvagnsskott(){};
 double target_x;
 double target_y;
 double hastighet;
 double vinkel;
 bool kan_ses;
 sf::Sprite Sprite; // en per instans
 sf::Image Image; //bildfilshållaren
 };
 
 Pansarvagnsskott::Pansarvagnsskott(double  ut_hastighet, double ut_vinkel, bool ut_kan_ses) 
 {
 hastighet=ut_hastighet;
 vinkel=ut_vinkel;
 kan_ses = ut_kan_ses;
 Sprite.SetRotation(vinkel);//Ge den rätt vinkel redan från start
 Sprite.SetImage(Image); //ge bilden till spriten
 //Obs, ingen image här - det ger vita rutaor i en vector
 }
 
 class Explosion
 {
 public:
 Explosion(bool ut_playing, bool ut_has_played, double ut_starttid); //Konstruktion
 ~Explosion(){};//Destruktor
 
 sf::Sprite Sprite; // en per instans
 sf::Image Image; //bildfilshållaren
 
 //var skall explosionen ske?
 double target_x; 
 double target_y;
 
 //Var i sprite sheeten skall vi börja  kopiera bilder
 int  topkoordinatX;
 int  topkoordinatY;
 
 double starttid; //Vid vilket ögonblick skall explosionen starta?
 bool playing; //visas den upp?
 bool has_played; //Har den visats färdigt?
 
 void get_explosionsbild() //Ta ut rätt koordinater i sprite sheeten för visning av explosion
 {
  //Ta fram rätt bild
  Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(topkoordinatX,topkoordinatY, topkoordinatX + 64,topkoordinatY + 64));
  //Funktionen ger övre vänstra hörnets koordinater
  //då kan vi själva räkna ut nedre högra hörnet eftersom bilderna är 64 x 64 stora
 }
 
 };
 
 Explosion::Explosion(bool ut_playing, bool ut_has_played, double ut_starttid) //Initiering
 {
 playing = ut_playing; //Avgör om animationen spelar. Ange false som standard
 has_played = ut_has_played; //Ställs från funktion utanför klass, false från början
 starttid = ut_starttid; //När börjar explosionen
 Sprite.SetImage(Image); //ge bilden till spriten 
 //Obs, ingen image här - det ger vita rutaor i en vector
 }
 
 
 //En moderklass för alla fordon i spelet
 class fordon 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 fordon(double  hastighet, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int pansar);//startvärden
 
 //Destruktion
 ~fordon(){};
 
 double  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int pansar; //Hur mycket tål den
 sf::Sprite sprite; //Används i grafiskt läge
 };
 
 
 //Konstruktionsdeklaration, fordon--------------------------------------------------
 fordon::fordon (double  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar) 
 {
    hastighet=ut_hastighet;
    spelare_x=ut_spelare_x;
    spelare_y=ut_spelare_y;
    bensin = ut_bensin;
    pansar = ut_pansar;
 //Också vill vi se att det verkligen skapas ett fordon när underklasserna skapas
 std::cout &lt;&lt; &quot;Ett fordon rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl; 
 }
 
 
 //Skapa en klass som ärver fordon
 class stridsvagn : public fordon
 {
 public:
 int ammunition; // Avgör hur många skott som finns i stridsvagnen.
 stridsvagn(double  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar):
 fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 ammunition=100;
 }
 
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 //Funktioner
 void skott()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kommer!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 ammunition = ammunition-1;
 std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kvar=&quot; &lt;&lt;ammunition &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 };
 
 
 void explosionsbildruta(double speltid, Explosion &amp;Klassinstans);
 //Funktion som tar fram x och y koordinat på sprite sheet för explosionsbilder
 //och som stänger av animationen om fler än 25 bilder visas
 
 bool check_hit(double x, double y);
 //Funktion som kollar om kulan träffat ett mål
 
 double  mot_koordinat(sf::Sprite &amp;sprite, sf::RenderWindow &amp;window, double position_X, double position_Y, int gradjusterare); 
 //Funktion som roterar pansarvagnen mot en speciell koordinat
 
 //******************************************************PROGRAMSTART********************************************************
 
 int main (int argc, char *argv)
 { //main startar
        //För att kunna styra animationer i spelet måste vi kunna hålla koll på tiden. 
       //Det finns många sätt att göra det på och det här är det sämsta
       //men det fungerar och är lätt att förstå.
       sf::Clock spelklocka; //Skapa en spelklocka
       spelklocka.Reset(); //Ställ den på 0
 
       //Övriga variabler
       double  explosionsstarttid = 0.0f;
       //bool visaexplosion = false; //skall den visas?
 
  
      //Variabler för att hålla ordning i listorna
      int skott_i=0; // avgör var vi är i kanonkulelistan
       int si = 0; //räknare
 	  int exp_i=0; //0-100 avgör var vi är i explosionslistan
       int ei = 0; //räknare
 
 	   //Vector för pansarvagnsskott
 	   std::vector&lt;Pansarvagnsskott&gt; vSkottlista;
 	   //Vector för explosioner
 	   std::vector&lt;Explosion&gt; vExplosionslista; 
 
 	   //Bilderna för skotten, dels en granat och dels en explosion
 	   //Ligger laddningen inom klassen skapas vita rutor istället
 
 	sf::Image KanonkulaImage; //kanonkula
 		if (!KanonkulaImage.LoadFromFile(&quot;Eight-Ball-icon.png&quot;)) //Programmet försöker att ladda in en bildfil i det tomma bildobjektet     
 		std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: Eight-Ball-icon.png &quot; &lt;&lt; std::endl;  
 
 	sf::Image ExplosionImage; //explosion
 		if (!ExplosionImage.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;)) //Programmet försöker att ladda in en bildfil i det tomma bildobjektet      
 		std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: xplosion17.png &quot; &lt;&lt; std::endl; 
 
       //Olika värden för att styra stridsvagnen
       float newx = 0.0f; //ditt stridsvagnen skall gå
       float newy = 0.0f; //dit stridsvagnen skall gå
       float speed = 2.0f; //stridsvagnens hastighet.
       double vinkel =0.0f; //Stridsvagnens vinkel
 
 
       //Skapa först en stridsvagn
      //stridsvagn(int ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
      stridsvagn stridsvagn1(0.01f, 100.0,100.0,100,100);
 
             //Skapa bild
        sf::Image bild; //skapa en tom bildhållare som heter bild
        if (!bild.LoadFromFile(&quot;MH_Tank.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
        //fyll den tomma bildhållaren med bilden MH_tank.png
        stridsvagn1.sprite.SetImage(bild);
 
      //nu har vi en stridsvagn, Placera ut stridsvagnen på spelplanen
        stridsvagn1.sprite.SetPosition(stridsvagn1.spelare_x,stridsvagn1.spelare_y);
 
        //Det är jobbigt att inte riktigt veta var mitten är på stridsvagnen
        //Ändra positionen där stridsvagnen är från övre vänstra hörnet till mitt på bilden.
        stridsvagn1.sprite.SetCenter(stridsvagn1.sprite.GetSize().x / 2 , stridsvagn1.sprite.GetSize().y / 2);
 
     //Ladda in de två ljuden
        //Ljud för att avlossa kanonen
      sf::SoundBuffer kanonljud; //skapa en ljudbuffer/hållare
      if (!kanonljud.LoadFromFile(&quot;explosion-03.wav&quot;)) //ladda in en fil i hållaren
      {
      std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta ljudfilen: explosion-03.wav &quot; &lt;&lt; endl; 
      }
      sf::Sound kanoneffekt; //skapa ett ljud i spelet för kanonen som vi döper till kanoneffekt
      kanoneffekt.SetBuffer(kanonljud); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.
 
       //Ljud när granaten exploderar
      sf::SoundBuffer explosionsljud; //skapa en ljudbuffer/hållare
      if (!explosionsljud.LoadFromFile(&quot;bomb-03.wav&quot;)) //ladda in en fil i hållaren
      {
      std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta ljudfilen: bomb-03.wav &quot; &lt;&lt; endl; 
      }
      sf::Sound ljudeffekt; //skapa ett ljud i spelet som vi döper till ljudeffekt
      ljudeffekt.SetBuffer(explosionsljud); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.
 
 	/**************  Programstart ***********************************************************/
 
    sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test av pansarvagn&quot;); 
   // Skapa fönstret vi skall testa explosionerna i
 
   while (App.IsOpened())
      { //while 1 startar, spelet körs
 		
        sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
        while (App.GetEvent(Event))
          { //while 2 börjar, kontrollerar händelser
 			
           if (Event.Type == sf::Event::MouseButtonPressed) // En musknapp har tryckts ner
          {//musknapp, vilken som helst
           if (Event.MouseButton.Button == sf::Mouse::Left)
             { //vänster musknapp
             //Vrid stridsvagnen i rätt vinkel
            mot_koordinat(stridsvagn1.sprite, App, App.GetInput().GetMouseX(), App.GetInput().GetMouseY(), 90);
            stridsvagn1.spelare_x = App.GetInput().GetMouseX(); //Ge stridsvagnen en X-koordinat att gå mot
            stridsvagn1.spelare_y = App.GetInput().GetMouseY(); //Ge stridsvagnen en Y-koordinat att gå mot
            } //vänster musknapp
           }//slut mus, vilken knapp som helst
 
 
           if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
           App.Close();
 
           if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
 		   { //Avsluta programmet
 			   //Radera vectorer för att ge tillbaka minne
 				vExplosionslista.clear();
 				vSkottlista.clear();
 				App.Close();//avsluta programmet om man klickar på ESC
 		   } //avsluta programmet
 
 
 		   /************************* Kanonskott *******************************************************************************************/
 		   // Här kommer koden för att avlossa kanonen!
 		   // Ett explosionsljud spelas upp
 		   // Mängden ammunition i stridsvagnen räknas ner ett steg
 		   // En ny kanonkula skapas och läggs in i en array
 		   // Kanonkulans mittpunkt sätts mitt på kulan istället för i övre högra hörnet
 		   // Kanonkulan har sin mittpunkt på samma punkt som pansarvagnen har sin
 		   // För varje kula skapar vi en potentiell explosion med samma indexnummer
 		   // Explosionens mittpunkt placeras på samma ställe som kulans mittpunkt
 		   // Räknaren skott_i flyttar ett steg upp och väntar på nästa kula
 		   // Slutligen synkroniseras skottlistan med explosionslistan
 		   /********************************************************************************************************************/
 
            if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Space))
           {//Spacetangent nertryckt
           kanoneffekt.Play(); //spela upp kanonljudet
           stridsvagn1.skott();    //Skjut med stridsvagnens funktion       
 
 		   //Nytt- vi använder vektorer
 		   vSkottlista.push_back( Pansarvagnsskott(1.0f,stridsvagn1.sprite.GetRotation(), true) ); //Lägger en kula i vector
 		   		                  //Skapa ett nytt skott med:
                                 //hastighet 1.0f och vinkel exakt samma som stridsvagnen och true= den syns.
 		   //vSkottlista.at(skott_i).Sprite.SetCenter(vSkottlista.at(skott_i).Sprite.GetSize().x / 2 , vSkottlista.at(skott_i).Sprite.GetSize().y / 2); //Sätt koordinaten mitt på 
 		   vSkottlista.at(skott_i).Sprite.SetCenter(8,8); //Sätt koordinaten mitt på, bilden är 16x16 stor
 		   //Kan även skrivas vSkottlista[skott_i].Sprite.SetCenter(vSkottlista.at(skott_i).Sprite.GetSize().x / 2 , vSkottlista.at(skott_i).Sprite.GetSize().y / 2); //Sätt koordinaten mitt på 
 		   
 		   vSkottlista.at(skott_i).Sprite.SetPosition(stridsvagn1.sprite.GetPosition().x,stridsvagn1.sprite.GetPosition().y); //Placera ut den på samma punkt som pansarvagnen
 		   vExplosionslista.push_back( Explosion(false, false, spelklocka.GetElapsedTime()) );//lägger en explosion i vector
 		   vExplosionslista.at(skott_i).Sprite.SetCenter(32,32); //Hela bilden är 64 x 64
 
 		   //Slutligen, ge bilderna utifrån
 		   vExplosionslista.at(skott_i).Sprite.SetImage(ExplosionImage); //ge bilden till spriten 
 		   vSkottlista.at(skott_i).Sprite.SetImage(KanonkulaImage); //ge bilden till spriten
 
 
 		   //Både nytt och gammalt
           skott_i++; //Räkna upp till nästa plats i kön för nästa skott 
 		   exp_i = skott_i; //Synkronisera de två listorna (skott och explosioner) så att de alltid pekar på samma postnummer i 
 		                    //båda listorna. Det behövs sedan för att rita ut korrekt animation på rätt plats
            }//Spacetangent nertryckt
 
         } //while 2 slutar
 
               //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
               App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
 
 			   /**************************** Flytta på skotten på spelplanen ****************************************/
 
 				if ( vSkottlista.empty() == false )
 					{ // om vectorn inte är tom
 
 				      for (si=0; si &lt; vSkottlista.size(); si++) //for istället för while eftersom vi inte vet antalet poster längre
                       { //Gå igenom hela listan
                      vinkel = vSkottlista.at(si).vinkel; // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
                      newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * vSkottlista.at(si).hastighet; //Flytt i x-led
                      newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * vSkottlista.at(si).hastighet; //Flytt i Y-led
                      vSkottlista.at(si).Sprite.Move(newx*-1, newy*-1); //gånger * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
 	
 					  //Kolla träff
 					  if (check_hit(vSkottlista.at(si).Sprite.GetPosition().x, vSkottlista.at(si).Sprite.GetPosition().y) == true)
 					  {//träff
 						  //Enklast möjligt; samma explosionsljud används hela tiden
 					   if (vSkottlista.at(si).hastighet &gt; 0)
 					   {//kulan är i rörelse
 						vExplosionslista.at(si).playing = true; //börja spela upp animationen.
 					   	vExplosionslista.at(si).target_x = vSkottlista.at(si).Sprite.GetPosition().x; //x och y
 						vExplosionslista.at(si).target_y = vSkottlista.at(si).Sprite.GetPosition().y; 
 						if(ljudeffekt.GetStatus() != sf::Sound::Status::Playing)
 						  {
 						   ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet om den inte spelas redan
 						  // while(ljudeffekt.GetStatus() == sf::Sound::Status::Playing) {}
 						  }	
 						else
 						  {
 							ljudeffekt.Stop(); //stoppa och påbörja ljudet igen
 							ljudeffekt.Play();
 							//while(ljudeffekt.GetStatus() == sf::Sound::Status::Playing) {}
 						  }
 					   }//kulan är i rörelse
 
 					   	vSkottlista.at(si).kan_ses=false; //Gör så att kulan försvinner
 					   vSkottlista.at(si).hastighet = 0; //ge kulan hastighet 0
 					  }//träff
 				if (vSkottlista.at(si).kan_ses==true)
                    App.Draw(vSkottlista.at(si).Sprite); 
                         }//gå igenom hela listan
 
 			  }//om vectorn inte är tom
 
 			  
                 //Var skall pansarvagnen gå?
                 vinkel = stridsvagn1.sprite.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
                 newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * stridsvagn1.hastighet;
                 newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * stridsvagn1.hastighet; 
                 stridsvagn1.sprite.Move(newx*-1, newy*-1); //Multiplikation * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
                 App.Draw(stridsvagn1.sprite); //Rita upp stridsvagnen
                  
 //********** Visa upp animationerna*******************************************************************************************//
 
 				 // Dags att rita upp animationerna av explosionerna
 				 // Vi gör det sist av allt så att explosionerna ligger ovanpå
 				 // både kanonkulor och stridsvagnar.
 				 //
 				 // Precis som vi går igenom listan av kulor som skall flyttas
 				 // går vi igenom listan av explosioner för att se om värdet &quot;playing&quot; är true/sant
 				 // och om den inte spelats upp klart. Om båda är sant visas bildrutan upp
 				 //
 				 // Funktionen &quot;explosionsbildruta&quot; används för att välja ut rätt x/y koordinater
 				 // för rätt bild i sprite sheeten. 
 
 
 				 //__________________________VECTORSÄTTET___________________________-----
 
 			 if ( vExplosionslista.empty() == false )
 			  { // om vectorn inte är tom
 				  		for (ei=0; ei &lt; vExplosionslista.size(); ei++) //for istället för while eftersom vi inte vet antalet poster längre
                       { //Gå igenom hela listan
 					if (vExplosionslista.at(ei).playing == true &amp;&amp; vExplosionslista.at(ei).has_played == false ) //man är under 26 bilder
 		           { 
 		            explosionsbildruta(spelklocka.GetElapsedTime(), vExplosionslista.at(ei)); //Ge spritens bild rätt x och y koordinater, funktion
                    vExplosionslista.at(ei).get_explosionsbild(); //Välj rätt bild till explosionen, funktion inom klassen Explosion
 	                vExplosionslista.at(ei).Sprite.SetPosition(vExplosionslista.at(ei).target_x, vExplosionslista.at(ei).target_y); //Placera ut den på rätt ställe
 	                App.Draw(vExplosionslista.at(ei).Sprite); //Rita ut bilden på explosionen  
 		           }
 						} //Gå igenom hela listan
 			 }//Om vectorn inte är tom
 				
 
 //**********Slut på att visa upp animationerna*****************************************************
 
         App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 
 //Radera slutligen alla kulor och explosioner som inte används
 if ( vExplosionslista.empty() == false )
 	{ // om vectorn inte är tom
 
 	for (ei=0; ei &lt; vExplosionslista.size(); ei++) //for istället för while eftersom vi inte vet antalet poster längre
 		{ //Gå igenom hela listan
 
 		if (vExplosionslista.at(ei).playing == false &amp;&amp; vExplosionslista.at(ei).has_played == true) //man är över 26 bilder
 			{ //animationen är klar
 			vExplosionslista.erase(vExplosionslista.begin() + ei); //Raderar ut den färdiga explosionen
 			vSkottlista.erase(vSkottlista.begin() + ei); //Radera motsvarane kanonkula
 			skott_i = skott_i - 1; //Återställ antalet poster
 			exp_i = skott_i;   //I bägge variablerna
 			} //animationen klar
 
 		} //Gå igenom hela listan
 
 } // om vectorn inte är tom
 
 
      } //while 1 slutar
   return 0;
 } //main slutar**********************************************************************************
 
 //Funktioner som används i spelet
 
 void explosionsbildruta(double speltid, Explosion &amp;Klassinstans)
 {
 //De koordinater vi är ute efter
 int utx = 0;
 int uty = 0;
 
 double tidsomgaott = speltid-Klassinstans.starttid; //Hur lång tid har det gått sedan explosionen startade
                                                    //Starttiden finns lagrad inuti klassen
 double visningstid = 0.05; //0.05 sekund mellan varje bild
 //25 bilder = värden mellan 0.25-1.25  vid 0.05
 
 //Räkna ut Y koordinaten
 if (tidsomgaott &lt;= (visningstid * 5)) //rad 1
   uty = 0;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 5  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *10)//rad 2
   uty = 64;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 10  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *15)//rad 3
   uty = 128;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 15  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *20)//rad 4
   uty = 192;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 20  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *25)//rad 5
   uty = 256;
 //Räkna ut x koordinaten
  
 //Rad 1
 if (tidsomgaott &gt;= 0.0 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid)
  utx = 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 2))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 2) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 3))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 3) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 4))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 4) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 5))
 utx= 256;
 
 //Rad 2
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 5 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *6)
 utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 6 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 7))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 7) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 8))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 8) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 9))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 9) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 10))
 utx= 256;
 
 //Rad 3
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 10  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *11)
  utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 11 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 12))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 12) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 13))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 13) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 14))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 14) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 15))
 utx= 256;
 
 //Rad4
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 15  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 16)
  utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 16 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 17))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 17) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 18))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 18) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 19))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 19) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 20))
 utx= 256;
 
 //Rad5
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 20  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *21)
  utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 21 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 22)
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 22 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 23)
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 23 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 24)
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 24 &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid * 25)
 utx= 256;
 
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 25))
   Klassinstans.has_played = true; //Visa bara 25 bilder, sluta spela upp animationen
 
 Klassinstans.topkoordinatX = utx; //skriv in koordinaterna direkt i klassen
 Klassinstans.topkoordinatY = uty; //låt klassen beräkna bilden
 } //funktionsslut
 
 //Kolla om kulan har träffat en vägg***********************************************************
 bool check_hit(double x, double y) //se om kulan träffat
 {
 bool kulan_har_traeffat = false;
 if (x &lt; 50 || x &gt; 750)
 	 kulan_har_traeffat = true;
 if (y &lt; 50 || y &gt; 550)
 	 kulan_har_traeffat = true;
 
 return kulan_har_traeffat;
 }
 
 
 //Rotera stridsvagn mot en speciell koordinat *****************************************************************************************
 double mot_koordinat(sf::Sprite &amp;sprite, sf::RenderWindow &amp;window, double position_X, double position_Y, int gradjusterare)
 {
 double spritensvinkel; //Den vinkel vår sprite stannar på
 double PI = 3.14159265358979323846; //Utifall att pi inte är definierad
 
 if (position_X &lt;= sprite.GetPosition().x) //Kollar om inte x eller y är likadana 
 sprite.SetRotation  (((-1* 360 / PI * (atan2(static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().y - position_Y) , static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().x - position_X))))/2)+gradjusterare); 
   else 
 sprite.SetRotation  (((-1* 360 / PI *(atan2(static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().y - position_Y) ,  static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().x - position_X))))/2)+gradjusterare); 
 
 window.Draw(sprite); //Rita ut ändringen
 
 spritensvinkel = sprite.GetRotation(); //ta fram vinkeln
 return spritensvinkel; //Skicka tillbaka vinkeln  
 }
 
 //***************************************PROGRAMSLUT*****************************************************************//</text>
      <sha1>5rwe3rf7jauiicrhmbk7kywfytdpvti</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Uppbyggnad av ett program</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8032</id>
    <revision>
      <id>53300</id>
      <parentid>38586</parentid>
      <timestamp>2022-10-30T22:52:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>melan &gt; mellan</comment>
      <origin>53300</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3722" sha1="j6shiypbo0lavobru89bobi8amnp5rl" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Det är lätt att man, när man kopierar kod mellan olika projekt och sidor, hamnar fel i koden. Speciellt när man gör spel är det viktigt att tänka på att det bara kan finnas en spelloop och att det som hamnar inom spelloopen aktiveras drygt 60 ggr i sekunden. En enkel struktur för ett dataprogram eller spel ser ut så här:

 INCLUDE
 DEFINE
  
 Klassdeklarationer
 Funktionsdeklarationer
 Globala variabler
 CONST värden som inte kan ändras
 
 MAIN startar
 
 Alla lokala variabler
 
  Alla händelser
 
     Spelloop startar 
           Spelet
     Spelloop slutar
 
  (ev. Uppsnyggning vid avslut)
 
 MAIN slutar
 
 Funktionsbeskrivningar

Alla includefiler och definitioner måste ligga först. Klassdeklarationer behöver inte ligga först, men om de ligger sist är man aldrig säker på att klasserna fungerar i spelet. Likadant är det med funktionsdeklarationerna. Man kan definiera alla funktioner efter MAIN har avslutats, men det kan uppstå udda fel som är svåra att lösa. Globala variabler kan anses onda, men det är onekligen enkelt att ha dem med. En variabel som står som global variabel behöver inte anges i funktionsdeklarationerna, funktionerna hittar dem ändå.

Konstanta värden är bra att ha i vissa sammanhang. Ett typexempel är PI som man beräknar cirklars areor och omkrets med. Skall man beräkna PI först med hundratals decimaler tar det onödigt lång tid för programmet och eftersom PI aldrig ändras är det bäst att ha värdet som en konstant. Det kan skrivas på två olika sätt:
 #define PI 3.14159 //Det gamla sättet som man helst skall undvika, kan lika gärna skrivas in i &quot;define&quot; överst. Inget ; -tecken i slutet.
 const double PI = 3.14159; //C++ standardsätt att skriva det på och då har det ett ; -tecken i slutet

MAIN är egentligen en funktion. Det är därför variabler inuti MAIN inte automatiskt kan nås av andra funktioner utan att man tydligt anger dem. I början av MAIN anger man alla olika variabler som programmet skall använda. De måste definieras innan de används. 

Därefter fyller man i händelser. I ett spel är det &quot;input&quot; som tangentnedtryckningar o.dyl. 

Därefter kommer spelloopen. Inuti den händer själva spelet. Allt som rör sig på skärmen skall finnas med i loopen, allt från animationer till racerbilar och stridsvagnar MEN inget bakgrundsljud. Funktioner som skall vara igång hela spelet måste nämligen ligga utanför spelloopen, annars startas och avbryts de om och om igen 60 gånger i sekunden. Det är lätt att göra fel med detta. Man kan bara ha en enda spelloop i ett spel. Det är ett vanligt nybörjarfel när man kopierar och klistrar kod att man får med sig ännu en spellooop, men det är bara den första som kommer att fungera.

Bara för att det blir &quot;game over&quot; är det inte säkert att spelet är slut. Man kanske vill visa en splash screen eller ett meddelande, det visas efter spelloopens slut.

Efter MAIN ligger normalt sett alla funktionsbeskrivningar.


'''Avancerat'''

Så fort du börjar få mer kod att hantera lägger man normalt sett alla klassdeklarationern och funktionsdeklarationerna i ett separat dokument kallat ett &quot;header&quot; dokument och alla klassbeskrivningarna och funktionsbeskrivningarna i ett annat dokument som länkas till headerdokumentet. På det viset finns bara alla INCLUDE, DEFINE och det inom MAIN kvar i huvuddokumentet och koden blir renare och enklare att hantera. Fortfarande måste dock alla animationer och allt som rör i spelet ligga inom spelloopen. Om det istället sker inuti separata funktioner stannar spelet upp och du får hackiga spel, något som också är ett vanligt nybörjarfel.</text>
      <sha1>j6shiypbo0lavobru89bobi8amnp5rl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Enkelt kortspel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8034</id>
    <revision>
      <id>40943</id>
      <parentid>38543</parentid>
      <timestamp>2014-03-21T08:29:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jonte93</username>
        <id>3535</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>40943</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3131" sha1="arbhc9yihueh9vw73h76oy9g6jp34k1" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Källkod, beskrivning kommer snart
 
 //Kort finns här http://www.jfitz.com/cards/ 
 //Enstaka kort är i 8 bit png så de får sparas som bmp istället
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;string&gt;
 #include &lt;sstream&gt; //För att kunna konvertera siffror till text
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 // #include &lt;SFML\Audio.hpp&gt; bara om du vill ha ljud
 using namespace std;    // utifall att konsolen behövs för felsöknning
 
 int main()
 { //programstart
 
   //Vi måste få svenska tecken att fungera i programmet
  locale swedish(&quot;swedish&quot;);
  locale::global(swedish);
  sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML kortspel&quot;); // Skapa fönstret vi skall ha spelet i
 
  //Ladda in bilden
 
  sf::Image spelkort; //Spelkort spritemap
  if (!spelkort.LoadFromFile(&quot;classic-playing-cards.png&quot;)) //Hämta bildfilen    
      { std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: xclassic-playing-cards.png&quot; &lt;&lt; std::endl;}
  //Varje kort är 74x98 pixlar
  
    sf::Image spelkortbak; //Spelkortsbaksida spritemap
  if (!spelkortbak.LoadFromFile(&quot;b1fv.bmp&quot;)) //Hämta bildfilen    
      { std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: b1fv.bmp&quot; &lt;&lt; std::endl;}
 
  //Skapa baksidan på ett spelkort
   sf::Sprite datorkortlek(spelkortbak); //Skapa sprite för neutral baksida
   datorkortlek.SetPosition(100,300); //Placera ut 
 
 
   //Placera ut spelarens kort
   sf::Sprite spelarkort(spelkort); //Skapa sprite för dina drag
   spelarkort.SetPosition(200,200); //Placera ut 
   spelarkort.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,74,98));
 
   //Placera ut bankens kort
    sf::Sprite spelare2kort(spelkort); //Skapa sprite för den andra spelarens drag
    spelare2kort.SetPosition(200,400); //Placera ut 
    spelare2kort.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,74,98));
 
       while (App.IsOpened())  //Starta spel-loopen
      {  //Spel-loopen börjar
 
        sf::Event Event; 
        while (App.GetEvent(Event)) //Reagera på händelser 
        { //Händelser från tangentbord och mus
 
 	    if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
            App.Close(); 
                                        
            if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
                { //om det är en tangent som tryckts ner
 
                 if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
                      App.Close(); 
                 if (Event.Key.Code == sf::Key::Return) // Return/enter
                     {//Entertangent
                                                
                     }//Slut på entertangent
 	    }//Slut på tangenttryck
 			
          } //Slut händelser från tangentbord och mus
 
 		
          //Rensa allt i fönstret och ersätt med blå färg
          App.Clear(sf::Color(0, 0, 255)); 
 			  
 
         //Rita upp korten
         App.Draw(datorkortlek);
 	 App.Draw(spelarkort);
         App.Draw(spelare2kort);
         //Visa upp spelet
 	 App.Display();
 
 	}//Slut på spel-loop
  return 0;
 }//programslut</text>
      <sha1>arbhc9yihueh9vw73h76oy9g6jp34k1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:%</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8035</id>
    <revision>
      <id>45819</id>
      <parentid>32443</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:42:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat</comment>
      <origin>45819</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="112" sha1="4x49fhbaaxnbs5hgfn5xyrgumne4a9e" xml:space="preserve">[[fil:{{{1|0}}}percent.svg|{{{2|100px}}}]]
&lt;noinclude&gt;[[kategori:Specialteckensmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4x49fhbaaxnbs5hgfn5xyrgumne4a9e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Andra Världskriget</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8036</id>
    <revision>
      <id>33466</id>
      <parentid>32449</parentid>
      <timestamp>2012-02-25T22:02:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.230.222.184</ip>
      </contributor>
      <origin>33466</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1498" sha1="94rsntr1uc9y3o6x920ulpq2w63g1lf" xml:space="preserve">'''Andra Världskriget''' är namnet på den konflikt som skakade världen 1939-1945.

== Förord ==
Andra Världskriget är nog ett av de värsta händelserna som världen genomgått och när invånarna i Hessen 1962 skulle ranka de värsta katastrofer som drabbat Tyskland så kom Andra Världskriget, föga förvånande, på andra plats. I Andra Världskriget deltog som mest ett 50-tal länder och kriget dog cirka 60 miljoner människor vilket gör kriget till det dödligaste någonsin. Kriget lede också till många vederbördor för civilbefolkningen som bland annat drabbades av sönderskjutna hus i Normandie och omfattande bombningar. Kriget lede också till att många nya vapen såsom atombomben gjorde entré, ett vapen man än idag försöker begränsa användandet av. Hur som helst kan man bara konstatera att andra världskriget har haft en avgörande roll i den moderna historien.

== Kapitel ==
# [[/Bakgrund/]]
# [[/Inledande skede: Invasionen av Polen och Låtsaskriget/]]
# [[/Blitzkriget slår mot Frankrike, Invasionen av Västeuropa/]]
# [[/Slaget om Storbritannien/]]
# [[/Ökenkriget/]]
# [[/Avgörandets tid: Operation Barbarossa och anfallet mot Pearl Harbour/]]
# [[/Slaget om Atlanten/]]
# [[/Stillahavskriget/]]
# [[/Dagen D/]]
# [[/Operation Bagration: Stalin slår tillbaka/]]
# [[/Ardenneroffensiven/]]
# [[/Slutstriden: Slaget om Berlin/]]
# [[/Atombombningarna och Japans kapitulation/]]
# [[/Efterspel/]]

[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:Planerade böcker]]</text>
      <sha1>94rsntr1uc9y3o6x920ulpq2w63g1lf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Citat</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8037</id>
    <revision>
      <id>32450</id>
      <timestamp>2011-12-12T21:27:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rasmus 28</username>
        <id>2908</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{| style=&quot;{{  #switch:{{{position|}}}   |höger   = float:right;margin:1em 0em 1em 1em;max-width:22em;   |vänster = float:left;margin:1em 1em 0em 1em;max-width:22em;   |margi...'</comment>
      <origin>32450</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="959" sha1="21eklt8e5q81rrlaa7weyk51cootzqo" xml:space="preserve">{| style=&quot;{{
 #switch:{{{position|}}}
  |höger   = float:right;margin:1em 0em 1em 1em;max-width:22em;
  |vänster = float:left;margin:1em 1em 0em 1em;max-width:22em;
  |margin:auto;
}}border-collapse:collapse;{{
 #ifeq: {{{ram}}} | ja
  | border: 1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;
  | background-color:transparent;
}}&quot; class=&quot;cquote&quot;
{{#ifeq:{{{citattecken}}}|nej||{{!}} style=&quot;color:#b2b7f2;font-size:3em;font-family:serif;padding:.35em;vertical-align:top;&quot; valign=&quot;top&quot; {{!}} '''”'''}}
| style=&quot;padding:.3em;&quot; |{{{1&lt;noinclude&gt;|{{lorem ipsum}}&lt;/noinclude&gt;}}}
{{#ifeq:{{{citattecken}}}|nej||{{!}} style=&quot;color:#b2b7f2;font-size:3em;font-family:serif;padding:.35em;vertical-align:bottom;&quot; valign=&quot;bottom&quot; {{!}} '''„'''}}
{{#if:{{{2|}}}{{{3|}}}|
{{!-}}
{{!}} colspan=&quot;{{#ifeq:{{{citattecken}}}|nej|1|3}}&quot; style=&quot;padding-right: 4em;text-align:right;font-size:smaller&quot; {{!}}{{#if:{{{2|}}}|— {{{2}}}}}{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{2|}}}|,}} {{{3}}} }}}}
|}</text>
      <sha1>21eklt8e5q81rrlaa7weyk51cootzqo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:!-</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8038</id>
    <revision>
      <id>45818</id>
      <parentid>32451</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:41:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat</comment>
      <origin>45818</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="72" sha1="l4one3v7kfqem96yh9szkvgrhsb37es" xml:space="preserve">|-
&lt;noinclude&gt;[[kategori:Specialteckensmallar|{{PAGENAME}}]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>l4one3v7kfqem96yh9szkvgrhsb37es</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/C++ referenser online/sortera listor i C++ för nybörjare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8039</id>
    <revision>
      <id>38539</id>
      <parentid>36309</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:20:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38539</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5166" sha1="6gfp5mspoq87as1lkd69zeosir25hf0" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Bubble sort ==
Listor är vanligt förekommande i alla typer av C++ programmering. Det finns många olika sätt att sortera listor men den enklaste av allihop kallas &quot;bubble sort&quot;. Namnet har metoden fått som jämförelse av kolsyrebubblor i ett glas läsk som långsamt flyter upp till ytan. 

Principen för bubble sort är riktigt enkel. Enligt den här principen flyttas de högre talen uppåt och de lägre neråt tills de kommit i rätt ordning, men man kan naturligtvis göra helt tvärtom:
*Man tar en lista med nummer
*Man jämför det första numret med det andra numret
*Är det första numret lägre byter numren plats.
*Man hoppar till post två och jämför med post tre
*Om numret på post två lägre än post tre byter numren plats.
*Fortsätt så hela listan igenom och börja om med post ett om man sorterat någon post i listan
*Om man gått igenom hela listan utan att en enda post bytt plats är listan färdigsorterad.


=== Fördel ===
Mängden kod som krävs för att sortera listan är minimal.

=== Nackdel ===
Det är den sorteringsmetod som tar allra längst tid så den bör bara användas på korta listor.

=== Kodexempel: ===

 //Så här kan bubblesortfunktionen se ut
 void bubbleSort(int *array, int length)//Bubble sort funktion 
 {
    int i; //Räknare från 0 till listlängd
 	int j; // Räknare 
 
    for(i=0;i&lt;length;i++) //räkna listan
    {
        for(j=0; j&lt; i;j++) //Så länge det finns ett j som är mindre än i
 			            //så länge kommer siffror att byta plats
        {
            if(array[i]&gt;array[j]) //Om siffran i listan är störren än j
            {
                int temp=array[i]; //byt plats siffran i listan med temp
                array[i]=array[j]; //byt plats så på i och j
                array[j]=temp; // ge j värdet som i hade innan
                printElements(array, length); //skriv ut värdena på skärman
            }
        }
 
    }
 
 }

Om du vill se effekterna av sorteringen kan du skriva ut alla elementen i listan med:
 void printElements(int *array,int length) //skriv ut varje post i listan
 {
    int i=0;
    for(i=0;i&lt;length;i++)
        cout&lt;&lt;array[i]&lt;&lt;&quot;, &quot;;
    cout &lt;&lt; endl;
 }

Bubble sort, komplett kodexempel:
 
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 using namespace std;
 
 void bubbleSort(int *array, int length);
 //Innehåller en lista med heltal och en siffra över hur lång listan är
 
 void printElements(int *array,int length);
 //Innehåller samma sak
 
 int main(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
  	const int length = 10; //Listans längd
 	int Bubble[length]={0,1,2,3,4,5,6,7,8,9};
        //Jag valde 0-10 bara för att visa tydligt hur det fungerar
 	bubbleSort(Bubble,length);
 	return 0;
 }
 
 //Funktionerna
  void printElements(int *array,int length) //skriv ut varje post i listan
 {
    int i=0;
    for(i=0;i&lt;length;i++)
     cout&lt;&lt;array[i]&lt;&lt;&quot;, &quot;;
     cout &lt;&lt; endl;
 }
 
 void bubbleSort(int *array, int length)//Bubble sort funktion 
 {
   int i; //Räknare från 0 till listlängd
   int j; // Räknare 
 
    for(i=0;i&lt;length;i++) //räkna listan
    {
        for(j=0;j&lt; i;j++) //Så länge det finns ett j som är mindre än i
 			            //så länge kommer siffror att byta plats
        {
            if(array[i]&gt;array[j]) //Om siffran i listan är störren än j
            {
                int temp=array[i]; //byt plats siffran i listan med temp
                array[i]=array[j]; //byt plats så på i och j
                array[j]=temp; // ge j värdet som i hade innan
                printElements(array, length); //skriv ut värdena på skärman
            }
        }
 
    }
 
 }

== Qsort ==
Ett mycket snabbare sätt att sortera en lista är funktionen &quot;qsort&quot;. Den finns med som standardfunktion i C++ vilket innebär att det inte är särskilt mycket kod att skriva, men samtidigt är funktionens matematik dold för oss vanliga användare. Men det kanske är tur för alla nybörjare. Funktionen finns definierad på engelska här:  http://www.cplusplus.com/reference/clibrary/cstdlib/qsort/

Här nedanför ser du exempelkod på hur qsort sorterar upp sex olika siffror och placerar dem i stigande följd i en lista:

  #include &quot;stdafx.h&quot;
  #include &lt;iostream&gt;
  using namespace std;
 
 int compare (const void * a, const void * b);//förprogrammerad funktion
 
 int main ()
 {
  int n; //räknare i listan
  int values[] = { 40, 10, 100, 90, 20, 25 };
  //Listan vi skall sortera
 
  qsort (values, 6, sizeof(int), compare);
  //Sortering med färdig funktion som har detta:
  //values = listan som skall sorteras
  //6 är helt enkelt antalet poster i listan
  //sizeof(int) räknar ut storleken i minnet för varje post, som råkar vara 
        //heltal. Hade det varit bokstäver i listan hade det stått sizeof(char).
  //compare är en färdig funktion som jämför två heltal.
 
 
  for (n=0; n&lt;6; n++) //listans antal poster
 	 cout &lt;&lt; values[n] &lt;&lt; &quot;, &quot;; //skriv ut värdet
  //Skriv ut de sorterade värdena
  return 0;
 }
 
 //Funktion
 
 int compare (const void * a, const void * b)
 {
  return ( *(int*)a - *(int*)b );
 }</text>
      <sha1>6gfp5mspoq87as1lkd69zeosir25hf0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Programmera med tid</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8040</id>
    <revision>
      <id>45018</id>
      <parentid>45017</parentid>
      <timestamp>2015-07-16T21:07:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Lagt till källa</comment>
      <origin>45018</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9413" sha1="jclt62ysz3bobz4ll720k6x654dd4tv" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Att programmera med tid ==

''Anpassad för SFML 1.6''


Det finns egentligen två olika sätt att använda sig av tid när det gäller alla typer av spelprogrammering. Det ena är att se till så att man har en fast ”framerate”, dvs antalet visade bilder per sekund, och bygger upp spelets rörelser och animationer utifrån det.

== Fast tid ==
Man antar att spelet hela tiden visar upp ett visst antal rutor i sekunden och det antalet ändras inte. Fördelen med detta är att spelet går lika fort oavsett processorklocka. Om du vill se hur det inte skall se ut kan du t.ex. ladda hem det gamla DOS spelet ”Command and Conquer 1” och köra det på en modern laptop. Innan du byggt din första lastbil kommer datorn att bomba dig med atombomber helt enkelt eftersom spelet bygger på ett antagande att du och datorn gör ungefär lika många handlingar i sekunden, men med moderna processorer gör datorn tusentals handlingar när du gjort en så spelet är ospelbart med moderna datorers processorer.

Nackdelen är att den omvända situationen kan uppstå när du har en gammal dator som skall köra ditt moderna spel där du  har en förväntad framerate på 60. Då kommer framförallt saker som rör sig: fallande stenblock, väggar som rasar, snöbollar i luften osv att gå ryckigt eftersom de helt enkelt inte kan röra sig i den hastighet du skapat spelet i.


== Rörlig tid ==
Proffsen röstar på rörlig tid. Då går spelet snabbt på en modern dator men långsamt på en gammal dator, men poängen är att alla handlingar du gör kommer att utföras på ett, för ögat, smidigt sätt så länge frameraten ligger över 25 rutor i sekunden vilket är gränsen för ”hackig” grafik. 

== Klockan ==
I SFML har du en inbyggd klocka som beräknar tiden i sekunder (float). Klockan är en klass som heter sf::Clock och koden för att skapa en klocka är enkel. Så här skapar du en ny klocka i spelet:
 sf::Clock NyKlocka;

Skall du ställa in tiden på 0, ungefär som man återställer ett tidtagarur skriver du:
 NyKlocka.reset();

Vill du veta hur lång tid de gått sedan klockan nollställdes skriver du:
  float TidSomGaott;
  TidSomGaott = NyKlocka.GetElapsedTime();
  cout &lt;&lt;  TidSomGaott &lt;&lt; endl; //så kan du skriva ut tiden

Varför räknas tiden i float? Du vill antagligen kunna räkna i både hundra- och tusendelssekunder. Skulle tiden vara en integer/heltal skulle alla beräkningar visa att tiden = 0 om det sker något i spelet som har en tid under en hel sekund, och det vill vi definitivt inte använda.

== Hastighet utan tidsgräns, exempel ==
Om du vill styra en figur på spelplanen, t.ex. en ko, kan du alltså ge den en fast hastighet. Ger vi den hastigheten 50 kommer den att röra sig 50 pixels varje gång skärmbilden uppdateras. Om vi har en framerate på 25 innebär det att figuren/kon rör sig 25 * 50 = 1250 pixels i sekunden men en framerate på 60 innebär en förflyttning på 60 * 50 = 3000 pixels i sekunden.

=== Kod: ===

 const float Speed = 50.f; //ge den hastigheten 50
 float Left = 0.f; //den rör sig inte i sidled
 float Top  = 0.f; //den rör sig inte i höjdled
 
 while (NamnPaoSpelfoenstret.IsOpened()) //när spelet startar
 { //Hastighet Vänster/Höger/Upp/Ner = 50 pixels/frame i samtliga fall
    if (NamnPaoSpelfoenstret.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left))  Left -= Speed; 
    if (NamnPaoSpelfoenstret.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) Left += Speed;
    if (NamnPaoSpelfoenstret.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up))    Top  -= Speed;
    if (NamnPaoSpelfoenstret.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down))  Top  += Speed;
 }

== Hastighet med tidsgräns och klocka ==
Om du vill att en figur skall röra sig lika snabbt på spelplanen oavsett vilken processor eller annan hårdvara datorn har, måste du utgå från hur snabbt bilderna visas och multiplicera hastigheten med det.

=== Kod: ===

 sf::Clock NyKlocka; //skapa en klocka
 
 const float Speed = 50.f; //Ge figuren en hastighet 
 float Left = 0.f; //den rör sig inte i sidled
 float Top  = 0.f; //den rör sig inte i höjdled
 
 while (NamnPaoSpelfoenstret.IsOpened())//när spelet startar
 {
  float TidSomGaott;
  TidSomGaott = NyKlocka.GetElapsedTime();
  //Hastighet Vänster/Höger/Upp/Ner = 
  // 50 * 0.017  = 0.85 pixlar/frame för framerate 60 i samtliga fall
  // 50 * 0.14   = 7 pixlar/frame för framerate 30 i samtliga fall
    if (NamnPaoSpelfoenstret.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left))  Left -= Speed * TidSomGaott;
    if (NamnPaoSpelfoenstret.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) Left += Speed * TidSomGaott;
    if (NamnPaoSpelfoenstret.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up))    Top  -= Speed * TidSomGaott;
    if (NamnPaoSpelfoenstret.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down))  Top  += Speed * TidSomGaott;
 }
Anta att frameraten är 60 på en snabb dator och 30 på en långsam. Då rör sig figuren 60 * 50 = 3000 pixels på en sekund på den snabba men 1500 pixels på den långsamma. Men för att visa upp 60 bildrutor tar det 1 sekund på en snabb dator men 2 sekunder på den långsamma, så sluthastigheten blir samma (3000 * 1 = 1500 * 2).

== Hastighet med tidsgräns utan klocka ==
Om du inte vill hålla på och beräkna tid finns det ett annat sätt, man kan beräkna tiden sedan senaste uppdateringen i spelfönstret. Det gör man med kommandot:  
 NamnPaoSpelfoenstret.GetFrameTime();
då får du tiden sedan senaste uppdateringen i sekunder. Om du har en framerate på 60/sekunden blir resultatet 1/60 = 0.016666666666 medan om du har en framerate på 25 blir resultatet 1/25= 0.04

== Ta reda på spelets framerate ==
Vill man ta reda på vilken framerate man har i spelet kan man göra motsatsen:

 sf::Clock NyKlocka; //skapa en klocka
 
 while (NamnPaoSpelfoenstret.IsOpened()) //när spelet startar
 {
    float Framerate = 0.0f; 
    Framerate = 1.f / NyKlocka.GetElapsedTime(); //ta fram frameraten
    cout &lt;&lt; ”Frameraten = ” &lt;&lt; Framerate &lt;&lt; endl; //skriv ut frameraten
    NyKlocka.Reset(); //nollställ klockan
 }
 
 // Eller :
 
 while (NamnPaoSpelfoenstret.IsOpened())//när spelet startar 
 {
    float Framerate = 0.0f;
    Framerate = 1.f / NamnPaoSpelfoenstret.GetFrameTime(); 
    //Ta fram tid mellan varje visning av skärmbilden
 }

== Vertical sync ==
Om du inte får upp en högre framerate på spelet än ca 60 hur mycket du än försöker beror det på att spelet har en fast &quot;vertical sync&quot;.  På svenska innebär det att spelet inte kan visa fler bilder än bildskärmens Hertztal/uppdateringar varje sekund, vilket i grund och botten är en fördel eftersom spelaren ändå inte kan se bilder som ritas upp innan datorskärmen kan visa dem. Ibland kanske du ändå vill se exakt hur snabbt spelet är oavsett vad skärmen kan visa, och då skriver du bara i koden:
 NamnPaoSpelfoenstret.UseVerticalSync(false);
I början. Observera att &quot;false&quot; är standard, du måste aktivt sätta den till &quot;true&quot; om du vill låsa spelets uppdateringshastighet mot skärmens uppdateringshastighet.

== Fast framerate ==
Slutligen kan du rent programmeringsmässigt tvinga spelet att ha en viss framerate genom att skriva:
 NamnPaoSpelfoenstret.SetFramerateLimit(60); // begränsad till 60 bilder i sekunden
Undvik det om du tror att spelet kommer att spelas på äldre datorer som inte klarar av så snabb uppdatering. Om du inte vill ha någon begränsning alls skriver du:
 NamnPaoSpelfoenstret.SetFramerateLimit(0);  // ingen begränsning

==SFML2.3.X==

SFML version 2 hanterar både fönster och kontroller annorlunda. Det är mycket som inte stämmer och just synkroniseringen har fått en rejäl genomgång.

Följande kod fungerar i version 2.3.X
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 int main()
 {
 	sf::Clock NyKlocka; //skapa en klocka
 	const float Speed = 50.f; //ge den hastigheten 50
 	float Left = 0.f; //den rör sig inte i sidled
 	float Top = 0.f; //den rör sig inte i höjdled
 
 
 	sf::RenderWindow window(sf::VideoMode(300, 300), &quot;SFML -tidsberäkning&quot;);
 
 	//Tillåt synkronisering till bildskärmens uppdatering, avstängd som standard
 	window.setVerticalSyncEnabled(true);
 	sf::CircleShape shape(100.f);
 	shape.setFillColor(sf::Color::Green);
 
 	while (window.isOpen()) //när spelet startar
 	{
 		//Se hur mycket tiden som gått
 		sf::Time elapsed1 = NyKlocka.getElapsedTime();
 		//Starta om klockan
 		NyKlocka.restart();
 
 		//Hastighet Vänster/Höger/Upp/Ner = 
 		// 50 * 0.017  = 0.85 pixlar/frame för framerate 60 i samtliga fall
 		// 50 * 0.14   = 7 pixlar/frame för framerate 30 i samtliga fall
 		if (sf::Keyboard::isKeyPressed(sf::Keyboard::Left)) Left -= Speed * elapsed1.asSeconds();
 		if (sf::Keyboard::isKeyPressed(sf::Keyboard::Right)) Left += Speed * elapsed1.asSeconds();
 		if (sf::Keyboard::isKeyPressed(sf::Keyboard::Up)) Top -= Speed * elapsed1.asSeconds();
 		if (sf::Keyboard::isKeyPressed(sf::Keyboard::Down)) Top += Speed * elapsed1.asSeconds();
 
 		//Kontrollera att hastigheten ändras
 	   std::cout &lt;&lt; &quot;LeftSpeed= &quot;&lt;&lt; Left &lt;&lt; std::endl;
 
 
 		sf::Event event;
 		while (window.pollEvent(event))
 		{
 			if (event.type == sf::Event::Closed)
 				window.close();
 		}
 
 		window.clear();
 		window.draw(shape);
 		window.display();
 	}
 
 	return 0;
 } 
== Källor ==

http://www.sfml-dev.org/tutorials/1.6/window-time.php

http://www.sfml-dev.org/tutorials/2.3/system-time.php</text>
      <sha1>jclt62ysz3bobz4ll720k6x654dd4tv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ris a la malta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8041</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Ris à la Malta" />
    <revision>
      <id>32476</id>
      <parentid>32474</parentid>
      <timestamp>2011-12-19T11:14:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Ris à la Malta]]</comment>
      <origin>32476</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="80p37uf4ffa4n1y08h8o9nrpawcygty" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Ris à la Malta]]</text>
      <sha1>80p37uf4ffa4n1y08h8o9nrpawcygty</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Energiteknik 1 (Gy)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8043</id>
    <revision>
      <id>45748</id>
      <parentid>41245</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:32:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45748</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2030" sha1="a2i6cmu2j05ve4m5dal1p001xaq55pn" xml:space="preserve">Detta är en lärobok för kursen Energiteknik 1 på gymnasienivå.

== Innehållsförteckning ==
{| style=&quot;width:100%;&quot; cellpadding=&quot;15&quot;
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|
=== [[/Introduktion/]] {{kort status|75%|2012-01-02}} === 
[[/Introduktion#Syfte|Syfte]]
&amp;bull; [[/Introduktion#Upplägg|Upplägg]]

=== [[/Elteknik/]] {{kort status|75%|2012-03-06}} === 
[[/Elteknik#Ellära|Ellära]]
&amp;bull; [[/Elteknik#Mätteknik|Mätteknik]]
&amp;bull; [[/Elteknik#Säkerhet|Säkerhet]]

=== [[/Energiteknik/]] {{kort status|00%|2012-01-01}} === 

=== [[/Driftteknik/]] {{kort status|00%|2012-01-01}} === 

=== [[/Reservkraftsteknik/]] {{kort status|00%|2012-01-01}} ===

|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|

=== [[/Värme och Kyla/]] {{kort status|00%|2012-01-01}} ===

=== [[/Lagar och regleringar/]] {{kort status|00%|2012-01-01}} ===  

=== [[/Miljö och teknik/]] {{kort status|50%|2012-03-06}} === 
[[/Miljö_och_teknik#Fl.C3.B6dande_energi/|Flödande energi]]
&amp;bull; [[/Miljö_och_teknik#F.C3.B6rnyelsebar_energi/|Förnyelsebar energi]] 
&amp;bull; [[/Miljö_och_teknik#.C3.84ndlig_energi/|Ändlig energi]]
&amp;bull; [[/Miljö_och_teknik#Milj.C3.B6p.C3.A5verkan/|Miljöpåverkan]]

=== [[/Hjälpmedel/]] {{kort status|00%|2012-01-01}} === 
[[/Hjälpmedel/Ordlista/|Ordlista]]
&amp;bull; [[/Hjälpmedel/Formler/|Formler]]

=== [[/Litteratur/]] {{kort status|00%|2012-01-01}} === 
[[/Litteratur#Källor|Källor]]
&amp;bull; [[/Litteratur#Fördjupning|Fördjupning]]
&amp;bull; [[/Litteratur#Länkar|Länkar]]

|
[[bild:Electric power transmission.jpg|200px|right]]
|}

{|style=&quot;width:100%;border:thin solid #ededed;background:#fdfdfd&quot;
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|
=== [[/Meta/]] === 
[[/Meta#Vill du hjälpa till?|Vill du hjälpa till?]]
&amp;bull; 
|}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__


[[kategori: Energiteknik 1 (Gy)]]
[[Kategori:SAB:Pc Elektroteknik och elektrisk industri]]
[[Kategori:Läromedel i elektroteknik]]
[[kategori:Alfabetiskt index|E]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/E]]
[[Kategori:gy11]]</text>
      <sha1>a2i6cmu2j05ve4m5dal1p001xaq55pn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Energiteknik 1 (Gy)/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8044</id>
    <revision>
      <id>32778</id>
      <parentid>32533</parentid>
      <timestamp>2012-01-02T14:27:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>/* Upplägg */</comment>
      <origin>32778</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2905" sha1="olf85j3ytgc2vc5jlgnhrw81qu03kmc" xml:space="preserve">==Syfte==
Syftet med den här boken är att behandla så många delar av skolverkets [http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=ENE&amp;courseCode=ENEENE01#anchor_ENEENE01 kursmål för Energiteknik 1] som möjligt. Den ska därmed kunna användas som grundbok eller komplement till annan litteratur i kursen.

===Viktigt!===
Detta är en bok skriven av alla som vill delta i projektet. Det betyder att det finns &lt;u&gt;ingen garanti&lt;/u&gt; för att materialet alltid är korrekt eller optimalt utformat, så ta dig tid att läsa igenom det innan du använder det. Men det betyder även att '''du''' har möjlighet att rätta, korrigera  eller lägga till material, så om du känner att du haft användning av materialet så ta dig gärna lite tid att tillföra något till det. 

Även om det inte finns någon garanti för att det material som finns i boken är korrekt och kontrollerat just när du läser det så finns det vissa saker som kan hjälpa dig att känna dig säkrare på att använda det:

* '''Kontrollera vilka som [[Energiteknik 1 (Gy)/Meta#Vilka arbetar med boken?|huvudsakligen arbetar med boken]].''' Du kan kontakta dem för att till exempel få veta vilka förkunskaper de har, om de har kontrollerat boken nyligen eller om de använt boken i undervisning och hur det då har fungerat.

* '''Visa historik.''' Under den fliken kan du se vem som senast redigerade sidan och vad de i så fall ändrade på. Är det är någon annan än de som [[Energiteknik 1 (Gy)/Meta#Vilka arbetar med boken?|huvudsakligen arbetar med boken]] så kan det vara värt att dubbelkolla materialet eller be någon annan att göra det.

* '''Ladda ner boken.''' Med jämna mellanrum kommer boksidorna att sammanställas till en PDF som går att ladda ner. Känner du dig osäker på att använda ett onlinemateral som kan ändras under kursens gång så kan det vara ett bra alternativ att använda PDF-varianten istället (för att inte tala om tillfällen då det inte går att nå internet).

==Upplägg==
Tanken med bokens upplägg är att den ska bestå av flera löst sammanhängande moduler. Detta för att den ska vara flexibel nog för att kunna anpassas till de olika förutsättningar som finns då kursen ingår i alla inriktningar av elprogrammet.

Bokens olika avsnitt ska därför kunna plockas bort, läggas till eller varieras utifrån förkunskaper och framtida användningsområden för varje inriktning, vare sig det är automation, elteknik, energiteknik eller dator och kommunikationsteknik.

===Befintliga upplägg===
Boken har nödvändigtvis inte ännu alla inriktningar representerade, vilket påverkar befintliga faktaurval, fokuseringar, övningar och exempel. De perspektiv som än så länge arbetats in i boken är:
* Dator och kommunikationsteknik

[[kategori: Energiteknik 1 (Gy)]]</text>
      <sha1>olf85j3ytgc2vc5jlgnhrw81qu03kmc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Energiteknik 1 (Gy)/Meta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8046</id>
    <revision>
      <id>32523</id>
      <parentid>32522</parentid>
      <timestamp>2012-01-02T09:27:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>32523</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1380" sha1="9l4rv47qji23ei38qbmy47h36sdsby8" xml:space="preserve">Detta är en metasida för Energiteknik 1 för gymnasiet. Här återfinns information som är nödvändigt för arbetet med boken men som inte behöver vara i den, man kan se det som en slags projektsida för arbetet med att färdigställa och senare förbättra boken.

== Vill du hjälpa till? ==
Du är välkommen att hjälpa till hur mycket eller hur lite du vill, det är det som är det underbara med wiki-projekt. Allt från faktagranskning och formattering till faktiskt skrivande är välkommet, det är bara att lägga till ditt namn här nedanför och sätta igång. 

=== Riktlinjer ===
* &lt;u&gt;Den gyllene regeln:&lt;/u&gt; '''Var djärv!''' Det viktigaste är att du vill hjälpa till, inte om du förstår hur systemet, olika funktioner eller de andra riktlinjerna fungerar, inte heller vem som påbörjat ett bokprojekt eller vilka förkunskaper du har. '''Känner du för att redigera så gör det''', resten löser vi sedan.

====Övriga riktlinjer====
* Vare sig du börjar en ny sida eller vidareutvecklar en befintlig är det en bra ide att skriva ett diskussionsinlägg på den aktuella sidan och berätta vad du gör.

=== Vilka arbetar med boken? ===
* [[användare:Kaj|Kaj]] ''undervisar i ämnet på [http://www.it-gymnasiet.se/V%C3%A5raskolor/Sk%C3%B6vde.aspx IT-gymnasiet i Skövde] och på [[v:Energiteknik_1|Wikiversity]].''

[[kategori: Energiteknik 1 (Gy)]]</text>
      <sha1>9l4rv47qji23ei38qbmy47h36sdsby8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Energiteknik 1 (Gy)</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8047</id>
    <revision>
      <id>38301</id>
      <parentid>32527</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:36:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38301</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="79" sha1="5zs4egwkpxwxq2xtna3sdtcmwsmkg2m" xml:space="preserve">[[Kategori:Teknik]]

Kursmaterial för kursen Energiteknik 1 på gymnasienivå.</text>
      <sha1>5zs4egwkpxwxq2xtna3sdtcmwsmkg2m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Bokref</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8048</id>
    <revision>
      <id>32642</id>
      <parentid>32641</parentid>
      <timestamp>2012-01-02T11:51:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>108 versioner från [[:w:Mall:Bokref]]</comment>
      <origin>32642</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3802" sha1="6v9ai39wjzhfsgy4q6orbpvmzcv7ipi" xml:space="preserve">{{Cite book
  |surname1 = {{{efternamn|{{{efternamn1|{{{författare1|{{{författare|}}}}}}}}}}}}
  |surname2 = {{{efternamn2|{{{författare2|{{{medförfattare|}}}}}}}}}
  |surname3 = {{{efternamn3|{{{författare3|}}}}}}
  |surname4 = {{{efternamn4|{{{författare4|}}}}}}
  |surname5 = {{{efternamn5|{{{författare5|}}}}}}
  |surname6 = {{{efternamn6|{{{författare6|}}}}}}
  |surname7 = {{{efternamn7|{{{författare7|}}}}}}
  |surname8 = {{{efternamn8|{{{författare8|}}}}}}
  |surname9 = {{{efternamn9|{{{författare9|}}}}}}
  |given1 = {{{förnamn1|{{{förnamn|}}}}}}
  |given2 = {{{förnamn2|}}}
  |given3 = {{{förnamn3|}}}
  |given4 = {{{förnamn4|}}}
  |given5 = {{{förnamn5|}}}
  |given6 = {{{förnamn6|}}}
  |given7 = {{{förnamn7|}}}
  |given8 = {{{förnamn8|}}}
  |given9 = {{{förnamn9|}}}
  |authorlink1 = {{{författarlänk|{{{författarlänk1|}}}}}}
  |authorlink2 = {{{författarlänk2|}}}
  |authorlink3 = {{{författarlänk3|}}}
  |authorlink4 = {{{författarlänk4|}}}
  |authorlink5 = {{{författarlänk5|}}}
  |authorlink6 = {{{författarlänk6|}}}
  |authorlink7 = {{{författarlänk7|}}}
  |authorlink8 = {{{författarlänk8|}}}
  |authorlink9 = {{{författarlänk9|}}}
  |year={{{år|{{    &lt;!-- attempt to derive year from date, if possible --&gt;
             #if: {{{datum|}}}
             |{{
                #iferror:{{#time:Y|{{{datum|}}} }}
                |{{#iferror:{{#time:Y|{{{publdatum|einval}}} }}||{{#time:Y|{{{publdatum|}}} }}}}
                |{{#time:Y|{{{datum|}}} }}
              }}
             |{{{publdatum|}}} &lt;!-- last resort --&gt;
           }}
        }}}
  |origyear = {{{origår|}}}
  |origdate = {{{origdatum|}}}
  |origmonth = {{{origmånad|}}}
  |date = {{#if:{{{datum|}}}|{{{datum}}}|{{{dag|}}} {{{månad|}}} {{{år|{{{publdatum|}}}}}}}}
  |title={{{titel|}}}
  |url={{{url|}}}
  |series={{{serie|}}}
  |volume = {{{volym|}}}
  |issue = {{{nummer|}}}
  |at = {{#if:{{{sid|}}}|sid. {{{sid}}}}}
  |chapter = {{{kapitel|}}}
  |chapter-url = {{{kapitelurl|}}}
  |other = {{{övriga|}}}
  |edition = {{{upplaga|}}}
  |place = {{{utgivningsort|}}}
  |publication-place = {{{utgivningsort|}}}
  |publisher = {{{utgivare|}}}
  |publication-date = {{{utgivningsdatum|}}}
  |editor1-surname = {{{redaktör-efternamn|{{{redaktör1-efternamn|{{{redaktör|}}}}}}}}}
  |editor2-surname = {{{redaktör2-efternamn|}}}
  |editor3-surname = {{{redaktör3-efternamn|}}}
  |editor4-surname = {{{redaktör4-efternamn|}}}
  |editor1-given = {{{redaktör-förnamn|{{{redaktör1-förnamn|}}}}}}
  |editor2-given = {{{redaktör2-förnamn|}}}
  |editor3-given = {{{redaktör3-förnamn|}}}
  |editor4-given = {{{redaktör4-förnamn|}}}
  |editor1-link ={{{redaktörlänk|{{{redaktörlänk1|}}}}}}
  |editor2-link ={{{redaktörlänk2|}}}
  |editor3-link ={{{redaktörlänk3|}}}
  |editor4-link ={{{redaktörlänk4|}}}
  |language = {{{språk|}}}
  |format = {{{format|}}}
  |ID = {{{id|{{{ID|}}}}}} {{#if:{{{libris|}}}|{{Libris post|{{{libris}}}}}}}
  |ISBN = {{{isbn|{{{ISBN|}}}}}}
  |OCLC = {{{oclc|{{{OCLC|}}}}}}
  |bibcode = {{{bibcode|}}}
  |DOI = {{{doi|{{{DOI|}}}}}}
  |doi_brokendate = {{{doi_brokendate|}}}
  |accessdate = {{{hämtdatum|}}}
  |accessyear = {{{hämtår|}}}
  |accessmonth = {{{hämtmånad|}}}
  |dateformat = {{{datumformat|none}}}
  |quote = {{{citat|}}}
  |laysummary = {{{sammanfattning|}}}
  |laydate = {{{sammanfattningsdatum|}}}
  |ref = {{{ref|}}}
  |seperator = {{#ifeq:{{{separator|{{{seperator}}} }}}|;|&amp;#059;|{{{separator|{{{seperator|.}}} }}} }}
  |postscript = {{#if:{{{citat|}}}||{{{postscript|}}}}}
  |lastauthoramp = {{{författarsep|}}}
  |svensk=ja
&lt;!-- Missing: quotes, doilabel --&gt;
}}&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}
&lt;!-- Lägg inte till kategorier och interwikilänkar här, utan på undersidan för dokumentation /dok --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>6v9ai39wjzhfsgy4q6orbpvmzcv7ipi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Cite book</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8049</id>
    <revision>
      <id>32656</id>
      <parentid>32655</parentid>
      <timestamp>2012-01-02T11:51:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>13 versioner från [[:w:Mall:Cite book]]</comment>
      <origin>32656</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4903" sha1="troge4bi1sof86jvc6nlca0x9n8eo9m" xml:space="preserve">{{Citation/core
 |Citation class=book
  |Surname1 = {{{last|{{{surname|{{{last1|{{{surname1|{{{author1|{{{author|{{{authors|{{{author|}}}}}}}}}}}}}}}}}}}}}}}}
  |Surname2 = {{{last2|{{{surname2|{{{author2|}}}}}}}}}
  |Surname3 = {{{last3|{{{surname3|{{{author3|}}}}}}}}}
  |Surname4 = {{{last4|{{{surname4|{{{author4|}}}}}}}}}
  |Surname5 = {{{last5|{{{surname5|{{{author5|}}}}}}}}}
  |Surname6 = {{{last6|{{{surname6|{{{author6|}}}}}}}}}
  |Surname7 = {{{last7|{{{surname7|{{{author7|}}}}}}}}}
  |Surname8 = {{{last8|{{{surname8|{{{author8|}}}}}}}}}
  |Surname9 = {{{last9|{{{surname9|{{{author9|}}}}}}}}}
  |Given1 = {{{first1|{{{given1|{{{first|{{{given|}}}}}}}}}}}}
  |Given2 = {{{first2|{{{given2|}}}}}}
  |Given3 = {{{first3|{{{given3|}}}}}}
  |Given4 = {{{first4|{{{given4|}}}}}}
  |Given5 = {{{first5|{{{given5|}}}}}}
  |Given6 = {{{first6|{{{given6|}}}}}}
  |Given7 = {{{first7|{{{given7|}}}}}}
  |Given8 = {{{first8|{{{given8|}}}}}}
  |Given9 = {{{first9|{{{given9|}}}}}}
  |Authorlink1 = {{{author-link|{{{author1-link|{{{authorlink|{{{authorlink1|}}}}}}}}}}}}
  |Authorlink2 = {{{author2-link|{{{authorlink2|}}}}}}
  |Authorlink3 = {{{author3-link|{{{authorlink3|}}}}}}
  |Authorlink4 = {{{author4-link|{{{authorlink4|}}}}}}
  |Authorlink5 = {{{author5-link|{{{authorlink5|}}}}}}
  |Authorlink6 = {{{author6-link|{{{authorlink6|}}}}}}
  |Authorlink7 = {{{author7-link|{{{authorlink7|}}}}}}
  |Authorlink8 = {{{author8-link|{{{authorlink8|}}}}}}
  |Authorlink9 = {{{author9-link|{{{authorlink9|}}}}}}
  |Coauthors = {{{coauthor|{{{coauthors|}}}}}}
  |Year={{{year|{{    &lt;!-- attempt to derive year from date, if possible --&gt;
             #if: {{{date|}}}
             |{{
                #iferror:{{#time:Y|{{{date|}}} }}
                |{{#iferror:{{#time:Y|{{{publication-date|einval}}} }}||{{#time:Y|{{{publication-date|}}} }}}}
                |{{#time:Y|{{{date|}}} }}
              }}
             |{{{publication-date|}}} &lt;!-- last resort --&gt;
           }}
        }}}
  |YearNote = {{{origyear|}}}
  |Date = {{#if:{{{date|}}}|{{{date}}}|{{{day|}}} {{{month|}}} {{{year|{{{publication-date|}}}}}}}}
  |Title={{{title|}}}
  |URL={{{url|}}}
  |Series={{{series|}}}
  |Volume = {{{volume|}}}
  |Issue = {{{issue|{{{number|}}}}}}
  |At = {{
          #if: {{{journal|{{{periodical|{{{newspaper|{{{magazine|}}}}}}}}}}}}
          |{{{pages|{{{page|{{{at|}}}}}}}}}
          |{{
             #if: {{{page|}}}
             |{{#if:{{{nopp|}}}||s.&amp;nbsp;}}{{{page}}}
             |{{
                #if: {{{pages|}}}
                |{{#if:{{{nopp|}}}||ss.&amp;nbsp;}}{{{pages}}}
                |{{{at|}}}
              }}
           }}
        }}
  |IncludedWorkTitle = {{{chapter|{{{contribution|}}}}}}
  |IncludedWorkURL = {{{chapter-url|{{{chapterurl|{{{contribution-url|}}}}}}}}}
  |Other = {{{others|}}}
  |Edition = {{{edition|}}}
  |Place = {{{place|{{{location|}}}}}}
  |PublicationPlace = {{{publication-place|{{{place|{{{location|}}}}}}}}}
  |Publisher = {{{publisher|}}}
  |PublicationDate = {{{publication-date|}}}
  |EditorSurname1 = {{{editor-last|{{{editor-surname|{{{editor1-last|{{{editor1-surname|{{{editor|{{{editors|}}}}}}}}}}}}}}}}}}
  |EditorSurname2 = {{{editor2-last|{{{editor2-surname|}}}}}}
  |EditorSurname3 = {{{editor3-last|{{{editor3-surname|}}}}}}
  |EditorSurname4 = {{{editor4-last|{{{editor4-surname|}}}}}}
  |EditorGiven1 = {{{editor-first|{{{editor-given|{{{editor1-first|{{{editor1-given|}}}}}}}}}}}}
  |EditorGiven2={{{editor2-first|{{{editor2-given|}}}}}}
  |EditorGiven3={{{editor3-first|{{{editor3-given|}}}}}}
  |EditorGiven4={{{editor4-first|{{{editor4-given|}}}}}}
  |Editorlink1={{{editor-link|{{{editor1-link|}}}}}}
  |Editorlink2={{{editor2-link|}}}
  |Editorlink3={{{editor3-link|}}}
  |Editorlink4={{{editor4-link|}}}
  |language = {{#switch:{{{language|{{{in|}}}}}}|svenska|sv|swe=|#default={{{language|{{{in|}}}}}}}}
  |format = {{{format|}}}
  |ID={{{id|{{{ID|}}}}}}
  |ISBN={{{isbn|{{{ISBN|}}}}}}
  |OCLC={{{oclc|{{{OCLC|}}}}}}
  |Bibcode={{{bibcode|}}}
  |DOI={{{doi|{{{DOI|}}}}}}
  |DoiBroken={{{doi_brokendate|}}}
  |AccessDate={{{access-date|{{{accessdate|}}}}}}
  |DateFormat={{{dateformat|none}}}
  |quote = {{{quote|}}}
  |laysummary = {{{laysummary|}}}
  |laydate = {{{laydate|}}}
  |Ref={{{ref|}}}
  |Sep = {{#ifeq:{{{separator|{{{seperator}}} }}}|;|&amp;#059;|{{{separator|{{{seperator|.}}} }}} }}
  |PS = {{#if:{{{quote|}}}||{{{postscript|.}}}}}
  |amp = {{{lastauthoramp|}}}
&lt;!-- Missing: quotes, doilabel, accessyear, accessmonthday, accessdaymonth, accessmonth, origdate, origmonth --&gt;
}}&lt;includeonly&gt;{{#if:{{NAMESPACE}}||{{#ifeq:{{{svensk|}}}|ja||[[Kategori:Wikipedia:Projekt översätta källmallar]]}}}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

Kopia av [[:en:Template:Cite_book|Cite book]] från engelska wikipedia.

Se även {{mall|bokref}} för motsvarande mall med svenska parameternamn.

[[Kategori:Källmallar|{{PAGENAME}}]]

&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>troge4bi1sof86jvc6nlca0x9n8eo9m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Citation/core</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8050</id>
    <revision>
      <id>32695</id>
      <parentid>32694</parentid>
      <timestamp>2012-01-02T11:53:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>32695</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20475" sha1="c6e7cxbvahb12ro4iz1s44i6ndg256c" xml:space="preserve">&lt;cite style=&quot;font-style:normal&quot; class=&quot;{{{Citation class|}}}&quot;
{{
  #if:{{{Ref|}}}
  |{{#ifeq:{{{Ref|}}}|none||id=&quot;{{anchorencode:{{{Ref|}}}}}&quot;}}
  |{{#if:{{{Surname1|}}}{{{EditorSurname1|}}}
    |id=&quot;CITEREF{{anchorencode:{{#if:{{{Surname1|}}}
      |{{{Surname1}}}{{{Surname2|}}}{{{Surname3|}}}{{{Surname4|}}}
      |{{{EditorSurname1|}}}{{{EditorSurname2|}}}{{{EditorSurname3|}}}{{{EditorSurname4|}}}
    }}{{{Year|{{{Date|}}}}}}}}&quot;
  }}
}}&gt;{{
&lt;!--============  Author or editor and date  ============--&gt;
  #if:{{{Surname1|}}}
  |{{
     #if: {{{Authorlink1|}}}
     |[[{{{Authorlink1}}} |{{{Surname1}}}{{
        #if: {{{Given1|}}}
        |, {{{Given1}}}
      }}]]
     |{{{Surname1}}}{{
        #if: {{{Given1|}}}
        |, {{{Given1}}}
      }}
   }}{{
     #if: {{{Surname2|}}}
     |{{
        #if: {{{Surname3|}}}
        |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
        |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
      }}{{
        #if: {{{Authorlink2|}}}
        |[[{{{Authorlink2}}} |{{{Surname2}}}{{
           #if: {{{Given2|}}}
           |, {{{Given2}}}
         }}]]
        |{{{Surname2}}}{{
           #if: {{{Given2|}}}
           |, {{{Given2}}}
         }}
      }}{{
        #if: {{{Surname3|}}}
        |{{
           #if: {{{Surname4|}}}
           |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
           |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
         }}{{
           #if: {{{Authorlink3|}}}
           |[[{{{Authorlink3}}} |{{{Surname3}}}{{
              #if: {{{Given3|}}}
              |, {{{Given3}}}
            }}]]
           |{{{Surname3}}}{{
              #if: {{{Given3|}}}
              |, {{{Given3}}}
            }}
         }}{{
           #if:{{{Surname4|}}}
           |{{
              #if: {{{Surname5|}}}
              |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
              |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
            }}{{
              #if: {{{Authorlink4|}}}
              |[[{{{Authorlink4}}} |{{{Surname4}}}{{
                 #if: {{{Given4|}}}
                 |, {{{Given4}}}
               }}]]
              |{{{Surname4}}}{{
                 #if: {{{Given4|}}}
                 |, {{{Given4}}}
               }}
            }}{{
              #if:{{{Surname5|}}}
              |{{
                 #if: {{{Surname6|}}}
                 |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
                 |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
               }}{{
                 #if: {{{Authorlink5|}}}
                 |[[{{{Authorlink5}}} |{{{Surname5}}}{{
                    #if: {{{Given5|}}}
                    |, {{{Given5}}}
                  }}]]
                 |{{{Surname5}}}{{
                    #if: {{{Given5|}}}
                    |, {{{Given5}}}
                  }}
               }}{{
                 #if:{{{Surname6|}}}
                 |{{
                    #if: {{{Surname7|}}}
                    |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
                    |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
                  }}{{
                    #if: {{{Authorlink6|}}}
                    |[[{{{Authorlink6}}} |{{{Surname6}}}{{
                       #if: {{{Given6|}}}
                       |, {{{Given6}}}
                     }}]]
                    |{{{Surname6}}}{{
                       #if: {{{Given6|}}}
                       |, {{{Given6}}}
                     }}
                  }}{{
                    #if:{{{Surname7|}}}
                    |{{
                       #if: {{{Surname8|}}}
                       |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
                       |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
                     }}{{
                       #if: {{{Authorlink7|}}}
                       |[[{{{Authorlink7}}} |{{{Surname7}}}{{
                          #if: {{{Given7|}}}
                          |, {{{Given7}}}
                        }}]]
                       |{{{Surname7}}}{{
                          #if: {{{Given7|}}}
                          |, {{{Given7}}}
                        }}
                     }}{{
                       #if:{{{Surname8|}}}
                       |{{
                          #if: {{{Surname9|}}}
                          |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
                          |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
                        }}{{
                          #if: {{{Authorlink8|}}}
                          |[[{{{Authorlink8}}} |{{{Surname8}}}{{
                             #if: {{{Given8|}}}
                             |, {{{Given8}}}
                           }}]]
                          |{{{Surname8}}}{{
                             #if: {{{Given8|}}}
                             |, {{{Given8}}}
                           }}
                        }}{{
                          #if:{{{Surname9|}}}
                          |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;&amp;#32;''et al''.
                        }}
                     }}
                  }}
               }}
            }}
         }}
      }}
   }}{{ #if: {{{Coauthors|}}} |{{{AuthorSep|; }}}{{{Coauthors|}}}| }}{{
     #if: {{{Date|}}}
     |&amp;#32;({{{Date}}}){{
       #if:{{{YearNote|}}}
     |&amp;#32;[{{{YearNote}}}]
     }}
   }}
  |{{&lt;!-- ============== No author: display editors first == --&gt;
     #if: {{{EditorSurname1|}}}
     |{{
        #if: {{{Editorlink1|}}}
        |[[{{{Editorlink1}}} |{{{EditorSurname1}}}{{
           #if: {{{EditorGiven1|}}}
           |, {{{EditorGiven1}}}
         }}]]
        |{{{EditorSurname1}}}{{
           #if: {{{EditorGiven1|}}}
           |, {{{EditorGiven1}}}
         }}
      }}{{
        #if: {{{EditorSurname2|}}}
        |{{
          #if: {{{EditorSurname3|}}}
          |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
          |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
        }}{{
           #if: {{{Editorlink2|}}}
           |[[{{{Editorlink2}}} |{{{EditorSurname2}}}{{
              #if: {{{EditorGiven2|}}}
              |, {{{EditorGiven2}}}
            }}]]
           |{{{EditorSurname2}}}{{
              #if: {{{EditorGiven2|}}}
              |, {{{EditorGiven2}}}
            }}
         }}{{
           #if: {{{EditorSurname3|}}}
           |{{
              #if: {{{EditorSurname4|}}}
              |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
              |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
            }}{{
              #if: {{{Editorlink3|}}}
              |[[{{{Editorlink3}}} |{{{EditorSurname3}}}{{
                 #if: {{{EditorGiven3|}}}
                 |, {{{EditorGiven3}}}
               }}]]
              |{{{EditorSurname3}}}{{
                 #if: {{{EditorGiven3|}}}
                 |, {{{EditorGiven3}}}
               }}
            }}{{
              #if:{{{EditorSurname4|}}}
              |&amp;#32;et al.
            }}
         }}
       }}, red{{#if:{{{EditorSurname2|}}}|s}}{{#ifeq:{{{Sep|,}}}|.||.}}{{
        #if: {{{Date|}}}
        |&amp;#32;({{{Date}}}){{
         #if:{{{YearNote|}}}
       |&amp;#32;[{{{YearNote}}}]
       }}
      }}
   }}
}}{{
&lt;!--============  Title of included work  ============--&gt;
  #if: {{{IncludedWorkTitle|}}}
  |{{
     #if:{{{Surname1|}}}{{{EditorSurname1|}}} 
     |{{{Sep|,}}}&amp;#32; 
   }}{{Link
     | 1={{
           #if: {{{IncludedWorkURL|}}}
           |{{{IncludedWorkURL}}}
           |{{
              #if: {{{URL|}}}
              |{{{URL}}}
&lt;!-- Only link URL if to a free full text - as at PubMedCentral (PMC)--&gt;
              |{{
                 #if: {{{PMC|}}}
                 |http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&amp;artid={{{PMC}}}
               }}
            }}
         }}
     | 2={{
           #if: {{{Periodical|}}}
           |''{{{IncludedWorkTitle}}}''
           |”{{{IncludedWorkTitle}}}”
         }}
   }}
}}{{
&lt;!--============  Place (if different than PublicationPlace) ============--&gt;
  #if: {{{Place|}}}
  |{{
     #ifeq: {{{Place|}}} | {{{PublicationPlace|}}}
     |
     |{{
        #if: {{{Surname1|}}}{{{EditorSurname1|}}}{{{IncludedWorkTitle|}}}{{{Periodical|}}}
        |{{{Sep|,}}} skriven i {{{Place}}}
      }}
   }}
}}{{
&lt;!--============  Editor of compilation  ============--&gt;
  #if: {{{EditorSurname1|}}}
  |{{
     #if: {{{Surname1|}}}
     |{{{Sep|,}}} {{
        #if: {{{IncludedWorkTitle|}}}
        |i&amp;#32;
      }}{{
        #if: {{{Editorlink1|}}}
        |[[{{{Editorlink1}}} |{{{EditorSurname1}}}{{
           #if: {{{EditorGiven1|}}}
           |, {{{EditorGiven1}}}
         }}]]
        |{{{EditorSurname1}}}{{
           #if: {{{EditorGiven1|}}}
           |, {{{EditorGiven1}}}
         }}}}{{
        #if: {{{EditorSurname2|}}}
        |{{
          #if: {{{EditorSurname3|}}}
            |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
            |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
          }}{{
           #if: {{{Editorlink2|}}}
           |[[{{{Editorlink2}}}|{{{EditorSurname2}}}{{
              #if: {{{EditorGiven2|}}}
              |, {{{EditorGiven2}}}
            }}]]
           |{{{EditorSurname2}}}{{
              #if: {{{EditorGiven2|}}}
              |, {{{EditorGiven2}}}
            }}
         }}{{
           #if: {{{EditorSurname3|}}}
           |{{
              #if: {{{EditorSurname4|}}}
              |&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;
              |{{#if:{{{amp|}}}|&amp;#32;&amp;amp;&amp;#32;|&lt;nowiki&gt;; &lt;/nowiki&gt;}}
            }}{{
              #if: {{{Editorlink3|}}}
              |[[{{{Editorlink3}}}|{{{EditorSurname3}}}{{
                 #if: {{{EditorGiven3|}}}
                 |, {{{EditorGiven3}}}
               }}]]
              |{{{EditorSurname3}}}{{
                 #if: {{{EditorGiven3|}}}
                 |, {{{EditorGiven3}}}
               }}
            }}{{
              #if:{{{EditorSurname4|}}}
              |&amp;#32;et al.
            }}
         }}
      }}{{
        #if: {{{IncludedWorkTitle|}}}
        |
        |{{{Sep|,}}} ed{{#if:{{{EditorSurname2|}}}|s}}{{#ifeq:{{{Sep|,}}}|.||.}}
      }}
   }}
}}{{
  &lt;!--============  Periodicals  ============--&gt;
  #if: {{{Periodical|}}}
  |{{
     #if: {{{Surname1|}}}{{{EditorSurname1|}}}
     |{{{Sep|,}}}&amp;#32;}}{{
     #if: {{{Title|}}}
     |”{{Link
        | 1={{
              #if: {{{IncludedWorkTitle|}}}
              |{{
                 #if: {{{IncludedWorkURL|}}}
                 |{{
                    #if: {{{URL|}}}
                    |{{{URL}}}
                    |{{ 
                       #if: {{{PMC|}}} 
                       |  http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&amp;artid={{{PMC}}}
                     }} 
                  }}
               }}
              |{{
                 #if: {{{URL|}}}
                 |{{{URL}}}
                 | {{ 
                       #if: {{{PMC|}}} 
                       |  http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&amp;artid={{{PMC}}}
                    }} 
                  
               }}
            }}
        | 2={{{Title}}}
      }}”{{
        #if: {{{TitleNote|}}}
        |{{{Sep|,}}}&amp;#32;{{{TitleNote}}}
      }}
   }}
}}{{
 #if:{{{language|}}} 
   | &amp;#32;(på {{{language}}})
 }}{{#if:{{{format|}}}
   |&amp;#32;({{{format}}})
 }}{{
   #if: {{{Periodical|}}}|{{
       #if:{{{IncludedWorkTitle|}}}{{{Title|}}}|{{{Sep|,}}}&amp;#32;}}''{{{Periodical}}}''{{
     #if: {{{Series|}}}
     |{{{Sep|,}}} {{{Series}}}
   }}{{
     #if: {{{PublicationPlace|}}}
     |{{
        #if: {{{Publisher|}}}
        |&amp;#32;({{{PublicationPlace}}}&lt;nowiki&gt;: &lt;/nowiki&gt;{{{Publisher}}})
        |&amp;#32;({{{PublicationPlace}}})
      }}
     |{{
        #if: {{{Publisher|}}}
        |&amp;#32;({{{Publisher}}})
      }}
   }}{{
     #if: {{{Volume|}}}
     |&amp;#32;'''{{{Volume}}}'''{{
        #if: {{{Issue|}}}
        |&amp;#32;({{{Issue}}})
      }}
     |{{
        #if: {{{Issue|}}}
        |&amp;#32;({{{Issue}}})
      }}
   }}{{
     #if: {{{At|}}}
     |&lt;nowiki&gt;: &lt;/nowiki&gt; {{{At}}}
   }}
  |{{
     &lt;!--============ Anything else with a title, including books ============--&gt;
     #if: {{{Title|}}}
     |{{
        #if: {{{Surname1|}}}{{{EditorSurname1|}}}{{{IncludedWorkTitle|}}}{{{Periodical|}}}
        |{{{Sep|,}}}&amp;#32;|&amp;#32;
      }}{{Italiclink
        | 1={{
              #if: {{{IncludedWorkTitle|}}}
              |{{
                 #if: {{{IncludedWorkURL|}}}
                 |{{
                    #if: {{{URL|}}}
                    |{{{URL}}}
                    |{{ 
                       #if: {{{PMC|}}} 
                       |  http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&amp;artid={{{PMC}}}
                     }} 
                  }}
               }}
              |{{
                 #if: {{{URL|}}}
                 |{{{URL}}}
                 |{{ 
                    #if: {{{PMC|}}} 
                    |  http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&amp;artid={{{PMC}}}       
                  }}
               }}
            }}
        | 2={{{Title}}}
      }}}}{{
        #if: {{{Series|}}}
        |{{{Sep|,}}} {{{Series}}}
      }}{{
        #if: {{{Volume|}}}
        |{{{Sep|,}}} '''{{{Volume}}}'''
      }}{{
        #if: {{{Other|}}} 
        |{{{Sep|,}}} {{{Other|}}}
      }}{{
        #if: {{{Edition|}}}
        |&amp;#32;(utgåva {{{Edition}}})
      }}{{
        #if: {{{PublicationPlace|}}}
        |{{{Sep|,}}} {{{PublicationPlace}}}
      }}{{
        #if: {{{Publisher|}}}
        |{{
           #if: {{{PublicationPlace|}}}
           |&lt;nowiki&gt;:&lt;/nowiki&gt;
           |{{{Sep|,}}}
         }} {{{Publisher}}}
      }}
   }}{{
&lt;!--============ Date (if no author/editor) ============--&gt;
  #if: {{{Surname1|}}}{{{EditorSurname1|}}}
  |
  |{{
     #if: {{{Date|}}}
     |{{{Sep|,}}} {{{Date}}}{{
       #if:{{{YearNote|}}}
     |&amp;#32;[{{{YearNote}}}]
     }}
   }}
}}{{
&lt;!--============ Publication date ============--&gt;
  #if: {{{PublicationDate|}}}
  |{{
     #ifeq: {{{PublicationDate|}}} | {{{Date|}}}
     |
     |{{
        #if: {{{EditorSurname1|}}}
        |{{
           #if: {{{Surname1|}}}
           |{{{Sep|,}}} {{{PublicationDate}}}
           |&amp;#32;(publicerad {{{PublicationDate}}})
         }}
        |{{
           #if: {{{Periodical|}}}
           |{{{Sep|,}}} {{{PublicationDate}}}
           |&amp;#32;(publicerad {{{PublicationDate}}})
         }}
      }}
   }}
}}{{
&lt;!--============ Page within included work ============--&gt;
  #if: {{{Periodical|}}}
  |
  |{{
     #if: {{{At|}}}
     |{{{Sep|,}}} {{{At}}}
   }}
}}{{
&lt;!--===============DOI================--&gt;
#if:{{{DOI|}}} 
  |{{{Sep|,}}} [[Digital object identifier|doi]]:{{#if: {{{DoiBroken|}}} 
     | {{#tag:nowiki|{{{DOI}}}}} (inactive {{{DoiBroken|}}}) {{#ifeq: {{NAMESPACE}} | {{ns:0}} | [[Category:Pages with DOIs broken since {{#time: Y | {{{DoiBroken|}}} }}]] }}
     | &lt;span class=&quot;neverexpand&quot;&gt;[http://dx.doi.org/{{urlencode:{{{DOI}}}}} {{#tag:nowiki|{{{DOI}}}}}]&lt;/span&gt;
    }}
}}{{
&lt;!--============ Misc. Identifier ============--&gt;
  #if: {{{ID|}}}
  |{{{Sep|,}}} {{{ID}}}
}}{{
&lt;!--============ ISBN ============--&gt;
  #if: {{{ISBN|}}}
  |{{{Sep|,}}} ISBN {{{ISBN}}}
}}{{
&lt;!--============ ISSN ============--&gt;
  #if: {{{ISSN|}}}
  |{{{Sep|,}}} [[International Standard Serial Number|ISSN]] [http://worldcat.org/issn/{{{ISSN}}} {{{ISSN}}}]
}}{{
&lt;!--============ OCLC ============--&gt;
  #if: {{{OCLC|}}}
  |{{{Sep|,}}} [[Online Computer Library Center|OCLC]] [http://worldcat.org/oclc/{{urlencode:{{{OCLC}}}}} {{{OCLC}}}]
}}{{
&lt;!--============ PMID ============--&gt; 
  #if: {{{PMID|}}} 
  |{{{Sep|,}}} PMID {{{PMID}}} 
}}{{ 
&lt;!--============ PMC ============--&gt; 
  #if: {{{PMC|}}} 
  |{{#if: {{{URL|}}}
     |{{{Sep|,}}} [[PubMed Central|PMC]]: [http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&amp;artid={{{PMC}}} {{{PMC}}}]
   }}
}}{{ 
&lt;!--============ BIBCODE ============--&gt; 
  #if: {{{Bibcode|}}} 
  |{{{Sep|,}}} [[Bibcode]]:&amp;nbsp;[http://adsabs.harvard.edu/abs/{{{Bibcode}}} {{{Bibcode}}}]
}}{{
&lt;!--============ Archive data, etc ===========--&gt;
  #if: {{{Archive|}}}
  |{{{Sep|,}}} {{{Archive}}}
  |{{
    #if:{{{OriginalURL|}}}
    |{{{Sep|,}}} {{#ifeq:{{{Sep}}}|.|A|a}}rkiverad från {{link|{{{OriginalURL}}}|originalet}}{{
      #if:{{{ArchiveDate|}}}
      |&amp;#32;den {{{ArchiveDate}}}
      }}
    |{{#if:{{{ArchiveDate|}}}|{{{Sep|,}}} {{#ifeq:{{{Sep}}}|.|A|a}}rkiverad {{{ArchiveDate}}}}}
   }}
}}{{ 
&lt;!--============ URL and AccessDate ============--&gt;
  #if: {{{URL|{{{IncludedWorkURL|}}}}}}
  |{{
     #if: {{{Title|}}}{{{IncludedWorkTitle|}}}
     |&lt;span class=&quot;printonly&quot;&gt;{{{Sep|,}}} {{
                                      #if: {{{IncludedWorkURL|}}}
                                      |{{{IncludedWorkURL}}}
                                      |{{{URL}}}
                                    }}&lt;/span&gt;
     |{{{Sep|,}}} {{
              #if: {{{IncludedWorkURL|}}}
              |{{{IncludedWorkURL}}}
              |{{{URL}}}
            }}
   }}{{
     #if: {{{AccessDate|}}}
     | &lt;span class=&quot;reference-accessdate&quot;&gt;{{#ifeq:{{{Sep|,}}}|,|,&amp;#32;l|.&amp;#32;L}}äst {{{AccessDate}}}&lt;/span&gt;
     }}
}}{{#if:{{{laysummary|}}} 
  |{{{Sep|,}}} [{{{laysummary}}} Lay summary]{{#if: {{{laysource|}}}|&amp;nbsp;&amp;ndash;&amp;nbsp;''{{{laysource}}}''}}
}}{{#if:{{{laydate|}}}
  | &amp;#32;({{{laydate}}})
}}{{#if:{{{quote|}}}
  |{{{Sep|,}}} &amp;#32;”{{{quote}}}”
}}{{{PS|}}}&lt;/cite&gt;&lt;!--

=== This is a COinS tag (http://ocoins.info), which allows automated tools to parse the citation information: ===

--&gt;&lt;span
    class=&quot;Z3988&quot;
    title=&quot;ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt={{urlencode:info:ofi/fmt:kev:mtx:}}{{
      #if: {{{Periodical|}}}
      |journal&amp;rft.genre=article&amp;rft.atitle={{urlencode:{{{Title|}}}}}&amp;rft.jtitle={{urlencode:{{{Periodical|}}}}}
      |book{{
         #if: {{{IncludedWorkTitle|}}}
         |&amp;rft.genre=bookitem&amp;rft.btitle={{urlencode:{{{IncludedWorkTitle|}}}}}&amp;rft.atitle={{urlencode:{{{Title|}}}}}
         |&amp;rft.genre=book&amp;rft.btitle={{urlencode:{{{Title|}}}}}
       }}
    }}{{
     #if: {{{Surname1|}}} |&amp;rft.aulast={{urlencode:{{{Surname1}}}}}{{
       #if: {{{Given1|}}} |&amp;rft.aufirst={{urlencode:{{{Given1}}}}}
     }}
   }}{{
     #if: {{{Surname1|}}} |&amp;rft.au={{urlencode:{{{Surname1}}}}}{{
       #if: {{{Given1|}}} |{{urlencode:, {{{Given1}}}}}
     }}
   }}{{
     #if: {{{Surname2|}}} |&amp;rft.au={{urlencode:{{{Surname2}}}}}{{
       #if: {{{Given2|}}} |{{urlencode:, {{{Given2}}}}}
     }}
   }}{{
     #if: {{{Surname3|}}} |&amp;rft.au={{urlencode:{{{Surname3}}}}}{{
       #if: {{{Given3|}}} |{{urlencode:, {{{Given3}}}}}
     }}
   }}{{
     #if: {{{Surname4|}}} |&amp;rft.au={{urlencode:{{{Surname4}}}}}{{
       #if: {{{Given4|}}} |{{urlencode:, {{{Given4}}}}}
     }}
   }}{{
     #if: {{{Surname5|}}} |&amp;rft.au={{urlencode:{{{Surname5}}}}}{{
       #if: {{{Given5|}}} |{{urlencode:, {{{Given5}}}}}
     }}
   }}{{
     #if: {{{Surname6|}}} |&amp;rft.au={{urlencode:{{{Surname6}}}}}{{
       #if: {{{Given6|}}} |{{urlencode:, {{{Given6}}}}}
     }}
   }}{{
     #if: {{{Surname7|}}} |&amp;rft.au={{urlencode:{{{Surname7}}}}}{{
       #if: {{{Given7|}}} |{{urlencode:, {{{Given7}}}}}
     }}
   }}{{
     #if: {{{Surname8|}}} |&amp;rft.au={{urlencode:{{{Surname8}}}}}{{
       #if: {{{Given8|}}} |{{urlencode:, {{{Given8}}}}}
     }}
   }}{{
     #if: {{{Surname9|}}} |&amp;rft.au={{urlencode:{{{Surname9}}}}}{{
       #if: {{{Given9|}}} |{{urlencode:, {{{Given9}}}}}
     }}
    }}{{
      #if: {{{Date|}}} |&amp;rft.date={{urlencode:{{{Date}}}}}
    }}{{
      #if: {{{Series|}}} |&amp;rft.series={{urlencode:{{{Series}}}}} 
    }}{{
      #if: {{{Volume|}}} |&amp;rft.volume={{urlencode:{{{Volume}}}}}
    }}{{
      #if: {{{Issue|}}} |&amp;rft.issue={{urlencode:{{{Issue}}}}}
    }}{{
      #if: {{{At|}}} |&amp;rft.pages={{urlencode:{{{At}}}}}
    }}{{
      #if: {{{Edition|}}} |&amp;rft.edition={{urlencode:{{{Edition}}}}}
    }}{{
      #if: {{{PublicationPlace|}}} |&amp;rft.place={{urlencode:{{{PublicationPlace}}}}}
    }}{{
      #if: {{{Publisher|}}} |&amp;rft.pub={{urlencode:{{{Publisher}}}}}
    }}{{
      #if: {{{DOI|}}} |&amp;rft_id=info:doi/{{urlencode:{{{DOI}}}}}
    }}{{
      #if: {{{PMID|}}} |&amp;rft_id=info:pmid/{{urlencode:{{{PMID}}}}}
    }}{{
      #if: {{{Bibcode|}}} |&amp;rft_id=info:bibcode/{{urlencode:{{{Bibcode}}}}}
    }}{{
      #if: {{{OCLC|}}} |&amp;rft_id=info:oclcnum/{{urlencode:{{{OCLC}}}}}
    }}{{
      #if: {{{ISBN|}}} |&amp;rft.isbn={{urlencode:{{{ISBN}}}}}
    }}{{
      #if: {{{ISSN|}}} |&amp;rft.issn={{urlencode:{{{ISSN}}}}}
    }}{{
      #if: {{{URL|{{{IncludedWorkURL|}}}}}} |&amp;rft_id={{urlencode:{{{URL|{{{IncludedWorkURL|}}}}}}}}
    }}&amp;rfr_id=info:sid/en.wikipedia.org:{{FULLPAGENAMEE}}&quot;&gt;&lt;span style=&quot;display: none;&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c6e7cxbvahb12ro4iz1s44i6ndg256c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Libris post</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8051</id>
    <revision>
      <id>32756</id>
      <parentid>32706</parentid>
      <timestamp>2012-01-02T11:57:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>32756</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="987" sha1="7a0q1b7vfl35q7i4d5fif5tsb33dvzj" xml:space="preserve">Libris [http://libris.kb.se/bib/{{{1}}} {{{1}}}]&lt;noinclude&gt;

Mallen '''&lt;nowiki&gt;{{{ libris post | 789456 }}}&lt;/nowiki&gt;''' används för att skapa en länk till en katalogpost för en bok, tidskrift, [[bokserie]] eller artikel i [[Kungliga biblioteket]]s katalog [[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]]. Detta kan med fördel användas för böcker som saknar [[ISBN]], men som har en katalogpost i Libris, till exempel efter id= i [[:mall:bokref]], där ISBN annars skulle ha stått.

Den enda parametern är katalogpostens nummer. Det får man fram genom att i Libris webbsök klicka &quot;länka till posten&quot; och bara klippa ut numret sist i URLen.

Mallen används bland annat från mallen {{mall|bokref}}.

==Se även==
*[[:mall:Libris titel]] (länka till post, länktexten är boktiteln) och [[:mall:Libris namn]] (sök ett författarnamn i Libris).
*[[:mall:LCCN]]
*[[Wikipedia:Källmallar]]

[[Kategori:Externa länkmallar|{{PAGENAME}}]]
[[Kategori:Källmallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7a0q1b7vfl35q7i4d5fif5tsb33dvzj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Italiclink</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8052</id>
    <revision>
      <id>32709</id>
      <parentid>32708</parentid>
      <timestamp>2012-01-02T11:55:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>2 versioner från [[:w:Mall:Italiclink]]</comment>
      <origin>32709</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="178" sha1="dmsidepaice78c4hojycm6e38hck8fn" xml:space="preserve">''{{#if: {{{1|}}}
    | [{{{1}}} {{{2|}}}]
    | &lt;span&gt;{{{2|}}}&lt;/span&gt;
}}''&lt;noinclude&gt;
&lt;/noinclude&gt;&lt;noinclude&gt;{{okategoriserad|datum=2010-06}}&lt;!-- massmärkt mall --&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dmsidepaice78c4hojycm6e38hck8fn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Bokref/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8053</id>
    <revision>
      <id>32755</id>
      <parentid>32754</parentid>
      <timestamp>2012-01-02T11:57:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>45 versioner från [[:w:Mall:Bokref/dok]]</comment>
      <origin>32755</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15786" sha1="8rz5gfixzncuxevys1sflopfulze3nh" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
{{se även|Mall:Citation/dok}}
Mallen &lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;'''bokref'''&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt; används för att göra en [[Wikipedia:källhänvisningar|källhänvisning]] till en bok eller en viss sida i en bok. Den används typiskt inom &lt;nowiki&gt;&lt;ref&gt; ... &lt;/ref&gt;&lt;/nowiki&gt;. Parametern '''titel=''' är den enda som måste anges.

:Efternamn, Förnamn; Medförfattare (årtal). ''Titel''. Utgivare. ISBN...

Mallen är en översättning och anpassning av engelska Wikipedias {{[[:en:template:cite book|cite book]]}} och det är också därifrån stilen för utformningen av hänvisningen har lånats. Den bygger i sin tur på amerikanska stilguider som ''The Publication Manual of the American Psychological Association''.

Att fylla i {{Mall|Bokref}}-mallar kan ju ibland bli rätt mycket klippande och klistrande, ibland även en hel del knappande.  Om man istället söker efter en bok i [http://libris.kb.se/ Libris] kan man, när man har fått fram en [http://libris.kb.se/bib/11156664 bok], klicka på en knapp med texten &quot;&lt;small&gt;SKAPA REFERENS&lt;/small&gt;&quot; och få fram en [http://libris.kb.se/export.jsp?type=showrecord&amp;q=onr%3a11156664&amp;id=11156664&amp;d=libris&amp;posts=1 lista] med referenser i olika format, med en färdigifylld {{Mall|Bokref}}-mall på slutet som bara är att kopiera och klistra in.

== Användning ==
Alla parameternamn '''måste''' vara [[gemener]].

Kopiera en tom version för användning. Kom ihåg att använda &quot;|&quot;-tecknet mellan varje parameter. För att underlätta läsning och användning, ta bort de parametrar som inte används.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! colspan=&quot;3&quot; | Fullständig variant (kopiera och klistra in texten nedan och ta bort de parametrar du inte behöver.)
|- width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;vertical-align:top;&quot;
| colspan=&quot;3&quot; | 
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{bokref |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |medförfattare= |redaktör= |övriga= |titel= |origdatum= |origår= |origmånad= |url= |format= |hämtdatum= |hämtår= |hämtmånad= |upplaga= |serie= |datum= |år= |månad= |utgivare= |utgivningsort= |språk= |isbn= |issn= |oclc= |doi= |libris= |id= |sid= |kapitel= |kapitelurl= |citat= }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;
|- width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;vertical-align:top;&quot;
! colspan=&quot;3&quot; | De vanligast förekommande parametrarna (eller så kan du använda denna variant för att slippa ta bort så mycket) 
|- width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;vertical-align:top;&quot;
| colspan=&quot;3&quot; | 
:&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{bokref |titel= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |medförfattare= |år= |utgivare= |utgivningsort= |isbn= |sid= }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;
|- width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;vertical-align:top;&quot;
! Exempel 1
| style=&quot;vertical-align: top;&quot; |
&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{bokref |efternamn=Boatwright |förnamn=Mary T |medförfattare=Daniel J Gargola, Richard J A Talbert |titel=The Romans: From Village to Empire |utgivare=Oxford University Press |utgivningsort=Oxford |år=2004 |isbn=0-19-511876-6 }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;
| style=&quot;vertical-align: top;&quot; | 
{{bokref |efternamn=Boatwright |förnamn=Mary T |medförfattare=Daniel J Gargola, Richard J A Talbert |titel=The Romans: From Village to Empire |utgivare=Oxford University Press |utgivningsort=Oxford |år=2004 |isbn=0-19-511876-6 }}
|- width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;vertical-align:top;&quot;
! Exempel 2
| style=&quot;vertical-align: top;&quot; |&lt;pre&gt;
{{bokref
  |efternamn=Mumford
  |förnamn=David
  |titel=The Red Book of Varieties and Schemes
  |utgivare=Springer-Verlag
  |serie=Lecture notes in mathematics 1358
  |år=1999
  |doi=10.1007/b62130
  |isbn=354063293X }}&lt;/pre&gt;
| style=&quot;vertical-align: top;&quot; |
{{bokref
  |efternamn=Mumford
  |förnamn=David
  |titel=The Red Book of Varieties and Schemes
  |utgivare=Springer-Verlag
  |serie=Lecture notes in mathematics 1358
  |år=1999
  |doi=10.1007/b62130
  |isbn=354063293X }}
|}

{| class=&quot;wikitable&quot;
|- width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;vertical-align:top;&quot;
! Vertikal lista !! Krav * !! Korta instruktioner
|- width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;vertical-align:top;&quot;
| style=&quot;vertical-align:top;padding:1ex;&quot; |&lt;pre&gt;
{{bokref
 | efternamn = 
 | förnamn = 
 | författarlänk = 
 | medförfattare = 
 | redaktör = 
 | övriga = 
 | titel = 
 | origdatum = 
 | origår = 
 | origmånad = 
 | url = 
 | format = 
 | hämtdatum = 
 | hämtår = 
 | hämtmånad = 
 | upplaga = 
 | serie = 
 | datum = 
 | år = 
 | månad = 
 | utgivare = 
 | utgivningsort = 
 | språk = 
 | isbn = 
 | oclc = 
 | doi = 
 | libris = 
 | id = 
 | sid = 
 | kapitel = 
 | kapitelurl = 
 | citat = 
 }}&lt;/pre&gt;
| style=&quot;vertical-align:top;padding:1ex;&quot; |&lt;pre&gt;
 &amp;nbsp; 
 &amp;nbsp;
 efternamn
 efternamn
 efternamn
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 MÅSTE ANVÄNDAS**
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 url
 url
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 utgivare
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 kapitel
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;&lt;/pre&gt;
| style=&quot;vertical-align:top;padding:1ex;&quot; |&lt;pre&gt;
 &amp;nbsp; 
 (ingen wikilänk)
 (ingen wikilänk)
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 †rekommenderas (ingen wikilänk)
 &amp;nbsp;alternativ till origdatum
 &amp;nbsp;alternativ till origdatum
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 †rekommenderas (ingen wikilänk)
 &amp;nbsp;alternativ till hämtdatum
 &amp;nbsp;alternativ till hämtdatum
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 †rekommenderas (ingen wikilänk)
 &amp;nbsp;alternativ till datum
 &amp;nbsp;alternativ till datum
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;Dagger;(ingen wikilänk)
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;
 &amp;nbsp;&lt;/pre&gt;

|}

† Detta är den rekommenderade parameter med alternativen listade under. 

&amp;Dagger; Om '''kapitelurl''' används kan inte '''kapitel''' vara wikilänkad.

== Parametrar ==
===Wikilänkar===
De flesta parametrarna kan wikilänkas (exempelvis: ''titel'' = &lt;nowiki&gt;[[bok|boktitel]]&lt;/nowiki&gt;), men bör generellt endast länkas till en redan existerande wikipediaartikel. Wikilänkade parametrar '''får inte''' innehålla några andra parenteser än rundparenteser &lt;code&gt;()&lt;/code&gt; &amp;mdash; använd inte &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;&gt;[]{}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;.

===Parameterbeskrivningar===
* '''efternamn''': Författarens efternamn. Wikilänka inte denna parameter, använd ''författarlänk'' istället.
** '''förnamn''': Författarens förnamn, inklusive eventuella titlar och förkortningar (exempelvis ''Förnamn Mellannamn'', ''Förnamn M.'' eller ''Dr. Förnamn M.''). Wikilänka inte, använd ''författarlänk'' istället.
*** Parametrarna ''efternamn'' och ''förnamn'' lämpar sig kanske mindre bra för personer vars efternamn normalt skrivs först, som i kinesiskan. Överväg att använda ''författare'' istället, och då använda notationen &quot;Efternamn, Förnamn&quot; eller vilken variant som passar tillfället.
** '''författarlänk''': Titeln på wikipediaartikeln om författaren; artikeln bör redan finnas. Wikilänka inte parametern, då detta sköts automatiskt, och använd den i samband med användning av ''författare'' eller ''förnamn'' och ''efternamn''.
** '''medförfattare''': Fullständiga namn på medförfattarna åtskiljda med kommatecken.
*** Huruvida medförfattarnas efternamn ska skrivas först eller ej beror på vilken citationstil som används.
** eller: '''författare''': Författarens fullständiga namn, gärna med efternamnet först.
* '''redaktör''': Redaktörens/-ernas namn. Etiketter som (red.) efter namnen måste läggas till på egen hand.
**Detta fält bör endast användas om bokens författare och redaktör inte är samma person. Om hela boken citeras, och inte enbart en del, använd då författarparametrarna istället, med eventuellt tillägg av (red.) till namnet.
* '''övriga''': För användning som exempelvis &quot;illustrationer av Nilsson&quot;, &quot;övers. Nilsson&quot; eller &quot;Nilsson (övers.)&quot; o dyl.
* '''titel''': Bokens titel. '''''Detta är den enda parameter som måste anges.''''' Bör endast wikilänkas till existerande wikipediaartikel. Kursiveras ej.
* '''url''': URL till en resurs på nätet där boken kan hittas. Kan inte användas om bokens titel har wikilänkats.
** '''format''': Format på internetresursen, exempelvis PDF. HTML förutsätts om inget specificerats.
** '''hämtdatum''': Fullständigt datum när internetresursen lästes. Bör användas om url angetts.
*** eller:  '''hämtår''': Året när resursen lästes; och '''hämtmånad''': Månaden då resursen lästes. Om dag också kan anges, använd ''hämtdatum'' istället.
* '''upplaga''': Om boken getts ut i flera upplagor, ange den du använt.
* '''serie''': Om boken är del av en serie böcker.
* '''origdatum''': Fullständigt datum för publiceringen av ursprungsupplagan.
** eller:  '''origår''': Året då ursprungsupplagan gavs ut, och '''origmånad''': Månaden då ursprungsupplagan gavs ut. Om dag också kan anges, använd ''origdatum'' istället.
* '''datum''': Fullständigt datum för bokupplagan som refereras.
** eller:  '''år''': Året då refererad bokupplaga gavs ut, och '''månad''': Månaden då refererad bokupplaga gavs ut. Om dag också kan anges, använd ''datum'' istället.
* '''utgivare''': Utgivare av boken, helst utan företagsinsignia som AB, Ltd etc.
** '''utgivningsort''': Ursprungsort för publiceringen.
* '''språk''': Det språk boken är skriven på (svenska kan förutsättas om inte något anges). Ange antingen språkkod eller språknamn, ex. ''sv'', ''en'', ''fr'' eller ''latin''. Se [[ISO 639]].
* '''isbn''': [[International Standard Book Number]] såsom ''1-111-22222-9''. Notera att parametern &quot;isbn&quot;, likt alla andra parametrar, måste skrivas med gemener.
* '''oclc''': [[Online Computer Library Center]]-ID-nummer, såsom ''3185581''
* '''doi''': [[Digital object identifier]] såsom ''&lt;nowiki&gt;10.1016/j.coi.2004.08.001&lt;/nowiki&gt;''.
&lt;!--**'''doilabel''': If the doi contains some characters that must be [[Percent-encoding|escaped]], use &quot;doilabel&quot; for the unescaped version. See {{tl|doi}}: &quot;id&quot; is equivalent to &quot;doi&quot; and &quot;label&quot; is &quot;doilabel&quot;--&gt;
* '''libris''': [[Libris (bibliotekskatalog)]]-ID-nummer såsom ''&lt;nowiki&gt;1410049&lt;/nowiki&gt;''.
* '''id''': En unik identifierare, om ingen av ovanstående är applicerbar. Med denna parameter måste typen av identifierare anges, gärna med en mall som exempelvis {{mall|ISSN}}. Använd om möjligt någon av de specialiserade parametrarna, som länkas automatiskt. (Således, använd inte ''&lt;nowiki&gt;id=ISBN 1-111-22222-9&lt;/nowiki&gt;'' längre.  Använd ''isbn=1-111-22222-9'' istället.)
* '''sid''': ''&lt;nowiki&gt;ss. 13&amp;ndash;23&lt;/nowiki&gt;'': första sidan och valfri sista sida. Denna parameter är för att ange de sidnummer som är relevanta för referensen, inte totala antalet sidor i boken.
* '''kapitel''': Fullständigt namn på kapitlet som refereras.
** '''kapitelurl''': URL för kapitlet om tillgängligt på internet.
* '''citat''': Relevant citat från boken.

==Exempel==
;Endast titel:
:&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;* {{bokref |titel=Brev från nollpunkten }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

:* {{bokref |titel=Brev från nollpunkten }}

;År och titel:
:&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;* {{bokref |titel=Brev från nollpunkten |år=1996 }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

:* {{bokref |titel=Brev från nollpunkten |år=1996 }}

;Vanlig användning:
:&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;* {{bokref |förnamn=Peter |efternamn=Englund |författarlänk=Peter Englund |år=1996 |titel=Brev från nollpunkten }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

:* {{bokref |förnamn=Peter |efternamn=Englund |författarlänk=Peter Englund |år=1996 |titel=Brev från nollpunkten }}

;Vanlig användning med url:
:&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;* {{bokref |efternamn=Englund |förnamn=Peter |författarlänk=Peter Englund |år=1996 |titel=Brev från nollpunkten: historiska essäer |upplaga=första uppl |url=http://www.peterenglund.com/rattelser.htm |hämtdatum=29 februari 2008 }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

:* {{bokref |efternamn=Englund |förnamn=Peter |författarlänk=Peter Englund |år=1996 |titel=Brev från nollpunkten: historiska essäer |upplaga=första uppl |url=http://www.peterenglund.com/rattelser.htm |hämtdatum=29 februari 2008 }}

;Tre författare, titel med wikilänk, upplaga
:&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;* {{bokref |efternamn=Englund |förnamn=Peter |författarlänk=Peter Englund |medförfattare=Ano Nym, U Tan Namn |titel=[[Brev från nollpunkten|Brev från nollpunkten: historiska essäer]] |upplaga=andra revid uppl }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

:* {{bokref |efternamn=Englund |förnamn=Peter |författarlänk=Peter Englund |medförfattare=Ano Nym, U Tan Namn |titel=[[Brev från nollpunkten|Brev från nollpunkten: historiska essäer]] |upplaga=andra revid uppl }}

;Datum utan dag, wikilänkad titel och utgivare, isbn, sidhänvisning, utgivningsort
:&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;* {{bokref |efternamn=Cordell |förnamn=Bruce R. |medförfattare=Jeff Grubb, David Noonan |år=2001 |månad=september |titel=[[Legend of the Five Rings]] |utgivare=[[Wizards of the Coast]] |utgivningsort=Timbuktu |isbn=0-7869-1850-8 |sid=134–137 }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

:* {{bokref |efternamn=Cordell |förnamn=Bruce R. |medförfattare=Jeff Grubb, David Noonan |år=2001 |månad=september |titel=[[Legend of the Five Rings]] |utgivare=[[Wizards of the Coast]] |utgivningsort=Timbuktu |isbn=0-7869-1850-8 |sid=134–137 }}

;Datum för första upplagan, annat språk, illustratör
:&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;* {{bokref |efternamn=Bloggs |förnamn=Joe |origår=1463 |år=1974 |titel=Book of Bloggs |upplaga=1st Edition |övriga=illustrerad av Smith |språk=tyska |url=http://sv.wikipedia.org/ |hämtdatum=17 februari 2006 }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

:* {{bokref |efternamn=Bloggs |förnamn=Joe |origår=1463 |år=1974 |titel=Book of Bloggs |upplaga=1st Edition |övriga=illustrerad av Smith |språk=tyska |url=http://sv.wikipedia.org/ |hämtdatum=17 februari 2006 }}

;Användning av [[Digital object identifier|DOI]]
:&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;*{{bokref
 |efternamn=Mumford
 |förnamn=David
 |år=1999
 |titel=The Red Book of Varieties and Schemes: Includes the Michigan Lectures (1974) on Curves and Their Jacobians
 |upplaga=2nd ed.
 |utgivare=Springer-Verlag
 |doi=10.1007/b62130
 |isbn=354063293X
}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

:*{{bokref
 |efternamn=Mumford
 |förnamn=David
 |år=1999
 |titel=The Red Book of Varieties and Schemes: Includes the Michigan Lectures (1974) on Curves and Their Jacobians
 |upplaga=2nd ed.
 |utgivare=Springer-Verlag
 |doi=10.1007/b62130
 |isbn=354063293X
}}
{{Bokref/dok/submallar}}
&lt;!--
==Citation styles==
Established citation styles for coauthors:

* [http://www.english.uiuc.edu/cws/wworkshop/writer_resources/citation_styles/mla/mla.htm MLA style]: Last, First and First Last. &quot;If there are more than three authors, you may list only the first author followed by the phrase ''et al''.&quot;
* [http://www.english.uiuc.edu/cws/wworkshop/writer_resources/citation_styles/apa/apa.htm APA style]: Last, F. &amp; Last, F.
* [http://www.liunet.edu/cwis/cwp/library/workshop/citchi.htm Chicago Manual of Style]: Last, First, and First Last.
* [http://www.liunet.edu/cwis/cwp/library/workshop/cittur.htm Turabian]: same as Chicago Reference List, above.
* [http://www.library.uq.edu.au/training/citation/harvard.html Harvard]: Last, F., Last, F. &amp; Last, F.

==COinS==
{{UF-COinS}}

==Tools==

See [[Wikipedia:Citing sources#Tools]] for a list of tools which can help create a reference in the 'bokref' format.

--&gt;
==Se även==
* [[Wikipedia:Källmallar]]
* [[Wikipedia:Källhänvisningar]]
* [[Wikipedia:Projekt källhänvisningar]]
* [[:Kategori:Källmallar]]
** [[:Mall:Tidskriftsref]]
** [[:Mall:Webbref]]

&lt;includeonly&gt;
[[Kategori:Bokref| ]]

[[cs:Šablona:Citace knihy]]
[[de:Vorlage:Literatur]]
[[en:Template:Cite book]]
[[es:Plantilla:Ref-libro]]
[[ja:Template:Cite book]]
[[it:Template:Cita libro]]
[[mk:Шаблон:Книга]]
[[no:mal:Kilde bok]]
[[pl:Szablon:Cytuj książkę]]
[[ro:Format:Cite_book]]
[[ru:Шаблон:Книга]]
[[sk:Šablóna:Cite book]]
[[sl:Predloga:Cite book]]
[[vi:Tiêu bản:Chú thích sách]]
[[zh:Template:Cite book]]
[[pms:Template:Cité un lìber]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>8rz5gfixzncuxevys1sflopfulze3nh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Källmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8054</id>
    <revision>
      <id>32757</id>
      <timestamp>2012-01-02T11:58:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:mallar]]'</comment>
      <origin>32757</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv" xml:space="preserve">[[kategori:mallar]]</text>
      <sha1>afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Externa länkmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8055</id>
    <revision>
      <id>32758</id>
      <timestamp>2012-01-02T11:58:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[kategori:mallar]]'</comment>
      <origin>32758</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv" xml:space="preserve">[[kategori:mallar]]</text>
      <sha1>afmw6b7p34oc001x0sw666nmmw1zkmv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Bokref/dok/submallar</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8056</id>
    <revision>
      <id>32767</id>
      <parentid>32766</parentid>
      <timestamp>2012-01-02T11:59:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>8 versioner från [[:w:Mall:Bokref/dok/submallar]]</comment>
      <origin>32767</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1548" sha1="1nesre82fm5qferpr5fyan7lgr61suw" xml:space="preserve">==Submallar==
När samma bok används som referens i många artiklar, så är det bra att skapa en submall.

;Exempel:
Om man lägger in följande text i en artikel (tex i en fotnot eller i referenslistan) 
:&lt;nowiki&gt;{{bokref/Olof Hultin/2002|sid=123}}&lt;/nowiki&gt;
...så ger det följande resultat:
:{{bokref/Olof Hultin/2002|sid=123}}

;Fördelar:
* Enkelt att lägga in referensen i nya artiklar (lite text och lätt att komma ihåg direkt ur minnet)
*: ==&gt; Fler artiklar får källhänvisningar
* Enkelt att ändra referensen i alla artiklar när något ändras (tex en författare får egen artikel och ska wikilänkas, eller en url ska läggas till eller ändras)
*: ==&gt; Fler källhänvisningar blir korrekta och fullständiga

;Hur gör man?
# Skapa en ny mallsida som undersida till Bokref, tex [[:Mall:Bokref/Förnamn Efternamn/Årtal]] (byt ut &quot;Förnamn Efternamn&quot; och &quot;årtal&quot; mot aktuell författare och år).
# Skriv in en bokref, tex genom att söka boken på [http://libris.kb.se Libris], klicka &quot;skapa referens&quot;, bläddra längst ner, och klipp ut bokref och klistra in i den nya mallsidan.
# Addera följande parametrar till bokreftexten:
#:&lt;nowiki&gt;|sid={{{sid|}}}&lt;/nowiki&gt; 
#:&lt;nowiki&gt;|kapitel={{{kapitel|}}}&lt;/nowiki&gt; 
# Klipp in följande text längst ner på den nya mallsidan, efter bokreferensen, och byt ut &quot;Efternamn, Förnamn&quot; mot aktuell författare:
#:&lt;nowiki&gt;&lt;noinclude&gt;{{STANDARDSORTERING:Efternamn, Förnamn}}[[Kategori:Bokref efter namn]]&lt;/noinclude&gt;&lt;/nowiki&gt;
# Spara
# Klart!

&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Bokref| ]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1nesre82fm5qferpr5fyan7lgr61suw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Energiteknik 1 (Gy)/Litteratur</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8057</id>
    <revision>
      <id>33701</id>
      <parentid>33700</parentid>
      <timestamp>2012-03-06T07:34:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>/* Wikipedia */</comment>
      <origin>33701</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1222" sha1="0llwgabnwio12yrqfheqr03vwxiq0pj" xml:space="preserve">== Källor ==
Här följer en lista på de böcker som använts för att säkra faktagrunden till boken. Källorna har enbart använts för faktagranskning, ingen kopiering eller omfattande citering har skett utan den här boken är en självständig produktion byggd på vetenskapligt allmängods kring energitekniska processer. Där direkta citat eller lånade begrepp förekommer anges källan i fotnoter.

* {{bokref
|efternamn=Nordgren
|förnamn=Karl-Erik
|titel=Supra. Ellära A. [Faktabok]
|utgåva=1. uppl.
|år=2001
|utgivare=Gleerup
|utgivningsort=Malmö
|språk=swe
|isbn=91-40-63646-1
|libris=8242186
}}

* {{bokref
|efternamn=Frid
|förnamn=Johnny
|titel=Teknik 1
|utgåva=1. uppl.
|år=2011
|utgivare=Gleerups
|utgivningsort=Malmö
|språk=swe
|isbn=978-91-40-67412-8
|libris=12118221
}}

== Fördjupning ==
Vill du gå vidare och läsa mer om olika aspekter av ämnet så kan det vara värt att först och främst läsa källlitteraturen, men här finns en lista med förslag på andra böcker som kan vara intressanta.


== Länkar ==
Några intressanta länkar till fortsatt information eller användbara verktyg.

===Wikipedia===
* {{wlink|Energi|Wikipedia om Energi}}


[[kategori:Energiteknik 1 (Gy)]]</text>
      <sha1>0llwgabnwio12yrqfheqr03vwxiq0pj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Energiteknik 1 (Gy)/Elteknik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8058</id>
    <revision>
      <id>47173</id>
      <parentid>46913</parentid>
      <timestamp>2017-07-19T07:50:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>213.114.135.135</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Ohms lag */</comment>
      <origin>47173</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10041" sha1="nnngvfatk7xjfvsf7jlq43h1hcscrg5" xml:space="preserve">==Ellära==
[[Fil:Voltage source with metallic conductor-sv.svg|thumb|right|Ström och spänning]]
När vi hanterar energiteknik så är ämnet mycket större än bara den elektriska energin, men eltekniken är ändå en central punkt i ämnet och därför är det viktigt att ha en grundläggande kunskap om detta.

Vad är då elektricitet? Elektricitet är enkelt sagt när elektroner rör sig i en ledare. En ledare är ett material som tillåter att elektroner rör sig, det kan till exempel vara en koppartråd som i en kabel, men det kan lika väl vara någon annan metall, kol eller en västska som till exempel saltvatten. 

===Spänning===
Det som får elektriciteten att uppstå är den skillnad i elektrisk laddning som kallas spänning. Spänning kan enklast förklaras med bilden av två tunnor med vatten som är sammankopplade med en vattenslang. Om det är mer vatten i den ena tunnan så kommer det att strömma över via slangen tills det är lika mycket vatten i båda tunnorna.

Om vi nu överför liknelsen med vattentunnorna till elektricitet så är vattenslangen ledaren och mängden vatten i varje tunna representerar en elektrisk laddning. En elektrisk laddning uppstår om det finns ett överskott (positiv laddning) eller ett underskott (negativ laddning) av elektroner. Om det är högre elektrisk laddning (mer vatten i tunnan) på den ena sidan av ledaren så kommer det att uppstå det vi kallar en potentialskillnad, eller i det här fallet, en spänning mellan dem. Detta kommer att få elektronerna att röra sig genom ledarna, som vattnet genom vattenslangen, från den ena sidan till den andra tills laddningen är lika hög på båda sidor.

:Man kan säga att spänning är som trycket på vattnet i en vattenslang, eller höjden på ett vattenfall.
:&lt;u&gt;'''Spänning'''&lt;/u&gt; mäts i &lt;u&gt;'''Volt (V)'''&lt;/u&gt; och betecknas med &lt;u&gt;'''U'''&lt;/u&gt; i formler.

===Ström===
När vi pratar om ström så pratar vi helt enkelt om mängden elektroner som rör sig genom ledaren. Om vi ska återgå till liknelsen med vattentunnorna så kan ström liknas vid den mängd vatten som rinner genom vattenslangen.

:Man kan säga att ström är som vattnet i en vattenslang. 
:&lt;u&gt;'''Ström'''&lt;/u&gt; mäts i &lt;u&gt;'''Ampere (A)'''&lt;/u&gt; och betecknas  med &lt;u&gt;'''I'''&lt;/u&gt; i formler.
===Resistans===
I alla ledare så finns det ett motstånd, en resistans, som elektronerna måste ta sig igenom. Man kan säga att i liknelsen med vattenslangen så rinner vattnet olika lätt genom olika grova slangar, och på samma sätt så tar sig elektroner olika lätt genom olika material. En hög resistans gör det alltså svårare för elektronerna att ta sig fram, och material med hög resistans blir därför dåliga ledare.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Låg resistans
!
! Hög resistans
|-
|Koppar
|
|Glas
|-
|Silver
|
|Gummi
|-
|Stål
|
|Vatten
|}

:Man kan säga att resistans är som storleken på vattenslangen.
:&lt;u&gt;'''Resistans'''&lt;/u&gt; mäts i &lt;u&gt;'''Ohm (Ω)'''&lt;/u&gt; men betecknas även med &lt;u&gt;'''R'''&lt;/u&gt; i formler.
===Ohms lag===
Det finns ett samband mellan spänning, ström och resistans som fomuleras i vad som kallas '''Ohms lag'''.
:&lt;math&gt;U=R \cdot I\,&lt;/math&gt;
:Spänning = Resistans x Ström

Detta gör att om vi har två delar så kan vi räkna ut den tredje. Om vi till exempel vet att spänningen är 9 volt och resistansen är 100 ohm så kommer strömmen att vara 9/100 = 0,09 ampere.

===Likström===
[[Fil:Direct current symbol.svg|thumb|right|Symbolen för likström]]
Den typ av ström som vi är vanast att prata om är den där vi har en plus och en minus sida, till exempel på ett batteri. Den typen av ström kallas likström (DC - Direct Current) eftersom strömmens riktning är lika hela tiden.

Likström kan fås från:
* Batterier
* Generatorer
* Likriktning av växelström.

===Växelström===
[[Fil:Ac_source.png|thumb|right|Symbolen för växelström]]
En annan form av ström är den som kallas växelström (AC - Alternating Current) eftersom strömmens riktning hela tiden skiftar. Dessa svängningar gör att vilken sida som är plus och minus skiftar och hastigheten med vilken den skiftar mäts i &lt;u&gt;'''svängningar per sekund'''&lt;/u&gt;, eller &lt;u&gt;'''Hertz (Hz)'''&lt;/u&gt;. Den vanligaste formen av växelström är den som vi har i våra eluttag och som har en svägningshastighet av 50 Hertz. Anledningen till att använda växelström är framför allt att den är lätt att transformera, det vill säga att ändra styrkan på spänning och ström.

Växelström kan fås från:
* Generatorer
* Växelriktning av likström

===Energi===
===Effekt=== är ett mått på hur snabbt energi omvandlas.

==Mätteknik==
===Analoga och Digitala instrument===
Det finns två huvudsakliga sätt att presentera informationen på mätutrustningen, analogt med en visare eller digitalt med siffror. Det absolut vanligaste idag är digitala instrument, de ger ett exaktare och mer flexibelt mätresultat, men det finns även tillfällen då analoga instrument har sina fördelar. Framför allt så kommer de till sin rätt när man mäter något som ändrar sig hela tiden, ett digitalt instrument skulle svara svårt eller omöjligt att läsa av medan ett analogt instrument gör det möjligt att uppskatta bland annat max/min-värdet av det man mäter.
&lt;gallery&gt;
Fil:multi2.jpg|Analog multimeter
Fil:Digital_Multimeter_Aka.jpg|Digital multimeter
&lt;/gallery&gt;

===Voltmeter===
===Amperemeter===
===Multimeter===

==Säkerhet==
Säkerhet handlar om att hantera utrustningen på ett sätt som är säker för såväl dig själv som din utrustning.
 
===Hög spänning och hög ström===
[[Fil:Swedish_warning_label_on_power_line_20050423_001.jpg|thumb|right|Varningsskylt]]
Att utsättas för elektricitet med hög spänning kan vara farligt och är absolut inget att leka med, men enbart hög spänning är i sig inte nödvändigtvis farligt utan mest obehagligt och används till exempel i elpistoler och liknande. Om ni tittar på exemplen nedan så kan man inte utgå från spänningen om man vill fastställa hur farligt ett elektriskt objekt är:

# Ett batteri kan ge till exempel 9 volt (det är olika mellan olika batterityper), något som svider till om du sätter det mot tungan men inte värre. 
# En elpistol kan ge en spänning på 50 000 volt, tillräckligt för att få dig att ramla ihop och kanske svimma men det är inte dödande. 
# Ett eluttag ger 230 volt och är direkt dödande om du inte har tur.

Det man däremot kan utgå från är strömmen, en hög ström är livsfarligt och väldigt obehaglig redan vid låga nivåer. Exakt vid vilken nivå det blir farligt är svårt att säga, det beror en hel del på omständigheterna, men följande exempel kan ge en fingervisning:

* 1 mA (0.001 ampere) ger en lätt kittlande känsla.
* 10 mA (0.01 ampere) förlamar musklerna.
* 50 mA (0.05 ampere) är dödligt.

====Starkström====
[[Fil:Swiss fuses.jpg|thumb|right|En typ av säkringar.]]
Till starkström räknas all ström som är farligt för människor, och som vi såg tidigare så kan det innefatta en mängd olika typer av ström och kan vara svårt att direkt definiera. Arbetar du med batterier eller de vanligaste formerna av elektronik så arbetar du oftast med något som kallas svagström, något som i värsta fall kan vara obehagligt om du råkar få en stöt. Men om du arbetar med saker som är kopplade till ett eluttag så hanterar du starkström och det är direkt livsfarligt om du inte är försiktig. Vissa typer av batterier är dock kapabla att skada en människa direkt genom stötar eller indirekt genom de kemikalier de innehåller eller avger, så var alltid försiktig om du är osäker på om något är farligt eller inte.


====Säkringar====
Säkringar är ett sätt att skydda personer och utrustning mot fel i elnätet. Säkringar har helt enkelt en övre gräns på hur mycket ström som går igenom dem innan de bryter strömmen, och de är anpassade utifrån hur mycket ström som förväntas gå igenom en given del av ett elnät. Plötsligt höjning av strömmen kan till exempel bero på fel i apparater eller felaktigt inkopplade apparater. Säkringar skyddar till viss del personer mot fel i elektriska apparater, men framför allt förhindrar de bränder och andra saker som kan hända när ett elnät överbelastas. 

====Jordning====
[[Fil:Schuko plug and socket.png|thumb|right|Eluttag]]
Förutom de två strömkablar (fas och nolla) som finns i alla eluttag så finns det i vissa fall även två små jordbleck. Förutom att använda jordning för att skydda utrustningen (se ESD) så används jordning framför allt för att skydda personer mot fel i elektriska apparater. En tvättmaskin är till exempel jordad på ett sådant sätt att om något skulle bli fel i den så kan den inte bli strömförande utan strömmen leds direkt till jord. En viktig sak att tänka på är att hos jordad utrustning är det oftast bara höljet som är skyddat, om  man öppnar en apparat och arbetar inuti den så skyddas man inte.

===ESD===
[[Fil:Simbolo SMD.JPG|thumb|right|ESD-känsligt]]
Det är inte bara vi som kan ta skada av elektricitet, utan även de saker vi hanterar. Det mesta som är uppbyggt av elektronik är nämligen känsligt för det som kallas &lt;u&gt;'''ESD'''&lt;/u&gt; eller &lt;u&gt;'''Electric Static Discharge'''&lt;/u&gt;, något som vi känner igen mer som statisk elektricitet. Det betyder att så fort vi ska arbeta med någon form av elektronik så måste vi se till att vara urladdade eller allra helst konstant jordade. Det gäller såväl när vi skruvar i datorer som i annan elektronisk utrustning. Att se till att vara urladdad kan vara så enkelt som att röra vid jordad utrustning, en vattenkran eller ett vattenelement, men det är viktigt att inse att det går snabbt att bli uppladdad igen, speciellt om man har vissa typer av kläder eller en mössa/keps. Det bästa är då att ha ett armband eller ett underlägg som kopplas till jord via en kabel, då är man hela tiden urladdad vad man än gör.

[[kategori:Energiteknik 1 (Gy)]]</text>
      <sha1>nnngvfatk7xjfvsf7jlq43h1hcscrg5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Animationsteori</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8059</id>
    <revision>
      <id>38532</id>
      <parentid>35906</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:19:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38532</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18023" sha1="c94er5czs5h2skafyeek9ow2fb7sksc" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

== Animationsteori ==
Denna text gäller inte bara för SFML utan för spelprogrammering i allmänhet.

== Rörelser och animationer ==


Du måste skilja på rörelse och animation. Det ena utesluter inte det andra, men de skall behandlas på två olika sätt. Rörelse är enkelt i spelvärlden. En rörelse är när något rör på sig. Du kan t.ex. ha en bild på en tennisboll som rör sig när den träffas av ett racket som rör sig upp och ner i spelet. Rörelsen är inte en animation. 

En animation är när en spelpjäs/sprite byter bild med ett fast tidsintervall. Vanligtvis 60 gånger i sekunden. I exemplet med boll och racket har racketen en enda bild och bollen har också en enda bild. En sprite med en animation kan däremot stå helt stilla samtidigt som animationen pågår. Tänk dig ett hus där rök kommer ur en skorsten. Huset står stilla, det gör faktiskt ingenting alls mer än att det har rök som bolmar upp som är animerad.

Vanligtvis har man en kombination av rörelse och animation eftersom vi människor helt enkelt tycker att det är roligare att se något som är animerat. Det går dock att göra spel helt utan animationer med bara rörelser, vilket är enklast. Tänk dig t.ex. att du gör ett racerbil spel där man ser bilarna uppifrån. Då behöver inte bilarna vara animerade, de kan röra sig ändå.

=== Enklast möjliga animation i SFML ===
Enklast möjliga animation, två bildrutor som laddas in från varsin bildfil som alternerar, med kod från SFML. I det här enklaste fallet används inga sprite sheets:
 sf::Clock Clock; //En spelklocka för att hålla reda på just den här animationen
                 //Du måste ha en klocka för varje sprite med animation i spelet
 
 sf::Image player1;//Hjälte bild 1 i animationen - storlek 32x32
 sf::Image player2;//Hjälte bild 2 i animationen
 
 sf::Sprite sprite; //Spriten med vår hjälte
 
 player1.LoadFromFile(&quot;bildfil1.png&quot;); //Bild ett i animationen
 player2.LoadFromFile(&quot;bildfil2.png&quot;); //Bild två i animationen
 
 if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.1)) sprite.SetImage(player1);
 if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.1) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.2)) sprite.SetImage(player2);
 if (Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.2) Clock.Reset();
 // Om den tid som gått är större än 0 och mindre än 0.1 sekund visas bild 1.
 // Om den tid som gått är större än 0.1 och mindre än 0.2 sekunder visas bild 2.
 // Loopen skapas genom att återgå till bild 1 om tiden som passerat är längre än 0.2 sekunder.

== Sprite sheet ==
[[Fil:Sprite-example.gif]]

Visserligen kan man skapa en bild för varje bildruta i animeringen och ladda in alla dessa hundratals bilder i datorns minne vid programstart, men det är ett slöseri på resurser och spelarens tid och lämpar sig bara för extremt enkla animeringar. Ett exempel är spelet ”Pac man” där huvudfigurens mun bara består av två bilder (öppen och stängd) och spökenas ögon består av två bilder (sneglar vänster och sneglar höger). Istället brukar man använda något som kallas ”sprite sheet”. Det är en enda stor bildkarta som innehåller småbilder som representerar alla olika animationsbilder som man kan behöva, beroende på spel. Vanligtvis har alla bilder exakt samma storlek, och du kan göra det till en vana själv att göra så om du skapar egna sprite sheets. Då räcker det med att du vet var vänster överhörn finns på den bild du vill ha på sprite sheeten för att matematiskt kunna räkna ut var de andra tre hörnen finns. Om bilderna däremot har olika storlek måste du alltid ange samtliga fyra hörns positioner vilket blir omständligt i onödan.

En annan god vana är att alltid ha en rörelse på en bildrad. ”Gå uppåt” = alla bilderna på en rad, liksom ”Skjut vänster” = alla bilderna på en rad. Om du låter bilderna till animationen gå över mer än en rad blir det genast mer komplicerat att beräkna. Ibland måste man göra så ändå, en explosion blir t.ex. väldigt futtig om man bara har ett fåtal bilder som visar upp den.


Anta att du har en &quot;sprite sheet&quot;, dvs. en karta med bilder där man visar flera bilder från samma karta. Man måste fortfarande ha en sprite, en klocka och en bild, men nu är det en hel bildkarta. Anta att du har fyra bilder i rad på en spriteshet där alla bilder har 32 i bildhöjd och hela sheetens bredd är 128, dvs. 32 breda. Vill man då att den första bilden skall visas skriver man:
 sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,32,32)); 
Vad är siffrorna i parentesen? Det två första siffrorna = x,y koordinaterna för övre vänstra hörnet (0,0 här i exemplet) och de två andra siffrorna är koordinater för det nedre högra hörnet i den bildruta du vill ge spriten (32,32 här i exemplet).

=== Kod ===
 
 sf::Clock Clock; //En spelklocka för att hålla reda på just den här animationen
                 //Du måste ha en klocka för varje sprite med animation i spelet
 
 sf::Image player1;//Hjälte i animationen, bildhållare
 player1.LoadFromFile(&quot;bildfil1.png&quot;); //Bildfil med många bilder på samma: sprite sheet
                                      // - storlek =  4 bilder i rad 32x32
 sf::Sprite sprite; //Spriten med vår hjälte
 sprite.SetImage(player1); // Ge hela bildkartan som bild till spriten
 
 if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.1)) 
 sprite.SetSubRect(sf::IntRect(0,0,32,32)); //Visa  bild 1 i serien
 
 if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.1) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.2)) 
 sprite.SetSubRect(sf::IntRect(32,0,64,32)); //Visa  bild 2 i serien
 
 if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.2) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.3)) 
 sprite.SetSubRect(sf::IntRect(64,0,96,32)); //Visa  bild 3 i serien
 
 if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.3) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.4)) 
 sprite.SetSubRect(sf::IntRect(96,0,128,32)); //Visa  bild 4 i serien
 
 if (Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.4) Clock.Reset();
 //Mer än så hamnar klockan på 0 igen.

=== Funktion ===
Att göra så här för varje animerad sak i hela spelet blir naturligtvis väldigt stökigt. Det är bättre att ha en funktion som tar utt x- och y- koordinaterna i animationen. Det räcker med att du vet det övre vänstra hörnets koordinater om bilderna är kvadratiska. Den kan se ut så här:
 
 int vaeljXellerY(float starttid, float tidnu, int bildstorlek, int XellerY)
 { 
 float animationshastighet = 0.5f; //Hur snabbt skall bilderna växlas?
 float elapsedtime = tidnu - starttid; //Hur lång tid har gått från animationsstarten?
 
 if ((elapsedtime  &gt; 0.0) &amp;&amp; (elapsedtime  &lt; animationshastighet )) 
 { //bild 1, koordinater för övre vänstra hörnet
 x = 0;
 y = 0;
 }
 
 if ((elapsedtime &gt; animationshastighet ) &amp;&amp; (elapsedtime   &lt; animationshastighet * 2)) 
 { //bild 2, koordinater för övre vänstra hörnet en bild in
 x = bildstorlek;
 y = 0;
 }
 
 if ((elapsedtime  &gt; animationshastighet * 2) &amp;&amp; (elapsedtime &lt; animationshastighet * 3)) 
 { //bild 3, koordinater för övre vänstra hörnet två bilder in
 x = bildstorlek * 2;
 y = 0;
 }
 
 if ((elapsedtime  &gt; animationshastighet * 3) &amp;&amp; (elapsedtime &lt; animationshastighet * 4)) 
 { //bild 4, koordinater för övre vänstra hörnet tre bilder in
 x = bildstorlek * 3;
 y = 0;
 }
 
 if (XellerY == 1)
 //om en är 1 får vi tillbaka x koordinaten, annars får vi y koordinaten
 return x;
 else
 return y;
 
 }

Om vi vill få fram en speciell bild i spritesheeten så använder vi koden:
 int x = 0;
 int y = 0;
 x = vaeljXellerY(starttid, tidnu, 32, 1);
 y = vaeljXellerY(starttid, tidnu, 32, 2);
 sprite.SetSubRect(sf::IntRect(x,y,x+32,y+32)); //Visa  bild i serien

== Bool och enum ==
Vi måste tala om för spelet att vi bara visar en enda sorts animation. För att få det att fungera kan man använda sig av sk. ”Enumerated states” eller boolska värden som bara kan vara sant eller falskt. T.ex. initieringskoden här nedanför:
 bool left, right, up, down; //Fyra olika riktningar att gå
 left = right = up = down = false; //Avgör om animationen skall visas eller inte 
Vi hade lika gärna kunnat skriva:
 bool Walk_Left, Walk_Right, Walk_Up, Walk_Down //Fyra olika riktningar att gå
Om man har en animation för att gå som piltangenterna på tangentbordet är det här ett enkelt men effektivt sätt att inte köra två olika animationer samtidigt. När man t.ex. vill att animationen skall gå uppåt anger man:
 up = true; //Figurens animation för att gå uppåt kan visas 
 left = right = down = false; //De andra riktningarna blir falska

Poängen är dock att du måste ha en ”state” för varje sorts animation du vill visa. Om du t.ex. har en spelare som är en japansk ninja måste du dessutom ha: hopp, stöta med svärd, svinga svärd, slå med knuten näve, slå med öppen näve, framåtspark, sidospark osv.

Ett annat sätt är att redan i förväg definiera vilken ”state” man kan ha spelaren i:

 enum player_state { 
        standstill,
        dead,
        walk_up,
        walk_right, 
        walk_down, 
        walk_left,
        hiding, 
        shoot_up
        shoot_right, 
        shoot_down, 
        shoot_left,
 };
Egentligen är dessa ”states” samma som en lista med siffror som börjar på 0 och det är fullt möjligt att både göra beräkningar och jämförelser där man antar att de är int/heltal istället. Genom att ange olika ”states” kan man också ange spelarens hastighet beroende på vilken ”state” den har. Man kan t.ex. anta att om spelaren stillastående eller död är farten 0. Antagligen om den skjuter också. Om den går har den normal fart och om den gömmer sig har den halv fart.

=== Mardrömmen ===
Sådana här states kan lätt bli en mardröm för den som gör grafiken. Ta bara exemplet skjuta. Man kan gå och skjuta, stå och skjuta, springa och skjuta, hoppa och skjuta, stå på knä och skjuta, ligga och skjuta. Samtliga dessa states skall också ha fyra olika riktningar med säg fem bilder i varje i varje animation. 5*4=20 bilder per state och 6 states =120 bilder, för en enda figur i spelet. Det finns en anledning till att man i spelet Quake2 hoppade över animationen springa+skjuta och alla som sprang och sköt rörde sig som om de stod på skateboards i full fart när de sköt.

== Bildrutor ==
Om du vet vilka ”states” en figur kan ha kan du också definiera vilka rutor som skall visas i ditt ”sprite sheet”. Är det ”standstill”/stillastående kanske det är en enda ruta, eller två rutor där kroppen är stilla men huvudet rör sig fram och tillbaka. Ibland skall den ”loopa”, dvs. att samma sekvens av bildrutor visas om och om igen. Det är vanligt när en figur springer eller går. I andra sammanhang skall animationen bara visas en enda gång, t.ex. om det är en explosion eller om figuren skjuter ett enda skott med ett vapen.

=== X,Y koordinater ===
När man skall lista ut vilken bildruta du skall ha räcker det som sagt med att du vet koordinaten för det övre vänstra hörnet, om bildstorleken är känd. Anta att du har fem bildrutor i rad som visar en animation och alla bilder är 32x32 pixels stora. Då vet du att Y hela tiden är 0 eftersom bildens överkant = 0. Du vet också att X koordinaterna blir:
* 0 för första bilden
* 32 för andra bilden
* 64 för tredje bilden
* 96 för fjärde bilden
* 128 för femte bilden.

Om du vill visa bilderna i en annan ordning får du ha t.ex. ha en array med integers och mata den med {1,3,2,5,4} om du skall visa animationen i den ordningen. Då blir X-koordinaterna 0*32, 2*32, 1*32, 4*32 och 3*32 eftersom man börjar att räkna med 0. Att ha alla bilder lika stora och i en enda rad för en animation underlättar ditt liv som programmerare en hel del, främst för att du kan ta ut X-koordinatens värde ur en enkel funktion (du kommer väl ihåg att funktioner bara kan returnera ett enda värde) och Y-koordinaten inte ändras.

=== Animation med många bildrader ===
Om du har mer än en bildrad i ditt spritesheet måste du ha någon form av kontroll när man kommit till radslutet. Anta att du har en animation på två rader, då får du tänka: &quot;När X== 128 blir Y=32 och X återställs till 0 igen&quot; i pseudokod.

=== Loop ===
En animation baserad på tid har en starttid, från den ser man hur lång tid som gått och visar upp rätt bild i animationen utifrån den tid som passerat. Anta att man visar tio bilder i sekunden. Då skulle samtliga bilder ur exemplet ovanför visas färdigt på en sekund. Men hur gör man om man vill visa samma animation en gång till? Då resettar man starttiden till 0. Det är inte svårare än så.

== Kodexempel med enkel animation ==
*Du måste ha en bild på en ko som heter cow.png
*Du måste ha två bilder som heter hero.png och hero2.png som skall alterneras för att skapa en enkel animation.
*Om du kommenterar bort klockan, sätt kod mellan /* och */, kan du pröva hero och hero2 animationerna med tangenterna A och S.

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 int main() 
    {  //Början av programkörningen
 
     float  SpriteX=0.0, ko1X = 0.0; //X positioner för pojke och ko
     float  SpriteY=0.0, ko1Y = 0.0; //Y positioner för pojke och ko
 
    sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;SFML grafiktest&quot;); 
   // Skapa fönstret vi skall visa färgerna i
  
    float ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten 
    likvärdig på olika datorer
 
     sf::Clock Clock; //En spelklocka för att hålla reda på just den här animationen
                //Du måste ha en klocka för varje sprite med animation i spelet
 
     sf::Image player1;//Hjälte bild 1 i animationen - storlek 32x32
     sf::Image player2;//Hjälte bild 2 i animationen
 
     sf::Sprite sprite; //Spriten med vår hjälte
 
  if (!player1.LoadFromFile(&quot;hero.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
     //fyll den tomma bildhållaren med bilden hero.png
  if (!player2.LoadFromFile(&quot;hero2.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
     //fyll den tomma bildhållaren med bilden hero2.png
 
 //bilden är  en 32x32 .png jag hittade ute på Internet med en googlesökning 
         sf::Sprite Sprite(player1); //Skapar den grafiska spelpjäsen Sprite med grafiken från Image
         Sprite.SetPosition(200.f, 100.f); //Placera ut bilden
 
           
         /*Skapa en ko--*/
 
         sf::Image kobild; //skapa en tom bildhållare som heter Image
         if (!kobild.LoadFromFile(&quot;cow.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
             //fyll den tomma bildhållaren med bilden cow.png
         sf::Sprite ko1(kobild); //Skapar den grafiska spelpjäsen Sprite med grafiken från Image
         ko1.SetPosition(400.f, 100.f); //Placera ut bilden på kon 
              //bilden är  en 32x32 .png jag hittade ute på   
              //  Internet med en googlesökning
        /* slut på skapa ko */
 
         while (App.IsOpened())  // Start spel-loopen
       {  //while 1
          sf::Event Event; 
 
             while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
             { //while 2
 
               if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
               App.Close(); 
 
                if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
                 { //if 1
 
                 if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
                 App.Close(); 
 
                 //Testa bild genom att trycka ner en tangent
                 if (Event.Key.Code == sf::Key::A) // Visa bild 1
 		 Sprite.SetImage(player1);
 
 		 if (Event.Key.Code == sf::Key::S) //Visa bild 2
 		 Sprite.SetImage(player2);
                 } //slut if 1
 
               } //slut, while 2
 
       ElapsedTime = App.GetFrameTime(); //för att få en konstant hastighet på olika datorer
 
      if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
      Sprite.Move(-100 * ElapsedTime, 0); //pojke 
         //Om man trycker ner vänster piltangent går figuren 100 &quot;steg&quot; 
         // längre åt vänster än vad den var tidigare.
                
      if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
      Sprite.Move( 100 * ElapsedTime, 0); 
                                           
      if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
      Sprite.Move(0, -100 * ElapsedTime); 
                                          
      if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
      Sprite.Move(0, 100 * ElapsedTime); 
                                            
 //Räkna ut hur kon jagar hjälten
   SpriteX= Sprite.GetPosition().x; // Pojkens xposition, kan användas som AI
   ko1X= ko1.GetPosition().x; // kons xposition, kan användas som AI 
 
   SpriteY= Sprite.GetPosition().y; // Pojkens yposition, kan användas som AI
   ko1Y= ko1.GetPosition().y; // kons yposition, kan användas som AI
 
   if (ko1X &lt;= SpriteX) //pojken har sprungit förbi kon
   ko1.Move( 50 * ElapsedTime, 0); 
 
   if (ko1X &gt; SpriteX) //pojken har inte sprungit förbi kon
   ko1.Move( -50 * ElapsedTime, 0); 
 
   if (ko1Y &gt; SpriteY ) //kon är nedanför pojken
   ko1.Move(0, -50 * ElapsedTime);
 
   if (ko1Y &lt;= SpriteY ) //kon är ovanför pojken
   ko1.Move(0, 50 * ElapsedTime); 
 
  //Ta fram rät bildruta av två möjliga
 if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.0) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.1)) Sprite.SetImage(player1);
 if ((Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.1) &amp;&amp; (Clock.GetElapsedTime() &lt; 0.2)) Sprite.SetImage(player2);
 if (Clock.GetElapsedTime() &gt; 0.2) Clock.Reset();
    //Måste kommenteras bort om man skall testa bildrutorna
 
 App.Clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
 App.Draw(Sprite); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 App.Draw(ko1); //Rita upp kon på den yta spelaren ser
 App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 } //slut, while 1
 
 return 0;
 } //slut på programkörningen</text>
      <sha1>c94er5czs5h2skafyeek9ow2fb7sksc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Engelsk-svensk ordbok i mekanik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8060</id>
    <revision>
      <id>42285</id>
      <parentid>33000</parentid>
      <timestamp>2014-12-15T09:03:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>130.243.26.170</ip>
      </contributor>
      <comment>/* B */</comment>
      <origin>42285</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2494" sha1="9hgw8ygxhw59xor65b16tfs2p2tqttu" xml:space="preserve">==Inledning==
Den här boken är tänkt att växa till en ordlista till kurser i mekanik. Den är tänkt som ett hjälpmedel för främst teknologer. Denna bok använder samma struktur som [[Finsk-svensk_järnvägsordbok]] här på wikibooks.
Lägg gärna till ord, även om du inte vet vad de heter på svenska eller vilken wikipediaartikel som handlar om dem. Vi får hjälpas åt att fylla i alla detaljer.

==Hur lägger man till ett ord?==
# Klicka på ”Redigera” bredvid den begynnelsebokstav ordet har.
# Se till att orden hamnar i bokstavsordning, så lägg till ordet mellan de två ord där de passar in.
# Använd denna mall för att lägga till ett ord:
&lt;pre&gt;

* '''engelskt ord:''' ''svenskt ord''

&lt;/pre&gt;'''Förklaring:''' Asterisken (&lt;nowiki&gt;*&lt;/nowiki&gt;) gör att ordet får en punkt, &lt;nowiki&gt;'''fet'''&lt;/nowiki&gt; blir '''fet''' (3 apostrofer), och &lt;nowiki&gt;''kursiv''&lt;/nowiki&gt; blir ''kursiv'' (2 apostrofer).


{{Alfabetisk}}

==A==
* '''applied force:''' ''anbringad kraft''
* '''acceleration:''' ''acceleration''
* '''action:''' ''verkan''
==B==
* '''bar:''' ''stång''
* '''bracket:''' ''vinkelstötta'', ''fästelement''
* '''beam:''' ''balk'',''bom''
* '''bearing:''' ''lager''
* '''body force:''' ''volymkraft''

==C==
* '''collinear:''' ''kolinjära''
* '''component:''' ''komponent'',''komposant''
==D==

==E==
* '''external force:''' ''yttre kraft''
==F==
* '''force:''' ''kraft''
* '''free-body diagram:''' ''friläggningsdiagram''
* '''friction:''' ''friktion''

==G==
* '''gravitation:''' ''gravitation''
==H==

==I==
* '''internal force:''' ''inre kraft''
==J==

==K==

==L==
* '''length:''' ''längd'', ''sträcka''
*  '''line of action:''' ''verkningslinje''
==M==
* '''magnitude:''' ''storlek''
* '''mass:''' ''massa''
==N==

==O==

==P==
* '''particle:''' ''partikel''
* '''point of application:''' ''angreppspunkt''
* '''principle of transmissibility''' ''förflyttningslagen för krafter''
==Q==

==R==
* '''reaction''' ''motverkan''
* '''reactive force:''' ''reaktionskraft''
* '''rigid body:''' ''stel kropp''
==S==
* '''sliding vector:''' ''linjebunden vektor''
* '''space:''' ''rymd''
* '''statics:''' ''statik''
==T==
* '''time:''' ''tid''
* '''transmissibility:''' ''överförbarhet''
==U==

==V==
* '''vector:''' ''vektor''
==W==
* '''weight:''' ''tyngd''
==X==

==Y==

==Z==

[[Kategori:Engelska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[kategori:Lexikon]]
**[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]</text>
      <sha1>9hgw8ygxhw59xor65b16tfs2p2tqttu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Sten, sax, påse</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8061</id>
    <revision>
      <id>56817</id>
      <parentid>38583</parentid>
      <timestamp>2024-12-12T13:47:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>itne &gt; inte</comment>
      <origin>56817</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5220" sha1="26n77x8cpgh7hl2vepb6txia2xaqb7a" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Det här är en avancerad variant av det urgamla spelet styen, sax och påse. Man kan t.o.m. satsa pengar och försöka besegra datorn. 

Kommandot &quot;system(&quot;cls&quot;);&quot; fungerar inte i alla kompilatorer men koden utvecklades i Visual Studio 2010 express så där fungerar det. Om du får ett felmeddelande får du kommentera bort alla raderna med kommandot. Sitter du med ett Linux/Unix system är samma kommando: &quot;system(&quot;clear&quot;);&quot;.
 
 //Kod donerad gratis till wikibooks av Niklas Larsson, John Bauergymnasiet i Uddevalla
 //December 2011
 
 #include &quot;StdAfx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;ctime&gt;
 #include &lt;stdlib.h&gt;
 using namespace std;
 
 //Funktionsdeklarationer
 float du_vann(int dinapengar, int satsadepengar); //Hur mycket pengar vann man?
 float du_forlorade(int dinapengar, int satsadepengar); //Hur mycket pengar förlorade man?
 float lika(int dinapengar, int satsadepengar); //Vad händer vid oavgjort?
 
 
 int main()
 { 
 	bool gameover = false; //Vi måste veta när spelet skall sluta
 	float dinapengar = 1000; //Startsumma för spelaren
 		int satsadepengar = 0; //Variabel för hur mycket man satsar
 
 	srand(time(NULL));
 
 	while (dinapengar &gt; 0) //Fortsätt så länge man har pengar
 	{//gameover
 
        //Välj om du vill ha en sten, en sax eller en påse
 	cout &lt;&lt; &quot;1 - Sten&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;2 - Sax&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;3 - Pase&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;Vad vill du ha?&quot; &lt;&lt; endl;
 
 	
 	int spelarVal; //Vad valde spelaren?
 	cin &gt;&gt; spelarVal;
 	if (spelarVal &gt; 3 || spelarVal &lt; 1)
 		cout &lt;&lt; &quot;Skriv in 1,2 eller 3&quot; &lt;&lt; endl; //Om man skrev något annat än sten, sax eller påse
 	else
 	{ //Om man valt rätt 1-3
 
 		
 		cout &lt;&lt; &quot;Hur mycket vill du satsa? (max &quot; &lt;&lt; dinapengar &lt;&lt; &quot; kr)&quot; &lt;&lt; endl;
 		cin &gt;&gt; satsadepengar;
 		if (satsadepengar &gt; dinapengar)
 			cout &lt;&lt; &quot;Du har inte tillräckligt med pengar&quot; &lt;&lt; endl; //Man satsade mer än man har
 		else
 		{ 
 			system(&quot;cls&quot;); //Rensa skärmen från text
 		
 
 	if(spelarVal == 1)
 		{
 		cout &lt;&lt; &quot;Du valde sten.&quot; &lt;&lt; endl;
 		}
 		else if (spelarVal == 2)
 		{
 		cout &lt;&lt; &quot;Du valde sax.&quot; &lt;&lt; endl;
 		}
 		else if (spelarVal == 3)
 		{
 		cout &lt;&lt; &quot;Du valde pase.&quot; &lt;&lt; endl;
 		}
 		
 		
 		int datorVal = (rand() % 3) + 1; //Datorn väljer sten, sax eller påse
 
 		
 		if(datorVal == 1)
 		{
 		cout &lt;&lt; &quot;Datorn valde sten.&quot; &lt;&lt; endl;
 		}
 		else if (datorVal == 2)
 		{
 		cout &lt;&lt; &quot;Datorn valde sax.&quot; &lt;&lt; endl;
 		}
 		else if (datorVal == 3)
 		{
 		cout &lt;&lt; &quot;Datorn valde pase.&quot; &lt;&lt; endl;
 		}
 	
 		
 		if (spelarVal == datorVal)
 		{
 		dinapengar = lika(dinapengar, satsadepengar); //Oavgjort
 		}
 		
 
 		if (spelarVal == 1 &amp;&amp; datorVal == 2)
 		    {
 				dinapengar = du_vann(dinapengar, satsadepengar);
 				
 			}
 			else if (spelarVal == 1 &amp;&amp; datorVal == 3)
 			{
 				dinapengar = du_forlorade(dinapengar, satsadepengar); 
 			}
 		    else if (spelarVal == 2 &amp;&amp; datorVal == 1 )
 			{
 				dinapengar = du_forlorade(dinapengar, satsadepengar); 
 			}
 			else if (spelarVal == 2 &amp;&amp; datorVal == 3)
 			{
 				dinapengar=du_vann(dinapengar, satsadepengar);
 			}
 			
 			else if (spelarVal == 3 &amp;&amp; datorVal == 1)
 				  {
 				  dinapengar=du_vann(dinapengar, satsadepengar);
 			      }
 			else if (spelarVal == 3 &amp;&amp; datorVal == 2)
 			     {
 				  dinapengar = du_forlorade(dinapengar, satsadepengar); 
 			     } 
 			if (dinapengar == 0) //pengarna är slut
 			{
 			cout &lt;&lt; &quot;Du har inga pengar kvar&quot; &lt;&lt; endl;
 			char spelaIgen;
 
 			cout &lt;&lt; &quot;Vill du spela igen? j/n&quot; &lt;&lt; endl;
 			cin &gt;&gt; spelaIgen;
 
 			if (spelaIgen == 'j')
 			{
 			system(&quot;cls&quot;);
 			dinapengar = dinapengar + 1000; //ge 1000 kronor till spelaren
 			cout &lt;&lt; &quot;Du har &quot; &lt;&lt; dinapengar &lt;&lt; &quot; att satsa&quot; &lt;&lt; endl;
 			}
 			
 			else if (spelaIgen == 'n')
 			{
 			cout &lt;&lt; &quot;Tack for att du spelade&quot; &lt;&lt; endl;
 			return 0;
 			}
 			else
 			{
 			cout &lt;&lt; &quot;Det var varken j eller n. Spelet avslutas&quot; &lt;&lt; endl;
 			return 0;
 			}
 			}
 			
 			
 			} // OM man inte har tillräckligt med pengar
 			} //Om man valt rätt 1-3
 	}//gameover while loop
 	return 0;
 	} //main slut
 				
 			
  /* Funktionsbeskrivningarna ---------------------------------------------------------------------------------*/
 
 /* Om spelaren vinner får den tillbaka sin insats *2 --------------------------*/
 float du_vann(int dinapengar, int satsadepengar)
 {
 	int utpengar = 0;
   cout &lt;&lt; &quot;Du vann!&quot; &lt;&lt; endl;
  utpengar = (satsadepengar*2)+dinapengar; 
 
  cout &lt;&lt; &quot;Du har &quot; &lt;&lt; utpengar &lt;&lt; &quot; kr kvar&quot; &lt;&lt; endl;
  cout &lt;&lt; &quot;\n&quot;;
  return utpengar;
 }
 
 
 /* Om spelaren förlorar tappar den pengarna ----------------------------------*/
 float du_forlorade(int dinapengar, int satsadepengar)
 {
  int utpengar = 0;
  cout &lt;&lt; &quot;Du forlorade!&quot; &lt;&lt; endl;
  utpengar = dinapengar-satsadepengar;
  cout &lt;&lt; &quot;Du har &quot; &lt;&lt; utpengar &lt;&lt; &quot; kr kvar&quot; &lt;&lt; endl;
  cout &lt;&lt; &quot;\n&quot;;
  return utpengar;
 }
 
 /* Om det blir oavgjort händer ingenting ------------------------------------*/
 float lika(int dinapengar, int satsadepengar)
 {
  int utpengar = 0;
  cout &lt;&lt; &quot;Det blev lika!&quot; &lt;&lt; endl;
  utpengar = dinapengar;
  cout &lt;&lt; &quot;Du har &quot; &lt;&lt; utpengar &lt;&lt; &quot; kr kvar&quot; &lt;&lt; endl;
  cout &lt;&lt; &quot;\n&quot;;
  return utpengar; 
 }</text>
      <sha1>26n77x8cpgh7hl2vepb6txia2xaqb7a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Luffarchack</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8062</id>
    <revision>
      <id>38558</id>
      <parentid>32797</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:24:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38558</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5582" sha1="n8oh5tqhv1zerhgk14xlmq4yqx7giqx" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Det här spelets främsta förtjänst är att det visar hur en tvådimensionell array kan användas för att skapa en enkel spelplan i konsollfönstret. Grunderna är färdigprogrammerade så den som vill vidareutveckla spelet borde inte ha några problem. Koden har få kommentarer men den är lätt att förstå ändå.

 //Koden skänkt till wikibooks av Mattias Olsson, John Bauergymansiet i Uddevalla
 //December 2011
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt; 
 using namespace std;
 
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[]) 
 {
 bool gameover = false;
 bool xtur = true;
 bool harvalt = false; //om man lagt ut en spelpjäs
 
 int schack [3][3] ={0};//Skapa array för spelplan 3x3 rutor
 
 while (gameover == false)
 {//gameover
 
 int valdsiffra =0;
 if (xtur == true)
  cout &lt;&lt; &quot;vart vill du sätta ditt 1?&quot; &lt;&lt; endl; 
 else
  cout &lt;&lt; &quot;vart vill du sätta ditt 2?&quot; &lt;&lt; endl; 
 
 cout &lt;&lt; &quot;1=A1&quot; &lt;&lt; endl; 
 cout &lt;&lt; &quot;2=A2&quot; &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; &quot;3=A3&quot; &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; &quot;4=B1&quot; &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; &quot;5=B2&quot; &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; &quot;6=B3&quot; &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; &quot;7=C1&quot; &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; &quot;8=C2&quot; &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; &quot;9=C3&quot; &lt;&lt; endl;
 cin &gt;&gt;valdsiffra; 
 
 if (valdsiffra==1)
 { 
  if (schack [0][0]==0)
  {
   if (xtur==true)
   schack [0][0]=1; //1 tur
  else
   schack [0][0]=2; //2 tur
 
 harvalt = true;
 }
 else
  cout &lt;&lt; &quot;A1 är upptaget&quot; &lt;&lt; endl;
  }
 
 
 if (valdsiffra==2)
 { 
 if (schack [1][0]==0)
  {
   if (xtur==true)
   schack [1][0]=1; //1 tur
  else
   schack [1][0]=2; //2 tur
  harvalt = true;
  }
 else
 cout &lt;&lt; &quot;A2 är upptaget&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 
 if (valdsiffra==3)
 { 
 if (schack [2][0]==0)
 {
 if (xtur==true)
 schack [2][0]=1; //1 tur
 else
 schack [2][0]=2; //2 tur
 harvalt = true;
 }
 else
 cout &lt;&lt; &quot;A3 är upptaget&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 
 if (valdsiffra==4)
 { 
 if (schack [0][1]==0)
 {
 if (xtur==true)
 schack [0][1]=1; //1 tur
 else
 schack [0][1]=2; //2 tur
 harvalt = true;
 }
 else
 cout &lt;&lt; &quot;B1 är upptaget&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 
 if (valdsiffra==5)
 { 
 if (schack [1][1]==0)
 {
 if (xtur==true)
 schack [1][1]=1; //1 tur
 else
 schack [1][1]=2; //2 tur
 harvalt = true;
 }
 else
 cout &lt;&lt; &quot;B2 är upptaget&quot; &lt;&lt; endl;
 } 
 
 if (valdsiffra==6)
 { 
 if (schack [2][1]==0)
 {
 if (xtur==true)
 schack [2][1]=1; //1 tur
 else
 schack [2][1]=2; //2 tur
 harvalt = true;
 }
 else
 cout &lt;&lt; &quot;B3 är upptaget&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 if (valdsiffra==7)
 { 
 if (schack [0][2]==0)
 {
 if (xtur==true)
 schack [0][2]=1; //1 tur
 else
 schack [0][2]=2; //2 tur
 harvalt = true;
 }
 else
 cout &lt;&lt; &quot;C1 är upptaget&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 if (valdsiffra==8)
 { 
 if (schack [1][2]==0)
 {
 if (xtur==true)
 schack [1][2]=1; //1 tur
 else
 schack [1][2]=2; //2 tur
 harvalt = true;
 }
 else
 cout &lt;&lt; &quot;C2 är upptaget&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 
 if (valdsiffra==9)
 { 
 if (schack [2][2]==0)
 {
 if (xtur==true)
 schack [2][2]=1; //1 tur
 else
 schack [2][2]=2; //2 tur
 harvalt = true;
 }
 else
 cout &lt;&lt; &quot;C3 är upptaget&quot; &lt;&lt; endl;
 }
 
 
 cout &lt;&lt;&quot;A&quot;&lt;&lt;&quot; &quot;&lt;&lt;&quot;B&quot;&lt;&lt;&quot; &quot;&lt;&lt;&quot;C&quot;&lt;&lt;endl;
 cout &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; schack [0][0] &lt;&lt; &quot;|&quot; &lt;&lt;schack [0][1] &lt;&lt; &quot;|&quot; &lt;&lt;schack [0][2] &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; &quot;______&quot; &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; schack [1][0] &lt;&lt; &quot;|&quot; &lt;&lt;schack [1][1] &lt;&lt; &quot;|&quot; &lt;&lt;schack [1][2] &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; &quot;______&quot; &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; schack [2][0] &lt;&lt; &quot;|&quot; &lt;&lt;schack [2][1] &lt;&lt; &quot;|&quot; &lt;&lt;schack [2][2] &lt;&lt; endl;
 
 cout &lt;&lt; endl;
 cout &lt;&lt; endl;
 
 
 if ((schack [0][0]==1 &amp;&amp; schack [0][1]==1 &amp;&amp; schack [0][2]==1) || (schack [0][0]==2 &amp;&amp; schack [0][1]==2 &amp;&amp; schack [0][2]==2 ))//asdfdgfhj
 { //vinst
 gameover =true;
 
 if (schack [0][0] == 1)
 cout &lt;&lt; &quot;1 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 else
 cout &lt;&lt; &quot;2 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 } //vinst
 
 
 if ((schack [1][0]==1 &amp;&amp; schack [1][1]==1 &amp;&amp; schack [1][2]==1) || (schack [1][0]==2 &amp;&amp; schack [1][1]==2 &amp;&amp; schack [1][2]==2 ))
 { //vinst
 gameover =true;
 
 if (schack [0][0] == 1)
 cout &lt;&lt; &quot;1 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 else
 cout &lt;&lt; &quot;2 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 } //vinst
 
 
 if ((schack [2][0]==1 &amp;&amp; schack [2][1]==1 &amp;&amp; schack [2][2]==1) || (schack [2][0]==2 &amp;&amp; schack [2][1]==2 &amp;&amp; schack [2][2]==2 ))
 { //vinst
 gameover =true;
 
 if (schack [0][0] == 1)
 cout &lt;&lt; &quot;1 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 else
 cout &lt;&lt; &quot;2 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 } //vinst
 
 
 if ((schack [0][0]==1 &amp;&amp; schack [1][0]==1 &amp;&amp; schack [2][0]==1) || (schack [0][0]==2 &amp;&amp; schack [1][0]==2 &amp;&amp; schack [2][0]==2 ))
 { //vinst
 gameover =true;
 
 if (schack [0][0] == 1)
 cout &lt;&lt; &quot;1 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 else
 cout &lt;&lt; &quot;2 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 } //vinst
 
 
 if ((schack [0][1]==1 &amp;&amp; schack [1][1]==1 &amp;&amp; schack [2][1]==1) || (schack [0][1]==2 &amp;&amp; schack [1][1]==2 &amp;&amp; schack [2][1]==2 ))
 { //vinst
 gameover =true;
 
 if (schack [0][0] == 1)
 cout &lt;&lt; &quot;1 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 else
 cout &lt;&lt; &quot;2 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 } //vinst
 
 
 if ((schack [0][2]==1 &amp;&amp; schack[1][2]==1 &amp;&amp; schack [2][2]==1) || (schack [0][2]== 2 &amp;&amp; schack [1][2]==2 &amp;&amp; schack [2][2]==2 ))
 { //vinst
 gameover =true;
 
 if (schack [0][0] == 1)
 cout &lt;&lt; &quot;1 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 else
 cout &lt;&lt; &quot;2 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 } //vinst
 
 
 if ((schack [0][0]==1 &amp;&amp; schack [1][1]==1 &amp;&amp; schack [2][2]==1) || (schack [0][0]==2 &amp;&amp; schack [1][1]==2 &amp;&amp; schack [2][2]==2 ))
 { //vinst
 gameover =true;
 
 if (schack [0][0] == 1)
 cout &lt;&lt; &quot;1 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 else
 cout &lt;&lt; &quot;2 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 } //vinst
 
 
 if ((schack [2][0]==1 &amp;&amp; schack [1][1]==1 &amp;&amp; schack [0][2]==1) || (schack [2][0]==2 &amp;&amp; schack [1][1]==2 &amp;&amp; schack [0][2]==2 ))
 { //vinst
 gameover =true;
 
 if (schack [0][0] == 1)
 cout &lt;&lt; &quot;1 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 else
 cout &lt;&lt; &quot;2 vann&quot; &lt;&lt; endl;
 } //vinst
 
 
 if (harvalt ==true)
 {
 if ( xtur == true)
 xtur = false;
 else
 xtur = true;
 }
 harvalt=false; //dags för den andra att välja 
 } //gameover
 
 return 0;
 }//Slut på koden</text>
      <sha1>n8oh5tqhv1zerhgk14xlmq4yqx7giqx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Äventyrsspel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8063</id>
    <revision>
      <id>38588</id>
      <parentid>32800</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:30:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38588</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3526" sha1="4w0b203zfx5ty5pnynm61y1pns7xq2o" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Konsollfönstret är egentligen ingen höjdare när det gäller att skapa spel. De mest avancerade spelen man kan göra är faktiskt spel som har flervalsfrågor. Den typen av spel är inte heller särskilt svåra att göra men om man är en klurig proghrammerare kan man göra spel som tar dagar att spela färdigt. Här nedanför finns programkoden till ett väldigt enkelt äventyrsspel: &quot;The Escape&quot;. Tanken är väl inte att du skall ha så kul när du spelar det utan mer att du skall se hur ett spel som bygger på flervalsfrågor kan se ut.

 //Spelet &quot;The Escape skänkt till wikibooks av Ludwig Niklasson John Bauergymnasiet i Uddevalla
 //December 2011
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 using namespace std;
 
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
    setlocale(LC_ALL, &quot;swedish&quot;); //För svenska tecken
 
 	
 	bool gameover=false;
    
 	int val1=0;
 	bool smalta=false;
 	bool springa=false;
 	bool vakten=false;
 	
 	int val2=0;
 	bool häst=false;
 	bool pengar=false;
 
 	int val3=0;
 	bool uppdrag=false;
 	bool döda=false;
 	bool jaga=false;
 
 	while (gameover == false)
 	{//spelloop
 
 	cout &lt;&lt; &quot;Välkomen till spelet The Escape!&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;Du sitter fast i en bur&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;Du kommer bli avrättad så du måste försöka fly&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;Du tar vaktens nyckel som sitter i hans bälte. Sedan låser du upp buren&quot; &lt;&lt; endl;
 	
 	cout &lt;&lt; &quot;Vad gör du?&quot; &lt;&lt; endl;
 
 	cout &lt;&lt; &quot;(1)Springa.&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;(2)Smälta in i folkmassan.&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;(3)Ta vaktens vapen och sedan döda honom.&quot; &lt;&lt; endl;
 	cin &gt;&gt; val1;
 
 	if (val1 == 1)
 		springa=true;
 	else if (val1 == 2)
 		smalta=true;
 
 	else if (val1 == 3)
 		vakten=true;
 	
 	if (springa==true)
 	{
 		gameover=true;
 		cout &lt;&lt; &quot;Vakten springer efter dig och dödar dig!&quot; &lt;&lt; endl;
 		cout &lt;&lt; &quot;GAME OVER!&quot; &lt;&lt; endl;
  		break;
    }
 
 	else if (smalta==true)
 	{
 		gameover=false;
 		cout &lt;&lt; &quot;Det är ingen som ser att det är du som är fången, så alla ignorerar dig&quot; &lt;&lt; endl;
 	}
 	else if (vakten==true)
 	{
 		cout &lt;&lt; &quot;Det kommer fler vakter och ska döda dig, så du är tvungen att springa&quot; &lt;&lt; endl;
 
 	}
 
 	cout &lt;&lt; &quot;(1)Du tar en häst och sedan rider mot porten.&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;(2)Du tar pengar av folket som är i byn.&quot; &lt;&lt; endl;
 	cin &gt;&gt; val2;
 	
 	if (val2 == 1)
 	{
 		häst=true;
 	cout &lt;&lt; &quot;Vid porten står det två vakter som frågar varför du är på väg härifrån.&quot; &lt;&lt; endl;
 	}
 	
 	else if (val2 == 2)
 	{
 	  pengar=true;
 	  gameover=true;
 	cout &lt;&lt; &quot;Du blir påkommen och vakterna kommer och dödar dig!&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;GAME OVER!&quot; &lt;&lt; endl;
 	}
 
 
     cout &lt;&lt; &quot;(1)Jag är på ett uppdrag av kungen!(lögn)&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;(2)Du försöker döda vakterna med dina bara knytnävar&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;(3)Jag ska ut och jaga!(sanning).&quot; &lt;&lt; endl;
 	cin &gt;&gt; val3;
 
 	if (val3 == 1)
 	{
 		uppdrag=true;
 	cout &lt;&lt; &quot;Bra jobbat! Du har klarat spelet! var vänlig och donera pengar till den nya&quot; &lt;&lt; endl;
 	cout &lt;&lt; &quot;expansionen, The Escape 2! Tack för att du spelade!&quot; &lt;&lt; endl;
 	break;
 	}
 	else if (val3 == 2)
 	{
 		döda=true;
 		
 		cout &lt;&lt; &quot;Du blev dödad av ett iskallt svärd rakt igenom bröstet&quot; &lt;&lt; endl;
 		cout &lt;&lt; &quot;GAME OVER!&quot; &lt;&lt; endl;
 		gameover=true;
 	}
 	else if (val3 == 3)
 	{
 		jaga=true;
 		cout &lt;&lt; &quot;Vakterna tror dig inte och tar med dig till fängelset.&quot; &lt;&lt; endl;
 		cout &lt;&lt; &quot;GAME OVER!&quot; &lt;&lt; endl;
 		gameover = true;
 	}
 
 
 	}//spelloop
 
 	return 0;
 } //Slut på spelkoden</text>
      <sha1>4w0b203zfx5ty5pnynm61y1pns7xq2o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Exempel på collision detect i spel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8069</id>
    <revision>
      <id>56812</id>
      <parentid>38546</parentid>
      <timestamp>2024-12-11T17:14:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>funtionen &gt; funktionen</comment>
      <origin>56812</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58694" sha1="fua13k5pddoo4j57cubxoate3vvvwii" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''Denna genomgång förutsätter att du har en fungerande stridsvagnskod från exemplet &quot;[[Programmera spel i C++ för nybörjare/Enkelt stridsvagnspel]]&quot;'' ''Jag använder koden för Vectorer och inte för Array, eftersom det ger bäst minneshantering och oändligt antal kulor både för stridsvagnen och för kanonen.''

Det är väl ok att kunna skjuta med sin spelare, men hur vet man att man får en träff på en motspelare? Genom att bygga ut koden och lägga till en kanon kan vi få ett spel där en spelare kan köra omkring med en stridsvagn och en annan spelare har en stillastående kanon och försöker att träffa stridsvagnen. Genom detta kan vi se hur de tre vanligaste varianterna av collision detect fungerar i praktiken. Du kan läsa mer om teorierna bakom collision detect här: [[Programmera spel i C++ för nybörjare/Collision detect]]

== Grafik ==

Ny grafik är bilden av en kanon du kan ladda hem här:

http://strategywiki.org/wiki/Assault/Getting_Started

Jag valde bilden: AT_Type_1_Cannon.gif från listan i botten av sidan. Bilden måste roteras 180 grader så att kanonpipan pekar uppåt och därefter sparas om i png-format. Originalets gif-format fungerar inte i SFML. Glöm inte att ange att den svarta färgen i bilden skall vara genomskinlig.

=== kanonen ===
Vi vill ha ut kanonen på spelplanen så att vi kan börja skjuta på den och kontrollera de olika sätten man kan se om man fått en träff på. Egentligen skulle vi så klart ha den här kanonen som en ny klass som ärver från fordon, men eftersom jag bara vill visa hur det går till när två enheter skjuter på varandra låter jag kanonen vara en ny pansarvagn fast med hastighet 0 och bensin 0. Den placeras ut i nedre högra hörnet på koordinaten  x=700, och y=500 eftersom spelplanen är 800 x 600 stor. Den får mindre mängd pansar också.
 //stridsvagn(int ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
 stridsvagn kanon1(0.0f, 700.0,500.0,0,50);

Vi laddar in grafiken för kanonen i spelet:
 //Skapa bild för kanonen
 sf::Image kanonbild; //skapa en tom bildhållare som heter bild
 if (!kanonbild.LoadFromFile(&quot;AT_Type_1_Cannon.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
 //fyll den tomma bildhållaren med bilden på kanonen
 kanon1.sprite.SetImage(kanonbild);

Vi placerar ut kanonen på spelplanen:
 //Placera också ut kanonen på spelplanen
 kanon1.sprite.SetPosition(kanon1.spelare_x,kanon1.spelare_y);

Slutligen vill vi kunna rotera den runt sin egen axel istället för runt övre vänstra hörnet:
 kanon1.sprite.SetCenter(kanon1.sprite.GetSize().x / 2 , kanon1.sprite.GetSize().y / 2);

Vid rutinen för att rita upp grafik på skärmen lägger jag till:
 App.Draw(kanon1.sprite); //Rita upp kanonen

Det är vad som behövs för att få fram kanonen på spelplanen så att vi kan börja övningsskjuta på den.

=== Rotation, sikta med kanonen ===
Naturligtvis vill vi kunna sikta med kanonen också, men det finns bara en mus till datorn. Därför kopplar vi rotationskoden för kanonen till piltangenterna istället:
 //Rotera kanonen med höger/vänster piltangent
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) kanon1.sprite.Rotate(- 10); //medsols
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) kanon1.sprite.Rotate(+ 10); //motsols

Man skulle naturligtvis lika gärna kunna skriva:
 if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Right))
   kanon1.sprite.Rotate(- 10);//medsols
 if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Left))
   kanon1.sprite.Rotate(+ 10); //motsols
Resultatet blir exakt likadant, men det blir mer kod och den här koden måste ligga inom 
 while (App.GetEvent(Event))
 {...}
Hur du gör är mer litet av en vana (eller ovana).

== Första varianten: Cirkeltest ==
Principen bakom cirkeltest är väldigt enkel och till spel där spelarna är runda eller kvadratiska duger den här typen av kontroll om man har träffat. 
*Ta reda på avståndet mellan mittpunkterna mellan de två spelpjäserna
*Vilken radie har den första spelpjäsens bild?
*Vilken radie har den andra spelpjäsens bild?
*Om radien för den första + radien för den andra är större än avståndet mellan dem, har ingen träff skett.
*Om radien för den första + radien för den andra är lika med- eller mindre än avståndet mellan dem, har en träff skett.

=== Pythagoras sats ===
Kommer du ihåg pythagoras sats från grundskolan? I en rätvinklig triangel (en vinkel i triangeln är 90 grader) är den längsta sidans (hypotenusans) längd samma som kvadraten ur basens längd ^2 + höjdens längd ^2 (^ tecknet = &quot;upphöjt till&quot; vid datorprogrammering). I en spelvärld kommer alltid en vinkel att vara 90 grader mellan två spelare med två undantag. Om båda spelpjäsernas x koordinat är likadan, eller båda spelpjäsernas y koordinat är likadan. Då står nämligen bägge spelpjäserna på samma linje och en triangel kan inte bildas.

[[Image:Pythsats.jpg|thumb|right|alt=Pythagoras sats.| ''Pythagoras sats'']] 

Anta att vi vill få fram avståndet mellan mittpunkterna i stridsvagnen och kanonen vid spelstarten. 
* Stridsvagnens X= 100 och Y= 100
* Kanonens X= 700 och Y= 500.
* Skillnaden i Y: 500 - 100 = 400.
* Skillnad i X: 700 - 100 = 600.

* Avståndet mellan punkterna ^2 = 600^2 + 400 ^2. 
600 ^2 (samma som 600 * 600)= 360 000
400 ^2 (samma som 400 * 400)= 160 000
* Kvadratroten (tecknet ser ut som ett v med en extra horisontell linje på miniräknaren) ur 360 000 + 160 000 = 721.11
Då vet vi avståndet mellan mittpunkterna. Då måste vi ta reda på radien av figurerna. Bägge är 64 x 64 så det är lätt att tänka sig att radien är halva den summan = 32, men så enkelt är det inte om spelpjäserna är fyrkantige. Då täcks inte hörnen in och en kula som ser ut som om den träffade ett hörn skulle bara skjutas förbi. 
* Radien måste beräknas på avståndet mellan övre vänstra hörnet och nedre högra hörnet delat med två (annars får du diametern) om spelpjäsen är fyrkantig. Om det är en rund pjäs (t.ex. en biljardboll) kan man låta diametern vara samma som avståndet mellan två sidor.
* Diametern är då kvadratroten ur 64^2 + 64^2 ungefär = 90.4
* Radien är halva den summan = 45.2
* Slår man ihop radien för de två spelpjäserna ser man att så länge som avståndet mellan deras mittpunkter är större än 90.4 kommer de inte att krocka.

=== Negativa tal ===
Vad händer om talet blir negativt? Spelare ett befinner sig till höger om spelare två och x blir 100 - 700 = -600? Inga problem. Två negativa tal som multipliceras med varandra blir alltid ett positivt tal. -600 * -600 är samma sak som -600^2 och resultatet blir alltså detsamma som 600 * 600 eller 600^2.

=== x1 = x2 eller y1 = y2 ===
Om spelare 1 x koordinat är samma som spelare 2 x koordinat innebär det att de befinner sig lika långt in från kanten men på olika höjd. De befinner sig i vertikal linje med varandra. Då blir avståndet mellan deras mittpunkter lika med spelare 1 y koordinat - spelare 2 y koordinat.

Om spelare 1 y koordinat är samma som spelare 2 y koordinat innebär det att de befinner sig lika långt in från överkanten men på olika avstånd från vänsterkanten. De befinner sig i horisontell linje med varandra. Då blir avståndet mellan deras mittpunkter lika med spelare 1 x koordinat - spelare 2 x koordinat.

Oftast är det bäst att kontrollera om de ligger i linje med varandra innan man beräknar pythagoras sats eftersom det är en mycket enklare beräkning för datorn att göra. Då går spelet en gnutta snabbare.

=== Kvadratiska spelpjäser ===
Om du bara har kvadratiska spelpjäser är det lättare att räkna ut diametern. Det finns nämligen en konstant för det: 1.4142135623730950488016887242097
*Om varje sida är en pixel blir diametern (hypotenusan) 1.4142135623730950488016887242097
*Om varje sida har 64 bitar blir diametern (hypotenusan) 1.4142135623730950488016887242097 * 64 = 90.4 och radien halva den summan = 45.2
Du gör det alltså enkelt för dig om så många spelpjäser som möjligt är kvadratiska och du definierar konstanten i början. Då spar du en fruktansvärd mängd flyttalsberäkningar för datorn och prestandan på spelet ökas.

=== Träff? ===
De tidigare koden vi använde visade en explosion om kulan var 50 pixels eller närmare kanten. Då bildades en explosion. Funktionen var väldigt enkel och såg ut så här:
 //Kolla om kulan har träffat en vägg***********************************************************
 bool check_hit(double x, double y) //se om kulan träffat
 {
 bool kulan_har_traeffat = false;
 if (x &lt; 50 || x &gt; 750)
   kulan_har_traeffat = true;
 if (y &lt; 50 || y &gt; 550)
   kulan_har_traeffat = true;
 return kulan_har_traeffat;
 }
Nu får vi lov att ändra funktionen totalt. Vi måste ha med x och y koordinaterna för två olika sprites. Endera skickar vi in fyra olika double-värden, eller så skickar vi in två olika adresser till spritesen. För att göra det tydligt kallar vi den här funktionen Cirkular (så att vi får korrekt namn på de tre olika sätten som finns).

 //Kolla om kulan har träffat en annan spelare***********************************************************
 bool Cirkular_check_hit(sf::Sprite &amp;kulsprite, sf::Sprite &amp;maolsprite) //se om kulan träffat
 {
 bool kulan_har_traeffat = false; //returvärde
 double avstaond = 0.0; //Avståndet mellan två sprites mittpunkter
 double traeffavstaond = 0.0; //sammanlagda summan av två sprites radie
 double tempx; //sträckan i x-led
 double tempy; //sträckan i y-led
 
 //Ta fram koordinaterna för de två spritesen. 
 //kulax och kulay är kanonkulans koordinater
 //maolx och maoly är måltavlans koordinater
 double kulax = kulsprite.GetPosition().x;
 double kulay = kulsprite.GetPosition().y;
 double maolx = maolsprite.GetPosition().x;
 double maoly = maolsprite.GetPosition().y;
 
 //Ta fram kulansradie, 16 x 16 pixels stor
 double kula_radie = (1.4142135623730950488016887242097 * 16) / 2;
 //Ta fram målets radie, 64 x 64 pixels stor
 double maol_radie = (1.4142135623730950488016887242097 * 32) / 2;
 //Så när träffar dem? vilket avstånd minst från varandra?
 traeffavstaond = kula_radie + maol_radie;
 
 if (kulax == maolx  &amp;&amp; kulay != maoly ) //de står på samma linje i x-led
 	{
 	avstaond = kulay - maoly;
 	if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
 	kulan_har_traeffat = true;
 	}
  else if (kulay == maoly &amp;&amp; kulax != maolx ) //de står på samma linje i y-led
        {
 	avstaond = kulax - maolx;
 	if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
 	kulan_har_traeffat = true;
        }
 else if(kulax != maolx &amp;&amp; kulay != maoly) //De står på olika platser både x och y
 	{ //Räkna med pythagoras
 	tempx = kulax-maolx;
 	tempy = kulay-maoly;
 	// Räkna ut hypotenusan/avståndet genom att ta 
 	// kvadratroten ur ena sträckan ^2 + andra sträckan ^2
 	avstaond = sqrt ( tempx * tempx + tempy * tempy);
 	if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
 	kulan_har_traeffat = true;
 	} //Räkna med pythagoras
 else if (kulax == maolx &amp;&amp; kulay == maoly) //De står på exakt samma plats
 	kulan_har_traeffat = true;
 
 return kulan_har_traeffat;
 }

Lägg in funktionsdeklarationen alldeles före main börjar (glöm inte semikolon i slutet):
  bool Cirkular_check_hit(sf::Sprite &amp;kulsprite, sf::Sprite &amp;maolsprite); //se om kulan träffat

Slutligen kommenterar vi bort den tidigare testen för en träff och istället skriver vi:
 //Kolla träff om kulan är 50 pixlar från kanten
 // if (check_hit(vSkottlista.at(si).Sprite.GetPosition().x, vSkottlista.at(si).Sprite.GetPosition().y) == true)
 //kolla träff för cirkular hit mellan kulan och kanonen
 if ( Cirkular_check_hit(vSkottlista.at(si).Sprite, kanon1.sprite)== true)

Det är allt. När du nu kör omkring och skuter med stridsvagnen ser du att du kan skjuta iväg kulorna utanför kanten, men så fort kulan tar i kanten på kanonen får du en explosion just där.

== Andra varianten: Bounding box ==
Alla sprites och spelpjäser är inte runda eller kvadratiska. Många är avlånga. Exempelvis en torped som skickas från en ubåt i ett undervattensspel. Att utgå ifrån diametern på något som t.ex. är 10 pixlar brett men 80 pixlar långt gör att man kommer att få mängder med fel. Skjuter man mot torpeden från sidan kommer explosionen att uppstå 40 pixlar ifrån mitten trots att den bara är 10 pixlar bred. 

Ett sätt att komma runt det är att istället tänka sig att torpeden ligger inuti en fyrkant och att kulan som skjuter mot torpeden inte är rund utan också ligger inuti en fyrkant. sedan kontrollerar man om fyrkanterna kommit innanför varandra. Det är enklare än det låter, i alla fall i spel där man bara använder sig av fyrkanter med 90 graders vinklar i hörnen. det är oändligt mycket krångligare i 3D...

Pseudokod är enligt följande:
* Är kulan rakt ovanför torpeden och har kulans nedre vägg passerat torpedens övre vägg? 
* Är kulan rakt under torpeden och har kulans övre vägg passerat torpedens nedre vägg? 
* Är kulan i nivå med torpeden och har kulans högra vägg passerat torpedens vänstra vägg? 
* Är kulan i nivå med torpeden och har kulans vänstra vägg passerat torpedens högra vägg? 
* Om någon av ovanstående frågor besvarats med ja har en träff skett, annars har ingen träff skett.
* Eller; om någon del av kulan är under torpedens överkant och över torpedens underkant och till höger om torpedens vänsterkant och till vänster om torpedens högerkant, har en träff skett.

För att det här skall fungera måste vi veta två x och två y värden för båda spelpjäserna som skall testas eller också utgår vi från de två spelpjäsernas mittpunkter (vilket är enklast) och beräknar var kanterna finns utifrån mittpunktens position.

Nu döper vi funktionen till Box_check_hit för att komma ihåg att vi kontrollerar om vi fått en träff genom att box krockar med box:
 //Kolla om kulan har träffat kanten av en annan spelare***********************************************************
  bool Box_check_hit(sf::Sprite &amp;kulsprite, sf::Sprite &amp;maolsprite) //se om kulan träffat
  {
  bool kulan_har_traeffat = false; //returvärde
  //Ta fram koordinaterna för de två spritesen. 
  //kulax och kulay är kanonkulans koordinater
  //maolx och maoly är måltavlans koordinater
  double kulax = kulsprite.GetPosition().x;
  double kulay = kulsprite.GetPosition().y;
  double maolx = maolsprite.GetPosition().x;
  double maoly = maolsprite.GetPosition().y;
 
  //Kulan är 16 x 16 och målet är 64 x 64, vi räknar från varje sprites mittpunkt
 
  //  innanför vänster kant         innanför höger kant      innanför över kant         innanför neder kant 
  if ((kulax + 8 &gt; (maolx - 32)) &amp;&amp; (kulax - 8 &lt; maolx + 32) &amp;&amp; kulay + 8  &gt; maoly -32  &amp;&amp; kulay - 8 &lt; maoly  + 32 )
  kulan_har_traeffat = true; //returvärde
 
  return kulan_har_traeffat;
  }

Lägg in funktionsdeklarationen före main (glöm inte semikolon):
 bool Box_check_hit(sf::Sprite &amp;kulsprite, sf::Sprite &amp;maolsprite); //se om kulan träffat boxkan

Lägg slutligen in funktionen genom att kommentera bort föregående funktion:
 //if ( Cirkular_check_hit(vSkottlista.at(si).Sprite, kanon1.sprite)== true)
 if (Box_check_hit(vSkottlista.at(si).Sprite, kanon1.sprite) == true)//se om kulan träffat

När du skjuter nu kan du försöka att träffa kanonens hörn. Eftersom kanonen har en rätt rund form, och även kanonkulan är rund, är det ganska tydligt att kulan träffar alldeles innan den egentligen tar i kanonen, vilket är största problemet när man använder bounding box tester på just runda föremål.

=== Generell &quot;bounding box&quot; funktion ===
Funktionen här ovanför är byggd för just det här spelet med just de spelpjäsernas storlekar. Vad händer om man gör ett annat spel med andra spelpjäser? Här följer en mer avancerad funktion men som kan användas för att snabbt se om en kollision skett oavsett storleken på boxarna. Om man sätter koordinatpunkten på något annat ställe än i övre vänstra hörnet för en sprite, måste koden justeras om:

 short int Sprite_Collide(sf::Sprite &amp;spelare, sf::Sprite &amp;fiende)
        { //alla &quot;1&quot; är spelaren och &quot;2&quot; är fienden
        //Koden bygger på att man har koordinaterna i övre vänstra hörnet
 
        //Om man vill utgå ifrån en träff där man beräknar från mittpunkter får man dessutom skriva
          // spelare.SetCenter(spelare.GetSize().x / 2 , spelare.GetSize().y / 2);
          // fiende.SetCenter(fiende.GetSize().x / 2 , fiende.GetSize().y / 2);
 
        float left1, left2;                                 //Boxarnas vänsterkanter
        float right1, right2;                               //Boxarnas högerkanter
        float top1, top2;                                   //Boxarnas överkanter
        float bottom1, bottom2;                             //Boxarnas underkanter
 
        left1 = spelare.GetPosition().x;                     //spelarens-x koordinat
        left2 = fiende.GetPosition().x;                      //målets x-koordinat
        right1 = spelare.GetPosition().x + spelare.GetSize().x;     //spelarens högerkant
        right2 = fiende.GetPosition().x + fiende.GetSize().x;      //måltavlans högerkant
        top1 = spelare.GetPosition().y;                      //spelarens överkant
        top2 = fiende.GetPosition().y;                       //målets överkant
        bottom1 = spelare.GetPosition().y + spelare.GetSize().y;   //spelarens underkant
        bottom2 = fiende.GetPosition().y + fiende.GetSize().y;     //målets underkant
 
        if (bottom1 &lt; top2) return(0);                      // Spelaren flyger över målet
        if (top1 &gt; bottom2) return(0);                      // Spelaren flyger under målet
        if (right1 &lt; left2) return(0);                      // Spelaren är bortanför målet åt höger
        if (left1 &gt; right2) return(0);                      // Spelaren är bortanför målet åt vänster
 
        return(1); //Träff! Den har skett om inte spelaren är bortanför målet
                   //Originalkod från: http://www.gamedev.net/page/resources/_/technical/game-programming/collision-detection-r735
        };

För att avgöra om det blivit en träff skriver du således bara:
 int Sprite_Collide = 0;
 if (Sprite_Collide(spelare.sprite, fiende.sprite) == 1)
    {//Träff, gör något}

===Kvicksand...===

Anta att du har en gravitation som pressar neråt och du, fast du står på en plattform du programmeringsmässigt fått en träff mot enligt koden här ovanför, ändå sjunker neråt långsamt som om spriten fastnat i kvicksand, har du problem. Du har en del av din fyrkant innanför plattformens &quot;bounding box&quot; (om det är ett plattformsspel) vilket indikerar träff hela tiden och du sjunker långsamt, långsamt genom plattformen. För att undvika det får du se till så att din sprite befinner sig alldeles, alldeles utanför boxen, 0.1 pixel fungerar, eller på exakt samma linje.

=== Var träffar man? ===
Nu vet du ''att'' du fått en träff, men ''var'' har du träffat? Det finns egentligen tre olika sätt att lista ut det:
*Jämför koordinaterna för mittpunterna för både spelaren och motståndaren. Är spelaren ovanför och krockar t.ex. kan vi anta att spelarens undersida krockat med motståndarens översida.
*Utgå ifrån din hastighet i x och y. Om spelaren färdas med negativt x (åt vänster) kan man anta att man krockat med sin egen vänstersida mot en motståndares högersida.
*Svårast, utgå ifrån vinkeln mellan spelaren och motståndaren. Är vinkeln 0 grader är man rakt ovanför, 90 grader rakt åt vänster, 180 grader rakt ner osv. Vinkeln räknas lättast ut med cos eller sinus när man vet hypotenusans och kateternas längd.

== Tredje varianten: Pixel perfect ==
Den tredje sortens kontroll om man träffat är tung för datorn att beräkna. Därför används den vanligtvis inte ensam utan tillsammans med någon av de två övriga sätten. Först kontrollerar man om man fått en träff. Sedan gör man en pixel perfect kontroll för att se om det verkligen var en träff. Det är ett bra sätt för att t.ex. undvika att man får explosioner vid hörnen på runda saker om man gör en bounding box test. Så vad innebär egentligen pixel perfect? Jo, man har alltid en färg som är genomskinlig, men det är faktiskt en färg. I just vårt exempel har pansarvagnen mörkgrönt, kulan har nästan svart och kanonen har svart färg som markerats som genomskinliga. Efter det att man fått en &quot;träff&quot; enligt de andra teknikerna kontrollerar man varenda pixel under kanonkulan (i det här fallet) och ser vilken färg den har. Om samma pixelkoordinat i förhållande till spelplanen är genomskinlig både på kanonen och på kanonkulan, eller på någon av spelarna har ingen träff skett men om båda pixlarna inom den överlappande arean inte är genomskinliga kan man anta att det skett en träff. Krångligt? Javisst. Knappast för nybörjare heller, men jag vill i alla fall nämna det.

=== Tänk efter före ===
Om du tänker använda dig av pixel perfect i stor utsträckning är det en god idé att se till så att samtliga sprites har exakt samma färg som är genomskinlig. På det viset underlättar du kodningen rejält för dig själv. Om du har sprites som inte skall stoppa kulor, som t.ex. rök, kan du ge den en annan genomskinlig bakgrundsfärg. Genom att ge alla enheter som kan träffas av kulor samma genomskinliga bakgrundsfärg kan du använda samma funktion till samtliga spelpjäser. Något som underlättar din kodning rejält.

=== Genomskinliga färger ===
När vi startar kodningen är det bra att veta vilka färger som anses genomskinliga i spelet. I vårt lilla spel är det t.ex:
*Genomskinlig färg på kulan = 1,0,0 (RGB)
*Genomskinlig färg på kanonen = 0,0,0 (RGB)
*Genomskinlig färg på stridsvagnen = 59,147,81 (RGB)

Man använder sig sällan av pixel perfect. Det tar lång tid att gå alla dessa pixlar på alla berörda spelpjäser eftersom man måste göra flera olika beräkningar för att se om man fått en träff. Pseudokoden kan se ut så här:
* Vilka koordinater har fyrkanten som bildas när två spelpjäser överlappar varandra?
* Vilka av de koordinaterna finns i både kanonkulan och i målet (i vårt exempelfall)?
* Har dessa koordinater genomskinliga färger på bägge spelpjäserna på samma plats?
* Är alfakanalen ställd till 0? Då kan du sluta försöka eftersom genomskinligheten också ställts till 0.

Vill du ändå fördjupa dig finns dels ett exempel på SFML:s hemsida och dels en riktigt bra artikel här:

http://www.gamedev.net/page/resources/_/technical/game-programming/collision-detection-r735


===Färg för kollisionsberäkningar===

Om du behöver ta fram färgen på en exakt punkt i en image som en sprite har  gör du så här:

 //Definiera färgerna:
 int red = 255;
 int green = 255;
 int blue = 255;
 //koordinater
 int x_koordinatibilden=0;
 int y_koordinatibilden=0;
 
 //Inuti main
 const sf::Color color = Sprite.GetPixel (x_koordinatibilden, y_koordinatibilden); 
 red = (int)color.r;
 green = (int)color.g; 
 blue = (int)color.b;

Därefter får du jämföra pixelns färg och kontrollera om den överensstämmer med RGB värdet för den genomskinliga färgen. Tänk på att om du använder ett spritesheet får du fram hela sprite sheetens koordinater och inte den utvalda spritens koordinater.

Det här kan också användas genom att t.ex. se vilken färg som finns under en racerbil i ett racerspel. Anta att bakgrunden är en separat sprite som heter &quot;bakgrunden&quot; som fyllts med en enda bild på en gräsplan med en racerbana på som är svart. Man har en röd och en blå bil. Kör man på det gröna utanför racerbanan har man ett värde av grönt under bilen som är 65-90. Då kan man anta att hastigheten är halverad. Koden blir då:
 
 //Räkna ut färg under blå  bil
 sf::Color colorB = bakgrunden.GetPixel (bluecar.sprite.GetPosition().x,bluecar.sprite.GetPosition().y); 
 red = (int)colorB.r;
 green = (int)colorB.g; 
 blue = (int)colorB.b;
 
 vinkel2 = bluecar.sprite.GetRotation();//Vilken vinkel står bilen i?
 double bilhastighet1 = bluecar.hastighet * 0.002;
 if (green &gt; 65 &amp;&amp; green &lt; 90) //står på gräset
 bilhastighet1 = (bluecar.hastighet * 0.002) /2;
 else
 bilhastighet1 = bluecar.hastighet * 0.002;
 newxB= sin(vinkel2 * M_PI/180.0) * bilhastighet1;
 newyB= cos(vinkel2 * M_PI/180.0) * bilhastighet1;
 bluecar.sprite.Move(newxB, newyB); //åk iväg

Sedan är det bara att köra iväg med bilen. Eftersom färgen är en struct, måste man skapa en ny instans för varje fordon. Till den röda bilen blir det t.ex.:
 const sf::Color colorR = bakgrunden.GetPixel (redcar.sprite.GetPosition().x,redcar.sprite.GetPosition().y); 
 red = (int)colorR.r;
 green = (int)colorR.g; 
 blue = (int)colorR.b;

I exemplet använder jag samma red, green och blue för bägge bilarna efter det att jag skapat dem som vatiabler i Main. Det är dock smartare att lägga in re, green och blue inuti en klass istället och mata in värdena till dem i klassen allteftersom man kör runt med de olika bilarna på spelplanen.

===Dold bakgrund===

Att hitta färgen under en speciell punkt är också ett väldigt enkelt sätt att t.ex. kontrollera om man krockat i ett plattformsspel. I exemplet här ovan kallade vi bakgrunden för &quot;bakgrunden&quot; rätt och slätt och det är den spritens bild vi använder osss av i kodexemplet:
 sf::Color colorB = bakgrunden.GetPixel (bluecar.sprite.GetPosition().x,bluecar.sprite.GetPosition().y); 
men anta att vi har en annan sprite som heter &quot;dold_bakgrund&quot; och som vi aldrig ritar ut. På den kan vi ha alla saker man kan hoppa på i plattformsspelet utritade med tydliga färger. Anta att alla plattformarna är knallröda och stationära, då gör du istället
 sf::Color colorB = dold_bakgrunden.GetPixel (bluecar.sprite.GetPosition().x,bluecar.sprite.GetPosition().y);
 //bortklippt kod 
 if (red == 255)
   {collision = true;}
   else
   {collision = false;}
Dvs. om den färg man testar mot är knallröd så har vi krockat med en plattform som är knallröd. Det gör detsamma om plattformarna inte är knallröda på den bild som visas utåt mot spelaren.

Skall man ta detta ett steg längre mäter man på olika punkter. I ett plattformsspel kan man kolla mitten på över- och underkanten samt mitten på höger- och vänster sida. Om någon av de punkterna ligger på en röd yta har man krockat.

Detta system fungerar endast på saker som är fasta i spelet. Saker som tillverkas nya, som kanonkulor t.ex. fungerar det inte på, om man inte skulle få för sig att göra även dem knallröda.

Om spelpjäserna är små är det lättast att bara mäta mot mittenpunkten. Det kan ge litet udda bieffekter men fungerar vanligtvis tillräckligt bra.

== Komplett kod med både Cirkular och Box collision detect ==

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;vector&gt; //Lägg till när du använder en vector
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Audio.hpp&gt;
 
 #define M_PI 3.14159265358979323846 /* pi som statisk konstant*/
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 using namespace std;
 
 //Class för skottet
 class Pansarvagnsskott
 {
 public :
 Pansarvagnsskott(double  ut_hastighet, double ut_vinkel, bool ut_kan_ses); //Konstruktion
 ~Pansarvagnsskott(){};
 double target_x;
 double target_y;
 double hastighet;
 double vinkel;
 bool kan_ses;
 sf::Sprite Sprite; // en per instans
 sf::Image Image; //bildfilshållaren
 };
 
 Pansarvagnsskott::Pansarvagnsskott(double  ut_hastighet, double ut_vinkel, bool ut_kan_ses) 
 {
 hastighet=ut_hastighet;
 vinkel=ut_vinkel;
 kan_ses = ut_kan_ses;
 Sprite.SetRotation(vinkel);//Ge den rätt vinkel redan från start
 Sprite.SetImage(Image); //ge bilden till spriten
 //Obs, ingen image här - det ger vita rutor i en vector
 }
 
 class Explosion
 {
 public:
 Explosion(bool ut_playing, bool ut_has_played, double ut_starttid); //Konstruktion
 ~Explosion(){};//Destruktor
 
 sf::Sprite Sprite; // en per instans
 sf::Image Image; //bildfilshållaren
 
 //var skall explosionen ske?
 double target_x; 
 double target_y;
 
 //Var i sprite sheeten skall vi börja  kopiera bilder
 int  topkoordinatX;
 int  topkoordinatY;
 
 double starttid; //Vid vilket ögonblick skall explosionen starta?
 bool playing; //visas den upp?
 bool has_played; //Har den visats färdigt?
 
 void get_explosionsbild() //Ta ut rätt koordinater i sprite sheeten för visning av explosion
 {
 //Ta fram rätt bild
 Sprite.SetSubRect(sf::IntRect(topkoordinatX,topkoordinatY, topkoordinatX + 64,topkoordinatY + 64));
 //Funktionen ger övre vänstra hörnets koordinater
 //då kan vi själva räkna ut nedre högra hörnet eftersom bilderna är 64 x 64 stora
 }
 
 };
 
 Explosion::Explosion(bool ut_playing, bool ut_has_played, double ut_starttid) //Initiering
 {
 playing = ut_playing; //Avgör om animationen spelar. Ange false som standard
 has_played = ut_has_played; //Ställs från funktion utanför klass, false från början
 starttid = ut_starttid; //När börjar explosionen
 Sprite.SetImage(Image); //ge bilden till spriten 
 //Obs, ingen image här - det ger vita rutaor i en vector
 }
 
 
 //En moderklass för alla fordon i spelet
 class fordon 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 fordon(double  hastighet, double spelare_x, double spelare_y, int bensin, int pansar);//startvärden
 
 //Destruktion
 ~fordon(){};
 
 double  hastighet; //Hur snabb är den
 double spelare_x; // var är den i sidled i programmet
 double spelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 int bensin; //Hur långt kan den köra
 int pansar; //Hur mycket tål den
 sf::Sprite sprite; //Används i grafiskt läge
 };
 
 
 //Konstruktionsdeklaration, fordon--------------------------------------------------
 fordon::fordon (double  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar) 
 {
    hastighet=ut_hastighet;
   spelare_x=ut_spelare_x;
   spelare_y=ut_spelare_y;
   bensin = ut_bensin;
   pansar = ut_pansar;
 //Också vill vi se att det verkligen skapas ett fordon när underklasserna skapas
 std::cout &lt;&lt; &quot;Ett fordon rullar ut från fabriken!&quot; &lt;&lt; std::endl; 
 }
 
 
 //Skapa en klass som ärver fordon
 class stridsvagn : public fordon
 {
 public:
 int ammunition; // Avgör hur många skott som finns i stridsvagnen.
 stridsvagn(double  ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar):
 fordon(ut_hastighet, ut_spelare_x, ut_spelare_y, ut_bensin, ut_pansar)
 {
 ammunition=100;
 }
 
 //Destruktion
 ~stridsvagn(){};
 
 //Funktioner
 void skott()
 {
 std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kommer!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 ammunition = ammunition-1;
 std::cout &lt;&lt; &quot;Skott kvar=&quot; &lt;&lt;ammunition &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 };
 
 
 void explosionsbildruta(double speltid, Explosion &amp;Klassinstans);
 //Funktion som tar fram x och y koordinat på sprite sheet för explosionsbilder
 //och som stänger av animationen om fler än 25 bilder visas
 
 bool check_hit(double x, double y);
 //Funktion som kollar om kulan träffat ett mål
 
 //Kolla om kulan har träffat en annan spelare***********************************************************
 bool Cirkular_check_hit(sf::Sprite &amp;kulsprite, sf::Sprite &amp;maolsprite); //se om kulan träffat
 
 //Kolla om box passerat box mellan två spelare
 bool Box_check_hit(sf::Sprite &amp;kulsprite, sf::Sprite &amp;maolsprite);
 
 double  mot_koordinat(sf::Sprite &amp;sprite, sf::RenderWindow &amp;window, double position_X, double position_Y, int gradjusterare); 
 //Funktion som roterar pansarvagnen mot en speciell koordinat
 
 
 //******************************************************PROGRAMSTART********************************************************
 
 int main (int argc, char *argv)
 { //main startar
        //För att kunna styra animationer i spelet måste vi kunna hålla koll på tiden. 
      //Det finns många sätt att göra det på och det här är det sämsta
      //men det fungerar och är lätt att förstå.
      sf::Clock spelklocka; //Skapa en spelklocka
      spelklocka.Reset(); //Ställ den på 0
 
      //Övriga variabler
      double  explosionsstarttid = 0.0f;
      //bool visaexplosion = false; //skall den visas?
 
 
     //Variabler för att hålla ordning i listorna
     int skott_i=0; // avgör var vi är i kanonkulelistan
      int si = 0; //räknare
          int exp_i=0; //0-100 avgör var vi är i explosionslistan
      int ei = 0; //räknare
 
           //Vector för pansarvagnsskott
           std::vector&lt;Pansarvagnsskott&gt; vSkottlista;
           //Vector för explosioner
           std::vector&lt;Explosion&gt; vExplosionslista; 
 
           //Bilderna för skotten, dels en granat och dels en explosion
           //Ligger laddningen inom klassen skapas vita rutor istället
 
        sf::Image KanonkulaImage; //kanonkula
                if (!KanonkulaImage.LoadFromFile(&quot;Eight-Ball-icon.png&quot;)) //Programmet försöker att ladda in en bildfil i det tomma bildobjektet     
                std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: Eight-Ball-icon.png &quot; &lt;&lt; std::endl;  
 
        sf::Image ExplosionImage; //explosion
                if (!ExplosionImage.LoadFromFile(&quot;xplosion17.png&quot;)) //Programmet försöker att ladda in en bildfil i det tomma bildobjektet      
                std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta bilden: xplosion17.png &quot; &lt;&lt; std::endl; 
 
      //Olika värden för att styra stridsvagnen
      float newx = 0.0f; //ditt stridsvagnen skall gå
      float newy = 0.0f; //dit stridsvagnen skall gå
      float speed = 2.0f; //stridsvagnens hastighet.
      double vinkel =0.0f; //Stridsvagnens vinkel
 
 
      //Skapa först en stridsvagn
     //stridsvagn(int ut_hastighet, double ut_spelare_x, double ut_spelare_y, int ut_bensin, int ut_pansar)
     stridsvagn stridsvagn1(0.01f, 100.0,100.0,100,100);
 
 	 //Skapa sedan kanonen
 	 stridsvagn kanon1(0.0f, 700.0, 500.0, 0, 50);
 
             //Skapa bild
       sf::Image bild; //skapa en tom bildhållare som heter bild
       if (!bild.LoadFromFile(&quot;MH_Tank.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
       //fyll den tomma bildhållaren med bilden MH_tank.png
       stridsvagn1.sprite.SetImage(bild);
 
 	   //Skapa bild för kanonen
 	          sf::Image kanonbild; //skapa en tom bildhållare som heter bild
       if (!kanonbild.LoadFromFile(&quot;AT_Type_1_Cannon.png&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
       //fyll den tomma bildhållaren med kanonbilden
       kanon1.sprite.SetImage(kanonbild);
 
     //nu har vi en stridsvagn, Placera ut stridsvagnen på spelplanen
       stridsvagn1.sprite.SetPosition(stridsvagn1.spelare_x,stridsvagn1.spelare_y);
 
 	   //Placera också ut kanonen på spelplanen
      kanon1.sprite.SetPosition(kanon1.spelare_x,kanon1.spelare_y);
 
 
       //Det är jobbigt att inte riktigt veta var mitten är på stridsvagnen
       //Ändra positionen där stridsvagnen är från övre vänstra hörnet till mitt på bilden.
        stridsvagn1.sprite.SetCenter(stridsvagn1.sprite.GetSize().x / 2 , stridsvagn1.sprite.GetSize().y / 2);
 	   //Gör samma med kanonen
 	   kanon1.sprite.SetCenter(kanon1.sprite.GetSize().x / 2 , kanon1.sprite.GetSize().y / 2);
 
    //Ladda in de två ljuden
       //Ljud för att avlossa kanonen
     sf::SoundBuffer kanonljud; //skapa en ljudbuffer/hållare
     if (!kanonljud.LoadFromFile(&quot;explosion-03.wav&quot;)) //ladda in en fil i hållaren
     {
     std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta ljudfilen: explosion-03.wav &quot; &lt;&lt; endl; 
     }
     sf::Sound kanoneffekt; //skapa ett ljud i spelet för kanonen som vi döper till kanoneffekt
     kanoneffekt.SetBuffer(kanonljud); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.
 
      //Ljud när granaten exploderar
     sf::SoundBuffer explosionsljud; //skapa en ljudbuffer/hållare
     if (!explosionsljud.LoadFromFile(&quot;bomb-03.wav&quot;)) //ladda in en fil i hållaren
     {
     std::cout &lt;&lt; &quot;Kan inte hitta ljudfilen: bomb-03.wav &quot; &lt;&lt; endl; 
     }
     sf::Sound ljudeffekt; //skapa ett ljud i spelet som vi döper till ljudeffekt
     ljudeffekt.SetBuffer(explosionsljud); // Ladda in ljudfilens värden i ljudet så att det  går att spela upp.
 
        /**************  Programstart ***********************************************************/
 
   sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test av pansarvagn&quot;); 
  // Skapa fönstret vi skall testa explosionerna i
 
  while (App.IsOpened())
     { //while 1 startar, spelet körs
                
       sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
       while (App.GetEvent(Event))
         { //while 2 börjar, kontrollerar händelser
                        
          if (Event.Type == sf::Event::MouseButtonPressed) // En musknapp har tryckts ner
         {//musknapp, vilken som helst
          if (Event.MouseButton.Button == sf::Mouse::Left)
            { //vänster musknapp
            //Vrid stridsvagnen i rätt vinkel
           mot_koordinat(stridsvagn1.sprite, App, App.GetInput().GetMouseX(), App.GetInput().GetMouseY(), 90);
           stridsvagn1.spelare_x = App.GetInput().GetMouseX(); //Ge stridsvagnen en X-koordinat att gå mot
           stridsvagn1.spelare_y = App.GetInput().GetMouseY(); //Ge stridsvagnen en Y-koordinat att gå mot
           } //vänster musknapp
          }//slut mus, vilken knapp som helst
 
 
 		   //Rotera kanonen med höger/vänster piltangent
          if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) kanon1.sprite.Rotate(- 10); //medsols
          if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) kanon1.sprite.Rotate(+ 10); //motsols
 
          if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
          App.Close();
 
          if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
                   { //Avsluta programmet
                           //Radera vectorer för att ge tillbaka minne
                                vExplosionslista.clear();
                                vSkottlista.clear();
                                App.Close();//avsluta programmet om man klickar på ESC
                   } //avsluta programmet
 
 
                   /************************* Kanonskott *******************************************************************************************/
                   // Här kommer koden för att avlossa kanonen!
                   // Ett explosionsljud spelas upp
                   // Mängden ammunition i stridsvagnen räknas ner ett steg
                   // En ny kanonkula skapas och läggs in i en array
                   // Kanonkulans mittpunkt sätts mitt på kulan istället för i övre högra hörnet
                   // Kanonkulan har sin mittpunkt på samma punkt som pansarvagnen har sin
                   // För varje kula skapar vi en potentiell explosion med samma indexnummer
                   // Explosionens mittpunkt placeras på samma ställe som kulans mittpunkt
                   // Räknaren skott_i flyttar ett steg upp och väntar på nästa kula
                   // Slutligen synkroniseras skottlistan med explosionslistan
                   /********************************************************************************************************************/
 
           if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Space))
          {//Spacetangent nertryckt
          kanoneffekt.Play(); //spela upp kanonljudet
          stridsvagn1.skott();    //Skjut med stridsvagnens funktion       
 
            //Nytt- vi använder vektorer
           vSkottlista.push_back( Pansarvagnsskott(1.0f,stridsvagn1.sprite.GetRotation(), true) ); //Lägger en kula i vector
                                                  //Skapa ett nytt skott med:
                                //hastighet 1.0f och vinkel exakt samma som stridsvagnen och true= den syns.
                   //vSkottlista.at(skott_i).Sprite.SetCenter(vSkottlista.at(skott_i).Sprite.GetSize().x / 2 , vSkottlista.at(skott_i).Sprite.GetSize().y / 2); //Sätt koordinaten mitt på 
                   vSkottlista.at(skott_i).Sprite.SetCenter(8,8); //Sätt koordinaten mitt på, bilden är 16x16 stor
                   //Kan även skrivas vSkottlista[skott_i].Sprite.SetCenter(vSkottlista.at(skott_i).Sprite.GetSize().x / 2 , vSkottlista.at(skott_i).Sprite.GetSize().y / 2); //Sätt koordinaten mitt på 
                   
                   vSkottlista.at(skott_i).Sprite.SetPosition(stridsvagn1.sprite.GetPosition().x,stridsvagn1.sprite.GetPosition().y); //Placera ut den på samma punkt som pansarvagnen
                   vExplosionslista.push_back( Explosion(false, false, spelklocka.GetElapsedTime()) );//lägger en explosion i vector
                   vExplosionslista.at(skott_i).Sprite.SetCenter(32,32); //Hela bilden är 64 x 64
 
                   //Slutligen, ge bilderna utifrån
                   vExplosionslista.at(skott_i).Sprite.SetImage(ExplosionImage); //ge bilden till spriten 
                   vSkottlista.at(skott_i).Sprite.SetImage(KanonkulaImage); //ge bilden till spriten
 
 
                   //Både nytt och gammalt
          skott_i++; //Räkna upp till nästa plats i kön för nästa skott 
                   exp_i = skott_i; //Synkronisera de två listorna (skott och explosioner) så att de alltid pekar på samma postnummer i 
                                    //båda listorna. Det behövs sedan för att rita ut korrekt animation på rätt plats
           }//Spacetangent nertryckt
 
        } //while 2 slutar
 
              //Slutligen visar vi upp ändringarna om och om igen många gånger i sekunden
              App.Clear(sf::Color(0, 100, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönfärg
 
                           /**************************** Flytta på skotten på spelplanen ****************************************/
 
                                if ( vSkottlista.empty() == false )
                                        { // om vectorn inte är tom
 
                                      for (si=0; si &lt; vSkottlista.size(); si++) //for istället för while eftersom vi inte vet antalet poster längre
                      { //Gå igenom hela listan
                     vinkel = vSkottlista.at(si).vinkel; // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
                     newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * vSkottlista.at(si).hastighet; //Flytt i x-led
                     newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * vSkottlista.at(si).hastighet; //Flytt i Y-led
                     vSkottlista.at(si).Sprite.Move(newx*-1, newy*-1); //gånger * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
   
 					 /****************************************************************************************************/
 					 // Olika rutiner för att se om mman fått en träff:
 					 // En standardrutin som kollar om kulan är 50 pixlar från kanten, bra att ha för enkel felkontroll
 					 // En för att se om radiena går in i varandra, bra för runda föremål
 					 // En för att se om två boxar går in i varandra, bra för långsmala föremål
 					 // En för att avgöra om en träff skett beroende på färg.
 					 //**************************************************************************************************/
                                          //Kolla träff om kulan är 50 pixlar från kanten
                                         // if (check_hit(vSkottlista.at(si).Sprite.GetPosition().x, vSkottlista.at(si).Sprite.GetPosition().y) == true)
 										//kolla träff för cirkular hit mellan kulan och kanonen
 										if ( Cirkular_check_hit(vSkottlista.at(si).Sprite, kanon1.sprite)== true) //se om kulan träffat
 					                      ///if (Box_check_hit(vSkottlista.at(si).Sprite, kanon1.sprite) == true)//se om kulan träffat
 					                 
                                          {//träff
                                                  //Enklast möjligt; samma explosionsljud används hela tiden
                                           if (vSkottlista.at(si).hastighet &gt; 0)
                                           {//kulan är i rörelse
                                                vExplosionslista.at(si).playing = true; //börja spela upp animationen.
                                                vExplosionslista.at(si).target_x = vSkottlista.at(si).Sprite.GetPosition().x; //x och y
                                                vExplosionslista.at(si).target_y = vSkottlista.at(si).Sprite.GetPosition().y; 
                                                if(ljudeffekt.GetStatus() != sf::Sound::Status::Playing)
                                                  {
                                                   ljudeffekt.Play(); //spela upp ljudet om den inte spelas redan
                                                  // while(ljudeffekt.GetStatus() == sf::Sound::Status::Playing) {}
                                                  }     
                                                else
                                                  {
                                                        ljudeffekt.Stop(); //stoppa och påbörja ljudet igen
                                                        ljudeffekt.Play();
                                                        //while(ljudeffekt.GetStatus() == sf::Sound::Status::Playing) {}
                                                  }
                                           }//kulan är i rörelse
 
                                                vSkottlista.at(si).kan_ses=false; //Gör så att kulan försvinner
                                           vSkottlista.at(si).hastighet = 0; //ge kulan hastighet 0
                                          }//träff
                                if (vSkottlista.at(si).kan_ses==true)
                   App.Draw(vSkottlista.at(si).Sprite); 
                        }//gå igenom hela listan
 
                          }//om vectorn inte är tom
 
                          
                //Var skall pansarvagnen gå?
                vinkel = stridsvagn1.sprite.GetRotation(); // 0 = rakt upp, startposition. Motsols 0-360 grader.
                newx= sin(vinkel*M_PI/180.0) * stridsvagn1.hastighet;
                newy= cos(vinkel*M_PI/180.0) * stridsvagn1.hastighet; 
                stridsvagn1.sprite.Move(newx*-1, newy*-1); //Multiplikation * -1 eftersom rakt upp är 0 och inte 90 grader 
                App.Draw(stridsvagn1.sprite); //Rita upp stridsvagnen
 				App.Draw(kanon1.sprite); //Rita upp kanonen
                 
 //********** Visa upp animationerna*******************************************************************************************//
 
                                 // Dags att rita upp animationerna av explosionerna
                                 // Vi gör det sist av allt så att explosionerna ligger ovanpå
                                 // både kanonkulor och stridsvagnar.
                                 //
                                 // Precis som vi går igenom listan av kulor som skall flyttas
                                 // går vi igenom listan av explosioner för att se om värdet &quot;playing&quot; är true/sant
                                 // och om den inte spelats upp klart. Om båda är sant visas bildrutan upp
                                 //
                                 // Funktionen &quot;explosionsbildruta&quot; används för att välja ut rätt x/y koordinater
                                  // för rätt bild i sprite sheeten. 
 
 
                                 //__________________________VECTORSÄTTET___________________________-----
 
                         if ( vExplosionslista.empty() == false )
                          { // om vectorn inte är tom
                                                for (ei=0; ei &lt; vExplosionslista.size(); ei++) //for istället för while eftersom vi inte vet antalet poster längre
                      { //Gå igenom hela listan
                                        if (vExplosionslista.at(ei).playing == true &amp;&amp; vExplosionslista.at(ei).has_played == false ) //man är under 26 bilder
                           { 
                            explosionsbildruta(spelklocka.GetElapsedTime(), vExplosionslista.at(ei)); //Ge spritens bild rätt x och y koordinater, funktion
                   vExplosionslista.at(ei).get_explosionsbild(); //Välj rätt bild till explosionen, funktion inom klassen Explosion
                        vExplosionslista.at(ei).Sprite.SetPosition(vExplosionslista.at(ei).target_x, vExplosionslista.at(ei).target_y); //Placera ut den på rätt ställe
                        App.Draw(vExplosionslista.at(ei).Sprite); //Rita ut bilden på explosionen  
                           }
                                                } //Gå igenom hela listan
                         }//Om vectorn inte är tom
                                
 
 //**********Slut på att visa upp animationerna*****************************************************
 
        App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 
 //Radera slutligen alla kulor och explosioner som inte används
 if ( vExplosionslista.empty() == false )
        { // om vectorn inte är tom
 
        for (ei=0; ei &lt; vExplosionslista.size(); ei++) //for istället för while eftersom vi inte vet antalet poster längre
                { //Gå igenom hela listan
 
                if (vExplosionslista.at(ei).playing == false &amp;&amp; vExplosionslista.at(ei).has_played == true) //man är över 26 bilder
                        { //animationen är klar
                        vExplosionslista.erase(vExplosionslista.begin() + ei); //Raderar ut den färdiga explosionen
                        vSkottlista.erase(vSkottlista.begin() + ei); //Radera motsvarane kanonkula
                        skott_i = skott_i - 1; //Återställ antalet poster
                        exp_i = skott_i;   //I bägge variablerna
                        } //animationen klar
 
                } //Gå igenom hela listan
 
 } // om vectorn inte är tom
 
 
     } //while 1 slutar
  return 0;
 } //main slutar**********************************************************************************
 
 //Funktioner som används i spelet
 
 void explosionsbildruta(double speltid, Explosion &amp;Klassinstans)
 {
 //De koordinater vi är ute efter
 int utx = 0;
 int uty = 0;
 
 double tidsomgaott = speltid-Klassinstans.starttid; //Hur lång tid har det gått sedan explosionen startade
                                                   //Starttiden finns lagrad inuti klassen
 double visningstid = 0.05; //0.05 sekund mellan varje bild
 //25 bilder = värden mellan 0.25-1.25  vid 0.05
 
 //Räkna ut Y koordinaten
 if (tidsomgaott &lt;= (visningstid * 5)) //rad 1
  uty = 0;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 5  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *10)//rad 2
  uty = 64;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 10  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *15)//rad 3
  uty = 128;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 15  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *20)//rad 4
  uty = 192;
 else if(tidsomgaott &gt; visningstid * 20  &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid *25)//rad 5
  uty = 256;
 //Räkna ut x koordinaten
 
 //Rad 1
 if (tidsomgaott &gt;= 0.0 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid)
 utx = 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 2))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 2) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 3))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 3) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 4))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 4) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 5))
 utx= 256;
 
 //Rad 2
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 5 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *6)
 utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 6 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 7))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 7) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 8))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 8) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 9))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 9) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 10))
 utx= 256;
 
 //Rad 3
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 10  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *11)
 utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 11 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 12))
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 12) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 13))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 13) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 14))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 14) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 15))
 utx= 256;
 
 //Rad4
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 15  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 16)
 utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 16 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 17))
 utx= 64; 
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 17) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 18))
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 18) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 19))
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 19) &amp;&amp; tidsomgaott &lt; (visningstid * 20))
 utx= 256;
 
 //Rad5
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 20  &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid *21)
 utx= 0; //ruta 1
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 21 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 22)
 utx= 64;
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 22 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 23)
 utx= 128;
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 23 &amp;&amp; tidsomgaott &lt; visningstid * 24)
 utx= 192;
 else if (tidsomgaott &gt; visningstid * 24 &amp;&amp; tidsomgaott &lt;= visningstid * 25)
 utx= 256;
 
 else if (tidsomgaott &gt; (visningstid * 25))
  Klassinstans.has_played = true; //Visa bara 25 bilder, sluta spela upp animationen
 
 Klassinstans.topkoordinatX = utx; //skriv in koordinaterna direkt i klassen
 Klassinstans.topkoordinatY = uty; //låt klassen beräkna bilden
 } //funktionsslut
 
 //Kolla om kulan har träffat en vägg***********************************************************
 bool check_hit(double x, double y) //se om kulan träffat
 {
 bool kulan_har_traeffat = false;
 if (x &lt; 50 || x &gt; 750)
         kulan_har_traeffat = true;
 if (y &lt; 50 || y &gt; 550)
         kulan_har_traeffat = true;
 
 return kulan_har_traeffat;
 }
 
 //Kolla om kulan har träffat en annan spelare***********************************************************
 bool Cirkular_check_hit(sf::Sprite &amp;kulsprite, sf::Sprite &amp;maolsprite) //se om kulan träffat
 {
 bool kulan_har_traeffat = false; //returvärde
 double avstaond = 0.0; //Avståndet mellan två sprites mittpunkter
 double traeffavstaond = 0.0; //sammanlagda summan av två sprites radie
 double tempx; //sträckan i x-led
 double tempy; //sträckan i y-led
 
 //Ta fram koordinaterna för de två spritesen. 
 //kulax och kulay är kanonkulans koordinater
 //maolx och maoly är måltavlans koordinater
 double kulax = kulsprite.GetPosition().x;
 double kulay = kulsprite.GetPosition().y;
 double maolx = maolsprite.GetPosition().x;
 double maoly = maolsprite.GetPosition().y;
 
 //Ta fram kulansradie, 16 x 16 pixels stor
 double kula_radie = (1.4142135623730950488016887242097 * 16) / 2;
 //Ta fram målets radie, 64 x 64 pixels stor
 double maol_radie = (1.4142135623730950488016887242097 * 32) / 2;
 //Så när träffar dem? vilket avstånd minst från varandra?
 traeffavstaond = kula_radie + maol_radie;
 
 if (kulax == maolx  &amp;&amp; kulay != maoly ) //de står på samma linje i x-led
 	{
 	avstaond = kulay - maoly;
 	if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
 	kulan_har_traeffat = true;
 	}
  else if (kulay == maoly &amp;&amp; kulax != maolx ) //de står på samma linje i y-led
        {
 	avstaond = kulax - maolx;
 	if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
 	kulan_har_traeffat = true;
        }
 else if(kulax != maolx &amp;&amp; kulay != maoly) //De står på olika platser både x och y
 	{ //Räkna med pythagoras
 	tempx = kulax-maolx;
 	tempy = kulay-maoly;
 	// Räkna ut hypotenusan/avståndet genom att ta 
 	// kvadratroten ur ena sträckan ^2 + andra sträckan ^2
 	avstaond = sqrt ( tempx * tempx + tempy * tempy);
 	if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
 	kulan_har_traeffat = true;
 	} //Räkna med pythagoras
 else if (kulax == maolx &amp;&amp; kulay == maoly) //De står på exakt samma plats
 	kulan_har_traeffat = true;
 
 return kulan_har_traeffat;
 }
 
 
  //Kolla om kulan har träffat kanten av en annan spelare***********************************************************
 bool Box_check_hit(sf::Sprite &amp;kulsprite, sf::Sprite &amp;maolsprite) //se om kulan träffat
 {
 bool kulan_har_traeffat = false; //returvärde
 //Ta fram koordinaterna för de två spritesen. 
 //kulax och kulay är kanonkulans koordinater
 //maolx och maoly är måltavlans koordinater
 double kulax = kulsprite.GetPosition().x;
 double kulay = kulsprite.GetPosition().y;
 double maolx = maolsprite.GetPosition().x;
 double maoly = maolsprite.GetPosition().y;
 
 //Kulan är 16 x 16 och målet är 64 x 64
 //  innanför vänster kant         innanför höger kant      innanför över kant         innanför neder kant 
 if ((kulax + 8 &gt; (maolx - 32)) &amp;&amp; (kulax - 8 &lt; maolx + 32) &amp;&amp; kulay + 8  &gt; maoly -32  &amp;&amp; kulay - 8 &lt; maoly  + 32 )
 	 kulan_har_traeffat = true; //returvärde
 
 return kulan_har_traeffat;
 }
 
 
 //Rotera stridsvagn mot en speciell koordinat *****************************************************************************************
 double mot_koordinat(sf::Sprite &amp;sprite, sf::RenderWindow &amp;window, double position_X, double position_Y, int gradjusterare)
 {
 double spritensvinkel; //Den vinkel vår sprite stannar på
 double PI = 3.14159265358979323846; //Utifall att pi inte är definierad
 
 if (position_X &lt;= sprite.GetPosition().x) //Kollar om inte x eller y är likadana 
 sprite.SetRotation  (((-1* 360 / PI * (atan2(static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().y - position_Y) , static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().x - position_X))))/2)+gradjusterare); 
   else 
 sprite.SetRotation  (((-1* 360 / PI *(atan2(static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().y - position_Y) ,  static_cast&lt;double&gt; (sprite.GetPosition().x - position_X))))/2)+gradjusterare); 
 
 window.Draw(sprite); //Rita ut ändringen
 
 spritensvinkel = sprite.GetRotation(); //ta fram vinkeln
 return spritensvinkel; //Skicka tillbaka vinkeln  
 }
 
 //***************************************PROGRAMSLUT*****************************************************************//</text>
      <sha1>fua13k5pddoo4j57cubxoate3vvvwii</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Plattformsspel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8072</id>
    <revision>
      <id>38567</id>
      <parentid>33148</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:26:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38567</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16543" sha1="bhetrvam9h6eio8x50znn5vk9qist74" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Man kan säga att det finns två helt skilda sätt att bygga upp ett plattformsspel. 

Det första sättet är att bygga upp allting med sprites. Varenda pryl, oavsett om man kan krocka med den eller inte, består av sprites. Programmeringsmässig är det enklast eftersom man kan lägga in spritesen i listor/vectors och snabbt gå igenom dem för att se om man krockat. Speciellt om man har många saker som rör sig samtidigt är det ett enkelt sätt att ha kontroll över spelplanen. Här finns rikitigt fin grafik för plattformsspel som är fri att använda till plattformsspel som bygger på den här modellen:

http://www.spicypixel.net/2008/01/10/gfxlib-fuzed-a-free-developer-graphic-library/


Det andra sättet fungerar bättre om man själv är konstnärligt lagd. Man ritar upp en bild med alla saker man kan krocka med. Därefter kontrollerar man spelarens position och utifrån den beräknar man vad som händer på spelplanen. Den här typen av spel blir mycket vackrare eftersom allting är unikt och speciellt på spelplanen. Nackdelen är att det kräver mycket mer kodning och det kan lätt bli alltför svårt att hantera om det är många saker som rör sig samtidigt på spelplanen.

Ett mellanting är om man ritar hela bakgrunden som en enda bild och sedan lägger ut osynliga spries på de platser man kan krocka. En sprite kan göras osynlig på två sätt. Endera gör man en png-bild med en enda färg och anger just den färgen som genomskinlig. Eller så kommenterar man bort utritningen av spriten:
 //App.Draw(spelare1.sprite);
Det kan nämligen vara bra att se var spriten är under tiden man designar spelet. Man kommenterar bort koden när spelet är färdigt. Även om spritesen inte ritas ut finns de på spelplanen och spelet kommer att räkna med dem, de syns bara inte för spelaren.


== Gravitation ==
I plattformsspel är gravitation kanske den viktigaste kraften. Därför måste vi hela tiden ta med den i beräkningen. I verkligheten (i Sverige) är gravitationen 9.82 m/sek. I spel kan du helt bortse från den siffran, istället måste du ta någon egen siffra som passar för det spel som just du tillverkar.

I fallet här nedanför är gravitationen 0.0003 neråt och hastigheten när man hoppar uppåt 0.4 (-0.4 eftersom det är uppåt. När man trycker på [SPACE] tangenten kontrollerar spelet om man står på fast grund. Det kontrolleras mot en variabel som finns lagrad i player-klassen:
 bool bFastmark; //Står figuren på fast mark
Man skall inte kunna hoppa när man har fötterna i luften eftersom man inte har något att ta spjärn emot då. I och med att man hoppar ställer spelet om att man står på fast mark till false och lägger till gravitationen till hastigheten.
-0.4 + 0.0003 = 0.3997 första bildsvepet, sedan kommer 59 till den sekunden om bildskärmen står på 60 hertz. Varje bildsvep minskas hastigheten 0.003 till. Efter en tid kommer hastigheten att vara 0 och sedan blir den positiv. Då faller bollen neråt igen precis som äpplet som föll på Newtons huvud när han sägs ha kommit på gravitationen. 0.0003 verkar inte vara mycket till gravitation, men det ger en lugn rörelse och fungerar bra.

Man kan lockas att göra som i &quot;Pong&quot; eller ping-pong spelet; när man nått en viss höjd ställer man om hastigheten så att den går från negativ till positiv, på samma sätt som ping-pong bollen ändrar riktning när den studsar mot överväggen genom att farten ändras från negativ till positiv. Det fungerar, men det ger en kurva som ser ut som ett upp och nervänt V, vilket inte är särskilt vackert. För att få en kurva som ett upp och nervänt U, som vi vill ha, måste man ha en stegvis minskning av hastigheten och den får vi genom att successivt lägga till gravitationen.

 //Om bollen är uppe i luften
 if (boll1.bFastmark== false) 
 { //Flytta bollen långsammare beroende på gravitationen
 boll1.dHastighet_Y = boll1.dHastighet_Y  + fGravitation;
 }
 else //står på fast mark
 {
 boll1.dHastighet_Y = 0;
 }

== Komplett kod ==
Här nedanför har du ett riktigt enkelt plattformspel. Alla siffror är hårdkodade och bygger på att spelet är 800x600, spelaren är 64x64 och plattformarna 64x384. Även om klasser används är det så långt från OOP man nästan kan komma. Istället borde det vara ganska lätt att förstå koden, vilket är syftet.

 //Fotboll 64 x 64
 //http://www.appgamekit.com/documentation/examples/sprites/ball1.png
 
 //Tillverka en bild som plattformar i ett bildbehandlingsprogram
 //64 x 384 spara som plattform.png.
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 // #include &lt;SFML/Audio.hpp&gt; bara om du vill ha ljud
 // #include &lt;SFML/Network.hpp&gt; bara om du gör nätverksspel
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 
 // using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsöknning
 
 /* Fyll i klassdeklarationer */
  class spelare 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 spelare (double  dHastighet_X, double dHastighet_Y, float dSpelare_x, float dSpelare_y);//startvärden
 //Destruktion
 ~spelare(){};
 
 double dHastighet_X; //Hur snabb är den i sidled
 double dHastighet_Y; //Hur snabb är den i höjdled
 float dSpelare_x; // var är den i sidled i programmet
 float dSpelare_y; //var är den i höjdled i programmet
 bool bFastmark; //Står figuren på fast mark
 sf::Sprite sprite;
 };
 
 //Konstruktionsdeklaration----------------------------------------------
 
 spelare::spelare (double  ut_dHastighet_X, double  ut_dHastighet_Y, float ut_dSpelare_x, float ut_dSpelare_y)
 {
         dHastighet_X=ut_dHastighet_X;
         dHastighet_Y=ut_dHastighet_Y;
         dSpelare_x=ut_dSpelare_x;
         dSpelare_y=ut_dSpelare_y;
 std::cout &lt;&lt; &quot;En spelare har fötts!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 
 //Plattformsklass
 
  class plattform 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 plattform (float fPlattform_x, float fPlattform_y);//startvärden
 //Destruktion
 ~plattform(){};
 
 float fPlattform_x; // var är den i sidled i programmet
 float fPlattform_y; //var är den i höjdled i programmet
 sf::Sprite sprite;
 };
 
 //Konstruktionsdeklaration-------------------------------------------------------------------------
 plattform::plattform ( float ut_fPlattform_x, float ut_fPlattform_y)
 {
         fPlattform_x=ut_fPlattform_x;
         fPlattform_y=ut_fPlattform_y;
  std::cout &lt;&lt; &quot;En plattform har fötts!&quot; &lt;&lt; std::endl;
 }
 /* Fyll i globala variabler */
 /* Fyll i funktionsdeklarationer */
 
 int main (int argc, char **argv)
 { //Main startar
 
 /* Fyll i variabler inom main */
 float ElapsedTime = 0.0f; //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 float fGravitation = 0.0003f; //Hur mycket trycker gravitationen ner bollen
 
 /* skapa spelfönstret */
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Plattformstest&quot;); 
 
 /* ladda in bilder*/
 //Spelare boll
 sf::Image bollbild;
 bollbild.LoadFromFile(&quot;ball1.png&quot;); //64 x 64 stor
 spelare boll1(0.0f, 0.0f, 100.f, 538.f);
 //Hastighet X hastighet Y position X position Y
 boll1.sprite.SetImage(bollbild); //Ge spriten bilden
 boll1.bFastmark = true; //Den står på botten
 //Placera ut spelaren
 boll1.sprite.SetPosition(boll1.dSpelare_x,boll1.dSpelare_y);
 
 //Spelare plattform
 sf::Image plattformsbild;
 plattformsbild.LoadFromFile(&quot;plattform.png&quot;); //64 x 256 stor
 plattform plattform1(0.0f, 68.0f); //överst
 plattform plattform2(416.0f, 236.0f); //mellan
 plattform plattform3(0.0f, 442.0f); //nederst
 
 //Ge plattformarna rätt bild
 plattform1.sprite.SetImage(plattformsbild); //Ge spriten bilden
 plattform2.sprite.SetImage(plattformsbild); //Ge spriten bilden
 plattform3.sprite.SetImage(plattformsbild); //Ge spriten bilden
 
 //Placera ut dem
 plattform1.sprite.SetPosition(plattform1.fPlattform_x,plattform1.fPlattform_y);
 plattform2.sprite.SetPosition(plattform2.fPlattform_x,plattform2.fPlattform_y);
 plattform3.sprite.SetPosition(plattform3.fPlattform_x,plattform3.fPlattform_y);
 
 while (App.IsOpened())
   { //while 1 startar, spelloopen körs
 	    ElapsedTime=App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
        sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
        while (App.GetEvent(Event))
          { //while 2, kontrollerar events
          if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? 
          App.Close(); // stäng programmet
 
          if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape)) //ESC tangent
          App.Close(); // stäng programmet
 
 
          } //slut while 2, kontrollerar events
 
        /*Styr figuren*/
 		//Står den på fast mark?
 		if (boll1.sprite.GetPosition().y &gt;= 536) //Om den står på marken längst ner
 		{
 			boll1.bFastmark = true; //Kan den hoppa
 			boll1.dHastighet_Y = 0; //Rör sig inte
 		}
 
 		//********************************************************************************************************************************************/
 		//Collision detect, manuellt och simpelt, alla tre plattformarna kollas
 		//********************************************************************************************************************************************/
 
 		//Står den på den nedersta plattformen?
 		if (boll1.sprite.GetPosition().x &gt;= plattform3.sprite.GetPosition().x &amp;&amp; boll1.sprite.GetPosition().x + 64 &lt;= plattform3.sprite.GetPosition().x + 384)
 		{ //inom samma x 
 			if ( boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &gt; plattform3.sprite.GetPosition().y - 2 &amp;&amp; boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &lt; plattform3.sprite.GetPosition().y  +2 )
 			{
 			boll1.bFastmark = true;
 			boll1.dHastighet_Y = 0;
 			//std::cout &lt;&lt; &quot;plattformens y  = &quot; &lt;&lt; boll1.sprite.GetPosition().y &lt;&lt; std::endl;
 			}
 	
 		}
 
 		if ( boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &gt; plattform3.sprite.GetPosition().y - 2 &amp;&amp; boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &lt; plattform3.sprite.GetPosition().y  +2 )
 	    {
         if (boll1.sprite.GetPosition().x &gt;= plattform3.sprite.GetPosition().x + 384) //Längre åt x än plattformenn 
 		boll1.bFastmark = false;
 		}
 
 
 		//Står den på den mellersta plattformen?
 		if (boll1.sprite.GetPosition().x &gt;= plattform2.sprite.GetPosition().x &amp;&amp; boll1.sprite.GetPosition().x + 64 &lt;= plattform2.sprite.GetPosition().x + 384)
 		{ //inom samma x 
 			if ( boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &gt; plattform2.sprite.GetPosition().y - 2 &amp;&amp; boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &lt; plattform2.sprite.GetPosition().y  +2 )
 			{
 			boll1.bFastmark = true;
 			boll1.dHastighet_Y = 0;
 			}
 	
 		}
 
 		if ( boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &gt; plattform2.sprite.GetPosition().y - 2 &amp;&amp; boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &lt; plattform2.sprite.GetPosition().y  +2 )
 		{
          if (boll1.sprite.GetPosition().x + 64 &lt;= plattform2.sprite.GetPosition().x) //Längre åt x än plattformenn 
 		 boll1.bFastmark = false;
 		}
 
 		//Står den på den översta plattformen?
 		if (boll1.sprite.GetPosition().x &gt;= plattform1.sprite.GetPosition().x &amp;&amp; boll1.sprite.GetPosition().x + 64 &lt;= plattform1.sprite.GetPosition().x + 384)
 		{ //inom samma x 
 			if ( boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &gt; plattform1.sprite.GetPosition().y - 2 &amp;&amp; boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &lt; plattform1.sprite.GetPosition().y  +2 )
 			{
 			boll1.bFastmark = true;
 			boll1.dHastighet_Y = 0;
 			}
 	
 		}
 
 		if ( boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &gt; plattform1.sprite.GetPosition().y - 2 &amp;&amp; boll1.sprite.GetPosition().y + 64 &lt; plattform1.sprite.GetPosition().y  +2 )
 		{
          if (boll1.sprite.GetPosition().x &gt;= plattform1.sprite.GetPosition().x + 384) //Längre åt x än plattformenn 
 		 boll1.bFastmark = false;
 		}
 		//********************************************************************************************************************************************/
 
 		//Om bollen är uppe i luften
 		if (boll1.bFastmark== false) 
 		{ //Flytta bollen långsammare neroende på gravitationen
 		boll1.dHastighet_Y = boll1.dHastighet_Y  + fGravitation;
 		}
 		else //står på fast mark
 		{
 			boll1.dHastighet_Y = 0;
 		}
 
 		if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Space))
 		{
 			//Y värdet
 			if (boll1.bFastmark == true) //Hoppa bara om man står
 			{
 				boll1.bFastmark = false; //Man är i luften
 				// boll1.dHastighet_Y = (ElapsedTime * 400) * -1; //alternativ
 				boll1.dHastighet_Y = -0.4f;	
 			}
 		}
 
 
 		if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) //Gå åt vänster
 		{
 			if (boll1.dHastighet_X &gt; -0.1)
 			{boll1.dHastighet_X = -0.1;}
 			else
 			(boll1.dHastighet_X = (boll1.dHastighet_X - (-boll1.dHastighet_X * ElapsedTime))/2);
 		}
 
 
        if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right))  ///Gå åt höger
 		{
 		    if (boll1.dHastighet_X &lt; 0.1)
 			{boll1.dHastighet_X = 0.1;}
 			else
 			(boll1.dHastighet_X = (boll1.dHastighet_X + (boll1.dHastighet_X * ElapsedTime))/2);
 		}
 
 
 		 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 		{
 		  boll1.dHastighet_X =0; //Stanna bollen
 		}
 
 
 		 if (boll1.sprite.GetPosition().x &lt; 0)
 			 boll1.dHastighet_X = boll1.dHastighet_X *-1; //Vänd om den gått utanför vänsterkanten
 		 if (boll1.sprite.GetPosition().x &gt; (800-64))
 			 boll1.dHastighet_X = boll1.dHastighet_X *-1; //Vänd om den gått utanför högerkanten
 
 		boll1.sprite.Move(boll1.dHastighet_X, boll1.dHastighet_Y); //Låt den dra iväg
 
 		/* visa upp spelet  */
         App.Clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönt
         /*rita upp spelar sprites här */
         App.Draw(boll1.sprite); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 
 		App.Draw(plattform1.sprite); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 		App.Draw(plattform2.sprite); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 		App.Draw(plattform3.sprite); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
        App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
  } //while 1 slutar, slut på att spelloopen körs
 return 0; //Sista raden för slutet
 } //Main slutar
 
 /* Fyll i funktionsbeskrivningar */
   
 
=== Alernativ kod ===
Vill du ha mer fart i spelet kan du sätta X-fart:

 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) //Gå åt vänster
 {
  if (boll1.dHastighet_X &gt; -0.1)
      {boll1.dHastighet_X = -0.1;}
  else
      {boll1.dHastighet_X = (boll1.dHastighet_X - (-boll1.dHastighet_X * ElapsedTime));}
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right))  ///Gå åt höger
 {
   if (boll1.dHastighet_X &lt; 0.1)
      {boll1.dHastighet_X = 0.1;}
   else
   {boll1.dHastighet_X = (boll1.dHastighet_X + (boll1.dHastighet_X * ElapsedTime));}
 }
Därefter ändrar du gravitationen till:
 float fGravitation = 0.0035f; //Hur mycket trycker gravitationen ner bollen
Och slutligen Y-farten när man trycker ner [SPACE] tangenten till:
 if (boll1.bFastmark == true) //Hoppa bara om man står
 {
  boll1.bFastmark = false; //Man är i luften
  boll1.dHastighet_Y = -1.4f;     
 }

Eftersom både gravitationen ökats rejält och Y-farten ökats kommer bollen att kunna hoppa ungefär lika högt som tidigare, men det går mycket fortare. För att kompensera den ökade farten så att man faktiskt kan hoppa med bollen måste också X-hastigheten ökas. Här är den dubblad. Detta för att den kurva bollen gör i luften blir mycket snävare med högre fart eftersom bollen är i luften kortare tid.

=== Stoppa bollen ===
Hur gör man för att stoppa bollen? Att kontrollera om knappar är nertryckta är egentligen kopplat till en boolsk variabel, även om det inte är så uppenbart. Endera är knappen nertryckt eller så är den inte det. Det innebär också att vi kan kontrollera om en knapp är nere eller inte med kod:
 if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 {std::cout &lt;&lt; &quot;nerknapp är inte intryckt &quot; &lt;&lt; std::endl;}

På det sättet kan vi också kontrollera om varken Down eller Up (pil ner eller pil upp) är nertryckta och då blir farten i X-led = 0. Alternativt kan vi ha en gravitationsliknande kraft där också som saktar ner farten långsamt tills den när 0, vilket ser snyggt ut i t.ex. bilspel eftersom ingen bil stannar på fläcken.

För att få bollen att stå stilla i X, led när ingen höger/vänster piltangent är nedtryckt:
 if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 {boll1.dHastighet_X = 0;}</text>
      <sha1>bhetrvam9h6eio8x50znn5vk9qist74</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Kapplöpning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8074</id>
    <revision>
      <id>38555</id>
      <parentid>33015</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:24:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38555</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17560" sha1="n9wzahcmw3diaiueztr05ogwytbeaes" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

 // kapplopning.cpp : Defines the entry point for the console application.
 // Donerat av Didirk Olsson John Bauergymnasiet i Uddevalla 2011
 
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &quot;stdlib.h&quot; 
 #include &quot;time.h&quot; 
 using namespace std;
 
 // Detta är ett spel som först och främst ställer några frågor men leder sedan till 
 // att man måste spela på kapplöpning, Man har 500 kronor från början och sen när dom tar slut 
 // dör programmet, jag ger odds till varje häst och sen beroende på om hästen vinner eller inte 
 // så kommer oddsen påverkas till nästa gång, om du väljer att fortsätta spela. 
 // Du kan både vinna och förlora pengar! Lycka till =) */
 
 
 double hastodds[8]={1.9,2.4,2.1,2.0,2.1,2.3,2.2,1.9}; // skapar en array med 8 olika &quot;häst odds&quot;
 double lagring[8]; // skapar en array som jag senare i programmet kommer använda till att 
                    // lagra dom  talen varje häst får under loppet och som jag sen kommer 
                    // sortera tillsammans med vinnar array nedanför
 char *hastnamn[]= {&quot;Mongo&quot;,&quot;Etertomten&quot;, &quot;Floyd&quot;,&quot;Bountey&quot;,&quot;Bamse&quot;,&quot;Lilleskutt&quot;,&quot;Pollux&quot;,&quot;Svartablixten&quot;}; 
  // skapar en array med 8 hästnamn i och även med en 
  //pekare för att senare i programmet kunna peka ut och slumpa hästarna
 char hastval;
 int vinnare[8]; // skapar en array som jag senare i programmet kommer använda till att 
 // sortera om samtidigt som lagring för att jag ska kunna se vilken häst som är vilken
 int hastval1;
 
 
 int slumpa() // skapar en funktion som retunerar ett slumptal 
 {
 int slumpa1=rand()%(7); // slumpar ett tal mellan 0 och 7
 return slumpa1; // retunerar slumptalet
 }
 
 int slumpadodds() // skapar en funktion som retunerar ett slumptal
 { 
 int slumpa2=rand()%(100)+1; // slumpar ett tal mellan 1 och 101
 return slumpa2; // retunerar slumptalet
 }
 
 
 void hastar(double *hastodds, char *hastnamn[], char hastval) // Skapar en funktion som inte 
 // ska retunera något, jag tar med mig några arrayerna hastodds, hastnamn och variabeln hastval.
 {
 int i;
 bool felval=true; // använder mig av en bool true/false
 
 printf(&quot;\nVilken h\x84st vill du satsa p\x86?\n&quot;); // skriver ut text med hjälp av printf
 
 for (i=0; i&lt;8; i++) // Gör en for snurra som ökar med 1 och som skriver ut texten neranför 
                     // så länge som i är mindre än 8
 {
 printf(&quot;H\x84st nummer %d, Namn: %s, Odds: %2.2f \n&quot;,i+1, hastnamn[i], hastodds[i]); 
  // använder mig av en printf och skriver även ut några värden från hastnamn och hastodds
 }
 
 cout &lt;&lt; &quot;Ditt val, h\x84st nummer(1-8):&quot;; 
 while (felval) // gör en while slinga, som snurrar så länge som felval är lika med true, 
                // när felval är lika med false så börjar den inte om
 {
 cin &gt;&gt; hastval; 
 switch (hastval) // använder mig av en switch för att välja häst 
 {
 case '1': // Om användaren skriver 1
 felval=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att felval 
               // inte är lika med true längre
 break;
 case '2': // Om användaren skriver 2
 felval=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att felval 
               // inte är lika med true  längre
 break;
 case '3': // Om användaren skriver 3
 felval=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att felval 
               // inte är lika med true längre
 break;
 case '4': // Om användaren skriver 4
 felval=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att felval 
               // inte är lika med true längre
 break;
 case '5': // Om användaren skriver 5
 felval=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att felval 
               // inte är lika med true längre
 break;
 case '6': // Om användaren skriver 6
 felval=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att felval 
               // inte är lika med true längre
 break; 
 case '7': // Om användaren skriver 7
 felval=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att felval 
               // inte är lika med true längre
 break; 
 case '8': // Om användaren skriver 8
 felval=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att felval 
               // inte är lika med true längre
 break; 
 default: // skriver du inte något av numren ovanstående så skriv denna texten ut 
          // som är nedanför och  switchen börjar om igen
 cout &lt;&lt; &quot;Fel val, F\x94rs\x94k igen (1-8):\n&quot;;
 break; 
 }
 }
 
 
 hastval1=atoi(&amp;hastval); // Gör om char hastval1 till en int hastval1 
                          // för att senare i programmet kunna använda hastvalet
 
  
 }
 
 void tavling(double *hastodds, double *lagring) // Gör en funktion som inte ska retunera något värde,
                                             // jag tar också med mig in arrayerna hastodds och lagring
 {
 int i;
 double x;
 int z;
 
 
 for (i=0; i&lt;8; i++) // Gör en for snurra som ökar med 1 så länge som i är mindre än 8
 {
 x=slumpadodds()/hastodds[i]; // Tar in ett slumptal från funktionen slumpadodds 
                              // och delar de med  hastodds och lägger det i variabeln x
 cout &lt;&lt; i+1;
 for (z=1; z&lt;=x; z++) // skriver ut &quot;-&quot; så länge som z är mindre eller lika med x
 {
 cout &lt;&lt; &quot;-&quot;;
 }
 
 lagring[i]=x; // flyttar över värdet i x till en array
 cout &lt;&lt; &quot;\n&quot;;
 }
 
 }
 
 void vinst(double *lagring, int *vinnare) // Gör en funktion som inte retunerar något värde, 
 // tar även med mig in i funktionen dom globala arrayerna lagring och vinnare
 {
 
 int y=0; 
 int z=1; 
 double lokallagring;
 int lokallagring1;
 bool change=true; 
 
 
 while (change) // Skapar en while slinga som endast snurrar så länge som change är lika med true
 {
 change=false; // Ändrar till false för att när jag är klar med nästa while slinga 
               // så vill jag inte att allt ska börja om igen
 
 while (z&lt;8) // så länge som z är mindre än 8
 { 
 
 if (lagring[y]&gt;lagring[z]) // Om lagring[y] är större än lagring[z]
 { 
 change=true; //jag ändrar till true för att jag vill att första while slingan 
              // ska börja om, eftersom att inte sorteringen är färdig
 lokallagring=lagring[y]; // talet i första platsen lagras i variabeln &quot;lokallagring&quot;
 lagring[y]=lagring[z]; // jag anger att andra talet kopierar över första talet/platsen
 lagring[z]=lokallagring; // jag tar talet från lokallagring som från början kom från första platsen 
                          // och anger det talet till andra platsen
 // jag byter alltså plats på första med andra
 lokallagring1=vinnare[y]; // talet i första platsen lagras i variabeln &quot;lokallagring1&quot;
 vinnare[y]=vinnare[z]; // jag anger att andra talet kopierar över första talet/platsen
 vinnare[z]=lokallagring1; // jag tar talet från lokallagring1 som från början kom från första platsen
                           // och anger det talet till andra platsen
 
 }
 z++; // ökar med 1
 y++; // ökar med 1
 }
 
 y=0; // nollställer y
 z=1; // nollställer z
 }
  
 }
 
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 
 double vinnandepengar;
 double nyapengar=500; // han har 500 kronor från början
 double pengar;
 bool ejklarpengar=true;
 bool ejklar=true;
 bool inteklar=true;
 bool omstart=true;
 char val1;
 char val2;
 char spela_igen;
 char name[100];
 int dinhast;
 int i;
 int x;
 int q;
 int z;
 
 srand((unsigned int)time(NULL)); // startar slump generatorn
 
 
 cout &lt;&lt; &quot;Hej vad \x84r ditt namn?&quot;;
 cin &gt;&gt; name;
 
 printf(&quot;Hej %s, Du har pengar som du vill sl\x94sa vad ska du g\x94ra med dem? \n1. K\x94pa en bil \n2.  Satsa p\x86 kappl\x94pning \n(1-2):&quot;, name); 
  // skriver ut text med hjälp av printf och tar in variabeln name
 
 while (ejklar) // gör en while slinga som snurrar så länge som ejklar är lika med true
 {
 cin &gt;&gt; val1;
 switch (val1) // gör en switch med två case
 {
 case '1': // om användaren skriver 1
 cout &lt;&lt; &quot;Bil aff\x84ren var st\x84ngd idag s\x86 du best\x84mmer dig f\x94r att \x84nd\x86 ta dig till  kappl\x94pningen!\n&quot;;
 ejklar=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att 
               // ejklar är inte lika med true längre
 break;
 case '2': // om användaren skriver 2
 ejklar=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att 
               // ejklar är inte lika med  true längre
 break; 
 default: // användaren har inte skrivit de ovan, därför skrivs denna texten ut 
          // och switchen börjar om igen
 cout &lt;&lt; &quot;Fel val f\x94rs\x94k igen!(1-2):\n&quot;;
 break; 
 }
 }
 
 
 cout &lt;&lt; &quot;Hur tar du dig till t\x84vlingen? \n1.Bil \n2.G\x86 \n(1-2):&quot;;
 
 ejklar=true; // ställer om ejklar till true för att jag ska använda den igen
 while (ejklar) // gör en while slinga som snurrar så länge som ejklar är lika med true
 {
 cin &gt;&gt; val2;
 switch (val2) // gör en switch med två case
 {
 case '1': // om användaren skriver 1
 cout &lt;&lt; &quot;\nDin bil startar inte och blir tvungen att g\x86! \n&quot;;
 ejklar=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att ejklar 
               // är inte lika med  true längre
 break; 
 case '2': // om användaren skriver 1
 ejklar=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att ejklar 
               // är inte lika med  true längre
 break; 
 default: // användaren har inte skrivit de ovan, därför skrivs denna texten ut 
          // och switchen börjar om igen
 cout &lt;&lt; &quot;Fel val, f\x94rs\x94k igen!(1-2):\n&quot;;
 break; 
 }
 }
 
 
 dinhast=slumpa(); // Läger ett slumptal från funktionen slumpa i variabeln dinhast
 
 printf (&quot;\nDu tr\x84\x66\x66\x61r en kompis som tipsar om %s \n\n&quot;, hastnamn[dinhast]); 
 // skriver ut text med hjälp av printf och lägger även in en slumpad häst från variabeln hastnamn
 
 while (omstart) // så länge som omstart är lika med true så snurrar slingan om igen
 {
 for (z=0; z&lt;8; z++) // gör en for snurra som ökar med 1 så länge som z är mindre än 8
 {
 lagring[z]=z; // tilldelar arrayen lagring med värden, börjar med 0 
               // och ökar upp till 7 med hjälp av for snurran
 vinnare[z]=z; // tilldelar arrayen vinnare med värden, börjar med 0 
               // och ökar upp till 7 med hjälp av for snurran
 // nollställer alla värdena i vinnare och lagring
 }
 
 pengar=0; // nollställer pengar
 
 
 hastar(hastodds, hastnamn, hastval); // anropar funktionen hastar som skriver ut dom olika häst valen
 
 printf(&quot;Du har valt h\x84sten: %s, Du har %g kronor. Hur mycket pengar vill du satsa? &quot;, hastnamn[hastval1-1], nyapengar); 
  // skriver ut text med hjälp av printf och tar med hästen som användaren valde förut,
  // jag tar hastval1 minus 1 och med hjälp av de kan jag få fram platsen i arrayen hastnamn
 cin &gt;&gt; pengar;
 
 ejklarpengar=true; // nollställer ejklarpengar till true
 while(ejklarpengar) // gör en slinga som snurrar så länge som ejklar är lika med true
 {
 if (nyapengar&lt;pengar) // Om nyapengar/dom 500 kronorna användaren hade från början är mindre än pengar
 {
 cout &lt;&lt; &quot;Du har inte s\x86 mycket pengar, F\x94rs\x94k igen:&quot;;
 cin &gt;&gt; pengar;
 }
 if(nyapengar&gt;=pengar) // om nyapengar/dom 500 kronorna användaren hade från början 
                       // är lika med eller mindre än de han valt
 {
 ejklarpengar=false; // för att komma ur while snurran så ändrar jag till false 
 }
 }
 
 
 tavling(hastodds, lagring); // anropar funktionen tavling, här skrivs tävlingen ut på skärmen
 
 vinst(lagring, vinnare); // andropar funktionen vinst sorterar vinnare
 
 // jag har sorterat vinnaren så den ligger sist i arrayen
 
 
 printf(&quot;\nF\x94rsta plats: %s \nAndra plats: %s \nTredje plats: %s\n\n&quot;, hastnamn[vinnare[7]], hastnamn[vinnare[6]], hastnamn[vinnare[5]]); 
  // skriver ut text med hjälp av printf, jag tar även in första,
  // andra och tredje vinnaren med hjälp av hastnamn och placeringen i arrayen vinnare
 
 
 if (hastval1-1==vinnare[7]) // om hastval1 minus 1 är lika med vinnare[7] med andra ord om valet användaren gjorde är lika med hästen som kom först
 {
 
 vinnandepengar=pengar*hastodds[vinnare[7]]; // jag gångrar hastodds[7] med pengarna som användaren 
  // tidigare angav att han skulle satsa och lägger dom i en variabel som heter vinnandepengar
 nyapengar=nyapengar+vinnandepengar; 
  // tar vinnande pengar gånger nyapengar och lägger pengarna i  nyapengar
 printf(&quot;Grattis din h\x84st kom p\x86 f\x94rsta plats, du har nu: %gkr\n&quot;, nyapengar); 
  // skriver ut text med hjälp av printf, och tar in variabeln nyapengar
 }
 
 if (hastval1-1==vinnare[6]) // om hastval1 minus 1 är lika med vinnare [6] med andra ord 
                            // om valet användaren gjorde är lika med hästen som kom på andra plats 
 {
 
 vinnandepengar=pengar*hastodds[vinnare[6]]; // jag gångrar hastodds[6] med pengarna som användaren
  // tidigare angav att han skulle satsa och lägger dom i en variabel som heter vinnandepengar
 nyapengar=nyapengar+vinnandepengar; // tar vinnande pengar gånger nyapengar och lägger pengarna 
 // i nyapengar
 printf(&quot;Grattis din h\x84st kom p\x86 andra plats, du har nu: %gkr\n&quot;, nyapengar); // skriver ut text 
 // med hjälp av printf och tar med variabeln nyapengar 
 }
 
 if (hastval1-1==vinnare[5]) // om hastval1 minus 1 är lika med vinnare [5] 
 // med andra ord om valet användaren gjorde är lika med hästen som kom på tredje plats
 {
 
 vinnandepengar=pengar*hastodds[vinnare[5]]; // jag gångrar hastodds[5] med pengarna som 
 // användaren tidigare angav att han skulle satsa och lägger dem i en variabel som heter vinnandepengar
 nyapengar=nyapengar+vinnandepengar; // tar vinnande pengar gånger nyapengar och lägger pengarna
                                     //  i nyapengar
 printf(&quot;Grattis din h\x84st kom p\x86 tredje plats, du har nu: %gkr\n&quot;, nyapengar); 
 // skriver ut text med hjälp av printf och tar med variabeln nyapengar
 }
 
 
 for (x=0; x&lt;5; x++) // gör en for snurra som ökar med 1 så länge som x är mindre än 5
 {
 if (hastval1-1==vinnare[x]) // om hastval1 minus 1 är lika med vinnare x så skrivs texten nedanför 
                             // ut på skärmen, med hjälp av for snurran så får jag ut alla hästar som 
                             // kom på 4 till 8 plats och slipper skriva massa kod
 {
 nyapengar=nyapengar-pengar; // tar nyapengar dom som från början var 500 kronor och tar de 
                             // minus de han satsade/pengar och lägger det i nyapengar
 printf(&quot;\nDu f\x94rlorade och har d\x84rmed bara: %g kr kvar.\n\n&quot;, nyapengar); 
  // skriver ut text med hjälp av printf och tar med in variabeln nyapengar
 }
 }
 
 
 hastodds[vinnare[7]]=hastodds[vinnare[7]]-0.3; // Hästen som kom på första plats, 
                                                // hans odds minskas med 0.3
 hastodds[vinnare[6]]=hastodds[vinnare[6]]-0.2; // Hästen som kom på andra plats, 
                                                // hans odds minskas med 0.2
 hastodds[vinnare[5]]=hastodds[vinnare[5]]-0.1; // Hästen som kom på tredje plats, 
                                                // hans odds minskas med 0.1
 
 for (q=0; q&lt;5; q++) //gör en for snurra som ökar med 1 så länge som q är mindre än 5
 {
 hastodds[vinnare[q]]=hastodds[vinnare[q]]+0.1; // Hästarna som kom på 4 till 8 plats 
                                                // ökar sin odds med  0.1
 }
 
 
 for (i=0; i&lt;8; i++) // gör en for snurra som ökar med 1 så länge som i är mindre än 8
 {
 if (hastodds[i]&lt;1) // om hastodds är mindre än 1 
 {
 hastodds[i]=hastodds[i]+0.4; // så ökar jag hästens odds med 0.4
 printf(&quot;\n%s vinner f\x94r mycket, h\x84stens odds kommer \x94ka&quot;, hastnamn[i]); 
  // skriver ut texten med hjälp av printf och tar även med hästnamnet med in
 
 }
 }
 
 
 if (nyapengar&lt;=0) // om nyapengar är mindre än eller lika med 0 
 {
 cout &lt;&lt; &quot;Du har inga pengar kvar, du kommer sv\x84lta ihj\x84l och d\x94!\n\n&quot;;
 omstart=false; // avslutar while snurran för att programmet inte ska startas börja om
 }
 
 
 if (nyapengar&gt;0) // Om nyapengar är större än 0 så får användaren en chans 
                  // att köra om programmet igen
 {
 
 cout &lt;&lt; &quot;\nVill du spela p\x86 kappl\x94pning igen?(J/N):&quot;;
 
 ejklar=true; // ställer om ejklar till true för att jag ska använda den igen
 while (ejklar) // gör en while slinga som snurrar så länge som ejklar är lika med true
 {
 cin &gt;&gt; spela_igen;
 switch (spela_igen) // gör en switch med 4 case
 {
 case 'J': // om användaren skriver J
 case 'j': // om användaren skriver j
 ejklar=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom 
               // att ejklar är inte lika med  true längre
 break; 
 case 'N': // om användaren skriver N
 case 'n': // om användaren skriver n
 omstart=false; // ställer om omstart till false eftersom att jag inte längre 
                // vill börja om med while slingan, och där med avslutas programmet
 
 ejklar=false; // ställer om till false och while snurran stoppas eftersom att 
               // ejklar är inte lika med true längre
 break; 
 default: // användaren har inte skrivit de ovan, därför skrivs denna texten ut 
          // och switchen börjar om igen
 cout &lt;&lt; &quot;Fel val, f\x94rs\x94k igen!(J/N):&quot;; 
 break; 
 }
 }
 }
 
 
 }
 
 
 return 0;
 }</text>
      <sha1>n9wzahcmw3diaiueztr05ogwytbeaes</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Views</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8075</id>
    <revision>
      <id>53761</id>
      <parentid>38587</parentid>
      <timestamp>2023-02-07T18:09:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>änn &gt; än</comment>
      <origin>53761</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8965" sha1="74rkiznp2ykkg3ecjhojsgv0suu1v7a" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

= Stora spelplaner =
Det finns spel som har en större spelplan än vad man kan se på skärmen. Exempel på det är bl.a. Age of Empires I och Starcraft I. Samma sak gäller om man vill skapa ett rymdspel som kan vara 600 pixlar brett men tusentals pixlar långt eftersom man skall kunna flyga länge innan  man stöter på en boss. I den typen av spel glider man runt med en &quot;View&quot;. Tänk dig att det är en fyrkantig kamera som kan zooma in på en liten del av spelplanen. Just den delen är vad man skall visa upp för spelaren, inget annat. På det viset slipper man belasta datorn med att rita upp grafik som ingen kan se.

''OBS! Det finns ingen bra översättning på &quot;View&quot;, men man kan man kalla det för &quot;vy&quot;, vilket är en direktöversättning. I engelska spelprogrammeringsböcker förekommer även ordet &quot;viewport&quot; för det bildutsnitt som visas på skärmen.'' 

Det är enkelt att skapa en view:

 sf::Vector2f Center(1000, 1000); //Mitten av bakgrundsbilden
 sf::Vector2f HalfSize(400, 300); // 400 åt varje håll i X-led, 300 åt varje håll i Y-led
 sf::View View1(Center, HalfSize); //Utplacering av view
 
 // Eller
 
 sf::View View2(sf::FloatRect(600, 700, 1400, 1300));
 //Övre vänsterhörn = 600,700 Nedre högerhörn = 1400,1300
Storleken i X-led blir 600-1400 = 800 och i Y-led 1300-700 = 600. Det här är initialstorleken. Du kan skriva:
 sf::View View2(sf::FloatRect(100, 100, 200, 200));
Då blir Viewen bara 100 x 100 pixlar stor och visar en liten del av bakgrunden, men så fort du zoomar ut ändras detta. Därför är det enklast att ha viewen lika stor som det &quot;RenderWindow&quot; du skapat, och det är som standard 800x600.

När som helst under spelets gång kan du ändra placeringen av viewen, t.ex. om du vill centrera den på en speciell spelpjäs:
 View.SetCenter(400, 300); //Placera 400 in och 300 ner på bakgrundsbilden
 View.SetHalfSize(400, 300); //800 x 600 stor view, tangerar över- och vänsterkant
Eller, om det är en rektangel du vill använda:
 View.SetFromRect(sf::FloatRect(0, 0, 800, 600)); //Samma ställe som ovan

=== Piltangenterna ===
Vill man flytta runt &quot;Viewen&quot; med piltangenterna är inte det heller särskilt svårt, koden är:
 // Flytta din view med piltangenterna
 float Offset = 200.f * App.GetFrameTime(); //Ställ hur snabbt den flyttas runt här
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) View.Move( 0, -Offset); 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) View.Move( 0, Offset); 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) View.Move(-Offset, 0); 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) View.Move( Offset, 0);

=== Set View ===
Det sista man gör efter alla förflyttningar, innan man rensar skärmen, är att sätta ner sin view på spelplanen. Man gör det för att spelet inte skall rita upp någonting annat än det som syns i Viewen. Kommandot kan se ut så här:
 App.SetView(View); // Rensa skärmen, sätt ut viewport
 App.Clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret

== Zoom ==
I de flesta spel är det inte önskvärt att man kan zooma in och ut. Då ser man till att man skapar en view som är lika stor som &quot;RenderWindow&quot;, sedan flyttar man bara omkring den tills man når kanten av bakgrundsbilden och stoppar där. Då kan man aldrig se mer än själva spelplanen. Koden för zoom är annars t.ex.:
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::A)) View.Zoom(1.001f);  //Zooma in
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::S)) View.Zoom(0.999f); //Zooma ut

== Koordinater ==
I exemplet nedan skriver vi ut text som hela tiden finns kvar inuti vår View. Det åstadkommer vi genom kommandot:
 App.SetView(App.GetDefaultView()); 
När vi använder oss av det kommandot placeras texten i koordinaterna inuti vår View, om vi inte har det kommandot placeras texten ut på koordinater som passar på bakgrundsbilden istället.

Det är lätt att glömma att de koordinater man använder i en view inte har 0,0 överst i vänsterhörn i Viewen. Ett sätt att transformera koordinater mellan spelets bakgrundsbild och Viewen är:
 // Få fram muskoordinaterna i Viewen.
 sf::Vector2f MousePos = App.ConvertCoords(App.GetInput().GetMouseX(), App.GetInput().GetMouseY());

== Slutgiltig kod ==
Här nedanför finns kod för ett enkelt projekt där du kan testa de olika funktionerna som beskrivits här.

=== Bakgrund ===
Vi skall göra ett enkelt projekt och till det behöver vi en bakgrundsbild av vilken storlek som helst. Bakgrundsbilden skall ändå få storleken förändrad i programmet. Den måste heta background.jpg och sparas i projektets mapp. Jag valde en väldigt plottrig med frukt och grönsaker för att man lätt skall kunna se var man är i bilden:

www.public-domain-image.com/still-life/slides/still-life-picture-of-a-pumpkin-and-other-various-fruit-on-black-background.jpg

=== Musmarkör ===
Vi skall också ändra musmarkören. Musmarkörer är filer av typen tga (targa) och endera får du försöka hitta en lämplig på Internet eller tillverka den själv i ett bildbehandlingsprogram. Den måste heta: cursor.tga och sparas i projektets mapp. Vi tar med den bara för att visa att man kan behålla musmarkören inuti en view. 

I SFML kan du lägga till en cursor/musmarkör, men du kan inte trolla bort original-musmarkören på ett enkelt sätt (programmet här nedanför visar just detta). Orsaken till det är att koden går att använda i Windows, i Linux och i Apples datorer, men dessa hanterar musmarkörer olika. Därför måste man skriva olika kod för de olika operativsystemen om man vill &quot;trolla bort&quot; original-musmarkören.

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 // #include &lt;SFML/Audio.hpp&gt; bara om du vill ha ljud
 // #include &lt;SFML/Network.hpp&gt; bara om du gör nätverksspel
 
 //#define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 
 // using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsöknning
 
 int main() 
 { 
 //Skapa fönstret 
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600), &quot;SFML Views&quot;); 
 // Skapa en sprite för bakgrunden
 sf::Image BackgroundImage; 
 if (!BackgroundImage.LoadFromFile(&quot;background.jpg&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
 sf::Sprite Background(BackgroundImage); 
 // Skapa en annan för musmarkören
 sf::Image CursorImage; 
 if (!CursorImage.LoadFromFile(&quot;cursor.tga&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
 sf::Sprite Cursor(CursorImage); 
 // Ändra bakgrundens storlek så att den är större än skärmen
 Background.Resize(2000, 2000); 
 // Skriv en instruktionstext 
 sf::String Text(&quot;Använd piltangenterna för att styra kameran\nAnvänd A och S tangenterna för att zooma in och ut&quot;); 
 //Flytta in texten på skärmen
 Text.Move(10, 500); 
 //Ge texten vit färg
 Text.SetColor(sf::Color::White); 
 
 // Skapa en view som har samma storlek som skärmen
 //placerad i mitten av bakgrundsbilden
 sf::Vector2f Center(1000, 1000); //Mitten av bakgrundsbilden
 sf::Vector2f HalfSize(400, 300); // 400 åt varje håll i X-led, 300 åt varje håll i Y-led
 sf::View View(Center, HalfSize); //Utplacering av view
 
 //sf::View View2(sf::FloatRect(600, 700, 1400, 1300)); //Om du vill testa fyrkant istället
 
 
 // Placera musmarkören i mitten vid start
 Cursor.SetCenter(32, 32); 
 Cursor.SetPosition(Center); //Mitt på bakgrundsbilden
 //Cursor.SetPosition(0,0);
 
 // Starta spelloopen
 while (App.IsOpened()) 
   { // Händelser 
   sf::Event Event; 
   while (App.GetEvent(Event)) 
     { // Stäng
     if (Event.Type == sf::Event::Closed) App.Close(); 
     // Stäng
     if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape)) App.Close();
     } 
 
   // Flytta din view med piltangenterna
   float Offset = 200.f * App.GetFrameTime(); 
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) View.Move( 0, -Offset); 
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) View.Move( 0, Offset); 
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) View.Move(-Offset, 0); 
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) View.Move( Offset, 0); 
   // Zooma in och ut med A och S tangenterna
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::A)) View.Zoom(1.001f); 
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::S)) View.Zoom(0.999f); 
 
   // Placera ut viewen så att den kan ritas ut
   App.SetView(View); // Rensa skärmen
   App.Clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret 
   // Rita ut bakgrunden
   App.Draw(Background); 
   // Rita ut musmarkören 
   sf::Vector2f CursorPos = App.ConvertCoords(App.GetInput().GetMouseX(), App.GetInput().GetMouseY()); 
   Cursor.SetPosition(CursorPos); 
   App.Draw(Cursor); 
   // Återställ till standardvärden
   App.SetView(App.GetDefaultView()); 
   // Rita ut instruktionstexten
   App.Draw(Text); 
   // Visa upp det vi gjort till spelaren
   App.Display(); 
   } 
   return 0; 
 } 
 //Merparten av koden kommer härifrån:
 //http://www.sfml-dev.org/tutorials/1.6/sources/graphics-views.cpp</text>
      <sha1>74rkiznp2ykkg3ecjhojsgv0suu1v7a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wlink</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8088</id>
    <revision>
      <id>33114</id>
      <parentid>33113</parentid>
      <timestamp>2012-01-28T15:37:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>33114</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="213" sha1="tf345vko2x55b00njxw02jf1yfmpboh" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;[[w:{{{1}}}|{{{2|{{{1}}}}}}]]&lt;span style=&quot;vertical-align:text-bottom;&quot;&gt;[[file:Wikipedia-logo.png|13px|link=w:{{{1}}}|Länk till Wikipedia]]&lt;/span&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;{{Dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>tf345vko2x55b00njxw02jf1yfmpboh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Energiteknik 1 (Gy)/Hjälpmedel/Ordlista</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8089</id>
    <revision>
      <id>37826</id>
      <parentid>33115</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:19:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37826</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="530" sha1="grbvhpysb85vswijfzlojsi8u2fw0iy" xml:space="preserve">[[kategori: Energiteknik 1 (Gy)]]

{{TOCright}}
==A==
==B==
==C==
==D==
==E==
==F==
==G==
==H==
==I==
==J==
==K==
==L==
===Ledare===
'''Ett material som leder ström.''' En ledare är ett material som tillåter att elektroner passerar genom det, med andra ord kan man säga att det leder ström. De vanligaste ledarna består av metall, till exempel koppar, guld eller silver. Läs mer om ledare i {{wlink|Elektrisk ledare}}.
==M==
==N==
==O==
==P==
==Q==
==R==
==S==
==T==
==U==
==V==
==W==
==X==
==Y==
==Z==
==Å==
==Ä==
==Ö==</text>
      <sha1>grbvhpysb85vswijfzlojsi8u2fw0iy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wlink/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8090</id>
    <revision>
      <id>33116</id>
      <timestamp>2012-01-28T15:41:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Dokumentationssida}}  == Användning == Skapar en interwikilänk till Wikipedia som markeras med en Wikipediaicon. === Parametrar === {{mall|wlink|1|2}}  === Exempel === :{{...'</comment>
      <origin>33116</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="418" sha1="nw1bjh4n9s3fbunpl2ljpcihi428yvq" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==
Skapar en interwikilänk till Wikipedia som markeras med en Wikipediaicon.
=== Parametrar ===
{{mall|wlink|1|2}}

=== Exempel ===
:{{mall|wlink|Wikibooks}}
:{{wlink|Wikibooks}}

:{{mall|wlink|Wikibooks|Om Wikibooks}}
:{{wlink|Wikibooks|Om Wikibooks}}

== Se även ==

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;
[[kategori:Interwikimallar]]
&lt;!-- INTERWIKI NEDAN --&gt;
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>nw1bjh4n9s3fbunpl2ljpcihi428yvq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Energiteknik 1 (Gy)/Hjälpmedel/Formler</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8091</id>
    <revision>
      <id>46917</id>
      <parentid>46914</parentid>
      <timestamp>2017-02-13T14:42:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Luriflax</username>
        <id>5421</id>
      </contributor>
      <comment>/* Ohms lag */</comment>
      <origin>46917</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="285" sha1="fgre6oclqbudth5ft67mh3r8nz3am5i" xml:space="preserve">[[kategori: Energiteknik 1 (Gy)]]

{{TOCright}}
==Ohms lag==

Den elektriska spänningen ''U'' över en resistans är proportionell mot den elektriska strömmen ''I'':
:&lt;math&gt;U=R \cdot I&lt;/math&gt;

där
:''U'' = Spänning [V]&lt;br /&gt;
:''I'' = Ström [A]&lt;br /&gt;
:''R'' = Resistans] [Ω]&lt;br /&gt;</text>
      <sha1>fgre6oclqbudth5ft67mh3r8nz3am5i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Nyponsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8096</id>
    <revision>
      <id>33132</id>
      <timestamp>2012-01-31T16:43:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Johan Jönsson</username>
        <id>703</id>
      </contributor>
      <comment>Ny sida med ungefärliga mått från olika ställen på nätet. rätt personligt hur man vill ha det.</comment>
      <origin>33132</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1443" sha1="q3sef7ofij9zyg1uhrrc0uzqsfn9i4s" xml:space="preserve">==Nyponsoppa==


{{Minikokbok}}
 

==Ingredienser==

*1 liter färska nypon
*2 liter vatten

*1 dl strösocker

*0.75 dl potatismjöl


==Tillagning==

Nypon från alla rosor går att använda.

Nypon från den vilda nyponrosen är standard.

Plocka nyponen.
Rensa bort blomfästen och sådant.
Dela nyponen och ta bort fröna och luddet inuti.
(''Alternativt: Lämna fröna för att ta bort dem i något av de senare stegen'')
Skölj nyponen väl.
Torka nyponen i ugn:
Sätt ugnen på 50 grader, varmare bryter tydligen ner C-vitaminet fortare,
Bred ut nyponen på ett galler eller på en plåt.
Låt torka i ugn över natten, flera timmar åtminstone.
eftertorka sedan i rumstemperatur tills de känne helt torra.

De torkade nyponen kan sparas.

Torkade nypon mals innan de används.
Mal i kvarn eller krossa i mortel eller krossa på annat sätt.

Blöt upp nyponmjölet och passera till nyponpuré.

Blanda upp nyponpurén med upp till två liter vatten

Värm försiktigt nyponsoppan, tillsätt socker och potatismjöl till lämplig konsistens.

Låt soppan precis koka upp och ställ sedan åt sidan.


==Servering==
 

Varm eller kall.
Varm serveras den med fördel med någon kall mjölkprodukt som glass, grädde eller mjölk.

Riven mandel, mandelbiskvier eller skorpor kan användas som garnering. 
==Tips==


{{Wikipedia}}

[[kategori:N kokbok]]

[[Kategori:Soppor]]


[[en:Cookbook:Rosehip Soup]]

__NOTOC__

__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>q3sef7ofij9zyg1uhrrc0uzqsfn9i4s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Nätverksprogrammering 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8106</id>
    <revision>
      <id>38563</id>
      <parentid>33871</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:25:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38563</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27224" sha1="az28qjx4cerkcpjpainefqm132gxhe8" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''Kodexemplen bygger på VC++ 2010 och SFML 1.6''

Nätverksprogrammering i C++ är inte kul, kanske främst för att nätverk med datorer inte var vanliga när C++ utvecklades. Det gör att det inte finns någon riktig standard. Om man programmerar i Java, Ruby, Python eller C# finns inbyggda bibliotek för att hantera nätverksprotokoll, men inte i C++. Av den anledningen är det svårare att skriva nätverksbaserade program med C++ än med nyare språk. För att göra det än mer besvärligt har man olika standard för systemkommandon, som nätverket tillhör, i Windows, Linux och Macintosh så den kod som fungerar för nätverk i ett system misslyckas i ett annat. 

Open GL och därmed SFML har tagit fram ett enkelt ramverk för nätverksprogrammering för att komma runt problemet. Det följer de få standarder som finns och skall skapa kod som fungerar på alla tre plattformarna. Det fungerar däremot inte bra utanför utvecklingsmiljön SFML. Så det du lär dig i nätverksprogrammering i SFML går inte automatiskt att föra över till nätverksprogrammering i VC++, till exempel. Med det sagt, var tacksam över det SFML ger dig; ett förhållandevis enkelt ramverk för att skapa kontakt mellan datorer så att det går att skapa nätverksspel som fungerar likadant i Windows, Linux och Macintosh.

Vad kan man då göra med SFML:s nätverksbibliotek?
*Ansluta datorer till varandra med UDP protokollet
*Ansluta datorer till varandra med TCP protokollet
*Bearbeta skickad- och mottagen information med inbyggd pakethantering
*Hantera filer på Internet med HTTP protokollet
*Hantera filer på Internet med FTP protokollet

I realiteten kan du alltså göra rätt avancerade nätverksprogram som inte har ett dyft med spel att göra med hjälp av de nätverksbibliotek som ingår i SFML, på ett bra mycket enklare sätt än man kan göra med hjälp av &quot;vanlig&quot; C++.

== SFML och nätverksbiblioteket ==

Det första du måste göra är att se till så att även nätverksmodulerna länkas in till SFML. Optimalt, om alla moduler som finns i SFML är inlänkade till Visual C++, skall det stå:
 sfml-system-s-d.lib
 sfml-window-s-d.lib
 sfml-graphics-s-d.lib 
 sfml-audio-s-d.lib
 sfml-network-s-d.lib

i debug mode, och sedan för release:

 sfml-system-s.lib
 sfml-window-s.lib
 sfml-graphics-s.lib 
 sfml-audio-s.lib
 sfml-network-s.lib

== Sockets ==
En direktöversättning av ordet &quot;sockets&quot; skulle kunna vara &quot;kontaktuttag&quot; och det är egentligen precis vad det handlar om. När du skapar en &quot;socket&quot; skapar du en kontaktanslutning baserad på en &quot;port&quot; i datorn. Sedan finns det förhoppningsvis något annat program därute som också har ett likadant kontaktuttag. När dessa två uttag kopplas ihop har man en kontakt mellan datorerna. 

Det finns många olika sorters &quot;sockets&quot; men när man jobbar med nätverksspel i SFML är det egentligen bara två olika som används:

*UDP = snabbt och enkelt, men saknar &quot;kvittering&quot;. Det man skickar med UDP är litet som att man skickar iväg ett vykort. Man har skrivit en adress på det och hoppas att det kommer fram till adressen, men det finns ingen garanti och det går inte att kontrollera heller.
*TCP = mer komplicerat men ger en kvittens så att det går att kontrollera överföringen av information från sändardatorn. Det är litet som ett telefonsamtal, mottagaren och sändaren kan hela tiden avgöra om det finns en kontakt.


===När skall man använda vilken sort?=== 

Enkelt sagt fungerar UDP bäst i små spel där man kan anta att alla spelare sitter bredvid varandra eller i samma rum. Alternativt för spel med hundratals eller tusentals kontakter i sekunden som t.ex. LOTRO (Lord of the Rings Online) där mängder av spelare spelar samtidigt i samma värld. TCP används till mer avancerade spel där man inte kan ropa fysiskt till alla uppkopplade spelare för att se om de kan få kontakt. TCP är mindre lämpligt i spel med mängder av informationsöverföringar då det skickar en kvittens som drar ner hastigheten. UDP är friare och ungefär som ett rop i nätverket. Alla som har ett program som lyssnar på samma port hör ropet. Med TCP måste man ha en förbindelse först innan man ropar och då är det bara datorn man är uppkopplad mot som hör ropet, vilket även gör TCP säkrare om informationen är känslig.


=== Portar ===

Vilka portar i datorn skall man använda? Alla portar under portnummer 1024 är redan låsta av olika standardprogram och tjänster. Portar från 1024 till 49151 är öppna att använda. Det finns dock en hel del undantag. Du kan själv se olika exempel på hur olika portar används på Wikipedia så att du kan undvika ett portnummer som redan används:

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_TCP_and_UDP_port_numbers

== IP-numret ==
Alla datorer på Internet eller i nätverk har ett IP-nummer, en IP-adresss. Det kan vara krångligt att lista ut, men som tur är finns det ett flertal inbyggda funktioner i SFML som visar vilket IP-nummer/adress du har och hur man tar kontakt med andra datorer baserat på deras IP nummer. Du skapar en SFML IP-adress instans med:
 sf::IPAddress Address1; 
Sedan kan du ange vad Adress1 skall vara på något av följande sätt:
 sf::IPAddress Address1(&quot;192.168.0.1&quot;);   // Från en string/text
 sf::IPAddress Address1(&quot;datornamn&quot;); // Om du vet namnet på din dator
 sf::IPAddress Address1(192, 168, 0, 1);  // ¨Från fyra olika byte/integers som är kända sedan tidigare
 sf::IPAddress Address1 = sf::IPAddress::LocalHost; // 127.0.0.1 -- din egen dator

Vill du ta fram din egen IP adress skriver du:
 sf::IPAddress Address1 = sf::IPAddress::GetLocalAddress();
Då får du fram din egen lokala adress som du också kan få fram med kommandot ipconfig i konsollfönstret i Windows (eller Linux). Om du däremot vill få fram det IP nummer som du har utåt, mot Internet, är det besvärligare och tar mycket längre tid eftersom det måste kontrolleras mot någon tjänst ute på Internet. Kommandot är:
 sf::IPAddress Address1 = sf::IPAddress::GetPublicAddress();
Och slutligen, om du vill skriva ut ditt IP nummer så att du kan kontrollera vad du har kan du skriva:
 std::string IP = Address1.ToString();
 std::cout&lt;&lt;&quot;Adressen är = &quot; &lt;&lt; IP &lt;&lt; std::endl;

===IP kodexempel===

 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Network.hpp&gt; 
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 int main (int argc, char **argv)
 {
 //Visa upp lokal adress, troligen 192.168.x.x eller 10.100.x.x
 sf::IPAddress Address1 = sf::IPAddress::GetLocalAddress();
 std::string IP1 = Address1.ToString();
 std::cout&lt;&lt;&quot;Din lokala adress är = &quot; &lt;&lt; IP1 &lt;&lt; std::endl;
 
 //Visar upp den adress man ser utifrån internet
 sf::IPAddress Address2 = sf::IPAddress::GetPublicAddress();
 std::string IP2 = Address2.ToString();
 std::cout&lt;&lt;&quot;Din adress mot Internet är = &quot; &lt;&lt; IP2 &lt;&lt; std::endl;
 
 // std::cin.ignore(10000, '\n');  //Om du vill, förhindrar att fönstret stängs direkt
 return 0;
 }

== UDP sockets ==
Man skapa en ny UDP socket med:
 sf::SocketUDP Socket;
I SFML lägger man informationen man vill skicka med en UDP socket i en array (OBS! detta gäller alltså INTE generellt för C++ programmering), så om man vill skicka ett textmeddelande vi kallar Buffer kan man preparera det med:
 char Buffer[] = &quot;Ett meddelande!&quot;;

Anta sedan att vi vill skicka meddelandet ut till en dator på nätverket som vi känner till IP adressen för. Om IP numret är 192.168.0.2 och porten vi vill använda t.ex. 4567 skriver vi:
 if (Socket.Send(Buffer, sizeof(Buffer), &quot;192.168.0.2&quot;, 4567) != sf::Socket::Done)
 {
     // Error...
 }
Alla portnummer från 1024 och neråt är som sagt upptagna, men portarna över är fria att använda för programmerare. Undvik dock port nummer 8080 eftersom många företag satt den som HTTP port istället för standard 80.

=== Socket status ===
I exemplet står det ''sf::Socket::Done'' och det beror på att en socket kan ha en, av fyra, olika statusar ''(se mer om du söker på sf::Socket::Status)'' :
 sf::Socket::Done : Operationen har lyckats och avslutats.
 sf::Socket::NotReady : Enbart i ej blockerande läge, det svar man får tillbaka om socketen inte är klar att användas ännu.
 (Blockerande läge ''blocking mode'' är standard, då måste man ta emot något innan man kan skicka något)  
 sf::Socket::Disconnected : Socketen har kopplats bort.
 sf::Socket::Error : Ett oväntat fel har uppstått.

=== Ta emot information === 

För att kunna lyssna av en port måste först programmet koppla porten till sig, eller binda den till sig, som man också kan säga. Man skapar en ny UDP socket med:
 sf::SocketUDP Socket;
Om man sedan skall lyssna på just port 4567 skriver man:
 if (!Socket.Bind(4567))
 {
     // Error...
 }

När man lyssnar på porten och tar emot information måste man också kunna tolka den information som kommer.
 char Buffer[128]; //Skapa en motsvarande array som sändaren har
 std::size_t Received; //Storleken på den information som mottagits
 sf::IPAddress Sender; //Sändarens IP-adress
 unsigned short Port; //Porten som informationen kommer från
 if (Socket.Receive(Buffer, sizeof(Buffer), Received, Sender, Port) != sf::Socket::Done)
 {
     // Error...
 }
 
 // Visa avsändarens adress / port
 std::cout &lt;&lt; Sender &lt;&lt; &quot;:&quot; &lt;&lt; Port &lt;&lt; std::endl;
 
 // Visa meddelandet
 std::cout &lt;&lt; Buffer &lt;&lt; std::endl; // &quot;Ett meddelande!&quot;

När du är klar med din socket bör du stänga den utifall att det finns andra program i datorn som vill använda samma port:
 Socket.Close();

== TCP sockets ==

Man skapar en ny TCP socket litet annorlunda eftersom den måste ha en bekräftad uppkoppling mot den andra datorn innan den börjar att skicka information. Anta att vi vill skapa en TCP socket som vi kallat lyssnare, eller Listener. Då skriver vi:

 sf::SocketTCP Listener;
 if (!Listener.Listen(4567))
 {
     // Error...
 }

Sedan är det bara att vänta som en katt utanför ett råtthål på att någon vill koppla upp sig mot dig på port 4567:

 sf::IPAddress ClientAddress;
 sf::SocketTCP Client;
 if (Listener.Accept(Client, &amp;ClientAddress) != sf::Socket::Done)
 {
     // Error...
 }
&quot;Accept&quot; är en funktion som är ansvarig för själva uppkopplingen. ClientAddress är IP numret på den som kopplar upp sig. 

Om man sedan vill koppla up sig mot den här TCP servern skapar man en TCP port och försöker att ansluta till den port som servern lyssnar på:
 sf::SocketTCP Client;
 if (Client.Connect(4567, &quot;192.168.0.2&quot;) != sf::Socket::Done)
 {
     // Error...
 }
När båda skakat hand utan &quot;Error&quot; kan man börja utbyta information mellan varandra. Den enda skillnaden mot att använda UDP är att man inte behöver fylla i IP- och portnummer (eftersom det redan gjorts vid anslutningen). Vill man skicka ett meddelande till servern kan man alltså skriva:
 char Buffer[] = &quot;Ett meddelande!&quot;;
 if (Client.Send(Buffer, sizeof(Buffer)) != sf::Socket::Done)
 {
     // Error...
 }
Servern kan sedan koda av det med:
 char Buffer[128];
 std::size_t Received;
 if (Client.Receive(Buffer, sizeof(Buffer), Received) != sf::Socket::Done)
 {
     // Error...
 }
Till skillnad från UDP kan ''Send'' och ''Receive'' med TCP också ge svaret &quot;Disconnected&quot; som visar att anslutningen av någon anledning avbrutits. 

När man är klar med uppkopplingen måste man, precis som med UDP, stänga socketen så att andra program kommer åt porten.

== Kodexempel, UDP och TCP test av kontakt mellan datorer ==
Om du kör det här lilla programmet i Windows kommer du troligtvis att vara tvungen att godkänna det i brandväggen också, annars kommer Windows att stoppa alla kontakter till- eller från programmet. De enda modulerna som används i kodexemplet är system- och nätverksmodulen i SFML.

 #include &lt;iostream&gt;
 //Enbart system- och nätverksmodulerna används
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Network.hpp&gt; // MÅSTE finnas med för nätverksspel
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 
 // using namespace std;    // utifall att konsollen behövs för felsöknning
 
 // Funktionsdeklarationer
 
 void DoClientTCP(unsigned short Port); 
 void DoClientUDP(unsigned short Port); 
 void DoServerTCP(unsigned short Port); 
 void DoServerUDP(unsigned short Port); 
 
 int main (int argc, char **argv)
 { // Välj valfritt nummer över 1024 för port, de &lt; 1024 är reserverade
 const unsigned short Port = 2435; 
 
 // TCP eller UDP ? 
 char Protocol; 
 std::cout &lt;&lt; &quot;Vill du använda TCP ('t') eller UDP ('u') ? &quot;; 
 std::cin &gt;&gt; Protocol; 
 
 // Klient eller server ? 
 char Who; 
 std::cout &lt;&lt; &quot;Vill du vara server ('s') eller en klient ('k') ? &quot;; 
 std::cin &gt;&gt; Who;
  
 if (Who == 's') 
 { // Kör programmet som server 
 if (Protocol == 't') 
 DoServerTCP(Port); 
  else 
 DoServerUDP(Port); 
 } 
 else 
 { // Kör programmet som klient 
 if (Protocol == 't') 
 DoClientTCP(Port); 
 else DoClientUDP(Port); 
 } 
 
 // Vänta tills användaren trycker ner 'enter' tangenten
 std::cout &lt;&lt; &quot;Tryck ner ENTER för att avsluta...&quot; &lt;&lt; std::endl; 
 std::cin.ignore(10000, '\n'); 
 std::cin.ignore(10000, '\n'); 
 
 return 0; 
 }
 
 //FUNKTIONERNA
 
 // ****************************************************** //
 // Skapa en TCP klient och anslut till en startad server 
 // ****************************************************** //
 void DoClientTCP(unsigned short Port) 
 { // Fråga efter serverns adress
  sf::IPAddress ServerAddress; 
 do { 
    std::cout &lt;&lt; &quot;Skriv adresss eller namn på servern du vill ansluta till : &quot;; 
    std::cin &gt;&gt; ServerAddress; 
    } 
    while (!ServerAddress.IsValid());
 
    // Skapa en TCP socket för att kommunicera med servern
    sf::SocketTCP Client; 
 
    // Anslut till servern 
   if (Client.Connect(Port, ServerAddress) != sf::Socket::Done) 
   return; 
   std::cout &lt;&lt; &quot;Ansluten till server &quot; &lt;&lt; ServerAddress &lt;&lt; std::endl; 
 
   // Få meddelande från en klient
   char Message[128]; 
   std::size_t Received; 
   if (Client.Receive(Message, sizeof(Message), Received) != sf::Socket::Done) 
   return; 
   // Visa upp meddelandet
 
   std::cout &lt;&lt; &quot;Meddelande mottaget från server : \&quot;&quot; &lt;&lt; Message &lt;&lt; &quot;\&quot;&quot; &lt;&lt; std::endl; 
   // Definiera ett meddelande att skicka tillbaka till servern
  char ToSend[] = &quot;Hej, klient pratar !&quot;; 
 
   // Skicka meddelandet
  if (Client.Send(ToSend, sizeof(ToSend)) != sf::Socket::Done) 
   return; 
 
   std::cout &lt;&lt; &quot;Meddelande skickat till server : \&quot;&quot; &lt;&lt; ToSend &lt;&lt; &quot;\&quot;&quot; &lt;&lt; std::endl; 
   // Stäng socketen när vi är klarar 
   Client.Close(); 
   } 
  
  // ****************************************************** //
  // Skapa en TCP server och vänta på inkommande meddelanden
 // ****************************************************** //
  void DoServerTCP(unsigned short Port) 
  { // Skapa en TCP socket för att kommunicera med klienter
  sf::SocketTCP Server; 
  // Lyssna på en port för inkommande meddelanden
  if (!Server.Listen(Port)) 
  return; 
 
  std::cout &lt;&lt; &quot;Servern lyssnar på port &quot; &lt;&lt; Port &lt;&lt; &quot;, väntar på anslutning... &quot; &lt;&lt; std::endl; 
 
  // Vänta på kontakt 
  sf::IPAddress ClientAddress; 
  sf::SocketTCP Client; 
  Server.Accept(Client, &amp;ClientAddress); 
  std::cout &lt;&lt; &quot;Klient ansluten : &quot; &lt;&lt; ClientAddress &lt;&lt; std::endl; 
 
  // Skicka ett meddelande till klienten 
  char ToSend[] = &quot;Hej, server meddelar&quot;; 
  if (Client.Send(ToSend, sizeof(ToSend)) != sf::Socket::Done) 
  return; 
 
  std::cout &lt;&lt; &quot;Meddelande skickat till klient : \&quot;&quot; &lt;&lt; ToSend &lt;&lt; &quot;\&quot;&quot; &lt;&lt; std::endl; 
  // Motta meddelande från klienten
  char Message[128]; 
  std::size_t Received; 
 
 if (Client.Receive(Message, sizeof(Message), Received) != sf::Socket::Done) 
 return; 
 
 // Visa meddelandet
  std::cout &lt;&lt; &quot;Meddelande mottaget från klient : \&quot;&quot; &lt;&lt; Message &lt;&lt; &quot;\&quot;&quot; &lt;&lt; std::endl; 
  // Stäng sockets när vi är klara
  Client.Close(); 
  Server.Close(); 
 }
 
 
 // ************************************************************** //
 // Skapa en UDP klient och skicka meddelande med UDP till en server 
 // ************************************************************** //
 void DoClientUDP(unsigned short Port) 
 { // Fråga efter serverns IP-adress 
 sf::IPAddress ServerAddress; 
 do { 
    std::cout &lt;&lt; &quot;Skriv in IP-adressen eller namnet på servern du vill skicka ett meddelande till : &quot;;
    std::cin &gt;&gt; ServerAddress; } 
 while (!ServerAddress.IsValid()); 
 
 // Skapa en UDP socket för att kunna kommunicera med servern
 sf::SocketUDP Client; 
 // Skicka ett meddelande till servern
 char Message[] = &quot;Hej, skickat av klient!&quot;; 
 if (Client.Send(Message, sizeof(Message), ServerAddress, Port) != sf::Socket::Done) 
    return; 
   
    std::cout &lt;&lt; &quot;Meddelande skickat till server : \&quot;&quot; &lt;&lt; Message &lt;&lt; &quot;\&quot;&quot; &lt;&lt; std::endl; 
    // Stäng ner socketen när det är klart
   Client.Close(); 
 } 
 
 // ****************************************************** //
 // Starta en UDP server och vänta på inkommande meddelanden
 // ****************************************************** //
 
 void DoServerUDP(unsigned short Port) 
 { // Skapa en UDP socket för att kommunicera med klienten
 sf::SocketUDP Server;
 
 // Koppla den till en specifik port 
 if (!Server.Bind(Port)) 
 return; 
 
 // Ta emot ett meddelande från vem som helst
 sf::IPAddress ClientAddress; 
 unsigned short ClientPort; 
 char Message[128]; 
 std::size_t Received; 
 
 if (Server.Receive(Message, sizeof(Message), Received, ClientAddress, ClientPort) != sf::Socket::Done) 
 return; 
 // Visa upp det
 std::cout &lt;&lt; &quot;Meddelande mottaget från &quot; &lt;&lt; ClientAddress &lt;&lt; &quot; från port &quot; &lt;&lt; ClientPort &lt;&lt; &quot; : \&quot;&quot; &lt;&lt; Message &lt;&lt; &quot;\&quot;&quot; &lt;&lt; std::endl; 
 // Stäng socketen när vi är klara
 Server.Close(); 
 }

Originalkod hittas här: http://www.sfml-dev.org/tutorials/1.6/network-sockets.php

//Skrotkod här nedanför, skall raderas..............

 //Originalkod från SFML hemsida.
 //Bearbetad för att driva ett enkelt spel och inte bara skicka ett ord fram och tillbaka
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Network.hpp&gt; 
 #include &lt;vector&gt;
 
 // using namespace std;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 
 
 //Skapa den klass som spelarna pojken och kon kommer från
 
 class spelare 
 {
 public:
  sf::Uint8   ID; //0=pojke, 1=ko
  sf::Int32 hastighetX; //Hastighet i X-led, kan vara negativ
  sf::Int32 hastighetY; //Hastighet i Y-led, kan vara negativ
  sf::Sprite sprite; //Bilden som representerar pojken eller kon
 };
 
  // Server = styr pojken
  // Client = styr ko
 
 //--------------------------------------------------------------
 //Skapa paketen som skall skickas mellan datorerna
 //--------------------------------------------------------------
 
 sf::Packet &amp;operator &lt;&lt;(sf::Packet &amp;Packet, const spelare &amp;C)
 {
    return Packet &lt;&lt; C.ID &lt;&lt; C.hastighetX &lt;&lt; C.hastighetY;
 }
 
 sf::Packet &amp;operator &gt;&gt;(sf::Packet &amp;Packet, spelare &amp;C)
 {
    return Packet &gt;&gt; C.ID &gt;&gt; C.hastighetX &gt;&gt; C.hastighetY;
 }
 
  //Funktioner för att köra programmet som en server eller som en klient
  void RunClient(unsigned short Port);
  void RunServer(unsigned short Port);
 
  void PlayerSend(class spelare &amp;s);
  void PlayerRecieve( class spelare &amp;s);
 //---------------------------------------------------------
 // Programstart
 //---------------------------------------------------------
 int main (int argc, char **argv)
 {  //Början av programkörningen
 char Who = 'Z'; //Avgör om man skall vara klient eller server
 float ElapsedTime = 0.0f; //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 
 //--------------------------------------------------------
 // Visa upp lokal adress, troligen 192.168.x.x eller 10.100.x.x eller 169.254.x.x
 //-------------------------------------------
  sf::IPAddress Address1 = sf::IPAddress::GetLocalAddress();
  std::string IP1 = Address1.ToString();
  std::cout&lt;&lt;&quot;Din egen lokala IP-adress = &quot; &lt;&lt; IP1 &lt;&lt; std::endl &lt;&lt; std::endl;
 
 //Skapa paket
 sf::Packet ToSend;//Paketet skapas för att skicka uppgifter
 sf::Packet Received; //Paket att ta emot uppgifter skapas
 
 //Skapa en port som vi skall använda till vår socket
 //(portarna &lt; 1024 är reserverade)
    const unsigned short Port = 2435;
 
 
    // Client eller server ?------------------------------------------------
    std::cout &lt;&lt; &quot;Vill du vara server ('s') eller en klient ('c') ? &quot;;
    std::cin  &gt;&gt; Who;
 
    if (Who == 's')
        RunServer(Port); //Vänta
    else
        RunClient(Port); //Anslut till server
 
 //Skapa inte spelfönstret innan anslutning skett
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test - nätverksspel&quot;); 
 
 //Skapa en pojke
 spelare pojke; //pojke blir en kopia av klassen spelare
 pojke.hastighetX = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 pojke.hastighetY = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 pojke.ID=0;
 
 //Skapa en ko
 spelare ko; //ko blir en kopia av klassen spelare
 ko.hastighetX = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 ko.hastighetY = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 ko.ID=1;
 
 //Skapa bildhållarna
 sf::Image pojkbild; 
 sf::Image kobild;
 
 //Ladda in bildfilerna
 pojkbild.LoadFromFile(&quot;boy.png&quot;);
 kobild.LoadFromFile(&quot;cow.png&quot;);
 
 //Dela ut bild till ko
 ko.sprite.SetImage(kobild);
 ko.sprite.SetPosition(500,500);
 
 //Dela ut bild till pojke
 pojke.sprite.SetImage(pojkbild);
 pojke.sprite.SetPosition(100,100);
 
 while(App.IsOpened())
 { //Gameloop
 ElapsedTime=App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 sf::Event Event; 
       
 while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
  { //while 2
 
     if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
        App.Close(); 
 
     if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
            { //if 1
              if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
                   App.Close(); 
 
 
              } //slut if 1
 
 } //slut, while 2
 
 if (Who == 's')
 { //Du är en server
 //X-led värden
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
 {
  pojke.hastighetX= -100;
  PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
 }
                
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 {
 pojke.hastighetX= 100;
 PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
 }
  //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
 if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 {
 pojke.hastighetX= 0;
 PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 {
 pojke.hastighetY= -100;
 PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
 }
                                         
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down))
 {
 pojke.hastighetY= 100;
 PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
 }
 
   //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
 if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 {
 pojke.hastighetY= 0;
 PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
 }
 
 PlayerRecieve(ko);
 
 } //Du är en server
 
  if ( Who != 's')
 { //Du är en klient
 //X-led värden
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
 {
  ko.hastighetX= -100;
  PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
 }
                
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 {
 ko.hastighetX= 100;
 PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
 }
  //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
 if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 {
 ko.hastighetX= 0;
 PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
 }
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 {
 ko.hastighetY= -100; 
 PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
 }
                                         
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 {
 ko.hastighetY= 100;
 PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
 }
 
   //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
 if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down))
 {
 ko.hastighetY= 0;
 PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
 }
 
  PlayerRecieve(pojke);
 } //Du är en klient
 
 
 //Flytta spelpjäserna
 pojke.sprite.Move(pojke.hastighetX * ElapsedTime,pojke.hastighetY * ElapsedTime);
 ko.sprite.Move(ko.hastighetX * ElapsedTime,ko.hastighetY* ElapsedTime);
 
 
 //Rita ut ändringarna på skärmen
 App.Clear();    
 App.Draw(pojke.sprite);
 App.Draw(ko.sprite);
 
 App.Display();
 } //Gameloop
 return 0;
 
 } //slut på programkörningen
 
 void RunClient(unsigned short Port)
 {
    // Fråga efter serveradressen
    sf::IPAddress ServerAddress;
    do
    {
        std::cout &lt;&lt; &quot;Skriv in IP adress eller namn att ansluta till : &quot;;
        std::cin  &gt;&gt; ServerAddress;
    }
    while (!ServerAddress.IsValid());
 
    // Skapa en TCP socket för att samarbeta med servern
    sf::SocketTCP Client;
 
    // Anslut till servern
    if (Client.Connect(Port, ServerAddress) != sf::Socket::Done)
        return;
    std::cout &lt;&lt; &quot;Ansluten till server &quot; &lt;&lt; ServerAddress &lt;&lt; std::endl;
 
 }
 //Serverfunktionerna
 
  void RunServer(unsigned short Port)
 {
    // Skapa en TCP socket för att kommunicera med klienterna
    sf::SocketTCP Server;
 
    // Lyssna på en port för inkommande anrop
    if (!Server.Listen(Port))
        return;
    std::cout &lt;&lt; &quot;Servern lyssnar på port &quot; &lt;&lt; Port &lt;&lt; &quot;, väntar på anslutning... &quot; &lt;&lt; std::endl;
 
    // Väntar på kontakt
    sf::IPAddress ClientAddress;
    sf::SocketTCP Client;
    Server.Accept(Client, &amp;ClientAddress);
    std::cout &lt;&lt; &quot;Klient ansluten : &quot; &lt;&lt; ClientAddress &lt;&lt; std::endl;
 
 }
 
  //Skicka iväg informationen om spelaren till mottagaren
  void PlayerSend(class spelare &amp;s)
 {
    spelare C = {s.ID, s.hastighetX, s.hastighetY};
    sf::Packet RegularPacket; //Paket skapas med tre variabler
 	sf::SocketTCP Client; //Socket skapas
    RegularPacket &lt;&lt; C; //Paketet tilldelas de tre variablerna
 
 		if (C.ID == 0)
 		{std::cout &lt;&lt; &quot;Pojke skickad till klienten: &quot; &lt;&lt; std::endl;}
 	     else
 	    {std::cout &lt;&lt; &quot;Ko skickad till klienten: &quot; &lt;&lt; std::endl;}
 
    if (Client.Send(RegularPacket) != sf::Socket::Done) //Paketet skickas
        return;
 }
 
  void PlayerRecieve(class spelare &amp;s)
 
  {
 	  sf::Packet RegularPacket; //Paket skapas med tre variabler
 	  sf::SocketTCP Client; 
 	  //Client.SetBlocking(false); //Tar emot utan avbrott
 	  spelare C;
 	  
      if (Client.Receive(RegularPacket) != sf::Socket::Done)
 	  return;
    std::cout&lt;&lt;&quot;Tar emot...&quot;&lt;&lt; std::endl; //test
    if (RegularPacket &gt;&gt; C)
    {
        if (C.ID == 0)
 		{std::cout &lt;&lt; &quot;Pojke mottagen från servern: &quot; &lt;&lt; std::endl;}
 	    else
 		{std::cout &lt;&lt; &quot;Ko mottagen från servern: &quot; &lt;&lt; std::endl;}
   
    }
 	else 
    {std::cout &lt;&lt; &quot;Ingenting mottaget från servern: &quot; &lt;&lt; std::endl;}
 	//std::cout &lt;&lt; s.ID &lt;&lt; &quot; ID, &quot; &lt;&lt; s.hastighetX &lt;&lt; &quot; hastighet x, &quot; &lt;&lt; s.hastighetY &lt;&lt; &quot; hastighet y&quot; &lt;&lt; std::endl;
 	
  }</text>
      <sha1>az28qjx4cerkcpjpainefqm132gxhe8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Lagomvinklade trianglar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8107</id>
    <revision>
      <id>49424</id>
      <parentid>38401</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49424</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3881" sha1="es9o36jxpplu9d3gjj15pmhy8fojw2i" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Lagomvinklade trianglar|2=
En ''lagomvinklad'' triangel är vad vi i denna uppgift kallar en triangel där minst en av vinklarna är exakt 60 grader. De lagomvinklade trianglarna känner sig ofta förbisedda jämfört med de mycket mer kända rätvinkliga trianglarna (så kallat mindervinkelkomplex), trots att de lagomvinklade också har en snygg formel för sina sidlängder:

&lt;math&gt;c^2=a^2+b^2-ab&lt;/math&gt;

Skriv ett program som skipar lite rättvisa i detta triangeldrama genom att fråga efter ett tal N (mellan 1 och 100) och sedan skriva ut hur många lagomvinklade trianglar det finns vars sidor är heltal i intervallet 1 till N.

[[Bild:Tävlingsprogrammering-lagomvinklade.png|100px|Ett exempel på en lagomvinklad triangel med sidlängderna a = 5, b = 8 och c = 7.]]&lt;br&gt;
''Ett exempel på en lagomvinklad triangel med sidlängderna a = 5, b = 8 och c = 7.''

=== Körningsexempel 1 === 
 Talet N ? 25 
 Antal trianglar: 35

Förklaring: Först finns det 25 liksidiga trianglar med sidlängder 1 till 25. De övriga är:
&lt;small&gt;
 3 8 7
 5 8 7
 5 21 19
 6 16 14
 7 15 13
 8 15 13
 9 24 21
 10 16 14
 15 24 21
 16 21 19
&lt;/small&gt;

=== Körningsexempel 2 ===
 Talet N ? 70
 Antal trianglar: 112

}}

== Lösning ==

Vi loopar över sidorna a och b och för att slippa dubletter ser vi till att t.ex. a&lt;=b, För varje par (a,b) räknar vi ut den tredje sidan c och kollar om den är ett heltal &lt;=N, i så fall ökas en räknare. Eftersom det maximala N är så litet hinner man t.o.m. loopa över alla sidlängder c om man vill undvika flyttalsräkning.

Exempel i C:

 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;math.h&gt;
 
 int main() {
   int a,b,c,count,N;
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   count=0;
   for(a=1;a&lt;=N;a++) {
     for(b=a;b&lt;=N;b++) {
       c=floor(sqrt(a*a+b*b-a*b));
       if(c&lt;=N &amp;&amp; c*c==a*a+b*b-a*b) count++;
       }
     }
   }
   printf(&quot;%d\n&quot;, count);
   return 0;
 }

Som ovan, fast i Java. Observera att vi inte behöver kolla om c&lt;=N, eftersom det garanterat kommer att vara det om a&lt;=N och b&lt;=N, ty a*b&gt;=min(a*a,b*b) och således är c*c = a*a + b*b - a*b &lt;= N*N.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Lagom
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Talet N ? &quot;);
		final int N = scan.nextInt();

		int svar = 0; //Antalet lagom vinklade trianglar.

		//Vi testar alla möjliga kombinationer av a och b, och för varje
		// kombination kollar vi om det finns ett möjligt c värde som är ett heltal.
		// Att vi ställer kravet att a&lt;=b gör att vi undviker dubletter.
		for(int a = 1; a&lt;=N; a++)
		for(int b = a; b&lt;=N; b++)
		{
			final int cSqr = a*a + b*b - a*b; //Vad c^2 måste vara.
			final int c = (int)Math.sqrt(cSqr); //Vad blir då c?
			//Man behöver inte oroa sig för avrundningsfel.
			//Math.sqrt garanterar att om input är en perfekt kvadrat,
			// så är output ett heltal. D.v.s. Math.sqrt(25) ger alltid
			// 5.0 som svar och aldrig 4.99999999999999 eller liknande.

			if(c*c==cSqr) ++svar; //Är c ett heltal?
		}

		System.out.println(&quot;Antal trianglar: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

En Haskell lösning med samma idé:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
getInt :: IO Int
getInt = fmap read getLine

main = do  
  putStrLn &quot;Talet N ? &quot;
  n &lt;- getInt  
  putStrLn.(&quot;Antal trianglar: &quot;++). show $ f n
  

f :: Int -&gt; Int
f n = sum [1| a&lt;-[1..n], b&lt;-[a..n], c &lt;- [floor(sqrt(fromIntegral (a*a+b*b-a*b)))] , c^2==a^2+b^2-a*b]
&lt;/syntaxhighlight&gt;

En lite coolare Haskell-lösning.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Lagomvinklade Trianglar
module Main where

main = putStr &quot;Talet N ? &quot; &gt;&gt; fmap read getLine &gt;&gt;= \n -&gt;
	putStrLn.(&quot;Antal trianglar: &quot;++).show $ sum [1 | a &lt;- [1..n], b &lt;- [a..n], isSqr (a*a + b*b - a*b)]

isSqr c2 = c*c==c2 where c = truncate $ sqrt $ fromIntegral c2
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>es9o36jxpplu9d3gjj15pmhy8fojw2i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-lagomvinklade.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8108</id>
    <revision>
      <id>33226</id>
      <timestamp>2012-02-06T22:53:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>33226</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Talfamiljer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8109</id>
    <revision>
      <id>49420</id>
      <parentid>38431</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49420</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6174" sha1="ok7myxom8j0hne38gvj8icgzu75bpe2" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Talfamiljer|2=
Följande uppgift är en generalisering av ett problem från det senaste kvalet till skolor- nas matematiktävling. Vi säger att varje positivt heltal N har en familj som består av N samt alla positiva heltal man kan få genom att ordna om N:s siffror, utom dem som vid omordningen får en nolla som första siffra. (T.ex. har talet 101 familjen 101, 110.) Vi säger också att N:s familj gillar det positiva heltalet p om N eller något annat tal i familjen är delbart med p. (Alla tal som familjen ovan gillar är 1,2,5,10,11,22,55,101,110.)

Skriv ett program som, givet ett antal (högst 10) positiva heltal, bestämmer det minsta positiva heltalet vars familj gillar samtliga av de givna talen. I givna testfall kommer det alltid att finnas ett sådant tal med högst sex siffror.

'''Körningsexempel 1''' (detta var uppgiften i mattetävlingen)
 Antal tal? 5 
 Tal 1 ? 3 
 Tal 2 ? 5 
 Tal 3 ? 7 
 Tal 4 ? 9 
 Tal 5 ? 11
 Svar: 459

'''Körningsexempel 2'''
 Antal tal? 3
 Tal 1 ? 79
 Tal 2 ? 97
 Tal 3 ? 113
 Svar: 1469

'''Körningsexempel 3'''
 Antal tal? 7
 Tal 1 ? 164
 Tal 2 ? 278
 Tal 3 ? 293
 Tal 4 ? 382
 Tal 5 ? 483
 Tal 6 ? 598
 Tal 7 ? 23
 Svar: 102246

}}

== Lösning ==

Ganska få löste denna trots att den låg som nummer tre, en ledtråd om att den inte var så svår. En miljon tal hinner man loopa igenom och kolla delbarheten med de 10 givna &quot;småtalen&quot;. Det enda problemet är att vi inte letar efter ett enstaka tal som är delbart med alla småtalen utan en familj som tillsammans är det. Den enklaste lösningen på detta problem är att när man kollar om ett tal ''i'' är delbart med varje småtal så registrerar man resultaten inte på ''i'' själv utan på en representant för ''i'':s familj. Då är det enda viktiga att alla i familjen hänvisar till samma representant. Eftersom man sedan ska skriva ut det minsta talet är det ett naturligt val att låta alla hänvisa till det minsta talet i familjen.

För att hitta den minsta representanten i familjen till ett givet tal kan man t.ex. sortera siffrorna i storleksordning eller räkna hur många siffror det finns av varje sort och sedan plocka ihop dem i storleksordning. Det enda man måste vara försiktig med är att man inte sätter en nolla först, för det var ju inte tillåtet enligt uppgiften. För att spara vilka av småtalen som redan är avklarade för en given familj kan man använda en vanlig 1000000 x 10 matris, men eftersom det bara är högst 10 småtal och vi bara vill spara true/false för varje, kan det vara smidigt att spara som en array med binära tal (bitmaskar) istället. Då kan vi efteråt loopa igenom arrayen i stigande ordning tills vi hittar ett tal som har &quot;fullt hus&quot;: 111111...


 #include &lt;stdio.h&gt;
 #define MAX 1000000
 
 int main() {
   int N,i,j,k,p[10],n[100];
   int mask[MAX];
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   for(i=0;i&lt;N;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;n[i]);
   for(i=1;i&lt;MAX;i++) mask[i]=0;   {{komm|//Nollställ de binära talen: inga delbarheter registrerade}}
   for(i=1;i&lt;MAX;i++) {   {{komm|//Loopa över alla tal i}}
     
     {{komm|//Räkna antal förekomster av varje siffra i talet i}}
     k=i;
     for(j=0;j&lt;10;j++) p[j]=0;
     while (k&gt;0) {p[k%10]++; k/=10; }
 
     {{komm|//Bygg nu upp talet k med siffrorna i storleksordning men första siffran får inte vara 0}}
     for(j=1;j&lt;10;j++) if(p[j]&gt;0) {k=j; p[j]--; break; }
     for(j=0;j&lt;10;j++) while (p[j]&gt;0) {k=10*k+j; p[j]--; }
     
     for(j=0;j&lt;N;j++) if(i%n[j]==0) mask[k]|=(1&lt;&lt;j);   {{komm|//Loopa över småtalen och registrera eventuella delbarheter på talet k}}
   }
   for(i=1;i&lt;MAX;i++) if(mask[i]==(1&lt;&lt;N)-1) break;    {{komm|1=//Hitta första talet som har fått registrerat delbarhet med samtliga småtal (d.v.s. mask=2^N-1)}}
   printf(&quot;%d\n&quot;, i); 
   return 0;
 }

I stort sett samma idé som lösningen ovan. Dock beskriver vi en familj genom att spara antalet av varje siffra i talet, vilket gör att vi måste använda en HashMap istället för en matris alternativt en array med en bitmask.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Talfamiljer
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal tal? &quot;);
		final int N = scan.nextInt();

		//Läser in talen.
		int [] v = new int [N];
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		{
			System.out.printf(&quot;Tal %d ? &quot;, i+1);
			v[i] = scan.nextInt();
		}

		//id[i] = unikt id för familjen talet i tillhör.
		//id:t för ett tal beräknas på följande sätt, där antal syftar på siffror i talet.
		// [antal nollor]*8^0 + [antal ettor]*8^1 + ... + [antal nior]*8^9
		//Maxvärdet för ett ID är 8^10 - 1 = 2^30 - 1 vilket ryms i en int.
		//Eftersom det max kan förekomma 6 antal av varje siffra kan vi använda 7 som bas,
		// men med bas 8 kan vi använda oss av bitshiftningar istället för multiplikationer = snabbare.
		int [] id = new int [1000000];

		//För varje familj sparar vi en array som markerar vilka av talen,
		// som delar något tal i familjen.
		HashMap &lt;Integer,boolean[]&gt; map = new HashMap &lt;Integer,boolean[]&gt; ();

		//Svaret har högst 6 siffror =&gt; bara tal &lt;1000000 är intressanta.
		for(int i = 1; i&lt;1000000; i++)
		{
			//Ex: id[13773] = id[1377] + 8^3
			id[i] = id[i/10] + (1&lt;&lt;3*(i%10)); //1&lt;&lt;3*i == 8^i

			//Om denna familj inte redan finns, så &quot;skapar&quot; vi den.
			if(!map.containsKey(id[i])) map.put(id[i],new boolean [N]);
		}

		//Markerar vilka familjer varje tal delar.
		for(int i = 0; i&lt;N; i++)
		for(int j = v[i]; j&lt;1000000; j+=v[i])
		map.get(id[j])[i] = true;

		//Går igenom alla familjer.
		loop:for(int i = 1; i&lt;1000000; i++)
		{
			boolean [] u = map.get(id[i]); //Hämtar familjen.
			if(u==null) continue; //Vi har redan kollat denna familj.

			for(int j = 0; j&lt;N; j++) //Kollar om den gillas av alla talen.
			if(!u[j]) //Ajdå det fanns ett tal som inte gillade familjen.
			{
				map.remove(id[i]); //Tar bort familjen.
				continue loop;
			}

			//Vi klarade oss igenom ovanstående loop.
			//Alltså gillas i's familj av alla tal.
			System.out.println(&quot;\nSvar: &quot; + i);
			break;
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>ok7myxom8j0hne38gvj8icgzu75bpe2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Wordfeud</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8110</id>
    <revision>
      <id>49492</id>
      <parentid>38447</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49492</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6985" sha1="gbncn0gg8fo2uss1mbxnp2na8chsj75" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Wordfeud|2=
Wordfeud är ett scrabble/alfapet-liknande spel där man ska lägga ut bokstavsbrickor på en rutig spelplan så att det bildas ord. Orden kan läggas antingen från vänster till höger eller uppifrån och ned. Varje bokstav ger en viss poäng. Dessutom finns ett antal specialrutor på spelplanen, som kan vara av fyra typer:
* DL (double letter): bokstavspoängen för en bricka på denna ruta dubbleras
* TL (triple letter): bokstavspoängen för en bricka på denna ruta tredubblas
* DW (double word): poängen för hela ordet dubbleras om rutan täcks
* TW (triple word): poängen för hela ordet tredubblas om rutan täcks

När man räknar ut poängen för ett ord börjar man med att summera bokstavspoängen, med eventuell multiplikation på varje bokstav. När summan är uträknad multipliceras den med eventuella ordmultiplikatorer. Observera att om ordet ligger på flera DW- eller TW-rutor kan poängen multipliceras flera gånger.

I den här uppgiften tänker vi oss en tom 10x10 spelplan där raderna och kolumnerna är numrerade enligt figuren. Skriv ett program som, givet specialrutornas placering på spelplanen och det ord du tänker lägga ut, beräknar den högsta poäng du kan få om du får lägga ordet var du vill (men hela ordet inom spelplanen).

[[Fil:Tävlingsprogrammering-wordfeud.png|300px|Spelplanen i exemplet med specialrutorna utmärkta. De skuggade områdena visar tre exempel på placering av “ordet” 56141. Den lodräta placeringen ger 2*(2*5+6+1+2*4+1)=52 poäng, den vågräta på rad 3 ger 51 poäng och den vågräta på rad 5 ger 33 poäng.]]&lt;br&gt;
''Spelplanen i exemplet med specialrutorna utmärkta. De skuggade områdena visar tre exempel på placering av “ordet” 56141. Den lodräta placeringen ger 2*(2*5+6+1+2*4+1)=52 poäng, den vågräta på rad 3 ger 51 poäng och den vågräta på rad 5 ger 33 poäng.''


Programmet ska fråga efter antalet specialrutor (högst 10 stycken) och sedan läsa in deras koordinater och typ enligt dialogen nedan. Både raden och kolumnen ligger i intervallet 1 till 10 och typen är alltid DL, DW, TL eller TW. Slutligen ska programmet fråga efter ordet som ska läggas. För enkelhets skull har varje bokstav redan ersatts med sitt poängvärde, en siffra mellan 0 och 8. Ordet kan ha upp till 7 bokstäver.

'''Körningsexempel 1'''
 Antal specialrutor ? 5
 Specialruta 1, rad ? 2
 Specialruta 1, kolumn ? 7
 Specialruta 1, typ ? DL
 Specialruta 2, rad ? 5
 Specialruta 2, kolumn ? 5
 Specialruta 2, typ ? TL
 Specialruta 3, rad ? 6
 Specialruta 3, kolumn ? 7
 Specialruta 3, typ ? DW
 Specialruta 4, rad ? 5
 Specialruta 4, kolumn ? 7
 Specialruta 4, typ ? DL
 Specialruta 5, rad ? 3
 Specialruta 5, kolumn ? 6
 Specialruta 5, typ ? TW 
 Ord ? 56141
 
 Maxpoäng: 52

'''Körningsexempel 2'''
 4
 1 9 DW
 1 10 DL
 2 9 TW
 2 10 TL
 174
 
 Maxpoäng: 72

'''Körningsexempel 3'''
 9
 1 1 DL
 1 4 DW
 3 1 TW
 3 4 TL
 2 3 TL
 2 8 TW
 9 3 DW
 9 8 DW
 9 2 DL
 2152652
 
 Maxpoäng: 100

}}

== Lösning ==

Det finns ju högst 2*10*10 ställen att lägga ordet så vi hinner loopa igenom alla och räkna ut poängen för varje plats.


Exempellösning i C:

 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;string.h&gt;
 
 int MAX(int p, int q) { return p&gt;q?p:q; }
 
 int main() {
   char type[3],word[8];
   int map[10][10],ns,i,j,k,l,n,wm,lm,sum,best,r,c;
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;ns); 
   for(i=0;i&lt;10;i++) for(j=0;j&lt;10;j++) map[i][j]=1;
   for(i=0;i&lt;ns;i++) {
     scanf(&quot;%d %d %s&quot;, &amp;r,&amp;c,type); r--;c--;
     if(type[0]=='D') k=2;
     else k=3;
     map[r][c]=(type[1]=='W') ? -k: k;    {{komm|//Lägg in  specialrutorna på kartan: 1,2,3 betyder bokstavsmultiplikation, -2,-3 betyder ordmultiplikation}}
   }  
   scanf(&quot;%s&quot;, word);
   n=strlen(word);
   best=0;
   for(i=0;i&lt;10;i++) for(j=0;j+n&lt;=10;j++)  for(l=0;l&lt;2;l++) {  {{komm|//Loopa över alla möjliga placeringar och riktningar}}
     wm=1 ;
     sum=0;
     for(k=0;k&lt;n;k++) {   {{komm|//Loopa över bokstäverna i ordet}}
       lm=(l==0) ? map[i][j+k] : map[j+k][i];  {{komm|//Vågrätt eller lodrätt?}}
       if(lm&lt;0) {
         wm*=(-lm);   {{komm|//Öka på multiplikationsfaktorn}}
         lm=1;      {{komm|//Se till att rutan inte räknas som bokstavspoäng också.}}
       }
       sum+=(word[k]-'0')*lm;   {{komm|//Addera bokstavspoängen till summan, eventuellt multiplicerad med bokstavspoängen}}        
     }
     sum*=wm;  {{komm|//Gör multiplikationen med multiplikationsfaktorn.}}
     best=MAX(best,sum);   {{komm|//Spara bästa resultatet hittills.}}
   }
   printf(&quot;%d\n&quot;, best);
   return 0;
 }

En listig implementation är nyckeln till framgång i den här uppgiften. Vi subtraherar 1 från indata för kolumn samt rad, eftersom vi gillar 0-indexering.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class WordFeud
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		System.out.print(&quot;Antal specialrutor ? &quot;);
		final int N = scan.nextInt();

		//0 = vanlig ruta, 1 = DL, 2 = TL, 3 = DW, 4 = TW.
		int [][] board = new int [10][10];

		//Läser in specialrutorna.
		for(int i = 1; i&lt;=N; i++)
		{
			System.out.printf(&quot;Specialruta %d, rad ? &quot;, i);
			final int rad = scan.nextInt();

			System.out.printf(&quot;Specialruta %d, kolumn ? &quot;, i);
			final int kol = scan.nextInt();

			System.out.printf(&quot;Specialruta %d, typ ? &quot;, i);
			final String typ = scan.next();

			int t = 0;
			if(typ.equals(&quot;DL&quot;)) t = 1;
			else if(typ.equals(&quot;TL&quot;)) t = 2;
			else if(typ.equals(&quot;DW&quot;)) t = 3;
			else t = 4;

			board[rad-1][kol-1] = t;
		}

		System.out.print(&quot;Ord ? &quot;);
		String ord = scan.next();

		//Gör om Strängen till en array med motsvarande tal.
		int [] v = new int [ord.length()];
		for(int i = 0; i&lt;v.length; i++) v[i] = ord.charAt(i) - '0';

		int max = 0; //Max poäng.

		//Vi testar att placera ut ordet på alla positioner.
		for(int i = 0; i&lt;10; i++)
		for(int j = 0; j&lt;10; j++)
		{
			//Poäng och produkten av alla DW samt TW.
			int score = 0, mul = 1;

			if(j+v.length&lt;=10) //Om ordet får plats vågrätt
			for(int k = 0; k&lt;v.length; k++) //Beräknar bokstavpoängen för ordet.
			{
				score += v[k]; //Adderar poängen för bokstaven.

				 //Om rutan är vanlig, DL eller TL ska den räknas 0, 1, respektive 2 extra gånger.
				if(board[i][j+k]&lt;3) score += v[k]*board[i][j+k];
				else mul *= board[i][j+k]-1; //Annars är det en DW eller TW.
			}

			score *= mul; //Multiplicerar bokstavpoängen med produkten av alla DW och TW.
			//Nu har vi fått vår slutgiltiga poäng, är den bättre än tidgare bästa?
			if(score&gt;max) max = score;

			score = 0; mul = 1;

			if(i+v.length&lt;=10) //Om ordet får plats lodrätt.
			for(int k = 0; k&lt;v.length; k++)
			{
				if(board[i+k][j]&lt;3) score += v[k]*board[i+k][j];
				else mul *= board[i+k][j]-1;

				score += v[k];
			}

			score *= mul;
			if(score&gt;max) max = score;
		}

		System.out.println(&quot;Maxpoäng: &quot; + max);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>gbncn0gg8fo2uss1mbxnp2na8chsj75</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-wordfeud.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8111</id>
    <revision>
      <id>33230</id>
      <timestamp>2012-02-07T00:22:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>33230</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Bokhyllor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8112</id>
    <revision>
      <id>49531</id>
      <parentid>38362</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49531</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3763" sha1="m9v9voydcasdp1zx3to4h7my8f2juo5" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Bokhyllor|2=
Du ska köpa bokhyllor för att få plats med alla dina böcker. Du vet från början vilka
böcker du har och behöver räkna ut antalet bokhyllor som krävs. Böckerna har tre olika
storlekar: en liten bok tar 1 platsenhet, en mellanstor 2 och en stor bok tar 3 platsenheter.
Varje hylla rymmer ett visst antal platsenheter. Givet hur många böcker du har av
varje sort, skriv ett program som beräknar hur många hyllor du behöver om du vill ha
så få hyllor som möjligt. Antalet böcker av varje sort kommer vara högst 20.

'''Körningsexempel 1'''
 Antal små ? 30
 Antal mellan ? 0
 Antal stora ? 0
 Hyllstorlek ? 10
 Antal hyllor: 3

Du sätter 10 små böcker på varje hylla.

'''Körningsexempel 2'''
 Antal små ? 0
 Antal mellan ? 0
 Antal stora ? 10
 Hyllstorlek ? 10
 Antal hyllor: 4

Du sätter 3 stora böcker på 3 hyllor, och får tyvärr en hylla till med bara en bok i.

'''Körningsexempel 3'''
 Antal små ? 8
 Antal mellan ? 7
 Antal stora ? 5
 Hyllstorlek ? 15
 Antal hyllor: 3

'''Körningsexempel 4'''
 Antal små ? 1
 Antal mellan ? 4
 Antal stora ? 13
 Hyllstorlek ? 7
 Antal hyllor: 8
}}

== Lösning ==
Problemet blir enklare om man inser några fakta:
* Om du har tvåor kvar och det finns plats för en tvåa är det alltid bättre att sätta en tvåa än två ettor.
* Om du har ettor kvar och det finns plats för en etta är det alltid bättre att sätta en etta än att lämna tomt.
Däremot är det inte lika självklart om man ska sätta en tvåa eller en trea när det finns plats för vilket som. Man kan klura ut fler regler men man måste nog ändå testa några olika sätt. 

Problemet kan lösas genom att man testar varje möjligt antal treor på en hylla (minst en trea måste man ta om man har kvar, för någon gång måste de ju sättas in). För varje val proppar man in övriga böcker enligt reglerna ovan, och sedan står man inför samma problem igen fast med färre antal böcker. Detta är alltså perfekt för en rekursiv funktion som anropar sig själv.

Exempellösning i C:
 #include &lt;stdio.h&gt;
 int MIN(int p, int q) {return p&lt;q?p:q;}
 
 int N;
 
 int antalhyllor(int n1, int n2, int n3) {   {{komm|//Hur många hyllor behövs om vi har n1 ettor, n2 tvåor och n3 treor kvar? }}
   int best=100000, i3,i2,i1,g1,g2;
   if(n1==0 &amp;&amp; n2==0 &amp;&amp; n3==0) return 0;   {{komm|//För 0 böcker behövs 0 hyllor}}
   g1=(n3&gt;0)?1:0;   {{komm|//Minsta antalet treor att testa: 1 om vi har några kvar}}
   g2=MIN(n3,N/3);   {{komm|//Största antalet treor att testa}}
   for(i3=g1;i3&lt;=g2;i3++) {   {{komm|//Loopa över antalet treor vi sätter in}}
     i2=MIN((N-i3*3)/2,n2);    {{komm|//Kläm in så många tvåor det går}}
     i1=MIN(N-i3*3-i2*2,n1);   {{komm|//Kläm in så många ettor det går}}
     best=MIN(best,1+antalhyllor(n1-i1,n2-i2,n3-i3));      {{komm|//Rekursera. Om detta är det minsta antalet hittills så spara det i best}}
   }
   return best;
 }
 
 int main() {
   int ett,tva,tre;
   scanf(&quot;%d %d %d %d&quot;, &amp;ett,&amp;tva,&amp;tre,&amp;N);
   printf(&quot;%d\n&quot;,antalhyllor(ett,tva,tre));
   return 0;
 }

Och som vi alla vet, är det Haskell som är kung på rekursiva funktioner.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
-- Bokhyllor
module Main where

getInt = fmap read getLine :: IO Int
main = putStr &quot;Antal sma ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \low -&gt;
	putStr &quot;Antal mellan ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \mid -&gt;
	putStr &quot;Antal stora ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \big -&gt;
	putStr &quot;Hyllstorlek ? &quot; &gt;&gt; getInt &gt;&gt;= \hylla -&gt;
	putStrLn.(&quot;Antal hyllor: &quot;++).show $ rek hylla low mid big

rek _ 0 0 0 = 0
rek n l m b = 1 + minimum [rek n (l-z) (m-y) (b-x) | x &lt;- [s..min (div n 3) b], let (y,z) = (min m $ div (n-x*3) 2, min l $ n-x*3-y*2)]
	where s = if b&gt;0 then 1 else 0
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>m9v9voydcasdp1zx3to4h7my8f2juo5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Flaggklickare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8113</id>
    <revision>
      <id>38547</id>
      <parentid>33265</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:22:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38547</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43403" sha1="lj5jushrupju6bfhle3907j7natsdpa" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

= Peka klicka spel =

Om man förstår hur det fungerar med kollisionsberäkningar är det inte särskilt svårt att göra enkla spel där man skall klicka på skärmen för att få upp ett resultat. 

Grundprincipen är enkel:
*En text kommer upp med en fråga.
*Klicka på en bild för att besvara frågan
*Var det rätt svar får du en positiv bekräftelse
*Var det fel svar får du en negativ bekräftelse och ev. rätt svar.
*En ny fråga kommer upp.

== Flaggspel ==
Ett enkelt exempel är om man skall lära sig Nordens flaggor. Vi behöver en bild på flaggorna, och den hittar vi här:
http://www.biblioteken.fi/File/d8811b0a-b714-4911-a69f-d634b8b952a8/width/397/height/119/nordiskt_flaggor.jpg

Därefter behöver vi lika många sprites som det finns flaggor, dvs åtta sprites. Varje sprite ingår i en klass. För att göra det enkelt för oss skapar vi en array med sprites som vi kan räkna igenom.

Vi behöver också en annan array med namnen på länderna.
 Danmark, Färöarna, Island, Finland, Norge, Sverige, Sameland, Grönland.

Vi behöver ett slumptal från 0 till 7 för att veta vilket land vi skall slumpa fram.

=== Flagg-klassen ===
Flaggorna måste ingå i endera en klass eller en struct. Jag valde en class.
 class flagga 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 flagga (int  arraynummer, float hastighet, float flagga_x, float flagga_y);//startvärden
 //Destruktion
 ~flagga(){};
 
 int arraynummer; //Vilket land motsvarar den
 float  hastighet; //Hur snabb är den
 float flagga_x; // var är den i sidled i programmet
 float flagga_y; //var är den i höjdled i programmet
 sf::Sprite flaggsprite;
 };
 
 //Konstruktion av flaggor
 flagga::flagga (int  ut_arraynummer, float ut_hastighet, float ut_flagga_x, float ut_flagga_y)
 {
         arraynummer=ut_arraynummer;
         hastighet=ut_hastighet;
         flagga_x=ut_flagga_x;
         flagga_y=ut_flagga_y;
 }
 
===Image ===
Vi måste skapa en Image för att hålla i våra flaggbilder:
       sf::Image flaggbild; //skapa en tom bildhållare som heter flaggbild
       if (!flaggbild.LoadFromFile(&quot;nordiskt_flaggor.jpg&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
       //fyll den tomma bildhållaren med bilden nordiskt_flaggor.jpg
Varför jpg och inte png? Man använder png när man vill ha en färg genomskinlig. Flaggor har inte genomskinliga färger så vi kan behålla den i jpg-format. Du får gärna ändra den till png om du vill.

==Vector med flaggor ==
Vi skapar en vector där vi laddar in de olika klassinstanserna av flaggorna:
 std::vector&lt;flagga&gt; Flagglista;

Det sista vi gör innan programmet stängs är att återställa minnet och radera innehållet i vektorn:
 Flagglista.clear(); //Radera listan för att undvika minnesläckor

Sedan fyller vi den med de olika flaggorna ovanför varandra:

 //Lägg in flaggorna:
 Flagglista.push_back( flagga (0, 10.0, 400.0f, 100.0f) ); //Lägger en flagga i vector(0=Danmark)
                             //0=Danmark, 10=hastighet, 400= xposition 100 = yposition
  Flagglista.push_back( flagga (1, 10.0, 400.0f, 150.0f) ); //Lägger en flagga i vector(1=Färöarna)
   Flagglista.push_back( flagga (2, 10.0, 400.0f, 200.0f) ); //Lägger en flagga i vector(2=Island)
    Flagglista.push_back( flagga (3, 10.0, 400.0f, 250.0f) ); //Lägger en flagga i vector(3=Finland)
 	 Flagglista.push_back( flagga (4, 10.0, 400.0f, 300.0f) ); //Lägger en flagga i vector(4=Norga)
 	  Flagglista.push_back( flagga (5, 10.0, 400.0f, 350.0f) ); //Lägger en flagga i vector(5=Sverige)
 	   Flagglista.push_back( flagga (6, 10.0, 400.0f, 400.0f) ); //Lägger en flagga i vector(6=Sameland)
 	    Flagglista.push_back( flagga (7, 10.0, 400.0f, 450.0f) ); //Lägger en flagga i vector(7=Åland)
 		 Flagglista.push_back( flagga (8, 10.0, 400.0f, 500.0f) ); //Lägger en flagga i vector(8=Grönland)
 
Glöm inte att lägga till vector i programhuvudet:
  #include &lt;vector&gt;

=== Att räkna igenom en vector ===
Vi måste ha en räknare fördefinierad. Vi gör den unsigned (kan inte vara negativ) enbart för att undvika en massa varningsmeddelanden  när vi går igenom listan:
 unsigned int flagg_i = 0; //räknare

Sedan kan vi gå igenom hela listan med flaggor genom
 for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++)
    { //Gå igenom hela listan
    } //Slut på att gå igenom hela listan

Det första vi måste göra är att ge dem en bild och placera ut dem, så alldeles efter att renderwindow skapats får du skriva:

 for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++)
    { //Gå igenom hela listan
   //Ge spritesen bilden och placera ut flaggorna på spelplanen
   Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetImage(flaggbild); //ge flaggbilden till spriten 
 
 //Välj ut rätt del av imagen att visa som flagga. Eftersom flaggorna har olika storlekar och lagts ut ojämt måste 
 // varje flagga beräknas för hand. Vi antar att samtliga har storlek 70x50
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 0)
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(4,2,74,52)); 
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 1)
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(82,2,152,52));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 2)
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(155,2,225,52));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 3)
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(233,2,303,52));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 4)
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(322,2,392,52));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 5) //Nästa rad
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(36,66,106,116));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 6) 
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(124,66,194,116));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 7) 
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(200,66,270,116));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 8) 
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(285,66,355,116));
 
 Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetPosition(Flagglista.at(flagg_i).flagga_x, Flagglista.at(flagg_i).flagga_y);
    } //Slut på att gå igenom hela listan
 
Likaså när det är dags att rita ut flagorna på spelplanen i slutet av koden:
 for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++) 
    { //Gå igenom hela listan
    App.Draw(Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite);
    } //Slut på att gå igenom hela listan

== Var klickar musen? ==

Vi måste också veta exakt var på spelplanen som man klickar om man klickar med vänster musknapp. Vi behöver två variabler:
 double muskoordinat_x = 0.0f;
 double muskoordinat_y = 0.0f;

Så på events lägger vi till:
          if (Event.MouseButton.Button == sf::Mouse::Left)
            { //vänster musknapp
             muskoordinat_x = App.GetInput().GetMouseX(); //Var i X-led klickar vi?
             muskoordinat_y = App.GetInput().GetMouseY(); // Var i Y-led klickar vi?
             std::cout&lt;&lt; &quot;Muskoordinater = (&quot; &lt;&lt; muskoordinat_x &lt;&lt; &quot;, &quot; &lt;&lt; muskoordinat_y &lt;&lt; &quot; )&quot; &lt;&lt; std::endl;
            } //vänster musknapp
Cout använder vi för att kontrollera var vi klickar, den skall kommenteras bort när spelet är klart.

== Slumptal ==

Som jag visat tidigare är slumptal enkla att ta fram i SFML. Det endas vi behöver tänka på är när vi vill ha slumptalsberäkningen så att man väljer nytt tal vid rätt tidpunkt. Inuti spelloopen sker det 60 ggr/sekunden Utanför spelloopen ändras det aldrig av sig själv. Jag valde att ha ett nytt tal, och nytt land, varje gång man klickar på ”SPACE” tangenten:

  int landsnummer  = -1;
  if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Space)) //SPACE tangent
 {
 landsnummer  = sf::Randomizer::Random(0, 8); //Välj ett land
 }


== Få ut namnet på landet till spelaren ==
Hur gör vi för att få ut namnet på landet till spelaren? Lägg till 
 #include &lt;string&gt;
Överst sedan fördjupar vi oss i koden. Det är inte så överdrivet svårt. Först måste vi definiera både en text vi skall skriva inuti programmet, och en speciell sf::string för att visa upp text på skärmen.
 std::string landsnamn; //Namnet på landet
 sf::String uttext; //Texten som skall skrivas ut på skärmen
När man trycker ner SPACE tangenten får man sedan dessutom fram vilket land man valt:

 
 if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 0)
 landsnamn = &quot;Danmark&quot;;
 if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 1)
 landsnamn = &quot;Färöarna&quot;;
 if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 2)
 landsnamn = &quot;Island&quot;;
 if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 3)
 landsnamn = &quot;Finland&quot;;
 if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 4)
 landsnamn = &quot;Norge&quot;;
 if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 5)
 landsnamn = &quot;Sverige&quot;;
 if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 6)
 landsnamn = &quot;Sameland&quot;;
 if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 7)
 landsnamn = &quot;Åland&quot;;
 if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 8)
 landsnamn = &quot;Grönland&quot;;

Längre ner, när det är dags att rita ut flaggor och text lägger vi in:
 uttext.SetText(landsnamn);
 uttext.SetFont(sf::Font::GetDefaultFont());
 uttext.SetSize(50);
 uttext.SetPosition(20.f, 20.f); //placera ut texten 
 App.Draw(uttext); //Rita ut landsnamnet

==Kollisionshantering==

Det är inte förrän nu vi faktiskt kan börja hantera kollisioner. Eftersom flaggorna är rektangulära gör vi en ”bounding box” test först. Vi ser helt enkelt om vi klickat inuti en flagga. Nu har vi inte längre två sprites som krockar, utan det enda vi använder är musens x- och y-värden när man klickar med vänster musknapp. För att göra det enkelt för oss behöver vi en funktion:

 bool Box_check_hit(float musx, float musy, sf::Sprite &amp;maolsprite) 
 //se om vi klickat inuti flaggan
 {
 bool klickat_inuti = false; //returvärde
 double maolx = maolsprite.GetPosition().x;
 double maoly = maolsprite.GetPosition().y;
 
 //Flaggorna är 50 x 70 stora
 
 //  innanför vänster kant         innanför höger kant      innanför över kant         innanför neder kant 
 if ((musx &gt; (maolx)) &amp;&amp; (musx &lt; maolx + 70) &amp;&amp; musy  &gt; maoly  &amp;&amp; musy &lt; maoly  + 50 )
 klickat_inuti = true; //returvärde
 
 return klickat_inuti;
 }
 
 
Sedan lägger vi in en kontroll i musklickfunktionen:
 for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++)
      { //Gå igenom hela listan
       if (Box_check_hit(muskoordinat_x, muskoordinat_y, Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite) == true)
           {//träff
          if (Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == landsnummer)
 	//Rätt gissat
 	landsnamn = &quot;RÄTT!&quot;;
 	} //slut rätt gissat
 	else
 	if (Flagglista.at(flagg_i).arraynummer != landsnummer)
 	//Fel gissat
 	landsnamn = &quot;FEL!&quot;;
 	} //slut rätt gissat
                }//slut på träff
              } //Slut, gå igenom hela listan
 
Funktionen är så enkel att jag inte tror att den behöver så mycket förklaringar.

Anta istället att vi skall se avståndet från mittpunkten på flaggorna. Nu uppstår problemet att flaggorna är rektangulära, så vi får helt enkelt anta att flaggorna har en radie på 50 pixels. Det innebär att man missar om man klickar på kanten, men risken att få ”rätt” på ”fel” flagga försvinner.

 bool Cirkular_check_hit (float musx, float musy, sf::Sprite &amp;maolsprite) 
 //se om kulan träffat
 {
 bool har_traeffat = false; //returvärde
 double avstaond = 0.0; //Avståndet till spritens mittpunkter
 double traeffavstaond = 0.0; //När träffar man?
 double tempx; //sträckan i x-led
 double tempy; //sträckan i y-led
 
 //Ta fram koordinaterna 
 //musx och musy är musens koordinater
 //maolx och maoly är flaggans koordinater i mittpunkten
 //Vi måste räkna om dem från flaggans övre vänstra hörn
 double maolx = maolsprite.GetPosition().x + 35;
 double maoly = maolsprite.GetPosition().y + 25;
 
 double maol_radie = (1.4142135623730950488016887242097 * 50) / 2;
 
 //Så när träffar dem? vilket avstånd minst från varandra?
 traeffavstaond = maol_radie;
 
 if (musx == maolx  &amp;&amp; musy != maoly ) //de står på samma linje i x-led
         {
        avstaond = musy - maoly;
        if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
        har_traeffat = true;
        }
 else if (musy == maoly &amp;&amp; musx != maolx ) //de står på samma linje i y-led
       {
        avstaond = musx - maolx;
        if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
        har_traeffat = true;
       }
 else if(musx != maolx &amp;&amp; musy != maoly) //De står på olika platser både x och y
        { //Räkna med pythagoras
        tempx = musx-maolx;
        tempy = musy-maoly;
        // Räkna ut hypotenusan/avståndet genom att ta 
        // kvadratroten ur ena sträckan ^2 + andra sträckan ^2
        avstaond = sqrt ( tempx * tempx + tempy * tempy);
        if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
        har_traeffat = true;
        } //Räkna med pythagoras
 else if (musx == maolx &amp;&amp; musy == maoly) //De står på exakt samma plats
        har_traeffat = true;
 
 return har_traeffat;
 }

=== Rörliga måltavlor ===
För att göra det litet mer spännande har alla flaggor en hastighet ställd på 10. Ta istället och gör den hastigheten till en variabel som du kan ändra.
 float flaggans_hastighet = 0.0f;
Sedan, när du skall skapa flaggspritens och lägga in dem i vectorn, ger du dem ett framslumpat värde mellan 1-4 istället. Skriv in för allihop:
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(1.0f, 4.0f);
 Flagglista.push_back( flagga (0, flaggans_hastighet, 400.0f, 100.0f) ); //Lägger en flagga i vector(0=Danmark)

Vi vill bara ha dem att studsa fram och tillbaka i X-led, så räkna igenom hela flagglistan och flytta på dem
 for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++)
     { //Gå igenom hela listan
     if(Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.GetPosition().x &lt; 0 || Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.GetPosition().x &gt; 800-70) //Utanför kanten
       {
       Flagglista.at(flagg_i).hastighet = Flagglista.at(flagg_i).hastighet * -1; //Vänd den
       }
      Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.Move(Flagglista.at(flagg_i).hastighet,0); //Låt den dra iväg
      } //Slut igenom hela listan
 
Koden går att optimera på mängder av olika sätt, men nu har du ett enkelt ramverk till spel som du kan utveckla litet hur du vill.

== Färdig kod ==
 
 //Hämta hem bild på flaggorna från:
 // http://www.biblioteken.fi/File/d8811b0a-b714-4911-a69f-d634b8b952a8/width/397/height/119/nordiskt_flaggor.jpg
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;vector&gt;
 #include &lt;string&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 
 using namespace std; 
 
 class flagga 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 flagga (int  arraynummer, float hastighet, float flagga_x, float flagga_y);//startvärden
 //Destruktion
 ~flagga(){};
 
 int arraynummer; //Vilket land motsvarar den
 float  hastighet; //Hur snabb är den
 float flagga_x; // var är den i sidled i programmet
 float flagga_y; //var är den i höjdled i programmet
 sf::Sprite flaggsprite;
 };
 
 //Konstruktion av flaggor
 flagga::flagga (int  ut_arraynummer, float ut_hastighet, float ut_flagga_x, float ut_flagga_y)
 {
         arraynummer=ut_arraynummer;
         hastighet=ut_hastighet;
         flagga_x=ut_flagga_x;
         flagga_y=ut_flagga_y;
 }
 
 
 bool Box_check_hit(float musx, float musy, sf::Sprite &amp;maolsprite);
 bool Cirkular_check_hit (float musx, float musy, sf::Sprite &amp;maolsprite);
 
 int main (int argc, char **argv)
 { //Main startar
 
 /* Fyll i variabler inom main */
 double muskoordinat_x = 0.0f;
 double muskoordinat_y = 0.0f;
 unsigned int flagg_i = 0; //räknare
 int landsnummer  = -1; //Vilket land skall slumpas fram
 std::string landsnamn; //Namnet på landet
 sf::String uttext; //Texten som skall skrivas ut på skärmen
 int flaggans_hastighet = 0.0f;
 
 /* Ladda in bilden */
 sf::Image flaggbild; //skapa en tom bildhållare som heter flaggbild
 if (!flaggbild.LoadFromFile(&quot;nordiskt_flaggor.jpg&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
 //fyll den tomma bildhållaren med bilden nordiskt_flaggor.jpg
 
 std::vector&lt;flagga&gt; Flagglista;
  
 //Lägg in flaggorna:
 
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(1.0f, 4.0f);
 Flagglista.push_back( flagga (0, flaggans_hastighet, 400.0f, 100.0f) ); //Lägger en flagga i vector(0=Danmark)
                             //0=Danmark, 10=hastighet, 400= xposition 100 = yposition
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(1.0f, 4.0f);
  Flagglista.push_back( flagga (1, flaggans_hastighet, 400.0f, 150.0f) ); //Lägger en flagga i vector(1=Färöarna)
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(1.0f, 4.0f);
  Flagglista.push_back( flagga (2, flaggans_hastighet, 400.0f, 200.0f) ); //Lägger en flagga i vector(2=Island)
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(1.0f, 4.0f);
  Flagglista.push_back( flagga (3, flaggans_hastighet, 400.0f, 250.0f) ); //Lägger en flagga i vector(3=Finland)
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(1.0f, 4.0f);
  Flagglista.push_back( flagga (4, flaggans_hastighet, 400.0f, 300.0f) ); //Lägger en flagga i vector(4=Norge)
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(1.0f, 4.0f);
  Flagglista.push_back( flagga (5, flaggans_hastighet, 400.0f, 350.0f) ); //Lägger en flagga i vector(5=Sverige)
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(1.0f, 4.0f);
  Flagglista.push_back( flagga (6, flaggans_hastighet, 400.0f, 400.0f) ); //Lägger en flagga i vector(6=Sameland)
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(1.0f, 4.0f);
  Flagglista.push_back( flagga (7, flaggans_hastighet, 400.0f, 450.0f) ); //Lägger en flagga i vector(7=Åland)
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(1.0f, 4.0f);
  Flagglista.push_back( flagga (8, flaggans_hastighet, 400.0f, 500.0f) ); //Lägger en flagga i vector(8=Grönland)
 
 /* skapa spelfönstret */
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Gissa Nordiska flaggor&quot;); 
 
 
 for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++) //for istället för while eftersom vi inte vet antalet poster längre
    { //Gå igenom hela listan
 	//Ge spritesen bilden och placera ut flaggorna på spelplanen
 	Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetImage(flaggbild); //ge flaggbilden till spriten 
 
 	//Välj ut rätt del av imagen att visa som flagga. 
 	// Eftersom flaggorna har olika storlekar och lagts ut ojämt måste varje flagga 
 	// beräknas för hand. Vi antar att samtliga har storlek 70x50
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 0)
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(4,2,74,52)); 
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 1)
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(82,2,152,52));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 2)
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(155,2,225,52));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 3)
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(233,2,303,52));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 4)
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(322,2,392,52));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 5) //Nästa rad
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(36,66,106,116));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 6) 
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(124,66,194,116));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 7) 
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(200,66,270,116));
 
 	if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 8) 
 		Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(285,66,355,116));
 
 	Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetPosition(Flagglista.at(flagg_i).flagga_x, Flagglista.at(flagg_i).flagga_y);
     } //Slut på att gå igenom hela listan
 
 
 while (App.IsOpened())
   { //while 1 startar, spelloopen körs
 
        sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
        while (App.GetEvent(Event))
          { //while 2, kontrollerar events
          if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? 
          App.Close(); // stäng programmet
 
          if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape)) //ESC tangent
          App.Close(); // stäng programmet
 
 		  if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Space)) //SPACE tangent
 		  {
 		  	landsnummer  = sf::Randomizer::Random(0, 8); //Välj ett land
 			if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 0)
 			landsnamn = &quot;Danmark&quot;;
 			if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 1)
 			 landsnamn = &quot;Färöarna&quot;;
 			if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 2)
 			landsnamn = &quot;Island&quot;;
 			if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 3)
 			landsnamn = &quot;Finland&quot;;
 			if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 4)
 			landsnamn = &quot;Norge&quot;;
 			if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 5)
 			landsnamn = &quot;Sverige&quot;;
 			if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 6)
 			landsnamn = &quot;Sameland&quot;;
 			if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 7)
 			landsnamn = &quot;Åland&quot;;
 			if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 8)
 			landsnamn = &quot;Grönland&quot;;
 			
 		  }
 
 		  //Var klickar vi med musen?
 		  if (Event.MouseButton.Button == sf::Mouse::Left)
            { //vänster musknapp
             muskoordinat_x = App.GetInput().GetMouseX(); //Var i X-led klickar vi?
             muskoordinat_y = App.GetInput().GetMouseY(); //Var i Y-led klickar vi?
 
 			 for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++)
             { //Gå igenom hela listan
            // if (Box_check_hit(muskoordinat_x, muskoordinat_y, Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite) == true)
 				 if (Cirkular_check_hit(muskoordinat_x, muskoordinat_y, Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite) == true) 
                {//träff
 					if (Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == landsnummer)
 					{ //Rätt gissat
 					landsnamn = &quot;RÄTT!&quot;;
 					} //slut rätt gissat
 					else
 					if (Flagglista.at(flagg_i).arraynummer != landsnummer)
 					{ //Rätt gissat
 					landsnamn = &quot;FEL!&quot;;
 					} //slut rätt gissat
                }//slut på träff
              } //Slut, gå igenom hela listan
 
 
            } //vänster musknapp
 
          } //slut while 2, kontrollerar events
 
 
        uttext.SetText(landsnamn);
        uttext.SetFont(sf::Font::GetDefaultFont());
        uttext.SetSize(50);
 		uttext.SetPosition(20.f, 20.f); //placera ut texten
 
 
        /* visa upp spelet  */
 
 		for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++)
            { //Gå igenom hela listan
            if(Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.GetPosition().x &lt; 0 || Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.GetPosition().x &gt; 800 - 70) //Utanför kanten
 			 {
 			Flagglista.at(flagg_i).hastighet = Flagglista.at(flagg_i).hastighet * -1; //Vänd den
 			}
         Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.Move(Flagglista.at(flagg_i).hastighet,0); //Låt den dra iväg
          } //Slut igenom hela listan
 
 
        App.Clear(sf::Color(0, 255, 0)); //rensa allt i fönstret och ersätt med grönt
        /*rita upp spelar sprites här */
        // App.Draw(Sprite); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 
 		App.Draw(uttext); //Rita ut landsnamnet
 
 
 		for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++) 
        { //Gå igenom hela listan
 	    //Rita ut flaggorna på spelplanen
 	    App.Draw(Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite);
        } //Slut på att gå igenom hela listan
        App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
  } //while 1 slutar, slut på att spelloopen körs
 
 Flagglista.clear(); //Radera listan för att undvika minnesläckor
 
 return 0; //Sista raden för slutet
 } //Main slutar
 
 /* Fyll i funktionsbeskrivningar */
 
 //BOX**************************************************************************************'
 bool Box_check_hit(float musx, float musy, sf::Sprite &amp;maolsprite) 
 //se om vi klickat inuti flaggan
 {
 bool klickat_inuti = false; //returvärde
 double maolx = maolsprite.GetPosition().x;
 double maoly = maolsprite.GetPosition().y;
 
 //Flaggorna är 50 x 70 stora
 
 //  innanför vänster kant         innanför höger kant      innanför över kant         innanför neder kant 
 if ((musx &gt; (maolx)) &amp;&amp; (musx &lt; maolx + 70) &amp;&amp; musy  &gt; maoly  &amp;&amp; musy &lt; maoly  + 50 )
 klickat_inuti = true; //returvärde
 
 return klickat_inuti;
 }
 
 //RADIE***************************************************
 bool Cirkular_check_hit (float musx, float musy, sf::Sprite &amp;maolsprite) 
 //se om kulan träffat
 {
 bool har_traeffat = false; //returvärde
 double avstaond = 0.0; //Avståndet till spritens mittpunkter
 double traeffavstaond = 0.0; //När träffar man?
 double tempx; //sträckan i x-led
 double tempy; //sträckan i y-led
 
 //Ta fram koordinaterna 
 //musx och musy är musens koordinater
 //maolx och maoly är flaggans koordinater i mittpunkten
 //Vi måste räkna om dem från flaggans övre vänstra hörn
 double maolx = maolsprite.GetPosition().x + 35;
 double maoly = maolsprite.GetPosition().y + 25;
 
 double maol_radie = (1.4142135623730950488016887242097 * 50) / 2;
 
 //Så när träffar dem? vilket avstånd minst från varandra?
 traeffavstaond = maol_radie;
 
 if (musx == maolx  &amp;&amp; musy != maoly ) //de står på samma linje i x-led
        {
        avstaond = musy - maoly;
        if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
        har_traeffat = true;
        }
 else if (musy == maoly &amp;&amp; musx != maolx ) //de står på samma linje i y-led
       {
        avstaond = musx - maolx;
        if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
        har_traeffat = true;
       }
 else if(musx != maolx &amp;&amp; musy != maoly) //De står på olika platser både x och y
        { //Räkna med pythagoras
        tempx = musx-maolx;
        tempy = musy-maoly;
        // Räkna ut hypotenusan/avståndet genom att ta 
        // kvadratroten ur ena sträckan ^2 + andra sträckan ^2
        avstaond = sqrt ( tempx * tempx + tempy * tempy);
        if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
        har_traeffat = true;
        } //Räkna med pythagoras
 else if (musx == maolx &amp;&amp; musy == maoly) //De står på exakt samma plats
        har_traeffat = true;
 
 return har_traeffat;
 }

=== Påbyggnad ===
Hastigheten lämnar en del att önska, mycket beroende på att slumptalsgeneratorn skapr heltal och inte decimaltal. Ett sätt att komma runt det är att slumpa fram större tal och multiplicera hastigheten med ett decimaltal innan flaggan flyttas.

kod:
 //Ändra alla slumptalen genom att ändra två parametrar
 int r1, r2 =0;
 r1 = 1.0f;
 r2 = 10.0f; 
 
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(r1, r2);
 //osv........
 
 Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.Move(Flagglista.at(flagg_i).hastighet * 0.11,0); //Låt den dra iväg, obs multiplikation i x-led

Se till så att spelet börjar med Sverige så att man förstår att man skall klicka på en flagga, och att man skall klicka på SPACE för ny:
 std::string landsnamn = &quot;Träffa Sverigeflaggan - [SPACE] för ny flagga&quot;;//Namnet på landet
 int landsnummer  = 5; //= Sverige

Gör så att man inte kan byta land innan man klickat på en flagga, lägg till följande kod i SPACE nedtryckningen:
 if (landsnamn == &quot;RÄTT!&quot; || landsnamn == &quot;FEL!&quot;)
    { //innehåller inte ett land
     landsnummer  = sf::Randomizer::Random(0, 8); //Välj ett land
     if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 0)
     landsnamn = &quot;Danmark&quot;;
     // osv...         
    } //innehåller inte ett land

Byt bakgrunden till en mörkgrå färg som är tydligare att urskilja flaggorna mot:
 App.Clear(sf::Color(100, 100, 100)); //rensa allt i fönstret och ersätt med mörkgrått

Ändra fönstret så att det inte går att ändra storlek, eftersom det förvrider hela spelet:
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Gissa Nordiska flaggor&quot;, sf::Style::Close);

=== Poängräknare ===
Visa tydligt vad som händer om man gör rätt eller fel. Skapa en grön fyrkant som växer när man träffar rätt och en röd som växer om man väljer fel.
 int Raett = 0;
 int Fel = 0;
Där man byter landsnamn vid musklick får du också lägga in:
 landsnamn = &quot;RÄTT!&quot;;
 Raett = Raett + 1;
 //osv... gör likadant för fel
Skapa två rektanglar i bottnen, en grön och en röd:
 App.Draw(sf::Shape::Rectangle(0,570,10 + (Raett * 30), 580, sf::Color(0, 255, 0) )); //Grön
 App.Draw(sf::Shape::Rectangle(0,585,10 + (Fel * 30), 595, sf::Color(255, 0, 0) )); //Röd
 //Längden avgörs av Raett poäng eller Fel poäng
 //Vinst eller förlust vid 27 Raett eller Fel

Innan texten skrivs ut på spelplanen får du ändra landsnamnet till om man vann eller förlorade:
  if (Raett &gt; 26)
    landsnamn=&quot;DU VANN!&quot;;
  if (Fel &gt; 26)
    landsnamn=&quot;DU FÖRLORADE!&quot;;
  uttext.SetText(landsnamn);
 //osv...

När man sedan gått igenom hela listan av flaggor vid träff med vänster musknapp kollar vi om vi fått en träff på en flagga. Har vi det är landsnamnet samma som RÄTT! eller FEL!, annars har man missat när man klickat. Då får man straffpoäng.
 if (landsnamn != &quot;RÄTT!&quot; &amp;&amp; landsnamn != &quot;FEL!&quot;)
 Fel = Fel + 1;

=== Kod med alla ändringar ===
 //Hämta hem bild på flaggorna från:
 // http://www.biblioteken.fi/File/d8811b0a-b714-4911-a69f-d634b8b952a8/width/397/height/119/nordiskt_flaggor.jpg
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;vector&gt;
 #include &lt;string&gt;
 #include &lt;SFML\System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML\Window.hpp&gt;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 
 using namespace std; 
 
 class flagga 
 {
 public:
 //Konstruktordeklaration, definition utanför klassdeklarationen
 flagga (int  arraynummer, float hastighet, float flagga_x, float flagga_y);//startvärden
 //Destruktion
 ~flagga(){};
 
 int arraynummer; //Vilket land motsvarar den
 float  hastighet; //Hur snabb är den
 float flagga_x; // var är den i sidled i programmet
 float flagga_y; //var är den i höjdled i programmet
 sf::Sprite flaggsprite;
 };
 
 //Konstruktion av flaggor
 flagga::flagga (int  ut_arraynummer, float ut_hastighet, float ut_flagga_x, float ut_flagga_y)
 {
        arraynummer=ut_arraynummer;
        hastighet=ut_hastighet;
        flagga_x=ut_flagga_x;
        flagga_y=ut_flagga_y;
 }
 
 
 bool Box_check_hit(float musx, float musy, sf::Sprite &amp;maolsprite);
 bool Cirkular_check_hit (float musx, float musy, sf::Sprite &amp;maolsprite);
 
 int main(int argc, char **argv)
 { //Main startar
 
 /* Fyll i variabler inom main */
 double muskoordinat_x = 0.0f;
 double muskoordinat_y = 0.0f;
 unsigned int flagg_i = 0; //räknare
 int landsnummer  = 5; //Vilket land skall slumpas fram
 std::string landsnamn = &quot;Träffa Sverigeflaggan - \n[SPACE] för ny flagga&quot;; //Namnet på landet
 sf::String uttext; //Texten som skall skrivas ut på skärmen
 int flaggans_hastighet = 0.0f;
 int Raett = 0; //Hur många rätt har man?
 int Fel = 0; //Hur många fel har man?
 
 
 /* Ladda in bilden */
 sf::Image flaggbild; //skapa en tom bildhållare som heter flaggbild
 if (!flaggbild.LoadFromFile(&quot;nordiskt_flaggor.jpg&quot;)) return EXIT_FAILURE; 
 //fyll den tomma bildhållaren med bilden nordiskt_flaggor.jpg
 
 std::vector&lt;flagga&gt; Flagglista;
 
 //Lägg in flaggorna:
 int r1, r2 =0;
 r1 = 1.0f;
 r2 = 10.0f; 
 
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(r1, r2);
 Flagglista.push_back( flagga (0, flaggans_hastighet, 400.0f, 100.0f) ); //Lägger en flagga i vector(0=Danmark)
                            //0=Danmark, 10=hastighet, 400= xposition 100 = yposition
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(r1, r2);
 Flagglista.push_back( flagga (1, flaggans_hastighet, 400.0f, 150.0f) ); //Lägger en flagga i vector(1=Färöarna)
 flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(r1, r2);
  Flagglista.push_back( flagga (2, flaggans_hastighet, 400.0f, 200.0f) ); //Lägger en flagga i vector(2=Island)
  flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(r1, r2);
   Flagglista.push_back( flagga (3, flaggans_hastighet, 400.0f, 250.0f) ); //Lägger en flagga i vector(3=Finland)
        flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(r1, r2);
         Flagglista.push_back( flagga (4, flaggans_hastighet, 400.0f, 300.0f) ); //Lägger en flagga i vector(4=Norge)
         flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(r1, r2);
          Flagglista.push_back( flagga (5, flaggans_hastighet, 400.0f, 350.0f) ); //Lägger en flagga i vector(5=Sverige)
          flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(r1, r2);
           Flagglista.push_back( flagga (6, flaggans_hastighet, 400.0f, 400.0f) ); //Lägger en flagga i vector(6=Sameland)
           flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(r1, r2);
            Flagglista.push_back( flagga (7, flaggans_hastighet, 400.0f, 450.0f) ); //Lägger en flagga i vector(7=Åland)
                flaggans_hastighet = sf::Randomizer::Random(r1, r2);
                 Flagglista.push_back( flagga (8, flaggans_hastighet, 400.0f, 500.0f) ); //Lägger en flagga i vector(8=Grönland)
 
 /* skapa spelfönstret */
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Gissa Nordiska flaggor&quot;, sf::Style::Close); 
 
 
 for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++) //for istället för while eftersom vi inte vet antalet poster längre
   { //Gå igenom hela listan
        //Ge spritesen bilden och placera ut flaggorna på spelplanen
        Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetImage(flaggbild); //ge flaggbilden till spriten 
 
        //Välj ut rätt del av imagen att visa som flagga. 
        // Eftersom flaggorna har olika storlekar och lagts ut ojämt måste varje flagga 
        // beräknas för hand. Vi antar att samtliga har storlek 70x50
        if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 0)
                Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(4,2,74,52)); 
 
        if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 1)
                Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(82,2,152,52));
 
        if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 2)
                Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(155,2,225,52));
 
        if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 3)
                Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(233,2,303,52));
 
        if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 4)
                Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(322,2,392,52));
 
        if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 5) //Nästa rad
                Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(36,66,106,116));
 
        if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 6) 
                Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(124,66,194,116));
 
        if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 7) 
                Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(200,66,270,116));
 
        if ( Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == 8) 
                Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetSubRect(sf::IntRect(285,66,355,116));
 
        Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.SetPosition(Flagglista.at(flagg_i).flagga_x, Flagglista.at(flagg_i).flagga_y);
    } //Slut på att gå igenom hela listan
 
 
 while (App.IsOpened())
  { //while 1 startar, spelloopen körs
 
       sf::Event Event; //kolla om mus/tangentbord används
       while (App.GetEvent(Event))
         { //while 2, kontrollerar events
         if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? 
         App.Close(); // stäng programmet
 
         if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape)) //ESC tangent
         App.Close(); // stäng programmet
 
                  if ((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Space)) //SPACE tangent
                  {
 
 					  if (landsnamn == &quot;RÄTT!&quot; || landsnamn == &quot;FEL!&quot;)
 					  { //innehåller inte ett land
                        landsnummer  = sf::Randomizer::Random(0, 8); //Välj ett land
                        if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 0)
                        landsnamn = &quot;Danmark&quot;;
                        if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 1)
                         landsnamn = &quot;Färöarna&quot;;
                        if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 2)
                        landsnamn = &quot;Island&quot;;
                        if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 3)
                        landsnamn = &quot;Finland&quot;;
                        if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 4)
                        landsnamn = &quot;Norge&quot;;
                        if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 5)
                        landsnamn = &quot;Sverige&quot;;
                        if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 6)
                        landsnamn = &quot;Sameland&quot;;
                        if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 7)
                        landsnamn = &quot;Åland&quot;;
                        if (Flagglista[landsnummer].arraynummer == 8)
                        landsnamn = &quot;Grönland&quot;;
 					  } //innehåller inte ett land
                  }
 
                  //Var klickar vi med musen?
                  if (Event.MouseButton.Button == sf::Mouse::Left)
           { //vänster musknapp
            muskoordinat_x = App.GetInput().GetMouseX(); //Var i X-led klickar vi?
            muskoordinat_y = App.GetInput().GetMouseY(); //Var i Y-led klickar vi?
 
             for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++)
            { //Gå igenom hela listan
           if (Box_check_hit(muskoordinat_x, muskoordinat_y, Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite) == true)
                                 //if (Cirkular_check_hit(muskoordinat_x, muskoordinat_y, Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite) == true) 
               {//träff
                                        if (Flagglista.at(flagg_i).arraynummer == landsnummer)
                                        { //Rätt gissat
                                        landsnamn = &quot;RÄTT!&quot;;
 										Raett = Raett + 1;
                                        } //slut rätt gissat
                                        else
                                        if (Flagglista.at(flagg_i).arraynummer != landsnummer)
                                        { //Rätt gissat
                                        landsnamn = &quot;FEL!&quot;;
 										Fel = Fel + 1;
                                        } //slut rätt gissat
               }//slut på träff
 		     
          
             } //Slut, gå igenom hela listan
 
 			 if (landsnamn != &quot;RÄTT!&quot; &amp;&amp; landsnamn != &quot;FEL!&quot;)
 				 Fel = Fel + 1;
           } //vänster musknapp
 
         } //slut while 2, kontrollerar events
 
 	   if (Raett &gt; 26)
 		   landsnamn=&quot;DU VANN!&quot;;
 	   if (Fel &gt; 26)
 		    landsnamn=&quot;DU FÖRLORADE!&quot;;
 
       uttext.SetText(landsnamn);
       uttext.SetFont(sf::Font::GetDefaultFont());
       uttext.SetSize(50);
       uttext.SetPosition(20.f, 20.f); //placera ut texten
 
 
       /* visa upp spelet  */
 
                for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++)
           { //Gå igenom hela listan
           if(Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.GetPosition().x &lt; 0 || Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.GetPosition().x &gt; 800 - 70) //Utanför kanten
                         {
                        Flagglista.at(flagg_i).hastighet = Flagglista.at(flagg_i).hastighet * -1; //Vänd den
                        }
        Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite.Move(Flagglista.at(flagg_i).hastighet * 0.033,0); //Låt den dra iväg
         } //Slut igenom hela listan
 
 
       App.Clear(sf::Color(100, 100, 100)); //rensa allt i fönstret och ersätt med mörkgrått
       /*rita upp spelar sprites här */
       // App.Draw(Sprite); //Rita upp figuren på den yta spelaren ser
 
 	   App.Draw(sf::Shape::Rectangle(0,570,10 + (Raett * 30), 580, sf::Color(0, 255, 0) )); //Grön
 	   App.Draw(sf::Shape::Rectangle(0,585,10 + (Fel * 30), 595, sf::Color(255, 0, 0) )); //Röd
 	   
 	   //Vinst eller förlust vid 27 Raett eller Fel
                App.Draw(uttext); //Rita ut landsnamnet
 
 
                for (flagg_i=0; flagg_i &lt; Flagglista.size(); flagg_i++) 
       { //Gå igenom hela listan
            //Rita ut flaggorna på spelplanen
            App.Draw(Flagglista.at(flagg_i).flaggsprite);
       } //Slut på att gå igenom hela listan
       App.Display(); //visa upp ändringarna för användaren
 
 } //while 1 slutar, slut på att spelloopen körs
 
 Flagglista.clear(); //Radera listan för att undvika minnesläckor
 
 return 0; //Sista raden för slutet
 } //Main slutar
 
 /* Fyll i funktionsbeskrivningar */
 
 //BOX**************************************************************************************'
 bool Box_check_hit(float musx, float musy, sf::Sprite &amp;maolsprite) 
 //se om vi klickat inuti flaggan
 {
 bool klickat_inuti = false; //returvärde
 double maolx = maolsprite.GetPosition().x;
 double maoly = maolsprite.GetPosition().y;
 
 //Flaggorna är 50 x 70 stora
 
 //  innanför vänster kant         innanför höger kant      innanför över kant         innanför neder kant 
 if ((musx &gt; (maolx)) &amp;&amp; (musx &lt; maolx + 70) &amp;&amp; musy  &gt; maoly  &amp;&amp; musy &lt; maoly  + 50 )
 klickat_inuti = true; //returvärde
 
 return klickat_inuti;
 }
 
 //RADIE***************************************************
 bool Cirkular_check_hit (float musx, float musy, sf::Sprite &amp;maolsprite) 
 //se om kulan träffat
 {
 bool har_traeffat = false; //returvärde
 double avstaond = 0.0; //Avståndet till spritens mittpunkter
 double traeffavstaond = 0.0; //När träffar man?
 double tempx; //sträckan i x-led
 double tempy; //sträckan i y-led
 
 //Ta fram koordinaterna 
 //musx och musy är musens koordinater
 //maolx och maoly är flaggans koordinater i mittpunkten
 //Vi måste räkna om dem från flaggans övre vänstra hörn
 double maolx = maolsprite.GetPosition().x + 35;
 double maoly = maolsprite.GetPosition().y + 25;
 
 double maol_radie = (1.4142135623730950488016887242097 * 50) / 2;
 
 //Så när träffar dem? vilket avstånd minst från varandra?
 traeffavstaond = maol_radie;
 
 if (musx == maolx  &amp;&amp; musy != maoly ) //de står på samma linje i x-led
       {
       avstaond = musy - maoly;
       if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
       har_traeffat = true;
       }
 else if (musy == maoly &amp;&amp; musx != maolx ) //de står på samma linje i y-led
      {
       avstaond = musx - maolx;
       if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
       har_traeffat = true;
      }
 else if(musx != maolx &amp;&amp; musy != maoly) //De står på olika platser både x och y
       { //Räkna med pythagoras
       tempx = musx-maolx;
       tempy = musy-maoly;
       // Räkna ut hypotenusan/avståndet genom att ta 
       // kvadratroten ur ena sträckan ^2 + andra sträckan ^2
       avstaond = sqrt ( tempx * tempx + tempy * tempy);
       if (avstaond &lt;= traeffavstaond) //inom träffavstånd
       har_traeffat = true;
       } //Räkna med pythagoras
 else if (musx == maolx &amp;&amp; musy == maoly) //De står på exakt samma plats
       har_traeffat = true;
 
 return har_traeffat;
 }</text>
      <sha1>lj5jushrupju6bfhle3907j7natsdpa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Åttaspelet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8114</id>
    <revision>
      <id>49497</id>
      <parentid>38448</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49497</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5937" sha1="mclpp49jif7nynrpbb0oj775xoo3qfw" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Åttaspelet|2=

[[Bild:Tävlingsprogrammering-åttaspelet.png|400px|Uppställning för körningsexempel 1.]]&lt;br&gt;
''Till vänster startpositionen i det första exemplet. Pilen visar det första draget. Bilden i mitten visar ställningen efter det första draget och pilarna indikerar de återstående sju dragen som måste göras för att nå slutställningen som visas till höger.''

''Åttaspelet'' (ett småsyskon till det mer kända femtonspelet) är en typ av pussel som består av åtta kvadratiska brickor i en ram. Brickorna är numrerade från 1 till 8. Ramen rymmer 3x3=9 brickor, så det finns ett hål. Ett drag består i att man skjuter en intillliggande bricka till hålets plats. Skriv ett program som givet en startställning beräknar det minsta antalet drag som behövs för att uppnå den ordnade slutställningen som visas till höger i figuren ovan.

Programmet ska läsa in bricknumret på var och en av de 9 positionerna, eller 0 för hålet. Numren matas in i vanlig “läsordning” (översta raden först, från vänster till höger). I givna testfall kommer det alltid vara möjligt att nå slutställningen.

Tips: En godtycklig ställning är antingen olöslig (vilket inte förekommer i testfallen)
eller har en lösning med högst 31 drag.

'''Körningsexempel 1'''
 Bricka ? 1
 Bricka ? 5
 Bricka ? 2
 Bricka ? 7
 Bricka ? 0
 Bricka ? 3
 Bricka ? 8
 Bricka ? 4
 Bricka ? 6
 
 Antal drag: 8

'''Körningsexempel 2'''
 Bricka ? 3
 Bricka ? 7
 Bricka ? 8
 Bricka ? 5
 Bricka ? 4
 Bricka ? 6
 Bricka ? 2
 Bricka ? 0
 Bricka ? 1
 
 Antal drag: 27

}}
== Lösning ==

===Djupet-först-sökning===

Först uppgiftsmakarens kommentar: Tack vare att man vet att det inte behövs mer än 31 drag så kan uppgiften lösas med brute force, lämpligtvis med hjälp av en rekursiv funktion (djupet-först-sökning). Varje gång testar man att göra ett av de högst 3 möjliga dragen (observera att man aldrig flyttar samma bricka två gånger i rad, det är meningslöst och kan göra programmet slött) och rekurserar sedan från den nya positionen (se lösningen nedan). Notera att detta inte är en särskilt bra lösning, så fort spelplanen blir större kommer det ta för lång tid. Därför rekommenderas den insända bidraget längre ner på sidan som använder bredden-först-sökning istället.

Brute force-lösning:
 #include &lt;stdio.h&gt;
 #define N 3
 
 int DIR[4][2]={{1,0},{0,1},{0,-1},{-1,0}};
 int s[N][N],min;
 
 void shift(int i, int j, int ni, int nj) {
   int tmp=s[i][j];
   s[i][j]=s[ni][nj];
   s[ni][nj]=tmp;
 }
 
 void MLX(int nr, int dont) {
   int ok,i,j,pi,pj,ni,nj;
   ok=1;
   for(i=0;i&lt;N;i++) for(j=0;j&lt;N;j++) {
       if(s[i][j]!=(i*N+j+1)%(N*N)) ok=0;
       if(s[i][j]==0) {pi=i; pj=j;}
     }
   if(ok) min=nr;
   if(nr&gt;=min-1) return;
   for(i=0;i&lt;4;i++) if(i!=dont){
     ni=pi+DIR[i][0];
     nj=pj+DIR[i][1];
     if(ni&gt;=0 &amp;&amp; ni&lt;N &amp;&amp; nj&gt;=0 &amp;&amp; nj&lt;N) {
       shift(pi,pj,ni,nj);
       MLX(nr+1,3-i);
       shift(pi,pj,ni,nj);
     }
   }
 }      
 
 int main() {
   int i,j;
   for(i=0;i&lt;N;i++) for(j=0;j&lt;N;j++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;s[i][j]);    
   min=32;
   MLX(0,-1);
   printf(&quot;%d\n&quot;, min);
   return 0;
 }

=== Bredden-först-sökning ===

Antalet olika ställningar som högst kan uppstå är 9! = 362880. Så uppgiften kan med fördel lösas med BFS. Är man cool kan man beskriva en ställning med en bitmask där varje position beskrivs av 4 bitar var. Faktum är att en ställning beskrivs unikt av de 8 första brickorna, så ställningen skulle kunna rymmas i en int, men i lösningen nedan använder vi en long istället för enkelhetens skull. I lösningen nedan betraktas nedre högra rutan som index 0 och övre vänstra som index 8.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class EightGame
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in);

		//Placerar ut brickorna på brädet.
		long start = 0;
		for(int i = 0; i&lt;9; i++)
		{
			System.out.print(&quot;Bricka ? &quot;);
			start = (start&lt;&lt;4) + scan.nextInt();
		}

		//Letar rätt på var den tomma rutan finns.
		int pos = 0;
		for(long i = start; (i&amp;15)!=0; i&gt;&gt;=4) ++pos;

		//Här spar vi alla besökta positioner.
		HashSet &lt;State&gt; vis = new HashSet &lt;State&gt; ();
		State s = new State(start,0,pos);
		vis.add(s);

		//Kö för bredden-först-sökning.
		LinkedList &lt;State&gt; qu = new LinkedList &lt;State&gt; ();
		qu.add(s);

		while(true) //BFS
		{
			s = qu.pop();
			if(s.board==0x123456780L) //Är vi klara?
			{
				System.out.println(&quot;\nAntal drag: &quot; + s.mvs);
				break;
			}

			start = s.board; pos = s.pos; //Återanvänder variabler. :D

			State tmp;
			if(pos&lt;6) //Flyttar tomma rutan upp.
			{
				tmp = new State(move(start,pos+3,pos), s.mvs+1, pos+3);
				if(vis.add(tmp)) qu.add(tmp);
			}
			if(pos&gt;2) //Flyttar ned.
			{
				tmp = new State(move(start,pos-3,pos), s.mvs+1, pos-3);
				if(vis.add(tmp)) qu.add(tmp);
			}
			if(pos%3&gt;0) //Flyttar höger.
			{
				tmp = new State(move(start,pos-1,pos), s.mvs+1, pos-1);
				if(vis.add(tmp)) qu.add(tmp);
			}
			if(pos%3&lt;2) //Flyttar vänster.
			{
				tmp = new State(move(start,pos+1,pos), s.mvs+1, pos+1);
				if(vis.add(tmp)) qu.add(tmp);
			}
		}
	}

	//board = brädet
	//from = positionen för brickan vi vill flytta
	//to = positionen för den tomma rutan
	//Flyttar en bricka till den tomma rutan.
	private static long move(final long board, int from, int to)
	{
		from &lt;&lt;= 2; //from*4
		to &lt;&lt;= 2;
		final long mask = 0xFL&lt;&lt;from;
		return (board&amp;mask)&gt;&gt;from&lt;&lt;to|board&amp;~mask;
	}

	private static class State
	{
		//Spelbrädet
		final long board;

		//Antal drag och positionen för den tomma rutan.
		final int mvs, pos;

		State(long b, int m, int p)
		{
			board = b; mvs = m; pos = p;
		}

		public int hashCode()
		{
			return (int)board;
		}

		public boolean equals(Object o)
		{
			return ((State)o).board==board;
		}
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>mclpp49jif7nynrpbb0oj775xoo3qfw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Fotbollsmatchen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8115</id>
    <revision>
      <id>50081</id>
      <parentid>49464</parentid>
      <timestamp>2021-03-07T12:35:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>78.69.121.4</ip>
      </contributor>
      <comment>Ta bort tidigare klotter</comment>
      <origin>50081</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3948" sha1="9lugudu49j4d6jny8gs86zpoy18q2ma" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Fotbollsmatchen|2=
Två lag ska spela en fotbollsmatch, och vi ska räkna ut sannolikheten att lag 1 vinner över lag 2.

Fotbollsplanen som de spelar på är inte symmetrisk, utan målen är olika stora, så vilken planhalva man har kan vara avgörande för resultatet. Samtidigt är givetvis inte nödvändigtvis heller de två lagen exakt lika starka. Lagen spelar tills något av lagen har gjort n mål och då har detta lag vunnit. Du får givet i indata sannolikheten att lag 1 gör nästa mål. Denna sannolikhet beror endast på vilken planhalva laget spelar på.

Spelarna kom på att man kan kompensera orättvisan med planhalvorna genom att växelvis byta planhalva. Man bestämde att efter att något lag gjort 5 mål byter man planhalva, sedan byter man tillbaka vid 10, återigen vid 15, 20, 25 o.s.v.. Lag 1 börjar alltid spela på planhalva 1. Notera att man alltså granskar maxvärdet av lagens mål, inte summan! T.ex. byter man inte då det blir (3-2), utan vid t.ex. (5-2). Inte heller vid (5-5), utan först vid t.ex. (7-10).

Programmet ska fråga efter heltalet n (där 1 ≤ n ≤ 100), antalet mål ett lag måste göra innan det vinner. Därefter ska det fråga efter flyttalet P1, sannolikheten att lag 1 gör nästa mål när de har planhalva 1, och slutligen efter flyttalet P2, sannolikheten att lag 1 gör nästa mål när de har planhalva 2. Självklart gäller att 0 ≤ P1, P2 ≤ 1. Observera att sannolikheten att lag 2 gör nästa mål lätt kan beräknas: den är 1 − P1 eller 1 − P2, beroende på om lag 1 spelar på planhalva 1 eller 2. Programmet ska skriva ut sannolikheten att lag 1 vinner matchen. Formatet spelar ingen roll men svaret ska vara korrekt med minst 6 decimaler.  

=== Körningsexempel 1 === 
 n ? 1
 P1 ? 0.55
 P2 ? 1.0
 
 Svar: 0.55

Här spelar det ingen roll att lag 1 är överlägsna på den andra planhalvan, i och med att de bara spelar tills det blivit ett mål.

=== Körningsexempel 2 ===
 n ? 6
 P1 ? 0.55
 P2 ? 1.0
 
 Svar: 1.0

Man byter sida när ändra laget har hälften av sina spelare kvar.

=== Körningsexempel 3 ===
 n ? 17
 P1 ? 0.75
 P2 ? 0.3
 
 Svar: 0.5819179

}}

== Lösning ==
En förhållandevis enkel sista uppgift.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.util.*;

public class Fotboll
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		Scanner scan = new Scanner(System.in).useLocale(Locale.US); //Så att flyttal med punkt läses.

		System.out.print(&quot;n ? &quot;);
		final int n = scan.nextInt();
		System.out.print(&quot;P1 ? &quot;);
		final double P1 = scan.nextDouble();
		System.out.print(&quot;P2 ? &quot;);
		final double P2 = scan.nextDouble();

		//p[i][j] = sannolikheten att vi når ställningen i:j.
		//Där i är lag 1:s mål och j lag 2:s mål.
		double [][] p = new double [n+1][n+1];

		//Att vi når 0:0 är säkert.
		p[0][0] = 1;

		//Fyller i matrisen på diagonalen.
		for(int tot = 1; tot&lt;2*n; tot++) //tot = totala antalet mål.
		for(int t1 = 0; t1&lt;=tot &amp;&amp; t1&lt;=n; t1++) //t1 = lag 1:s mål.
		{
			int t2 = tot - t1; //lag 2:s mål.
			if(t2&gt;n) continue; //fler än n mål är ej OK.

			//Vi kan nå t1:t2 på två sätt.
			//Antingen gör lag 1 mål, givet ställningen (t1-1):t2.
			//Eller så gör lag 2 mål, givet ställningen t1:(t2-1).
			//(Math.max(x,y)/5&amp;1)==0 avgör vilken planhalva lag 1 hade vid föregående ställning.
			//Är antalet mål om fem som passerat jämnt, så har lag 1 planhalva 1, annars planhalva 2.
			//Matchen är dessutom avslutad om något lag gjort n mål.
			if(t1&gt;0 &amp;&amp; t2&lt;n) p[t1][t2] += (Math.max(t1-1,t2)/5&amp;1)==0 ? p[t1-1][t2]*P1 : p[t1-1][t2]*P2;
			if(t2&gt;0 &amp;&amp; t1&lt;n) p[t1][t2] += (Math.max(t1,t2-1)/5&amp;1)==0 ? p[t1][t2-1]*(1-P1) : p[t1][t2-1]*(1-P2);
		}

		double svar = 0;
		//Summerar sannolikheterna för alla ställningar där lag 1 vinner.
		for(int i = 0; i&lt;n; i++) svar += p[n][i];

		System.out.println(&quot;\nSvar: &quot; + svar);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>9lugudu49j4d6jny8gs86zpoy18q2ma</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-åttaspelet.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8116</id>
    <revision>
      <id>33266</id>
      <timestamp>2012-02-07T21:56:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>33266</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Flygbolaget</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8117</id>
    <revision>
      <id>33274</id>
      <timestamp>2012-02-09T00:19:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>188.62.95.239</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{proguppgift|Flygbolaget|2= Bo Arding har startat ett flygbolag. Han har en tabell som visar hur lång tid det tar att flyga mellan olika flygplatser, och han har redan skapa...'</comment>
      <origin>33274</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4041" sha1="o6ff7wp66lcq4qh4h9l78pe2268qeze" xml:space="preserve">{{proguppgift|Flygbolaget|2=
Bo Arding har startat ett flygbolag. Han har en tabell som visar hur lång tid det tar att flyga mellan olika flygplatser, och han har redan skapat en tidtabell för vilka sträckor bolaget ska trafikera och när flighterna (turerna ska avgå). Nu återstår bara en detalj: att köpa flygplan. Till sin förvåning upptäcker han att det är ganska dyrt med flygplan, så han vill inte köpa fler än nödvändigt. Skriv ett program som hjälper Bo att beräkna det minsta antalet flygplan som behövs för att flyga alla flighter (turer) i tidtabellen.

Vi tittar på alla fighter som avgår under ett dygn. Du kan anta att flygplanen befinner sig på vilka flygplatser du vill när dygnet börjar. Alla flygtider inkluderar in- och avlastning så en ny flight kan avgå vid samma tidpunkt som en annan anländer och ändå använda samma flygplan.

[[Bild:Tävlingsprogrammering-flygbolaget.png|200px|Flighterna i exemplet]]&lt;br&gt;
&lt;small&gt;''Flighterna i exemplet färgade enligt en tänkbar uppdelning: ett flygplan kan köra de röda, ett kan köra de blåa och ett kan köra de gröna flighterna. I allmänhet kan det gå flera flighter mellan två flygplatser.''&lt;/small&gt;

===Indata===

På första raden står två heltal: antalet flygplatser (2 ≤ N ≤ 100) och antal flighter (turer) under dagen (1 ≤ M ≤ 500). Sedan följer N rader med N heltal på varje rad: en &quot;avståndstabell&quot; där det j:te talet på den i:te raden (Dij) anger hur många minuter det tar att flyga från flygplats i till flygplats j. Samma sträcka kan ta olika tid i olika riktningar, men tar alltid minst en minut. Talen på diagonalen är alltid 0 och varje triplett (i,j,k) av flygplatser uppfyller triangelolikheten, d.v.s. D&lt;sub&gt;ij&lt;/sub&gt; + D&lt;sub&gt;jk&lt;/sub&gt; ≥ D&lt;sub&gt;ik&lt;/sub&gt;. Slutligen följer M rader som beskriver flighterna. Varje rad består av tre heltal A, B och T, som anger att en flight ska gå från flygplats A till flygplats B vid tidpunkten T, räknat i minuter från midnatt (1 ≤ A,B ≤ N och 1 ≤ T ≤ 1440, d.v.s. ett dygn).

===Utdata===

En rad med ett heltal, det minimala antalet flygplan som behövs för att genomföra de planerade flighterna.

===Exempel: Indata===

 6 7
 0 150 50 110 45 120
 145 0 180 90 60 80
 50 160 0 40 38 45
 110 90 37 0 50 20
 47 60 40 52 0 65
 120 80 40 20 60 0
 1 2 170
 6 5 400
 5 4 470
 2 6 318
 4 3 520
 3 6 700
 2 1 25

===Exempel: Utdata===

 3

}}

==Lösning==
Här gäller det att inse att om det kommit in ett flygplan till en flygplats så ska det skickas iväg på första möjliga flight därifrån. Det kan aldrig vara bättre att &quot;spara&quot; ett plan till nästa flight för då måste man ju ta ett &quot;nytt&quot; plan istället, d.v.s. en garanterad utgift. Detta är alltså ett exempel där en girig (greedy) algoritm fungerar.

I praktiken behöver man inte ens simulera förloppet, det räcker att para ihop de ankommande flygplanen med första bästa avgående flight. Om det går att göra ''nm'' sådana par, så behövs det ''M-nm'' flygplan.

Lösning i C:
 #include &lt;stdio.h&gt;
 #define MAXN 1000
 #define MAXF 1000
  
 int main() {
   int N,M,i,j,nm,bra,d[MAXN][MAXN], from[MAXF],to[MAXF],dep[MAXF],taken[MAXF];
   scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;N,&amp;M);
   for(i=0;i&lt;N;i++) for(j=0;j&lt;N;j++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;d[i][j]);
   for(i=0;i&lt;M;i++) {
     scanf(&quot;%d %d %d&quot;, &amp;from[i], &amp;to[i], &amp;dep[i]); from[i]--; to[i]--;
     taken[i]=0;
   }
   nm=0;
   for(i=0;i&lt;M;i++) {   {{komm|//Loopa över de ankommande flighterna}}
     bra=-1;
     for(j=0;j&lt;M;j++) if(i!=j &amp;&amp; !taken[j]) {      {{komm|//Loopa över de avgående flighterna}}
       if(to[i]==from[j] &amp;&amp; dep[i]+d[from[i]][to[i]]&lt;=dep[j] &amp;&amp; (bra==-1 || dep[j]&lt;dep[bra])) 
         bra=j;   {{komm|//Om den passar och är den hittills tidigaste funna flighten så spara den i bra}}
     }
     if(bra!=-1) {
       nm++;           {{komm|//Ännu en matchning hittad}}
       taken[bra]=1;     {{komm|//Markera den avgående flighten som tagen så den inte kan användas igen}}
     }
   }
   printf(&quot;%d\n&quot;, M-nm);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>o6ff7wp66lcq4qh4h9l78pe2268qeze</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-flygbolaget.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8118</id>
    <revision>
      <id>33275</id>
      <timestamp>2012-02-09T00:20:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>33275</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Starta företag</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8119</id>
    <revision>
      <id>33278</id>
      <parentid>33277</parentid>
      <timestamp>2012-02-09T12:50:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rolfchrister</username>
        <id>3140</id>
      </contributor>
      <origin>33278</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="249" sha1="mvyjp18erbqo8465xljxnuaqzif5o8y" xml:space="preserve">::::::'''I Sverige startades över 4000 nya företag år 2011.'''
&lt;br /&gt;&lt;big&gt;V&lt;/big&gt;ill du starta ett företag och vill ha råd om hur du går till väga finner du några bra tips här!
&lt;br /&gt;
'''* Affärsidé'''&lt;br /&gt;
&lt;big&gt;S&lt;/big&gt;ervicebutik.&lt;br /&gt;</text>
      <sha1>mvyjp18erbqo8465xljxnuaqzif5o8y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/C++ headerfiler och cpp filer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8120</id>
    <revision>
      <id>38535</id>
      <parentid>33842</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:19:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38535</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6259" sha1="c2bw5hnglxbekz74osssfgvdxzpe730" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

''Det finns bättre böcker som beskriver hur man länkar in filer i projekt. Detta dokument är bara en enkel lathund för hur man gör i korthet. Det förutsätter användning av Visual C++ 2010 express.''

Istället för att skriva all kod i ett enda dokument kan du ta för vana att skriva funktionerna  i ett dokument och funktionsdeklarationerna i ett annat. Största fördelen med det är att du kan återanvända funktionerna i andra projekt utan att behöva skriva om dem.

Skapa ett helt nytt  projekt i konsollfönstret som heter linktest:

Radera all kod i linktest.cpp där main finns, istället skriver du:
 //linktest.cpp
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt; 
 #include &quot;add.h&quot; // Detta läser in  deklarationen för add() 
   
 int main() 
 {
 using namespace std;     
 cout &lt;&lt; &quot;Summan av 3 och 4 = &quot; &lt;&lt; add(3, 4) &lt;&lt; endl;     
 return 0; 
 }


==Lägg till headerfil ==

Titta på ”Solution Explorer” längs vänsterkanten. Högerklicka på rubriken [Header Files]. Välj [Add] sedan [New Item]. I fönstret som kommer upp väljer du [Header File]. Döp den till add.h och spara alltihop.
Klicka på add.h i ”Solution Explorer” och du får fram ett helt tomt kodfönster. I det skriver du:
//linktest.h
 #ifndef ADD_H //Unikt ord. Ser till så att den bara laddas en gång
 #define ADD_H   
 int add(int x, int y); // funktionsprototyp för add.h   
 #endif
 

== Lägg till Sourcefil ==

Titta på ”Solution Explorer” längs vänsterkanten. Högerklicka på rubriken [Source Files]. Välj [Add] sedan [New Item]. I fönstret som kommer upp väljer du [C++ File (.cpp)]. Döp den till add.cpp och spara alltihop.
Klicka på add.cpp i ”Solution Explorer” och du får fram ett helt tomt kodfönster. I det skriver du:
 //linktest.cpp
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &quot;add.h&quot;
 int add(int x, int y) 
 {     
 return x + y; 
 }

== Vad händer? ==
* I ditt huvudprogram länkar du in informationen om funktionen add med
 #include &quot;add.h&quot;
precis som du skulle ha gjort om du angivit funktionsdeklarationen i main om du enbart använt en enda kodsida för alltihop.
* I add.h har du ett unikt ord, som standard filnamnet men med ett underscore istället för punkt, detta för att förhindra att filen blir inläst flera gånger av olika funktioner. En gång räcker. Där står funktionsdeklarationen, på samma sätt som du skulle ha lagt in den innan main i ett vanligt program med en enda kodsida.
* I add.cpp finns själva funktionen, precis på samma sätt som du skulle ha lagt in den efter main i ett vanligt program med en enda kodsida. Vi anropar add.h från add.cpp för att ha en koppling mellan funktionsdeklarationen och funktionsbeskrivningen.

(Källa: http://www.learncpp.com/cpp-tutorial/19-header-files/ )

==Med klasser==

Naturligtvis kan man göra likadant med klassers deklarationer och definitioner.

Byt ut koden i linktest.cpp till:
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt; 
 #include &quot;add.h&quot; // Detta läser in  deklarationen för add() 
 using namespace std;
 
 int main()
 {
     student bob;
     cout &lt;&lt;bob.id;
     return 0;
 }

Byt ut koden i add.h till:
 #ifndef INCLUDED_S_H
 #define INCLUDED_S_H
 
 class student
 {
  public:
    int id;
    student();
 };
 
 #endif

Byt slutligen ut koden i add.cpp till:
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &quot;add.h&quot;
 student::student()
 {
    id = 1;
 }

==Vad händer?==
* I add.h har vi själva beskrivningen av klassen
* I add.cpp finns beskrivningen av de funktioner som klassen använder sig av.
* I huvudprogrammet skapas en ny instans av klassen student som döps till bob, därefter anropas funktionen från add.cpp.
(Källa: http://www.tek-tips.com/viewthread.cfm?qid=1310604 )

== Utan VC++ filer==
Om du vill kompilera utan förkompilerade filer som är anpassade enbart för visual c++ höger klickar du på projektets namn i &quot;Solution Explorer&quot; och välj &quot;Properties&quot; längst ner. Välj sedan:
 [C/C++]
   [Precompiled Headers]
På översta raden i högra fönstret med rubriken [Precompiled Headers] ändrar du värdet från '''Use (Y/u)''' till '''Not Using Precompiled Headers'''. 

Därefter kan du plocka bort samtliga:
 #include &quot;stdafx.h&quot;
i dina programfiler, samtliga fel kopplade till include-satsen bör också försvinna.


==Att komma åt klasser i headerfiler==

Det är en sak att skicka in variabler mellan header och sourcefiler. En helt annan sak om du skall hantera klasser och klassinstanser mellan olika filer. Här är ett exempel på hur du kan göra om en klass skall användas som parameter i en funktion som ligger i en separat fil:

Skapa först en headerfil. I det här exemplet kan du kalla den student.h Detta för att den här förklaringen skall fungera med kapitlet om hur man använder klasser i funktioner (så att jag slipper skriva samma sak på olika ställen :)

 #ifndef student_H //Unikt ord. Ser till så att den bara laddas en gång
 #define student_H 
 //OBS klasser som används i funktioner måste definieras här
 //istället för i main.  
 class student
 {
 public:
 char name[20];
 int num;
 float score[3];
 };
 
 //Funktionen som använder klassen måste finnas efter class-deklarationen
  void print(class student &amp;p); // funktionsprototyp för att skriva ut klassens värden  
 #endif

Lägg därefter till en .cpp fil som du döper till student.cpp

 //student.cpp
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &quot;student.h&quot; //Koppling måste finnas
 #include &lt;iostream&gt; //Annars fungerar inte std::
 
 void print(class student &amp;p)
 {
  std::cout&lt;&lt;p.num&lt;&lt;std::endl;
  std::cout&lt;&lt;p.name&lt;&lt;std::endl;
  std::cout&lt;&lt;p.score[0]&lt;&lt;std::endl;
  std::cout&lt;&lt;p.score[1]&lt;&lt;std::endl;
  std::cout&lt;&lt;p.score[2]&lt;&lt;std::endl;
  std::cout&lt;&lt;&quot; &quot;&lt;&lt;std::endl;
 }


Slutligen, i main fyller du i:
 
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt; 
 #include &quot;student.h&quot; // Detta läser in  funktionerna
 
 int main() 
 {
 //using namespace std;     
    
 setlocale(LC_ALL, &quot;swedish&quot;); //svenska tecken vid cout
 
 class student stu; //Skapa en klassinstans som döps till stu
 stu.num=12345; //ge stu ett nummer
 strcpy_s(stu.name,&quot;Jöns-Åke&quot;); //Ge stu ett namn
 stu.score[0]=67.5f;
 stu.score[1]=89;
 stu.score[2]=78.6f;
 
 //Kör funktionen i student.cpp
 print(stu); 
 
 return 0; 
 }</text>
      <sha1>c2bw5hnglxbekz74osssfgvdxzpe730</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Nätverksprogrammering 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8121</id>
    <revision>
      <id>38564</id>
      <parentid>33303</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:25:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38564</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4768" sha1="9rvy4j87ou5ada5vjcosvelo20x8lft" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

==Chatt i UDP==

En chatt fungerar ungefär på samma sätt som när man skickar meddelanden mellan olika spel i ett nätverk. Det du behöver är egentligen bara att veta vilket IP-nummer mottagaren har. Ditt eget behövs inte. Du måste dessutom välja en port som inte används av andra program. Som standard används port nummer 4567. Utöver det behöver du ställa in din dators brandvägg för att kunna släppa igenom ditt program in- och ut ur nätverket.

Koden här nedanför är i grunden stulen, men redigerad och ändrad för att bli lättare att förstå. Den fungerar som gamla tiders walkie-talkie. Endera väntar man på meddelanden eller så tar man emot meddelanden. Buffern är 128 inklusive \0 tecknet i slutet. Skriver du ett meddelande som är mer än 127 tecken kraschar programmet. Våra svenska tecken åÅäÄöÖ fungerar bra, av någon anledning, det fungerar aldrig annars så det är bara att tacka och ta emot.

===Varför inte båd sända och ta emot samtidigt?===

Ja varför inte? det är vad man är van vid. Enklaste förklaringen är att vi måste ha mer avancerad kod då. Den här koden är bara för att förklara de allra enklaste sätten att få datorer att tala med varandra.

=== Min dator har ett annat IP nummer än 192.168.x.x eller 10,100.x.x eller 169.254.x.x===

Då tittar du på fel IP-nummer. Börja med att söka upp ditt lokala IP-nummer (som INTE är 127.0.0.1) och använd det i koden. Tanken är att du skall kunna chatta med datorer inom samma lokala nätverk (t.ex. en skola eller i samma hus). Du borde få upp din lokala adress direkt när programmet startar (se koden här nedanför).

=== Hur kommer alla datorer åt programmet?===

*Kompilera ditt projekt i ''release mode'' genom att ändra flervalsrutan i överkanten från ''debug'' till ''release''.
*Efter det skall du ha en .exe fil i en map som heter [Release] i ditt projekt. Kopiera den till en nätverksmapp som alla i nätverket kommer åt.
*I den mappen måste du även ha filerna: '''msvcp100.dll''' och '''msvcr100.dll''' som ligger i Windowskatalogen i den dator som du skapat programmet, om du skapat programmet med hjälp av Visual C++.
*Låt alla användare köra programmet direkt från mappen, det är så litet att alla borde kunna göra det utan att behöva kopiera det till sin egen dator.

== Färdig kod ==
 
 //Originalkoden kommer från forumet på SFML:s hemsida
 // http://www.sfml-dev.org/forum/viewtopic.php?t=5002
 
 #include &lt;SFML/Network.hpp&gt; 
 #include &lt;iostream&gt; 
 #include &lt;string&gt; //Behövs för att skicka strings
 using namespace std; 
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 
 //Funktionerna
 void sendMsg ();
 void getMsg ();
 
 int main (int argc, char **argv)
 { 
   bool sluta = false; //Driver loopen
   char janej = 'n'; //Om n, fortsätt
   char ch; //för att välja skicka eller ta emot
 
   //Visa upp lokal adress, troligen 192.168.x.x eller 10.100.x.x eller 169.254.x.x
   sf::IPAddress Address1 = sf::IPAddress::GetLocalAddress();
   std::string IP1 = Address1.ToString();
   std::cout&lt;&lt;&quot;Din egen lokala IP-adress = &quot; &lt;&lt; IP1 &lt;&lt; std::endl;
 
   while (sluta == false)
   { //while loop
   cout &lt;&lt; &quot;Skicka meddelande (S/s), ta emot meddelande (T/t) : &quot;; 
   cin &gt;&gt; ch; 
 
   if (ch == 'S' || ch == 's') 
   { 
      sendMsg(); 
   } 
   else if (ch == 'T' || ch == 't') 
   { 
      getMsg(); 
   } 
 
    cout &lt;&lt; &quot;Vill du avsluta? J/N: &quot;; 
    cin &gt;&gt; janej; 
 
    if (janej == 'j' || janej == 'J')
      {sluta = true;}
    else
      {sluta = false;}
 
   } //while loop
   return 0;
 } 
 
 //Funktion för att skicka meddelande
 void sendMsg () 
 { 
   string ip = &quot; &quot;; 
   char msg[] = &quot;Testmeddelande som inte skall synas.&quot;; 
 
   cout &lt;&lt; &quot;Fyll i mottagarens IP nummer: &quot;; 
   cin &gt;&gt; ip;  //Ip adress som skall få meddelandet
 
   cout &lt;&lt; &quot;Skriv meddelandet: &quot;; 
   cin &gt;&gt; msg; //Meddelandet som skall skickas
 
   sf::IPAddress Address1(ip); //ditt IP nummer
   sf::SocketUDP Socket; //En socket som får port 4567 här nedanför
    
   if (Socket.Send(msg, sizeof(msg), ip, 4567) != sf::Socket::Done) 
   { 
      cout &lt;&lt; &quot;Error, kan inte skicka meddelandet...\n&quot;; 
   } 
 } 
 
 //Funktion för att ta emot meddelande
 void getMsg () 
 { 
   sf::SocketUDP Socket; 
 
   if (!Socket.Bind(4567)) 
   { 
       cout &lt;&lt; &quot;Error, kan inte binda port 4567...\n&quot;; 
   } 
 
   char Buffer[128]; 
   std::size_t Received; 
   sf::IPAddress Sender; 
   unsigned short Port; 
   if (Socket.Receive(Buffer, sizeof(Buffer), Received, Sender, Port) != sf::Socket::Done) 
   { 
      cout &lt;&lt; &quot;Error, kan inte skicka meddelandet...\n&quot;; 
   } 
 
   cout &lt;&lt; Sender &lt;&lt; &quot;:&quot; &lt;&lt; Port &lt;&lt;endl; 
 
   cout &lt;&lt; Buffer &lt;&lt;endl; 
 }</text>
      <sha1>9rvy4j87ou5ada5vjcosvelo20x8lft</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Spellistan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8122</id>
    <revision>
      <id>38427</id>
      <parentid>33309</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:06:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38427</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3834" sha1="sqqls53tni73ix44h49gqkz49saqcr0" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Spellistan|2=
Du vill göra din egen musikspellista. Du börjar med att skaffa n låtar som du aldrig hört innan (numrerade från 1 till n). Sedan lyssnar du igenom låtarna och tar bort dem du inte tycker om. Nu har du en färdig spellista!

Du vill dock inte lyssna igenom låtarna sekventiellt, utan i slumpad ordning. Du bestämmer dig för följande deterministiska slumpalgoritm. Du börjar med ett tal x&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt; och en modulator M och beräknar sedan fram resterande tal med följande formel:

x&lt;sub&gt;n+1&lt;/sub&gt; = x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; mod M

Du låter nu talet xi avgöra den i:te låten du ska lyssna på genom att starta från den första kvarvarande låten och trycka framåt xi gånger (efter den sista kommer du tillbaka till den första o.s.v.). Observera att det är x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; som avgör vilken den första låten blir.

Antaget att du vet vilka m låtar du kommer ogilla i förväg, skriv ett program som tar reda på i vilken ordning dessa kommer tas bort från spellistan samt hur många låtar du hinner lyssna på tills spellistan är färdig.
Indata

Indata består av tre rader. På första raden står de två heltalen x&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt; och M, som beskriver slumpalgoritmen (0 ≤ x&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt; &lt; M ≤ 100000). På andra raden står de två heltalen n och m, antalet låtar totalt och antalet låtar som ska tas bort (0  ≤  m  &lt;  n  ≤  100). På den tredje raden står m unika heltal mellan 1 och n, numren på de låtar som du inte gillar.
Utdata

Utdatan ska bestå av 2 rader. Den första ska innehålla alla m låtnumrena i den ordning de togs bort, och den sista raden ska innehålla det totala antalet låtar du har lyssnat på när den sista låten tagits bort. I samtliga testfall kommer detta antal vara under 10000.

===Exempel: Indata===

 3 19 
 4 3
 1 4 3

===Exempel: Utdata===

 3 4 1
 5

===Exempel: Förklaring===

Slumpalgoritmen ger talen 9, 5, 6, 17, 4, 16, 9... Vidare har vi 4 låtar varav vi ogillar 3. Notera att vi har hunnit lyssna på den omtyckta låten 2 gånger innan den sista dåliga låten elimineras och vi är klara (vi lyssnade på låtarna i ordningen 2, 2, 3, 4, 1).

}}

==Lösning==

Här är det bara att simulera processen. Det finns dock två viktiga saker att tänka på. Dels kan det uppstå overflow om man gör operationen x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;*x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; med vanliga 32-bitars heltal, så man måste använda 64-bitars heltal (detta var lite olyckligt eftersom det inte fanns något exempel som visade detta). Dels kan programmet ta för lång tid  om man verkligen simulerar att man trycker sig fram x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; gånger. Detta är dock lätt avhjälpt eftersom man kan hålla koll på hur många låtar K man har kvar, och då räcker det att trycka fram x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; mod K gånger.

Lösning i C:
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   int x0,M,n,m,i,j,k,tot,stat[100];      {{komm|1=//stat[i]=0 för bra låtar, 1 för dåliga låtar som är kvar och 2 för dåliga låtar som är borttagna}}
   long long x;
   scanf(&quot;%d %d %d %d&quot;, &amp;x0, &amp;M, &amp;n, &amp;m);
   for(i=0;i&lt;n;i++) stat[i]=0;   
   for(i=0;i&lt;m;i++) {
     scanf(&quot;%d&quot;,&amp;k);
     stat[k-1]=1;   
   }
   k=n;   {{komm|//Håll reda på antal låtar kvar}}
   x=x0;
   tot=0;
   while(k&gt;n-m) {     {{komm|//Så länge vi inte tagit bort alla m dåliga}}
     x=(x*x)%M;      {{komm|//Generera ett nytt slumptal}}
     i=j=0;    
     while(1) {       {{komm|//Loopa fram tills vi hittat x%k låtar som inte är borttagna}}
       if(stat[i]&lt;2) { 
         if(j==x%k) break;
         j++;
       }
       i++;
     }
     if(stat[i]==1) {   {{komm|//Om den var dålig så ta bort den}}
       stat[i]=2;
       printf(&quot;%d &quot;,i+1);
       k--;
     }
     tot++;    {{komm|//Öka antalet lyssnade låtar}}
   }
   printf(&quot;\n%d\n&quot;,tot);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>sqqls53tni73ix44h49gqkz49saqcr0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Poker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8123</id>
    <revision>
      <id>38414</id>
      <parentid>33310</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:04:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38414</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6968" sha1="q6htp2ub92bpuskaddolik1cox7lfst" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Poker|2=
Poker är ett kortspel som spelas med en vanlig kortlek där vardera av de 52 korten har en av fyra &quot;färger&quot; och en av 13 valörer, från 1 till 13. Man har alltid fem kort på handen, och dessa kort brukar kallas en &quot;pokerhand&quot;. Spelet går ut på att få en så &quot;bra&quot; hand som möjligt, där en hand värderas enligt en speciell skala. (I verkligheten handlar spelet mer om att värdera chansen att man har bättre hand än motspelarna men det behöver vi inte bekymra oss om här.) Man förändrar handen genom att slänga ett valfritt antal av sina kort (0, 1, 2, 3, 4 eller 5 stycken) och ta upp lika många nya från toppen av den återstående kortleken. Ett sådant byte av valfritt antal kort kallar vi för en &quot;omgång&quot;. De åtta handtyper som finns är:

# Par: minst två kort av samma valör
# Två par: minst två kort av en valör och minst två kort av en annan valör
# Triss: minst tre kort av samma valör
# Stege: alla fem korten med valörer i följd, t.ex. 1,2,3,4,5 eller 7,8,9,10,11. (men inte t.ex. 10,11,12,13,1)
# Färg: alla fem korten av samma färg
# Kåk: tre kort av en valör och två av en annan valör
# Fyrtal: fyra kort av samma valör
# Färgstege: en stege där alla korten har samma färg

Observera att med våra definitioner kan man exempelvis räkna en triss som ett par om man så önskar.

Kurt spelar ofta poker med sig själv. Han är besatt av att räkna ut hur många omgångar han minst måste byta kort i sin pokerhand för att uppnå olika handtyper, om han vet hur korten ligger ordnade i kortleken. Skriv ett program som, givet hans starthand och ordningen på korten i kortleken, räknar ut detta åt honom.

=== Indata ===

52 rader med en bokstav och ett tal på varje rad, separerade med blanksteg. Varje rad beskriver ett kort. Bokstaven kan vara R, S, H eller K och anger kortets färg, medan talet ligger i intervallet 1 till 13 och anger kortets valör. De fem första raderna beskriver de fem korten Kurt har i sin starthand. De återstående raderna beskriver övriga kort i den ordning de ligger i kortleken. Den sjätte raden beskriver alltså det första kortet han kan byta till sig o.s.v. Varje möjligt kort återfinns exakt en gång.

=== Utdata ===

En rad med 8 heltal, antalet bytesomgångar som behövs för att uppnå var och en av de åtta handtyperna i listan ovan (i denna ordning). Talet 0 betyder att starthanden redan är av denna handtyp.

=== Exempel: Indata ===
 R 1
 S 10 
 H 10
 K 8
 R 3
 K 4
 S 3
 K 1
 R 6
 S 9
 H 3
 R 8
 S 5
 S 12
 R 10
 S 2
 K 9
 H 11
 H 4
 R 5
 H 6
 R 11
 K 12
 H 12
 S 7
 H 2
 K 10
 R 13
 R 4
 K 13
 S 4
 S 1
 H 9
 S 13 
 K 7
 H 13
 H 5
 K 3
 R 2
 K 5
 H 8
 K 2
 K 11
 H 1
 R 7
 S 11
 S 6
 S 8
 K 6
 R 9
 H 7
 R 12

=== Exempel: Utdata ===

 0 1 2 4 3 3 7 11 

=== Exempel: Förklaring ===

Kurt har redan par i 10:or. För att få två par byter han 1:an och 8:an och får en 4:a och en andra 3:a. För att få triss slänger han däremot sitt par och samlar bara på 3:or. Och så vidare...
}}


== Lösning ==

Antalet pokerhänder man kan bilda från en vanlig kortlek, (52 över 5), är faktiskt &quot;bara&quot; 2 598 960. Därför är det lättaste sättet att lösa uppgiften att generera samtliga händer och för varje hand dels kolla vilken typ den är och dels beräkna hur många gånger man måste ha bytt för att få exakt den handen. Det sistnämnda kan göras genom att loopa sig fram en omgång i taget, kolla hur många (k) av målhandens kortindex som redan är uppnådda, och stega fram (5-k) steg i kortleken. 

Man kan också lösa uppgiften utan att generera alla händerna, genom att söka efter den &quot;första&quot; handen av varje typ. Det visar sig dock att det inte är helt lätt att veta vilka kort man ska välja för att få den första handen. Exempelvis, även om man försöker få par i fyror kan det ibland vara smart att slänga en fyra för att kunna stega fram fortare i högen till de andra fyrorna. Så i slutändan blir denna metod mycket krångligare.


Lösning i C:
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int MIN(int p, int q) {return p&lt;q?p:q;}
 
 char f[52][2];
 int v[52],p[5],ma[8];
 
 int rounds(int p[]) {    {{komm|//Hur många byten krävs för att få denna hand?}}
   int found=0,r,next=0;
   for(r=0;found&lt;5;r++) {
     next+=5-found;
     while (p[found]&lt;next &amp;&amp; found&lt;5) found++;
   }
   return r-1;
 }
 
 int flush(int p[]) {   {{komm|// Är det en flush?}}
   int i;
   for(i=1;i&lt;5;i++) if(f[p[i]][0]!=f[p[0]][0]) return 0;
   return 1;
 }
 
 int straight(int p[]) {   {{komm|// Är det en stege?}}
   int i,j,taken[14],ok;
   for(i=1;i&lt;=13;i++) taken[i]=0;
   for(i=0;i&lt;5;i++) taken[v[p[i]]]=1;
   for(j=1;j&lt;=9;j++) {
     for(i=0;i&lt;5;i++) if(!taken[j+i]) break;
     if(i==5) return 1;
   }
   return 0;
 }
 
 int maxcount(int p[]) {   {{komm|// Vad är det högsta antalet kort av samma valör i handen?}}
   int taken[14],i,m,bra;
   for(i=1;i&lt;=13;i++) taken[i]=0;
   for(i=0;i&lt;5;i++) taken[v[p[i]]]++;
   m=0;
   for(i=1;i&lt;=13;i++) if(taken[i]&gt;m) {
       m=taken[i];
       bra=i;
     }
   for(i=1;i&lt;=13;i++) if(taken[i]==2 &amp;&amp; i!=bra) return -m;    {{komm|// Om det dessutom finns ett par av en annan valör så returnera antalet negativt istället}}
   return m;
 }
  
 
 int handtype(int p[]) {    {{komm|// Vad har handen för maximal typ}}
   if(flush(p)) {
     if(straight(p)) return 7;   {{komm|//Färgstege}}
     else return 4;          {{komm|//Färg}}
   }
   if(straight(p)) return 3;      {{komm|//Stege}}
   switch(maxcount(p)) {   
   case 2: return 0;       {{komm|//Par}}
   case 3: return 2;         {{komm|//Triss}}
   case 4: return 6;      {{komm|//Fyrtal}}
   case -2: return 1;      {{komm|//Två par}}
   case -3: return 5;      {{komm|//Kåk}}
   default: return -1;      {{komm|//Ingenting}}
   }
 }
 
 void MLX(int nr, int now) {        {{komm|//Rekursiv funktion som genererar händerna}}
   int c;
   if(nr==5) {         {{komm|//Om vi har genererat en hel hand så }}
     c=handtype(p);    {{komm|//...kolla vilken typ den är}}
     if(c&gt;=0) 
        ma[c]=MIN(ma[c],rounds(p));      {{komm|//...och kolla om antalet omgångar som behövdes för att uppnå den var mindre än tidigare funnet för typen}}
     return;
   }
   for(p[nr]=now;p[nr]&lt;52;p[nr]++) MLX(nr+1,p[nr]+1);    {{komm|//Om vi inte har genererat en hel hand så rekursera}}
 }
 
 int main() {
   int i;
   for(i=0;i&lt;52;i++) scanf(&quot;%s %d&quot;, f[i],&amp;v[i]);
   for(i=0;i&lt;8;i++) ma[i]=100;
   MLX(0,0);                                                    {{komm|//Generera händerna och hitta ma-värden för alla 8 typerna}}
   ma[0]=MIN(MIN(MIN(MIN(ma[0],ma[1]),ma[2]),ma[5]),ma[6]);    {{komm|//Slutligen tar vi hänsyn till att vissa handtyper kan räknas som lägre.}}
   ma[1]=MIN(ma[1],ma[5]);
   ma[2]=MIN(MIN(ma[2],ma[5]),ma[6]);
   ma[3]=MIN(ma[3],ma[7]);
   ma[4]=MIN(ma[4],ma[7]);
   for(i=0;i&lt;8;i++) printf(&quot;%d &quot;, ma[i]);
   printf(&quot;\n&quot;);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>q6htp2ub92bpuskaddolik1cox7lfst</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Börsen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8124</id>
    <revision>
      <id>38368</id>
      <parentid>33311</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:26:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38368</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3939" sha1="gnwso7a84tr8xsecdbwxjcyrgwfeq7g" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Börsen|2=
Evelina vill bli rik och tänker börja spekulera på börsen. Egentligen är hon dock rätt ointresserad av ekonomi och orkar aldrig läsa mer än den första aktiekursen i tidningen. Men, tänker hon, det är ni andra som krånglar till det. Om man bara köper och säljer i rätt lägen kan man ju lika väl tjäna pengar på detta enda företag, som vi kan kalla A. Genom att ständigt fråga sina vänner hur mycket fiskbullar de äter lär hon sig att förutsäga exakt hur A:s aktiekurs kommer att variera under N dagar framåt. Skriv ett program som beräknar hur mycket pengar hon har i slutet av denna period om hon hade 100 kronor från början och investerar optimalt. Hon kan aldrig låna pengar utan endast använda sina egna.

Aktiekursen uppdateras en gång om dagen och är densamma för köp och försäljning. Varje dag kan Evelina antingen köpa valfri mängd aktier, sälja valfri mängd aktier eller inte göra någonting. Mängden hon köper eller säljer behöver inte vara ett heltal. För varje transaktion hon gör måste hon betala en fast avgift. Avgiften betalas med kontanter, d.v.s. innan hon köper aktier måste hon först betala avgiften, och efter att hon har sålt aktier måste hon betala avgiften.

=== Indata ===

På första raden står ett heltal N (2 ≤ N ≤ 100000), antalet dagar. På andra raden står ett flyttal Q (0 ≤ Q ≤ 100), avgiften i kronor per transaktion. Därefter följer N rader med vardera ett flyttal, aktiekursen för dag 1, dag 2, o.s.v., t.o.m. dag N. Kursen ligger alltid mellan 1 och 1000 kr per aktie.

=== Utdata ===

En rad med ett flyttal X som anger hur mycket kontanter (inte aktier) Evelina maximalt kan ha efter N dagar. Svaret kan anges med godtyckligt antal decimaler, men ska ha ett relativt fel (felet dividerat med det rätta svaret) som är mindre än 10&lt;sup&gt;-5&lt;/sup&gt;. Observera att hon inte är tvungen att handla några aktier (alltså gäller X ≥ 100). I samtliga testfall kommer X vara under en miljon.

=== Exempel: Indata ===

6 
2.3
75.6
86.2
83.1
91.3
72.5
95.7
=== Exempel: Utdata ===

147.3742

=== Exempel: Förklaring ===

Dag 1 köper hon 1.29233 aktier för alla sina pengar. Dag 4 säljer hon alltihop och får tillbaka 115.689 kr. Dag 5 köper hon på nytt aktier för alla sina pengar och får 1.56399 stycken, som hon slutligen säljer dag 6.
}}

== Lösning ==

Här gäller det att inse att det aldrig kan vara fördelaktigt att ha både aktier och pengar. Antingen går börsen upp och då vill hon ju givetvis ha allt i aktier, eller så går börsen ner och då vill hon ha allt i pengar. Enda anledningen att ibland inte följa dessa &quot;greedy&quot;-regler är att undvika kostnaden för en extra transaktion, och att i det läget göra en deltransaktion som kostar lika mycket är givetvis vansinnigt.

Sålunda kan vi för varje dag hålla reda på det största beloppet hon kan ha om hon för tillfället har aktier, samt det största beloppet hon kan ha om hon för tillfället har pengar. För varje dag prövar du att göra transaktioner i båda riktningarna och jämför med det belopp hon har om hon inte gör någonting. Detta är en mycket enkelt exempel på den algoritm som kallas Dynamisk programmering. Du är inte intresserad av vad som hänt innan, utan du kan sammanfatta hela situationen med hjälp av optimalvärden för ett begränsat antal &quot;states&quot;, i det här fallet bara två stycken: &quot;hon har aktier&quot; och &quot;hon har pengar&quot;.

Lösning i C:
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 double max(double p, double q) {return p&gt;q?p:q;}
 
 int main() {
   int N,i;
   double z[100000],money,stock,m,s,fee;
   scanf(&quot;%d %lf&quot;, &amp;N, &amp;fee);
   for(i=0;i&lt;N;i++) scanf(&quot;%lf&quot;, &amp;z[i]);
   money=100.0;
   stock=0.0;
   for(i=0;i&lt;N;i++) {
     s=max(stock, (money-fee)/z[i]);
     m=max(money, stock*z[i]-fee);
     stock=s;
     money=m;
   }
   printf(&quot;%f\n&quot;, money);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>gnwso7a84tr8xsecdbwxjcyrgwfeq7g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Flygbolaget igen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8125</id>
    <revision>
      <id>46664</id>
      <parentid>38379</parentid>
      <timestamp>2016-05-21T13:50:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>HakanIST</username>
        <id>5546</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>fixing broken link</comment>
      <origin>46664</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6140" sha1="6o1p75p2tr95nns8g9znvx699ae2r70" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Flygbolaget igen|2=

Bo Arding (se uppgiften [[../Flygbolaget|Flygbolaget]]) har nu funderat lite till och insett att om man utökar antalet flighter kan man kanske klara sig undan med färre flygplan. Skriv ett program som beräknar hur många plan man behöver för att uppfylla samtliga flighter (ursprungliga och nya) om man får skapa godtyckligt många nya flighter mellan flygplatserna. Indata följer samma specifikationer och gränser som för [[../Flygbolaget|Flygbolaget]]. De nya flighterna får flygtider enligt &quot;avståndstabellen&quot;.

=== Exempel: Indata ===

 6 7
 0 150 50 110 45 120
 145 0 180 90 60 80
 50 160 0 40 38 45
 110 90 37 0 50 20
 47 60 40 52 0 65
 120 80 40 20 60 0
 1 2 170
 6 5 400
 5 4 470
 2 6 318
 4 3 520
 3 6 700
 2 1 25

=== Exempel: Utdata ===

 2

=== Exempel: Förklaring ===

Bo kan exempelvis lägga ut en ny flight från flygplats 2 till flygplats 4 med avgångstid när som helst mellan 320 och 430. Då behöver han endast två flygplan medan det krävdes tre med de ursprungliga flighterna (se [[../Flygbolaget|Flygbolaget]]).

}}

== Lösning ==

Precis som i den enklare uppgiften [[../Flygbolaget|Flygbolaget]] gäller det att para ihop så många ankommande flighter som möjligt med avgående flighter som kan använda samma flygplan. Den enda skillnaden är att vi nu inte är begränsade till flighter som avgår från samma flygplats som planet kom in till, eftersom vi i denna uppgift kan skapa så många extraflighter vi vill. När vi räknar ut huruvida det går att koppla ihop två flighter är vi hjälpta av att avståndstabellen uppfyller triangelolikheten. Därmed vet vi nämligen att det aldrig kan vara värt att göra mer än en extraflight för att få ihop en koppling: det tar alltid minst lika lång tid om man mellanlandar. Annars hade vi fått börja med att räkna ut kortaste vägen mellan varje par av flygplatser med exempelvis [http://www.csc.kth.se/contest/ioi/ioitraning/shortest.htm Floyd-Warshall's algoritm].

När vi räknat ut alla möjliga kopplingar (vilket kan representeras som en s.k. bipartit graf med ankomster i en kolumn och avgångar i en annan kolumn och bågar mellan möjliga kopplingar) uppstår ett matchningsproblem, eftersom vi bara får koppla ihop varje ankomst med högst en avgång (det finns ju bara ett flygplan). Eftersom antalet flighter kan vara upp till 500 så krävs det en effektiv algoritm för att få full poäng på uppgiften. Matchningsproblemet är ett klassiskt grafproblem men att lösa det effektivt är inte ett problem som vi brukar ha på PO, faktum är att det inte ens förekommer på IOI, detta för att inte ge för mycket fördel till &quot;algoritmnördar&quot; (däremot förekommer det ibland på BOI och andra regionala tävlingar). Med tanke på kopplingen till uppgift 3 så kunde vi dock inte låta bli, och i onlinekvalet hade man ju chans att leta upp hur man gör, t.ex. på vår egen [http://www.csc.kth.se/contest/ioi/ioitraning/flow.htm tränings-sajt]. Och framför allt är det en sådan vacker algoritm att den förtjänar lite utrymme.

Det man gör är att starta från exempelvis en tom matchning och sedan öka antalet kopplingar successivt. I varje omgång letar man efter en väg (augmenting path) som har följande egenskaper: 
* Den börjar i en omatchad ankomst-nod och slutar i en omatchad avgångsnod.
* Den följer (givetvis) bågarna i grafen.
* När den går &quot;framåt&quot; (från ankomst till avgång) följer den en båge som inte ingår i matchningen
* När den går &quot;bakåt&quot; (från avgång till ankomst) följer den en båge som ingår i matchningen.
En sådan väg kan t.ex. hittas med vanlig djupet-först-sökning, där vi sparar var vi varit så vi inte besöker samma nod mer än en gång. Det enklaste exemplet på en sådan väg är en ensam båge som inte ingår i någon matchning, den kan vi lägga till direkt. Nästa typ är en Z-formad väg ABCD med tre bågar varar den mittersta (BC) ingår i den nuvarande matchningen. Då kan vi skifta så att istället AB och CD ingår i matchningen (men inte BC). Mer generellt, när vi hittat en augmenting path så skiftar vi de matchade och omatchade bågarna så att storleken på matchningen växer med 1. Det roliga med denna algoritm är att den verkligen ger det rätta svaret: när det inte längre finns någon augmenting path så är matchningen maximal.

Lösning i C:
 #include &lt;stdio.h&gt;
 #define MAXN 1000
 #define MAXF 1000
 
 int ed[MAXF][MAXF],taken[MAXF],prev[MAXF],next[MAXF],n;
 
 int MLX(int now) {   {{komm|//Vi befinner oss på ankomstnoden now och ska hitta en augmenting path}}
   int p;
   if(now==-1) return 1;   {{komm|//Detta betyder att vi har försökt gå till en omatchad avgångsnod, alltså är vi färdiga.}}
   if(taken[now]) return 0;   {{komm|//Här har vi redan varit och det gick inget vidare}}
   taken[now]=1;
   for(p=0;p&lt;n;p++) if(ed[now][p]) {     {{komm|//Loopa över alla bågar från now}}
       if(MLX(prev[p])) {     {{komm|//Rekursera. Om den returnerar 1 så har vi hittat en augmenting path så vi skiftar bågarna}}
         prev[p]=now;
         next[now]=p;
         return 1;
       }
     }
   return 0;
 }
    
 int main() {
   int N,i,j,nm,d[MAXN][MAXN], from[MAXF],to[MAXF],dep[MAXF];
   scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;N,&amp;n);
   for(i=0;i&lt;N;i++) for(j=0;j&lt;N;j++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;d[i][j]);
   for(i=0;i&lt;n;i++) {
     scanf(&quot;%d %d %d&quot;, &amp;from[i], &amp;to[i], &amp;dep[i]); from[i]--; to[i]--;
     next[i]=-1;
     prev[i]=-1;
   }
   for(i=0;i&lt;n;i++) {
     for(j=0;j&lt;n;j++) 
       ed[i][j]=(dep[i]+d[from[i]][to[i]]+d[to[i]][from[j]]&lt;=dep[j]);   {{komm|//Går det att koppla ihop flight i med flight j? (med eller utan extraflight)}}
       }
   nm=0;
   while(1) {
     for(i=0;i&lt;n;i++) taken[i]=0;   
     for(i=0;i&lt;n;i++) if(next[i]==-1 &amp;&amp; MLX(i)) {      {{komm|//Loopa över omatchade ankomstnoder och leta efter en augmenting path}}
       nm++;  {{komm|//Öka storleken på matchningen}}
       break;
     }
     if(i==n) break;    {{komm|//Ingen augmenting path hittad: matchningen är maximal}}
   }
   printf(&quot;%d\n&quot;, n-nm);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>6o1p75p2tr95nns8g9znvx699ae2r70</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Tivoli</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8126</id>
    <revision>
      <id>38433</id>
      <parentid>33316</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:07:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38433</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5024" sha1="ihvt25kfixr78cw49g68q9mrmji6k88" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Tivoli|2=
Lisa har kommit till tivolit och har bestämt vilka N attraktioner hon vill åka, hon vill åka varje attraktion en gång. För varje attraktion finns det två stycken anläggningar som är likvärdiga, det finns alltså totalt 2N anläggningar. Givet positionerna för samtliga anläggninar, hjälp Lisa att planera vilka N anläggningar hon ska välja och i vilken ordning för att minimera den sträcka hon måste gå för att ha åkt alla N attraktioner. Hon börjar dessutom vid entrén och ska också sluta där. Entrén är vid origo.

[[Bild:tävlingsprogrammering-tivoli.png|100px|Tivolit i exemplet]]&lt;br&gt;
&lt;small&gt;''Tivolit i exemplet med origo som ett blått kors och Lisas väg utritad. Den första anläggningen av varje attraktion är färgad rosa och den andra gul.''&lt;/small&gt;

=== Indata ===

Första raden består av heltalet N, antalet attraktioner Lisa vill åka (1 ≤ N ≤ 15). Därefter följer N rader, där den första raden beskriver attraktion nummer 1, den andra raden attraktion nummer 2 o.s.v. Varje rad innehåller fyra heltal: x- och y-koordinat för den första anläggningen av denna attraktion, samt x- och y-koordinat för den andra anläggningen av denna attraktion. Koordinaternas absolutbelopp understiger en miljon.

=== Utdata ===

Utdatan ska först bestå av flyttalet hur långt Lisa måste gå, och därefter N rader med två heltal som, varav det första inom 1..N som säger vilken attraktion hon ska gå till och det andra inom 1..2 vilken av anläggningarna. Det första av dessa N rader säger alltså vilken anläggning som hon först går till och den sista raden vilken anläggning hon sist går till. Om det finns flera vägar som ger lika kort sträcka (det finns ju åtminstone alltid två håll att gå) kan du ange vilken som helst av dem. Notera även att det första flyttalet som skrivs ut ska ta till hänsyn även att Lisa måste börja och sluta vid entrén. Det relativa felet ska understiga 10&lt;sup&gt;-5&lt;/sup&gt;.

=== Exempel: Indata ===

 3
 3 5 1 -1
 -2 0 0 4
 4 4 0 6

=== Exempel: Utdata ===

 14.233345
 2 2
 1 1
 3 1

}}

== Lösning ==

En brute force-lösning blir för långsam, för det finns 30!! = 30*28*26*...*4*2 = ~4E16 möjligheter för Lisa att gå sin runda. Faktum är att detta är en variant av det så kallade handelsresandeproblemet, ett klassiskt NP-komplett problem, så det finns ingen polynomisk lösning. Däremot finns det ett trick som kan användas såväl i det klassiska problemet som i denna variant och som gör att man kan klara sådana här hyfsat små indata trots att lösningen är exponentiell.

Det gäller att inse att när Lisa gått runt en stund så behöver hon egentligen bara veta attraktioner hon har varit vid (inte ens vilken anläggning av varje) för att kunna räkna ut kortaste vägen hem som passerar de återstående attraktionerna. Hon skulle då kunna spara resultatet i en tabell, och om hon någon gång råkar vara i en situationen där hon befinner sig på samma plats och har besökt precis samma attraktioner, så är det bara att plocka fram värdet ur tabellen. Fördelen är att antalet värden hon behöver spara (antalet &quot;states&quot; i den dynamiska programmeringen) endast är 30*2&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; = 983040, alltså bara en bråkdel av antalet möjliga rundor. Nackdelen är förstås att med ett större tivoli blir metoden snabbt ohållbar eftersom den också är exponentiell i minnesåtgång.

Det enda återstående problemet är att man även ska skriva ut en optimal väg, men det kan göras genom att man sparar nästa attraktion man ska gå till samtidigt som man sparar det minimala avståndet hem. När algoritmen gått färdigt kan man i lugn och ro följa dessa instruktioner och på så sätt återskapa den optimala vägen.

 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;math.h&gt;
 #define MAXN 15
 
 double dst(double dx, double dy) {return sqrt(dx*dx+dy*dy);}
 
 int N; 
 double x[2*MAXN],y[2*MAXN];
 double T[2*MAXN][1&lt;&lt;MAXN];
 int P[2*MAXN][1&lt;&lt;MAXN];
 
 double MLX(int now, int vis) {    {{komm|//Vad är kortaste vägen hem om hon är vid now och har besökt attraktionerna enligt bitmasken vis?}}
   double best=1E9,d,xx,yy;
   int i,j,k,next;
   if (T[now][vis]&gt;=0) return T[now][vis];
   xx=(vis&gt;0)?x[now]:0;
   yy=(vis&gt;0)?y[now]:0;
   if(vis==(1&lt;&lt;N)-1) best=dst(xx,yy);
   else for(i=0;i&lt;N;i++) if(!((vis&gt;&gt;i)&amp;1)) {
       for(j=0;j&lt;2;j++) { 
         k=i*2+j;
         d=dst(xx-x[k],yy-y[k])+MLX(k,vis|(1&lt;&lt;i));
         if(d&lt;best) {
            best=d;
            next=i*2+j;
         }
       }
     }
   T[now][vis]=best;
   P[now][vis]=next;
   return best;
 }
 
 int main() {
   int i,j,now,vis;
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
   for(i=0;i&lt;N;i++) for(j=0;j&lt;2;j++) scanf(&quot;%lf %lf&quot;, &amp;x[i*2+j],&amp;y[i*2+j]);
   for(i=0;i&lt;2*N;i++) for(j=0;j&lt;(1&lt;&lt;N);j++) T[i][j]=-1;
   printf(&quot;%f\n&quot;, MLX(0,0));
   now=0; vis=0;
   for(i=0;i&lt;N;i++) {
     j=P[now][vis];
     printf(&quot;%d %d\n&quot;, j/2+1, j%2+1);
     now=j;
     vis|=(1&lt;&lt;(j/2));
   }
   return 0;
 }</text>
      <sha1>ihvt25kfixr78cw49g68q9mrmji6k88</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-tivoli.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8127</id>
    <revision>
      <id>33315</id>
      <timestamp>2012-02-11T23:21:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>33315</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Sjusovare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8128</id>
    <revision>
      <id>38421</id>
      <parentid>33318</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:05:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38421</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1231" sha1="27ca1dniw2tlisw2xdpw7jg157c316t" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Sjusovare|2=

Enligt legenden så kommer den som sover länge på sjusovardagen (27:e juli) att vara trött ett helt år framåt. Låt oss säga att den som sover ända fram till klockan sju blir en sjusovare (även om begreppet sjusovare egentligen inte har med klockslaget sju att göra). Många har ovanan att snooza ett par gånger innan de går upp. Givet n personers alarmtid, snoozetid och antal snoozes ska du avgöra vilka av dem som blir sjusovare.

=== Indata ===

Först kommer antalet personer, n, därefter följer n rader med fyra heltal på, de beskriver tills när en person sover. Raden har formatet hh mm st sn, det betyder att alarmet är inställt på hh:mm, därefter kommer personen snooza sn gånger, varje snooze är på st minuter. Ingen person kommer sova till tolv. Det kommer finnas max 100 personer varav minst en kommer vara sjusovare.

=== Utdata ===

En rad med heltal, indexen på personerna som blev sjusovare, i stigande ordning. Första personen i indata har index 1 o.s.v.

=== Exempel: Indata ===

 5
 6 45 10 3
 9 00 00 0
 6 45 10 1
 6 55 10 1
 6 55 3  1

=== Exempel: Utdata ===

 1 2 4

}}

== Lösning ==

Inga större svårigheter här.</text>
      <sha1>27ca1dniw2tlisw2xdpw7jg157c316t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 1, IT-planen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8137</id>
    <revision>
      <id>46355</id>
      <parentid>46354</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T20:31:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* 1 till 1 */ datorer med dåligt batteri</comment>
      <origin>46355</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26335" sha1="4euu23l64ylw4vig6bd8ixy9m8uy8sp" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

== Datorn i grundskolan – en introduktion ==

Datorerna har kommit till skolan och i dagsläget finns ofta tillräckligt med datorer i skolorna för att man skall kunna sitta tre elever vid varje dator. Problemet är att alltför många lärare inte har en tanke på vad man skall använda datorerna  till. De har köpts in utan att någon egentligen funderat över hur de skall kunna användas i den vanliga undervisningen och detta innebär att de vanligtvis används när eleverna skall skriva något eller &quot;forska&quot; genom att hämta information på Internet. Det som saknas är en plan. 
  

=== Den stora planen ===

Om du som lärare läser detta och känner igen dig – fråga då ledningen om skolans IT-plan. Om det inte finns någon existerar bara två alternativ: sälj datorerna eller skriv en plan för hur de skall användas. Datorerna är alltför dyra i underhåll för att stå och samla damm. 

Det första man bör fundera över är vad man kan kräva av eleverna. Här nedanför följer en råmall baserad på de tankar jag haft när jag undervisat år 6-9 i olika ämnen. Använd den gärna och ändra den så att den passar din egen skola.

Numera används dessutom datorer ofta redan på de lägsta klasserna i lågstadiet ( http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&amp;artikel=4936359 ). I början av 2012 stod det i tidningarna om en skola i Sollentuna där samtliga elever gavs varsin iPad från år 1. Om det verkar vettigt att sjuåringar som knappt kan läsa skall ut på Internet måste förstås målsättningarna se annorlunda ut. Jag lämnar det till någon annan wikibook-läsare som undervisar yngre barn. Det här är i alla fall mina krav på eleverna:

'''År 6''' 
 
*Kunna använda ett tangentbord (inkl. tecken som @ och dolda tecken man tar fram med ALT-tangenten) och mus. 
*Kunna koppla upp sig mot ett trådlöst nätverk (om det finns ett sådant).
*Kunna logga in och ut på nätverket (om det finns ett sådant). 
*Kunna spara och hämta filer från egen mapp och USB-minne. 
*Kunna spara och hämta filer från en molntjänst som Virtual Box eller Skydrive.
*Kunna använda ett enkelt ordbehandlingsprogram (t.ex. notepad) och skapa egna enkla bilder.  ''(I svenskan ingår detta i år 1-3)
*Kunna söka enkel information på Internet. 
*Kunna skriva ut dokument på skolans skrivare. 

'''År 7''' 

*Kunna använda urklippshanteraren för att kopiera/klippa och klistra, mellan program. 
*Kunna göra urval vid sökning på Internet. 
*Kunna söka efter bilder på Internet och infoga dem i textdokument. ''(I svenskan ingår detta i år 1-3)
*Kunna skapa mappar och radera filer och mappar. 
*Kunna skicka och ta emot e-post. 
*Kunna fylla i formulär på Internet. 
*Kunna skriva i ett mer avancerat ordbehandlingsprogram (t.ex. Word). ''(I svenskan ingår detta i år 1-3)
*Kunna göra enkla presentationer med text och bild (i t.ex. Powerpoint).  ''(I svenskan ingår detta i år 4-6)
*Kunna göra selektiv utskrift så enbart det som skall skrivas ut skrivs ut på skolans skrivare. 
*Kunna använda mobilen för att spara skriven information på tavlan.

'''År 8''' 

*Kunna skapa diagram i räknebladsprogram (t.ex. Excel). 
*Kunna använda rättstavningsfunktionen för olika språk i ordbehandlingsprogrammet. 
*Kunna använda sig av en chat- eller diskussionsgrupp. 
*Kunna förstå skillnad mellan olika vanliga filformat. 
*Kunna skicka med en fil tillsammans med ett e-brev. 
*Kunna värdera en källa på Internet. ''(I samhällskunskapen ingår detta i år 7-9)
*Kunna använda datorn i de praktisk-estetiska ämnena (idrott, slöjd osv.)
 
'''År 9''' 

*Kunna skapa en snygg layout i ett ordbehandlingsprogram. 
*Kunna infoga fotnoter, sidhuvud, innehållsförteckning och sidnumrering i textdokument. 
*Kunna välja korrekta källor på Internet. 
*Kunna använda sig av sociala medier på Internet i sitt skolarbete.

&lt;br /&gt;

  
'''Vad skall eleverna använda datorkunskapen till?'''

Detta kan ses som de grundläggande kunskaper eleverna skall ha för att kunna använda sig av datorer på ett pedagogiskt korrekt sätt. När lärarna vet vad eleverna förväntas kunna är det lättare att planera lektioner där datorerna ingår. Till detta följer naturligtvis att lärarna använder sig av olika pedagogiska program i sin undervisning, men eftersom dessa är olika från fall till fall kan man inte räkna in dem i en övergripande plan. En sak att hålla i minnet är att inte alla elever har tillgång till datorer hemma. Det kan t.ex. finnas både ekonomiska och religiösa anledningar till detta, men dessa elever bör få andra uppgifter om resten av klassen får datorläxor.

=== Skolans datorpark ===

När vi gått igenom elevernas minimikrav kan man se på skolans datorkrav. Det är sällan en bra idé att ta emot begagnade datorer från olika håll, även om det ofta är en nödvändighet när skolan har dålig ekonomi. Nackdelarna är många och den främsta är datorunderhållet – många olika datorer gör att man måste ha en uppsjö olika reservdelar och olika jämbördiga program på datorerna. Kostnaden för att underhålla dem kan ofta överstiga den kostnad som man från början skulle haft om man i mesta möjliga mån försökte ha datorerna så lika varandra som möjligt. 

Det är med moderna operativsystem möjligt att köra programmen på en värddator och låta de enskilda datorerna fungera som terminaler, det vill säga som tangentbord och skärmar till en kraftigare dator. Detta alternativ är värt att tänka på i synnerhet om skolans datorer inte klarar av att köra moderna tillämpningsprogram, men också annars med tanke på att förenkla underhållet.

Priserna på bärbara datorer har fullkomligt rasat de senaste åren och numera kan man få en dator för 2000 kronor med en prestanda man inte fick på bärbara datorer värda över 50 000:- i början av 2000-talet. Detta har gjort att det numera är fullt möjligt att köpa in klassuppsättningar av bärbara laptops så varje elev har en egen dator att arbeta på. Även här är det fördelaktigt om alla laptops är av samma sort, och det beror främst på laddare och batterier som har en tendens att gå sönder väldigt fort. De flesta kommuner har numera en plan på 1 till 1 (en dator till varje elev) som det kallas, även om det kan ta några år innan planerna blir verklighet fullt ut. Tills detta sker kan man ha en vagn med en klassuppsättning laptops som lärarna bokar. Det ger 1 till 1 funktion inom en skola, fastän inte varje lektion.

'''Operativsystem'''

Vad skall man ha för operativsystem i datorerna? Egentligen finns det bara tre olika att välja mellan: 

Om man har Macintosh så finns Mac OS. Detta är troligast om eleverna får iPads. Andra Macintosh datorer är överdrivet dyra i förhållande till vad man får så att det inte är att tänka på. Om man inte har iPads återstår PC, och då står valet i praktiken mellan Windows eller en Linux-distribution. De senare är gratis, liksom all programvara man behöver, vilket är en väldigt stark anledning till att välja en sådan.

En annan orsak att välja Linux är att systemet tack vare öppen källkod och Unix-tradition är välkänt sedan länge, beskrivs i många böcker och ändras inte från en operativsystemversion till en annan. Det är också lätt att demonstrera sambandet mellan text i en konfigurationsfil – eller programs källkod – och datorns funktion. En oerhört stor samling professionella verktyg kommer gratis med systemet, vilket betyder att man inte behöver fundera på om elevernas användning av specialprogram rättfärdigar priset på specialprogramvara. Det är också enkelt att hålla sig med ett par olika program för samma ändamål för att visa på skillnaden mellan tanken bakom programmen och hur de fungerar i verkligheten.

Nackdelen med Linux är att helheten är mindre genomarbetad än på Windows. Den som skall installera, konfigurera och underhålla systemet behöver något mer specialkunskaper än ifråga om Windows. Å andra sidan har Linux utvecklats väldigt mycket på den här punkten under de senaste åren. Linux-system brukar också ofta fungera utan bekymmer då de väl är installerade (större uppdateringar kräver visserligen arbete). För eleverna är en dator med Linux inte svårare att använda än en dator med Windows och vad gäller många tillämpningsprogram är skillnaden mellan de båda systemen obetydlig (vilket t.ex. betyder att den som lärt sig använda en ordbehandlare under Linux inte har några problem att använda en under Windows).

Om man beslutar sig för att använda sig av Linux är det, enligt mig, bäst att använda Ubuntu (eller någon variant av Ubuntu). Operativsystemet är genomtänkt, ett barn klarar av att installera det samt att Unity-skrivbordet är både funktionellt och vackert. På äldre datorer fungerar Xubuntu bäst och till små barn finns Edubuntu.

Windows finns i många versioner och varianter. Windows 7 stöds inte längre annat än med specialarrangemang. Windows 10 lanserades våren 2015. Det är knappast värt att använda mycket tid på att lära sig en version som snart är föråldrad, och föråldrade versioner har problem också med säkerheten. Att uppdatera systemet på äldre datorer kan ändå vara svårt, beroende på hurudan prestanda den nya versionen kräver. Det gäller också att noga se vad som ingår i olika varianter (Basic, Professional etc.). Mycket fri programvara finns tillgänglig också för Windows; det är till exempel möjligt att klara sig utan Microsofts kontorspaket och istället installera Libre Office.  

'''Nätverk'''

Skolan skall ha ett nätverk. Det ger en betydande investeringskostnad (kabel, nätverkskort, hubbar, serverdator osv.) men den pedagogiska vinsten är stor när eleverna kan samarbeta med varandra över nätverket, och att sparade filer finns tillgängliga oberoende av vilken dator man sätter sig vid är en enorm fördel. Om skolan har Linux eller Windows (2000 eller bättre) kan man dessutom lätt göra så att datorerna inte har egna program utan blir rena arbetsstationer (terminaler). Alla program läggs på en separat programserver och om något skall ändras görs alla ändringar i servern istället för på varenda dator i skolan. På det viset hålls underhållskostnaden nere betydligt även om det innebär att man måste investera i en filserver också. Linux är mycket enklare att använda till dessa &quot;terminaler&quot; än Windows. 

Trådlöst nätverk är mer eller mindre ett krav i dagens läge. det underlättar mycket för en IT-administratör som slipper dra kabel överallt. samtidigt får man tänka på säkerheten och se till så att anslutningarna är skyddade för att förhindra illegal användning av nätet. Bäst, enligt mig, är att använda mac-filter på de trådlösa anslutningspunkterna. Då är det bara datorer eller telefoner med godkänt mac-nummer på sitt nätverkskort som kan komma åt Internet, och problemen med lösenordshanteringen för eleverna försvinner helt (ett dåligt lösenord ger då inte tillgång till nätet för vilken som helst förbipasserande).

'''USB-minnen och andra externa lagringsenheter'''

Bärbara minnen är en vanlig ingång för virus på nätverket. Om skolan har bredband är det bättre att eleverna får skicka filer med e-post eller via molntjänster mellan skolan och hemmet än att spara dem på annat sätt. Elevernas handhavande av t.ex. USB-minnen lämnar oftast mycket att önska. De har gärna USB-minnena i byxfickorna och de skadas vid slag eller tvätt, eller glöms kvar i datorer som sedan används av andra elever – och man får höra om och om igen att &quot;jag hade gjort hela läxan men det fanns på USB-minnet och det är trasigt eller försvunnet nu&quot;. 

'''Möss'''

Möss utsätts ofta för sabotage. Det vanligaste problemet är att eleverna helt enkelt skruvar upp mössen och stjäl kulorna. Jag vet inte riktigt varför det är så kul men jag limmar alltid ihop bottenluckan och ser till att de möss som finns på skolan är sådana man kan ta isär med skruvmejsel vid behov. Detta har minimerat musförstörelsen. Möss i laptops utsätts inte för skador på samma sätt.
 
'''Tangentbord'''

En kostnad utöver det vanliga är kostnaden för tangentbord. På stora, externa, tangentbord kan man sprätta bort tangenterna och sätta fast dem på andra platser, vilket eleverna tycker är kul. Man tror att man skriver G men det blir F, t.ex. om man inte kan skriva på tangentbordet utan att se på fingrarna och tangenterna medan man skriver. Tyvärr förstår inte eleverna att man inte kan göra samma sak med laptops. Eleverna sprättar bort tangenterna, men de går inte att sätta tillbaka eftersom hållaren av plast i princip alltid bryts sönder. Tangenten försvinner och öppnar ett hål i tangentbordet som man lätt kan fortsätta att pilla bort tangenter från och inom loppet av en enda lektion kan datorn bli obrukbar. Att byta tangentbord kostar dessutom ofta lika mycket som att köpa en ny dator. Detta problem förekommer i princip inte alls på skolor där eleven har ett personligt ansvar för sin laptop.

'''Vem står för underhållet'''

Vem skall då se till att alltihop fungerar? Vanligtvis finns en datatekniker anställd i kommunen som kommer någon dag då och då och åtgärdar felen. Tyvärr innebär detta samtidigt att om fel uppstår alldeles efter det att teknikern varit där så fungerar datorerna dåligt eller inte alls tills nästa gång teknikern dyker upp. Oftast är dock detta gratis för skolorna. 

Ett bättre, men dyrare, alternativ är att anställa en lärare med någorlunda kunskap om datorer där datorunderhåll ingår som en del av tjänsten. På det viset kan enklare fel åtgärdas inom rimlig tid. Dessutom får man fördelen av att ha en pedagog, istället för en tekniker, som bestämmer hur datorerna skall användas och det är enligt egna erfarenheter en väldigt stor fördel. Min egen erfarenhet av att ha tekniker utifrån som helt saknar insikt om lärarnas vardag, behov och krav är att det bara skapar frustration och ilska bland lärarna. Nackdelen blir istället kostnaden, men om skolan på allvar tänker satsa på att ha datorer i undervisningen så finns det inget bättre alternativ. Ju mer teknik som finns på skolan desto större är behovet av att ha en IT-tekniker &quot;in the house&quot; som kan hjälpa både elever och personal relativt omgående.

===1 till 1===

1 till 1 är ett modeuttryck som i praktiken står för &quot;''en dator till varje elev i skolan''&quot;. Tanken med en dator per elev är god men bara om man först tänkt igenom den riktigt noga och det har man sällan gjort. Vanligast är att beslutet kommer uppifrån och lärarna får gå någon PIM-kurs ( http://www.pim.skolverket.se/xp/ ) för att anses ha den kompetens som krävs för att de skall kunna hantera tekniken i en klassrumssituation där varje barn har en egen dator. Pedagogiken i klassrummet för en 1 till 1 situation är däremot vanligen sorgligt eftersatt. 

Enligt egen erfarenhet med 1 till 1 finns följande att beakta:
*Elever förstör datorer, väldigt ofta. Skattebetalarna i kommunen skulle antagligen gråta floder om de visste hur elever hanterar dyrbar utrustning. Om eleverna däremot vet att de kommer att få datorn när de går ur skolan blir de genast mycket mer rädda om datorn ifråga. Jämför med en skolbok. En bok som elever lånar från skolan har en livslängd på runt en termin medan en bok som elever själva äger är fin i många många år.
*Om datorn ägs av skolan har skolan det ekonomisk ansvaret vid en stöld eller åverkan. Om datorn däremot &quot;leasas&quot; av eleven är det elevens föräldrars hemförsäkring som täcker upp vid stöld. Datorer &quot;stjäls&quot; och &quot;råkar gå sönder av sig själv&quot; i stora mängder och det är helt enkelt ekonomiskt omöjligt för skolan att dela ut lap-tops till elever och sedan betala allt som går sönder eller förvinner.
*Elever klarar inte av att sitta vid en dator. De kommer att använda den till allt möjligt som de inte skall. Problemen är större ju yngre de är. Därför måste man alltid gå igenom uppgifterna de skall göra och försäkra sig om att de förstår dem innan man låter eleverna starta datorerna. I samma ögonblick som datorerna går igång har du som lärare tappat kontrollen över klassrumsaktiviteterna.
*Låt inte eleverna ha tillgång till datorer varje lektion utan låt det vara litet exklusivt, för i samma ögonblick som de har datorer varenda lektion och varenda rast kommer de två aktiviteterna att flyta samman och du kommer att förlora kontrollen över aktiviteterna i klassrummet. Att leka med datorn blir norm och det blir istället onormalt att vara utan dator eller göra lärarens arbetsuppgifter med den.
*Bäst är om lap-topsarna eller iPadarna blir inlåsta i ett kassaskåp med eluttag under natten så att batterierna är fulladdade på morgonen. Det förhindrar även att datorerna stjäls när eleverna är på väg till- eller från skolan. Rånrisken är hög.
*Var medveten om att både batterier och laddare har en väsentligt mycket kortare livslängd än datorn och förse klassrummen med ett eluttag/bänkplats till datorer med trasiga batterier men som kan startas med nätdrift. En del modeller kan användas utan batteri, medan andras batteri måste bytas då det blir dåligt, oberoende av tillgång till nätström. Det förra är utan vidare en fördel.
*Använd ett enkelt system för återställning av hårddiskar på datorer som inte startar och lär elevena att spara det de gjort någon annanstans än lokalt på den egna datorn, eftersom det försvinner vid en systemåterställning.
*Var kompis med IT-teknikern, det är hon eller han som ser till så att datorn återställs efter det att eleverna klickat på allt möjligt på Internet så att du som lärare slipper försöka göra det i början av lektionen.

=== Styrdokumenten ===

''Samtlig information här nedanför hämtad från Lgr 11: 

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575'' 


En viktig fråga är om datorerna egentligen har en plats i grundskolan. Om man ser på styrdokumenten och bara håller sig till olika mål där datorer tydligt anges som grund för att målet skall kunna uppfyllas, finns det egentligen väldigt litet som motiverar att grundskolor skall investera så mycket pengar som man gör i datorer. De mål som anges här nedanför är de som man, med snälla ögon, kan anse kräva datorer. Som du ser är det främst lärarna i bild, svenska och svenska som andra språk som har ett riktigt stort behov av datorer i undervisningen. T.ex. NO-lärare kan säkert ha mycket nytta av datorer i undervisningen, men som du ser finns ingenting från skolverkets normer som tyder på att man ''måste'' ha en dator i NO-undervisingen. Om man har begränsat med resurser vad det gäller datorer i skolan måste man som rektor eller IT-ansvarig fördela datorerna så att så många mål som möjligt som kräver datorer kan uppfyllas.

===Kursplaner===

'''Bild'''

Allmänt: 

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
*skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

1-3
*Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
4-6
*Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
*Redskap: Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
7-9
*Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.


'''Engelska'''

4-6
*Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.

'''Hem- och konsumentkunskap'''

''(Ingenting)''


'''Idrott och hälsa'''

''(Ingenting)''


'''Matematik'''

7-9
Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, '''till exempel med hjälp av digitala verktyg'''. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

'''Moderna språk'''

4-9
*Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra medier.
*Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.


'''Modersmål'''

7-9
*Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.


'''Musik'''

4-6
*Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.

7-9
*Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.
*Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.


'''NO-Biologi'''


''(Inget)''


'''NO-Fysik'''


''(Inget)''


'''NO-Kemi'''

''(Inget)''


'''SO-Geografi'''

7-9
*Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.


'''SO-Historia'''

''(inget)''


'''SO-Religionskunskap'''

''(inget)''


'''SO-Samhällskunskap'''

Allmänt:

*Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attsöka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

7-9

*Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier


'''Slöjd'''

''(inget)''


'''Svenska'''

1-3
*Handstil och att skriva på dator.
*Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
*Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

4-6
*Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
*Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och '''digitala medier''' som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
*Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
*Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

7-9
*Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
*Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, '''till exempel digitala verktyg''', för att planera och genomföra muntliga presentationer.
*Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar '''och blogginlägg'''. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
*Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar '''och webbtexter'''.
*Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.


'''Svenska som andra språk'''

1-3
*Handstil och att skriva på dator.
*Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
*Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

4-6
*Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
*Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och '''digitala medier''' som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
*Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
*Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

7-9
*Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
*Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, '''till exempel digitala verktyg''', för att planera och genomföra muntliga presentationer.
*Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar '''och blogginlägg'''. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
*Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar '''och webbtexter'''.
*Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.


'''Teckenspråk för hörande'''

4-9, inom ramen för elevens val
*Olika sätt att orientera sig i teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.

4-9, inom ramen för språkval
*Olika sätt att söka och välja teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.


'''Teknik'''

7-9
*Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, '''till exempel datorer, internet och mobiltelefoni'''.
*Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.</text>
      <sha1>4euu23l64ylw4vig6bd8ixy9m8uy8sp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 2, Klassrummet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8138</id>
    <revision>
      <id>38634</id>
      <parentid>33580</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:50:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38634</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12753" sha1="248cgayubzqm42fcyrg6dx1qa8j8sfb" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

== Det fysiska klassrummet ==

Det klassiska klassrummet har en tavla längst fram i rummet, gärna en kateder också där läraren står när han eller hon förklarar saker. En Over Head apparat där man kan lägga OH-kopior och en duk att visa upp dem på har också varit standard i årtionden. Ibland har läraren rullat in den gemensamma TV:n och visat en film. Med datroernas intåg måste all möblering i klassrummet tänkas om. Den här typen av klassrum hör till historien.

=== Fördelar och nackdelar med olika möbleringar ===
 
'''Datorer i klassrummen'''

Hur skall datorerna placeras i skolan? Det första man måste ta ställning till är om man skall ha en separat datasal med en klassuppsättning datorer eller om man skall sprida ut de datorerna i olika klassrum och grupprum. En kombination vore bäst, men det är sällan det går att genomföra av ekonomiska skäl. Datasal är bra om inte alla elever har varsin dator, eftersom det då är möjligt att gå igenom t.ex. hur Excel fungerar inför hela klasssen på en gång. När 1 till 1 och en laptop per elev slår igenom allt mer försvinner behovet av datasalar och de bör vara helt utfasade ur grundskolan inom en snar framtid.

Jag själv är starkt emot att man sprider ut eleverna och placerar flera elever vid en enda dator när det är brist på dem av flera anledningar. Den främsta är att eftersom bara några få elever kan sitta vid datorn vid varje givet tillfälle så finns ingen möjlighet att använda sig av datorn på ett pedagogiskt sätt. Möjligen kan elever som är klara med sina arbetsuppgifter sitta och spela pedagogiska spel på datorerna, men det är mer tidsfördriv än inlärning. När det gäller att hämta information från t.ex. Internet innebär detta sätt att några elever blir de som styr vilken information som inhämtas och de som inte har någon möjlighet att sitta vid datorerna får sitta och skriva av det klasskamraterna hittat. Kontentan blir att datorerna används som enkla ordbehandlare, speldatorer och för surfning – och ingenting mer. Om datorerna enbart skall användas till detta är det bättre för skolan att köpa in ett lexikon och några sällskapsspel. 

Ett annat argument, att elever lär elever när flera sitter vid en enda dator, är lika korttänkt. Min erfarenhet är att elever som kan mer än klasskamraterna om ett datorprogram inte brukar lära ut vad de lärt sig till andra än sina kompisar. Detta innebär att det vanligen blir en liten klick av elever som visar framfötterna och som psykologiskt tilltvingar sig tid vid datorerna eftersom de andra &quot;ändå inte vet vad man skall göra&quot;. Denna klick består dessutom nästan undantagslöst av pojkar, vilket gör att flickorna segregeras än mer från datorernas användning i skolan. Även om denna klick kan mer om ett program, kanske de inte kan använda programmet på det sätt som läraren anser nödvändigt. Ett bra exempel är selektiv utskrift där läraren vet hur man skriver ut en enstaka sida i ett långt dokument men eleverna vanligtvis skriver ut hela dokumentet varje gång de gjort en liten ändring. Enda rättvisa sättet att verkligen veta att eleverna lär sig hur datorer och program fungerar är att låta samtliga elever lära sig gemensamt, och det är en omöjlighet om man bara har tillgång till några enstaka datorer. 

'''Utplacering av elever'''

Det finns i praktiken tre olika sätt att placera ut eleverna i klassrummet, om man förutsätter att de har varsin dator eller laptop. Man kan placera ut dem längs väggarna med ryggen ut mot klassrummet, man kan placera ut dem i rader och man kan placera ut dem handfullsvis i &quot;öar&quot; av bänkar. 

Att sätta ut eleverna med ryggen mot klassrummet är slöseri md utrymme, men kan kombineras med öar. Största fördelen med detta är att läraren lätt kan se vad eleverna håller på med på sina datorer. Om man sätter eleverna i rader på långa bänkar får man plats med fler elever och datorer än om man bara möblerar med t.ex. solformade öar. Problemet blir samtidigt att det blir trängre mellan bänkarna och bökigare att ta sig fram till sin plats. Då blir eleverna lätt okoncentrerade och det tar längre tid att både starta och avsluta lektionerna. Om man vill göra prov på datorerna uppstår automatiskt problemet att det är lätt att kika på kamrater som sitter bredvid och ändå lättare att kika på kamrater som sitter framför om alla sitter vända åt samma håll. Detta kan delvis avhjälpas genom att man placerar enkla skärmar mellan datorerna när det är dags för prov men dessa skärmar måste samtidigt förvaras någonstans under de lektioner som man inte har prov vilket blir ännu ett problem. En fördel om alla är vända åt samma håll är dock att läraren kan stå längst bak i datasalen och enkelt se vad alla elever egentligen håller på med på sina skärmar. 

'''Kabelanslutningarna'''

Ett annat stort problem är att ansluta alla kablar på ett enkelt sätt. Alla som någon gång hållit på med datorer vet att det väldigt lätt blir fågelbon av kablar och än värre blir det om man har 20–40 datorer i samma rum. Om datorerna placeras i rader eller längs väggarna är det enklast att använda enkla trummor som man monterar på borden och drar kablarna i. Det finns färdiga trummor att köpa eller så kan de lätt tillverkas i PVC-plast. Vid varje dator får kablarna gå ut och där monteras ett eluttag (glöm inte att använda korrekta säkringar) och en nätverksanslutning. Problemet blir naturligtvis att felsöka kablaget om någonting händer eftersom det i värsta fall går 20 kablar i samma trumma. Det är också relativt lätt att sabotera kablaget om någon illvillig elev sitter i början av trumman. 

Om man sitter i solformade öar är det enklast att dra kablaget längs taket och låta nätverkskablar och strömanslutningar hänga ner i mitten av solen så att samtliga datorer får kontakt. Denna grupperingsform gör det också lätt för eleverna att diskutera och samarbeta samtidigt som det är väldigt svårt att kika på varandra vid ett prov på datorerna. Detta är i mitt tycke den bästa möbleringslösningen, men samtidigt den mest utrymmeskrävande. 

Om man har trådlös uppkoppling till alla datorer försvinner hälften av kablaget, så det är absolut att föredra framför fasta anslutninger.

Om man har en &quot;laddningsvagn&quot; för laptops där man kan placera sin laptop när den inte används och låta batteriet ladda upp sig inför lektionen, försvinner resten av kablarna. Detta förutsätter dock att det är skolan, och inte eleven, som ansvarar för laddaren och uppladdningen. 

'''Kringutrustning'''

Trots att vi lever i det &quot;papperslösa samhället&quot; måste vi fortfarande göra utskrifter till och från. En nätverksskrivare i klassrummet är ett lyx, men bra för att förhindra att eleverna inte försvinner ut någonstans för att hämta utskrifterna (för att i värsta fall inte komma tillbaka förrän i slutet av lektionen) och även för att se vad, och hur mycket, eleverna skriver ut. Om skolan har råd med en scanner och/eller en DVD-brännare bör även dessa finnas i klassrummet eftersom klassrummet sällan är olåst och obevakat vilket minskar chansen för missbruk, stöld eller skadegörelse.

=== Redovisningen och genomgången ===

Som tidigare nämnts är det bäst om man kan gå igenom inför alla elever samtidigt hur man utför olika moment med datorn för att alla skall ha en chans att lära sig de väsentliga funktionerna – vare sig det gäller ett ordbehandlingsprogram eller ett inlärningsprogram. För att detta skall fungera måste eleverna ha en möjlighet att se vad läraren gör på sin skärm. Det finns flera lösningar till problemet (''digital redosvisning har ett eget kapitel'') och här kommer några i korthet:

* Ett dyrt och bra sätt är genom att skolan investerar i en projektor som kopplas till datorn. Den visas på en likadan duk som används när man visar Over Head bilder. På det viset kan alla elever (som är vända mot läraren) se vad läraren gör och följa med i musklick och knapptryckningar samtidigt som läraren har sin genomgång. Bärbara projektorer kan bäras omkring så att investeringen inte blir för stor för skolan, men samtisigt blir det krångligare att  sätta upp projjektorn och stöldrisken ökar. Bäst, enligt mig, är att ha  den fast monterad i taket, tillsammans med högtalare, så att den alltid finns på plats och är enkel att tillgå när man vill visa eleverna någonting.
* Istället för att använda projektor kan man förse lärarens dator med ett grafikkort för analog visning och dra en kabel mellan lärarens dator och en TV. Då kan eleverna följa med lärarens instruktioner på TV-skärmen. den här &quot;snikversionen&quot; är långtifrån lika bra som att använda projektor men det fungerar i alla fall hjälpligt. 
* Slutligen finns ett system med SMART-boards, en form av elektroniska whiteboards som är en dröm för vilken pedgog som helst. Tyvärr är de väldigt dyra. Ett mellanalternativ är att använda en dator med &quot;touch screen&quot; kopplad till en projektor så att man kan använda fingrarna direkt på datorskärmen på samma sätt som man använder fingrar direkt på SMART-boarden. 

Systemet är också lämpligt om eleverna gjort någon form av multimedial redovisning. Då kan de använda lärarens dator, eller koppla in sin egen till projektorn, för att på ett enkelt och överskådligt sätt visa det de åstadkommit för resten av klassen. Alternativet vore annars att klumpa ihop hela klassen framför en enda datorskärm där eleverna visar vad de skapat – ett arbetssätt som aldrig är särskilt bra om man inte har extremt små elevgrupper.

===Ljud===

Projektorer visar bara bilden. Vill man också få fram ljud måste man också ha en separat ljudkabel som går till någon form av högtalaranläggning. Har man projektorn fastskruvad i taket är det logiskt att även ha högtalare fastskruvade i taket. Då är det lika enkelt att koppla in ljudet som att koppla in bildkabeln. har man HDMI utgång från datorn OCH HDMI ingång till en projektor med inbyggda högtalare försvinner det problemet, men det är än så länge rätt ovanligt. Att däremot investera i en 40 tums plattTV med HDMI ingång är en lösning, då kan man koppla datorn direkt till TV:n vid t.ex. filmvisningar och på det sättet utnyttja TV:ns högtalare.

=== Datorerna i kombination med andra ämnen ===

En datorsal som i förväg försetts med dyr ljudutrustning och påkostad projektor eller SMART-board kan användas som komplement till andra ämnen precis som en laborationssal är ett komplement i NO-undervisningen. 

Datorer med ljudkort kan med fördel användas i ett rum som omvandlats till språkstudio för engelska och moderna språk (spanska, tyska etc.). Eleverna kan ha hörlurar och det finns ett flertal både pedagogiska och lättanvända språkinlärningsprogram på marknaden. 

Om skolan har råd kan man investera i ett keyboard med MIDI utgång och låta eleverna skapa egen musik på datorerna. Musikerna var bland de första att upptäcka datorernas förträfflighet och det finns otaliga gratisprogram på Internet för musikbearbetning. 

Om skolan har råd med en färgskrivare till eleverna kan man använda datorerna i bildämnet där eleverna skall skapa egna digitala bilder som de sedan kan skriva ut och spara. Detta kan ses som ett gott komplement samtidigt som bildläraren kan gå igenom fördelar och nackdelar med olika digitala bildformat. 

Äldre elever kan läras upp i enkla 3D-modelleringsprogram och där skapa det de gör ritningar av i trä- och metallslöjd. På det viset kan de redan i förväg se hur det färdiga resultatet kommer att bli och vad olika ändringar i ritningen får för effekt på det färdiga resultatet. Detta är ett bra sätt att skapa förståelse mellan två och tredimensionella objekt. 

Jag skulle kunna fortsätta (jag har inte ens nämnt skoltidningen), men längre fram  kommer mer utförliga beskrivningar av hur datorn kan integreras i olika ämnen. Slutsatsen är dock att alla lärare och elever kan ha mer eller mindre nytta av en sal med genomtänkt möblering för datoranvändning, men inga elever eller lärare har någon större nytta av att få skolans datorpark utspridd på olika platser i skolan. Den pedagogiska tanken försvinner eller blir helt omöjlig att genomföra om man inte kan samla eleverna kring datorerna och kan man inte ha en pedagogisk tanke kan man lika gärna göra sig av med dem för då kostar datorerna mer än de smakar.</text>
      <sha1>248cgayubzqm42fcyrg6dx1qa8j8sfb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 4, Lärplattformar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8145</id>
    <revision>
      <id>38636</id>
      <parentid>35470</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:50:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38636</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15967" sha1="efmk0z6eaf9ybhktokls3veddrg3gav" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

== Bakgrund ==

Allteftersom Internet byggts ut har administrativa system blivit mer och mer aktuella för landets skolor. Olika företag har hakat på trenden och tagit fram olika system för att tjäna pengar på skolornas behov. Tyvärr är inget system riktigt bra, enligt mig. Även jag utvecklade en lärplattform för grundskolan men då jag inte fick en enda kommun att köpa in systemet lade jag ner alltihop. Synd, med tanke på alternativen på marknaden. De system jag har jobbat med själv finns omskrivna här nedanför, förutom Schoolsoft, Visma och P.O.D.B som jag aldrig personligen använt.

Varför misslyckas dataföretagen som tillverkar lärplattformar till skolorna så kapitalt? Den riktigt stora stötestenen är, enligt mig, den tid som lärare har till varje elev. De som tillverkar de olika lärplattformarna verkar tro att lärare har hur mycket tid som helst för varje elev, därför finns mängder med flikar, rubriker, underrubriker osv. så att det kan ta några minuter på ett trögt system innan man kommit dit man vill för en enstaka elev. Sedan måste samma procedur göras om för samtliga elever i en klass eller undervisningsgrupp, beroende på hur lärplattformen är uppbyggd. I vissa lärplattformar får man, som tur är, istället upp klasslistor där man snabbt kan klicka i kryssrutor istället, vilket minskar den tid det tar att administrera en klass till mer rimliga nivåer.

Nästa problem är att tekniker och skolledning verkar vilja ha så mycket som möjligt av de papper som finns kring en elev inuti lärplatttformen. Där skall man ha loggböcker, dagliga kommentarer, skriftliga bedömningar om allt som lämnats in, IG-varningar, IUP:er osv. Problemet är att lärare vanligtvis är individualister och olika lärare sköter de uppgifterna som de är ålagda att göra enligt Skollagen och skolförordningen på olika sätt. Vanligast är någon form av excelark lokalt på datorn som man snabbt kommer åt, andra skriver i worddokument och många lärare har kalendrar där de fyller i uppgifterna kring eleverna för hand. På det viset slipper lärarna hantera de krångliga, oanvändarvänliga och tröga systemen som lärplattformarna vanligtvis består av om de absolut inte måste. Många lärare har berättat för mig om stressen på gränsen till sammanbrott som de upplevt när de väntat på att något skall hända på datorn i ett trögt system samtidigt som klockan går, nästa lektion är på väg att börja och de måste dessutom hinna kopiera upp en klassuppsättning lektionsmateriel eller göra någon annan tidskrävande arbetsuppgift.

För... det är tiden som är problemet. &quot;''Tiden är en mara, ett odjur som ständigt flåsar oss i nacken''&quot;. Slår man ut den tid en lärare normalt sett har för administration på en klass per dag kan man nog säga - mellan tummen och pekfingret - att det är 10 minuter per klass. Slår man ut det på 20 elever har man 30 sekunder administrativ tid per elev och dag. Det är utifrån tidsramen 30 sekunder/elev som de företag som tillverkar lärplattformarna borde arbeta, inte utifrån att läraren har obegränsat med tid för varje elev som det verkar vara nu. Det förutsätter dessutom att ingen elev i klassen kräver extra tid. Är klassen större, på säg 30 elever, har man 20 sekunder per elev och dag. Inom den tidsramen ingår allt det som man måste göra: lägga in frånvaro, fylla i IG-varningar, justera elevens IUP, jämföra elevresultat med LPP:er, kontakta hemmet om eleven misskött sig eller skolkat, lägga in resultat från rättade prov osv. Det räcker med att man har en elev som skolkat en dag som man måste diskutera med föräldern för att tidsschemat skall bryta ihop. Använder man 30 minuter till att jaga rätt på föräldern, vilket jag gjort många gånger, har man ingen tid till resten av klassen alls. Vad gör man då? Man fyller i frånvaron eftersom det är det allra viktigaste på alla skolor. Övrigt får man endera låta bli att fylla i, eller göra hemma efter skoldagens slut på obetald arbetstid.

Nästa problem för läraren blir ju att rektorn ser att läraren inte fyller i alla kolumner och fält och flikar och gud vet vad för varje enskild elev varje dag, vilket innebär att rektorn får intrycket att läraren inte sköter sitt arbete. Rektorer har nämligen, av egen erfarenhet, väldigt sällan någon kunskap om lärarnas administrativa arbetsbörda eller hur de administrativa arbetsuppgifterna de ålagts att göra av skolledningen påverkar lärarens arbete eftersom de aldrig går ut i verksamheten eller sitter med under lektionstid i klassrummen. Det enda sättet rektorerna kan mäta lärarnas effektivitet på är genom att se hur mycket läraren fyllt i lärplattformens olika fält. Ju mer avancerad lärplattform, ju fler fält är det att fylla i, och ju slöare verkar läraren vara när inte alla fälten fylls i varje dag eftersom läraren vanligtvis inte har tillräckligt med tid när det händer något utöver det vanliga (och det brukar ske varje dag). För när tiden inte räcker till måste varje ansvarstagande lärare prioritera att ta hand om eleven istället för administrationen kring eleven, men den prioriteringen är osynlig för rektorn och märks aldrig i lönekuvertet.

==Vad skall dokumenteras enligt lag?==

I lagen står inget uttryckligt beskrivet hur det skall dokumenteras, utan det nämns att en dokumentation skall ske, eller bara att något skall kunna överprövas som undermenat måste vara dokumenterat.

De lagar och regler som gäller i grundskolan är:
*Skollagen (2010:800) från 1 augusti 2010.
*http://62.95.69.3/SFSdoc/10/100800.PDF
och
*Skolförordning: SFS 2011:185 gäller från 15 april 2011. 
*http://62.95.69.3/SFSdoc/11/110185.PDF

Om man lusläser dem med IT-grundskollärarögon finns följande olika paragrafer som direkt eller indirekt pekar på ett dokumentationsbehov:

===Skollagen (2010:800) från 1 augusti 2010===

====Kap 3:====
4 § Eleven och elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för ett barn i förskolan ska fortlöpande informeras om elevens eller barnets utveckling.

8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn.[osv. Klipp....]

9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.[osv. Klipp....]

17 § Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget.

====Kap 4:====
3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.

====Kap 6:====
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

====Kap 10:====
12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13 § Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan
*1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och
*2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

====Kap 28:====
16 § Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om
*1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §,
*2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 §, eller
*3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §.
Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

===Skolförordning: SFS 2011:185 från 15 april 2011===

====kap 4:====
8 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten. Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.

====Kap 6:====
5 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att
*1. sätta betyg, och
*2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro.

===Slutledning===

Vad kan vi utläsa av detta? Det som '''måste''' dokumenteras är: 
*Närvaro/frånvaro (''men inte orsaken till frånvaron'')
*Betyg 
*Information om elevens kunskapsutveckling inför utvecklingssamtalen
*Åtgärdsprogrammen (''men inte underlaget för dem''). 

Allt annat kan hänföras till sådant som kan vara bra att dokumentera, men som egentligen inte måste göras. Visserligen har rektorn rätt att leda och fördela arbetsuppgifterna, men om tiden inte räcker till och du känner dig som ett sönderstressat djur som jagats in i ett hörn är det bättre att utgå från lagen än från rektorns vilja och fullständigt skita i LPP:er, IG-varningar, formativa utvecklingsloggar och liknande verksamhet som finns med bland lärplattformens olika flikar men som inte är påtvingade arbetsuppgifter enligt lag och som tar tid från både elevkontakten och din planering och utvärdering av undervisningen.

== IST-Extens ==
Ett DOS-program som aldrig riktigt klarade konverteringen till Windows på nittiotalet. Jag använde skrotet i sju års tid, antagligen är programmet orsaken till att jag blev gråhårig. Det förvånar mig att det fortfarande används på skolor, men det måste bero på administrativ personal som är vana vid programmet och som ännu inte gått i pension.

== Fronter ==
En mardröm av mappar som växer obehindrat och exponentiellt. Ett system som är i total avsaknad av administrativa moduler. Man kan inte ens få fram en vettig klasslista ur systemet. Jag har faktiskt gått en administratörsutbildning i Fronter och kan bara sucka över idiotierna. 

== Skola24 ==
Skola24 är väl det enda system som, om man har den mest avskalade versionen, faktiskt fungerar hjälpligt i en skolmiljö. Mycket dokumentation måste dock skickas genom alternativa system. Det sorgliga är att programmet NovaSchem, för schemaläggning, krävs för att man skall kunna utnyttja finesserna i skola 24 fullt ut.

== Rexnet ==
Rexnet är ett system utvecklat av Tieto, som även har Pro Capita, och som lovade mycket men misslyckades med allt. Det är oerhört tungrott och utan någon sammanhållande tanke bakom. Jag har jobbat med Rexnet ett helt år och har aldrig saknat det efteråt. Enligt källor på Internet har Rexnet aldrig sålts till en kommun om kommunen haft andra system som konkurrerat.

http://www.idg.se/2.1085/1.224147/utskallt-skolsystem-tog-bakvagen-in


För att citera IT-chefen i Knivsta utanför Stockholm när han ombeds göra ett utalande om Rexnet:
 – Det här systemet utvecklades i slutet av nittiotalet. 
 Visst har det hänt mycket sedan dess. 
 Jag skulle inte säga att Tieto ligger i framkant vad gäller användarvänlighet, 
 säger Anders Fredriksson, it-chef på Knivsta kommun.

http://www.idg.se/2.1085/1.223886/kritiken-vaxer-mot-tietos-skolwebb

== Unikum ==
En rörig, ohanterlig katastrof. Ett monster till oanvändarvänlighet. Påbörjades kanske som ett gymnasieprojekt bland elever som aldrig avslutade det innan de gick ur skolan. Jag fick uthärda användningen av det i ett år. Läs mer om vad föräldrar och lärare i Helsingborg tycker om det i ett ovanligt öppenhjärtligt forum.

http://hd.se/helsingborg/unikum/category/larare/

En anonym lärare på forumet sammanfattar Unikum bra:
 En positiv lärare var jag
 &amp; glatt gick jag till jobbet varje dag
 men sen kom Unikum
 och jag kände mig dum
 för inget gick att förstå
 fastän det borde gå
 nu är jag bara slut och trött
 Unikum är det värsta jag mött
 –
 poetpedagog

== Elits och pingpong ==
Används av John Bauer koncernen och är något IT-teknikerna på utvecklingsavdelningen jublar över, men ingen annan. Elitsmodulen har lagts på pingpong modulen som högskolor och universitet använder sig av och likt olja aldrig blandar sig med vatten fungerar den här blandningen inte alls. Man kan önska att någon av IT-teknikerna bevärdigat sig med att åtminstone en enda gång ha frågat en lärare om vad man kan ha för behov vid utvecklingen av systemet, men icke...

== Övriga system ==
Utöver detta finns tre system till: P.O.D.B som egentligen är en frontend på en MS Access databas, Schoolsoft som verkar vara en populär lösning på olika friskolor och SPCS Visma som jag aldrig använt mig av så jag vill inte uttala mig om dem. 


I Stockholm använder man ett eget system som heter &quot;Skolwebben 2.0&quot; som verkar vara precis lika oanvändbart, stelt och byråkratiskt som Unikum. Läs mer om det här:

http://pedagogstockholmblogg.se/felixstrom/2012/04/29/skolwebben-centralisering-och-exkludering/

== Moodle ==
Om man inte (som jag) vill utveckla ett eget administrativt system för skolorna och inte vill fastna i ett beroende gentemot någon av de existerande plattformarna finns egentligen bara en enda väg att gå, Moodle. Det är ett freewaresystem med öppen källkod, översatt till svenska. 

Jag har inte prövat Moodle själv men jag vet att en del av kritiken mot Moodle är samma som en del av kritiken mot några av systemen här ovanför, att man får alldeles för mycket information. Fördelen med Moodle är att man äger koden själv och kan redigera den själv. Om för mycket syns är det bara att ändra koden så att den passar skolans önskemål. Om ingen inom skolverksamheten kan programmera PHP kan man leja bort den delen initialt, det blir ändå billigare i slutändan än om man måste betala skollicens år ut och år in för en produkt alla ändå är missnöjda med.

Läs mer om Moodle här:

http://moodle.org/course/view.php?id=26

Om man kombinerar Moodle med Mahara (''också gratis'') har skolan en fantastisk helhetslösning om man bara har någon tekniker på skolan som även kan koda PHP så att miljöerna kan skräddarsys till varandra. Läs mer om Mahara här:

https://mahara.org/</text>
      <sha1>efmk0z6eaf9ybhktokls3veddrg3gav</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin. En saga om vårt banksystem och hur det kan reformeras.</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8148</id>
    <revision>
      <id>33444</id>
      <timestamp>2012-02-24T17:00:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mats33</username>
        <id>1677</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ' I denna bok kommer en saga om vårt banksystem att förtäljas.'</comment>
      <origin>33444</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="1nb7h7h67dpojkl5zrwyq867ikgkt0a" xml:space="preserve">
I denna bok kommer en saga om vårt banksystem att förtäljas.</text>
      <sha1>1nb7h7h67dpojkl5zrwyq867ikgkt0a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 3, Programuppsättning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8150</id>
    <revision>
      <id>49194</id>
      <parentid>49193</parentid>
      <timestamp>2019-12-22T18:00:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Övrigt på Internet */ javaskript - svårt klara sig utan nuförtiden</comment>
      <origin>49194</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20311" sha1="exo7gilk6z4y5i083iu5z5p3764fpqh" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

==Vilka program skall man ha i datorerna och i vilka syften==

Varje lärare ställs alltid inför &quot;Vad, Varför, Hur&quot; frågeställningen inför alla moment i skolarbetet. Vare sig det rör sig om planeringen av ett prov eller ett stort tema-arbete. Detta är en precis lika relevant frågeställning när man väljer de program man placerar i skolans datorpark. Om man fick drömma skulle datorerna var av senaste modell med de bästa programmen. Nu är verkligheten vanligen sådan att skolorna sällan har råd att underhålla datorerna på ett bra sätt, och än mindre bekosta inköp av dyra program. Vanligen är man hänvisad till olika former av shareware eller freeware som kan användas på ett genomtänkt sätt i undervisningen, trots sina fel och brister.

Om man har operativsystemet Linux i datorerna har man vunnit mycket ekonomiskt, eftersom all programvara är mer eller mindre gratis, men eftersom vi utbildar eleverna att förstå datorerna på ett så enkelt sätt som möjligt måste vi titta på de program man har i en Windowsmiljö. De flesta har motsvarigheter i fri programvara för Linux, ibland portad också till Windows. Jag tar upp exempel baserade på funktionalitet vilket innebär att du som läser denna artikel igen om fem år skall kunna känna igen dig i exemplen – även om verkligheten förändrats.
Det finns en del Linux-distributioner avsedda för användning i skolor, till exempel Edubuntu (en variant av Ubuntu) och DebianEdu (ursprungligen SkoleLinux, numera ett projekt inom Debian). Om man använder en sådan kan det vara lättare att hitta lämplig programvara och den, liksom installationsskivorna, kan i viss mån vara anpassad enligt sannolika behov. Webbplatserna kan också erbjuda värdefulla tips. Samma programvara hittas dock i de flesta distributioner.


==Program till eleverna==

Det viktigaste programmet för eleverna är någon form av ordbehandlingsprogram. Med detta menar jag inte ett program där man kan skriva bokstäver utan ett riktigt program där man kan placera bilder, skriva fotnoter, infoga innehållsförteckningar och sidbrytningar, använda rättstavningsfunktion osv. Det traditionella valet är Microsofts slagskepp Word. Det är samtidigt ett av de dyraste ordbehandlingsprogrammen på marknaden. Troligtvis är det Word som eleverna vanligtvis kommer i kontakt med i sin verklighet utanför skolan och av den anledningen borde detta program finnas i skolans datorer. Nu är de ekonomiska ramarna vanligen sådana att det inte går att köpa in ett så pass dyrt program. I stället får man titta på alternativ.


====Libre Office====

Ursprungligen utvecklades '''Libre Office''' ur Star Office och därefter ur Open Office som tyvärr inte är fri programvara längre. Libre Office är numera ett vanligt alternativ till Microsoft Office. Programpaketet är fri programvara och gratis och finns att få både för Windows och Linux, men rätt tungt med tanke på äldre datorer. I paketet ingår Libre Office Writer som är ett fullgott alternativ till Word. Numera finns fullt språkstöd och man får stöd för svenska både i form av svenska menyer och svensk rättningsordlista.

'''Abiword''' är ytterligare ett fritt och gratis alternativ som kan användas på äldre datorer eftersom det inte har lika höga krav på hårdvaran, det är dessutom standard i Xubuntu. Nackdelen är att det inte finns lika många funktioner i Abiword jämfört med t.ex. Word.

====Google docs====

Google har ett online alternativ som fungerar förvånansvärt bra. Det är tungt för internetanslutningen om man vill lägga in bilder och liknande i dokumentet, men om man skall skriva berättelser går det bra med stöd för svenska även där. Största fördelen är att eleverna kan arbeta på sitt dokument oavsett vilken dator de sitter vid.

===Räkneblad===

Räkneblad eller tabellräkningsprogram (''en. spreadsheet'') är ett samlingsnamn för en familj av program där man fyller i uppgifter (främst siffror och formler) i olika celler för att lätt räkna ut statistik, kostnader o.dyl. samt för att skapa diagram som överskådligt visar resultaten. Om man som NO- eller mattelärare funderar på vad man skall ha datorer till är det troligen dessa program man har mest nytta av i sitt dagliga skolarbete. Microsofts '''Excel''' är troligen det spreadsheetprogram som flest datoranvändare känner till och det är som alltid också det dyraste alternativet.

Räknebladsprogrammet i '''Libre Office''' eller Open Office, Open Office Calc, är fullt dugligt, liksom '''Gnumeric''', båda fria alternativ

Även när det gäller den här typen av program finns ett bra gratis online alternativ i Google docs.


===Presentationsprogram===

Eftersom datorer är multimediamaskiner skall eleverna ha en möjlighet att skapa multimediapresentationer där bilder, animationer, text och ljud kompletterar varandra. Detta är en vital del i datoranvändningen eftersom eleverna lär sig att hantera avancerade funktioner i datorn samtidigt som de vanligtvis tycker att det är ett roligt sätt att arbeta på. Dessutom finns ett flertal mål i språkämnena där elever skall kunna kombinera bild- och text med varandra. 

Bland den uppsjö av olika presentationsprogram kan bl.a. nämnas '''Microsofts Powerpoint''', men det följer med ett liknande (mer avancerat) i '''Libre- eller Open Office'''. Dessa är lämpliga för yngre elever eftersom det inte går att göra mycket mer än att placera bilder med text som ändras om man trycker på olika knappar med musen.
Har man en snabb internetanslutning finns ett presentationsprogram i '''Google docs''', men det fungerar allra bäst om man bara använder sig av bilder som redan finns på Internet och det klarar inte fantasifulla bildväxlingar eller bakgrundsljud. Till enkla presentationer fungerar det dock utmärkt. Största fördelen med det är att man kan dela ut länken så att presentationen kan ses av vem som helst på Internet.

===Bildprogram===
Bland fri programvara är '''Gimp''' flaggskeppet. Det är ett mångsidigt bildbehandlingsprogram av professionell kvalitet, i första hand avsett för webbgrafik. Wikibooks har en användarmanual och en &quot;skola&quot; för [[Rita med Gimp|bildbearbetning med Gimp]].


Vilka funktioner behöver man egentligen som lärare? Den främsta funktionen är, enligt mig, möjligheten att konvertera bilder mellan olika filformat. Om eleven gjort en bild i Paint och vill lägga ut den på Internet måste den konverteras till JPEG-format, eller kanske PNG om den skall ha genomskinlig bakgrund. Om bilden skall skickas över Internet måste det gå att ändra från BMP till JPEG/PNG för överföringstidens skull osv. 


Nästa funktion som är viktig är att kunna beskära bilderna och ändra storlek på dem på ett enkelt sätt. Alla som någon gång försökt ändra storlek på en bild i Paint förstår vad jag menar. Många gånger hittar eleverna bilder på Internet som är för stora/små för det de skall användas till och då måste det gå att ändra bildstorleken på ett smärtfritt sätt.


Färgreduktion och maskning är andra viktiga funktioner som ett bildbehandlingsprogram bör ha. Bilder blir många gånger onödigt stora om man inte kan ändra färgdjupet. Likaså är det bättre att förvandla en bild till gråskala/svart-vit i datorn och sedan skriva ut den (på en svart-vit skrivare) än att försöka skriva ut en färgbild direkt till skrivaren. 


Maskningsfunktionen används om man vill låta eleverna experimentera med fotomontage, sätta sig själv bredvid en känd skådespelare osv. Det kanske inte är den viktigaste funktionen, men den väcker elevernas nyfikenhet för hur datorerna kan användas på ett roligt sätt.


Att kunna skriva på en bild är också en viktig funktion. Ibland måste källa eller ägande kunna visas i t.ex. uppsatser och då är det lättast att skriva i det direkt på bilden nederkant.


Slutligen är det roligt, om än inte viktigt, att kunna använda olika filter för att förändra bilden, så ett flertal filter till programmet är mer eller mindre ett krav.


Det finns program där man inte kan skapa en ny bild, bara ändra existerande bilder och dessa program är ett otyg som skolan inte ens bör bry sig om att lägga in på datorerna. Eleverna skall trots allt skapa – inte kopiera. Om man har tillgång till andra program för att skapa bilderna är detta inte ett problem, förutsatt att man ser till att utgå från egna bilder. Här kan man använda sig av elevernas mobiler med inbyggda kameror, digitalkamera och scanners.


====Vektorgrafik====

Det är sällan som eleverna kommer i kontakt med vektorgrafik i grundskolan, men den kan nämnas eftersom vektorgrafik används i stor utsträckning inom reklambranschen. Största fördelen med vektorgrafik är att bilderna kan göras hur stora som helst utan kvalitetsförlust. Det bästa alternativet, som är gratis, för att arbeta med vektorgrafik heter '''Inkscape''' och finns både till Windows och Linux.

===Musikprogram===

I dagsläget är det programmet '''Audacity''' som gäller. Det är gratis och kan klara det mesta man kan förvänta sig att hantera i en grundskola. Det fungerar både för Windows och Linux. Det kan dessutom hantera OGG filer vilket börjar bli en de-facto standard på platser med gratis media som Wikimedia.


===Spel===

Spelen tas upp i en annan artikel, men om de inte har något pedagogiskt värde, inte går att koppla till något ämne i skolan eller om de förhärligar våld, sexism, rasism eller droger – då har de ingenting på skolans datorer att göra.


===Webbläsare===

Det finns några stora alternativ och alla är gratis. 
*Internet Explorer följer med när man installerar Windows och fungerar bra för de flesta behov man kan ha. Det har dock säkerhetsproblem och Microsoft rekommenderar sin nya webbläsare istället.
*Firefox är ett litet mer avancerat alternativ med mängder av tillägg för att skräddarsy funktionerna. Det brukar vara standardprogram i Linux men fungerar även bra i Windows.
*Google Chrome lanserades som ett snabbare alternativ till Internet Explorer. Det har ungefär samma funktionalitet och fungerar bäst i en Windowsmiljö även om det går att bearbeta det litet för att sedan kunna använda i Linux.
*Opera är ett alternativ från Norge som passar bra på datorer med litet lägre prestanda eftersom det inte kräver lika mycket systemresurser som de övriga. Opera finns både för Windows och för Linux.

===E-postprogram===

E-postprogram är inte roliga att sätta upp för eleverna. Alla olika parametrar som skall ställas in i varje enskild dator för att få portar och servrar att samarbeta motsvarar inte nyttan man har av att sända ett e-mail ibland till en elev. Besvären är faktiskt så många att det många gånger är enklare att låta dem ha on-line alternativ som Hotmail eller Gmail istället.

===Arkivprogram===

Arkivprogram är ett måste om eleverna skall skicka stora filer eller flera filer samtidigt mellan sig själv och skolan över Internet. Inte bara för att filerna komprimeras utan lika mycket för att man kan samla ett flertal filer i en enda fil. Det mest använda gratisalternativet heter '''7-zip''', men det mest kända arkivprogrammet för Windows i dagsläget är Winzip och är ett sharewareprogram. Det finns andra som t.ex. winRAR men även de är bara gratis för privat bruk. 

Olika versioner av Windows innehåller även inbyggda alternativ i form av back-up program som fungerar på liknande sätt. Back-up filerna kan dock vanligen inte läsas mellan olika versioner av Windows.


===Övrigt på Internet===

* Många webbplaster på Internet förutsätter att webbläsaren kan hantera javascript, visa Flashfilmer/animationer och visa PDF filer.
* Webbläsarna stöder i allmänhet javascript och många webbplatser mer eller mindre kräver stödet. På många webbplatser är skripten tunga för gamla datorer och innehåller ofta spionfunktioner (begränsade till webbanvändningen). Något slag av filter kan vara på sin plats.
* PDF hanteras oftast med Adobes Acrobat Reader. På Linux lönar det sig att använda de fria alternativen (xpdf, evince etc.)
* Flash är ett måste för att t.ex. se Youtube filmer eller klipp från UR. Tvärtemot vad många tror installeras inte detta automatiskt med webläsaren utan det får användaren själv lägga in, eller IT-teknikern (dvs. du). De fria alternativen släpar efter, så kontrollera att webbplatserna du skall använda fungerar med det program ni har tillgång till.

==Program för att skydda datorerna==

Det finns så många olika hot mot datorerna i dagens värld, en värld som mer och mer baseras på att vi skall vara uppkopplade dygnet runt.


=== Virus===

Det allvarligaste hotet mot datorerna är virus och andra sabotageprogram. Dessa kommer in på flera olika vägar. Rent fysiskt är en vanlig källa till smitta USB-minnen och DVD/CD-läsare. Behövs inte DVD/CD-läsare skall dessa enheter helst skall vara urmonterade ur datorerna, både för att minska vandaliseringen och minska smittorisken. Nästa viruskälla är Internet, och den är svårare att komma runt.  För ett någorlunda täckande skydd krävs ett antivirusprogram som ligger aktivt i bakgrunden hela tiden. Det skall kunna övervaka när en fil öppnas eller en websida besöks. Finns pengar är det naturligtvis bäst att köpa ett virusprogram, men det brukar vara en alltför betungande kostnad för en skola. Istället finns två gratisalternativ; '''AVG-antivirus''' och '''Avast Antivirus'''.

Om man gått in för Linux är virusproblematiken mer eller mindre avklarad med det – men inte vissa andra hot. För närvarande (2012) finns inga Linux-virus värda att ta på allvar. Det är ändå vanligt att kontrollera e-post och filservrar för att hindra att Windows-virus sprids vidare. Fri antivirusprogramvara som AVG Antivirus finns tillgänglig även för Linux.

===Brandvägg===

Alla moderna Windowsinstallationer innehåller en inbyggd brandvägg. Den är inte till särskilt stor hjälp, men fungerar som en första dörrstopp för enkla virus som eleverna själva kan tänkas ha skapat. Ha alltid datorns brandvägg aktiv. Har du Linux kan du installera en gratis brandvägg, men till skillnad från Windows sker inte installationen automatiskt.

Det lönar sig antagligen att noggrannare konfigurera en skild brandvägg mellan skolans nät och resten av Internet. Brandväggsfunktionalitet finns ibland inbyggt i ADSL-modem, routrar och annan nätverksutrustning, men det är inte uteslutet att installera en separat brandvägg, som kan vara en vanlig äldre persondator eller en specialbyggd liten apparat. Brandväggsmaskinen bör ha kapacitet för trafiken den skall övervaka.

Brandväggen mellan skolan och Internet bör åtminstone hindra trafik till skolans skrivare, filservrar och liknande utifrån – och till motsvarande service på de enskilda datorerna, som kan kopplas på eller glömmas på av misstag. Det enklaste är att stoppa all trafik initierad på utsidan till annat än de servertjänster som skall vara öppna utåt. Dessutom kan man stänga av viss trafik utåt, till exempel trafik till e-postservrar andra än den egna.

===Uppdateringar===

För Linux, liksom för Windows, är det viktigt att programvaran hålls uppdaterad. Säkerhetslappar publiceras kontinuerligt och äldre hål kan vara föremål för attacker. Det gäller också att se till att den service som är tillgänglig från Internet är rätt konfigurerad. Se till att stänga av tjänster som inte behövs och att skärma av tjänster som inte behöver vara åtkomliga från hela världen. Se till att lösenorden är tillräckligt säkra och ta en titt på datorernas programvara för att upptäcka märkligheter. 

Bara för att du använder Linux innebär det inte att du slipper uppdatera installationen, gör det till vana att köra uppdateringsfunktionen minst en gång i veckan även i Linux.

==Elevsabotage==

De enskilda datorerna bör säkras genom att uppstarten alltid görs från hårddisken eller en nätserver, inte i första hand från CD/DVD eller USB-minne. Denna inställning kan skyddas genom ett BIOS-lösenord. Flera BIOS-varianter har (möjligen allmänt kända) reservlösenord och lösenordet kan nollställas om man öppnar datorns hölje, men i de flesta fall räcker denna åtgärd, förutsatt att operativsystemet inte ger möjlighet för användarna att ändra systeminställningar.

Det är viktigt att man utnyttjar att moderna operativsystem är avsedda för flera användare. Ge eleverna och lärarna egna lösenord, se till att åtminstone operatörskontot och lärarkontona har bra lösenord och använd inte operatörskontot till annat än datorunderhåll. På så sätt borde eleverna inte kunna förstöra annat än sina egna inställningar. Om datorerna inte är kopplade till ett nätverk måste man antagligen låta eleverna använda ett gemensamt konto, men inställningarna för detta kan nollställas automatiskt av operativsystemet.

Första veckorna på terminen brukar vara kaotiska för datorerna. Då kommer det upp en ny skock elever som vill visa hur duktiga de är och gör i princip allt för att sabotera datorerna. Vanligtvis är det enkla saker som att byta namn och symboler på ikonerna, men mycket värre saker kan hända. Hur kan man skydda sig mot detta? Om skolan har en programserver är det inget större problem, eftersom eleverna inte lätt kommer åt att ändra programmen på den.

Om varje dator är en egen arbetsstation blir det värre. En väg att gå är att köpa in programmet Ghost, som tar en exakt kopia av hårddisken och sparar kopian. Ett likvärdigt gratisalternativ heter Clonezilla. Varje natt återställs sedan hårddisken till den uppsättning den hade kvällen innan från en centralt placerad server. Nackdelen med det är att datorerna måste stå på dygnet runt (moderna datorer borde gå att väcka över nätet om strömmen inte stängts av), men det är värt det i längden med tanke på hur mycket tid IT-administratören sparar. 

Se till att ta säkerhetskopior av allt väsentligt. Också om eleverna i princip bara kan sabotera sina egna inställningar kommer någon ändå att i misstag stöka till sina inställningar. Dessa bör kunna återställas utan att elevens filer försvinner. Sabotageprogram utifrån kan också ställa till svårupptäckta förändringar. Det är då bra att kunna jämföra olika versioner av filerna för att se vilka ändringar som gjorts medvetet. Återställandet bör testas och övas förrän det behövs: det kan vara mer klurigt än det i teorin verkar.

Moderna installationer av Windows har avancerade inställningar i användarkontona så att man i detalj kan ändra filer och mappar så att man kan detaljstyra exakt vad användarna på datorn skall kunna göra och inte göra. Tänk bara på att &quot;nekanden&quot; har högre prioritet än &quot;tillåtanden&quot;.

I en domän, eller från Windows 7 på separata datorer, kan man ställa in vilka tider en användare skall kunna logga in på datorn. Det fungerar så klart inte för administratörer, men det är ett enkelt sätt att hålla elever borta från datorerna under tider som de inte skall ha tillgång till dem.


=== Övervakning===

Om man vill se vad eleverna egentligen håller på med på datorerna kan det vara idé att installera ett program där man som lärare kan se vad telningarna egentligen håller på med när ingen vuxen är i närheten. Det mest kända (gratis) programmet är '''VNC''' och finns i olika versioner. För Linux finns andra alternativ men man kan komma åt en Linuxdator från en Windowsdator med VNC. 

Man måste ändå fråga sig hur värdefull elevernas integritet är? Är det vettigt att vi lärare skall kunna se vad de har på sina skärmar, och gör på sina datorer, i alla lägen?

Det finns andra program av typen key-loggers där alla tangenttryckningar som eleverna gör på datorn sparas i textfiler, men i dagens datorer markeras de alltid som virus och är inte lämpliga att ha på datorerna eftersom loggarna kan komma på villovägar.</text>
      <sha1>exo7gilk6z4y5i083iu5z5p3764fpqh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 5, Datorns roll i olika ämnen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8151</id>
    <revision>
      <id>47470</id>
      <parentid>38637</parentid>
      <timestamp>2017-09-29T14:50:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* SO-ämnena (geografi, historia, religion, samhällskunskap) */</comment>
      <origin>47470</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14978" sha1="0om6zbrxz6k318jf89tpwboyfszspm8" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

== Datorns roll i olika ämnen ==

=== På vilka sätt kan datorstöd användas i olika ämnen ===

Datorn lär inte barn någonting, det är mycket viktigt att ta hänsyn till det vid lektionsplanering. Datorn är ingenting annat än ett hjälpmedel precis som alla andra hjälpmedel man hittar i skolan (overhead, DVD-spelare, kartor, läroböcker osv.) och om det finns någonting man kan lära ut bättre på annat sätt skall man undvika att använda sig av datorerna. Det som däremot gör datorerna unika är att de har stöd för ljud och bilder som dessutom reagerar interaktivt på användarens kommandon. Det är i detta sammanhang man skall se på datorernas användning i skolan. 

'''Hjärndumpning eller kunskap'''

Vad är kunskap? Frågan har lika många svar som antalet förståsigpåare i världen. Enligt mig är kunskap inte att kunna telefonkatalogen utantill, men ofta är det något liknande vi utsätter eleverna för. De får faktakunskaper de skall lära sig utantill, men om man inte kan sätta in dessa kunskaper i ett sammanhang är de helt värdelösa. 

Det är i det ljuset som man skall betrakta många av de &quot;pedagogiska&quot; program som finns på marknaden. Många gånger är det frågesportsprogram där man på tid skall pricka in Sveriges landskapsblommor, det periodiska systemet, vilken kung som passar till vilket land, vilken valuta som används i vilket land osv. Detta kallas också för &quot;hjärndumpning&quot;, en mängd kunskaper som nöts in utan förklaring till vad kunskapen skall användas till. Se t.ex. webbmagistern (http://www.webbmagistern.se/), eller alla dessa varianter av interaktiva fråga-svar kortövningar som finns därute på nätet (t.ex. http://download.cnet.com/L-A-Flash-Cards/3000-2051_4-10907142.html). Allt detta är egentligen inget annat än övningar för att förbättra minnet, men man förbättrar ingen förståelse. Den enda gång jag själv anser det befogat är när man lär sig glosor i främmande språk, för då vet man vanligtvis meningen med det svenska ord man skall kunna motsvarigheten till i det andra språket. Riktig kunskap däremot är alltid kopplad till någon form av förståelse och eftersom datorer sällan kan användas till att skapa förståelse måste man se datoranvändningen som ett komplement.

==De olika ämnena==

=== Språkämnena ===

I detta räknar jag in samtliga ämnen som skall skapa förståelse för ett språk, vare sig det är svenska, engelska eller något främmande språk. Som nämnts i tidigare artiklar finns krav från skolverket att eleverna skall kunna använda sig av digitalt skapande i olika ämnen, vilket t.exx. innebär att de skall lära sig hur man skriver och redigerar text på en dator. Förutom detta finns mycket mer man kan göra med datorns hjälp. Engelskan är tacksam för datoranvändning, eftersom så mycket av den information man finner på Internet är skriven på engelska. Nackdelen är naturligtvis att engelskan sällan är anpassad till elevernas språknivå. Ett tips är att surfa till http://www.askeric.com där amerikanska lärare lagt ut lektionsplaneringar för engelska språket i sina hemländer. Med några små ändringar går många av dessa idéer att använda på svenska elever, även om åldersgruppen måste justeras. 

Just främmande språk lämpar sig så väl för dataprogramtillverkning och det syns också om man tittar på de program som finns att köpa. Många gånger rör det sig om enklare program som är utformade för att eleverna skall lära sig glosor och grammatik, men ett flertal (av de dyrare) programmen är mer heltäckande där det även ingår frasövningar, talövningar och där landets kultur och traditioner beskrivs. Dessa program kan med fördel användas till lärarledda självstudier. Om skolan har en datasal blir den lika användbar som språkstudio om eleverna använder hörlurar. Glosboken (http://www.glosboken.se) är en svensk sajt där lärare och elever kan lägga in glosor så att de kan öva på dem på ett enkelt sätt. Jag har träffat lärare i både spanska och tyska som lagt in alla glosor i början av terminen så att eleverna bara loggat in på lärarens preparerade glosbok, något som sparat mycket tid för de lärarna.

Svenskan är litet sämre för datorstödd undervisning eftersom mycket av undervisningen i svenska bygger på att eleverna skall läsa texter och det är enklare att läsa en bok än att sitta och läsa på en dataskärm. Den enda praktiska roll olika pedagogiska program kan ha är att förbättra elevernas ordförråd och deras grammatikkunskaper på samma sätt som program för främmande språk gör. I sammanhanget kan nämnas att många lärare klagar på att eleverna använder sig av rättstavningsfunktionen i mer avancerade ordbehandlingsprogram. Tanken är fel –  istället skall man se det som en möjlighet att visa eleverna hur de skall lära sig att stava orden rätt. Ställ kravet att om ett felstavat ord inte finns i den inbyggda ordlistan måste eleverna slå upp det i en vanlig ordbok, så lär de sig samtidigt hur en ordlista fungerar och används. Om de dessutom lär sig hur synonymordlistan fungerar i programmet kan de ganska snabbt själva utöka sitt ordförråd. 

Hur ser man att eleverna använt sig av rättstavningsfunktionen utan tanke bakom? I svenskan är det lätt. Om alla sammansatta ord är isärskrivna (jul klapp, elektronik ingenjör, halv perserkatt, svart hårig sjuk sköterska, vår kassa personal osv.) har eleven inte funderat över stavningen utan bara dragit isär orden för att få bort markeringen. En annan fördel med att skriva på datorn är att elever som själva anser sig ha dålig handstil uppmuntras till att skriva mer egna texter när de ser att resultatet blir snyggt (samtidigt som det är lättare för läraren att läsa texten).

=== SO-ämnena (geografi, historia, religion, samhällskunskap) ===

I SO-ämnena, som är väldigt teoretiska, är det mycket svårare att finna en vettig pedagogisk tillämpning av datorerna. Vanligtvis är programmen som skapats till SO-ämnena uppbyggda som faktadatabaser som inte ger eleverna någon förståelse. Ofta skall eleverna dessutom &quot;forska&quot; själva om något ämne, vilket vanligtvis resulterar i att de kopierar text från Internet och sätter sitt eget namn längst ner. För att komma runt det problemet brukar jag själv ge eleverna uppgifter där de skall jämföra en sak med en annan (t.ex. varför finns det vulkaner på Island men inte i Sverige) vilket tar bort mycket av kopieringstendenserna. Det som bäst lämpar sig för ökad förståelse, tycker jag, är olika simuleringar (vissa kallar det spel). Om en simulering baserar sig på korrekta fakta kan eleverna själva se vad som kan hända om man agerar på olika sätt. 

I övrigt finns det olika utgångspunkter för varje SO ämne:
 
'''Geografi'''

Geografi är ett svårt ämne och numera finns det gudskelov mycket hjälp i datavärlden. Jorden och universum finns som 3D-animationer som man kan flyga runt i, och det är tacksamt eftersom det är svårt att föreställa sig hur allt hänger samman (''se NO-ämnena''). Likaså finns det animationer som visar hur kontinenterna drivit till sina nuvarande platser. Om man håller på med meteorologi finns utmärkta satellitbilder litet varstans på nätet som eleverna kan ha som grund för att försöka ställa egna väderleksprognoser, http://www.yr.no eller http://www.smhi.se kan rekommenderas. Vill man ha kartor eller fakta om olika länder är CIA:s databas (https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html) bland det bättre man kan hitta. Programmet Google Earth, eller Google Maps på Internet (http://maps.google.com), har nästan helt tagit bort behovet av kartböcker i skolorna. Blindkartor finns hos d-maps (http://d-maps.com). I övrigt är det främst bilder från Internet jag använder i olika tillämpningar i klassrummet. 

'''Historia'''

Om man undervisar i historia måste man helt enkelt surfa runt till olika museers hemsidor. Framförallt i engelsktalande länder är de rent otroligt bra, ofta med färdiga lektionsplaneringar med utgångspunkt från det material museet lagt ut på Internet. Utöver det kan man hitta kopior av originaldokument utlagda, autentiska bilder, dagboksanteckningar osv. Som vanligt är det mesta på en relativt svår engelska vilket innebär att jag brukar översätta informationen och ändra den så den passar mina egna syften. Detta lägger jag sedan ut på Internet eller ger det som kopior till eleverna men med hänvisning till det material som ursprungstexten var kopplad till. På SVT öppet arkiv (http://svt.se/2.108083/oppet_arkiv/) finns en hel del filmsnuttar som visar viktiga händelser från 50-talet och framåt. På Youtube (http://www.youtube.com) finns snuttar från andra länder som kan användas för att visa olika scener ur historien.

'''Religion'''

Detta är det SO-ämne man har minst nytta av datorer i. Jag har försökt ibland, bl.a. har eleverna fått läsa olika texter som tar upp om Jesus funnits och när han egentligen föddes, men det är också allt. Visserligen kan man använda sig av information från Internet för att beskriva olika religioner, men ännu så länge är filmer kombinerat med läroböcker överlägset datorerna. Som källdokument finns både bibeln (http://www.bibeln.se) och koranen på engelska (http://www.sacred-texts.com/isl/htq/index.htm) sökbara på Internet. Vill man läsa Luthers katekes finns även den (http://runeberg.org/katekes/).

'''Samhällskunskap'''

Den största nackdelen med samhällskunskapen är att läroböckerna blir föråldrade i samma ögonblick de kommer ut på marknaden. I det avseendet är Internet ett rent gudomligt hjälpmedel. Jag använder mig kontinuerligt av Internet som ett komplement till läroböckerna där eleverna endera får kopior med information om vad som hänt sedan läroboken skrevs, eller med färdiga uppgifter de skall lösa med hjälp av källor på Internet. Bara det att det finns artikeldatabaser och dagstidningar på Internet gör att jag kan ösa ur en outsinlig källa för mina lektionsplaneringar.

=== NO-ämnena (biologi, fysik, kemi) samt matematik ===

Jag undervisar inte själv i dessa ämnen och har aldrig gjort det över Åk 6, vilket innebär att jag teoretiserar mer än vad jag gjorde med SO-ämnena och språken. Program till dessa ämnen är ofta behäftade med samma fel som program för SO-ämnena, de är ofta bara stora databaser med information utan kunskap. Det finns dock undantag, t.ex. olika 3D animeringar där man rör sig i rymden (http://www.shatters.net/celestia/download.html) eller inuti människokroppen o.dyl. Faktadatabaser finns det också en hel del av på nätet, t.ex. &quot;Den virtuella formelsamlingen&quot; (http://www.formelsamlingen.se/ ) eller &quot;Den virtuella floran&quot; (http://linnaeus.nrm.se/flora/), men de är inte bättre än vanliga läroböcker. 

Vad det gäller djupare information på Internet finns mycket att hämta – från USA (på bl.a. NASA:s hemsida finns färdiga lektionsförslag om rymden: http://www.nasa.gov/audience/foreducators/index.html). Detta är dock vanligtvis skrivet på en så svår engelska att grundskoleelever inte förstår den.

Det man främst kan göra i dessa ämnen är att utnyttja tabellräkningsprogram (''se kapitel 3'') och samla mätvärden i de olika ämnena. Dessa kan sedan lätt omvandlas till olika diagram. Det brukar vara en aha-upplevelse för eleverna när de ser hur diagrammet ändras när samtidigt som de ändrar siffrorna som diagrammet grundar sig på. Dessutom är det oftast lättare att förstå grafiska beskrivningar än siffror som står uppställda i rader. Många fenomen kan illustreras med olika simuleringar, till exempel kan man studera enkla populationsmodeller och se hur de påverkas av externa chocker eller ändrade parametrar.

Allmänt gäller att det ofta finns fri programvara skriven av forskare i första hand för eget bruk. Programmen kan vara skrivna för ett smalt specialområde, men kan också utgöra moduler för mer allmän programvara. I de flesta fall krävs rätt stort arbete för att skapa tillräckligt enkla modeller och exempel, medan programmen tillåter godtyckligt avancerad användning.

=== Estetiska ämnen (musik och bild) ===

Dessa ämnen har mycket att hämta i datavärlden. Musikerna var bland de första som hittade ut i datavärlden och det finns oerhört mycket roliga saker man kan göra med datorerna i musikämnet – förutsatt att datorerna försetts med ljudkort. Det är bara fantasin som sätter gränser. Om skolan har råd med MIDI instrument kan man lätt sätta ihop ett eget band i en elevgrupp som själva får komponera en låt, skriva text och sedan bränna den på CD eller lägga ut en musikvideo på Youtube så man kan spela den hemma. Om det inte finns pengar till instrument kan man sampla egna låtar från existerande musikstycken i datorerna, eller spela in det eleverna spelar på vanliga instrument direkt i datorn för korrigering – på upp till 1024 kanaler... Beatles använde fyra. 

Bildämnet kan utnyttja datorns hela kapacitet vad det gäller grafikbearbetning. Det är lätt att visa hur färger kontrasterar till varandra, hur kända konstnärer lagt upp sitt arbete, hur perspektiv kan förvrängas, hur man gör collage och fotomontage  (t.ex. i Glogster: http://www.glogster.com/) osv. Varje bildlärare borde kräva en färgskrivare i sitt klassrum för att ge eleverna fullt utlopp för sin kreativitet. Vilken elev som helst som vill bli litet inspirerad jublar nog över sajter som t.ex. Deviant Art (http://www.deviantart.com) som fungerar likt ett virtuellt konstgalleri. Elever vill ofta se hur en bild kommit till, och i det fallet är Queeky överlägset det mesta jag sett (http://www.queeky.com/ )

=== Praktiska ämnen (hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, teknik, slöjd) ===

Det är svårt att integrera datorn fullt ut i dessa ämnen eftersom de är just praktiska. Jag kan naturligtvis ta upp alla de receptdatabaser, förslag på stickbeskrivningar och ritningar på allt från kanoter till kryddhyllor man hittar på Internet, men egentligen finns det inte mycket till programvara att använda sig av. I dessa ämnen får man nog se datorn som ett komplement snarare än som det som styr undervisningen. Eventuellt kan olika rit-, CAD- och simuleringsprogram användas. I konsumentkunskap erbjuder Internet en uppsjö data, reklam och reklamkampanjer att analysera, möjlighet att göra prisjämförelser med mera. USA är en blandad kompott av bra och dåligt, tyvärr är det inte mycket gratis som är bra men det finns undantag som t.ex. websajten &quot;instructables&quot; tävling i lektionsidéer/pyssel i klassrummet: http://www.instructables.com/contest/teacher/?show=ENTRIES</text>
      <sha1>0om6zbrxz6k318jf89tpwboyfszspm8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 6, Den sociale datoranvändaren</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8152</id>
    <revision>
      <id>38638</id>
      <parentid>35487</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:50:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38638</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15588" sha1="95z0bxfctfoilhf2ejd0q9zttv08414" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

== Den sociale datoranvändaren ==

=== Vad innebär kontakterna över Internet för elever och lärare ===
 

==== Chatt och Facebook ====

Lektionen är slut, rasten börjar. Eleverna skyndar till datorerna och pojkarna börjar direkt spela online-spel på Internet samtidigt som flickorna sätter sig i grupper kring datorerna och börjar chatta på MSN eller i Facebook. Känns situationen igen? Om man ser på pojkars och flickors användande av datorerna syns en markant skillnad – flickorna är väsentligt mycket mer inriktade på kommunikation. Ofta utger de sig för att vara litet äldre än de är och nästan alltid försöker de få kontakt med killar. Detta beteende har jag sett både i skolor i Stockholm och i glesbygdsskolor, vilket visar att det är något man gör oavsett det omkringliggande samhällets storlek.
 
''Ett problem?''

Är detta ett problem? Många skolor har förbjudet chattande och Facebook (och liknande tjänster) av olika anledningar men som jag ser det finns i princip bara fördelar: eleverna tar kontakt och lär sig någonting om andra människor i andra städer, de blir snabba på att skriva, det svenska (ibland engelska) språket tränas och de blir uppmärksamma på nyanser i det skrivna språket. Speciellt invandrarflickor från främst muslimska hem, som har svårt att träffa personer som familjen inte godkänt, främjas socialt av att anonymt kunna föra en konversation med främmande människor över Internet. Helt ofarligt är det dock inte (''se nedan''). 

Som lärare kan man många gånger irriteras över att lektionen börjar men de chattande eleverna måste bara &quot;få ett svar&quot; innan datorerna stängs. Enklaste sättet, som jag inte rekommenderar, är att helt sonika bryta strömmen till datorn (alternativt – dra ur nätverkskabeln). Jag har hört att man inte ska göra så för att grafikkortet skadas, men jag har gjort så åtskilliga gånger och ännu har ingen skada uppstått. Om eleverna påpekar att man gör fel kan man alltid hävda att lektionen faktiskt börjat och om datorn skadas är det faktiskt eleverna som drabbas, inte lärarna. Det brukar räcka med att göra så två, tre gånger för att eleverna skall förstå att de ska stänga av datorn när lektionen börjar. 

''En möjlighet?''

Om man då kan konstatera att många elever har ett brinnande behov av att chatta med andra människor – kan man inte på något sätt dra nytta av deras engagemang istället för att irriteras över det? Det sätt jag beskriver är bara ett sätt, men det kan fungera som utgångspunkt: 

*Börja med att ta kontakt med någon annan lärare som undervisar i samma ämnen på en annan skola där du arbetat (de flesta yngre lärare har jobbat på flera olika skolor eftersom byte av arbetsplats är det enda sättet att komma upp i lön). Diskutera om det finns intresse av att klasserna i de olika skolorna tar kontakt med varandra över Internet. 

*Nästa steg är att skapa en facebookgrupp och skicka över en bild av klassen till den andra skolan och visa upp motsvarande bild för den egna klassen. På det viset får namnen &quot;ansikten&quot; och det är lättare att skapa kontakt mellan klasserna. Alla elever som har facebookkonton skall så klart &quot;gilla&quot; gruppen för att bli medlemmar.

*Lärarna skall ha kommit överens i förväg om ett lämpligt temaområde som kan intressera och engagera båda klasserna. När man sedan låtit det gå två lektionstillfällen när klasserna arbeta fritt med varandra på en i förväg överenskommen tid och plats borde ett visst förtroende mellan elevgrupperna uppstått. Då gäller det att fånga in dem och bilda elevgrupper på fyra elever där två elever i varje skola bildar ena halvan av gruppen. 

*Under fyra lektionstillfällen till skall grupperna samarbeta över Internet och sammanställa det de tagit fram. Mellan samarbetstillfällena skall eleverna få chans att arbeta lokalt i sin egen skola så att de varje gång har någonting nytt att redovisa för den andra delen av gruppen. Tanken är att allt material som används i arbetet skall vara digitaliserat så att eleverna kontinuerligt kan skicka det mellan varandra. Efter det fjärde tillfället sker redovisning i varje klass av det framtagna materialet och därefter får varje grupp en bedömning som de kan skicka över till den andra halvan av gruppen vid det sista tillfället. 

*Lärarna bör också skicka över sina bedömningar av redovisningarna mellan varandra så att man kan stämma av de tankar man har om redovisningen. En lärare kan upptäcka något som den andra missat. Engagemanget hos eleverna brukar också vara större om de skall prestera någonting inför andra människor än sina klasskamrater eller sin lärare, så glöm inte att slösa med berömmet så fort de gjort något bra. Annars kan lätt prestationsångest infinna sig hos eleverna och det slutar med att de inte vill skicka över det de gjort innan den andra halvan av gruppen skickat över sin del. Tänker den andra gruppen likadant kommer arbetet att avstanna helt. 

Fördelarna med detta arbetssätt är att eleverna lär sig att använda chattandet på Facebook på ett socialt och produktivt sätt, de får kontakt med andra elever i andra städer (helst), de kan känna sig trygga i samarbetet eftersom de vet vem de jobbar med och även lärarna kan se hur den egna klassen bedöms med andras ögon. 

Om man undervisar i engelska eller främmande språk kan man försöka ta kontakt över Internet med lärare som bedriver en likvärdig undervisning i andra länder och  genomföra ett projektarbete enligt samma arbetsmodell med den klassen. När det gäller arbeten i engelskspråkiga länder är det lätt att stirra sig blind på England och USA, det finns många fler engelsktalande länder som kanske är ändå mer spännande att samarbeta med. 

Slutligen, om kommunen har en vänort i ett annat land kan man alltid försöka äska pengar för ett sådant här samarbetsprojekt – dessutom kan det vara en spännande träning för eleverna att läsa norsk eller dansk text om samarbetsskolan ligger i ett av våra västra grannländer (eller upptäcka svenskan i Finland om man samarbetar österut). Kunskap om nordiska språk ingår inom ramen för svenskämnet och ger ännu en dimension till projektet.

==== E-post ====

På liknande sätt som beskrivits här ovan kan man skaffa brevvänner över Internet. Fördelen är att man inte måste schemalägga kontakterna utan eleverna kan i lugn och ro, när de får tid, besvara de brev de får. En annan fördel är att e-post är mer privat och man lättare kan uttrycka funderingar och känslor i den kontaktformen. Om man undervisar i engelska finns ett flertal platser på Internet där man söker e-pals (epost-brevvänner) och det svåraste är nog att se till att eleverna väljer lämpliga människor att brevväxla med. 
  
'''Riskerna'''

Att kontakta människor över Internet, vare sig det sker genom Facebook, en chatt, med e-post, genom MSN eller på något annat sätt är inte helt ofarligt. Brottstatistiken i USA talar sitt tydliga språk där barn förletts tro att de skall träffa en kompis i hemlighet på ett (ödsligt) ställe och istället träffat någon helt annan. Av den anledningen måste man pränta in några regler i eleverna för deras eget skydd. Här följer de fem mest självklara reglerna i stigande viktighetsordning: 

* Lämna aldrig ut ditt fullständigt namn och adress till främmande människor över Internet. Om någon får för sig att den vill träffa dig blir du alltför lätt att spåra upp. 

* Lämna aldrig ut bilder av dig själv till främmande människor över Internet. Dessa kan hamna hos fel sorts människor och väcka fantasier hos olika människor som därmed kan lockas att ta en närmare kontakt med dig – en kontakt som du säkert inte vill ha. 

* Lämna aldrig ut telefonnumret till främmande människor över Internet. Det är lätt att ta kontakt med dig och se om du är ensam hemma. 

* Besvara aldrig ett e-brev eller chatinlägg med &quot;snuskigt&quot; innehåll, men radera inte heller ut det. Lämna bara datorn och se till att ingen rör den under tiden du tar kontakt med någon lärare som kan spara det på rätt sätt så att det går att spåra IP-numret till avsändaradressen. Ingen dator är anonym på Internet, och kan man spåra datorn kan man oftast spåra användaren. Ifråga om e-post finns informationen kvar fast man loggar ut eller stänger datorn, ifråga om andra andra kontaktsätt kan det vara viktigt att förbindelsen upprätthålls. Ta gärna en bild med mobilen så att beviset sparas om det på något vis skulle raderas senare.

* Gå inte med på att träffa främmande människor som kontaktat dig över Internet. Speciellt inte om personen i fråga vill träffas på något undangömt ställe utan att någon annan vuxen får reda på det. Om du vill träffa någon ny kamrat som du fått kontakt med över Internet skall alltid en vuxen följa med vid första kontakttillfället för att verkligen se att det är en ny kamrat som vill träffa dig och inte någon helt annan person. (Också för vuxna rekommenderas en träff på offentligt ställe med andra mänskor i närheten.)

Riskerna skall inte överdrivas, men det är viktigt att eleverna förstår att det inte är enbart fördelar med Internet. Vad gör du då om du som lärare får en elev som kommer springande till dig och påstår sig ha fått ett e-brev med suspekt innehåll. Gå fram till datorn och kopiera brevets text. Öppna sedan ett ordbehandlingsprogram och klistra in meddelandetexten. Om du t.ex. har Outlook express högerklickar du på brevet och väljer &quot;Egenskaper&quot; och välj &quot;Information&quot; fliken. Markera all text och tryck ner Ctrl + c tangenterna så texten kopieras. Återgå till  ordbehandlingsprogrammet och klistra även in meddelandetexten. Ta slutligen och tryck på &quot;Meddelandekälla&quot; knappen, markera texten, tryck Ctrl + c tangenterna. Gå tillbaka till textdokumentet och klistra in texten. Spara dokumentet och skriv ut det. Spara sedan e-brevet på ett säkert sätt. Det får inte raderas utan kan i värsta fall vara bevismaterial i en kommande rättegång. 

Om e-mailet kommit genom Hotmail eller G-mail finns liknande metoder att få fram &quot;headern&quot; med IP-numren som visar varifrån brevet skickats. 

Det viktigaste är att (förutom det suspekta innehållet) få med raderna som börjar med texten &quot;Received:&quot; Dessa anger vilken väg e-posten kommit och kan inte helt förfalskas. Beroende på e-postprogram får man fram dem med &quot;all headers&quot;, &quot;raw&quot; eller liknande. Vilken som helst metod med vilket du kan spara hela brevet i oförändrad form är bra. Om du känner e-postlådans format kan du kopiera brevet direkt. Se till att testa metoden innan du behöver den och kontrollera också att du får med eventuella bilagor. Texten kan vara kodad så att den är oläslig, men som bevismaterial är det bättre med en råversion än en som e-postprogrammet skrivit om.

Är det ett grovt meddelande är nästa steg att ringa polisen och anmäla händelsen. Är det däremot bara allmänt suspekt kan det vara enklare att använda sig av &quot;Whois&quot; och se var e-brevet kom från (det syns på IP-numret) och skriva ett e-brev till den ansvarige på servern där du även skickar med kopian på texten där all information om e-brevet finns med, berättar att det riktades till ett barn på skolan och meddela att du inom 24 timmar tänker polisanmäla händelsen om de inte gör en egen utredning av det skedda. Det är dock bäst att konsultera någon tekniskt kunnig, då det kan vara svårt att utläsa varifrån e-posten på riktigt kommit och vilken instans som är den rätta att kontakta (en del av uppgifterna i e-brevet kan vara förfalskade).

Om e-brevet skickades från utlandet blir det genast svårare, men försök översätt texten ordagrant och gör samma procedur, men utelämna hot om polisanmälan eftersom det inte kommer att leda till någonting i vart fall. Det är bara att hoppas att de stänger av den som skickade brevet och själva tar kontakt med myndigheterna i landet. Brott mot barn, oavsett vilket land det gäller, brukar alltid anses extra graverande och därigenom är det lättare att komma åt denna typ av brottslig verksamhet än t.ex. förfalskning av kontokortsbetalningar.

Om det däremot bara är ett chatt-inlägg i t.ex. Facebook kan man inte göra mycket mer än att fotografera av datorskärmen. Se till så att avsändarkontot syns på bilden. Chattmeddelanden har ingen IP-header, något många pedofiler vet om numera och därför aldrig använder sig av e-mail där de kan bli spårade (IP-uppgifterna sparas nog i en logg på servern, om ett ärende polisanmäls utan dröjsmål borde de gå att komma åt).

== Enklaste samarbetet==
Är det så att man bara har en enda lektion på sig kan man enkelt samarbeta genom att alla elever, oavsett skola, som är i en grupp, delar samma dokument att skriva i. Ett superenkelt gratis verktyg för det är Etherpad lite:

http://typewith.me/

Ett ännu enklare används med fördel vid utvärderingar. Låt alla elever skriva en virtuell post-it lapp att sätta upp på den gemensamma virtuella anslagstavlan. Lapparna är anonyma men alla kan läsa informationen:

http://corkboard.me/


==Nätmobbing==

Ett fenomen som blivit allt vanligare det senaste årtiondet är ”nätmobbing”. I samma takt som fler och fler ungdomar har delar av sitt liv på Internet har mobbare chans att anonymt hoppa på sina offer. Mobbningen blir allt råare eftersom de flesta tror att de inte går att spåra, även om det ofta går rätt lätt att göra det. Det finns flera fall när nätmobbare drivit sina offer till självmord.

Vad kan man göra åt det? 
*Håll ögonen öppna. Har du ett barn eller en elev som tidigare varit väldigt aktiv på Internet men som i princip slutat använda datorn är det en tydlig varningssignal. 
*Om du hittar elaka inlägg på datorn behandlar du dem på samma sätt som när pedofiler jagar ungdomar som beskrivits här ovanför. Försök att få tag på mobbarens IP-nummer så att det kommer med i polisanmälan.
*Var snabb att polisanmäla, det är bättre med en anmälan för mycket än en för litet. 
*Om du får reda på identiteten på en mobbare skall du försöka sammanför offer med mobbare. Det är mycket svårare att mobba någon om man inte längre är anonym.


==Mahara==

En väg att gå för mindre skolor som inte har en massa licensavtal med Microsoft och Apple är att använda gratisprogrammet Mahara, endera på en lokal server på skolan eller på en inhyrd plats ute på Internet. Mahara är en allt-i-ett lösning som inte behöver en massa tilläggsprogram. I Maharamiljön kan varje elev skapa egna profiler, lägga upp bilder och dokument, samarbeta med gemensamma projekt osv. Om man skall jämföra med någon kommersiell motsvarighet ligger Fronter närmast, men Mahara är mer inriktad mot att visa media (ljud, bild och film) för varandra. Det finns även ett bloggverktyg. Grundtanken med Mahara var att man ville skapa ett verktyg för elevprotfolio, men idag är miljön så mycket mer. 

Genom att ha Mahara-miljön lokal på en server på skolan minimeras riskerna för &quot;destruktiva&quot; kontakter med eleverna lika mycket som kontakten gentemot Internet stryps. Det kan vara bra, speciellt för yngre elever. Du kan läsa mer om Maharaprojektet här:

https://mahara.org/</text>
      <sha1>95z0bxfctfoilhf2ejd0q9zttv08414</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 7, Porr och våld</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8153</id>
    <revision>
      <id>54351</id>
      <parentid>54349</parentid>
      <timestamp>2023-11-10T22:35:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Domus123</username>
        <id>12120</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Hur skyddar man barn och elever från negativt innehåll på Internet */ Lägger till nytt stycke</comment>
      <origin>54351</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10532" sha1="cs5cy9x4hgbb1777cs79mv5hdspj3ed" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

== Hur skyddar man barn och elever från negativt innehåll på Internet ==

Internet är inte bara fördelar. Alla avarter man kan tänka sig frodas på hemsidorna därute i cyberrymden och ingen elev går riktigt säker för att, av misstag eller avsiktligt, ramla in på sidor med tvivelaktigt innehåll. Detta är något eleverna mest tycker är roligt samtidigt som både föräldrar och lärare har sina betänkligheter över att släppa ut dem fritt som kalvar på grönbete. Uppenbarligen behövs någon form av kontrollsystem eller filter för att skydda eleverna från sin egen nyfikenhet. Detta har skapat en hel del debatter och delat upp vuxenvärlden i två läger; det ena som förordar kontrollsystem i datorerna och det andra som förordar att eleverna skall ha ett inbyggt kontrollsystem i sina egna huvuden. 

Förr kan man kanske säga att många människor underskattade vad tekniken kunde göra medan det idag (2023) kan kännas som om pendeln svängt över till andra sidan, att många numera tror att allt går att lösa med datorer (även barnuppfostran!). Det bästa torde därför vara en kombination av följande två läger:


===Filter i hjärnan===

Det fanns en gång en man på Skolverket som hette Stig Roland Rask. Han var en stark förespråkare för att sätta ''filter'' i hjärnan på eleverna och var väl litet före sin tid i sin syn på Internets utveckling. Han ansåg att eftersom elever och barn alltid, förr eller senare, kommer att hamna på sidor av tvivelaktig karaktär är det omöjligt att förhindra att de hamnar där. Sker det inte hemma, eller i skolan, så händer det hemma hos någon kamrat. 

Av den anledningen är det bättre att i förväg gå igenom vad de kan tänkas se i en klassrumsdiskussion där man går igenom vad det egentligen innebär. Flickor (och pojkar) som t.ex. är med på porrbilder – är de verkligen helt frivilliga? Vill flickor fotograferas nakna, eller kan det finnas tvång eller ekonomiska motiv bakom? Har inte dessa flickor en mamma, syster eller bror någonstans? Skulle någon av eleverna vilja att deras mamma eller syster fotograferades på dessa sätt? osv. Genom detta ansåg han att man kan vaccinera eleverna i förväg så eleverna själva kan ta ställning mot information av förnedrande, sexistisk, rasistisk, våldsam, pornografisk eller drogförhärligande karaktär när de stöter på den på Internet. 


===Filter i datorerna===

Precis som Rask anser jag själv att eleverna säkerligen kommer att hitta tvivelaktigt material på Internet, men lika litet som de bryr sig om alla förmaningar om att inte se på barnförbjudna våldsfilmer, lika litet kommer de att bry sig om försöken till vaccinering. Diskussionerna om vad man kan hitta snarare väcker deras nyfikenhet mer än deras avsky för företeelserna. Det är barn vi talar om och barn skall inte själva ta ansvar för sina handlingar – det skall vi i vuxenvärlden göra så långt det bara är möjligt. När däremot eleverna kommit upp i tonåren blir vi nog tvungna ändå, främst pga. teknikens tillkortakommanden, att utgå ifrån Rasks ståndpunkter.

I princip tycker jag att det inte skulle behövas filter i datorerna utan varje gång något anmärkningsvärt dyker upp från Internet skulle man ta en diskussion om det i klassen för att tillsammans bearbeta det vi hittat. Problemet är att det är omöjligt att ha vuxna i närheten av eleverna hela tiden och lika omöjligt att ta diskussionen varje gång eleverna kommer till tvivelaktiga sidor. Av den anledningen är jag själv för att man spärrar datorerna mot oönskat innehåll – men det är lättare sagt än gjort.

===Var går gränsen?===
Anta att man har regler i skolan som säger att man inte får surfa med skolans datorer på sidor som innehåller våld, porr, droger eller rasism. Hur bevisar vi att eleverna gjort fel? Vad är våld? Vad är pornografi? Vad är drogförhärligande? Vad är rasistiskt? osv. Detta är också frågor man måste ställa sig. Jag har inga bra svar på frågorna men några enkla tumregler. 

*Våld är det som i text eller bild visar när människor skadas på ett sätt som inte visar någon hänsyn eller medkänsla. 

*Pornografi är textbeskrivning av sexuella aktiviteter eller när kön, bröst eller stjärt visas på fotografi eller teckning i avsikt att vara upphetsande samtidigt som det som visas blir ett objekt. Visserligen innebär denna drastiska begränsning att även bilder gjorda av renässansmålare kan betraktas som porr, men det är enklare att ta tag i diskussioner med eleverna vid den nivån än att diskutera råare avarter av sexualiteten. 

*Drogförhärligande är text eller bild där droganvändning visas upp på ett positivt sätt utan att någonting om nackdelarna nämns. 

*Rasistiskt är när man i text eller bild (vit makt musik är gudskelov ovanligt på Internet) visar att en ras är bättre än en annan. Visserligen godkänner jag därigenom att människorna är uppdelade i olika raser, men det är en förenkling av verkligheten som barnen förstår. 


====Spärra Internet Explorer====

Det första jag, och de flesta tänker på, är att det enklaste faktiskt vore att sätta in ett spärrfilter av något slag i själva surf-programmet. Tittar man i Internet Explorer så fanns det en spärr tidigare som hette PICS. Nackdelen var att den byggde på att de som skapade hemsidorna frivilligt lade in en PICS kod, vilket i princip ingen gjorde. Verktyget blev därmed lika värdelöst som en tandlös såg. Funktionen finns inte längre utan har ersatts med ett säkerhetssystem för Internet i Internet Explorer.

====Partiell spärrning====

En omväg, i alla fall om man har små barn vid datorerna, är att registrera vilka sidor man får surfa till i Internet Explorer. Det sker genom att klicka på [Verktyg] sedan [Internetalternativ]. Under fliken [Säkerhet] kan man ställa in '''Betrodda platser''' (som man alltid får surfa till) och '''Ej betrodda platser''' (som man inte kommer in på). Om man utnyttjar den här möjligheten att lägga in exakt vilka platser eleverna kan och inte kan besöka är man säker på att barnen absolut inte kan se någonting av felaktig karaktär. 

Nackdelarna är dock att man rent fysiskt måste sitta och skriva i vilka sidor man får- och inte får besöka (''varför finns inte möjligheten att importera en lista, Microsoft?''), samt den nackdelen att alla dessa popup-fönster med reklam som Internet kryllar av aldrig är klassificerade vilket innebär att den grå rutan om att platsen inte får besökas ständigt dyker upp. Det går naturligtvis att klicka på avbryt-knappen, men litet störande är det. Dessutom innebär det att lärare som t.ex. vill ha med sidor om könssjukdomar i undervisingen om &quot;sex och samlevnad&quot; inte kan få det om den typen av sidor registrerats under '''Ej betrodda platser'''.

====Spärra Internet med andra program====

Under lång tid har jag försökt spärra tillgången till vissa platser på Internet för elever, men det går inte. För varje gång jag lagt upp ett hinder har eleverna kommit på ett sätt att komma runt det. I dagens läge, när man kan surfa på Internet genom vilken Android- eller Iphone som helst, kan man aldrig hindra eleverna genom spärrar i en server. Då måste man ha något program lokalt på elevens datorn som hela tiden övervakar användningen av Internet, men även det är i slutändan en tjänst som eleven kan stänga av. Skall datorn användas av äldre barn är man helt enkelt tvungen att återgå till Rasks modell med vaccinering av hjärnan istället för datorn.

==== En tänkvärd sak ====

I fall där läraren i preventivt syfte vill förekomma en elev innan eleven själv snubblar in på en sida inte avsedd för hens ålder kan det vara lockande för läraren att bli auktoritär och slå till med storsläggan. Läraren kanske explicit varnar eleven att hen inte får gå in på, exempelvis, pornografiska hemsidor (ordet kan trots allt stå i en skolas ordningsregler när eleven blivit äldre och kan börja gymnasiet och läraren kanske känner för att briljera och introducera ordet redan i grundskolan!). Sådana förfaranden är olyckliga för många anledningar men här följer två exempel på varför det är en dålig idé att förbjuda något utan utrymme för vidare diskussion eller argumentation. För det första finns det elever som sluter sig inåt när de känner att det inte finns utrymme för någon diskussion istället för att då komma till läraren, som förbjudit saken, med frågor (vad det nu än må vara!). Eleven kan därför ta saken i egna händer och försöker ta reda på vad det rör sig om utan att någon vuxen får reda på vad som egentligen försiggår i barnets huvud. För det andra så fungerar varningar som sådana ofta till motsatt effekt än vad läraren önskar. Det kan vara så illa att det råkar vara första gången eleven hör ordet (då har läraren alltså skapat ett problem, genom att tänka sig själv att det fanns ett, agerat därefter och kan därmed gjort mer skada än nytta!). Så istället för att landa i någon av dessa situationer kanske det kan vara bra att öppna en säkerhetsventil så eleven alltid har någon att diskutera saker med eller kanske ännu hellre, låta storsläggan vila för ovan nämnda saker?

==== Disciplinsvårigheter ====

Vad gör man då om man, trots alla föresatser, ändå har elever som medvetet går in på förbjudna platser på Internet? Det vanligaste straffet, som jag hört i olika skolor där jag har arbetat, har varit att eleven avstängs en bestämd tid från datorerna. Detta rimmar, enligt mig, illa med föresatsen om att datorerna skall vara en del av undervisningen. Om eleven avstängs blir det dessutom automatiskt så att läraren får mer att göra när lektioner skall planeras för klassen i övrigt samt extra planering för eleven som inte kan sitta vid en dator. Det är bättre att se på det skedda som vilket disciplinproblem som helst. Om en elev t.ex. klottrar på väggarna i toaletten, kan man inte stänga av eleven från toaletterna resten av terminen. I dessa fall är det bättre att kontakta hemmet och ha en diskussion med eleven i fråga tillsammans med målsman där man går igenom vad eleven gjort, vart den surfat, diskutera varför den surfade dit och hur man skall få eleven att avstå från beteendet i framtiden.</text>
      <sha1>cs5cy9x4hgbb1777cs79mv5hdspj3ed</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 8, Spelens existens på skolans datorer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8154</id>
    <revision>
      <id>38640</id>
      <parentid>33582</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:51:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38640</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10413" sha1="8lhahbmuv72k43zxmtqk8u0mpwzzqrw" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

== Spelens existens på skolans datorer ==

=== Vad berättigar ett spel att användas i skolan? ===

Vad är ett dataspel? Frågan kan inte besvaras med mindre än att man räknar upp de spel som spelats under mänsklighetens långa historia, eftersom merparten av alla kända spel konverterats till dataspel på det ena eller andra sättet. Vad är då egentligen ett spel? Kort sagt är ett spel någonting en eller flera människor sysselsätter sig med tillsammans istället för att göra någonting annat som är tråkigare, oavsett vad det är. Detta inbegriper naturligtvis även saker som hemläxor, städning, rasta hunden osv. Det är helt enkelt roligt att spela spel. Det i sig är en insikt som alla lärare borde bära med sig, eftersom det alltid är mycket lättare att lära sig någonting samtidigt som man har roligt, istället för när man har tråkigt. Eftersom vi inte kan klassificera ett speciellt spel som just ett dataspel, är det lättare att titta på de olika kategorierna av spel som finns och samtidigt diskutera det pedagogiska värdet med dem. 


=== Shoot´em up spel ===

Detta kan enklast förklaras som spel där spelaren vandrar runt i en tredimensionell värld där den skjuter, dödar och lemlästar motståndare som endera styrs av datorn (programmet) eller av andra motspelare. Kategorin har funnits länge, men man brukar räkna spelet Doom som det första fullt utvecklade i denna kategori. Numera finns en uppsjö av olika spel inom denna kategori och de spelas företrädesvis av pojkar där Counter Strike antagligen fortfarande är det mest spelade spelet trots sina mer än tio år på nacken. 

Eftersom de är så populära har jag många gånger funderat över om de kan användas till någonting annat än att ge utlopp för inre agressioner – men jag har misslyckats varje gång. Det enda man kan säga till dessa spels fördel är att spelarna blir fantastiskt duktiga på att koordinera användandet av tangentbord och mus samtidigt, utan att en enda gång ta blicken från skärmen. Detta är kunskaper de kanske kan ha nytta av när de blir äldre och använder sig av avancerade grafikprogram och CAD/CAM applikationer. 

Själva konceptet skulle dock kunna användas för att skapa avancerade pedagogiska program där spelarna skall försöka ta sig runt och lösa olika problem, kopplade till de ämnen som används. Andra möjligheter vore att kunna skapa miljöer eleverna kan vandra omkring i, men som försvunnit från jordytan för länge sedan. Dock, 3D programmering ingår inte i lärarutbildningen och jag tror tyvärr att det kommer att dröja länge innan pedagogiska program i denna kategori blir lika avancerade och populära som spel vars grund är att döda eller dö.

För närvarande finns det ett bra Shoot’em up spel som lär ut matematik, och det är gratisspelet [http://www.bigbrainz.com/Download.html Timez attack] från företaget [http://www.bigbrainz.com/index.php Big Brainz], som tränar upp mulitplikationstabellen genom att döda monster.

=== Plattforms spel ===

Detta var en kategori som var populär i datorspelens barndom. Man skuttar från plattform till plattform, får poäng om man hoppar rätt och dör om man hoppar fel. Vem har inte spelat t.ex. Donkey kong eller Super Mario? Även dessa spel går bara ut på att döda eller dö, vilket gör dem lika värdelösa rent pedagogiskt som shoot´em up spelen.
 

=== Simulatorspel ===

Tänk att vråla fram över terrängen i din egen Apache attackhelikopter, dåna fram på Monza i en egen Formula 1 bil, eller jaga Mig 21:or i Mach I över Nordkorea... Detta är en litet snällare kategori av spel där man för fram någon form av fordon i en spännande situation. Det behöver inte gå ut på att döda motståndarna, även om det alltför ofta är en del av spelet. Vilket pedagogiskt värde har spelen? En del kan visa delar av ett historiskt skeende, t.ex. när man flyger dubbeldäckare under första världskriget. Andra kan användas om man har någon form av trafikkunskap på schemat – men då krävs det att spelet är utvecklat i Sverige efter svenska trafikregler. Kort sagt, det låga pedagogiska värdet med simulatorspelen motiverar inte att de tar plats på skolans datorer. 

=== Hjärngympa ===

Vid installationen av Windows brukar det följa med tre enkla spel: patiens, bridge och MS röj – där man röjer upp minfält enligt givna, logiska regler. Till denna kategori kan man även räkna spel som Tetris och Schack. Spelen går vanligtvis inte att koppla till något specifikt ämne, men jag själv anser att de tränar upp barnens logiska tankeförmåga och det är en anledning så god som någon att låta eleverna spela denna typ av spel under raster och ledig tid. Det finns t.o.m. pedagogik baserad på att schack förbättrar det logiska tänkandet och gör att elevernas resultat i matematik förbättras. Dessa spel må vara ett tidsfördriv, men inget dåligt sådant med tanke på att eleverna annars ofta spelar liknande, vanliga, spel under rasterna – även om det då även inbegriper social träning när det sker i verkliga livet istället för i en datavärld.

===Zyngas never ending…===

På Facebook finns det hur många spel som helst. Det de alla har gemensamt är att de utges av företaget Zynga och att de aldrig tar slut. Sedan kan du vara bonde, äga en restaurang, äga ett sagoslott, vara maffia eller något liknande. Spelet är alltid i 2D miljö och så länge du betalar med riktiga pengar kommer fortsätter du att bli bättre och bättre i spelet.

Det pedagogiska värdet är 0. Det duger till nöje på rasterna, men har inget som helst värde i skolan.

=== Deckarnöten ===

Detta är den kategori av spel som fångat upp flest av det täcka könet. Spelen går i korthet ut på att man skall lösa en gåta, undersöka ett mysterium eller bara klara sig runt i datorns värld. Även denna kategori av spel har en lång historia, eftersom &quot;vad gör du om...&quot; frågeställningar lämpade sig ypperligt för att göra textbaserade dataspel. Det finns ett flertal spel av den här typen på marknaden som på ena eller andra sättet lämpar sig för integrering i skolverkligheten. Det som genomsyrar spelen är att de inte är på tidspress och att det är spelarnas klurighet och intelligens som gör dem till vinnare. 

Detta är den kategori av spel jag tror kommer att växa snabbast på den pedagogiska marknaden – och jag ser inget negativt i det. Det enda jag skulle önska var att skolorna kunde få rabatt på dem, vilket skulle främja både lärarnas möjlighet att använda dem i sina lektioner samtidigt som eleverna kunde roa sig samtidigt som de lärde sig någonting. Spelen är dock sällan utformade för att ge någon djupare förståelse för skolämnena vilket innebär att de aldrig kan bli något annat än komplement till den övriga undervisningen. För en djupare kunskap krävs någon form av simulering av verkligheten. 

=== Simuleringar ===

Redan 1958 konstruerades ett av de första pedagogiska simuleringsspelen för datorer på Northwestern-universitetet i USA där varje spelare hade ett tvättmedelsföretag, Carnegie Tech´s. Spelet gick ut på att försöka få företaget att ta marknadsandelar i tvättmedelsbranschen på motspelarnas bekostnad och användes för att öva framtida företagare. Enligt den dåtida forskningen ansågs det bra att använda simuleringsspel, främst &quot;för att möta utbildningsbehovet hos den elev som klassificeras som icke-motiverad, lågpresterande eller svagt utrustad&quot;.([[1]])  Man kan säga att redan då började debatten om simuleringsspelens värde i undervisningen. Var, och är, simuleringsspel liktydiga med stimuleringsspel?  Debatten har inte dött i skolvärlden trots att det gått över 50 år. 

När jag talat med olika datorinsatta lärare i olika skolor har jag funnit att de flesta säger &quot;spel är av ondo och skall inte finnas i datorerna&quot;, och den åsikten sprids sedan runt till övriga lärare. Jag själv är dock av en annan åsikt. Bara för att ett spel är till för att roa användarna behöver det inte vara dåligt eller något som inte har berättigande i skolvärlden. Är då alla simuleringsspel bra i skolan? Svaret är tveklöst nej, och som lärare måste man se om spelet uppfyller vissa kriterier: 
* Spelet skall vara kopplat till ett undervisningsämne 
* Eleverna skall kunna spela spelet utifrån en frågeställning de får av lärarna för att vidga sin egen kunskap 
* Spelet skall vara kopplat till ett skeende som inte är fritt taget ur fantasin eller utan verklighetsförankring. 
* Det kan finnas inslag av strid, men det skall inte vara enbart det som är grunden för spelet 
* Skicklighet, och inte slumpen, skall vara det som styr spelet 

==== Bra och dåliga simuleringar ====

Utifrån dessa antaganden kan man ganska enkelt sålla ut simuleringsspel som inte har någonting i skolans datorer att göra. Exempel på det är olika krigsspel där man sakta blir bättre och bättre, men där verklighetsförankring saknas. Ett annat exempel är Sim-serien där man är del av en familj, som i såpornas världs, men där det inte händer annat än triviala familjehändelser. Sim är ett typexempel på spel som älskas av flickor men där pojkar är helt nollställda. 

En annan sorts simuleringar är alla MMORP spelen, som t.ex. World of Warcraft, Lord of the Rings Online och Lords of Legends. Man går in i en värld full av andra människors avatarer och spelar tillsammans. Det har ingen funktion för skolämnena men en tydlig koppling till fostran och socialt samspel eftersom de sociala lagarna och reglerna är så mycket mer strikta i den här typen av världar och straffet för att bryta dem vanligen är döden (för spelarens avatar).

Å andra sidan finns det andra simuleringar som mycket väl passar i skolan. Dock kan man säga att de flesta har koppling till SO-ämnena, främst historia och samhällskunskap.  Det viktigaste är alltid att man inte förkastar spel som eleverna spelar utan faktiskt provspelar dem och ser på vilket vis de skulle kunna gå att använda i undervisningssyften, åtminstone för de elever som hellre spelar dataspel än läser läroböcker. 
  
''[[1]] Neil Postman; Charles Wingartner: Lära för att överleva, Bonniers 1973''</text>
      <sha1>8lhahbmuv72k43zxmtqk8u0mpwzzqrw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 9, Den digitala redovisningen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8155</id>
    <revision>
      <id>55374</id>
      <parentid>47469</parentid>
      <timestamp>2024-04-20T18:20:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>överaskningar &gt; överraskningar</comment>
      <origin>55374</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9001" sha1="o1ni9vj445z22ez3krrlmi27tpwcrw7" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

== Den digitala redovisningen ==

=== Hur använder sig man av digitala presentationer? ===

Jag har nämnt innehållet i denna text ett flertal gånger tidigare, men det är eftersom jag tycker att detta är ett av de mest pedagogiskt korrekta sätten att använda datorerna i skolan. Då är frågan varför man skall fördjupa sig i digitala multimediapresentationer...

Alla lärare kräver att eleverna skall redovisa olika arbeten för klassen eller för läraren. Vanligast är någon typ av skriftlig inlämningsuppgift, muntlig redovisning inför klass eller en plansch alternativt en väggtidning med information. När detta är gjort brukar någon elev få planscherna, eller arbetet, inget annat sparas och skolarbetet går vidare. Detta är inget felaktigt sätt att arbeta på, men i och med datorernas intåg i skolorna har en ny redovisningsform kommit – multimediaredovisningen.

Kort och gott går denna ut på att man integrerar text, bild, animationer, ljud och musik till en helhet inom ramarna för arbetet. Det gör detsamma om man talar om skottet i Sarajevo eller atomstrukturen i sockermolekyler, allting går att visa multimedialt. Varför? kan man fråga. Vad finns det för fördelar?

* Eleverna tycker att det är roligt att arbeta med ljud och bilder 
* Eleverna lär sig mer när de tycker att inlärningen är rolig 
* Eleverna lär sig svåra begrepp genom enkla animationer eller simuleringar 
* Alla elever i klassen kan lätt få en kopia av allas arbeten när momentet är över 

De enda nackdelarna är att eleverna måste känna till hur man hanterar olika program för multimediavisningar och ovana elever blir, enligt egen erfarenhet, alltför ofta sittande för länge med den grafiska utformningen av arbetet och lägger därmed ner för lite tid på innehållet – men det är en vanesak.


=== Programvaran ===

Vad är det som styr vilka program som används? Främst elevernas ålder och skolans ekonomi i koppling till datorparkens utformning. Har man många datorer tillgängliga kan eleverna sitta i små grupper vid varje dator, men situationen blir mer tillspetsad om det bara finns tillgång till 4–5 datorer för en klass. Då kan man låta multimediaredovisningen vara något som en enda grupp i klassen arbetar med.

Vad skall man använda för program? Det enklaste alternativet är att använda sig av MS Power Point eller Star/Open/Libre Office Impress, och i jämförelse mellan dessa är Power Point väldigt lättanvänt medan man kan göra väsentligt mycket mer avancerade applikationer i Open/Libre Impress.


====Prezi====

Om du vill ha en litet enklare digital presentation men med många överraskningar är &quot;Prezi&quot; en rolig, gratis variant (http://prezi.com/). I Prezi åker man omkring från bild till bild i bildspelet. Det krävs inget annat program men man måste ha en internetkontakt till datorn när man spelar upp bildspelet. Det passar bäst till de litet äldre barnen då instruktionerna är på engelska och inte helt enkla att förstå sig på.

=== Utformningen ===

Det finns i princip två olika sätt att visa upp en multimediapresentation. I det ena fallet är den en förstärkning till en muntlig redovisning och görs då enklast med t.ex. Power Point. Bilderna i programmet (och animationerna, ljuden och texten) används då för att förstärka och förklara budskapet i redovisningen på samma sätt som föredragshållare brukar använda sig av OH-bilder som de byter vid varje ny del i föreläsningen. Detta är ett enkelt sätt som det är lämpligt att använda om man vill introducera multimediaredovisningar för ovana elever. Oftast behöver de bara fem olika bilder och när man talar om för dem att bilderna är viktigare än texten och det helst inte skall vara mer än maximalt fem ord till varje bild brukar de pusta ut av lycka. Presentationen är också lätt att planera eftersom varje bild automatiskt går till nästa i ett linjärt system tills man kommer till avslutningsbilden och presentationen är klar.

I det andra fallet skapar man multimediapresentationen som egen applikation som andra elever skall kunna utforska i lugn och ro när de är hemma eller klara med andra uppgifter. En sådan uppläggning är mer som en hemsideplats där olika länkar går till olika fakta om ett gemensamt tema och det beror på användarens intresse vilka sidor denne tittar på.

Länkningen kan endera gå till så att man klickar på länkar inuti en Power Point presentation som gör att man hoppar till en annan sida i samma presentation och på det viset bryter den linjära presentationen. Alternativt kan man ha Power Point och Internet Explorer uppe samtidigt och ha länkar till Internet i Power Point presentationen för ytterligare fördjupning.

Det andra alternativet fungerar utmärkt med presentationer gjorda i Google Docs presentationsdel eftersom man vanligen länkar in allt innehåll i presentationen från Internet redan när man skapar presentationen.


=== Digital portfolio ===

I sammanhanget kan jag nämna fördelarna med digital portfolio. Portfoliomodellen går i korthet ut på att eleverna sparar sina bästa arbeten i en pappmapp som de tar med sig under skoltiden. I slutändan blir det mer än otympligt att hantera den mängd alster en elev skapar och då kommer den digitala portfolion in i bilden. Varje elev får en egen DVD-RW (återskrivningsbar) skiva och varje gång eleven skapat någonting den är stolt över på datorerna bränner man in detta på elevens DVD-RW skiva. Alternativt sparas det på ett USB minne eller extern hårddisk. På det sättet sparas det på ett både utrymmessnålt och billigt sätt. Att elever lätt kan visa upp sina alster för föräldrarna, kan byta filer med varandra och även spara skivorna för att kunna titta på dem i lugn och ro i vuxen ålder gör inte saken sämre.

=== Tekniken ===

Här har vi den stora stötestenen vad det gäller grundskolan. Projektorer för multimediavisningar från dator är orimligt dyra. Om man bor i en kommun som har dessa för utlåning från multimediacentraler kan man skatta sig lycklig, annars är det bara att bita i det sura äpplet och fundera ut alternativa lösningar.

Den billigaste lösningen är att skaffa sig en ställning på hjul. likadan som TV apparater brukar stå på, och placera en dator på denna. Endera ställer man upp en stor dataskärm istället för TV och visar upp arbetet på denna, eller så förser man datorn med ett grafikkort som klarar av att visa video-ut-signaler. Därefter ansluter man kortet till TV-apparaten och visar upp presentationen på denna. Båda alternativen är sämre än en strålkanon, men betydligt billigare. Dessutom kan man eventuellt investera i ett grafikkort med både Video-ut och -in på en gång så eleverna kan använda den datorn för att redigera egna videofilmer. 

Om man däremot har en rik skola är det bra om man har en projektor uppskruvad i varje klassrum så att man lätt kan koppla upp sin dator och visa upp t.ex. en presentation. Projektorer som står på bord i klassrum brukar, av egen erfarenhet, snabbt stjälas eller vandaliseras sönder, medan projektorer som sitter fast i taket vanligtvis klarar sig. 

Projektordukar är grymt dyra och ett snikalternativ är att köpa en billig, bred vaxduk med vit baksida. Dessa är ofta tillräckligt styva och kostar någon tia/meter och kan förvaras ihoprullade när de inte används. I nödfall kan man visa presentationen på en Whiteboard-tavla men det blir alltid en ljuspunkt återreflekterad från projektorlampan som är oerhört störande.

En projektor kan bara visa bilder och saknar vanligen möjlighet att spela upp ljud. Av den anledningen behöver vanligen projektorn kompletteras med en förstärkare och några högtalare som även de bör finnas fast monterade i klassrummet för snabb inkoppling och användning.

Smartboarden är en välsignelse för lärare och elever. Har ni råd, köp en. Kombinationen av datoranslutning, projektor, Internet och tillhörande program gör att det är roligt att göra presentationer med SMART-board, synd bara att de är så dyra.

Förutom den teknik som används vid visning förordar jag själv också en scanner, så eleverna kan få med egna bilder i visningen, en digitalkamera, så eleverna kan ta egna bilder till sina arbeten, en videokamera, så de kan lägga in egna videosnuttar i arbetet och en DVD-brännare, så att man lätt kan bränna in elevernas arbeten på DVD-skivor och sedan radera ut projekten från datorerna. Multimedia tar extremt mycket plats och det är inte svårt att fylla 2 TB på några lektionstimmar om eleverna samlar, spelar av och scannar in precis vad de vill i vilka filformat som helst. Det är slutprodukten som är viktig och man kan med gott samvete radera ut alla andra filer som sparats under arbetets gång – bara eleverna vet om att man kommer att göra det.</text>
      <sha1>o1ni9vj445z22ez3krrlmi27tpwcrw7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 10, Hur datorer kan underlätta lärarnas vardag</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8156</id>
    <revision>
      <id>53020</id>
      <parentid>38632</parentid>
      <timestamp>2022-09-19T19:01:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>deta &gt; detta</comment>
      <origin>53020</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24882" sha1="07wgz14e73ei0ixlg37q8uh93v9gcqf" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

== Hur datorerna kan underlätta lärarens vardag ==

Ända sedan den tid jag utbildade mig till lärare på Lärarhögskolan i Stockholm på 1990-talet har jag funderat över hur man som lärare kan använda datorerna i sin undervisning. Om och om igen kom jag tillbaka till en grundtanke: datorerna finns i skolan, inte för att undervisa eleverna på nya och mer spännande sätt, utan för att underlätta en lärares vardag genom att minska alla de administrativa uppgifterna man har som lärare i dagens grundskola. Eftersom jag själv är SO/IT-lärare i grundskolan har jag det perspektivet i denna wikibook, men andra lärare kan säkert ta till sig mina tankar.


===Lärplattformen===

Som jag skrev redan i kapitel 4 är skolan högvilt för en bransch som vill sälja dyrt till de som inte förstår bättre. Det är litet som att prångla ut en 40 tums platt TV till en blind gumma. Man frågar inte vad lärarna vill ha utan förväntar sig att man skall kunna sälja vad som helst bara det låter bra. Vad finns det som en lärplattform skall ge lärarna:
* Navigationen mellan menyer skall vara enkel och intuitiv
* Man skall enkelt få ut klass/grupplistor med relevant information, som t.ex. målsmäns telefonnummer
* Man skall lätt kunna föra in frånvaro som kan läsas av elever och målsmän
* Man skall kunna skriva en IUP som även elever och målsmän kommer åt
* Man skall kunna föra in information kring utvecklingssamtal
* Man skall ha en anslagstavla för meddelanden till personalen
* Man skall ha en annan anslagstavla utåt mot allmänheten.
Allting utöver detta är överkurs och behöver egentligen inte finnas med i en läroplattform, enligt mig. Tyvärr brukar ovanstående saknas och istället finns det andra spännande funktioner, som hur man gör vinlotterier i Fronter (''suck'').


===Wiki===

I skolorna finns så oändligt mycket papper och dokument som skall hanteras mellan lärare-lärare, rektor-lärare, lärare-elev, lärare-föräldrar osv. Om man har tid, lust och ork förordar jag ett Wiki-system för skolan. I en Wiki kan man ställa olika säkerhetsnivåer så att man enkelt kan bestämma vilka som skall få skriva dokument och vilka som bara skall få läsa dokumenten. När dokumenten lagts ut på Wikin finns de där, lätta för alla att komma åt på skolan. Man kan ha Wikin intern så att man inte når den utifrån eller så har man Wikin ute på en server på Internet så att alla kan komma åt vissa delar av Wikin men det är inte att rekommendera eftersom PUL (''se nedan'') sätter käppar i hjulet så fort man namnger personer på skolan i dokument. Eftersom merparten av de dokument som skapas i skolan handlar om människor blir det två principer som krockar med varandra. 

Det som krävs mer än Wiki-programvaran är att man även har en SQL databasmotor som t.ex. MySQL kopplad till Wikin. All programvara är gratis, men det är litet krångligt att sätta upp så att det fungerar tillfredsställande. Fördelen är att skolan kan ta ännu ett steg ut i &quot;det papperslösa samhället&quot;. Nackdelen är att sidorna blir litet &quot;torftiga&quot;, precis som på Wikipedia, men det är innehållet som är viktigast. I mitt tycke är &quot;Mediawiki&quot; (http://www.mediawiki.org/wiki/MediaWiki) den bästa (om än inte det enklaste) varianten att använda på en skola.

===Kalendrar===

&quot;''Tänk om det fanns ett enkelt kalenderformat som kunde läsas av alla dessa olika kalenderprogram i både datorer och telefoner''&quot;, kanske du någon gång tänkt medan frustrationen ångat ut ur dina öron. Lugn, det finns en öppen standard. Den heter iCalendar och alla program som stöder iCalendar kan du hitta här:

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_applications_with_iCalendar_support

Poängen med standarden är att kalendrar på olika ställen i olika program kan slås ihop. Du kan alltså arbeta med en kalender hemma i Google, och en kalender i skolan i Outlook och med jämna mellanrum kan du slå ihop informationen till en gemensam kalender. 

Undervärdera inte nyttan med kalendrar, de underlättar lärares arbete något oerhört. Bara det att man kan använda kalendern i Google för att visa vilka tider man kan ha utvecklingssamtal, och låta föräldrarna skriva in sig i ett Google Doc, gör hela hanteringen av utvecklingssamtal så mycket enklare för dig. Arbetet och ansvaret för att skriva in sig på en lämplig tid faller ju på föräldrarna istället och du sparar timmar av telefontid då du annars skulle jaga föräldrar.

=== Kontaktboken ===

Kontakten utåt är viktig för en lärare och för en klassföreståndare. Främst då kontakten med elevernas föräldrar. Ett sätt att upprätthålla denna är att ha en liten anteckningsbok där eleverna och deras föräldrar skriver ner funderingar som sedan besvaras av läraren. Detta är ett personligt sätt att ha en kontinuerlig föräldrakontakt, men den tar väldigt mycket tid i anspråk. Dessutom bygger det på tanken att eleverna verkligen tar med sig kontaktboken, men enligt egen erfarenhet är det de elever med mest behov av kontakt med hemmet som har minst intresse av att ta med sig kontaktboken och se till att föräldrarna och klassföreståndaren har en kontinuerlig kontakt.

Ett enklare system är utväxling av e-post. Om man som lärare har en e-postadress till föräldern som eleven inte har tillgång till, kan man sköta föräldrakontakterna på ett lugnt sätt där man hela tiden har möjlighet att kommentera elevens framgångar och motgångar direkt med föräldern. Ofta är det samma typ av kommentarer som ges till merparten av elever i en klass och då går det bra att klippa och klistra in information i breven, så man slipper skriva samma meningar om och om igen. Så länge alla föräldrar har tillgång till Internet fungerar detta system förträffligt, övriga föräldrar får man fortsättningsvis kontakta med hjälp av kontaktbok.

Om skolan har råd med egna mobilabonnemang kan man ha samma funktion i en SMS lista där man har en lista för målsmännen i varje klass. SMS är generellt sett bättre om man bara skall skicka text.

Om man använder sig av lärplattformar bör man kunna skapa en blogg för en elev som samtliga lärare kan skriva i men som bara eleven själv och dess målsmän kan läsa och där kan lärarna fylla i all relevanta nyheter som berör eleven (''se nedan om bloggar'').

===Blogg===

Många lärare, speciellt språklärare, har upptäckt fördelarna med att låta eleverna blogga och Kristina Alexandersson är väl en av de främsta att anamma den tekniken (http://www.kristinaalexanderson.se/). Ge eleverna uppgifter och se till så att de skriver hur det går i sina bloggar. Du, som lärare, kan ha en RSS läsare där du fyllt i samtliga elevers bloggadresser så att det räcker för dig att öppna RSS läsaren för att kunna få fram samtliga elevers alster. Bloggarna har också fördelen att du kan kommentera under blogginläggen och att du snabbt kan se vem som gjort vad i ett grupparbete. 

Det finns mängder av varianter av bloggar så låt eleverna få skapa bloggarna på valfri plats ute på nätet.  Val av RSS läsare kan vara trixigt, men Google Reader är gratis för de med Google konto och den fungerar helt förträffligt även hos blogg-platser som inte använder RSS flöden.

En annan tillämpning för bloggar är när enstaka lärare skapar en egen blogg där de lägger ut läxor och liknande kring sin klass. Detta är mindre lyckat om flera lärare har ansvar för en gemensam klass. I lägre årskurser däremot underlättar det en hel del när föräldrar vet att de bara behöver surfa in på bloggen för att få reda på den senaste informationen kring barnets klass. Om däremot flera lärare har ansvaret för undervisningen i en klass är det olyckligt om varje lärare i de olika ämnena har en egen blogg för att t.ex. berätta vilka läxor och prov barnen har. Det kan driva barnens föräldrar till vansinne om de måste besöka 5-10 olika bloggar varje kväll. Då är det bättre om bloggen drivs av mentor/klassföreståndare under devisen en klass = en blogg.

===Webbstjärnan===

Om du anmäler din klass till &quot;Webbstjärnan&quot; har du tillgång till bl.a Wordpress (bloggverktyg) och/eller PBworks (wiki) där man kan ha ett klasskonto. Man får dessutom en webplats med sqlserver och PHP stöd i ett år tillsammans med en .se adress och obegränsat antal e-mailadresser, även det för ett år och alltihop helt gratis. På den hemsideplatsen/servern låter man sedan klassens elever skapa redovisningar i bloggen/wikin utifrån ett gemensamt tema som man bestämt tillsammans, redovisningar som eleverna kan visa direkt för hela världen och dessutom är klassen med i en nationell tävling över den bästa sajten. Man tävlar i olika kategorier beroende på ålder. Detta är ett populärt och inspirerande sätt att få elever att lära sig mer om webpublicering som jag helt klart rekommenderar till varenda IT-intresserad grundskole- eller gymnasielärare i landet. Läs mer här: http://www.webbstjarnan.se/


=== Frånvaro ===

Alla skolor har något system för att föra in elevernas frånvaro, och hittills har jag inte stött på något system som fungerat perfekt. Ofta är det någon form av lappar som skall fyllas i av eleven eller läraren, eller båda. Efter det skall uppgifterna återigen skrivas in i någon form av klassbok för att därefter utvärderas med jämna mellanrum för att se om en elev ofta är frånvarande från olika lärares lektioner.

Om man inte använder sig av lärplattformar kan man skapa en enkel databas med hjälp av t.ex. MS Access i Windows eller MySQL i Linux där man har alla elever, lärare och olika ämnen registrerade. Så fort en elev är frånvarande är det bara att fylla i tidslängd och orsak. Med en enkel makrokod kan man få programmet att själv varna om det börjar bli alltför stor frånvaro i något ämne. I och med att skolorna har nätverk kan man dessutom lätt nå databasen från vilken dator som helst. 

Naturligtvis måste databasen vara lösenordsskyddad för att inte eleverna skall kunna redigera sin egen och andras frånvaro, men det är ett problem som skolans dataansvariga skall lösa, liksom det att informationen inte får bli otillgänglig om en blixt slår ner nära skolan eller man besluter att byta programvara.

Numera är det dessutom lag på att målsmän skall ha uppgifter om ogiltig frånvaro samma dag som den uppstår. Det finns flera lösningar på det problemet. Den enklaste, men långt ifrån den billigaste, är att koppla frånvarosystemet till en SMS tjänst som skickar iväg ett SMS så fort ogiltig frånvaro rapporteras in. Det finns fortfarande inget vägledande beslut från Skolverket om det är korrekt att göra samma sak med hjälp av e-mail till målsmännen. Något som skulle vara oändligt mycket enklare och billigare för skolorna.

===Läromedel===

Läroböcker har alltid varit en tung ekonomisk post för lärarna i de teoretiska ämnena. Med hjälp av modern teknik kan man få tillgång till läromedel på ett enklare sätt. Till elevernas hjälp finns olika Internetplatser. Det finns t.ex. Wikipedia (http://sv.wikipedia.org/) som referensbibliotek. Inte speciellt bra med tanke på hur hög nivå språket är skrivet på, men den duger till enklare forskning. Annars finns andra likt http://www.grundskoleboken.se  där man ansträngt sig för att anpassa innehållet till den nivå man kan förvänta sig att barn och ungdomar i grundskolan är på eller SO-rummet ( http://www.so-rummet.se/ ) som samlar in olika sidor som tillhör SO-ämnena i olika kategorier så att elever lätt skall kunna hitta relevenat information.

E-böcker finns för gratis utlåning på de större biblioteken och har bara eleverna egna lånekort finns mängder med intressanta böcker att låna den vägen. Fördelen är att man därigenom kan låna hela klassuppsättningar av samma bok, något som annars är totalt omöjligt.

Google Earth finns istället för kartböcker. Det som inte täcks är tematiska kartor men de kan man hitta ute på Internet.

=== Lektionsplanering ===

En lärare bör ha drygt 40 % av lektionslängden avsatt till lektionsplanering. En 60 minuters. lektion skall således planeras på 24 minuter och i detta ingår även framtagning av material, papper, kopior, kritor, kartor eller vad som nu skall användas. Tiden räcker sällan eller aldrig till.

Om man konsekvent alltid försöker skapa så mycket som möjligt av materialet med hjälp av dator, har man det kvar till framtida liknande lektioner. I förlängningen innebär detta att man som lärare på några år skapar ett förråd av lektionsunderlag som lätt kan skrivas ut i förväg. Ibland kan man göra klart lejonparten av ett längre moment, t.ex. en halv termin, på någon timme. Detta ger extra tid till att planera några speciellt utvalda lektioner på ett roligare och mycket mer genomtänkt sätt än vad som annars är fallet. Om man är riktigt snäll som lärare kan man dela med sig av sina filer till andra nyutexaminerade lärare så att de har tillgång till mängder av material redan vid sitt första undervisningsår så att de, till skillnad från hur det ser ut i dagens läge, slipper spendera kväll efter kväll att återuppfinna hjulet och skapa lektionsövningar som redan skapats. Detta spar i förlängningen mängder av tid som man istället kan lägga ner på det pedagogiska arbetet i klassen.

Man skall inte heller bortse från alla färdiga lektionsplaneringar som bara ligger på Internet och väntar på att användas eller översättas. I Sverige är www.lektion.se störst men även NASA och National Geographic Society är två fantastiska platser. Likaså brukar de flesta museer ha mängder med material utlagt som man kan ha stor nytta vid planering av lektioner och arbetsområden.

=== Lektionsutvärdering ===

Samma sak gäller här. Normalt bör man ha 40 %, eller 24 minuter av en 60 minuters lektion till att utvärdera den. Har någon av er läsare försökt rätta 36 uppsatser om tre sidor var som behandlar &quot;Inflationens betydelse för nazismens utbredning i mellankrigstidens Tyskland&quot; på 24 minuter? Inte? Tror någon vettigt funtad politiker att det går? Jag tror det inte. Tanken är egentligen att man skall &quot;spara in&quot; tid på andra lektioner som inte utvärderas alls för att tiden skall räcka till. Normalt tar en uppgift som den jag beskrev 4,5–5,5 timmar för mig om det även ingår betygssättning för högstadiet. Det är all tid jag har för utvärdering av ett moment på drygt 20 lektionstillfällen och så många lektioner har man inte till något moment i grundskolan.

Slutsatsen blir att tiden inte räcker till så vad kan man göra åt det? Enkelt – utelämna eller minimera antalet uppgifter som bygger på att eleverna skriver egen text. Datorer kan lätt skilja på sant/falskt men klarar sällan att se vad som är rätt i meningar som överstiger tre ord. Utforma dina skriftliga prov så att det bara finns ett rätt alternativ till en frågeställning och ge eleverna olika valmöjligheter till varje fråga. Det går att ordna genom att: de skall fylla i ord som fattas i en text, de skall kryssa i rätt ruta om det finns flera alternativ (flera kan vara rätt för att göra det svårare), de kan dra streck mellan ord som har koppling till varandra osv. Det står faktiskt ingenstans att prov skall utformas som skrivningar, även om så skett sedan Aristoteles och Sokrates. Denna typ av prov kan man dessutom skapa med hjälp av olika datorprogram och rätta automatiskt med t.ex.VBA kod genom MS Office paketet. 

====Betyg A-D?====

Och – säger vän av ordning eller orolig lärare utan datorkunskaper, hur bedömer man högre betygskriterier utifrån sant/falskt svar? Svar: det kan man inte. Ett sätt att komma runt detta är att låta några frågor på en skrivning vara av mer avancerad sort och säga till eleverna att de som vill ha högre betyg även besvara detta. På det viset slipper man en mängd inlämnade uppgifter som man alldeles i onödan tvingas läsa igenom, rätta och betygsbedöma. 

Ett annat sätt är att fundera ut sant/falskt frågor som visar att elever även förstår uppgifter enligt de högre betygsmålen. Jag säger inte att det här systemet är rättvist. Svaga elever får lättare att nå F eller E betyg samtidigt som riktigt duktiga elever har svårare att visa att de förtjänar A eller B betyg. Jag säger bara att det är ett sätt att spara tid med datorns hjälp. Det är skäl att också tänka över hur ändringen i prov ändrar på tyngdpunkten i det eleven övar och bedöms för och hur man eventuellt kan kompensera för detta.

===Molntjänster===

Molntjänster kommer alltmer. Enkelt sagt är det tjänster du har behov av som sker på servrar ute på Internet istället för på din egen dator.  I tidigare kapitel beskrevs Google Docs som ett idealiskt verktyg man kan nå från vilken dator som helst med Internetuppkoppling. Anars är nog den bästa molntjänsten för lärare de lagringsutrymmen som finns.

Många lärare jobbar mer än 40 timmar i månaden hemma, ofta på en egen dator. Då uppstår ett problem när man har en uppsättning dokument på datorn hemma och en annan uppsättning av samma dokument på datorn i skolan. Dessa måste synkroniseras på något vis om man inte vill spara alla dokument i ett USB-minne för jämnan som man släpar fram- och tillbaka till skolan. Genom att lagra information i ”molnet” kringgås alla synkroniseringsproblem. Man sparar filer till molnmappen på samma sätt som på en lokal mapp med den skillnaden att man alltid har tillgång till dokumenten oavsett vilken dator man siter vid. De tre största gratisplatserna i dagsläget är:
*Dropbox, ger 2GB ledigt minne att lagra filer i.
*Ubuntu one, främst för Linux Ubuntu användare, ger 5 GB ledigt minne att lagra filer i.
*Skydrive, kräver ett Hotmailkonto men ger hela 25 GB ledigt minne att lagra filer i.


====Skrivbord i molnet====

Framtiden kommer antagligen att gå mot att vi inte bara sparar filer i molnen, utan att vi kör program där. Detta tror jag helt enkelt eftersom man kan köra program i molntjänsterna direkt från en mobil utan att ha programmen installerade på mobilen. Ett exempel är gratisapplikationen cloudo (http://beta.cloudo.com/) som ger dig allt vad du behöver. Det är en komplett kontorsmiljö förutom utskriftsmöjlighet och den kan användas från vad som helst med internetanslutnning, inklusive en iPhone eller Android med 3G koppling. Detta är bara början, det kommer troligtvis mer, framför allt med Windows 8. Jag rekommenderar inte cloudo eftersom det ännu är i betastadium, men det kan vara intressant att se hur tekniken utvecklas.

====Officepaket i molnet====

Bryr man sig bara om de program man har i ett &quot;normalt&quot; office paket finns möjligheten i Skydrive att använda de vanliga office programmen som tillhandahålls av Microsoft direkt online. Annars finns Google Dokument med alla de vanligast förekommande kontorsprogrammen som kan användas online från vilken dator som helst med internetanslutning.


====Prezi för spännande presentationer====

Om man inte vbill använda sig av de gamla vanliga powerpointliknande bildspelen finns ett roligare alternativ på Prezis webplats. Principen är densamma som vanliga bildspel men man skickas runt i bildspelet med en häftig berg-och-dalbane känsla. Tjänsten är gratis och finns i en ny version från november 2012. Se mer på http://www.prezi.com


====Möteskommentarer====

har du ett möte där du vill att deltagarna skall kunna kommentera kan du lätt skapa det online på http://todaysmeet.com/ och du kan själv välja hur länge det mötet skall finnas tillgängligt. Detta är ett perfekt sätt att utvärdera en lektion eller ett helt moment i en klass eftersom kommentaererna är anonyma. Även de tysta och blyga eleverna kommer till tals på det sättet. En variant är http://hello.corkboard.me/ där man sätter upp digitala post-it lappar med kommentarer på en digital &quot;anslagstavla&quot; som alla kan se. Den fungerar bäst om alkla skall skriva något i slutet av lektionen. Även den tjänsten är helt gratis.

====Skoltidningen====

Gör du en skoltidning? Ta då en titt på Calameo på: http://www.calameo.com/ där kan du lägga ut en tidning ni gjort själva, eller en bok. Allt gratis och lättillgängligt för föräldrar utanför skolan så att de kan se vad som händer i klassrummet. Att det blir ruskigt snyggt samtidigt gör att eleverna tycker det är kul att jobba med det.

====Symbaloo====

En annan gratis tjänst jag själv använder ofta är &quot;Symbaloo&quot; (http://www.symbaloo.com/), den är rätt lik Ubuntus &quot;Unity&quot; i det att man skapar länkar till hemsideplatser och varje länk representeras av en rätt stor knapp som är enkel att trycka på. Det gör att sajten även passar bra om jag vill använda den tillsammans med min mobil.

====Datasäkerhet====

För att undvika problem måste du komma ihåg att inte spara information som lyder under tystnadsplikten på molntjänstservrar. Om du ändå gör det måste du kryptera informationen för att undvika att den sprids på Internet vid ett eventuellt dataintrång. Frånvaro, betyg, information om IUP och åtgärdsprogram lyder inte under lagen om tystnadsplikt utan är allmänna handlingar som inte behöver krypteras.

=== Utvecklingssamtal ===

Inför utvecklingssamtalen skall klassföreståndaren samla in omdömen om en elev från samtliga lärare som har den eleven – vilket ofta ställer till problem. Särskilt eftersom man inte bör ta med omdömen som är av betygskaraktär.

Ett enkelt sätt är att administrera detta, om man inte använder en lärplattform, är att man helt enkelt för in alla resultat som eleven gjort på sina test och skrivningar i en databas. Detta är ändå enklare om man låter eleverna göra alla olika test direkt på datorerna så en kopia automatiskt sparas hos läraren. Det materialet skrivs ut i en rapport som elevens föräldrar får ut samtidigt som utvecklingssamtalet sker. Då har föräldern och klassföreståndaren möjlighet att diskutera elevens generella utveckling i lugn och ro samtidigt som föräldern får en kopia på det skriftliga material som ligger till grund för framtida betygssättning. Om lärarna fört in uppgifter från lektionsarbetet (diskussioner, teater osv.) i rapporten följer även detta med. På det viset blir inte framtida betygssättningar någon obehaglig överraskning. Resultaten från utvecklingssamtalet och eventuella överenskommelser som görs mellan klassföreståndare, förälder och elev sparas också i samma databas så att detta kan tas upp och utvärderas vid kommande utvecklingssamtal. Likaså kan detta samlade material skickas över till andra skolor i de fall eleven flyttar till annan ort.


=== EVK – elevvårdskonferensen ===

Detta är den mer avancerade formen av utvecklingssamtal där även rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog osv. medverkar. I princip gäller samma sak här. Om alla lärare kontinuerligt fyller i sina resultat och omdömen i en gemensam databas kommer man att få en mycket bättre överblick av en enskild elev än vad som vanligtvis är fallet. Efter konferensen skall en handlingsplan utformas för den enskilde eleven och det är bra om även denna datoriseras för att enkelt kunna följas upp och eventuellt återanvändas för framtida elever med liknande problem. 


=== PUL ===

Allt prat om databaser kanske väcker några läsares nyfikenhet om detta är överensstämmande med Person Uppgifts Lagen. Den finns för att skydda individen och varje målsman har rätt att få ett utdrag ur databasen en gång per år. När elev lämnat skolan skall alla uppgifter i databasen raderas. Svårare än så är det inte – och det är definitivt inte så mycket problem att man skall avstå från att lägga upp en databas som räddar lärarna från så mycket onödig administration som annars är fallet. (Man måste förstås se till att de dokument man tänkt återanvända i liknande fall anonymiseras och att kopior av databasen inte blir liggande till exempel på datorer som avskrivs eller tas i annan användning.)

=== Slutsats ===

Om bara lärarna lär sig att nyttja datorerna på ett effektivt sätt i sitt dagliga arbete kan speciellt den tid som läggs ner på administration, planering och utvärdering väsentlig minskas vilket i sin tur leder till lägre arbetsbelastning och mindre risk för utbrändhet. De som har mest nytta av datorerna i skolan är alltså inte eleverna, som de flesta politiker tycks tro, utan lärarna.</text>
      <sha1>07wgz14e73ei0ixlg37q8uh93v9gcqf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Appendix, Originaltexten från 2003</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8157</id>
    <revision>
      <id>54350</id>
      <parentid>38630</parentid>
      <timestamp>2023-11-10T22:31:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Domus123</username>
        <id>12120</id>
      </contributor>
      <origin>54350</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="118125" sha1="6demp5yn8ulm9euwl067qtsifm6jeyt" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

''Mycket har hänt under nästan tio år. Därför har jag bestämt att jag skall skriva om texten i den här wiki-boken. Istället för att ha samtliga kapitel i ett enda stort dokument tänker jag dessutom följa Wiki-standarden och ge varje kapitel ett eget dokument. Originaltexten från 2000-talets början lägger jag som en Appendix i slutet. Det kan vara intressant att se hur kraven ändrats över åren och mellan två olika läroplaner (Lgr 94 och Lgr 11)''

[[Användare:ingwik|ingwik]]
&lt;br /&gt;

''Hoppas jag inte förstör något nu men jag kände (2023) för att ta över kunskapens fackla och jag lade därför till lite text i kapitel 7. Kapitlet ifråga behandlar farorna på internet och hur lärare kan välja att närma sig problemet. Jag ska erkänna att jag inte har någon erfarenhet av att undervisa eller arbeta i skolor på det viset lärare gör men kände fortfarande för att bidra med lite insamlad kunskap.''

[[Användare:Domus123|Domus123]]
&lt;br /&gt;

== Datorn I grundskolan – en introduktion ==

Datorerna har kommit till skolan och i dagsläget finns nog åtminstone några datorer utspridda på olika sätt i varenda skola i Sverige. Problemet är att alltför många lärare inte har en tanke på vad man skall ha dem till. De har köpts in utan tanke på hur de skall kunna användas i den vanliga undervisningen och detta innebär att de vanligtvis står i ett hörn och används när eleverna skall skriva något eller &quot;forska&quot; genom att hämta information på Internet. Det som saknas är en plan. 
  

=== Den stora planen ===

Om du som lärare läser detta och känner igen dig – fråga då ledningen om skolans IT-plan. Om det inte finns någon existerar bara två alternativ: frakta bort datorerna eller skriv en plan för hur de skall användas. Datorerna är alltför dyra i underhåll för att stå och samla damm. 

Det första man bör fundera över är vad man kan kräva av eleverna. Här nedanför följer en råmall baserad på de tankar jag haft i min egen skola, som är en 6–9 skola. Använd den gärna och ändra den så att den passar din egen skola.

Numera används datorer ofta redan på de lägsta klasserna i lågstadiet. Om detta verkar vettigt (eller är den verklighet man som lärare måste anpassa sig till) måste förstås målsättningarna se annorlunda ut.

'''Åk 6''' 

*Kunna starta och stänga av datorn på ett korrekt sätt. 
*Kunna använda ett tangentbord (inkl. tecken som @) och mus. 
*Kunna logga in och ut på nätverket (om det finns ett sådant). 
*Kunna spara och hämta filer från egen mapp och diskett. 
*Kunna använda ett enkelt ordbehandlingsprogram (t.ex. notepad) och skapa egna enkla bilder. 
*Kunna söka enkel information på Internet (om anslutning finns). 
*Kunna skriva ut dokument. 

'''Åk 7''' 

*Kunna använda urklippshanteraren för att kopiera/klippa och klistra, mellan program. 
*Kunna göra urval vid sökning på Internet (om det finns). 
*Kunna söka efter bilder på Internet och infoga dem i textdokument. 
*Kunna skapa mappar och radera filer och mappar. 
*Kunna skicka och ta emot e-post (om Internet finns). 
*Kunna fylla i formulär på Internet. 
*Kunna skriva i ett mer avancerat ordbehandlingsprogram (t.ex. Word). 
*Kunna göra enkla presentationer med text och bild (i t.ex. Powerpoint). 
*Kunna göra selektiv utskrift så enbart det som skall skrivas ut skrivs ut. 

'''Åk 8''' 

*Kunna skapa diagram i räknebladsprogram (t.ex. Excel). 
*Kunna använda rättstavningsfunktionen för olika språk i ordbehandlingsprogrammet. 
*Kunna använda sig av en chat- eller diskussionsgrupp. 
*Kunna förstå skillnad mellan olika vanliga filformat. 
*Kunna skicka med en fil tillsammans med ett e-brev. 
*Kunna värdera en källa på Internet. 
*Kunna använda datorn i de praktisk-estetiska ämnena (idrott, slöjd osv.)
 
'''Åk 9''' 

*Kunna skapa en snygg layout i ett ordbehandlingsprogram. 
*Kunna infoga fotnoter, sidhuvud, innehållsförteckning och sidnumrering i textdokument. 
*Kunna välja korrekta källor på Internet. 
*Kunna skapa en enkel hemsida på Internet. 

  
'''Vad skall eleverna använda datorkunskapen till?'''

Detta kan ses som de grundläggande kunskaper eleverna skall ha för att kunna använda sig av datorer på ett pedagogiskt korrekt sätt. När lärarna vet vad eleverna förväntas kunna är det lättare att planera lektioner där datorerna ingår. Till detta följer naturligtvis att lärarna använder sig av olika pedagogiska program i sin undervisning, men eftersom dessa är olika från fall till fall kan man inte räkna in dem i en övergripande plan. En sak att hålla i minnet är att långtifrån alla elever har tillgång till datorer hemma. Det kan t.ex. finnas både ekonomiska och religiösa anledningar till detta, men dessa elever bör få andra uppgifter om resten av klassen får datorläxor. 

=== Skolans datorpark ===

När vi gått igenom elevernas minimikrav kan man se på skolans datorkrav. Det är sällan en bra idé att ta emot begagnade datorer från olika håll, även om det ofta är en nödvändighet när skolan har dålig ekonomi. Nackdelarna är många och den främsta är datorunderhållet – många olika datorer gör att man måste ha en uppsjö olika reservdelar och olika jämbördiga program på datorerna. Kostnaden för att underhålla dem kan ofta överstiga den kostnad som man från början skulle haft om man i mesta möjliga mån försökte ha datorerna så lika varandra som möjligt. 

Det är med moderna operativsystem möjligt att köra programmen på en värddator och låta de enskilda datorerna fungera som terminaler, det vill säga som tangentbord och skärmar till en kraftigare dator. Detta alternativ är värt att tänka på i synnerhet om skolans datorer inte klarar av att köra moderna tillämpningsprogram, men också annars med tanke på att förenkla underhållet.

'''Operativsystem'''

Vad skall man ha för system i datorerna? Egentligen finns det bara tre olika att välja mellan: 

Om man har Macintosh så finns Mac OS, men varför skall man ha Macintosh? Troligen är skolan den enda plats i elevernas liv som de kommer att stöta på dessa datorer om de inte skaffar jobb på en reklambyrå eller en tidning i vuxen ålder. Då återstår PC, och då står valet i praktiken mellan Windows eller en Linux-distribution. De senare är gratis, liksom all programvara man behöver, vilket är en väldigt stark anledning till att välja en sådan.

En annan orsak att välja Linux är att systemet tack vare öppen källkod och Unix-tradition går att analysera och förstå på alla plan. De fundamentala principerna är välkända sedan länge, beskrivs i många böcker och ändrar inte från en operativsystemversion till en annan. Det är också lätt att demonstrera sambandet mellan tecken i en konfigurationsfil – eller programs källkod – och datorns funktion. En oerhört stor samling professionella verktyg kommer gratis med systemet, vilket betyder att man inte behöver fundera på huruvida några demonstrationer rättfärdigar priset på specialprogramvara. Det är också enkelt att hålla sig med ett par olika program för samma ändamål för att visa på skillnaden mellan koncept och implementering.

Nackdelen med Linux är att helheten är mindre genomarbetad än på Windows. Den som skall installera, konfigurera och underhålla systemet kan behöva något mer specialkunskaper än ifråga om Windows. Å andra sidan har Linux utvecklats väldigt mycket på den här punkten under de senaste åren. Linux-system brukar också ofta fungera utan bekymmer då de väl är installerade (större uppdateringar kräver visserligen arbete). För eleverna är en dator med Linux inte svårare att använda än en dator med Windows och vad gäller många tillämpningsprogram är skillnaden mellan de båda systemen obetydlig (vilket t.ex. betyder att den som lärt sig använda en ordbehandlare under Linux inte har några problem att använda en under Windows).

Windows finns i många versioner och varianter. Windows XP börjar bli gammalt och kommer snart att måsta bytas ut. Å andra sidan kräver Windows Vista väldigt mycket av hårdvaran och är alltså inte lämpligt på äldre datorer. Det gäller också att noga se vad som ingår i olika varianter (Basic, Professional etc.). Mycket fri programvara finns tillgänglig också för Windows; det är till exempel möjligt att klara sig utan Microsofts kontorspaket och istället installera Open Office.  

'''Nätverk'''

Om skolan har mer än tio datorer bör man skaffa ett nätverk. Det ger en betydande investeringskostnad (kabel, nätverkskort, hubbar, serverdator osv.) men den pedagogiska vinsten är stor när eleverna kan samarbeta med varandra över nätverket. Om skolan sedan skaffar Internet är det inga större problem att se till så att samtliga datorer får tillgång till detta när nätverket redan finns. Om skolan har Linux eller Windows 2000/XP kan man dessutom lätt göra så att datorerna inte har egna program utan blir rena arbetsstationer (terminaler). Alla program läggs på en separat programserver och om något skall ändras görs alla ändringar i servern istället för på varenda dator i skolan. På det viset hålls underhållskostnaden nere betydligt även om det innebär att man måste investera i en filserver också.

'''Diskettstationer, CD-läsare och minnesstickor'''

Detta är den främsta ingången för virus på nätverket. Om skolan har bredband är det bättre att eleverna får skicka filer med e-post mellan skolan och hemmet än att spara dem på diskett. Elevernas handhavande av disketter lämnar oftast mycket att önska. Ofta har de disketterna i byxfickorna och de skadas mycket lätt – vilket eleverna snabbt lär sig och man får höra om och om igen att &quot;jag hade gjort hela läxan men det fanns på disketten och den är trasig nu&quot;. CD-läsarna måste finnas om skolan köper in program på CD som kräver att CD:n finns i CD-läsaren för att fungera. Det enklaste sättet att komma runt detta är att alltid fråga när man köper programmen om detta är fallet, och sedan undvika att köpa program där CD-läsare är ett krav. Med fri programvara är detta aldrig ett problem. CD-spelare kan ändå behövas dels för installation av operativsystem och annan programvara (se till att program på en eventuell CD inte automatiskt körs vid uppstart), dels för speciella ändamål, såsom demonstration av CD-användning.

Numera har persondatorerna USB-portar. USB-minnena har samma problem ifråga om virus och trojanska hästar och kanske i viss mån ifråga om ömtålighet. Det lönar sig att ställa in datorerna så att program på USB-minnen inte körs, åtminstone inte automatiskt. Arbeten som skickas med e-post eller lagras på en filserver är lättare att administrera och kan till exempel säkerhetskopieras automatiskt.

'''Möss'''

Slutligen en musfråga. Det vanligaste problemet är att eleverna skruvar upp mössen och stjäl kulorna. jag vet inte riktigt varför det är så kul men jag limmar alltid ihop bottenluckan och ser till att de möss som finns på skolan är sådana man kan ta isär med skruvmejsel vid behov. Detta har minimerat musförstörelsen.
 
'''Vem står för underhållet'''

Vem skall då se till att alltihop fungerar? Vanligtvis finns en datatekniker anställd i kommunen som kommer någon dag då och då och åtgärdar felen. Tyvärr innebär detta samtidigt att om fel uppstår alldeles efter det att teknikern varit där så fungerar datorerna dåligt eller inte alls tills nästa gång teknikern dyker upp. Oftast är dock detta gratis för skolorna. 

Ett bättre, men dyrare, alternativ är att anställa en lärare med någorlunda kunskap om datorer där datorunderhåll ingår som en del av tjänsten. På det viset kan enklare fel åtgärdas inom rimlig tid. Dessutom får man fördelen av att ha en pedagog, istället för en tekniker, som bestämmer hur datorerna skall användas och det är enligt egna erfarenheter en väldigt stor fördel. Nackdelen blir istället kostnaden men om skolan på allvar tänker satsa på att ha datorer i undervisningen så finns det inget bättre alternativ. 

=== Styrdokumenten ===

''(Samtlig information hämtad 2001-08-04)'' 
En viktig fråga är om datorerna egentligen har en plats i grundskolan. Om man ser på styrdokumenten och bara håller sig till olika uppnåendemål (dvs. mål att sträva mot i ämnet och mål som skall ha uppnåtts av samtliga elever före utgången av Åk 5 respektive Åk 9), finns det egentligen väldigt litet som motiverar att grundskolor skall investera i datorer. 
Om man surfar till [http://www.skolverket.se] 
finns samtliga dokument som ämnesvis förklarar vad eleverna egentligen skall kunna, (detta kan vara intressant läsning för alla som har barn i grundskolan). Läser man sedan igenom kraven för olika ämnen finner man att lärarna kan infoga datorerna i sin undervisning för att uppnå en uppsjö olika mål, men det finns bara några mål som specifikt är inriktade mot datoranvändning i skolan (och då har jag varit snäll i min bedömning): 

'''Bild''' 

Mål att sträva mot 
* utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik, 
Åk9 
* ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder och tekniker, 

'''Engelska''' 

Mål att sträva mot 
* utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska informationskällor, 
Åk 9 
* kunna välja och använda hjälpmedel vid textläsning, skrivning och andra språkliga aktiviteter, 

'''Fysik'''
 
Åk 9 
* ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik, 

'''Historia''' 

Mål att sträva mot 
* förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp. 

'''Matematik''' 

Mål att sträva mot 
* utvecklar sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter. 

Åk 9 
* ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel, 

'''Moderna språk'''
 
Mål att sträva mot 
* utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska informationskällor, 

'''Musik''' 

Mål att sträva mot 
* utvecklar sin förmåga att använda IT som ett stöd både för lärande och musicerande samt som redskap för skapande i olika former. 

'''Samhällskunskap'''
 
Åk 9 
* kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet. 

'''Svenska''' 

Mål att sträva mot 
* utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel, 
* utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap, 

Åk 9 
* kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator, 

'''Svenska som andra språk''' 

Mål att sträva mot 
* utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda ordbehandlingsprogram, 
* utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information samt att tolka, kritiskt granska och värdera budskap i olika källor, 

Åk 9 
* kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt och med en sådan språkriktighet som syftet med skrivandet kräver, både vid skrivande för hand och med dator, 

Följande ämnen saknar mål med datorinriktning: 
Biologi, Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Kemi, Religion, Slöjd, Teckenspråk för hörande och Teknik 
  
Om man lusläser målen, och tar i beaktande att &quot;Mål att sträva mot&quot; inte är bindande för en skola, ser man snart att de enda ämnen där datorerna krävs för att man skall uppnå målen är fysik (informationsteknologi) och svenska/svenska som andra språk (ordbehandling). 

Med detta vill jag inte bevisa att datorerna inte har någon plats i grundskolan utan snarare poängtera att det från skolverkets sida inte finns några direkta krav på grundskolan att datorer skall användas. Generellt sett räcker det med att visa en film i fysiken om informationsteknologi och låta eleverna använda sig av riktigt gamla (och billiga) datorer i svenskan med något enkelt, DOS-baserat ordbehandlingsprogram, för att täcka in de krav som finns. Sedan kan man alltid fråga sig om det är tillräckligt för att eleverna skall få en god start i sina gymnasiestudier.

== Det fysiska klassrummet ==

=== Fördelar och nackdelar med olika möbleringar ===
 
'''Datorer i klassrummen'''

Hur skall datorerna placeras i skolan? Det första man måste ta ställning till är om man skall ha en separat datasal eller om man skall sprida ut datorerna i olika klassrum och grupprum. En kombination vore bäst, men det är sällan det går att genomföra av ekonomiska skäl. 

Många lärare jag varit i kontakt med hävdar att det bästa är att sprida ut datorerna i olika klassrum så att det finns 2–4 stycken i varje lektionssal. Motiveringen till detta brukar vara att tillgängligheten ökar och man slipper allt besvär med att ha en separat sal som måste bokas långt i förväg om man planerar att använda datorer i undervisningen. Om eleverna behöver lära sig hur ett program fungerar räcker det med att någon enstaka elev i gruppen lär sig hur programmet fungerar, sedan kan den eleven lära andra elever vid behov. 

Jag själv är starkt emot detta av flera anledningar. Den främsta är att eftersom bara några få elever kan sitta vid datorn vid varje givet tillfälle så finns ingen möjlighet att använda sig av datorn på ett pedagogiskt sätt. Möjligen kan elever som är klara med sina arbetsuppgifter sitta och spela pedagogiska spel på datorerna, men det är mer tidsfördriv än inlärning. När det gäller att hämta information från t.ex. Internet innebär detta sätt att några elever blir de som styr vilken information som inhämtas och de som inte har någon möjlighet att sitta vid datorerna får sitta och skriva av det klasskamraterna hittat. Kontentan blir att datorerna används som enkla ordbehandlare, speldatorer och för surfning – och ingenting mer. Om datorerna enbart skall användas till detta är det bättre för skolan att köpa in några skrivmaskiner, ett lexikon och några sällskapsspel. 

Det andra argumentet, att elever lär elever, är lika korttänkt. Min erfarenhet är att elever som kan mer än klasskamraterna om ett program inte brukar lära ut vad de lärt sig till andra än sina kompisar. Detta innebär att det vanligen blir en liten klick av elever som visar framfötterna och som psykologiskt tilltvingar sig tid vid datorerna eftersom de andra &quot;ändå inte vet vad man skall göra&quot;. Denna klick består dessutom nästan undantagslöst av pojkar, vilket gör att flickorna segregeras än mer från datorernas användning i skolan. Även om denna klick kan mer om ett program, kanske de inte kan använda programmet på det sätt som läraren anser nödvändigt. Ett bra exempel är selektiv utskrift där läraren vet hur man skriver ut en enstaka sida i ett långt dokument men eleverna vanligtvis skriver ut hela dokumentet varje gång de gjort en liten ändring. Enda rättvisa sättet att verkligen veta att eleverna lär sig hur datorer och program fungerar är att låta samtliga elever lära sig gemensamt, och det är en omöjlighet om man bara har tillgång till några enstaka datorer. Av dessa anledningar kommer vi in på den enda pedagogiskt riktiga möbleringen – datasalen. 

'''Datasalen'''

Om man har möjlighet bör man ordna en datasal där det åtminstone finns hälften så många datorer som elevantalet i skolans största klass, dvs. eleverna sitter två och två vid datorerna. Tre elever vid en dator är ingen bra lösning eftersom det oftast blir så att två elever som sitter bredvid varandra skymmer skärmen för den tredje. När man sedan placerar ut datorerna finns det tre saker att ta hänsyn till: 
# Strålningen från skärmarnas baksidor (om de inte är platta)
# Det utrymme man har till förfogande 
# Kabelanslutningar till nätverk och ström. 
Utöver detta finns det i princip fyra olika sätt att möblera en datasal: 
# Där eleverna sitter i långa rader med ansiktena vända åt samma håll 
# Där eleverna sitter i långa rader med ansiktena vända mot varandra 
# Där eleverna sitter i solformade öar i salen 
# Där eleverna sitter längs väggarna med ryggen mot salen 
Alla alternativen har sina fördelar och nackdelar och oftast får man ha någon typ av kombination för att få en användbar sal.
 
'''Skärmstrålning'''

Så länge inte skolorna har råd med TFT-skärmar (platta skärmar) kommer de att vara tvungna att ta hänsyn till den strålning skärmen utstrålar, och den är högre än man kan tro. Framsidan är vanligtvis skyddad så den som sitter rakt framför skärmen inte drabbas. Problemet uppstår om man placerar datorerna i långa rader där alla elever ser åt samma håll. Då kommer strålningen från en skärm att träffa framförvarande elev i bakdelen av kroppen.Om man sätter eleverna i långa rader där skärmarna sätts baksida mot baksida försvinner problemet – tillsammans med allt ofog som uppstår när elever lätt kan vända sig om och dra ur kontakterna från bakomliggande dator. Det man tappar blir istället möjligheten att enkelt visa alla elever hur man gör vissa kommandon, eftersom hälften av eleverna då måste vända sig om för att se åt samma håll som den andra halvan redan gör (se nedan om &quot;Redovisningen och genomgången&quot;). Står datorerna i någon annan formation uppstår inte problemet med skärmstrålning. 

'''Utrymmet'''

Om man sätter eleverna i rader på långa bänkar får man plats med fler elever och datorer än om man möblerar med solformade öar. Problemet blir samtidigt att det blir trängre mellan bänkarna och bökigare att ta sig fram till sin plats. Då blir eleverna lätt okoncentrerade och det tar längre tid att både starta och avsluta lektionerna. Om man vill göra prov på datorerna uppstår automatiskt problemet att det är lätt att kika på kamrater som sitter bredvid och ändå lättare att kika på kamrater som sitter framför om alla sitter vända åt samma håll. Detta kan delvis avhjälpas genom att man placerar enkla skärmar mellan datorerna när det är dags för prov men dessa skärmar måste samtidigt förvaras någonstans under de lektioner som man inte har prov vilket blir ännu ett problem. En fördel om alla är vända åt samma håll är dock att läraren kan stå längst bak i datasalen och enkelt se vad alla elever egentligen håller på med på sina skärmar. 

'''Kabelanslutningarna'''

Ett annat stort problem är att ansluta alla kablar på ett enkelt sätt. Alla som någon gång hållit på med datorer vet att det väldigt lätt blir fågelbon av kablar och än värre blir det om man har 20–40 datorer i samma rum. Om datorerna placeras i rader eller längs väggarna är det enklast att använda enkla trummor som man monterar på borden och drar kablarna i. Det finns färdiga trummor att köpa eller så kan de lätt tillverkas i PVC-plast. Vid varje dator får kablarna gå ut och där monteras ett eluttag (glöm inte att använda korrekta säkringar) och en nätverksanslutning. Problemet blir naturligtvis att felsöka kablaget om någonting händer eftersom det i värsta fall går 20 kablar i samma trumma. Det är också relativt lätt att sabotera kablaget om någon illvillig elev sitter i början av trumman. 

Om man sitter i solformade öar är det enklast att dra kablaget längs taket och låta nätverkskablar och strömanslutningar hänga ner i mitten av solen så att samtliga datorer får kontakt. Denna grupperingsform gör det också lätt för eleverna att diskutera och samarbeta samtidigt som det är väldigt svårt att kika på varandra vid ett prov på datorerna. Detta är i mitt tycke den bästa möbleringslösningen, men samtidigt den mest utrymmeskrävande. 

'''Kringutrustning'''

Har man en datasal i en 6–9 skola får man också ta med i beräkningen att det kommer att sitta elever från små tolvåringar till nästan vuxna sextonåringar på stolarna. Dessa bör alltså vara anpassningsbara för varje elevs behov. Likaså kan man tänka på att köpa in musmattor med handledsstöd så att eleverna inte utvecklar musarmbåge i unga år. En nätverksskrivare i salen är ett måste, så eleverna inte försvinner ut någonstans för att hämta utskrifterna (för att i värsta fall inte komma tillbaka förrän i slutet av lektionen) och även för att se vad, och hur mycket, eleverna skriver ut. Om skolan har råd med en scanner och/eller en CD-brännare  bör även dessa finnas i datasalen eftersom denna, av egen erfarenhet, sällan är tom vilket minskar chansen för missbruk, stöld eller skadegörelse. 

=== Redovisningen och genomgången ===

Som tidigare nämnts är det bäst om man kan gå igenom inför alla elever samtidigt hur man utför olika moment med datorn för att alla skall ha en chans att lära sig de väsentliga funktionerna – vare sig det gäller ett ordbehandlingsprogram eller ett inlärningsprogram. För att detta skall fungera måste eleverna ha en möjlighet att se vad läraren gör på sin skärm och då finns det ett dyrt och bra sätt genom att skolan investerar i en strålkanon som kopplas till datorn. Den visas på en likadan duk som används när man visar Over Head bilder. På det viset kan alla elever (som är vända mot läraren) se vad läraren gör och följa med i musklick och knapptryckningar samtidigt som läraren har sin genomgång. Nu är det tyvärr så att få skolor har råd med den investeringen. Istället kan man förse lärarens dator med ett grafikkort för analog visning och dra en kabel mellan lärarens dator och en TV. Då kan eleverna följa med lärarens instruktioner på TV-skärmen. Detta är långtifrån lika bra som att använda strålkanon men det fungerar i alla fall hjälpligt. 

Systemet är också lämpligt om eleverna gjort någon form av multimedial redovisning. Då kan de använda lärarens dator för att på ett enkelt och överskådligt sätt visa det de åstadkommit för resten av klassen. Alternativet vore annars att klumpa ihop hela klassen framför en datorskärm där eleverna visar vad de skapat – ett arbetssätt som aldrig är särskilt bra. 

=== Datorsalen i kombination med andra ämnen ===

Ett argument mot  datorsal är att en datorsal innebär att man tar bort yta i skolan för annan undervisning. Detta är en helt felaktig tanke. Däremot kan datorsalen användas som komplement till andra ämnen precis som en laborationssal är ett komplement i NO-undervisningen. 

Om datorerna försetts med ljudkort (en dyr men bra investering enligt mig) kan datorsalen med fördel användas som språkstudio för engelska och moderna språk (spanska, tyska etc.). Eleverna kan ha hörlurar och det finns ett flertal både pedagogiska och lättanvända språkinlärningsprogram på marknaden. Om skolan har råd kan man investera i ett keyboard med MIDI utgång och låta eleverna skapa egen musik på datorerna. Musikerna var bland de första att upptäcka datorernas förträfflighet och det finns otaliga gratisprogram på Internet för musikbearbetning. 

Om skolan har råd med en färgskrivare till eleverna kan man använda datasalen för bildämnet där eleverna skall skapa egna digitala bilder som de sedan kan skriva ut och spara. Detta kan ses som ett gott komplement samtidigt som bildläraren kan gå igenom fördelar och nackdelar med olika digitala bildformat. 

Äldre elever kan läras upp i enkla 3D-modelleringsprogram och där skapa det de gör ritningar av i trä- och metallslöjd. På det viset kan de redan i förväg se hur det färdiga resultatet kommer att bli och vad olika ändringar i ritningen får för effekt på det färdiga resultatet. Detta är ett bra sätt att skapa förståelse mellan två och tredimensionella objekt. 

Jag skulle kunna fortsätta (jag har inte ens nämnt skoltidningen), men längre fram i denna artikelserie kommer mer utförliga beskrivningar av hur datorn kan integreras i olika ämnen. Slutsatsen är dock att alla lärare och elever kan ha mer eller mindre nytta av en datasal, men inga elever eller lärare har någon större nytta av att få skolans datorpark utspridd på olika platser i skolan. Den pedagogiska tanken försvinner eller blir helt omöjlig att genomföra om man inte kan samla eleverna kring datorerna och kan man inte ha en pedagogisk tanke kan man lika gärna göra sig av med dem för då kostar datorerna mer än de smakar.


== Programuppsättningen ==

=== Vilka program skall man ha i datorerna och i vilka syften ===
 
Varje lärare ställs alltid inför &quot;Vad, Varför, Hur&quot; frågeställningen inför alla moment i skolarbetet. Vare sig det rör sig om planeringen av ett prov eller ett stort tema-arbete. Detta är en precis lika relevant frågeställning när man väljer de program man placerar i skolans datorpark. Om man fick drömma skulle datorerna var av senaste modell med de bästa programmen. Nu är verkligheten vanligen sådan att skolorna sällan har råd att underhålla datorerna på ett bra sätt, och än mindre bekosta inköp av dyra program. Vanligen är man hänvisad till olika former av shareware eller freeware som kan användas på ett genomtänkt sätt i undervisningen, trots sina fel och brister.

Om man har operativsystemet Linux i datorerna har man vunnit mycket ekonomiskt, eftersom all programvara är mer eller mindre gratis, men eftersom vi utbildar eleverna att förstå datorerna på ett så enkelt sätt som möjligt måste vi titta på de program man har i en Windowsmiljö. De flesta har motsvarigheter i fri programvara för Linux, ibland portad också till Windows. Jag tar upp exempel baserade på funktionalitet vilket innebär att du som läser denna artikel igen om fem år skall kunna känna igen dig i exemplen – även om verkligheten förändrats. 

Det finns en del Linux-distributioner avsedda för användning i skolor, till exempel Edubuntu (en variant av Ubuntu) och DebianEdu (ursprungligen SkoleLinux, numera ett projekt inom Debian). Om man använder en sådan kan det vara lättare att hitta lämplig programvara och den, liksom installationssivorna, kan i viss mån vara anpassad enligt sannolika behov. Webbplatserna kan också erbjuda värdefulla tips. Samma programvara hittas dock i de flesta distributioner.

=== Program till eleverna ===

==== Ordbehandling ====

Det enda som verkligen måste finnas i datorerna för att uppnå målen i svenska (se första artikeln) är ett ordbehandlingsprogram. Med detta menar jag inte ett program där man kan skriva bokstäver utan ett riktigt program där man kan placera bilder, skriva fotnoter, infoga innehållsförteckningar och sidbrytningar, använda rättstavningsfunktion osv. Det traditionella valet är Microsofts slagskepp Word. Det är samtidigt ett av de de dyraste ordbehandlingsprogrammen på marknaden. Troligtvis är det Word som eleverna vanligtvis kommer i kontakt med i sin verklighet utanför skolan och av den anledningen borde detta program finnas i skolans datorer. Nu är de ekonomiska ramarna vanligen sådana att det inte går att köpa in ett så pass dyrt program. I stället får man titta på alternativ.

'''Open Office''' (ursprungligen utvecklat ur ''Star Office'') är numera ett vanligt alternativ till Microsoft Office. Programpaketet är fri programvara och gratis och finns att få både för Windows och Linux, men rätt tungt med tanke på äldre datorer. I paketet ingår Open Office Writer som är ett fullgott alternativ till Word.

'''Kword''' och '''Abiword''' är ytterligare fria och gratis alternativ. De är något mindre resurskrävande, men saknar en del funktioner.

'''Lyx''' är ett annorlunda ordbehandlingsprogram, som försöker göra det lättare för användaren att koncentrera sig på dokumentets struktur och strunta i formateringsdetaljer tills texten är färdig. Detta gör det mindre intuitivt för dem som är vana vid traditionella ordbehandlare, men kan eventuellt vara bra för att lära ut koncept. Lyx använder '''LaTeX''' för den slutgiltiga sättningen och kan därmed utnyttja till exempel stilmallar för många vetenskapliga tidskrifter.

'''Textredigerare''' och '''märkspråk''' kan vara bra för att åskådliggöra begreppet ''filformat'' och hur elektroniska dokument överhuvudtaget fungerar. Det lönar sig att välja en textredigerare som är lätt att använda men som ändå klarar syntaxfärgning och andra egenskaper som utgör textredigerarnas starka sidor.

==== Räkneblad ====

Räkneblad eller tabellräkningsprogram (en. ''spreadsheet'') är ett samlingsnamn för en familj av program där man fyller i uppgifter (främst siffror och formler) i olika celler för att lätt räkna ut statistik, kostnader o.dyl. samt för att skapa diagram som överskådligt visar resultaten. Om man som NO- eller mattelärare funderar på vad man skall ha datorer till är det troligen dessa program man har mest nytta av i sitt dagliga skolarbete. Microsofts '''Excel''' är troligen det spreadsheetprogram som flest datoranvändare känner till och det är som alltid också det dyraste alternativet. 

Räknebladsprogrammet i Open Office, '''Open Office Calc''', är fullt dugligt, liksom '''Gnumeric''', båda fria alternativ.

==== Presentationsprogram ====

Eftersom datorer är multimediamaskiner skall eleverna ha en möjlighet att skapa multimediapresentationer där bilder, animationer, text och ljud kompletterar varandra. Detta är en vital del i datoranvändningen eftersom eleverna lär sig att hantera avancerade funktioner i datorn samtidigt som de vanligtvis tycker att det är ett roligt sätt att arbeta på. För mycket och för litet skämmer allt: många tycker att multimediapresentationer gjorda med hjälp av presentationsprogram i för hög utsträckning trängt ut traditionella presentationsmetoder.

Presentationsprogrammen kan delas upp i enkla och avancerade. Bland de enkla kan bl.a. nämnas Microsofts Powerpoint, men det följer med ett liknande (mer avancerat) i Open Office. Dessa är lämpliga för yngre elever eftersom det inte går att göra mycket mer än att placera bilder med text som ändras om man trycker på olika knappar med musen. 

Bland de avancerade kan nämnas Hyperstudio och Multimedialab. Det senare är på svenska. Båda kostar pengar – men det finns olika freeware som är nästan likvärdiga. Det som är gemensamt för dessa är att det går att skapa väldigt proffsiga multimediapresentationer som nästan är egna små program. I dessa mer avancerade applikationer finns i princip ingen begränsning för fantasin, men som vanligt är det svårare att lära sig ett program som innehåller många finesser. 

==== Bildprogram ====

Bland fri programvara är Gimp flaggskeppet. Det är ett mångsidigt bildbehandlingsprogram av professionell kvalitet, i första hand avsett för webbgrafik. Wikibooks har en användarmanual och en &quot;skola&quot; för [[Rita med Gimp|bildbearbetning med Gimp]].

Vilka funktioner behöver man egentligen som lärare? Den främsta funktionen är, enligt mig, möjligheten att konvertera bilder mellan olika filformat. Om man t.ex. kopierat en JPEG-bild från Internet och vill lägga in den i ett Wordpad-dokument så går inte det utan att den först konverterats till t.ex. BMP-format. Om eleven gjort en bild i Paint och vill lägga ut den på Internet måste den konverteras till JPEG-format, eller kanske GIF om den skall ha genomskinlig bakgrund. Om bilden skall skickas över Internet måste det gå att ändra från BMP till JPEG för överföringstidens skull osv. Sådana funktioner kan automatiseras genom kommandoradsfunktionerna i ImageMagick, ett annat fritt programpaket.

Nästa funktion som är viktig är att kunna beskära bilderna och ändra storlek på dem på ett enkelt sätt. Alla som någon gång försökt ändra storlek på en bild i Paint förstår vad jag menar. Många gånger hittar eleverna bilder på Internet som är för stora/små för det de skall användas till och då måste det gå att ändra bildstorleken på ett smärtfritt sätt. 

Färgreduktion och maskning är andra viktiga funktioner som ett bildbehandlingsprogram bör ha. Bilder blir många gånger onödigt stora om man inte kan ändra färgdjupet. Likaså är det bättre att förvandla en bild till gråskala/svart-vit i datorn och sedan skriva ut den (på en svart-vit skrivare) än att försöka skriva ut en färgbild direkt till skrivaren. Maskningsfunktionen används om man vill låta eleverna experimentera med fotomontage, sätta sig själv bredvid en känd skådespelare osv. Det kanske inte är den viktigaste funktionen, men den väcker elevernas nyfikenhet för hur datorerna kan användas på ett roligt sätt. 

Att kunna skriva på en bild är också en viktig funktion. Ibland måste källa eller ägande kunna visas i t.ex. uppsatser och då är det lättast att skriva i det direkt på bilden nederkant. 

Slutligen är det roligt, om än inte viktigt, att kunna använda olika filter för att förändra bilden, så ett flertal filter till programmet är mer eller mindre ett krav. 

Det finns program där man inte kan skapa en ny bild, bara ändra existerande bilder och dessa program är ett otyg som skolan inte ens bör bry sig om att lägga in på datorerna. Eleverna skall trots allt skapa – inte kopiera. Om man har tillgång till andra program för att skapa bilderna är detta inte ett problem, förutsatt att man ser till att utgå från egna bilder. Här kan man dels utnyttja digikamera och scanner, dels program för vektorgrafik och andra ritprogram.

==== Animationsprogram ====

Animationsprogram är inget måste men om eleverna vill skapa egna animationer så bör de få möjlighet. Det man kan begära av ett animationsprogram är att det kan skapa och redigera GIF-animationer (för Internet) och AVI-animationer (För Windows). De enda ställen animationer används är i multimediapresentationer och på elevernas egna hemsidor så detta är ett lyx skolan egentligen kan avvara. Ett exempel är Ulead GIF-animator, men det finns många andra. 

==== Musikprogram ====

Om man har ljudkort i datorerna kan det vara roligt att skapa och redigera egna små ljudsnuttar. Det viktigaste är då att programmet i fråga klara Wav och MIDI format. Ett shareware som heter Goldwave klarar detta och har som enda begränsning att man bara kan utföra ett visst antal kommandon innan det avslutar sig själv. 

För Linux finns bland annat programmet Rosegarden för skapande och redigerande av musik. Programmet behöver ett antal externa programpaket för full funktionalitet.

==== Spel ====

Spelen tas upp i en [[#Spelens existens på skolans datorer|kommande artikel]], men om de inte har något pedagogiskt värde, inte går att koppla till något ämne i skolan eller om de förhärligar våld, sexism, rasism eller droger – då har de ingenting på skolans datorer att göra. 

==== Internetprogram ====

'''HTML-redigerare'''

Om lärarna tycker att eleverna skall få göra egna hemsidor för Internet/intranet bör datorerna ha någon form av enkelt WYSIWYG program där eleverna gör hemsidor. Jag själv använder gärna ''Netscape Composer'' som följer med gratis när man installerar Netscape/Mozilla, men det finns andra på marknaden.

''nvu'' är den nuvarande versionen av Netscape Composer. Den är ännu inte lika utvecklad som en del kommersiella alternativ, men fullt duglig för många ändamål.

Pedagogiskt är det mycket bra om det verktyg man använder för att skapa HTML-sidor kan producera enkel och klar kod, så att verktyget inte är en &quot;svart låda&quot;, utan sambandet mellan vad man gör, vilken kod som skapas och hur sidan visas enkelt framgår. Det kan också vara bra att i ett tidigt skede skapa sidor med en textredigerare, där sambandet är helt tydligt.

Numera finns en mängd redskap för att hantera webbplatser och skapa innehåll utan någon HTML-redigerare, på engelska ofta kallade &quot;content management system&quot; (CMS). Till dessa hör ''mediawiki'', som har fördelen att samma märkspråk används i Wikipedia och relaterade projekt, som kan vara intressanta att delta i för de äldre leverna (både för att publicera resultaten av projekt och därmed göra dem mera meningsfulla och som utgångspunkt för diskussioner om källkritik).
  
'''Webbläsare'''

Med Windows följer ''Internet Explorer'' som webbläsare. Det är ett mångsidigt program, men har också problem med säkerhet och är mindre flexibelt än en del konkurrenter.

Det vanligaste alternativet är ''Netscape/Mozilla/Firefox/Iceweasel'' (med flera varianter), som är fri programvara. Fördelen med dessa är framförallt en mängd tilläggsverktyg. Att kopplingen till Windows inte är lika kraftig gör det lättare att hantera säkerhetsaspekterna.

Ett icke-fritt gratisalternativ är ''Opera'', som strävar efter att vara resurssnålt och har kraftfulla evrktyg för att analysera webbsidor, med tanke på webbutvecklare.

Om man har Linux på datorerna finns ett otal alternativ, som dels kan falla sig naturliga (t.ex. är ''konqueror'' samtidigt filhanterare i skrivbordsmiljön KDE), dels kan ge perspektiv på hur samma webbsida uppför sig i olika webbläsare.

Textbaserade webbläsare, såsom ''lynx'' (tillgänglig också för Windows), kan vara användbara för att visa webbsidor på ett helt annat sätt. En demonstration kan användas för att visa hur blinda kan komma åt informationen på nätet och hur man effektivt kan gömma informationen för dem. Se till att hitta lämpliga webbplatser i förväg (en van användare bläddrar lätt förbi mycket av &quot;skräpet&quot;, men för eleverna kan det vara alltför förvillande). En textbaserad webbläsare har också många andra användningsområden, men dessa är inte nödvändigtvis intressanta för eleverna. 

Vid användning av WWW är det lätt hänt att man kommer åt oönskade webbsidor, både med trojanska hästar och maskar och med olämpliga bilder. Det finns olika verktyg, dels för själva webbläsarna, dels för installation som mellanservrar, för att minska på problemet. Helt undviker man det ändå inte, åtminstone inte utan att en hel del av det legitima innehållet filtreras bort. En diskussion om hur situationen kan hanteras finns nedan.

'''E-postprogram'''
&lt;!--
För att kunna använda sig av e-post till och från skolans datorer utan att måsta surfa ut till t.ex. Hotmail måste datorn ha ett e-postprogram. Vid installation av Windows följer Outlook express med. Använd det och skapa ett slaskkonto på Hotmail som används vid epost-utskick från datorerna. Annars är det omöjligt att kunna fylla i formulär och skicka dem on-line om skolans internetanslutning t.ex. ligger bakom en kommunal brandvägg.
--&gt;
En e-postadress och en e-postklient är i allmänhet nödvändiga för fullödigt utnyttjande av Internet eller ens WWW. Något e-postprogram kommer i allmänhet med operativsystemet, för Windows' del ''Outlook Express''. Det lönar sig att kontrollera inställningarna så att programmet som utgångspunkt beter sig väl: använder en vettig teckenkodning och anger den korrekt, inkluderar det brev man svarar på före markören, inte i onödan HTML-kodar brevet o.s.v. På Linux är det i allmänhet möjligt att använda samma lokala postlådor från flera olika program, bara man ser till att inställningarna för de olika programmen är samstämmiga (om man använder en IMAP-server slipper man problemet med att hantera lokala postlådor).

Många e-postservrar kan göra postlådorna tillgängliga via WWW. På så sätt är man inte tvungen att använda en egentlig e-postklient, men att kunna använda en sådan hör ändå till de grundläggande Internet-färdigheterna. Se till att e-postprogrammet sparar breven på en server (skolans filserver eller e-postservern), inte på den dator en elev råkar använda.

Normalt får lärare och elever e-postadresser via skolverket. I grundskolor är det viktigt att ha riktlinjer för hur dessa adresser skall användas. De skall normalt inte delas ut till höger och vänster på Internet eller finnas offentligt på skolans webbplats. Ofta är det ändamålsenligt att ha en mer eller mindre hemlig adress som används för kommunikation inom skolsamfundet, med föräldrar och pålitliga sammarbetskumpaner och en eller flera andra adresser som man lättare kan ge upp om de attraherar för mycket skräppost.

Det finns filtreringsprogram som kan städa bort det mesta av uppenbar skräppost, men man måste räkna med att få en del skräppost också på adresser man trodde man hållit hemliga. Om e-post förmedlas till elevernas adresser utifrån så måste man räkna med att eleven kan få Viagra-reklam, Nigeria-brev och allsköns annat skräp i sin postlåda.

'''Arkivprogram'''

Arkivprogram är ett måste om eleverna skall skicka filer mellan sig själv och skolan över Internet. Inte bara för att filerna komprimeras utan lika mycket för att man kan samla ett flertal filer i en enda fil.

Det mest kända arkivprogrammet för Windows i dagsläget är ''Winzip'', men det finns andra. Nya versioner av Windows innehåller även inbygda alternativ. Se till att arkiven kan läsas med tredjepartsprogram.

På Linux är ''tar'' det vanligaste programmet för ändamålet, i allmänhet kombinerat med komprimeringsprogrammet ''gzip'' eller ''bzip2''. Komprimerade filer är känsliga för bitröta, så säkerhetskopior bör gärna vara okomprimerade.

'''Övrigt på Internet'''

Många webbplaster på Internet förutsätter att webbläsaren kan hantera javascript/ecmascript, PDF och Shockwave Flash.

Webbläsarna stöder i allmänhet javascript; problemet är framförallt att många säkerhetshål enklare kan utnyttjas då stödet är aktiverat, medan många webbplatser fungerar klart sämre utan stödet.

PDF hanteras på Windows oftast med Adobes ''Acrobat Reader''. På Linux finns fria alternativ såsom ''Xpdf'' och skrivbordsmiljöernas egna PDF-program.

Shockwave Flash är i de flesta fall onödigt, men många webbplatser ger varnigar om man inte har det installerat. Här kan man välja om man vill installera för att undvika varningarna eller ta diskussionen om vilka varningar som kommer från webbplatsen och vilka från webbläsaren och huruvida man skall installera ny programvara från platser okända webbsidor rekommenderar. Numera fungerar de fria alternativen på Linux någorlunda bra.

=== Program för att skydda datorerna ===

==== Virus ====

Det allvarligaste hotet mot datorerna är virus och andra sabotageprogram. Dessa kommer in på flera olika vägar. Rent fysiskt är en vanlig källa till smitta diskettstationer och CD-läsare, vilket innebär att dessa enheter helst skall vara urmonterade ur datorerna (se första artikeln i serien). Nästa viruskälla är Internet, och den är svårare att komma runt. En första åtgärd är att stänga av VisualBasic tolken i både Internet Explorer och Outlook express, men det förhindrar bara direkta angrepp som sker när man öppnar e-post. För ett mer täckande skydd krävs ett antivirusprogram som ligger aktivt i bakgrunden hela tiden. Det skall kunna övervaka när en fil öppnas, när en diskett sätts in i diskettstationen och när något program skriver till Boot-sektorn på hårddisken. Vi på vår skola registrerade ''Inoculate-IT'' och använder det programmet (som kostar pengar numera) i alla våra datorer, men annars är enda rådet att hålla ögonen öppna i datatidningar när programtillverkare som gör virusprogram lanserar en gratisversion. Finns pengar är det naturligtvis bättre att köpa ett virusprogram, men det brukar vara en alltför betungande kostnad för en skola. 

Om man gått in för Linux är ''virusproblematiken'' mer eller mindre avklarad med det – men inte vissa andra hot. För närvarande (2009) finns inga Linux-virus värda att ta på allvar. Det är ändå vanligt att kontrollera e-post och filservrar för att hindra att Windows-virus sprids vidare. Fri antivirusprogramvara finns tillgänglig.

För Linux, liksom för Windows, är det viktigt att programvaran hålls uppdaterad. Säkerhetslappar publiceras kontinuerligt och äldre hål kan vara föremål för attacker. Det gäller också att se till att den service som är tillgänglig från Internet är rätt konfigurerad. Se till att stänga av tjänster som inte behövs och att skärma av tjänster som inte behöver vara åtkomliga från hela världen. Se till att lösenorden är tillräckligt säkra och ta en titt på utbudet av programvara för att upptäcka märkligheter.

==== Elevsabotage ====

De enskilda datorerna bör säkras genom att uppstarten alltid görs från hårdskivan eller en nätserver, inte i första hand från CD eller USB-minne. Denna inställning kan skyddas genom ett BIOS-lösenord. Flera BIOS-varianter har (möjligen allmänt kända) reservlösenord och lösenordet kan nollställas om man öppnar datorns hölje, men i de flesta fall räcker denna åtgärd, förutsatt att operativsystemet inte ger möjlighet för användarna att ändra systeminställningar.

Det är viktigt att man utnyttjar att moderna operativsystem är avsedda för flera användare. Ge eleverna och lärarna egna lösenord, se till att åtminstone operatörskontot och lärarkontona har bra lösenord och använd inte operatörskontot till annat än datorunderhåll. På så sätt borde eleverna inte kunna förstöra annat än sina egna inställningar. Om datorerna inte är kopplade till ett nätverk måste man antagligen låta eleverna använda ett gemensamt konto, men inställningarna för detta kan nollställas automatiskt av operativsystemet.

Första veckorna på terminen brukar vara kaotiska för datorerna. Då kommer det upp en ny skock elever som vill visa hur duktiga de är och gör i princip allt för att sabotera datorerna. Vanligtvis är det enkla saker som att byta namn och symboler på ikonerna, men mycket värre saker kan hända. Hur kan man skydda sig mot detta? Om skolan har en programserver är det inget större problem, eftersom eleverna inte lätt kommer åt att ändra programmen på den.

Om varje dator är en egen arbetsstation blir det värre. En väg att gå är att köpa in programmet Ghost, som tar en exakt kopia av hårddisken och sparar kopian. Varje natt återställs sedan hårddisken till den uppsättning den hade kvällen innan. Ett annat, billigare alternativ är programmet Deep Freeze som gör att inställningarna i datorn inte går att ändra utan varje gång datorn startas om återgår hårddisken till sin normala uppsättning. Deep Freeze fungerar dock bara i 60 dagar, därefter måste man köpa det och det är inte billigt. Ett sista alternativ har jag bara läst om, och det är att skruva i separata kretskort som styr säkerheten i datorn. Det verkar vara ett bra, men dyrt, alternativ. 

Se till att ta säkerhetskopior av allt väsentligt. Också om eleverna i princip bara kan sabotera sina egna inställningar kommer någon ändå att i misstag stöka till sina inställningar. Dessa bör kunna återställas utan att elevens filer försvinner. Sabotageprogram utifrån kan också ställa till svårupptäckta förändringar. Det är då bra att kunna jämföra olika versioner av filerna för att se vilka ändringar som gjots medvetet. Återställandet bör testas och övas förrän det behövs: det kan vara mer klurigt än det i teorin verkar.

==== Övervakning ====

Om man vill se vad eleverna egentligen håller på med på datorerna kan det vara idé att installera ett program där man som lärare kan se vad telningarna egentligen håller på med när ingen vuxen är i närheten. Det mest kända (gratis) programmet är ''Net Bus''. Nackdelen är att även virusprogrammen reagerar på det. Annars finns det många andra att välja på, men de flesta är shareware och blir inte helt osynliga om man inte betalar in avgiften för dem. Därtill kommer också frågor om elevernas integritet, är det vettigt att vi lärare skall kunna se vad de har på sina skärmar i alla lägen?

Vill man inte det finns ett freeware som heter ''HackerWacker'' och som enbart skapar en logg över startade program och namnen på besökta platser på Internet. Naturligtvis kopplade till elevernas användarnamn, för ni har väl ställt in datorerna så att man måste logga in på dem med eget användarnamn?

== Datorns roll i olika ämnen ==

=== På vilka sätt kan datorstöd användas i olika ämnen ===

Datorn lär inte barn någonting, det är mycket viktigt att ta hänsyn till det vid lektionsplanering. Datorn är ingenting annat än ett hjälpmedel precis som alla andra hjälpmedel man hittar i skolan (overhead, video, kartor, läroböcker osv.) och om det finns någonting man kan lära ut bättre på annat sätt skall man undvika att använda sig av datorerna. Det som däremot gör datorerna unika är att de har stöd för ljud och bilder som dessutom reagerar interaktivt på användarens kommandon. Det är i detta sammanhang man skall se på datorernas användning i skolan. 

'''Hjärndumpning eller kunskap'''

Vad är kunskap? Frågan har lika många svar som antalet förståsigpåare i världen. Enligt mig är kunskap inte att kunna telefonkatalogen utantill, men ofta är det något liknande vi utsätter eleverna för. De får faktakunskaper de skall lära sig utantill, men om man inte kan sätta in dessa kunskaper i ett sammanhang är de helt värdelösa. 

Det är i det ljuset som man skall betrakta många av de &quot;pedagogiska&quot; program som finns på marknaden. Många gånger är det frågesportsprogram där man på tid skall pricka in Sveriges landskapsblommor, det periodiska systemet, vilken kung som passar till vilket land, vilken valuta som används i vilket land osv. Detta kallas också för &quot;hjärndumpning&quot;, en mängd kunskaper som nöts in utan förklaring till vad kunskapen skall användas till. Den enda gång jag själv anser det befogat är när man lär sig glosor i främmande språk, för då vet man vanligtvis meningen med det svenska ord man skall kunna motsvarigheten till i det andra språket. Riktig kunskap däremot är alltid kopplad till någon form av förståelse och eftersom datorer sällan kan användas till att skapa förståelse måste man se datoranvändningen som ett komplement. 


'''De olika ämnena'''

=== Språkämnena ===

I detta räknar jag in samtliga ämnen som skall skapa förståelse för ett språk, vare sig det är svenska, engelska eller något främmande språk. Som nämnts i tidigare artiklar finns krav från skolverket att eleverna skall kunna använda sig av en ordbehandlare före utgången av Åk 9, vilket innebär att de skall lära sig hur man skriver och redigerar text på en dator. Förutom detta finns mycket mer man kan göra med datorns hjälp. Engelskan är tacksam för datoranvändning, eftersom så mycket av den information man finner på Internet är skriven på engelska. Nackdelen är naturligtvis att engelskan sällan är anpassad till elevernas språknivå. Ett tips är att surfa till www.askeric.com där amerikanska lärare lagt ut lektionsplaneringar för engelska språket i sina hemländer. Med några små ändringar går många av dessa idéer att använda på svenska elever, även om åldersgruppen måste justeras. 

Just främmande språk lämpar sig så väl för dataprogramtillverkning och det syns också om man tittar på de program som finns att köpa. Många gånger rör det sig om enklare program som är utformade för att eleverna skall lära sig glosor och grammatik, men ett flertal (av de dyrare) programmen är mer heltäckande där det även ingår frasövningar, talövningar och där landets kultur och traditioner beskrivs. Dessa program kan med fördel användas till lärarledda självstudier. Om skolan har en datasal blir den lika användbar som språkstudio om eleverna använder hörlurar. 

Svenskan är litet sämre för datorstödd undervisning eftersom mycket av undervisningen i svenska bygger på att eleverna skall läsa texter och det är enklare att läsa en bok än att sitta och läsa på en dataskärm. Den enda praktiska roll olika pedagogiska program kan ha är att förbättra elevernas ordförråd och deras grammatikkunskaper på samma sätt som program för främmande språk gör. I sammanhanget kan nämnas att många lärare klagar på att eleverna använder sig av rättstavningsfunktionen i mer avancerade ordbehandlingsprogram. Tanken är fel –  istället skall man se det som en möjlighet att visa eleverna hur de skall lära sig att stava orden rätt. Ställ kravet att om ett felstavat ord inte finns i den inbyggda ordlistan måste eleverna slå upp det i en vanlig ordbok, så lär de sig samtidigt hur en ordlista fungerar och används. Om de dessutom lär sig hur synonymordlistan fungerar i programmet kan de ganska snabbt själva utöka sitt ordförråd. 

Hur ser man att eleverna använt sig av rättstavningsfunktionen utan tanke bakom? I svenskan är det lätt. Om alla sammansatta ord är isärskrivna (jul klapp, elektronik ingenjör osv.) har eleven inte funderat över stavningen utan bara dragit isär orden för att få bort markeringen. En annan fördel med att skriva på datorn är att elever som själva anser sig ha dålig handstil uppmuntras till att skriva mer egna texter när de ser att resultatet blir snyggt (samtidigt som det är lättare för läraren att läsa texten). 

=== SO-ämnena (geografi, historia, religion, samhällskunskap) ===

I SO-ämnena, som är väldigt teoretiska, är det mycket svårare att finna en vettig pedagogisk tillämpning av datorerna. Vanligtvis är programmen som skapats till SO-ämnena uppbyggda som faktadatabaser som inte ger eleverna någon förståelse. Ofta skall eleverna dessutom &quot;forska&quot; själva om något ämne, vilket vanligtvis resulterar i att de kopierar text från Internet och sätter sitt eget namn längst ner. För att komma runt det problemet brukar jag själv ge eleverna uppgifter där de skall jämföra en sak med en annan (t.ex. varför finns det vulkaner på Island men inte i Sverige) vilket tar bort mycket av kopieringstendenserna. Det som bäst lämpar sig för ökad förståelse, tycker jag, är olika simuleringar (vissa kallar det spel). Om en simulering baserar sig på korrekta fakta kan eleverna själva se vad som kan hända om man agerar på olika sätt. Det gamla spelet Sim city kan t.ex. användas i samhällskunskapen för att visa vad som krävs för att en stad skall fungera. 

I övrigt finns det olika utgångspunkter för varje SO ämne:
 
'''Geografi'''

Geografi är ett svårt ämne och det finns inte mycket hjälp i datavärlden. Jorden och universum finns som 3D-animationer som man kan flyga runt i, och det är tacksamt eftersom det är svårt att föreställa sig hur allt hänger samman. Likaså finns det animationer som visar hur kontinenterna drivit till sina nuvarande platser. Om man håller på med meteorologi finns utmärkta satellitbilder litet varstans på nätet som eleverna kan ha som grund för att försöka ställa egna väderleksprognoser. Vill man ha kartor eller fakta om olika länder är CIA:s databas bland det bättre man kan hitta. I övrigt är det främst bilder från Internet jag använder i olika tillämpningar i klassrummet. 

'''Historia'''

Om man undervisar i historia måste man helt enkelt surfa runt till olika museers hemsidor. Framförallt i engelsktalande länder är de rent otroligt bra, ofta med färdiga lektionsplaneringar med utgångspunkt från det material museet lagt ut på Internet. Utöver det kan man hitta kopior av originaldokument utlagda, autentiska bilder, dagboksanteckningar osv. Som vanligt är det mesta på en relativt svår engelska vilket innebär att jag brukar översätta informationen och ändra den så den passar mina egna syften. Detta lägger jag sedan ut på Internet eller ger det som kopior till eleverna men med hänvisning till det material som ursprungstexten var kopplad till. 

'''Religion'''

Detta är det SO-ämne man har minst nytta av datorer i. Jag har försökt ibland, bl.a. har eleverna fått läsa olika texter som tar upp om Jesus funnits och när han egentligen föddes, men det är också allt. Visserligen kan man använda sig av information från Internet för att beskriva olika religioner, men ännu så länge är videofilmer kombinerat med läroböcker överlägset datorerna. 

'''Samhällskunskap'''

Den största nackdelen med samhällskunskapen är att läroböckerna blir föråldrade i samma ögonblick de kommer ut på marknaden. I det avseendet är Internet ett rent gudomligt hjälpmedel. Jag använder mig kontinuerligt av Internet som ett komplement till läroböckerna där eleverna endera får kopior med information om vad som hänt sedan läroboken skrevs, eller med färdiga uppgifter de skall lösa med hjälp av källor på Internet. Bara det att det finns artikeldatabaser och dagstidningar på Internet gör att jag kan ösa ur en outsinlig källa för mina lektionsplaneringar. 
  

=== NO-ämnena (biologi, fysik, kemi) samt matematik ===

Jag undervisar inte själv i dessa ämnen och har aldrig gjort det över Åk 6, vilket innebär att jag teoretiserar mer än vad jag gjorde med SO-ämnena och språken. Program till dessa ämnen är ofta behäftade med samma fel som program för SO-ämnena, de är ofta bara stora databaser med information utan kunskap. Det finns dock undantag, t.ex. &quot;3D-äventyret människan&quot; ett program där man vandrar runt inuti människokroppen, liksom 3D-animeringar av molekyler och magnetfält. Faktadatabaser finns det också en hel del av på nätet, t.ex. &quot;Den virtuella floran&quot;, men de är inte bättre än vanliga läroböcker. 

Vad det gäller djupare information på Internet finns mycket att hämta – från USA (på bl.a. NASA:s hemsida finns färdiga lektionsförslag om rymden). Detta är dock vanligtvis skrivet på en så svår engelska att grundskoleelever inte förstår den.

Det man främst kan göra i dessa ämnen är att utnyttja tabellräkningsprogram (se föregående artikel) och samla mätvärden i de olika ämnena. Dessa kan sedan lätt omvandlas till olika diagram. Det brukar vara en aha-upplevelse för eleverna när de ser hur diagrammet ändras när samtidigt som de ändrar siffrorna som diagrammet grundar sig på. Dessutom är det oftast lättare att förstå grafiska beskrivningar än siffror som står uppställda i rader. Många fenomen kan illustreras med olika simuleringar, till exempel kan man studera enkla populationsmodeller och se hur de påverkas av externa chocker eller ändrade parametrar.

I fysik kan CAD-program användas för att demonstrera fenomen inom t.ex. elektronik och mekanik. Kommersiella CAD-program av vettig kvalitet är ofta alltför dyra, men användbar fri programvara finns åtminstone för en del specialområden.

Allmänt gäller att det ofta finns fri programvara skriven av forskare i första hand för eget bruk. Programmen kan vara skrivna för ett smalt specialområde, men kan också utgöra moduler för mer allmän programvara. I de flesta fall krävs rätt stort arbete för att skapa tillräckligt enkla modeller och exempel, medan programmen tillåter godtyckligt avancerad användning.


=== Estetiska ämnen (musik och bild) ===

Dessa ämnen har mycket att hämta i datavärlden. Musikerna var bland de första som hittade ut i datavärlden och det finns oerhört mycket roliga saker man kan göra med datorerna i musikämnet – förutsatt att datorerna försetts med ljudkort. Det är bara fantasin som sätter gränser. Om skolan har råd med MIDI instrument kan man lätt sätta ihop ett eget band i en elevgrupp som själva får komponera en låt, skriva text och sedan bränna den på CD så man kan spela den hemma. Om det inte finns pengar till instrument kan man sampla egna låtar från existerande musikstycken i datorerna, eller spela in det eleverna spelar på vanliga instrument direkt i datorn för korrigering – på upp till 128 kanaler... Beatles använde fyra. 

Bildämnet kan utnyttja datorns hela kapacitet vad det gäller grafikbearbetning. Det är lätt att visa hur färger kontrasterar till varandra, hur kända konstnärer lagt upp sitt arbete, hur perspektiv kan förvrängas, hur man gör collage och fotomontage osv. Varje bildlärare borde kräva en färgskrivare i sitt klassrum för att ge eleverna fullt utlopp för sin kreativitet.
 

=== Praktiska ämnen (hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, teknik, slöjd) ===

Det är svårt att integrera datorn fullt ut i dessa ämnen eftersom de är just praktiska. Jag kan naturligtvis ta upp alla de receptdatabaser, förslag på stickbeskrivningar och ritningar på allt från kanoter till kryddhyllor man hittar på Internet, men egentligen finns det inte mycket till programvara att använda sig av. I dessa ämnen får man nog se datorn som ett komplement snarare än som det som styr undervisningen. Eventuellt kan olika rit-, CAD- och simuleringsprogram användas. I konsumentkunskap erbjuder Internet en uppsjö data, reklamer och reklamkampanjer att analysera, prisjämförelser med mera.


== Den sociale datoranvändaren ==

=== Vad innebär kontakterna över Internet för elever och lärare ===
 

==== Chatt ====

Lektionen är slut, rasten börjar. Eleverna skyndar till datorerna och pojkarna börjar direkt spela online-spel på Internet samtidigt som flickorna sätter sig i grupper kring datorerna och börjar chatta. Känns situationen igen? Om man ser på pojkars och flickors användande av datorerna syns en markant skillnad – flickorna är väsentligt mycket mer inriktade på kommunikation. Ofta utger de sig för att vara litet äldre än de är och nästan alltid försöker de få kontakt med killar. Detta beteende har jag sett både i skolor i Stockholm och i glesbygdsskolor, vilket visar att det är något man gör oavsett det omkringliggande samhällets storlek.
 
''Ett problem?''

Är detta ett problem? Många skolor har förbjudet chattande av olika anledningar men som jag ser det finns endast ett problem om skolan inte har en fast uppkoppling utan måste betala telefonkostnad för elevernas verksamhet. Då blir chattandet en för dyr utgift för skolan. Annars finns i princip bara fördelar: eleverna tar kontakt och lär sig någonting om andra människor i andra städer, de blir snabba på att skriva, det svenska (ibland engelska) språket tränas och de blir uppmärksamma på nyanser i det skrivna språket. Speciellt invandrarflickor från främst muslimska hem, som har svårt att träffa personer som familjen inte godkänt, främjas socialt av att anonymt kunna föra en konversation med främmande människor över Internet. Helt ofarligt är det dock inte (se nedan). 

Som lärare kan man många gånger irriteras över att lektionen börjar men de chattande eleverna måste bara &quot;få ett svar&quot; innan datorerna stängs. Enklaste sättet, som jag inte rekommenderar, är att helt sonika bryta strömmen till datorn (alternativt – dra ur nätverkskabeln). Jag har hört att man inte ska göra så för att grafikkortet skadas, men jag har gjort så åtskilliga gånger och ännu har ingen skada uppstått. Om eleverna påpekar att man gör fel kan man alltid hävda att lektionen faktiskt börjat och om datorn skadas är det faktiskt eleverna som drabbas, inte lärarna. Det brukar räcka med att göra så två, tre gånger för att eleverna skall förstå att de ska stänga av datorn när lektionen börjar. 

''En möjlighet?''

Om man då kan konstatera att många elever har ett brinnande behov av att chatta med andra människor – kan man inte på något sätt dra nytta av deras engagemang istället för att irriteras över det? Det sätt jag beskriver är bara ett sätt, men det kan fungera som utgångspunkt: 
*Börja med att ta kontakt med någon annan lärare som undervisar i samma ämnen på en annan skola där du arbetat (de flesta yngre lärare har jobbat på flera olika skolor eftersom byte av arbetsplats är det enda sättet att komma upp i lön). Diskutera om det finns intresse av att klasserna i de olika skolorna tar kontakt med varandra över Internet. 
*Nästa steg är att skicka över en bild av klassen till den andra skolan och visa upp motsvarande bild för den egna klassen. På det viset får namnen &quot;ansikten&quot; och det är lättare att skapa kontakt mellan klasserna. Det här momentet är viktigare än man kan tro och det gäller att vara noga när eleverna chattar i framtiden så att de använder rätt identitet. Det är dock inget fel om eleverna får sätta öknamn på sig själva som representerar dem om chatten man använder är allmän och eleverna vill vara anonyma för andra. 

Lärarna skall ha kommit överens i förväg om ett lämpligt temaområde som kan intressera och engagera båda klasserna. När man sedan låtit det gå två lektionstillfällen när klasserna chattat fritt med varandra på en i förväg överenskommen tid och plats borde ett visst förtroende mellan elevgrupperna uppstått. Då gäller det att fånga in dem och bilda elevgrupper på fyra elever där två elever i varje skola bildar ena halvan av gruppen. 

Under fyra lektionstillfällen till skall grupperna samarbeta över chatten och sammanställa det de tagit fram. Mellan chattarna skall eleverna få chans att arbeta lokalt i sin egen skola så att de varje gång har någonting nytt att redovisa för den andra delen av gruppen. Tanken är att allt material som används i arbetet skall vara digitaliserat så att eleverna kontinuerligt kan skicka det mellan varandra via e-post. Efter det fjärde chattillfället sker redovisning i varje klass av det framtagna materialet och därefter får varje grupp en bedömning som de kan skicka över till den andra halvan av gruppen vid det sista chattillfället. 

Lärarna bör också skicka över sina bedömningar av redovisningarna mellan varandra så att man kan stämma av de tankar man har om redovisningen. En lärare kan upptäcka något som den andra missat. Engagemanget hos eleverna brukar också vara större om de skall prestera någonting inför andra människor än sina klasskamrater eller sin lärare, så glöm inte att slösa med berömmet så fort de gjort något bra. Annars kan lätt prestationsångest infinna sig hos eleverna och det slutar med att de inte vill skicka över det de gjort innan den andra halvan av gruppen skickat över sin del. Tänker den andra gruppen likadant kommer arbetet att avstanna helt. 

Fördelarna med detta arbetssätt är att eleverna lär sig att använda chattandet på ett socialt och produktivt sätt, de får kontakt med andra elever i andra städer (helst), de kan känna sig trygga i chattandet eftersom de vet vem de chattar med och även lärarna kan se hur den egna klassen bedöms med andras ögon. 

Om man undervisar i engelska eller främmande språk kan man försöka ta kontakt över Internet med lärare som bedriver en likvärdig undervisning i andra länder och  genomföra ett projektarbete enligt samma arbetsmodell med den klassen. När det gäller arbeten i engelskspråkiga länder är det lätt att stirra sig blind på England och USA, det finns många fler engelsktalande länder som kanske är ändå mer spännande att samarbeta med. 

Slutligen, om kommunen har en vänort i ett annat land kan man alltid försöka äska pengar för ett sådant här samarbetsprojekt – dessutom kan det vara en spännande träning för eleverna att läsa norsk eller dansk text om samarbetsskolan ligger i ett  av våra närmaste nordiska länder. Kunskap om nordiska språk ingår inom ramen för svenskämnet och ger ännu en dimension till projektet. 

==== E-post ====

På liknande sätt som beskrivits här ovan kan man skaffa brevvänner över Internet. Fördelen är att man inte måste schemalägga kontakterna utan eleverna kan i lugn och ro, när de får tid, besvara de brev de får. En annan fördel är att e-post är mer privat och man lättare kan uttrycka funderingar och känslor i den kontaktformen. Om man undervisar i engelska finns ett flertal platser på Internet där man söker e-pals (epost-brevvänner) och det svåraste är nog att se till att eleverna väljer lämpliga människor att brevväxla med. 
  
'''Riskerna'''

Att kontakta människor över Internet, vare sig det sker genom en chatt, med e-post, genom ICQ eller på något annat sätt är inte helt ofarligt. Brottstatistiken i USA talar sitt tydliga språk där barn förletts tro att de skall träffa en kompis i hemlighet på ett (ödsligt) ställe och istället träffat någon helt annan. Av den anledningen måste man pränta in några regler i eleverna för deras eget skydd. Här följer de fem mest självklara reglerna i stigande viktighetsordning: 
# Lämna aldrig ut ditt fullständigt namn och adress till främmande människor över Internet. Om någon får för sig att den vill träffa dig blir du alltför lätt att spåra upp. 

# Lämna aldrig ut bilder av dig själv till främmande människor över Internet. Dessa kan hamna hos fel sorts människor och väcka fantasier hos olika människor som därmed kan lockas att ta en närmare kontakt med dig – en kontakt som du säkert inte vill ha. 

# Lämna aldrig ut telefonnumret till främmande människor över Internet. Det är lätt att ta kontakt med dig och se om du är ensam hemma. 

# Besvara aldrig ett e-brev med &quot;snuskigt&quot; innehåll, men radera inte heller ut det. Lämna bara datorn och se till att ingen rör den under tiden du tar kontakt med någon lärare som kan spara det på rätt sätt så att det går att spåra IP-numret till avsändaradressen. Ingen dator är anonym på Internet, och kan man spåra datorn kan man oftast spåra användaren. (Ifråga om e-post finns informationen kvar fast man loggar ut eller stänger datorn, ifråga om andra fora kan det vara viktigt att förbindelsen upprätthålls.)

# Gå inte med på att träffa främmande människor som kontaktat dig över Internet. Speciellt inte om personen i fråga vill träffas på något undangömt ställe utan att någon annan vuxen får reda på det. Om du vill träffa någon ny kamrat som du fått kontakt med över Internet skall alltid en vuxen följa med vid första kontakttillfället för att verkligen se att det är en ny kamrat som vill träffa dig och inte någon helt annan person. (Också för vuxna rekommenderas en träff på offentligt ställe med andra mänskor i närheten.)

Riskerna skall inte överdrivas, men det är viktigt att eleverna förstår att det inte är enbart fördelar med Internet. Vad gör du då om du som lärare får en elev som kommer springande till dig och påstår sig ha fått ett e-brev med suspekt innehåll. Gå fram till datorn och kopiera brevets text. Öppna sedan ett ordbehandlingsprogram och klistra in meddelandetexten. Om du har Outlook express högerklickar du på brevet och väljer &quot;Egenskaper&quot; och välj &quot;Information&quot; fliken. Markera all text och tryck ner Ctrl + c tangenterna så texten kopieras. Återgå till  ordbehandlingsprogrammet och klistra även in meddelandetexten. Ta slutligen och tryck på &quot;Meddelandekälla&quot; knappen, markera texten, tryck Ctrl + c tangenterna. Gå tillbaka till textdokumentet och klistra in texten. Spara dokumentet och skriv ut det. Spara sedan e-brevet på ett säkert sätt. Det får inte raderas utan kan i värsta fall vara bevismaterial i en kommande rättegång.

Det viktigaste är att (förutom det suspekta innehållet) få med raderna som börjar med texten &quot;Received:&quot; Dessa anger vilken väg e-posten kommit och kan inte helt förfalskas. Beroende på e-postprogram får man fram dem med &quot;all headers&quot;, &quot;raw&quot; eller liknande. Vilken som helst metod med vilket du kan spara hela brevet i oförändrad form är bra. Om du känner e-postlådans format kan du kopiera brevet direkt. Se till att testa metoden innan du behöver den och kontrollera också att du får med eventuella bilagor. Texten kan vara kodad så att den är oläslig, men som bevismaterial är det bättre med en råversion än en som e-postprogrammet skrivit om.

Är det ett grovt meddelande är nästa steg att ringa polisen och anmäla händelsen. Är det däremot bara allmänt suspekt kan det vara enklare att använda sig av &quot;Whois&quot; och se var e-brevet kom från (det syns på IP-numret) och skriva ett e-brev till den ansvarige på servern där du även skickar med kopian på texten där all information om e-brevet finns med, berättar att det riktades till ett barn på skolan och meddela att du inom 24 timmar tänker polisanmäla händelsen om de inte gör en egen utredning av det skedda. Det är dock bäst att konsultera någon tekniskt kunnig, då det kan vara svårt att utläsa varifrån e-posten på riktigt kommit och vilken instans som är den rätta att kontakta (en del av uppgifterna i e-brevet kan vara förfalskade).

Om e-brevet skickades från utlandet blir det genast svårare, men försök översätt texten ordagrant och gör samma procedur, men utelämna hot om polisanmälan eftersom det inte kommer att leda till någonting i vart fall. Det är bara att hoppas att de stänger av den som skickade brevet och själva tar kontakt med myndigheterna i landet. Brott mot barn, oavsett vilket land det gäller, brukar alltid anses extra graverande och därigenom är det lättare att komma åt denna typ av brottslig verksamhet än t.ex. förfalskning av kontokortsbetalningar.


== PICS är en dålig idé ==

=== Hur skyddar man barn och elever från negativt innehåll på Internet ===

När man fått Internet till skolan jublar de flesta eleverna, men Internet är inte bara fördelar. Alla avarter man kan tänka sig frodas på hemsidorna därute i cyberrymden och ingen elev går riktigt säker för att, av misstag eller med vilje, ramla in på sidor med tvivelaktigt innehåll. Detta är något eleverna mest tycker är roligt samtidigt som både föräldrar och lärare har sina betänkligheter över att släppa ut dem fritt som kalvar på grönbete. Uppenbarligen behövs någon form av kontrollsystem eller filter för att skydda eleverna från sin egen nyfikenhet. Detta har skapat en hel del debatter och delat upp vuxenvärlden i två läger; det ena som förordar kontrollsystem i datorerna och det andra som förordar att eleverna skall ha ett inbyggt kontrollsystem i sina egna huvuden. 

'''Filter i hjärnan'''

Speciellt herr Rask på skolverket är en stark förespråkare för detta tankesätt. Han anser att eftersom elever och barn alltid, förr eller senare, kommer att hamna på sidor av tvivelaktig karaktär är det omöjligt att förhindra att de hamnar där. Sker det inte hemma, eller i skolan, så händer det hemma hos någon kamrat. Av den anledningen är det bättre att i förväg gå igenom vad de kan tänkas se i en klassrumsdiskussion där man går igenom vad det egentligen innebär. Flickor (och pojkar) som t.ex. är med på porrbilder – är de verkligen helt frivilliga? Vill flickor fotograferas nakna, eller kan det finnas tvång eller ekonomiska motiv bakom? Har inte dessa flickor en mamma, syster eller bror någonstans? Skulle någon av eleverna vilja att deras mamma eller syster fotograferades på dessa sätt? osv. Genom detta anser han att man kan vaccinera eleverna i förväg så eleverna själva kan ta ställning mot information av förnedrande, sexistisk, rasistisk, våldsam, pornografisk eller drogförhärligande karaktär när de stöter på den på Internet. 

'''Filter i datorerna'''

Precis som Rask anser jag själv att eleverna säkerligen kommer att hitta tvivelaktigt material på Internet, men lika litet som de bryr sig om alla förmaningar om att inte se på barnförbjudna våldsfilmer, lika litet kommer de att bry sig om försöken till vaccinering. Diskussionerna om vad man kan hitta snarare väcker deras nyfikenhet mer än deras avsky för företeelserna. Det är barn vi talar om och barn skall inte själva ta ansvar för sina handlingar – det skall vi i vuxenvärlden göra. 

I princip tycker jag att det inte skulle behövas filter i datorerna utan varje gång något anmärkningsvärt dyker upp från Internet skulle man ta en diskussion om det i klassen för att tillsammans bearbeta det vi hittat. Problemet är att det är omöjligt att ha vuxna i närheten av eleverna hela tiden och lika omöjligt att ta diskussionen varje gång eleverna kommer till tvivelaktiga sidor. Av den anledningen är jag själv för att man spärrar datorerna mot oönskat innehåll – men det är lättare sagt än gjort. 

'''Var går gränsen?'''

Vad är våld? Vad är pornografi? Vad är drogförhärligande? Vad är rasistiskt? osv. Detta är också frågor man måste ställa sig. Jag har inga bra svar på frågorna men några enkla tumregler. Våld är det som i text eller bild visar när människor skadas på ett sätt som inte visar någon hänsyn eller medkänsla. Pornografi är textbeskrivning av sexuella aktiviteter eller när kön, bröst eller stjärt visas på fotografi eller teckning i avsikt att vara upphetsande samtidigt som det som visas blir ett objekt. Visserligen innebär denna drastiska begränsning att även bilder gjorda av renässansmålare kan betraktas som porr, men det är enklare att ta tag i diskussioner med eleverna vid den nivån än att diskutera råare avarter av sexualiteten. Drogförhärligande är text eller bild där droganvändning visas upp på ett positivt sätt utan att någonting om nackdelarna nämns och rasitiskt är när man i text eller bild (vit makt musik är gudskelov ovanligt på Internet) visar att en ras är bättre än en annan. Visserligen godkänner jag därigenom att människorna är uppdelade i olika raser, men det är en förenkling av verkligheten som barnen förstår. 

'''Spärra Internet Explorer'''

Det första jag, och de flesta tänker på, är att det enklaste faktiskt vore att sätta in ett spärrfilter av något slag i själva surf-programmet. Tittar man i Internet Explorer så visst, det verkar finnas ett där. Det är bara att gå till [Verktyg] menyn, därefter [internet-alternativ], välja fliken där det står Innehåll och klicka på [Inställningar] knappen. Voilà, där kan man uppenbarligen ställa in lämplig nivå för nakenhet, sex, språk och våldsskildringar. Går man från Klassificeringsfliken till fliken märkt Allmänt kan man välja om den som surfar skall kunna besöka sidor som inte är klassificerade, hm, det verkar ta bort hela idén. Bäst att inte kryssa i den rutan. Allting är dessutom lösenordsskyddat för att inte elaka barn skall kunna ändra inställningarna. 

Allt verkar frid och fröjd, men när man börjar surfa går i princip ingen hemsida att se. Det kommer hela tiden upp en grå ruta som nekar att man ser på innehållet. Om man går tillbaka till inställningarna och istället kryssar i rutan så att surfaren också kan gå till sidor som saknar klassificering, kan man surfa till den ena vidrigheten till den andra utan att programmet verkar reagera. Vad är det för fel? 

Det filtreringssystem som Internet Explorer använder sig av kallas PICS, och det är i dagsläget inte bra – för att inte säga totalt värdelöst. Principen bakom det hela är att var och en som tillverkar hemsidor skall anmäla sig till en klassificeringsbyrå som sedan utfärdar ett certifikat – en kod som placers i sidhuvudet på alla sidor i just den katalogen. Tanken är god. Om alla som gör hemsidor självmant skulle anmäla sig (det är gratis), eller om de servrar som privatpersoner och företag lägger upp sina hemsidor till skulle neka att visa hemsidor som saknar klassificering, skulle Internet bli en mycket mer barnvänlig plats. I nuläget finns det dock ingen anledning att hålla på och mixtra med klassificeringar om man inte måste. Inte ens Microsoft har klassificeringar på sina egna hemsidor. Detta innebär i sin tur att en försvinnande liten del sidor på Internet över huvud taget är klassificerade. Har man då kryssat i rutan att man inte kan se sidor som saknar klassificering, är det ytterst få sidor man i realiteten kan se. Om man istället kryssar i rutan om att man kan besöka oklassificerade platser, gäller det omvända. Man kan surfa i princip överallt. 

Om du som läser detta är en hemsidesnickare och vill klassificera dina alster, kan du surfa till: http://www.safesurf.com/ Där fyller du i ett formulär där du uppger alla de olika kategorierna (bl.a. våld, sex, nakenhet och fult språk) som endera din hemsida, alternativt ditt hemsidebibliotek innehåller. Ganska omgående kommer det ett e-brev tillbaka från safesurf med en PICS rating, dvs. en kod som skall kopieras in i samtliga hemsidors sidhuvud. (Efter detta får du även rättigheten att ha en liten etikett som visar att sidan är säker att surfa till för barn :-).


'''Partiell spärrning'''

En omväg, i alla fall om man har små barn vid datorerna, är att registrera vilka sidor man får surfa till. Det sker genom att klicka på fliken [Godkända platser] istället för [Allmänt] i Internet Explorers inställningar för innehåll. Om man utnyttjar den här möjligheten och samtidigt ser till att rutan för att man skall kunna besöka oklassificerade platser inte är ikryssad – då är man säker på att barnen absolut inte kan se någonting av felaktig karaktär. Nackdelarna är dock att man rent fysiskt måste sitta och skriva i vilka sidor man får besöka (varför finns inte möjligheten att importera en lista, Microsoft?), samt den nackdelen att alla dessa popup-fönster med reklam som Internet kryllar av aldrig är klassificerade vilket innebär att den grå rutan om att platsen inte får besökas ständigt dyker upp. Det går naturligtvis att klicka på avbryt-knappen, men litet störande är det. 
  
'''Spärra Internet med andra program'''

Under en hel termin har jag gjort vad jag kunnat för att förhindra att eleverna kommer åt fel information och det har inte varit lätt med tanke på den nollbudget jag hade att rätta mig efter. Åtskilliga program har testats och sedan förkastats. Ett av de bästa sharewaren var Cybercop. Det programmet, liksom de flesta, kontrollerar vart man surfar och jämför adressen med ett dataregister med svartlistade platser. Om den plats man vill till är med på listan, är det omöjligt att surfa dit. Cybercop fungerade utmärkt på amerikanska sidor, medan det var si och så med de svenska. Tyvärr slutade programmet att fungera efter 30 dagar. Det näst bästa alternativet heter We-Blocker och är ett freeware. Det fungerar också riktigt bra bland de amerikanska sidorna, men eftersom det är många som använder det händer det titt som tätt att datorerna inte får kontakt med databasen i USA och då går det inte att surfa alls tills kontakten återupprättas igen. Inte heller We-Blocker fungerar som det är tänkt bland de svenska sidorna, men det finns möjlighet att skicka in hemsideadresser för svartlistning och om fler svenskar använde programmet skulle antagligen antalet svenska sidor som slinker igenom minimeras. 

Det finns också alternativ som är fri programvara. Dessa beskrivs inte ovan.


==== Disciplinsvårigheter ====

Vad gör man då om man, trots alla föresatser, ändå har elever som medvetet går in på förbjudna platser på Internet? Det vanligaste straffet, som jag hört i olika skolor där jag har arbetat, har varit att eleven avstängs en bestämd tid från datorerna. Detta rimmar, enligt mig, illa med föresatsen om att datorerna skall vara en del av undervisningen. Om eleven avstängs blir det dessutom automatiskt så att läraren får mer att göra när lektioner skall planeras för klassen i övrigt samt extra planering för eleven som inte kan sitta vid en dator. Det är bättre att se på det skedda som vilket disciplinproblem som helst. Om en elev t.ex. klottrar på väggarna i toaletten, kan man inte avstänga eleven från toaletterna resten av terminen. I dessa fall är det bättre att kontakta hemmet och ha en diskussion med eleven i fråga tillsammans med målsman där man går igenom vad eleven gjort, vart den surfat, diskutera varför den surfade dit och hur man skall få eleven att avstå från beteendet i framtiden.


== Spelens existens på skolans datorer ==

=== Vad berättigar ett spel att användas i skolan? ===

Vad är ett dataspel? Frågan kan inte besvaras med mindre än att man räknar upp de spel som spelats under mänsklighetens långa historia, eftersom merparten av alla kända spel konverterats till dataspel på det ena eller andra sättet. Vad är då egentligen ett spel? Kort sagt är ett spel någonting en eller flera människor sysselsätter sig med tillsammans istället för att göra någonting annat som är tråkigare, oavsett vad det är. Detta inbegriper naturligtvis även saker som hemläxor, städning, rasta hunden osv. Det är helt enkelt roligt att spela spel. Det i sig är en insikt som alla lärare borde bära med sig, eftersom det alltid är mycket lättare att lära sig någonting samtidigt som man har roligt, istället för när man har tråkigt. Eftersom vi inte kan klassificera ett speciellt spel som just ett dataspel, är det lättare att titta på de olika kategorierna av spel som finns och samtidigt diskutera det pedagogiska värdet med dem. 


=== Shoot´em up spel ===

Detta kan enklast förklaras som spel där spelaren vandrar runt i en tredimensionell värld där den skjuter, dödar och lemlästar motståndare som endera styrs av datorn (programmet) eller av andra motspelare. Kategorin har funnits länge, men man brukar räkna spelet Doom som det första fullt utvecklade i denna kategori. Numera finns en uppsjö av olika spel inom denna kategori och de spelas företrädesvis av pojkar. 

Eftersom de är så populära har jag många gånger funderat över om de kan användas till någonting annat än att ge utlopp för inre agressioner – men jag har misslyckats varje gång. Det enda man kan säga till dessa spels fördel är att spelarna blir fantastiskt duktiga på att koordinera användandet av tangentbord och mus samtidigt, utan att en enda gång ta blicken från skärmen. Detta är kunskaper de kanske kan ha nytta av när de blir äldre och använder sig av avancerade grafikprogram och CAD/CAM applikationer. 

Själva konceptet skulle dock kunna användas för att skapa avancerade pedagogiska program där spelarna skall försöka ta sig runt och lösa olika problem, kopplade till de ämnen som används. Andra möjligheter vore att kunna skapa miljöer eleverna kan vandra omkring i, men som försvunnit från jordytan för länge sedan. Dock, 3D programmering ingår inte i lärarutbildningen och jag tror tyvärr att det kommer att dröja länge innan pedagogiska program i denna kategori blir lika avancerade och populära som spel vars grund är att döda eller dö.

För närvarande, 2010, finns det ett bra Shootém up spel som lär ut matematik, och det är gratisspelet [http://www.bigbrainz.com/Download.html Timez attack] från företaget [http://www.bigbrainz.com/index.php Big Brainz], som tränar upp mulitplikationstabellen genom att döda monster.

=== Plattforms spel ===

Detta var en kategori som var populär i datorspelens barndom. Vem har inte spelat t.ex. Donkey kong, Spaceinvaders eller Frogger? Även dessa spel går bara ut på att döda eller dö, vilket gör dem lika värdelösa rent pedagogiskt som shoot´em up spelen.
 

=== Simulatorspel ===

Tänk att vråla fram över terrängen i din egen Apache attackhelikopter, dåna fram på Monza i en egen Formula I bil, eller jaga Mig 21´or i Mach I över Nordkorea... Detta är en litet snällare kategori av spel där man för fram någon form av fordon i en spännande situation. Det behöver inte gå ut på att döda motståndarna, även om det alltför ofta är en del av spelet. Vilket pedagogiskt värde har spelen? En del kan visa delar av ett historiskt skeende, t.ex. när man flyger dubbeldäckare under första världskriget. Andra kan användas om man har någon form av trafikkunskap på schemat – men då krävs det att spelet är utvecklat i Sverige efter svenska trafikregler. Kort sagt, det låga pedagogiska värdet med simulatorspelen motiverar inte att de tar plats på skolans datorer. 

=== Hjärngympa ===

Vid installationen av Windows brukar det följa med tre enkla spel, patiens, Bridge och MS röj – där man röjer upp minfält enligt givna, logiska regler. Till denna kategori kan man även räkna spel som Tetris och Schack. Spelen går vanligtvis inte att koppla till något specifikt ämne, men jag själv anser att de tränar upp barnens logiska tankeförmåga och det är en anledning så god som någon att låta eleverna spela denna typ av spel under raster och ledig tid. Det må vara ett tidsfördriv, men inget dåligt sådant med tanke på att eleverna annars ofta spelar liknande, vanliga, spel under rasterna – även om det då även inbegriper social träning när det sker i verkliga livet istället för i en datavärld. 

=== Deckarnöten ===

Detta är den kategori av spel som fångat upp flest av det täcka könet. Spelen går i korthet ut på att man skall lösa en gåta, undersöka ett mysterium eller bara klara sig runt i datorns värld. Även denna kategori av spel har en lång historia, eftersom &quot;vad gör du om...&quot; frågeställningar lämpade sig ypperligt för att göra textbaserade dataspel. Det finns ett flertal spel av den här typen  på marknaden som på ena eller andra sättet lämpar sig för integrering i skolverkligheten. Backpacker är ett exempel, men även t.ex. serien &quot;Äventyrarna&quot; från Bonniers kan räknas in. Det som genomsyrar spelen är att de inte är på tidspress och att det är spelarnas klurighet och intelligens som gör dem till vinnare. Detta är den kategori av spel jag tror kommer att växa snabbast på den pedagogiska marknaden – och jag ser inget negativt i det. Det enda jag skulle önska var att skolorna kunde få rabatt på dem, vilket skulle främja både lärarnas möjlighet att använda dem i sina lektioner samtidigt som eleverna kunde roa sig samtidigt som de lärde sig någonting. Spelen är dock sällan utformade för att ge någon djupare förståelse för skolämnena vilket innebär att de aldrig kan bli något annat än komplement till den övriga undervisningen. För en djupare kunskap krävs någon form av simulering av verkligheten. 

=== Simuleringar ===

Redan 1958 konstruerades ett av de första pedagogiska simuleringsspelen för datorer på Northwestern-universitetet i USA där varje spelare hade ett tvättmedelsföretag, Carnegie Tech´s. Spelet gick ut på att försöka få företaget att ta marknadsandelar i tvättmedelsbranschen på motspelarnas bekostnad och användes för att öva framtida företagare. Enligt den dåtida forskningen ansågs det bra att använda simuleringsspel, främst &quot;för att möta utbildningsbehovet hos den elev som klassificeras som icke-motiverad, lågpresterande eller svagt utrustad&quot;.([[1]])  Man kan säga att redan då började debatten om simuleringsspelens värde i undervisningen. Var, och är, simuleringsspel liktydiga med stimuleringsspel?  Debatten har inte dött i skolvärlden trots att det gått över 40 år. 

När jag talat med olika datorinsatta lärare i olika skolor har jag funnit att de flesta säger &quot;spel är av ondo och skall inte finnas i datorerna&quot;, och den åsikten sprids sedan runt till övriga lärare. Jag själv är dock av en annan åsikt. Bara för att ett spel är till för att roa användarna behöver det inte vara dåligt eller något som inte har berättigande i skolvärlden. Är då alla simuleringsspel bra i skolan? Svaret är tveklöst nej, och som lärare måste man se om spelet uppfyller vissa kriterier: 
# Spelet skall vara kopplat till ett undervisningsämne 
# Eleverna skall kunna spela spelet utifrån en frågeställning de får av lärarna för att vidga sin egen kunskap 
# Spelet skall vara kopplat till ett skéende som inte är fritt taget ur fantasin eller utan verklighetsförankring. 
# Det kan finnas inslag av strid, men det skall inte vara enbart det som är grunden för spelet 
# Skicklighet, och inte slumpen, skall vara det som styr spelet 

==== Bra och dåliga simuleringar ====

(Jag vet att exemplen är av äldre modell, men jag har en P120...) 
Utifrån dessa antaganden kan man ganska enkelt sålla ut simuleringsspel som inte har någonting i skolans datorer att göra. Exempel på detta kan vara spel som Red alert (enbart strid), Starcraft (utspelar sig i rymden med bara strider), Age of the Empires (mest strid även om det kan ha ett visst värde i historieämnet). 

Å andra sidan finns det andra simuleringar som mycket väl passar i skolan. Dock kan man säga att de flesta har koppling till SO-ämnena, främst historia och samhällskunskap. Exempel på spel kan vara; 
*Sim City – där man utifrån skattetryck och andra ekonomiska förutsättningar skapar en stad. Det är realistiskt att se vad som händer när man bygger ett kärnkraftverk vid torget. 
*Europa Universalis – ett spel som bygger på de förutsättningar som fanns för de Europeiska monarkierna och kejsardömena under åren 1492–1792. 
*Svea rike – utvecklingen av vårt land under stormaktstiden.

Det finns fler, många många fler. Det viktiga är att man inte förkastar dem utan faktiskt provspelar dem och ser på vilket vis de skulle kunna gå att använda i undervisningssyften, åtminstone för de elever som hellre spelar dataspel än läser läroböcker. 
  
''[[1]] Neil Postman; Charles Wingartner: Lära för att överleva, Bonniers 1973''

== Den digitala redovisningen ==

=== Hur använder sig man av digitala presentationer? ===

Jag har nämnt innehållet i denna text ett flertal gånger tidigare, men det är eftersom jag tycker att detta är ett av de mest pedagogiskt korrekta sätten att använda datorerna i skolan. Då är frågan varför man skall fördjupa sig i digitala multimediapresentationer...

Alla lärare kräver att eleverna skall redovisa olika arbeten för klassen eller för läraren. Vanligast är någon typ av skriftlig inlämningsuppgift, muntlig redovisning inför klass eller en plansch alternativt en väggtidning med information. När detta är gjort brukar någon elev få planscherna, eller arbetet, inget annat sparas och skolarbetet går vidare. Detta är inget felaktigt sätt att arbeta på, men i och med datorernas intåg i skolorna har en ny redovisningsform kommit – multimediaredovisningen.

Kort och gott går denna ut på att man integrerar text, bild, animationer, ljud och musik till en helhet inom ramarna för arbetet. Det gör detsamma om man talar om skottet i Sarajevo eller atomstrukturen i sockermolekyler, allting går att visa multimedialt. Varför? kan man fråga. Vad finns det för fördelar?

*Eleverna tycker att det är roligt att arbeta med ljud och bilder 
*lär sig mer när de tycker att inlärningen är rolig 
*Eleverna lär sig svåra begrepp genom enkla animationer eller simuleringar 
*Alla elever i klassen kan lätt få en kopia av allas arbeten inbrända på en CD när momentet är över 
De enda nackdelarna är att eleverna måste känna till hur man hanterar olika program för multimediavisningar och ovana elever blir, enligt egen erfarenhet, alltför ofta sittande för länge med den grafiska utformningen av arbetet och lägger därmed ner för lite tid på innehållet – men det är en vanesak.


=== Programvaran ===

Vad är det som styr vilka program som används? Främst elevernas ålder och skolans ekonomi i koppling till datorparkens utformning. Har man många datorer tillgängliga kan eleverna sitta i små grupper vid varje dator, men situationen blir mer tillspetsad om det bara finns tillgång till 4–5 datorer för en klass. Då kan man låta multimediaredovisningen vara något som en enda grupp i klassen arbetar med. Inköp av program är en annan svår fråga. Det finns enkla program som t.ex. Hyper Studio som jag själv lärt 10-åringar att hantera hjälpligt. Ett svenskt alternativ är Multi Media Lab från GPC i Gävle, men det är litet för avancerat för tioåringar. Arbetar man med äldre elever kan man med fördel lära upp dem i att skriva HTML-kod i en textredigerare som Notepad (mer avancerade textredigerare kan i många sammanhang ersätta ordbehandlarna) och sedan utnyttja Internet Explorer eller Netscape Navigator för visningarna. Det är det i särklass billigaste alternativet. Jag vet att man kan spara textsidor i HTML-format i både MS Office och Star Office, men jag har dåliga erfarenheter av detta, främst om man kopierar sidorna till en annan dator med en annan katalogstruktur. Då brukar inte länkarna fungera längre (dessutom är HTML-koden oftast av usel kvalitet). Det enklaste alternativet är att använda sig av MS Power Point eller Star/OpenOffice Impress, och i jämförelse mellan dessa är Power Point väldigt lättanvänt medan man kan göra väsentligt mycket mer avancerade applikationer i den senare.


=== Utformningen ===

Det finns i princip två olika sätt att visa upp en multimediapresentation. I det ena fallet är den en förstärkning till en muntlig redovisning och görs då enklast med t.ex. Power Point. Bilderna i programmet (och animationerna, ljuden och texten) används då för att förstärka och förklara budskapet i redovisningen på samma sätt som föredragshållare brukar använda sig av OH-bilder som de byter vid varje ny del i föreläsningen. Detta är ett enkelt sätt som det är lämpligt att använda om man vill introducera multimediaredovisningar för ovana elever. Oftast behöver de bara fem olika bilder och när man talar om för dem att bilderna är viktigare än texten och det helst inte skall vara mer än maximalt sex textrader till varje bild brukar de pusta ut av lycka. Presentationen är också lätt att planera eftersom varje bild automatiskt går till nästa i ett linjärt system tills man kommer till avslutningsbilden och presentationen är klar.

I det andra fallet skapar man multimediapresentationen som egen applikation som andra elever skall kunna utforska i lugn och ro när de är hemma eller klara med andra uppgifter. En sådan uppläggning är mer som en hemsideplats där olika länkar går till olika fakta om ett gemensamt tema och det beror på användarens intresse vilka sidor denne tittar på. Ofta kan barn under högstadieålder inte klara detta, men jag vet lärare som prövat med mellanstadieelever med gott resultat. Enklast är att bygga upp det som en &quot;tankekarta&quot; där eleverna ritar en stor rund ring i mitten med &quot;startsidans&quot; information. Från den drar man streck längs olika &quot;idévägar&quot; där varje gruppmedlem eller mindre grupp planerar sina presentationer. Slutligen sätter sig hela gruppen och kopplar ihop alla sidorna med gemensamma länkar. Detta är det svåraste sättet, men samtidigt det roligaste, när man arbetar med multimediapresentationer.


=== Digital portfolio ===

I sammanhanget kan jag nämna fördelarna med digital portfolio. Portfoliomodellen går i korthet ut på att eleverna sparar sina bäst arbeten i en pappmapp som de tar med sig under skoltiden. I slutändan blir det mer än otympligt att hantera den mängd alster en elev skapar och då kommer den digitala portfolion in i bilden. Varje elev får en egen CD-skiva och varje gång eleven skapat någonting den är stolt över på datorerna bränner man in detta på elevens CD-skiva. På det sättet sparas det på ett både utrymmessnålt och billigt sätt. Att elever lätt kan visa upp sina alster för föräldrarna, kan byta filer med varandra och även spara skivorna för att kunna titta på dem i lugn och ro i vuxen ålder gör inte saken sämre.


=== Tekniken ===

Här har vi den stora stötestenen vad det gäller grundskolan. Projektorer för multimediavisningar från dator, s.k. strålkanoner, är orimligt dyra. Om man bor i en kommun som har dessa för utlåning från mulimediacentraler kan man skatta sig lycklig, annars är det bara att bita i det sura äpplet och fundera ut alternativa lösningar.

Den billigaste lösningen är att skaffa sig en ställning på hjul. likadan som TV apparater brukar stå på, och placera en dator på denna. Endera ställer man upp en 19-tums skärm istället för TV och visar upp arbetet på denna, eller så förser man datorn med ett grafikkort som klarar av att visa video-ut-signaler. Därefter ansluter man kortet till TV-apparaten och visar upp presentationen på denna. Båda alternativen är sämre än en strålkanon, men betydligt billigare. Dessutom kan man eventuellt investera i ett grafikkort med både Video-ut och -in på en gång så eleverna kan använda den datorn för att redigera egna videofilmer. 

Förutom den teknik som används vid visning förordar jag själv en scanner, så eleverna kan få med egna bilder i visningen, en digitalkamera, så eleverna kan ta egna bilder till sina arbeten, en videokamera, så de kan lägga in egna videosnuttar i arbetet och en CD-brännare, så att man lätt kan bränna in elevernas arbeten på CD-skivor och sedan radera ut projekten från datorerna. Multimedia tar extremt mycket plats och det är inte svårt att fylla 20 GB på några lektionstimmar om eleverna samlar, spelar av och scannar in precis vad de vill i vilka filformat som helst. Det är slutprodukten som är viktig och man kan med gott samvete radera ut alla andra filer som sparats under arbetets gång – bara eleverna vet om att man kommer att göra det.


== Hur datorerna kan underlätta lärarens vardag ==

Ända sedan den tid jag utbildade mig till lärare på Lärarhögskolan i Stockholm har jag funderat över hur man som lärare kan använda datorerna i sin undervisning. Om och om igen kom jag tillbaka till en grundtanke: datorerna finns i skolan, inte för att undervisa eleverna på nya och mer spännande sätt, utan för att underlätta en lärares vardag genom att minska alla de administrativa uppgifterna man har som lärare i dagens grundskola. Eftersom jag själv är SO-lärare i en Åk6–9 skola har jag det perspektivet i denna artikel, men andra lärare kan säkert ta till sig mina tankar.


=== Kontaktboken ===

Kontakten utåt är viktig för en lärare och för en klassföreståndare. Främst då kontakten med elevernas föräldrar. Ett sätt att uppräthålla denna är att ha en liten anteckningsbok där eleverna och deras föräldrar skriver ner funderingar som sedan besvaras av läraren. Detta är ett personligt sätt att ha en kontinuerlig föräldrakontakt, men den tar väldigt mycket tid i anspråk. Dessutom bygger det på tanken att eleverna verkligen tar med sig kontaktboken, men enligt egen erfarenhet är det de elever med mest behov av kontakt med hemmet som har minst intresse av att ta med sig kontaktboken och se till att föräldrarna och klassföreståndaren har en kontinuerlig kontakt.

Ett enklare system är utväxling av e-post. Om man som lärare har en e-postadress till föräldern som eleven inte har tillgång till, kan man sköta föräldrakontakterna på ett lugnt sätt där man hela tiden har möjlighet att kommentera elevens framgångar och motgångar direkt med föräldern. Ofta är det samma typ av kommentarer som ges till merparten av elever i en klass och då går det bra att klippa och klistra in information i breven, så man slipper skriva samma meningar om och om igen. Så länge alla föräldrar har tillgång till Internet fungerar detta system förträffligt, övriga föräldrar får man fortsättningsvis kontakta med hjälp av kontaktbok.


=== Frånvaro ===

Alla skolor har något system för att föra in elevernas frånvaro, och hittills har jag inte stött på något system som fungerat perfekt. Ofta är det någon form av lappar som skall fyllas i av eleven eller läraren, eller båda. Efter det skall uppgifterna återigen skrivas in i någon form av klassbok för att därefter utvärderas med jämna mellanrum för att se om en elev ofta är frånvarande från olika lärares lektioner.

Ett enklare system är att skapa en enkel databas med hjälp av t.ex. MS Access där man har alla elever, lärare och olika ämnen registrerade. Så fort en elev är frånvarande är det bara att fylla i tidslängd och orsak. Med en enkel makrokod kan man få programmet att själv varna om det börjar bli alltför stor frånvaro i något ämne. I och med att skolorna har nätverk kan man dessutom lätt nå databasen från vilken dator som helst. Är man riktigt klurig lägger man in ett makro som automatiskt skickar ett e-brev till elevens föräldrar så fort ändringarna i databasen sparats.

Naturligtvis måste databasen vara lösenordsskyddad för att inte eleverna skall kunna redigera sin egen och andras frånvaro, men det är ett problem som skolans dataansvariga skall lösa, liksom det att informationen inte får bli otillgänglig om en blixt slår ner nära skolan eller man besluter att byta programvara.


=== Lektionsplanering ===

En lärare har drygt 40% av lektionslängden avsatt till planering. En 60 minuters. lektion skall således planeras på 24 minuter och i detta ingår även framtagning av material, papper, kopior, kritor, kartor eller vad som nu skall användas. Tiden räcker sällan eller aldrig till.

Om man konsekvent alltid försöker skapa så mycket som möjligt av materialet med hjälp av dator, har man det kvar till framtida liknande lektioner. I förlängningen innebär detta att man som lärare på några år skapar ett förråd av lektionsunderlag som lätt kan skrivas ut i förväg. Ibland kan man göra klart lejonparten av ett längre moment, t.ex. en halv termin, på någon timme. Detta ger extra tid till att planera några speciellt utvalda lektioner på ett roligare och mycket mer genomtänkt sätt än vad som annars är fallet. Om man är riktigt snäll som lärare kan man dela med sig av sina filer till andra nyutexaminerade lärare så att de har tillgång till mängder av material redan vid sitt första undervisningsår så att de, till skillnad från hur det ser ut i dagens läge,  slipper spendera kväll efter kväll att återuppfinna hjulet och skapa lektionsövningar som redan skapats. Detta spar i förlängningen mängder av tid som man istället kan lägga ner på det pedagogiska arbetet i klassen.

Man skall inte heller bortse från alla färdiga lektionsplaneringar som bara ligger på Internet och väntar på att användas eller översättas. NASA och National Geographic Society är två fantastiska platser men det kryllar av dem på nätet. Likaså brukar de flesta museer ha mängder med material utlagt som man kan ha stor nytta vid planering av lektioner och arbetsområden.


=== Lektionsutvärdering ===

Samma sak gäller här. Normalt har man 40%, eller 24 minuter av en 60 minuters lektion att utvärdera den. Har någon av er läsare försökt rätta 36 uppsatser om tre sidor var som behandlar &quot;Inflationens betydelse för nazismens utbredning i mellankrigstidens Tyskland&quot; på 24 minuter? Inte? Tror någon vettigt funtad politiker att det går? Jag tror det inte. Tanken är egentligen att man skall &quot;spara in&quot; tid på andra lektioner som inte utvärderas alls för att tiden skall räcka till. Normalt tar en uppgift som den jag beskrev 4,5–5,5 timmar för mig om det även ingår betygssättning för Åk 8 eller 9. Det är all tid jag har för utvärdering av ett moment på drygt 20 lektionstillfällen och så många lektioner har man inte till något moment i grundskolan.

Slutsatsen blir att tiden inte räcker till så vad kan man göra åt det? Enkelt – utelämna eller minimera antalet uppgifter som bygger på att eleverna skriver egen text. Datorer kan lätt skilja på sant/falskt men klarar sällan att se vad som är rätt i meningar som överstiger tre ord. Utforma dina skriftliga prov så att det bara finns ett rätt alternativ till en frågeställning och ge eleverna olika valmöjligheter till varje fråga. Det går att ordna genom att: de skall fylla i ord som fattas i en text, de skall kryssa i rätt ruta om det finns flera alternativ (flera kan vara rätt för att göra det svårare), de kan dra streck mellan ord som har koppling till varandra osv. Det står faktiskt ingenstans att prov skall utformas som skrivningar, även om så skett sedan Aristoteles och Sokrates. Denna typ av prov kan man dessutom skapa med hjälp av olika datorprogram och rätta automatiskt med t.ex.VBA kod genom MS Office paketet. Och – säger vän av ordning eller orolig lärare utan datorkunskaper, hur bedömer man VG och MVG kriterier utifrån sant/falskt svar? Svar: det kan man inte. Ett sätt att komma runt detta är att låta en eller två frågor på en skrivning vara av mer avancerad sort och säga till eleverna att de som vill ha VG eller MVG även besvara detta. På det viset slipper man en mängd inlämnade uppgifter som man alldeles i onödan tvingas läsa igenom, rätta och betygsbedöma. Ett annat sätt är att fundera ut sant/falskt frågor som visar att elever även förstår uppgifter enligt VG och MVG kraven. Jag säger inte att det här systemet är rättvist. Svaga elever får lättare att nå G-nivån samtidigt som riktigt duktiga elever har svårare att visa det. Jag säger bara att det är ett sätt att spara tid med datorns hjälp. Det är skäl att också tänka över hur ändringen i prov ändrar på tyngdpunkten i det eleven övar och bedöms för och hur man eventuellt kan kompensera för detta.


=== Utvecklingssamtal ===

Inför utvecklingssamtalen skall klassföreståndaren samla in omdömen om en elev från samtliga lärare som har den eleven – vilket ofta ställer till problem. Särskilt eftersom man inte bör ta med omdömen som är av betygskaraktär.

Ett enkelt sätt är att administrera detta är att man helt enkelt för in alla resultat som eleven gjort på sina test och skrivningar i en databas. Detta är ändå enklare om man låter eleverna göra alla olika test direkt på datorerna så en kopia automatiskt sparas hos läraren. Det materialet skrivs ut i en rapport som elevens föräldrar får ut samtidigt som utvecklingssamtalet sker. Då har föräldern och klassföreståndaren möjlighet att diskutera elevens generella utveckling i lugn och ro samtidigt som föräldern får en kopia på det skriftliga material som ligger till grund för framtida betygssättning. Om lärarna fört in uppgifter från lektionsarbetet (diskussioner, teater osv.) i rapporten följer även detta med. På det viset blir inte framtida betygssättningar någon obehaglig överraskning. Resultaten från utvecklingssamtalet och eventuella överenskommelser som görs mellan klassföreståndare, förälder och elev sparas också i samma databas så att detta kan tas upp och utvärderas vid kommande utvecklingssamtal. Likaså kan detta samlade material skickas över till andra skolor i de fall eleven flyttar till annan ort.


=== EVK – elevvårdskonferensen ===

Detta är den mer avancerade formen av utvecklingssamtal där även rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog osv. medverkar. I princip gäller samma sak här. Om alla lärare kontinuerligt fyller i sina resultat och omdömen i en gemensam databas kommer man att få en mycket bättre överblick av en enskild elev än vad som vanligtvis är fallet. Efter konferensen skall en handlingsplan utformas för den enskilde eleven och det är bra om även denna datoriseras för att enkelt kunna följas upp och eventuellt återanvändas för framtida elever med liknande problem. 


=== PUL ===

Allt prat om databaser kanske väcker några läsares nyfikenhet om detta är överensstämmande med Person Uppgifts Lagen. Den finns för att skydda individen och varje målsman har rätt att få ett utdrag ur databasen en gång per år. När elev lämnat skolan skall alla uppgifter i databasen raderas. Svårare än så är det inte – och det är definitivt inte så mycket problem att man skall avstå från att lägga upp en databas som räddar lärarna från så mycket onödig administration som annars är fallet. (Man måste förstås se till att de dokument man tänkt återanvända i liknande fall anonymiseras och att kopior av databasen inte blir liggande till exempel på datorer som avskrivs eller tas i annan användning.)

=== Slutsats ===

Om bara lärarna lär sig att nyttja datorerna på ett effektivt sätt i sitt dagliga arbetet kan speciellt den tid som läggs ner på administration, planering och utvärdering väsentlig minskas vilket i sin tur leder till lägre arbetsbelastning och mindre risk för utbrändhet. De som har mest nytta av datorerna i skolan är alltså inte eleverna, som de flesta politiker tycks tro, utan lärarna.</text>
      <sha1>6demp5yn8ulm9euwl067qtsifm6jeyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 11, Framtiden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8159</id>
    <revision>
      <id>38633</id>
      <parentid>33617</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:50:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38633</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5309" sha1="ksas7by2pnjd5fgoow3b3mczew0i88j" xml:space="preserve">[[Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]]

Framtidens datoranvändning i skolan är troligtvis kopplade till mobilernas användning på ett eller annat sätt. I dagens skola är det vanligt att elever har med sig telefoner med en prestanda långt över det man förväntade sig av en dator för tio år sedan. Vad för det med sig för skolan?

I år (2012) tänker Microsoft lansera sitt nya operativsystem Windows 8.  Det som är unikt med det operativsystemet är att det blir samma operativsystem för datorer, pekplattor och mobiler. Dvs. ett program eller en applikation går att köra på vilken plattform som helst. Det öppnar helt nya tekniska möjligheter men samtidigt en hel del svårigheter.


==Skola 2.0==

När barnen tar med sig iPaddor och androidplattor hemifrån ställs skoaln inför ett helt nytt &quot;tänk&quot;. Kan vi förbjuda vilka sidor eleverna surfar på? Nej, försöker vi det använder de bara 3G eller 4G nätet med det inbyggda modemet. Skall vi förbjud användningen av elevernas egna maskiner och kräva att de skall använda skolans billigare och sämre datorer? Det låter väl ändå fel?

Jag tycker att eleverna naturligtvis skall få ta med sig egna maskiner till skolan och utnyttja det faktum att det är det enklaste sättet att införa ett 1 till 1 system med maskiner som eleverna är nöjda med och som de inte vill vandalisera. Dessutom har de eget ekonomiskt ansvar för det de tar med hemifrån.


=== Skolans krav===

Vad kan skolan ställa upp med? Allra lägsta nivån är nog ett trådlöst nätverk som eleverna kan använda med sina egna surfplattor. Varför skall det egentligen vara så förbjudet att använda sig av skolornas nätverk? Fördelen med det är att man trots allt kan syna av de platser eleverna surfar till och det är snällt mot eleverna som inte behöver använda de fria surftimmarna/månad som brukar följa med vid inköp.

Skrivare är något som hör 1990-talet till. Vi är på väg mot det papperslösa samhället, men vi är inte där riktigt än. Av den anledningen bör skolan tillhandahålla utskriftsmöjlighet så att det går att få papperskopior till eleverna. Med det menar jag inte obegränsat med utskrifter utan att det i alla fall skall gå att skriva ut någonstans, helst i färg.

Eluttag bör finnas i korridorerna så att eleverna kan ladda upp sina mobiler och plattor under rasterna. Visserligen är elström en hög kostnad för en skola, men den ström som går åt vid laddning av batterierna är trots allt försumlig.


===Hemmens krav===

Om nu hemmet tar det ekonomiska ansvaret för inköp, underhåll och uppgradering av datorer och liknande bör skolan kunna ställa upp med låsbara säkerhetsskåp i skolan där elever kan låsa in mobiler och surfplattor när de inte används. Alternativt ha plåtskåp som rymmer en mobil eller surfplatta som man kan låsa med eget hänglås. De vanliga elevskåpen av trä eller de bänkar som används i lägre årskurser förslår inte långt vad det gäller att förhindra stölder.


===Lärarnas krav===

I en allt mer teknifierad skola måste det finnas en möjlighet för lärare att ta kontrollen över iPhones, iPads och surfplattor utan att målsmän och föräldrar drabbas på något vis. Enklast är någon form av kontrakt mellan lärare-elev-förälder som skrivs under vid första utvecklingssamtalet där det står att det är ok för lärare att ta mobilen eller plattan. &quot;Det finns redan sådana lagar&quot; kanske du tänker, men de lagarna är inte förankrade hos föräldrarna. Tro mig, jag vet det. Lärarna måste också få rätt att radera fotografier och filmer ur mobiler och surfplattor utan att behöva fråga föräldrar om lov för att förhindra bilder som används i mobbningssyfte. Få föräldrar och elever vet att skolan inte är en allmän plats och att man normalt sett måste ha ett fototillstånd från rektorn för att få ta bilder inuti skolbyggnaden. Skolgården är fortfarande en gråzon vad det gäller fototillstånd.


====Pedagogisk nytta====

Har man samma operativsystem till allt är det enkelt att göra lektionsplaneringar. Om däremot eleverna har mängder med olika mobiler och surfplattor baserade på olika operativsystem uppstår problem för de undervisande pedagogerna. Det går att undvika om man baserar all undervisning på molntjänster men bäst är om man redan innan elever kommer till skolan tar en diskussion inom lärarlagen om vilket/vilka operativsystem som man tycker att skolan skall ge stöd till med en from förhoppning om att föräldrarna skall ta till sig den informationen och bara köpa in mobiler o.dyl. till barnen som är av den typen.


==De utanför systemet==

Naturligtvis är detta en vision om en framtida skola. Visioner är bra, man måste ha mål att sträva mot om man vill veta vilken riktning man skall ta. Men det kommer alltid att finnas elever som står utanför visionen pga. ekonomiska eller religiösa skäl. Vad gör man med dem? Enklast är att köpa in en handfull mobiler/surfplattor till skolan som man delar ut till dessa elever under de lektioner man använder dem. I slutändan blir detta ändå billigare än om man tvingas köpa in hela klassuppsättningar av datorer som måste kasseras pga. Vandalisering efter en termin.</text>
      <sha1>ksas7by2pnjd5fgoow3b3mczew0i88j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Nätverksprogrammering 3</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8164</id>
    <revision>
      <id>53192</id>
      <parentid>38565</parentid>
      <timestamp>2022-10-14T13:23:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>sammt &gt; samt</comment>
      <origin>53192</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24466" sha1="p8nfww78q9lo6o0c6ymci80m3a84zhk" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

'''OBS!!!'''

'''Exemplet i botten fungerar inte, structen skickas aldrig eftersom kontakt inte uppnås mellan sändande och mottagande socket. Om någon som är bättre än jag på nätverksprogrammering hittar felet och ändrar koden vore ingen gladare än jag :) '''

''Mycket av informationen grundar sig på:''

http://www.sfml-dev.org/tutorials/1.6/network-packets.php

''För att spelexemplen skall fungera föresätts det att du använder SFML 1.6 samt Visual C++ 2010 express.''

==Problemen==
De två föregående kapitlen visade hur man kan skapa enkel kontakt mellan datorer i ett nätverk. Redan med de enkla programmen kan det uppstå problem och det finns främst tre olika felkällor:

1: Värsta problemet kallas &quot;endianism&quot; på engelska. Enkelt beskrivet har det att göra med hur olika processorer tolkar heltal. Skall man säga att 48 = fyrtio och åtta, eller åtta och fyrtio (som t.ex. danskar och tyskar säger)? En enkel processor som driver Windows XP i en 32 bitars miljö hanterar t.ex. 16 bitars talet 48 som: 00000000 00110000 medan en Apple PowerPC som tar emot talet mycket väl kan se samma 16 bitars heltal som 00000011 00000000 (talet 768) eftersom de olika processorfamiljerna hanterar heltal helt olika. Flyttal är normalt sett mycket svårare att skicka och då kan man t.ex. skicka flyttalet i två olika heltalsvärden, heltalet som ett värde och decimalerna som ett annat &quot;heltalsvärde&quot; och programeringsmässigt slå ihop dem vid framkomsten. Läs mer om: [http://www.codeproject.com/Articles/4804/Basic-concepts-on-Endianness flyttal och endianism]. Observera att problem med endianism inte uppstår om programmet körs på en enda dator utan bara när samma kod körs på olika datorer med olika processorfamiljer som risken t.ex. är i ett nätverksspel.

2: Olika processorer ger primitiverna olika mycket bits. En long int variabel kan vara 16 bitar på din dator medan en annan dator kan tycka att samma variabel skall vara en 32 bitars long int och då blir siffrorna vid överföringen över nätverket  fel.

Lösningen på bägge dessa problemen är att alltid använda SFML:s egna primitiver (''se nedan'') när du hanterar heltal.

3: Slutligen blir det lätt fel när man skickar- och tar emot större bitar information än enstaka bokstäver och siffror. I standard C++ programmering användes ofta länkade listor (så nu vet du varför du bör lära dig mer om det) där man skickar struct-instanser med information mellan datorerna. SFML använder en egen class som heter '''sf::Packet''' som du bör använda när du skapar spel i SFML.

==Primitiva typer==

Som du vet (eller borde veta) som C++ programmerare kallas alla grundtyperna för primitiva typer. Det inkluderar int, unsigned int, short int, long  int osv. Problemet är att dessa typer är generella och kan vara av olika storlek i minnet beroende på vilket system programmet körs på. Eftersom vi måste veta med 100% säkerhet exakt hur mycket minne som en primitiv använder, så kan vi inte skicka meddelanden baserade på generella primitiver mellan datorer i ett nätverk.

Lösningen är att använda SFML:s inbyggda primitiver:
 sf::Int8       = 8 bitar heltal 
 sf::Uint8      = 8 bitar positivt heltal
 sf::Int16      = 16 bitar heltal 
 sf::Uint16     = 16 bitar positivt heltal 
 sf::Int32      = 32 bitar heltal 
 sf::Uint32     = 32 bitar positivt heltal 
 (Uint, förkortning för unsigned int = heltal utan signatur som talar om ifall det är positivt eller negativt så det är altid ett värde från 0 och uppåt).

Om du t.ex. definierar 
 int iEttHeltal = 48; 
kan det alltså bli fel, då är det bättre att skriva
 sf::Int8 iEttHeltal = 48;

==Enkelt exempel==

Hur skickar man då information mellan datorer? Här följer ett superenkelt exempel. Vi använder oss av &lt;&lt; och &gt;&gt; symbolerna, precis som när man skall få ut och in information på skärmen, men istället är den överlagrad för att skicka- eller ta emot information över nätverket. Det finns ett &quot;float&quot; värde med så att du skall kunna testa om det förändras mellan datorerna.

 // Information som skall skickas
 
 sf::Int8      x = 24;
 std::string   s = &quot;hej&quot;;
 float         f = 59864.265f;
 
 sf::Packet ToSend;
 ToSend &lt;&lt; x &lt;&lt; s &lt;&lt; f;

När man sedan skall läsa av informationen skriver man:
 // Information som tas emot
 
 sf::Packet Received;
 
 sf::Int8    x;
 std::string s;
 float       f;
 Received &gt;&gt; x &gt;&gt; s &gt;&gt; f;

==UDP och TCP==

Man skickar, och tar emot, paketet litet olika beroende på om man använder UDP eller TCP protokollet.

 // Med TCP sockets
 
 Socket.Send(Packet);
 Socket.Receive(Packet);

 // Med UDP sockets
 
 Socket.Send(Packet, Address, Port);
 Socket.Receive(Packet, Address);


==Exempel med en struct==

Rent praktiskt nu då, hur gör man för att skicka en information om en struct (eller klass) från en dator till en annan? Vi börjar med att skapa en struct som heter Character:
 struct Character
 {
     sf::Uint8   Age;
     std::string Name;
     float       Height;
 };

Därefter skall vi skapa en ny instans av Character som vi döper till C. Med hjälp av den instansen skall vi kunna skicka och lämna information över nätverket.

 sf::Packet&amp; operator &lt;&lt;(sf::Packet&amp; Packet, const Character&amp; C)
 {
     return Packet &lt;&lt; C.Age &lt;&lt; C.Name &lt;&lt; C.Height;
 }
 
 sf::Packet&amp; operator &gt;&gt;(sf::Packet&amp; Packet, Character&amp; C)
 {
     return Packet &gt;&gt; C.Age &gt;&gt; C.Name &gt;&gt; C.Height;
 }


===I praktiken===

Nu skall vi kunna läsa och skicka information, då skapar vi karaktären Bob. Till Bob har vi paketet Packet. Bob innehåller namn, ålder och storlek. När vi skickar information om Bob kopplar vi bara ihop Bob Med paketet:

 Character Bob; //Bob skapas
 sf::Packet Packet; //Paketet skapas 
 
 //Redigera informationen i paketet
 
 Packet &lt;&lt; Bob; //Fyll paketet med information från Bob
 Packet &gt;&gt; Bob; //Fyll Bob med information från paketet


==Struct eller class?==

Du får hela tiden uppmaningen om att skicka information över nätverket i form av en struct, samtidigt som en van C++ programmerare helst jobbar med klasser/class för en ren Objekt Orienterad Programmering. Så varför struct?

Förklaringen är enkel, du kan inte skicka värden som är ''private'' eller ''protected'' över nätverket, bara värden som är ''public''. Eftersom en struct har samtliga värden satta som ''public'' när den skapas minskar risken att göra fel. Du kan naturligtvis använda klasser istället så länge som du kommer ihåg att det bara är ''public'' värdena som kommer att kunna användas.

==Pojke och ko==
Kommer du ihåg övningen där du skulle få en ko att jaga en pojke? Det står i kapitlet: ''Sprites och spelpjäser 2''. I det exemplet styrdes pojken och kon med samma tangentbord, nu är det dags att göra om det till ett nätverksspel där den ena styr kon och den andra styr pojken. För enkelhetens skull låter vi datorn som har pojken agera server. Det vi behöver veta är: Vilken spelare är det (ID), hastigheten i X- och Y-led samt vilken bild som skall visas upp. 

 class spelare 
 {
  public:
    sf::Uint8   ID; //0=pojke, 1=ko
    sf::int32 hastighetX; //Hastighet i X-led, kan vara negativ
    sf::int32 hastighetY; //Hastighet i Y-led, kan vara negativ
    sf::Sprite sprite; //Bilden som representerar pojken eller kon
 };


===Komplett programkod till enkelt nätverksspel===

  //Originalkod från SFML hemsida.
 //Bearbetad för att driva ett enkelt spel och inte bara skicka ett ord fram och tillbaka
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Network.hpp&gt; 
 #include &lt;vector&gt; //Måste vara med, vet ej varför
 
 // using namespace std;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 
 //Skapa en struct som är &quot;budbäraren&quot; mellan datorerna
 //Det är den som skickas mellan så att spelarna fr tillgång till varandras värden
 
 /*
 struct Position
 {
   sf::Uint8   spelarID;
   sf::Int32   xfart;
   sf::Int32   yfart;
 };
 */
 
 //Skapa den klass som spelarna pojken och kon kommer från
 
 class spelare 
 {
 public:
  sf::Uint8   ID; //0=pojke, 1=ko
  sf::Int32 hastighetX; //Hastighet i X-led, kan vara negativ
  sf::Int32 hastighetY; //Hastighet i Y-led, kan vara negativ
  sf::Sprite sprite; //Bilden som representerar pojken eller kon
 };
 
  // Server = styr pojken
  // Client = styr ko
 
 //--------------------------------------------------------------
 //Skapa paketen som skall skickas mellan datorerna
 //--------------------------------------------------------------
 
 sf::Packet &amp;operator &lt;&lt;(sf::Packet &amp;Packet, const spelare &amp;C)
 {
    return Packet &lt;&lt; C.ID &lt;&lt; C.hastighetX &lt;&lt; C.hastighetY;
 }
 
 sf::Packet &amp;operator &gt;&gt;(sf::Packet &amp;Packet, spelare &amp;C)
 {
    return Packet &gt;&gt; C.ID &gt;&gt; C.hastighetX &gt;&gt; C.hastighetY;
 }
 
  //Funktioner för att köra programmet som en server eller som en klient
  void RunClient(unsigned short Port);
  void RunServer(unsigned short Port);
 
 //---------------------------------------------------------
 // Programstart
 //---------------------------------------------------------
 int main (int argc, char **argv)
 
 {  //Början av programkörningen
 char Who = 'Z'; //Avgör om man skall vara klient eller server
 float ElapsedTime = 0.0f; //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 
 //--------------------------------------------------------
 // Visa upp lokal adress, troligen 192.168.x.x eller 10.100.x.x eller 169.254.x.x
 //-------------------------------------------
  sf::IPAddress Address1 = sf::IPAddress::GetLocalAddress();
  std::string IP1 = Address1.ToString();
  std::cout&lt;&lt;&quot;Din egen lokala IP-adress = &quot; &lt;&lt; IP1 &lt;&lt; std::endl &lt;&lt; std::endl;
 
 //Skapa paket
 sf::Packet ToSend;//Paketet skapas för att skicak uppgifter
 sf::Packet Received; //Paket att ta emot uppgifter skapas
 
 //Skapa en port som vi skall använda till vår socket
 //(portarna &lt; 1024 är reserverade)
    const unsigned short Port = 2435;
 
 
    // Client eller server ?------------------------------------------------
    std::cout &lt;&lt; &quot;Vill du vara server ('s') eller en klient ('c') ? &quot;;
    std::cin  &gt;&gt; Who;
 
    if (Who == 's')
        RunServer(Port);
    else
        RunClient(Port);
 
 //Skapa inte spelfönstret innan anslutning skett
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test - nätverksspel&quot;); 
 
 //Skapa en pojke
 spelare pojke; //pojke blir en kopia av klassen spelare
 pojke.hastighetX = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 pojke.hastighetY = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 pojke.ID=0;
 
 //Skapa en ko
 spelare ko; //ko blir en kopia av klassen spelare
 ko.hastighetX = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 ko.hastighetY = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 ko.ID=1;
 
 //Skapa bildhållarna
 sf::Image pojkbild; 
 sf::Image kobild;
 
 //Ladda in bildfilerna
 pojkbild.LoadFromFile(&quot;boy.png&quot;);
 kobild.LoadFromFile(&quot;cow.png&quot;);
 
 //Dela ut bild till ko
 ko.sprite.SetImage(kobild);
 ko.sprite.SetPosition(500,500);
 
 //Dela ut bild till pojke
 pojke.sprite.SetImage(pojkbild);
 pojke.sprite.SetPosition(100,100);
 
 while(App.IsOpened())
 { //Gameloop
 ElapsedTime=App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 sf::Event Event; 
       
 while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
  { //while 2
 
     if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
        App.Close(); 
 
     if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
            { //if 1
              if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
                   App.Close(); 
 
 
              } //slut if 1
 
 } //slut, while 2
 
 if (Who == 's')
 { //Du är en server
 //X-led värden
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
  pojke.hastighetX= -100;
                
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 pojke.hastighetX= 100;
  //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
 if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 pojke.hastighetX= 0;
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 pojke.hastighetY= -100;
                                         
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 pojke.hastighetY= 100;
 
   //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
 if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 pojke.hastighetY= 0;
 } //Du är en server
 
  if ( Who != 's')
 { //Du är en klient
 //X-led värden
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
  ko.hastighetX= -100;
                
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 ko.hastighetX= 100;
  //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
 if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
 ko.hastighetX= 0;
 
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
 ko.hastighetY= -100;
                                         
 if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 ko.hastighetY= 100;
 
   //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
 if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
 ko.hastighetY= 0;
 } //Du är en klient
 
 
 //Flytta spelpjäserna
 pojke.sprite.Move(pojke.hastighetX * ElapsedTime,pojke.hastighetY * ElapsedTime);
 ko.sprite.Move(ko.hastighetX * ElapsedTime,ko.hastighetY* ElapsedTime);
 
 //Rita ut ändringarna på skärmen
 App.Clear();    
 App.Draw(pojke.sprite);
 App.Draw(ko.sprite);
 
 App.Display();
 } //Gameloop
 return 0;
 
 } //slut på programkörningen
 
 void RunClient(unsigned short Port)
 {
    // Fråga efter serveradressen
    sf::IPAddress ServerAddress;
    do
    {
        std::cout &lt;&lt; &quot;Skriv in IP adress eller namn att ansluta till : &quot;;
        std::cin  &gt;&gt; ServerAddress;
    }
    while (!ServerAddress.IsValid());
 
    // Skapa en TCP socket för att samarbeta med servern
    sf::SocketTCP Client;
 
    // Anslut till servern
    if (Client.Connect(Port, ServerAddress) != sf::Socket::Done)
        return;
    std::cout &lt;&lt; &quot;Ansluten till server &quot; &lt;&lt; ServerAddress &lt;&lt; std::endl;
 
 	  sf::Packet RegularPacket;
    if (Client.Receive(RegularPacket) != sf::Socket::Done)
        return;
 
    spelare C1;
    if (RegularPacket &gt;&gt; C1)
    {
        std::cout &lt;&lt; &quot;Character received from the server (regular packet) : &quot; &lt;&lt; std::endl;
        std::cout &lt;&lt; C1.ID &lt;&lt; &quot;ID, &quot; &lt;&lt; C1.hastighetX &lt;&lt; &quot; hastighet x, &quot; &lt;&lt; C1.hastighetY &lt;&lt; &quot; hastighet y&quot; &lt;&lt; std::endl;
    }
 
 }
 //Serverfunktionerna
 
  void RunServer(unsigned short Port)
 {
    // Skapa en TCP socket för att kommunicera med klienterna
    sf::SocketTCP Server;
 
    // Lyssna på en port för inkommande anrop
    if (!Server.Listen(Port))
        return;
    std::cout &lt;&lt; &quot;Servern lyssnar på port &quot; &lt;&lt; Port &lt;&lt; &quot;, väntar på anslutning... &quot; &lt;&lt; std::endl;
 
    // Väntar på kontakt
    sf::IPAddress ClientAddress;
    sf::SocketTCP Client;
    Server.Accept(Client, &amp;ClientAddress);
    std::cout &lt;&lt; &quot;Klient ansluten : &quot; &lt;&lt; ClientAddress &lt;&lt; std::endl;
  
    spelare C1 = {1, 100, 100};
    sf::Packet RegularPacket;
    RegularPacket &lt;&lt; C1;
    if (Client.Send(RegularPacket) != sf::Socket::Done)
        return;
 
    std::cout &lt;&lt; &quot;Spelare skickad till klienten: &quot; &lt;&lt; std::endl;
    std::cout &lt;&lt; C1.ID &lt;&lt; &quot;ID, &quot; &lt;&lt; C1.hastighetX  &lt;&lt; &quot; hastighet x, &quot; &lt;&lt; C1.hastighetY &lt;&lt; &quot; hastighet y,&quot; &lt;&lt; std::endl;
 
 }

==Skrotkod här nedanför!==
 //Originalkod från SFML hemsida.
 //Bearbetad för att driva ett enkelt spel och inte bara skicka ett ord fram och tillbaka
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Network.hpp&gt; 
 #include &lt;vector&gt;
 
 // using namespace std;
 
 #define SFML_STATIC //Se till så att det inte behövs extra DLL-filer
 
 
 //Skapa den klass som spelarna pojken och kon kommer från
 
 class spelare 
 {
 public:
  sf::Uint8   ID; //0=pojke, 1=ko
  sf::Int32 hastighetX; //Hastighet i X-led, kan vara negativ
  sf::Int32 hastighetY; //Hastighet i Y-led, kan vara negativ
  sf::Sprite sprite; //Bilden som representerar pojken eller kon
 };
 
  // Server = styr pojken
  // Client = styr ko
 
 //--------------------------------------------------------------
 //Skapa paketen som skall skickas mellan datorerna
 //--------------------------------------------------------------
 
 sf::Packet &amp;operator &lt;&lt;(sf::Packet &amp;Packet, const spelare &amp;C)
 {
    return Packet &lt;&lt; C.ID &lt;&lt; C.hastighetX &lt;&lt; C.hastighetY;
 }
 
 sf::Packet &amp;operator &gt;&gt;(sf::Packet &amp;Packet, spelare &amp;C)
 {
    return Packet &gt;&gt; C.ID &gt;&gt; C.hastighetX &gt;&gt; C.hastighetY;
 }
 
 
 // Skapa en global TCP socket 
 sf::SocketTCP spelsocket;
 
  //Funktioner för att köra programmet som en server eller som en klient
  void RunClient(unsigned short Port);
  void RunServer(unsigned short Port);
 
  void PlayerSend(class spelare &amp;s);
  void PlayerRecieve( class spelare &amp;s);
 
 //---------------------------------------------------------
 // Programstart
 //---------------------------------------------------------
 int main (int argc, char **argv)
 {  //Början av programkörningen
 
 char Who = 'Z'; //Avgör om man skall vara klient eller server
 float ElapsedTime = 0.0f; //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 spelsocket.SetBlocking(false); //Tar emot utan avbrott
 
 
 //--------------------------------------------------------
 // Visa upp lokal adress, troligen 192.168.x.x eller 10.100.x.x eller 169.254.x.x
 //-------------------------------------------
  sf::IPAddress Address1 = sf::IPAddress::GetLocalAddress();
  std::string IP1 = Address1.ToString();
  std::cout&lt;&lt;&quot;Din egen lokala IP-adress = &quot; &lt;&lt; IP1 &lt;&lt; std::endl &lt;&lt; std::endl;
 
 
 //Skapa en port som vi skall använda till vår socket
 //(portarna &lt; 1024 är reserverade)
    const unsigned short Port = 2435;
 
 
    // Client eller server ?------------------------------------------------
    std::cout &lt;&lt; &quot;Vill du vara server ('s') eller en klient ('c') ? &quot;;
    std::cin  &gt;&gt; Who;
 
    if (Who == 's')
        RunServer(Port); //Vänta
    else
        RunClient(Port); //Anslut till server
 
 //Skapa inte spelfönstret innan anslutning skett
 sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600, 32), &quot;Test - nätverksspel&quot;); 
 
 //Skapa en pojke
 spelare pojke; //pojke blir en kopia av klassen spelare
 pojke.hastighetX = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 pojke.hastighetY = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 pojke.ID=0;
 
 //Skapa en ko
 spelare ko; //ko blir en kopia av klassen spelare
 ko.hastighetX = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 ko.hastighetY = 0; //grundhastighet, skall multipliceras med ”ElapsedTime ”.
 ko.ID=1;
 
 //Skapa bildhållarna
 sf::Image pojkbild; 
 sf::Image kobild;
 
 //Ladda in bildfilerna
 pojkbild.LoadFromFile(&quot;boy.png&quot;);
 kobild.LoadFromFile(&quot;cow.png&quot;);
 
 //Dela ut bild till ko
 ko.sprite.SetImage(kobild);
 ko.sprite.SetPosition(500,500);
 
 //Dela ut bild till pojke
 pojke.sprite.SetImage(pojkbild);
 pojke.sprite.SetPosition(100,100);
 
 while(App.IsOpened())
 { //Gameloop
 ElapsedTime=App.GetFrameTime(); //Skapar en konstant för att hålla hastigheten likvärdig på olika datorer
 sf::Event Event; 
       
 while (App.GetEvent(Event)) // Ta hand om händelser 
  { //while 2
 
     if (Event.Type == sf::Event::Closed) //kryssat på [x] symbolen? stäng programmet
        App.Close(); 
 
     if (Event.Type == sf::Event::KeyPressed) // En tangent har tryckts ner
            { //if 1
              if (Event.Key.Code == sf::Key::Escape) // ESC tangenten = stäng programmet
                   App.Close(); 
 
 
              } //slut if 1
 
 } //slut, while 2
 
 if (Who == 's')
 { //Du är en server
   //X-led värden
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
   {
   pojke.hastighetX= -100;
   PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
   }
                
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
   {
   pojke.hastighetX= 100;
   PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
   }
 
   //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
   if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
   {
   pojke.hastighetX= 0;
   PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
   }
 
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
   {
   pojke.hastighetY= -100;
   PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
   }
                                         
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down))
   {
   pojke.hastighetY= 100;
   PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
   }
 
   //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
   if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
   {
   pojke.hastighetY= 0;
   PlayerSend(pojke); //Skicka ut var pojken är
   }
 
   //Ta emot motspelarens värde
   PlayerRecieve(ko);
 
 } //Du är en server
 
  if ( Who != 's')
 { //Du är en klient
 //X-led värden
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left)) 
   {
   ko.hastighetX= -100;
   PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
   }
                
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
   {
   ko.hastighetX= 100;
   PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
   }
 
   //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
   if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right)) 
   {
   ko.hastighetX= 0;
   PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
   }
 
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up)) 
   {
   ko.hastighetY= -100; 
   PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
   }
                                         
   if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down)) 
   {
   ko.hastighetY= 100;
   PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
   }
 
   //Spring ingenstans om inte knapparna är nedtryckta
   if (!App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up) &amp;&amp; !App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down))
   {
   ko.hastighetY= 0;
   PlayerSend(ko); //Skicka ut var kon är
   }
 
  PlayerRecieve(pojke);
 
 } //Du är en klient
 
 
 //Flytta spelpjäserna
 pojke.sprite.Move(pojke.hastighetX * ElapsedTime,pojke.hastighetY * ElapsedTime);
 ko.sprite.Move(ko.hastighetX * ElapsedTime,ko.hastighetY* ElapsedTime);
 
 
 //Rita ut ändringarna på skärmen
 App.Clear();    
 App.Draw(pojke.sprite);
 App.Draw(ko.sprite);
 
 App.Display();
 } //Gameloop
 return 0;
 
 } //slut på programkörningen
 
 void RunClient(unsigned short Port)
 { 
    // Fråga efter serveradressen
    sf::IPAddress ServerAddress;
    do
    {
        std::cout &lt;&lt; &quot;Skriv in IP adress eller namn att ansluta till : &quot;;
        std::cin  &gt;&gt; ServerAddress;
    }
    while (!ServerAddress.IsValid());
 
 	//Socket spelsocket skapas som global variabel
 
    // Anslut till servern
    if (spelsocket.Connect(Port, ServerAddress) != sf::Socket::Done)
        return;
    std::cout &lt;&lt; &quot;Ansluten till server &quot; &lt;&lt; ServerAddress &lt;&lt; std::endl;
 
 }
 //Serverfunktionerna
 
  void RunServer(unsigned short Port)
 {
 
 	 //Socket spelsocket skapas som global variabel
 
    // Lyssna på en port för inkommande anrop
    if (!spelsocket.Listen(Port))
        return;
    std::cout &lt;&lt; &quot;Servern lyssnar på port &quot; &lt;&lt; Port &lt;&lt; &quot;, väntar på anslutning... &quot; &lt;&lt; std::endl;
 
    // Väntar på kontakt
    sf::IPAddress ClientAddress;
    sf::SocketTCP Client;
    spelsocket.Accept(Client, &amp;ClientAddress);
    std::cout &lt;&lt; &quot;Klient ansluten : &quot; &lt;&lt; ClientAddress &lt;&lt; std::endl;
 
 }
 
  //Skicka iväg informationen om spelaren till mottagaren
  void PlayerSend(class spelare &amp;s)
 {
 sf::Packet ToSend; //Skapa paket
 ToSend &lt;&lt; s.ID &lt;&lt; s.hastighetX &lt;&lt; s.hastighetY; //Fyll paketet
 
 	   if (spelsocket.Send(ToSend) != sf::Socket::Done) //Paketet skickas
        return;
 }
 
  void PlayerRecieve(class spelare &amp;s)
 
  {
 	
 	sf::Packet Received;
 	spelare R;
 	if (spelsocket.Receive(Received) != sf::Socket::Done)
 	return;
 
 	if (Received &gt;&gt; R)
    {
 		//Kopiera över värdena till angiven spelare
 	    s.hastighetX = R.hastighetX;
 	    s.hastighetY = R.hastighetY;
 	}
 			else 
    {std::cout &lt;&lt; &quot;Nothing recieved: &quot; &lt;&lt; std::endl;}
 		  
  }</text>
      <sha1>p8nfww78q9lo6o0c6ymci80m3a84zhk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Energiteknik 1 (Gy)/Miljö och teknik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8165</id>
    <revision>
      <id>46722</id>
      <parentid>46721</parentid>
      <timestamp>2016-09-20T17:43:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.229.219.12</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Förnyelsebar energi */</comment>
      <origin>46722</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2473" sha1="f9bza3ug384sz64rdngd152v0gx01ej" xml:space="preserve">==Energikällor==
===Flödande energi===
Flödande energi kommer från energikällor som i alla praktiska hänseenden kan anses vara oändliga. Till dessa hör:
* Sol
* Vind
* Vatten
* Jordvärme

===Förnyelsebar energi===
Förnyelsebar energi kommer från energikällor som kan återuppbyggas i samma takt som vi använder dem. Det är dock viktigt att förstå att en obalanserad användning av en förnyelsebar energikälla kommer att göra den till en ändlig energikälla, se nedan. Till de förnyelsebara energikällorna räknas:
* Energi från växter, t.ex.
** Ved, flis och pellets
** Torv (på gränsen till ändligt)
* Energigaser från till exempel rötning eller kemiska processer.
** Biogas
** Metangas
** Vätgas

===Ändlig energi===
Ändlig energi kommer från energikällor som inom en överskådlig framtid kommer att ta slut. Till dessa hör framför allt:
* Olja
* Kol
* Naturgas
* Kärnkraft
==Miljöpåverkan==
===Växthuseffekten===
Växthuseffekten är en process där jordens yta värms upp genom att gaser i atmosfären speglar tillbaka värme från jorden som annars skulle strålat ut i rymden. När vi pratar om växthuseffekten som ett miljöproblem menar vi att vi genom att öka mängden av vissa gaser ökar effekten av växthuseffekten och därmed även höjer medeltemperaturen på jordens yta. Detta sker genom en kombination av vi har allt mindre skog och använder allt mer fossila bränslen.

Effekten av den ökade växthuseffekten är svår att förutsäga med säkerhet, men den förväntas påverka såväl ekosystem som havsnivåer.

===Utsläpp===
Förutom att släppa ut växthusgaser så står energiproduktionen även för utsläpp av en hel del andra ämnen. Även om vi vanligtvis pratar om mer eller mindre giftiga ämnen när vi pratar om utsläpp så finns det även helt motsatta sätt att påverka miljön. Vissa av våra utsläpp är nämligen inte giftiga utan tvärtom så nyttiga att vi får ett problem med övergödning, till exempel sjöar och hav som blir så fyllda av alger att det påverkar den övriga miljön negativt.

===Restprodukter===
Vissa sätt att producera energi lämnar restprodukter snarare än utsläpp, kärnkraft är förmodligen det bästa exemplet på detta. Dagens kärnkraft lämnar efter sig radioaktivt material som kommer att vara farligt i många tusen år, så för att hantera detta så kapslas det in och begravs i bergrum djupt ner i marken. 

[[kategori:Energiteknik 1 (Gy)]]</text>
      <sha1>f9bza3ug384sz64rdngd152v0gx01ej</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Energiteknik 1 (Gy)/Energiteknik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8166</id>
    <revision>
      <id>33699</id>
      <timestamp>2012-03-06T07:30:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '==Energiformer==  ==Energiproduktion== ===Inducerad elektricitet=== ===Kemisk elektricitet===   [[kategori:Energiteknik 1 (Gy)]]'</comment>
      <origin>33699</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="128" sha1="7sk211q5klsbtq1d1ge5mp56ry8zydr" xml:space="preserve">==Energiformer==

==Energiproduktion==
===Inducerad elektricitet===
===Kemisk elektricitet===


[[kategori:Energiteknik 1 (Gy)]]</text>
      <sha1>7sk211q5klsbtq1d1ge5mp56ry8zydr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Klass som funktionsvariabel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8169</id>
    <revision>
      <id>38556</id>
      <parentid>33837</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:24:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38556</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2645" sha1="rcyewsv1x3wu1arv6p6psqmbosckrcm" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Detta är ett litet exempel för att visa hur man gör för att lägga in en klass som variabel i en funktion. Du kommer att göra det rätt ofta eftersom det är viktigt att kunna påverka klasser i spelet med olika funktioner, förutsatt att varje spelare i ditt spel är en klassinstans.

Här kommer ett enkelt exempel som enbart kräver att du har en fungerande VC++ express kompilator. Ingen grafik alls:

'''Variant ett'''

Om man tycker att det är jobbigt med pekare och pilar kan man använda adressreferensen.

 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 class student
 {
 public:
 char name[20];
 int num;
 float score[3];
 };
 
 void print(class student &amp;p);
 
 int main()
 {
 setlocale(LC_ALL, &quot;swedish&quot;); //svenska tecken vid cout
  
 class student stu; //Skapa en klassinstans som döps till stu
 stu.num=12345; //ge stu ett nummer
 strcpy_s(stu.name,&quot;Jöns-Åke&quot;); //Ge stu ett namn
 stu.score[0]=67.5;
 stu.score[1]=89;
 stu.score[2]=78.6;
 print(stu); //Kör funktionen
  
 return 0;
 }
  
  void print(class student &amp;p)
  {
   std::cout&lt;&lt;p.num&lt;&lt;std::endl;
   std::cout&lt;&lt;p.name&lt;&lt;std::endl;
   std::cout&lt;&lt;p.score[0]&lt;&lt;std::endl;
   std::cout&lt;&lt;p.score[1]&lt;&lt;std::endl;
   std::cout&lt;&lt;p.score[2]&lt;&lt;std::endl;
   std::cout&lt;&lt;&quot; &quot;&lt;&lt;std::endl;
  }

'''Variant två'''

Gillar man pekare och pilar går den här lika bra:

 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 class student
 {
 public:
 char name[20];
 int num;
 float score[3];
 };
 
 void print(class student *p);
  
  int main()
  {
  setlocale(LC_ALL, &quot;swedish&quot;); //svenska tecken vid cout
   
  class student stu; //Skapa en klassinstans som döps till stu
  stu.num=12345; //ge stu ett nummer
  strcpy_s(stu.name,&quot;Jöns-Åke&quot;); //Ge stu ett namn
  stu.score[0]=67.5;
  stu.score[1]=89;
  stu.score[2]=78.6;
  print(&amp;stu); //Kör funktionen
   
  return 0;
  }
  
 void print(class student *p)
 {
  std::cout&lt;&lt; p -&gt; num&lt;&lt;std::endl;
  std::cout&lt;&lt; p -&gt; name&lt;&lt;std::endl;
  std::cout&lt;&lt; p -&gt; score[0]&lt;&lt;std::endl;
  std::cout&lt;&lt; p -&gt; score[1]&lt;&lt;std::endl;
  std::cout&lt;&lt; p -&gt; score[2]&lt;&lt;std::endl;
  std::cout&lt;&lt;&quot; &quot;&lt;&lt;std::endl;
 }

==Klasser som används i separat headerfil==

Det är mycket möjligt att du kommer att använda klasser i funktioner när du använder olika headerfiler någon gång i framtiden när du blivit skickligare på att programmera. Det enda du måste vara noga med då är att klassen deklareras i den andra headerfilen istället för i den vanliga kodfilen (och glöm inte #include &lt;iostream&gt; om du får en massa std:: fel). Se mer:

[[Programmera spel i C++ för nybörjare/C++ headerfiler och cpp filer]]</text>
      <sha1>rcyewsv1x3wu1arv6p6psqmbosckrcm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Överslagsräkning/Lärarhandledning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8170</id>
    <revision>
      <id>48431</id>
      <parentid>48430</parentid>
      <timestamp>2018-12-21T00:03:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <comment>/* Lektion 5-6: Startpunktstal */</comment>
      <origin>48431</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28633" sha1="0b8i9hj9bjr1s5meagqq4hrnwzv9iw7" xml:space="preserve">[[Kategori:Överslagsräkning]]

==Lärarhandledning för grundskolkurs i överslagsräkning== 

Det som följer är förslag till lektionsplaner för en tolvlektioners valbar kurs i grundskolan.

===Lektion 1-2: Inledning===
Lektionen klargör vad överslagsräkning är, visar på hur överslagsräknande relaterar till övriga avsnitt i kursen och att förklarar vilken central roll överslagsräkning har i allt vetenskapligt tänkande.

'''Läraren:''' Hela naturvetenskapskursen handlar om att ta reda på saker på egen hand. Ibland är det lätt att ta reda på saker: Det står i någon lärobok, man frågar sin kompis, man frågar läraren, man slår upp i Wikipedia. Ibland får man tänka och fundera själv. Ibland får man tänka och fundera riktigt mycket. Det är vad ni ska lära er i det här kursavsnittet. Ibland får man forska.  Då lägger man ner mycket tid. Man ska först bestämma exakt vad man ska ta reda på. Sen ska man planera hur man ska göra och hur man ska fördela arbetet i gruppen.
 
Läraren frågar och fångar upp olika svar från eleverna:

*Hur många elever finns det i det här huset?

*Hur många människor finns det i skolbussen?

*Hur många sittplatser finns det i mediateket?

*Hur många böcker finns det i biblioteket?

*Hur många potatisar äter invånarna i er kommun under ett år?

Läraren tar fasta på att en del svar ges med stor noggrannhet, andra avrundat, att det blir diskussion och oenighet både om detaljer och om storleksordning och att det även kommer svar som ”Det vet jag inte”.  Läraren bejakar de svar som ges och visar på att mycket av den oenighet som finns rör detaljer. Man kan genomföra strukturerat överslagsräknande på några av frågorna redan nu eller lämna det till senare med kommentaren att de svar som getts verkar ganska rimliga. Läraren sammanfattar några principer: att man drar sig till minnes hur det brukar se ut, fyller i med gissningar om medelvärden, gör uppdelningar och använder multiplikation. Att man förenklar multiplikationerna genom att avrunda grovt.

'''Läraren:''' Några menar: ”Det kan man inte veta”. Vad menar ni när ni säger att man inte kan veta? Ni menar nog att man inte kan veta det exakta svaret. Det stämmer att man inte kan veta det exakt, men - var det egentligen någon som frågade efter det exakta antalet. När man frågar ”hur många” då menar man ofta ”ungefär hur många”. Och när några svarar ”30 elever i skolbussen”, då menar de knappast att de är säkra på att det inte är 29 eller 32. Det är så självklart att man inte behöver säga ”ungefär” hela tiden. Ingen kan säga att man ljuger om man säger 30 och det visar sig vara 32. Däremot kan det vara tvärtom: Om någon säger 32, då låter det som om den personen var mycket insatt och säker på sin sak, så om det sen visar sig att det var 30, då kan någon anse att 32 var fel. Det är skillnad mellan nolla på slutet och andra siffror. Nollor antyder ofta att detaljerna är osäkra.

I den här kursen kommer vi nästan aldrig att räkna precis. Vi räknar grovt. Det kallas överslagsräkning. Så räknar forskare ofta. Annars skulle de inte få reda på något nytt. De skulle bara gå omkring och säga ”Jag vet inte, det kan man inte veta”. Att räkna grovt betyder inte att man räknar slarvigt. Man måste hela tiden se till att det inte blir för grovt, att svaret inte blir meningslöst.
   
'''Gruppuppgift:''' Hur många barr finns det på ett av de där träden ni ser utanför fönstret? (Som ett undantagsfall visar läraren upp något konkret att utgå ifrån, en barrträdskvist, så att eleverna kan komma fram och undersöka den om de tycker det är svårt att direkt uppskatta antalet barr på varje ”minikvist”. Varje grupp har ett kladdpapper.)

'''Presentation:''' Alla grupper skriver upp sina resultat på tavlan både på vanligt sätt och i grundpotensform. Efter en diskussion förstår eleverna att resultaten inte är så olika som det först kan verka. Många ligger i ungefär samma storleksordning.
 
'''Läraren:''' Om detaljerna är olika är det inte så underligt. Träden är ju olika och ingen har sagt precis vilket träd det gällde. Och ytterligare lite fel får vi räkna med att det är i allas räkningar och uppskattningar. Så när man presenterar sitt resultat ska man kanske inte påstå att det är sju miljoner barr på ett träd. Man kan nöja sig med att säga: ”miljoner, kanske tio miljoner”. Vi har räknat grovt men samtidigt visat att vi är säkra på att det inte är hundra eller tusen eller tiotusen, och inte heller miljarder. Så vi vet! Det är bara detaljerna vi inte vet. Och inte bekymrar vi oss om dem heller.
  
En del elever har kanske tagit fram sina telefoner och gjort multiplikationerna med dem, och kanske presenterat resultaten med flera gällande siffrors noggrannhet. Det ger läraren anledning att visa för klassen hur man kan göra multiplikationsöverslag utan räknare: 8 kan approximeras med 10, produkten 3 gånger 3 likaså, sexor kan tas som femmor och multipliceras ihop med tvåor. Eleverna kanske är misstrogna mot sådant ”fuskräknande”. Läraren kan då jämföra med något svar någon elev räknat fram med telefon. Ligger de nära varandra visar det att överslagsräknandet fungerade. Ligger de långt från varandra säger läraren att hen tror mer på överslagsräkningen. Eleven räknar om på sin telefon och märker att det blev fel första gången (och kanske andra gången också). Eleverna upptäcker nu att det lätt blir fel med telefon, och också att telefonen har problem med att hantera stora tal. 

Om det blir tid över: 

- Läraren visar en tidning och berätta att mycket i den är fel. Att det kan vara viktigt att läsa tidningar, men att man inte ska tro på allt. I många skolämnen får man lära sig hur samhället fungerar, att vara kritisk och på sin vakt hur språk och bilder används till att förleda, att det görs reklam för sådant som är onyttigt. Och förutom direkt lögn och propaganda finns det slarv och misstag - skribenter som inte kan skillnaden mellan biljon och det engelska ”billion”. Läraren berättar att kursen kommer att behandla hur man kan kontrollera om de taluppgifter som presenteras kan vara rimliga. Eleverna får bläddra igenom tidningen och söka efter stora tal. De får fundera lite på om man redan nu kan hitta på något sätt att kontrollera om de stämmer eller inte.  
Några andra övningar som kan vara lämpliga i detta introduktionsskede:

- Eleverna får komma med förslag på andra frågor som man kan besvara med räkning.

- Hur många maskor finns det i en tröja? Följdfråga: Hur lång tid tar det att sticka så många maskor?

'''Hemuppgift 1:''' Skriv ner uträkningen av antalet barr som ni gjorde. Ni har bara ett kladdpapper som ni gjort uträkningen på, så alla i gruppen kan inte ta det med sig hem, utan ni får gärna hitta på andra siffror om ni glömt. Huvudsaken att alla gör en uträkning med ett resultat. 

'''Hemuppgift 2 (extrauppgift):''' Ta med ett tidningsklipp som visar något stort tal som vi skulle kunna försöka kontrollera.

===Lektion 3-4: Några allmänna principer===
Lektionen bygger på erfarenheterna från förra lektionens överslag och formulerar allmänna principer för överslagsräknande. I huvudsak håller man sig fortfarande till antalsräknande, men viss förberedelse för nästa lektion som behandlar längd, tid och volym görs.

Eleverna får kort berätta hur de gjorde förra lektionen då de uppskattade antalet böcker i biblioteket. Eleverna får läsa upp de överslagsredogörelser som de hade som läxa att formulera. Kommentarer fångas upp och gruppernas metoder jämförs. Läraren sammanfattar några genomgående principer och eleverna skriver ner dem. Några av dem utvecklas med konkreta exempel:

* Räka grovt och avrunda.  834 ≈ 800 är ibland lämpligt, 834 ≈ 1000 är bättre ibland. Ni avgör själv. Det ska gå snabbt att räkna, inte vara onödigt precis, men inte heller alltför onoggrant.

* Visualisera. Använd din fantasi och försök se sakerna framför din inre blick. Dela upp problemet i små bitar, visualisera varje bit och uppskatta hur många bitar det är. Uppskatta medelvärdet i varje bit - precis så som du gjorde när du funderade på barren i trädet.
 
* Multiplicera sådant som är ungefär lika. Man avrundar så att man kan räkna i huvudet. Man håller gärna reda på om räkningen avrundningen blir i drygaste laget eller i knappaste laget.

:12 ∙  8 ≈ 10 ∙ 10 = 100. (12 är lite mer än 10, och 8 är lite mindre än 10 - då jämnar det ut sig, så att svaret blir ganska precis)

:3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ≈ 10 ∙ 10 ∙ 10 = 1000. (Här är svaret lite för stort eftersom 3∙3 är mindre än 10.)

:3 ∙ 4 ∙ 3 ∙ 4 ∙ 3 ∙ 4 ≈ 10 ∙ 10 ∙ 10 = 1000. (Här är svaret lite för litet eftersom 3∙4 är mer än 10.)

:3 ∙ 4 ∙ 3 ∙ 3 ≈ 10 ∙ 10 = 100. (Här är svaret ganska nära eftersom den första tian är en underskattning och den andra en överskattning, så att felen i viss mån tar ut varandra.)

* Håll reda på nollorna. Det är inte noga om det blir 400 i stället för 300, men det får kanske inte gärna bli 3000 eller 30 000. I det senare fallet har det blivit fel storleksordning: 3 • 10&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; har blivit  3 • 10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; eller 3 • 10&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;. I en del komplicerade problem får man räkna med fel även på storleksordning, som när vi räknade på granens barr, men inte på så många storleksordningar.

* Hur specifik är frågan? Man får tänka lite på vad det är som man räknar på - ett särskilt stort träd eller ett litet, en gran eller tall? Räknar man bibliotekets tidningar som böcker? Räknar man med broschyrer som inte är på hyllorna? I de räkningar vi gjort har det inte varit noggrant angivet vad ni skulle räkna på. När man gör grova överslag är sådana detaljer ofta inte viktiga, men ibland kan de vara mycket viktiga.
 
Det här slarvas det med mycket i tidningarna. Om det står i tidningen att sjukdomar som har att göra med mögel kostar 200 miljoner euro varje år, vad betyder det? Är det i världen eller i ett specifikt land? Vad har man räknat för kostnader? Det patienterna betalar till läkaren? Medicinerna enligt det pris de säljs för i apoteket? Lönen till vikarier för dem som måste vara borta från arbetet? Kostnaden för att bygga om mögelskadade hus så att folk kan bli friska? Lönen för dem som mäter och forskar på mögel? Vem bestämmer vad som har med mögel att göra?

'''Gruppuppgift''' (5 minuter): Hur många barr finns det på en julgran?

Eleverna kan välja olika sätt att räkna. De kan bygga på läxuppgiftens resultat och i fantasin jämföra träden utanför skolfönstret med en julgran - hur många gånger större de är - eller de kan göra en oberoende ny räkning enligt samma modell som i läxuppgiften. Någon kanske har någon helt annan idé. Man kan diskutera hur pass resultaten överensstämmer. Det är bra om man kan använda olika metoder, för då kan man jämföra resultaten och få en kontroll.
  
Läraren leder in elevernas tankar på hur det blir när julen är över och granen börjar barra och man får sopa upp barr. Hur mycket barr kan det bli allt som allt - en kaffekopp, en liter, en hink?  Man kan ta någon av gruppernas resultat när de räknade antalet barr och fundera ut hur stor volym detta antal skulle fylla om man travar barren så att de bildar ett rätblock.

Jämförelser av stora tal: Skulle julgransbarren räcka till om man vill ge bort ett barr till var och en av människorna i landet? Människorna i kommunen? 

Skulle det vara enklare att sätta sig ner och räkna antalet barr ett och ett i stället för att göra överslagsräkningar?  Hur lång tid skulle det ta? Har någon av er räknat till hundra? Till tusen? Till tiotusen?

'''Gruppuppgift:''' Hur lång tid tar det att räkna till  a) 100 b) 1000 c) 10 000 d) 100 000 e) en miljon f) en miljard?

'''Gruppuppgift:''' Hur många glas mjölk dricker skolans elever på en dag? På ett år? Alla landets elever på en dag? Hela jordens elever på en dag?

Den här uppgiften är svår och ger antagligen upphov till många frågor under arbetets gång.

Eleverna utgår antagligen från skolans elevantal, som man har en uppfattning om. Sen erinrar man sig att några brukar ta mer än ett glas när de äter i matsalen, sen att somliga dricker vatten och inte mjölk. Några noterar att frågan inte var begränsad till skolmåltiderna. Man funderar över om man ska multiplicera med antalet skoldagar eller med 365.

Sen kommer ett steg mot ökad komplexitet, ett föregripande av ett tema för nästa lektion. Man ska uppskatta antalet elever i landet. Landets invånarantal brukar eleverna ha reda på, så de utgår ofta spontant från det och börjar försöka uppskatta hur stor del av landets befolkning som är elever. Då upptäcker de kanske att när det talas om landets elever så inkluderas också andra skolstadier än det högstadium som den första frågan avsåg. Här kan eleverna behöva lite vägledning för att det inte ska bli vilt gissande utan metod och utan kontroll av rimlighet. Läraren kan avbryta arbetet och sammanfatta resultatet så långt som man kommit.
 
Läraren kan leda diskussionen vidare längs olika väga beroende på vad eleverna föreslår. Ett sätt är att fråga hur många år av sitt liv folk brukar vara elever. Sen kommer frågan hur långt ett helt liv är i genomsnitt. Den är lite svårare, men det spelar mycket liten roll för slutresultatet vad man svarar. Sen får man dividera.

Ett annat lösningssätt som kan komma upp är att utgå ifrån resultatet för den egna skolans mjölkdrickande och försöka uppskatta hur många likvärdiga skolor det finns i landet. Eleverna har en uppfattning om vad det finns för andra skolor i hemkommunen, kan uppskatta antalet kommuner i landskapet och sen landskap i landet.

Här kan man introducera ”minimax-räknande”.  Man gör en räkning där man tar allting i drygaste laget och en annan räkning där man tar allt lite knappt. Då har man stängt in resultatet mellan två gränser. Sen kan man fundera på vad som skulle hända med slutresultatet om man ändrar på förutsättningarna.

'''Hemuppgift:'''  Skriv presentation av mjölkdrickningsuppgiften.

===Lektion 5-6: Startpunktstal===
Eleverna får presentera hur de genomförde uppgiften att ta reda på hur mycket mjölk landets respektive jordens alla elever dricker per dag. Läraren noterar att alla använt vissa tal som startpunkt. De har vissa tal i minnet som de kan gripa till för att komma vidare: antalet elever i skolan, antalet invånare i landet, antalet människor på jorden.
 
'''Läraren:''' Om vi ställer tilläggsfrågan ”Hur mycket väger all den här mjölken? Hur många ton”, då behöver vi känna till ytterligare några startpunktstal.

'''Gruppuppgift:''' Skriv ner en lista över startpunktstal som ni känner. 
Om någon grupp har svårt att komma på något över huvud taget kan man säga att de ska skriva ner alla tal som de kan tillsammans med förklaring, till exempel ”7 miljarder - jordens befolkning”, &quot;60 minuter på en timme”. Om någon grupp kommer på mer än de hinner skriva ned kan man säga att de får hoppa över sådant som ”7 dvärgar” och ”4 hjul på en bil”.

Eleverna läser upp från sina listor. Läraren sammanfattar: För att räkna ut svåra saker kan man behöva lära sig några tal att utgå ifrån. Men minnet räcker inte till för att lära sig så hemskt många tal. Därför får man välja att lära sig de viktigaste. I den här kursen kommer ni att lära er ett litet antal viktiga tal. Behöver ni veta andra tal kan ni ofta räkna ut dem, på ett ungefär.

Som ni ser kan ni redan många tal. En del har ni inte så stor nytta av i det här sammanhanget: ”Katten har 9 liv”. Andra är mycket viktiga, men vi utgår ifrån att ni kan dem redan. Vilka kan vi utgå ifrån att ni kan? Tidsomvandlingstalen: Hur många sekunder på en minut, minuter per timme, timme per dygn, dygn per vecka, dygn per år. Längdomvandlingstalen: mm, cm, dm, m, dam, hm, km, mil. Och på samma sätt för volymenheter och viktenheter. Kan ni dem? Annars får ni det som läxa att lära er dem.
 
Sen vet ni sådana här saker: Hur lång brukar en vuxen människa vara? Hur mycket väger hon? Hur lång är en livslängd i genomsnitt? Det är inte exakta tal utan avrundningar, och beroende av definitionerna. Vi har ett ganska bra begrepp om många sådana saker. Ibland är det för att vi minns dem efter att någon gång ha lärt oss dem, ibland för att vi snabbt räknar ut dem eller uppskatta dem med överslagsräkning.

Nu ska vi ta upp fyra tal som alla ska kunna. Sen kommer det till några tal varje lektion. Skriv upp:

- Antalet invånare i landet: …………………. (Det talet hjälper oss att bedöma tidningsuppgifter.)
 
- Antalet människor på jorden: …………………… (Det talet hjälper oss att förstå världens situationen.)
  
- Hur mycket väger en liter? ………………….. (Det talet hjälper oss att visualisera sådant som 15 ton.)

- Hur långt är det runt jorden? ………………………… (Det talet hjälper oss att förstå miljö och resurser.)

Fyll i dem som ni redan vet, så tar vi resten tillsammans. De ska bli läxa.
 
'''Densiteter:''' Hur mycket väger en liter? Det beror förstås på vad vi tar för ämne. En liter vatten väger ett kilogram. En liter mjölk likaså. Även om man tar alkohol eller fotogen och fyller en flaska med det så är det mycket svårt att avgöra att det inte är vatten i flaskan genom att väga den i handen. Så nära i densitet ligger nästan alla vätskor. Också mat ligger mycket nära 1 kg per liter. Till och med trä, som alla vet att det flyter på vatten, kan man i många överslagsräkningar räkna som 1 kg per liter. (Vill man vara noga kan man räkna med 0,5 kg/l, om man tycker att den träsorten flyter med ungefär hälften under och hälften ovanför vattenytan.) Det är bara extrema ämnen som tungmetaller och cellplast där man får akta sig. Och gasers densitet är en helt annan sak. Det talar vi mera om senare.

'''Jordens omkrets'''. Diskutera hur man lämpligen kan minnes sådana här tal. Någon kanske vet hur lång jordens radie är, men det ligger lite utanför en överslagskurs att räkna med π.

'''Jordens folkmängd'''. Visa på att det här är en uppgift som förändras hela tiden, varför de får vara beredda att lära om under sina liv. Låt klassen göra några snabba huvudräkningar med det talet, till exempel:

Om man skulle vilja göra en fotokatalog med alla världens medborgare och började samla in bilder i en bunt, hur tjock skulle den bunten bli? Om varje foto är tjockt som bladet i en bok. (Antalet i boken är sidnumret delat med 2.) Hur många bokvolymer blir det med ett foto per blad? Med hundra per blad? Hur många böcker räknade vi tidigare ut att det finns i biblioteket? Hur skulle det bli om vi nöjde oss med en katalog med bara namnen.

Hur många procent av världsmedborgarna är våra landsmän?
 
'''Gruppuppgift:''' Hur många ton apelsiner importerar Belgien på ett år?

Efter de tidigare gruppuppgifterna har läraren inte visat något slags facit. Det har gällt att ge eleverna tilltro till sin egen förmåga att göra uppskattningar, att göra sig kvitt känslan att det någonstans på nätet finns ”det riktiga svaret”. I den här övningen börjar man på samma sätt. Man diskuterar först metoder och jämför resultat grupperna emellan. Men sen presenterar man statistik från Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation. Enligt den importerade Belgien 139 090 ton apelsiner[1] år 2009). Läraren förklarar varför det är omöjligt för någon att ta reda på någonting så noggrant. Man manar fram bilden av apelsinlådorna i fartygens lastrum och hur det kan gå till vid vägningen och hur stora totalfelet kan bli när man multiplicerar småfel med ett stort tal.  Samtidigt bör det påpekas att FAO:s statistiker är högt kompetenta och förstår att det är stora fel i deras uppgifter, men att de har valt att presentera många siffror och låta läsaren bedöma hur många man ska lita på.

Det framgår också av FAO:s statistik att Belgien både importerar och exporterar ganska stora mängder apelsinjuice, men att dessa två mängder i stort sett tar ut varandra. Om ingen elev har kommit in på det spåret kan man avstå ifrån att här göra affär av sådan möjligen länkad handel.
'''Hemuppgift:''' Lär er startpunktstalen.

===Lektion 7-8: Area. Jordklotet===
Läraren repeterar snabbt förra lektionens gruppuppgift på tavlan (Belgiens apelsinimport). Eleverna ska särskilt lägga märke till den formella presentationen och gärna kopiera den i häftena. På förhör och prov beaktas dels trovärdigheten i uppskattningarna, dels presentationen. De antaganden och uppskattningar man gör ska redovisas, räkningarna ska ställas upp och att likhetstecknen ska vara vågade alltid där man gör avrundningar. Man får gärna göra dubbla uträkningar, en knapp och en dryg - om det behövs. Man får gärna diskutera felkällor. Svaret ska ges tydligt och gärna antyda hur pass säkert det är.

En annan lärdom av apelsinuppskattningen som eleverna ska skriver ner i sina häften som en genomgående princip är att man ofta kan utgå från sig själv och sin egen erfarenhet. Belgiens apelsinimport är mycket abstrakt och fjärran, men man kan återföra problemet till vad man vet om sin egen familj.

Eleverna gör en av följande individuella inlämningsuppgifter. Både trovärdigheten och presentationen kommer att bedömas.
 
'''Alternativ 1:''' En mindre kommun har drabbats av en katastrof. All mat har förstörts. Transporterna är avskurna. Dock finns vatten att tillgå och man kan skicka in en buss fullastad med livsmedel. Hur länge kommer maten i bussen att räcka för kommunens invånare?
 
'''Alternativ 2:''' Hur många ton mat kan man transportera i ett flygplan. (Man kan till exempel tänka sig att man ska bistå katastrofoffer som evakuerats någonstans där det inte finns livsmedel.)

Är det svårt för eleverna att komma igång kan man uppmana dem att börja med att tänka på en buss/ett flygplan. Som vanligt får eleverna själva bestämma de detaljerade förutsättningarna. 

Efter inlämningen går läraren först igenom två egna lösningssätt och frågar sedan om andra sätt som eleverna har kommit på. Det första sättet visar på hur man kan göra en presentation korthuggen genom att använda kvotenheter, där täljarens enhet successivt stryks mot nästa faktors nämnarenhet:

1 buss • (50 sittplatser/buss) • (20 matkassar/sittplats) • (4 personer/matkasse) = 4000 personer

Från egen erfarenhet vet eleverna att en matkasse bara brukar räcka en enda dag för en familj om fyra personer, men kan tänka sig att man i en katastrofsituation kan välja livsmedel som räcker längre. Svaret blir några dagar om kommunen består av 4000 invånare, halva den tiden om den består av 8000 invånare etc. Man kan diskutera antalet kassar per sittplats. Det finns även korridor och bagageutrymme i många bussar.
  
Det andra lösningssättet är att visualisera matpaket för ett dygn för en person - ca 1 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Man tänker ut hur många det ryms på längden, på bredden och på höjden i en buss, och sen multiplicera. Det var så vi gjorde en gång tidigare när vi uppskattade barrantalet i den hög vi sopade upp under julgranen. Det är en mycket bra metod att använda när man kan se en plats framför sig som är helt fyllt med lika stora saker. Då var det barr som man travade. Nu travar man matpaket som är en kubikdecimeter stora.

'''Gruppuppgift:''' Hur många människor får det rum med på en fotbollsplan? På en kvadratkilometer? Ryms hela landets befolkning där? Skulle hela jordens befolkning rymmas i din hemkommun?

Läraren demonstrerar med en jordglob och tyg- eller papperskvadrater med sidlängd lika med avståndet pol-ekvator att jordens area är nära 5 • 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratkilometer. Det här hör inte till de starttal som man absolut behöver lära sig utantill, men man ska kunna räkna fram det när man behöver det. Skriv ner det i häftena, och också proceduren för att räkna ut det.  

Eleverna får uppskatta arean på världshaven (3 • 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratkilometer) respektive kontinenterna (2 • 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratkilometer). 

Vilket är mer - antalet människor på jorden eller antalet kvadratkilometer? Hur stor area blir det för var och en om man delar jordytan jämnt mellan alla människor?

'''Hemuppgift:''' Att öva sig i att snabbt lista ut att jordens area är 5 • 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratkilometer. Eleverna ska kunna uppskatta världsdelarnas storlek.

===Lektion 9-10: Volymer. Hav och luft===
Eleverna bekantar sig med Wikibooks-skriften http://sv.wikibooks.org/wiki/Matematik/%C3%96verslagsr%C3%A4kning om överslagsräkning.

De lär sig tre startpunktstal, som presenteras och motiveras närmare där. 
Det första är densiteten för gaser. Tidigare har de lärt sig att fasta och flytande ämnen har densiteter nära 1 kg/liter. Deras atomer sitter tätt ihop. Gasatomerna däremot befinner sig på tio gånger så långt avstånd. Tio gånger på längden, tio gånger på bredden och tio gånger på höjde gör att de tar tusen gånger så mycket utrymme. Ett kilo gas fyller alltså en kubikmeter i stället för en liter. Gasers densitet brukar alltså vara ca 1 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. (Det gäller inte högt uppe där flygplan rör sig. Där är luften tunnare.)
 
'''Fråga:''' Hur mycket väger luften i klassrummet?

Nästa startpunktstal är atmosfärens tjocklek. Man tänker på jordens högsta berg, att det inte finns så mycket syre där. Bergsbestigare brukar ha med sig syrgas. Nästan 10 kilometer är Himalayas toppar, och 10 kilometer tjock kan man räkna med att atmosfären är när man gör överslag. I själva verket tunnar den ut successivt, men om man räknar med 10 km får man en bestämd volym. När man multiplicerar den med luftens densitet nere vid jordytan (1 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) får man reda på gasens massa. Den stämmer ganska bra.
 
'''Fråga:''' Hur stor volym har atmosfären? Hur många kubikmeter? Hur mycket väger atmosfären?

Det tredje startpunktstalet är havens djup. 4 km djupa är haven i snitt (som halva Himalaya).

'''Fråga:''' Hur stor volym har världens alla hav? Vad väger de? Hur mycket vatten får jordinvånarna var och en om vi delar lika på allt världens vatten?

===Lektion 11-12: Bränsle och koldioxid===
Exempel på bränslen är kol, olja, ved, stearin. Bränslen innehåller kol och ofta också andra atomslag, så som väte och syre. Vid grov räkning kan man räkna som att ett kilogram bränsle ger ett kilogram koldioxid. Riktigt stämmer det inte, för när de brinner kommer det till syreatomer vilket gör att den koldioxid som bildas blir tyngre. Men ofta försvinner det samtidigt väteatomer, varför skillnaden ibland inte blir så stor.
 
'''Fråga:''' Hur mycket koldioxid bildas det om man kör slut en tank bensin med en bil? 
Svar: Massan blir ungefär lika stor som bensinen vägde innan den förbrändes. Volymen blir ungefär som en tank som är tio gånger så lång, tio gånger så bred och tio gånger så hög.
 
'''Startpunktstal:''' 0,04 % är koldioxidhalten i luften.

===Prov===
Provet består dels av frågor där det gäller att minnas startpunktstal och förklara resonemang, dels en lätt och en svår överslagsräkningsuppgift.
 
'''Bedömningskriterier för överslagsräkningsuppgifterna:'''

'''Presentationen.''' Resonemanget ska redovisas i ord och uträkningar, utförligt men kort. Det ska inte vara svårtolkat knappt men inte heller långtråkigt och överlastat med detaljer.

'''Trovärdighet.''' Svaret ska vara trovärdigt och underbyggt med vettiga resonemang.
 
'''Metoder.''' De använda metoderna ska vara relevanta och varierande. De ska leda till svaret på ett effektivt sätt och också ge en bedömning av noggrannhet och av hur olika felkällor påverkar svaret. De startpunktstal som lärts ut i kursen ska behärskas.

'''Fyndighet.''' Kreativa och originella idéer krävs när problemen är komplexa.</text>
      <sha1>0b8i9hj9bjr1s5meagqq4hrnwzv9iw7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8171</id>
    <revision>
      <id>40781</id>
      <parentid>40780</parentid>
      <timestamp>2014-02-06T09:00:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.180.154.129</ip>
      </contributor>
      <origin>40781</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1405" sha1="rqnr5j25s41nhw0um2q10fmhka0ed2s" xml:space="preserve">{{Utskriftssida}}

== Förord ==
Ett exempel på hur man kan använda Wikibooks för att ta fram böcker genom crowdsourcing (fint ord som betyder &quot;ju mer vi är tillsammans&quot;). Behovet av en ny guidebok för stadsvandringar i Skellefteå, komplett med rutter och talarmanus har fått ge en yttre form, nu när en stor konferens nalkas i höst. Alla är såklart välkomna att bidra, men jag kommer att fungera som någon sorts redaktör. Boken beräknas vara färdig innan hösten 2012. /[[Användare:Enar Nordvik|Enar Nordvik]] ([[Användardiskussion:Enar Nordvik|diskussion]]) 15 mars 2012 kl. 00.37 (CET)

:Klart! Vandringarna finns nu här: [http://www.fsbs.se/modules.php?name=Content&amp;op=showcontent&amp;id=94&amp;cat=4 FSBS Skellefteå 2012] /[[Användare:Enar Nordvik|Enar Nordvik]] ([[Användardiskussion:Enar Nordvik|diskussion]]) 20 sept 2012 kl. 00.07 (CET)

== Kapitel ==
# [[/Planering för puls i stadens hjärta (vandring, 2 km)/]]
# [[/Femtiotalsstaden Skellefteå (vandring, 2 km)/]]
# [[/Historiska Skellefteå (vandring, 3 km)/]]
# [[/Trästaden Skellefteå (vandring, 3 km)/]]
# [[/Medborgardialog i Skellefteå (seminarium)/]]
# [[/Osorterat material/]]

[[Kategori:Samhälle]]
[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:Kultur]]
[[Kategori:Historien per plats]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]
[[Kategori:Stadsvandringar i Skellefteå]]</text>
      <sha1>rqnr5j25s41nhw0um2q10fmhka0ed2s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Planering för puls i stadens hjärta (vandring, 2 km)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8172</id>
    <revision>
      <id>38607</id>
      <parentid>35691</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:36:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38607</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13731" sha1="hmfcgyzb4bxsb9jhu0g2i7jfxz6nc49" xml:space="preserve">[[Kategori:Stadsvandringar i Skellefteå]]

[[Fil:Alvsbrinken skelleftea.jpg|thumb|Stadsparken och älven. Foto:perlindgren]]
== Förord ==
Det kommer att hända mycket i Skellefteå centrum de närmsta åren. Hör kommunarkitektens vision om den nya översiktsplanen, nytt resecentrum, nytt kulturhus, nytt torg, ny bro, nya cykelvägar, stadens nya framsida och kopplingen till älven. Vi börjar i världens första parkeringshus helt i trä och avslutar på Möjligheternas torg.
== Rutt ==
[http://maps.google.se/maps/ms?msid=209466510945539288230.00049a96630256398e03e&amp;msa=0&amp;ll=64.74793,20.955412&amp;spn=0.008348,0.03298 Rutt (karta)]

P Ekorren - Ekorren - Burk-Curt - Karlgårdsbron - Markstedtska - Handelsgårdarna - Stadsparken - Älvsbrinken - Restaurangen - Stadshotellet - Torget - Busstorget

== Talarmanus ==
''Hej, jag heter XXX och arbetar på YYY, men idag har jag fått äran att vara er guide. Vi ska gå 1 km och kommer att stanna och fika när det passar. Jag kommer därefter lämna er i centrum så ni hinner ta en titt på stan innan middagen.''

===Ekorren (samlas inne på plan 3)===
''Nygatan/S Lasarettsvägen:'' Mellan 2006-2008 ritade Magnus Silfverhielm, på AIX arkitekter, på Setra Plusshus uppdrag ett bostadshus (S Lasarettsvägen 10) med 30-talet lägenheter och intilliggande byggnad för parkering och verksamheter. Bostadshusen har byggts med industriellt tillverkade volymelement i trä, medan parkeringshuset uppfördes i massiv- och limträ. Såväl trapphus som hisschakt förtillverkades i trä. Setras byggsystem Trälyftet utgörs av industriellt tillverkade volymer i massivträ där de kombinerar massiva träelement och volymbyggnadsteknik. 

Parkeringshuset (Nygatan 24) ägs av det kommunala fastighetsbolaget Polaris Fastighets AB och har två viktiga fördelar jämfört med andra parkeringshus; det är ljust och tryggt och väldigt välventilerat. 
Det har ett ribbverk som släpper in ljus. Har ett kraftfullt takutsprång. Blir som en lykta i gågatans slut. Det blev dock en kompromiss beläggningen är – gummimatta. Arkitekten ville ha tra men det blev för halt. Det är 4 våningar ovan mark med tre plan parkeringsdäck. Limträbaserad stomme från Martinssons i Bygdsiljum. 141 parkeringsplatser inryms samt 700 kvm butiks- och kontorsytor. 
Att motorvärmare ingår är självklart också en fördel. Att det inte går någon väg hit än - och att det än så länge går att parkera gratis på diverse gator närmare centrum är såklart en nackdel. 

Husen på fem våningar i norr trappas ner till två våningar i söder och ger tillsammans med omgivande äldre trähus en skyddad gårdsmiljö. Ursprungligen hade huset en diagonal fasad och var en våning högre, men byggnadsnämnden ville att huset skulle &quot;smälta in&quot; bättre. Huruvida det lyckades låter vi vara osagt. Husets två längor har byggts med industriellt tillverkade volymenheter i trä, och även trapphus och hisschakt förtillverkades i trä. Bostadshusen är sammankopplade med svalgångar, varifrån man når de 31 genomgående lägenheterna (bostadsrätter). De invändiga trägolven är oljade och träväggarna är silikatmålade. De konstrastrika färgvalen var omdebatterade. När arkitekten skulle motivera de svarta fasaderna formulerade han sig i termer om hur &quot;rostade rödfärgspigment gör väggarna varmsvarta och hur dagrarnas belysning smeker husets yttre&quot;. Man kan väl säga att de fick bygglov trots motiveringen. Inflyttning skedde hösten 2009.

===FÖP Centrala stan===
''Valfri adress, ej besök:'' En plan för centrala stan är under framtagande, en fördjupad översiktsplan för Centrala stan. Numer pratar vi om att vårt centrala stadsdel inkluderar älvsrummet och norra stranden på andra sidan med Campus etc. Huvudtemat för planarbetet är en attraktiv stad. Attraktiv för ögat och för handel och uteliv.
Planen ska visa var vi kan bygga högre, förtäta staden hur infrastrukturen ska utformas, resecentrum m m. den sträcker sig från E4 i öster till Nordanå i väster. I planen ska det rymmas ca 500 bostäder som ska ske genom förtätning. Infrastrukturen är viktig planeringsfråga som ska lösas i den här fördjupningen. Parkeringslösningar hur kan man effektivisera den, idag har man väldigt många ytparkeringar som upptar stora arealer i stadens centrala delar.

===Karlgårdsbron (Centrumbron)===
''S Lasarettsvägen/Storgatan:'' Sedan tidigt 1970-tal har en bro i Lasarettsvägens förlängning diskuterats. Pga tidigare planer att dra bron genom Nordanåområdet har den blivit en politiskt mycket laddad fråga i Skellefteå. Den här gången tror man dock att den tillslut blir av. Vad som nu diskuteras är en 400 meter lång bro i trä, världens längsta. Eventuellt med en mellanlandning på en konstgjord ö. Både brohuvudena är känsliga kulturmiljöer, med Centrala stan äldsta hus, Karlgård från sent 1600-tal, samt en kyrkogård i söder och entrén till Nordanåområdet, stadens gröna lunga, norr om älven. Exakt utformning är ännu under diskussion men givetvis ska gående och cyklister känna att det minst lika mycket är deras bro.

Skellefteå kommun är osams med Trafikverket om vad detta ska blir för bro. Kommunen hävdar att det inte ska bli någon förbifart, och räknar med att bron ska ersätta Lejonströmsbron och Parkbron (de blir gc-broar) och deras sammanlagt 6000 fordon per dygn. Trafikverket räknar dock med att dessutom avlasta Viktoriabron (E4:an) med cirka 6000 fordon ytterligare. Vi tror att de räknar som de gör för att slippa bygga en ny E4.

Av naturliga orsaker kommer dock hursomhelst den nya vattentäkten, vars ledningar ska kopplas om precis här, att prioriteras före bron. Men sedan kommer den!

===Handelsgårdarna?===
[[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Från_bro_till_bro,_en_lång_historia_från_1320_till_2030_(vandring,_5_km)#Handelsg.C3.A5rdarna_och_snallarna|Se Historiska Skellefteå]]

===Statt=== 
[[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Från_bro_till_bro,_en_lång_historia_från_1320_till_2030_(vandring,_5_km)#Statt|Se Historiska Skellefteå]]

===Stadsparken och Älvsbrinken===
''Stadsparken och Älvsbrinken:'' 2006 genomfördes parallella uppdrag för hela älvsbrinken med stadsparken. Vi fick några av Sveriges bästa och erkända landskapsarkitekter att delta vilket var väldigt roligt (t ex Torbjörn Andersson). Ramböll med Ulf Nordfjell fick uppdraget. Det som ingick i uppdraget var älvsbrinken från E4-bron i öster till parkbron i väster samt stadsparken.
Första delen är nu klar, älvsbrinken nedan för stadsparken. Trots att den blivit bantad från ursprunget så har resultatet blivit väldigt bra (ett vattenfall har man tagit bort). Det finns en byggrätt för ett glashus/växthus intill parkbron som vi hoppas att man färdigställer i en framtid. Gradängerna har färdigställts och har blivit en populär plats för Skellefteborna, en ny målpunkt. Det är även ett trädäck ut i älven som en slags amfiteater. Träet är ipe (uttalas &quot;ee-pay&quot;), som är ett tropiskt träslag från sydamerika. Ipe är dubbelt så hårt och tungt som teak och har använts bl a till IKSU SPA i Umeå samt Malmö Västra hamnen.
Det har även byggts en restaurang i området den blev klar november 2011. Nilsson &amp; Sahlin har ritat den genom Ove Nilsson, det har använts limträpaneler från Martinssons.
Stadsparken ska även den göras om eftersom träden håller på att dö. Detta blir en annan etapp möjligen 2013-2014 till en kostnad på 12 milj (hittills har det kostat 20 milj).    
Från restaurangen och mot öster ska det anläggas aktivitetsområde med lek och bollplaner ex beachvolley, boulebana. 

Vi har även en bäck som tar hand om dagvatten från stora delar av bebyggelsen ”Boströmsbäcken”. Här har man föreslagit att man kan skapa en biologisk rening av dagvattnet och göra det til len mycket mer attraktiv plats än idag.
===Fika, Älvsbrinken (Verandan vid dåligt väder)===
''Älvsbrinken''

===Möjligheternas torg===
''Torget:'' År 1886 beslutades att gamla torget skulle bli stadsträdgård (dagens stadspark) och ett nytt salutorg skulle anläggas
på torgets nuvarande plats. Länge var bilparkering torgets viktigaste funktion, men ett beslut om ett
bilfritt torg togs 1970. Torget fick sin huvudsakliga nuvarande form 1988 av landskapsarkitekt Jan Räntfors på White arkitekter i Göteborg, efter förlaga 1986 av stadsarkitekt Göran Åberg. Torget bär sedan åtminstone 1989 namnet Möjligheternas torg. Torgrummets mått är ungefär 60 x 110 meter mellan fasaderna, men den egentliga, öppna torgytan är cirka 50 x 35 meter. Detta kan jämföras med Hötorget i Stockholm, som är cirka 60 x 60 meter (70 x 90 mellan fasaderna). Under den platta pyramiden i ljus idefjordsgranit finns det 20 tons betongfundament som gett torget öknamnet världens största julgransfot. Granitskulpturen “Lyftet – en ankdamm i utveckling” av Bo Holmlund kan ses i sydöstra delen av torget. Konstverket invigdes 1995.

Torget har alltid varit omdebatterat, kanske särskilt skuggorna från RiksCity-huset. Många förslag har kommit och gått om att riva hus, bygga hus eller helt enkelt flytta torget. Senast 2007 tog det fram idéskisser för hur torget kunde utvecklas genom en exploratörtävling. Tyvärr blev det en lågkonjunktur, marknaden svek och planerna realiserades inte. Men förslagen fortsätter att komma in, och det här är en av de frågor som behandlas i den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan.

===Kulturhus===
''Busstorget:'' Det är nu beslutat att ett kulturhus ska byggas. Vad det ska innehålla är ännu inte spikat färdigt, men scenkonst (Västerbottensteatern) ligger bra till, liksom en flytt av stadsbiblioteket. Vi tror att det är viktigt att ett kulturhus inte bara är ett finrum för kultur, utan också ett kulturellt vardagsrum. Helst ska man också köpa hockeybiljetterna här. 

Innehållsdiskussionen kommer först, men nu har även placeringen börjat sätta sig. Vi har frågat Skelleftebornna och har idag fått in förslag på ca 30-tal platser (de flesta väldigt centrala) där man kan tänka sig ett kulturhus. Var kulturhuset ska ligga är inte bestämt än men detta är en plats som har många fördelar med kommunikationer bl a. Bussarna flyttar ju med nya resecentrum, så då blir platsen tillgänglig. En arkitekttävling planeras i början av 2013. Centrum kommer antagligen att utökas mot det kommande resecentrum, hela kvarteret upp mot resecentrum kan innehålla olika verksamheter. Vi har också diskussioner ang Kanalgatans utformning. Kulturhus i fonden framför Torget kan göra Kanalgatan vid den platsen som en gångfartsgata, en öppen yta som delas med olika trafikantslag liknande Skallartorget i Norrköping. Detta öppnar för att använda mitten området i allén till någon etablering av glasskiosk, café eller dylikt.

En kul detalj i sammanhanget är att redan 1905 föreslog P O Hallman, den kände stadsplaneraren och arkitekten, att en av de 8 &quot;monumentalbyggnader&quot; (som han kallade det) han föreslog i Skellefteå skulle placeras precis här. Och även om vi är ett drygt sekel försenade, så kommer det kanske nu.

===NoKa – Norr om Kanalgatan===
''S Järnvägsgatan/Trädgårdsgatan:'' Kanalgatan är en bred gata som upplevs som en barriär mellan nuvarande centrum och området mot järnvägen. Området norr om Kanalgatan är ett stort omvandlingsområde från småindustriverksamhet till handel och bostäder. Det är här vi tycker det passar att bygga mycket tätt och högt. Ingen skuggas och totalt sett inga större värden att bevara. Vi tror att det är viktigt att ge och värna olika karaktärerna i de olika delarna av stadskärnan. Inne i rutnätsstaden söder om Kanalgatan tror vi inte på samma exploatering med hänsyn till bla den lågt stående solen här uppe, en eller möjligen två våningar till.

===Norrbotniabanan och nytt resecentrum===
''S Järnvägsgatan/Trädgårdsgatan:'' Mot norr har vi järnvägen och ett reservat för en framtida NorrBotniabana i anslutning till järnvägen planeras ett resecentrum för både bussar och tåg. Ett resecentrum som vi vill ha är mer än en vänthall och informationstavlor. Vi vill skapa en plats för verksamheter, aktiviteter o s v. samtidigt vill vi även att den ska vara en spännande och intressant byggnad.

===Skellefteå krafts nya kontorsbyggnad===
(''ej besök):'' Åren 2006–09 uppfördes Skellefteå Krafts nya kontorshus, ritat av arkitekten Josef Eder mfl på General Architecture. Fasaden 
är klädd med koppar plåtar – 9 000 stycken! På insidan samsas de olika materialen trä och betong och gör det respektive material är bäst på. Rått och varmt. Gert Wingårdh prisade huset som en uppvisning i rationell arkitektur. Huset har fått pris från Sveriges Arkitekter i övre Norrland, samt varit nominerat till ett europeiskt arkitekt pris i Barcelona.

''...och därmed är denna vandring slut och Skellefteå vill gärna bjuda er på ett glas vatten här framme på torget och berätta om eftermiddagens ”After walk&quot;.''

== Korta fakta, objekt ==
* Ekorren 2006-2008. Plusshus, Setras byggsystem Trälyftet. P-huset Polaris Fastighets AB. Arkitekt Magnus Silfverhielm. Kostnad??
* Handelsgårdarna: Lindbergska handelshuset, Utterströms och Ömans, är från 1848 
* Statt: Första 1861, andra 1955. Tengboms. 2011 Monarken arkitekter, Hilding Holmqvist 2011.
* Stadsparken &amp; Älvsbrinken, stadspark sedan 1886. 2006 parallella uppdrag. Inte färdigt.
* Torget. Torg sedan 1886. Bilfritt 1970. 1988 Jan Räntfors. 1995 Lyftet.
* Skekraft, 2006-09. Josef Eder mfl General Architecture. Kostnad??</text>
      <sha1>hmfcgyzb4bxsb9jhu0g2i7jfxz6nc49</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Femtiotalsstaden Skellefteå (vandring, 2 km)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8173</id>
    <revision>
      <id>38602</id>
      <parentid>35688</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:35:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38602</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10633" sha1="c05cxr148kuh3de3qacrs6f3wf6yawq" xml:space="preserve">[[Kategori:Stadsvandringar i Skellefteå]]

''Hej, jag heter XXX och arbetar på YYY, men idag har jag fått äran att vara er guide. Vi ska gå knappa 2 km och kommer att stanna och fika i slutet av vandringen. Jag kommer därefter lämna er i centrum så ni hinner ta en titt på stan innan middagen.''
== Förord ==
Kriget var slut. Industrin gick som tåget. Skellefteå fyllde hundra år. Sveriges främsta arkitektkontor ritade i 20 år på det nya stadshuset i Skellefteå och vi var på DN:s förstasida när vi sanerade för det demokratiska folkhemmet. Arkitekturen och konsten gick hand i hand när en en ny stad skulle resa sig! Vår guide tar dig med till en framtid som aldrig varit ljusare.
== Rutt ==
[http://maps.google.se/maps/ms?msid=209466510945539288230.00049a96630256398e03e&amp;msa=0&amp;ll=64.74793,20.955412&amp;spn=0.008348,0.03298 Rutt (karta)]

== Talarmanus ==
Året är 1945 - vad händer? (fråga) Jo, andra världskriget är slut och Sverige i allmänhet och Skellefteå i synnerhet har klarat sig bra. 30-talets gruvindustri har gett upphov till en mekanisk industri (Alimak, Skega etc). Vi är rika och stolta. Dessutom fyller Skellefteå stad fyller 100 år. Detta firas med en storslagen jubileumsfest på Nordanåområdet, som nu går från att vara skola till att vara det park- och rekreationsområde vi har idag. Svandammar och gångstigar anläggs och man talar om den gyllene sommaren, det regnar inte på 42 dygn. Folkhemstankarna kommer från 30-talet, men det är nu vi har råd att genomföra dem. 1944 bildas Hemmens forskningsinsitut för att betrakta även husmoderns arbete som en arbetsplats. Nu ska det gamla bort. Sanering kallar vi det, helt i enlighet med tidens anda. Vi har egentligen bara ett problem, vår gamla handelsborgarstad i trä från 1800-talet börjar kännas som att ha tjock-tv på 2000-talet. Det gick så långt att man i början på 50-talet drev med oss i Aftonbladet:

''&quot;... skillnaden mellan Skellefteå och Grönköping är framförallt den, att sistnämnda ort är en träkåksidyll, som fösöker verka storstad, medan Skellefteå är en storstad som tvingas tränga in sin styrelse i en träkåksidyll.&quot;''

Hur ska då den nya staden se ut? Handelsbanken här norr om oss och Skandinaviska banken (fd Gallerian) där borta anger tonen. Allt stugmässigt ska bort, både träet och taket. Moderna &quot;lådor&quot; - gärna på pelare - där taken inte syns, i mer exklusiva och beständiga material som tegel, koppar och marmor eller sten. I det seriösa kostar man på sig lekfullhet i det lilla, assymetriska burspråk, extra bearbetad takfot (där taket möter väggen) och fina smidesdetaljer eller mosaikmönster. Det trä som blev kvar var ädelträ som användes för dörrar mm.

==='''Hjorten'''===
Se [[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Från_bro_till_bro,_en_lång_historia_från_1320_till_2030_(vandring,_5_km)#Statt|Historiska]]

==='''Fd Gallerian/Skandinaviska banken'''===
''Storgatan 40:'' Skandinaviska banken ritades 1941 av Kjell Ödeen och Gunnar Wejke, Stockholm. Ett av de första exemplen på den nya stilen i Skellefteå; tegel, sten och koppar. Här ser vi just hur en modern tegellåda svävar på marmorpelare och har ett osynligt valmat koppartak. Lekfulla detaljer är burspråken och takfoten (där taket möter väggen).

==='''Stattdelen av Hjorten'''===
''Stationsgatan 8:'' Här ser vi hur man tagit i rejält när man gjort lekfulla burspråk, och med tidstypiskt material.

==='''Nuvarande Pingstkyrkan'''===
''Stationsgatan 15:'' Nu har ni ju gjort eran läxa och känner igen ett fmetiotalshus; fyrkantigheten, teglet, de bearbetade entréerna med ide ädla material. Men taken ska ju inte synas? Nä, men det här huset, eller husen, är ritade - samtidigt - av Bengt Brunnström, som var stadsarkitekt från 1953 och ända in på 1980-talet. Hans hus har de här tehuveliknande taken. Husen ritades ursprungligen för Sankt Olovs församling, men ägs nu av Pingstkyrkan.

===Orionhuset===
''Kanalgatan 43:'' Ja, det är samma sak här, ritat av Brunnströms föregångare Bergenudd; det lit assymetriska, och balkongnischerna är inte kvadratiska utan lite koniska. Snart kan ni det här.

===Posten===
''Kanalgatan 45:'' Inte bara staden, utan även staten var med och byggde i den nya stilen. Gamla posthuset ritades av Lars-Erik Lallerstedt (Erik Lallerstedts, kockens, pappa) och stod klart 1952. Tio år senare ritade han en av Hötorgsskraporna (nr 4). Språket är detsamma, teglet, marmorn och koppartaket. OCh de lekfulla detaljerna, som frimärksaggrna runt entrén som man inte ser de första gångerna.

Som ni ser nu när vi går Kanalgatan mot Tekniska kontoret, har vi många 50-talssbyggnader kvar i staden och ni kan ju stilen vid det här laget: Marmorpelare på bottenplan, tegel i övrigt, flacka koppartak och lekfulla detaljer runt tak och entréer.

===Tekniska===
''Skeppargatan 16:'' Ritades 1954 som ny brand- och polisstation av Edvin Bergenudd och jag har fortfarande kollegor som har sitt kontor i &quot;häktet&quot;.
Huset är byggt i tre våningar. Fasaden har rött tegel med detaljer i vit marmor. Trapphusgolvet är fint och tidstypiskt mönstrat. På gården fanns ett slangtorn som numera är rivet. 
Polisstationen låg här till 1975, då ett nytt polishus stod klart  i kvarteret Måsen. Brandstationen flyttades till Solbacken,  norr om stadens centrum. (Här i kvarteret Oden låg åren 1880–1935 stadens folkskola, innan Kanalskolan var byggd.)

===Odentorget===
''Nygatan 63:'' Odentorget var med sina omgivningande hus ett genuint 50-talstorg, och visst kan man fortfarande ana det bakom 2000-talets glas och balkonger, och huset här på södra sidan är tämligen intakt, med de fyrkantiga helheterna och de oregelbunda detaljerna. Statyn är kanske något väl sovjetiskt pampig för att vara 50-tal, egentligen är väl podiet mer tidstypiskt med sina abstrakta, oregelbunda former. Ombyggnationerna har ännu inte inneburit att mer publika verksamheter flyttat in, men förhoppningen är att det ska komma. &quot;K-märkningen&quot; av norra huset har vi tagit bort, och diskuterar tillbyggnader uppåt... Men nu ska vi inte vara bittra, utan istället glädjas åt att utvecklingen går framåt och alla alla, verkligen får balkonger (oavsett om de hamnar på varandra). Nu raskt vidare.

===Pansalen/Efyran===
''Storgatan 53/Viktoriagatan 5:'' Huset uppfördes som Folkets Hus, stadsbibliotek, samlingslokal och kontor och ritades av John Windell, FHR arkitektbyrå, Stockholm. Det ny­byggda Folkets Hus invigdes i januari 1957 och 
består av två byggnader förenade med en lägre del. Västra byggnaden är ett stenhus i två våning­ar med fasader i rött tegel. En trappa upp låg 
danslokalen Pan­salen och i källarvåningen fanns 1966–96 ungdomsgården CeGe. Pansalens stora fönster mot Storgatan är nog vårt vackraste burspråksfönster och samtidigt med alla sina vinklar väldigt tidstypiskt. Östra delen byggdes för stadsbiblioteket, som låg här till 1995. Fasaden mot E4:an har ljusgul slätputs med dekorationer i relief. I Folkparken på Norr­böle byggdes 1991 ett nytt Folkets Hus.

===Innergården på Nyg 58===
''Innergården på Nyg 58:'' Här ser vi också många exempel på lekfullt tegelarbete.

===Gamla Apoteket===
''Nygatan 50:'' Huset uppfördes 1954 av disponent Erik Öman. Ritningarna gjordes av E. Hirsch och G. Lundin, Stockholm. Erik Öman var sonson till grosshandlare
M.F. Öman. Huset är byggt i fyra till fem våningar. Hörnpartiet är utformat som en tornliknande, utkragande del. Fasaden har rött tegel, grå marmor och hörnpartiet har mosaik i blått och grått. Apoteket Nordstjärnan låg i hörnlokalen åren 1956–1983.

===Handelsbanken===
''Nygatan 49:'' Huset uppfördes 1939 av Svenska Handelsbanken. Arkitekt var Kjell Westin, Stockholm. Fasaderna i rött tegel med detaljer i vit marmor är typiskt för sin tid, liksom den markerade takfrisen. Gårdsfasaden hade vit puts. Detta är ett av de första husen med tegelfasad – ett kännetecken för stadens nyare arkitektur. Balkongräckena ersattes 2011, och det tog ett tag innan balkongtillverkaren begrep att de inte var kvadratiska, i tidens anda är de såkalrt något koniska. (Den första byggnaden på tomten var P.O. Ellversons tryckeri. Där trycktes Skellefteå Nya Tidning som utgavs 1860–1919.)

===Avenyhuset===
''Torget 4:'' Affärs- och bostadshus med biografsalong, uppfört av biodrottningen Josefina Pahlberg 1960. Arkitekt är Alf Lundquist, som använt modernistiska, blanka nästan transparenta former i byggnaden. Detta kan sägas rent arkitektoniskt vara den första 60-talsbyggnaden i Skelelfteå, nu var 50-talet slut och en ny tid nalkades.
I huset låg biografen Aveny som invigdes 1961. Genom huset byggdes en inomhusgata, dekorerad med en stor mosaik av konstnären Hannes Wagnstedt med titeln ”Guldstaden”. Delar av mosaiken kan numera ses på Skellefteå flygplats och Forum Museum Rönnskär.

===Riks-City===
''Nygatan 46:'' Höghuset byggdes 1957 av Byggfackens Centralaktiebolag. Arkitekt var Åke Östin. Han ritade också det intilliggande Domus-huset, som ersatte det gamla efter bara 10 år. Så stark var tillväxten här. År 1960 invigdes varuhuset Tempo i den här byggnaden, och Åhléns är kvar än idag. Huset är på många sätt det sista 50-talshuset. Stilen oc hmaterialen är desamma, men skalan har ju liksom blivit en annan. Och mycket riktigt var vi också på DN:s förstasida med detta hus 1957. Att huset skymde solen från torget var nog inget problem, detta var ju så mycket pampigare än solen.

(Huset som stod här tidigare byggdes 1903 av slaktare E.A. Selin. I hörnet mot Trädgårdsgatan låg från 1912 F.A. Hedmans
charkuteriaffär. Husets östra del inrymde Sandbergs konditiori, som hade en trottoarservering
mot torget. Josefina Pahlberg startade 1911 stadens första biograf i kvarteret.)

===Fika, Älvsbrinken (Verandan vid dåligt väder)===

''...och därmed är denna vandring slut och Skellefteå vill gärna bjuda er på ett glas vatten här framme på torget och berätta om eftermiddagens ”After walk&quot;.''

== Korta fakta, objekt ==
* Hjorten 1955 arkitekt Tengboms
* Fd Gallerian/Skandinaviska banken 1941, arkitekt Ödéen/Wejke
* Posten, arkitekt Lallerstedt 1952
* Tekniska, arkitekt Bergenudd 1954
* Odentorget, Södra huset arkitekt Jarl Bjurström sent 1940-tal
* Gamla Apoteket, arkitekt Hirsch och Lundin 1954.
* Pansalen/Efyran, arkitekt John Windell 1957
* Handelsbanken 1939, arkitekt Kjell Westin
* Avenyhuset 1960 arkitekt Alf Lundquist
* Riks-City 1957 arkitekt Åke Östin</text>
      <sha1>c05cxr148kuh3de3qacrs6f3wf6yawq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Historiska Skellefteå (vandring, 3 km)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8174</id>
    <revision>
      <id>53028</id>
      <parentid>52299</parentid>
      <timestamp>2022-09-20T11:17:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.180.154.206</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Handelsgårdarna och snallarna */</comment>
      <origin>53028</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20502" sha1="o0btqzfsh6rwr3aq3s3hug98hwalmeg" xml:space="preserve">[[Kategori:Stadsvandringar i Skellefteå]]

''Hej, jag heter XXX och arbetar på YYY, men idag har jag fått äran att vara er guide. Vi ska gå cirka 2 km och kommer att stanna och fika i slutet av turen. Jag kommer därefter lämna er i centrum så ni hinner ta en titt på stan innan middagen.''
[[Fil:Lejonstromsbron Skelleftea.jpg|thumb|Lejonströmsbron]]
== Förord ==
Skellefteå är en ung stad, men en medeltida mötesplats. Följ med på resan från vadstället vid sockenkyrkan till industriellt träbyggande på Älvsbacka. Hör om Sankt Staffans domedagsprofetia, slaget mot ryssen vid Lejonströmsbron, Ostvikskriget i Bonnstan och hur ”detta lilla magnifika samhälle av 428 själar” var tvungna att låna pengar av änkefru Clausén för att bygga sitt första stadshus. Se hur rutnätsstaden och Hallmans trädgårdsstad möter det nya årtusendets byggande.

== Rutt ==
[http://maps.google.se/maps/ms?msid=209466510945539288230.00049a96630256398e03e&amp;msa=0&amp;ll=64.74793,20.955412&amp;spn=0.008348,0.03298 Rutt (karta, röd rutt)]

Lejonströmsbron - Prästbordet - Bonnstan - Nordanå - Storgatan - Statt - Centrala stan&lt;br /&gt;

== Talarmanus ==
=== Skellefteå socken sedan 1320 och Gammelstan===
''Valfri plats:'' Skellefteå socken bildades omkring 1320 genom utbrytning ur Bygdeå socken, och var då landets nordligaste utpost. Kring kyrkplatsen i Skellefteå – på Prästbordet – hade det långt före stadens bildande uppstått en centrumbebyggelse. Här fanns flera hantverkare och andra borgare, och till storlek och funktion kan man säga att det motsvarade en dåtida stad. Den gamla marknadsplatsen drog till sig handel i olika former. Här fanns skeppsvarv, sågar, postkontor, apotek, hattmakare, kakelugnsmakare, provinsialläkare - och en terpentinfabrik. En del av de boende i Gammelstan var inte speciellt nöjda med den nya stadens anläggande, och tyckte 1845 att den nya stadskärnan låg hopplöst ocentralt.

===Lejonströmsbron===
''Lejonströmsbron:'' Vid färjestället på Norrstigen (dåtidens E4) vid kyrkan byggdes
1737 en över 200 m lång träbro. Allmänheten kallades till ett tingslag vid Skellefteå tingslags häradsrätt för diskutera en bro. Alla närvarande, utom gästgivaren på Sunnanå, var för ett brobygge.
Den avskedade soldaten Carl Spennare anlitades som byggmästare för 300 daler kopparmynt i arvode och kosthåll. Han förklarade också att han inte skulle ha någon betalning alls, om bron &quot;icke kom att stå i trenne år&quot;. Den står än och är Sveriges äldsta träbro.

Bron kallades ursprungligen Stora bron. Sitt nuvarande namn fick
den av Lejonströms sågverk som låg på älvens
norra strand. Bron är idag något kortad, men med
spannlängden 173 m är den en av landets längsta
träbroar. Det tog Umeborna 300 år att bygga en längre bro. 

Här stod ett av de sista (eller senaste) striderna på svensk jord. Ryska och svenska trupper drabbade samman den 15 maj 1809. Ryssarna ville ta över
spannmålslagren vid kyrkan och kom med sex tusen man mot svenskarnas 600. 
Svenskarna försökte förstöra bron för att stoppa ryssarnas framfart, men anfölls och fick retirera. Bron klarade sig. En minnessten restes på platsen 2009.
Bron är ett lagskyddat byggnadsminne.

===Tjuvholmen===
''Lejonströmsbron:'' Skellefteås äldsta avrättningsplats låg på Tjuvholmen, nära Sunnanåstranden. Ön försvann dock nästan helt på grund av erosionen redan på 1700-talet. Men några stenar sticker ännu upp. Och det är viktigt.  Hälsinglands apostel, Sankt Staffan, sägs nämligen redan på 1100-talet ha levererat en domedagsprofetia som går ut på att när Tjuvholmen är helt sjunken är de yttersta dagarna här. Jag bedömer att vi har kanske 4-5 år på oss. Att delar av det som sticker upp är rester från bygget av Kvistforsens kraftverk omkring 1960 ändrar inte på detta faktum.

===Kronboden och fattigboden===
''Kyrkvägen:'' Intill Landskyrkan ligger två bodar: en kronbod och
en fattigbod. I kronboden, uppförd 1674, förvarades
produkter som spannmål, kött och fisk som
tagits in som skatt och som skulle användas för att
avlöna statliga tjänstemän. Fattigboden var till för
att förvara spannmål och livsmedel till socknens
fattiga.

===Landskyrkan===
''Kyrkvägen 3:'' Den första kyrkan i Skellefteå uppfördes här i början av 1300-talet. En ny träkyrka byggdes 1386. Den blev dock för liten och ersattes av en stenkyrka, invigd 1507. Den nuvarande landsförsamlingens kyrka byggdes i nyklassicistisk stil 1796–99. Delar av den medeltida kyrkan återanvändes, bl.a. i sakristian. Arkitekt var länsbyggmästaren Jacob Rijf från Österbotten. Här finns flera unika träskulpturer från medeltiden, bl.a. ”Skelleftemadonnan” som är en Mariabild från 1100-talet, och altarskåpet från 1400-tal, skapat av Bernt Notke.

===Stiftsgården===
''Brännavägen 25:'' Ett kyrkoherdeboställe byggdes år 1800 för
Skellefteå landsförsamlings nye herde Nils Ström
– eller snarare hans hustru, som drev fram bygget.
Församlingen betalade byggnadsmaterial och
kyrkoherden övriga kostnader. Förebilden till den
stora huvudbyggnaden var pampiga Säbrå biskopsgård
utanför Härnösand. Det påkostade
bygget blev dock tungt för Ströms ekonomi och
vid hans död var dödsboet konkursmässigt. Här är det fritt att dra paralleller till dagens huslån och inredningshysteri.
Anläggningen blev stiftsgård i Luleå stift 1964 och
är idag konferenscentrum med hotell, vandrarhem
och restaurang.

===Kungsgropen===
''Mellan församlingsgården och Bonnstan:'' På äldre kartor kan en liten vik ses i älven strax
öster om kyrkan. Detta område har kallats ”Kungsgropen” i äldre handlingar och teorier finns om att Skellefteås medeltida hamn kan ha
legat här. Vid en arkeologisk undersökning 2005
utgrävdes en gammal timmerbyggnad och intressanta
dateringar från äldsta medeltid kunde göras. Det eventuella hamnläget återstår dock fortfarande att fastslå.

===Bonnstan/Ostvikskriget/Brunnsgården===
''Kyrkstadsvägen/Bonnstan:'' Kyrkstaden, idag oftast kallad Bonnstan, har anor från 1600­-talet. Bränder har varit vanliga och den  nuvarande kyrkstaden byggdes 1835 efter en förödande brand. Här finns 116 hus med 392 kammare, de allra flesta i privat ägo. 
Staten stadgade 1681 om kyrkotur. Det inne­bar att de som bodde inom en mil från kyrkan skulle komma till gudstjänst varje söndag; den som bodde två mil bort skulle komma  varannan osv. Kyrkstugorna var övernattningsrum för kyrkobesökarna. I kyrkstaden hölls marknader och inte minst lockade alla tillfällen till festlighe­ter vid marknadshelgerna. Här fanns både lönn­krogar och bordeller, vilket naturligtvis var störan­de för de kyrkliga myndigheterna, men även för den allmänna ordningen. Bonnstan, som Carl von Linné på sin lappländska resa 1732 beskriver som &quot;en oräknelig hoop af huus&quot;, är nu ett lagskyddat  byggnadsminne. Många av kyrk­kamrarna nyttjas fortfarande under sommaren.

Missväxtåret 1867 var svälten nära i Skelleftebygden. Ryktena sa att köpmännens
lager var välfyllda, men att de inte ville sälja av dem. Särskilt i Ostvik talades det om att storma staden och överta spannmålslagren. En kväll kom bönder från Ostvik och Östanbäck körande hit till kyrkstadstorget med tillhyggen, men danslystna ungdomar bordade vagnarna och körde iväg till ett dansställe – till alla inblandades glädje! Stadsfiskalen berättade sedan att han skrämt iväg upprorsmännen med sin blotta närvaro. Detta är sedan känt som Ostvikskriget.

Brunnsgården (Kyrkstadsvägen 16) är idag en privatbostad. Här fanns
en hälsokälla och 1825 bildades ett bolag, Skellefteå
Brunns- och Badhusinrättning. Man byggde
brunnshus,
paviljong och badhus. Att det låg direkt nedströms från terpentinfabrikens utlopp bekymrade inte någon. Vattnet var ju rent och klart. 1831 byggdes
ett bostadshus åt bolagsordföranden. Det fungerade
också som societetshus för besökarna. Det är
det enda återstående huset. Brunnsinrättningen
lades ner på 1870-talet.

===Körran/Nordanå===
''Nordanå:'' Området var tidigare övningsplats för Skellefteå
kompani, mest känt för att ha blivit utplånat två gånger i början på 1700-talet. Här ligger majorsbostället Nyborg från
1764 kvar på sin ursprungliga plats, liksom värdshuset
Nordanågården, som ursprungligen var
bostad för sågverksägaren Sidén. Till Skellefteås
storslagna 100-årsjubileum 1945 beslutades att ett stort
parkområde med fisk- och fågeldammar skulle
skapas här. Det blev Nordanå.
Idag är Nordanå ett kulturcentrum fyllt av aktiviteter.
Här finns Skellefteå museum med Museum
Anna Nordlander, folkrörelse- och företagsarkiv,
teatersalong och kommunens konsthall. Huvudbyggnaden
var från början läroverk, byggt 1916. Aula, flygel och gymnastikbyggnad invigdes 1940. Aulan och flygeln är ritade av Paul Hedqvist, mest känd för att ha ritat Skatteskrapan i Stockholm.

===Abborren===
''Strandgatan 12:'' På 1800-talet var detta Tjärhovet, den plats som var upplag och handelsplats för tjära. Tjärexporten var viktig för Sverige under segelfartygens tid och för bönderna var det en möjlighet att få in kontanter. Idag är platsen mest känd (eller ökänd) som platsen för vårt gamla vattenverk och det cryptosporidium den beskylldes för att sprida 2011. Man kan väl säga att vi hade tur som klarade oss så länge, en ytvattentäkt som den här är ju mycket känsligare än en grundvattentäkt. Ny vattentäkt är planerad, och då går Aborren i graven (och ger kanske plats för en ny bro).

===Karlgårdsbron (Centrumbron)===
[[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Planering_för_puls_i_stadens_hjärta_(vandring,_2_km)#Karlg.C3.A5rdsbron_.28Centrumbron.29|Se Planering för puls i stadens hjärta]]

===Storgatan, kv Björnen===
''Storgatan 17-21:'' P.O. Hallmans stadsplan från 1905 var tänkt att utvidga staden åt
norr och väster. I kvarteret Björnen kom en del av
hans tankar om trädgårdsstaden att förverkligas.
Här ligger flera villor i 20-tals-klassicistisk stil
– Storgatan 13, 17 och 21. Efter första världskriget
blickade man tillbaka till de antika stilidealen
men med lättare och friare former. Dessa tre hus
har ritats av skelleftearkitekten Birger Dahlberg i
början av hans karriär.

===Burk-Curt===
''Storgatan 22:'' 1948 föddes här Curt Degerman. Han växer upp med hårda krav, och en dag orkar han inte längre. Han hoppar av skolan och börjar gå på stan och panta burkar. Folk kallar honom burk-Curt. Ett tjurigt original i smutsiga kläder. När han dör hösten 2008 är han sextio år gammal. När dödsboet upptecknas visar det sig att burksamlaren Curt Degerman i själva verket var mångmiljonär. Dödsboet innehåller bland annat 124 guldtackor på 100 gram, fonder i Luxemburg, och de här två fastigheterna mitt i Skellefteå. Summa; drygt 18 miljoner. En kombination av arv, nästan obefintliga utgifter och smarta placeringar. Varje dag kvart över 12 satt han på biblioteket och lusläste kurserna i Dagens Industri. 

Under en period spekulerade Curt i att panten på burkar skulle höjas. Han sparade burkarna hemma, tills hela huset var sprängfyllt. Då kom beskedet att de blivit för gamla. Det sägs nästan ha knäckt Curt. För några år sedan frågade kusinen Torgny, som kom att ärva nästan allt, Curt hur han ville ha det när han dog. Svaret blev: &quot;Bara en enkel och billig begravning. Och absolut ingen dödsannons. Det tjänar bara tidningen på!&quot;

Tomten var inte svårsåld, snarare svårköpt med tanke på priset, men till slut köpte kommunala bostadsbolaget Skebo fastigheten och bygger nu 50 hyreslägenheter här.

===Ekorren===
[[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Planering_för_puls_i_stadens_hjärta_(vandring,_2_km)#Ekorren_.28samlas_inne_p.C3.A5_plan_3.29|Se Planering för puls i stadens hjärta]]

===Markstedtska===
''Storgatan 26:'' Huset byggdes 1881 som bostad för rådmannen
och handlanden David Markstedt och hans familj.
Arkitekt var John Laurentz, Stockholm. Övre
våningens mellanparti byggdes på till full höjd
1926. Markstedtska huset är ett fint exempel på
högreståndshus som efterliknar samtida stenarkitektur
i storstäderna. Här uppe hade vi bara trä att välja på. Familjen Markstedt var en av de ledande handels- och industrifamiljerna i
Skellefteå i slutet av 1800-talet. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne.

===Handelsgårdarna och snallarna===
''Storgatan 35-39: ''Samtliga tre hus, Lindbergska handelshuset, Utterströms och Ömans, är från 1848 och alltså bland de första husen i den nya staden Skellefteå (1845).
Husen är typiska för de första generationerna borgarhus i staden. På gårdarna fanns magasin där snallarna lastade sina varor för transport mot inlandet. Snallare kallades de bönder som bedrev varutransport mellan kust och inland i Skellefteälvens dalgång. Trafiken inleddes när handelsrättigheterna
förändrades på 1800-talets mitt. Till inlandet forslades allehanda varor,
som mjöl, socker, kaffe etc. Till kusten
togs ofta tjära och ved som returfrakt.

Lindbergska handelshuset (Storgatan 35) är byggt av timmer och har locklistpanel, vilket
ansågs mer ”lantligt” än den stenimiterande kälspontpanelen. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne.

Utterströms (Storgatan 37) är ett typiskt borgarhus i Norrland från 1800-talets
början. Dess brädfodring i kälspont efterliknar fasaden på putsade stenhus, med profilerade
taklister och breda hörnpilastrar. I huset bedrevs krogrörelse på 1850-talet, innan stadshuset stod färdigt och restaurangen där öppnade. För att
stävja slagsmål utanför krogen satte krögare Lundeberg upp en gatlykta – det var stadens
första. Huset är känt som ”Utterströms”, efter järnhandeln AB John Utterström
som låg här från 1915. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne.

I Sara Lidmans jernbaneepos är det på här (på Ömans/Sidenmarks, Storgatan 39) som D. Mårtensson tittar på en karaffin till sin blivande hustru Anna-Stava, men den har inte rätt motiv, så han går tillbaka till Lidstedts/Markstedts affär.

(Även Konsul Franzéns hus - Storgatan 32 - uppfördes 1848, av konsul Seth Mikael Franzén. Byggnaden förlängdes och byggdes på 1876 och
förlängdes mot väster 1914. Lägg märke till övervåningens rikt dekorerade fasad med konsolfris under takfoten och fönsterkornischer.)

===Stadens grundande===
Långt innan guld-­ och hockeyfeberns tid fanns marknadsplatsen och sockencentrumet vid Landskyrkan som 1845 fick stadsprivilegier och stadsplan på Norrböle bys ägor. Även om många av de boende i det gamla Skellefteå, nutidens gammelstan, knotade över att behöva flytta så avsides och ut till av avdikad sur hjortronmyr, gick uppbyggnaden av staden snabbt och handelshusen blomstrade under 1800-­talets slut, när sågverken låg tätt vid älvsmynningarna. Många pratar nostalgiskt om de fina trätrottoarerna vi hade då. Färre pratar om att det berodde på att vi inte hade råd att stenlägga gatorna, som var en enda sörja.

===Statt===
''Storgatan 41:'' Skellefteås första stadshus uppfört 1861 var ett
gigantiskt timmerhus – Europas största, har det
sagts – med 19 fönsteraxlar och måtten 15 x 48 meter. Stadshuset
invigdes 1863 och hade två fulla våningar och
inrymde magistrat, rådhusrätt, allmänna rådstugan
och stadskommunens förvaltning samt stadshotell
och restaurang. Det var nödår och bygget hade inte kunnat
genomföras utan ett lån från änkefru Fredrique
Clausén. Först sju år efter invigningen fick man råd
att klä in huset i en klassicerande gråvitmålad
träpanel. Huset stod faktiskt kvar till 1955 medan de nya husen
byggdes vid sidan om.

Planer på ett nytt stadshus fanns redan på
1930-talet, men diskussionen om trähusets flyttning
eller rivning blev långdragen. Man anlitade landets mest kända arkitekter, Ivar och sonen Anders Tengbom i Stockholm som i 20 år ritade på det nya stadshuset, som Dagens Nyheter 1957 på förstasidan imponerat beskrev som ett hypermodernt 7-miljonerskomplex. 
Ivar Tengbom är mest känd för Konserthuset vid Hötorget, men hade nu gått mot en mer modernistisk stil. 
Byggnaden från 1954 är ett mycket medvetet utformat exempel
på efterkrigsfunktionalism, med ett enkelt och
rent formspråk där detaljer och materialval är
viktiga. Med det första stadshuset ännu i bruk på
samma tomt, blev lösningen en plan i form av ett
H med tre byggnadskroppar: två högre byggnader
innehållande stadsförvaltning respektive
stadshotell,
sammankopplade med den lägre
stadshusrestaurangen. Byggnadskropparna fick
också olika karaktär i uttrycket vad gäller material
och kulör. De båda nord–sydliga har ett mera
massivt uttryck, byggda i specialbeställt rött tegel
med urkratsade stötfogar samt tunn och ljus
utstickande takfot; mellandelen är lättare i ljus
marmor och mycket glas. Med sin utformning och
sin strama tegelarkitektur, kvaliteten i detaljerna
och de konstnärliga utsmyckningarna är huset fortfarande en symbol för sin tids framtidstro.
Bronsskulpturen “Rådjur” av Alfred Knöppel, från 1956, står vid entrén till stadshusdelen. 

''(För de som besöker insidan: Den lätt krökta trappan i stadshusdelen åtföljs av en tre våningar hög glasmosiak av konstnären Evert Lundqvist. (Entrédörren till sessionssalen är ett intarsiaarbete av Pär Andersson. Konkretismen var en samtida konstform där man hellre lekte med mönster och färger än avbildade. Detta är &quot;Solen i Skellefteå stads vapen&quot;. Invändigt är sessionssalen klädd med oregon pine och läder. Det myckna lädret sägs ha sin förklaring i att drätselkammarens ordförande Simon Kågström var skinnfabrikant.)''

Restaurangdelen byggdes på 2011, arkitekt var Gunnar Grönlund på Monarken och byggsystemet - helt i trä - levererades av Martinsons. Att bygga i något annat material hade blivit för tungt. Fasaden är klädd i obehandlad lärk. Första stadshusets volym kan fortfarande avläsas mellan hotellet och stadshusflygeln.

===Parkbron===
''Stationsgatan 1:'' Bron invigdes 1913 och skulle ersätta Lejonströmsbron
som genomfartsled. Bron är byggd i fackverk,
med s.k. gerberbalkar. Spännvidden är 238 m. Den
nya järnvägsstationen kom att utgöra fond för
vägfarande från söder. Innan Viktoriabron byggdes
gick Riksväg 13 genom staden via Parkbron.

===Fika, Älvsbrinken (Verandan vid dåligt väder)===

===Älvsbrinken och stadsparken===
[[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Planering_för_puls_i_stadens_hjärta_(vandring,_2_km)#Stadsparken_och_.C3.84lvsbrinken|Se Planering för puls i stadens hjärta]]

===Möjligheternas torg===
[[Stadsvandringar i Skellefteå/Planering för puls i stadens hjärta (vandring, 2 km)|Se Planering för puls]]


''...och därmed är denna vandring slut och Skellefteå vill gärna bjuda er på ett glas vatten här framme på torget och berätta om eftermiddagens ”After walk&quot;.''

== Korta fakta, objekt (&quot;fusklapp&quot;)==
* Lejonströmsbron, 1737. Byggmästare Carl Spennare. Raserad 1772 (vårflod) och 1960 (dammbyget Kvsitforsen), stenpelare 1868.
* Landskyrkan, 1364 (stomme, äldre innan), 1507 (sakristia), ombyggd 1796-99, arkitekt Jacob Rijf.
* Stiftsgården 1800
* Brunnsgården 1831
* Bonnstan. 1600-tal. Dagens byggd 1835, nästan riven på 1930-talet.
* Nordanå, fd Läroverket: Ritat av Hagström &amp; Ekman 1915, flygel o. teater av Paul Hedqvist 1937. Nyborg: 1764 efter typritningar av J E Carlberg och Carl Hårleman. 
* Abborren
* Ekorren, 2006. Arkitekt Magnus Silfverhielm. Bostadshus 5 100 kvm BTA och parkeringshus 6 600 kvm BTA. 
* Karlgårdsbron (Centrumbron)
* Kv Björnen, Birger Dahlbergs villor, 1920-talklasicism.
* Burk-Curt, nya 2012. arkitekt Lennart Nilsson, Temagruppen.
* Bostadshus och parkeringshus i trä (kv Ekorren), 2009. Arkitekt Magnus Silfverhielm, AIX arkitekter.
* Sparbankshuset (fd Ramus). Ritat som Skellefteå sparbank 19xx av Viktor Åström.
* Konsul Franzéns, 1848.
* Lindbergska handelshuset, 1848.
* Utterströms, 1848.
* Ömans, 1848.
* Skandinaviska banken (fd Gallerian), 1941. Arkitekter Kjell Ödeen o. Gunnar Wejke
* Statt: Första 1861. Byggmästare Nikanor Sandström/Wilhelm Essen. Andra 1955. Tengboms.
* Älvsbrinken, Ulf Nordfjell, Rambøll.
* Parkbron, 1915.
* Möjligheternas torg. I sin nuvarande form ritat 1988 av Jan Räntfors.</text>
      <sha1>o0btqzfsh6rwr3aq3s3hug98hwalmeg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (vandring, 3 km)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8175</id>
    <revision>
      <id>40712</id>
      <parentid>40711</parentid>
      <timestamp>2014-01-29T13:08:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>95.155.235.16</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Amerikahusen */</comment>
      <origin>40712</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16008" sha1="41p865odcoztftbzma2efykescnimt3" xml:space="preserve">[[Kategori:Stadsvandringar i Skellefteå]]

''Hej, jag heter XXX och arbetar på YYY, men idag har jag fått äran att vara er guide. Vi ska gå 3 km och kommer att stanna och fika ungefär halvvägs. Jag kommer därefter lämna er i centrum så ni hinner ta en titt på stan innan middagen.''
[[Fil:Skelleftea-ekorren-jmf.JPG|thumb|kv Ekorren, 2009]]
== Förord ==
Det är många som kallar sig trästäder idag. De flesta har det gemensamt att det är vi som har byggt dem. I Skellefteå samsas världsledande träforskning och landets främsta träindustri med en kommun som vågar gå före som aktiv beställare. Vi byggde vårt första femvåningshus helt i trä förra årtusendet. Vår guide tar dig med till några av våra större trähusprojekt och ger lite bakgrund, blandat med tankar om framtiden.
Skellefteå är idag långt framme inom utvecklingen av verksamheter och produkter som bidrar till minskad påverkan på klimatet. Men det har inte alltid varit självklart för oss. Vår guide visar och berättar om några utförda, pågående och kommande projekt och pekar också på vad vi lärt oss på resan mot hållbart byggande. Vi får också höra om de nya riktlinjerna för hållbart byggande och vad de innebär; hur vackert och klimatsmart går hand i hand med ekonomin.

== Rutt ==
[http://maps.google.se/maps/ms?msid=209466510945539288230.00049a96630256398e03e&amp;msa=0&amp;ll=64.74793,20.955412&amp;spn=0.008348,0.03298 Rutt (karta)]

Älvsbacka Strand/Park - Älvsbackabron - Amerikavägen - Nilro (Anderstorp) - Campus - Nipan? - Parkbron - Statt - Borgargårdarna - Ekorren - Centrum.

== Talarmanus ==

===Älvsbacka Strand och Älvsbacka Park===
''Aldergatan/Lindgatan:'' Regeringen beslutade 2004 om en nationell träbyggnadsstrategi som startade 2004. Skellefteå kommun var en aktiv deltagare i detta. Man valde Älvsbacka nära älven för projektet, inte helt utan debatt med grannar och politiker som var rädda för skuggor och hur det skulle smälta in. Historiens dom blir hård, spådde en del politiker. Inte än, åtminstone. Martinsons Byggsystem, Lindbäcks Bygg AB och White Arkitekter AB gick samman som Bygg i Trä AB för att utveckla ett nytt system för flervåningshus i trä med starkt industrialisering.  Systemet innehöll allt från konstruktionsstöd och projektledning till tillverkning och montage. Byggprocessen är särskilt lämpad för nordiska förhållanden, med en nyutvecklad väderskyddsteknik som tillåter bygget att fortgå närmast oavsett väderlek. Uppemot 80 procent av huset byggdes klart inomhus innan det kom på plats. Till exempel var kakel och klinker redan monterat i kök och badrum.

Älvsbacka Strand omfattar tre hus, byggda mellan 2008-2010, där varje hus rymmer 18 lägenheter fördelade på 6 våningar plus indragen övre takvåning. Samtliga lägenheter med utsikt och breda balkonger. För det första huset handlade det om att ta reda på om det överhuvudtaget var möjligt att bygga trähus på det här moderna, industriella sättet. Och det var det ju, byggtiden halverades jämfört med traditionellt byggande. I hus 2 försökte man dessutom få lite koll på energiförbrukningen - med viss framgång. Det tredje huset bedömdes, genom projektet Trästad 2012, enligt det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Miljöklassningen har 15 olika indikatorer som ska uppfyllas inom områdena energi, inomhusmiljö och material. Huset nådde högsta nivån, guld. Det är den första byggnaden i norra Sverige som har en godkänd certifiering. Bara det att stommen i de sju våningarna är av massivträ, innebär ju låg miljöbelastning till en rimlig kostnad. Enbart stomtillverkningen sparar 270 ton koldioxid jämfört med konventionella stommar av betong.

Husens exteriör är självklart utförd i trä, en limträpanel som kombinerar träets naturliga uttryck med en stram elegans. Arkitekt har varit Lennart Sjögren på White arkitekter Umeå.

Längre upp på Aldergatan ser vi hur området kompletteras med det som kallas Älvsbacka Park, där Lindbäcks Bygg och NV Fastigheter bygger kooperativa hyresrätter, också helt i trä.
Upplåtelseformen kan ses som en blandning mellan en hyresrätt och en bostadsrätt. Samtliga framtida lägenhetsinnehavare blir medlemmar i den kooperativa föreningen som bildas och kommer genom sitt medlemskap att kunna påverka sin boendesituation och framtida boendekostnader.

===Älvsbackabron===
''Rönngatan 3:'' Snedstagsbro i trä, som vid invigningen 25 augusti 2011 var Sveriges längsta träbro i ett spann. Bron fick sitt namn efter en omröstning bland skellefteborna. Bron är ett resultat av ett samarbete med Europeiska regionala utvecklingsfonden och Luleå tekniska universitet. Avancerad mätutrustning följer upp brons hälsa. Den är drygt 130 m lång, 4 m bred, och 24,6 m hög (pylonerna). Konstruerad och tillverkad av Martinsons i Kroksjön. Byggherre: Skellefteå kommun.
Älvsbackabroprojektet vunnit utmärkelsen årets kommunaltekniska projekt 2012, som delas ut av Svenska Kommunal-Tekniska föreningen med motiveringen att bron &quot;lika vacker som funktionell&quot; och att &quot;med Skellefteå kommuns engagemang i Nationella träbyggnadsstrategin och Trästad 2012 har träbyggandet tagit ytterligare ett steg framåt&quot;. Kostnaden för bron var ca 32 miljoner. Av dom var 2 milj EU-bidrag till byggandet och 3 miljoner var EU-bidrag till Luleå tekniska universitet för forskningen på bron.

===Amerikahusen===
''Amerikavägen 4, 8, 12:'' De här tre parhusen ritades av arkitekterna var John Johansson, Karin Nyberg och Lennart Sjögren 1991-1993. Byggherre var Skelleftebygdens trähus AB och tillsammans genomförde man ett utvecklingsprojekt. Syftet var att rita och bygga parhus med hög kvalitet rakt igenom - både arkitektoniskt och hantverksmässigt. Och med bra totalekonomi. De tre parhusen baserar sig på lokal timmerbyggnadstradition. Alla hus har samma stomme men olika planlösning utifrån orientering och utsikt. Finsnickerier som fönster, dörrar och trappor specialritades och tillverkades lokalt.
Husen är avsedda att skildra trähusets utveckling från det enkla panelklädda trähuset till det komplexa träregelhuset, där det tredje har klara drag från amerikansk östkust.

De här husen är de enda skelleftehus, frånsett Skellefteå krafts nya kontorsbyggnad från 2009, som någonsin recenserats i tidskriften Arkitektur. Även om man där kanske lade fokus på arvet från shakertraditionen i USA och att det passade här uppe &quot;där en asketisk religiositet fortfarande har ett fäste och där man fortfarande äter sin morgongröt med träslev.&quot;

===(Allmän paus mellan Amerikavägen och Nilsro)===
Här finns ingenting särskilt i träbyggnadsväg att se, så det blir ett lämpligt stopp. Det är inte sant, just härintill bygger ju fastighetskontoret på en tvåavdelningsförskola med två nya avdelningar. I trä och med sikte på att bli ett lågenergihus. Men det är vardagsmat. Det har det dock inte alltid varit, när kommunen 1997inledde bygget av femvåningskontorshuset Lotsen var det många som höjde på ögonbrynen. Det vara bara två år efter att lagen hade ändrats till att tillåta fler än två våninagr i trä (efter 1880-talets alla stadsbränder). Men redan innan dess hade kommunen 1994 beställt bland landets första nya bilvägbroar i trä uppe vid Sjungande dalen.
Det är som sagt många som kallar sig trästäder idag. De flesta har det gemensamt att det är vi som har byggt dem. När vi sedan gick med i Nationella träbyggnadsstrategin och senare Trästad var vi rdan på banan.

===Nilsro===
''Campus:'' Trähusbyggandet kan ta sig olika former. Här byggs just nu 10 radhus i trä med träfasad, ritade av Collage arkitekter i Skellefteå.
Det blir två huskroppar om fem bostäder vardera, samt en garage- och förrådslänga med gästbostad. Bostäderna kommer vara ungefär 120 m2 och i två plan, med uteplats och balkong i västerläge samt entréer från öster. Varje bostad får ett mindre förråd mot fastighetsgränsen i väster, och en garageplats i längan mot öster. Vindsvåningen på garaget ska inrymma förråd för bostäderna. Ett gästrum ska inrymmas i södra delen av garaget. De nya byggnaderna ska tillföra ett modernt formspråk i enlighet med sin tids gestaltning. Husen ska ha flacka pulpettak. Varje bostad kommer ha egen uteplats i markplan, samt balkong mot väster.
Avsikten är att detta ska bli lågenergihus med allt vad det innebär av tjockare väggar, tätare hus och bättre ventilation. Just nu tittar man på närvarostyrd ventilation, eventuell bergvärmepump istället för fjärrvärme, och solfångare för varmvatten sommartid. Det är HB Nilsro som är byggherre, och tanken är att bilda bostadsrättsföreningen Nilsro när det är klart. Namnet användes tidigare om den här tomten.

===Campus===
''Campus:'' Här på Campus Skellefteå finns förstås en rad intressanta trähus, men också världsledande träforskning. Tillsammans kommunen som intresserad beställare och med industrin - som exempelvis Martinsons i Bygdsiljum, Lindbäcks i Piteå, Skellefteå Snickericentral, Kallholmen - har man bildat en viktig träenighet för att vara landets största trästad. Visst finns det andra som också försöker marknadsföra sig så, men de har som sagt det gemensamt att även deras hus är byggda av Skelleftebor. Träforskningen bedrivs huvdusakligen av SP Trätek, Luleå tekniska universitet och TCN, Träcentrum Norr. Förutom träteknik ligger man också långt framme inom datorspelsutveckling. Och av de 3000 studenterna gör man också sjuksköterskor och socionomer. Med mera.

''Forumhuset'' (Laboratoriegränd 13) stod färdigt 2003, och ritades av Temagruppens Lennart Nilsson för Fastighets AB Polaris, kommunens fastighetsbolag. Det är en samlingslokal i trä med campusbibliotek, och Större och mindre hörsal. De olika fasadmaterialen gör det de är bäst på; träbalkarna är träfärgade, takfoten ljus medan huset i övrigt är svart med
röda detaljer. Huset kännetecknas av att vara två tydliga rum, biblioteket och Forumsalen, med en L-formad foajé som ett viktigt mellanrum för mingel och möten. Där biblioteket är ljust och träfärgat och uppglasat mot mellanrummet, kontrasterar forumsalen med en mörk, sluten yttre form. I forumsalen sammanträder kommunfullmäktige.

''Det nya kontorshus'' (Laboratoriegränd 15) som det kommunala fastighetsbolaget Polaris presenterade förra veckan är ett sex våningar högt kontorshus av trä som ska uppföras vid älven mellan Forumsalen och Campushallen. I huset kommer ett ännu så länge anonymt företag hyra en tredjedel av den totala ytan på 4 000 kvadratmeter. Huset ska klassas enligt Miljöbyggnad. Det är Consultec arkitekter från Skellefteå som ritar på huset.

(''Koncepthuset''
Huset är en flyttbar utställningsbyggnad med syfte att visa hur värmebehandlat trä kan se ut och användas. Alla synliga ytor, interiört och exteriört inklusive ytterdörr är utförda i värmebehandlat virke. Olika träslag (furu, gran, ek, björk, bok) samt olika värmebehandlingstemperaturer har givit en rad olika färgtoner och ytstrukturer vilket utnyttjats i utformningsarbetet. Stommen består av massiva förtillverkade limträelement. Byggnaden är till största delen tillverkad på fabrik för att senare monteras på plats. Ytterpanelen av laserad gran är demonterbar med ett nytt fasadsystem med demonterbara stålprofiler. Den ökade formstabiliteten i det värmebehandlade virket har möjliggjort en god detaljskärpa. En serie med möbler i värmebehandlat trä har också framtagits. Koncepthuset började som projektidé på arkitektkontoret Nilsson&amp;Sahlin har sedan i tätt samarbete med Luleå tekniska universitet kunnat realiseras. Börjar vara demonterat väl många gånger nu.)

''Kårhuset STOCK'' (Bockholmsvägen 12) är konstruerat med en unik japansk byggteknik, Big frame, som ett led i ett svensk-japanskt utvecklingsprojekt, och är det första i sitt slag som byggts utanför Japan. Sammanfogningen mellan balk och pelare ger möjligheter att bygga hus med stora öppningar utan stabiliserande väggar. Konstruktionen är mycket stabil och lasttålig; anpassad för att kunna klara av en jordbävning. Inte för att vi har så många här men ändå... Huset består av två våningsplan med kök, konferenslokaler, festlokal men även musikstudio och relax. Kopplingen till Japan märks inte bara i byggtekniken utan även i arkitekturen; förutom användandet av traditionella träspaljéer och skjutdörrar är ett av grupprummen utformat som ett japanskt terum. Kårhuset ritades av lokala Nilsson&amp;Sahlin genom Kristina Sahlin och invigdes 2009. Byggherre var det kommunala fastighetsbolaget Fastighets AB Polaris. (Här låg tidigare Viklundska villan från 1935 som var kontor och bostad för Sörböle Plantskola och Handelsträdgård, som etablerades på 1920-talet.)

''Campushallen'' (Forskargatan 4) är en fullstor matcharena för bollsporter och har också en mindre hall lämplig för dans, aerobics eller liknande. Hallen byggdes 2003 av Fastighets AB Polaris, som äger alla hus på Campus. Huset är genomgående i trä, med en stomme i limträ och fasad av träpanel. Arkitekter var J&amp;W Arkitekter &amp; Design genom Ingrid Bredberg och Consultec genom Rolf Marklund.

===Nipan/Sörböle strand===
''Bockholmsvägen 1:'' Som ett led i att både få mer blandade upplåtelseformer i Centrala stan och att skapa fler lägenheter studenter kan hyra, anordnade kommunen 2011 en markanvisningstävling där villkoret för att få bygga var att hyresrätter skulle byggas. Fem intresserade byggherrar (företag) lämnade in förslag. Det blev företaget Lindbäcks bygg från Piteå och HSB som får bygga de bygga de blivande flerfamiljshusen i anslutning till de redan befintliga bostadsrätterna. Jämfört med de första planerna blir det färre men större byggnader. Då försvinner ett av mellanrummen mellan husen och det går att rymma fler lägenheter. Här har vi haft problöem med detaljplanens våningshöjd och de tjockare mellanbjälklagen (golven) i ett trähus. Men vi hoppas att det är löst snart. Totalt blir det 51 lägenheter istället för 44 som ursprungligen planerades. Inflyttning är beräknad till senvåren eller sommaren 2013.

=== Parkbron ===
Se [[Stadsvandringar_i_Skellefte%C3%A5/Historiska_Skellefte%C3%A5_(vandring,_3_km)#Parkbron|Historiska]]

===Fika, Älvsbrinken (Verandan vid dåligt väder)===

=== Hjorten/Statt ===
Se [[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Från_bro_till_bro,_en_lång_historia_från_1320_till_2030_(vandring,_5_km)#Statt|Historiska]]. Inte interiört.

=== Borgargårdarna ===
Se [[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Från_bro_till_bro,_en_lång_historia_från_1320_till_2030_(vandring,_5_km)#Handelsgårdarna och snallarna|Historiska]]

=== Ekorren ===
[[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Planering_för_puls_i_stadens_hjärta_(vandring,_2_km)#Ekorren_.28samlas_inne_p.C3.A5_plan_3.29|Se Planering för puls i stadens hjärta]]


''...och därmed är denna vandring slut och Skellefteå vill gärna bjuda er på ett glas vatten här framme på torget och berätta om eftermiddagens ”After walk&quot;.''

== Korta fakta, objekt ==
* Länspumpen Ursviken – ej besök
* Älvsbacka trästad; Älvsbacka Strand, Älvsbackabron och bygget av Älvsbacka Park.
* Amerikavillorna
* Nilsro/Karlshem: radhsu 2012
* Campus: 3 000 studenter
* Campus - Stock:
* Campus - Forum:
* Campus - Koncepthuset:
* Campus - Campushallen:
* LTU/SP Trätek:
* Nipan:
* Handelsgårdarna
* Ekorren
* Industri - Martinsons - broar och byggsystem
* Industri - SSC
* Industri - Lindbäcks: Piteå.
* Riktlinjerna för hållbart byggande, en del av Hållbara Skellefteå - ej besök
* Biogasbussarna. xx st
* Bioenergikombinatet - ej besök
* Solbacken - ej besök
* &quot;Eriksberg Haga&quot;, ny stadsdel – ej besök
* Metallåtervinning rönnskär – ej besök</text>
      <sha1>41p865odcoztftbzma2efykescnimt3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Hållbara Skellefteå (biogasbusstur)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8176</id>
    <revision>
      <id>38604</id>
      <parentid>34454</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:35:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38604</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="pvxxpgr1yqivdaqgrsedykdzdy46jek" xml:space="preserve">[[Kategori:Stadsvandringar i Skellefteå]]</text>
      <sha1>pvxxpgr1yqivdaqgrsedykdzdy46jek</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Medborgardialog i Skellefteå (seminarium)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8177</id>
    <revision>
      <id>38605</id>
      <parentid>35552</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:35:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38605</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2034" sha1="tga8mhhseyatjmywk3fb8ts7kktliwm" xml:space="preserve">[[Kategori:Stadsvandringar i Skellefteå]]

''Hej, jag heter XXX och arbetar på YYY, men idag har jag fått äran att vara er guide. Jag ska berätta om lite olika projekt inom medborgardialog vi arbetat med och så får vi fika ungefär någongång mitt i. Ni kommer därefter att hinna ta en titt på stan innan middagen.''
== Förord ==
Att arbeta på en kommun är att arbeta i förtroendebranschen. Kom och hör hur vi arbetar med medborgardialog! Se hur vår kundtjänst arbetar, diskutera hur vi använde facebook för att kommunicera med medborgarna när vi var belägrade av cryptosporidium, och hur vi arbetar för att förankra våra riktlinjer för hållbart byggande. Med mera. Det här är turen för dig som känner att vandra kan man göra någon annan gång.
== Rutt ==
[http://maps.google.se/maps/ms?msid=209466510945539288230.00049a96630256398e03e&amp;msa=0&amp;ll=64.74793,20.955412&amp;spn=0.008348,0.03298 Rutt (karta)]

Ingen. Stadshuset (kundtjänsts sammanträdesrum) eller Stadshotellet.

== Talarmanus ==
===Ge idéerna plats===
Dialog om införandet av kundtjänsten från förvaltningsperspektiv
===Cryptosporidium - eldprovet===
=== Hur arbetar kommunen med sociala medier===
(blogg, kommentarsfält, facebook, twitter)
===Riktlinjer för hållbart byggande===

== Korta fakta, objekt ==
* Kundtjänst, etablerad 20xx, 2xxx samtal per dag, xx anställda, kostnad xxx....
* Sociala medier

ev:
* Fastighetskontorets byggmodell 
* Medborgardialog med tekniska kontoret: Flera små lekplatser ska rivas och en större byggas. Hur förklarar man och får en bra dialog runt det?  I samband med ombyggnad och nedläggning av lekplatser på först Mobacken och sedan en gemensam lekpark på Sunnanå. Här har det varit en träff med de som bor i området. En workshop där de utomhus fick arbeta och diskutera utifrån ett antal frågor som var ställda. Sedan en gemensam diskussion samt att någora personer anmälde sig som kontakt-personer för det fortsatta arbetet. [demonstratio på workshop?]
* ev 3D-vandring…</text>
      <sha1>tga8mhhseyatjmywk3fb8ts7kktliwm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pannacotta med bär</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8182</id>
    <revision>
      <id>56628</id>
      <parentid>56627</parentid>
      <timestamp>2024-10-24T13:54:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56628</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1144" sha1="aef2k2jn11y9hj3hsmzvtigsx86fnrw" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''

* 2,5 dl vispgrädde
* 1,5 dl naturell yoghurt
* 1,5 st gelatinblad
* skalet av 1 st lime
* skalet av 1 st apelsin
* sötningsmedel motsvarande 3 matskedar socker, läs på burken
* 1 dl blandade bär
 
==Tillagning==
 
# Blötlägg gelatinbladen i runt 10 minuter.
# Tvätta lime och appelsin riv skalet fint.
# Koka upp grädden, ta av från plattan.
# Krama ur vattnet från gelatinen och rör ned i grädden.
# Rör ned citrus skalen och yogurten.
# Lägga lite frysta bär i botten på varje glas/form.
# Hälll pannacottan över bären.
# Ställ in i kylen, runt 3 till 4 timmar
# Servera

==Servering==
 
Garnera eventuellt med lite citronmellis eller lite extra frukt, bär.
 
==Tips==

Pannacotta är en enkel efterrätt om man är ute i god tid så den hinner stelna. Detta recept är lite nyttigare än original recepten. med yoghurt blir det lite syrligare, så man kan välja lite sötare bär om man känner för det.


[[kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Italienska recept|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:GI|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>aef2k2jn11y9hj3hsmzvtigsx86fnrw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:GI</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8183</id>
    <revision>
      <id>33849</id>
      <parentid>33848</parentid>
      <timestamp>2012-03-17T13:00:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lavallen</username>
        <id>1482</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserar kategorin</comment>
      <origin>33849</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="120" sha1="gp2cjw5ziez5dei1k9qq7zxmcyfu76q" xml:space="preserve">Recept men lågt [[wikipedia:Glykemiskt index|Glykemiskt index]], d.v.s. med lågsamma kolhydrater.

[[Kategori:Recept]]</text>
      <sha1>gp2cjw5ziez5dei1k9qq7zxmcyfu76q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Termdef</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8185</id>
    <revision>
      <id>34721</id>
      <parentid>33890</parentid>
      <timestamp>2012-04-19T12:27:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>hoppsan</comment>
      <origin>34721</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1346" sha1="dt0p6j5e0yypde21zbcsqy3ccjso968" xml:space="preserve">''{{{{{{2|}}}|{{{1}}}}}}''&lt;!--
{{
#if: {{{3}}}|{{{3|''}}}
&lt;span id=&quot;{{{1}}}&quot;&gt;{{{2|{{{1}}}}}}&lt;/span&gt;{{{4|''}}}|
{{/term-pre}}&lt;span id=&quot;{{{1}}&quot;&gt;{{{2|1}}}&lt;/span&gt;{{/term-post}}
--&gt;&lt;noinclude&gt;

== Dokumentation ==

Mallen markerar att ett uttryck är en term, som definieras här.

Tillsvidare markerar mallen endast första parametern med kursiv. Avsikten är att den också skall skapa ett &quot;ankare&quot; som man kan hänvisa till annanstansifrån och att formateringen skall gå att påverka.
----
*&lt;nowiki&gt;{{termdef|term}}&lt;/nowiki&gt;: ''term''
*&lt;nowiki&gt;{{termdef|term|termen}}&lt;/nowiki&gt;: ''termen''
*&lt;nowiki&gt;'''{{termdef|term|||}}'''&lt;/nowiki&gt;: '''term'''
*&lt;nowiki&gt;'''{{termdef|term|termen||}}'''&lt;/nowiki&gt;: '''termen'''

Den första parametern anger termen i grundform. &quot;Ankaret&quot; som mallen skapar kan hänvisas till med detta namn.

Den andra parametern ger den text som skall markeras, om den skiljer sig från termen i grundform.

Den tredje och fjärde parametern anger hur termen skall markeras. Normalt markeras termen med kursiv stil (&lt;nowiki&gt;''&lt;/nowiki&gt;). Om parametrarna är definierade men tomma används mallarna &lt;nowiki&gt;{{/term-pre}}&lt;/nowiki&gt; och &lt;nowiki&gt;{{/term-post}}&lt;/nowiki&gt;, som bör vara avsnitts- eller bokspecifika formateringsmallar eller omdirigeringar till sådana.

== Se även ==
*[[mall:termref]]

[[Kategori:Mallar]]

&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dt0p6j5e0yypde21zbcsqy3ccjso968</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Termref</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8186</id>
    <revision>
      <id>34723</id>
      <parentid>34722</parentid>
      <timestamp>2012-04-19T12:41:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>syntax:håhåjaja</comment>
      <origin>34723</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1066" sha1="47cv9bcycw8dy8dgp7nu598ahg7c71w" xml:space="preserve">''[[{{{3|}}}#{{{1}}}|{{#if:{{{2|}}}|{{{2}}}|{{{1}}}}}]]''{{#if: {{{3|}}}|&lt;ref group=term&gt;Se {{{3}}}: {{{1}}}.&lt;/ref&gt;|}}{{#if: {{{3}}}||{{fixme|sök rätt på definitionen}}}}&lt;noinclude&gt;

== Dokumentation ==

Mallen markerar ett uttryck som en term som definieras annanstans.

'''Mallen inte klar och kanske inte fungerar.''' Tillsvidare markeras texten med kursiv, men detta skall kunna påverkas.

*Första parametern anger termen
*Andra parametern anger texten som skrivs istället för termen (t.ex. en böjd form)
*Tredje parametern anger den sida där termen definieras.
*Formateringen skall kunna ändras eller tas bort, se {{mall|termdef}}
----
*&lt;nowiki&gt;{{termref|term}}&lt;/nowiki&gt;: ''&lt;nowiki&gt;[[#term|term]]&lt;/nowiki&gt;''
*&lt;nowiki&gt;{{termref|term|text}}&lt;/nowiki&gt;: ''&lt;nowiki&gt;[[#term|termen]]&lt;/nowiki&gt;''
*&lt;nowiki&gt;{{termref|term||sida}}&lt;/nowiki&gt;: ''&lt;nowiki&gt;[[sida#term|term]]&lt;/nowiki&gt;''
*&lt;nowiki&gt;{{termref|term||}}&lt;/nowiki&gt;: ''&lt;nowiki&gt;[[sida#term|term]]&lt;/nowiki&gt;''{{fixme|sök rätt på definitionen}}

== Se även ==
* [[Mall:termdef]]
[[Kategori:Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>47cv9bcycw8dy8dgp7nu598ahg7c71w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ellen Brown mot Wall Street</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8187</id>
    <revision>
      <id>42055</id>
      <parentid>35620</parentid>
      <timestamp>2014-11-11T15:07:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Alabasterstein</username>
        <id>4817</id>
      </contributor>
      <origin>42055</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50314" sha1="mwrpj1h5n1meeuyhtnm0avxoh8jn0wc" xml:space="preserve">
Detta är en lista och ett sammandrag över Ellen Browns berättelser, påståenden och förslag om banksystemet, hämtade från boken Bankerna och Skuldnätet (BS) samt hennes publicerade artiklar. Kort sagt vill hon att pengarna i samhället skall skapas av en centralbank som underställs finansdepartementet. Hon är emot dagens system där nästan alla pengar skapas av privata banker. Hon menar också att det vore bra om fler delstater i USA kunde starta egna delstatsbanker, gärna efter modellen Bank of North Dakota. Hon är emot blankning, vill förbjuda alternativt beskatta derivat, att statsskulden successivt betalas av med nyutgiven valuta med mera. Boken är kryddad med citat från Trollkarlen från Oz, som bland annat har tolkats som en allegori för penningreform. Observera dock att det inte är direkta citat, utan omskrivningar av hennes formuleringar. I den högra kolumnen ges tips på fördjupningar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;

== Sagt om Bankerna och Skuldnätet ==

{{citat|'' (Hon) är inte rädd för att trampa penningmakten och dess tjänande akademiska ekonomier i sina svarta patentläderskor på tårna. Hennes bok är en höjd knuten näve av trots och sanning som slår igenom deras finmaskigt spunna nät av desinformation, förvrängning, falskhet och fräcka lögner angående pengar, bankväsende och ekonomi.  

Reed Simpson, bankman och utvecklare ''}} 

{{citat|'' När du läser denna bok kan det mycket väl vara så att du känner dig som &quot;Neo&quot; i filmen The Matrix, som nyligen har vaknat upp från en slummer av okunskap och falskhet. Men det bästa av allt är att hon erbjuder livskraftiga lösningar på problemen som har plågat vår planet under tusentals år.  

John Tiffany, American Free Press ''}} 

{{citat|'' (Hon har) grävt fram fakta som till och med majoriteten av experterna inom bank- och finansväsendet ignorerar: fakta som sträcker sig från privatiseringen av penningskapandet, till Plunge Protection Team och Federal Reserves &quot;helikopterpengar&quot; Läs den och du kommer att få den information du behöver för att förstå vad som sker på våra finansiella marknader idag.  

Bernard Lietaer, författare och före detta bankman i ECB ''}} 

[[File:Basel - Bank für internationalen Zahlungsausgleich3.jpg|miniatyr|höger|127px|BIS-skyskrapan]]
[[File:Federal Reserve.jpg |miniatyr|höger|127px|Federal Reserves högkvarter i Washington]]
[[File:John D. Rockefeller.jpg|miniatyr|höger|127px|John D. Rockefeller Sr.]]
[[File:Citibank Tower, Kuala Lumpur.jpg |miniatyr|höger|127px|Citibank-skyskrapan i Kuala Lumpur]]
[[File:Global Reserve Currencies.png |miniatyr|höger|127px|Reservvalutor]]
[[File:1900mck.jpg |miniatyr|höger|122px|Affisch från år 1900 med McCinley &quot;ståendes på guldstandarden&quot;]]
[[File:Greenback.jpg |miniatyr|höger|127px|En greenbacks-sedel]]
[[File:Jacob S. Coxey, Sr. (Cosmopolitan).png|miniatyr|höger|127px|Jacob Coxey]]
[[File:The Wonderful Wizard of Oz, 006.png |miniatyr|höger|127px|Trollkarlen från Oz]]
[[File:1900BryanPoster.png |miniatyr|höger|127px|William Jennings Bryan]]
[[File:Greenspan090804.jpg |miniatyr|höger|127px|Alan Greenspan]]
[[File:Modern Money Mechanics.pdf |miniatyr|höger|127px|Modern Money Mechanics]]
[[File:Benjamin Franklin 1767.jpg |miniatyr|höger|127px|Benjamin Franklin]]
[[File:Alexander Hamilton portrait by John Trumbull 1806.jpg |miniatyr|höger|127px|Alexander Hamilton]]
[[File:Bank of England Charter sealing 1694.jpg|miniatyr|höger|127px|Bank of England bildas 1694]]
[[File:Britmustallystickcern.jpg|miniatyr|höger|127px|Tallystav från 1200-talet]]
[[File:John Law.jpg|miniatyr|höger|127px|John Law]]
[[File:Stamp US 1863 2c.jpg |miniatyr|höger|127px|Andrew Jacksson på ett frimärke]]
[[File:Philander Knox House.jpg|miniatyr|höger|127px|Philander Knox-huset i Brownsville]]
[[File:BenStrongJr.jpg|miniatyr|höger|127px|Benjamin Strong]]


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
!  !! &lt;big&gt;'''Ellen Brown'''&lt;/big&gt;  !! '''Vidare läsning'''
|-
| 1 || &lt;br /&gt;
&lt;big&gt;'''- Tog du med dig din kvast? - Nej, tyvärr gjorde jag inte det. - Då får du gå... Det är alltid bäst att börja från början... allt du behöver göra är att följa den gula tegelvägen.'''&lt;/big&gt;  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 2 || &lt;br /&gt;
&lt;big&gt;'''''T'''''&lt;/big&gt;rollkarlen från Oz har kallats &quot;den första verkligt amerikanska sagan&quot;. Det är en saga med flera undertoner, inte minst om vikten att manifestera sina drömmar och följa sin inre röst. Man har lösningen på problemen inom sig helt enkelt, Fågelskrämman som sökte en hjärna hade i själva verket en hjärna hela tiden, Plåtman på jakt efter ett hjärta hade i själva verket ett hjärta hela tiden och Det Fega Lejonet på jakt efter mod hade i själva verket mod hela tiden. Detta uppenbara drag i sagan förkroppsligade den amerikanska drömmen och nationalandan, det vill säga att du bara behöver inse din potential och manifestera den. En mörkare sida av sagan, men som tycks minst lika central, är att den också handlar om marionettspelare, att det finns någon bakom ett draperi som drar i trådar, att vi lever i en illusion. De ekonomiska anspelningarna i sagan, som kan sägas vara dess tredje stora (men dolda) tema, uppmärksammades första gången 1964 av skolläraren Henry Littlefield. Det är allt det här med häxorna som bankirer, den gula tegelvägen som guldstandarden, silverskorna som silverlösningen på penningfrågan o.s.v. &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 3 || &lt;br /&gt;
&quot;Privata pengar, skapade av banker, har tävlat med offentliga pengar, skapade av staten, ända sedan guldsmederna tilläts prägla mynt i Europa och därmed bemäktigade sig vad som fram till dess var den suveräna rätten hos kungen eller drottningen.&quot; &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 2 || &lt;br /&gt;
Det privata centralbankssystemet har kontrollen över världens ekonomi och bakom kulisserna spelar BIS, &quot;centralbankernas centralbank&quot;, en nyckelroll. BIS-systemet kan skapa såväl finansiella uppsving som krascher. Om ett land inte vill göra som penningutlånarna vill så är det enda de behöver göra att sälja dess valuta. BIS är helt enkelt platsen där centralbankscheferna möts för att analysera världsekonomin och klura på hur de ska fylla sina fickor med mer pengar. BS, förordet (citerar Joan Veon). &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 3 || &lt;br /&gt;
Globaliseringen av finansväsendet har medfört att nationella banksystemen tvingas underkasta sig kapitaltäckningsreglerna i Basel-avtalen (som stöds av BIS) alternativt stå ut med ockerliknande risktillägg då de ställer säkerheter för internationella lån mellan banker. Följden är att alla banksystem måste &quot;marschera till samma melodi&quot;, en melodi som är utformad för att gynna de globala finansmarknaderna, inte utvecklingsbehovet hos de nationella ekonomierna. BS, förordet (citerar Henry C. K. Liu). &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 4 ||&lt;br /&gt;
USA:s bankväsende och företagssamhet står under en kontroll av en liten grupp människor. De regler som de följer är bland annat att osynliggöra sin förmögenhet och att utöva kontroll genom sammanslagningar, övertagningar, kedjor av aktieägande, villkor kopplade till lån mm. De utövar hård personlig styrning och har bara ett minimum av insiders och bulvaner, som dessutom bara har ofullständig kunskap om spelet. BS, s. 1 (refererar till Hans Schicht)  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 5 || &lt;br /&gt;
Det nuvarande penningsystemet är ett grymt skämt. Skämtet är att det förutom mynten inte finns några &quot;riktiga pengar&quot; i systemet, bara skulder. Så gott som alla pengar är alltså skulder som skapats av privata banker med hjälp av bokföringsposter. / Henry C.K. Liu  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 6 || &lt;br /&gt;
Federal Reserve är, namnet till trots, ingen federal myndighet. Organisationen ägs av ett konsortium av privata megabanker varav de två största är Citibank och J.P. Morgan Chase Company. Dessa bankkoncerner är hörnstenarna i det finansimperium som byggdes upp av &quot;rövarbaronerna&quot; J.P. Morgan och John D. Rockefeller Sr., vilka var de som låg bakom Federal Reserve Act år 1913. Det vill säga den lag som förbereddes under ett hemligt möte på Jekyll Island, 1910, och som därefter har legat till grund för utformningen av USA:s banksystem och förbudet för regeringen att trycka egna pengar. BS, kap. 13 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 7 || &lt;br /&gt;
De enda amerikanska pengar som skapas &quot;av staten&quot; är mynt. Dollarsedlarna skapas av privata Federal Reserve som ''lånar ut dem'' till staten. BS, kap. 2 &lt;br /&gt;
||  
|-
| 8 || &lt;br /&gt;
Reell valuta (mynt och sedlar) utgör mindre än tre procent av USA:s penningmängd. Övriga pengar existerar bara som siffror på datorskärmar, och de skapas enbart av banker i form av lån. BS, kap. 17-18  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 9 || &lt;br /&gt;
De pengar som bankerna &quot;lånar ut&quot; är inte återanvända inlåningsmedel. Det är nya pengar som skapas i samband med låneprocessen (ur luft). Det är alltså inte sant, som påstås, att bankerna bara är finansiella mellanhänder (intermediärer). BS, kap. 17-18 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 10 || &lt;br /&gt;
30 procent av de nyskapade pengar som bankerna skapar &quot;ur luft&quot; med hjälp av bokföringsposter i samband med kreditgivningen ''investeras för egen räkning''. BS, kap. 18 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 11 || &lt;br /&gt;
Det amerikanska banksystemet är idag en gigantisk vadslagningsmaskin. T.ex. stod 2007 681 biljoner dollar på spel i komplexa högrisksatsningar i form av derivat, vilket var 10 ggr mer än det årets BNP för hela världen. Dessa derivatsatsningar görs i huvudsak av stora amerikanska banker och med pengar skapade ur luft på datorskärmar. Derivaten har använts till, och används till, &quot;att manipulera marknader, plundra affärsrörelser och förstöra konkurrenters ekonomi&quot;. BS, kap. 20 och 32  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 12 || &lt;br /&gt;
USA har inte betalat av på den federala skulden sedan Andrew Jacksons dagar, enbart räntan betalas medan skulden som helhet fortsätter att växa. Enbart räntan kommer också inom kort att vara större än vad skattebetalarna har råd att betala. När så sker kommer skuldsystemet att kollapsa. BS, kap. 2 och 29  &lt;br /&gt; 
||[http://sv.wikipedia.org/wiki/USA:s_statsskuld wikipedia]
|-
| 13 || &lt;br /&gt;
Den federala inkomstskatten i USA infördes för att bankerna skulle garanteras ränta på de &quot;lån&quot; de gav till staten (med pengar skapade ur luft). Om regeringen skapat pengarna istället hade inkomstskatten varit onödig. BS, kap. 13 och 43  &lt;br /&gt;
|| 
|-
|| 
|-
| 15 || &lt;br /&gt;
Den krypande inflationen är inte orsakad av regeringen som oansvarigt trycker upp pengar. Det är bankerna som expanderar penningmängden genom utlåningen. BS, kap. 10 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 16 || &lt;br /&gt;
Hyperinflationen i &quot;bananrepublikerna&quot; har inte heller i huvudsak orsakats av att de fattiga ländernas regeringar tryckt för mycket pengar, utan tvärtom av globala spekulanter som attackerat de fattiga ländernas valutor och devalverat på internationella marknader. BS, kap. 25 || &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 17 || &lt;br /&gt;
Om de globala spekulanterna skulle överge dollarn som världens reservvaluta skulle dollarn drabbas av samma typ av spekulativ devalvering som många länder som haft hyperinflation råkat ut för. BS, kap. 29 och 37 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 18 || &lt;br /&gt;
Vägen ur detta träsk är att låta staten återta makten över penningutgivningen från bankerna. BS, kap. 8 och 24 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 19 || &lt;br /&gt;
Det är idag många som förespråkar en återgång till &quot;guldstandarden&quot;, men för de bönder och arbetare som levde under 1890-talets finanskris var guldstandarden själva problemet. Det fanns helt enkelt inte nog mycket guld för behoven hos en växande ekonomi. De sedlar som gavs ut av bankerna, och som täcktes av guld, fordrade återbetalning i sedlar som också var täckta av guld, men bankirerna kontrollerade guldet och priset trissades upp av spekulanter. Resultatet var ett system med alltför knapp tillgång till pengar. Det blev ett slags &quot;hela havet stormar&quot;, det vill säga ett system som bygger på att några hela tiden måste förlora. BS, kap 1  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 20 || &lt;br /&gt;
Ett betydligt bättre system än guldstandarden hade prövades redan av Abraham Lincoln 1860, nämligen utgivningen av så kallade &quot;greenbacks&quot;. Det var i korthet skuld- och räntefria sedlar som gavs ut direkt av staten. Innan Lincoln hade liknande system även prövats i kolonierna under 1700-talet med gott resultat, tills kung George II förbjöd kolonierna att ge ut sina egna pengar. BS, kap. 1 &lt;br /&gt;
|| [http://sv.wikipedia.org/wiki/Demand_Notes wikipedia]
|-
| 21 || &lt;br /&gt;
Jacob Coxeys kritiserade guldsystemet med &quot;knapp penningtillgång&quot;, som han menade var huvudorsaken till den utbredda fattigdomen, och förslog att Kongressen skulle öka penningmängden med ytterligare 500 miljoner dollar i form av greenbacks. Pengar som skulle gå till att lösa in den federala skulden och stimulera ekonomin genom att sätta folk i jobb i offentliga projekt. Bankirerna å sin sida menade att regeringsskapade pengar var liktydigt med massiv inflation, men de sa inget om hur deras egna banksedlar skapade inflation eller om att regeringen blev svårt skuldsatt för något den kunde ha skapat själv. Med dylik förvirrande retorik begravdes fakta i målet. BS, kap. 1 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 22 || &lt;br /&gt;
'''''I Trollkarlen från Oz''''' representerade häxorna den tidens bankirer, Fågelskrämman representerade bönderna, Plåtman representerade industriarbetarna och Dorothy den &quot;arketypiska amerikanska flickan&quot; (eller en vanlig amerikan helt enkelt). Det Fega Lejonet var ingen mindre än William Jennings Bryan. Trollkarlen och dennes marionett har tolkats som Marcus Hanna och William McKinley. Dorothy fick veta att vägen till Smaragdstaden var belagd med &quot;gula tegelstenar&quot;, en tydlig syftning på guldstandarden som då boken skrevs var ett hett debattämne. Väl framme i Smaragdstaden så fick sällskapet veta att alla var tvungna att använda gröna glasögon fästade med ett guldspänne, vilket troligtvis anspelar på gröna papperspengar bundna till guldstandarden. För att komma till sitt rum i Smaragdpalatset var Dorothy tvungen att gå genom &quot;7 korridorer och uppför 3 trappor&quot;, vilket tolkats som en hänsyftning på &quot;brottet av år 1873&quot; då penningsystemet ändrades från bimetallism till en ren guldstandard (vilket krympte penningmängden drastiskt). Silverskorna, som skulle &quot;slås ihop tre gånger&quot;, representerade Populistpartiets lösning på penningfrågan dvs att utöka guldmyntfoten med mynt gjorda av silver.  BS, kap. 1 || &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 23 || &lt;br /&gt;
&lt;big&gt;'''Orderna är: ingen kan se den store Oz! Inte någon, på något sätt! Han sitter i sammanträde med sig själv med anledning av det här problemet med häxan. Och även om han inte var det så skulle ni ändå inte kunna träffa honom med anledning av att ingen har det - inte ens vi i palatset!'''&lt;/big&gt; &lt;br /&gt;
||
|-
| 24 || &lt;br /&gt;
Det finns ingen maxtid för hur länge ordföranden för Federal Reserve kan sitta, till skillnad från USA:s president som måste försöka bli omvald vart fjärde år och som maximalt kan sitta i två perioder. Alan Greenspan satt i mer än 18 år. Lagstiftarna kunde inte kontrollera honom. Allt de kunde göra var att kalla honom att vittna då och då. Men utfrågningarna ledde ingen vart. Greenspan bara förvillade tills alla var totalt uttråkade. Medierna kan inte heller tvinga ordföranden för Federal Reserve att ge några besked om någonting av vikt. BS, kap. 2 (citerar Paul Sperry) &lt;br /&gt;
||  
|-
| 25 || &lt;br /&gt;
Varför måste Federal Reserve över huvud taget agera bakom ett &quot;draperi av hemlighetsmakeri&quot; och bortom Kongressens möjlighet till kontroll och tillsyn? Det antas att det är nödvändigt för att de skall kunna vidta även impopulära beslut. Kongressen tar beslut varje dag som är impopulära, inklusive nedskärningar, men det görs efter öppen debatt. Trollkarlen från Oz skulle ha kunnat svara: &quot;eftersom hela spelet med pengar är ett trolleritrick, och det är beroende av bedrägeri för att fungera&quot;. BS, kap. 2 &lt;br /&gt;
||  
|-
| 26 || &lt;br /&gt;
Federal Reserve-bankerna har högar av statspapper (papper där det står att staten är skyldig pengar till innehavaren av papperen) i sina bankvalv. Dessa papper, som är bankens så kallade reserver, är köpta med checkar som skapats &quot;ur luft&quot; alternativt med sedlar som tryckts praktiskt taget utan kostnad. &quot;Kort sagt, Federal Reserve är en fullkomligt penningskapande maskin&quot;. BS, kap. 2 (citerar Wright Patman) &lt;br /&gt;
||  
|-
| 27 || &lt;br /&gt;
Penningskapandets mekanik förklarades i en broshyr utgiven av Chicago Federal Reserve på 1960-talet, Modern Money Mechanics (MMM). Den inleds med orden &quot;Syftet med denna broshyr är att beskriva den grundläggande processen i ett banksystem baserat på fraktionella reserver&quot;. Därefter förklaras att banker inte egentligen betalar ut lån från de pengar de mottar som inlåningsmedel. Det de istället gör är att &quot;acceptera skuldebrev i utbyte mot kredit till låntagarnas transaktionskonton.&quot; Med andra ord så skapar bankerna pengar ur luften och det är löftet om återbetalning som i bankens händer blir den tillgång som balanserar upp själva lånet. Det är alltså inte inlåningsmedel som blir lån, utan lånen som skapar inlåningsmedel. Enligt broschyren har bankerna praktiserat denna princip i flera hundra år och det började med guldsmederna. De upptäckte att de kunde låna ut papperskvitton för samma guld många gånger om, så att det snart bara var en fraktion av utlåningen som täcktes av guld, därav uttrycket &quot;fracional reserve banking&quot;. BS, kap. 2 (citerar broschyren) &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 28 || &lt;br /&gt;
En lagerarbetare som tar varor som deponerats hos honom och idkar dem för egen vinning, genom användning eller genom lån till andra, gör en brottslig handling. Detta gäller dock inte för lagerarbetare som handlar med pengar. Bankiren är fri att använda de pengar som lämnats till honom för förvaltning för eget intresse. Han kan till och med gå ännu längre, han kan &quot;skapa påhittade insättningar i sin bokföring som kommer att jämställas med och skattemässigt räknas som faktiska insättningar i alla uppdelningar av tillgångar i händelse av likvidation&quot;. BS, kap. 2 (citerar Elgin Groseclose) &lt;br /&gt;
||  
|-
| 29 || &lt;br /&gt;
1969 hölls en ovanlig rättegång i Minnesota. Jerome Daly motsatte sig bankens krav på utmätning av hans bostad med hänsyn till ett inteckningslån på 14000 dollar. Han hade bara ett vittne, bankens president Mr. Morgan, som erkände att banken rutinmässigt skapade pengarna som de lånade ut &quot;ur tomma intet&quot;. Han erkände också att det inte existerade någon lag eller förordning i USA som gav honom rätten att göra detta. Domaren svarade: &quot;Det låter som bedrägeri för mig&quot;. Andra som anklagats för betalningsförsummelser har sedan dess försökt med samma argument, men utan framgång. En domare sa i samband med en sådan rättegång: &quot;Om jag låter dig göra det - du och alla andra - skulle det rasera hela systemet... Jag kan inte tillåta att du går bakom skranket i banken... Vi går inte bakom det där draperiet!&quot; BS, kap. 2 &lt;br /&gt;
||  
|-
| 30 || &lt;br /&gt;
Bankerna svarar idag endast för omkring 20 procent av kreditmarknadsskulden. Resten är utlånade av andra finansinstitutioner som ligger utanför bankväsendet såsom finansbolag, pensionsfonder, aktiefonder, försäkringsbolag och värdepappersbolag. Dessa företag gör bara det som folk tror att bankerna gör, det vill säga återanvänder fonder som redan existerar. De skapar alltså inte pengar, de är endast finansiella mellanhänder, till skillnad från bankerna. När bankerna tillhandahåller lån innebär det att penningmängden ökar, så är alltså inte fallet när de andra finansföretagen gör detsamma. Bankerna drar alltså, likt trollkarlen, pengar ur en tom hatt. &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 31 || &lt;br /&gt;
Det borde även vara möjligt att bestrida bankernas lån eftersom de kollektivt sett är omöjliga att fullfölja. Enligt de amerikanska delstaternas civilrätt så är ett avtal som är omöjligt att fullfölja ogiltigt. Att det är omöjligt beror på att bankerna endast skapar själva kapitalbeloppet, men de kräver återbetalning i form av kapitalbelopp plus ränta. BS, kap. 2 &lt;br /&gt;
||  
|-
| 32 || &lt;br /&gt;
För att hålla igång det ekonomiska ekorrhjulet måste inte bara penningmängden ständigt öka utan även den federala skulden. Skälet avslöjades av Wright Patman 1941 under en utfrågning av Marriner Eccles, styrelsemedlem i Federal Reserve. Patman frågade hur Federal Reserve fick tag i pengar för att köpa statsobligationer. &quot;- Vi skapade dem, svarade Eccles. - Från vadå? - Från rätten att ge ut kreditpengar. - Och det finns ingenting bakom dem, förutom vår regerings kredit? - Det är så vårt penningsystem är, svarade Eccles. Om det inte fanns några skulder i vårt penningsystem skulle det inte finnas några pengar.&quot; I själva verket har den federala skulden varit grunden för penningmängden i USA ända sedan inbördeskriget, då National Banking Act gav fullmakt till privata banker att ge ut sina egna banksedlar uppbackade av statsobligationer deponerade hos finansdepartementet. Även politiker har bidragit till att förvillningen om statsskulden. Exempelvis talade president Clinton år 2000 om &quot;det största budgetöverskottet i historien&quot;. Men samma år hade den federala skulden nått toppnoteringen fem biljoner dollar. 2005 hade den federala skulden växt till åtta biljoner dollar. Samma år var M3, det bredaste måttet på penningmängd, 9.7 biljoner. Det är således ingen överdrift att säga att &quot;''penningmängden är den federala skulden och att den inte kan existera utan den''.&quot; Kommersiella lån nollställs då de betalas tillbaks så penningmängden kan inte upprätthållas enbart med dessa lån. Därför måste någon större aktör, som sätter sig i mycket stor skuld, en skuld som aldrig kommer att betalas tillbaks, spela huvudrollen för penningmängdens upprätthållande. Den rollen spelas av den federala regeringen. Dessutom finns förstås ett annat praktiskt skäl till att den federala skulden inte kan betalas av, nämligen att den är för stor. BS, kap. 2 och 9 &lt;br /&gt;
||  
|-
| 33 || &lt;br /&gt;
Benjamin Franklin skrev 1729 en pamflett med titeln &quot;A Modest Equiry into the Nature and Necessity of a Paper-currency&quot; som cirkulerade i kolonierna. Han skrev pamfletten efter att ha noterat de goda effekterna som pappersvalutan haft i hans hemprovins Pennsylvania. Franklin såg det som att papperspengarna kunde förvandla morgondagens välstånd till reda pengar idag. Han menade också att provinsstyrelsen inte behövde guld för att kunna ge ut pappersvalutan och de behövde inte sätta sig i skuld till bankerna. Han sa också: &quot;Ett lands rikedomar ska värderas utifrån mängden arbete som dess invånare kan köpa och inte av mängden guld och silver de innehar.&quot; Under den här tiden experimenterade kolonierna med olika metoder för att skapa egna pengar. De framgångsrikaste modellerna utformades i Pennsylvania, Delaware, New York och New Jersey. Främst var det systemet i Pennsylvania som väckte stor uppmärksamhet. Där hade den s.k. Pennsylvania-planen visat att det var möjligt för de styrande att trycka nya pengar istället för skatter utan att driva upp priserna. Från 1723 till kriget mellan britter, indianer och fransmän på 1750-talet tog provinsstyrelsen inte in några skatter alls. Tryckningen av pengar var kolonins huvudsakliga inkomst, med visst komplement från importavgifter på sprit. BS, kap. 3 &lt;br /&gt;
||  
|-
| 34 || &lt;br /&gt;
1751 föreskrev kung George II ett förbud mot utgivningen av nya papperspengar i New Englands kolonier. 1764, innan kungens besked hunnit bli faktisk lag, åkte Franklin till London för att be parlamentet att tänka om. Han fick då frågan varför ekonomin blomstrade i kolonierna medan det var så många fattiga i England. Han svarade: &quot;Det är enkelt. I kolonierna ger vi ut våra egna pengar. De kallas &quot;colonial scrip&quot;. Vi ger ut dem för att betala för provinsstyrelsens godkända utgifter och välgörenhetsinrättningar. Vi försäkrar oss om att de ges ut i lämpliga proportioner för att varorna lätt skall kunna passera från producenterna till konsumenterna... På det här sättet, genom att åt oss själva skapa våra egna pengar, kontrollerar vi dess köpkraft, och vi har ingen ränta som skall betalas till någon. Ni förstår, en legitim regering kan både genom att spendera och genom utlåning föra in pengar i omlpp, medan banker endast kan föra in betydande mängder pengar genom utlåning av sina banksedlar, för de kan varken ge bort eller spendera annat än en bråkdel av de pengar folket behöver. Sålunda, när era bankirer här i England sätter pengar i omlopp, finns det alltid ett skuldkapitalbelopp som måste återgäldas och ränta att betala. Resultatet är att ni alltid har för lite kredit i omlopp för att ge arbetarna full sysselsättning. Ni har inte för många arbetare, ni har för lite pengar i omlopp, och de som är i omlopp bär alla den ändlösa bördan av skuld och ränta som ej går att betala tillbaka.&quot; Samma år använde dock Bank of England sitt inflytande för att driva igenom Currency Act som förbjöd kolonierna att fortsätta att trycka egna pengar. Det ledde i ett slag till en halvering av penningmängden och, enligt Franklin, till att det blev lika vanligt med arbetslösa tiggare i kolonierna som i England. BS, kap. 3 &lt;br /&gt;
||  
|-
| 35 || &lt;br /&gt;
I samband med det amerikanska inbördeskriget 1775 började kolonialkongressen i USA att trycka egna pengar, som kom att kallas för &quot;Continentals&quot;. Totalt gavs omkring 200 miljoner dollar ut i denna valuta och med dess hjälp lyckades kolonierna finansiera ett krig mot en stormakt (England), praktiskt taget utan egen &quot;hård&quot; valuta och utan att beskatta folket. Efter kriget var Continentals-pengarna praktiskt taget värdelösa (vilket än idag används som ett argument mot att &quot;regeringar&quot; skall trycka pengar). Men devalveringarna av valutan, att den förlorade kraftigt i värde, berodde inte på att kolonierna tryckt för mycket pengar, utan på den ekonomiska krigföring som britterna använde sig av mot pengarna. Med samma metod som bankirerna under 1800-talet skulle komma att använda mot greenback-valutan och på 1900-talet mot en mångfald valutor så gjorde de pengarna värdelösa genom att helt enkelt översvämma marknaden med egentillverkade Continentals-sedlar. Enligt Thomas Jeffersson skeppade britterna över 200 miljoner förfalskade continental-dollar, vilket praktiskt taget fördubblade dess mängd. Därefter kom attacken från spekulanterna, vilka köpte upp valuta till en bråkdel av dess värde efter att ha övertygat folk om att den skulle vara värdelös efter kriget. Genom dessa arrangemang sänktes valutan genom att den tvingades att &quot;flyta&quot; på den internationella valutamarknaden, en marknad som dominerades av brittiska anti-continentals-spekulanter. Problemet hade kunnat undvikas om continentals gjorts till den enda officiella valutan i kolonierna, men Kolonialkongressen hade inte makten att kunna genomföra en sådan förändring. BS, kap. 3 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 36 || &lt;br /&gt;
Unionsfäderna blev så disillusionerade av det tragiska ödet för Continentals-sedlarna, att pengarna blivit nästan värdelösa, trots att det berodde på hejdlös förfalskning och spekulation, att de bestämde sig för att inte nämna begreppet i konstitutionen över huvud taget. Kongressen gavs enligt konstitutionen bara rätten att &quot;prägla mynt och reglera värde därav&quot; och &quot;att låna pengar på USA:s kredit&quot;. Med dessa skrivningar lämnades dock ett väldigt kryphål kvar i lagen med eftersom det saknades en definition på vad pengar egentligen är. Kanske avsåg skrivningen &quot;att prägla mynt&quot; på 1700-talsprosa egentligen &quot;att skapa pengar&quot; och, om inte, vem hade i så fall rätt att skapa papperspengar? Formuleringen har öppnat vägen för dagens system, där så gott som alla pengar skapas av privata banker i form av skuld. En bakomliggande tanke verkar ha varit att det på något sätt skulle vara säkrare för nationen att ordna sedelpengar genom att dessa lånas av bankerna, eftersom dessa kunde &quot;backa upp dem&quot; med guld eller silver. Men detta var en bedräglig illusion och det är det fortfarande. BS, kap. 4 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 37 || &lt;br /&gt;
Eftersom kriget blev finansierat med skuldpapper, istället för med skuldfria continentals, så uppstod en stor skuld. De som köpt skuldpapperna förväntade sig att få betalt i form av guld, men det var minst sagt problematiskt. Kravet på återbetalning av lånet i bristvalutan guld brist och dessutom att endast mynt blev giltiga betalningsmedel ledde självfallet till än mindre penningmängd, och därmed ökad fattigdom. Många bönder tvingades lämna sina gårdar och därför gjordes uppror. Det slogs ner men känslan av att penningmängden borde öka rejält kvarstod. Alexander Hamiltons lösning på problemet var att &quot;monetarisera den nationella skulden&quot; genom att &quot;förvandla den till en penningkälla för landet&quot;. Detta skulle ske genom att en nationell centralbank skulle trycka banksedlar som kunde bytas mot skuldpapper (statsobligationer) som tryckts av regeringen. Regeringen skulle betala ränta på skulden, bland annat genom importavgifter. Hamilton ville inte att USA skulle vara beroende av utländska herrar och det var också därför han engagerade sig i iden med en nationell, amerikansk, centralbank. Hamilton fick som han ville, och landets ekonomi utvecklades ordentligt, men baksidan var att banksystemet fortfarande låg i privata händer och att staten fick ännu mer skulder, skulder som staten sluppit om den själv tryckt pengarna (vilket även vore mer i linje med konstitutionen). Åratal senare skulle Thomas Jeffersson säga att Hamilton lurat honom... BS, kap. 4 &lt;br /&gt;
||  
|-
| 38 || &lt;br /&gt;
I dagens skolböcker beskrivs medeltiden ofta som en mörk tid, en tid av fattigdom, underutveckling och ekonomiskt slaveri. Men vanliga arbetare behövde bara jobba en liten del av året, resten av tiden kunde de använda för fritt valda aktiviteter. De kunde fiska, studera, besöka heliga platser, bygga katedraler o.s.v. Folket åtnjöt frihet, utbildning, konst och ekonomisk trygghet. Det var alltså ingen &quot;mörk tid&quot;, och det bör åtminstone enligt vissa forskare hänga ihop med att olika former av räntefria system tillämpades, som t.ex. tallysystemet.&lt;br /&gt;
|| 
|-
| 39 || &lt;br /&gt;
Storbritannien blomstrade under stora delar av Medeltiden, mycket tack vare den valuta som staten tillhandahöll (tallystavar och mynt). Sen kom protestanten Cromwell, som hade handelsmännen och folk från tillverkningsindustrin på sin sida, och så blev det lite rabalder, och så erbjöd sig penningutlånarna, som fördrivits från England och andra länder till Holland, att ge lån till Cromwell och hans gäng, och så skedde liksom även utvisandet av Karl I. När Cromwell senare dog erbjöds Karl II att återvända, men parlamentet ville inte ge honom makten över landets penningkranar. Free Coinage Act från år 1666 var det slutliga slaget mot det kungliga privilegiet. Genom den lagen fick vem som helst rätt att ta med sitt guld eller sitt silver till myntverket och få det stämplat till riktiga pengar. Istället för kunglig makt över penningkranarna blev det bankirernas envälde. Beroende på om de ville framkalla inflation eller depression kunde de slösa eller hålla inne med sina guldmynt. Ingen tidigare kung skulle gått med på att en centralbank skulle skapa pengarna som sedan lånades ut till staten, men efterträdaren till Karl II var Vilhelm II, och han var en holländare som var verktyg för Amsterdamsche Wisselbank...  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 40 || &lt;br /&gt;
1694 bildades Bank of England och de rättigheter den beviljade gick till skotten William Paterson, som tidigare bott i Holland. Papperet som cirkulerade innan banken bildades berättade skrytsamt men sant att &quot;Banken drar nytta av ränta på alla pengar som den, banken, skapar ur tomma intet&quot;. Banken var redan under sina fyra första verksamhetsår riktigt framgångsrik, den lyckades öka Englands statsskuld från 1.2 miljoner pund till 16 miljoner pund. 1885 var skulden uppe i 885 miljoner pund, huvudsakligen beroende på ränta-på-ränta. Bankerna fick förutom stora vinster även stort politiskt inflytande på kuppen.  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 41 || &lt;br /&gt;
Bank of England hade fått den lagliga rätten att skapa papperspengar ur tomma intet och låna ut dem mot ränta till staten, alltså genom köp av statens skuldpapper, och samma trick används än idag för att skuldsätta länder världen över. Men den brittiska regeringen ville inte ge sig så lätt. Den började ge ut egna tallysedlar som under lång tid existerade parallellt med och konkurrerade med bankernas skuldsedlar. De holländska penningutlånarna gillade dock inte detta tilltag. De kom på benämningen &quot;ofinansierad skuld&quot; för tallypengarna, till skillnad mot papperspengarna från Bank of England som var &quot;finansierad skuld&quot;. Även flera ekonomhistorier tycks ha gått på myten om att det låg något riktigt i detta. Dock behövde inte tallypengarna finansieras genom skatter eftersom de helt enkelt inte var skulder. De var kvitton för varor och tjänster vilka kunde användas för betalning av skatter. Det är en annan sak. (&quot;Tallystavar användes av staten inte bara som kvitton för betalning av skatter utan för att betala soldater för deras tjänster, jordbrukare för deras vete och arbetare för deras arbete&quot;; och de användes såväl av individer som institutioner). Till slut mötte dock tallypengarna samma öde som häxorna - död genom eld. Tallypengarna som befann sig i parlamentet brann helt enkelt upp, och det skedde 1834. &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 42 || &lt;br /&gt;
En riktigt lurig figur var han, den där John Law, son till en skotsk guldsmed. 1705 gav han ut en serie pamfletter där han argumenterade för att bankerna skulle skapa nationens pengar genom att ge ut egna banksedlar. Dessa skulle kunna bytas mot guld- eller silvermynt, men eftersom folk sällan brukade göra detta (guldsmederna hade upptäckt att det gick bra att prångla ut tio gånger så mycket kvitton på guld som de i själva verket hade) så skulle det inte vara nåt problem. Han försökte först öppna en nationalbank i Skottland efter mönster från Bank of England, men nekades av det skotska parlamentet, sen duell över en kvinna (och fällande dom för mord), sen fick han omsätta teorierna i Frankrike där han 1716 blev chef för Banque Generale, och sen pyramidspelet Mississippibubblan. Mississippibubblan var kort men intensiv och kan kallas för bubbla eftersom aktierna som utgjorde bubblan var köpta på kredit. En mer varaktig bluffpoker var dock idén att nationens penningmägd skulle skapas från statlig skuld som &quot;monetariserats&quot; (förvandlats till papperspengar) med hjälp av privata banker. Alltså att de privata bankerna tryckte banksedlar (utan egen kostnad) som de sen lånade ut till regeringen mot ränta genom köp av regeringens statsobligationer, dvs samma system som vi har än idag. Systemet skulle inte ha fungerat om bankerna krävt betalning på själva kapitalbeloppet på skulden, men de var smartare än så, de flyttade hela tiden fram datumet. Istället valde de att tjäna pengar enbart på räntan. Ända in på 1900-talet gjorde bankerna som guldsmederna, de tryckte upp egna pengar (ofta runt tio gånger mer än mängden gud de hade i sina valv), därifrån har vi uttrycket &quot;fraktionella reserver&quot;. Idag är det centralbankerna som trycker sedlar, oftast privata sådana, men mängden guld som &quot;backar upp&quot; har minskat från tio procent till noll. &quot;Precis som det illusoriska spöket i Disneyland, så är dollarn fraktalen av ett hologram, spegelbilden av en skuld för något som inte existerar&quot;. BS, kap. 6 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 43 || &lt;br /&gt;
Även om tallypengarna brann upp och föll i glömska så lämnade det ett avtryck i historien. Det engelska ordet för aktie, stock, kommer från medelengelskans ord för tallystav. En stor del av aktierna i Bank of England köptes med tallystavar. Till exempel hade en av de ursprungliga aktieägarna i Bank of England köpt sina andelar med en stav värd 25.000 pund, vilket var ofantligt mycket på den tiden. Det finns också en legend om att Wall Streets placering berodde på närvaron av ett kastanjeträd som var stort nog för att kunna erbjuda tallystavar till den framväxande aktiemarknaden. Där ser man! &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 44 || Brittiska bankirer har också spelat USA en hel del spratt. Exempelvis finansierade de motståndarna under det amerikanska frihetskriget, kriget år 1812 och båda sidorna under det amerikanska frihetskriget. Vid alla tre tillfällen ledde kriget till tung inflation och statsskuld samt beviljandet av rättigheterna att köpa statsskulden till en privat &quot;Bank of the United States&quot; vilken lämnade över makten att skapa pengarna till privata banker. Motståndet mot denna brittiska bluffpoker leddes av tre presidenter, Thomas Jeffersson, Andrew Jacksson, Abraham Lincoln. BS, kap. 7 och 8 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 45 || &lt;br /&gt;
&lt;big&gt;'''Dorothy till Fågelskrämman: - Med de tankar du skulle tänka, kunde du bli en ny Lincoln, om du bara hade en hjärna'''...&lt;/big&gt;  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 46 ||  || 
|-
| 46 || &lt;br /&gt;
Inflationen som skedde samtidigt som greenback-eran, berodde på kriget. Krig är nämligen alltid inflationsdrivande. Det som tvingade upp priserna var helt enkelt en brist på varor. Dessutom var inte greenbacks de enda pengar som gavs ut under den här tiden. Statsobligationer gavs också ut och bankerna som köpte dem betalade inte med guld, utan med egna nyutgivna banksedlar.  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 47 || &lt;br /&gt;
Philander Knox var rövarbaronernas man, som verkade bakom kulisserna. Han var god vän med Andrew Carnegie, som han räddade från en domstolsprocess 1894, och William McKinley som han räddade från konkurs innan denne vann presidentvalet 1896. 1899 erbjöd McKinley honom tjänsten som USA:s justitieminister, men han avböjde eftersom han höll på att slå ihop bankjättarna Carnegies, J.P. Morgans och Rockefellers, eller rättare sagt att samordna bankernas affärer inom järnväg, olja, kol, järn och stål, till U.S. Steel. När denna sammanslagning var genomförd fick han jobbet och blev ansvarig för att väcka åtal mot samma rövarbaroner som han gjort karriär tillsammans med, utifrån antitrustlagarna, men det blev ju inte särskilt mycket av dessa åtal. McKinley mördades 1901, men Know fortsatte som justitieminister under Teddy Roosevelt, och fortsatte att gynna sina förmögna och mäktiga vänner. Ombud för konglomeraten fick t.o.m. sitta i regeringens nämnder och kommissioner, där de gjorde lagar som undanröjde konkurrens mm. BS, kap. 14  &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 48 || &lt;br /&gt;
Varför infördes egentligen den federala inkomstskatten? Den inrättades 1913, samma år som Federal Reserve Act antogs. Redan första året fördes all indriven inkomstskatt direkt vidare till Federal Reserve. 2005 betalade USA:s regering 352 miljarder dollar bara i ränta på statsskulden. Det var mer än en tredjedel av intäkterna från den individuella inkomstskatten det året. Det finns en del som tyder på att inte heller de återstående två tredjedelarna av inkomstskatterna går till nödvändiga statliga verksamheter. BS, kap. 14 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 49 || &lt;br /&gt;
&lt;big&gt;'''Farbror Henry satt på tröskeln och såg oroligt upp mot himlen, som var gråare än vanligt... Norrifrån hörde de vindens låga klagande tjut, och farbror Henry och Dorothy kunde se hur det långa gräset bugade sig för den annalkande stormen.'''&lt;/big&gt; &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 50 || &lt;br /&gt;
Börskraschen 1929 utlyste en världsomfattande depression som varade i ett decennium. Uppspelet till eländet var det glada 1920-talet då Federal Reserve höll räntan ovanligt låg och folk av den anledningen kunde låna billigt. Alltså att samarbetet mellan Federal Reserve, bankerna och folk ledde till mycket skuldpengar, vilka kunde placeras i aktier mm, som då nominellt sett ökade i värde. I slutet av 1920-talet handlades det mesta på kredit, även aktier, ivrigt påhejade av rövarbaronerna. Men varför ville Federal Reserve översvämma USA:s ekonomi med lånade pengar och på det sättet blåsa upp penningmängden. En viktig faktor i detta var ett handslag över Atlanten. &lt;br /&gt;
||
|-
| 51 || &lt;br /&gt;
Handslaget skedde mellan Benjamin Strong, chef för Federal Reserve Bank of New York, och Montagu Norman, chef för Bank of England. De tog hand på att överlämna kontrollen av världens finansiella system till en liten grupp privata centralbanker. Historikern Caroll Quigley: &quot;På 1920-talet var de fast beslutna att använda den finansiella makten hos Storbritannien och USA för att tvinga alla de större länderna i världen till att gå över till guldstandarden och att sköta den genom centralbanker befriade från politisk kontroll, där alla frågor om internationellt finansväsende skulle beslutas genom överenskommelser mellan sådana centralbanker utan inblandning från regeringarna.&quot; &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 52 || &lt;br /&gt;
Nästan fyra månader efter marschen till Washington, som inspirerade Frank L. Baum till Trollkarlen från Oz (där det också finns en berömd marsch), dök Jacob Coxey upp igen, denna gång som presidentkandidat representerande Farmer-Labor-partiet. Han fick också hålla ett tal på Capitoleums trappsteg 1944, samma tal som han nekats hålla där ett halvt århundrade tidigare. Coxey betonade likheterna mellan sina egna förslag och Roosevelts New Deal, dvs skapandet av offentliga projekt som kunde sysselsätta de arbetslösa, men också skillnaderna, vilket var att han själv förespråkade finansiering med skuldfria greenbacks och Roosevelt hade finansierat med statsskuld och skattehöjningar. &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 53 || &lt;br /&gt;
En annan bortblömd presidentkandidat var William Hope Harvey, rådgivare till William Jennings Bryan på 1890-talet. Han betonade att folk som tog lån i en bank inte lånade &quot;pengar&quot; utan skuld. De oligarker som de blev skyldiga pengar skulle till slut vara dem som styrde landet. Hans lösning var att återbörda penningmakten till folket genom att nationalisera bankerna. Dessutom ville han även nationalisra andra nödvändiga industrier, företag som producerade allmänna nyttigheter, transporter och stål mm. BS, kap. 15 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| 54 || &lt;br /&gt;
Federal Reserve rapporterar att de skickar tillbaks 95 procent av sin vinst till finansdepartementet. Men den rapporterar bara som vinst den ränta den får på sitt innehav av federala värdepapper. De rapporterar inte den skänk som ovan som ges till bankerna, vilka använder statspapperen som &quot;reserver&quot; som genom multiplikation blir till mångdubbelt större utlån. Fed påstår också att de blir granskade varje år, men granskarna får inte granska dess affärer med utländska centralbanker eller dess operationer på den öppna marknaden (processen att skapa pengar ur luft genom bokföringsposter). BS, kap. 17 &lt;br /&gt;
|| 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-

|-
| || &lt;br /&gt;
&lt;big&gt;'''Spänn fast säkerhetsbältet Dorothy, för nu är det adjöss med Kansas.'''&lt;/big&gt;&lt;br /&gt;
||
|-
| || &lt;br /&gt;
Början till härdsmältan var när investmentbanken Bear Stearns i juni 2007 tvingades stänga två av sina hedgefonder, vilka handlade med collaterilized debt obligations (CDO:er), alltså riskfyllda lån som buntats ihop med andra lån för att dölja risken och sedan sålts vidare. Banken hade försökt få AAA-ranking på de högst osäkra värdepapperna genom att försäkra dem mot förluster med hjälp av derivatsatsningar. Trots det var det inga köpare som var ens i närheten av det utbjudna priset. Tvärtom ville fordringsägarna ha tillbaks sina pengar. Paniken spred sig och investmentbanker runt om i världen såg sig tvungna att neka uttag för att hindra krasch av sina hedgefonder, vilka också byggts på luft. Dow Jones index sjönk med tusen punkter från juli till augusti 2007. Federal Reserve hoppade då in och trollade tillsammans med ett gäng andra centralbanker fram 315 miljarder dollar i &quot;kredit&quot; till de problemtyngda derivatföretagen. De räddade bland annat Countrywide Financial, som kallats &quot;nya Enron&quot;. Räddningsoperationen tycktes för ett tag lugna marknaden, men i september 2007 utsattes den brittiska banken Northern Rock för en bankrusning. Några månader senare köpte Bank of America upp Countrywide, förmodligen av pengar som den fått av Federal Reserve och dess Plunge Protection Team. Hur mycket pengar som Bank of America fick av Federal Reserve den gången är dock svårt att veta, eftersom det inte finns någon insyn i dess räddningsoperationer. En gång i tiden fanns en sådan insyn i systemet, men det kostade röster, så numera finns ingen sån insyn.&lt;br /&gt; 
|| 
|-
| || &lt;br /&gt;
I januari 2008 ringde larmklockorna igen då världens börser gjorde den värsta störtdykningen sen 11 september 2001. Fallet sas bero på nedgraderingen av ratingen för två försäkringsbolag och att franska megabanken Societe Generale gjort en förlust på 7.2 miljoner i derivathandel. Det internationella fallet inträffade den 21 januari och det var dålig tajming, eftersom det råkade vara Martin Luther King Day, så varken Federal Reserve, Plunge Protection Team eller CNBC Squawk Box var tillgängliga för att manipulera upp derivatpyramiden. De var helt enkelt lediga den dan. Dan därpå gjorde Hillary Clinton ett uttalande där hon manade presidenten att kalla samman Working Group on Financial Markets. Strax därefter kom Plunge Protection Team tillbaks från ledigheten och fixade problemet genom att rigga upp marknaden. Storförlusten för Societe Generale skylldes på en enda person, en så kallad skurk-trader. Fast egentligen var (är) förstås problemet derivatspelet i sig självt. Det är till stor del ett bondfångarknep sammansatt av skenbara affärer, som då boken skrevs var värderat till svindlande 681 biljoner dollar. &lt;br /&gt;
|| 
|-
| || || 
|-
| || &lt;br /&gt;
&lt;big&gt;'''Toto, jag har en känsla av att vi inte är i Kansas längre. Vi måste vara ovan regnbågen!'''&lt;/big&gt; &lt;br /&gt;
|| 
|-
| || || 
|-
| || &lt;br /&gt;
&lt;big&gt;'''13-punktsprogrammet (för ett nytt greenback/whig-parti e.dy.)'''&lt;/big&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;

# '''Uppdatera konstitutionen''' så att Kongressen får makten att skapa den nationella valutan i alla dess former.&lt;br /&gt;
# '''Oberoende revision av Federal Reserve''' och de megabanker som äger den, inklusive en undersökning av &quot;Öppna marknadsoperationer&quot;, marknadsmanipulationen av Plunge Protection Team och CRMPG, megabankernas derivatpositioner och dess användning för att rigga marknader, bankernas kreativa bokföring för att maskera sin betalningsoförmåga. Alla banker som är betalningsoförmögna ställs under konkursförvaltning och till Kongressens förfogande. &lt;br /&gt;
# '''Upphävning av 16:e tillägget''' till konstitutionen, som tolkats som ett godkännande av den federala inkomstskatten. &lt;br /&gt;
# '''Upphävande av Federal Reserve Act''' för att det strider mot konstitutionen, alternativet ett tillägg som gör det till en sant federal myndighet som administreras av finansdepartementet. 
# '''Offentligt förvärv av ett nätverk av banker''' som får den nya uppgiften att tjäna som lokala bankfilialer till ett nyfedaliserat banksystem, genom att FDIC tar över betalningsoförmögna banker eller genom köp av livsdugliga banker med nyutgiven valuta. 
# '''Förbud mot utlåning baserad på fraktionella reserver'''. 
# '''Finansdepartementet skall köpa tillbaks all utestående federal skuld''' mhga nyutgivna United States-sedlar eller Federal Reserv-sedlar. Detta kan ske gradvis i takt med att skuldpapperen förfaller till betalning. 
# '''Räntefria lån till delstater och lokala organ för infrastruktur mm.''' 
# '''Utgivning av en lagom mängd ny valuta varje år''' på program som främjar den allmänna välfärden. Datormodeller skulle kunna köras först för att bedöma vad som är en rimlig mängd nyutgivna pengar varje år (eller dag).
# '''Utgivning av pengar som kan cirkulera tillbaks till staten''' istället för skatter, bland annat för vindkraft, och att billiga bostäder byggs för dessa nyutgivna pengar, som kan cirkulera tillbaks till staten i form av hyra. 
# '''Förbud mot derivat''' (alternativt 0.25 procents skatt). De megabanker som blir betalningsoförmögna efter den reformen ställs under konkursförvaltning. 
# '''Påbörjan av en ny omgång internationella avtal''' efter Bretton Woods-modell. Centralt är frågan om internationell varukorg e.dy., reglering eller förbud mot derivat, blankning och annan marknadsmanipulation, räntefria lån i global valuta, skuldavskrivning. 
# Övriga viktiga nationella amerikanska reformer, inte minst av det demokratiska systemet. 
|| 
|-
| || &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;big&gt;'''Här börjar del två. Ellen Brown efter Bankerna och Skuldnätet.'''&lt;/big&gt;  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
||
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || '''THE QUICK FIX: A NON-INFLATIONARY SOLUTION TO THE FEDERAL DEBT CRISIS'''
|| 
|-
| || '''DOLLAR DECEPTION: HOW BANKS SECRETLY CREATE MONEY'''
|| 
|| 
|-
| || 
|-
| || '''WAKING UP ON A MINNESOTA BRIDGE: HOW TO SOLVE THE INFRASTRUCTURE CRISIS WITHOUT SELLING OFF OUR NATIONAL ASSETS'''
|| 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || || 
|-
| || &lt;big&gt;'''The E.C.B. Fiddles While Rome Burns'''&lt;/big&gt; (28/11-2011). Euro-länderna genomgår en strukturanpassning, dvs liknande medicinering som länderna i tredje världen ordinerats av IMF. IMF:s strukturanpassning handlar rutinmässigt om hårda nedskärningar i offentlig sektor, privatisering och minskad makt för de nationella centralbankerna så att dessa inte har möjlighet att skapa de pengar som nationen behöver. Det senare är förstås formellt uppnått i eurozonen, genom att länderna har gjorts totalt beroende av ECB för penningskapandet och som &quot;lender of last resort&quot;. 
|| 
|-
| || || 
|-
| || || 
|}</text>
      <sha1>mwrpj1h5n1meeuyhtnm0avxoh8jn0wc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Filnamn</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8188</id>
    <revision>
      <id>33918</id>
      <parentid>33917</parentid>
      <timestamp>2012-03-21T07:03:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>mall-loop? räcker inte &lt;noinclude&gt;?</comment>
      <origin>33918</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="974" sha1="4s0dealkc8pdrd3aqo30bi28m7w42p9" xml:space="preserve">&lt;tt&gt;{{{1}}}&lt;/tt&gt;&lt;!-- den tänkta definitionen följer, men innehåller tydligen något fel:

{{#if: {{{2}}}|{{{2|&lt;tt&gt;}}}{{{1}}}{{{3|&lt;/tt&gt;}}}|{{/filnamn-pre}}{{{1}}}{{/filnamn-post}}}}--&gt;&lt;noinclude&gt;

== Dokumentation ==

'''Mallen är inte inte vältestad.'''

Markerar första parametern som filnamn, tillsvidare genom &amp;lt;tt&amp;gt;, alltså jämnbrett typsnitt à la skrivmaskin.

Om andra parametern är icke-tom anger den något annat slag av formatering, som avslutas med den tredje parametern.

Om andra parametern är definierad men tom hämtas formateringskoden ur /filnamn-pre och /filnamn-post, som anger formatering för just den här boken (möjligen omdirigeringar till sådan formatering.

* &lt;nowiki&gt;{{filnamn|fil}}&lt;/nowiki&gt;: &lt;!--{{filnamn|fil}}--&gt; &lt;tt&gt;fil&lt;/tt&gt;
* &lt;nowiki&gt;{{filnamn|fil|''|''}}&lt;/nowiki&gt;: &lt;!--{{filnamn|fil|''|''}}--&gt; ''fil''
* &lt;nowiki&gt;{{filnamn|fil}}&lt;/nowiki&gt;: &lt;nowiki&gt;{{/filnamn-pre}}fil{{/filnamn-post}}&lt;/nowiki&gt;

[[Kategori:Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4s0dealkc8pdrd3aqo30bi28m7w42p9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/En kommun som lyssnar och pratar – i den ordningen (föreläsning)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8191</id>
    <redirect title="Stadsvandringar i Skellefteå/Medborgardialog i Skellefteå (seminarium)" />
    <revision>
      <id>35560</id>
      <parentid>34170</parentid>
      <timestamp>2012-06-29T18:00:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Stadsvandringar i Skellefteå/Medborgardialog i Skellefteå (seminarium)]]</comment>
      <origin>35560</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="90" sha1="ewxz3j08app4noi551afpecyh0ryzn1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Stadsvandringar i Skellefteå/Medborgardialog i Skellefteå (seminarium)]]</text>
      <sha1>ewxz3j08app4noi551afpecyh0ryzn1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Arbetsbreddningens ABC</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8192</id>
    <revision>
      <id>54503</id>
      <parentid>51478</parentid>
      <timestamp>2023-12-31T18:02:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>95.193.183.103</ip>
      </contributor>
      <origin>54503</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66362" sha1="1j1i3caeeuy8szgtm8m25n74os955vp" xml:space="preserve">
'''Arbetsbreddning''' avser en medveten politik för lägre arbetslöshet genom en breddning av synen på arbete. Arbetsbreddning kan handla om återinförande av yrken som tidigare funnits, men som rationaliserats bort, eller om införandet av nya yrken som tidigare inte funnits eller inte funnits i landet eller regionen ifråga (alternativt varit ovanliga). Lite förenklat kan man säga att det är &quot;marginaliserade och potentiella yrken&quot;, i motsats till väletablerade yrken som läkare, lärare, sjuksköterska och industriarbetare. Det är generellt sett inte jobb som syftar till att öka den materiella produktionen eller konsumtionen (BNP) utan snarare jobb som tillför social, kulturell, demokratisk, ekologisk nytta, som främjar bildningen, konsten, freden, sammanhållningen o.s.v.

== Flourtant/tandhälsoinformatör == 

Från 1960-talet fram till slutet av 1980-talet var fluortanten ett obligatoriskt inslag bland skoleleverna i Sverige. Hon (ibland en han) gick runt i skolorna och genomförde floursköljning bland låg- och mellanstadieelever i syfte att förebygga karies. Hon/han höll också föreläsningar om tandhygien, främst i skolorna. Av besparingsskäl upphörde den obligatoriska fluorsköljningen. Under 2000-talet har fluortanten åter börjat besöka vissa skolor. Det förekommer även att en del skolor erbjuder eleverna fluorsköljning i samband med lunchen. Sedan 2009 firas &quot;fluortantens dag&quot; den 1 september med syfte att främja tandhälsan. I Stockholm uppmärksammas dagen med att fluortanter besöker utvalda offentliga platser, informerar och erbjuder fluorprodukter till allmänheten. 

&lt;br /&gt;

OM KARIES
&lt;br /&gt;

* Vissa inneboende fel i tänderna som sjukdomarna Amelogenesis imperfecta och Dentinogenesis imperfecta gör tänderna mer sårbara för kariesangrepp då emaljen inte är lika skyddande. Även tändernas struktur kan göra det lättare för karies att få fäste.
 
* Munnen innehåller en mängd olika bakterier, men endast ett fåtal specifika bakteriearter tros kunna orsaka karies, bland dem återfinns Streptococcus mutans och Lactobacilli. 
 
* Bakterierna i en persons mun omvandlar sockerarter till syror så som mjölksyra genom en glykolytisk process som kallas fermentering (jäsning). Om syrorna får fortsatt kontakt med tanden så kan dessa syror orsaka demineralisering vilket är detsamma som upplösningen av mineralinnehållet i tanden. Processen är dynamisk och remineralisering förekommer också och kan vända kariesförloppet.
 
* Frekvensen för syraangreppen på tänderna påverkar sannolikheten att karies skall utvecklas. 

* Risken för karies kan minskas genom att antalet intag av jäsbara kolhydrater begränsas, genom att placket på tänderna avlägsnas (tandborstning, tandtråd och antibakteriellt munskölj) och genom att tänderna tillförs fluor, exempelvis i tandkrämen vid tandborstning. De individer som har hög kariesrisk bör tillföra extra fluor till tänderna, till exempel med fluorsugtabletter, fluortuggummi, fluorsköljning eller tandkräm med extra hög fluorhalt.

== Inbäddad wikipedian== 

En inbäddad wikipedian är en skribent, som är inriktad på att skriva artiklar eller artikeltext av uppslagsbokskaraktär som berör den organisation som han eller hon är anställd av. Artiklarna skrivs på samma villkor som texter av de &quot;vanliga&quot; bidragsgivarna, de som skriver på fritidsbasis utan ersättning.

Inbäddade wikipedianer är av intresse för kunskapsorganisationer, som har ett vitt fält av ämnen eller objekt samt ett uppdrag att förmedla kunskap om dessa till en bred allmänhet, till exempel museer samt universitet och högskolor.

De inbäddade wikipedianerna skriver dels texter själva, dels ser de till att experter inom organisationerna skriver texter och publicerar själva och dels arbetar de på olika sätt för att animera frivilliga skribenter att skriva texter inom orhanisationens intresseområde. 

En inbäddad wikipedian har gärna en bakgrund i gränsområdet mellan humaniora/naturvetenskap och journalistik. Han eller hon bör besitta förmåga till källkritiskt tänkande och en god språkbehandlingsförmåga inom skrivande på sakprosa. För att uthålligt kunna arbeta inom yrket är det en fördel med en god allmänbildning samt en nyfikenhet av samma slag som kännetecknar en god journalist.

== Wiki- eller wikipediainformatör ==

En wiki är en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva via ett webbgränssnitt. Ändringar publiceras omedelbart, utan att fördröjas av granskningförfaranden. När någon sparar en ny version av en artikeltext finns den gamla kvar och kan återställas vid behov. Detta gör att vandalism (avsiktligt sabotage), klotter (oavsiktligt sabotage), spam och misstag snabbt kan upptäckas och återställas. Ordet wiki åsyftar oftast en wiki med fritt och öppet innehåll som är tillgänglig för allmänheten och där alla besökare kan hjälpas åt att skriva och förbättra sidornas innehåll. Det mest kända exemplet är Wikipedia, världens största uppslagsverk. Det förekommer dock även wikier där enbart ett begränsat antal betrodda har möjlighet att redigera, och ibland även läsa. I dessa fall är wikitekniken enbart ett sätt att underlätta kollaborativt utvecklande av en webbplats. En wiki-informatör är en person som arbetar med utåtriktad information, till exempel i skolor, om olika wiki-system. Han eller hon kan bland annat berätta om vad som är viktigt att tänka på vid användandet av wikipedia, hur man gör när man bidrar själv, och han/hon kan också ge tips till läraren.

== Fågel- och vilt-informatör (inklusive fågelholksuppsättning) ==

'''Småfåglar''' är en vardaglig, icke vetenskaplig benämning på mindre fåglar särskilt - men inte enbart - sådana som återfinns i människans närhet. Typiska småfåglar är ärlor, mesar, finkar, sångare och sparvar. De flesta fågelholkar som sätts upp är i storlek för småfåglar, precis som de vanligaste anordningarna för att mata fåglar såsom fågelbord där man lägger ut fröblandningar, ofta baserade på solrosfrö och hampfrö. Fåglarna matas även med särskilt tillverkade talgboll]]ar, och det förekommer att man hänger upp halverade kokosnötter åt småfåglarna. En gammal jultradition är att ställa ut julkärve som fågelmat. Idag finns dock ofta restriktioner för fågelmatning inom områden med flerbostadshus, utfärdade av hyresvärd eller bostadsrättsförening. Orsaken är att fåglarnas avföring anses skräpa ner, och att kvarbliven fågelmat på marken kan dra till sig råttor.

== Hälsocoach/hälsoinformatör ==

== Klassmorfar/klassmormor==

Klassmorfar (och Klassmormor) är en medelålders eller äldre vuxen som har någon form av anställning eller bidrag för att arbeta i skolan som just klassmorfar/klassmormor. Riksföreningen &quot;Klassmorfar för barnen i Sverige&quot; (klassmorfar.se) har arbetat sedan 1996. Föreningen framhåller bland annat att klassmorfäder, genom att de slipper vara ansvariga för själva undervisningen, får gott om tid att lyssna på barnen och stödja dem på olika sätt. Källa: Wikipedia och föreningens hemsida. Studier har också visat att det sociala klimatet i skolan blir bättre om skolan har en eller flera klassmorfäder. Det blir bland annat lugnare lektioner och raster samt mindre mobbing och vandalism. Se även &quot;elevassistent&quot;. 

== Elevassistent ==

Elevassistent är en person som arbetar i skolan som stöd till en eller flera personer som har behov av särskilt stöd. Assistenten hjälper framförallt till på lektionerna, men även i andra sammanhang beroende på elevens funktionsnedsättning. Det vanliga är att elevassistenten anställs som stöd till en särskild elev i klassen, men det är också möjligt att arbeta som stöd för en hel barngrupp eller en hel skolklass. Elevassistenten hjälper eleven att finna ro i sina studier och att hitta individuella lösningar och vägar för att tillägna sig kunskapen. Elevassistenten har oftast en underordnad position gentemot klassens lärare och tar instruktioner från denna, men i kan även om så behövs arbeta mer självständigt. Ingen särskild utbildning krävs för att arbeta som elevassistent, däremot brukar skolorna kräva att personen i fråga har viss utbildning eller tidigare erfarenhet om elevs funktionsnedsättning. Även en barnskötarutbildning brukar vara ett önskemål men inget krav. I vissa kommuner finns särskild elevassistentsutbildningar i kommunal regi. Det finns en nationell kursplan för denna utbildning. Källa: Wikipedia

== Professionell berättare ==

Det finns olika slags berättare. Går man på teater kan det hända att det är en berättare som är den som berättar historien som skådespelarna på scenen spelar upp. Om det finns en särskild berättare på teatern kan det antingen vara en person (eller någon som framstår, hörs, som ett väsen) eller så kan det vara någon som själv är delaktig i själva pjäsen. Under senare decennier har berättare också kommit att bli en egen genre eller konstform inom kulturlivet. Det finns exempel på personer som anställts, just som berättare. Det finns också många berättargrupper runt om i landet. Sveriges berättare kan nås via berättarnatet.se.

== Poet/skald/diktare/versmakare/diktuppläsare ==

En poet/skald/diktare/versmakare/diktuppläsare (vilket av begreppen som används är en smaksak), är en person som är anställd för dessa syften. Att läsa upp poesin eller dikten, i en skola, på ett torg eller ett företag, eller publicering i bokform, är två sätt att sprida konsten. Poesi är konsten att skriva poem; litterära verk avsedda att läsas eller reciteras. Poesi kallas också skaldekonst, lyrik, dikt och vers eller, föråldrat, att kväda (kväden). Poesi eller vers är, till skillnad från prosa, skrift eller tal som är bundet av till exempel versmått, rim eller bara uppställningen av ord. Där prosa försöker övertyga på ett innehållsmässigt plan försöker poesi övertyga på ett formellt. Det finns också former av poesi som är helt improviserad och spontan; till exempel surrealistisk poesi. Avsikten är då att släppa ut känslor och drömmar &quot;direkt ur hjärtat&quot; utan att låta intellektet filtrera innehållet. Se även &quot;Professionell berättare&quot;.

== Stadsvandrare (stads- och kulturhistoriskt kunnig) ==

== Skogsmulle ==

Skogsmulle är en fantasifigur ute i skogen, skapad den 25 januari 1957 på Lida friluftsgård av Gösta Frohm. Enligt berättelserna kommer Skogsmulle till barnen för att leka, sjunga och berätta om naturen. Syftet med Skogsmulle är att barnen, ofta på en så kallad mulleskola, genom lek skall lära sig om naturen och får lära sig om skogens vanligaste växter och djur.

== Droginformatör ==

En droginformatör är en person med adekvat utbildning som arbetar med information som rör alkohol och droger, oftast främst gentemot skolor. I många kommuner har denna information bedrivits i form av ANT-pedagogik. 

== Bär, frukt och svampexpert ==

En bär, frukt och svampexpert är en person som kan mycket om bär, frukt och svamp, liksom om trevliga sätt att använda dessa ting i bakning, matlagning med mera, och som är anställd för att sprida och inspirera om detta. Ur ett vardagligt matperspektiv är bär detsamma som saftiga frukter som är små. Även små saftiga frukter som man inte kan äta, till exempel för att de är giftiga, räknas till bär. Av ätliga bär kokas sylt, saft och gelé. De används också i pajer och andra bakverk. En frukt är i botanisk mening blomväxtdelar som bildas för att fortplantning av växten ska kunna ske. I vardaglig mening syftar frukt på större botaniska frukter med sött och saftigt kött. Frukter har generellt höga fiber-, vatten-, vitamin C,- och sockernivåer, även om den senare varierar mycket från enbart små spår i lime till 61% av den färska vikten i dadeln. Regelbundning konsumtion av frukt associeras med reducerad risk för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, Alzheimer, starr och olika åldersrelaterade sjukdomar. När det gäller svamp skall experten först och främst kunna skilja mellan ätliga och oätliga svampar. De ätliga kallas för matsvampar och delas in i följande huvudgrupper: soppar, skivlingar, taggsvampar. Undergrupper till skivlingar är bland annat kremlor och riskor.

== Danspedagog/danskoreograf ==

Detta är ett yrke som redan existerar, men det är ännu relativt ovanligt att skolor anställer särskilda personer som danspedagoger eller danskoreografer. I samband med uppsättning av dans- och teateruppsättningar kan det dock vara lämpligt med dylikt, oavsett om det är i grundskolan, gymnasiet eller i vuxengrupper. Se även &quot;Socialdansinspiratör&quot;. 

== Jogginginspiratör &amp; promenadsällskap ==

== Häst- och vagn-taxi (förare av) ==

[[Fil:Pferdewagen Eisenreifen.jpg|miniatyr|290px|Hästvagn i Bulgarien 1988.]]
Hästvagn är en vagn som dras av en eller flera hästar. Att köra en vagn med hästar spända framför de egentliga draghästarna kallas för spannkörning. Man kan ha olika antal hästar förspända i ett spann, men vanligast är fyr- eller sexspann. En variant av spann är så kallad &quot;tandem&quot; då hästarna går på rad istället för sida vid sida. Den som kör en hästvagn kallas kusk. Hästvagnar var förr det vanligaste transportmedlet på land för människor och materiel innan motoriseringen av transporter kom till. I hästvagnens begynnelse var det oftast bara fint folk som hade tillgång till vagn för persontransport, men i slutet av &quot;hästvagns-eran&quot; hade nästan varje medelklassfamilj en hästvagn. Numera används hästvagnar vi körtävlingar, och det har också blivit vanligt att åka hästvagn vid större tillställningar som till exempel bröllop.

== Arbetslivsinformatör (gärna specialkunnig om regionens företag) ==

== Idrottsprofilsinspiratör ==

Om Anja Pärson, efter avslutad idrottskarriär, skulle få anställning i någon kommun för att åka ut och hålla föredrag och inspirera, då skulle hon vara en typisk idrottsprofilsinspiratör. Samma sak kan naturligvis sägas om idrottsprofiler som är något mindre kända, men som åtminstone varit framgångsrika nationellt.

== Planetens gränser-informatör ==

Planetens gränser är ett koncept utvecklat av en grupp forskare under ledning av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre. Forskargruppen menar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärdet överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av tröskeleffekter som uppstår. Forskningens resultat har presenterats i tidskriften Nature den 24 september 2009. En &quot;Planetens gränser-informatör&quot; är helt enkelt en person som arbetar med utåtriktad information kring denna forskning och som även har kunskap om den vetenskapliga debatt som pågår kring konceptet och kring respektive delproblem i den stora av globala miljö- och klimatproblem.


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! planetära gränser!! beskrivning!! status
|-
| 1. [[Global uppvärmning|Klimatförändring]] || CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; i [[atmosfären]] || &lt;span style=&quot;color:#ff0000;&quot;&gt;gränsen överskriden&lt;/span&gt;
|-
| 2. Förlust av [[biodiversitet]] || Antal miljoner [[art]]er som försvinner per år || &lt;span style=&quot;color:#ff0000;&quot;&gt;gränsen överskriden&lt;/span&gt;
|-
| 3a. [[Kvävecykeln]]&lt;br /&gt;3b. [[Fosfor]]cykeln || mängd N&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; per år från atmosfären&lt;br /&gt;mängd fosfor per år till oceanerna|| &lt;span style=&quot;color:#ff0000;&quot;&gt;gränsen överskriden&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;color:blue;&quot;&gt;nästan överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 4. Atmosfärisk ozon || koncentration av [[ozon]] || &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;inte överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 5. [[Försurning|Havsförsurning]] || genomsnittlig mättnad av sjövatten mätt i [[aragonit]] || &lt;span style=&quot;color:blue;&quot;&gt;nästan överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 6. Global [[färskvatten]]användning || konsumtion av färskvatten per person || &lt;span style=&quot;color:blue;&quot;&gt;nästan överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 7. Landanvändning || procent av landareal som används för [[jordbruk]] || &lt;span style=&quot;color:blue;&quot;&gt;nästan överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 8. Kemisk förorening || koncentration av giftiga substanser, plaster, endokrina disruptorer, [[tungmetall]]er,&lt;br /&gt;radioaktivitet i miljön || &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;inte överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 9. Atmosfärisk aerosol || koncentration av [[partiklar]] i atmosfären || &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;inte överskriden gräns&lt;/span&gt;
|}

== Skolgårdsodlare (och informatör) ==

== Skolvärd/värdinna ==

Skolvärd finns redan på många, men långt ifrån alla, skolor. De arbetar oftast främst i korridorerna och huvuduppgiften är att medverka till att skolan är en trygg och trevlig miljö för alla elever. Elever som har behov av att prata av sig med någon vuxen kan komma till skolvärdarna, liksom om de vill ha sällskap till matsalen.

== Afrika-informatör ==
[[Fil:African languages SV.png|miniatyr|290px|Språkfamiljer i Afrika]]
En Afrika-informatör är en person som främst kan mycket om det moderna Afrika, dess problem och möjligheter, men också mycket om dess historia, geografi, fauna, traditionella religioner och seder, språk med mera. När det gäller historien så är det viktigt för personen att vara förtrogen med de stora dragen. Till exempel att Afrika är en mycket gammal kontinent som tidigare var en del av jättekontinenten Gondwanaland, att det är jordens näst största kontinent och även jordens näst största världsdel, att avståndet från nord till syd är omkring 8000 mil och att det bor omkring en miljard människor i Afrika, uppdelat på fem regioner och 55 länder. Regionerna är: Nordafrika, Västafrika, Östafrika, Centrala Afrika samt Södra Afrika. Personen bör naturligtvis också vara förtrogen med det arabiska och europeiska inflytandet på kontinenten, inte minst genom kolonialismen, de krig och svältkatastrofer som plågat Afrika och dess folk, liksom om hur olika debattörer och forskare ser på Afrika och dess utveckling idag.

== Rättvis handel-informatör ==

Rättvis handel, engelska fair trade, är en rörelse som uppmuntrar handel med varor som producerats under drägliga arbetsvillkor i främst utvecklingsländer. Den globala märkningen Fairtrade är en känd produktmärkningen på området. Fairtrademärkningen av varor (främst livsmedel) syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer genom att Rättvis handel-villkor måste uppfyllas för att produkten ifråga skall få rätt att bära märket. Kriterierna grundar sig på ILO:s åtta kärnkonventioner. Bland de varor som fått fairtrademärkning finns bland annat följande: kakao, kaffe, te, läsk, energidryck, bomull, socker, honung, bananer, ris, nötter, blommor, vin, juice, frukt och sportbollar. Produkter som är Fairtrade-märkta är försedda med en blå och grön symbol på svart botten.

== Forskningsassistent ==

Forskningsassistent är en person som är anställd som assistent i ett forskningsprojekt och som vanligtvis inte innehar någon högre examen.

== Biblioteksassistent ==

Biblioteksassistenter är dem som arbetar som assistenter till bibliotekarierna. Yrkesgruppen och deras förhållande till biblitekarierna har undersökts i en magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap från 2008. http://bada.hb.se/bitstream/2320/3917/1/08-77.pdf

== Bidragsinformatör ==

== EU-informatör ==

EU-informatör är en person som arbetar med EU-upplysning. Riksdagen anställer EU-informatörer och även vissa kommuner.

== Vad är pengar-informatör ==

Det finns i huvudsak två sorters pengar idag, pengar som produceras av centralbanken (mynt och sedlar) och pengar som produceras av bankerna i samband med dess kreditgivning. Detta och mycket annat kan en &quot;Vad är pengar-informatör&quot; berätta om.

== Peak oil-informatör ==

Peak oil, även känt som oljeproduktionstoppen på svenska, är den tidpunkt då den maximala råoljeproduktionen är uppnådd, varefter den kommer att minska tills den hanterbara råoljan i praktiken tagit slut. Många menar att vi befinner oss i peak oil-fasen just nu, att den redan inträffat eller att den kommer att införa inom en snar framtid. Sedan många år pågår en intensiv diskussion, såväl inom forskarkretsar som inom energi- och miljögrupper, om peak oil och om hur vi kan och bör förbereda oss inför en värld med mindre och dyrare olja. ASPO, kort för Association for the Study of Peak Oil and Gas, är en forskningsgrupp som arbetar med prognoser gällande oljetoppen. En peak oil-informatör är en person som har ett helhetsgrepp kring dessa frågor och som kan arbeta med utåtriktad information kring problematiken.

== Dagmamma/dagpappa ==

== Konsumtionsrådgivare ==

== Kommunpolitiksinformatör ==

== Kommunal stadsodlare == 

== Föräldracoach ==

== Köttinformatör ==
[[Fil:Standing-rib-roast-MCB.jpg|thumb|290px|&quot;Rött kött&quot;.|höger]]

En köttinformatör är en person med relevant utbildning och bakgrund och som är anställd av kommunen för att informera om kött i dess olika former, ekologiskt kött, debatten om kött kontra vegetarisk kost med mera.

Kött är ett födoämne bestående av ätlig muskel- och fettvävnad hos djur. Kött äts av rovdjur, asätare eller allätare. Kött är i många kulturer ett viktigt födoämne för att tillgodose kroppens behov av näringsämnet protein. Beroende på vilken djurart köttet kommer ifrån kan man prata om nötkött (från nötkreatur), lamm- och fårkött, fläskkött (från gris), viltkött (från bland annat älg, vildsvin, hjort, höns- och havsfåglar och ren) fiskkött och fågelkött (exempelvis kycklingkött) och så vidare. En slaktare eller en styckare styckar djurkroppen i mindre bitar, så kallade styckningsdelar. Oftast sker uppdelningen efter de stora musklerna, efter djurets anatomi. Köttet kan därefter beredas på olika sätt för att klara lagring under en längre tid. Många typer av kött brukar tillagas genom att köttet upphettas genom exempelvis kokning, stekning, grillning eller fritering. Vissa sorter, framför allt nötkött och fisk, exempelvis sushi, äts även råa. Vid konsumtion av rått kött är risken större att köttet innehåller bakterier och eventuellt parasiter. 

Olika miljöeffekter är förknippade med kött som mänsklig föda, särskilt med den storskaliga industriella &quot;tillverkningen&quot;. Bland dessa finns utsläpp av växthusgaser, fossil energianvändning, vattenanvändning, vattnets kvalitet och effekter på betade ekosystem. En besläktad fråga handlar om människan har rätt att döda djur på det sätt hon gör idag, eller om människan av djuretiska skäl i möjligaste mån bör välja vegetarisk kost istället.

== Vegg-informatör ==

== Kvarterspolis ==

== Kommunal ballerina ==

== Utredare/ansvarig för kommunbank och/eller lokal valuta ==

En kommunbank är en bank som har som syfte att verka för kommunens och kommunmedborgarnas bästa. Det finns olika tänkbara utformnningar av en kommunbank. En variant är att den utformas efter mönster från Bank of North Dakota. Där används delstatens skatteintäkter som bas för utlåningen och räntan till banken kanaliseras till delstatsregeringen som använder dem för olika syften.

== Häst på skola-person (hästkunnig som låter barn pröva rida) ==

== Biblioteksbuss (förare/ansvarig) ==

== Sjung på utrikiska-inspiratör ==

== Kommunal gatumusikant ==
För musik till sammankomster i kommunen som tex. 
äldreboenden, torg, fik, park arrangemang, sådant som samhället i stort har nytta  utav
själsligt såsom för gemenskap.

== Biståndsinformatör ==

En biståndsinformatör är en som arbetar med information om bistånd.

== Kläd- och textilinformatör ==

== Barnens rätt-informatör ==

== Valinformatör ==

Valinformatör är ett yrke som vanligtvis uppstår en tid innan ett val och som pågår till valet ifråga är genomfört. Inför det svenska riksdagsvalet 2006 utbildades och anställdes valinformatörer i ett flertal svenska kommuner, bland annat fem kommuner i Stockholms län. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&amp;artikel=874107

== Kommunal/regional attitydundersökare ==

== Sociala medier-föreläsare ==

== Arabiska våren-förklarare ==

Arabiska våren är benämningen på den protestörelse med krav på demokratiska reformer som sedan 2010 förändrat den politiska situationen i arabländer i Nordafrika och på Arabiska halvön. En arabiska våren-förklarare är en person med relevant bakgrund och utbildning som är anställd av kommunen för att förklara vad det är som sker och som även kan ge perspektiv på det hela.

== Finanskris-förklarare ==

Finanskris är en hastig minskning av värdet på tillgångarna i området och flera konkurser bland områdets banker och andra företag. Till en finanskris hör ofta ett föregående börsras till följd av spekulation eller att en &quot;bubbla&quot; spricker, och de leder till en ekonomisk kris med arbetslöshet, fattigdom och sociala missförhållanden.

== Lönearbets-förklarare ==

Samhället bygger till mycket stor del på ett antal centrala institutioner och en av dessa är utan tvekan lönearbetet. Men vad är lönearbete egentligen, hur ser de olika ideologierna på lönearbetet, vad &quot;gör en lönearbetare&quot;, när &quot;infördes det&quot;, vad innebär det att &quot;ha ett lönearbete&quot;, vilket arbete är inte lönearbete, vilka rättigheter och skyldigheter har man som lönearbetare, är man lönearbetare om man får något annat än pengar i lön, vad är skillnaden mellan bidragsarbetare och lönearbetare, och varför lägger samhället så stor vikt vid just detta? Dessa och andra frågor kan en lönearbets-förklarare förklara samt förstås frågan om hur man får tag i ett lönearbete.

== Skatte-förklarare ==

Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren. Det främsta syftet brukar vara att finansiera offentlig sektor. Skatten kan också ha andra syften, såsom att jämna ut inkomster eller påverka personers handlingar med hjälp av ekonomiska incitament. I Sverige betalar fysiska personer kommunalskatt, landstingsskatt och, om arbetsinkomsten överstiger en brytpunkt, även statlig skatt. Skatt är dels direkt skatt som utgår till exempel på taxerad inkomst, förmögenhet och realisationsvinst, dels indirekt skatt i form av punktskatt och mervärdesskatt på varor och tjänster. Både fysiska och juridiska personer kan betala skatt. Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster. Förutom generella skatter, som inkomstskatt och moms, finns även vissa speciella skatter - till exempel fordonsskatt. I industrialiserade länder är inkomstskatt, moms och punktskatter viktiga inkomstkällor. En skatte-förklarare är en person som är anställd för att förklara allt detta. Detta kan exempelvis ta formen av offentliga föredrag i skolor och bibliotek, men också genom deltagande i mässor med mera.

== Sopsorteringsinformatör ==

== Rymd och Einstein-förklarare ==
[[Fil:Canopus.jpg|thumb|right|290px|'''Rymden''']]

Rymden (eller ibland yttre rymden eller världsrymden) är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer. Begreppet används ibland med den alternativa betydelsen universum. I motsats till vad många tror är rymden inte helt tom (det vill säga inte ett perfekt [[vakuum]]), utan innehåller nästan överallt en tunn gas, huvudsakligen i [[plasma]]tillstånd, såväl som [[elektromagnetisk strålning]]. Förhållandena i rymdplasmat benämnes ofta rymdväder. Hypotetiskt (eller troligen) innehåller rymden även stora mängder mörk materia och mörk energi. Einstein är en av 1900-talets mest framträdande gestalter. Han har kommit att personifiera vetenskaplig genialitet. Han räknas som en av fäderna till den moderna fysiken och anses av vissa ha haft ett av de mest kreativa intellekten någonsin. Begreppet ”modern” syftar till att fysiken inte enbart baseras på Newtons mekanik. För att klassas som modern fysik bör teorierna innehålla delar från antingen kvantfysik eller från Einsteins relativitetsteorier, eller från båda dessa teorier.

== Enkel mat-inspiratör ==

== Återanvändnings-expert &amp; informatör ==

== Stadsfestivalarrangör ==

== Barnfestivalarrangör ==

== Ungdomsombud ==

Ungdomsombud är något som redan finns i många stora och medelstora kommuner. Ungdomsombuden definerar ofta sin roll som en länk mellan politiker, tjänstemän och unga.

== Länk till politiker-person ==

Se även &quot;Ungdomsombud&quot;.

== Cykelfrämjare ==

Se även &quot;Cykeltaxi&quot;.

== Parkansvarig (&quot;parktrevlighetsfixare&quot;) ==

== Ringdans på skolgård-anordnare ==

== Kommunal magdans-showare ==

== Sago/fantasy/sfi-berättare ==

Det går att föreställa sig sagoberättare i sommarparken, på äldreboendet, i skolan, på biblioteket, i kyrkan, på skidortens barnavdelning etc. Vanligast är dock troligtvis i skolan och på biblioteket, förutom att föräldrar också kan vara (och ofta är) sagoberättare för sina egna barn och ibland kanske även andras. På bibliteket brukar det kallas för sagostund och är ett vanligt förekommande arrangemang på bibliotek då en vuxen person, ofta med inlevelse, läser en saga för barn, vanligen i de yngre åldrarna. På samma sätt kan man säga om fantasy- och sfi-berättare med flera genrer inom litteraturen. 

== Allsång på torget/parken/skolgården/stadsdelen-fixare ==

== Boktipsare (som kan besöka skolor, äldreboenden, företag mm) ==

Boktipset var ett litteraturprogram som sändes i SVT 1976-1989. Varje program var cirka 3-5 minuter långt, utom i enskilda fall då bokens författare intervjuades. Programledaren Stefan Mählqvist satt i en regnbågsfärgad soffa i form av två sammanförda händer och läste ett stycke ur den bok tittaren därmed blev tipsad om. Signaturmelodin var ett ni-nanna-na-ni-na... som än idag är välkänt för många. Låten som nynnas är &quot;The Swimming Song&quot; av Loudon Wainwright III.

== Sommarcirkusanordnare ==

== Fritidsassistent ==

Härryda kommun är en av få kommuner som har fritidsassistenter anställda inom äldreomsorgen (eller åtminstone hade 2005). I en intervju för kommunens info-blad berättar några av dem att de ser som sin viktigaste uppgift att stimulera och uppmuntra till ett så aktivt liv som möjligt.

== Konst &amp; performance på stan (konstnär/performance-artist) ==

== Föreningsrådgivare ==

== Skuldsaneringsrådgivare ==

== Politikerassistent ==

== Bussvärd/värdinna ==

== Astma- och allergi-informatör == 

Astma är ett inflammatoriskt syndrom som påverkar luftvägarna. Symtomen beror oftast på en begränsning av luftflödet (luftvägsobstruktion) som är reversibel, antingen spontant eller efter behandlingar. Obstruktionen beror på sammandragning av luftrörens muskler, samt svullnad och ökad bildning av slem i luftrören. Svårighetsgraden varierar från lätt till livshotande tillstånd.

== Stadsdelsbiblioteksansvarig ==

== Skolwiki-utvecklare (och ansvarig) ==

== Grönt i skolan och på kontoret-tipsare ==

Gröna växter är en mysfaktor och hälsofrämjare såväl i hemmet som i skolan som på arbetsplatser och i andra offentliga miljöer. Att ha det grönt i sociala miljöer gör det inte bara fint, utan atmosfären blir också mycket mjukare och lugnare. Men ibland kanske man vill få lite tips, och då kan en grönt i skolan och på kontoret-tipsare komma förbi och ge lite tips. Se även &quot;skolgårdsodlare&quot;. 

== Socialdans-inspiratör ==
[[File:Ballroom dance.png|thumb|290px|Socialdans till livemusik]]

'''Socialdans''' är danstillställningar där det primära syftet är att deltagarna roar sig tillsammans, genom att &quot;dansa socialt&quot;. Att dansa socialt står i motsats till att tävla i dans, men också till dansuppvisningar och danstävlingsträning. När det är socialdans så är det viktigt med en lättsam atmosfär. Vanligtvis används begreppet om förda pardanser, såsom [[foxtrot]], [[bugg]], [[lindy hop]], [[salsa]], [[gammaldans]] och [[tango]]. Men även [[folkdans]] och olika cirkeldanser ryms inom begreppet socialdans.

== Stadswiki-utvecklare (och ansvarig) ==

En stadswiki (engelska: city-wiki; tyska: stadtwiki) är en wiki som används i en specifik stad, stad med omnejd eller ibland en hel region. En stadswiki kan innehålla information om allt som rör staden, såsom människor, idéer, organisationer, affärer, restauranger, nattklubbar, hotell o.s.v. En del av detta innehåll är inte lämpligt på wikipedia, men kan vara lämpligt på en wiki som specifikt riktar sig till ett lokalsamhälle. En stadswiki-utvecklare är helt enkelt en person som anvarar för uppbyggnaden av en sådan wiki, antingen genom att enbart göra tillverka strukturen eller genom att också arbeta med att fylla wikin med innehåll (text och bild). 

== Vatteninformatör ==
[[Fil:Iceberg_with_hole_near_Sandersons_Hope_2007-07-28_2.jpg|miniatyr|höger|290px|Vatten i tre aggregationstillstånd: Gas (osynlig vattenånga i luften), vätska (havsvatten och [[aerosol]] i molnen), fast form (i isberget).]]
Rent, färskt dricksvatten är livsviktigt för människan och andra livsformer. En vatteninformatör är en person som kan berätta om detta liksom allt annat som har med vatten att göra, vattenbrist, vattenkemi, vattnets kretslopp, vatten och hygien, vatten i kroppen med mera. Kanske kan vatteninformatören också berätta om det finns vatten i rymden och hur det kommer sig att vissa djur kan leva i vatten, men inte andra.

== Landskapsinformatör- och främjare ==

Landskap är geografiska områden som bygger på en äldre politisk indelning och grundas på kulturella och geografiska särdrag som många människor identifierar sig med än i dag. Därför lever landskapen kvar i bland annat ortnamn, dialekter, folkdräkter samt gamla traditioner av olika slag, och varje landskap har sina egna landskapssymboler. En landsbygdsinformatör- och främjare är helt enkelt en person som arbetar med utåtriktad information om &quot;sitt&quot; landskap eller region (man kan också tänka sig t.ex. Norrlandsinformatör- och främjare). En sådan person kan hålla föredrag och utställningar i skolor, museér, kyrkor, bibliotek med mera, men även anordna stadsvandringar, guidade buss- och cykelresor med mera. Samarbete med regionens turistinformatörer är naturligtvis lämpligt, men också med olika föreningar.

== Företagsinformatör ==

Vad är ett företag egentligen? Hur gör man om man vill starta ett företag? Vad måste man tänka på som företagare? Detta är exempel på frågor som en företagsinformatör kan berätta om.

== Latinamerika-informatör ==
[[Fil:Latin America (orthographic projection).svg|miniatyr|290px|höger|De Latinamerikanska länderna i Syd- och södra Nordamerika.]]
[[File:Unasul 29.jpg|thumb|right|290px|Left-leaning leaders of Bolivia, Brazil and Chile at the [[Union of South American Nations]] summit in 2008.]]

== Asien-informatör ==

Asien är jordens största och folkrikaste världsdel. Den består i sin tur av regionerna Östasien, Sydasien, Sydostasien, Centralasien och Mellanöstern. En Asien-informatör är en person som har specialkunskap om Asien generellt, såväl om dess språk- och historia som utvecklingstendenser i modern tid. Föredrag och andra metoder för information kan anordnas på egen hand eller i samarbete med föreningar, skolor, företag med mera. Informationen kan med fördel varvas och kombineras med kultur i olika former, musik, mat, dans med mera. Det är också möjligt med mer specialiserade personer, exempelvis Kina-informatör, Indien-informatör eller Japan-informatör.

== Fredsfrämjare (eller krig- och fredsinformatör) ==

== Östersjöinformatör- och samordnare ==

Östersjöinformatör- och samordnare är en person som arbetar i nära samarbete med beslutsfattare, forskare och allmänhet för att öka kunskapen om Östersjön och dess mijöproblem, men också kunskapen om våra grannländer som vi delar havet med.

== Barn- mot vuxna-sport-anordnare ==

Många barn gillar lek och sport, men vuxna har inte så många möjligheter att sport-leka, särskilt inte med barn, och särskilt inte om de själva inte har barn. En barn mot vuxna-sport-anordnare kan anordna trevliga sådana tillfällen på ängar, parker, idrottsanläggningar med mera. Det kan vara frågan om såväl leksport som sportlek, bollsportlek eller springlek, och åldrarna skall/bör som sagt vara blandade.

== Medborgarjurist ==

En kommun som har juristutbildning kan med fördel anställa medborgarjournalister på deltid alternativt som sommarjobb. Det behöver dock inte ske i form av riktiga anställningar. Det kan också göras i projektform, som i Örebro där studenter som läst minst två år på juristutbildningen på frivillig basis arbetar med kostnadsfri juridisk rådgivning.

== Teckenspråksinspiratör ==

Teckenspråk har officiell status som minoritetsstatus i Sverige, men det är ett speciellt minoritetsspråk eftersom döva människor helt enkelt inte har fysiska möjligheter att lära sig något annat språk, eftersom de inte är hörande. För att främja kontakter och relationer mellan teckenspråkiga och talspråkiga är det därför de talspråkiga som måste lära sig åtminstone grunderna i teckenspråk. En teckenspråksinspiratör kan arbeta med att främja detta på olika sätt, genom att hålla föredrag och kurser men kanske också hembesök till folk som vill få en gratis introduktion.

== Sex- och samlevnadsrådgivare ==

== Cykeltaxi (förare av) ==

Cykeltaxi, eller cykelriksha, är vanlig i Indien. Passagerarna sitter i passagerarsätet på en trehjuling eller på ett släp som dras av en tvåhjulig eller trehjuling cykel.

== Frågesportsanordnare (som lek eller blodigt allvar) ==

Frågesport (eng: quiz) innebär en tävling i att svara rätt på frågor i allmänbildning. Det vill säga visa sina kunskaper inom många olika ämnesområden, till exempel; musik, sport, matlagning och geografi. Ordet &quot;frågesport&quot; lanserades av Aftonbladet den 15 december 1938 för den programtyp som ett par veckor tidigare debuterat i svensk radio under programrubriken &quot;Vem vet vad?&quot; med Gösta Knutsson som programledare. Knutsson själv kallade det &quot;allmänbildningstävling&quot;, och han ledde sedan frågesport i radio under flera decennier. Frågesportens förebild, de amerikanska och kanadensiska program som kallas &quot;quiz show&quot;, introducerades där under mitten av 1930-talet. En skola kan anlita en kommunal frågesportsanordnare, men också ett företag, en förening eller annan organisation. Frågorna kan vara allmänna, kulturella, lokala, ämnesspecifika eller ha något annat tema. Till yrket kan också höra anordnare av lekar, prisutdelning eller annat i anslutning till frågesporten.

== Skoltidningsmakare ==

Skoltidning är en lokal tidning som ofta ges ut i liten upplaga på den egna skolan, ofta skriven av elever på skolan. Ibland görs tidningen som skolämne (på vissa gymnasier ett så kallat individuellt val). Skoltidningar som inte har någon bindning till skolledning kallas ofta elevtidning. Den nationella intresseorganisationen för skoltidningar och ungdomsmedier i Sverige heter Ung Media.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;

{{citat|''Jag tror att grundproblemet är att unga journalister som jobbar på skoltidningar inte ses som riktiga journalister på riktiga tidningar. Vill man att unga ska fostras, som det ju faktiskt heter i skolplanen, till demokratiskt tänkande och aktiva samhällsmedborgare så är det så klart viktigt att unga medieproducenter har samma rättigheter och ansvar som de etablerade medierna.

Anna Erlemark, Ung Media, 2011''}}

== Centrumtidningsmakare ==

== Stadstidningsmakare ==

== Medborgarjournalist (och medborgarfotograf) ==

Medborgarjournalistik, eller gräsrotsjournalistik, är enligt wikipedia &quot;ett samlingsnamn på journalistisk praktik där personer ur allmänheten, i motsats till professionella yrkesjournalister, bidrar till insamling, rapportering, analysering och spridning av nyheter.&quot; Exempel på nyhetsmedier där medborgarjournalistik spelar en stor roll är Wikinews, Demotix och I-Report. Det är således en definitionsfråga om en person skall kallas för en medborgarjournalist eller &quot;vanlig&quot;/&quot;riktig&quot;/&quot;äkta&quot; journalist om den anställs till exempel av en kommun eller annan organisation utan att ha sedvanlig journalistisk utbildning med journalistexamen. Om det är väldigt fria tyglar i journalistarbetet och om släktskapet med &quot;traditionella medborgarjournalister&quot; betonas, dvs obetalda, så kan beteckningen dock vara relevant. Se även &quot;skoltidningsmakare&quot;, &quot;centrumtidningsmakare&quot; och &quot;stadstidningsmakare&quot;. Även olika wiki-arbeten är besläktat med detta yrke.

== Dansevent-makare ==

== Kondomutdelare ==

Se även &quot;Sex- och samlevnadsrådgivare&quot;

== Anti-mobbing-inspiratör==

== Meditationscoach ==

== Jonglör ==
[[Image:5 ball juggling.jpg|thumb|right|250px|Jonglör med fem bollar]]

Jonglering är en gammal konstform. Den praktiserades exempelvis i det gamla Egypten, i forntidens Kina, i det gamla Grekland, i Romarriket, i den Polynesiska civilisationen och under Aztekernas period.

== Clown (även kallad pajas eller narr) ==

En clown, pajas eller narr är en typ av komisk artist som använder metoder som mim och slapstick för att roa publiken. Clowner är kända från England på 1500-talet. Det finns flera stående rollfigurer bland de klassiska clownerna, som ofta funnit inspiration från Pierrot och Harlekin. Clowner upplevs dock inte alltid som roande, utan har ibland använts som skräckfigurer, exempelvis i filmer.

== Hantverks-centrums-ansvarig ==

== Porträttmålare ==

== Nobelpristagar-förklarare ==

== Riksdagspraktikant-jobbare ==

== EU-praktikant-jobbare ==

== Dagmamma/pappa-hjälpare ==

Dagmamma/pappa-hjälpare är en person som får ersättning eller är anställd av kommunen för att vara behjälplig till en eller flera dagmammor och dagpappor.

== Hattmakare ==

== Mannekäng ==

== Bokbindare ==

== Kvartermästare ==

== Mjölnare/mjölnarinformatör ==

En mjölnare är en person som mal säd till mjöl i en kvarn. Mjölnaryrket är ett av mänsklighetens äldsta och fanns redan i jägare- och samlaresamhället. En mjölnare/mjölnarinformatör är en person som är anställd för att berätta om detta urgamla yrke och även praktiskt visa hur det har gått till under historien. Personen ifråga bör också ha god kunskap om mjölet och dess historia, kvarnen och dess historia, olika sädesslag och dess historia, brödets historia med mera.

== Sadelmakare ==

== Korsordsmakare ==

== Lokalsedelskonstnär ==

== Fåraherde (och/eller fårklippare) ==

En herde är en person som vallar betande kreatur, ofta får. Ordet har en viktig metaforisk betydelse inom kristendomen, bland annat i psalmen Herren är min herde och uttrycket kyrkoherde. Ett annat ord för herde är getare.

== Soppköksansvarig ==

== Lokal/regional centralbanks-chef ==

== Jämställdhetsföreläsare ==

== Nakenmodell ==

Nakenmodell, konstmodell eller krokimodell är en person som poserar naken för att avbildas, exempelvis för teckning, måleri, skulptur eller fotografi. Idag kallas ofta modellen som används för konstnärliga studier av människokroppen för konstmodell, detta för att särskilja företeelsen ifrån erotiska nakenmodeller. I Sverige organiseras konstmodellerna fackligt i Konstmodellernas Yrkesorganisation (KYO) som etablerades 1982.

== Småskalig bonde ==
Dagens bönder är oftast storskaliga och det gynnar varken djuren eller bonden. Att ta fram medel som får arbetet att vara en småskalig bonde som kan bidra till närproducerad mat måste gynnas mera. Därtill kan man även tänka sig personer som hjälper till med skötsel anställs av kommunen som hjälper bönderna med det man behöver få gjort.

== Recensent (av böcker, bio, konst, teater, tidskrifter, musik o.s.v.) ==

Recensent är en person som arbetar med att recensera, det vill säga gör en mer eller mindre grundlig analys och personlig bedömning av en bok, en film, en teateruppsättning o.s.v. För att kunna göra bra recensioner krävs att man är väl insatt i ämnet och har en djup och bred kunskap inom området. Recencenter förekommer i såväl dagstidningar och tidskrifter som i radio och TV.

== Betygsättar-stödjare ==

Skolbetygen i Sverige är A-F. A är mycket bra medan F är underkänt.

== Matutkörare ==

== Tunnbrödsbagare (och lärare i detta yrke) ==

Tunnbröd bakas på vetemjöl, rågmjöl och ofta också kornmjöl. Som jäsmedel används jäst och hjorthornssalt. Degen kavlas ut tunt och med en kruskavel blir ytan lagom ojämn. Gräddas med fördel i gammal bakugn, men det fungerar i vanlig ugn också. Hårt tunnbröd äts till surströmming men även till andra maträtter. &quot;Bryta&quot; kallas den rätt som uppkommer då man bryter hårt tunnbröd i småbitar och äter i djuptallrik tillsammans med mjölk eller fil och lingonsylt. &quot;Blöta&quot; kallas den norrländska variant av dopp i grytan där hårt tunnbröd används i stället för vörtbröd. Man kan även blötlägga tunnbrödet i varm mjölk och äta med smör som får smälta, till förstärkt frukost. I norra Västerbotten kallas hårt tunnbröd ofta &quot;ljusugnsbröd&quot;, vilket endast kan bakas när bakugnen har ljusnat och inget sot är kvar i ugnstaket, det är tecknet på att bakugnen är riktigt varm. Innan ugnen ljusnat kan man gärna baka mjuka bröd som till exempel &quot;Hällakaka&quot;, även kallad &quot;kakun&quot;, som är en tjockare variant av tunnbröd. I Jämtland kallas maträtten där man bryter ner hårt tunnbröd i mjölk och tillsätter sylt, för &quot;brösull&quot; (äldre: &quot;brôusull&quot;). I Ångermanland kallas maträtten för &quot;brytta&quot; eller &quot;bröta&quot; och i Norr- och Västerbotten &quot;bruttu&quot; (används filmjölk kallas rätten för &quot;filbruttu&quot;). På pitedialekt heter det i stället &quot;smulanedi&quot; (smula ned i). En modell av mjukt bröd är klådda som till och med är lite tunnare än vanligt tunnbröd, fast mjukt.

== Lek- och speldesigner/utlärare ==

== Ekoby-utformare ==

Ekoby är ett bostadsområde med bland annat energisnåla hus, som byggds med naturvänliga och &quot;sunda&quot; material. En ekoby skall ha miljövänliga energikällor och möjlighet till viss självhushållning, som odling och djurhållning. I en ekoby används ofta småskalig, lokalanpassad VA-teknik och avfallshantering. Stort vikt läggs på lokalt inflytande i boende och planering.

== Idrottstränare (i mindre lag, pojk- och flicklag etc) ==

Merparten av idrottstränarna i Sverige arbetar mer eller mindre ideellt, men ett fåtal är välbetalda. Det som avses här är inte den senare kategorin utan den förra.

== Idrottstränar-assistent ==

== Idrottsförenings-medhjälpare ==

== Likabehandlingssamordnare ==

En likabehandlingssamordnare är en person som arbetar professionellt med utbildning, konsultation, handledning etc i frågor som rör likabehandling, det vill säga motverkandet av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingssamordnare finns bland annat i Umeå kommun och Göteborgs Universitet.

== Lokalradio-producent == 

== Lokal-TV-producent ==

== Läxhjälpare ==

En läxhjälpare är en person som arbetar med läxhjälp till dem som så önskar. I ett stort antal kommuner, och även på många enskilda skolor, finns numera läxhjälpscirklar av olika karaktär. Detta är en naturlig arbetsplats för en läxhjälpare, men en läxhjälpare kan också arbeta hemma hos den som behöver hjälp, på bibliotek, café eller varhelst eleven (eleverna) och läxhjälparen kommer överens om att träffas. Läxhjälpare kan vara specialiserade på olika områden. Är man specialiserad på matematik kan man exempelvis kalla sig för &quot;mattehjälpare&quot; och är man specialiserad på data kan man kalla sig &quot;datahjälpare&quot;.

== Ideolog- och ideologförklarare ==

En ideolog- och ideologförklarare är en person som antingen arbetar med ideologiutveckling och närbesläktad marknadsföring av ideologin ifråga, eller med allmän information gentemot allmänheten, skolor, föreningar med mera om olika ideologier. Som klassiska ideologier räknas liberalism, socialism och konservatism. Dessa ideologier formades under 1600-talet till och med 1800-talet. Andra framträdande ideologier är kristdemokrati och grön ideologi. Till ideologier räknas också anarkism, feminism, grön ideologi och nationalism. Dessutom finns en rad korsningar mellan dessa och andra ideologier. Dessutom har alla politiska partier också någon form av ideologi, det vill säga politisk kompass för sina ställningstaganden. Denna kompass är ofta en blandning av olika ideologier i en egen mix. Bland övriga ideologier och/eller pseudo-ideologier kan nämnas humanism, human-etik, transhumanism, imperialism, kolonialism, internationalism, nationalism, utilitarism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, eko-fascism och direktdemokrati. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism. En ideologförklarare är en person som är anställd av stat, region eller kommun och som kan bidra till ökad allmänbildning om dessa ting, liksom om trender i den samtida ideologiforskningen och ideologiutvecklingen.

== Arbetsbreddningsinformatör ==

En arbetsbreddningsinformatör är en person som arbetar med information om arbetsbreddning gentemot politiker, tjänstemän och allmänhet. Han eller hon kan också gärna hålla föredrag på lärarutbildningen och för skolor. För att hålla sig ajour med utvecklingen bör personen åka runt i landet och med egna ögon se bra, och mindre bra, exempel. Han eller hon bör också hålla koll på forskningen och på utvecklingen i andra länder. 

== Musteriarbetare (kommunalt musteri) ==
[[Bild:Apple juice with 3apples.jpg|thumb|290px|Äppelmust]]

Musteri är en verksamhet som framställer äppelmust. Processen har tre steg, förutom plockningen av frukten och nödvändiga transporter: 
&lt;br /&gt;

* Pressning av frukten, för att få ut saften.
* Filtrering och pastörisering av musten.
* Tappning på flaska eller dunk.
&lt;br /&gt;
Om en kommun bestämmer sig för att inrätta ett kommunalt museri, och avlönar någon på hel- eller deltid för att sköta detta, så blir personen ifråga följaktligen en kommunal musteriarbetare. Musteriet kan exempelvis stå till allmänhetens tjänst alternativt vara en löneförmån för anställda i offentlig sektor.

== Flourtablett-skänkare (på stan mm) ==

== Pausuppträdare på dans ==

== Tillväxt-informatör ==

En tillväxt-informatör är en person som är anställd för att informera om tillväxtbegreppet, det vill säga ekonomisk tillväxt, och den politiska och ekonomiska diskussion som omgärdar detta begrepp. Med tillväxt menas vanligen en ökning av ett lands bruttonationalprodukt (BNP). BNP är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Tillväxt anses ofta som både nödvändigt och gott, inte minst av politiker och ekonomer. Emellertid finns också en omfattande kritik mot begreppet, åtminstone om tillväxten görs till ett överordnat mål för samhällsutvecklingen, särskilt från gröna rörelser.

== Skogsinformatör ==
[[Fil:Rainforest Fatu Hiva.jpg|miniatyr|290px|Regnskog vid på [[Marquesasöarna]], [[Franska Polynesien]].]]

En stor del av jordens yta utgörs av olika skogar, exempelvis regnskog, tajga och granskog. Dessa områden är i sig själva mycket komplexa ekosystem som har betydelse för en stor del av alla växter och djur på planeten. Tillsammans med oceanerna har de även ett stort inflyttande på jordens klimat. Bara skogar har förmåga att sänka andelen av koldioxid i luften tydligt. Produktionen av syre är en viktig förutsättning för djurens existens. En skogsinformatör är en person som är anställd som expert på allt detta, det vill säga skogen och dess betydelse i stort, men också skogen och dess betydelse på det nationella och lokala planet. En stor kunskap om skogbruket och dess utveckling är också viktig. Personen bör som bakgrund ha en gedigen skogsutbildning och gärna även praktisk erfarenhet av arbete i skogen. Skogsinformatören bör helst vara flexibel, så att hon ena dagen kan hålla en föreläsning på universitetet, och den andra dagen guida en grupp skolelever med tillhörande lärare i skolans lokala skog.

== Rullstols-visare == 
En rullstolsvisare åker runt till skolor och visar upp rullstolar och låter barnen/eleverna pröva livet som funktionshindrad. Han eller hon håller också föredrag om dessa ting.

== Djurrättsadvokat/djurens talesperson ==

En djurrättsadvokat är en person som arbetar mot djurplågeri och som representerar djuren i rättegångar. Yrket har diskuterats bland annat i Schweiz, där det också hållits en folkomröstning. Djurrättsadvokaten kan vid behov också tituleras &quot;djurens talesperson&quot;. 

== Kolonilottsinformatör ==
[[Fil:Söderbrunn 2010c.jpg|miniatyr|290px|[[Söderbrunns koloniområde]], Stockholms äldsta.]]

Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år, i andra delar av Europa något längre. Tanken är bland annat att ge storstadsbon en möjlighet att komma ut till sin egen lilla trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker där och på så vis hålla nere livsmedelskostnaderna. Särskild under första och andra världskriget blev koloniträdgårdarna en viktig försörjningskälla för befolkningen med potatis, frukt och grönt. Koloniträdgårdar och koloniträdgårdsverksamhet är en del av det svenska kulturarvet.

== Hur är det att vara 15 år idag-förklarare ==

En &quot;Hur är det att vara 15 år idag-förklarare&quot; är en 15-åring som anställs som kommunal föredragshållare på temat &quot;hur är det att vara 15 år idag?&quot;

&lt;br /&gt;

NÅGRA AV DAGENS 15-ÅRINGAR SOM REFLEKTERAR
&lt;br /&gt;

{{citat|'' Nästan alla ungdomar i dag håller på med någon sport som fotboll, innebandy och hockey. Men många spelar också TV-spel. Jag själv spelar fotboll. Vi ungdomar idag är uppväxta med hur man ska ta hand om naturen och vad det är som påverkar den. För att det är ju vi som ska ta hand om den i framtiden. De miljöfrågor som är centrala idag som t.ex. växthuseffekten var verkligen inte centrala för tjugo år sedan.

Jakob Gustavsson, ur uppsatsen &quot;Att vara 15 år&quot;''}}

== Sedelhistoriker och förklarare ==

En sedel är ett betalningsmedel i papper. Pappersvaluta utvecklades först i Kina under Tangdynastin på 600-talet. Sverige har bestämt sig för att byta ut motiven på sina sedlar från 2014/2015. På tjugan kommer Astrid Lindgren, på 50-kronorssedeln Evert Taube, på 100-kronorssedeln Greta Garbo, på 200-kronorssedeln Ingmar Bergman, på 500-ingen Birgit Nilsson och på 1000-ingen Dag Hammarsköld. En sedelhistoriker- och förklarare är en person som är anställd för att berätta och informera mer om dessa ting.

== Mynthistoriker och förklarare ==

Idag finns i korthet tre former av pengar, mynt, sedlar och elektroniska pengar. En mynthistoriker och förklarare är en person som är anställd som expert på mynt helt enkelt. Han eller hon bör kunna förklara myntens historia, från 700-talet fram till idag, men också något om tillverkningsmetoder, varför kungar är vanligaste motivet, för- och nackdelar med mynt, alternativa mynt, myntsamling som hobby, begreppet seigniorage med mera. Som svensk mynthistoriker och förklarare bör personen ifråga förstås ha särskild god kunskap om svenska mynt.

== Solförklarare ==
[[Bild:The Sun by the Atmospheric Imaging Assembly of NASA's Solar Dynamics Observatory - 20100819.jpg|miniatyr|290px|Fotografi på solen av [[NASA]]:s Solar Dynamics Observatory.]]
Solen är en medelstor stjärna som befinner sig i centrum av vårt solsystem, och som genom sin gravitationskraft håller ihop detta. Solen med dess strålning är en basförutsättning för allt liv på jorden. Den rör sig med en hastighet av 792 tusen km/h relativt Vintergatans centrum, dess diameter är 109 gånger jordens och den väger 333 tusen gånger mer än jorden. 

Solen är motorn till allt väder. På dagen värmer solen upp luften som då stiger. Då luften stiger i ett område bildas ett undertryck som gör att omkringliggande luft börjar strömma in mot det uppvärmda området för att utjämna tryckskillnaden. Därmed har en vindrörelse uppstått. Om luften värms upp över vatten så att även vattnet blir uppvärmt, börjar vattnet stiga som ånga. När ångan nått en höjd där den kan kondenseras bildas det moln. Molnen blir alltmer mättade med ånga. Till slut måste de tömmas på vatten, vilket når jordytan som olika typer av [[nederbörd]], beroende på den lokala temperaturen. 

Solen beräknas vara omkring 4,6 miljarder år gammal och den tros bli gott och väl 12 miljarder år som aktivt lysande stjärna. Under omkring 5 miljarder år framöver händer ingenting drastiskt, solen fortsätter att lysa på samma sätt men blir gradvis hetare och ljusare. När solens centrum består av nästan rent helium, så kommer solen att övergå från vätefusion till heliumfusion. Totalt reflekteras alltså 30 % och absorberas 70 % av den totala solinstrålningen. Uppskattningar har gjorts som anger att den totala solinstrålningen till jorden är cirka 15&amp;nbsp;000 gånger större än vad människan förbrukar totalt i form av industriell verksamhet, uppvärmning och transporter. 

En solförklarare är en person med lämplig utbildning och bakgrund, som är anställd med titeln, som kan förklara mer om allt detta.

== Tågstationsvärd ==

En tågstationsvärd eller centralstationsvärd är en person som arbetar som värd eller informatör på en tågstation. I synnerhet kan det vara ett yrke som kan passa på Stockholms, Göteborgs och Malmös centralstation. Värdens huvuduppgift är att finnas till hands för allmänhetens frågor och bidra till en trevlig stämning. För yrket krävs en god kännedom om orten och regionen i allmänhet, samt förstås om hur man hittar rätt på själva stationen, men kräver i övrigt ingen formell utbildning.

== Den heliga skrift-förklarare ==

Den heliga skrift-förklararen är en person som är anställd av stat, region eller kommun för att öka allmänbildningen om Bibeln, Koranen och andra böcker som hålls heliga av olika religioner. De huvudsakliga heliga böckerna som han/hon bör ha god kännedom om, förutom bibeln och koranen, är: Avesta (Zoroastrism), Bayán (Bábism), Bhagavadgita (Hinduism), Guru Granth Sahib (Sikhism), Kitáb-i-Aqdas (Bahá'i), Kitab-i-Iqan (Bahá'i), Mormons bok (Mormonism), Rigveda (Hinduism), Tao Te Ching (Taoism), Torah (Judendom), Tripitaka (Buddhism). Dessutom bör personen ifråga också ha god kännedom om ateismen och några av dess böcker. Den som anställs som heliga skrift-förklarare bör ha en gedigen religionsvetenskaplig utbildning med examen och varken ta ställning för eller emot någon av religionerna eller för eller emot ateism. Nivån på föreläsningarna bör kunna anpassas efter publiken, det vill säga hållas både för professorer och för förskolebarn.

== Postförklarare ==

Post (franska och kommer från latinets positus, ställd) är organiserade försändelser av brev och paket över hela världen. En postoperatör kan vara antingen privat eller offentlig men de flesta regeringar har restriktioner för de privata postoperatörerna. När man skickar brev eller paket så sätter man på frimärken, eller en frankostämpel , på försändelsen. Detta fungerar som ett kvitto på att betalning för vidarebefordrandet av försändelsen gjorts. I vissa länder ansvarar postväsendet även för telefonsystemen, bankkonton, pass och ID-kort. En postförklarare är en person som är anställd av stat, region eller kommun för att förklara detta, men också postväsendets historia och näraliggande områden som frimärken och dess historia, vykort och dess historia med mera.

== FAS3-förklarare ==

Fas 3, eller sysselsättningsfasen, är namnet på sista delen av jobb- och utvecklingsgarantin, det arbetsmarknadspolitiska program som regeringen införde i juli 2007. Fas 3 infaller för dem som än är arbetslösa efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin. Den som inte har fått ett jobb efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin ska erbjudas en sysselsättning hos en så kallad anordnare som Arbetsförmedlingen utser. I Fas 3 har inte ordinarie arbetsuppgifter fått utföras men en uppmjukning av dessa regler har skett. Fas 3-anordnaren får 225 kronor i ersättning per dag för varje fas 3-deltagare. Varje sysselsättningsperiod i fas 3 får pågå i högst två år hos samma anordnare. Därefter ska en fas 3-plats erbjudas hos en ny anordnare. Finns det särskilda skäl, till exempel om det är nära till pension eller vid funktionshinder som gör det extra svårt att hitta ny anordnare finns möjlighet att bli anvisad en plats hos samma anordnare men då som längst i 12 månader. De som deltar i fas 3 får ej lön eftersom ingen anställning föreligger, men för dem som uppfyller villkoren för a-kassa utgår aktivitetsstöd med 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för den senaste arbetslöshetsersättningen, lägst 320 kronor per dag. Den som inte uppfyller villkoren för att få a-kassa får ingen ersättning/aktivitetsstöd i fas 3 och dessa är då hänvisade till respektive hemkommuns försörjningsstöd. I fas 3 upphör de flesta aktiviteter som fanns fas 1 och 2 såsom kartläggning, jobbsökande, coachning och praktik. I fas 3 återstår sysselsättning. Efter omfattande kritik gavs 2011 en mycket begränsad rätt till arbetsmarknadsutbildning i fas 3 dock förutsatt att den leder till en anställning. I december 2011 hade drygt 69000 personer varit arbetslösa längre än två år, en ökning sedan den förste personen skrevs in i fas 3 i mars 2009 med 143 procent. En FAS3-förklarare är en person som är anställd av stat, region eller kommun för att förklara FAS3-systemet.

== Grundinkomsthistoriker- och förklarare ==

Kort kan man säga att en grundinkomst, även kallat medborgarlön, är ett system som medför att alla i ett land garanteras en minsta inkomst, vilken utbetalas regelbundet (till exempel varje månad). Oftast avses en &quot;full grundinkomst&quot;, det vill säga en grundinkomst vars nivå är tillräckligt hög för att inkomsten täcker en basal levnadsnivå. De två huvudvarianterna är basinkomst och negativ inkomstskatt. Systemet och olika besläktade varianter har diskuterats sporadiskt ända sedan Thomas Paines Agrarian Justice 1796, men det är först under senare årtionder som debatten kan sägas ha blivit global. EU har uppmanat medlemsländerna att införa nationella varianter av grundinkomst, och det är bland annat mot den bakgrunden som en grundinkomsthistoriker- och förklarare får extra legitimitet.

== Skärgårdstidnings-makare ==
[[Fil:Gäraviken, Aspö, Karlskrona.jpg|thumb|290px|Vy från [[Aspö]] i Karlskronas skärgård]]

En skärgårdstidnings-makare är en person som producerar, eller är ansvarig för, produktionen av en skärgårdstidning. En sådan kan fylla flera syften, särskilt på sommaren då den kan vara till nytta både för skärgårdsbefolkningen som för turister.

== KRAV-informatör ==

Krav är en ekonomisk förening som har till uppgift att få till stånd en ökad ekologisk odling, djurhållning, hållbart fiske och förädling genom att tillhandahålla trovärdiga regler, kontroll och märkning av ekologiska produkter. I samma syfte ska Krav bedriva en aktiv informationsverksamhet. Kravmärket på en produkt anger att den är framställd enligt Kravs kriterier. Märket skall visa att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel, att djur behandlas väl och får vistas ute i det fria och att inga genmodifierade organismer (GMO) förekommer i produktionen. Krav hävdar också att märket visar att producenterna tar vad man kallar socialt ansvar. En KRAV-informatör är en person som kan mycket om allt detta, och som anställts som informatör.

== Arbetslöshetsstatistikförklarare ==

== DN Debatt-wiki-ansvarig ==

DN Debatt är den svenska dagstidningen Dagens Nyheters debattsida och allmänt sedd som Sveriges viktigaste plattform för opinionsbildning. Politiska utspel och nya rapporter presenteras ofta på DN Debatt och refereras sedan i andra medier. Den som utses till DN Debatt-wiki-ansvarig, med lön antingen från det offentliga eller från DN, görs ansvarig för att bygga upp en wiki om just DN Debatt. En sådan wiki kan innehålla sammanfattningar av alla artiklar som publicerats på DN Debatt genom tiderna, liksom relevanta artiklar som utgår från detta. Det är också möjligt att tänka sig att själva skrivarbetet på wikin görs till ett lönearbete, det yrket blir i så fall DN Debatt-wiki-skribent.  

== Norden-föreläsare ==
[[Fil:Location Nordic Council.svg‎|miniatyr|höger|290px|De nordiska länderna]] 
[[Fil:Norden.jpg|miniatyr|290px|De nordiska staternas flaggor]]
De nordiska länderna har en gemensam historia och en delvis gemensam kultur.

== Tidningspojke ==

En tidningspojke är en ung person som säljer dags- och kvällstidningar i på gatan, eller levererar till stamkunders kontor eller bostäder. Denna distributionsform ersattes efterhand under 1900-talet av distribution genom kiosker och butiker och genom systematiserad utbärning till prenumeranter, men har återkommit i storstäder med introduktion av gratistidningar.</text>
      <sha1>1j1i3caeeuy8szgtm8m25n74os955vp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Bulgarisk linssoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8196</id>
    <revision>
      <id>56346</id>
      <parentid>47049</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:31:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-länkar</comment>
      <origin>56346</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1283" sha1="0qt2pfkgrvlkhbe4hfxf3mlvb21pmzc" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==

''4 portioner''
* 2 dl gröna eller röda linser
* 2 gula lökar
* 1 liter vatten med grönsaksbuljong
* 1 msk paprikapulver
* 1 tsk salt
* 1 lagerblad
* 1-3 vitlöksklyftor, efter smak
* 1 burk  krossade tomater (ca 400 g)
* 0,5 tsk socker, mer efter smak
* 0,5 tsk vitvinsvinäger, mer efter smak
* 0,5 - 2 tsk torkad timjan
* olja till stekning
* tabascostänk eller sambal oelek efter smak

==Tillagning==
 
Skölj linserna väl. Skala och finhacka löken. Fräs löken mjuk i olja i botten på en kastrull eller gryta. Häll i buljongvattnet, linser, paprikapulver, salt, lagerblad, pressad vitlök och de krossade tomaterna. 
Koka under lock på svag värme tills linserna är mjuka (röda linser ca 8-15 min, gröna linser ca 30-40 min.)

Ta upp lagerbladet. Smaka av med socker, vinäger, tabasco/sambal oelek och timjan. Späd soppan med vatten ifall den är för tjock.

==Servering==
 
Servera med ett gott bröd.

&lt;includeonly&gt;
[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Äggfria rätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Mjölkfria rätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Bulgariska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>0qt2pfkgrvlkhbe4hfxf3mlvb21pmzc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matkunskap</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8197</id>
    <revision>
      <id>38297</id>
      <parentid>34370</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:31:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38297</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="93" sha1="si79pw6mzghyvfanswfmy32o47u79nm" xml:space="preserve">[[Kategori:Kokboken]]

Här kan du läsa om hur du behandlar livsmedlerna och fakta om dessa.</text>
      <sha1>si79pw6mzghyvfanswfmy32o47u79nm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Fakta/Kryddor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8198</id>
    <revision>
      <id>51347</id>
      <parentid>51346</parentid>
      <timestamp>2022-01-30T20:33:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>1 2 Cee</username>
        <id>10029</id>
      </contributor>
      <comment>/* Råd om kryddor */Lade till frystips.</comment>
      <origin>51347</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4713" sha1="sggmrsgzmsli76xmxzj3a0qnga0e39n" xml:space="preserve">Här följer några fakta om kryddor.

== Anis ==
''Ovala, små, torkade frön av en ettårig ört.''

Används hel eller stött. Smaken påminner om lakrits. Till bröd, potatis och brännvin.

== Basilika ==
[[Fil:Cinnamon Basil and Bumblebee 2 LR.jpg|miniatyr]]
''Små gröna blad av en ettårig ört.''

Används färsk eller torkad. Fyllig, mild och en aning söt smak. Till ljust kött och tomaträtter. Mycket vanlig krydda i Italien.

== Chilipeppar ==
[[Fil:Capsicum baccatum in Saúde flea market, São Paulo, Brazil.jpg|miniatyr|Olika chilisorter på en marknad i São Paulo.]]
''Färska eller torkade frukter från vissa örter tillhörande ''Capsicum''-släktet.''

Chilifrukter förekommer i många olika sorter med varierande styrka. Det enklaste sättet att uppskatta en chilifrukts styrka utan att behöva sätta tänderna i den är på dess doft.

=== Ancho ===
Ancho är en torkad [[#Poblano|poblano]]. Den fruktiga, nästan kaffelika, smaken gör att den passar utmärkt till fågel, vilt, fläsk, fruktsallader och chokladdesserter.

=== Cayennepeppar ===
Trots sitt namn är cayennepepparn en liten röd chili och är inte släkt med pepparpepparplantan. Den är extremt stark och kan – i varsamma doser – ge det lilla extra till allt ifrån vita bönor till äggrätter och köttgrytor.

=== Chipotle ===
Chiplotle är en rökt och torkad röd [[#Jalapeño|jalapeño]]. Medelstark.

=== Habanero ===
Habaneron är en mycket stark chilifrukt som ser ut som en liten paprika. Den kan vara grön, orange eller röd.

=== Jalapeño ===
Jalapeño är en medelstark till stark chili med röd, gul eller grön färg.

=== Poblano ===
Poblano är en stor brunlila chilifrukt med mild smak. God att fylla med köttfärs eller getost.

=== Serrano ===
En liten grön eller röd, avlång chilifrukt. De gröna frukterna har en het, frisk smak och den röda är något sötare. Serranofrukterna lämpar sig mycket väl till salsa, guacamole, kyckling och grytor.

=== Spansk peppar ===
Spansk peppar är en mycket långsmal, röd eller grön, chili som trots sitt namn härstammar från nordvästra Sydamerika. Den passar bra till bland annat soppor, chutney, bönor och fisk, men kan ge de flera rätter ett extra sting.

=== Tabasco ===
Tabasco är en gulgrön, orange eller röd chili med ordentlig hetta. Passar i heta såser, grytor och wokrätter samt till kyckling, skaldjur och fisk.

== Citronpeppar ==
== Curry ==
== Dragon ==
== Fänkål ==
== Ingefära ==
''Roten av en flerårig liljeväxt.''

Förekommer färsk, torkad eller mald. Söt och stickande smak. Till bl. a. kakor, inläggningsar och fläskkött. Kan även finnas konserverad.

== Kanel ==
''Torkad bark från ett ständigt grönt träd.''

Används hel eller mald. Söt, aromatisk smak. Till bakning, äppelrätter, gröt och glögg.

== Kapris ==
''Små runda blomknoppar från en medelhavsbuske lagda i saltlag.''

Kapris är ett måste i bland annat [[Kokboken/Recept/Biff à la Lindström|biff à la Lindström]] men passar även bra till lövbiff, potatissallad och dressingar. De gröna frukterna används ofta för att tillsätta sälta, färg och smak – ett intressantare alternativ till flingsalt.

== Kardemumma ==
== Koriander ==
== Kryddnejlika ==
== Kryddpeppar ==
== Kummin ==
== Körvel ==
== Lagerblad ==
''Grön-bruna, blanka, hårda blad från lagerträdet.''

Används torkade, hela eller krossade. Fyllig smak och ganska genomträngande. Till grytor, soppor och inläggningar. 

== Timjan ==
[[File:Thymus vulgaris - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-271.jpg|thumb|Timjan (Thymus vulgaris)]]
''Små, spetsiga blad från en flerårig, lågväxande ört.''

Kallas även ''kryddtimjan''. Används torkad, söndersmulad, färska hela blad eller färsk i hela kvistar. Söt, lite stickande smak. Till soppor, pizza och äggrätter. Ingår i hostmedicin.

== Råd om kryddor ==
Förvara alltid dina kryddor mörkt och svalt (i ett kylskåp eller skafferi) med tätslutande lock och inte på en kryddhylla ovanför spisen som ju är ganska vanligt.

Det går även utmärkt att frysa in färska kryddor.

'''Hela kryddor''' har kvar sin arom högst 4 år, '''malda''' högst 2 och '''örtkryddor''' som bäst 1 år.

'''Peppar''' har finast arom när den är nymald, så använd gärna pepparkvarn!

'''Torkade örtkryddor''' smulas sönder mellan fingrarna, eller krossas/gnids i en mortel, för att få fram den fina aromen som finns i växtcellerna.

De flesta örtkryddor tål inte för lång kokning, stekning eller bryning. Tåligast är timjan och mejram medan dragon är känslig. Dessa bör alltså tillsättas i slutet av kokningen. För lång kokning kan ge besk smak.

[[kategori: Kokboken|Fakta]]</text>
      <sha1>sggmrsgzmsli76xmxzj3a0qnga0e39n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Att skapa en podcast</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8203</id>
    <revision>
      <id>49824</id>
      <parentid>49823</parentid>
      <timestamp>2020-10-28T16:35:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Praxidicae</username>
        <id>6919</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Savh</comment>
      <origin>46314</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7501" sha1="2i3h50n8ibb0pyao61hsqsulahy329h" xml:space="preserve">
Att skapa en populär (eller så kanske den inte blir &quot;populär&quot;) podcast med många åhörare är säkert en dröm för många. På detta sätt kan man nämligen nå ut med sina budskap och tankar och dela dem med världen. Genom att ha tillgång till en mikrofon, dator, kamera (om du vill tillämpa video i din podcast, vilket självklart inte är en nödvändighet) och internetuppkoppling kan man snabbt distribuera sina audio eller film-filer på nätet och nå ut med sina åsikter och tankar. Podcast kan med andra ord kallas för webbradio. &lt;ref name=Will&gt;&lt;/ref&gt;

== Val av ämne ==
Något som man måste fundera på innan man skapar sin podcast är vad man ska behandla för ämne. I dagsläget finns podcasts med tusentals teman. Det börjar även bli populärt bland politiker att uttrycka sina åsikter via podcasts, såväl som skolor. Det finns inte många begränsningar när det kommer till skapandet utav en podcast. Självklart ska man dock alltid anpassa sig efter sunda värderingar och åsikter. &lt;ref name=Will&gt;{{bokref|efternamn=Richardson|förnamn=Will|titel=blogs wikis podcasts and other powerful web tools for classrooms|år=2010|utgivare=Corwin|sid=113}}&lt;/ref&gt;

== Vad förväntas ==
När det kommer till podcasts kan det vara stora skillnader ifrån ”vanlig” radio, så som de program som figurerar på exempelvis P3. Podcasts kan skapas av vem som helst och inga strikta regler/normer om förhållandesätt finns.  Man behöver alltså inte vara en god talare med mycket erfarenhet för att klara av att bedriva sin egna podcast. &lt;ref name=Will&gt;&lt;/ref&gt;

När man börjar spela in sin podcast så kan det alltid vara bra att kunna gå tillbaka, redigera, ta bort eller lägga till ljudspår. Detta kan man lätt göra med gratisprogram så som exempelvis [http://audacity.sourceforge.net/?lang=sv Audacity ]. Genom att spela in sin podcast genom Audacity kan man sedan enkelt konvertera ljudfilen till exempelvis mp3 format, vilket gör att man sedan utan problem kan börja distribuera sin podcast och försöka fånga sin publik. &lt;ref&gt;{{bokref|efternamn=Richardson|förnamn=Will|titel=blogs wikis podcasts and other powerful web tools for classrooms|år=2010|utgivare=Corwin|sid=118}}&lt;/ref&gt;

== Att använda Itunes som distributionskälla ==
Itunes är ett av de största programmen som bland annat används för att distribuera podcast av olika slag. Hela 25 miljoner hämtningar hade gjorts ifrån itunes store, och stor del av dessa var även podcasts &lt;ref&gt;http://www.apple.com/se/itunes/ Läst: 2012-04-01, Apple&lt;/ref&gt;

Vill man börja använda Itunes för att kunna sprida sina podcasts så måste man genomgå några steg. Det första man ska göra är att skapa sin första podcast i något av de filformat som stöds utav Itunes; M4A. Mp3. Mov. Mp4,. M4v. Pdf och. EPub. Sedan måste man lägga upp sin podcast på en hemsida och efter det skapa en rss feed som möjliggör prenumeration av den aktuella podcastsen. &lt;ref name=&quot;Itunes&quot;&gt;http://www.apple.com/itunes/podcasts/specs.html Läst: 2012-04-02, Apple&lt;/ref&gt;

Det är även viktigt att man bra metadata, vilket kommer underlätta att hitta sin podcast vid sökningar. Exempel på taggar som används är ”titel” ”description” och ”kategori”. Genom att ange värden på dessa så kommer podcasten att placeras på lämplig plats hos Itunes och eventuella sökningar kommer leda till just den aktuella podcasten. &lt;ref name=&quot;Itunes&quot;&gt;&lt;/ref&gt;

== Rss och xml ==
För att kunna möjliggöra för personer att kunna prenumerera på din kanal med dina podcasts så måste du ha en fungerande xml fil. En xml fil är en fil med html-kod som du kopierar ut på en server och som sedan kommer att fungera som kanalens rss. Detta betyder att varje gång du skulle lägga till en ny podcast i din serie så skulle eventuella program/användare bli meddelande om detta, skulle du exempelvis ha din kanal kopplad till iTunes kommer det nya avsnittet automatiskt laddas ner till dina prenumeranters datorer. &lt;ref name=&quot;Itunes&quot;&gt;&lt;/ref&gt;

==Hur man skapar sin xml==
Du kan välja att antingen låta ett program sköta skapandet utav din xml fil (Exempelvis [http://www.feedforall.com/ FeedForAll]) , eller kan du göra det själv, kanske kan detta vara bäst för att helt kunna anpassa filen efter dina egna tankar och åsikter. Det hela går ut på att skapa taggar med speciella värden som lätt kan referera till din angivna podcast. Exempel på taggar du kan använda är &quot;title&quot;, &quot;description&quot;,&quot;link&quot; och &quot;item&quot;. &quot;Title&quot; taggen ska innehålla namnet/titeln på din podcastkanal. &quot;Description&quot; taggen ska innehålla någon kortare beskrivning av din kanal, vad handlar den om, vad tar den upp för ämne. &quot;Link&quot; taggen ska i detta fall innehålla länken till webbsidan där dina podcasts finns belägna. &quot;Item&quot; taggen används för att beskriva enskilda podcasts i din serie/kanal &lt;ref name=&quot;RSS&quot;&gt;http://www.make-rss-feeds.com/making-an-rss-feed.htm Läst: 2012-04-04, NotePage Inc&lt;/ref&gt;

==Exempel på en xml feed==

&lt;?xml version=&quot;1.0&quot; encoding=&quot;UTF-8&quot;?&gt;&lt;br&gt;
&lt;rss version=&quot;2.0&quot;&gt;&lt;br&gt;
&lt;channel&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;title&gt;Mina podcasts&lt;/title&gt;&lt;br&gt;
&lt;description&gt;Kortare beskrivning av din podcastkanal&lt;/description&gt;&lt;br&gt;
&lt;link&gt;www.mypodcasts.com&lt;/link&gt;&lt;br&gt;
&lt;language&gt;Svenska&lt;/language&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;item&gt;&lt;br&gt;
&lt;title&gt;Episode 1&lt;/title&gt;&lt;br&gt;
&lt;link&gt;www.mypodcats.com/ep1&lt;/link&gt;&lt;br&gt;
&lt;description&gt;Kortare beskrivning av din podcast&lt;/description&gt;&lt;br&gt;
&lt;/item&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;/channel&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;/rss&gt;

== Distribuera din podcast ==
Vill du nå ut med dina podcasts så kan det förenklas genom att använda en tjänst på webben. Ett exempel på en bra tjänst är [http://soundcloud.com/ SoundCloud]. Det är en tjänst som låter dig ladda upp dina ljudfiler och det finns även möjligheter till att dela dem på flera olika sajter, såsom Wordpress och Twitter. &lt;ref&gt;http://soundcloud.com/ Läst: 2012-05-03, Soundcloud &lt;/ref&gt; [http://www.podomatic.com PodOmatic] är också en tjänst som låter dig distribuera dina podcasts. Många, nu kända podcastare har gått genom podomatic för att nå sin framgång. &lt;ref&gt;http://www.podomatic.com/help/article/24  Läst: 2012-05-03, PodOmatic&lt;/ref&gt;


== Ljudspår ==
Det är vanligt att podcasts inleds med en liten jingel eller dylikt. Det är här viktigt att tänka på vad man väljer att använda för ljudspår i sin podcast. Det är inte tillåtet att inkludera musik man inte själv har rättigheterna till&lt;ref&gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Upphovsr%C3%A4tt Läst: 2012-04-04, Wikipedia&lt;/ref&gt;.Detta kan man dock lösa genom att använda creative common, också kallas Royalty Free musik, detta betyder att man (ibland under vissa restriktioner) med tillåtelse från skaparen har rätt till att använda ljudklippet. Exempel på sidor som distribuerar sådan musik är;

* [http://www.epidemicsound.com/ Epidemic Sound]
* [http://www.jamendo.com/en/ Jamendo]
* [http://freemusicarchive.org/ Freemusicarchive]
* [http://magnatune.com/genres/ Magnatune]

== Granskning ==
Skulle man själv publicera sin podcast på sin privata webbsida eller dylikt så behövs det självklart ingen granskning av dess innehåll, men om man exempelvis vill använda sig av Itunes krävs det att en genomgående granskning av ens podcast görs innan den blir godkänd. Exempel på faktorer som kan ge avvisning är ”tekniska problem, stark förekomst av sexuellt innehåll eller införande av störande material” &lt;ref name=&quot;Itunes&quot;&gt;&lt;/ref&gt;

== Referenser ==

&lt;references/&gt;

[[Kategori:Podcast| ]]</text>
      <sha1>2i3h50n8ibb0pyao61hsqsulahy329h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Osorterat material</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8206</id>
    <revision>
      <id>38606</id>
      <parentid>34994</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:36:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38606</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4686" sha1="0zy6av4svzxzgauxbt2tgexgz8avolv" xml:space="preserve">[[Kategori:Stadsvandringar i Skellefteå]]

== Förord ==
Här ligger sådant som inte funnit sin plats ännu.

===Nygatan===
Häggblomska och kyrkan:
År 1889 uppförde byggmästare Gustaf Adam
Häggblom detta affärs- och bostadshus. En tillbyggnad
mot norr gjordes 1921. Senare byggdes
huset ut ytterligare mot norr i en våning. Utbyggnaden
påbyggdes till två våningar 1991. Huset är
ett bra exempel på panelarkitektur i nyrenässansstil
från 1800-talets slut. Ytterpanelen är rikt dekorerad
med hörnpilastrar, gördelfris och konsolfris
under takfoten.
År 1917 blev Skellefteå Kristna Missionsförsamling
ägare till fastigheten, och dess kyrka uppfördes
på tomtens västra del intill Boströmsbäcken.

Boströmsbäcken: Innan stadens tillblivelse 1845 fanns behov av att
dika ut den norra delen av den planlagda staden.
Längs nuvarande Kanalgatan grävdes ett dike och
på 1883 års stadsplan kan bäckens utlopp följas
från trakten av Viktoriaplatsen. I praktiken var
bäcken länge stadens gräns mot öster. I kvarteren
Brage och Pantern går bäcken synligt och mynnar
i älven strax väster om Viktoriabron. Väster om
Pan-salen finns en gångbro genom lummig grönska
intill bäcken. Härifrån kan man se den ståtliga
kallmurade
stenbron från slutet av 1800-talet som
Storgatan passerar över. Vem var då Boström
själv? Jo, mannen hette Johan Boström och ägde
en gård vid bäcken i slutet av 1700-talet.


===Husen runt torget===
Centrumhuset: Gunni (Gunhild) Edin lät bygga detta butiks- och
hyreshus 1934. Arkitekt var Birger Dahlberg,
Skellefteå. Fru Edin drev också Centralhotellet vid
torget. Huset har fyra våningar med delvis inredd
vindsvåning. Mot torget finns burspråk och rundade
hörnbalkonger. Sockeln är klädd med klinkerplattor.
Bottenvåningen
har marmorfasad, i övrigt
har fasaderna ljus puts. Byggnaden var stadens
första fyravåningshus; det var dessutom det första med sopnedkast. Huset är byggt i en renodlad
funktionalistisk stil, ”funkis”. I hörnet mot Kanalgatan
låg fram till 1974 ett av stadens många
kaféer, Centrumkonditoriet.

===Manhemskajen/Strömsör/Varvsindustri/kv Siken===
Vid stadens grundande inköptes mark bl. a. från
hemmanet Strömsör, som låg öster om den
tilltänkta staden. Ägaren Carl J. Furtenbach hade
här på 1700-talet anlagt en stor mängd byggnader och en ingärdad trädgård. År 1908 blev Skellefteå stad
ägare till gården. Mangårdsbyggnaden blev
senare kyrkoherdebostad när stadens församling
bildades 1913. Till gården hörde också ett
skeppsvarv där skeppsbyggmästaren Nikanor
Sandström byggt flera fartyg. Varvet drabbades av
brand 1858 – troligen anlagd – och återuppbyggdes
aldrig. Varvet låg rakt söder om gården, nära
dagens småbåtshamn vid Manhemskajen.
Mellan Strömsör och Sörböle gick på slutet av
1800-talet en personfärja, fram till 1913 då Parkbron
byggdes. På södra älvstranden finns Sörböle
bys laxbod kvar, fortfarande använd vid notfisket.

===Kv Renen===
Kamrer Anderssons: Huset uppfördes 1915 av kamrer Efraim Andersson.
Ritningar gjordes av byggmästare Nikanor
Lundström. Byggnaden är en tidstypisk villa med
välbevarade
nationalromantiska
drag. På gården
finns uthus som utformades i stil med huvudbyggnaden.
Efraim Andersson var född 1866 och
arbetade som kamrer i Skellefteå flottningsförening.
I gårdshuset hade Börje Lindbergs reklamfirma
under lång tid sin ateljé och Lindberg köpte
1968 hela fastigheten.

Billowska: Konsul Edward Billow köpte huvudbyggnaden
från kaptensbostället på Sunnanå och flyttade
huset till Storgatan 1896. Ritningarna gjordes av
byggmästare Nikanor Sjöström. Borgmästare
Carl Öqvist blev ägare till huset 1912. Öqvist lät
måla huset (&quot;kalsonghuset&quot;), men sedan dess har fasaden förenklats
vid en ombyggnation 1946. Billow var trävaruhandlare
och rysk konsul. Han tillhörde
också stadsfullmäktige. Under en period var stadsarkitektkontoret
inrymt här.

==Korta fakta==
* Nipan, HSB/Lindbäcks
* Campus
* Nilsro, 2012
* Anderstorps kyrka, 1983. Arkitekt Olle Forsgren (församlingshem från 1974 av Jan Johansson).
* Amerikahusen, tre parhus 1991-1993. Arkitekter John Johansson, Karin Nyberg och Lennart Sjögren. Skelleftebygdens trähus.
* Direktör Kågströms villa?
* Älvsbackabron
* Älvsbacka Strand och Älvsbacka Park, Älvsbacka Strand 2008-10. Arkitekt Lennart Sjögren, White Umeå.
* Manhemskajen/Strömsör/Varvsindustri/kv Siken
* Kv Renen
* Pansalen/Efyran
* Nygatan
* Odentorget, fd Apoteket...
* Handelsbanken
* Centrumhuset, 1934. Arkitekt Birger Dahlberg.
* RiksCity, 1957.
* Avenyhuset, 1960. Alf Lundqvist arkitektkontor.</text>
      <sha1>0zy6av4svzxzgauxbt2tgexgz8avolv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Att byta från Windows till UNIX/Installation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8209</id>
    <revision>
      <id>42629</id>
      <parentid>42628</parentid>
      <timestamp>2015-01-24T14:19:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Konfigurering */ textredigerare</comment>
      <origin>42629</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35611" sha1="03i4qcllv3622fsena3ivtdzatnbwds" xml:space="preserve">'''Arbetet på boken har endast påbörjats. Vissa kapitel kan vara användbara, men helheten är mycket bristfällig.'''

=Del IV – Installation av Linux=

__TOC__

== Om avsnittet ==

Många som vill byta från Windows till Unix kommer att vara tvungen att själv installera någon Unix på sin dator. Installationsprocessen skiljer sig väldigt mycket mellan olika Unix-versioner och att beskriva dem alla är inte möjligt inom ramen för den här boken. Av skäl som beskrevs ovan är GNU/Linux ett naturligt val, åtminstone för dem som inte vill söka installationsanvisningar på egen hand. GNU/Linux har också det bästa stödet för Windows. Därför är det installation av GNU/Linux som beskrivs här.

Att installera GNU/Linux är i allmänhet inte svårare än att registrera och anpassa en nyinstallerad Windows, om man inte har erfarenhet av någondera från förr och väljer någon av de stora distributionerna. Det känns ändå tryggare att ha en uppfattning om vad som väntar. Du måste också ta ställning till vissa frågor och vissa skillnader mot Windows ställer ofta till med problem eller förvirring.

I verkliga problemsituationer krävs detaljinformation som bättre tillhandahålls i enskilda distributioners installationsanvisningar. Distributionerna är många, de utvecklas snabbt och många problem handlar om något i den specifika kombinationen av maskin- och programvara.

== Val av Linux-distribution ==

GNU/Linux installeras vanligen i form av distributioner. En distribution är en samling programvara, inklusive installationsprogram, operativsystem, tillämpningsprogram och dokumentation. En distribution kan vara skapad av ett företag, en organisation eller en samling privatpersoner. Den har i allmänhet en webbplats där man kan ladda ner programvaran, men det är också möjligt att köpa en CD eller DVD med programvaran i ett mer eller mindre vackert paket (och senare uppdatera automatiskt från webbplatsen).

De flesta stora distributioner kan köpas med manual och användarstöd, på samma sätt som licenser till företagskunder till andra programvaruproducenter. Det finns också företag som i första hand sysslar med att anpassa GNU/Linux för olika behov eller ge konsulthjälp. Om din organisation skall byta till GNU/Linux kan det vara på sin plats att se över de möjligheterna.

Det finns ett otal Linux-distributioner, varav en handfull är stora och allmänt kända. Det lönar sig att skaffa någon av de stora, eftersom du lättare får hjälp med dem, och du säkrare hittar den programvara du behöver. Om du har specialbehov (ovanlig dator) kan det hända att detta ytterligare minskar det utbud du behöver beakta. Några av de stora är Debian, Fedora, Suse och Ubuntu.

Alla stora Linux-distributioner ger tillgång till ungefär samma centrala programvara: en eller flera skrivbordsmiljöer med ordbehandlare, räkneblad, e-postklient, webbläsare etcetera, bildbehandlingsprogram, klienter för IP-telefoni, utvecklingsverktyg, internetservrar etc. Och antagligen mer annan programvara än du någonsin kunde tänka dig. Det finns skillnader i vilken programvara som installeras om man inte anger önskemål, hur välintegrerade något mer ovanliga program är och i viss mån hur programmen konfigurerats. Det finns också stora skillnader i vad utvecklarna ser som viktigt. Alla de stora är dock tillräckligt bra, så du behöver inte bekymra dig för att välja fel.

För den osäkra är det bra att välja en distribution som någon i den närmaste kretsen kan hjälpa med eller som man upplever att har bra stöd på annat sätt (webbforum, färska böcker). Undvik dagsländor: att skapa en egen distribution på basen av en annan är relativt enkelt, men att underhålla den kan bli mycket svårare än väntat. Du behöver inte använda samma distribution som din vän datorentusiasten, det räcker att han eller hon känner den distribution du väljer och gärna hjälper dig med den.

För den som inte genast vill installera Linux på hårddisken kanske Ubuntu (eller dess varianter Kubuntu och Xubuntu) kan rekommenderas. De flesta stora erbjuder numera möjlighet att köra operativsystemet från DVD eller USB-minne, men av dem är Ubuntus variant mest känd och beprövad.

Det kan löna sig att läsa litet om de de olika distributionerna. Du kanske hittar någon som du känner dig hemma i från början, vilket givetvis är en fördel. Alla distributioner går dock att skräddarsy enligt egna behov och preferenser. Om du vill kan du pröva flera distributioner (flera kan vara installerade samtidigt) och byta till en annan senare, då du har en uppfattning om vad du vill.

== Vilken dator? ==

Det går att köpa datorer med färdigt installerad Linux eller att komma överens med en Linux-entreprenör att installera Linux enligt dina önskemål. Priset är antagligen betydligt lägre än priset på licenserna för Windows och Microsoft Office. Vissa mobiltelefoner och minibärbara säljs ofta med Linux, men annars är det ovanligt att göra så. Vi avråder inte, men behandlar inte det alternativet desto mera.

Linux finns att få till en mängd olika system, från nätverksapparatur och mobiltelefoner till stor- och superdatorer. Här nöjer vi oss att beskriva installationen på en normal PC-dator. För minibärbara är proceduren ungefär den samma, men ofta behövs då en distribution för den specifika datormodellen, om man inte vill göra det svårt för sig. För persondatorer med ovanligare arkitektur måste man välja en distribution som stöder den, och oförutsedda problem kan uppstå vid installationen. Vi utgår alltså, då annat inte sägs, från att du har en vanlig PC-dator med 32 eller 64 bitars x86-processor från Intel eller AMD (eller liknande processor av andra).

GNU/Linux kan installeras också på gamla datorer. För att du skall få en rättvis bild av systemet och slippa problem är det ändå bäst att först installera systemet på en någorlunda modern dator med tillräckligt minne. Undvik ändå den allra nyaste hårdvaran: det tar ofta ett tag innan Linux stöder den. Med under 1 GHz (Intel) eller under 1 GB måste du räkna med att datorn känns långsam, också om en sådan dator med ändamålsenliga lösningar är fullt användbar (och en ännu äldre dator kan användas som X-terminal till den nya datorn, så att två eller flera kan arbeta med den samtidigt).

Du kan installera GNU/Linux på en Windows-dator och använda de båda operativsystemen turvis. Linux-distributionerna brukar installera sig vid sidan av Windows så att du vid start (&quot;boot&quot;) kan välja vilkendera operativsystemet du skall använda. Vanligen förutsätter detta att du krymper ihop Windows-partitionen så att du kan skapa en ny partition för Linux. Detta kan göras med Windows-verktyg eller, beroende på distribution, under installationsprocessen. Om du inte förstår ordet &quot;partition&quot; har du fyra valmöjligheter: läs mera annanstans, be om hjälp, installera Linux och hoppas på det bästa (med risk att bli av med Windows och filerna där) eller installera Linux på en minnessticka, DVD eller liknande.

== Att köpa ny hårdvara ==

Om du köper en dator (eller något tillbehör) enkom för Linux skall du berätta det i affären. I en del affärer har man sakkunskap och kan rekommendera lämpliga lösningar, i andra kan det åtminstone stärka din ställning om du vill byta ut något som bara fungerar i Windows. Och i många affärer slipper du betala för en Windows som du ändå inte tänker använda. Låt gärna affären plocka ihop en dator enkom åt dig: i de färdiga paketen kan man ha sparat på fel ställen och man får sällan med några manualer.

Många hårdvarutillverkare betraktar programmeringsgränssnittet för sina apparater som affärshemligheter. Det betyder att det är mycket svårt för andra än dem själva att skriva drivrutiner för hårdvaran. Oftast lyckas Linux-programmerarna lista ut hur man skall bära sig åt, så att de kan skriva drivrutinerna, men det tar tid, så den nyaste hårdvaran fungerar ofta inte åtminstone särskilt bra i Linux. Viss hårdvara är ointressant för dem som skulle klara att skriva drivrutinerna och kommer därför aldrig att fungera.

Kolla läget åtminstone för grafikkort, skrivare och hårdvara för specialbehov. Det är ofta bättre om hårdvaran har fri programvara som levereras med Linux-kärnan, också om den inte stöds av hårdvarutillverkaren, än om Linux stöds av tillverkaren, men med ofri programvara. I det förra fallet kommer drivrutinerna oftast att underhållas också efter att tillverkaren tappat intresset för dem, i det senare kanske drivrutinen inte fungerar i nya Linux-versioner.

Spara inte på minnet. Unix är ett fleranvändarsystem och det är naturligt att ha många program igång samtidigt. Då kan mängden minne lätt bli en flaskhals. Unix använder i och för sig minnet effektivare än i synnerhet Windows Vista, och klarar sig i nödfall med rätt litet. Men om du skaffar en ny dator vill du antagligen inte snåla.

Skaffa gärna dubbla processorer. Också här gäller att genuina fleranvändarsystem kan använda båda (alla) processorer effektivt. I vissa situationer kan den andra processorn hindra systemet från att låsa sig. Däremot behöver processorn inte ha maximal klockfrekvens; betala inte tjugo procent extra för tio procents förbättring (flaskhalsarna är ofta annanstans).

Stora hårddiskar är numera billiga. Genom att betala litet mer får du en mycket större än dem som normalt ingår i datorpaket. Om du vill använda maskinen som filserver eller ha flera operativsystem installerade är det praktiskt med fler partitioner och om du har gott om utrymme behöver du inte gissa behoven rätt. Det är skönt att kunna spara all e-post och alla foton i ett arkiv (givetvis lönar det sig att också ha en städad mindre version av arkivet, men alltemellanåt saknar man något man inte trodde sig behöva). Och om du för över ditt CD-förråd eller film till hårddisken eller låter kompisarna ha sina säkerhetskopior på din hårddisk så räcker de mindre hårddiskarna inte långt.

== Installationsmedium ==

För att installera eller köra Linux måste man starta upp datorn från ett medium med installationsprogrammet eller en färdig installation. Man kan köpa en CD, DVD eller en uppsättning sådana eller ladda ner en ''avbildning'' från distributionens webbplats. Om man väljer att ladda ner en avbildning skall denna sedan &quot;brännas&quot; till en CD eller DVD eller kopieras till en USB-sticka. Märk att avbildningen representerar en hel CD eller DVD, inte en vanlig enskild fil. Installationsinstruktionerna brukar beskriva hur man bränner en CD av en avbildning; proceduren är den samma oberoende av distribution.

Olika distributioner tillhandahåller olika uppsättningar avbilder. Vanligen står valet mellan en ''live-CD'', som innehåller en färdig installation med ungefär den programvara man behöver, en liten installations-CD, som främst innehåller installationsprogrammet och de komponenter som behövs för att installera resten av systemet, eller en DVD med installationsprogrammet och ett större urval program. Det kan finnas fler varianter med olika urval programvara. Vissa av avbilderna går också att använda på USB-sticka, se distributionens instruktioner.

== Partitioner och starthanterare ==

Hårddisken är ofta indelad i flera partitioner, som i de flesta sammanhang behandlas som om de vore separata hårddiskar. Partitionstabellen i början av hårddisken på en PC-dator har utrymme för en ''starthanterare'' (”bootloader”) och fyra ''primära partitioner'', varav den sista ofta används som en ''utökad partition'', som innehåller en egen partitionstabell och flera ''logiska partitioner'' (i en kedja, så att den utökade partitionens partitionstabell innehåller en vanlig partition och en utökad partition). Antalet logiska partitioner är begränsat, men gränserna är tillräckligt höga för att sällan vara något problem.

Denna beskrivning gäller operativsystem för PC-datorer. Till exempel BSD och Solaris använder annan terminologi och kan inte direkt använda dessa partitioner. Det går att få dem på samma hårddisk, men partitioneringsprogrammet bör då explicit stöda dessa andra system.

Starthanteraren använder i allmänhet BIOS och med gammal BIOS och stor hårddisk kan man vara tvungen att se till att starthanteraren och dess filer finns i början av hårddisken. På urgamla maskiner betyder detta de första {{nowrap|7,8 GiB}} (”Large”-modellen), på något nyare maskiner kan gränsen vara {{nowrap|128 GiB}} (28 bit LBA). Nya maskiner kan vid sidan av den traditionella partitionstabellen (48 bit LBA) använda GUID, med stöd för större partitioner (tidigare gräns 2 TiB; Linux använder inte informationen om partitionsstorlek, men torde stöda utökningen). Installationsprogrammet, partitionshanteraren och starthanteraren tar i allmänhet hand om detaljerna.

=== Samspel mellan Linux och Windows ===
Windows och Linux har egna starthanterare, som måste installeras på rätt sätt för att båda operativsystemen skall fungera. Ofta gör starthanteraren i den primära partitionstabellen (”MBR”) inget annat än att den laddar en annan starthanterare från den partition som markerats som ”aktiv”. Starthanteraren där laddar i sin tur in operativsystemet från partitionen, om man inte ställt in den annorlunda. De filer som starthanteraren behöver fungerar ofta annorlunda än andra filer: de kan finnas i utrymme som inte hör till något filsystem (eller ens till någon partition) och de kan ofta inte flyttas utan att starthanteraren måste installeras om.

Om du vill installera Linux vid sidan av Windows på datorns hårddisk kan det löna sig att med Windows-verktygen krympa ihop Windows-partitionen och därmed lämna utrymme för en eller två nya partitioner att installera Linux på. Vissa installationsprogram klarar själva att göra det, men inte alla. Låt utrymmet förbli tomt.

Windows brukar installera sig på den första primära partitionen och om man har Windows är det bäst så. Om Windows skapat fler partitioner är de ofta logiska partitioner och med nya Windows-versioner ibland i ett nytt format som andra partitioneringsprogram inte förstår sig på. Windows skapar också ibland en ”dold” partition för återställning av systemet. Om du har en märklig extra partition eller utrymme före den första partitionen kan det vara frågan om det här.

För att Linux skall rymmas på samma hårddisk som Windows behövs dels ledigt utrymme på hårddisken, dels utrymme för en partition i partitionstabellen. Partitionerna behöver inte vara i samma ordning i partitionstabellen och på hårddisken, men det lediga utrymmet måste synas som ledigt också för Linux' partitioneringsprogram. Om Windows använder mer än en partition (C: och D: eller liknande) kan du få problem. Med litet tur klarar Linux-distributionens installationsprogram av situationen, annars måste du ändra i partitionstabellen med Windows-verktyg eller skaffa något annat partitioneringsprogram. Situationen behandlas sannolikt i distributionens installationsanvisningar och diskussionsforum.

Installationsprogrammet kommer antagligen att föreslå ett ändamålsenligt sätt att ordna starten så att man kan välja mellan Windows och Linux (och eventuellt olika Linux-versioner). En modell är att man installerar en ny starthanterare i början av hårddisken (”MBR”) och med den kan välja operativsystem oberoende av vilken partition som är markerad aktiv. Linux startas då antingen direkt eller via en andra starthanterare på Linux-partitionen. Windows kan protestera mot att den primära starthanterare bytts ut och återställa den, varför en starthanterare på den egna partitionen kan vara bra: då räcker det att lyckas markera Linux-partitionen som aktiv för att kunna starta Linux. I värsta fall kan man använda installationsmediet (eller ett &quot;rescue&quot;-medium, som inte nödvändigtvis behöver komma från samma distribution) för att återställa Linux' starthanterare.

=== Partitioner för Linux ===

Installationsprogrammet för Linux kan skapa de partitioner Linux behöver, förutsatt att det hittar utrymme för en partition i partitionstabellen och ledigt utrymme på hårddisken. Några gigabyte eller mindre räcker för ett minimalt system, men du kommer sannolikt att vilja ha några tiotal gigabyte eller mer. Installationsanvisningarna för distributionen anger antagligen minimikraven mer exakt. Linux behöver inte nödvändigtvis någon primärpartition, men en sådan kan vara nyttig för starthanteraren.

I allmänhet rekommenderas för arbetsstationer och hemmabruk att man har en partition för filsystemet och en växlingspartition (”swap”). Med moderna datorers stora minnen kan man klara sig utan växlingspartition och vid behov skapa en växlingsfil istället, men den lösningen är ovanlig. Genom att inte dela upp utrymmet undviker man att det blir trångt på en partition medan det finns utrymme på andra. Med LVM är det problemet mindre (då utrymmet på partitionerna kan omfördelas), men systemet blir krångligare.

Flera partitioner kan behövas av flera orsaker också på arbetsstationer. Det är mycket enklare att pröva flera Linux-versioner (eller andra Unix-system) om man kan ge dem var sin partition. I så fall kanske man också vill ha en skild partition för användardata som skall finnas tillgängligt från alla systemen. En sådan partition kan vara nyttig också om man omväxlande kör Linux och Windows.

Partitionen för det egentliga hemområdet (/home) bör ha ett filsystem anpassat för Unix. Det betyder att det inte kan läsas från Windows utan specialåtgärder. I princip kan det vara gemensamt för alla Unix-versioner, men eftersom en del program för skrivbordsmiljöer ändrar i sina inställningar då en ny version körs behövs en del sakkunskap och arbete för att få den modellen att fungera. Inget hindrar att man från hemområdet har symboliska länkar till en gemensam partition för användardata och så kan kontrollera vilka filer som syns i hemområdet från alla system. Oberoende av arrangemangen lönar det sig att ha samma användarnamn och användarnummer (uid) i alla Unix-versionerna, och gärna samma användarnamn också i Windows

Växlingspartition (swap) och partition för tillfälliga filer (/tmp) kan vara gemensamma för alla Linux-versioner. Om man använder växlingspartitionen för att frysa ner systemet till nästa start (”hibernate”) måste man dock köra ner systemet på riktigt innan man kan använda partitionen i ett annat system.

Alla partitioner, inklusive Windows-partitionerna, kan göras synliga i alla system. Kontrollera att filrättigheterna fungerar som de skall och se till att inte tillåta systemet att skriva till filsystem som inte stöds fullt ut.

== Installation ==

Om du har något värdefullt på den dator du skall installera Gnu/Linux på bör du spara undan en säkerhetskopia. Installationsprocessen borde inte röra en Windows-installation du tänkt spara, men det är fullt möjligt att göra något ödesdigert misstag, till exempel att radera och skriva över fel partition.

Installationsprocessen varierar mellan olika distributioner. Bekanta dig gärna med instruktionerna för den distribution du valt, efter att du läst detta avsnitt. Här behandlas några av de frågor du i de flesta fall måste ta ställning till.

Om du använder en live-CD behöver du inte installera Linux om du inte vill. Pröva gärna innan du installerar, men en installation på hårddisken ger bättre prestanda och större möjlighet att pröva olika program och konfigurationsalternativ.

När du väl har din CD, DVD eller USB-sticka startar du om datorn med skivan i CD-enheten eller stickan i en USB-port. Du kan vara tvungen att ändra i BIOS-inställningarna så att datorn startar från den enheten. Riktigt gamla datorer kanske inte klarar att starta från USB-sticka.

Du måste avgöra var systemet skall installeras (se [[#Partitioner och bootloader|ovan]] för en diskussion om hårddiskpartitioner). Om du skapat en ny tom partition bör du kunna hitta den och låta installationsprogrammet radera den och ersätta den med nya. I allmänhet rekommenderas en partition för &quot;paging&quot;/&quot;swap&quot; och en för resten av systemet. Installationsprogrammet ger möjlighet att skapa fler partitioner, men det ökar risken för att någon partition blir för liten medan någon annan är onödigt stor. Om du har mycket utrymme kan du skapa en skild datapartition gemensam med eventuella andra operativsystem.

För att installationsprogrammet skall kunna hämta programpaket över nätet måste internetförbindelsen fungera. Det betyder bland annat att installationsmediet måste ha en drivrutin för nätkortet och att datorn behöver få rätt nätverksinställningar. För trådlösa nät (WLAN, GSM) är risken för problem större än för ethernetbaserade. Vanligen har ADSL-modemet en inbyggd DHCP-server (eller DHCP-proxy) som ger den behövliga informationen, bara datorn får kontakt med modemet. I vissa fall måste du kopiera drivrutinen till ett ställe installationsprogrammet kommer åt, till exempel ett USB-minne.

De stora distributionerna stöder ett otal språk (något färre vid själva installationen). Du kommer antagligen att få välja land, språk, tangentbordsmodell, tidszon och teckenkodning. För flera av dessa kan installationsprogrammet gissa rätt. Valen kan vara andra än i eventuell Windows. Om Windows håller datorns inbyggda klocka (&quot;RTC&quot;, den du kommer åt från BIOS-inställningarna) i lokal tid bör du antagligen berätta det åt installationsprogrammet - i Unix går klockan normalt i UTC. Den normala teckenkodningen är UTF-8, inte UTF-16 som i Windows. Valen här gäller systemet i stort. Enskilda användare kan ha andra inställningar.

Många distributioner låter en under installationen välja vad man skall använda datorn till. Valet &quot;server&quot; ger då i allmänhet en mycket asketisk omgivning, som man själv får komplettera enligt behov. De förvalda programmen kan också bero på vilken avbild man valde att installera från. I en del distributioner bör man akta sig för att välja alltför många program under installationen (om inte annat tar det närmare ett dygn att hämta 8 GB programpaket över en 1 Mbps ADSL-linje – vilket kan bli resultatet om man tar det mesta som verkar intressant). Hur som helst går det lätt att installera ytterligare program i ett senare skede.

Vid installationen bör man normalt ange ett lösenord för administratörskontot &quot;root&quot; och namn och lösenord för ett normalt användarkonto. Som användarnamn passar till exempel det egna förnamnet (helst bara små bokstäver a-z och högst åtta tecken). Lösenorden bör vara genomtänkta. Ubuntu frågar inte efter lösenord för root, utan den vanliga användaren man skapar har möjlighet att utföra administrationsuppgifter.

Om grafikkortet inte stöds fullt ut kanske det grafiska användargränssnittet inte startar. Det är också möjligt att du helt enkelt inte valt att installera de program som behövs eller helt enkelt flyttat över till en virtualkonsol i textläge. Datorn går bra att använda också direkt med kommandotolken, så du bör kunna installera eventuella tilläggspaket, drivrutiner etc. [komplettera i skilt avsnitt, kolla vilka situationer som är sannolika]

== Installering av programvara ==

Linux-distributionerna tillhandahåller en stor mängd programvara utom den som installerades med systemet. Man kan enkelt installera fler program enligt behov. Det görs med en ''pakethanterare''. Pakethanteraren kan startas med hjälp av skrivbordsmiljöns menyer (ge lösenordet för root då det efterfrågas) eller från kommandotolken. Den normalt använda pakethanteraren varierar från system till system. Några pakethanterare (eller användargränssnitt till dem): aptitude, synaptic, up2date, urpmi, yum.

Oftast kan man se på en lista över tillgänglig programvara i olika kategorier och på olika sätt söka i listan. Paketen kan stå för enskilda datorprogram eller samlingar av sådana (eller annat, såsom dokumentation). Till exempel kan man genom att på Debian välja paketet &quot;gnome&quot; installera hela skrivbordsmiljön gnome, medan paketet gnome-core innehåller de centrala delarna och man också kunde välja komponenterna en och en. Pakethanteraren installerar all infrastruktur de enskilda tillämpningsprogrammen behöver (programbibliotek, verktygsprogram etc.).

Utbudet av programvara kan vara mycket stort; Debian erbjuder kring 30&amp;nbsp;000 paket eller 6–8 DVD:n. Andra har måttligare utbud, men ändå helt oöverskådligt. Det kan vara roligt att bläddra i listorna, men för att hitta det man behöver eller vill ha måste man använda andra metoder. När du vet programmets namn eller något lämpligt nyckelord borde du kunna hitta paketet med pakethanterarens sökfunktioner. Ibland finns programmet i flera versioner; läs beskrivningarna.

Kontrollera programvaruöversikten för att hitta de viktigaste programmen.

Mer ovanliga program kanske inte finns med i din distribution. Det är också möjligt att programmet du söker finns med under annat namn (t.ex. Mozilla-sviten finns ofta under annat namn av varumärkesskäl) eller att det inte stöds fullt ut, utan finns i en sekundär paketkatalog.

=== Paketkällor ===

Pakethanteraren vet vilka programpaket och vilka versioner av dem som finns tillgängliga genom att den hämtar ner en lista på paketen i en viss paketkälla. Vilka paketkällor den kontrollerar beror på vad man angivit i dess konfigurationsfil. Det är möjligt att installationsprogrammet frågade vilka paketkällor du vill använda. Annars är det möjligt att du till att börja med har tillgång bara till de programpaket som officiellt stöds av distributionen.

Många distributioner har en andra paketkälla där andra (mer eller mindre betrodda utvecklare) får lägga upp programpaket eller för paket som är upphovsrättsligt problematiska (antingen icke-fria eller sådana som överhuvudtaget inte får distribueras direkt). Dessutom kan paketkällor upprätthållas av andra, utan officiell koppling till distributionen.

Kolla distributionens information och användarforum för att få en uppfattning om de olika paketkällorna. Var försiktig med de inofficiella programmen och håll dig till att börja med om möjligt till officiellt stödd programvara.

Pakethanteraren bör med jämna mellanrum kontrollera huruvida det finns uppdateringar att hämta. I allmänhet måste man godkänna installationen av nya programversioner. Då har man lättare att märka om något problem har samband med en sådan uppdatering.

Många distributioner ges ut i en ny version med jämna mellanrum, ofta halvårsvis, Debian vartannat år. Den gamla versionen stöds en tid (någon månad till flera år) efter att den nya givits ut. Uppdateringen kan vara jobbig, men behöver inte vara det (Debian strävar efter att man skall kunna arbeta normalt med datorn över nätet medan uppdateringen pågår, med en omstart skild från resten av uppdateringen). En del distributioner har istället ”rullande” uppdateringar, så att programmen uppdateras alltefter.

=== Tredjepartsprogram ===

Trots det stora programutbudet i en Linux-distribution är det möjligt att man vill installera datorprogram från en tredje part. Ett program som inte är anpassat till distributionen kan ställa till med förvirring, dels i programhanterarens bokföring, dels genom att ändra i systemet i övrigt. Viss försiktighet är av nöden. Programvaran kan finnas tillgänglig i olika former.

Många firmor erbjuder sin programvara färdigt paketerad för de största Linux-distributionerna. Om de gjort sitt jobb väl och de stöder ens distribution är det bara att ladda ner och installera programvaran som om den hörde till distributionen. Om de inte gjort sitt jobb väl eller man använder ett paket för en annan distribution kan det gå illa. I värsta fall skriver installationsskripten över viktiga filer med olämpliga inställningar, varvid säkerhetskopior är guld värda. Ett vanligare problem är att programvaran har beroenden som inte kan tillfredsställas med distributionens egna paket. Linux-världens motsvarighet till &quot;DLL hell&quot;.

Sedan många år tillbaka finns &quot;Linux Standard Base&quot; (LSB) som skall göra det möjligt att installera samma paket i alla distributioner som stöder standarden, utan problem med felaktiga beroenden. Standarden stöds av de stora, men t.ex. Debian förutsätter att man installerar ett skilt LSB-paket och konverterar det externa paketet före installation.

En del programvara kommer i form av självextraherande arkiv (en exe-fil) eller ett arkiv med ett skilt installationsskript (install.sh). Systemen är bekanta från Windows-världen, men i synnerhet det förra tyder på otillräcklig förståelse för att Unix är en annan värld. Var försiktig. Ibland går programmet att installera som vanlig användare (eventuellt skapad för ändamålet) i en skild katalog, vilket minskar riskerna.

I allmänhet måste man själv se till att uppdatera program man installerat från källor utanför distributionen, gärna så att man prenumererar på en sändlista med säkerhetsinformation. I vissa fall erbjuds en paketkälla, så att man kan hålla programmet uppdaterat automatiskt.

=== Program i källkodsform ===
Program i källkodsform går ofta enkelt att kompilera för det egna systemet och installera med några standardkommandon. Installationsskriptet är ofta automatiskt skapat med GNU-verktyg som känner till ett otal Unix-varianter och klarar av att anpassa installationen. Från att programmet laddats ner behövs följande kommandon (eller liknande):
 tar -xzf ''programmet''-''version''.tar.gz
 cd ''programmet-version''/
 sudo mkdir /usr/local/''programmet''-''version''
 sudo chown namn /usr/local/''programmet''-''version''
 ./configure --prefix=/usr/local/''programmet''-''version''
 make
 make install
 find /usr/local/''programmet''-''version'' -perm /3000 -ls 
 sudo chown -R root /usr/local/programmet-version
 sudo ln -s /usr/local/programmet-version/programmet /usr/local/bin/

Här packas arkivet upp (tar -x), en installationskatalog skapas (mkdir) och ges rätt ägare (chown) och programmet konfigureras (configure), kompileras (make) och installeras (make install). Därefter kontrolleras att installationskatalogen inte innehåller filer som tar ägarens rättigheter (find) och ägaren byts tillbaka till root. Till sist länkas den körbara filen från en katalog som finns i användarnas PATH och därmed kan programmet användas i normal ordning.

Vissa av operationerna kräver administrationsrättigheter, här markerade med kommandot sudo (ersätt vid behov med &quot;su -c 'kommando ...'&quot;). Det finns verktyg som automatiserar processen och också tillhandahåller vissa finesser, men det är bra att förstå vad som händer ovan.

Om programmets källkod hämtas från distributionen hanteras den ofta bättre med distributionens verktyg. Modifierade versioner av paket kan i allmänhet användas som de ursprungliga (men modifikationerna måste göras om då nya versioner installeras).

Också tredjepartskällkod kan paketeras och installeras med distributionens normala pakethanterare. Det är ofta att rekommendera, förutsatt att man förstår hur paketet skall konstrueras för att passa ihop med resten av systemet. Ett alternativ är att konstruera ett &quot;dummy&quot;-paket som upplyser pakethanteraren om programmet (och t.ex. lägger in det i användarnas menyer), men inte innehåller programmet självt.

Installation av paket i källkodsform förutsätter förstås att man har tillgång till kompilator och andra nödvändiga verktyg. De finns i alla normala distributioner och kan ibland installeras enkelt en masse (t.ex. i Debian paketet build-essential). Dessutom kan paketet behöva ett antal programbibliotek och liknande, som antagligen nämns i README-filen och i konfigurationsfasen.

Mindre program paketerade enligt Unix-konventioner kan i allmänhet installeras så som ovan beskrivs. Med större program eller program som har med systemadministration att göra är risken större att de ställer krav på systemet som är oförenliga med hur systemet är konfigurerat. Program primärt skrivna för Windows kan likaså ställa olämpliga krav, till exempel på att få ändra i systemfiler eller på att annars ha tillgång till administratörsrättigheter. Om du inte kan överblicka vad det handlar om bör du noga överväga att avstå från installationen. Också välskrivna och korrekt paketerade program kan ge problem, till exempel för att de behöver nyare versioner av systembibliotek. Utgå från att du inte alltid klarar att lösa sådana problem.

== Konfigurering ==

Om du inte är ensam användare på systemet bör du skapa användarnamn och tilldela lösenord också åt övriga användare. Var och en kan senare ändra sitt eget lösenord.

En del distributioner startar automatiskt en brandvägg, i andra måste man själv sköta det. En bra brandvägg finns inbyggd i Linux, men det finns också olika användargränssnitt som skall hjälpa en att konfigurera den rätt. Kolla vad som är policyn i din distribution.

Om du misstänker att du svarat olämpligt på någon fråga som ställdes i samband med installationen kan du rätta till det i efterskott. Ofta räcker det att ändra en rad i en konfigurationsfil, ibland är det mer knepigt.

Se till att åtminstone serverprogrammen är rätt konfigurerade. I en del distributioner krävs alltid en översyn av konfigurationen innan servrar startar, i andra startar de i en förvald konfiguration i samband med installationen (eller i en konfiguration anpassad i samband med installationen). Stoppa vid behov programmet tills du kontrollerat saken (t.ex. med kommandot /etc/init.d/programnamn stop).

De flesta program installeras automatiskt i användbart skick, men det är möjligt att justera konfigurationen i efterhand. Se till att skilja mellan konfigurationen för hela systemet, som lagras i filer i katalogen /etc, och konfigurationen för enskilda användare, som lagras i hemkatalogen. Använd inte root-rättigheter om du inte vill göra ändringar i hela systemet (tänk dig att datorn också används av din vän i Kina - de ändringar som också skall beröra vännen kan du göra som administratör).

Ofta finns konfigurationsprogram man kan använda om man inte vill redigera i filerna för hand. Konfigurationsprogrammet kan vara ett skilt verktyg som utvecklas parallellt med programmet du vill konfigurera, verktyg som hör till pakethanteringssystemet och utvecklas av de som ansvarar för programmet inom distributionen, ett verktyg som hör till någon skrivbordsmiljö eller ett verktyg utvecklat av någon oberoende av dessa. Ibland finns verktyg från flera av dessa och om man använder fler verktyg kan det vara bra att förstå hur de förhåller sig till varandra.

Konfigurationsfilerna är textfiler och bör redigeras med en textredigerare (se programvaruöversikten) som inte lägger till osynliga koder eller radbyten, inte med en ordbehandlare.

[[Kategori:Att byta från Windows till UNIX]]</text>
      <sha1>03i4qcllv3622fsena3ivtdzatnbwds</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Queer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8212</id>
    <revision>
      <id>34581</id>
      <parentid>34580</parentid>
      <timestamp>2012-04-09T19:16:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.230.99.155</ip>
      </contributor>
      <origin>34581</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1267" sha1="b2wmm836rmf67p4vfdtkriday7vqhxq" xml:space="preserve">==Bakgrund==
Denna bok är tänkt att fungera som grundbok för skolungdomar om Queer. 
Ämnen som kommer att tas upp är:
* Vad är queervetenskap?
* HBT?
* HBT-aktivismens historia i Sverige
* Hur du kan använda dig av queervetenskapligt perspektiv i undervisningen

==Ordbok==
Cis-person: En människa som identifierar sig med det kön som hon/han föddes med.

Transsexuell: En människa som identifierar sig med en könsroll som inte motsvarar det kön som hon föddes med. Det kan vara en människa som föddes med en kvinnas kropp men som identifierar sig som en man, eller vice verca. På grund av att kroppen inte motsvarar identitetens förväntningar så kan personen vara intresserad av att genomgå medicinsk behandling. Det kan bland annat röra sig om att genomgå operation eller/och hormonell behandling för att kroppen ska närma sig ett utseende som påminner mer om det motsatta könets.

Transvestit: En människa som är nöjd med sitt utseende som motsvarande en man eller en kvinna, men som har klär sig enligt det motsatta könets normer.

Hermafrodit: Föds med könskarakteristiska som motsvarar både könen, eller med könskarakteristiska som inte motsvarar samhällets förväntningar kring hur en pojkes eller flickas kön ska se ut.</text>
      <sha1>b2wmm836rmf67p4vfdtkriday7vqhxq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Superbilligt, men vansinnigt! En sammanfattning av MATENS PRIS, &quot;boken som matindustrin inte vill att du skall läsa&quot;.</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8213</id>
    <revision>
      <id>53065</id>
      <parentid>34654</parentid>
      <timestamp>2022-09-29T17:06:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Vietnamn &gt; Vietnam</comment>
      <origin>53065</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27222" sha1="cw98j6qa2yeusshl18ggnagvl2ij6ty" xml:space="preserve">&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Basa fish - Vinh Long Market.jpg|thumb|right|333px|Pangasius på en marknad i Vietnam.]] 

'''&lt;big&gt;Vi hittar ett bord&lt;/big&gt;''' och kollar in menyn. Sjötunga 80 kr! Låter för bra för att vara sant. Och, som det visar sig, är inte heller sant. Det smakar inte alls toppen. Snarare är konsistensen sladdrig och det påminner mer om fiskbulle än en delikatess. Vi frågar, är det verkligen sjötunga? Äh, hum, svarar de. Fisken är ju från Vietnam. En sån där... Pangasius. Ok, det är klart. Äkta sjötungafile kostar ju 4-500 kr, så det är klart de fuskar. Men vänta nu, vad fan är Pangasius? Jo, det ...är en vietnamesisk hajmal som på kort tid blivit en av de mest sålda fiskarna i Sverige. På sju år har importen ökat från noll till 4000 ton. Fisken odlas sen början av 2000-talet storskaligt, industriellt, i Mekongfloden. 1.2 miljoner ton fisk om året, mer än norska laxodlingarna. Fisken håller på att ta slut i haven, 2050 beräknas all vild fisk vara borta, och det är en av de faktorer som bidragit till pangasius-haussen liksom uppgången för odlad fisk generellt. Folk tror att de gör en god gärning när de köper odlat helt enkelt. 

&lt;br /&gt;

&lt;br /&gt;
'''&lt;big&gt;Vi är dock lite djurvänliga av oss&lt;/big&gt;,''' så vi bestämmer oss därför för att åka till fiskens hemland för att kolla hur den hade det innan den hamnade på vår tallrik. Den sladdriga fisken som marknadsfördes som &quot;sjötunga&quot; alltså. Första anhalt: En fiskefabrik, där vi får ett kort snack med en arbetare. - Jag får ut två miljoner dong i månaden, säger han. Vi räknar: två miljoner dong, alltså ca 600 kronor, vilket är klart över landets minimilön. Försöket till intervju avbryts därefter. Vill vi se hur de filear fisken får vi göra det nån annanstans får vi veta. Ok, säger vi och drar till nästa företag som vi varit i kontakt med innan resan, International Development &amp; Investment Corporation, IDI. Hos dem får vi faktiskt se både hur fisken fileas och en av fiskeodlingarna. Det tar sju sekunder att filea varje fisk, och företagets 1600 anställda filear 300 ton fisk om dagen. That´s a lot! Men planen är att produktionen skall öka till det dubbla för att möta den ökande efterfrågan, som även kommer från Sverige. Då vi besöker en av deras fiskeodlingsanläggningar, där de som andra företag i branchen förgiftar vattnet, försöker vi även ta ett vattenprov. Men tji fick vi för det. Aja baja. Vietnams regering har uppmanat fiskeföretagen att investera i bättre reningsanläggningar, men trots det saknar hälften av företagen helt sådant. Hur ser då själva fiskeodlingen ut. Ja, kort sagt ser det ut som att vattnet kokar, så mycket fisk är det. 2004 var det 20 fiskar per kvadratmeter ytvatten får vi veta. Idag är det 53 i snitt. Och att de trängs vid ytan beror på att vattnet blir syrefattigt när det är så mycket fisk, de kippar efter andan helt enkelt. Vi kippar också efter andan. 


&lt;br /&gt;
[[File:Mam584sp8.JPG|thumb|left|233px|Fisksåsen Nouc Mam.]] '''&lt;big&gt;Fiskarna får olika sjukdomar&lt;/big&gt;,''' får vi veta, vilket botas med antibiotika. Då och då blir bakterierna resistenta och då kommer myndigheterna med nytt antibiotika som de fiskodlarna byter till. Antibiotikaresistensen är dock fullkomligt livsfarlig, inte minst eftersom den kan spridas såväl till människor som djur. Agifish, som säljer till ICA, erkänner utan omsvep omsvep att företaget använder &quot;medicin&quot;, dvs antibiotika, men säger att de bara använder laglig sådan. Ett annat argument hör vi från Johan från Fiskano, som levererar pangasius till bland annat Coop. Han försvarar pangasiusen eftersom den &quot;enbart äter vegetabiliskt foder&quot;. Hmm. Kan det verkligen stämma? När vi är nere i Vietnam och kollar på pangasiusodlingarna så passar vi på att läsa på fodersäckarna. Det står inget, så vi frågar. Mycket riktigt, allt är förstås inte fiskmjöl i fodersäckarna, bara omkring sexton procent. Det låter inte så farligt kanske, men då får man ju tänka på att ett kilo pangasius kräver 2 kilo foder, dvs 3 hekto fiskmjöl. Och att det går åt fyra kilo fisk för att producera ett kilo fiskmjöl. Med andra ord går det åt 1.2 kilo fisk för att producera ett kilo pangasius. Ett argument mot detta är att det ändå är bara skräpfisk som används, det vill säga fisk som människan inte brukar äta, men inte heller det stämmer. Fisken som används för att göra fiskmjöl till pangasiusen är helt klart matfisk. Det är bland annat fisken ca com som används, fisken som ingår i de flesta vietnamesiska familjers basföda, främst genom fisksåsen Nuoc Mam. De lokala fiskarna gillar inte att matfisken går till fiskmjöl för exportfisken, och alla som använder Nuoc Mam skulle inte heller gilla det, om de förstod sambandet mellan detta och det höjda priset på såsen. 
&lt;br /&gt;


&lt;br /&gt;

'''&lt;big&gt;Värlsnaturfonden (WWF)&lt;/big&gt;''' är väl medvetna om problemen med pangasiusodlingarna i Vietnam. Den 29 oktober 2010 förde de upp fisken på sin &quot;röda lista&quot; och uppmanade alla att sluta köpa och äta fisken. Bara några veckor senare, den 15 december, gick de dock ut med budskapet att fisken inte längre var på röda listan. Dessutom uppmanade de folk att fortsätta köpa och äta pangasius. What the fuck? Vi ringer upp den respektabla miljöorganisationen och frågar vad som hänt. För att göra en lång historia kort var det följande som hänt. Vietnams regering fick spader då WWF lagt fisken på sin röda lista. Mark Powell från WWF åkte därför till Hanoi för att förklara, och för att förmå Vietnam att ansluta sig till WWF:s kriterier för en hållbar fiskeproduktion. Han möttes av regeringsfolk och ett gigantiskt pressuppbåd. Varje tidning hade en bild av honom på förstasidan och det nationella nyhetsinslaget var sju minuter långt. Därefter blev det en tuff förhandling, där inte bara fiskeindustrins folk var med, utan även företrädare för kommunistregeringen. Mark fick hård press mot sig, och till slut kände han att han måste byta strategi. Så han föreslog en ny klassificering av fisk: &quot;på väg mot certifiering&quot;. En specialkategori för den vietnamesiska pangasius-fisken alltså. Så var det med det. 


&lt;br /&gt;
'''&lt;big&gt;Hemma i Sverige är Coop&lt;/big&gt;''' en av de livsmedelskedjor som satsar stort på just pangadius. De beskriver den som en riktig läckerbit. De säger att de importerar från Binh Nan Seafood, en producent med mkt gott rykte. Ja, som bland annat den välrenommerade matdebattören Louise Ungerth på Konsumentföreningen i Stockholm går i god för. Men, vid närmare koll visar det sig inte stämma. Coop säljer inte bara pangasius från Binh Nan Seafood. Åtminstone så är detta inte fallet med den pangasius som de säljer när de har lågprisrabatt. Då kommer fisken från mindre bra företag. Om man säger så... 


&lt;br /&gt;
[[File:Eskil Erlandsson, 2010-09-19.jpg|thumb|right|288px|Eskil Erlandsson]] 
'''&lt;big&gt;Det är kanske inte helt svartvitt det här med fiskodling.&lt;/big&gt;''' Vi träffar Ulla och Göran, som 1982 startade företaget Börtnans fjällvattenfisk AB. De är numera pensionärer och dottern driver företaget vidare tillsammans med sin make. Ulla: - Vi borde odla här, inte importera. -Men det är så mkt byråkrati. Jo... säger vi, lite fundersamt. Hon har ju rätt på sätt och vis. Idag importerar vi det mesta, och det hade ju ur den synpunkten varit bättre om vi odlat själva. Dessutom har vildfisken stärkts av fiskeodlingen i Börtnan, pga odlade fisken tillför näring genom sina fekalier. Det blev liknande effekt i sjön Malgomaj, men där var det konstgödslet som gav effekten. Kanske inte fullt lika bra. Men å andra sidan får vi av fiskeforskare veta att det går åt två kilo fisk för att föda upp ett kilo röding och regnbåge, i Sverige alltså. Så ur det perspektivet är ju inte fiskeodlingar nån lyckad idé, här heller. Vi går till jordbruksministern Eskil Erlandsson för att höra hans syn på saken. Han tycker fiskmjöl är ok. Han står på fiskeindustrins sida. Surprise! Men, tänker vi, om vi nödvändigtvis måste äta odlad fisk så vore ju karp troligtvis mycket bättre. Den äter nämligen enbart vegetarisk föda. Och det funkar ju uppenbarligen med odling av karpen nere i Europa. Men ännu bättre vore förstås att satsa på musslor. Idag odlas 2000 ton, men vi skulle enligt forskarna kunna odla 100.000 ton. Om vi gjorde detta skulle det bli väldigt mycket fiskmjöl, mängder med människomat, och dessutom skulle 1000 ton kväve och 100 ton fosfor försvinna ur vattnet. &lt;br /&gt;

&lt;br /&gt;


'''&lt;big&gt;Vi går på affären&lt;/big&gt;.''' Det är tisdagseftermiddag och trångt. Roar oss med att räkna ut procenten animaliska inköp. Vilket är är ca 60 procent. Förr var det nog betydligt mindre, tänker vi. Och vi tänker att det nog beror på det storskaliga industrijordbruket lyckats sänka priserna, och att det i sin tur nog främst beror på en liten gul böna, dvs sojan. Soja ja, det kan man se i nästan alla varor nuförtiden. Sojaolja, sojamjöl, E426 osv. 2009 producerades 222 miljoner ton soja, dvs 33 kg per person. En människa behöver inte mer protein än så. Så kött skulle ju egentligen inte behövas alls. Men bara 10 procent går till människor. Resten blir kraftfoder för djur. För att de ska växa snabbare. 
&lt;br /&gt;


&lt;br /&gt;
[[File:Cosechade maiz.jpg|thumb|left|313px|Skörd av sojabönor, oklart var, men det ser torrt ut iallafall.]] 


&lt;br /&gt;
'''&lt;big&gt;Vi åker till Cerradoskogen&lt;/big&gt;''' i Mato Grosso i Brasilien för att kolla in sojaodlingarna. De har tydligen huggit ner en yta motsvarande 2 ggr Sveriges yta för sojaodlingens skull. Hmm. Det är en kamp mellan storbönder och jordlösa, får vi höra. Well, surprise. Vi får träffa lite sojafolk och frågar om diverse kemikalier, som är förbjudna i EU men inte i Brasilien. Inte så populärt. Sen ser vi även att parakvat används. Sprutas över rätt många sojafält strax före skörden. En tesked av medlet medför död och motgift finns inte. I Sverige förbjöds det 1983. Hälften av alla bekämpningsmedlen i Brasilien går till sojan. Glyfosat heter det vanligaste. För att kunna använda det måste dock att sojaplantorna blivit genfixade först. 2004-2009 ökade därför GMO-sojan från 50-71%. Mer glyfosat ger mer resistenta ogräs, som botas med starkare preparat. Monsanto är en stor bov i detta, förstås.
&lt;br /&gt;


&lt;br /&gt;

'''&lt;big&gt;Restaurangbesök i Cuiabá&lt;/big&gt;,''' huvudstad i Mato Grosso, Brasilien. Fotoblixtar som reflekteras i de stora väggspeglarna, paraplydrinkar och den ena komplicerade suschirätten efter den andra. Värsta partyt! Och de vi partar med heter Eduardo, Ricardo och Ivan. Eduardo och Ricardo är bröder. Eduardo har tagit över familjens jordbruk och Ricardo jobbar med att lobba för brasiliansk icke-GMO-soja. Dagen därpå skall vi få se några av traktens sojaodlingar har Ricardo lovat. Av ett gäng hippa killar får vi dessutom en lapp om ett klubbevenemang senare på kvällen, där Andre Maggi tydligen skall spela. Det vill säga sonen till Blairo Maggi, rankad som en av världens 100 mäktigaste personer, överhuvud i Maggifamiljen, ägaren av ett av världens största sojaföretag, och dessutom guvernör i Mato Grosso. En höjdare med andra ord, och en som vi gärna vill träffa. I en tämligen godkänd BMW åker vi sen på en liten tur, och bredvid oss i baksätet har vi Ricardo, och där fram sitter Ivan och en annan person. Ricardo berättar medans vi åker, om att det förr i tiden fanns massor med vildmark, där det nu alltså breder ut sig ett bördigt jordbrukslandskap så långt ögat når. Han är arg på de jordlösa och dess organisation, som han tycker verkar få mark som de inte äger, bara för att de ockuperar den. Vi börjar småprata med chauffören, som tydligen är livvakt till kvinnan i bilen framför, som tydligen är Blairo Maggis dotter. Det hela hänger ihop såhär, får vi veta, att Eduardo har blivit ihop med just den kvinnan, Ticiane. Det sojafält vi är på väg till ägs av Erai Maggi, kusin till Blairo Maggi, och det är tydligen dessa två gentlemen som tävlar om titeln världens största sojaproducent. Vi börjar närma oss, passerar en vaktkur med svartklädda män med automatgevär, och sen hamnar vi på en trevlig lyxtomt och får en trevlig lyxfest tillsammans med trevliga rika människor. Erai, får vi veta, tycker att han gör nåt gott för världen. Att hans billiga sojaproduktion medför att fattigt folk i Indien och Kina kan äta sig mätta. Snart möter självaste Blairo upp på festen, och vi får också ett litet snack med honom. Han är glad ända tills vi börjar fråga om bekämpningsmedel. 


&lt;br /&gt;
'''&lt;big&gt;Nästa dag åker vi norrut.&lt;/big&gt;''' Vi ska kolla in företaget Vanguardia och dess konventionella odllingar, alltså icke-GMO. Företagets marker är lika stora som hela Blekinge och de odlar inte bara soja. Även de använder parakvat får vi veta. Liksom lactofen, acefat, endosulfan mm. Kort sagt, det är väldigt mycket gifter och GMO i det brasilianska jordbruket, inte minst i jätteindustrin soja. 300.000 förgiftningar per år, plus cancer, missbildningar mm. Lantmännen importerar 200.000 ton per år, merparten från Brasilien. De vill dock inte ställa separata svenska krav. Någon eller några kemikalier är på väg bort men inte parakvat. Ett företag med stora intressen i det beslutet är Syngenta. För några år sen fick 25000 svenskar aktier i Syngenta, som bildades då Aztra Zenica slogs ihop med Novartis. Sjunde AP-fonden har också intressen där, smutsiga pengar kan man säga. Syngenta är inte stort mycket bättre än Monsanto, bägge har förgiftat naturen i allmänhet och grundvattnet i synnerhet rätt så mycket och bägge har lobbat för smutsiga syften. I Syngentas fall bland annat för att få fortsätta med parakvat, dvs att undvika ett förbud. Den beskrivningen vill dock inte företagets presschef Michael Isaak kännas vid, inte alls. Men han lägger till att företaget ser det som sin roll att bistå med klargöranden kring de missförstånd som finns kring preparatet. 

&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;

'''&lt;big&gt;Brasilien exporterar också mycket nötkött&lt;/big&gt;.''' Till Sverige kom 1400 ton under 2010. Vårt Brasilien-kött kommer från djur som betar fritt på de vida och heta savannerna, de äter bara gräs, dricker rent vatten, känner ingen stress, säger de två dominerande svenska impprtörerna. Vi åker alltså tillbaks till Brasilien. Ser ut genom bilfönstret, sävliga kor på super-gröna ängar utan andra växter än gräs. 2,4-D heter medlet som fixat detta. Ett medel som är förbjudet i Sverige sen länge, pga cancerrisken med mera. Ökända BT Kemi i Teckomatorp, om någon minns den skandalen. Och som även användes av amerikanerna under Vietnamkriget - som avlövningsmedel. Vi får veta mer om olika gifter och lite av varje. Plus att det också finns ett tryck mot att minska ytorna som biffkorna betar på, för att göra plats för sockerrör för etanolproduktion. Feedloots och kraftfoder, är mer regel än undantag märker vi... så det är en bit från reklamen om naturligt och bra djurliv som reklamen talar om. 
&lt;br /&gt;

[[File:Roast chicken.jpg|thumb|right|333px|Rostad kyckling.]] 
&lt;br /&gt;


&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''&lt;big&gt;Kyckling är ett kapitel för sig&lt;/big&gt;.''' Nitton kronor och nittio öre per kilo är väldigt billigt. Nästan för billigt. Och vi äter även detta som aldrig förr. Lantmännen skriver i sin klimatdeklaration att det är långt bättre att äta kyckling än andra köttdjur eftersom den bara orsakar utsläpp på 1.7 kilo koldioxidekvivalenter. Well, kära Lantmännen, glömde ni inte bort en detalj. Att Kronfågels kycklingarna utfordras med stora mängder sojamjöl, mer än ett halvt kilo för att producera ett kilo kyckling. Om man även tar med detta faktum så blir kycklingens bidrag till växthuseffekten minst dubbelt så stort enligt Gustaf Tynelius, som också råkar vara den forskare som Lantmännen lutar sig mot. Använder man sig dessutom av uppgifter från FAO angående den brasilianska sojan så blir det helt upp-och-ner. Då visar sig kycklingindustrin vara mer klimatbov än till och med grisindustrin, eftersom grisarna får mindre mängd soja i sitt foder. Men, frågar vi oss, måste svenska djur verkligen äta så mycket brasiliansk soja, har vi verkligen inget svenskt att ge dem. Och, faktiskt, det har vi. Vi kan till exempel ge dem svenska åkerbönor. 


&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''&lt;big&gt;Och så alla dessa köttdieter&lt;/big&gt;,''' Atkins, LCHF, CSIRO, Stenåldersdieten, South Beach... som påverkat var fjärde svensk att lägga om kosten, bort från kolhydrater mot mer kött och mjölk. Forskningen som kommer fram till att vi bör äta så är dock inte neutral. Bakom ligger amerikanska nötköttslobbyn. T.ex. företaget Beef Checkoff. Många framstående forskare får rätt mycket pengar av lobbyn. Nancy Rodrigues har fått 5 miljoner till exempel. Enligt LCHF ska enbart fem procent av energin komma från kolhydrater. Livsmedelsverket säger 50-60%. Finns flera bestsellers som förordat nya inne-dieten. Men, merparten av studierna som refereras i böckerna har gjorts av personer med tydlig koppling till köttindustrin. Du har sett reklamen. Fridfulla kor över skånska gröna kullar. Bregottfabriken. Detta är naturligtvis en bild som inte stämmer så bra med verkligheten, att merparten av korna oftast står i trånga och mörka bås och äter kraftfoder. Och att kalvarna separeras från kon redan efter några dygn. (KRAV garanterar också bara tre dagar...). 
&lt;br /&gt;

[[File:Holsteiener BRW.jpg|thumb|left|313px|En Holstein-ko på grönbete. I verkligheten får de flesta dock sällan/aldrig komma ut.]] 
&lt;br /&gt;


'''&lt;big&gt;En annan sak: Det är bara svartvita kor i reklamen.&lt;/big&gt;''' Alltså korasen Svensk holstein. Den rödbrokiga producerar lite mindre och går därför bort. Men varför mjölkar den svartvita lite mer? Svar: Pga avelstjuren Sweet Haven Tradition. Men avelsarbetet gick inte så bra. Djuren fick allehanda problem och alla blev kusiner med varandra, genetiska problems... Så det vi har idag är alltså kor som lever kort tid, typ 4-5 år, och som lider av både det ena och det andra, infektioner, missbildningar osv, förutom att juvren är alldeles för stora. Kort sagt är rasen sönderavlad. Men de rödvita korna, som inte är lika sönderavlade, kan faktiskt löna sig i längden. Trots lite mindre mjölk. Bland de rödvita har bara 29 procent allvarliga hälsoproblem, mot 36 procent för holstein. 
&lt;br /&gt;


&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''&lt;big&gt;Tillbaks i Brasilien&lt;/big&gt;''' för att intervjua ranchägare. Inte så lätt, men just när vi är på väg att ge upp så ser vi en gammal gumma som sitter i en gungstol på verandan och tittar nyfiket på oss. Hon berättar att hon heter Dionizia. Hon har själv några kor, och har huggt ner några träd. - Men det är ju inget mot det där, säger hon och pekar mot det gigantiska sojafältet mittemot. - Problemet är också att det har blivit torrare. Det regnar inte lika mycket som förut. Livet har blivit svårare, suckar hon... 
&lt;br /&gt;


Kostatistik: 80-talet - 4% dödfödda kalvar. Idag: 10%. Klövproblem Holstein: 42%. Livslängd: Ner ett halvår sen 80-talet. Ofta slakt redan efter 5 år. Fler defekter kommer att hittas allteftersom. En balansgång hur mycket inavel man vill ha. Kortsiktigt lite mer mjölk &amp; kött mot att djuren blir lite mer inavlade, sjuka osv. 
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;


[[File:Linderodssvin skansen.jpg|thumb|right|213px|Linderödssvinet.]] 
'''&lt;big&gt;Karl Axel, grisbonde som går sin egen väg.&lt;/big&gt;''' Han avlar enbart på hälsa och struntar i vilken köttproduktion det blir eller hur fort grisen växer. Till skillnad från andra grisar så saknar hans grisar problem med ledskador och lungsjukdomar mm. Han arbetar med Linderödssvinet, en ras med ursprung i de svenska skogssvinen. Allt kött säljs antingen över disk i den egna butiken eller färdiglagad i den egna restaurangen. Han har även gäss, lamm och nötdjur som också föds upp ekologiskt. 
&lt;br /&gt;


Enligt FAO så riskerar 20 procent av alla raser av kor, hästar, grisar, getter osv att dö ut inom en snar framtid. Sista decenniet har minst en boskapsras i månaden utrotats. Men avelsindustrin arbetar målmedvetet i motsatt riktning. Alla djur i hela världen blir mer och mer släkt med varandra. En nyckelperson i avelsbranchen som vi får tillfälle att intervjua är Gerard Albers. Han är forskningschef på Hendrix Genetics, ett av världens absolut största avelsföretag. - Ni har haft stora framgångar inom kalkonaveln, säger vi lite insmickrande. 
- Tack, jo, vi har skapat fåglar med stora bröstmuskler. 
- Inga negativa konsekvenser? 
- Nej. - Men i den här rapporten, som du själv har skrivit, låter det som att det finns allvarliga problem. 
- Jo, well, det är hela tiden en balansgång. 


&lt;br /&gt;
'''&lt;big&gt;Vi får sen träffa en kalkonuppfödare också.&lt;/big&gt;''' Även där börjar vi med lite smicker först, säger att i Sverige har importen av kalkon ökat från 1000 till 4000 ton mellan 1998-2010. Vi gillar det som pålägg. Själva uppfödningen går till såhär: Ett fabriksrum med kallt ljus, sågspån på golvet, extrem täthet. Inget mer. Viss procent hackas ihjäl. Typ 20 veckor sen slakt. Förhållandena i Sverige är inte mycket bättre. 45 kilo per kvadratmeter är gränsen. Dock har de halm på golvet i Sverige. Anders, en svensk kalkonuppfödare, om uteliv för djuren: - Njae, det är för stor smittorisk. Dessutom tror han inte kalkonerna har kvar det som är mest centralt för alla djur, nämligen sexualdriften. Precis som övriga djur inom den industriella produktionen så befruktas honorna genom artificiell insemination. - Men visst kan även jag sluta ögonen och se en Sörgårdsidyll framför mig. Men det är ju inte kommersiellt gångbart, förutom kanske som en liten nishprodukt. 
&lt;br /&gt;


'''&lt;big&gt;Plötsligt finns grisbilderna överallt.&lt;/big&gt;''' Vi tog en enkel kamera och syftet var att lägga ut på youtube. Men pang, plötsligt var bilderna överallt. I kvällstidningarna, i Aktuellt.... Kollegorna på Sveriges Radio ger oss uppmuntrande kommentarer. Men från Danmark kommer anklagelser. Och strax får vi veta att Danmarks jordbruksminster vill tala med oss omedelbart.
 
[[File:P3170153 Hakkekød i Bilka Ishøj.JPG|thumb|left|303px|Köttfärs i en dansk livsmedelsaffär.]] 


&lt;br /&gt;
Lite bakgrund: På 1970-talet var Storbritannien grisidustrins stormakt. I hemlighet åkte då några danskar dit och köpte upp några avelsdjur. England började tappa marknadsandelar till Holland och Danmark. Då fattade britterna ett fatalt beslut, att satsa på bättre djuromsorg istället för att delta i lågpriskriget. Detta gjorde att de brittiska grisföretagen allt oftare gick i konkurs. Danmark satsar på billigt, och det har gett dem ett försprång. Men Sverige är inte mycket bättre. 2008 bröt 39% av grisbönderna mot djurskyddslagen till exempel, och vanvårdade djuren. 80% av grisarna har sår på benen. 50% har trasig magsäck. 


[[File:Avispa marina.jpg|thumb|right|200px|Kubmanet (engelska: Box jellyfish). Extremt farlig.]] 


&lt;br /&gt;
'''&lt;big&gt;Den femte april 2008.&lt;/big&gt;''' En svensk 11-årig flicka badar i vattnet utanför populära semesterön Koh Lanta i Thailand. Plötsligt skriker hon till. Hon har blivit träffad av en kubmanet och förlorar snabbt medvetandet. Dödförklaras några timmar senare, eftersom återupplivningen misslyckats. Maneterna ökar överallt, farliga såväl som ofarliga. Men varför? Och vad innebär det för ekosystemet? Svaret på den första frågan: Bland annat pga högre vattentemperatur och pga utfiskningen har decimerat deras fiender. En tredje orsak är industrijordbrukets strävan att få så snabbväxande grödor som möjligt. Ekvationen är följande: monokultur + konstgödning = gifter i grundvattnet + att själva gödslet också blir &quot;konstgödselförgiftat&quot;. Konstgödningsproduktionen har lett till att mängden kväve i naturen har fördubblats, vilket i sin tur leder till allt fler manetinvasioner, algblomningar osv. Forskarna: Utvinningen av kväve måste minska till en fjärdedel. Annars går det åt helvete. Den senare frågan är att de försurar haven genom att de producerar stora mängder koldioxid då de dör. Andra vattendjur slås ut. Sammantaget är det alltså orsak-verkan, inte enbart en slump, att flickan dog.

&lt;br /&gt;


'''&lt;big&gt;Vi kanske också skall komma ihåg&lt;/big&gt;''' att problemen med konstgödning inte stannar vid urlakning och övergödning. Ett annat problem är att konstgödning kräver mycket fosfor, och fosfor räcker inte i all evighet. Nästan allt kommer från gruvor, och om nåt halvsekel eller så kommer fosforgruvorna inte att ha så mycket kvar längre. Det andra problemet är kväve. Det utvinns ur luften, så tillgången är i praktiken obegränsad. Men för att utvinna kväve krävs förbränning av naturgas. Processen innebär bland annat att ammoniak oxideras till salpetersyra, samtidigt som lustgas frigörs. Lustgas är en väldigt effektiv växthusdrog, om man säger så, typ 300 ggr effektivare än koldioxid. Produktion av ett kilo konstgödsel leder till bieffekten av nästan ett kilo växthusgaser i atmosfären. Kvävet kan också reagera i luften och bilda olika kväveföroreningar, som i sin tur, eftersom de binder olika småpartiklar, kan ge hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägsproblem mm.


&lt;br /&gt;
'''&lt;big&gt;Vi kör på den holländska landsbygden&lt;/big&gt;,''' ett tiotal mil utanför Amsterdam, och utanför bilfönstret ser vi hela åkrar som är inbyggda i plast och glas. Vi skall alltså ut och kika på ett växthus där de odlar paprika. Vår guide är Per som satsat stort på detta. Han gick till banken och bad om pengar, sen byggde han en toppmodern anläggning för motsvarande 200 miljoner kronor. De som käkar mest av dessa holländska paprikor är vi svenskar och norrmännen. Att äta grönt är det förstås inget fel på, tvärtom är grönsaker nyttigt och viktigt, problemet är ett annat: den energi som växthusen drivs av.


&lt;br /&gt;

'''&lt;big&gt;Konsumenter kan rösta med plånboken&lt;/big&gt;''', så lyder en populär fras, men tyvärr löses inte miljöproblemen särskilt effektivt på det sättet. Folk är inte beredda att betala särskilt mycket mer för det ekologiska. I vilket fall så är de inte beredda att betala tre gånger så mycket för ekologiska paprikor, som odlats utan konstgödsel och bekämpningsmedel, än för de holländska som dopats i fossil energi. För att konsumentmakten skulle börja fungera ordentligt skulle det nog krävas omvända priser, det vill säga att den mat som är mest oetisk och miljöskadlig också kostar mest. Inte att den är billigast. Politikerna måste ta tag i det här, stifta lagar som gör att utvecklingen vänds i rätt riktning. Finns olika bra förslag att titta närmare på. Ett av dessa är köttskatt.</text>
      <sha1>cw98j6qa2yeusshl18ggnagvl2ij6ty</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Fog of War</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8216</id>
    <revision>
      <id>50080</id>
      <parentid>38548</parentid>
      <timestamp>2021-03-06T10:47:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Removing [[:c:File:Fog_of_War.png|Fog_of_War.png]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Fitindia|Fitindia]] because: No permission since 22 February 2021.</comment>
      <origin>50080</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6857" sha1="q72kyxq0gcdchy2yxaswz27borh22zp" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

&quot;Fog of War&quot; är ett sätt att gömma spelplanen för spelarna. Den del av spelet som man inte vandrat omkring på ännu göms på olika sätt. 

[[File:Battle_for_Wesnoth_1.6.5_Fog_Of_War.png|thumb|500px|''Exempel på hur &quot;Fog of War&quot; kan åstadkommas i spel (Battle for Wesnoth)'']]

[[File:Freeciv_v2.00b1_hexa.jpg|thumb|500px|''Ljusa rutor kan man se, mörka rutor har man sett men ser inte just nu, svarta rutor har aldrig setts (Free Civ)'']]


==Om bakgrunden består av en enda bild==

Ett grafikkortsintensivt sätt är att ändra hela skärmen så att allt man inte kan se tunnas ut och blir allt svartare ju längre bort från sin egen spelare man kommer. När spelaren rör sig, så rör sig samtidigt den punkt man kan se och man får en överblick över spelplanen som är lika stor som spelpjäsen kan se, resten blir svart. Det här sättet är grafikkortskrävande och det fungerar inte speciellt bra på äldre datorer, antagligen inte på mobiler heller. 


Ett annat, äldre sätt att skapa en ”Fog of War” effekt är naturligtvis att täcka den del av spelplanen som spelaren inte sett ännu med fyrkantiga svarta bilder. Men en snyggare, likvärdig metod, är att täcka spelplanen med sprites i form av grå moln. De ritas bara ut om spelaren inte kan se det området. Den terräng som finns kring spelpjäsen kan ju ses och runt den ritas inga moln upp. Det här är det i särklass enklaste sättet att skapa en ”Fog of War effekt”. Ju mindre moln, desto mer naturlig ser dimman ut men ju mer ansträngande blir det för processorn att rita ut alla dimmoln-sprites. Nackdelen med den här metoden är att man kommer i ett dilemma när spelpjäsen rör på sig:

*1: Om spelpjäsen rör på sig och man återgår till att rita ut moln på de områden spelpjäsen varit på kan man gå vilse. Det kan kanske vara bra i ett &quot;Rödluvan och vargen&quot; spel eller liknande, men vanligtvis vill man att den del av spelplanen man redan undersökt skall förbli synlig.
*2: Om man låter den del av spelplanen man redan undersökt förbli synlig, kommer problemet att man automatiskt upptäcker fiender som kommer in i området, även om det kan vara länge sedan man undersökt den plats fienden dyker upp på.


Skall man komma runt det här problemet måste man jobba med mer avancerad ”back buffer” teknik. Principerna är följande:

*1: Du måste skapa en kopia av din spelplan som har samma terräng, oftast gör man den mörkblå för att simulera att det är dold terräng.
*2: Du måste beräkna vilka punkter som du har sett på spelplanen och som inte är täckta av moln, men som befinner sig så långt från spelpjäsen att den inte kan ses just för tillfället.
*3: Därefter kopierar du lämpliga stycken, 16x16, 32x32 eller 64x64 bitar från back buffern till den riktiga spelplanen som ritas ut efter det att bakgrunden ritats ut men innan dimmolns-spritarna/bilderna ritas ut.


På det sättet kommer all terräng man ännu inte sett att täckas med moln. All terräng man sett, men gått förbi, att täckas av en mörkblå variant av terrängen som gömmer ev. fientliga spelpjäser och slutligen kan man se all terräng runt omkring sig. 

Det är inte snyggt med raka kanter av blå bakgrund mot den vanliga bakgrunden, så det är viktigt att du justerar utritningen av &quot;Fog of War&quot;-moln så att alla raka kanter på de inkopierade mörkblå bilderna verkligen täcks av moln. 

===&quot;Ficklampa&quot;===


Ett annat, enklare sätt, att bara vissa terräng just där figuren går är att rita ut ganska små svarta fyrkanter över hela spelplanen som spelaren inte ser. Just över spelaren har man däremot en större bild, säg 5x5 av den storlek de svarta tilesen har. Skapa den som monokrom (enbart svart och vit) med ett vitt centrum som tonar ut mot de svarta kanterna, spara den i png-format och välj att den vita färgen är genomskinlig.

När sedan figuren går ritas inte de omkringliggande 5x5 svarta fyrkanterna ut, istället ritar man ut bilden med genomskinlig mitt och när spelaren rör på sig så rör man också på bilden som har genomskinkligt centrum. På det viset skapas en &quot;ficklampseffekt&quot; eller den effekt man har när t.ex. en helikopter lyser på någon på natten. Det är bara de 3x3 tiles:en precis över spelaren man inte ritar ut, den återstående kanten av en tilesbredd får överlapa de utritade tilesen, detta för att skapa en mjuk rörelse när den genomskinliga bilden rör sig med samma riktning och hastighet som spelpjäsen.

Vill man ha en riktig ficklampseffekt kan man skapa den genomskinliga ytan i form av en strutliknande kägla som roteras när spelaren roterar, men det är litet överkurs. Det borde däremot fungera bra i ett spel med skräcktema där man går på en nattsvart plats med bara en ficklampa att lysa upp omgivningen med.

==Spelplan med tiles==

Om man däremot skall använda sig av Fog of War på ett mindre avancerat sätt är det enklast att tänka sig att man bygger upp spelplanen av enstaka bitar som passar in i varandra, sk. ”tiles”. Varje ”tile” är en egen class-instance som har en sprite och som innehåller sökvägen till sin egen grafikfil. Då kan den ha ett av tre olika lägen med tillhörande bild:
*Har aldrig setts, en svart tile. Samma grafikbild kan användas för alla tiles.
*Har setts en gång men spepjäsen har gått vidare, en tile som har en blå ton men som i övrigt är en direkt kopia av den riktiga tilen som spelaren gått på.
*Spelpjäsen ser den just nu, en vanlig tile.

Sedan är det bara att avgöra vilket av dessa tre lägen som skall ritas ut. De två första ritas alltid sist av allt för att täcka det som händer under, medan den sista ritas ut innan man ritar ut spelpjäserna (av naturliga skäl).


===Fading med tiles===


Sedan kommer problemet med kantighet. Om man gör som här ovan kommer samtliga ”tiles” att vara fyrkantiga vilket också innebär att det som syns eller döljs har exakt fyrkantiga ytor. Det fungerar bra till enkla spel som man t.ex. kör på mobiltelefoner, men till mer avancerade spel vill man ha någon form av dimma eller suddiga kanter som täcker de raka kanterna på ”tiles” brickorna.

Ett sätt är att använda png-filer som har delar av ytan genomskinliga. Istället för att ha en fyrkantig, helsvart bricka har man en bricka där halva brickan täcks av svart som sedan tonas ut mot kanten. Det finns åtta lägen; mot de raka kanterna eller mot något av de fyra hörnen. På det viset kan man få den svarta ytan att ha mjuka kanter. Man får bara passa in det så att den täcker kanterna på de blåaktiga (har setts någon gång) och de vanliga spelplans ”tilesen”. Dessa brickor med &quot;fading&quot; får utgöra gränsen mellan det som är svart och det som inte är svart.</text>
      <sha1>q72kyxq0gcdchy2yxaswz27borh22zp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Datorkörkort med Linux/Operativsystem och datahantering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8217</id>
    <revision>
      <id>34740</id>
      <parentid>34736</parentid>
      <timestamp>2012-04-22T18:46:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Om modulen */ användargränssnitt</comment>
      <origin>34740</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12431" sha1="bwj86fc6db48rzto63jmtc2jizfjqqa" xml:space="preserve">{{NyBokStub|pågående=ja}}

----
'''Det som står om bokens innehåll gäller inte det nuvarande innehållet utan författarnas ambitioner. Mycket av innehållet är okontrollerade första utkast.'''
----

==Om modulen==
Denna modul kallas ''Operativsystem och datahantering'' i de finländska datorkörkorten och ''Använda datorn och hantera filer'' i de svenska datakörkorten. Modulen är obligatorisk i de förstnämnda. Operativsystemens uppbyggnad och funktion behandlas inte, men däremot användargränssnitt och filsystem.

=== Allmängiltighet ===

Många av koncepten i denna modul gäller oberoende av operativsystem eller i många moderna operativssystem. Då du kommer i kontakt med system som inte liknar dem du använt förut kan det vara nyttigt att försöka se likheterna som finns under ytan. Men modulen beskriver specifikt GNU/Linux med Gnome, i andra system är en del av koncepten förverkligade på helt andra sätt.

Då modulen beskriver sådant som gäller Unix-liknande operativsystem i allmänhet påpekas det för det mesta. Ibland nämner vi också hur något fungerar i Microsoft Windows, närmast då något kan vara förvirrande för personer med erfarenhet från det systemet.

Skrivbordets delar och programmens standardfunktioner följer i viss mån konventioner gemensamma för många skrivbordsmiljöer. De flesta koncepten återfinns i någon form. Detaljerna skiljer sig dock betydligt, och kan variera till och med mellan olika versioner av Gnome. Vi har ingen ambition att systematiskt beskriva skillnaderna, annat än mellan de system vi testat.

Skrivbordets utseende, elementens placering och de specifika datorprogram, kataloger och filer som finns i olika menyer beror på den paketansvariges, administratörens och den enskilda användarens val. Om du har ett system där andra val gjorts kan det till att börja med vara något förvirrande, men de element och funktioner vi beskriver skall för det mesta ändå finnas tillgängliga.

=== Förslag till studiegång ===

[skrivs senare]

Datorkörkorten har en omfattning per modul om ungefär en studiepoäng, alltså nominellt 30 timmars arbete. Det betyder att en rubrik nedan skall avhandlas på ungefär en lektion, med utrymme för enkla hemuppgifter för varje lektion samt ett repetitionsavsnitt i slutet av kursen.

&lt;!-- Skriv om --&gt;&lt;!--
Se bokens inledning för hur materialet är upplagt och för rekommenderad studiegång.{{fixme|Ersatt med nästa stycke, men kolla om det finns tillräckliga gemensamma drag för att utöka bokens inledning och hänvisa till den.}}

Eftersom denna bok handlar om grundläggande datoranvändning är det svårt att inte för åtminstone övningarna förutsätta vissa kunskaper som man förväntas få i andra moduler. Då man har en lärare eller datorvan medhjälpare är detta ett mindre problem. Om du använder boken för självstudier är det bäst att du först läser sammanfattningarna i alla avsnitt. De är avsedda att ge de färdigheter du behöver för att klara de andra avsnitten, eller åtminstone en bild av var du hittar den information du behöver.
--&gt;

==Innehåll==

===De första stegen samt överblick===

;[[/Hårdvara och mjukvara]]
Känna till hårdvara och mjukvara. Känna till hur datorn arbetar och förstå begreppen arbetsminne och processor. Se modulen Allmän datorkunskap.{{fixme|Här eventuellt det sammandrag som ingår i examensfordringarna eller något mer som överkurs. Kontrollera om ett sammandrag i Allmän datorkunskap kan användas direkt.}}

;[[/Mus och tangentbord|/Mus och tangentbord]]
Att kunna använda dessa är centralt för att använda en miljö som Gnome. Också för dem som har viss datorvana kan avsnittet vara värt att läsa med tanke på skillnader mellan Unix och tidigare använda system och för vissa finesser.

Informationen ingår i Gnomes inbyggda hjälpsystem.{{fixme|ref}}

;[[/Startproceduren]]
Att sätta på strömmen och att logga in. Även om val mellan operativsystem, vad datorn gör vid start och hantering av felsituationer.

;[[/Avslutning]]
Kunna stänga av och starta om datorn på ett lämpligt sätt och stänga program som inte svarar. Överkurs: låsa skärmen. Not: spara innan avslutning.

;[[/Skrivbordet]]
De olika elementen som finns på skärmen efter inloggning: paneler, huvudmenyrad, panelprogram, arbetsyteväxlaren, ikoner. [Startmenyn. Maxmimera, minimera och flytta fönster. Hjälp (tooltip). - kolla om de behandlas bättre annanstans]

Informationen ingår i Gnomes inbyggda hjälpsystem.{{fixme|ref, kolla de enskilda momenten}}

[Lägg till resonemang om skrivbordsmiljöns relation till andra sätt att använda datorn]

[Kolla arbetsfördelningen med Hjälpfunktioner nedan, var skall Gnomes hjälpsystem behandlas?]

&lt;!-- Listan på förutsatt innehåll är inte uttömmande. Kolla systematiskt i ett senare skede--&gt;&lt;!--
==== ECDL Light 2.0 ====
*1.1.1.1 Kunna starta och stänga av datorn
*1.1.1.2 Känna till hårdvara och mjukvara

*1.1.1.3 Känna till Hjälp-funktionen i operativsystemet
*1.1.1.4 Känna till olika lagringsmedia -&gt; filer
*1.1.1.5 Känna till hur datorn arbetar och förstå begreppen arbetsminne och processor
*1.1.1.6 Använda tangentbordet och mushantering, vä/hö musknapp samt dra-o-släpp. Använda kortkommandon.
*1.1.1.7 Kunna använda Start-menyn, och navigera inom den.

*1.2.1.1      Känna igen de vanligaste ikonerna t ex hårddisk, katalog/mappträd, kataloger/mappar och filer, papperskorgen [till stor del i avsnittet om filer]

*1.2.2.1      Hantera skrivbordsfönster: minimera, maximera, flytta, storleksändra

==== ECDL 6.0 ====
2.1.1 De första stegen
2.1.1.1 Slå på datorn och logga in säkert med användarnamn och lösenord.
2.1.1.2 Starta om datorn på ett lämpligt sätt.
2.1.1.3 Stänga ett program som inte svarar.
2.1.1.4 Stänga av datorn på ett lämpligt sätt.
2.1.1.5 Använda Hjälp-funktionerna som finns tillgängliga.

2.1.3 Arbeta med ikoner
2.1.3.1 Identifiera vanliga ikoner, till exempel de som visar: filer, mappar, program, skrivare, enheter, papperskorgen.
2.1.3.2 Välja och flytta ikoner.
2.1.3.3 Skapa, ta bort en genväg på skrivbordet, skapa ett alias.
2.1.3.4 Använda en ikon för att öppna en fil, mapp, ett program.
--&gt;

===Filer och kataloger===

;[[/Filsystemet]]
Hur datorn lagrar information. Var olika filer finns och hur du kan ordna dina egna filer. Byte, gigabyte och terabyte.

;[[/Att arbeta med filer]]
Att hitta och öppna filer. Filtyper och filformat. Filhanteraren. Nätskivor. CD:n, DVD:n och minnesstickor. Kopiering av data. Papperskorgen.

Informationen ingår till stor del i Gnomes inbyggda hjälpsystem.{{fixme|ref, kolla de enskilda momenten}}

;[[/Filrättigheter och samarbete]] (även nedan under säkerhet)
Normalt kan bara du själv (och administratörer) ändra i dina egna filer. Du kan välja vilka filer som kan läsas av andra. För smidigt samarbete finns olika speciallösningar.

;[[/Säkerhetskopiering, arkiv och komprimering]]
Då hårddisken går sönder måste du ha säkerhetskopior på allt viktigt. Likaså om du själv eller ett sabotageprogram stökar till det. Arkiverings- och komprimeringsfunktionerna kan behövas också till exempel för fildelning med e-post. 

&lt;!-- ej uttömmade, se kommentarer ovan --&gt;&lt;!--
==== ECDL Light ====
*1.3.1.1        Förstå den grundläggande katalog-/mappstrukturen
*1.3.1.2        Skapa katalog/mapp
*1.3.1.3        Kopiera och flytta filer inom och mellan mappar.

*1.3.2.1        Kopiera filer till diskett, cd, hårddisk
*1.3.2.2        Flytta filer inom kataloger/mappar

*1.3.3.1        Söka efter filer, kataloger/mappar

==== ECDL ====
2.1.3.3 Skapa, ta bort en genväg på skrivbordet, skapa ett alias.
--&gt;
===Att arbeta med datorprogram===

;[[/Programfönster]]
Ett programfönsters delar. Vanliga menyer och verktygspaneler. Att ändra fönsterstorlek.

Informationen ingår till stor del i Gnomes inbyggda hjälpsystem.{{fixme|ref, kolla de enskilda momenten}}

;[[/Att arbeta med flera program]]
Att växla mellan öppna fönster. Arbetsyteväxlaren. Virtualkonsoler. Att flytta information mellan olika program. Att skapa en skärmbild. Att stänga och kontrollera program.

;[[/Hjälpfunktioner]]
Programmens hjälpmeny. Gnomes användarhandbok. Unix' manual, GNU info. /usr/share/doc och programmets nätresurser. Usenet, WWW och användargrupper.

&lt;!-- {{se gnome-hjälp|avsnitt ...|kommentar}} --&gt;
&lt;!--Informationen ingår till stor del i Gnomes inbyggda hjälpsystem.{{fixme|ref, kolla de enskilda momenten}}--&gt;

;[[/Några datorprogram]]
&lt;!-- Kolla vad som är ändamålsenligt att hantera här. Ingår något i kraven? Förslagen nedan är program som hanteras i andra moduler. --&gt;&lt;!--

E-postprogram och webbläsare. Ordbehandlare och textredigerare. Kalkylprogram. Bildhantering.

Kanske också något om program ursprungligen skrivna för olika system. Centralt för förståelse för datorprogrammen, men lätt att förirra sig till för mycket överkurs.
--&gt;

&lt;!-- ej uttömmande, se kommentarer ovan --&gt;&lt;!--
==== ECDL Light ====

*1.2.2.2      Hantera programfönster
*1.2.2.3      Växla mellan aktiva fönster, t ex med Alt+Tabb

==== ECDL ====

2.1.3.4 Använda en ikon för att öppna en fil, mapp, ett program. [även ovan]

2.1.4 Använda fönster
2.1.4.1 Identifiera olika delar i ett fönster: namnlist, menyrad, aktivitetsfält, statusfält, rullningslist.
2.1.4.2 Minimera, utöka, återställa, ändra storlek på, flytta, stänga ett fönster.
2.1.4.3 Växla mellan öppna fönster.
--&gt;

===Inställningar och systeminformation===

[Ett resonemang om skillnaden mellan systeminställningar och personliga inställningar behövs, i synnerhet som arbetsfördelningen är något förvirrad i enanvändarsystem - som Windows och Gnome delvis beter sig som]

;[[/Personliga inställningar]]
Inställningar för arbetsbordet, för skärmsläckare och för datoromgivningen. Inställningar för enskilda program. Tidszon, språk, ljudvolym, skrivare. Att skapa ikoner och lägga in element i menyer och paneler.

;[[/Skrivare]]
Att installera skrivare, välja standardskrivare, konfigurera alternativ. Skrivarstatus. Postscript, PDF, bilder och text.

;[[/Programinstallation]]
Att installera och avinstallera program med programhanteraren. Tredjepartsprogram. Att installera program i egna kataloger.

;[[/Systeminställningar]]
Systeminformation. Nätverk. Användarkonton.

&lt;!-- ej uttömmade, se kommentarer ovan --&gt;&lt;!-- 
==== ECDL ====
2.1.2 Inställningar
2.1.2.1 Titta på datorns grundläggande systeminformation: operativsystemets namn och
versionsnummer, installerat RAM (random-access memory).
2.1.2.2 Ändra datorns skrivbordsinställningar: datum och tid, volyminställningar, alternativ för skrivbordsvisning (färginställningar, bakgrund, skärmupplösning, alternativ för skärmsläckare).
2.1.2.3 Ställa in, lägga till språk för tangentbordet.
2.1.2.4 Installera, avinstallera ett program.
2.1.2.5 Använda tangentbordets skärmdumpsfunktion för att spara ett helt, aktivt fönster.
--&gt;

===Datasäkerhet===
[Administration och datasäkerhet?]

Kommentar:&lt;br&gt;
Allmän administration borde behandlas någonstans också om den inte ingår i examenskraven, då många är enda administratör på sin egen dator. Kanske rubriken kunde ändras här.

Säkerhetskopiering, installation av program, systeminställningar, användarkonton, rättigheter för delade filer och kanske ytterligare något behandlas i andra avsnitt ovan. Eventuellt borde allt sådant brytas ut till ett eget avsnitt, inklusive en del av materialet här.

[jämför säkerhetskopiering ovan, kolla arbetsfördelning]

;[[/Uppdatering av programvaran]]
Information om och installation av säkerhetslappar. Den automatiska uppdateringsfunktionen. Program man själv installerat. Nya versioner av operativsystemet.

;[[/Rättigheter]] (även ovan under filer och kataloger)

;[[/Sabotageprogram]]
Virus, makrovirus, maskar och trojanska hästar. Om att akta sig.

;[[/Brandvägg och virusskydd]]

;[[/Dataintrång]]
Vad göra vid misstanke om dataintrång.

&lt;!--
== Lektioner/Övningar/... ==
[skapa istället ett avsnitt under Om modulen och lägg övningar i de skilda avsnitten, kolla att ett eller ett några avsnitt fungerar som en lektion eller ett undervisningspass; arbete på strukturen behövs]
--&gt;

[[Kategori:Datorkörkort med Linux/Operativsystem och datahantering| ]]</text>
      <sha1>bwj86fc6db48rzto63jmtc2jizfjqqa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Datorkörkort med Linux/Operativsystem och datahantering</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8218</id>
    <revision>
      <id>34718</id>
      <timestamp>2012-04-19T09:52:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>underkategori till boken: en modul</comment>
      <origin>34718</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="214" sha1="0xt28w8mvovda93e4orkc28ybi56cp9" xml:space="preserve">Modulen [[Datorkörkort med Linux/Operativsystem och datahantering|Operativsystem och datahantering – använda datorn och hantera filer]] i boken [[Datorkörkort med Linux]].

[[Kategori:Datorkörkort med Linux]]</text>
      <sha1>0xt28w8mvovda93e4orkc28ybi56cp9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Bakgrunden och isometriska plattor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8220</id>
    <revision>
      <id>54420</id>
      <parentid>53152</parentid>
      <timestamp>2023-12-16T12:44:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>öve &gt; över</comment>
      <origin>54420</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3500" sha1="8be6nxskf23c8pd5hk5njoo5faiknr7" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Det i särklass vanligaste sättet att skapa spelplaner är att använda isometriska plattor. Zyngas &quot;farmville&quot; tillsammans med i princip vartenda 2D spel som skapats sedan 1990-talet. Orsaken till det är enkel: ögat uppfattar en isometrisk värld som mycket mer &quot;naturlig&quot; att titta på än en som består helt och hållet av kvadrater.

==Vad är en isometrisk platta?==

[[File:RTS_map.svg|thumb|500px|''Exempel på isometrisk platta'']]

En isometrisk platta ser ut som ett liggande rutertecken, romb eller diamant. Den här formen kan förskjutas litet åt olika sätt för att få olika effekter, men den  enklaste formen är dubbelt så bred som den är hög. Är plattan 64 bred är den 32 hög. 

För att åstadkomma det kan man tänka sig att vinklarna i hörnen längst ut till höger och vänster är prick 30 grader mot X-axeln. Jobbar du med vektorgrafik stämmer det bra. Men om man arbetar med pixlar på en dataskärm ger detta en litet klumpig linje. Därför beräknar man istället hörnen till 26.565 graders vinkel.
(''se mer: http://gas13.ru/v3/tutorials/isometric_pixelart_tutorial_mathematics_of_isometrics.php'')

Du behöver inte fundera direkt över vinkeln när du skapar egna plattor. Tänk istället &quot;två pixlar framåt och en pixel upp, två pixlar framåt och en pixel upp&quot;, och gör så hela tiden, så kommer du att få en snygg linje. Det innebär också att samtliga hörn är två pixlar breda och inte endast en pixel, som man lätt kan tro.


===Färgade ytor===

En platta är ju egentligen kvadratisk eller rektangulär, inte diamantformad. Det innebär att stora delar av plattan aldrig syns. Det är faktiskt bara ungefär 25% av plattans yta som spelaren ser. Resten av plattan ligger under angränsande plattor. Detta utgör ett problem när man skall lista ut vilken platta en viss spelare står på. Vill man underlätta för sig själv kan man göra så att de plattareor som inte syns har olika färger: gult för övre vänsterhörn, rött för övre högerhörn, blått för nedre högerhörn och grönt för neder vänsterhörn, t.ex. Om man vill veta om en spelare befinner sig på en del av plattan som täcks av andra plattor kan man kontrollera färgen på den pixel som spelpjäsen står på. Om den är gul, röd, blå eller grön står spelpjäsen egentligen på en angränsande platta och färgen visar vilken. 

På det här sättet har alla ytor vid kanterna av spelplanen färgade kanter, men det kan man lätt dölja med en svart bricka som passar in precis längs kanten och som ritas ut sist av allt.

==Koordinatsystemet==

Kom ihåg att det är ett koordinatsystem i botten. Det visas bara upp på ett annat sätt. Tänk dig ett schackspel. Det är 8x8 rutor stort och bara genom att ange x- och y-koordinaterna vet man var en spelpjäs befinner sig. Säger man att svart dam står på 1,5 kan man peka ut den direkt. Bara för att koordinatsystemet roterats ett kvarts varv motsols och dragits ut på längden på en isometrisk spelplan så har inte koordinatsystemet försvunnit, damen står fotrfarande på 1,5.

==Extra läsning==

http://www.gamedev.net/page/reference/index.html/_/technical/game-programming/introduction-to-isometric-engines-r744

''Engelsk, beskriver på ett enkelt sätt hur man använder sig av isometriska plattor.''

http://www.gotoandplay.it/_articles/2004/10/tcgtipa.php

''Engelsk, en hel liten kursbok i hur man skapar isometrska världar.''</text>
      <sha1>8be6nxskf23c8pd5hk5njoo5faiknr7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>3-åringen som gör sin egen bilderbok på nätet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8221</id>
    <revision>
      <id>34777</id>
      <parentid>34776</parentid>
      <timestamp>2012-04-26T22:25:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rubrik</comment>
      <origin>34777</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1233" sha1="dhf17afvl6jlvq1n10p8hsykdf9n613" xml:space="preserve">Att låta sin 3- åring skapa sin alldeles egna bilderbok på nätet är idag mycket enklare än det kan tyckas vara. Det viktigaste är att ha tillgång till rätt programvara. Med en mobiltelefonen som verktyg för fotografering och med internetuppkoppling, gäller det bara att veta vilka sociala media som tillhandahåller ett smidigt och enkelt program. Här kommer jag att ge exempel på ett sådant media som du lätt kan lära din 3-åring att använda, om ditt barn visar intresse för att göra sin första egna bilderbok, som ni sedan kan titta, prata och diskutera om tillsammans, du och ditt barn.

På det sociala mediet Tumblr är programmet för att ladda upp en bild till den lilla bilderboken. Ikonen för uppladdning är tydlig och barnet lär sig snart att komma ihåg Ikonen.

== Hur börjar jag? ==
Ta några kort på objekt, som barnet valt ut, t.ex. på en fin bil på gatan eller från leksakslådan. Det är viktigt att barnet själv väljer objekt, inte föräldern. Fortsätt så tills det finns ca 10 kort i mobilens galleri.   Vad gör jag sedan? Titta på korten tillsammans med barnet och fråga vilka bilder i mobilens galleri som barnet vill ha i sin bilderbok, kanske allihopa eller några stycken.</text>
      <sha1>dhf17afvl6jlvq1n10p8hsykdf9n613</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>C-programmering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8222</id>
    <revision>
      <id>49415</id>
      <parentid>46950</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:29:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49415</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45406" sha1="nscriqytqc5rlz60tvz8c1l8keam743" xml:space="preserve">{{C-Programmering Sidhuvud}}

C är ett av de mest använda programspråken, och också ett av de mest långlivade. Det utvecklades av främst Dennis Ritchie parallellt med operativsystemet Unix under tiden 1969–1973, så att allt större delar av detta operativsystem kom att skrivas i C. Även om C har kommit att användas för programmering av användarapplikationer, så är den primära användningen fortfarande systemorienterad programmering. C lämpar sig för att skriva operativsystem, snabba serverapplikationer i klient-serversystem, drivrutiner till hårdvara, demoner/services i operativsystemet, interpreterande programspråk, databassystem och dylika program som behöver köra stabilt och snabbt.

C lämpar sig inte bra för att skriva textkonverteringsskript, Unicode-baserad textbehandling, och dylika applikationer där ANSI-C-standarden är definierad på ett sätt som tvingar C:s exekvering in i ett operativsystemberoende som gör att programmen inte fungerar om systemoperatören inte satt upp datamiljön för all världens språk. Med väl planerat val av bibliotek som inte ingår i standarden kan dessa problem kringgås utan alltför stort besvär.

Denna wikibok har nybörjare som primär målgrupp, inriktat på dem som verkligen vill bli produktiva programmerare. Det kommer att vara uppbyggt för att stödja dessa programmerare långt framåt, bland annat genom att inkludera material som gör att delar av det kommer att kunna användas som ett komplett uppslagsverk med avseende på ISO-standarderna, inklusive C99 och eventuellt C11.

Här ligger just nu en kopia av en tidigare version av [[:w:C (programspråk)|Wikipedia-artikeln om C]].

;Kapitel
# [[/Historia|Historia]]
# [[/Miljö|Miljö]]
# [[/Snabb översikt|Snabb översikt]]
# [[/Huvudprogrammet|Huvudprogrammet]]
# [[/Syntax/Satser och block|Satser och block]]
# [[/Syntax/Programflöde|Programflöde]]
# [[/Syntax/Funktioner|Funktioner]]
# [[/Syntax/Operatorer|Operatorer]]
# [[/Syntax/Kommentarer|Kommentarer]]
# [[/Syntax/Preprocessordirektiv|Preprocessordirektiv]]
# [[/Variabler och datatyper|Variabler och datatyper]]
# [[/Reserverade nyckelord|Reserverade nyckelord]]
# [[/Moduler och bibliotek|Moduler och bibliotek]]

== Syntax och uppbyggnad ==

C är [[skiftlägeskänslig]]t, det vill säga det skiljer på versaler och gemener i nyckelord och namn. Av praxis används versaler sällan utom i preprocessordirektiv och [[konstant]]er.

=== Satser och block ===

Varje sats i C är ett kommando som avslutas med ett [[semikolon]], &lt;code&gt;;&lt;/code&gt;. I de flesta fall kan en sats bytas ut mot ett block av kod. Block skrivs inom [[klammerparentes]]er, &lt;code&gt;{ ... }&lt;/code&gt;.

Satser och block behöver inte vara på separata rader. Flera satser kan stå på samma rad och en sats kan vara utspridd över flera rader. Whitespace, det vill säga radbrytningar, [[tabulator]]er och mellanslag, behandlas i de flesta fall lika och behövs bara mellan nyckelord och namn. Denna frihet ger möjligheten till olika kodformateringsstilar, varav en av de mest kända är den som Kernighan och Ritchie använde i ''The C Programming Language'', den så kallade K&amp;R-stilen.

Det främsta undantaget från whitespace-friheten är preprocessordirektiven, som måste stå först på raden och avslutas med en radbrytning eller en kommentar.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Preprocessordirektiv måste stå först på en egen rad. */
#include &lt;stdio.h&gt;

/* En deklaration utspridd över flera rader. */
int main(
    int argc,
    char **argv)
{
    /* Flera satser på samma rad. */
    int a = 4; a = a * 4; return a;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Programflöde ===

C har flera sorters villkorliga satser och slingor som styr vilken kod som exekveras.

==== Villkorliga satser ====

Det främsta sättet att göra villkorliga satser på är med &lt;code&gt;if&lt;/code&gt;. &lt;code&gt;if&lt;/code&gt; följs av ett logiskt uttryck inom parentes, och sedan en sats eller ett block som exekveras [[om och endast om]] det logiska uttrycket är sant. Detta kan valfritt följas av &lt;code&gt;else&lt;/code&gt; och en sats eller ett block som exekveras om och endast om det logiska uttrycket är falskt.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
if(a &gt; 5)
    puts(&quot;a är större än 5.&quot;);
else
{
    puts(&quot;a är inte större än 5.&quot;);
    if(a &lt; 5)
        puts(&quot;a är till och med mindre än 5.&quot;);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Som komplement till &lt;code&gt;if&lt;/code&gt; i situationer där en och samma variabel jämförs med flera värden finns &lt;code&gt;switch&lt;/code&gt;-satsen. Den tar ett uttryck inom parentes och jämför resultatet med en lista av utfall. Utfallen skrivs med &lt;code&gt;case&lt;/code&gt; före och ett kolon efter, och fungerar ungefär som radetiketter. Kodexekveringen fortsätter från respektive rad. Till skillnad från &lt;code&gt;switch&lt;/code&gt;-satser i en del andra språk stannar exekveringen inte när nästa &lt;code&gt;case&lt;/code&gt; börjar. Vill man lämna &lt;code&gt;switch&lt;/code&gt;-satsen använder man &lt;code&gt;break&lt;/code&gt; (eller, om man vill avbryta hela funktionen, &lt;code&gt;return&lt;/code&gt;). Om ingen matchande &lt;code&gt;case&lt;/code&gt; finns fortsätter exekveringen från &lt;code&gt;default&lt;/code&gt; om det finns, annars hoppas satsen över.

I exemplet nedan testas variabeln &lt;code&gt;a&lt;/code&gt;. Om &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; är lika med 1 fortsätter programmet från &lt;code&gt;case 1&lt;/code&gt;. Om &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; är lika med 2 fortsätter programmet från &lt;code&gt;case 2&lt;/code&gt;. Eftersom &lt;code&gt;case 1&lt;/code&gt; inte avslutas med &lt;code&gt;break&lt;/code&gt; kommer exekveringen att fortsätta in i &lt;code&gt;case 2&lt;/code&gt; så att båda utskrifterna görs.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
switch(a)
{
case 1:
    puts(&quot;a är lika med 1.&quot;);
case 2:
    puts(&quot;a är lika med 1 eller 2.&quot;);
    break;
case 3:
case 4:
case 5:
    puts(&quot;a är lika med 3, 4 eller 5.&quot;);
    break;
default:
    puts(&quot;a:s värde var inte med i listan.&quot;);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== Slingor ====
C har tre olika sorters slingor: &lt;code&gt;for&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;while&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;do while&lt;/code&gt;.

&lt;code&gt;for&lt;/code&gt; används vanligen för att iterera genom ett antal element, till exempel en lista, med hjälp av en räknare. &lt;code&gt;for&lt;/code&gt; följs av en parentes med tre semikolonseparerade satser:
# En sats eller en variabeldefinition som körs före slingan; typiskt tilldelas här en räknare sitt startvärde.
# Ett villkor för om slingan upprepas eller inte.
# En sats som körs sist i slingan; typiskt räknas räknaren upp här.
Sedan följer ett kodblock (eller en sats) som utgör själva slingan.

När en &lt;code&gt;for&lt;/code&gt;-slinga exekveras utförs först den första satsen. Om en variabel definieras i den första satsen sträcker sig dess definitionsområde endast till slingan, den kan inte användas efteråt. Sedan görs en test av villkoret; om det är falskt så avslutas slingan, annars exekveras kodblocket. När kodblocket har exekverats kommer den sista satsen från &lt;code&gt;for&lt;/code&gt;-satsen. Sedan hoppar programmet tillbaka till villkoret och fortsätter därifrån.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Skriver ut n och kvadraten av n för n = 1 till 25. */
for(int n = 1; n &lt;= 25; n++)
{
    printf(&quot;%d %d\n&quot;, n, n*n);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Alla tre delar i &lt;code&gt;for&lt;/code&gt;-satsen är valfria och kan lämnas tomma. Villkoret räknas som alltid sant om det utlämnas.

&lt;code&gt;while&lt;/code&gt; är en enklare slinga än for. Den följs av en parentes med endast ett villkor.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Upprepa slingan så länge som getchar() inte returnerar bokstaven 'a'. */
printf(&quot;Tryck på a för att fortsätta.&quot;);
while(getchar() != 'a')
{
    printf(&quot;Fel! Tryck på a.&quot;);
}
printf(&quot;Rätt!&quot;);
&lt;/syntaxhighlight&gt;

&lt;code&gt;do while&lt;/code&gt; fungerar precis som &lt;code&gt;while&lt;/code&gt;, förutom att villkoret inte testas före första exekveringen. &lt;code&gt;do while&lt;/code&gt;-slingan är därför garanterad att exekveras åtminstone en gång.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Upprepa slingan så länge som getchar() inte returnerar bokstaven 'a'. */
do
{
    printf(&quot;Tryck på a för att fortsätta.&quot;);
}
while(getchar() != 'a');
printf(&quot;Rätt!&quot;);
&lt;/syntaxhighlight&gt;

En slinga kan avbrytas i förtid med nyckelordet &lt;code&gt;break&lt;/code&gt;. Exekveringen fortsätter då direkt efter slingan. Om programmet nästlar flera nivåer av slingor är det den närmaste som avbryts. Det går också att hoppa över resten av koden och fortsätta till nästa varv i slingan med nyckelordet &lt;code&gt;continue&lt;/code&gt;. I &lt;code&gt;for&lt;/code&gt;-slingor exekveras inkrementeringen, och i samtliga slingor testas villkoret.

==== Ovillkorliga hopp ====

C tillhandahåller &lt;code&gt;[[goto]]&lt;/code&gt;, men det används i praktiken mycket sparsamt. Med &lt;code&gt;goto&lt;/code&gt; kan man hoppa till en valfri plats i koden. Denna plats identifieras med ett namn, en radetikett, och avslutas med ett kolon.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
int a = 5;
goto hopp;
a = 7; /* Den här raden exekveras aldrig. */
hopp:
printf(&quot;%d\n&quot;, a); /* Skriver alltid ut &quot;5&quot;. */
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Andra ovillkorliga hopp är &lt;code&gt;continue&lt;/code&gt;, som hoppar till nästa iteration av en slinga; &lt;code&gt;break&lt;/code&gt;, som hoppar ur en slinga eller &lt;code&gt;switch&lt;/code&gt;-sats; och &lt;code&gt;return&lt;/code&gt;, som hoppar ur en funktion.

=== Funktioner ===

En funktion definieras i C med först en returtyp, sedan namnet på funktionen, och sist en [[kommatecken|komma]]separerad lista av parametrar inom parentes. Sedan följer ett kodblock med funktionens kod. Om funktionen har en returtyp (det vill säga inte &lt;code&gt;[[#void|void]]&lt;/code&gt;) avslutas den med nyckelordet &lt;code&gt;return&lt;/code&gt; och returvärdet. &lt;code&gt;return&lt;/code&gt; måste inte ligga sist i funktionen, utan kan användas till exempel i villkorliga satser för att avsluta en funktion innan den har nått slutet.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* En funktion som returnerar summan av två heltal. */
int summa(int a, int b)
{
    return a + b;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Typdeklarationen av en funktions parametrar kan utelämnas ur funktionsdeklarationen och i stället skrivas före kodblocket. Före [[C99]] var det tillåtet att helt utelämna typdeklarationen – sådana parametrar antogs då vara av typen &lt;code&gt;int&lt;/code&gt;. Dessa skrivsätt är inte vanliga eller rekommenderade.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* En funktion som returnerar summan av två heltal. */
int summa(a, b)
    int a, b; /* Denna rad är inte nödvändig i C-versioner före C99. */
{
    return a + b;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Om en funktion ska anropas från ett ställe där den inte redan är definierad, till exempel tidigare i samma källkodsfil, i en annan källkodsfil eller förkompilerad i ett [[programbibliotek]], så måste den först deklareras utan sitt kodblock så att kompilatorn känner till funktionens parametrar och returtyp. Denna deklaration sker vanligen i en [[#Headerfiler|headerfil]] som kan inkluderas från alla källkodsfiler som vill använda funktionen.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
int summa(int a, int b);
&lt;/syntaxhighlight&gt;

En funktion som inte returnerar ett värde (ibland kallad för ''subrutin'') ges den symboliska returtypen &lt;code&gt;[[#void|void]]&lt;/code&gt;. Om funktionen inte har några parametrar lämnas parentesen antingen tom eller med &lt;code&gt;void&lt;/code&gt;.

Funktionen &lt;code&gt;summa&lt;code&gt; kan anropas med parametrar och dess returvärde kan fångas upp på följande sätt:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
int x = summa(8, 13);
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== main ====

Varje C-program måste innehålla en funktion som heter &lt;code&gt;main&lt;/code&gt;. Det är i &lt;code&gt;main&lt;/code&gt; som programmet startar, programmets ''entry point''. Funktionen tar två parametrar. De innehåller de argument som har skickats till programmet: &lt;code&gt;argc&lt;/code&gt; (''argument count'') är ett heltal som säger hur många argument som har skickats med, och &lt;code&gt;argv&lt;/code&gt; (''argument vector'') är en lista av strängar med argumenten. Den första strängen i listan är alltid namnet på programmet självt, vanligen inklusive sökvägen. Funktionen returnerar ett heltal som typiskt fungerar som resultat eller felmeddelande till det anropande programmet.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Den normala deklarationen av main. */
int main(int argc, char **argc);

/* I K&amp;R C utelämnas vanligen parametrarna. */
int main();

/* Vissa kompilatorer tillåter att main inte returnerar något. */
void main(int argc, char **argc);
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Kommentarer ===

Kommentarer är fritext som en utvecklare kan lägga till källkoden, till exempel för att beskriva vad koden gör. Kommentarer påverkar inte programmet som sådant. En vanliga användning av kommentarer är också att maskera kod så att den inte kompileras med i programmet, vanligen i [[debug]]syfte. Detta kallas ofta för ''bortkommentering'' av källkod. Kommentarer rensas bort internt av kompilatorn innan källkoden kompileras.

Kommentarer inleds med &lt;code&gt;/*&lt;/code&gt; och avslutas med &lt;code&gt;*/&lt;/code&gt;. Detta kallas ibland för blockkommentarer för att skilja dem från radkommentarer, då de kan användas för att skriva kommentarer över flera rader.

Många C-kompilatorer erbjuder radkommentarer. Dessa startar med &lt;code&gt;//&lt;/code&gt; och avlutas vid radbrytning. Denna typ av kommentarer fanns i [[BCPL]] men togs inte med i [[B (programspråk))|B]] och heller inte i Ritchies ursprungliga version av C eller i ANSI C. [[C++]] tog däremot upp bruket, och i och med att många kompilatorer fungerar för både C och C++ spred sig bruket till C. Radkommentarer standardiserades i C99.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
/* En blockkommentar som
   sträcker sig över flera
   rader. */

int j; // En radkommentar kan beskriva vad koden i början av raden gör.
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Preprocessordirektiv ===

Ett preprocessordirektiv är en instruktion till kompilatorn som modifierar källkoden innan den kompileras. Preprocessordirektiv inleds i C med &lt;code&gt;#&lt;/code&gt;, som måste stå först på raden, och avslutas vid radbrytning. De vanligaste direktiven är &lt;code&gt;#include&lt;/code&gt;, som vanligen används för att hämta funktionsdefinitioner och andra definitioner, och &lt;code&gt;#define&lt;/code&gt;, som används för att skapa [[makro]]n.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Direktiv
! Beskrivning
|-
| #define, #undef
| Definierar ett makro.
|-
| #error
| Genererar ett felmeddelande vid kompileringen.
|-
| #if, #else, #elif, #endif, #ifdef, #ifndef
| Villkorliga block baserade på tester
|-
| #include
| Inkluderar andra källkodsfiler, vanligen [[#Headerfiler|headerfiler]].
|-
| #pragma
| Kompilatorspecifika direktiv.
|}

=== Variabler och datatyper ===

C har ett antal enkla [[datatyp]]er. Storlekarna på dem är avsiktligt vagt definierade. Därför kan det vara svårt att porta källkod från ett system till ett annat, till exempel från ett 16-bitarssystem till ett 32-bitarssystem.

För att definiera en variabel i C skriver man först datatypen och sedan variabelnamnet och avslutar med semikolon. Flera variabler av samma typ kan definieras på samma gång. De separeras då av kommatecken.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Definiera två variabler i och j av typen int. */
int i, j;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Tilldelning av variabler görs med ett [[likamedtecken]]. Jämförelser görs med dubbla likamedtecken.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Om i är lika med 6 så tilldelas j värdet 1. */
if(i == 6)
    j = 1;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== Heltal ====

C har två grundläggande [[heltal]]sdatatyper:
* &lt;code&gt;char&lt;/code&gt;, som representerar teckendata. Storleken på en &lt;code&gt;char&lt;/code&gt; är 1 [[Byte (enhet)|byte]], det vill säga den minsta adresserbara dataenheten som är minst 8 [[bit]] stor. Alla andra datatypers storlekar är multipler av &lt;code&gt;char&lt;/code&gt;.
* &lt;code&gt;int&lt;/code&gt;, som vanligen är samma storlek som datorns [[ord (datorterm)|ordtyp]], typiskt 16 (garanterad minsta storlek), 32 eller 64 bitar.

De två heltalstyperna kan modifieras för att vara med eller utan tecken för att tillåta både [[positiva tal|positiva]] och [[negativa tal]]:
* &lt;code&gt;signed&lt;/code&gt; (med tecken)
* &lt;code&gt;unsigned&lt;/code&gt; (utan tecken)
&lt;code&gt;signed&lt;/code&gt; innebär att en bit avsätts för att skilja mellan negativa och positiva tal, oftast (men inte nödvändigtvis) i [[tvåkomplementsform]]. Om ingen av dessa två anges så impliceras &lt;code&gt;signed&lt;/code&gt; för &lt;code&gt;int&lt;/code&gt;-typen. För &lt;code&gt;char&lt;/code&gt; varierar implementationen mellan olika kompilatorer.

Storleken på datatypen &lt;code&gt;int&lt;/code&gt; kan modifieras:
* &lt;code&gt;short&lt;/code&gt; eller &lt;code&gt;short int&lt;/code&gt;, minst 16 bitar
* &lt;code&gt;long&lt;/code&gt; eller &lt;code&gt;long int&lt;/code&gt;, minst 32, ofta 64 bitar
* &lt;code&gt;long long&lt;/code&gt; eller &lt;code&gt;long long int&lt;/code&gt;, minst 64 bitar (sedan [[C99]])

===== Logiska/booleska värden =====

I C fanns ursprungligen ingen strikt [[boolesk datatyp|boolesk typ]], vars enda värden skulle vara ''sant'' och ''falskt''. I stället används heltal av typen &lt;code&gt;int&lt;/code&gt;, där värdet noll representerar ''falskt'' och ett (eller icke-noll) representerar ''sant''. Alla logiska operationer returnerar &lt;code&gt;int&lt;/code&gt;, och alla villkorliga satser tolkar ''noll'' som ''falskt'' och alla andra värden som ''sant''.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Det logiska uttrycket &quot;13 &lt; 6&quot; är falskt, så x får värdet 0. */
int x = 13 &lt; 6;

/* 7 är icke-noll. Det tolkas därför som sant och satsen exekveras alltid. */
if(7)
{ ... }
&lt;/syntaxhighlight&gt;

I [[C99]] introducerades typen &lt;code&gt;_Bool&lt;/code&gt;, med aliaset &lt;code&gt;bool&lt;/code&gt; definierad i headerfilen &lt;code&gt;bool.h&lt;/code&gt;, som en boolesk typ som kan anta värdena ''noll'' och ''ett'' för ''falskt'' respektive ''sant''. Logiska operatorer är dock fortsatt av typen &lt;code&gt;int&lt;/code&gt;.

==== Flyttal ====

Det finns tre [[flyttal]]styper:
* &lt;code&gt;float&lt;/code&gt;
* &lt;code&gt;double&lt;/code&gt;
* &lt;code&gt;long double&lt;/code&gt; (sedan [[C89]], men med bra stöd först i [[C99]])

Standarden specificerar inte vad det ska vara för format på flyttalen. I de flesta implementationer är &lt;code&gt;float&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;double&lt;/code&gt; baserade på [[IEEE 754]]:s standarder för enkel (32 bitar) och dubbel (64 bitar) precision. Den största flyttalstypen, &lt;code&gt;long double&lt;/code&gt;, har sämre stöd i standardbiblioteken, och dess implementation varierar mer mellan olika plattformar, från 64 till 128 bitar. Standarden garanterar inte att det är någon skillnad alls mellan de tre typerna, bara att &lt;code&gt;double&lt;/code&gt; är minst lika stor som &lt;code&gt;float&lt;/code&gt;, och att &lt;code&gt;long double&lt;/code&gt; är minst lika stor som &lt;code&gt;double&lt;/code&gt;.

I standardbiblioteken användes ursprungligen endast &lt;code&gt;double&lt;/code&gt;; &lt;code&gt;float&lt;/code&gt; behandlades som en minnessparande typ som konverteras till &lt;code&gt;double&lt;/code&gt; vid funktionsanrop. I C99 infördes varianter av standardbibliotekens funktioner för &lt;code&gt;float&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;long double&lt;/code&gt;, till exempel [[sinus]]funktionen &lt;code&gt;double sin(double)&lt;/code&gt; med varianterna &lt;code&gt;float sinf(float)&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;long double sinl(long double)&lt;/code&gt;.

==== Komplexa tal ====

I C99 definierades en utökning för variabler som är [[komplexa tal]]. Dessa definieras med nyckelordet &lt;code&gt;_Complex&lt;/code&gt; plus en flyttalstyp. Vanligen används &lt;code&gt;complex&lt;/code&gt;, som är ett alias för &lt;code&gt;_Complex&lt;/code&gt; men som bara finns tillgängligt om man inkluderar headerfilen &lt;code&gt;complex.h&lt;/code&gt;. I samma headerfil finns konstanten &lt;code&gt;I&lt;/code&gt; definierad som den [[imaginära enheten]].

De vanliga flyttalstyperna räknas som [[reella tal]]. För rent [[imaginära tal]] kan man använda &lt;code&gt;_Imaginary&lt;/code&gt; på samma sätt som &lt;code&gt;_Complex&lt;/code&gt;, med ett motsvarande alias &lt;code&gt;imaginary&lt;/code&gt;.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
complex double z1, z2, z3;

z1 = 5 + 2*I; /* 5 + 2i */
z2 = 1 - I;   /* 1 - i */

z3 = z1 * z2; /* 7 - 3i */
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== Listor och matriser ====

En lista (engelska: ''array'') definieras genom att till variabelnamnet lägga [[hakparentes]]er mellan vilka man skriver listans längd. Längden kan utelämnas om man i definitionen sätter värden på listan. För att läsa eller ändra ett värde i en lista skriver man indexet inom hakparenteser efter variabelnamnet. Det första elementet i en lista har alltid index 0.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
int a[5]; /* En array med 5 element. */
int b[] = {12, -4, 7, 112}; /* En array med fyra element */

a[4] = b[2]; /* Det sista elementet i a tilldelas värdet av det tredje i b, det vill säga talet 7. */
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Rent syntaktiskt kan listan och indexet byta plats.&lt;ref name=&quot;k&amp;r2e&quot;&gt;Kernigan and Richie 2nd edition{{sida behövs}}&lt;/ref&gt; Detta används dock sällan i praktiken eftersom det försvårar läsbarheten.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* x och y tilldelas samma värde: det fjärde elementet i a. */
int x = a[3];
int y = 3[a];
&lt;/syntaxhighlight&gt;

En matris är en lista med två dimensioner, eller en lista av listor. På samma sätt kan man bygga matriser av ännu högre dimensioner.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
int m[5][12]; /* En matris med 5×12 element. */
int q[10][10][10][10]; /* En fyrdimensionell matris med 10×10×10×10 element. */
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Förutom vid definitionstillfället kan listor inte tilldelas i sin helhet, bara elementvis.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
int a[5], b[5];
a = b; /* Inte möjligt. */
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== Pekare ====

Pekare är en speciell datatyp som hänvisar till en adress i minnet där det egentliga datat finns. Pekarvariabler definieras med en datatyp och en [[asterisk]] framför pekarnamnet:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Definiera en variabel av typen int, och en pekare till typen int. */
int i, *p;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

En pekare kan tilldelas adressen till en annan variabel av motsvarande datatyp genom att man sätter ett [[et-tecken]] framför variabln:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Gör så att p pekar på i. */
p = &amp;i;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

För att hämta eller manipulera värdet på den minnesadress som en pekare pekar på skriver man en asterisk framför pekaren:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Ändra värdet som p pekar på, det vill säga värdet av i. */
*p = 17;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

En pekare kallas för en ''nullpekare'' när den pekar på minnesadressen 0. Detta räknas i princip alltid som att pekare är oinitierad och inte ännu bör användas. Att försöka att läsa från eller skriva till adress 0 leder i många moderna system till [[undantagshantering|undantag]] eller att programmet kraschar.

Pekare kan användas som listor. Indexet multipliceras med datatypens storlek och adderas till minnesadressen innan värdet hämtas. På samma sätt fungerar listor som pekare till det första elementet i listan. En pekare kan tilldelas värdet av en lista; de pekar då samma minne och kan användas på samma sätt.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
int *p, l[10];

p = l; /* p och l pekar på samma minne. */
p[2] = 7; /* Tilldelar l[2] värdet 7. */
&lt;/syntaxhighlight&gt;

En pekare kan adderas med ett heltal. Det ger en pekare som pekar på ett annat element i en lista. Att lägga på 1 innebär nästa element, och så vidare. Pekare kan inte adderas till varandra, men man kan ta differensen mellan dem för att få veta avståndet i antal element mellan dem.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
int *p, l[10];

p = l + 5; /* p pekar på det femte elementet i l, dvs &amp;l[5]. */
p[-3] = 9; /* Tilldelar l[2] värdet 9. */
*(p+2) = l-p; /* Tilldelar l[7] värdet 5; */
&lt;/syntaxhighlight&gt;

C har friare möjligheter till pekarhantering än många andra programspråk. Det beror på att C utvecklades för programmering av operativsystem med den lågnivåkod det kan innebära. Exempel på detta är att man kan få en pekare till en variabel, stega pekare, följa pekare via index, och omvandla mellan olika pekartyper.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
char *p, s = &quot;text&quot;;
int len = 0;
for(p = s; *p != '\0'; p++) /* p pekar på s. Stega p tills ett nolltecken hittas. */
{
    len++; /* len kommer att ange längden på strängen */
} 
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== Strängar ====

Det finns ingen särskilt strängtyp i C, utan en sträng är detsamma som en lista av &lt;code&gt;char&lt;/code&gt;-värden. Strängar avslutas med ett [[NULL]]-tecken, alltså en &lt;code&gt;char&lt;/code&gt; med heltalsvärdet 0. När man reserverar minnesutrymme för en sträng måste man räkna med NULL-tecknet. Statiska strängar skrivs inom dubbla citattecken; NULL-tecknet är då implicit med.

Det finns inget i strängen som säger hur lång den är, eller hur mycket minne som den kan använda.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
char c[] = &quot;Hej!&quot;; /* En sträng – eller en array med fem element (fyra skrivtecken plus implicit NULL) */
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Eftersom strängar är listor eller pekare går de inte att jämföra som andra variabler. I stället används särskilda funktioner i C:s standardbibliotek &lt;code&gt;string.h&lt;/code&gt; för sådana jämförelser:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
char a[] = &quot;Hello&quot;, b[] = &quot;World&quot;;
/* Funktionen strcmp returnerar 0 om strängarna är lika. */
if(strcmp(a, b) == 0)
    puts(&quot;a och b är lika.&quot;);
else
    puts(&quot;a och b är olika.&quot;);
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== void ====

&lt;code&gt;void&lt;/code&gt; är egentligen ingen datatyp, utan en symbol för när det inte finns någon datatyp. Den används i tre sammanhang:
* För att definiera att en funktion inte har en returtyp.
* För att definiera att en funktion inte tar några parametrar.
* För att definiera eller typkonvertera pekare som typen &lt;code&gt;void *&lt;/code&gt;, som kan peka på vilken annan typ som helst.

==== Sammansatta datatyper ====

C har stöd för användardefinierade, sammansatta typer, så kallade strukturer, genom nyckelordet &lt;code&gt;struct&lt;/code&gt;. Sammansatta typer består av en eller flera medlemmar som kan vara av olika typer.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Definiera strukturen &quot;kartplats&quot; och en variabel &quot;mariehamn&quot;. */
struct kartplats
{
    double longitud, latitud;
    char namn[50];
} mariehamn;

/* Tilldela värden till variabelns medlemmar. */
mariehamn.latitud = 60.10;
mariehamn.longitud = 19.93;
mariehamn.namn = &quot;Mariehamn&quot;;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

===== Unioner =====

En särskilt sorts sammansatta typer är unioner. I unioner pekar alla medlemmar på samma minnesutrymme. Unionens storlek är storleken på den största medlemmen. Det betyder rent praktiskt att man inte kan använda flera medlemmar samtidigt, eftersom de pekar på data som kan betyda helt olika saker beroende på vilken datatyp som förväntas.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Definiera unionen &quot;volym&quot; och en variabel &quot;x&quot;. */
union volym
{
    int steg;
    double decibel;
} x;

/* Tilldela värde till en medlem. */
x.steg = 11;
/* Att läsa en annan medlems värde nu ger ett odefinierat resultat,
   som kan skilja sig mellan plattformar och kompilatorer. */
printf(&quot;%f\n&quot;, x.decibel);
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Operatorer ===

==== Aritmetiska operatorer====

Resultatet av de aritmetiska operatorerna är värdet på operationen. Till exempel är resultatet av &lt;code&gt;b = c&lt;/code&gt; lika med det nya värdet på &lt;code&gt;b&lt;/code&gt;. Det värdet kan i sin tur tilldelas en annan variabel: &lt;code&gt;a = b = c&lt;/code&gt;. Då tilldelas &lt;code&gt;b&lt;/code&gt; värdet av &lt;code&gt;c&lt;/code&gt;, och &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; tilldelas värdet av &lt;code&gt;b = c&lt;/code&gt;, det vill säga också &lt;code&gt;c&lt;/code&gt;. Undantaget är de [[Unär operator|unära operatorerna]] för inkrementering och dekrementering, som finns i två former: ett prefix som returnerar det nya värdet och ett suffix som returnerar det gamla.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Operator
! Syntax
! Resultat (värde)
|-
| [[Tilldelning]]
| &lt;code&gt;a '''=''' b&lt;/code&gt;
| Värdet på &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; efter tilldelningen. Detta kan användas för att sätta flera variabler till samma värde: &lt;code&gt;a = b = c = 7;&lt;/code&gt;
|-
| [[Addition]] 
| &lt;code&gt;a '''+''' b&lt;/code&gt;
| Summan av &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;b&lt;/code&gt;.
|-
| [[Subtraktion]]
| &lt;code&gt;a '''-''' b&lt;/code&gt;
| Differensen mellan &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;b&lt;/code&gt;.
|- 
| [[Unär operator|Unärt]] plus
| &lt;code&gt;'''+'''a&lt;/code&gt;
| Värdet på &lt;code&gt;a&lt;/code&gt;. Om &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; är en mindre datatyp så konverteras den till &lt;code&gt;signed int&lt;/code&gt;.
|-
| Unärt minus (negation)
| &lt;code&gt;'''-'''a&lt;/code&gt;
| Värdet på &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; med motsatt tecken. Om &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; är en mindre datatyp så konverteras den till &lt;code&gt;signed int&lt;/code&gt;.
|-
| [[Multiplikation]]
| &lt;code&gt;a '''*''' b&lt;/code&gt;
| Produkten av &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;b&lt;/code&gt;.
|-
| [[Division (matematik)|Division]]
| &lt;code&gt;a '''/''' b&lt;/code&gt;
| Kvoten av &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;b&lt;/code&gt;. Vid heltalsdivision är resultatet ett heltal.
|-
| [[Modulo]] (rest vid division)
| &lt;code&gt;a '''%''' b&lt;/code&gt;
| [[Rest (matematik)|Resten]] vid heltalsdivision av &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; med &lt;code&gt;b&lt;/code&gt;. Fungerar endast på heltal.
|-
| [[Inkrement]] (prefix)
| &lt;code&gt;'''++'''a&lt;/code&gt;
| &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; tilldelas värdet av &lt;code&gt;a+1&lt;/code&gt;, och det nya värdet returneras.
|-
| Inkrement (suffix)
| &lt;code&gt;a'''++'''&lt;/code&gt;
| &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; tilldelas värdet av &lt;code&gt;a+1&lt;/code&gt;, och det gamla värdet returneras.
|-
| [[Dekrement]] (prefix)
| &lt;code&gt;'''--'''a&lt;/code&gt;
| &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; tilldelas värdet av &lt;code&gt;a-1&lt;/code&gt;, och det nya värdet returneras.
|-
| Dekrement (suffix)
| &lt;code&gt;a'''--'''&lt;/code&gt;
| &lt;code&gt;a&lt;/code&gt; tilldelas värdet av &lt;code&gt;a-1&lt;/code&gt;, och det gamla värdet returneras.
|}

==== Jämförelseoperatorer ====

Jämförelseoperatorer används för att jämföra två variabler eller uttryck med varandra. Resultatet av en jämförelse är ett heltal av typen &lt;code&gt;int&lt;/code&gt; med värdet noll för ''falskt'' och ett för ''sant''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Operator
! Syntax
|-
| [[Lika med]]
| &lt;code&gt;a '''==''' b&lt;/code&gt;
|-
| Ej lika med
| &lt;code&gt;a '''!=''' b&lt;/code&gt;
|- 
| [[Större än]]
| &lt;code&gt;a '''&gt;''' b&lt;/code&gt;
|-
| [[Mindre än]]
| &lt;code&gt;a '''&lt;''' b&lt;/code&gt;
|-
| Större än eller lika med
| &lt;code&gt;a '''&gt;=''' b&lt;/code&gt;
|-
| Mindre än eller lika med
| &lt;code&gt;a '''&lt;=''' b&lt;/code&gt;
|}

==== Logiska operatorer ====

Logiska operatorer används på logiska (boolska) uttryck. Efter som C före C99 saknade en boolesk typ används heltal för att representera dessa värden: 0 betyder ''falskt'' och icke-0 ''sant''. Resultatet av de logiska operatorerna är alltid 0 för ''falskt'' och 1 för ''sant''.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Operator
! Syntax
|-
| [[Negation (logik)|Negation]] (ICKE)
| &lt;code&gt;'''!'''a&lt;/code&gt;
|-
| [[Konjunktion (logik)|Konjunktion]] (OCH)
| &lt;code&gt;a '''&amp;amp;&amp;amp;''' b&lt;/code&gt;
|-
| Inklusiv [[Disjunktion (logik)|disjunktion]] (ELLER)
| &lt;code&gt;a '''&lt;nowiki&gt;||&lt;/nowiki&gt;''' b&lt;/code&gt;
|}

==== Bitoperatorer ====

Bitoperatorer används på heltal för att utföra operationer på binärrepresentationen av tal.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Operator
! Syntax
|-
| Bitvis negation (ICKE)
| &lt;code&gt;'''~'''a&lt;/code&gt;
|-
| Bitvis konjunktion (OCH)
| &lt;code&gt;a '''&amp;''' b&lt;/code&gt;
|-
| Bitvis inklusiv disjunktion (ELLER)
| &lt;code&gt;a '''&lt;nowiki&gt;|&lt;/nowiki&gt;''' b&lt;/code&gt;
|-
| Bitvis exklusiv disjunktion (XOR)
| &lt;code&gt;a '''^''' b&lt;/code&gt;
|-
| Bitvis skiftning, vänster
| &lt;code&gt;a '''&lt;&lt;''' b&lt;/code&gt;
|-
| Bitvis skiftning, höger
| &lt;code&gt;a '''&gt;&gt;''' b&lt;/code&gt;
|}

==== Operatorer för sammansatt aritmetik och tilldelning ====

Redan i [[B (programspråk)|B]] fanns möjligheten att utföra en operation på en variabel och tilldela variabeln resultatet med en förenklad syntax. Fördelen är tydligast när vänsterledet är ett komplicerat uttryck, till exempel en listelement med ett aritmetiskt uttryck som index. Resultatet av uttrycket är detsamma som vid en vanlig tilldelning.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
/* Följande uttryck är ekvivalenta */
a = a * b;
a *= b;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Operator
! Syntax
|-
| Addition och tilldelning
| &lt;code&gt;a '''+=''' b&lt;/code&gt;
|-
| Subtraktion och tilldelning
| &lt;code&gt;a '''-=''' b&lt;/code&gt;
|-
| Multiplikation och tilldelning
| &lt;code&gt;a '''*=''' b&lt;/code&gt;
|-
| Division och tilldelning
| &lt;code&gt;a '''/=''' b&lt;/code&gt;
|-
| Modulo och tilldelning
| &lt;code&gt;a '''%=''' b&lt;/code&gt;
|-
| Bitvis konjunktion och tilldelning
| &lt;code&gt;a '''&amp;=''' b&lt;/code&gt;
|-
| Bitvis inklusiv disjunktion och tilldelning
| &lt;code&gt;a '''&lt;nowiki&gt;|&lt;/nowiki&gt;=''' b&lt;/code&gt;
|-
| Bitvis exklusiv disjunktion och tilldelning
| &lt;code&gt;a '''^=''' b&lt;/code&gt;
|-
| Bitvis vänsterskiftning och tilldelning
| &lt;code&gt;a '''&lt;&lt;=''' b&lt;/code&gt;
|-
| Bitvis högerskiftning och tilldelning
| &lt;code&gt;a '''&gt;&gt;=''' b&lt;/code&gt;
|}

==== Objekt-, pekar- och listoperatorer ====

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Operator
! Syntax
! Resultat
|-
| Listindex
| &lt;code&gt;a'''['''b''']'''&lt;/code&gt;&lt;br/&gt;&lt;code&gt;b'''['''a''']'''&lt;/code&gt;
| Element nummer ''b'' från en lista ''a'', eller elementet på minnesposition ''a'' + ''b'' * ''s'', där ''a'' är en pekare och ''s'' är storleken på datatypen som ''a'' pekar på. ''a'' och ''b'' kan byta plats i uttrycket.&lt;ref name=&quot;k&amp;r2e&quot;/&gt;
|-
| Avreferering
| &lt;code&gt;'''*'''a&lt;/code&gt;
| Elementet som ''a'' pekar på; detsamma som &lt;code&gt;a[0]&lt;/code&gt;.
|-
| Referering
| &lt;code&gt;'''&amp;amp;'''a&lt;/code&gt;
| En pekare till ''a''.
|-
| Medlem (i objekt)
| &lt;code&gt;a'''.'''b&lt;/code&gt;
| Medlemmen ''b'' i ''a'', där ''a'' är ett objekt av en strukturerad typ (&lt;code&gt;struct&lt;/code&gt; eller &lt;code&gt;union&lt;/code&gt;).
|-
| Medlem (i pekare)
| &lt;code&gt;a'''-&gt;'''b&lt;/code&gt;
| Medlemmen ''b'' i ''a'', där ''a'' är en pekare till ett objekt av en strukturerad typ.
|}

==== Övriga operatorer ====
{| class=&quot;wikitable&quot;
! Operator
! Syntax
! Resultat
|- 
| [[Funktionsanrop]]
| &lt;code&gt;a'''('''a1, a2''')'''&lt;/code&gt;
| Resultatet från funktionen ''a''.
|-
| Komma
| &lt;code&gt;a''',''' b&lt;/code&gt;
| ''b''.
|-
| Villkorlig beräkning
| &lt;code&gt;a '''?''' b ''':''' c&lt;/code&gt;
| ''b'' om a är ''sant'' (icke-noll), annars ''c''.
|-
| Datatypstorlek
| &lt;code&gt;'''sizeof''' a&lt;/code&gt;&lt;br/&gt;&lt;code&gt;'''sizeof'''(''typ'')&lt;/code&gt;
| Storleken på objektet ''a'' eller datatypen ''typ'' i byte (multipler av &lt;code&gt;char&lt;/code&gt;). Storleken är av heltalstypen &lt;code&gt;size_t&lt;/code&gt; och inkluderar det eventuella utfyllnadsutrymme som kan krävas av systemet för att kunna adressera objekten.
|-
| Datajustering
| &lt;code&gt;'''_Alignof'''(a)&lt;/code&gt;&lt;br/&gt;&lt;code&gt;'''_Alignof'''(''typ'')&lt;/code&gt;
| Datajusteringen (''data alignment'') för objektet ''a'' eller datatypen ''typ'' i byte (multipler av &lt;code&gt;char&lt;/code&gt;). Storleken är av heltalstypen &lt;code&gt;size_t&lt;/code&gt;. (Sedan [[C11]].)
|-
| Typkonvertering
| &lt;code&gt;(''typ'') a&lt;/code&gt;
| Värdet av ''a'' efter typkonvertering.
|}

=== Reserverade nyckelord ===

C är ett av de språk med lägst antal nyckelord (även kallat reserverade ord): 32 stycken i C89, 37 i C99 och 44 i C11. Nyckelord kan inte användas som namn på variabler, funktioner eller användardefinierade typer.

När namnen på de varibeltyper som introducerades i C99 och C11 skulle bestämmas togs hänsyn till att de kan krocka med användardefinierade typer och variabelnamn i källkod som är skrivna för äldre versioner av standarden. Därför har de fått namn som avviker från mönstret, till exempel &lt;code&gt;_Complex&lt;/code&gt;. Genom att inkludera särskilda C99- eller C11-specifika header-filer fås tillgång till makron med mer typiska namn, till exempel &lt;code&gt;complex&lt;/code&gt;.

Många kompilatorer har utöver dessa nyckelord en mindre grupp egna ord för olika kompilatorspecifika funktioner. Ett av de vanligaste är &lt;code&gt;asm&lt;/code&gt;, som används för att skriva [[assembler]]kod direkt i C-koden.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Nyckelord
! Standard
! Beskrivning
|-
| &lt;code&gt;_Alignas&lt;/code&gt;
| [[C11]]
| Sätter datajusteringen (''data alignment'') hos ett objekt eller en typ.
|-
| &lt;code&gt;_Alignof&lt;/code&gt;
| [[C11]]
| Ger datajusteringen hos ett objekt eller en typ.
|-
| &lt;code&gt;_Atomic&lt;/code&gt;
| [[C11]]
| Används för att skapa variabler som kan användas till atomiska, trådsäkra operationer.
|-
| &lt;code&gt;auto&lt;/code&gt;
|
| Skrivs före en variabel. Anger att kompilatorn får välja hur variabeln lagras. Jämför &lt;code&gt;register&lt;/code&gt;.
|-
| &lt;code&gt;_Bool&lt;/code&gt;
| [[C99]]
| En [[boolesk]] datatyp. Används oftast genom makrot &lt;code&gt;bool&lt;/code&gt;.
|-
| &lt;code&gt;break&lt;/code&gt;
|
| Avbryter en &lt;code&gt;do&lt;/code&gt;-, &lt;code&gt;for&lt;/code&gt;-, &lt;code&gt;switch&lt;/code&gt;- eller &lt;code&gt;while&lt;/code&gt;-sats.
|-
| &lt;code&gt;case&lt;/code&gt;
|
| Anger alternativ i &lt;code&gt;switch&lt;/code&gt;-satser.
|-
| &lt;code&gt;char&lt;/code&gt;
|
| En heltalstyp.
|-
| &lt;code&gt;_Complex&lt;/code&gt;
| [[C99]]
| En [[komplexa tal|komplex]] datatyp. Används oftast genom makrot &lt;code&gt;complex&lt;/code&gt;.
|-
| &lt;code&gt;const&lt;/code&gt;
|
| Anger att en variabels värde inte kan ändras under körning.
|-
| &lt;code&gt;continue&lt;/code&gt;
|
| Hoppar till slutet av en &lt;code&gt;do&lt;/code&gt;-, &lt;code&gt;for&lt;/code&gt;- eller &lt;code&gt;while&lt;/code&gt;-sats.
|-
| &lt;code&gt;default&lt;/code&gt;
|
| Det alternativ i en &lt;code&gt;switch&lt;/code&gt;-sats som väljs när inget av de andra alternativen valdes.
|-
| &lt;code&gt;do&lt;/code&gt;
|
| En slinga vars villkor kommer efter första blocket, så att det är garanterat att exekveras minst en gång.
|-
| &lt;code&gt;double&lt;/code&gt;
|
| En datatyp för [[flyttal]].
|-
| &lt;code&gt;else&lt;/code&gt;
|
| Startar alternativgrenen i &lt;code&gt;if&lt;/code&gt;-satser.
|-
| &lt;code&gt;enum&lt;/code&gt;
|
| Definierar [[uppräkningstyp]]er.
|-
| &lt;code&gt;extern&lt;/code&gt;
|
| Tillåter att en funktions kod eller variabels lagring finns i en annan modul är den nuvarande.
|-
| &lt;code&gt;float&lt;/code&gt;
|
| En datatyp för [[flyttal]].
|-
| &lt;code&gt;for&lt;/code&gt;
|
| En slinga som vanligen används för att stega igenom listor eller liknande.
|-
| &lt;code&gt;_Generic&lt;/code&gt;
| [[C11]]
| Används för att bygga typgeneriska makron.
|-
| &lt;code&gt;goto&lt;/code&gt;
|
| Sats för att flytta exekveringen till en annan del av koden (se [[goto]]).
|-
| &lt;code&gt;if&lt;/code&gt;
|
| Villkorlig sats.
|-
| &lt;code&gt;_Imaginary&lt;/code&gt;
| [[C99]]
| En [[imaginära tal|imaginär]] datatyp. Används oftast genom makrot &lt;code&gt;imaginary&lt;/code&gt;.
|-
| &lt;code&gt;inline&lt;/code&gt;
| [[C99]]
| Används för att göra koden snabbare genom att eliminera funktionsanrop för små funktioner.
|-
| &lt;code&gt;int&lt;/code&gt;
|
| En heltalstyp.
|-
| &lt;code&gt;long&lt;/code&gt;
|
| En heltalstyp (även &lt;code&gt;long long&lt;/code&gt;).
|-
| &lt;code&gt;_Noreturn&lt;/code&gt;
| [[C11]]
| Specificerar att en funktion inte kommer att returnera.
|-
| &lt;code&gt;register&lt;/code&gt;
|
| Skrivs före en variabel. Anger att kompilatorn om möjligt bör hålla denna variabel i ett [[processorregister]]. Jämför &lt;code&gt;auto&lt;/code&gt;.
|-
| &lt;code&gt;restrict&lt;/code&gt;
| [[C99]]
| Används i funktionsdeklarationer för att tillåta kompilatorn att optimera koden som hanterar pekare genom att säga att två pekare inte får peka på samma minnesadress.
|-
| &lt;code&gt;return&lt;/code&gt;
|
| Avslutar en funktion. Om funktionen returnerar ett värde så måste &lt;code&gt;return&lt;/code&gt; följas av ett sådant.
|-
| &lt;code&gt;short&lt;/code&gt;
|
| En heltalstyp.
|-
| &lt;code&gt;signed&lt;/code&gt;
|
| Säger att en heltalstyp ska tillåta negativa värden.
|-
| &lt;code&gt;sizeof&lt;/code&gt;
|
| Ger storleken i bytes av en datatyp.
|-
| &lt;code&gt;static&lt;/code&gt;
|
| Deklarerar att en lokal variabel i en funktion ska behålla sitt värde mellan anrop.
|-
| &lt;code&gt;_Static_assert&lt;/code&gt;
| [[C11]]
| Utför tester under kompileringen.
|-
| &lt;code&gt;struct&lt;/code&gt;
|
| En strukturerad datatyp.
|-
| &lt;code&gt;switch&lt;/code&gt;
|
| En sats med flera villkor och flera alternativa exekveringsvägar.
|-
| &lt;code&gt;_Thread_local&lt;/code&gt;
| [[C11]]
| Specificerar att en variabel är lokal för en tråd.
|-
| &lt;code&gt;typedef&lt;/code&gt;
|
| Typdefinitioner, ett sätt att förkorta och förtydliga namn på datatyper.
|-
| &lt;code&gt;union&lt;/code&gt;
|
| En strukturerad datatyp där flera variabler delar på samma minnesutrymme.
|-
| &lt;code&gt;unsigned&lt;/code&gt;
|
| Säger att en heltalstyp bara ska tillåta positiva värden.
|-
| &lt;code&gt;void&lt;/code&gt;
|
| Säger att en funktion inte returnerar något värde eller inte tar några parametrar, eller att en pekare kan peka på vilken datatyp som helst.
|-
| &lt;code&gt;volatile&lt;/code&gt;
|
| Skrivs före en variabel. Anger att kompilatorn inte får spara variabeln i ett register, eftersom dess värde kan ändras när som helst, till exempel av andra [[Tråd (datavetenskap)|trådar]].
|-
| &lt;code&gt;while&lt;/code&gt;
|
| En slinga vars villkor kommer först, så att villkoret garanterat har testats före första exekveringen. Används även för villkoret i &lt;code&gt;do&lt;/code&gt;-satser.
|}

==Programbibliotek och headerfiler==

C har standardiserat ett relativt litet [[programbibliotek]] med funktioner för främst in- och utdata, sträng- och minneshantering, samt matematiska funktioner. För att komma åt dem måste de dels länkas in under kompileringen, dels göras tillgängliga genom inkludering av så kallade headerfiler. En headerfil är en källkodsfil med filändelsen &lt;code&gt;.h&lt;/code&gt;, som innehåller definitioner av program, datastrukturer, makron och variabler som är externa, det vill säga inte är deklarerade i samma källkodsfil som det program eller de funktioner som använder dem.

Ett exempel är standardfunktionen &lt;code&gt;printf&lt;/code&gt; som används för att formatera utskrifter till skärmen. Den är definierad i &lt;code&gt;stdio.h&lt;/code&gt;. Själva funktionen finns vanligen i ett förkompilerat programbibliotek som länkas in under kompileringen av ett program. Ett program som vill använda &lt;code&gt;printf&lt;/code&gt; måste inkludera &lt;code&gt;stdio.h&lt;/code&gt; innan den anropar funktionen, vanligen alldeles i början av källkoden:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Genom att bara inkludera de headerfiler som behövs och bara länka in de programbibliotek som behövs kan storleken på ett C-program hållas nere.

De flesta kompilatorer tillhandahåller ett antal programbibliotek utöver de som är standard. Många av dem är mer eller mindre plattformsberoende, till exempel grafiska verktyg och bibliotek för [[trådning]], något som helt saknas i standardbiblioteken.

=== Lista över headerfiler ===

C89 innehåller 15 headerfiler för standardbiblioteket.&lt;ref name=&quot;c90&quot;&gt;{{bokref|titel=ISO/IEC 9899:1990|Programming languages – C|utgivare=[[ISO]]|datum=1990}}&lt;/ref&gt; I tillägg Normative Addendum 1 (NA1) tillkom tre headerfiler.&lt;ref name=&quot;c95&quot;&gt;{{bokref|titel=ISO/IEC 9899:1990/Amd 1:1995|utgivare=[[ISO]]|datum=1995}}&lt;/ref&gt; I C99 utökades antalet till 24,&lt;ref name=&quot;c99&quot;&gt;{{bokref|titel=ISO/IEC 9899:1999|utgivare=[[ISO]]|datum=1999}}&lt;/ref&gt; och i C11 till 29.&lt;ref name=&quot;c11&quot;&gt;{{bokref|titel=ISO/IEC 9899:2011|utgivare=[[ISO]]|datum=2011}}&lt;/ref&gt;

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Headerfil
! Standard
! Beskrivning
|-
| &lt;code&gt;assert.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller makrot &lt;code&gt;assert&lt;/code&gt; som används vid [[debugging]].
|-
| &lt;code&gt;complex.h&lt;/code&gt;
| C99
| Innehåller funktioner och makron för [[komplexa tal]].
|-
| &lt;code&gt;ctype.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller funktioner för att klassificera och konvertera tecken.
|-
| &lt;code&gt;errno.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller makron för att testa felkoder från standardbiblioteket.
|-
| &lt;code&gt;fenv.h&lt;/code&gt;
| C99
| Innehåller makron och funktioner för att kontrollera flyttalsmiljön.
|-
| &lt;code&gt;float.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller konstanter som definierar flyttalsmiljön.
|-
| &lt;code&gt;inttypes.h&lt;/code&gt;
| C99
| Innehåller funktioner för konvertering mellan heltalstyper.
|-
| &lt;code&gt;iso646.h&lt;/code&gt;
| NA1
| Innehåller definitioner för programmering i [[ISO 646]]-teckenuppsättningar.
|-
| &lt;code&gt;limits.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller konstanter som definierar heltalsmiljön.
|-
| &lt;code&gt;locale.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller funktioner och konstanter för lokalisering; se [[locale]].
|-
| &lt;code&gt;math.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller matematiska funktioner och konstanter.
|-
| &lt;code&gt;setjmp.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller makrona &lt;code&gt;setjmp&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;longjmp&lt;/code&gt;, som används för hopp mellan funktioner.
|-
| &lt;code&gt;signal.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller funktioner och definitioner för att hantera vissa meddelanden i miljön.
|-
| &lt;code&gt;stdalign.h&lt;/code&gt;
| C11
| Innehåller makron för att specificera och testa datajustering (''data alignment'') i strukturer.
|-
| &lt;code&gt;stdarg.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller funktioner för att hantera ett variabelt antal parametrar till en funktion.
|-
| &lt;code&gt;stdatomic.h&lt;/code&gt;
| C11
| Innehåller defintioner och funktioner för atomiska operationer på data som är delad mellan trådar.
|-
| &lt;code&gt;stdbool.h&lt;/code&gt;
| C99
| Innehåller makron för den booleska datatypen.
|-
| &lt;code&gt;stdint.h&lt;/code&gt;
| C99
| Innehåller definitioner av olika heltalstyper.
|-
| &lt;code&gt;stddef.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller ett antal standarddefinitioner.
|-
| &lt;code&gt;stdio.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller standardfunktionerna för läsning och skrivning av data.
|-
| &lt;code&gt;stdlib.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller ett antal standardfunktioner för bland annat minnesallokering.
|-
| &lt;code&gt;stdnoreturn.h&lt;/code&gt;
| C11
| Innehåller ett makro för att definiera funktioner som inte returnerar alls.
|-
| &lt;code&gt;string.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller funktioner för stränghantering.
|-
| &lt;code&gt;tgmath.h&lt;/code&gt;
| C99
| Innehåller datatypgeneriska matematiska funiktioner.
|-
| &lt;code&gt;threads.h&lt;/code&gt;
| C11
| Innehåller funktioner och definitioner för [[trådning]].
|-
| &lt;code&gt;time.h&lt;/code&gt;
|
| Innehåller funktioner för konvertering mellan tids- och datumformat.
|-
| &lt;code&gt;uchar.h&lt;/code&gt;
| C11
| Innehåller typer och funktioner för att hantera [[Unicode]]-tecken.
|-
| &lt;code&gt;wchar.h&lt;/code&gt;
| NA1
| Innehåller funktioner för hantering av multibyteteckenkodade strängar.
|-
| &lt;code&gt;wctype.h&lt;/code&gt;
| NA1
| Innehåller funktioner för att klassificera och konvertera Unicode-tecken.
|}

== Programexempel ==
&quot;[[Hello, World!]]&quot; i C:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main(void)
 {
     printf(&quot;Hello, world!\n&quot;);
     return 0;
 }
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==Noter==
&lt;references/&gt;

==Externa länkar==
* Mike Banahans '''[http://publications.gbdirect.co.uk/c_book/ The C Book]''', bok för avancerade tekniker som redan har programmeringskunskaper

[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Programmering i C]]</text>
      <sha1>nscriqytqc5rlz60tvz8c1l8keam743</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Från bro till bro, en lång historia från 1320 till 2030 (vandring, 5 km)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8225</id>
    <redirect title="Stadsvandringar i Skellefteå/Historiska Skellefteå (vandring, 3 km)" />
    <revision>
      <id>34783</id>
      <timestamp>2012-04-29T21:30:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Enar Nordvik</username>
        <id>3198</id>
      </contributor>
      <comment>Enar Nordvik flyttade sidan [[Stadsvandringar i Skellefteå/Från bro till bro, en lång historia från 1320 till 2030 (vandring, 5 km)]] till [[Stadsvandringar i Skellefteå/Historiska Skellefteå (vandring, 3 km)]]: Flyttat halva innehåller</comment>
      <origin>34783</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="87" sha1="bj742q7hzdnwwmtepb922xel1ydcoxz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Stadsvandringar i Skellefteå/Historiska Skellefteå (vandring, 3 km)]]</text>
      <sha1>bj742q7hzdnwwmtepb922xel1ydcoxz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (biogasbusstur, med studiebesök)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8227</id>
    <redirect title="Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (vandring, 3 km)" />
    <revision>
      <id>35535</id>
      <parentid>34793</parentid>
      <timestamp>2012-06-22T23:55:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (vandring, 3 km)]]</comment>
      <origin>35535</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="87" sha1="oyxewzyhrs8ir4np4pa6jnhhvr848aq" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (vandring, 3 km)]]</text>
      <sha1>oyxewzyhrs8ir4np4pa6jnhhvr848aq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Funktionsanrop i klasser och polymorfism</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8229</id>
    <revision>
      <id>41061</id>
      <parentid>38549</parentid>
      <timestamp>2014-04-27T09:57:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.216.196.205</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Version 1 */</comment>
      <origin>41061</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10909" sha1="95s5py0idlfwf3o8fwj0qma8k0nttc1" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

Många elever kämpar och sliter med hur man anropar funktioner inuti klasser i C++. Eftersom klasser och arv är grunden för hur man befolkar spel är det viktigt att man greppar hur det hela hänger ihop.

Här nedanför finns flera kodexempel på samma kod som bara blir mer och mer avancerad. Det skadar inte att du läst de olika kapitlen om hur det görs med SFML men koden går att följa med en vanlig C++ kompilator utan SFML installerat.

==Version 1==

Den allra enklaste varianten. Här har vi en basklass som heter Living. Ur den låter vi en människa, en katt och en växt ärvas och därefter ser vi hur dessa (inline) funktioner kan anropas utifrån:

 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 class Living
 {
 public:
 void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Living creature living.\n&quot;; }
 };
 
 class Human: public Living
 {
 public:
 void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Human living.\n&quot;; }
 
 };
 
 
 class Cat: public Living
 {
 public:
 void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Cat living.\n&quot;; }
 };
 
 class Plant: public Living
 {
 public:
 void Live(){ std::cout &lt;&lt; &quot;Plant living.\n&quot;; }
 };
 
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 
   //Skapar en ny av varje sort utom Living
   Human NewHuman;
   Cat NewCat;
   Plant NewPlant;
 
 //Visa att funktionen anropas
 
 NewHuman.Live();
 NewCat.Live();
 NewPlant.Live();
 
 
 return 0;
 }

==Version 2==

Nu brukar man sällan bara skapa en ny variant, då behövs inte klasser alls, istället skapar man normalt många och lägger dem eftersom i en lista:

 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 class Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Living creature living.\n&quot;; }
 };
 
 class Human: public Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Human living.\n&quot;; }
 
 };
 
 
 class Cat: public Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Cat living.\n&quot;; }
 };
 
 class Plant: public Living
 {
 public:
  void Live(){ std::cout &lt;&lt; &quot;Plant living.\n&quot;; }
 };
 
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
    const int LIMIT = 1;
 
    //Skapar en ny av varje sort utom Living och skapar listan samtidigt
    Human listHuman[LIMIT];
    Cat listCat[LIMIT];
    Plant listPlant[LIMIT];
 
 //Räkna igenom allihop
 for ( int i = 0; i &lt; LIMIT; ++i )
 {
  listHuman[i].Live();
  listCat[i].Live();
  listPlant[i].Live();
 }
 
 	return 0;
 }

Koden är rätt enkel att följa. LIMIT ges ett värde på 1 bara för att vi skall veta var den nya människan/katten/växten hamnar i listan. Vi stegar igenom listan och anropar vart och ett av de olika arvens funktioner.


==Version 3==

Nu gör vi det litet svårare, men mer kopplat till hur man skapar spelare i ett spel. Vi skapar tre olika listor, en för varje sort, som rymmer max 100 av varje. Därefter skapar vi en ny av varje människa, katt och planta och anropar dem därefter.
 
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 
 class Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Living creature living.\n&quot;; }
 };
 
 class Human: public Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Human living.\n&quot;; }
 
 };
 
 
 class Cat: public Living  
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Cat living.\n&quot;; }
 };
 
 class Plant: public Living
 {
 public:
  void Live(){ std::cout &lt;&lt; &quot;Plant living.\n&quot;; }
 };
 
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 	const int LIMIT = 1;
 
 	//Människor
 	Human *humanlista[100];//max 100 stycken
 
 	humanlista[LIMIT] =  new Human;
 	humanlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 	//Katter
 	Cat *kattlista[100];//max 100 stycken
 
 	kattlista[LIMIT] =  new Cat;
 	kattlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 	//Växter
 	Plant *plantlista[100];//max 100 stycken
 
 	plantlista[LIMIT] =  new Plant;
 	plantlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 	return 0;
 }

Denna kod kanske är ändå lättare att förstå. Vi skapar en ny av varje sort, lägger in den i listan (hade vi gjort fler hade vi varit tvungna att räkna upp värdet från LIMIT) och anropar funktionen. Detta är det andra, vanliga sättet man skapar classarv i listor. Inte heller detta sätt bör vara alltför svårt att förstå sig på.


==Version 4==

Anropa originalfunktionen som ärvts från en basklass istället för den som ingår i den ärvda klassen, även när de har exakt samma namn:
 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 
 class Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Living creature living.\n&quot;; }
 };
 
 class Human: public Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Human living.\n&quot;; }
 
 };
 
 
 class Cat: public Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Cat living.\n&quot;; }
 };
 
 class Plant: public Living
 {
 public:
  void Live(){ std::cout &lt;&lt; &quot;Plant living.\n&quot;; }
 };
 
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 	const int LIMIT = 1;
 
 	//Människor
 	Human *humanlista[100];//max 100 stycken
 
 	humanlista[LIMIT] =  new Human;
 	humanlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 	//Anropa funktionen från originalklassen
 	humanlista[LIMIT]-&gt;Living::Live();
 
 
 	//Katter
 	Cat *kattlista[100];//max 100 stycken
 
 	kattlista[LIMIT] =  new Cat;
 	kattlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 	//Anropa funktionen från originalklassen
 	kattlista[LIMIT]-&gt;Living::Live();
 
 	//Växter
 	Plant *plantlista[100];//max 100 stycken
 
 	plantlista[LIMIT] =  new Plant;
 	plantlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 	//Anropa funktionen från originalklassen
 	plantlista[LIMIT]-&gt;Living::Live();
 	return 0;
 } 
Som du ser kan samtliga olika varianter av människa, katt och växt anropa basklssens funktion också och använda sig av den inuti koden.

==Version 5==

'''Virtuellt arv'''

Om man ärver från två olika klasser som har samma namn på en funktion är det bäddat för problem. För att undvika ”''diamond of doom''” som det kallas måste arvet anges som ”virtual”. Här har både katt och människor fått ett arv av Living vilket angetts som virtual så att en ny klass som heter Catpeople kan ärva från bägge och använda samma funktion ”Live()” utan att få felet &quot;ambigious&quot;.

 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 
 class Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Living creature living.\n&quot;; }
 };
 
 //Observera att det är ett virtuellt arv
 class Human: public virtual Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Human living.\n&quot;; }
 
 };
 
  //Observera att det är ett virtuellt arv
 class Cat: public virtual Living 
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Cat living.\n&quot;; }
 };
 
 class Plant: public Living 
 {
 public:
  void Live(){ std::cout &lt;&lt; &quot;Plant living.\n&quot;; }
 };
 
 //En helt ny klass som ärver två andra klasser som i sin tur ärvt av Living
  class Catpeople: public Human, public Cat
  {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Catpeople living.\n&quot;; }
 };
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[]) 
 {
 	const int LIMIT = 1;
 
 	//Människor
 	Human *humanlista[100];//max 100 stycken
 
 	humanlista[LIMIT] =  new Human;
 	humanlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 
 	//Katter
 	Cat *kattlista[100];//max 100 stycken
 
 	kattlista[LIMIT] =  new Cat;
 	kattlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 
 	//Växter
 	Plant *plantlista[100];//max 100 stycken
 
 	plantlista[LIMIT] =  new Plant;
 	plantlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 		//Catpeople
 	Catpeople *catpeoplelista[100];//max 100 stycken
 
 	catpeoplelista[LIMIT] =  new Catpeople;
 	catpeoplelista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 	//Anropa funktionen från originalklassen
 	catpeoplelista[LIMIT]-&gt;Living::Live();
 
 	return 0;
 }

==Version 6==

'''Sen bindning och polymorfism'''

Observera att man kan ändra funktionen ”Live” till en virtuell funktion. Kör du Catpeople koden skriver den inte ut någonting alls när du anropar moderfunktionen. Det kan användas om man behöver göra kopior av både moderklassen och ärvda klasser.

 //Skapa en virtuell funktion
 virtual void Live() {};


Det är vanligare att man skapar en basklass som man bara har som ritning/mall. Gör då om basklassen till pure abstract och ändra funktionen Live till:
 //Skapa en virtuell funktion
 virtual void Live() = 0;

Nu får du error om du anropar basklassens funktion i Catpeople om du försöker att anropa basklassens funktion, så du får ta bort raden:
 //catpeoplelista[LIMIT]-&gt;Living::Live();
Detta eftersom en funktion i en abstract basklass inte kan anropas, bara ärvas.


 #include &quot;stdafx.h&quot;
 #include &lt;iostream&gt;
 
 
 class Living
 {
 public:
 	//Skapa en virtuell funktion
 	virtual void Live() = 0;
 };
 
 class Human: public virtual Living
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Human living.\n&quot;; }
 
 };
 
 
 class Cat: public virtual Living 
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Cat living.\n&quot;; }
 };
 
 class Plant: public Living 
 {
 public:
  void Live(){ std::cout &lt;&lt; &quot;Plant living.\n&quot;; }
 };
 
 class Catpeople: public Human, public Cat
 {
 public:
  void Live() { std::cout &lt;&lt; &quot;Catpeople living.\n&quot;; }
 };
 
 int _tmain(int argc, _TCHAR* argv[])
 {
 	const int LIMIT = 1;
 
 	//Människor
 	Human *humanlista[100];//max 100 stycken
 
 	humanlista[LIMIT] =  new Human;
 	humanlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 
 	//Katter
 	Cat *kattlista[100];//max 100 stycken
 
 	kattlista[LIMIT] =  new Cat;
 	kattlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 
 	//Växter
 	Plant *plantlista[100];//max 100 stycken
 
 	plantlista[LIMIT] =  new Plant;
 	plantlista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 
 	//Catpeople
 	Catpeople *catpeoplelista[100];//max 100 stycken
 
 	catpeoplelista[LIMIT] =  new Catpeople;
 	catpeoplelista[LIMIT]-&gt;Live();
 
 	//Anropa funktionen från originalklassen
 	//catpeoplelista[LIMIT]-&gt;Living::Live();
        
 
        /*-------------------------------------------------------*/
        /* Härifrån kommer vi in på sen bindning och polymorfism */
        /*-------------------------------------------------------*/
 
 	//Skapa en tom pekare av typen Living, dvs basklassen typ som är helt virtuell nu
 	Living *pLiving;
 
 	//Låt den byta form så att du får fram samtliga klassderivats Live funktion
 	// = sen bindning eller polymorfism
 
 
        //Först blir pekaren en människa:
 	pLiving = humanlista[LIMIT];
 	pLiving-&gt;Live();
 
 
        //Sedan blir pekaren en katt
 	pLiving = kattlista[LIMIT];
 	pLiving-&gt;Live();
 
 
        //Sedan blir pekaren en planta
 	pLiving = plantlista[LIMIT];
 	pLiving-&gt;Live();
       
 
        //Slutligen blir pekaren en kattmänniska
 	pLiving = catpeoplelista[LIMIT];
 	pLiving-&gt;Live();
 
 	return 0;
 }

Genom att pekaren pekar på minnesadresserna (en lista är alltid en rad med adresser egentligen) kan man använda sig av en pekare av typen Living, basklassen, som sedan pekar på olika minnesadresser. Även om de ändrats och funktionerna fått olika nya värden kommer man fortfarande att kunna anropa pekaren som tar ny form för varje gång. Detta är en oerhört stor hjälp när man har spel med mängder av olika fiender av olika varianter inom samma släkte. T.ex. orcher: orchhövdingar, orchbågskyttar, orchkrigare, orchspanare osv. De kan samtliga anropas och manipuileras med hjälp av en enda pekare.</text>
      <sha1>95s5py0idlfwf3o8fwj0qma8k0nttc1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>C-programmering/Historia</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8230</id>
    <revision>
      <id>48107</id>
      <parentid>37754</parentid>
      <timestamp>2018-07-20T11:00:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing Ken_n_dennis.jpg with [[File:Ken_Thompson_and_Dennis_Ritchie.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: this is not Ken Livingstone and Dennis Miller).</comment>
      <origin>48107</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10254" sha1="cj2na79qt5z0zvbd1rjs69gzlkcptks" xml:space="preserve">{{C-Programmering Sidhuvud}}

== Före C ==

CPL, BCPL, B, ...

== C och Unix ==
[[Fil:Ken Thompson and Dennis Ritchie.jpg|miniatyr|Ken Thompson och Dennis Ritchie.]]

Under slutet av 1960-talet började Unix utvecklas ur Multics vid dåvarande Bell Labs (nuvarande AT&amp;T Bell Labs).&lt;ref name=&quot;bbcunix40&quot;&gt;{{webbref|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/8205976.stm|titel=40 years of Unix|utgivare=BBC News|datum=20 augusti 2009|förnamn=Mark|efternamn=Ward}}&lt;/ref&gt; Dennis Ritchie och Ken Thompson skrev det i makroassembler för minidatorn PDP-7.&lt;ref name=&quot;unixhist&quot;&gt;{{webbref|url=http://cm.bell-labs.com/cm/cs/who/dmr/hist.html|titel=The Evolution of the Unix Time-sharing System|utgivare=[[AT&amp;T Bell Laboratories]]|förnamn=Dennis M.|efternamn=Ritchie|författarlänk=Dennis M. Ritchie|datum=oktober 1984}}&lt;/ref&gt;&lt;ref name=&quot;bbcunix40&quot;/&gt; För att kunna skriva om det i ett högnivåspråk skapade Thompson med Ritchies hjälp programspråket B, en förenklad, minimalistisk version av BCPL anpassad för begränsat minnesutrymmet.&lt;ref name=&quot;unixhist&quot;/&gt;&lt;ref name=&quot;vc&quot;&gt;{{bokref |efternamn=Bilting |förnamn=Ulf |medförfattare=Skansholm Jan|titel=Vägen till C |utgivare=Studentlitteratur |utgivningsort=Lund |år=1990 |isbn=91-44-26732-0 }}&lt;/ref&gt; BCPL är i sin tur en förenklad version av Combined Programming Language (CPL). B introducerade flera syntaktiska egenskaper som återfinns i C, såsom att jämförelser görs med dubbla likamedtecken.&lt;ref name=&quot;chist&quot;&gt;{{webbref|url=http://cm.bell-labs.com/cm/cs/who/dmr/chist.html|titel=The Development of the C Language|utgivare=AT&amp;T Bell Labs|förnamn=Dennis M.|efternamn=Ritchie|författarlänk=Dennis M. Ritchie|datum=april 1993}}&lt;/ref&gt; B började användas 1969.&lt;ref name=&quot;unixhist&quot;/&gt;

B var dock inte ett generellt, plattformsoberoende programspråk. Det var anpassat för den hårdvara som det var skrivet på, PDP-7, och hade bland annat bara en enda datatyp (ordtypen).&lt;ref name=&quot;chist&quot;/&gt; Ritchie påbörjade därför 1969 utvecklingen av ett nytt språk baserat på B, som han kallade för C, som skulle fungera på såväl mainframedatorer som mini- och mikrodatorer. Den första officiella versionen av Unix kom 1970.&lt;ref name=&quot;unixhist&quot;/&gt; Det var då helt skrivet i assembler för PDP-11. Det motiverade än mer utvecklingen av C. Enligt Ritchie skedde den mesta utvecklingen av språket under 1972&lt;ref name=&quot;chist&quot;/&gt; och 1973 var det tillräckligt avancerat för att stora delar av Unix kunde skrivas om i det.

I Unix och C:s standardbibliotek anges tidsangivelser vanligen som antal sekunder som har passerat sedan midnatt den 1 januari 1970, så kallad Unix time.

== K&amp;R C ==
1978 gav Ritchie tillsammans med [[Brian Kernighan]] ut den första utgåvan av ''[[The C Programming Language]]'',&lt;ref name=&quot;k&amp;r1e&quot;&gt;{{bokref|efternamn=Kernighan|förnamn=Brian W.|medförfattare=[[Dennis M. Ritchie]]|titel=[[The C Programming Language]]|utgivare=[[Prentice Hall]]|år=1978|utgivningsort=[[Englewood Cliffs]], [[New Jersey]]|isbn=0-13-110163-3}}&lt;/ref&gt; även känd som ''K&amp;R'' efter &quot;Kernighan &amp; Ritchie&quot;. Boken fungerade länge både som referensverk och som en informell specifikation av språket. De tidiga C-kompilatorerna var inte alltid så strikta med syntaxen, vilket ledde till viss frihet. Den version av C som introducerades i boken har kommit att kallas för ''K&amp;R C''. Boken använde en formateringsstil, det vill säga regler för var man använder [[mellanslag]] och radbrytningar i källkoden, som lever kvar än i dag,&lt;ref&gt;{{webbref|url=http://syque.com/cstyle/ch6.7.htm|titel=C Style: Standards and Guidelines|kapitel=6|utgivare=Prentice Hall|datum=1991|förnamn=David|efternamn=Straker}}&lt;/ref&gt; bland annat i [[källkod]]en till [[Linux (kärna)|Linux]].

Några av de språkegenskaper som ''K&amp;R C'' introducerade var:
* ett standardbibliotek för [[I/O]]
* datatyperna &quot;long int&quot; och &quot;unsigned int&quot;
* ett entydigt sätt att skriva kortformer av tilldelning och operation på:
** kortform för tilldelningen &lt;code&gt;i=i-10&lt;/code&gt; (''i'' tilldelas värdet av ''i'' minus 10) ändrades från &lt;code&gt;i=-10&lt;/code&gt; till &lt;code&gt;i-=10&lt;/code&gt; för att undvika sammanblandning med tilldelning av negativa tal, &lt;code&gt;i=(-10)&lt;/code&gt;

Den andra utgåvan av boken kom 1988. Den behandlar det standardiserade [[ANSI]] C, som är mycket striktare i syntaxen.&lt;ref name=&quot;k&amp;r2e&quot;&gt;{{bokref|efternamn=Kernighan|förnamn=Brian W.|författarlänk=Brian Kernighan|medförfattare=[[Dennis M. Ritchie]]|titel=[[The C Programming Language]], second edition|utgivare=[[Prentice Hall]]|år=1988|utgivningsort=[[Englewood Cliffs]], [[New Jersey]]|isbn=0131103628}}&lt;/ref&gt;

== ANSI och ISO C (C89/C90/C95) ==
{{huvudartikel|ANSI C}}

Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet skrevs C-kompilatorer för ett stort antal [[mainframe]]datorer, [[minidator]]er och [[mikrodator]]er. Dessa var inte alltid kompatibla med varandra. 1983 skapade [[ANSI]] en kommitté kallad X3J11 med målet att skapa en specifikation för C. Den ratificerades den 7 december 1989&lt;ref&gt;{{webbref|url=http://publications.gbdirect.co.uk/c_book/preface/standards.html|titel=Standards|verk=The C Book|utgåva=2|utgivare=GBdirect Ltd|förnamn=Mike|efternamn=Banahan|datum=1991|hämtdatum=24 april 2011}}&lt;/ref&gt; som ANSI X3.159-1989 &quot;Programming Language C&quot;. Denna variant av C refereras oftast till som ANSI C eller C89. Året därpå antogs ANSI C som [[ISO]]-standard med namnet ISO/IEC 9899:1990. Denna version kallas ibland C90, och är i praktiken identisk med C89.

Redan under arbetet med att anta ANSI C som ISO-standard lades nya förslag fram på utökningar och förbättringar. Eftersom behovet av en färdig standard var trängande togs dessa förslag inte upp för behandling. I stället behandlades de separat och samlades i ett tillägg som lades fram i september 1994 och antogs året därpå som ISO/IEC 9899:1990/Amd 1:1995. Detta tillägg kallas ''Normative Addendum 1'', ''Amendment 1'' eller ''C95''.

ANSI C inkluderar många av de utökningar av språket som hade skett under årens gång. Dessutom lades några nya egenskaper till, bland annat funktionsprototyper och void-pekare. Vissa förbättringar kom från [[C++]]. I samband med detta infördes krav på att kompliatorn skulle kontrollera typerna på parametrar till funktioner. Innan C89 gjordes detta inte (externa funktioner deklararerades &lt;code&gt;int my_func();&lt;/code&gt;), något som gjorde att en del ansåg C inte vara ett högnivåspråk.

Fortfarande flera år efter ratificeringen av ANSI C ansågs K&amp;R C vara den minsta gemensamma nämnare som programmerare utvecklade för för att maximera kodens kompatibilitet.

== C99 ==
{{huvudartikel|C99}}

1999 kom en ny specifikation, ISO/IEC 9899:1999, vanligen kallad C99. C99 introducerade bland annat inline-funktioner, nya datatyper (&lt;code&gt;long long int&lt;/code&gt; och &lt;code&gt;complex&lt;/code&gt;) och officiellt stöd för radkommentarer som börjar med &lt;code&gt;//&lt;/code&gt;, en syntaktisk funktion som fanns i BCPL och C++, och som redan stöddes av många C-kompilatorer.

C99 är mestadels bakåtkompatibel med C90, men är striktare i vissa avseenden. En funktionsdeklaration som saknar returtyp antas inte längre returnera en [[integer]].

Stödet för C99 hos C-kompilatorer är ännu 2012 bristfälligt; många kompilatorer stöder stora delar, men få stöder allt. Bland de få som har fullt stöd finns [[IBM C]].&lt;ref&gt;{{webbref|url=http://www-01.ibm.com/common/ssi/cgi-bin/ssialias?infotype=an&amp;subtype=ca&amp;supplier=897&amp;appname=IBMLinkRedirect&amp;letternum=ENUS202-161|titel=IBM C for AIX, V6.0 Now Supports the C99 Standard|utgivare=IBM|datum=2 juli 2002|hämtdatum=2 september 2011}}&lt;/ref&gt;

== C11 ==
{{huvudartikel|C11}}

2007 påbörjades arbetet med en ny standard under det informella arbetsnamnet C1X. Den antogs i december 2011 som ISO/IEC 9899:2011, vanligen kallad [[C11]]. En stor nyhet i C11 var införandet av ett bibliotek för [[trådning]] samt stöd i språket för trådsäkra variabler och operationer.

Till följd av att stödet för C99 var så dåligt bland implementationer gjordes vissa delar av C11-standarden frivilliga att implementera, även sådana som är obligatoriska i C99. Ett exempel är stödet för [[komplexa tal|komplexa typer]], som är frivilligt i C11 men ett krav för C99-kompatibilitet. För att testa i fall en kompilator har stöd för komplexa typer och biblioteket &lt;code&gt;&lt;complex.h&gt;&lt;/code&gt; kan man testa om makrot &lt;code&gt;__STDC_NO_COMPLEX__&lt;/code&gt; är definierat.

== Arvet från C ==

Att C utvecklades hand i hand med [[Unix]] gav det en mycket stark ställning inom Unix-världen, vilken det behåller än i dag. C är alltjämt mycket använt i exempelvis [[GNU]] och [[Linux]]. C blev tidigt det dominerande språket för utveckling på [[Microsoft Windows]]-plattformen, men trängdes ut av först [[C++]] (via [[programbibliotek]]et [[Microsoft Foundation Classes]]), [[Delphi (programspråk)|Delphi]] och [[Visual Basic]], och sedermera [[C-sharp|C#]].

För [[inbyggda system]] har C alltjämt en mycket stark ställning och för många [[hårdvarunära]] tillämpningar och [[realtidssystem]] är C fortfarande det dominerande språket. Starkt bidragande är att C-[[kompilator]]er finns tillgängliga för de flesta plattformar. C har fördelen för hårdvarunära programmering att man har en rik flora olika heltalstyper och att man kan konvertera pekare ganska fritt.

== Relaterade språk ==

C är grund för flera andra moderna programspråk. I början av 1980-talet utvecklad [[Bjarne Stroustrup]] det [[objektorientering|objektorienterade]] språket [[C++]], där konstruktioner hämtade från [[Simula 67]] adderades till C. Det är delvis, men inte fullständigt, bakåtkompatibelt med C så att vissa program går att kompilera både som C och C++. C++ har i sin tur använts som grund för språk som [[Java (programspråk)|Java]] och [[C-sharp|C#]], som dock inte är bakåtkompatibla med vare sig C eller C++.

[[Objective-C]] är ett annat objektorienterat programspråk baserat på C, med influenser från [[Smalltalk]]. Det är till skillnad från C++ fullständigt bakåtkompatibelt med C, så att källkod skrivet i C kan kompileras med en Objective-C-kompilator.

==Referenser==
&lt;references/&gt;

[[Kategori:Programmering i C]]</text>
      <sha1>cj2na79qt5z0zvbd1rjs69gzlkcptks</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>C-programmering/Miljö</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8231</id>
    <revision>
      <id>38486</id>
      <parentid>38485</parentid>
      <timestamp>2013-05-10T06:30:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rursus</username>
        <id>3927</id>
      </contributor>
      <comment>/* Att installera på Linux, Debian-derivat */</comment>
      <origin>38486</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10282" sha1="mja8kimb2p0lpuvnlque1xlw14toi7w" xml:space="preserve">{{C-Programmering Sidhuvud}}

Detta kapitel handlar om vilka verktyg som behövs, hur man kan få tillgång till fria programmeringsverktyg och hur man arbetar med dem när man programmerar. Den handleder om hur man kan installera en fri och OpenSource programmeringsmiljö för att ha något att arbeta med, men naturligtvis kan man tillämpa de flesta av bokens kunskaper även i andra kompilatormiljöer för ANSI C.

== Verktyg ==
Programmering i C innebär att man skriver textfiler och sedan ''kompilerar'' dessa till ett program som direkt kan köras av operativsystemet. Det finns så kallade IDE:er (Integrated Desktop Environment) som på ett sätt hjälper användaren genom att ladda färdiga programmallar, att hitta biblioteksfunktioner som följer med kompilatorn &quot;på köpet&quot;, och att kompilera och generera det färdiga programmet. Dessa fantastiska IDE:er har ibland buggar som gör att de kraschar eller genererar felaktigt, och då måste man veta vad som händer &quot;under huven&quot;, annars sitter man fast. Denna bok går den hårda vägen genom att undvika IDE:er som var och en kräver en egen handbok. Här används i huvudsak '''gcc''', '''GNU make''', vilka är OpenSource, gratis och tillgänglig för nästan alla operativsystem. Som textredigerare beskriver jag här '''jedit''', också OpenSource, och den är skriven i Java, så att den ser ut och fungerar exakt likadant på alla operativsystem.

=== Textredigerare ===
:''(Översikt att skumma)''
Kompilering använder rak oformaterad text, exempelvis programkoden
&lt;pre&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;
int main() {
    printf(&quot;Hej världen!\n&quot;);
    return 0;
}
&lt;/pre&gt;
exakt som det står, tecken för tecken. Det finns ordbehandlare, men dessa genererar en massa osynliga tecken när man sparar dem. En texteditor lägger inte in något okontrollerat som inte C-kompilatorn förstår sig på. 

Exempel på världsberömda texteditorer:
* '''[[w:en:Notepad (software)|Notepad]]''' i Windows, man kan upplysningsvis komma åt den genom att i startmenyn skriva &lt;code&gt;notepad&lt;/code&gt;,
* '''[[w:en:gedit|gedit]]''' i Linux,
* '''[[w:en:TextEdit|TextEdit]]''' på MacOS
* de såta fienderna '''[[w:en:vi|vi]]''' versus '''[[w:en:emacs|emacs]]''' på Un*x, som har [[w:en:Editor_war#Humor|krigat fiktivt]] sedan slutet på 1970-talet, alltså mycket längre än Windows och ännu mycket längre än Linux eller MacOS någonsin existerat
En svindlande lång lista över texteditorer finns på TextEditors.org&lt;ref&gt;[http://texteditors.org/cgi-bin/wiki.pl TextEditors.org]&lt;/ref&gt;.

Vi kommer här att installera och köra den mycket portabla och kompetenta [[w:en:jEdit|'''jEdit''']]&lt;ref group=&quot;not&quot;&gt;Ja, '''jEdit''' är skriven i Java, detta är en typisk tillämpning där Java är bättre än C – men i valet mellan Java och C kan man '''välja både-och''', enligt iakttagelsen att programspråken kompletterar varandra utan något stort överlapp&lt;/ref&gt;, som har ett identiskt användargränssnitt på alla operativsystem.

=== Kompilatorer ===
:''(Översikt att skumma)''
För att översätta C-kod till maskinkod behövs en kompilator. Den genererar ett program på maskinkod som kan köras på din dator. Exempel på kompilatorer är:
* '''[[w:en:GNU Compiler Collection|gcc]]''' – GNU Compiler Collection, som är OpenSource och av mycket hög kvalitet&lt;ref&gt;[http://gcc.gnu.org/ GCC, the GNU Compiler Collection]&lt;/ref&gt;, gcc är egentligen en hel miljö med olika kompilatorer och verktyg, varav C-kompilatorn funnits med sedan första början
:* '''[[w:en:Cygwin|cygwin]]''' – en portering av gcc och en massa Un*x/Linux utvecklarprogram och verktyg till Windows så att utvecklare får tillgång till en mycket snarlik utvecklingsmiljö&lt;ref&gt;[http://www.cygwin.com/ Cygwin]&lt;/ref&gt;
:* '''[[w:en:MinGW|MinGW]]''' (Minimalist GNU for Windows) – en annan, mycket mer avskalad portering av gcc till Windows&lt;ref&gt;[http://mingw.org/ MinGW/Minimalist GNU for Windows]&lt;/ref&gt;
* '''[[w:en:LLVM|LLVM]]''' – är en oberoende OpenSource utvecklingsmiljö som inkluderar C- och C++-kompilator&lt;ref&gt;[http://llvm.org/ The LLVM Compiler Infrastructure]&lt;/ref&gt;, den grundade sig ursprungligen i ett universitetsprojekt som gick ut på snabb kompilering till snabb kod, men den uppvisar sådana egenskaper att det är lätt att bygga nya kompilatorer – LLVM har just genom detta stor potential inför framtiden.

I denna bok använder vi oss av '''gcc''', dels därför att det finns till de flesta operativsystem, dels för det används ute i arbetslivet och att man har nytta av kunskaperna.

=== Byggautomation ===
:''(Översikt att skumma)''
För små program räcker det med att kompilera sitt program på kommandoraden, men när man bygger större program blir det praktiskt att bryta ner sitt program i delprogram som man lägger i separata filer, så kallade ''moduler''. Man designar sina moduler så att de löser en enskild uppgift, detaljer och exempel på moduler kommer i kapitlet om [[C-programmering/Moduler och bibliotek|''moduler och bibliotek'']]. För att hantera dessa moduler praktiskt, behövs det byggautomationsverktyg som kompilerar varje modul för sig och till sist sätter ihop modulerna till ett program genom att länka ihop dem, och en viss grupp av sådana verktyg brukar heta någon variation på '''make''', bland annat:
* '''[[w:en:GNU make|GNU make]]'''
* ...[INSERTME]...

I stället för att fegt undvika make i det längsta, introducerar vi detta verktyg redan från början, enkel användning av make stör knappast utvecklingsprocessen, och vi får en naturlig ingång till automatbyggnation som vi har stor nytta av senare.

I denna bok använder vi oss av '''GNU make''', av samma skäl som gcc: det finns överallt och används professionellt.

=== Att installera verktygen ===
:''(Praktiskt installationsarbete)''
I denna sektion installerar vi följande verktyg:
* jEdit
* gcc – GNU Compiler Collection, samt
* GNU make.

==== Att installera på Linux, Debian-derivat ====
&lt;div style=&quot;border: 1px solid #CCCCFF; background: #EEEEFF; margin: 0.1em 2em; padding: 0 1em;&quot;&gt;
Omkring 50% av alla Linux-användare använder ett Debian-derivat:&lt;br/&gt;Bodhi, CrunchBang, '''Debian''', Knoppix, Lubuntu, Linux Mint, OS4, Pear, Snowlinux, SolusOS, Ubuntu och Zorin.
&lt;/div&gt;

[[File:Synaptic-på-svenska-gcc.png|400px|thumb|Synaptic Package Manager, installationsprogrammet på Debian/GNU/Linux, samt derivat som Ubuntu och Linux Mint]]

=====Starta Synaptic:=====

I Linux brukar man föredra att installera via sin pakethanterare. I Debian/GNU/Linux går man upp i menyn:
:Programmeny&amp;gt;System&amp;gt;Pakethanteraren&amp;nbsp;Synaptic
I dess derivat, t.ex. Ubuntu, Linuxmint eller Knoppix hittar man Synaptic på liknande sätt. När man angivit root-lösenord, så öppnas Synaptic. 

=====jEdit:=====

I vänster blädderfönster bläddrar man först ner till sektionen '''Textredigerare''' och i höger blädderfönster letar man sig ner till programmet '''jedit''', som man installerar genom att högerklicka för meny och på denna välja
:Markera&amp;nbsp;för&amp;nbsp;installation

=====gcc:=====

Nu vill vi ha utvecklingsverktyg så i vänster blädderfönster bläddrar man till sektionen '''Utveckling''' där både GNU Compiler Collection och GNU Make finns. För GNU Compiler Collection går vi till höger blädderfönster och letar oss ner till '''gcc''', vilken vi markerar för installation på samma sätt genom att högerklicka och välja
:Markera&amp;nbsp;för&amp;nbsp;installation

=====GNU make:=====

GNU make finns i sektionen '''Utveckling''' under namnet '''make''' som markeras för installation.

=====installationen:=====

när vi så valt '''jedit''', '''gcc''' och '''make''', så trycker vi på Verkställ i verktygslisten under programmenyn. Nu skall det dyka upp en dialog som frågar oss '''Verkställ följande ändringar?''' vari vi trycker på knappen &lt;u&gt;V&lt;/u&gt;erkställ för att godkänna alltihop. Nu skall installationen rulla på genom att först ladda ner relevanta paketfiler, och därefter installera dem i systemet.

=====verifiera:=====

öppna ett terminalfönster och 
# skriv &lt;code&gt;gcc&lt;/code&gt;. Man skall få &lt;code&gt;gcc: fatal error: no input files&lt;/code&gt;, etc..
# skriv &lt;code&gt;make&lt;/code&gt;. Man skall få &lt;code&gt;make: *** Inga mål angavs och ingen makefil hittades.  Stannar.&lt;/code&gt;
# skriv &lt;code&gt;jedit&lt;/code&gt;. Jedit startar.
Om installationen på något sätt blev fel, så blir ovanstående i stället:
:&lt;code&gt;bash: gcc: kommandot finns inte&lt;/code&gt;
och liknande för make och för jedit. Då måste man konsultera Linux-handboken eller googla på Internet. Ett vanligt fel som kan uppkomma är att ens egna paketlistor inte är up-to-date. Man trycker då på Läs om i verktygslisten under programmenyn, vilket kan ta ett ganska långt tag innan det blir klart eftersom man kan få uppdatera ett hundratal programpaket om man inte läst om på länge.

==== Att installera på Linux, Red-Hat-derivat ====
&lt;div style=&quot;border: 1px solid #CCCCFF; background: #EEEEFF; margin: 0.1em 2em; padding: 0 1em;&quot;&gt;
Omkring 25% av alla Linux-användare använder ett Red-Hat-derivat:&lt;br/&gt;CentOS, Fedora, Mageia, '''Red Hat Enterprise Linux''' (RHEL), PCLinuxOS, ROSA.
&lt;/div&gt;

==== Att installera på Linux, Arch-derivat ====
&lt;div style=&quot;border: 1px solid #CCCCFF; background: #EEEEFF; margin: 0.1em 2em; padding: 0 1em;&quot;&gt;
Omkring 10% av alla Linux-användare använder ett Arch-derivat:&lt;br/&gt;'''Arch''', Chakra, Manjaro.
&lt;/div&gt;

==== Att installera på Windows ====

== Noter ==
&lt;references group=&quot;not&quot;/&gt;

== Referenser ==
&lt;references/&gt;

== Externa länkar ==
'''Fria kompilatorer:'''
*[http://gcc.gnu.org/ GNU Compilator Collection, en fri kompilator (för flera UNIX-liknande system, som GNU/Linux)]
*[http://www.bloodshed.net/devcpp.html Bloodshed Dev-C++ (för Windows)]
*[http://www.delorie.com/djgpp/getting.html DJGPP (skapar 32-bit DOS)]
*[http://bellard.org/tcc/ Tiny C Compiler för Linux och Windows]
*[http://pcc.ludd.ltu.se/ pcc the Portable C Compiler]
'''Kanske (tveksamt) fria kompilatorer:'''
*[http://www.openwatcom.org/index.php/Main_Page Watcom C/C++ compiler], en i forna tider kommersiell kompilator vars företag köptes upp av Sybase som ansåg att Watcoms kompilator konkurrerade med deras egna, och därför släppte denna fri

[[Kategori:Programmering i C]]</text>
      <sha1>mja8kimb2p0lpuvnlque1xlw14toi7w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8239</id>
    <revision>
      <id>38719</id>
      <parentid>38626</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T07:26:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Kategori:Programmering</comment>
      <origin>38719</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1470" sha1="mt7l92s4arhh8btb56gpd0393dlbpci" xml:space="preserve">'''OBS! då jag inte fick någon år 1 eller 2 klass i gymnasiet i programmering i år har jag lagt rubyboken på is för 2012/2013!''' Om någon annan författare känner sig hugad får denne gärna ta vid där jag pausat.


Den här boken vänder sig i första hand till andra lärare i programmering i gymnasiet, elever som behöver en lärobok om programmering i ruby och till dem som helt enkelt är nyfikna på varför man skapar en bok om programmering i ruby för gymnasiet. En stor fördel med ruby, till skillnad från t.ex. C++, är att det går att använda samma kod och därmed samma lektionstext, oavsett om skolan satsat på PC med Windows, iPads eller Power Books med OS X, eller Linuxbaserade datorer.

== Kapitel ==

# [[/Introduktion/]]
# [[/Mål för programmering i gymnasieskolan/]]
# [[/Målen för programmering 1/]]
# [[/Historien bakom C++, java och ruby/]]
# [[/Installation av ruby/]]
# [[/Använda Gems/]]
# [[/Ruby i en grafisk miljö/]]
# [[/Grunderna i ruby/]]
# [[/Variabler, datatyper och filer/]]
# [[/Funktioner/]]
# [[/Vektor, fält, lista och trädstruktur/]]
# [[/Klasser/]]
# [[/Loopar/]]
# [[/Räknare och block/]]
# [[/Operatorer och metoder/]]
# [[/Rekursiva algoritmer/]]
# [[/Felhantering/]]
# [[/Mappar, sökvägar och filer/]]
# [[/Regex och textmanipulation/]]
# [[/Det färdiga programmet/]]
# [[/Appendix/]]

[[Kategori:Programmering]]
[[Kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]</text>
      <sha1>mt7l92s4arhh8btb56gpd0393dlbpci</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8240</id>
    <revision>
      <id>38621</id>
      <parentid>38595</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:42:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38621</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5422" sha1="0xuculqnsz32sy967xtc3x8vf86b7lp" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

Jag har undervisat olika klasser i teknik- och IT-programmet i programmering A, B och C i programmeringsspråket C++ och det har inte gått smärtfritt. C++ är industristandard, men det är ett osedvanligt komplext och avancerat språk med hög inlärningströskel. Normalt sett har jag en till tre elever i en grupp som förstår språket så bra efter avslutad kurs att de kan fortsätta vidareutbilda sig på egen hand, och oftast är det samma elever som suttit med språket på kvällstid. Man kan gott jämföra det med att lära sig ett nytt språk. Skulle jag försöka lära klassen ryska skulle de som bara satt och jobbade med språket på lektionstid inte förstå det på samma sätt som de elever som kanske lägger 100 extra timmar på fritiden. Av den anledningen måste helt enkelt språket vara så enkelt att man förstår det efter avslutad 100p. programmeringskurs när man bara suttit och jobbat med språket i klassrummet, och det är inte C++.

Kort sagt, språket har för hög inlärningströskel för att lämpa sig som nybörjarspråk, så vad tar man för OOP språk istället? Mitt eget val föll på tre olika språk:

*Java: men det dras i dagsläget med liknande problem som C++, det är överdrivet krångligt att lära sig och har med sig en hel del rester från tidigare, ej OOP inriktade programmeringsspråk.

*Python: vilket är ett bra språk. Enkelt att lära sig och kan användas till både webapplikationer och fristående program.

*Ruby: ett språk som är (minst) lika lätt att lära sig som python, som är till 100% OOP från version 1.9x, som många servrar har stöd för och som kan användas till i princip alla plattformar och alla syften. Valet mellan ruby och java var lätt, det mellan ruby och python svårare, men i slutändan har ruby mer att ge på ett enklare sätt. Har man lärt sig ruby är det dessutom väldigt lätt att lära sig python eftersom de tillhör samma familj, ungefär som det är lätt att lära sig java om man kan programmera C++.

==Vad finns det för nackdelar med ruby?==

Allt är inte guld och gröna skogar. Ruby är inte lika snabbt som C++, inte ens lika snabbt som python, så om man tänker tillverka grafikintensiva spel är ruby det sämsta valet. Å andra sidan finns inte den tid som krävs för att programmera avancerade grafikintensiva spel i gymnasiet även om man lägger ner hundratals timmar på fritiden. Om man däremot vill göra enkla spel som kortspel, luffarschack eller enkla plattformsspel liknande Super Mario fungerar ruby väl tillsammans med andra spelbibliotek som SFML eller SDL.

Ruby saknar fönsterhanterare, i sitt grundutförande har man bara en svart ruta att titta på där resultatet av koden visas upp. Det är inte unikt för ruby utan likadant i t.ex. C++ och python. Det är enkelt att koppla till olika fönsterhanterare som t.ex. Qt så att man får en grafisk miljö. Fördelen med ruby är att den miljön blir exakt likadan oberoende av operativsystem.


==Vad är de främsta fördelarna med ruby?==

*Ruby är ett scriptspråk, koden kompileras inte, så det går fort att se hur förändringar i koden visar sig i programmet.
*Rubys syntax, sättet språket skrivs på, är likt det sätt vi talar så det är lätt att lära sig syntaxen utantill vilket gör att det går snabbat att programmera.
*Med ”Ruby on rails” har man en utvecklingsmiljö som passar webservrar så att det är enkelt att skapa serverdrivna hemsidor med hjälp av ruby som programmeringsspråk. ”Det kan man väl med PHP eller python också?” kanske du tänker och visst kan man det, men ruby har mycket mer av OOP fördelarna än PHP och har en större bas av programmerare för webmiljö än python.
*Ruby har mängder med nätverksfunktioner och internet bibliotek integrerade direkt från installation som fungerar direkt oavsett operativsystem. Om du någon gång försökt att programmera ett enkelt chatt-program  i C++ förstår du hur oändligt mycket roligare det är att programmera liknande program i ruby. C++ är jättebra till många olika saker, men just till att hantera nätverksprotokoll är det en katastrof, och från 2011 är många av målen i gymnasieskolan kopplade just till programmering i nätverksmiljöer.
*Ruby går även att använda för att programmera mobilapplikationer, till samtliga mobilplattformar. Dvs. det räcker med att lära sig ruby för att kunna skriva appar till iPhone, Android och t.o.m. även Sybian och Windows 8.


==Slutsats==

*Ruby är lättare att programmera och passar bättre för nybörjare än C++.
*Ruby kan, precis som Java, användas direkt på hemsidor.
*Ruby kan användas till spelprogrammering oberoende av operativsystem
*Ruby kan användas till att programmera mobilappar
*Ruby kan ha ett grafiskt användargränssnitt som är oberoende av operativsystem
*Ruby har mer stöd ute på olika forum än python om man kör fast i programmeringen och behöver hjälp
*Ruby har bland de bästa biblioteken för nätverksprogrammering

Så, som jag ser det, finns det ingen anledning att hålla fast vid C++ eller java i gymnasieskolan. Har man intresse för programmering kan man lära sig de språken på högskolor och universitet. Inlärningströskeln är trots allt lägre om man går från ruby till C++ jämfört med om man går direkt från ingen förkunskap alls till C++.</text>
      <sha1>0xuculqnsz32sy967xtc3x8vf86b7lp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Mål för programmering i gymnasieskolan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8241</id>
    <revision>
      <id>38622</id>
      <parentid>38596</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:42:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38622</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5356" sha1="tis9vugq94wzaje2x4ma7ehy9mb735c" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

Genom GY11, gymnasieskolans läroplan från 2011, har mycket större tyngd lagts på programmering mot nätverk, databaser och Internet. Antagligen för att det inte var så utvecklat 1994 när den förra läroplanen för gymnasiet skrevs. Om man håller sig kvar vid C++ som lärare i programmering skapar man stora problem för sig själv. Då är det bättre att se sig omkring efter alternativa OOP programmeringsspråk. Den här boken baserar sig på ruby, du kanske väljer python. Här nedanför finns i alla fall samtliga mål som skall uppfyllas i programmering 1 och 2 samt industriell programmering oavsett vilket programmeringsspråk man använder.
 
==Målen för programmering==

Följande övergripande mål skall uppfyllas, text i parentes visar vilken kurs som skall ha mest tyngdpunkt på just den punkten.

# (''Industriell programmering'') Kunskaper om datorstyrda industriella system och om industriell datorkommunikation.
# (''Programmering 1'') Förmåga att formulera och planera programmeringsuppgifter med pseudokod och diagramteknik.
# (''Programmering 1, Industriell programmering'') Förståelse av och färdigheter i att använda datalogiska begrepp och algoritmer.
# (''Programmering 1, Industriell programmering'') Förmåga att skriva, läsa, strukturera, analysera, dokumentera och kommentera källkod i ett eller flera programmeringsspråk.
# (''Programmering 2'') Kunskaper om gränssnitt mot användare, filer, filsystem, operativsystem, databaser och internet.
# (''Programmering 2'') Kunskaper om objektorienterad programmering i teori och praktik.
# (''Programmering 1, Industriell programmering'') Förmåga att finna, diskutera, åtgärda och förhindra syntaxfel, programkörningsfel och programmeringslogiska fel.
# (''Programmering 1, Industriell programmering'') Kunskaper om samspelet mellan program, körtidsmiljö, operativsystem och hårdvara.


==Programmering 1 100p==

Kurskod: PRRPRR01

*Sekventiell programmering i det eller de valda programmeringsspråken. Språkurvalet kan göras från såväl programspråk och skriptspråk som kompilerande och tolkande språk. Ett av de valda språken ska ha tillgång till mångsidiga objektorienterade standardbibliotek.

*Programmeringsspråkets eller -språkens grundläggande datatyper samt fördefinierade strukturer, regler och syntax.

*Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk.

*Kontrollstrukturer, till exempel sekvens, selektion och iteration, planerade med aktivitetsdiagram och skrivna i ett väl implementerat programflöde.

*Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder.

*Variablers och konstanters synlighet och livslängd.

*Enkla sorteringsalgoritmer och sökningsalgoritmer.

*Grundläggande rekursiva algoritmer.

*Interaktion med användaren i ett enkelt grafiskt användargränssnitt.

*Implementeringar av datastrukturer, till exempel vektor, fält, lista och trädstruktur.

*Felsökning av källkod och undantagshantering i interaktiva program.

*Samspelet mellan program och dator från källkod till exekvering.

*De vanligaste programmeringsspråkens krav på körtidsmiljöer och operativsystem samt deras aktuella användningsområden.


==Programmering 2 100p==

Kurskod: PRRPRR02

*Kodning av program för att läsa, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och utföra tjänster via internet.

*Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringspråk.

*Analys, nedbrytning och modellering av programmeringstekniska problem med klassdiagram.

*Skapande av klasser och objekt i avancerad objektorienterad programmering samt klassers konstruktorer och arv.

*Användning och förändring av objekt som ingår i egna och andras klasser och standardbibliotek.

*Variablers och metoders synlighet och livslängd.

*Polymorfism och typsäkerhet.

*Generiska klasser och metoder.

*De vanligaste klasserna i ett grafiskt användargränssnitt.

*Gränssnitt mot internet.

*Gränssnitt mot profiler och filsystem.

*Gränssnitt mot databaser.


==Industriell programmering 100p==

Kurskod: PRRIND0

* Datorstyrda industriella produktionssystems uppbyggnad och funktion.

* Protokoll för industriell datorkommunikation.

* Grundläggande ekonomiska och kvalitetstekniska villkor för datorstyrda industriella produktionssystem.
 
* Tillämpning av boolesk algebra vid utveckling av logiska villkor.
 
* Användning av kontrollstrukturer inom industriell programmering.
 
* Ett eller flera programmeringsspråk lämpade för programmering av maskiner, industriella styrsystem och industrirobotar.

* Robotprogrammering i virtuella miljöer.
 
* Hantering av programstöd för datorstyrd tillverkning.
 
* Programstyrning och kommunikation i datoriserade produktionssystem.
 
* Analys, förebyggande och åtgärdande av programmeringsfel.
 
*Säkerhet inom datorstyrda industriella produktionssystem utifrån gällande normer.


==Källor==

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=PRR&amp;courseCode=PRRPRR01#anchor_PRRPRR01

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=PRR&amp;courseCode=PRRIND0#anchor_PRRIND0</text>
      <sha1>tis9vugq94wzaje2x4ma7ehy9mb735c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Målen för programmering 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8242</id>
    <revision>
      <id>38623</id>
      <parentid>38597</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:42:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38623</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4371" sha1="702gevbfl07c2jasiijkqq4s0ia7pp5" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

Om nu en elev kommer till dig och säger ''&quot;Jag vill göra en prövning på programmering 1, hur vet jag om jag uppfyllt målen?&quot;'' så är det din skyldighet att kunna bryta ner målen mer i detalj så att eleven förstår vad som förväntas. Här kommer ett försök till nedbrytning, du kan använda det rakt av utan ändring eller använda det som grund för din egen prövning i ruby eller något annat programmeringsspråk. Tanken är att allteftersom bokens kapitel fylls skall länkar till kapitlen läggas under rätt mål så att det är tydligt vad som bör göras för att uppfylla varje mål i programmering 1.


'''Sekventiell programmering i det eller de valda programmeringsspråken. Språkurvalet kan göras från såväl programspråk och skriptspråk som kompilerande och tolkande språk. Ett av de valda språken ska ha tillgång till mångsidiga objektorienterade standardbibliotek.'''

Förklaring: Ruby är ett OOP (objekt orienterat) skriptspråk. Eleven skall visa att den vet hur man skapar enkla program, hur man skapar- och använder funktionsanrop i kod, hur man logiskt går igenom koden samt hur man använder: while, if och case satser.


'''Programmeringsspråkets eller -språkens grundläggande datatyper samt fördefinierade strukturer, regler och syntax.'''

Förklaring: Ruby saknar grundläggande datatyper, allting är objekt. Eleven skall visa hur man använder sig av range, array och hashtabeller i ruby. Koden skall vara välstrukturerad och kommenterad på rätt sätt. Eleven skall använda sig av en strukturmall som camelcase eller liknande och vara konsekvent i sitt användande.


'''Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk.'''

Förklaring: Eleven skall förstå hur behoven skapat språken samt skillnaden mellan lågnivå- och högnivå språk. Vet man hur historien bakom språken ser ut kan man också göra en rimlig prognos över framtida behov.


'''Kontrollstrukturer, till exempel sekvens, selektion och iteration, planerade med aktivitetsdiagram och skrivna i ett väl implementerat programflöde.'''

Förklaring: Eleven skall kunna göra flödesdiagram och flödesscheman i text eller bild där grundläggande delar av rubys kod finns med, som if-then-else, do-while osv.


'''Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder.'''

Förklaring: Eleven skall kunna skapa enkla klasser och använda dem i kod. Eleven skall kunna använda olika metoder för att förändra klassens inre variabler från kod utifrån. Eleven skall visa att den kan skapa enkla klassarv samt skillnad mellan private och public.


'''Variablers och konstanters synlighet och livslängd.'''

Förklaring: Eleven skall visa att den vet skillnad mellan variabler innanför funktioner och utanför funktioner och hur man anropar dem på olika vis.


'''Enkla sorteringsalgoritmer och sökningsalgoritmer.'''

Eleven skall kunna använda t.ex. bubblesort på en lista/array.


'''Grundläggande rekursiva algoritmer.'''

Förklaring: Eleven skall kunna använda ruby för beräkna fibonaccisekvenser.


'''Interaktion med användaren i ett enkelt grafiskt användargränssnitt.'''

Förklaring: Eleven skall kunna koppla ruby till t.ex. Qt, Fox, WxWidget eller liknande grafisk fönsteranvändning.


'''Implementeringar av datastrukturer, till exempel vektor, fält, lista och trädstruktur.'''

Förklaring: Visa hur man använder vektor, flerdimensionell vektor och hashtabell i kod.


'''Felsökning av källkod och undantagshantering i interaktiva program.'''

Förklaring: Visa hur man använder konsollfönster för att läsa av variabler och hur man kan avbryta programmet med inbyggda- eller egna felbeskrivningar.


'''Samspelet mellan program och dator från källkod till exekvering.'''

Förklaring: Eleven visar hur man skapar miljön för att programmera i programspråket ruby, hur man kopplar ruby till andra bibliotek som Qt, hur man distribuerar färdig kod till användare och hur man hanterar rubyskript på olika operativsystem.


'''De vanligaste programmeringsspråkens krav på körtidsmiljöer och operativsystem samt deras aktuella användningsområden.'''

Förklaring: Eleven kan förklara skillnader och likheter mellan C++, java och ruby, varför de skapats, vilka miljöer de används i samt vad de passar bäst för.</text>
      <sha1>702gevbfl07c2jasiijkqq4s0ia7pp5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Historien bakom C++, java och ruby</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8243</id>
    <revision>
      <id>42050</id>
      <parentid>38619</parentid>
      <timestamp>2014-11-06T20:09:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.183.207.124</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Vad är ett objektorienterat programmeringsspråk? */</comment>
      <origin>42050</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6016" sha1="17bbj8k1osl4at0c5aijszzz18bc8t6" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

==Vad är ett proceduriellt programmeringsspråk?==

I början var alla språk mer eller mindre proceduriella. Språket basic följde med DOS och kan duga som (skräck)exempel. Där numrerades raderna och koden lästes rad för rad. Ville man hoppa runt i koden skrev man bara vilken rad man ville hoppa till. Ett enkelt exempel som fyllde hela skärmen med texten &quot;Hej du glade&quot; var:
 10 PRINT &quot;Hej du glade&quot;
 20 GOTO 10

Ett litet program på några tusen rader gick rätt lätt att kontrollera, men när ett program kunde bestå av flera tusen sidor text och det någonstans fanns ett hopp till en rad någonstans som var fel, blev det i praktiken omöjligt att förhindra läsfel. 

Nästa steg var mer avancerade proceduriella språk som Pascal och C. De används än idag och är rätt behändiga om man vill göra enkla program som inte har alltför många funktioner. Programmens hjärta var funktionerna som ofta låg utanför koden och anropades vid rätt tillfälle (utan att man behövde ange någon speciell rad). Men problemet var att man behövde mer kraft än så. Därför uppfanns programmet C++, en vidareutveckling av C.

==Vad är ett objektorienterat programmeringsspråk?==

Objektorientering (förkortas oftast OOP) bygger på tre pelare: objekt, inkapsling och arv. Allting i språket skulle egentligen vara objekt, lådor där bara utsidan syntes mot användaren och koden på insidan var dold, något som fungerade i det som kom att kallas ''klasser''. Inkapslingen fungerade så att allt klassen behövde i form av objekt, variabler och funktioner fanns lagrad i det egna objektet/klassen och arvet innebar att en klasskunde ärva en annan klass innehåll. Allt för att underlätta programmering och förhindra det kaos som uppstod genom proceduriell programmering.

==Vad är C++?==

C++ är ett avancerat objektorienterat programspråk där alla tre delarna i OOP finns med. När man skapar program i C++ bildar det en egen fil. Man behöver alltså (i teorin) inget annat program än själva operativsystemet. Och här är en nackdel, man måste skapa en ny programfil för varje operativsystem som användaren kan tänkas ha, dessutom måste koden se olika ut för varje operativsystem, något som gör det väldigt omständligt att skapa program. Det behövdes något bättre, något som var både OOP och ''plattformsoberoende''.


==Vad är java?==

Java blev svaret. Javakod kunde skrivas direkt i ett textdokument som sedan tolkades om i en pre-processor så att själva javamotorn kunde köra programmet. Det gjorde att man var tvungen att ha javamotorn installerad på den dator som skulle köra javaprogrammet, men den var gratis så det var egentligen inget större problem. Precis som C++ var java objektorienterat (OOP) och hade basen i hanteringen av olika klasser. Den största nackdelen med java var, och är, att det är tungrott och långsamt, mycket långsammare än många andra likvärdiga språk. Dessutom växte java ut och blev allt krångligare och krångligare att hantera när nya bibliotek lades till de gamla om och om igen. Man behövde något nytt, ett språk som var snabbt, lättprogrammerat och plattformsoberoende.


==Vad är ruby?==

Ruby är ett objektorienterat programmeringsspråk som skapades av japanen Yukihiro Matsumoto, känd som ''Matz'', redan 1995. Precis som alla andra skriptade språk har ruby rötterna i programmeringsspråket &quot;smalltalk&quot; och är därför släkt med alla andra liknande, skriptade, språk som pearl, och python.
Rubyprogram skapas genom att koden skrivs i en textfil, vanligtvis sparad som: filnamn.rb där .rb på slutet visar att det är en rubyfil. Den textfilen blir inläst av programmet ruby, som sedan visar resultatet på dataskärmen genom att t.ex. skriva i kommandofönstret:
 ruby filnamn.rb

Eftersom olika operativsystem använder varsin version av ruby kan samma kod användas på vilket operativsystem som helst. Nackdelen är just att man måste installera ruby för att över huvud taget kunna köra rubyskripten, men som tur är så är ruby gratis för alla att ladda ner och att använda.


===Vad är ruby on rails?===
Ruby som språk är ett litet småkul språk men är egentligen likvärdigt med python. Därför har inte ruby fått något större genomslag i västvärlden eftersom de flesta programmerare föredragit python (eller pearl) framför ruby. I ostasien däremot har ruby varit mycket populärt hela tiden. Rubys stora uppsving kom genom att man kombinerade ruby med webservrar genom tillägget &quot;rails&quot;. Med ruby on rails kunde man på ett enkelt sätt skapa helt objekt orienterade system som drevs med hjälp av en webserver och resultatet visades upp i hemsidor för användarna. Systemet är lättprogrammerat och framför allt helt gratis. Men för att kunna använda dig av ruby on rails måste du först lära dig ruby.

==Framtiden?==

Hur ser framtiden ut för dessa program? Det är svårt att sia om det men i dagsläget har det kommit ut en ny C++ version som heter C++X som skall vara mer riktat mot nätverk. C++ är och förblir industristandard när det gäller operativsystem och när det gäller programmerandet av stora spel. Även om det är det svåraste språket att lära sig kommer det nog att fortsätta vara viktigt.

Java har en sämre framtid framför sig eftersom användarna blivit allt känsligare med tiden för långsamma program. Tiden har helt enkelt sprungit ifrån java och i dagsläget är faktiskt javas skriptade lillebror ''javascript'' ett språk med större framtid framför sig.

Ruby tillhör den klick av språk som just påbörjat sin utvecklingspotential, tillsammans med språk som python och lua. Eftersom ruby går att använda på precis alla plattformar kommer det troligen bara att bli allt populärare bland programmerare med tiden. Ju mer av framtidens applikationer som hamnar ute i &quot;molnet&quot; desto större nytta kommer programmerare att ha av ruby och ruby on rails.</text>
      <sha1>17bbj8k1osl4at0c5aijszzz18bc8t6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Installation av ruby</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8244</id>
    <revision>
      <id>53188</id>
      <parentid>38620</parentid>
      <timestamp>2022-10-14T12:45:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>på på &gt; på</comment>
      <origin>53188</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6490" sha1="5fmri1quc7b9wnoucto9mx6wviv5qg7" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

När du vill installera ruby gör du det enklast genom att följa länkarna på den här sidan. Jag vet att de är på engelska men samtidigt känns det rätt meningslöst att skriva en djupgående text om hur det går till här på Wikibooks när nedladdningssidan ändras med väldigt korta mellanrum. Förstår du inte tillräckligt mycket engelska för att räkna ut hur du laddar ner- och installerar ruby själv, får du be någon med bättre kunskaper i engelska gå igenom proceduren med dig. 

Hemsidan där alla länkar för nedladdning finns beskriven hittar du här:

http://www.ruby-lang.org/en/downloads/


===Windows===

Om du använder Windows finns färdiga ''ruby installers'' här:

http://rubyinstaller.org/downloads/

och i skrivande stund är det version 1.9.3 som är den senaste versionen för Windows:


====I detalj: så gör du för att installera Ruby version 1.9.3 i Windows ====

Först av allt får du surfa till Ruby:s nedladdningssida anpassad för Windows:

http://rubyinstaller.org/downloads/

Där söker du upp rätt version för just ditt Windowssystem. För mig, med Windows 7 på en 64 bitars system gick det bra med den allra översta länken. I skrivande stund var det:

http://rubyforge.org/frs/download.php/76054/rubyinstaller-1.9.3-p194.exe

Sitter du på Vista eller Windows 7 är det smartast att högerklicka på filen, efter det att du sparat den på din dator, och välja att installera den som om du vore en administratör. Om du, av säkerhetsskäl, inte kan det borde det inte vara något större problem att installera den som om du vore en användare istället.'

När du kommer till rutan med förslag på var du skall placera de olika filerna finns även tre rutor under. Kryssa i samtliga innan du hoppar till nästa steg. De ger dig automatiskt:
*Stöd för Tk, vilket är det fönstersystem vi skall använda i programmering 1
*Ändrar automatiskt i Windowssystemet så samtliga att Windows automatiskt kan hitta rubyfiler
*Associera alla filer som slutar med .rb till ruby så att de automatiskt körs av ruby när du dubbelklickar på dem.

Samtliga tre alternativ går att lägga till senare, manuellt, men det är bra mycket krångligare.


=====Testa Windowsinstallationen=====

För säkerhets skull kan du testa att du verkligen har en fungerande rubyinstallation genom att öppna programmet &quot;Anteckningar&quot; i Windows ''(kalls Notebook i engelska versioner)'' och bara skriva koden:
 puts 1+2
Spara texten som '''test.rb''' på ett ställe du enkelt kan hitta, skrivbordet duger i nödfall, och dubbelklicka sedan på filen. Om allt fungerar skall ruby öppna sig och du skall få upp ett svart fönster med siffran 3 i som blinkar till för en sekund Filen skall även ha en ikon som ser ut som en mångfärgad ädelsten framför ett svart fönster.

Om ikonen ser ut som ett tomt vitt papper har Anteckningar (tyvärr) automatiskt lagt till filändelsen .txt på slutet så Windows tror att det är en textfil och öppnar den återigen i notepad. Du tror att den heter '''test.rb''' för det är vad du ser, men egentligen heter den '''test.rb.txt''' och för att komma till rätta med problemet får du gå in i kontrollpanelen och ändra visningsalternativet för filer så att inte filändelsen för kända filsorter automatiskt döljs för användaren (vilket är standard). Efter den ändringen kommer du att kunna se hela filnamnet och då kan du även döpa om den så att den får rätt .rb ändelse på slutet, istället för .txt.

=====Kör programmet i konsoll=====

Nu skall vi börja koda ruby mer på allvar. Skapa en mapp som heter ruby i botten på ditt filträd. 
C:\ruby
Gå tillbaka till anteckningar och spara test.rb i just den mappen. Orsaken till att mappen läggs där i början av filträdet är att vi skall ha så kort sökväg som möjligt i konsollfönstret där vi får skriva alla sökvägar för hand istället för att bara klicka fram till dem.

Det är ju inte så kul om det bara blinkar till när vi kör vårt program. Klicka på ikonen som föreställer en flagga längst ner till vänster så att du får upp  filmenyn och i &quot;Kör&quot; rutan skriver du:
 cmd
Då får du upp konsollfönstret i Windows. Skriv:
 cd..
gång på gång tills det bara står 
 C:\&gt;
Därefter skriver du:
 cd ruby
Då kommer du att komma till mappen där du sparat din test.rb fil. Du kan alltid kontrollera det genom att skriva:
 dir
då får du upp samtliga filer och mappar i i katalogen. Du bör hitta test.rb där också. Slutligen skriver du:
 ruby test.rb
Då skall du få upp ett en ny rad med siffran 3 på. Om det händer fungerar din installation på rätt sätt.

===Ubuntu===

Det är problem att få tk biblioteket att fungera som det skall i version 1.9.1 i Ubuntu, så vi får lov att använda 1.8 biblioteket istället. För våra programmeringssyften spelar det ingen större roll. För säkerhets skull raderas alla tidigare installerade versioner av ruby. Jag lovar dig, du vill '''inte''' få problem med dubletter av rubyinstallationer av olika sorter. 

Skriv bara:
 sudo apt-get purge ruby*

Efter att allt raderats skriver du:
 sudo apt-get install ruby1.8 ruby1.8-dev irb rdoc ri
När installationen är klar kan du skriva:
 ruby -v
för att kontrollera vilken version du har. I Ubuntu finns ruby installationen i:
 usr/lib/ruby/1.9.1

=====Testa Ubuntuinstallationen=====

Starta programmet gedit, endera från programhanteraren eller genom att skriva gedit i konsollfönstret, och skriv:
  puts 1+2
Spara därefter filen som test.rb i din dokumentmapp. Starta ett konsollfönster och flytta till din ''Dokument'' mapp. Som standard börjar du alltid i din hemmakatalog. Skriv
 dir
i konsollfönstret så ser du alla filer och mappar du har där. Förhoppningsvis skall du ha mappen Dokument där. Gå till den genom att skriva
 cd Dokument
skriv sedan
 ruby test.rb
Om du får upp en ny rad med siffran &quot;3&quot; har du en korrekt installation. 

=====Installera Tk i Ubuntu=====

Öppna ett konsollfönster och skriv:
 sudo apt-get install libtcltk-ruby
Det tar ett tag att installera. 

När installationen är klar kan du skriva

  #!/usr/bin/env ruby
  require 'tk'
  
  root = TkRoot.new do
    title &quot;Ruby/Tk Test&quot;
  end
  
  Tk.mainloop
Spara som test.rb i Dokumentmappen och kör det genom gå till den mappen i terminalfönstret och skriv 
 ruby test.rb
Om du får upp ett litet vitt fönster fungerar installationen av tk.</text>
      <sha1>5fmri1quc7b9wnoucto9mx6wviv5qg7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Appendix</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8245</id>
    <revision>
      <id>38616</id>
      <parentid>38590</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:41:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38616</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="430" sha1="tmwx0cycczrwqyqd0faxwotib78ve65" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

Om du vill läsa igenom dokumentationen av ruby version 1.9.x så kan du hitta den i sin kompletta form, på engelska, här:

http://www.ruby-doc.org/ruby-1.9/index.html

Vill du läsa dokumentationen av version 1.8.x hittar du den här:

http://www.ruby-doc.org/ruby-1.8/index.html

Manualen (på engelska) för ruby gems hittar du här:

http://docs.rubygems.org/read/book/1</text>
      <sha1>tmwx0cycczrwqyqd0faxwotib78ve65</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Använda Gems</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8246</id>
    <revision>
      <id>38615</id>
      <parentid>38589</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:41:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38615</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2439" sha1="hhccajjkcmhr3scds14u4euvomzwgmy" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

Ruby har ett inbyggt system för att hantera olika bibliotek. Ett känt problem bland äldre OOP språk som C++ och java är att ett program har inlänkade bibliotek som i sin tur har inlänkade bibliotek. Har man otur kan olika metoder i samma program använda bibliotek utifrån av samma sort men av olika versioner och det uppstår riktigt ruggiga och svårhittade fel i programmet.

Med gems uppstår aldrig det problemet. Gems är helt enkelt ett program som ser till så att alla binbliotek du kan behöva går att ladda ner från Internet på ett enkelt sätt. Att du inte har dubletter av bibliotek på datorn och dessutom hanterar gem avinstallation av gamla bibliotek när nya kommer.

Du hittar nedladdningsalternativ till samtliga operativsystem på:

http://rubygems.org/pages/download


==Installera rubygems i Windows==

I skrivande stund är den senaste versonen 1.8.24 och för Windows är antagligen zip-alternativet det bästa. Spara filen 

http://production.cf.rubygems.org/rubygems/rubygems-1.8.24.zip 

På ett lätthittat ställe på hårddisken, t.ex. skrivbordet.

För att kunna öppna en zip-fil måste du ha ett program som hanterar zip-filer. Vanligaste gratisprogrammet heter 7-zip som du får lov att installera innan du kan öppna den hämtade filen.

Dubbelklicka sedan på rubygems-1.8.24.zip  och packa upp mappen ''rubygems-1.8.24'' till ''C:\ruby'' mappen du skapade vid ruby-installationen. Döp om den i Windows till ''rubygems'' så att den blir lättare att hitta.

Starta ett konsollfönster och ändra katalog tills du kommer till C:\ruby\rubygems och väl där skriver du bara:
 ruby setup.rb
då borde du få upp en bekräftelse med:
 RubyGems 1.8.24 installed

Även om det ser ut som om ingenting händer efter det är det '''viktigt''' att gems får jobba klart, det händer nämligen saker under ytan, uppdateringar från Internet osv. så låt bara datorn stå. Efter någon minut får du upp meddelnden om ev. ändringar som gjorts. När det slutligen står:
 C:\ruby\rubygems&gt;
i det svarta fönstret är installationen klar och går att använda.

==Installera rubygems i Ubuntu==

Installerar du ruby 1.9.x ingår rubygems, men för version 1.8 måste rubygems installeras utifrån. Använd programhanteraren i Ubuntu, sök upp ''rubygems version  1.7.2-1'' och installera det. Det tar några minuter, och det är allt som behövs.</text>
      <sha1>hhccajjkcmhr3scds14u4euvomzwgmy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Ruby i en grafisk miljö</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8247</id>
    <revision>
      <id>55468</id>
      <parentid>38624</parentid>
      <timestamp>2024-06-18T09:15:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>svenk &gt; svensk</comment>
      <origin>55468</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4355" sha1="kcs1bbed0e6qpkju0dzkkvpxocsoq45" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

Ruby i sig är ett språk utan grafik (eller ljud) och för att kunna använda ruby för att skapa det vi vanligtvis tänker oss är dataprogram: program som visar fönster, knappar, menyer osv, så måste ruby kopplas ihop med ett bibliotek som ger detta. Här följer några exempel:

'''Tcl/Tk'''

Detta är den grafiska miljö som vi kommer att använda oss av i huvudsak i den här online läroboken. Orsakerna till det är flera (förutom att det följer med automatiskt vid en Windowsinstallation):
*Tk är gammalt och används i mängder av olika språk, vilket ger den ett gott stöd ute på Internet om man kör fast
*Tk kanske verkar enkelt, men är mer kraftfullt än man kan tro.
*Tk har ett''canvas'' objekt som man kan rita direkt på för att skapa linjer och kurvor, det kan sedan skrivas ut direkt till laserskrivare.
*Tk har en del inbyggda menyer som t.ex val av fil och val av färg.

För att kontrollera att din Tk installation är korrekt kan du skriva följande rader:
 require 'tk'
 root = TkRoot.new() { title &quot;Hello, world!&quot; }
 Tk.mainloop()
Du skall få upp ett litet vitt fönster med titeln: ''Hello, world!'' längst upp. Främsta nackdelen med Tk är att det saknar stöd för svenska tecken, så varje gång du vill skriva å,ä,ö,Å,Ä,Ö får du istället skriva en kod. Å har koden \xC5 t.ex - en lista finns här:
 å= \xE5
 ä= \xE4
 ö= \xF6
 Å= \xC5
 Ä= \xC4
 Ö= \xD6
Om du vill ha en svensk text som titel skriver du alltså istället:
 root = TkRoot.new() { title &quot;Hejsan V\xE4rlden!&quot; }


Det finns andra grafiska system också, här följer de vanligaste:


'''wxRuby'''

Wx biblioteket var ursprungligen skrivet för C++ men entusiaster har portat över det till ruby. Även om dety inte uppdaterats sedan 2009 har alla kända buggar fixats även efter det. Om man planerar att skriva program för macintosh är wxRuby den miljö som är mest lik i alla operativsystem, det är också lättinstallerat då det installeras som en gem. Du kan läsa mer om det här, enligt uppgifter därute stämmer dock inte lektionerna som postats eftersom de är kopplade till en äldre version.

http://wxruby.rubyforge.org/wiki/wiki.pl


'''Qt'''

Qt biblioteket utvecklades ursprungligen av företaget Trolltech för Nokia så att man skulle kunna ha snygga menyer i telefonerna. I dagsläget har Trolltech släppt Qt gratis för alla programmerare att använda. Qt är bra, det är vackert och ger programmen ett modernt intryck. 

Du kan läsa mer om hur man använder Qt tillsammans med ruby här:

http://zetcode.com/tutorials/qtrubytutorial/


'''Fox'''

Fox, eller FxRuby, är ett relativt enkelt system för att hantera fönster och menyer. Enkelheten måste kopplas till att utseendet mer liknar Windows 98 än ett modernt system. Ändå, enkelheten gör det förträffligt att använda till nybörjarprogram. FxRuby följer med som en Gem och kan installeras med gem-hanteraren. Största nckdelen med fxRuby är att det inte ger stöd till OS X så om du planerar att programmera för mac bör du se dig om efter en annan miljö.


'''SFML'''

Om du vill programmera spel i ruby är SFML en trevlig miljö baserad på Open GL. Genom SFML är det också relativt enkelt att spela upp ljud i wav eller ogg format. SFML kan du ladda ner härifrån, men det finns inget stöd för OS X, bara Linux eller Windows:

http://www.sfml-dev.org/download.php


'''Rubygame'''

Rubygame är en annan miljö för spelutveckling. Den är äldre än SFML och baseras ursprungligen på spelmiljön SDL som i sin tur baseras på programmeringsspråket C. Här står mer om rubygames (på engelska):

http://rubygame.org/


'''Shoes'''

Shoes är ett projekt för ruby som faktiskt är en helt egen ruby-distribution med ett eget grafiskt användargränssnitt. Exempel finns på hemsidan: http://shoesrb.com/ - en annan mer intressant sak på sidan är ''Hacketi hack'', ett enkelt sätt för barn att programmerar i ruby, tyvärr endast på engelska men det skulle vara helt underbart om något liknande gjordes för svenska låg- och mellanstadier.


Vill du läsa om samtliga GUI hanterare som finns kopplade tuill ruby (på engelska) finns de uppskrivna här med både fördelar och nackdelar angivna.

http://en.wikibooks.org/wiki/Ruby_Programming/GUI_Toolkit_Modules</text>
      <sha1>kcs1bbed0e6qpkju0dzkkvpxocsoq45</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Grunderna i ruby</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8248</id>
    <revision>
      <id>38618</id>
      <parentid>38592</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:42:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38618</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4054" sha1="d1n7dxlwqip28kncxsb0y1stvw147ud" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

Det finns en del saker som är generellt och grundläggande i ruby och här följer de allra vanligaste sakerna som det är troligast att du som nybörjare kör fast i, eller undrar över.

==Kommentera kod==

Det är viktgt att man kommenterar kod. Just nu och i ett litet projekt kommer du ihåg allting, men när projektet börjar bli flera sidor långt och kanske har legat obearbetat en månad eller två kommer du garanterat att ha glömt det mesta som saknar kommentarer. Dessutom är det mycket lättare för andra, din lärare t.ex. att sätta sig in i hur din kod fungerar.

I ruby använder man ''brädhögs&quot; symbolen (eller hastag) # för att skapa en kommentar på en rad. Det som finns bakom # bryr sig ruby inte om.
 #Detta är en kommentar
 name = &quot;Zlatan&quot; #Här kan man skriva kommentaren på samma rad, efter rubykoden.
 #Man kan skriva flera
 #rader med kommentarer
 #efter varandra om man vill.

Om man vill skriva längre textstycken i koden som kommentar kan det vara jobbigt att skriva in en &quot;#&quot; i början av varje rad. Då kan man istället skriva:
  =begin
  Mellan Begin och end med likamedtecken framför
  är all text en kommentar och 
  ruby struntar totalt i den texten
  =end


===Startrad för Unix===

Vanligtvis har du en speciell kommentarsrad längst upp i en ruby kod som ser ut som en kommentar men som inte är det. Den raden är det enda undantaget till regeln om kommentar bakom brädhögstecken och kallas för ''Shebang''. Raden brukar se ut så här:
 #!/usr/bin/env ruby
Den texten pekar ut hur systemet skall hitta ruby när system baseras på Unix, som Linux t.ex. när olika rubyscript skall köras och den textraden bör få vara kvar om koden skall användas i olika operativsystem. Du kan ju själv, om du sitter med Ubuntu t.ex. kontrollera om du har programmet env i mappen usr/bin/. 

Om du använder Windows kan du i princip helt utesluta textraden, men den tar inte mycket plats och det skadar inte att den är kvar.

==Puts eller print?==

Om du surfar runt på Internet och tittar på olika exempel kommer du att stöta på att man skriver
 puts 3
på en del platser, men kanske 
 print 3
på andra platser. Båda sätten skriver ut siffran 3 på skärmen, så vad är då skillnaden? Det är helt enkelt så att ''print'' inte lägger till en radbrytning på slutet medan ''puts'' gör det. Ibland vill man ha radbrytning men ibland blir det helt fel, därför finns de två olika alternativen. Pröva att skriv:
 puts 1
 puts 2
 puts 3
 print 1
 print 2
 print 3 
och kör därefter filen. Du kommer att se:
 1
 2
 3
 123

==Gets tillsammans med puts==

Som du såg ger puts text som skrivs ut på skärmen, men om du själv vill skriva in något som används i programmet, hur gör du då? Jo, då använder du kommandot ''gets''
 puts &quot;Vad heter du?&quot; 
 name = gets 
 print &quot;Hej på dig &quot;
 print name
 print &quot;!&quot;

Anta att du heter Zlatan, då blir resultatet:
 Hej på dig Zlatan
 !
Varför blir det så? Varför blir det ny rad efter det att namnet skrivits ut? Förklaringen finns här nedanför.

Ett inbyggt irritationsmoment är att det, precis som i puts, finns en inbyggd &quot;ny rad&quot; funktion i gets. Det innebär att om du skapar ett klassiskt program där man skriver J eller N för ja eller nej som svar på en fråga så kommer du att skriva bokstaven + ny rad och då fungerar inte programmet. Då måste du använda kommandot ''chomp!'' som tar bort den sista bokstaven i ett ord, det fungerar så här:
 puts &quot;Vill du ha rast? skriv J för ja eller N för nej&quot; 
 ja_eller_nej = gets 
 ja_eller_nej.chomp! #Här hugger vi bort det osynliga tecknet för ny rad
 if ja_eller_nej == &quot;J&quot; #Om man skrev bokstaven J
   puts &quot;Ut i solen med dig&quot;
   else #Om man skrev vilken annan bokstav som helst utom J
   puts &quot;Då får du jobba en stund till&quot;
 end
Kom ihåg att ruby är känsligt för små- och stora bokstäver. Bokstaven J är inte alls samma som bokstaven j.

Källor till avsnittet:

http://pine.fm/LearnToProgram/?Chapter=01</text>
      <sha1>d1n7dxlwqip28kncxsb0y1stvw147ud</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Variabler, datatyper och filer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8251</id>
    <revision>
      <id>38625</id>
      <parentid>38599</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:43:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38625</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6427" sha1="1twv6o85ine0rqd0rabvmq85onefxsd" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

==Heltal eller flyttal (decimaltal)?==

Man räknar oftast med heltal, men decimaltal kan vara bra att ha t.ex. när man räknar pengar för att hålla reda på ören. På fackspråk kallas decimaltal för ''flyt-tal''. Exempel på heltal är:
 5
 -205
 9999999999999999999999999
 0
 1_000_000
Som du ser kan heltal vara både positiva och negativa. Om du vill ha mellanrum i talen kan du ha ''underscore (_)'' mellan delarna. Ruby tar bort dem av sig själv. 

Exempel på decimaltal är:
 54.321
 0.001
 -205.3884
 0.0
 1_000_000.000001
Decimaltal kan också vara negativa. Observera att man använder en punkt &quot;.&quot; och inte ett komma &quot;,&quot; för att skilja på heltalsdelen och den del som inte är ett heltal.

==Enkel matematik==
Ruby använder sig av de fyra räknesätten med följande symboler:
 + = addition
 - = subtraktion
 * = multiplikation
 / = division
Vill vi räkna olika decimaltal skriver vi t.ex:
 puts 1.0 + 2.0
 puts 2.0 * 3.0
 puts 5.0 - 8.0
 puts 9.0 / 2.0

Svaren vi får ut på skärmen blir:
 3.0
 6.0
 -3.0
 4.5

Om vi istället räknar olika heltal skriver vi:
 puts 1+2
 puts 2*3
 puts 5-8
 puts 9/2

Svaren vi får ut på skärmen blir:
 3
 6
 -3
 4
Det stämmer väl ganska bra, eller? vad blir egentligen 9 delat i två? Blir det 4? Möjligen om man delar godis med lillebror, men det är inte korrekt matematik, det borde bli 4.5 och orsaken till det är att vi matar in heltal. Då får vi också ut heltal. Ruby förvandlar decimaltalet till et heltal genom att avrunda det neråt till närmaste heltal. Om vi vill ha ett decimaltal i svaret måste vi också mata in decimaltal, annars kan det bli fel.

==Använda text==

När du använder text måste den innesluts i enkelt- elle dubbelt citattecken.
 'innesluten i enkelt citattecken'
 &quot;innesluten i dubbelt citattecken&quot;
Om du vill använda samma citattecken inuti texten måste du undanta det med en \.
 'That\'s what I\'ll do'
 &quot;Han heter Joakim men kallas \&quot;Korven\&quot;&quot;

===Långa textstycken===

Ibland kanske man vill skriva in en lång text på glera rader i ett enda svep:
 mintext = &lt;&lt;HELA_TEXTSTYCKET
 All text som finns mellan '&lt;&lt;' 
 och ett till av samma namn 
 som fanns bakom '&lt;&lt;' tecknen
 behandlas som en enda lång text.
 HELA_TEXTSTYCKET
 puts mintext

===Inbäddad text #{}===

Ruby ger stöd för inbäddad text i koden där man lägger in en variabel som har fått ett textvärde. Inbäddad text och inbäddade variabler fungerar inte om du använder dig av enkla citattecken, det fungerar bara i text som är innesluten i dubbla citattecken.
 namn = &quot;Zlatan&quot;
 hej = &quot;Hejsan #{namn}&quot; 
Den koden ger
 Hejsan Zlatan
Man kan även bädda in uträkningar i texten på samma sätt så att enbart resultatet syns på skärmen.
 multiplikation = &quot;25 x 8 = #{25 * 8}&quot; 
 puts multiplikation
Den koden ger:
 25 x 8 = 200

===Escape tecken \ ===

Inuti text kan man lägga till olika osynliga tecken som påverkar hur texten skrivs ut. Det vanligaste är \n som betyder ny rad. 
 puts &quot;Det här är en rad\noch här är en till&quot;
Denna kodsnutt ger:
 Det här är en rad
 och här är en till

Det finns en stor mängd liknande tecken för olika situationer, men de används ungefär på samma sätt.

===En variabel, olika innehåll===

En stor skillnad i ruby, jämfört med C++ och Java, är att en variabel kan innehålla vad som helst. Ta t.ex. den här koden:
 glass = 'En stor ' + 'glasstrut' + ' för '
 print glass
 glass = 12
 print glass
 glass = ' kronor!'
 print glass
Ger: En stor glasstrut för 12 kronor! 

Variabeln glass tilldelades först text, sedan heltal för att sedan återigen tilldelas text. Att en variabel kan ändras på det här sättet är en fantastisk styrka i ruby och något som underlättar kodningen en hel del.

Allting i ruby är objekt, och det är något som ställer till en hel del problem för de som kommer från C++ eller Java världen. Här är ett enkelt, styggt exempel på hur värden ändras i ruby:
var1 = 8
var2 = 0
var2 = var1
var1 = var1 +5
puts var1
puts var2
(fast det här blev ju inte fel?)

===Exempel på hur man använder enkla kontroller i Tk===
 
Tk är ett rätt avancerat system, faktiskt så avancerat att det finns böcker som bara täcker tk och inte programmering. Här följer ett väldigt enkelt exempel som visar hur man kan ändra texten i en textruta genom att trycka på en knapp. Du fyller i ditt namn, klickar på knappen och du får en hälsning tillbaka.

Koden visar hur man skapar etiketter, textrutor och knappar, och redan med så litet kan man göra rätt avancerade program. Som du ser använder man inte längre puts, print eller gets i en grafisk Tk miljö utan du måste använda dig av textrutor och etiketter av olika sorter istället.


 #!/usr/bin/env ruby
 require 'tk' #Visar att tk biblioteket måste vara installerat
 
 #Text i textruta
 text_att_visa_textruta = &quot;Skriv ditt namn här&quot; 
 
 #Main window skapas, själva huvudfönstret
 root = TkRoot.new
 root.title = &quot;Test&quot; #= texten som visas överst i fönstret
 
 #Label - etikett skapas
 TkLabel.new(root) do #Etiketten skapas inuti huvudfönstret som ju heter root
   text 'Vad heter du?' #Texten i etiketten
   pack { padx 15 ; pady 15; side 'left' } #Utplacering av etiketten
 end
 
 #Entry textruta skapas
 entry = TkEntry.new(root) #skapas i huvudfönstret
 variable = TkVariable.new #En variabel som skall skrivas in skapas
 entry.textvariable = variable #och ges till textrutan
 variable.value = text_att_visa_textruta #som sedan kan visa upp den
 #Utplacering av textrutan
 entry.place('height' =&gt; 25, 
            'width'  =&gt; 150,
            'x'      =&gt; 10,
            'y'      =&gt; 20)
 
 #Button - Knappen skapas
 btn_OK = TkButton.new(root) do # i root, huvudfönstret
  text &quot;OK&quot; #Text på knappen
  borderwidth 5 #knappens kant
  underline 0
  state &quot;normal&quot;
  font TkFont.new('times 10 bold')
  foreground  &quot;red&quot;
  activebackground &quot;blue&quot;
  relief      &quot;groove&quot;
 #Här beskrivs vad som händer när den klickas
  command (proc {
                 #Texten i rutan får ett extra hej
                 text_att_visa_textruta = 'Hej ' + variable.value
                 variable.value = text_att_visa_textruta
                 }
                )
   pack(&quot;side&quot; =&gt; &quot;right&quot;,  &quot;padx&quot;=&gt; &quot;50&quot;, &quot;pady&quot;=&gt; &quot;40&quot;)
 
 end
 
 #Håller fönstret öppet
 Tk.mainloop
 
Källor till avsnittet:

http://pine.fm/LearnToProgram/?Chapter=01</text>
      <sha1>1twv6o85ine0rqd0rabvmq85onefxsd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmering 1 för gymnasiet med ruby/Funktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8252</id>
    <revision>
      <id>53983</id>
      <parentid>38617</parentid>
      <timestamp>2023-03-29T11:29:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>uppp &gt; upp</comment>
      <origin>53983</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1050" sha1="ruqtgpo79ct4jez3togkzryi785l7js" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby]]

Funktioner används i alla mer avancerade programmeringsspråk, och i ruby är det fantastiskt enkelt att skriva en funktion. Funktioner används för att på ett enkelt sätt göra uträkningar på ett enda ställe som man skulle vara tvungen att göra överallt i koden om inte funktionen fanns.

En funktion börjar med ordet ''def'' och slutar med ordet ''end''. Här är ett exempel på en liten, enkel funktion bara för att förklara hur det går till.
 def godnatt(namn)
 result = &quot;God natt, #{namn}&quot;
 return result
 end
Om man sedan vill använda funktionen skriver man bara funktionens namn med rätt attribut:
 puts godnatt('Pappa') 
 # Ut på skärmen skrivs: God natt, pappa

Så här enkla funktioner används normalt inte, men det är ett bra skelett så att du ser hur man bygger upp en funktion. Om man tycker att det känns bättre kan  man innesluta funktionsanropet i en parentes. Vissa gör det, andra gör det inte, det är en smaksak. Till exempel:
 puts (godnatt('Pappa'))</text>
      <sha1>ruqtgpo79ct4jez3togkzryi785l7js</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8257</id>
    <revision>
      <id>45755</id>
      <parentid>41950</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:40:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45755</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3292" sha1="2mznlisrmrx7yir7x9pb2xa7bpze3z5" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]
[[Kategori:Matematik]]
[[Kategori:SAB: Ta Matematik: allmänt]]
[[Kategori:Läromedel i matematik]]
[[Kategori:Läromedel för grundskolan]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[kategori:lgr11]]

__NOTOC__


{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:3px; border-bottom-width:3px; margin-bottom:2em&quot; 
&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;
|-
|[[Bild:Books-aj.svg_aj_ashton_01.svg|40px]]
|''Denna bok är bara påbörjad och saknar fortfarande mycket. Vem som helst är varmt välkommen att bidra till denna bok, liksom till alla andra böcker. Om du märker att något saknas eller är felaktigt, tveka inte att lägga till eller redigera där det behövs. Läs gärna [[/Redigeringsmall|Redigeringsmallen]] för tips och stilhjälp.''

''Boken har också en [[/Portal|portalsida]].''
|-
|}
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;{{#ifeq: |on||[[Kategori:Bokstubbar|{{PAGENAME}}]]}}

[[File:BallsRender.png|right|thumb|400px|Datorgenererad bild där hela bilden har skapats med matematiska modeller i en dator. Att räkna på klot kan du till exempel göra i [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri|geometrikapitlet]] i denna bok]]

Detta är ett nystartat projekt att skapa ett läromedel för högstadiet efter Lgr11. Då projektet inte till en början är årskursbundet utan använder samtliga mål för åk 9 som gäller under hela högstadietiden passade projektet inte för att använda de färdiga mallar för respektive årskurs.


==Innehåll==
===Introduktion===
:[[/Framsida|Framsida]] - För en färdig bok, tex en tryckt variant
:[[/Förord|Förord]] - Kort sammanfattning av bokens syfte
:[[/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]] - Endast med själva boken, också tänkt för en tryckt variant
:[[/Om denna bok|Om denna bok]]

===Innehåll===
:[[/Taluppfattning och räkning|Taluppfattning och räkning]]{{kort status|50%|9 maj 2013}}
:[[/Procent|Procent]]{{kort status|25%|9 maj 2013}}
:[[/Algebra|Algebra]]{{kort status|25%|9 maj 2013}}
:[[/Geometri|Geometri]]{{kort status|25%|9 maj 2013}}
:[[/Sannolikhet|Sannolikhet]]{{kort status|25%|9 maj 2013}}
:[[/Statistik|Statistik]]{{kort status|00%|8 jun 2012}}
:[[/Funktioner och grafer|Funktioner och grafer]]{{kort status|25%|9 maj 2013}}
:[[/Problemlösning|Problemlösning]]{{kort status|00%|8 jun 2012}}
:[[/Rimlighetsbedömning|Rimlighetsbedömning]]{{kort status|00%|8 jun 2012}}
:[[/Redovisningar|Redovisningar]]{{kort status|50%|8 jul 2013}}

===Appendix===
:[[/Faktasidor|Faktasidor]] - Sidor med fakta om olika saker som gåtts igenom, men som är för specifikt för att höra hemma i genomgången. Kan vara fördjupande.
:[[/Formelblad|Formelblad]]
:[[/Pi|Pi]]
:[[/Extra övningar|Extra övningar]] - Mer övningar på olika nivåer och av olika typer, praktiska, lätta, utmanande, kluringar...
:[[/Resurser|Länkar och andra tips]] - Tips på andra sajter, läxhjälp, verktyg eller liknande som kan användas inom matematik
:[[/Register|Register]]

===Övrigt===
:[[/Portal|Portal]] - Portalsida för hela boken
:[[/Redigeringsmall|Redigeringsmall]] - För editerare med layouttips och instruktioner
:[[/Kladd|Kladd]] - Skriv vad som helst här</text>
      <sha1>2mznlisrmrx7yir7x9pb2xa7bpze3z5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8259</id>
    <revision>
      <id>49010</id>
      <parentid>49009</parentid>
      <timestamp>2019-09-02T18:41:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49009 av [[Special:Contributions/192.71.40.14|192.71.40.14]] ([[User talk:192.71.40.14|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>49010</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="903" sha1="c5vj3imnxv6lkoc635wk5cixbadcltj" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}

[[File:Lots of math symbols and numbers.svg|400px|right]]

Detta kapitel ska innehålla delarna om taluppfattning och räkning. Här borde läggas in text som beskriver detta kapitel, men än så länge är det bara ett exempelkapitel för att kunna starta boken...

TODO: Skriv mer

==Innehåll==

:[[/Introduktion|Introduktion]] {{kort status|100%|8 jun 2012}}
:[[/Räkning|Räkning]] {{kort status|50%|9 maj 2013}}
:[[/Potensräkning|Potensräkning]] {{kort status|25%|11 maj 2013}}
:[[/Räkneregler|Räkneregler]] {{kort status|25%|11 maj 2013}}
:[[/Alternativa talsystem|Alternativa talsystem]] {{kort status|25%|11 maj 2013}}
:[[/Avrundning och överslagsräkning|Avrundning och överslagsräkning]] {{kort status|25%|11 maj 2013}}
:[[/Historisk utveckling|Historisk utveckling]] {{kort status|00%|8 jun 2012}}</text>
      <sha1>c5vj3imnxv6lkoc635wk5cixbadcltj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8260</id>
    <revision>
      <id>45692</id>
      <parentid>41943</parentid>
      <timestamp>2015-09-27T06:43:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Innehåll */</comment>
      <origin>45692</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="691" sha1="2xzgnm4iljtlw3i4rh0o5oexszdmnvv" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

[[Fil:Calculator_facit_hg.jpg|miniatyr|300px|Mekanisk multiplikations- och divisionsmaskin som vevades för hand, &quot;räknesnurra&quot; (tillverkad 1954), en föregångare till dagens miniräknare.]]

I detta kapitel tar vi upp hur man utför beräkningar med olika sorters tal.

Här är några exempel på tal ni kommer gå igenom:
* 576 &amp;sdot; 4
* &amp;minus;8 + 2
* 45,2 + 4,05
* 2/5 + 1/3

==Innehåll==
: [[/Heltalsräkning|Heltalsräkning]] {{kort status|100%|27 sep 2015}}
: [[/Negativa tal|Negativa tal]] {{kort status|75%|9 maj 2013}}
: [[/Decimaltal|Decimaltal]] {{kort status|25%|9 maj 2013}}
: [[/Bråktal|Bråktal]] {{kort status|25%|8 jun 2012}}</text>
      <sha1>2xzgnm4iljtlw3i4rh0o5oexszdmnvv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8261</id>
    <revision>
      <id>57280</id>
      <parentid>47562</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:42:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57280</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52541" sha1="bnkmcdhkfe2lzht5889avcksck0awn9" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

[[Bild:AdditionShapes.svg|right|300px]]
Här tar vi upp hur man ställer upp och räknar med heltal. Heltal är alla sådana tal som vi vanligtvis räknar med. Till exempel: 'Det är '''3''' bananer i korgen'. Eller 'Vi fick '''150''' kr att handla för'.

Om talen vi behöver räkna med är för stora för att kunna räknas i huvudet behöver man ställa upp dem på något sätt. Beroende på vilka tal, vilket räknesätt och vad man själv gillar så finns det flera olika sätt att ställa upp. Här ska vi visa för de fyra grundläggande räknesätten: addition, subtraktion, multiplikation och division.

==Addition==
[[Bild:Symbol support vote.svg|right|200px]]
Addition är när man lägger ihop tal. Addition kallas i vardagligt tal för plus. Resultatet av en addition kallas summa. Vid addition spelar det aldrig någon roll i vilken ordning man adderar. Fem adderat med tio är till exempel samma sak som tio adderat med fem vilket kan skrivas som 5&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;=&amp;nbsp;10&amp;nbsp;+&amp;nbsp;5. Man kan helt enkelt ta addition i den ordning man tycker är lättast. 

Det finns flera sätt ett ställa upp additioner som man inte klarar av att räkna i huvudet. Här beskrivs några olika sätt.

===Uppställning===
Talen skrivs ovanför varandra så att entalsiffrorna hamnar ovanför varandra och tiotalsiffrorna ovanför varandra och så vidare. Därefter adderas alla ental. Entalet i svaret skrivs under entalen. Blir svaret tio eller mer skrivs tiotalssifran ovanför tiotalsiffrorna.
Sedan adderas alla tiotalen. Även den som blev om det blev en från entalen. Svaret skrivs likadant.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna:
:a)  278 + 185
:b)  525 + 67
:c)  963 + 572
:d)  372 + 12 + 543 + 619 + 128

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

'''a)'''
&lt;gallery&gt;
Bild:Additionsuppställning1.jpg|uppställningen
Bild:Additionsuppställning2.jpg|addition av ental
Bild:Additionsuppställning3.jpg|addition av tiotal
Bild:Additionsuppställning4.jpg|addition av hundratal
&lt;/gallery&gt;
Svar: 278 + 185 = 463

'''b-d)'''
&lt;gallery&gt;
Addition example 525+67.svg|'''b)''' Svar: 592
Addition example 963+572.svg|'''c)''' Svar: 1535
Addition example 372+12+543+619+128.svg|'''d)''' Svar 1674
&lt;/gallery&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


===Talsorter===
När man adderar med talsorter delar man upp talen i deras olika beståndsdelar och adderar ental för sig, tiotal för sig och hundratal för sig. Till sist lägger man ihop alltihop.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna:
:a)  278 + 185
:b)  525 + 67
:c)  963 + 572
:d)  372 + 12 + 543 + 619 + 128

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}
;a)
Först delar vi upp talen i deras olika talsorter:
:278 = 200 + 70 + 8
:185 = 100 + 80 + 5

Sedan lägger vi ihop delarna var för sig:
:200 + 100 = 300
:70 + 80 = 150
:8 + 5 = 13

Till sist lägger vi ihop alltihop:
:300 + 150 + 13 = 463
:Svar: 278 + 185 = 463

;b)
525 + 67 = 500 + 80 + 12 = 592
:Svar: 525 + 67 = 592

;c)
963 + 572 = 1400 + 130 + 5 = 1535
:Svar: 963 + 572 = 1535

;d)
372 + 12 + 543 + 619 + 128 = 1500 + 150 + 24 = 1674
:Svar:  372 + 12 + 543 + 619 + 128 = 1674

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


===Kompensationsräkning===
Detta är en metod som kan användas när ett tal ligger nära något som är lätt att räkna med. Om man då minskar det ena talet och ökar det andra lika mycket kommer summan av talen inte ändra sig. Därför ändra man det ena till något som är lätträknat och så gör man tvärtom med det andra talet.

Om man exempelvis ska räkna ut 590 + 123 så är 590 ganska nära 600 som är ett lätträknat tal. Därför kan man öka 590 till 600 om vi samtidigt minskar 123 lika mycket.

Alltså blir 590 + 123 = 600 + 113 = 713

Givetvis kan man använda samma metod om ett tal är lite mer än något lätträknat också. Exempelvis i 705 + 113 som då blir 700 + 118 vilket lätt kan räknas ut till 818.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna
: a) 590 + 123
: b) 705 + 113
: c) 998 + 76
: d) 51 + 75

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}
;a)
590 + 123 = (590 + 10) + (123 - 10) = 600 + 113 = 713
:Svar: 590 + 123 = 713

;b)
705 + 113 = (705 - 5) + (113 + 5) = 700 + 118 = 818
:Svar: 705 + 113 = 818

;c)
998 + 76 = 1000 + 74 = 1074
:Svar: 998 + 76 = 1074

;d)
51 + 75 = 50 + 76 = 126
:Svar 51 + 75 = 126

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;
:''Mer övningsuppgifter:'' [[/Addition|Additionsuppgifter]].

1. Beräkna
: a) 120 + 230
: b) 105 + 209
: c) 1070 + 271
: d) 11111 + 22222
: e) 99 + 551
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 350 &lt;br&gt;'''b)''' 314 &lt;br&gt;'''c)''' 1341 &lt;br&gt;'''d)''' 33333 &lt;br&gt;'''e)''' 650 }}

2. Beräkna
: a) 503 + 1004 + 10
: b) 12 + 101 + 5
: c) 13 + 21 + 11
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 1517 &lt;br&gt;'''b)''' 118 &lt;br&gt;'''c)''' 45 }}

3. I en kiosk kostar en korv med bröd 20 kronor. En läsk kostar 15 kronor. Hur mycket kostar båda tillsammans?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning| 35 kronor }}

4. Om du har tre tjugokronorssedlar och en femtiokronorssedel, hur mycket pengar har du då?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|110 kronor}}

5. En tröja kostar 390 kronor. Ett par jeans kostar 750 kronor. Hur mycket kostar båda tillsammans?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|1140 kronor}}

6. Gå till [//www.google.se Google]. Sök efter 10 + 20. Vad får du för svar?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|[//www.google.se/?gws_rd{{=}}ssl#q{{=}}10%2B20 30]}}

7. Vad händer om du skriver 100 + 50 i adressfältet på din webbläsare och trycker enter?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|150}}

8. Använd miniräknare och lös följande uppgifter:
:a) 22 + 25
:b) 314 + 452
:c) 35624 + 235 + 4634
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 47 &lt;br&gt;'''b)''' 766 &lt;br&gt;'''c)''' 40493 }}

9. Vilka siffror saknas i följande uträkningar:
{|
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | a)
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | b)
|-
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | [[File:Addition tricky 1.svg|50px]]
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | [[File:Addition tricky 3.svg|50px]]
|}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 120 + 12 {{=}} 132 &lt;br&gt;'''b)''' 243 + 54 {{=}} 297 }}


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

10. Beräkna
: a) 364 + 757
: b) 475 + 376
: c) 4576 + 345
: d) 325476 + 354986
: e) 35 + 858
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 1121 &lt;br&gt;'''b)''' 851 &lt;br&gt;'''c)''' 4921 &lt;br&gt;'''d)''' 680462 &lt;br&gt;'''e)''' 893 }}

11. Beräkna
: a) 543 + 1234 + 34
: b) 12 + 435 + 95 + 1235
: c) 2352 + 2356 + 235 + 4675 + 4363 + 956
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 1811 &lt;br&gt;'''b)''' 1777 &lt;br&gt;'''c)''' 14937 }}

12. Om man har ett mynt och en sedel av varje valör, hur mycket pengar har man då? Mynt finns som 1 kr, 2 kr, 5 kr och 10 kr. Sedlar finns som 20 kr, 50 kr, 100 kr, 200 kr och 500 kr.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning| Mynt: 18 kr &lt;br&gt; Sedlar: 870 kr &lt;br&gt; '''Totalt:''' 888 kr}}

13. I en affär kostar ett par jeans som du vill ha 780 kr. När du är där ser du en snygg tröja som kostar 290 kronor. Hur mycket kostar båda plaggen tillsammans?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning| 1070 kronor}}

14. Ett hur är 120 kvadratmeter stort. Det har dessutom ett 60 kvadratmeter stort garage och ett uthus på 15 kvadratmeter. Hur stor är den sammanlagda ytan?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning| 195 kvadratmeter}}

15. Googla efter 54+76.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|[//www.google.se/?gws_rd{{=}}ssl#q{{=}}54%2B76 130]}}

16. Gå till http://www.wolframalpha.com/
:a) Skriv in 34+67
:b) Skriv in Sum 1 to 100
:c) Skrin in 10 by 10 addition table
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' [//www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}34%2B67 101]&lt;br&gt;'''b)''' [//www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}Sum+1+to+100 5050]&lt;br&gt;'''c)''' [//www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}10+by+10+addition+table Länk]}}

17. Vilka siffror saknas i följande uträkningar:
{|
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | a)
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | b)
|-
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | [[File:Addition tricky 2.svg|50px]]
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | [[File:Addition tricky 4.svg|50px]]
|}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 281 + 70 {{=}} 351 &lt;br&gt;'''b)''' 267 + 58 {{=}} 325 }}


&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

Uppgifter om addition tillhör de grundläggande kunskaper som ni redan bör kunna i årskurs 7. Om ni vill räkna svårare uppgifter så kan ni kolla på fördjupningen eller så finns det svårare uppgifter i andra kapitel.


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

18. Beräkna summan av alla jämna tal från 0 till 100.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
Det första du måste fundera på är hur många jämna tal som finns, ganska snabbt kommer man fram till att det borde finnas hälften av hundra alltså 50 st tal. Nu gäller det bara att komma på ett smidigt sätt att räkna ut hur mycket det blir. Ett sätt man skulle kunna använda är att helt enkelt addera ihop alla tal 2+4+6+8+10.., men det skulle ju ta ett tag. Det finns faktiskt ett smidigare sätt som man kan använda sig av. Det man gör är att börja med att räkna ut hur många 100-par som finns. Alltså två tal plus varandra som blir 100. Om man börjar med 2, två plus ett tal till ska bli 100. Talet som vi söker är 98. fyras kompis blir 96. Så nu är det bara att tänka efter hur många såna här 100-par som finns. Först kan man tro att alla tal kommer att bli 100-par. Men riktigt så enkelt är det inte, eftersom talet 50 inte har någon 100-pars kompis. Men de andra 49 talen kommer att bli 100-par. Talet 100 är också lite speciellt, för den behöver inget annat tal för att bli 100. Så det finns alltså 48 tal kvar och dessa kommer att bilda 24 st 100-par. Så det blir alltså 24 &amp;sdot; 100 + 100 + 50 {{=}} 2550.
}}

19. Beräkna summan av alla tal från:
:a) 1 till 10.
:b) 1 till 1000.
:c) 1 till 1000000.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 55&lt;br&gt;'''b)''' 500500&lt;br&gt;'''c)''' 500000500000}}

20. I följande tal är en del av siffrorna utbytta mot bokstäver. Vilka siffror motsvarar bokstäverna?
{|
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | a)
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | b)
|-
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | [[File:Additionsövning 1.svg|50px]]
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | [[File:Additionsövning 3.svg|50px]]
|}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' A{{=}}3 &lt;br&gt;'''b)''' A{{=}}1, B{{=}}1 och C{{=}}7}}

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Subtraktion==
[[Bild:Symbol oppose vote.svg|right|200px]]

Subtraktion, eller minus som det också kallas, är motsatsen till addition. I stället för att lägga till så ska man nu dra ifrån.

Man ställer upp och räknar subtraktioner väldigt likt som man gör vid additioner.

Resultatet av en subtraktion kallas differens och är skillnaden mellan talen.

===Uppställning===
På samma sätt som vid addition så ställer man upp ental över ental, tiotal över tiotal, hundratal över hundratal och så vidare. 

Därefter räknar man ental för sig, tiotal för sig och hundratal för sig.

Det som nu är nytt är att det inte alltid går att subtrahera vilka tal från vilka hur som helst. Om man försäker subtrahera till exempel 7 från 2 så saknas det ju 5 för att det ska gå (om man inte räknar med negativa tal, men det kommer senare). Vad man då får göra är att växla. Om det exempelvis saknas ental för att man ska kunna subtrahera entalen så växlar man från tiotalen. Man kan säga att man växlar in en tiokrona för att få tio enkronor. Då går det att utföra subtraktionen!

Om man har växlat så är det viktigt att notera det så att man när man ska subtrahera nästa talsort vet om att man har växlat bort en och har en färre än man annars skulle haft. Detta brukar man notera genom att stryka över siffran man har växlat ifrån.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna
: a) 236 &amp;minus; 62
: b) 576 &amp;minus; 44
: c) 306 &amp;minus; 19

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

;a)
&lt;gallery&gt;
Subtraction example 236-62 step 1.svg|Uppställningen
Subtraction example 236-62 step 2.svg|Entalen subtraheras &lt;br/&gt;( 6 - 2 = 4 )
Subtraction example 236-62 step 3.svg|Vi måste växla
Subtraction example 236-62 step 4.svg|Tiotalen subtraheras &lt;br/&gt;( 13 - 6 = 7 )
Subtraction example 236-62 step 5.svg|Hundratalen subtraheras &lt;br/&gt;( 1 - inget = 1 )
&lt;/gallery&gt;
Svar: 236 &amp;minus; 62 = 174

;b-c)
&lt;gallery&gt;
File:Subtraction example 576-44.svg|'''b)''' Svar: 576 &amp;minus; 44 = 532
File:Subtraction example 306-19.svg|'''c)''' Svar: 306 &amp;minus; 19 = 287
&lt;/gallery&gt;

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

===Kompensationsräkning===
På samma sätt som vid addition kan man också använda kompensationsräkning om ett tal ligger nära något lätträknat. Om man exempelvis ska räkna ut 571 – 103 så är 103 ganska nära 100 som är ett lätträknat tal. Vad vi då gör är att vi subtraherar 100 och sedan tar bort ytterligare 3. Detta kan man dock göra i valfri ordning. Antingen 571 – 100 = 471 och sedan 471 – 3 = 468 eller 571 – 3 = 568 och sedan 568 – 100 = 468.

Givetvis kan man också vid subtraktion använda samma metod om ett tal är lite mindre än något lätträknat också. Om vi exempelvis ska beräkna 705 – 96 så tar vi bort 100 och sedan lägger till 4. Även här kan man givetvis räkna i valfri ordning. Alltså: 705 – 100 = 605 och sedan 605 + 4 = 609 eller 705 + 4 = 709 och sedan 709 – 100 = 609.

===Utfyllnadsalgoritmen===
Subtraktioner kan även räknas som additioner. Ett exempel på detta är utfyllnadsalgoritmen, då börjar man med det mindre talet och adderar tal till det tills det är lika stort som det större talet. Differensen blir då summan av de adderade talen. Detta görs fördelaktigt genom att ta en siffra i taget.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna
: a) 495 &amp;minus; 123
: b) 317 &amp;minus; 183

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

;a)
För att få en femma i entalspositionen av 123 så ska man addera 2. 123&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;=&amp;nbsp;125. För att få en nia i tiotalspositionen av 125 så ska man addera 70. 125&amp;nbsp;+&amp;nbsp;70&amp;nbsp;=&amp;nbsp;195. För att få en fyra i hundratalspositionen av 195 så ska man addera 300. 195&amp;nbsp;+&amp;nbsp;300&amp;nbsp;=&amp;nbsp;495. Talen som jag har adderat till 123 för att få 495 är: 2, 70 och 300, så 495&amp;nbsp;&amp;minus;&amp;nbsp;123&amp;nbsp;=&amp;nbsp;2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;70&amp;nbsp;+&amp;nbsp;300&amp;nbsp;=&amp;nbsp;372.

;b)
För att få en sjua i entalspositionen av 183 så ska man addera 4. 183&amp;nbsp;+&amp;nbsp;4&amp;nbsp;=&amp;nbsp;187. För att få en etta i tiotalspositionen av 187 så ska man addera 30. 187&amp;nbsp;+&amp;nbsp;30&amp;nbsp;=&amp;nbsp;217. För att få en trea i hundratalspositionen av 217 så ska man addera 100. 217&amp;nbsp;+&amp;nbsp;100&amp;nbsp;=&amp;nbsp;317. Talen som jag har adderat till 183 för att få 317 är: 4, 30 och 100, så 317&amp;nbsp;&amp;minus;&amp;nbsp;183&amp;nbsp;=&amp;nbsp;4&amp;nbsp;+&amp;nbsp;30&amp;nbsp;+&amp;nbsp;100&amp;nbsp;=&amp;nbsp;134.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


===Övningsuppgifter===

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;
:''Mer övningsuppgifter:'' [[/Subtraktion|Subtraktionsuppgifter]].

1. Beräkna
: a) 180 &amp;minus; 70
: b) 209 &amp;minus; 103
: c) 1128 &amp;minus; 71
: d) 99999 &amp;minus; 33333
: e) 551 &amp;minus; 99
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 110&lt;br&gt;'''b)''' 106&lt;br&gt;'''c)''' 1057&lt;br&gt;'''d)''' 66666&lt;br&gt;'''e)''' 452}}

2. Om du har 250 kronor och skänker bort 100 kr, hur mycket har du sedan kvar?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|150 kr}}

3. En dator kostar 5400 kronor. Du har fått 1800 kr i rabatt. Hur mycket måste du betala?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|3600 kr}}

4. Räkna på miniräknare:
:a) 235 &amp;minus; 40
:b) 19374 &amp;minus; 8475
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 195&lt;br&gt;'''b)''' 10899}}

5. En bankir var 47 år gammal och hade tre barn. En dag såg han 7 cyklister när han åkte till jobbet. På jobbet hade han 8 kollegor som jobbade på samma kontor men tre av kollegorna var sjuka och hade stannat hemma. Det var fyra kunder där. Hur många jobbade på kontoret den dagen?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|6 st}}


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

6. Beräkna
: a) 364 &amp;minus; 757
: b) 475 &amp;minus; 376
: c) 4576 &amp;minus; 377
: d) 425476 &amp;minus; 354986
: e) 9635 &amp;minus; 858

7. Jan är 182 cm lång. Per är 17 cm kortare. Hur lång är Per?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|165 cm}}

8. Du har fått sommarjobb som diskare. En gång ska du diska 125 tallrikar. Efter en stund har du diskat 67 st. Hur många har du kvar att diska?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|58 tallrikar}}

9. Googla efter 9000000000-900000000.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|[https://www.google.se/?gws_rd{{=}}ssl#q{{=}}9000000000-900000000 8100000000]}}

10. Varför är inte (15 &amp;minus; 10) &amp;minus; 5 samma sak som 15 &amp;minus; (10 &amp;minus; 5)?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|(15 &amp;minus; 10) &amp;minus; 5 {{=}} 0&lt;br&gt;15 &amp;minus; (10 &amp;minus; 5) {{=}} 10&lt;br&gt; I första fallet tar man bort två gånger, först 10 och sedan 5 till. Då blir det inget kvar. I andra fallet tar man bort fram det som manska ta bort. Då blir det bara lite att ta bort kvar.}}

11. Hur ska du göra för att räkna ut 9876543210 &amp;minus; 1234567890 med en vanlig miniräknare?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|Dela upp det i flera uträkningar. Börja med 987 &amp;minus; 123. Ta sedan 6543210 &amp;minus; 4567890. Sedan lägger du ihop svaren. Det ska bli 8641975320.}}

12. Vad är 8&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;&amp;minus;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|3&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000}}

&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

Uppgifter om subtraktion tillhör de grundläggande kunskaper som ni redan bör kunna i årskurs 7. Om ni vill räkna svårare uppgifter så kan ni kolla på fördjupningen eller så finns det svårare uppgifter i andra kapitel.

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

13. Vad är 100 &amp;minus; 99 + 98 &amp;minus; 97 + … &amp;minus; 1 ?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|50}}

14. I följande tal är en del av siffrorna utbytta mot bokstäver. Vilka siffror motsvarar bokstäverna?
{| border=&quot;0&quot;
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | a)
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | b)
|-
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | [[File:Subtraktionsövning 1.svg|50px]]
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | [[File:Subtraktionsövning 2.svg|50px]]
|} 
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' A{{=}}1, B{{=}}0, C{{=}}3 &lt;br&gt;'''b)''' A{{=}}9, B{{=}}1 }}

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Multiplikation==
[[Bild:Symbol multiplication vote.svg|right|200px]]
Multiplikation är vad som vanligtvis kallas gånger. När man multiplicerar tar man två eller flera faktorer och multiplicerar ihop dem till en produkt. Det man ska multiplicera kallas alltså för faktorer och svaret man får kallas för produkt. När man multiplicerar spelar det precis som vid addition aldrig någon roll i vilken ordning man multiplicerar. Till exempel är ju 3 st fyror 12, precis som 4 treor också är.

Multiplikation är samma sak som upprepad addition. T.ex. 3&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;2 =&amp;nbsp;3&amp;nbsp;+&amp;nbsp;3 =&amp;nbsp;2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2 =&amp;nbsp;6.

Multiplikation kan skrivas på två sätt, antingen med en liten prick eller med ett litet kryss (&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;eller&amp;nbsp;&amp;times;&amp;nbsp;). På avancerad nivå så betyder ibland &amp;sdot; och &amp;times; olika saker. Det gäller till exempel om man räknar med något som heter matriser. Men detta spelar ingen roll för vanlig multiplikation så nu kan vi använda vilket vi vill. Eftersom &amp;times; ibland ser så likt ut ett x så kommer vi här använda pricken. Sju multiplicerat med fem skriver vi alltså 7&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;5.

På datorer så används ofta en stjärna (&amp;nbsp;*&amp;nbsp;) för multiplikation. Det är den knappen som ligger till höger mellan ä- och enter-knappen. Den används för att det ibland är svårt att skriva rätt tecken. Om du till exempel ska googla efter en uträkning eller om du använder Excel ska du använda stjärnan.

Även multiplikation kan ställas upp på flera sätt. Här visar vi några bra sätt.

===Uppställning===
Precis som med addition och subtraktion så skrivs talen ovanför varandra även om det inte här är lika noga att de olika talsorterna kommer över varandra. Det märks tydligare sedan när vi ska multiplicera decimaltal. Lättast är om man skriver det talet med färst antal siffror nederst.

Därefter börjar vi med den sista siffran (entalet) i det nedre talet och multiplicerar det med den sista siffran i det övre talet (entalet). Tiotalet i produkten som blir skrivs vid sidan av som en minnessiffra och entalet skrivs under. Därefter multipliceras det understa talets sista siffra med översta talets näst sista siffra. På denna produkt adderas minnessiffran. Tiotalet skrivs återigen vid sidan av och entalet till vänster om det förra entalet. Detta upprepas tills alla siffror i det övre talet är multiplicerade. Sedan gör man likadant med nästa siffra i det undre talet fast här skrivs alla tal ett steg längre åt vänster. Detta eftersom vi nu håller på med det undre talets tiotal som är en position längre åt vänster än entalen vi innan multiplicerade.

Sedan gör man likadant med alla siffror i det undre talet med varje ny siffras produkt ett steg längre åt vänster.

{{Matematik för årskurs 7-9/Textruta|Nollor som är i slutet av talen när man multiplicerar kan man hoppa över och flytta direkt till svaret!}}

Om ett eller båda av talen man ska multiplicera slutar på noll kan man hoppa över alla de nollorna och lägga till dem efteråt eller så kan man göra som i exemplet nedan, att man skriver nollorna vid sidan av. Eftersom noll multiplicerat med vilket tal som hellst alltid blir noll behöver man ju inte göra de multiplikationerna. Man kan också tänka att till exempel talet 430 är 43&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;10. När man då multiplicerar med 430 börjar man med att multiplicera med 43. När man har gjort det så skulle man också multiplicera med 10 och då läggs det ju bara på en nolla i slutet.

Om man ska räkna på tal där båda slutar med nollor kan man på samma sätt hoppa över nollorna i båda talen och räkna som om de inte fanns och efteråt lägga på båda talens nollor på svaret. Om man exempelvis ska beräkna 700 &amp;sdot; 3000 så kan man räkna 7 &amp;sdot 3 som är 21 och sedan lägga på sammanlagt 5 nollor så att svaret blir 2100000.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna
: a) 526&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;3
: b) 37&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;468
: c) 56&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;300
: d) 7000&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;4800

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

;a)
&lt;gallery&gt;
Multiplication example 526x3 step 1.svg|Uppställningen, &lt;br/&gt; 3:an underst eftersom det blir lättast så.
Multiplication example 526x3 step 2.svg|Första multiplikationen &lt;br/&gt;( 3 &amp;sdot; 6 = 18 ) &lt;br/&gt;1:an skrivs som minnessiffra till höger.
Multiplication example 526x3 step 3.svg|Andra multiplikationen &lt;br/&gt;( 3 &amp;sdot; 2 = 6 )&lt;br/&gt; sedan adderas minnessiffran &lt;br/&gt; (6 + 1 = 7)
Multiplication example 526x3 step 4.svg|Sista multiplikationen &lt;br/&gt;( 3 &amp;sdot; 5 = 15 )&lt;br/&gt; Eftersom det är sista siffran skrivs hela svaret direkt.
&lt;/gallery&gt;
:Svar: 526&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;3&amp;nbsp;=&amp;nbsp;1578

;b)
&lt;gallery&gt;
Multiplication example 468x37 step 1.svg|Uppställningen, &lt;br/&gt; 37 underst eftersom det blir lättast så.
Multiplication example 468x37 step 2.svg|Första multiplikationen &lt;br/&gt;( 7 &amp;sdot; 8 = 56 ) &lt;br/&gt;5:an skrivs som minnessiffra till höger.
Multiplication example 468x37 step 3.svg|Andra multiplikationen &lt;br/&gt;( 7 &amp;sdot; 6 = 42 )&lt;br/&gt; sedan adderas minnessiffran &lt;br/&gt; (42 + 5 = 47)&lt;br/&gt; 4:an  skrivs som minnessiffra till höger.
Multiplication example 468x37 step 4.svg|Sista multiplikationen med 7&lt;br/&gt;( 7 &amp;sdot; 4 = 28 )&lt;br/&gt; sedan adderas minnessiffran &lt;br/&gt; (28 + 4 = 32)&lt;br/&gt;Eftersom det är sista siffran skrivs hela svaret direkt.
Multiplication example 468x37 step 5.svg|Första multiplikationen med 3:an&lt;br/&gt;( 3 &amp;sdot; 8 = 24 ) &lt;br/&gt;2:an skrivs som minnessiffra till höger.&lt;br/&gt; 4:an skrivs ett steg åt vänster.
Multiplication example 468x37 step 6.svg|Andra multiplikationen med 3:an&lt;br/&gt;( 3 &amp;sdot; 6 = 18 )&lt;br/&gt; sedan adderas minnessiffran &lt;br/&gt; (18 + 2 = 20)&lt;br/&gt; 2:an  skrivs som minnessiffra till höger.
Multiplication example 468x37 step 7.svg|Sista multiplikationen med 3:an&lt;br/&gt;( 3 &amp;sdot; 4 = 12 )&lt;br/&gt;  sedan adderas minnessiffran &lt;br/&gt; (12 + 2 = 14)&lt;br/&gt; Eftersom det är sista siffran skrivs hela svaret direkt.
Multiplication example 468x37 step 8.svg|Nu ska de två talen vi fått adderas.
Multiplication example 468x37 step 9.svg|(3276 + 1404 = 17316)&lt;br/&gt; notera ettan som blev minnessifra när vi adderade.&lt;br/&gt;Klart!
&lt;/gallery&gt;
:Svar: 37&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;528&amp;nbsp;=&amp;nbsp;17316

;c)
&lt;gallery&gt;
File:Multiplication example 56x300.svg|Hela uppställningen på en gång
&lt;/gallery&gt;
:Svar: 56&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;300&amp;nbsp;=&amp;nbsp;16800

;d)
&lt;gallery&gt;
File:Multiplication example 4800x7000.svg|Hela uppställningen på en gång
&lt;/gallery&gt;
:Svar: 7000&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;4800&amp;nbsp;=&amp;nbsp;33600000

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


===Rita streck===
Multiplikation kan också beräknas genom att endast rita streck och räkna hur många ställen strecken korsar varandra. Man ritar strecken i grupper med en grupp streck för entalen och en grupp för tiotalen och så vidare. 24 ritas alltså med fyra streck i en grupp till höger och sedan två streck i en grupp till vänster om dem.

Om man har två tal som ska multipliceras ritas strecken lite snett åt var sitt håll så att de kan korsa varandra som du kan se i exemplet.

Nu är det bara att räkna hur många korsningar vi har. Man börjar längst till höger där vi har entalen. Nästa kolumn åt vänster där det finns två ställen med korsningar är tiotalen. Sedan hundratalen och sedan tusentalen och så vidare.

====Bevis====
[[File:Line multiplication 123x45.svg|thumb|right|Uppställningen i beviset när man ritar streck]]
Man kan bevisa att denna metod fungerar på två olika sätt. Antingen så jämför man med hur den vanliga uppställningen går till för då kan man se att det faktiskt är samma beräkningar man genomför. Den andra metoden kan kräva att ni först har koll på lite om [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkneregler|räkneregler]]. För att visa hur detta fungerar behöver man först dela upp talen i sina olika talsorter, ental för sig, tiotal för sig och så vidare, precis som man gör när man ritar strecken.

123 Blir då 100 + 20 + 3. 100 kan skrivas som 1 &amp;sdot; 100 och 20 kan skrivas som 2 &amp;sdot; 10. Då kan hela talet skrivas som 1 &amp;sdot; 100 + 2 &amp;sdot; 10 + 3. Om man gör likadant med 45 blir det 4 &amp;sdot; 10 + 5. När dessa två tal ska multipliceras ihop så får vi:
: (1 &amp;sdot; 100 + 2 &amp;sdot; 10 + 3) &amp;sdot; (4 &amp;sdot; 10 + 5)

När sådana parenteser ska multipliceras med varandra så ska allt i den ena parentesen multipliceras med allt i den andra. Då får vi:
: 1 &amp;sdot; 100 &amp;sdot; 4 &amp;sdot; 10 + 1 &amp;sdot; 100 &amp;sdot; 5 + 2 &amp;sdot; 10 &amp;sdot; 4 &amp;sdot; 10 + 2 &amp;sdot; 10 &amp;sdot; 5 + 3 &amp;sdot; 4 &amp;sdot; 10 + 3 &amp;sdot; 5 

Eftersom man får multiplicera i vilken ordning man vill kan det skrivas om som:
: 1 &amp;sdot; 4 &amp;sdot; 100 &amp;sdot; 10 + 1 &amp;sdot; 5 &amp;sdot; 100 + 2 &amp;sdot; 4 &amp;sdot; 10 &amp;sdot; 10 + 2 &amp;sdot; 5 &amp;sdot; 10 + 3 &amp;sdot; 4 &amp;sdot; 10 + 3 &amp;sdot; 5

Vilket är samma som:
: 1 &amp;sdot; 4 &amp;sdot; 1000 + 1 &amp;sdot; 5 &amp;sdot; 100 + 2 &amp;sdot; 4 &amp;sdot; 100 + 2 &amp;sdot; 5 &amp;sdot; 10 + 3 &amp;sdot; 4 &amp;sdot; 10 + 3 &amp;sdot; 5

Nu kan vi se att ental multiplicerat med ental blev ental eftersom där inte finns med något &amp;sdot; 10 eller &amp;sdot; 100 eller &amp;sdot; 1000. på nästa plats har vi två med tiotal, precis som det blir när man ritar strecken och två med hundratal och en med tusental.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna 231&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;14

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

Strecken för talen ritas:
[[File:Line multiplication 14x231.svg|thumb|none|300px|Uppställning av 14 &amp;sdot; 231 med streck]]

Alla korsningar räknas för alla olika talsorter:
[[File:Line multiplication 14x231 step 2.svg|thumb|none|300px|]]

Alla olika talsorter läggs ihop.
*4 ental (rosa) = 4
*13 tiotal (oranget) = 130
*11 hundratal (grönt) = 1100
*2 tusental (blått) = 2000
Sammanlagt blir det 4 + 130 + 1100 + 2000 = 3234
:Svar: 231 &amp;sdot; 14 = 3234

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

===Uppdelning===

Eftersom att multiplikation är upprepad addition så är t.ex. 3&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;12&amp;nbsp;= 3&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;10&amp;nbsp;+&amp;nbsp;3&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;2.  På liknande sätt kan man dela upp andra multiplikationer så att en komplicerad multiplikation blir många lätta.

Man kan illustrera detta genom att rita rektanglar. Om en rektangel är 27 bred och 16 hög så har den en area av 27&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;16. I stället för att räkna ut 27&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;16 kan vi lika gärna räkna ut 27&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;10&amp;nbsp;+&amp;nbsp;27&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;6 eller 20&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;16&amp;nbsp;+&amp;nbsp;7&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;16 eller 20&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;10&amp;nbsp;+&amp;nbsp;7&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;10&amp;nbsp;+&amp;nbsp;20&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;6&amp;nbsp;+&amp;nbsp;7&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;6. Det är bara att välja det som man tycker är lättast.

&lt;gallery widths=&quot;200px&quot;&gt;
File:16x27 Illustration with different areas 1.svg|Arean av rektangeln är 16&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;27
File:16x27 Illustration with different areas 2.svg|Arean kan delas upp i två rutor som tillsammans är lika stora som hela rutan
File:16x27 Illustration with different areas 3.svg|Arean kan lika gärna delas upp åt detta hållet
File:16x27 Illustration with different areas 4.svg|Arean kan också delas upp i flera rutor
&lt;/gallery&gt;

Här följer några olika exempel där vi har delat upp komplicerade multiplikationer och räknat de i många lätta multiplikationer.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna
: a) 41&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;6
: b) 218&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;4
: c) 32&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;45
: d) 416&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;732

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}
; a)
41&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;6&amp;nbsp;= 40&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;6&amp;nbsp;+&amp;nbsp;1&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;6&amp;nbsp;= 240&amp;nbsp;+&amp;nbsp;6&amp;nbsp;= 246

; b)
218&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;= 200&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;+&amp;nbsp;8&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;= 800&amp;nbsp;+&amp;nbsp;40&amp;nbsp;+&amp;nbsp;32&amp;nbsp;= 872

; c)
32&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;45&amp;nbsp;= 30&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;45&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;45&amp;nbsp;= 30&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;40&amp;nbsp;+&amp;nbsp;30&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;40&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;= 1200&amp;nbsp;+&amp;nbsp;150&amp;nbsp;+&amp;nbsp;80&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;= 1440

; d)
416&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;732&amp;nbsp;= 416&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;700&amp;nbsp;+&amp;nbsp;416&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;+&amp;nbsp;416&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;= 400&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;700&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;700&amp;nbsp;+&amp;nbsp;6&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;700&amp;nbsp;+ 400&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;+&amp;nbsp;6&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;+ 400&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;6&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;= 280000&amp;nbsp;+&amp;nbsp;7000&amp;nbsp;+&amp;nbsp;4200&amp;nbsp;+ 12000&amp;nbsp;+&amp;nbsp;300&amp;nbsp;+&amp;nbsp;180&amp;nbsp;+ 800&amp;nbsp;+&amp;nbsp;20&amp;nbsp;+&amp;nbsp;12&amp;nbsp;= 304512

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


===Kompensationsräkning===
På samma sätt som vid addition kan man ibland stöta på multiplikationer som är svåra men där det finns tal nära som är mycket lättare att räkna. Till exempel är 97 &amp;sdot; 99 ganska krångligt att ställa upp. 97 &amp;sdot; 100 är mycket lättare så vi räknar ut det istället vilket blir 9700. Men vi skulle ju bara multiplicera med 99 och inte med 100 så svaret är en 97:a för högt. Om vi tar bort 97 så att vi får 9603 så är det 99 &amp;sdot; 97.

Detta kan man också utnyttja om ett tal är lite för högt som om man ska beräkna 102 &amp;sdot; 65. Då kan man rräkna ut 100 &amp;sdot; 65 istället. Det blir 6500. Denna gången saknas det två 65:or så då lägger vi till dem (2 &amp;sdot; 65 = 130) och får 6630.

Matematiskt så skrivs detta:

97 &amp;sdot; 99 = 97 &amp;sdot; (100 &amp;minus; 1) = 97 &amp;sdot; 100 &amp;minus; 97 &amp;sdot; 1 = 9700 &amp;minus; 97 = 9603

102 &amp;sdot; 65 = (100 + 2) &amp;sdot; 65 = 100 &amp;sdot; 65 + 2 &amp;sdot; 65 = 6500 + 130 = 6630

===Övningsuppgifter===

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;
:''Mer övningsuppgifter:'' [[/Multiplikation|Multiplikationsuppgifter]].

1. Beräkna
: a) 23 &amp;sdot; 2
: b) 416 &amp;sdot; 2
: c) 64 &amp;sdot; 4
: d) 123 &amp;sdot; 5

2. Beräkna
: a) 21 &amp;sdot; 11
: b) 32 &amp;sdot; 56
: c) 13 &amp;sdot; 128
: d) 12121 &amp;sdot; 12121

3. Beräkna
: a) 31 &amp;sdot; 10
: b) 2 &amp;sdot; 290
: c) 4500 &amp;sdot; 20
: d) 300 &amp;sdot; 140

4. Beräkna
: a) 300 &amp;sdot; 2000
: b) 42000 &amp;sdot; 70
: c) 1200 &amp;sdot; 600
: d) 3200 &amp;sdot; 540

5. Area på fyrkanter beräknas genom att man multiplicerar längden på de två sidorna. En rektangel är 11 cm lång och 5 cm bred. Vad har den för area?

6. En dag är Jens väldigt sugen på glass. Glassarna kostar 15 kr/st. Jens köper 7 st. Hur mycket får Jens betala?

7. Beräkna med miniräknare:
:a) 123 &amp;sdot; 321
:b) 8374 &amp;sdot; 305

8. Vad blir mest, 2 &amp;sdot; 5 &amp;sdot; 2 &amp;sdot; 5 &amp;sdot; 2 &amp;sdot; 5 eller 3 &amp;sdot; 3 &amp;sdot; 3 &amp;sdot; 3 &amp;sdot; 3 &amp;sdot; 3?


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

9. Beräkna
: a) 231 &amp;sdot; 3
: b) 475 &amp;sdot; 5
: c) 64 &amp;sdot; 9
: d) 12345 &amp;sdot; 4

10. Beräkna
: a) 416 &amp;sdot; 31
: b) 292 &amp;sdot; 56
: c) 93 &amp;sdot; 928
: d) 12345 &amp;sdot; 54321

11. Beräkna
: a) 200 &amp;sdot; 31
: b) 9 &amp;sdot; 290
: c) 4500 &amp;sdot; 70
: d) 300 &amp;sdot; 3910

12. Beräkna
: a) 310 &amp;sdot; 2600
: b) 42000 &amp;sdot; 710
: c) 1200 &amp;sdot; 96400
: d) 75000 &amp;sdot; 654000

13. En fotbollsplan är 68 meter bred och 105 meter lång. Hur stor area har den? Arean beräknas genom att multiplicera längd och bredd.

14. Hur mycket skiljer det på 99 &amp;sdot; 101 och 100 &amp;sdot; 100?

15. I en affär hade de en dag 180 kunder. I genomsnitt tjänade affären 75 kronor per kund. Hur mycket tjänade affären den dagen?

16. I fysiken kan man räkna energi för en maskin som hur mycket effekt maskinen har gånger hur många sekunder maskinen var igång. En lampa som är på 60 watt som lyser i en minut, hur mycket energi blir det?

17. Hur många sekunder är det på ett dygn?

18. Vilken blir sista siffran om du multiplicerar 100 stycken 5:or?

19. Ungefär hur många löv är det på ett träd? Tänk dig hur många stora grenar det är. Multiplicera med hur många mellanstora grenar det är på varje stor gren. Multiplicera sedan med hur många små grenar det är på varje mellanstor gren. Multiplicera sist med hur många löv det är på varje liten gren.


&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

Uppgifter om subtraktion tillhör de grundläggande kunskaper som ni redan bör kunna i årskurs 7. Om ni vill räkna svårare uppgifter så kan ni kolla på fördjupningen eller så finns det svårare uppgifter i andra kapitel.

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

20. Tänk dig att vi multiplicerar alla tal från 1 till 100.
: a) Vilken är sista siffran i det talet?
: b) Hur många av de sista siffrorna kan du räkna ut?
: c) Ungefär hur många siffror kommer det talet innehålla?

21. I följande tal är en del av siffrorna utbytta mot bokstäver. Vilka siffror motsvarar bokstäverna?
{| border=&quot;0&quot;
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | a)
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | b)
|-
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | [[File:Multiplikationsövning 1.svg|50px]]
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | [[File:Multiplikationsövning 2.svg|50px]]
|} 

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Division==
[[Bild:Symbol divide vote.svg|right|200px]]

Division är vad som vi menar när vi säger att vi ska dela. Division är det som hjälper oss när vi vill svara på frågor i stil med hur många glassar kan jag köpa för 150 kr eller hur många varv snurrar ett cykelhjul på 1 km? Division kan sägas vara motsatsen till multiplikation på samma sätt som subtraktion är motsatsen till addition.

I division spelar ordningen stor roll när man ställer upp. Det är ju stor skillnad på att fråga: hur många A4-papper får plats på en fotbollsplan (jättemånga) och hur många fotbollsplaner får plats på ett A4-papper (bara en liten pyttebit av en). Talet som vi ska dela upp kallas täljare och talet vi ska dela med kallas nämnare. Svaret kallas kvot. Som minnesreegel vid kort division (se nedan) så står '''t'''äljaren i '''t'''aket, och '''n'''ämnaren där '''n'''ere.

För att räkna ut en division med papper och penna kan man använda flera olika metoder även om alla bygger på samma matematiska principer. Testa gärna själv att ställa upp samma tal med olika metoder och se likheterna.

Ibland vill man utföra divisioner med stora tal. Exempelvis om vill veta hur många tusenlappar man har om man har 4000 kr. Divisionen vi vill utföra är då 4000 / 1000. Vad vi då kan göra är att förkorta den divisionen. (Mer om förkortningar kommer i kapitlet om bråk.) Istället för att dela upp 4000 i tusen olika delar tar vi tusen i taget av 4000. då blir divisionen istället 4 / 1 som är jättelätt. Om vi tar tusen i taget från 4000 blir det altså 4. Vad vi har gjort är att vi har strukit nollor från både täljaren och nämnaren i divisionen. I vårat exempel strök vi 3 st från båda. I alla divisioner får man alltid stryka nollor, så många man vill, så länge som man stryker lika många från både täljaren som nämnaren.

===Kort division===
Kort division är det vanligaste sättet att ställa upp en division. Det är också, som man hör på namnet, kort och tar inte så mycket plats.

Vad man gör är att man skriver täljaren över divisionsstrecket (ett vanligt streck) och nämnaren under. Täljaren är det talet som ska delas upp och nämnaren är det talet som säger i hur stora eller hur många delar. Så om man vill veta hur många 4:or som får plats i 56 så skriver man 56 över divisionsstrecket och 4:an under.

Sedan kollar man hur många av nämnaren som det får plats i täljarens första siffra och skriver det svaret till höger. Om det blir en rest skriver man resten vid täljarens nästa siffra. Därefter kollar man likadant med nästa siffra fast med resten som tiotalsiffra och skriver det svaret till höger om det förra svaret. Så håller man på till siffrorna är slut.

Blir det en rest kvar i slutet så kan man göra på lite olika sätt. I kapitlet om decimaltal går vi igenom hur man gör för att räkna ut decimalerna och i bråkkapitlet går vi igenom hur man gör för att skriva resten som bråk. Nu nöjer vi oss med att skriva att det blev en rest.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna
: a) 56&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4
: b) 137&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4
: c) 121&amp;nbsp;/&amp;nbsp;11
: d) 123456789&amp;nbsp;/&amp;nbsp;3
: e) 1200&amp;nbsp;/&amp;nbsp;40

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

a)
&lt;gallery&gt;
File:56_divided_by_4_step_1.svg|Täljaren överst och nämnaren underst
File:56_divided_by_4_step_2.svg|Det får plats en fyra i fem och blir ett i rest
File:56_divided_by_4_step_3.svg|Det får plats 4 fyror i sexton
File:56_divided_by_4_step_4.svg|Klart!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 56&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4 = 14

b)
&lt;gallery&gt;
File:137 divided by 4 demonstration step 1.svg|Samma uppställning igen
File:137 divided by 4 demonstration step 2.svg|1 / 4 går ingen gång,&lt;br /&gt;1 i rest
File:137 divided by 4 demonstration step 3.svg|13 / 4 går 3 gånger,&lt;br /&gt;1 i rest
File:137 divided by 4 demonstration step 4.svg|17 / 4 går 4 gånger,&lt;br /&gt;1 i rest
File:137 divided by 4 demonstration step 5.svg|Klart!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 137&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4 = 34 rest: 1

c)
&lt;gallery&gt;
File:121 divided by 11 example step 1.svg|Samma uppställning igen
File:121 divided by 11 example step 2.svg|1 / 11 går ingen gång,&lt;br /&gt;1 i rest
File:121 divided by 11 example step 3.svg|12 / 11 går 1 gånger,&lt;br /&gt;1 i rest
File:121 divided by 11 example step 4.svg|11 / 11 går 1 gånger,&lt;br /&gt;ingen rest
File:121 divided by 11 example step 5.svg|Klart!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 121&amp;nbsp;/&amp;nbsp;11 = 11

d)
&lt;gallery widths=200&gt;
File:123456789 divided by 3 example.svg|Hela uppställningen på en gång
&lt;/gallery&gt;
Svar: 123456789&amp;nbsp;/&amp;nbsp;3 = 41152263

e)
&lt;gallery&gt;
File:1200 divided by 40 step 1.svg|Talen ställs upp som vanligt
File:1200 divided by 40 step 2.svg|Vi kan stryka en nolla både uppe och nere
File:1200 divided by 40 step 3.svg|1 / 4 går ingen gång,&lt;br /&gt;1 i rest
File:1200 divided by 40 step 4.svg|12 / 4 = 3
File:1200 divided by 40 step 5.svg|0 / 4 går ingen gång,&lt;br /&gt;ingen rest
File:1200 divided by 40 step 6.svg|Färdigt
&lt;/gallery&gt;
Svar: 1200 / 40 = 30

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


===Liggande stolen===
[[File:Liggande stolen bas.png|right|thumb|Liggande stolens struktur]]
Liggande stolen är, precis som kort division, en metod för att utföra en division med papper och penna. Den är även användbar för polynomdivision inom algebran vilket kommer senare på gymnasiets matematik.

Liggande stolen tar mer plats än kort division och utförs noggrannare även om det egentligen är precis samma beräkningar som utförs. Vid polynomdivision (som kommer på gymnasiet) så är det dock väldigt svårt att beräkna resterna i huvudet, så där används denna metoden istället.

[[File:Liggande stolen exempel1.png|right]]
Till höger finns ett exempel där 764 skall divideras med 4 med hjälp av liggande stolen. Det går till på följande vis:
# Vi börjar med att fokusera täljarens första siffra (i det här fallet siffran 7) och se hur många gånger vi kan dela den jämnt med nämnaren (som är 4). 7 delat på 4 blir 1, och denna kvot antecknas på kvotraden rakt över täljarsiffran.
# Divisionen ger också en rest som vi måste räkna ut och sedan ta hand om. Därför får vi multiplicera den just beräknade kvoten (1) med nämnaren (4) igen och anteckna produkten (som blir 4) rakt under vår täljarsiffra.
# Nu kan vi subtrahera denna produkt (4) från den fokuserade täljarsiffran (7) och anteckna resten (3) rakt under. Detta är alltså vad som blev över när vi påstod att 7 delat på 4 bara blir 1, och denna rest får vi ta med oss när vi övergår till att räkna på täljarens nästa siffra.

De tre stegen som beskrivits ovan utgör hela algoritmen. Varje siffra i täljaren ska vi bearbeta på samma sätt, och varje gång det blir en rest, tar vi med oss den till nästa beräkningsrunda. Här kommer runda 2:
# Vi ska nu arbeta med täljarens andra siffra (6). Skriv den direkt efter förra rundans rest (3). Det ger 36 som är den del av täljaren som vi nu ska räkna på. Dela den med nämnaren (4). Det går faktiskt jämnt ut, och kvoten blir 9. Anteckna den på kvotraden rakt över täljarsiffran.
# Nu är det dags att multiplicera kvoten (9) med nämnaren (4) och anteckna produkten (36) rakt under den del av täljaren (36) som vi nu har fokus på.
# Subtrahera sedan produkten (36). Här blir resten 0. Det visste vi redan, eftersom vi märkte att divisionen 36 / 4 gick jämnt ut.

Tredje och i det här fallet sista rundan görs på samma sätt:
# Flytta ner sista täljarsiffran (4) till resten (0). Det blir 04. Dela 04 på 4 och skriv kvoten (1) på kvotraden.
# Multiplicera kvoten (1) med nämnaren (4). Det blir 4 som skrivs rakt under den täljarsiffra som vi fokuserar.
# Subtrahera 4 från 4 och skriv resten (0) längst ner.

Vi har nu bearbetat alla siffrorna i täljaren och sista beräkningsrundan gav ingen rest. Hela divisionen gick alltså jämnt upp och vi kom fram till att 764 / 4 = 191. Om divisionen inte hade gått jämnt ut hade vi precis som vid kort division fått skriva resten vid sidan av.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna
: a) 56 / 4
: b) 952&amp;nbsp;/&amp;nbsp;7
: c) 137 / 4
: d) 121 / 11

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

a)
&lt;gallery&gt;
File:Example 56 divided by 4 step 1.svg|Täljaren under strecket och nämnaren till höger
File:Example 56 divided by 4 step 2.svg|Det går 1 fyra i fem
File:Example 56 divided by 4 step 3.svg|vi drar bort den 4:an
File:Example 56 divided by 4 step 4.svg|... och får ett kvar
File:Example 56 divided by 4 step 5.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 56 divided by 4 step 6.svg|Vi har nu 16 där det går 4 fyror
File:Example 56 divided by 4 step 7.svg|Vi drar bort de fyra fyrorna
File:Example 56 divided by 4 step 8.svg|... och får inget kvar
File:Example 56 divided by 4 step 9.svg|Eftersom vi inte har någon mer siffra kvar är vi klara!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 56&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4 = 14

b)
&lt;gallery&gt;
File:Example 952 divided by 7 step 1.svg|Täljaren under strecket och nämnaren till höger
File:Example 952 divided by 7 step 2.svg|Det går 1 sjua i nio
File:Example 952 divided by 7 step 3.svg|vi drar bort den 7:an
File:Example 952 divided by 7 step 4.svg|... och får två kvar
File:Example 952 divided by 7 step 5.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 952 divided by 7 step 6.svg|Vi har nu 25 där det går 3 sjuor
File:Example 952 divided by 7 step 7.svg|Vi drar bort de tre sjuorna
File:Example 952 divided by 7 step 8.svg|... och får fyra kvar
File:Example 952 divided by 7 step 9.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 952 divided by 7 step 10.svg|Vi har nu 42 där det går 6 sjuor
File:Example 952 divided by 7 step 11.svg|Vi drar bort de sex sjuorna
File:Example 952 divided by 7 step 12.svg|... och får inget kvar
File:Example 952 divided by 7 final.svg|Eftersom vi inte har någon mer siffra kvar är vi klara!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 952&amp;nbsp;/&amp;nbsp;7 = 136

c)
&lt;gallery&gt;
File:Example 137 divided by 4 step 1.svg|Täljaren under strecket och nämnaren till höger
File:Example 137 divided by 4 step 2.svg|Det går inga fyror i ett
File:Example 137 divided by 4 step 3.svg|vi drar bort inget
File:Example 137 divided by 4 step 4.svg|... och får ett kvar
File:Example 137 divided by 4 step 5.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 137 divided by 4 step 6.svg|Vi har nu 13 där det går 3 fyror
File:Example 137 divided by 4 step 7.svg|Vi drar bort de tre fyrorna
File:Example 137 divided by 4 step 8.svg|... och får ett kvar
File:Example 137 divided by 4 step 9.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 137 divided by 4 step 10.svg|Vi har nu 17 där det går 4 fyror
File:Example 137 divided by 4 step 11.svg|Vi drar bort de 4 fyrorna
File:Example 137 divided by 4 step 12.svg|... och får ett kvar
File:Example 137 divided by 4 step 13.svg|Eftersom vi inte har någon mer siffra kvar är vi klara! Det blev ett i rest.
&lt;/gallery&gt;
Svar: 137&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4 = 34, rest: 1

d)
&lt;gallery&gt;
File:Example 121 divided by 11 step 1.svg|Täljaren under strecket och nämnaren till höger
File:Example 121 divided by 11 step 2.svg|Elva går ingen gång i ett
File:Example 121 divided by 11 step 3.svg|vi drar bort ingen elva
File:Example 121 divided by 11 step 4.svg|... och får ett kvar
File:Example 121 divided by 11 step 5.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 121 divided by 11 step 6.svg|Vi har nu 12 där det går 1 elva
File:Example 121 divided by 11 step 7.svg|Vi drar bort den elvan
File:Example 121 divided by 11 step 8.svg|... och får ett kvar
File:Example 121 divided by 11 step 9.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 121 divided by 11 step 10.svg|Vi har nu 1a där det går 1 elva
File:Example 121 divided by 11 step 11.svg|Vi drar bort den elvan
File:Example 121 divided by 11 step 12.svg|... och får inget kvar
File:Example 121 divided by 11 step 13.svg|Eftersom vi inte har någon mer siffra kvar är vi klara!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 121&amp;nbsp;/&amp;nbsp;11 = 11

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


===Trappan===
&lt;gallery widths=200px&gt;
Divisionsuppställning liggande stolen.svg|Liggande stolen
Divisionsuppställning trappan.svg|Trappan
&lt;/gallery&gt;

Trappan och liggande stolen är exakt samma uppställning förutom var man sätter ut nämnaren. I liggande stolen sätter man nämnaren i en ruta till höger medan man i trappan sätter den till vänster. Som ni kan se i exemplet nedan är det sedan exakt samma räkningar förutom just nämnaren. Anledningen att trappan och liggande stolen båda finns är historiska. Skolöverstyrelsen som var den myndighet som förr bestämnde hur skolorna skulle undervisa bestämnde innan 1979 att man skulle ställa upp division med trappan och efter 1979 sa de i stället att man skulle använda liggande stolen. Sedan 1994 får man använda vilken man vill i skolorna.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Här är samma uppställning för att beräkna 568 / 4 med både liggande stolen och trappan, så ni kan se hur lika de är.

{{multiple image
| align = none
| width = 120
| image1 = Exempel liggande stolen 568 delat med 4.svg
| caption1 = Liggande stolen
| image2 = Exempel trappan 568 delat med 4.svg
| caption2 = Trappan
}}

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;
:''Mer övningsuppgifter:'' [[/Division|Divisionsuppgifter]].

1. Beräkna
: a) 124 / 4
: b) 136 / 4
: c) 294 / 7
: d) 513 / 9

2. Du har fått 60 kronor att köpa godis för till dig och dina två kompisar. Eftersom ni inte kan komma överens om vad för sorts godis ni vill ha delar ni upp pengarna. Hur mycket pengar får ni var?


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

2. Beräkna
: a) 965 / 5
: b) 519 / 3
: c) 29423454 / 6
: d) 343 / 7

3. Beräkna
: a) 132 / 12
: b) 1360 / 40
: c) 29400 / 6
: d) 51000 / 3000

&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

Uppgifter om division tillhör de grundläggande kunskaper som ni redan bör kunna i årskurs 7. Om ni vill räkna svårare uppgifter så kan ni kolla på fördjupningen eller så finns det svårare uppgifter i andra kapitel.

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

4. Vilket tal ska delas med 15 för att få 15?

5. Hur många jordklot behöver man lägga bredvid varandra för att det ska bli lika långt som det är rakt igenom solen?

6. Man kan utan att utföra hela divisionen säga om det blir en rest eller inte när man delar med 2, 3, 4, 5, 6, 9 och 10. Hur?

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

== Blandat ==
På samma sätt som addition och subtraktion är varandras motsatser är multiplikation och division varandras motsatser. När man adderar eller subtraherar händer ingenting om man adderar eller subtraherar noll och när man multiplicerar eller dividerar händer ingenting om man multiplicerar eller dividerar med ett.

När man multiplicerar kan man strunta i alla nollor på slutet och lägga till dem på svaret sist. När man dividerar kan man stryka nollor i både täljare och nämnare, så länge som man stryker lika många på båda ställena.

=== Övningsuppgifter ===
:''Mer övningsuppgifter:'' [[/Blandade uppgifter|Blandade uppgifter]].


==Länkar==
Fler digitala matteböcker med genomgångar om vanlig räkning:
*[http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/tal/de-fyra-raknesatten Matteboken.se - De fyra räknesätten]
*[http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=132&amp;on_menu=702&amp;no_cache=1063947754 Webbmatte.se - Räknesätt och regler]

Mer (avancerad) information om räkesätten finns också på wikipedia:
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Addition Addition]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Subtraktion Subtraktion]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Multiplikation Multiplikation]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Division_(matematik) Division]

Teacher on demand (videogenomgångar):
*[http://www.teacherondemand.se/video/281/divisionsuppstallningar.html Jämförelse mellan olika divisionsuppställningar]
*[http://www.teacherondemand.se/video/496/multiplikation-med-tvasiffriga-tal.html Multiplikation med tvåsiffriga tal]

Dataspel där man ska räkna olika tal så fort som möjligt.
*[http://www.arcademicskillbuilders.com/games/ Arcademicskillbuilders.com]</text>
      <sha1>bnkmcdhkfe2lzht5889avcksck0awn9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Additionsuppställning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8264</id>
    <revision>
      <id>45652</id>
      <parentid>35422</parentid>
      <timestamp>2015-09-25T08:28:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45652</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="657" sha1="lufr77wpetjlafcwe5w6mctklvclnr0" xml:space="preserve">Beräkna:
:a)  278 + 185
:b)  525 + 67
:c)  963 + 572
:d)  372 + 12 + 543 + 619 + 128

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

'''a)'''
&lt;gallery&gt;
Bild:Additionsuppställning1.jpg|uppställningen
Bild:Additionsuppställning2.jpg|addition av ental
Bild:Additionsuppställning3.jpg|addition av tiotal
Bild:Additionsuppställning4.jpg|addition av hundratal
&lt;/gallery&gt;
Svar: 278 + 185 = 463

'''b-d)'''
&lt;gallery&gt;
Addition example 525+67.svg|'''b)''' Svar: 592
Addition example 963+572.svg|'''c)''' Svar: 1535
Addition example 372+12+543+619+128.svg|'''d)''' Svar 1674
&lt;/gallery&gt;

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lufr77wpetjlafcwe5w6mctklvclnr0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Exempel</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8265</id>
    <revision>
      <id>45099</id>
      <parentid>38920</parentid>
      <timestamp>2015-07-27T17:30:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>tp</comment>
      <origin>45099</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1477" sha1="kqdgvfmb0nckqh92kp8uamw3dazq4d7" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{| class=&quot;wikitable collapsible&quot; style=&quot;border: 1px solid darkgray;margin: 1em 1em 1em 0;border: 1px #aaa solid;border-collapse: collapse;color: black;&quot; width=100% cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
! style=&quot;text-align:left;padding:5px;background:#d7e7fc&quot; | {{{titel|Exempel}}} {{Matematik för årskurs 7-9/Tnavbar|{{PAGENAME}}{{{1}}} |plain=1|nodiv=1}}
|-
| style=&quot;padding:5px;border: 1px #aaa solid;background:#fcfcfc&quot; |
{{#invoke:Matematik för årskurs 7-9/Numrering|markup|{{PAGENAME}}{{{1}}}}}
|}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

{| class=&quot;wikitable collapsible&quot; style=&quot;border: 1px solid darkgray;margin: 1em 1em 1em 0;border: 1px #aaa solid;border-collapse: collapse;color: black;&quot; width=100% cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
! style=&quot;text-align:left;padding:5px;background:#d7e7fc&quot; | Exempel {{Matematik för årskurs 7-9/Tnavbar|Mall:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter |plain=1|nodiv=1}}
|-
| style=&quot;padding:5px;border: 1px #aaa solid;background:#fcfcfc&quot; |
Page content
|}


&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas för exempel så att alla exempel får samma layout och man bara behöver ändra på ett ställe om layouten ska ändras.


&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;

{{{1}}}=Länk till undersida med innehållet

{{{titel}}}= titeln, ej obligatorisk, sätts till &quot;Exempel&quot; om ej satt.

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kqdgvfmb0nckqh92kp8uamw3dazq4d7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Tnavbar</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8266</id>
    <revision>
      <id>35957</id>
      <parentid>35133</parentid>
      <timestamp>2012-10-22T19:47:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skrev var mallen används</comment>
      <origin>35957</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2171" sha1="f3n040ltsfictbpek4mt8qdt914unor" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{#if:{{{nodiv|}}}|&lt;!--then:
--&gt;&amp;nbsp;&lt;span class=&quot;noprint plainlinksneverexpand&quot; style=&quot;white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:xx-small; {{{fontstyle|}}}; {{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}} {{{style|}}}&quot;&gt;|&lt;!--else:
--&gt;&lt;div class=&quot;noprint plainlinksneverexpand&quot; style=&quot;background-color:transparent; padding:0; white-space:nowrap; font-weight:normal; font-size:xx-small; {{{fontstyle|}}}; {{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}} {{{style|}}}&quot;&gt;&lt;!--
--&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#ifeq:{{{mini|}}}{{{miniv|}}}{{{plain|}}}{{{viewplain|}}}|&lt;!--equals:--&gt;1|&lt;!--then:
--&gt;|&lt;!--else:
--&gt;Denna tabell:&amp;nbsp;&lt;!--
--&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#ifeq:{{{miniv|}}}{{{viewplain|}}}|&lt;!--equals:--&gt;1|&lt;!--then:
--&gt;[[{{{1}}}|&lt;span title=&quot;Visa denna sida&quot; style=&quot;{{{fontstyle|}}};{{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}}&quot;&gt;{{#if:{{{viewplain|}}}|visa|v}}&lt;/span&gt;]]|&lt;!--else:
--&gt;[[{{{1}}}|&lt;span title=&quot;Visa denna sida&quot; style=&quot;{{{fontstyle|}}};{{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}}&quot;&gt;{{#if:{{{mini|}}}|v|visa}}&lt;/span&gt;]]&amp;nbsp;&lt;span style=&quot;font-size:80%;&quot;&gt;•&lt;/span&gt;&amp;nbsp;[[Diskussion:{{{1}}}|&lt;span style=&quot;{{{fontstyle|}}};{{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}}&quot; title=&quot;Diskussion om denna sida&quot;&gt;{{#if:{{{mini|}}}|d|diskussion}}&lt;/span&gt;]]&amp;nbsp;&lt;span style=&quot;font-size:80%;&quot;&gt;•&lt;/span&gt;&amp;nbsp;[{{fullurl:{{{1}}}|action=edit}} &lt;span style=&quot;{{{fontstyle|}}};{{#if:{{{fontcolor|}}}|color:{{{fontcolor}}};}}&quot; title=&quot;Du kan redigera denna sida. Använd förhandsgranskningen innan du sparar.&quot;&gt;{{#if:{{{mini|}}}|r|redigera}}&lt;/span&gt;]&lt;!--
--&gt;}}&lt;!--

--&gt;{{#if:{{{nodiv|}}}|&lt;!--then:
--&gt;&lt;/span&gt;&amp;nbsp;|&lt;!--else:
--&gt;&lt;/div&gt;&lt;!--
--&gt;}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
Användning:

&lt;pre&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Tnavbar|{{PAGENAME}}{{{1}}} |plain=1|nodiv=1}}&lt;/pre&gt;

Se hjälp för Tnavbar för utförligare hjälp. Denna mall är stulen därifrån där endast alla &quot;mall&quot; är borttagna/bytta mot sida.

Tänkt att användas när andra sidor inkluderas i en annan för att länka till den inkluderade sidan.

&lt;b&gt;Används av:&lt;/b&gt;
: Mall:Matematik för årskurs 7-9/Exempel
: Mall:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>f3n040ltsfictbpek4mt8qdt914unor</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Talsorter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8267</id>
    <revision>
      <id>35143</id>
      <parentid>35141</parentid>
      <timestamp>2012-06-03T07:15:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35143</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="697" sha1="er94lsnmuyj31monoesh1382zhp94kc" xml:space="preserve">Beräkna:
:a)  278 + 185
:b)  525 + 67
:c)  963 + 572
:d)  372 + 12 + 543 + 619 + 128

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

a)

Först delar vi upp talen i deras olika talsorter:
:278 = 200 + 70 + 8
:185 = 100 + 80 + 5

Sedan lägger vi ihop delarna var för sig:
:200 + 100 = 300
:70 + 80 = 150
:8 + 5 = 13

Till sist lägger vi ihop alltihop:
:300 + 150 + 13 = 463

Svar: 278 + 185 = 463

b)

525 + 67 = 500 + 80 + 12 = 592

Svar: 525 + 67 = 592

c)

963 + 572 = 1400 + 130 + 5 = 1535

Svar: 963 + 572 = 1535

d)

372 + 12 + 543 + 619 + 128 = 1500 + 150 + 24 = 1674

Svar:  372 + 12 + 543 + 619 + 128 = 1674


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>er94lsnmuyj31monoesh1382zhp94kc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Kompensationsräkning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8268</id>
    <revision>
      <id>35144</id>
      <parentid>35130</parentid>
      <timestamp>2012-06-03T07:16:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35144</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="457" sha1="7d2gdffjffmvzgwoqnd1t7ybxj8ai14" xml:space="preserve">Beräkna
: a) 590 + 123
: b) 705 + 113
: c) 998 + 76
: d) 51 + 75

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

a)

590 + 123 = (590 + 10) + (123 - 10) = 600 + 113 = 713

Svar: 590 + 123 = 713

b)

705 + 113 = (705 - 5) + (113 + 5) = 700 + 118 = 818

Svar: 705 + 113 = 818

c)

998 + 76 = 1000 + 74 = 1074

Svar: 998 + 76 = 1074

d)

51 + 75 = 50 + 76 = 126

Svar 51 + 75 = 126


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7d2gdffjffmvzgwoqnd1t7ybxj8ai14</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8271</id>
    <revision>
      <id>38921</id>
      <parentid>36975</parentid>
      <timestamp>2013-06-02T09:05:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>collapsible</comment>
      <origin>38921</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1656" sha1="qpsrdz4u2vnns8gpfjlav9p59y3zpek" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{| class=&quot;wikitable collapsible&quot; style=&quot;border: 1px solid darkgray;margin: 1em 1em 1em 0;border: 1px #aaa solid;border-collapse: collapse;color: black;&quot; width=100% cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
! style=&quot;text-align:left;padding:5px;background:#d7fcd7&quot; | {{{titel|Uppgifter}}} {{Matematik för årskurs 7-9/Tnavbar|{{PAGENAME}}{{{1}}} |plain=1|nodiv=1}}
|-
| style=&quot;padding:5px;border: 1px #aaa solid;background:#fcfcfc&quot; |
{{#invoke:Matematik för årskurs 7-9/Numrering|markup|{{PAGENAME}}{{{1}}}}}
|}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

{| class=&quot;wikitable collapsible&quot; style=&quot;border: 1px solid darkgray;margin: 1em 1em 1em 0;border: 1px #aaa solid;border-collapse: collapse;color: black;&quot; width=100% cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
! style=&quot;text-align:left;padding:5px;background:#d7fcd7&quot; | Uppgifter {{Matematik för årskurs 7-9/Tnavbar|Mall:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter |plain=1|nodiv=1}}
|-
| style=&quot;padding:5px;border: 1px #aaa solid;background:#fcfcfc&quot; |
Page content
|}


&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas för uppgifter så att alla uppgifter får samma layout och man bara behöver ändra på ett ställe om layouten ska ändras.

&lt;inc&gt; byts mot uppräknande tal. För att återställa byt:
:&lt;nowiki&gt;{{ {{{1}}} }} mot {{#invoke:Matematik för årskurs 7-9/Test|markup|{{PAGENAME}}{{{1}}}}}&lt;/nowiki&gt;

&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;

{{{1}}}=Länk till undersida med innehållet

{{{titel}}}= titeln, ej obeligatorisk, sätts till &quot;Uppgifter&quot; om ej satt.

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qpsrdz4u2vnns8gpfjlav9p59y3zpek</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Uppgifter/Addition</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8272</id>
    <revision>
      <id>45655</id>
      <parentid>45654</parentid>
      <timestamp>2015-09-25T08:50:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45655</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3222" sha1="04vhdgsktl7devwwdzh7tq3vt3hck8m" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 120 + 230
: b) 105 + 209
: c) 1070 + 271
: d) 11111 + 22222
: e) 99 + 551

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 503 + 1004 + 10
: b) 12 + 101 + 5
: c) 13 + 21 + 11


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 364 + 757
: b) 475 + 376
: c) 4576 + 345
: d) 325476 + 354986
: e) 35 + 858

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 543 + 1234 + 34
: b) 12 + 435 + 95 + 1235
: c) 2352 + 2356 + 235 + 4675 + 4363 + 956

&lt;inc&gt;Googla efter 54+76.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|[//www.google.se/?gws_rd{{=}}ssl#q{{=}}54%2B76 130]}}

&lt;inc&gt;Gå till http://www.wolframalpha.com/
:a) Skriv in 34+67
:b) Skriv in Sum 1 to 100
:c) Skrin in 10 by 10 addition table
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' [//www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}34%2B67 101]&lt;br&gt;'''b)''' [//www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}Sum+1+to+100 5050]&lt;br&gt;'''c)''' [//www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}10+by+10+addition+table Länk]}}

&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

Uppgifter om addition tillhör de grundläggande kunskaper som ni redan bör kunna i årskurs 7. Om ni vill räkna svårare uppgifter så kan ni kolla på fördjupningen eller så finns det svårare uppgifter i andra kapitel.

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna summan av alla jämna tal från 0 till 100.

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
Det första du måste fundera på är hur många jämna tal som finns, ganska snabbt kommer man fram till att det borde finnas hälften av hundra alltså 50 st tal. Nu gäller det bara att komma på ett smidigt sätt att räkna ut hur mycket det blir. Ett sätt man skulle kunna använda är att helt enkelt addera ihop alla tal 2+4+6+8+10.., men det skulle ju ta ett tag. Det finns faktiskt ett smidigare sätt som man kan använda sig av. Det man gör är att börja med att räkna ut hur många 100-par som finns. Alltså två tal plus varandra som blir 100. Om man börjar med 2, två plus ett tal till ska bli 100. Talet som vi söker är 98. fyras kompis blir 96. Så nu är det bara att tänka efter hur många såna här 100-par som finns. Först kan man tro att alla tal kommer att bli 100-par. Men riktigt så enkelt är det inte, eftersom talet 50 inte har någon 100-pars kompis. Men de andra 49 talen kommer att bli 100-par. Talet 100 är också lite speciellt, för den behöver inget annat tal för att bli 100. Så det finns alltså 48 tal kvar och dessa kommer att bilda 24 st 100-par. Så det blir alltså 24 &amp;middot; 100 + 100 + 50 {{=}} 2550.
}}

&lt;inc&gt;Beräkna summan av alla tal från:
:a) 1 till 10.
:b) 1 till 1000.
:c) 1 till 1000000.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' 55&lt;br&gt;'''b)''' 500500&lt;br&gt;'''c)''' 500000500000}}

&lt;inc&gt;I följande tal är en del av siffrorna utbytta mot bokstäver. Vilka siffror motsvarar bokstäverna?

{|
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | a)
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | b)
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | c)
|-
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | [[File:Additionsövning 1.svg|50px]]
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | [[File:Additionsövning 2.svg|50px]]
| style=&quot;padding-left: 1em; border=0&quot; | [[File:Additionsövning 3.svg|50px]]
|}

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>04vhdgsktl7devwwdzh7tq3vt3hck8m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Subtraktionsuppställning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8276</id>
    <revision>
      <id>45660</id>
      <parentid>36596</parentid>
      <timestamp>2015-09-25T11:11:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45660</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="777" sha1="n9ni31bvcey1v9cbg0hfbdi1bxhzmcp" xml:space="preserve">Beräkna
: a) 236 &amp;minus; 62
: b) 576 &amp;minus; 44
: c) 306 &amp;minus; 19

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

'''a)'''
&lt;gallery&gt;
Subtraction example 236-62 step 1.svg|Uppställningen
Subtraction example 236-62 step 2.svg|Entalen subtraheras &lt;br/&gt;( 6 - 2 = 4 )
Subtraction example 236-62 step 3.svg|Vi måste växla
Subtraction example 236-62 step 4.svg|Tiotalen subtraheras &lt;br/&gt;( 13 - 6 = 7 )
Subtraction example 236-62 step 5.svg|Hundratalen subtraheras &lt;br/&gt;( 1 - inget = 1 )
&lt;/gallery&gt;
Svar: 236 &amp;minus; 62 = 174

'''b-c)'''
&lt;gallery&gt;
File:Subtraction example 576-44.svg|'''b)''' Svar: 576 &amp;minus; 44 = 532
File:Subtraction example 306-19.svg|'''c)''' Svar: 306 &amp;minus; 19 = 287
&lt;/gallery&gt;

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>n9ni31bvcey1v9cbg0hfbdi1bxhzmcp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Multiple image</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8277</id>
    <revision>
      <id>35115</id>
      <parentid>35108</parentid>
      <timestamp>2012-06-02T20:21:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35115</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7691" sha1="aw0wbm2irslof817t9qxl9tjfhhmesu" xml:space="preserve">{{#if:{{{image1|}}}{{{image2|}}}{{{image3|}}}{{{image4|}}}{{{image5|}}}{{{image6|}}}{{{image7|}}}{{{image8|}}}{{{image9|}}}{{{image10|}}}|&lt;div class=&quot;thumb {{#switch: {{{align|}}} | left = tleft|none | center|centre = tnone | right|#default = tright}}&quot; style=&quot;width: {{#switch:{{{direction|}}}&lt;!--
If stacked vertically, box width = largest width + 12 px (6 px margin on left and right) --&gt;
| vertical               = {{#expr:
    {{#if:{{{width|}}}
      | {{{width}}}
      | {{Max/12 | {{{width1|200}}} | {{{width2|}}} | {{{width3|}}} | {{{width4|}}} | {{{width5|}}} | {{{width6|}}} | {{{width7|}}} | {{{width8|}}} | {{{width9|}}} | {{{width10|}}} | 0 }}
    }}
    + 12
  }}
| horizontal | #default  = {{#if:{{{width|}}}&lt;!--
   If stacked horizontally and a single common width was passed for use in all images,
   box width = (common width + 4px) * number of images + 8px.
   This creates a 4px margin between the images, and a 6px margin on each side --&gt;
   |{{#expr:
      ({{{width}}}+4)
      *
      {{Mall:Multiple image/numImgs | {{{image1|}}} | {{{image2|}}} | {{{image3|}}} | {{{image4|}}} | {{{image5|}}} | {{{image6|}}} | {{{image7|}}} | {{{image8|}}} | {{{image9|}}} | {{{image10|}}} }}
      +
      8
      }}&lt;!--
   If stacked horizontally and a custom width was passed for each image,
   box width = sum of all widths + 4px of margin between each pair of images + 16px of margin (8px on each side of the box) (why not 6px as in other cases?...) --&gt;
   |{{#expr:
      {{#if:{{{image1|}}} |{{{width1|200}}}}}+
      {{#if:{{{image2|}}} |{{{width2|200}}}}}+
      {{#if:{{{image3|}}} |{{{width3|200}}}}}+
      {{#if:{{{image4|}}} |{{{width4|200}}}}}+
      {{#if:{{{image5|}}} |{{{width5|200}}}}}+
      {{#if:{{{image6|}}} |{{{width6|200}}}}}+
      {{#if:{{{image7|}}} |{{{width7|200}}}}}+
      {{#if:{{{image8|}}} |{{{width8|200}}}}}+
      {{#if:{{{image9|}}} |{{{width9|200}}}}}+
      {{#if:{{{image10|}}} |{{{width10|200}}}}}
      +
      4 * ({{Mall:Multiple image/numImgs | {{{image1|}}} | {{{image2|}}} | {{{image3|}}} | {{{image4|}}} | {{{image5|}}} | {{{image6|}}} | {{{image7|}}} | {{{image8|}}} | {{{image9|}}} | {{{image10|}}} }} - 2)
      +
      16
      }}
   }}
}}px; {{#switch: {{{align|}}} | center | centre = margin: 0 auto;}}{{#if:{{{background color|}}}|background-color: {{{background color}}} }}&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbinner&quot; {{#if:{{{background color|}}}|style=&quot;background-color: {{{background color}}}&quot;}}&gt;
{{#if:{{{header|}}}|
&lt;div style=&quot;clear: both; font-weight: bold; text-align: {{{header_align|center}}}; background-color: {{{header_background|transparent}}}&quot;&gt;
{{{header}}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{image1|}}}|
&lt;div style=&quot;{{#ifeq: {{{direction|horizontal}}}|horizontal|float: left;}} margin: 1px; width: {{#expr: 2 + {{#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|{{{width1|200}}}}}}}px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbimage&quot;&gt;[[file:{{{image1}}}|{{#if:{{{width|}}} | {{{width}}} | {{{width1|200}}} }}px{{#ifeq:{{{link1|:}}}|:||{{!}}link={{{link1}}}}}|alt={{{alt1|}}}|{{{caption1|}}}]]
&lt;/div&gt;
{{#if:{{{caption1|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear:left&quot;&gt;{{{caption1}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{image2|}}}|
&lt;div style=&quot;{{#ifeq: {{{direction|horizontal}}}|horizontal|float: left;}} margin: 1px; width: {{#expr: 2 + {{#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|{{{width2|200}}}}}}}px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbimage&quot;&gt;[[file:{{{image2}}}|{{#if:{{{width|}}} | {{{width}}} | {{{width2|200}}} }}px{{#ifeq:{{{link2|:}}}|:||{{!}}link={{{link2}}}}}|alt={{{alt2|}}}|{{{caption2|}}}]]
&lt;/div&gt;{{#if:{{{caption2|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear:left&quot;&gt;{{{caption2}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{image3|}}}|
&lt;div style=&quot;{{#ifeq: {{{direction|horizontal}}}|horizontal|float: left;}} margin: 1px; width: {{#expr: 2 + {{#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|{{{width3|200}}}}}}}px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbimage&quot;&gt;[[file:{{{image3}}}|{{#if:{{{width|}}} | {{{width}}} | {{{width3|200}}} }}px{{#ifeq:{{{link3|:}}}|:||{{!}}link={{{link3}}}}}|alt={{{alt3|}}}|{{{caption3|}}}]]
&lt;/div&gt;{{#if:{{{caption3|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear:left&quot;&gt;{{{caption3}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{image4|}}}|
&lt;div style=&quot;{{#ifeq: {{{direction|horizontal}}}|horizontal|float: left;}} margin: 1px; width: {{#expr: 2 + {{#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|{{{width4|200}}}}}}}px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbimage&quot;&gt;[[file:{{{image4}}}|{{#if:{{{width|}}} | {{{width}}} | {{{width4|200}}} }}px{{#ifeq:{{{link4|:}}}|:||{{!}}link={{{link4}}}}}|alt={{{alt4|}}}|{{{caption4|}}}]]
&lt;/div&gt;{{#if:{{{caption4|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear:left&quot;&gt;{{{caption4}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{image5|}}}|
&lt;div style=&quot;{{#ifeq: {{{direction|horizontal}}}|horizontal|float: left;}} margin: 1px; width: {{#expr: 2 + {{#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|{{{width5|200}}}}}}}px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbimage&quot;&gt;[[file:{{{image5}}}|{{#if:{{{width|}}} | {{{width}}} | {{{width5|200}}} }}px{{#ifeq:{{{link5|:}}}|:||{{!}}link={{{link5}}}}}|alt={{{alt5|}}}|{{{caption5|}}}]]
&lt;/div&gt;{{#if:{{{caption5|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear:left&quot;&gt;{{{caption5}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{image6|}}}|
&lt;div style=&quot;{{#ifeq: {{{direction|horizontal}}}|horizontal|float: left;}} margin: 1px; width: {{#expr: 2 + {{#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|{{{width6|200}}}}}}}px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbimage&quot;&gt;[[file:{{{image6}}}|{{#if:{{{width|}}} | {{{width}}} | {{{width6|200}}} }}px{{#ifeq:{{{link6|:}}}|:||{{!}}link={{{link6}}}}}|alt={{{alt6|}}}|{{{caption6|}}}]]
&lt;/div&gt;{{#if:{{{caption6|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear:left&quot;&gt;{{{caption6}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{image7|}}}|
&lt;div style=&quot;{{#ifeq: {{{direction|horizontal}}}|horizontal|float: left;}} margin: 1px; width: {{#expr: 2 + {{#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|{{{width7|200}}}}}}}px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbimage&quot;&gt;[[file:{{{image7}}}|{{#if:{{{width|}}} | {{{width}}} | {{{width7|200}}} }}px{{#ifeq:{{{link7|:}}}|:||{{!}}link={{{link7}}}}}|alt={{{alt7|}}}|{{{caption7|}}}]]
&lt;/div&gt;{{#if:{{{caption7|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear:left&quot;&gt;{{{caption7}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{image8|}}}|
&lt;div style=&quot;{{#ifeq: {{{direction|horizontal}}}|horizontal|float: left;}} margin: 1px; width: {{#expr: 2 + {{#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|{{{width8|200}}}}}}}px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbimage&quot;&gt;[[file:{{{image8}}}|{{#if:{{{width|}}} | {{{width}}} | {{{width8|200}}} }}px{{#ifeq:{{{link8|:}}}|:||{{!}}link={{{link8}}}}}|alt={{{alt8|}}}|{{{caption8|}}}]]
&lt;/div&gt;{{#if:{{{caption8|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear:left&quot;&gt;{{{caption8}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{image9|}}}|
&lt;div style=&quot;{{#ifeq: {{{direction|horizontal}}}|horizontal|float: left;}} margin: 1px; width: {{#expr: 2 + {{#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|{{{width9|200}}}}}}}px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbimage&quot;&gt;[[file:{{{image9}}}|{{#if:{{{width|}}} | {{{width}}} | {{{width9|200}}} }}px{{#ifeq:{{{link9|:}}}|:||{{!}}link={{{link9}}}}}|alt={{{alt9|}}}|{{{caption9|}}}]]
&lt;/div&gt;{{#if:{{{caption9|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear:left&quot;&gt;{{{caption9}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{image10|}}}|
&lt;div style=&quot;{{#ifeq: {{{direction|horizontal}}}|horizontal|float: left;}} margin: 1px; width: {{#expr: 2 + {{#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|{{{width10|200}}}}}}}px&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;thumbimage&quot;&gt;[[file:{{{image10}}}|{{#if:{{{width|}}} | {{{width}}} | {{{width10|200}}} }}px{{#ifeq:{{{link10|:}}}|:||{{!}}link={{{link10}}}}}|alt={{{alt10|}}}|{{{caption10|}}}]]
&lt;/div&gt;{{#if:{{{caption10|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear:left&quot;&gt;{{{caption10}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
}}{{#if:{{{footer|}}}|
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;clear: left; text-align: {{{footer_align|left}}}; background: {{{footer_background|transparent}}}&quot;&gt;{{{footer}}}
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
}}&lt;noinclude&gt;{{doc}}&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS TO THE /doc SUBPAGE, THANKS --&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>aw0wbm2irslof817t9qxl9tjfhhmesu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8278</id>
    <revision>
      <id>35109</id>
      <timestamp>2012-06-02T20:03:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;noinclude&gt;{{Komplicerad kod}} &lt;/noinclude&gt;&lt;div class=&quot;template-documentation&quot; style=&quot;{{{basstil|}}}&quot;&gt;{{   #if: {{{rubrik|Dokumentation}}}   |&lt;div style=&quot;padding-bottom: {{{ru...'</comment>
      <origin>35109</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3536" sha1="qkgnx97trlkocxrbt366rua5e5b1tat" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;{{Komplicerad kod}}
&lt;/noinclude&gt;&lt;div class=&quot;template-documentation&quot; style=&quot;{{{basstil|}}}&quot;&gt;{{
  #if: {{{rubrik|Dokumentation}}}
  |&lt;div style=&quot;padding-bottom: {{{rubrik-padding|3px}}}; border-bottom: 1px solid #aaa; margin-bottom: {{{rubrik-margin|1ex}}}&quot;&gt;&lt;span class=&quot;editsection plainlinks&quot; id=&quot;doc_editlinks&quot;&gt;{{
    #ifexist: {{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}
    |&lt;!-- /dok finns --&gt;[[{{fullurl:{{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}|action=edit}} redigera]] [{{rensa}}] 
    |&lt;!-- ingen /dok --&gt;{{
      #if: {{{innehåll|}}}
      |
      |&lt;!-- inget innehåll --&gt;[[{{fullurl:{{{1|{{Dokumentation/doknamn }}}}}|action=edit&amp;preload={{{mall-dok|Mall:Dokumentation/mall}}}}} skapa]]
    }}
  }}&lt;/span&gt; &lt;span style=&quot;{{{rubrik-style|font-size: 150%}}}&quot;&gt;{{{rubrik|Dokumentation}}}&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
}}&lt;!-- endif rubrik --&gt;
{{{innehåll|{{ {{ #ifexist: {{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}} | {{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}} | ns:0 }} }}}}}
&lt;/div&gt;
&lt;div id=&quot;template_doc_page_transcluded&quot; class=&quot;template-documentation plainlinks&quot; style=&quot;margin-top:.25em&quot;&gt;{{
  #ifeq: {{{transkluderad|visa}}} | visa
  |&lt;!-- visa transkluderad --&gt;{{
    #ifexist: {{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}
    |&lt;!-- /dok finns --&gt;Denna dokumentation inkluderas från [[{{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}]]. ([{{fullurl:{{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}|action=edit}} redigera] &amp;#124; [{{fullurl:{{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}|action=history}} historik])&lt;br /&gt;&lt;!--
 --&gt;[[Wikipedia:Kategorier|Kategorier]] och [[Wikipedia:interwikilänkar|interwikilänkar]] ska placeras på sidan {{{1|{{Dokumentation/doknamn}}}}}.
  }}
  |&lt;!-- göm transkluderad --&gt;
}}&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;
[[als:Vorlage:Dokumentation]]
[[ar:قالب:توثيق]]
[[ba:Ҡалып:Doc]]
[[bg:Шаблон:Документация]]
[[bar:Vorlage:Dokumentation]]
[[bs:Šablon:Dokumentacija]]
[[ca:Plantilla:Ús de la plantilla]]
[[cs:Šablona:Dokumentace]]
[[cy:Nodyn:Doc]]
[[da:Skabelon:Dokumentation]]
[[de:Vorlage:Dokumentation]]
[[dsb:Pśedłoga:Dokumentacija]]
[[et:Mall:Dokumentatsioon]]
[[el:Πρότυπο:Τεκμηρίωση προτύπου]]
[[en:Template:Documentation]]
[[es:Plantilla:Documentación]]
[[eo:Ŝablono:Dok]]
[[eu:Txantiloi:Txantiloi dokumentazioa]]
[[fa:الگو:توضیحات]]
[[fr:Modèle:Documentation]]
[[gl:Modelo:Uso de marcador]]
[[ko:틀:틀 설명문서]]
[[hy:Կաղապար:Փաստաթղթեր]]
[[hsb:Předłoha:Dokumentacija]]
[[id:Templat:Dokumentasi]]
[[ia:Patrono:Documentation]]
[[it:Template:Man]]
[[he:תבנית:תיעוד]]
[[sw:Kigezo:Documentation]]
[[ku:Şablon:Belgekirin]]
[[ltg:Taiss:Dokumentaceja]]
[[la:Formula:Documentation]]
[[hu:Sablon:Sablondokumentáció]]
[[ml:ഫലകം:വിവരണം]]
[[nl:Sjabloon:Sjabdoc]]
[[nds-nl:Mal:Dokumentatie]]
[[ja:Template:Documentation]]
[[no:Mal:Dokumentasjon]]
[[tpi:Template:Template doc]]
[[pl:Szablon:Dokumentacja]]
[[pt:Predefinição:Documentação]]
[[ro:Format:Documentație]]
[[ru:Шаблон:Doc]]
[[stq:Foarloage:Dokumentation]]
[[nso:Template:Documentation]]
[[sq:Stampa:Dokumentacion]]
[[simple:Template:Documentation]]
[[sk:Šablóna:Dokumentácia]]
[[sl:Predloga:Dokumentacija]]
[[ckb:داڕێژە:Documentation]]
[[sr:Шаблон:Документација]]
[[tl:Suleras:Documentation]]
[[tt:Калып:Doc]]
[[te:మూస:Documentation]]
[[tr:Şablon:Belgeleme]]
[[uk:Шаблон:Документація]]
[[ur:سانچہ:Documentation]]
[[war:Template:Documentation]]
[[yo:Àdàkọ:Aṣàlàyé]]
[[diq:Template:Documentation]]
[[zh:Template:Documentation]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qkgnx97trlkocxrbt366rua5e5b1tat</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Doc/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8279</id>
    <revision>
      <id>35110</id>
      <timestamp>2012-06-02T20:04:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Dokumentationssida}} __NOTOC__ Denna mall visar automatiskt dokumentation likt den du ser här, där innehållet är hämtat från en annan sida. Den är tänkt att använda...'</comment>
      <origin>35110</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3502" sha1="1a2o8w90eshpcokk8mr0nnp00gk5tms" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
__NOTOC__
Denna mall visar automatiskt dokumentation likt den du ser här, där innehållet är hämtat från en annan sida. Den är tänkt att användas för [[wp:mall|mallar]].

==Användning==
=== Normal ===

Använd denna mall genom att lägga in följande [[wikikod]] på den mall som du vill dokumentera:

 &amp;lt;noinclude&amp;gt;&amp;#123;&amp;#123;{{{mall|Dokumentation}}}&amp;#125;&amp;#125;&amp;lt;/noinclude&amp;gt;

Därefter kan du genom att klicka på &quot;[skapa]&quot; i det gröna fältet enkelt skapa mallens dokumentation utifrån ett förslag till disposition. Den nya dokumentationen lagras sedan som en undersida &quot;/dok&quot; till mallen i fråga.

===Valfri /dok-sida===

Om du vill att dokumentationssidan ska sparas under något annat namn, så kan du istället använda följande wikikod:

 &amp;lt;noinclude&amp;gt;&amp;#123;&amp;#123;{{{mall|Dokumentation}}}|Mall:''Mallnamn''/dok&amp;#125;&amp;#125;&amp;lt;/noinclude&amp;gt;

===Inkluderad beskrivning===

För att inkludera dokumentationen direkt i mallanropet, kan du skriva så här:

 &amp;lt;noinclude&amp;gt;&amp;#123;&amp;#123;{{{mall|Dokumentation}}}|innehåll=Detta är dokumentationen.&amp;#125;&amp;#125;&amp;lt;/noinclude&amp;gt;

&lt;!--===In-line content with [view][edit] links===

 &amp;lt;noinclude&amp;gt;&amp;#123;&amp;#123;{{{template-name|Documentation}}}
 |1 = Template:any page/doc
 |content =&amp;#123;&amp;#123;Template:any page/doc|parameters}}
 }}&amp;lt;/noinclude&gt;

===Best practice===
This code should be added at the bottom of the template code, with no extra space before &quot;&lt;code&gt;&amp;lt;noinclude&gt;&lt;/code&gt;&quot; (which would cause extra space on pages where the template is used). The parameter can be used as shown above to transclude an arbitrary documentation page.

Add categories and interwiki links to the documentation page inside &lt;code&gt;&amp;lt;includeonly&gt; &amp;lt;/includeonly&gt;&lt;/code&gt; tags.

If the documentation page contains includeonly or noinclude tags as part of the documentation, replace the &quot;&lt;&quot; with &quot;&amp;amp;lt;&quot;.

===Valfria ändringar===

Overrides exist to customize the output in special cases:
* &lt;code&gt;{&amp;#123;documentation| '''heading''' = ...}}&lt;/code&gt; − change the text of the &quot;documentation&quot; heading. If this is set to blank, the entire heading line (including the first [edit] link) will also disappear.
--&gt;
==Funktion==
Om dokumentationssidan ännu inte skapats, så inkluderar skapa-länken en grundmall för dokumentation.

&lt;includeonly&gt;
[[Kategori:Malldokumentation| ]]

[[ar:قالب:توثيق]]
[[bg:Шаблон:Документация]]
[[ca:Plantilla:Ús de la plantilla]]
[[cs:Šablona:Dokumentace]]
[[da:Skabelon:Dokumentation]]
[[de:Vorlage:Dokumentation]]
[[dsb:Pśedłoga:Dokumentacija]]
[[en:Template:Documentation]]
[[eo:Ŝablono:Dok]]
[[es:Plantilla:Documentación]]
[[et:Mall:Usage of template]]
[[fa:الگو:توضیحات]]
[[fr:Modèle:Documentation modèle]]
[[gl:Modelo:Uso de marcador]]
[[hsb:Předłoha:Dokumentacija]]
[[hu:Sablon:Sablondokumentáció]]
[[ia:Patrono:Documentation]]
[[id:Templat:Dokumentasi]]
[[it:Template:Man]]
[[ja:Template:Documentation]]
[[ko:틀:틀 설명문서]]
[[nl:Sjabloon:Sjabdoc]]
[[no:Mal:Dokumentasjon]]
[[pl:Szablon:Dokumentacja]]
[[pt:Predefinição:Documentação]]
[[ro:Format:Documentaţie]]
[[ru:Шаблон:Doc]]
[[sk:Šablóna:Dokumentácia]]
[[sl:Predloga:Dokumentacija]]
[[sq:Stampa:Dokumentacion]]
[[sr:Шаблон:Документација]]
[[stq:Foarloage:Dokumentation]]
[[tpi:Template:Template doc]]
[[uk:Шаблон:Документація]]
[[war:Template:Documentation]]
[[zh:Template:Documentation]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>1a2o8w90eshpcokk8mr0nnp00gk5tms</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Multiple image/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8280</id>
    <revision>
      <id>49411</id>
      <parentid>35113</parentid>
      <timestamp>2020-04-10T10:10:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing Donkey_1_arp_750px.jpg with [[File:Donkey_in_Clovelly,_North_Devon,_England.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] (meaningless or ambiguous name)).</comment>
      <origin>49411</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10827" sha1="lxpavwjx35cmzb4hnqla09dtdn6kjxo" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE. --&gt;
This template creates a box with two to ten images arranged vertically or horizontally with captions for the entire box and/or for each images.

=== Usage ===
* '''align''' defaults to &quot;right&quot;
* '''direction''' defaults to &quot;horizontal&quot;
* '''header_align''' defaults to &quot;center&quot;
* '''footer_align''' defaults to &quot;left&quot;
* '''image1''' is name of first image. Similarly for '''image2''', etc.
* '''width1''' is width of first image. Similarly for '''width2''', etc.
** '''width''' overrides width1, width2, width3, etc. If you want the images to be different sizes, do not provide the width parameter.
* '''alt1''' is [[alt text]] of first image (see [[WP:ALT]]). Similarly for '''alt2''', etc.
* '''caption1''' is caption of first image. Similarly for '''caption2''', etc.
* '''link1''' is where the first page links to. Similarly for '''link2''', etc. If not specified, image links to the image description page as usual. If specified to the empty value, the image does not link anywhere; this should be used for purely decorative images as per [[WP:ALT]].&lt;br /&gt;'''Important''': If the image is under a free license like the GFDL or a CC license, you '''must not''' use this parameter as the terms of those licenses require the license, or a link to it, to be reproduced with the image. The image must, therefore, link to its image page. Public domain and (theoretically) fair use images are not subject to this restriction.
* '''background color''' defines the background color between the border of the box and the images.
* header, footer, background color and captions are optional.

&lt;pre style=&quot;width: 85%; overflow:auto&quot;&gt;
{{multiple image
&lt;!-- Essential parameters --&gt;
| align     = &lt;!-- left/right/center/none --&gt; 
| direction = &lt;!-- horizontal/vertical --&gt;
| width     = &lt;!-- Digits only; no &quot;px&quot; suffix, please --&gt;

&lt;!-- Image 1 --&gt;
| image1    = &lt;!-- Filename only; no &quot;File:&quot; or &quot;Image:&quot; prefix, please --&gt;
| width1    = 
| alt1      = 
| caption1  = 

&lt;!-- Image 2 --&gt;
| image2    = &lt;!-- Filename only; no &quot;File:&quot; or &quot;Image:&quot; prefix, please --&gt;
| width2    = 
| alt2      = 
| caption2  = 

&lt;!-- Image 3 --&gt;
| image3    = &lt;!-- Filename only; no &quot;File:&quot; or &quot;Image:&quot; prefix, please --&gt;
| width3    = 
| alt3      = 
| caption3  =

&lt;!-- up to |image10 is accepted --&gt;

&lt;!-- Extra parameters --&gt;
| header            = 
| header_align      = &lt;!-- left/right/center --&gt;
| header_background = 
| footer            = 
| footer_align      = &lt;!-- left/right/center --&gt;
| footer_background = 
| background color  = 
}}&lt;/pre&gt;

=== Examples ===
{{multiple image
| footer    = Players are cautioned with a yellow card and sent off with a red card.
| width     = 60

| image1    = Yellow card.svg
| alt1      = Yellow cartouche

| image2    = Red card.svg
| alt2      = Red cartouche
}}
&lt;pre style=&quot;overflow: auto;&quot;&gt;
{{multiple image
| footer    = Players are cautioned with a yellow card and sent off with a red card.
| width     = 60

| image1    = Yellow card.svg
| alt1      = Yellow cartouche

| image2    = Red card.svg
| alt2      = Red cartouche
}}&lt;/pre&gt;
{{-}}

{{multiple image
| align     = left
| direction = vertical
| header    = [[PNG]] transparency demonstration
| width     = 200

| image1    = PNG transparency demonstration 1.png
| alt1      = Colored dice with white background
| caption1  = A PNG image with an 8-bit transparency layer...

| image2    = PNG transparency demonstration 2.png
| alt2      = Colored dice with checkered background
| caption2  = ...here overlaid onto a checkered background.
}}
&lt;pre style=&quot;overflow: auto;&quot;&gt;
{{multiple image
| align     = left
| direction = vertical
| header    = [[PNG]] transparency demonstration
| width     = 200

| image1    = PNG transparency demonstration 1.png
| alt1      = Colored dice with white background
| caption1  = A PNG image with an 8-bit transparency layer...

| image2    = PNG transparency demonstration 2.png
| alt2      = Colored dice with checkered background
| caption2  = ...here overlaid onto a checkered background.
}}&lt;/pre&gt;
{{-}}

{{multiple image
| footer   = When a user has many of one type of [[WP:BARN|barnstar]],
they can represent them with [[WP:RIBBON|ribbons]]
and these numerals to indicate the count.
| width    = 60

| image1   = Ribbon numeral 2.png
| alt1     = 2

| image2   = Ribbon numeral 3.png
| alt2     = 3

| image3   = Ribbon numeral 4.png
| alt3     = 4
}}
&lt;pre style=&quot;overflow: auto;&quot;&gt;
{{multiple image
| footer   = When a user has many of one type of [[WP:BARN|barnstar]],
they can represent them with [[WP:RIBBON|ribbons]]
and these numerals to indicate the count.
| width    = 60

| image1   = Ribbon numeral 2.png
| alt1     = 2

| image2   = Ribbon numeral 3.png
| alt2     = 3

| image3   = Ribbon numeral 4.png
| alt3     = 4
}}&lt;/pre&gt;
{{-}}

=== Example with background color ===
{{multiple image
| image1=Adoxa_moschatellina_210406.jpg
| alt1=Green herb with a few tiny yellow-white flowers

| image2=Adoxa_moschatellina_210406a.jpg
| alt2=Three small white and yellow flowers before green-leaf background

| image3=adoxa_moschatellina_blatt.jpeg
| alt3=Leaves of a plant. They are in groups of three, each with three lobes.

| footer=[[Adoxa]] (''Adoxa moschatellina'')
| footer_background=#BBDD99
| background color=#BBDD99
| footer_align=center
| width=160
}}
&lt;pre style=&quot;overflow: auto;&quot;&gt;
{{multiple image
| image1=Adoxa_moschatellina_210406.jpg
| alt1=Green herb with a few tiny yellow-white flowers

| image2=Adoxa_moschatellina_210406a.jpg
| alt2=Three small white and yellow flowers before green-leaf background

| image3=adoxa_moschatellina_blatt.jpeg
| alt3=Leaves of a plant. They are in groups of three, each with three lobes.

| footer=[[Adoxa]] (''Adoxa moschatellina'')
| footer_background=#BBDD99
| background color=#BBDD99
| footer_align=center
| width=160
}}
&lt;/pre&gt;
{{-}}

=== Example with links ===
{{multiple image
| footer    = The mule links to ''[[Mule]]'', the donkey does not link anywhere, and the trout links to its image description page as usual.
| align     = left

| image1    = Frecklesmule.jpg
| width1    = 143
| alt1      = A mule
| caption1  = &lt;center&gt;A mule&lt;br /&gt;骡子, ''luózi''&lt;/center&gt;
| link1     = Mule

| image2    = Donkey in Clovelly, North Devon, England.jpg
| width2    = 150
| alt2      = A donkey
| caption2  = &lt;center&gt;A donkey&lt;br /&gt;驴子, lǘzi&lt;/center&gt;
| link2     =

| image3    = Rainbow_trout.png
| width3    = 91
| alt3      = A trout
| caption3  = &lt;center&gt;A fish&lt;br /&gt;
{{lang|zh|2=鱼}}, ''yú''&lt;/center&gt;
}}
&lt;pre style=&quot;overflow: auto;&quot;&gt;
{{multiple image
| footer    = The mule links to ''[[Mule]]'', the donkey does not link anywhere, and the trout links to its image description page as usual.
| align     = left

| image1    = Frecklesmule.jpg
| width1    = 143
| alt1      = A mule
| caption1  = &lt;center&gt;A mule&lt;br /&gt;骡子, ''luózi''&lt;/center&gt;
| link1     = Mule

| image2    = Donkey in Clovelly, North Devon, England.jpg
| width2    = 150
| alt2      = A donkey
| caption2  = &lt;center&gt;A donkey&lt;br /&gt;驴子, lǘzi&lt;/center&gt;
| link2     =

| image3    = Rainbow_trout.png
| width3    = 91
| alt3      = A trout
| caption3  = &lt;center&gt;A fish&lt;br /&gt;
{{lang|zh|2=鱼}}, ''yú''&lt;/center&gt;
}}
&lt;/pre&gt;
{{-}}

=== Horizontal placement: matching image heights ===
: ''This trick is not required if all images have the same [[Aspect ratio (image)|aspect ratio]], where ''{{para|width}}'' suffices''
* Decide on a common height for the images, say 100 pixels.
* Examine the individual image pages to obtain the full resolution. For example:
** [[:File:Donkey in Clovelly, North Devon, England.jpg]] shows &quot;Donkey in Clovelly, North Devon, England.jpg‎ (750 × 536 pixels, file size: 125 KB, MIME type: image/jpeg)&quot;
** [[:File:Rainbow trout.png]] shows &quot;Rainbow_trout.png‎ (300 × 300 pixels, file size: 158 KB, MIME type: image/png)&quot;
* For non-square images, use these figures to construct an expression for the {{para|width''n''}} parameters, of the form:
** &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;
{{#expr:&lt;/nowiki&gt; (''dh'' * ''ow'' / ''oh'') round 0&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
* where
** ''dh'' is the desired height in pixels (100)
** ''ow'' is the original width in pixels (750 or 300)
** ''oh'' is the original height in pixels (536 or 300)
* For ''square'' images, simply set the appropriate {{para|width''n''}} to be the desired height. If all are square, only {{para|width}} needs to be set.
{{multiple image
| footer    = The two images are both rendered 100 pixels high
| align     = right

| image1    = Donkey in Clovelly, North Devon, England.jpg
| width1    = {{#expr: (100 * 750 / 536) round 0}}
| alt1      = A donkey
| caption1  = A donkey, not square and originally 536 pixels high

| image2    = Rainbow_trout.png
| width2    = 100
| alt2      = A trout
| caption2  = A fish, square and originally 300 pixels high
}}
&lt;pre style=&quot;overflow: auto;&quot;&gt;
{{multiple image
| footer    = The two images are both rendered 100 pixels high
| align     = right

| image1    = Donkey in Clovelly, North Devon, England.jpg
| width1    = {{#expr: (100 * 750 / 536) round 0}}
| alt1      = A donkey
| caption1  = A donkey, not square and originally 536 pixels high

| image2    = Rainbow_trout.png
| width2    = 100
| alt2      = A trout
| caption2  = A fish, square and originally 300 pixels high
}}
&lt;/pre&gt;
{{clear}}

=== See also ===

* {{tl|Auto images}} – automatically sizes a set of horizontal images
* {{tl|Double image}}
* {{tl|Triple image}}

&lt;includeonly&gt;&lt;!--
++++ PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS BELOW THIS LINE, INSIDE INCLUDEONLY TAGS, THANK YOU. --&gt;

[[Category:Graphic templates|{{PAGENAME}}]]
[[ar:قالب:صور متعددة]]
[[az:Şablon:Şəkillər albomu]]
[[bs:Šablon:Dvostruka slika]]
[[cs:Šablona:Více obrázků]]
[[de:Vorlage:Mehrere Bilder]]
[[dsb:Pśedłoga:Wšake wobraze]]
[[eo:Ŝablono:Pluraj bildoj]]
[[es:Plantilla:Imagen múltiple]]
[[fa:الگو:تصویر چندگانه]]
[[fr:Modèle:Multiple image]]
[[he:תבנית:תמונות מרובות]]
[[hsb:Předłoha:Wjacore wobrazy]]
[[id:Templat:Multiple image]]
[[is:Snið:Multiple image]]
[[it:Template:Immagine multipla]]
[[hu:Sablon:Több kép]]
[[ko:틀:여러그림]]
[[mk:Шаблон:Повеќе слики]]
[[ml:ഫലകം:Multiple image]]
[[ja:Template:Multiple image]]
[[pl:Szablon:Grafika rozwinięta]]
[[pt:Predefinição:Imagem múltipla]]
[[ro:Format:Imagine multiplă]]
[[ru:Шаблон:Кратное изображение]]
[[sk:Šablóna:Viaceré obrázky]]
[[sl:Predloga:Več slik]]
[[sr:Шаблон:Multiple image]]
[[fi:Malline:Monta kuvaa]]
[[stq:Foarloage:Moorere Bielden]]
[[tr:Şablon:Çoklu resim]]
[[uk:Шаблон:Multiple image]]
[[vi:Bản mẫu:Multiple image]]
[[zh-yue:Template:Multiple image]]
[[zh:Template:图像并列]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>lxpavwjx35cmzb4hnqla09dtdn6kjxo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Multiple image/numImgs</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8281</id>
    <revision>
      <id>35114</id>
      <timestamp>2012-06-02T20:19:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{#if:{{{10|}}} | 10   |{{#if:{{{9|}}} | 9      |{{#if:{{{8|}}} | 8         |{{#if:{{{7|}}} | 7            |{{#if:{{{6|}}} | 6               |{{#if:{{{5|}}} | 5               ...'</comment>
      <origin>35114</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="287" sha1="ml1ydmk3sl0kdi6ym7j5ig0nz6cpbl3" xml:space="preserve">{{#if:{{{10|}}} | 10
  |{{#if:{{{9|}}} | 9
     |{{#if:{{{8|}}} | 8
        |{{#if:{{{7|}}} | 7
           |{{#if:{{{6|}}} | 6
              |{{#if:{{{5|}}} | 5
                 |{{#if:{{{4|}}} | 4
                    |{{#if:{{{3|}}} | 3
                      | 2
}} }} }} }} }} }} }} }}</text>
      <sha1>ml1ydmk3sl0kdi6ym7j5ig0nz6cpbl3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8282</id>
    <revision>
      <id>35463</id>
      <parentid>35127</parentid>
      <timestamp>2012-06-16T12:06:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35463</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="221" sha1="kmymucn0hebsunnmedxkrfvycwmd33i" xml:space="preserve">----
&lt;strong&gt;Lösning&lt;/strong&gt;&lt;noinclude&gt;

Att använda i exempel mellan uppgift och lösning så att vi slipper ändra i alla exempel om vi vill ändra layout.
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kmymucn0hebsunnmedxkrfvycwmd33i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8283</id>
    <revision>
      <id>45123</id>
      <parentid>37218</parentid>
      <timestamp>2015-07-28T17:57:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45123</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="314" sha1="77p0qu9itsi4o1d7v32hv8ql8zry4l3" xml:space="preserve">Alla bokspecifika mallar för Matematik för årskurs 7-9. Dessa är här så att man lätt kan hålla en enhetlig layout i hela boken eftersom alla sidor som använder en av dessa mallar automatiskt ändras om man ändrar i mallen.

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]
[[Kategori:Matematikrelaterade mallar]]</text>
      <sha1>77p0qu9itsi4o1d7v32hv8ql8zry4l3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik för årskurs 7-9</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8284</id>
    <revision>
      <id>35496</id>
      <parentid>35492</parentid>
      <timestamp>2012-06-19T19:12:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35496</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="82" sha1="1hfkujt7ejwwkzxd2g0a6n8ch6uqhe5" xml:space="preserve">Kategori för boken '''[[Matematik för årskurs 7-9]]'''.

[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>1hfkujt7ejwwkzxd2g0a6n8ch6uqhe5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8285</id>
    <revision>
      <id>35495</id>
      <parentid>35147</parentid>
      <timestamp>2012-06-19T19:09:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35495</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="235" sha1="kd7ytj1zveyplzonzy85po6eqd4bfo7" xml:space="preserve">Kategori för alla exempel i boken Matematik för årskurs 7-9. Dessa sidor är lagda som extra undersidor så att de enkelt kan infogasmed mallen: [[Mall:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]].

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]</text>
      <sha1>kd7ytj1zveyplzonzy85po6eqd4bfo7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8286</id>
    <revision>
      <id>35494</id>
      <parentid>35148</parentid>
      <timestamp>2012-06-19T19:07:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35494</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="234" sha1="ap56mw9sxztb8580zj0o8z0aisamrf7" xml:space="preserve">Kategori för alla uppgifter i boken Matematik för årskurs 7-9. Uppgifterna ligger i en undersida så att de enkelt kan inkluderas med mallen: [[Mall:Matematik_för_årskurs_7-9/Uppgifter]].

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]</text>
      <sha1>ap56mw9sxztb8580zj0o8z0aisamrf7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Uppgifter/Subtraktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8287</id>
    <revision>
      <id>37039</id>
      <parentid>35342</parentid>
      <timestamp>2013-04-12T16:02:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>La till autonumrering</comment>
      <origin>37039</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1124" sha1="d2ca4abrci4n4dgok9lttuo0zdzibnx" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 180 &amp;minus; 70
: b) 209 &amp;minus; 103
: c) 1128 &amp;minus; 71
: d) 99999 &amp;minus; 33333
: e) 551 &amp;minus; 99

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 364 &amp;minus; 757
: b) 475 &amp;minus; 376
: c) 4576 &amp;minus; 377
: d) 425476 &amp;minus; 354986
: e) 9635 &amp;minus; 858

&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

Uppgifter om subtraktion tillhör de grundläggande kunskaper som ni redan bör kunna i årskurs 7. Om ni vill räkna svårare uppgifter så kan ni kolla på fördjupningen eller så finns det svårare uppgifter i andra kapitel.

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Vad är 100 &amp;minus; 99 + 98 &amp;minus; 97 + … &amp;minus; 1 ?

&lt;inc&gt;I följande tal är en del av siffrorna utbytta mot bokstäver. Vilka siffror motsvarar bokstäverna?

{| border=&quot;0&quot;
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | a)
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | b)
|-
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | [[File:Subtraktionsövning 1.svg|50px]]
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | [[File:Subtraktionsövning 2.svg|50px]]
|} 


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>d2ca4abrci4n4dgok9lttuo0zdzibnx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Utfyllnadsalgoritmen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8288</id>
    <revision>
      <id>37716</id>
      <parentid>35331</parentid>
      <timestamp>2013-05-06T23:16:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>94.234.186.13</ip>
      </contributor>
      <origin>37716</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1156" sha1="tsuk3wgwz4iqdd2zpcio5p303ku3scd" xml:space="preserve">Beräkna
: a) 495 &amp;minus; 123
: b) 317 &amp;minus; 183

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

a) För att få en femma i entalspositionen av 123 så ska man addera 2. 123&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;=&amp;nbsp;125. För att få en nia i tiotalspositionen av 125 så ska man addera 70. 125&amp;nbsp;+&amp;nbsp;70&amp;nbsp;=&amp;nbsp;195. För att få en fyra i hundratalspositionen av 195 så ska man addera 300. 195&amp;nbsp;+&amp;nbsp;300&amp;nbsp;=&amp;nbsp;495. Talen som jag har adderat till 123 för att få 495 är: 2, 70 och 300, så 495&amp;nbsp;&amp;minus;&amp;nbsp;123&amp;nbsp;=&amp;nbsp;2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;70&amp;nbsp;+&amp;nbsp;300&amp;nbsp;=&amp;nbsp;372.

b) För att få en sjua i entalspositionen av 183 så ska man addera 4. 183&amp;nbsp;+&amp;nbsp;4&amp;nbsp;=&amp;nbsp;187. För att få en etta i tiotalspositionen av 187 så ska man addera 30. 187&amp;nbsp;+&amp;nbsp;30&amp;nbsp;=&amp;nbsp;217. För att få en trea i hundratalspositionen av 217 så ska man addera 100. 217&amp;nbsp;+&amp;nbsp;100&amp;nbsp;=&amp;nbsp;317. Talen som jag har adderat till 183 för att få 317 är: 4, 30 och 100, så 317&amp;nbsp;&amp;minus;&amp;nbsp;183&amp;nbsp;=&amp;nbsp;4&amp;nbsp;+&amp;nbsp;30&amp;nbsp;+&amp;nbsp;100&amp;nbsp;=&amp;nbsp;134.

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>tsuk3wgwz4iqdd2zpcio5p303ku3scd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8289</id>
    <revision>
      <id>49872</id>
      <parentid>49133</parentid>
      <timestamp>2020-11-21T15:25:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.216.220.150</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Naturliga tal */Tog bort onödigt innehåll</comment>
      <origin>49872</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8280" sha1="bzb7k1b7moigty2x0e0c1lsdxnhyqld" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]
{{ambox
| text  = Färdig sida! Vill du ändra eller lägga till något ändå så gör det eller skriv på diskussionssidan.
}}

Förutom att olika siffror har olika värden i olika tal så finns det också olika sorters tal. Vi kommer gå igenom heltal, både positiva och negativa, samt bråktal som kallas rationella tal och irrationella tal som är tal som inte ens kan skrivas som bråk eller som decimaltal med ändligt många decimaler.

Alla dessa tal tillsammans kallas de reella talen.

==Olika sorters tal==
[[File:Integers-line.svg|center]]
Alla olika tal som finns kan tänkas vara olika ställen på en oändligt lång linje. Ibland så är tal som de naturliga talen ett visst antal steg &quot;framåt&quot; medan de negativa talen är ett visst antal steg &quot;bakåt&quot;. Man kan också tänka sig tal som inte är hela utan halva eller tredjedels steg åt ena eller andra hållet och måste då använda andra sorters tal. Här beskrivs de olika sorterna av tal.

===Naturliga tal===
[[Fil:Äpplen, foto av alers.jpg|miniatyr|Naturliga tal används för att räkna föremål, till exempel äpplen, så länge de är hela.]]
De naturliga talen är alla vanliga räknetal. Till exempel 5:an när man säger: &quot;Det är '''5''' äpplen i fruktkorgen&quot;. De naturliga talen har alltså aldrig några decimaler.

Noll räknas också ofta som ett naturligt tal som när man säger det var noll äpplen i fruktkorgen. Men ibland så börjar man de naturliga talen med 1 och hoppar över nollan. Om man ser historiskt så är det ganska nyligen som man börjat använda noll. De naturliga talen, med nollan exkluderad, kallas även för de positiva heltalen.

Alla naturliga tal kan också skrivas som en summa av ettor, t.ex. 3 = 1 + 1 + 1. Alla de natuliga talen kan sammanfattas i den oändliga listan: 0, 1, 2, 3, …, där varje tal fås av att man adderar ett till det föregående talet.

===Negativa heltal===
De negativa heltalen är en differens mellan noll och ettor, t.ex &amp;minus;3 = 0 &amp;minus; (1 + 1 + 1). Man kan altså säga att de är motsatsen till de naturliga talen, till exempel är &amp;minus;3 motsats till 3. 
De negativa talen används bland annat när man håller på med temperaturer och det är mindre än noll grader. Man kan också använda negativa tal om man vill svara på frågan: Vilket tal ska jag addera till fem för att få tre (svar &amp;minus;2).

===Heltal===
De naturliga talen, med nollan inkluderad, och de negativa heltalen kallas tillsammans för de hela talen.

===Decimaltal===
Decimaltal är när man har med en, eller flera decimaler i talet. Till exempel kan man säga &quot;Jag är '''1,72''' meter lång&quot; eller &quot;Johan sprang 60 meter på '''10,5''' sekunder&quot;.

===Bråktal===
Bråktal är alla tal som kan bli när man dividerar. Många av dem går också att skriva som heltal (till exempel 21&amp;nbsp;/&amp;nbsp;3, vilket är 7) eller som decimaltal (till exempel 7&amp;nbsp;/&amp;nbsp;2, som är 3,5), men inte alla. Till exempel är 10&amp;nbsp;/&amp;nbsp;3 ungefär 3,3333. Om man skulle försöka dividera och skriva 10&amp;nbsp;/&amp;nbsp;3 som decimaltal upptäcker man att decimalerna aldrig tar slut. Dessutom så blir det för alla bråktal upprepningar när de skrivs som decimaltal. Till exempel är 5&amp;nbsp;/&amp;nbsp;11&amp;nbsp;&amp;asymp;&amp;nbsp;0,454545….

Det finns lite olika sätt att skriva bråktal. Här är de vanligaste: 5&amp;nbsp;/&amp;nbsp;11, &lt;math&gt;5 \over 11&lt;/math&gt;, 5&amp;nbsp;&amp;divide;&amp;nbsp;11, 5&amp;nbsp;:&amp;nbsp;11, 0,454545…, 0,&lt;span style=&quot;border-top: 0.1em solid;margin-left:1px;&quot;&gt;45&lt;/span&gt;. Alla dessa betyder samma sak men de används vid lite olika tillfällen.

Bråktal kallar också för rationella tal. Jämför med engelskans ratio (förhållande, kvot).

===Irrationella tal===
Det finns tal som inte ens kan skrivas som ett förhållande mellan två vanliga tal. De har också oändligt många decimaler, men utan att decimalerna upprepar sig som med bråktalen.

Ett sådant tal är det tal som om man multiplicerar det med sig självt blir 2. Man skriver det ibland som &lt;math&gt;\sqrt{2}&lt;/math&gt;. Det talet är ungefär 1,4142.

Ett annat sådant tal är pi, som också skrivs π. pi är lika med förhållandet mellan ett varv kring en cirkel och sträckan genom den (omkretsen dividerad med diametern). pi&amp;nbsp;&amp;#x2248;&amp;nbsp;3,1416.

==Positionssystemet==
Alla tal kan delas upp i olika delar. På samma sätt som man sällan i affären handlar med bara enkronor utan också använder andra valörer kan man i matematiken dela upp tal i olika typer.

Om vi till exempel tar talet 1234 så är 4:an entalsiffra. Det är så många enkronor man skulle kunna använda om man i en affär ska betala 1234 kr. 3:an är tiotalsiffra och det är så många tiokronor man skulle ha. På samma sätt är 2:an hundratalssiffra och 1:an tusentalssiffra. Därför så är 1:an i 105 mer värd än 5:an.

I talet &lt;small&gt;3&lt;/small&gt;&lt;big&gt;1&lt;/big&gt;5 är 1:an störst och 3:an värd mest men 5:an är den högsta siffran.

{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top|Exempel}}
# Vilken siffra står på hundratalspositionen i talet 234?
# Vilket värde har 3:an i talet 7235?

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

# Tredje siffran från höger är hundratalsiffra och där står 2.
#:Svar: På hundratalsplatsen står siffran 2.
# Eftersom 3:an är tiotalsiffra så blir dess värde 3 · 10 = 30.
#:Svar: 3:an har värdet 30.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

== Uppgifter ==
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
1. Ange vad för slags tal följande är:
:a) 1,65
:b) 7
:c) ½
:d) π (pi) 
:{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' Decimaltal&lt;br&gt;'''b)''' Heltal&lt;br&gt;'''c)''' Bråktal&lt;br&gt;'''d)''' Irrationellt tal}}
2. Skriv ett tal som är:
:a) ett heltal.
:b) ett bråk.
:c) ett decimaltal.
3. Diskutera vilket slags tal följande kan vara:
:a) 7 + 0,5
:b) 2 &amp;sdot; π
:c) 0,3333… &amp;sdot; 3
:d) 140 / 2
:{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|'''a)''' Decimaltal&lt;br&gt;'''b)''' Irrationellt tal&lt;br&gt;'''c)''' Heltal&lt;br&gt;'''d)''' Heltal}}
4. Finns deta tal som kan vara mer än en sorts tal samtidigt? Till exempel både ett rationellt tal och ett heltal?
:{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|Ja. &lt;br&gt;Alla heltal är också bråktal. &lt;br&gt;Alla heltal är också decimaltal med bara nollor som decimaler. &lt;br&gt;Alla decimaltal som tar slut är också bråktal. &lt;br&gt;Alla decimaltal som upprepar sig är också bråktal. &lt;br&gt;Alla irrationella tal är också decimaltal men som inte upprepar sig.}}
5. Vad blir det för sorts tal om man:
:a) adderar två heltal
:b) adderar två decimaltal
:c) multiplicerar två heltal
:d) multiplicerar två decimaltal
:e) dividerar två heltal
:f) dividerar två decimaltal
:g) multiplicerar två bråktal
:h) multiplicerar två irrationella tal

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Länkar==
Fler digitala matteböcker med genomgångar om olika sorters tal:
*[http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/tal/negativa-tal Matteboken.se om negativa tal]
*[http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/tal/rationella-tal Matteboken.se om rationella tal]
*[http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=129&amp;no_cache=1469899310 Webbmatte.se om naturliga tal]
*[http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=130&amp;no_cache=711237102 Webbmatte.se om negativa tal]
*[http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=128&amp;no_cache=1513760546 Webbmatte.se om bråk]
*[http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=127&amp;no_cache=1633502191 Webbmatte.se om decimaler]

Mer (avancerad) information om olika sorters tal finns också på wikipedia:
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Naturliga_tal Naturliga tal]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Negativa_tal Negativa tal]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Heltal Heltal]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Decimaltal Decimaltal]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Rationella_tal Rationella tal (Bråktal)]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Irrationellt_tal Irrationella tal]
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Positionssystem Positionssystem]

Teacher on demand (videogenomgångar):
*[http://www.teacherondemand.se/video/658/positionssystemet-del-1.html Positionssystemet del 1]
*[http://www.teacherondemand.se/video/659/positionssystemet-del-2.html Positionssystemet del 2]
*[http://www.teacherondemand.se/video/660/positionssystemet-del-3.html Positionssystemet del 3]</text>
      <sha1>bzb7k1b7moigty2x0e0c1lsdxnhyqld</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Introduktion/Exempel/Positionssystemet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8290</id>
    <revision>
      <id>37172</id>
      <parentid>35178</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:09:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Kategoriserad</comment>
      <origin>37172</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="439" sha1="4qdaau90sem5ogt4x4gffarwqkkaw80" xml:space="preserve">1. Vilken siffra står på hundratalspositionen i talet 234?

2. Vilket värde har 3:an i talet 7235?

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

1. Tredje siffran från höger är hundratalsiffra och där står 2.

Svar: På hundratalsplatsen står siffran 2.

2. Eftersom 3:an är tiotalsiffra så blir dess värde 3 · 10 = 30.

Svar: 3:an har värdet 30.

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4qdaau90sem5ogt4x4gffarwqkkaw80</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Math</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8291</id>
    <revision>
      <id>35182</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:10:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;span class=&quot;texhtml{{#if:{{{big|}}}{{{size|}}}|&amp;#32;texhtml-big}}&quot; style=&quot;white-space: nowrap;{{#if:{{{big|}}}{{{size|}}}|&amp;#32;font-size: {{{size|165%}}};}}&quot;&gt;{{{1|}}}{{{2|}}}...'</comment>
      <origin>35182</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="222" sha1="7itj3c2qt0nf54umwfqlo1qbb8n5rjj" xml:space="preserve">&lt;span class=&quot;texhtml{{#if:{{{big|}}}{{{size|}}}|&amp;#32;texhtml-big}}&quot; style=&quot;white-space: nowrap;{{#if:{{{big|}}}{{{size|}}}|&amp;#32;font-size: {{{size|165%}}};}}&quot;&gt;{{{1|}}}{{{2|}}}&lt;/span&gt;&lt;noinclude&gt;{{Documentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7itj3c2qt0nf54umwfqlo1qbb8n5rjj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Documentation</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8292</id>
    <revision>
      <id>35183</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:11:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;!--   Automatically add {{pp-template}} to protected templates. --&gt;{{template other | {{#ifeq: {{PROTECTIONLEVEL:move}} | sysop   | {{pp-template}}   | {{#if: {{PROTECTIONLEV...'</comment>
      <origin>35183</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1292" sha1="ohfsg2tcs94u3bmf2vpu5hh1njsn6uo" xml:space="preserve">&lt;!--
  Automatically add {{pp-template}} to protected templates.
--&gt;{{template other
| {{#ifeq: {{PROTECTIONLEVEL:move}} | sysop
  | {{pp-template}}
  | {{#if: {{PROTECTIONLEVEL:edit}}
    | {{pp-template}}
    | &lt;!--Not protected, or only semi-move-protected--&gt;
    }}
  }}
}}&lt;!--
  Start of green doc box.
--&gt;{{documentation/core2
| heading = {{{heading|¬}}}   &lt;!--Empty but defined means no header--&gt;
| heading-style = {{{heading-style|}}}
| content = {{{content|}}}
| link box = {{{link box|}}}   &lt;!--So &quot;link box=off&quot; works--&gt;

&lt;!--Some namespaces must have the /doc in talk space--&gt;
| docspace =
  {{#switch: {{SUBJECTSPACE}}
  | {{ns:0}}
  | {{ns:File}}
  | {{ns:MediaWiki}}
  | {{ns:Category}} = {{TALKSPACE}}
  | #default = {{SUBJECTSPACE}}
  }}

&lt;!--For debug purposes--&gt;
| not-docspace =
  {{#switch: {{SUBJECTSPACE}}
  | {{ns:0}}
  | {{ns:File}}
  | {{ns:MediaWiki}}
  | {{ns:Category}} = {{SUBJECTSPACE}}
  | #default = {{TALKSPACE}}
  }}

| 1 = {{{1|}}}   &lt;!--Other docname, if fed--&gt;

&lt;!--The namespace is added in /core2--&gt;
| template page = 
  {{#switch: {{SUBPAGENAME}}
  | sandbox
  | testcases = {{BASEPAGENAME}}
  | #default = {{PAGENAME}}
  }}

}}&lt;!--End of green doc box--&gt;&lt;noinclude&gt;

&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ohfsg2tcs94u3bmf2vpu5hh1njsn6uo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Template other</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8293</id>
    <revision>
      <id>35184</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:13:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{#switch:   &lt;!--If no or empty &quot;demospace&quot; parameter then detect namespace--&gt;   {{#if:{{{demospace|}}}   | {{lc: {{{demospace}}} }}    &lt;!--Use lower case &quot;demospace&quot;--&gt;   | {...'</comment>
      <origin>35184</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="434" sha1="cvkjlklng1pkwovf929h62cec6yrb8f" xml:space="preserve">{{#switch:
  &lt;!--If no or empty &quot;demospace&quot; parameter then detect namespace--&gt;
  {{#if:{{{demospace|}}}
  | {{lc: {{{demospace}}} }}    &lt;!--Use lower case &quot;demospace&quot;--&gt;
  | {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:Template}}
    | template
    | other
    }}
  }}
| template = {{{1|}}}
| other
| #default = {{{2|}}}
}}&lt;!--End switch--&gt;&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>cvkjlklng1pkwovf929h62cec6yrb8f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Documentation/core2</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8294</id>
    <revision>
      <id>35185</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:14:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{documentation/core | heading = {{{heading|¬}}}   &lt;!--Empty but defined means no header--&gt; | heading-style = {{{heading-style|}}} | content = {{{content|}}} | docpage =    {...'</comment>
      <origin>35185</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1011" sha1="j1ofqbjf09s5yle5sn49xbjkaclnb2m" xml:space="preserve">{{documentation/core
| heading = {{{heading|¬}}}   &lt;!--Empty but defined means no header--&gt;
| heading-style = {{{heading-style|}}}
| content = {{{content|}}}
| docpage = 
  {{#if: {{{1|}}}
  | {{{1|}}}
  | {{{docspace|{{NAMESPACE}}}}}:{{{template page|{{PAGENAME}}}}}/doc
  }}
| doc exist = 
  {{#ifexist: 
    {{#if: {{{1|}}}
    | {{{1|}}}   &lt;!--Other docname fed--&gt;
    | {{{docspace|{{NAMESPACE}}}}}:{{{template page|{{PAGENAME}}}}}/doc
    }}
  | yes
  }}
| docname fed =
  {{#if: {{{1|}}}
  | yes
  }}

| sandbox = 
  {{{docspace|{{NAMESPACE}}}}}:{{{template page|{{PAGENAME}}}}}/sandbox
| testcases = 
  {{{docspace|{{NAMESPACE}}}}}:{{{template page|{{PAGENAME}}}}}/testcases

| template page = 
  {{NAMESPACE}}:{{{template page|{{PAGENAME}}}}}

| link box = {{{link box|}}}   &lt;!--So &quot;link box=off&quot; works--&gt;

| not-docspace = {{{not-docspace|}}}

}}&lt;noinclude&gt;
{{pp-template}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
[[Category:Template subpages|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>j1ofqbjf09s5yle5sn49xbjkaclnb2m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Documentation/core</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8295</id>
    <revision>
      <id>35186</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:14:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;!-- 	Start of green doc box --&gt;&lt;div id=&quot;template-documentation&quot; class=&quot;template-documentation&quot;&gt;&lt;!-- 	Add the heading at the top of the doc box: --&gt;{{#ifeq: {{{heading|¬}}} |...'</comment>
      <origin>35186</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1784" sha1="tpuwqm1so9p07p8zd659pankb09o4xo" xml:space="preserve">&lt;!--
	Start of green doc box
--&gt;&lt;div id=&quot;template-documentation&quot; class=&quot;template-documentation&quot;&gt;&lt;!--
	Add the heading at the top of the doc box:
--&gt;{{#ifeq: {{{heading|¬}}}
| &lt;!--Defined but empty--&gt;
| &lt;!--&quot;heading=&quot;, do nothing--&gt;
| &lt;div style=&quot;padding-bottom: 3px; border-bottom:thin solid #aaddff; margin-bottom:1ex;&quot;&gt;{{#if: {{{content|}}}
| 
| &lt;!--Add the [edit][purge] or [create] links--&gt;
	&lt;span class=&quot;editsection plainlinks&quot; id=&quot;doc_editlinks&quot;&gt;{{#if: {{{doc exist|yes}}}
	| [[{{fullurl:{{{docpage|{{FULLPAGENAME}}/doc}}}|action=edit}} edit]] [[{{fullurl:{{{docpage|{{FULLPAGENAME}}/doc}}}|action=history}} history]] [{{purge|purge}}] 
	| [[{{fullurl:{{{docpage|{{FULLPAGENAME}}/doc}}}|action=edit&amp;preload=Template:Documentation/preload}} create]]
	}}&lt;/span&gt;
}} &lt;span style=&quot;{{#if: {{{heading-style|}}}
| {{{heading-style|}}}
| {{#ifeq: {{SUBJECTSPACE}} | {{ns:Template}}
| font-weight: bold; font-size: 125%
| font-size: 150%
}}
}}&quot;&gt;{{#switch: {{{heading|¬}}}
| ¬ =   
	&lt;!--&quot;heading&quot; not defined in this or previous level--&gt;
	{{#switch: {{SUBJECTSPACE}} 
	| {{ns:Template}} = [[File:Office-book.svg|30px|link=|alt=]] Template documentation
	| {{ns:File}} = Summary
	| #default = Documentation
	}}
| #default = 
	&lt;!--&quot;heading&quot; has data or is empty but defined--&gt;
	{{{heading|}}}
}}&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
}}&lt;!--
	Load the /doc content:
	Note: The line breaks between this comment and the if-case
	and between the if-case and the following div are necessary so 
	&quot;=== Headings ===&quot; at the start and end of docs are interpreted.
--&gt;
{{#if: {{{content|}}}
| {{{content|}}}
| {{#if: {{{doc exist|yes}}} | {{ {{{docpage|{{FULLPAGENAME}}/doc}}} }} }}
}}
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;!--So right or left floating items don't stick out of the doc box.--&gt;
&lt;/div&gt;&lt;!--End of green doc box--&gt;</text>
      <sha1>tpuwqm1so9p07p8zd659pankb09o4xo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Pp-template</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8296</id>
    <revision>
      <id>35187</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:15:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;includeonly&gt;{{pp-meta |type={{#switch:{{{demolevel|{{#ifeq:{{PROTECTIONLEVEL:edit}}-{{PROTECTIONLEVEL:move}}|-sysop|move|{{PROTECTIONLEVEL:edit}}}}}}}    |semi    |autoconfir...'</comment>
      <origin>35187</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2674" sha1="7c6p8e8pwj7u4i7fcc15qu4k9ynsf4c" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{pp-meta
|type={{#switch:{{{demolevel|{{#ifeq:{{PROTECTIONLEVEL:edit}}-{{PROTECTIONLEVEL:move}}|-sysop|move|{{PROTECTIONLEVEL:edit}}}}}}}
   |semi
   |autoconfirmed=semi
   |administrator
   |full
   |sysop=indef
   |move=move
   |#default=indef&lt;!--fallback value--&gt;}}
|small={{{small|yes}}}
|demospace={{{demospace|}}}
|demolevel={{#ifeq:{{PAGENAME}}/{{NAMESPACE}}|{{SUBPAGENAME}}/{{ns:Template}}|{{{demolevel|undefined}}}|{{#ifeq:{{lc:{{SUBPAGENAME}}}}|sandbox|sysop|{{{demolevel|undefined}}}}}}}
|expiry=&lt;!--not applicable--&gt;
|dispute=no
|icon-text=This {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:6}}|file, included in a high-risk template or message,|high-risk template}} is indefinitely {{#switch:{{{demolevel|{{#ifeq:{{PROTECTIONLEVEL:edit}}-{{PROTECTIONLEVEL:move}}|-sysop|move|{{PROTECTIONLEVEL:edit}}}}}}}
   |semi
   |autoconfirmed=semi-protected from editing
   |move=move-protected
   |administrator
   |full
   |sysop
   |#default=&lt;!--fallback value--&gt;protected from editing}} to prevent vandalism.
|reason-text=This {{#switch:{{NAMESPACE}}
  |{{ns:image}}=file, used in one or more high-risk templates{{#switch:{{{demolevel|{{PROTECTIONLEVEL:edit}}}}}
   |semi
   |autoconfirmed=
   |administrator
   |full
   |sysop=&lt;nowiki&gt; &lt;/nowiki&gt;and/or [[Special:Allmessages|system messages]],
   |#default=&lt;!--fallback value--&gt;}}
  |#default=high-risk template
}} has been {{#switch:{{{demolevel|{{#ifeq:{{PROTECTIONLEVEL:edit}}-{{PROTECTIONLEVEL:move}}|-sysop|move|{{PROTECTIONLEVEL:edit}}}}}}}
   |semi
   |autoconfirmed=semi-
   |move=move-
   |administrator
   |full
   |sysop&lt;!--uses default--&gt;
   |#default=&lt;!--fallback value--&gt;}}protected{{#ifeq:{{PROTECTIONLEVEL:edit}}-{{PROTECTIONLEVEL:move}}|-sysop||&lt;nowiki&gt; &lt;/nowiki&gt;from editing}} to prevent vandalism. {{#switch:{{{demolevel|{{PROTECTIONLEVEL:edit}}}}}
   |semi
   |autoconfirmed=
   |administrator
   |full
   |sysop&lt;!--uses default--&gt;
   |#default={{#switch:{{NAMESPACE}}|{{ns:image}}=&lt;br /&gt;&lt;small&gt;'''Do not move this file''' to [[commons:|Wikimedia Commons]].&lt;/small&gt;}}}}
|categories={{{categories|{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:10}}|{{#switch:{{{demolevel|{{#ifeq:{{PROTECTIONLEVEL:edit}}-{{PROTECTIONLEVEL:move}}|-sysop|move|{{PROTECTIONLEVEL:edit}}}}}}}
   |semi
   |autoconfirmed=
   |move=
   |administrator
   |full
   |sysop&lt;!--uses default--&gt;
   |#default=&lt;!--fallback value--&gt;}}}}{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:6}}|[[Category:{{#switch:{{{demolevel|{{PROTECTIONLEVEL:edit}}}}}
   |semi
   |autoconfirmed=Semi-protected
   |administrator
   |full
   |sysop&lt;!--uses default--&gt;
   |#default=Protected&lt;!--fallback value--&gt;}} files|{{PAGENAME}}]]}}}}}}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7c6p8e8pwj7u4i7fcc15qu4k9ynsf4c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Pp-template/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8297</id>
    <revision>
      <id>35188</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:15:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Documentation subpage}} &lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE. --&gt;  This is the {{tl|pp-template}} protection notice.  It is used on protected...'</comment>
      <origin>35188</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1698" sha1="tizv6kaz7l1obf353ha28jv4t4je01g" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE. --&gt;

This is the {{tl|pp-template}} protection notice.

It is used on protected templates and on protected file (image) pages.

This template does not show on pages that are not protected, instead it reports an error. Please note that only [[Wikibooks:Administrators|administrators]] can protect pages, this template only informs about the protection status of the page.

This template should usually not be manually placed on template pages, since it is automatically loaded by the {{tl|Documentation}} template of protected template pages. Protected templates (both semi and full) should preferably have a documentation subpage (/doc) so that any editor can update the documentation, categories and interwiki links of the template.

This template automatically detects the edit protection level (semi or full) of a page, and if it is on a template or file page, and modifies its appearance and how it categorizes the page.

* Use {{tlx|pp-template}} for the normal appearance (a small icon at the top).
* Use {{tlx|pp-template|small&amp;#61;no}} for the large message box. On file pages we recommend using the large box.

When {{tl|pp-template}} is added to a protected template, it should be placed inside &amp;lt;noinclude&gt;&amp;lt;/noinclude&gt; tags (otherwise, every page which uses the template will load the protection notice, which will result in an error message). On file (image) pages the &amp;lt;noinclude&gt;&amp;lt;/noinclude&gt; tags are not necessary.

=== See also ===
{{Protection templates}}
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Category:Protection templates|Template]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>tizv6kaz7l1obf353ha28jv4t4je01g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Documentation subpage</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8298</id>
    <redirect title="Mall:Dokumentationssida" />
    <revision>
      <id>45829</id>
      <parentid>35189</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T01:11:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Ändrat till omdirigering till mallen Dokumentationssida.</comment>
      <origin>45829</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="tw4m6pb3qp57d5t6shi86gt666wq82t" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Dokumentationssida]]</text>
      <sha1>tw4m6pb3qp57d5t6shi86gt666wq82t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ombox</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8299</id>
    <revision>
      <id>35190</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:17:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{#ifeq:{{{small|}}}|yes | {{ombox/core   | small = yes   | type  = {{{type|}}}   | image = {{#if:{{{smallimage|}}}| {{{smallimage}}} | {{{image|}}} }}   | imageright = {{#if:...'</comment>
      <origin>35190</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="676" sha1="0vny1zhwz82la4y098t255kpeag7iys" xml:space="preserve">{{#ifeq:{{{small|}}}|yes
| {{ombox/core
  | small = yes
  | type  = {{{type|}}}
  | image = {{#if:{{{smallimage|}}}| {{{smallimage}}} | {{{image|}}} }}
  | imageright = {{#if:{{{smallimageright|}}} | {{{smallimageright}}} | {{{imageright|}}} }}
  | style = {{{style|}}}
  | textstyle = {{{textstyle|}}}
  | text  = {{#if:{{{smalltext|}}}| {{{smalltext}}} | {{{text}}} }}
  }}
| {{ombox/core
  | type  = {{{type|}}}
  | image = {{{image|}}}
  | imageright = {{{imageright|}}} 
  | style = {{{style|}}}
  | textstyle = {{{textstyle|}}}
  | text  = {{{text}}}
  }}
}}&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>0vny1zhwz82la4y098t255kpeag7iys</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ombox/core</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8300</id>
    <revision>
      <id>35191</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:17:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;table class=&quot;plainlinks ombox {{#ifeq:{{{small}}}|yes|mbox-small}}  {{#switch:{{{type|}}} | speedy     = ombox-speedy | delete     = ombox-delete | content    = ombox-content...'</comment>
      <origin>35191</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1762" sha1="8u95ns9sow79kjkzhwg61l1fyn1mpby" xml:space="preserve">&lt;table class=&quot;plainlinks ombox {{#ifeq:{{{small}}}|yes|mbox-small}} 
{{#switch:{{{type|}}}
| speedy     = ombox-speedy
| delete     = ombox-delete
| content    = ombox-content
| style      = ombox-style
| move       = ombox-move
| protection = ombox-protection
| notice          &lt;!-- notice = default --&gt;
| #default   = ombox-notice
}}&quot; style=&quot;{{{style|}}}&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
{{#ifeq:{{{image|}}}|none
| &lt;!-- No image. Cell with some width or padding necessary for text cell to have 100% width. --&gt;&lt;td class=&quot;mbox-empty-cell&quot;&gt;&lt;/td&gt;
| &lt;td class=&quot;mbox-image&quot;&gt;
  {{#if:{{{image|}}}
  | {{{image}}}
  | [[File:{{#switch:{{{type|}}}
    | speedy     = Ambox warning pn.svg
    | delete     = Ambox warning pn.svg
    | content    = Ambox Content.svg
    | style      = Edit-clear.svg
    | move       = Merge-split-transwiki default.svg
    | protection = Padlock-silver-medium.svg
    | notice          &lt;!-- notice = default --&gt;
    | #default   = Information icon4.svg
    }} | {{#ifeq:{{{small|}}}|yes
    | 30x30px
    | 40x40px
    }}|link=|alt=]]
  }}&lt;/td&gt;
}}
&lt;td class=&quot;mbox-text&quot; style=&quot;{{{textstyle|}}}&quot;&gt; {{{text}}} &lt;/td&gt;
{{#if:{{{imageright|}}}
| {{#ifeq:{{{imageright|}}}|none
  | &lt;!-- No image. --&gt;
  | &lt;td class=&quot;mbox-imageright&quot;&gt; {{{imageright}}} &lt;/td&gt;
  }}
}}
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;!-- Detect and report usage with faulty &quot;type&quot; parameter:
--&gt;{{#switch:{{{type|}}}
|   &lt;!-- No type fed, is also valid input --&gt;
| speedy
| delete
| content
| style
| move
| protection
| notice     =    &lt;!-- Do nothing, valid &quot;type&quot; --&gt;
| #default   = &lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;This message box is using an invalid &quot;type={{{type|}}}&quot; parameter and needs fixing.&lt;/div&gt;
}}&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8u95ns9sow79kjkzhwg61l1fyn1mpby</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Documentation/core/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8301</id>
    <revision>
      <id>45906</id>
      <parentid>35192</parentid>
      <timestamp>2015-10-06T19:44:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45906</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1679" sha1="5ljfk2wrwhr7cq0y43m297s5u29rhau" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;

This is the {{tl|documentation/core}} sub-template.

Do not use this template directly, use {{tl|documentation}} instead.

{{tl|documentation}} calls {{tl|documentation/core2}} which in turn calls this template. This template holds most of the code for {{tl|documentation}}, while {{tl|documentation}} and {{tl|documentation/core2}} do parameter preprocessing. Thus simplifying the code.

=== Technical details ===
This sub-template currently expects these parameters:

&lt;pre&gt;
{{documentation/core
| heading = {{{heading|¬}}}   &lt;!--Note that the &quot;¬&quot; is necessary 
     so we can detect the difference between empty and undefined--&gt;
| heading-style = {{{heading-style|}}}
| content = {{{content|}}}    &lt;!--Text instead of a /doc page--&gt;
| link box = {{{link box|}}}  &lt;!--So &quot;link box=off&quot; works--&gt;

| docpage =     &lt;!--Full pagename of the doc page--&gt;
| doc exist =   &lt;!--&quot;yes&quot; if the doc page exists, empty string if not--&gt;
| docname fed = &lt;!--&quot;yes&quot; if a docname was manually fed--&gt;

| sandbox =     &lt;!--Full pagename of the /sandbox--&gt;
| testcases =   &lt;!--Full pagename of the /testcases--&gt;

| template page =   &lt;!--Full pagename where the {{documentation}}
    template is placed, but without ending /sandbox or /testcases.
    Note: Unfortunately might not be the &quot;correct&quot; namespace if 
    the template is in subject space and the {{documentation}} 
    template is in talk space or the other way around.--&gt;
}}
&lt;/pre&gt;

For more documentation see {{tl|documentation}}.
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES HERE, THANKS --&gt;
[[Kategori:Malldokumentation|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>5ljfk2wrwhr7cq0y43m297s5u29rhau</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Pp-meta</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8302</id>
    <revision>
      <id>35193</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:20:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{#ifeq:{{#switch:{{lc:{{{type}}}}}   |move=&lt;!--  --&gt;{{#ifeq:       {{#switch:{{lc:{{{demolevel|undefined}}}}}         |semi         |autoconfirmed=autoconfirmed         |admi...'</comment>
      <origin>35193</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6067" sha1="io8uv2gepc0uxu8h9ujzh0gshqkywno" xml:space="preserve">{{#ifeq:{{#switch:{{lc:{{{type}}}}}
  |move=&lt;!--
 --&gt;{{#ifeq:
      {{#switch:{{lc:{{{demolevel|undefined}}}}}
        |semi
        |autoconfirmed=autoconfirmed
        |administrator
        |full
        |sysop=sysop
        |undefined={{PROTECTIONLEVEL:move}}
        |#default=&lt;!--fallback value: null
   --&gt;}}
      |sysop|yes|no
    }}
  |create=&lt;!--
 --&gt;{{#if:
      {{#switch:{{lc:{{{demolevel|undefined}}}}}
        |semi
        |autoconfirmed=autoconfirmed
        |administrator
        |full
        |sysop=sysop
        |undefined={{PROTECTIONLEVEL:create}}
        |#default=&lt;!--fallback value: null
   --&gt;}}
      |yes|no
    }}
  |#default&lt;!--includes all other types--&gt;=&lt;!--
 --&gt;{{#if:
      {{#switch:{{lc:{{{demolevel|undefined}}}}}
        |semi
        |autoconfirmed=autoconfirmed
        |administrator
        |full
        |sysop=sysop
        |undefined={{PROTECTIONLEVEL:edit}}
        |#default=&lt;!--fallback value: null
   --&gt;}}
      |{{#ifeq:{{#switch:{{lc:{{{disallowlevel|}}}}}
            |semi
            |autoconfirmed=autoconfirmed
            |administrator
            |full
            |sysop=sysop
            |#default=&lt;!--fallback value: null--&gt;}}
         |{{#switch:{{lc:{{{demolevel|undefined}}}}}
            |semi
            |autoconfirmed=autoconfirmed
            |administrator
            |full
            |sysop=sysop
            |undefined={{PROTECTIONLEVEL:edit}}
            |#default=&lt;!--fallback value: null--&gt;}}
         |no|yes
       }}
      |no}}
}}|yes|{{#ifeq:{{lc:{{{small|}}}}}|yes|
&lt;div class=&quot;metadata topicon&quot; id=&quot;protected-icon&quot;&gt;[[File:{{{image|{{#switch:{{lc:{{{type}}}}}
 |full=Padlock.svg
 |semi=Padlock-silver.svg
 |move=Padlock-olive.svg
 |indef=Padlock-red.svg
 |office=Padlock-black.svg
 |create=Padlock-skyblue.svg
 |#default=Transparent.gif
}}}}}|22px|link={{{icon-link|Wikibooks:Protection policy#{{lc:{{{type}}}}}}}}|{{{icon-text|This {{pagetype|subjectspace=yes}} is {{#switch:{{lc:{{{type}}}}}
 |semi=semi-
 |move=move-
 |indef=permanently&lt;nowiki&gt; &lt;/nowiki&gt;
 |create=creation-
 |office=&lt;!--null, but should this have a special tag?--&gt;
 |full
 |#default=&lt;!--null--&gt;
}}protected{{#ifeq:{{lc:{{{type}}}}}|indef||{{#if:{{{expiry|}}}|&lt;nowiki&gt; &lt;/nowiki&gt;until {{#time:F j, Y|{{{expiry}}}}}}}}}{{#if:{{{icon-reason|}}}|&lt;nowiki&gt; &lt;/nowiki&gt;{{{icon-reason}}}}}.}}}]]&lt;/div&gt;
|&lt;!-- else, not small --&gt;
{{mbox 
| demospace = {{{demospace|}}}
| type = protection
| image = [[File:{{{image|{{#switch:{{lc:{{{type}}}}}
 |full=Padlock.svg
 |semi=Padlock-silver.svg
 |move=Padlock-olive.svg
 |indef=Padlock-red.svg
 |office=Padlock-black.svg
 |create=Padlock-skyblue.svg
 |#default=Transparent.gif
}}}}}|40px|{{{icon-text|This page is {{#switch:{{lc:{{{type}}}}}
 |semi=semi-
 |move=move-
 |indef=permanently&lt;nowiki&gt; &lt;/nowiki&gt;
 |create=creation-
 |office=&lt;!--null, but should this have a special tag?--&gt;
 |full
 |#default=&lt;!--null--&gt;
}}protected.}}}|link=]]
| text = '''{{{reason-text|{{#switch:{{lc:{{{type}}}}}
 |full=This page is currently protected from editing
 |semi=Editing of this {{pagetype|subjectspace=yes}} by new or unregistered users is currently disabled
 |move=This {{pagetype|subjectspace=yes}} is currently protected from page moves
 |indef=This page is protected from editing ''indefinitely''
 |office=This {{pagetype|subjectspace=yes}} is currently protected from editing
 |create=Re-creation of this {{pagetype|subjectspace=yes}} has been disabled
}}{{#ifeq:{{lc:{{{type}}}}}|indef||{{#if:{{{expiry|}}}|&amp;#32;until {{#time:F j, Y|{{{expiry}}}}}}}}}{{{reason&lt;includeonly&gt;|&lt;/includeonly&gt;}}}.}}}'''&lt;br /&gt; {{{explanation-text|{{#ifeq:{{lc:{{{dispute}}}}}|yes|This protection is '''not''' an endorsement of the {{#ifeq:{{{type}}}|move|[{{fullurl:Special:Log|type=move&amp;page={{FULLPAGENAMEE}}}} current title]|[{{fullurl:{{FULLPAGENAMEE}}|action=history}} current version]}}.}} See the [{{fullurl:Special:Log|type=protect&amp;page={{FULLPAGENAMEE}}}} protection log] for more details. {{#switch:{{lc:{{{type}}}}}
 |full|indef=Please discuss any changes on the [[{{TALKPAGENAME}}|discussion page]]; you may use the {{tlx|editprotected}} template to ask an [[Wikibooks:Administrators|administrator]] to make the edit if it is supported by consensus. {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:8}}&lt;!--MediaWiki--&gt;||You may also [[Wikibooks:Reading room/Administrative Assistance|request]] that this page be unprotected.}}
 |semi=If you cannot edit this {{pagetype|subjectspace=yes}} and you wish to make a change, you can {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{TALKSPACE}}||[[Template:Editsemiprotected|request an edit]], [[{{TALKPAGENAME}}|discuss changes on the discussion page]],}} [[Wikibooks:Reading room/Administrative Assistance|request unprotection]], [[Special:Userlogin|log in]], or &lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[http://en.wikibooks.org/w/index.php?title=Special:Userlogin&amp;type=signup &lt;span style=&quot;color:#002bb8;&quot; title=&quot;Sign in / create account&quot;&gt;create an account&lt;/span&gt;].
 |move=The page may still be edited but cannot be moved until unprotected. Please discuss any suggested moves on the [[{{TALKPAGENAME}}|discussion page]].  You can also [[Wikibooks:Reading room/Administrative Assistance|request]] that the page be unprotected.  
 |office=If you are able to edit this page, please discuss all changes and additions on the [[{{TALKPAGENAME}}|discussion page]] first.
 |create=Please see the {{#if:{{{rfd|}}}|'''[[{{{rfd}}}|deletion discussion]]''' or the}} [{{fullurl:Special:Log|type=delete&amp;page={{FULLPAGENAMEE}}}} deletion log] for details of why this page was deleted. If you would like to create a page at this title, you must first [[Wikibooks:Reading room/Administrative Assistance|request]] for it to be unprotected, or contact the administrator who deleted the page for the deleted material to be restored. If unsuccessful, you can make a [[WB:RFU|request for undeletion]].
}}}}}
}}
}}|}}&lt;!--End if small--&gt;&lt;includeonly&gt;{{#ifeq:{{lc:{{{categories|no}}}}}|no||{{{categories|}}}}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>io8uv2gepc0uxu8h9ujzh0gshqkywno</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Math/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8303</id>
    <revision>
      <id>35194</id>
      <timestamp>2012-06-03T11:20:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Documentation subpage}} &lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;  The '''Math''' template formats HTML- or wikimarkup generated mathematical ...'</comment>
      <origin>35194</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2161" sha1="bbov8f5agh8p64coktj5yos8wbrg4e9" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;

The '''Math''' template formats HTML- or wikimarkup generated mathematical formulas in the same manner as HTML based [[TeX]] formulas, which uses a serif-based font. The generated formula is displayed using the same-size font as the adjoining text. The template will prevent line-wrapping.

Use this template for non-complex formulas as an alternative to using the &quot;math&quot; tags: {{tag|math}}.

=== Usage ===
Use this template to wrap an inline formula in wikitext.  Examples:
&lt;pre&gt;
{{math|''x''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + ''y''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; {{=}} ''r''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;}}
&lt;/pre&gt;
: produces: {{math|''x''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + ''y''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; {{=}} ''r''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;}}
&lt;pre&gt;
{{math|{{mapply|sin &lt;i&gt;π&lt;/i&gt;}} {{=}} 0}}
&lt;/pre&gt;
: produces: {{math|sin &lt;i&gt;π&lt;/i&gt; {{=}} 0}}. The coding &quot;&amp;lt;i&gt;&quot; puts italic font, same as &quot;&amp;lt;var&gt;&quot;.

&lt;pre&gt;
'''{{math|{{frac|1|2}} − {{frac|1|3}} {{=}} {{frac|1|6}}}}'''
&lt;/pre&gt;
: produces: '''{{math|{{frac|1|2}} − {{frac|1|3}} {{=}} {{frac|1|6}}}}'''.  Note the triple-apostrophes have set the whole formula as bold.

===Use of equals-sign===
If a single equals-sign (&quot;=&quot;) is used, it will fail to render, instead showing &quot;&lt;nowiki&gt;{{{1}}}&lt;/nowiki&gt;&quot;. For example, the following template-coding would be invalid:

&lt;pre&gt;{{math|1 + 2 = 3}}&lt;/pre&gt;
: produces: {{math|1 + 2 = 3}}, which is invalid code

To resolve this, either: (a) Start the formula with &quot;&lt;code&gt;1=&lt;/code&gt;&quot; as in:
&lt;pre&gt;{{math|1=1 + 2 = 3}}&lt;/pre&gt;
: produces: {{math|1=1 + 2 = 3}}, or else, (b) include the equals-sign in double-braces &lt;nowiki&gt;&quot;{{=}}&quot;&lt;/nowiki&gt; as in:
&lt;pre&gt;{{math|1 + 2 {{=}} 3}}&lt;/pre&gt;
: produces: {{math|1 + 2 {{=}} 3}}.

=== Parameters ===
The following parameters are optional:
* &lt;code&gt;big=1&lt;/code&gt; – This wil render the formula in a bigger fontsize, increased 156%.
* &lt;code&gt;size=''font-size''&lt;/code&gt; – Use this to specify your own fontsize.
&lt;pre&gt;
&lt;nowiki&gt;{{math|big=1|1 + 2 {{=}} 3}}&lt;/nowiki&gt;
&lt;/pre&gt;
: produces: {{math|big=1|1 + 2 {{=}} 3}}
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Category:Mathematical formatting templates|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>bbov8f5agh8p64coktj5yos8wbrg4e9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Rot</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8304</id>
    <revision>
      <id>45911</id>
      <parentid>45907</parentid>
      <timestamp>2015-10-06T20:11:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Dokumentationsöversättning</comment>
      <origin>45911</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="308" sha1="gv49kz1kvdbvrl8rpya2sic4r9pocy7" xml:space="preserve">&lt;span style=&quot;white-space: nowrap&quot;&gt;{{#if:{{{2|}}}|&lt;sup&gt;&lt;sup style=&quot;margin-right: -0.5em&quot;&gt;{{{2}}}&lt;/sup&gt;&lt;/sup&gt;}}√&lt;span style=&quot;border-top: 0.1em solid;margin-left:1px;&quot;&gt;{{{1}}}&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;noinclude&gt;

{{Dokumentation}}
&lt;!-- Var vänlig lägg denna malls kategorier på /dok-undersidan, tack! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gv49kz1kvdbvrl8rpya2sic4r9pocy7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Rot/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8305</id>
    <revision>
      <id>45912</id>
      <parentid>45909</parentid>
      <timestamp>2015-10-06T20:17:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Halvt försvenskad dokumentation.</comment>
      <origin>45912</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="516" sha1="0nptl4mzusqg4odq8xxn8cgrcjv9mcz" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;

=== Användning ===
&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{rot|2}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ger {{rot|2}}.

&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{rot|1 + ''x''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;|4}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ger {{rot|1 + ''x''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;|4}}.

To be used in simple inline formulas, where a &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;math&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; tag rendering to a PNG image would be overkill.
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- KATEGORIER HÄR, TACK --&gt;
[[Kategori:Matematikrelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>0nptl4mzusqg4odq8xxn8cgrcjv9mcz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Om denna bok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8306</id>
    <revision>
      <id>41126</id>
      <parentid>35276</parentid>
      <timestamp>2014-05-21T16:43:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>213.114.75.108</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Geometri */</comment>
      <origin>41126</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20696" sha1="706sa4u40auxwta32d3if5xiwcftmf2" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

Detta är ett nystartat projekt att skapa ett läromedel för högstadiet efter Lgr11. Då projektet inte till en början är årskursbundet utan använder samtliga mål för åk 9 som gäller under hela högstadietiden passade projektet inte för att använda de färdiga mallar för respektive årskurs. Senare kommer dock projektet också skapa årskursuppdelade böcker.

Projektet Utgår ifrån Lgr11 och här beskrivs dess pedagogiska tankar och det förarbete som har legat till grund för hur innehållet har utvalts.

==Bakgrund==
Jag ([[Användare:Averater|averater]]) har startat ett projekt som är tänkt att kunna ersätta de vanliga läroböckerna som tenderar att vara väldigt styrande och dessutom låsta. Tanken är att i stället ha ett läromedel som mycket tydligt utgår ifrån Lgr11 så att man som lärare kan luta sig mot det och som är fritt och redigerbart.

För att kunna skapa ett sådant läromedel som ska kunna vara användbart och genomförbart har jag tänkt att projektet ska ha två olika faser. Först ett där allt innehåll delas upp och skrivs in i en komplett självstudiebok med genomgångar (inklusive länkar och dylikt), exempel och övningar till varje enskild del. Därefter ska det mer användbara materialet skapas där, när man vet om allt innehåll och kan luta sig mot det, man ska skapa läroböcker för de olika årskurserna som då kan/ska vara mer fria i upplägg och pedagogiskt tänk med exempelvis projekt, grupparbeten och andra &quot;otraditionella&quot; arbetsformer vilket självstudieboken inte kommer innehålla.

Bokens innehåll kommer därför se lite olika ut i självstudieboken och i de senare delarna. Innehållet kommer dock vara samma och utgå ifrån det centrala innehållet i Lgr11 vilket mer ingående beskrivs i [[#Förarbete till innehåll|Förarbete till innehåll]]. Även de förmågor som matematikundervisningen ska främja, vilket tydligare beskrivs nedan i [[#Förmågor|Förmågor]], blir olika, där den första självstudiedelen omöjligt kan gå igenom alla eftersom de till olika grad kräver någon form av interaktion. Där kommer dock det senare materialet läggas upp bättre för att främja de olika förmågorna eftersom de är tänkta att användas i en undervisningssituation där det finns en lärare som kan hjälpa med interagerandet.

==Syfte==
Syftet med detta läromedel är alltså mångfaldigt och växande, men i första stadiet ska en självstudiebok skapas som är tänkt att vara ett läromedel
* på Wikibooks,
* som täcker hela högstadiets matematik utifrån Lgr11,
* innehållande
** genomgångar som gediget förklarar alla olika delar på olika sätt med olika exempel,
** övningsuppgifter på olika nivåer och av olika typer,
** andra former av lärmaterial för elever och
** länkar och hänvisningar till annat relevant material,
* riktat till och för elever som går på högstadiet eller yngre som själva eller efter lärares tips vill läsa in sig på olika kapitel samt
* riktat till lärare där de kan hämta kompletteringar och uppgifter för att utöka deras undervisning,
* som uppmuntrar elevernas intresse för matematik och väl förbereder dem för både vidare gymnasiestudier och olika matematiska vardagssituationer,
* som uppmuntrar till probleminriktade lösningsmetoder,
* som är fritt att använda, modifiera och kopiera och
* som kan utvecklas för de senare syften som nämns nedan.

Syftet kommer sedan utvidgas till att också innehålla:
* studiehandledning där läromedlet delas upp i en eller flera lämpliga delar som exempelvis kan användas som matteböcker under högstadiet,
* lärarhandledningar med tips på genomgångar, länkar till relevant material, övningar, laborationer och planeringar och
* kursbok eller kompendier till elever följande ovan skrivna planeringar samt
* genomgångsmaterial och tips på övningar till de olika delarna i självstudiedelen som lärare kan använda som tipsbank.

Övriga syften är också att läromedlet ska kunna anpassas till någon form av interaktivt material eller dylikt.

==Förarbete till innehåll==

Detta är ett projekt som är tänkt att användas i skolundervisning är det viktigt att den väl stöder sig på de olika styrdkoument som reglerar matematikundervisningen. Främst då givetvis Lgr11 men också dess kommentarsmaterial samt gamla nationella prov och andra relevanta dokument.

För att boken så väl och tydligt som möjligt ska utgå ifrån Lgr11, vilket är viktigt om den ska användas i undervisning, listas här de olika relevanta delar ur Lgr11 som styr vilket innehåll boken ska ha. Detta innehåll delas här in i olika kapitel inför självstudiedelen. Självstudiedelen kan sedan då ligga till grund inför de senare delarna i detta projekt.

Ur det centrala innehållet i Lgr11 har följande rubriker hämtats:
* Taluppfattning och tals användning
* Algebra
* Geometri
* Sannolikhet och statistik
* Samband och förändring
* Problemlösning

===Uppdelning===
För att se hur dessa kapitel ska hanteras bör kommentarsmaterialet till kursplanen analyseras. Ett förslag till tolkning av det visas nedan.

====Taluppfattning och tals användning====
Denna rubrik kan delas upp i två olika kapitel där den ena handlar tar upp kunskapen om tal samt deras användningsområden och beräkningsmetoder. Det andra kapitlet föreslås enbart ta upp procent då detta är en så pass central del av vardagslivet att det bör få en särskild betoning. I samtliga kan talens användning i vardagliga situationer tas upp, i den första utifrån perspektivet vilka sorters tal som används när och i de andra i hur man räknar med talen i olika situationer. Dessa två kapitel föreslås heta Taluppfattning och räkning och Procent.

Innehållet i kapitlet Taluppfattning och räkning bör då bli:
* Positionssystemet
* Olika sätt att uttrycka tal – heltal, decimaltal, bråktal, procent, prefix, potensform, grundpotensform, exakt (π, e, √2)
* Alternativa talsystem – binära, andra
* Historisk utveckling – olika skrivsätt såsom romerskt, babylonskt, med fler samt olika beräkningsmetoder
* Räkning – addition, subtraktion, multiplikation och division med olika metoder av olika sorters tal (positiva och negativa heltal, decimaltal och bråktal) samt potenser.
* Räkneregler – beräkna sammansatta uttryck och kunna räkneordningen
* Avrundning och överslagsräkning – avrunda tal med olika många värdesiffror samt utföra överslagsräkningar
* Rimlighetsbedömningar

Samt kapitlet Procent:
* Procent – räkna med procent samt beräkna procentuell andel.
* Förändring – räkna med ökningar och minskningar samt använda förändringsfaktor.

====Algebra====
Algebra föreslås behållas som ett kapitel som föreslås heta Algebra och som tar upp följande innehåll:
* Räkneregler – förenkla olika sorters uttryck.
* Ekvationer – lösa olika ekvationer med olika metoder (exakt, numeriskt, grafiskt...)
* Mönster – se matematiska mönster och uttrycka de matematiskt

====Geometri====
Geometri bör anses vara relativt självförklarande och bli ett eget kapitel med namnet Geometri. Vinklar och begränsningsarea är delar i geometrin som inte uttryckligen står nämnda i Lgr11 men som då det har förutsatts att eleverna kan det på nationella prov är det också inkluderat. Sammantaget föreslås innehållet bli:
* Enheter – omvandla mellan olika enheter samt känna till historiska måttenheter
* Mätning – kunna mäta längder, areor, volymer och tid
* Skala – rita och räkna med skalor, både förstoringar och förminskningar upp till tre dimensioner
* Geometri – beräkna areor och volymer på olika objekt.
* Vinklar – mäta och räkna med vinklar
* Begränsningsarea – Beräkna för olika geometriska figurer
* Likformighet och symmetri

====Sannolikhet och statistik====
Denna rubrik föreslås delas upp i de två kapiteln Sannolikhet och Statistik.

Kapitlet Sannolikhet föreslås få följande innehåll:
* Sannolikhet – beräkna sannolikheter för olika problem.
* Kombinatorik

Kapitlet Statistik föreslås få följande innehåll:
* Undersökningar – genomföra och analysera statistiska undersökningar.
* Sannolikhet – utifrån data beräkna sannolikheter (risker och chanser).
* Lägesmått – beräkna och tyda medelvärde, median, typvärde med fler.
* Spridningsmått – beräkna oh tyda kvartil, percentil och konfindentintervall
* Diagram, grafer och tabeller – rita och tolka olika sorters diagram, grafer och tabeller utifrån olika data.

====Samband och förändring====
Samband och förändring hänger till viss del tätt ihop med procent där man också räknar med förändringar. Därför föreslås de relaterade målen läggas till där. Restrerande mål föreslås läggas in under ett kapitel benämnt Funktioner och grafer.

Till kapitlet procent läggs därför:
* Procentuella förändringar
* Förändringsfaktor

Och till kapitlet Funktioner och grafer läggs därför:
* Funktioner – rita och avläsa diagram och grafer för olika funktioner samt beräkna funktioners värden (in- och utvärden)
* Koordinatsystemet
* Räta linjens ekvation

====Problemlösning====
Innehållet under denna rubrik är tätt sammankopplad med övriga rubriker och bör därför också inkluderas i de och kontinuerligt tas upp inom alla kapitel. Men för att ytterligare betonas också få ett eget kapitel, Problemlösning.

Innehållet föreslås bli:
* Problemlösning – fokus på problemlösningsuppgifter och fördjupande uppgifter samt uppgifter med fokus på större lösningar.

====Övrigt====
Det finns visserligen ingen rubrik ”övrigt” i kursplanen men vissa områden som inte har passat in eller betonats tillräckligt föreslås ändå får egna kapitel benämnda Rimlighetsbedömning och Redovisning.

Innehållet i Rimlighetsbedömning blir då:
* Rimlighetsbedömning – bedöma egna och andras svars och uppgifters rimlighet.

Innehållet i Redovisningar blir då:
* Redovisningar – Hur man kan redovisa lösningar/uträkningar på olika sorters problem.

==Förmågor==
I Lgr11 finns några olika förmågor uppräknade som natematikundervisningen har att främja. Dessa kan uppdelas på lite olika sätt. Här följer en upradning så som de står i Lgr11 samt andra indelningar.

===Beskrivningar===
Här nämns de olika förmågor som finns i Lgr11.

====Problemlösning====
Citerat ur LGR11, förmågor:
: ”• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,”

Citerat ur LGR11, centralt innehåll:
: Problemlösning 
: • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. 
: • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden. 
: • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer. 

Förmågan problemlösning avser hur väl eleven kan hitta och lösa matematiska problem. Till exempel kan det handla om hur mycket man måste betala för vissa varor i affären eller hur lång tid det tar att måla ett hus. Sådana problem kan lösas på flera sätt och där ska eleven välja en för situationen lämplig metod. Olika metoder kan vara överslagsräkning, bråkräkning, procent eller andra beroende på problem.

====Begrepp====
Citerat ur LGR11, förmågor:
: ”• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,”

Förmågan begrepp avser hur väl eleven känner till och förstår innebörden av olika begrepp inom matematiken som till exempel begreppen procent eller kvadrat samt hur väl eleven kan exempelvis jämföra procent och bråk.

====Metoder====
Citerat ur LGR11, förmågor:
: ”• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, ”

Förmågan metoder avser hur väl eleven kan lösa olika typer av beräkningsuppgifter. Till exempel att beräkna area och omkrets på olika typer av figurer eller att lösa uppställda ekvationer.

====Resonemang====
Citerat ur LGR11, förmågor:
: ”• föra och följa matematiska resonemang, och”

Förmågan resonemang avser hur väl eleverna kan följa och förstå förklaringar till matematiska lösningar samt själv för andra förklara ett matematiskt problem och dess lösning.

====Redogörelse====
Citerat ur LGR11, förmågor:
: ”• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.”

Förmågan redogörelse avser hur väl eleverna kan dokumentera hur den har löst en uppgift samt hur eleven argumenterar för valet av lösningsmetoder eller problemställningar såväl skriftligt som muntligt.

===Andra uppdelningar===
Andra har delat upp de förmågorna på lite andra sätt. Ett exempel är NCM (Nationellt centrum för matematikundervisning) som har delat upp målen i 9 strävor. [http://ncm.gu.se/stravorna Länk]

===Sammanfattning===
Sammanfattningsvis ska eleverna kunna saker (begrepp) och kunna använda begreppen (metoder) och kunna förklara hur de använder metoderna (resonemang/redogörelse) i olika problem (problemlösning) samt också förstå andras lösningar (resonemang).

==Innehåll==
Sammanfattningsvis har innehållet från Lgr11 delats upp i 10 kapitel med olika innehåll.

===Kapiteluppdelning===
Sammantaget föreslås det centrala innehållet i matematik alltså delas upp i följande kapitel:
* Taluppfattning och räkning
* Procent
* Algebra
* Geometri
* Sannolikhet
* Statistik
* Funktioner och grafer
* Problemlösning
* Rimlighetsbedömning
* Redovisningar

===Innehåll===
Innehållet i de kapitlen föreslås då bli:

====Taluppfattning och räkning====
Positionssystemet

Olika sätt att uttrycka tal – heltal, decimaltal, bråktal, procent, prefix, potensform, grundpotensform, exakt (π, e, √2)

Alternativa talsystem – binära, andra

Historisk utveckling – olika skrivsätt såsom romerskt, babylonskt, med fler

Räkning – addition, subtraktion, multiplikation och division med olika metoder av olika sorters tal (positiva och negativa heltal, decimaltal och bråktal) samt potenser.

Räkneregler – beräkna sammansatta uttryck och kunna räkneordningen

Avrundning och överslagsräkning

Rimlighetsbedömningar

Historiska metoder för beräkningar

====Procent====
Procent

Procentuella förändringar

Förändringsfaktor

====Algebra====
Räkneregler – förenkla olika sorters uttryck.

Ekvationer – lösa olika ekvationer med olika metoder (exakt, numeriskt, grafiskt...)

Mönster – se matematiska mönster och uttrycka de matematiskt

====Geometri====
Enheter – omvandla mellan olika enheter samt känna till historiska måttenheter

Mätning – kunna mäta längder, areor, volymer och tid

Skala – rita och räkna med skalor, både förstoringar och förminskningar upp till tre dimensioner

Geometri – beräkna areor och volymer på olika objekt.

Vinklar – mäta och räkna med vinklar

Begränsningsarea – Beräkna för olika geometriska figurer

Likformighet och symmetri

====Sannolikhet====
Sannolikhet – beräkna sannolikheter för olika problem.

Kombinatorik

====Statistik====
Undersökningar – genomföra och analysera statistiska undersökningar.

Sannolikhet – utifrån data beräkna sannolikheter (risker och chanser).

Lägesmått – beräkna och tyda medelvärde, median, typvärde med fler.

Spridningsmått – beräkna oh tyda kvartil, percentil och konfindentintervall

Diagram, grafer och tabeller – rita och tolka olika sorters diagram, grafer och tabeller utifrån olika data.

====Funktioner och grafer====
Funktioner – rita och avläsa diagram och grafer för olika funktioner samt beräkna funktioners värden (in- och utvärden)

Koordinatsystemet

Räta linjens ekvation

====Problemlösning====
Problemlösning – fokus på problemlösningsuppgifter och fördjupande uppgifter samt uppgifter med fokus på större lösningar...

====Rimlighetsbedömning====
Rimlighetsbedömning – bedöma egna och andras svars och uppgifters rimlighet.

====Redovisning====
Redovisningar – Hur man kan redovisa lösningar/uträkningar på olika sorters problem.

==Upplägg==
Det innehållet har lagts upp på detta sätt för att skapa en komplett självstudiedel för hela innehållet.

 1  '''Taluppfattning och räkning'''
 1.1  Introduktion
 1.1.1  Olika sätt att uttrycka tal – heltal, decimaltal, bråktal, procent, prefix, potensform, grundpotensform, exakt (π, e, √2)
 1.2  Räkning
 1.2.1  Heltalsräkning (innehållande metoder för räkning)
 1.2.2  Negativa tal
 1.2.3  Decimaltal
 1.2.4  Bråktal
 1.3  Potensräkning
 1.3.1  Potensräkning
 1.3.2  Grundpotensform
 1.4  Räkneregler – beräkna sammansatta uttryck och kunna räkneordningen
 1.4.1  addition och multiplikation
 1.4.2  alla räknesätten
 1.4.3  parenteser
 1.4.4  potenser
 1.5  Alternativa talsystem – binära, andra
 1.5.1  Historiska talsystem
 1.5.2  Binära talsystemet
 1.5.3  Andra talsystem
 1.6  Historisk utveckling – olika skrivsätt såsom romerskt, babylonskt, med fler samt olika beräkningsmetoder
 1.6.1  Skrivsätt
 1.6.2  Annat? (Vad?)
 1.6.3  Kulram
 1.6.4  Datorutveckling
 1.7  Avrundning och överslagsräkning
 1.7.1  Avrundning
 1.7.2  Värdesiffror
 1.7.3  Överslagsräkning
 1.7.4  Rimlighetsbedömningar
 2  '''Procent'''
 2.1  Procent
 2.1.1  Omvandla mellan bråk och procent
 2.1.2  Omvandla mellan decimaltal och procent
 2.1.3  Beräkna procent av något
 2.1.4  Beräkna procentuell andel
 2.2  Förändring
 2.2.1  Beräkna ökningar/minskningar med procent
 2.2.2  Räkna med procentenhet
 2.2.3  Beräkna med förändringsfaktor
 2.2.4  Exponentiell tillväxt
 3  '''Algebra'''
 3.1  Uttryck – förenkla olika sorters uttryck.
 3.1.1  Addition/subtraktion (2x+x)
 3.1.2  Parenteser (2x+3)-(x-1)
 3.1.3  Multiplikation av parenteser 3(x+2)
 3.1.4  Potenser (x+1)^2
 3.2  Ekvationer – lösa olika ekvationer med olika metoder (exakt, numeriskt, grafiskt...)
 3.2.1  Ekvationslösning (exakta lösningar)
 3.2.2  Numeriska metoder
 3.2.3  Grafiska metoder
 3.2.4  Ekvationssystem
 3.3  Mönster – se matematiska mönster och uttrycka de matematiskt
 3.3.1  Grafiskt
 3.3.2  linjära uttryck
 3.3.3  kvadratiska uttryck
 4  '''Geometri'''
 4.1  Enheter – inklusive historiska måttenheter
 4.1.1  Omvandla mellan längdenheter
 4.1.2  Omvandla areaenheter
 4.1.3  Omvandla volymsenheter
 4.1.4  Omvandla viktenheter
 4.2  Mätning
 4.2.1  Längd
 4.2.2  Area
 4.2.3  Volym
 4.2.4  Tid
 4.3  Skala – rita och räkna med skalor, både förstoringar och förminskningar.
 4.3.1  Beräkna verklig längd
 4.3.2  Beräkna skala
 4.3.3  Rita i skala
 4.4  2D-Geometri – beräkna areor och omkretsar på olika objekt.
 4.4.1  Rektanglar och kvadrater
 4.4.2  Trianglar
 4.4.3  Parallellogram
 4.4.4  Cirklar
 4.4.5  Blandade 2D-figurer
 4.5  3D-Geometri – beräkna volymer och begränsningsareor på olika objekt.
 4.5.1  Rätblock
 4.5.2  Prismor
 4.5.3  Cylindrar
 4.5.4  Pyramider och koner
 4.5.5  Klot
 4.5.6  Blandade 3D-figurer
 4.6  Vinklar
 4.6.1  Mäta vinklar
 4.6.2  Beräkna vinkelsummor
 4.7  Likformighet och symmetri
 4.7.1  Likformighet
 4.7.2  Förhållande
 4.7.3  Symmetrilinjer
 4.7.4  Symmetriplan
 4.8  Pythagoras sats
 5  '''Sannolikhet'''
 5.1  Sannolikhet
 5.1.1  Sannolikhetslära (slå en 6:a)
 5.1.2  Sannolikhet för flera fall (eller)
 5.1.3  Sannolikhet för flera fall (och)
 5.2  Kombinatorik
 5.2.1  Antal valmöjligheter
 5.2.2  Urval (välj 3 av 5)
 5.2.3  Ordnad lista (kö)
 6  '''Statistik'''
 6.1  Undersökningar – genomföra och analysera statistiska undersökningar
 6.1.1  Två alternativ
 6.1.2  Flervalsfrågor
 6.1.3  Flyttalssvar
 6.1.4  Ej tal som svar
 6.2  Chanser och risker (Sannolikhet – utifrån data beräkna sannolikheter)
 6.2.1  ???
 6.3  Lägesmått
 6.3.1  Median
 6.3.2  Medelvärde
 6.3.3  Typvärde
 6.4  Spridningsmått
 6.4.1  Percentil
 6.4.2  Kvartil
 6.4.3  Konfidentsintervall
 6.5  Diagram, grafer och tabeller
 6.5.1  Stolpdiagram
 6.5.2  Stapeldiagram
 6.5.3  Cirkeldiagram
 6.5.4  Linjediagram
 6.5.5  Histogram
 6.5.6  Tabeller
 7  '''Funktioner och grafer'''
 7.1  Funktioner – rita och avläsa diagram för olika funktioner samt beräkna funktioners värden (in- och utvärden)
 7.1.1  läsa av diagram
 7.1.2  rita diagram
 7.2  Koordinatsystem
 7.3  Räta linjens ekvation
 8  '''Problemlösning'''
 8.1  Bevis
 8.2  
 9  '''Rimlighetsbedömning'''
 10  '''Redovisningar'''</text>
      <sha1>706sa4u40auxwta32d3if5xiwcftmf2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Redigeringsmall</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8307</id>
    <revision>
      <id>39112</id>
      <parentid>39111</parentid>
      <timestamp>2013-07-10T08:29:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Specialtecken */ länk till</comment>
      <origin>39112</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6099" sha1="8k7rhh6bd174komsue66gn79kpn4eby" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

'''ALLA bidrag är välkomna.''' Detta är ett stort projekt så varje liten sak är en hjälp. Gör du &quot;fel&quot; så är det lätt att rätta till. Gör du halvrätt så är det bättre än inget eftersom småsakerna som inte blir rätt oftast är väldigt lätta att fixa.

Om du vill ha lite instruktioner följer här lite mallar och tips för en enhetligare bok. Skriv gärna i diskussionssidan om du har frågor eller lägg till mer om det är något som är missat.


==Nybörjarhjälp==
Information om hur man gör olika saker finns på [[Hjälp:Hjälpportalen|Hjälpportalen på wikibooks]] och på [[w:Wikipedia:Hjälp|wikipedias hjälpportal]]. Samt på motsvarande engelska sidor: [http://en.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Community_Portal engelska wikibooks hjälpportal] och [http://en.wikipedia.org/wiki/Help:Contents engelska wikipedias hjälpportal].

För att testa hejvilt så finns [[Wikibooks:Sandlådan]]. Där kan du redigera hur mycket som hellst. Det återställs varje natt ändå.

Annars så fråga genom att skriva på någon diskussionssida så svarar jag eller någon annan så fort vi kan.


==Exempel och Uppgifter==

Nedanstående gäller inte tror jag. Har annan mall på g.

&lt;s&gt;Exempel läggs till som en undersida till den sida de ska ligga på och används sedan med mallen &quot;Matematik för årskurs 7-9/Exempel&quot;.
:På sidan ska det läggas in ett &lt;nowiki&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}&lt;/nowiki&gt; som rubrik för lösningen

Samma sak med övningsuppgifter. Mallen heter där &quot;Matematik för årskurs 7-9/Övningar&quot;.

Ni skriver alltså in &lt;nowiki&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Exempel|/Exempel/(Namnet på exemplet)}}&lt;/nowiki&gt;, med (Namnet på exemplet) utbytt mot exempelnamnet utan parenteser, där exemplet ska vara så läggs det in automatiskt men eftersom /Exempel/(Namnet på exemplet) inte existerar blir det en röd länk till den undersidan. Klicka på den, lägg till vad du vill och tryck på spara. Klart!

För Övningsuppgifter byter ni ut Exempel mot Uppgifter.&lt;/s&gt;

==Grafik==
Grafik ska om det finns möjlighet inkluderas som svg eftersom det skrivs ut bättre, men självklart ska foton och liknande vara jpg eller png.

För att skapa svg-bilder kan [http://inkscape.org inkscape] användas, det är gratis och funkar på olika operativsystem.

Om man inte kan eller vill använda svg så kan givetvis även andra format användas. Det är bättre med (nästan) vad som helst än inget.


==Specialtecken==
Observera att minus hellst skrivs med &amp;minus; ( &amp;amp;minus; ) och inte med - (bindestreck).

&amp;plusmn; skrivs  &amp;amp;plusmn;.

Multiplikation skrivs helst med &amp;sdot; ( &amp;amp;sdot; ) eller alternativt med &amp;times; ( &amp;amp;times; ).

Division skrivs antingen &lt;math&gt;a \over b&lt;/math&gt; ( &lt;nowiki&gt;&lt;math&gt;a \over b&lt;/math&gt;&lt;/nowiki&gt; ) eller a / b eller a &amp;divide; b ( &amp;amp;divide; )

≈ skrivs &amp;amp;asymp; . Undvik ~ (tilde) eftersom det kan betyda olika saker i olika kontext.

&amp;deg; skrivs &amp;amp;deg; . Så &amp;deg;C skrivs altså &amp;amp;deg;C.

&amp;#124; skrivs &amp;amp;#124; Bra vid absolutbelopp (&amp;#124;&amp;minus;3&amp;#124; = 3)

Unära operationer skrivs utan mellanslag (till exempel &amp;minus;5 eller 3!) medans binära ska ha mellanslag mellan (till exempel 3&amp;nbsp;&amp;minus;&amp;nbsp;1 eller x&amp;nbsp;=&amp;nbsp;4).

Mer hjälp om formler:
* http://en.wikipedia.org/wiki/Help:Displaying_a_formula#TeX_vs_HTML
* http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Manual_of_Style_(mathematics)


===Radbryt===
Om man vill slippa dåliga radbryt kan man byta ut mellanslagen mot &amp;amp;nbsp;, så x&amp;nbsp;=&amp;nbsp;4 skrivs då x&amp;amp;nbsp;=&amp;amp;nbsp;4.

Alternativt kan man använda mallen nowrap. Då skriver man så här: &lt;nowiki&gt;{{nowrap|''x = 4''}}&lt;/nowiki&gt;

==Information==
För att skriva in meddelanden till andra editerare kan med fördel följande användas.

För mer info om inforutorna, se [[Mall:ambox]]. Hela koden:
 &lt;nowiki&gt;
{{ambox
|typ     = allvarligt / innehåll / stil / slåihop / meddelande
|class   = ett classnamn som används för egna css-stilar
|bild    = none / blank / [[Fil:Some image.svg|40px]]
|bildhöger = [[Fil:Some image.svg|40px]]
|style   = extra CSS-kod till style-attributet i mallens HTML-kod
|text    = Meddelandets text. 
}}&lt;/nowiki&gt;


Här följer några rekommenderade exempel.


===Meddelande===
{{ambox
| text  = Jag ska fixa till detta snart, imorgon kommer här finnas lite mer stoff.
}}

Kod (Copy-Paste, byt ut text om du vill):
 &lt;nowiki&gt;
{{ambox
| text  = Jag ska fixa till detta snart, imorgon kommer här finnas lite mer stoff.
}}&lt;/nowiki&gt;


===Fråga===
{{ambox
| typ  = stil
| bild = [[Fil:Commons-emblem-query.svg|40px]]
| text  = Jag har en fråga om hur vi borde lägga upp detta, läs diskutionssidan.
}}

Kod (Copy-Paste, byt ut text om du vill):
 &lt;nowiki&gt;
{{ambox
| typ  = stil
| bild = [[Fil:Commons-emblem-query.svg|40px]]
| text  = Jag har en fråga om hur vi borde lägga upp detta, läs diskutionssidan.
}}&lt;/nowiki&gt;


===Viktigt===
{{ambox
| typ  = innehåll
| text  = Viktigt meddelande, här borde ändras och läggas in en bild.
}}

Kod (Copy-Paste, byt ut text om du vill):
 &lt;nowiki&gt;
{{ambox
| typ  = innehåll
| text  = Viktigt meddelande, här borde ändras och läggas in en bild.
}}&lt;/nowiki&gt;


===Allvarligt===
{{ambox
| typ  = allvarligt
| text  = Detta är ju helt åt skogen. Här måste vi fixa felen snarast!!!
}}

Kod (Copy-Paste, byt ut text om du vill):
 &lt;nowiki&gt;
{{ambox
| typ  = allvarligt
| text  = Detta är ju helt åt skogen. Här måste vi fixa felen snarast!!!
}}&lt;/nowiki&gt;


===Saknas information===
För att lägga till detta om det är för tomt nånstans:
{{Bidrag saknas}}

Kod (Copy-Paste):
 &lt;nowiki&gt;
{{Bidrag saknas}}&lt;/nowiki&gt;


==Övrigt==

Såg nu att man kan använda Lua på wikisidor, det vore användbart för att numrera uppgifter till exempel. Får sätta mig in i det nån gång. Eller om nån annan kan så vore det bra! Uppdatering: Fixat! Skriv &amp;lt;inc&amp;gt; på en sida med uppgifter så blir det autonumrerat om den infogas med mallen [[Mall:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]].

Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Lua</text>
      <sha1>8k7rhh6bd174komsue66gn79kpn4eby</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:In use</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8309</id>
    <revision>
      <id>35294</id>
      <timestamp>2012-06-06T08:33:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35294</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1381" sha1="i2q39wkixdj2xutbyjtcz9onme7qko6" xml:space="preserve">{{mbox
| type  = notice
| image = [[File:Crystal Clear app clock.svg|48px|link=]]
| css = margin: 1px
| text  = This {{#ifeq:{{{1|}}}|section|[[Help:Editing#Sections|section]]|{{#switch:{{NAMESPACE}}
| {{ns:0}}       = page
| Talk           = [[Help:Talk page|talk page]]
| Category       = [[Help:Categories|category page]]
| Help           = [[Help:Contents|help page]]
| Wikijunior     = [[Wikijunior|Wikijunior page]]
| Cookbook       = [[Cookbook:Table of Contents|Cookbook page]]
| Template       = [[Help:Templates|template page]]
| User           = user page
| User talk      = user talk page
| Wikibooks      = project page
| Wikibooks talk = project talk page
}}}} is '''actively undergoing a major edit''' for {{#ifeq:{{{1|}}}|section|{{{2|a short while}}}|{{{1|a short while}}}}}. To help avoid edit conflicts, please do not edit this page while this message is displayed.&lt;br /&gt;
&lt;small&gt;{{#if:{{{time|}}}|This message was added at {{{time|}}}.|}} This page was last revised at {{datetime|{{REVISIONTIMESTAMP}}}} ({{time ago|{{REVISIONTIMESTAMP}}}}). Please remove this template if this page [{{fullurl:{{FULLPAGENAME}}|action=history}} hasn't been edited] in several hours. If you are the editor who added this template, please be sure to remove it or replace it with {{tl|under construction}} between editing sessions.&lt;/small&gt;
}}&lt;noinclude&gt;{{documentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>i2q39wkixdj2xutbyjtcz9onme7qko6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:In use/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8310</id>
    <revision>
      <id>35295</id>
      <timestamp>2012-06-06T08:33:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35295</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2421" sha1="tlmv7cyit0e9tmp2x7m081vyd2gxtk8" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- EDIT TEMPLATE DOCUMENTATION BELOW THIS LINE --&gt;

=== Usage ===
This template is for pages actively undergoing a major edit. If the page instead is actively undergoing construction, please use {{tl|under construction}}.

The '''In use''' template message is placed at the top of a page you are actively editing for a short period of time. The tag is intended to inform people that someone is currently working on the article, thereby reducing edit conflicts. Please do not leave it in place for more than the few hours at most that should be necessary, as doing so may unnecessarily discourage others from contributing to the page. If it has been up for more than two hours since the last edit, it should be removed. Specifying periods of several days or longer for this template goes against the spirit of simply avoiding edit conflicts; please only use it for sessions where you are actively editing the page. 

If you wish to indicate that a page is being rebuilt over a longer period of time consider the {{Tl|under construction}} template. That template encourages others to edit the page while indicating that it is a work in progress.

To use, just add  &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{in use|time=~~~~~}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; at the top of the page you want to work on. If you want to reserve it for a specific length of time and optionally, a message, use &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{in use|time (message)}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;. Alternatively, if only one section of the page is being edited, you may place this template at the top of that section using &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{in use|section}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;. '''Please remember to remove the ''in use'' note''' as soon as you're finished editing.

=== Examples ===
&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{In use}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{In use}}

&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{In use|section}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{In use|section}}

&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{In use|5 minutes}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{In use|5 minutes}}

&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{In use|30 minutes to fix the information in the History section|time=20:49, 27 February 2009 (UTC)}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{In use|30 minutes to fix the information in the History section|time=20:49, 27 February 2009 (UTC)}}

== See also ==
* {{tl|under construction}}  for books actively undergoing construction
* {{tl|new book}} for newly created books still under construction
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- ADD CATEGORIES BELOW THIS LINE --&gt;
[[Category:Under-construction templates|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>tlmv7cyit0e9tmp2x7m081vyd2gxtk8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Mbox</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8311</id>
    <revision>
      <id>35314</id>
      <parentid>35296</parentid>
      <timestamp>2012-06-06T09:02:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>ångra denna om det inte funkar...</comment>
      <origin>35314</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="470" sha1="7qwvf9tqqicsv36jaq5k9hwlbwu3cf2" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{ombox
| type       = {{{type|}}}
| image      = {{{image|}}}
| imageright = {{{imageright|}}}
| style      = {{{style|}}}
| textstyle  = {{{textstyle|}}}
| text       = {{{text|{{{msg|}}}}}}
| small      = {{{small|}}}
| smallimage = {{{smallimage|}}}
| smallimageright = {{{smallimageright|}}}
| smalltext  = {{{smalltext|}}}
}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7qwvf9tqqicsv36jaq5k9hwlbwu3cf2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Mbox/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8312</id>
    <revision>
      <id>45267</id>
      <parentid>35298</parentid>
      <timestamp>2015-08-02T20:44:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>svrekat</comment>
      <origin>45267</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3372" sha1="s5k9iifvbpcuz9mcys4b7vkupqivbc0" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}

&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;
{{mbox templates}}
This is the {{tl|mbox}} or '''multi namespace message box''' meta-template.

This meta-template is used to build message box templates that are used on several types of pages and thus need to change style depending on what page they are used on. Based on page type detected it uses one of 
{{tl|ambox}}, {{tl|tmbox}}, {{tl|imbox}}, {{tl|cmbox}} and {{tl|ombox}}.

Note that this template should only be used for message boxes that really need to adapt their style. Most message boxes do not need this and should use one of {{tl|ambox}}, {{tl|tmbox}}, {{tl|imbox}}, {{tl|cmbox}} or {{tl|ombox}} directly. Using those templates directly means that your template will look the same on its template page and at any other place you show it, which makes it clear on what kind of pages it is supposed to be used. It also gives you access to any extra features those templates offer, and it saves some server load.

=== Usage ===
This template takes the same parameters as {{tl|ambox}} and {{tl|imbox}} etc. See full documentation there. 

Some of the boxes this template calls only handles images of max 52px width, thus that limitation also applies to this template or you will get ugly padding problems.

=== Demospace ===
This template optionally takes the &quot;demospace&quot; parameter as described at {{tl|namespace detect}}. That parameter is only for testing and demonstration purposes. If you want to lock your message box to one style then instead use one of the other mboxes directly.

Namespace &quot;Image:&quot; was renamed to &quot;File:&quot; on 11 December 2008. This template was updated to understand both names well before that, thus it still works fine. For backwards compatibility it still understands &quot;demospace = image&quot; which means the same thing as &quot;demospace = file&quot;. But using &quot;demospace = image&quot; is now deprecated.

This template uses the {{tl|ambox}} style on &quot;Wikijunior:&quot;  and &quot;Cookbook:&quot; pages or when &quot;demospace=wikijunior&quot; or when &quot;demospace=cookbook&quot;. And it uses the {{tl|tmbox}} style on &quot;Wikijunior talk:&quot; and &quot;Cookbook talk:&quot; pages or when &quot;demospace=talk&quot;. Note that &quot;demospace=talk&quot; means any talk space, there is no &quot;demospace=wikijunior talk&quot; or &quot;demospace=cookbook talk&quot;.

=== Parameters ===
List of all parameters:

&lt;pre&gt;
{{mbox
| demospace = {{{demospace|}}} / main / talk / file / category / other
| type  = speedy / delete / content / style / notice / move / protection
| image = none / [[File:Some image.svg|40px]]
| imageright = [[File:Some image.svg|40px]]
| style = CSS values
| textstyle  = CSS values
| text  = The message body text. 
| small = {{{small|}}} / left / yes
| smallimage = none / [[File:Some image.svg|30px]]
| smallimageright = none / [[File:Some image.svg|30px]]
| smalltext  = A shorter message body text.
}}
&lt;/pre&gt;

Note: The small parameters only have effect when the template is on an article, talk page or an &quot;other&quot; page. For documentation on the small parameters see {{tl|ambox}}, {{tl|tmbox}}, and {{tl|ombox}}. Using the small parameters when they are not valid has no effect, but also does no harm.
__NOTOC__
=== See also ===
{{Mbox templates see also}}
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Category:Metamallar|{{PAGENAME}}]]
[[Category:Exclude in print|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>s5k9iifvbpcuz9mcys4b7vkupqivbc0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Mbox templates</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8313</id>
    <revision>
      <id>35299</id>
      <timestamp>2012-06-06T08:38:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35299</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="692" sha1="a7fybbnv3hpn9c5r8o3raeas44apq9q" xml:space="preserve">{{Navbox
| navbar = off
| name = Mbox templates
| state = off
| style = width: auto; float: right; margin: 0em 0em 0em 1em;
| title = Message box &lt;br&gt; meta-templates
| list1 = {{tlx|ambox}} &amp;nbsp; ([[Template talk:ambox|t]])
| list2 = {{tlx|tmbox}} &amp;nbsp; ([[Template talk:tmbox|t]])
| list3 = {{tlx|imbox}} &amp;nbsp; ([[Template talk:imbox|t]])
| list4 = {{tlx|cmbox}} &amp;nbsp; ([[Template talk:cmbox|t]])
| list5 = {{tlx|ombox}} &amp;nbsp; ([[Template talk:ombox|t]])
| list6 = {{tlx|mbox}} &amp;nbsp; ([[Template talk:mbox|t]])
| list7 = {{tlx|fmbox}} &amp;nbsp; ([[Template talk:fmbox|t]])
}}&lt;noinclude&gt;

{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>a7fybbnv3hpn9c5r8o3raeas44apq9q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Mbox templates/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8314</id>
    <revision>
      <id>35300</id>
      <timestamp>2012-06-06T08:38:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35300</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="627" sha1="p3hcxv0a2ohk9bi7vovpy4dtfk81ahw" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;
{{mbox templates}}
This is the {{tl|mbox templates}} template.

It is a small navbox used at the top of the documentation of templates in the mbox family. It takes no parameters. 

To the right is an example of how it looks on a documentation page like this.

=== See also ===

* {{tl|mbox templates see also}} – For the &quot;See also&quot; section of the documentation of templates in the mbox family.

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Category:Template namespace templates|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>p3hcxv0a2ohk9bi7vovpy4dtfk81ahw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tlx</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8315</id>
    <revision>
      <id>35303</id>
      <parentid>35301</parentid>
      <timestamp>2012-06-06T08:43:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35303</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7898" sha1="o961zr36fiyvn36sdfjuph2j19wa10c" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;{{#if:{{{subst|}}}|[[Help:Templates#Substitution|subst]]:}}{{#ifeq:{{NAMESPACE:{{{1|{{FULLPAGENAME}}}}}}}||&lt;!--
this is intended to be either a page in the main namespace or in the template namespace
--&gt;{{#ifeq:{{{1|{{FULLPAGENAME}}}}}|:{{PAGENAME:{{{1|{{FULLPAGENAME}}}}}}}&lt;!--
this is intended to be in the main namespace
--&gt;|&lt;nowiki&gt;:&lt;/nowiki&gt;[[:{{{LANG|}}}{{{SISTER|}}}{{{1|{{PAGENAME}}}}}|{{PAGENAME:{{{1|{{FULLPAGENAME}}}}}}}]]&lt;!--
this is intended to be in the template namespace
--&gt;|[[:{{{LANG|}}}{{{SISTER|}}}Mall:{{{1|{{PAGENAME}}}}}|{{{1|{{PAGENAME}}}}}]]}}&lt;!--
namespace was included
--&gt;|[[:{{{LANG|}}}{{{SISTER|}}}{{{1|{{FULLPAGENAME}}}}}|{{{1|{{FULLPAGENAME}}}}}]]}}&lt;!--
optional parameters for mimic parameter passing in examples
--&gt;{{#ifeq:{{{2|+}}}|{{{2|-}}}|&amp;#124;{{{2}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{3|+}}}|{{{3|-}}}|&amp;#124;{{{3}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{4|+}}}|{{{4|-}}}|&amp;#124;{{{4}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{5|+}}}|{{{5|-}}}|&amp;#124;{{{5}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{6|+}}}|{{{6|-}}}|&amp;#124;{{{6}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{7|+}}}|{{{7|-}}}|&amp;#124;{{{7}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{8|+}}}|{{{8|-}}}|&amp;#124;{{{8}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{9|+}}}|{{{9|-}}}|&amp;#124;{{{9}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{10|+}}}|{{{10|-}}}|&amp;#124;{{{10}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{11|+}}}|{{{11|-}}}|&amp;#124;{{{11}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{12|+}}}|{{{12|-}}}|&amp;#124;{{{12}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{13|+}}}|{{{13|-}}}|&amp;#124;{{{13}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{14|+}}}|{{{14|-}}}|&amp;#124;{{{14}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{15|+}}}|{{{15|-}}}|&amp;#124;{{{15}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{16|+}}}|{{{16|-}}}|&amp;#124;{{{16}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{17|+}}}|{{{17|-}}}|&amp;#124;{{{17}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{18|+}}}|{{{18|-}}}|&amp;#124;{{{18}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{19|+}}}|{{{19|-}}}|&amp;#124;{{{19}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{20|+}}}|{{{20|-}}}|&amp;#124;{{{20}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{21|+}}}|{{{21|-}}}|&amp;#124;{{{21}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{22|+}}}|{{{22|-}}}|&amp;#124;{{{22}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{23|+}}}|{{{23|-}}}|&amp;#124;{{{23}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{24|+}}}|{{{24|-}}}|&amp;#124;{{{24}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{25|+}}}|{{{25|-}}}|&amp;#124;{{{25}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{26|+}}}|{{{26|-}}}|&amp;#124;{{{26}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{27|+}}}|{{{27|-}}}|&amp;#124;{{{27}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{28|+}}}|{{{28|-}}}|&amp;#124;{{{28}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{29|+}}}|{{{29|-}}}|&amp;#124;{{{29}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{30|+}}}|{{{30|-}}}|&amp;#124;{{{30}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{31|+}}}|{{{31|-}}}|&amp;#124;{{{31}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{32|+}}}|{{{32|-}}}|&amp;#124;{{{32}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{33|+}}}|{{{33|-}}}|&amp;#124;{{{33}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{34|+}}}|{{{34|-}}}|&amp;#124;{{{34}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{35|+}}}|{{{35|-}}}|&amp;#124;{{{35}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{36|+}}}|{{{36|-}}}|&amp;#124;{{{36}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{37|+}}}|{{{37|-}}}|&amp;#124;{{{37}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{38|+}}}|{{{38|-}}}|&amp;#124;{{{38}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{39|+}}}|{{{39|-}}}|&amp;#124;{{{39}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{40|+}}}|{{{40|-}}}|&amp;#124;{{{40}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{41|+}}}|{{{41|-}}}|&amp;#124;{{{41}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{42|+}}}|{{{42|-}}}|&amp;#124;{{{42}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{43|+}}}|{{{43|-}}}|&amp;#124;{{{43}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{44|+}}}|{{{44|-}}}|&amp;#124;{{{44}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{45|+}}}|{{{45|-}}}|&amp;#124;{{{45}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{46|+}}}|{{{46|-}}}|&amp;#124;{{{46}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{47|+}}}|{{{47|-}}}|&amp;#124;{{{47}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{48|+}}}|{{{48|-}}}|&amp;#124;{{{48}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{49|+}}}|{{{49|-}}}|&amp;#124;{{{49}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{50|+}}}|{{{50|-}}}|&amp;#124;{{{50}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{51|+}}}|{{{51|-}}}|&amp;#124;{{{51}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{52|+}}}|{{{52|-}}}|&amp;#124;{{{52}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{53|+}}}|{{{53|-}}}|&amp;#124;{{{53}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{54|+}}}|{{{54|-}}}|&amp;#124;{{{54}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{55|+}}}|{{{55|-}}}|&amp;#124;{{{55}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{56|+}}}|{{{56|-}}}|&amp;#124;{{{56}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{57|+}}}|{{{57|-}}}|&amp;#124;{{{57}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{58|+}}}|{{{58|-}}}|&amp;#124;{{{58}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{59|+}}}|{{{59|-}}}|&amp;#124;{{{59}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{60|+}}}|{{{60|-}}}|&amp;#124;{{{60}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{61|+}}}|{{{61|-}}}|&amp;#124;{{{61}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{62|+}}}|{{{62|-}}}|&amp;#124;{{{62}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{63|+}}}|{{{63|-}}}|&amp;#124;{{{63}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{64|+}}}|{{{64|-}}}|&amp;#124;{{{64}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{65|+}}}|{{{65|-}}}|&amp;#124;{{{65}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{66|+}}}|{{{66|-}}}|&amp;#124;{{{66}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{67|+}}}|{{{67|-}}}|&amp;#124;{{{67}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{68|+}}}|{{{68|-}}}|&amp;#124;{{{68}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{69|+}}}|{{{69|-}}}|&amp;#124;{{{69}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{70|+}}}|{{{70|-}}}|&amp;#124;{{{70}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{71|+}}}|{{{71|-}}}|&amp;#124;{{{71}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{72|+}}}|{{{72|-}}}|&amp;#124;{{{72}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{73|+}}}|{{{73|-}}}|&amp;#124;{{{73}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{74|+}}}|{{{74|-}}}|&amp;#124;{{{74}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{75|+}}}|{{{75|-}}}|&amp;#124;{{{75}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{76|+}}}|{{{76|-}}}|&amp;#124;{{{76}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{77|+}}}|{{{77|-}}}|&amp;#124;{{{77}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{78|+}}}|{{{78|-}}}|&amp;#124;{{{78}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{79|+}}}|{{{79|-}}}|&amp;#124;{{{79}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{80|+}}}|{{{80|-}}}|&amp;#124;{{{80}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{81|+}}}|{{{81|-}}}|&amp;#124;{{{81}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{82|+}}}|{{{82|-}}}|&amp;#124;{{{82}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{83|+}}}|{{{83|-}}}|&amp;#124;{{{83}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{84|+}}}|{{{84|-}}}|&amp;#124;{{{84}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{85|+}}}|{{{85|-}}}|&amp;#124;{{{85}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{86|+}}}|{{{86|-}}}|&amp;#124;{{{86}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{87|+}}}|{{{87|-}}}|&amp;#124;{{{87}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{88|+}}}|{{{88|-}}}|&amp;#124;{{{88}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{89|+}}}|{{{89|-}}}|&amp;#124;{{{89}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{90|+}}}|{{{90|-}}}|&amp;#124;{{{90}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{91|+}}}|{{{91|-}}}|&amp;#124;{{{91}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{92|+}}}|{{{92|-}}}|&amp;#124;{{{92}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{93|+}}}|{{{93|-}}}|&amp;#124;{{{93}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{94|+}}}|{{{94|-}}}|&amp;#124;{{{94}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{95|+}}}|{{{95|-}}}|&amp;#124;{{{95}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{96|+}}}|{{{96|-}}}|&amp;#124;{{{96}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{97|+}}}|{{{97|-}}}|&amp;#124;{{{97}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{98|+}}}|{{{98|-}}}|&amp;#124;{{{98}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{99|+}}}|{{{99|-}}}|&amp;#124;{{{99}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{100|+}}}|{{{100|-}}}|&amp;#124;{{{100}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{101|+}}}|{{{101|-}}}|&amp;#124;{{{101}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{102|+}}}|{{{102|-}}}|&amp;#124;{{{102}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{103|+}}}|{{{103|-}}}|&amp;#124;{{{103}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{104|+}}}|{{{104|-}}}|&amp;#124;{{{104}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{105|+}}}|{{{105|-}}}|&amp;#124;{{{105}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{106|+}}}|{{{106|-}}}|&amp;#124;{{{106}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{107|+}}}|{{{107|-}}}|&amp;#124;{{{107}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{108|+}}}|{{{108|-}}}|&amp;#124;{{{108}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{109|+}}}|{{{109|-}}}|&amp;#124;{{{109}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{110|+}}}|{{{110|-}}}|&amp;#124;{{{110}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{111|+}}}|{{{111|-}}}|&amp;#124;{{{111}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{112|+}}}|{{{112|-}}}|&amp;#124;{{{112}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{113|+}}}|{{{113|-}}}|&amp;#124;{{{113}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{114|+}}}|{{{114|-}}}|&amp;#124;{{{114}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{115|+}}}|{{{115|-}}}|&amp;#124;{{{115}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{116|+}}}|{{{116|-}}}|&amp;#124;{{{116}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{117|+}}}|{{{117|-}}}|&amp;#124;{{{117}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{118|+}}}|{{{118|-}}}|&amp;#124;{{{118}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{119|+}}}|{{{119|-}}}|&amp;#124;{{{119}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{120|+}}}|{{{120|-}}}|&amp;#124;{{{120}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{121|+}}}|{{{121|-}}}|&amp;#124;{{{121}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{122|+}}}|{{{122|-}}}|&amp;#124;{{{122}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{123|+}}}|{{{123|-}}}|&amp;#124;{{{123}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{124|+}}}|{{{124|-}}}|&amp;#124;{{{124}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{125|+}}}|{{{125|-}}}|&amp;#124;{{{125}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{126|+}}}|{{{126|-}}}|&amp;#124;{{{126}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{127|+}}}|{{{127|-}}}|&amp;#124;{{{127}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{128|+}}}|{{{128|-}}}|&amp;#124;{{{128}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{129|+}}}|{{{129|-}}}|&amp;#124;{{{129}}}}}&lt;!--
--&gt;{{#ifeq:{{{130|+}}}|{{{130|-}}}|&amp;#124;&lt;i&gt;...&lt;/i&gt;}}&lt;!--
--&gt;&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;{{documentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o961zr36fiyvn36sdfjuph2j19wa10c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tlx/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8316</id>
    <revision>
      <id>35302</id>
      <timestamp>2012-06-06T08:40:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35302</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2281" sha1="b5ipd118qqz6qzf8hsbisfmc232dfdu" xml:space="preserve">{{documentation subpage}}

{{tlx|tlx|template|first parameter|second|third|fourth|etc}} becomes → &lt;br/&gt;{{tlx|template|first parameter|second|third|fourth|etc}}

'''&lt;big&gt;Purpose and naming:&lt;/big&gt;''' [[wikt:mnemonic|Mnemonically]] ''''T'''emplate '''l'''ist e'''x'''panded'... named after {{tlx|tl}} 'Template list' 

=== Usage ===

:&lt;tt&gt;{&amp;#123;{{PAGENAME}}|template name&amp;#125;}&lt;/tt&gt;
:&lt;tt&gt;{&amp;#123;{{PAGENAME}}|template name|param&amp;#125;}&lt;/tt&gt;
:&lt;tt&gt;{&amp;#123;{{PAGENAME}}|template name|param&amp;amp;#61;value&amp;#125;}&lt;/tt&gt;

* This template takes a ''template-name'' and up to 128 optional number of associated parameters (or 'pass parameters'), and aggregates them into an 'example demonstration' of how the template might be used. It's primary use is in instruction and documentation such as this passage.
* Additionally, tlx can be used to demonstrate templates on other sister projects.
* If more than 128 associated parameters are given the remainder will be truncated to &quot;&lt;tt&gt;...&lt;/tt&gt;&quot;.
 
=== Examples ===

{| class=&quot;wikitable&quot;
 ! Markup
 ! Displays
 ! Remarks
 |-
 | {{tlx|tlx|tlx}}
 | {{tlx|tlx}}
 || &amp;#160;
 |-
 | {{tlx|tlx|tlx|SISTER&amp;#61;w:}}
 | {{tlx|tlx|SISTER=w:}}
 | align=&quot;right&quot; | '''=''' won't work
 |-
 | {{tlx|tlx|tlx|1|2|3&amp;amp;#124;4}}
 | {{tlx|tlx|1|2|3&amp;#124;4}}
 | align=&quot;right&quot; | you can use &lt;tt&gt;&amp;amp;#124;&lt;/tt&gt; to get around the 128 limitation
 |-
 | {{tlx|tlx|tlx|1|2|3{{tlx|!}}4}}
 | {{tlx|tlx|1|2|3{{!}}4}}
 | align=&quot;right&quot; | {{tlx|!}} also works
 |-
 | {{tlx|tlx|tlx|SISTER&amp;amp;#61;w:}}
 | {{tlx|tlx|SISTER&amp;#61;w:}}
 | align=&quot;right&quot; | you can use &lt;tt&gt;&amp;amp;#61;&lt;/tt&gt; to display named parameters
 |-
 | {{tlx|tlx|tlx|&amp;lt;nowiki&amp;gt;SISTER&amp;#61;w:&amp;lt;/nowiki&amp;gt;}}
 | {{tlx|tlx|&lt;nowiki&gt;SISTER=w:&lt;/nowiki&gt;}}
 | align=&quot;right&quot; | sticky nowiki also works
 |-
 | {{Tlx|tlx|tlx|&amp;#160;|two}}
 | {{tlx|tlx| |two}}
 | align=&quot;right&quot; | empty parameters work
 |-
 | {{tlx|tlx|tlx|&lt;nowiki&gt;2=one&lt;/nowiki&gt;|two}}
 | {{tlx|tlx|2=one|two}}
 | align=&quot;right&quot; | '''two''' clobbers '''2=one'''
 |-
 | {{tlx|tlx|tlx|&lt;nowiki&gt;3=two&lt;/nowiki&gt;|&lt;nowiki&gt;2=one&lt;/nowiki&gt;}}
 | {{tlx|tlx|3=two|2=one}}
 | align=&quot;right&quot; | right to left okay
 |}
&lt;includeonly&gt;&lt;!--Categories and Interwikis--&gt;
[[Category:Typing-aid templates |{{PAGENAME}}]] 
[[Category:Internal link templates |{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>b5ipd118qqz6qzf8hsbisfmc232dfdu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Namespace detect</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8317</id>
    <revision>
      <id>35304</id>
      <timestamp>2012-06-06T08:44:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35304</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1562" sha1="sm3jo7sylwxikvmc9l7or66sq8rafu6" xml:space="preserve">{{#switch:
  {{lc:               &lt;!--Lower case the result--&gt;
    &lt;!--If no or empty &quot;demospace&quot; parameter then detect namespace--&gt;
    {{#if:{{{demospace|}}} 
    | {{{demospace}}}
    | {{#if:{{{page|}}} 
      | &lt;!--Detect the namespace in the &quot;page&quot; parameter--&gt;
        {{#ifeq:{{NAMESPACE:{{{page}}} }}|{{TALKSPACE:{{{page}}} }}
        | talk
        | {{SUBJECTSPACE:{{{page}}} }} 
        }}
      | &lt;!--No &quot;demospace&quot; or &quot;page&quot; parameters, so detect actual namespace--&gt;
        {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{TALKSPACE}}
        | talk
        | {{SUBJECTSPACE}} 
        }}
      }}
    }}
  }}
&lt;!-- Only one of the lines below will be executed --&gt;
&lt;!-- Respecting empty parameters on purpose --&gt;
| main        &lt;!--&quot;demospace=main&quot; or {{SUBJECTSPACE}}={{ns:0}}=&quot;&quot;--&gt;
|           = {{{main| {{{other|}}} }}}
| talk      = {{{talk| {{{other|}}} }}}
| user      = {{{user| {{{other|}}} }}}
| wikibooks = {{{wikibooks| {{{other|}}} }}}
| file
| image     = {{{file| {{{image| {{{other|}}} }}} }}}
| mediawiki = {{{mediawiki| {{{other|}}} }}}
| template  = {{{template| {{{other|}}} }}}
| help      = {{{help| {{{other|}}} }}}
| subject   = {{{subject| {{{other|}}} }}}
| category  = {{{category| {{{other|}}} }}}
| wikijunior = {{{wikijunior| {{{other|}}} }}}
| cookbook  = {{{cookbook| {{{other|}}} }}}
| transwiki = {{{transwiki| {{{other|}}} }}}
| other
| #default  = {{{other|}}}   &lt;!--&quot;demospace=other&quot; or a new namespace--&gt;

}}&lt;!--End switch--&gt;&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>sm3jo7sylwxikvmc9l7or66sq8rafu6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Namespace detect/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8318</id>
    <revision>
      <id>35305</id>
      <timestamp>2012-06-06T08:45:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35305</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5826" sha1="0opzkqp1r0ss6ki4szyul29fpp1z6rl" xml:space="preserve">{{documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;

This is the {{tl|namespace detect}} meta-template.

It helps other templates detect what type of page they are on.

It detects and groups all the different namespaces used on Wikibooks into several types:

:'''main''' = Main/book space, as in normal Wikibooks pages.
:'''talk''' = Any discussion page, such as page names that start with &quot;Talk:&quot;, &quot;User talk:&quot;, &quot;File talk:&quot; and so on.
:'''user''', '''wikibooks''', '''subject''', '''file''', '''mediawiki''', '''template''', '''help''', '''category''', '''transwiki''', '''wikijunior,''' and '''cookbook''' = The other namespaces except the discussion pages.
:'''other''' = Any namespaces that were not specified as a parameter to the template. See explanation below.

For backwards compatibility this template also understands the old name '''image''' for '''file'''. But using '''image''' is now deprecated.

'''Note!''' For most usage cases it might be better to use the simpler namespace detection templates. (See the [[#See also|see also]] section below.) Since this template is more prone to human errors such as misspelling the parameter names. 

=== Usage ===
This template takes one or more parameters named after the different page types as listed above. Like this:

&lt;pre&gt;
{{namespace detect
| main  = Book page text
| talk  = Talk page text
| other = Other pages text
}}
&lt;/pre&gt;

If the template is on a main (book) page, it will return this:

:{{namespace detect| demospace=main
| main  = Book page text
| talk  = Talk page text
| other = Other pages text
}}

If the template is on any other page than a book or a talk page it will return this:

:{{namespace detect
| main  = Book page text
| talk  = Talk page text
| other = Other pages text
}}

The example above made the template return something for all page types. But if we don't use the '''other''' parameter or leave it empty then it will not return anything for the other page types. Like this:

&lt;pre&gt;
{{namespace detect
| file     = File page text
| category = Category page text
| other    =
}}
&lt;/pre&gt;

On any pages other than file and category pages the code above will render nothing.
&lt;!-- Do not remove this one. It is supposed to render nothing, but we have it here for testing purposes. --&gt;
:{{namespace detect
| file     = File page text
| category = Category page text
| other    =
}}

By using an empty parameter you can make it so the template doesn't render anything for some specific page type. Like this:

&lt;pre&gt;
{{namespace detect
| main  = 
| other = Other pages text
}}
&lt;/pre&gt;

The code above will render nothing when on mainspace (article) pages, but will return this when on other pages:

:{{namespace detect
| main  = 
| other = Other pages text
}}

=== Demospace and page ===
For testing and demonstration purposes this template can take two parameters named '''demospace''' and '''page'''. 

Demospace understands any of the page type names used by this template, including the '''other''' type. It tells the template to behave like it is on some specific type of page. Like this:

&lt;pre&gt;
{{namespace detect 
| main  = Book page text
| other = Other pages text
| demospace = main
}}
&lt;/pre&gt;

No matter on what kind of page the code above is used it will return this:

:{{namespace detect 
| main  = Book page text
| other = Other pages text
| demospace = main
}}

The '''page''' parameter instead takes a normal pagename. It makes this template behave exactly as if on that page. The pagename doesn't have to be an existing page. Like this:

&lt;pre&gt;
{{namespace detect 
| user  = User page text
| other = Other pages text
| page = User:Example
}}
&lt;/pre&gt;

No matter on what kind of page the code above is used it will return this:

:{{namespace detect 
| user  = User page text
| other = Other pages text
| page = User:Example
}}

It can be convenient to let your template understand the demospace and/or page parameter and send it on to the {{tl|namespace detect}} template. Then do like this:

&lt;pre&gt;
{{namespace detect 
| main  = Book page text
| other = Other pages text
| demospace = {{{demospace|}}}
| page  = {{{page|}}}
}}
&lt;/pre&gt;

If both the '''demospace''' and '''page''' parameters are empty or undefined then the template will detect page types as usual.

=== Parameters ===

List of all parameters:

&lt;pre&gt;
{{namespace detect
| main  = 
...
| other =
| demospace = {{{demospace|}}} / main / talk / user / subject
              wikibooks/ file / mediawiki / template / transwiki
              help / category / wikijunior / cookbook / other
| page  = {{{page|}}} / User:Example
}}
&lt;/pre&gt;

=== Technical details ===
Namespace &quot;Image&quot; was renamed to &quot;File&quot; on 11 December 2008. This template was updated to understand both names well before that, thus it still works fine. For backwards compatibility it still understands &quot;image&quot; both as a parameter name, such as &quot;image = File page text&quot;, and as a value &quot;demospace = image&quot;.

If you intend to feed tables as content to the numbered parameters of this template, then you need to know this:

[[Help:Template|Templates]] do have a problem handling parameter data that contains pipes &quot;&lt;code&gt;|&lt;/code&gt;&quot;, unless the pipe is inside another template &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{name|param1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; or inside a piped link &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Help:Templates|help]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;. Thus templates can not handle [[Help:Tables|wikitables]] as input unless you escape them by using the {{tl|!}} template. This makes it hard to use wikitables as parameters to templates. Instead the usual solution is to use &quot;HTML wikimarkup&quot; for the table code, which is more robust.

=== See also ===
{{namespace detect see also}}

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Category:Namespace manipulation templates|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>0opzkqp1r0ss6ki4szyul29fpp1z6rl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tmbox</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8319</id>
    <revision>
      <id>35306</id>
      <timestamp>2012-06-06T08:47:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35306</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="725" sha1="piy51slysucxqqtzkmysznytllhe5it" xml:space="preserve">{{#ifeq:{{{small|}}}|yes
| {{tmbox/core
  | small = yes
  | type  = {{{type|}}}
  | image = {{#if:{{{smallimage|}}}| {{{smallimage}}} | {{{image|}}} }}
  | imageright = {{#if:{{{smallimageright|}}} | {{{smallimageright}}} | {{{imageright|}}} }}
  | style = {{{style|}}}
  | class = {{{class|}}}
  | textstyle = {{{textstyle|}}}
  | text  = {{#if:{{{smalltext|}}}| {{{smalltext}}} | {{{text}}} }}
  }}
| {{tmbox/core
  | type  = {{{type|}}}
  | image = {{{image|}}}
  | imageright = {{{imageright|}}}
  | style = {{{style|}}}
  | class = {{{class|}}}
  | textstyle = {{{textstyle|}}}
  | text  = {{{text}}}
  }}
}}&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>piy51slysucxqqtzkmysznytllhe5it</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tmbox/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8320</id>
    <revision>
      <id>45268</id>
      <parentid>35307</parentid>
      <timestamp>2015-08-02T20:45:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>svrekat</comment>
      <origin>45268</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9948" sha1="i4jbyh6aytvp339jzzir590oljwfgzv" xml:space="preserve">{{documentation subpage}}

&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;
{{mbox templates}}
This is the {{tl|tmbox}} or '''talk page message box''' meta-template.

It is used to build message box templates for talk pages. It offers several different colors, uses default images if no image parameter is given and it has some other features.

This template should normally not be used for WikiProject banners. They have special needs and thus have their own meta-templates. See the &quot;See also&quot; section below for links.

This template works similarly to {{tl|ambox}} and uses the same parameters.

=== Suggested style standard ===

The types of talkpage messageboxes follow the same naming convention as the boxes for all other namespaces, but the type of any particular talkpage messagebox may not be as obvious as in other namespaces.  When deciding on the type to use for a talkpage messagebox, please consider the following guidelines:
* '''speedy''' should ''only'' be used for speedy deletion templates.
* '''delete''' should ''only'' be used for templates relating to ''ongoing'' deletion discussions.  Please do ''not'' use this type just to get a red border for a messagebox.
* '''content''' and '''style''' should be used for warnings and alerts.  Use '''content''' (which has an orange border) for more important and immediate alerts, and '''style''' (yellow border) for less important warnings.  Messageboxes of these types should ideally be ''transitory'': they should not be expected to remain on a talkpage indefinitely.  
* '''move''' and '''protection''' should only be used for messageboxes relating to moves and merges, and page protection, respectively. 
* The '''notice''' type should be used for the majority of talkpage messageboxes; those that are intended to convey or summarize information.  If a talkpage messagebox does not obviously fit into one of the other types, it is probably a notice type.

=== Usage ===

Simple usage example:

&lt;pre&gt;
{{tmbox | text = Some text.}}
&lt;/pre&gt;

{{tmbox | text = Some text.}}


Complex example:

&lt;pre&gt;
{{tmbox
| type      = style
| image     = [[Image:Emblem-question-yellow.svg|40px]]
| style     = width: 400px; 
| textstyle = color: red; font-weight: bold; font-style: italic;
| text      = The message body text.
}}
&lt;/pre&gt;

{{tmbox
| type      = style
| image     = [[Image:Emblem-question-yellow.svg|40px]]
| style     = width: 400px; 
| textstyle = color: red; font-weight: bold; font-style: italic;
| text      = The message body text.
}}

=== Talk page message box types ===

The following examples use different '''type''' parameters but use no image parameters thus they use the default images for each type.

{{tmbox
| type = speedy
| text = type=&lt;u&gt;speedy&lt;/u&gt; – Speedy deletion templates.
}}
{{tmbox
| type = delete
| text = type=&lt;u&gt;delete&lt;/u&gt; – Deletion templates.
}}
{{tmbox
| type = content
| text = type=&lt;u&gt;content&lt;/u&gt; – Major warnings and problems.
}}
{{tmbox
| type = style
| text = type=&lt;u&gt;style&lt;/u&gt; – Minor warnings and problems.
}}
{{tmbox
| type = notice
| text = type=&lt;u&gt;notice&lt;/u&gt; – Notices and messages of any kind, both permanent and temporary.
}}
{{tmbox
| type = move
| text = type=&lt;u&gt;move&lt;/u&gt; – Merge, split, rename and transwiki messages and proposals.
}}
{{tmbox
| type = protection
| text = type=&lt;u&gt;protection&lt;/u&gt; – Protection templates.
}}

=== Special ===
Some other parameter combinations.

{{tmbox
| text  = No type and no image given ('''default''')
}}
{{tmbox
| image = none
| text  = No type and '''image=none''' – No image is used and the '''text''' uses the whole message box area.
}}
{{tmbox
| image = [[Image:Gnome globe current event.svg|42px]]
| imageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.svg|40px]]
| text  = image = &lt;nowiki&gt;[[Image:Gnome globe current event.svg|42px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br&gt; imageright = &lt;nowiki&gt;[[Image:Nuvola apps bookcase.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt;
}}

=== Parameters ===
List of all parameters:

&lt;pre&gt;
{{tmbox
| type  = speedy / delete / content / style / notice / move / protection
| image = none / [[Image:Some image.svg|40px]]
| imageright = [[Image:Some image.svg|40px]]
| style = CSS values
| textstyle = CSS values
| text  = The message body text. 
| small = {{{small|}}} / yes
| smallimage = none / [[Image:Some image.svg|30px]]
| smallimageright = none / [[Image:Some image.svg|30px]]
| smalltext  = A shorter message body text.
}}
&lt;/pre&gt;

'''type'''
:If no '''type''' parameter is given the template defaults to type '''notice'''. That means it gets a gray border.

'''image'''
:'''No parameter''' = If no '''image''' parameter is given the template uses a default image. Which default image it uses depends on the '''type''' parameter. 
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 40px - 50px width are usually about right depending on the image height to width ratio. (But the message box can handle images of any size.) For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;image = [[Image:Crystal package settings.png|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''none''' = Means that no image is used.

'''imageright'''
:'''No parameter''' = If no '''imageright''' parameter is given then no image is shown on the right side.
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 40px - 50px width are usually about right depending on the image height to width ratio. (But the message box can handle images of any size.) For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;imageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''Anything''' = Any other object that you want to show on the right side.

'''style'''
:Optional [[Cascading Style Sheets|CSS]] values used by the entire message box table. Without quotation marks &lt;code&gt;&quot; &quot;&lt;/code&gt; but with the ending semicolons &lt;code&gt;;&lt;/code&gt;. For example:
::&lt;code&gt;style = margin-bottom: 0.5em;&lt;/code&gt;

'''textstyle'''
:Optional [[Cascading Style Sheets|CSS]] values used by the text cell. For example:
::&lt;code&gt;textstyle = text-align: center;&lt;/code&gt;

'''text'''
:The message body text.

==== The small parameters ====
{{tmbox
| small = yes
| text = small = yes
}}
{{tmbox
| type = style
| small = yes
| text = type = style &lt;br /&gt; small = yes
}}
'''small'''
:'''yes''' = Makes it a smaller right floating message box. This also makes the default images smaller. Note that any data fed to the '''smallimage''', '''smallimageright''' and '''smalltext''' parameters is only used if &quot;small=yes&quot;. To make it so your template also understands the small parameter you can use this code:
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;small = {{{small|}}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

{{tmbox
| small = yes
| image      = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|40px]]
| smallimage = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|30px]]
| text = 
small = yes &lt;br&gt; image = &lt;nowiki&gt;[[Image:Nuvola apps bookcase.png|40px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br&gt; smallimage = &lt;nowiki&gt;[[Image:Nuvola apps bookcase.png|30px]]&lt;/nowiki&gt;
}}
'''smallimage'''
:'''No parameter''' = If no '''smallimage''' parameter is given then this template falls back to use the '''image''' parameter. If the '''image''' parameter also is empty then a small default image is used.
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 30px width is usually about right. For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;smallimage = [[Image:Crystal package settings.png|30px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''none''' = Means that no image is used. This overrides any image fed to '''image''', when &quot;small=yes&quot;.

{{tmbox
| small = yes
| imageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|40px]]
| text = 
small = yes &lt;br&gt; imageright = &lt;nowiki&gt;[[Image:Nuvola apps bookcase.png|40px]]&lt;/nowiki&gt;
}}
{{tmbox
| small = yes
| imageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|30px]]
| smallimageright = none
| text = 
small = yes &lt;br&gt; imageright = &lt;nowiki&gt;[[Image:Nuvola apps bookcase.png|40px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br&gt; smallimageright = none
}}

'''smallimageright'''
:'''No parameter''' = If no '''smallimageright''' parameter is given then this template falls back to use the '''imageright''' parameter. If the '''imageright''' parameter also is empty then no image is shown on the right side.
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 30px width is usually about right. For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;smallimageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|30px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''Anything''' = Any other object that you want to show on the right side.
:'''none''' = Means that no right side image is used. This overrides any image fed to '''imageright''', when &quot;small=yes&quot;.

'''smalltext'''
:A shorter version of the message body text. If no '''smalltext''' parameter is given then this template falls back to use the '''text''' parameter.

=== Technical details ===
If you need to use special characters in the text parameter then you need to escape them like this: 

&lt;pre&gt;
{{tmbox
| text  = &lt;div&gt;
Equal sign = and a start and end brace { } work fine as they are. 
But here is a pipe {{!}} and two end braces &amp;lt;nowiki&gt;}}&amp;lt;/nowiki&gt;. 
And now a pipe and end braces &amp;lt;nowiki&gt;|}}&amp;lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/pre&gt;

{{tmbox
| text  = &lt;div&gt;
Equal sign = and a start and end brace { } work fine as they are. 
But here is a pipe {{!}} and two end braces &lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;. 
And now a pipe and end braces &lt;nowiki&gt;|}}&lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}

This template uses the tmbox CSS classes in [[MediaWiki:Common.css/Mboxes.css]] for most of its looks, thus it is fully skinnable.

This template calls {{tl|tmbox/core}} which holds most of the code for {{tl|tmbox}}, while {{tl|tmbox}} itself does parameter preprocessing. 

Internally this meta-template uses HTML markup instead of wiki markup for the table code. That is the usual way we make meta-templates since wiki markup has several drawbacks. For instance it makes it harder to use [[m:Help:ParserFunctions|parser functions]] and special characters in parameters. 

=== See also ===
{{Mbox templates see also}}
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Kategori:Metamallar|{{PAGENAME}}]]
[[Category:Talk namespace templates| ]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>i4jbyh6aytvp339jzzir590oljwfgzv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tmbox/core</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8321</id>
    <revision>
      <id>35308</id>
      <timestamp>2012-06-06T08:48:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35308</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1994" sha1="9unz8nkyc87bp5lqkl5zutxl09csr3h" xml:space="preserve">&lt;table class=&quot;plainlinks tmbox {{#ifeq:{{{small}}}|yes|mbox-small}} {{#switch:{{{type|}}}
| speedy     = tmbox-speedy
| warning &lt;!-- deprecated --&gt;
| serious &lt;!-- deprecated --&gt;
| delete     = tmbox-delete
| content    = tmbox-content
| style      = tmbox-style
| move       = tmbox-move
| protection = tmbox-protection
| notice          &lt;!-- notice = default --&gt;
| #default   = tmbox-notice
}} {{{class|}}}&quot; style=&quot;{{{style|}}}&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
{{#ifeq:{{{image|}}}|none
| &lt;!-- No image. Cell with some width or padding necessary for text cell to have 100% width. --&gt;&lt;td class=&quot;mbox-empty-cell&quot; style=&quot;border: none; padding: 0px; width: 1px;&quot;&gt;&lt;/td&gt;
| &lt;td class=&quot;mbox-image&quot;&gt;
  {{#if:{{{image|}}}
  | {{{image}}}
  | [[File:{{#switch:{{{type|}}}
    | speedy     = Ambox warning pn.svg
    | warning &lt;!-- deprecated --&gt;
    | serious &lt;!-- deprecated --&gt;
    | delete     = Ambox warning pn.svg
    | content    = Ambox Content.svg
    | style      = Edit-clear.svg 
    | move       = Merge-split-transwiki default.svg
    | protection = Padlock-silver-medium.svg
    | notice          &lt;!-- notice = default --&gt;
    | #default   = Information icon4.svg
    }} | {{#ifeq:{{{small|}}}|yes|30x30px|40x40px}}|link=|alt=]]
  }}&lt;/td&gt;
}}
&lt;td class=&quot;mbox-text&quot; style=&quot;{{{textstyle|}}}&quot;&gt; {{{text}}} &lt;/td&gt;
{{#if:{{{imageright|}}}
| {{#ifeq:{{{imageright|}}}|none
  | &lt;!-- No image. --&gt;
  | &lt;td class=&quot;mbox-imageright&quot;&gt; {{{imageright}}} &lt;/td&gt;
  }}
}}
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;!-- Detect and report usage with faulty &quot;type&quot; parameter:
--&gt;{{#switch:{{{type|}}}
|   &lt;!-- No type fed, is also valid input --&gt;
| speedy
| delete
| warning &lt;!-- deprecated --&gt;
| serious &lt;!-- deprecated --&gt;
| content
| style
| move
| protection
| notice     =    &lt;!-- Do nothing, valid &quot;type&quot; --&gt;
| #default   = &lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;This message box is using an invalid &quot;type={{{type|}}}&quot; parameter and needs fixing.&lt;/div&gt;
}}&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9unz8nkyc87bp5lqkl5zutxl09csr3h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Tmbox/core/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8322</id>
    <revision>
      <id>35309</id>
      <timestamp>2012-06-06T08:49:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35309</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="554" sha1="j8amzz7a642qjarcttdpg1ieh1fxnvv" xml:space="preserve">{{documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;

This is the {{tl|tmbox/core}} sub-template.

Do not use this template directly, use {{tl|tmbox}} instead.

This template is called from {{tl|tmbox}}. It holds most of the code for {{tl|tmbox}}, while {{tl|tmbox}} does parameter preprocessing. Thus simplifying the code in {{tl|tmbox/core}}.

For more documentation see {{tl|tmbox}}.

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Category:Template subpages|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>j8amzz7a642qjarcttdpg1ieh1fxnvv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Imbox</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8323</id>
    <revision>
      <id>54229</id>
      <parentid>49650</parentid>
      <timestamp>2023-08-31T05:28:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>140.141.196.50</ip>
      </contributor>
      <origin>54229</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2125" sha1="op9g96tp175g1w65jytdh8931hojla1" xml:space="preserve">&lt;table class=&quot;plainlinks imbox 
{{#switch:{{{type|}}}
| speedy     = imbox-speedy
| delete     = imbox-delete
| content    = imbox-content
| style      = imbox-style
| move       = imbox-move
| protection = imbox-protection
| license    = imbox-license
| featured   = imbox-featured
| notice          &lt;!-- notice = default --&gt;
| #default   = imbox-notice
}}&quot; style=&quot;{{{style|}}}&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
{{#ifeq:{{{image|}}}|none
| &lt;!-- No image. Cell with some width or padding necessary for text cell to have 100% width. --&gt;&lt;td class=&quot;mbox-empty-cell&quot;&gt;&lt;/td&gt;
| &lt;td class=&quot;mbox-image&quot;&gt;
  {{#if:{{{image|}}}
  | {{{image}}}
  | {{#switch:{{{type|}}}
    | speedy     = [[File:Ambox warning pn.svg|40x40px|alt=|link=]] 
    | delete     = [[File:Ambox warning pn.svg|40x40px|alt=|link=]] 
    | content    = [[File:Ambox important.svg|40x40px|alt=|link=]]
    | style      = [[File:Edit-clear.svg|40x40px|link=]]
    | move       = [[File:Merge-split-transwiki default.svg|40x40px|alt=|link=]]
    | protection = [[File:Padlock-silver-medium.svg|40x40px|alt=|link=]]
    | license    = [[File:Imbox-license.svg|40x40px|alt=|link=]]
    | featured   = [[File:Featured article star.svg|40x40px|link=]]
    | notice          &lt;!-- notice = default --&gt;
    | #default   = [[File:Information icon4.svg|40x40px|alt=|link=]]
    }}
  }}&lt;/td&gt;
}}
&lt;td class=&quot;mbox-text&quot; style=&quot;{{{textstyle|}}}&quot;&gt; {{{text}}} &lt;/td&gt;
{{#if:{{{imageright|}}}
| &lt;td class=&quot;mbox-imageright&quot;&gt; {{{imageright}}} &lt;/td&gt;
}}
&lt;/tr&gt;
{{#if:{{{below|}}}
| &lt;tr&gt;&lt;td colspan={{#if:{{{imageright|}}}|3|2}} class=&quot;mbox-text&quot; style=&quot;{{{textstyle|}}}&quot;&gt; {{{below}}} &lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
}}
&lt;/table&gt;&lt;!-- Detect and report usage with faulty &quot;type&quot; parameter:
--&gt;{{#switch:{{{type|}}}
|   &lt;!-- No type fed, is also valid input --&gt;
| speedy
| delete
| content
| style
| move
| protection
| license
| featured
| notice     =    &lt;!-- Do nothing, valid &quot;type&quot; --&gt;
| #default   = &lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;This message box is using an invalid &quot;type={{{type|}}}&quot; parameter and needs fixing.&lt;/div&gt;
}}&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>op9g96tp175g1w65jytdh8931hojla1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Imbox/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8324</id>
    <revision>
      <id>54234</id>
      <parentid>45270</parentid>
      <timestamp>2023-09-07T02:55:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CalendulaAsteraceae</username>
        <id>11996</id>
      </contributor>
      <origin>54234</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7784" sha1="q7nqh0w3zbsteneobxk5wfep16gv2bc" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;
{{mbox templates}}
This is the {{tl|imbox}} or '''image message box''' meta-template.

It is used to build message box templates for file (image) pages. It offers several different colors, uses default images if no image parameter is given and it has some other features.

This template works almost exactly like {{tl|ambox}} and uses the same parameters.

=== Usage ===
Simple usage example:

&lt;pre&gt;
{{imbox | text = Some text.}}
&lt;/pre&gt;

{{imbox | text = Some text.}}


Complex example:

&lt;pre&gt;
{{imbox
| type      = style
| image     = [[File:Emblem-question-yellow.svg|40px|link-]]
| style     = width: 400px; 
| textstyle = color: red; font-weight: bold; font-style: italic;
| text      = The message body text.
}}
&lt;/pre&gt;

{{imbox
| type      = style
| image     = [[File:Emblem-question-yellow.svg|40px|link=]]
| style     = width: 400px; 
| textstyle = color: red; font-weight: bold; font-style: italic;
| text      = The message body text.
}}

=== Image message box types ===
The following examples use different '''type''' parameters but use no image parameters thus they use the default images for each type.

{{imbox
| type = speedy
| text = type=&lt;u&gt;speedy&lt;/u&gt; – Speedy deletion templates.
}}
{{imbox
| type = delete
| text = type=&lt;u&gt;delete&lt;/u&gt; – Deletion templates.
}}
{{imbox
| type = content
| text = type=&lt;u&gt;content&lt;/u&gt; – Major warnings and problems.
}}
{{imbox
| type = style
| text = type=&lt;u&gt;style&lt;/u&gt; – Minor warnings and problems.
}}
{{imbox
| type = notice
| text = type=&lt;u&gt;notice&lt;/u&gt; – Notices and messages of any kind, both permanent and temporary.
}}
{{imbox
| type = move
| text = type=&lt;u&gt;move&lt;/u&gt; – Move and rename messages and proposals.
}}
{{imbox
| type = protection
| text = type=&lt;u&gt;protection&lt;/u&gt; – Protection templates.
}}
{{imbox
| type = license
| text = type=&lt;u&gt;license&lt;/u&gt; – License template.
}}
{{imbox
| type = featured
| text = type=&lt;u&gt;featured&lt;/u&gt; – Featured image templates.
}}

=== Other images ===
The default images shown above are mostly for convenience. In many cases it is more appropriate to use more specific images. These examples use the '''image''' parameter to specify an image other than the default images.

{{imbox
| type  = style
| image = [[Image:Gnome-dev-camera.svg|42px]]
| text  = type = style &lt;br /&gt; image = &lt;nowiki&gt;[[Image:Gnome-dev-camera.svg|42px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br /&gt; This image is used for {{tl|cleanup-image}}. 
}}
{{imbox
| type  = move
| image = [[Image:To Commons.svg|52px]]
| text  = type = move &lt;br /&gt; image = &lt;nowiki&gt;[[Image:To Commons.svg|52px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br /&gt; This image is used for {{tl|copy to Wikimedia Commons}}. 
}}
{{imbox
| type  = license
| image = [[Image:Heckert GNU white.svg|48px]]
| text  = type = license &lt;br /&gt; image = &lt;nowiki&gt;[[Image:Heckert GNU white.svg|48px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br /&gt; This image is used for the GFDL license templates such as {{tl|GFDL}}.
}}

=== Special ===
Some other parameter combinations.

{{imbox
| text  = No type and no image given ('''default''')
}}
{{imbox
| image = none
| text  = No type and '''image=none''' – No image is used and the '''text''' uses the whole message box area.
}}

{{imbox
| type = license
| image = [[Image:PD-icon.svg|40px]] &lt;br /&gt; [[Image:Ambox warning yellow.svg|40px]]
| imageright = [[Image:Shuttle.svg|30px]]
| text  = type = license &lt;br /&gt; image = &lt;nowiki&gt;[[Image:PD-icon.svg|40px]] &amp;lt;br&gt; [[Image:Ambox warning yellow.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br /&gt; imageright = &lt;nowiki&gt;[[Image:Shuttle.svg|30px]]&lt;/nowiki&gt;
}}

{{imbox
| type = license
| image = [[Image:PD-icon.svg|40px]] &lt;br /&gt; [[Image:Ambox warning yellow.svg|40px]]
| imageright = [[Image:Shuttle.svg|30px]]
| text  = '''This file is in the [[w:public domain|public domain]] because it was created by [[w:NASA|NASA]].'''
&lt;br&gt;Note that use of NASA logos, insignia and emblems are restricted per US law.
}}

{{imbox
| type       = license
| image      = [[Image:PD-icon.svg|40px]]
| text       = 
type = license &lt;br /&gt; image = &lt;nowiki&gt;[[Image:PD-icon.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br /&gt; below = &lt;nowiki&gt;{{imbox | type = content | text = '''This license tag is deprecated!''' }}&lt;/nowiki&gt;
| below = 
  {{imbox
  | type = content
  | text = '''This license tag is deprecated!'''
  }}
}}

=== Parameters ====
List of all parameters:

&lt;pre&gt;
{{imbox
| type  = speedy / delete / content / style / notice / 
          move / protection / license / featured
| image = none / [[Image:Some image.svg|40px]]
| imageright = [[Image:Some image.svg|40px]]
| style = CSS value
| textstyle = CSS value
| text  = The message body text.
| below = More text or another imbox.
}}
&lt;/pre&gt;

'''type'''
:If no '''type''' parameter is given the template defaults to type '''notice'''. That means it gets a blue border.

'''image'''
:'''No parameter''' = If no '''image''' parameter is given the template uses a default image. Which default image it uses depends on the '''type''' parameter. 
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 40px - 50px width are usually about right depending on the image height to width ratio. (But the message box can handle images of any size.) For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;image = [[Image:Gnome-dev-camera.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''none''' = Means that no image is used.

'''imageright'''
:'''No parameter''' = If no '''imageright''' parameter is given then no image is shown on the right side.
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 40px - 50px width are usually about right depending on the image height to width ratio. (But the message box can handle images of any size.) For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;imageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''Anything''' = Any other object that you want to show on the right side.

'''style'''
:An optional [[Cascading Style Sheets|CSS]] value used by the entire message box table. Without quotation marks &lt;code&gt;&quot; &quot;&lt;/code&gt;. For example:
::&lt;code&gt;style = margin-bottom: 0.5em;&lt;/code&gt;

'''textstyle'''
:An optional [[Cascading Style Sheets|CSS]] value used by the text cell. For example:
::&lt;code&gt;textstyle = text-align: center;&lt;/code&gt;

'''text'''
:The message body text.

'''below'''
:A full width area below the images and text area. Can take a text or any kind of object, for instance another imbox:
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;below = {{imbox | type = content | text = This license tag is deprecated. }} &lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

=== Technical details ===
Namespace &quot;Image:&quot; was renamed to &quot;File:&quot; on 11 December 2008. This template was created long before that, and that is why it is named &quot;imbox&quot; as in &quot;image message box&quot;.

If you need to use special characters in the text parameter then you need to escape them like this: 

&lt;pre&gt;
{{imbox
| text  = &lt;div&gt;
Equal sign = and a start and end brace { } work fine as they are. 
But here is a pipe {{!}} and two end braces &amp;lt;nowiki&gt;}}&amp;lt;/nowiki&gt;. 
And now a pipe and end braces &amp;lt;nowiki&gt;|}}&amp;lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/pre&gt;

{{imbox
| text  = &lt;div&gt;
Equal sign = and a start and end brace { } work fine as they are. 
But here is a pipe {{!}} and two end braces &lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;. 
And now a pipe and end braces &lt;nowiki&gt;|}}&lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}

This template uses the imbox CSS classes in [[MediaWiki:Common.css/Mboxes.css]] for most of its looks, thus it is fully skinnable.

Internally this meta-template uses HTML markup instead of wiki markup for the table code. That is the usual way we make meta-templates since wiki markup has several drawbacks. For instance it makes it harder to use [[m:Help:ParserFunctions|parser functions]] and special characters in parameters. 

=== See also ===
{{Mbox templates see also}}

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Kategori:Metamallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>q7nqh0w3zbsteneobxk5wfep16gv2bc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Cmbox</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8325</id>
    <revision>
      <id>49651</id>
      <parentid>35312</parentid>
      <timestamp>2020-06-16T14:09:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing Ambox_Content.svg with [[File:Ambox_important.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: file renamed, redirect linked from other project).</comment>
      <origin>49651</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1613" sha1="nznegjza8maus49ttek1wbirnlg0gdy" xml:space="preserve">&lt;table class=&quot;plainlinks cmbox 
{{#switch:{{{type|}}}
| speedy     = cmbox-speedy
| delete     = cmbox-delete
| content    = cmbox-content
| style      = cmbox-style
| move       = cmbox-move
| protection = cmbox-protection
| notice          &lt;!-- notice = default --&gt;
| #default   = cmbox-notice
}}&quot; style=&quot;{{{style|}}}&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
{{#ifeq:{{{image|}}}|none
| &lt;!-- No image. Cell with some width or padding necessary for text cell to have 100% width. --&gt;&lt;td class=&quot;mbox-empty-cell&quot;&gt;&lt;/td&gt;
| &lt;td class=&quot;mbox-image&quot;&gt;
  {{#if:{{{image|}}}
  | {{{image}}}
  | [[File:{{#switch:{{{type|}}}
    | speedy     = Ambox warning pn.svg
    | delete     = Ambox warning pn.svg
    | content    = Ambox important.svg
    | style      = Edit-clear.svg
    | move       = Merge-split-transwiki default.svg
    | protection = Padlock-silver-medium.svg
    | notice          &lt;!-- notice = default --&gt;
    | #default   = Information icon4.svg
    }}|40x40px|link=|alt=]]
  }}&lt;/td&gt;
}}
&lt;td class=&quot;mbox-text&quot; style=&quot;{{{textstyle|}}}&quot;&gt; {{{text}}} &lt;/td&gt;
{{#if:{{{imageright|}}}
| &lt;td class=&quot;mbox-imageright&quot;&gt; {{{imageright}}} &lt;/td&gt;
}}
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;!-- 
  Detect and report usage with faulty &quot;type&quot; parameter:
--&gt;{{#switch:{{{type|}}}
|   &lt;!-- No type fed, is also valid input --&gt;
| speedy
| delete
| content
| style
| move
| protection
| notice     =    &lt;!-- Do nothing, valid &quot;type&quot; --&gt;
| #default   = &lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;This message box is using an invalid &quot;type={{{type|}}}&quot; parameter and needs fixing.&lt;/div&gt;
}}&lt;noinclude&gt;
{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nznegjza8maus49ttek1wbirnlg0gdy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Cmbox/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8326</id>
    <revision>
      <id>45157</id>
      <parentid>45156</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T13:25:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat, för bättre överensstämmelse med sv-wp.</comment>
      <origin>45157</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6230" sha1="l4kuioxul6lc8px020g4kszvqaeqe8p" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;
{{mbox templates}}
This is the {{tl|cmbox}} or '''category message box''' meta-template.

It is used to build message box templates for category pages. It offers several different colours, uses default images if no image parameter is given and it has some other features.

This template works almost exactly like {{tl|ambox}} and uses the same parameters.

=== Usage ===
Simple usage example:

&lt;pre&gt;
{{cmbox | text = Some text.}}
&lt;/pre&gt;

{{cmbox | text = Some text.}}


Complex example:

&lt;pre&gt;
{{cmbox
| type      = style
| image     = [[Image:Emblem-question-yellow.svg|40px]]
| style     = width: 400px; 
| textstyle = color: red; font-weight: bold; font-style: italic;
| text      = The message body text.
}}
&lt;/pre&gt;

{{cmbox
| type      = style
| image     = [[Image:Emblem-question-yellow.svg|40px]]
| style     = width: 400px; 
| textstyle = color: red; font-weight: bold; font-style: italic;
| text      = The message body text.
}}

=== Category message box types ===

The following examples use different '''type''' parameters but use no image parameters thus they use the default images for each type.

{{cmbox
| type = speedy
| text = type=&lt;u&gt;speedy&lt;/u&gt; – Speedy deletion templates.
}}
{{cmbox
| type = delete
| text = type=&lt;u&gt;delete&lt;/u&gt; – Deletion templates.
}}
{{cmbox
| type = content
| text = type=&lt;u&gt;content&lt;/u&gt; – Major warnings and problems.
}}
{{cmbox
| type = style
| text = type=&lt;u&gt;style&lt;/u&gt; – Minor warnings and problems.
}}
{{cmbox
| type = notice
| text = type=&lt;u&gt;notice&lt;/u&gt; – Notices and messages of any kind, both permanent and temporary.
}}
{{cmbox
| type = move
| text = type=&lt;u&gt;move&lt;/u&gt; – Move, merge and split messages and proposals.
}}
{{cmbox
| type = protection
| text = type=&lt;u&gt;protection&lt;/u&gt; – Protection templates when shown on a category page.
}}

=== Other images ===
The default images shown above are mostly for convenience. In many cases it is more appropriate to use more specific images. These examples use the '''image''' parameter to specify an image other than the default images.

{{cmbox
| type  = style
| image = [[Image:Sub-arrows.svg|40px]]
| text  = type = style &lt;br /&gt; image = &lt;nowiki&gt;[[Image:Sub-arrows.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt;
}}
{{cmbox
| type  = move
| image = [[Image:Redirect arrow.svg|52px]]
| text  = type = move &lt;br /&gt; image = &lt;nowiki&gt;[[Image:Redirect arrow.svg|52px]]&lt;/nowiki&gt;
}}

=== Special ===

Some other parameter combinations.

{{cmbox
| text  = No type and no image given ('''default''')
}}
{{cmbox
| image = none
| text  = No type and '''image=none''' – No image is used and the '''text''' uses the whole message box area.
}}

{{cmbox
| image = [[Image:Gnome globe current event.svg|42px]]
| imageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.svg|40px]]
| text  = image = &lt;nowiki&gt;[[Image:Gnome globe current event.svg|42px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br /&gt; imageright = &lt;nowiki&gt;[[Image:Nuvola apps bookcase.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt;
}}

{{cmbox
| image = [[Image:Gnome globe current event.svg|42px]]
| imageright = [[Image:Shuttle.svg|20px]]
| text  = '''This category lists articles about current and recent spaceflights.'''
}}

=== Parameters ===
List of all parameters:

&lt;pre&gt;
{{cmbox
| type  = speedy / delete / content / style / notice / move / protection
| image = none / [[Image:Some image.svg|40px]]
| imageright = [[Image:Some image.svg|40px]]
| style = CSS values
| textstyle = CSS values
| text  = The message body text. 
}}
&lt;/pre&gt;

'''type'''
:If no '''type''' parameter is given the template defaults to type '''notice'''. That means it gets a blue background.

'''image'''
:'''No parameter''' = If no '''image''' parameter is given the template uses a default image. Which default image it uses depends on the '''type''' parameter. 
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 40px - 50px width are usually about right depending on the image height to width ratio. (But the message box can handle images of any size.) For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;image = [[Image:Sub-arrows.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''none''' = Means that no image is used.

'''imageright'''
:'''No parameter''' = If no '''imageright''' parameter is given then no image is shown on the right side.
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 40px - 50px width are usually about right depending on the image height to width ratio. (But the message box can handle images of any size.) For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;imageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''Anything''' = Any other object that you want to show on the right side.

'''style'''
:An optional [[Cascading Style Sheets|CSS]] value used by the entire message box table. Without quotation marks &lt;code&gt;&quot; &quot;&lt;/code&gt;. For example:
::&lt;code&gt;style = margin-bottom: 0.5em;&lt;/code&gt;

'''textstyle'''
:An optional [[Cascading Style Sheets|CSS]] value used by the text cell. For example:
::&lt;code&gt;textstyle = text-align: center;&lt;/code&gt;

'''text'''
:The message body text.

=== Technical details ===
If you need to use special characters in the text parameter then you need to escape them like this: 

&lt;pre&gt;
{{cmbox
| text  = &lt;div&gt;
Equal sign = and a start and end brace { } work fine as they are. 
But here is a pipe {{!}} and two end braces &amp;lt;nowiki&gt;}}&amp;lt;/nowiki&gt;. 
And now a pipe and end braces &amp;lt;nowiki&gt;|}}&amp;lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/pre&gt;

{{cmbox
| text  = &lt;div&gt;
Equal sign = and a start and end brace { } work fine as they are. 
But here is a pipe {{!}} and two end braces &lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;. 
And now a pipe and end braces &lt;nowiki&gt;|}}&lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}


This template uses the cmbox CSS classes in [[MediaWiki:Common.css/Mboxes.css]] for most of its looks, thus it is fully skinnable.

Internally this meta-template uses HTML markup instead of wiki markup for the table code. That is the usual way we make meta-templates since wiki markup has several drawbacks. For instance it makes it harder to use [[m:Help:ParserFunctions|parser functions]] and special characters in parameters. 

=== See also ===
{{Mbox templates see also}}

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Category:Metamallar|{{PAGENAME}}]]
[[Category:Kategorimallar| ]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>l4kuioxul6lc8px020g4kszvqaeqe8p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ombox/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8327</id>
    <revision>
      <id>45273</id>
      <parentid>45272</parentid>
      <timestamp>2015-08-02T21:33:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Testing an almost no-op, in order to see if the translocation is improved thus.</comment>
      <origin>45273</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9111" sha1="h1i0mew170tcn3pd78j07zw8mjhcr6p" xml:space="preserve">{{documentation subpage}}

&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;
{{mbox templates}}
This is the {{tl|ombox}} or '''other pages message box''' meta-template.

It is used to build message box templates for pages of the types: User, Wikibooks, MediaWiki, Template, Help, Subject, and any new future namespaces. That is, page types not covered by {{tl|ambox}}, {{tl|tmbox}}, {{tl|imbox}} or {{tl|cmbox}}. Thus it should ''not'' be used for boxes for articles, talk pages, image pages or category pages.

This template works almost exactly like {{tl|ambox}} and uses the same parameters.

=== Usage ===
Simple usage example:

&lt;pre&gt;
{{ombox | text = Some text.}}
&lt;/pre&gt;

{{ombox | text = Some text.}}


Complex example:

&lt;pre&gt;
{{ombox
| type      = style
| image     = [[File:Emblem-question-yellow.svg|40px|link=]]
| style     = width: 400px; 
| textstyle = color: red; font-weight: bold; font-style: italic;
| text      = The message body text.
}}
&lt;/pre&gt;

{{ombox
| type      = style
| image     = [[File:Emblem-question-yellow.svg|40px|link=]]
| style     = width: 400px; 
| textstyle = color: red; font-weight: bold; font-style: italic;
| text      = The message body text.
}}

=== Other pages message box types ===
The following examples use different '''type''' parameters but use no image parameters thus they use the default images for each type.

{{ombox
| type = speedy
| text = type=&lt;u&gt;speedy&lt;/u&gt; – Speedy deletion templates.
}}
{{ombox
| type = delete
| text = type=&lt;u&gt;delete&lt;/u&gt; – Deletion templates.
}}
{{ombox
| type = content
| text = type=&lt;u&gt;content&lt;/u&gt; – Major warnings and problems.
}}
{{ombox
| type = style
| text = type=&lt;u&gt;style&lt;/u&gt; – Minor warnings and problems.
}}
{{ombox
| type = notice
| text = type=&lt;u&gt;notice&lt;/u&gt; – Notices and messages of any kind, both permanent and temporary.
}}
{{ombox
| type = move
| text = type=&lt;u&gt;move&lt;/u&gt; – Merge, split, rename and transwiki messages and proposals.
}}
{{ombox
| type = protection
| text = type=&lt;u&gt;protection&lt;/u&gt; – Protection templates when shown on &quot;other pages&quot;.
}}

=== Examples ===
Some examples using the &quot;notice&quot; style:

{{ombox
| text  = No type and no image given ('''default''')
}}
{{ombox
| image = none
| text  = No type and '''image=none''' – No image is used and the '''text''' uses the whole message box area.
}}
{{ombox
| image = [[Image:Gnome globe current event.svg|42px]]
| imageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.svg|40px]]
| text  = image = &lt;nowiki&gt;[[Image:Gnome globe current event.svg|42px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br /&gt; imageright = &lt;nowiki&gt;[[Image:Nuvola apps bookcase.svg|40px]]&lt;/nowiki&gt;
}}

{{ombox
| type       = notice
| image      = [[Image:Blue check.svg|30px]]
| text       = 
'''This page documents an official [[Wikibooks:Policies and guidelines|Wikibooks policy]]''' that the Wikibooks community has accepted and Wikibookians '''must follow'''. Except for minor edits, please make use of the [[{{TALKPAGENAME}}|discussion page]] to propose changes to this policy.
}}
{{ombox
| type       = notice
| image      = [[Image:Nutshell.png|30px]]
| text       = 
'''This page in a nutshell:''' This template is used to build message boxes for all pages that are ''not'' book pages, talk pages, image pages or category pages.
}}

=== Parameters ===
List of all parameters:

&lt;pre&gt;
{{ombox
| type  = speedy / delete / content / style / notice / move / protection
| image = none / [[Image:Some image.svg|40px]]
| imageright = [[Image:Some image.svg|40px]]
| style = CSS values
| textstyle = CSS values
| text  = The message body text. 
| small = {{{small|}}} / yes
| smallimage = none / [[Image:Some image.svg|30px]]
| smallimageright = none / [[Image:Some image.svg|30px]]
| smalltext  = A shorter message body text.
}}
&lt;/pre&gt;

'''type'''
:If no '''type''' parameter is given the template defaults to type '''notice'''. That means it gets a gray border.

'''image'''
:'''No parameter''' = If no '''image''' parameter is given the template uses a default image. Which default image it uses depends on the '''type''' parameter. 
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 40px - 50px width are usually about right depending on the image height to width ratio. (But the message box can handle images of any size.) For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;image = [[Image:Crystal package settings.png|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''none''' = Means that no image is used.

'''imageright'''
:'''No parameter''' = If no '''imageright''' parameter is given then no image is shown on the right side.
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 40px - 50px width are usually about right depending on the image height to width ratio. (But the message box can handle images of any size.) For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;imageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|40px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''Anything''' = Any other object that you want to show on the right side.

'''style'''
:Optional [[Cascading Style Sheets|CSS]] values used by the entire message box table. Without quotation marks &lt;code&gt;&quot; &quot;&lt;/code&gt; but with the ending semicolons &lt;code&gt;;&lt;/code&gt;. For example:
::&lt;code&gt;style = margin-bottom: 0.5em;&lt;/code&gt;

'''textstyle'''
:Optional [[Cascading Style Sheets|CSS]] values used by the text cell. For example:
::&lt;code&gt;textstyle = text-align: center;&lt;/code&gt;

'''text'''
:The message body text.

==== The small parameters ====
{{ombox
| small = yes
| text = small = yes
}}
{{ombox
| type = style
| small = yes
| text = type = style &lt;br /&gt; small = yes
}}
'''small'''
:'''yes''' = Makes it a smaller right floating message box. This also makes the default images smaller. Note that any data fed to the '''smallimage''', '''smallimageright''' and '''smalltext''' parameters is only used if &quot;small=yes&quot;. To make it so your template also understands the small parameter you can use this code:
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;small = {{{small|}}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

{{ombox
| small = yes
| image      = [[Image:Replacement filing cabinet.svg|50px]]
| smallimage = [[Image:Replacement filing cabinet.svg|32px]]
| text = 
small = yes &lt;br&gt; image = &lt;nowiki&gt;[[Image:Replacement filing cabinet.svg|50px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br&gt; smallimage = &lt;nowiki&gt;[[Image:Replacement filing cabinet.svg|32px]]&lt;/nowiki&gt;
}}
'''smallimage'''
:'''No parameter''' = If no '''smallimage''' parameter is given then this template falls back to use the '''image''' parameter. If the '''image''' parameter also is empty then a small default image is used.
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 30px width is usually about right. For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;smallimage = [[Image:Replacement filing cabinet.svg|30px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''none''' = Means that no image is used. This overrides any image fed to '''image''', when &quot;small=yes&quot;.

{{ombox
| small = yes
| imageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|50px]]
| smallimageright = none
| text = 
small = yes &lt;br&gt; imageright = &lt;nowiki&gt;[[Image:Nuvola apps bookcase.png|50px]]&lt;/nowiki&gt; &lt;br&gt; smallimageright = none
}}
'''smallimageright'''
:'''No parameter''' = If no '''smallimageright''' parameter is given then this template falls back to use the '''imageright''' parameter. If the '''imageright''' parameter also is empty then no image is shown on the right side.
:'''An image''' = Should be an image with usual wiki notation. 30px width is usually about right. For example: 
::&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;smallimageright = [[Image:Nuvola apps bookcase.png|30px]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
:'''Anything''' = Any other object that you want to show on the right side.
:'''none''' = Means that no right side image is used. This overrides any image fed to '''imageright''', when &quot;small=yes&quot;.

'''smalltext'''
:A shorter version of the message body text. If no '''smalltext''' parameter is given then this template falls back to use the '''text''' parameter.

=== Technical details ===
If you need to use special characters in the text parameter then you need to escape them like this: 

&lt;pre&gt;
{{ombox
| text  = &lt;div&gt;
Equal sign = and a start and end brace { } work fine as they are. 
But here is a pipe {{!}} and two end braces &amp;lt;nowiki&gt;}}&amp;lt;/nowiki&gt;. 
And now a pipe and end braces &amp;lt;nowiki&gt;|}}&amp;lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}
&lt;/pre&gt;

{{ombox
| text  = &lt;div&gt;
Equal sign = and a start and end brace { } work fine as they are. 
But here is a pipe {{!}} and two end braces &lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;. 
And now a pipe and end braces &lt;nowiki&gt;|}}&lt;/nowiki&gt;.
&lt;/div&gt;
}}

This template uses the ombox CSS classes in [[MediaWiki:Common.css/Mboxes.css]] for most of its looks, thus it is fully skinnable.

This template calls {{tl|ombox/core}} which holds most of the code for {{tl|ombox}}, while {{tl|ombox}} itself does parameter preprocessing. 

Internally this meta-template uses HTML markup instead of wiki markup for the table code. That is the usual way we make meta-templates since wiki markup has several drawbacks. For instance it makes it harder to use [[m:Help:ParserFunctions|parser functions]] and special characters in parameters. 

=== See also ===
{{Mbox templates see also}}
&lt;includeonly&gt;

&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Kategori:Metamallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>h1i0mew170tcn3pd78j07zw8mjhcr6p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ombox/core/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8328</id>
    <revision>
      <id>35317</id>
      <timestamp>2012-06-06T09:05:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierad från engelska ...</comment>
      <origin>35317</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="555" sha1="8vi4vp9jerq4qgy3hblfqvn040oug8z" xml:space="preserve">{{documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AND INTERWIKIS AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;
 
This is the {{tl|ombox/core}} sub-template.

Do not use this template directly, use {{tl|ombox}} instead.

This template is called from {{tl|ombox}}. It holds most of the code for {{tl|ombox}}, while {{tl|ombox}} does parameter preprocessing. Thus simplifying the code in {{tl|ombox/core}}.

For more documentation see {{tl|ombox}}.

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- CATEGORIES AND INTERWIKIS HERE, THANKS --&gt;
[[Category:Template subpages|{{PAGENAME}}]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>8vi4vp9jerq4qgy3hblfqvn040oug8z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Används</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8329</id>
    <revision>
      <id>35320</id>
      <parentid>35319</parentid>
      <timestamp>2012-06-06T09:18:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35320</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="741" sha1="37a6eqqwxl7mcyesj4rihjwuwkoubt8" xml:space="preserve">{| style=&quot;border: 1px solid darkgray;margin: 1em 1em 1em 0;border: 1px #aaa solid;border-collapse: collapse;color: black;&quot; width=100% cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
| style=&quot;padding:5px;border: 1px #aaa solid;background:#f7f7fc&quot; |
[[File:Crystal Clear app clock.svg|48px|link=|left]] Här håller på att ändras en massa just nu. För att slippa konflikter så vänta med att ändra här eller om denna ruta varit kvar länge så kolla upp hur det ligger till och ta bort den om inga ändringar gjorts på länge. 
|}&lt;noinclude&gt;


&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall är en enklare variant av [[Mall:In_use]].
&lt;/div&gt;

&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>37a6eqqwxl7mcyesj4rihjwuwkoubt8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/(utfyllnadsalgoritmen)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8330</id>
    <redirect title="Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Utfyllnadsalgoritmen" />
    <revision>
      <id>37141</id>
      <parentid>35325</parentid>
      <timestamp>2013-04-16T16:16:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>37141</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="183" sha1="gy028azorjcmgvf15ntx6gg9qx5dybv" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Utfyllnadsalgoritmen]]
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Omdirigeringar]]</text>
      <sha1>gy028azorjcmgvf15ntx6gg9qx5dybv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Multiplikationsuppställning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8331</id>
    <revision>
      <id>35464</id>
      <parentid>35435</parentid>
      <timestamp>2012-06-16T12:14:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35464</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2718" sha1="ayp2bj8z4536u7urxa4zyuxra4jh8fw" xml:space="preserve">Beräkna
: a) 526&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;3
: b) 37&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;468
: c) 56&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;300
: d) 7000&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;4800

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}


a)
&lt;gallery&gt;
Multiplication example 526x3 step 1.svg|Uppställningen, &lt;br/&gt; 3:an underst eftersom det blir lättast så.
Multiplication example 526x3 step 2.svg|Första multiplikationen &lt;br/&gt;( 3 &amp;middot; 6 = 18 ) &lt;br/&gt;1:an skrivs som minnessiffra till höger.
Multiplication example 526x3 step 3.svg|Andra multiplikationen &lt;br/&gt;( 3 &amp;middot; 2 = 6 )&lt;br/&gt; sedan adderas minnessiffran &lt;br/&gt; (6 + 1 = 7)
Multiplication example 526x3 step 4.svg|Sista multiplikationen &lt;br/&gt;( 3 &amp;middot; 5 = 15 )&lt;br/&gt; Eftersom det är sista siffran skrivs hela svaret direkt.
&lt;/gallery&gt;

Svar: 526&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;3&amp;nbsp;=&amp;nbsp;1578

b)
&lt;gallery&gt;
Multiplication example 468x37 step 1.svg|Uppställningen, &lt;br/&gt; 37 underst eftersom det blir lättast så.
Multiplication example 468x37 step 2.svg|Första multiplikationen &lt;br/&gt;( 7 &amp;middot; 8 = 56 ) &lt;br/&gt;5:an skrivs som minnessiffra till höger.
Multiplication example 468x37 step 3.svg|Andra multiplikationen &lt;br/&gt;( 7 &amp;middot; 6 = 42 )&lt;br/&gt; sedan adderas minnessiffran &lt;br/&gt; (42 + 5 = 47)&lt;br/&gt; 4:an  skrivs som minnessiffra till höger.
Multiplication example 468x37 step 4.svg|Sista multiplikationen med 7&lt;br/&gt;( 7 &amp;middot; 4 = 28 )&lt;br/&gt; sedan adderas minnessiffran &lt;br/&gt; (28 + 4 = 32)&lt;br/&gt;Eftersom det är sista siffran skrivs hela svaret direkt.
Multiplication example 468x37 step 5.svg|Första multiplikationen med 3:an&lt;br/&gt;( 3 &amp;middot; 8 = 24 ) &lt;br/&gt;2:an skrivs som minnessiffra till höger.&lt;br/&gt; 4:an skrivs ett steg åt vänster.
Multiplication example 468x37 step 6.svg|Andra multiplikationen med 3:an&lt;br/&gt;( 3 &amp;middot; 6 = 18 )&lt;br/&gt; sedan adderas minnessiffran &lt;br/&gt; (18 + 2 = 20)&lt;br/&gt; 2:an  skrivs som minnessiffra till höger.
Multiplication example 468x37 step 7.svg|Sista multiplikationen med 3:an&lt;br/&gt;( 3 &amp;middot; 4 = 12 )&lt;br/&gt;  sedan adderas minnessiffran &lt;br/&gt; (12 + 2 = 14)&lt;br/&gt; Eftersom det är sista siffran skrivs hela svaret direkt.
Multiplication example 468x37 step 8.svg|Nu ska de två talen vi fått adderas.
Multiplication example 468x37 step 9.svg|(3276 + 1404 = 17316)&lt;br/&gt; notera ettan som blev minnessifra när vi adderade.&lt;br/&gt;Klart!
&lt;/gallery&gt;

Svar: 37&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;528&amp;nbsp;=&amp;nbsp;17316

c)
&lt;gallery&gt;
File:Multiplication example 56x300.svg|Hela uppställningen på en gång
&lt;/gallery&gt;
Svar: 56&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;300&amp;nbsp;=&amp;nbsp;16800

d)
&lt;gallery&gt;
File:Multiplication example 4800x7000.svg|Hela uppställningen på en gång
&lt;/gallery&gt;
Svar: 7000&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;4800&amp;nbsp;=&amp;nbsp;33600000
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ayp2bj8z4536u7urxa4zyuxra4jh8fw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Uppgifter/Multiplikation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8332</id>
    <revision>
      <id>37040</id>
      <parentid>35507</parentid>
      <timestamp>2013-04-12T16:03:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>La till autonumrering</comment>
      <origin>37040</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1858" sha1="h4kf5wuduytud2fvj7ewlnhciyb531k" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 23 &amp;middot; 2
: b) 416 &amp;middot; 2
: c) 64 &amp;middot; 4
: d) 123 &amp;middot; 5

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 21 &amp;middot; 11
: b) 32 &amp;middot; 56
: c) 13 &amp;middot; 128
: d) 12121 &amp;middot; 12121

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 31 &amp;middot; 10
: b) 2 &amp;middot; 290
: c) 4500 &amp;middot; 20
: d) 300 &amp;middot; 140

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 300 &amp;middot; 2000
: b) 42000 &amp;middot; 70
: c) 1200 &amp;middot; 600
: d) 3200 &amp;middot; 540

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 231 &amp;middot; 3
: b) 475 &amp;middot; 5
: c) 64 &amp;middot; 9
: d) 12345 &amp;middot; 4

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 416 &amp;middot; 31
: b) 292 &amp;middot; 56
: c) 93 &amp;middot; 928
: d) 12345 &amp;middot; 54321

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 200 &amp;middot; 31
: b) 9 &amp;middot; 290
: c) 4500 &amp;middot; 70
: d) 300 &amp;middot; 3910

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 310 &amp;middot; 2600
: b) 42000 &amp;middot; 710
: c) 1200 &amp;middot; 96400
: d) 75000 &amp;middot; 654000

&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

Uppgifter om subtraktion tillhör de grundläggande kunskaper som ni redan bör kunna i årskurs 7. Om ni vill räkna svårare uppgifter så kan ni kolla på fördjupningen eller så finns det svårare uppgifter i andra kapitel.

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Tänk dig att vi multiplicerar alla tal från 1 till 100.
: a) Vilken är sista siffran i det talet?
: b) Hur många av de sista siffrorna kan du räkna ut?
: c) Ungefär hur många siffror kommer det talet innehålla?

&lt;inc&gt;I följande tal är en del av siffrorna utbytta mot bokstäver. Vilka siffror motsvarar bokstäverna?

{| border=&quot;0&quot;
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | a)
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | b)
|-
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | [[File:Multiplikationsövning 1.svg|50px]]
| style=&quot;padding-left: 1em&quot; border=&quot;0&quot; | [[File:Multiplikationsövning 2.svg|50px]]
|} 


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>h4kf5wuduytud2fvj7ewlnhciyb531k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Rita streck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8333</id>
    <revision>
      <id>39109</id>
      <parentid>35443</parentid>
      <timestamp>2013-07-10T08:23:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>middot -&gt; sdot</comment>
      <origin>39109</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="634" sha1="ii8k69267rdflnsaq8pxhh0dnz1k06n" xml:space="preserve">Beräkna 231&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;14

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

Strecken för talen ritas:

[[File:Line multiplication 14x231.svg|thumb|none|300px|Uppställning av 14 &amp;sdot; 231 med streck]]

Alla korsningar räknas för alla olika talsorter:

[[File:Line multiplication 14x231 step 2.svg|thumb|none|300px|Add caption here]]

Alla olika talsorter läggs ihop.
*4 ental (rosa) = 4
*13 tiotal (oranget) = 130
*11 hundratal (grönt) = 1100
*2 tusental (blått) = 2000

Sammanlagt blir det 4 + 130 + 1100 + 2000 = 3234

Svar: 231 &amp;sdot; 14 = 3234

&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ii8k69267rdflnsaq8pxhh0dnz1k06n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Uppdelning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8335</id>
    <revision>
      <id>35500</id>
      <parentid>35444</parentid>
      <timestamp>2012-06-19T20:33:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>layout för smala fönster...</comment>
      <origin>35500</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1481" sha1="8vvk4h3dsbnorbr5r12deyc2hqwzid4" xml:space="preserve">Beräkna
: a) 41&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;6
: b) 218&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;4
: c) 32&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;45
: d) 416&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;732

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

a)

41&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;6&amp;nbsp;= 40&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;6&amp;nbsp;+&amp;nbsp;1&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;6&amp;nbsp;= 240&amp;nbsp;+&amp;nbsp;6&amp;nbsp;= 246

b)

218&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;= 200&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;+&amp;nbsp;8&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;4&amp;nbsp;= 800&amp;nbsp;+&amp;nbsp;40&amp;nbsp;+&amp;nbsp;32&amp;nbsp;= 872

c)

32&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;45&amp;nbsp;= 30&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;45&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;45&amp;nbsp;= 30&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;40&amp;nbsp;+&amp;nbsp;30&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;40&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;= 1200&amp;nbsp;+&amp;nbsp;150&amp;nbsp;+&amp;nbsp;80&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;= 1440

d)

416&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;732&amp;nbsp;= 416&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;700&amp;nbsp;+&amp;nbsp;416&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;+&amp;nbsp;416&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;= 400&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;700&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;700&amp;nbsp;+&amp;nbsp;6&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;700&amp;nbsp;+ 400&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;+&amp;nbsp;6&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;+ 400&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;10&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;6&amp;nbsp;&amp;middot;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;= 280000&amp;nbsp;+&amp;nbsp;7000&amp;nbsp;+&amp;nbsp;4200&amp;nbsp;+ 12000&amp;nbsp;+&amp;nbsp;300&amp;nbsp;+&amp;nbsp;180&amp;nbsp;+ 800&amp;nbsp;+&amp;nbsp;20&amp;nbsp;+&amp;nbsp;12&amp;nbsp;= 304512

&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8vvk4h3dsbnorbr5r12deyc2hqwzid4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Kort division</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8338</id>
    <revision>
      <id>42745</id>
      <parentid>42744</parentid>
      <timestamp>2015-02-15T15:04:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fixat felet</comment>
      <origin>42745</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1995" sha1="71vi0ywlatbotyizxf6mrde0ievxhri" xml:space="preserve">Beräkna
: a) 56&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4
: b) 137&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4
: c) 121&amp;nbsp;/&amp;nbsp;11
: d) 123456789&amp;nbsp;/&amp;nbsp;3
: e) 1200&amp;nbsp;/&amp;nbsp;40

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}


a)
&lt;gallery&gt;
File:56_divided_by_4_step_1.svg|Täljaren överst och nämnaren underst
File:56_divided_by_4_step_2.svg|Det får plats en fyra i fem och blir ett i rest
File:56_divided_by_4_step_3.svg|Det får plats 4 fyror i sexton
File:56_divided_by_4_step_4.svg|Klart!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 56&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4 = 14

b)
&lt;gallery&gt;
File:137 divided by 4 demonstration step 1.svg|Samma uppställning igen
File:137 divided by 4 demonstration step 2.svg|1 / 4 går ingen gång,&lt;br /&gt;1 i rest
File:137 divided by 4 demonstration step 3.svg|13 / 4 går 3 gånger,&lt;br /&gt;1 i rest
File:137 divided by 4 demonstration step 4.svg|17 / 4 går 4 gånger,&lt;br /&gt;1 i rest
File:137 divided by 4 demonstration step 5.svg|Klart!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 137&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4 = 34 rest: 1

c)
&lt;gallery&gt;
File:121 divided by 11 example step 1.svg|Samma uppställning igen
File:121 divided by 11 example step 2.svg|1 / 11 går ingen gång,&lt;br /&gt;1 i rest
File:121 divided by 11 example step 3.svg|12 / 11 går 1 gånger,&lt;br /&gt;1 i rest
File:121 divided by 11 example step 4.svg|11 / 11 går 1 gånger,&lt;br /&gt;ingen rest
File:121 divided by 11 example step 5.svg|Klart!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 121&amp;nbsp;/&amp;nbsp;11 = 11

d)
&lt;gallery widths=200&gt;
File:123456789 divided by 3 example.svg|Hela uppställningen på en gång
&lt;/gallery&gt;
Svar: 123456789&amp;nbsp;/&amp;nbsp;3 = 41152263

e)
&lt;gallery&gt;
File:1200 divided by 40 step 1.svg|Talen ställs upp som vanligt
File:1200 divided by 40 step 2.svg|Vi kan stryka en nolla både uppe och nere
File:1200 divided by 40 step 3.svg|1 / 4 går ingen gång,&lt;br /&gt;1 i rest
File:1200 divided by 40 step 4.svg|12 / 4 = 3
File:1200 divided by 40 step 5.svg|0 / 4 går ingen gång,&lt;br /&gt;ingen rest
File:1200 divided by 40 step 6.svg|Färdigt
&lt;/gallery&gt;
Svar: 1200 / 40 = 30
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>71vi0ywlatbotyizxf6mrde0ievxhri</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Negativa tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8340</id>
    <revision>
      <id>52272</id>
      <parentid>45987</parentid>
      <timestamp>2022-07-14T12:16:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>altid &gt; alltid</comment>
      <origin>52272</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21874" sha1="jgj1kxos1we7ite9mk1tmdcmpwqdr5t" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}

[[File:Pakkanen.jpg|right|thumb|200px|Termometer som visar en temperatur under 0]]
Ibland vill man kunna räkna med tal som är mindre än noll. Till exempel när det är kallare än noll grader utomhus. Då säger vi att det är exempelvis minus 5 grader. Minus 5 är vad vi kallar ett negativt tal. Man kan räkna med negativa tal på samma sätt som med vanliga positiva tal. Dessutom gör de negativa talen att vi kan räkna ut uppgifter som annars är omöjliga som 3 &amp;minus; 5 (svar: &amp;minus;2) eller &quot;Vad plus 4 blir 1?&quot; (svar: &amp;minus;3).

För att visa att ett tal är ett negativt tal skriver man ett minustecken precis framför talet. Är det ett positivt tal skriver man bara talet som vanligt. &amp;minus;5 är alltså ett negativt tal och 5 är ett vanligt positivt tal. Ibland om man vill vara extra tydlig skriver man ett plustecken framför de positiva talen även om det inte behövs. +5 och 5 är alltså samma sak.

Eftersom alla negativa tal är mindre än noll och ju större siffror ett negativt tal har desto mindre är det. Därför är 1 ett större tal än &amp;minus;2 som är större än &amp;minus;5. Man är ju rikare om man har en krona än om man är skyldig två kronor. Man är ju också rikare om man bara är skyldig två kronor än om man är skyldig fem kronor.

Ett annat sätt att se på negativa tal är att se varje negativt tal som motsvarande positiva tals motsats. Tvärtom att ge någon något är ju att ta något ifrån den. Tvärtom att ge 4 kr är att ta 4 kr. Så tvärtom 4 är då &amp;minus;4.

När man skriver ett negativt tal i en uträkning så skriver man det ibland i parenteser för att göra det tydligare. Man skriver då till exempel 5&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;(&amp;minus;2) istället för 5&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;&amp;minus;2 eller 3&amp;nbsp;&amp;minus;&amp;nbsp;(&amp;minus;4) istället för 3&amp;nbsp;&amp;minus;&amp;nbsp;&amp;minus;4. Man kan göra vilket man vill, parenteserna spelar ingen roll rent matematiskt. Men särskilt om man skriver för hand kan det ibland bli svårt att se vad man menar utan parenteserna.

==Addition och subtraktion==
[[File:NumberLineIntegers.svg|none|thumb|upright=1.5|Tallinje med de negativa talen till vänster om nollan]]
Negativa tal kan adderas och subtraheras precis som vanliga positiva tal. Man kan tänka sig att ett positivt tal betyder ett visst antal steg åt höger på en tallinje. Då betyder ett negativt tal ett visst antal steg åt vänster istället.

{{Matematik för årskurs 7-9/Textruta|Det är samma sak att lägga till ett negativt tal som att ta bort ett positivt!}}

Eftersom ett negativt tal är tvärtom vad ett positivt tal är så kan man se att lägga till ett negativt tal är samma sak som att ta bort ett positivt tal. Så 3 + (&amp;minus;1) är samma sak som 3 &amp;minus; 1. Om man istället ser på tallinjen så kan man se att man ska gå 3 steg till höger och sedan lägga till att gå ett steg åt vänster. Det blir samma sak som att gå bara två steg åt höger.

[[File:Integers-line 3-4.svg|thumb|right|upright=1.5|Här kan man se att 3 &amp;minus; 4 = &amp;minus;1. Man kan också se att det är samma sak som att räkna ut 3 + (&amp;minus;4).]]
Tidigare har era lärare sagt att man inte kan ta 3 &amp;minus; 4 eftersom 3:an inte räcker till. Det stämmer så länge man inte använder de negativa talen. Nu när vi gör det och då ser på hela tallinjen inklusive delen till vänster om nollan så är det möjligt att ta bort 4 ifrån 3.

Om man ska ta bort 4 från 3 så kan man antingen se att det saknas 1 för att det ska gå med bara positiva tal. Alltså är svaret &amp;minus;1. Man kan också räkna steg på tallinjen ovan (eller på en egen om man har ritat en) så ser man att man hamnar på &amp;minus;1.

När man ska ta bort ett negativt tal så kan man tänka på flera olika sätt. Tänk att man har en specialspis som bygger på att man har magiska stenar som kan värma eller kyla maten. lägger man till en värmesten blir det varmare och lägger man till en kylasten blir det kallare. Om man då tar bort en värmesten blir det också kallare och om man tar bort en kylasten måste det då bli varmare. Om vi ser tal som temperatur och vi lägger till ett negativt tal (kylastenen) så minskar temperaturen, alltså blir svaret mindre. Om man tar bort ett negativt tal (tar bort en kylasten) ökar temperaturen, alltså blir svaret större.

Man kan också se minuset som tvärtom plus, då blir tvärtom tvärtom tillbaka till plus igen. Man kan också tänka att man ska räkna hur mycket pengar man har. om man har en negativ mägnd pengar är man skyldig pengar. Om man blir av med sin skuld måste man ha fått pengar, alltså är minus minus plus.

Det kan också hjälpa att komma ihåg att man alltid får addera i vilken ordning man vill. Det är bra om man ska räkna ut exempelvis &amp;minus;3 + 5 eftersom det är samma sak som 5 + &amp;minus;3 vilket är samma sak som 5 &amp;minus; 3.

Ytterligare ett sätt att förklara är att se talen som olika stora bollar. [[Image:PlusCircle.svg]] = Ett positivt tal. [[Image:SmallMinusCircle.svg]] = Ett negativt tal.

{| cellpadding=&quot;10&quot; 
|+ '''Positiva och negativa tal tar ut varandra'''
|[[Image:PlusCircle.svg]] + [[Image:SmallMinusCircle.svg]] = 0
|-
|[[Image:SmallMinusCircle.svg]] + [[Image:PlusCircle.svg]] = 0
|}

{| cellpadding=&quot;10&quot; 
|+ '''Additionsregler'''
|[[Image:PlusCircle.svg]] + [[Image:PlusCircle.svg]] = [[Image:PlusCircle.svg|45px]]
|-
|[[Image:SmallMinusCircle.svg]] + [[Image:SmallMinusCircle.svg]] = [[Image:SmallMinusCircle.svg|45px]]
|-
|[[Image:PlusCircle.svg|45px]] + [[Image:SmallMinusCircle.svg|20px]] = [[Image:PlusCircle.svg]]
|-
|[[Image:SmallMinusCircle.svg|45px]] + [[Image:PlusCircle.svg|20px]] = [[Image:SmallMinusCircle.svg]]
|}

{| cellpadding=&quot;10&quot; 
|+ '''Subtraktionsregler'''
|[[Image:PlusCircle.svg]] &amp;minus; [[Image:SmallMinusCircle.svg]] = [[Image:PlusCircle.svg|45px]]
|-
|[[Image:SmallMinusCircle.svg]] &amp;minus; [[Image:PlusCircle.svg]] = [[Image:SmallMinusCircle.svg|45px]]
|-
|[[Image:PlusCircle.svg|45px]] &amp;minus; [[Image:PlusCircle.svg|20px]] = [[Image:PlusCircle.svg|30px]]
|-
|[[Image:PlusCircle.svg|20px]] &amp;minus; [[Image:PlusCircle.svg|45px]] = [[Image:SmallMinusCircle.svg|30px]]
|-
|[[Image:SmallMinusCircle.svg|45px]] &amp;minus; [[Image:SmallMinusCircle.svg|20px]] = [[Image:SmallMinusCircle.svg|30px]]
|-
|[[Image:SmallMinusCircle.svg|20px]] &amp;minus; [[Image:SmallMinusCircle.svg|45px]] = [[Image:PlusCircle.svg|30px]]
|}


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna:
: a) 3 + 1
: b) 3 &amp;minus; 1
: c) 1 &amp;minus; 3
: d) &amp;minus;2 + 4
: e) &amp;minus;2 &amp;minus; 3
: f) 3 &amp;minus; &amp;minus;1
: g) 2 + &amp;minus;1
: h) &amp;minus;2 + &amp;minus;3
: i) &amp;minus;2 &amp;minus; &amp;minus;1

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

Här visar vi hur man kan lösa några uppgifter med hjälp av att stega upp på en tallinje. Eftersom vi har ritat de största talen till höger innebär det att att addera (öka talet) är att gå åt höger och att subtrahera (göra talet mindre) är att gå åt vänster.

a) 3 + 1
[[File:Number line 3+1.svg|none]]
Vi ska gå först tre och sedan ett steg åt höger på tallinjen.

Svar: 4

b) 3 &amp;minus; 1
[[File:Number line 3-1.svg|none]]
Vi ska gå först tre steg åt höger och sedan ett steg åt vänster på tallinjen.

Svar: 2

c) 1 &amp;minus; 3
[[File:Number line 1-3.svg|none]]
Vi ska gå först ett steg åt höger och sedan tre steg åt vänster på tallinjen.

Svar: &amp;minus;2

d) &amp;minus;2 + 4
[[File:Number line -2+4.svg|none]]
Vi ska gå först två steg åt vänster och sedan fyra steg åt höger på tallinjen.

Svar: 2

e) &amp;minus;2 &amp;minus; 3
[[File:Number line -2-3.svg|none]]
Vi ska gå först två steg åt vänster och sedan tre steg åt vänster till på tallinjen.

Svar: &amp;minus;5

f) 3 &amp;minus; &amp;minus;1
[[File:Number line 3--1.svg|none]]
Vi ska först gå tre steg åt höger och sedan ta bort ett steg åt vänster vilket blir att gå åt höger.

Att ta bort ett negativt tal är samma sak som att addera ett positivt så vi kan lika gärna räkna 3 + 1.

Svar: 4

g) 2 + &amp;minus;1
[[File:Number line 2+-1.svg|none]]
Vi ska gå först två steg åt höger och sedan lägga till ett steg åt vänster på tallinjen.

Svar: 1

h) &amp;minus;2 + &amp;minus;3
[[File:Number line -2-3.svg|none]]
Vi ska gå först två steg åt vänster och sedan lägga till tre steg åt vänster till på tallinjen.

Svar: &amp;minus;5

i) &amp;minus;2 &amp;minus; &amp;minus;1
[[File:Number line -2--1.svg|none]]
Vi ska börja med två steg åt vänster och sedan ett åt HÖGER eftersom att subtrahera med &amp;minus;1 är samma sak som att addera 1.

Vi kan också tänka att vi från början har två minustal och sedan tar bort ett minustal. Då har vi ett minustal kvar.

Svar: &amp;minus;1

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


=== Övningsuppgifter ===
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

1. Beräkna
: a) 2 &amp;minus; 3
: b) &amp;minus;1 + 4
: c) &amp;minus;2 &amp;minus; 1

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

2. Beräkna
: a) 3 &amp;minus; 9
: b) 2 + &amp;minus;2
: c) 2 &amp;minus; &amp;minus;2
: d) &amp;minus;12 &amp;minus; 4
: e) &amp;minus;2 &amp;minus; &amp;minus;1

3. Vad är differensen mellan &amp;minus;4 och 8?

4. Vilket tal ligger mitt emellan
: a) &amp;minus;2 och 2
: b) &amp;minus;5 och &amp;minus;9
: c) 1 och &amp;minus;5

5. Vilket tal är störst och minst av &amp;minus;2, 7, &amp;minus;9 och 1?


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

6. Karl är i en musikaffär. Han köper en elgitarr, en elbas och sjutton plektrum. Hur mycket blir han skyldig om han har tiotusen kronor.
 Elgitarr: 5799 kr/st
 Elbas: 5399 kr/st
 Plektrum: 17 kr/st

&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


==Multiplikation med positiva tal==
Här kan det vara bra att komma ihåg att man alltid får utföra multiplikationer i vilken ordning man vill. Exempelvis är ju 5 &amp;sdot; 3 samma sak som 3 &amp;sdot; 5. På samma sätt är också till exempel &amp;minus;2 &amp;sdot; 4 samma sak som 4 &amp;sdot; &amp;minus;2.

Att multiplicera negativa tal fungerar på precis samma sätt som när man multiplicerar positiva tal. 3 st 2:or räknas 3 &amp;sdot; 2 och är 6. 3 st &amp;minus;2:or räknas 3 &amp;sdot; &amp;minus;2 och är &amp;minus;6. 3 st &amp;minus;2 kan också skrivas som &amp;minus;2 + &amp;minus;2 + &amp;minus;2, vilket är &amp;minus;2 &amp;minus; 2 &amp;minus; 2 som uträknat givetvis fortfarande blir &amp;minus;6.

Om vi nu vill räkna ut vad &amp;minus;2 st 5:or är så låter det ju ganska konstigt och då väljer vi istället att räkna ut 5 st &amp;minus;2:or eftersom man får multiplicera i vilken ordning man vill. Då kan man lättare inse att det blir &amp;minus;10. Givetvis kan man ju också tänka att det saknas 2 st 5:or och alltså sammanlagt saknas 10 och då är svaret altså &amp;minus;10.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


=== Övningsuppgifter ===
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


==Multiplikation med negativa tal==
Om man ska räkna ut &amp;minus;3 &amp;sdot; &amp;minus;4 Så hjälper det inte att byta ordning utan här finns det några olika sätt att tänka. Man kan tänka att minus är motsatsen till plus och minus gånger minus blir då tvärtom tvärtom vilket är som vanligt igen, det vill säga plus. En minnesregel för det är att om man har två minusstreck (ett minustecken är ju ett litet streck) så kan man lägga ihop dem till ett plustecken (som ju består av två små streck).

Vi kan också tänka att vi befinner oss i den magiska världen som vi skrev om ovan där man inte använder en spis eller mikrovågsugn när man ska laga mat utan där man använder speciella stenar som kan höja eller sänka temperaturen. Tar man en värmesten höjs temperaturen och tar man en kylasten sänks temperaturen. Tar man lika många av varje blir det ingen förändring eftersom stenarna då tar ut varandra. 

Det finns också olika stora magiska stenar som då höjer eller sänker temperaturen lite eller mycket. En stor värmesten höjer temperatuen till exempel 10 grader och en liten höjer den bara 1 grad. På samma sätt med kylastenarna som också kan vara olika stora och då sänka temperaturen olika mycket. Vi kan kalla den stora värmestenen för +10 och den lilla för +1, kylastenarna kan vi kalla &amp;minus;10 och &amp;minus;1. Det finns alla olika storlekar av stena så som +7 och &amp;minus;15 också men i just det magiska köket vi är i har de bara +10, +1, &amp;minus;10 och &amp;minus;1.

Om man lägger i två stora värmestenar kan vi lätt räkna ut att temperaturen höjs 20 grader (2 &amp;sdot; 10 = 20). Tar vi sedan bort de två värmestenarna sänks temperaturen med 20 grader (&amp;minus;2 &amp;sdot; 10 = &amp;minus;20).

Om vi lägger i två stora kylastenar sänks temperaturen med 20 grader (2 &amp;sdot; &amp;minus;10 = &amp;minus;20). Vad händer nu om vi tar bort de två kylastenarna? Vad är &amp;minus;2 &amp;sdot; &amp;minus;10? Om man tar bort en sänkning måste temperaturen höjas igen. Altså är &amp;minus;2 &amp;sdot; &amp;minus;10 = 20. De två minustecknen tar ut varandra.

Om vi ska räkna ut ännu jobbigare tal med massa olika både positiva och negativa tal kan vi utnyttja detta att två minustecken tar ut varandra. Eftersom man alltid får räkna multiplikationer i vilken ordning man vill kan man börja med två av de negativa talen och stryka deras minustecken. Så fortsätter man till alla minus är strukna eller man har ett ensamt kvar som man inte kan para ihop med ett annat. Blir alla strukna (om det fanns ett jämnt antal negativa tal / minustecken) blir svaret positivt. Blev det ett negativt tal över (om det fanns ett udda antal negativa tal / minustecken) blir svaret negativt.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna:
: a) &amp;minus;15 &amp;sdot; &amp;minus;4
: b) &amp;minus;2 &amp;sdot; &amp;minus;2 &amp;sdot; &amp;minus;2
: c) &amp;minus;1 &amp;sdot; &amp;minus;1 &amp;sdot; &amp;minus;1 &amp;sdot; &amp;minus;1 &amp;sdot; &amp;minus;1 &amp;sdot; &amp;minus;1
: d) &amp;minus;3 &amp;sdot; 2 &amp;sdot; &amp;minus;2

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

a) &amp;minus;15 &amp;sdot; &amp;minus;4

Två minustecken tar ut varandra. Alltså blir uträkningen samma sak som 15 &amp;sdot; 4, vilket är 60.

Svar: 60

b) &amp;minus;2 &amp;sdot; &amp;minus;2 &amp;sdot; &amp;minus;2

Vi börjar med &amp;minus;2 &amp;sdot; &amp;minus;2 där det är två minustecken som tar ut varandra. Alltså samma sak som 2 &amp;sdot; 2 vilket är 4. Då kan vi byta ut de två första &amp;minus;2 mot 4 och hela utträkningen blir 4 &amp;sdot; &amp;minus;2 vilket blir &amp;minus;8. I sista steget fanns det ju bara ett minustecken och alltså blir svaret negativt.

Svar: &amp;minus;8

c) &amp;minus;1 &amp;sdot; &amp;minus;1 &amp;sdot; &amp;minus;1 &amp;sdot; &amp;minus;1 &amp;sdot; &amp;minus;1 &amp;sdot; &amp;minus;1

Eftersom 1 &amp;sdot; 1 = 1 spelar det ingen roll hur många ettor man multiplicerar. Svaret blir ändå alltid 1. Det enda vi nu måste hålla reda på är om svaret blir positivt eller negativt. Vi parar ihop minustecknen 2 och 2 eftersom två minustecken alltid tar ut varandra. Eftersom vi har 6 st minustecken blir det tre par med två i varje där de kan ta ut varandra. Alltså är svaret positivt.

Svar: 1

d) &amp;minus;3 &amp;sdot; 2 &amp;sdot; &amp;minus;2


Nu har vi både positiva och negativa tal blandat. Denna kan man lösa på två sätt. Antingen så räknar man talet i ordning med en multiplikation i taget eller så gör man alla multiplikationer som om alla talev vore positiva och kollar efteråt hur många minustecken man hade för att få reda på om svaret ska vara positivt eller negativt.

Alternativ 1:

&amp;minus;3 &amp;sdot; 2 = &amp;minus;6

&amp;minus;6 &amp;sdot; &amp;minus;2 = 12

Alternativ 2:

3 &amp;sdot; 2 &amp;sdot; 2 = 12

Två minustecken tar ut varandra och svaret ska alltså vara positivt.

Svar: 12


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


=== Övningsuppgifter ===
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


==Division==
Eftersom division och multiplikation hänger ihop kan man tänka på samma sätt vid division som vid multiplikation. Ett minustecken och svaret blir negativt. Två minustecken och svaret blir positivt.

Man kan förklara det genom att exempelvis se hur många 2:or som går i &amp;minus;6 (&amp;minus;6 / 2). Det går ju inga utan saknas istället tre stycken (&amp;minus;3 &amp;sdot; &amp;minus;2 = 6), alltså är svaret &amp;minus;3. På samma sätt om man vill veta hur många &amp;minus;2:or som går i 6 (6 / &amp;minus;2). Också här går det inte utan det saknas tre stycken &amp;minus;2:or för att det ska bli 6, alltså är svaret här också &amp;minus;3.

Om man istället vill veta hur många &amp;minus;2:or som går i &amp;minus;6 (&amp;minus;6 / &amp;minus;2) så kommer minustecknen ta ut varandra. Det behövs tre &amp;minus;2:or för att få ihop &amp;minus;6. Svaret är alltså 3.

Det spelar ingen roll om minustecknet är uppe eller nere. Både 6 / &amp;minus;2 och &amp;minus;6 / 2 blev ju samma sak (&amp;minus;3). Man kan alltså utföra divisionen som vanligt och kolla på minustecknen efteråt. Ett minustecken, gör svaret negativt. Två minustecken, positivt svar.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Beräkna:
: a) &amp;minus;6 / 3
: b) &amp;minus;8 / &amp;minus;2
: c) 18 / &amp;minus;6

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}

a) &amp;minus;6 / 3
[[File:-6 divided by 3 shown on a number line.svg|none]]
Vi ska dela &amp;minus;6 i tre delar. Då måste det vara &amp;minus;2 i varje del. Detta kan man också se på tallinjen ovan. Eftersom lägnden på pilen är 6 måste varje tredjedel vara 2. Och eftersom pilarna är riktade åt vänster mot de negativa talen ska svaret vara &amp;minus;2.

Svar: &amp;minus;2

b) &amp;minus;8 / &amp;minus;4
[[File:-8 divided by 2 shown on a number line.svg|none]]
Vi ska ta reda på hur många &amp;minus;4 som behövs för att få ihop till &amp;minus;8. Som vi ser på tallinjen ovan så är det två stycken &amp;minus;4 som sammanlagt blir &amp;minus;8. Denna metoden fungerar bara om det går jämnt upp eller för att ge en fingervisning. &amp;minus4 / &amp;minus3 är svårare då det inte går jämnt upp men då kan man inse att svaret är någon stans mellan 1 och 2.

Man kan också tänka att de två minustecknen tar ut varandra så att vi i stället ska räkna ut 8 / 4 som vi vet är 2. 

Svar: 2

c) 18 / &amp;minus;6

Att dela 18 i &amp;minus;6 delar eller att försöka kolla hur många &amp;minus;6 som behövs för att få ihop 18 blir konstigt. Vad som är lättast här är att veta att eftersom vi bara har ett minustecken måste svaret vara negativt. Då kan vi istället räkna ut 18 / 6 som är 3. Då blir svaret alltså &amp;minus;3.

Svar: &amp;minus;3

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


=== Övningsuppgifter ===
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

1. Beräkna:
: a): &lt;math&gt;8\over-4&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-2\over-1&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-8\over-8&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;-16\over8&lt;/math&gt;

2. Beräkna:
: a): &lt;math&gt;4/-2&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-4/-1&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-5/-5&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;-12/2&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

3. Beräkna:
: a): &lt;math&gt;28\over-4&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-12\over-1&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-80\over-8&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;-16\over4&lt;/math&gt;

4. Beräkna:
: a): &lt;math&gt;32/-8&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-15/-1&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-55/-11&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;-15/10&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

5. Beräkna:
: a): &lt;math&gt;28\over-5&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-12\over-0,5&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-5\over2&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;- {{-16}\over{-4}}&lt;/math&gt;

6. Beräkna:
: a): &lt;math&gt;32/-5&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-15/0,5&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-7/2&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;- {{-18}/{-2}}&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

7. Ställ upp som ett bråk hur mycket en tredjedel av 6 steg bakåt är.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


==Sammanfattning==
[[File:NumberLineIntegers.svg|none|thumb|upright=1.5|Tallinje med de negativa talen till vänster om nollan]]
Negativa tal är alla tal som är mindre än 0. De skrivs med ett minustecken framför sig.


===Addition och subtraktion===
Att addera ett negativt tal är samma sak som att subtrahera ett positivt tal.
:&lt;math&gt;7+-4=7-4&lt;/math&gt;

Att subtrahera ett negativt tal är samma sak som att addera ett positivt tal.
:&lt;math&gt;7--4=7+4&lt;/math&gt;

===Multiplikation och division===
Om man multiplicerar ett negativt tal med ett positivt tal, eller ett positivt tal med ett negativt tal blir svaret negativt.
:&lt;math&gt;-2\cdot3=-6&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;2\cdot-3=-6&lt;/math&gt;

Om man multiplicerar ett negativt tal med ett negativt tal blir svaret positivt.
:&lt;math&gt;-2\cdot-3=6&lt;/math&gt;

Samma sak gäller för division.
:&lt;math&gt;-6/3=-2&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;6/{-3}=-2&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;-6/{-3}=2&lt;/math&gt;

==Länkar==
Fler digitala matteböcker med genomgångar om negativa tal:
*[http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/tal/negativa-tal Matteboken.se - Negativa tal]
*[http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=130&amp;no_cache=1650735037 Webbmatte.se - Negativa tal]

Wikibooks på engelska:
*[http://en.wikibooks.org/wiki/Wikijunior:Introduction_to_Mathematics/Negative_Numbers Introduction to Mathematics]

Mer (avancerad) information om negativa tal finns också på wikipedia:
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Negativa_tal Negativa tal]

Teacher on demand (videogenomgångar):
*[http://www.teacherondemand.se/video/377/negativa-tal.html Negativa tal, av Tommy Forsberg]
*[http://www.teacherondemand.se/video/355/negativa-tal-del-1.html Negativa tal, del 1, av Andreas Lindahl]
*[http://www.teacherondemand.se/video/385/negativatal-del-2.html Negativa tal, del 2, av Andreas Lindahl]</text>
      <sha1>jgj1kxos1we7ite9mk1tmdcmpwqdr5t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Textruta</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8343</id>
    <revision>
      <id>35490</id>
      <parentid>35461</parentid>
      <timestamp>2012-06-19T18:59:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>35490</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2751" sha1="aa69dszht7g1x573gvtal9o6fcrbgpg" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;border: 2px solid #2a2; margin: 0.5em; padding: 0em 0.5em; float: left; width: 200px; background:#cfc;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;padding:0.5em; float: left&quot;&gt;[[File:Information green.svg|30px]]&lt;/div&gt;&lt;b&gt;
{{{1}}}
&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;
{{clear}}

&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas för textruto så att alla textrutor får samma layout och man bara behöver ändra på ett ställe om layouten ska ändras.


&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;

{{{1}}}=textinnehållet


&lt;b&gt;Exempel:&lt;/b&gt;
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.
&lt;div style=&quot;border: 2px solid #2a2; margin: 0.5em; padding: 0em 0.5em; float: left; width: 200px; background:#cfc;&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;padding:0.5em; float: left&quot;&gt;[[File:Information green.svg|30px]]&lt;/div&gt;&lt;b&gt;
Här ska det stå en massa fin information som är viktig nog att ha i en liten tydlig ruta!
&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.
&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>aa69dszht7g1x573gvtal9o6fcrbgpg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Trappan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8347</id>
    <revision>
      <id>37174</id>
      <parentid>35488</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:10:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Kategoriserad</comment>
      <origin>37174</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="401" sha1="ojc8hfilqt3g8r1ny85sory8y061blv" xml:space="preserve">Här är samma uppställning för att beräkna 568 / 4 med både liggande stolen och trappan, så ni kan se hur lika de är.

{{multiple image
| align = none
| width = 120
| image1 = Exempel liggande stolen 568 delat med 4.svg
| caption1 = Liggande stolen
| image2 = Exempel trappan 568 delat med 4.svg
| caption2 = Trappan
}}

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ojc8hfilqt3g8r1ny85sory8y061blv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Exempel/Liggande stolen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8348</id>
    <revision>
      <id>37173</id>
      <parentid>35504</parentid>
      <timestamp>2013-04-19T18:10:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Kategoriserad</comment>
      <origin>37173</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3904" sha1="dzikaayboegq0espai6qmy6umszg1at" xml:space="preserve">Beräkna
: a) 56 / 4
: b) 952&amp;nbsp;/&amp;nbsp;7
: c) 137 / 4
: d) 121 / 11

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

a)
&lt;gallery&gt;
File:Example 56 divided by 4 step 1.svg|Täljaren under strecket och nämnaren till höger
File:Example 56 divided by 4 step 2.svg|Det går 1 fyra i fem
File:Example 56 divided by 4 step 3.svg|vi drar bort den 4:an
File:Example 56 divided by 4 step 4.svg|... och får ett kvar
File:Example 56 divided by 4 step 5.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 56 divided by 4 step 6.svg|Vi har nu 16 där det går 4 fyror
File:Example 56 divided by 4 step 7.svg|Vi drar bort de fyra fyrorna
File:Example 56 divided by 4 step 8.svg|... och får inget kvar
File:Example 56 divided by 4 step 9.svg|Eftersom vi inte har någon mer siffra kvar är vi klara!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 56&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4 = 14

b)
&lt;gallery&gt;
File:Example 952 divided by 7 step 1.svg|Täljaren under strecket och nämnaren till höger
File:Example 952 divided by 7 step 2.svg|Det går 1 sjua i nio
File:Example 952 divided by 7 step 3.svg|vi drar bort den 7:an
File:Example 952 divided by 7 step 4.svg|... och får två kvar
File:Example 952 divided by 7 step 5.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 952 divided by 7 step 6.svg|Vi har nu 25 där det går 3 sjuor
File:Example 952 divided by 7 step 7.svg|Vi drar bort de tre sjuorna
File:Example 952 divided by 7 step 8.svg|... och får fyra kvar
File:Example 952 divided by 7 step 9.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 952 divided by 7 step 10.svg|Vi har nu 42 där det går 6 sjuor
File:Example 952 divided by 7 step 11.svg|Vi drar bort de sex sjuorna
File:Example 952 divided by 7 step 12.svg|... och får inget kvar
File:Example 952 divided by 7 final.svg|Eftersom vi inte har någon mer siffra kvar är vi klara!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 952&amp;nbsp;/&amp;nbsp;7 = 136

c)
&lt;gallery&gt;
File:Example 137 divided by 4 step 1.svg|Täljaren under strecket och nämnaren till höger
File:Example 137 divided by 4 step 2.svg|Det går inga fyror i ett
File:Example 137 divided by 4 step 3.svg|vi drar bort inget
File:Example 137 divided by 4 step 4.svg|... och får ett kvar
File:Example 137 divided by 4 step 5.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 137 divided by 4 step 6.svg|Vi har nu 13 där det går 3 fyror
File:Example 137 divided by 4 step 7.svg|Vi drar bort de tre fyrorna
File:Example 137 divided by 4 step 8.svg|... och får ett kvar
File:Example 137 divided by 4 step 9.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 137 divided by 4 step 10.svg|Vi har nu 17 där det går 4 fyror
File:Example 137 divided by 4 step 11.svg|Vi drar bort de 4 fyrorna
File:Example 137 divided by 4 step 12.svg|... och får ett kvar
File:Example 137 divided by 4 step 13.svg|Eftersom vi inte har någon mer siffra kvar är vi klara! Det blev ett i rest.
&lt;/gallery&gt;
Svar: 137&amp;nbsp;/&amp;nbsp;4 = 34, rest: 1

d)
&lt;gallery&gt;
File:Example 121 divided by 11 step 1.svg|Täljaren under strecket och nämnaren till höger
File:Example 121 divided by 11 step 2.svg|Elva går ingen gång i ett
File:Example 121 divided by 11 step 3.svg|vi drar bort ingen elva
File:Example 121 divided by 11 step 4.svg|... och får ett kvar
File:Example 121 divided by 11 step 5.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 121 divided by 11 step 6.svg|Vi har nu 12 där det går 1 elva
File:Example 121 divided by 11 step 7.svg|Vi drar bort den elvan
File:Example 121 divided by 11 step 8.svg|... och får ett kvar
File:Example 121 divided by 11 step 9.svg|Nästa siffra flyttas ner
File:Example 121 divided by 11 step 10.svg|Vi har nu 1a där det går 1 elva
File:Example 121 divided by 11 step 11.svg|Vi drar bort den elvan
File:Example 121 divided by 11 step 12.svg|... och får inget kvar
File:Example 121 divided by 11 step 13.svg|Eftersom vi inte har någon mer siffra kvar är vi klara!
&lt;/gallery&gt;
Svar: 121&amp;nbsp;/&amp;nbsp;11 = 11

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dzikaayboegq0espai6qmy6umszg1at</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Uppgifter/Division</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8349</id>
    <revision>
      <id>37041</id>
      <parentid>35513</parentid>
      <timestamp>2013-04-12T16:04:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>La till autonumrering</comment>
      <origin>37041</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="953" sha1="fj7zndpic2tvaqqy0k3k1aiga2i6evq" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 124 / 4
: b) 136 / 4
: c) 294 / 7
: d) 513 / 9

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 965 / 5
: b) 519 / 3
: c) 29423454 / 6
: d) 343 / 7

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 132 / 12
: b) 1360 / 40
: c) 29400 / 6
: d) 51000 / 3000

&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

Uppgifter om division tillhör de grundläggande kunskaper som ni redan bör kunna i årskurs 7. Om ni vill räkna svårare uppgifter så kan ni kolla på fördjupningen eller så finns det svårare uppgifter i andra kapitel.

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Vilket tal ska delas med 15 för att få 15?

&lt;inc&gt;Hur många jordklot behöver man lägga brevid varandra för att det ska bli lika långt som det är rakt igenom solen?

&lt;inc&gt;Man kan utan att utföra hela divisionen säga om det blir en rest eller inte när man delar med 2, 3, 4, 5, 6, 9 och 10. Hur?

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fj7zndpic2tvaqqy0k3k1aiga2i6evq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (vandring, 4 km)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8350</id>
    <redirect title="Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (vandring, 3 km)" />
    <revision>
      <id>35529</id>
      <timestamp>2012-06-21T11:11:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Enar Nordvik</username>
        <id>3198</id>
      </contributor>
      <comment>Enar Nordvik flyttade sidan [[Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (vandring, 4 km)]] till [[Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (vandring, 3 km)]]: kortare</comment>
      <origin>35529</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="87" sha1="oyxewzyhrs8ir4np4pa6jnhhvr848aq" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (vandring, 3 km)]]</text>
      <sha1>oyxewzyhrs8ir4np4pa6jnhhvr848aq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Negativa tal/Exempel/Addition och subtraktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8351</id>
    <revision>
      <id>35990</id>
      <parentid>35955</parentid>
      <timestamp>2012-10-28T12:03:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Gjort om</comment>
      <origin>35990</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2292" sha1="cohiv5dardwmfqvm4g0ax4fkrpjb3i9" xml:space="preserve">Beräkna:
: a) 3 + 1
: b) 3 &amp;minus; 1
: c) 1 &amp;minus; 3
: d) &amp;minus;2 + 4
: e) &amp;minus;2 &amp;minus; 3
: f) 3 &amp;minus; &amp;minus;1
: g) 2 + &amp;minus;1
: h) &amp;minus;2 + &amp;minus;3
: i) &amp;minus;2 &amp;minus; &amp;minus;1

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

Här visar vi hur man kan lösa några uppgifter med hjälp av att stega upp på en tallinje. Eftersom vi har ritat de största talen till höger innebär det att att addera (öka talet) är att gå åt höger och att subtrahera (göra talet mindre) är att gå åt vänster.

a) 3 + 1
[[File:Number line 3+1.svg|none]]
Vi ska gå först tre och sedan ett steg åt höger på tallinjen.

Svar: 4

b) 3 &amp;minus; 1
[[File:Number line 3-1.svg|none]]
Vi ska gå först tre steg åt höger och sedan ett steg åt vänster på tallinjen.

Svar: 2

c) 1 &amp;minus; 3
[[File:Number line 1-3.svg|none]]
Vi ska gå först ett steg åt höger och sedan tre steg åt vänster på tallinjen.

Svar: &amp;minus;2

d) &amp;minus;2 + 4
[[File:Number line -2+4.svg|none]]
Vi ska gå först två steg åt vänster och sedan fyra steg åt höger på tallinjen.

Svar: 2

e) &amp;minus;2 &amp;minus; 3
[[File:Number line -2-3.svg|none]]
Vi ska gå först två steg åt vänster och sedan tre steg åt vänster till på tallinjen.

Svar: &amp;minus;5

f) 3 &amp;minus; &amp;minus;1
[[File:Number line 3--1.svg|none]]
Vi ska först gå tre steg åt höger och sedan ta bort ett steg åt vänster vilket blir att gå åt höger.

Att ta bort ett negativt tal är samma sak som att addera ett positivt så vi kan lika gärna räkna 3 + 1.

Svar: 4

g) 2 + &amp;minus;1
[[File:Number line 2+-1.svg|none]]
Vi ska gå först två steg åt höger och sedan lägga till ett steg åt vänster på tallinjen.

Svar: 1

h) &amp;minus;2 + &amp;minus;3
[[File:Number line -2-3.svg|none]]
Vi ska gå först två steg åt vänster och sedan lägga till tre steg åt vänster till på tallinjen.

Svar: &amp;minus;5

i) &amp;minus;2 &amp;minus; &amp;minus;1
[[File:Number line -2--1.svg|none]]
Vi ska börja med två steg åt vänster och sedan ett åt HÖGER eftersom att subtrahera med &amp;minus;1 är samma sak som att addera 1.

Vi kan också tänka att vi från början har två minustal och sedan tar bort ett minustal. Då har vi ett minustal kvar.

Svar: &amp;minus;1


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>cohiv5dardwmfqvm4g0ax4fkrpjb3i9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stadsvandringar i Skellefteå/Medborgardialog i Skellefteå (föreläsning)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8353</id>
    <redirect title="Stadsvandringar i Skellefteå/Medborgardialog i Skellefteå (seminarium)" />
    <revision>
      <id>35550</id>
      <timestamp>2012-06-28T06:35:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Enar Nordvik</username>
        <id>3198</id>
      </contributor>
      <comment>Enar Nordvik flyttade sidan [[Stadsvandringar i Skellefteå/Medborgardialog i Skellefteå (föreläsning)]] till [[Stadsvandringar i Skellefteå/Medborgardialog i Skellefteå (seminarium)]]: Mer diskussionsartat</comment>
      <origin>35550</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="90" sha1="ewxz3j08app4noi551afpecyh0ryzn1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Stadsvandringar i Skellefteå/Medborgardialog i Skellefteå (seminarium)]]</text>
      <sha1>ewxz3j08app4noi551afpecyh0ryzn1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Elektronikens grunder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8354</id>
    <revision>
      <id>37859</id>
      <parentid>36014</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:55:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37859</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26132" sha1="oij8rxe3duw6c8bnbx4o6mdaqfmr4pj" xml:space="preserve">[[Kategori:Elektroteknik]]

=Kapitel 1=

==STRÖM==

Ström är elektriska laddningar i rörelse. I metaller består dessa laddningar av elektroner. Ström mäts i enheten Ampere [A]. 10 tusendels Ampere (10mA) räcker för att döda en människa.

En 60W glödlampa drar 260mA. Detta kan man räkna ut om man känner till den inom elektroniken fundamentala lagen Ohms lag. Ohms lag lyder:

I=U/R, P=I^2*R

Ström betecknas skriftligen med stora I, spänning betecknas med stora U och effekt med stora P. Elektriskt motstånd eller resistans betecknas med stora R.

Ström har som sagt enheten Ampere och betecknas enhetsmässigt med stort A, Elektrisk spänning har enheten Volt och betecknas enhetsmässigt med stort V. Effekt har enheten Watt och betecknas enhetsmässigt med stort W. Resistans har enheten Ohm och betecknas enhetsmässigt med stora &quot;Omega&quot;.

Om elektrisk ström är laddningar i rörelse så är elektrisk spänning det arbete (i Joule eller Ws) som krävs för att förflytta en laddning från oändligheten till punkten ifråga delat med laddningen.

Effekt har dock vanligtvis en enkel praktisk förklaring. Inom elektroniken handlar det oftast om en så kallad effektförlust vilket helt enkelt är ett annat mått på den värmeutveckling som sker i komponenten. Glödlampan på 60W ovan utvecklar t.ex 60W i förlusteffekt. Som tur är går dock inte all effekt åt till värme utan en del ger ljus också. Men dom här gamla glödlamporna är fruktansvärt ineffektiva vad gäller ljus kontra värme.

Resistans är en annan benämning på det motstånd elektronerna möter när de, av det elektriska fältet/spänningen, färdas genom mediumet.

I korthet kan man beskriva Ohms lag såhär:

En potentialskillnad (spänning) byggs upp över ett element som det flödar en ström genom och som därigenom har en konduktiv förmåga (dvs kan leda ström). Denna spänning står i proportion till hur mycket ström som går genom komponenten. Med andra ord har vi:

U=R*I.

Vilket bara är en algebraisk omkonstruktion av ovanstående formel.

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektron

=Kapitel 2=

==VÅGFORMER==

Spänningar och strömmar kan ha olika vågformer. Det finns i grund och botten enbart tre olika typer av vågformer:

1) AC (Alternating Current eller växelström/spänning)&lt;br&gt;
2) DC (Direct Current eller likström/spänning)&lt;br&gt;
3) En kombination av ovan&lt;br&gt;

DC kallas alltså den konstanta spänning som du t.ex får ut ur ett batteri (även om den faller med tiden).

AC kallas den växelspänning som vi t.ex får ut ur väggutaget (230V/50Hz i Sverige).

Det finns många olika typer av AC men den vanligaste är den sinusformade.

AC kan dock också innebära fyrkantsvågor av olika slag. Detta innebär alltså att signalen pendlar periodiskt i sina ändlägen. Ibland pendlar den lika mycket positivt som den pendlar negativt. Ibland gör den det inte. Medelvärdet av en sådan signal är dock alltid amplituden gånger den tid den är på relativt den totala tiden. Men detta beror på bias dvs om det finns någon DC-komponent. Det finns dock fler vågformer men dom går vi inte in på här.

När det gäller vågformer ska man komma ihåg att praktiskt taget alla typer av vågformer kan beskrivas med hjälp av den makalösa så kallade Fourieranalysen där alltså en godtycklig periodisk signal kan beskrivas som en viktad summa av enskilda sinustoner. Detta är en fantastisk om än rätt gammal upptäckt vilket har lett oss till CD-tekniken och MP3.

Som överkurs vill jag nämna samplingsteoremet dvs: om du tar ett prov (sampel) på en godtycklig(!) periodisk signal så räcker det med att proven tas dubbelt så ofta som den högst ingående frekvensen för att du digitalt skall kunna återskapa signalen. Det är därför samplingsfrekvensen för CD-skivor är 44.1kHz (då vi människor inte kan höra högre frekvenser än typ 20kHz).

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sinus

=Kapitel 3=

==PASSIVA KOMPONENTER==

Det finns tre olika typer av passiva komponenter. De kallas motstånd (eller resistorer), spolar och kondensatorer.

Dessa komponenter kallas passiva för de beter sig likadant oberoende av den spänning/ström de tillförs. De kan dessutom inte förstärka signaler utan är just bara passiva.

Vi har redan i kapitel 1 stött på motståndet. Resistorn bygger alltså upp en spänning beroende av hur mycket ström som flyter igenom det. Enligt:

U=RI [Volt]

där R står för resistansvärdet (i Ohm) och I för strömmen (i Ampere)

Om vi sedan tittar på spolen så är den speciell i det avseendet att den ogillar strömförändringar och reagerar med en så kallad motemk enligt:

e=-Ldi/dt [Volt]

där L står för den så kallade induktansen (enhet H som i Henry) och dI/dt helt enkelt för den hastighet med vilken strömmen ändras. (&quot;enhet&quot; Ampere/sekund).

Om vi slutligen tittar på kondensatorn så är den speciell på det sättet att den ogillar spänningsförändringar och reagerar med en &quot;kortslutning&quot; enligt:

i=Cdu/dt [Ampere]

där C står för den så kallade kapacitansen (enhet F som i Farad) och du/dt helt enkelt för den hastighet med vilken spänningen ändras (&quot;enhet&quot; Volt/sekund)

Motstånd kan vara av olika typer men vanligast är numera så kallade metallfilmsmotstånd dvs en tunn metallfilm utanför en keramisk kropp som har gjorts resistiv mha laser. Motstånd kan också tillverkas av trådlindad resistiv så kallad kanthaltråd.

Spolar är vanligtvis koppartråd som typ har lindats runt ett borr. Denna typ av spolar kalls också solenoider. Man kan visa att dess induktans är proportionell mot antalet varv i kvadrat.

Mindre kondensatorer tillverkas ofta genom att använda ett par mycket tunna metallfolier med någon typ av plastfolie emellan (som därför är isolerande)

Formeln för en godtycklig kondensator är:

C=epsilon*A/d

dvs kapacitansen är beroende av epsilon (permititiviteten) hos det isolerande materialet, proportionell mot arean (A) hos plattorna/folien och omvänt proportionell mot avståndet (d) mellan plattorna.

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Passiv_elektrisk_komponent

=Kapitel 4=

==KRETSANALYS==

Vi har i kapitel 2 stött på olika vågformer och då främst AC (växelström) och DC (likström).

När det gäller spänningsfallet över ett motstånd (R) spelar AC eller DC ingen roll. Men en kondensator (C) och en spole (L) reagerar på förändringar i spänning eller ström så de kräver speciell hänsyn.

Man har uppfunnit något så passande som jw-metoden för att på ett smidigt sätt kunna räkna på godtyckliga kretsar med RLC-komponenter.

Det fundamentala är att vi här avser rena sinustoner (som faktiskt godtycklig periodisk signal, enligt den fantastiska Fourieranalysen, kan beskrivas med). När vi således har rena sinustoner så kan vi beräkna kretsarna enligt:

-jXc=1/jwC=-j/wC= -j/(2pi*f*C) [Ohm]

där Xc står för kondensatorns så kallade reaktans (eller växelströmsmotstånd) och f för frekvensen hos signalen.

och

jXL=jwL=j*2pi*f*L [Ohm]

där XL står för spolens reaktans.

och slutligen

R=Re{Z} [Ohm]

vilket betyder att resistansen är realdelen (dvs den horisontella delen) av impedansen Z som godtycklig elektrisk krets (beståendes av RLC) kan tänkas ha. Impedansen är alltså den totala växelströmsresistansen hos kretsen.

För att förenkla ovanstående kan man säga att en kondensator har en växelströmsresistans motsvarande Xc och en spole XL samt att en resistans alltid har resistansen R.

Vi har ovan infört en mystisk parameter kallad j. Denna är lustigt nog ekvivalent med roten ur -1 och även om detta naturligtvis inte finns i praktiken så är denna omskrivning mycket användbar. J kallas för ett imaginärt tal. Vad det är lämnar vi för stunden dithän.

Vad som är viktigt är att ovanstående säger att en kondensator, C, vrider fasen (läs skillnaden mellan spänning och ström) exakt -90 grader medans en spole vrider den exakt +90 grader (medans fasen för ett vanligt motstånd är 0) vilket får till följd att vi vektoriellt kan addera dessa komponenters växelströmsmotstånd och med hjälp av gamla hederliga Pythagoras sats få en resultant kallad impedans (Z).

Detta är inte helt lätt att förklara men jag nöjer mig med ovanstående och slutligen följande:

Spolar kopplade i serie (dvs efter varandra) har en total ekvivalent induktans (L):

L=L1+L2+L3...

Kopplar man dom parallellt får man i stället:

1/L=1/L1+1/L2+1/L3...

&quot;Samma&quot; formel gäller för motstånd (R).

För kondensatorer (C) kopplade i serie gäller emellertid:

1/C=1/C1+1/C2+1/C3...

och kopplar man dom parallellt gäller:

C=C1+C2+C3...

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jw-metoden

=Kapitel 5=

==IDEALA KÄLLOR==

För att kunna modellera godtycklig elektrisk komponent behöver vi, förutom RLC-komponenterna, två typer av ideala källor. Den ena är den ideala spänningskällan, också kallad Theveninska källan, och den ideala strömkällan, också kallad Nortonska källan. Dessa källor kan dessutom vara oberoende eller beroende källor. Vi har alltså:

1) Thevenins ekvivalenta oberoende spänningskälla&lt;br&gt;
2) Thevenins ekvivalenta beroende spänningskälla&lt;br&gt;
3) Nortons ekvivalenta oberoende strömkälla&lt;br&gt;
4) Nortons ekvivalenta beroende strömkälla&lt;br&gt;

En Theveninsk spänningskälla motsvaras i princip av typ ett batteri för dess spänning är mer eller mindre oberoende av dess last.

En Nortonsk strömkälla är svårare att ge ett vardagligt exempel på. Den levererar dock en konstant ström oavsett last. Ett insnöat exempel är en strömspegel som typiskt används i operationsförstärkare.

En Theveninsk spänningskälla har alltså en inre resistans på 0 ohm och visas alltid i serie med en extern resistans för att återge att inga idiala spänninskällor finns i praktiken. Detta gör alltså att man kan räkna med dom.

En Nortonsk strömkälla har å andra sidan en inre resistans motsvarande oändligheten. Dessa används alltid med en extern resistans parallellt med källan för att återigen kunna räkna med dom i praktiken.

Ovanstående gäller oberoende källor dvs dom är inte beroende av vad som händer någon annanstans som t.ex på styret/basen hos en transistor. I sådana fall är det svårare att räkna med dom. Men det går naturligtvis.

Dessa källors princip (just att de är 0 respektive oändligheten i impedans) gör dom mycket användbara för att förenkla och simulera godtyckligt elektriskt nät/komponent.

När det gäller den enklare Thevenin ska jag här ge ett exempel. Föreställ er att vi har en spänning hos den Theveninska källan på säg 10V (och en orealistisk inre resistans på 0 Ohm). Denna spänning fördelas sedan över två likadana lampor med inre restansen R Ohm. Vanlig Omsk spänningsdelning skulle då ge 5V/lampa.

Men man kan också, och mer allmänt, se det som så att, för att kolla spänningen över den nedre lampan, vi först konverterar till Norton och får då U/R (när första lampan görs om) som ström parallellt med R/2 då lamporna hamnar parallellt varvid vi får U/2 när vi multiplicerar dessa två uttryck.

Detta kan nog tyckas vara tillkrånglat men är faktiskt mycket användbart vid modellering eller analys av komplexa nät. Man kan alltså hela tiden konvertera fram och tillbaks mellan Thevenin/Norton och få riktigt enkla uttryck på mycket komplexa nät. Som i nedanstående länk.

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Th%C3%A9venins_teorem &lt;br&gt;

=Kapitel 6=

==AKTIVA KOMPONENTER==

Det finns i grova drag två typer av så kallade aktiva komponenter. Dessa är transistorer och dioder. Båda består av halvledare vilket är ett mellanting mellan metaller (som leder ström) och isolatorer (som inte leder ström).

Dessa halvledare består numera oftast av grundämnet kisel. Kisel kan emellertid dopas, dvs man förorenar halvledarmaterialet, och det får då bra ledningsegenskaper av endera typen majoritetsbärare (elektroner/N-typ) eller minoritetsbärarare (hål/P-typ). Det har skrivits hela böcker om detta så det är inte lönt att ens försöka sammanfatta detta i ett enda stycke.

Transistor kommer från engelskans Transfer-Resistor (rakt översatt: överförings-motstånd) vilket är ett bra namn på vad det egentligen gör. Man kan se en godtycklig transistor som en slags styrbar ventil för ström. Det viktiga med en transistor är emellertid att man kan förstärka signaler med den. Transistorer finns i precis all modern elektronik. Speciellt gäller detta processorer och därmed allt från datorer till mobiler och tvättmaskiner.

En transistor har tre ben. Om vi koncentrerar oss på den första typen som uppfanns 1947 dvs den så kallade bipolära (i detta specifika fall PNP Germanium) så heter de tre benen Kollektor (där strömmen kommer in), Bas (som styr elektronflödet) och Emitter (där strömmen går ut ur transistorn).

Basen styr alltså mha en mycket liten ström en mycket större ström via kollektorn (denna kvot kallas för Hfe eller Beta). Tack vare denna funktion kan man alltså förstärka små signaler.

Riktigt moderna transistorer som dom flesta processorer idag är uppbyggda av är dock inte bipolära. De är oftast av så kallad MOSFET-typ som har ett styre (Gate) som styr strömmen mha en spänning i stället för en ström. Så sätt skiljer de sig avsevärt från dom ursprungliga transistorerna men principen är densamma dvs att en ström styrs mha något slags styre.

Vi får dock inte glömma kära gamla Edison. När Thomas Alva Edison först uppfann lampan runt 1879 fick han ett problem. Hans lampor blev sotiga inuti. I ett försök att eliminera detta sot införde han olika metalliska galler. Han noterade samtidigt att han råkade få en ström genom dessa galler. Han förstod dock inte vad han skulle ha det till (dvs att han faktiskt uppfunnit rördioden). Nåt 20-tal år senare dvs 1904 tar en viss John Ambrose Fleming patent på just dioden. Några fåtal år senare dvs 1907 tar sedan Lee De Forest patent på trioden eller audionen som den då kallades. Detta var ytterst revolutionerande för vår moderna tid för detta var första gången man kunde förstärka små (radio)signaler med en komponent.

Innan 1947 fanns dock inga andra signalförstärkande komponenter än olika varianter på trioden (där pentoden är mest värd att nämna då den bl.a i mångt och mycket liknar dagens MOSFET).

Trioden grundar sig på termisk elektron-emission vid en uppvämd platta/katod där elektronerna således bubblar fritt utanför metallen och är accelererbara mha ett elektriskt fält modell ett batteri. Det elektriska fältet appliceras vid en motstående platta/anod varvid en elektrisk ström flyter. Trioden har sedan, som namnet antyder, en tredje elektrod som är ett galler instoppat mellan dessa plattor varvid spänningen på detta styrgaller kan styra flödet av elektroner mellan katod och anod. Eftersom styrspänningen är så mycket mindre än anodspänningen uppnås härmed en förstärkning.

En triod utan styrgaller kallas diod. Detta för att ström endast kan flyta i en riktning. Detta gäller även halvledarvarianter av dioder. Benämningen diod betyder helt enkelt att ström endast kan flyta i en riktning.

I tidigare kapitel har vi beskrivit skillnaden mellan AC och DC. En AC-signal (modell väggutaget) kan fås att bli en DC-signal (modell batteri) mha en transformator (som kommer beskrivas senare) och en likriktare (mha just dioder). Modernare konvertering av AC till DC är dock så kallade switchade nätaggregat men de går vi inte in på här.

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Child-Langmuirs_lag

=Kapitel 7=

==TRANSFORMATORN==

Även om transformatorn används mindre och mindre i modern elektronik (mest pga att switchade nätaggregat blir mer och mer populära) så förtjänar denna fantastiska manick ett eget kapitel.

Transformatorn utnyttjar Faraday's induktionslag dvs det induceras en elektromotorisk kraft (emk eller potential/spänning) i en slinga som utsätts för ett tidsvarierande magnetfält.

Luft är dålig på att leda magnetism. Dess relativa permeabilitet, ur, är nära 1. I järn av nästan godtycklig typ kan dock den relativa permeabiliteten överstiga många tusen. I vakuum är den relativa permeabiliteten per definition 1.

Eftersom järn är så bra på att leda magnetism kan det användas till att &quot;fokusera&quot; magnetismen så att det mer eller mindre bara går i järnet.

Ström ger alltid upphov till magnetfält. En tidsvarierande ström ger således upphov till ett tidsvarierande magnetfält.

Om du lindar ett antal varv isolerad koppartråd runt en järnstomme och matar den lindningen med AC samtidigt som du har lindat en helt annan och isolerad lindning längre bort på järnstommen så kommer du mer eller mindre exakt kunna ta ut varvtalsförhållandet i spänning (obelastat).

Detta för att varje varv av lindningarna har betydelse pga den magnetiska intesiteten (H eller Ampere-varv). Dessutom beror det på att all magnetism i princip går i järnet då det som sagt är mycket bättre på att leda magnetism än luft.

På detta sätt får man dessutom en många gånger eftersträvad isolation (kallad galvanisk isolation) mellan insignal och utsignal.

Transformatorer har hitintills flitigt använts för att transformera ner nätspänningen (230V/50Hz i Sverige) till spänningar mer lämpliga för likriktning (som vi kommer förklara senare) och därmed laddning av t.ex mobiler. Deras enda nackdel är deras tyngd då de som sagt består av mer eller mindre rent järn. Möjligtvis är deras storlek också en nackdel. Men dom är helt klart fortfarande mer pålitliga än många moderna switchade skit-nätaggregat.

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Faradays_induktionslag

=Kapitel 8=

==LIKRIKTNING==

I normala, om än kanske lite omoderna, fall används likriktning med hjälp av dioder mycket ofta. Detta för att man, efter att ha transformerat ner nätspänningen (AC) med hjälp av en transformator, vill kunna försörja godtycklig elektrisk apparat med DC likt ett batteri.

En likriktare kan se ut på flera sätt men oftast är det en så kallad helvågsbrygga vilket inte är mer komplicerat än att man lägger två motriktade dioder med anoden (+) mot varandra och två dioder med katoden (-) mot varandra samt försöker dra en ström ur dessa båda mittappar då de båda antiparalella paren har applicerats rätt över en transformatorlindning.

Den spänning man då får över mittapparna är emellertid pulserande &quot;positiv&quot; dvs den är inte konstant (men normalt &gt;0). För att göra den mer konstant och likt ett batteri applicerar man en kondensator mellan mittapparna. Denna kondensator kommer då som man säger &quot;glätta&quot; spänningen dvs den höjer medelvärdet till nära toppvärdet hos spänningen.

Från tidigare kapitel vet vi att kondensatorer inte gillar spänningsförändringar. De reagerar med en ström när man försöker ändra spänningen. Därför blir utspänningen tämligen stabil efter lämpligt vald kondensator på likriktarens utgång.

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Likriktning

=Kapitel 9=

==OPERATIONSFÖRSTÄRKAREN==

Operationsförstärkaren är en makalös aktiv komponent. Den används flitigt i gränslandet mellan analog och digital teknik. Dess främsta egenskap är att den förstärker en skillnadsspänning oerhört mycket. Vid DC är det inte sällsynt att förstärkningen överstiger 100000 ggr eller 100dB. En sammanfattning av egenskaperna blir:

1) Hög förstärkning (&gt;100dB)&lt;br&gt;
2) Hög ingångsimpedans (&gt;1M Ohm)&lt;br&gt;
3) Låg utgångsimpedans (&lt;100 Ohm)&lt;br&gt;

Med hjälp av dom här egenskaperna blir operationsförstärkaren, eller OP'n, extremt användbar. Detta för att man kan applicera så kallad återkoppling, eller feedback, på den.

Med hjälp av feedback kan man styra dess beteende lite hur man vill. Om man applicerar positiv feedback kan man få den att självsvänga, oscillera, enligt bestämda ekvationer. Applicerar man negativ feedback kan man få den att förstärka en signal med en förstärkning som tämligen exakt blir 1/B där B, eller Beta, står för hur mycket av signalen som motkopplas.

Positiv motkoppling innebär alltså att man tar en liten del av utgångssignalen och adderar den &quot;i fas&quot; med inkommande signal. När man gör detta får man således en insignal som växer mer än den var innan och när detta görs så går utgången i taket (då vi ju har en jättestor förstärkning). Man använder detta speciellt när man konstruerar så kallade schmitt-triggrar vilket är kretsar som har en liten &quot;hysteres&quot; dvs ett intervall som inte tillåts. Man kan som sagt också använda positiv feedback till att skapa självsvängande kretsar, oscillatorer.

Negativ återkoppling innebär att man tar en liten del av utsignalen och adderar den i motfas. Detta får till följd att den totala insignalen effektivt minskas. Med hjälp av ett par motstånd kan man tvinga OP'n till &quot;hård&quot; motkoppling och så länge 1/B är mycket mindre än OP'ns förstärkning, eller råförstärkning F, blir förstärkningen tämligen exakt bestämd av kvoten mellan dessa motstånd.

Man kan koppla en OP i både inverterande och icke-inverterande koppling. Detta betyder i det inverterande fallet att utsignalen blir negativ om man tillför en positiv signal och vice versa.

När det gäller den icke-inverterande kopplingen så är Beta:

B=Beta=R1/(R1+R2)

vilket inte är nåt annat än spänningsdelningen från utgång (R2) till ingång (R1).

Därmed är också förstärkningen 1/B (&lt;&lt;F)

Intresserade uppmanas studera nedanstående länk.

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Signalf%C3%B6rst%C3%A4rkning

=Kapitel 10=

==DIGITALTEKNIK==

Digitalteknik handlar om hur man med hjälp av logiska grindar kan bygga komplexa digitala nät som reagerar på villkor modell antingen eller (läs på eller av).

I grund och botten handlar digitalteknik om utnyttjande av endast tre typer av logiska grindar:

1) NOT-grinden (inverterare)&lt;br&gt;
2) AND-grinden&lt;br&gt;
3) OR-grinden&lt;br&gt;

Dessa är alla typer av grindar som behövs för att t.ex bygga en hel dator (endast exkluderat permanentminne såsom hårddisk).

NOT-grinden är 0 (eller låg) när ingången är 1 (eller hög) och vice versa.

AND-grinden är, som namnet antyder, hög när båda (eller alla) ingångar är höga och låg annars.

OR-grinden är, som namnet antyder, hög när endera av ingångarna är höga och låg annars.

Rent logiskt är enbart dessa tre typer av grindar tillräckliga för att bygga en dator. Men i själva verket är det ännu enklare. För om man hänger på en inverterare på endera OR eller AND får man:

4) NOR (NOT OR)&lt;br&gt;
5) NAND (NOT AND)&lt;br&gt;

Om man ritar ner sanningstabellen för dessa grindar ser man genast att man, i fallet NAND, får:

1) NOT, när alla ingångar är sammankopplade&lt;br&gt;
2) OR, när alla ingångar föregås av en NOT&lt;br&gt;
3) AND när en NOT kopplas in på utgången&lt;br&gt;

Därmed är det bevisat att en enda typ av logisk grind (NAND eller NOR) krävs för att bygga en hel dator (inklusive RAM-minnet som vi eventuellt kommer återkomma till).

Även om vi alla vet att en processor är uppbyggd av transistorer (MOSFET) är det intressant att höja abstraktionsnivån till att de är uppbyggda av t.ex NAND-grindar. När det gäller det inledningsvisa påståendet är det dessutom intressant att inte ens motstånd är implementerade i dagens processorer. Motstånd emuleras nämligen med hjälp av speciella MOSFET-kopplingar (MOSFET har ett arbetsområde som kallas &quot;Triode Region&quot; där den är just resistiv).

Slutligen ska noteras att statiska RAM (SRAM) i princip består av korskopplade NAND-grindar. Detta fungerar ypperligt så länge matning finns men bryter man matningen och slår på den igen intar minnescellen, eller vippan, ett odefinierat tillstånd.

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Digitalteknik

=Kapitel 11=

==FILTER==

Det finns fem elemtära typer av filter. De är:

1) Lågpass-filter (LP)&lt;br&gt;
2) Högpass-filter (HP)&lt;br&gt;
3) Bandpass-filter (BP)&lt;br&gt;
4) Bandstopp-filter (BS)&lt;br&gt;
5) Allpass-filter (AP)&lt;br&gt;

Ett lågpass-filter släpper, som namnet antyder, bara igenom låga frekvenser.

Ett högpass-filter släpper bara igenom höga frekvenser

Ett bandpass-filter släpper bara igenom ett &quot;band&quot; av frekvenser

Ett stoppbands-filter (kallas också notch-filter) tar bort ett band med frekvenser

Ett allpass-filter släpper igenom alla frekvenser men ändrar den så kallade fasen för vissa frekvenser (överkurs).

Vi ska här bara koncentrera oss på dom två första och viktigaste.

Ett lågpass-filter består som enklast av ett motstånd i serie med en kondensator till jord varvid man tar ut signalen över kondensatorn.

Eftersom vi vet att en kondensators motstånd (reaktans) minskar med ökad frekvens så fås att signalens amplitud minskar med ökad frekvens.

Innan signalen nått den kritiska punkten, kallad bandbredden, så är dock spänning ut lika med spänning in.

Men när växelströmsmotståndet (reaktansen) hos kondensatorn är lika med den drivande källans (inre) resistans så uppnås en dämpning av signalen med 3dB eller 29%.

Ökar man ytterligare på frekvensen hos den drivande signalen så kommer signalen ut sjunka med ytterligare ganska precis 6dB (dvs 2ggr) per oktav (dvs frekvensdubblering).

När det gäller högpass-filter så är funktionen precis tvärtom. Ju lägre frekvens hos den drivande signalen desto mer dämpas den.

Den enklaste formen av ett högpass-filter är en kondensator i serie med ett motstånd till jord där du tar ut signalen över motståndet.

Slutligen skall sägas att man kan styra brantheten (dvs hur snabbt filtret skall skära) hos filtret på en mängd olika sätt (exempelvis genom att koppla exakt likadana kedjor av kondensatorer och motstånd efter varandra).

==Se även==
http://sv.wikipedia.org/wiki/Filter_(signalbehandling)</text>
      <sha1>oij8rxe3duw6c8bnbx4o6mdaqfmr4pj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Svenskt Numismatiskt Lexikon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8386</id>
    <revision>
      <id>46592</id>
      <parentid>35802</parentid>
      <timestamp>2016-04-27T11:31:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rasmus 28</username>
        <id>2908</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Patina */</comment>
      <origin>46592</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2170" sha1="2kbw4fz6at5vryx6ub9g1x445ilfljq" xml:space="preserve">{{Alfabetisk}}

==A==
===Advers===
'''Advers''' är en äldre benämning av myntets framsida.

==B==

==C==

==D==

==E==

==F==
===Frånsida===
'''Frånsida''' är namnet på ett mynts baksida.

==G==
===Gravör===
'''Gravören''' är myntets formgivare.

==H==

==I==

==J==

==K==

==L==

==M==
===Mynthandlare===
Person som bedriver handel med mynt, vanligtvis i en butik av något slag.
===Myntklubb===
'''Myntklubb''', sammanslutning av myntsamlare och numismatiskt intresserade som håller regelbundna eller oregelbundna sammankomster.
===Myntmästare===
'''Myntmästaren''' är den som ansvarar för myntutgivningen, myntverkets föreståndare.
===Myntmästarmärke===
Bokstav eller bokstäver på myntet som berättar vem som var myntmästare då myntet präglades. Sedan 1986 är myntmästarämbetet avskaffats och myntmästarmärket avser istället riksbankschefen. Exempel: U = Bengt Ulvfot, D = Bengt Dennis, B = Urban Bäckström, H = Lars Heikensten och SI = Stefan Ingves
===Myntort===
Platsen där myntet präglas.
===Myntsamlare===
'''Myntsamlare''' avser en person som samlar på mynt.
===Myntämne===
Materialet som myntet tillverkas av.

==N==
===Numismatik===
'''Numismatik''' är läran om mynt, sedlar, medaljer och polleter.
===Numismatiker===
En '''numismatiker''' är en person som syslar med numismatik.

==O==
===Omskrift===
Text längs myntets kant, kan figurera på båda sidor av myntet.

==P==
===Patina===
'''Patina'''. Ett mynts patina avser dess lyster/färgton, något som kan ändras över tiden.

===Prägling===
Avser processen där myntet tillverkas och för att vara fullständigt korrekt det skede där myntet får sina detaljer. Exempel: ''Enkronorna började präglas 1875.''

===Präglingsort===
Se myntort.

==Q==

==R==
===Revers===
'''Revers''' är en äldre benämning på myntets baksida.

==S==
===Stamp===
'''Stampen''' är ett verktyg där man ingraverat myntets inverterade från- eller åtsida. Används då mynt präglas.

==T==
===Tenar===
Äldre benämning för myntämne.

==U==

==V==

==W==

==X==

==Y==

==Z==

==Å==
===Åtsida===
'''Åtsidan''' är myntets framsida.

==Ä==

==Ö==

[[Kategori:Lexikon]]</text>
      <sha1>2kbw4fz6at5vryx6ub9g1x445ilfljq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Klass-baserade programspråk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8394</id>
    <revision>
      <id>38302</id>
      <parentid>35749</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T18:39:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38302</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Negativa tal/Uppgifter/Addition och subtraktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8395</id>
    <revision>
      <id>37405</id>
      <parentid>37404</parentid>
      <timestamp>2013-04-24T10:20:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Bro</comment>
      <origin>37405</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="852" sha1="7qdvikl0ch8x09i2h62ejbrsojnhsld" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 2 &amp;minus; 3
: b) &amp;minus;1 + 4
: c) &amp;minus;2 &amp;minus; 1

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna
: a) 3 &amp;minus; 9
: b) 2 + &amp;minus;2
: c) 2 &amp;minus; &amp;minus;2
: d) &amp;minus;12 &amp;minus; 4
: e) &amp;minus;2 &amp;minus; &amp;minus;1

&lt;inc&gt;Vad är differensen mellan &amp;minus;4 och 8?

&lt;inc&gt;Vilket tal ligger mitt emellan
: a) &amp;minus;2 och 2
: b) &amp;minus;5 och &amp;minus;9
: c) 1 och &amp;minus;5

&lt;inc&gt;Vilket tal är störst och minst av &amp;minus;2, 7, &amp;minus;9 och 1?


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Karl är i en musikaffär. Han köper en elgitarr, en elbas och sjutton plektrum. Hur mycket blir han skyldig om han har tiotusen kronor.
 Elgitarr: 5799 kr/st
 Elbas: 5399 kr/st
 Plektrum: 17 kr/st

&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7qdvikl0ch8x09i2h62ejbrsojnhsld</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Robotar</title>
    <ns>4</ns>
    <id>8412</id>
    <revision>
      <id>37440</id>
      <parentid>37437</parentid>
      <timestamp>2013-04-24T17:43:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>37440</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="758" sha1="s0482ud0328aokl70x1uqmzlbk3s7ei" xml:space="preserve">{{Administrativa sidor}}
En bot ''(robot)'' är ett script som genomför automatiska eller halvautomatiska redigeringar. Detta kan innefatta arbete som att rätta stavfel och kategorisera eller mer komplexa datahanteringar. Det går att köra dessa script även om man inte har bot-rättigheter, men fördelarna med att ha rättigheterna är dels att redigeringarna inte syns på samma sätt i ''Senaste ändringar'' och ''Min bevakningslista'', samt att man kan göra mera avancerade och snabbare redigeringar via API än annars.

==Ansöka om bot-status==
[[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet]]

==Botar==
*[[Special:Listusers/bot]]

==Se även==
* [[Wikibooks:Administratörer]]
* [[Wikibooks:Byråkrater]]


[[Kategori:Administrativa sidor]]</text>
      <sha1>s0482ud0328aokl70x1uqmzlbk3s7ei</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kul med javascript</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8413</id>
    <revision>
      <id>48848</id>
      <parentid>48846</parentid>
      <timestamp>2019-06-06T18:39:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Grunderna */</comment>
      <origin>48848</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3317" sha1="f1g4d1ymvce22myxbapt55agr70a2l7" xml:space="preserve">'''Introduktion'''

En gång i tiden, runt 1995, var javascript inget annat än ett sätt att skapa litet grafiska effekter på hemsidor och för att kontrollera att formulär fylldes i på rätt sätt. Men det var då det. Numera är javascript ett nog så avancerat programmeringsspråk. Visserligen saknas mycket av det som krävs för att kunna använda det till &quot;objektorienterad programmering&quot; eller OOP, men samtidigt är det ett relativt lätt språk att lära sig eftersom typningen nästan är obefintlig. Med det menar jag att man inte behöver tala om i förväg vad en variabel är för typ, utan det listar javascripttolken ut själv. 


Många tror att javascript är en förenklad version av java, men det är fel. Istället kan man tänka sig att javascript är en variant av programmeringsspråket C som körs på en hemsida istället för att köras som ett eget program. Allt man kan göra i C kan man numera göra med javascript också, och litet till.


Ett problem är att språket javascript utvecklats så snabbt, vilket innebär att det finns en hel del kod ute på &quot;nätet&quot; som är föråldrad, och om man är ovan programmerare så kan man inte lista ut vad som är gammalt och vad som är nytt själv. Därför är det bäst att ha en nyutgiven bok bredvid sig, eller hela tiden referera till w3c, för att vara säker på att man inte lär sig föråldrad kunskap.


Den här wikiboken som jag skrivit är inte en nybörjarbok i javascriptprogrammering. Det finns redan en hel del av dessa ute på marknaden. Istället är det en bok som visar litet tips och trix som man kan göra med javascript. Tack vare html5 standarden har möjligheterna ökats betydligt vad det gäller att få saker att röra sig och låta på skärmen. Fungerar detta för att göra spel roliga, så fungerar det naturligtvis för att göra hemsidor mer spännande och intressanta.


Varför skrev jag den? Jag har mitt livs första kurs i programmering B i gymnasiet baserad på javascript just nu och behöver en handbok med roliga exempel. I framtiden finns endast  kurserna programmering 1 och programmering 2 i gymnasiet och då är inte javascript ett lämpligt programmeringsspråk. Men har man intresse för programmering och utbildar sig i t.ex. speldesign eller webdesign är den hjälp man kan få av javascript ovärderlig. Inlärningströskeln kan vara hög, och det är därför jag skapat den här boken med enkla, fungerande exempel. Fungerande? Än så länge skiljer standarden en del mellan webläsarna, men koden är alltid utprovad i Firefox. Om den däremot inte fungerar i Internet Explorer får du skriva till Microsoft och klaga, men den borde fungera om du har lägst version 9 installerad.


För att du som läser boken skall få ut så mycket som möjligt av den krävs det att du har litet förförståelse kring HTML kod, CSS kod och grundtankarna bakom javascript och DOM modellen. Jag utgår ifrån html5 i all kodning så du bör ha en webläsare som ger stöd för den standarden.


==Grunderna==

[[/Skillnaden mellan HTML 4.01 och HTML5/]]

[[/Grundläggande javascript/]]

[[/Enkel geo-positionering/]]

[[/Canvas, grunderna/]]

[[/Former, rita ett hus/]]

[[/Spela upp ljud/]]


[[Kategori:Kul med javascript]]
[[Kategori:Webbutveckling]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]</text>
      <sha1>f1g4d1ymvce22myxbapt55agr70a2l7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kul med javascript/Skillnaden mellan HTML 4.01 och HTML5</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8414</id>
    <revision>
      <id>38647</id>
      <parentid>35842</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:54:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38647</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2268" sha1="hi9lmifn6mhk2i2ouwwxsd5vaecetf7" xml:space="preserve">[[Kategori:Kul med javascript]]

'''Från HTML 4.01 till HTML5'''

Genom införandet av html5 har det skett en mindre revolution i webdesign. Det är bara synd att så få egentligen vet om det. Ta bara alla problem med att få svenska tecken att fungera. Förr fick man skriva  &amp;aring; &amp;auml; &amp;ouml; för att få fram å ä och ö. Genom att html5 ger fullt stöd till teckenstandarden utf8 har det problemet försvunnit. Men vad är egentligen skillnaden?


'''Html 4.01'''
 &amp;lt;!DOCTYPE html PUBLIC &quot;-//W3C//DTD HTML 4.01//EN&quot; &quot;http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;html&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Din sidas titel&amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;meta http-equiv=&quot;content-type&quot; content=&quot;text/html; charset=UTF-8&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;link type=&quot;text/css&quot; rel=&quot;stylesheet&quot; href=&quot;css_filnamn.css&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;script type=&quot;text/javascript&quot; src=&quot;javacript_filnamn.js&quot;&amp;gt;&amp;lt;/script&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;
 
 &amp;lt;p&amp;gt;
 En sida skriven i html 4.01.
 &amp;lt;/p&amp;gt;
 
 &amp;lt;script type=&quot;text/javascript&quot;&amp;gt;
 alert(&quot;Ett inline javascript&quot;);
 &amp;lt;/script&amp;gt;
 
 &amp;lt;/body&amp;gt;
 &amp;lt;/html&amp;gt;

'''Html5'''
 &amp;lt;!doctype html&amp;gt;
 &amp;lt;html&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Din sidas titel&amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;meta charset=&quot;utf-8&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;link rel=&quot;stylesheet&quot; href=&quot;css_filnamn.css&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;script src=&quot;javacript_filnamn.js&quot;&amp;gt;&amp;lt;/script&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;
 
 &amp;lt;p&amp;gt;
 En sida skriven i html5.
 &amp;lt;/p&amp;gt;
 
 &amp;lt;script&amp;gt;
 alert(&quot;Ett inline javascript&quot;);
 &amp;lt;/script&amp;gt;
 
 &amp;lt;/body&amp;gt;
 &amp;lt;/html&amp;gt;

Som du ser krävs det inte lika mycket &quot;meta&quot; taggar och liknande, det fungerar lika bra ändå. Dessutom har javascript blivit standardscript i hemsidor och därmed sparkat ut visual basic script som Microsoft försökt få som standard under många, många år. Därför behöver man inte ange vilken sorts script man använder längre, om man använder javascript. Dessutom kan du packa ihop alla de där krångliga böckerna om XHTML du haft liggande framme på skrivbordet. De behövs inte längre eftersom W3C har skippat den standarden helt och tänkt om. De verkar tycka att &quot;''Det är bättre att det är så enkelt och alla använder det, än att det är så krångligt att alla hittar på egna lösningar''&quot;. Jag kan inte annat än hålla med dem.</text>
      <sha1>hi9lmifn6mhk2i2ouwwxsd5vaecetf7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kul med javascript/Grundläggande javascript</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8415</id>
    <revision>
      <id>38646</id>
      <parentid>35851</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:53:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38646</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2083" sha1="ssxjhbm617j0500v8s4o6cxek450p9l" xml:space="preserve">[[Kategori:Kul med javascript]]

Jag vet, jag skrev att det här inte är en nybörjarbok, men det är ändå bra att ha med sig litet grundläggande javascriptkunskaper:

Varje uttryck avslutas med ett semikolon:
 x = x + 1;


En kommentar på en enda rad börjar med två snedstreck åt höger:
 //En kommentar


En kommentar som går över flera rader har ett streck utbytt till stjärna:
 /* En kommentar som fortsätter till: */
Kommentarer ses aldrig av användaren utan finns bara för att hjälpa andra programmerare.


Mellanslag spelar (nästan) aldrig någon roll:
 x=10; är samma sak som x = 10 ;


Text har (nästan) alltid citattecken före- och efter:
 &quot;Jag är en text&quot;


Skriv alltid variabelnamn med &quot;camel case&quot;, dvs. varje nytt ord (utom första) skrivs med stor bokstav, om det är ett sammansatt ord:
 snabbFotatUngtRaodjursKid = Bambi;


Variabler deklareras med ordet '''var''' och ett namn. Till skillnad från mer avancerade språk behöver man inte ange vilken typ variabeln är (siffra, tal, sant/falskt osv.). Undvik svenska tecken helt i variabelnamn:
 var tyngd = 75;


Variabler behöver inte ges ett värde när de skapas:
 var tyngd;


Ett randomiserat decimaltal mellan 0 och 1 skrivs:
 var decimaltal = Math.random;
medan ett randomiserat heltal skrivs:
 var heltal = Math.floor(Math.random() * 100); //ger ett värde 0-99


Använd aldrig citattecken runt variabler som är booliska, dvs. bara kan vara sant eller falskt:
 lever = true;

Skall du skriva ut något mellan body-taggarna använder du '''document.write''':
 &amp;lt;script&amp;gt;
 document.write(&quot;&amp;lt;p&amp;gt;Detta syns på sidan&amp;lt;/p&amp;gt;&quot;);
 &amp;lt;/script&amp;gt;


Vill du initiera variabler redan i sidhuvudet kan du skriva:
 &amp;lt;script&amp;gt;
 function init() {
 //Skriv det som skall initieras
 }
 window.onload = init;
 &amp;lt;/script&amp;gt;


Vill du få upp en varningsruta skriver du:
 alert(&quot;Hej världen&quot;);


Vill du använda innehållet i ett objekt på sidan, t.ex. en ruta med hundnamn, använder du '''document.getElementById'''
 var hundnamn= document.getElementById(&quot;textrutaMedHundnamn&quot;);</text>
      <sha1>ssxjhbm617j0500v8s4o6cxek450p9l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kul med javascript/Enkel geo-positionering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8416</id>
    <revision>
      <id>38645</id>
      <parentid>35858</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:53:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38645</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3508" sha1="o38lftabt3fs80wpr1dy8eqk54nhxu7" xml:space="preserve">[[Kategori:Kul med javascript]]

I en tid när allt fler appar och program bygger på att man vet var man står på jorden blir det allt viktigare att programmen får möjlighet att använda den informationen. Genom HTML5 finns möjlighet att lokalisera var sidbesökaren befinner sig. Använder du en mobil används vanligen 3G-nätet eller GPS positionering vilket ger ett hyfsat säkert resultat. Sitter du däremot med en dator som enbart har trådlöst nätverk att tillgå får du ett tämligen ungefärligt värde. Visar det rätt kommun är det bra, visas rätt stad är det fantastiskt.


För att en dator utan vare sig 3G eller GPS öht. skall visa positionen krävs någon form av Internetkontakt, helst trådlös, samt att användaren aktivt godkänner att sidan söker upp var du befinner dig.


Här nedanför finns koden för att få fram latitud och longitud. Latitud är alltså var på jorden du befinner dig på &quot;bredden&quot; och longitud var du befinner dig på &quot;höjden&quot;. Din plats på jorden är där de korsas.


'''Kod för geo-positionering'''
 
 &amp;lt;!doctype html&amp;gt;
 &amp;lt;html&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Din plats på jorden&amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;meta charset=&quot;utf-8&quot;&amp;gt;
 
 &amp;lt;script&amp;gt;
 
 function displayLocation(position) {
 var latitude = position.coords.latitude; //var du befinner dig på jordens &quot;bredd&quot;.
 var longitude = position.coords.longitude; //var du befinner dig på jordens &quot;höjd&quot;.
 var div = document.getElementById(&quot;location&quot;); //Hitta div-elementet
 div.innerHTML = &quot;Du befinner dig på latitud: &quot; + latitude + &quot;, och longitud: &quot; + longitude;
 //Skriv ut på sidan de värden du fått fram
 
 //Glöm inte att man normalt måste godkänna att webläsaren söker upp positionen
 //Glöm inte heller att en lap-top ger något skumma mätvärden.
 }
 
 window.onload = getMyLocation; //När fönstret laddats klart och visas körs funktionen &quot;getMyLocation&quot;.
 
 function getMyLocation() {
    if (navigator.geolocation) { //Om man godkänner att positionen söks upp
    navigator.geolocation.getCurrentPosition(displayLocation); //Visa upp den
    } else {
    alert(&quot;Hoppsan, du saknar visst stöd för geo-positionering&quot;); //Annars varnar du
    }
 }
 
 &amp;lt;/script&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;
 
 &amp;lt;div id=&quot;location&quot;&amp;gt;
 
 Här skrivs positionen ut.
 
 &amp;lt;/div&amp;gt;
 
 &amp;lt;/body&amp;gt;
 &amp;lt;/html&amp;gt;

'''I google earth'''

Jag fick resultatet:

 Du befinner dig på latitud: 58.283298, och longitud: 11.4333

Vilket i och för sig var både fel stad och fel kommun för mig och min lap-top, men det var i alla fall rätt land...

Om man vill använda resultatet för att söka upp en speciell punkt i Google earth skriver man:

 &amp;lt;?xml version=&quot;1.0&quot; encoding=&quot;UTF-8&quot;?&amp;gt; 
 &amp;lt;kml xmlns=&quot;http://earth.google.com/kml/2.0&quot;&amp;gt; &amp;lt;Document&amp;gt;
 
 &amp;lt;Placemark&amp;gt; 
  &amp;lt;Point&amp;gt;
   &amp;lt;coordinates&amp;gt;
    11.4333, 58.283298, 0. 
   &amp;lt;/coordinates&amp;gt;
  &amp;lt;/Point&amp;gt;
 &amp;lt;/Placemark&amp;gt;
 
 &amp;lt;/Document&amp;gt; &amp;lt;/kml&amp;gt;

Kopiera in koden i en textfil och spara filen som (lämpligt) namn.kml och öppna den sedan i Google earth så får du se vilken punkt som valts ut. Gör det ändå svårare; ändra koden i javascriptet så att hela koden skrivs ut direkt i webläsaren.


''(Observera att latitud och longitud är omkastade).''


'''Google maps'''

Vill du, slutligen, se direkt i google maps var punkten där du befinner dig är lägger man bara in den som en länk. I mitt fall blir det:

http://maps.google.com/maps?q=58.283298+11.4333</text>
      <sha1>o38lftabt3fs80wpr1dy8eqk54nhxu7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kul med javascript/Canvas, grunderna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8417</id>
    <revision>
      <id>38644</id>
      <parentid>35866</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:53:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38644</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2616" sha1="nsbaf2x3rr0xm2zs0xi5iwf8dvy38io" xml:space="preserve">[[Kategori:Kul med javascript]]

Canvaselementet är nytt för HTML5 och väldigt efterlängtat. Det innebär att man, med hjälp av script, kan rita direkt i en hemsida.


Det som skapas är egentligen en genomskinlig ruta man kan rita på som är 300 punkter bred och 150 punkter hög om inget annat angetts. Det är inte smart att ändra storleken med hjälp av CSS eftersom det förvränger dimensionerna. Istället skall storleken, om man vill ha en annan, anges i samband med att canvasen skapas.


Här följer ett exempel där en svart kant ritas runt canvasens sidor för att man skall se var den är i sidan. Dessutom ritas en kvadrat upp 10 pixlar in i X och Y led. Färgen bestämmer man själv, endera med hexadecimala tal, rgb värden: rgb(0, 173, 0). eller genom att helt enkelt skriva &quot;green&quot;. 

Om inte webläsaren har stöd canvas bör man skriva en liten notis mellan canvaselementets taggar.


 &amp;lt;!doctype html&amp;gt;
 &amp;lt;html lang=&quot;en&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Enkelt canvasexempel&amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;meta charset=&quot;utf-8&quot; /&amp;gt;
 &amp;lt;style&amp;gt;
 canvas { border: 1px solid black; }
 &amp;lt;/style&amp;gt;
 &amp;lt;!- Med css ges alla canvasobjekt på sidan en ram på 1 punkts bredd -&amp;gt;
 &amp;lt;script&amp;gt;
 window.onload = function() { //När fönstret laddats klart...
 var canvas = document.getElementById(&quot;enkelCanvas&quot;); //canvas tilldelas 
 var context = canvas.getContext(&quot;2d&quot;); //Vi förklarar att det är 2dimensionellt som gäller
 context.fillStyle = &quot;#00cc00&quot;; //Gör så att det vi ritar blir grönt
 context.fillRect(10, 10, 100, 100); //Vi skapar en kvadrat med övre vänstra hörnet
 // 10 pixlar in i X och Y led och nedre högra hörnet 100 pixlar in i X och Y led.
 };
 &amp;lt;/script&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;
 &amp;lt;canvas width=&quot;600&quot; height=&quot;200&quot; id=&quot;enkelCanvas&quot;&amp;gt;Du bör uppgradera din webläsare&amp;lt;/canvas&amp;gt;
 &amp;lt;!- canvasen ritas ut i webläsaren -&amp;gt;
 &amp;lt;/body&amp;gt;
 &amp;lt;/html&amp;gt;

Anta att vi vill rita ut en valfri form istället, inte en fylld fyrkant. Då kan du tänka dig att vi har en penna som vi använder. För att göra en triangel t.ex. skriver vi:

 context.beginPath(); //förbereder utritning
 context.moveTo(50, 100); //flyttar x=50 y=100
 context.lineTo(150, 0); //flyttar till x=150, y=0
 context.lineTo(15, 200); //flyttar till x= 15, y=200
 context.closePath(); //Drar pennan till utgångspunkten x=50 och y=100
 context.lineWidth = 5; //linjen är 5 pixlar bred
 context.stroke(); //linjen är kontinuerlig
 context.fillStyle = &quot;red&quot;; //ytan är röd
 context.fill(); //Och här fylls ytan
Lägg till texten i slutet av &quot;window.onload&quot; funktionen.</text>
      <sha1>nsbaf2x3rr0xm2zs0xi5iwf8dvy38io</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Resurser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8420</id>
    <revision>
      <id>48619</id>
      <parentid>48615</parentid>
      <timestamp>2019-02-20T18:33:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Länkar */ förtydligar: Sverige</comment>
      <origin>48619</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15904" sha1="1ty20dhd16hvkktv9ryveakukovjsdc" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

Här listas en hel del med tips på andra sajter, läxhjälp, verktyg eller liknande som kan användas inom matematik.

==Styrdokument mm==
* [http://www.skolverket.se/ Skolverket]
* [http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K10 Skollagen]
* [http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 Läroplanen (LGR11)]
* [http://ncm.gu.se/ Nationellt centrum för matematik]
* [http://ncm3.ncm.chalmers.se/ Nämnaren]

==Sajter med matematikundervisning==

===Khan Academy===
Khan Academy, en lärplats för bl.a. Matematik. Här hittar du övningsuppgifter från enklaste addition till högskolematematik. Till många uppgifter finns även ledtrådar och förklarande filmer. Dina framsteg lagras på ett konto och du kan lägga till tex din lärare som Coach så kan hen också följa ditt arbete för att ge dig stöttning när du behöver det. Det mesta materialet är på engelska men en del filmer är textade och några dubbade. Det finns bra system för att hjälpa till med det arbetet också.

[http://www.khanacademy.com Khan Academy]


===Matteboken===
Matteboken drivs av den ideella organisationen Mattecentrum som också ordnar läxhjälp på olika platser. Här finns genomgångar till det mesta i högstadiets och gymnasiets matematik.

[http://www.matteboken.se/ www.matteboken.se]


===Webbmatte===
Webbmatte är en sajt som drivs av Stockholms stad och som har många genomgångar på många olika språk om många områden inom matematik.

[http://www.webbmatte.se/ www.webbmatte.se]

===Matteguiden===
Matteguiden har mycket material för alla gymnasiets kurser enligt LPO94 (förra läroplanen). Matematiken har ju dock inte ändrats så det bör fortfarande vara bra.

[http://www.matteguiden.se/ www.matteguiden.se]


===Math.se===
Math.se drivs bland annat av Stockholms universitet och är främst inriktat för högskoleförberedande studier men en del är användbart även för (duktiga) högstadieelever. De har en sommarkurs där genomgångar och övningar ligger på nätet.

[http://wiki.math.se/wikis/sommarmatte1/index.php/Huvudsida Math.se - Sommarmatte 1]

[http://www.math.se/ www.math.se]


===Evuma===
Evuma är ganska likt Khan academy men helt på svenska. Dock kostar det pengar för skolor att använda men elever kan använda det gratis.

[http://evuma.com/ evuma.com/]


===Wikibooks på engelska===
Det finns fler wikibooks på engeskspråkiga wikibooks.

[http://en.wikibooks.org/wiki/Mathematics_bookshelf Wikibooks - Mattematics bookshelf]

Ett urval:

[http://en.wikibooks.org/wiki/Wikijunior:Introduction_to_Mathematics Introduction to Mathematics]

[http://en.wikibooks.org/wiki/Geometry_for_Elementary_School Geometry for Elementary School]

[http://en.wikibooks.org/wiki/Subject:K-12_mathematics K-12 mathematics]

[http://en.wikibooks.org/wiki/Subject:Elementary_arithmetic Elementary arithmetic]

[http://en.wikibooks.org/wiki/High_School_Mathematics_Extensions High School Mathematics Extensions]

[http://en.wikibooks.org/wiki/Subject:Pure_mathematics Pure mathematics]

[http://en.wikibooks.org/wiki/Subject:Applied_mathematics Applied mathematics]


===Wikihow===
Wikihow är en wiki där man kan lägga in instruktioner till nästan vad som helst. Bland annat finns en hel del instruktioner på hur man räknar matematik. OBS endast på engelska.

[http://www.wikihow.com/Category:Mathematics www.wikihow.com]


===Andra sajter på engelska===
På engelska finns flera sajter med olika genomgångar och övningar inom matematik.

[http://www.mathsisfun.com/ Math is fun]

[http://www.math.com/ math.com]

[http://www.mathplayground.com/ Math playground]

[http://www.aaamath.com/ AAA Math]

[http://www.mathsteacher.com.au/ Interactive Maths Series Software]

[http://www.coolmath4kids.com/ Cool math 4 kids]

[http://www.learner.org/courses/learningmath/ learner.org]


==Beräkningsverktyg==

===Google===
[http://www.google.se www.google.se]

Google kan faktiskt räkna ut svaren åt dig direkt. Väldigt smidigt om du sitter vid en dator och inte har någon miniräknare till hands. Det är bara att prova att googla efter den uträkning du vill räkna ut. Skriv till exempel i sökrutan 1+2*3 för att beräkna 1&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;3.

Fler exempel:
* 12% of 50
* sin(1)
* pi*5^2
* 3^2
* sqrt(16)

Google kan också rita grafer, både i 2d och 3d.
* 2x+4
* x^2
* x+3, 2x-1
* x^2+y
* (sqrt(cos(x))*cos(200 x)+sqrt(abs(x))-0.7)*(4-x*x)^0.01, sqrt(9-x^2), -sqrt(9-x^2) from -4.5 to 4.5

Samt utföra enhetsomvandlingar:
* 12 inch to m
* 36 s to min
* 12 F to C
* 75 mph to km/h
* 100 USD to SEK

Mer fakta om hur du kan använda google:
* http://www.googleguide.com/calculator.html
* http://www.livephysics.com/tools/mathematical-tools/google-smart-calculator/]

===Wolfram alpha===
[http://www.wolframalpha.com/ www.wolframalpha.com]

En sajt som kan beräkna mycket avancerade uträkningar. Sidan drivs av samma företag som gjort dataprogrammer Mathematica. På denna sajt kan man förutom att göra beräkningar även lösa nästan vilka ekvationer som hellst och även slå upp en hel del intressanta data om allt möjligt. De har en bra hjälpsida med många exempel på saker man kan skriva in.

Några exempel:
* x+4=7
* 2^x=4
* x+y=3; x+2y=9
* sin(x)
* area of circle with radius 5
* x^2+(y-(x^2)^(1/3))^2 = 1

Wolfram alpha kan också hitta fakta om en massa andra saker:
* usd
* kalium
* gold price
* Compare Sverige and Norge
* pancakes

Det finns också exempel som kan vara till hjälp:
* http://www.wolframalpha.com/examples/

Mer länkar:
* http://ikt.ncm.gu.se/sites/ikt.ncm.gu.se/files/WolframAlpha-TL.pdf - En annan som också gjort en guide till wolfram alpha
* http://www.wolframalpha.com/educators/ - Hur man kan använda wolfram alpha som lärare
* http://demonstrations.wolfram.com/ - Demonstrationer av olika saker
* http://scienceworld.wolfram.com/ - Uppslagsverk inom främst matematik och naturvetenskap

===Soople===
http://www.soople.com/soople_intcalchome.php

Soople är en snabblänk för att enklare komma åt googles calculator utan att behöva skriva något.


===Geonext===
http://geonext.uni-bayreuth.de/index.php?id=2453

I Geonext kan man rita olika geometriska figurer mm. Verkar ganska likt geobra.

Direktlänk till programet (Körs med java i webbläsaren):
* http://geonext.uni-bayreuth.de/index.php?id=2481&amp;SPRACHE=en


===Calc, Excel eller Numbers===
[http://sv.libreoffice.org/ sv.libreoffice.org] - Här kan du gratis ladda ner Libreoffice där Calc ingår.

Libreoffice och Openoffice har ett program som heter Calc. Motsvarande program i Microsoft office heter Excel och på en Mac heter det Numbers och ingår i iWorks. Alla de programmen fungerar i huvudsak på samma sätt och vilket som kan användas. För enkelhets skull skriver vi här om Calc, eftresom det är gratis, men det går lika bra med något av de andra programmen.

Calc är särskilt bra till statistik där man har många värden att göra uträkningar med. Prova att skriva lite olika tal i några rutor och klicka på knappen som ser ut som ett litet diagram så kan Calc automatiskt skapa olika sorters diagram. Man kan också göra uträkningar genom att börja det man skriver i en ruta med ett likamedtecken.

* [[Matematik_för_årskurs_7-9/Extra_övningar/Libreoffice_Calc|Datorövning i Libreoffice Calc]]

===Geogebra===
[http://www.geogebra.org www.geogebra.org]

Program för allt möjligt... Skriv mer här!

===Desmos===
[https://www.desmos.com/ www.desmos.com]

Webbsida där man ENKELT kan plotta grafer och värden ur tabeller.

=== Octave / Matlab ===
Det finns ett mycket avancerat (och dyrt) datorprogram som heter Matlab som kan göra en hel del numeriska beräkningar. En variant som fungerar likadant och som är gratis är Octave. Det finns också en app till Android som heter Addi som fungerar liknande. Octave finns också online.

Länkar:
* [http://www.mathworks.se/ Matlab] - Orginalet
* [http://www.gnu.org/software/octave/ Octave] - Gratis!
* [https://play.google.com/store/apps/details?id=com.addi&amp;hl=sv Addi] - för Android
* [http://lavica.fesb.hr/octave/octave-on-line_en.php Octave On-line] - Online

==Matematiktävlingar==
Det ordnas en del olika tävlingar i matematik. En del kräver att man tävlar med sin skola. På flera av dem kan man hitta olika kluriga problem.
* [http://www.forsmarksskola.se:8080/ IT-tävlingen Bävern]
* [http://www.mattetavling.se/ Skolornas matematiktävling]
* [http://ncm.gu.se/kangaru Kängurutävlingen]
* [http://www.pythagorasquest.se Pythagoras quest]

==Läxhjälp==
Det finns flera olika ställen som erbjuder olika former av läxhjälp. Främst gäller det för elever på högstadie- eller gymnasienivå. Alla tipsen som listas här är gratis även om det också finns läxhjälp i form av privatundervisning som man måste betala för.

===Online===
* [http://www.pluggakuten.se/ pluggakuten.se] - Forum där man kan ställa frågor och många fler resurser.
* [http://matteboken.se/forum matteboken.se] - Forum där man kan ställa frågor och även mattebok för åk 3 till hela gymnasiet.
* [http://www.mattecoach.se/ mattecoach.se] - Gratis hjälp via chat. Gäller endast vissa kommuner.

===Göteborg===
* [http://www.chalmers.se/sv/utbildning/skolsamverkan/laxhjalp/sidor/default.aspx Chalmers] Läxhjälp på tisdagar, onsdagar och torsdagar 17:15-19:15 i Chalmers bibliotek.
* [http://www.chillar.se Chillar] Läxhjälp på måndagar, onsdagar och torsdagar 16:00-20:00 i K2R vid Domkyrkan. Fika till självkostnadspris.
* [http://manniskohjalp.se/laxhjalp-i-goteborg IM Göteborg] Läxhjälp på måndagar 17:30-19:00 i Hisingens bibliotek, tisdagar 17:00-18:30 i Gamlestadens bibliotek och onsdagar 17:00-18:30 i Kortedala bibliotek.
* [http://www.mattecentrum.se/goteborg1/ Mattecentrum] Läxhjälp på måndagar och torsdagar 17:00-19:00 i Schillerska gymnasiet, onsdagar 17:00-19:00 i Hvitfeldska gymnasiet och tisdagar 17:00-19:00 i Älvstrandens bibliotek.
* [http://rkuf.se/grupper/laxhjalp-goteborg/ Röda korset] Läxhjälp på måndagar och onsdagar 17:30-19:00 i Biskopsgårdens bibliotek.
* [http://www.gotlib.goteborg.se/search*swe/?searchtype=P&amp;searcharg=l%C3%A4xhj%C3%A4lp&amp;searchscope=0&amp;SORT2=R Biblioteken] Man kan söka i göteborgs bibliotek efter läxhjälp direkt. Då får man bland annat upp de av ovanstående som har sin läxhjälp i något av Göteborgs bibliotek.


===Övriga städer===
* [http://www.mattecentrum.se/tid-plats/ Mattecentrum] Mattecentrum ordnar läxhjälp på ett flertal orter i landet. Följ länken för mer information.

Om någon i någon annan stad känner till läxhjälp i den staden så lägg gärna till det här.


==Videor==
===På dessa siter finns det väldigt många filmer===
* http://www.youtube.com
* http://www.teacherondemand.se
* https://www.khanacademy.org


===Samlingar med mattefilmer===
* [http://www.youtube.com/user/Lundabo71 Svenskdubbade filmer från Khan academy]
* [http://stagneliusskolan.com/staggmatte/ Stagneliusskolans mattesite med många genomgångar]
* [http://www.youtube.com/matematikvideo Youtubefilmer från matematikvideo.se]
* [http://www.youtube.com/user/FrokenMatte FrökenMattes youtubefilmer]
* [http://www.youtube.com/user/YGVasteras YGVasteras youtubefilmer]
* [http://www.youtube.com/user/e1m0h e1m0hs youtubefilmer]
* [http://www.youtube.com/channel/UCDIRUlkdC5c30nFzuk5BtYQ Peter Svensons youtubefilmer]
* [http://www.youtube.com/channel/UCvEVfh6NNMlhr7oVed25RVA/videos Eva Johannessons youtubefilmer]
* [http://www.youtube.com/user/MikaelBondestam Mikael Bondestams youtubefilmer]
* [http://www.youtube.com/playlist?list=PLA9CBDE5AEDDB70CF Spellista med filmer om matematik 1a]
* [http://www.youtube.com/playlist?list=PLD89C9F3A4C70DE97 Spellista med filmer om matematik 1b]

===Enstaka filmer===
* [http://www.youtube.com/watch?v=dpTqe-XQsm0 Gladpack - mattelärarna, Rolig låt om Pythagoras sats]


==Länkar==

===Länksamlingar===
Här är några sidor som i sin tur har länkar till material. Om de har bra länkar som passar borde de också läggas till här.
* [http://molndal.skolarena.se/web/arena/laxhjalp Mölndals skolarenas länksamling...]
* http://nyttolankar.blogspot.se/p/register-over-posterna.html
* [http://www.pluggakuten.se/lankar Pluggakutens länksamling...]


===Bloggar===
* http://matematikvideo.se/blogginlagg/
* http://matteimolndal.blogspot.se/ Matematikutveckling i Mölndal (Ouppdaterad)


===Osorterade länkar===
Här ligger länkar som kanske inte riktigt passar in nån annan stans eller som man inte har kollat igenom än. Lägg gärna till fler.

* [http://math.se/ math.se]
* [http://www.sommarmatte.se/ sommarmatte.se]
* [http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/Huvudsida Förberedande kurs i matematik 1]
* [http://www.mattecentrum.se/ mattecentrum.se]
* [http://en.wikibooks.org/wiki/Trigonometry Wikibooks - Trigonometry (eng)]
* [http://en.wikiversity.org/wiki/School:Mathematics Wikiversity - Mathematics (eng)]
* [http://en.wikipedia.org/wiki/Book:Mathematics Wikipediabok om matematik (eng)]
* http://www.staffanwohrne.se/
* http://matematik1.mcconville.se/index.php
* http://www.perdoceo.se/
* http://matematikvideo.se/gratis-mattehjalp-alla-gratis-genomgangar/
* http://läxhjälp.nu/
* http://andreasskog.wordpress.com/category/matematik/
* http://andreasskog.wordpress.com/tag/matematik/
* http://matte.edublogs.org/
* http://www.jerkerporat.se/skola.html
* http://www.georgiostheodoridis.se/sv/default.asp
* http://www.slideshare.net/mrskog/digitala-larresurser-matematik
* https://sites.google.com/site/kvarnbyskolannomate/matematik

; Blandade sidor:
* http://www.mattecentrum.se/
* http://www.lankskafferiet.org/teman/sidor/0_7_13.html
* http://www.kalmar.se/Kalmar%20kommun/Invanare/barnochutbildning/Grundskolor/Hagbyskolan/Webbsidor%20tips%20ich%20id%C3%A9er%20%20om%20matematik.pdf
* http://www.opentextbook.org/category/maths/
* http://everythingmaths.co.za/
* http://www.mattesmedjan.se/hem/index.php?/categories/7-Hoegstadiet
* http://www.mattesmedjan.se/
* http://www.homeschoolmath.net/
* http://www.mathtv.com/
* http://nrich.maths.org/

; Bra material:
* http://kreativmatte.se/ - Övningar inom olika områden
* http://www.ursmart.se/ - Geometri, övningsuppgifter, snygga
* http://www.homeschoolmath.net/worksheets/ - Arbetsblad inom olika områden (på engelska)
* http://www.softschools.com/math/worksheets/ - Arbetsblad inom olika områden (på engelska)
* http://www03.edu.fi/svenska/laromedel/matematik/nollkurs/index.html - Kurs om hela högstadiematematiken

; Lättare matte:
* http://www.matteportal.se/ - Färdighetsträning med övningar som följer den svenska läroplanen.
* http://nomp.se/ - Upp till åk 5
* http://www.mangahigh.com/ - Mattespel (på engelska)
* http://www.mattesmedjan.se/spel/multix.php - Öva multiplikationstabellen
* http://www.skolresurs.fi/matteva/index.html - Blandade lätta spel/övningar
* http://www.arcademicskillbuilders.com/ - Mattespel på tid, man kan tävla mot varandra

; Svårare matte (gymnasiematte):
* http://www.mattesherpa.se/ - För elever med fallenhet för matematik
* http://www.matteguiden.se/ - Gymnasiematematik (LPO 94)
* http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/Huvudsida - Gammal men bra introkurs inför hgskola, en del går att använda på högstadiet.

==Övrigt==
* http://sv.wikipedia.org/wiki/0,999... - 0,999... = 1
* http://www.h2g2.com/approved_entry/A827453 - Hur man räknar ut kvadratrötter för hand
* http://matmin.kevius.com/ - Matematisk terminologi. Vad för matematiska ord man ska använda. Svår.

===Appar===
* https://itunes.apple.com/se/app/king-of-math/id473904402?mt=8 - King of math (Endast i-grejjer, kostar 7 kr)</text>
      <sha1>1ty20dhd16hvkktv9ryveakukovjsdc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8422</id>
    <revision>
      <id>40784</id>
      <parentid>40783</parentid>
      <timestamp>2014-02-06T21:28:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 40783 av [[Special:Contributions/82.209.150.109|82.209.150.109]] ([[User talk:82.209.150.109|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>40784</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="255" sha1="3fiywv4q7de4euckn1bqap30uhl1sh2" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

TODO: Fixa detta kapitel...


==Innehåll==

:[[/Uttryck|Uttryck]] {{kort status|25%|25 may 2013}}
:[[/Ekvationer|Ekvationer]] {{kort status|25%|25 may 2013}}
:[[/Mönster|Mönster]] {{kort status|00%|4 may 2013}}</text>
      <sha1>3fiywv4q7de4euckn1bqap30uhl1sh2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Formelblad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8423</id>
    <revision>
      <id>53363</id>
      <parentid>53362</parentid>
      <timestamp>2022-11-08T20:03:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 53362 av [[Special:Contributions/83.185.93.157|83.185.93.157]] ([[User talk:83.185.93.157|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>53363</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16570" sha1="95nj5sylobsm6c9r6sjfx50s94uvto5" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]
[[Kategori:Formelsamling matematik]]

Här följer några olika viktiga formler man har nytta av när man räknar. Vissa av dessa kan vara bra att kunna utantill. Längst ner finns det länkar till andra mer avancerade formelblad samt också en länk till skolverket där man kan hitta det formelbladet som man får använda på det nationella provet i matematik i årskurs nio.

==Procent==
&lt;math&gt;1 \% = \frac {1} {100}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;1 \text{‰}  = \frac {1} {1000}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;1 \text{ppm} = \frac {1} {1000000}&lt;/math&gt;

===För att beräkna hur många procent något är===

&lt;math&gt;\frac {\text{Delen}} {\text{Det hela}} \cdot 100\%&lt;/math&gt;

===Beräkna andelar utifrån procent===

&lt;math&gt;\frac {\text{Det hela} \cdot \text{Antal procent}} {100 \%}&lt;/math&gt;

===Beräkna ränta===

&lt;math&gt;\text{Förändringsfaktor} = \frac {100 \% + \text{Räntan}} {100 \%}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\text{Slutvärde} = \text{Startvärde} \cdot \text{Förändringsfaktor}^{\text{Antal år}}&lt;/math&gt;

==Algebra==
&lt;math&gt;a + b = b + a&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;a \cdot b = b \cdot a&lt;/math&gt;

===Parenteser===

&lt;math&gt;-(a + b) = -a - b&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;-(a - b) = -a + b&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;a(b + c) = ab + ac&lt;/math&gt;

===Bråk===
&lt;math&gt;\frac{a}{b} + \frac{c}{b} = \frac{a + c}{b}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{a}{b} + \frac{c}{d} = \frac{ad + bc}{bd}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;a \cdot \frac{b}{c} = \frac{a \cdot b}{c}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{a}{b} \cdot \frac{c}{d} = \frac{a \cdot c}{b \cdot d}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{a}{b} / c = \frac{\frac{a}{b}}{c} = \frac{a}{b \cdot c}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{a}{b} / \frac{c}{d} = \frac{\frac{a}{b}}{\frac{c}{d}} = \frac{a \cdot d}{b \cdot c}&lt;/math&gt;

===Potenser===
Dessa formler gäller bara om talen a och b är större än noll.

&lt;math&gt;a^0 = 1&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;a^{-n} = \frac{1}{a^n}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;a^n \cdot a^m = a^{n + m}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{a^n}{a^m} = a^{n - m}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;(a^n)^m = a^{n\cdot m}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;a^n \cdot b^n = (a \cdot b)^{n}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\frac{a^n}{b^n} = (\frac{a}{b})^{n}&lt;/math&gt;

==Geometri==

&lt;math&gt;\pi\ \text{(pi)} \approx 3.14&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\text{Ett varv} = 360^\circ\ \text{(Grader)}\ = 2\pi\ \text{(Radianer)}&lt;/math&gt;

===Pythagoras sats===
[[File:Pythagorean triangle with sides a b and c.svg|200px]]

Gäller för rätvinkliga trianglar.

&lt;math&gt;a^2 + b^2 = c^2&lt;/math&gt;

===Rektangel/kvadrat/parallellogram===
[[File:Simple rectangle with height marked.svg|Rektangel med basen b och höjden h]]
[[File:Simple square with sides marked.svg|Kvadrat med sidan s]]
[[File:Simple parallellogram with height marked.svg|Parallellogram med basen b och höjden h]]

&lt;math&gt;A = b \cdot h&lt;/math&gt;

För kvadrater:

&lt;math&gt;A = s^2&lt;/math&gt;

===Triangel===
[[File:Simple triangle with height marked.svg|Triangel med basen b och höjden h]]
[[File:Simple triangle with angles marked 01.svg|Triangel med vinklarna x, y och z]]

&lt;math&gt;A = \frac {b \cdot h}{2}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\text{Vinkelsumman} = 180^\circ = \text{x} + \text{y} + \text{z}&lt;/math&gt;

===Cirkel===
[[File:Simple circle with radii and diameter 01.svg|Cirkel med radien r och dimatern D]]

&lt;math&gt;D = 2 \cdot r&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;O = \pi \cdot D = 2 \cdot \pi \cdot r&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;A = \pi \cdot r^2&lt;/math&gt;

===Rätblock/prisma===
[[File:Simple block with height and base.svg|Rätblock med basytan B och höjden h]]
[[File:Simple prism with height and base.svg|Prisma med basytan B och höjden h]]

&lt;math&gt;V = B \cdot h&lt;/math&gt;

Denna formel gäller för alla volymer som ser likadana ut hela vägen upp oavsett hur basytan ser ut så länge som höjden mäts rakt upp fram basytan.

===Cylinder/Rör===
[[File:Simple cylinder with radii and height.svg|Rör med radien r och höjden h]]
[[File:Simple cylinder with base and height.svg|Rör med basen B och höjden h]]

&lt;math&gt;A = 2 \cdot \pi \cdot r \cdot h&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;V = B \cdot h&lt;/math&gt;

===Pyramid===
[[File:Simple pyramid with height h.svg|Pyramid med höjden h]]

&lt;math&gt;V = \frac{B \cdot h}{3}&lt;/math&gt;

Denna formel gäller för alla volymer som går mot en spets oavsett hur basytan ser ut så länge som höjden mäts rakt upp fram basytan.

===Kon/Strut===
[[File:Cone with height radii and side.svg|Kon/strut med höjden h, radien r och sidan s]]

&lt;math&gt;A = \pi \cdot r \cdot s&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;V = \frac{B \cdot h}{3}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;s^2 = r^2 + h^2&lt;/math&gt;

===Klot===
[[File:Simple sphere with radii.svg|Klor med radien r]]

&lt;math&gt;A = 4 \cdot \pi \cdot r^2&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;V = \frac{4 \cdot \pi \cdot r^3}{3}&lt;/math&gt;

==Sannolikhet==

&lt;math&gt;\text{Chans} = \frac {\text{Antal gynsamma utfall}} {\text{Antal möjliga utfall}}&lt;/math&gt;

==Räta linjens ekvation==

&lt;math&gt;y = \text{k}x + \text{m}&lt;/math&gt;

För proportionella samband, när y är proportionell mot x:

&lt;math&gt;y = \text{k}x&lt;/math&gt;

==Prefix==
{| class=&quot;wikitable&quot;
|+ style=&quot;font-size:larger;font-weight:bold;&quot;|SI-prefix
! 10&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;
! Prefix
! Symbol
! colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;|Namn
! Decimaltal
|-
| 10&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;
| yotta
|   Y
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Kvadriljon
|   1 000 000 000 000 000 000 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;
| zetta
|   Z
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Triljard
|   1 000 000 000 000 000 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;
| exa
|   E
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Triljon
|   1 000 000 000 000 000 000&lt;/i&gt;
|- 
| 10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;
| peta
|   P
| colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;|Biljard
|   1 000 000 000 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;
| tera
|   T
| colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;|Biljon
|   1 000 000 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;
| giga
|   G
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Miljard
|   1 000 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;
| mega
|   M
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Miljon
|   1 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
| kilo
|   k&lt;!-- (K)--&gt;
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Tusen
|   1 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
| hekto
|   h&lt;!-- (H)--&gt;
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Hundra
|   100
|- 
| 10&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;
| deka
|   da&lt;!-- (D)--&gt;
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Tio
|   10
|- 
! 10&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt;
| ''&lt;span style=&quot;color:gray;&quot;&gt;(saknas)&lt;/span&gt;''
| ''&lt;span style=&quot;color:gray;&quot;&gt;(saknas)&lt;/span&gt;''
!colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Ett
!   1
|- 
| 10&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;
| deci
|   d
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Tiondel
|   0,1
|- 
| 10&lt;sup&gt;−2&lt;/sup&gt;
| centi
|   c
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Hundradel
|   0,01
|- 
| 10&lt;sup&gt;−3&lt;/sup&gt;
| milli
|   m
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Tusendel
|   0,001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−6&lt;/sup&gt;
| mikro
|   µ
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Miljondel
|   0,000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−9&lt;/sup&gt;
| nano
|   n
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Miljarddel
|   0,000 000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−12&lt;/sup&gt;
| piko
|   p
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Biljonddel
|   0,000 000 000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−15&lt;/sup&gt;
| femto
|   f
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Biljarddel
|   0,000 000 000 000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−18&lt;/sup&gt;
| atto
|   a
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Triljondel
|   0,000 000 000 000 000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−21&lt;/sup&gt;
| zepto
|   z
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Triljarddel
|   0,000 000 000 000 000 000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−24&lt;/sup&gt;
| yokto
|   y
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Kvadriljondel
|   0,000 000 000 000 000 000 000 001
|- 
|}


==Enheter==
===Antal===
1 % = 0,01

1 ‰ = 0,001

1 ppm = 0,000001

1 mol ≈ 6,0221415{{e|23}}

1 tjog = 20

1 skock = 3 tjog = 60

1 dussin = 12

1 gross = 12 dussin = 144

===Längd===
1 km = 1000 m

1 mil = 10 km

1 dm = 0,1 m

1 cm = 0,01 m

1 mm = 0,001 m

1 µm = 0,000001 m

1 AU (eller AE) = 149 597 870 700 m ≈ 150 miljoner km (Ungefär lika med avståndet till solen)

1 ljusår = 9 460 730 472 580 800 m (Avståndet ljuset färdas på ett år)

1 nautisk mil (distansminut / sjömil) = 1852 m

1 tum (inch på engelska) = 1&quot; = 2,54 cm

1 fot = 1' = 12 tum = 0,3048 m (Andra varianter har funnits, se [http://sv.wikipedia.org/wiki/Fot_(enhet) länk (wikipedia)]

1 aln = 2 fot ≈ 60 cm (Gamla mått som kunde vara olika)

1 famn = 3 alnar ≈ 1,8 m (Gamla mått som kunde vara olika. I Sverige: 1,78 meter)

1 yard = 3 fot = 0,9144 m

1 mile = 1760 yard =  1 609,344 m

===Area===
1 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 1 000 000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

1 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 0,01 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

1 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 0,0001 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

1 mm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 0,000001 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

1 ar = 100 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; (10 m x 10 m)

1 hektar (ha) = 100 ar = 10000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; (100 m x 100 m)

1 tunnland = 4936,6 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; ≈ 0,5 hektar

1 acre = 4046,9 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; (4 840 yard&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;)

1 Fotbollsplan ≈ 0,7 hektar

===Volym===
1 km&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 1000 000 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 1 liter (l) = 0,001 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 1 ml = 0,001 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 mm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 0,001 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 liter (l) = 1 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 dl = 0,1 l = 0,1 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 cl = 0,01 l = 0,01 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 ml = 1 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 matsked (msk) = 15 ml

1 tesked (tsk) = 5 ml

1 kryddmått (krm) = 1 ml

1 pint = 0,568261 liter

1 pint (USA) = 0,473 liter

1 gallon (England/Kanada) = 4,545 964 591 liter

1 gallon (USA våta saker) = 3,785411784 liter

1 gallon (USA torra saker) = 4,40488377086 liter

1 tunna ≈ 159 liter (För olja)


===Vikt===

1 ton = 1000 kg

1 kilo = 1 kg

1 hg = 100 g = 0,1 kg

1 g = 0,001 kg

1 mg = 0,001 g

1 carat (c) = 0,2 g

1 ounce (oz) = 28,349 523 125 g

1 troy ounce = 31,103 476 8 g

1 uns (Sverige) ≈ 28 g (Gamla mått som kunde vara olika)

1 pound (lb) = 0,453 592 37 kg

1 long ton = 1 016 kg

1 short ton = 2000 pound = 907 kg

1 skålpund = 425,1 g

1 elektronvolt (eV) = 1,78{{e|-36}}kg

===Tid===
1 år = 365 eller 366 dygn

1 Vetenskapligt år = 365,25 dygn

1 Gregoriansk år = 365,2425 dygn (medellängden på ett kalenderår)

1 dygn = 24 timmar (h)

1 timme (h) = 60 minuter (min)

1 minut (min) = 60 sekunder (s)

====Tidszoner====
UTC ≈ GMT (Det skiljer max en sekund pga skottsekunderna)

Sverige är UTC+1 på vintern och UTC+2 på sommaren. Det betyder att man ska addera en timma till UTC-tiden för att få vad klockan är i Sverige på vintern och 2 på sommaren.

===Vinklar===
1 varv = 360° (grader) = 2π radianer

1° = π/180 (≈ 0,017) radianer

1 radian (rad) = 180/π° (≈ 57,3°)

==Förkortningar==
Här följer en del förkortningar som man kan stöta på inom högstadiematematiken. Observera att det ofta är skillnad på stora och små bokstävers betydelse bland förkortningar. Exempelvis används t för tider och T för Temperaturer.

Många vanliga förkortningar är egentligen två sammansatta där det första är ett prefix och det andra en enhet. Till exempek kg som består av k (kilo = tusen) och g (gram) och alltså betyder tusen gram.


===Latinska (vanliga)===
*'''a''': 
# Atto = 10&lt;sup&gt;−18&lt;/sup&gt;
# Acre
# Acceleration
*'''A''': Area
*'''ac''': Acre
*'''AE''': Astronomisk enhet (Oftare AU) = 149 597 870 700 m (Ungefär lika med avståndet till solen)
*'''am''': Bågminut (Eng: arcminute) = vinkel som är 1/60 grad
*'''ar''': Ar är ett ytmått = 100 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
*'''as''': Bågsekund (Eng: arcsecond) = vinkel som är 1/3600 grad
*'''AU''': Astronomisk enhet (Eng: astronomical unit) = 149 597 870 700 m (Ungefär lika med avståndet till solen)
*'''b''':
# Baslägnd, bredd
# bit, en 1:a eller 0:a i en dator
*'''B''':
# Basyta
# Byte, 8 st 1:or eller 0:or i en dator. Används för att ange hur mycket data man kan spara
*'''c''':
# Centi = 0,01
# Ljusets hastighet &amp;asymp; 300000 km/s
*'''°C''': Grader celcius
*'''d''': 
# Deci = 0,1
# Dygn
# Diameter, avståndet tvärs igenom en cirkel
*'''D''': Diameter, avståndet tvärs igenom en cirkel
*'''da''': Deka = 10
*'''e''': Talet e &amp;asymp; 2,72.
*'''E''': Exa = 10&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;
*'''f''':
# Femto = 10&lt;sup&gt;-15&lt;/sup&gt;
# Frekvens, hur ofta något händer
*'''°F''': Grader farenheit
*'''ft''': Fot = 12 tum = 0,3084 m
*'''g''':
# Gram
# Tygndaccelerationen = 9,82 m/s&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
*'''G''': Giga = 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;
*'''h''':
# Hekto = 100
# Timme (Eng: hour)
# Höjd
# Hastighet
*'''ha''': Hektar = 10000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
*'''Hz''': Hertz
*'''i''': 
# Index, räknenummer
# Imaginära tal = &lt;math&gt;\sqrt{-1}&lt;/math&gt;
*'''in''': Tum (Eng: inch)
*'''k''': Kilo = 1000
*'''K''': Kelvin
*'''l''':
# Liter
# Lägnd
*'''L''': Används ibland istället för l, eftersom l kan se ut som 1
*'''lb''': Pound
*'''ly''': Ljusår (Eng: light year)
*'''m''':
# Milli = 0,001
# Meter
# Massa, vikt
*'''M''': 
# Mega = 10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;
# Nautisk mil (sjömil) = 1852 meter
*'''n''':
# Nano = 10&lt;sup&gt;-9&lt;/sup&gt;
# Antal (Eng: number)
*'''min''': 
# Minut
# Minsta
*'''O''': Omkrets
*'''p''': Piko = 10&lt;sup&gt;-12&lt;/sup&gt;
*'''P''': Peta = 10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;
*'''pc''': Parsec, Avstånd inom astonomin, ungefär lika med 3,26 ljusår.
*'''pi''': &amp;pi;, förhållandet mellan omkretsen och diametern i en cirkel. &amp;pi; &amp;asymp; 3,14
*'''ppm''': Miljondel (Eng: part per million)
*'''ppb''': Miljarddel (Eng: part per billion)
*'''r''': Radie, avståndet från centrum till kanten på en cirkel
*'''rad''':
# Radian
# Gammal enhet för strålning
*'''s''': 
# Sekund
# Sida
# Sträcka
*'''st''': Styck, antal
*'''t''':
# Tid
# ton (OBS: finns olika sorters ton)
*'''T''':
# Tera = 10&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;
# Temperatur
*'''v''': 
# Hastighet (Eng: velocity)
# Vinkel
*'''V''': Volym
*'''y''': Yokto = 10&lt;sup&gt;−24&lt;/sup&gt;
*'''Y''': Yotta = 10&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;
*'''z''': Zepto = 10&lt;sup&gt;-21&lt;/sup&gt;
*'''Z''': Zetta = 10&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;

===Grekiska===
*'''δ''': (Lilla) Delta, Används för väldigt små tal.
*'''Δ''': (Stora) Delta, Används för skillnader. Till exempel Δx betyder skillnaden i x (om x nu har ändrats).
*'''Θ''': (Stora) Theta, används i många formler för att ange en vinkel.
*'''µ''': Mikro = 10&lt;sup&gt;-6&lt;/sup&gt;
*'''π''': (Lilla) Pi, förhållandet mellan omkretsen och diametern i en cirkel. &amp;pi; &amp;asymp; 3,14
*'''Π''': (Stora) Pi, Används när många tal ska multipliceras med varandra. Exempel: &lt;math&gt; \prod_{k=0}^{3} k = 0 \cdot 1 \cdot 2 \cdot 3 = 0&lt;/math&gt;
*'''Σ''': (Stora) Sigma, Används när många tal ska adderas med varandra. Exempel: &lt;math&gt; \sum_{k=0}^{3} k = 0 + 1 + 2 + 3 = 6&lt;/math&gt;
*'''φ''': Lilla phi, förhållandet mellan den korta och den långa sidan vid gyllene snittet. φ &amp;asymp; 0,618.
*'''ϕ''': Stora phi, förhållandet mellan den långa och den korta sidan vid gyllene snittet. ϕ &amp;asymp; 1,618.

===Övriga===
*'''&amp;empty;''': Ingenting. Används när man vill visa att något är tomt. Ex: lista alla tal &gt;4 och &lt;1 = &amp;empty;
*'''⌀''': Diameter
*'''!''': Fakultet. Exempel: &lt;math&gt; 4! = 1 \cdot 2 \cdot 3 \cdot 4 = 24&lt;/math&gt;
*'''#''': Används ibland för att beteckna någon (okänd) siffra
*'''*''': Används för multiplikation ibland eftersom det tecknet är lätt att skriva med ett vanligt tagentbord
*'''÷''': Används för division ibland
*'''√''': Roten ur om man inte kan skriva ett 'riktigt' rottecken. Exempel √(4) = 2 istället för &lt;math&gt; \sqrt{4} = 2&lt;/math&gt;
*'''…''': Och så vidare. Exempel &lt;math&gt; \frac{1}{3} = 0,333...&lt;/math&gt;
*'''°''':
# Grad, vinkel som är 1/360 av ett varv
# Används också innan grader celcius (°C) och grader farenheit (°F)
*'''′''': Prim
# Derivata, hur en funktion ändrar sig, om den blir större eller mindre
# Fot = 12 tum = 0,3084 m
# Bågminut = vinkel som är 1/60 grad
# Minut
*'''″''': Dubbelprim, bis
# Andraderivata, hur en funktions förändring ändrar sig, om förändringen av funktionen blir större eller mindre
# Tum = 0,0254 m
# Bågsekund = vinkel som är 1/3600 grad
# Sekund
*'''≈''': Ungefär samma sak som. Exempel: 0,999 ≈ 1
*'''&lt;''': Mindre än (talet till vänster är mindre än talet till höger). Exempel: 0,999 &lt; 1
*'''&gt;''': Större än (talet till vänster är större än talet till höger). Exempel: 0,999 &gt; 0.998
*'''≤''': Mindre än eller lika med (talet till vänster är mindre än eller lika med talet till höger). Exempel: 0,999 ≤ 0,999 ≤ 1
*'''≥''': Större än eller lika med (talet till vänster är större än eller lika med talet till höger). Exempel: 1 ≥ 0,999 ≥ 0,999
*'''≠''': Inte lika med. Exempel: 0,999 ≠ 1
*'''±''': 
# Plusminus. Om ett tal kan vara både positivt och negativt. Exempel ±1 betyder antingen 1 eller &amp;minus;1
# Intervall. Exempel: 5±1 betyder nånstans mellan 4 och 6
*'''∞''': Oändligt

==Länkar==
&lt;b&gt;[http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/nationella-prov/ak9/matematik-1.105693 Skolverket]&lt;/b&gt;. Information från skolverket om nationella provet i matematik för årskurs nio. Ganska långt ner på sidan finns en länk till det formelblandet man får använda där.

&lt;b&gt;[http://www.formelsamlingen.se/ Mattecentrums formelsamling]&lt;/b&gt;. Formelsamling som är skapad av Mattecentrum.

&lt;b&gt;[http://sv.wikibooks.org/wiki/Formelsamling Wikibooks Formelsamling]&lt;/b&gt;. Formelsamling som främst är avsett för gymnasiet och som därför innehåller en del mer avancerade formler.</text>
      <sha1>95nj5sylobsm6c9r6sjfx50s94uvto5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Negativa tal/Exempel/Multiplikation med negativa tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8426</id>
    <revision>
      <id>35989</id>
      <parentid>35985</parentid>
      <timestamp>2012-10-28T10:28:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>typo</comment>
      <origin>35989</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2038" sha1="grf4e9tzwdg6hmos66tmn6xz0ld7pui" xml:space="preserve">Beräkna:
: a) &amp;minus;15 &amp;middot; &amp;minus;4
: b) &amp;minus;2 &amp;middot; &amp;minus;2 &amp;middot; &amp;minus;2
: c) &amp;minus;1 &amp;middot; &amp;minus;1 &amp;middot; &amp;minus;1 &amp;middot; &amp;minus;1 &amp;middot; &amp;minus;1 &amp;middot; &amp;minus;1
: d) &amp;minus;3 &amp;middot; 2 &amp;middot; &amp;minus;2

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

a) &amp;minus;15 &amp;middot; &amp;minus;4

Två minustecken tar ut varandra. Alltså blir uträkningen samma sak som 15 &amp;middot; 4, vilket är 60.

Svar: 60

b) &amp;minus;2 &amp;middot; &amp;minus;2 &amp;middot; &amp;minus;2

Vi börjar med &amp;minus;2 &amp;middot; &amp;minus;2 där det är två minustecken som tar ut varandra. Alltså samma sak som 2 &amp;middot; 2 vilket är 4. Då kan vi byta ut de två första &amp;minus;2 mot 4 och hela utträkningen blir 4 &amp;middot; &amp;minus;2 vilket blir &amp;minus;8. I sista steget fanns det ju bara ett minustecken och alltså blir svaret negativt.

Svar: &amp;minus;8

c) &amp;minus;1 &amp;middot; &amp;minus;1 &amp;middot; &amp;minus;1 &amp;middot; &amp;minus;1 &amp;middot; &amp;minus;1 &amp;middot; &amp;minus;1

Eftersom 1 &amp;middot; 1 = 1 spelar det ingen roll hur många ettor man multiplicerar. Svaret blir ändå alltid 1. Det enda vi nu måste hålla reda på är om svaret blir positivt eller negativt. Vi parar ihop minustecknen 2 och 2 eftersom två minustecken alltid tar ut varandra. Eftersom vi har 6 st minustecken blir det tre par med två i varje där de kan ta ut varandra. Alltså är svaret positivt.

Svar: 1

d) &amp;minus;3 &amp;middot; 2 &amp;middot; &amp;minus;2


Nu har vi både positiva och negativa tal blandat. Denna kan man lösa på två sätt. Antingen så räknar man talet i ordning med en multiplikation i taget eller så gör man alla multiplikationer som om alla talev vore positiva och kollar efteråt hur många minustecken man hade för att få reda på om svaret ska vara positivt eller negativt.

Alternativ 1:

&amp;minus;3 &amp;middot; 2 = &amp;minus;6

&amp;minus;6 &amp;middot; &amp;minus;2 = 12

Alternativ 2:

3 &amp;middot; 2 &amp;middot; 2 = 12

Två minustecken tar ut varandra och svaret ska alltså vara positivt.

Svar: 12

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>grf4e9tzwdg6hmos66tmn6xz0ld7pui</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Negativa tal/Exempel/Division med negativa tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8430</id>
    <revision>
      <id>35986</id>
      <timestamp>2012-10-27T07:57:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Beräkna: : a) &amp;minus;6 / 3 : b) &amp;minus;8 / &amp;minus;2 : c) 18 / &amp;minus;6  {{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}  a) &amp;minus;6 / 3 File:-6 divided by 3 shown on a num...'</comment>
      <origin>35986</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1520" sha1="pxg5h8usbgc3njokgkm5127b4hcge4p" xml:space="preserve">Beräkna:
: a) &amp;minus;6 / 3
: b) &amp;minus;8 / &amp;minus;2
: c) 18 / &amp;minus;6

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

a) &amp;minus;6 / 3
[[File:-6 divided by 3 shown on a number line.svg|none]]
Vi ska dela &amp;minus;6 i tre delar. Då måste det vara &amp;minus;2 i varje del. Detta kan man också se på tallinjen ovan. Eftersom lägnden på pilen är 6 måste varje tredjedel vara 2. Och eftersom pilarna är riktade åt vänster mot de negativa talen ska svaret vara &amp;minus;2.

Svar: &amp;minus;2

b) &amp;minus;8 / &amp;minus;4
[[File:-8 divided by 2 shown on a number line.svg|none]]
Vi ska ta reda på hur många &amp;minus;4 som behövs för att få ihop till &amp;minus;8. Som vi ser på tallinjen ovan så är det två stycken &amp;minus;4 som sammanlagt blir &amp;minus;8. Denna metoden fungerar bara om det går jämnt upp eller för att ge en fingervisning. &amp;minus4 / &amp;minus3 är svårare då det inte går jämnt upp men då kan man inse att svaret är någon stans mellan 1 och 2.

Man kan också tänka att de två minustecknen tar ut varandra så att vi i stället ska räkna ut 8 / 4 som vi vet är 2. 

Svar: 2

c) 18 / &amp;minus;6

Att dela 18 i &amp;minus;6 delar eller att försöka kolla hur många &amp;minus;6 som behövs för att få ihop 18 blir konstigt. Vad som är lättast här är att veta att eftersom vi bara har ett minustecken måste svaret vara negativt. Då kan vi istället räkna ut 18 / 6 som är 3. Då blir svaret alltså &amp;minus;3.

Svar: &amp;minus;3


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pxg5h8usbgc3njokgkm5127b4hcge4p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Värmlandskorv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8431</id>
    <revision>
      <id>54619</id>
      <parentid>36154</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:30:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54619</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1525" sha1="2vzuervtcyuiwt3eenkge6clsch3q01" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
[[File:Värmlandskôrv.jpg|thumb|Värmlandskôrv]]

Värmlandskorv är, som namnet antyder, en populär korv i Värmland där den även går under namnet ''potatiskorv''. Korven kokas och äts med potatis, potatismos eller rotmos samt senap. Ärtor är gott till.

==Ingredienser==

Smet:
*3 kg rå potatis
*6 gula lökar
*300 g späck
*1 kg nötfärs 
*1 kg fläskfärs
*3½ msk salt
*¾ msk vitpeppar
*¾ msk kryddpeppar

*15 meter krokfjälster 

ingnidning:
*1,5 dl salt
*5 tsk salpeter
*3 msk socker

==Tillagning==
Det är viktigt att hålla smeten så kall som möjligt under tillagningen.&lt;br /&gt;
Spola fjälstren.&lt;br /&gt;
Skala potatis och lök. Skär potatis, lök och späck i bitar tillsammans och mal i köttkvarn. &lt;br /&gt;
Blanda ner färserna i smeten och tillsätt salt och kryddor.&lt;br /&gt;
Stek ett smakprov och justera kryddningen om det behövs.&lt;br /&gt;
Stoppa smeten löst i fjälstren.&lt;br /&gt;
Pressa ut eventuella luftbubblor i korven.&lt;br /&gt;
Bind korvarna i ringar i lämplig storlek (exempelvis 40 cm omkrets).&lt;br /&gt;
Gnid in korvarna i saltblandningen.&lt;br /&gt;
Låt korven ligga kallt i några timmar.
Häll av spadet och frys in om det som ska ätas senare.
Alternativt sjud korven i 20 minuter. 

==Servering==
Ät potatismos, ärtor och senap till. 
 
==Tips==
Kall tunt skivad värmlandskorv är god som pålägg på julknäcke.

{{wikipedia}}

[[kategori:V kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Korv|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kött|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>2vzuervtcyuiwt3eenkge6clsch3q01</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8432</id>
    <revision>
      <id>57279</id>
      <parentid>50935</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:41:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57279</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23326" sha1="5o8254z3ypuckttdcjngp3d63s8wjwm" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}


Skriver lite här. I detta kapitlet har jag börjat med övningsuppgifterna och tänkte ta genomgångar och exempel efteråt. Vem som vill får gärna hjälpa till och även lägga in genomgångar och exempel.


==Ange tal i bråkform==
[[File:Pie chart example 01.svg|right|x100px]]

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}

====Grund-nivå====

1. Ange hur stor del av figurerna som är grå:
: a) [[File:Fraction 2 of 5.svg|none|100px]]
: b) [[File:Fraction 3 of 10.svg|none|100px]]
: c) [[File:Fraction 1 of 16.svg|none|100px]]

2. Skriv som ett bråk talet som har 3 i täljaren och 7 i nämnaren.

3. Vilket bråk är störst:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{5}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{7}{8}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{7}&lt;/math&gt;

4. Beräkna:
: a) en tredjedel av 15
: b) hälften av 30

5. Beräkna: 
: a) hälften utav 4 
: b) en tredjedel utav 3
: c) hälften utav 8
: d) en fjärdedel utav 60
: e) hälften utav 100


====E-nivå====

5. Ange hur stor del av figurerna som är grå:
: a) [[File:Fraction in figure 01.svg|none|100px]]
: b) [[File:Fraction in figure 02.svg|none|100px]]
: c) [[File:Fraction in figure 03.svg|none|100px]]
: d) [[File:Fraction in figure 04.svg|none|100px]]

6. Ange hur stor del av figurerna som är grå:
: a) [[File:Fraction in figure 05.svg|none|100px]]
: b) [[File:Fraction in figure 06.svg|none|100px]]

7. I en klass gick det 28 elever. I den klassen var det 15 killar. Ange hur stor del av klaasen som var:
: a) killar
: b) tjejer

8. På en restaurang var en tredjedel av rätterna på menyn kötträtter. Sammanlagt fanns det 15 rätter på menyn.
: a) Hur många kötträtter hade restaurangen på sin meny?
: b) På samma restaurang var två femteldelar av rätterna desserter. Hur många desserter hade de?

9. Beräkna:
: a) två tredjedelar av 15
: b) en niondel av 90
: c) sju tiondelar av 100
: d) fyra femtedelar av 20


====C-nivå====

====A-nivå====

====Fördjupning====

====Ej nivåsatt====

1. På Donken kom 2 killar och sedan kom 2 tjejer och åt burgare hur många var dom tillslut?

2.
: a) 36/6=6
: b) 125/2=
: c) 50/4=
: d) 960/2=
: e) 280/4=
: f) 2/0.4=
: g) 0.9/5=

Facit:
2.
: a) 36/6=6
: b) 125/2=62.5
: c) 50/4=12.5
: d) 960/2=480
: e) 280/4=70
: f) 2/0.4=5
: g) 0.9/5=0.18


:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Förlänga och förkorta bråk==
[[File:Pie chart example 02.svg|right|x100px]]

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}

====Grund-nivå====

1. Förkorta följande bråk med 2:
: a) &lt;math&gt;\frac{2}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{6}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{4}{14}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{22}{24}&lt;/math&gt;

2. Förkorta följande bråk med 3:
: a) &lt;math&gt;\frac{3}{6}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{3}{9}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{6}{15}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{6}{21}&lt;/math&gt;

3. Förkorta följande bråk så mycket det går:
: a) &lt;math&gt;\frac{2}{8}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{4}{8}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{5}{15}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{18}{24}&lt;/math&gt;

4. Förläng följande bråk med 3:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{2}{5}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{1}{10}&lt;/math&gt;

5. Förläng följande bråk så det blir tiondelar:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{5}&lt;/math&gt;

6. Vilket bråk är störst:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{5}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{8}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{7}{10}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{5}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{3}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{7}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{9}{10}&lt;/math&gt;

7. Hitta bråken som är lika stora:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{5}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{5}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{5}&lt;/math&gt;


====E-nivå====

8. Förkorta följande bråk så mycket det går:
: a) &lt;math&gt;\frac{3}{9}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{4}{12}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{7}{21}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{15}{60}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{20}{60}&lt;/math&gt;

9. Ange i enklaste form hur många bollar som är röda:
: a) [[File:Fractions 6 of 12.svg|none|80px]]
: b) [[File:Fractions 4 of 12.svg|none|80px]]
: c) [[File:Fractions 3 of 12.svg|none|80px]]
: d) [[File:Fractions 2 of 12.svg|none|80px]]

10. Förläng följande bråk så det blir hundradelar:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{3}{4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{25}{50}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{7}{10}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{3}{25}&lt;/math&gt;

11. Förläng följande bråk så det blir samma nämnare:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{3}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{1}{6}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{9}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{3}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt;

12. Vilket bråk är störst:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{100}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{100}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{8}{100}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{10}&lt;/math&gt;

13. Hitta bråken som är lika stora:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{6}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{6}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{5}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{3}{9}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{3}{6}&lt;/math&gt;

====C-nivå====

14. Förkorta följande bråk så mycket det går:
: a) &lt;math&gt;\frac{126}{342}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1000}{10000}&lt;/math&gt;

15. Förläng följande bråk så det blir hundradelar:
: a) &lt;math&gt;\frac{3}{15}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{8}{40}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{21}{30}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{5}{40}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt;


====A-nivå====

====Fördjupning====

Om man börjar med bråket &lt;math&gt;\frac{1}{1}&lt;/math&gt; och sedan tar summan av täljaren och nämnaren (1 + 1) som ett nytt bråks nämnare och sätter den förra nämnaren (1) till täljare så får man &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;. Sedan kan man göra samma sak igen så att man nu får &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt;. När man gjort detta många gånger kommer man komma väldigt nära ett tal. Vilket och vad kallas det talet (Googla)?

När man håller på med bilder är det ibland intressant att prata om hur höjden och bredden förhåller sig till varandra. Det brukar skrivas som 16:9 eller 4:3. Här är några olika förhållanden som används. Rangordna dem efter hur breda de är i förhållande till sin höjd.
: Gyllene snittet: 1,618:1
: Kvadrat: 1:1
: Gammal TV: 4:3
: Widescreen TV: 16:9
: Bio: 2,39:1
: Foto: 2:3
: Dataskärm: 16:10
: Papper: 1:1,4


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Omvandla mellan bråkform och decimalform==
[[File:Pie chart example 03.svg|right|x100px]]
För att göra om ett bråktal till decimalform är det bara att räkna som med vanligt division. Man tar då in täljaren delat med nämnaren. Man kan givetvis också räkna ut det med miniräknare. Många bråk går dock inte jämnt upp utan kommer ge oändligt många decimaler. En miniräknare avrundar då och om man räknar för hand kan man se när man får samma upprepningar bland decimalerna.

En enkel metod är att kunna några bråktal utantill och sedan använda dem när man ska räkna. Om man exempelvis vet att en fjärdedel är 0,25 måste tre fjärdedelar vara tre gånger så mycket vilket är 0,75. Samma sak i med siffror: &lt;math&gt; \frac{1}{4}=0,25&lt;/math&gt; → &lt;math&gt; \frac{3}{4}=0,75&lt;/math&gt;.

De bråken som är lättast att kunna och som används så mycket att de är bra att kunna utantill följer här:
{|
|-
|&amp;nbsp;&lt;math&gt; \frac{1}{1}=1&lt;/math&gt;
|&amp;nbsp;&lt;math&gt; \frac{1}{2}=0,5&lt;/math&gt;
|-
|&amp;nbsp;&lt;math&gt; \frac{1}{10}=0,1&lt;/math&gt;
|&amp;nbsp;&lt;math&gt; \frac{1}{3}\approx0,33&lt;/math&gt;
|-
|&amp;nbsp;&lt;math&gt; \frac{1}{100}=0,01&lt;/math&gt;
|&amp;nbsp;&lt;math&gt; \frac{1}{4}=0,25&lt;/math&gt;
|-
|&amp;nbsp;&lt;math&gt; \frac{1}{1000}=0,001&lt;/math&gt;
|&amp;nbsp;&lt;math&gt; \frac{1}{5}=0,2&lt;/math&gt;
|}

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}

====Grund-nivå====

====E-nivå====

1. Skriv i bråkform och förenkla om det går:
: a) 0,4
: b) 0,75
: c) 0,7
: d) 1,5
: e) 0,99

2. Skriv i decimalform:
: a) &lt;math&gt;\frac{3}{5}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{3}{10}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{63}{100}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{3}{8}&lt;/math&gt;

3. Använd miniräknare (eller om du har gott om tid: beräkna för hand):
: a) &lt;math&gt;\frac{3}{7}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{11}{12}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{5}{6}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{8}{15}&lt;/math&gt;

4. Det kom en luffare till ett barn och frågade hur många fingrar dom hade tillsammans, vad är svaret?

5. Skriv i decimalform:
: a) &lt;math&gt;\frac{23}{25}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{9}{4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{7}{15}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{53}{170}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{6}{8}&lt;/math&gt;

====C-nivå====

====A-nivå====

====Fördjupning====

Om man har ett tal där decimalerna upprepar sig (till exempel 0,3333…) så kan de alltid skrivas som ett bråktal.

&lt;math&gt;0,3333... = \frac{0,3333...}{1}&lt;/math&gt;

Antalet siffror som upprepar sig är i detta exemplet bara en (en trea) så vi för länger med 10.

&lt;math&gt;\frac{3,3333...}{10}&lt;/math&gt;

För att bli av med decimalerna kan vi nu ta bort en tiondel av det talet så att vi har nio delar kvar.

&lt;math&gt;\frac{3,3333... - 0,3333...}{9} = \frac{3}{9} = \frac{1}{3}&lt;/math&gt;

0,3333… är alltså samma sak som &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt;.

Om vi är osäkra kan vi kontrollera med miniräknare och se att ett delat med 3 blir 0,333…. Ibland när man kontrollerar med miniräknare får man dock se upp eftersom sista siffran kan vara avrundad som exempelvis &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; som är 0,666… men som miniräknaren kan visa som 0,6666667.

Vi kan prova med ett annat tal: 0,454545…

Här förlänger vi med 100 eftersom det är två siffror som upprepar sig.

&lt;math&gt;0,454545... = \frac{0,454545...}{1} = \frac{45,454545...}{100}&lt;/math&gt;

Sedan tar vi bort en hundradel så vi blir av med decimalerna.

&lt;math&gt;\frac{45,454545... - 0,454545...}{99} = \frac{45}{99} = \frac{5}{11}&lt;/math&gt;

0,454545… är alltså samma sak som &lt;math&gt;\frac{5}{11}&lt;/math&gt;.

Ibland så tar det ett par decimaler innan talet börjar upprepa sig som till exempel 0,31111…. Då får man ta bort flera delar. Vi visar:

&lt;math&gt;0,31111... = \frac{0,31111...}{1} = \frac{31,1111...}{100}&lt;/math&gt;

För att bli av med decimalerna måste vi nu ta bort tio hundradelar:

&lt;math&gt;\frac{31,1111... - 3,1111...}{90} = \frac{28}{90} = \frac{14}{45}&lt;/math&gt;

5. Prova själv med exempelvis:
: a) 0,123123123…
: b) 0,321321321…
: c) 0,32222…
: d) 1,3333…
: e) 3,21111…


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Använda blandad form==
[[File:Pie chart example 04.svg|right|x100px]]

Ibland när man har bråk som är mer än en hel så delar man upp de talen i två delar. De hela för sig och resten av bråket för sig. Till exempel om man säger en och en halv. Man hade lika gärna kunnat säga tre halvor. När man räknar är det nästan alltid lättast att använda vanlig bråkform men när man pratar i exempelvis recept är det vanligast med blandad form.

Att man använder olika kan förklaras med att man i matematiken skiljer på exakta värden och när det är ungefär medan man i till exempel recept kan köra på känsla och det inte alltid är så noga och inte spelar så stor roll om man tar två och en halv deciliter mjöl i pannkakssmeten eller 2,4 dl mjöl.

För att omvandla från bråkform till blandad form så får man kolla hur många hela bråket räcker till. Om man har bråket &lt;math&gt;\frac{9}{4}&lt;/math&gt; så kan man ta 8 av fjärdedelarna och skapa två hela. då har man en fjärdedel över. Hela bråket skrivs då i blandad form som: &lt;math&gt;2\frac{1}{4}&lt;/math&gt;.

För att göra tvärtom så tar man de hela och omvandlar dem till vad för sorts delar det nu ska vara. Exempelvis i &lt;math&gt;3\frac{2}{5}&lt;/math&gt; så har vi 3 hela som ska bli femtedelar. En hel blir givetvis fem femtedelar och då blir tre hela alltså 15 femtedelar. Eftersom vi också i själva bråket hade två femtedelar till har vi nu sammanlagt 17 femtedelar. Bråket skrivs alltså i bråkform som &lt;math&gt;\frac{17}{5}&lt;/math&gt;.


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}

====Grund-nivå====

1. Omvandla till bråkform:
: a &lt;math&gt;1\frac{1}{2}&lt;/math&gt;

====E-nivå====

1. Omvandla till bråkform:
: a) &lt;math&gt;1\frac{1}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;2\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;1\frac{2}{3}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;4\frac{4}{5}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;2\frac{4}{7}&lt;/math&gt;

2. Omvandla till blandad form:
: a) &lt;math&gt;\frac{5}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{5}{2}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{8}{3}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{17}{7}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{21}{5}&lt;/math&gt;

3. I ett recept till sockerkaka står det att man ska ha två och en halv deciliter socker. Hur många halvdecilitersmått är det?

====C-nivå====
a) 1 7/6 + 2 4/8

2.
: a) 6 5/4 + 9 1/6 = 
: b) 3 2/3 + 20 3/5 = 
: c) 7 4/8 + 29 7/8 =   
: d) 16 6/6 + 4 7/8 =
: e) 76 7/8 + 111 6/7 =

====A-nivå====
&lt;math&gt;\frac{1}{2} + \frac{3}{4} + 1\frac{7}{8} \cdot \frac{4}{5}&lt;/math&gt;

====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Addera bråk med samma nämnare==
[[File:Pie chart example 05.svg|right|x100px]]

Om man har två bråktal och vill addera dem till ett så går det bra om det är samma sorts bråk. Om man till exempel har en tredjedel och adderar med en tredjedel till så kommer man sammanlagt ha två tredjedelar. Om man istället hade en fjärdedel och ska addera en tredjedel så kommer man få två bitar men av olika storlek. Då kan man varken kalla de bitarna för tredjedelar eller fjärdedelar eller något annat.

Så länge det är samma sorts bråk så är det bara att addera täljare med täljare.

När additionen är färdig så kan man behöva förkorta eller skriva om till blandad form om det frågas efter det.


===Blandad form===
Om du skriver ett bråk i blandad form så är det uppdelat i en heltalsdel tillsammans med en kvarlämnad bråkdel. Om man ska addera två bråk där ett eller båda är i blandad form så kan man göra på två sätt. Antingen gör man om de till bråkform och gör additionen som vanligt, eller så adderar man de hela för sig och bråkdelen för sig. Oavsett vilket så måste man sedan efter additionen förenkla och göra om bråket till blandad form om det behövs.

Till exempel: &lt;math&gt;1\frac{3}{5}+2\frac{3}{5}&lt;/math&gt;

Metod med att göra om till bråkform:

&lt;math&gt;1\frac{3}{5}+2\frac{3}{5} = \frac{8}{5}+\frac{13}{5} = \frac{21}{5} = 4\frac{1}{5}&lt;/math&gt;

Metod med att addera för sig:

&lt;math&gt;1\frac{3}{5}+2\frac{3}{5} = (1+2)\frac{(3+3)}{5} = 3\frac{6}{5} = 4\frac{1}{5}&lt;/math&gt;

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}

====Grund-nivå====

====E-nivå====

1. Beräkna:
: a) &lt;math&gt;\frac{2}{4} + \frac{1}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{3} + \frac{1}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{2}{7} + \frac{3}{7}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{3}{8} + \frac{3}{8}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{2}{5} + \frac{3}{5}&lt;/math&gt;
: f) &lt;math&gt;\frac{7}{4} + \frac{12}{8}&lt;/math&gt;

====C-nivå====

2. Beräkna:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{1} + 1\frac{3}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{7}{7} + 2\frac{1}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{1}{1} + \frac{1}{2}&lt;/math&gt;


====A-nivå====

====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Addera bråk med olika nämnare==
[[File:Pie chart example 06.svg|right|x100px]]

När man har bråk med olika nämnare som ska adderas så går inte det om man inte först omvandlar bråken så att de får samma nämnare.

Om vi exempelvis behöver addera en tredjedel med en fjärdedel så kan vi göra om tredjedelen till fyra tolvtedelar och fjärdedelen till tre tolvtedelar. Nu har vi en addition där båda bråken har samma nämnare (tolvtedelar) och kan alltså addera talen. Svaret blir sju tolvtedelar.

En enkel metod för att få samma nämnare som alltid fungerar är att förlänga det första bråket med det andra bråkets nämnare och att förlänga det andra bråket med det första bråkets nämnare. Ibland kan man vara smartare och förlänga med andra tal så man inte behöver förlänga så mycket. Till exempel &lt;math&gt;\frac{1}{3} + \frac{1}{6}&lt;/math&gt; kan antingen förlängas till &lt;math&gt;\frac{6}{18} + \frac{3}{18}&lt;/math&gt; eller till &lt;math&gt;\frac{2}{6} + \frac{1}{6}&lt;/math&gt;. I första fallet blir svaret &lt;math&gt;\frac{9}{18} = \frac{1}{2}&lt;/math&gt; och i andra &lt;math&gt;\frac{3}{6} = \frac{1}{2}&lt;/math&gt;. I båda fallen blir svaret samma men om man var smart och kom på nått bra att förlänga med behöver man inte förkorta så mycket efteråt.


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}

====Grund-nivå====

====E-nivå====

1. Beräkna:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{2} + \frac{1}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{2} + \frac{1}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{2}{5} + \frac{1}{10}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{1}{4} + \frac{1}{10}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{2}{3} + \frac{1}{4}&lt;/math&gt;

2. Du har två recept på äpplepaj men kan inte bestämma dig för vilket du vill göra så du bestämmer dig för att slå ihop båda och göra en enda stor paj. I det ena receptet står det att man ska ha &lt;math&gt;\frac{3}{4}&lt;/math&gt; dl socker och i det andra står det att man ska ha &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; dl. Hur mycket socker ska du ta till din paj?


====C-nivå====

====A-nivå====

====Fördjupning====

3. Beräkna:
: &lt;math&gt;\frac{1}{2}+\frac{1}{4}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{32}+...&lt;/math&gt;
(tips: börja från vänster och addera ett bråk i taget och se om du ser något mönster)


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Multiplicera bråk med heltal==
[[File:Pie chart example 07.svg|right|x100px]]

När man multiplicerar bråk så behöver man komma ihåg att man multiplicerar nämnare och täljare för sig.

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}

====Grund-nivå====


====E-nivå====

1. Beräkna:
: a) &lt;math&gt;2 \cdot \frac{1}{3}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;3 \cdot \frac{2}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{2}{7} \cdot 2&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{3}{8} \cdot 2&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;2 \cdot \frac{3}{4}&lt;/math&gt;

2. Om alla personer på ett kalas äter en halv godispåse var och det är 16 personer på kalaset, hur mycket godis går då åt?

3. Hur mycket rymmer 3 flaskor tillsammans om varje flaska rymmer 3/4 liter?


====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Multiplicera bråk==
[[File:Pie chart example 08.svg|right|x100px]]

===Exempel===
Räkna ut &lt;math&gt;\frac{3}{4}\cdot\frac{4}{7}&lt;/math&gt;

'''Lösning'''

Nämnarna är 7 och 4, så om man multiplicerar ihop dem så får man 28, täljarna är 3 och 4, om man multiplicerar ihop dem får man 12. Resultatet blir &lt;math&gt;\frac{12}{28}&lt;/math&gt; och efter förenkling &lt;math&gt;\frac{3}{7}&lt;/math&gt;

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}


====Grund-nivå====


====E-nivå====


====C-nivå====

Räkna ut följande tal.

1 
: a) (3/4)*4=
: b) (5/8)*6=
: c) (7/9)*0,4=

2 
: a) (2/3)/4=
: b) (7/8)/0,1=
: c) (1,4/2,5)/5,5=

Facit

1
: a) (3/4)=0,75 0,75*4=3 Svar:3
: b) (5/8)=0,625 0,625*6=3,75 Svar:3,75
: c) (7/9)=0,77777778 0,77777778*0,4=0,3111111

2
: a) (2/3)=0,6666 0,6666/4=0,16665
: b) (7/8)=0,875 0,875/0,1=8,75
: c) (1,4/2,5)=0,56 0,56/5,5=1,1018

====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Dividera bråk med heltal==
[[File:Pie chart example 09.svg|right|x100px]]
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}


====Grund-nivå====


====E-nivå====


====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Dividera bråk==
[[File:Pie chart example 10.svg|right|x100px]]
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}


====Grund-nivå====


====E-nivå====


====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Länkar==
Fler digitala matteböcker med genomgångar om negativa tal:
*[http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/tal/rationella-tal Matteboken.se - Rationella tal]
*[http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/tal/forlangning-och-forkortning-av-brak Matteboken.se - Förlängning och förkortning av bråk]
*[http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/tal/addition-och-subtraktion-av-brak Matteboken.se - Addition och subtraktion av bråk]
*[http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/tal/multiplikation-och-division-av-brak Matteboken.se - Multiplikation och division av bråk]
*[http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=128&amp;no_cache=741232677 Webbmatte.se - Bråk]

Wikibooks på engelska:
*[http://en.wikibooks.org/wiki/Wikijunior:Introduction_to_Mathematics/Fractions Introduction to Mathematics - Fractions]

Mer (avancerad) information om räkesätten finns också på wikipedia:
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%A5k Bråk] Bra ganska enkel sida.
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Rationella_tal Rationella tal] Avancerad information

Khan academy (på engelska):
*[http://www.khanacademy.org/math/arithmetic/fractions/e Övningar om bråk]
*[http://www.khanacademy.org/math/arithmetic/fractions Filmer om bråk]

Arcademic skill builders:
*[http://www.arcademics.com/games/dirt-bike-comparing-fractions/dirt-bike-comparing-fractions.html Dirt Bike Comparing Fractions]
*[http://www.arcademics.com/games/dirt-bike-proportions/dirt-bike-proportions.html Dirt Bike Proportions]
*[http://www.arcademics.com/games/ratio-blaster/ratio-blaster.html Ratio Blaster]
*[http://www.arcademics.com/games/ratio-martian/ratio-martian.html Ratio Martian]
*[http://www.arcademics.com/games/ratio-stadium/ratio-stadium.html Ratio Stadium]

Om bildformat:
*[http://sv.wikipedia.org/wiki/Bildformat_(film) Wikipedia - Bildformat (film)]</text>
      <sha1>5o8254z3ypuckttdcjngp3d63s8wjwm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Kladd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8433</id>
    <revision>
      <id>37297</id>
      <parentid>37035</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T18:25:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Rensad från skräp</comment>
      <origin>37297</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="226" sha1="9jq18xbmsfxsfkcyxqzs7y8kz15dbg0" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

Denna sida är bara en kladd så här kan vad som helst skrivas! Klicka på redigera här ovan och skriv vad du vill. Tips, länkar, exempeluppgifter, önskemål - allt är välkommet!</text>
      <sha1>9jq18xbmsfxsfkcyxqzs7y8kz15dbg0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal/Uppgifter/Förlänga och förkorta bråk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8434</id>
    <revision>
      <id>49358</id>
      <parentid>49285</parentid>
      <timestamp>2020-03-12T10:12:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49285 av [[Special:Contributions/188.148.221.220|188.148.221.220]] ([[User talk:188.148.221.220|diskussion]]) ogjord - tänkte flytta frågan till diskussionssidan</comment>
      <origin>49358</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4552" sha1="lff4bgmdg99l4jr0q4x93k1pozqmjwj" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Förkorta följande bråk med 2:
: a) &lt;math&gt;\frac{2}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{6}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{4}{14}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{22}{24}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Förkorta följande bråk med 3:
: a) &lt;math&gt;\frac{3}{6}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{3}{9}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{6}{15}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{6}{21}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Förkorta följande bråk så mycket det går:
: a) &lt;math&gt;\frac{2}{8}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{4}{8}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{5}{15}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{18}{24}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Förläng följande bråk med 3:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{2}{5}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{1}{10}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Förläng följande bråk så det blir tiondelar:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{5}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Vilket bråk är störst:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{5}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{8}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{7}{10}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{5}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{3}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{7}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{9}{10}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Hitta bråken som är lika stora:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{5}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{5}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{5}&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Förkorta följande bråk så mycket det går:
: a) &lt;math&gt;\frac{3}{9}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{4}{12}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{7}{21}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{15}{60}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Ange i enklaste form hur många bollar som är röda:
: a) [[File:Fractions 6 of 12.svg|none|80px]]
: b) [[File:Fractions 4 of 12.svg|none|80px]]
: c) [[File:Fractions 3 of 12.svg|none|80px]]
: d) [[File:Fractions 2 of 12.svg|none|80px]]

&lt;inc&gt;Förläng följande bråk så det blir hundradelar:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{3}{4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{25}{50}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{7}{10}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{3}{25}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Förläng följande bråk så det blir samma nämnare:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{3}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{1}{6}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{9}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{3}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Vilket bråk är störst:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{100}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{100}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{8}{100}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{10}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Hitta bråken som är lika stora:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{6}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{6}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{5}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{3}{9}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{3}{6}&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Förkorta följande bråk så mycket det går:
: a) &lt;math&gt;\frac{126}{342}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1000}{10000}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Förläng följande bråk så det blir hundradelar:
: a) &lt;math&gt;\frac{3}{15}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{8}{40}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{21}{30}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{5}{40}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

Om man börjar med bråket &lt;math&gt;\frac{1}{1}&lt;/math&gt; och sedan tar summan av täljaren och nämnaren (1 + 1) som ett nytt bråks nämnare och sätter den förra nämnaren (1) till täljare så får man &lt;math&gt;\frac{1}{2}&lt;/math&gt;. Sedan kan man göra samma sak igen så att man nu får &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt;. När man gjort detta många gånger kommer man komma väldigt nära ett tal. Vilket och vad kallas det talet (Googla)?

När man håller på med bilder är det ibland intressant att prata om hur höjden och bredden förhåller sig till varandra. Det brukar skrivas som 16:9 eller 4:3. Här är några olika förhållanden som används. Rangordna dem efter hur breda de är i förhållande till sin höjd.
: Gyllene snittet: 1,618:1
: Kvadrat: 1:1
: Gammal TV: 4:3
: Widescreen TV: 16:9
: Bio: 2,39:1
: Foto: 2:3
: Dataskärm: 16:10
: Papper: 1:1,4


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lff4bgmdg99l4jr0q4x93k1pozqmjwj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Extra övningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8436</id>
    <revision>
      <id>54380</id>
      <parentid>47078</parentid>
      <timestamp>2023-11-24T08:03:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>mång &gt; många</comment>
      <origin>54380</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="632" sha1="724q2bivxn9etlcwk5p96t8erw515kc" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

Här borde komma fler övningar men eftersom jag vill lägga in en så skapar jag sidan utan mer innehåll så länge.

* [[/Libreoffice Calc|Datorövning i Libreoffice Calc]]
* [[/Konsumtionskrediter|Konsumtionskrediter]]

Fria frågeställningar att lösa med överslagsräkning och befintlig kunskap.
* Hur mycket väger en ensilagebal?
* Hur mycket vatten rinner i Göta älv?
* Hur många barr är det på en julgran?
* Hur lång tid tar det att cykla genom hela Sverige?
* Hur många ton bananer äts det per dag i Sverige?
* Hur många matteuppgifter har du gjort i ditt liv hittils?</text>
      <sha1>724q2bivxn9etlcwk5p96t8erw515kc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Extra övningar/Libreoffice Calc</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8437</id>
    <revision>
      <id>39123</id>
      <parentid>39122</parentid>
      <timestamp>2013-07-10T10:06:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Uppgift 2: Använda programmet som miniräknare */ typo</comment>
      <origin>39123</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9563" sha1="o8vkirmkuga4ifezmer9yvy8mi9djti" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

Här följer en datorövning i Libreoffice Calc. Övningen är gjord för att användas av en klass med lärarledning och kan behöva viss anpassning. Hittar ni fel så rätta gärna till dem.

Vi ska nu jobba med ett ganska avancerat program där man kan räkna många tal på en gång. Det heter antingen Libreoffice Calc, Openoffice Calc, Microsoft Excel eller iWork Numbers. Det är fyra företag som har gjort var sitt program som funkar på i stort sett samma sätt så man kan använda vilket man vill. Denna övningen utgår ifrån Libreoffice Calc men det går att använda vilket man vill. Vissa saker kan dock skilja mellan de olika programmen.


==Uppgift 1: Starta programmet==

Ni ska starta Libreoffice Calc.

Nu ska ni ha fått upp ett stort fönster med massor av rutor som man kan skriva i.

I alla rutor kan man skriva text som vanligt eller så kan man skriva siffror eller så skriver man formler (som gör att programmet räknar ut saker).

Om ni vill ta bort något är det bara att markera den rutan eller genom att klicka och dra för att välja många rutor och sedan trycker man på backspace (knappen nästan längst mot skärmen, längst åt höger, med en pil åt vänster) eller delete. Trycker man på backspace tas allt bort, trycker man på delete kommer det upp en ruta där man kan välja vad som ska tas bort, lättast är att då bara trycka OK. 

Nu kan vi börja fylla i!


==Uppgift 2: Använda programmet som miniräknare==

Välj en ruta och skriv {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}5+6}}

I rutan kommer det stå 11, programmet fattade då att om man skriver ett = först så ska det räkna ut vad ni skrev efteråt. Observera att man inte får skriva några mellanslag när man vill att datorn ska räkna ut något.

Ni kan också testa {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}3*4}} som ska bli 12. * betyder gånger. Tecknet * kan man hitta till vänster om enter-knappen.

Testa {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}1+2*3}}

Hade ni fått samma svar på en miniräknare? Detta program är så smart att det vet att man alltid ska ta multiplikation före addition eller subtraktion. Vill man räkna additionen först får man använda parenteser.

Jämför med {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}(1+2)*3}}

Räkna nu ut följande tal:
: 156 + 76 &amp;sdot; 65
: 76 &amp;sdot; 65 + 156
: (156 + 76) &amp;sdot; 65
: 76 &amp;sdot; (65 + 156)

Om ni vill räkna med procent så kan man skriva {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}20%*1000}} för att räkna ut 20% av 1000.

Prova att räkna ut hur mycket 13% av 6900 är.

==Uppgift 3: Skapa tabeller och diagram==

Skapa nu ett nytt tomt blad, antingen genom att ta bort allt du skrivit hittills eller genom att välja en ny flik längst ner till vänster (man kan skapa många flikar och döpa om dem) eller genom att skapa ett nytt dokument.

Skriv i första rutan (den längst upp, längst till vänster) {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|Namn}} och i rutan till höger {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|Poäng}}.

Sedan hittar ni på massa egna namn och skriver dem ett i varje ruta i rutorna under rutan ni skrev namn i och så hittar ni på massa poäng (siffror) och skriver ett poäng för varje namn. (Exempel till höger)

Nu ska ni göra ett diagram med era poäng ni har hittat på. Då markerar ni alla rutorna ni har skrivit i och trycker på knappen överst där det är ett litet diagram. Välj den som heter kolumn och tryck slutför.

Klart!

Om ni vill kan ni nu ändra färger, lägga till rubrik, ändra stödlinjer och mycket mer.

För att ännu mer visa hur smarta sådana här program är så ska ni nu gå tillbaka till där ni skrev era poäng och markera rutan under alla era inskrivna poäng.

Skriv där {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}MEDEL(}} markera sedan alla rutorna ni skrev poäng i (OBS Var noggranna med vilka rutor ni markerar). Sist skriver ni {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|)}} och trycker på enter. Då kommer programmet helt automatiskt räkna ut medelvärdet på alla siffrorna ni hade skrivit in.

Sedan markerar ni rutan till höger om den första poängrutan (den överst) och skriver {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}}} Sedan klickar ni på den rutan till vänster. Sedan skriver ni {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|-}} och klickar på ert uträknade medelvärde längst ner. Sedan skriver ni ett {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|$}} före både bokstaven och siffran i den sista termen.

Sedan så tar ni i den lilla pluppen längst ner till höger i den markerade rutan och drar till det understa poängrutan.

Nu har ni automatiskt räknat ut skillnaden för alla poäng ifrån medelvärdet. Ett negativt värde (med ett minustecken först) betyder att den var mindre än medelvärdet. Som ni ser räknar den hela tiden ut skillnaden för rutan till vänster jämfört med rutan där medelvärdet står. Hade ni inte skrivit $ så hade den jämfört rutan till vänster med en ruta under medelvärdesrutan.

Överkurs: Vill ni bara ha skillnaden från medelvärdet kan man räkna ut absolutbeloppet genom att använda en funktion som heter ABS().

Nu ska ni också räkna ut medianen och typvärdet. I rutan under där ni räknade ut medelvärdet gör ni på precis samma sätt som när ni räknade ut medelvärdet förutom att ni byter ut MEDEL mot MEDIAN. Då kommer där räknas ut medianen. I rutan under det räknar ni ut typvärdet genom att göra på samma sätt fast då skriver ni TYPVÄRDE istället för MEDEL. 

Det finns också massor av andra bra funktioner som man kan använda.

Här är några andra funktioner ni kan testa om ni vill:
: Högsta värdet: {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}MAX(}}  {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|)}}
: Lägsta värdet: {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}MIN(}}  {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|)}}
: Avrunda: {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}AVRUNDA(}} tal {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|;}} antal decimaler {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|)}}
: Pi (med många decimaler) {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}PI()}}
: Addera tal: {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}SUMMA(}}  {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|)}}
: Multiplicera tal: {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}PRODUKT(}}  {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|)}}
: Göra tal positiva: {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}ABS(}}  {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|)}}

Prova exempelvis {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}AVRUNDA( PI(); 3)}}


==Uppgift 4: Räkna ut hur många dagar gammal du är.==

Skapa återigen ett nytt blad på samma sätt som när du började uppgift 3.

Ta ett tomt fält med rutor och skriv i en ruta ditt födelsedatum (Exempel:93-11-01, för första november 1993)

I rutan under skriver du {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}IDAG()}}

I rutan till höger om den sista rutan skriver du {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}}} och klickar sedan på rutan du skrev =IDAG() i. Sedan skriver du {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|-}} och sedan klickar du på rutan med ditt födelsedatum. Tryck sedan på enter.

Då kommer där upp hur många dagar gammal du är idag. Om det blir ett konstigt datum så måste ni högerklicka på rutan och välja ”formatera celler...” sedan väljer ni ”Tal” i listan till vänster.

För att kolla hur många timmar du fyller så kan du ta rutan till höger om där det står hur många dagar du är och skriva {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}}}. Sedan klickar du på rutan med dagar. Sedan skriver du {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|*24}} och trycker enter.

Då ser du hur många timmar du blir varje dag.

Prova också med minuter och sekunder.

Man kan för en enstaka dag också räkna ut hur många dagar man är genom att då skriva {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}DATUMVÄRDE(”10-10-21”)-DATUMVÄRDE(”93-11-01”)}}.


==Uppgift 5: Redovisa en undersökning==

Nu ska ni genomföra en undersökning där ni frågar alla i klassen valfri fråga som har många svar. Till exempel hur många syskon de har. 

Sedan ska ni sammanställa det i en tabell och beräkna medelvärde, median och typvärde.

Ni får gärna samarbeta, men jag vill att alla gör var sin egen undersökning med en egen fråga.

Ni ska göra ett diagram som visar hur många som tyckte vad. Detta gör ni lättast genom att göra en frekvenstabell och sedan skapar diagrammet.

Man kan göra en frekvenstabell automatiskt med funktionen {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|{{=}}ANTAL.OM()}}. Så markerar man först listan med svaren och sedan skriver man {{Matematik för årskurs 7-9/Markerad text|;}} och sedan markerar man rutan som ska jämföras med.

På en sida i Writer, eller någon annan ordbehandlare ska ni skriva en rubrik, vad för undersökning ni gjorde, den exakta frågan ni ställde och era resultat (Både frekvenstabell och diagram samt medelvärde, median och typvärde). Ni ska slutligen skriva med ord vad för resultat ni fick och vad ni tror om dem. Försök få plats med allt på en sida.

För att få in tabellen och diagrammet i Writer kan man markera tabellen eller diagrammet och trycka kopiera (eller ctrl och c), sedan i Writer trycker ni klistra in (eller ctrl och v).</text>
      <sha1>o8vkirmkuga4ifezmer9yvy8mi9djti</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kul med javascript/Spela upp ljud</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8439</id>
    <revision>
      <id>49906</id>
      <parentid>38648</parentid>
      <timestamp>2020-12-06T17:05:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>217.209.220.105</ip>
      </contributor>
      <origin>49906</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5053" sha1="39xusi9aqrl3kwyv9g4oq62n2op055t" xml:space="preserve">[[Kategori:Kul med javascript]]

Javascript har numera stöd för ljud på ett helt annat sätt än tidigare. Kom bara ihåg att helst använda ljud av .wav-format om det är små snuttar eller ljudeffekter, då kan du inte misslyckas. Om det däremot är bakgrundsljud eller längre ljudsnuttar som skall spelas upp är det bättre med .mp3 eller .ogg formaten, fast de stöds litet olika bra beroende på vilken webläsare du använder.

Skall man spela upp ett ljud bör det kopplas till någon händelse, t.ex. när man trycker ner en tangent, klickar med musen eller när en varning visas. Om du tittar på koden här nedanför ser du två intressanta saker. 

För det första laddas ljudet in med &quot;preload&quot;. Det innebär att ljudet laddas in och finns i minnet så länge sidan finns framme. Det innebär att det går blixtsnabbt att spela upp ett kort ljud. 

För det andra använder vi &quot;clonenode&quot; vilket i praktiken innebär att det går att spela samma ljud i flera &quot;kanaler&quot;. Det kanske inte är så spännande just i det här exemplet men anta att du gör ett krigsspel där man skjuter mycket, då är det bra om explosionerna låter i kör, och inte avbryts när nästa ljud kommer, något som ger ett upphackat och stötigt intryck.

Enligt koden här nedanför så spelas ljudet upp så fort varningsfönstren öppnas. Pröva själv att stänga första fönstret innan ljudet slutat spela, så hör du att ett nytt, fast samma, ljud hörs i bakgrunden.


 &amp;lt;!doctype html&amp;gt;
 &amp;lt;html&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Spela upp ljud i HTML5&amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;meta charset=&quot;utf-8&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;
 
 &amp;lt;audio src=&quot;slap.wav&quot; id=&quot;pling&quot; preload&amp;gt;
 
 &amp;lt;script&amp;gt;
 document.getElementById(&quot;pling&quot;).cloneNode(true).play();
 //http://www.talkingwav.com/various/slap.wav
 //Varje gång du vill använda ljudet skriver du t.ex: 
 alert(&quot;Ett pling hörs&quot;);
 alert(&quot;Ett till pling hörs&quot;);
 &amp;lt;/script&amp;gt;
 
 &amp;lt;/body&amp;gt;
 &amp;lt;/html&amp;gt;

== Spela upp en hel melodi ==

Anta då att du vill ha en spelare som spelar upp olika musikfiler. Du kanske vill skapa en digital jukebox? Då måste du ha en kod som fungerar oavsett läsare. Som tur är finns det en här som utnyttjar HTML5. Det enda du måste göra är att ha en musikfil som heter ''audio-file.mp3'' och en annan musikfil som heter ''audio-file.ogg'' av mp3 respektive ogg format sparat i samma katalog som hemsidan med javascriptet för att det skall fungera. Om webläsaren inte klarar av att spela upp .mp3 filer så klarar den .ogg filer. På det sättet är du helgarderad och musiken kommer alltid att spelas upp oavsett vilken webläsare användaren har. Detta problem med olika filtyper beror på att Firefox och Opera inte har rätt att spela upp .mp3 filer pga. copyrightproblem men de användarna är så många att även de borde få höra musiken. Därför bör även en likadan låt av .ogg typ finnas med. 

 &amp;lt;!doctype html&amp;gt;
 &amp;lt;html&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Spela upp ljud i HTML5&amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;meta charset=&quot;utf-8&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;
 
 &amp;lt;script&amp;gt;
 
 &amp;lt;!-- HTML5 ljudkod som skall fungera oavsett läsare
 
 // Inställningar för spelaren
 
 var mp3snd 	= &quot;audio-file.mp3&quot;;	// .mp3 fil
 var oggsnd 	= &quot;audio-file.ogg&quot;;	// .ogg fil
 
 var audiowidth	= &quot;300&quot;			// Spelarens bredd
 var borderw	= &quot;2&quot;			// Bredd på spelarens ram
 var bordcolor	= &quot;0066FF&quot;		// Färg på spelarens ram
 var loopsong	= &quot;yes&quot;			// Skall ljudet spelas om och om igen? 
                                       // yes = ja, no= spelas enbart en gång
 
 // -----------------------------------------------
 // Skapad av: Allwebco Design Corporation
 // &quot;No License is included. This script can be freely copied, distributed or sold&quot;
 // YOU DO NOT NEED TO EDIT BELOW THIS LINE
  // Källa: http://allwebco-templates.com/support/S_script_music.htm
 
 
   if (loopsong == &quot;yes&quot;) {
 var looping5=&quot;loop&quot;;
 var loopingE=&quot;true&quot;;
 	}
 	else{
 var looping5=&quot;&quot;;
 var loopingE=&quot;false&quot;;
 	}
 document.write('&amp;lt;table style=&quot;border-collapse:collapse; border-spacing: 0; margin: 0; padding: 0; border: #'+bordcolor+' '+borderw+'px solid;background-color: #F0F0F0;&quot;&amp;gt;&amp;lt;tr&amp;gt;&amp;lt;td style=&quot;vertical-align: middle; text-align: center; padding: 0;&quot;&amp;gt;');
 document.write('&amp;lt;audio autoplay=&quot;autoplay&quot; controls '+looping5+' style=&quot;width:'+audiowidth+'px;&quot;&amp;gt;');
 document.write('&amp;lt;source src=&quot;'+mp3snd+'&quot; type=&quot;audio/mpeg&quot;&amp;gt;');
 document.write('&amp;lt;source src=&quot;'+oggsnd+'&quot; type=&quot;audio/ogg&quot;&amp;gt;');
 document.write('&amp;lt;object classid=&quot;CLSID:22D6F312-B0F6-11D0-94AB-0080C74C7E95&quot; type=&quot;application/x-mplayer2&quot; width=&quot;'+audiowidth+'&quot; height=&quot;45&quot;&amp;gt;');
 document.write('&amp;lt;param name=&quot;filename&quot; value=&quot;'+mp3snd+'&quot;&amp;gt;');
 document.write('&amp;lt;param name=&quot;autostart&quot; value=&quot;1&quot;&amp;gt;');
 document.write('&amp;lt;param name=&quot;loop&quot; value=&quot;'+loopingE+'&quot;&amp;gt;');
 document.write('&amp;lt;/object&amp;gt;');
 document.write('&amp;lt;/audio&amp;gt;');
 document.write('&amp;lt;/td&amp;gt;&amp;lt;/tr&amp;gt;&amp;lt;/table&amp;gt;');
 // --&amp;gt;
 
 &amp;lt;/script&amp;gt;
 
 &amp;lt;/body&amp;gt;
 &amp;lt;/html&amp;gt;</text>
      <sha1>39xusi9aqrl3kwyv9g4oq62n2op055t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal/Uppgifter/Ange tal i bråkform</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8440</id>
    <revision>
      <id>38459</id>
      <parentid>38458</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:30:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>layout</comment>
      <origin>38459</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1889" sha1="nmr4vn2w29qzv5x3znve0aaafczjb8u" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Ange hur stor del av figurerna som är grå:
: a) [[File:Fraction 2 of 5.svg|none|100px]]
: b) [[File:Fraction 3 of 10.svg|none|100px]]
: c) [[File:Fraction 1 of 16.svg|none|100px]]

&lt;inc&gt;Skriv som ett bråk talet som har 3 i täljaren och 7 i nämnaren.

&lt;inc&gt;Vilket bråk är störst:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{5}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{4}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{2}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{7}{8}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{8}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{4}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{10}&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{1}{7}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) en tredjedel av 15
: b) hälften av 30


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Ange hur stor del av figurerna som är grå:
: a) [[File:Fraction in figure 01.svg|none|100px]]
: b) [[File:Fraction in figure 02.svg|none|100px]]
: c) [[File:Fraction in figure 03.svg|none|100px]]
: d) [[File:Fraction in figure 04.svg|none|100px]]

&lt;inc&gt;Ange hur stor del av figurerna som är grå:
: a) [[File:Fraction in figure 05.svg|none|100px]]
: b) [[File:Fraction in figure 06.svg|none|100px]]

&lt;inc&gt;I en klass gick det 28 elever. I den klassen var det 15 killar. Ange hur stor del av klaasen som var:
: a) killar
: b) tjejer

&lt;inc&gt;På en resturang var en tredjedel av rätterna på menyn kötträtter. Sammanlagt fanns det 15 rätter på menyn.
: a) Hur många kötträtter hade resturangen på sin meny?
: b) På samma resturang var två femteldelar av rätterna desserter. Hur många desserter hade de?

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) två tredjedelar av 15
: b) en niondel av 90
: c) sju tiondelar av 100
: d) fyra femtedelar av 20


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nmr4vn2w29qzv5x3znve0aaafczjb8u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal/Uppgifter/Använda blandad form</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8441</id>
    <revision>
      <id>38462</id>
      <parentid>37049</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:31:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>la till ej nivåsatt</comment>
      <origin>38462</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="842" sha1="15x18c880i23oyd1t28bbqwqbg7p4o0" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Omvandla till bråkform:
: a) &lt;math&gt;1\frac{1}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;2\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;1\frac{2}{3}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;4\frac{4}{5}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;2\frac{4}{7}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Omvandla till blandad form:
: a) &lt;math&gt;\frac{5}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{5}{2}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{8}{3}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{17}{7}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{21}{5}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;I ett recept till sockerkaka står det att man ska ha två och en halv deciliter socker. Hur många halvdecilitersmått är det?

&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>15x18c880i23oyd1t28bbqwqbg7p4o0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal/Uppgifter/Addera bråk med olika nämnare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8442</id>
    <revision>
      <id>38464</id>
      <parentid>37047</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:32:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>la till ej nivåsatt</comment>
      <origin>38464</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1121" sha1="s5l6uem2fhiet78qgr64bvhhy36qt79" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) &lt;math&gt;\frac{1}{2} + \frac{1}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{2} + \frac{1}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{2}{5} + \frac{1}{10}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{1}{4} + \frac{1}{10}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{2}{3} + \frac{1}{4}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Du har två recept på äpplepaj men kan inte bestämma dig för vilket du vill göra så du bestämmer dig för att slå ihop båda och göra en enda stor paj. I det ena receptet står det att man ska ha &lt;math&gt;\frac{3}{4}&lt;/math&gt; dl socker och i det andra står det att man ska ha &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; dl. Hur mycket socker ska du ta till din paj?


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: &lt;math&gt;\frac{1}{2}+\frac{1}{4}+\frac{1}{8}+\frac{1}{16}+\frac{1}{32}+...&lt;/math&gt;
(tips: börja från vänster och addera ett bråk i taget och se om du ser något mönster)


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s5l6uem2fhiet78qgr64bvhhy36qt79</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal/Uppgifter/Omvandla mellan bråkform och decimalform</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8443</id>
    <revision>
      <id>38461</id>
      <parentid>37044</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:31:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>la till ej nivåsatt</comment>
      <origin>38461</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2594" sha1="1ya47n53uvunsawrl0eivo4u0uy6l8t" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Skriv i bråkform och förenkla om det går:
: a) 0,4
: b) 0,75
: c) 0,7
: d) 1,5
: e) 0,99

&lt;inc&gt;Skriv i decimalform:
: a) &lt;math&gt;\frac{3}{5}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{3}{10}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{63}{100}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{3}{8}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Använd miniräknare (eller om du har gott om tid: beräkna för hand):
: a) &lt;math&gt;\frac{3}{7}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{11}{12}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{5}{6}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{8}{15}&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

Om man har ett tal där decimalerna upprepar sig (till exempel 0,3333…) så kan de alltid skrivas som ett bråktal.

&lt;math&gt;0,3333... = \frac{0,3333...}{1}&lt;/math&gt;

Antalet siffror som upprepar sig är i detta exemplet bara en (en trea) så vi för länger med 10.

&lt;math&gt;\frac{3,3333...}{10}&lt;/math&gt;

För att bli av med decimalerna kan vi nu ta bort en tiondel av det talet så att vi har nio delar kvar.

&lt;math&gt;\frac{3,3333... - 0,3333...}{9} = \frac{3}{9} = \frac{1}{3}&lt;/math&gt;

0,3333… är alltså samma sak som &lt;math&gt;\frac{1}{3}&lt;/math&gt;.

Om vi är osäkra kan vi kontrollera med miniräknare och se att ett delat med 3 blir 0,333…. Ibland när man kontrollerar med miniräknare får man dock se upp eftersom sista siffran kan vara avrundad som exempelvis &lt;math&gt;\frac{2}{3}&lt;/math&gt; som är 0,666… men som miniräknaren kan visa som 0,6666667.

Vi kan prova med ett annat tal: 0,454545…

Här förlänger vi med 100 eftersom det är två siffror som upprepar sig.

&lt;math&gt;0,454545... = \frac{0,454545...}{1} = \frac{45,454545...}{100}&lt;/math&gt;

Sedan tar vi bort en hundradel så vi blir av med decimalerna.

&lt;math&gt;\frac{45,454545... - 0,454545...}{99} = \frac{45}{99} = \frac{5}{11}&lt;/math&gt;

0,454545… är alltså samma sak som &lt;math&gt;\frac{5}{11}&lt;/math&gt;.

Ibland så tar det ett par decimaler innan talet börjar upprepa sig som till exempel 0,31111…. Då får man ta bort flera delar. Vi visar:

&lt;math&gt;0,31111... = \frac{0,31111...}{1} = \frac{31,1111...}{100}&lt;/math&gt;

För att bli av med decimalerna måste vi nu ta bort tio hundradelar:

&lt;math&gt;\frac{31,1111... - 3,1111...}{90} = \frac{28}{90} = \frac{14}{45}&lt;/math&gt;

Prova själv med exempelvis:
: a) 0,123123123…
: b) 0,321321321…
: c) 0,32222…
: d) 1,3333…
: e) 3,21111…


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1ya47n53uvunsawrl0eivo4u0uy6l8t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Markerad text</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8444</id>
    <revision>
      <id>36132</id>
      <parentid>36130</parentid>
      <timestamp>2012-11-14T20:07:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>36132</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="468" sha1="hxj6zdw8ws8gha0x4zlxu8mw3afnflq" xml:space="preserve">&lt;tt style=&quot;background:LightGrey&quot;&gt;{{{1}}}&lt;/tt&gt;&lt;noinclude&gt;

&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas för markerad text så att all markerad text får samma layout och man bara behöver ändra på ett ställe om layouten ska ändras.


&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;

{{{1}}}=Text som ska markeras

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hxj6zdw8ws8gha0x4zlxu8mw3afnflq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal/Uppgifter/Addera bråk med samma nämnare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8445</id>
    <revision>
      <id>38463</id>
      <parentid>37048</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:32:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>la till ej nivåsatt</comment>
      <origin>38463</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="572" sha1="4cuciunzcmfcid4gdgubsp45wgvrz3t" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) &lt;math&gt;\frac{2}{4} + \frac{1}{4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\frac{1}{3} + \frac{1}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{2}{7} + \frac{3}{7}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{3}{8} + \frac{3}{8}&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;\frac{2}{5} + \frac{3}{5}&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4cuciunzcmfcid4gdgubsp45wgvrz3t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal/Uppgifter/Multiplicera bråk med heltal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8446</id>
    <revision>
      <id>38466</id>
      <parentid>38465</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:33:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>layout</comment>
      <origin>38466</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="759" sha1="szx3v37topxou85fu23p3nsnx9phy98" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) &lt;math&gt;2 \cdot \frac{1}{3}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;3 \cdot \frac{2}{3}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\frac{2}{7} \cdot 2&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\frac{3}{8} \cdot 2&lt;/math&gt;
: e) &lt;math&gt;2 \cdot \frac{3}{4}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Om alla personer på ett kalas äter en halv godispåse var och det är 16 personer på kalaset, hur mycket godis går då åt?

&lt;inc&gt;Hur mycket rymmer 3 flaskor tillsammans om varje flaska rymmer 3/4 liter?


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>szx3v37topxou85fu23p3nsnx9phy98</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Exempel 2 på collision detect</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8447</id>
    <revision>
      <id>38545</id>
      <parentid>36198</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T15:22:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38545</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5488" sha1="b3c6pumwpnlytpx4x117e5r6yii4aon" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare]]

'''Exemplet baseras på SFML 1.6 och Visual Studio 2010'''

Jag hade en elev i år tre, Daniel Svensson, som skapade detta enkla demonstrationsspel som visar hur två cirklar aldrig kan komma in i varandra. Ett tydligt exempel på hur ''radius collision detect'' fungerar i praktiken. Det enda som behövs är två bilder du kan skapa själv.
*png format
*Circle1.png föreställer en blå cirkel
*Circle2.png föreställer en röd cirkel
Båda är 128 x 128 pixels stora med genomskinlig bakgrundsfärg.


Man kan köra runt den ena cirkeln hur som helst på spelplanen, men så fort man kommer i kontakt med varandra går det inte att köra cirkeln längre utan man måste byta riktning. Exemplet är perfekt för den som t.ex. vill skapa ett biljardspel eller annat bollsportspel, eller bara för någon som vill se hur en collision detect fungerar i praktiken med minimal kod.

'''Kod'''

 // written by Daniel Svensson (Dannehood)
 
 #include &lt;iostream&gt;
 #include &lt;SFML/System.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 #include &lt;SFML/Window.hpp&gt;
 
 using namespace std;
 
 bool circleCollision (sf::Sprite &amp;circle1, sf::Sprite &amp;circle2);
 void circleCollisionEffect(sf::RenderWindow &amp;App, sf::Sprite &amp;circle1, sf::Sprite &amp;circle2, bool &amp;turn_up, bool &amp;turn_down, bool &amp;turn_left, bool &amp;turn_right);
 
 int main()
 {
 	// Variables for the movement
 	
 	bool turn_up = true;
 	bool turn_down = true;
 	bool turn_left = true;
 	bool turn_right = true;
 
 	// The window
 	
 	sf::RenderWindow App(sf::VideoMode(800, 600), &quot;circle Collision&quot;);
 
 	// The Images
 	
 	sf::Image Circle1;
 	Circle1.LoadFromFile(&quot;Circle1.png&quot;);
 
 	sf::Image Circle2;
 	Circle2.LoadFromFile(&quot;Circle2.png&quot;);
 
 	// The sprites
 
 	sf::Sprite circle1;
 	circle1.SetImage(Circle1);
 
 	sf::Sprite circle2;
 	circle2.SetImage(Circle2);
 
 	// Set the sprites starting coordinates to their center points and set their starting positions
 
 	circle1.SetCenter(circle1.GetSize().x/2, circle1.GetSize().y/2);
 	circle2.SetCenter(circle2.GetSize().x/2, circle2.GetSize().y/2);
 	circle1.SetPosition(App.GetWidth()/2, App.GetHeight()/2);
 	circle2.SetPosition(circle1.GetPosition().x - 0.0001, circle1.GetPosition().y - circle2.GetSize().y);
 	
 	while(App.IsOpened())
     {
 		sf::Event Event;
 		cout &lt;&lt; circle2.GetPosition().x &lt;&lt; &quot; x      &quot; &lt;&lt; circle2.GetPosition().y &lt;&lt; &quot; y&quot; &lt;&lt; endl;
 
 		while(App.GetEvent(Event))
 		{
 			if(Event.Type == sf::Event::Closed)
 			App.Close();
 			if((Event.Type == sf::Event::KeyPressed) &amp;&amp; (Event.Key.Code == sf::Key::Escape))
 			App.Close();
 		}
 
 		// The movement
 
        if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Up) &amp;&amp; turn_up == true)circle2.Move(0, -200 * App.GetFrameTime()); // Up
        if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Down) &amp;&amp; turn_down == true)circle2.Move(0, 200 * App.GetFrameTime()); // Down
        if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Left) &amp;&amp; turn_left == true)circle2.Move(-200 * App.GetFrameTime(), 0); // L Left
        if (App.GetInput().IsKeyDown(sf::Key::Right) &amp;&amp; turn_right == true)circle2.Move(200 * App.GetFrameTime(),0); // Right
 
 		// If they are colliding, call the collision effekt funktion
 
 		if (circleCollision(circle1, circle2) == 1)
 		circleCollisionEffect(App, circle1, circle2, turn_up, turn_down, turn_left, turn_right);
 		
 		// If not, enable movement
 		
 		else
 		{
 			turn_up = true;
 			turn_down = true;
 			turn_left = true;
 			turn_right = true;
 		}
 
 		// Draw sprites
 
 		App.Clear(sf::Color(0,0,0));
 		App.Draw(circle1);
 		App.Draw(circle2);
 		App.Display();
 	}
 }
 
 // circle collision DETECTION
 
 bool circleCollision (sf::Sprite &amp;circle1, sf::Sprite &amp;circle2)
 {
 	int hit;
 
 	float circle1_x = circle1.GetPosition().x;
 	float circle1_y = circle1.GetPosition().y;
 	float circle1_r = circle1.GetSize().x/2;
 
 	float circle2_x = circle2.GetPosition().x;
 	float circle2_y = circle2.GetPosition().y;
 	float circle2_r = circle2.GetSize().x/2;
 
 	float distance = sqrt(pow(circle1_x - circle2_x, 2) + pow(circle1_y - circle2_y, 2)) - (circle1_r + circle2_r);
 	// (C1x - C2x)2 + (C1y - C2y)2 - (C1r - C2r) Gives the distance between the two circles
 	if (distance &lt; 0)hit = 1;
 	else hit = 0;
 	//cout &lt;&lt; hit &lt;&lt; endl;
 	return hit;
 } 
 
 // circle collision EFFECT
 
 void circleCollisionEffect(sf::RenderWindow &amp;App, sf::Sprite &amp;circle1, sf::Sprite &amp;circle2, bool &amp;turn_up, bool &amp;turn_down, bool &amp;turn_left, bool &amp;turn_right)
 {
 	if(circle2.GetPosition().x &gt; circle1.GetPosition().x  // Top Right
 	&amp;&amp; circle2.GetPosition().y &lt; circle1.GetPosition().y )
 	{
 		turn_left = false;
 		turn_down = false;
 		circle2.Move(200 * App.GetFrameTime(), -200 * App.GetFrameTime());
 	}
 	if(circle2.GetPosition().x &lt; circle1.GetPosition().x  // Top left
 	&amp;&amp; circle2.GetPosition().y &lt; circle1.GetPosition().y )
 	{
 		turn_right = false;
 		turn_down = false;
 		circle2.Move(-200 * App.GetFrameTime(), -200 * App.GetFrameTime());
 	}
 	if(circle2.GetPosition().x &gt; circle1.GetPosition().x  // Bottom right
 	&amp;&amp; circle2.GetPosition().y &gt; circle1.GetPosition().y )
 	{
 		turn_left = false;
 		turn_up = false;
 		circle2.Move(200 * App.GetFrameTime(), 200 * App.GetFrameTime());
 	}
 	if(circle2.GetPosition().x &lt; circle1.GetPosition().x  // Bottom left
 	&amp;&amp; circle2.GetPosition().y &gt; circle1.GetPosition().y )
 	{
 		turn_right = false;
 		turn_up = false;
 		circle2.Move(-200 * App.GetFrameTime(), 200 * App.GetFrameTime());
 	}
 } 
 
  
 //Kodslut</text>
      <sha1>b3c6pumwpnlytpx4x117e5r6yii4aon</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Överslagsräkning/Illustrerad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8460</id>
    <revision>
      <id>57254</id>
      <parentid>54258</parentid>
      <timestamp>2025-03-21T18:43:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>nätt och jämt &gt; nätt och jämnt</comment>
      <origin>57254</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="118609" sha1="b98b4oj4n4xtyrkg3vuy1d1mh29zoxk" xml:space="preserve">''Visualisera och ta startvärden. Räkna grovt. Detta är den illustrerade versionen av Överslagsräkning. Den gamla versionen kommer inte längre att uppdateras.''
==Räkna grovt med runda tal – en bok om att förstå sin omvärld med hjälp av överslagsräkning==
 
''–	Kan vår jord försörja en växande befolkning?''

''–	Kan man lösa växthusgasproblemet genom att samla ihop och lagra luftens koldioxid i bergrum?''

''–	Stämmer de siffror som presenteras om tillståndet i världen?''


'''Förord'''

Den här boken handlar om växthusgas, livsmedel, världens hav och vindens hastighet. Den vänder sig till alla som vill använda matematiken till att förstå verkligheten i kvantitativa termer. Den är inte en lärobok, men borde kunna spela en roll i både vuxenundervisning och i ungdomsgymnasier, när man vill ha en mera direkt koppling mellan olika ämnesområden – samhällskunskap, matematik, teknologi, geografi, fysik, biologi och kemi – än vad skolböckerna ger. Delar av texten har använts i en tillvalskurs i naturvetenskap i grundskolan, tillsammans med denna Lärarhandledning [[https://sv.wikibooks.org/wiki/Matematik/%C3%96verslagsr%C3%A4kning/L%C3%A4rarhandledning]]. 

Inga andra förkunskaper förutsätts än grundskolematematiken. Läsare som är vana vid att göra kalkyler kan hoppa över en del avsnitt i början, men även de kan säkert hitta mycket nytt i tillämpningsavsnitten. För dem som mest har erfarenhet av att räkna på pengar presenteras ett naturvetenskapligt perspektiv och för naturvetare som redan är vana vid att göra respektlösa approximationer kan det vara intressant att använda dem på angelägna samhällsproblem.  

Boken börjar med att förklara några metoder att utveckla kvantitativa begrepp – framför allt överslagsräknande och visualisering. Efter det följer ett femtiotal exempel på vad man med dessa metoder kan fundera ut. Med fantasi, överslagsräkning och erfarenhet som man redan har klarar man gradvis av allt mer komplexa bedömningar.

En del av exemplen är &quot;lösta&quot;, d.v.s. ett möjligt sätt att resonera presenteras – inte nödvändigtvis det bästa och ibland rentav med lite sämre noggrannhet än läsaren själv skulle kunna prestera, men ofta tillräckligt bra för sitt ändamål. För andra exempel ges bara en vink, medan en del är helt öppna för läsaren att prova olika vägar.

I alla tre fallen är det meningen att läsaren ska vara aktiv och försöka göra uppskattningarna själv. Det kräver papper och penna, eftersom det ibland är många steg att hålla reda på. Själva räkningarna, multiplikation och division, kan man alltid göra i huvudet, och min ambition är att presentera så åskådliga bilder av hur man kan tänka när man gör sina överslag, att läsaren efter lite övning ska kunna göra hela kalkyler utan hjälpmedel. (Det är som i verkliga livet där man kan behöva tänka ut saker även när man har vantarna på sig eller lyset släckt eller kanske befinner sig i en debattsituation där det är ett snabbt huvud och ingenting annat som räknas.) Men till en början: Skriv ned resultatet av varje steg.

==Inledning==
''”Under 1997 släpptes det ut 23 000 Mton koldioxid från fossila bränslen.”''

''”Jordens biomassaproduktion är 55 · 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; ton oljeekvivalenter per år.”''

Sådana uppgifter möter oss allt som oftast. Men vad säger de? Att det är mycket, inte just mer. Det är svårt att tolka stora tal.

Uppgifterna är kanske fel. Somliga som skriver i tidningar och andra texter kan inte skilja så väl mellan miljon och miljard, kanske rentav tycker att det kan kvitta hur många nollor det är på slutet. De använder tal att briljera med – eller skrämmas. Ett syfte med denna bok är att visa att det går att kontrollera sifferuppgifterna även om man inte är insatt i de vetenskaper som har genererat dem.

Men även när taluppgifterna vi möter är pålitliga och korrekta har vi ett problem med dem. De är så många. Hjälper de oss att förstå vår omvärld? Somliga läsare försöker idogt lära sig det de läser, andra har märkt att det är hopplöst och rusar förbi siffror som om de var onödiga. Vilket ska vi välja – råmemorerande eller likgiltighet?

Det finns ett tredje förhållningssätt: att ständigt kontrollera rimligheten. Genom att räkna sätter man in textens uppgifter i ett sammanhang. Talen får liv när de möter andra tal, tal som man själv har räknat fram. Läsande i avsikt att minnas tal blir onödigt. En del av talen är fel, andra är självklara eller onödiga. Några få ger oss intressanta upplysningar, som ändrar vår verklighetsbild – utan att det för den skull är nödvändigt att memorera just talen.

Behöver man då inte lära sig några sifferuppgifter alls? Jo, men ganska få. Man behöver bara ett fåtal uppgifter som stomme, så kan man räkna fram annan kvantitativ kunskap från dem. 

Att veta så lite som möjligt kan vara  ett lämpligt motto i informationssamhället. Oftast finns det någon annan som håller reda på detaljerna, själv kan man nöja sig med det man redan har i sitt huvud, plus lite till, noga utvalt så att det fungerar  som verktyg att sluta sig till många saker. Denna bok är lite grann en vägledning i att vara okunnig. Eller rättare sagt att vara kunnig genom att vara okunnig. Att lära sig det viktigaste och inte låta detaljerna skymma sikten.

Diskussionen kring oss förs med ord, med språket, medan siffrorna, som hämtas från auktoriteter, mest används som dekoration. När det är så krävs det en ansträngning att ta språnget till kvantitativ förståelse, där ord och tal samverkar till att skilja viktigt från oviktigt. Det blir lättare om de matematiska begreppen är överskådliga och förankrade i visuella och intuitiva resonemang. Det är sådana begrepp vi ska försöka utveckla i det följande.

==Antal hjärnceller== 
[[Fil:Derived Neuron schema with no labels.svg|miniatyr|En hjärncell.]]
[[Fil:Head anatomy anterior lateral views.svg|miniatyr|En genomskärningsbild på ett huvud med hjärnan i grått.]]
Vi börjar med ett exempel som illustrerar metoden att med överslagsräkning kontrollera kvantitativa uppgifter som man träffar på.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;1. ||Enligt Nationalencyklopedin består hjärnan av 10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; - 10&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; nervceller. Kan det stämma? 
|-
|}

Vi vet hur stor en hjärna är: ungefär en decimeter i runda tal på både längden, bredden och höjden. Men hur stor kan en nervcell vara? 

Om vi råkar veta att alla kroppens celler är större än bakterier och att bakterier är en tusendels millimeter – något som vi kommer att tala mer om längre fram – då kan vi få en övre gräns för hur många celler det kan vara i en hjärna genom följande resonemang:

Bakterier är en tusendels millimeter. Det betyder att det går tusen av dem på en millimeter, om man lägger dem i rad efter varandra. Det blir 10 000 på en centimeter, eller 100 000 på en decimeter. I hjärnans utrymme skulle det då rymmas hundratusen bakterier på längden, hundratusen sådana rader på bredden och hundratusen skikt på höjden. När man multiplicerar blir det en etta följd av 15 nollor. Det talet kan skrivas som 10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;. Det råkar vara precis samma tal som den undre gränsen given i Nationalencyklopedin. 

Men vår räkning gällde bakterier, och cellerna i hjärnan är större, så det kan inte rymmas så många hjärnceller i hjärnans utrymme, utan färre. Därför är det  inte troligt att ens det mindre talet givet i encyklopedin kan stämma. Den övre angivelsen, 10&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;, betyder en etta följd av 20 nollor. Det antalet är alldeles för stort.

Det vi nu gjort visar två saker: För det första att  vi kunde räkna mycket grovt och ändå vara säkra på att Nationalencyklopedin hade fel. För det andra att vi behövde veta några saker: bakteriernas storlek och att kroppens celler (och därmed hjärnans celler) är större än bakterier.

Det gäller att välja lämpliga grunduppgifter att lära sig, så att man kan ta sig fram till annat. I denna bok ska vi ge en uppsättning om 19 sådana saker man behöver kunna, och visa hur man med dem kan räkna ut nästan allt annat man funderar på. Förutom dessa nitton finns det många sifferuppgifter du redan kan. Du vet till exempel hur många millimeter det går på en centimeter. Sen finns det ytterligare ett stort antal saker man har en god uppfattning om utan att se det som explicit sifferkunskap: – Hur lång är en människa? – Cirka 1 meter (vuxna lite längre och småbarn lite kortare). – Hur många elever är det i en skolklass? – Cirka 30. – Hur stor del av jordytan är hav? – Mer än hälften. När du läser texten och löser uppgifterna kommer du att ha stor nytta av sådan kunskap.

==Våga räkna grovt==
Vi vill inte låta detaljerna skymma de stora sammanhangen, inte ägna kraft åt att få sista decimalen rätt samtidigt som vi slarvar med storleksordningen. Därför använder vi genomgående överslagsräkning – vi avrundar, uppskattar och räknar grovt. Det är inte fel att räkna lite noggrannare, men det stjäl tid, och skapar distans till resultatet av ens räknande. 

Det man inte kan räkna i huvudet förstår man inte riktigt. I ett avgörande skede har man lämnat över kontrollen till räknaren. Därmed har man inte den obrutna känslan för hur saker hänger ihop. 

Hur grovt kan man då räkna? Man ska i alla lägen skilja på miljon och miljard. Det är ytterst sällan man kan tolerera att någonting är tusen gånger för stort eller litet. Högst tio gånger fel är vad vi för det mesta siktar på i det följande. Den precisionen räcker långt, i synnerhet när man räknar med multiplikation och division. Det mesta man räknar gör man för att kolla rimligheten i det man läser eller hör. Man jämför det med sin egen erfarenhet på ett systematiskt sätt, innan man tror på det eller för det vidare.

Försök uppskatta så nära du kan och avrunda så mycket att du utan problem kan räkna i huvudet. Att räkna ut 22,31 * 387 är svårt, men avrundat till 20 * 400 kan man på en sekund säga att det är ungefär 8000. Om man tycker att siffran 8 känns osäker, att det exakta svaret lika gärna kan vara 7000 eller 9000 eller till och med utanför dessa gränser kan man svara ”cirka 10 000”. Genom att ge ett så runt svar visar man att man inte gör anspråk på precision. Man har då avrundat till en tiopotens. Tiopotenserna är 1, 10, 100, 1000, 10 000 och så vidare, och man väljer alltså en av dem, en som ligger nära och passar bra. Eller om det är små tal väljer man bland 0,1; 0,01; 0,001; 0,0001 o.s.v. 

I fallet ovan – när det gällde att multiplicera 22,31 med 387 – är det onödigt försiktigt att svara 10 000, eftersom det exakta svaret ligger mycket nära 8000. Det kan man förstå, eftersom man avrundade det ena talet uppåt och det andra nedåt innan man multiplicerade. Dessutom var avrundningarna ganska små; bara ett eller två snäpp behövde man ändra i andra siffran (från 22 till 21 till 20, respektive från 390 till 400).

Ibland kan man rentav avrunda till tiopotenser redan innan räkningen. Det blir då mycket lätt att multiplicera och dividera i huvudet; det är ju bara att hålla reda på antalet nollor. Ibland är det svårt att bestämma sig. Hur lång är människans livslängd, till exempel? Tio år verkar väl kort, och hundra för långt. Då ska man absolut inte tvinga in åldern i en tiopotens utan ta något tal som passar bättre, 50 år kanske. Det är lätt att multiplicera ändå och slutresultatet blir kanske lite noggrannare.

Om man ska ''dividera'' två tal och har avrundat dem till 700 respektive 30, då går det inte jämnt upp, trots att bägge talen är avrundade så att de bara har en siffra förutom nollorna som man har fyllt upp med på slutet. Då kan man justera talen uppåt eller nedåt lite grann tills det går lättare att dividera. Om man ändrar 700 till 600 blir kvoten 20. Huvudsaken är att räkningen går snabbt, på någon sekund i huvet för det mesta.

Naturligtvis finns det situationer då grov räkning inte duger. Det ger sig självt att man inte kan bevisa att en cykel ryms i en papperskorg genom följande resonemang: 

:''– Hur lång är en cykel – är den en centimeter, en decimeter, en meter, 10 meter...?''

:''– Svar: Närmast en meter. ''

:''– Hur stor är en papperskorg – en centimeter, en decimeter...?''

:''– Svar: Närmast en meter. En meter passar precis i en meter, alltså ryms en cykel i en papperskorg.''

Felet man gjorde här var att man på slutet glömde att längdangivelserna var ungefärliga och började tänka på ”passar precis”. 

Överslagsräknande är en ganska missaktad färdighet. En del ser det felaktigt som ett sämre slags räknande men det har många fördelar. Ibland räknar man grovt bara för att vinna tid eller för att kontrollera ett mera noggrant resultat från räknaren, men i andra fall finns det över huvud taget inget bättre alternativ. Och ibland vore det rent befängt att räkna annat än grovt, nämligen om de uppgifter man utgår ifrån är mycket osäkra. Det berättas om någon som visade sin kompis runt på ett museum och som om ett visst fossil berättade att det var trettio miljoner och två år gammalt. – Hur kan du veta det? frågade kompisen. – Jo för jag var här för två år sedan och då fick jag veta att det var trettio miljoner år gammalt.

Sådan vördnad för petitesser är i själva verket vanlig. När det har varit en väljarundersökning brukar tidningarna ingående kommentera även insignifikanta förändringar i partisympatier.

I det följande kommer vi att beräkna världens livsmedelskonsumtion. Det vore förfelat att beräkna den med stor noggrannhet, eftersom det är högst oklart vad man menar med själva begreppet ”livsmedelskonsumtion”. Är det som att man väger all maten precis innan den stoppas i munnarna? Eller tänker man sig vägningen innan den läggs på tallrikarna, eller innan ingredienserna läggs i grytorna? Eller ska man räkna när matvarorna bärs hem, eller när skördarna bärgas? I varje skede har man svinn, och i en del skeden sätter man till vatten. Ska vattnet räknas med, och annan dryck och bröstmjölk? Ska man kanske räkna på livsmedlets torrsubstans? Sällan – om någonsin – specificerar man allt sådant, men ofta finns det en naiv tro på att sifferuppgifterna ska vara exakta ändå.

Det är inget fel på att använda begrepp som är vagt definierade, liksom ”livsmedelskonsumtion”. Annars skulle vi knappt kunna prata alls. Fel blir det först när man slutar att tänka på att de är vaga och att sifferuppgifterna därför måste vara i motsvarande grad ungefärliga. I många av våra exempel kommer vi att räkna grovt just för att det är det enda rätta i sammanhanget. I en del andra exempel går det att komma fram till ett mer noggrant svar också, om man tycker det är värt.

==Miljon och miljard==
Man vet att miljon betyder 1&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000, det vill säga tusen gånger tusen, och miljard är 1&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000, det vill säga tusen gånger tusen gånger tusen. Antalet nollor ska man alltid hålla reda på. Riktig känsla för talen får man genom överslagsräknande. Man erfar att befolkning brukar räknas i tusental i kommuner, i miljoner i länder och i miljarder när det gäller hela jorden. I de flesta valutor räknar privatpersoner vanligen sina pengar i tusenlappar, medan storföretag räknar i miljoner och stater i miljarder. 

Redan som barn lärde vi oss räkna till hundra. Få har någonsin räknat till tusen men vi vet ändå att vi skulle kunna. Att räkna till tiotusen tar en dag, till hundratusen en månad och en miljon ett år. Att räkna till en miljon är alltså ett projekt som en grupp hängivna skolungdomar skulle kunna klara av, om inte någon förståndig vuxen stoppar dem, men att räkna till en miljard klarar ingen människa av.

En del av de felaktiga storleksangivelser som möter oss beror på felöversättning från engelskan. En biljon är 10&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;, d.v.s. 1&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000 (en etta följd av 12 nollor). I modern engelska används ordet ”billion” för att beteckna miljard, av vilka det alltså går tusen på en biljon. 

Förstavelsen för tusen är kilo (k), för miljoner mega (M), och för miljarder giga (G). På paketet med gula ärter står det till exempel att 100 gram ärter ger 1250 kJ energi. Man kan förvandla det till 1,25 megajoule och man kan använda den uppgiften för att uppskatta en människas årliga energibehov, som lämpligen kan uttrycks i gigajoule.

==Använd din erfarenhet och fantasi==
[[Fil:2010-06-19-supermarkt-by-RalfR-25.jpg|miniatyr|Påsar med apelsiner.]]
[[Fil:LocationBelgium.svg|miniatyr|Belgiens placering i världen.]]
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;2. || – Hur många ton apelsiner importerar Belgien på ett år?
|-
|}

:''– Inte vet jag det.''

:''– Jag ber dig inte ange det noga – på ett ungefär?''

:''– Ingen aning.''

:''– 100 kg?''

:''– Mera.''

:''– Se där, du vet. Du har en aning. Kan det vara 1000 kg?''

:''– Mera.''

:''– 10 ton.''

:''– Kanske.''

:''– 1000 ton?''

:''– Kanske''

:''– En miljon ton, eller en miljard ton? ''

:''– Kanske.''

Vi ska tänka efter och göra ett överslag. Vår erfarenhet av apelsiner sa oss att belgarna importerar mer än 100 kg per år och till och med mer än 1000 kg. Och vi kan dra fler slutsatser av vår kunskap om apelsiner och belgare:

Belgare är väl som folk är mest. Som jag till exempel. Jag äter kanske en apelsin i veckan. Det blir 50 om året. Det går kanske fem på ett kilogram, så det är 10 kg per år. Hur många bor det i Belgien? Jag vet att det är ett litet land men tättbefolkat, så vi säger 10 miljoner. Tillsammans äter de alltså 100 miljoner kilogram per år. Det är 100&amp;nbsp;000 ton. Odlar de egna apelsiner i Belgien? Knappast. Så då importerar de sina 100&amp;nbsp;000 ton per år. Där har vi svaret.

Hur pass väl kan man lita på det resultatet? Kan det vara så att antalet belgare är 10 gånger så stort? Nej. En tiondel? Nej. Det är inte något större fel på uppskattningen av belgarnas antal. Däremot är uppskattningen av konsumtionen mer osäker. De kanske äter 10 apelsiner i veckan, och inte en. Då blir slutresultatet tio gånger så stort. Däremot kan de knappast äta 100 apelsiner i veckan. Möjligen några enstaka individer, men inte i snitt. Belgien har kanhända juice- eller marmeladfabriker som exporterar juice eller marmelad gjord på importerade apelsiner, men vore den exporten mycket stor hade man väl hört talas om det, för lite märkligt vore det om ett land med så apelsinovänligt klimat slog sig på storskalig apelsinproduktexport. 

Kan det tänkas att belgarna äter betydligt mindre än en apelsin i veckan? Jag vet inte. Så mycket vågar man väl säga att Belgiens apelsinimport kan räknas i tiotusentals ton och knappast är många miljoner ton per år. Det är ett bra resultat av vårt överslagsräknande. Allt tidigare funderande om 10 ton och hundra ton och miljarder ton kan vi nu bestämt avfärda. Och vi avfärdar det av egen kraft. Vi har inte slagit i böcker och inte frågat någon auktoritet.

Allt detta kunde vi komma fram till med bara lite funderande. I det följande kommer vi att utvidga området för vad man kan fundera ut, genom att introducera nitton väl valda tal, som man kan använda som grund för att räkna ut andra viktiga uppgifter. Dessa nitton numeriska uppgifter får man lära sig (om man inte redan kan dem eller kan några andra tal som tjänar samma syfte). Nitton är trots allt ett ganska litet antal, jämfört med hur många sifferuppgifter många försöker smälla in i sin skalle.  

Kommer man igång med att räkna grovt finner man att många sifferuppgifter är helt onödiga att belasta minnet med. Behöver man veta något kan man lika gärna räkna fram det själv. Samtidigt får man en struktur att hänga upp nya kunskaper på, så det blir lättare att lära sig och komma ihåg sifferuppgifter. Och inte bara storleksordningar blir intressanta utan också vissa tal givna med större noggrannhet. Tänk dig till exempel att du nu fick tillgång till statistik över internationell apelsinhandel. Visst vore det intressant att slå upp Belgien och kontrollera vad vår överslagsräkning är värd.

(Enligt statistik från Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation importerade Belgien 139&amp;nbsp;090 ton apelsiner [http://faostat.fao.org] år 2009)

När man får övning i överslagsräknande går det också snabbare, och då hinner man räkna mer och får mer övning och blir ännu snabbare. Om vi går tillbaka till exemplet med belgarna: Vi gick igenom det ganska omständligt, men om en vecka har du kanske glömt resultatet och vill räkna ut det igen. Hur snabbt går det då? Tar det en halv minut? Tio sekunder? Du kanske inte gör precis lika som vi gjorde nu men det blir nog bra ändå.

==Hur många?==
[[Fil:SanDiegoCityCollegeLearningResource_-_bookshelf.jpg|miniatyr|En typisk bokhylla.]]
[[Fil:Chambery interieur mediatheque 600px.jpg|miniatyr|Ett antal bibliotekshyllor.]]

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;3. || Hur många böcker finns det på biblioteket?
|-
|} 

Försök se ditt biblioteks böcker framför dig, där de står i sina hyllor. Hur många böcker är det på varje hylla? Är de tio, hundra, tusen...? Du kanske är hjälpt av att tänka på att hyllan är cirka en meter lång och att böckerna är cirka en centimeter tjocka.

Om det går hundra böcker på varje hylla och det är sex hyllor över varandra i varje sektion blir det mindre än tusen böcker i varje sektion (600). Hur många sektioner är det i varje hyll-länga? Se dig omkring. De är troligen olika långa. Kanske stannar du för att de flesta består av tre sektioner. Det skulle ge ca 2000 böcker i varje länga. Hur många längor? Om några är mycket längre än de flesta får du väl dela upp dem i avsnitt om tre sektioner. Låt oss säga 23 sektioner på ditt specifika bibliotek. Då kan vi säga att biblioteket har 23 · 2000 ≈ 50&amp;nbsp;000 böcker.

Det här var en antydan till hur man kan sortera i sin fantasi så att man får jämnstora bitar som man kan multiplicera. Det är ofta man kan göra uppskattningar på det sättet. 

Om du tycker det behövs kan du justera svaret lite uppåt eller nedåt. Här har vi under räkningens gång avrundat mera uppåt än neråt. Kanske är de flesta böckerna trots allt mycket tjockare än en centimeter. Då kanske vi tror att böckerna  är 40&amp;nbsp;000 eller 30&amp;nbsp;000 snarare än 50&amp;nbsp;000. Hur som helst får vi inte tro att vi har träffat precis i prick. Det vi har gjort är en uppskattning.

I det här fallet får man räkna med att ligga fel med kanske trettiotusen, i andra fall ligger man mera fel eller mindre fel. Ofta har man en intuitiv känsla för  hur pass mycket fel ens uppskattning kan slå. Om man har tagit fel med femtio procent i uppskattningen av den genomsnittliga boktjockleken får man räkna med att det ger ett femtio procents fel i slutresultatet. Vill man göra sig det besväret kan man göra två beräkningar, en där man räknar allting drygt och en där man räknar allting knappt. Då får man en övre och en undre gräns för vad man kan tro på.   
 
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;4. || Hur många svenska ord kan du?
|-
|}

Tänk dig en stor ordbok, en där nästan alla ord du kan finns med. Hur många sidor har den. Hur många uppslagsord finns det per sida. Hur stor del av orden kan du? 

I stället för att bara tänka sig ordboken kan du göra en verklig undersökning av ditt ordförråd. Du behöver alltså en tillräckligt stor ordbok. Hur många uppslagsord den har brukar stå på pärmen eller i förordet, men kolla uppgiften för säkerhets skull genom att multiplicera sidantalet med antalet uppslagsord på varje sida (räkna på ett par tre sidor och ta snittet).

Låt oss säga att boken har 23&amp;nbsp;000 uppslagsord. Då kan du slå upp den på måfå 23 gånger och sätta ner fingret någonstans på sidan och läsa ordet du pekar på. Skriv ner om du kunde ordet eller inte. Du får bestämma dig för om du räknar det aktiva ordförrådet – de ord du brukar använda – eller det passiva – de ord som du förstår. Du har nu kollat 23 av de 23&amp;nbsp;000 orden, alltså en tusendel. Om du kunde 14 betyder det att du kan ca 14&amp;nbsp;000 av orden i ordboken. (Eftersom du tagit ett så pass litet stickprov kan det mycket väl hända att ditt ordförråd i själva verket är några tusen större eller mindre, men att det är mellan 10&amp;nbsp;000 och 20&amp;nbsp;000 kan vi vara ganska säkra på. Vill man ha större noggrannhet får man förhöra sig på fler ord, till exempel en femhundradel eller en tvåhundradel av ordbokens ord, men det är väl sällan man är genuint intresserad av sådana petitesser.) 
[[Fil:Interior Avainova.JPG|miniatyr|En flygplanskabin.]]
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;5. ||  Hur många flygplan behövs för att i en luftbro undsätta 1 miljon människor med mat och förnödenheter?
|-
|} 

Man kan tänka så här: Hur många sittplatser finns det i ett flygplan? Om man har åkt i ett flygplan liknande dem som kan komma i fråga i luftbron, kan man mana fram bilden av sätena i kabinen framför sin blick. Hur många var de i bredd? Hur många rader? Sen frågar man sig: Behöver man transportera så mycket grejer till var och en av de nödställda att det tar lika mycket plats som en passagerare? Eller kan man på varje plats i planet knöla in filtar och mat eller vad det kan vara så att det räcker för 10 personer eller fler? Så får man en uppfattning om hur många människor ett plan kan undsätta. Sen får man dividera.
	
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;6. ||  Är det möjligt att skriva in Astrid Lindgrens bok om Madicken på en datadiskett som rymmer 1.44 MB?
|-
|} 

MB står för megabyte, vilket betyder miljoner tecken. Disketten (som på 1990-talet motsvarande dagens USB-pinnar) rymmer 1,44 miljoner tecken. Det gäller alltså att ta reda på hur många skrivtecken boken består av. Ta fram en lagom stor bok och räkna, eller mana fram Madickenboken för din fantasi och räkna där. Räkna hur många ord det är på en rad, hur många bokstäver det brukar vara i orden, hur många rader på en sida. Hur många sidor kan det vara i Madicken. Multiplicera alltihop. Ryms det?

På datadisketter anges det hur många byte (tecken) de rymmer. Det finns en mindre enhet för informationsmängder. Man kan tala om hur många bitar information det ryms på disketten. Ett tecken kan bestå av 8 bitar. Det varierar lite men i runt räknande fungerar det bra att räkna tio bitar per tecken.

Det finns en lek som heter ”Tjugo frågor”. Alla som sitter i rummet kommer överens om något ur växtriket, djurriket eller mineralriket och den som har gått ut ska med tjugo ja/nej-frågor komma fram till vad. Man skulle också kunna komma överens om en viss bokstav på en viss sida i en bok och be den som varit ute att med 8 ja/nej-frågor komma fram till vilken bokstav i alfabetet det är, och dessutom om det är stor eller liten bokstav. Också skiljetecken och mellanslag är tillåtna. Skulle du klara det med åtta frågor? Det gör datorerna som räknar med 8 bitar per tecken. (– Är det en konsonant? – Är det en främre vokal? … skulle man kunna börja frågandet, så att man i varje steg delar upp de möjliga svaren i två möjligast lika stora grupper.)

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;7. || Hur stor informationsmängd finns det på en TV-film?
|-
|} 

Filmen består av bilder som visas i snabb följd. Varje bild består av linjer och linjerna av bildpunkter, som har olika färg och ljusintensitet. Om det vore bara 100 bildpunkter på längden och bredden skulle man tycka att bilden var väl grovkornig, så vi räknar på 1000 · 1000. Då kan vi få god skärpa. Per sekund behöver vi typ tio gånger så många, 10&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000, för att det ska bli mjukt flyt i rörelsen, för är det färre än tio bilder per sekund ser det ut som separata bilder som hackar fram, den ena efter den andra. Sådär en tusen sekunder får filmen hålla på för att vi inte ska tycka att den är för kort. Då är vi uppe i 10 gigabitar. Så många ja/nej-frågor måste man ställa för att återskapa hela filmen, men då har man fortfarande inte fått den i färg och inte heller med några mellantoner mellan svart och vitt. Vi har för varje punkt på skärmen under hela filmens förlopp bara fått klargjort om den är tänd eller släckt. 

Ska det vara kvalitet på filmen får vi för var och en av de 10 miljarder bitarna ställa ett tiotal frågor för att fastställa hur mycket blått där ska vara inblandat, ett tiotal frågor för att komma fram till ett noggrant mått på kvantiteten rött och ett tiotal för kvantiteten grönt, alltså sammanlagt ett trettiotal frågor. Med dessa tre grundfärger skapas genom additiv färgblandning alla TV-skärmens nyanser. Trettio frågor gånger 10 miljarder bitar blir 300 Gbit. (Vi kan jämföra den informationsmängden med en datordiskett, vilket enligt föregående överslag är 1,44 megabyte. 300 Gbit motsvarar ungefär 30 Gbyte. Filmen innehåller alltså långt mer information än vad som ryms på en diskett, så mycket att det skulle behövas 20&amp;nbsp;000 disketter för att rymma den – men den ryms lätt på ett minneskort på 64 GB.)
[[Fil:This is a stupid way to write a paper.jpg|miniatyr|Hur tätt sitter hårstråna?]]
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;8. || Hur många hårstrån finns det på ett huvud?
|-
|} 
 
Du kanske tänker ungefär så här: Hårstråna sitter på en millimeters avstånd. Skalpen är ca 20 cm · 20 cm. Det betyder 200 strån på längden och 200 på bredden. Svar 40&amp;nbsp;000. 

Kan vi lita på det svaret? Ja, självfallet finns det många huvuden med färre hårstrån, även flintskalliga. Och vår uppskattning att hårstråna sitter på millimeters avstånd är tillhöftat. Men vi kan vara tvärsäkra på att de inte sitter på tiondels millimeters avstånd – vi kan ju se mellanrum mellan stråna om vi synar någons hårbotten. Hade vi räknat med halvmillimeters avstånd hade vi fått 400 · 400 = 160&amp;nbsp;000, istället för 40&amp;nbsp;000 som vi fick ovan. Så stor är osäkerheten här, så det kan vara klokt att avrunda svaret till 100&amp;nbsp;000 och påpeka att det finns huvuden med mycket färre hårstrån också. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;9. ||Hur många maskor är det i en tröja?
|-
|}    
[[Fil:Linde von linn.jpg|miniatyr|En stor Lind.]]
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;10. || Hur många löv är det på ett träd?
|-
|}

==Enheter==
[[Fil:Mètre ruban.png|miniatyr|Måttband kan vara användbart ibland.]]
Du vet hur lång en centimeter är, och likaså en millimeter, decimeter, meter, kilometer och mil. Du kan både visualisera det och du vet hur många det går av en viss enhet på närmast större. Du har också en bild av liter, deciliter och kilogram, och kanske betydligt fler enheter.   

Milliliter, gram, milligram och ton används så ofta så dem behöver man ha en intuitiv uppfattning om. Man kan tänka så här:

'''Milliliter''' – En milliliter är en tusendels liter. Eftersom en liter fyller en kub som är 1 dm lång , 1 dm bred och 1 dm hög får vi en tusendel genom att ta en tiondel av kuben på längden, en tiondel på bredden och en tiondel på höjden. Det ger en kub som är 1 cm gånger 1 cm gånger 1 cm. Visualisera detta. Det är 1 ml. (Har du lärt dig att en tesked rymmer fem milliliter och har svårt att förstå att den kan rymma fem sådana kuber, så kan du skära ut kuber ur en banan och trycka ner dem i en tesked så får du se att de ryms.)
[[Fil:Brass scales with cupped trays.png|miniatyr|Har du alltid en våg i närheten?]]
'''Gram''' – Du vet att 1 l vatten väger 1 kg. En tusendels liter väger därför en tusendel av ett kg, alltså  ett gram. Tar du något annat material än vatten gör det inte så stor skillnad. En kub av trä, krita, gummi eller äpple med 1 cm kant väger alla ca 1 gram.

'''Milligram''' – Milligram betyder tusendels gram. Tänk alltså på en kub som är 1/1000 kubikcentimeter. Det är en tiondel på längden, en tiondel på bredden och en tiondel på höjden. Den har alltså kanterna en millimeter. Frammana bilden av en sådan kub och säg:”Den väger nog ett milligram”.  

'''Ton''' – Ton är tusen kilogram. En kub som är tio gånger så lång, tio gånger så bred och tio gånger så hög som enliterskuben, väger ett ton om den består av vatten eller något med ungefär samma densitet. Den har alltså en meters sida. En kubikmeter ved väger nästan ett ton. (Vedträn flyter på vatten och det är luft emellan träna, men ändå ger det ganska hyggliga resultat om man räknar att 1 kubikmeter är ett ton även för detta fall.

'''Hektar''' är en enhet som används mycket ofta, till exempel på tal om skogsbrandsskador. En journalist förklarar   kanske att ett avbränt området är stort som 12&amp;nbsp;300 fotbollsplaner, och tänker att det ska vara lättare för läsare eller tittare att förstå det än 12&amp;nbsp;300 hektar. Och visst, för många är det lättare att se en fotbollsplan framför sig än en hektar, men det finns nog ingen som har lätt att föreställa sig 12&amp;nbsp;300 fotbollsplaner, och därmed är förklaringen förfelad. Gör så här i stället: Dra ett lodrätt streck ungefär mitt genom talet, t ex så här: 123|00. Sätt en etta efter strecket. Du har nu delat upp talet i två faktorer. Det ursprungliga talet är lika med 123 gånger 100. 123 fotbollsplaner på längden och 100 planer på bredden. Det är något enklare att föreställa sig. 

Ännu enklare blir det om man först förvandlar 12&amp;nbsp;300 hektar till kvadratkilometer. Du tar bort de två sista siffrorna och får att arean är 123 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Avrunda till 120 eller 100. Sen kan du dra ett streck med etta och får att området är cirka 10 kilometers gånger 10 kilometer. Det kan man föreställa sig: Det blir en rejäl cykeltur att ta sig runt det. 

Detta att dela in i faktorer och se dem som längd och bredd (och kanske höjd) kan man göra i många andra sammanhang för att föreställa sig och minnas stora tal. Närhelst man träffat på talet tusen, kan man tänka: tio på längden, tio på bredden och tio på höjden. Hundra är tio på längden och tio på bredden.  En miljon är hundra på längden och hundra på bredden och hundra på höjden. En miljard är 1000 • 1000 • 1000. Och talet 10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; är 10&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; på längden, 10&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; på bredden och 10&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; på höjden.

==Per capita och mänskligheten==
Antal nulevande människor på jorden är ungefär 8 miljarder. Om man håller reda på det kan man lätt relatera världens tillstånd till sin privata erfarenhet.

Hur stor är världens livsmedelskonsumtion? frågar någon. Man vet att man själv äter ungefär ett kilogram dagligen. Alltså äter alla jordens människor tillsammans ca 8 miljarder kilogram. Det svaret kan man komma med direkt, och bara lite mer tid behövs för att förvandla det till ton eller ange mängden per år. Det var bara att multiplicera med 8 miljarder för att gå från sin individuella erfarenhet till det globala. Alla människor äter ju nästan lika mycket – även spädbarn om man räknar bröstmjölken som mat. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;11. || Hur stort är världens årliga skolboksbehov? 
|-
|}
 
Vi människor konsumerar inte skolböcker varenda dag av våra liv, så som med mat, så det är kanske bäst att först räkna på ett helt människoliv, säg 50 år. Hur många skolböcker har du konsumerat (eller kommer att konsumera, om du fortfarande går i skola). Kanske 10 skolår gånger 10 skolämnen gånger en bok i varje ämne varje år. Det blir hundra böcker, men var de böckerna splitt nya, och fick du behålla dem? Om de återanvändes får man dividera 100 med antalet elever som brukade använde samma bok. Om du tycker att ditt skolboksbehov blev tillgodosett kan du sen multiplicera med 8 miljarder och få världsbehovet av skolböcker under 50 år. Årsbehovet är en femtiondel därav.

Man kan använda olika knep för att komma ihåg ''8 miljarder''. Har du hört den här historien?
''– Jag har planerat att bilda familj. Jag ska ha fem barn. De ska heta Gustav, Matilda, Siri, Andreas och Xiao-wu.''
''– Så... och varför ska du ge ett kinesiskt namn till en av dem?'' 
''– Jo för jag har hört att vart femte barn som föds är kines.''

Om man minns att vart femte barn är kines och därtill råkar veta att Kinas befolkning är över en miljard, så förstår man att världsbefolkningstalet är en bra bit över fem miljarder, alltså sex eller sju eller åtta miljarder.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(1)	
!''' På jorden lever för närvarande 8 miljarder personer.'''
|-
|}

==Folkmängder och folkökning==	
[[Fil:World population.PNG|miniatyr|Länder färgkodade efter invånarantal.]]
Folkmängden i sitt land brukar man kunna och det är bra eftersom sifferuppgifter man läser i tidningarna ofta avser landet. När det gäller andra länder kan man inte utgå ifrån att de är ungefär lika folkrika. Skillnaderna är för stora även för mycket grov räkning. Man får hålla reda på i vilken storleksklass var och en av världens ca 200 stater befinner sig. Det finns två stycken miljardstater, ca 45 stycken hundramiljonstater, ca 100 tiomiljonstater, ca 40 miljonstater och närmare 30 mindre stater.

Var drar man gränserna mellan klasserna? En stat med 40 miljoner människor, ska den räknas till tiomiljonstaterna eller hundramiljonstaterna?

Vi har dragit gränsen mellan kategorierna vid drygt ''tre'' gånger hundra miljoner, ''tre'' gånger tio miljoner, ''tre'' gånger miljonen osv. Det kan tyckas att gränsen borde gå vid 5, men talet 3 har den fördelen att till exempel miljongruppen kommer att bestå av alla länder som ligger ''tre'' gånger över eller ''tre'' gånger under miljonen. Man räknar alltså med samma faktor uppåt och nedåt – kvadratroten ur tio, som är strax över 3. Man får hela vägen ett trefaldigande, från kategori till gräns, och från gräns till kategori. 

Med en sådan här kategorisering kan man hålla reda på folkmängderna i alla världens stater utan att behöva plugga spalter med befolkningssiffror som inom några år är föråldrade. I fråga om till exempel Irak, Kirgisistan, Australien och Moldavien räcker det kanske att veta att de hör till tiomiljonerstaterna. Det är ett ganska grovt rundande. Att det trots det går att få vettiga resultat visar nedanstående tabell med uppskattningar av sammanlagda befolkningen i varje kategori, som vi fått genom att helt enkelt multiplicerat de två första spalternas tal: 
	     

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
!'''Kategori'''||'''Antal'''||'''Uppskattad sammanlagd befolkning'''
|-
|Miljardstater||2||2 Gpers
|----
|Hundramiljonstater||45||4,5 Gpers
|----
|Tiomiljonstater||100||1 Gpers
|----
|Miljonstater||40||40 Mpers
|----
|Mindre||30||&lt; 3 Mpers
|----
!Sammanlagt
|ca 200
|7,5 Gpers
|-
|}

Sju och en halv miljarder fick vi alltså sammanlagt, ganska nära det värde för jordens folkmängd vi lärde oss tidigare och som var baserat på mer noggranna kalkyler. Det man speciellt får hålla ögonen på i sådana här räkningar är antalet i bamsekategorin. Där är det så få stater att man inte kan ta för givet att det jämnar ut sig mellan dem som ligger över och dem som ligger under den avrundade siffran. Nu råkar bägge miljardstaterna, Indien och Kina, ha befolkningar som ligger en bra bit över miljarden. Tillsammans ger det en dryg halv miljard till, och då får vi ungefär det för tillfället riktiga, 8 miljarder.

Ett annat sammanhang där förhållandena i de största staterna slår igenom mycket starkt är när man  har genomsnitt av någon viss uppgift för hela världen. När man läser att befolkningsökningen i världen minskar – beror det på att det har skett en förändring i världens stater över lag, eller beror det på Kinas eller Indiens befolkningspolitik?

Å andra sidan får man tänka på att inte konstruera ett världsmedelvärde genom att addera siffrorna för alla länder och dela med 200. I nästan alla sammanhang är det vettigare att dela upp lika på personerna, d.v.s. de folkrika länderna ska få mycket större vikt.  Sen hänger det på den som tolkar statistiken att beakta att folkrika stater påverkar medelvärdet mest.  

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(2)	
!''' Det finns ca 200 stater på jorden, varav hälften är tiomiljonstater, ganska många är hundramiljonstater och två är miljardstater.'''
|-
|} 
[[Fil:Composition_of_three_green_bourgeois.jpg|miniatyr|Barr på en gran.]]
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;12. || Vilka är fler: barren på en julgran eller människorna i Sverige?
|-
|} 

Människorna i Sverige är ca 10 miljoner. Om vi gjorde en trave med 100·100·100 barr så blev det bara en miljon, så vi tar 500·200·100 barr för att ha 10 miljoner, ett för varje svensk. Barren är 1 mm tjocka och 1 cm långa. Om vi travar så att vi lägger hundra barr på längden och 500 sådana rader i bredd och sen 200 sådana skikt på varandra får vi en trave som är 100 cm · 500 mm · 200 mm. Det är väl lite mer än en hopklämd julgran, och då består julgranen inte bara av barr utan dessutom av en massa trä. Den som inte har erfarenhet av att klämma ihop julgranar men har sopat upp barr måste väl erkänna samma sak: Barren på en vanlig julgran må förefalla många, men de förslår inte till hela Sveriges befolkning om var och en ska ha sitt barr. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;13. ||Hur många människor föds per år?
|-
|} 

Vi börjar med ett enklare problem: Hur många människor dör per år? Du går till dig själv och ditt liv: Hur många gånger dör du under din livstid? Svar: En gång. Det gäller alla andra också: en gång under en levnad som uppskattningsvis är ca 50 år. I hela världen blir det 8 miljarder dödsfall under 50 år, d.v.s. i snitt hundra miljoner per år. Eftersom befolkningen ökar måste födelsetalet vara högre än så, men det kan inte vara flera gånger så stort, för då skulle det bli någon miljard fler människor på bara några år, och i så fall hade det inte varit vettigt att uppmana läsaren att lägga 8 miljarder på minnet. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;14. || Hur stor blir den årliga folkökningen i ett land där en kvinna i genomsnitt föder två barn och där invandringen och utvandringen är lika stora?
|-
|} 

Det ena barnet ersätter henne och det andra ersätter barnafadern, så folkökningen blir 0 procent per år, om situationen med två barn blir bestående en längre tid och om dödlighet och den ålder vid vilken kvinnorna föder sina barn inte förändras. (Observera att när man säger att kvinnor i snitt har två barn, då har man slagit ut barnantalet på alla kvinnor, alltså också på de flickor som dog innan de nådde fertil ålder.)

I verkligheten sker det förändringar som gör att vissa kullar blir stora, vilket i sin tur åstadkommer nya förändringar. Sådana förändringar brukar diskuteras mycket, eftersom de ger så tydliga effekter i dagis och skolor som är dimensionerade utan marginaler. Ändå är sådana fluktuationer rätt små, både i sin påverkan på folkmängden och samhällsekonomin i ett längre perspektiv. Därför kan man med lite försiktighet få viktiga resultat med överslagsräkning som bortser från sådana fluktuationer.  

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;15. || Hur stor blir den årliga folkökningen i ett land där en kvinna i genomsnitt föder fem barn?
|-
|} 

Två av barnen ersätter föräldrarna och tre tillkommer under föräldrarnas levnad. Det blir 1,5 för fadern under hans livslängd (50 år) och 1,5 för modern under hennes livslängd om 50 år. I genomsnitt under de år denna medelkvinna är i livet ger hon upphov till 1,5/50 barn netto per år, och för en medelman gäller likaså 1,5/50 barn per år. 1,5 utav 50 är detsamma som 3 utav 100, alltså 3 procents folkökning varje år.

Det är mycket viktigt i befolkningsstatistiken att man noga läser definitionerna av sådant som dödlighet, dödstal, födelsetal, fruktsamhet, folkökning. Kontrollera om med kvinna avses endast de kvinnor som är mellan 15 och 45 år eller alla personer av kvinnligt kön eller något däremellan. Det är också brukligt att räkna in dödsfall bland barn i en annan kategori än övriga döda, och detta är inte alltid klart utsagt. Siffrorna flyger över världen medan de petimetriga orden får stanna hemma. 

För dem som fortfarande tror att tal är viktigare än orden kring dem kommer här tre frågor: Vem fick 1921 års nobelpris i fysik? Vem tilldelades nobelpriset i fysik 1922? Vem mottog nobelpriset i fysik 1923? Svaret på alla tre frågorna är Albert Einstein. Det betyder inte att han fick priset tre gånger. Men ifråga om 1921 års pris blev beslutet fördröjt till 1922 och Einstein reste till Sverige året därpå, 1923.

==Fördubbling och halvering==
Om något ökar med 100 procent blir det dubbelt så stort. Om det däremot ökar med 50 procent efter ett år och sen med 50 procent igen efter ytterligare ett år, blir det mer än dubbelt, eftersom man förstår det så att det inte bara är den ursprungliga kvantiteten som ökar vid det andra tillfället utan också tillskottet som det blev vid den första ökningen.

Likaså om man har en årlig ökning om 1 procent. Då får man dubbling på ''mindre'' än på 100 år. Det tar i själva verket ungefär 70 år. Detta ”sjuttio” finns det skäl att lägga på minnet. Ta en titt på följande tabell som visar hur lång fördubblingstiden blir vid olika procentsatser. (Siffrorna avser år om det är frågan om årliga tillväxt.) Tabellen är framtagen med en noggrann räkning, där man gör uppräkning gång på gång tills man kommer till ett tal som är dubbelt så stort som det ursprungliga. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
!Procentsats||Fördubblingstid
|----
|0,1||		693
|----
|1||		70
|----
|2||		35
|----
|3||		23
|----
|5||		14
|----
|7||		10
|----
|10||	7
|----
|20||		3,8
|----
|}
I tabellen kan man till exempel se att 1 procents årlig ökning ger fördubbling om 70 år och 2 procents ökning om 35 år. 

Låt oss nu multiplicera ihop de två talen på samma rad i tabellen: 0,1 gånger 693 ger 69,3; 1 · 70 = 70; 2 · 35 = 70 o.s.v. Vi ser att det blir cirka 70 på alla raderna. Det här visar att man i praktiska sammanhang inte behöver göra någon omfattande noggrann räkning år för år.  Fördubblingstiden gånger procentsatsen är hela tiden nära 70, förutsatt att procentsatsen inte är alltför stor. Känner man den ena kan man räkna ut den andra, helt enkelt genom att höfta till den så att deras produkt blir ungefär 70 (kanske 75 eller 72 om det är enklare att räkna så).

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(3)||När en ökning (eller minskning) hela tiden sker med lika många procent på samma tidsperiod kan man använda ”70-regeln” som säger att procentsatsen gånger fördubblingstiden (halveringstiden) brukar vara nära 70.'''	
!''' 
|-
|}  

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;16. || För tjugo år sen var min lön hälften av vad den är nu.

Hur många procent har den genomsnittliga lönehöjningen varit?
|-
|}
 
70 / 20 = 3,5. Svar 3,5 procents genomsnittlig årlig löneökning.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;17. || För ett land förutspås en stabil BNP-tillväxt om 1 procent per år.

Hur lång tid tar det innan BNP har fyrdubblats?
|-
|} 

Procentsatsen är 1. För att få 70 får man multiplicera detta tal ett med 70. Sjuttio år är fördubblingstiden. Efter ytterligare 70 år har man fått en ny fördubbling, alltså fyrdubbling jämfört med det ursprungliga.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;18. ||Av varje mängd radioaktivt cesium sönderfaller 2 procent av atomerna varje år.

Hur lång tid tar det för radioaktiviteten att minska till en hundradel?
|-
|} 
 

Efter ca 35 år har radioaktiviteten halverats, efter 70 år har den gått ner till en fjärdedel och efter ca 105 år till en åttondel. För att den ska gå ner till en tiondel tar det något längre tid, eftersom en tiondel är något mindre än en åttondel, men det tar absolut inte 35 år till för då är radioaktiviteten nere i en sextondel. Vi uppskattar att det tar 110 år för radioaktiviteten att bli en tiondel. För att den mängd man har kvar då i sin tur ska minska till en tiondel tar det 110 år till. Sammanlagt tar det alltså ca 220 år för radioaktiviteten att reduceras till en hundradel.

==Jorden==
[[Fil:Earth Eastern Hemisphere.jpg|miniatyr|Sedd på avstånd.]]
- Sjung den här låten:
	
:''Vi for med bil''
:''ettusen mil'' 
:''	och sen ettusen till.''
	
:''Vi for med bil''
:''	ettusen mil'' 
:''	och sen ettusen till.''

:''Och då var vi hemma igen.''

Den sången hjälper oss att komma ihåg att det är 4000 mil runt jorden, även om den inte direkt påstår att man envetet for i samma riktning hela tiden. Så långa raksträckor som är framkomlig med bil finns det ju inte, så det hela är förstås en fantasi.

Ettusen mil är en av de viktigaste sifferuppgifterna som finns. Den ligger till grund för många av räkningarna i det följande. Den gäller med mycket god noggrannhet både att ekvatorn är 4000 mil och att avståndet från en pol till ekvatorn är 1000 mil.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(4)	
!''' Avståndet från nordpolen till ekvatorn är 1000 mil.'''
|-
|} 


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;19. || Hur lång är jordens diameter?
|-
|} 
  
Diametern, måttet tvärs igenom, måste i varje fall vara kortare än 2000 mil. Om man ska ta sig från pol till pol måste det ju vara kortare väg att ta sig tvärs igenom jorden än att behöva åka 2000 mil längs jordens buktiga yta. Behöver man veta mer precis hur pass mycket kortare än 2000 mil som diametern är, då får man visualisera den raka sträckan genom jorden och halvcirkeln längs ytan. (Man kan jämföra med en idrottsplan där en springer längs den rundade delen av löpbanan och en annan tvärs över gräset.)  I grov räkning räcker det ofta med att veta att diametern  ligger mellan 1000 och 2000 mil. 

===Visualisera jordgloben===
[[Fil:Worldmap_LandAndPolitical.jpg|miniatyr|Hela jorden.]]
Om du inte har gjort det tidigare, ta en ordentlig titt på en jordglob, så att du har en ganska klar bild av den för din inre syn i fortsättningen. Först avstånden:

– Är kontinenterna mer eller mindre än tusen mil?
 
– Sverige når ju inte ner från nordpolen till ekvatorn, men hur många Sverige skulle man behöva lägga efter varann för att nå hela vägen? Hur långt är Sverige alltså?

- Finland ligger mellan sextionde och sjuttionde breddgraden. Nittio grader är en rät vinkel. Man räknar vinklarna från jordens centrum, så att ekvatorn ligger på 0 och nordpolen på 90. Finland: 10/90 = 1/9. Kan du se att Finland är en niondel av tusen mil. Hur mycket blir det?

Sen kan du titta på ytorna:
 
– Hur stor del är hav och land?
 
– Hur stor del är varje kontinent av hela landytan?

===Jordens area=== 
Tänk dig att du har kvadratiska tyglappar så stora att en kant precis når från pol till ekvatorn. Nu ska du svepa in jorden i sådana lappar. Hur många lappar behöver du? De ska hölja utan att överlappa; kanske får du klippa till dem för att få passform och använda restbitarna på andra sidan. Hur du gör beror på vad du har erfarenhet av, men vad är ditt svar? Hur många behövs? Räcker en? – Nej! – Två? – Nej. – Tre? – Knappast. – Fyra? – Vet inte. – Går det kanske åt tio? – Nej, inte ens åtta. – Hur vet du det? – Jag tänker så här: Jag syr ihop 8 lappar, så att det blir 4 på längden och 2 på bredden. Den remsan räcker precis ett varv runt ekvatorn. Det blir en cylinder som når upp över nordpolen och ned under sydpolen. Snörper man ihop den uppe och nere täcker den hela jordytan, och då är det ju alldeles för mycket tyg, så att det blir stora rynkor både uppe och nere. Så om man figursyr sparar man in säkert ett par av de åtta lapparna. Jag gissar att det går åt fem lappar som är 1000 mil · 1000 mil för att täcka jorden.  

Det stämmer väl. Det exakta svaret är 16/π, som ligger mycket nära 5. (Man räknar ut 15/3 istället. Eftersom man har rundat 16 nedåt till 15 och π nedåt till 3, dvs både täljare och nämnare åt samma håll, tar avrundningsfelen delvis ut varandra.) 
 
:''Jag önskar att jag hade en stor filt – tiotusen fot lång''

:''Som på en gång kunde täcka''

:''Varje fläck av staden.''

Så skrev Bo Juyi, en kinesisk poet på Tang-tiden. Vi har i vår fantasi använt fem filtar, tusen mil långa och breda. De täckte hela jorden.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(5)	
!''' Jordens area är 5 gånger 1000 mil gånger 1000 mil.'''
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;20. || Hur stor area skulle var och en få om man delade jorden lika?
|-
|}  
Förvandlar du milen till kilometer blir det åtta nollor i jordens area, medan det är nio nollor i befolkningstalet, som man dividerar med. Eftersom femman i täljaren och sjuan i nämnaren är praktiskt taget lika blir det bara 10 kvar i nämnaren när man även har förkortat bort nollorna. En tiondels kvadratkilometer skulle var och en få. En sådan area har man om man gör tio strimlor av en kvadrat som är en kilometer lång och en kilometer bred, och sen  tar en av dessa strimlor. Kan du föreställa dig din jordlott, med hav och land, med polaris och öknar? Knappast, men ytans storlek kan man tänka sig, 100 meter gånger 1000 meter.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;21. ||  Är folktätheten  i Sverige högre eller lägre än jordens folktäthet?
|-
|} 

Om vi uppskattar att Sverige är 1500 km långt och 300 km brett, är ytan en halv miljon kvadratkilometer. Tio miljoner pers på en halv miljon kvadratkilometer – det är som tjugo miljoner på en miljon kvadratkilometer (dubbla ytan – dubbelt så många människor). Miljonerna tar ut varandra, så folktätheten är 20 per kvadratkilometer. Det är mer än jorden, där det bor typ 10 pers per kvadratkilometer, om man slår ut befolkningen även på haven. Om man gör den mera rättvisa jämförelsen att räkna folktätheten på land blir talet för jorden mer än dubblad, och är därmed lik Sveriges. 
[[Fil:Watercycleswedishhigh.jpg|miniatyr|Vattnets kretslopp.]] 
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;22. ||    Hur mycket rent sötvatten bildas dagligen på jorden? Hur mycket blir det för varje människa?
|-
|} 

Rent sötvatten bildas genom att vatten och fuktighet från marken och haven avdunstar och sen regnar ned. Vi kan antingen uppskatta avdunstningen eller uppskatta nederbörden. Resultaten bör bli lika, eftersom det inte just finns några andra vägar i vattnets kretslopp.

När det gäller avdunstning har man erfarenheten att vattenpölar på en asfaltplan torkar in och att innehållet i ett dricksglas som blivit stående någon vecka sjunker med flera centimeter. Samtidigt är stora delar av marken så torra så att det inte avdunstar just någonting från dem. Det kan vara svårt att uppskatta hur stor del som är torr och hur ofta en plats är torr och blöt. Låt oss därför försöka uppskatta regnmängderna istället.

I fråga om regnande är det bäst att tänka sig en längre tid, så att man får med både regnskurar och uppehållsväder och snö. Hur många millimeter blir det på ett år? Man kan tänka sig en tunna som står fritt och som får samla in allt som regnar på den. Man täcker den mellan skurarna så att inget avdunstar. Blir den full på ett år, eller halvfull? Hur mycket är det per dag? 

Låt oss säga att vår uppskattning är en millimeter per dag. Om den nederbörd och avdunstning vi har erfarenhet av är representativa för jorden, får vi volymen genom att multiplicera med jordens area. 5 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratkilometer · 1 millimeter = 5 · 10&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; · 0,001 kubikmeter = 5 · 10&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; kubikmeter. Per person blir det 100 kubikmeter per dag. (När man ska relatera det talet till sin personliga erfarenhet får man, som alltid, komma ihåg att det som sker inom hemmets väggar inte är allt här i världen. Vore allt tillgängligt som badvatten skulle det förslå långt, men sötvatten behövs till både fisken i sjöarna, till odlingar och skogar, och mycket mer. Å andra sidan används en del av det mer än en gång under sitt kretslopp.)

===Sextionde breddgraden och kartavstånd===
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;23. ||  Hur långt är Ryssland?
|-
|} 

Räknar man meridianerna ser man att Ryssland sträcker sig nästan halva varvet runt jorden. När det är middag i Kaliningrad i väster är det nästan midnatt vid Berings sund. Betyder det att Ryssland är lika långt som halvvägs kring jorden, ”ettusen mil och sen ettusen till”? – Nej. Ryssland ligger inte mitt om jorden, så som ekvatorn, meridianerna och andra storcirklar, utan som en betydligt mindre ring, rätt långt uppe vid nordpolen, vid ungefär 60:de breddgraden. Breddgradscirklarna (parallellcirklarna) kallas lillcirklar (alla utom ekvatorn) eftersom de är mindre än storcirklarna.

Just den sextionde breddgraden, som går genom Oslo, Uppsala, Raseborg, Petersburg, Alaska och Kap Farvel, är en mycket speciell cirkel, för den är precis hälften så lång som ekvatorn. Ryssland skulle alltså vara ''ettusen'' och inte tvåtusen mil långt.

Men man kan fråga sig om man inte borde räkna Ryssland som ännu kortare. Vi har räknat längden längs lillcirkeln, och den är krokig. Det kanske är en praktisk angivelse när det gäller ett land som är krokigt, men för det mesta brukar man räkna ett lands längd som avståndet mellan dess ändar. Om man för Ryssland drar kortaste vägen från ena spetsen till den andra går den nästan rätt över nordpolen. Avståndet blir i så fall 30/90 av 1000 mil gånger två, vilket är cirka 600 mil.
Man får alltså bestämma vad man menar med längd, fågelvägen mellan ändarna eller som när man talar om längden på en hopringlad orm. 

Det är alltså vid 60 grader och inte halvvägs upp från ekvatorn till polen, vid 45 grader, som man har denna speciella egenskap att parallellcirkeln är hälften. Jordytan är ju inte som en strut däremellan, utan välver sig så att man till en början kan bege sig ganska långt från ekvatorn utan att man kommer särskilt mycket närmare jordaxeln. Först senare börjar det ta in på allvar. 

Allt det här kan verka självklart när man har jordgloben framför sig, men om man tittar på en världskarta i stället kan man bli förvillad. Det kartograferna gör när de gör om jordens buktiga yta till kartans plana pappersbild är att de tänjer ut vissa delar, ofta de långt uppe i norr. I den manövern kan Ryssland mycket väl bli utdraget till sin dubbla längd och dess krokighet kan försvinna. Därför får man vara mycket försiktig med världskartor när man ska bedöma avstånd, arealer och riktningar.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;24. || Hur långt är det från Umeå till Luleå?
|-
|}
  
Råkar man ha jordgloben framför sig och kan urskilja avståndet, om det så bara är en millimeter, kan man tänka ut hur många gånger det går i pol-ekvatoravståndet och sen dividera 1000 mil med det. Men med korta avstånd i bekanta trakter är det ibland lättare att relatera till någon bilresa man har erfarenhet av och där man hållit reda på körsträckan. Vid tågresor brukar man inte hålla reda på sträckan utan snarare räkna på timmar, och då kan man räkna med 100 kilometer per timme som tåget är igång. Så, hur många timmar tar det att resa mellan Umeå och Luleå? 

Man kan också visualisera en karta över Norden eller ett ännu mindre avsnitt av jordytan. En sådan karta kan man lita på. Buktigheten för ett så pass begränsat utsnitt av jorden är inte så stort att kartograferna behövt förvanska avstånden så mycket som med en världskarta.

==Hastigheter==
När man ser blixten brukar man räkna 1-2-3-4… ända tills dundret kommer fram. Då får man reda på hur långt man är från platsen där blixt och dunder uppstod, för ljuset går fram ohyggligt snabbt medan ljudet tar tre sekunder för varje kilometer. Om man alltså hinner räkna till sex betyder det att åskan var två kilometer bort.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(6)	
!''' Ljudets hastighet är ca 300 meter per sekund.'''
|-
|} 

Snabba passagerarflygplan brukar gå strax under ljudhastigheten, för vid ljudhastigheten blir det obehagliga vibrationer i flygplanskroppen. Militära plan gasar ibland på så att de snabbt tar sig förbi den hastigheten och sen kan köra lugnt vid mycket högre hastigheter. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;25. || Solen går upp i öster, vandrar över himlen och går på kvällen ner i väster. Är det möjligt att med flygplan sätta efter solen, hinna upp den och i fullt solsken flyga jorden runt?
|-
|} 
 
Ja, det är möjligt att flyga ikapp solen, om man bara gör rundflygningen tillräckligt nära polen, så att den lillcirkel man följer när man flyger västerut runt jorden blir tillräckligt liten. Men om man då måste hålla sig mycket nära polen är det tveksamt om solen verkligen gick upp, och om den vandrade ”över himlen”, som det stod i frågan. Det kanske mera var så att den släpade sig längs horisonten. Låt oss räkna på 60 breddgraden, som de flesta av läsarna har erfarenhet av. Här går solen förvisso upp och ner, i synnerhet på sommaren. För att hålla jämn fart med solen måste planet flyga 2000 mil på ett solvarv, vilket är mindre än 100 mil per timme, 1000 km/h. Jämför det med ljudet som varje sekund går 300 meter. Det blir 60 · 60 · 300 meter per timme, vilket är lite mer än 1000 km/h. Kunde planet hålla ljudhastigheten, skulle det nätt och jämnt vinna över solen, men med ett passagerarflygplan som går lite långsammare än ljudet är det bäst att anställa sin jakt på solen i väster lite längre upp i norr. Svar: Det är möjligt. (Många håller reda på att antalet meter per sekund gånger 3.6 = antal kilometer i timmen. Gör man det så går de sista stegen i uträkningen smidigare. Om man inte har så stora krav på noggrannhet kan man räkna som att de två enheterna är ungefär samma sak.)

==Täthet==
Täthet är detsamma som densitet. En liter väger ett kg. Det gäller synnerligen väl för vatten.

Det gäller ganska väl för andra vätskor också, både för sådant som mjölk som mest består av vatten, och för bensin etc. Det är bara för kvicksilver och andra smälta metaller man får ta sig i akt så att det inte blir för stora fel i ens överslagsberäkningar. 

Räknar man grovt kan man ta ett kilo per liter också för fasta ämnen. Sten är bland de tyngsta icke-metallerna. Granit har en densitet som ligger på nästan 3 kg/liter. Det kan man räkna med om man tycker det blir för grovt med 1 kg/liter. Tegel är lättare. För nästan alla metaller kommer man  närmare sanningen om man multiplicerar vattentätheten med tio. Det gäller stål och koppar men också de supertunga uran och guld. Jorden har en densitet nära 5, liksom andra fasta himlakroppar i vårt solsystem. För cellplast och andra högporösa material är det dumt att räkna 1 kg/liter. Föreställ dig i stället hur ett cellplastblock flyter på vattnet. Hur stor del är under vattnet? Är det en tiondel, då är densiteten en tiondel av vattnets.

För gaser kan man inte ta en liter som ett kilo. I en gas ligger inte molekylerna tätt tillsammans utan på ett avstånd som är ca tio gånger molekylernas diameter. Om man i fantasin skulle totalfylla allt detta tomrum mellan gasmolekylerna skulle det alltså rymmas tio gånger så många på längden, tio gånger så många på bredden och tio gånger så många på höjden. Det betyder att flytande vatten är tusen gånger så tätt som en gas.  

Regeln för gaser är alltså: Dela vattnets täthet med tusen. I stället för 1 kg/liter blir det 1 g/liter. Eller om man räknar på 1 kg, då fyller den mängden upp en hel kubikmeter, och inte en kubikdecimeter som flytande vatten. Detta gäller med mycket god noggrannhet för de flesta gaser som syre, kväve och luft men också hyggligt för andra – om trycket är normalt och temperatur inte är extrem. Undantag är väte och helium, som är mycket lättare.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(7)	
!'''  Tätheten för fasta och flytande material är ungefär 1 kg/liter.'''
|-
|} 


{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(8)	
!''' Tätheten för gaser är ungefär 1 kg/kubikmeter. (Det är 1 g/liter).'''
|-
|} 
  

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;26. ||  Hur mycket väger luften i en cykelring? 
|-
|} 

Först funderar vi ut hur stor volymen är. Tänk dig att du har klippt upp cykelslangen och häller i vatten. Ryms det en kopp, en liter, en hink? – Låt oss säga en liter. En liter vatten väger ett kilogram, en liter luft en tusendel därav, alltså ett gram. 

Eller är trycket månntro så högt att man inte kan räkna med det vanliga, att tätheten är en tusendel av vattnets? Tänk efter hur du gör när du pumpar cykeln: Du pressar ihop luftvolymen inne i pumpen. Från början har den tätheten 1 gram per liter. När man pressat ihop den halvvägs är den dubbelt så tät – 2 g/liter. Fortfarande pyser ingen luft in i cykelringen. Först när man pressat ihop luften i pumpkolven till en fjärdedel av den ursprungliga volymen går luften in. Det skulle betyda att den liter luft vi har inne i slangen väger 4 gram. Om man ska kunna resonera så här måste man ha tänkt sig att man har ”kulventil” och inte ventil med ventilgummi, för den senare sorten gör så stort motstånd att det behövs mycket högre tryck i pumpen än man har i cykelslangen. Eftersom det inte är detaljerna vi är ute efter, så nöjer vi oss med att säga att luften i cykelslangen väger typ några gram.

==Atmosfären och haven==
[[Fil:Everest North Face toward Base Camp Tibet Luca Galuzzi 2006.jpg|miniatyr|Mount Everest.]]
Om du från din skoltid råkar komma ihåg hur högt jordens högsta berg är, så kan det vara en lämplig referens när vi talar om atmosfärens tjocklek. Himalaya är nästan en mil högt – inte mycket när man på jordgloben jämför det med tusen mil från pol till ekvator.    

Uppe på Himalaya brukar det vara fullt solsken, det vill säga molnen brukar hålla sig lägre än en mil. Flygplan går däremot ofta på en mils höjd. 


===Atmosfärens tjocklek===
När man diskuterar globala klimatproblem behöver man jämföra utsläppsmängder med hela atmosfärens volym. Vi vet arean på jordytan, så för att få atmosfärvolymen ska vi multiplicera den med luftlagrets tjocklek. Nu är det svårt att bestämt säga hur tjock atmosfären är, eftersom den tunnar ut gradvis. I böcker och på nätet brukar man hitta mycket stora värden, och atmosfären indelad i troposfär, stratosfär, jonosfär, men allt detta är ganska oviktigt när man ska räkna på blandningsförhållanden, eftersom det är så försvinnande tunn luft i de högsta skikten att de inte bidrar med särskilt många atomer. I själva verket behöver man inte gå högre än upp på berget Himalaya för att uppleva att tätheten är nere i hälften. Om tätheten fortsatte ner i samma takt skulle den vara nere i noll vid dubbla Himalayahöjden, och i praktiken är den det nästan också. Så man skulle kunna räkna atmosfärtjockleken som dubbla Himalayahöjden och som medeltryck ta det som är uppe på Himalaya. Men man kan också räkna om det till ett luftskikt lika tätt som här nere. Då blir det hälften så tjockt, alltså som Himalaya, en mil.   

Ett minnesknep för personer med erfarenhet av dykning: Dyker man tio meter ner under vattnet ökar trycket till det dubbla jämfört med uppe på land. (En luftfylld ballong skrumpnar till exempel till halva sin volym 10 m under vattenytan.) Det visar att all den luft som trycker på oss motsvarar 10 meter av vatten. Eftersom luftens täthet, som vi lärde oss tidigare, är en tusendel av vattnets, är luftskiktets tjocklek 1000 gånger 10 m, d.v.s. 10 km.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(9)	
!''' Atmosfären kan ses som en  luftmängd som är en mil tjock och har tätheten 1 kg per kubikmeter.'''
|-
|}

===Havens djup ===
Stora områden av världshaven är ca 4 km djupa, och det är också det genomsnittliga djupet. Man kan minnas det genom att tänka sig att man kapar Himalaya i basen längs med havsytans nivå och sedan ställer berget på havets botten. Då kan man föreställa sig hur halva höjden sticker upp.

Man kan också minnas det genom att tänka på att luften täcker hela jordytan med ett en mil tjockt skikt medan vattnet täcker drygt halva ytan med ett skikt som är knappt hälften så tjockt. 

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(10)	
!''' Världshavens medeldjup är 4 km.'''
|-
|} 


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;27. || Hur mycket vatten rymmer haven?
|-
|} 
 
Vi minns att jordytan är 5 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratkilometer. Havsytan är mer än hälften: 3 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratkilometer. Multiplicerat med medeldjupet blir det 12 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kubikkilometer. (Den tolvan vill vi kanske inte avrunda till 10, för 10 skulle det bli om haven täckte precis halva jordytan, och vi vet att haven täcker mer, men med tanke på att djupet 4 km är så osäkert kan det vara klokt att ge ett ganska generöst intervall: &quot;10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; kubikkilometer eller kanske det dubbla&quot;.)

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;28. || Kan det vara så att en stor del av världens vatten finns i moln, sjöar och floder eller som grundvatten?
|-
|} 
 
Atmosfären är visserligen dubbelt så tjock som världshaven är djupa, men molnen fyller ju bara en liten del av den och är därtill inte på långt när så täta som haven, så molnens vatten måste vara en obetydlig del av havens. (Samma resonemang gäller för övrigt fuktigheten i luften.) Floder och sjöar kan man se på jordgloben, att de har obetydlig area jämfört med haven. Vi vet också att små sjöar, som inte syns på jordgloben, även om de må vara många, sällan upptar större yta än landet mellan dem. Och de kan inte vara djupare än haven. Det tillsammans övertygar oss om att sjöarnas volym är mycket mindre än havens.    

Slutligen har vi grundvattnet, det vill säga vatten mellan markpartiklarna, ända ner till sprickfri berggrund. Vi vet att berget ofta sticker upp i dagen. Det verkar därför otroligt att berggrundens djup under markytan i genomsnitt skulle vara många gånger havens djup, vilket skulle behövas för att vattnet som bara fyller upp markens porer skulle kunna mäta sig med havens volymer.

Alltså är svaret på frågan: Nej, det finns mycket mera vatten i haven.  
[[Fil:Earth's northern hemisphere with sea ice and clouds.jpg|miniatyr|Arktis]]
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;29. || Hur stor del av jordens vatten är fruset?
|-
|} 

Största arealerna av is finns i Arktis, Antarktis och på Grönland. Om man försöker se dessa areor framför sig på jordgloben kommer man fram till att de tillsammans är betydligt mindre än en av de lappar vi behövde fem av för att täcka hela jorden, och tre av för att täcka haven. Det kanske behövs en tredjedels lapp för isen. Det betyder att en tiondel av vattenytan är frusen. Om det nu råkade sig så att istäcket var lika tjockt som vattnet i haven, då kunde vi direkt säga att en tiondel av jordens vatten är fruset. (Det som finns i moln, sjöar, floder och grundvatten är försumbart, såg vi ovan.)

Har vi någon aning om istäckenas tjocklek? Som världens högsta berg brukar man ange Himalaya och inte någon istopp i Arktis, Antarktis eller på Grönland, så dessa tre isslätter sticker nog upp betydligt mindre än  10 km. Sen är frågan hur djupt ner de går. Antarktis och Grönland har ”land” under isen, alltså någonting som är över havsytans nivå. Bara Arktis’ is kan sträcka sig djupt under den nivån. Havsytan är i snitt 4 km över botten. Detta tillsammans gör väl att vi kan våga oss på en gissning att istäcket är högst några kilometer tjockt, d.v.s. mindre än havens medeldjup, och att det således antagligen är mycket mindre än en tiondel som är fruset. (De som har räknat noga på detta brukar säga att de frusna delarna utgör 2 procent av jordens vatten. Vi ser alltså att man kan skatta någotsånär även helt utan kunskaper i glaciologi.)
 
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;30. || Jordens volym
|-
|}  
När vi talade om jordens area föreställde  vi oss att vi täckte jordglobens yta med kvadratiska tyglappar vilkas kanter var som avståndet pol-ekvator (filtarna), och vi fann att det behövdes fem lappar, om man snålar med tyget. Nu ska vi tänka på samma lappar – eller låt dem gärna vara lite styvare, så att man kan bygga en kubisk ask av dem. Frågan är nu: Skulle jordens volym rymmas i denna ask? Vi får tänka oss att vi formar om jordgloben så att den passar, som en bulldeg som vi trycker till så att den blir kubisk. Ryms den i tusenmilakuben?

Om du har svårt att avgöra frågan så är det förklarligt. De är mycket nära lika stora – så nära att man lätt minns detta sammanträffande när man en gång har tänkt på det, även om det inte är så hemskt viktigt att komma ihåg. Jordens volym är alltså 1000 mil gånger 1000 mil gånger 1000 mil, det vill säga en miljard kubikmil. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;31. ||  Enligt en ofta citerad tumregel är atmosfären en  tusendel av hydrosfären, som i sin tur är en tusendel av geosfären. Kan det stämma?
|-
|} 

Man kan genast se att det inte stämmer om man räknar på volym. Vattenskiktet i havet är bara hälften så tjockt som luftskiktet, och haven täcker dessutom bara en del av jordytan. Det finns alltså mer luft än vatten, inte mindre som regeln säger.

Räknar man däremot på massor (vikter) får man dela luftvolymen med tusen och då stämmer tumregeln något så när vad gäller gasen och vätskan. Det blir bara fel med en faktor 2 för att skikten inte är lika tjocka och en annan faktor, på mindre än 2, för att vattenskiktet inte är heltäckande.

Sen får vi titta på den fasta delen av jorden. Volymen är enligt föregående överslag som en kub med kantlängden 1000 mil, medan vätskevolymen är som tre kvadratiska tusenmilablock som är en halv mil tjocka. Eftersom jordens densitet är fem gånger vattnets, får man en jämförelse av massorna genom att ta fem kuber i stället för en. Fem kuber och tre block betyder drygt en kub per block. Två kanter är lika i kuben och blocket. Massorna förhåller sig därför ungefär som blockets tredje kant, en halv mil, till kubens kant, 1000 mil. Förhållandet är 1:2000, varför vi kan godkänna tumregeln som säger 1:1000.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;32. ||  Hur mycket blir det åt var och en om alla människor delar jordens vatten och luft lika?
|-
|} 

Vatten: Enligt ovan ca 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; kubikkilometer vatten att dela på 7 · 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; personer. Det blir någonting sådant som en sjundedels kubikkilometer vatten per person. 

Luft: Vi kan utgå från denna personliga volym av vatten för att beräkna var och ens lufttilldelning. Jämfört med jordens vattenskikt är luftskiktet dubbelt så tjockt och sträcker sig även över land, så volymen blir ca 4 gånger så stor som vattenvolymen, det vill säga nästan en  kubikkilometer.

Ett alternativt sätt att räkna: Jordytan täckt av ett 10 km tjockt luftskikt ger volymen 5 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; · 10 kubikkilometer luft. Delat på 7 · 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; blir det lite mindre än en kubikkilometer per person.

Ett tredje sätt att räkna: Tänk på din privata tomt som du får när man delar jordens areal lika. Vilken area har den? Luften som hör till sträcker sig en mil upp.

===Biosfärens produktion===
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;33. ||  Hur stor del av jordytan behövs för att försörja befolkningen?
|-
|} 

Återkalla i minnet hur stor del av jordytan det blev när man delade den jämnt mellan alla. Tänk dig nu att du odlar upp en del av din areal. Det spelar inte så stor roll vilken gröda du väljer. Har du erfarenhet av vinbärsplockning tänker du dig att du planterar ut vinbärsbuskar. Hur stor yta tar en buske? Hur många liter vinbär får du från den per år? Hur många buskar behövs för att du ska få i dig 1 kg mat per dag? Du behöver inte tänka dig att du lever på bara vinbär hela året, för vinbären var bara en utgångspunkt för räknandet. Skillnaden i avkastning mellan olika växter är inte så stor att det spelar någon större roll i ett grovt överslag som det här är frågan om. Tycker du det är lättare att tänka i morötter, gör det. Här ger jag en variant:
[[Fil:Getreide.jpg|miniatyr|Ax av korn, vete och råg.]]
Sädesstråna i en präktig åker står 5 cm tätt. På en kvadratmeter stor yta kan det bli 20 på längden och 20 på bredden, d.v.s. 400 strån. Varje strå bär ett ax med några kubikcentimeter frön, d.v.s. något gram. Per kvadratmeter blir det alltså ett kilogram.

På ett år äter du typ 365 kg. Du behöver alltså odla upp 365 kvadratmeter av din mark som är ungefär en tiondels kvadratkilometer (100 000 kvadratmeter). Det är fyra promille. Det är räknat på hela din tomt, som ju delvis består av hav.   
   

==Kolet i biomassa och i koldioxid==
I detta avsnitt gör vi grova överslag. Vi räknar med att stearin, biomassa och koldioxid håller samma halt kol. Vi struntar således både i att vattenhalten är olika och att molekylerna i torrsubstansen innehåller olika mycket av andra grundämnen än kol. Felet blir knappast någonsin ens en faktor fyra, vilket är mindre än de fel vi får räkna med i en del uppskattningar av arealer och avkastningar.

Att vi vill göra beräkningar trots att vi inte kan förvänta oss värst hög precision är för att frågorna om kolet på jorden är för viktiga för att diskuteras utan förståelse för proportionerna. Högst sannolikt kommer jordens klimat att ändras drastiskt om det tillkommer en koldioxidmängd som är någon tiondels promille av hela atmosfären. De processer som skapar klimatet är mycket komplexa, så för att över huvud taget kunna göra några bedömningar är man hänvisad till förenklingar. När man ändå förenklar kan även grova överslag rörande det man känner till vara belysande. Samtidigt får man vara medveten om att det finns andra faktorer som är svårare att bedöma, i synnerhet från en lekmannasynpunkt som den det här är frågan om.   
     
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;34. ||  Hur hög kan koldioxidhalten bli i ett rum i juletid när man har många stearinljus brinnande?
|-
|} 
Antag att rummet är 25 kvadratmeter och två meter i tak. Vi vädrar inte alls på ett dygn och eldar upp ett kilogram stearinljus under det dygnet. Stearinet består mest av kol, som efter förbränning finns i koldioxiden. Om vi tar lätt på proportionsdetaljerna kan vi säga att 1 kg stearin ger något kilogram koldioxid, en mängd som skulle fylla upp cirka en kubikmeter. Utspritt i rummet som är 2 · 25 kubikmeter blir koncentrationen 1/50 = 2 procent.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;35. || Vilket är mer, gräset på en äng eller träden på en lika stor areal skog?
|-
|}  
Tänk dig att vi mejar ner gräset. Hur tjockt skikt med gräs blir det på marken?

Hur tjockt skikt med trä det blir om man  avverkar skogsdungen är lite svårare att föreställa sig.  Låt oss säga att träden växer i rutmönster på 4 meters avstånd. Antag först att träden bara är 4 meter höga. I så fall skulle man efter avverkningen kunna dra samman dem med topp mot rotända, den ena stammen efter den andra så att man fick långa obrutna rader, med fyra meters avstånd. Om man sen ändrar förutsättningarna så att träden är fyra gånger så långa, vilket är mer rimligt, kommer stammarna att ligga fyra gånger så tätt, d.v.s. på metersavstånd. Vi antar att träden är halvmetertjocka, vilket kan förefalla mycket, men vi räknar ju inte bara på stammarna utan försöker få med grenarna i räkningen också. Halvmeter tjocka trän och en halv meters lucka. För att fylla ut hela arealen blir det ett 25 cm skikt om träden är fyrkantiga i tvärsnitt, annars lite mindre. Det är mer än det slagna gräset på ängen blir, om det är ordentligt hoppackat.

Och det är väl vad man kan vänta sig. Skogen har ju haft femtio år längre tid på sig att växa, och under den tiden har bara lite barr och kvistar multnat bort, medan en hel del av kolet de samlat på sig från luften finns kvar i stammarna.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;36. || Om all skog i världen brann upp, hur mycket skulle luftens koldioxidhalt öka?
|-
|}
  
Liksom tidigare om stearinet i julljusen, kan vi säga att koldioxidens massa blir ungefär den samma som den uppbrunna skogens massa. Vore koldioxiden i flytande form skulle också densiteten vara lika för de två och koldioxiden skulle alltså täcka brandplatsen med ett par decimeter tjockt skikt, precis som de fällda träden gjorde. Bredde man ut det skiktet jämnt över jordytan skulle det väl bli bara någon centimeter, eftersom ju knappast ens en tiondel av jordytan är täckt med skog. Om man på samma sätt förtätade atmosfären, för att lätt kunna jämföra den med koldioxiden, skulle den krympa tusen gånger, till 10 meters tjocklek. En centimeter jämfört med tio meter är en tusendel. Den bildade koldioxiden är alltså en tusendel av atmosfären. Vår uppskattning är alltså att koldioxidhalten skulle öka med någon promilleenhet om all skog brann upp   


Luftens koldioxidhalt har ökat under de senaste seklerna.  För att kunna jämföra mängden koldioxid i luften med andra kolhaltiga substanser är det lämpligt att hålla reda på hur hög koldioxidhalten är för närvarande. 

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(11)	
!''' Luftens nuvarande koldioxidhalt är 0,4 promille.'''
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;37. || Om man vill sänka jordens koldioxidhalt till 1800-talsnivå, som var 0,3 promille, genom att binda kolet i trädstammar, hur mycket skulle man då få utöka skogsarealen?
|-
|}
   
I föregående överslag uppskattade vi att all nuvarande skog motsvarar en promilleenhet av koldioxid i luften och att den täcker en tiondel av jordytan. Den utökning av nuvarande skogsareal som behövs för att reducera koldioxiden med en tiondels promilleenhet blir då en tiondel av en tiondel, vilket är en hundradel av jordytan. Det är 5 · 10&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; kvadratmil. En så stor nytillkommen skogsyta skulle alltså kunna binda den tiondels promilleenhet koldioxid som tillkommit under 1900-talet, när skogen har växt upp.
 
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;38. || Det har i diskussionen framförts att man kunde lagra den under 1900-talet frisläppta koldioxiden i bergrum. Hur stora bergrum skulle behövas? 
|-
|} 
 
Enligt ovan var den nettokoldioxidmängd som frisläpptes under 1900-talet en tiondels promille av luften, alltså en tiotusendel. Atmosfärens höjd delad med 10&amp;nbsp;000 ger höjden en meter, så om bergrummet är en meter i takhöjd, skulle det få sträcka sig över hela jordens yta. Det skulle ju minst sagt underminera oss, så vi ökar på takhöjden. Hundra meter höga bergrum skulle sträcka sig under en hundradel av jordytan.

Allt detta gäller om man lagrar koldioxiden som gas vid normalt atmosfärtryck. Om vi komprimerar den eller kyler den så att den blir tusen gånger så tät (flytande eller fast) skulle bergrummen kunna vara en tusendel så små.  

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;39. || Ett annat förslag för lösandet av koldioxidproblemet är att med skogsodling binda kolet i trä och sen bygga hus av träet. Hur mycket hus blev det för var och en, utöver det nuvarande husbeståndet?
|-
|} 

Vi har uppskattat att det bor typ 10 pers per kvadratkilometer. Vi har också uppskattat att koldioxiden från all världens skog skulle bli en promille av luften och i komprimerat skick bilda ett centimeters skikt över jorden, och alltså även ett centimeters skikt över min privata tiondels kvadratkilometer. Kunde vi förvandla en tiondel därav till husvirke vore det nog för att nedbringa koldioxidhalten till 1800-talsnivå. Det är en millimeter. Denna millimeter tjocka träskiva har jag för mitt husbygge. En kilometer lång och hundra meter bred är skivan. Väljer jag decimetertjockt virke i stället för millimetertjockt blir skivan 10 meter gånger 100 meter. Ett så stort, och bastant, tak skulle det kunna bli, men eftersom jag vill ha lite väggar också blir huset antagligen mindre än tusen kvadratmeter.

Ett alternativt sätt att uppskatta hur mycket virke varje människa måste göra slut på: Koldioxidökningen under 1900-talet beror på att fossila bränslen har förbrukats. Föreställ dig hur mycket bensin, kol och olja som du och dina förfäder har förbrukat under 1900-talet. Ungefär samma volym i trä har du att bygga med.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;40. || Enligt en uppgift släpptes det under 1997 ut 23&amp;nbsp;000 Mton koldioxid från fossila bränslen. Kan det stämma?
|-
|}  

Det har gått så pass lång tid att jordens folkmängden kanske har ändrats, men felet blir litet om vi som vanligt räknar med åtta miljarder. Uppdelat på åtta miljarder personer blir det 3 ton per pers, men vad säger det egentligen? En villaägare som har oljeeldning kanske jämför det med sin oljekonsumtion, en bilist med sin bensinförbrukning, men i ett sådant här fall är det vanskligt att dra globala slutsatser från det som händer i ett hushåll. En stor del av bränsleförbrukningen sker i fabriker och andra anläggningar och förbrukningen är högst olika för olika människor. 

Låt oss i stället jämföra denna uppgift med det vi tidigare räknade med – att koldioxidhalten under 1900-talet steg från 0,3 till 0,4 promille. Den tillkomna koldioxidmängden under dessa hundra år är tiotusendelen av luftens volym som är 5 · 10&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; · 10&amp;nbsp;000 kubikmeter. Utslaget på seklets hundra år blir det hundradelen. Det är 5 · 10&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; kilogram = 5000 Mton. Det stämmer mycket bra med uppgiften om 23&amp;nbsp;000 Mton under 1997. Utsläppen har ju ökat under hela nittonhundratalet, så i slutet av 90-talet bör värdet vara någon eller några gånger högre än medelvärdet. Dessutom kan man tänka sig att en del av den koldioxid som har släppts ut har lösts i havens vatten.   

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;41. || Enligt en uppgift är jordens biomassaproduktion ”55 · 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; ton oljeekvivalenter per år hållbart”. Enligt en annan uppgift är den årliga biomassaproduktionen 200&amp;nbsp;000 Mton. Kan dessa uppgifter stämma? 
|-
|}  

Biomassa betyder all levande substans. Först kan vi konstatera att uppgifterna är rätt lika, 55 respektive 200 gigaton. Skillnaden kan dels bero på att man räknat om den ena till olja som är lite energitätare och koltätare än biomassa, och räknat med hållbar produktion. Det är inte heller utsagt om biomassan har räknats som torrvikt eller som färsk vikt. Så här fina skillnader har vi ingen chans att ta ställning till med våra biomassauppskattningar. Det är så många saker vi får höfta till, så för att kunna vara säkra på att en uppgift är fel måste vårt överslag ligga minst en faktor 100 ifrån.

En uppfattning om jordens biomassaproduktion får vi om vi tänker oss att jordens yta är bevuxen med säd som ger 1 kg per kvadratmeter. Vi räknade på det som livsmedel tidigare. Halmen och kanske rötter tillkommer men ändrar inte så mycket på resultatet. Det blir en miljon kg per kvadratkilometer. På hela jordytan blir biomassaproduktionen 10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; · 5 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kg, om hav, berg, öknar och djungler etc i genomsnitt producerade lika mycket som vårt tänkta sädesfält. Det är 500 Gton, vilket ligger nära de givna uppgifterna. 

Ett alternativt sätt att uppskatta mängden: Vi har tidigare föreställt oss att vi mejar ner gräset på en äng. En centimeter tjockt ligger det kanske när vi har trampat till det. Om hela jorden producerade som den ängen blev volymen 10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; · 5 · 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; kvadratmeter gånger en centimeter, vilket är  5 · 10&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; kubikmeter  eller lika många ton. Alltså 5000 Gton, vilket är mera men inte tillräckligt långt ifrån de givna uppgifterna för att ge oss anledning att avfärda dem. Snarast får vi fundera över om vår uppskattning av grässkikts tjocklek är så tillförlitlig. Kanske borde vi ha trampat till gräset hårdare innan vi mätte skikttjockleken. Kanske ängen vi tänkte på inte var representativ för all jordens växtlighet.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;42. || Hur hög blir koldioxidhalten i ett rum där en människa vistas ett dygn?
|-
|} 
  
När vi tidigare diskuterade koldioxidproduktionen från brinnande stearinljus antog vi ett 50 kubikmeters rum och ett kilogram stearin per dygn. Vi gör detsamma nu; vi bara byter ut stearinet mot ett kilogram mat per dygn, som är vad en människa brukar äta och förbränna. Ett kilo av det ena och ett kilo av det andra, och grovt räknat ger det något kilo koldioxid i bägge fallen. Utslaget på rummets 50 kilogram luft blir det 2 procent. (De 0,4 promille man hade innan i det nyvädrade rummet är försumbara i sammanhanget.)


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;43. ||  Hur hög brukar koldioxidhalten vara i luften jag andas ut?
|-
|}
  
Jag äter ett kilogram mat per dygn, vilket ger något kilo koldioxid när den förbränns i kroppen. Det portioneras ut på alla mina andetag under ett dygn. Volymen på ett andetag kan man kolla genom att andas ut i en plastpåse. Säg att det är en liter. Med 20 andetag i minuten blir det 20 · 60 · 24 liter luft per dygn, vilket är 30&amp;nbsp;000 liter och väger trettio kilogram. 1 kg / 30 kg = 3 procent. 


===Föda och energi===
Vi har diskuterat växtlighetens betydelse för att binda kol så att inte koldioxidhalten i luften blir för hög. Vi har förstås också nytta av växterna för att de ger oss energi, både i bränsle och i mat. 

Hur mycket energi biomassa ger kan man läsa på ett livsmedelspaket. Det brukar vara angivet i måttenheten kilojoule och avse 100 gram av livsmedlet i fråga. Man kan lämpligtvis tänka på hundra gram när det gäller energiinnehåll, så att man får hjälp av sina minnesbilder från matförpackningar när man ska komma ihåg talen. Gör man så får man också daglig repetition, om man till exempel har paketet med frukostflingor framför sig på bordet.

Man finner att värdet är en bit över 1000 kilojoule för alla mjöler, gryner, torkade ärter, knäckebröd – allt sådant som består mest av kolhydrat och har låg vattenhalt. Lika mycket energi – ca 1000 kilojoule ger hundra gram ved, torv eller halm när den brinner. Fett ger ungefär dubbelt så mycket som kolhydrat, och mineraloljor och bensin ytterligare lite mer. Vid grov räkning kan man ofta räkna med 1000 kJ/100 g överlag. Det är bara om vattenhalten är hög som man får vara lite försiktig. Man kan då föreställa sig att man lägger maten – eller gräset eller vad det gäller – i solen och uppskatta hur mycket vikten minskar vid torkningen. Det är torrsubstansen som ger energi.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(12)	
!''' Hundra gram torrt bränsle eller livsmedel ger drygt 1000 kilojoule energi.'''
|-
|}

==Vad energimängden 1 joule kan göra==
Först ska vi relatera energimängden 1 joule till '''elektricitet'''. Elapparater och lampor brukar vara märkta med hur många watt de drar, det vill säga effekten. En joule förmår ge exakt effekten 1 watt under en sekund. En 6 watts lampa som är tänd i två sekunder hinner alltså förbruka 12 joule. Joule är detsamma som wattsekunder (Ws). När man köper el brukar kan man använda måttet wattimmar (Wh), som är 60 · 60 wattsekunder  = 3600 joule = 3,6 kilojoule. 


{| BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;2&quot;
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(13)	
!''' En joule ger exakt effekten 1 watt under en sekund.'''	
|-
|} 


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;44. ||Hur mycket ved måste man elda i spisen för att få samma värmeproduktion som ett 1000 watts värmeelement ger under en timme? 
|-
|}


Elementet ger 1 kilowattimme = 3600 kilowattsekunder = 3600 kilojoule. Jämför man det med talet som står på grynpaketet så ser man att det är tredubbelt. Grynpaketssiffran avser 100 gram, så vedåtgången blir 300 gram.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;45. ||Hur många watts effekt är det på en människa?
|-
|}
   
Människan är en ineffektiv maskin i det att hon, liksom hushållsmaskiner och glödlampor, använder det mesta av den tillförda energin för värmeproduktion, även om man avsett att få ut nyttigt arbete eller belysning. Därför får vi en uppfattning om människans energiförbrukning genom att jämföra hur varm hon är med en glödlampa. Tänk dig att du stoppar in en lampa i en plastdunk stor som en människa. Hur stark ska lampan vara för att yttemperaturen ska bli som för en människa?

Ett alternativt sätt: Räkna på maten en människa äter dagligen. Det är ca tio hundragramsportioner, var och en med energiinnehållet 1000 kilojoule. Det är tio miljoner joule, eller 10 000 000 wattsekunder. På ett dygn är det 60 · 60 · 24 sekunder, vilket är ungefär 100 000 sekunder, så varje sekund förbrukar människan  10&amp;nbsp;000&amp;nbsp;000 / 100&amp;nbsp;000 joule = 100 joule. 100 joule per sekund = 100 watt.


När energi används till att '''lyfta''' något får man hålla reda på att en joule förmår lyfta 100 gram en meter. Det gäller med stor noggrannhet överallt på jordens yta men till exempel på månen kan en joule lyfta en hundragramsgrej mycket högre.


{| BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;2&quot;
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(14)	
!''' En joule lyfter 100 gram en meter.'''	
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;46. ||Hur mycket frukostflingor måste man äta för att få energi att klättra upp på Himalaya?
|-
|}
  
Man väger 100 kg med packning och ska klättra 10&amp;nbsp;000 meter upp. Det går åt 1000 · 10&amp;nbsp;000 joule = 10&amp;nbsp;000 kJ. Jämfört med vad det står på paketet med flingor är det knappt tio gånger energin i den 100 grams portion texten avser, så knappt ett kilogram är vad man får äta utöver vad man brukar äta utan  klättring. (Vi har då inte räknat med den energi som krävs för att man ska producera värme utöver det vanliga, vilket man brukar göra vid klättring. Därför är det oklokt att basera matsäcksplaneringen på denna överslagsräkning allenast.)

Energi brukar ge värme. Även när man eftersträvar lyftning eller annat arbete brukar en del av energin bli värme. En viss energimängd kan antingen göra en stor materiamängd ljummen eller en liten mängd het. En tumregel är att en joule kan värma 1 gram materia 1 grad. Detta gäller med rätt god noggrannhet för både gaser, vätskor och fasta ämnen, utom för metaller med hög täthet. (Vi minns att många metaller har täthet närmare 10 kg/liter än 1 kg/liter, som är det vanliga för fasta och flytande material. Ett kilogram av dessa metaller är därför ganska små klumpar, och det behövs inte heller mer än 1/10 joule för att värma dem en grad. Så energibehovet beror snarare på volymen än vikten när det gäller metallerna.) Mest avvikande åt andra hållet är vatten, som kräver hela 4 joule per gram för att varmna en grad.


{| BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;2&quot;
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(15)	
!''' En joule höjer temperaturen hos 1 gram materia med 1 grad. 
(För ett gram vatten blir temperaturhöjningen bara ¼ grad.)
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;47. || Hur mycket varmare blir luften i ett 50 kubikmeters rum om man bränner 1 kg stearinljus där?
|-
|}
 
Om stearinets värmevärde är jämförbart med fetthaltiga livsmedel (3000 kilojoule per hundra gram), bildas det 30&amp;nbsp;000 kilojoule. I rummet är 50 kg luft, varför luften skulle bli 600 grader varmare om det var enbart den som värmdes. Nu tar också väggarna upp värme, och det material i dem som värms väger betydligt mer än luften i rummet. Det skikt av väggen som är allra närmast rummet får samma temperatur som rumsluften, medan djupare skikt kanske har helt annan temperatur. Därför är det mycket svårt att uppskatta vad lufttemperaturen blir.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;48. ||Enligt uppgift innehåller en liter bensin cirka 35 miljoner joule (35000 kilojoule). Låter det rimligt?
|-
|}

Vi kontrollräknar. Vi har lärt oss att 100 g kolhydrat ger mer än 1000 kilojoule = 1000&amp;nbsp;000 juole, fett ger det dubbla och bensin ytterligare mer. Ett annat resonemang övertygar kanske dem som har ingående erfarenhet av motorfordon i branta backar: Varje joule kan lyfta 100 gram en meter, så för att lyfta en 1000 kilograms bil en meter skulle det krävas 10&amp;nbsp;000 joule. 35 miljoner dividerat med 10&amp;nbsp;000 = 3500 ger antalet meter som bilen skulle lyftas. Det innebär att man skulle kunna köra till en 3,5 km högre belägen plats på en liter bensin – om motorn fungerade utan energiförluster och likaså däckens rullning på underlaget. Det låter inte helt omöjligt.

==Vinklar och avstånd ==
Månens och solens skivor ser lika stora ut på himlen. Det är därför de passar så väl ihop att månen precis kan täcka solen vid solförmörkelse. Man ser dem under en vinkel om en halv grad. (Två stycken månar blir en grad, så för att bilda ett pärlband upp över himlavalvet och ner till horisonterna – 180 grader – behövs det 360 månar.) 

Man kan ha nytta av att veta detta om månens diameter för att formulera följande tumregel, praktisk när man ska bedöma hur långt avståndet är till ett flygplan: Om planet ser ut att vara stort som solens eller månens diameter, då förhåller det sig så att avståndet är hundra gånger planets längd.

Hur ska man förstå och komma ihåg detta? Tänk först på en liksidig triangel. I en sådan är vinklarna 60 grader. (60 + 60 + 60 = 180). Så om du står på ett flygfält vid ett 20 meter långt flygplan så att du är 20 meter från nosen och 20 meter från stjärten, då ser du planet under en vinkel som är 60 grader. (För att vara 20 meter från mer centrala delar får du flytta dig en aning längre bort, och vinkeln blir lite mindre än 60 grader.) Flyttar man sig sedan 10 gånger så långt bort blir vinkeln tiondelen – knappt 6 grader – och när planet är hundra gånger sin längd ifrån dig blir vinkeln knappa 0,6 grader, och det råkar vara ungefär som solens och månens diameter.

{| BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot;
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(16)	
!''' Solens och månens skivor syns på himlen under vinkeln 0,5 grader.'''
|-
|} 


{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(17)	
!''' Ett objekt som är 10 gånger sin egen längd ifrån dig syns under vinkeln 5,7 grader, är det 100 gånger sin längd ifrån dig blir vinkeln 0,57 grader o.s.v.'''
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;49. || Du är på väg till en plats som ligger nära en 70 meter hög kommunikationsmast. Månen dyker upp intill masten och du ser masten hög som tre måndiametrar. Hur lång väg har du kvar att färdas?
|-
|}

En måndiameter skulle betyda att masten var drygt 100 gånger 70 meter, dvs drygt sju kilometer bort. Tre måndiametrar betyder att vi är närmare:  7 km delat med 3 är mer än två kilometer. Vi svarar kanske &quot;två och en halv kilometer&quot;.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;50. || Hur stort är ett moln?
|-
|}
 
Har du tur är det en solig dag och molnet far förbi solen och du står på ett fält där du ser dess skugga i sin helhet. Då gäller det bara att i ett visst ögonblick lägga märke till var skuggans ändar befinner sig och sen gå och stega upp avståndet. Eftersom solen är så mycket, mycket längre bort än molnet är skuggan lika stor som molnet.

Låt oss säga att du inte har sån tur; det är mulet eller molnet är inte åt samma håll som solen, från dig sett. Om det då blåser kan du kanske ändå uppskatta molnets storlek. Du drar dig till minnes hur snabbt molnens skuggor brukar jaga fram över fälten när vindstyrkan är densamma som nu. Kan man cykla ikapp dem? Hur många meter per sekund går en cykel? Det kanske tar tio sekunder att cykla femtio meter – alltså 5 m/s. Man kan också höra på radio hur snabb vinden är. Om vinden går lika snabbt uppe där molnet är, då siktar man in molnets nos och räknar hur många sekunder det tar för hela molnet att dra förbi den siktpunkten. Hur långt cyklar du på så många sekunder?

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;51. ||Jag ser ett passagerarplan dra förbi i skyn. Jag sträcker ut min arm och konstaterar att det tar sex sekunder för planet att passera över min näve, från lillfingerknogen till pekfingerknogen. Hur långt ifrån mig är planet?   
|-
|}

Ett jetplan går nästan så snabbt som ljudet: På 1-2-3-4-5-6 sekunder går det nästan två kilometer, och det såg ut som min näve, 10 centimeter. Min arm är 50 centimeter lång, alltså fem gånger min näve. Proportionen mellan min arm och min näve är också proportionen mellan planets avstånd till mig och dess sexsekundersfärd. Fem gånger två kilometer är tio kilometer.

Man kan också tänka så här: Om planet styrde rakt mot mig skulle det nå fram på 6 · 5 = 30 sekunder. I fråga om åskan skulle 30 sekunder betyda tio kilometer. Nu får man anta att planet går lite långsammare än ljudet, om det är ett passagerarplan, så låt oss säga att det är åtta kilometer bort.

==Småsaker==
Den som läser denna text (och inte använder specialdatorskärm) kan se det som är en millimeter stort (bokstäverna) och kanske också tiondels millimeter (finstilta ä-prickar). Där, vid tiondels millimeter går gränsen för det obeväpnade ögats seende. Med förstoringsglas når man ner en tiopotens till. Med mikroskop, som består av flera linser, kommer man ner ytterligare en tiopotens, till tusendels millimeter. Sen är det stopp. Man kan konstruera ljusmikroskop som förstorar både 1000 gånger och mer, men man ser inga fler detaljer med dem, bara stora suddiga blaffor där man annars hade sett prickar. Det är ljusets våglängd som sätter gräns. Det är med ljusets hjälp man ser och liksom man inte kan måla fina detaljer med en grov pensel kan man inte se det som är kortare än ljusets våglängd, som är lite mindre än en tusendels millimeter. En tusendels millimeter kallas mikrometer (µm).

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(18)	
!''' Ljusets våglängd är litet mindre än en tusendels millimeter.''' 
|-
|} 

Alla celler i både växter och djur är större än en mikrometer och kan alltså ses i mikroskop. Bakterier är också celler, men de är lite mindre än djurs och växters celler. De är kring en mikrometer stora och ligger alltså nära gränsen för vad man kan se i ett ljusmikroskop. Med ljusmikroskop menas ett vanligt mikroskop, med lampa eller spegel och med linser av glas, ett sådant som finns i skolornas biologisalar.

Det finns också elektronmikroskop. De är stora anläggningar. Med dem kan man se sådant som är mycket mindre än ljusets våglängd, till exempel virus.

{|  BORDER=&quot;3&quot; CELLSPACING=&quot;5&quot; 
|-	
!	ATT&amp;nbsp;MINNAS&amp;nbsp;(19)	
!''' Bakterier är ungefär en tusendels millimeter stora.'''
|-
|} 

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-	
| ÖVERSLAG&amp;nbsp;51. || Enligt uppgift i Nationalencyklopedin innehåller 1 gram åkerjord 10&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; – 5 · 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; bakterier. Kan det stämma?
|-
|}

Den högre av de angivna siffrorna är nästan som jordens folkmängd, flera miljarder. En miljard packade bakterier (nio nollor) skulle kunna vara en kub med tusen bakterier på längden, tusen på bredden och tusen på höjden. En sådan bakteriekub har kanten 1 mm. Fem sådana kuber är den maximalt angivna mängden. Den ryms gott och väl i ett gram åkerjord, som fyller upp typ en kubikcentimeter.

==Metoderna vi använt==
Vi har nu med eget räknande lyckats ta fram en massa uppgifter – 52 stycken – som vi annars hade haft ett sjå att söka efter – om geografi, mikrobiologi, fysik, kemi, jordbruk, skogsbruk, meteorologi. Det vi behövde var nitton tal och en del klurighet. De nitton talen är sammanfattade i slutet. Nu ska vi försöka sammanfatta vari vår klurighet består – några av de metoder vi använt.

–	Vi fantiserar med synbilder och konkretiserar. Vi försöker se problemet framför oss och mobilisera vår erfarenhet. Vi frågar ”hur stort?”, ”hur brett?”, ”hur många?”. Om vi känner att vi inte vet försöker vi sätta gränser uppåt och neråt: ”I varje fall inte mer än hundra apelsiner i veckan”, ”I varje fall inte mindre än än en mikrometer”. Vi försöker vrida och vända på de saker vi ser för vår inre syn, och jämföra dem med varandra: ”Hur många kvadrater med sidan som pol-ekvatorsavståndet behövs för att täcka jorden.”

–	Vi använder förenklade begrepp. Man behöver inte trassla in sig i tabeller över densitet eller räkningar med formler med π om man inte vill eller har krav på hög noggrannhet. Cirkelns area är ungefär längd gånger bredd, liksom kvadratens. De flesta vätskor har ungefär samma densitet.  

–	Vi tänker oss luften komprimerad tusen gånger så att dess densitet blir lik den som trä, mat och annat icke-gasformat har. Då kan man jämföra volymerna, som är lätta att se framför sig istället för att jämföra massor, som blir väl abstrakta så snart de inte ryms på någon våg man har erfarenhet av.

–	Vi försöker hitta jämvikter, konstans eller kretslopp. Vattnet på jorden dunstar och regnar ner, dunstar och regnar, ständigt och jämt, men dess totalmängd är ungefär densamma hela tiden. Detsamma gäller kolet. Det kretsar mellan atmosfärens koldioxid och biomassan i växter och djur. Människan färdas mellan födelse och död och i det långa loppet dör lika många som det föds. Det underlättar räknandet om man kan hitta sådan konstans.  Det kanske är lättare att uppskatta regnmängd än avdunstningsmängd. Det kanske är lättare att uppskatta antalet döda än antalet födda. Tror vi att det råder jämvikt kan vi dra vida slutsatser, men vi får akta oss för att tillskriva verkligheten  kretsloppsegenskaper eller stabilitet bara för att det gör vårt räknande lätt.  Ofta är det vettigt att börja räkna på jämviktsfallet och sen i nästa steg försöka analysera hur stora avvikelserna från jämvikt är.

–	Vi skiktar det globala jämnt över jordytan. Det är hopplöst att minnas stora tal, och även att jämföra dem och dra slutsatser av dem kan vara svårt. När det gäller globala mängduppgifter – världens samlade oljereserver, skogsresurser, vattentillgång – blir det 
lättare om vi föreställer oss att vi brer ut hela mängden i ett jämntjockt skikt över jordytan och ser framför oss hur tjockt skiktet blir: Atmosfären, som är tio kilometer, är i komprimerad form tio meter, varav koldioxiden är fyra millimeter. Vi har tänkt oss en träskiva och en filt som täcker hela jorden, och så vidare.

–	Vi delar upp på alla jordens människor. När globala mängder är så pass små att ett skikt över jordytan inte ens blir en millimeter kan det vara bättre att portionera ut mängden på alla jordens människor. Det kan gälla årsskörd, industriell produktion eller konsumtion. Talen blir hanterliga, inte minst för att man då kan jämföra dem med sin privata produktion, konsumtion och sitt ägande. I vissa fall kan man dra globala slutsatser från sin individuella erfarenhet, men man får inte bortse från all den verksamhet som inte sker i hushållen utan samfällt, i fabriker och i andra produktionsanläggningar, och allt det som inte organiseras av människor. Parcellering av hela jordytan i åtta miljarder lotter, så att varje lott blir en tiondels kvadratkilometer, är bra att utgå ifrån i många sammanhang, men att sedan börja föreställa sig hur man odlar upp och gör anläggningar på en sådan tomt, för att därav dra slutsatser för jorden för helhet, är ganska meningslöst.

–	Vi delar upp och radar på längden, bredden och höjden. Man har ganska bra känsla för längder. Det är inte död aritmetik när man vet att det går 10 mm på en cm, 10 cm på en dm o.s,v. upp till minst 10 mil. Man kan verkligen överblicka gott och väl åtta tiopotenser. Volymer däremot bedrar man sig lätt på. Man har två muggar och tycker kanske att den stora är dubbelt så stor som den lilla, men om den är både dubbelt så hög, dubbelt så bred och även dubbel på andra breddleden, så är den i själva verket åtta gånger. Detta med de tre dimensionerna gör att man får så oöverskådligt stora tal när man fråga hur många gånger en liten volym ryms i en stor – hur många teskedar i en hink, hur många celler i en hjärna. Genom att betrakta dimensionerna separat kan vi få klarhet. Vi kan också använda detta förhållande för att göra stora tal överskådliga. Vi tar det stora talet och skriver det som en produkt av tre tal, som säger hur många som ska radas på längden, hur många rader det är på bredden och hur många skikt av rader det är på höjden. Vi har till exempel skapat oss en uppfattning om Sveriges folkmängd genom att tänka oss hur många granbarr man får rada upp och hur stor trave det blir om varje invånare ska ha ett barr.     

–	Vi låter en grupp av människor representera alla människor. Man kan inte alltid gå från det individuella till det globala bara genom att multiplicera sina egna förhållanden med åtta miljarder. Som individ är man inte representativ i alla avseenden. Då blir det ibland bättre om man utgår ifrån en grupp man känner istället. Antalet vänsterhänta personer i världen kan man uppskatta utifrån hur många det brukar vara i en skolklass, eftersom andelen är densamma i olika åldrar och olika delar av världen. Vill man ha en mer åldersblandad grupp kan man kanske utgå ifrån gruppen av alla sina grannar.

–	Vi låter ett människoliv representera en samling av olika gamla personer. Är det frågan 
om något som varierar starkt över åldern kan man istället för att räkna på många individer räkna på en individs samtliga levnadsår. Hur många högstadieelever finns det i världen? frågar någon. Man har själv gått på högstadium i tre år av sina 60 levnadsår, d.v.s. 5 procent. Eftersom jordens befolkning är åldersblandad går uppskattningsvis 5 procent av den i högstadium i år. Trehundra miljoner, svarar man.

==Efterord==
Vi har gjort ett antal uppskattningar. En del var enkla, andra krävde många steg och klurighet. Ingen var beräkningsmässigt svår. Det gällde bara att hålla reda på nollorna.

Uppskattningarna har visat, dels på vidden av vad man kan ta reda på med räkning, dels gett lite övning på några centrala områden kring vatten och kol på jorden, kring materians täthet och kring möjligheten att relatera det globala till sin individuella erfarenhet.

Resultaten har ibland legat en bit ifrån de verkliga värdena. När avvikelsen har varit stor har det nämnts, i andra fall bör det ha framgått hur grovt vi skattat de uppgifter vi utgått ifrån, och då kan man förvänta sig att det blir ungefär lika grovt i slutändan. Det hade inte varit svårt att frisera uppskattningarna för att få bättre överensstämmelse med vad man kan slå upp i en bok eller hitta på nätet, men vi har inte velat ge tillrättalagda exempel. Det ska framgå att man ofta – men inte alltid – kan göra goda uppskattningar även med minimal fackkunskap.

Man ska lita på sitt omdöme – ända tills man vet var det brast, varvid man alltså har fått det ersatt med ett bättre omdöme. Att det står något annat i en bok förringar inte värdet av det vi har räknat fram. Det vi själv har räknat ut förstår vi; det vi har läst kan vi bara tro eller tvivla på.

Det är också orsaken till att vi inte har gett någon facit. Var skulle vi förresten fått facitsvaren från? Från några böcker eller nätsidor. Hur vet vi att det stämmer som står där? Genom att kontrollräkna, och  redovisa räkningarna för läsaren. Men det är ju det vi redan gjort. Vi har räknat grovt, men ska man ge svar med större noggrannhet får man göra en hel del specificeringar utöver det som stod i frågan, och det är utom ramen för en facit.

Är du undrande över något får du visa dina räkningar för någon annan och räkna tillsammans. I någon uppslagsbok eller någonstans på nätet kan ni säkert hitta någon intressant uppgift att jämföra med. Sen får ni se om ni tror mera på den eller på er egen räkning. Man kan bli lite kaxig av att räkna.

==Nitton tal man behöver för att  göra alla kalkyler vi gjort hittills och många, många fler==

			                             
1)  '''8 Gpers	bor det på jorden''' 		

2)  '''200 stater	finns det (varav 2 miljardstater, 45 hundramiljonstater, 100 tiomiljonstater)'''

3)  '''70	är procentsats gånger fördubblingstid'''	
 
4)  '''1000 mil	är det från pol till ekvator''' 		(Vi for med bil / ettusen mil...)

5)  '''5 · 10&lt;sup&gt;8 &lt;/sup&gt;km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;	är jordens area''' 			(Fem kvadratiska tusenmilafiltar)

6)  '''300 m/s	går ljudet'''  			(1-2-3 från blixt 1 km bort till knall. Alternativ minns man att ljudets hastighet är ca 1000 km/h) 

7)  '''I storleksordningen 1 kg/liter	väger de flesta vätskor och många fasta ämnen''' 
		
8)  '''1 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;	väger gaser''' 			(Gasatomerna på tio gångers avstånd)

9)  '''1 mil	tjock är atmosfären''' 		(Som Himalayas högsta topp)

10)  '''4 km	djupa är haven i snitt''' 		(Halva Himalaya)

11)  '''0,04 %	koldioxidhalten i luften''' 		

12)  '''&gt;1000 kJ 	ger 100 gram kolhydrat vid förbränning'''  	(Läs på en livsmedelsförpackning)

13)  '''1 watt	presteras under en sekund av en joule'''  	(W = J/s, Ws = J)

14)  '''100 gram	lyfts en meter av en joule''' 

15)  '''I storleksordningen 1 gram 	värms en grad av en joule''' 

16)  '''0,5 grader	är mån- och solskivan ur vår synvinkel''' 		(360 månar i ett pärlband över himlen)

17)  '''100 gånger	storleken är avståndet till det som syns under en halv grads vinkel''' 	(En liksidig triangel har 60 graders vinklar)  

18)  '''1 µm 	är ljusets våglängd'''		 (Som en bakterie)

19)   '''1 µm 	stora brukar bakterier vara''' 		(Syns nätt och jämnt i mikroskop.Hundradels ä-prick.) 				

SLUT

==Appendix==

'''''Vill du ge ett bidrag till denna bok men är osäker på var det skulle passa in i dispositionen, då kan du lägga in det här i appendixet tills vidare.'''''

==Elkostnad==
Att kunna uppskatta års eller månadskostnaden för till exempel en glödlampa eller annan elförbrukare kan ju vara bra. Börja med att uppskatta hur länge en kiloWatt-timme (kWh) räcker. En kWh är en förbrukning av 1000 Watt i en timme. Eller 500 Watt i två timmar. Eller 100 Watt i 10 timmar. Alltså kan man dela 1000 med med aktuell energiförbrukning (i detta fall en glödlampa, säg 60 W) för att få reda på hur länge en kWh räcker. Eller räkna ut hur många många timmar en 60 wattslampa ska lysa för att komma  upp i 1000 W (1 kW). 10 gånger 60 är 600 och 5 gånger 60 är 300 summa 900 så uppskattningsvis 16 timmar användning förbrukar en kWh. En lampa som lyser 8 h/dygn förbrukar då en kWh på två dygn, 15 kWh i månaden eller ca: 180 kWh på ett år. En kWh kostar ungefär en krona så det blir 180 kr på ett år. Är den på jämt så blir det 3 x 180 = 540 kr/år. Eller så uppskattar man antalet timmar på ett år. 24 timmar x 365 dygn. Ta antalet timmar x 4 blir ca: 100. 100 x 365 ger 36500 och dela detta med 4 ger ca: 9000 timmar på ett år. 9000/16 ger antalet kWh för en 60 Wattslampa. 500 x 16 blir ju 8000 så det blir nog 540 kWh nu också.  
Plus att lampan troligtvis måste bytas en eller ett par gånger à 10 kr. Slutsats: Det kostar att ha nattlampa eller lura tjuven-belysning.

'''''Vill du ge ett bidrag till denna bok men är osäker på var det skulle passa in i dispositionen, då kan du lägga in det här i appendixet tills vidare.'''''


[[Kategori:Överslagsräkning]]
[[Kategori:Matematik]]

[[kategori:Alfabetiskt index|Ö]]
[[kategori:Uttömmande böcker]]
[[Kategori:SAB: T Matematik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/Ö]]</text>
      <sha1>b98b4oj4n4xtyrkg3vuy1d1mh29zoxk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Hopplek</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8473</id>
    <revision>
      <id>38384</id>
      <parentid>36330</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:52:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38384</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2378" sha1="awmb8tidn1xilgcy2yqymzfyw7ko90y" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Hopplek|2=

[[Fil:Tävllingsprogrammering-Hopplek.png|600px|Startställningen i första exemplet. Pilarna visar hur alla barnen utom nummer 4 kan samlas på ruta 3.]]

När kängurumammans barn blivit äldre och står på egna ben, leker de en hopplek (för vad leker kängurur annars?). De har ritat upp N rutor (högst 100) i en rad på marken, numrerade från 1 till N. Eftersom barnen (högst 10 stycken) är olika stora hoppar de olika långt: det första (minsta) barnet hoppar alltid en ruta i taget, det andra barnet alltid två rutor i taget, det tredje barnet alltid tre rutor i taget o.s.v.

Givet i vilken ruta varje kängurubarn står från början (alla olika), skriv ett program som räknar ut det maximala antalet barn som kan hamna i samma ruta. De kan göra hur många hopp de vill och de kan även stå stilla, men de får inte hoppa utanför rutorna.

'''Körningsexempel 1'''
 Antal barn ? 6 
 Antal rutor ? 9 
 Position för barn 1 ? 1 
 Position för barn 2 ? 7 
 Position för barn 3 ? 9 
 Position för barn 4 ? 6 
 Position för barn 5 ? 8 
 Position för barn 6 ? 3 
 Maximal samling: 5

'''Körningsexempel 2'''
 Antal barn ? 4 
 Antal rutor ? 5 
 Position för barn 1 ? 4 
 Position för barn 2 ? 2 
 Position för barn 3 ? 3 
 Position för barn 4 ? 5 
 Maximal samling: 2
}}


== Lösning ==

Istället för att börja låta kängurubarnen hoppa omkring planlöst bör man fråga sig: Kan känguru ''j'' komma till ruta ''k'' ? För detta finns ett enkelt villkor, nämligen att ''k''-''p[j]'' är jämnt delbart med ''j'', där ''p[j]'' är startpositionen för känguru ''j''. Om vi nu för en given ruta loopar över alla kängururna får vi enkelt veta hur många kängurur som kan nå denna ruta. Dessutom behövs en loop över rutorna för att räkna ut maxvärdet.

'''Lösning i C:'''

 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   int N,nk,p[11],i,j,k,max,cnt;
   scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;nk,&amp;N);
   for(i=1;i&lt;=nk;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;p[i]);
   max=0;
   for(k=1;k&lt;=N;k++) {  {{komm|//Loopa över målrutor}}
     cnt=0;
     for(j=1;j&lt;=nk;j++)    {{komm|// Loopa över kängurur}}
       if( (p[j] - k) % j == 0) cnt++;    {{komm|//Öka räknaren om känguru j kan nå ruta k}}
     if(cnt&gt;max) max=cnt;   {{komm|//Spara det maximala värdet}}
   }
   printf(&quot;Maximal samling: %d\n&quot;, max);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>awmb8tidn1xilgcy2yqymzfyw7ko90y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävllingsprogrammering-Hopplek.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8474</id>
    <revision>
      <id>36329</id>
      <timestamp>2013-02-02T23:36:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <origin>36329</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Leet speak</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8476</id>
    <revision>
      <id>38405</id>
      <parentid>36705</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:55:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38405</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3856" sha1="npkbejrxnw7b3l8bdr6v5sp6o74qz02" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Leet speak|2=

Pappa Thomas har tröttnat. Sonen Pim gör inget annat än att sitta framför datorn och
spela skjutspel. Han spelar så mycket skjutspel att han inte bryr sig om att prata med
sin pappa längre. Pappa Thomas har bestämt sig för att försöka ta kontakt med Pim
genom att logga in på det där internet och ta reda på vad sonen egentligen sysslar med.
För att det inte ska verka misstänkt så vill han prata samma språk som Pims cyberkompisar gör. Han har förstått att språket kallas leet speak, men han behärskar det
inte själv. Thomas tog först kontakt med ett konsultbolag och bad dem skriva ett program som översatte meningar från vanligt språk till leet speak. Konsultbolaget ansåg
dock att problemet var för svårt.

Därför tar nu Thomas det här till nästa nivå, och vänder sig till de tävlade i Programmeringsolympiaden. Kan du hjälpa honom att skriva ett program som översätter meningar
från vanligt språk till leet speak? Leet speak är ett substitutionschiffer där varje bokstav i det vanliga alfabetet byts ut mot ett tecken i leet speak-alfabetet.
Till din hjälp har du alfabetet för respektive språk:

&lt;pre&gt;
vanligt: abcdefghijklmnopqrstuvwxyz
leet speak: 48()3}6#!]X|MN09Q2Z7MVWXJZ
&lt;/pre&gt;


Programmet ska läsa in en mening: en rad med tecken som kan vara a-z (stora eller
små bokstäver), blanksteg eller punkt. Raden avslutas alltid med en punkt, och det
ﬁnns inga andra punkter i raden. Blanksteg förekommer aldrig i början av meningen
och aldrig mer än ett i följd. Programmet ska skriva ut meningen översatt till leet speak.

'''Körningsexempel 1'''
&lt;pre&gt;
Vanligt ? lEet speAK.
Översatt: |337 Z934X.
&lt;/pre&gt;
'''Körningsexempel 2'''
&lt;pre&gt;
Vanligt ? The quick brown fox jumps over a lazy dog.
Översatt: 7#3 QM!(X 820WN }0X ]MM9Z 0V32 4 |4ZJ )06.
&lt;/pre&gt;
}}

== Lösning ==
Detta är ett typexempel på en implementationsuppgift, det krävs inga insikter för att lösa problemet, utan det är bara att göra som det står i problemspecifikationen. Det viktigaste är att fundera ut på vilket sätt man ska lägga upp programmet på så att koden inte blir allt för lång. Att ha 26 stycken if-satser är förstås ett möjligt tillvägagångssätt, men det är onödig. Här följer ett exempel på en ganska kort lösning i C++:

'''Lösning i C++:'''
&lt;pre&gt;
#include &lt;string&gt;
#include &lt;iostream&gt;
using namespace std;

string leet = &quot;48()3}6#!]X|MN09Q2Z7MVWXJZ&quot;;

char translate(char in) {
    if (in &gt;= 'A' &amp;&amp; in &lt;= 'Z') in -= 'A' - 'a'; // se till att alla bokstaver ar sma
    if (in == '.' || in == ' ') return in;
    return leet[in - 'a'];
}

int main() {
    string input;
    getline(cin, input); // las in hela raden
    for (int i = 0; i &lt; input.length(); ++i) {
        cout &lt;&lt; translate(input[i]); // ga igenom tecken for tecken och omvandla
    }
    cout &lt;&lt; endl;
}
&lt;/pre&gt;

'''Lösning i Python 2.7:'''
&lt;pre&gt;
#coding: utf-8
from string import maketrans
print &quot;Översatt: &quot; + raw_input(&quot;Vanligt ? &quot;).lower().translate(maketrans(&quot;abcdefghijklmnopqrstuvwxyz&quot;, &quot;48()3}6#!]X|MN09Q2Z7MVWXJZ&quot;))
&lt;/pre&gt;

'''Enkel lösning i C (av Anton Fors Hurdén):'''
&lt;pre&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;
int main(){char c=0;while(c!=10)putchar((c=getchar())&gt;64?&quot;48()3}6#!]X|MN09Q2Z7MVWXJZ&quot;[c-(c&gt;96?97:65)]:c);}
&lt;/pre&gt;
Och om man inte bryr sig om att kanske få en varning eller två från kompilatorn (varför skulle man?):
&lt;pre&gt;
c;main(){while(c!=10)putchar((c=getchar())&gt;64?&quot;48()3}6#!]X|MN09Q2Z7MVWXJZ&quot;[c-(c&gt;96?97:65)]:c);}
&lt;/pre&gt;
Sedan så kan man alltid dra ner på lösningens storlek lite mer om man slår på den med en golfklubba:
&lt;pre&gt;
main(c){while(c-10)putchar((c=getchar())&gt;64?&quot;48()3}6#!]X|MN09Q2Z7MVWXJZ&quot;[(c|32)-97]:c);}
&lt;/pre&gt;
Sådär. Där har vi alltså en lösning i C som kräver minimalt med arbete från programmerarens sida.</text>
      <sha1>npkbejrxnw7b3l8bdr6v5sp6o74qz02</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Tärningssumma</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8478</id>
    <revision>
      <id>38437</id>
      <parentid>36415</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:08:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38437</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2894" sha1="pcvvfuqo6214s6sgjbg0znya4kb9uvb" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Tärningssumma|2=
Tärningen är en klassisk symbol för slump. Slumpen är i teorin rättvis, men det gäller
tyvärr inte i praktiken. I synnerhet gäller det inte i denna uppgift, där vi jobbar med
orättvisa tärningar.

Du kastar ett antal (1 ≤ N ≤ 100) identiska sexsidiga tärningar exakt en gång var. Du
känner till sannolikheten p(i), i = 1, 2, 3, 4, 5, 6 för att med en tärning få etta, tvåa, trea
o.s.v. (du kan anta att sannolikheterna adderar upp till exakt ett).

Skriv ett program som beräknar sannolikheten för att summan av tärningarnas utfall
blir större än eller lika med ett visst heltalsvärde S, där 1 ≤ S ≤ 600. Svaret ska vara
korrekt med minst 6 decimalers noggrannhet.

Delpoäng kommer ges om programmet klarar alla testfall med N ≤ 10.


'''Körningsexempel 1'''
&lt;pre&gt;
Antal tärningar ? 2
Talet S ? 6
p(1) ? 0.2
p(2) ? 0.2
p(3) ? 0.2
p(4) ? 0.2
p(5) ? 0.1
p(6) ? 0.1
Svar: 0.6
&lt;/pre&gt;
'''Körningsexempel 2'''
&lt;pre&gt;
Antal tärningar ? 100
Talet S ? 353
p(1) ? 0.1
p(2) ? 0.2
p(3) ? 0.15
p(4) ? 0.3
p(5) ? 0.15
p(6) ? 0.1
Svar: 0.432678
&lt;/pre&gt;
}}
== Lösning ==
Antag att vi har en funktion f(''x,y'') som returnerar sannolikheten att summan blir minst S då vi kastat ''x'' tärningar och nuvarande summa är ''y''. Vi kan då uttrycka f(''x,y'') rekursivt på följande sätt:

&lt;pre&gt;
f(kastade, summa) = 
    if kastade == N:
        returnera 1.0 om summa &gt;= S, annars 0.0.
    annars:
        double svar = 0.0
        för 1 &lt;= i &lt;= 6:
            svar += p[i] * f(kastade+1,summa+i)
        return svar
&lt;/pre&gt;

En naiv implementation av algoritmen räcker till delpoängen, men för att klara större indata så använder vi memoisering, dvs vi sparar undan värdet vi beräknat för ett visst ''x,y'' i en tabell. Om funktionen anropas igen med samma parametrar så behöver vi inte räkna om svaret, och tidskomplexitet för algoritmen förvandlas från O(6^(antal tärningar)) till O(antal tärningar * maximal summa).

'''Implementation i C++''':
&lt;pre&gt;
#include &lt;iostream&gt;

#define MAX_DICES 105
#define MAX_SUM 605

using namespace std;

double dp[MAX_DICES][MAX_SUM];
double probs[6];
int N, S;

double getprob(int dice, int sum) {
    if (dice == N) {
        if (sum &gt;= S) return 1.0;
        else return 0.0;
    }
    if (dp[dice][sum] &gt; -0.5) return dp[dice][sum]; // utnyttja att tabellvardet alltid ar mellan 0 och 1 nar vi beraknat det.
    double ans = 0;
    for (int i = 0; i &lt; 6; ++i) {
        ans += probs[i]*getprob(dice+1,sum + i + 1);
    }
    return dp[dice][sum]=ans; // spara undan tabellvardet
}

int main() {
    cin &gt;&gt; N &gt;&gt; S;
    for (int i = 0; i &lt; 6; ++i) cin &gt;&gt; probs[i];
    for (int i = 0; i &lt; MAX_DICES; ++i) for (int j = 0; j &lt; MAX_SUM; ++j) dp[i][j] = -1.0; // -1 i dp-tabellen betyder icke-beraknat varde
    cout &lt;&lt; getprob(0,0) &lt;&lt; endl;
}
&lt;/pre&gt;</text>
      <sha1>pcvvfuqo6214s6sgjbg0znya4kb9uvb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Sokoban</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8479</id>
    <revision>
      <id>38426</id>
      <parentid>36414</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:06:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38426</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10446" sha1="38vs10x3yc5ex7kj7nzwn4jarj8fctp" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Sokoban|2=
I spelet Sokoban rör du dig i ett lagerrum indelat i rutor och ska ﬂytta ett antal lå-
dor (som upptar exakt en ruta) från sina startpositioner (S) till sina målpositioner (M).

Följande regler gäller:
* Du (D) kan bara röra sig vänster, höger, upp eller ned i rutnätet, alltså inte diagonalt.
* Du kan ﬂytta en låda endast genom att skjuta den framför dig.
* Endast en låda i taget kan ﬂyttas.
* Du kan inte gå genom lådor eller väggar (#) och inte heller skjuta en låda genom vägg eller annan låda.
* Spelet är löst när alla lådor hamnat på målpositioner. Det spelar ingen roll vilken låda som hamnar på vilken målposition.

Du ska skriva ett program som spelar Sokoban. Programmet ska fråga efter antal rader
(högst 5) och antal kolumner (högst 5) och sedan läsa in en karta över lagerrummet
där ’.’ betyder tom ruta, ’#’ betyder blockerad ruta (vägg), ’S’ betyder startposition för
låda, ’M’ betyder målposition för låda och ’D’ betyder din startposition. Det ﬁnns alltid
lika många S som M (högst 5 stycken) och det ﬁnns alltid exakt ett D. Programmet
ska skriva ut en rad med tecken (högst 1000) som beskriver hur du ska röra dig för
att uppnå målet (H=höger, V=vänster, U=upp, N=ner). Programmet behöver inte hitta
den kortaste dragföljden. I alla testfall kommer det att ﬁnnas en dragföljd med högst 20
drag.


'''Körningsexempel 1'''
&lt;pre&gt;
Antal rader: 1
Antal kolumner: 4
Rad 1 ? #MSD
Dragföljd: V
&lt;/pre&gt;
'''Körningsexempel 2'''
&lt;pre&gt;
Antal rader: 4
Antal kolumner: 3
Rad 1 ? #..
Rad 2 ? .SD
Rad 3 ? .#M
Rad 4 ? ...
Dragföljd: NNVVUUHUHN
&lt;/pre&gt;
'''Körningsexempel 3'''
&lt;pre&gt;
Antal rader: 3
Antal kolumner: 4
Rad 1 ? .S.M
Rad 2 ? ..SD
Rad 3 ? MMS.
Dragföljd: NVVUVUHHNHNV
&lt;/pre&gt;
}}
== Lösning ==
Sokoban är ett välkänt problem som har bevisats vara NP-svårt. Att det är NP-svårt innebär att det med allra största sannolikhet inte går att skriva en polynomisk lösning till Sokoban, utan man får nöja sig med exponentiella lösningar. Med tanke på detta så passar det ypperligt att indata i detta problem är så pass litet, vi hinner lösa pusslet med en brute force lösning.

Det här problemet är alltså tänkt att vara en övning i brute force-lösningar. Det handlar helt enkelt om att prova alla möjligheter. Man kan se det som att man bygger upp ett träd, där en nod är en spelställning och varje drag leder till en ny nod, barn till den tidigare noden. Det blir snabbt många kombinationer, men indata är litet. Andra sökstrategier som man kan använda:

* Bredden-först-sökning (BFS). Garanterar att man hittar kortaste vägen, vilket inte var ett krav för denna uppgift.
* Djupet-först-sökning (DFS). Vill man lösa pusslet med DFS så passar det nog bra att begränsa sökdjupet till maximallängden på lösningssträngen som var given i uppgiften.
* Iterative deepening DFS. Sök djupare och djupare tills du hittar en lösning. Garanterar att lösningen vi hittar är den kortaste.

Här ger vi några exempel på hur detta problem kan lösas i diverse programmeringsspråk.

'''Lösning i Python (möjligen något långsam):'''
&lt;pre&gt;
import sys

def sqr_id(x):
    return x[0]*5 + x[1]

def hash(player,boxes):
    hashval = 0
    power = 0
    retval = sqr_id(player) 
    for b in boxes:
        power = power + 1
        retval = retval + sqr_id(b)*(26**power)
    return retval

def pointInside(grid,r,c):
    return r &gt;= 0 and r &lt; len(grid) and c &gt;= 0 and c &lt; len(grid[0])

# returns tuple (player pos, boxes list)
def getNext(grid,player,boxes,goals,dr,dc):
    newR = player[0] + dr;
    newC = player[1] + dc;
    if not pointInside(grid,newR,newC):
        return (player, boxes)
    if grid[newR][newC] == '#':
        return (player, boxes)
    # trying to move into a box, check that square after that is free.
    if (newR,newC) in boxes and (newR+dr,newC+dc) not in boxes and pointInside(grid,newR+dr,newC+dc) and grid[newR+dr][newC+dc] == '.':
        # ok, move the box!
        newBoxes = boxes[:]
        newBoxes.remove((newR,newC))
        nextBoxPos = (newR+dr,newC+dc)
        newBoxes.append(nextBoxPos)
        return ((newR,newC),newBoxes)
    elif grid[newR][newC] == '.' and (newR,newC) not in boxes:
        # empty, just move
        return ((newR,newC), boxes[:])
    return (player,boxes)

def isDone(boxes, goals):
    for b in boxes:
        if b not in goals:
            return False
    return True

def dfs(grid,player, boxes, goals, moves, vis, maxd):
    if len(moves) &gt; maxd:
        return False
    if isDone(boxes,goals):
        print moves
        return True
    if hash(player,boxes) in vis:
        return False
    vis.add(hash(player,boxes))
    #print &quot;now at &quot;, moves

    # right
    N = getNext(grid,player,boxes,goals,1,0)
    H = getNext(grid,player,boxes,goals,0,1)
    U = getNext(grid,player,boxes,goals,-1,0)
    V = getNext(grid,player,boxes,goals,0,-1)

    if dfs(grid, U[0],U[1],goals,moves+&quot;U&quot;,vis,maxd): return True
    if dfs(grid, N[0],N[1],goals,moves+&quot;N&quot;,vis,maxd): return True
    if dfs(grid, H[0],H[1],goals,moves+&quot;H&quot;,vis,maxd): return True
    if dfs(grid, V[0],V[1],goals,moves+&quot;V&quot;,vis,maxd): return True
    
    vis.remove(hash(player,boxes))
    return False

def solve():
    nRows = int(sys.stdin.readline())
    nCols = int(sys.stdin.readline())
    grid = []
    player = (0,0)
    boxes = []
    goals = []
    for i in xrange(nRows):
        row = []
        line = sys.stdin.readline().strip()
        for j in xrange(len(line)):    
            if line[j] == 'S':
                boxes.append((i,j))
            if line[j] == 'M':
                goals.append((i,j))
            if line[j] == 'D':
                player = (i,j)
            if line[j] == '#':
                row.append('#')
            else: row.append('.')
        grid.append(row)
    
    visited = set()
    for i in xrange(20):
        if dfs(grid, player, boxes, goals, &quot;&quot;, visited, i+1):
            break

if __name__ == &quot;__main__&quot;:
    solve()

&lt;/pre&gt;

'''En lösning i Java:'''
&lt;pre&gt;
package kval13;

import java.util.*;

public class uppg6 {

    static int r, c, goalCount;
    static boolean[] goals;
    static boolean[] blocked;
    static int[] dx = {-1, 1, 0, 0}, dy = {0, 0, -1, 1};
    static char[] mvs = {'U', 'N', 'V', 'H'};

    static class Struct {

        Integer hashCode = null;
        int[] pos;
        int me;
        char move;
        Struct prev = null;

        public Struct() {
            pos = new int[goalCount];
        }

        public boolean win() {
            for (int i = 0; i &lt; goalCount; i++) if (!goals[pos[i]]) return false;
            return true;
        }

        public List&lt;Struct&gt; moves() {
            int rr = me/c;
            int cc = me%c;
            List&lt;Struct&gt; structs = new ArrayList&lt;&gt;(4);
            for (int i = 0; i &lt; 4; i++) {
                int nr = rr + dx[i];
                int nc = cc + dy[i];
                int pr = rr + 2*dx[i];
                int pc = cc + 2*dy[i];
                if(nr &lt; 0 || nc &lt; 0 || nr &gt;= r || nc &gt;= c) continue;
                if(blocked[nr *c + nc]) continue;
                int push1 = -1;
                boolean push2 = false;
                for(int j = 0; j&lt;goalCount; j++){
                    int hr = pos[j]/c;
                    int hc = pos[j]%c;
                    if(hr == pr &amp;&amp; hc == pc) push2 = true;
                    if(hr == nr &amp;&amp; hc == nc) push1 = j;
                }
                if(push1 != -1 &amp;&amp; push2) continue;
                if(push1 != -1 &amp;&amp; (pr &lt; 0 || pc &lt; 0 || pr &gt;= r || pc &gt;= c || blocked[pr * c + pc])) continue;
                Struct nstruct = new Struct();
                nstruct.prev = this;
                nstruct.move = mvs[i];
                nstruct.me = nr * c + nc;
                for(int j = 0; j&lt;goalCount; j++) nstruct.pos[j] = pos[j];
                if(push1 != -1){
                    nstruct.pos[push1] = pr * c + pc;
                    Arrays.sort(nstruct.pos);
                }
                structs.add(nstruct);
            }
            return structs;
        }

        @Override
        public int hashCode() {
            return hashCode != null ? hashCode : (hashCode = 53 * (53 * 5 + Arrays.hashCode(this.pos)) + this.me);
        }

        @Override
        public boolean equals(Object obj) {
           final Struct other = (Struct) obj;
            if (!Arrays.equals(this.pos, other.pos) || this.me != other.me) return false;
            return true;
        }
    }
    static HashMap&lt;Struct, Integer&gt; dist = new HashMap&lt;&gt;();

    public static void main(String[] args) {
        Scanner sc = new Scanner(System.in);
        r = sc.nextInt();
        c = sc.nextInt();
        String[] map = new String[r];
        int mypos = -1;
        List&lt;Integer&gt; goalss = new ArrayList&lt;Integer&gt;();
        blocked = new boolean[r*c];
        goals = new boolean[r*c];
        for (int i = 0; i &lt; r; i++) {
            map[i] = sc.next();
            for (int j = 0; j &lt; c; j++) {
                char ch = map[i].charAt(j);
                if (ch == '#') blocked[i * c + j] = true;
                if (ch == 'M') goals[i * c + j] = true;
                if (ch == 'D') mypos = i * c + j;
                if (ch == 'S') {
                    goalss.add(i * c + j);
                    goalCount++;
                }
            }
        }
        Struct base = new Struct();
        base.me = mypos;
        for (int i = 0; i &lt; goalCount; i++) base.pos[i] = goalss.get(i);
        Queue&lt;Struct&gt; structs = new LinkedList&lt;&gt;();
        structs.add(base);
        dist.put(base, 0);
        while(!structs.isEmpty()){
            Struct next = structs.poll();
            int d = dist.get(next);
            if(next.win()){
                System.out.println(&quot;Hittade i &quot;+d+&quot; drag&quot;);
                StringBuffer ans = new StringBuffer();
                while(next != null){
                    ans.append(next.move);
                    next = next.prev;
                }
                System.out.println(ans.reverse().toString());
                break;
            }
            for(Struct move : next.moves()){
                if(!dist.containsKey(move)){
                    structs.add(move);
                    dist.put(move, d + 1);
                }
            }
        }
    }
}
&lt;/pre&gt;</text>
      <sha1>38vs10x3yc5ex7kj7nzwn4jarj8fctp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Ekvationer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8480</id>
    <revision>
      <id>49517</id>
      <parentid>38376</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49517</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5180" sha1="6oy40i68am0y885a8x480fzy12c8qq7" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Ekvationer|2=
Ekvationer är viktiga inom matematiken och redan på högstadiet får man lära sig att lösa enklare typer. I den här uppgiften så ska du göra detsamma, men nu med hjälp av datorn.

Du ska skriva ett program som läser in en ekvation och löser den. Ekvationerna består av högst 20 tecken och innehåller för enkelhets skull endast ensiffriga tal (0–9), tecknen +, −, = och tecknet ''x'', som är den okända variabeln. Det garanteras att varje ekvation innehåller precis ett likhetstecken, och att ekvationerna i övrigt är syntaktiskt korrekta. Närmare bestämt består de av ett antal termer (siffra eller x eller siffra x) och termerna åtskiljs av exakt ett av tecknen +,- eller =.

Programmet ska skriva ut det värde på x som löser ekvationen (minst sex decimaler vid behov). Om det inte finns något sådant värde, skriv istället ut “Ingen lösning”. Om det tvärtom finns oändligt många värden som löser ekvationen, skriv ut “Flera lösningar”.

Delpoäng kommer ges om programmet klarar alla fall med en unik lösning, eller om programmet klarar alla övriga fall.

'''Sex körningsexempel'''

 Ekvation ? 3x+2=8-x
 x = 1.5

 Ekvation ? 0=8+3x
 x = -2.666667

 Ekvation ? x+7-9x=2+5x-3
 x = 0.615385

 Ekvation ? 3x+5=5-4x
 x = 0

 Ekvation ? 6x=6x
 Flera lösningar

 Ekvation ? x+1=x-1
 Ingen lösning

}}

== Lösning ==

Låt programmet först addera och subtrahera på båda sidorna om likhetstecknet tills ekvationen står i någon enkel form som du själv bestämmer, exempelvis

ax + b = 0

Därefter är det ren matematik:

*Om a ≠ 0 dividerar vi med a och får x=-b/a
*Om a=b=0 så står det 0=0, vilket innebär att varje x är en lösning, d.v.s. det finns flera lösningar. 
*Om a=0 men b ≠ 0 så står det t.ex. 1=0, vilket naturligtvis inte har någon lösning.

Även om du kanske inte sett dessa regler tidigare bör det inte vara särskilt svårt att klura ut dem.

Själva parsningen av strängen och reduceringen kan göras på många olika sätt. Här är ett exempel som visar att man inte behöver strängfunktioner alls, men det blir förstås ännu enklare med funktioner som Python's split().

'''Lösning i C:'''
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   char s[101];
   int i,a,b,st,sign,side,nop,coef,op[100];
   scanf(&quot;%s&quot;, s);
   nop=0;
   for(i=0;s[i];i++) if(s[i]=='+' || s[i]=='-' || s[i]=='=') 
      op[nop++]=i;  {{komm|//Spara operatorernas placering i strängen}}
   op[nop++]=i;   {{komm|//Lägg till en extra operator på slutet för bekvämlighets skull}}
 
   {{komm|1=//Reducera ekvationen till ax + b = 0 }}
   a=b=0;  
   st=0;     {{komm|//index för att gå igenom strängen, börjar från början}}
   sign=1; {{komm|//håller reda på vad senaste tecknet (plus/minus) var. Minus förekommer inte i början}}
   side=1; {{komm|//håller reda på om vi har passerat likhetstecknet, i så fall subtraherar vi för att flytta över till vänsterledet}}
   for(i=0;i&lt;nop;i++) {      {{komm|//Loopa över varje term, d.v.s. läs fram till nästa operator}}
     if(s[st]&gt;='0' &amp;&amp; s[st]&lt;='9') {    
       coef=s[st]-'0';    {{komm|//Om första tecknet i termen är 0-9 så sparas detta tal...}}
       st++;
     }
     else coef=1;    {{komm|//...annars förutsätts 1 }}
     coef*=side*sign;    {{komm|//   Ta hänsyn till ev. minustecken och om termen står i högerledet}}
     if(s[st]=='x') a+=coef;    {{komm|  // Om termen innehåller x så läggs den till a }}
     else if (st==op[i]) b+=coef;     {{komm|   //  ... och annars till b }}
     else printf(&quot;Syntax error!\n&quot;);    {{komm|//Detta inträffar förstås aldrig}}
     {{komm|//Kolla nu på operatorn eftersom det påverkar de följande termerna. }}
     if(s[op[i]]=='=') { side=-1; sign=1; }     {{komm|//Första termen efter likhetstecknet är alltid positiv.}}
     else if(s[op[i]]=='-') sign=-1;
     else sign=1;
     st=op[i]+1;    {{komm|//Fortsätt läsa tecknet närmast efter operatorn}}
   }
 
   if(a==0 &amp;&amp; b==0) printf(&quot;Många lösningar\n&quot;);
   else if(a==0) printf(&quot;Ingen lösning\n&quot;);
   else printf(&quot;x = %f\n&quot;, -(double)b/(double)a);
   return 0;
 }

En lösning skriven i Haskell där all magi sker med hjälp av pattern matching (av Anton Fors Hurdén):
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
solve a b _ ('=':t)             = solve a b (-1) t
solve a b s ('+':'x':t)         = solve (a + s) b s t
solve a b s ('-':'x':t)         = solve (a - s) b s t
solve a b s ('x':t)             = solve (a + s) b s t
solve a b s ('+':n:'x':t)       = solve (a + s * read [n]) b s t
solve a b s ('-':n:'x':t)       = solve (a - s * read [n]) b s t
solve a b s (n:'x':t)           = solve (a + s * read [n]) b s t
solve a b s ('+':n:t)           = solve a (b + s * read [n]) s t
solve a b s ('-':n:t)           = solve a (b - s * read [n]) s t
solve a b s (n:t)               = solve a (b + s * read [n]) s t
solve a b _ []  | a == b        = putStrLn &quot;Flera lösningar&quot;
                | a == 0        = putStrLn &quot;Ingen lösning&quot;
                | otherwise     = print $ fromIntegral (-b) / fromIntegral a

main = getLine &gt;&gt;= solve 0 0 1
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>6oy40i68am0y885a8x480fzy12c8qq7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Lagtävling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8481</id>
    <revision>
      <id>38402</id>
      <parentid>36360</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:55:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38402</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4495" sha1="iozoz804lp46jzob0wygmw5olksq99w" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Lagtävling|2=
Vissa anser att PO borde ha en lagtävling där den bästa skolan utses baserat på de individuella resultaten. Då uppkommer naturligtvis frågan hur denna vinnande skola ska utses. Om vi har N deltagare i PO och vi antar att uppgifterna är så utslagsgivande att inga deltagare får samma resultat, så kan resultatet beskrivas som en sträng med N bokstäver, där varje bokstav representerar en skola och är ordnade så att den första bokstaven anger vinnarens skola, nästa bokstav anger den andraplacerades skola o.s.v. (vi antar i denna uppgift att högst 26 skolor deltar, så bokstäverna A-Z räcker).

Ett möjligt sätt att utse vinnande skola vore då att lägga ihop placeringssiffrorna för de K bästa eleverna från varje skola och välja den med minst placeringssiffra (skolor med mindre än K elever räknas givetvis inte). Problemet med detta system illustreras bäst med ett exempel: Antag att resultatet är AABCBBCCDDDA och att K=3. Då vinner B med placeringssumman 3+5+6=14 medan A får 1+2+12=15. Men om vi istället jämför A direkt med varje annat lag, utan att ta med deltagarna från övriga lag när vi beräknar placeringssiffrorna. Då vinner A varje sådan duell med 1+2+6=9 mot 3+4+5=12. Observera att alla A:s deltagare kan påverka placeringarna för lag B, inte bara de K första.

Ett lag som vinner alla sådana hypotetiska dueller mot övriga lag brukar kallas för en ''Condorcet-vinnare'', och det faktum att vår första metod inte alltid utser Condorcet-vinnaren, även om en sådan finns, kan beskrivas som att metoden inte uppfyller ''Condorcet-kriteriet''. Föga förvånande används dessa termer oftare om politiska valsystem än programmeringstävlingsresultat.

Skriv ett program som, givet en resultatlista och talet ''K'', avgör om det finns en Condorcet-vinnare bland skolorna.

=== Indata ===
Först en rad med två heltal N och K, det totala antalet deltagare och antalet som ska räknas med för varje skola (1≤N≤1000 och 1≤K≤100). Därefter en rad med N bokstäver, valda bland A–Z. Observera att en skola med mindre än K deltagare automatiskt förlorar sina dueller.

=== Utdata ===
Programmet ska skriva ut en rad med bokstaven representerande den skola som är Condorcet-vinnare, eller strängen &quot;Ingen&quot; om det inte finns någon Condorcet-vinnare.

=== Exempel 1 ===

 12 3
 FKGHGFHHGFFG

ska ge

 G

=== Exempel 2 ===

 15 2
 PAUHABPUOEXVBOH

ska ge

 Ingen

}}

== Lösning ==

Mycket av svårigheten med denna uppgift låg i att förstå uppgiften. Bara två körningsexempel gjorde att man var tvungen att läsa texten noga för att vara säker på att få allting korrekt.

Själva algoritmen är enkel: För varje par av lag (d.v.s. bokstäver) räknar vi ut placeringssiffrorna för de lagens deltagare men med alla andra deltagare bortplockade. Vi summerar de K första placeringssiffrorna och avgör därmed om något av lagen &quot;vunnit&quot; duellen. Vi måste också inkludera fallet när ett lag har färre än K deltagare, då förlorar de automatiskt alla dueller. Ett lag som vunnit mot alla övriga lag är en Condorcet-vinnare.

Uppgiften är inspirerad av en essä av Stephen Szydlik: [http://www.mathaware.org/mam/2010/essays/SzydlikCrossCountry.pdf May the Best Team Win: Determining the Winner of a Cross Country Race].


'''Lösning i C:'''
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   char inp[1001];
   int n[26],s[26],w[26],i,j,a,b,t,N,K;
   scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;N,&amp;K);
   scanf(&quot;%s&quot;, inp);
   for(i=0;i&lt;26;i++) w[i]=0;    {{komm|// räknare som räknar antalet vinster }}
   for(a=0;a&lt;26;a++)    {{komm|// Loopa över alla par (a,b)}}
      for(b=a+1;b&lt;26;b++) {
         n[a]=s[a]=n[b]=s[b]=0; 
         for(i=0,j=1;i&lt;N;i++) {
           t=inp[i]-'A';      {{komm|// Översätt från bokstav till 0-baserat index}}
           if(t==a || t==b) {
             n[t]++;       {{komm|// Öka antalet förekomster}}
             if(n[t]&lt;=K) s[t]+=j;    {{komm|// Summera placeringssiffran, men endast om vi högst funnit K förekomster.}}
             j++;    {{komm|1=// Öka placeringssiffran  (görs endast om t=a eller t=b)}}
           }
         }
         if(n[a]&gt;=K &amp;&amp; (n[b]&lt;K || s[a]&lt;s[b])) w[a]++;    {{komm|// a vinner duellen}}
         if(n[b]&gt;=K &amp;&amp; (n[a]&lt;K || s[b]&lt;s[a])) w[b]++;    {{komm|// b vinner duellen}}
      }
   for(i=0;i&lt;26;i++) if(w[i]==25) {
       printf(&quot;%c\n&quot;, i+'A');
       return 0;
     }
   printf(&quot;Ingen\n&quot;);
 }</text>
      <sha1>iozoz804lp46jzob0wygmw5olksq99w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Lasta färjan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8483</id>
    <revision>
      <id>49482</id>
      <parentid>42047</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49482</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10444" sha1="0gavguq3zwsher96iwm21ws3vhdwbx7" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Lasta färjan|2=
En bilfärja ska lastas med bilar, och en samling bilar står på kö för att komma med färjan. Tiden mellan turerna är väldigt lång, och därför är det viktigt för de resande att så många bilar som möjligt kan komma med färjan vid en sådan tur. Bolaget Kass Sjöfart AB (som driver bilfärjan) har på sistone mottagit ett stort antal klagobrev från en organisation som kallar sig Arga Unga Algoritmiker som menar att packningen av bilar på färjan är &quot;dålig&quot;, &quot;suboptimal&quot;, &quot;heuristisk&quot; och &quot;ohållbar&quot;. Bolagets verkställande direktör Ernst E. Kass bekräftar att man slarvat vid packningen av färjan, och går nu ut med ett uttalande om att man hädanefter alltid kommer att packa färjan så att så många bilar som möjligt kommer med. Hur man ska lyckas med det har Ernst inte velat svara på, men ryktet säger att man bett den svenska Programmeringsolympiaden om hjälp.

Bilfärjan har fyra filer, där varje fil har en viss längd i meter, och alla filer är lika långa. En samling bilar står på kö för att få åka ombord på färjan, och bilarna kommer att åka på färjan i den ordning som de står i kön. Personalen på färjan kan dock välja vilken fil som en viss bil ska åka in i (givet att den får plats). När en bil inte längre får plats i någon av filerna så anses färjan vara fullastad (man hoppar alltså inte över bilar). Dessutom är det viktigt att det är minst en meters avstånd mellan varje par av bilar som står intill varandra i samma fil (ifall det skulle börja gunga, och bilarna sätts i rörelse).

Du kommer att få veta hur lång färjan är, och vilka bilar som står i kön. Din uppgift är att hjälpa färjepersonalen med att räkna ut hur många bilar man som mest kan lasta, om man är smart när man väljer fil åt bilarna.

[[Fil:Tävlingsprogrammering-farjan.png|inramad|Ett exempel på hur färjan kan se ut efter en optimal packning. Färjan är 5 meter lång, och längden på bilarna som stod i kön är [2, 1, 2, 5, 1, 1, 2, 1, 1, 2], varav bara de första 8 fick plats på färjan.]]

==Indata==
På första raden i indata står ett heltal N, antal bilar. Antalet bilar i kön är max 200. På andra raden i indata står ett heltal L, längden på filerna. Filerna är inte längre än 60 meter. Sedan följer N heltal på en rad (separerade av mellanslag), där varje heltal beskriver längden på en bil. Bilarna är minst 1 meter långa och högst 10 meter långa och samtidigt högst L. Bilarna först i denna sekvens är de som står först i kön.

''Delpoäng: För 30% av poängen gäller att N≤20 och L≤40.''

==Utdata==
Utdata ska bestå av ett enda heltal: det högsta antal bilar som får plats på färjan.

== Exempel ==
'''Körningsexempel 1'''
&lt;pre&gt;
10
5
2 1 2 5 1 1 2 1 1 2

Svar: 8
&lt;/pre&gt;
'''Körningsexempel 2'''
&lt;pre&gt;
6
1
1 1 1 1 1 1

Svar: 4
&lt;/pre&gt;
'''Körningsexempel 3'''
&lt;pre&gt;
10
10
1 2 7 2 5 9 10 9 4 3

Svar: 7
&lt;/pre&gt;
}}
== Lösning ==
På den här uppgiften fanns det en del poäng att plocka med en bra girig lösning. Dock ska man förstås sträva efter att lösa problemet korrekt, så läs igenom det här avsnittet och skicka gärna in en ny, korrekt lösning (träning är bra!).

=== Delpoäng (30p) ===
För att samla in den första delpoängen så räckte det med att skriva en någorlunda effektiv totalsökning. Dvs prova alla möjliga val av filar för bilarna, och avbryt sökningen när du kommer till ett tillstånd som är sämre än tidigare.

=== Full poäng: Dynamisk programmering ===
För att lösa uppgiften korrekt behövs några insikter. Då det inte är uppenbart hur det kan finnas en optimal girig strategi så kan det vara bra att tänka efter om man kan ''dela upp problemet i delproblem'', dvs applicera dynamisk programmering.

Låt oss fundera på vilka delproblem som finns. Vi vet att antalet bilar i kön är max 200 och att antalet olika metertal som kan vara fyllda i vardera fil är max 60. Innan du läser vidare så ber jag dig att fundera på om du kan se några delproblem till detta problem, sådana att mängden sådana delproblem är mindre än ~20 miljoner (så att vi kan spara svaren för dem i minnet). I nästa stycke kommer nämligen svaret.

====Ett första försök====
Ett uppenbart delproblem som vi kan finna är att vi löser problemet för parametrarna (nuvarande bil i kön, antal meter packade i fil 1, antal meter packade i fil 2, ..., antal meter packade i fil 4).

En implementation av idén ovan skulle se ut på ungefär följande vis (väldigt grovt skissat):
&lt;pre&gt;
int dp(int N, int f1, int f2, int f3, int f4) {
    # kolla först om vi har räknat ut detta tillstånd tidigare, i så fall returnera svaret
    if tabell[N,f1,f2,f3,f4]:
        return tabell[N,f1,f2,f3,f4]

    om bil[N] inte får plats i någon av köerna:
        return N # vi lyckades packa N bilar
    
    annars: 
        # prova att stoppa in bil[N] i alla köer den får plats i,
        # returnera maximum av de rekursiva anropen

        svar = -infinity
        if f1 + bil[N] + (f1?1:0) &lt;= L :
            svar = max(svar,N+1,f1+bil[N],f2,f3,f4)

        # ... osv ...
}
&lt;/pre&gt;

Denna funktion skulle kunna anropas för 200 (maxantalet bilar) * 60^4 (60 är maximal fillängd) olika värden. Vi observerar att 200 * (60^4) = 2 592 000 000, och blir omedelbart väldigt ledsna, det är ju alldeles för stort.

====Godkänd lösning====
Men behöver vi verkligen alla fem parametrar för att särskilja ett sådant tillstånd? Tänk efter en stund innan du läser vidare. Svaret är förstås: nej! Vi kan välja att kasta bort antingen en faktor 200, eller en faktor 60.

Låt oss börja med att beskriva hur vi kastar bort en faktor 60. Anta att du vet hur många bilar du packat (faktorn N till funktionen), och hur mycket du packat i 3 av filerna (vi utesluter en fil). Då är det enkelt att räkna ut hur mycket som är packat i den fjärde filen, eller hur? Då får vi alltså en tillståndsrymd av storlek 200 * (60^3) = 43 200 000, en klart rimligare siffra.

(Faktum är att lösningen tar L^4 tid, trots att den tar O(N * L^3) minne. Detta eftersom när vi fixerat de tre första längderna finns det högst L fall för längden ändå. )

'''Exempel på N*L^3-lösning i C++, som använder sig av insikten ovan:'''
&lt;pre&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;algorithm&gt;
#include &lt;cstring&gt;
 
using namespace std;
 
int n, l;
int lengths[200];
int lengthsum[201];
 
int dp[62][62][62][200];
 
int go(int a, int b, int c, int at){
    if(dp[a][b][c][at] != -1) return dp[a][b][c][at];
    int d = lengthsum[at] - a - b - c;
    int ans = 0;
    for(int i = 0; i&lt;4; i++){
        int xs[] = {l - a, l - b, l - c, l - d};
        if(xs[i] &lt; lengths[at]) continue;
        xs[i] -= lengths[at];
        sort(xs, xs+4);
        ans = max(ans, go(l-xs[0], l-xs[1], l-xs[2], at+1)+1);
    }
    return dp[a][b][c][at] = ans;
}
 
int main(){
    memset(dp, -1, sizeof(dp));
    scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;n, &amp;l);
    l++;
    for(int i = 0; i&lt;n; i++){
        scanf(&quot;%d&quot;, lengths + i); 
        lengths[i]++;
        lengthsum[i+1] = lengthsum[i] + lengths[i];
    }
    printf(&quot;%d\n&quot;, go(0,0,0,0));
}
&lt;/pre&gt;

'''L^4-lösning i Go (av Anton Fors Hurdén):'''
&lt;pre&gt;
package main

import &quot;fmt&quot;

var m [60][62][62][62]int
var q [200]int

func pack(a, b, c, d, n int) int {
	if m[a][b][c][d] != 0 {
		return m[a][b][c][d]
	}

	p := n

	if a &gt;= q[n] {
		p = pack(a-q[n], b, c, d, n+1)
	}

	if b &gt;= q[n] &amp;&amp; b != a {
		if pp := pack(a, b-q[n], c, d, n+1); pp &gt; p {
			p = pp
		}
	}

	if c &gt;= q[n] &amp;&amp; c != a &amp;&amp; c != b {
		if pp := pack(a, b, c-q[n], d, n+1); pp &gt; p {
			p = pp
		}
	}

	if d &gt;= q[n] &amp;&amp; d != a &amp;&amp; d != b &amp;&amp; d != c {
		if pp := pack(a, b, c, d-q[n], n+1); pp &gt; p {
			p = pp
		}
	}

	m[a][b][c][d] = p
	return p
}

func main() {
	var n, l int

	fmt.Scan(&amp;n, &amp;l)
	l++

	for i := 0; i &lt; n; i++ {
		fmt.Scan(&amp;q[i])
		q[i]++
	}

	fmt.Println(pack(l-q[0], l, l, l, 1))
}
&lt;/pre&gt;

'''Samma lösning som ovan, fast skriven i C (av Anton Fors Hurdén):'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;

int m[60][62][62][62], q[200];

int pack(int a, int b, int c, int d, int n) {
	int p = n, r;

	if (m[a][b][c][d]) return m[a][b][c][d];

	a &gt;= q[n] &amp;&amp; (p = pack(a - q[n], b, c, d, n + 1));
	b &gt;= q[n] &amp;&amp; b != a &amp;&amp; (r = pack(a, b - q[n], c, d, n + 1)) &gt; p &amp;&amp; (p = r);
	c &gt;= q[n] &amp;&amp; c != a &amp;&amp; c != b &amp;&amp; (r = pack(a, b, c - q[n], d, n + 1)) &gt; p &amp;&amp; (p = r);
	d &gt;= q[n] &amp;&amp; d != a &amp;&amp; d != b &amp;&amp; d != c &amp;&amp; (r = pack(a, b, c, d - q[n], n + 1)) &gt; p &amp;&amp; (p = r);

	return m[a][b][c][d] = p;
}

int main() {
	int n, l, i;

	scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;n, &amp;l);
	l++;

	for (i = 0; i &lt; n; i++) {
		scanf(&quot;%d&quot;, &amp;q[i]);
		q[i]++;
	}

	printf(&quot;%d\n&quot;, pack(l - q[0], l, l, l, 1));
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


===Super smart O(N) lösning===
: ''Den här lösningen fungerar inte för många invärden. Exempelvis en färjelängd på 26 meter och en kö av lastbilar på 20 meter. Rätt svar är 4 men denna ger 5.''

Det finns också en väldigt intressant lösning som löser problemet i '''O(N)''' tid (i sämsta fall). Man kan nämligen inse att problemet egentligen frågar efter summan av ''alla bilars längd + säkerhetsavstånden'' som är så nära ''de fyra längdernas sammanlagda längd''. Alltså kan vi i linjär tid addera ihop varje bilslängd + 1 (säkerhetsavståndet var 1 meter). Sedan tar vi summan minus fyra, eftersom den första bilen i varje längd inte behöver något säkerhetsavstånd. Precis innan summan överstiger filernas totala längd, alltså L*4, så har vi lastat så många bilar som det bara går. Antalet bilar vi har lastat är antalet bilar vi har adderat. Den här lösningen fungerar eftersom uppgiften inte frågar ''hur'' vi ska placera bilarna utan bara efter ''antalet'' bilar.

Lösning av Andreas Wallström (Alexander Bladh och alla andra som har 0.00s har uppenbarligen löst uppgiften på samma sätt):
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
int main() {
    int N, L, n, sum = -4, len = 0;     // Tar -4 från början (de fyra första bilarna har inget säkerhetsavstånd)
    std::cin &gt;&gt; N &gt;&gt; L;
    while(!(std::cin &gt;&gt; n).eof())       // Läs in tal för tal
        if((sum += n + 1) &gt; L*4) break; // Om summan överstiger L*4 så har vi funnit svaret, avbryt
        else len++;                     // Antalet bilar som får plats, öka med ett
    std::cout &lt;&lt; len;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>0gavguq3zwsher96iwm21ws3vhdwbx7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Samla stenar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8484</id>
    <revision>
      <id>49513</id>
      <parentid>38418</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49513</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8963" sha1="r5ovhkklvrqqohri9xx2vrdsh84ki05" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Samla stenar|2=
N stenar ligger stökigt utspridda i ett koordinatsystem. Varje sten har en koordinat (xi,yi). Det har blivit dags att samla ihop stenarna, och till din hjälp har du skaffat en supersmart stenplockarmaskin.

Innan maskinen startar så ska du välja en punkt som du kallar uppsamlingspunkten S. Det är punkten där maskinen börjar, och där den kommer att placera de insamlande stenarna. Den måste ligga någonstans på x-axeln. Maskinen börjar på uppsamlingspunkten (S,0), och samlar sedan upp alla stenar och placerar dem på uppsamlingspunkten. Maskinen kan bara bära en sten i taget.

Bränsle är dyrt, så du tänkte försöka vara lite smart. Du vet att när maskinen sätter igång så åker den alltid och samlar upp alla stenar på optimalt vis, men de är upp till dig att välja uppsamlingspunkten så att den totala sträckan maskinen åkt blir minimal. Hur lång blir denna sträcka, givet att du väljer uppsamlingspunkten optimalt? Du kan betrakta stenarna och maskinen som punkter i talplanet.

==Delpoäng==
På det här problemet kan du samla poäng trots att du inte löser problemet helt och hållet.

* För 30% av poängen gäller att alla stenar ligger på x-axeln, och 1≤N≤1000.
* För 30% av poängen gäller att alla stenar ligger på x-axeln, och 1≤N≤105.
* För 40% av poängen gäller att stenarna kan ligga var som helst inom angiven radie, och 1≤N≤105.

== Indata ==
På första raden i indata står heltalet N, antalet stenar.

Sedan följer N rader med par av flyttal xiyi, stenarnas koordinater. Alla stenar i indata ligger maximalt 100 längdenheter från origo.

==Utdata==
Utdata ska bestå av ett enda flyttal: Minsta möjliga totala sträcka som maskinen har åkt efter att den samlat upp alla stenar. Ett fel mindre än 10−4 betraktas som korrekt.

Tips: Se till att ditt program skriver ut tillräckligt många decimaler även när svaret är stort.

== Exempel ==
[[Fil:Tävlingsprogrammering-samlastenar1.png|inramad|'''Förklaring till exempel 1.''' Figuren visar ett möjligt val på startpunkt som leder till minimal körsträcka för maskinen, x = 1.25. Maskinen behöver åka 0.5 längdenheter för att hämta den vänstra stenen, och sedan 0.5 längdenheter för att hämta den högra.]]
'''Körningsexempel 1'''
&lt;pre&gt;
2
1 0
1.5 0

Svar: 1
&lt;/pre&gt;
[[Fil:Tävlingsprogrammering-samlastenar2.png|inramad|'''Förklaring till exempel 2.''' Figuren visar den optimala startpositionen för maskinen, vid x = 2.0. Total sträcka åkt blir 4⋅sqrt(2^2+1)=8.94427191...]]

'''Körningsexempel 2'''

&lt;pre&gt;
2
3 2
1 2

Svar: 8.944271910
&lt;/pre&gt;
'''Körningsexempel 3'''
&lt;pre&gt;
5
3.79732 0
6.87374 0
5.9189 0
2.56951 0
8.84052 0

Svar: 18.694860000
&lt;/pre&gt;
'''Körningsexempel 4'''
&lt;pre&gt;
7
5.46618 9.46294
1.43546 1.58368
0.616149 6.18241
2.73059 9.56861
0.240727 3.9266
5.22356 8.6161
7.3643 6.98542

Svar: 99.854778111
&lt;/pre&gt;
}}
== Lösning ==

Problemet handlar om att hitta den punkt på x-axeln ''S'' så att: summan av alla stenars avstånd till ''(S,0)'' är minimal. Låt oss beskriva hur vi kan lösa de två delproblemen.

=== Delpoäng (60p) ===
Låt oss först beskriva hur man enkelt kan få 60 poäng på problemet. Givet i indataspecifikationen är att alla stenar ligger även de på x-axeln. Vi kallar det att problemet i detta fall är ''endimensionellt''.

Låt oss börja med en insikt som gäller för det endimensionella fallet: ''Det är alltid optimalt att placera punkten ovanpå medianen''. Om det finns två medianer (N är jämnt) så spelar det ingen roll vilken vi väljer. Vi undersöker här varför.

Antag att N är udda, och vi har valt att sätta uppsamlingspunkten ovanpå stenen i mitten. För valet av denna punkt har vi en viss totalsträcka som maskinen måste åka. Om vi då flyttar maskinen lite åt ena hållet så kommer avståndet till fler än hälften av punkterna att öka, samtidigt som avståndet till mindre än hälften av punkterna minskar med samma sträcka. Alltså är det optimalt att sätta maskinen på stenen i mitten.

Men vad händer i fallet då vi har två mittpunkter? Då spelar det ingen roll var mellan dessa, eller ovanpå vilken av dessa två punkter som vi sätter den. Använd resonemanget ovan och försök övertyga dig själv om att det är så, se det som en övning.

Att hitta medianen kan vi enkelt göra genom att sortera indata och välja den N/2:te punkten, avrundat neråt. Är N udda får vi punkten i mitten, är N jämnt får vi punkten till vänster i mitten. Observera dock: att prova alla punkter räcker bara till 30 poäng, det blir för långsamt då N är större än ungefär 10 000.

=== Full poäng ===
För full poäng behöver vi ytterligare några insikter med oss innan vi är redo att skriva en lösning. 

Kalla f(x) en funktion som beskriver summan av avståndet från (x,0) till alla punkter i indata. Största verktyget för att lösa problem är att funktionen f(x) är ''konvex'' (formad som ett U). Det innebär att den har precis ett minimum (eller ett sammanhängade minimalt område, se avsnittet ovan).

Hur vet vi att den är konvex? Börja med rita upp hur funktionen ser ut när den bara räknar ut avståndet till en sten. Det vi söker är alltså summan av ett antal sådana funktioner, och den summan är också konvex. Det kan man till exempel bevisa genom att använda derivator: för en konvex funktion gäller att andraderivatan f&quot;(x) &gt;= 0. Anta då att vi har två funktioner f(x), g(x) sådana att f&quot;(x) &gt; 0 och g&quot;(x) &gt; 0 (de är konvexa). Då behöver vi bara visa att (f(x) + g(x))&quot; &gt; 0, och det lämnas till läsaren som en övning.

Att hitta minimum i en konvex funktion (eller ekvivalent, maximum i en konkav funktion) är ett perfekt tillfälle att använda trinärsökning. Mer information om trinärsökning finns för den intresserade på http://en.wikipedia.org/wiki/Ternary_search. En mer effektiv variant av trinärsökning kallas gyllene snittet-sökning (Golden Section Search): http://en.wikipedia.org/wiki/Golden_section_search.


'''Lösning i C++ som använder sig av trinärsökning:'''
&lt;pre&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
#include &lt;cmath&gt;
#include &lt;iostream&gt;
using namespace std;

const double eps = 1e-12;

double px[100005], py[100005];
int N;

double f(double x) {
    double ret = 0;
    for (int i = 0; i &lt; N; ++i) {
        double dx = px[i]-x;
        double dy = py[i];
        ret += sqrt(dx*dx + dy*dy);
    }
    return ret;
}

int main() {
    cin &gt;&gt; N;
    
    double l = 100.0, r = -100.0;
    
    for (int i = 0; i &lt; N; ++i) {
        cin &gt;&gt; px[i] &gt;&gt; py[i];
        l = min(l,px[i]);
        r = max(r,px[i]);
    }

    while (l + eps &lt; r) {
        double lt = l+(r-l)/3;
        double rt = l+2*(r-l)/3;
        double f1 = f(lt);
        double f2 = f(rt);
        if (f1 &gt; f2) {
            l = lt;
        } else {
            r = rt;
        }
    }
    printf(&quot;%.9lf\n&quot;,2*f((l+r)/2));
}
&lt;/pre&gt;

'''Lösning i Haskell som använder sig av gyllene snittet-sökning (av Anton Fors Hurdén):'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
import Control.Monad

φ = 0.61803398875

gss f a b c ε
        | abs (fx - fb) &lt; ε = fx + fb
        | fx &lt; fb   = if c - b &gt; b - a
                        then gss f b x c ε
                        else gss f a x b ε
        | otherwise = if c - b &gt; b - a
                        then gss f a b x ε
                        else gss f x b c ε
                where
                        fx = f x
                        fb = f b
                        x = if c - b &gt; b - a
                                then b + φ * (c - b)
                                else b + φ * (a - b)

parse [x, y] = return $ (read x, read y)
distance p o = sum $ map (\(x, y) -&gt; sqrt ((x - o) * (x - o) + y * y)) p

main = do
        n &lt;- readLn
        p &lt;- replicateM n $ getLine &gt;&gt;= parse . words
        print $ gss (distance p) (-100) 0 100 1e-8
&lt;/syntaxhighlight&gt;

'''Lösning i C som använder sig av gyllene snittet-sökning och som representerar punkterna som komplexa tal (av Anton Fors Hurdén):'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;
#include &lt;complex.h&gt;

#define eps 0.00000001
#define phi 0.61803398875
#define abs(x) (((x) &gt; 0) ? (x) : -(x))

double complex p[100000];
int n, i;

double f(double x) {
	double sum = 0;
	for (i = 0; i &lt; n; i++) sum += cabs(p[i] - x);
	return sum;
}

double gss(double a, double b, double c) {
	double	x = b + phi * ((c - b &gt; b - a ? c : a) - b),
		fx = f(x),
		fb = f(b);

	return abs(fx - fb) &lt; eps
		? fx + fb
		: fx &lt; fb
			? c - b &gt; b - a
				? gss(b, x, c)
				: gss(a, x, b)
			: c - b &gt; b - a
				? gss(a, b, x)
				: gss(x, b, c);
}

int main() {
	double x, y, min = 100, max = -100;

	scanf(&quot;%d&quot;, &amp;n);
	for (i = 0; i &lt; n; i++) {
		scanf(&quot;%lf%lf&quot;, &amp;x, &amp;y);
		if (x &gt; max) max = x;
		if (x &lt; min) min = x;
		p[i] = x + y * I;
	}

	printf(&quot;%.9lf\n&quot;, gss(min, (max + min) / 2, max));
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>r5ovhkklvrqqohri9xx2vrdsh84ki05</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-farjan.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8491</id>
    <revision>
      <id>36407</id>
      <timestamp>2013-02-09T21:10:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>figur till tävlingsprogrmmeringsuppgiften Lasta färjan</comment>
      <origin>36407</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="5aj1g6tfg71s9eip838f8r5mept6wp8" xml:space="preserve">figur till tävlingsprogrmmeringsuppgiften Lasta färjan</text>
      <sha1>5aj1g6tfg71s9eip838f8r5mept6wp8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-samlastenar1.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8492</id>
    <revision>
      <id>36409</id>
      <timestamp>2013-02-09T21:15:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>Figur till programmeringsuppgiften Samla stenar</comment>
      <origin>36409</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="4h3efs1micno36ps7vlevyajptgwvyh" xml:space="preserve">Figur till programmeringsuppgiften Samla stenar</text>
      <sha1>4h3efs1micno36ps7vlevyajptgwvyh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-samlastenar2.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8493</id>
    <revision>
      <id>36410</id>
      <timestamp>2013-02-09T21:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>Figur till programmeringsuppgiften Samla stenar</comment>
      <origin>36410</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="4h3efs1micno36ps7vlevyajptgwvyh" xml:space="preserve">Figur till programmeringsuppgiften Samla stenar</text>
      <sha1>4h3efs1micno36ps7vlevyajptgwvyh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kängurumamman</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8494</id>
    <revision>
      <id>38398</id>
      <parentid>36645</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:54:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38398</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1638" sha1="05l9ehttktkt6irkc9st3hizzx2fq1n" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Kängurumamman|2=
En kängurumamma ska packa ner sina barn i sin pung. Hon har massor med barn. De två minsta väger bara ett gram var men sen väger varje barn lika mycket som de två föregående tillsammans. Hennes sex minsta barn väger alltså 1, 1, 2, 3, 5 och 8 gram. Mamman orkar bära högst X kilo (och inte ens ett gram mer). Hur många barn kan hon ta med sig?

Indatan består av en rad med ett heltal X, där 1≤X≤1000, det maximala antalet kilo mamman orkar bära. Programmet ska skriva en rad med ett heltal, det största antalet barn som tillsammans väger högst X kilo.

}}
== Lösning ==
Här fordras ingen effektiv lösning alls. Vikten på varje nytt barn räknas ut som summan av de två föregående och man fortsätter tills summan överstiger mammans kapacitet.

Den talföljd som kängurubarnens vikter följer kallas för [http://sv.wikipedia.org/wiki/Fibonaccital Fibonaccis talföljd].

'''Lösning i Python:'''

 from sys import stdin
 X=int(stdin.readline())
 W=[1,1]                      {{komm|#Vikterna för de två första barnen}}
 while(sum(W) &lt;= X*1000):    {{komm|#Så länge totalvikten är mindre än maxvikten...}}
    W.append(W[-1]+W[-2])   {{komm|# ... så lägg till ett element i listan: summan av de två sista elementen.}}
 print len(W)-1         {{komm|#Vi har alltid lagt till ett barn för mycket så subtrahera ett.}}


'''Lösning i Haskell (av Anton Fors Hurdén):'''

 f i b o n -- a c c i
 
         | n &lt; 0         = o - 1
         | otherwise     = f b (i + b) (o + 1) (n - i)
 
 main = readLn &gt;&gt;= print . f 1 1 0 . (1000*)</text>
      <sha1>05l9ehttktkt6irkc9st3hizzx2fq1n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Järnvägen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8495</id>
    <revision>
      <id>38389</id>
      <parentid>37360</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:52:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38389</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6377" sha1="mhunv7civ4vrvcl9qdj4s9zsprxu8af" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Järnvägen|2=
I dessa tider av avreglerad järnväg bestämmer sig Loke för att starta ett eget tågföretag som ska trafikera en viss järnvägslinje. Längs denna järnväg finns flera stationer och ett av Lokes första projekt är att bestämma vid vilka stationer det viktiga morgontåget ska stanna. Loke vill grunda sitt beslut på en stor enkätundersökning där han frågat varje tänkbar resenär mellan vilka stationer de vill åka och hur lång restid de kan tänka sig innan de väljer något annat färdsätt. Skriv ett program som utifrån detta underlag bestämmer vilka stationer tåget ska stanna vid för att det totala antalet personkilometer ska bli så stort som möjligt.

[[Fil:Tävlingsprogrammering-järnvägen.png|inramad| Järnvägen i exemplet. Pilarna visar personernas önskade ressträckor. Beroende på vilken maximal restid E väljer så blir olika mellanstationer optimala. I exempel 1 åker A, B, C och D med tåget. I exempel 2 åker B och E. I exempel 3 åker A, D och E. I exempel 4 åker A, B, D och E.]]

== Indata ==
På första raden står två heltal 3≤N ≤20, antalet stationer, och 1≤P≤100, antalet tillfrågade personer. Stationerna är numrerade i ordning längs spåret från startstationen 1 till slutstationen N (vid dessa två stationer måste tåget givetvis stanna). Därefter följer en rad med N−1 heltal i intervallet 2 till 1000, längden i kilometer på varje delsträcka mellan stationerna (se figur). Samtliga dessa tal är för enkelhets skull jämnt delbara med två. Tåget går nämligen normalt alltid med 120 km/h hastighet, d.v.s. varje kilometer tar exakt en halv minut. Inbromsning och acceleration gör dock att tiden för varje delsträcka förlängs med en minut om tåget stannar vid en av stationerna i delsträckans ändpunkter och två minuter om det stannar vid båda stationerna. Ingen extra tid behöver räknas för in- och avlastning, utan ankomsttid och avgångstid är samma. Slutligen följer P rader med enkätsvaren, där varje rad innehåller svaren från en person: tre heltal A, B och M, där A är stationen personen vill åka från, B är stationen personen vill åka till och M är den maximala restiden (i minuter) han eller hon kan tänka sig. Talen uppfyller 1≤A&lt;B≤N, samt 2≤M≤1000.

Delpoäng: För 30% av poängen gäller att N≤10.

== Utdata ==
Första raden ska innehålla det maximala antalet personkilometer som kan tillryggaläggas, d.v.s. för varje passagerare som får sina krav tillgodosedda summerar man sträckan som hon eller han reser. Sedan ska programmet skriva ut tidtabellen som åstadkommer detta maximala antal personkilometer. Den består av en rad med två tal för varje station som tåget stannar vid: stationens nummer samt tidpunkten då tåget stannar där. Tåget startar alltid vid tiden 0. Om det finns flera möjliga tidtabeller ska programmet välja en som är framme vid slutstationen så tidigt som möjligt.

== Exempel 1 ==


    &lt;table&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;th&gt;Exempel 1: Indata&lt;/th&gt;

        &lt;th&gt;Exempel 1: Utdata&lt;/th&gt;
      &lt;/tr&gt;

      &lt;tr&gt;
        &lt;td&gt;
          &lt;pre&gt;
8 5
20 42 30 18 14 8 42
3 4 21
6 8 29
3 5 30
3 4 25
2 7 59
&lt;/pre&gt;
        &lt;/td&gt;

        &lt;td&gt;
          &lt;pre&gt;
158
1 0
3 33
4 50
5 61
6 70
8 97
&lt;/pre&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
    &lt;/table&gt;

    &lt;table&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;th&gt;Exempel 2: Indata&lt;/th&gt;

        &lt;th&gt;Exempel 3: Utdata&lt;/th&gt;
      &lt;/tr&gt;

      &lt;tr&gt;
        &lt;td&gt;
          &lt;pre&gt;
8 5
20 42 30 18 14 8 42
3 4 21
6 8 29
3 5 30
3 4 25
2 7 60
&lt;/pre&gt;
        &lt;/td&gt;

        &lt;td&gt;
          &lt;pre&gt;
162
1 0
2 12
6 66
7 72
8 95
&lt;/pre&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
    &lt;/table&gt;

    &lt;table&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;th&gt;Exempel 3: Indata&lt;/th&gt;

        &lt;th&gt;Exempel 3: Utdata&lt;/th&gt;
      &lt;/tr&gt;

      &lt;tr&gt;
        &lt;td&gt;
          &lt;pre&gt;
8 5
20 42 30 18 14 8 42
3 4 21
6 8 29
3 5 30
3 4 25
2 7 62
&lt;/pre&gt;
        &lt;/td&gt;

        &lt;td&gt;
          &lt;pre&gt;
172
1 0
2 12
3 35
4 52
7 74
8 97
&lt;/pre&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
    &lt;/table&gt;

    &lt;table&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;th&gt;Exempel 4: Indata&lt;/th&gt;

        &lt;th&gt;Exempel 4: Indata&lt;/th&gt;
      &lt;/tr&gt;

      &lt;tr&gt;
        &lt;td&gt;
          &lt;pre&gt;
8 5
20 42 30 18 14 8 42
3 4 21
6 8 29
3 5 30
3 4 25
2 7 65
&lt;/pre&gt;
        &lt;/td&gt;

        &lt;td&gt;
          &lt;pre&gt;
222
1 0
2 12
3 35
4 52
6 70
7 76
8 99
&lt;/pre&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
    &lt;/table&gt;
}}
== Lösning ==

Eftersom N ≤20 finns det högst 18 varierbara stationer, d.v.s. högst 2^18=262144 möjliga alternativ hur tåget kan stanna. Vi hinner därför gå igenom alla alternativ. För varje alternativ räknar vi ut tågets tidtabell, jämför denna med varje persons krav och summerar antalet personkilometer som alternativet innebär. Om antalet personkilometer är större än det hittills största hittade, eller om antalet personkilometer är lika stort men tåget är framme tidigare, så sparar vi det alternativet som det bästa hittills.

För att generera alla alternativ kan man använda sig av ett smidigt trick, nämligen att varje alternativ motsvarar den binära representationen av ett tal mellan 0 och 2^(N-2)-1, där varje binär siffra anger om tåget stannar på en viss station (1) eller inte (0). Exempelvis, om N=5 så att det finns 3 varierbara stationer, så motsvarar binärtalet &quot;001&quot; att tåget stannar på station 4 men inte på station 2 och 3, medan binärtalet &quot;111&quot; motsvarar att tåget stannar på alla stationerna. För att &quot;plocka ut&quot; en viss sffra ur ett tal kan man .tex. använda bitvisa operatorer.

'''Lösning i C''':
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int main() {
   int N,P,s[30],st[30],t[30],cs[30],bra[30],a[100],b[100],mx[100],max,tot,i,j;
   scanf(&quot;%d %d&quot;,&amp;N,&amp;P);
   for(i=0;i&lt;N-1;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;s[i]);
   cs[0]=0;
   for(j=1;j&lt;N;j++) cs[j]=cs[j-1]+s[j-1];
   for(i=0;i&lt;P;i++) {scanf(&quot;%d %d %d&quot;, &amp;a[i],&amp;b[i],&amp;mx[i]); a[i]--; b[i]--; }
   max=0;
   for(i=0;i&lt;(1&lt;&lt;(N-2));i++) {
     for(j=0;j&lt;N-2;j++) st[j+1]=(i&gt;&gt;j)&amp;1;
     st[0]=st[N-1]=1;
     t[0]=0;
    for(j=1;j&lt;N;j++) t[j]=t[j-1]+s[j-1]/2+st[j-1]+st[j];
    tot=0;
    for(j=0;j&lt;P;j++) if(st[a[j]] &amp;&amp; st[b[j]] &amp;&amp; t[b[j]]-t[a[j]]&lt;=mx[j]) tot+=cs[b[j]]-cs[a[j]];
    if(tot&gt;max || (tot==max &amp;&amp; t[N-1]&gt;bra[N-1])) {
      max=tot;
      for(j=0;j&lt;N;j++) bra[j]=st[j]?t[j]:-1;
     }
   }
   printf(&quot;%d\n&quot;, max);
   for(i=0;i&lt;N;i++) if(bra[i]&gt;=0) printf(&quot;%d %d\n&quot;, i+1,bra[i]);
   return 0;
  }</text>
      <sha1>mhunv7civ4vrvcl9qdj4s9zsprxu8af</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-järnvägen.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8496</id>
    <revision>
      <id>36418</id>
      <timestamp>2013-02-10T00:29:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>figur till programmeringsuppgiften Järnvägen</comment>
      <origin>36418</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="da4mdjyhdkpoh8hi060gjt8wybvydkq" xml:space="preserve">figur till programmeringsuppgiften Järnvägen</text>
      <sha1>da4mdjyhdkpoh8hi060gjt8wybvydkq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Mor och far</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8499</id>
    <revision>
      <id>38407</id>
      <parentid>36428</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:56:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38407</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2916" sha1="exf6jwafoduppco9kdts5lcjk5tqkxc" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Mor och far|2=
[[Fil:Tävlingsprogrammering-morochfar.png|700px|centrerad]]
Jonatan har insett att man kan referera hur långt bak som helst i släktträdet genom att kombinera “mor” och “far”. Sina föräldrar, som vi kallar nivå 1, kan man skriva mor och far, därefter på nivå 2 kan man skriva mormor, morfar, farmor och farfar och så vidare. Efter ett tag blir orden ganska långa, men de kan förkortas om man tillåter lite matematik att komma in i språket. Vi skriver exempelvis om mormormorfarfarmorfar till mor&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;far&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;morfar.

Jonatan vill skriva en lista över alla sina förfäder, upp till och med en viss nivå (mellan 1 och 18), på denna form. Hur många heltal behöver han skriva?

'''Körningsexempel 1'''
 Nivå ? 3
 Antal: 8
'''Körningsexempel 2'''
 Nivå ? 1
 Antal: 0
'''Körningsexempel 3'''
 Nivå ? 10
 Antal: 4608
}}

== Lösning ==

Antalet förfäder upp till nivå 18 blir ju 2&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; - 2 = 524286, så vi hinner generera alla förfäderna och räkna hur många tal som behöver användas för var och en av dem. Själva genererandet kan göras med en rekursiv funktion, som i lösningen nedan, eller genom att för varje nivå ''n'' loopa igenom heltalen mellan 0 och 2&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt; - 1 och konvertera till binära tal med bitvisa operatorer, som t.ex. i [[Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Järnvägen|Järnvägen]].

Oavsett vilket sätt man väljer är det ju bekvämt att representera varje person som en array av tal som kan vara t.ex. 0=mor eller 1=far. Då återstår att gå igenom arrayen och titta hur många sammanhängande sekvenser av samma tal och med minst två element som förekommer. Exempelvis, för mormormorfarfarmorfar=0001101  finns två sådana sekvenser: 000 och 11, och det går därmed åt två tal för att skriva hans &quot;namn&quot;. Slutligen summerar vi bara antalet över alla personerna.

Den som gillar att hacka talföljder upptäcker snart att svaret på uppgiften ges av (N-1) 2&lt;sup&gt;(N-1)&lt;/sup&gt;. Beviset för detta lämnar vi som en övning.

'''Lösning i C'''
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int cnt,n,a[100];
 
 void MLX(int nr) {   {{komm|//Processa en förfader på nivå nr}} 
   int i;
   a[nr]=-1;     {{komm|//Sätt ett dummy-element efter sista talet i arrayen för att garantera att den sista sekvensen avslutas}}
   for(i=2;i&lt;=nr;i++)          {{komm|//Loopa över 0/1-elementen i arrayen}}
      if(a[i]!=a[i-1] &amp;&amp; a[i-1]==a[i-2]) cnt++;   {{komm|//Avslutar detta element en sekvens med längd minst 2 ? }}
   if(nr==n)  return;        {{komm|1=//Om personen finns på nivå n ska vi inte göra någonting mer...}}
   for(a[nr]=0;a[nr]&lt;2;a[nr]++) MLX(nr+1);    {{komm|1=//...annars ska vi kolla hens föräldrar}}
 }
 
 int main() {
   scanf(&quot;%d&quot;, &amp;n);
   cnt=0;    {{komm|//Räknar antalet tal vi behöver skriva}}
   MLX(0);
   printf(&quot;%d\n&quot;,cnt);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>exf6jwafoduppco9kdts5lcjk5tqkxc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-morochfar.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8500</id>
    <revision>
      <id>36426</id>
      <parentid>36425</parentid>
      <timestamp>2013-02-12T18:47:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>Parsod laddade upp ny version av &amp;quot;[[Fil:Tävlingsprogrammering-morochfar.png]]&amp;quot;</comment>
      <origin>36426</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="03hoxq9a2f6hf9b13yypwzp7qhmq7mk" xml:space="preserve">Figur till proguppgiften Mor och far</text>
      <sha1>03hoxq9a2f6hf9b13yypwzp7qhmq7mk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Wikipediaspråk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8501</id>
    <revision>
      <id>38445</id>
      <parentid>36429</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:10:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38445</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6805" sha1="t41zn6iu1f4ojbzzzypy6cdi1whuk4c" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Wikipediaspråk|2=
Om jag säger &quot;Sortera orden [zebra, anka, duva]!&quot; så svarar du snabbt [anka, duva, zebra]. Lätt, va? Det gäller även om du inte känner igen ordens innebörd eller alla tecken i språket, typ [fünf, como estás, désolé]. Vi kan ju svenska och engelska och vet att troligen är svaret [como estás, désolé, fünf]. Ännu inte så svårt. Men troligen finns det få programmeringsolympiaddeltagare som kan sortera sådana ordlistor så fort kinesiska, persiska och andra icke-latinska tecken är inblandade i ordlistorna. Hur skulle du jämföra ett engelskt ord med ett persiskt ord? En av problemförfattarna vet visserligen hur persiska ord ska uttalas, men utan den kunskapen blir det svårt.

Antag nu att vi vill sammanställa en sorterad lista av ord. Till vår hjälp har vi ett antal personer som vardera känner igen ett antal ord och vet deras inbördes ordning. Vi behöver inte ta med alla ord i vår ordlista, men vi vill vara helt säkra på att de ord vi tar med är rätt sorterade. Skriv ett program som beräknar det maximala antalet ord vi kan ha med i ordlistan, och skriver ut en giltig ordlista med detta antal ord.

=== Indata ===
För enkelhets skull behöver du inte läsa in själva orden, utan varje ord representeras istället av ett index mellan 0 och N−1. På första raden av indatan står två heltal N (1≤N≤130000) och P (1≤P≤105), där N är antalet ord och P är antalet personer. Därefter följer P rader som vardera anger ordningen på de ord som en viss person känner till. Varje sådan rad börjar med ett heltal 2≤p&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;≤25 som beskriver hur många ord personen i fråga känner till den inbördes sorteringen för. Sedan följer p&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; heltal i intervallet 0 till N−1, indexen för de ord personen känner till i den ordning de ska sorteras. Det är inte säkert att alla de N orden finns med på någon lista, och ett ord kan givetvis förekomma på flera listor. Det kommer inte att finnas motsägelser i indatan.

Delpoäng: För 30% av poängen gäller att N≤30.

=== Utdata ===

På första raden ska programmet skriva ut det maximala antalet ord M i en garanterat korrekt sorterad ordlista. Därefter ska programmet skriva ut en rad med en sådan sorterad ordlista innehållandes de M ordindexen. Om det finns flera tänkbara sådana ordlistor kan programmet skriva vilken som helst av dem.

=== Exempel 1 ===

 4 5
 2 0 1
 2 2 3
 2 2 1
 2 1 3
 2 0 2

ska ge utdatan

 4
 0 2 1 3 

=== Exempel 2 ===

 10 6
 2 5 7
 3 4 2 0
 4 4 8 1 0
 3 8 2 5
 2 0 6
 3 4 7 9

ska ge utdatan

 6
 4 8 2 5 7 9 
}}

== Lösning ==

Vi låter orden utgöra noder i en riktad graf och de kända relationerna mellan orden utgöra bågar mellan noderna. Problemet kan då formuleras som att hitta den längsta vägen i en directed acyclic graph (DAG). Det får räknas som ett standardproblem inom algoritmteori och kan lösas på linjär tid, O(E), där E är antalet bågar i grafen, d.v.s. antalet relationer mellan två ord.

Det finns flera sätt att lösa problemet. Ett sätt är att först göra en [http://www.progolymp.se/Oldpage/ioitraning/grafsat.htm topologisk sortering] av noderna. Sen går man igenom noderna i denna ordning och sparar för varje nod ''v'' det största antalet deltagande noder ''M(v)'' i en väg fram till ''v''. Detta beräknas som 1 + max(M(u)) där ''u'' går över alla noder som har en båge till ''v''.

Ett annat sätt är att skippa det första steget och istället ta noderna i godtycklig ordning. Samma formel gäller förstås fortfarande, men nu är M(u) inte längre garanterat uträknad när man behöver den, utan man får vid behov göra ett rekursivt anrop för att räkna ut M(u). Så fort man har räknat ut ett värde för M bör man naturligtvis spara det i en tabell för att undvika att göra om samma beräkning flera gånger. Ett exempel på denna algoritm visas nedan. Dessa två varianter motsvarar ''bottom-up'' respektive ''top-down'' dynamisk programmering, som du kan läsa mer om på vår [http://www.progolymp.se/traning/intro intro-sida till tävlingsprogrammering].

Ett tredje sätt är att se problemet som ett kortaste-vägen-problem i den graf som uppstår om man låter alla vikter vara -1 (och för enkelhets skull binder ihop alla noderna med en startpunkt och en slutpunkt). Den längsta vägen i ursprungsgrafen motsvarar ju då den kortaste i den negerade grafen, och denna kan hittas med exempelvis [http://www.progolymp.se/Oldpage/ioitraning/gadvanced.htm Bellman-Ford's algoritm]. Observera att om det hade funnits cykler i grafen hade dessa blivit negativa cykler i den negerade grafen och algoritmen hade inte fungerat.  I själva verket är detta problem NP-komplett, se [http://en.wikipedia.org/wiki/Longest_path_problem Longest path problem].

'''Lösning i C++  (attr: Johan Sannemo)'''
 #include &lt;cstdio&gt;
 #include &lt;vector&gt;
 #include &lt;cstring&gt;
 
 using namespace std;
 
 vector&lt;int&gt; edges[130000];
 int longest[130000];
 
 int dp(int nod){
     if(longest[nod] != -1) return longest[nod];          {{komm|//Redan uträknat, plocka svaret från tabellen }}
     if(edges[nod].empty()) return longest[nod] = 1;    {{komm|//Basfallet att noden inte har några utgående bågar }}
     int mx = 0;
     for(int i = 0; i&lt;edges[nod].size(); i++){
         mx = max(mx, dp(edges[nod][i]));         {{komm|//Rekursera ! }}
     }
     return longest[nod] = mx+1;
 }
 
 int main(){
     memset(longest, -1, sizeof(longest));
     int n, p;
     scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;n, &amp;p);
     for(int i = 0; i&lt;p; i++){
         int px;
         scanf(&quot;%d&quot;, &amp;px);
         int prv;
         scanf(&quot;%d&quot;, &amp;prv);
         for(int j = 1; j&lt;px; j++){
             int nxt;
             scanf(&quot;%d&quot;, &amp;nxt);
             edges[prv].push_back(nxt);
             prv = nxt;
         }
     }
     int best = -1;
     int max = 0;
     for(int i = 0; i&lt;n; i++){
         int res = dp(i);         {{komm|//Räknar ut svaret för denna nod samt alla som den beror på}}
         if(res &gt; max){
             best = i;       {{komm|//Spara noden som ger det bästa värdet, den blir förstanod i längsta vägen}}
             max = res;
         }
     }
     printf(&quot;%d\n&quot;, max);
     printf(&quot;%d &quot;, best);
     {{komm|//Nu vandrar vi tillbaka genom grafen genom att välja noder som är kvar på den optimala vägen}}
     for(int i = max-1; i&gt;=1; i--){
         for(int j = 0; j&lt;edges[best].size(); j++){
             int v = edges[best][j];
             if(longest[v] == i){        {{komm|//Välj en nod vars longest-värde är exakt ett mindre än föregående.}}
                 printf(&quot;%d &quot;, v);
                 best = v;
                 break;
             }
         }
     }
     printf(&quot;\n&quot;);
     return 0;
 }</text>
      <sha1>t41zn6iu1f4ojbzzzypy6cdi1whuk4c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Hageltal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8511</id>
    <revision>
      <id>38385</id>
      <parentid>36638</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:52:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38385</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2964" sha1="5v0mvhrcghvvwjazxyhe87dq4k433kr" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Hageltal|2=
Tänk dig att du skriver upp alla positiva heltal på ett oändligt stort papper. Från varje tal n&gt;1 ritar du nu en pil till talet
* n/2       om n är jämnt.
* 3n+1  om n är udda.

Ett avsnitt ur den graf som bildas visas i [http://xkcd.com/710/ den här serierutan]. De talföljder man får genom att följa pilarna kallas ibland för hageltal eftersom de likt hagelkorn driver upp och ner längs tallinjen innan de slutligen faller ner till marken (talet 1). Det intressanta är att det fortfarande inte har bevisats att man verkligen alltid når talet 1, men det har verifierats för alla tal upp till 1019 så man förmodar det, vilket brukar kallas Collatz förmodan (conjecture).

Skriv ett program som, givet två olika heltal beräknar hur långt ifrån varandra (antal pilar, oavsett riktning) de är i grafen.

=== Indata ===
En rad med två olika heltal A och B, där 1≤A,B≤1000.

=== Utdata ===
En rad med ett heltal, antal steg mellan A och B i grafen.

=== Fem körningsexempel ===
 3 20      ger 2

 24 10      ger 4

 1 5         ger 5

 22 32     ger 12

 702 703    ger 236
}}

== Lösning ==


Eftersom vi vet att det inte finns några cykler i grafen kan uppgiften kan omformuleras på följande sätt: 
*Generera hageltalföljden från A till 1. 
*Generera hageltalföljden från B till 1. 
*Hitta det första talet C i den ena talföljden som förekommer i den andra.
*Positionen (indexet) för C i vardera sekvensen beskriver avståndet mellan A och C respektive B och C. Avståndet mellan A och B ges därför av summan av dessa index. 

Genom att köra igenom de möjliga startvärdena ser man att inga sekvenser blir mer än 200 steg långa, så det mest tidskrävande steget (att kolla om varje tal från den ena sekvensen finns i den andra), kan göras nästan hur naivt som helst. I ett högnivåspråk som Python blir denna algoritm extra enkel att skriva.


 import sys
  
 def seq(n):    {{komm|#Rekursiv funktion som genererar sekvensen}}
     if n==1:        return [n]                  {{komm|1=# n=1: avsluta sekvensen}}
     elif n%2==0:    return [n]+seq(n/2)         {{komm|# n är jämnt}}
     else:           return [n]+seq(n*3+1)       {{komm|# n är udda}}
  
 tokens=sys.stdin.readline().split()
 s1=seq(int(tokens[0]))   {{komm|#Generera sekvens från A}}
 s2=seq(int(tokens[1]))   {{komm|#Generera sekvens från B}}
  
 for a in s1:     {{komm|# För varje tal i ena sekvensen}}
     if a in s2:        {{komm|# Kolla om det förekommer i den andra sekvensen}}
         print s1.index(a) + s2.index(a)    {{komm|#Skriv ut avståndet}}
         break


Och en lösning i Haskell (av Anton Fors Hurdén):

 hageltal 1 = [1]
 hageltal n = n : hageltal (if odd n then 3*n+1 else quot n 2)
 
 main = do
 	line &lt;- getLine
 	let [s1, s2] = map (hageltal . read) $ words line
 	print $ sum [1 | n &lt;- s1 ++ s2, elem n s1 /= elem n s2]</text>
      <sha1>5v0mvhrcghvvwjazxyhe87dq4k433kr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Bingo</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8512</id>
    <revision>
      <id>49489</id>
      <parentid>38361</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49489</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4904" sha1="j51jp8ww3c1n2k6mgm2izxyjjp9911t" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Bingo|2=


Ture spelar en speciell sorts bingo som går till på följande sätt:
*Han har en kvadratisk bricka med NxN rutor, vardera innehållande ett heltal. Samma tal kan finnas i flera rutor.
*Spelledaren ropar ut ett godtyckligt heltal i taget. Om Ture har detta tal på sin bricka får han kryssa över det. Om han har talet i flera rutor måste han välja en enda ruta att kryssa över.
*När Ture har kryssat en full rad med N tal, antingen horisontellt, vertikalt eller diagonalt (se figur), så har han fått &quot;bingo&quot; och vinner en resa till BOI (Bingo Olympiad International).
 
[[Fil:Tävlingsprogrammering-bingo.png|inramad|Vänster: De två diagonala raderna (prickade linjer) samt exempel på en horisontell och en vertikal rad (streckade linjer). Höger: Ett möjligt sätt att kryssa i det första exemplet.]]

Ture förlitar sig inte på turen utan har fuskat till sig den följd av tal som kommer att ropas ut. Skriv ett program som, givet Tures bricka samt följden av tal, beräknar efter hur många utrop Ture får bingo om han spelar optimalt.


=== Indata ===

Första raden innehåller brickans dimension N, där 1≤N≤100, och antalet utrop K, där 1≤K≤10000. Därefter följer N rader vardera innehållande N heltal i intervallet 1…1000. Detta är Tures bingobricka. Slutligen följer en rad med K heltal i samma intervall, de utropade talen i den ordning de ropas ut.

=== Utdata ===
Ett heltal: det minsta antalet utrop som behövs innan Ture får en full rad (horisontellt, vertikalt eller diagonalt). Det kommer aldrig krävas mer än K utrop.

=== Exempel 1 ===
 5 10
 1 3 2 4 6
 2 2 3 1 1
 1 3 5 2 7
 2 4 1 3 3
 3 3 1 3 4
 4 1 3 5 1 6 7 2 8 3

ska ge svaret

 6

=== Exempel 2 ===

 8 30
 15 20 20 13 18 13 14 20
 17 11 13 20 9 10 8 19
 19 12 9 8 16 19 9 4
 20 17 3 9 1 14 14 9
 12 20 19 5 16 5 19 17
 3 4 17 8 5 14 18 17
 9 14 16 13 13 9 13 1
 13 7 8 3 19 19 5 7
 2 5 1 1 20 4 18 6 20 2 19 17 15 1 6 14 17 7 12 10 10 17 18 3 3 12 13 9 18 17

ska ge svaret

 28

}}


== Lösning ==

Här gäller det att ''inte'' börja testa alla möjligheter att kryssa över talen på brickan, eftersom antalet möjligheter kan växa exponentiellt. Istället fokuserar vi på en rad i taget (vågrätt, lodrätt eller diagonalt) och räknar ut efter hur många utrop just den raden blir full om man alltid prioriterar att kryssa i denna rad. Detta kan göras genom att man först sparar hur många förekomster av varje tal som finns i raden, och sedan bara minskar detta antal varje gång ett tal ropas ut. Slutligen väljer man förstås att prioritera den rad som kräver det minsta antalet utrop.

'''Lösning i C:'''
 #include &lt;stdio.h&gt;
 
 int MIN(int p, int q) {return p&lt;q?p:q;}
 
 int N, b[100][100], K, utrop[10000];
 
 int run(int x, int y, int dx, int dy) {     {{komm|1=//Hur många utrop krävs för bingo i raden (x,y)+i(dx,dy), i=0..N-1}}
   int c[1001],i,k,left;
   for(i=0;i&lt;=1000;i++) c[i]=0;              {{komm|//Sätt talräknarna till 0}}
   for(i=0;i&lt;N;i++) c[b[y+i*dy][x+i*dx]]++;  {{komm|//Räkna antalet förekomster i den aktuella raden}}
   left=N;                                   {{komm|//Antal okryssade rutor i raden}}
   for(k=0;k&lt;K;k++) {                        {{komm|//Loopa över utropen}}
      if(c[utrop[k]]&gt;0) {                    {{komm|//Om detta tal finns i raden (okryssat)}}
 	c[utrop[k]]--;  left--;             {{komm|//Minska räknarna}}
 	if(left==0) return k+1;             {{komm|//BINGO!!!}}
      }
   }
   return K+1;   {{komm|//Ingen bingo på denna rad}}
 }
     
 int main() {
   int i,j,m;
   scanf(&quot;%d %d&quot;,&amp;N,&amp;K);
   for(i=0;i&lt;N;i++) for(j=0;j&lt;N;j++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;b[i][j]);
   for(i=0;i&lt;K;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;utrop[i]);
   m=K+1;                                     {{komm|1= //Innehåller snabbaste bingon hittills, kommer alltid hitta en med m&lt;=K}}
   for(i=0;i&lt;N;i++) m=MIN(m, run(0,i,1,0));    {{komm|//Testa vågräta rader}}
   for(i=0;i&lt;N;i++) m=MIN(m, run(i,0,0,1));    {{komm|//Testa lodräta rader}}
   m=MIN(m, run(0,0,1,1));                     {{komm|//Testa ena diagonalen}}
   m=MIN(m, run(0,N-1,1,-1));                  {{komm|//Testa andra diagonalen}}
   printf(&quot;%d\n&quot;, m);
   return 0;
 }


'''Lösning i Haskell (av Anton Fors Hurdén):'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;haskell&quot;&gt;
import Data.List
import Control.Monad

play :: Int -&gt; [Int] -&gt; [Int] -&gt; Int
play n [] _ = n
play n _ [] = n
play n (number:numbers) row = play (n + 1) numbers $ delete number row

diagonals board = zipWith (!!) (reverse board) [0..] : [zipWith (!!) board [0..]]

main = do
        [n, k] &lt;- getLine &gt;&gt;= return . (map read) . words
        board &lt;- replicateM n $ getLine &gt;&gt;= return . (map read) . words
        numbers &lt;- getLine &gt;&gt;= return . (map read) . words

        print $ minimum $ map (play 0 numbers) $ board ++ transpose board ++ diagonals board
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>j51jp8ww3c1n2k6mgm2izxyjjp9911t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-bingo.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8513</id>
    <revision>
      <id>36469</id>
      <timestamp>2013-03-04T21:49:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>Figur till programmeringsuppgiften Bingo</comment>
      <origin>36469</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="31eouzpvk2dispb9un2fpy686358xx6" xml:space="preserve">Figur till programmeringsuppgiften Bingo</text>
      <sha1>31eouzpvk2dispb9un2fpy686358xx6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Skolvägen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8514</id>
    <revision>
      <id>40897</id>
      <parentid>36471</parentid>
      <timestamp>2014-03-10T09:09:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>217.21.230.68</ip>
      </contributor>
      <comment>Fel  problembeskrivningens andra testfall</comment>
      <origin>40897</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2435" sha1="j224dwbmyh64mfirycoyaa94ntmvabb" xml:space="preserve">{{proguppgift|Skolvägen|2=

Cissi går från sitt hem till skolan längs en lång gata som går i väst-östlig riktning. På sin väg passerar hon ett antal korsningar där tvärgator utgår norrut (N), söderut (S) eller både norrut och söderut (B). Vid varje korsning finns övergångsställen på både tvärgator och huvudgata (se figuren ovan), och dessa måste givetvis följas.

[[Fil:Tävlingsprogrammering-skolvägen.png|inramad|Den streckade linjen visar Cissis väg i första exemplet.]]

Både hemmet och skolan ligger på norra sidan av gatan. Skriv ett program som hjälper Cissi att beräkna det minsta antalet gator hon måste korsa på sin väg till skolan.

=== Indata ===
En rad med högst 1000 bokstäver, som vardera är N, S eller B. Bokstäverna beskriver korsningarna i precis den ordning som Cissi passerar dem.

Delpoäng: För 40% av poängen är antalet bokstäver högst 20.

=== Utdata ===
En rad med ett heltal, det minsta antalet gator Cissi behöver korsa.

===Två exempel ===

 SBSNNB

ska ge svaret

 4

 SBSNNBSNNSSSNNNB

ska ge svaret

 8

}}

== Lösning ==

Detta är ett enkelt exempel på [http://www.progolymp.se/traning/intro#steg4 dynamisk programmering]. När Cissi har kommit en bit på vägen är det enda hon behöver veta för att lösa resten av problemet hur många korsningar hon behövt passera om hon är på norra sidan (n) och hur många korsningar hon behövt passera om hon är på södra sidan (s). Det är alltså ointressant exakt vilken väg hon har tagit för att komma dit.

'''Lösning i C:'''
 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;string.h&gt;
 
 int MIN(int p,int q) {return p&lt;q?p:q;} 
 
 int main() {
   char kors[1001];
   int N,n,s,ss,i;
   scanf(&quot;%s&quot;, kors);
   N=strlen(kors);
   n=0;    {{komm|//Antal vägar hittills korsade om man är på norra sidan}} 
   s=1;    {{komm|//Antal vägar hittills korsade om man är på södra sidan}}
   for(i=0;i&lt;N;i++) {   {{komm|//Loopa över korsningarna}}
     switch(kors[i]) {     {{komm|//Korsa tvärgatorna}}
       case 'N': n++; break;
       case 'S': s++; break;
       case 'B': n++; s++; break;
     } 
     ss=s;            {{komm|//Temporär varibel som inte skrivs över}}
     s=MIN(ss,n+1);   {{komm|//Testa att korsa huvudgatan (norr till söder)}}
     n=MIN(n,ss+1);   {{komm|//Testa att korsa huvudgatan (söder till norr)}}
   }
   printf(&quot;%d\n&quot;,n);  {{komm|//Skolan ligger på norra sidan}}
   return 0;
 }</text>
      <sha1>j224dwbmyh64mfirycoyaa94ntmvabb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-skolvägen.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8515</id>
    <revision>
      <id>45872</id>
      <parentid>45871</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T09:34:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Upphovspersonens namn.</comment>
      <origin>45872</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="122" sha1="n3w5j0e6zns08eyvph9fphdj54mih10" xml:space="preserve">Figur till programmeringsuppgiften Skolvägen

Filen är upplagd av Pär Söderhjelm.

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>n3w5j0e6zns08eyvph9fphdj54mih10</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Australian open</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8516</id>
    <revision>
      <id>38358</id>
      <parentid>36477</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T08:24:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38358</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4520" sha1="ibiuy833m8vc9lojh1scisu6wsihdbe" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Australian open|2=
[[Bild:Tävlingsprogrammering-australian1.png|400px|centrerad]]

Årets stora idrottshändelse i Australien är naturligtvis International Olympiad in Informatics. I väntan på denna har man dock anordnat vissa sidoevenemang, exempelvis tennisturneringen Australian open. Detta är en utslagsturnering som kan beskrivas med ett spelschema enligt figuren ovan, där antalet omgångar n kan variera. Man startar alltså till vänster med 2&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt; spelare, numrerade från 1 till 2&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;. Efter totalt 2&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;−1 matcher har man utsett en vinnare.

Vi antar nu att varje spelare ''i'' har en “förmåga” ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'', och att när två spelare ''i'' och ''j'' möts, så vinner spelare ''i'' med sannolikheten

&lt;math&gt;
P(i \text{ besegrar } j)=\frac{1}{1+\exp (x_j - x_i )}
&lt;/math&gt;

och annars vinner spelare j eftersom en tennismatch inte kan sluta oavgjort (exp(x) betecknar exponentialfunktionen e&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt; ). Formeln är vald så att P(''i'' besegrar ''j'') + P(''j'' besegrar ''i'') = 1.

Skriv ett program som, givet alla spelares förmågor, avgör vem som har störst chans att vinna turneringen och hur stor denna chans är.
 	
=== Indata ===
På första raden står ett tal n, antal omgångar, där 1≤n≤10. På andra raden står 2&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt; flyttal mellan 0 och 10, förmågan för varje spelare i nummerordning.

=== Utdata ===
Ett rad med ett heltal och ett flyttal: numret på den spelare som har störst chans att vinna turneringen samt sannolikheten att den spelaren vinner. Om flera spelare har störst chans kan du ange vilken som helst av dem. Sannolikheten ska skrivas ut med minst 6 decimaler.

=== Exempel 1 ===
 2
 2.0 1.8 1.9 1.1

ska ge svaret

 3 0.34326946

'''Förklaring:''' Första matchen vinner spelare 1 med sannolikheten 0.549834 och spelare 2 med sannolikheten 0.450166. Andra matchen vinner spelare 3 med sannolikheten 0.689974 och spelare 4 med sannolikheten 0.310026. Dessa händelser är oberoende och därmed kan vi räkna ut sannolikheten för varje möjligt finalpar genom att multiplicera sannolikheterna med varandra. Det ger upphov till följande tabell:

[[Bild:Tävlingsprogrammering-australian2.png|centrerad]]

=== Exempel 2 ===

 4
 9.99 9.53 9.93 8.77 8.57 9.55 8.12 9.41 8.20 9.43 8.91 8.63 8.88 9.83 8.69 8.40

ska ge svaret

 14 0.20348623

}}

== Lösning ==

Lösningen är rättfram: simulera turneringen enligt spelschemat och håll hela tiden reda på vilka spelare som kan finnas på varje plats i spelschemat och med vilken sannolikhet de är där. Om man för varje match låter alla spelare möta alla andra spelare utan att ta hänsyn till att många sannolikheter är 0, så behövs uppemot (2&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; operationer och lösningen blir för långsam för de största fallen.

'''Lösning i Python:'''

 import sys
 import math
 
 def s(xa,xb): return 1.0/(1.0+math.exp(xb-xa))  {{komm|#Returnerar sannolikheten att A vinner}}
 
 def match(a,b):    {{komm|#Returnerar sannolikheter för vem som vinner matchen, givet sannolikheter för vilka som spelar}}
     global skill
     keys=a.keys()+b.keys()        {{komm|#Vilka spelare är möjliga vinnare?}}
     res=dict(zip(keys,[0.0]*len(keys)))    {{komm|#Sätt deras sannolikheter till 0}}
     for i,pa in a.iteritems():      {{komm|#Loopa över alla möjliga spelare A}}
         for j,pb in b.iteritems():    {{komm|#Loopa över alla möjliga moståndare  B}}
             paw=s(skill[i], skill[j])     {{komm|#Sannolikhet att A vinner om A möter B}}
             res[i]+=pa*pb*paw         {{komm|#Ackumulera total sannolikhet att A vinner matchen}}
             res[j]+=pa*pb*(1-paw)      {{komm|#Ackumulera total sannolikhet att B vinner matchen}}
     return res
 
 def play(plist):      {{komm|#Rekursiv funktion som spelar en turnering}}
     N=len(plist)
     if(N==1): return plist[0];      {{komm|#Om endast en spelare så vinner den automatiskt}}
     return match(play(plist[0:N/2]),play(plist[N/2:N]))    {{komm|#Spela vardera hälften av turneringen och sedan en match för att avgöra.}}
 
 
 {{komm|#Här börjar programmet}}
 lines=sys.stdin.readlines() 
 n=2**int(lines[0])
 skill=[float(x) for x in lines[1].split()]
 
 winner=play([ {i : 1.0} for i in range(n)])   {{komm|#Spela turneringen med startsannolikhet 1 för alla spelare}}
 (best,prob)=max(winner.items(),key=lambda x: x[1])   {{komm|#Plocka ut spelaren med högst sannolikhet}}
 print best+1, &quot;%.8f&quot;%prob</text>
      <sha1>ibiuy833m8vc9lojh1scisu6wsihdbe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-australian1.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8517</id>
    <revision>
      <id>36475</id>
      <timestamp>2013-03-04T23:59:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>Figur till programmeringsuppgiften Australian open</comment>
      <origin>36475</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="pj6a26yofhx2if5i1r64ilpuebvv3yg" xml:space="preserve">Figur till programmeringsuppgiften Australian open</text>
      <sha1>pj6a26yofhx2if5i1r64ilpuebvv3yg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-australian2.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8518</id>
    <revision>
      <id>36476</id>
      <timestamp>2013-03-04T23:59:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>Figur till programmeringsuppgiften Australian open</comment>
      <origin>36476</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="pj6a26yofhx2if5i1r64ilpuebvv3yg" xml:space="preserve">Figur till programmeringsuppgiften Australian open</text>
      <sha1>pj6a26yofhx2if5i1r64ilpuebvv3yg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Springoalla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8519</id>
    <revision>
      <id>38428</id>
      <parentid>36478</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T09:06:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38428</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5030" sha1="gwm8ea9jyeuludjksw368g7f8rwqnos" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

{{proguppgift|Springoalla|2=
Springoalla älskar att löpträna. Totalt känner hon till n löpspår och hon vet exakt hur lång tid det tar för henne att springa det spåret och sedan tillbaka. Den första gången hon springer på ett nytt spår, så lär hon känna spåret lite bättre. Närmare bestämt lär hon sig var i spåret hon kommit halvvägs, och har då möjlighet att springa tillbaka efter halva spåret. Då blir löptiden halverad. T.ex. kan hon springa ett halvt 20-minutersspår på 10 minuter, men bara efter att hon redan sprungit hela spåret en gång.

Springoalla vill löpträna i minst ''t'' minuter men hon är också noggrann med att inte träna för länge. Givet tiderna för varje spår, beräkna hur lång tid ''t&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;'' hon minst måste springa. Talet ''t&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;'' ska alltså vara så litet som möjligt men uppfylla ''t&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;≥t''. Om det finns flera sätt att springa ts minuter vill Springoalla springa så litet antal sträckor ''n&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;'' som möjligt, där man räknar varje gång hon springer bort från utgångspunkten som en sträcka, oavsett om det är ett helt eller halvt spår. Finns det flera lösningar med samma ''t&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;'' och ''n&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;'' kan du ange vilken som helst av dem.

=== Indata ===

På första raden står två heltal ''n'' och ''t'', där 1≤''n''≤1000 är antalet löpbanor och 1≤''t''≤100000 är tiden som Springoalla vill löpträna. På andra raden står n stycken heltal ''l&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'', där 1≤''l&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''≤40000 kommer vara ett ''jämnt'' heltal och är antalet minuter det tar att springa löpspår ''i''. Talet ''t'' behöver däremot inte vara jämnt.

=== Utdata ===
Första utdataraden ska innehålla de två heltalen ''t&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;'' och ''n&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;'': den tid Springoalla måste springa respektive hur många sträckor hon totalt springer. Därefter ska en rad skrivas med ''n'' heltal, där det ''i'':te heltalet anger hur många minuter Springoalla sprang på spår ''i''.

=== Exempel 1 ===
 3 23
 10 8 14

ska ge svaret
 23 3
 15 8 0 

=== Exempel 2 ===
 3 23
 8 12 14

ska ge svaret

 24 2
 0 24 0 

=== Exempel 3 ===

 1 3
 2
ska ge svaret
 3 2
 3 

=== Exempel 4 ===
 1 7
 4
ska ge svaret
 8 2
 8 

}}

== Lösning ==
Den som löst många gamla programmeringsuppgifter lägger genast märke till likheten med Knapsack-problemet, som kan lösas med dynamisk programmering. Det är dock inte helt uppenbart hur man ska hantera möjligheten att springa halva spår, och det finns givetvis många sätt att göra detta.

Vill man komma fram till det klassiska Knapsack-problemet kan man notera att man aldrig vill springa mer än en runda på ett visst halvspår, och eftersom kravet att få springa den halvrundan är minst en helrunda kan man helt enkelt skapa ett nytt spår med längden 1.5 ''l&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' för varje spår ''i''. Man måste dock komma ihåg att dessa extraspår ska räknas som två vanliga när man optimerar ''n&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;''.

Eftersom man för att skriva ut svaret behöver kunna återskapa vilka rundor man sprungit, måste man spara denna information  under Knapsack-optimeringen. Det lättaste sättet är att, samtidigt som man markerar att man hittat den hittills bästa lösningen (d.v.s. minst antal rundor) att nå en viss tid, också spara indexet på det senaste spår man använde för att komma dit. För att efteråt återskapa hela listan med spår vandrar man då bara bakåt i tiden från  ''t&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;'' , ett spår i taget tills man når tiden 0.

'''Lösning i C:'''
 #include &lt;stdio.h&gt;
 #define NONE 1000000
   
 int main() {
   int n,T,t[2000], W[160001], B[160001],m[1000],i,j,k;
   scanf(&quot;%d %d\n&quot;, &amp;n, &amp;T);
   for(i=0;i&lt;n;i++) {
       scanf(&quot;%d&quot;, &amp;t[i]);
       t[i+n]=t[i]*3/2;   {{komm|//Lägg till extraspår med längd 1.5*t[i] }}
   }
   for(i=0;i&lt;=T+60000;i++) W[i]=NONE;    {{komm|// W[t] innehåller minimalt antal spår för att nå tiden t}}
   W[0]=0;
   for(i=0;i&lt;2*n;i++) {      {{komm|//Loopa över alla spår }}
     k=(i&gt;=n)?2:1;      {{komm|//Om det är ett av extraspåren ska det räknas som två spår }}
     for(j=0;j&lt;=T;j++) {       {{komm|//Loopa över alla tidpunkter och spring spåret i }}
         if(W[j]+k&lt;W[j+t[i]]) {    {{komm|//Om detta ger den bästa lösningen för en tidpunkt...  }}   
            W[j+t[i]]=W[j]+k;    {{komm|//.... så spara den bästa lösningen...  }} 
            B[j+t[i]]=i;         {{komm|//... och markera vilket spår vi tagit för att nå hit.  }} 
         }   
     }   
   }
   for(i=T;W[i]==NONE;i++) ;    {{komm|//Loopa fram till första bästa tid som går att nå}}
   printf(&quot;%d %d\n&quot;, i, W[i]);   
   for(j=0;j&lt;n;j++) m[j]=0;  
   while(i&gt;0) {
     m[B[i]%n]+=t[B[i]];         {{komm|//Samla ihop sprungna minuter i varje spår}}
     i-=t[B[i]];                 {{komm|//Återskapa hela listan av valda spår genom att vandra bakåt i tiden}}
   }
   for(j=0;j&lt;n;j++) printf(&quot;%d &quot;,m[j]);
   printf(&quot;\n&quot;);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>gwm8ea9jyeuludjksw368g7f8rwqnos</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Storstad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8520</id>
    <revision>
      <id>36480</id>
      <parentid>36479</parentid>
      <timestamp>2013-03-05T11:24:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>130.235.1.28</ip>
      </contributor>
      <origin>36480</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7234" sha1="r0lst6u9yjws4x7gzytzs7zkxayhh1s" xml:space="preserve">{{proguppgift|Storstad|2=

Deltagarna i den svenska programmeringsolympiaden älskar geometri, och det med rätta. Den största favoriten bland geometrierna är den så kallade manhattangeometrin. Manhattanavståndet mellan två punkter P och Q i ett regelbundet rutnät beskriver hur många punkter man måste passera för att ta sig från P till Q, givet att man bara får gå horisontellt och vertikalt.

Om P =(x1,y1) och Q =(x2,y2), så beräknas manhattanavståndet mellan punkterna som abs(x1−x2)+abs(y1−y2). abs(a) betecknar absolutbeloppet för talet a, dvs vi ignorerar minustecknet om talet är negativt.

Nu är det dags för dig att visa hur mycket du älskar geometri. Du ska planera din flytt till en storstad där manhattanavstånd gäller. Du har N stycken vänner som bor i storstaden, men du har bara M lägenheter att välja på. Din uppgift är att lista ut hur du ska välja lägenhet så att summan av manhattanavstånden till alla dina N vänner från din lägenhet är så liten som möjligt.

===Delpoäng===
På det här problemet kan du samla poäng trots att du inte löser problemet helt och hållet.
*För 40% av poängen gäller att 1≤N≤10&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; och 1≤M≤100.
*För full poäng måste din lösning hantera 1≤N≤10&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; och 1≤M≤10&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;.

[[Fil:Tävlingsprogrammering-storstad.png|inramad|De svarta prickarna representerar lägenheter vi kan välja på i storstaden, och de grå prickarna markerar var våra vänner bor. Om vi väljer lägenheten i (0,0) så blir summan av avstånden till vännerna 4+6+6+9=25. Väljer vi lägenheten i (1,6) så blir summan av avstånden 3+5+6+9=23. Väljer vi den sista lägenheten så blir summan av avstånden 1+4+6+4=15, och att välja lägenheten i (5,5) är då optimalt.]]

=== Indata===
På första raden i indata finns två heltal N och M, separerade av ett mellanslag. Sedan följer N rader med två par av heltal −10000≤xi≤10000 och −10000≤yi≤10000, separerade av mellanslag. Dessa beskriver på vilka korsningar i staden som dina vänner bor. Slutligen följer M rader med par av tal −10000≤xi≤10000 och −10000≤yi≤10000, separerade av mellanslag, som beskriver på vilka korsningar i staden du kan välja att bo. Notera att det kan finnas flervåningshus i storstaden (en punkt kan förekomma flera gånger i indata).

===Utdata ===
Ditt program ska skriva ut ett enda tal på en rad: den minsta möjliga summan av manhattanavstånden till dina N vänner från din lägenhet.

=== Exempel 1 ===

 4 3
 2 2
 5 4
 2 4
 5 1
 5 5
 0 0 
 1 6

ska ge svaret
 15

=== Exempel 2 ===
 2 2
 0 0
 0 2
 2 0
 2 2

ska ge svaret

 6

=== Exempel 3 ===

 1 1
 1 1
 1 1

ska ge svaret
 0

}}

== Lösning ==
För att erhålla delpoängen räcker det att för varje lägenhet summera avståndet till vännerna med en enkel loop och välja den lägenhet som ger lägst summa. Denna lösning har tidskomplexiteten O(N*M).

För stora indata tar denna naiva lösning för lång tid. Tricket är att undvika den kostsamma dubbel-loopen och istället låta varje vän bidra till avståndssumman för många lägenheter samtidigt, genom en så kallad ''svep-algoritm'' som sveper igenom punkterna ett konstant antal gånger för att samla information.

För att åstadkomma detta delar vi först upp problemet i två identiska delproblem, ett som beräknar summan av avstånden i x-led och ett som beräknar summan av avstånden i y-led. Tack vare manhattan-geometrin ges ju den sökta totalavståndet av summan av dessa tal. Vidare delar vi upp varje sådant endimensionellt delproblem i två delar, en som för varje kandidatlägenhet på position x&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt; endast tar hänsyn till de vänner som bor på x&lt;sub&gt;j&lt;/sub&gt; &lt; x&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt;, och en som bara tar hänsyn till de vänner som bor på x&lt;sub&gt;j&lt;/sub&gt; &gt; x&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt; (eller ekvivalent för y-koordinaten). Uppenbarligen ges nu totalavståndet av summan av dessa fyra enklare delproblem.

För varje delproblem går vi nu igenom alla punkterna, både kandidatlägenheter och vännernas positioner, i stigande (eller sjunkande) ordning med avseende på den aktuella koordinaten (x eller y). När vi stöter på en vän ökar vi en räknare ''nact'' som anger hur många av vännerna som vi har passerat och som därmed bidrar till att öka avståndssumman. När vi vandrar ett avstånd ''dx'' fram till nästa punkt ökar vi på den uppsamlade avståndssumman genom att multiplicera ''dx'' med ''nact''. Slutligen, när vi kommer till en kandidatlägenhet sätter vi den uppsamlade avståndssumman som svar på delproblemet för denna kandidatlägenhet.

Svepningen över punkterna går på linjär tid och det tidsbegränsande steget blir nu sorteringen av punkterna, och vi får därför tidskomplexiteten O([N+M] log [N+M]). 

Det gäller också att se till att genomgående använda 64-bitars heltal för att undvika overflow.

'''Lösning i C:'''
 #include &lt;stdio.h&gt;
 #include &lt;stdlib.h&gt;
 
 typedef long long ll;
 
 void scan(ll n, ll np, ll x[],ll ord[], ll d[], ll rev) {  {{komm|1=//rev=1 för stigande ordning, -1 för sjunkande ordning}}   
   ll i,j,dx;
   ll nact=0,last=0,sum=0;    {{komm|1=//Värdet på last spelar ingen roll eftersom nact=0}}
   for(i=0;i&lt;n;i++) {
     j=(rev==-1)?ord[n-1-i]:ord[i];     {{komm|//Index för nästa punkt i ordningen, framåt eller bakåt}}
     dx=(x[j]-last)*rev;  {{komm|//Avståndet vi har svept över räknat från föregående punkt, multiplicerat med rev för att alltid vara positivt}}
     sum+=nact*dx;          {{komm|//Öka avståndssumman med detta avstånd multiplicerat med antalet aktiva vänner}}
     if(j&gt;=np) d[j]+=sum;     {{komm|//Om det är en lägenhet, addera svaret på delproblemet (sum) till det totala svaret}}
     else nact++;            {{komm|//Annars är det en vän, så öka antalet &quot;aktiva&quot; vänner}}
     last=x[j];               {{komm|//Spara koordinaten inför nästa dx-beräkning}}
   }
 }
  
 ll x[200000],y[200000];
  
 int fcmpx(const void *v1, const void *v2) {   {{komm|//Jämförelsefunktioner för qsort}}
   return x[*(ll*)v1]-x[*(ll*)v2];
 }
 int fcmpy(const void *v1, const void *v2) {
   return y[*(ll*)v1]-y[*(ll*)v2];
 }
  
 
 int main() {
   ll d[200000],ordx[200000], ordy[200000],i,n,np,min;
   scanf(&quot;%lld %lld&quot;, &amp;np, &amp;i);
   n=np+i;       {{komm|//Totalt antal punkter, vi behandlar vänner och lägenheter lika}}
   for(i=0;i&lt;n;i++) {
     scanf(&quot;%lld %lld&quot;, &amp;x[i],&amp;y[i]);
     if(i&gt;=np) d[i]=0;      {{komm|1=// index &gt;=np innebär att det är en lägenhet}} 
     ordx[i]=ordy[i]=i;          {{komm|//Skapa två uppsättningar index att sortera}}
   }
   qsort(ordx,n,sizeof(ll),fcmpx);    {{komm|//Sortera indexen efter x-koordinat}}
   qsort(ordy,n,sizeof(ll),fcmpy);    {{komm|//Sortera indexen efter y-koordinat}}
   scan(n,np,x,ordx,d,1);      {{komm|//Svep x framlänges}}
   scan(n,np,x,ordx,d,-1);     {{komm|//Svep x baklänges}}
   scan(n,np,y,ordy,d,1);      {{komm|//Svep y framlänges}}
   scan(n,np,y,ordy,d,-1);     {{komm|//Svep y baklänges}}
   min=1LL&lt;&lt;62;   
   for(i=np;i&lt;n;i++)  {      {{komm|//Loopa igenom lägenheterna och välj minsta summan}}
      if(d[i]&lt;min)  min=d[i];
   }
   printf(&quot;%lld\n&quot;, min);
   return 0;
 }</text>
      <sha1>r0lst6u9yjws4x7gzytzs7zkxayhh1s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Tävlingsprogrammering-storstad.png</title>
    <ns>6</ns>
    <id>8521</id>
    <revision>
      <id>36481</id>
      <timestamp>2013-03-05T11:25:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Parsod</username>
        <id>498</id>
      </contributor>
      <comment>Figur till programmeringsuppgiften Storstad</comment>
      <origin>36481</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="5qp0h7sqh4nvuhl5gcjg1vxxn8ljfuo" xml:space="preserve">Figur till programmeringsuppgiften Storstad</text>
      <sha1>5qp0h7sqh4nvuhl5gcjg1vxxn8ljfuo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8522</id>
    <revision>
      <id>40752</id>
      <parentid>40745</parentid>
      <timestamp>2014-02-01T13:16:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Andreas Rejbrand</username>
        <id>1151</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>grammatik</comment>
      <origin>40752</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="861" sha1="eqjwxyrlzdagyje39igyr7y28vi1vgi" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}

[[File:Spherical triangle with central angle.svg|400px|right]]

Detta kapitel ska innehålla delarna om geometri. Här borde läggas in text som beskriver detta kapitel, men än så länge är det bara ett exempelkapitel för att kunna starta boken...

TODO: Skriv mer

==Innehåll==

:[[/Enheter|Enheter]] {{kort status|00%|6 mar 2013}}
:[[/Mätning|Mätning]] {{kort status|00%|6 mar 2013}}
:[[/Skala|Skala]] {{kort status|00%|6 mar 2013}}
:[[/2D-geometri|2D-geometri]] {{kort status|00%|6 mar 2013}}
:[[/3D-geometri|3D-geometri]] {{kort status|50%|3 apr 2013}}
:[[/Vinklar|Vinklar]] {{kort status|00%|6 mar 2013}}
:[[/Likformighet och symmetri|Likformighet och symmetri]] {{kort status|00%|6 mar 2013}}
:[[/Pythagoras sats|Pythagoras sats]] {{kort status|25%|6 mar 2013}}</text>
      <sha1>eqjwxyrlzdagyje39igyr7y28vi1vgi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-geometri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8524</id>
    <revision>
      <id>49835</id>
      <parentid>49214</parentid>
      <timestamp>2020-11-01T21:07:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Cherkash</username>
        <id>8597</id>
      </contributor>
      <comment>png-&gt;svg</comment>
      <origin>49835</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43209" sha1="e4a9tjegp8n6195ja6d14xn3erjzant" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]
[[File:Basic shapes.svg|400px|right]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Textruta|Används dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; när man räknar blir svaret i liter. Används cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; när man räknar blir svaret i ml.}}

När man räknar volymer är det precis som när man räknar med areor viktigt att man använder samma måttenhet på alla mått. Så om en låda är 50 cm hög, 7 dm djup och 1 meter lång måste man välja vilken enhet man vill använda och göra om alla andra enheter till den INNAN man räknar ut volymen.

En liter har man bestämt att det är samma sak som en dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Därför kan det vara smidigt att använda just dm eftersom svaret då blir i liter. På samma sätt blir svaret i ml om man i stället använder cm när man räknar.

Enheten när man skriver ut volym har en liten upphöjd trea efter sig. Det är eftersom man har tagit enheten för lägnd och multiplicerat tre gånger. Då blir enheten upphöjd i tre. Mer om upphöjt i kan du läsa i [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Potensräkning|potenskapitlet]].

{| class=&quot;wikitable&quot;
|+ style=&quot;font-size:larger;font-weight:bold;&quot;|Enheter
! Lägndenhet
! Volymenhet
! Alternativ volymenhet
|-
| kilometer (km)
| kubikkilometer (km&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)
| 
|- 
| meter (m)
| kubikmeter (m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)
| 
|- 
| decimeter (dm)
| kubikdecimeter (dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)
| liter (l)
|-
| centimeter (cm)
| kubikcentimeter (cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)
| milliliter (ml)
|-
| millimeter (mm)
| kubikmillimeter (mm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)
| mikroliter (µl)
|- 
|}
{{innehållsförteckning|nivå=2}}

==Rätblock==
[[File:Rendered Cuboids.png|right|300px]]
[[File:Simple block with height and base.svg|Rätblock med basarean B och höjden h]]
[[File:Simple block with sides.svg|Rätblock med sidorna a, b och c]]

===Volym===
&lt;math&gt;V = B \cdot h&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;V = a \cdot b \cdot c&lt;/math&gt;

För att beräkna volymen av ett rätblock multiplicerar man bottenarean (B i formeln ovan) med höjden (h). Eftersom bottenarean är en rektangel på ett rätblock så kan man också räkna ut volymen genom att multiplicera alla sidorna med varandra (a, b och c).

===Area===
&lt;math&gt;A = 2 \cdot a \cdot b + 2 \cdot a \cdot c + 2 \cdot b \cdot c = 2 ( a b + a c + b c)&lt;/math&gt;

För att beräkna arean på ett rätblock måste man beräkna arean på varje sida och sedan addera alla sidorna.


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====

;1. Beräkna volymen hos lådorna.
: a)
[[File:Box with size 5x5x5 cm.svg|none|200px]]
: b)
[[File:Box with size 3x5x4 dm.svg|none|200px]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 125 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) 60 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;2. En tärning är formad som en kub. Träningen är 2 cm på varje sida. Beräkna tärningens volym.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 8 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;3. En kartong är 4 dm bred, 5 dm lång och 4 dm djup.
[[File:3 D-Box.jpg|right|200px]]
: a) Beräkna arean på botten och toppen.
: b) Beräkna arean på framsidan och baksidan.
: c) Beräkna arean på kanterna.
: d) Hur stor är hela arean?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 20 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; b) 20 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; c) 16 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; d) 112 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}

;4. Kuben är 2 cm x 2 cm x 2 cm.
[[File:Hexahedron.svg|100px|none]]
: a) Beräkna arean på en sida.
: b) Beräkna hela kubens volym.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 4 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; b) 24 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}

;5. En låda är 3 dm bred, 4 dm lång och 2 dm hög.
: a) Beräkna lådans volym.
: b) Hur många liter rymmer lådan?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 24 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) 24 liter
}}

;6. Ett gammalt rockband heter 10 cc. Ge förslag på längd, bredd och höjd som blir 10 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (cc = '''c'''ubic '''c'''entimeters = cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Exempel:
: 10 cm, 1 cm, 1 cm
: 5 cm, 2 cm, 1 cm
: 4 cm, 2,5 cm, 1 cm
}}

====E-nivå====

;7. Ett mjölkpaket är 7 cm x 7 cm x 20 cm.
:a) Gör om måtten till dm.
:b) beräkna volymen.
:c) Hur många liter rymmer mjölkpaketet?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 0,7 dm x 0,7 dm x 2 dm
; a) 0,98 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; a) 0,98 liter
}}

;8. Hur många liter rymmer ett akvarie som är 8 dm långt, 2,5 dm djupt och 2,5 dm högt?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 50 liter
}}

;9. Tärningarna är 1,5 cm stora. Beräkna deras volym.
[[File:Stone Dice 17.JPG|100px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 3,4 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;10. Hur hög behöver en fyrkantig burk vara som ska rymma 4 liter om den har bottenarean 2 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 2 dm
}}

;11. Ge förslag på mått till en låda som rymmer 6 liter.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Exempel:
: 6 dm, 1 dm, 1 dm
: 3 dm, 2 dm, 1 dm
: 2 dm, 2 dm, 1,5 dm
}}

;12. I bilden är a = 4 cm, b = 1,5 cm och c = 3 cm.
[[File:Cuboid abc.svg|none|200px]]
: a) Beräkna volymen.
: b) Beräkna arean.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 18 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) 45 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}

;13. Hur många tegelstenar behövs för att mura en 5 meter lång vägg som är 2,5 meter hög och 20 cm tjock? En tegelsten har måtten 5x10x20 cm.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 2500 st.
}}

;14. En vanlig svensk tegelsten brukar vara 250 x 120 x 62 mm.
: a) Beräkna volymen i dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.
: b) Vad borde tegelstenen väga om den har en densitet på 2 kg/dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 1,9 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) 3,7 kg
}}

;15. Hur många kuber med sidlängden 2 cm kan man göra av en kub med sidlängden 6 cm?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 27 st.
}}

;16. Bilden till höger visar en 2-tum-4 planka som är 2 m lång. Den har alltså måtten 2 tum x 4 tum x 2 meter. Beräkna plankans volym. (1 tum=2,54 cm)
[[File:2 By 4 Clue Stick.jpg|right|200px]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 10 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;17. Hur många kulor består kuben på bilden av?
[[File:NeoCube.jpg|none|200px]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 216 st
}}

;18. Skriv en förklarande bildtext till bilden som förklarar de olika siffrorna.
[[File:Fotothek df tg 0008297 Mathematik ^ Geometrie ^ Proportion ^ Würfel.jpg|none|200px]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 1 &amp;sdot; 1 &amp;sdot; 1 {{=}} 1
; 2 &amp;sdot; 2 &amp;sdot; 2 {{=}} 8
; 4 &amp;sdot; 4 &amp;sdot; 4 {{=}} 64
; 8 &amp;sdot; 8 &amp;sdot; 8 {{=}} 512
}}

;19. Hur stor är en kub som har volymen 27 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Sida: 3 dm
}}

;20. Beräkna area och volym.
[[File:Simpele Kubus2 vector.svg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; A {{=}} 120 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; V {{=}} 164 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;21. Beräkna volymen i följande figurer:
: a) 
[[File:Block for calculations 2.svg|200px|none]]
: b) 
[[File:Block for calculations 3.svg|200px|none]]
: c) 
[[File:Block for calculations 1.svg|200px|none]]
: d) 
[[File:Block for calculations 4.svg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 648 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) 552 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; c) 323 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; d) 24 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

====C-nivå====

;22. En järnvägsräls ser ut som nedan:
[[File:Rusty rails.jpg|300px|right]]
[[File:Rail1 perspective.svg|200px]]
[[File:Rail1 cut.svg|200px]]
: a) Beräkna dess volym
: b) Järn har en densitet på 7,9 kg/dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Vad väger rälsen?

;23. Ett rum är 6 m x 8 m och det är 2,5 m till taket.
: a) beräkna hur mycket luft som finns i rummet.
: b) Hur länge räcker den luften tills all luft andats i medel en gång till en klass med 30 elever som tar ett andetag på en liter varannan sekund.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 120 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) 2 timmar och 13 minuter
}}

;24. A = 1 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, l = 1,5 m. Beräkna volymen.
[[File:Quader A l.png|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 15 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;25. Beräkna volymen av figuren på bilden. Antag att den är 1 meter och består av 20 cm tjocka delar.
[[File:Fotothek df tg 0000851 Geometrie ^ Perspektive ^ Würfel.jpg|none|200px]]

;26. Arean på en av de små kuberna är 24 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Vad är arean på den stora kuben?
[[File:Partial cubic honeycomb.png|100px|none]]

;27. En kub har en area är 54 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Vad är dess volym?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 27 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;28. En kub har en volym på 8 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Vad har den för area?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 24 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;29. Jämför följande figurs area och volym med en &quot;hel&quot; kub som är lika stor.
[[File:Isometric cruciform box.svg|100px|none]]
: a) Hur skiljer sig arean?
: b) Hur skiljer sig volymen?


====A-nivå====

;30. Hos en glasmästare tar de betalt per volym glas man köper. Antag att du ska köpa glas till ett akvarium som har yttermåtten 60 cm x 30 cm x 30 cm. Glaset ska vara 1 cm tjockt.
: a) Hur mycket glas går åt?
: b) Om måtten är innermått, hur mycket glas går då åt?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 8,5 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) 9,6 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;31. En låda görs av en kartongbit som bilden visar. Kantbitarna är dubbelt så breda som höga. Kartongen är 1 m x 80 cm.
[[File:QuaderNetz.svg|none|200px]]
: a) Beräkna lådans mått.
: b) Beräkna lådans volym.

;32. Ett rätblock har förhållandet mellan sina sidor som 2:3:4.
: a) om volymen är 192 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, vad är då dess mått?
: b) om arean är 468 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, vad är då dess mått?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 4 cm, 6 cm, 8 cm
; b) 6 cm, 9 cm, 12 cm
}}

;33. En kub har utskärda hål likt den nedan. Kuben är 4 cm lång på alla sidor och hålet är 2 cm.
[[File:3D Geometrical Figures 25.svg|200px|none]]
: a) Beräkna Kubens volym.
: b) Beräkna hur stor del av kuben utan utskärda hål som är kvar som ett bråk.
: c) Bevisa att det blir samma bråk i c-uppgiften oavsett hur stor kuben är givet att hålet alltid är hälften så stort som hela sidan. (Använd 4x som lägnden på sidan)

;34. Ett rätblock är lika högt som brett och dubbelt så långt som brett. Arean är 40 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Beräkna volymen.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 16 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}


====Fördjupning====

;35. Mengers tvättsvamp
[[File:Menger_sponge_(Level_0-3).jpg|300px|none]]
Mengers tvättsvamp skapas genom att man delar varje sida i tre delar så att den blir lik en rubiks kub. Sedan tar man bort den mittersta biten på varje sida och den biten i mitten av kuben. Sedan upprepar man detta med varje bit som är kvar så att det blir mindre och mindre bitar kvar.
: a) Hur stor del av volymen från den ursprungliga kuben är kvar efter att man upprepat proceduren en gång?
: b) Skriv ett uttryck med potens för hur stor del av kuben som är kvar efter man gjort proceduren n gånger. Tänk på att x&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt;=1 och att x&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ska bli svaret på a-uppgiften.
: c) Hur stor area har den ursprungliga kuben om den har sidlägnden 1?
: d) Hur stor area har kuben efter man gjort proceduren en gång?

Mer om mengers tvättsvamp: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Mengers_tv%C3%A4ttsvamp wikipedia]


====Ej nivåsatt====

(Inga uppgifter här. Lägg gärna till några!)


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Prismor==
[[File:Rendered Prisms.png|right|300px]]
[[File:Simple prism with height and base.svg|Prisma med höjden h och basen B]]

===Volym===
&lt;math&gt;V = B \cdot h&lt;/math&gt;

För att beräkna volymen av ett prisma multiplicerar man bottenarean (B i formeln ovan) med höjden (h). Denna formel gäller oavsett hur prismat är format så länge som den har samma form hela vägen från botten till toppen. Så ett prisma kan ha hur många sidor som hellst (inte bara tre som i figuren) och formeln fungerar ändå så länge man vet basarean. Samma formel gäller ju i specialfallet med ett rätblock också.

===Area===
Arean på ett prisma kan man inte ställa upp en färdig formel för eftersom den beror på hur prismat ser ut. Vad man måste göra är att beräkna arean på varje sida och sedan addera alla de areorna.

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}

====Grund-nivå====

;1. Prismat på bilden har en bottenarea på 10,4 cm² och är 2 cm hög.
[[File:Hexagonal Prism BC.svg|200px|none]]
: Beräkna dess volym.


====E-nivå====

;2. Prismat på bilden har en bottenarea på 2.7 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, är 3 cm hög och varje sida har en area på 7,5 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.
[[File:Prism-side-fs PNr°0117.jpg|200px|none]]
: a) Beräkna dess volym.
: b) Beräkna dess area

;3. Pentagonen på bilden har en bottenarea på 15,5 cm². Den är 2 cm hög. Beräkna dess volym.
[[File:Pentagonal Prism.svg|200px|none]]

;4. Ett tält är triangelformat och är 2,20 m långt, 1,60 m brett och 1,20 m högt.
: a) Hur många m² tältduk består tältet av?
: b) Hur många m³ luft innehåller tältet?

;5. På bilden är ett prisma. Den skuggade arean är 2 cm2 och den är 2 cm hög. Beräkna volymen.
[[File:Prisme ditrigonal.png|100px|none]]

;6. En hexagons area är ungefär dess sidlägnd i kvadrat multiplicerat med 2,6. Hexagonen på bilden har en sidlägnd och höjd på 3 cm.
[[File:Hexagonal Prism.svg|200px|none]]
: a) Beräkna volymen.
: b) Beräkna arean.

====C-nivå====

;7. Längs en väg ska ett dike grävas som är V-format. Diket ska vara 1,2 m brett och 80 cm djupt. Vägen är 400 meter lång. Hur mycket jord måste grävas bort?

;8. En järnvägsräls ser ut som nedan:
[[File:Railroad tieswoodconcrete.jpg|300px|right]]
[[File:Rail2 perspective.svg|200px]]
[[File:Rail2 cut.svg|200px]]
: a) Beräkna dess genomskärningsarea
: b) Beräkna dess volym

;9. En verklig räl visas nedan
[[File:DB Museum rail BVG Bochum 1926.jpg|200px|none]]
: a) Skissa upp dess genomskärningsarea med &quot;verkliga&quot; mått
: b) beräkna dess volym

;10. Göta älv är Sveriges största flod med ett medelflöde på 570 m³/s. Om Göta älv på ett ställe är 100 m bred på 60 m av de 100 är den 8 m djup. En ungefärlig skiss av dess genomskärning visas. Hur fort rinner vattnet där? (Antag att vattnet rinner lika fort vid bottnen som vid ytan)
[[File:Trapezoid upsidedown.svg|200px|none]]

;11. Prismat på bilden är 5 cm lång, 4 cm bred och 3 cm hög. I toppen är den hälften så bred som i botten. Beräkna volymen.
[[File:Trapec prizm.png|200px|none]]


====A-nivå====


====Fördjupning====

[[File:Right and not-right prism.svg|300px|none]]
Samma formel för att räkna på prismor som gäller oavsett hur basytan är formad gäller faktiskt också även om höjden inte går rakt upp så länge som genomskärningsytan är likadan hela vägen. Jämför med ett paralellogram där man kan räkna med basen gånger höjden trots att parallellogramet inte går rakt upp. Samma sak gäller här.

Man kan också tänka att man skivar prismat i ''väldigt'' tunna skivor som man sedan lägger i en rak hög så att man får ett vanligt prisma. Den metoden kallas integration och kommer användas mycket mer i gymnasiets matematik.

;12. Beräkna volymen på följande figurer:
: a) TODO

[[File:Parallellopipedum.png|200px|none]]
[[File:Geometri parallellepiped.png|100px|none]]
[[File:Geometri romboeder.png|100px|none]]
[[File:Parallelepiped.svg|200px|none]]
[[File:Parallelepiped.svg|200px|none]]


====Ej nivåsatt====

Bilder till uppgifter:
[[File:Triangular prism wedge.png|200px|none]]
[[File:梯形柱.png|100px|none]]
[[File:四角柱.png|100px|none]]
[[File:凹鷂形柱.png|100px|none]]
[[File:Prisme.svg|200px|none]]
[[File:Prisma's.png|200px|none]]
[[File:Prism 2 (PSF).png|100px|none]]


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Cylindrar==
[[File:Rendered Cylinders.png|right|300px]]
[[File:Simple cylinder with base and height.svg|Rör med basytan B och höjden h]]
[[File:Simple cylinder with radii and height.svg|Rör med radien r och höjden h]]

===Volym===
&lt;math&gt;V = B \cdot h&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;V = \pi \cdot r^2 \cdot h&lt;/math&gt;

För att beräkna volymen av en cylinder multiplicerar man bottenarean (B i formeln ovan) med höjden (h). Eftersom bottenarean är en cirkel på en cylinder så kan man också räkna ut volymen med den andra formeln där B är utbytt mot πr&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.

===Area===
&lt;math&gt;A = 2 \cdot \pi \cdot r \cdot h&lt;/math&gt;

Arean på sidan på en cylinder beräknas genom att man tänker sig att man rullar ut den. Då får man en rektangel med längden 2πr (omkretsen på cylindern) och höjden h.

Vill man ha arean inklusive botten och toppen får man lägga till de areorna som är vanliga cirklar:

&lt;math&gt;A = 2 \cdot \pi \cdot r \cdot h + 2 \cdot \pi \cdot r^2 = 2 \pi r (r + h)&lt;/math&gt;

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}

====Grund-nivå====

;1. En cylinder har radien 5 cm och höjden 10 cm.
: a) Beräkna bottenarean.
: b) Beräkna volymen.
: c) Beräkna diametern.
: d) Beräkna omkretsen.
: e) Beräkna sidans area.
: f) Beräkna hela arean.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) A &amp;asymp; 78,5 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; b) V &amp;asymp; 785 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; c) D {{=}} 10 cm
; d) O &amp;asymp; 31,4 cm
; e) A &amp;asymp; 314 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; e) A &amp;asymp; 471 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Fullständig lösning|
;a) A {{=}} π &amp;sdot; r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 
: A &amp;asymp; 3,14 &amp;sdot; 5 cm &amp;sdot; 5 cm
: A &amp;asymp; 78,5 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

; b) V {{=}} A &amp;sdot; h
: V &amp;asymp; 78,5 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;sdot; 10 cm
: V &amp;asymp; 785 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

; c) D {{=}} 2 &amp;sdot; r
: O {{=}} 2 &amp;sdot; 5 cm
: O {{=}} 10 cm

; d) O {{=}} π &amp;sdot; D
: O &amp;asymp; 3,14 &amp;sdot; 10 cm
: O &amp;asymp; 31,4 cm

; e) A {{=}} O &amp;sdot; h
: A &amp;asymp; 31,4 cm &amp;sdot; 10 cm
: A &amp;asymp; 314 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

; f) A {{=}} A&lt;sub&gt;botten&lt;/sub&gt; + A&lt;sub&gt;toppen&lt;/sub&gt; + A&lt;sub&gt;sidan&lt;/sub&gt;
: A &amp;asymp; 78,5 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 78,5 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 314 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
: A &amp;asymp; 471 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}
}}

[[File:Circular cylinder rh.svg|200px|none]]
;2. En cylinders har radien (r) 1 cm och höjden (h) 2 cm.
: a) Beräkna bottenarean
: b) Beräkna volymen
: c) Beräkna omkretsen
: d) Beräkna arean på sidan (det blå området)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) A &amp;asymp; 3,14 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; b) V &amp;asymp; 6,28 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; c) O &amp;asymp; 6,28 cm
; d) A &amp;asymp; 12,56 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Fullständig lösning|
;a) A {{=}} π &amp;sdot; r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 
: A &amp;asymp; 3,14 &amp;sdot; 1 cm &amp;sdot; 1 cm
: A &amp;asymp; 3,14 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

; b) V {{=}} A &amp;sdot; h
: V &amp;asymp; 3,14 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;sdot; 1 cm
: V &amp;asymp; 6,28 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

; c) O {{=}} 2 &amp;sdot; π &amp;sdot; r
: O &amp;asymp; 2 &amp;sdot; 3,14 &amp;sdot; 1 cm
: O &amp;asymp; 6,28 cm

; d) A {{=}} O &amp;sdot; h
: A &amp;asymp; 6,28 cm &amp;sdot; 2 cm
: A &amp;asymp; 12,56 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}
}}

;3. En cylinder har radien 1 dm och är 2 dm hög.
: a) Beräkna bottenarean.
: b) Beräkna volymen.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) A &amp;asymp; 3,14 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; b) V &amp;asymp; 6,28 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Fullständig lösning|
;a) A {{=}} π &amp;sdot; r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 
: A &amp;asymp; 3,14 &amp;sdot; 1 dm &amp;sdot; 1 dm
: A &amp;asymp; 3,14 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

; b) V {{=}} A &amp;sdot; h
: V &amp;asymp; 3,14 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;sdot; 1 dm
: V &amp;asymp; 6,28 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}
}}

;4. Beräkna volymen hos en cylinder med radien 2 cm och höjden 5 cm.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; V &amp;asymp; 62,8 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Fullständig lösning|
; V {{=}} A &amp;sdot; h
; A {{=}} π &amp;sdot; r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 
: A &amp;asymp; 3,14 &amp;sdot; 2 cm &amp;sdot; 2 cm
: A &amp;asymp; 12,56 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
: V &amp;asymp; 12,56 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;sdot; 5 cm
: V &amp;asymp; 62,8 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Alternativ lösning|
; V {{=}} A &amp;sdot; h
; A {{=}} π &amp;sdot; r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 
; V {{=}} π &amp;sdot; r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;sdot; h
: V &amp;asymp; 3,14 &amp;sdot; 2 cm &amp;sdot; 2 cm &amp;sdot; 5 cm
: V &amp;asymp; 62,8 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}
}}
====E-nivå====

[[File:Cylinder.svg|200px|none]]
;5. En cylinder som på bilden har diamtern 2 cm och höjden 3 cm.
: a) Beräkna volymen
: b) Beräkna arean på sidan
: c) Beräkna hela arean (inklusive botten och toppen)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) V &amp;asymp; 9,42 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) A&lt;sub&gt;sida&lt;/sub&gt; &amp;asymp; 18,84 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; c) A &amp;asymp; 25,12 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Fullständig lösning|
;a) V {{=}} π &amp;sdot; r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;sdot; h
: r {{=}} 2 cm / 2 {{=}} 1 cm
: V &amp;asymp; 3,14 &amp;sdot; 1 cm &amp;sdot; 1 cm &amp;sdot; 3 cm
: V &amp;asymp; 9,42 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

; b) A {{=}} O &amp;sdot; h
; O {{=}} π &amp;sdot; D
: O &amp;asymp; 3,14 &amp;sdot; 2 cm
: O &amp;asymp; 6,28 cm
: A &amp;asymp; 6,28 cm &amp;sdot; 3 cm
: A &amp;asymp; 18,84 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

; c)  A {{=}} A&lt;sub&gt;botten&lt;/sub&gt; + A&lt;sub&gt;toppen&lt;/sub&gt; + A&lt;sub&gt;sidan&lt;/sub&gt;
: A&lt;sub&gt;botten&lt;/sub&gt; {{=}} A&lt;sub&gt;toppen&lt;/sub&gt; {{=}} π &amp;sdot; r&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
: &amp;asymp; 3,14 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
: A &amp;asymp; 3,14 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 3,14 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 18,84 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
: A &amp;asymp; 25,12 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}
}}

;6. Beräkna volymern hos en cylinder med diametern 25 mm och höjden 50 mm.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; V &amp;asymp; 25 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;7. Hur mycket vatten rymmer en brunn som har diametern 1 m och där det är 3 m djupt?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; V &amp;asymp; 2,4 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;8. Beräkna area och volym på en cylinder med radien 5 cm och höjden 5 cm.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; A &amp;asymp; 3 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
; V &amp;asymp; 0,4 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;9. En cylinderformad läskburk är 6,3 cm i diameter och 10,5 cm hög. Hur många cl rymmer den?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; V &amp;asymp; 33 cl
}}

;10. Hur hög ska en cylinderformad läskburk vara om den är 6,3 cm i diameter och ska rymma en halv liter?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; h &amp;asymp; 16 cm
}}

;11. Beräkna volym och area hos följande figur:
: bredd = 2 cm
: tjocklek = 0,5 cm
: hålets diameter = 1 cm
[[File:3D Geometrical Figures 27.svg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; V &amp;asymp; 1,6 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; A {{=}} 12 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}

;12. Ungefär hur mycket hö är det i en sådan bal som på bilden? Du får själv uppskatta balens mått.
[[File:Black cat sitting on a round straw bale.jpg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Mellan 200 och 1000 kg
}}

;13. Beräkna area och volym på följande figur:
: bredd = 4,0 cm
: höjd = 3,0 cm
: avfasning = 1,0 cm
: hålets diameter = 2,0 cm
&lt;gallery&gt;
File:3D Geometrical Figures 18.png|
File:3D Geometrical Figures 1.svg|perspektivbild
File:3D Geometrical Figures 8.svg|framifrån
File:3D Geometrical Figures 9.svg|från sidan
File:3D Geometrical Figures 10.svg|uppifrån
&lt;/gallery&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; V &amp;asymp; 32 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;14. Ge förslag på mått till en hink som ska rymma 10 liter.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Exempel: D {{=}} 20 cm och h {{=}} 32 cm
}}

;15. Hur hög ska en cylinder som har diametern 5 cm vara om den ska ha samma omkrets som höjd?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; h &amp;asymp; 16 cm
}}

====C-nivå och A-nivå====

;16. Vid ett tunnelbygge genom ett berg sprängs ett hål med en diameter på 6 m som är 1,5 km lång. Hur många lastbilslass med sprängsten måste köras bort om varje lastbil kan lasta 20 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Ungefär 2100 st.
}}

;17. Då vattnet i ledningarna på natten blivit ljummet över natten vill man spola ur det på morgonen för att man ska kunna få kallt vatten att dricka. Ledningen till kranen är 20 meter lång och har en diameter på 15 mm. En kran med fullt blås spolar ut en liter på 5 sekunder. Hur länge måste man spola innan det kommer kallt vatten?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 18 sekunder.
: I verkligheten tar det längre tid eftersom det rinner långsammare vid kanterna än i mitten av ledningarna.
}}

;18. Beräkna volymen på mellanringen i bilden där d1=7,4 mm, d2=14 mm och H=1,6 mm.
[[File:Washer quoted.svg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 180 mm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

[[File:Fernwärmeleitung Dü StPö mit Kraftwerk Dürnrohr.jpg|200px|right]]
;19. I en oljepipline flödar olja med en hastighet av 5 m/s. Röret har en diameter på 60 cm. Hur mycket olja rinner per sekund genom pipelinen?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 1,4 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;20. Av vilket material tror du en cylinder med måtten &amp;#8960; (diameter) = 25 mm, h = 50 mm är gjord om den väger 66 gram? Kolla på http://sv.wikipedia.org/wiki/Densitet för att se en tabell med några vanliga densiteter.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Aluminium
}}

;21. Beräkna volym och area hos följande figur. Radien på den runda biten är precis halva avståndet till kanten. Tjockleken på biten är samma som radien. Antag att radien är r.
[[File:3D Geometrical Figures 26.svg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; V {{=}} &lt;math&gt;(8-{\pi\over 2})r^3&lt;/math&gt;
}}

;22. En Honda transalp har två cylindrar med en diameter på 75 mm. Den totala motorvolymen är 583 cc ('''c'''ubic '''c'''entimeters = cm³). Hur lång slaglängd har cylindrarna?
[[File:Honda Transalp Madagaskar.jpg|200px|right]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 66 mm
}}

;23. Beräkna volym och area hos följande figur (antag att radien är r):
[[File:Sphericyl-ani.gif|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; V {{=}} 2πr&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; A {{=}} 6πr&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
: Både area och volym är oförändrade om understa halvan vrids ett kvarts varv så att formen blir som en vanlig cylinder.
}}

;24. Beräkna följande figurs volym: hålet är precis lika stort som innermåtten som är 90 % av yttermåtten. Yttermåtten är en kub med sidan:
; a) 4 cm
; b) a
[[File:3D Geometrical Figures 24.svg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 5,1 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) (0,271-0,06075π)a&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;asymp; 0,08a&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;25. Om den större och den mindre skivan har samma densitet och den större väger 2 kg, Vad borde då den mindre väga?
[[File:Dumbbell.jpg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Cirka 1 kg
}}

====Fördjupning====

; Beräkna area och volym på torusar (munkar/doughnuts).

På Wikipedia finns mer information om torusar: https://sv.wikipedia.org/wiki/Torus

Om 
:&lt;math&gt;R&lt;/math&gt; är avståndet från ringens centrum till själva torusens centrum, och 
:&lt;math&gt;r&lt;/math&gt; är ringens radie

så följer för arean och volymen för en cirkulär torus:

:&lt;math&gt;A = 4 \pi^2 R r&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;V = 2 \pi^2 R r^2.&lt;/math&gt;

====Ej nivåsatt====

; Hur mycket rymmer en cylinder som görs av ett kvadratiskt papper som har sidan 20 cm om pappret rullas till ett rör?

; En cylinder ska göras av ett A4-papper med måtten 20 cm x 30 cm genom att två delar klipps ut till topp och botten och en del rullas till sidan på cylindern. Sedan tejpas allt ihop. Vad är den maximala volymen man kan få?

; Hur mycket skiljer volymen på ett rör som görs av ett papper som rullas på längden jämfört med om det rullas på bredden om det görs av ett papper med måtten:
; l = 20 cm, b = 30 cm
; l = x, b = 2x

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Pyramider och koner==
[[File:Rendered Pyramids and Cones.png|right|300px]]

[[File:Simple pyramid with height h.svg|Pyramid med höjden h]]
[[File:Cone with height radii and side.svg|Kon/strut med höjden h, radien r och sidan s]]

&lt;math&gt;s^2 = r^2 + h^2&lt;/math&gt; (Pythagoras sats)

[[File:Sortbroget dansk malkerace.jpg|thumb|Denna kon är svår att räkna med]]

===Volym===
När man ska beräkna volym måste man utgå ifrån basytan (B). Det är den area som är orangefärgad i dessa pyramiderna:
[[File:Pyramide.svg|none|200px]]

&lt;math&gt;V = \frac{B \cdot h}{3}&lt;/math&gt;

Denna formel gäller för alla volymer som går mot en spets oavsett hur basytan ser ut så länge som höjden mäts rakt upp fram basytan.

Samma formel gäller till och med så KONstiga koner som i denna bilden (så länge som höjden (h) mäts rakt upp):
[[File:Coneirr3.svg|none|200px]]

===Area===
För pyramider Måste man beräkna arean på varje sida för sig.

För koner kan arean på struten beräknas med formeln:

&lt;math&gt;A = \pi \cdot r \cdot s&lt;/math&gt; (Endast koner)


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====

[[File:Cone (geometry).svg|none|200px]]
;1. Beräkna volymen på konen. r = 1 cm, h = 4 cm.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 4,2 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;2. Beräkna mantelarean på en kon med radien 2 cm och sidan 5 cm.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 30 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}


====E-nivå====

;3. Ge förslag på mått på en kon som har en volym på ungefär 1 dl.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Exempel
: Radie: 10 cm, höjd: 1 cm
: Radie: 5 cm, höjd: 4 cm
: Radie: 2 cm, höjd: 25 cm
: Radie: 1 cm, höjd: 100 cm
}}

;4. Beräkna volymen på en kon med bottendiametern 20 cm och höjden 40 cm.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 4,2 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;5. Hur stor del av en kon är fylld om den är fylld till halva höjden?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 1/8
}}

;6. Figuren är 10 cm hög och har en diameter på 4 cm. Beräkna volym och area.
[[File:Bicone.svg|none|100px]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; V &amp;asymp; 42 &lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; A &amp;asymp; 68 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}

====C-nivå och A-nivå====

;7. En elefantpall är formad som bilden visar. R = 5 dm, r = 3 dm, h = 3 dm.
[[File:Truncated cone.svg|none|200px]]
: a) Beräkna pallens sidoarea.
: b) Beräkna pallens volym.

;8. En trafikkon är 50 cm hög och har bottendiametern 20 cm. Innerdiametern är 18 cm och väggarna är lika tjocka hela vägen. Beräkna vad den väger. Den är gjord av gummi som har en densitet på ca 1 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.

;9. Om man ska fylla en kon till hälften, hur högt i den ska man då fylla?

;10. En bubbelpool är formad som en uppochnedvänd kon som är avkapad. Badkarets radie är 60 cm vid bottnen och 80 cm längst upp. Badkaret är 40 cm djupt. Beräkna hur många liter badkaret rymmer.

;11. Beräkna figurernas volym (Bilderna är ifrån ett tyskt uppslagsverk från 1800-talet):
: a)
[[File:Quadratische Kombination Prisma mit Pyramide.png|none]]
: b)
[[File:Tesserale Kombination Oktaeder und Würfel im Gleichgewicht.png|none]]

;12. Beräkna volym och area hos följande figur:
[[File:Sphericon-ani.gif|none]]

;13. Ett prisma är format som bilden visar. Beräkna volymen. (a = 5 cm, b = 3 cm, c = 3 cm, v = 5 cm)
[[File:Klin.svg|none|100px]]

====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====

;14. Beräkna pyramiden i bildens volym. Basen är 3 cm och höjden 2 cm.
[[File:Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary b53 079-2.jpg|none|100px]]

;15. Beräkna volymerna för de olika pyramiderna.
[[File:Fotothek df tg 0008274 Mathematik ^ Geometrie ^ Körper.jpg|none|200px]]
: a) Basyta 1 cm², Höjd 5,5 cm.
: b) Basyta 2 cm², Höjd 5 cm.
: c) Basyta 1,5 cm², Höjd 6 cm.

;16. Pyramider kan också vara snea som den här. Basytan är 4 cm² och höjden 3 cm. Beräkna volymen.
[[File:Pyramid1.svg|none|200px]]

;17. Beräkna volymen hos denna toppade pyramid.
[[File:Pyramide-tronquée-papyrus-Moscou 14.jpg|none|200px]]

;18. En pyramid ska vara ha kvadratisk bottenyta och vara dubbelt så hög som bred. Beräkna pyramidens bredd för följande volymer:
: a) 18 cm³
: b) 1 liter
: c) a cm³

;19. Basens sidlängd är 10 cm och höjden är roten ur två gånger så hög. Beräkna volymen.
[[File:Pyramide max hc.JPG|none|200px]]

;20. Följande figur är lika hög som bred. Varje kant är 2 cm lång. Beräkna volymen.
[[File:Elongated hexagonal dipyramid.png|none|100px]]

;21. Beräkna volymen av den gula figuren.
[[File:Tetraeder animation with cube.gif|none]]

;22. Följande figur är 1 cm bred och 3 cm hög. Beräkna volymen.
[[File:Quadratische Pyramide.png|none]]

;23. Kuben har sidlängden a cm.
[[File:CubeAndStel.svg|none]]
: a) Ställ upp ett uttryck för kubens volym.
: b) Ställ upp ett uttryck för figurens volym.
: c) Ställ upp och förenkla andelen som figuren är av hela kuben.

;24. Vilken sidlängd ska en pyramid med kvadratisk basyta ha för att:
: a) Ha samma area som en lika hög kon?
: b) Ha samma volym som en kon?


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Klot==
[[File:Rendered Spheres.png|right|300px]]
[[File:Simple sphere with radii.svg|Klor med radien r]]

===Volym===
&lt;math&gt;V = \frac{4 \cdot \pi \cdot r^3}{3}&lt;/math&gt;


===Area===
&lt;math&gt;A = 4 \cdot \pi \cdot r^2&lt;/math&gt;


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====

[[File:PlainSphere.svg|none|200px]]
;1. Beräkna volymen på ett klot som har radien 2 cm.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 34 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;2. Ett klot har diametern 2 cm
: a) Beräkna radien.
: b) beräkna volymen
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 1 cm
; b) 4,2 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;3. Beräkna arean på ett klot med radien 2 cm.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 50 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}

====E-nivå====

;4. Beräkna volymen hos kulan i bilden.
[[File:Silicon nitride Si3N4 bearing ball 20 mm G28.jpg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 4,2 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;5. En burk är cylinderformad och har höjden och bredden 10 cm.
:a) Beräkna burkens volym.
I den burken läggs ett klot som är lika brett och högt som burken så att klotet precis får plats.
:b) Beräkna klotets volym.
:c) Hur många procent av burkens volym är fyllt av klotet.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 790 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) 520 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; 66 %
}}

;6. Vilken av följande himlakroppar har högst medeldensitet:
{| class=&quot;wikitable&quot;
! Namn
! Radie
! Massa
|-
| Jorden
| 637 mil
| 6,0{{e|24}} kg
|- 
| Månen
| 174 mil
| 7,3{{e|22}} kg
|- 
| Solen
| 69600 mil
| 2,0{{e|30}} kg
|- 
|}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Jorden
: Jorden: 5500 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
: Månen: 3300 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
: Solen: 1400 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

;7. Hur mycket kan en varmluftsballong lyfta som har diametern 28 m. Densiteten på den varma luften i ballongen är 0,9 kg/m³ och densiteten på luften utanför är 1,2 kg/m³.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 3,4 ton
}}

;8. I ett hagelskott används 32 gram bly som är formade som små kulor med diamtern 3 mm. Hur många kulor är det i varje skott? (Bly har en densitet på 11,34 g/cm³)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 200 st
}}

;9. Vad väger en glaskula med diametern 1 cm? Glas har en densitet på 2,5 g/cm³.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 1,3 gram
}}

;10. Vilken radie har ett klot som har volymen 33,5 cm³?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 2,00 cm
}}

====C-nivå och A-nivå====

;11. En varmluftsballong är klotformad. Om den behöver kunna lyfta 800 kg, vilken diameter måste den då ha? Kall luft har en densitet på 1,2 kg/m³. Varm luft har en densitet på ca 0,9 kg/m³.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 9 meter
: 8,6 m plus lite marginal. 9 meter ger en lyftkraft på ca 900 kg
}}

;12. En cylinder omsluter exakt ett klot. Hur stor del av cylinderns volym upptas av klotet? Beräkna exakt.
[[File:Esfera Arquímedes.svg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 2/3
}}

;13. Hur mycket större är ett havlklot än en kon om de har samma radie och konens höjd också är samma.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Dubbelt
}}

;14. Vad har störst volym, ett klot eller den form som blir där tre cylindrar genomskär varandra?
[[File:Tricylinder Steinmetz solid.gif|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Den form som blir där tre cylindrar genomskär varandra.
}}

;15. Beräkna volymen av den kub där ett åttondels klot har skurits ut som visas på bilden.
[[File:3D Geometrical Figures 28.svg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; &lt;math&gt;(1-{\pi\over 6})r^3&lt;/math&gt;
}}

;16. På ett glasblåseri säljer de glas som är formade som ett halvklot som rymmer ca 20 cl. Nu vill de göra glas formade som koner med samma radie och som rymmer lika mycket. Hur höga bör de glasen vara?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 4,4 cm
}}

;17. I ett hagelskott ska användas 32 gram bly som ska formas till 200 små kulor. Hur stora ska kulorna vara? (Bly har en densitet på 11,34 g/cm³)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Diameter: 3 mm
}}


====Fördjupning====

Nått om packning av kulor... Typ: 

;18. Hur många 1 cm (diameter) kulor får plats i en låda med måtten 8x8x8 cm? Till hur många % är lådan fylld beroende på hur kulorna packas?

Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Sphere_packing

Några olika packningssätt ger för oändligt stora lådor packningsgrader på &lt;math&gt;\frac{\pi}{\sqrt{18}} \simeq 0.74048.&lt;/math&gt;(bäst), &lt;math&gt;\frac{\pi}{6}&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;\frac{\pi}{3\sqrt{3}}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\frac{\pi\sqrt{3}}{16}&lt;/math&gt;.

Detta är viktigt när man studerar kristaller. När man studerar hur mycket grus eller malm man kan packa i en lastbil används slumpmässig packning som brukar bli ca 64% men att räkna med det är mycket mer komplicerat.


====Ej nivåsatt====

;19. Hur många gånger större är ett klots hela area än dess genomskärningsarea?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Fyra gånger större.
}}

;20. Hur hög ska en låda som precis rymmer ett klot vara för att ha samma volym som klotet? Klotet kommer alltså inte få plats på höjden i lådan.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; πr/3
}}

;21. Beräkna volymen av en apelsinklyfta. (Kanske bättre som disskussionsuppgift?)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; (4πr&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/3)&amp;sdot;(v/360)
}}

;22. Beräkna volym och area på följande lilla kula:
[[File:Zirconium dioxide ZrO2 bearing ball 6 mm G10.jpg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; V &amp;asymp; 0,11 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; A &amp;asymp; 1,1 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}

;23. Kulorna i bilden är 1, 2, 5, 10 och 20 mm i diameter. Hur många av de olika små måste man smälta ihop för att få tillräckligt för att göra en stor?
[[File:Silicon nitride Si3N4 bearing balls 1–20 mm.jpg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 10 mm: 8 st
; 5 mm: 64 st
; 2 mm: 1000 st
; 1 mm: 8000 st
}}

;24. Kulan på bilden är 60 mm i diameter. Vad borde kräva mest putsmedel, att putsa den eller att putsa ena sidan på en 10 cm x 10 cm stor kvadrat av samma material?
[[File:Stainless steel 1.4034 X46Cr13 bearing ball 60 mm G100 with ruler.jpg|200px|none]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; Kulan kräver mest.
: Kulans area: 110 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
: Kvadratens area: 100 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
}}

; En julgranskula är 5 cm i diameter. Den är gjord av 4 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; plast. Hur tjocka är kulans väggar? Prova dig fram eller använd tredjeroten om du kan.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 0,52 mm.
}}

;26. Mer bilder att använda till uppgifter:
[[File:Schwimmbad-Abdeckung.jpg|200px|none]]
[[File:Toy balls with different Colors.jpg|200px|none]]
[[File:At children's level.jpg|200px|none]]
[[File:Ball.agr.jpg|200px|none]]
[[File:Bola.JPG|200px|none]]
[[File:Metal Orb Vector.svg|200px|none]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Blandade figurer==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====


====E-nivå====

;1. Solens diameter är ca 1 392 000 km och dess massa är ca 1,9891 &amp;sdot; 10&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; kg. Beräkna solens densitet.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 1,408 kg/dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
}}

====C-nivå och A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====
;2. Beräkna area och volym på följande figurer:
;a)
: Längd: 3
: Diameter: 2
[[File:3D Geometrical Figures 17.png|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 6.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 12.svg|200px]]
;b)
:Kubens sida = halvklotens diameter: 2
[[File:3D Geometrical Figures 13.png|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 2.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 7.svg|200px]]
;c)
: Längd: 4
: Diameter: 2
[[File:3D Geometrical Figures 14.png|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 3.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 11.svg|200px]]
;d)
: Längd = bredd: 4
: Tjocklek: 2
[[File:3D Geometrical Figures 15.png|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 4.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 11.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 23.svg|200px]]
;e)
: ytterradie: 1
: innerradie: 0,9
[[File:3D Geometrical Figures 16.png|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 5.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 21.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 22.svg|200px]]
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a)
: A {{=}} 7pi
: V {{=}} 7pi/3
; b) 
: A {{=}} 6pi+24 eller 6(pi+4)
: V {{=}} 4pi+8 eller 4(pi+2)
; c) 
: A {{=}} todo
: V {{=}} todo
; d) 
: A {{=}} todo
: V {{=}} todo
; e) 
: A {{=}} todo
: V {{=}} todo
}}

;3. Hur hög ska en cylinder vara för att ha samma volym som ett klot om de har samma radie. Svara exakt.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 4r/3
}}

;4. Hur hög ska en kon vara för att ha samma volym som ett halvklot om de har samma radie. Svara exakt.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; 2r
}}

;5. Beräkna förhållandet mellan area och volym på:
: a) en kub med sidan 1 cm
: b) en cylinder med diametern och höjden 1 cm
: c) ett klot med diametern 1 cm
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 6
; b) 6
; c) 6
}}

;6. Beräkna förhållandet mellan area och volym på:
: a) en kub med volymen 1 cm³
: b) en cylinder med samma diameter och höjden och volymen 1 cm³
: c) ett klot med volymen 1 cm³
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 6
; b) &lt;math&gt;3\sqrt[3]{2 \pi} \approx 5,54&lt;/math&gt;
; c) &lt;math&gt;\sqrt[3]{36 \pi} \approx 4,84&lt;/math&gt;
}}

;7. En kon har bottenradien 2 cm och höjden 4 cm.
: a) Beräkna dess volym.
: b) Om den är fylld till halva höjden, vad är dess volym då?
: c) Vilken höjd ger en hälften så stor volym som i a-uppgiften?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 8 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; b) 1 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
; c) 3 cm
}}

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Övrigt==
Geometriövningar i google sketchup, geonext, geogebra, för hand, med passare?

Eller ska de läggas som en egen sida som bara länkas in här?


==Länkar==
* Google sketchup
* Geonext
* [https://www.geogebra.org/?lang=sv| GeoGebra].
* m.fl.</text>
      <sha1>e4a9tjegp8n6195ja6d14xn3erjzant</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-Geometri/Uppgifter/Klot</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8526</id>
    <revision>
      <id>46842</id>
      <parentid>46834</parentid>
      <timestamp>2017-01-15T18:42:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CheChe</username>
        <id>5871</id>
      </contributor>
      <comment>updated image to svg format</comment>
      <origin>46842</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4631" sha1="9u809lis4rklxq133u4168hp23omxy9" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

[[File:PlainSphere.svg|none|200px]]
&lt;inc&gt;Beräkna volymen på ett klot som har radien 2 cm.

&lt;inc&gt;Ett klot har diametern 2 cm
: a) Beräkna radien.
: b) beräkna volymen

&lt;inc&gt;Beräkna arean på ett klot med radien 2 cm.


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna volymen hos kulan i bilden.
[[File:Silicon nitride Si3N4 bearing ball 20 mm G28.jpg|200px|none]]

&lt;inc&gt;En burk är cylinderformad och har höjden och bredden 10 cm.
:a) Beräkna burkens volym.
I den burken läggs ett klot som är lika brett och högt som burken så att klotet precis får plats.
:b) Beräkna klotets volym.
:c) Hur många procent av burkens volym är fyllt av klotet.

&lt;inc&gt;Vilken av följande himlakroppar har högst medeldensitet:
{| class=&quot;wikitable&quot;
! Namn
! Radie
! Massa
|-
| Jorden
| 637 mil
| 6,0{{e|24}} kg
|- 
| Månen
| 174 mil
| 7,3{{e|22}} kg
|- 
| Solen
| 69600 mil
| 2,0{{e|30}} kg
|- 
|}

&lt;inc&gt;Hur mycket kan en varmluftsballong lyfta som har diametern 28 m. Densiteten på den varma luften i ballongen är 0,9 kg/m³ och densiteten på luften utanför är 1,2 kg/m³.

&lt;inc&gt;I ett hagelskott används 32 gram bly som är formade som små kulor med diamtern 3 mm. Hur många kulor är det i varje skott? (Bly har en densitet på 11,34 g/cm³)

&lt;inc&gt;Vad väger en glaskula med diametern 1 cm? Glas har en densitet på 2,5 g/cm³.

&lt;inc&gt;Vilken radie har ett klot som har volymen 33,5 cm³?


&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;En varmluftsballong är klotformad. Om den behöver kunna lyfta 800 kg, vilken diamter måste den då ha? Kall luft har en densitet på 1,2 kg/m³. Varm luft har en densitet på ca 0,9 kg/m³.

&lt;inc&gt;En cylinder omsluter exakt ett klot. Hur stor del av cylinderns volym upptas av klotet? Beräkna exakt.
[[File:Esfera Arquímedes.svg|200px|none]]

&lt;inc&gt;Hur mycket större är ett havlklot än en kon om de har samma radie och konens höjd också är samma.

&lt;inc&gt;Vad har störst volym, ett klot eller den form som blir där tre cylindrar genomskär varandra?
[[File:Tricylinder Steinmetz solid.gif|none]]

&lt;inc&gt;Beräkna volymen av den kub där ett kvarts klot har skurits ut.
[[File:3D Geometrical Figures 28.svg|200px|none]]

&lt;inc&gt;På ett glasblåseri säljer de glas som är formade som ett halvklot som rymmer ca 26 cl. Nu vill de göra glas formade som koner med samma radie och som rymmer lika mycket. Hur höga bör de glasen vara?

&lt;inc&gt;I ett hagelskott ska användas 32 gram bly som ska formas till 200 små kulor. Hur stora ska kulorna vara? (Bly har en densitet på 11,34 g/cm³)


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

Nått om packning av kulor... Typ: 

&lt;inc&gt;Hur många 1 cm (diameter) kulor får plats i en låda med måtten 8x8x8 cm? Till hur många % är lådan fylld beroende på hur kulorna packas?

Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Sphere_packing

Några olika packningssätt ger för oändligt stora lådor packningsgrader på &lt;math&gt;\frac{\pi}{\sqrt{18}} \simeq 0.74048.&lt;/math&gt;(bäst), &lt;math&gt;\frac{\pi}{6}&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;\frac{\pi}{3\sqrt{3}}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\frac{\pi\sqrt{3}}{16}&lt;/math&gt;.

Detta är viktigt när man studerar kristaller. När man studerar hur mycket grus eller malm man kan packa i en lastbil används slumpmässig packning som brukar bli ca 64% men att räkna med det är mycket mer komplicerat.


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Hur många gånger är ett klots hela area än dess genomskärningsarea?

&lt;inc&gt;Hur hög ska en låda som precis rymmer ett klot vara för att ha samma volym som klotet? Klotet kommer alltså inte få plats på höjden i lådan.

&lt;inc&gt;Beräkna volymen av en apelsinklyfta. (KAnske bättre som disskussionsuppgift?)

&lt;inc&gt;Beräkna volym och area på följande lilla kula:
[[File:Zirconium dioxide ZrO2 bearing ball 6 mm G10.jpg|200px|none]]

&lt;inc&gt;Kulorna i bilden är 1, 2, 5, 10 och 20 mm i diameter. Hur många av de olika små måste man smälta ihop för att få tillräckligt för att göra en stor?
[[File:Silicon nitride Si3N4 bearing balls 1–20 mm.jpg|200px|none]]

&lt;inc&gt;Kulan på bilden är 60 mm i diameter. Vad borde kräva mest putsmedel, att putsa den eller att putsa ena sidan på en 10 cm x 10 cm stor kvadrat av samma material?
[[File:Stainless steel 1.4034 X46Cr13 bearing ball 60 mm G100 with ruler.jpg|200px|none]]

&lt;inc&gt;Mer bilder att använda till uppgifter:
[[File:Schwimmbad-Abdeckung.jpg|200px|none]]
[[File:Toy balls with different Colors.jpg|200px|none]]
[[File:At children's level.jpg|200px|none]]
[[File:Ball.agr.jpg|200px|none]]
[[File:Bola.JPG|200px|none]]
[[File:Metal Orb Vector.svg|200px|none]]


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9u809lis4rklxq133u4168hp23omxy9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-Geometri/Uppgifter/Rätblock</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8529</id>
    <revision>
      <id>45059</id>
      <parentid>42052</parentid>
      <timestamp>2015-07-22T07:27:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ле Лой</username>
        <id>5220</id>
      </contributor>
      <comment>SVG</comment>
      <origin>45059</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6566" sha1="b7qrh36ggdb5tzs5429ppe2l9expsqe" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna volymen hos lådorna.
: a)
[[File:Box with size 5x5x5 cm.svg|none|200px]]
: b)
[[File:Box with size 3x5x4 dm.svg|none|200px]]

&lt;inc&gt;En tärning är formad som en kub. Träningen är 2 cm på varje sida. Beräkna tärningens volym.

&lt;inc&gt;En kartong är 4 dm bred, 5 dm hög och 4 dm djup.
[[File:3 D-Box.jpg|right|200px]]
: a) Beräkna arean på botten och toppen.
: b) Beräkna arean på framsidan och baksidan.
: c) Beräkna arean på kanterna.
: d) Hur stor är hela arean?

&lt;inc&gt;Kuben är 2 cm x 2 cm x 2 cm.
[[File:Hexahedron.svg|100px|none]]
: a) Beräkna arean på en sida.
: b) Beräkna hela kubens volym.

&lt;inc&gt;En låda är 3 dm bred, 4 dm lång och 2 dm hög.
: a) Beräkna lådans volym.
: b) Hur många liter rymmer lådan?

&lt;inc&gt;Ett gammalt rockband heter 10 cc. Ge förslag på längd, bredd och höjd som blir 10 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (cc = '''c'''ubic '''c'''entimeters = cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Ett mjölkpaket är 7 cm x 7 cm x 20 cm.
:a) Gör om måtten till dm.
:b) beräkna volymen.
:c) Hur många liter rymmer mjölkpaketet?

&lt;inc&gt;Hur många liter rymmer ett akvarie som är 8 dm långt, 2,5 dm djupt och 2,5 dm högt?

&lt;inc&gt;Tärningarna är 1,5 cm stora. Beräkna deras volym.
[[File:Stone Dice 17.JPG|100px|none]]

&lt;inc&gt;Hur hög behöver en fyrkantig burk vara som ska rymma 4 liter om den har bottenarean 2 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;?

&lt;inc&gt;Ge förslag på mått till en låda som rymmer 5 liter.

&lt;inc&gt;I bilden är a = 4 cm, b = 1,5 cm och c = 3 cm.
[[File:Cuboid abc.svg|none|200px]]
: a) Beräkna volymen.
: b) Beräkna arean.

&lt;inc&gt;Hur många tegelstenar behövs för att mura en 5 meter lång vägg som är 2,5 meter hög och 20 cm tjock? En tegelsten har måtten 5x10x20 cm.

&lt;inc&gt;En vanlig svensk tegelsten brukar vara 250 x 120 x 62 mm.
: a) Beräkna volymen i dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.
: b) Vad borde tegelstenen väga om den har en densitet på 2 kg/dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.

&lt;inc&gt;Hur många kuber med sidlängden 2 cm kan man göra av en kub med sidlängden 6 cm?

&lt;inc&gt;Bilden till höger visar en 2-tum-4 planka som är 2 m lång. Den har alltså måtten 2 tum x 4 tum x 2 meter. Beräkna plankans volym. (1 tum=2,54 cm)
[[File:2 By 4 Clue Stick.jpg|right|200px]]

&lt;inc&gt;Hur många kulor består kuben på bilden av?
[[File:NeoCube.jpg|none|200px]]

&lt;inc&gt;Skriv en förklarande bildtext till bilden som förklarar de olika siffrorna.
[[File:Fotothek df tg 0008297 Mathematik ^ Geometrie ^ Proportion ^ Würfel.jpg|none|200px]]

&lt;inc&gt;Hur stor är en kub som har volymen 27 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;?

&lt;inc&gt;Beräkna area och volym.
[[File:Simpele Kubus2 vector.svg|200px|none]]

&lt;inc&gt;Beräkna volymen i följande figurer:
: a) 
[[File:Block for calculations 2.svg|200px|none]]
: b) 
[[File:Block for calculations 3.svg|200px|none]]
: c) 
[[File:Block for calculations 1.svg|200px|none]]
: d) 
[[File:Block for calculations 4.svg|200px|none]]


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;En järnvägsräls ser ut som nedan:
[[File:Rusty rails.jpg|300px|right]]
[[File:Rail1 perspective.svg|200px]]
[[File:Rail1 cut.svg|200px]]
: a) Beräkna dess volym
: b) Järn har en densitet på 7,9 kg/dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Vad väger rälsen?

&lt;inc&gt;Ett rum är 6 m x 8 m och det är 2,5 m till taket.
: a) beräkna hur mycket luft som finns i rummet.
: b) Hur länge räcker den luften tills all luft andats i medel en gång till en klass med 30 elever som tar ett andetag på en liter varannan sekund.

&lt;inc&gt;A = 1 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, l = 1,5 m. Beräkna volymen.
[[File:Quader A l.png|200px|none]]

&lt;inc&gt;Beräkna volymen av figuren på bilden. Antag att den är 1 meter och består av 20 cm tjocka delar.
[[File:Fotothek df tg 0000851 Geometrie ^ Perspektive ^ Würfel.jpg|none|200px]]

&lt;inc&gt;Arean på en av de små kuberna är 24 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Vad är arean på den stora kuben?
[[File:Partial cubic honeycomb.png|100px|none]]

&lt;inc&gt;En kub har en area är 54 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Vad är dess volym?

&lt;inc&gt;En kub har en volym på 8 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Vad har den för area?

&lt;inc&gt;Jämför följande figurs area och volym med en &quot;hel&quot; kub som är lika stor.
[[File:Isometric cruciform box.svg|100px|none]]
: a) Hur skiljer sig arean?
: b) Hur skiljer sig volymen?


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Hos en glasmästare tar de betalt per volym glas man köper. Antag att du ska köpa glas till ett akvarium som har yttermåtten 60 cm x 30 cm x 30 cm. Glaset ska vara 1 cm tjockt.
: a) Hur mycket glas går åt?
: b) Om måtten är innermått, hur mycket glas går då åt?

&lt;inc&gt;En låda görs av en kartongbit som bilden visar. Kantbitarna är dubbelt så breda som höga. Kartongen är 1 m x 80 cm.
[[File:QuaderNetz.svg|none|200px]]
: a) Beräkna lådans mått.
: b) Beräkna lådans volym.

&lt;inc&gt;Ett rätblock har förhållandet mellan sina sidor som 2:3:4.
: a) om volymen är 192 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, vad är då dess mått?
: b) om arean är 468 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, vad är då dess mått?

&lt;inc&gt;En kub har utskärda hål likt den nedan. Kuben är 4 cm lång på alla sidor och hålet är 2 cm.
[[File:3D Geometrical Figures 25.svg|200px|none]]
: a) Beräkna Kubens volym.
: b) Beräkna hur stor del av kuben utan utskärda hål som är kvar som ett bråk.
: c) Bevisa att det blir samma bråk i c-uppgiften oavsett hur stor kuben är givet att hålet alltid är hälften så stort som hela sidan. (Använd 4x som lägnden på sidan)

&lt;inc&gt;Ett rätblock är lika högt som brett och dubbelt så långt som brett. Arean är 40 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Beräkna volymen.


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Mengers tvättsvamp
[[File:Menger_sponge_(Level_0-3).jpg|300px|none]]
Mengers tvättsvamp skapas genom att man delar varje sida i tre delar så att den blir lik en rubiks kub. Sedan tar man bort den mittersta biten på varje sida och den biten i mitten av kuben. Sedan upprepar man detta med varje bit som är kvar så att det blir mindre och mindre bitar kvar.
: a) Hur stor del av volymen från den ursprungliga kuben är kvar efter att man upprepat proceduren en gång?
: b) Skriv ett uttryck med potens för hur stor del av kuben som är kvar efter man gjort proceduren n gånger. Tänk på att x&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt;=1 och att x&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ska bli svaret på a-uppgiften.
: c) Hur stor area har den ursprungliga kuben om den har sidlägnden 1?
: d) Hur stor area har kuben efter man gjort proceduren en gång?

Mer om mengers tvättsvamp: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Mengers_tv%C3%A4ttsvamp wikipedia]


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

(Inga uppgifter här. Lägg gärna till några!)


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>b7qrh36ggdb5tzs5429ppe2l9expsqe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-Geometri/Uppgifter/Pyramider och koner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8530</id>
    <revision>
      <id>36997</id>
      <parentid>36993</parentid>
      <timestamp>2013-04-10T19:29:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>36997</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3515" sha1="rbfxanikfa7u82u11e0dd7v9vschj3k" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

[[File:Cone (geometry).svg|none|200px]]
&lt;inc&gt;Beräkna volymen på konen. r = 1 cm, h = 4 cm.

&lt;inc&gt;Beräkna arean på en kon med radien 2 cm och sidan 5 cm.


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Ge förslag på mått på en kon som har en volym på ungefär 1 dl.

&lt;inc&gt;Beräkna volymen på en kon med bottendiametern 20 cm och höjden 40 cm.

&lt;inc&gt;Hur stor del av en kon är fylld om den är fylld till halva höjden?

&lt;inc&gt;Figuren är 10 cm hög och har en diameter på 4 cm. Beräkna volym och area.
[[File:Bicone.svg|none|100px]]


&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;En elefantpall är formad som bilden visar. R = 5 dm, r = 3 dm, h = 3 dm.
[[File:Truncated cone.svg|none|200px]]
: a) Beräkna pallens sidoarea.
: b) Beräkna pallens volym.

&lt;inc&gt;En trafikkon är 50 cm hög och har bottendiametern 20 cm. Den är 1 cm tjock. Beräkna vad den väger. Den är gjord av gummi som har en densitet på ca 1 g/cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.

&lt;inc&gt;Om man ska fylla en kon till hälften, hur högt i den ska man då fylla?

&lt;inc&gt;En bubbelpool är formad som en uppochnedvänd kon som är avkapad. Badkarets radie är 60 cm vid bottnen och 80 cm längst upp. Badkaret är 40 cm djupt. Beräkna hur många liter badkaret rymmer.

&lt;inc&gt;Beräkna figurernas volym (Bilderna är ifrån ett tyskt uppslagsverk från 1800-talet):
: a)
[[File:Quadratische Kombination Prisma mit Pyramide.png|none]]
: b)
[[File:Tesserale Kombination Oktaeder und Würfel im Gleichgewicht.png|none]]

&lt;inc&gt;Beräkna volym och area hos följande figur:
[[File:Sphericon-ani.gif|none]]

&lt;inc&gt;Ett prisma är format som bilden visar. Beräkna volymen. (a = 5 cm, b = 3 cm, c = 3 cm, v = 5 cm)
[[File:Klin.svg|none|100px]]


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna pyramiden i bildens volym. Basen är 3 cm och höjden 2 cm.
[[File:Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary b53 079-2.jpg|none|100px]]

&lt;inc&gt;Beräkna volymerna för de olika pyramiderna.
[[File:Fotothek df tg 0008274 Mathematik ^ Geometrie ^ Körper.jpg|none|200px]]
: a) Basyta 1 cm², Höjd 5,5 cm.
: b) Basyta 2 cm², Höjd 5 cm.
: c) Basyta 1,5 cm², Höjd 6 cm.

&lt;inc&gt;Pyramider kan också vara snea som den här. Basytan är 4 cm² och höjden 3 cm. Beräkna volymen.
[[File:Pyramid1.svg|none|200px]]

&lt;inc&gt;Beräkna volymen hos denna toppade pyramid.
[[File:Pyramide-tronquée-papyrus-Moscou 14.jpg|none|200px]]

&lt;inc&gt;En pyramid ska vara ha kvadratisk bottenyta och vara dubbelt så hög som bred. Beräkna pyramidens bredd för följande volymer:
: a) 18 cm³
: b) 1 liter
: c) a cm³

&lt;inc&gt;Basens sidlängd är 10 cm och höjden är roten ur två gånger så hög. Beräkna volymen.
[[File:Pyramide max hc.JPG|none|200px]]

&lt;inc&gt;Följande figur är lika hög som bred. Varje kant är 2 cm lång. Beräkna volymen.
[[File:Elongated hexagonal dipyramid.png|none|100px]]

&lt;inc&gt;Beräkna volymen av den gula figuren.
[[File:Tetraeder animation with cube.gif|none]]

&lt;inc&gt;Följande figur är 1 cm bred och 3 cm hög. Beräkna volymen.
[[File:Quadratische Pyramide.png|none]]

&lt;inc&gt;Kuben har sidlängden a cm.
[[File:CubeAndStel.svg|none]]
: a) Ställ upp ett uttryck för kubens volym.
: b) Ställ upp ett uttryck för figurens volym.
: c) Ställ upp och förenkla andelen som figuren är av hela kuben.

&lt;inc&gt;Vilken sidlängd ska en pyramid med kvadratisk basyta ha för att:
: a) Ha samma area som en lika hög kon?
: b) Ha samma volym som en kon?


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rbfxanikfa7u82u11e0dd7v9vschj3k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Framsida</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8531</id>
    <revision>
      <id>37296</id>
      <parentid>37295</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T17:52:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>funkade inte...</comment>
      <origin>37296</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1552" sha1="b00v10cvye8zhd4ka9ulpt3kxgtqy49" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

[[File:BallsRender.png|center|400px]]


=Matematik för årskurs 7-9=

Detta är ett nystartat projekt att skapa ett läromedel för högstadiet efter Lgr11. Då projektet inte till en början är årskursbundet utan använder samtliga mål för åk 9 som gäller under hela högstadietiden passade projektet inte för att använda de färdiga mallar för respektive årskurs.

==Innehållsförteckning==
:[[Matematik för årskurs 7-9/Förord|Förord]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Om denna bok|Om denna bok]]

:[[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning|Taluppfattning och räkning]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Procent|Procent]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Algebra|Algebra]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Geometri|Geometri]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Sannolikhet|Sannolikhet]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Statistik|Statistik]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer|Funktioner och grafer]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Problemlösning|Problemlösning]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Rimlighetsbedömning|Rimlighetsbedömning]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Redovisningar|Redovisningar]]

:[[Matematik för årskurs 7-9/Faktasidor|Faktasidor]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Formelblad|Formelblad]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Extra övningar|Extra övningar]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Resurser|Länkar och andra tips]]
:[[Matematik för årskurs 7-9/Register|Register]]</text>
      <sha1>b00v10cvye8zhd4ka9ulpt3kxgtqy49</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8533</id>
    <revision>
      <id>38693</id>
      <parentid>36552</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:54:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38693</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1236" sha1="mudtblmq5rrmmmsrxktx3lvb98jbbzj" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

PHP är ett tolkat webprogrammeringsspråk som har en syntax (grammatik) som liknar [[Programmering i ANSI-C|C]]. Det är lätt att använda och lära sig, och dessutom ger det resultat väldigt snabbt. Mer avancerade delar av språket kan användas för att bygga program som kan användas av stora företag. Google, Facebook, Yahoo!, Wikipedia och YouTube är exempel på webbplatser som använder PHP för att skapa de webbsidor som du kanske använder varje dag.
= Inledning =

I den här boken kommer du att lära dig grunderna i PHP-programmering. Eftersom PHP är ett väldigt lättlärt språk fungerar boken även utmärkt som introduktion till generell dataprogrammering.

= Webbprogrammering med PHP =

Den här boken avser i nuläget endast programmering för internet, alltså &quot;server side&quot;-generering av webbsidor, i huvudsak HTML. &quot;Server-side&quot; betyder att all kod som du skriver i PHP kommer att köras på servern, istället för att köra på användarens webbläsare som JavaScript. Du måste alltså flytta över php filer till en webbserver med ett ftp program för att kunna testa exemplen i denna boken. 
Boken förutsätter att du har en grundläggande kunskap HTML-programmering.</text>
      <sha1>mudtblmq5rrmmmsrxktx3lvb98jbbzj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Grunderna i PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8534</id>
    <revision>
      <id>49528</id>
      <parentid>46294</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49528</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5542" sha1="5i8jxtnyhjlr9v7v7cmktgrx7ntndyj" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

== Grundläggande syntax ==

Vi börjar med en väldigt enkel och vanlig uppgift, nämligen att skriva ut &quot;Hej, världen!&quot;. Skapa en fil som heter hej.php. Skriv sedan följande kod. 
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
    echo &quot;Hej, världen!&quot;;
?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Ger:
:Hej, världen!

PHP scriptet skrivs inom php &quot;taggar&quot;. Som har början och slut precis som vissa html taggar har. &lt;?php är början och ?&gt; slutet på scriptet.
Den andra raden skriver ut text, med hjälp av nyckelordet echo. För att visa att texten är ett ''strängvärde'', alltså ren text, skrivs den inom citattecken (&quot;). Raden avslutas med semikolon (;), varje instruktion, eller sats, avslutas med ett semikolon.

Oftas så bäddas php script in i html och kan då se ut så här
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;html&gt;
&lt;/head&gt;&lt;title&gt;PHP&lt;/title&gt;&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;

&lt;?php
    echo &quot;Hej, världen!&quot;;
?&gt;
&lt;/body&gt;
&lt;/html&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;


Du kan skriva in HTML hur du vill i din kod, och det är just så PHP ska användas, för att generera webbinnehåll. Tänk bara på, att citattecken avslutar en sträng, så om din HTML innehåller citattecken måste du &quot;escapa&quot; dem genom att sätta ett \-tecken framför. Du kan också välja att skriva antingen PHP:n eller HTML:en med apostrofer, eftersom en apostrof inte kan avsluta ett citattecken och vice versa.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
    echo &quot;Hej! &lt;br /&gt; Jag äger en &lt;strong&gt;katt&lt;/strong&gt;, en &lt;strong&gt;hund&lt;/strong&gt; och en &lt;strong&gt;Häst&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt; 
    För att se bilder på min häst, gå in på &lt;a href=\&quot;hastbilder.html\&quot;&gt;DENNA&lt;/a&gt; sidan. 
    För att se bilder på min hund, gå in på &lt;a href='hundbilder.html'&gt;DENNA&lt;/a&gt; sidan.&quot;  
?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Ger:
:Hej!
:Jag äger en '''katt''', en '''hund''' och en '''häst'''.
:För att se bilder på min häst, gå in på [http://sv.wikibooks.org/wiki/PHP DENNA] sidan. För att se bilder på min hund, gå in på [http://sv.wikibooks.org/wiki/PHP DENNA] sidan.&lt;/pre&gt;

== Variabler ==

En variabel är något som kan hålla ett värde, t.ex. ett namn, ett årtal, en artikel-rubrik eller dina Health Points i ett spel.
Variabler inleds med ett $-tecken. 
Här följer ett exempel som lagrar ett förnamn, ett efternamn och en stad i vars en variabel, och sedan skriver ut dem.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
    $firstName = &quot;Anders&quot;;
    $lastName = &quot;Svensson&quot;;
    $city = &quot;Stockholm&quot;;
    echo &quot;Hej, jag heter &quot; . $firstName . &quot; &quot; . $lastName . &quot; och jag bor i &quot; . $city . &quot;.&quot;;
?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Ger:
:Hej, jag heter Anders Svensson och jag bor i Stockholm.

På rad 2 - 4 sattes värdena in i variablerna. På rad 5 skrevs de ut, och slogs samman (konkatenerades) med strängvärden med &lt;code&gt;.&lt;/code&gt;-tecknet (punkt).

&lt;div style=&quot;margin: 1cm 2cm; padding: 0.5cm; border: 1px solid #CC0000; background: #FFEEEE&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;text-align: center&quot;&gt;'''Varning'''&lt;/div&gt;
Tänk på att variabler kan innehålla HTML-kod. Om du vill att HTML-tecken ska visas istället för att behandlas som HTML, kan du använda funktionen ''htmlspecialchars''. Exempel:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
    $message = &quot;Tryck på &lt;B&gt; för att betala räkningar&quot;;
    echo &quot;Meddelande: &quot; . htmlspecialchars($message);
?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Ger:
:Tryck på &lt;nowiki&gt;&lt;B&gt;&lt;/nowiki&gt; för att betala räkningar
Utan ''htmlspecialchars'' hade &lt;nowiki&gt;&lt;B&gt;&lt;/nowiki&gt; setts som HTML-taggen för fetstil:
 Tryck på ''' för att betala räkningar'''
&lt;/div&gt;

===Grundläggande datatyper och variabler===
PHP har stöd för fem olika datatyper. vanligtvis är det inget du ens behöver tänka på eftersom PHP själv tar hand om att lista ut vad en variabel kan vara av för typ. Det kan ändå vara bra  at veta vilka de är:

 Array                   Vektor
 Floating-point numbers  Flyttal
 Integer                 Heltal
 Object                  Objekt
 String                  Sträng

== Grundläggande operatorer ==
Variabler skulle inte vara så användbara om de inte kunde göra annat än att innehålla värden eller textsträngar. De kodsnuttar som används för att göra saker kallas ''operatorer''. 


Det finns sju grundläggande operatorer i PHP:

* = (tilldelning)
* + (addition)
* - (subtraktion)
* * (multiplikation)
* / (division)
* % (modulo)
* . (Konkatenering)

De sex sista kan kombineras med tilldelningsoperatorn:

* += (additionstilldelning)
* -= (subtraktionstilldelning)
* *= (multiplikationstilldelning)
* /= (divisionstilldelning)
* %= (modulotilldelning)
* .= (konkateneringstilldelning)

De kombinerade tilldelningsoperatorerna används när en variabel adderas, subtraheras, multipliceras osv med ett annat värde och där resultatet sedan tilldelas den ursprungliga variabeln:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
    $number = 3;
    $number += 3;
    echo $number;
?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Ger:
:6

Detta är samma sak som:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
    $number = 3;
    $number = $number + 3;
    echo $number;
?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Vilket också ger:
:6


=== Aritmetiska operatorer ===
I PHP finns flera aritmetiska operatorer:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
    echo 10 + 10 . &quot;&lt;br /&gt;&quot;;
    echo 50 - 100 . &quot;&lt;br /&gt;&quot;;
    echo 7*7 . &quot;&lt;br /&gt;&quot;;
    echo 5/5 . &quot;&lt;br /&gt;&quot;;
    echo 7%3 . &quot;&lt;br /&gt;&quot;;
?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Ger:
:20
:-50
:49
:1
:1

=== Strängoperatorer===

Vill man förlänga en strängvariabel kan man använda &lt;code&gt;.=&lt;/code&gt;-tecknet:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
    $greeting = &quot;Hi&quot;;
    $greeting .= &quot; dude!&quot;;
    echo $greeting;
?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Ger:
:Hi dude!</text>
      <sha1>5i8jxtnyhjlr9v7v7cmktgrx7ntndyj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Kryptering och PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8535</id>
    <revision>
      <id>47105</id>
      <parentid>47104</parentid>
      <timestamp>2017-05-17T06:54:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Kryptering */ tempfiler</comment>
      <origin>47105</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10040" sha1="lxwz1td81q0ue3kfw2meuds7gd2udou" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

''OBS denna text är direktkopierad från sidan: http://sv.wikibooks.org/wiki/L%C3%B6senordshantering_-_MD5_och_salt''
''eftersom det är bättre att den ligger under läroboken om PHP då den visar hur man hanterar kryptering i just det programmeringsspråket.''
''Dessutom finns det två inbyggda krypteringar till i PHP: Base64 och sha1  som inte tas upp i originaltexten men som bör beskrivas här. De lägger jag till senare''.


När man pratar om lösenord så brukar man säga att det är användarens skyldighet att välja ett långt och säkert lösenord, och det är helt sant, till viss del. Men du som utvecklare har också ett stort ansvar i det hela, du måste se till att lösenorden sparas i databasen på ett säkert sätt. Om någon utomstående skulle lyckas ta sig in i din databas så vore det rena rama julafton för honom/henne om alla lösenord är sparade i klartext. Det är väldigt viktigt att du på något sätt krypterar sparade lösenord, och i den här artikeln har jag tänkt att gå igenom ett effektivt sätt.

'''Att tänka på''': Även om din sida inte är så populär och det inte gör så mycket om databasen blir stulen så kan dina medlemmar ha samma lösenord på andra sidor, som är betydligt viktigare. Ge dina besökare den säkerhet de förtjänar.

Kryptering har funnits sedan urminnes tider och innebär att man döljer ett meddelande för obehöriga läsare, och det är ju precis så vi vill ha det med våra lösenord, eller hur? Hur ska vi då bära oss åt för att få ett så optimalt skydd som möjligt? Jo, det finns många olika krypteringsmetoder, men de flesta går på något sätt att dekryptera.

Men det finns också så kallade envägskrypteringar, som bara går att kryptera och inte dekryptera, det är en sådan kryptering vi ska använda oss av. Vi ska använda oss av en envägskryptering som kallas MD5, i PHP som vi kommer att använda oss av i den här artikeln, finns funktionen inbyggd som md5().

MD5 är, som sagt, en envägskryptering, eller hash-funktion som det egentligen heter. För att beskriva en hash-funktion på ett enkelt sätt så kan du tänka dig att vi ska kryptera sifferkoden 12345. Vi adderar ihop alla tal i koden: 1 + 2 + 3 + 4 + 5 = 15. Nu har vi fått &quot;hash-summan&quot; 15 genom lite enkel matematik. Men det är inte lika enkelt att gå åt andra hållet. Vi kan inte utgå från summan 15 och lista ut vilka tal vi adderade för att komma fram till 15.

Okej, då sätter vi igång med det praktiska. Vi tänker oss en registreringssida där besökarna ska välja ett lösenord. Du hämtar lösenordet som vanligt och sparar det i en variabel. Men innan du sparar lösenordet i databasen måste du köra den genom MD5-funktionen.

&lt;pre&gt;&lt;?php
$password = $_POST['password'];
$md5_password = md5($password);

// Spara $md5_password i databasen
?&gt;&lt;/pre&gt;

Nu kommer det hashade lösenordet att sparas i databasen. Inte så svårt, eller hur? Bra! Men hur ska vi nu bära oss åt när vi ska kontrollera om det är rätt lösenord vid inloggningen? Ta det lugnt, det är inte svårt alls. Vi gör bara samma sak igen. Vi hämtar lösenordet som användaren skriver in, kör det genom MD5-funktionen och kollar sedan om det är detsamma som det sparade hash-värdet i databasen.

* '''Vid registrering:''' Hämta inskrivet lösenord » Kör det genom MD5-funktionen » Spara i databasen
* '''Vid kontroll:''' Hämta inskrivet lösenord » Kör det genom MD5-funktionen » Jämför med det sparade lösenordet

Nu är lösenorden bra mycket säkrare, men de går faktiskt fortfarande att knäcka. Men vadå? Jag sa ju att det inte gick att dekryptera hashade lösenord. Det är helt sant, det går inte. Men det finns personer som har samlat på sig stora listor med hashade ord. Dessa listor innehåller miljontals ord och teckenföljder. Med hjälp av dessa ordlistor kan hackare jämföra dina lösenordshashar med hasharna i ordlistan, och på så sätt hitta rätt lösenord.

För att skydda lösenordet ytterligare måste vi därför använda oss av något som kallas salt. Att &quot;salta&quot; ett lösenord innebär att man lägger till några slumpade tecken före och/eller efter lösenordet innan man kör det genom MD5-funktionen. På så sätt är det nästintill omöjligt för hackarna att hitta lösenordshashen i en ordlista. Här är en metod för att salta ett lösenord:

&lt;pre&gt;&lt;?php
$password = $_POST['password'];
$salt1 = &quot;18gI%f5A&quot;;
$salt2 = &quot;@Y4p91bN&quot;;
$salt_password = md5($salt1.$password.$salt2);

// Spara $salt_password i databasen
?&gt;&lt;/pre&gt;

Om en användare nu skulle valt att använda, till exempel, &quot;internet&quot; som lösenord, som vanligen skulle finnas med i en ordlista, skulle &quot;ordet&quot; 18gI%f5Ainternet@Y4p91bN köras genom MD5-funktionen istället och sparas i databasen. Självklart måste man lägga till salt-nycklarna när man ska kontrollera lösenorden vid inloggning också. Saltet borde skapas med en slumptalsgenerator och måste då sparas tillsammans med lösenordshashen.

==Dåliga lösenord kan ändå gissas==
Saltet gör alltså ''färdigt hashade'' lösenordslistor opraktiska, då de borde göras upp för alla tänkbara salt (eller för de salt som verkligen används, en rätt använd bra slumptalsgenerator behövs för att det skall vara samma sak). Däremot är det inget som hindrar en angripare att pröva en lösenordslista genom att generera lösenordshashen för varje ord med hjälp av det använda saltet. Att pröva miljarder lösenord på det sättet är jobbigt, men några miljoner kan man kosta på sig. Lösenorden bör alltså inte vara bland de första miljonerna angriparen testar. Det betyder att de inte skall vara enkla varianter på ord eller fraser som finns i någon som helst ordlista eller annan tabell. Om samma salt används för flera lösenord kan dessa lösenord testas på samma gång, utan extra ansträngning.

Hur undviker man att användarna väljer dåliga lösenord? Ett sätt är att inte godkänna lösenord som är alldeles uppenbart dåliga (en snabb test genast). Ett annat att ge goda råd. Ett tredje är att inte ställa orimliga krav, utan låta användaren välja ett bra lösenord och behålla det lång tid. Hur som helst visar det sig att en absurt hög andel av lösenorden ändå är dåliga. Dessa kan hittas med lösenordsknäckarprogram, så att man kan be folk välja ett nytt, bättre lösenord.


==SHA1==

Då det visat sig att md5 kunnat knäckas med hjälp av regnbågstabeller, dvs listor med redan krypterade lösenord, finns det stöd för sha1 i php numera. Skillnaden är inte så enorm jämfört med md5. Man skriver koden exakt likadant som i exemplet här ovanför. Resultatet blir dock svårare att knäcka. Värdet på något man använt sha1 på blir alltid precis 40 tecken långt, i en databas skall fältet alltid vara 40. t.ex:
 password varchar(40),
när man skapar fältet i MySQL. Eftersom fältet kan ha samma värde med olika lösenord kan man inte flagga det som att värdet måste vara unikt.

==BASE 64 ==

Både md5 och sha1 använder algoritmer där det sparade värdet i databasen är förstört. Det går inte längre att få fram, vilket ju också är meningen. Men om man vill kunna ha ett enkelt &quot;krypteringssystem&quot;, vad finns det då för lösning?

Ett system kallas base 64. Ursprungligen togs det fram för att man skulle kunna koda om meddelanden och bilagor i e-post, när man skickade meddelanden via 7 bitars servrar. För att inte tecken med 8 bitar skulle förstöras kodades allt om till base 64 (där varje enhet av 3*8 bitar kodas med 4*6 bitar) eller quoted printable (där text med enstaka 8 bitars tecken förblev mer eller mindre läslig).

Ett exempel på en enkel variant om man vill använda sig av systemet är:
 &lt;?php 
 function base64_url_encode($input)
 {
     return strtr(base64_encode($input), '+/=', '-_,');
 }
  
 function base64_url_decode($input)
 {
     return base64_decode(strtr($input, '-_,', '+/='));
 } 
 ?&gt;

Base64 tillåter alltså att man t.ex. sparar binära filer i textform i en databas och det går att skicka dem som information med ett e-post till någon som kan dekoda det utan salt-hash och återställa filen eller filerna.

Detta handlar dock inte om kryptering. Hur man återställer texten är allmänt känt, och base64 är såpass ofta använd att också många som inte vet att just den kodningen använts med hög sannolikhet kommer att pröva den.

== Kryptering ==
För riktig kryptering behövs en nyckel som är tillräckligt svårgissad och en algoritm som inte har svagheter som gör att nyckeln eller det krypterade materialet kan fås fram på andra sätt än genom gissning eller av nyckelinnehavarna. Vanliga algoritmer är Twofish och AES. Nyckeln är vanligen genererad med en slumptalsgenerator och 128 bitar lång eller längre (drygt 20 tecken eller mer). Nyckeln förvaras ofta i krypterad form eller genereras skilt för en viss överföring. För överföring mellan två personer används ofta en mer resurskrävande asymmetrisk kryptering, traditionellt RSA, medan nyckelfiler kan krypteras med normala symmetriska algoritmer men med ett lösenord som går att minnas och då kan vara svagare än de slumpgenererade.

Ett problem med att ha krypterad känslig information (nycklar eller filer) på en server är att den måste dekrypteras innan användning. Detta är inget problem om användaren dekrypterar informationen efter att ha överfört den till egen dator, men om informationen skall hanteras på servern måste nycklarna finnas tillgängliga där och därmed kunna stjälas vid en attack. En möjlighet är att nycklarna inte lagras där, utan matas in av administratorn vid uppstart eller av användare inför att de skall användas. Då kan man undvika att ha dem i klartext på hårddisken, men fortfarande kan nycklarna eller den känsliga informationen avslöjas i attacker som kommer åt att läsa dem i minnet – och om man varit oförsiktig i temporära filer på hårddisken.</text>
      <sha1>lxwz1td81q0ue3kfw2meuds7gd2udou</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Datum och tid i PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8536</id>
    <revision>
      <id>49515</id>
      <parentid>38687</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49515</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3503" sha1="5oq2xvi7t2j6c4pa4gn21n5sr3q8yy4" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

Det är förvånansvärt ofta man är tvungen att hantera både datum och tid på olika hemsidor. Det kan vara alltifrån att skriva loggar för speciella händelser till att föra in exakt tid när något skall ske. Vill man bara ha ut datumet skrivs det vanligtvis som ÅR - MÅNAD - DAG i Sverige. Julafton år 2015 blir alltså 2015-12-24, i alla fall om man använder följande exempel på php-kod som körs just den dagen:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
 &lt;?php 
  print date(&quot;Y-m-d&quot;); 
 ?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Det går lika bra att använda enkla citattecken, slutresultatet blir detsamma. Vill du inte ha med bindestrecken kan du lika gärna skriva:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
 &lt;?php 
  print date(&quot;Ymd&quot;); 
 ?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Då blir datumet utskrivet som 20151224 istället.

Varför är det här sättet bättre än andra att skriva datum på? Svaret ger sig själv om man tänker efter. I USA och andra delar av den engelsktalande världen skriver man dagen i mitten: ÅR - DAG - MÅNAD och i Sverige har det varit ganska vanligt med DAG/MÅNAD-ÅR. Bägge exemplen innebär att det är omöjligt att jämföra om ett datum är yngre eller äldre än ett annat. Skall man däremot jämföra om 20151224 kommer före eller efter lucia samma år är det bara att ta 20151224-20151213. Svaret blir -11 alltså kommer julaftonen elva dagar efter lucia. Skall man göra något liknande med de andra sätten att skriva datum är man tvungen att bryta upp datumet i beståndsdelar och jämföra bit för bit, vilket blir mycket besvärligare.

Vill du ha med både datum och tid kan du skriva:
 $datum = date('Y-m-d H:i:s');


==Datum i framtiden==

Det finns en mängd olika rutiner inbyggda i PHP för att visa tid, men om man vill hitta ett datum i framtiden kan det bli litet besvärligare. Här följer ett extremt klumpigt sätt att räkna ut ett datum 30 dagar in i framtiden, men det viktigaste är att det fungerar och att det går att se vad som händer inuti koden:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
 &lt;?php 
$shortdate= date('Y-m-d');
 $s_aor = substr($shortdate,0,4); //ta fram år
 $s_maonad = substr($shortdate,5,2); //ta fram månad
 $s_dag = substr($shortdate,8,2); //ta fram dag

if ($s_maonad == 12 &amp;&amp; $s_dag &gt; 1) { //om man är i december måste året ändras
     $s_maonad =  01;
     $s_aor = $s_aor+1;}

if  ($s_dag &gt; 28 &amp;&amp;  $s_maonad == 01) { //Om man är i januari hoppar man fram två månader
      $s_maonad = 03;
   if ($s_dag == 29) {
       $s_dag = 01;}
   if ($s_dag == 30) {
       $s_dag = 02;}
  if ($s_dag == 31) {
       $s_dag = 03;}
       
    //Om det är den 31:a och nästa månad bara har 30 dagar hoppar man fram 2 månader, undantaget december
  if ($s_dag == 31 &amp;&amp; ($s_maonad == 01 || $s_maonad == 03 || $s_maonad == 05|| $s_maonad == 07 || $s_maonad == 08 || $s_maonad == 10) {
    $s_dag = 01;
    $s_maonad = $s_maonad + 2;}


$date30ahead = $s_aor.&quot;-&quot;.$s_maonad.&quot;-&quot;.$s_dag;
echo &quot;Datum 30 dagar in i framtiden är &quot;. $date30ahead;
 ?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==Datumjämförelser==

Anta att du sparat ett datum som: 
 $sparatdatum = 2012-01-20

Då kan man göra en extremt snabb jämförelse md dagens datum för att se vilket som är äldst.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
 &lt;?php 
$idag = date(&quot;Y-m-d&quot;);
$expire = $sparatdatum;

$today_time = strtotime($idag);
$expire_time = strtotime($expire);

if ($expire_time &lt; $today_time){
 echo &quot;Det finns tid kvar.&quot;;
 else
 echo &quot;Tiden har runnit ut.&quot;;
 }
?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>5oq2xvi7t2j6c4pa4gn21n5sr3q8yy4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Mer om text i PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8537</id>
    <revision>
      <id>49477</id>
      <parentid>38698</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49477</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7348" sha1="7f81fh2u3s5rk9ls56iq6pci0jplvrg" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

==Hur får man ut text på skärmen?==

Det finns flera olika sätt att få ut text på skärmen, t.ex.

 &lt;?php
 echo &quot;Ett PHP-skript!&amp;lt;br /&amp;gt;&quot;;
 echo &quot;Visst ser det snyggt ut?&quot;;
 ?&gt;

Man behöver inte ange att det är php man användwr som skriptspråk, det går lika bra att skriva:
 &lt;?
 echo &quot;Ett PHP-skript!&amp;lt;br /&amp;gt;&quot;;
 echo &quot;Visst ser det snyggt ut?&quot;;
 ?&gt;
Äldre web-läsare brukar dock visa resultatet bättre och snabbare om man anger att det är php som används.

Istället för echo kan man skriva print:

 &lt;?
 print &quot;Ett PHP-skript!&amp;lt;br /&amp;gt;&quot;;
 print &quot;Visst ser det snyggt ut?&quot;;
 ?&gt;
Det är bara två olika sätt att skriva samma sak.

Det går även att använa script-taggarna i htmlstandarden för att tala om att man använder php:

 &lt;script language=&quot;php&quot;&gt;
 print &quot;Ett PHP-skript!&amp;lt;br /&amp;gt;&quot;;
 print &quot;Visst ser det snyggt ut?&quot;;
 &lt;/script&gt;

Anger du inte att du använder php tror läsaren, f.o.m. HTML5 blev standard, att du använder dig av javascript vilket är den nya standarden för script. Därför måste du fylla i att du använder php som scriptspråk. Det här sättet att koda tar längre tid men ger samma resultat.

Slutligen går det att använda parenteser;
 &lt;?php
 echo (&quot;Ett PHP-skript!&amp;lt;br /&amp;gt;&quot;);
 echo (&quot;Visst ser det snyggt ut?&quot;);
 ?&gt;
Resultatet för användaren blir exakt detsamma, det är upp till dig om du vill använda dem.

==Ny rad==

Vill du lägga till en ny rad i texten kan du endera göra det genom php eller med hjälp av html.

Htmlversionen blir:
 &lt;?php
 echo &quot;Ett PHP-skript!&quot;;&amp;gt;&quot;;
 &amp;lt;br /&amp;gt;
 &lt;?php
 echo &quot;Visst ser det snyggt ut?&quot;;
 ?&gt;

Om du däremot använder dig av radbrytning i text som är standard inom all högre programmering skriver man \n:
 &lt;?
 echo &quot;Ett PHP-skript!\n&quot;;
 echo &quot;Visst ser det snyggt ut?&quot;;
 ?&gt;
Det blir troligtvis ingen radbrytning på hemsidan, men om du lägger in texten i en textruta är du tvungen att göra på det här sättet för att få med en radbrytning.

==Enkelt- eller dubbelt citatecken?==

Som du kanske sett används både enkelt och dubbelt citattecken i php-kod. Det är bara två olika sätt att skriva samma sak. Det finns ett undantag: använder du en variabel i en textsträng skrivs det variabeln står för om du har dubbla citattecken men själva variabeln om du använder enkla. Jämför dessa närmast identiska kodsnuttar:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
 &lt;?php $Namn = Hjalmar;
 echo &quot;Är du från Finland $Namn ?&quot;;?&gt;&lt;br&gt;
 &lt;?php echo 'Är du från Finland $Namn ?'; ?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

I det övre exemplet blir utskriften:
 Är du från Finland Hjalmar?
Medan i den nedre blir resultatet:
 Är du från Finland $Namn?

==Slå ihop text==

Många gånger är man tvungen att slå ihop en text med en annan och i php gör man det med en punkt:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
 &lt;?php
 $maonad=&quot;januari&quot;;
 echo &quot;Det är kallt i  &quot; .$maonad . &quot; !&quot;;
?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Tänk på att punkterna ALLTID skall ligga utanför citattecknen. Det är ett synnerligen vanligt, och ett ytterst irriterande, slarvfel att placera punkterna på fel plats om man skall slå ihop många mindre textstycke i en lång text.

===Slå ihop tal===
Skall du däremot slå ihop två tal använder du + tecken som du alltid gjort i skolmatematiken. Det går att slå ihop dem med punkt, men talen behandlas som text och inte som siffror:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
 $tal1 = 13;
 $tal2 = 24;
 echo $tal1 . $tal2; ?&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;?php echo $tal1 + $tal2; ?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Resultatet blir:
 1324
 37

==Trimma bort tomma tecken==
Ofta uppstår problem när användare lägger till ett mellanslag på en textsnutt som skall jämföras mot någon annan. Anta att en användare loggar in med ett användarnamn som har ett mellanslag på slutet. För användaren verkar det konstigt att inte bli inloggad, den ser ju inte att det är ett &quot;tomt tecken&quot; med. Det finns en väg runt det problemet, eller snarar flera: ltrim, rtrim, trim och chop.
*ltrim tar bort alla tomma tecken på vänster sida om texten, dvs. innan den börjar. ''(l=left'')
*rtrim tar bort alla tomma tecken i slutet, efter sista synliga tecknet. (''r=right'')
*trim eller chop tar bort tomma tecken både före- och efter texten.

Exempel:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
 &lt;?php
 $Stad = &quot; Kumla &quot;;
 $Stad = chop($Stad);
 echo $Stad;
 ?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==Mixtra med strängar==

Ibland vet man inte om en användare lagt in stora- eller små bokstäver i en text som skall jämföras. Då kan man skapa en variabel som fylls med ordet där man endera omvandlat alla bokstäver till versaler (stora bokstäver) eller gemener (små bokstäver). Kommandona för det är:
*strtolower = alla bokstäver blir gemener
*strtoupper = alla bokstäver blir versaler

Exempel:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
 &lt;?php
 $kung = &quot;Karl xii&quot;;
 $kung = strtoupper($kung);
 if $kung == &quot;KARL XII&quot; {
    echo &quot;Sköts vid Halden&quot;;}
 else {
    echo &quot;Fel kung&quot;;}
 ?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==Andra trix med text==
  
Tre andra mer eller mindre roliga funktioner som kan nämnas är:
*ucfirst, första bokstaven blir stor, väldigt behändigt med namn, t.ex $Temp = ucfirst($Temp);
*ucwords, samtliga ord i en text får första bokstaven omvandlad till versal. Mindre nyttig men... $Temp = ucwords($Temp);
*strrev, textens bokstäver kommer i omvänd ordning, tämligen oanvändbart men... $Temp = strrev($Temp);

===Beräkna antalet bokstäver===

En synnerligen nyttig funktion som används är '''strlen''' som visar hur många bokstäver ett ord innehåller. Även mellanslag beräknas så det är bra om dessa tagits bort med ''trim'' eller ''chop'' innan:
 $Temp=&quot;Gymnasieskolan&quot;;
 echo strlen($Temp); // Talet 14 visas, eftersom ordet innehåller 14 bokstäver

===Välj text inuti annan text===

Slutligen har vi funktionen '''substr''' som tar fram en viss text inuti en längre text. Anta att du har en lista med datum skrivna enligt amerikansk standard, ÅR-DAG-MÅNAD och vill kunna ändra dem till svensk ÅR-MÅNAD-DAG. Då måste du ta isär bokstäverna 6-7 samt 9-10, lagra dem i en temporar variabel där du kan låta dem skifta plats och sedan sättas tillbaka efter årtalet igen. Hur gör man det? Sunstr fungerar enligt följande: 

''substr (sträng_som_ska_behandlas, startposition, längd)''.

Exempel:
Så om vi antar att du har det amerikanska datumet tar du ut månaden, de två sista tecknen med.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
 &lt;?php
 $USAdatum=&quot;2015-24-12&quot;;
 $aor = substr($USAdatum,0,4);
 $dag = substr($USAdatum,8,2);
 $maonad = substr($USAdatum,5,2);
 echo $aor.&quot;-&quot;.$maonad.&quot;-&quot;.$dag;
 ?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Resultatet blir:
 2015-12-24

===Splitta en textrad till en lista===

Ant att du har en textrad med olika delar separerade med komman. Ett exempel från verkligeheten är när man t.ex. lägger in sökord i Worpress. Då skrivs de in i en lång rad med komman mellan. Sökord kan vara:
 tulpan, vitsippa, vår, tussilago

För att bryta ner den textraden så att varje ord står ensamt i en lista skriver man:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
$string = 'tulpan, vitsippa, vår, tussilago';
$array = explode(',', $string);
?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Använder du semikolon istälet skriver du:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
$string = 'tulpan; vitsippa; vår; tussilago';
$array = explode(';', $string);
?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>7f81fh2u3s5rk9ls56iq6pci0jplvrg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Villkor och loopar i PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8538</id>
    <revision>
      <id>38713</id>
      <parentid>37419</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:58:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38713</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="262" sha1="96j2mtg8p32f9gccfg2nkl5x8nntvnw" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

== Villkorsatser ==

Man behöver väldigt ofta utföra olika kod beroende på omständigheterna. Det är här villkorsatser kommer in i bilden. PHP ger stöd bland annat för följande:

*IF
*SWITCH
*WHILE
*DO WHILE
*FOR
*FOREACH</text>
      <sha1>96j2mtg8p32f9gccfg2nkl5x8nntvnw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Miniröj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8544</id>
    <revision>
      <id>49467</id>
      <parentid>38406</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49467</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4111" sha1="8wphgh09hvedx026hrxg7xte6o21djd" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

==Uppgift==

https://po.scrool.se/problems/miniroj

==Lösning==

===Delpoäng===
Det man kan notera i delpoängsuppgiften är att om vi fixerar den första cellen i övre raden (tillfälligt antar att den innehåller en mina eller att den är tom) så kommer innehållet i de övriga cellerna att vara entydigt bestämt. Vi har alltså högst två olika giltiga bräden, och att ta fram dem går att göra i linjär tid på följande sätt:

Loopa igenom cellerna i den nedre raden och räkna ut hur många minor som finns på dess sidor samt rakt ovanför och snett upp till vänster (dessa har vi redan bestämt när vi kommer hit). Om detta är lika med talet som står i cellen så finns ingen mina i cellen uppe till höger. Om antalet är ett mindre än det som står i cellen så måste det vara en mina i cellen uppe till höger. I alla andra fall så har vi stött på ett fel och vi markerar detta på något sätt.

Om det blir fel både när vi sätter en mina i den första cellen och när vi lämnar den tom så ska svaret vara 'fel'. I annat fall så har vi ett eller två giltiga bräden och vi kan ta fram svaret för varje cell utifrån dessa (detta kan ni nog lista ut hur man gör).

===Full poäng===
Att få 100 poäng på den här uppgiften är faktiskt inte så mycket svårare. Den enda skillnaden är att vi kan ha minor i den nedre raden, vilket gör att vi inte vet hur många minor som finns i närheten av dessa celler. Varje gång vi stöter på en sådan här cell behöver vi därför testa både att ha en mina i cellen uppe till höger och att lämna den tom. Det enklaste sättet att implementera detta på är med en dfs eller dynamisk programmering (där ett tillstånd består av positionen i nedre raden samt information om hur cellerna rakt ovanför och uppe till vänster ser ut).

'''Lösning i Java:'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import java.io.*;
import java.util.*;

public class Miniroj {
	
	static final int MINE = -1;
	static final int NOT_VISITED = -2;
	static final int POSSIBLE = 1;
	static final int IMPOSSIBLE = 0;
	
	static final char MINE_CHAR = 'X';
	static final char UNKNOWN_CHAR = 'O';
	static final char SAFE_CHAR = 'S';
	
	static int N;
	static int[] cells;
	static int[][][] dp;
	
	public static void main(String[] args) throws IOException {
		BufferedReader in = new BufferedReader(new InputStreamReader(System.in));
		PrintWriter out = new PrintWriter(System.out);
		String s = in.readLine();
		
		N = s.length();
		cells = new int[N];
		for (int i = 0; i &lt; N; i++) {
			cells[i] = s.charAt(i) == 'X' ? MINE : s.charAt(i) - '0';
		}
		dp = new int[N][2][2];
		for (int i = 0; i &lt; N; i++) {
			for (int j = 0; j &lt; 2; j++) {
				Arrays.fill(dp[i][j], NOT_VISITED);
			}
		}
		
		int solution = solve(0, 0, 0) | solve(0, 0, 1);
		if (solution == 0) {
			out.println(&quot;fel&quot;);
		} else {
			for (int i = 0; i &lt; N; i++) {
				boolean mine = dp[i][0][1] == POSSIBLE || dp[i][1][1] == POSSIBLE;
				boolean safe = dp[i][0][0] == POSSIBLE || dp[i][1][0] == POSSIBLE;
				if (mine &amp;&amp; safe) {
					out.write(UNKNOWN_CHAR);
				} else if (mine) {
					out.write(MINE_CHAR);
				} else {
					out.write(SAFE_CHAR);
				}
			}
			out.write('\n');
		}
		in.close();
		out.close();
	}
	
	static int solve(int pos, int topLeft, int topMid) {
		if (dp[pos][topLeft][topMid] != NOT_VISITED) return dp[pos][topLeft][topMid];
		int cnt = topLeft + topMid;
		if (pos &gt; 0 &amp;&amp; cells[pos - 1] == MINE) cnt++; // Mine to the left?
		if (pos &lt; N - 1 &amp;&amp; cells[pos + 1] == MINE) cnt++; // Mine to the right?
		int res = IMPOSSIBLE;
		if (pos == N - 1) {
			// We have reached the end. Check if the last cell is correct
			res = cells[pos] == MINE || cells[pos] == cnt ? POSSIBLE : IMPOSSIBLE;
		} else {
			// Try both putting a mine in the top right and leave it empty
			for (int topRight = 0; topRight &lt; 2; topRight++) {
				if (cells[pos] == MINE || cells[pos] == cnt + topRight) {
					if (solve(pos + 1, topMid, topRight) == POSSIBLE) res = POSSIBLE;
				}
			}
		}
		return dp[pos][topLeft][topMid] = res;
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>8wphgh09hvedx026hrxg7xte6o21djd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Sessioner och PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8547</id>
    <revision>
      <id>49500</id>
      <parentid>38708</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49500</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8176" sha1="90nq4ygampba3c13also3mt8u2e6hq8" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

==Vad är sessioner?==

Sessioner är ett extremt enkelt och värdefullt sätt för en hemsideägare att se efter om en användare har rätt att komma åt vissa delar av sidorna. Är man inloggad kan man t.ex. se bilder eller ladda ner filer som en oinloggad användare inte kan.


Sessioner använder sig av cookies. Om användaren stängt av cookies i webläsaren fungerar det inte. Därför är det viktigt att vara tydlig med att hemsidan använder cookies så att en frustrerad användare förstår varför det inte fungerar.


Du kan inte förvänta dig att en session skall vara igång när du surfar till den sida där sessionen startar. Logiken säger att du bör ha en särskild sida där en användare loggar in och en särskild sida där en användare loggar ut. Vid inloggning skapas sessionen och vid utloggning avbryts sessionen och alla cookies förstörs.


Man behöver inte en databas för att hantera sessioner, men det underlättar betydligt. 


Tänk på att en sessions cookie skrivs som en helt okrypterad liten textfil, så spara inte någon känslig information i den. Inga inloggningsnamn eller lösenord t.ex.


==Starta en session==

Ett enkelt sätt att starta en session kan vara:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;!-- page1.php logga in --&gt;
&lt;?php
session_start();
$_SESSION['time'] = time();
$_SESSION['status'] = &quot;Inloggad&quot;;
echo '&lt;a href=&quot;page2.php&quot;&gt;Gå till sida 2 för att logga ut!&lt;/a&gt;';
?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Då kan man lätt kontrollera mot sessionen om personen är inloggad och dessutom när den blev inloggad. Problemet är nämligen att om en användare bara stänger sin webläsare förblir den inloggad i evig tid eftersom sessions cookiesarna inte raderats. Det kan man komma runt genom att beräkna tiden och automatiskt logga ut någon efter valfritt antal timmar.

==SID==

När en session skapas tillverkas även ett sessions ID, ett sk. SID. Även om användaren har stängt av cookies kan man i nödfall se om den har ett sessions ID eftersom det alltid skapas på servern och på det sättet ialla fall avgöra om den har loggat in. Vill du se ditt sessions-ID kan du skriva:
 echo SID; //SID är ingen variabel, därför inget dollartecken
Problemet är att du enbart kan se det i samband med att det skapas. Får du ett tomt värde kan det lika gärna bero på att du tillåter cookies i din webläsare och redan har besökt sidan under samma session.

==Sessionsbiljetten==

På varje sida som sessionencookiesarna skall kunna avläsas måste man lägga till:
 session_start();
längst upp, före någon annan text över huvud taget. Komplett kodexempel:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
 session_start();
?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Om inte den koden kommer med kan man inte läsa av sessionscookiesarna och inte heller förändra dem. I värsta fall kan man sitta på den sidan så länge att tiden för sessionen löper ut och användaren blir automatiskt utloggad. 

Ta därför för vana att alltid skriva in sessionsstarten på alla sidor på din hemsideplats oavsett om du behöver sessionscookiesarna eller inte, och se även till att de bara blir inlästa en enda gång per sida. Annars kan diverse konstiga fel uppstå.

===Felsökning===

Sessioner kan skapa mer grå hår än man förtjänar. Man skall aldrig starta två sessioner på samma sida. Ett sätt att kontrollera sesssions-ID:et är att först kontrollera om det finns:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
if(session_id() == '') //ID är utan värde
 {
      // sessionen har inte starta      
      session_start();
 }
 else
 {
      // session har startat 
 }
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Alternativt:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
if(!isset($_SESSION)) {
     session_start();
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Ibland vill man se vilka variabler som finns i sessionen. Då kan du använda detta enkla kommando:
 var_dump($_SESSION);
Då får du fram alla sessionsvariablerna och deras värden.

==Logga ut==

Page2.php får agera utloggningssida. Vi antar att det finns en knapp man klickar på som loggar ut användaren, vad händer då? Då kan man t.ex. använda kod liknande denna:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
page2.php:
&lt;?php
session_start();
if ($_COOKIE[&quot;PHPSESSID&quot;])
{
echo 'Sessionen påbörjades: ' . date('Y m d H:i:s', $_SESSION['time']) . '&lt;br /&gt;';
echo 'Användaren är: ' . $_SESSION['status'] . '&lt;br /&gt;';
session_destroy();
} else {
echo 'Det finns ingen session för dig. Endera loggade du inte in på page1.php eller också har du stängt av cookies i din webläsare.&lt;br /&gt;';
}
?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Kommandot '''session_destroy()''' raderar sessionen tillsammans med alla cookies och värden associerade med sessionen.

Vill du radera ett enstaka värde, och inte alla, kan du skriva:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
 &lt;?php
 session_start();
 if(isset($_SESSION['status']))
   unset($_SESSION['status']);
 ?&gt; 
&lt;/syntaxhighlight&gt;
då behåller du alla andra sessionsvärden.

===Radera sessionen===

Skall du radera alla sessionsvariabler, t.ex. när en användare loggar ut, kan du skriva:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
$_SESSION = array(); //Töm alla sessionscookiesarna
session_destroy(); //Radera sessions-ID
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Läs mer på engelska: http://www.adamsinfo.com/php-developer-php-sessions/

==Vanlig cookie==

Har man svårt att hantera sessioner kan man skapa vanliga cookies. En cookie är inget annat än en liten textfil som lagras lokalt på din egen dator och den innehåller information som din webläsare kan använda. De har använts i årtionden men eftersom användaren kan stänga av stödet för dem är det olämpligt att användas cookies för kritiska funktioner. 

En cookie skall innehålla cookiens namn, ett värde och en tid när den inte skall användas längre. Du kan skapa en cookie t.ex. med:
 &lt;?php
 //Beräkna en tidpunkt 60 dagar in i framtiden //sekunder * minuter * timmar * dagar + tiden just nu
 $inTwoMonths = 60 * 60 * 24 * 60 + time(); 
 setcookie('lastVisit', date(&quot;G:i - d/m/y&quot;), $inTwoMonths); 
 ?&gt;

När din cookie sedan skall läsas av kan du skriva:

 &lt;?php
 if(isset($_COOKIE['lastVisit']))
 $visit = $_COOKIE['lastVisit']; 
    else
 echo &quot;Du har en riktigt gammal kaka!&quot;;
 
 echo &quot;Senast du besökte oss var - &quot;. $visit;
 ?&gt;
Resultatet ut på skärmen är:
 Senast du besökte oss var - 11:48 - 28/02/13

En session avbryts när man stänger webläsaren. Vill man spara information från ena gången en användare surfar till en sida till ett senare tillfälle användaren besöker samma sida kan du inte använda dig av sessioner utan måste lita på cookies istället.

Ett problem när man skapar en vanlig cookie är att den webläsarfönstret måste uppdateras minst en gång innan man kan läsa av värdet. Ett sätt att komma runt det problemet är att lagra värdet samtidigt i både cookie och i cookie variabeln, t.ex:
 if(!isset($_COOKIE['lg'])) {
    setcookie('lg', 'ro');
    $_COOKIE['lg'] = 'ro';
 }
 echo $_COOKIE['lg'];


==Felsökning - sida==

Här nedanför följer en minimal kod för att lista ut om något är fel på sessionen. Kopiera in koden i ett tomt dokument som du döper till test.php. varje gång du trycker på uppdatera-länken skall värdet dubblas. Om det inte dubblas sparas  inte dina sessions-cookies som de skall. Då finns det två troliga fel. Endera sparar inte din webläsare cookies lokalt, eller så har du inte skrivrättigheter på den server-mapp där dina sessionscookies sparas.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
session_start();
var_dump($_SESSION);
?&gt;

&lt;!doctype html&gt;
&lt;html&gt;
&lt;head&gt;
&lt;title&gt;test.php testsida för sessioner&lt;/title&gt;
&lt;/head&gt;


&lt;body&gt;

&lt;?php

echo &quot;SID: &quot; . SID . '&lt;br&gt;';


if(isset($_SESSION['testvarde1'])){
    echo &quot;&lt;br&gt;Testvarde1 = &quot;.$_SESSION['testvarde1'];
   }
   else {
   $_SESSION['testvarde1'] = 100;
       echo &quot;&lt;br&gt;Nu skapas testvärde1= &quot;.$_SESSION['testvarde1'];
   }

 echo &quot; &lt;br&gt;Nu dubblar vi testvärde1.&lt;br&gt;&quot;;
 $_SESSION['testvarde1'] = $_SESSION['testvarde1'] * 2;

echo &quot;&lt;br&gt;Nu är testvärde1= &quot;.$_SESSION['testvarde1'];

echo &quot;&lt;br&gt;Nu är variablerna:&lt;br&gt;&quot;;

var_dump($_SESSION);

echo '&lt;br&gt;&lt;a href=&quot;test.php&quot;&gt;Uppdatera&lt;/&lt;&gt;&lt;br&gt;';

?&gt;
&lt;/body&gt;
&lt;/html&gt;

&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>90nq4ygampba3c13also3mt8u2e6hq8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Orkesteroptimering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8548</id>
    <revision>
      <id>49446</id>
      <parentid>38410</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49446</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5243" sha1="dyqxg91gvy16p35so1yvwe2b95xm4ui" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

==Uppgift==

https://po.scrool.se/problems/orkester

==Lösning==

''För att förstå lösningen på det här problemet är det rekommenderat att man förstår sig på matchningar i bipartita grafer, och hur man kan hitta maximala matchningar genom dfs-matchning. Man kan exempelvis läsa om det här: http://community.topcoder.com/tc?module=Static&amp;d1=tutorials&amp;d2=maxFlow2''

Det här problemet är lämpligt att representera med en graf, så vi ska skapa en på följande sätt:

# Vi börjar med att skapa en nod för varje musiker och en för varje takt. För enkelhets skull kan musikerna ritas på vänster sida och takterna till höger (grafen kommer att vara bipartit så detta är ett bra sätt att representera den).
# Från varje musiker så skapar vi en kant till varje takt som han/hon kan spela. Notera att inga kanter skapas mellan två musiker eller två takter, vilket garanterar att grafen blir bipartit.

Om varje musiker endast var tillåten att spela en enda takt så hade problemet varit ekvivalent med att hitta en maximal bipartit matchning i denna graf. Nu är så inte fallet men maximal bipartit matchning är ändå en stor del av lösningen.

Om vi börjar med att hitta en maximal bipartit matchning i grafen så har vi löst problemet där varje musiker endast får spela en enda takt. Vi vill nu utöka denna lösning till fallet där varje person kan spela upp till två takter (och sedan vidare tills dess att alla får spela så mycket de vill och vi har en lösning till ursprungsproblemet). Att varje musiker tillåts spela ytterligare en takt går att visualisera genom att lägga till en kopia av varje musiker i varje steg, så istället för att t.ex. ha en musiker som tillåts spela ''3'' takter så har vi ''3'' identiska musiker som alla får spela en takt var. 

Vi kan direkt konstatera att en optimal lösning alltid kommer att innehålla ''T'' takter, där ''T'' är antalet takter som kan spelas av någon av musikerna. Har vi en lösning med mindre än ''T'' takter så kan vi alltid förbättra den genom att spela en takt till. Detta, tillsammans med faktumet att oväsendet ''V'' är strikt minskande för varje musiker då han/hon spelar fler takter, innebär att det alltid är optimalt att matcha så många takter som möjligt i varje steg. ''Säg att vi har två lösningar X och Y som båda har T matchade takter, och att de i steg t hade matchat x respektive y takter. Om y &lt; x så måste Y matcha åtminstone 2 takter mer än X i de resterande stegen, vilket motsäger det faktum att båda matchar T takter i slutändan''. Alltså får vi ett optimalt svar genom att i varje steg lägga till en kopia av varje musiker och göra en maximal matchning i den nya grafen (där varje ny matchad takt tillför ''1/t'' till svaret om vi är i steg ''t''). Notera att vi inte bokstavligen behöver lägga till nya kopior av musikerna men det lönar sig att se det på det sättet.

Vidare är det lätt att inse att om vi misslyckats med att matcha en musiker med någon takt i ett steg så kommer det misslyckas i alla efterföljande steg också. Vi behöver alltså genomföra högst ''N + M'' stycken matchningsförsök, ett lyckat för varje takt samt ett misslyckat för varje musiker. Detta ger en algoritm med körtid ''O((N+M)*K)'', där ''K'' är antal kanter i grafen.

'''Lösning i Java:'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
package orkester;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class OrkesterOptimering {
	
	static int M, N;
	static int[] matchedBy;
	static boolean[] visited;
	static LinkedList&lt;Integer&gt;[] g;
	
	public static void main(String[] args) throws IOException {
		BufferedReader in = new BufferedReader(new InputStreamReader(System.in));
		PrintWriter out = new PrintWriter(System.out);
		solve(in, out);
	}
	
	static void solve(BufferedReader in, PrintWriter out) throws IOException {
		StringTokenizer st = new StringTokenizer(in.readLine());
		
		M = Integer.parseInt(st.nextToken());
		N = Integer.parseInt(st.nextToken());
		g = new LinkedList[M];
		for (int i = 0; i &lt; M; i++) {
			g[i] = new LinkedList&lt;Integer&gt;();
			st = new StringTokenizer(in.readLine());
			int T = Integer.parseInt(st.nextToken());
			for (int j = 0; j &lt; T; j++) {
				g[i].add(Integer.parseInt(st.nextToken()) - 1);
			}
		}
		
		matchedBy = new int[N];
		Arrays.fill(matchedBy, -1); // Inga takter är matchade i början
		
		double res = 0;
		LinkedList&lt;Integer&gt; q = new LinkedList&lt;Integer&gt;();
		for (int i = 0; i &lt; M; i++) q.add(i);
		int[] timesPlayed = new int[M];
		visited = new boolean[M];
		while (!q.isEmpty()) {
			Arrays.fill(visited, false);
			int v = q.removeFirst();
			visited[v] = true;
			timesPlayed[v]++;
			for (int u : g[v]) {
				if (match(u)) { // Vi lyckades matcha musiker v med takt u
					res += 1d/timesPlayed[v];
					matchedBy[u] = v;
					q.add(v);
					break;
				}
			}
		}
		out.println(res);
		
		out.close();
		in.close();
	}
	
	static boolean match(int v) {
		if (matchedBy[v] == -1) return true;
		int m = matchedBy[v];
		if (visited[m]) return false;
		visited[m] = true;
		for (int u : g[m]) {
			if (match(u)) {
				matchedBy[u] = m;
				return true;
			}
		}
		return false;
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>dyqxg91gvy16p35so1yvwe2b95xm4ui</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Startsable online</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8549</id>
    <revision>
      <id>36616</id>
      <timestamp>2013-03-27T10:09:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>79.138.13.67</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Starstable Online, hemsida för alla spelare i hela sverige.  Spelet skapades sedan 2005, eftersom att det är copyrightat sedan 2005. Starstable spelet är ett stort äventyr...'</comment>
      <origin>36616</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2347" sha1="gqb2jv2skaj3qtq6y9ndhkwqe8vswh9" xml:space="preserve">Starstable Online, hemsida för alla spelare i hela sverige.  Spelet skapades sedan 2005, eftersom att det är copyrightat sedan 2005. Starstable spelet är ett stort äventyr med spännande utmaningar och uppdrag som inte tar slut. Spelet har en engelsk server som dom skapat för ganska långt tillbaka. Sen så har spelet fått olika språk så man kan förstå om man inte bara är svensk. Spelet är för alla. Det finns Game Masters som gör spelet, dom heter:

'''Game Master Elise,'''
'''Game Master Lucia,'''
'''Game Master Heather''',
'''Game Master Vendela,'''

Det fanns en till Game Master men hon har slutat och inte så många kommer ihåg namnet. Du kan chatta med dina vänner, lära känna en hel del nya vänner, och som Starrider kan du komma överallt i hela jorvik, med det krävs en viss level för att komma till Gyllenpsarnas Dal. Du kan tävla i grupper, ensam och tävla Championat mot 10 stycken medlemmar! Skapa din egen karaktär i den 3 dimisionella värden, skapa en häst, köp kläder och skapa din egna klubb. Det finns massa roliga saker att göra på Starstable Online. För att kontakta supporten på hemsidan, besök då www.starstable.com/se och börja skapa din egna karaktär och häst!
Starstable brukar oftast bli kallad SS eller SSO. Det finns Starstable bloggare som bloggar om starstable, det finns några bloggar som är värda att se, kika in på dom och du kommer känna dig helt hemma och sugen på att skapa just din egna karktär och häst!

'''www.Starstablecountry.blogg.se,'''
'''www.Firgrovecity.blogg.se,'''
'''www.Snowhill.blogg.se,'''
'''www.Diamonbubbles.blogg.se,'''
'''www.Diamondmodels.blogg.se,'''
'''www.Starstableonline.blogg.se (eller bara .se),'''
'''www.Starstablelifes.blogg.se,'''
'''www.Sashastarforce.blogg.se,'''
'''www.shortwood.bloggo.nu,'''
'''www.darkfield.blogg.se,'''
'''www.Starstableworld.blogg.se (eller bara .se),'''
'''www.Guldbron.blogg.se''',
'''www.Monokerus.blogg.se/sso,'''
'''www.Starstableryttare.blogg.se,'''
'''www.Aliciastarstable.blogg.se,'''
'''www.Agnesstarstable.blogg.se,'''
'''www.Rosestarstable.blogg.se,'''
'''www.Metalkings.blogg.se,'''

Sen finns det tusentals bloggar, fast dom här är värda att se i alla fall. Något du undrar över kontakta support på starstable.com, eller gör det i spelet!
Vi ses alla hästgalna tjejer och killar!</text>
      <sha1>gqb2jv2skaj3qtq6y9ndhkwqe8vswh9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Summa summarum</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8551</id>
    <revision>
      <id>49479</id>
      <parentid>38430</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49479</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6706" sha1="qei4wg2h3zxkhyr308ddvvi454n82v3" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

==Uppgift==

https://po.scrool.se/problems/summarum

==Lösning==

===Delpoäng===
Delpoäng på detta problem var simpelt. För varje tal i den första listan så provar vi alla andra i den andra listan. Detta är en kvadratisk algoritm, som fungerar för N upp till runt 1000, men inte mycket större N än så.

===Full poäng===
Full poäng kräver lite mer eftertänksamhet. Vi inser att en kvadratisk lösning inte kommer räcka hela vägen, eftersom den aldrig kommer klara N närmare 100 000. 

Anta att vi har två listor A och B. Summan av elementen i den första listan är S_A och summan av elementen i den andra listan är S_B. Anta att vi tittar på ett av elementen i lista A, låt oss kalla elementet x. Nu vill vi lista ut vilket element som är bäst att byta mot i den andra listan. Vi kan börja med att fundera på: vilket skulle detta tal y vara i den andra listan, för att listorna ska få '''exakt samma summa'''? 

Anta att vi redan stoppat in x i den andra listan, så nu har den summa S_B + x. Första listan har summa S_A - x. Listorna har nu alltså differens S_B-S_A+2x. Vi siktar alltså efter att föra över hälften av detta till den andra listan, för att få exakt samma summa i båda listorna. Då har vi klargjort att talet vi letar efter i den andra listan är (S_B - S_A + 2x)/2. Om inte talet finns (eller om det är udda) i den andra listan så är det förstås optimalt att välja det tal som ligger närmast. 

Då återstår bara hur vi effektivare än kvadratisk tid (som den naiva lösningen hade) för varje tal i den första listan hittar det optimala bytet i den andra listan. Tricket här är att vi håller den andra listan sorterad (ordningen har ingen betydelse, eller hur?), och vi binärsöker efter (S_B - S_A + 2x)/2. Finns inte detta tal så måste ett av de närliggande talen (till höger eller till vänster i listan) vara det optimala. Tidskomplexiteten är bra, för varje tal binärsöker vi i den andra listan, vi har alltså en tidskomplexitet som uttrycks O(N log N).

En lurig sak: för sista testfallet så rymdes inte differensen av listornas summa i en 32-bitars int. Det verkade som några av de tävlande märkte detta. 

'''Lösning i C++:'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
// Summa Summarum, KATT 2013
// Solution by Oskar Werkelin Ahlin

#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;vector&gt;
#include &lt;algorithm&gt;
#include &lt;cmath&gt;

using namespace std;

typedef long long L;

int main() {
    L N;
    cin &gt;&gt; N;
    vector&lt;L&gt; arr1, arr2;
    L A = 0;
    L B = 0;
    for (int i = 0; i &lt; N; ++i) {
        L cur;
        cin &gt;&gt; cur;
        arr1.push_back(cur);
        A += cur;
    }
    for (int i = 0; i &lt; N; ++i) {
        L cur ;
        cin &gt;&gt; cur;
        arr2.push_back(cur);
        B += cur;
    }

    sort(arr2.begin(),arr2.end());

    L minimum = 1LL&lt;&lt;62;
    for (int i = 0; i &lt; N; ++i) {
        L diff = B + 2*arr1[i] - A;
        // diff/2 är det optimala bytet
        L look = ceil(diff/2.0);
        // binärsök fram det första tal som är större eller lika med det optimala värdet
        size_t pos = (lower_bound(arr2.begin(), arr2.end(),look)-arr2.begin());
        // kolla om vi hittade något sådant (pos kommer peka utanför listan om det inte finns)
        if (pos &lt; N) {
            minimum = min(minimum, abs((B-arr2[pos]+arr1[i]) - (A-arr1[i]+arr2[pos])));
        }
        --pos;
        // sedan provar vi talet innan.
        if (pos &gt;= 0) {
            minimum = min(minimum, abs((B-arr2[pos]+arr1[i]) - (A-arr1[i]+arr2[pos])));
        }
    }

    cout &lt;&lt; minimum &lt;&lt; endl;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Om vi sorterar både Anders och Beatrices tal (i stigande ordning), vektorerna a[] och b[], så kan vi notera följande.
Om summan för Anders tal är större än summan för Beatrices tal och det optimala elementet för a[i] att bytas med är b[j], då gäller att det optimala elementet för a[i+1] att bytas med är större eller lika med b[j], d.v.s. finns i intervallet b[j..n-1].
Om summan för Anders tal är mindre än summan för Beatrices tal och det optimala elementet för a[i] att bytas med är b[j], då gäller att det optimala elementet för a[i+1] att bytas med är mindre eller lika med b[j], d.v.s. finns i intervallet b[0..j].

Detta inspirerar till en så kallad två-pekar-lösning. Där steget att hitta minsta differensen går i O(n), men komplexiteten överlag förblir O(n log n) p.g.a. sorteringen. Observera dock att talen är förhållandevis små med absolutbelopp &lt;= 10^5, så vi skulle med counting sort kunna sortera talen i O(n + K) där K = [storleken på intervallet för alla möjliga tal] vilket i vårt fall är ca 200 000. Dock blir lösningen kortare om vi använder oss av färdiga rutiner.
'''Lösning i Java:'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;java&quot;&gt;
import static java.util.Arrays.sort;
import static java.lang.Math.*;

public class Summarum
{
	public static void main(String [] klein)
	{
		final Kattio in = new Kattio(System.in);

		final int n = in.getInt();
		final int[] a = new int[n], b = new int[n];
		long dif = 0;
		for(int i = 0; i&lt;n; i++) dif += a[i] = in.getInt();
		for(int i = 0; i&lt;n; i++) dif -= b[i] = in.getInt();

		sort(a); sort(b);

		long best = 1L&lt;&lt;60, prev;
		if(dif&gt;0)
			for(int i = 0, j = 1; i&lt;n; i++, best = min(best,prev))
				for(prev = abs(dif-2*a[i]+2*b[j-1]); j&lt;n &amp;&amp; abs(dif-2*a[i]+2*b[j])&lt;prev; j++)
					prev = abs(dif-2*a[i]+2*b[j]);
		else
			for(int i = 0, j = n-2; i&lt;n; i++, best = min(best,prev))
				for(prev = abs(dif-2*a[i]+2*b[j+1]); j&gt;=0 &amp;&amp; abs(dif-2*a[i]+2*b[j])&lt;prev; j--)
					prev = abs(dif-2*a[i]+2*b[j]);

		System.out.println(best);
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Där Kattio är den färdiga IO-klassen som tillhandahålls på uppgiftens hemsida https://po.scrool.se/download/Kattio.java.

'''Lösning i C som använder sig av en variant av counting sort (av Anton Fors Hurdén):'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;
#include &lt;stdint.h&gt;

#define abs(x) ((x) &gt; 0 ? (x) : -(x))
#define diff(x, y) abs(d - 2 * a[x] + 2 * b[y])

int64_t a[200001], b[200001], A, B, i, j, d, o = INT64_MAX, n;

int main() {
	scanf(&quot;%lld&quot;, &amp;n);

	for (i = 0; i &lt; n; i++)
		scanf(&quot;%lld&quot;, &amp;j),
		a[j + 100000]++,
		d += j;

	for (i = 0; i &lt; n; i++)
		scanf(&quot;%lld&quot;, &amp;j),
		b[j + 100000]++,
		d -= j;

	for (i = 0; i &lt; 200001; i++)
		a[i] &amp;&amp; (a[A++] = i),
		b[i] &amp;&amp; (b[B++] = i);

	if (d &gt; 0)
		for (i = 0, j = 0; i &lt; A; i++)
			for (n = diff(i, j), n &lt; o &amp;&amp; (o = n); n &gt; (n = diff(i, j + 1)); j++)
				n &lt; o &amp;&amp; (o = n);
	else
		for (i = 0, j = 0; i &lt; B; i++)
			for (n = diff(j, i), n &lt; o &amp;&amp; (o = n); n &gt; (n = diff(j + 1, i)); j++)
				n &lt; o &amp;&amp; (o = n);

	printf(&quot;%lld\n&quot;, o);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>qei4wg2h3zxkhyr308ddvvi454n82v3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Skapa hemsidor som fungerar som appar med php</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8552</id>
    <revision>
      <id>49462</id>
      <parentid>48031</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49462</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7373" sha1="alrix4yknirnguod78hguwt9gekbyu0" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

Många tror att en app och en hemsida anpassad för mobiler är samma sak, men det är fel. Enkelt sagt är en app ett litet program man kör i telefonen medan en hemsida kräver internetuppkoppling för att nå. Appen körs direkt i telefonen medan hemsidan nås med mobilens surfprogram. Bägge sätten har både för- och nackdelar. Problemet är att du inte kan göra appar med php, men det går bra att göra anpassade hemsidor för mobiler med hjälp av php, speciellt om du behöver kontakt med en kraftfull databasmotor som t.ex. MySQL.


''Med ”affärsnätverk” nedan menas: iTune, Google Apps, Samsung apps, Windows store och andra aktörer som säljer och/eller distribuerar appar åt tillverkarna.''


==App – fördelar och nackdelar==

Fördelarna med att utveckla en app är:
#En app går snabbare än en hemsida i telefonen.
#En app distribueras genom Googles, Apples eller Microsofts affärsnätverk.
#En app behöver ingen koppling till Internet för att köras.
#En app i en mobil går att starta med ett enda klick på en ikon.
#En app kan använda inbyggda verktyg i mobilen som gyroskopet eller kameran.

Nackdelarna med att utveckla en app är:
#En app kostar mer pengar att utveckla.
#En app måste utvecklas med olika programmeringsspråk för olika plattformar.
#De olika affärsnätverken tar betalt för att distribuera appen.
#De olika affärsnätverken godkänner inte vilka appar som helst.
#En app kräver manuell nedladdning från de olika affärsnätverken.


==Mobilanpassad hemsida – fördelar och nackdelar==

Fördelarna med en mobilanpassad hemsida är:
#En sida fungerar till alla olika mobiler, men även surfplattor och datorer.
#Många kan tekniken och en sida är billig att utveckla.
#Sökmotorer, andra sidor och bloggar länkar till den och gör den lätthittad.
#Ingen annan än du avgör- och godkänner innehållet.
#Det krävs inget affärsnätverk för distributionen.
#Har du redan mjukvara för att göra hemsidor kan du använda samma för en mobilanpassad sida.

Nackdelarna med en mobilanpassad hemsida är:
#Den är inte skriven i den kod mobilen är anpassad för och går därför vanligen långsammare.
#Det går inte att komma åt och använda mobilens inbyggda verktyg som t.ex. kameran.
#Man får ingen draghjälp av andra appar när användare är ute efter en speciell funktion utan att bry sig om någon särskild app.


==Ändringar i head-taggen==

Så, då är du redo att börja skapa en hemsida anpassad speciellt för mobiler och surfplattor. För att det skall fungera så bra som möjligt måste vi föra in några begrepp som inte har något alls med php att göra. Nu är det ingen djuplodande beskrivning utan du får själv söka mer information om du vill skaffa dig mer kunskaper än vad som beskrivs här.

===Viewport===

En viewport är egentligen den yta ett surfprogram ritar upp en hemsida på i minnet innan den visas upp för surfaren. När man skriver html kod har det ingen större betydelse eftersom skärmytan vanligen räcker mer än väl, och det gör inget om man måste scrolla ut litet för att se innehåll som är större än ytan.

En mobil fungerar inte på samma sätt. En användare som inte ser hela ytan får istället lov att förminska hela viewportbilden vilket i sin tur även förminskar text och annat innehåll tills det blir oläsbart på mobilens skärm. 

För att komma till rätta med det problemet finns meta-taggen viewport. Den sätts in i sidhuvudet innan body-taggen:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;html5&quot;&gt;
&lt;meta name=&quot;viewport&quot; content=&quot;width=device-width, initial-scale=1.0, maximum-scale=1.0&quot;&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Detta säger oss att det som läggs ut på sidan skall gå från kant till kant inom mobilens- eller surfplattans sidokanter. Den skall vara 100% och kan inte förstoras.
  width=device-width  Betyder: lika bred som fönstret
  initial-scale=1.0   Betyder: 100% när det visas första gången för surfaren
  maximum-scale=1.0   Betyder: sidan går inte att förstora mer
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;html5&quot;&gt; 
&lt;meta name=&quot;viewport&quot; content=&quot;width=800, initial-scale=1.0, maximum-scale=2.0&quot;&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Skriver du så här istället är den 800 pixlar bred, oavsett skärmens bredd och går att zooma upp till 200%, standardvärde är 1.6 för maximum-scale. Värdet 800 motsvarar den '''minsta''' bredd skärmen kan ha och samtidigt ha skarp text, '''inte den största'''. 980 bredd är standardvärde i HTML5. Bredden kan inte understiga 200.

Eftersom du inte vet hur bred skärm mobilen har, eller om man håller mobilen på höjden eller bredden, är det enklast att aldrig beskriva exakta pixlars bredd. Däremot kan du låta användarna zooma om de vill.

Bilder skalas litet olika och webdesigners brukar göra dem 1.5 gång bredare än den tänkta skärmbredden för att de inte skall bli grumliga.

===Andra inställningar===

Det går att ställa in höjden också med:
 height=device-height eller height=600 t.ex
Normalt sett behöver inte höjden ändras eftersom användare inte har särskilt mycket emot att scrolla sig neråt, så länge innehållet ryms mellan höger- och vänster kant.


Det går även att lägga till värdet:
 user-scalable=yes eller user-scalable=no 
om man vill vara helt säker på om surfaren skall kunna, eller inte kunna, förstora eller förminska ytan. 
Vill man begränsa utzoomning kan man även lägga till värdet:
 minimum-scale=0.25
eller något liknande värde under 1.0. I det här fallet går det alltså att minska ytan så att det syns fyra gånger så mycket i fönstret. 0.25 är standardvärde.

===Ställa om storleken dynamiskt===

Anta att du bara vill ha två storlekar på en sida beroende på om användaren håller telefonen med kort- eller långsidan uppåt, hur gör man då? Det går inte med php, men ett enkelt javascript kan användas. Skriv in det i sidhuvudet alldeles under meta-taggen så ställs rätt storlek in innan sidan laddats. Om användaren vänder mobilen efteråt måste sidan laddas om på nytt för att ändringarna skall träda i kraft:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;javascript&quot;&gt;
&lt;meta id=&quot;testViewport&quot; name=&quot;viewport&quot; content=&quot;width = 380&quot;&gt;

&lt;script&gt;
if (screen.width &gt; 740) {
        var mvp = document.getElementById('testViewport');
        mvp.setAttribute('content','width=740');
}
&lt;/script&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Scriptet förutsätter att användarnas mobil har en skärm som är minst 380 pixlar bred ner den hålls på högkant och mer än 740 pixlar bred om den hålls med långsidan uppåt.

===CSS===
Är det så att du designar en sida där du själv ställer in bredden på all text behövs inte taggarna här ovanför. Är bredden 100% är den även 100% i en mobil eller på en surfplatta oavsett bredd. Texten är således inget problem. Däremot blir bilder ett problem eftersom de är så stora att de kan krypa iväg utanför kanten. Om man bara vill begränsa storleken på bilderna men inget annat gör man det enklast med en style-regel:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;html5&quot;&gt;
&lt;style&gt;
img{
   max-width:100%;
   height:auto;}
&lt;/style&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Skriv in style-taggarna i sidhuvudet innan body. Nu kommer ingen bild att visas utanför kanten oavsett vilken bredd skärmen har. Samtidigt blir inga bilder deformerade eftersom höjden anpassas utifrån den förändrade bredden, helt automagiskt.</text>
      <sha1>alrix4yknirnguod78hguwt9gekbyu0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Udda mullvadar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8553</id>
    <revision>
      <id>49503</id>
      <parentid>38439</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49503</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6933" sha1="5d0o50lybd0v12dyalkf0fmsoy7vatf" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

==Uppgift==

https://po.scrool.se/problems/mullvadar

==Lösning==

Talet ''t'' kunde i det här problemet vara väldigt stort, upp emot 10&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;. Detta brukar signalera att det söks en algoritm som antingen går i konstant tid eller är logaritmisk i ''t''.

===Delpoäng===

Det finns flera sätt att lösa delpoängsproblemet. En bra resurs att känna till är http://oeis.org/, The Online Encyclopedia of Integer Sequences. Genom att räkna ut svaren för de första värdena på ''t'' (antingen för hand eller med en enkel brute force) så kan man hitta följande sekvens: http://oeis.org/A071053. Därifrån kan man leta sig vidare till hjälpfulla länkar som beskriver hur en rekursion kan tas fram.

===Full poäng===

På grund av all komplicerad interferens som uppstår när man har flera mullvadar så känns det inte så troligt att man kan lösa problemet på konstant tid. En logaritmisk lösning brukar dock vara ungefär lika bra så det är vad vi kommer sikta på.

Något man ofta vill eftersträva när man söker efter en sådan algoritm är förmågan att kunna halvera problemstorleken. Detta skulle kunna uppnås om vi hittade ett sätt att simulera två tidssteg i taget (och sedan fyra tidssteg i taget osv.). Vi börjar med att se hur man kan simulera ett tidssteg.

För att underlätta så kan vi representera mullvadar som ettor och nollor, där en etta innebär en aktiv mullvad och en nolla en inaktiv. Om vi då vill ta oss från tillstånd &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; till tillstånd &lt;math&gt;y&lt;/math&gt;, ett tidssteg fram, så kan vi definiera &lt;math&gt;y_i = x_{i-1} \oplus x_i \oplus x_{i+1}&lt;/math&gt;, där &lt;math&gt;\oplus&lt;/math&gt; står för xor-operationen. Detta fungerar eftersom vi endast är intresserade av pariteten för varje mullvad (jämnt eller udda) och xor kan ses som addition modulo 2. Om vi istället vill ta oss till tillstånd &lt;math&gt;z&lt;/math&gt;, två tidssteg fram, så får vi följande formel:

&lt;math&gt;
\begin{matrix}
z_i &amp; = &amp; y_{i-1} \oplus y_i \oplus y_{i+1} \\
&amp; = &amp; x_{i-2} \oplus x_{i-1} \oplus x_i \oplus x_{i-1} \oplus x_i \oplus x_{i+1} \oplus x_i \oplus x_{i+1} \oplus x_{i+2}\\
&amp; = &amp; x_{i-2} \oplus x_i \oplus x_{i+2} \\
\end{matrix}
&lt;/math&gt;

, eftersom &lt;math&gt;x \oplus x = 0&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;x \oplus 0 = x&lt;/math&gt;

Mullvad &lt;math&gt;z_i&lt;/math&gt; påverkas alltså inte av &lt;math&gt;x_{i-1}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;x_{i+1}&lt;/math&gt; utan endast av mullvadarna på avstånd ''0'' eller ''2'', och beror på dessa på samma sätt som &lt;math&gt;y_i&lt;/math&gt; beror på &lt;math&gt;x_{i-1}&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;x_i&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;x_{i+1}&lt;/math&gt;. Detta säger oss att om vi går 2 tidssteg fram i taget så är mullvadar på positioner av olika paritet oberoende och vi kan behandla dessa var för sig. Detta gör att vi nu är redo att skriva vår rekursion, som tar en konfiguration av mullvadar &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; samt en tid ''t'' och returnerar antalet aktiva mullvadar efter ''t'' tidssteg, definierat som följer:

&lt;math&gt;
rec(x, t)=
\left\{
\begin{matrix}
\sum_{k \in x}k, &amp; \mbox{om }t\mbox{ = 0} \\
rec(y, t-1), &amp; \mbox{om }t \equiv \mbox{1 mod 2} \\
rec(x_{even}, t/2) + rec(x_{odd}, t/2), &amp; \mbox{annars} \\
\end{matrix}
\right\}
&lt;/math&gt;

, där &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; som förut är &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; simulerat ett tidssteg fram, och &lt;math&gt;x_{even}&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;x_{odd}&lt;/math&gt; är en uppdelning av &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; i två nya konfigurationer med mullvadar på endast jämna respektive udda positioner i &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;.

Det enda som behövs nu är att snabba upp uträkningarna med lite memoization. Ett sätt att göra detta på är att spara resultatet för varje tid ''t'' då &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; endast innehåller en enda etta, samt att i varje rekursivt anrop plocka bort alla nollor i utkanterna av &lt;math&gt;x&lt;/math&gt; (som ändå inte kan påverka resultatet).

'''Lösning för delpoäng i Java:'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.io.*;

public class MullvadarPartial {
        
        public static void main(String[] args) throws IOException {
                BufferedReader in = new BufferedReader(new InputStreamReader(System.in));   
                in.readLine();
                System.out.println(solve(Long.parseLong(in.readLine())));
                in.close();
        }
        
        static long solve(long t) {
                if (t == 0) return 1;
                else if (t % 2 == 0) return solve(t/2);
                else if (t % 4 == 1) return 3*solve(t/4);
                return solve(t/2) + 2*solve(t/4);
        }
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

'''Elegant lösning för delpoäng i C (av Anton Fors Hurdén):'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;
#include &lt;stdint.h&gt;

int main() {
	uint64_t t, i, n = 1;

	scanf(&quot;%*s %llu&quot;, &amp;t);

        while (t) {
		t /= t &amp; (~t + 1);
		t /= (i = ~t &amp; (t + 1));
		n *= ((i &lt;&lt; 2) + 1) / 3;
	}

	printf(&quot;%llu\n&quot;, n);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

'''Lösning för full poäng i Java:'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Java&quot;&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;

public class Mullvad {
	
	static HashMap&lt;Long, Long&gt; mem;
	
	public static void main(String[] args) throws IOException {
		BufferedReader in = new BufferedReader(new InputStreamReader(System.in));
		PrintWriter out = new PrintWriter(new BufferedOutputStream(System.out));

		String s = in.readLine();
		long t = Long.parseLong(in.readLine());
		
		mem = new HashMap&lt;Long, Long&gt;();
		int[] x = new int[s.length()];
		for (int i = 0; i &lt; s.length(); i++) {
			if (s.charAt(i) != '.') x[i] = 1;
		}
		out.println(solve(x, t));
		
		in.close();
		out.close();
	}
	
	static long solve(int[] x, long t) {
		if (t == 0) return getCount(x);
		x = reduce(x);
		if (x.length == 0) return 0;
		if (x.length == 1) {
			Long memorized = mem.get(t);
			if (memorized != null) return memorized;
		}
		long res = 0;
		if (t % 2 == 1) {
			res = solve(expand(x), t - 1);
		} else {
			int[] x1 = new int[(x.length + 1)/2];
			int[] x2 = new int[x.length / 2];
			for (int i = 0; i &lt; x1.length; i++) x1[i] = x[i*2];
			for (int i = 0; i &lt; x2.length; i++) x2[i] = x[1 + i*2];
			res = solve(x1, t/2) + solve(x2, t/2);
		}
		if (x.length == 1) {
			mem.put(t, res);
		}
		return res;
	}
	
        // Return the number of ones in the array x.
	static int getCount(int[] x) {
		int res = 0;
		for (int i = 0; i &lt; x.length; i++) res += x[i];
		return res;
	}
	
        // Simulate one time step.
	static int[] expand(int[] x) {
		int[] res = new int[x.length + 2];
		for (int i = 0; i &lt; x.length; i++) {
			for (int j = i; j &lt; i + 3; j++) {
				res[j] ^= x[i];
			}
		}
		return res;
	}
	
        // Remove all zeroes on the left or right end of the array x.
	static int[] reduce(int[] x) {
		int l = x.length;
		int r = -1;
		for (int i = 0; i &lt; x.length; i++) {
			if (x[i] == 1) {
				r = i;
				l = Math.min(l, i);
			}
		}
		if (l &gt; r) return new int[0];
		int[] res = new int[r - l + 1];
		for (int i = 0; i &lt; res.length; i++) {
			res[i] = x[i + l];
		}
		return res;
	}
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>5d0o50lybd0v12dyalkf0fmsoy7vatf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-Geometri/Uppgifter/Blandade figurer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8554</id>
    <revision>
      <id>37319</id>
      <parentid>37318</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T21:16:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>95.192.81.204</ip>
      </contributor>
      <origin>37319</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1667" sha1="8lyzzldt3twec0nygev7ckmnbbey2b3" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

Solens diameter är ca 1 392 000 km och dess massa är ca 1,9891 &amp;middot; 10&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; kg. Beräkna solens densitet.


&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

Beräkna area och volym på följande figurer:
:b)
[[File:3D Geometrical Figures 17.png|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 6.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 12.svg|200px]]

:c)
[[File:3D Geometrical Figures 13.png|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 2.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 7.svg|200px]]

:d)
[[File:3D Geometrical Figures 14.png|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 3.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 11.svg|200px]]

:e)
[[File:3D Geometrical Figures 15.png|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 4.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 11.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 23.svg|200px]]

:f)
[[File:3D Geometrical Figures 16.png|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 5.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 21.svg|200px]]
[[File:3D Geometrical Figures 22.svg|200px]]

Hur hög ska en cylinder vara för att ha samma volym som ett klot om de har samma radie. Svara exakt.

&lt;inc&gt;Beräkna förhållandet mellan volym och area på:
: a) en kub med sidan 1 cm
: b) en cylinder med diametern och höjden 1 cm
: c) ett klot med diametern 1 cm³

En kon har bottenradien 2 cm och höjden 4 cm.
: a) Beräkna dess volym.
: b) Om den är fylld till halva höjden, vad är dess volym då?
: c) Vilken höjd ger en hälften så stor volym som i a-uppgiften?


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8lyzzldt3twec0nygev7ckmnbbey2b3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-Geometri/Uppgifter/Cylindrar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8555</id>
    <revision>
      <id>37091</id>
      <parentid>37000</parentid>
      <timestamp>2013-04-13T13:06:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Förslag till fördjupningstema</comment>
      <origin>37091</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4261" sha1="45z43t1tk6o8q78ldoopz8jk3kxy9uy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

[[File:Circular cylinder rh.svg|200px|none]]
&lt;inc&gt;En cylinders har radien (r) 1 cm och höjden (h) 2 cm.
: a) Beräkna volymen
: b) Beräkna diametern
: c) Beräkna omkretsen
: d) Beräkna arean på sidan (det blå området)

&lt;inc&gt;En cylinder har radien 1 dm och är 2 dm hög.
: a) Beräkna bottenarean.
: b) Beräkna volymen.

&lt;inc&gt;Beräkna volymen hos en cylinder med radien 2 cm och höjden 5 cm.

&lt;inc&gt;En cylinder har radien 5 cm och höjden 10 cm.
: a) Beräkna bottenarean.
: b) Beräkna volymen.
: c) Beräkna diametern.
: d) Beräkna omkretsen.
: e) Beräkna sidans area.
: f) Beräkna hela arean.


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

[[File:Cylinder.svg|200px|none]]
&lt;inc&gt;En cylinder som på bilden har diamtern 2 cm och höjden 3 cm.
: a) Beräkna volymen
: b) Beräkna arean på sidan
: c) Beräkna hela arean (inklusive botten och toppen)

&lt;inc&gt;Beräkna volymern hos en cylinder med diametern 25 mm och höjden 50 mm.

&lt;inc&gt;Hur mycket vatten rymmer en brunn som har diametern 1 m och där det är 3 m djupt?

&lt;inc&gt;Beräkna area och volym på en cylinder med radien 5 cm och höjden 5 cm.

&lt;inc&gt;En cylinderformad läskburk är 6,3 cm i diameter och 10,5 cm hög. Hur många cl rymmer den?

&lt;inc&gt;Hur hög ska en cylinderformad läskburk vara om den är 6,3 cm i diameter och ska rymma en halv liter?

&lt;inc&gt;Beräkna volym och area hos följande figur:
[[File:3D Geometrical Figures 27.svg|200px|none]]

&lt;inc&gt;Ungefär hur mycket hö är det i en sådan bal som på bilden? Du får själv uppskatta balens mått.
[[File:Black cat sitting on a round straw bale.jpg|200px|none]]

&lt;inc&gt;Beräkna area och volym på följande figur:
&lt;gallery&gt;
File:3D Geometrical Figures 18.png|
File:3D Geometrical Figures 1.svg|perspektivbild
File:3D Geometrical Figures 8.svg|framifrån
File:3D Geometrical Figures 9.svg|från sidan
File:3D Geometrical Figures 10.svg|uppifrån
&lt;/gallery&gt;

&lt;inc&gt;Ge förslag på mått till en hink som ska rymma 10 liter.

&lt;inc&gt;Hur hög ska en cylinder som har diametern 5 cm vara om den ska ha samma omkrets som höjd?


&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Vid ett tunnelbygge genom ett berg sprängs ett hål med en diameter på 6 m som är 1,5 km lång. Hur många lastbilslass med sprängsten måste köras bort om varje lastbil kan lasta 20 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;?

&lt;inc&gt;Då vattnet i ledningarna på natten blivit ljummet vill man spola ur det för att man ska kunna få kallt vatten att dricka. Ledningen till kranen är 20 meter lång och har en diameter på 15 mm. En kran med fullt blås spolar ut en liter på 5 sekunder. Hur länge måste man spola innan det kommer kallt vatten?

&lt;inc&gt;Beräkna volymer på mellanringen i bilden där d1=7,4 mm, d2=14 mm och H=1,6 mm.
[[File:Washer quoted.svg|200px|none]]

[[File:Fernwärmeleitung Dü StPö mit Kraftwerk Dürnrohr.jpg|200px|right]]
&lt;inc&gt;I en oljepipline flödar olja med en hastighet av 5 m/s. Röret har en diameter på 60 cm. Hur mycket olja rinner per sekund genom pipelinen?

&lt;inc&gt;Av vilket material tror du en cylinder med måtten ⌀ (diameter) = 25 mm, h = 50 mm är gjord om den väger 180 gram? Kolla på http://sv.wikipedia.org/wiki/Densitet för att se en tabell med några vanliga densiteter.

&lt;inc&gt;Beräkna volym och area hos följande figur:
[[File:3D Geometrical Figures 26.svg|200px|none]]

&lt;inc&gt;En Honda transalp har två cylindrar med en diameter på 75 mm. Den totala motorvolymen är 583 cc ('''c'''ubic '''c'''entimeters = cm³). Hur lång slaglängd har cylindrarna?

&lt;inc&gt;Beräkna volym och area hos följande figur:
[[File:Sphericyl-ani.gif|none]]

&lt;inc&gt;Beräkna följande figurs volym:
[[File:3D Geometrical Figures 24.svg|200px|none]]

&lt;inc&gt;Om den större och den mindre skivan har samma densitet och den större väger 2 kg, Vad borde då den mindre väga?
[[File:Dumbbell.jpg|200px|none]]


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

Beräkna area och volym på torusar (munkar/doughnuts)? 

Om 
:''R'' är avståndet från ringens centrum till själva torusens centrum, och 
:''r'' är ringens radie

så följer för arean och volymen för en cirkulär torus:

:&lt;math&gt;A = 4 \pi^2 R r \,&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt;V = 2 \pi^2 R r^2. \,&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>45z43t1tk6o8q78ldoopz8jk3kxy9uy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-Geometri/Uppgifter/Prismor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8556</id>
    <revision>
      <id>49834</id>
      <parentid>37089</parentid>
      <timestamp>2020-11-01T21:06:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Cherkash</username>
        <id>8597</id>
      </contributor>
      <comment>png-&gt;svg</comment>
      <origin>49834</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3556" sha1="ptcn1vc7s9dz1s6rva6z1e6l6vufp47" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Prismat på bilden har en bottenarea på 10,4 cm² och är 2 cm hög.
[[File:Hexagonal Prism BC.svg|200px|none]]
: Beräkna dess volym.


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Prismat på bilden har en bottenarea på 2.7 cm², sidlägnden 2,5 cm och är 3 cm hög.
[[File:Prism-side-fs PNr°0117.jpg|200px|none]]
: a) Beräkna dess volym.
: b) Beräkna dess area

&lt;inc&gt;Pentagonen på bilden har en bottenarea på 15,5 cm². Den är 2 cm hög. Beräkna dess volym.
[[File:Pentagonal Prism.svg|200px|none]]

&lt;inc&gt;Ett tält är triangelformat och är 2,20 m långt, 1,60 m brett och 1,20 m högt.
: a) Hur många m² tältduk består tältet av?
: b) Hur många m³ luft innehåller tältet?

&lt;inc&gt;På bilden är ett prisma. Den skuggade arean är 2 cm2 och den är 2 cm hög. Beräkna volymen.
[[File:Prisme ditrigonal.png|100px|none]]

&lt;inc&gt;En hexagons area är ungefär dess sidlägnd i kvadrat multiplicerat med 2,6. Hexagonen på bilden har en sidlägnd och höjd på 3 cm.
[[File:Hexagonal Prism.svg|200px|none]]
: a) Beräkna volymen.
: b) Beräkna arean.


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Längs en väg ska ett dike grävas som är V-format. Diket ska vara 1,2 m brett och 80 cm djupt. Vägen är 400 meter lång. Hur mycket jord måste grävas bort?

&lt;inc&gt;En järnvägsräls ser ut som nedan:
[[File:Railroad tieswoodconcrete.jpg|300px|right]]
[[File:Rail2 perspective.svg|200px]]
[[File:Rail2 cut.svg|200px]]
: a) Beräkna dess genomskärningsarea
: b) Beräkna dess volym

&lt;inc&gt;En verklig räl visas nedan
[[File:DB Museum rail BVG Bochum 1926.jpg|200px|none]]
: a) Skissa upp dess genomskärningsarea med &quot;verkliga&quot; mått
: b) beräkna dess volym

&lt;inc&gt;Göta älv är Sveriges största flod med ett medelflöde på 570 m³/s. Om Göta älv på ett ställe är 100 m bred på 60 m av de 100 är den 8 m djup. En ungefärlig skiss av dess genomskärning visas. Hur fort rinner vattnet där? (Antag att vattnet rinner lika fort vid bottnen som vid ytan)
[[File:Trapezoid upsidedown.svg|200px|none]]

&lt;inc&gt;Prismat på bilden är 5 cm lång, 4 cm bred och 3 cm hög. I toppen är den hälften så bred som i botten. Beräkna volymen.
[[File:Trapec prizm.png|200px|none]]


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

[[File:Right and not-right prism.svg|300px|none]]
Samma formel för att räkna på prismor som gäller oavsett hur basytan är formad gäller faktiskt också även om höjden inte går rakt upp så länge som genomskärningsytan är likadan hela vägen. Jämför med ett paralellogram där man kan räkna med basen gånger höjden trots att parallellogramet inte går rakt upp. Samma sak gäller här.

Man kan också tänka att man skivar prismat i ''väldigt'' tunna skivor som man sedan lägger i en rak hög så att man får ett vanligt prisma. Den metoden kallas integration och kommer användas mycket mer i gymnasiets matematik.

&lt;inc&gt;Beräkna volymen på följande figurer:
: a) TODO

[[File:Parallellopipedum.png|200px|none]]
[[File:Geometri parallellepiped.png|100px|none]]
[[File:Geometri romboeder.png|100px|none]]
[[File:Parallelepiped.svg|200px|none]]
[[File:Parallelepiped.svg|200px|none]]


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

Bilder till uppgifter:
[[File:Triangular prism wedge.png|200px|none]]
[[File:梯形柱.png|100px|none]]
[[File:四角柱.png|100px|none]]
[[File:凹鷂形柱.png|100px|none]]
[[File:Prisme.svg|200px|none]]
[[File:Prisma's.png|200px|none]]
[[File:Prism 2 (PSF).png|100px|none]]


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ptcn1vc7s9dz1s6rva6z1e6l6vufp47</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-geometri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8557</id>
    <revision>
      <id>42521</id>
      <parentid>40746</parentid>
      <timestamp>2015-01-14T20:14:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>78.82.50.118</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Omkrets */</comment>
      <origin>42521</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2387" sha1="ey9ug2q0zjoz1tpz428z2fw07cy8cp5" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}

[[File:Area.svg|400px|right]]

Text...


==Rektanglar och kvadrater==
[[File:Simple rectangle with height marked.svg|Rektangel med basen b och höjden h]]
[[File:Simple square with sides marked.svg|Kvadrat med sidan s]]

En rektangel består av fyra sidor där de sidorna mittemot varandra alltid är lika långa och parallella (aldrig kommer korsas även om man gör dem jättelånga). Man brukar kalla den långa sidan för längd och den korta för bredd. I bilden ovan så är sidan nedåt bas (förkortas b) och sidan som går uppåt höjd (förkortas h).

En kvadrat är precis som en rektangel fast alla fyra sidorna måste vara lika långa. Eftersom alla sidor är lika långa brukar man inte kalla sidorna för olika saker utan alla heter sida (förkortas s).


===Omkrets===
Omkretsen på en rektangel eller kvadrat är summan av alla sidor.

För rektanglar:
:&lt;math&gt;O = 2 \cdot b + 2 \cdot b = 2 (b + h)&lt;/math&gt;

För kvadrater där b=h:
:&lt;math&gt;O = 4 \cdot s&lt;/math&gt;


===Area===
Arean på en rektangel och kvadrat är basen gånger höjden. På en kvadrat är de lika långa så där tar man sidan gånger sidan eller sidan upphöjt till 2.

För rektanglar:
:&lt;math&gt;A = b \cdot h&lt;/math&gt;

För kvadrater där b=h:
:&lt;math&gt;A = s \cdot s = s^2&lt;/math&gt;


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Rektanglar och kvadrater}}

==Trianglar==
[[File:Triangle with notations 2.svg]]
[[File:Triangle.Labels.svg]]

===Omkrets===
===Area===
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Trianglar}}

==Parallellogram==
===Omkrets===
===Area===
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Parallellogram}}

==Cirklar==
[[File:Kreis.svg]]

===Omkrets===

Omkretsen av en cirkel är diametern (d) multiplicerat med pi (π), d v s Omkrets = d · π eller uttryck med radie som Omkrets = 2 · r · π.

===Area===
[[File:Area of a circle.svg|400px|none]]
&lt;math&gt;A = \pi \cdot r \cdot r = \pi r^2&lt;/math&gt;

* [http://www.geogebratube.org/student/m279] Geogebra-övning där man bevisar formeln för cirkelns area.

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Cirklar}}

==Blandade figurer==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Blandade figurer}}</text>
      <sha1>ey9ug2q0zjoz1tpz428z2fw07cy8cp5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Pythagoras sats</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8558</id>
    <revision>
      <id>47481</id>
      <parentid>47479</parentid>
      <timestamp>2017-10-04T09:07:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Luriflax</username>
        <id>5421</id>
      </contributor>
      <comment>återställer</comment>
      <origin>47481</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2020" sha1="ossrmz0udtjn8xddhmwkbt5mabcz562" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}

[[File:Pythagorean.svg|400px|right]]

text...


==Formel==
[[File:Pythagorean triangle with sides a b and c.svg|none|200px]]
&lt;math&gt;a^2 = b^2 + c^2&lt;/math&gt;

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
; Fördjupning
[[Bild:Georgs_ristningar_cirklar.jpg|mini]]
1. Beräkna hur stor del av cirken som är täckt av triangeln i bilden till höger.

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Bevis==
[[File:Pythagorean proof.png|200px]]
[[File:Pythagorean theorem rearrangement.svg|200px]]
[[File:Pythagoras-2a.gif|200px]]

===Övningsuppgifter?===
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Historia==
&lt;gallery&gt;
File:Chinese pythagoras.jpg|Ett av världens äldsta bevis för Pythagoras sats ([http://en.wikipedia.org/wiki/Zhou_Bi_Suan_Jing Länk])]]
File:Plimpton 322.jpg|Lista med heltalslösningar till Pythagoras sats från babylonien
File:Fotothek df tg 0001214 Architektur ^ Geometrie ^ Treppe.jpg|Illustration av Pythagoras från 1575
File:Hauff 1807 Euklids Elemente Satz 47.jpg|Euclides bevis för Pythagoras sats
File:Byrne 1847 Pythagoras Querformat.jpg|Euclides bevis illustrerat av Byrne
&lt;/gallery&gt;

==Kuriosa==
[http://www.youtube.com/watch?v=dpTqe-XQsm0 Gladpack: Mattelärarna]

==Rymddiagonal?==
Överkurs eller som svårare uppgifter bland de andra?

==Länkar==
* http://www.pluggakuten.se/wiki/index.php?title=Pythagoras_sats
* http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=147&amp;on_menu=785&amp;page_id_to_fetch=6180&amp;lang=swedish&amp;no_cache=35198651
* http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/plangeometri/pythagoras-sats
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Pythagoras_sats
* http://www.naturvetenskap.org/matematik-1/pythagoras-sats
* http://en.wikipedia.org/wiki/Pythagorean_theorem

===Bevis===
* http://www.cut-the-knot.org/pythagoras/index.shtml
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Pythagoras_sats
* http://en.wikipedia.org/wiki/Pythagorean_theorem</text>
      <sha1>ossrmz0udtjn8xddhmwkbt5mabcz562</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-Geometri/Uppgifter/Cirklar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8560</id>
    <revision>
      <id>36773</id>
      <parentid>36738</parentid>
      <timestamp>2013-04-06T17:31:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>36773</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="289" sha1="lpvhu8igqcy6u0cvkwk0rg3y9nrmgw8" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;C-nivå och A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

1. Beräkna figurens area
[[File:Oval2.PNG|200px|none]]


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lpvhu8igqcy6u0cvkwk0rg3y9nrmgw8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:E</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8561</id>
    <revision>
      <id>36817</id>
      <parentid>36753</parentid>
      <timestamp>2013-04-07T18:35:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>bytte till ·-tecken</comment>
      <origin>36817</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="99" sha1="qf9wyxl9wcpyjd3zqmglze55j3rq2ih" xml:space="preserve">&amp;nbsp;·&amp;nbsp;10&lt;sup&gt;{{{1}}}&lt;/sup&gt;&lt;noinclude&gt;

[[Kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]

&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qf9wyxl9wcpyjd3zqmglze55j3rq2ih</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Matematik för årskurs 7-9/Test</title>
    <ns>828</ns>
    <id>8562</id>
    <revision>
      <id>36958</id>
      <parentid>36955</parentid>
      <timestamp>2013-04-09T15:28:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>36958</origin>
      <model>Scribunto</model>
      <format>text/plain</format>
      <text bytes="2415" sha1="f6wr21i214hpiftbqwo7gb7u4g9uuyn" xml:space="preserve"> ---- This module accepts a piece of text or the name of a page
 ---- It acts on angle-bracket tags in the text to simulate an extension of the html/wiki markup set
 ---- Vaguely per [[WP:Lua requests]], the &lt;inc&gt; tag is the first example, replaced with a number 
 ---- that increases each count.  You can set or reset the count and rate at any time by &lt;inc i j&gt;
 ---- where i=the number of that tag and j is the difference to succeeding tags.
 
local p={}

function p.go(frame)
    output, n = mw.ustring.gsub(frame.args[1],&quot;no&quot;,&quot;&quot;)
    return output, n
end

function extrude(input)
    output, n = mw.ustring.gsub(input,&quot;&lt;noinclude&gt;.-&lt;/noinclude&gt;&quot;,&quot;&quot;) -- remove noincludes
    return output
end

function p.markup(frame)
   local args=frame.args
   local parent=frame.getParent(frame) or {}
   pargs=parent.args or {}
   local text=args.text or pargs.text
   local page=args.page or pargs.page
   if (not text and not page) then
       if not args[1] then return &quot;&quot; end
       if mw.ustring.match(args[1],&quot;&lt;inc&gt;&quot;) then text=args[1] else page=args[1] end
   end
   if not text then
       page=mw.ustring.match(page,&quot;%s*(.*%S)%s*&quot;) or &quot;&quot;
       if page==&quot;&quot; then
           title=mw.title.getCurrentTitle()
           assert(title.getContent, &quot;Bug: [[Module:TextMarkup]] failed to get content of the current page&quot;)
           page=title.fullText
       else title=mw.title.new(page)
           assert(title.getContent, &quot;Error: [[Module:TextMarkup]] failed to get content of &quot;..page)
       end -- one way or another, we have a working getContent method
       text=title.getContent(title)
   end -- (not text) -- now we have text
   local counter=0 -- set counter to zero before encountering an &lt;inc&gt; tag
   local increment=1 -- default increment
   local prowl=mw.ustring.gmatch(text,&quot;&lt;inc([^&gt;]*)&gt;&quot;) -- iterator function to get all the tags
   local output=text -- copy to do substitutions on
   repeat
       local inccontent=prowl()
       if not inccontent then break end -- loop exit
       local n1,n2 = mw.ustring.match(text,&quot;%D-(%d+)%D-(%d+)&quot;)
       if n2 then increment=tonumber(n2) end
       counter=counter+increment
       if n1 then counter=tonumber(n1) end
       output=mw.ustring.gsub(output,&quot;&lt;inc([^&gt;]*)&gt;&quot;,tostring(counter),1) -- change one instance according to the one instance found
   until false
   output = extrude(output)
   output = frame:preprocess(output)
   return output
end

return p</text>
      <sha1>f6wr21i214hpiftbqwo7gb7u4g9uuyn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Test</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8563</id>
    <revision>
      <id>45894</id>
      <parentid>45893</parentid>
      <timestamp>2015-10-05T05:28:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>återställer</comment>
      <origin>45894</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1123" sha1="9y4u3wxx39pge9dxbxbn62a3vpygb5u" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{| style=&quot;border: 1px solid darkgray;margin: 1em 1em 1em 0;border: 1px #aaa solid;border-collapse: collapse;color: black;&quot; width=100% cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
! style=&quot;text-align:left;padding:5px;background:#fcfc77&quot; | {{{titel|Test}}} {{Matematik för årskurs 7-9/Tnavbar|{{PAGENAME}}{{{1}}} |plain=1|nodiv=1}}
|-
| style=&quot;padding:5px;border: 1px #aaa solid;background:#fcfcfc&quot; |
{{#invoke:Matematik för årskurs 7-9/Numrering|markup|{{{1}}}}}
|}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

{| style=&quot;border: 1px solid darkgray;margin: 1em 1em 1em 0;border: 1px #aaa solid;border-collapse: collapse;color: black;&quot; width=100% cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
! style=&quot;text-align:left;padding:5px;background:#fcfc77&quot; | Test {{Matematik för årskurs 7-9/Tnavbar|Mall:Matematik för årskurs 7-9/Test |plain=1|nodiv=1}}
|-
| style=&quot;padding:5px;border: 1px #aaa solid;background:#fcfcfc&quot; |
Page content
|}


&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

TESTTESTTEST

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9y4u3wxx39pge9dxbxbn62a3vpygb5u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Skala</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8564</id>
    <revision>
      <id>37330</id>
      <parentid>36867</parentid>
      <timestamp>2013-04-21T06:36:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>saknar ...</comment>
      <origin>37330</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="812" sha1="j5bd71q76vxty8nl9btll63n19qhfc4" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}

[[File:OrteliusWorldMap1570.jpg|400px|right]]

Skala – rita och räkna med skalor, både förstoringar och förminskningar.

Text...


==Beräkna verklig längd==
===Förminskningar===
===Förstoringar===
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Beräkna verklig längd}}


==Beräkna skala==
===Kartor===
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Beräkna skala}}


==Rita i skala==
===Små saker===
===Stora saker===
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Rita i skala}}


==Blandat==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Blandat}}</text>
      <sha1>j5bd71q76vxty8nl9btll63n19qhfc4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Rundskrivelser/Arkiv/2012</title>
    <ns>4</ns>
    <id>8565</id>
    <revision>
      <id>45392</id>
      <parentid>45391</parentid>
      <timestamp>2015-08-15T18:51:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>- trådar som ej utlösts av rundskrivelser.</comment>
      <origin>45392</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28400" sha1="ttz0xhxaijzodskloyvmyvvaeid6akn" xml:space="preserve">'''Obs! Detta är ett arkiv. Alla nya centrala meddelanden och inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Rundskrivelser|Rundskrivelser]] respektive [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]].'''

== Call for image filter referendum ==

The Wikimedia Foundation, at the direction of the Board of Trustees, will be holding a vote to determine whether members of the community support the creation and usage of an opt-in personal image filter, which would allow readers to voluntarily screen particular types of images strictly for their own account.

Further details and educational materials will be available shortly.  The referendum is scheduled for 12-27 August, 2011, and will be conducted on servers hosted by a neutral third party.  Referendum details, officials, voting requirements, and supporting materials will be posted at [[Meta:Image filter referendum]] shortly.

Sorry for delivering you a message in English. Please help translate the pages on the referendum on Meta and join the [[mail:translators-l|translators mailing list]].

For the coordinating committee,&lt;br /&gt;
[[m:User:Philippe (WMF)|Philippe (WMF)]]&lt;br /&gt;
[[m:User:Cbrown1023|Cbrown1023]]&lt;br/&gt;
[[m:User:Risker|Risker]]&lt;/br&gt;
[[m:User:Mardetanha|Mardetanha]]&lt;br/&gt;
[[m:User:PeterSymonds|PeterSymonds]]&lt;br/&gt;
[[m:User:Robertmharris|Robert Harris]]
&lt;!-- EdwardsBot 0090 --&gt;

== Problems of Wiki link templates ==

Sorry for English. 1) Templates [[Mall:Wikipedia]] and [[Mall:Wikiquote]] don't work correctly for categories, they are sending to article, not to category. See example - [[:Kategori:Kultur]].

2) Please, create the &quot;wikiversity&quot; template. Example see on my page - [[Användare:Averaver]]. --[[Användare:Averaver|Averaver]] 7 augusti 2011 kl. 12.50 (CEST)

: 1)  They seem to use &lt;nowiki&gt;{{{SUBPAGENAME}}}&lt;/nowiki&gt; instead of &lt;nowiki&gt;{{{PAGENAME}}}&lt;/nowiki&gt;, which probably has other implications also. I'll return to the issue unless somebody else fixes it.

: 2) Done, although parameters do not work very well yet.

: (En mall halvt fixad, parametrarna och sidnamnet borde hanteras bättre.)

: --[[Användare:LPfi|LPfi]] 11 oktober 2011 kl. 11.20 (CEST)

== Terms of Use update ==

''I apologize that you are receiving this message in English. Please help translate it.''
 
Hello,
 
The Wikimedia Foundation is discussing changes to its Terms of Use.  The discussion can be found at [[m:Talk:Terms of use|Talk:Terms of use]]. Everyone is invited to join in. Because the new version of [[m:Terms of use|Terms of use]] is not in final form, we are not able to present official translations of it. Volunteers are welcome to translate it, as German volunteers have done at [[:m:Terms of use/de]], but we ask that you note at the top that the translation is unofficial and may become outdated as the English version is changed. The translation request can be found at [[m:Translation requests/WMF/Terms of Use 2]] -- [[m:User:Mdennis (WMF)|Maggie Dennis, Community Liaison]] 27 oktober 2011 kl. 03.18 (CEST)
&lt;!-- EdwardsBot 0119 --&gt;

== Open Call for 2012 Wikimedia Fellowship Applicants ==

[[File:Wikimedia_Foundation_RGB_logo_with_text.svg|80px|right]]
''I apologize that you are receiving this message in English. Please
help translate it.''
*Do you want to help attract new contributors to Wikimedia projects?
*Do you want to improve retention of our existing editors?
*Do you want to strengthen our community by diversifying its base and increasing the overall number of excellent participants around the world?
The Wikimedia Foundation is seeking Community Fellows and project ideas for the Community Fellowship Program. A Fellowship is a temporary position at the Wikimedia Foundation in order to work on a specific project or set of projects. Submissions for 2012 are encouraged to focus on the theme of improving editor retention and increasing participation in Wikimedia projects. If interested, please submit a project idea or apply to be a fellow by January 15, 2012. Please visit https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Fellowships for more information.

Thanks!

--[[m:User:Sbouterse (WMF)|Siko Bouterse, Head of Community Fellowships,
Wikimedia Foundation]] 22 december 2011 kl. 04.06 (CET)

&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]. (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Fix here]].)&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0139 --&gt;

== Announcing Wikipedia 1.19 beta ==

Wikimedia Foundation is getting ready to push out 1.19 to all the WMF-hosted wikis.  As we finish wrapping up our code review, you can test the new version ''right now'' on [http://beta.wmflabs.org/ beta.wmflabs.org].  For more information, please read the [https://svn.wikimedia.org/viewvc/mediawiki/trunk/phase3/RELEASE-NOTES-1.19?view=markup release notes] or the [[mw:MediaWiki_1.19|start of the final announcement]].

The following are the areas that you will probably be most interested in:
* [https://bugzilla.wikimedia.org/show_bug.cgi?id=33711#c2 Faster loading of javascript files makes dependency tracking more important.]
* New common*.css files usable by skins instead of having to copy piles of generic styles from MonoBook or Vector's css.
* The default user signature now contains a talk link in addition to the user link.
* Searching blocked usernames in block log is now clearer.
* Better timezone recognition in user preferences.
* Improved diff readability for colorblind people.
* The interwiki links table can now be accessed also when the interwiki cache is used (used in the API and the Interwiki extension).
* More gender support (for instance in logs and user lists).
* Language converter improved, e.g. it now works depending on the page content language.
* Time and number-formatting magic words also now depend on the page content language.
* Bidirectional support further improved after 1.18.

Report any [http://labs.wikimedia.beta.wmflabs.org/wiki/Problem_reports problems] on the labs beta wiki and we'll work to address them before they software is released to the production wikis.

'''Note''' that this cluster does have SUL but it is not integrated with SUL in production, so you'll need to create another account.  You should avoid using the same password as you use here.  — [[m:Global message delivery|Global message delivery]] 15 januari 2012 kl. 17.35 (CET)
&lt;!-- EdwardsBot 0145 --&gt;

== MediaWiki 1.19 ==

(Apologies if this message isn't in your language.) The Wikimedia Foundation is planning to upgrade MediaWiki (the software powering this wiki) to its latest version this month. You can help to test it before it is enabled, to avoid disruption and breakage. More information is available [[:mw:MediaWiki 1.19/Deployment announcement|in the full announcement]]. Thank you for your understanding.

[[:m:user:guillom|Guillaume Paumier]], via the [[:m:Global message delivery|Global message delivery system]] &lt;small&gt;([[:m:Distribution list/Global message delivery|wrong page? You can fix it.]])&lt;/small&gt;. 12 februari 2012 kl. 16.19 (CET)
&lt;!-- EdwardsBot 0154 --&gt;

== Survey invitation ==

First, I apologize that part of this message is in English. If you can assist by translating it for your local community, I would greatly appreciate it.

The Wikimedia Foundation would like to invite you to take part in a brief survey.

Med denna enkät hoppas Wikimedia-stiftelsen att kunna få reda på vilka resurser wikimedianerna önskar och behöver (några kan kräva finansiella medel) och hur behoven ska prioriteras. Inte alla program från stiftelsen är med här (kärnuppgifterna har speciellt undantagits) – det handlar endast om resurser som individuella bidragsgivare eller organisationer som är associerade med Wikimedia, såsom lokalavdelningar, kunde be om.

Målet är här att identifiera vad DU (eller grupper som lokalavdelningar eller klubbar) kunde vara intresserade av och att prioritera alternativen enligt preferenserna. Vi har på denna lista inte tagit upp sådant som &quot;hålla igång servrarna&quot;, eftersom de inte är på individuella bidragsgivares eller frivilligorganisationers ansvar. Denna enkät har till syfte att berätta för oss, vilka prioriteringar av medelfördelningen bidragsgivarna är eller inte är överens om.

To read more about the survey, and to take part, please visit [https://wikimedia.qualtrics.com/SE/?SID=SV_070JzrhGl15ijnS the survey page]. You may select the language in which to take the survey with the pull-down menu at the top.

This invitation is being sent only to those projects where the survey has been translated in full or in majority into your language. It is, however, open to any contributor from any project. Please feel free to share the link with other Wikimedians and to invite their participation. 

If you have any questions for me, please address them to my talk page, since I won’t be able to keep an eye at every point where I place the notice.

Thank you! [[Användare:Slaporte (WMF)|Slaporte (WMF)]] ([[Användardiskussion:Slaporte (WMF)|diskussion]]) 8 mars 2012 kl. 18.25 (CET)
: I apologize for any confusion! If you would like to improve this translation, please visit [[Meta:Survey_of_how_money_should_be_spent/Questions/sv]]. Cheers, [[Användare:Slaporte (WMF)|Slaporte (WMF)]] ([[Användardiskussion:Slaporte (WMF)|diskussion]]) 8 mars 2012 kl. 22.53 (CET)

== Wikimedia Sverige tillsätter teknikpoolsutskott ==

Wikimedia Sverige har som en del i verksamhetsplanen för 2012 ett projekt som syftar till att skapa en rutin för att hjälpa gemenskapen att få tillgång till utrustning såsom (men inte nödvändigtvis begränsat till) inscanning, foto- och videoutrustning genom att skapa en välutrustad teknikpool eller låna särskild teknik.

Syftet är att stödja de olika Wikimediaprojekten. För att göra detta på bästa sätt, och sprida arbetet på flera engagerade användare, har styrelsen beslutat att tillsätta ett utskott, som skall ta fram förslag till och besluta om inköp inom projektets budget.

Är du intresserad av att påverka vilken teknisk utrustning som skall ingå i teknikpoolen och deltaga i detta utskott? Anmäl på [http://se.wikimedia.org/wiki/Verksamhetsplan_2012/Teknologi/Projektbeskrivning/Intresseanm%C3%A4lan anmälningssidan].

Mer information om verksamhetsplanen och projektet finner du på [http://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Verksamhetsplan_2012/Teknologi/Projektbeskrivning&amp;oldid=8742 Wikimedia Sverige].--[[Användare:Historiker|Historiker]] ([[Användardiskussion:Historiker|diskussion]]) 15 mars 2012 kl. 20.46 (CET)

== Gemenskapens projekt 2012 ==

Har du velat göra något för Commons, Wikipedia, Wiktonary eller ett annat Wikimedia-projekt som du inte kunnat genomföra pga. att det kostade pengar eller att du saknade utrustning eller en bok? Just för dessa situationer finns årligen Gemenskapens Projekt. [https://se.wikimedia.org/wiki/Gemenskapens_projekt_2011 Förra året] fick Wikimedia Sverige in 11 ansökningar och beslutade då för att under 2012 genomföra projektet i två faser. Nu är det dags för den första omgången!

Sista ansökningsdag är 19 april och projekten bör vara inrapporterade 31 juni. Mer information om hur ansökan bör formuleras finns på [https://se.wikimedia.org/wiki/Gemenskapens_projekt_2012 Wikimedia Sveriges wiki]. Lycka till med era ansökningar!

Om du är intresserad av att hjälpa till, men inte har någon projektidé är du mer än välkommen att anmäla ditt intresse till utskottet som ska godkänna alla ansökningar. Skicka din ansökan till [mailto:albin.jacobsson@wikimedia.se albin.jacobsson@wikimedia.se].[[Användare:Sertion|Sertion]] ([[Användardiskussion:Sertion|diskussion]]) 3 april 2012 kl. 17.49 (CEST)

:En lite uppdatering: Anmälningar till Gemenskapens projekt ska göras till [mailto:gemenskapensprojekt@wikimedia.se gemenskapensprojekt@wikimedia.se] och inte &lt;s&gt;info@wikimedia.se&lt;/s&gt; som det stod tidigare. [[Användare:Sertion|Sertion]] ([[Användardiskussion:Sertion|diskussion]]) 14 april 2012 kl. 19.17 (CEST)

== Update on IPv6 ==

[[File:Wikimedia_Foundation_RGB_logo_with_text.svg|80px|right]]
(Apologies if this message isn't in your language. Please consider translating it, as well as '''[[m:Special:MyLanguage/IPv6 initiative/2012 IPv6 Day announcement|the full version of this announcement on Meta]]''') 

The Wikimedia Foundation is planning to do limited testing of IPv6 on June 2-3. If there are not too many problems, we may fully enable IPv6 on [http://www.worldipv6day.org/ World IPv6 day] (June 6), and keep it enabled.

What this means for your project:

*At least on June 2-3, 2012, you may see a small number of edits from IPv6 addresses, which are in the form &quot;&lt;code&gt;2001:0db8:85a3:0000:0000:8a2e:0370:7334&lt;/code&gt;&quot;. See e.g. [[w:en:IPv6 address]]. These addresses should behave like any other IP address: You can leave messages on their talk pages; you can track their contributions; you can block them. (See [[m:Special:MyLanguage/IPv6 initiative/2012 IPv6 Day announcement|the full version of this announcement]] for notes on range blocks.)

*In the mid term, some user scripts and tools will need to be adapted for IPv6. 

*We suspect that IPv6 usage is going to be very low initially, meaning that abuse should be manageable, and we will assist in the monitoring of the situation.

Read [[m:Special:MyLanguage/IPv6 initiative/2012 IPv6 Day announcement|the full version of this announcement]] on how to test the behavior of IPv6 with various tools and how to leave bug reports, and to find a fuller analysis of the implications of the IPv6 migration.

--[[m:User:Eloquence|Erik Möller, VP of Engineering and Product Development, Wikimedia Foundation]] 2 juni 2012 kl. 03.25 (CEST)

&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]. (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Fix here]].)&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0201 --&gt;

== 2011 Picture of the Year competition ==

&lt;small&gt;[[:commons:Commons:Picture of the Year/2011/Translations/mk|{{#language:mk}}]] • [[:commons:Commons:Picture of the Year/2011/Translations/no|{{#language:no}}]] • [[:commons:Commons:Picture of the Year/2011/Translations/pl|{{#language:pl}}]]&lt;/small&gt; 

Dear Wikimedians,

Wikimedia Commons is happy to announce that the ''2011 Picture of the Year competition'' is now open. We are interested in your opinion as to which images qualify to be the ''Picture of the Year 2011''. Any user registered at Commons or a Wikimedia wiki SUL-related to Commons [//toolserver.org/~pathoschild/accounteligibility/?user=&amp;wiki=&amp;event=24 with more than 75 edits before 1 April 2012 (UTC)] is welcome to vote and, of course everyone is welcome to view!

Detailed information about the contest can be found [[:commons:Commons:Picture of the Year/2011/Introduction|at the introductory page]].

About 600 of the best of Wikimedia Common's photos, animations, movies and graphics were chosen &amp;ndash;by the international Wikimedia Commons community&amp;ndash; out of 12 million files during ''2011'' and are now called ''Featured Pictures''.

From professional animal and plant shots to breathtaking panoramas and skylines, restorations of historically relevant images, images portraying the world's best architecture, maps, emblems, diagrams created with the most modern technology, and impressive human portraits, Commons ''Features Pictures'' of all flavors.  

For your convenience, we have sorted the images [[:commons:Commons:Picture of the Year/2011/Galleries|into topic categories]]. 

We regret that you receive this message in English; we intended to use banners to notify you in your native language but there was both, human and technical resistance.

See you on Commons!
--[[:commons:Commons:Picture of the Year/2011/Committee|Picture of the Year 2011 Committee]] 5 juni 2012 kl. 20.40 (CEST)

&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]. (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Fix here]].)&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0205 --&gt;

== Mobile view as default view coming soon ==

[[File:Wikimedia_Foundation_RGB_logo_with_text.svg|80px|right]]
''(Apologies if this message isn't in your language. Please consider translating it, as well as the [[m:Special:MyLanguage/Mobile Projects/Mobile Gateway/Mobile homepage formatting|instructions on Meta]])'' 

The mobile view of this project and others will soon become the default view on mobile devices (except tablets). Some language versions of these projects currently show no content on the mobile home page, and it is a good time to do a little formatting so users get a mobile-friendly view, or to add to existing mobile content if some already exists.

If you are an administrator, please consider helping with this change. There are [[m:Mobile Projects/Mobile Gateway/Mobile homepage formatting|instructions]] which are being translated. The proposed date of switching the default view is July 5.

To contact the mobile team, email &lt;tt&gt;mobile-feedback-l[[File:At_sign.svg|17px|link=]]lists.wikimedia.org&lt;/tt&gt;.

--[[m:User:Pchang|Phil Inje Chang, Product Manager, Mobile, Wikimedia Foundation]] 29 juni 2012 kl. 06.52 (CEST)

&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]. (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Fix here]].)&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0217 --&gt;

== Help decide about more than $10 million of Wikimedia donations in the coming year ==

[[File:Wikimedia_Foundation_RGB_logo_with_text.svg|80px|right]]
''(Apologies if this message isn't in your language. Please consider translating it)''

Hi,

As many of you are aware, the Wikimedia Board of Trustees recently initiated important changes in the way that money is being distributed within the Wikimedia movement. As part of this, a new community-led &quot;[[m:Funds_Dissemination_Committee/Framework_for_the_Creation_and_Initial_Operation_of_the_FDC|Funds Dissemination Committee]]&quot; (FDC) is currently being set up. Already in 2012-13, its recommendations will guide the decisions about the distribution of over 10 million US dollars among the Foundation, chapters and other [[m:Funds_Dissemination_Committee/Framework_for_the_Creation_and_Initial_Operation_of_the_FDC#Eligible_fund-seeking_entities|eligible entities]].

Now, seven capable, knowledgeable and trustworthy community members are sought to volunteer on the initial Funds Dissemination Committee. It is expected to take up its work in September. In addition, a community member is sought to be the [[m:Funds_Dissemination_Committee/Framework_for_the_Creation_and_Initial_Operation_of_the_FDC#FDC_Ombudsperson|Ombudsperson]] for the FDC process. If you are interested in joining the committee, read the [[m:Funds Dissemination Committee/Call for Volunteers|call for volunteers]]. Nominations are planned to close on August 15.

--[[m:User:ASengupta_(WMF)|Anasuya Sengupta]], Director of Global Learning and Grantmaking, Wikimedia Foundation 19 juli 2012 kl. 22.26 (CEST)

&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]. (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Fix here]].)&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0223 --&gt;

== Request for Comment: Legal Fees Assistance Program ==

[[File:Wikimedia_Foundation_RGB_logo_with_text.svg|80px|right]]
''I apologize for addressing you in English. I would be grateful if you could translate this message into your language.''

The Wikimedia Foundation is conducting a [[:m:Request_for_comment/Legal_Fees_Assistance_Program|request for comment]] on a [[:m:Legal_and_Community_Advocacy/Legal_Fees_Assistance_Program|proposed program]] that could provide legal assistance to users in specific support roles who are named in a legal complaint as a defendant because of those roles. We wanted to be sure that your community was aware of this discussion and would have a chance to participate in [[:m:Request_for_comment/Legal_Fees_Assistance_Program|that discussion]]. 

If this page is not the best place to publicize this request for comment, please help spread the word to those who may be interested in participating. (If you'd like to help translating the &quot;request for comment&quot;, program policy or other pages into your language and don't know how the translation system works, please come by my user talk page at [[:m:User talk:Mdennis (WMF)]]. I'll be happy to assist or to connect you with a volunteer who can assist.)
 
Thank you! --[[:m:User:Mdennis (WMF)|Mdennis (WMF)]]6 september 2012 kl. 04.13 (CEST)

&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]. (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Fix here]].)&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0245 --&gt;

== Wikidata is getting close to a first roll-out ==

[[File:Wikimedia_Foundation_RGB_logo_with_text.svg|80px|right]]
(Apologies if this message isn't in your language.) 

As some of you might already have heard Wikimedia Deutschland is working on a new Wikimedia project. It is called [[m:Wikidata]]. The goal of Wikidata is to become a central data repository for the Wikipedias, its sister projects and the world. In the future it will hold data like the number of inhabitants of a country, the date of birth of a famous person or the length of a river. These can then be used in all Wikimedia projects and outside of them.

The project is divided into three phases and &quot;we are getting close to roll-out the first phase&quot;. The phases are:
# language links in the Wikipedias (making it possible to store the links between the language editions of an article just once in Wikidata instead of in each linked article)
# infoboxes (making it possible to store the data that is currently in infoboxes in one central place and share the data)
# lists (making it possible to create lists and similar things based on queries to Wikidata so they update automatically when new data is added or modified)

It'd be great if you could join us, test the [http://wikidata-test.wikimedia.de demo version], provide feedback and take part in the development of Wikidata. You can find all the relevant information including an [[m:Wikidata/FAQ|FAQ]] and sign-up links for our on-wiki newsletter on [[m:Wikidata|the Wikidata page on Meta]]. 

For further discussions please use [[m:Talk:Wikidata|this talk page]] (if you are uncomfortable writing in English you can also write in your native language there) or point [[m:User_talk:Lydia Pintscher (WMDE)|me]] to the place where your discussion is happening so I can answer there.

--[[m:User:Lydia Pintscher (WMDE)|Lydia Pintscher]] 10 september 2012 kl. 15.39 (CEST)

&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]. (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Fix here]].)&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0248 --&gt;

== Höjdpunkter för Wikimedia, augusti 2012 ==

&lt;div style=&quot;margin-top:10px; font-size:90%; padding-left:5px; font-family:Georgia, Palatino, Palatino Linotype, Times, Times New Roman, serif;&quot;&gt;''[[m:Wikimedia Highlights|Höjdpunkter]] från '''[[m:Wikimedia Foundation Report, August 2012|Wikimediastiftelsens Rapport]]''' och '''[[mw:Wikimedia engineering report/2012/August|Wikimedias ingenjörsrapport]]''' för augusti 2012, med ett urval av andra viktiga '''händelser inom Wikimediarörelsen'''''&lt;/div&gt;[[File:Wikimedia_Foundation_RGB_logo_with_text.svg|80px|right]]
*[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Wikimediastiftelsens höjdpunkter|Wikimediastiftelsens höjdpunkter]]
**[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Wiki Loves Monuments appen tillåter de första bidragen från mobiltelefoner till ett Wikimediaprojekt|Wiki Loves Monuments appen tillåter de första bidragen från mobiltelefoner till ett Wikimediaprojekt]]
**[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Språkstödsverktyg släppta i &quot;Projekt Milkshake&quot;|Språkstödsverktyg släppta i &quot;Projekt Milkshake&quot;]]
**[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Begäran om kommentar om advokatarvoden och hjälpprogram|Begäran om kommentar om advokatarvoden och hjälpprogram]]
**[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Pilotprojekt på Arabiska Wikipedia ökar bidrag från nya redigerare|Pilotprojekt på Arabiska Wikipedia ökar bidrag från nya redigerare]]
*[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Data och trender|Data och trender]]
*[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Ekonomi|Ekonomi]]
*[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Andra höjdpunkter i rörelsen|Andra höjdpunkter i rörelsen]]
**[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Donation av Afrikanska konstbilder|Donation av Afrikanska konstbilder]]
**[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Katalanska biblotekarier får Wikipediaträning|Katalanska biblotekarier får Wikipediaträning]]
**[[m:Wikimedia_Highlights,_August_2012/sv#Årlig tyskspråkig konferens|Årlig tyskspråkig konferens]]
&lt;div style=&quot;margin-top:10px; font-size:90%; padding-left:5px; font-family:Georgia, Palatino, Palatino Linotype, Times, Times New Roman, serif;&quot;&gt;'''[[m:Wikimedia Highlights|About]]''' &amp;middot; [[m:Special:TranslatorSignup|Help translate]] &amp;middot; Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]] (wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Fix here]]), 4 oktober 2012 kl. 20.20 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0271 --&gt;

== Upcoming software changes - please report any problems ==

[[File:Wikimedia_Foundation_RGB_logo_with_text.svg|80px|right]]
&lt;div dir=ltr&gt;
''(Apologies if this message isn't in your language. Please consider translating it)''

All Wikimedia wikis - including this one - will soon be upgraded with new and possibly disruptive code.  This process starts today and finishes on October 24 (see the [[mw:MediaWiki_1.21/Roadmap|upgrade schedule]] &amp; [[mw:MediaWiki 1.21/wmf2|code details]]).

Please watch for problems with:
* revision diffs
* templates
* CSS and JavaScript pages (like user scripts)
* bots
* PDF export
* images, video, and sound, especially scaling sizes
* the CologneBlue skin

If you notice any problems, please [[mw:How to report a bug|report problems]] at [[mw:Bugzilla|our defect tracker site]].  You can test for possible problems at [https://test2.wikipedia.org test2.wikipedia.org] and [https://mediawiki.org/ mediawiki.org], which have already been updated.

Thanks!  With your help we can find problems fast and get them fixed faster.

[[mw:User:Sharihareswara (WMF)|Sumana Harihareswara, Wikimedia Foundation Engineering Community Manager]] ([[mw:User talk:Sharihareswara (WMF)|talk]]) 16 oktober 2012 kl. 05.14 (CEST)

P.S.: For the regular, smaller MediaWiki updates every two weeks, please [[mw:MediaWiki_1.21/Roadmap|watch this schedule]].

&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]. (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Fix here]].)&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0278 --&gt;

== Fundraising localization: volunteers from outside the USA needed ==

''Please translate for your local community''

Hello All,

The Wikimedia Foundation's Fundraising team have begun our 'User Experience' project, with the goal of understanding the donation experience in different countries outside the USA and enhancing the localization of our donation pages. I am searching for volunteers to spend 30 minutes on a Skype chat with me, reviewing their own country's donation pages. It will be done on a 'usability' format (I will ask you to read the text and go through the donation flow) and will be asking your feedback in the meanwhile. 

The only pre-requisite is for the volunteer to actually live in the country and to have access to at least one donation method that we offer for that country (mainly credit/debit card, but also real-time banking like IDEAL, E-wallets, etc...) so we can do a live test and see if the donation goes through. ''All volunteers will be reimbursed of the donations that eventually succeed'' (and they will be low amounts, like 1-2 dollars)

By helping us you are actually helping thousands of people to support our mission of free knowledge across the world. Please sing up and help us with our 'User Experience' project! :)
If you are interested (or know of anyone who could be) please email ppena@wikimedia.org. All countries needed (excepting USA)!

Thanks!&lt;br /&gt;
[[wmf:User:Ppena|Pats Pena]]&lt;br /&gt;
Global Fundraising Operations Manager, Wikimedia Foundation

Sent using [[m:Global message delivery|Global message delivery]], 17 oktober 2012 kl. 19.19 (CEST)
&lt;!-- EdwardsBot 0280 --&gt;</text>
      <sha1>ttz0xhxaijzodskloyvmyvvaeid6akn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Matematik för årskurs 7-9/Numrering</title>
    <ns>828</ns>
    <id>8566</id>
    <revision>
      <id>36994</id>
      <parentid>36979</parentid>
      <timestamp>2013-04-10T19:25:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>36994</origin>
      <model>Scribunto</model>
      <format>text/plain</format>
      <text bytes="4603" sha1="b0z6s6kgeb79e1kp0zwczeujuf4sy2b" xml:space="preserve"> ---- This module accepts a piece of text or the name of a page
 ---- It acts on angle-bracket tags in the text to simulate an extension of the html/wiki markup set
 ---- Vaguely per [[WP:Lua requests]], the &lt;inc&gt; tag is the first example, replaced with a number 
 ---- that increases each count.  You can set or reset the count and rate at any time by &lt;inc i j&gt;
 ---- where i=the number of that tag and j is the difference to succeeding tags.
 
local p={}

--[[
This function removes &lt;noinclude&gt; tags and their content.
Should be extended to also handle &lt;nowiki&gt; tags
]]
function extrude(content)
    content, n = mw.ustring.gsub(content,&quot;&lt;noinclude&gt;.-&lt;/noinclude&gt;&quot;,&quot;&quot;) -- remove noincludes and their content
    content, a = mw.ustring.gsub(content,&quot;&lt;noinclude&gt;.*&quot;,&quot;&quot;) -- removes noinclude without an end
    return content
end

--[[
This function replaces &lt;inc&gt; for an increasing number. The first &lt;inc&gt; translates to 1, the second to 2 and so on.
Should be extended to handle multi variable numbering for multiple sets of &lt;inc&gt; tags or &lt;inc&gt; tags of different depth.
This could be used to have different numbering for exercises and examples as well as a higher ranking numbering for chapters.
But as this won't be used until this book is near complete and a &quot;real&quot; book is to be put together with multiple pages in one this will have to wait.
Might be worth doing in two steps depending on how the multiple page book is to be put together.
]]
function p.markup(frame)
   local args = frame.args
   local parent = frame.getParent(frame) or {}
   pargs = parent.args or {}
   local page = args[1] or pargs[1]
   if page==&quot;&quot; then
       title = mw.title.getCurrentTitle()
       assert(title.getContent, &quot;Bug: [[Module:TextMarkup]] failed to get content of the current page&quot;)
       page = title.fullText
   else title = mw.title.new(page)
       assert(title.getContent, &quot;Error: [[Module:TextMarkup]] failed to get content of &quot;..page)
   end -- one way or another, we have a working getContent method
   text=title.getContent(title)
   if not text then text = &quot;&quot; end -- now we certanly have text
   local counter = 0 -- set counter to zero before encountering an &lt;inc&gt; tag
   local increment = 1 -- default increment
   text = extrude(text) -- Removes &lt;noinclude&gt;
   local prowl = mw.ustring.gmatch(text, &quot;&lt;inc&gt;&quot;) -- iterator function to get all the tags
   local output = text -- copy to do substitutions on
   repeat
       local inccontent = prowl()
       if not inccontent then break end -- loop exit
       counter = counter + increment
       output = mw.ustring.gsub(output, &quot;&lt;inc&gt;&quot;, tostring(counter)..&quot;. &quot;, 1) -- change one instance according to the one instance found
   until false
   output = frame:preprocess(output) -- Expands templates...
   return output
end

--[=[
--[[
Backup
]]
function p.markup(frame)
   local args=frame.args
   local parent=frame.getParent(frame) or {}
   pargs=parent.args or {}
   local text=args.text or pargs.text
   local page=args.page or pargs.page
   if (not text and not page) then
       if not args[1] then return &quot;&quot; end
       if mw.ustring.match(args[1],&quot;&lt;inc&gt;&quot;) then text=args[1] else page=args[1] end
   end
   if not text then
       page=mw.ustring.match(page,&quot;%s*(.*%S)%s*&quot;) or &quot;&quot;
       if page==&quot;&quot; then
           title=mw.title.getCurrentTitle()
           assert(title.getContent, &quot;Bug: [[Module:TextMarkup]] failed to get content of the current page&quot;)
           page=title.fullText
       else title=mw.title.new(page)
           assert(title.getContent, &quot;Error: [[Module:TextMarkup]] failed to get content of &quot;..page)
       end -- one way or another, we have a working getContent method
       text=title.getContent(title)
   end -- (not text) -- now we have text
   if not text then text = &quot;&quot; end
   local counter=0 -- set counter to zero before encountering an &lt;inc&gt; tag
   local increment=1 -- default increment
   text = extrude(text) -- Removes &lt;noinclude&gt;
   local prowl=mw.ustring.gmatch(text,&quot;&lt;inc([^&gt;]*)&gt;&quot;) -- iterator function to get all the tags
   local output=text -- copy to do substitutions on
   repeat
       local inccontent=prowl()
       if not inccontent then break end -- loop exit
       local n1,n2 = mw.ustring.match(text,&quot;%D-(%d+)%D-(%d+)&quot;)
       if n2 then increment=tonumber(n2) end
       counter=counter+increment
       if n1 then counter=tonumber(n1) end
       output=mw.ustring.gsub(output,&quot;&lt;inc([^&gt;]*)&gt;&quot;,tostring(counter)..&quot;. &quot;,1) -- change one instance according to the one instance found
   until false
   output = frame:preprocess(output) -- Expands templates...
   return output
end
]=]
return p</text>
      <sha1>b0z6s6kgeb79e1kp0zwczeujuf4sy2b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Matematik för årskurs 7-9/Numrering/dok</title>
    <ns>828</ns>
    <id>8567</id>
    <revision>
      <id>37311</id>
      <parentid>37308</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T20:32:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>37311</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1379" sha1="2hvq12cl7uqukcvqratg3mpr4z6b82p" xml:space="preserve">[[Modul:Matematik för årskurs 7-9/Numrering/dok|Documentation]] for [[Modul:Matematik för årskurs 7-9/Numrering]]

This module accepts a piece of text or the name of a page. It acts on angle-bracket tags in the text to simulate an extension of the html/wiki markup set vaguely per [[WP:Lua requests]], the &lt;inc&gt; tag is the first example, replaced with a number that increases each count.  You can set or reset the count and rate at any time by &lt;inc i j&gt; where i=the number of that tag and j is the difference to succeeding tags.

The function '''markup''' replaces &lt;inc&gt; for an increasing number. The first &lt;inc&gt; translates to 1, the second to 2 and so on.
Should be extended to handle multi variable numbering for multiple sets of &lt;inc&gt; tags or &lt;inc&gt; tags of different depth.
This could be used to have different numbering for exercises and examples as well as a higher ranking numbering for chapters.
But as this won't be used until this book is near complete and a &quot;real&quot; book is to be put together with multiple pages in one this will have to wait.
Might be worth doing in two steps depending on how the multiple page book is to be put together.

Warning: does not handle &lt;nowiki&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt; tags at all.

&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Dokumentationssidor]]&lt;/noinclude&gt;
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Moduler]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>2hvq12cl7uqukcvqratg3mpr4z6b82p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Moduler</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8568</id>
    <revision>
      <id>36983</id>
      <parentid>36982</parentid>
      <timestamp>2013-04-09T17:00:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>36983</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="277" sha1="5duk6skoutxv8cx4hly2sj5356oie2c" xml:space="preserve">Alla bokspecifika moduler för Matematik för årskurs 7-9. Dessa är här så att man lätt kan hålla en enhetlig layout i hela boken eftersom alla sidor som använder en av dessa moduler automatiskt ändras om man ändrar i modulen.

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]</text>
      <sha1>5duk6skoutxv8cx4hly2sj5356oie2c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Procent</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8569</id>
    <revision>
      <id>38726</id>
      <parentid>37127</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T10:02:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>bortflyttat</comment>
      <origin>38726</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="174" sha1="fd8t2vlehdd9d457g56s04bskhry5p8" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]


==Innehåll==
:[[/Procent|Procent]] {{kort status|25%|12 maj 2013}}
:[[/Förändring|Förändring]] {{kort status|00%|12 maj 2013}}</text>
      <sha1>fd8t2vlehdd9d457g56s04bskhry5p8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Den kvantitativa delen på högskoleprovet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8570</id>
    <revision>
      <id>37012</id>
      <timestamp>2013-04-11T18:08:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bro</username>
        <id>3869</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'De olika delarna av provet  [[XYZ]] I denna del är den del som är mest likt typiska matteuppgifter från skolan  [[KVA]] I denna del får du först en del information och se...'</comment>
      <origin>37012</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="427" sha1="itinm9z1dk4vm1gge23ia2ioz4suwzc" xml:space="preserve">De olika delarna av provet

[[XYZ]]
I denna del är den del som är mest likt typiska matteuppgifter från skolan

[[KVA]]
I denna del får du först en del information och sedan får man veta två kvantiteter, dessa kan vara tal eller en variabel som är med i den första informationsbiten
 
[[NOG]] 
I denna del ska du avgöra hur mycket information som behövs för att lösa en uppgift

[[DTK]]
Diagram tabeller och kartor</text>
      <sha1>itinm9z1dk4vm1gge23ia2ioz4suwzc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Potensräkning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8572</id>
    <revision>
      <id>45983</id>
      <parentid>45981</parentid>
      <timestamp>2015-10-09T13:25:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45983</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6796" sha1="mbzvs83u8zqi8n5snw1zbmu2w9rmjhu" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

[[File:The Sun by the Atmospheric Imaging Assembly of NASA's Solar Dynamics Observatory - 20100819.jpg|miniatyr|Solen är ungefär 10&lt;sup&gt;58&lt;/sup&gt; gånger större än en atom&lt;ref&gt;http://www.cs.umass.edu/~immerman/stanford/universe.html Mass, Size, and Density of the Universe] Artikel från National Solar Observatory&lt;/ref&gt;]]

Potenser används för det mesta för att skriva antingen väldigt stora eller väldigt små tal t.ex om man vill skriva solens massa på &quot;vanligt&quot; sätt blir det 10 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 om man istället väljer att skriva det som en potens blir det på följande sätt 10&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;. På samma sätt kan man använda det till att skriva små tal, för att skriva den pyttelilla massan på en atom skriver man endast 1,66 &amp;sdot; 10&lt;sup&gt;-27&lt;/sup&gt;. Detta system är så effektivt så att det går att skriva ett så stort tal som alla partiklar i hela universum, såhär enkelt:10&lt;sup&gt;80&lt;/sup&gt;

På samma sätt som att multiplikation är ett förenklat sätt att skriva addition, är potenser ett enklare sätt att skriva upprepad multiplikation. En potens består utav två tal, bas och exponent. Basen berättar vilket tal som ska multipliceras och exponenten berättar hur många gånger talet ska multipliceras. 

I talet  4&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; så är basen 4 och exponenten är 5, det betyder alltså att 4 ska multipliceras 5 gånger, alltså: 4&amp;sdot;4&amp;sdot;4&amp;sdot;4&amp;sdot;4.


==Potensräkning==
Om man blir osäker på hur man lägger ihop potenser, är det alltid bra att komma ihåg att det alltid går att skriva om en potens som multiplikation. Om man blir osäker på vad &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;10&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/span&gt;&amp;sdot;&lt;span style=&quot;color:blue;&quot;&gt;10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/span&gt; så kan man bara skriva om det som multiplikation. I det här fallet blir det &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;10&amp;sdot;10&lt;/span&gt;&amp;sdot;&lt;span style=&quot;color:blue;&quot;&gt;10&amp;sdot;10&amp;sdot;10&lt;/span&gt; vilket är lika med 10&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; och på så sätt kan man komma fram till, att det man gör är att adderar ihop exponenterna (talet som står där uppe)

===Negativa exponenter===

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====


====E-nivå====
En fisk hade 3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; yngel, en apa hade 1&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; apbarn och en häst hade 5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; föl. Hur många djurbarn fanns det?

Lösning: fiskyngel: 3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 27, apbarn: 1&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 1, föl: 5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 25. Totalt: 27 + 1 + 25 = 53. Svar 53 djurbarn.

====C-nivå====
1.
Saturnus massa är 5.68319&amp;sdot;10^26 kg och Jorden 5.97219&amp;sdot;10^24 kg.
Räkna ut hur mycket det blir och sedan hur många jordklot
som skulle kunna få plats i Saturnus.

2.
Neptunus massa är 1.0241&amp;sdot;10^26 kg och Jupiters massa är 1.898&amp;sdot;10^27 kg
räkna utav vad hur många Neptunus klot det kan rymma i Jupiter

3.
Om Jupiters massa är 1.898&amp;sdot;10^27 kg hur många Jord massor 
rymmer i Jupiter.

====A-nivå====


====Fördjupning====

1. Skriv utan exponent:
: a) &lt;math&gt;1^{34}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;1^0&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;0^7&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;0^0&lt;/math&gt;


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i de i!

2. Skriv utan exponent:
: a) &lt;math&gt;3^2&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;2^4&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;5^1&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;4^2&lt;/math&gt;

3. Skriv utan exponent:
: a) &lt;math&gt;0,5^2&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;0,1^3&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;3^3&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;10^4&lt;/math&gt;

4. Skriv utan exponent:
: a) &lt;math&gt;2^{-2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;2^3&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;5^{-1}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;10^{-3}&lt;/math&gt;

5. Skriv utan exponent:
: a) &lt;math&gt;(-3)^2&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;(-2)^3&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;(-1)^{100}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;(-4)^{-2}&lt;/math&gt;

6. Skriv med exponent:
: a) 4 upphöjt till 3
: b) basen 2 och exponenten 3
: c) 2 &amp;sdot; 2 &amp;sdot; 2 &amp;sdot; 2 &amp;sdot; 2
: d) &lt;math&gt;1\over 3\cdot 3&lt;/math&gt;

7. Beräkna:
: a) &lt;math&gt;3^2-2^3&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;10^3+10^2+10^1&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;2^{100}\over2^{99}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;5^{-2}\cdot5^2&lt;/math&gt;

8. Vad är sista siffran i följande tal:
: a) &lt;math&gt;5^{20}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;3^{43}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;2^{301}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;7^{52}&lt;/math&gt;

9. Beräkna &lt;math&gt;7^7\over4^9&lt;/math&gt;.
: a) Vilken konstant är väldigt nära?
: b) Hur många procent skiljer?

10. Primtalsuppdela följande tal:
: a) 6
: b) 8
: c) 18
: d) 768

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Grundpotensform==

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====


====E-nivå====


====C-nivå====

1.a) Hur många venus går det i jorden om venus massa är 4,867x10^24

====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i de i!

1. Skriv i grundpotensform:
: a) &lt;math&gt;5400&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;300&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;123&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;598000000&lt;/math&gt;

2. Skriv i grundpotensform:
: a) &lt;math&gt;54\cdot10^9&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;301\cdot10^{22}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;0,02\cdot10^5&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;0,56\cdot10^2&lt;/math&gt;

3. Skriv i grundpotensform:
: a) &lt;math&gt;0,02&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;0,00034&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;0,301&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;0,000004391&lt;/math&gt;

4. Skriv i grundpotensform:
: a) &lt;math&gt;54\cdot10^{-9}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;301\cdot10^{-4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;0,02\cdot10^{-5}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;0,56\cdot10^{-1}&lt;/math&gt;

5. Solens volym är 1,41 &amp;sdot; 10&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Jordens volym är 1,08 &amp;sdot; 10&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Hur många gånger större volym har solen?

6. Solens diameter är 1,392 &amp;sdot; 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; m. Jordens diameter är 1,27 &amp;sdot; 10&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; m. Hur många jordklot få plats i rad i solen?

7. Solens väger 1,9891 &amp;sdot; 10&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; kg. Jordens väger &quot;bara&quot; 5,9736 &amp;sdot; 10&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; kg. Hur många jordklot skulle hela solens massa räcka till?

8. Solen består nästan bara av väteatomer som väger 1.674 &amp;sdot; 10&lt;sup&gt;-27&lt;/sup&gt; kg. Solen väger 1,9891 &amp;sdot; 10&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; kg. Hur många väteatomer består solen av?


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Länkar==
Wikipedia:
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Exponent Exponent]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Potens_(matematik) Potens]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Exponentl%C3%A4ge Exponentläge]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Rot_av_tal Rot av tal]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Tiopotens Tiopotens]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Grundpotensform Grundpotensform]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvadratrot Kvadratrot]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubikrot Kubikrot]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Rottecken Rottecken]

Avancerad men utförlig förklaring av vad 0&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt; är: (Eng)
: http://www.askamathematician.com/2010/12/q-what-does-00-zero-raised-to-the-zeroth-power-equal-why-do-mathematicians-and-high-school-teachers-disagree/
==Källor==
&lt;references/&gt;</text>
      <sha1>mbzvs83u8zqi8n5snw1zbmu2w9rmjhu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Faktasidor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8573</id>
    <revision>
      <id>39159</id>
      <parentid>39158</parentid>
      <timestamp>2013-07-31T13:59:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Andragradsekvationer */</comment>
      <origin>39159</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7739" sha1="6ecc9ma9mxecqb8yynt58dwgpo8a5pc" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]


Sidor med fakta om olika saker som gåtts igenom, men som är för specifikt för att höra hemma i genomgången. Kan vara fördjupande. Lägg till vad som hellst så kan det antingen få en egen undersida eller flyttas in som fördjupning nån stans.


==Talssystem==
Mer om talsystem finns under [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Alternativa talsystem]] (Kopierat härifrån).


==Andragradsekvationer==
Hittils har vi bara löst ekvationer där x har multiplicerats med vanliga tal. En ganska vanlig typ av ekvation som är lite svårare är när x multipliceras med sig själv. Det enklaste uttrycket av den typen är x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Då kan man få ekvationer som till exempel x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 4. Den ekvationen har två lösningar (x är antingen 2 eller &amp;minus;2). Den här typen av ekvationer kallas för andragradsekvationer. Saker som beskrivs av andragradsekvationer är fritt fall och hur saker rör sig när man kastar iväg dem.

Andragradsekvatoiner kan ha inga, en eller två lösningar. Om man tänker på när en sten som man kastar upp i luften är 2 meter upp så är den på den höjden två gånger (en gång på vägen upp och en gång på vägen ner) om man kastar stenen högre än 2 meter. Kastar man stenen precis 2 meter upp är den bara på höjden 2 meter en gång (när den precis är som högst och vänder). Kastar man stenen mindre än 2 meter kommer den aldrig upp till 2 meter. 

Man kan också blanda vanliga (linjära) ekvationer tillsammans med sådana här andragradsekvationer så att man får x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 2x = 8 till exempel. Den kallas då fortfarande för en andragradsekvation.

För att lösa denna typ av ekvationer anväder man en formel som ofta kallas pq-formeln. Det gör man genom att flytta runt i ekvationen tills den är skriven som: x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + px + q = 0, där p och q är två olika tal eller samma vilka som hellst (även negativa tal). Då löser man ekvationen med följande formel som ger två svar:
: &lt;math&gt;x={-p\over 2} \pm \sqrt{ {p^2\over 4} - q}&lt;/math&gt;
eller skrivet som två formler:
: &lt;math&gt;x_1={-p\over 2} + \sqrt{ {p^2\over 4} - q}&lt;/math&gt;
: &lt;math&gt;x_2={-p\over 2} - \sqrt{ {p^2\over 4} - q}&lt;/math&gt;
Vilket som är det första eller andra svaret spelar ingen roll. Om det är &quot;riktiga&quot; exempel så kan det vara så att den ena lösningen är orimlig. Till exempel om man får att en sten som släpps från ett hus slår i backen innan den har släppts och ett svar som är efter. Då är ju endast svaret där stenen slår i efter riktigt.

Om uttrycket i rottecknet blir noll har ekvationen bara en lösning. Blir det mindre än noll i rottecknet finns det inga lösningar.

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
;1. Lös följande ekvationer:
: a) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 9
: b) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;minus; 2x = 0
: c) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 2x &amp;minus; 8 = 0
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; {{=}} 3, x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; {{=}} &amp;minus;3
; b) x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; {{=}} 0, x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; {{=}} 2
; c) x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; {{=}} 2, x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; {{=}} &amp;minus;4
}}

;2. Lös följande ekvationer:
: a) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;minus; 2x &amp;minus; 3 = 0
: b) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;minus; 6x + 5 = 0
: c) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 2x = 0
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; {{=}} &amp;minus;1, x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; {{=}} 3
; b) x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; {{=}} 1, x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; {{=}} 5
; c) x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; {{=}} 0, x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; {{=}} &amp;minus;2
}}

;3. Lös följande ekvationer:
: a) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;minus; 2x = 15
: b) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 4x + 5
: c) 2x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;minus; 8x + 8 = 0
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; {{=}} &amp;minus;3, x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; {{=}} 5
; b) x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; {{=}} &amp;minus;1, x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; {{=}} 5
; c) x {{=}} 2
}}

;4. Lös följande ekvationer:
: a) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;minus; 2x = &amp;minus;1
: b) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 4x &amp;minus; 5
: c) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;minus; 2x &amp;minus; 1 = 0
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 1
; b) Ingen lösning, (&lt;math&gt;x {{=}} 2 \pm \sqrt{-1}&lt;/math&gt;)
; c) &lt;math&gt;x_1 {{=}} 1-\sqrt{2}&lt;/math&gt; ≈ &amp;minus;0,41421, &lt;math&gt;x_2 {{=}} 1+\sqrt{2}&lt;/math&gt; ≈ 2,41421
}}

;5. Ställ upp en formel för q-värdet om du har p-värdet för att andragradsekvationen endast ska ha en lösning.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; Svar: &lt;math&gt;q = {p^2\over 4}&lt;/math&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Härledning|
; Om den endast ska ha en lösning måste uttrycket i rottecknet vara lika med noll.
; &lt;math&gt;{p^2\over 4} - q = 0&lt;/math&gt;
; &lt;math&gt;{p^2\over 4} = q&lt;/math&gt;
; &lt;math&gt;q = {p^2\over 4}&lt;/math&gt;
}}
}}

;6. Ställ upp en formel för p-värdet om du har q-värdet för att andragradsekvationen endast ska ha en lösning.
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; Svar: &lt;math&gt;p = \pm2\sqrt{q}&lt;/math&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Härledning|
; Om den endast ska ha en lösning måste uttrycket i rottecknet vara lika med noll.
; &lt;math&gt;{p^2\over 4} - q = 0&lt;/math&gt;
; &lt;math&gt;{p^2\over 4} = q&lt;/math&gt;
; &lt;math&gt;p^2 = 4q&lt;/math&gt; 
; &lt;math&gt;p = \sqrt{4q}&lt;/math&gt; eller &lt;math&gt;p = -\sqrt{4q}&lt;/math&gt;
; &lt;math&gt;p = 2\sqrt{q}&lt;/math&gt; eller &lt;math&gt;p = -2\sqrt{q}&lt;/math&gt; 
}}
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Olikheter==
Ett likhetstecken betyder att det är samma sak på båda sidorna. Ibland så är det inte det. Det finns fyra tecken som behandlar något som heter olikheter. &amp;lt;, &amp;gt;, ≤ och ≥. &amp;lt; betyder att de som står till vänster är mindre än det som står till höger. &amp;gt; är precis tvärtom, det som står till höger är mindre än det till vänster. ≤ är samma sak som &amp;lt; fast det kan vara samma sak ibland. Står det &amp;lt; så är vänstersidan alltid mindre. x &amp;lt; 2 betyder till exempel att x kan vara exempelvis &amp;minus;3, 1 eller 1,99 men inte 2 eller något större tal. x ≤ 2 betyder att x kan vara exempelvis &amp;minus;3, 1 eller 2 men inte 2,001 eller något annat tal större än 2.

Exempel på skillnaden mellan &amp;gt; och ≥ är att alla lägnder är ≥0. Om två ställen ligger precis kant i kant så är det inget avstånd emellan men det är omöjligt att det är ännu kortare än det mellan ställena. Däremot så är alla lägnder i en kvadrat &amp;gt;0. Det är omöjligt att ha en sida som är lika med 0 eftersom det då inte längre skulle vara en kvadrat utan bara en punkt.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Tecken
! Uttal
! Betyder
|-
| style=&quot;text-align: center;&quot; | &amp;lt;
| mindre än
| det till vänster är mindre än det till höger
|-
| style=&quot;text-align: center;&quot; | &amp;gt;
| större än
| det till vänster är större än det till höger
|-
| style=&quot;text-align: center;&quot; | ≤
| mindre än eller lika med
| det till vänster är mindre än det till höger eller så är båda samma
|-
| style=&quot;text-align: center;&quot; | ≥
| större än eller lika med
| det till vänster är större än det till höger eller så är båda samma
|}

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}

;1. Lös följande olikheter:
: a) x + 5 &amp;gt; 10
: b) 2 &amp;lt; 1 + x
: c) 2x &amp;gt; 8
: d) 3 + 2x &amp;lt; 21
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x &amp;gt; 5
; b) x &amp;gt; 1
; c) x &amp;gt; 4
; d) x &amp;lt; 9
}}

;2. Lös följande olikheter:
: a) x + 2 &amp;gt; 5
: b) 2 &amp;minus; x &amp;lt; 8
: c) 2x + 3 ≥ 7
: d) 9 &amp;minus; 2x ≥ 7
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x &amp;gt; 3
; b) x &amp;gt; &amp;minus;6
; c) x ≥ 2
; d) x ≤ 1
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

===Länkar===
Några länkar om olikheter:
* http://www.matteguiden.se/matte-b/algebra/olikheter/
* http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/funktioner/grafisk-losning-av-olikheter
* http://www03.edu.fi/svenska/laromedel/matematik/nollkurs/pass9.html
* http://www.pluggakuten.se/wiki/index.php?title=Olikheter_med_absolutbelopp</text>
      <sha1>6ecc9ma9mxecqb8yynt58dwgpo8a5pc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Matematik för årskurs 7-9/Test/dok</title>
    <ns>828</ns>
    <id>8576</id>
    <revision>
      <id>37310</id>
      <parentid>37309</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T20:31:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>37310</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="292" sha1="4b0j2x7q9sogi841wjs7uwt2ntq06fo" xml:space="preserve">[[Modul:Matematik för årskurs 7-9/Test/dok|Documentation]] for [[Modul:Matematik för årskurs 7-9/Test]]

Testmodul att leka med

&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Dokumentationssidor]]&lt;/noinclude&gt;
&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Moduler]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>4b0j2x7q9sogi841wjs7uwt2ntq06fo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Sannolikhet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8578</id>
    <revision>
      <id>49140</id>
      <parentid>49139</parentid>
      <timestamp>2019-11-18T20:41:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tommy Kronkvist</username>
        <id>1064</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49139 av [[Special:Contributions/188.148.97.60|188.148.97.60]] ([[User talk:188.148.97.60|diskussion]]) ogjord. Den löpande texten i Matematik för årskurs 7–9 omfattar ej facit.</comment>
      <origin>49140</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4800" sha1="ny6raic6hh2wo0o579qv7cz7ohuvd4x" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}

[[File:Two red dice 01.svg|200px|right]]

text...


==Sannolikhet==
===Sannolikhetslära===
Vad är egentligen chansen att man med en vanlig tärning kommer slå en 6:a om man kastar tärningen en gång? 

===Sannolikhet för flera fall (eller)===
Vad är chansen att man drar ett rött eller ett klätt kort ur en kortlek?

===Sannolikhet för flera fall (och)===
Vad är chansen att man ur en kulpåse med tre röda och två svarta kulor först drar en röd och sedan en svart? Är det samma chans att först dra en svart och sedan en röd?

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====


====E-nivå====


====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====

1. Vad är chansen att slå en 1:a med en vanlig tärning?

2. Om du har slagit 5 st 6:or i rad, vad är då chansen att slå en 6:a till direkt efter?

3. Vad är chansen att dra hjärter ess om du tar ett kort på måfå ur en kortlek?

4. Vad är chansen att slå ett jämnt tal på en vanlig tärning?

5. Vad är chansen att man drar en röd kula ur en påse med tre röda och två blå kulor?


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


==Kombinatorik==
===Antal valmöjligheter===
Hur många registreringsskyltar är det möjligt att ha i Sverige (med tre bokstäver följt av tre siffror) om man antar att alla kan användas.

===Urval (välj 3 av 5)===
Vad är chansen att bara tjejerna blir valda om man väljer ut tre personer av en grupp med tre tjejer och fyra killar?

===Ordnad lista (kö)===
Vad är chansen att en pokerhand med fem olika kort hamnar i ordning?

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====


====E-nivå====


====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====

1. Vad är chansen att tre slumpmässigt valda siffror hamnar med det lägsta först och det högsta sist?

2. Tre personer väljs slumpmässigt ut ur en grupp där det är fyra killar och tre tjejer.
: a) Vad är chansen att det bara blir tjejer?
: b) Vad är chansen att det bara blir killar?

3. Hur många olika registreringsskyltar är det möjligt att ha i Sverige med tre bokstäver följt av tre siffror om alla kombinationer accepteras och man får använda 26 bokstäver (ej å, ä eller ö)?


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


==Blandat==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====


====E-nivå====


====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Länkar==
Andra genomgångar:
* [http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=139&amp;no_cache=475635844 webbmatte.se - Sannolikhetslära]
* [http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=139&amp;on_menu=743&amp;page_id_to_fetch=1886&amp;lang=swedish&amp;no_cache=1544557966 webbmatte.se - Sannolikhetslära, Historik]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/sannolikhet/sannolikhet matteboken.se - Sannolikhet]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/sannolikhet/oberoende-och-beroende-handelser matteboken.se - Oberoende och beroende händelser]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/sannolikhet/kombinatorik matteboken.se - Kombinatorik]
* [http://www.matteguiden.se/matte-b/statistik/sannolikhet-och-relativ-frekvens/ matteguiden.se - Sannolikhet och relativ frekvens (Matte B - Statistik)]

Wikipedia:
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Sannolikhet Sannolikhet]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Odds Odds]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Sannolikhetsteori Sannolikhetsteori]

Övningar:
* [https://www.khanacademy.org/math/probability/e Khan academy (en del är väl svårt)]
* [https://go.evuma.com/uppgift/270/ Evuma, kräver inloggning (tror jag)]


==Övrigt==
(infoga i fördjupning under någon av ovanstående övningsuppgifter)

Du är med i en tävling där du har chans att vinna 50 000 kronor, det du ska göra är att välja en dörr utav tre, bakom en av dörrarna finns prischecken på 50 000 kronor. När du har valt dörr så öppnar tävlingsledaren en annan av de tre dörrarna som inte hade något pris bakom sig. Så nu finns det alltså två dörrar kvar där prischecken kan vara. Tävlingsledaren frågar dig om du vill byta till den andra dörren, vad väljer du?

Antag att du väldigt gärna vill ha en hundvalp, men bara en tik (hona). Du ringer till djuraffären och frågar om de har någon tik inne och det har de. Glad så springer du dit och köper en av deras två hurndvalpar, men du glömmer kolla om just den du tog var en tik. Vad är sannolikheten att du mååste gå tillbaka och byta?

[[File:Standard deviation diagram.svg|200px]]

[[File:Dice.jpg|200px]]</text>
      <sha1>ny6raic6hh2wo0o579qv7cz7ohuvd4x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Avrundning och överslagsräkning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8579</id>
    <revision>
      <id>57278</id>
      <parentid>38668</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:41:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57278</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5377" sha1="ex63srq7bs9akeivok0q8qgbhssemz0" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]


Ibland kan det vara intressant att veta hur mycket någonting ungefär kommer att kosta. Om du är och handlar och har med dig hundra kronor så kan det viktigaste vara att vara säker på att det man handlar kostar mindre än 100 kronor och inte exakt hur mycket det kostar. Då kan det vara bra att använda sig av överslagsräkning. Det kan även vara bra att använda sig av, för att komma fram till om ett svar man har räknat fram, är rimligt. 


==Avrundning==
Avrundning handlar om att säga ungefär hur mycket något är. Alla mätningar är avrundningar eftersom man aldrig kan mäta exakt hur många atomer lång någon är utan man brukar avrunda och bara säga hela meter och hela centimeter. Om någon är nån millimeter längre eller kortare än någon annan spelar sällan någon roll så det struntar man oftast i.

Ofta kan man mäta väldigt noga eller får väldigt många svar när man räknar med en miniräknare eller på datorn. Då kan det vara jobbigt och meningslöst att räkna upp alla så då avrundar man. 

När man avrundar så måste man först veta vilken siffra som är den sista man ska behålla. Om vi vill veta hur många centimeler en person är och vi har mätt personens längd väldigt noga med ett lasermått och fått 1,6437 meter så är det 4:an som är sista siffran vi vill behålla (1,6437 m = 164,37 cm). Nu kollar man på siffran efter 4:an. Är den siffran 0, 1, 2, 3 eller 4 så kan man ta bort alla siffror efter den sista (4:an). Är det 5, 6, 7, 8 eller 9 så är det närmare nästa hela cm och då höjer man sista siffran och tar sedan bort alla siffror efter. Eftersom siffran efter 4:an är en 3:a kan vi ta bort alla siffror efter 4:an utan att göra någonting. 1,6437 m är alltså ungefär lika med 1,64 m. Det skrivs ofta 1,6437 m &amp;asymp; 1,64 m.

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Avrundning}}


==Överslagsräkning==
Överslagsräkning används när man ska göra en uträkning men inte är så noga med vad svaret exakt blir. Det kan till exempel vara bra om man ska kontrollräkna om man har fått rätt svar på en uträkning, om man har råd att handla en godis extra i affären eller så komplicerade saker som om man vill veta om det finns flest barr på en julgran eller människor i Sverige.

När man använder överslagsräkning är det inte så noga så det första vi gör är att avrunda allt till bara en siffra. Man kan vara noggrannare och använda två men det är nästan alltid onödigt eftersom det ändå är en onoggrann uträkning som ändå kommer ge ett &quot;fel&quot; (men nästan rätt) svar. Använder man två siffror kommer man får ett bättre svar men fortfarande inte &quot;rätt&quot;. Det är nästan aldrig lönsamt att ha ett bättre svar som ändå inte är helt &quot;rätt&quot;. Antingen använder man överslagsräkning och avrundar så mycket man kan eller så avrundar man bara efter alla uträkningar är gjorda. Nu ska det avrundas först så vi får lätta uträkningar!

Till exempel: 42 + 68 + 79 &amp;asymp; 40 + 70 + 80. Det kan vi lätt räkna ut till 190.

När man har avrundat (mycket) så brukar själva uträkningen bli väldigt lätt.

===Tips===
Vid addition är det bra om man avrundar varannat tal uppåt och varannat nedåt om det går. Då tar avrundningarna ut  varandra och svaret blir mer &quot;rätt&quot;. Till exempel 55 + 65 &amp;asymp; 50 + 70 eller 60 + 60 vilet båda blir 120.

Om man har väldigt olika stora tal så hittar man det största talet och avrundar det först. Alla andra tal ska sedan avrundas till samma noggrannhet. 291 + 5,6 &amp;asymp; 300 + 0 = 300. Jämfört med ungefär 300 är 5,6 i stort sett ingenting och kan altså avrundas till 0.

Vid subtraktion

Vid multiplikation är det 

Vid division


===Exempel===

Du är och handlar och har plockat på dig saker som kostar följande 17:90, 24:5, 8:90 15:90. 34:90. Du har med dig hundra kronor och undrar om du även har råd med en chokladkaka som kostar fem kronor.

'''Svar'''
Det första man ska göra är att göra om talen så att decimalerna försvinner. I det här fallet kan du få bort decimalerna genom att avrunda alla tal uppåt förutom det som slutar på :50. Då har du talen &lt;br&gt;    18, 24, 16 35 kvar. Nu kan du använda lite olika sätt för att få fram svaret:

'''Addera ihop talen, så att det blir hela tiotal'''

16+24 är 40 och då blir det sedan lättare att addera 35 också så att det blir 75, nu kan &quot;se&quot; att du även har råd med chokladkakan eftersom det är 25 kvar till 100 och det sista talet var 18 så då har du råd.


'''Gör vissa tal mindre och vissa tal större'''

Avrunda alla tal till tiotal, försök att se till så att det blir ungefär jämnt med hur mycket som avrundas neråt och hur mycket som avrundas uppåt.
(inte klar)

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Överslagsräkning}}


==Värdesiffror==

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Värdesiffror}}


==Rimlighetsbedömningar==

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Rimlighetsbedömningar}}


==Länkar==
Wikipedia
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Approximation Approximation]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4rmev%C3%A4rde Närmevärde]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Avrundning Avrundning]</text>
      <sha1>ex63srq7bs9akeivok0q8qgbhssemz0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Vinklar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8580</id>
    <revision>
      <id>48068</id>
      <parentid>47783</parentid>
      <timestamp>2018-05-14T19:10:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.250.30.173</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Övningsuppgifter */</comment>
      <origin>48068</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3991" sha1="ma4nwig0v3qrav2hl6rp279s6su97tc" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

[[File:60 degree reference angles.svg|Ett helt varv är 360 grader (annan bild skulle vara bra)|miniatyr]] 
[[File:180 degree angle.svg|miniatyr|Ett halvt varv blir 180 grader]]
[[File:Right angle.svg|miniatyr|detta är 90 grader och kallas för en rät vinkel]]
Allt i matematiken bygger på väldigt enkla antaganden som man sedan använder för att komma fram till de mest häpnadsväckande sakerna. När det gäller vinklar så är detta antagandet att ett helt varv ska vara 360 grader. Sedan har man använt sig av detta för att komma fram till massvis av olika saker och det är vad man har kommit fram till som detta kapitel ska handla om.

Om ett varv är 360 grader så måste ett halvt varv vara 180 grader och ett fjärdedels varv måste vara 90 grader.

Med hjälp av detta kan man komma fram till hur stora vinklarna inuti en triangel blir.


==Mäta vinklar==
[[File:Rapporteur.svg|thumb|Högupplöst svg-fil som man kan skriva ut (gärna på genomskinligt papper) och använda som gradskiva. (Länkar: [http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3f/Rapporteur.svg svg-filen], [http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3f/Rapporteur.svg/2000px-Rapporteur.svg.png högupplöst bild])]]
[[File:Protractor Rapporteur Degrees V3.jpg|thumb|Högupplöst jpg-fil som man kan skriva ut (gärna på genomskinligt papper) och använda som gradskiva. (Länkar: [http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/70/Protractor_Rapporteur_Degrees_V3.jpg högupplöst bild])]]


[[File:Protractor.jpg|100px]]
[[File:Transferidor.PNG|100px]]
[[File:Goniometro.jpg|100px]]
[[File:Protractor katomierz.jpg|100px]]
[[File:Squadra goniometro.jpg|100px]]
[[File:Protractor2.jpg|100px]]
[[File:Protractor1.svg|100px]]
[[File:RapporteurTrigonometrique.jpg|100px]]

För att mäta vinklar brukar man använda en gradskiva. Ovan visas hur några olika gradskivor ser ut.

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Mäta vinklar}}


==Rita vinklar==

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Rita vinklar}}


==Räkna på vinklar==

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Räkna på vinklar}}Emmys öva 2 Tim i veckan

==Beräkna vinkelsummor==
[[File:Simple triangle with angles marked 01.svg|Triangel med vinklarna x, y och z]]

&lt;math&gt;x+y+z=180^\circ&lt;/math&gt;

För högstadiematematik så räcker det att veta att om man adderar det tre vilklarna i en triangel så blir det alltid 180°. Det kallas för en triangels vinkelsumma. Nedan kommer vi visa bevis för det men för att klara uppgifterna räcker det med den kunskapen att det bara är så. Vill eller behöver man räkna ut hur mycket vinklarna i till exempel en fyrkant eller femkanst är så är det bara att dela upp den i trianglar där vinkelsumman alltid är 180°.

Ett undantag som vi inte kommer räkna med ens som överkurs men som kan vara bra att känna till är att eftersom detta bara gäller vanliga platta trianglar så kan man faktiskt rita trianglar på till exempel ett klot som har andra vinkelsummor. Tänk dig till exempel en triangel som har två hörn på ekvatorn, ett kvarts varv i från varandra och ett hörn på nordpolen. Då kommer alla de hörnen vara 90° och den triangeln kommer ha vinkelsumman 270°. Men vi antar att en triangel måste vara platt vilket man oftas brukar mena när man pratar om trianglar.

{{Matematik för årskurs 7-9/Exempel|/Exempel/Beräkna vinkelsummor}}

===Bevis===

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Beräkna vinkelsummor}}

==Länkar==
Mer fakta på wikipedia:
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Grad_(vinkelenhet)
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Vinkel

Övningar:
* https://www.khanacademy.org/math/geometry/angles/v/the-angle-game?playlist=Geometry - The angle game på Khan academy
* https://www.khanacademy.org/math/geometry/parallel-and-perpendicular-lines/e - Khan academy</text>
      <sha1>ma4nwig0v3qrav2hl6rp279s6su97tc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Innehållsförteckning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8581</id>
    <revision>
      <id>37068</id>
      <parentid>37067</parentid>
      <timestamp>2013-04-13T08:35:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>37068</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6574" sha1="mjq82rl37ply01k3de0dqe3fey5xl6d" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

Nån vettigare layout måste ordnas. Vet inte heller om kapitelnummreringen ska vara kvar. En del sidor med bara ett underkapitel eller där underkapitlen är små ligger i respektive överkapitel vilket gör att alla sidor inte existerar.


 [[Matematik för årskurs 7-9]] - Startsidan på nätet
 [[Matematik för årskurs 7-9/Framsida]] - För en tryckt bok
 [[Matematik för årskurs 7-9/Förord]]
 [[Matematik för årskurs 7-9/Innehållsförteckning]] - Denna sida
 [[Matematik för årskurs 7-9/Om denna bok]]
 
 1  '''[[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning]]'''
 1.1  [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Introduktion]]
 1.1.1  Olika sätt att uttrycka tal – heltal, decimaltal, bråktal, procent, prefix, potensform, grundpotensform, exakt (π, e, √2)
 1.2  [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning]]
 1.2.1  [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning]] (innehållande metoder för räkning)
 1.2.2  [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Negativa tal]]
 1.2.3  [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Decimaltal]]
 1.2.4  [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal]]
 1.3  [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Potensräkning]]
 1.3.1  [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Potensräkning/Potensräkning]]
 1.3.2  [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Potensräkning/Grundpotensform]]
 1.4  [[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkneregler]] – beräkna sammansatta uttryck och kunna räkneordningen
 1.4.1  addition och multiplikation
 1.4.2  alla räknesätten
 1.4.3  parenteser
 1.4.4  potenser
 1.5  Alternativa talsystem – binära, andra
 1.5.1  Historiska talsystem
 1.5.2  Binära talsystemet
 1.5.3  Andra talsystem
 1.6  Historisk utveckling – olika skrivsätt såsom romerskt, babylonskt, med fler samt olika beräkningsmetoder
 1.6.1  Skrivsätt
 1.6.2  Annat? (Vad?)
 1.6.3  Kulram
 1.6.4  Datorutveckling
 1.7  Avrundning och överslagsräkning
 1.7.1  Avrundning
 1.7.2  Värdesiffror
 1.7.3  Överslagsräkning
 1.7.4  Rimlighetsbedömningar
 2  '''[[Matematik för årskurs 7-9/Procent]]'''
 2.1  Procent
 2.1.1  Omvandla mellan bråk och procent
 2.1.2  Omvandla mellan decimaltal och procent
 2.1.3  Beräkna procent av något
 2.1.4  Beräkna procentuell andel
 2.2  Förändring
 2.2.1  Beräkna ökningar/minskningar med procent
 2.2.2  Räkna med procentenhet
 2.2.3  Beräkna med förändringsfaktor
 2.2.4  Exponentiell tillväxt
 3  '''Algebra'''
 3.1  Uttryck – förenkla olika sorters uttryck.
 3.1.1  Addition/subtraktion (2x+x)
 3.1.2  Parenteser (2x+3)-(x-1)
 3.1.3  Multiplikation av parenteser 3(x+2)
 3.1.4  Potenser (x+1)^2
 3.2  Ekvationer – lösa olika ekvationer med olika metoder (exakt, numeriskt, grafiskt...)
 3.2.1  Ekvationslösning (exakta lösningar)
 3.2.2  Numeriska metoder
 3.2.3  Grafiska metoder
 3.2.4  Ekvationssystem
 3.3  Mönster – se matematiska mönster och uttrycka de matematiskt
 3.3.1  Grafiskt
 3.3.2  linjära uttryck
 3.3.3  kvadratiska uttryck
 4  '''[[Matematik för årskurs 7-9/Geometri]]'''
 4.1  [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Enheter]] – inklusive historiska måttenheter
 4.1.1  Omvandla mellan längdenheter
 4.1.2  Omvandla areaenheter
 4.1.3  Omvandla volymsenheter
 4.1.4  Omvandla viktenheter
 4.2  [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Mätning]]
 4.2.1  Längd
 4.2.2  Area
 4.2.3  Volym
 4.2.4  Tid
 4.3  [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Skala]] – rita och räkna med skalor, både förstoringar och förminskningar.
 4.3.1  Beräkna verklig längd
 4.3.2  Beräkna skala
 4.3.3  Rita i skala
 4.4  [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-Geometri]] – beräkna areor och omkretsar på olika objekt.
 4.4.1  Rektanglar och kvadrater
 4.4.2  Trianglar
 4.4.3  Parallellogram
 4.4.4  Cirklar
 4.4.5  Blandade 2D-figurer
 4.5  [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-Geometri]] – beräkna volymer och begränsningsareor på olika objekt.
 4.5.1  Rätblock
 4.5.2  Prismor
 4.5.3  Cylindrar
 4.5.4  Pyramider och koner
 4.5.5  Klot
 4.5.6  Blandade 3D-figurer
 4.6  [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Vinklar]]
 4.6.1  Mäta vinklar
 4.6.2  Beräkna vinkelsummor
 4.7  [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Likformighet och symmetri]]
 4.7.1  Likformighet
 4.7.2  Förhållande
 4.7.3  Symmetrilinjer
 4.7.4  Symmetriplan
 4.8  [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Pythagoras sats]]
 5  '''Sannolikhet'''
 5.1  Sannolikhet
 5.1.1  Sannolikhetslära (slå en 6:a)
 5.1.2  Sannolikhet för flera fall (eller)
 5.1.3  Sannolikhet för flera fall (och)
 5.2  Kombinatorik
 5.2.1  Antal valmöjligheter
 5.2.2  Urval (välj 3 av 5)
 5.2.3  Ordnad lista (kö)
 6  '''Statistik'''
 6.1  Undersökningar – genomföra och analysera statistiska undersökningar
 6.1.1  Två alternativ
 6.1.2  Flervalsfrågor
 6.1.3  Flyttalssvar
 6.1.4  Ej tal som svar
 6.2  Chanser och risker (Sannolikhet – utifrån data beräkna sannolikheter)
 6.2.1  ???
 6.3  Lägesmått
 6.3.1  Median
 6.3.2  Medelvärde
 6.3.3  Typvärde
 6.4  Spridningsmått
 6.4.1  Percentil
 6.4.2  Kvartil
 6.4.3  Konfidentsintervall
 6.5  Diagram, grafer och tabeller
 6.5.1  Stolpdiagram
 6.5.2  Stapeldiagram
 6.5.3  Cirkeldiagram
 6.5.4  Linjediagram
 6.5.5  Histogram
 6.5.6  Tabeller
 7  '''Funktioner och grafer'''
 7.1  Funktioner – rita och avläsa diagram för olika funktioner samt beräkna funktioners värden (in- och utvärden)
 7.1.1  läsa av diagram
 7.1.2  rita diagram
 7.2  Koordinatsystem
 7.3  Räta linjens ekvation
 8  '''Problemlösning'''
 8.1  Bevis
 8.2  
 9  '''Rimlighetsbedömning'''
 10  '''Redovisningar'''
 
 [[Matematik för årskurs 7-9/Faktasidor]] - Sidor med fakta om olika saker som gåtts igenom, men som är för specifikt för att höra hemma i genomgången. Kan vara fördjupande.
 [[Matematik för årskurs 7-9/Formelblad]]
 [[Matematik för årskurs 7-9/Extra övningar]] - Mer övningar på olika nivåer och av olika typer, praktiska, lätta, utmanande, kluringar...
 [[Matematik för årskurs 7-9/Resurser]] - Tips på andra sajter, läxhjälp, verktyg eller liknande som kan användas inom matematik
 [[Matematik för årskurs 7-9/Register]]
 
 [[Matematik för årskurs 7-9/Redigeringsmall]] - För editerare med layouttips och instruktioner
 [[Matematik för årskurs 7-9/Kladd]] - Skriv vad som helst här</text>
      <sha1>mjq82rl37ply01k3de0dqe3fey5xl6d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kötid</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8582</id>
    <revision>
      <id>49536</id>
      <parentid>38400</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49536</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2838" sha1="ttglgrs2ilhaebwwtq049islv8nuj5r" xml:space="preserve">[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]

==Uppgift==

https://po.scrool.se/problems/kotid

==Lösning==

===Delpoäng===
För att få delpoäng på det här problemet så räcker den uppenbara lösningen - vi går igenom kön för varje grupp vi avverkar och väljer den första som har storlek mindre än eller lika med nuvarande antal platser kvar i vagnen.

===Full poäng===
Att få full poäng på det här problemet kräver lite kunskap och erfarenhet kring datastrukturer, i synnerhet binära sökträd. 

Det kluriga med den här uppgiften är att komma på hur man för något värde X hittar det första värde i en sekvens (i det här fallet kön med grupper) som är mindre än eller lika med ett visst värde K (antalet platser kvar i vagnen). 

Svaret är att använda sig av ett binärt sökträd. Innan några personer lastats på vagnen - låt grupperna av personer representeras av löven i ett binärt sökträd. Låt även föräldern till två noder lagra minimum av dess två barn-noders värden. Nu har vi datastrukturen vi behöver, låt oss gå igenom hur vi väljer ut en viss grupp. Anta att ett antal grupper har lastats på vagnen, och trädet har uppdaterats (vilket vi berättar hur man gör snart). 

När vi vill hitta första gruppstorleken X som är mindre än ett visst K så tittar vi först på rot-nodens två barn. Anta att vänstra barnet innehåller värdet L och det högra värdet innehåller R. Om L &lt;= K så går vi vidare till den vänstra noden. Annars går vi till den högra. Sen upprepar vi denna procedur tills vi nått ett löv - och då har vi hittat det värde vi letade efter - i logaritmisk tid. 

Vi måste även hålla trädet uppdaterat när grupper tas bort allt eftersom de lastats på vagnen. Ett enkelt sätt att göra det på är att sätta det utvalda lövets värde till ett orimligt stort tal (exempelvis oändligheten), och sedan bara gå baklänges upp i trädet och återigen sätta en inre nods värde till minimum av dess två barn, ända upp till rot-noden.

Man kan även vända på problemet och för varje grupp söka efter en passande vagnstorlek, och använda max istället för min i de interna noderna. Se kod nedan.

'''Elegant lösning i C++ av Johan Sannemo:'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;cstdio&gt;
 
#define max(a, b) (a &gt; b ? a : b);
int n, on = 1, k, seg[1&lt;&lt;21], p;
 
int main(){
    scanf(&quot;%d%d&quot;, &amp;n, &amp;k);
    while(2*n &gt; on) on *= 2;
    for(int i = 1; i&lt;on; i++) seg[i] = k;
    for(int i = 0; i&lt;n; i++){
        scanf(&quot;%d&quot;, &amp;p);
        int at = 1;
        while(at &lt; on/2){
          if(seg[at&lt;&lt;1] &gt;= p) at = at&lt;&lt;1;
          else at = (at&lt;&lt;1)+1;
        }
        printf(&quot;%d &quot;, at - on/2);
        seg[at] -= p;
        while(at){
          at /= 2;
          seg[at] = max(seg[at&lt;&lt;1], seg[(at&lt;&lt;1)+1]);
        }
    }
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>ttglgrs2ilhaebwwtq049islv8nuj5r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkneregler</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8583</id>
    <revision>
      <id>55365</id>
      <parentid>52232</parentid>
      <timestamp>2024-04-16T08:32:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Orningen &gt; Ordningen</comment>
      <origin>55365</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3818" sha1="gqcfq7tj9zmgrr0l6zechpeu2ddvkfu" xml:space="preserve">[[kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

När man räknar så har man bestämt en viss ordning som man utför alla beräkningar i. Den ordningen är oftast den som blir smidigast och för att det inte ska bli missförstånd så har man bestämt att man alltid ska följa samma ordning.

Ordningen man följer är:
# Parenteser
# Potenser
# Multiplikation och division
# Addition och subtraktion

Parenteser har man först och de används antingen för att göra det extra tydligt vad som hör ihop men också om man vill ändra ordningen på någon av de andra. Man kan säga att man kan använda parenteserna som trumf. Prova axempelvis att beräkna 1&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;3 och jämför med (1&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2)&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;3 på en lite mer avancerad miniräknare. (Google: [http://www.google.com/search?q=1+2*3 1+2*3], [http://www.google.com/search?q=(1+2)*3 (1+2)*3])

Potenser med flera exponenter i rad brukar man mena att man ska räkna från höger så att exempelvis 2&lt;sup&gt;3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/sup&gt; = 2&lt;sup&gt;(3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;)&lt;/sup&gt;.

Om det finns flera multiplikationer i rad så spelar det ingen roll i vilken ordning man tar dem. Står det däremot en division med så finns det inget bestämt hur man ska göra. Uträkningen 2 / 2 / 2 Kan alltså ha två svar beroende på om man beräknar den vänstra eller den högra divisionen först. Beräknar man den vänstra först blir det (2 / 2) / 2 = 1 / 2 = 0,5 och om man beräknar den högra först blir det 2 / (2 / 2) = 2 / 1 = 2. Även om man blandar divisioner och multiplikationer kan det bli rörigt. Exempelvis 2 / 2 &amp;sdot; 2 kan betyda både (2 / 2) &amp;sdot; 2 som blir 2 och 2 / (2 &amp;sdot; 2) som blir 0,5. Därför brukar man med divisioner inte skriva de med snedstreck på det sättet utan att använda parenteser.

Om det finns flera additioner och subtraktioner i rad så spelar det ingen roll i vilken ordning man utför dem så länge som man ser till att tecknet framför varje siffra hänger ihop med den siffran. Exempelvis 5 - 2 - 1 så kan man beräkna -2 - 1 först (observera att det är -2) som blir -3 och vi får 5 - 3 vilket är 2. Lättast är dock att alltid beräkna från vänster.


==Exempel==

'''Exempel 1'''

Räkna ut &lt;math&gt;7+7\cdot3-2&lt;/math&gt;

'''Lösning'''

Börja med att räkna multiplikation, alltså 7&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;3 vilket blir 21 sedan räknar du addition och subtraktion. 21&amp;nbsp;-&amp;nbsp;2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;7, vilket blir 26

'''Exempel 2'''

Räkna ut &lt;math&gt;(2+3)^2\cdot3&lt;/math&gt;

Börja med att räkna ut det som står inuti parentesen, 2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;3&amp;nbsp;=&amp;nbsp;5. Sedan räknar du potensen 5&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;5&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;=&amp;nbsp;25. Efter det räknar man multiplikation 25&amp;nbsp;&amp;sdot;&amp;nbsp;3&amp;nbsp;=&amp;nbsp;75

'''Exempel 3'''

Räkna ut &lt;math&gt;\frac{-4}{-2}&lt;/math&gt; &lt;math&gt; - &lt;/math&gt; &lt;math&gt;\frac{-8}{2}&lt;/math&gt;

'''Lösning'''

Det som är lättast att börja med är att räkna ut vad de olika bråktalen blir, kom ihåg olika tecken blir minus och lika tecken blir plus. I det första talet är båda talen negativa, så det kommer att bli ett positivt tal och 4/2 är 2. den andra uträkningen så är det ena talet positivt och det andra är negativt vilket leder till att svaret blir negativt. 8/2 är lika med -4. Så nu har vi kommit fram till att man ska räkna ut 2&amp;nbsp;-&amp;nbsp;-4. Nu är det två lika tecken vilket ger plus, så det blir, 2&amp;nbsp;+&amp;nbsp;4 vilket blir 6

==Övningsuppgifter==
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Räkneregler}}


==Länkar==
* [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/rakneordning matteboken.se]
* [http://www.matteguiden.se/rakneregler/ matteguiden.se]
* [http://wiki.math.se/wikis/sommarmatte1/index.php/1.1_Olika_typer_av_tal math.se (scrolla ner lite)]
* [http://matte1.wikia.com/wiki/Prioriteringsreglerna matte1.wikia.com]</text>
      <sha1>gqcfq7tj9zmgrr0l6zechpeu2ddvkfu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-Geometri/Uppgifter/Rektanglar och kvadrater</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8584</id>
    <revision>
      <id>37144</id>
      <parentid>37106</parentid>
      <timestamp>2013-04-16T16:37:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>37144</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="315" sha1="m69u79rclq8gvmixbdlpaqywpx1x6cy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

Bild att använda:
[[File:Prostokat-rectangle.svg|none|100px]]


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>m69u79rclq8gvmixbdlpaqywpx1x6cy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-Geometri/Uppgifter/Trianglar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8585</id>
    <revision>
      <id>37107</id>
      <timestamp>2013-04-14T18:37:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;  ...'</comment>
      <origin>37107</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="502" sha1="3v6vshz3n4ak6ww4grd21mrg4ucbkum" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Bevisa att formeln för arean på trianglar gäller oavsett hur trianglarna ser ut genom att endast använda rätvinkliga trianglar. En rätvinklig triangel förutsätter vi vara en halv rektangel och där antar vi att formeln alltså stämmer.


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3v6vshz3n4ak6ww4grd21mrg4ucbkum</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Register</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8586</id>
    <revision>
      <id>38481</id>
      <parentid>38480</parentid>
      <timestamp>2013-05-09T15:24:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* K */ testupplägg</comment>
      <origin>38481</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1859" sha1="nrflflfyj4m6ruvq1uyfxjv2vp80g7w" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

Detta är bara ett förslag på hur man skulle kunna göra ett register. 

{| border=0 class=&quot;toccolours plainlinks&quot; |
|-
! {{MediaWiki:Toc}}:
| [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]]
|}
__NOTOC__

==A==
==B==
==C==
==D==
==E==
==F==
==G==
==H==
==I==
==J==
==K==
===Alternativ1===
* Klot
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Geometri/3D-Geometri#Klot]]
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Formelblad#Klot]]
* Kon
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Geometri/3D-Geometri#Pyramider och koner]]
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Formelblad#Kon/Strut]]
* Kub
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Geometri/3D-Geometri#Rätblock]]
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Formelblad#Rätblock/prisma]]

===Alternativ2===
; Klot
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Geometri/3D-Geometri#Klot]]
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Formelblad#Klot]]
; Kon
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Geometri/3D-Geometri#Pyramider och koner]]
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Formelblad#Kon/Strut]]
; Kub
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Geometri/3D-Geometri#Rätblock]]
: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Formelblad#Rätblock/prisma]]

===Alternativ3===
; Klot
* [[Matematik_för_årskurs_7-9/Geometri/3D-Geometri#Klot]]
* [[Matematik_för_årskurs_7-9/Formelblad#Klot]]
; Kon
* [[Matematik_för_årskurs_7-9/Geometri/3D-Geometri#Pyramider och koner]]
* [[Matematik_för_årskurs_7-9/Formelblad#Kon/Strut]]
; Kub
* [[Matematik_för_årskurs_7-9/Geometri/3D-Geometri#Rätblock]]
* [[Matematik_för_årskurs_7-9/Formelblad#Rätblock/prisma]]

==L==
==M==
==N==
==O==
==P==
==Q==
==R==
==S==
==T==
==U==
==V==
==W==
==X==
==Y==
==Z==
==Å==
==Ä==
==Ö==</text>
      <sha1>nrflflfyj4m6ruvq1uyfxjv2vp80g7w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:CompactTOC</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8587</id>
    <revision>
      <id>37111</id>
      <timestamp>2013-04-14T20:14:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{| id=&quot;toc&quot; class=&quot;toc&quot; summary=&quot;Contents&quot; ! {{MediaWiki:Toc}}: | [[#top|Top]] - [[#0–9|0–9]]  [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] #I...'</comment>
      <origin>37111</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="408" sha1="7d1m4ie6uy1d1i4xnj5vyv3er9opjqo" xml:space="preserve">{| id=&quot;toc&quot; class=&quot;toc&quot; summary=&quot;Contents&quot;
! {{MediaWiki:Toc}}:
| [[#top|Top]] - [[#0–9|0–9]]  [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] __NOTOC__
|}&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Layoutmallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7d1m4ie6uy1d1i4xnj5vyv3er9opjqo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Beräkna ökningar/minskningar med procent</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8591</id>
    <redirect title="Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent" />
    <revision>
      <id>38784</id>
      <parentid>37140</parentid>
      <timestamp>2013-05-14T03:26:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent]]</comment>
      <origin>38784</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="173" sha1="ckqx2jyyxi1iv7w04hvlkm7pfe5we6u" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent]]
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Omdirigeringar]]</text>
      <sha1>ckqx2jyyxi1iv7w04hvlkm7pfe5we6u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Beräkna ökningar/minskningar med procent</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8592</id>
    <redirect title="Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent" />
    <revision>
      <id>38785</id>
      <parentid>37155</parentid>
      <timestamp>2013-05-14T03:26:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent]]</comment>
      <origin>38785</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="117" sha1="esapbysvr5npchkpwroipdaihmmnlit" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent]]</text>
      <sha1>esapbysvr5npchkpwroipdaihmmnlit</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8593</id>
    <revision>
      <id>57009</id>
      <parentid>42600</parentid>
      <timestamp>2025-01-08T12:54:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>145.14.106.242</ip>
      </contributor>
      <origin>57009</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1537" sha1="aljqk7yr2vnocpy86m13wb5uz9quwos" xml:space="preserve">'''Exempel 1'''
En glass kostar 8 två år senare har priset höjts till 10 kronor, hur många procent dyrare har glassen blivit

'''Lösning'''
Börja med att räkna ut hur många kronor, varan har ökat i pris. I det här fallet har glassen blivit 2 kronor dyrare. Det du gör sen är att ta förändringen i pris delat på det ursprungliga priset. I det här fallet är förändringen 2 kronor och det ursprungliga priset var 8 kronor. Så förändringen i procent blir &lt;math&gt;2/8= 0,25&lt;/math&gt;. Förändringen i procent blir då 25%.

'''Exempel 2''' 
Ett hus är från början värt 1,5 miljoner, två år i rad ökar husets värde med 2%. Året därefter minskar priset med fyra procent. Hur mycket är huset värt då?

'''Lösning'''
I såna här uppgifter är det viktigt att komma ihåg att man ''inte'' kan addera ihop procentuella förändringar. Det man ska göra är att multiplicera ihop förändringsfaktorerna för de olika åren. En ökning på 2 % är förändringsfaktorn 1,02, eftersom det var en ökning två år så måste man ha med 1,02 två gånger, vilket blir 1,0404. En minskning med 4 % är förändringsfaktorn 0,96 så det totala förändringsfaktorn blir ungefär 0,998. Så det man gör är att multiplicera ihop dessa tal med priset. Man måste även omvandla 1,5 miljoner till ett tal med endast siffror så att det blir 1 500 000 kronor. Det kommer att bli på följande sätt: &lt;math&gt;1,02*1,02*0,96*1 500 000=1 498 176 kr&lt;/math&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>aljqk7yr2vnocpy86m13wb5uz9quwos</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/FaktasidorBinära tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8594</id>
    <redirect title="Matematik för årskurs 7-9/Faktasidor/Exempel/Binära tal" />
    <revision>
      <id>37137</id>
      <parentid>37136</parentid>
      <timestamp>2013-04-16T16:09:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>37137</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="132" sha1="k3epefyzvxg6ko5p0zs0y1hoxmc2tix" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik för årskurs 7-9/Faktasidor/Exempel/Binära tal]]
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Omdirigeringar]]</text>
      <sha1>k3epefyzvxg6ko5p0zs0y1hoxmc2tix</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Faktasidor/Exempel/Binära tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8596</id>
    <revision>
      <id>57281</id>
      <parentid>37134</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:42:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57281</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1049" sha1="iuvalfrjqdm36ibdtkdtfdgus7zam1b" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;
Skriv talet 11 på talbasen 2

11/2   &lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt; Det går inte jämnt ut, så det blir en etta, för att få fram nästa tal, tar man talet man hade från början minus 1 i det här fallet blir det 10 och 10/2 är 5 så nästa tal är 5

5/2     &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt; Blir samma sak igen, ta fem minus ett och dela sedan med två igen så att nästa tal blir 2

2/2     &lt;span style=&quot;color:blue&quot;&gt;'''0'''&lt;/span&gt; Två går att dela med två, så det blir en nolla

1/2     &lt;span style=&quot;color:orange&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt; Den sista uträkningen kommer alltid att bli 1/2 och det kommer alltid bli 1, så kom ihåg det att den binära talföljden alltid börjar med en etta och det talet kommer från den sista uträkningen

Den binära talföljden blir alltså på följande vis: &lt;span style=&quot;color:orange&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color:blue&quot;&gt;'''0'''&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt;</text>
      <sha1>iuvalfrjqdm36ibdtkdtfdgus7zam1b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Omdirigeringar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8597</id>
    <revision>
      <id>37138</id>
      <timestamp>2013-04-16T16:10:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Kategori för alla omdirigeringssidor i boken Matematik för årskurs 7-9.  [[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]'</comment>
      <origin>37138</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="116" sha1="161uh1bbjgmq0zlw0q5kfr9g8re26vt" xml:space="preserve">Kategori för alla omdirigeringssidor i boken Matematik för årskurs 7-9.

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]</text>
      <sha1>161uh1bbjgmq0zlw0q5kfr9g8re26vt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Alternativa talsystem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8598</id>
    <revision>
      <id>57271</id>
      <parentid>45698</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:38:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4287" sha1="hbaaotwm17cnkt4ung5sfnbir87823c" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

 1.5  Alternativa talsystem – binära, andra
 1.5.1  Historiska talsystem
 1.5.2  Binära talsystemet
 1.5.3  Andra talsystem

==Vårt talsystem==
Vårt talsystem som vi använder bygger på talet 10. Det är så många gånger det skiljer mellan varje siffra i ett tal. Till exempel i talet 44 är den första fyran 10 gånger så mycket värd som den andra. Detta kan man utnyttja till att dela upp siffrorna i olika antal tior. Till exempel kan talet 321 också skrivas 3 · 100 + 2 · 10 + 1 eller 3 · 10 · 10 + 2 · 10 + 1. Det är ju också därför det är så lätt att multiplicera eller dela med tio (eller 100 eller 1000) eftersom det gör att siffrorna är samma men bara flyttas åt vänster (när man multiplicerar) eller höger (när man dividerar). Till exempel är ju 321 · 10 = 3210, 321 har flyttats en position åt vänster och man har lagt på en nolla för att täcka upp den tomma platsen.

Om man vill vara extra tydliga med att man använder just vårt talsystem skriver man ibland ut en liten tia efter talet så här: 321&lt;sub&gt;10&lt;/sub&gt;.

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Vårt talsystem}}

==Historia==
Det råder en del delade meningar om vilka som utvecklade vårt talsystem, men man vet att vi fick det till Europa från araberna vid ungefär år 1000 och att araberna i sin tur fick det från Indien som använde det redan 300 år f.kr. Innan det är det osäkert hur det kom till. Romarna hade sina siffror som delvis också bygger på talet tio även om de också lägger tyngd på talet 5. Egyptierna använde också talet tio som bas redan år 3000 år f.kr. Vem som först kom på att använda samma siffra för 9:an i 90 som i 900 vet man inte heller. Varken indierna, romarna eller egyptierna gjorde det utan de hade olika symboler för talet 90 och talet 900 på samma sätt som kineserna har olika symboler för olika ord och inte använder bokstäver som vi.

Troligt är att sättet att skriva med samma tecken för nian i 90 och 900 utvecklades först indierna cirka år 500 e.kr. Senare av araberna ungefär år 1000 e.kr samtidigt som de också utvecklade bråkräkningen. De systemen ändrades i Europa ett par hundra år senare och blev som det vi använder nu på 1600-talet.

Även kineserna hade liknande sätt även om de använde (och fortfarande använder) helt andra tecken för siffrorna. De utvecklade sätt att skriva med decimaler redan år 100  f.kr och det kan mycket väl ha influerat indierna i deras utveckling av sin matematik.

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Historia}}

==Binära talsystemet==

Nästan all räkning man gör utgår från basen tio. Man är så van att räkna med basen tio att det blir svårt att föreställa sig hur det skulle bli om man istället använde sig av en annan bas. Det finns faktiskt en bas till som är väldigt viktig och det är basen 2, dessa tal kallas även för binära tal, det är den talbasen som datorer använder sig av. Istället för att räkna 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10 så blir det istället om man räknar på basen 2 på följande sätt: 1,10,11,100,101,110,111,1000,1001,1010. När man ser det såhär så kan det vara väldigt svårt att förstå hur man räknar, men som tur är så finns det ett väldigt enkelt sätt att komma fram till det binära talet om man har ett tal på basen 10 (vanliga tal) det man gör är att man delar talet med två och varje gång man delar skriver man en nolla om det går jämnt ut och en etta om det inte gör det. Det är viktigt att komma ihåg att för att få rätt binära tal måste man skriva upp talen åt fel håll, från höger till vänster. Ett bra sätt att komma ihåg detta är att tänka på att om det skulle vara en nolla längst till vänster skulle den inte fylla någon funktion. På samma sätt som det vanliga talsystemet 018 är till exempel inget riktigt tal. 

{{Matematik för årskurs 7-9/Exempel|/Exempel/Binära tal}}


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Binära talsystemet}}

==Andra talsystem==
===Hexadecimala systemet===
===Talbas 60===
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Andra talsystem}}</text>
      <sha1>hbaaotwm17cnkt4ung5sfnbir87823c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Alternativa talsystem/Exempel/Binära tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8599</id>
    <revision>
      <id>57272</id>
      <parentid>37168</parentid>
      <timestamp>2025-03-30T07:39:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>jämt &gt; jämnt</comment>
      <origin>57272</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1049" sha1="iuvalfrjqdm36ibdtkdtfdgus7zam1b" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;
Skriv talet 11 på talbasen 2

11/2   &lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt; Det går inte jämnt ut, så det blir en etta, för att få fram nästa tal, tar man talet man hade från början minus 1 i det här fallet blir det 10 och 10/2 är 5 så nästa tal är 5

5/2     &lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt; Blir samma sak igen, ta fem minus ett och dela sedan med två igen så att nästa tal blir 2

2/2     &lt;span style=&quot;color:blue&quot;&gt;'''0'''&lt;/span&gt; Två går att dela med två, så det blir en nolla

1/2     &lt;span style=&quot;color:orange&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt; Den sista uträkningen kommer alltid att bli 1/2 och det kommer alltid bli 1, så kom ihåg det att den binära talföljden alltid börjar med en etta och det talet kommer från den sista uträkningen

Den binära talföljden blir alltså på följande vis: &lt;span style=&quot;color:orange&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color:blue&quot;&gt;'''0'''&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;color:green&quot;&gt;'''1'''&lt;/span&gt;</text>
      <sha1>iuvalfrjqdm36ibdtkdtfdgus7zam1b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Historisk utveckling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8600</id>
    <revision>
      <id>37655</id>
      <parentid>37170</parentid>
      <timestamp>2013-05-05T15:44:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>37655</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="237" sha1="f4eed7nrx53g10vji0gmwn81v4tabnw" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

 1.6  Historisk utveckling – olika skrivsätt såsom romerskt, babylonskt, med fler samt olika beräkningsmetoder
 1.6.1  Skrivsätt
 1.6.2  Annat? (Vad?)
 1.6.3  Kulram
 1.6.4  Datorutveckling</text>
      <sha1>f4eed7nrx53g10vji0gmwn81v4tabnw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>All inclusive</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8601</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/All inclusive" />
    <revision>
      <id>37178</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:49:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[All inclusive]] till [[Drinkboken/Recept/All inclusive]]</comment>
      <origin>37178</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="7reu7qb4ds56xava9t3afgzykwwnxad" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/All inclusive]]</text>
      <sha1>7reu7qb4ds56xava9t3afgzykwwnxad</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Alla hjärtans drink</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8602</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Alla hjärtans drink" />
    <revision>
      <id>37180</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:50:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Alla hjärtans drink]] till [[Drinkboken/Recept/Alla hjärtans drink]]</comment>
      <origin>37180</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="eunk71ljxf3nrgg6f5fhiaxgtcfwm8g" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Alla hjärtans drink]]</text>
      <sha1>eunk71ljxf3nrgg6f5fhiaxgtcfwm8g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Apple Mountain</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8603</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Apple Mountain" />
    <revision>
      <id>37182</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:50:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Apple Mountain]] till [[Drinkboken/Recept/Apple Mountain]]</comment>
      <origin>37182</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="eqzcxvetyzhazx8gbfqx84k95ve86st" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Apple Mountain]]</text>
      <sha1>eqzcxvetyzhazx8gbfqx84k95ve86st</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Basil-Grande</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8604</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Basil-Grande" />
    <revision>
      <id>37185</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:51:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Basil-Grande]] till [[Drinkboken/Recept/Basil-Grande]]</comment>
      <origin>37185</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="ac4dcnp4ywn0kwo4m5479dwtftm2h9a" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Basil-Grande]]</text>
      <sha1>ac4dcnp4ywn0kwo4m5479dwtftm2h9a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Blood Red Sunrise</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8605</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Blood Red Sunrise" />
    <revision>
      <id>37187</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:52:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Blood Red Sunrise]] till [[Drinkboken/Recept/Blood Red Sunrise]]</comment>
      <origin>37187</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="1ypv5bi7gvs6ogpc53t467hzh020cwo" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Blood Red Sunrise]]</text>
      <sha1>1ypv5bi7gvs6ogpc53t467hzh020cwo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Café Nicko</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8606</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Café Nicko" />
    <revision>
      <id>37189</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:52:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Café Nicko]] till [[Drinkboken/Recept/Café Nicko]]</comment>
      <origin>37189</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="o1uwpvqjmevcb3p040bc5cxy5pw51y0" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Café Nicko]]</text>
      <sha1>o1uwpvqjmevcb3p040bc5cxy5pw51y0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Café Normandie</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8607</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Café Normandie" />
    <revision>
      <id>37191</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:52:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Café Normandie]] till [[Drinkboken/Recept/Café Normandie]]</comment>
      <origin>37191</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="8d7dgnbr8nauhai8ejnx5nj3nwfazyk" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Café Normandie]]</text>
      <sha1>8d7dgnbr8nauhai8ejnx5nj3nwfazyk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Café Parisienne</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8608</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Café Parisienne" />
    <revision>
      <id>37193</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:53:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Café Parisienne]] till [[Drinkboken/Recept/Café Parisienne]]</comment>
      <origin>37193</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="inrf2snenxbmgw831lgjpytxmnggspg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Café Parisienne]]</text>
      <sha1>inrf2snenxbmgw831lgjpytxmnggspg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Caipirinoshka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8609</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Caipirinoshka" />
    <revision>
      <id>37195</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:53:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Caipirinoshka]] till [[Drinkboken/Recept/Caipirinoshka]]</comment>
      <origin>37195</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="q9f7fman4ajh2fmci91na6ee9aiqohr" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Caipirinoshka]]</text>
      <sha1>q9f7fman4ajh2fmci91na6ee9aiqohr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Calypso coffee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8610</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Calypso coffee" />
    <revision>
      <id>37197</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:53:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Calypso coffee]] till [[Drinkboken/Recept/Calypso coffee]]</comment>
      <origin>37197</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="9mf3dfxw0f5t0o3i5c2mmgpisx30d0b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Calypso coffee]]</text>
      <sha1>9mf3dfxw0f5t0o3i5c2mmgpisx30d0b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Cavary</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8611</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Cavary" />
    <revision>
      <id>37199</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:53:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Cavary]] till [[Drinkboken/Recept/Cavary]]</comment>
      <origin>37199</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="hiji7ytfq3p7l1ptxthkbw80uzuooho" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Cavary]]</text>
      <sha1>hiji7ytfq3p7l1ptxthkbw80uzuooho</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Cloudberry of Eden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8612</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Cloudberry of Eden" />
    <revision>
      <id>37201</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:57:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Cloudberry of Eden]] till [[Drinkboken/Recept/Cloudberry of Eden]]</comment>
      <origin>37201</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="bva72kw4rc2n0u4b070ay5qchad0vdx" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Cloudberry of Eden]]</text>
      <sha1>bva72kw4rc2n0u4b070ay5qchad0vdx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Darling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8613</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Darling" />
    <revision>
      <id>37203</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:57:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Darling]] till [[Drinkboken/Recept/Darling]]</comment>
      <origin>37203</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="2fe1hnhy63ohqwlvh98rsd6ldto5ka4" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Darling]]</text>
      <sha1>2fe1hnhy63ohqwlvh98rsd6ldto5ka4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Coolambom</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8614</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Coolambom" />
    <revision>
      <id>37205</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:57:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Coolambom]] till [[Drinkboken/Recept/Coolambom]]</comment>
      <origin>37205</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="9y0gv92k96x1rf9x64jx5qk72pen89e" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Coolambom]]</text>
      <sha1>9y0gv92k96x1rf9x64jx5qk72pen89e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Dolche Glennos</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8615</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Dolche Glennos" />
    <revision>
      <id>37207</id>
      <timestamp>2013-04-19T18:58:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Dolche Glennos]] till [[Drinkboken/Recept/Dolche Glennos]]</comment>
      <origin>37207</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="ih0r1kupimutfr26wqwhzs1covgvlwn" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Dolche Glennos]]</text>
      <sha1>ih0r1kupimutfr26wqwhzs1covgvlwn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8616</id>
    <revision>
      <id>38515</id>
      <parentid>38511</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T12:05:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Innehåll */ uppdaterat status</comment>
      <origin>38515</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="562" sha1="eypri2efehpv4frvfkr1jworknz3j4p" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

 7  Funktioner och grafer
 7.1  Funktioner – rita och avläsa diagram för olika funktioner samt beräkna funktioners värden (in- och utvärden)
 7.1.1  läsa av diagram
 7.1.2  rita diagram
 7.2  Koordinatsystem
 7.3  Räta linjens ekvation

TODO: Skriv mer och kopiera in i undersidor.

==Innehåll==

:[[/Funktioner|Funktioner]] {{kort status|50%|11 maj 2013}}
:[[/Koordinatsystem|Koordinatsystem]] {{kort status|50%|11 maj 2013}}
:[[/Räta linjens ekvation|Räta linjens ekvation]] {{kort status|25%|11 maj 2013}}</text>
      <sha1>eypri2efehpv4frvfkr1jworknz3j4p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Funktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8617</id>
    <revision>
      <id>56987</id>
      <parentid>56954</parentid>
      <timestamp>2025-01-02T17:30:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av LPfi</comment>
      <origin>46985</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4519" sha1="076st0ahi8uyzvfqt24m4dh9f8ieerp" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}

Introduktion...


==Om funktioner==
[[File:Function machine2-sv.svg|right|200px]]
Inom matematiken är en funktion som en hemlig låda som man kan stoppa in ett tal i ena änden och få ut något i andra änden. Om man stoppar in samma sak två gånger måste funktionen också båda gångerna ge samma sak ut.

En funktion som adderar 4 till vad man än stoppar in kan man rita så här:
: 2 → [[File:Violet02.png|30px]] → 6
: 1 → [[File:Violet02.png|30px]] → 5
: 0 → [[File:Violet02.png|30px]] → 4

Här är en funktion som dubblar alla tal:
: 3 → [[File:Red05.png|30px]] → 6
: 9 → [[File:Red05.png|30px]] → 18
: 0 → [[File:Red05.png|30px]] → 0

Denna funktionen dubblar först och adderar sedan ett:
: 2 → [[File:Green04.png|30px]] → 5
: 1 → [[File:Green04.png|30px]] → 3
: 4 → [[File:Green04.png|30px]] → 9

Sist en funktion som get ettor om man stoppar in ett udda tal och nollor om man stoppar in ett jämnt tal:
: 2 → [[File:Oruro.svg|30px]] → 0
: 1 → [[File:Oruro.svg|30px]] → 1
: 4 → [[File:Oruro.svg|30px]] → 0

Detta sätt att måla hemliga lådor blir snart ganska krångligt så man brukar istället skriva på något av dessa sätten:
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! Vilken hemliga låda !! Sätt 1 !! Sätt 2
|-
| [[File:Violet02.png|30px]] || f(x) = x + 4 || y = x + 4
|-
| [[File:Red05.png|30px]] || f(x) = 2x || y = 2x
|-
| [[File:Green04.png|30px]] || f(x) = 2x + 1 || y = 2x + 1
|-
| [[File:Oruro.svg|30px]] || f(x) = jämnt: 0, udda: 1 || y = jämnt: 0, udda: 1
|}

I sätt 1 står f'et för funktion och (x) står för att det är x som man stoppar in i funktionen. Sedan står det ett uttryck och om man då byter ut alla x där mot det man stoppar in blir uttrycket det som man får ut. Man kan lika gärna skriva vad som hellst mellan parenteserna i f(x), till exempel brukar man använda ett t om man håller på och räknar med tider. Då skriver man f(t) istället och i uttrycket ska det då stå t i stället för x. Detta sättet är bra om man har många funktioner eftersom man då kan kalla dem för f&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;(x), f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;(x), f&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;(x) och så vidare eller f(x), g(x), h(x) och så vidare.

I sätt 2 är y'et det man får ut och x'et det man stoppar in. Detta sätt är bra när man ska rita grafer eftersom man brukar kalla en axel för just y-axeln och en för x-axeln. Om funktionen då har x och y i sig blir det enklare att veta vilken som hör till vilken. om man har många funktioner kan man skriva dem y&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, y&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, y&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; och så vidare.

I mer avancerad matematik när man ibland stoppar in många saker på en gång brukar man använda det första sättet medan man i enklare matematik där man bara stoppar in en sak i taget ofta använder det andra sättet.

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Om funktioner}}

==Läsa av diagram==
[[File:Free fall from 45m.svg|200px|none]]

Fler diagram att använda (fast många borde till statistikkapitlet):
[[File:CO2_data_mlo.svg|200px|none]]
[[File:Dow 1918-1922.jpg|200px|none]]
[[File:TB incidence Swedish.png|200px|none]]
[[File:Biztanleri bilbo1.jpg|200px|none]]
[[File:Normal distribution.svg|200px|none]]
[[File:Hyperbolic Secant.svg|200px|none]]
[[File:Función cuadrática 02.svg|200px|none]]
[[File:Brent method example.png|200px|none]]
[[File:English letter frequency (alphabetic).svg|200px|none]]
[[File:Euro exchange rate to NZD.svg|200px|none]]
[[File:Histogram example.svg|200px|none]]
[[File:Black cherry tree histogram.svg|200px|none]]
[[File:Black cherry tree histogram no title.svg|200px|none]]
[[File:English dialects1997.svg|200px|none]]
[[File:Fi real gdp growth.svg|200px|none]]
[[File:Hu real gdp growth.svg|200px|none]]
[[File:Nz ghgs-650-550-2007.png|200px|none]]

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Läsa av diagram}}


==Rita diagram==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Rita diagram}}


==Rita diagram med dator==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Rita diagram med dator}}


==Länkar==
* http://en.wikiversity.org/wiki/Graphing
* http://en.wikibooks.org/wiki/Calculus/Precalculus/Exercises
* http://en.wikibooks.org/wiki/Arithmetic_Course/Function_Definition

Wikipedia:
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Funktion Funktion]</text>
      <sha1>076st0ahi8uyzvfqt24m4dh9f8ieerp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Funktioner/Uppgifter/Om funktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8618</id>
    <revision>
      <id>37551</id>
      <parentid>37299</parentid>
      <timestamp>2013-05-03T15:51:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>37551</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2182" sha1="odm47w1hbmlo8sv0v88hv006yqrhl8u" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Försök klura ut vad det är för funktioner som är under de olika lådorna:
: a)
: 2 → [[File:Cricket NSW colour.svg|30px]] → 6
: 3 → [[File:Cricket NSW colour.svg|30px]] → 9
: 1 → [[File:Cricket NSW colour.svg|30px]] → 3
: b)
: 7 → [[File:Cricket Tas colour.svg|30px]] → 10
: 1 → [[File:Cricket Tas colour.svg|30px]] → 4
: 5 → [[File:Cricket Tas colour.svg|30px]] → 8
: c)
: 2 → [[File:Cricket Qld colour.svg|30px]] → 2
: 4 → [[File:Cricket Qld colour.svg|30px]] → 6
: 5 → [[File:Cricket Qld colour.svg|30px]] → 8
: d)
: 4 → [[File:Cricket Vic colour.svg|30px]] → 6
: 2 → [[File:Cricket Vic colour.svg|30px]] → 8
: 7 → [[File:Cricket Vic colour.svg|30px]] → 3

&lt;inc&gt;Vad för utvärde har funktionen f(x) = 3x - 1 om:
: a) x = 2
: b) x = 7
: c) x = 0

&lt;inc&gt;Beräkna funktionen nedans värde för de olika x-värdena.
:&lt;math&gt;f(x)=x\cdot{x+1 \over x-1}&lt;/math&gt;
: a) 0
: b) 2
: c) -1
: d) 1

&lt;inc&gt;Beräkna funktionen nedans värde för de olika x-värdena.
:&lt;math&gt;f(x)=(x+1)\cdot{x-1 \over x-2}&lt;/math&gt;
: a) 0
: b) 1
: c) -1
: d) -2

&lt;inc&gt;Beräkna funktionen nedans värde för de olika x-värdena.
:&lt;math&gt;f(x)=x\cdot{x-1 \over \sqrt{x+1}}&lt;/math&gt;
: a) 0
: b) 3

&lt;inc&gt;Vad måste man ha haft som x-värde i funktionen f(x) = 10 - 2x om:
: a) f(x) = 2
: b) f(x) = 8
: c) f(x) = 1

&lt;inc&gt;Vad är sant:
: a) En funktion kan ha samma värde för två olika x-värden.
: b) En funktion kan ha olika värden för alla olika x-värden.
: c) En funktion kan ha olika värden för samma x-värde.
: d) Två funktioner kan ha samma värde för olika x-värden.

&lt;inc&gt;Här följer några funktioner:
: f&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;(x) = 2x
: f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;(x) = x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
: f&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;(x) = x + 2
: f&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;(x) = 2
: Vilken kan det vara om vi vet att f(0) = 0 och f(1) = 2?

&lt;inc&gt;Hitta på en funktion som uppfyller följande villkor:
: a) f(0) = 0 och f(2) = 1
: b) f(1) = 0, f(2) = 1 och f(3) = 3


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>odm47w1hbmlo8sv0v88hv006yqrhl8u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>East Corner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8619</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/East Corner" />
    <revision>
      <id>37230</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:34:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[East Corner]] till [[Drinkboken/Recept/East Corner]]</comment>
      <origin>37230</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="fz5w60dxiycruvxg4srk9w6pgd4xnus" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/East Corner]]</text>
      <sha1>fz5w60dxiycruvxg4srk9w6pgd4xnus</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ene's Nyår</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8620</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Ene&#039;s Nyår" />
    <revision>
      <id>37232</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:35:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Ene's Nyår]] till [[Drinkboken/Recept/Ene's Nyår]]</comment>
      <origin>37232</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="jwqlbrtou0kd16h8j1azscukeu0oojr" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Ene's Nyår]]</text>
      <sha1>jwqlbrtou0kd16h8j1azscukeu0oojr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Firewire</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8621</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Firewire" />
    <revision>
      <id>37234</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:35:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Firewire]] till [[Drinkboken/Recept/Firewire]]</comment>
      <origin>37234</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="pg6xin2uwh2j262y9l6zbw9gdnmimd6" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Firewire]]</text>
      <sha1>pg6xin2uwh2j262y9l6zbw9gdnmimd6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Flashback</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8622</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Flashback" />
    <revision>
      <id>37236</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:35:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Flashback]] till [[Drinkboken/Recept/Flashback]]</comment>
      <origin>37236</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="pnj5tid00741ataid0fbrl1smlzvq9t" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Flashback]]</text>
      <sha1>pnj5tid00741ataid0fbrl1smlzvq9t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fluffig Skumtomte</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8623</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Fluffig Skumtomte" />
    <revision>
      <id>37238</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:35:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fluffig Skumtomte]] till [[Drinkboken/Recept/Fluffig Skumtomte]]</comment>
      <origin>37238</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="pc9pmez0blpkfmho3j8h9ndh4junzfz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Fluffig Skumtomte]]</text>
      <sha1>pc9pmez0blpkfmho3j8h9ndh4junzfz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fly High!</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8624</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Fly High!" />
    <revision>
      <id>37240</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:36:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fly High!]] till [[Drinkboken/Recept/Fly High!]]</comment>
      <origin>37240</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="5yqjeb76wipbni1lgjyz5aezhsgshiy" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Fly High!]]</text>
      <sha1>5yqjeb76wipbni1lgjyz5aezhsgshiy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Flying deer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8625</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Flying deer" />
    <revision>
      <id>37242</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:36:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Flying deer]] till [[Drinkboken/Recept/Flying deer]]</comment>
      <origin>37242</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="lpl7y4m3eniqevb393y7ch00bdomqre" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Flying deer]]</text>
      <sha1>lpl7y4m3eniqevb393y7ch00bdomqre</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>French coffee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8626</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/French coffee" />
    <revision>
      <id>37244</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:37:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[French coffee]] till [[Drinkboken/Recept/French coffee]]</comment>
      <origin>37244</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="ipc7axzlalr8j7vbz9z9bxqh5vdjx6b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/French coffee]]</text>
      <sha1>ipc7axzlalr8j7vbz9z9bxqh5vdjx6b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Godmother</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8627</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Godmother" />
    <revision>
      <id>37247</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:37:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Godmother]] till [[Drinkboken/Recept/Godmother]]</comment>
      <origin>37247</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="4ugqo508c64hhivm6rmbf21ael16cxe" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Godmother]]</text>
      <sha1>4ugqo508c64hhivm6rmbf21ael16cxe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Green Beach</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8628</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Green Beach" />
    <revision>
      <id>37249</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:38:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Green Beach]] till [[Drinkboken/Recept/Green Beach]]</comment>
      <origin>37249</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="nxwbm23omo2q2bx7ji8m8yz2sym28ie" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Green Beach]]</text>
      <sha1>nxwbm23omo2q2bx7ji8m8yz2sym28ie</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gröna Hissen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8629</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Gröna Hissen" />
    <revision>
      <id>37251</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:38:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gröna Hissen]] till [[Drinkboken/Recept/Gröna Hissen]]</comment>
      <origin>37251</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="nymzip3s4o13t76jjrboq2wg6naejhj" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Gröna Hissen]]</text>
      <sha1>nymzip3s4o13t76jjrboq2wg6naejhj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Horse's neck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8630</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Horse&#039;s neck" />
    <revision>
      <id>37253</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:38:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Horse's neck]] till [[Drinkboken/Recept/Horse's neck]]</comment>
      <origin>37253</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="qe87s83nii2yg1h06t646zq0mbgmasg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Horse's neck]]</text>
      <sha1>qe87s83nii2yg1h06t646zq0mbgmasg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hypnotic</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8631</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Hypnotic" />
    <revision>
      <id>37255</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:39:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Hypnotic]] till [[Drinkboken/Recept/Hypnotic]]</comment>
      <origin>37255</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="a4xo1jgwrf4ginpx2ry6a6ct6hfno7y" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Hypnotic]]</text>
      <sha1>a4xo1jgwrf4ginpx2ry6a6ct6hfno7y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Irish coffee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8632</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Irish coffee" />
    <revision>
      <id>37257</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:39:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Irish coffee]] till [[Drinkboken/Recept/Irish coffee]]</comment>
      <origin>37257</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="2sbw8sylc83ntj860l4niuuq9hfclrz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Irish coffee]]</text>
      <sha1>2sbw8sylc83ntj860l4niuuq9hfclrz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Italian coffee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8633</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Italian coffee" />
    <revision>
      <id>37259</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:40:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Italian coffee]] till [[Drinkboken/Recept/Italian coffee]]</comment>
      <origin>37259</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="0f8veow1xe6wvz2icg8xbg795qrf0a7" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Italian coffee]]</text>
      <sha1>0f8veow1xe6wvz2icg8xbg795qrf0a7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kaffe Karlsson</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8634</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Kaffe Karlsson" />
    <revision>
      <id>37261</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:40:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kaffe Karlsson]] till [[Drinkboken/Recept/Kaffe Karlsson]]</comment>
      <origin>37261</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="hsy58ncr8iia278ziwsi9rispqy2ybh" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Kaffe Karlsson]]</text>
      <sha1>hsy58ncr8iia278ziwsi9rispqy2ybh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kermit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8635</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Kermit" />
    <revision>
      <id>37263</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:40:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kermit]] till [[Drinkboken/Recept/Kermit]]</comment>
      <origin>37263</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="7j09sejef0xt5l8cepecv7hu6ovsnrz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Kermit]]</text>
      <sha1>7j09sejef0xt5l8cepecv7hu6ovsnrz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lennart</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8636</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Lennart" />
    <revision>
      <id>37265</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:41:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Lennart]] till [[Drinkboken/Recept/Lennart]]</comment>
      <origin>37265</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="1dtvcw1j70ajc2isyviziw5wxlbojqp" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Lennart]]</text>
      <sha1>1dtvcw1j70ajc2isyviziw5wxlbojqp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mint julep</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8637</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Mint julep" />
    <revision>
      <id>37267</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:41:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mint julep]] till [[Drinkboken/Recept/Mint julep]]</comment>
      <origin>37267</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="513n24bl1zjhbayikbycw8n4a055lij" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Mint julep]]</text>
      <sha1>513n24bl1zjhbayikbycw8n4a055lij</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pacho glennos</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8638</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Pacho glennos" />
    <revision>
      <id>37269</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:43:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pacho glennos]] till [[Drinkboken/Recept/Pacho glennos]]</comment>
      <origin>37269</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="pr46r2fiy5ikcf9sqs74k7l6pd8cxhs" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Pacho glennos]]</text>
      <sha1>pr46r2fiy5ikcf9sqs74k7l6pd8cxhs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Perfect coffee</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8639</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Perfect coffee" />
    <revision>
      <id>37271</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:44:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Perfect coffee]] till [[Drinkboken/Recept/Perfect coffee]]</comment>
      <origin>37271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="a5ce1m2h3nbvu1xvdseth5u34u5f92m" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Perfect coffee]]</text>
      <sha1>a5ce1m2h3nbvu1xvdseth5u34u5f92m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Piscola</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8640</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Piscola" />
    <revision>
      <id>37273</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:44:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Piscola]] till [[Drinkboken/Recept/Piscola]]</comment>
      <origin>37273</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="lw1c9umyk4sho24uugaqn3802evkaze" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Piscola]]</text>
      <sha1>lw1c9umyk4sho24uugaqn3802evkaze</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pomegranate Martini</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8641</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Pomegranate Martini" />
    <revision>
      <id>37275</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:44:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pomegranate Martini]] till [[Drinkboken/Recept/Pomegranate Martini]]</comment>
      <origin>37275</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="mauwbas9asgg3lq3nvw2yl2eridl8to" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Pomegranate Martini]]</text>
      <sha1>mauwbas9asgg3lq3nvw2yl2eridl8to</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Porter Float</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8642</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Porter Float" />
    <revision>
      <id>37277</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:44:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Porter Float]] till [[Drinkboken/Recept/Porter Float]]</comment>
      <origin>37277</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="2x702l4zqcs5fvjhqd5exbz0qtfs0ws" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Porter Float]]</text>
      <sha1>2x702l4zqcs5fvjhqd5exbz0qtfs0ws</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Slow comfortable screw</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8643</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Slow comfortable screw" />
    <revision>
      <id>37280</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:46:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Slow comfortable screw]] till [[Drinkboken/Recept/Slow comfortable screw]]</comment>
      <origin>37280</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="ks5glg44xg590ol8yvagvknngligsik" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Slow comfortable screw]]</text>
      <sha1>ks5glg44xg590ol8yvagvknngligsik</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Snowball</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8644</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Snowball" />
    <revision>
      <id>37282</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:46:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Snowball]] till [[Drinkboken/Recept/Snowball]]</comment>
      <origin>37282</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="kj71t6382e27ysfgux82eazxhpd2did" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Snowball]]</text>
      <sha1>kj71t6382e27ysfgux82eazxhpd2did</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sundsvall</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8645</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Sundsvall" />
    <revision>
      <id>37284</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:47:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Sundsvall]] till [[Drinkboken/Recept/Sundsvall]]</comment>
      <origin>37284</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="sq3ugt6glb1jwy70pk6c7ca2t2rbvq3" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Sundsvall]]</text>
      <sha1>sq3ugt6glb1jwy70pk6c7ca2t2rbvq3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ubåt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8646</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Ubåt" />
    <revision>
      <id>37286</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:47:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Ubåt]] till [[Drinkboken/Recept/Ubåt]]</comment>
      <origin>37286</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="li764ikmpfq4pbp7kqj59hfhoyz9jyu" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Ubåt]]</text>
      <sha1>li764ikmpfq4pbp7kqj59hfhoyz9jyu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vanilla Sky</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8647</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Vanilla Sky" />
    <revision>
      <id>37288</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:47:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vanilla Sky]] till [[Drinkboken/Recept/Vanilla Sky]]</comment>
      <origin>37288</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="tf7owzhd7qz5q60ry91orr9jdm4kjpv" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Vanilla Sky]]</text>
      <sha1>tf7owzhd7qz5q60ry91orr9jdm4kjpv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vibe</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8648</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Vibe" />
    <revision>
      <id>37290</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:47:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vibe]] till [[Drinkboken/Recept/Vibe]]</comment>
      <origin>37290</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="pm4d4cdjiqqt9kkq8mfak56idlsrz75" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Vibe]]</text>
      <sha1>pm4d4cdjiqqt9kkq8mfak56idlsrz75</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Äppleskrutt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8649</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Äppleskrutt" />
    <revision>
      <id>37294</id>
      <timestamp>2013-04-20T16:48:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Äppleskrutt]] till [[Drinkboken/Recept/Äppleskrutt]]</comment>
      <origin>37294</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="4s5x4apsjkp77qtja03wpsjpxrzpax1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Äppleskrutt]]</text>
      <sha1>4s5x4apsjkp77qtja03wpsjpxrzpax1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Saknar text</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8650</id>
    <revision>
      <id>38518</id>
      <parentid>38517</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T14:26:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>layout</comment>
      <origin>38518</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="596" sha1="7l56v05t5bw0n4ost5a2rvgf966zhme" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;
&lt;center&gt;{{ambox
| typ  = innehåll
| text  = Texten på denna sida saknar en del. Fyll gärna på med mer: '''{{Redigeringslänk|Redigera!}}'''
}}&lt;br&gt;&lt;/center&gt;
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;{{#ifeq: {{{Demo|}}}|on||[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Saknar text|{{PAGENAME}}]]}}&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;
&lt;center&gt;{{ambox
| typ  = innehåll
| text  = Texten på denna sida saknar en del. Fyll gärna på med mer: '''{{Redigeringslänk|Redigera!}}'''
}}&lt;br&gt;&lt;/center&gt;
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{{dokumentation}}
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7l56v05t5bw0n4ost5a2rvgf966zhme</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Saknar text/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8651</id>
    <revision>
      <id>37306</id>
      <parentid>37301</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T20:28:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>37306</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="236" sha1="o71mpldnifp79ef5m9s4iti4f50ftst" xml:space="preserve">Mall för att påvisa att en sida behöver mer text. Lägger också till kategorin &lt;nowiki&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Saknar text]]&lt;/nowiki&gt;
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Dokumentationssidor]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o71mpldnifp79ef5m9s4iti4f50ftst</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Saknar text</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8652</id>
    <revision>
      <id>37312</id>
      <parentid>37305</parentid>
      <timestamp>2013-04-20T20:35:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>37312</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="234" sha1="3brxmq0y217qipyl874r6rqcdva0a8a" xml:space="preserve">Sidor i boken Matematik för årskurs 7-9 som skulle behöva mer text. Läggs till genom att skriva &lt;nowiki&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}&lt;/nowiki&gt; på sidan.

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]
[[Kategori:Stubbar]]</text>
      <sha1>3brxmq0y217qipyl874r6rqcdva0a8a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Dokumentationssidor</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8653</id>
    <revision>
      <id>37307</id>
      <timestamp>2013-04-20T20:29:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Sidor med dokumentation om mallar och dylikt.  [[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]'</comment>
      <origin>37307</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="87" sha1="obnwaceplm4y16pubvwiyzt59oudn64" xml:space="preserve">Sidor med dokumentation om mallar och dylikt.

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]</text>
      <sha1>obnwaceplm4y16pubvwiyzt59oudn64</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-Geometri/Uppgifter/Parallellogram</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8654</id>
    <revision>
      <id>37320</id>
      <timestamp>2013-04-21T06:30:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37320</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="251" sha1="numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-Geometri/Uppgifter/Blandade figurer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8655</id>
    <revision>
      <id>37321</id>
      <timestamp>2013-04-21T06:31:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37321</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="251" sha1="numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Skala/Uppgifter/Beräkna verklig längd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8656</id>
    <revision>
      <id>37322</id>
      <timestamp>2013-04-21T06:31:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37322</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="251" sha1="numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Skala/Uppgifter/Beräkna skala</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8657</id>
    <revision>
      <id>48052</id>
      <parentid>48051</parentid>
      <timestamp>2018-05-04T17:21:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>48052</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="251" sha1="numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Skala/Uppgifter/Rita i skala</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8658</id>
    <revision>
      <id>37324</id>
      <timestamp>2013-04-21T06:32:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37324</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="251" sha1="numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Skala/Uppgifter/Blandat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8659</id>
    <revision>
      <id>37325</id>
      <timestamp>2013-04-21T06:32:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37325</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="251" sha1="numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8660</id>
    <revision>
      <id>37328</id>
      <parentid>37326</parentid>
      <timestamp>2013-04-21T06:35:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fixa kategori</comment>
      <origin>37328</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="607" sha1="aderkp17kthal1frx862czp3natwqpe" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;
&lt;center&gt;{{ambox
| typ  = innehåll
| text  = Det behövs fler uppgifter. Klicka på redigera i någon av de gröna uppgiftsrutorna och lägg till!
}}&lt;br&gt;&lt;/center&gt;
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;{{#ifeq: {{{Demo|}}}|on||[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter|{{PAGENAME}}]]}}&lt;/includeonly&gt;
&lt;noinclude&gt;
&lt;center&gt;{{ambox
| typ  = innehåll
| text  = Det behövs fler uppgifter. Klicka på redigera i någon av de gröna uppgiftsrutorna och lägg till!
}}&lt;br&gt;&lt;/center&gt;
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{{dokumentation}}
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>aderkp17kthal1frx862czp3natwqpe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8661</id>
    <revision>
      <id>37327</id>
      <timestamp>2013-04-21T06:35:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37327</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="240" sha1="spbq0ci8d02vaeh9n7kmhfhw20oy5xi" xml:space="preserve">Mall för att påvisa att en sida saknar uppgifter. Lägger också till kategorin &lt;nowiki&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter]]&lt;/nowiki&gt;
&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Dokumentationssidor]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>spbq0ci8d02vaeh9n7kmhfhw20oy5xi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8662</id>
    <revision>
      <id>37331</id>
      <timestamp>2013-04-21T06:38:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37331</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="244" sha1="0fmt7f3xpvn2d37fugc9edvw2ayxe89" xml:space="preserve">Sidor i boken Matematik för årskurs 7-9 som skulle behöva mer uppgifter. Läggs till genom att skriva &lt;nowiki&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}&lt;/nowiki&gt; på sidan.

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]
[[Kategori:Stubbar]]</text>
      <sha1>0fmt7f3xpvn2d37fugc9edvw2ayxe89</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Negativa tal/Uppgifter/Multiplikation med positiva tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8663</id>
    <revision>
      <id>37334</id>
      <timestamp>2013-04-21T06:48:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37334</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="251" sha1="numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Negativa tal/Uppgifter/Multiplikation med negativa tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8664</id>
    <revision>
      <id>37335</id>
      <timestamp>2013-04-21T06:48:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37335</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="251" sha1="numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Negativa tal/Uppgifter/Division med negativa tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8665</id>
    <revision>
      <id>37340</id>
      <parentid>37338</parentid>
      <timestamp>2013-04-21T07:02:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>fler uppgifter</comment>
      <origin>37340</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1097" sha1="8lc1kqabbp5dev37g2hts1aps50vqpr" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a): &lt;math&gt;8\over-4&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-2\over-1&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-8\over-8&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;-16\over8&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a): &lt;math&gt;4/-2&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-4/-1&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-5/-5&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;-12/2&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a): &lt;math&gt;28\over-4&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-12\over-1&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-80\over-8&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;-16\over4&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a): &lt;math&gt;32/-8&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-15/-1&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-55/-11&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;-15/10&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a): &lt;math&gt;28\over-5&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-12\over-0,5&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-5\over2&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;- {{-16}\over{-4}}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a): &lt;math&gt;32/-5&lt;/math&gt;
: b): &lt;math&gt;-15/0,5&lt;/math&gt;
: c): &lt;math&gt;-7/2&lt;/math&gt;
: d): &lt;math&gt;- {{-18}/{-2}}&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Ställ upp som ett bråk hur mycket en tredjedel av 6 steg bakåt är.


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8lc1kqabbp5dev37g2hts1aps50vqpr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Vinklar/Uppgifter/Beräkna vinkelsummor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8666</id>
    <revision>
      <id>37369</id>
      <timestamp>2013-04-23T15:32:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37369</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="251" sha1="numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>numk1poaew2mbo9j7jxy5i3ayi3bllf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Vinklar/Exempel/Beräkna vinkelsummor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8667</id>
    <revision>
      <id>37372</id>
      <timestamp>2013-04-23T16:55:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ''''Exempel 1:'''  [[File:AngleGame-1-1.svg|400px]]  * In the diagram above, the two lines marked with arrows are parallel.  You are given the angle of 56&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt; and of 11...'</comment>
      <origin>37372</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1756" sha1="lt5l91ua7239jsl8e503kpeagjm52w4" xml:space="preserve">'''Exempel 1:'''

[[File:AngleGame-1-1.svg|400px]]

* In the diagram above, the two lines marked with arrows are parallel.  You are given the angle of 56&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt; and of 115&lt;sup&gt;o&lt;/sub&gt;.  Find the angle x.

{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}


The angle &lt;math&gt;\displaystyle \alpha&lt;/math&gt; is the same as the 56&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt; angle, since the two lines marked with arrows are parallel and the line that crosses them must cross parallel lines at the same angle.

The angle &lt;math&gt;\displaystyle \beta&lt;/math&gt; is 180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;-115&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt; since it and the 115&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt; angle add up to a straight line.  So it is 65&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.

We can now redraw the diagram with the angles as follows:

We have a triangle with angles x, 56&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt; and 65&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.  

x+56&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;+65&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;=180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.  

x+121&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;=180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.  

x=59&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.

[[File:AngleGame-1-2.svg|400px]]


'''Exempel 2:'''

[[File:AngleGame-2-1.svg|400px]]
* In the diagram above two angles are marked as 75&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt; and one as 101&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;. Find the angle c.


{{Matematik för årskurs 7-9/Lösningsrubrik}}

There is an isosceles triangle with angles 75&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;, 75&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt; and an unknown angle b.  So 

b+75&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;+75&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;=180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.  

b+150&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;=180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;. 

b=30&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.

&lt;math&gt;\displaystyle \angle BAC = 101^\circ&lt;/math&gt;

The angle 'c' is an angle in triangle &lt;math&gt;\displaystyle \Delta ABC&lt;/math&gt;.  The other two angles are 30&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt; and 101&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.  

c+30&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;+101&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;=180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.  

c+131&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;=180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.  

c= 49&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;.

[[File:AngleGame-2-2.svg|400px]]


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lt5l91ua7239jsl8e503kpeagjm52w4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/Enheter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8668</id>
    <revision>
      <id>54352</id>
      <parentid>44794</parentid>
      <timestamp>2023-11-15T13:41:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>männsikor &gt; människor</comment>
      <origin>54352</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11577" sha1="1lve8eqc9n9jjm2c4rc06pzefwbaukf" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}

[[File:Den første meteren.jpg|300px|right]]

 4.1  Enheter – inklusive historiska måttenheter
 4.1.1  Omvandla mellan längdenheter
 4.1.2  Omvandla areaenheter
 4.1.3  Omvandla volymsenheter
 4.1.4  Omvandla viktenheter

{| class=&quot;wikitable&quot;
|+ style=&quot;font-size:larger;font-weight:bold;&quot;|SI-prefix
! 10&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;
! Prefix
! Symbol
! colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;|Namn
! Decimaltal
|-
| 10&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;
| yotta
|   Y
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Kvadriljon
|   1 000 000 000 000 000 000 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;
| zetta
|   Z
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Triljard
|   1 000 000 000 000 000 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;
| exa
|   E
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Triljon
|   1 000 000 000 000 000 000&lt;/i&gt;
|- 
| 10&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;
| peta
|   P
| colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;|Biljard
|   1 000 000 000 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;
| tera
|   T
| colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;|Biljon
|   1 000 000 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;
| giga
|   G
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Miljard
|   1 000 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;
| mega
|   M
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Miljon
|   1 000 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;
| kilo
|   k&lt;!-- (K)--&gt;
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Tusen
|   1 000
|- 
| 10&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
| hekto
|   h&lt;!-- (H)--&gt;
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Hundra
|   100
|- 
| 10&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;
| deka
|   da&lt;!-- (D)--&gt;
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Tio
|   10
|- 
! 10&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt;
| ''&lt;span style=&quot;color:gray;&quot;&gt;(saknas)&lt;/span&gt;''
| ''&lt;span style=&quot;color:gray;&quot;&gt;(saknas)&lt;/span&gt;''
!colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Ett
!   1
|- 
| 10&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt;
| deci
|   d
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Tiondel
|   0,1
|- 
| 10&lt;sup&gt;−2&lt;/sup&gt;
| centi
|   c
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Hundradel
|   0,01
|- 
| 10&lt;sup&gt;−3&lt;/sup&gt;
| milli
|   m
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Tusendel
|   0,001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−6&lt;/sup&gt;
| mikro
|   µ
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Miljondel
|   0,000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−9&lt;/sup&gt;
| nano
|   n
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Miljarddel
|   0,000 000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−12&lt;/sup&gt;
| piko
|   p
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Biljonddel
|   0,000 000 000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−15&lt;/sup&gt;
| femto
|   f
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Biljarddel
|   0,000 000 000 000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−18&lt;/sup&gt;
| atto
|   a
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Triljondel
|   0,000 000 000 000 000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−21&lt;/sup&gt;
| zepto
|   z
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Triljarddel
|   0,000 000 000 000 000 000 001
|- 
| 10&lt;sup&gt;−24&lt;/sup&gt;
| yokto
|   y
|colspan=&quot;2&quot; align=&quot;center&quot;| Kvadriljondel
|   0,000 000 000 000 000 000 000 001
|- 
|}


==Längdenheter==

(OBS: Detta nedan är lite gissningar, källor behövs)

Alla mått vi nu för tiden använder utgår ifrån en meter. Det var i Frankrike man först tröttnade på att man använde så krångliga måttsystem som dessutom var olika på olika ställen. Därför hittade man på metern. Ordet metre betyder ungefär mäta på franska. Vi har sedan katat om e'et och r'et för att det blir lättare att uttala.

En meter bestämdes vara så noga man kunde mäta en tiomiljondel av avståndet mellan ekvatorn och nordpolen. Det råkade bli ungefär lika långt som ett stort kliv vilket man också tyckte var lagom. Nu har man ändrat så att en meter istället är 1/299792458 av avståndet ljuset åker i vakuum på en sekund. Det är lika långt men lite lättare för vetenskapsmän att använda när det behöver veta exakt hur långt något egentligen är.


===Metersystemet===
1 mil = 10 km

1 km = 1000 m

1 dm = 0,1 m

1 cm = 0,01 m

1 mm = 0,001 m

1 µm = 0,000001 m

Metersystemet är det överlägset mest använda systemet för att mäta lägnder. Det utgår ifrån en meter som ungefär motsvarar ett stort steg men är bestämt att vara exakt 1/299792458 av avståndet ljuset åker i vakuum på en sekund. En meter förkortas med ett litet m.

Genom att sätta prefix framför kan man ange större eller mindre längder än hela meter. Kilo, som betyder tusen, framför blir då kilometer och betyder 1000 meter. Ett undantag är mil där man inte använder prefix utan bara säger mil, som betyder 10000 meter Mil används dock nästan bara i Sverige.

I denna tabell visas de prefix som är viktiga att kunna. De står i ordning efter hur många steg decimaltecknet ska flyttas när man omvandlar mellan dem. På några ställen står bara &quot;-&quot; vilket betyder att den enheten inte finns eller är väldigt ovanlig och då hoppar man över där men flyttar ändå decimaltecknet.

{| class=&quot;wikitable&quot;
! mil
! km
! -
! -
! m
! dm
! cm
! mm
! -
! -
! µm
|}

Här är samma tabell men med alla nollor utsatta:

{| class=&quot;wikitable&quot;
! mil
! km
! m
! dm
! cm
! mm
! µm
|-
| 1
| 0
| 000
| 0
| 0
| 0
| 000
|-
| 0
| 1
| 000
| 0
| 0
| 0
| 000
|-
| 0
| 000
| 1
| 0
| 0
| 0
| 000
|-
| 0
| 000
| 0
| 1
| 0
| 0
| 000
|-
| 0
| 000
| 0
| 0
| 1
| 0
| 000
|-
| 0
| 000
| 0
| 0
| 0
| 1
| 000
|-
| 0
| 000
| 0
| 0
| 0
| 000
| 1
|}

===Andra lägndenheter===
1 AU (eller AE) = 149 597 870 700 m ≈ 150 miljoner km (Ungefär lika med avståndet till solen)

1 ljusår = 9 460 730 472 580 800 m (Avståndet ljuset åker på ett år)

1 nautisk mil (distansminut / sjömil) = 1852 m


===Historiska lägndenheter===
Förr användes ofta kroppsdelar för att mäta längder. Det är smidigt eftersom man alltid har med sig sin tumme (om man ska mäta ganska små saker) eller sin fot (för lite längre saker). Men det är lite besvärligt när olika människor har olika långa tummar eller fötter.

Det finns några av dessa äldre måtten som fortfarande används, främst i Amerika, men nu är de bestämda efter metersystemet så att alla använder lika långa mått när de mäter. En tum (på engelska: inch) som också ibland skrivs med två små fnuttar (1&quot;) har man bestämt att den är exakt 2,54 cm lång. En fot (som ibland skrivs med en fnutt: 1') som är 12 tum blir då exakt lika med 30,48 cm och en yard som är 3 fot blir då 91,44 cm. En mile är 1760 yard blir på samma sätt 1609,344 meter lång.

1 tum (inch på engelska) = 1&quot; = 2,54 cm

1 fot = 1' = 12 tum = 0,3048 m (Andra varianter har funnits, se [http://sv.wikipedia.org/wiki/Fot_(enhet) länk (wikipedia)]

1 yard = 3 fot = 0,9144 m

1 mile = 1760 yard =  1 609,344 m

Även i Sverige användes förr dessa mått. Här använde man dock istället för yard, alnar (som var 2 fot) och famnar (som var 3 alnar). Dessa måtten hann man aldrig bestämma några exakta mått på utan de var lite olika i olika landskap men en fot var ungefär 30 cm vilket gör att en aln var ungefär 60 cm och en famn ungefär 180 cm.

1 aln = 2 fot ≈ 60 cm (Gamla mått som kunde vara olika)

1 famn = 3 alnar ≈ 1,8 m (Gamla mått som kunde vara olika. I Sverige: 1,78 meter)

====Andra ännu äldre mått====
I bibeln och i annan gammal litteratur finns andra mått. De flesta sådana mått byggde på samma sätt som våra gamla mått på olika kroppsdelar.

The ancient Egyptian cubit was about 1⁄2 m (surviving rods are 52.3–52.9 cm.)

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Längdenheter}}

==Areaenheter==
Eftersom area beräknas genom att multiplicera två längder med varandra hänger även enheterna för area ihop med enheterna för längd. Förutom för några specialenheter så ska enheterna ha en upphöjd tvåa efter sig. I stället för m (meter) skriver man alltså m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Det beror på att om man multiplicerar två längder med varandra har man två längdenheter som har multiplicerats ihop. Då skriver man m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; istället för m &amp;sdot; m. Till exempel 2 m &amp;sdot; 2 m = 2 &amp;sdot; 2 m &amp;sdot; m = 4 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.

Något som är speciellt med areaenheter (och volymenheter, men det kommer sedan) är att prefixet hänger ihop med potensen. Normalt sett så räknar man potensen först (2 &amp;sdot; 3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 2 &amp;sdot; (3&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;) ). När det gäller areaenheter (och volymenheter) sä låter man prefixet hänga med (mm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = (mm)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;).


===Metersystemet===
1 km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 1 000 000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

1 dm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 0,01 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

1 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 0,0001 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

1 mm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 0,000001 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

När man räknar med areaenheter gör man exakt som med längdenheter förutom att man ska flytta decimalecknet dubbelt så många steg. Det beror på att areaenheter är längdenheter i kvadrat (två längdenheter som multiplicerats ihop). Eftersom man har två längdenheter som båda ska göras om så måste man flytta decimaltecknet på båda och då blir det dubbelt jämfört med om man bara ska flytta decimaltecknet för en längdenhet.

[[File:Area conversion - square mm in a square cm.png|none|200px]]

I bilden är den röda rutan 1 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Man kan också räkna efter och se att de3n består av 100 smårutor som är 1 mm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; var. Då kan man se att eftersom 1 cm = 10 mm måste 1 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 10 mm &amp;sdot; 10 mm = 100 mm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.


Det finns två speciella areaenheter, ar och hektar. Särskilt hektar används ganska mycket i Sverige när man pratar om åkrars och skogars storlekar. En hektar är 100 ar (1 hekto ar = 1 hektar) och en ar är 100 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.

1 ar = 100 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; (10 m x 10 m)

1 hektar (ha) = 100 ar = 10000 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; (100 m x 100 m)


===Övriga areaenheter===
1 tunnland = 4936,6 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; ≈ 0,5 hektar

1 acre = 4046,9 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; (4 840 yard&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;)

1 Fotbollsplan ≈ 0,7 hektar


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Areaenheter}}

==Volymenheter==
1 km&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 1000 000 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 1 liter (l) = 0,001 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 1 ml = 0,001 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 mm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 0,001 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 liter (l) = 1 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 dl = 0,1 l = 0,1 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 cl = 0,01 l = 0,01 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 ml = 1 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;

1 matsked (msk) = 15 ml

1 tesked (tsk) = 5 ml

1 kryddmått (krm) = 1 ml

1 pint = 0,568261 liter

1 pint (USA) = 0,473 liter

1 gallon (England/Kanada) = 4,545 964 591 liter

1 gallon (USA våta saker) = 3,785411784 liter

1 gallon (USA torra saker) = 4,40488377086 liter

1 tunna ≈ 159 liter (För olja)


===Nuvarande===
===Historiska===
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Volymenheter}}

==Viktenheter==
1 ton = 1000 kg

1 kilo = 1 kg

1 hg = 100 g = 0,1 kg

1 g = 0,001 kg

1 mg = 0,001 g

1 carat (c) = 0,2 g

1 ounce (oz) = 28,349 523 125 g

1 troy ounce = 31,103 476 8 g

1 uns (Sverige) ≈ 28 g (Gamla mått som kunde vara olika)

1 pound (lb) = 0,453 592 37 kg

1 long ton = 1 016 kg

1 short ton = 2000 pound = 907 kg

1 skålpund = 425,1 g

1 elektronvolt (eV) = 1,78{{e|-36}}kg


===Nuvarande===
===Historiska===
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Viktenheter}}


==Övriga enheter==
===Tid===
1 år = 365 eller 366 dygn

1 Vetenskapligt år = 365,25 dygn

1 Gregoriansk år = 365,2425 dygn (medellängden på ett kalenderår)

1 dygn = 24 timmar (h)

1 timme (h) = 60 minuter (min)

1 minut (min) = 60 sekunder (s)

====Tidszoner====
UTC ≈ GMT (Det skiljer max en sekund pga skottsekunderna)

Sverige är UTC+1 på vintern och UTC+2 på sommaren. Det betyder att man ska addera en timma till UTC-tiden för att få vad klockan är i Sverige på vintern och 2 på sommaren.

===Vinklar===
1 varv = 360° (grader) = 2π radianer

1° = π/180 (≈ 0,017) radianer

1 radian (rad) = 180/π° (≈ 57,3°)

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Övriga enheter}}</text>
      <sha1>1lve8eqc9n9jjm2c4rc06pzefwbaukf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Loginsidan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8669</id>
    <revision>
      <id>38697</id>
      <parentid>37384</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:54:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38697</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4061" sha1="465bltyq3fiqyjtn8kajhz1k8ta43b5" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

Dags att skapa loginsidan, det är rätt enkelt, för den som kan, men kanske inte helt uppenbar för den som aldrig någonsin jobbat med HTML-kod.

Koden ser ut så här:
 &amp;lt;table width=&quot;300&quot; border=&quot;0&quot; align=&quot;left&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;1&quot; bgcolor=&quot;#FFFFFF&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;tr&amp;gt;
 &amp;lt;form name=&quot;form1&quot; method=&quot;post&quot; action=&quot;checklogin.php&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;td&amp;gt;
   &amp;lt;table width=&quot;100%&quot; border=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;3&quot; cellspacing=&quot;1&quot; bgcolor=&quot;#CCCCCC&quot;&amp;gt;
   &amp;lt;tr&amp;gt;
   &amp;lt;td colspan=&quot;3&quot;&amp;gt;&amp;lt;strong&amp;gt;Medlemsinloggning &amp;lt;/strong&amp;gt;&amp;lt;/td&amp;gt;
   &amp;lt;/tr&amp;gt;
  
   &amp;lt;tr&amp;gt;
   &amp;lt;td width=&quot;78&quot;&amp;gt;Användarnamn&amp;lt;/td&amp;gt;
   &amp;lt;td width=&quot;6&quot;&amp;gt;:&amp;lt;/td&amp;gt;
   &amp;lt;td width=&quot;294&quot;&amp;gt;&amp;lt;input name=&quot;myusername&quot; type=&quot;text&quot; id=&quot;myusername&quot;&amp;gt;&amp;lt;/td&amp;gt;
   &amp;lt;/tr&amp;gt;
  
   &amp;lt;tr&amp;gt;
   &amp;lt;td&amp;gt;Lösenord&amp;lt;/td&amp;gt;
   &amp;lt;td&amp;gt;:&amp;lt;/td&amp;gt;
   &amp;lt;td&amp;gt;&amp;lt;input name=&quot;mypassword&quot; type=&quot;password&quot; id=&quot;mypassword&quot;&amp;gt;&amp;lt;/td&amp;gt;
   &amp;lt;/tr&amp;gt;
   
   &amp;lt;tr&amp;gt;
   &amp;lt;td&amp;gt;&amp;nbsp;&amp;lt;/td&amp;gt;
   &amp;lt;td&amp;gt;&amp;nbsp;&amp;lt;/td&amp;gt;
   &amp;lt;td&amp;gt;&amp;lt;input type=&quot;submit&quot; name=&quot;Submit&quot; value=&quot;Login&quot;&amp;gt;&amp;lt;/td&amp;gt;
   &amp;lt;/tr&amp;gt;
   &amp;lt;/table&amp;gt;
 &amp;lt;/td&amp;gt;
 &amp;lt;/form&amp;gt;
 &amp;lt;/tr&amp;gt;
 &amp;lt;/table&amp;gt;


==&amp;lt;table&amp;gt;, &amp;lt;tr&amp;gt; och &amp;lt;td&amp;gt; - en förklaring==

Tänk dig ett excelark eller en tabell i word. Den består av en mängd rutor ordnade i snygga rader. Skriver vi:
 &amp;lt;table&amp;gt;
menar vi att ett sådant ark börjar. och skriver vi
 &amp;lt;/table&amp;gt;
menar vi att arket slutar där.

Där en rad börjar skriver vi
 &amp;lt;tr&amp;gt;
och där raden slutar skriver vi
 &amp;lt;/tr&amp;gt;

Slutligen, varje tabellcell, eller ruta, påbörjas med ett
 &amp;lt;td&amp;gt;
och avslutas med ett
 &amp;lt;/td&amp;gt;
Mellan dessa &amp;lt;td&amp;gt;&amp;lt;/td&amp;gt; skriver man det som skall synas i tabellrutan. Ibland finns ingenting ännu, men om rutan lämnas helt tom kan knepigheter uppstå, därför fyller man rutan med ett mellanslag istället=&amp; tecken och nbsp;

== &amp;lt;form&amp;gt;==

Genom formtaggen skapar man en möjlighet att skicka in information från användaren (klienten eller ''client'' på engelska) av eb hemsida till servern där hemsidan fysiskt finns. Koden här ovanför skapar ett enkelt formulär med två textrutor och en knapp. När man skrivit in användarnamn och lösenord kontrolleras om det finns en sådan användare i systemet. All kod för den kontrollen finns i en fil som heter ''checklogin.php som vi inte skapat ännu.
 
==Header och footer==

För att man skall förstå att det faktiskt är en hemsida vi tittar på skall vi även fylla i en header, och en footer. Det är kod som användaren normalt aldrig ser, men som behövs för att sidan skall visas upp på ett korrekt sätt. Den text som finns i title-taggen är den text som visas längst upp på webläsarens överkant.

Före all text skriver du i:
 &amp;lt;!DOCTYPE html PUBLIC &quot;-//W3C//DTD XHTML 1.0 Transitional//EN&quot; &quot;http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-transitional.dtd&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;html xmlns=&quot;http://www.w3.org/1999/xhtml&quot; dir=&quot;ltr&quot; lang=&quot;sv-SE&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;meta http-equiv=&quot;Content-Type&quot; content=&quot;text/html; charset=UTF-8&quot; /&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Inloggningssida  &amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;
 
 Om svenska tecken visas som fyrkanter i din sida kan du pröva den äldre teckenstandarden och byta ut den rad där det står charset=UTF-8 till:
 &amp;lt;meta http-equiv=&quot;Content-Type&quot; content=&quot;text/html;charset=ISO-8859-1&quot;/&amp;gt;
 
Under all text har du footern, där talar du om att det som syns för användaren (body) är slut och att det är slut på html.filen;
  &amp;lt;/body&amp;gt;
  &amp;lt;/html&amp;gt;


Starta gedit och fyll i headern, texten med html kod och footern, i den ordningen. Spara filen i apache www-mapp som 
 main_login.php


Surfa slutligen till:
 http://127.0.0.1/main_login.php
så ser du att det fungerar som det skall. Om du säöker upp filen i filsystemet och öppnar filen direkt i webläsaren går du runt Apache och du kommer bara att se själva koden, inte resultatet.

Källa: http://www.phpeasystep.com/phptu/6.html</text>
      <sha1>465bltyq3fiqyjtn8kajhz1k8ta43b5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Grundläggande hemsida med inloggning i PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8670</id>
    <revision>
      <id>38692</id>
      <parentid>37391</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:53:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38692</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1983" sha1="e9qrzito4gklu1o42mnosq6ofuoauj4" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

PHP kommer till sin rätt om man kopplar det till en databas och använder PHP för inloggning och validering. Det är något de flesta nybörjare i skolan frågar om hur man gör och därför kommer en väldigt föenklad förklaring här. Observera att det inte finns någon form av kryptering i koden. Den får du lägga till själv. Koden är utvecklad och testad i Linux, men byt ut programmet gedit till notepad så fungerar det lika bra i Windows.

Koden gör att man kan skapa en inloggning, det följer med en sida som kontrollerar att inloggningen skett och visar nya sidor utifrån den informationen liksom en sida som hanterar utloggningen.

Det som krävs för att detta skall fungera är:
*En sida som heter index.php
*En sida som heter index.html
*En sida som heter main_login.php
*En sida som heter checklogin.php
*En sida som heter login_success.php
*En sida som heter logout.php

Tanken är följande:
*En surfare kommer till index.htm och blir vidarebefordrad till index.php
*På index.php finns en länk om inloggning som skickar användaren till login.php
*På login.php finns ett formulär med fält för användarnamn och lösenord.
*När man skickar in formuläret skickas man till sidan checklogin.php
*Scriptet på checklogin.php avgör om användarnamn och/eller lösenord var fel eller rätt och skickar användaren till login_success.php om det var korrekt och main_login.php igen om det var fel.
*När användaren är less kan han klicka på en länk som leder till logout.php där utloggning med tillhörande radering av sessions-cookisarna sker.

Databasen heter: dataskolan

Datatabellen i databasen heter dataskolan_user och skapas med:

 CREATE TABLE dataskolan_user(                
 ID    INT NOT NULL AUTO_INCREMENT PRIMARY KEY, 
 LOGIN VARCHAR (30),
 PASS  VARCHAR (30),
 );
 ''Id är ett heltal, aldrig utan värde, som uppräknas med +1 för varje ny post i tabellen och är &quot;nyckeln&quot; som inte kan ha dublett''.</text>
      <sha1>e9qrzito4gklu1o42mnosq6ofuoauj4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Loginkontroll</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8671</id>
    <revision>
      <id>38696</id>
      <parentid>37390</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:54:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38696</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7989" sha1="7yysv3ft45i7yosmkacxoysnw6bpxob" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

Det finns många ondskefulla personer ute på Internet som gör vad de kan för att hacka databaser, därför måste vi ta med en del säkerhetsåtgärder. Bland annat tar vi bort speciella tecken som egentligen används av MySQL bara för att vara säkra på att databasen inte kan manipuleras utifrån.

I PHP kan man skriva ut information på skärmen på två sätt, det ena är med kommandot print, det andra med kommandot echo. De är likvärdiga och det är en smaksak vilket du väljer. bara du har &quot;-tecken före och efter texten samt avslutar med ett semikolon. Problemet uppstår om du vill använda ett semikolon inuti texten. Då tror PHP att du avslutar texten vid det andra semikolonet, vilket du inte gör. För att få det att fungera måste du sätta en backslash framför \&quot; .


I koden här nedanför finns:
 $_SESSION['myusername'] = $myusername;
 $_SESSION['mypassword'] = $mypassword;
Det innebär på svenska att servern sparar en liten textfil där ditt användarnamn och lösenord finns med. Så länge du inte stänger webläsaren kommer du att vara registrerad som inloggad, vilket är precis vad vi är ute efter. Vi vill ju inte att snokande elever skall kunna hitta allt du sparat i din lilla databas, eller hur? Genom att hålla reda på om du är inloggad eller inte kan vi skriva viss kod som visas för inloggade, och annan kod som visas för oinloggade.

I framtiden får du fylla i:
 session_start()
i toppen på alla php sidor du tänker använda för att inte förlora din &quot;biljett&quot; på att du är inloggad i systemet.

Fyll i header och footer precis som i förra exemplet, och däremellan fyller du i:

 &amp;lt;?php
   session_start();
 //Olika viktiga variabler
 // Filnamn checklogin.php
 $host=&quot;localhost&quot;; // Host , på en privat dator duger oftast localhost, det är ett IP nummer om basen finns på annan dator.
 $username=&quot;root&quot;; // Mysql användarnamn, antagligen root
 $password=&quot;password1&quot;; // Lösenord till root, kan t.ex. vara password1
 $db_name=&quot;dataskolan&quot;; // Databasens namn
 $tbl_name=&quot;dataskolan_user&quot;; // Tabellens namn
 
 // Anslut till MySQL servern och välj rätt tabell
 mysql_connect(&quot;$host&quot;, &quot;$username&quot;, &quot;$password&quot;)or die(&quot;Kan inte ansluta till databasen&quot;);
 mysql_select_db(&quot;$db_name&quot;)or die(&quot;Kan inte välja datatabellen&quot;);
 
 // Användarnamn och lösenord skickade från loginformuläret
 $myusername=$_POST['myusername'];
 $mypassword=$_POST['mypassword'];
 
 // För att förhindra databashackning
 $myusername = stripslashes($myusername);
 $mypassword = stripslashes($mypassword);
 $myusername = mysql_real_escape_string($myusername);
 $mypassword = mysql_real_escape_string($mypassword);
 
 //Välj rätt person utifrån inloggningsnamn och lösenord
 $sql=&quot;SELECT * FROM $tbl_name WHERE LOGIN='$myusername' and PASS='$mypassword'&quot;;
 $result=mysql_query($sql);
 
 // Räkna antalet rader som hämtas, 1= ok, 0 = finns inte
 $count=mysql_num_rows($result);
 
 //Om man hittade en användare?
 if($count==1){
 
 // Registrera $myusername, $mypassword i sessionen och skicka användaren till filen &quot;login_success.php&quot;
  $_SESSION['myusername'] = $myusername;
  $_SESSION['mypassword'] = $mypassword;
 
 header(&quot;location:login_success.php&quot;);
 }
 else {
 echo &quot;Fel användarnamn eller lösenord&quot;;
 echo &quot;&amp;lt;br&amp;gt;&quot;;
 echo &quot;&amp;lt;a href=\&quot;main_login.php\&quot;&amp;gt;Tillbaka&amp;lt;/a&amp;gt;&quot;;
 }
 //Om användarnamn och/eller lösenord var fel måste användaren få reda på det. En länk sänder honom tillbaka för ett nytt försök.
 ?&amp;gt;
 
Spara filen som checklogin.php i var/www mappen så att Apache kan hitta den.

==login_success.php==

Nu behöver vi kunna göra en enkel test om inloggningen faktiskt fungerat. Koden (förutom header och footer) är:

 &amp;lt;?php
 //I framtiden måste följande fyra rader alltid finnas överst i varje fil där du vill begränsa åtkomst
 session_start();
 if(!session_is_registered(myusername)){
 header(&quot;location:main_login.php&quot;);
 }
 ?&amp;gt;
 
  &amp;lt;!DOCTYPE html PUBLIC &quot;-//W3C//DTD XHTML 1.0 Transitional//EN&quot; &quot;http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-transitional.dtd&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;html xmlns=&quot;http://www.w3.org/1999/xhtml&quot; dir=&quot;ltr&quot; lang=&quot;sv-SE&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;meta http-equiv=&quot;Content-Type&quot; content=&quot;text/html; charset=UTF-8&quot; /&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Lyckad inloggning &amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;
 
 Din inloggning gick perfekt!
 &amp;lt;a href=&quot;index.php&quot;&amp;gt;Till huvudsidan&amp;lt;/a&amp;gt;
 
  &amp;lt;/body&amp;gt;
  &amp;lt;/html&amp;gt;

==Logout==

Slutligen måste vi ju också ha ett sätt att logga ut användaren. Skapa en fil som heter logout.php och fyll i följande kod:
 &amp;lt;?php
 session_start();
 session_destroy();
 ?&amp;gt;
 
  &amp;lt;!DOCTYPE html PUBLIC &quot;-//W3C//DTD XHTML 1.0 Transitional//EN&quot; &quot;http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-transitional.dtd&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;html xmlns=&quot;http://www.w3.org/1999/xhtml&quot; dir=&quot;ltr&quot; lang=&quot;sv-SE&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;meta http-equiv=&quot;Content-Type&quot; content=&quot;text/html; charset=UTF-8&quot; /&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Utloggningssidan &amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;
 
 Du är utloggad.&amp;lt;br&amp;gt;
 &amp;lt;a href=&quot;index.php&quot;&amp;gt;Till huvudsidan&amp;lt;/a&amp;gt;
 
  &amp;lt;/body&amp;gt;
  &amp;lt;/html&amp;gt;

Genom att lägga in session_destroy så nollställs sessionen och man är inte längre behandlad som en inloggad användare.

==index.php==

Vi behöver en sida där man alltid hamnar, där också dina elever hamnar. Från den sidan måste man kunna nå både inloggning och utloggning. Huvudsidan i varje webplats heter index och eftersom vi har en php sida får den heta index.php.

Överst måste vi ha:
 &amp;lt;?php
 //I framtiden måste följande rad alltid finnas överst
 session_start();
 ?&amp;gt;

Därefter:
 &amp;lt;!DOCTYPE html PUBLIC &quot;-//W3C//DTD XHTML 1.0 Transitional//EN&quot; &quot;http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-transitional.dtd&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;html xmlns=&quot;http://www.w3.org/1999/xhtml&quot; dir=&quot;ltr&quot; lang=&quot;sv-SE&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;meta http-equiv=&quot;Content-Type&quot; content=&quot;text/html; charset=UTF-8&quot; /&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Startsidan &amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;


Här skriver vi in länkar och information:

  &amp;lt;?php
 //Visa inloggning om ej inloggad, annars utloggning
 if(!session_is_registered(myusername)){
 echo &quot;&amp;lt;a href=\&quot;main_login.php\&quot;&amp;gt;Till inloggningssidan&amp;lt;/a&amp;gt;&quot;;
 }
 
 if(session_is_registered(myusername)){
 echo &quot;&amp;lt;a href=\&quot;logout.php\&quot;&amp;gt;Till utloggningssidan&amp;lt;/a&amp;gt;&quot;;
 }
 ?&amp;gt;


Slutligen behövs footern:

  &amp;lt;/body&amp;gt;
  &amp;lt;/html&amp;gt;


Spara alltihop som index.php i var/www mappen

==Index.html==

Det händer att en webserver föredrar att visa upp en fil som heter index.html före index.php. Därför måste du skapa en index.html fil som också ligger i var/www katalogen som skickar användaren direkt till index.php. Annars måste man alltid skriva index.php för att komma in. Det finns ett kommado som heter metarfresh som brukar användas. Där ställer man in hur många sekunder man skall vänta innan en användare skickas till en annan sida, vi sätter den på 0 sekunder för direkt överföring, men har även en länk utifall något gått fruktansvärt fel.

 &amp;lt;!DOCTYPE html PUBLIC &quot;-//W3C//DTD XHTML 1.0 Transitional//EN&quot; &quot;http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-transitional.dtd&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;html xmlns=&quot;http://www.w3.org/1999/xhtml&quot; dir=&quot;ltr&quot; lang=&quot;sv-SE&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;head&amp;gt;
 &amp;lt;meta http-equiv=&quot;refresh&quot; content=&quot;0;index.php&quot;&amp;gt;
 &amp;lt;meta http-equiv=&quot;Content-Type&quot; content=&quot;text/html; charset=UTF-8&quot; /&amp;gt;
 &amp;lt;title&amp;gt;Startsidan &amp;lt;/title&amp;gt;
 &amp;lt;/head&amp;gt;
 &amp;lt;body&amp;gt;
 
 &amp;lt;b&amp;gt;Nu är du allt litet vilse, klicka &amp;lt;a href=&quot;index.php&quot;&amp;gt;här&amp;lt;/a&amp;gt; för att komma rätt.&amp;lt;/b&amp;gt;
 
  &amp;lt;/body&amp;gt;
  &amp;lt;/html&amp;gt;

Spara den sedan som index.html  surfa slutligen till http://127.0.0.1/ eller http://localhost för att se att allt verkligen fungerar. Det borde det göra nu, och du har ett fullt fungerande system med säker inloggning till egna sidor, fast det är inte särskilt många ännu.


Källa: http://www.phpeasystep.com/phptu/6.html</text>
      <sha1>7yysv3ft45i7yosmkacxoysnw6bpxob</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Grunderna i HTML</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8672</id>
    <revision>
      <id>53301</id>
      <parentid>49501</parentid>
      <timestamp>2022-10-30T22:53:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>melan &gt; mellan</comment>
      <origin>53301</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7903" sha1="53jtow8pw9g3nrad58xk9aqzas06vps" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

''Boken handlar om PHP, men eftersom HTML används för att visa resultaten som PHP skapar kan man inte bara gå förbi HTML kodning. Den har sett likadana ut i över 20 år och det skadar inte att kunna HTML-grunderna. Jag går inte in på djupet alls, utan vill du fördjupa dig ändå mer finns det så mycket information om HTML på Internet att du skulle kunna börja läsa den nu fram tills du blir pensionär och inte läsa samma sida två gånger. Vill du inte läsa på skärmen brukar alla bibliotek ha olika böcker om HTML också. Här följer endast det allra enklaste så att du kan skapa en någorlunda sevärd sida du kan titta på i din webläsare.'' 

==Sidstruktur==

Överst på HTML-sidan finns ett sidhuvud och nederst en sidfot. Mellan dem skrivs HTML-koden. T.ex:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;html4strict&quot;&gt;
&lt;html&gt;

&lt;/head&gt;
&lt;title&gt;Denna text syns i webläsarens överkant&lt;/title&gt;
&lt;/head&gt;

&lt;body&gt;

&lt;p&gt; Den här texten syns i webläsaren, ingen annan.&lt;/p&gt;

&lt;/body&gt;

&lt;/html&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;


==Taggar==

HTML-koden bygger på taggar, vilket är en förenklad beskrivning av &amp;lt; och &amp;gt; tecknen. Vanligtvis börjar man ett HTML kommando med en tag och avslutar med en likadan fast med ett / tecken framför, bra exempel är hur man gör enkel formatering på text:
 Fet stil     = &amp;lt;b&amp;gt; Allt som skrivs här blir fet men &amp;lt;/b&amp;gt;här är det vanligt.
 Kursiv stil  = &amp;lt;i&amp;gt; Allt som skrivs här blir kursiv men &amp;lt;/i&amp;gt;här är det vanligt.
 Understruken = &amp;lt;u&amp;gt; Allt som skrivs här blir understruket men &amp;lt;/u&amp;gt;här är det vanligt.

Vill man ha rubriker skapas de med en h-tagg (h=header). Det finns sex olika nivåer där 1 är störst och 6 är minst.
 &amp;lt;h1&amp;gt; Störst rubrik &amp;lt;/h1&amp;gt; och här är det vanligt.
 &amp;lt;h6&amp;gt; Minst rubrik &amp;lt;/h6&amp;gt; och här är det vanligt.

Det finns vissa taggar som styr textflödet:
  &amp;lt;br&amp;gt; radbrytning &amp;lt;br&amp;gt; och ännu en ny rad. Radbrytning har ingen sluttagg
  &amp;lt;hr&amp;gt; Horisontell linje &amp;lt;hr&amp;gt; och ännu en horisontell linje. Även denna saknar sluttagg.
  &amp;lt;P&amp;gt; Nytt stycke &amp;lt;/p&amp;gt;. Vid nytt stycke skapas automatiskt en ny rad i början.

Det finns en tagg för bildvisning:
 &amp;lt;img src=&quot;http://sökväg till bilden&quot;&amp;gt; Bildtaggen saknar sluttagg.

De flesta taggar kan styras i sidled med &quot;align&quot;=. Exemplet nedan visar bilder, men de flesta taggelement kan justeras på det här viset.
  &amp;lt;img src=&quot;http://sökväg till bilden&quot; align=&quot;left&quot;&amp;gt; Bilden hålls mot vänsterkanten
  &amp;lt;img src=&quot;http://sökväg till bilden&quot; align=&quot;center&quot;&amp;gt; Bilden hålls i mitten
  &amp;lt;img src=&quot;http://sökväg till bilden&quot; align=&quot;right&quot;&amp;gt; Bilden hålls mot högerkanten

Tabeller är en historia för sig. En tabell har tre olika taggar;
  &amp;lt;table&amp;gt;&amp;lt;/table&amp;gt; Början och slutet på en tabell
   &amp;lt;tr&amp;gt;&amp;lt;/tr&amp;gt; Början och slutet på en tabellrad
   &amp;lt;td&amp;gt;&amp;lt;/td&amp;gt; Början och slutet på en tabellcell
Minsta möjliga tabell, med en enda rad som har en enda tabellruta/cell blir alltså:
  &amp;lt;table&amp;gt;&amp;lt;tr&amp;gt;&amp;lt;td&amp;gt;Detta syns för den som ser på tabellen&amp;lt;/td&amp;gt;&amp;lt;/tr&amp;gt;&amp;lt;/table&amp;gt;

Länkar som skickar iväg användaren skrivs så här:
 &amp;lt;a href=&quot;http://ditdenska&quot;&amp;gt;Klicka på mig &amp;lt;/a&amp;gt;
Ibland (oftast) vill man inte stänga det fönster eleven står i, då skriver man:
 &amp;lt;a href=&quot;http://ditdenska&quot; target=&quot;new&quot;&amp;gt;Klicka på mig &amp;lt;/a&amp;gt;
Då öppnas ett nytt fönster men det gamla består, något som är viktigt när man jobbar med databasdrivna sessioner.

Färger i HTML beskrivs i hexadecimal form. Vill man t.ex. ha en sida med gråblå bakgrundsfärg skriver man:
 &amp;lt;body bgcolor=#CCCCCC&amp;gt;
Alla färger styrs av ett Rött -- Grönt - Blått värde där 00 blir svart och FF blir vitt. I hexadecimala tal kan inget vara mer än F. Dvs
  &amp;lt;body bgcolor=#000000&amp;gt; blir en svart sida
  &amp;lt;body bgcolor=#FFFFFF&amp;gt; blir en vit sida
  &amp;lt;body bgcolor=#FF0000&amp;gt; blir en röd sida
  &amp;lt;body bgcolor=#00FF00&amp;gt; blir en grön sida
  &amp;lt;body bgcolor=#0000FF&amp;gt; blir en blå sida
Det gör detsamma om man skriver färgerna med små- eller stora bokstäver. Det mesta inom en html-tagg kan ges en annan färg. Vill man ändra textfärgen skriver man t.ex.:
 &amp;lt;font color=&quot;#FF6699&quot;&amp;gt;Texten är färgad.&amp;lt;/font&amp;gt;
Det går att ange storlek och typsnitt i font-taggen också:
 &amp;lt;font color=&quot;#FF6699&quot; size=&quot;2&quot; face=&quot;Arial&quot;&amp;gt;Texten är färgad, rätt liten och med typsnittet Arial.&amp;lt;/font&amp;gt;
Font-taggen är föråldrad, men den fungerar bra och är enkel att förstå om  man jämför med alternativet (style sheets). Typsnittet är beroende av om användaren har exakt samma typsnitt installerat på sin dator, så använd enbart de vanligaste typsnitten,

Vill man istället ha en &quot;tapet&quot; i bakgrunden, en bild som kopierar sig själv, skriver man:
  &amp;lt;body background=&quot;http://sökvägtillbilden&quot;&amp;gt;

Listor är bra, de används ofta. Vill man ha en lista med olika delar med en prick framför varje skriver man t.ex:
 &amp;lt;ul&amp;gt;
 &amp;lt;li&amp;gt;Kaffe&amp;lt;/li&amp;gt;
 &amp;lt;li&amp;gt;Mjölk&amp;lt;/li&amp;gt;
 &amp;lt;/ul&amp;gt; 
Vill man däremot ha en lista där det står en siffra framför varje skriver man t.ex:
 &amp;lt;ol&amp;gt;
 &amp;lt;li&amp;gt;Kaffe&amp;lt;/li&amp;gt;
 &amp;lt;li&amp;gt;Mjölk&amp;lt;/li&amp;gt;
 &amp;lt;/ol&amp;gt; 
Vill man slutligen ha en lista som Google använder, med en rad där det finns text under, skriver man:
 &amp;lt;dl&amp;gt;
 &amp;lt;dt&amp;gt;Kaffe&amp;lt;/dt&amp;gt;
 &amp;lt;dd&amp;gt;Här står det en fantastiskt massa om kaffe.&amp;gt;/dd&amp;gt;
 &amp;lt;dt&amp;gt;Mjölk&amp;lt;/dt&amp;gt;
 &amp;lt;dd&amp;gt;Här står det en fantastiskt massa om mjölk.&amp;gt;/dd&amp;gt;
 &amp;lt;/dl&amp;gt;

==Ljud==

Att spela upp ljud är litet krångligare. Enklast är att helt enkelt skapa en länk till ljudet och låta operativsystemet avgöra vilket program som skall användas för att spela upp det:
 &amp;lt;a href=&quot;http://sökvägtill_ljud.mp3&quot;&amp;gt;Spela ljudet&amp;lt;/a&amp;gt;


Ett mer avancerat system är att spela upp ljudet genom Yahoo, men det är en tvåstegsmanöver. Där du vill ha en knapp för att spela upp ljudet, eller ljuden om de är många, skriver du:
  &amp;lt;a href=&quot;http://sökvägtill_ljud.mp3&quot;&amp;gt;Spela ljudet&amp;lt;/a&amp;gt;
Längst ner på sidan, alldeles innan taggarna för avslutande body och html, skriver du:
 &amp;lt;script type=&quot;text/javascript&quot; src=&quot;http://mediaplayer.yahoo.com/js&quot;&amp;gt;&amp;lt;/script&amp;gt;
Det som händer är att på den plats där du skrivit i ljudfilens sökväg skapas en knapp, och när man trycker på den öppnas en ljuduppspelare. 

Källa: http://www.w3schools.com/html/html_sounds.asp


==Video==

Video är så krångligt att jag helst inte vill ha med det, men samtidigt är det en av de viktigaste kanalerna för elevernas inlärning i nuläget.  Olika videosajter på Internet använder olika format och olika egna system för att spela upp videofiler på. Allra enklast är det om du vet sökvägen direkt till videofilen. Då skriver du bara:
 &amp;lt;a href=&quot;http://sökvägtill_fil.flv&quot;&amp;gt;Spela filmen&amp;lt;/a&amp;gt;
och sedan är det bara att hoppas på att du har rätt codec installerad på datorn så att filmen går att spela upp. Har du gratisprogrammet ''VLC media player'' installerat så klarar du av att spela de flesta formaten.

Om du däremot vill spela upp en video du hittat på Internet så är du tvungen att själv, utifrån den sajtens krav och instruktioner,  lista ut hur man bakar in filmen i din sida. Den här koden används för Youtube klipp, exemplevis Loreens Euphoria:

 &amp;lt;iframe id=&quot;ytplayer&quot; type=&quot;text/html&quot; width=&quot;640&quot; height=&quot;360&quot;
 src=&quot;http://www.youtube.com/embed/Pfo-8z86x80&quot;
 frameborder=&quot;0&quot; allowfullscreen&amp;gt;

Om du tittar på sökvägen längst upp i Youtube så står det t.ex.:
 http://www.youtube.com/watch?v=Pfo-8z86x80
Då är det koden som står bakom v= som du skall använda dig av.

Källa: http://www.youtube.com/dev

Om du vill ha filmer från Metacafe och liknande sajter gäller andra regler.</text>
      <sha1>53jtow8pw9g3nrad58xk9aqzas06vps</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Vad är PHP?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8673</id>
    <revision>
      <id>38712</id>
      <parentid>37402</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:58:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38712</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="892" sha1="aveeiaaw554eil63bee8oo1pecznfxu" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

PHP (förkortning för för PHP: Hypertext Preprocessor) är ett allmänt använt scriptspråk som är speciellt lämpat för webbutveckling och kan enkelt bäddas in i HTML-kod på en hemsida.

PHP används på servern, vilket innebär att man kan hålla kod som användare av sidan inte skall ha tillgång till hemlig. Det är meningslöst för användaren att &quot;visa källan&quot; på sidan, för det finns bara så mycket källkod där som programmeraren bestämt.

PHP är mycket lättare att lära sig än de flesta andra scriptspråk för hemsidor som perl och javascript.

Man måste ha en server för att kunna använda PHP, men man kan istallera servern lokalt och använda PHP lokalt på sin egen, privata dator.

PHP i modernare form stöder en enkel variant av OOP programmering där man kan använda sig av både minnespekare, klasser och multipla arv.</text>
      <sha1>aveeiaaw554eil63bee8oo1pecznfxu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Vad krävs för att börja använda PHP?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8674</id>
    <revision>
      <id>38711</id>
      <parentid>37403</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:58:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38711</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1357" sha1="4cqyuv9hw1q2ip33ti31bxfemp8o3cu" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

Är du nyfiken på PHP? Då har du tur eftersom det är en synnerligen billig hobby. Det enda du behöver för att börja är:
*En dator som klarar serverprogrammet Apache. Är din dator tillverkad efter år 2000 borde du inte ha något problem.
*Windows 2000 eller bättre, alternativt någon version av Linux. 
*Apacheprogramvaran, det gratis serverprogram som delar ut hemsidor till surfarna.
*MySQL, en gratis databas anpassad för Internet. 
*Ett program man kan skriva kod i. Notepad fungerar bra i Windows, Gedit i Linx, Notepad++ i bägge två.

Har du windows kan du söka efter WAMP ute på nätet. Det är ett paket som installerar Apache, PHP och My SQL i ett enda svep där versionerna är anpassade till varandra.

Har du Linux installerar du allt i ordningen: Apache-PHP-MySQL. Om du kan använda Linux är du kompetent nog att veta hur installationen går tillså det hoppar jag över.

Det är allt, och alltihop är gratis. Utöver det kan jag rekommendera biblioteken som ofta har PHP böcker på svenska. Endera i fysisk form eller som e-bok. Ofta är det enklare att förstå om texten är på svenska. Grunderna är i princip desamma oavsett om du programmerar PHP3 eller PHP5 så är du nybörjare kan du använda äldre litteratur även om det naturligtvis är bra om den är så ny som det bara går.</text>
      <sha1>4cqyuv9hw1q2ip33ti31bxfemp8o3cu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/PHP, IF</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8676</id>
    <revision>
      <id>49488</id>
      <parentid>38704</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49488</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1392" sha1="r30dqubi2eb5f39nrhosdfrsc6vakpl" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

=== if och else ===

If-satser utför någonting ''om'' ett villkor är sant.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
$firstName = &quot;Anders&quot;;

if ( $firstName == &quot;Anders&quot; ) {
    echo &quot;Du heter Anders!&lt;br /&gt;&quot;;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Ger:
:Du heter Anders!

Om villkoret skulle visa sig vara falskt:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
$firstName = &quot;Micke&quot;;

if ( $firstName == &quot;Anders&quot; ) {
    echo &quot;Du heter Anders!&lt;br /&gt;&quot;;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Denna gång ges ingen utskrift alls eftersom utskriften ligger inkapslad i blocket med if-satsen och varibeln $firstName innehåller &quot;Micke&quot; i stället för &quot;Anders&quot; som krävs för att blocket skall utföras. Om man vill att något skall hända även när villkoret är falskt får man lägga på en ''else-sats'':

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
$firstName = &quot;Micke&quot;;

if ( $firstName == &quot;Anders&quot; ) {
    echo &quot;Du heter Anders!&lt;br /&gt;&quot;;
} else {
    echo &quot;Du heter inte Anders!&quot;;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Ger:
:Du heter inte Anders!

Man kan också använda sig utav ''elseif'' som är en mellansats mellan ''if'' och ''else''.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
$firstName = &quot;Micke&quot;;

if ( $firstName == &quot;Anders&quot; ) {
    echo &quot;Du heter Anders!&lt;br /&gt;&quot;;
} elseif ($firstName == &quot;Göran&quot;) {
    echo &quot;Du heter Göran!&quot;;
} elseif ($firstName != &quot;Micke&quot;){
    echo &quot;Du heter inte Micke!&quot;;
} else {
    echo &quot;Du heter Micke!&quot;;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>r30dqubi2eb5f39nrhosdfrsc6vakpl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/PHP, SWITCH</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8677</id>
    <revision>
      <id>49476</id>
      <parentid>48562</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49476</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1729" sha1="eupj1k3sqbharjdxtw9pnl6brbv471l" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

En switch är litet speciell. Tänk dig att du har ett manöverbord framför dig med en mängd strömbrytare. Varje kommando är en strömbrytare som kan tända en lampa beroende på omständigheterna.

Anta att vi gör ett enkelt spel. Rödluvan skall gå runt i en skog och försöka hitta till farmor. När man trycker på en piltangent går rödluvan i den riktningen. Då kan man använda en switch. variabeln ''$user_command'' kan vara norr, öster, söder eller väster vilket vi förkortar till n, e, s och w för enkelhetens skull.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;php&quot;&gt;
 switch($user_command)
 {
   case 'n':
     go_north();
     break;
   case 'e':
     go_east();
     break;
   case 's':
     go_south();
     break;
   case 'w':
     go_west();
     break;
   default:
     do_something_else();
     break;
 }
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Om man skickar någon av de fyra väderstrecken går rödluvan åt det hållet. Vi antar att det finns olika funktioner som aktiveras beroende på riktningsval. Om man klickar på någon annan bokstav aktiveras istället funktionen ''do_something_else();'' vilket kan vara att rödluvan slänger sig på marken och skriker i frustration, eller något annat du väljer att programmera in.

'''break''' är ett speciellt kommando som bryter switchen just där. Utan break skulle nämligen kommandona med sina funktioner aktiveras i den ordning man skrivit i och det skulle inte vara bra. Hade man skickat in ett '''n''' i switchen skulle samtliga funktioner aktiveras i ordningsföljd utan break-kommandot. 

Litet snabbt inser du att det nedersta breaket inte behövs, men ta med det ändå, för säkerhets skull och för att standarden säger att du skall det.</text>
      <sha1>eupj1k3sqbharjdxtw9pnl6brbv471l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/PHP, WHILE</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8678</id>
    <revision>
      <id>49478</id>
      <parentid>38706</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49478</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="934" sha1="2oe624f2iloahfhqtu8xnjckj4qlnlv" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

While kan översättas med &quot;under tiden någonting är ...&quot; och används ofta. Vanligtvis medan ett värde förändras beroende på yttre omständigheter. 

T.ex. man tar åldern på en person och åldern räknas upp ett år för varje genomräkning. Så länge personen är under 65 får den gå till jobbet.
''while personens ålder &lt; 65 = gå och jobba! Öka åldern ett år och kontrollera åldern igen''.

Kodmässigt kan man skriva:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;php&quot;&gt;
&lt;?php
$alder = 0;
while ($alder &lt; 65) {
   $alder++;
   echo 'Jobba!';
   echo ' Du är ';
   echo $alder;
} ?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Du börjar på 0 år och räknar uppåt. Ålder och uppmaning att jobba skrivs ut på skärmen t.o.m. personen är 64. 

$alder++ är samma sak som att skriva $alder = $alder + 1;

Från 65 bryts rutinen.

En ren WHILE sats är lätt att slarva till så att den fortsätter i evighet och låser datorn.</text>
      <sha1>2oe624f2iloahfhqtu8xnjckj4qlnlv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/PHP, DO WHILE</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8679</id>
    <revision>
      <id>49433</id>
      <parentid>38701</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49433</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="843" sha1="hhz19iwm35k7p6magkxk3zjcihux0er" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

DO WHILE fungerar exakt likadant som en WHILE sats med ett undantag; den första delen, den sk. ''evalueringen'' bräknas alltid minst en gång. Se följande exempel:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;php&quot;&gt;
$klockan = 12;
DO {
  print &quot;Klockan är nu &quot; . $klockan . &quot;&lt;br&gt;&quot;;
  $klockan--;
} WHILE ($klockan &gt; 6); 
&lt;/syntaxhighlight&gt;
''$klockan-- betyder att värdet sänks med 1 för varje genomräkning.''

Det som syns på skärmen blir:
 12
 11
 10
 9
 8
 7

Det var väl knappast upphetsande, men vad händer om vi ändrad $klockan till ett värde under 6?

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;php&quot;&gt;
$klockan = 1;
DO {
  print &quot;Klockan är nu &quot; . $klockan . &quot;&lt;br&gt;&quot;;
  $klockan--;
} WHILE ($klockan &gt; 6); 
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Det som då syns på skärmen är
 1
D.v.s. första delen där klockans värde beräknas skrivs alltid ut.</text>
      <sha1>hhz19iwm35k7p6magkxk3zjcihux0er</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/PHP, FOR</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8680</id>
    <revision>
      <id>49443</id>
      <parentid>38702</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49443</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="912" sha1="d0ixu5ruu777wauo2d5b61m7od8ty3t" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

FOR används när man skall räkna igenom någonting. Vanligtvis gäller det en lista, men om du kopplar ihop PHP med Apache och MySQL används FOR som standard för att räkna igenom datatabeller.

T.ex.
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;php&quot;&gt;
&lt;?php
for ($test=0; $test&lt;10; $test++){
   echo &quot;$test är mindre än 10. &lt;br /&gt;&quot;;
   }
?&gt; 
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Vad betyder då detta?

$test är en variabel vi ger värdet 0.

Vi kontrollerar vad $test har för värde. Så länge $test är mindre än 10 räknar vi upp värdet med 1 för varje genomräkning.

Uppräkningen sker med kommandot $test++.

Det som skrivs ut är:
 0 är mindre än 10.
 1 är mindre än 10.
 2 är mindre än 10.
 3 är mindre än 10.
 4 är mindre än 10.
 5 är mindre än 10.
 6 är mindre än 10.
 7 är mindre än 10.
 8 är mindre än 10.
 9 är mindre än 10.

När $test väl blivit 10 bryts genomräkningen.</text>
      <sha1>d0ixu5ruu777wauo2d5b61m7od8ty3t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/PHP, FOR EACH</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8681</id>
    <revision>
      <id>55432</id>
      <parentid>49457</parentid>
      <timestamp>2024-06-02T01:34:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.229.145.209</ip>
      </contributor>
      <origin>55432</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1063" sha1="dryh1j2ihwtilzow6x4kufpd4mxr70n" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

FOREACH är en speciell FOR-sats som bara används när man räknar igenom en array/lista/vektor. 

Syntaxen är:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;php&quot;&gt;
foreach ($array as $someVar) {
  echo ($someVar . &quot;&lt;br /&gt;&quot;);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

eller:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;php&quot;&gt;
foreach ($array as $key =&gt; $someVar) {
  echo ($key.&quot;holds the value &quot;.$someVar.&quot;&lt;br /&gt;&quot;);
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Man går kort och gott igenom listan och gör något med varje post. Till exempel, en lista med ägodelar:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;php&quot;&gt;
&lt;?php
$array = array(&quot;1st&quot; =&gt; &quot;Min mobil&quot;, &quot;2nd&quot; =&gt; &quot;Min cykel&quot;, &quot;3rd&quot; =&gt; &quot;Min hamster&quot;);
foreach ($array as $key =&gt; $someVar) {
  echo $key . &quot;: &quot; . $someVar . &quot;&lt;br /&gt;\n&quot;;
}
?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Första raden skapar en array med tre poster. Med hjälp av foreach-kommandot skrivs de ut och utskriften blir:

 1st: Min mobil
 2nd: Min cykel
 3rd: Min hamster

$key är ju etiketten för just den posten. I PHP kan etiketterna vara annat än siffror.

Källa: http://en.wikibooks.org/wiki/PHP_Programming/foreach_loop</text>
      <sha1>dryh1j2ihwtilzow6x4kufpd4mxr70n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Administrativa sidor</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8682</id>
    <revision>
      <id>45966</id>
      <parentid>37432</parentid>
      <timestamp>2015-10-08T17:31:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45966</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="515" sha1="4ih7bx5xcymuyvyr0glgru6vnr3d55x" xml:space="preserve">&lt;center&gt;
{|style=&quot;text-align:center;font-size:90%;background:transparent;padding:0;width:100%;margin:0 0 .5em 0;&quot;
|[[fil:Wiki-broom.svg|50px]]
|[[fil:Wiki-broom.svg|50px]]
|[[fil:Gnome-system-run.svg|50px]]
|[[fil:Blue-question-mark.jpg|50px]]
|-
|[[Wikibooks:Administratörer|Administratörer]]
|[[Wikibooks:Byråkrater|Byråkrater]]
|[[Wikibooks:Robotar|Robotar]]
|[[Wikibooks:Ansökan_om_administrativ_behörighet|Ansökan om rättigheter]]
|}
&lt;/center&gt;
&lt;hr&gt;
&lt;noinclude&gt;[[kategori:Navigationsmallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4ih7bx5xcymuyvyr0glgru6vnr3d55x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Administrativa sidor</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8683</id>
    <revision>
      <id>37439</id>
      <parentid>37438</parentid>
      <timestamp>2013-04-24T17:42:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kaj</username>
        <id>1643</id>
      </contributor>
      <origin>37439</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="pmguymrv789la8sgli58cp38a4fyihg" xml:space="preserve">[[kategori:Wikibooks:Administration]]</text>
      <sha1>pmguymrv789la8sgli58cp38a4fyihg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Formulär och PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8684</id>
    <revision>
      <id>55638</id>
      <parentid>55637</parentid>
      <timestamp>2024-09-20T16:51:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>/* GET */</comment>
      <origin>55638</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5546" sha1="ku3poy2wl4s4jl1jjpd1rwtu0ylvw7t" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

Formulär är ett sätt att få information från användaren så att den går att bearbeta endera med ett PHP-script eller med något annat script som javascript.

Ofta används javascript för att avgöra att informationen som skrivs in är korrekt eftersom PHP inte klarar av att kontrollera vad som skrivs medan det skrivs vilket javascript kan. T.ex. att man skrivit i ett @ i en e-mailadress.  PHP används vanligen när informationen väl skickats iväg till servern.

Det finns två sätt att läsa av informationen från formuläret. Det ena är GET det andra är POST. 

==GET==
Med GET läser man det som finns i adressfönstret. Du har säkert sett webadresser som har ett frågetecken och något annat efter. Det som kommer efter är det som man kan läsa av med PHP. 

T.ex: ''http://www.w3schools.com/welcome.php?fname=Peter&amp;age=37'' 

Här finns det två variabler: name och age som har värdena Peter och 37. Det 

En annan fördel är att en URL skapad med GET kan sparas som bokmärke, vilket inte en URL skapad med POST kan.

Exempel från: http://www.w3schools.com/php/php_get.asp

Du har en sida med ett formulär som har två textfönster och en knapp:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;html4strict&quot;&gt;
&lt;form action=&quot;welcome.php&quot; method=&quot;get&quot;&gt;
 Name: &lt;input type=&quot;text&quot; name=&quot;fname&quot;&gt;
 Age: &lt;input type=&quot;text&quot; name=&quot;age&quot;&gt;
 &lt;input type=&quot;submit&quot;&gt;
 &lt;/form&gt; 
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Trycker man på knappen skickas informationen i formuläret till sidan welcome.php och den kan se ut så här:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;html4strict&quot;&gt;
&lt;html&gt;
 &lt;body&gt;
 
Welcome &lt;?php echo $_POST[&quot;fname&quot;]; ?&gt;!&lt;br&gt;
 You are &lt;?php echo $_POST[&quot;age&quot;]; ?&gt; years old.
 
&lt;/body&gt;
 &lt;/html&gt; 
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Om du nu fyllde i i formuläret att du heter Peter och är 37 år gammal ser informationen i adressfältet på webläsaren:

 http://www.w3schools.com/welcome.php?fname=Peter&amp;age=37

Och det som slutligen syns på sidan welcome.php är:
 Welcome Peter.
 You are 37 years old!

==POST==

POST har mycket högre säkerhet eftersom det är du som programmerare som avgör vad som skall skickas och det går inte att lägga in andra värden lika enkelt. Skall känslig information som inloggningsnamn eller lösenord skickas mellan sidor skall alltid POST användas.

Det enda som skiljer jämfört med GET är definitionsraden i formuläret. För att kopiera exemplet från W3C igen:
''http://www.w3schools.com/php/php_forms.asp''

Med POST ser samma formulär som användes i exemplet med GET ut:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;html4strict&quot;&gt;
&lt;html&gt;
 &lt;body&gt;
 
&lt;form action=&quot;welcome.php&quot; method=&quot;post&quot;&gt;
 Name: &lt;input type=&quot;text&quot; name=&quot;fname&quot;&gt;
 Age: &lt;input type=&quot;text&quot; name=&quot;age&quot;&gt;
 &lt;input type=&quot;submit&quot;&gt;
 &lt;/form&gt;
 
&lt;/body&gt;
 &lt;/html&gt; 
&lt;/syntaxhighlight&gt;

I welcome.php anger vi att variablerna skall läsas med POST istyälet för GET:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;html4strict&quot;&gt;
&lt;html&gt;
 &lt;body&gt;
 
Welcome &lt;?php echo $_POST[&quot;fname&quot;]; ?&gt;!&lt;br&gt;
 You are &lt;?php echo $_POST[&quot;age&quot;]; ?&gt; years old.
 
&lt;/body&gt;
 &lt;/html&gt; 
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Och slutresultatet för användaren är likadant om samma värden används:

 Welcome Peter.
 You are 37 years old! 

==POST och GET på samma sida==

Eftersom man anger i formuläret om man skall använda POST eller GET kan man inte blanda sätt i samma formulär. Det är dock möjligt att ha flera olika formulär på samma sida med blandat POST och GET men det betraktas som slarvig kodning och bör undvikas för att koden skall bli så enkel som möjligt att läsa. 

Man kan använda samma sida att läsa av variabler som endera är GET eller POST, men det betraktas som slarvig kodning och bör undvikas för att koden skall bli så enkel som möjligt att läsa.

Om du inte riktigt vet om en variabel kommer från POST eller GET finns en överliggane variabel från PHP4 som heter $_REQUEST. Det är en array som innehåller samtliga variabler som skickat till sidan oavsett om man använt POST eller GET (eller $_COOKIE).

Det används tex:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
&lt;?php
if (isset($_REQUEST['age'])) {
echo &quot;Tack för att du fyllde i din ålder.&quot;;
}
?&gt;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==Två knappar på samma formulär==

Ibland finns behov av att ha två, eller fler, knappar i samma formulär. Hur gör man då? Anta att du i ditt formulär har följande två knappar:
 &lt;input type=&quot;submit&quot; name=&quot;action&quot; value=&quot;Uppdatera&quot; /&gt;
 &lt;input type=&quot;submit&quot; name=&quot;action&quot; value=&quot;Radera&quot; /&gt;
De har samma namn men olika värden. Om man trycker på någon av dem så postas även värdet. För att läsa av resltatet efter det att formuläret postats kan du använda följande kod:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
if ($_POST['action'] == 'Uppdatera') {
    //Skriv vad som hände om man uppdaterar
} else if ($_POST['action'] == 'Radera') {
    //Skriv vad som händer om man raderar
} else {
    //Om det blivit fel
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Det finns ett annat sätt att kontrollera vad det är som postats där varje knapp är unik:
 &lt;input type=&quot;submit&quot; name=&quot;uppdatera_knapp&quot; value=&quot;Uppdatera&quot; /&gt;
 &lt;input type=&quot;submit&quot; name=&quot;radera_knapp&quot; value=&quot;Radera&quot; /&gt;

Då kan du använda den här koden för att läsa av vilken knapp som tryckts utan att ta hänsyn till vad som faktiskt står på knappen. 
Det kan vara bra om du t.ex. har specialtecken på knappen som symboler från Wingdings eller svenska åäö:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;PHP&quot;&gt;
if (isset($_POST['uppdatera_knapp')) {
    //gör en uppdatering
} else if (isset($_POST['radera_knapp'])) {
    //gör en radering
} else {
    //ingen knapp har tryckts in
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>ku3poy2wl4s4jl1jjpd1rwtu0ylvw7t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Formulärelement och PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8685</id>
    <revision>
      <id>46296</id>
      <parentid>38689</parentid>
      <timestamp>2015-12-17T20:35:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Luriflax</username>
        <id>5421</id>
      </contributor>
      <comment>/* Gömt fält */Rätta stavfel</comment>
      <origin>46296</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7331" sha1="sfdai2hd8xrjea3f8fjicgcppvhs855" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

När man lägger till ett element i ett formulär fyller man alltid i &quot;type&quot;. Det är det värdet som avgör vilken sorts typ av formulärelement som används. Det finns totalt nio olika typer:
*textrutor
*lösenordsrutor
*radioknappar
*kryssrutor
*kommandoknappar 
*bildknapp 
*återställningsknapp
*gömt fält 
*filöverföring

==Textruta==
Textrutan är som standard 20 tecken lång. Den är endast en enda textrad. Den skrivs som:
&lt;input type=&quot;text&quot; name=&quot;namn&quot;&gt;

Man kan även skriva:
 &lt;input type=&quot;text&quot; name=&quot;namn&quot; value=&quot;Skriv namnet här&quot; Size=50&gt;
Då syns 50 tecken istället för 20 och det står &quot;Skriv namnet här&quot; i textrutan från början.

==Lösenordsruta==
Lösenordsrutan är exakt likadan som textrutan med den skillnaden att den visar upp stjärnor istället för bokstäver när någon skriver i den. Det värdet man läser av är &quot;current value&quot;.
 &lt;input type=&quot;password&quot; name=&quot;namn&quot;&gt;

==Radioknappar==
Radioknapparna är speciella då endast en radioknapp i ett set kan vara fylld. Här är ett exempel på hur man skapar radioknappar:
 &lt;fieldset&gt;
  &lt;legend&gt; Vilken skola går du på?&lt;/legend&gt;
  &lt;input type=radio name=skola value=&quot;small&quot; checked&gt; Lilla skolan &lt;br&gt;
  &lt;input type=radio name=skola value=&quot;medium&quot;&gt; Mellanskolan &lt;br&gt;
  &lt;input type=radio name=skola value=&quot;large&quot;&gt; Stora skolan &lt;br&gt;
 &lt;/fieldset&gt;
Det som är viktigt att komma ihåg är att de måste ha exakt samma namn, bara då uppnår du effekten att endast en i gruppen kan vara markerad. När det gäller radioknappar bör alltid en vara förvald, i det här fallet är Lilla skolan förvald genom att det står &quot;checked&quot; i taggen.

===Hur läser PHP radioknapparna?===

Anta att ovanstående knappar finns i ett formulär som skickas in med en submitknapp om heter ''Submit'':
 &lt;?PHP
 if (isset($_POST['Submit'])) {
 $selected_radio = $_POST['skola'];
 
 if ($selected_radio == 'small') {
    echo ('Liten');
    }
 else if ($selected_radio == 'medium') {
    echo ('Mellan');
    }
 else{
   echo ('Stor');
   }
 }
 ?&gt;

==Kryssrutor==
Kryssrutor fungerar precis som radioknappar men mer än en kan vara ikryssad samtidigt.
 &lt;fieldset&gt;
  &lt;legend&gt; Vilken skola går du på?&lt;/legend&gt;
  &lt;input type=checkbox name=skola value=&quot;small&quot; checked&gt; Lilla skolan &lt;br&gt;
  &lt;input type=checkbox name=skola value=&quot;medium&quot;&gt; Mellanskolan &lt;br&gt;
  &lt;input type=checkbox name=skola value=&quot;large&quot;&gt; Stora skolan &lt;br&gt;
 &lt;/fieldset&gt;

Rutan för Lilla skolan är ikryssad i förväg, precis som för radioknappen. Alla bör ha samma namn. Då skickas informationen till servern i form av en array och man kan lätt läsa av vilka rutor som är ikryssade och vilka som är tomma.

===Hur läser PHP kryssrutorna?===

Anta att du har en enda kryssruta, för enkelhetens skull. Då kan det se ut så här:
 &lt;form action=&quot;checkbox-form.php&quot; method=&quot;post&quot;&gt;
    Behöver du en rullstol??
    &lt;input type=&quot;checkbox&quot; name=&quot;formWheelchair&quot; value=&quot;Yes&quot; /&gt;
    &lt;input type=&quot;submit&quot; name=&quot;formSubmit&quot; value=&quot;Submit&quot; /&gt;
 &lt;/form&gt;
Är rutan ikryssad har ''formwheelchair'' värdet ''yes'' annars saknar den värde. Den kan inte ha ''no''.

Det kan vi läsa av med det här scriptet:
 &lt;?php
 if(isset($_POST['formWheelchair']) &amp;&amp; 
   $_POST['formWheelchair'] == 'Yes') 
 {
    echo &quot;En rullstol kommer att finnas tillgänglig för er.&quot;;
 }
 else
 {
    echo &quot;Ingen rullstol kommer att finnas tillgänglig.&quot;;
 }    
 ?&gt;

Allt gott och väl så långt, men om det är så att vi har flera alternativ som samtliga kan vara ikryssade? Då måste vi skicka kryssrutornas värden som en Array till PHP och det sker genom att vi lägger till[].

 Vart vill du resa?&lt;br /&gt;
 &lt;input type=&quot;checkbox&quot; name=&quot;Plats[]&quot; value=&quot;A&quot; /&gt;Tomelilla&lt;br /&gt;
 &lt;input type=&quot;checkbox&quot; name=&quot;Plats[]&quot; value=&quot;B&quot; /&gt;Blomstermåla&lt;br /&gt;
 &lt;input type=&quot;checkbox&quot; name=&quot;Plats[]&quot; value=&quot;C&quot; /&gt;Avesta&lt;br /&gt;
 &lt;input type=&quot;checkbox&quot; name=&quot;Plats[]&quot; value=&quot;D&quot; /&gt;Örkelljunga&lt;br /&gt;
 &lt;input type=&quot;checkbox&quot; name=&quot;Plats[]&quot; value=&quot;E&quot; /&gt;Mellansel&lt;br /&gt;
 
 &lt;input type=&quot;submit&quot; name=&quot;formSubmit&quot; value=&quot;Submit&quot; /&gt;

Observera att samtliga kryssrutor har samma namn som avslutas med hakparenteser. 

Scriptet som läser av dem kan se ut så här:
&lt;?php
   $aPlats = $_POST['Plats'];
  if(empty($aPlats)) //Inget ikryssat
  {
    echo(&quot;Du valde inget resmål.&quot;);
  } 
  else
  {
    $N = count($aPlats); //$N är antal ikryssade rutor
    echo(&quot;Du valde $N resmål: &quot;); 
    for($i=0; $i &lt; $N; $i++)
    {
      echo($aPlats[$i] . &quot; &quot;); //Valda resmål skrivs inte ut
                               //Utan bokstäverna A-E skrivs ut beroende på om de kryssats i.
     //Skriv t.ex. if ($aPlats[$i]=='A') {echo ('Blomstermåla')}; osv. för att resmålen skall synas
    }
  }
 ?&gt;

==Kommandoknapp==

Man måste ha en knapp för att kunna skicka resultatet i formuläret till servern:
 &lt;input type=&quot;submit&quot; name=spara value=&quot;OK&quot;&gt;
Value är det som står på knappen.

===Hur läser PHP av kommandoknappen?===

Enklast;
 if (isset($_POST['spara'])) {
 echo 'Du har klickat på knappen spara med texten OK';
 }

==Bildknapp==

Det går att göra vilken bild som helst till en knapp, t.ex:
 &lt;input type=&quot;image&quot; name=myImgButton src=&quot;test.jpg&quot; width=50 height=20&gt;

==Återställningsknapp==

Fungerar som de andra knapparna men återställer alla värdena i formuläret till default:
 &lt;input type=&quot;reset&quot; name=reset value=&quot;Ångra&quot;&gt;

==Gömt fält==
Ibland vill man inte visa ett visst värde för användarna. Det är halvhemligt, men det räcker med att användaren väljer att &quot;visa källa&quot; för att texten skall bli synlig.
 &lt;input type=&quot;hidden&quot; name=&quot;Language&quot; value=&quot;Svenska&quot;&gt;

==Filöverföring==

Filöverföringen måste kopplas till ettscript på servern som tar emot filen. Själva elementet i formuläret ser ut så här:
 &lt;input type=&quot;file&quot; name=&quot;file&quot; id=&quot;file&quot;&gt;
Läs mer:http://www.w3schools.com/php/php_file_upload.asp

===Andra typer===

Det finns  andra element som är intressanta. Det ena är textfält. Det används istället för &quot;text&quot; om man vill kunna skriva flera rader.


====Textarea====

 &lt;textarea name=&quot;Kommentar&quot; cols=40 rows=10&gt;
 En texruta med 40 tecken i bredd  och 10 synliga rader.
 &lt;/textarea&gt; 

====Flervalsruta====
Ibland vill man kunna välja fler saker från en lista. Då kan man enklast skapa en flervvalslista. 

    &lt;select namn=&quot;En Drop-Down lista&quot;&gt;
        &lt;option&gt;Alternativ 1&lt;/option&gt;
        &lt;option&gt;Alternativ 2&lt;/option&gt;
        &lt;option&gt;Alternativ 3&lt;/option&gt;
        &lt;option&gt;Alternativ 4&lt;/option&gt;
        &lt;option&gt;Alternativ 5&lt;/option&gt;
        &lt;option&gt;Alternativ 6&lt;/option&gt;
        &lt;option&gt;Osv ...&lt;/option&gt;
    &lt;/select&gt;

Som standard syns bara ett enda alternativ. Om man vill kunna visa upp flera alternativ skriver man t.ex.
   &lt;select namn=&quot;En Drop-Down lista&quot; size=3&gt;
Då visas de tre första av de olika laternativen upp och man får dra i en list för att se resten. Vill man att användaren skal kunna välja fler än ett alternativ kan man sriva:
   &lt;select multiple namn=&quot;En Drop-Down lista&quot; size=6&gt;
Då blir det en enda lång lista som syns där man kan klicka i flera val samtidigt.
Skriver man däremot:
   &lt;select multiple namn=&quot;En Drop-Down lista&quot; size=1&gt;
Får man en drop-down meny där man kan välja flera alternativ även om det bara är ett som syns.

Man kan bara välja flera alternativ om control-tangenten hålls nedtryckt vid valen.</text>
      <sha1>sfdai2hd8xrjea3f8fjicgcppvhs855</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/PHP i externa filer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8687</id>
    <revision>
      <id>47148</id>
      <parentid>47147</parentid>
      <timestamp>2017-06-28T08:46:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Vyten</username>
        <id>6143</id>
      </contributor>
      <comment>/* Require */</comment>
      <origin>47148</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2872" sha1="fibaa5frrws4f5jhtonmfab897brs8z" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

==Include==

PHP-kod som skall användas i en sida läggs normalt sett in i en hemsida topp, innan någonting annat skrivits in:
&lt;syntaxhighlight lang=php&gt; 
 &lt;?php
 $enVariabel=10;
 ?&gt;
 &lt;html&gt;
 &lt;head&gt;
 (osv ...)&lt;/syntaxhighlight&gt;

Har man ett långt kodstycke som skall användas på mer än en sida kan det vara vettigare att lägga koden i en egen fil som har .php som filslut.
Den länkas in genom att man anger var filen finns i förhållande till hemsidan:
&lt;syntaxhighlight lang=php&gt;
 &lt;?php
 include(&quot;externFil.php&quot;);
 $enVariabel=10;
 ?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Skall man ha flera olika filer lägger man bara till dem:
&lt;syntaxhighlight lang=php&gt;
 &lt;?php
 include(&quot;externFil.php&quot;);
 include(&quot;enAnnanExternFil.php&quot;);
 $enVariabel=10;
 ?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

==Underkatalog==

Ligger filen i en underkatalog skriver man t.ex.:
&lt;syntaxhighlight lang=php&gt; 
 &lt;?php
 include(&quot;./externascript/externFil.php&quot;);
 $enVariabel=10;
 ?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Alternativt:
&lt;syntaxhighlight lang=php&gt; include($_SERVER['DOCUMENT_ROOT'] . '/externascript/externFil.php');&lt;/syntaxhighlight&gt;
 (''Du kan alltid se dokumentroten med: echo $_SERVER; '')

Det kan dock uppstå problem beroende på vilken webserver som används och om serveradministratören gjort interna ompekningar av kataloger. Ett fulare sätt som alltid fungerar är att ange den plats htmlfilen finns som root och sedan ange länken till underliggande kataloger från den. T.ex.:

&lt;syntaxhighlight lang=php&gt; 
 &lt;?php
 $minSidasRoot_dir = 'http://www.minSida.com';
 include $minSidasRoot_dir.'/externascript/externFil.php'; ?&gt;
 ?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Koden förutsätter att du har en underkatalog som heter include och att filen externFil.php ligger just där. En extra 

fördel med det här sättet att skriva kod är att du kan göra resten av koden oberoende av vilken server den ligger på. Om du skulle vilja dela med dig av den, genom att konsekvent ange alla länkar som:
&lt;syntaxhighlight lang=php&gt;&lt;a href=&quot;{$minSidasRoot_dir}/sidnamn.php&quot;&gt;Klicka för att visa sidnamn.php&lt;/a&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

==Require==

Vad händer om det blivit något stavfel i filnamnet och HTML-sidan inte hittar filen? Det som händer är att hela sidan visas upp, men utan det som scripten i den externa php-sidan skulle visa upp. Om man inte vill visa upp sidan med felaktigheter kan man skriva ''require'' istället för ''include'':
&lt;syntaxhighlight lang=php&gt;
&lt;?php
require(&quot;externFil.php&quot;);
$enVariabel=10;
?&gt;&lt;/syntaxhighlight&gt;

Det som händer är att ett varningsmeddelande visas upp istället för sidan. Detta är egentligen den bästa vägen att gå. Speciellt om sidan är databasbaserad och man har alla uppgifterna om hur man kontaktar databasen i en extern fil. Då är det lika bra att sidan inte visas alls om inte databasen går att öppna. Du får bara en hel drös felmeddelanden i alla fall.</text>
      <sha1>fibaa5frrws4f5jhtonmfab897brs8z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Räta linjens ekvation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8688</id>
    <revision>
      <id>54566</id>
      <parentid>49376</parentid>
      <timestamp>2024-02-12T13:51:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>ochså &gt; också</comment>
      <origin>54566</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3381" sha1="35hpzd4aytopqce8sgbmecuzdmodk2y" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}

[[File:Keck laser at night.png|300px|right]]

Räta linjer är som namnet antyder linjer som är raka. De har en särskilt viktig plats i matematiken då de är grunden för linjer som inte är räta, derivata (som kommer i gymnasiet) och många andra matematiska samband.

Alla räta linjer kan skrivas med formler: För horisontella linjer: y = m; För lodräta linjer: x = m; För linjer som går igenom origo: y = k &amp;sdot; x; och för resten: y = k &amp;sdot; x + m. I alla dessa är k och m något tal vilket som helst.


==Lutning==
[[File:Linear functions 01.svg|right|200px]]
Alla linjer som inte har oändlig lutning kan skrivas på formeln y = k &amp;sdot; x + m. Nu kommer vi börja med när m = 0. Alla de linjerna beskriver samband mellan x och y som är '''proportionella'''. Det betyder att de går igenom origo om man ritar dem i ett diagram. Det innebär också att om man till exempel dubblad x'et så kommer också y'et dubblas, och samma sak om man tripplar eller halverar eller multiplicerar eller dividerar med vilket tal som helst.

k'et är det tal som visar hur mycket linjen lutar. Ju större k desto brantare lutar linjen. Om k'et är negativt lutar linjen neråt så att y'et blir mindre ju större x'et blir.


===Genomgång===


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Lutning}}

==Skärningspunkt med y-axeln==
[[File:Linear functions 02.svg|right|200px]]
[[File:Linear functions 03.svg|right|200px]]

===Genomgång===
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter

==Diagram==
===Genomgång===
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Diagram}}


==Hitta från punkter==
Om man har två eller fler punkter som är på en viss linje kan man räkna ut formeln för den linjen. 
===Genomgång===
Vi vet att alla linjer kan skrivas på formeln y = kx + m. För att räkna ut k'et och m'et måste man ha två punkter. Har man fler väljer man de två som verkar lättast, men det spelar egentligen ingen roll vilka två man väljer.

Vi ska börja med att räkna ut vad k'et är. k'et är hur mycket linjen lutar. För att räkna ut lutningen tar du hur mycket linjen har ökat från den första punkten till den andra. Det vill säga skillnaden på y-värdena. Det måste du sedan dividera med på hur lång sträcka i x-led som linjen haft på sig att öka. Det vill säga skillnaden på x-värdena.

&lt;math&gt;k = {y_1 - y_2 \over x_1 - x_2}&lt;/math&gt;

När man har gjort det så tar man och väljer en av sina punkter, vilken som hellst och stoppar in i sin formel (y = kx + m, fast med k'et utbytt mot det du räknade ut innan). Då får man en ekvation som kommer se ut något så här: 3 = 2 &amp;sdot; 1 + m, om punkten man valde var (1,&amp;nbsp;3). Ur den ekvationen kan man då räkna ut vad m'et måste vara (i detta fallet 1).

===Exempel===
{{Matematik för årskurs 7-9/Exempel|/Exempel/Hitta från punkter}}

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Hitta från punkter}}

==Länkar==
* [http://www.geogebratube.org/student/m7184 Geogebra-övning: Ändra på k och m i k*x+m och se vad som händer]

Wikipedia:
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4t_linje Rät linje]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Linj%C3%A4r_ekvation Linjär ekvation]

==Övrigt==</text>
      <sha1>35hpzd4aytopqce8sgbmecuzdmodk2y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Listor och vektorer i PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8690</id>
    <revision>
      <id>38695</id>
      <parentid>37499</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:54:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38695</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2381" sha1="6otian6besic2ehgj5evlgnglurng3y" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

Listor och vektorer är svenska omskrivningar för den engelska beteckningen &quot;array&quot;. I praktiken är det en lista med objekt placerade i en ordning som gör det möljigt att sortera den och hämta enstaka objekt or den.

Det finns några saker som är grundläggande:

1: En arrays första objekt har inte position 1, som man skulle kunna tro, utan position 0. Exempel:
 &lt;?php
 $pasta = array(&quot;makaroner&quot;,&quot;spagetti&quot;,&quot;nudlar&quot;);
 echo &quot;Jag gillar &quot; . $pasta[0] . &quot;, &quot; . $pasta[1] . &quot; och &quot; . $pasta[2] . &quot;.&quot;;
 ?&gt; 
Resultatet blir:
 Jag gillar makaroner, spagetti och nudlar.

2: En array kan ges ett värde direkt, istället för en siffra, för sin position. Exempel:
 &lt;?php
 $mat=array(&quot;Peter&quot;=&gt;&quot;pizza&quot;,&quot;Benny&quot;=&gt;&quot;pannkaka&quot;,&quot;Glenn&quot;=&gt;&quot;paj&quot;);
 echo &quot;Peter gillar &quot; . $mat['Peter'] . &quot;, Benny gillar  &quot; . $mat['Benny'] . &quot; och Glenn bara älskar &quot;.  . $mat['Glenn'] . &quot;.&quot;;
 ?&gt; 
Resultatet blir:
 Peter gillar pizza, Benny gillar pannkaka och Glenn bara älskar paj.

3: Det går enkelt att räkna igenom en array, post för post, om indexet är baserat på siffror:
 &lt;?php
 
 $pasta = array(&quot;makaroner&quot;,&quot;spagetti&quot;,&quot;nudlar&quot;);
 $arrlength=count($pasta); //Räkna hur många saker som finns i listan
 
 for($x=0;$x&lt;$arrlength;$x++)
  {
  echo $pasta[$x];
  echo &quot;&lt;br&gt;&quot;;
  }
 ?&gt;
Detta ger
 makaroner
 spagetti
 nudlar

4: Det går att göra på ett liknande sätt även om en lista inte är indexerad på heltal utan pånamn:
&lt;?php
 $mat=array(&quot;Peter&quot;=&gt;&quot;pizza&quot;,&quot;Benny&quot;=&gt;&quot;pannkaka&quot;,&quot;Glenn&quot;=&gt;&quot;paj&quot;);
 
 foreach($mat as $x=&gt;$x_value)
  {
  echo &quot;Key=&quot; . $x . &quot;, Value=&quot; . $x_value;
  echo &quot;&lt;br&gt;&quot;;
  }
 ?&gt; 
Ger:
 Key=Peter, Value=pizza
 Key=Benny, Value=pannkaka
 Key=Glenn, Value=paj

5: Du kan lägga in varje post manuellt, något du kommer att göra så fort du använder t.ex. kryssrutor i formulär på Internet:
 &lt;?php 
 $frukt[] = &quot;Äpplen&quot;; 
 $frukt[] = &quot;Päron&quot;; 
 $frukt[] = &quot;Bananer&quot;; 
 
 $arrlength=count($frukt); //Räkna hur många saker som finns i listan
  
 for($x=0;$x&lt;$arrlength;$x++)
  {
  echo $frukt[$x];
  echo &quot;&lt;br&gt;&quot;;
  }
 ?&gt;
Detta ger:
 Äpplen
 Päron
 Bananer

6: Det går att lägga in ett annat startnummer för en array, även om det inte är särskilt bra idé:
 &lt;?php 
 $frukt[14] = &quot;Äpplen&quot;; 
 $frukt[15] = &quot;Päron&quot;; 
 $frukt[16] = &quot;Bananer&quot;; 
 echo $frukt[14];
 ?&gt;
Ger
 Äpplen
medan
  echo $frukt[0];
ger ett felmeddelande.</text>
      <sha1>6otian6besic2ehgj5evlgnglurng3y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/Undvik att få databasen hackad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8691</id>
    <revision>
      <id>38710</id>
      <parentid>37536</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:58:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kategoriserad</comment>
      <origin>38710</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2050" sha1="6l6f5j9i32iculvjdlfthvrxi7x7egr" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmera i PHP]]

Det finns många ondskefulla personer ute på Internet som gör vad de kan för att hacka databaser, därför måste man ta med en del säkerhetsåtgärder. Bland annat brukar man rensa bort speciella tecken som egentligen används av MySQL, bara för att vara säkra på att databasen inte kan manipuleras utifrån. 

==stripslashes==

Första steget är att se till att apostrofer och snedstreck inte  används i elaka syften Enklast är att helt enkelt ta en text vi kan kalla $textattrensa och slänga in den i funktionen:
 $textattrensa = stripslashes($textattrensa); //Tar bort snedstreck

En mer avancerad funktion (som använder samma stripslashes för själva arbetet) är:
 function strip_slashes($textattrensa)
   {
   if (is_array($textattrensa)) //Om det är en array och inte ett enstaka värde
    {
     foreach ($textattrensa as $key =&gt; $val)
      {
          $textattrensa[$key] = strip_slashes($val);
      }
    }
    else
    {
      $textattrensa = stripslashes($textattrensa);
    }
        return $textattrensa;
    } //Slut på funktionen

==mysqli_real_escape_string==

Nästa steg är att se till att man inte kan lägga in skadlig kod i databasen. 
 $textattrensa = mysqli_real_escape_string($databasanslutning,$textattrensa);
Det finns en äldre funktion som heter nästan likdant:
 mysql_real_escape_string
men den är föråldrad och skall inte användas längre.

Man måste ha en fungerande anslutning till en databas för att funktionen skall fungera, t.ex:
 $dbc = mysqli_connect('host', 'user', 'password', 'database') or die('Error connecting to MySQL server');
 (Byt: host, user, password och database till vad du själv har på din egen bas)

Efter det kan man ta varje inpostat värde från användarna och rensa dem. Om ett fält som skall läggas in innehåller ett efternamn kan det se ut så här:
 $enamn = mysqli_real_escape_string($dbc, trim($_POST['enamn']));

Den föråldrade funktionen fungerar utan databas:
 $textattrensa = mysql_real_escape_string($textattrensa);</text>
      <sha1>6l6f5j9i32iculvjdlfthvrxi7x7egr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Räta linjens ekvation/Exempel/Hitta från punkter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8694</id>
    <revision>
      <id>37538</id>
      <timestamp>2013-05-02T15:18:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Punkterna (1,&amp;nbsp;2) och (3,&amp;nbsp;4) ligger på en linje. Ange linjens ekvation.  Lösning:  Skillnaden i y-värde: 4 - 2 = 2. Linjen ökar alltså två steg mellan punkterna...'</comment>
      <origin>37538</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="901" sha1="4kdyexexhrxjjio79s7321cbfx48vlj" xml:space="preserve">Punkterna (1,&amp;nbsp;2) och (3,&amp;nbsp;4) ligger på en linje. Ange linjens ekvation.

Lösning:

Skillnaden i y-värde: 4 - 2 = 2. Linjen ökar alltså två steg mellan punkterna.

Skillnaden i x-värde: 3 - 1 = 2. Punkterna ligger alltså två steg i sär.

:&lt;math&gt;k = {y_1 - y_2 \over x_1 - x_2} = {2 \over 2} = 1&lt;/math&gt;

För varje steg vi tar åt höger ökar alltså y-värdet ett steg. k-värdet är alltså 1.

Den första punkten har minst värde, så vi använder den när vi ska räkna ut m-värdet. (Det går lika bra att använda den andra om man vill)

Formeln:
:y = k &amp;middot; x + m

k-värdet och punkten (1,&amp;nbsp;2) sätts in:
:2 = 1 &amp;middot; 1 + m

m måste då vara lika med 1.

Hela formlen:
: y = 1 &amp;middot; x + 1

Eftersom multiplikation med 1 är meningslöst brukar man inte skriva ut den 1:an.
: y = x + 1

&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4kdyexexhrxjjio79s7321cbfx48vlj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Räta linjens ekvation/Uppgifter/Hitta från punkter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8695</id>
    <revision>
      <id>37539</id>
      <timestamp>2013-05-02T15:37:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;  ...'</comment>
      <origin>37539</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="875" sha1="ouqldtuh3fn88rizbcm48jb76ld08l8" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Punkterna (1,&amp;nbsp;1) och (2&amp;nbsp;4) ligger på en linje. Ange linjens ekvation.

&lt;inc&gt;Punkterna (0,&amp;nbsp;1) och (2&amp;nbsp;4) ligger på en linje. Ange linjens ekvation.

&lt;inc&gt;Punkterna (4,&amp;nbsp;2) och (6&amp;nbsp;4) ligger på en linje. Ange linjens ekvation.

&lt;inc&gt;Punkterna (-1,&amp;nbsp;1) och (1&amp;nbsp;3) ligger på en linje. Ange linjens ekvation.

&lt;inc&gt;Punkterna (4,&amp;nbsp;1) och (2&amp;nbsp;3) ligger på en linje. Ange linjens ekvation.

&lt;inc&gt;Punkterna (5,&amp;nbsp;3) och (3&amp;nbsp;1) ligger på en linje. Ange linjens ekvation.

&lt;inc&gt;Punkterna (2,&amp;nbsp;1), (4,&amp;nbsp;4) och (6&amp;nbsp;7) ligger på en linje. Ange linjens ekvation.


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ouqldtuh3fn88rizbcm48jb76ld08l8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Funktioner/Uppgifter/Läsa av diagram</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8696</id>
    <revision>
      <id>46980</id>
      <parentid>46979</parentid>
      <timestamp>2017-03-30T13:48:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>plockar ut förklaringen ur frågan</comment>
      <origin>46980</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2888" sha1="tl1u8alr6qfxcgfux0qhomno2w5bg0j" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Googla efter &lt;tt&gt;5x-x^2&lt;/tt&gt;.
: a) Med vilket x-värde är funktionen störst?
: b) Vid vilka värden är funktionen lika med noll?

&lt;inc&gt;Googla efter &lt;tt&gt;sin(x)&lt;/tt&gt;.
: a) Vad är sin(0)?
: b) Vad tror du denna funktionen kan användas till?

&lt;inc&gt;Googla efter &lt;tt&gt;sqrt(x)&lt;/tt&gt;.
: sqrt är en förkortning för square root som är den vanliga roten ur.
: a) Vad är roten ur 4?
: b) Vad är roten ur 2?
: c) Varför finns den bara för positiva x-värden?
: Prova att googla efter &lt;tt&gt;sqrt(4)&lt;/tt&gt;, &lt;tt&gt;sqrt(2)&lt;/tt&gt; eller &lt;tt&gt;sqrt(-4)&lt;/tt&gt;.

&lt;inc&gt;Skriv in &lt;tt&gt;5x-x^2&lt;/tt&gt; i Wolfram alpha.
: a) När är funktionen lika med noll (Står under Roots)?
: b) När är funktionen som störst och hur stor är den då (Står under Global maximum)?

&lt;inc&gt;Grafen visar hur mycket elektroner en kondensator innehåller (laddningen) beroende på den elektriska spänningen över den. En kondensator är en elektrisk komponent som man kan ladda upp precis som ett uppladdningsbart batteri.
[[File:200pF capacitance.svg|200px|none]]
: a) Är förhållandet proportionellt?
: b) Vid vilken spänning är laddningen 3 nanocolumb?
: c) Hur mycket laddning är det om spänningen är 10 volt?

&lt;inc&gt;Grafen visar hur mycket kol-14 som finns i atmosfären vid olika tidpunkter. (flytta till statistikkapitlet)
[[File:Atmospheric radiocarbon 1954-1993.svg|200px|none]]
: a) Ungefär när fanns det som mest?
: b) Varför fanns det så mycket just då? (Kol-14 bildas av radioaktivitet)

&lt;inc&gt;Grafen visar antalet invånare i den tyska staden Dresden.
[[File:Dresden population sv.svg|200px|none]]
: a) När bodde det som mest människor i Dresden?
: b) Kan man på grafen se när andra världskriget ägde rum?
: c) Vid industrialiseringen flyttade väldigt många människor in i städer. När skedde industrialiseringen i Dresden?
: d) Hur många bor det i Dersden nu?

&lt;inc&gt;Grafen visar antalet invånare i den tyska staden Duisburg.
[[File:Duisburg population sv.svg|200px|none]]
: a) Hur många bodde i Duisburg på 1930-talet?
: b) Flyttar det just nu mer människor in i eller ut från Duisburg?
: c) Vid industrialiseringen flyttade väldigt många människor in i städer. När skedde industrialiseringen i Duisburg?
: d) När var första gången det bodde mer än en halv miljon människor i Duisburg?

&lt;inc&gt;Denna graf visar hur vattens densitet (y-axeln) beror på temperaturen (x-axeln).
[[File:Density of water.jpg|200px|none]]
: a) Vid vilken temperatur har vatten som högst densitet?
: b) Vid vilka temperaturer har vatten densiteten 0,99990 Mg m&lt;sup&gt;-3&lt;/sup&gt;? (Mg m&lt;sup&gt;-3&lt;/sup&gt; = ton/m³)
: c) Vilken densitet har vatten vid 10°C?


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>tl1u8alr6qfxcgfux0qhomno2w5bg0j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Decimaltal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8698</id>
    <revision>
      <id>39070</id>
      <parentid>38519</parentid>
      <timestamp>2013-06-24T13:59:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>typo</comment>
      <origin>39070</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="815" sha1="oyfwcr8l2lyf2gmrnktzcpn3miqe76e" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}

[[File:Wind indicator in long jump area at TNT - Fortuna Meeting in Kladno 16June2010 118.jpg|right|thumb|200px|Vindhastigheten vid en längdhoppningstävling som ett decimaltal]]

Text...


==Addition och subtraktion==

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Addition och subtraktion}}


==Multiplikation==

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Multiplikation}}


==Division==

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Division}}


==Länkar==
Wikipedia:
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Decimaltal Decimaltal]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Decimaltecken Decimaltecken]</text>
      <sha1>oyfwcr8l2lyf2gmrnktzcpn3miqe76e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Koordinatsystem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8699</id>
    <revision>
      <id>48073</id>
      <parentid>48069</parentid>
      <timestamp>2018-05-16T09:09:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av LPfi</comment>
      <origin>48073</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3126" sha1="8ayn5aief8o11hyazlgf8vzddaxg0b0" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}

[[File:Cartesian-coordinate-system-with-quadrant.svg|right|thumb|Ibland delas ett koordinatsystem in i kvadranter som ofta numreras med romerska siffror]]
text...


==Origo==
Den punkten där både x-värdet och y-värdet är noll kallas origo.


==Kartesiska koordinater==
[[File:Cartesian-coordinate-system.svg|none|200px]]
I grafen ovan visas fyra punkter som har olika positioner. Vilken position en punkt har brukar anges med så kallade Kartesiska koordinater. Det är ett krångligt uttryck som betyder att man skriver x och y-värde var för sig. Man brukar skriva värdena åtskilda av ett kommatecken med x-värdet först i en parentes som i bilden. Man brukar ha x-värdena åt höger-vänster med positiva till höger och negativa till vänster och y-värdena uppåt-nedåt med positiva uppåt och negativa nedåt. Den gröna punkten, (2, 3), Har alltså x-värdet 2 och y-värdet 3. För att komma till den punkten ska man från origo (punkten i mitten) gå två steg åt höger och tre steg uppåt.


==Polära koordinater==
[[File:CircularCoordinates.svg|none|200px]]
Än så länge räcker det att ni ska kunna använda det kartesiska systemet med x-värden och y-värden, men det kan vara bra att känna till att man kan använda andra system. Ett vanligt system är att man i stället anger hur långt ifrån origo en punkt ligger och vilken vinkel från x-axeln punkten har. Det kallas polära koordinater. I bilden är två punkter utritade en med avståndet 3 och vinkeln 60° samt en med avståndet 4 och vinkeln 210°.

En vardaglig situation där polära koordinater ofta används är då man berättar var man är: jag är på Älgöklobben, femhundra meter sydväst om Älgön (eller 500 m i riktning 225° från Älgö fyr, för att vara mer exakt – i det sammanhanget räknar man medurs från norr).

WGS84-koordinaterna som GPS-apparater använder (ofta inbyggda i smarttelefoner) är polära koordinater, men i tre dimensioner med jordens medelpunkt som origo: latitud (vinkeln mellan ekvatorn och positionen), longitud (vinkeln mellan 0-meridianen och positionen) och höjd (som sällan används om man inte kör ett flygplan).

==Uppgifter==
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Koordinatsystem}}

==Länkar==
Spel
* [http://hotmath.com/hotmath_help/games/ctf/ctf_hotmath.swf fånga flugor]
* [http://www.mathplayground.com/locate_aliens.html hitta aliens]
* [http://www.mathplayground.com/spaceboyrescue.html hitta koordinater]

Wikipedia
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Koordinatsystem Koordinatsystem]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Origo Origo]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvadrant Kvadrant]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Koordinater Koordinater]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kartesiskt_koordinatsystem Kartesiskt koordinatsystem]
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Pol%C3%A4ra_koordinater Polära koordinater]


==Övrigt==
Bra bilder:
[[File:Cartesianskt_koordinatsystem.svg|none|200px]]
[[File:Polar-coordinates.svg|none|200px]]</text>
      <sha1>8ayn5aief8o11hyazlgf8vzddaxg0b0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Uttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8700</id>
    <revision>
      <id>45954</id>
      <parentid>41944</parentid>
      <timestamp>2015-10-07T13:22:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Övningsuppgifter */</comment>
      <origin>45954</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2324" sha1="mm3k2mb5jdi39g4xhays1vdt3duxh8j" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}

[[File:Algebraic equation notation.svg|300px|right]]

Uttryck

 3.1  Uttryck – förenkla olika sorters uttryck.
 3.1.1  Addition/subtraktion (2x+x)
 3.1.2  Parenteser (2x+3)-(x-1)
 3.1.3  Multiplikation av parenteser 3(x+2)
 3.1.4  Potenser (x+1)^2


==Skriva uttryck==
Detta ska nog inkluderas under de andra rubrikerna så att man i varje del övar på att skriva uttryck från text.

Eller så är detta en start så att man får börja med detta eftersom det brukar vara väldigt abstrakt med uttryck i början.


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}

&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

1. Per är x år gammal. Hans syster, Lisa, är tre år yngre. Skriv ett uttryck för Lisas ålder.

2. Anders köper 5 st mackor. En macka kostar x kr. Skriv ett uttryck för hur mycket Anders ska betala.

3. Stefan har hundra kronor men handlar för x kr. Skriv ett uttryck för hur myket pengar Stefan har kvar.

4. En bonde har 33 getter. En dag försvinner y st. Hur många har bonden kvar.

[[Bild:Georgs_ristningar_formel.jpg|mini|Stenristning: &lt;math&gt;Y = {o \times a \over 2}&lt;/math&gt;]]
5. Vad tror du uttrycket i bilden till höger står för?
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|Ingen som vet.&lt;br&gt;Personen som högg in uttrycket hette Georg Gustavsson. Han var ingen matematiker utan hade endast läst upp till årskurs 7. Han dog 1985 så nu vet inte längre någon vad de betyder. }}

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Addition/subtraktion==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Addition/subtraktion}}


==Parenteser==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Parenteser}}


==Multiplikation av parenteser==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Multiplikation av parenteser}}


==Potenser==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Potenser}}


==Blandat==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Blandat}}

==Länkar==</text>
      <sha1>mm3k2mb5jdi39g4xhays1vdt3duxh8j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Ekvationer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8701</id>
    <revision>
      <id>48768</id>
      <parentid>48752</parentid>
      <timestamp>2019-04-17T09:12:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>84.253.205.249</ip>
      </contributor>
      <origin>48768</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34309" sha1="k9kzshgd37am3rw3aw1kz2olp9hzm07" xml:space="preserve">

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}

[[File:Intersecting Lines.svg|300px|right]]

==Ekvationslösning==
Att lösa en ekvation handlar om att ta reda på vad för tal som en variabel (x'et) är i en ekvation. Det kan vara olika svårt eller lätt i olika ekvationer och det finns ofta flera olika sätt att lösa ekvationer.

===Fingermetoden===
För ekvationer med relativt lätta tal där x'et bara finns på ett ställe löser man de lättast med fingermetoden. Den går ut på att man håller fingret över där x står och tänker ut vad för tal som måste finnas under fingret för att ekvationen ska stämma.

Till exempel 2x + 5 = 9. Om vi då håller över 2x kan vi inse att det måste står 4 under fingret eftersom 4 + 5 = 9. Alltså måste 2x vara lika med 4. Om vi åter håller över x'et kan vi inse att det måste vara en 2:a under fingret eftersom 2 &amp;sdot; 2 = 4. Alltså är x = 2.


===Tvärtommetoden===
Här är en metod till som också bygger på att x bara står på ett ställe.

Denna metod bygger på att man gör tvärtom mot vad som står och alltså räknar baklänges. Om vi har 2x + 5 = 9 så borde vi först räkna ut 2 &amp;sdot; x eftersom man alltid räknar gånger före plus, och sedan räkna + 5. Nu ska vi göra tvärtom så då börjar vi med + 5. Tvärtom + 5 är &amp;minus; 5 så då tar vi 9 &amp;minus; 5 vilket är 4. Sedan tar vi tvärtom gånger 2 vilket är delat med två. Så nu tar vi 4 / 2 vilket är 2. Alltså är x = 2.


===Algebraisk lösning===
Den metod som kan lösa nästan alla ekvationer (på högstadienivå) bygger på att man utnyttjar att de båda sidorna om likamedtecknet egentligen är samma tal även om det kan vara skrivet på olika sätt. Ekvationen 2x + 5 = 9 innebär alltså att det faktiskt står 9 även på den vänstra sidan fast skrivet med ett x och lite annat. Om båda talen är samma sak så kan man göra vad som helst med det talet så länge man gör samma sak på båda sidorna. Om vi till exempel tar bort 5 på båda sidorna blir det 4 kvar på båda sidorna eftersom 9 &amp;minus; 5 = 4 och det ju faktiskt står 9 på båda sidorna. Men nu till det smarta med denna metoden: 2x + 5 &amp;minus; 5 = 4 eftersom femmorna tar ut varandra. Då blir ekvationen 2x = 4, En mycket lättare ekvation. Nu kan vi dela med 2 på båda sidorna. 2x / 2 = x och 4 / 2 = 2. Alltså blir x = 2.

(Det finns några saker man inte får göra; om man multiplicerar båda sidor med noll blir uttrycket sant oberoende av värdet på x. Det är alltså bra att kontrollera att ekvationen är sann också då man byter x mot det tal man kommit fram till, i synnerhet då man jobbar med krångligare ekvationer.)

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====

;1. Lös följande ekvationer:
: a) x + 2 = 6
: b) x + 3 = 4
: c) x + 1 = 3
: d) x + 1 = 9
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 4
; b) x {{=}} 1
; c) x {{=}} 2
; d) x {{=}} 8
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
;a) x + 2 {{=}} 6
: Eftersom 4 + 2 {{=}} 6 så måste x {{=}} 4

; b) x + 3 {{=}} 4
: Eftersom 1 + 3 {{=}} 4 så måste x {{=}} 1

; c) x + 1 {{=}} 3
: Eftersom 2 + 1 {{=}} 3 så måste x {{=}} 2

; d) x + 1 {{=}} 9
: Eftersom 8 + 1 {{=}} 9 så måste x {{=}} 8
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
;a) x + 2 {{=}} 6
: Subtrahera 2 på båda sidorna:
: x + 2 &amp;minus; 2 {{=}} 6 &amp;minus; 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 4

; b) x + 3 {{=}} 4
: Subtrahera 3 på båda sidorna:
: x + 3 &amp;minus; 3 {{=}} 4 &amp;minus; 3
: Vilket förenklas till x {{=}} 1

; c) x + 1 {{=}} 3
: Subtrahera 1 på båda sidorna:
: x + 1 &amp;minus; 1 {{=}} 3 &amp;minus; 1
: Vilket förenklas till x {{=}} 2

; d) x + 1 {{=}} 9
: Subtrahera 1 på båda sidorna:
: x + 1 &amp;minus; 1 {{=}} 9 &amp;minus; 1
: Vilket förenklas till x {{=}} 8
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
;a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x + 2 \  &amp; {{=}} \  6 \\
 -\ 2 \  &amp; \  \quad -2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  4
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x + 3 \  &amp; {{=}} \  4 \\
 -\ 3 \  &amp; \quad \  -3 \\
 x \  &amp; {{=}} \  1
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x + 1 \  &amp; {{=}} \  3 \\
 -\ 1 \  &amp; \quad \  -1 \\
 x \  &amp; {{=}} \  2
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x + 1 \  &amp; {{=}} \  9 \\
 -\ 1 \  &amp; \quad \  -1 \\
 x \  &amp; {{=}} \  8
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

;2. Lös följande ekvationer:
: a) 2x = 8
: b) 3x = 6
: c) 2x = 10
: d) 5x = 15
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 4
; b) x {{=}} 2
; c) x {{=}} 5
; d) x {{=}} 3
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
;a) 2x {{=}} 6
: Eftersom 2 &amp;sdot; 4 {{=}} 8 så måste x {{=}} 4

; b) 3x {{=}} 6
: Eftersom 3 &amp;sdot; 2 {{=}} 6 så måste x {{=}} 2

; c) 2x {{=}} 10
: Eftersom 2 &amp;sdot; 5 {{=}} 10 så måste x {{=}} 5

; d) 5x {{=}} 15
: Eftersom 5 &amp;sdot; 3 {{=}} 15 så måste x {{=}} 3
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
;a) 2x {{=}} 6
: Dividera med 2 på båda sidorna:
: 2x / 2 {{=}} 6 / 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 3

;b) 3x {{=}} 6
: Dividera med 3 på båda sidorna:
: 3x / 3 {{=}} 6 / 3
: Vilket förenklas till x {{=}} 2

;a) 2x {{=}} 10
: Dividera med 2 på båda sidorna:
: 2x / 2 {{=}} 10 / 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 5

;a) 5x {{=}} 15
: Dividera med 5 på båda sidorna:
: 5x / 5 {{=}} 15 / 5
: Vilket förenklas till x {{=}} 3
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
;a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 2x \  &amp; {{=}} \  6 \\
 /\ 2 \  &amp; \  \quad /\ 2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  3
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 3x \  &amp; {{=}} \  6 \\
 /\ 3 \  &amp; \quad \ /\ 3 \\
 x \  &amp; {{=}} \  2
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 2x \  &amp; {{=}} \  10 \\
 /\ 2 \  &amp; \quad \ /\ 2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  5
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 5x \  &amp; {{=}} \  15 \\
 /\ 5 \  &amp; \quad \  /\ 5 \\
 x \  &amp; {{=}} \  3
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

;3. Lös följande ekvationer:
: a) x &amp;minus; 5 = 1
: b) x &amp;minus; 4 = 6
: c) x &amp;minus; 2 = 0
: d) x &amp;minus; 10 = 20
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 6
; b) x {{=}} 10
; c) x {{=}} 2
; d) x {{=}} 30
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
; a) x &amp;minus; 5 {{=}} 1
: Eftersom 6 &amp;minus; 5 {{=}} 1 så måste x {{=}} 6

; b) x &amp;minus; 4 {{=}} 6
: Eftersom 10 &amp;minus; 4 {{=}} 6 så måste x {{=}} 10

; c) x &amp;minus; 2 {{=}} 0
: Eftersom 2 &amp;minus; 2 {{=}} 0 så måste x {{=}} 2

; d) x &amp;minus; 10 {{=}} 20
: Eftersom 30 &amp;sdot; 10 {{=}} 20 så måste x {{=}} 30
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
; a) x &amp;minus; 5 {{=}} 1
: Addera 5 på båda sidorna:
: x &amp;minus; 5 + 5 {{=}} 1 + 5
: Vilket förenklas till x {{=}} 6

; b) x &amp;minus; 4 {{=}} 6
: Addera 4 på båda sidorna:
: x &amp;minus; 4 + 4 {{=}} 6 + 4
: Vilket förenklas till x {{=}} 10

; c) x &amp;minus; 2 {{=}} 0
: Addera 2 på båda sidorna:
: x &amp;minus; 2 + 2 {{=}} 0 + 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 2

; d) x &amp;minus; 10 {{=}} 20
: Addera 10 på båda sidorna:
: x &amp;minus; 10 + 10 {{=}} 20 + 10
: Vilket förenklas till x {{=}} 30
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
; a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x - 5 \  &amp; {{=}} \  1 \\
 +\ 5 \  &amp; \  \quad +5 \\
 x \  &amp; {{=}} \  6
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x - 4 \  &amp; {{=}} \  6 \\
 +\ 4 \  &amp; \  \quad +4 \\
 x \  &amp; {{=}} \  10
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x - 2 \  &amp; {{=}} \  0 \\
 +\ 2 \  &amp; \  \quad +2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  2
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x - 10 \  &amp; {{=}} \  20 \\
 +\ 10 \  &amp; \  \quad +10 \\
 x \  &amp; {{=}} \  30
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

;4. Lös följande ekvationer:
: a) x / 2 = 3
: b) x / 5 = 2
: c) x / 3 = 3
: d) x / 10 = 1
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 6
; b) x {{=}} 10
; c) x {{=}} 9
; d) x {{=}} 10
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
; a) x / 2 {{=}} 3
: Eftersom 6 / 2 {{=}} 3 så måste x {{=}} 6

; b) x / 5 {{=}} 2
: Eftersom 10 / 5 {{=}} 2 så måste x {{=}} 10

; c) x / 3 {{=}} 3
: Eftersom 2 &amp;sdot; 5 {{=}} 10 så måste x {{=}} 5

; d) x / 10 {{=}} 1
: Eftersom 10 / 10 {{=}} 1 så måste x {{=}} 10
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
; a) x / 2 {{=}} 3
: Multiplicera med 2 på båda sidorna:
: (x / 2) &amp;sdot; 2 {{=}} 3 &amp;sdot; 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 6

; b) x / 5 {{=}} 2
: Multiplicera med 5 på båda sidorna:
: (x / 5) &amp;sdot; 5 {{=}} 2 &amp;sdot; 5
: Vilket förenklas till x {{=}} 10

; c) x / 3 {{=}} 3
: Multiplicera med 3 på båda sidorna:
: (x / 3) &amp;sdot; 3 {{=}} 3 &amp;sdot; 3
: Vilket förenklas till x {{=}} 9

; d) x / 10 {{=}} 1
: Multiplicera med 10 på båda sidorna:
: (x / 10) &amp;sdot; 10 {{=}} 1 &amp;sdot; 10
: Vilket förenklas till x {{=}} 10
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
;a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x / 2 \  &amp; {{=}} \  3 \\
 \cdot\ 2 \  &amp; \  \quad \cdot 2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  6
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x / 5 \  &amp; {{=}} \  2 \\
 \cdot\ 5 \  &amp; \  \quad \cdot 5 \\
 x \  &amp; {{=}} \  10
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x / 3 \  &amp; {{=}} \  3 \\
 \cdot\ 3 \  &amp; \  \quad \cdot 3 \\
 x \  &amp; {{=}} \  9
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x / 10 \  &amp; {{=}} \  1 \\
 \cdot\ 10 \  &amp; \  \quad \cdot 10 \\
 x \  &amp; {{=}} \  10
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

====E-nivå====

;5. Lös följande ekvationer:
: a) 2x = 8
: b) x + 7 = 10
: c) x &amp;minus; 3 = 1
: d) x / 4 = 4
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 4
; b) x {{=}} 3
; c) x {{=}} 4
; d) x {{=}} 16
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
;a) 2x {{=}} 8
: Eftersom 2 &amp;sdot; 4 {{=}} 8 så måste x {{=}} 4

; b) x + 7 {{=}} 10
: Eftersom 3 + 7 {{=}} 10 så måste x {{=}} 3

; c) x &amp;minus; 3 {{=}} 1
: Eftersom 4 &amp;minus; 3 {{=}} 1 så måste x {{=}} 4

; d) x / 4 {{=}} 4
: Eftersom 16 / 4 {{=}} 4 så måste x {{=}} 16
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
;a) 2x {{=}} 8
: Dividera båda sidorna med 2:
: &lt;math&gt;{{2x}\over{2}} {{=}} {{8}\over{2}}&lt;/math&gt;
: Vilket förenklas till x {{=}} 4

; b) x + 7 {{=}} 10
: Subtrahera 7 på båda sidorna:
: x + 7 &amp;minus; 7 {{=}} 10 &amp;minus; 7
: Vilket förenklas till x {{=}} 3

; c) x &amp;minus; 3 {{=}} 1
: Addera 3 på båda sidorna:
: x &amp;minus; 3 + 3 {{=}} 1 + 3
: Vilket förenklas till x {{=}} 4

; d) x / 4 {{=}} 4
: Multiplicera båda sidorna med 4:
: &lt;math&gt;{{4x}\over{4}} {{=}} {4 \cdot 4}&lt;/math&gt;
: Vilket förenklas till x {{=}} 16
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
;a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 2x \  &amp; {{=}} \  8 \\
 /\ 2 \  &amp; \  \quad /2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  4
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x + 7 \  &amp; {{=}} \  10 \\
 -\ 7 \  &amp; \quad \  -7 \\
 x \  &amp; {{=}} \  3
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x - 3 \  &amp; {{=}} \  1 \\
 +\ 3 \  &amp; \quad \  +3 \\
 x \  &amp; {{=}} \  4
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x / 4 \  &amp; {{=}} \  4 \\
 \cdot\ 4 \  &amp; \quad \  \cdot 4 \\
 x \  &amp; {{=}} \  16
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

;6. Lös följande ekvationer:
: a) 2x + 1 = 5
: b) 3x &amp;minus; 2 = 7
: c) 5x + 5 = 20
: d) 2x &amp;minus; 4 = 0
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 2
; b) x {{=}} 3
; c) x {{=}} 3
; d) x {{=}} 2
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
;a) 2x + 1 {{=}} 5
: Eftersom 4 + 1 {{=}} 5 så måste 2x {{=}} 4
: Eftersom 2 &amp;sdot; 2 {{=}} 4 så måste x {{=}} 2

; b) 3x &amp;minus; 2 {{=}} 7
: Eftersom 9 &amp;minus; 2 {{=}} 7 så måste 3x {{=}} 9
: Eftersom 3 &amp;sdot; 3 {{=}} 9 så måste x {{=}} 3

; c) 5x + 5 {{=}} 20
: Eftersom 15 + 5 {{=}} 20 så måste 5x {{=}} 15
: Eftersom 5 &amp;sdot; 3 {{=}} 15 så måste x {{=}} 3

; d) 2x &amp;minus; 4 {{=}} 0
: Eftersom 4 &amp;minus; 4 {{=}} 0 så måste 2x {{=}} 4
: Eftersom 2 &amp;sdot; 2 {{=}} 4 så måste x {{=}} 2
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
;a) 2x + 1 {{=}} 5
: Subtrahera 1 på båda sidorna:
: 2x + 1 &amp;minus; 1 {{=}} 5 &amp;minus; 1
: Vilket förenklas till 2x {{=}} 4
: Dividera båda sidorna med 2
: 2x / 2 {{=}} 4 / 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 2

; b) 3x &amp;minus; 2 {{=}} 7
: Addera 2 på båda sidorna:
: 3x &amp;minus; 2 + 2 {{=}} 7 + 2
: Vilket förenklas till 3x {{=}} 9
: Dividera båda sidorna med 3
: 3x / 3 {{=}} 9 / 3
: Vilket förenklas till x {{=}} 3

; c) 5x + 5 {{=}} 20
: Subtrahera 5 på båda sidorna:
: 5x + 5 &amp;minus; 5 {{=}} 20 &amp;minus; 5
: Vilket förenklas till 5x {{=}} 15
: Dividera båda sidorna med 5
: 5x / 5 {{=}} 15 / 5
: Vilket förenklas till x {{=}} 3

; d) 2x &amp;minus; 4 {{=}} 0
: Addera 4 på båda sidorna:
: 2x &amp;minus; 4 + 4 {{=}} 0 + 4
: Vilket förenklas till 2x {{=}} 4
: Dividera båda sidorna med 2
: 2x / 2 {{=}} 4 / 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 2
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
;a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 2x + 1 \  &amp; {{=}} \  5 \\
 -\ 1 \  &amp; \  \quad -1 \\
 2x \  &amp; {{=}} \  4 \\
 /\ 2 \  &amp; \  \quad /\ 2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  2
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 3x - 2 \  &amp; {{=}} \  7 \\
 +\ 2 \  &amp; \quad \  +2 \\
 3x \  &amp; {{=}} \  9 \\
 /\ 3 \  &amp; \quad \  /\ 3 \\
 x \  &amp; {{=}} \  3
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 5x + 5 \  &amp; {{=}} \  20 \\
 -\ 5 \  &amp; \quad \  -5 \\
 5x \  &amp; {{=}} \  15 \\
 /\ 5 \  &amp; \quad \  /\ 5 \\
 x \  &amp; {{=}} \  3
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 2x - 4 \  &amp; {{=}} \  0 \\
 +\ 4 \  &amp; \quad \  +4 \\
 2x \  &amp; {{=}} \  4 \\
 /\ 2 \  &amp; \quad \  /\ 2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  2
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

;7. Lös följande ekvationer:
: a) 2x = x + 5
: b) 12 &amp;minus; x = 3x
: c) 5x + 1 = 2x + 10
: d) 5 &amp;minus; 2x = 2x &amp;minus; 3
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 5
; b) x {{=}} 3
; c) x {{=}} 3
; d) x {{=}} 2
}}

;8. Lös följande ekvationer:
: a) 2(x + 1) = 3x
: b) 2x &amp;minus; (x + 4) = 0
: c) (1 &amp;minus; x) &amp;minus; (2x &amp;minus; 4) = 2x
: d) x &amp;minus; 3(2x &amp;minus; 1) + 7 = 4 &amp;minus; x
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 2
; b) x {{=}} 4
; c) x {{=}} 1
; d) x {{=}} 1,5
}}

;9. Lös följande ekvationer:
: a) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 9 (två lösningar)
: b) &lt;math&gt;\sqrt x = 2&lt;/math&gt;
: c) x&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 8
: d) &lt;math&gt;\sqrt {x + 1} = 4&lt;/math&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 3 eller x {{=}} &amp;minus;3
; b) x {{=}} 4
; c) x {{=}} 2
; d) x {{=}} 15
}}

====C-nivå====

;10. Lös följande ekvationer:
: a) 3x + 7 = 1
: b) 3 &amp;minus; 2x = 1
: c) 5 &amp;minus; 5x = 15
: d) 2x &amp;minus; 4 = 1
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} &amp;minus;2
; b) x {{=}} 1
; c) x {{=}} &amp;minus;2
; d) x {{=}} 2,5 eller &lt;math&gt;5\over 2&lt;/math&gt;
}}

;11. Lös följande ekvationer:
: a) 4x = x + 1
: b) 3 &amp;minus; x = 3x
: c) 2x + 7 = 4x + 10
: d) 501 &amp;minus; 20x = 20x &amp;minus; 299
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} &lt;math&gt;1\over 3&lt;/math&gt;
; b) x {{=}} &lt;math&gt;3\over 4&lt;/math&gt; eller 0,75
; c) x {{=}} &lt;math&gt;-{3\over 2}&lt;/math&gt; eller &amp;minus;1,5
; d) x {{=}} 20
}}

;12. Lös följande ekvationer:
: a) &lt;math&gt;\sqrt {x + 5} = 4&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\sqrt {x^2 + 5} = 3&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;(\sqrt x + 1)^2 = 9&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\sqrt {5 - x^2} = 2&lt;/math&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 11
; b) x {{=}} 2
; c) x {{=}} 4
; d) x {{=}} 1
}}


====A-nivå====

;13. Lös följande ekvationer:
: a) &lt;math&gt;{x\over 3} + {x\over 2} = {1 \over 4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;{2\over 3}x + {1\over 2} = {1 \over 2}x&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;-x + 1 = {2x \over 3}&lt;/math&gt;
: d) 123x + 456 = 789x
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} &lt;math&gt;1\over 5&lt;/math&gt;
; b) x {{=}} &amp;minus;3
; c) x {{=}} &lt;math&gt;3\over 5&lt;/math&gt;
; d) x {{=}} &lt;math&gt;76\over 111&lt;/math&gt;
}}

;14. Lös följande ekvationer:
: a) &lt;math&gt;{1\over x + 1} = {2 \over x + 2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;{1\over x + 2} = {3 \over x + 4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;{1\over x + 2} = {3 \over x + 4} - 3&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;{1\over x - 1} = {2 \over x + 1}&lt;/math&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 0
; b) x {{=}} &amp;minus;1
; c) x {{=}} &lt;math&gt;-{2\over 3}&lt;/math&gt;
; d) x {{=}} 3
}}

;15. Lös följande ekvationer (med avseende på x så att det blir x = ...):
: a) 5x = π
: b) x / t = v
: c) (x + a) + (x &amp;minus; b) = 0
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} &lt;math&gt;\pi\over 5&lt;/math&gt;
; b) x {{=}} v &amp;sdot; t
; c) x {{=}} &lt;math&gt;{b - a\over 2}&lt;/math&gt;
}}

;16. Lös följande ekvationer (med avseende på x så att det blir x = ...):
: a) Radien på en cirkel är x och omkretsen 6.
: b) y = k &amp;sdot; x + m
: c) a(x &amp;minus; 1) + b(x + 1) = 0
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} &lt;math&gt;3\over \pi&lt;/math&gt;
; b) x {{=}} &lt;math&gt;y - m \over k&lt;/math&gt;
; c) x {{=}} &lt;math&gt;{a - b\over a + b}&lt;/math&gt;
}}

====Fördjupning====

Olikheter borde passa här och även uppgifter med andragradsekvationer.


=====Olikheter=====
Man kan också ha ekvationer där det inte är samma sak på båda sidorna. Ibland vet man exempelvis att den ena sidan är mer än den andra men inte att de är lika. Då kallar man det för en olikhet. Det finns två olika sorters olikheter, antingen så är det definitivt två olika tal där det ena är större än det andra eller så kan det faktiskt även vara samma tal.

Till exempel är alla lägnder längre eller lika med 0. Om två ställen ligger precis kant i kant så är det inget avstånd emellan men det är omöjligt att det är ännu kortare än det mellan ställena. Däremot så är alla lägnder i en kvadrat större än 0. Det är omöjligt att ha en sida som är lika med 0 eftersom det då inte längre skulle vara en kvadrat utan en punkt.

Här finns mer om olikheter: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Faktasidor#Olikheter]]

=====Andragradsekvationer=====
Hittils har vi bara löst ekvationer där x har multiplicerats med vanliga tal. En ganska vanlig typ av ekvation som är lite svårare är när x multipliceras med sig själv. De kallas för andragradsekvationer. Det enklaste uttrycket av den typen är x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Då kan man få ekvationer som till exempel x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 4. Den ekvationen har två lösningar (x är antingen 2 eller &amp;minus;2). Saker som beskrivs av andragradsekvationer är fritt fall och hur saker rör sig när man kastar iväg dem.

Andragradsekvatoiner kan ha inga, en eller två lösningar. Om man tänker på när en sten som man kastar upp i luften är 2 meter upp så är den på den höjden två gånger (en gång på vägen upp och en gång på vägen ner) om man kastar stenen högre än 2 meter. Kastar man stenen precis 2 meter upp är den bara på höjden 2 meter en gång (när den precis är som högst och vänder). Kastar man stenen mindre än 2 meter kommer den aldrig upp till 2 meter. 

Mer om andragradsekvationer här: [[Matematik_för_årskurs_7-9/Faktasidor#Andragradsekvationer]]

====Ej nivåsatt====


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Numeriska metoder==
===Prövning===
Ibland räcker det att veta om ett specifikt tal är en lösning till en ekvation eller inte. Då kan man strunta i vad som är den riktiga lösningen. Det kan vara väldigt svåra ekvationer som ibland är omöjliga att lösa om man inte vet svaret. Men om man vet svaret kan det vara ganska lätt att kolla om det stämmer.

Vad man gör är att man byter ut alla x (eller vilken variabel man än har) mot det svaret man ska prova. Sedan kollar man på både höger och vänster sida om likamedtecknet och ser om båda sidorna blir samma sak. Om vi har ekvationen 4 / x = 7 och vill veta om x är 2 så byter vi ut x'et mot en två och ser om det stämmer. Då får vi 4 / 2 på vänster sida vilket är 2 och på höger sida har vi 7. Men 2 ≠ 7, alltså kan x inte vara 2.

Vi kan prova med en ekvation till: (x + 4) / (x &amp;minus; 1) = 8 &amp;minus; x. Om vi också här ska prova om x kan vara 2 så får vi på vänster sida (2 + 4) / (2 &amp;minus; 1) vilket är 6 / 1 = 6. Höger sida blir 8 &amp;minus; 2 = 6. Båda sidorna blev samma, alltså är x = 2 en lösning. Det finns faktiskt en till lösning som är att x = 6 (prova gärna själv att den också stämmer).

=== Successiv prövning===
Om man inte kan lösa en ekvation exakt men vill lösa den ganska noga så kan man gissa sig fram. Det är ofta så datorer gör för att räkna ut tal. Datorer är väldigt snabba på att räkna så de kan gissa väldigt fort, men de är helt intelligensbefriade och har väldigt svårt att räkna ut även enkla ekvationer om man inte har avancerade datorprogram.

Om vi har ekvationen 1 / x = 1 + x så är den ganska svår att lösa. Vi kan prova nått tal och se hur nära vi hamnar. Om vi börjar med att prova 0,5, 1 och 2 och skriver in resultaten i en lista så får vi så här:
{| class=&quot;wikitable&quot;
! Gissning
! Vänster sida
! Höger sida
! Skillnad
|-
| 0,5
| 2
| 1,5
| &amp;minus;0,5
|-
| 1
| 1
| 2
| 1
|-
| 2
| 0,5
| 3
| 2,5
|}
Vi ser att svaret borde vara någonstans mellan 0,5 och 1 så vi provar med 0,75.
{| class=&quot;wikitable&quot;
! Gissning
! Vänster sida
! Höger sida
! Skillnad
|-
| 0,5
| 2
| 1,5
| &amp;minus;0,5
|-
| 0,75
| 1,33
| 1,75
| 0,42
|-
| 1
| 1
| 2
| 1
|-
| 2
| 0,5
| 3
| 2,5
|}
Nu ser vi att x borde vara någon stans mellan 0,5 och 0,75. Efter mer provningar kan vi få fram detta:

{| class=&quot;wikitable&quot;
! Gissning
! Vänster sida
! Höger sida
! Skillnad
|-
| 0,5
| 2
| 1,5
| &amp;minus;0,5
|-
| 0,6
| 1,67
| 1,6
| &amp;minus;0,07
|-
| 0,61
| 1,64
| 1,61
| &amp;minus;0,03
|-
| 0,615
| 1,626
| 1,615
| &amp;minus;0,011
|-
| &lt;b&gt;0,618&lt;/b&gt;
| &lt;b&gt;1,618&lt;/b&gt;
| &lt;b&gt;1,618&lt;/b&gt;
| &lt;b&gt;&amp;minus;0,0001&lt;/b&gt;
|-
| 0,62
| 1,61
| 1,62
| 0,01
|-
| 0,65
| 1,54
| 1,65
| 0,11
|-
| 0,75
| 1,33
| 1,75
| 0,42
|-
| 1
| 1
| 2
| 1
|-
| 2
| 0,5
| 3
| 2,5
|}
Det exakta svaret är det gyllene snittet som är &lt;math&gt;\sqrt 5 -1 \over 2&lt;/math&gt; vilket är ungefär lika med 0,6180339887498948482.

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====


====E-nivå====


====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====

;Till vilka av följande ekvationer kan x vara lika med 1?
: a) 5 &amp;minus; 2x = 3
: b) 2x + 7 = 3x + 3
: c) 3 / x = 3x
: d) 4x / (x + 1) = x + 1
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
;a) Ja.
: 3 {{=}} 3

; b) Nej.
: 9 ≠ 6

; c) Ja.
: 3 {{=}} 3

; d) Ja.
: 2 {{=}} 2
}}

;Hitta en lösning med två decimaler som funkar för:
: a) x&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = x + 1
: b) (x &amp;minus; 1)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = x
: c) (x &amp;minus; 1)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 1 / x
: d) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 1 / (x &amp;minus; 1)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
;a) x ≈ 1,32

; b) x ≈ 0,38 eller x ≈ 2,62

; c) x ≈ 1,75

; d) x ≈ 1,47
}}

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Grafiska metoder==
Om man har två uttryck där man vill veta när de är lika så är det ibland både enklast och tydligast att rita upp uttrycken i ett koordinatsystem för att se när de blir lika. De är nämligen lika där de korsar varandra.

Om vi har ekvationen 2x + 1 = 10 &amp;minus; x så har vi två uttryck. Ett till vänster (2x + 1) och ett till höger (10 &amp;minus; x).

Denna metod har fördelen att man kan använda den med mycket svårare ekvationer än man kan om man ska räkna exakt. Man ser ibland också tydligare om man faktiskt har ett rimligt svar eller om allt är helt åt skogen.


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====


====E-nivå====
7x=7

====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Ekvationssystem==
När man håller på med ekvationer så är det ofta så att det finns flera olika saker man inte vet vad de är. Då kan man kalla en sak för x och en annan för y. Ställer man då upp en ekvation och försöker lösa den så går inte det. Men om man har flera ekvationer så kan man använda de tillsammans och få fram både x och y. Man kan ha hur stora ekvationssystem som helst också med hela alfabetet och inte bara x och y. Fast då måste man också ha väldigt många ekvationer.

Hur många ekvationer man måste ha är lika många som man har olika variabler (x och y). Så har man två olika variabler, måste man ha två ekvationer. Har man tio olika variabler måste man ha tio ekvationer. Dessutom får ekvationerna inte vara varianter av varandra (x=y och 2x=2y räknas som en ekvation).


===Substitutionsmetoden===
Den bästa metoden och den enda man egentligen behöver är substitutionsmetoden. Vad man gör är att man försöker få fram ett uttryck som man sedan kan byta ut en variabel mot. Det låter krångligare än det är.

;Exempel:
: Vi har de två olika variablerna x och y. Vi har också två olika ekvationer: x + y = 5 och x − y = 1.
: Då kan vi skriva om den första ekvatonen som x = 5 − y.
: Sedan byter vi ut x'et i den andra ekvationen mot det uttrycket som x'et är lika med (5 − y). Man substituerar x'et.
: Då blir den ekvationen (5 − y) − y = 1
: Om vi löser den ekvationen får vi att y = 2.
: Nu kan vi räkna ut x eftersom x = 5 − y, vilket blir 3.
: Man hade lika gärna kunnat byta ut y'et och man hade lika gärna kunnat använda den andra ekvationen och sedan byta in i den första!


===Additionsmetoden===
En metod som ibland är smidigare är att ta två ekvationer och addera dem på varandra. Om man åter har de två ekvationerna x + y = 5 och x &amp;minus; y = 1 och man slår ihop dem får vi (x + y) + (x &amp;minus; y) = 5 + 1. Det kan vi förenkla till 2x = 6 och då kan vi räkna ut att x = 3. Sist kan vi räkna ut att y'et då måste vara 2.

Ibland kan man inte addera två ekvationer så att en variabel försvinner så här. men ofta går det om man skriver om ekvationen så att det passar vilket kan kräva lite klurande.


===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====


====E-nivå====

;1. Lös följande ekvationssystem med additionsmetoden:
: a) &lt;math&gt;\begin{cases}
 2x - y = 6 \\
 x + y = 3
\end{cases}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\begin{cases}
 3x - y = 11 \\
 x + y = 17
\end{cases}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x + y = 3 \\
 x - y = 1
\end{cases}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x + 2y = 3 \\
 2x - y = 1
\end{cases}&lt;/math&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = 3 \\
 y = 0
\end{cases}&lt;/math&gt;
; b) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = 7 \\
 y = 10
\end{cases}&lt;/math&gt;
; c) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = 2 \\
 y = 1
\end{cases}&lt;/math&gt;
; d) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = 1 \\
 y = 1
\end{cases}&lt;/math&gt;
}}

;2. Lös följande ekvationssystem med substitutionsmetoden:
: a) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = y + 1 \\
 x + y = 1
\end{cases}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\begin{cases}
 y = 5 + x \\
 2x - y = 3
\end{cases}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\begin{cases}
 2y = 4 + 2x \\
 2x + y = 8
\end{cases}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = 3 + y \\
 2x - y = 9
\end{cases}&lt;/math&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = 1 \\
 y = 0
\end{cases}&lt;/math&gt;
; b) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = 8 \\
 y = 13
\end{cases}&lt;/math&gt;
; c) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = 2 \\
 y = 4
\end{cases}&lt;/math&gt;
; d) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = 6 \\
 y = 3
\end{cases}&lt;/math&gt;
}}

;3. Lös följande ekvationssystem med valfri metod:
: a) &lt;math&gt;\begin{cases}
 2x = y + 1 \\
 x + y = 2
\end{cases}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\begin{cases}
 y = 2 - x \\
 2x - y = 8
\end{cases}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\begin{cases}
 2y = 4 + 2x \\
 2x = y + 8
\end{cases}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\begin{cases}
 2x = 3 - y \\
 2y = x - 9
\end{cases}&lt;/math&gt;

;4. Lös följande ekvationssystem med valfri metod:
: a) &lt;math&gt;\begin{cases}
 z + y = 3 \\
 x = y + 1 \\
 x + y = 5
\end{cases}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = z - y \\
 y = 2x + z \\
 x - y = 0
\end{cases}&lt;/math&gt;

;5. Lös följande ekvationssystem med valfri metod:
: &lt;math&gt;\begin{cases}
 a + b + c + d = 4 \\
 a + b - c - d = 4 \\
 a - b - c + d = 2 \\
 a - b + c - d = 2  
\end{cases}&lt;/math&gt;

;6. På ett kalas var det sammanlagt 24 personer. Det var 10 fler killar än tjejer på kalaset. Hur många tjejer var där?

;7. Pelle har röda, blå och gröna godisar. Han har lika många röda som gröna och blå tillsammans. Han har 5 fler gröna än blå. Sammanlagt har han 34 godisar. Hur många är gröna?


====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Blandat==

===Wolfram alpha===
[http://www.wolframalpha.com/ www.wolframalpha.com]

Det finns en sida där man bland annat kan lösa ekvationer exakt som heter Wolfram alpha. På den sidan är det bara att mata in ekvationen så visar den alla svaren.

Exempel: [http://www.wolframalpha.com/input/?i=2+%2B+x+%3D+3x 2 + x = 3x]. En bit ner står det &quot;Solution:&quot; och sedan svaret på ekvationen (x = 1).

Prova gärna med egna ekvationer. Wolfram alpha klarar i stort sett hur svåra ekvationer som helst.


===Grafritande räknare===
Om någon har en grafritande räknare kanske den kan skriva hur man kan använda den för att lösa ekvationer.

Metoden grundar sig på att man uppfattar uttrycken på vardera sidan av likhetstecknet som en funktion. Man ritar grafen av vardera funktionen i samma koordinatsystem; där graferna skär varandra har man en lösning (samma värde på vardera funktionen för samma x). Man kan ändra på ekvationen enligt [[#Algebraisk lösning|Algebraisk lösning]] ovan innan man ritar graferna, vilket ibland är behändigt om man har en krånglig ekvation.

Det kan vara svårt att få ut ett exakt värde ur en sådan bild, åtminstone om man ritat den för hand, men den kan ge en fingervisning om hur lösningen ser ut: finns det överhuvudtaget någon lösning, finns det fler lösningar, är lösningen ett positivt eller negativt tal, är lösningen ett stort tal? Det här är också ett sätt att kontrollera att den lösning man hittat är rimlig.

===Google===
[http://www.google.se/ www.google.se]

Man kan googla efter grafer och få upp dem. Om man googlar efter flera grafer på en gång kan man också se var de skär varandra och man har en lösning.

Exempel: [http://www.google.se/search?q=y%3Dx%2B1%2Cy%3D2x-1 y=x+1,y=2x-1] Scrolla med hjulet för att zooma in på lösningen (x = 2, y = 3).

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====

;1. Gå in på [http://www.wolframalpha.com www.wolframalpha.com] och hitta lösningen på följande ekvationer genom att kopiera in ekvationerna och klicka på =:
: a) x + 5 = 7
: b) x + 10 = 2x + 5
: c) 4(x + 1) = 2(x + 2)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 2 ([http://www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}x+%2B+5+%3D+7 Länk])
; b) x {{=}} 5 ([http://www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}x+%2B+10+%3D+2x+%2B+5 Länk])
; c) x {{=}} 0 ([http://www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}4%28x+%2B+1%29+%3D+2%28x+%2B+2%29 Länk])
}}

;2. Gå in på [http://www.wolframalpha.com www.wolframalpha.com] och hitta lösningen på följande ekvationssystem genom att kopiera in ekvationssystemen och klicka på =:
: a) x + y = 7, x + 2y = 10
: b) 2x + 2y = 18, x = 3 + y
: c) x = 3y, x + 3y = 12
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 4, y {{=}} 3 ([http://www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}x+%2B+y+%3D+7%2C+x+%2B+2y+%3D+10 Länk])
; b) x {{=}} 6, y {{=}} 3 ([http://www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}2x+%2B+2y+%3D+18%2C+x+%3D+3+%2B+y Länk])
; c) x {{=}} 6, y {{=}} 2 ([http://www.wolframalpha.com/input/?i{{=}}x+%3D+3y%2C+x+%2B+3y+%3D+12 Länk])
}}

;3. Gå in på [http://www.google.se www.google.se] sök efter ''y = 2x + 8''. Zooma genom att scrolla så att du ser var linjen korsar x-axeln och y-axeln.
: a) På vilken plats korsar linjen x-axeln?
: b) På vilken plats korsar linjen y-axeln?
: c) Flytta musen i grafen så att den hamnar så nära x: 2 som möjligt. Vad är y då? (Tips: kolla längst upp till höger)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; [http://www.google.se/search?q{{=}}y+%3D+2x+%2B+8 Länk]
; a) x {{=}} &amp;minus;4
; b) y {{=}} 8
; c) y {{=}} 12
}}

;4. Gå in på [http://www.google.se www.google.se] sök efter ''y = 2x, y = x + 5''. Zooma genom att scrolla så att du ser var linjerna korsar varandra.
: a) Vilken av linjerna ligger högst upp till vänster i grafen?
: b) Vilken av linjerna ligger högst upp till höger i grafen?
: c) Flytta musen i grafen så att den hamnar så nära där linjerna korsar varandra som möjligt och zooma in. Vad är x och y där de korsar? (Tips: kolla längst upp till höger)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; [http://www.google.se/search?q{{=}}y+%3D+2x%2C+y+%3D+x+%2B+5 Länk]
; a) y {{=}} x + 5 (Den röda)
; b) y {{=}} 2x (Den blåa)
; c) x {{=}} 5, y {{=}} 10
}}

 
====E-nivå====

;5. Använd Wolfram Alpha för att lösa följande ekvationer:
: a) x &amp;minus; 5 = 4
: b) 11 &amp;minus; x = 2x + 5
: c) 3x &amp;minus; 7 = 2(x + 1)
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 9
; b) x {{=}} 2
; c) x {{=}} 9
}}

;6. Använd Wolfram Alpha för att lösa följande ekvationer:
: a) 372x + 54 = 750 &amp;minus; 30x
: b) 25 / (5 + x) = x + 5
: c) 67x / (5 + x) = x
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} &lt;math&gt;116 \over 67&lt;/math&gt; (x ≈ 1,7313)
; b) x {{=}} &amp;minus;10 eller 0
; c) x {{=}} 0 eller 62
}}

====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Länkar==
Spel:
* [http://www.skolresurs.fi/matteva/algebra/ekvationsShooter.html ekvationslösningsspel]
* [http://matematikvideo.se/ekvationsutmaning/ lös ekvationer snabbt]
* [http://kreativmatte.se/prealgebra.asp Några olika ekvationsspel]

Genomgångar:
* [http://matematikvideo.se/ekvationer/ matematikvideo.se - Ekvationer]
* [http://matematikvideo.se/losa-ekvationer/ matematikvideo.se - Lösa ekvationer]
* [http://www.pluggakuten.se/wiki/index.php?title=Ekvationssystem pluggakuten.se - Ekvationssystem]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/algebra/ekvationslosning matteboken.se - Ekvationslösning]
* [http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=135&amp;no_cache=769657242 webbmatte.se - Ekvationer]

Videogenomgångar:
* [http://www.youtube.com/watch?v=eD-4R6Zh_ak matematikvideo.se - Ekvationer del 1]
* [http://www.youtube.com/watch?v=7AXFSBvS6XA matematikvideo.se - Ekvationer del 2]

Övrigt:
* [http://matematikvideo.se/solveforx/ App till telefoner för att lösa ekvationer]
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]</text>
      <sha1>k9kzshgd37am3rw3aw1kz2olp9hzm07</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Mönster</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8702</id>
    <revision>
      <id>37586</id>
      <timestamp>2013-05-04T11:25:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]  {{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}} {{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}  [[File:FibonacciBlocks.svg|300px|right]...'</comment>
      <origin>37586</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="886" sha1="l7oivmwdqugpdmnpf4tcwt7eh5tbuob" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar text}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Saknar uppgifter}}

[[File:FibonacciBlocks.svg|300px|right]]

 3.3  Mönster – se matematiska mönster och uttrycka de matematiskt
 3.3.1  Grafiskt
 3.3.2  Linjära uttryck
 3.3.3  Kvadratiska uttryck


==Grafiskt==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Grafiskt}}


==Linjära uttryck==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Linjära uttryck}}


==Kvadratiska uttryck==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Kvadratiska uttryck}}


==Övriga uttryck==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Övriga uttryck}}


==Blandat==
===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter|/Uppgifter/Blandat}}

==Länkar==</text>
      <sha1>l7oivmwdqugpdmnpf4tcwt7eh5tbuob</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Körsbärspaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8703</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Körsbärspaj" />
    <revision>
      <id>37591</id>
      <timestamp>2013-05-04T14:51:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Körsbärspaj]] till [[Kokboken/Recept/Körsbärspaj]]</comment>
      <origin>37591</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="l79fnbvv1aaiy9p1pt0ec1y5pvc8jhi" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Körsbärspaj]]</text>
      <sha1>l79fnbvv1aaiy9p1pt0ec1y5pvc8jhi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lapskojs</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8704</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Lapskojs" />
    <revision>
      <id>37593</id>
      <timestamp>2013-05-04T14:51:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Lapskojs]] till [[Kokboken/Recept/Lapskojs]]</comment>
      <origin>37593</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="rkrn16rmse13k23jr2ohif9mv70t5d1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Lapskojs]]</text>
      <sha1>rkrn16rmse13k23jr2ohif9mv70t5d1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kålrabbigratäng</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8705</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kålrabbigratäng" />
    <revision>
      <id>37595</id>
      <timestamp>2013-05-04T14:52:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kålrabbigratäng]] till [[Kokboken/Recept/Kålrabbigratäng]]</comment>
      <origin>37595</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="4sh870zzh4ukirh5d2k5uch9llsc7y3" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kålrabbigratäng]]</text>
      <sha1>4sh870zzh4ukirh5d2k5uch9llsc7y3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pelmeni</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8706</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pelmeni" />
    <revision>
      <id>37597</id>
      <timestamp>2013-05-04T14:52:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pelmeni]] till [[Kokboken/Recept/Pelmeni]]</comment>
      <origin>37597</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="cuiquixcuoqola94xpol07ee65qlaa3" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pelmeni]]</text>
      <sha1>cuiquixcuoqola94xpol07ee65qlaa3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rabarberkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8707</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Rabarberkaka" />
    <revision>
      <id>37599</id>
      <timestamp>2013-05-04T14:52:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rabarberkaka]] till [[Kokboken/Recept/Rabarberkaka]]</comment>
      <origin>37599</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="6ah15mpun2rfo448n2l7170q8p0bvyf" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Rabarberkaka]]</text>
      <sha1>6ah15mpun2rfo448n2l7170q8p0bvyf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rosélax med citrusbearnaise</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8708</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Rosélax med citrusbearnaise" />
    <revision>
      <id>37601</id>
      <timestamp>2013-05-04T14:52:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rosélax med citrusbearnaise]] till [[Kokboken/Recept/Rosélax med citrusbearnaise]]</comment>
      <origin>37601</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="to5z698yu86k3rg490g7r10dpqzftcz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Rosélax med citrusbearnaise]]</text>
      <sha1>to5z698yu86k3rg490g7r10dpqzftcz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sorbetglass</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8709</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Sorbetglass" />
    <revision>
      <id>37603</id>
      <timestamp>2013-05-04T14:52:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Sorbetglass]] till [[Kokboken/Recept/Sorbetglass]]</comment>
      <origin>37603</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="mx6fswbtjemji9rlipdgkxw5bh81eoj" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Sorbetglass]]</text>
      <sha1>mx6fswbtjemji9rlipdgkxw5bh81eoj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tofu</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8710</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Tofu" />
    <revision>
      <id>37605</id>
      <timestamp>2013-05-04T14:56:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Tofu]] till [[Kokboken/Recept/Tofu]]</comment>
      <origin>37605</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="3jsgpvo2fb4vpwsvc1wo4bkzw1zl0jq" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Tofu]]</text>
      <sha1>3jsgpvo2fb4vpwsvc1wo4bkzw1zl0jq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ischoklad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8711</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Ischoklad" />
    <revision>
      <id>37607</id>
      <timestamp>2013-05-04T15:02:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Ischoklad]] till [[Kokboken/Recept/Ischoklad]]</comment>
      <origin>37607</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="94wkr2ingok80uwy8qyovmd4k6bbif5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Ischoklad]]</text>
      <sha1>94wkr2ingok80uwy8qyovmd4k6bbif5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gröt i mikrovågsugnen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8712</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Gröt i mikrovågsugnen" />
    <revision>
      <id>37609</id>
      <timestamp>2013-05-04T15:03:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gröt i mikrovågsugnen]] till [[Kokboken/Recept/Gröt i mikrovågsugnen]]</comment>
      <origin>37609</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="01t884eg3bwknubu9e5tf55lgpg7enr" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Gröt i mikrovågsugnen]]</text>
      <sha1>01t884eg3bwknubu9e5tf55lgpg7enr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fyllda ägghalvor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8713</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fyllda ägghalvor" />
    <revision>
      <id>37611</id>
      <timestamp>2013-05-04T15:03:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fyllda ägghalvor]] till [[Kokboken/Recept/Fyllda ägghalvor]]</comment>
      <origin>37611</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="cw61igsgd6j0iq2ddv2a5uvqq365ssb" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fyllda ägghalvor]]</text>
      <sha1>cw61igsgd6j0iq2ddv2a5uvqq365ssb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>English muffins</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8714</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/English muffins" />
    <revision>
      <id>37613</id>
      <timestamp>2013-05-04T15:03:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[English muffins]] till [[Kokboken/Recept/English muffins]]</comment>
      <origin>37613</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="5bbzu7v0u6j2xyzyggqsjr8k2zescr7" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/English muffins]]</text>
      <sha1>5bbzu7v0u6j2xyzyggqsjr8k2zescr7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Chokladröra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8715</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Chokladröra" />
    <revision>
      <id>37615</id>
      <timestamp>2013-05-04T15:03:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Chokladröra]] till [[Kokboken/Recept/Chokladröra]]</comment>
      <origin>37615</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="5ynqt7ddpomu0ra75ezcdld6682meni" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Chokladröra]]</text>
      <sha1>5ynqt7ddpomu0ra75ezcdld6682meni</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Brödsoll</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8716</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Brödsoll" />
    <revision>
      <id>37617</id>
      <timestamp>2013-05-04T15:03:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Brödsoll]] till [[Kokboken/Recept/Brödsoll]]</comment>
      <origin>37617</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="7w4h2aio160sg822kmua6wl91t6usv7" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Brödsoll]]</text>
      <sha1>7w4h2aio160sg822kmua6wl91t6usv7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Uttryck/Uppgifter/Addition/subtraktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8717</id>
    <revision>
      <id>37619</id>
      <timestamp>2013-05-04T16:20:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;  ...'</comment>
      <origin>37619</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="448" sha1="lalfoyh0zx32mzstp2kzxi1le7qr9ju" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Förenkla följande uttryck:
: a) 2x + 3x
: b) 2x - x
: c) 2 + 3x + x
: d) 2 + 3x + 2 - x

&lt;inc&gt;Förenkla följande uttryck:
: a) 15x + 3x
: b) 2x - 3x
: c) 2x + 3 + 3x
: d) 12 - 3x + 2 - x


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lalfoyh0zx32mzstp2kzxi1le7qr9ju</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Uttryck/Uppgifter/Skriva uttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8718</id>
    <revision>
      <id>53176</id>
      <parentid>38671</parentid>
      <timestamp>2022-10-12T12:43:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>myket &gt; mycket</comment>
      <origin>53176</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="657" sha1="6yrlcimwwa55gsvifugwf7sq2y065wq" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Per är x år gammal. Hans syster, Lisa, är tre år yngre. Skriv ett uttryck för Lisas ålder.

&lt;inc&gt;Anders köper 5 st mackor. En macka kostar x kr. Skriv ett uttryck för hur mycket Anders ska betala.

&lt;inc&gt;Stefan har hundra kronor men handlar för x kr. Skriv ett uttryck för hur mycket pengar Stefan har kvar.

&lt;inc&gt;En bonde har 33 getter. En dag försvinner y st. Hur många har bonden kvar.


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>6yrlcimwwa55gsvifugwf7sq2y065wq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Uttryck/Uppgifter/Parenteser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8719</id>
    <revision>
      <id>37621</id>
      <timestamp>2013-05-04T16:26:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;  ...'</comment>
      <origin>37621</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="379" sha1="6nxye4999o6mewrlm2t0a77te8x3t2w" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Förenkla följande uttryck:
: a) (2 + x) + (2 + x)
: b) (2 - x) + (1 + x)
: c) (2 + x) - (2 + x)
: d) (2 + x) - (2 - x)


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>6nxye4999o6mewrlm2t0a77te8x3t2w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Uttryck/Uppgifter/Multiplikation av parenteser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8720</id>
    <revision>
      <id>38673</id>
      <parentid>37629</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:32:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>38673</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="704" sha1="ax1c9q5p4c1e5z3lbk50nkbjy1ekkpf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Förenkla följande uttryck:
: a) 2(2 + x)
: b) 3(2 - x) + 2(1 + x)
: c) 3(2 + x) - 2(2 + x)
: d) 2(2 + x) - 2(2 - x)

&lt;inc&gt;Förenkla följande uttryck:
: a) x(2 + x)
: b) x(2 - x) + y(1 + x)
: c) 3(2 + x) - x(2 + x)
: d) y(2 + x) - 2(y - x)

&lt;inc&gt;Förenkla följande uttryck:
: a) (2 + x)(2 - x)
: b) (2 - x)(1 + x)
: c) (2 + x)(2 + x)
: d) y(2 + x)(2 + x) - 2(y - x)(2 + x)

&lt;inc&gt;Förenkla:
: a) 3x(4-3)+7x
: b) 4x(3y+5z)
: c) 8(2x+5z)-2x(4+2)


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ax1c9q5p4c1e5z3lbk50nkbjy1ekkpf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Uttryck/Uppgifter/Potenser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8721</id>
    <revision>
      <id>37630</id>
      <timestamp>2013-05-04T19:49:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37630</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="397" sha1="4kt0xrtnzxqsc2ixkucw5mn5s96qjth" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Förenkla följande uttryck:
: a) xyx
: b) (x + y)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
: c) (2 + x) - x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
: d) (2 + x)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; - (2 - x)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4kt0xrtnzxqsc2ixkucw5mn5s96qjth</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Uttryck/Uppgifter/Blandat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8722</id>
    <revision>
      <id>38939</id>
      <parentid>37631</parentid>
      <timestamp>2013-06-02T14:25:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>flyttar uppgift</comment>
      <origin>38939</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="406" sha1="5efbs6ea6hptt8t92quzjb1mycthoc3" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Ett dagis har x barn. Ett år slutar 12st barn. I början av året börjar 4st barn. Under året börjar 5st till. Hur många är kvar om x var 37?


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5efbs6ea6hptt8t92quzjb1mycthoc3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kolbulle</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8723</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kolbulle" />
    <revision>
      <id>37635</id>
      <timestamp>2013-05-04T20:02:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kolbulle]] till [[Kokboken/Recept/Kolbulle]]</comment>
      <origin>37635</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="27z4q4y7r4u3f8b6d9vx5duppgidf7t" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kolbulle]]</text>
      <sha1>27z4q4y7r4u3f8b6d9vx5duppgidf7t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Rundtur genom Vellinge kommun</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8724</id>
    <revision>
      <id>37691</id>
      <timestamp>2013-05-05T16:08:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Geografi]]'</comment>
      <origin>37691</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="n866r06e4pz9wybi7cddgk98k5cx4h8" xml:space="preserve">[[Kategori:Geografi]]</text>
      <sha1>n866r06e4pz9wybi7cddgk98k5cx4h8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Flervariabelanalys</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8725</id>
    <revision>
      <id>37695</id>
      <timestamp>2013-05-05T16:27:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Matematik]]'</comment>
      <origin>37695</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="7yj4tlmg2kxsmd7esm9meaadmlft99z" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>7yj4tlmg2kxsmd7esm9meaadmlft99z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Lösning</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8726</id>
    <revision>
      <id>38981</id>
      <parentid>38919</parentid>
      <timestamp>2013-06-08T07:58:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>mindre...</comment>
      <origin>38981</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1208" sha1="8if47pmskx1qtoxbuqsvm0z5l3ada6i" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{| class=&quot;wikitable collapsible collapsed&quot; style=&quot;border: 1px solid darkgray;margin: 1em 1em 1em 0;border: 1px #aaa solid;border-collapse: collapse;color: black;&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
! style=&quot;text-align:left;padding:2px;background:#f5f5f5&quot; | {{{titel|Lösning}}}
|-
| style=&quot;padding:5px;border: 1px #aaa solid;background:#fcfcfc&quot; |
{{{1}}}
|}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

{| class=&quot;wikitable collapsible collapsed&quot; style=&quot;border: 1px solid darkgray;margin: 1em 1em 1em 0;border: 1px #aaa solid;border-collapse: collapse;color: black;&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot;
! style=&quot;text-align:left;padding:2px;background:#f5f5f5&quot; | Lösning
|-
| style=&quot;padding:5px;border: 1px #aaa solid;background:#fcfcfc&quot; |
Content
|}

&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas för lösningar så att alla lösningar får samma layout och man bara behöver ändra på ett ställe om layouten ska ändras.


&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;

{{{1}}}=Innehållet

{{{titel}}}= titeln, ej obeligatorisk, sätts till &quot;Lösning&quot; om ej satt.

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8if47pmskx1qtoxbuqsvm0z5l3ada6i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Sida behövs</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8730</id>
    <revision>
      <id>37723</id>
      <timestamp>2013-05-07T08:59:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rursus</username>
        <id>3927</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;sup&gt;[sida behövs]&lt;/sup&gt;'</comment>
      <origin>37723</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25" sha1="kyt0yeqsqn7battxxoaue2c2buyei0s" xml:space="preserve">&lt;sup&gt;[sida behövs]&lt;/sup&gt;</text>
      <sha1>kyt0yeqsqn7battxxoaue2c2buyei0s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Programmering i C</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8735</id>
    <revision>
      <id>37746</id>
      <timestamp>2013-05-07T10:40:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rursus</username>
        <id>3927</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Programmering]]'</comment>
      <origin>37746</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="ou3rd14e74791zjc478eospo50hfbao" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering]]</text>
      <sha1>ou3rd14e74791zjc478eospo50hfbao</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:C-Programmering Sidhuvud</title>
    <ns>10</ns>
    <id>8736</id>
    <revision>
      <id>45147</id>
      <parentid>37757</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T11:11:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45147</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="424" sha1="7o3kmff5bdgygk9ftt662aac3g0hl4b" xml:space="preserve">{| width=&quot;30%&quot; style=&quot;float: right; border: 1px solid #BBBBFF; border-spacing: 0; margin: 0.5em;&quot;
|-
|style=&quot;background: #EEEEFF; text-align: center;&quot; |'''[[C-programmering]]'''
|-
|style=&quot;background: #F7F7FF; text-align: center; padding: 0 0.5em;&quot;|[[C-programmering/Historia|Historia]]|[[C-programmering/Miljö|Miljö]]|...TBD...
&lt;/font&gt;
|}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Programmeringsrelaterade mallar|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7o3kmff5bdgygk9ftt662aac3g0hl4b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>C-programmering/Snabb översikt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8737</id>
    <revision>
      <id>37835</id>
      <parentid>37811</parentid>
      <timestamp>2013-05-08T10:24:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rursus</username>
        <id>3927</id>
      </contributor>
      <origin>37835</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="451" sha1="g3r61wzh6h1tebd5kr3p42ps8c3qzuf" xml:space="preserve">{{C-Programmering Sidhuvud}}

Detta kapitel har två delar, dels en grundläggande genomgång av ett kort och enkelt C-program, dels en översikt av vilka sorters programelement som finns och som inte finns i C.

==Genomgång av ett enkelt program==
''(Lusläs detta avsnitt och lägg på minnet)''

==Praxis==
''(En övning)''

==Översikt över C==
''(Skumma bara detta kapitel, detaljer återkommer senare i boken)''

[[Kategori:Programmering i C]]</text>
      <sha1>g3r61wzh6h1tebd5kr3p42ps8c3qzuf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Övning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8739</id>
    <redirect title="Språkkurser/Zulu/Övning" />
    <revision>
      <id>37814</id>
      <timestamp>2013-05-08T10:08:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Övning]] till [[Språkkurser/Zulu/Övning]]</comment>
      <origin>37814</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="ne11xg8h0vnf8wnjb43if0n8pz0zrrw" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Språkkurser/Zulu/Övning]]</text>
      <sha1>ne11xg8h0vnf8wnjb43if0n8pz0zrrw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Ellära</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8740</id>
    <revision>
      <id>37824</id>
      <timestamp>2013-05-08T10:18:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37824</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="f4yko3sqxho9l6nxchmvimah84s7vcp" xml:space="preserve">[[Kategori:Fysik]]</text>
      <sha1>f4yko3sqxho9l6nxchmvimah84s7vcp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Franska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8741</id>
    <revision>
      <id>37830</id>
      <timestamp>2013-05-08T10:22:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37830</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="6qy5jx4y1eosg3cubhfmjzxjg9etro5" xml:space="preserve">[[Kategori:Språk]]</text>
      <sha1>6qy5jx4y1eosg3cubhfmjzxjg9etro5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Överslagsräkning</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8742</id>
    <revision>
      <id>37837</id>
      <timestamp>2013-05-08T10:25:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>37837</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22" sha1="7yj4tlmg2kxsmd7esm9meaadmlft99z" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>7yj4tlmg2kxsmd7esm9meaadmlft99z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Df</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8743</id>
    <redirect title="Lathund för terminalkommandon i linux/Df" />
    <revision>
      <id>37841</id>
      <timestamp>2013-05-08T10:28:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Df]] till [[Lathund för terminalkommandon i linux/Df]]</comment>
      <origin>37841</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="536dky9xq5ddzel7y7euxutqawvjy09" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Lathund för terminalkommandon i linux/Df]]</text>
      <sha1>536dky9xq5ddzel7y7euxutqawvjy09</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bull's Milk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8744</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Bull&#039;s Milk" />
    <revision>
      <id>37861</id>
      <timestamp>2013-05-08T10:59:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bull's Milk]] till [[Drinkboken/Recept/Bull's Milk]]</comment>
      <origin>37861</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="78y53khn0yljnv6dyrle1nnj1w0p6zp" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Bull's Milk]]</text>
      <sha1>78y53khn0yljnv6dyrle1nnj1w0p6zp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Alabama Slammer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8745</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Alabama Slammer" />
    <revision>
      <id>37863</id>
      <timestamp>2013-05-08T10:59:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Alabama Slammer]] till [[Drinkboken/Recept/Alabama Slammer]]</comment>
      <origin>37863</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="r37lgcygt65jlma4b50z29iwjx6j4oz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Alabama Slammer]]</text>
      <sha1>r37lgcygt65jlma4b50z29iwjx6j4oz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bahama Mama</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8746</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Bahama Mama" />
    <revision>
      <id>37865</id>
      <timestamp>2013-05-08T10:59:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bahama Mama]] till [[Drinkboken/Recept/Bahama Mama]]</comment>
      <origin>37865</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="ihkv6q5kaoq375xgft6e1obbshgzb2m" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Bahama Mama]]</text>
      <sha1>ihkv6q5kaoq375xgft6e1obbshgzb2m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bay Breeze</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8747</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Bay Breeze" />
    <revision>
      <id>37867</id>
      <timestamp>2013-05-08T10:59:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bay Breeze]] till [[Drinkboken/Recept/Bay Breeze]]</comment>
      <origin>37867</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="mmbuprtj3s3ls3zt67q5w4debeclb2s" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Bay Breeze]]</text>
      <sha1>mmbuprtj3s3ls3zt67q5w4debeclb2s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bay City Bomber</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8748</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Bay City Bomber" />
    <revision>
      <id>37869</id>
      <timestamp>2013-05-08T10:59:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bay City Bomber]] till [[Drinkboken/Recept/Bay City Bomber]]</comment>
      <origin>37869</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="9s4bjfx11msvghed8fpv22e7qlo6d5z" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Bay City Bomber]]</text>
      <sha1>9s4bjfx11msvghed8fpv22e7qlo6d5z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Beachcomber</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8749</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Beachcomber" />
    <revision>
      <id>37871</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:00:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Beachcomber]] till [[Drinkboken/Recept/Beachcomber]]</comment>
      <origin>37871</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="h9b2qpiq96wove0qw88rgelv3fkuz9p" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Beachcomber]]</text>
      <sha1>h9b2qpiq96wove0qw88rgelv3fkuz9p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bocci Ball</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8750</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Bocci Ball" />
    <revision>
      <id>37873</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:00:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bocci Ball]] till [[Drinkboken/Recept/Bocci Ball]]</comment>
      <origin>37873</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="le1qmh1na97v5go5ndnqezhbxdgzhbb" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Bocci Ball]]</text>
      <sha1>le1qmh1na97v5go5ndnqezhbxdgzhbb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Cosmopolitan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8751</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Cosmopolitan" />
    <revision>
      <id>37876</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:05:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Cosmopolitan]] till [[Drinkboken/Recept/Cosmopolitan]]</comment>
      <origin>37876</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="khbi6v74pur9cjyfnozqjpzfgu798p5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Cosmopolitan]]</text>
      <sha1>khbi6v74pur9cjyfnozqjpzfgu798p5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Champinjonfyllda crêpes</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8752</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Champinjonfyllda crêpes" />
    <revision>
      <id>37878</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:06:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Champinjonfyllda crêpes]] till [[Kokboken/Recept/Champinjonfyllda crêpes]]</comment>
      <origin>37878</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="174e3j6plu21jc4n6ez3kaqhculsp6x" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Champinjonfyllda crêpes]]</text>
      <sha1>174e3j6plu21jc4n6ez3kaqhculsp6x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Chokladkaka med hallon</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8753</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Chokladkaka med hallon" />
    <revision>
      <id>37880</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:06:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Chokladkaka med hallon]] till [[Kokboken/Recept/Chokladkaka med hallon]]</comment>
      <origin>37880</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="1rif631qc16gl7poo5r4o16forq831k" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Chokladkaka med hallon]]</text>
      <sha1>1rif631qc16gl7poo5r4o16forq831k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Chokladmuffins</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8754</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Chokladmuffins" />
    <revision>
      <id>37882</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:06:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Chokladmuffins]] till [[Kokboken/Recept/Chokladmuffins]]</comment>
      <origin>37882</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="lak1e8dhp2g9c4uqgr29aq3cra0udyt" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Chokladmuffins]]</text>
      <sha1>lak1e8dhp2g9c4uqgr29aq3cra0udyt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Citronlikör</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8755</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Citronlikör" />
    <revision>
      <id>37884</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:06:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Citronlikör]] till [[Kokboken/Recept/Citronlikör]]</comment>
      <origin>37884</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="hih27cvb3oxp6omc1f4cvqmc0yz0itc" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Citronlikör]]</text>
      <sha1>hih27cvb3oxp6omc1f4cvqmc0yz0itc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Creme renversée au caramel - Creme Caramel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8756</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Creme renversée au caramel - Creme Caramel" />
    <revision>
      <id>37886</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:07:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Creme renversée au caramel - Creme Caramel]] till [[Kokboken/Recept/Creme renversée au caramel - Creme Caramel]]</comment>
      <origin>37886</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="77" sha1="f5ddqbsh7a2ymfk4xacavueidwwrdld" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Creme renversée au caramel - Creme Caramel]]</text>
      <sha1>f5ddqbsh7a2ymfk4xacavueidwwrdld</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Enkel tacopaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8757</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Enkel tacopaj" />
    <revision>
      <id>37888</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:07:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Enkel tacopaj]] till [[Kokboken/Recept/Enkel tacopaj]]</comment>
      <origin>37888</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="aoi7zqzhqjgwvhoc0xh0egxr0uu3752" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Enkel tacopaj]]</text>
      <sha1>aoi7zqzhqjgwvhoc0xh0egxr0uu3752</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Finska pinnar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8758</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Finska pinnar" />
    <revision>
      <id>37890</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:07:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Finska pinnar]] till [[Kokboken/Recept/Finska pinnar]]</comment>
      <origin>37890</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="hw5xxep5prg42p0z6xqcm4d399psl5m" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Finska pinnar]]</text>
      <sha1>hw5xxep5prg42p0z6xqcm4d399psl5m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fiskpudding</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8759</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fiskpudding" />
    <revision>
      <id>37892</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:07:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fiskpudding]] till [[Kokboken/Recept/Fiskpudding]]</comment>
      <origin>37892</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="4f463rdsxoa8u4aw1gxgyenbxfj7m4x" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fiskpudding]]</text>
      <sha1>4f463rdsxoa8u4aw1gxgyenbxfj7m4x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fläderblomssorbet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8760</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fläderblomssorbet" />
    <revision>
      <id>37894</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:07:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fläderblomssorbet]] till [[Kokboken/Recept/Fläderblomssorbet]]</comment>
      <origin>37894</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="l7g0l9v8g5b0zr2m81q0urvlw68j0e1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fläderblomssorbet]]</text>
      <sha1>l7g0l9v8g5b0zr2m81q0urvlw68j0e1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Flädersaft</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8761</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Flädersaft" />
    <revision>
      <id>37896</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:07:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Flädersaft]] till [[Kokboken/Recept/Flädersaft]]</comment>
      <origin>37896</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="sf4q9oxdujay94x4nssdaaf0ey4n1m5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Flädersaft]]</text>
      <sha1>sf4q9oxdujay94x4nssdaaf0ey4n1m5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Frikadeller i Currysås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8762</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Frikadeller i currysås" />
    <revision>
      <id>56491</id>
      <parentid>37898</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T11:38:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EmausBot</username>
        <id>10606</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Rättar dubbel omdirigering till [[Kokboken/Recept/Frikadeller i currysås]]</comment>
      <origin>56491</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="tpy5uaet9786hjokynrek4ceozy2yky" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Frikadeller i currysås]]</text>
      <sha1>tpy5uaet9786hjokynrek4ceozy2yky</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Frityrsmet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8763</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Frityrsmet" />
    <revision>
      <id>37900</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:08:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Frityrsmet]] till [[Kokboken/Recept/Frityrsmet]]</comment>
      <origin>37900</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="otrzkxq8dzroz2qd894f1z1qk8xkuy6" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Frityrsmet]]</text>
      <sha1>otrzkxq8dzroz2qd894f1z1qk8xkuy6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fyllda pumpor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8764</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fyllda pumpor" />
    <revision>
      <id>37902</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:08:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fyllda pumpor]] till [[Kokboken/Recept/Fyllda pumpor]]</comment>
      <origin>37902</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="pdnuln3onp915xcjvmy1bpgogcfsrqo" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fyllda pumpor]]</text>
      <sha1>pdnuln3onp915xcjvmy1bpgogcfsrqo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fyllda tomater</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8765</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fyllda tomater" />
    <revision>
      <id>37904</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:08:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fyllda tomater]] till [[Kokboken/Recept/Fyllda tomater]]</comment>
      <origin>37904</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="iprlzxv3rxpyq2bubw9owlpke1789kr" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fyllda tomater]]</text>
      <sha1>iprlzxv3rxpyq2bubw9owlpke1789kr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fyrbottnad tårta med jordnötssmörskräm</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8766</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fyrbottnad tårta med jordnötssmörskräm" />
    <revision>
      <id>37906</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:08:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fyrbottnad tårta med jordnötssmörskräm]] till [[Kokboken/Recept/Fyrbottnad tårta med jordnötssmörskräm]]</comment>
      <origin>37906</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="76" sha1="9q0c4x2nrui2f4zkubqy4bbyjzxsd9e" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fyrbottnad tårta med jordnötssmörskräm]]</text>
      <sha1>9q0c4x2nrui2f4zkubqy4bbyjzxsd9e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Färsbiffar med soltorkade tomter och fetaost</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8767</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Färsbiffar med soltorkade tomter och fetaost" />
    <revision>
      <id>37909</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:08:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Färsbiffar med soltorkade tomter och fetaost]] till [[Kokboken/Recept/Färsbiffar med soltorkade tomter och fetaost]]</comment>
      <origin>37909</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="79" sha1="oh83dzs26ox982jktgo7v57mjamj0rc" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Färsbiffar med soltorkade tomter och fetaost]]</text>
      <sha1>oh83dzs26ox982jktgo7v57mjamj0rc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fatost</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8768</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fatost med kanel" />
    <revision>
      <id>37912</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:18:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fatost]] till [[Kokboken/Recept/Fatost med kanel]]</comment>
      <origin>37912</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="4cxiyicsap6fxgm4hp8411v8hp0ty9n" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fatost med kanel]]</text>
      <sha1>4cxiyicsap6fxgm4hp8411v8hp0ty9n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Potatis- och pastasallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8769</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Potatis- och pastasallad" />
    <revision>
      <id>37916</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:20:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Potatis- och pastasallad]] till [[Kokboken/Recept/Potatis- och pastasallad]]</comment>
      <origin>37916</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="gkomt58z0tzscrp2qfimtdi4dsk17a8" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Potatis- och pastasallad]]</text>
      <sha1>gkomt58z0tzscrp2qfimtdi4dsk17a8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pepparrotskyckling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8770</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pepparrotskyckling" />
    <revision>
      <id>37918</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:21:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pepparrotskyckling]] till [[Kokboken/Recept/Pepparrotskyckling]]</comment>
      <origin>37918</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="47ohag1kr1zmcbkn76e3b5rbsmkkstq" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pepparrotskyckling]]</text>
      <sha1>47ohag1kr1zmcbkn76e3b5rbsmkkstq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Paté på kycklinglever</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8771</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Paté på kycklinglever" />
    <revision>
      <id>37920</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:21:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Paté på kycklinglever]] till [[Kokboken/Recept/Paté på kycklinglever]]</comment>
      <origin>37920</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="g2e609i7axpyvdfhc4yu1p469m4qp4o" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Paté på kycklinglever]]</text>
      <sha1>g2e609i7axpyvdfhc4yu1p469m4qp4o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pastadeg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8772</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pastadeg" />
    <revision>
      <id>37923</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:21:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pastadeg]] till [[Kokboken/Recept/Pastadeg]]</comment>
      <origin>37923</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="hvshg1amtisbbdanmbqv8g6fuvjham5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pastadeg]]</text>
      <sha1>hvshg1amtisbbdanmbqv8g6fuvjham5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Paprika- och olivplättar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8773</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Paprika- och olivplättar" />
    <revision>
      <id>37925</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:21:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Paprika- och olivplättar]] till [[Kokboken/Recept/Paprika- och olivplättar]]</comment>
      <origin>37925</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="i8z09odea0bcm3aekwfbeoo1rxzsht9" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Paprika- och olivplättar]]</text>
      <sha1>i8z09odea0bcm3aekwfbeoo1rxzsht9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pannkaksrulle med köttfärs</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8774</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pannkaksrulle med köttfärs" />
    <revision>
      <id>37927</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:21:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pannkaksrulle med köttfärs]] till [[Kokboken/Recept/Pannkaksrulle med köttfärs]]</comment>
      <origin>37927</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="8x9msrdmp1ldunsifbm3lo45jrrqlir" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pannkaksrulle med köttfärs]]</text>
      <sha1>8x9msrdmp1ldunsifbm3lo45jrrqlir</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Paltbullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8775</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Paltbullar" />
    <revision>
      <id>37929</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:21:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Paltbullar]] till [[Kokboken/Recept/Paltbullar]]</comment>
      <origin>37929</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="ph3ob9j0h6yilut3bpyz0bvwvwgt08r" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Paltbullar]]</text>
      <sha1>ph3ob9j0h6yilut3bpyz0bvwvwgt08r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pajdeg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8776</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pajdeg" />
    <revision>
      <id>37931</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:21:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pajdeg]] till [[Kokboken/Recept/Pajdeg]]</comment>
      <origin>37931</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="okwn7zelr2c7rz2v6uy0z53h2hdc832" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pajdeg]]</text>
      <sha1>okwn7zelr2c7rz2v6uy0z53h2hdc832</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ostfondue</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8777</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Ostfondue" />
    <revision>
      <id>37933</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:21:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Ostfondue]] till [[Kokboken/Recept/Ostfondue]]</comment>
      <origin>37933</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="2ekhagon8vk5mmq917rlxelew93ek6b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Ostfondue]]</text>
      <sha1>2ekhagon8vk5mmq917rlxelew93ek6b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Nyttigare scones</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8778</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Nyttigare scones" />
    <revision>
      <id>37935</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:22:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Nyttigare scones]] till [[Kokboken/Recept/Nyttigare scones]]</comment>
      <origin>37935</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="k4mnvftzne9jdz7hjj0jlr9svcod7dh" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Nyttigare scones]]</text>
      <sha1>k4mnvftzne9jdz7hjj0jlr9svcod7dh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Napoleontårta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8779</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Napoleontårta" />
    <revision>
      <id>37937</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:22:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Napoleontårta]] till [[Kokboken/Recept/Napoleontårta]]</comment>
      <origin>37937</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="ec1t6ifaqkhhy4wd6vw7ckjcoc630j1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Napoleontårta]]</text>
      <sha1>ec1t6ifaqkhhy4wd6vw7ckjcoc630j1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mållapaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8780</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Mållapaj" />
    <revision>
      <id>37939</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:22:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mållapaj]] till [[Kokboken/Recept/Mållapaj]]</comment>
      <origin>37939</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="oriuh3uvaimukisfeom5yfvktktv1bg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Mållapaj]]</text>
      <sha1>oriuh3uvaimukisfeom5yfvktktv1bg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Morotssallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8781</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Morotssallad" />
    <revision>
      <id>37941</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:22:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Morotssallad]] till [[Kokboken/Recept/Morotssallad]]</comment>
      <origin>37941</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="j8biwnw4j6qdbkx2sajumqyzavn8hxb" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Morotssallad]]</text>
      <sha1>j8biwnw4j6qdbkx2sajumqyzavn8hxb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mexikanska majspannkakor med avokadofyllning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8782</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Mexikanska majspannkakor med avokadofyllning" />
    <revision>
      <id>37943</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:22:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mexikanska majspannkakor med avokadofyllning]] till [[Kokboken/Recept/Mexikanska majspannkakor med avokadofyllning]]</comment>
      <origin>37943</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="78" sha1="kknwixvgguylpeddgxhzrx0j0ue3eyg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Mexikanska majspannkakor med avokadofyllning]]</text>
      <sha1>kknwixvgguylpeddgxhzrx0j0ue3eyg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mexikansk tomatgratäng</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8783</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Mexikansk tomatgratäng" />
    <revision>
      <id>37945</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:22:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mexikansk tomatgratäng]] till [[Kokboken/Recept/Mexikansk tomatgratäng]]</comment>
      <origin>37945</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="24wkm5ncwmjm8cwspu594rbugif9llp" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Mexikansk tomatgratäng]]</text>
      <sha1>24wkm5ncwmjm8cwspu594rbugif9llp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Linsbiffar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8784</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Linsbiffar" />
    <revision>
      <id>37947</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:22:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Linsbiffar]] till [[Kokboken/Recept/Linsbiffar]]</comment>
      <origin>37947</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="t98o5uam2gle4436wcz6tl7us395wtr" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Linsbiffar]]</text>
      <sha1>t98o5uam2gle4436wcz6tl7us395wtr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matbröd, grundrecept</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8785</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Matbröd, grundrecept" />
    <revision>
      <id>37949</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:22:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Matbröd, grundrecept]] till [[Kokboken/Recept/Matbröd, grundrecept]]</comment>
      <origin>37949</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="t52yo7uu6tnjhlq73a41sg2k08p52rr" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Matbröd, grundrecept]]</text>
      <sha1>t52yo7uu6tnjhlq73a41sg2k08p52rr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Landers köttfärssås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8786</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Landers köttfärssås" />
    <revision>
      <id>37951</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:23:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Landers köttfärssås]] till [[Kokboken/Recept/Landers köttfärssås]]</comment>
      <origin>37951</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="4byyl6egm7zk40uby5ifs7cdew97ghz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Landers köttfärssås]]</text>
      <sha1>4byyl6egm7zk40uby5ifs7cdew97ghz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kim Chi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8787</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kim Chi" />
    <revision>
      <id>37953</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:24:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kim Chi]] till [[Kokboken/Recept/Kim Chi]]</comment>
      <origin>37953</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="qdwovvh7wxofwesb6931lga1g6k4oa2" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kim Chi]]</text>
      <sha1>qdwovvh7wxofwesb6931lga1g6k4oa2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kexchokladpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8788</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kexchokladpaj" />
    <revision>
      <id>37955</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:24:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kexchokladpaj]] till [[Kokboken/Recept/Kexchokladpaj]]</comment>
      <origin>37955</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="i8qu2n0jr9wxwst5nx5vxahq8mrjaym" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kexchokladpaj]]</text>
      <sha1>i8qu2n0jr9wxwst5nx5vxahq8mrjaym</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kasslergryta med vitkål</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8789</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kasslergryta med vitkål" />
    <revision>
      <id>37957</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:24:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kasslergryta med vitkål]] till [[Kokboken/Recept/Kasslergryta med vitkål]]</comment>
      <origin>37957</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="6linh5z5rkw9e2z8vx3utlwodqee5y4" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kasslergryta med vitkål]]</text>
      <sha1>6linh5z5rkw9e2z8vx3utlwodqee5y4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kanelsaft</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8790</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kanelsaft" />
    <revision>
      <id>37959</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:24:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kanelsaft]] till [[Kokboken/Recept/Kanelsaft]]</comment>
      <origin>37959</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="fd98fnzbxkrgjppq8bup948fclkzbtm" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kanelsaft]]</text>
      <sha1>fd98fnzbxkrgjppq8bup948fclkzbtm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kanelpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8791</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kanelpaj" />
    <revision>
      <id>37961</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:25:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kanelpaj]] till [[Kokboken/Recept/Kanelpaj]]</comment>
      <origin>37961</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="c793v3ghu0eqk8r9lu5ae20s9y6pi84" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kanelpaj]]</text>
      <sha1>c793v3ghu0eqk8r9lu5ae20s9y6pi84</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kall mållasoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8792</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kall mållasoppa" />
    <revision>
      <id>37963</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:25:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kall mållasoppa]] till [[Kokboken/Recept/Kall mållasoppa]]</comment>
      <origin>37963</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="1v8vpxxn2qnf2rwfcpezma1ghi14jww" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kall mållasoppa]]</text>
      <sha1>1v8vpxxn2qnf2rwfcpezma1ghi14jww</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jamaicakyckling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8793</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Jamaicakyckling" />
    <revision>
      <id>37965</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:25:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Jamaicakyckling]] till [[Kokboken/Recept/Jamaicakyckling]]</comment>
      <origin>37965</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="3efyr40nkai6kmhmder9mtfrr6thpdy" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Jamaicakyckling]]</text>
      <sha1>3efyr40nkai6kmhmder9mtfrr6thpdy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hallongrottor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8794</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Hallongrottor" />
    <revision>
      <id>37967</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:25:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Hallongrottor]] till [[Kokboken/Recept/Hallongrottor]]</comment>
      <origin>37967</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="awsmm91l8ujxtm2t0brw0kvg05vyowu" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Hallongrottor]]</text>
      <sha1>awsmm91l8ujxtm2t0brw0kvg05vyowu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>HP-såser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8795</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/HP-såser" />
    <revision>
      <id>37969</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:25:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[HP-såser]] till [[Kokboken/Recept/HP-såser]]</comment>
      <origin>37969</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="bmlmh98o2rnl9s04punvl3vwwj0nnyk" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/HP-såser]]</text>
      <sha1>bmlmh98o2rnl9s04punvl3vwwj0nnyk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gustafs pannbiff med pasta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8796</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Gustafs pannbiff med pasta" />
    <revision>
      <id>37971</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:25:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gustafs pannbiff med pasta]] till [[Kokboken/Recept/Gustafs pannbiff med pasta]]</comment>
      <origin>37971</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="60" sha1="6exuiwjn10u3u9fo96406q6w9qpvp94" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Gustafs pannbiff med pasta]]</text>
      <sha1>6exuiwjn10u3u9fo96406q6w9qpvp94</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Grönsakssofrito med förlorade ägg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8797</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Grönsakssofrito med förlorade ägg" />
    <revision>
      <id>37973</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:25:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Grönsakssofrito med förlorade ägg]] till [[Kokboken/Recept/Grönsakssofrito med förlorade ägg]]</comment>
      <origin>37973</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="kamgyp4j1ftoz6muqiw6un1mszvcel9" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Grönsakssofrito med förlorade ägg]]</text>
      <sha1>kamgyp4j1ftoz6muqiw6un1mszvcel9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Grythyttebröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8798</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Grythyttebröd" />
    <revision>
      <id>37975</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:25:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Grythyttebröd]] till [[Kokboken/Recept/Grythyttebröd]]</comment>
      <origin>37975</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="t6nlh9jdp48djnazzlvj06pu8pivkjh" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Grythyttebröd]]</text>
      <sha1>t6nlh9jdp48djnazzlvj06pu8pivkjh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pink Gin</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8799</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Pink Gin" />
    <revision>
      <id>37978</id>
      <timestamp>2013-05-08T11:30:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pink Gin]] till [[Drinkboken/Recept/Pink Gin]]</comment>
      <origin>37978</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="2c5e14tjn8mmhs72u0mu4x949ngzkt1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Pink Gin]]</text>
      <sha1>2c5e14tjn8mmhs72u0mu4x949ngzkt1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Sannolikhet/Uppgifter/Sannolikhet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8800</id>
    <revision>
      <id>38001</id>
      <timestamp>2013-05-08T14:30:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38001</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="661" sha1="9pij1n1fmc4avfzdkln94ouiox6qcv9" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Vad är chansen att slå en 1:a med en vanlig tärning?

&lt;inc&gt;Om du har slagit 5 st 6:or i rad, vad är då chansen att slå en 6:a till direkt efter?

&lt;inc&gt;Vad är chansen att dra hjärter ess om du tar ett kort på måfå ur en kortlek?

&lt;inc&gt;Vad är chansen att slå ett jämnt tal på en vanlig tärning?

&lt;inc&gt;Vad är chansen att man drar en röd kula ur en påse med tre röda och två blå kulor?


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9pij1n1fmc4avfzdkln94ouiox6qcv9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Sannolikhet/Uppgifter/Kombinatorik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8801</id>
    <revision>
      <id>38002</id>
      <timestamp>2013-05-08T14:35:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38002</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="761" sha1="q712khgoa9m51tu79l7s9aejpcxhacv" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Vad är chansen att tre slumpmässigt valda siffror hamnar med det lägsta först och det högsta sist?

&lt;inc&gt;Tre personer väljs slumpmässigt ut ur en grupp där det är fyra killar och tre tjejer.
: a) Vad är chansen att det bara blir tjejer?
: b) Vad är chansen att det bara blir killar?

&lt;inc&gt;Hur många olika registreringsskyltar är det möjligt att ha i Sverige med tre bokstäver följt av tre siffror om alla kombinationer accepteras och man får använda 26 bokstäver (ej å, ä eller ö)?


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>q712khgoa9m51tu79l7s9aejpcxhacv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Channa Masala</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8802</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Channa Masala" />
    <revision>
      <id>38007</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:14:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Channa Masala]] till [[Kokboken/Recept/Channa Masala]]</comment>
      <origin>38007</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="pjrj29glsnz7xfbgwfsl2dvoj5vt8ga" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Channa Masala]]</text>
      <sha1>pjrj29glsnz7xfbgwfsl2dvoj5vt8ga</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Currypizza</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8803</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Currypizza" />
    <revision>
      <id>38009</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:14:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Currypizza]] till [[Kokboken/Recept/Currypizza]]</comment>
      <origin>38009</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="d4py9vpgdsye0heyne3i5l824lembqk" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Currypizza]]</text>
      <sha1>d4py9vpgdsye0heyne3i5l824lembqk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Garam masala</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8804</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Garam masala" />
    <revision>
      <id>38011</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:14:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Garam masala]] till [[Kokboken/Recept/Garam masala]]</comment>
      <origin>38011</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="302wwdtv5j0j0jf91sjqsrdl39a2ypg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Garam masala]]</text>
      <sha1>302wwdtv5j0j0jf91sjqsrdl39a2ypg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Glass grundrecept</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8805</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Glass grundrecept" />
    <revision>
      <id>38013</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:14:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Glass grundrecept]] till [[Kokboken/Recept/Glass grundrecept]]</comment>
      <origin>38013</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="pww8drzrqpjdzb5zd2gu0vrn2nsynib" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Glass grundrecept]]</text>
      <sha1>pww8drzrqpjdzb5zd2gu0vrn2nsynib</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gongbao jiding</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8806</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Gongbao jiding" />
    <revision>
      <id>38015</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:15:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gongbao jiding]] till [[Kokboken/Recept/Gongbao jiding]]</comment>
      <origin>38015</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="r3q1lorc5mx2qm12hqcozj696szll0y" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Gongbao jiding]]</text>
      <sha1>r3q1lorc5mx2qm12hqcozj696szll0y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Grahamsfralla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8807</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Grahamsfralla" />
    <revision>
      <id>38017</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:15:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Grahamsfralla]] till [[Kokboken/Recept/Grahamsfralla]]</comment>
      <origin>38017</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="bwc042b5du23457w0rejwclck8qp9ri" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Grahamsfralla]]</text>
      <sha1>bwc042b5du23457w0rejwclck8qp9ri</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gröt med bovete</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8809</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Gröt med bovete" />
    <revision>
      <id>38021</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:15:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gröt med bovete]] till [[Kokboken/Recept/Gröt med bovete]]</comment>
      <origin>38021</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="lg0sh14c2en9hetew1jgyy9epdyl65q" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Gröt med bovete]]</text>
      <sha1>lg0sh14c2en9hetew1jgyy9epdyl65q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ingalundakaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8810</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Ingalundakaka" />
    <revision>
      <id>38023</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:15:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Ingalundakaka]] till [[Kokboken/Recept/Ingalundakaka]]</comment>
      <origin>38023</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="n7yonirar61bbnrzudb29f3tpevpaqr" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Ingalundakaka]]</text>
      <sha1>n7yonirar61bbnrzudb29f3tpevpaqr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokt pannkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8811</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kokt pannkaka" />
    <revision>
      <id>38025</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:15:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kokt pannkaka]] till [[Kokboken/Recept/Kokt pannkaka]]</comment>
      <origin>38025</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="a3mdon09yx55ou2jx3l6gnerrbxqmme" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kokt pannkaka]]</text>
      <sha1>a3mdon09yx55ou2jx3l6gnerrbxqmme</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokt torsk med ansjovis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8812</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kokt torsk med ansjovis" />
    <revision>
      <id>38027</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kokt torsk med ansjovis]] till [[Kokboken/Recept/Kokt torsk med ansjovis]]</comment>
      <origin>38027</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="63e1s8fhtegku2n1ydbjy1mfom87e52" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kokt torsk med ansjovis]]</text>
      <sha1>63e1s8fhtegku2n1ydbjy1mfom87e52</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokt torsk med äggsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8813</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kokt torsk med äggsås" />
    <revision>
      <id>38029</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:15:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kokt torsk med äggsås]] till [[Kokboken/Recept/Kokt torsk med äggsås]]</comment>
      <origin>38029</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="f307lpopjgsqmcv2r5zt9rwd5ftu2oj" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kokt torsk med äggsås]]</text>
      <sha1>f307lpopjgsqmcv2r5zt9rwd5ftu2oj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokt Ägg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8814</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kokt ägg" />
    <revision>
      <id>56311</id>
      <parentid>38031</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T13:33:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EmausBot</username>
        <id>10606</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Rättar dubbel omdirigering till [[Kokboken/Recept/Kokt ägg]]</comment>
      <origin>56311</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="cz984pk45iy3123ul87wgu8d6ru5eu8" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kokt ägg]]</text>
      <sha1>cz984pk45iy3123ul87wgu8d6ru5eu8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kronärtskockspaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8815</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kronärtskockspaj" />
    <revision>
      <id>38033</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:16:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kronärtskockspaj]] till [[Kokboken/Recept/Kronärtskockspaj]]</comment>
      <origin>38033</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="kg5sy8xofkhy1viu3rt46k7a03e02um" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kronärtskockspaj]]</text>
      <sha1>kg5sy8xofkhy1viu3rt46k7a03e02um</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kyckling teriyaki</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8816</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kyckling teriyaki" />
    <revision>
      <id>38035</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:16:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kyckling teriyaki]] till [[Kokboken/Recept/Kyckling teriyaki]]</comment>
      <origin>38035</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="j7qap83g3jax9q59zdiq1s1f6i95vnj" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kyckling teriyaki]]</text>
      <sha1>j7qap83g3jax9q59zdiq1s1f6i95vnj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kycklinggryta med aprikoser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8817</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kycklinggryta med aprikoser" />
    <revision>
      <id>38037</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:16:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kycklinggryta med aprikoser]] till [[Kokboken/Recept/Kycklinggryta med aprikoser]]</comment>
      <origin>38037</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="61" sha1="cp1r2wliies6wgngyk08vuwb9myguon" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kycklinggryta med aprikoser]]</text>
      <sha1>cp1r2wliies6wgngyk08vuwb9myguon</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kycklingpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8819</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kycklingpaj" />
    <revision>
      <id>38041</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:16:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kycklingpaj]] till [[Kokboken/Recept/Kycklingpaj]]</comment>
      <origin>38041</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="tnhnvpl4vorskwb8pcrwqwg1wj8qb63" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kycklingpaj]]</text>
      <sha1>tnhnvpl4vorskwb8pcrwqwg1wj8qb63</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kycklingwok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8820</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kycklingwok" />
    <revision>
      <id>38043</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:16:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Kycklingwok]] till [[Kokboken/Recept/Kycklingwok]]</comment>
      <origin>38043</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="tfmwyd10tia9mfn9bm8uiiwwz4mrl2j" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kycklingwok]]</text>
      <sha1>tfmwyd10tia9mfn9bm8uiiwwz4mrl2j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Köttfärssoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8821</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Köttfärssoppa" />
    <revision>
      <id>38045</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:16:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Köttfärssoppa]] till [[Kokboken/Recept/Köttfärssoppa]]</comment>
      <origin>38045</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="kfisrmmt01kjpjmbguxkru1eohotxmt" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Köttfärssoppa]]</text>
      <sha1>kfisrmmt01kjpjmbguxkru1eohotxmt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Köttfärssås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8822</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Köttfärssås" />
    <revision>
      <id>38047</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:16:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Köttfärssås]] till [[Kokboken/Recept/Köttfärssås]]</comment>
      <origin>38047</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="o410uet0t1w07kzinikkmut1d352cwe" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Köttfärssås]]</text>
      <sha1>o410uet0t1w07kzinikkmut1d352cwe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lasagne med zuccini och aubergine</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8823</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Lasagne med zuccini och aubergine" />
    <revision>
      <id>38049</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:17:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Lasagne med zuccini och aubergine]] till [[Kokboken/Recept/Lasagne med zuccini och aubergine]]</comment>
      <origin>38049</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="67" sha1="oxyg9baedtpsrq7yxp41oetz2vo3lxh" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Lasagne med zuccini och aubergine]]</text>
      <sha1>oxyg9baedtpsrq7yxp41oetz2vo3lxh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Linsburgare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8824</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Linsburgare" />
    <revision>
      <id>38051</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:17:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Linsburgare]] till [[Kokboken/Recept/Linsburgare]]</comment>
      <origin>38051</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="r4u2e9n870r4ga0e7p5wwbneahahy0w" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Linsburgare]]</text>
      <sha1>r4u2e9n870r4ga0e7p5wwbneahahy0w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mangomarängpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8825</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Mangomarängpaj" />
    <revision>
      <id>38053</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:17:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mangomarängpaj]] till [[Kokboken/Recept/Mangomarängpaj]]</comment>
      <origin>38053</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="77l1c20mfaqtggkulw6sioxszwsy4dt" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Mangomarängpaj]]</text>
      <sha1>77l1c20mfaqtggkulw6sioxszwsy4dt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Melon med stevia och kryddor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8826</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Melon med stevia och kryddor" />
    <revision>
      <id>38055</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:17:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Melon med stevia och kryddor]] till [[Kokboken/Recept/Melon med stevia och kryddor]]</comment>
      <origin>38055</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="ex5jaszwikmmj82348wsscdg0h7quyh" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Melon med stevia och kryddor]]</text>
      <sha1>ex5jaszwikmmj82348wsscdg0h7quyh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mozartkulor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8827</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Mozartkulor" />
    <revision>
      <id>38057</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:18:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mozartkulor]] till [[Kokboken/Recept/Mozartkulor]]</comment>
      <origin>38057</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="n64p56f6zfbw4nvwltyfurguy21udpz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Mozartkulor]]</text>
      <sha1>n64p56f6zfbw4nvwltyfurguy21udpz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Muffin</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8828</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Muffin" />
    <revision>
      <id>38059</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:18:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Muffin]] till [[Kokboken/Recept/Muffin]]</comment>
      <origin>38059</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="9xy2z8dhxfdwfcjewwsmqoaerc1261u" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Muffin]]</text>
      <sha1>9xy2z8dhxfdwfcjewwsmqoaerc1261u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Omelett</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8830</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Omelett" />
    <revision>
      <id>38063</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:19:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Omelett]] till [[Kokboken/Recept/Omelett]]</comment>
      <origin>38063</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="nqobd02zx5t43vp0suvpcaehvhf2eun" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Omelett]]</text>
      <sha1>nqobd02zx5t43vp0suvpcaehvhf2eun</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ostsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8831</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Ostsås" />
    <revision>
      <id>38065</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:19:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Ostsås]] till [[Kokboken/Recept/Ostsås]]</comment>
      <origin>38065</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="raagbwuz4c2tb38dr65sdk1wa26bjsa" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Ostsås]]</text>
      <sha1>raagbwuz4c2tb38dr65sdk1wa26bjsa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pastagratäng med skinka och champinjoner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8832</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pastagratäng med skinka och champinjoner" />
    <revision>
      <id>38067</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:19:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pastagratäng med skinka och champinjoner]] till [[Kokboken/Recept/Pastagratäng med skinka och champinjoner]]</comment>
      <origin>38067</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="75" sha1="jlgklx3c3k1hkchedquvkmrwj84s4vy" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pastagratäng med skinka och champinjoner]]</text>
      <sha1>jlgklx3c3k1hkchedquvkmrwj84s4vy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pipette al limone</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8833</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pipette al limone" />
    <revision>
      <id>38069</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:19:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pipette al limone]] till [[Kokboken/Recept/Pipette al limone]]</comment>
      <origin>38069</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="6p7obe53o1s9x851ohl7gysspm2bz0g" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pipette al limone]]</text>
      <sha1>6p7obe53o1s9x851ohl7gysspm2bz0g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Potatisfrestelse</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8834</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Potatisfrestelse" />
    <revision>
      <id>38071</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:19:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Potatisfrestelse]] till [[Kokboken/Recept/Potatisfrestelse]]</comment>
      <origin>38071</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="7cle21ndgzfhi7vbv2q807m1riu8sb3" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Potatisfrestelse]]</text>
      <sha1>7cle21ndgzfhi7vbv2q807m1riu8sb3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Proteindrink med banan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8835</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Proteindrink med banan" />
    <revision>
      <id>38073</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:19:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Proteindrink med banan]] till [[Kokboken/Recept/Proteindrink med banan]]</comment>
      <origin>38073</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="3heax6w568ke8hq7cjmjcgfysy2dstu" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Proteindrink med banan]]</text>
      <sha1>3heax6w568ke8hq7cjmjcgfysy2dstu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pumpasoppa med ingefära</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8836</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pumpasoppa med ingefära" />
    <revision>
      <id>38075</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:20:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pumpasoppa med ingefära]] till [[Kokboken/Recept/Pumpasoppa med ingefära]]</comment>
      <origin>38075</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="4l08w5r1iic1ok15267e0g03ppte8vd" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pumpasoppa med ingefära]]</text>
      <sha1>4l08w5r1iic1ok15267e0g03ppte8vd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pumpasoppa med lime och koriander</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8837</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pumpasoppa med lime och koriander" />
    <revision>
      <id>38077</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:20:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pumpasoppa med lime och koriander]] till [[Kokboken/Recept/Pumpasoppa med lime och koriander]]</comment>
      <origin>38077</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="67" sha1="pu92d3b5jna1aooy9httpo0qw0oe4vy" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pumpasoppa med lime och koriander]]</text>
      <sha1>pu92d3b5jna1aooy9httpo0qw0oe4vy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Quorngryta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8838</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Quorngryta" />
    <revision>
      <id>38079</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:20:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Quorngryta]] till [[Kokboken/Recept/Quorngryta]]</comment>
      <origin>38079</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="r8l60tt2ngty9gbfxklr3d3ue5ulxeg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Quorngryta]]</text>
      <sha1>r8l60tt2ngty9gbfxklr3d3ue5ulxeg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Raita</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8839</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Raita" />
    <revision>
      <id>38081</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:20:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Raita]] till [[Kokboken/Recept/Raita]]</comment>
      <origin>38081</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="qp5em8kgsneb849xkeybicgkutgj33k" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Raita]]</text>
      <sha1>qp5em8kgsneb849xkeybicgkutgj33k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rhode islandsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8840</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Rhode islandsås" />
    <revision>
      <id>38083</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:20:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rhode islandsås]] till [[Kokboken/Recept/Rhode islandsås]]</comment>
      <origin>38083</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="9v8b5r5rtj5rvj8641t8f727gu9m691" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Rhode islandsås]]</text>
      <sha1>9v8b5r5rtj5rvj8641t8f727gu9m691</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Thaiinspirerad vegwok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8842</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Thaiinspirerad vegwok" />
    <revision>
      <id>38087</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:20:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Thaiinspirerad vegwok]] till [[Kokboken/Recept/Thaiinspirerad vegwok]]</comment>
      <origin>38087</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="hlh9kg5u0u0iae84f7jzvlng3z7gmb4" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Thaiinspirerad vegwok]]</text>
      <sha1>hlh9kg5u0u0iae84f7jzvlng3z7gmb4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tekakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8843</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Tekakor" />
    <revision>
      <id>38089</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:20:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Tekakor]] till [[Kokboken/Recept/Tekakor]]</comment>
      <origin>38089</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="k8yl0jqk1u9sn5kizleb9mjx75y3inl" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Tekakor]]</text>
      <sha1>k8yl0jqk1u9sn5kizleb9mjx75y3inl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tartar på räkor och lax</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8844</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Tartar på räkor och lax" />
    <revision>
      <id>38091</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:20:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Tartar på räkor och lax]] till [[Kokboken/Recept/Tartar på räkor och lax]]</comment>
      <origin>38091</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="59" sha1="b27iatsf35of0p4riynfuotl2l1x7yw" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Tartar på räkor och lax]]</text>
      <sha1>b27iatsf35of0p4riynfuotl2l1x7yw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Svartvinbärssaft</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8845</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Svartvinbärssaft" />
    <revision>
      <id>38093</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:21:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Svartvinbärssaft]] till [[Kokboken/Recept/Svartvinbärssaft]]</comment>
      <origin>38093</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="4ick8ne53efqwpm2hg2r0jnchrm7t7s" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Svartvinbärssaft]]</text>
      <sha1>4ick8ne53efqwpm2hg2r0jnchrm7t7s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Strömming på österbottniskt vis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8846</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Strömming på österbottniskt vis" />
    <revision>
      <id>38095</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:21:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Strömming på österbottniskt vis]] till [[Kokboken/Recept/Strömming på österbottniskt vis]]</comment>
      <origin>38095</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="68" sha1="hsvomlkxb9x55h1vpyh9770vjn43t6j" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Strömming på österbottniskt vis]]</text>
      <sha1>hsvomlkxb9x55h1vpyh9770vjn43t6j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stekt Kyckling i bitar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8847</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Stekt Kyckling i bitar" />
    <revision>
      <id>38097</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:21:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Stekt Kyckling i bitar]] till [[Kokboken/Recept/Stekt Kyckling i bitar]]</comment>
      <origin>38097</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="4yq5fn2l08d9ltrdvuj4x4hd25oyl3n" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Stekt Kyckling i bitar]]</text>
      <sha1>4yq5fn2l08d9ltrdvuj4x4hd25oyl3n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stekpannebröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8848</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Stekpannebröd" />
    <revision>
      <id>38099</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:21:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Stekpannebröd]] till [[Kokboken/Recept/Stekpannebröd]]</comment>
      <origin>38099</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="hgrjhbd9i0jge5vl6cf6j653l47ndr1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Stekpannebröd]]</text>
      <sha1>hgrjhbd9i0jge5vl6cf6j653l47ndr1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Smörgåstårta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8850</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Smörgåstårta" />
    <revision>
      <id>38103</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:21:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Smörgåstårta]] till [[Kokboken/Recept/Smörgåstårta]]</comment>
      <origin>38103</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="dunb06i7pwmt4eb23kqwe2p7qc9oa0e" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Smörgåstårta]]</text>
      <sha1>dunb06i7pwmt4eb23kqwe2p7qc9oa0e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Smulpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8851</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Smulpaj" />
    <revision>
      <id>38105</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:21:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Smulpaj]] till [[Kokboken/Recept/Smulpaj]]</comment>
      <origin>38105</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="tbz4m7ysrlyc7d0hilo9zlxrdryoex0" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Smulpaj]]</text>
      <sha1>tbz4m7ysrlyc7d0hilo9zlxrdryoex0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Skagenröra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8852</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Skagenröra" />
    <revision>
      <id>38107</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:21:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Skagenröra]] till [[Kokboken/Recept/Skagenröra]]</comment>
      <origin>38107</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="9akbwbrgbebze53lqkuonek2z6godgm" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Skagenröra]]</text>
      <sha1>9akbwbrgbebze53lqkuonek2z6godgm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Senapssill</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8853</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Senapssill" />
    <revision>
      <id>38109</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:22:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Senapssill]] till [[Kokboken/Recept/Senapssill]]</comment>
      <origin>38109</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="errm14ammtt4u1xrir2g2iroiow03al" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Senapssill]]</text>
      <sha1>errm14ammtt4u1xrir2g2iroiow03al</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Saffranspasta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8854</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Saffranspasta" />
    <revision>
      <id>38111</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:22:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Saffranspasta]] till [[Kokboken/Recept/Saffranspasta]]</comment>
      <origin>38111</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="281zzxwfjn28nkesoifkyejgjtbub47" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Saffranspasta]]</text>
      <sha1>281zzxwfjn28nkesoifkyejgjtbub47</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rökt lax med äpple och curry</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8855</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Rökt lax med äpple och curry" />
    <revision>
      <id>38113</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:23:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rökt lax med äpple och curry]] till [[Kokboken/Recept/Rökt lax med äpple och curry]]</comment>
      <origin>38113</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="t3cum5uiqdjdaymda8r356m3kaig559" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Rökt lax med äpple och curry]]</text>
      <sha1>t3cum5uiqdjdaymda8r356m3kaig559</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rödvinssås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8856</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Rödvinssås" />
    <revision>
      <id>38115</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:23:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rödvinssås]] till [[Kokboken/Recept/Rödvinssås]]</comment>
      <origin>38115</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="45qa2esc3x3at8e1741j10ozdk6gpjn" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Rödvinssås]]</text>
      <sha1>45qa2esc3x3at8e1741j10ozdk6gpjn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Röd fisksoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8857</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Röd fisksoppa" />
    <revision>
      <id>38117</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:23:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Röd fisksoppa]] till [[Kokboken/Recept/Röd fisksoppa]]</comment>
      <origin>38117</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="mdyuxsb44outq2y1h8bqenjphzzfhkc" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Röd fisksoppa]]</text>
      <sha1>mdyuxsb44outq2y1h8bqenjphzzfhkc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Röd curry</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8858</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Röd curry" />
    <revision>
      <id>38119</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:23:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Röd curry]] till [[Kokboken/Recept/Röd curry]]</comment>
      <origin>38119</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="1bsdil1seiw46xmbzl1vpxocx9cyaxm" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Röd curry]]</text>
      <sha1>1bsdil1seiw46xmbzl1vpxocx9cyaxm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rulltårta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8859</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Rulltårta" />
    <revision>
      <id>38121</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:23:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rulltårta]] till [[Kokboken/Recept/Rulltårta]]</comment>
      <origin>38121</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="7a2usoymatrdfba7r6jjk3le0z9354n" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Rulltårta]]</text>
      <sha1>7a2usoymatrdfba7r6jjk3le0z9354n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rostbiffsrullar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8860</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Rostbiffsrullar" />
    <revision>
      <id>38123</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:24:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rostbiffsrullar]] till [[Kokboken/Recept/Rostbiffsrullar]]</comment>
      <origin>38123</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="7w5o6ia9pw9azml38l21n8igl7d0ezm" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Rostbiffsrullar]]</text>
      <sha1>7w5o6ia9pw9azml38l21n8igl7d0ezm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rosenbröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8861</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Rosenbröd" />
    <revision>
      <id>38125</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:24:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rosenbröd]] till [[Kokboken/Recept/Rosenbröd]]</comment>
      <origin>38125</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="bidbw2nvi93kiz8ws8b00fdpaaoyj52" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Rosenbröd]]</text>
      <sha1>bidbw2nvi93kiz8ws8b00fdpaaoyj52</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tigerkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8862</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Tigerkaka" />
    <revision>
      <id>38127</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:24:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Tigerkaka]] till [[Kokboken/Recept/Tigerkaka]]</comment>
      <origin>38127</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="6t4t1zn7yt9abb0ybvj3c74qz9ixjb3" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Tigerkaka]]</text>
      <sha1>6t4t1zn7yt9abb0ybvj3c74qz9ixjb3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tjälknöl</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8863</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Tjälknöl" />
    <revision>
      <id>38129</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:24:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Tjälknöl]] till [[Kokboken/Recept/Tjälknöl]]</comment>
      <origin>38129</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="4mhbsjpzj2uefsb5ndlvvwd52ucw39c" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Tjälknöl]]</text>
      <sha1>4mhbsjpzj2uefsb5ndlvvwd52ucw39c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tofuskinka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8864</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Tofuskinka" />
    <revision>
      <id>38131</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Tofuskinka]] till [[Kokboken/Recept/Tofuskinka]]</comment>
      <origin>38131</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="92kk0t88f1zvapppfn21q4aojumqzko" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Tofuskinka]]</text>
      <sha1>92kk0t88f1zvapppfn21q4aojumqzko</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tomatsallad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8865</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Tomatsallad" />
    <revision>
      <id>38133</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Tomatsallad]] till [[Kokboken/Recept/Tomatsallad]]</comment>
      <origin>38133</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="fue1j67ml2z6s30sijf12vom56272af" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Tomatsallad]]</text>
      <sha1>fue1j67ml2z6s30sijf12vom56272af</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tomatsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8866</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Tomatsoppa" />
    <revision>
      <id>38135</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Tomatsoppa]] till [[Kokboken/Recept/Tomatsoppa]]</comment>
      <origin>38135</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="j3w2goma590gsehv8juj58jtlps41ob" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Tomatsoppa]]</text>
      <sha1>j3w2goma590gsehv8juj58jtlps41ob</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Torsk med gräddfilsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8867</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Torsk med gräddfilsås" />
    <revision>
      <id>38137</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Torsk med gräddfilsås]] till [[Kokboken/Recept/Torsk med gräddfilsås]]</comment>
      <origin>38137</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="tr606veqcgzq6l7q7tbthj33dxp6v3n" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Torsk med gräddfilsås]]</text>
      <sha1>tr606veqcgzq6l7q7tbthj33dxp6v3n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Trattkantarellsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8868</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Trattkantarellsoppa" />
    <revision>
      <id>38139</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Trattkantarellsoppa]] till [[Kokboken/Recept/Trattkantarellsoppa]]</comment>
      <origin>38139</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="kd3gqv3dnveyofpx53miyuofe2dji7i" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Trattkantarellsoppa]]</text>
      <sha1>kd3gqv3dnveyofpx53miyuofe2dji7i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ugnsstekt falukorv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8869</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Ugnsstekt falukorv" />
    <revision>
      <id>38141</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Ugnsstekt falukorv]] till [[Kokboken/Recept/Ugnsstekt falukorv]]</comment>
      <origin>38141</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="j25n09mlp9pjrudtfjni9cnvoc4uv24" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Ugnsstekt falukorv]]</text>
      <sha1>j25n09mlp9pjrudtfjni9cnvoc4uv24</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vaniljglass</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8870</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Vaniljglass" />
    <revision>
      <id>38143</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vaniljglass]] till [[Kokboken/Recept/Vaniljglass]]</comment>
      <origin>38143</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="mtg66wyd8bfyld23fp8rjf8dk1safta" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Vaniljglass]]</text>
      <sha1>mtg66wyd8bfyld23fp8rjf8dk1safta</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vegansk sockerkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8871</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Vegansk sockerkaka" />
    <revision>
      <id>38145</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vegansk sockerkaka]] till [[Kokboken/Recept/Vegansk sockerkaka]]</comment>
      <origin>38145</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="hguqhfim7akop7nx6cl393obczc5h1o" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Vegansk sockerkaka]]</text>
      <sha1>hguqhfim7akop7nx6cl393obczc5h1o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vegetarisk pasta med borlottibönor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8872</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Vegetarisk pasta med borlottibönor" />
    <revision>
      <id>38147</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vegetarisk pasta med borlottibönor]] till [[Kokboken/Recept/Vegetarisk pasta med borlottibönor]]</comment>
      <origin>38147</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="69" sha1="0ftwmb72so5vn9s6vv7rkdvaz9ihwmk" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Vegetarisk pasta med borlottibönor]]</text>
      <sha1>0ftwmb72so5vn9s6vv7rkdvaz9ihwmk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vitt bröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8873</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Vitt bröd" />
    <revision>
      <id>38149</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vitt bröd]] till [[Kokboken/Recept/Vitt bröd]]</comment>
      <origin>38149</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="nmsuifzxyr7x8bonkewvb144qlpvl9j" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Vitt bröd]]</text>
      <sha1>nmsuifzxyr7x8bonkewvb144qlpvl9j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vitt bröd i långpanna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8875</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Vitt bröd i långpanna" />
    <revision>
      <id>38153</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vitt bröd i långpanna]] till [[Kokboken/Recept/Vitt bröd i långpanna]]</comment>
      <origin>38153</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="ngwpfv73qi8gk6dpv0umqhs09hgf6r5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Vitt bröd i långpanna]]</text>
      <sha1>ngwpfv73qi8gk6dpv0umqhs09hgf6r5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vitt bröd med knaprig skorpa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8876</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Vitt bröd med knaprig skorpa" />
    <revision>
      <id>38155</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:25:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vitt bröd med knaprig skorpa]] till [[Kokboken/Recept/Vitt bröd med knaprig skorpa]]</comment>
      <origin>38155</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="63" sha1="9x5t7nua3vmov3dqa5ypwnh40u24fd3" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Vitt bröd med knaprig skorpa]]</text>
      <sha1>9x5t7nua3vmov3dqa5ypwnh40u24fd3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Risfylld paprika</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8877</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Risfylld paprika" />
    <revision>
      <id>38157</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:26:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Risfylld paprika]] till [[Kokboken/Recept/Risfylld paprika]]</comment>
      <origin>38157</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="4rgn74sem34d2kpaxooark38cz2s181" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Risfylld paprika]]</text>
      <sha1>4rgn74sem34d2kpaxooark38cz2s181</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vitt Rostbröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8878</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Vitt Rostbröd" />
    <revision>
      <id>38159</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:26:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vitt Rostbröd]] till [[Kokboken/Recept/Vitt Rostbröd]]</comment>
      <origin>38159</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="7uq30noxeng63n99fsi7pav97zld4g1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Vitt Rostbröd]]</text>
      <sha1>7uq30noxeng63n99fsi7pav97zld4g1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wok med tofu och cashewnötter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8879</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Wok med tofu och cashewnötter" />
    <revision>
      <id>38161</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:26:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Wok med tofu och cashewnötter]] till [[Kokboken/Recept/Wok med tofu och cashewnötter]]</comment>
      <origin>38161</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="3o1tsfaz5pgb2p4025lhrg0a1tjzxj1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Wok med tofu och cashewnötter]]</text>
      <sha1>3o1tsfaz5pgb2p4025lhrg0a1tjzxj1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Äggröra (Godis)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8880</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Äggröra (Godis)" />
    <revision>
      <id>38163</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:26:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Äggröra (Godis)]] till [[Kokboken/Recept/Äggröra (Godis)]]</comment>
      <origin>38163</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="b62v13ukuwgif9xfeqsoopi6aebsg7p" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Äggröra (Godis)]]</text>
      <sha1>b62v13ukuwgif9xfeqsoopi6aebsg7p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Adios Motherfucker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8881</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Adios Motherfucker" />
    <revision>
      <id>38169</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:37:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Adios Motherfucker]] till [[Drinkboken/Recept/Adios Motherfucker]]</comment>
      <origin>38169</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="912gnhgylycejz53iibz6ici28wcj10" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Adios Motherfucker]]</text>
      <sha1>912gnhgylycejz53iibz6ici28wcj10</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Americano</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8882</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Americano" />
    <revision>
      <id>38171</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Americano]] till [[Drinkboken/Recept/Americano]]</comment>
      <origin>38171</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="dgodx45kg9y5lahb7cp1iimki4v4mnv" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Americano]]</text>
      <sha1>dgodx45kg9y5lahb7cp1iimki4v4mnv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>B-51</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8883</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/B-51" />
    <revision>
      <id>38173</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[B-51]] till [[Drinkboken/Recept/B-51]]</comment>
      <origin>38173</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="4i33mqcboolqkibwu2e1k0fmdo47zp9" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/B-51]]</text>
      <sha1>4i33mqcboolqkibwu2e1k0fmdo47zp9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>B-52</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8884</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/B-52" />
    <revision>
      <id>38175</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[B-52]] till [[Drinkboken/Recept/B-52]]</comment>
      <origin>38175</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="0xfp1ejqtn505d9vbchm84woxilmzlg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/B-52]]</text>
      <sha1>0xfp1ejqtn505d9vbchm84woxilmzlg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>B-52 med Bombay Doors</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8885</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/B-52 med Bombay Doors" />
    <revision>
      <id>38177</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[B-52 med Bombay Doors]] till [[Drinkboken/Recept/B-52 med Bombay Doors]]</comment>
      <origin>38177</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="2vp4odhrj28r6llm26yz64wtcyte7w1" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/B-52 med Bombay Doors]]</text>
      <sha1>2vp4odhrj28r6llm26yz64wtcyte7w1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>B-53</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8886</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/B-53" />
    <revision>
      <id>38179</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[B-53]] till [[Drinkboken/Recept/B-53]]</comment>
      <origin>38179</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="bn4rdwvkb8dgdjwu54rb52ig3xw22uc" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/B-53]]</text>
      <sha1>bn4rdwvkb8dgdjwu54rb52ig3xw22uc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>B-54</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8887</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/B-54" />
    <revision>
      <id>38181</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[B-54]] till [[Drinkboken/Recept/B-54]]</comment>
      <origin>38181</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="n648eezhp8asl7q6f58mrvs62xxolie" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/B-54]]</text>
      <sha1>n648eezhp8asl7q6f58mrvs62xxolie</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Black and Tan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8888</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Black and Tan" />
    <revision>
      <id>38183</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Black and Tan]] till [[Drinkboken/Recept/Black and Tan]]</comment>
      <origin>38183</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="d6hp42giybhsz930gr5plyxdx5m7i69" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Black and Tan]]</text>
      <sha1>d6hp42giybhsz930gr5plyxdx5m7i69</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Black and Tan (alkoholfri)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8889</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Black and Tan (alkoholfri)" />
    <revision>
      <id>38185</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:38:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Black and Tan (alkoholfri)]] till [[Drinkboken/Recept/Black and Tan (alkoholfri)]]</comment>
      <origin>38185</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="eohp3raesyg6cqcc4b8zvdoppcd6iwg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Black and Tan (alkoholfri)]]</text>
      <sha1>eohp3raesyg6cqcc4b8zvdoppcd6iwg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Black Russian</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8890</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Black Russian" />
    <revision>
      <id>38187</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Black Russian]] till [[Drinkboken/Recept/Black Russian]]</comment>
      <origin>38187</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="c4lt7tjohl28bxgjjmz0s3z9w39194p" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Black Russian]]</text>
      <sha1>c4lt7tjohl28bxgjjmz0s3z9w39194p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bloody Mary</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8891</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Bloody Mary" />
    <revision>
      <id>38189</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bloody Mary]] till [[Drinkboken/Recept/Bloody Mary]]</comment>
      <origin>38189</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="dnf4h30n0fl0tor7lftent27qkikl5t" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Bloody Mary]]</text>
      <sha1>dnf4h30n0fl0tor7lftent27qkikl5t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Boilermaker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8892</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Boilermaker" />
    <revision>
      <id>38191</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Boilermaker]] till [[Drinkboken/Recept/Boilermaker]]</comment>
      <origin>38191</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="02vqw550rqg6t9e4ijax6kfss03xssx" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Boilermaker]]</text>
      <sha1>02vqw550rqg6t9e4ijax6kfss03xssx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Bone Crusher</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8893</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Bone Crusher" />
    <revision>
      <id>38193</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Bone Crusher]] till [[Drinkboken/Recept/Bone Crusher]]</comment>
      <origin>38193</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="o2z0y5ifjvm7evy3v14reeub5k6afxp" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Bone Crusher]]</text>
      <sha1>o2z0y5ifjvm7evy3v14reeub5k6afxp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Brandy Alexander</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8894</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Brandy Alexander" />
    <revision>
      <id>38195</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Brandy Alexander]] till [[Drinkboken/Recept/Brandy Alexander]]</comment>
      <origin>38195</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="m5a8sxkxeb36tt7fqiyw3tj3qw5z1a0" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Brandy Alexander]]</text>
      <sha1>m5a8sxkxeb36tt7fqiyw3tj3qw5z1a0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Caipirinha</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8895</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Caipirinha" />
    <revision>
      <id>38197</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Caipirinha]] till [[Drinkboken/Recept/Caipirinha]]</comment>
      <origin>38197</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="3poulg3i8ibixdqreewrygvkhzjl6rc" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Caipirinha]]</text>
      <sha1>3poulg3i8ibixdqreewrygvkhzjl6rc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Caipirissima</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8896</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Caipirissima" />
    <revision>
      <id>38199</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:39:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Caipirissima]] till [[Drinkboken/Recept/Caipirissima]]</comment>
      <origin>38199</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="8dwwmk9b76167rt457n3d29pyz42pac" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Caipirissima]]</text>
      <sha1>8dwwmk9b76167rt457n3d29pyz42pac</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Cuba Libre</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8897</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Cuba Libre" />
    <revision>
      <id>38201</id>
      <timestamp>2013-05-08T17:40:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Cuba Libre]] till [[Drinkboken/Recept/Cuba Libre]]</comment>
      <origin>38201</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="c3qu8d9v4ljqe9xzh3rod0cn1d6zwz5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Cuba Libre]]</text>
      <sha1>c3qu8d9v4ljqe9xzh3rod0cn1d6zwz5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Daiquiri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8898</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Daiquiri" />
    <revision>
      <id>38205</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Daiquiri]] till [[Drinkboken/Recept/Daiquiri]]</comment>
      <origin>38205</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="j1namjndpqf8um6g9835n8r1lunabkk" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Daiquiri]]</text>
      <sha1>j1namjndpqf8um6g9835n8r1lunabkk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gin och tonic</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8899</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Gin och tonic" />
    <revision>
      <id>38207</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gin och tonic]] till [[Drinkboken/Recept/Gin och tonic]]</comment>
      <origin>38207</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="ikmth2dwn5u612uf02j4bddyvewiado" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Gin och tonic]]</text>
      <sha1>ikmth2dwn5u612uf02j4bddyvewiado</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gin and Ginger</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8900</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Gin and Ginger" />
    <revision>
      <id>38209</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gin and Ginger]] till [[Drinkboken/Recept/Gin and Ginger]]</comment>
      <origin>38209</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="suxv1vnocuk198ki7l62lnolnokpayd" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Gin and Ginger]]</text>
      <sha1>suxv1vnocuk198ki7l62lnolnokpayd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gin Alexander</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8901</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Gin Alexander" />
    <revision>
      <id>38211</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gin Alexander]] till [[Drinkboken/Recept/Gin Alexander]]</comment>
      <origin>38211</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="cjcf3ryhab3yalnf5yuj4p1lm8k0yhr" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Gin Alexander]]</text>
      <sha1>cjcf3ryhab3yalnf5yuj4p1lm8k0yhr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gimlet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8902</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Gimlet" />
    <revision>
      <id>38213</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Gimlet]] till [[Drinkboken/Recept/Gimlet]]</comment>
      <origin>38213</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="44zm5bhvm0kz9dmsbakrrzlego7gflt" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Gimlet]]</text>
      <sha1>44zm5bhvm0kz9dmsbakrrzlego7gflt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fuzzy Navel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8903</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Fuzzy Navel" />
    <revision>
      <id>38215</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fuzzy Navel]] till [[Drinkboken/Recept/Fuzzy Navel]]</comment>
      <origin>38215</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="otmgydlw9yptk71za9o0gho5t26fpww" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Fuzzy Navel]]</text>
      <sha1>otmgydlw9yptk71za9o0gho5t26fpww</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Freddy Fudpucker</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8904</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Freddy Fudpucker" />
    <revision>
      <id>38217</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Freddy Fudpucker]] till [[Drinkboken/Recept/Freddy Fudpucker]]</comment>
      <origin>38217</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="1uv72opmsvluyfn7jqmw9se468cpm03" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Freddy Fudpucker]]</text>
      <sha1>1uv72opmsvluyfn7jqmw9se468cpm03</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Flaming Dr. Pepper</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8905</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Flaming Dr. Pepper" />
    <revision>
      <id>38219</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Flaming Dr. Pepper]] till [[Drinkboken/Recept/Flaming Dr. Pepper]]</comment>
      <origin>38219</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="pbz66p1abslwaj1tlb3a5fx5o65hwbd" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Flaming Dr. Pepper]]</text>
      <sha1>pbz66p1abslwaj1tlb3a5fx5o65hwbd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fidel Castro (drink)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8906</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Fidel Castro (drink)" />
    <revision>
      <id>38221</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Fidel Castro (drink)]] till [[Drinkboken/Recept/Fidel Castro (drink)]]</comment>
      <origin>38221</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="44tjxxkjbyljqt32exrqq2j08g0pk65" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Fidel Castro (drink)]]</text>
      <sha1>44tjxxkjbyljqt32exrqq2j08g0pk65</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Eccentric Elmer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8907</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Eccentric Elmer" />
    <revision>
      <id>38223</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:04:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Eccentric Elmer]] till [[Drinkboken/Recept/Eccentric Elmer]]</comment>
      <origin>38223</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="rlojy2pdx2pqnawxojrldxt00moj6i8" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Eccentric Elmer]]</text>
      <sha1>rlojy2pdx2pqnawxojrldxt00moj6i8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Dry Martini</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8908</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Dry Martini" />
    <revision>
      <id>38225</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:05:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Dry Martini]] till [[Drinkboken/Recept/Dry Martini]]</comment>
      <origin>38225</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="bz2d8dlcn8bg73ur8e9fw4z82xum8wy" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Dry Martini]]</text>
      <sha1>bz2d8dlcn8bg73ur8e9fw4z82xum8wy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Harvey Wallbanger</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8909</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Harvey Wallbanger" />
    <revision>
      <id>38228</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:08:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Harvey Wallbanger]] till [[Drinkboken/Recept/Harvey Wallbanger]]</comment>
      <origin>38228</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="9apuxb6wfjux0usr81pzrn6bvqi0bwi" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Harvey Wallbanger]]</text>
      <sha1>9apuxb6wfjux0usr81pzrn6bvqi0bwi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Isbjörn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8910</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Isbjörn" />
    <revision>
      <id>38230</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:08:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Isbjörn]] till [[Drinkboken/Recept/Isbjörn]]</comment>
      <origin>38230</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="9frhsfmy5r51pqbglcu7m6kmydqxf0m" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Isbjörn]]</text>
      <sha1>9frhsfmy5r51pqbglcu7m6kmydqxf0m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Jote</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8911</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Jote" />
    <revision>
      <id>38232</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:08:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Jote]] till [[Drinkboken/Recept/Jote]]</comment>
      <origin>38232</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40" sha1="qtjsmmdbsf7zcuj3id1excfphjv09t9" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Jote]]</text>
      <sha1>qtjsmmdbsf7zcuj3id1excfphjv09t9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Long Island Iced Tea</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8912</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Long Island Iced Tea" />
    <revision>
      <id>38234</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Long Island Iced Tea]] till [[Drinkboken/Recept/Long Island Iced Tea]]</comment>
      <origin>38234</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="56" sha1="s2r3rp8qo7zt5ch5md26s7p7yses7oo" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Long Island Iced Tea]]</text>
      <sha1>s2r3rp8qo7zt5ch5md26s7p7yses7oo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mai Tai</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8913</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Mai Tai" />
    <revision>
      <id>38236</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mai Tai]] till [[Drinkboken/Recept/Mai Tai]]</comment>
      <origin>38236</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="dhuivov22jsmceh9ja51vk3ttk6g4np" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Mai Tai]]</text>
      <sha1>dhuivov22jsmceh9ja51vk3ttk6g4np</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Manhattan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8914</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Manhattan" />
    <revision>
      <id>38238</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Manhattan]] till [[Drinkboken/Recept/Manhattan]]</comment>
      <origin>38238</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="ecdygptzthhc0mcaj69ia8oy7p3a6hw" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Manhattan]]</text>
      <sha1>ecdygptzthhc0mcaj69ia8oy7p3a6hw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Margarita</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8915</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Margarita" />
    <revision>
      <id>38240</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Margarita]] till [[Drinkboken/Recept/Margarita]]</comment>
      <origin>38240</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="6m280i0c9lndbs1b5hjqaemiy8hjr1k" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Margarita]]</text>
      <sha1>6m280i0c9lndbs1b5hjqaemiy8hjr1k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mint Julep</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8916</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Mint Julep" />
    <revision>
      <id>38242</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mint Julep]] till [[Drinkboken/Recept/Mint Julep]]</comment>
      <origin>38242</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="anz0u2ciyx6h8uwn2n1v64p5iilsw8b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Mint Julep]]</text>
      <sha1>anz0u2ciyx6h8uwn2n1v64p5iilsw8b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mojito</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8918</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Mojito" />
    <revision>
      <id>38246</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Mojito]] till [[Drinkboken/Recept/Mojito]]</comment>
      <origin>38246</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="9e7lpx72yu9v8m3cdhjz8dxuegbknsa" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Mojito]]</text>
      <sha1>9e7lpx72yu9v8m3cdhjz8dxuegbknsa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Monte Cristo</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8919</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Monte Cristo" />
    <revision>
      <id>38248</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Monte Cristo]] till [[Drinkboken/Recept/Monte Cristo]]</comment>
      <origin>38248</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="dmr4gwytcp5i3rn1rm0g346bof2c8hf" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Monte Cristo]]</text>
      <sha1>dmr4gwytcp5i3rn1rm0g346bof2c8hf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Negroni</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8920</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Negroni" />
    <revision>
      <id>38250</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Negroni]] till [[Drinkboken/Recept/Negroni]]</comment>
      <origin>38250</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="ovcwtuw9mfsnlheam9kgum8vw71z789" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Negroni]]</text>
      <sha1>ovcwtuw9mfsnlheam9kgum8vw71z789</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Negroni Sbagliato</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8921</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Negroni Sbagliato" />
    <revision>
      <id>38252</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:09:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Negroni Sbagliato]] till [[Drinkboken/Recept/Negroni Sbagliato]]</comment>
      <origin>38252</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="sdgvo7gyj25n8ghpl4yipzoipvo4e58" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Negroni Sbagliato]]</text>
      <sha1>sdgvo7gyj25n8ghpl4yipzoipvo4e58</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Panama</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8922</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Panama" />
    <revision>
      <id>38254</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Panama]] till [[Drinkboken/Recept/Panama]]</comment>
      <origin>38254</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="rqq3b2anknkjkj5h0fhkbjrhow4t4iu" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Panama]]</text>
      <sha1>rqq3b2anknkjkj5h0fhkbjrhow4t4iu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Piraten</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8923</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Piraten" />
    <revision>
      <id>38256</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Piraten]] till [[Drinkboken/Recept/Piraten]]</comment>
      <origin>38256</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="81gg4w90te3j4ibufcq4ibu7zeq14zt" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Piraten]]</text>
      <sha1>81gg4w90te3j4ibufcq4ibu7zeq14zt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pisco sour</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8924</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Pisco sour" />
    <revision>
      <id>38258</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Pisco sour]] till [[Drinkboken/Recept/Pisco sour]]</comment>
      <origin>38258</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="q4zagdebdqv41wj9a6euxpxev86unc0" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Pisco sour]]</text>
      <sha1>q4zagdebdqv41wj9a6euxpxev86unc0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Piña Colada</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8925</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Piña Colada" />
    <revision>
      <id>38260</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Piña Colada]] till [[Drinkboken/Recept/Piña Colada]]</comment>
      <origin>38260</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="iegda8zeoj88b9q9ip1dvxel4r6326r" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Piña Colada]]</text>
      <sha1>iegda8zeoj88b9q9ip1dvxel4r6326r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Rusty Nail</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8926</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Rusty Nail" />
    <revision>
      <id>38262</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Rusty Nail]] till [[Drinkboken/Recept/Rusty Nail]]</comment>
      <origin>38262</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="j1c8okh9gzh57nr4epo8xii736cg7ij" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Rusty Nail]]</text>
      <sha1>j1c8okh9gzh57nr4epo8xii736cg7ij</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>San Francisco</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8927</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/San Francisco" />
    <revision>
      <id>38264</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[San Francisco]] till [[Drinkboken/Recept/San Francisco]]</comment>
      <origin>38264</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="ri0zgohfrice80hl0ducfodq1ia8dxx" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/San Francisco]]</text>
      <sha1>ri0zgohfrice80hl0ducfodq1ia8dxx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Screwdriver</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8928</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Screwdriver" />
    <revision>
      <id>38266</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Screwdriver]] till [[Drinkboken/Recept/Screwdriver]]</comment>
      <origin>38266</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="d59ofecejtfkmydthpxne6n3idltf69" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Screwdriver]]</text>
      <sha1>d59ofecejtfkmydthpxne6n3idltf69</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sex on the Beach</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8929</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Sex on the Beach" />
    <revision>
      <id>38268</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Sex on the Beach]] till [[Drinkboken/Recept/Sex on the Beach]]</comment>
      <origin>38268</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="jyf3ln2jb3wvq4cb37fdcffh30l67hu" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Sex on the Beach]]</text>
      <sha1>jyf3ln2jb3wvq4cb37fdcffh30l67hu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Shirley Temple (drink)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8930</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Shirley Temple (drink)" />
    <revision>
      <id>38270</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Shirley Temple (drink)]] till [[Drinkboken/Recept/Shirley Temple (drink)]]</comment>
      <origin>38270</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="qe0bcf0y6judvhgpfke4kkdysnyafre" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Shirley Temple (drink)]]</text>
      <sha1>qe0bcf0y6judvhgpfke4kkdysnyafre</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sidecar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8931</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Sidecar" />
    <revision>
      <id>38272</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:10:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Sidecar]] till [[Drinkboken/Recept/Sidecar]]</comment>
      <origin>38272</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="och9c7r496fcwbgaspk5rn6hpjcyk7y" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Sidecar]]</text>
      <sha1>och9c7r496fcwbgaspk5rn6hpjcyk7y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Singapore Sling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8932</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Singapore Sling" />
    <revision>
      <id>38274</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Singapore Sling]] till [[Drinkboken/Recept/Singapore Sling]]</comment>
      <origin>38274</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="qfwohl56ko2jv1nyj7cvq50zx5w6k2g" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Singapore Sling]]</text>
      <sha1>qfwohl56ko2jv1nyj7cvq50zx5w6k2g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sixty-Nine</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8933</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Sixty-Nine" />
    <revision>
      <id>38276</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Sixty-Nine]] till [[Drinkboken/Recept/Sixty-Nine]]</comment>
      <origin>38276</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="teclskze1yxej56r8wkbtym0pq8ssgk" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Sixty-Nine]]</text>
      <sha1>teclskze1yxej56r8wkbtym0pq8ssgk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Spritzer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8934</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Spritzer" />
    <revision>
      <id>38278</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Spritzer]] till [[Drinkboken/Recept/Spritzer]]</comment>
      <origin>38278</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="53hsmegmz7xpaf2zoqxwnoum5vjbem5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Spritzer]]</text>
      <sha1>53hsmegmz7xpaf2zoqxwnoum5vjbem5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Virgin Mary</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8935</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Virgin Mary" />
    <revision>
      <id>38280</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Virgin Mary]] till [[Drinkboken/Recept/Virgin Mary]]</comment>
      <origin>38280</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="k8x6rn824ic5rbrr888lixhte11ovc2" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Virgin Mary]]</text>
      <sha1>k8x6rn824ic5rbrr888lixhte11ovc2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vodka Martini</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8936</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Vodka Martini" />
    <revision>
      <id>38282</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Vodka Martini]] till [[Drinkboken/Recept/Vodka Martini]]</comment>
      <origin>38282</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="1r0kgwix20gb5lmxvcv651co2pvu1cp" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Vodka Martini]]</text>
      <sha1>1r0kgwix20gb5lmxvcv651co2pvu1cp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>White Lady</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8937</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/White Lady" />
    <revision>
      <id>38284</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:11:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[White Lady]] till [[Drinkboken/Recept/White Lady]]</comment>
      <origin>38284</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="redvukbwdvb1426y48gnhbwcsx0aqxh" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/White Lady]]</text>
      <sha1>redvukbwdvb1426y48gnhbwcsx0aqxh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>White Russian</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8938</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/White Russian" />
    <revision>
      <id>38286</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:12:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[White Russian]] till [[Drinkboken/Recept/White Russian]]</comment>
      <origin>38286</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="p9upk5spe07g3ekmsf5ebv5jm4feqwa" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/White Russian]]</text>
      <sha1>p9upk5spe07g3ekmsf5ebv5jm4feqwa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lista över drinkar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8940</id>
    <redirect title="Drinkboken/Lista över drinkar" />
    <revision>
      <id>38292</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:20:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Lista över drinkar]] till [[Drinkboken/Lista över drinkar]]</comment>
      <origin>38292</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="kos2on9ccozqy55kre3xeyfz6na1a06" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Lista över drinkar]]</text>
      <sha1>kos2on9ccozqy55kre3xeyfz6na1a06</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Biologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8942</id>
    <revision>
      <id>38300</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:35:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38300</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="rru69l7vmposki1gkpekmcm6jce2iqm" xml:space="preserve">[[Kategori:Naturvetenskap]]</text>
      <sha1>rru69l7vmposki1gkpekmcm6jce2iqm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Nederländska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8943</id>
    <revision>
      <id>38306</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:51:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38306</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="25" sha1="8ax0pp7suvg4ml4majo09qmh2dnap7e" xml:space="preserve">[[Kategori:Språkkurser]]</text>
      <sha1>8ax0pp7suvg4ml4majo09qmh2dnap7e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tema</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8944</id>
    <redirect title="Latinsk grammatik för gymnasiet/Tema" />
    <revision>
      <id>38313</id>
      <timestamp>2013-05-08T18:56:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Tema]] till [[Latinsk grammatik för gymnasiet/Tema]]</comment>
      <origin>38313</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="h21x9rqe31u3dw7qn51zc8ndjno8640" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Latinsk grammatik för gymnasiet/Tema]]</text>
      <sha1>h21x9rqe31u3dw7qn51zc8ndjno8640</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Statistik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8945</id>
    <revision>
      <id>46994</id>
      <parentid>46993</parentid>
      <timestamp>2017-03-31T21:05:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Spridningsmått */ beskrivningar</comment>
      <origin>46994</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10829" sha1="9lnou45g8sefcuikwi8ngbmjjq8pfri" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

[[File:Playfair Barchart.gif|right|200px]]

==Undersökningar==
genomföra och analysera statistiska undersökningar

Här går vi igenom hur man ska göra en bra statistisk undersökning. Om ni vet vad som är en bra undersökning så kommer ni inse att det inte är så att alla är så bra. Det finns några viktiga principer när man gör en undersökning.
* Man ska vara neutral. En fråga får inte vara tycker du bättre om snygga röda färger än fula blå när man vill veta folks favoritfärger.
* Alla alternativ måste finnas. Man kan inte ha som alternativ: Gult, Blått och Grönt eftersom en del vill svara rött.
* Man måste göra ett bra urval. Man får inte bara fråga sådana som man vet tycker bäst om rött.

===Två alternativ===
Den lättaste typen av frågor är sådana där det bara finns två alternativ. Till exempel ja/nej-frågor eller sådana där man måste välja bara ett alternativ. Till exempel: Vill du helst ha fotboll eller bandy på gympan.

===Flervalsfrågor===
I väldigt många typer av frågor finns det mer än ett alternativ. Det kan vara om man helt får välja vad man ska ha på gympan, då kanske man vill ha handboll istället för fotboll eller bandy. I sådana här frågor kan man göra på två sätt. Antingen så får den som svarar svara helt själv utan alternativ. eller så försöker man ha med alla vanliga alternativ men då kommer en del välja ett av de färdiga alternativen istället för något annat de kanske hellre hade valt. Man bör också då ha med ett övrigt alternativ.

===Talsvar===
I många typer av frågor så kan man tycka lite mittemellan där det inte är antingen eller. Det kan vara om man gillar hårdrock, det kan man ju göra mycket, en del, lite eller inte alls. Lättast i sådana frågor är att ha ca 5 alternativ plus ett som är att man inte svarar. Det kan ju finnas någon som inte vet vad hårdrock är för något.

===Ej tal som svar===

==Chanser och risker==
 (Sannolikhet – utifrån data beräkna sannolikheter)
I sannolikhetskapitlet räknade vi på ungefär hur många utfall man bör få om vi vet sannolikheten. Att göra tvärtom är lite svårare.

Vi börjar med om man har väldigt många svar. Om man till exempel har kastat en tärning 1000 gånger och fått en 6:a på 500 av gångerna. Vad är då sannolikheten att få en 6:a. Då ställer man upp som i sannolikheten 500/1000 och får sannolikheten till 1/2 eller 0,5. Den tärningen är nog en fusktärning eftersom sannolikheten ska vara 1/6 eller 0,17.

Men om man bara testar tärningen 2 gånger och får 6:a 1 gång? Sannolikheten blir samma, dvs 1/2. Men nu är vi väldigt osäkra på resultatet eftersom det kan vara så att vi dessa två gånger kan ha haft tur som fick 6:a en av gångerna. Svaret är att vi inte vet sannolikheten men gissar att den är 1/2. Ju fler gånger vi kastar tärningen desto säkrare blir vi på svaret. Helt säker kan man aldrig bli. Med lite avancerade formler kan man räkna ut hur säker man är på sitt svar. Man brukar vara nöjd om man är mer än 95 % säker.

===???===

==Lägesmått==
Ofta är vi intresserade av det typiska eller genomsnittliga värdet för någon egenskap. Hur stor lön har folk i Sverige? Hur stor lön har folk i Kina? Det finns de som är rika och de som är fattiga, så något entydigt svar får vi inte, men vi kan välja ett sätt att räkna som fångar det väsentligaste. Beroende på vad vi är intresserade av kan vi välja att räkna på olika sätt. Ibland är det bra att se på flera olika mått.

===Medelvärde===
Det vanligaste lägesmåttet är medeltalet. Då tar vi värdet för var och en som vi undersökt, adderar dem och dividerar summan med hur många de var. Om vi räknat på lönerna får vi en medellön, som var och en skulle få om de skulle dela lönepengarna jämnt.

Ett enklare medeltal:
&lt;math&gt;M = \frac{2+3+7+4}{4}=4&lt;/math&gt;

För att kunna räkna ett medelvärde måste det man räknar på vara något man kan dividera. Vi kan säga att kvinnor i Sverige i medeltal får 1,7 barn (enligt statistik år 2010), trots att ingen kvinna föder just det antalet, men vi kan inte räkna medeltal på ögonfärg.

Det vanliga medelvärdet, där vi adderar värdena, kallas för det ''aritmetiska medelvärdet''. Det finns andra medelvärden, men de används bara i speciella sammanhang.

Ibland blir medeltalet missvisande. Om det i en by finns en miljardär och ett antal fattiga kan medelinkomsten bli tio gånger mer än vad de fattiga har. Då säger medeltalet väldigt litet om vad den typiska byinvånaren tjänar.

===Median===
Medianen anger det mellersta värdet. Vi ordnar värdena från det minsta till det största och plockar fram det mellersta. Om vi frågar fem personer är medianen då värdet för den tredje personen. Om antalet är jämnt tar vi medelvärdet för de två mellersta.

Ur den undersökta gruppen kommer minst hälften att ha ett värde större eller lika med, och minst hälften ett värde mindre eller lika med medianen.

För att räkna medianen krävs att värdena kan rangordnas.

===Typvärde===
Typvärdet anger vilket värde som är vanligast. Det kan till exempel användas för att beskriva det vanligaste skonumret i en klass.

Skonummerexemplet pekar på ett problem: bland vuxna har vi antagligen ett typvärde för män och ett för kvinnor, och vi kommer antagligen att få endera som typvärde.

Typvärdet används ofta för värden det inte går att räkna med, såsom då man frågar efter folks favoritsport. Ett problem är att gränsdragningen kan vara godtycklig: om de flesta tycker om någon friidrott, men olika grenar, beror typvärdet på hur grov indelning vi gör.

==Spridningsmått==
Som vi såg ovan ger lägesmåttet inte en fullständig bild av det vi mätt. Ofta vill vi veta hur stor spridningen kring lägesmåtten är.

===Percentil===
Ett sätt att visa hur fördelningen ser ut är att ange värden som en viss andel av gruppen vi undersökt når över.

Liksom för medianen ordnar vi värdena från det minsta till det största, men istället för att välja det mittersta delar vi gruppen i hundra delar. Den första percentilen är det värde som en procent av de undersökta ligger under eller lika med, den andra den som två procent ligger under eller lika med och så vidare. Den högsta (99:e) percentilen är det värde som bara en av hundra överskrider.

===Kvartil===
För kvartiler delar vi in värdena i fyra grupper, på motsvarande sätt som för median och percentiler. Kvartilerna är de tre gränserna. En fjärdedel av de undersökta ligger under eller lika med den första kvartilen (som motsvarar den 25:e percentilen), hälften under eller lika med den andra (som motsvarar medianen eller 50:e percentilen) och tre fjärdedelar under eller lika med den tredje kvartilen.

===Standardavvikelse===
Det vanligaste spridningsmåttet är standardavvikelsen. För varje värde räknar man skillnaden mellan värdet och medeltalet och höjer denna i kvadrat. Sedan tar man summan av dessa kvadrater, drar kvadratroten ur summan och dividerar med antalet observationer. För (3,4,5) blir standardavvikelsen

&lt;math&gt; s = \frac{\sqrt{(3-4)^2+(4-4)^2+(5-4)^2}}{3} = \sqrt 2 / 3 &lt;/math&gt;

===Konfidensintervall===
Ett viktigt mått på hur säker man kan vara på sina resultat är konfidensintervallet. Om man har gjort undersökningen rätt kan man räkna ut hur stor risk det är att man fått sitt resultat av en slump och inte för att det på riktigt förhåller sig så. Också om vi lottat ut vem vi skall fråga kan vi ju ha råkat få med alla som har rött som favoritfärg och ingen av dem som har blått. Det är osannolikt, men hur osannolikt?

Konfidensintervallet räknas vanligen ut enligt hur stor standardavvikelsen är bland svaren eller mätvärdena, hur många man frågat och vilken slags mätning det är frågan om. Man brukar anta att värdena är ''normalfördelade'' eller varierar enligt någon annan välkänd fördelning.

När man frågat folk hur de tänker rösta i ett val är det vanligt att det står att osäkerheten är (t.ex.) två procentenheter. Det betyder att när man frågat så många människor (vanligen ett par tusen) så händer det en gång på tjugo att man råkat få med två procentenheter fler eller färre av ett visst partis anhängare. Om anhängarna är 25 % så borde man med 2000 tillfrågade ha fått med 500 av anhängarna, men man kan ju råka få med fler eller färre, och man måste räkna med att var tjugonde gång få fler än 540 eller färre än 460. (Var tjugonde kommer av att de som gjorde undersökningen ville vara 95 % säkra. Om man vill vara säkrare så måste man räkna med att felet kan vara större.)

Då man räknar med konfidensintervall måste man komma ihåg att de handlar om risken att man ''råkat'' fråga fler personer som har en viss åsikt. Om man valt dem man skall fråga på olämpligt sätt eller ställt frågan fel så kan felet vara mycket större – och det är svårt både att välja folk slumpmässigt och att ställa frågan på ett bra sätt. Det är mycket svårare att uppskatta hur stora sådana ''systematiska fel'' är.

==Diagram, grafer och tabeller==
Det finns flera olika sorters diagram som man kan använda för att visa statistik eftersom det kan vara mycket lättare att förstå då än om man bara ska läsa siffror. Olika diagram är bra för olika saker och de används för lite olika saker.


===Stapeldiagram===

===Stolpdiagram===
Stolpdiagram är en diagramtyp som genom höjden på stolparna visar hur ofta ett visst värde förekommer. Stolpdiagram är en variant på stapeldiagram. Men en stor skillnad mellan stolp- och stapeldiagram är att det i stolpdiagram enbart förekommer siffror som jämförs. Där kan det inte vara till exempel olika företags ökning i procent för både y och x axlarna måste visa siffror.

===Cirkeldiagram===
Cirkeldiagram används nästan enbart om man vill visa på andelar (procent). Då kan ett cirkeldiagram väldigt snabbt och enkelt visa vilken del som är störst men man får svårt att se hur stor den är. Om man till exempel ska visa vilken favoritfärg vissa har så är det ointressant om det bland dem man frågade var 5 eller 10 som hade blått som favoritfärg eftersom det beror på hur många man frågade.

===Linjediagram===
===Histogram===
===Tabeller===

==Länkar==

Genomgångar:
* http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=151&amp;on_menu=808&amp;page_id_to_fetch=2046 - Stolpdiagram på webbmatte.se
* http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=65&amp;on_menu=395&amp;page_id_to_fetch=1016 - Stolpdiagram på webbmatte.se

Videogenomgångar:
* http://vimeo.com/15184776 - Film om tre sorters diagram (stapel, cirkel och linje) för åk 6</text>
      <sha1>9lnou45g8sefcuikwi8ngbmjjq8pfri</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8946</id>
    <revision>
      <id>38357</id>
      <timestamp>2013-05-09T08:22:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:IT]]'</comment>
      <origin>38357</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal/Uppgifter/Multiplicera bråk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8947</id>
    <revision>
      <id>38467</id>
      <timestamp>2013-05-09T09:33:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38467</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="339" sha1="s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal/Uppgifter/Dividera bråk med heltal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8948</id>
    <revision>
      <id>38468</id>
      <timestamp>2013-05-09T09:33:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38468</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="339" sha1="s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Bråktal/Uppgifter/Dividera bråk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8949</id>
    <revision>
      <id>38469</id>
      <timestamp>2013-05-09T09:33:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38469</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="339" sha1="s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Decimaltal/Uppgifter/Addition och subtraktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8950</id>
    <revision>
      <id>39074</id>
      <parentid>39071</parentid>
      <timestamp>2013-06-24T18:59:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>39074</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1326" sha1="777t0kzysjgy81482aguww6ggpfbcnv" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 0,2 + 0,1
: b) 0,1 + 1,2
: c) 2,1 + 2,3
: d) 0,41 + 0,12

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 10,2 + 10,3
: b) 0,4 + 1,2
: c) 5,25 + 2,32
: d) 0,231 + 0,342


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 5,2 + 0,3
: b) 6,11 + 2,5
: c) 0,75 + 2,32
: d) 3,831 + 0,2

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 0,9 + 0,3
: b) 0,41 + 5,7
: c) 0,99 + 0,1
: d) 0,607 + 0,333

&lt;inc&gt;Tre klasskompisar gick och mätte hur långa de var. Per fick reda på att han var 1,61 meter lång, Johanna att hon var 1,59 och Anna att hon var precis 1,6 meter. Skriv dem i ordning med den längsta först.

&lt;inc&gt; vad är störst i varje par av tal:
: a) 0,1 eller 0,12
: b) 3,99 eller 4,1
: c) 190,89 eller 20,91
: d) 1,10 eller 1,9


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 0,9 + 0,3 + 1,2
: b) 0,61 + 4,6 + 0,59
: c) 0,89 + 0,121 + 0,4
: d) 0,12 + 1,2 + 12

&lt;inc&gt;Beräkna 0,1 + 0,02 + 0,003 + ... + 0,000000009


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna 0,1 + 0,2 + ... + 0,8 + 0,9


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 0,111... + 0,222...
: b) 0,333... + 0,666...
: c) 0,333... + 0,1666...
: d) 0,111... + 0,999...


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>777t0kzysjgy81482aguww6ggpfbcnv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Decimaltal/Uppgifter/Multiplikation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8951</id>
    <revision>
      <id>39072</id>
      <parentid>38474</parentid>
      <timestamp>2013-06-24T15:07:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>mer uppgifter</comment>
      <origin>39072</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="746" sha1="dr7pkotcnluboah95s0efi8spjydeaz" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 0,2 &amp;middot; 2
: b) 3 &amp;middot; 0,01
: c) 0,31 &amp;middot; 2
: d) 3 &amp;middot; 2,1

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 0,2 &amp;middot; 0,2
: b) 3,2 &amp;middot; 0,1
: c) 1,2 &amp;middot; 0,2
: d) 3 &amp;middot; 2,01

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 0,2 &amp;middot; 10
: b) 0,03 &amp;middot; 10
: c) 1,2 &amp;middot; 100
: d) 10 &amp;middot; 0,024

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 0,2 &amp;middot; 20
: b) 30 &amp;middot; 0,1
: c) 30 &amp;middot; 0,2
: d) 300 &amp;middot; 0,02


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dr7pkotcnluboah95s0efi8spjydeaz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Decimaltal/Uppgifter/Division</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8952</id>
    <revision>
      <id>39073</id>
      <parentid>38475</parentid>
      <timestamp>2013-06-24T17:50:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>39073</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="447" sha1="jwet8ujhzy1z5zltbmkhfrtx20fc8ob" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Ett rep som är 2 meter långt ska delas i bitar som är 0,4 meter långa. Hur många bitar blir det?


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>jwet8ujhzy1z5zltbmkhfrtx20fc8ob</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Avrundning och överslagsräkning/Uppgifter/Avrundning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8953</id>
    <revision>
      <id>38819</id>
      <parentid>38491</parentid>
      <timestamp>2013-05-18T09:56:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>mer uppgifter</comment>
      <origin>38819</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="605" sha1="5ezeqbuinyyk7l5ei0d5ziizkw1enz9" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!

&lt;inc&gt;Avrunda följande tal till tusental:
: a) 3295
: b) 19231
: c) 5611
: d) 29810

&lt;inc&gt;Avrunda följande tal till hundratal:
: a) 3295
: b) 19231
: c) 5911
: d) 29976

&lt;inc&gt;Avrunda följande tal till två värdesiffror:
: a) 3295
: b) 19731
: c) 5611
: d) 29810


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5ezeqbuinyyk7l5ei0d5ziizkw1enz9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Avrundning och överslagsräkning/Uppgifter/Överslagsräkning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8954</id>
    <revision>
      <id>38820</id>
      <parentid>38492</parentid>
      <timestamp>2013-05-18T10:01:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>mer uppgifter</comment>
      <origin>38820</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="577" sha1="febdxfhy5usdf7mrcjgpjpmvtjm5nxf" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!

&lt;inc&gt;Beräkna med överslagsräkning:
: a) 1,85 &amp;middot; 3,219
: b) 5,95 &amp;middot; 4,12
: c) 111 &amp;middot; 3,85
: d) 291 &amp;middot; 4,12

&lt;inc&gt;Beräkna med överslagsräkning:
: a) 1,85 + 3,219
: b) 5,95 + 4,92
: c) 111 + 385
: d) 291 + 412


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>febdxfhy5usdf7mrcjgpjpmvtjm5nxf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Avrundning och överslagsräkning/Uppgifter/Värdesiffror</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8955</id>
    <revision>
      <id>46572</id>
      <parentid>46571</parentid>
      <timestamp>2016-03-11T08:22:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>46572</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="339" sha1="s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Avrundning och överslagsräkning/Uppgifter/Rimlighetsbedömningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8956</id>
    <revision>
      <id>38494</id>
      <timestamp>2013-05-10T17:13:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38494</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="339" sha1="s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Koordinatsystem/Uppgifter/Koordinatsystem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8957</id>
    <revision>
      <id>38501</id>
      <timestamp>2013-05-11T09:35:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38501</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="767" sha1="llpqs38zdbndp36r2u67h3d9arbgfrl" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!

&lt;inc&gt;Beräkna arean på figurerna som har hörn i punkterna som anges.
: a) (0, 0), (3, 0), (3, 2), (0, 2)
: b) (4, 3), (4, 2), (2, 2), (2, 3)
: c) (5, 2), (-3, 2), (-3, -1), (5, -1)
: d) (110, 352), (113, 352), (113, 348), (110, 348)

&lt;inc&gt;Beräkna arean på figurerna som har hörn i punkterna som anges.
: a) (0, 0), (3, 0), (3, 2)
: b) (4, 3), (8, 3), (6, 5)
: c) (1, 2), (4, 3), (2, 5)
: d) (0, 2), (3, 0), (4, 5), (3, 7)


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>llpqs38zdbndp36r2u67h3d9arbgfrl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Funktioner/Uppgifter/Rita diagram</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8958</id>
    <revision>
      <id>38507</id>
      <timestamp>2013-05-11T10:29:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38507</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="339" sha1="s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Funktioner/Uppgifter/Rita diagram med dator</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8959</id>
    <revision>
      <id>38509</id>
      <parentid>38508</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T11:13:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>mer...</comment>
      <origin>38509</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1059" sha1="l02l563y6q5bnegskk3dfavpqymau0r" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!

&lt;inc&gt;Mata in följande funktioner i Google: (länk: [http://www.google.se/ www.google.se])
: a) y=2x+3 eller f(x)=2x+3 eller 2x+3
: b) 1/x
: c) 400+1.6x
: d) x+3, 2x-1
: e) x^2+y
: f) (sqrt(cos(x))*cos(200 x)+sqrt(abs(x))-0.7)*(4-x*x)^0.01, sqrt(9-x^2), -sqrt(9-x^2) from -4.5 to 4.5
: Tips: mer om hur du kan använda Google här: [[Matematik för årskurs 7-9/Resurser#Google]]

&lt;inc&gt;Mata in följande funktioner i Wolfram alpha: (länk: [http://www.wolframalpha.com/ www.wolframalpha.com])
: a) y=2x+3 eller 2x+3
: b) 1/x
: c) 400+1.6x
: d) x+3, 2x-1
: e) x^2+y
: Tips: mer om hur du kan använda Wolfram alpha här: [[Matematik för årskurs 7-9/Resurser#Wolfram alpha]]

&lt;inc&gt;Något med Calc/Excel eller dylikt...


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>l02l563y6q5bnegskk3dfavpqymau0r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Räta linjens ekvation/Uppgifter/Lutning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8960</id>
    <revision>
      <id>38512</id>
      <timestamp>2013-05-11T12:04:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38512</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="339" sha1="s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Räta linjens ekvation/Uppgifter/Skärningspunkt med y-axeln</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8961</id>
    <revision>
      <id>38513</id>
      <timestamp>2013-05-11T12:04:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38513</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="339" sha1="s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer/Räta linjens ekvation/Uppgifter/Diagram</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8962</id>
    <revision>
      <id>38514</id>
      <timestamp>2013-05-11T12:04:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38514</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="339" sha1="s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i dem i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s1kk9x7gd85eevw8hss4u2nug9p8bzy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Programmera spel i C++ för nybörjare</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8963</id>
    <revision>
      <id>38528</id>
      <timestamp>2013-05-11T15:18:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Programmering]]'</comment>
      <origin>38528</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="ou3rd14e74791zjc478eospo50hfbao" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering]]</text>
      <sha1>ou3rd14e74791zjc478eospo50hfbao</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Stadsvandringar i Skellefteå</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8964</id>
    <revision>
      <id>38601</id>
      <timestamp>2013-05-11T15:34:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Geografi]]'</comment>
      <origin>38601</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="n866r06e4pz9wybi7cddgk98k5cx4h8" xml:space="preserve">[[Kategori:Geografi]]</text>
      <sha1>n866r06e4pz9wybi7cddgk98k5cx4h8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Latin</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8965</id>
    <revision>
      <id>38614</id>
      <timestamp>2013-05-11T15:40:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Språk]]'</comment>
      <origin>38614</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="19" sha1="6qy5jx4y1eosg3cubhfmjzxjg9etro5" xml:space="preserve">[[Kategori:Språk]]</text>
      <sha1>6qy5jx4y1eosg3cubhfmjzxjg9etro5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Programmering 1 för gymnasiet med ruby</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8966</id>
    <revision>
      <id>38720</id>
      <parentid>38627</parentid>
      <timestamp>2013-05-12T07:27:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Kategori:Programmering</comment>
      <origin>38720</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="ou3rd14e74791zjc478eospo50hfbao" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering]]</text>
      <sha1>ou3rd14e74791zjc478eospo50hfbao</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8967</id>
    <revision>
      <id>38629</id>
      <timestamp>2013-05-11T15:49:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:IT]]'</comment>
      <origin>38629</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15" sha1="4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0" xml:space="preserve">[[Kategori:IT]]</text>
      <sha1>4ne742sknak5echyrcyz3nlivspa6u0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kul med javascript</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8968</id>
    <revision>
      <id>38643</id>
      <timestamp>2013-05-11T15:53:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Webbutveckling]]'</comment>
      <origin>38643</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="2uh66xpncr4r7g39f23aiycy8wzb4uf" xml:space="preserve">[[Kategori:Webbutveckling]]</text>
      <sha1>2uh66xpncr4r7g39f23aiycy8wzb4uf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Problemlösning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8969</id>
    <revision>
      <id>38649</id>
      <timestamp>2013-05-11T16:13:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38649</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="207" sha1="gt87dfakusic2bxidakzupfpiznzqm0" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

==Problemlösning==

Problemlösning – fokus på problemlösningsuppgifter och fördjupande uppgifter samt uppgifter med fokus på större lösningar...

==Bevis==</text>
      <sha1>gt87dfakusic2bxidakzupfpiznzqm0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Rimlighetsbedömning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8970</id>
    <revision>
      <id>38659</id>
      <parentid>38650</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:18:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>flytta sida?</comment>
      <origin>38659</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="316" sha1="k2cus028heye4p1ewp7uq1cmz2t6fjw" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

'''Jag föreslår att denna sida flyttas in i [[Matematik_för_årskurs_7-9/Taluppfattning_och_räkning/Avrundning_och_överslagsräkning#Rimlighetsbedömningar]].'''

==Rimlighetsbedömning==

Rimlighetsbedömning – bedöma egna och andras svars och uppgifters rimlighet.</text>
      <sha1>k2cus028heye4p1ewp7uq1cmz2t6fjw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Redovisningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8971</id>
    <revision>
      <id>42608</id>
      <parentid>42607</parentid>
      <timestamp>2015-01-24T09:50:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Komplicerade uträkningar */ inget mellarum efter decimaltecken</comment>
      <origin>42608</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3101" sha1="1uua7re4x50ihwlvflk8alki0fhvdi0" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

Hur man gör för att redovisa en lösning på en uppgift eller ett problem beror på vilken nivå man är på. I verkliga livet som ingenjör eller som ekonom handlar det om att den som ska läsa vad man gör måste kunna förstå vad man har gjort. Hur väl ens lösning behöver skrivas beror alltså på vem som ska läsa den. I skolan handlar redovisningarna dels om att du ska kunna visa för din lärare att du kan lösa problemet på olika sätt och då måste du visa vilket sätt du har löst problemet på och inte bara att du har löst det. Det handlar också om att du ska kunna visa för din lärare att du kan redovisa en lösning som i sig också är något man ska kunna förutom att bara lösa uppgiften.

Eftersom det handlar om att visa vad man kan för sin lärare än så länge i skolan så gör man olika noggranna uträkningar i 7:an och i 9:an. I 7:an behöver man visa hur man ställer upp en division medan man i 9:an bara visar att man har dividerat. Vad din lärare som är den som bedömer dig tycker är en lagom nivå på dina uträkningar får du fråga om.


==Textuppgifter==
I uppgifter med text som till exempel: &quot;Per hade 50 kr och köpte en glass för 14 kr. Hur mycket hade han sedan kvar?&quot; handlar det om att visa ''vad'' man har gjort mer än om ''hur'' man har räknat. Här bör man skriva: &quot;Pengar efter köp: 50 kr - 14 kr = 36 kr. Svar: Per hade kvar 36 kr.&quot;.

Här struntar vi alltså i att visa hur vi har räknat ut 50 - 14 utan visar att vi har förstått att det är det vi faktiskt ska räkna ut.


==Enkla uträkningar==
Om en uppgift bara innehåller en uträkning som att beräkna 35 &amp;sdot; 3 eller 275 - 89 så bör man ställa upp hela uträkningen eftersom det då är den enda uträkningen det handlar om. Se kapitlet [[Matematik_för_årskurs_7-9/Taluppfattning_och_räkning/Räkning|Räkning]] för hur man ställer upp olika tal.


==Uträkningar med formel==
När man använder formler är det bra att så länge som möjligt använda bokstäver i sina uträkningar  och först när man ska ha fram svaret använda siffror.

Om vi ska beräkna arean på en triangel med höjden 5 cm och basen 4 cm bör uträkningen se ut på följande sätt:

:&lt;math&gt; A = {b \cdot h \over 2} &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; b = {4\,\mathrm cm} &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; h = {5\, \mathrm cm} &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; A = {4\, \mathrm cm \cdot 5\, \mathrm cm \over 2} = {10\, \mathrm cm^2} &lt;/math&gt;
: Svar: Arean är 10 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.

==Komplicerade uträkningar==
Om vi ska beräkna höjden av en cylinder med volymen 40 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; och radien 2 cm bör uträkningen se ut på följande sätt:

:&lt;math&gt; V = \pi \cdot h \cdot r^2 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; V = 40\, \mathrm cm^3 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; \pi \approx 3,\!14 &lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; r = 2\, \mathrm cm&lt;/math&gt;
:&lt;math&gt; 40\, \mathrm cm^3 = \pi \cdot h \cdot (2\, \mathrm cm)^2&lt;/math&gt;
: &lt;math&gt;h = {40 \, \mathrm cm^3 \over 4 \pi \, \mathrm cm^2} = {10 \, \mathrm cm \over \pi} \approx 3,\!18 \ \mathrm cm&lt;/math&gt;

: Svar: höjden är &lt;math&gt;{10 \over \pi}&lt;/math&gt; cm.
:: eller
: Svar: Höjden är ungefär 3,18 cm.</text>
      <sha1>1uua7re4x50ihwlvflk8alki0fhvdi0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Förord</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8972</id>
    <revision>
      <id>38652</id>
      <timestamp>2013-05-11T16:17:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38652</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="630" sha1="sibsyxrwy84lqr8nfz1k83jkoiosfaf" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

Detta är ett nystartat projekt att skapa ett läromedel för högstadiet efter Lgr11. Då projektet inte till en början är årskursbundet utan använder samtliga mål för åk 9 som gäller under hela högstadietiden passade projektet inte för att använda de färdiga mallar för respektive årskurs. Senare kommer dock projektet också skapa årskursuppdelade böcker.

Projektet Utgår ifrån Lgr11 och på sidan [[Matematik för årskurs 7-9/Om denna bok|Om denna bok]] beskrivs dess pedagogiska tankar och det förarbete som har legat till grund för hur innehållet har utvalts.</text>
      <sha1>sibsyxrwy84lqr8nfz1k83jkoiosfaf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Potensräkning/Uppgifter/Potensräkning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8973</id>
    <revision>
      <id>38805</id>
      <parentid>38804</parentid>
      <timestamp>2013-05-15T15:59:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>mer uppgifter</comment>
      <origin>38805</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1588" sha1="bu3v0ycustjvxai7ks4xv4gix1hmmdn" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Skriv utan exponent:
: a) &lt;math&gt;1^{34}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;1^0&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;0^7&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;0^0&lt;/math&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i de i!

&lt;inc&gt;Skriv utan exponent:
: a) &lt;math&gt;3^2&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;2^4&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;5^1&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;4^2&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Skriv utan exponent:
: a) &lt;math&gt;0,5^2&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;0,1^3&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;3^3&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;10^4&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Skriv utan exponent:
: a) &lt;math&gt;2^{-2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;2^3&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;5^{-1}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;10^{-3}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Skriv utan exponent:
: a) &lt;math&gt;(-3)^2&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;(-2)^3&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;(-1)^{100}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;(-4)^{-2}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Skriv med exponent:
: a) 4 upphöjt till 3
: b) basen 2 och exponenten 3
: c) 2 &amp;middot; 2 &amp;middot; 2 &amp;middot; 2 &amp;middot; 2
: d) &lt;math&gt;1\over 3\cdot 3&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) &lt;math&gt;3^2-2^3&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;10^3+10^2+10^1&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;2^{100}\over2^{99}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;5^{-2}\cdot5^2&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Vad är sista siffran i följande tal:
: a) &lt;math&gt;5^{20}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;3^{43}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;2^{301}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;7^{52}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna &lt;math&gt;7^7\over4^9&lt;/math&gt;.
: a) Vilken konstant är väldigt nära?
: b) Hur många procent skiljer?

&lt;inc&gt;Primtalsuppdela följande tal:
: a) 6
: b) 8
: c) 18
: d) 768


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bu3v0ycustjvxai7ks4xv4gix1hmmdn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Potensräkning/Uppgifter/Grundpotensform</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8974</id>
    <revision>
      <id>40509</id>
      <parentid>38808</parentid>
      <timestamp>2013-11-26T12:45:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>typo</comment>
      <origin>40509</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1614" sha1="5thd3eyzdagwpj2qc4tovhz3ii25v81" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i de i!

&lt;inc&gt;Skriv i grundpotensform:
: a) &lt;math&gt;5400&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;300&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;123&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;598000000&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Skriv i grundpotensform:
: a) &lt;math&gt;54\cdot10^9&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;301\cdot10^{22}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;0,02\cdot10^5&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;0,56\cdot10^2&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Skriv i grundpotensform:
: a) &lt;math&gt;0,02&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;0,00034&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;0,301&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;0,000004391&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Skriv i grundpotensform:
: a) &lt;math&gt;54\cdot10^{-9}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;301\cdot10^{-4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;0,02\cdot10^{-5}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;0,56\cdot10^{-1}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Solens volym är 1,41 &amp;middot; 10&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Jordens volym är 1,08 &amp;middot; 10&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Hur många gånger större volym har solen?

&lt;inc&gt;Solens diameter är 1,392 &amp;middot; 10&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; m. Jordens diameter är 1,27 &amp;middot; 10&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; m. Hur många jordklot få plats i rad i solen?

&lt;inc&gt;Solens väger 1,9891 &amp;middot; 10&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; kg. Jordens väger &quot;bara&quot; 5,9736 &amp;middot; 10&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; kg. Hur många jordklot skulle hela solens massa räcka till?

&lt;inc&gt;Solen består nästan bara av väteatomer som väger 1.674 &amp;middot; 10&lt;sup&gt;-27&lt;/sup&gt; kg. Solen väger 1,9891 &amp;middot; 10&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; kg. Hur många väteatomer består solen av?


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5thd3eyzdagwpj2qc4tovhz3ii25v81</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Alternativa talsystem/Uppgifter/Binära talsystemet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8975</id>
    <revision>
      <id>38814</id>
      <parentid>38662</parentid>
      <timestamp>2013-05-16T07:45:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>mer uppgifter</comment>
      <origin>38814</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="559" sha1="gmz25rr3ogscd9hvr2ph9ypikgxufaw" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i de i!

&lt;inc&gt;Gör om dessa tal till talbasen 2&lt;br&gt;
: a) 7
: b) 27
: c) 512

&lt;inc&gt;Gör om dessa tal till talbasen 2&lt;br&gt;
: a) 1
: b) 2
: c) 3

&lt;inc&gt;Gör om dessa tal till talbasen 10 (Vanliga tal)&lt;br&gt;
: a) 10
: b) 111
: c) 101010


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gmz25rr3ogscd9hvr2ph9ypikgxufaw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Ekvationer/Uppgifter/Ekvationslösning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8976</id>
    <revision>
      <id>54027</id>
      <parentid>49939</parentid>
      <timestamp>2023-04-16T08:36:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Alex the fluffy</username>
        <id>11618</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Svaren repeterades två gånger vid första uppgiften. Svaren fanns i svarsrutan och bredvid uppgifterna, så jag raderade svaren vid uppgifterna och behöll de vid svarsrutan. Svaren var likadana på båda sidorna.</comment>
      <origin>54027</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14901" sha1="f90gzmiein2a0o64h736u9sb6uiitu6" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) x + 2 = 6 
: b) x + 3 = 4 
: c) x + 1 = 3 
: d) x + 1 = 9 
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 4
; b) x {{=}} 1
; c) x {{=}} 2
; d) x {{=}} 8
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
;a) x + 2 {{=}} 6
: Eftersom 4 + 2 {{=}} 6 så måste x {{=}} 4

; b) x + 3 {{=}} 4
: Eftersom 1 + 3 {{=}} 4 så måste x {{=}} 1

; c) x + 1 {{=}} 3
: Eftersom 2 + 1 {{=}} 3 så måste x {{=}} 2

; d) x + 1 {{=}} 9
: Eftersom 8 + 1 {{=}} 9 så måste x {{=}} 8
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
;a) x + 2 {{=}} 6
: Subtrahera 2 på båda sidorna:
: x + 2 - 2 {{=}} 6 - 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 4

; b) x + 3 {{=}} 4
: Subtrahera 3 på båda sidorna:
: x + 3 - 3 {{=}} 4 - 3
: Vilket förenklas till x {{=}} 1

; c) x + 1 {{=}} 3
: Subtrahera 1 på båda sidorna:
: x + 1 - 1 {{=}} 3 - 1
: Vilket förenklas till x {{=}} 2

; d) x + 1 {{=}} 9
: Subtrahera 1 på båda sidorna:
: x + 1 - 1 {{=}} 9 - 1
: Vilket förenklas till x {{=}} 8
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
;a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x + 2 \  &amp; {{=}} \  6 \\
 -\ 2 \  &amp; \  \quad -2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  4
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x + 3 \  &amp; {{=}} \  4 \\
 -\ 3 \  &amp; \quad \  -3 \\
 x \  &amp; {{=}} \  1
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x + 1 \  &amp; {{=}} \  3 \\
 -\ 1 \  &amp; \quad \  -1 \\
 x \  &amp; {{=}} \  2
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x + 1 \  &amp; {{=}} \  9 \\
 -\ 1 \  &amp; \quad \  -1 \\
 x \  &amp; {{=}} \  8
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) 2x = 8
: b) 3x = 6
: c) 2x = 10
: d) 5x = 15
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 4
; b) x {{=}} 2
; c) x {{=}} 5
; d) x {{=}} 3
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
;a) 2x {{=}} 6
: Eftersom 2 &amp;middot; 4 {{=}} 8 så måste x {{=}} 4

; b) 3x {{=}} 6
: Eftersom 3 &amp;middot; 2 {{=}} 6 så måste x {{=}} 2

; c) 2x {{=}} 10
: Eftersom 2 &amp;middot; 5 {{=}} 10 så måste x {{=}} 5

; d) 5x {{=}} 15
: Eftersom 5 &amp;middot; 3 {{=}} 15 så måste x {{=}} 3
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
;a) 2x {{=}} 6
: Dividera med 2 på båda sidorna:
: 2x / 2 {{=}} 6 / 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 3

;b) 3x {{=}} 6
: Dividera med 3 på båda sidorna:
: 3x / 3 {{=}} 6 / 3
: Vilket förenklas till x {{=}} 2

;a) 2x {{=}} 10
: Dividera med 2 på båda sidorna:
: 2x / 2 {{=}} 10 / 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 5

;a) 5x {{=}} 15
: Dividera med 5 på båda sidorna:
: 5x / 5 {{=}} 15 / 5
: Vilket förenklas till x {{=}} 3
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
;a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 2x \  &amp; {{=}} \  6 \\
 /\ 2 \  &amp; \  \quad /\ 2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  3
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 3x \  &amp; {{=}} \  6 \\
 /\ 3 \  &amp; \quad \ /\ 3 \\
 x \  &amp; {{=}} \  2
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 2x \  &amp; {{=}} \  10 \\
 /\ 2 \  &amp; \quad \ /\ 2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  5
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 5x \  &amp; {{=}} \  15 \\
 /\ 5 \  &amp; \quad \  /\ 5 \\
 x \  &amp; {{=}} \  3
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) x - 5 = 1
: b) x - 4 = 6
: c) x - 2 = 0
: d) x - 10 = 20
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 6
; b) x {{=}} 10
; c) x {{=}} 2
; d) x {{=}} 30
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
; a) x - 5 {{=}} 1
: Eftersom 6 - 5 {{=}} 1 så måste x {{=}} 6

; b) x - 4 {{=}} 6
: Eftersom 10 - 4 {{=}} 6 så måste x {{=}} 10

; c) x - 2 {{=}} 0
: Eftersom 2 - 2 {{=}} 0 så måste x {{=}} 2

; d) x - 10 {{=}} 20
: Eftersom 30 &amp;middot; 10 {{=}} 20 så måste x {{=}} 30
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
; a) x - 5 {{=}} 1
: Addera 5 på båda sidorna:
: x - 5 + 5 {{=}} 1 + 5
: Vilket förenklas till x {{=}} 6

; b) x - 4 {{=}} 6
: Addera 4 på båda sidorna:
: x - 4 + 4 {{=}} 6 + 4
: Vilket förenklas till x {{=}} 10

; c) x - 2 {{=}} 0
: Addera 2 på båda sidorna:
: x - 2 + 2 {{=}} 0 + 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 2

; d) x - 10 {{=}} 20
: Addera 10 på båda sidorna:
: x - 10 + 10 {{=}} 20 + 10
: Vilket förenklas till x {{=}} 30
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
; a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x - 5 \  &amp; {{=}} \  1 \\
 +\ 5 \  &amp; \  \quad +5 \\
 x \  &amp; {{=}} \  6
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x - 4 \  &amp; {{=}} \  6 \\
 +\ 4 \  &amp; \  \quad +4 \\
 x \  &amp; {{=}} \  10
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x - 2 \  &amp; {{=}} \  0 \\
 +\ 2 \  &amp; \  \quad +2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  2
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x - 10 \  &amp; {{=}} \  20 \\
 +\ 10 \  &amp; \  \quad +10 \\
 x \  &amp; {{=}} \  30
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) x / 2 = 3
: b) x / 5 = 2
: c) x / 3 = 3
: d) x / 10 = 1
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 6
; b) x {{=}} 10
; c) x {{=}} 9
; d) x {{=}} 10
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
; a) x / 2 {{=}} 3
: Eftersom 6 / 2 {{=}} 3 så måste x {{=}} 6

; b) x / 5 {{=}} 2
: Eftersom 10 / 5 {{=}} 2 så måste x {{=}} 10

; c) x / 3 {{=}} 3
: Eftersom 2 &amp;middot; 5 {{=}} 10 så måste x {{=}} 5

; d) x / 10 {{=}} 1
: Eftersom 10 / 10 {{=}} 1 så måste x {{=}} 10
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
; a) x / 2 {{=}} 3
: Multiplicera med 2 på båda sidorna:
: (x / 2) &amp;middot; 2 {{=}} 3 &amp;middot; 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 6

; b) x / 5 {{=}} 2
: Multiplicera med 5 på båda sidorna:
: (x / 5) &amp;middot; 5 {{=}} 2 &amp;middot; 5
: Vilket förenklas till x {{=}} 10

; c) x / 3 {{=}} 3
: Multiplicera med 3 på båda sidorna:
: (x / 3) &amp;middot; 3 {{=}} 3 &amp;middot; 3
: Vilket förenklas till x {{=}} 9

; d) x / 10 {{=}} 1
: Multiplicera med 10 på båda sidorna:
: (x / 10) &amp;middot; 10 {{=}} 1 &amp;middot; 10
: Vilket förenklas till x {{=}} 10
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
;a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x / 2 \  &amp; {{=}} \  3 \\
 \cdot\ 2 \  &amp; \  \quad \cdot 2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  6
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x / 5 \  &amp; {{=}} \  2 \\
 \cdot\ 5 \  &amp; \  \quad \cdot 5 \\
 x \  &amp; {{=}} \  10
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x / 3 \  &amp; {{=}} \  3 \\
 \cdot\ 3 \  &amp; \  \quad \cdot 3 \\
 x \  &amp; {{=}} \  9
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x / 10 \  &amp; {{=}} \  1 \\
 \cdot\ 10 \  &amp; \  \quad \cdot 10 \\
 x \  &amp; {{=}} \  10
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) 2x = 8
: b) x + 7 = 10
: c) x - 3 = 1
: d) x / 4 = 4
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 4
; b) x {{=}} 3
; c) x {{=}} 4
; d) x {{=}} 16
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
;a) 2x {{=}} 8
: Eftersom 2 &amp;middot; 4 {{=}} 8 så måste x {{=}} 4

; b) x + 7 {{=}} 10
: Eftersom 3 + 7 {{=}} 10 så måste x {{=}} 3

; c) x - 3 {{=}} 1
: Eftersom 4 - 3 {{=}} 1 så måste x {{=}} 4

; d) x / 4 {{=}} 4
: Eftersom 16 / 4 {{=}} 4 så måste x {{=}} 16
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
;a) 2x {{=}} 8
: Dividera båda sidorna med 2:
: &lt;math&gt;{{2x}\over{2}} {{=}} {{8}\over{2}}&lt;/math&gt;
: Vilket förenklas till x {{=}} 4

; b) x + 7 {{=}} 10
: Subtrahera 7 på båda sidorna:
: x + 7 - 7 {{=}} 10 - 7
: Vilket förenklas till x {{=}} 3

; c) x - 3 {{=}} 1
: Addera 3 på båda sidorna:
: x - 3 + 3 {{=}} 1 + 3
: Vilket förenklas till x {{=}} 4

; d) x / 4 {{=}} 4
: Multiplicera båda sidorna med 4:
: &lt;math&gt;{{4x}\over{4}} {{=}} {4 \cdot 4}&lt;/math&gt;
: Vilket förenklas till x {{=}} 16
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
;a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 2x \  &amp; {{=}} \  8 \\
 /\ 2 \  &amp; \  \quad /2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  4
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x + 7 \  &amp; {{=}} \  10 \\
 -\ 7 \  &amp; \quad \  -7 \\
 x \  &amp; {{=}} \  3
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x - 3 \  &amp; {{=}} \  1 \\
 +\ 3 \  &amp; \quad \  +3 \\
 x \  &amp; {{=}} \  4
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 x / 4 \  &amp; {{=}} \  4 \\
 \cdot\ 4 \  &amp; \quad \  \cdot 4 \\
 x \  &amp; {{=}} \  16
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) 2x + 1 = 5
: b) 3x - 2 = 7
: c) 5x + 5 = 20
: d) 2x - 4 = 0
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 2
; b) x {{=}} 3
; c) x {{=}} 3
; d) x {{=}} 2
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Lösning med fingermetoden|
;a) 2x + 1 {{=}} 5
: Eftersom 4 + 1 {{=}} 5 så måste 2x {{=}} 4
: Eftersom 2 &amp;middot; 2 {{=}} 4 så måste x {{=}} 2

; b) 3x - 2 {{=}} 7
: Eftersom 9 - 2 {{=}} 7 så måste 3x {{=}} 9
: Eftersom 3 &amp;middot; 3 {{=}} 9 så måste x {{=}} 3

; c) 5x + 5 {{=}} 20
: Eftersom 15 + 5 {{=}} 20 så måste 5x {{=}} 15
: Eftersom 5 &amp;middot; 3 {{=}} 15 så måste x {{=}} 3

; d) 2x - 4 {{=}} 0
: Eftersom 4 - 4 {{=}} 0 så måste 2x {{=}} 4
: Eftersom 2 &amp;middot; 2 {{=}} 4 så måste x {{=}} 2
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Algebraisk lösning (bättre)|
;a) 2x + 1 {{=}} 5
: Subtrahera 1 på båda sidorna:
: 2x + 1 - 1 {{=}} 5 - 1
: Vilket förenklas till 2x {{=}} 4
: Dividera båda sidorna med 2
: 2x / 2 {{=}} 4 / 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 2

; b) 3x - 2 {{=}} 7
: Addera 2 på båda sidorna:
: 3x - 2 + 2 {{=}} 7 + 2
: Vilket förenklas till 3x {{=}} 9
: Dividera båda sidorna med 3
: 3x / 3 {{=}} 9 / 3
: Vilket förenklas till x {{=}} 3

; c) 5x + 5 {{=}} 20
: Subtrahera 5 på båda sidorna:
: 5x + 5 - 5 {{=}} 20 - 5
: Vilket förenklas till 5x {{=}} 15
: Dividera båda sidorna med 5
: 5x / 5 {{=}} 15 / 5
: Vilket förenklas till x {{=}} 3

; d) 2x - 4 {{=}} 0
: Addera 4 på båda sidorna:
: 2x - 4 + 4 {{=}} 0 + 4
: Vilket förenklas till 2x {{=}} 4
: Dividera båda sidorna med 2
: 2x / 2 {{=}} 4 / 2
: Vilket förenklas till x {{=}} 2
}}
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Exempellösnig|
;a)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 2x + 1 \  &amp; {{=}} \  5 \\
 -\ 1 \  &amp; \  \quad -1 \\
 2x \  &amp; {{=}} \  4 \\
 /\ 2 \  &amp; \  \quad /\ 2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  2
\end{align}&lt;/math&gt;

; b)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 3x - 2 \  &amp; {{=}} \  7 \\
 +\ 2 \  &amp; \quad \  +2 \\
 3x \  &amp; {{=}} \  9 \\
 /\ 3 \  &amp; \quad \  /\ 3 \\
 x \  &amp; {{=}} \  3
\end{align}&lt;/math&gt;

; c)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 5x + 5 \  &amp; {{=}} \  20 \\
 -\ 5 \  &amp; \quad \  -5 \\
 5x \  &amp; {{=}} \  15 \\
 /\ 5 \  &amp; \quad \  /\ 5 \\
 x \  &amp; {{=}} \  3
\end{align}&lt;/math&gt;

; d)
: &lt;math&gt;\begin{align}
 2x - 4 \  &amp; {{=}} \  0 \\
 +\ 4 \  &amp; \quad \  +4 \\
 2x \  &amp; {{=}} \  4 \\
 /\ 2 \  &amp; \quad \  /\ 2 \\
 x \  &amp; {{=}} \  2
\end{align}&lt;/math&gt;
}}
}}

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) 2x = x + 5
: b) 12 - x = 3x
: c) 5x + 1 = 2x + 10
: d) 5 - 2x = 2x - 3
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 5
; b) x {{=}} 3
; c) x {{=}} 3
; d) x {{=}} 2
}}

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) 2(x + 1) = 3x
: b) 2x - (x + 4) = 0
: c) (1 - x) - (2x - 4) = 2x
: d) x - 3(2x - 1) + 7 = 4 - x
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 2
; b) x {{=}} 4
; c) x {{=}} 1
; d) x {{=}} 1,5
}}

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 9 (två lösningar)
: b) &lt;math&gt;\sqrt x = 2&lt;/math&gt;
: c) x&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 8
: d) &lt;math&gt;\sqrt {x + 1} = 4&lt;/math&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 3 eller x {{=}} -3
; b) x {{=}} 4
; c) x {{=}} 2
; d) x {{=}} 15
}}


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) 3x + 7 = 1
: b) 3 - 2x = 1
: c) 5 - 5x = 15
: d) 2x - 4 = 1
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} -2
; b) x {{=}} 1
; c) x {{=}} -2
; d) x {{=}} 2,5 eller &lt;math&gt;5\over 2&lt;/math&gt;
}}

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) 4x = x + 1
: b) 3 - x = 3x
: c) 2x + 7 = 4x + 10
: d) 501 - 20x = 20x - 299
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} &lt;math&gt;1\over 3&lt;/math&gt;
; b) x {{=}} &lt;math&gt;3\over 4&lt;/math&gt; eller 0,75
; c) x {{=}} &lt;math&gt;-{3\over 2}&lt;/math&gt; eller -1,5
; d) x {{=}} 20
}}


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) &lt;math&gt;{x\over 3} + {x\over 2} = {1 \over 4}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;{2\over 3}x + {1\over 2} = {1 \over 2}x&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;-x + 1 = {2x \over 3}&lt;/math&gt;
: d) 123x + 456 = 789x
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} &lt;math&gt;3\over 10&lt;/math&gt;
; b) x {{=}} -3
; c) x {{=}} &lt;math&gt;3\over 5&lt;/math&gt;
; d) x {{=}} &lt;math&gt;76\over 111&lt;/math&gt;
}}

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) &lt;math&gt;{1\over x + 1} = {2 \over x + 2}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;{1\over x + 2} = {3 \over x + 4}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;{1\over x + 2} = {3 \over x + 4} - 3&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;{1\over x - 1} = {2 \over x + 1}&lt;/math&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 0
; b) x {{=}} -1
; c) x {{=}} &lt;math&gt;-{2\over 3}&lt;/math&gt;
; d) x {{=}} 3
}}

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) 5x = π
: b) x / t = v
: c) (x + a) + (x - b) = 0
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} &lt;math&gt;\pi\over 5&lt;/math&gt;
; b) x {{=}} v &amp;middot; t
; c) x {{=}} &lt;math&gt;{b - a\over 2}&lt;/math&gt;
}}


====Fördjupning====

Olikheter borde passa här och även uppgifter med andragradsekvationer.


=====Olikheter=====

Ett likhetstecken betyder att det är samma sak på båda sidorna. Ibland så är det inte det. Det finns fyra tecken som behandlar något som heter olikheter. &amp;lt;, &amp;gt;, ≤ och ≥. &amp;lt; betyder att de som står till vänster är mindre än det som står till höger. &amp;gt; är precis tvärtom, det som står till höger är mindre än det till vänster. ≤ är samma sak som &amp;lt; fast det kan vara samma sak ibland. Står det &amp;lt; så är vänstersidan alltid mindre. x &amp;lt; 2 betyder till exempel att x kan vara exempelvis -3, 1 eller 1,99 men inte 2 eller något större tal. x ≤ 2 betyder att x kan vara exempelvis -3, 1 eller 2 men inte 2,001 eller något annat tal större än 2.

&lt;inc&gt;Lös följande olikheter:
: a) x + 5 &amp;gt; 10
: b) 2 &amp;lt; 1 + x
: c) 2x &amp;gt; 8
: d) 3 + 2x &amp;lt; 21
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x &amp;gt; 5
; b) x &amp;gt; 1
; c) x &amp;gt; 4
; d) x &amp;lt; 9
}}

&lt;inc&gt;Lös följande olikheter:
: a) x + 2 &amp;gt; 5
: b) 2 - x &amp;lt; 8
: c) 2x + 3 ≥ 7
: d) 9 - 2x ≥ 7
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x &amp;gt; 3
; b) x &amp;gt; -6
; c) x ≥ 2
; d) x ≤ 1
}}

Några länkar om olikheter:
* http://www.matteguiden.se/matte-b/algebra/olikheter/
* http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/funktioner/grafisk-losning-av-olikheter
* http://www03.edu.fi/svenska/laromedel/matematik/nollkurs/pass9.html
* http://www.pluggakuten.se/wiki/index.php?title=Olikheter_med_absolutbelopp


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationer:
: a) &lt;math&gt;\sqrt {x + 5} = 4&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\sqrt {x^2 + 5} = 3&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;(\sqrt x + 1)^2 = 9&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\sqrt {5 - x^2} = 2&lt;/math&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|
; a) x {{=}} 11
; b) x {{=}} 2
; c) x {{=}} 4
; d) x {{=}} 1
}}


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>f90gzmiein2a0o64h736u9sb6uiitu6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Ekvationer/Uppgifter/Numeriska metoder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8977</id>
    <revision>
      <id>38960</id>
      <parentid>38959</parentid>
      <timestamp>2013-06-06T07:59:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>38960</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="518" sha1="eet62suxb9q3t8rlp25wkq7bjcm4f0n" xml:space="preserve">====Grund-nivå====


====E-nivå====


====C-nivå====


====A-nivå====


====Fördjupning====


====Ej nivåsatt====

&lt;inc&gt;Till vilka av följande ekvationer kan x vara lika med 1?
: a) 5 - 2x = 3
: b) 2x + 7 = 3x + 3
: c) 3 / x = 3x
: d) 4x / (x + 1) = x + 1

&lt;inc&gt;Hitta en lösning med två decimaler som funkar för:
: a) x&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = x + 1
: b) (x-1)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = x
: c) (x-1)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 1 / x
: d) x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 1 / (x - 1)


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>eet62suxb9q3t8rlp25wkq7bjcm4f0n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Ekvationer/Uppgifter/Grafiska metoder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8978</id>
    <revision>
      <id>38677</id>
      <timestamp>2013-05-11T17:34:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38677</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="252" sha1="gd3678b0x7ahrrbuxg44xtjthvc6mkt" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gd3678b0x7ahrrbuxg44xtjthvc6mkt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Ekvationer/Uppgifter/Ekvationssystem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8979</id>
    <revision>
      <id>49781</id>
      <parentid>48207</parentid>
      <timestamp>2020-09-16T12:42:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.181.20.254</ip>
      </contributor>
      <comment>Nivåsatt</comment>
      <origin>49781</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1920" sha1="d2hbrc0hpggxy3eqo4g1xrlc99ucq8q" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationssystem med additionsmetoden:
: a) &lt;math&gt;\begin{cases}
 2x - y = 6 \\
 x + y = 3
\end{cases}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\begin{cases}
 3x - y = 11 \\
 x + y = 17
\end{cases}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x + y = 3 \\
 x - y = 1
\end{cases}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x + 2y = 3 \\
 2x - y = 1
\end{cases}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationssystem med substitutionsmetoden:
: a) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = y + 1 \\
 x + y = 1
\end{cases}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\begin{cases}
 y = 5 + x \\
 2x - y = 3
\end{cases}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\begin{cases}
 2y = 4 + 2x \\
 2x + y = 8
\end{cases}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = 3 + y \\
 2x - y = 9
\end{cases}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationssystem med valfri metod:
: a) &lt;math&gt;\begin{cases}
 2x = y + 1 \\
 x + y = 2
\end{cases}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\begin{cases}
 y = 2 - x \\
 2x - y = 8
\end{cases}&lt;/math&gt;
: c) &lt;math&gt;\begin{cases}
 2y = 4 + 2x \\
 2x = y + 8
\end{cases}&lt;/math&gt;
: d) &lt;math&gt;\begin{cases}
 2x = 3 - y \\
 2y = x - 9
\end{cases}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationssystem med valfri metod:
: a) &lt;math&gt;\begin{cases}
 z + y = 3 \\
 x = y + 1 \\
 x + y = 5
\end{cases}&lt;/math&gt;
: b) &lt;math&gt;\begin{cases}
 x = z - y \\
 y = 2x + z \\
 x - y = 0
\end{cases}&lt;/math&gt;


A - Nivå

&lt;inc&gt;Lös följande ekvationssystem med valfri metod:
:&lt;math&gt;\begin{cases}
 a + b + c + d = 4 \\
 a + b - c - d = 4 \\
 a - b - c + d = 2 \\
 a - b + c - d = 2  
\end{cases}&lt;/math&gt;

&lt;inc&gt; På ett kalas var det sammanlagt 24 personer. Det var 10 fler killar än tjejer på kalaset. Hur många tjejer var där?

&lt;inc&gt;Pelle har röda, blå och gröna godisar. Han har lika många röda som gröna och blå tillsammans. Han har 5 fler gröna än blå. Sammanlagt har han 34 godisar. Hur många är gröna?


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>d2hbrc0hpggxy3eqo4g1xrlc99ucq8q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Algebra/Ekvationer/Uppgifter/Blandat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8980</id>
    <revision>
      <id>38679</id>
      <timestamp>2013-05-11T17:34:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>38679</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="252" sha1="gd3678b0x7ahrrbuxg44xtjthvc6mkt" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>gd3678b0x7ahrrbuxg44xtjthvc6mkt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Sociologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8981</id>
    <revision>
      <id>38682</id>
      <timestamp>2013-05-11T17:46:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Ämnesindex]]'</comment>
      <origin>38682</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="8mnsjor8zb06sbsme9fwq9uh4012u6h" xml:space="preserve">[[Kategori:Ämnesindex]]</text>
      <sha1>8mnsjor8zb06sbsme9fwq9uh4012u6h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Programmera i PHP</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8982</id>
    <revision>
      <id>38700</id>
      <parentid>38686</parentid>
      <timestamp>2013-05-11T17:56:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>programmering</comment>
      <origin>38700</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="ou3rd14e74791zjc478eospo50hfbao" xml:space="preserve">[[Kategori:Programmering]]</text>
      <sha1>ou3rd14e74791zjc478eospo50hfbao</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Procent/Procent</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8984</id>
    <revision>
      <id>48610</id>
      <parentid>46907</parentid>
      <timestamp>2019-02-02T17:10:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Texvc2LaTeXBot</username>
        <id>7401</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ersätter föråldrad LaTeX-syntax enligt [[mw:Extension:Math/Roadmap]]</comment>
      <origin>48610</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5313" sha1="ie295byz8r9qesal9pg5ky0m3bfghwb" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

 2.1  Procent
 2.1.1  Omvandla mellan bråk och procent
 2.1.2  Omvandla mellan decimaltal och procent
 2.1.3  Beräkna procent av något
 2.1.4  Beräkna procentuell andel


==Omvandla mellan bråk och procent==


Följande bråk är bra att kunna utantill hur många procent de motsvarar:
: &lt;math&gt;{1\over1}=1=100\%&lt;/math&gt;
: &lt;math&gt;{1\over10}=0,1=10\%&lt;/math&gt;
: &lt;math&gt;{1\over100}=0,01=1\%&lt;/math&gt;
: &lt;math&gt;{1\over2}=0,5=50\%&lt;/math&gt;
: &lt;math&gt;{1\over4}=0,25=25\%&lt;/math&gt;
: &lt;math&gt;{1\over5}=0,2=20\%&lt;/math&gt;
: &lt;math&gt;{1\over3}\approx0,33=33\%&lt;/math&gt;

==Omvandla mellan decimaltal och procent==

===Övningsuppgifter===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
====Grund-nivå====

;1. Omvandla till procent:
: a) 0,12
: b) 0,5
: c) 0,01
: d) 1
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 12 %
; b) 50 %
; c) 1 %
; d) 100 %
}}

;1. Omvandla till decimalform:
: a) 17 %
: b) 50 %
: c) 41 %
: d) 1 %
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|
; a) 0,17
; b) 0,5
; c) 0,41
; d) 0,01
}}

Om du har 10 handväskor och ska sälja 5 av dom. Hur många procent av dina väskor sålde du?
a) 50%
b) 20%
c) 5%
d) 0%
{{Matematik för årskurs 7-9/Lösning|titel=Svar|

====E-nivå====

====C-nivå====

====A-nivå====

====Fördjupning====

====Ej nivåsatt====

(Inga uppgifter här. Lägg gärna till några!)


{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Beräkna procent av något==
10&amp;nbsp;% utav 100&amp;nbsp;kr = 10&amp;nbsp;kr

==Beräkna procentuell andel==

==Räkna procent som huvudräkning==
Om man har en miniräknare så är det ganska lätt att räkna ut t.ex 57% av 250 det man gör är att ta (57/100)*250, men utan miniräknare blir det lite svårare här nedan kommer olika tips på hur man kan göra:

===Räkna ut 1% och 10%===
Börja med att räkna ut 1%. För att göra det tar man 250/100 vilket blir 2,5, när det är en 1 med nollor efter kan man tänka att man ska flytta decimaltecknet lika många steg åt vänster som antalet nollor i talet. I det här fallet står det 250,00 om du flyttar decimaltecknet två steg blir det 2,500.

När man ska räkna ut en del som är större en 10% så måste man även räkna ut hur mycket 10% är, du kan räkna ut det på samma sätt som man räknar ut 1%. 10% är en tiondel alltså 1/10 så det man ska göra är att flytta decimaltecknet ett steg åt vänster, så att det blir 25,000.

Nu när man har räknat ut att 1% är 2,5 och att 10% är 25 gäller det att titta hur många entalsprocent som finns i talet och hur många tiotalsprocent. I det här fallet skulle man räkna ut 57%, då finns det 5 tiotalsprocent och 7 entalsprocent

Nästa steg är att multiplicera de två talen som man har räknat ut (2,5 och 25) med antalet tiotal och antalet ental. Det blir på följande sätt 2,5*7+25*5=142,5  för att räkna ut detta tal kan du använda dig av dina kunskaper om huvudräkning multiplikation

===Förstora det ena talet och förminska det andra===
Om man vill veta vad 57% av 250 blir kan det vara bra att göra om talet så att det blir något procenttal av ett tal med en etta följt av nollor för då är det bara att flytta kommatecknet. För att få uppgiften på ett sådant sätt kan man antingen förstora eller förminska talet. I det här fallet är det nog lättast att förstora 250 så att det blir 4 gånger så stort. När du gör detta tal fyra gånger så stort måste du även göra procenttalet 4 gånger så litet. I det här fallet var det 57%. Om man tycker det är svårt att räkna ut 57/4 direkt kan man istället hälften av 57 och sedan hälften av det talet man får. Börja med att ta hälften av 57 vilket blir 28,5 sedan tar du hälften av detta tal(28,5/2) vilket blir 14,25. Nu har du fått fram ett tal som är mycket lättare att räkna ut 14,25% av 1000, vilket blir 142,5

Vilket sätt du väljer att använda spelar inte så stor roll det viktigaste är att du använder det sättet som känns lättast. Vilket sätt som är bäst att använda beror på hur uppgiften ser ut. Om det är 14,8% av 500 är det bäst att göra 500 dubbelt så stort och procenttalet hälften så stor. Om det istället är 7% av 148 blir du tvungen att använda den andra metoden

===Marginal uppåt och marginal nedåt===
Det gäller att tänka rätt, när man diskuterar procentuella delar av något, så att inte felaktiga omdömen fälls. Följande exempel illustrerar detta.

Anta att du köper något som  affärsinnehavaren vill ha 100&amp;nbsp;kr för. Men [[moms]] tillkommer. Om momssatsen är 25&amp;nbsp;% måste du som köpare betala ytterligare en '''fjärdedel''' av varans värde i skatt, d&amp;nbsp;v&amp;nbsp;s 25&amp;nbsp;kr. På varans prislapp står det 125&amp;nbsp;kr, vilket är det du måste punga ut med. Det är priset (varans värde) med ''marginal uppåt.''

Om du nu ser en prislapp, där det står 125&amp;nbsp;kr och vill veta hur mycket Skatteverket vill ha, så blir det fel om du räknar ut 25&amp;nbsp;% (momssatsen) av 125&amp;nbsp;kr, 0,25&amp;nbsp;&amp;times;&amp;nbsp;125&amp;nbsp;=&amp;nbsp;31,25&amp;nbsp;kr.

''Marginalen nedåt'' blir i detta fall bara 20&amp;nbsp;%, en '''femtedel''', 0,2&amp;nbsp;&amp;times;&amp;nbsp;125&amp;nbsp;=&amp;nbsp;25 kr.

Sambandet mellan de två är enkelt: {{nowrap|100 + 25 % × 100}} = {{nowrap|5/4 × 100}} medan {{nowrap|100 &amp;minus; 20 % × 100}} = {{nowrap|4/5 × 100}}</text>
      <sha1>ie295byz8r9qesal9pg5ky0m3bfghwb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Procent/Beräkna ökningar/minskningar med procent</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8985</id>
    <redirect title="Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent" />
    <revision>
      <id>38786</id>
      <parentid>38725</parentid>
      <timestamp>2013-05-14T03:27:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>タチコマ robot</username>
        <id>850</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Robot: Rättar dubbel omdirigering → [[Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent]]</comment>
      <origin>38786</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="117" sha1="esapbysvr5npchkpwroipdaihmmnlit" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent]]</text>
      <sha1>esapbysvr5npchkpwroipdaihmmnlit</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8986</id>
    <revision>
      <id>45985</id>
      <parentid>42610</parentid>
      <timestamp>2015-10-09T13:27:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45985</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4537" sha1="pcs9tzou1c6rubufv889lk9vs8suhg8" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

[[File:Exp.svg|thumb|]]

Text...

==Beräkna ökningar/minskningar==

===Exempel===
{{Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}}
'''Exempel 1'''
En glass kostar 8 två år senare har priset höjts till 10 kronor, hur många procent dyrare har glassen blivit

'''Lösning'''
Börja med att räkna ut hur många kronor, varan har ökat i pris. I det här fallet har glassen blivit 2 kronor dyrare. Det du gör sen är att ta förändringen i pris delat på det ursprungliga priset. I det här fallet är förändringen 2 kronor och det ursprungliga priset var 8 kronor. Så förändringen i procent blir &lt;math&gt;2/8= 0,25&lt;/math&gt;. Förändringen i procent blir då 25%.

'''Exempel 2''' 
Ett hus är från början värt 1,5 miljoner, två år i rad ökar husets värde med 2%. Året därefter minskar priset med fyra procent. Hur mycket är huset värt då?

'''Lösning'''
I såna här uppgifter är det viktigt att komma ihåg att man ''inte'' kan addera ihop procentuella förändringar. Så svaret blir ''inte'' att huset är värt 1,5 miljoner. Det man ska göra är att multiplicera ihop de olika olika procenttalen. En ökning på 2 % motsvarar 1,02, eftersom det var en ökning två år så måste man ha med 1,02 två gånger och en minskning med 4 % är 0,96. Så det man gör är att multiplicera ihop dessa tal med priset. Man måste även omvandla 1,5 miljoner till ett tal med endast siffror så att det blir 1 500 000 kronor. Det kommer att bli på följande sätt: &lt;math&gt;1,02*1,02*0,96*1 500 000=1 498 176 kr&lt;/math&gt;
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Exempel]]
&lt;/noinclude&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

==Procentenheter==
Detta är två ord som ofta blandas ihop även vid viktiga sammanhang, t.ex när de ska förklara hur det har gått för olika partier i riksdagsvalet.

Det är lättast att förstå skillnaden mellan begreppen om man tittar på ett exempel. 

Om ett ett parti har 10 % och ökar till 20% har det ökat 10 procentenheter men så mycket som 100%


==Förändringsfaktor==
Förändringsfaktor är en faktor som man multiplicerar med när det rör sig om procentuella ökningar eller minskningar. För att beräkna vad förändringsfaktorn är räknar man ut hur många procent man har efteråt. Sedan gör man om det till decimalform.

Om ett pris sänks med 20 % kommer priset efteråt vara 80 % av vad det var från början. Hela priset (100 %) minus den biten som minskade. Alltså 100 % &amp;minus; 20 % = 80 %. Då är förändringsfaktorn 0,8.

Om ett pris höjs med 20 % kommer priset efteråt vara 120 % av vad det var från början. Hela priset (100 %) och dessutom 20 % till. Alltså 100% + 20 % = 120 %. Då är förändringsfaktorn 1,2.

När man sedan använder förändringsfaktorn är det bara att multiplicera. Om ett pris från början var 300 kr och det har ökat med 20 % är det bara att multiplicera med 1,2. Sänktes priset med 20 % multiplicerar vi med 0,8 istället. Det nya priset blir om det höjdes då 300 kr &amp;sdot; 1,2 = 360 kr. Om priset sänktes blir det 300 kr &amp;sdot; 0,8 = 240 kr.

Ytterligare en fördel med förändringsfaktorer är om det är många förändringar. Till exempel om man har ett lån på 1000 kr som man ska betala ränta på varje år. Efter till exempel tre år med en ränta på 10 % kan man räkna ut hur mycket man är skyldig genom att ta lånet och multiplicera med förändringsfaktorn tre gånger. Man kommer då vara skyldig 1000 kr &amp;sdot; 1,1 &amp;sdot; 1,1 &amp;sdot; 1,1 = 1331 kr.

==Exponentiell tillväxt==

==Länkar==
Genomgångar:
* [http://www.webbmatte.se/display_page.php?id=149&amp;on_menu=797&amp;page_id_to_fetch=2007&amp;lang=swedish&amp;no_cache=534873 webbmatte.se - förändringsfaktor]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7-9/procent/forandringsfaktor matteboken.se - Förändringsfaktor]
* [http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/procent/forandringsfaktor matteboken.se - Förändringsfaktor (på gymnasienivå)]
* [http://www.kursnavet.se/kurser/ma1201/procent_mm/forandringsfaktorn.htm kursnavet.se - Förändringsfaktor (Matematik A, Gymnasiet)]

Wikipedia:
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Procent Procent]

Videogenomgångar om förändringsfaktor:
* [http://www.youtube.com/watch?v=6BJmHh4JJJE Johan Wendt - Förändringsfaktor]
* [http://www.youtube.com/watch?v=YmSmYx1OtUI Mikael G - Förändringsfaktor]
* [http://www.youtube.com/watch?v=O4kEQIkAvJg wille781 - mattecentrum 4]
* [http://www.youtube.com/watch?v=aHcd3j7eLxc Mattecentrum - Förändringsfaktor]</text>
      <sha1>pcs9tzou1c6rubufv889lk9vs8suhg8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Procent/Procent/Beräkna ökningar/minskningar med procent</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8987</id>
    <redirect title="Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent" />
    <revision>
      <id>38730</id>
      <timestamp>2013-05-12T10:08:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Matematik för årskurs 7-9/Procent/Procent/Beräkna ökningar/minskningar med procent]] till [[Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent]]</comment>
      <origin>38730</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="117" sha1="esapbysvr5npchkpwroipdaihmmnlit" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik för årskurs 7-9/Procent/Förändring/Exempel/Beräkna ökningar/minskningar med procent]]</text>
      <sha1>esapbysvr5npchkpwroipdaihmmnlit</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Bokstubbar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>8988</id>
    <revision>
      <id>38742</id>
      <timestamp>2013-05-12T10:39:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Stubbar]]'</comment>
      <origin>38742</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20" sha1="5fs9tohvld369ioi1asq5eeeqs4emec" xml:space="preserve">[[Kategori:Stubbar]]</text>
      <sha1>5fs9tohvld369ioi1asq5eeeqs4emec</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkneregler/Uppgifter/Räkneregler</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8997</id>
    <revision>
      <id>38809</id>
      <timestamp>2013-05-15T18:50:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;   &lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;  &lt;inc&gt;Beräkna: : a) 1 + 2 &amp;middo...'</comment>
      <origin>38809</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="330" sha1="9fjy61crd19e5pqru48njeusx9jh0t3" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;

&lt;inc&gt;Beräkna:
: a) 1 + 2 &amp;middot; 4
: b) (1 + 2) &amp;middot; 4
: c) 1 &amp;middot; 2 + 4
: d) 1 &amp;middot; (2 + 4)


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9fjy61crd19e5pqru48njeusx9jh0t3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Alternativa talsystem/Uppgifter/Andra talsystem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8998</id>
    <revision>
      <id>55385</id>
      <parentid>38815</parentid>
      <timestamp>2024-04-22T17:51:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>siffor &gt; siffror</comment>
      <origin>55385</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="656" sha1="92d58gtmvpjoxmcm2v7336cj4iibtab" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i de i!

&lt;inc&gt;Varför används det hexadecimala systemet mycket inom datorvärlden?

&lt;inc&gt;När man använder färger i en dator används ofta RGB-systemet som betyder att man med två hexadecimala siffror anger Rött, sedan Grönt och sist Blått. Vilken färg motsvarar följande färger:
: a) FF00FF
: b) 77FF77
: c) FFFFFF


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>92d58gtmvpjoxmcm2v7336cj4iibtab</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Alternativa talsystem/Uppgifter/Historia</title>
    <ns>0</ns>
    <id>8999</id>
    <revision>
      <id>44939</id>
      <parentid>44935</parentid>
      <timestamp>2015-06-09T15:20:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>44939</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="338" sha1="i4brm1cv4u8c296adtc1qm65cmg7z7a" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i de i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>i4brm1cv4u8c296adtc1qm65cmg7z7a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Alternativa talsystem/Uppgifter/Vårt talsystem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9000</id>
    <revision>
      <id>44940</id>
      <parentid>44937</parentid>
      <timestamp>2015-06-09T15:20:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Averater</comment>
      <origin>44940</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="338" sha1="i4brm1cv4u8c296adtc1qm65cmg7z7a" xml:space="preserve">&lt;strong&gt;Grund-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;E-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;C-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;A-nivå&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Fördjupning&lt;/strong&gt;


&lt;strong&gt;Ej nivåsatt&lt;/strong&gt;
:Lägg gärna till uppgifter här om du inte vet vilken nivå du ska lägga i de i!


&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter‎]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>i4brm1cv4u8c296adtc1qm65cmg7z7a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Couscous med extra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9006</id>
    <revision>
      <id>56361</id>
      <parentid>56360</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:56:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56361</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="902" sha1="4ujhp80in9glar1ncbcop07l7jywqb8" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''2 portioner''
* 500 gram champinioner
* 2 ägg
* Couscous
* Labneh / Feta eller liknande
* Olivolja
* Hackad vitlök
* Salt och peppar
 
==Tillagning==

Sätt på lättsaltat vatten till couscous, ca 2 dl.

Hacka svampen grovt och stek i torr stekpanna på hög värme tills den inte vattnar längre. 

När vattnet kokar: Häll i couscous, ca 2 dl och knäck sedan i båda äggen (låt gärna gulan vara hel).

När svampen är klar: Häll över rikligt med olivolja. Salta, peppra och lägg i hackad vitlök. Låt sedan stå tills couscousen är klar.


==Servering==

Servera couscousen med ett ägg var, nu kan gärna gulan få gå sönder, samt hälften av svampen var och toppa med smulad ost (labneh, feta eller liknande).

 
==Tips==

[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>4ujhp80in9glar1ncbcop07l7jywqb8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Glasyr</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9007</id>
    <revision>
      <id>54620</id>
      <parentid>42116</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:30:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54620</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="651" sha1="ous45djdhzzdwt1mcgcuk39sa0zwojo" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Enkelt basrecept på glasyr ==
=== Ingredienser ===
* 3 dl florsocker
* 2–3 msk vatten

=== Tillagning ===
Rör ihop florsocker och vätskan i en bunke. Tillsätt mer florsocker om du vill ha den fastare eller mer vätska om du vill ha den lösare. Bred/häll den över bakverket. För bästa resultat bör bakverket ha svalnat innan glasyren appliceras varefter den ställs i kylskåpet.

Vattnet kan bytas ut helt eller delvis mot annan vätska som till exempel citronsaft, apelsinsaft eller dylikt om smaksätting önskas. Tänk på att eventuell hushållsfärg också räknas som vätska.

{{Wikipedia}}

[[Kategori:G kokbok]]</text>
      <sha1>ous45djdhzzdwt1mcgcuk39sa0zwojo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kristyr</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9008</id>
    <revision>
      <id>54621</id>
      <parentid>38918</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:30:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Bytt Kokboknav till Minikokbok</comment>
      <origin>54621</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="575" sha1="lpw6whqwzrmrjlmxgsco1fvrzztz1hw" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

== Enkelt basrecept på kristyr ==
=== Ingredienser ===
* 4 dl florsocker
* 1 äggvita av ett medelstort ägg
* 1 tsk ättiksprit (12&amp;nbsp;%), eller citronsaft

=== Tillagning ===
Blanda och rör ihop florsocker, äggvita och ättika i en bunke. Tillsätt mer florsocker om du vill ha den fastare eller mer vätska om du vill ha den lösare. Fyll en sprits och spritsa bakverken. Låt stå tills kristyren stelnat och blivit hård.

En satts Kristyr gjord på äggvitepulver kan hålla upp till 3 månader om den förvaras lufttätt i kylskåp.

{{Wikipedia}}</text>
      <sha1>lpw6whqwzrmrjlmxgsco1fvrzztz1hw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Öl</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9010</id>
    <revision>
      <id>38950</id>
      <parentid>38949</parentid>
      <timestamp>2013-06-03T07:55:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jonas Vasur</username>
        <id>4007</id>
      </contributor>
      <comment>/* NON-PROPHET STOUT */</comment>
      <origin>38950</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1069" sha1="o8pklq8atird480j3wcdyhfne52oxws" xml:space="preserve">=== NON-PROPHET STOUT ===

En mild och enkel stout av nybörjare för nybörjare. Eventuellt kan en helt orostad malt (pale malt) ersätta stora delar av Münchner Malz för att få aktivare enzymer vid mäskning. De mörkrostade maltsorterna ger olika smak, men de bidrar inte till den viktiga enzymatiska aktiviteten under mäskningen (där stärkelsen spjälkas till maltos). Här används en mild humle (Fuggle) så att maltsmaken tillåts träda fram.

==== Ingredienser ====
45 l vatten (Uppsala, 8° dH)

Malt (krossas)
:* Münchner Malz 8,6 kg
:* Carafa 2 0,3 kg
:* Pale Chocolate Malt 0,55 kg
:* Vetemalt 2 kg
:* Caramunch 0,9 kg

Humle
:*Fuggle 4%, 240 g

Jäst 
:*Safale S-04 Dry ale yeast

==== Mäskning ====
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! temperatur !! tid
|-
| 67°  || 20 min
|-
| 70°  || 15 min
|-
| 75°  || 20 min
|}

Förväntad sockerhalt (densitet): 12,5 dp

==== Vörtkok ====
{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! tid !! tillsatt humle
|-
| 75 min  || 100 g
|-
| 65 min  || 20 g
|-
| 15 min  || 120 g
|}

efterjäsning i flaska:
5 g socker/l eller 10 g socker/l</text>
      <sha1>o8pklq8atird480j3wcdyhfne52oxws</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Portal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9013</id>
    <revision>
      <id>38974</id>
      <parentid>38973</parentid>
      <timestamp>2013-06-06T10:53:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>38974</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4698" sha1="bw2zkkjclfkodtoolgfas7svxjkwplw" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]

__NOTOC__


Detta är ett nystartat projekt att skapa ett läromedel för högstadiet efter Lgr11. Då projektet inte till en början är årskursbundet utan använder samtliga mål för åk 9 som gäller under hela högstadietiden passade projektet inte för att använda de färdiga mallar för respektive årskurs.

&lt;b&gt;Hjälp GÄRNA till med vad som helst!&lt;/b&gt; Hugg in och lägg till var som helst eller skriv här: &lt;b&gt;→ [[Matematik för årskurs 7-9/Kladd|Kladd]] ←.&lt;/b&gt; Då fixar vi det senare dit det ska.

Projektet diskuteras också på: http://www.matteboken.se/forum?g=posts&amp;t=4137

==Innehåll==
{|
|-
| valign=&quot;top&quot; rowspan=&quot;2&quot; | 
===Innehåll===
[[Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning|Taluppfattning och räkning]]{{kort status|50%|9 maj 2013}}&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Procent|Procent]]{{kort status|25%|9 maj 2013}}&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Algebra|Algebra]]{{kort status|25%|9 maj 2013}}&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Geometri|Geometri]]{{kort status|25%|9 maj 2013}}&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Sannolikhet|Sannolikhet]]{{kort status|25%|9 maj 2013}}&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Statistik|Statistik]]{{kort status|00%|8 jun 2012}}&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Funktioner och grafer|Funktioner och grafer]]{{kort status|25%|9 maj 2013}}&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Problemlösning|Problemlösning]]{{kort status|00%|8 jun 2012}}&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Rimlighetsbedömning|Rimlighetsbedömning]]{{kort status|00%|8 jun 2012}}&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Redovisningar|Redovisningar]]{{kort status|00%|8 jun 2012}}

| valign=&quot;top&quot; |
===Introduktion===
[[Matematik för årskurs 7-9/Framsida|Framsida]] - För en färdig bok, tex en tryckt variant&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Förord|Förord]] - Kort sammanfattning av bokens syfte&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Innehållsförteckning|Innehållsförteckning]] - Endast med själva boken, också tänkt för en tryckt variant&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Om denna bok|Om denna bok]]
|-
| valign=&quot;top&quot; |
===Appendix===
[[Matematik för årskurs 7-9/Faktasidor|Faktasidor]] - Sidor med fakta om olika saker som gåtts igenom, men som är för specifikt för att höra hemma i genomgången. Kan vara fördjupande.&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Formelblad|Formelblad]]&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Extra övningar|Extra övningar]] - Mer övningar på olika nivåer och av olika typer, praktiska, lätta, utmanande, kluringar...&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Resurser|Länkar och andra tips]] - Tips på andra sajter, läxhjälp, verktyg eller liknande som kan användas inom matematik&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Register|Register]]
|-
| valign=&quot;top&quot; |
===Övrigt===
[[Matematik för årskurs 7-9/Portal|Portal]] - Portalsida för hela boken&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Redigeringsmall|Redigeringsmall]] - För editerare med layouttips och instruktioner&lt;br /&gt;
[[Matematik för årskurs 7-9/Kladd|Kladd]] - Skriv vad som helst här
|}

==Att göra==
===Lösningar===
Jag har lagt in lösningar till två uppgifter här: [[Matematik_f%C3%B6r_%C3%A5rskurs_7-9/Algebra/Ekvationer]]. Finns det några åsikter om hur den layouten ska vara? - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 31 maj 2013 kl. 12.04 (CEST)

===Uppgifter===
Om boken ska kunna användas som räknebok i vanlig undervisning behövs mer styrda uppgifter som man kan använda i lektioner. Note to self: GÖR! - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 31 maj 2013 kl. 12.04 (CEST)

Få böcker ordnar sina uppgifter i betygsnivåer utan oftare i andra liknande system (röd/grön kurs; nivå 1, 2 och 3 eller a, b och c). Borde det göras här också? - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 31 maj 2013 kl. 12.04 (CEST)

===Layout===
Finns det åsikter om layouten på denna bok som den är nu? Kapitelindelning? Var uppgifter ligger? - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 31 maj 2013 kl. 12.04 (CEST)

===Portal===
Jag har tänkt att det ska göras två sidor så att förstasidan här kanske blir en framsida till boken och en andra sida blir portalsida åt boken. Detta som står under &quot;Att göra&quot; bör ju hamna i portalen och innehållet ovan i förstasidan. Vilket ska vara root? - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 31 maj 2013 kl. 12.06 (CEST)
: Fixat! - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 6 juni 2013 kl. 12.53 (CEST)</text>
      <sha1>bw2zkkjclfkodtoolgfas7svxjkwplw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Göm slut</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9015</id>
    <revision>
      <id>45671</id>
      <parentid>38986</parentid>
      <timestamp>2015-09-25T12:22:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45671</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="595" sha1="ewx9dk97dm3yk7bok5o00uu145dewa0" xml:space="preserve">|}&lt;noinclude&gt;

&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas tillsammans med en annan göm-mall för stycken som ska kunna gömmas. Till exempel sjok med uppgifter

Mallar att användas med:
*{{mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm}}
*{{mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
*{{mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
*{{mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}


&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;
inga

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ewx9dk97dm3yk7bok5o00uu145dewa0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9016</id>
    <revision>
      <id>45650</id>
      <parentid>45649</parentid>
      <timestamp>2015-09-25T07:30:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45650</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1056" sha1="nuuqql436efhjf73fgp83mxvc1fq85y" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{| class=&quot;collapsible collapsed&quot; style=&quot;text-align:left;border: 1px #ccc solid;margin: 0;border-collapse: collapse;color: black;&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; width=100% 
|-
! style=&quot;padding:2px 2px 2px 2px;border: 0px;background:#efe&quot; align=&quot;left&quot; |
{{{1|}}}
|-
| style=&quot;padding:2px 5px 2px 5px;border: 0px;background:#efe&quot; |
&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

{| class=&quot;collapsible&quot; style=&quot;text-align:left;border: 1px #ccc solid;margin: 0;border-collapse: collapse;color: black;&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; width=100% 
|-
! style=&quot;padding:2px 2px 2px 2px;border: 0px;background:#efe&quot; align=&quot;left&quot;|
{{{1|Rubrik}}}
|-
| style=&quot;padding:2px 5px 2px 5px;border: 0px;background:#efe&quot; |
Det som ska gömmas!
|}

&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas för stycken som ska kunna gömmas. Till exempel sjok med uppgifter


&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;

1=Rubrik (frivillig)

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nuuqql436efhjf73fgp83mxvc1fq85y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sjörövarspråket</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9017</id>
    <revision>
      <id>49234</id>
      <parentid>49233</parentid>
      <timestamp>2020-01-21T23:07:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49233 av [[Special:Contributions/217.214.145.43|217.214.145.43]] ([[User talk:217.214.145.43|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>49234</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="247" sha1="12tjkb03krkgiovbrhldcanj5jpgwq8" xml:space="preserve">alfabetet :                
a                          
bob
coc
dod
e
fof
gog
hoh
i
joj
kok
lol
mom
non
o
pop
qoq
ror
sos
tot
u
vov
w
xox
y
zoz
å
ä
ö

Sjörövarspråket kan användas för att prata med sina kompisar utan att de vuxna hör på!</text>
      <sha1>12tjkb03krkgiovbrhldcanj5jpgwq8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Den kvantitativa delen på högskoleprovet/XYZ</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9021</id>
    <revision>
      <id>39030</id>
      <timestamp>2013-06-10T21:44:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>213.89.96.109</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'I denna del är det typiska matte uppgifter. Provet är upplagt så att man får en viss information och en fråga sedan ska man välja rätt svar bland fyra svarsaltenativ. F...'</comment>
      <origin>39030</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="419" sha1="18dbo64iblw6kzho4g0kmwpuodnbutl" xml:space="preserve">I denna del är det typiska matte uppgifter. Provet är upplagt så att man får en viss information och en fråga sedan ska man välja rätt svar bland fyra svarsaltenativ. För att klara delen så är del viktigt att man kan följande saker:

*[[Enhetsomvandlingar]]
*[[Räkneregler]]
*[[Geometri]] där det ingår mycket [[trigonometri]]
*[[Huvudräkning]]
*[[Sanolikhetslära]]
*[[Grunläggande algebra]]
*[[Bråk]]</text>
      <sha1>18dbo64iblw6kzho4g0kmwpuodnbutl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fruktsallad med maränggrädde och dajmkulor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9022</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fruktsallad med maränggrädde och daimkulor" />
    <revision>
      <id>39034</id>
      <timestamp>2013-06-12T16:17:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Josve05a</username>
        <id>2207</id>
      </contributor>
      <comment>Josve05a flyttade sidan [[Kokboken/Recept/Fruktsallad med maränggrädde och dajmkulor]] till [[Kokboken/Recept/Fruktsallad med maränggrädde och daimkulor]]</comment>
      <origin>39034</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="78" sha1="34xe59fld2fbac7csgxrzswown8pri2" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fruktsallad med maränggrädde och daimkulor]]</text>
      <sha1>34xe59fld2fbac7csgxrzswown8pri2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Laboratoriehandbok i naturvetenskap för högstadiet och gymnasiet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9023</id>
    <revision>
      <id>39059</id>
      <parentid>39058</parentid>
      <timestamp>2013-06-15T19:43:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jonas Vasur</username>
        <id>4007</id>
      </contributor>
      <comment>/* Laboratoriehandbok i naturvetenskap */</comment>
      <origin>39059</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1812" sha1="6y0jvkry0qry6jh7ki14w2lsadsnqd2" xml:space="preserve">%== Laboratoriehandbok i naturvetenskap ==

%# Elektromagnetism
%# Konduktivitet i saltlösningar
%# Löslighet i vatten och oljor
%# Kartläggning av potentialfält
%# Inre resistans och batteriers livslängd

== Elektromagnetism ==
Denna [http://www.youtube.com/watch?v=U60MDzeN83Q videohandledning] beskriver hur man med hjälp av:
* likströmskälla (I&gt;6A, U&gt;12V)
* permanent magnet
* spole (n&gt;600)
* stålkärna (hoplimmade plåtlameller)
kan ''kvalitativt'' undersöka hur elektricitet och magnetism hänger ihop.

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnet Magnetism]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnetf%C3%A4lt Magnetfält]

== Konduktivitet i saltlösningar ==
[http://www.youtube.com/watch?v=9eEgwZtudDk Denna videohandledning] beskriver hur man bygger sin egen konduktivitetsmätare och hur man mäter jonhalter i en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Sp%C3%A4dning spädnings]serie.


== Löslighet i vatten och oljor ==
Denna [http://www.youtube.com/watch?v=VtEo-D5Kp7w videohandledning] beskriver hur man kan med enkla medel undersöka skillnader i löslighet. Fördelen med att använda bomullstopps är att man får en bättre känsla för nyansskillnader i löslighet jämfört med om man hade blandat i provrör. Dessutom förbrukas mycket mycket mindre organiska lösningsmedel, vilket innebär mindre organiskt avfall.


== Kartläggning av potentialfält ==
Två trådar med en potentialskillnad på ca. 6 V, på en jondränkt papper med rutnätsmönster (papper blöt med saltvatten). Mät med en potentiometer (multimätare) ΔU mellan ena polen och så många punkter som möjligt på pappret. På ett likadant rutnät skriv värdena i rutorna och färgkoda dessa på ett tredje papper enligt en färgskala (eller gråskala) som du själv hittar på. Då har du alltså kartlagt potentialfältet.</text>
      <sha1>6y0jvkry0qry6jh7ki14w2lsadsnqd2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pepparkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9032</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pepparkakor" />
    <revision>
      <id>39133</id>
      <timestamp>2013-07-21T08:35:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>213.89.96.109</ip>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Kokboken/Recept/Pepparkakor]]</comment>
      <origin>39133</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="dtfvtmnuh9sk6r2a8glet8xpyr7duj4" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pepparkakor]]</text>
      <sha1>dtfvtmnuh9sk6r2a8glet8xpyr7duj4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9037</id>
    <revision>
      <id>45848</id>
      <parentid>41252</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:14:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+ kat</comment>
      <origin>45848</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8919" sha1="0fhb5r1y88qma1brlv43r7bm08q5b6o" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Fria matteboken: matematik 2b är ett projekt och ett experiment för att skapa en fri/gratis och kollaborativ mattebok. Boken är tänkt att utökas av både lärare och elever. Det mesta innehållet lär komma från användaren [[Användare:Itangalo|Itangalo]], Johan Falk på Rudbeck i Sollentuna. Vill du engagera dig lite mer ordentligt i boken får du gärna kontakta honom genom att skriva en rad på hans användarsida.

I ett första skede innehåller boken bara recept för procedurer som ingår i matte 2b, samt genomgångar för några utvalda avsnitt. Det finns också ett fåtal övningsuppgifter.

En lättläst genväg till den här boken finns på adressen tinyurl[punkt]com/matteboken-2b

== Resurser för kursen ==

* [[/Begrepp/]]
* [[/Procedurer/]]
* [https://docs.google.com/spreadsheet/ccc?key=0AjgECFpHWbvRdGI0Y1NmUGRqZVJaalh0RHBTcVNBcUE#gid=6 Rudbeckmatris (bedömningsmatris) anpassad till den här boken] (Det finns också en [https://docs.google.com/spreadsheet/ccc?key=0Au5zYg4lS-GCdC1VdDF3cEdNektxVEc3b2ZTcUxzNFE&amp;usp=sharing matris som passar bättre för andra böcker])

== Varför matte? ==

I svensk skola ingår en hiskelig mängd matteundervisning. I grundskolan är du garanterad minst 900 timmar matte, och om du läser andra mattekursen på gymnasiet har du förmodligen fått omkring tusen timmar matteundervisning i ditt liv. Det är mer än 40 dagar matte, dag och natt, om man skulle lägga alla lektionerna efter varandra. Lägger du till all den tid du jobbat med matte utanför lektionerna blir det förstås ännu mer.

Varför läser man så mycket matte? Uppenbarligen finns det någon som tycker att det är jätteviktigt.

Det bästa svaret på varför vi läser matte är förmodligen att ''matematik hjälper oss att fatta bra beslut''. Med den matematik du träffat på hittills kan du göra saker som att jämföra olika telefonabonnemang eller räkna ut hur lång tid det tar att cykla olika vägar hem. Det är förstås användbart, men kanske inte något som kommer att revolutionera världen (eller motiverar 1000 timmar mattelektioner). Men matematik kan också hjälpa oss att svara på frågor som dessa:

* Är den här medicinen verksam för att behandla cancer? Vad blir kostnaden per behandling, totalt, om det tar femton år innan medicinen ersatts av något annat? Skulle pengarna som cancerforskningen kostar rädda fler liv om de gick till att forska på hjärt-/kärlsjukdomar?
* Är det människan som orsakar den globala uppvärmningen? Vilka utsläpp påverkar mest? Vilka åtgärder minskar påverkan mest, räknat per krona?
* Finns det ett samband mellan mängden brott i ett land, och hur stor spridning det är i inkomst? Finns det samband mellan brott och jämställdhet mellan könen? Mellan brott och invandring?
* Om man investerar en halv miljard i att bygga ut kollektivtrafik, hur många arbetstillfällen skulle det ge? Hur skulle stadstrafiken påverkas? Hur ska balansen mellan bussar och spårtrafik vara för att så många som möjligt ska kunna resa? Är det viktigare att ha tät trafik i rusningstid, eller att ha trafik dygnet runt? Blir effekterna dubbelt så stora om man investerar dubbelt så mycket?

De här frågorna är mycket svårare att besvara än vilket telefonabonnemang som är mest prisvärt, men de är också mycket viktigare. Det är lätt att ha åsikter om frågorna, men med matematikens hjälp kan vi också ''veta'' något om dem – och inte bara styras av gissningar och förutfattade meningar.

Det är värt att nämna att även om matematik kan göra frågorna ovan tydligare, så säger resultatet egentligen inte något om vad vi borde göra – det är en fråga för etik, moral och personliga övertygelser. (Om man skulle rädda fler liv per krona om alla pengar för cancerforskning gick till hjärt-/kärlsjukdomar, är det då ''rätt'' att lägga ner cancerforskningen? Om det visar sig att invandring ökar brottslighet, är det då ''rätt'' att minska invandringen?)


En annan anledning att lära sig matematik är att det ger oss verktyg för att göra nya upptäckter. Delar av matematiken som verkar konstig och overklig har flera gånger visat sig användbar för att förstå saker inom fysik, ekonomi, kemi och datavetenskap. Avancerad matematik har hjälpt oss att bygga smartphones, utveckla kärnkraft, beskriva hur proteiner fungerar i kroppen, och förstå universums ursprung. Många av de upptäckter som kommer att påverka vårt samhälle i framtiden hade varit omöjliga utan en bra matteutbildning.


Men matematik kan också vara värdefullt ''i sig''. Precis som det kan vara givande att titta på en bra film, spela musik, rida, eller ha ett bra samtal med vänner, kan det vara givande att hålla på med matematik. Om man frågar elever vad som är roligt eller tråkigt med matte, får man i 90% av fallen svaret att matte är kul när man förstår och tråkigt när man inte fattar. Att matte kan vara roligt och givande i sig är, åtminstone delvis, för att det är ''utvecklande''. Människan tycker om att lära sig saker.

Jag hoppas att den här matteboken kan hjälpa dig att förstå lite fler delar av matematiken, och tycka att matte är roligt.

== Hur den här boken fungerar ==

Nästan allt som ingår i den här mattekursen (matematik 2b) går att sammanfatta i [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp|''begrepp'']], [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer|''procedurer'']] och ''problemlösning''.

* '''Begrepp''' är saker som ”ekvation” eller ”medelvärde” – ord som betyder något särskilt inom matematik. Det är viktigt att du förstår de viktigaste begreppen i kursen, och att du förstår dem tillräckligt väl för att kunna förklara för någon annan. (Att förklara för någon annan kan dessutom vara ett jättebra sätt att lära sig saker bättre!)
* '''Procedurer''' är metoder för att lösa standarduppgifter – det som ofta kallas för ”räkning”. Att lösa ekvationen ”4x + 5 = 25” eller räkna ut ett medelvärde är typiska saker som du använder procedurer till. I den här boken finns ett stort antal procedurer listade, och alla procedurer har dessutom fått ett namn – ungefär som möbler från IKEA. De har fått namn av två anledningar. Dels blir det lättare att komma ihåg procedurer när man satt namn på dem, dels blir det lättare att prata om matematik om man har namn att använda. (Dessutom kommer namnen ibland att användas som ledtrådar för hur du kan lösa problem.)
* '''Problemlösning''' innebär att tolka och beskriva (mer eller mindre) verkliga situationer i termer av matematik, och sedan lösa problemen. I boken finns enklare problem, som kräver få begrepp och få procedurer för att lösa, och svårare problem som kräver att du kombinerar många kunskaper på en gång. I problemlösning ingår också att förklara dina tankegångar på ett tydligt och korrekt sätt.

Vill man spetsa till det kan man säga att målet med kursen är att du ska bli bra på just problemlösning. Egentligen finns det fler syften med kursen (närmare bestämt sju stycken), men de passar alla väl in i problemlösning. Därför kommer mycket av kursen att fokusera på att förstå, lösa och redovisa problem. Några saker som du nog inte är lika van vid är att vi också kommer att jobba aktivt med att ''skapa problem'', ''analysera problem'' och ''bedöma problemlösningar''.

Vad betyder det?

* '''Skapa problem''' betyder att du (själv eller tillsammans med andra) hittar på en ny problemuppgift. Det kan vara en variant av ett befintligt problem, eller något helt nytt du kommit på. Vitsen med att skapa problem är att bli bättre på att se hur matematik kan användas på saker utanför klassrummet, att reflektera mer över de begrepp och procedurer vi lär oss, och även att försöka fördjupa problem och göra dem mer generella.
* '''Analysera problem''' betyder att du funderar över saker som: Vilka begrepp behövs för att förstå/lösa det här problemet? Vilka procedurer behövs? Är det ett lätt eller svårt problem, och varför? Vitsen med att analysera problem är att bli bättre på att förstå problem, och inte bara räkna ut ”rätt svar”.
* '''Bedöma problemlösningar''' betyder att du tittar på problemlösningar som du själv eller någon annan gjort, och försöker besvara saker som: Hur har den som löst problemet tänkt? Vilka bra saker finns i redovisningen? Hur kan redovisningen bli tydligare? Används matematiska ord, tecken och bilder på ett korrekt sätt? Vitsen med att bedöma problemlösningar är att bli bättre på att kommunicera matematik, både skriftligt och muntligt.

[[Kategori:Matematik]]
[[Kategori:Matematik/Gymnasieskola/Komvux]]
[[Kategori:Fria matteboken]]
[[Kategori:Matematik/Matematik 2]]
[[Kategori:Matematik/Matematik 2b]]
[[kategori:gy11]]</text>
      <sha1>0fhb5r1y88qma1brlv43r7bm08q5b6o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9038</id>
    <revision>
      <id>39347</id>
      <parentid>39297</parentid>
      <timestamp>2013-08-14T13:28:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till navigering</comment>
      <origin>39347</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6081" sha1="2fgqcgoh2vc1hit37ephkig2xbh4a0u" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Procedurerna är uppdelade efter avsnitt i kursen. Alla procedurer har fått en etikett, för att göra det lättare att komma ihåg dem och även lättare att prata om dem.

Procedurbeskrivningarna är inte gjorda för att ge begreppsförståelse, utan endast för att få vägledning i hur man genomför just den proceduren.

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]] ==

Viktiga procedurer
* [[/Zebra: Läsa funktionsvärden grafiskt/]]
* [[/Giraff: Hitta x-värden som ger ett visst funktionsvärde, grafiskt/]]
* [[/Elefant: Använda funktioner för att formulera samband/]]
* [[/Antilop: Uppskatta linjär funktionsanpassning manuellt/]]

Övriga procedurer
* [[/Noshörning: Skilja positiv och negativ linjär korrelation/]]
* [[/Flodhäst: Skilja stark och svag korrelation/]]
* [[/Vårtsvin: Skilja säker och osäker korrelation/]]
* [[/Gnu: Skapa punktdiagram/]]
* [[/Gepard: Göra funktionsanpassning med räknare/]]
* [[/Leopard: Göra funktionsanpassning med dator/]]
* [[/Hyena: Rita grafer på räknare/]]
* [[/Schakal: Skapa värdetabeller från funktionsuttryck/]]
* [[/Buffel: Skissa grafer för godtyckliga funktioner/]]
* [[/Lejon: Lösa ekvationer med räknare/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Linjära funktioner och ekvationer|Linjära funktioner och ekvationer]] ==

Viktiga procedurer
* [[/Selma Lagerlöf: Hitta riktningskoefficient för räta linjer (algebraiskt)/]]
* [[/Astrid Lindgren: Hitta en linjes skärning med y-axeln (algebraiskt)/]]
* [[/Fredrika Bremer: Hitta en linjes ekvation från en punkt och en lutning (algebraiskt)/]]
* [[/Karin Boye: Hitta en linjes ekvation från två punkter (algebraiskt)/]]

Övriga procedurer
* [[/August Strindberg: Rita grafer till linjära funktioner för hand/]]
* [[/Gustaf Fröding: Skriva ekvation för en lodrät linje/]]
* [[/Carl Love Jonas Almqvist: Utnyttja att linjer är parallella/]]
* [[/Nils Ferlin: Utnyttja att linjär är vinkelräta/]]
* [[/Per Lagerkvist: Skriva linjära funktioner på olika former/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Linjära ekvationssystem|Linjära ekvationssystem]] ==

Viktiga procedurer
* [[/Ek: Lösa ekvationssystem grafiskt/]]
* [[/Bok: Lösa ekvationssystem algebraiskt/]]

Övriga procedurer
* [[/Tall: Lösa ekvationssystem med räknare/]]
* [[/Gran: Avgöra hur många lösningar ett ekvationssystem har/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Andragradsfunktioner och -ekvationer]] ==

Viktiga procedurer
* [[/Rom: Använda kvadreringsreglerna för att utveckla uttryck/]]
* [[/Aten: Använda konjugatregeln för att utveckla uttryck/]]
* [[/Paris: Faktorisera algebraiska uttryck genom att bryta ut gemensam faktor/]]
* [[/Berlin: Använda kvadreringsregeln för att faktorisera uttryck/]]
* [[/London: Använda konjugatregeln för att faktorisera uttryck/]]
* [[/Bryssel: Lösa ekvationer med nollproduktsmetoden/]]
* [[/Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt/]]
* [[/Helsingfors: Avgöra om andragradsfunktioner har max- eller min-värde/]]
* [[/Köpenhamn: Hitta max-/minvärden för andragradsfunktioner/]]

Övriga procedurer
* [[/Ankara: Skissa grafer för andragradsfunktioner för hand/]]
* [[/Prag: Faktorisera generella andragradsuttryck/]]
* [[/Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck/]]
* [[/Baku: Hitta symmetrilinje för andragradsfunktioner/]]
* [[/Minsk: Identifiera max-/minpunkt från kvadratkompletterat andragradsuttryck/]]
* [[/Kiev: Hitta andragradsfunktion från tre punkter/]]
* [[/Skopje: Hitta andragradsfunktion från två punkter och symmetrilinje/]]
* [[/Warzawa: Lösa andragradsekvationer grafiskt/]]
* [[/Tallin: Hitta komplexa lösningar till andragradsekvationer/]]
* [[/Riga: Avgöra när andragradsekvationer har komplexa lösningar/]]
* [[/Vilnius: Addition, subtraktion och multiplikation med komplexa tal/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Logaritmer och exponentialekvationer]] ==

Viktiga procedurer
* [[/Järn: Skilja potensekvationer och exponentialekvationer/]]
* [[/Koppar: Hantera 10-logaritmer/]]
* [[/Silver: Lösa exponentialekvationer algebraiskt/]]

Övriga procedurer
* [[/Kol: Översätta mellan rotuttryck och potensuttryck/]]
* [[/Kisel: Hantera räkneregler för logaritmen av en potens/]]
* [[/Kväve: Känna igen exponentialfunktioner från grafer/]]
* [[/Fosfor: Skissa grafer för exponentialfunktioner/]]
* [[/Syre: Lösa exponentialekvationer grafiskt/]]
* [[/Svavel: Hitta exponentialfunktion från två punkter/]]
* [[/Selen: Hantera logaritmer för andra baser än 10/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Geometri och logik|Geometri och logik]] ==

Viktiga procedurer
* [[/Olof Skötkonung: Göra formella beskrivningar av vinklar och samband mellan vinklar/]]
* [[/Magnus Ladulås: Avgöra om två figurer är likformiga/]]
* [[/Drottning Margareta: Hitta saknade mått med hjälp av likformighet/]]

Övriga procedurer
* [[/Sten Sture den äldre: Använda yttervinkelsatsen/]]
* [[/Gustav Vasa: Använda randvinkelsatsen/]]
* [[/Drottning Kristina: Avgöra om två trianglar är kongruenta/]]
* [[/Karl XII: Använda likformighet för att räkna på area och volym/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Statistik|Statistik]] ==

Viktiga procedurer
* [[/Marmor: Skapa olika typer av tabeller och diagram med digitala verktyg/]]
* [[/Granit: Välja lämplig diagram-/tabelltyp för att beskriva data/]]
* [[/Kvarts: Beräkna läges- och spridningsmått från frekvenstabeller/]]

Övriga procedurer
* [[/Glimmer: Använda medelvärde och standardavvikelse för att räkna på fördelning i normalfördelat material/]]
* [[/Gnejs: Beräkna kvartiler/]]
* [[/Flinta: Räkna ut standardavvikelse/]]
* [[/Skiffer: Beräkna percentiler/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Budgetering|Budgetering]] ==

Övriga procedurer
* [[/Neptunus: Ställa upp en budget i ett kalkylprogram/]]
* [[/Merkurius: Använda beräkningsfunktioner i kalkylprogram/]]</text>
      <sha1>2fgqcgoh2vc1hit37ephkig2xbh4a0u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Zebra: Läsa funktionsvärden grafiskt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9039</id>
    <revision>
      <id>39731</id>
      <parentid>39653</parentid>
      <timestamp>2013-09-09T10:38:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till en länk till en Khan-uppgift som passar rätt bra</comment>
      <origin>39731</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1164" sha1="5cjzkpt4reboi5busr4zdnp3n9cu6bp" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
[[Fil:Arbitrary function graph.png|miniatyr]]

Grafen beskriver värdena för funktionen f(x), för olika x-värden. Att hitta värdet för f(3) betyder att hitta funktionens värde när x = 3.

# Följ x-axeln till det värde du stoppar in i funktionen (exempelvis 3).
# Gå rakt upp eller rakt ner, tills du träffar på funktionsgrafen.
# Läs av på y-axeln hur högt upp/långt ner du är (exempelvis ''drygt 2'' eller &quot;mellan 2,0 och 2,2&quot;). Det är funktionens värde.

Det är inte säkert att du kan hitta exakta funktionsvärden när du läser dem från grafer.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Zebra]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Zebra]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Zebra]]

== Uppgifter för att träna på den här proceduren ==
{{Fria matteboken: information om proceduruppgifter}}

* [https://www.khanacademy.org/exercise/reading_line_charts_1 Khan Academy: Readin line charts 1]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/functions_1 Understanding function notation] (Denna omfattar både funktioner representerade med grafer och funktionsuttryck)</text>
      <sha1>5cjzkpt4reboi5busr4zdnp3n9cu6bp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Giraff: Hitta x-värden som ger ett visst funktionsvärde, grafiskt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9040</id>
    <revision>
      <id>39240</id>
      <parentid>39168</parentid>
      <timestamp>2013-08-08T10:14:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till navigering + en kategori till</comment>
      <origin>39240</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="949" sha1="oukxdu7nj9fh01vi3i8skadd94qpr2b" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
[[Fil:Arbitrary function graph.png|miniatyr]]

Grafen beskriver värdena för funktionen f(x), för olika x-värden. Exempel: Hitta det/de x som ger f(x) = 2 (det vill säga hitta det/de x-värde som gör att funktionens värde är 2).

# Följ y-axeln till det funktionsvärde du är ute efter (exempelvis 2).
# Gå rakt höger eller vänster, och se var du träffar på funktionsgrafen.
# Läs av på x-axeln för att se hur långt till höger/vänster du är (exempelvis &quot;knappt 3 '''och''' ungefär 4 ¼&quot;). Det är de x-värden som ger ditt funktionsvärde.

Det kan vara flera x-värden som ger samma funktionsvärde. Det kan också vara så att det inte finns några x-värden som ger det funktionsvärde du är ute efter.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Giraff]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Giraff]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Giraff]]</text>
      <sha1>oukxdu7nj9fh01vi3i8skadd94qpr2b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Elefant: Använda funktioner för att formulera samband</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9041</id>
    <revision>
      <id>39241</id>
      <parentid>39170</parentid>
      <timestamp>2013-08-08T10:16:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till navigering + en kategori till</comment>
      <origin>39241</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1523" sha1="ifobe8pfni1o43vqaro2f0oxbw6fgb0" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Om s(t) beskriver hur många meter Usain Bolt har sprungit efter t sekunder, betyder s(3) hur många meter han sprungit efter 3 sekunder. Att ta reda på hur lång tid det tar innan Usain sprungit 14 meter motsvarar att lösa ekvationen s(t) = 14, vilket i sin tur betyder att hitta det värde på t som ger s(t) = 14.

# Hitta/bestäm vilken storhet som är beroende variabel (x-värde) och vilken som är beroende (y-variabel). Ofta är den oberoende variabeln den som du vet från början, och den oberoende variabeln den som du vill räkna ut/ta reda på. (Exempel: Sträckan Usain sprungit är beroende variabel, tiden han sprungit är oberoende variabel.)
# Bestäm beteckningar för storheterna (exempelvis &quot;s&quot; för sträcka och &quot;t&quot; för tid).
# Bestäm vilka enheter du ska använda för storheterna (exempelvis meter för sträcka och sekunder för tid).
# Skriv ner funktionen, tillsammans med vad variabler står för och vilka enheter som används. (Exempelvis &quot;s(t): sträcka Usain sprungit i meter och t: tid från startskottet i sekunder&quot;.)
# Om du vet vissa funktionsvärden kan du skriva ner dem också (exempelvis &quot;s(0) = 0&quot; och &quot;s(9,58) = 100&quot;).

Man behöver inte veta hur funktionsuttrycket (formeln) för en funktion ser ut för att formulera samband med hjälp av funktioner.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Elefant]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Elefant]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Elefant]]</text>
      <sha1>ifobe8pfni1o43vqaro2f0oxbw6fgb0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Antilop: Uppskatta linjär funktionsanpassning manuellt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9042</id>
    <revision>
      <id>39652</id>
      <parentid>39293</parentid>
      <timestamp>2013-08-29T09:05:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>La till en underrubrik för övningsuppgifter, samt mall för information om proceduruppgifter</comment>
      <origin>39652</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1713" sha1="7j35xzqk5qofd3oqvw339cumgbmiqh3" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
[[Fil:Livslängd och fattigdom.png|medium|Livslängd och fattigdom]]

Diagrammet plottar [http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2004$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=tBrbR3BlR_12WlTIlSTpu6g;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=universal$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=0;dataMax=98$map_y;scale=lin;dataMin=18;dataMax=87$cd;bd=0$inds= andelen fattiga i länder (x-axel) mot förväntad livslängd i landet (y-axel)].

# Verkar punkterna ''ungefär'' ligga på en rät linje? I så fall finns en linjär korrelation.
# Dra en linje som passar med punkterna. Du kan till exempel se till att (ungefär) lika många punkter finns ovanför som under linjen.
# Om du behöver hitta ekvationen för linjen (funktionsyttrycket) kan du använda metoder från avsnittet om räta linjen. Kom ihåg att det är värden på linjen du ska använda – inte punkterna i grafen.

Det är inte säker att det finns en linjär korrelation. Det kan också hända att det inte finns en korrelation alls, eller att punkterna följer andra typer av kurvor än räta linjer.

== Uppgifter för att träna på den här proceduren ==
{{Fria matteboken: information om proceduruppgifter}}

* [https://www.khanacademy.org/exercise/plotting_the_line_of_best_fit Khan Academy: Estimating the line of best fit]

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Antilop]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Antilop]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Antilop]]</text>
      <sha1>7j35xzqk5qofd3oqvw339cumgbmiqh3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Noshörning: Skilja positiv och negativ linjär korrelation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9043</id>
    <revision>
      <id>39294</id>
      <parentid>39290</parentid>
      <timestamp>2013-08-12T15:39:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La in en ny version av diagrammet.</comment>
      <origin>39294</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1496" sha1="9g8fe92y10fi3ua9w3xbvrfmg6d7pd1" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
[[Fil:Livslängd och fattigdom.png|medium|Livslängd och fattigdom]]

Diagrammet plottar [http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2004$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=tBrbR3BlR_12WlTIlSTpu6g;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=universal$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=0;dataMax=98$map_y;scale=lin;dataMin=18;dataMax=87$cd;bd=0$inds= andelen fattiga i länder (x-axel) mot förväntad livslängd i landet (y-axel)].

# Verkar punkterna ''ungefär'' ligga på en rät linje? I så fall finns en linjär korrelation.
# Om linjen lutar uppåt är korrelationen positiv. Lutar den nedåt är den negativ. Är linjen horisontell är korrelationen varken positiv eller negativ. (I det här fallet är korrelationen negativ.)

Korrelationens riktning kan läsas från korrelationskoefficienten R. Är den positiv är korrelationen positiv, och tvärt om R är negativ.

Det är inte säker att det finns en linjär korrelation. Det kan också hända att det inte finns en korrelation alls, eller att punkterna följer andra typer av kurvor än räta linjer.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Noshörning]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Noshörning]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Noshörning]]</text>
      <sha1>9g8fe92y10fi3ua9w3xbvrfmg6d7pd1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Flodhäst: Skilja stark och svag korrelation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9044</id>
    <revision>
      <id>39295</id>
      <parentid>39291</parentid>
      <timestamp>2013-08-12T15:39:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La in en ny version av diagrammet.</comment>
      <origin>39295</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1654" sha1="1fugasj32fnk5r0d5prcu9vv10lwo7v" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
[[Fil:Livslängd och fattigdom.png|medium|Livslängd och fattigdom]]

Diagrammet plottar [http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2004$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=tBrbR3BlR_12WlTIlSTpu6g;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=universal$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=0;dataMax=98$map_y;scale=lin;dataMin=18;dataMax=87$cd;bd=0$inds= andelen fattiga i länder (x-axel) mot förväntad livslängd i landet (y-axel)].

# Verkar punkterna ''ungefär'' ligga på en rät linje? I så fall finns en linjär korrelation.
# Ju närmare en linje punkterna ligger, desto starkare är korrelationen: ligger de exakt på en linje är korrelationen perfekt, är det bara knappt möjligt att uppskatta en linje är korrelationen svag eller mycket svag. (I det här fallet är korrelationen medelstark.)

Korrelationens styrka kan läsas från korrelationskoefficitenten R i kvadrat. Om R&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 1 är korrelationen perfekt, R&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 0,9 kan anses vara en stark korrelation. Om R&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 0 finns ingen korrelation alls.

Det är inte säker att det finns en linjär korrelation. Det kan också hända att det inte finns en korrelation alls, eller att punkterna följer andra typer av kurvor än räta linjer.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Flodhäst]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Flodhäst]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Flodhäst]]</text>
      <sha1>1fugasj32fnk5r0d5prcu9vv10lwo7v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Vårtsvin: Skilja säker och osäker korrelation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9045</id>
    <revision>
      <id>39296</id>
      <parentid>39292</parentid>
      <timestamp>2013-08-12T15:39:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La in en ny version av diagrammet.</comment>
      <origin>39296</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1506" sha1="cl3howzyutajdzh6dj74v58riwxvaql" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
[[Fil:Livslängd och fattigdom.png|medium|Livslängd och fattigdom]]

Diagrammet plottar [http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2004$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=tBrbR3BlR_12WlTIlSTpu6g;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=universal$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=0;dataMax=98$map_y;scale=lin;dataMin=18;dataMax=87$cd;bd=0$inds= andelen fattiga i länder (x-axel) mot förväntad livslängd i landet (y-axel)].

# Verkar punkterna ''ungefär'' ligga på en rät linje? I så fall finns en linjär korrelation.
# Skulle linjen ändras om ett fåtal punkter försvann eller flyttades? I så fall är korrelationen osäker. I regel är korrelationen säkrare ju fler mätpunkter man har.

Säkerhet i statistiska analyser anges ibland som ''statistisk signifikans''. Det är ett mått på hur sannolikt (eller osannolikt) det är att det samband man ser uppstår av en slump.

Det är inte säker att det finns en linjär korrelation. Det kan också hända att det inte finns en korrelation alls, eller att punkterna följer andra typer av kurvor än räta linjer.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Vårtsvin]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Vårtsvin]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Vårtsvin]]</text>
      <sha1>cl3howzyutajdzh6dj74v58riwxvaql</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Gnu: Skapa punktdiagram</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9046</id>
    <revision>
      <id>39246</id>
      <parentid>39176</parentid>
      <timestamp>2013-08-08T12:16:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till navigering + en kategori till</comment>
      <origin>39246</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3714" sha1="hbcgvmtdsxjktb0segusawe5eisg0nx" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Skapa punktdiagram för hand ==

Att göra punktdiagram för hand är bara rimligt om du har få (kanske högst tio) mätpunkter.

# Kolla vad högsta och lägsta värdet är i definitionsmängden (x-värdena) och värdemängden (y-värdena).
# Rita upp x- och y-axel, med lämpliga högsta- och lägstavärden, och lämpliga skalsteg. Om axlarna inte börjar vid noll bör du markera detta med brutna axlar. Sätt ut vad x-axeln och y-axeln markerar, inklusive enheter.
# Markera varje mätpunkt i diagrammet.

== Skapa punktdiagram med kalkylprogram ==

Olika kalkylprogram fungerar på olika vis, men de flesta följer det här mönstret. Var inte rädd att experimentera och testa olika funktioner.

# Sätt upp datan i två kolumner, med x-värden i första kolumnen och y-värden i andra. Använd gärna första raden för rubriker för axlarna, så som ”förväntad livslängd (år)”.
# Markera kolumnerna som innehåller mätvärdena (exempelvis genom att klicka och dra i kalkylbladet).
# Hitta en knapp för att infoga diagram i verktygsfältet, eller hitta ett motsvarande val i menyerna (troligtvis under ''infoga'' eller ''insert''). Bland de olika diagramtyperna, välj punktdiagram. (Det heter ibland ''scatter plot'' eller ''x y plot''.) Slutför guiden för att skapa diagram.
# Högerklicka i diagrammet för att ändra på eventuella saker som du vill justera, så som skala för axlar eller rubriker.

Kalkylprogram är kinkiga med hur värden skrivs in. Du behöver exempelvis använda kommatecken eller punkt som decimaltecken, beroende på om det är ett engelskt eller svenskt program; du kan oftast inte använda mellanslag för att avdela tusental; och ibland måste man säga åt kalkylprogrammet att innehållet i celler ska tolkas som tal istället för text (vilket man kan göra genom att högerklicka i cellerna och välja ''format'').

== Skapa punktdiagram på TI-räknare ==

Att kunna skapa punktdiagram på TI-räknare är framförallt användbart när man inte har en dator till hands, så som på prov. Nedan beskrivs vad som troligtvis är den smidigaste metoden.

# Öppna editorn för listor, genom STAT &gt; edit. Skriv in x-värden och y-värden i två listor, exempelvis L1 och L2. Se till att första x-värdet hänger samman med första y-värdet, andra x-värdet med andra y-värdet, och så vidare.
# Gå till 2nd STAT PLOT. Där finns (minst) tre platser för att rita upp diagram – gå in i den första.
# I inställningarna för att rita diagram får du välja vilken lista som ska användas för x-värden respektive y-värden. Ange exempelvis L1 respektive L2. Om inställningen av någon anledning skulle vara satt på något annat än punktdiagram, ändra tillbaka till punktdiagram.
# Gå till WINDOW och ange max- och min-värden för x- och y-axlar, så att de passar med de mätpunkter du har. (En annan variant är att gå till ZOOM och välja ''zoom stat'', som är tillgängligt på vissa räknare.)
# Gå till GRAPH för att visa diagrammet. Eventuellt vill du stänga av ritning av funktioner – detta gör du under knappen Y=.

Så länge räknaren är inställd på att rita diagrammet kommer den att försöka göra det när du trycker på GRAPH-knappen. Om listorna med x- och y-värden skulle ändras kan det hända att du får meddelandet ERR: DIMENSIONS. Du kan stänga av diagrammet genom att öppna dess inställningar (genom 2nd STAT PLOT) och hitta lämpligt val.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Antilop]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Antilop]]
[[Kategori:Matematik 2b/Grafräknare|Antilop]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Gnu]]</text>
      <sha1>hbcgvmtdsxjktb0segusawe5eisg0nx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Gepard: Göra funktionsanpassning med räknare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9047</id>
    <revision>
      <id>39247</id>
      <parentid>39179</parentid>
      <timestamp>2013-08-08T12:17:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till navigering + en kategori till</comment>
      <origin>39247</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1751" sha1="d278fsjxeah0zaxx4yibdb8mm7p45ps" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Beskrivningen nedan gäller för Texas Instruments-räknare, och är troligtvis den smidigaste metoden med de räknarna.

# Skriv in x- och y-värdena i var sina listor, exempelvis L1 och L2. (Se [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Procedurer/Gnu:_Skapa_punktdiagram|Gnu: Skapa punktdiagram]] för detaljer.)
# Gå till STAT &gt; CALC och välj LinReg(ax+b). Tryck enter för att välja och komma tillbaka till huvudfönstret.
# Ange vilka listor som du har x- och y-värden i, med ett kommatecken mellan. På din räknare kan det alltså till exempel stå ”LinReg(ax+b) L1, L2”. Kommatecknet finns ovanför sjuan på din räknare.
# Tryck enter för att genomföra funktionsanpassningen. Du får då reda på vad a och b blir i uttrycket ''ax+b'', vilket enligt svenska skrivsättet för räta linjen alltså motsvarar k och m. Om du exempelvis får ''a=.85'' och ''b=4.25'' betyder det att k-värdet är 0,85 och m-värdet är 4,25.

Det finns andra val för funktionsanpassning, om du inte vill ha en linjär funktion.

Om du vill rita upp linjen som funktionsanpassningen ger kan du spara tid genom att skriva (exempelvis) ”LinReg(ax+b) L1, L2, Y1”. Detta kommer att använda funktionen Y1 för att rita upp linjen. Du hittar Y1 under VARS &gt; Y-VARS &gt; FUNCTION. (På nyare räknare når du Y-VARS genom 2nd och VARS-knappen.)

Det går att slå på och av visning av korrelationskoefficienten R på din räknare. Det gör du genom 2nd CATALOG och leta upp valet ''DiagnosticOn''.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Gepard]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Gepard]]
[[Kategori:Matematik 2b/Grafräknare|Gepard]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Gepard]]</text>
      <sha1>d278fsjxeah0zaxx4yibdb8mm7p45ps</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Leopard: Göra funktionsanpassning med dator</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9048</id>
    <revision>
      <id>39248</id>
      <parentid>39178</parentid>
      <timestamp>2013-08-08T12:17:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>La till navigering + en kategori till</comment>
      <origin>39248</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1200" sha1="pj3joxczhfqnm12ml9p63jnn94scggy" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Olika kalkylprogram fungerar på olika vis, men de flesta följer det här mönstret. Var inte rädd att experimentera och testa olika funktioner.

# Gör ett punktdiagram över datan som du vill göra en funktionsanpassning till. (Se [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Procedurer/Gnu:_Skapa_punktdiagram|Gnu: Skapa punktdiagram]].)
# Dubbelklicka på diagrammet för att öppna det för redigering, om du inte redan redigerar diagrammet.
# Högerklicka på någon av punkterna i diagrammet, och välj ''infoga trendlinje'' (eller motsvarande).
# I dialogrutan som dyker upp, hitta ett val som motsvarar linjär funktionsanpassning. Det skulle kunna heta ”polynom med grad 1”.
# Hitta dessutom någon inställning för att visa ekvationen för trendlinjen.
# Spara inställningarna. Du ska nu ha ett punktdiagram med en rät linje i, och dessutom bör ekvationen för linjen synas.

I många kalkylprogram går det också att slå på visning av korrelationskoefficienten R.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Leopard]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Leopard]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Leopard]]</text>
      <sha1>pj3joxczhfqnm12ml9p63jnn94scggy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Hyena: Rita grafer på räknare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9049</id>
    <revision>
      <id>39249</id>
      <parentid>39180</parentid>
      <timestamp>2013-08-08T12:18:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till navigering + en kategori till</comment>
      <origin>39249</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1748" sha1="le89i70bmfauo3grzeom9jhvdqwzvk2" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

För att rita grafer på en räknare behöver du ha funktionsuttrycket (formeln) för funktionen. Beskrivningen nedan gäller för Texas Instruments-räknare.

# Tryck Y= för att öppna editorn för funktioner. Bläddra upp/ner för att välja en funktion att redigera.
# Skriv in funktionsuttrycket. Du kan normalt bara använda x som oberoende variabel – skulle din funktion använda någon annan variabel får du ersätta den med x i räknaren. (Glöm inte att vara noga med parenteser.)
# Tryck WINDOW för att öppna inställningarna för x- och y-axlarna. Ange start- och slutvärde för x-axeln (XMIN respektive XMAX), samt för y-axeln (YMIN respektive YMAX). Om du har svårt att veta vilka värden du vill att axlarna ska gå mellan, fundera en gång till över vad x- och y-värdet står för (eller testa olika värden).
# Tryck GRAPH för att rita upp grafen.

Du kan använda ZOOM-knappen för att zooma in och ut i grafen. Det går att rita upp flera grafer samtidigt genom att ange flera funktioner (Y1, Y2 och så vidare under knappen Y=). Det går att stänga av en funktion genom att avmarkera dess likamedtecken, mellan Y1 och själva funktionsuttrycket.
Felmeddelandet ERROR: WINDOW RANGE betyder att dina inställningar för x- och y-axel är knasiga. Felmeddelandet ERROR: DIMENSIONS betyder att räknaren försöker rita upp ett diagram från listor som inte fungerar tillsammans; stäng av visning av diagram (under 2nd STAT PLOT) för att åtgärda detta.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Hyena]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Hyena]]
[[Kategori:Matematik 2b/Grafräknare|Hyena]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Hyena]]</text>
      <sha1>le89i70bmfauo3grzeom9jhvdqwzvk2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Schakal: Skapa värdetabeller från funktionsuttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9050</id>
    <revision>
      <id>39250</id>
      <parentid>39181</parentid>
      <timestamp>2013-08-08T12:18:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till navigering + en kategori till</comment>
      <origin>39250</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1316" sha1="slwnl5mnhdc02tqpplxv5ofjq06bxx0" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Metoden nedan gäller för Texas Instruments-räknare. Om du inte har en sådan kan du exempelvis göra beräkningar för hand istället.

# Gör upp en tabell (på papper), med en kolumn för x-värden och en för y-värden. (Om du använder andra variabler bör du förstås skriva upp dessa istället.)
# Fyll i de x-värden som du är intresserad av. Om du inte har specifika x-värden som du är intresserad av kan det vara bra att ta alla heltal mellan -3 och 3.
# Tryck Y= för att komma till editorn för funktioner. Skriv in funktionsuttrycket för den funktion du vill göra en värdetabell för.
# Tryck 2nd TABLE för att få fram en värdetabell för din funktion. Bläddra uppåt/nedåt för att se fler värden än de som syns från början.
# Skriv av de funktionsvärden du är intresserad av.

Du kan använda 2nd TblSet för att ändra startplats och steglängd för din värdetabell. Där finns också ett val ''Indpnt'', som du kan sätta till ''Ask'' för att själv få skriva in vilka x-värden som ska synas i tabellen.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Schakal]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Schakal]]
[[Kategori:Matematik 2b/Grafräknare|Schakal]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Schakal]]</text>
      <sha1>slwnl5mnhdc02tqpplxv5ofjq06bxx0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Buffel: Skissa grafer för godtyckliga funktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9051</id>
    <revision>
      <id>39251</id>
      <parentid>39186</parentid>
      <timestamp>2013-08-08T12:18:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till navigering + en kategori till</comment>
      <origin>39251</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="949" sha1="062ya0hg2w8qagy1n3t8i3242v18ut1" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Att skissa en graf innebär att du ritar den för hand, och att den inte behöver bli exakt.

# Bestäm ett intervall i x-led, där du vill skissa funktionen. Gör en värdetabell för det intervallet, där du har med minst fem punkter. (Se Schakal: Skapa värdetabeller från funktionsuttryck.)
# Gör ett punktdiagram baserat på din värdetabell. (Se Gnu: Skapa punktdiagram.)
# Bind ihop punkterna med en mjuk kurva, för hand.

I värdetabellen är det bra att få med eventuella nollpunkter eller extrempunkter för funktionen. Om funktionen skulle vara symmetrisk bör din skiss avspegla detta. När du blivit bekant med några olika typer av funktioner är det lättare att göra bra skisser av sådana funktionsgrafer.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Buffel]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Buffel]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Buffel]]</text>
      <sha1>062ya0hg2w8qagy1n3t8i3242v18ut1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Lejon: Lösa ekvationer med räknare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9052</id>
    <revision>
      <id>39252</id>
      <parentid>39188</parentid>
      <timestamp>2013-08-08T12:19:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till navigering + en kategori till</comment>
      <origin>39252</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2136" sha1="fa5oxoodut8a3unbl2mj8txnhthltp5" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Metoden nedan gäller för Texas Instruments-räknare.

# Tryck Y= för att öppna editorn för funktioner. Skriv in ekvationens vänsterled som en funktion, och högerledet som en annan. (Om ekvationen använder någon annan variabel behöver du byta ut det mot x på räknaren.)
# Tryck GRAPH för att se vilka värden vänster- och högerledet får för olika x. Försök att se hur många gånger graferna skär varandra. Du kan behöva justera inställningarna i WINDOW – det kan vara användbart att utnyttja räknarens värdetabell för att se vilka gränser för x och y som är rimliga.
# Tryck 2nd CALC &gt; Intersect för att låta räknaren hitta skärningspunkter mellan de två funktionerna.
## Tryck upp/ner för att välja funktionen som motsvarar vänsterledet. Tryck enter.
## Tryck upp/ner för att välja funktionen som motsvarar högerledet. Tryck enter. Du har nu sagt åt räknaren vilka två funktioner du vill leta skärningspunkter för.
## Tryck höger/vänster för att komma till en punkt ''till vänster'' om skärningspunkten. Tryck enter.
## Tryck höger/vänster för att komma till en punkt ''till höger'' om skärningspunkten. Tryck enter. Du har nu sagt åt räknaren i vilket intervall du vill leta efter skärningspunkter.
## Tryck höger/vänster för att flytta markören så nära skärningspunkten som möjligt. Tryck enter.
# Det x som får vänsterled och högerled att bli samma visas i graffönstret, och finns även sparat i variabeln x på räknaren.

En variant är att skriva om ekvationen så att höger- eller vänsterledet är noll, och sedan låta räknaren leta efter nollställen istället för skärningspunkter (vilket går lite snabbare).

TI-räknare av senare slag har även en ''equation solver'', som kan göra proceduren ovan snabbare och smidigare (men samtidigt lite svårare att visualisera och förstå).

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Lejon]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Lejon]]
[[Kategori:Matematik 2b/Grafräknare|Lejon]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Lejon]]</text>
      <sha1>fa5oxoodut8a3unbl2mj8txnhthltp5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9053</id>
    <revision>
      <id>40548</id>
      <parentid>39352</parentid>
      <timestamp>2013-12-04T09:54:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Andragradsfunktioner och -ekvationer */ La till parabel som grundläggande begrepp</comment>
      <origin>40548</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2320" sha1="61bzlfzyrgss0rkr9eycvtb56aliis9" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Begreppen är uppdelade efter avsnitt i kursen. Det finns (ännu) inga beskrivningar av begreppen. (Preliminärt kommer elever att få skapa/förbättra dessa beskrivningar.)

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]] ==

Viktiga begrepp
* [[/Korrelation/]]
* [[/Kausalitet/]]
* [[/Matematisk modell/]]
* [[/Funktionsanpassning/regressionsanalys/]]
* [[/Funktion/]]

Övriga begrepp
* [[/Statistisk signifikans/]]
* [[/Korrelationskoefficient/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Linjära funktioner och ekvationer|Linjära funktioner och ekvationer]] ==

Viktiga begrepp
* [[/Linjär funktion/]]
* [[/Riktningskoefficient/]]
* [[/Nollställe/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Linjära ekvationssystem|Linjära ekvationssystem]] ==

Viktiga begrepp
* [[/Ekvationssystem/]]

Övriga begrepp
* [[/Substitution/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Andragradsfunktioner och -ekvationer]] ==

Viktiga begrepp
* [[/Faktorisering/]]
* [[/Andragradsfunktion/]]
* [[/Extrempunkt/]]
* [[/Parabel/]]

Övriga begrepp
* [[/Kvadratkomplettering/]]
* [[/Symmetrilinje/]]
* [[/Imaginära och komplexa tal/]]

Överkursbegrepp
* [[/Polynom/]]
* [[/Ansättning/]]
* [[/Derivata/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Logaritmer och exponentialekvationer]] ==

Viktiga begrepp
* [[/Potens, exponent/]]
* [[/Exponentialekvation/]]
* [[/Logaritm/]]

Övriga begrepp
* [[/Exponentialfunktion/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Geometri och logik|Geometri och logik]] ==

Viktiga begrepp
* [[/Likformighet/]]
* [[/Skalfaktor/]]
* [[/Implikation och ekvivalens/]]

Övriga begrepp
* [[/Kongruens/]]

Överkursbegrepp
* [[/Definition/]]
* [[/Bevis/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Statistik|Statistik]] ==

Viktiga begrepp
* [[/Frekvenstabell/]]
* [[/Relativ frekvens/]]
* [[/Lägesmått/]]
* [[/Spridningsmått/]]
* [[/Kvartil/]]
* [[/Standardavvikelse/]]
* [[/Normalfördelning/]]
* [[/Population/]]
* [[/Stickprov/]]
* [[/Systematiska felkällor/]]

Övriga begrepp
* [[/Typvärde/]]
* [[/Percentil/]]
* [[/Urvalsmetoder/]]

== [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Budgetering|Budgetering]] ==

(inga begrepp)</text>
      <sha1>61bzlfzyrgss0rkr9eycvtb56aliis9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fria matteboken: matematik 2b</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9054</id>
    <revision>
      <id>45850</id>
      <parentid>45120</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:21:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45850</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1456" sha1="4jw28vsruhpjqmbsagf2wezzyjsnnms" xml:space="preserve">{| width=&quot;20%&quot; align=&quot;right&quot; border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;6&quot;|
| bgcolor=&quot;#F4F7FA&quot; |
&lt;font size=&quot;1&quot;&gt;
'''Avsnitt'''
* [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]]
* [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Linjära funktioner och ekvationer|Linjära funktioner och ekvationer]]
* [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Linjära ekvationssystem|Linjära ekvationssystem]]
* [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Andragradsfunktioner och -ekvationer]]
* [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Logaritmer och exponentialekvationer]]
* [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Geometri och logik|Geometri och logik]]
* [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Statistik|Statistik]]
* [[Fria_matteboken:_matematik_2b/Budgetering|Budgetering]]

'''Annat'''
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp|Begrepp]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer|Procedurer]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper|Förkunskaper]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Blandade uppgifter|Blandade uppgifter]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Hjälp|Hjälp]]
* [[Special:Uppladdning|Ladda upp fil]]
&lt;/font&gt;
|}&lt;br&gt;
&lt;noinclude&gt;
Den här mallen används för att navigera i Fria matteboken: matematik 2b. Den bör inkluderas överst på alla sidor som tillhör boken.

[[Kategori:Mallar relaterade till Fria matteboken|{{PAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4jw28vsruhpjqmbsagf2wezzyjsnnms</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Selma Lagerlöf: Hitta riktningskoefficient för räta linjer (algebraiskt)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9055</id>
    <revision>
      <id>39198</id>
      <parentid>39197</parentid>
      <timestamp>2013-08-04T14:04:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La in kategorier samt mall för innehållsförteckning</comment>
      <origin>39198</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="751" sha1="pwj75yvnfb9goemwp3xvyqe8azwz4mj" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Ta två punkter som ligger på linjen. (Du kan ta dem från att läsa i en graf, ta två punkter i en värdetabell, eller på något annat vis.)
# Riktningskoefficienten k ges av ∆y/∆x, det vill säga skillnad i y-värde delat med skillnad i x-värde.

Du kan kontrollera att riktningskoefficienten är rimlig genom att se om den är positiv för en linje som lutar uppåt (eller negativ för nedåt), samt se om den är mellan -1 och +1 för en flack linje (eller över +1 eller under -1 för en brant lutande linje).

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Selma Lagerlöf]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Selma Lagerlöf]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Selma Lagerlöf]]</text>
      <sha1>pwj75yvnfb9goemwp3xvyqe8azwz4mj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Astrid Lindgren: Hitta en linjes skärning med y-axeln (algebraiskt)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9056</id>
    <revision>
      <id>39199</id>
      <timestamp>2013-08-04T14:05:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  # Ta två punkter som ligger på linjen. (Du kan ta dem från att läsa i en graf, ta två punkter i en värdetabell, eller på något annat...'</comment>
      <origin>39199</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="861" sha1="9gok9pgl6w17qfdkxhh9815aba20ofd" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Ta två punkter som ligger på linjen. (Du kan ta dem från att läsa i en graf, ta två punkter i en värdetabell, eller på något annat vis.)
# Ta reda på riktningskoefficienten för linjen. (Se Selma Lagerlöf: Hitta riktningskoefficient för räta linjer.)
# Ta ''en'' av punkterna, och sätt in x- och y-värdena i sambandet y = kx + m. Sätt även in värdet på riktningskoefficienten k.
# Lös ut m ur ekvationen. Värdet på m anger linjens skärning med y-axeln.

Om du direkt kan hitta en punkt med x-värde 0 har du redan hittat den punkt som ligger på y-axeln. y-koordinaten för punkten ger skärningen med y-axeln.

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Astrid Lindgren]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Astrid Lindgren]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Astrid Lindgren]]</text>
      <sha1>9gok9pgl6w17qfdkxhh9815aba20ofd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Fredrika Bremer: Hitta en linjes ekvation från en punkt och en lutning (algebraiskt)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9057</id>
    <revision>
      <id>39200</id>
      <timestamp>2013-08-04T14:06:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  # Sätt in x- och y-värde för punkten i ekvationen y = kx + m, och sätt även in värdet på riktningskoefficienten k. # Hitta värdet p...'</comment>
      <origin>39200</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="504" sha1="tg0v2p5odqz3p9w7824nugoysfsgbi8" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Sätt in x- och y-värde för punkten i ekvationen y = kx + m, och sätt även in värdet på riktningskoefficienten k.
# Hitta värdet på m genom att lösa ut det ur ekvationen.
# Nu har du både k-värde och m-värde, och kan skriva linjens ekvation på formen y = kx + m.

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Fredrika Bremer]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Fredrika Bremer]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Fredrika Bremer]]</text>
      <sha1>tg0v2p5odqz3p9w7824nugoysfsgbi8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Karin Boye: Hitta en linjes ekvation från två punkter (algebraiskt)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9058</id>
    <revision>
      <id>39201</id>
      <timestamp>2013-08-04T14:08:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  # Använd de två punkterna för att hitta riktningskoefficienten för linjen. (Se Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Selma Lagerlö...'</comment>
      <origin>39201</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="747" sha1="po9jbxbapuvp6swmw8fs0ey7w4lzl82" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Använd de två punkterna för att hitta riktningskoefficienten för linjen. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Selma Lagerlöf: Hitta riktningskoefficient för räta linjer (algebraiskt)|Selma Lagerlöf: Hitta riktningskoefficient för räta linjer]].)
# Använd en av punkterna och riktningskoefficienten för att hitta skärningen med y-axeln. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Astrid Lindgren: Hitta en linjes skärning med y-axeln (algebraiskt)|Astrid Lindgren: Hitta en linjes skärning med y-axeln]].)

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Karin Boye]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Karin Boye]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Karin Boye]]</text>
      <sha1>po9jbxbapuvp6swmw8fs0ey7w4lzl82</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/August Strindberg: Rita grafer till linjära funktioner för hand</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9059</id>
    <revision>
      <id>39202</id>
      <timestamp>2013-08-04T14:11:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  # Välj ett intervall i x-led som du vill rita en graf för. Det kan hjälpa att veta vad x-värdena står för, men om du inte har någon l...'</comment>
      <origin>39202</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1028" sha1="0b1u8nrf0n3ws9bg8uw7y9hgnysvksh" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Välj ett intervall i x-led som du vill rita en graf för. Det kan hjälpa att veta vad x-värdena står för, men om du inte har någon ledning kan du exempelvis välja -5 till +5.
# Ta reda på hur höga/låga y-värden du får i det intervallet.
# Rita upp x- och y-axlar som passar dina intervall. Sätt även ut skalstreck, och eventuella betydelser och enheter för x- och y-värden.
# Sätt ut en punkt där linjen ska skära y-axeln (det vill säga x = 0 och y = m).
# Sätt ut minst två punkter till, gärna vid högsta och lägsta x-värdet du vill ha med.
# Dra en rät linje mellan punkterna.

Du kan förstås också använda metoden [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Buffel: Skissa grafer för godtyckliga funktioner|Buffel: Skissa grafer för godtyckliga funktioner]].

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|August Strindberg]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|August Strindberg]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|August Strindberg]]</text>
      <sha1>0b1u8nrf0n3ws9bg8uw7y9hgnysvksh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Gustaf Fröding: Skriva ekvation för en lodrät linje</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9060</id>
    <revision>
      <id>39205</id>
      <parentid>39204</parentid>
      <timestamp>2013-08-04T17:16:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrade tillbaka ordningen mellan bild och innehållsförteckning. Av någon anledning blir layout knasig med andra ordningen.</comment>
      <origin>39205</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="403" sha1="e8gacy030j9xyldauqljeumt4x2c4mt" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
[[Fil:Vertical line.png|miniatyr]]

# Hitta vilket x-värde som alla punkter på linjen har, exempelvis 2,5.
# Ekvationen för linjen ges av x = det värdet, exempelvis x = 2,5.

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Selma Lagerlöf]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Selma Lagerlöf]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Selma Lagerlöf]]</text>
      <sha1>e8gacy030j9xyldauqljeumt4x2c4mt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Carl Love Jonas Almqvist: Utnyttja att linjer är parallella</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9061</id>
    <revision>
      <id>39716</id>
      <parentid>39206</parentid>
      <timestamp>2013-09-05T09:31:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La in länk till Khan-uppgift</comment>
      <origin>39716</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="672" sha1="bmlc2igc1o33jamnq6xygf326athuqr" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Två linjer som är parallella har samma värde på sina riktningskoefficienter. Om du kan ta reda på riktningskoefficienten för den ena linjen, har du alltså även riktningskoefficienten för den andra. Man kan också säga att k&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; = k&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;.

== Relaterade övningsuppgifter ==

* [http://www.khanacademy.org/exercise/line_relationships Khan Academy: Equations of parallel and perpendicular lines]

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Carl Love Jonas Almqvist]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Carl Love Jonas Almqvist]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Carl Love Jonas Almqvist]]</text>
      <sha1>bmlc2igc1o33jamnq6xygf326athuqr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Nils Ferlin: Utnyttja att linjär är vinkelräta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9062</id>
    <revision>
      <id>39717</id>
      <parentid>39207</parentid>
      <timestamp>2013-09-05T09:32:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La in länk till Khan-uppgift</comment>
      <origin>39717</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="839" sha1="477zkovth4blxls2agvozj2ufp20d8z" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

För två linjer som är vinkelräta gäller att k&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; · k&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; = -1.

# Ta reda på riktningskoefficienten för ena linjen.
# Lös ut den andra riktningskoefficienten ur sambandet k&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; · k&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; = -1. Nu har du båda riktningskoefficienterna.

Lodräta och horisontella linjer är vinkelräta mot varandra. För dem gäller inte att k&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; · k&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; = -1, eftersom lodräta linjer har en odefinierad riktningskoefficient.

== Relaterade övningsuppgifter ==

* [http://www.khanacademy.org/exercise/line_relationships Khan Academy: Equations of parallel and perpendicular lines]

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Nils Ferlin]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Nils Ferlin]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Nils Ferlin]]</text>
      <sha1>477zkovth4blxls2agvozj2ufp20d8z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Per Lagerkvist: Skriva linjära funktioner på olika former</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9063</id>
    <revision>
      <id>39208</id>
      <timestamp>2013-08-04T17:21:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  * Enpunktsform är användbart när man har lutningen för linjen och koordinaterna för en punkt. Om punkten är (x1, y1) kan linjens ekvat...'</comment>
      <origin>39208</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="840" sha1="9wv9fjduai6eudh58awov1vmoyvro01" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

* Enpunktsform är användbart när man har lutningen för linjen och koordinaterna för en punkt. Om punkten är (x1, y1) kan linjens ekvation skrivas enligt y – y1 = k(x – x1).
* Normalform (även kallad allmän form) är användbart om man snabbt vill kunna läsa av riktningen för linjens normal (en linje vinkelrät mot linjen), och den har också fördelen att man kan beskriva även lodräta linjer. En rät linje i normalform är skriven som Ax + By + C = 0, och du kan alltså skriva om en linjär ekvation till normalform genom att bearbeta linjens ekvation tills höger- eller vänsterledet är noll.

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Per Lagerkvist]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Per Lagerkvist]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Per Lagerkvist]]</text>
      <sha1>9wv9fjduai6eudh58awov1vmoyvro01</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Ek: Lösa ekvationssystem grafiskt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9064</id>
    <revision>
      <id>39209</id>
      <timestamp>2013-08-04T17:27:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  # Skriv om båda ekvationerna till formen y = kx + m. # Rita upp båda linjerna i ett koordinatsystem. (Se Fria matteboken: matematik 2b/P...'</comment>
      <origin>39209</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="645" sha1="3weguthpg7cuvk99wfdvnywxys9y5zb" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Skriv om båda ekvationerna till formen y = kx + m.
# Rita upp båda linjerna i ett koordinatsystem. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/August Strindberg: Rita grafer till linjära funktioner för hand|August Strindberg: Rita grafer till linjära funktioner för hand]].)
# Lösningen till ekvationssystemet är den punkt där linjerna skär varandra. Läs av x- och y-värdet för den punkten.

{{Fria matteboken: kontrollera lösning till ekvationer}}

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära ekvationssystem|Ek]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Ek]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Ek]]</text>
      <sha1>3weguthpg7cuvk99wfdvnywxys9y5zb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fria matteboken: kontrollera lösning till ekvationer</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9065</id>
    <revision>
      <id>45857</id>
      <parentid>39210</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:30:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45857</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="235" sha1="5mse7ohfqjujdvjpn02glezi59qiv4t" xml:space="preserve">Det är alltid bra att kontrollera lösningen till ekvationer och ekvationssystem genom att sätta in värdena i de ursprungliga ekvationerna.
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Mallar relaterade till Fria matteboken|{{SUBPAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5mse7ohfqjujdvjpn02glezi59qiv4t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Bok: Lösa ekvationssystem algebraiskt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9066</id>
    <revision>
      <id>39212</id>
      <parentid>39211</parentid>
      <timestamp>2013-08-04T17:42:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>La till exempel på ekvationssystem.</comment>
      <origin>39212</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2445" sha1="6lfmk1w963iegsm03l50k1ii7yuqnt3" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Lösa ekvationssystem med substitution ==
Exempel: &lt;math&gt;
\begin{cases}
x - 2y = -3 \\
3x + 4y = 11
\end{cases}
&lt;/math&gt;

# Lös ut x eller y ur ''någon'' av ekvationerna. Detta kräver vanligtvis att du bearbetar ekvationen i ett eller flera steg. Detta blir din substitutionsformel (exempelvis x = 2y – 3).
# Använd substitutionsformeln för att ersätta (substituera) en variabel i ''den andra'' av ekvationerna. (Exempelvis byter du ut alla x mot 2y – 3). Kom ihåg att sätta parenteser runt uttrycket där det behövs.
# Den andra ekvationen innehåller nu bara en obekant. Lös ekvationen för att hitta värdet på variabeln. (Exempelvis y = 2.)
# Sätt in värdet i substitutionsformeln för att få reda på värdet i den sista variabeln (exempelvis x = 2y – 3 = 4 – 3 = 1).

Vilken variabel och vilken ekvation du väljer för att skapa substitutionsformeln kan kraftigt påverka hur mycket arbete du måste lägga ner. Tänk gärna igenom ditt val.
{{Fria matteboken: kontrollera lösning till ekvationer}}

== Lösa ekvationssystem med utökad substitution ==

Utökad substitution kan användas för att slippa hantera bråktal när du skapar substitutionsformler.

Exempel: &lt;math&gt;
\begin{cases}
7x + 2y = 3 \\
5x + 11y = -17
\end{cases}
&lt;/math&gt;

# Multiplicera ekvationerna med två olika tal, för att göra koefficienterna framför ''någon'' av variablerna lika (exempelvis 35x i båda ekvationerna).
# Lös ut variabeln och dess koefficient ur ''någon'' av ekvationerna. Detta blir din substitutionsformel (exempelvis ''35x'' = -10y + 15).
# Använd substitutionsformeln för att ersätta (substituera) variabeln och dess koefficient i ''den andra'' av ekvationerna. (Exempelvis byter du ut 35x mot -10y + 15).
# Den andra ekvationen innehåller nu bara en obekant. Lös ekvationen för att hitta värdet på variabeln. (Exempelvis y = -2.)
# Sätt in värdet i substitutionsformeln och lös ekvationen för att få reda på värdet i den sista variabeln (exempelvis 35x = 20 + 15 = 35 &lt;==&gt; x = 1).

Vilken variabel och vilken ekvation du väljer för att skapa substitutionsformeln kan kraftigt påverka hur mycket arbete du måste lägga ner. Tänk gärna igenom ditt val.
{{Fria matteboken: kontrollera lösning till ekvationer}}

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära ekvationssystem|Bok]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Bok]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Bok]]</text>
      <sha1>6lfmk1w963iegsm03l50k1ii7yuqnt3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Tall: Lösa ekvationssystem med räknare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9067</id>
    <revision>
      <id>39213</id>
      <timestamp>2013-08-04T17:46:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Räknare (eller dator) är det smidigaste sättet att lösa ekvationssystem, särskilt om de innehåller jobbiga koefficienter eller fler ä...'</comment>
      <origin>39213</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1389" sha1="qnr50wcxxbfth32h6pwtyoqzpant06e" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Räknare (eller dator) är det smidigaste sättet att lösa ekvationssystem, särskilt om de innehåller jobbiga koefficienter eller fler än två obekanta. Beskrivningen nedan gäller för Texas Instruments-räknare som kan hantera matriser.

# Skriv om ekvationssystemen till så att alla variabler med samma namn står under varandra, och alla konstanter står i högerleden.
# Tryck MATRX &gt; EDIT och välj [A] för att redigera matrisen [A].
# Ange storleken på matrisen, exempelvis 2 x 2 om du har ett ekvationssystem med två ekvationer och två obekanta.
# Fyll i koefficienterna framför variablerna ekvationssystemet, i tur och ordning.
# Tryck MATRX &gt; EDIT och välj [B] för att redigera matrisen [B]. Ange storleken på matrisen med konstanterna, exempelvis 2 x 1.
# Fyll i konstanterna, i tur och ordning.
# Tryck 2nd QUIT för att stänga editorn för matriser och gå till huvudfönstret.
# Skriv in [A]&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;[B] i huvudfönstret. Du hittar matrisvariablerna under MATRX. Tryck enter för att få fram en matris som visar värdena på de okända variablerna.

Du kan som vanligt använda MATH &gt; FRAC för att få ett resultat i bråkform.

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära ekvationssystem|Tall]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Tall]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Tall]]
[[Kategori:Matematik 2b/Grafräknare|Tall]]</text>
      <sha1>qnr50wcxxbfth32h6pwtyoqzpant06e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Gran: Avgöra hur många lösningar ett ekvationssystem har</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9068</id>
    <revision>
      <id>39214</id>
      <timestamp>2013-08-04T17:48:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Detta är ett av flera sätt att avgöra hur många lösningar ett ekvationssystem med två obekanta har.  # Multiplicera ekvationerna med t...'</comment>
      <origin>39214</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="986" sha1="av389o5n5vv1mhktbh4j4hdy2lnpsce" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Detta är ett av flera sätt att avgöra hur många lösningar ett ekvationssystem med två obekanta har.

# Multiplicera ekvationerna med två olika tal, för att göra koefficienterna framför ''någon'' av variablerna lika (exempelvis ''35x'' i båda ekvationerna).
# Om koefficienterna framför den andra variabeln är olika, har ekvationssystemet en enda lösning.
# Om koefficienterna framför den andra variabeln är lika och högerleden är ''lika'', beskriver ekvationerna samma linje och systemet har oändligt många lösningar.
# Om koefficienterna framför den andra variabeln är lika och högerleden är ''olika'', beskriver ekvationerna två parallella linjer och systemet saknar lösningar.

Ett ekvationssystem med fler obekanta än ekvationer har i regel oändligt många lösningar.

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära ekvationssystem|Gran]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Gran]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Gran]]</text>
      <sha1>av389o5n5vv1mhktbh4j4hdy2lnpsce</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Rom: Använda kvadreringsreglerna för att utveckla uttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9069</id>
    <revision>
      <id>39215</id>
      <timestamp>2013-08-04T17:51:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  # Jämför uttrycket mot (a + b)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och identifiera vad som är ''a'' respektive ''b''. # Räkna ut a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; , b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; o...'</comment>
      <origin>39215</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="993" sha1="so4iwk6cg6egddsto7waftsh115rwet" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Jämför uttrycket mot (a + b)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och identifiera vad som är ''a'' respektive ''b''.
# Räkna ut a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; , b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och 2ab. Glöm inte bort minustecken, och att ett negativt tal i kvadrat blir positivt. Glöm inte heller bort att det är hela a och hela b som ska kvadreras – inte bara eventuella variabler.
# Utveckla uttrycket enligt kvadreringsregeln: (a + b)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; =  a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 2ab + b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.

Om det är en differens som ska kvadreras, och inte en summa, använder du istället kvadreringsregeln (a – b)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; =  a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 2ab + b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.

Det går att genomföra dessa kvadreringar genom att utveckla (a + b)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; till (a + b)(a + b), men du bör lära dig att använda kvadreringsregeln för att spara tid och tankemöda.

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Rom]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Rom]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Rom]]</text>
      <sha1>so4iwk6cg6egddsto7waftsh115rwet</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Aten: Använda konjugatregeln för att utveckla uttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9070</id>
    <revision>
      <id>39216</id>
      <timestamp>2013-08-04T17:52:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  # Jämför uttrycket mot (a + b)(a – b) och identifiera vad som är ''a'' respektive ''b''. # Räkna ut a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. G...'</comment>
      <origin>39216</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="789" sha1="qdsliisbg1bc7s54khq8tcaj0gkjs5l" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Jämför uttrycket mot (a + b)(a – b) och identifiera vad som är ''a'' respektive ''b''.
# Räkna ut a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Glöm inte bort minustecken, och att ett negativt tal i kvadrat blir positivt. Glöm inte heller bort att det är hela a och hela b som ska kvadreras – inte bara eventuella variabler.
# Utveckla uttrycket enligt konjugatregeln: (a + b)(a – b) =  a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.

Det går att utveckla konjugatuttryck att multiplicera (a + b)(a + b) steg för steg, men du bör lära dig att använda konjugatregeln för att spara tid och tankemöda.

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Aten]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Aten]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Aten]]</text>
      <sha1>qdsliisbg1bc7s54khq8tcaj0gkjs5l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Paris: Faktorisera algebraiska uttryck genom att bryta ut gemensam faktor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9071</id>
    <revision>
      <id>39217</id>
      <timestamp>2013-08-04T17:56:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Att faktorisera är att skriva om en summa (eller differens) som en produkt, det vill säga en eller flera faktorer som multipliceras. Exemp...'</comment>
      <origin>39217</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="940" sha1="9xkgg39utkhsx405g8d3m30kcqxgl0j" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Att faktorisera är att skriva om en summa (eller differens) som en produkt, det vill säga en eller flera faktorer som multipliceras. Exempel: 4x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 2x&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; = 2x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;(2 + x)

# Försök hitta en eller flera faktorer som ingår i samtliga termer i uttrycket. Det kan både vara variabler och konstanter. 1. Exempel: 2x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; ingår i båda termerna.
# Dela varje term med den faktorn, och samla kvoterna i en parentes. Multiplicera hela den parentesen med faktorn. Exempel: 2x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;(2 + x). (Vanligtvis skriver man faktorn man bryter ut innan parentesen, inte efter.)

Du kan kontrollera din faktorisering genom att multiplicera in faktorn i parentesen igen, och jämföra med det ursprungliga uttrycket.

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Paris]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Paris]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Paris]]</text>
      <sha1>9xkgg39utkhsx405g8d3m30kcqxgl0j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Berlin: Använda kvadreringsregeln för att faktorisera uttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9072</id>
    <revision>
      <id>39218</id>
      <timestamp>2013-08-04T17:58:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Att faktorisera uttryck med hjälp av kvadreringsregeln innebär att skriva om en summa (eller differens) till ett uttryck som multipliceras...'</comment>
      <origin>39218</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1779" sha1="qbb3t1nmpree9hjh9i99bpe39uzrin5" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Att faktorisera uttryck med hjälp av kvadreringsregeln innebär att skriva om en summa (eller differens) till ett uttryck som multipliceras med sig självt. Exempel: 4x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 12x + 9 = (2x + 3)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; eller  y&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; – 4xy&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 4x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = (y&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 2x)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.

# Kontrollera att uttrycket har tre termer, för att vara säker på att det är rimligt att försöka faktorisera med hjälp av kvadreringsregeln.
# Se om du kan bryta ut någon gemensam faktor, innan du försöker faktorisera med kvadreringsregeln. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Paris: Faktorisera algebraiska uttryck genom att bryta ut gemensam faktor|Paris: Faktorisera uttryck genom att bryta ut gemensam faktor]].)
# Välj två av termerna som du kan ta kvadratroten av. Gör det, och kalla kvadratrötterna för a respektive b. Kom ihåg att det är hela termerna du ska ta kvadratroten ur, inte bara eventuella variabler.
# Kontrollera att den tredje termen är 2ab eller -2ab. Endast då går det att faktorisera som en kvadrat.
# Skriv om uttrycket till (a + b)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; eller (a – b)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, beroende på om du har en positiv eller negativ tredje term.

Alla uttryck går inte att faktorisera med kvadreringsreglerna – var vaksam så att du inte gör en felaktig faktorisering. Kontrollera gärna genom att utveckla kvadraten i efterhand.

När du blir snabb på att faktorisera med hjälp av kvadreringsregeln kan du direkt jämföra ditt uttryck mot  a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; ± 2ab + b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och försöka identifiera a och b.

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Berlin]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Berlin]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Berlin]]</text>
      <sha1>qbb3t1nmpree9hjh9i99bpe39uzrin5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/London: Använda konjugatregeln för att faktorisera uttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9073</id>
    <revision>
      <id>39220</id>
      <parentid>39219</parentid>
      <timestamp>2013-08-04T18:01:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Missade ett par upphöjningar.</comment>
      <origin>39220</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1359" sha1="67n5zhpnviis08nolnrs8ehlpe2d5qj" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Att faktorisera uttryck med hjälp av konjugatregeln innebär att skriva om en differens mellan två kvadrater till en produkt av två faktorer. Exempel: 4x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 9 = (2x + 3)(2x – 3) eller  y&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; – 4x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = (y&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 2x)(y&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 2x).

# Se om du kan bryta ut någon gemensam faktor, innan du försöker faktorisera med konjugatregeln. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Paris: Faktorisera algebraiska uttryck genom att bryta ut gemensam faktor|Paris: Faktorisera uttryck genom att bryta ut gemensam faktor]].)
# Kontrollera att du kan skriva uttrycket som a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, det vill säga att det är en differens mellan två termer och att det är rimligt att dra kvadratroten ur varje term.
# Ta kvadratroten ur båda termerna. Kalla roten ur den positiva termen för a och roten ur den negativa termen för b. (Du ska ta kvadratroten ur b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; utan minustecken.) Kom ihåg att det är hela termerna du ska ta kvadratroten ur, inte bara eventuella variabler.
# Använd konjugatregeln för att faktorisera uttrycket enligt a&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = (a + b)(a – b).

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|London]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|London]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|London]]</text>
      <sha1>67n5zhpnviis08nolnrs8ehlpe2d5qj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Bryssel: Lösa ekvationer med nollproduktsmetoden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9074</id>
    <revision>
      <id>39221</id>
      <timestamp>2013-08-04T18:04:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Nollproduktsmetoden är ett snabbt och enkelt sätt att lösa ekvationer där vänsterledet är en produkt (det vill säga endast faktorer m...'</comment>
      <origin>39221</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1294" sha1="cz63p8gwtwr363kvpsgdsj769mbdwix" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Nollproduktsmetoden är ett snabbt och enkelt sätt att lösa ekvationer där vänsterledet är en produkt (det vill säga endast faktorer multiplicerade med varandra), och högerledet är noll.

Exempel: x(x – 2)(x + 1) = 0 har lösningarna x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; = 0, x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; = 2 och x&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; = -1.

# Skriv om ekvationen så att högerledet är noll, exempelvis x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 1 = 2x &lt;==&gt; x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 2x + 1 = 0.
# Försök att faktorisera vänsterledet, om det inte redan är skrivet som en produkt. Du kan till exempel försöka bryta ut en gemensam faktor, faktorisera med kvadreringsregeln eller faktorisera med konjugatregeln. Exempel:  x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 2x + 1 = 0 &lt;==&gt; (x – 1)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 0.
# Undersök varje faktor för sig i vänsterledet. Hitta det/de x-värden som gör att faktorn blir noll, och skriv upp dem. De är lösningarna till ekvationen. Exempel: (x – 1) = 0 när x = 1.
# Numrera lösningarna med index (x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; …). Exempel: x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; = 1 är enda lösningen.

{{Fria matteboken: kontrollera lösning till ekvationer}}

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Bryssel]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Bryssel]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Bryssel]]</text>
      <sha1>cz63p8gwtwr363kvpsgdsj769mbdwix</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9075</id>
    <revision>
      <id>40802</id>
      <parentid>39533</parentid>
      <timestamp>2014-02-11T13:28:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>/* Lösa andragradsekvationer med kvadratkomplettering */</comment>
      <origin>40802</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3942" sha1="4x69kcij27unagdz091jeupyotvpaof" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Lösa andragradsekvationer med kvadratkomplettering ==

Om du lär dig kvadratkomplettera, exempelvis med hjälp av ansättning, kommer andragradsekvationer bli rätt enkla att lösa. Den här metoden har den stora fördelen att man vet vad man gör i varje steg, och är inte beroende av formler som känns magiska.

Stegen nedan är en av flera möjliga metoder för att lösa andragradsekvationer med kvadratkomplettering.

# Skriv om ekvationen till formen ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + bx + c = 0.
# Kvadratkomplettera vänsterledet, så att du får en ekvation på formen a(x + d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e = 0. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck|Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck]].)
# Gör kvadraten ensam i vänsterledet, genom att flytta över den konstanta termen till högerledet och dela med koefficienten framför kvadraten: (x + d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = f.
# Dra roten ur båda leden, och glöm inte att ta med den negativa lösningen: x + d = ±√f.
# Flytta över den sista konstanta termen: x = -d ±√f.

{{Fria matteboken: kontrollera lösning till ekvationer}}

'''Exempel'''

''Lös ekvationen 3x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 5,25 = 15x.''

# Omskrivning av ekvationen ger 3x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 15x + 5,25 = 0.
# Efter kvadratkomplettering av vänsterledet ser ekvationen ut så här: 3(x - 2,5)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 8,75 = 0
# Vi gör kvadraten ensam genom att addera 8,75 på båda sidor, och sedan dela med tre: (x – 2,5)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 8,75/3 = 35/12
# Vi drar roten ur båda sidor, och glömmer inte bort den negativa lösningen: x – 2,5 = ±√(35/12)
# Lösningen till blir då x = 2,5 ±√(35/12)

Insättning av dessa värden i ursprungliga ekvationen visar att lösningen stämmer.

== Lösa andragradsekvationer med pq-formeln ==

Den vanligaste metoden för att lösa andragradsekvationer i Sverige kallas pq-formeln. Det är den metod där det är lättast att få hjälp om du kör fast, men är också ganska bökig med bråkräkning. Den här metoden har fördelen att lösningsformeln (&quot;pq-formeln&quot;) finns med i formelbladet vid nationella provet.

# Skriv om din ekvation till formen x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + px + q = 0. Koefficienten framför x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; måste vara 1, och högerledet måste vara 0.
# Läs av värdena på p och q i din ekvation, och skriv ner dem. Kom ihåg att ta med minustecken om p eller q är negativa.
# Sätt in värdena på p och q i lösningsformeln, &lt;math&gt;\ x = -\frac{p}{2} \pm \sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2 - q}&lt;/math&gt;. Se till att du får med minustecknen på rätt sätt.
# Räkna ut x-värdena. Kom ihåg att även q är med under rottecknet. Numrera lösningarna x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;.

{{Fria matteboken: kontrollera lösning till ekvationer}}

== Lösa andragradsekvationer med diskriminantmetoden ==

I andra delar av världen är det vanligt att man använder en ''diskriminant'' när man löser andragradsekvationer. Metoden rymmer färre tillfällen att göra fel än pq-formeln, och gör också att man slipper en del bråkräkning.

# Skriv om din ekvation till formen ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + bx + c = 0. Högerledet måste vara noll.
# Läs av värdena på a, b och c i din ekvation. Kom ihåg att ta med minustecken.
# Räkna ut diskriminanten: D = b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 4ac. (Om diskriminanten är mindre än noll har vi inga reella lösningar – om du inte är beredd på att använda komplexa tal kan du överge ekvationen här och ange att det inte finns några reella lösningar.)
# Räkna ut x-värdena genom formeln &lt;math&gt;x = \frac{-b \pm \sqrt{D}}{2a}&lt;/math&gt;. Kontrollera gärna om det går att förkorta resultatet. Numrera lösningarna x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;.

{{Fria matteboken: kontrollera lösning till ekvationer}}

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Oslo]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Oslo]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Oslo]]</text>
      <sha1>4x69kcij27unagdz091jeupyotvpaof</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Helsingfors: Avgöra om andragradsfunktioner har max- eller min-värde</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9076</id>
    <revision>
      <id>39871</id>
      <parentid>39224</parentid>
      <timestamp>2013-10-07T06:53:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Ändrade beskrivningen mer eller mindre helt och hållet</comment>
      <origin>39871</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="877" sha1="lqv2xjdqkpe6c2v552kqfws6s1h1ji3" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Positiva andragradsfunktioner ser ut som en glad mun, och har en lägsta punkt. Negativa andragradsfunktioner ser ut som en ledsen mun, och har en högsta punkt.

Det som avgör om en andragradsfunktion är positiv eller negativ är koefficienten framför x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;-termen. Om den är positiv har funktionen en minimumpunkt; om den är negativ har funktionen en maximumpunkt.

För andragradsfunktioner skrivna på standardform (ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + bx + c) eller kvadratkompletterad form (a(x+d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e) betyder det:

* a &gt; 0: Funktionen är positiv och har alltså ett minimumvärde
* a &lt; 0: Funktionen är negativ och har alltså ett maximumvärde


[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Helsingfors]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Helsingfors]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Helsingfors]]</text>
      <sha1>lqv2xjdqkpe6c2v552kqfws6s1h1ji3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Köpenhamn: Hitta max-/minvärden för andragradsfunktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9077</id>
    <revision>
      <id>40280</id>
      <parentid>39870</parentid>
      <timestamp>2013-11-06T17:57:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.170.199.143</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Hitta max-/minvärden med hjälp av kvadratkomplettering */</comment>
      <origin>40280</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2968" sha1="chxc3f2nnr0332tvmtri1rpn8503voe" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Notera att det finns en skillnad mellan ''extremvärde'' och ''extrempunkt''. Med extremvärde avses endast funktionsvärdet, medan extrempunkt kräver att du svarar med både x- och y-värde (eftersom punkter har två koordinater).

== Hitta max-/minvärden med hjälp av kvadratkomplettering ==

# Skriv om funktionsuttrycket till formen a(x+d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck|Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck]].)
# Om ''a'' är positiv har funktionen en minimumpunkt. Negativt värde betyder att funktionen har en maximumpunkt.
# Extremvärdet är ''e''.
# x-koordinaten för extrempunkten ges av ''-d''.

== Hitta max-/minvärden med hjälp av ändringstakt/derivata ==

Ändringstakt (derivata) är en generell metod för att hitta extrempunkter för funktioner. Begreppet ingår inte i matematik 2b, men är minst lika enkelt som den metod som vanligtvis ingår i kursen. Det som gör ändringstakt användbart är att man i allmänhet hittar extrempunkter där ändringstakten är noll.

# Skriv om funktionsuttrycket till ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + bx + c, om det inte redan är skrivet på den formen.
# Undersök om funktionen har en maximum- eller minimumpunkt. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Helsingfors: Avgöra om andragradsfunktioner har max- eller min-värde|Helsingfors: Avgöra om andragradsfunktioner har max- eller min-värde]].)
# Ändringstakten för en andragradsfunktion ges av 2ax + b. Skriv ner ändringstakten för din funktion.
# Undersök vilket x-värde som ger ändringstakten noll. Här finns funktionens extrempunkt.
# Sätt in det x-värdet i funktionen, för att hitta y-värdet (det vill säga max- eller min-värdet).

Med extremvärde avses endast funktionsvärdet, medan extrempunkt kräver att du svarar med både x- och y-värde (eftersom punkter har två koordinater).

== Hitta max-/minvärden genom symmetrilinjen ==

Man kan utnyttja att andragradsfunktioner är symmetriska för att hitta deras extremvärden, eftersom extrempunkten ligger på funktionens symmetrilinje. Det är den metod som vanligtvis lärs ut i matematik 2b.

# Ställ upp en ekvation för att hitta funktionens nollställen, utan att lösa ekvationen helt. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt|Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt]].)
# I lösningen x = A ± B kan du läsa ut symmetrilinjen som x = A.
#* För pq-formeln betyder det att symmetrilinjen ligger vid x = -p/2.
#* För diskriminantmetoden betyder det att symmetrilinjen ligger vid x = -b/2a.
# Sätt in x-värdet för symmetrilinjen i funktionen, för att hitta y-värdet (det vill säga max- eller min-värdet).

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Köpenhamn]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Köpenhamn]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Köpenhamn]]</text>
      <sha1>chxc3f2nnr0332tvmtri1rpn8503voe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ekonomisk kunskap för gymnasiet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9078</id>
    <revision>
      <id>55386</id>
      <parentid>54341</parentid>
      <timestamp>2024-04-23T06:34:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>landsbyggden &gt; landsbygden</comment>
      <origin>55386</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="255035" sha1="6atz03elv0o8r75f6kdevxpbx0u9n2f" xml:space="preserve">Det här är en bok om ekonomisk kunskap för gymnasiestuderande. Forskning har visat att ungdomar har svårt att förstå ekonomiska begrepp och att det borde finnas vettig information som riktar sig till just ungdomar &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2012/12/17/ekonomisk-kunskap-svaruppfattad-unga Ekonomisk kunskap svåruppfattad för unga], Publicerad 17.12.2012. Hämtad 12.11.2013.&lt;/ref&gt;. Det här är ett försök att svara på den efterfrågan och skapa ett sammanhang för ekonomisk kunskap för just gymnasiestuderande. Dessutom kommer olika projekt som studerande arbetar med att finnas som exempel på alternativa lösningar på ekonomiska frågor. Språket ska vara korrekt, men ändå på en nivå som en gymnasiestuderande förstår. Fokus ligger på att förklara större helheter, medan grundläggande begrepp söks via Wikipedia.
Boken hör ihop med den här spellistan: https://www.youtube.com/playlist?list=PL4oKiJBW2LwN2i97xsZAibYgGuZyhacsg. Meningen är att boken och spellistan kompletterar varandra.

Bilder (https://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida)


==Inledning till ekonomi==
Ekonomi handlar om att hantera begränsade resurser och att skaffa de resurser som behövs. Det kan gälla ett hushåll, ett företag eller ett land: privatekonomi, företagsekonomi respektive nationalekonomi.

Att spara är en viktig aspekt av ekonomi. Tidigare sparade man för vintern, nu för ålderdomen, för bostad eller för andra stora projekt. När vi sparar genom att skjuta upp vår konsumtion (och lägga pengarna på banken) kan resurserna användas av andra, till exempel för investeringar. På nationell nivå gäller det att balansera sparande och investeringar: om alla sparar samtidigt leder det till arbetslöshet, om många vill använda pengarna samtidigt stiger priserna.

===Människan är en ekonomisk varelse===
I alla tider har människan varit tvungen att vara ekonomisk, speciellt när det gäller mat och vatten. Beger du dig ut på en lång vandring måste du beräkna hur mycket föda och vätska du behöver. Idag kan elektroniska apparaters batteritid och Internetkontakten vara det som oroar när vi beger oss ut på längre färder. I mån av möjlighet så sparar vi på både mat, vatten och batteriet. Vi tar tillvara de resurser som finns och lagrar dem för att senare kunna använda dem. Idag kan vi konservera mat bättre än någonsin förr, medan människan för 40 000 år sedan var tvungen att jaga och samla sin mat regelbundet &lt;ref name=&quot;SO-rummet&quot;&gt;[http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/manniskans-forhistoria-och-stenaldern# Robert de Vries], SO-rummet, redigerad 21.8.2013. Läst 21.8.2013.&lt;/ref&gt;. Å andra sidan hävdar antropologen Marshall Sahlins att jägarnas arbetsdag innebar 4-6h arbete per dag om det fanns mycket villebråd att jaga &lt;ref&gt;[http://www.ne.se/j%C3%A4gar-och-samlarsamh%C3%A4llen Nationalencyklopedin], läst 21.8.2013 .&lt;/ref&gt;, vilket gav mycket tid för fritid och skapade det första överflödssamhället&lt;ref name=&quot;sahlins&quot;&gt;[http://www.primitivism.com/original-affluent.htm Marshall Sahlins], läst 21.8.2013.&lt;/ref&gt;. 4-6h är kortare arbetsdag än de flesta finländare har. Lagen säger att arbetstiden inte får vara mera än 8h per dag (vissa undantag finns, speciellt när det gäller unga arbetstagare under 18 år) &lt;ref name=&quot;lag&quot;&gt;[http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1996/19960605 Finlex 9.8.1996/605], publicerad 14.8.2013. Läst 21.8.2013.&lt;/ref&gt;. Tyvärr hann inte jägar-samlare njuta speciellt länge av sitt överflödssamhälle, i medeltal bara 31 år&lt;ref name=&quot;livslängd&quot;&gt;[http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svenskars-livslangd-okar-snabbt/ Dagens Nyheter 15.10.2012], läst 21.8.2013.&lt;/ref&gt;. Medellivslängden år 2012 var i Finland 79 år (83 år för kvinnor och 75 år för män)&lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Medellivsl%C3%A4ngd Wikipedia], läst 21.8.2013.&lt;/ref&gt;. Livslängden har alltså enligt DN-artikeln ökat med 165% &lt;ref name=&quot;livslängd&quot; /&gt;. En kuriosa är att medellivslängden inte egentligen började öka förrän under 1800-talet och låg länge kring 40 år.

Bättre jordbruksmetoder ökade livsmedelsproduktionen och mera mat gör människor både friskare och lyckligare. Ett större handelsutbyte mellan länder gör att vi får in varor som inte går att producera i Norden eller som vi inte kan producera till rimliga priser på grund av klimatet. Industrialiseringens effektiva metoder att tillverka varor leder till lägre priser, och mycket som bara de rika hade råd med kan vi nu alla få. Medicinens utveckling där både vacciner och bättre hygien hos allmänheten påverkat sjukdomars utbredning i samhället. Allt det här och mycket annat har lett till att människan lever längre än någonsin och är friskare än sina förfäder. 

Genom kapitalmarknadens utveckling kan nu vem som helst investera i företag, genom att köpa aktier, eller spara i fonder som i sin tur köper aktier eller lånar pengar till företagen. Den stigande livslängden har också lett till en diskussion om pensionsålder; då människor lever längre kommer pensionärstillvaron att behöva finansieras under längre tid – och det behövs människor för att ta hand om de gamla. Ett sätt är att arbeta längre och spara mera pension.

Summa summarum påverkar ekonomi de flesta delar av människans tillvaro och det är det här som diskuteras närmare i den här Wikiboken.

=== Låg och hög levnadsstandard ===
Levnadsstandard betyder att man ser på nivån på ekonomin och levnadsförhållanden. Levnadsstandarden beaktar alltså dels den materiella standarden, t.ex. inkomster, varor och olika tjänster som erbjuds, dels andra faktorer som påverkar människans lycka, sammantaget ofta kallat livskvalitet. Eftersom det materiella är lätt att mäta jämställer man ofta levnadsstandard med den materiella levnadsstandarden och struntar i andra aspekter.

Det vanligaste måttet på levnadsstandard är bruttonationalprodukt (BNP) per capita, alltså hur mycket det produceras per person i ett land (under ett år). Egentligen är BNP ett mått enbart på den ekonomiska aktiviteten, och i synnerhet då man jämför länder som är mycket olika, eller samma land efter förändringar i hur ekonomin fungerar, är måttet missvisande. Det att man mäter levnadsstandard genom BNP kan också leda till att man fokuserar på ekonomisk tillväxt då man egentligen strävar efter ett gott liv för befolkningen – eller att man fäster för litet uppmärksamhet på inkomstfördelningen.

I Finland har man i genomsnitt tio par skor, en del har femtio par och en del bara ett par. Medeltalet säger väldigt litet. De som bara har ett par kanske har ekonomiska problem, för dem med många är antalet knappast ett mått på livskvalitet, snarare kanske ett tecken på överkonsumtion.

Ett alternativt mätverktyg för levnadsstandarden är HDI, human development index, där faktorer som medellivslängd, utbildning och läs- och skrivkunnighet räknas in. BNP i kombination med HDI ger alltså en mycket bredare bild på ett lands välfärd. Även statistiska uppgifter på mängden sjukdomar, mentala problem o.s.v. i landet, samt enkäter, kan fungera som komplement till de större mätverktygen.&lt;ref&gt;[http://www.ne.se National encyklopedin],hämtad 19.11.2013.&lt;/ref&gt;

Finland räknas ofta som ett land med hög levnadsstandard, bland annat för att vi har ett välfungerande socialskydd med gratis sjuk- och hälsovård, gratis utbildning och olika former av statliga stöd, t.ex. barnbidrag, arbetslöshets&amp;shy;understöd, bostadsbidrag och studiebidrag. Men faktum är att vi i Finland även har allt större klyftor mellan de olika samhällsskikten, och att framförallt mentala problem samt social utslagning är ett växande problem som kan komma att påverka vår levnadsstandard i negativ riktning. Dessutom kommer det i framtiden finnas stor brist av arbetskraft inom framförallt vårdsektorn, vilket kan komma att sänka levnadsstandarden.&lt;ref&gt;[http://www.stat.fi/tup/suomi90/index_sv.html Statistikcentralen], hämtad 19.11.2013.&lt;/ref&gt;

Det fanns en författare i Sverige som hette Vilhelm Moberg. Han skrev många böcker och tjänade mycket pengar. Men han hade en låg levnadsstandard. Han hade ett dåligt självförtroende, han var arg och elak och till slut tog han livet av sig&lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Vilhelm_Moberg wikipedia, wilhelm Moberg],hämtad 19.11.2013.&lt;/ref&gt;
I helhet är levnadsstandarden mycket hög i Finland. Finland har världens tjugoförsta högsta levnadsstandard. Den har ökat mycket de senaste 50 åren. 

En farlig faktor som i framtiden kan komma att sänka levnadsstandarden är, framförallt välfärdsländerna, eventuella ekonomiska kriser, de allt större prestationskraven, stressen och den sociala ångesten..&lt;ref&gt;[http://www.stat.fi/tup/suomi90/index_sv.html Statistikcentralen], hämtad 19.11.2013.&lt;/ref&gt; 

Finland gick i början av nittiotalet igenom en djup ekonomisk kris. Under 90-talskrisen minskade BNP med över 10 %, samtidigt som arbetslösheten ökade till närmare 17%. Under 2006 gick ekonomin på höga varv tack vare en bra exportutveckling, men också med hjälp av en stark inhemsk konsumtion och allt livligare investeringar. Finansministeriet tror att BNP ökar med nästan en halv procent under 2013 och 1,7 % år 2014.&lt;ref name=&quot;Ekonomi näringsliv och handel&quot;&gt;[http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Helsingfors/Landfakta/Om-Finland/Ekonomi-naringsliv-och-handel/ Sveriges ambassad i Helsingfors], Ekonomi, näringsliv och handel. Hämtad 22.10.2013.&lt;/ref&gt;

==== Kommer Indien att ha en av världens högsta BNP år 2050? ====

Indiens BNP har sedan 2008 ökat med mellan 9% och 4,8%. Det här är en oerhörd ökning i produktivitet. &lt;ref&gt;[http://www.tradingeconomics.com/india/gdp-growth-annual India GDP Annual Growth Rate], Indiens BNP 2008-2013, hämtad 16.12.2013.&lt;/ref&gt;  I Finland har BNP pendlat mellan 6% och nästan -10%. År 2013 låg Indiens BNP på 4,8% och Finlands BNP på kring -2,5%. &lt;ref&gt;[http://www.findikaattori.fi/sv/3  Finlands ekonomiska tillväxt], Findikaattori, hämtad 16.12.2013.&lt;/ref&gt; 

Indien har under de senaste månaderna drabbats av ett antal faktorer, bland annat en avmattning inom gruv- och tillverkningsindustrin. Tillsammans med en återhämtning på den utvecklade marknaden, som USA, har den avtagande tillväxten gjort Indien ett mindre attraktivt alternativ för utländska investerare. Idag ligger Indien bland de 10-15 största länderna i världen med ca 1 170 938 000 invånare och landet har en stor betydande ekonomisk makt p.g.a den stora industrin, som är 28% av Indiens BNP. Jordbruket i Indien står för ungefär 18% av BNP och ca två tredje delar av befolkningen är sysselsatta inom jordbruket. Hela 55% av näringsgrenarna utgörs av serviceyrken (handel, vård, utbildning o.s.v.) &lt;ref&gt;[http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Indien/Fakta-Indien-/ Fakta om Indien], Hämtad 16.12.2013.&lt;/ref&gt;

Det produceras bl.a datorer, flygplan, tv-apparater och bilar. Det finns också varor som vävda tyg vilket de exporterar mycket och har varit mycket framgångrikt. &lt;ref&gt;[http://www.bbc.co.uk/news/business-25149322 BBC News India's economy is growing faster than expected], Publicerad 29.11.2013. Hämtad 16.12.2013.&lt;/ref&gt;  
 
Indien producerar mycket inom jordbruk och gruvindustri. Idag är Indien ett självproducerande land och exporterar även hel del. De exporterar främst juveler, oljeprodukter, maskiner, elektronik, kläder, bomull, garn och textilier och mediciner. Trots detta är Indien ändå inget stort exportland, eftersom exporten är en rätt liten del av BNP. &lt;ref&gt;[http://www.indien.nu/allt_om_indien/naringsliv/Jordbruk Indien.nu], Publicerad 1.10.2010. Hämtad 16.12.2013.&lt;/ref&gt;  Indiens export går främst till asiatiska länder (51% år 2011-12), vilket gjort att Indiens BNP inte drabbats lika hårt med tanke på att Asien klarat sig relativt bra genom finanskrisen. Men Nordamerikas andel av exporten är cirka 11,9% och Europas andel 19% åren 2011-12, vilket i sin tur kan förklara varför Indiens BNP har minskat sedan 2008, eftersom dessa områden som bekant kämpar med både budgetunderskott och stora statsskulder, samtidigt som konsumtionen och produktionen minskat i stora delar av västvärlden, vilket självklart påverkar Indiens export negativt. &lt;ref&gt;[http://www.theguardian.com/news/datablog/2013/feb/22/cameron-india-trade-exports-imports-partners The Guardian Factblog: India's trade: full list of exports, imports and partner countries], hämtad 16.12.2013.&lt;/ref&gt; 

För att Indien skall kunna behålla sin 8% tillväxt av BNP, måste de investera 3-4% mer av BNP på infrastruktur. Eftersom en av deras största hinder är brister i infrastruktur. Man behöver infrastruktur som hamnar, järnvägar, flygplatser osv. för att få framväxten av exportinriktad tillverkning att fungera. Då ett land saknar infrastruktur hindrar det transport av råvaror, produkter och det i sin tur gör det ineffektivt att producera i ett land. &lt;ref&gt;[http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/COUNTRIES/SOUTHASIAEXT/EXTSARREGTOPMACECOGRO/0,,contentMDK:20592481~pagePK:34004173~piPK:34003707~theSitePK:579398,00.html World Bank: Growth in India], Hämtad 16.12.2013.&lt;/ref&gt;

Den stora skillnaden mellan invånarnas hälsa, levnadsstandard och utbildning kan vara en orsak till att Indien inte når toppnivån. Bara en minoritet har tillräcklig utbildning för välbetalda jobb och allt färre t.ex. kontorjobb är tillgängliga. &lt;ref&gt;[http://www.bbc.co.uk/news/business-25110761 BBC News. Training India: Is skills gap holding the economy back?], Publicerad 28.11.2013. Hämtad 16.12.2013.&lt;/ref&gt;


Väldigt fattiga familjer blir tvungna att låta deras barn arbeta för att få tillräckligt pengar för att försörja familjen. Dessa barn får ingen ordentlig utbildning och kommer i och med det aldrig att få ett “bra” jobb. Samma problem uppstår om föräldrarna är sjuka eller barnen hemlösa. Såvida inte hälsovården förbättras och alla barn får möjlighet att gå i skola kommer Indien kanske inte att nå toppen. Pengarna i Indien är inte fördelade jämnt. En minoritet av befolkningen är otroligt rika, medan 28,65 % (2012) av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. &lt;ref&gt;[http://ibnlive.in.com/news/indias-poverty-line-now-lowered-to-rs-28-per-day/240737-3.html IBN Live India's poverty line now lowered to RS28 per day], Publicerad 19.3.2012. Hämtad 16.12.2013.&lt;/ref&gt; Eftersom de sämre jobben har sämre löner har en stor del av invånarna inte råd att köpa en massa varor och tjänster, vilket också kan leda till att Indiens BNP-ökning saktar ner. Mera pengar borde investeras på sjukvård, skolgång och utbildning, annars kommer ekonomin att lida.


== Konsumtionens roll i ekonomin ==

Ekonomer försöker förutspå hur människor kommer att konsumera när olika ekonomiska beslut görs av t.ex. politiker men också företag. En sänkt ränta förväntas öka konsumtionen på lån. En sänkt skatt på vissa livsmedel innebär troligen att människor köper mera av de varor som blivit lite billigare. Även om staten sänker skatten på vissa varor, så behöver inte priserna sjunka för det. Företag kan välja att hålla kvar de tidigare priserna för att helt enkelt göra större vinst. När finska staten år 2007 sänkte skatten för bl.a. frisörssalonger från 22 % till 8 % och år 2010 sänkte skatten för restauranger från 22 % till 13 % så var det bara en del av företag som faktiskt sänkte sina priser och då tjänade förstås inte konsumenterna på den sänkningen. Tanken var också att företagen skulle anställa mera människor när skatten blev lägre, men också den här &quot;effekten av skattesäkningen&quot; var liten, alltså nya arbetstagare anställdes inte i den utsträckning som man hoppats på från statens sida. &lt;ref&gt;[http://www.svd.se/naringsliv/tveksam-effekt-av-sankt-moms_6449254.svd Stockholm TT], Tveksam effekt av sänkt moms. Publicerad 7.9.2011. Hämtad 26.10.2013.&lt;/ref&gt; När företag gör förändringar i sina varor och tjänster handlar det förstås om att locka kunder och också här handlar det om att pröva hur marknaden (alltså konsumenterna) reagerar på nyheter från företaget. När företag sänker priserna så hoppas de förstås på ökad försäljning (vilket företag vill inte öka sin försäljning?), men om varan är dålig eller ointressant så hjälper det inte hur billig den är. Få av oss skulle köpa en mobiltelefon från början av 2000-talet för vardagsbruk år 2014 även om vi fick den ytterst billigt? Troligen skulle den knappt gå att använda med moderna sim-kort och andra tekniska förändringar.

=== Vad påverkar vår konsumtion? ===

Det är svårt att avgöra hur människor kommer att konsumera eftersom många faktorer påverkar: varans/tjänstens '''kvalitet''', '''behovet av varan eller tjänsten''', '''priset''' och vår egen '''inkomst''' är bara några faktorer som påverkar konsumtionen. En högre lön leder antagligen till mera konsumtion, men vi kanske spenderar ungefär samma mängd pengar på nödvändiga varor och tjänster, som t.ex. matvaror och kläder. hyra, vatten, elektricitet och internet. Högre inkomst kan betyda att vi reser mera, eller köper sådant som vi vill unna oss och som vi tycker är extra lyxigt. När vi väljer resa så ser vi ofta till priset och vill kanske hitta ett förmånligt flyg eller tåg dit vi ska. Beroende på hur länge vi ska stanna på en annan ort bestämmer kanske var vi bor, nära centrum och dyrare boende eller längre bort från centrum, men billigare boende. Kvaliteten på hotellet eller hostellet beror på resenären. Vissa vill ha bra service och hög kvalitet på hotellet, medan andra kanske vill ha förmånligare och enklare boende och väljer ett hostell där sovutrymmet delas av många. 
Våra vanor påverkar förstås också vår konsumtion. Vegetarianer konsumerar inte köttprodukter, men däremot kanske de väljer fisk, grönsaker och bröd ur matbutikens hyllor. En teknikintresserad köper de nyaste tekniska prylarna för att det är ett stort intresse, medan en bilintresserad hellre satsar på nya motordelar. Den som älskar musik köper kanske vinylskivor för att ljudkvaliteten upplevs som bättre, eller så prenumererar hen på musiktjänster på nätet som [http://www.spotify.com Spotify] för att få tillgång till så mycket musik som möjligt både hemma och i mobilen. Också kön påverkar konsumtionen till viss del. Så kallade hygienartiklar varierar mellan kvinnor och män, av rent biologiska orsaker. Det finns andra orsaker till att konsumtionen mellan män och kvinnor varierar. Män använder ungefär 80 % av ett heterosexuellt pars inkomster och köper ofta dyrare saker som bilar, hus och elektronik, medan kvinnor gör mer än 80 procent av besluten om vad som köps i hushållet, och oftast handlar det då om livsmedel, kläder och hushållsartiklar, alltså inte nödvändigtvis varor som kvinnorna själva enbart använder. Men det betyder att kvinnor är viktiga konsumenter och så är det oavsett var i världen vi rör oss. De nordiska länderna ligger i topp internationellt när det gäller konsumtion, men skillnaderna mellan könen är mer eller mindre samma i rika länder som i fattiga länder. Kvinnor har lägre lön och mindre fritid än män och det påverkar deras konsumtion och män reser och flyger mera än kvinnor för att ge ett exempel. Dessutom äter män mera kött än kvinnor, men det har kanske andra orsaker än fritid och inkomst, utan då handlar det mera om vanor. Kvinnor (också fattiga kvinnor) konsumerar mera ekologiskt odlade produkter än män. Men det här är självklart generaliseringar och det betyder inte att alla män och kvinnor resonerar och konsumerar enligt de här mönstren. &lt;ref&gt;[http://www.equalclimate.org/se/konsumtion/ Kön och klimatförändring ur ett nordiskt perspektiv], Hämtad 11.2.2014.&lt;/ref&gt;

=== Kan vi förutspå människors ekonomiska beteende? ===

Neuroekonomer försöker via psykologin ta reda på om människans beteende kan förutspås. Genom att studera hjärnaktiviteten vid beslut så tror vissa att vi kan veta rätt säkert på förhand hur människor kommer att bete sig och t.ex. konsumera. Hittills har neuroekonomer varit gäckade av att människor kan ångra ett köp för att någon dag senare göra ett liknande köp igen. Vad som styr våra beslut är svårt att komma åt. Ibland handlar det om bra marknadsföring av en produkt eller tjänst, andra gånger kanske vi påverkas av vad andra människor säger. Sociala medier har ökat i betydelse för företagens marknadsföring eftersom vi litar på vad bekanta tycker och tänker om ett företag. Läs mera i följande artikel: http://www.forummag.fi/neuroekonomi-sparar-dolda-beteendemonster

===Masskonsumtion - hatad och älskad ===

Masskonsumtion innebär i praktiken att många människor köper samma sak. Till exempel “årets julklapp” som för några år sedan var “Yantra-mattan” masskonsumerades med resultatet att den blev jättedyr. Även den nya Playstation 4 förväntas masskonsumeras.

Konsumismen kan spåras ända tillbaka till de gamla egyptierna.&lt;ref&gt;[http://en.wikipedia.org/wiki/Consumerism wikipedia], Consumerism, 2013, hämtad 19.11.2013.&lt;/ref&gt; Däremot uppkommer masskonsumtionen först under den industriella revolutionen på 1800-talet i Storbritannien. Under industriella revolutionen började man tillverka produkter i fabriker och på löpande band på ett mycket billigare vis, vilket ledde till att man kunde köpa varor på ett helt annat sätt än förr. Detta var en av de viktigaste förutsättningarna för att masskonsumtionen skulle kunna uppstå. &lt;ref&gt;[Gullberg, Tom och Sture Lindholm Läroboken i historia för gymnasiet Labyrint].&lt;/ref&gt;

Masskonsumtion kan leda till en global uppvärmning eftersom att det blir ekologiskt ohållbart i längden säger de flesta cynikerna. Något positivt om masskonsumtionen är att masskonsumtion kan ge samhället mera företag och arbetsplatser, vilket är bra för de arbetslösa och i stora drag för ekonomin. Dessutom skulle ett lands ekonomi få problem om vi skulle sluta konsumera t.ex. om alla plötsligt bara skulle köpa second hand. &lt;ref&gt;[http://andreasmeijer.wordpress.com/2013/10/21/framtidens-masskonsumtion/ Andreas Meijer] Framtidens masskonsumtion? 21.10.2013.&lt;/ref&gt;
Ett omtalat begrepp är hållbar utveckling där konsumtionen spelar viktig roll. Hur kan vi konsumera hållbart där också naturresurser och avfall tas i beaktande? I Åbo Akademis forskarblogg diskuterar Johanna Mattila kretsloppsekonomin som innebär att vi hyr varor en viss tid och sedan går de tillbaka till företaget som reparerar eller återanvänder så många delar som möjligt av varan för att hyra ut den på nytt i lite uppdaterad och förnyad förpackning. På så sätt kanske avfall minskar och dessutom sjunker kostnaderna för varorna samtidigt som vi bara hyr den så länge som vi verkligen använder den. Läs mera här: https://blogs.abo.fi/forskarbloggen/2015/09/13/tummen-upp-for-kretsloppsekonomi/

=== Konsumenter och zombiebeteende? ===

Susanne Wigorts Yngveson är docent i etik och hon skriver såhär: ''Redan som små barn får vi lära oss att bli konsumenter, att enligt konsumtionslogiken förbruka och omsätta varor och tjänster. Denna ”religion” är reglerad av både liturgier och etiska ideal och den delar in oss i globala kulturer som flätas in i varandra. ”Nya behov behöver nya varor, nya varor behöver nya behov och begär”, som sociologen Zygmunt Bauman har beskrivit det. Konsumtion är alltså ett sätt att leva oavsett om vi har möjlighet att förverkliga våra drömmar eller inte i galleriornas labyrinter.'' 

Konsumtion är något vi lärs till och den kopplas till vår identitet. Vi är det vi köper om för att dra det till sin spets. I sin krönika diskuterar hon om vi överhuvudtaget har någon frihet när det gäller vad vi köper. Kan någon verkligen stå utanför konsumtionssamhället? Ideal som att försörja sig själv genom att odla så mycket som möjlig själv nämns ibland i sammanhangen, men hon anser inte att dessa personer kan undvika konsumtion egentligen. Den valfrihet vi har handlar snarast om vilken slags tomat vi vill köpa, en närproducerad eller en som importerats från utlandet. &lt;ref&gt;[http://www.svd.se/konsumenter-in-i-doden_3719950 Susanne Wigorts Yngvesson], Publicerad 7.7.2014. Hämtad 1.10.2015.&lt;/ref&gt;

Våra val har moraliska konsekvenser och vi behöver överväga vad vi konsumerar.  ''I zombiefilmerna ”Dawn of the Dead” (1978, 2004) placeras handlingen i en shoppinggalleria. Trots oförmågan att tänka så vet de hjärndöda hur de ska bete sig som konsumenter. Det är en betingad reflex. I horder vandrar de genom gallerian till bakgrundsmuzak som fortsätter spela som om ingenting har hänt. Som levande jagade konsumenterna reafynd, som hjärndöda letar de efter levande kött att äta. Med filmerna av George A Romero och Zack Snyder anses genren ha förnyats genom sin konsumtions- och samhällskritik: ”När de odöda reser sig kommer civilisationen att falla”, som Snyder uttrycker det. Skillnaden mellan konsument och zombie kanske inte är så stor? För vad styrs vi egentligen av som konsumenter?'' &lt;ref&gt;[http://www.svd.se/konsumenter-in-i-doden_3719950 Susanne Wigorts Yngvesson], Publicerad 7.7.2014. Hämtad 1.10.2015.&lt;/ref&gt;

Den ideala konsumenten antas vara väldigt medveten om vad hen köper vilket bl.a. zombieallegorin kritiserar. Hela idén med marknadsekonomin är att företagen tvingas producera det konsumenterna vill ha. Konsumtionskritiker ser snarast konsumenten som offer för företagens marknadsföring och realappar. Vi köper trots att vi inte kanske vill ha varan egentligen, men genom att äga varan känner vi oss bättre/viktigare/vackrare och så vidare.

==Marknadsekonomi==

Marknadsekonomin är den ekonomiska teori som tillämpas i flest länder. Man strävar efter en stor frihet för både konsumenter och företag. Man idealiserar en fri och öppen marknad utan protektionism, där såväl tullar som skatter saknas. Protektionism innebär att ett land skyddar sina varor och tjänster. &lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Protektionism Wikipedia.] Protektionism. Hämtad 2013,16 oktober.&lt;/ref&gt; Marknadsekonomin baserar sig på efterfrågan och utbud. Även konkurrensen påverkar priserna. 

Efterfrågan innebär behovet det finns av en vara eller tjänst medan utbudet är vad som erbjuds på marknaden. Efterfrågan styr alltså utbudet inom marknadsekonomin.&lt;ref name&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Marknadsekonomi Wikipedia.] Marknadsekonomi. Hämtad 2013, 16 oktober.&lt;/ref&gt; De perfekta '''jämviktsprisen''' fås då efterfrågan och utbud möts. När priset blir för högt kommer kundernas konsumtion att minska, vilket gör att företagen sänker priset för att öka efterfrågan. Ett annat alternativ är att förbättra kvaliteten men behålla samma pris som tidigare. Om priset är för lågt och varorna tar slut p.g.a stor efterfrågan kommer företagen att producera mera av varan och de ökade '''produktionskostnaderna''' leder till att företagen måste höja priset och då kommer antagligen efterfrågan att minska, men ett nytt jämviktspris har hittats där den mängd som kunderna har behov av möter det som företagen kan producera. Idén är att marknaden själv bestämmer priset utgående från konsumenternas behov och företagens möjligheter att producera varor och tjänster. Staten, regeringen, presidenten eller riksdagen kan inte påverka priset i en marknadsekonomi.

'''Konkurrens''' är viktig inom marknadsekonomin för att företag tävlar sinsemellan vilket leder till att priserna sänks och kvalitén förbättras. Företag som inte klarar av konkurrensen går i konkurs. Om det inte skulle finnas konkurrens mellan företag så kan det leda till att ett företag får monopol på en vara/tjänst, vilket betyder att företaget kan styra priset helt själva, vilket är negativt för konsumenterna. Det kan vara oerhört svårt för små företag att konkurrera med företag som har monopol eftersom de stora bolagen kan sänka sina priser och tvinga mindre företag i konkurs och det här innebär alltså en ytterst '''osund konkurrens'''. 

Klädbutikerna i Vasa har något att erbjuda för alla, men priserna varierar mycket. Baskläder t.ex. kan vara onödigt dyra. Vasas klädbutiker följer inte överlag marknadsekonomins principer för att företagen betalar skatter och konkurrerar ut små företag. Dessutom styr utbudet inte alltid efterfrågan på kläderna för att de små och normala storlekarna tar alltid slut väldigt snabbt och butikerna erbjuder inte alltid det som folket vill ha. 


=== Marknadsekonomin exemplifierad ===

Exempel 1:
Ett bra exempel på en lyckad marknadsekonomi är Rovios Angry Birds. Till Apples mera framgångsrika appar hör bl.a. Angry Birds, Google Maps, Pandora, Instagram och Shazam. Rovios Angry Birds är faktiskt alla tiders mest nerladdade kostande spel. Företaget Angry Birds har stor efterfrågan, och håller även utbudet i bra jämvikt. Angry Birds erbjuder på mycket mångfald av varor med sitt tema, och förbättrar sina spel hela tiden. En av orsakerna varför Angry Birds spelet är så populärt är att det sägs vara nästan beroendeframkallande, och spelet anpassar sig för både unga och äldre personer. På grund av konkurrensen tvingas Rovio att med jämna mellanrum komma ut med nya versioner av det framgångsrika originalspelet, detta gör att kunderna hålls intresserade. Det relativt låga priset och den lätta tillgängligheten är bidragande faktorer till varför spelet blivit så populärt. Man måste inte längre gå till en butik för att köpa ett spel utan det är bara att ladda ner det på sin telefon. Kauppalehtis Kari Hänninen menar att Apple kan tacka Angry Birds för sina framgångar eftersom spelet lockat miljoner spelare att ladda ner det och på så sätt har Apples appbutik också fått kunder och synlighet. &lt;ref name&gt;[http://www.kauppalehti.fi/etusivu/applen+kaupan+suuruus+on+angry+birdsin+ansiota/201307464593 Kari Hänninen] hämtad 24.07.2013. &quot;Applen kaupan suuruus on Angry Birdsin ansiota&quot;. Hämtad 15.10.2013.&lt;/ref&gt;	

Exempel 2:
Ett land som har en lyckad marknadsekonomi är Brasilien. Landet fick år 2003 en president vid namn Luiz Inacio Da Silva, som öppnade vägen för den brasilianska marknadsekonomin och den fria handeln. Landet som tidigare haft det dåligt ekonomiskt, men det har nu vänt till en följd av den fria marknaden. Brasiliens välstånd ökar hela tiden och Brasilien är en stor ekonomisk aktör inom den globala handeln.&lt;ref&gt;[https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=107705 Avanza.se], redigerad 2009, 7 oktober. Surfa på den Brasilianska vågen. Hämtad 15.10.13. &lt;/ref&gt; I nuläget ligger Brasiliens ekonomi på nionde plats i världen och på första plats i Latin Amerika. &lt;ref&gt; [http://www.mapsofworld.com/brazil/economy/ Mapsofworld. Brazil Economy], hämtad 22.10.2013.&lt;/ref&gt;

Brasiliens ekonomi är beroende av exporten ut ur landet eftersom att Brasilien producerar mycket råvaror. Marknadsekonomin har bidragit till att effektivera utvecklingen i Brasilien bland annat genom att öppna upp landet för utländska företag så att befolkningen kan få arbete men också kan jämföra priser och köpa det som är mest ekonomiskt för dem. Konkurrensen om kunder tvingar alltså företagen att hålla priserna på en låg nivå. Detta hjälper till att minska de fattigastes andel och öka landets välstånd.&lt;ref&gt; [http://www.globalis.se/Laender/Brasilien FN-förbundet], hämtad 15.10.13. &lt;/ref&gt; Marknadsekonomin har gjort Brasilien till ett land som kan låna ut pengar istället för att själv ta lån.

=== Effekter av marknadsekonomi - inflation och deflation ===

Marknadsekonomi är ett ekonomiskt system där priser på varor sätts fritt baserat på arbetsfördelningen, utbudet och efterfrågan. '''Deflation'''en i ett land styrs direkt av detta, om priserna på varorna sänks så ökar deflationen. '''Inflation''' hör ibland ihop med prishöjningar och de hör i sin tur oftast ihop med om utbud och efterfrågan motsvarar varandra. När utbudet är för stort och efterfrågan för litet så sjunker priserna för att locka kunder. När efterfrågan är större än utbudet så kan företagen höja priserna eftersom konsumenterna betalar gärna ett högre pris för en populär vara. Det finns många exempel på det här, t.ex. nya telefonmodeller är dyrare så länge efterfrågan på dem är stor, när sedan flera företag börjar konkurrera och producera liknande modeller så sjunker priserna när de tävlar om kunderna. Inflation kan också påverkas av andra faktorer, bland annat importerad inflation då andra länder har hög inflation vilket pressar upp priserna på allt vi importerar från dem. &lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Marknadsekonomi Wikipedia], Marknadsekonomi. Hämtad 22.10.2013.&lt;/ref&gt; Deflation kan ha en mycket negativ effekt på ekonomin och speciellt lån, eftersom att pengavärdet stiger så betalar man tillbaka lånet med pengar som är värda mycket mer än de pengar man fick från lånet ursprungligen.&lt;ref&gt;[http://www.suomenpankki.fi/sv/rahapolitiikka/hintavakaus/pages/default.aspx Finlands Bank], Varför prisstabilitet?. Hämtad 22.10.2013.&lt;/ref&gt; 

I februari 2005 så fick Finland deflation för första gången på 50 år, orsaken till denna deflation var att priset på flytande bränsle blev billigare vilket gjorde flygresor billigare, senare gick Estland  med i EU vilket fick Finland att sänka spritskatten i oro av konkurrens från en billig estnisk alkohol. Däremot blev fritidsnöjen och bostäder dyrare.&lt;ref name=&quot;Finlands deflation 2005&quot;&gt;[http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/finland-har-deflation-for-forsta-gangen-pa-halvsekel/ Sydsvenskan],(23 april 2005). Finlands deflation 2005. Hämtad 22.10.2013.&lt;/ref&gt;

=== Effekter av marknadsekonomi - arbetslöshet och effektivisering av arbete ===

Ett av de starkaste argumenten som talar emot marknadsekonomin är arbetslöshet. Människor som av någon anledning (åldringar, sjuka) inte kan prestera tillräckligt bra blir helt enkelt arbetslösa. Det finns massor av potentiell arbetskraft som inte utnyttjas, eftersom arbetsgivarna anser att inte äldre och personer med handikapp som arbetskompetenta. Det finns inte en efterfrågan på dessa personers kompetens eftersom deras arbetsförmåga inte når upp till 100% vilket naturligtvis är idealet för arbetsgivaren. De kan vara fullt dugliga att utföra vissa arbetsuppgifter, men deras potential blir helt enkelt inte uppmärksammad. Arbetslöshet är oerhört ineffektivt på både personliga och samhälleliga plan. Outnyttjad arbetskraft leder till att de varor och tjänster som kunde produceras inte blir producerade, den arbetslöse befinner sig i riskzonen för marginalisering och han/hon blir dyr för samhället som är tvungen att ta hand om människan och betala arbetslöshetsunderstöd. Dessutom finns det många arbetsuppgifter som inte kan värderas i effektivitet eller i pengar. 

Läraryrket kan vara ett exempel på ett arbete vars effektivitet är svårmätt. Ska t.ex. lärare få sänkt lön om studerande blir underkända i kurser eller i Studentexamensprovet? Det kommer kanske inte som någon överraskning att det här har prövats i USA, men där visar flera studier att undervisningen inte blir bättre om lönen knyts till studerandes betyg. För det första leder det till minskad motivation hos lärare, som helst vill ha mindre undervisningsgrupper för att på allvar kunna stöda studerandes lärande, något som Finland satsat på. Det är självklart viktigt att lönen är tillräcklig och att lärare känner att deras arbete uppskattas i samhället (vilken yrkesgrupp skulle inte säga samma sak?), men att höja lönen vid bättre studerandeprestationer motiverar inte lärare. Och hur ska man mäta kunskaperna hos studerande? Det leder lätt till standardiserade prov som lärarna tvingas förbereda sina studerande inför utan att kunna vara kreativa i sin undervisning och utveckla nya metoder, eller lära ut olika slags kunskaper. Dessutom kan man fråga sig hur kreativa ämnen skulle testas som bildkonst eller musik. Ska studerande kunna måla enligt vissa stilar eller spela vissa musikstycken för att bli godkända, eller handlar det om att lära sig olika konst- och musikstilar utantill? Testet skulle bli avgörande för undervisningen och studerande skulle lätt tvingas öva mest inför det och endast för att lärarnas löner är knutna till testet. Målet för lärare är att studerande lär sig, men i det här scenariot så är det ju lärarlönerna som står i centrum, medan studerandes verkliga kunskaper är mindre viktiga så länge som de presterar bra i testet. &lt;ref&gt;[http://parentsacrossamerica.org/performancepay/ Parents Across America], Tying Teacher Salaries to Test Scores Doesn't Work. Hämtad 21.2.2014&lt;/ref&gt;

=== Konkurrens inom vården leder inte till bättre kvalitet ===

I Finland och i Sverige har kommuner ibland valt att privatisera vården för att på det sättet spara pengar, och förhoppningsvis effektivisera vården. Undersökningar visar dock att exempelvis åldringsvården inte nödvändigtvis blir bättre via konkurrens. Det kan vara svårt att jämföra olika vårdenheter och vad de egentligen erbjuder för kunden och i det skedet när åldringsvård blir aktuell så kanske personen som behöver vården är sjuk och trött och inte kapabel att bläddra igenom otaliga vårdenheters sidor för att hitta det som passar just hen bäst. &lt;ref&gt;[http://rod.se/konkurrens-leder-inte-till-b%C3%A4ttre-v%C3%A5rdkvalitet Hermansson, Ralph Riksdag&amp;Departement], Konkurrens leder inte till bättre vårdkvalitet. Publicerad 30.9.2013. Hämtad 21.2.2014&lt;/ref&gt; Det finns ett visst etiskt dilemma med att vårdföretag är vinstdrivande och konkurrerar ut t.ex. kommunala aktörer på marknaden. Stora företag kan naturligtvis effektivisera vården till viss grad med bättre anmälningssystem eller bättre vårdapparatur, men i en artikel i HBL (7.10.) verkade företagens lägre priser främst handla om att vårdpersonalens löner pressats ner och att anställningsvillkoren blivit sämre. Kvaliteten på vården kanske inte är främsta intresset för företagen utan att den sker så billigt som möjligt. &lt;ref&gt;[Konkurrens garanterar inte bättre vårdkvalitetet HBL], Publicerad 7.10.2013.&lt;/ref&gt; Det finns heller inga garantier för att vårdföretagen faktiskt upprätthåller kvaliteten när de väl fått sin offert godkänd av en kommun och sopat undan sina konkurrenter. I det skedet när en patient inser att företaget inte sköter sig fullt så bra som förväntat, så vad gör en sjuk patient då? Det är viss skillnad på att välja klädbutik och att välja vårdinrättning och därför blir det svårt att tillämpa marknadsekonomiska begrepp som konkurrens och effektivisering inom vården. När välfärden bygges på 80-talet var målet att den skulle gälla alla medborgare, men nu talas det mest om effektivisering som om det skulle vara samma som god vård eller en självklar förbättring av kvaliteten. Och vem tjänar på det? Jo, medelklassen som kan försvara sina intressen och har råd med privata försäkringar. De som är svagast i samhället klarar inte sig i den här konkurrenshysterin och det är de som kommer att lida när staten och kommunerna skär ner sina tjänster och privatiserar dem, säger professorn i socialpolitik vid Tammerfors universitet Anneli Anttonen. &lt;ref&gt;[http://motiivi.jhl.fi/portal/?a=getArticle&amp;issueId=31&amp;articleId=553 Anneli Anttonen], Kilpailuttamisen jäljet pelottavat. Hämtad 21.2.2014&lt;/ref&gt; Det här innebär naturligtvis inte att alla privata vårdbolag är av ondo och ska undvikas, men det är viktigt att kunna problematisera konkurrens speciellt när det gäller områden där människor är speciellt utsatta t.ex. inom social- och hälsovården och där kvaliteten inte direkt kan mätas i siffror.

=== Effekter av marknadsekonomi - monopol ===

Ett annat argument som talar emot marknadsekonomi är risken för att företag får monopol på en vara eller tjänst. Företaget har slagit ut övriga företag och kan ensamt styra sina konsumenter. Det här betyder att företaget fritt kan välja priset på varan/tjänsten (priserna ofta orimligt höga) vilket från konsumenternas sida inte bemöts positivt. Till exempel Systembolaget är ett företag med monopol, och Finlands motsvarighet är Alko. Ett problem som Alko kan medföra drabbar t.ex. självständiga vinproducenter, som bara i sällsynta fall får sälja sina produkter själva. All stark alkohol distributeras enligt lag via Alko, vilket försvårar situationen. Privatisering av företag skulle även medföra längre öppettider. En annan nackdel gällande alkoholmonopolet är att om man besöker en gård som producerat vinet lokalt måste man på gården beställa vinet och sedan åka till Systembolaget för att köpa samma vin som det också är måste köra samma omväg. Monopolet kan även leda till korruption. Flera mutskandaler har redan skett i systembolaget. Läs mera här: http://www.dn.se/nyheter/sverige/detta-har-hant-i-mutharvan/

=== Oljan, oljepriset och Finland ===

När växter och organismer utsätts för högt tryck och hög temperatur under miljontals år bildas olja. Sedan 50 år tillbaka är den vår viktigaste energiråvara. Utvinningen medför dock stora miljöproblem, såsom koldioxid, användning av stora mängder sötvatten och risk för oljeutsläpp. Olja används bland annat till bränslen, smöroljor och plaster. &lt;ref&gt;[http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/Olja/ Faktabasen - Vad är energi], Skapad 07.10.2009. Uppdaterad 20.02.2014.&lt;/ref&gt; 
OPEC är en internationell organisation som arbetar för att organisera och förena oljepolitiken bland sina tolv medlemsländer: Algeriet, Angora, Ecuador, Förenade arabemiraten, Iran, Irak, Kuwait, Libyen, Nigeria, Qatar, Saudiarabien och Venezuela. Av dessa har Saudiarabien, Irak och Kuwait allra störst oljetillgångar  &lt;ref&gt;[http://www.ravaror.se/19-lander-med-storst-oljereserver 19 Länder med störst oljereserver. OPEC], Publicerad 16.5.2009.&lt;/ref&gt;. De länder som använder mest olja är USA, Kina och Japan.

Oljepriset är av stor ekonomisk betydelse, eftersom olja och andra petroleumprodukter används väldigt mycket, t.ex. för transporter, uppvärmning och som industriråvara. Efterfrågan är alltså oerhört stor och behovet av olja ökar ständigt med ökad konsumtion och transport. Dessutom är oljepriset i direkt förhållande med bensinpriset, som i huvudsak består av råolja. Ofta utgör skatten en större del av konsumentpriset än marknadspriset för råvaran. Ett exempel på detta kan ses i bensinpriserna i Europa
“För råoljans del är Finland beroende av export. Däremot exporteras oljeprodukter som raffinerats i Finland till EU-länderna och USA. Finland hör till de ledande länderna bl.a. inom utveckling av renare fordonsbränslen. Svaveldioxidutsläppen i de fordonsbränslen som framställts i raffinaderiet i Borgå har till exempel minskat till en tiondel av vad de var på 1980-talet. Finland har redan sålt helt svavelfria produkter också utomlands.”

Bruket av olja leder både till koldioxidutsläpp som accelererar växthuseffekten och till utsläpp som försurar naturen. Utvecklingen inom förädlings- och bilteknikerna minskar utsläppen i trafiken trots att trafiken ökar. Då man borrar efter olja så släpps det också ut lite i miljön och det accelererar också växthuseffekten. &lt;ref&gt;[http://energiamaailma.fi/sv/energia-abc/fossiiliset-energialahteet/oljy/ Energiamaailma]&lt;/ref&gt;

== Frihandel - marknadsekonomins största framgång? ==
'''Exemplet USA - EU'''

Mellan USA och EU har förhandlingar om ett friare förhandlingsområde de två länderna sinsemellan inletts. 
Frihandel mellan dessa länder gynnar de företag som redan bedriver handel med USA. Konkurrensen skulle öka, med sänkta priser som följd, och en del menar att flera arbetstillfällen skulle skapas om hinder avskaffas och regler förenklas. Företagen skulle få erbjuda sina tjänster och produkter till ännu fler konsumenter, och konsumenterna skulle få billigare varor.&lt;ref name=&quot;bf&quot;&gt;[http://www.bt.se/debatt/frihandel-skapar-fler-jobb(3924438).gm Borås Tidning]9:e April 2013, Hämtad 15.10.&lt;/ref&gt;Alltså, export respektive import USA och EU emellan skulle växa märkbart.&lt;ref&gt;[http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/frihandelsavtalet-med-usa-kan-gynna-svenska-foretag_8470632.svd SvD Opinion] 1:a September 2013, Hämtad 15.10.2013.&lt;/ref&gt; Enorma mängder pengar skulle inbesparas om tullarna på bägge sidorna Atlanten skulle tas bort. &lt;ref&gt;[http://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/antligen-dags-for-frihandelsavtal-eu-usa_182594.html  Svenskt Näringsliv, Erixon, O.] 13:e Februari 2013, Hämtad 15.10.2013.&lt;/ref&gt; Genom att samordna regler kring godkännande av läkemedel samt bilmodellers säkerhetskrav och dylikt, kunde handeln mellan USA och EU löpa ännu bättre. Allt detta skulle få ekonomin att rulla i gång igen i Europa.&lt;ref&gt;[http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=5585492 Sveriges Radio] 8:e Juli 2013, Hämtad 15.10.2013.&lt;/ref&gt;USA kunde lära av EU, och även vise versa, och tillsammans kunde de sträva efter en hållbarare global utvecklling.&lt;ref&gt;[http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2000991-frihandel-med-usa-problematisk-for-jordbruket GP Jonsson, H.] 4:e September 2013, Hämtad 15.10.2013&lt;/ref&gt;Man hoppas alltså att förhandlingarna mellan USA och EU skulle leda till ett heltäckande avtal för både investeringar och handel, för att USA är EU:s viktigaste handelspartner och för att USA:s och EU:s ekonomier utgör hälften av hela världens BNP.&lt;ref name=&quot;bf&quot;/&gt;

Å andra sidan kunde större konkurrens slå ut många småföretag, de storföretag som framförallt vinner på avtalet skulle kunna få ökat politiskt inflytande och arbete för strängare miljö- och säkerhetsnormer kunde försvåras. Avtalet avses också innehålla en hel del problematiska bestämmelser om hur besluten skulle fattas. Om en viss kemikalie uppfattas som för farlig inom EU, men inte i USA, vem skall besluta om huru den får användas? Om en investering blir olönsam för att miljöbestämmelserna skärps, vem står för kostnaden? Avtalsförslaget innehöll bestämmelser om att detta skulle beslutas i domstolar, inte politiskt, och man var rädd för godtyckliga beslut och en massa onödiga rättsprocesser.

=== Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea ===

Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea trädde i kraft den 1 juli 2011. Avtalet innebär nästan totalt avskaffande av importtullarna, som har givit positiv effekt för det bilaterala handelsutbytet. &lt;ref&gt;[http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Seoul/Aktuellt/Rapporter/Frihandelsavtalet-mellan-EU-och-Sydkorea---en-aktuell-lagesbild--sys/ Sveriges Ambassad](19 apr 2013). Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea - en aktuell lägesbild. Hämtad 15.10.2013.&lt;/ref&gt;
Ett så kallat bilateralt avtal är en överenskommelse mellan två stater som kan jämföras med uttrycket “I’ll scratch your back, if you scratch mine.” Avtalet gäller inte endast åt ena hållet, utan man ger och tar emot. Ett bilateralt handelsutbyte är alltså ett tvåsidigt handelsutbyte.&lt;ref&gt;http://sv.wikipedia.org/wiki/Bilateralt_avtal Wikipedia](07 mars 2013). Bilateralt avtal.Hämtad 15.10.2013.&lt;/ref&gt; &lt;ref&gt;[http://www.example.org Nationalencyklopedin] Bilateralt avtal. Hämtad 15.10.2013.&lt;/ref&gt;

Frihandelsavtalet är ett ambitiöst avtal mellan Korea och EU, och är även det första avtalet EU har gjort med ett asiatiskt land.  En hel del exportörer och importörer får handla utan att betala någon tull, även nästan alla jordbruksprodukter. Även olika handelshinder förhindras, och det blir enklare att utveckla olika slags produkter, fordon, läkemedel, medicintekniska produkter och elektronik. Tjänster leder även till stora framsteg, likaså investeringar.&lt;ref&gt;[http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/october/tradoc_148321.pdf Europeiska komissionen]Frihandelsavtalet mellan EU och Korea i praktiken. Hämtad 22.10.2013.&lt;/ref&gt; &lt;ref&gt;[http://www.tullverket.se/innehallao/u/ursprungsvaror/ursprungsvaror/ursprungsintyginomfrihandel.4.4fd94fc013e6ece11adf95.html Tullverket] Ursprungsintyg inom frihandel. Hämtad 22.10.2013.&lt;/ref&gt;

Mellan EU:s 28 medlemsländer och EES-länderna (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) Norge, Island och Lichtenstein finns ett frihandelsavtal som gör det möjligt för varor, tjänster, kapital och personer att röra sig mellan de 31 länderna utan att hindras av tullar eller avgifter. Detta effektiviseras av EU:s fyra firheter: fri rörlighet för personer, kapital, tjänster och varor. Frihandeln är ett system där människor, varor, tjänster och pengar kan cirkulera fritt. Det ger en möjlighet för tillväxt och jobb inom EU tack vare den öppna handeln med den övriga världen, t.ex. handel med länder på andra sidan Atlanten görs för cirka 2 miljarder euro per dag. För att frihandeln skall utvecklas försöker EU inte bara utveckla frihandelssystemet inom EU, utan även med nationer utanför EU-området. Till exempel i utvecklingsländer försöker EU kombinera handeln med utveckling genom lägre tullar, stöd för små exportföretag och råd om förvaltning bland annat. Genom tillämpningen av fri handel söker man även bekämpa barnarbete, miljöförstöring och ostadiga priser. Europeiska unionens mål är att världshandeln ska växa enhetligt, och man arbetar för en rättvisare och mer hållbar handel. Med detta försöker man skapa ett fungerande system som skulle öka handeln med  icke EU-länder, för att på så vis skapa fler jobb samt kunna bekämpa barn-och tvångsarbete, instabila priser och miljö förstöringar. Man försöker även med hjälp av frihandeln kunna hjälpa de fattiga länderna med utvecklingen till exempel genom att ge stöd och lägre tullar på varor och tjänster som landets utveckling gynnas av. Detta eftersom EU är starkt beroende av dessa länders export samt import, och ju bättre det går för dessa länder, desto mer gynnas även vi av deras utveckling. &lt;ref&gt;[http://europa.eu/pol/comm/index_sv.htm] &lt;/ref&gt;

=== Och frihandelns förlorare? ===

En påtvingad frihandel kan gynna endast det ena landet. EU försökte år 2009  tvinga ett flertal utvecklingsländer i Afrika, Västindien och Stilla havet att ingå ett fri handelsavtal med dem. De länder som är emot att ingå ett fri handelsavtal menar att det inte är gynnsamt för de dem, eftersom det egna landets jordbruk skulle vara i fara i och med att folket kanske i så fall köper varorna från något annat land. Ett fri handelsavtal innebär att det inte finns några handlingshinder, det är då möjligt att importera obegränsat med mat från Europa. Att producera varor i Europa är billigare, detta eftersom företagen är effektivare, större och subventionerade. I Utvecklingsländer där jordbruket betonas leder detta till problem eftersom den lokala produktionen slås ut. .&lt;ref&gt;[http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/patvingad-frihandel-gynnar-inte-afrika/ Schimanski, F. Påtvingad frihandel gynnar inte Afrika] Hämtad 25.10.2013&lt;/ref&gt;

Mali är ett av de Afrikanska länderna som drabbats väldigt hårt av frihandelns möjligheter. Bomull har under en väldigt lång tid varit landets främsta exportvara och landet har varit beroende av bomullet för att kunna överleva. I och med fri handelsavtalet blev det möjligt för utländska investerare att ta över den lokala produktionen. Priserna på bomull i Afrika har sjunkit, allt detta för att företagare i till exempel USA har haft möjligheten att erbjuda bomull till ett billigare pris på grund av att företagen är starkt subventionerade och effektivare.&lt;ref&gt;[http://www.theguardian.com/world/2010/nov/14/mali-cotton-farmer-fair-trade Day, E](2010, 14 november). The desperate plight of Africa's cotton farmers. Hämtad 25.10.2013&lt;/ref&gt;

==Planekonomi==

Produktionen blir inte effektiv om man använder planekonomin och det råder brist på varor i butikerna och fabrikerna,  dessutom har en myndigheten svårt att planera ekonomin för ett helt land. eftersom det finns så lite varor. Staten styrt allt som t.ex. skolor och fabriker. Det blir inte stora skillnader mellan fattiga och rika enligt staten och att även avlägsna områden skulle få rå varor men så blir det inte. Avsaknaden av produktionsmedel är en nackdel som gör det omöjligt att uppskatta priser, vilket i sin tur gör det svårt att veta om planerna för ekonomin lyckats eller inte. Planekonomin för även med sig att de som är arbetsoförmögna blir allt fattigare och har svårare att klara sig i samhället. Risken finns att arbetsmoralen sjunker ifall alla arbetare har samma inkomst oberoende av arbetsmängden och -insatsen. Staten får mera makt i samhället då företag och privatpersoner inte ka påverka sina inkomster och produktionen. &lt;ref&gt;[https://sv.wikipedia.org/wiki/Planekonomi#Argument_mot_planekonomi Argument mot planekonomi], hämtad 9.10.2013&lt;/ref&gt;

&lt;big&gt;'''Fördelar med planekonomi'''&lt;/big&gt;

Planekonomi är ett ekonomiskt system som går ut på att det är staten som styr landets ekonomi. &lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Planekonomi Wikipedia]&lt;/ref&gt; &lt;ref&gt;[http://www.ne.se/planekonomi Nationalencyklopedin], hämtad den 23.10.2013&lt;/ref&gt; Eftersom staten äger alla företagvilket blir ingen överdrivet rik. Att staten äger alla företag förhindrar också ekonomiska kriser av den marknadsekonomiska sorten. Ingen överproduktion och ingen arbetslöshet.&lt;ref&gt;[http://fragabiblioteket.wordpress.com/2010/07/15/vilka-ar-fordelarna-och-nackdelarna-med-planekonomi-och-marknadsekonomi/ Bibblan],hämtad 8.10.2013.&lt;/ref&gt;

Staten bestämmer löner och priser, samt vilka varor som tillverkas.&lt;ref name=&quot;kurnavet&quot;&gt;[http://www.kursnavet.se/kurser/sh1201/enhet4/ekonomiproblem.htm Samhällskunskap A]&lt;/ref&gt;
Det blir inte så stora skillnader mellan rika och fattiga, teoretiskt borde det inte förekomma någon fattigdom. Arbetsplatserna borde räcka åt människorna.&lt;ref name=&quot;NE&quot;&gt;[http://www.ne.se/enkel/planekonomi National Encyklopedin. Läst 9.10.2013.]&lt;/ref&gt;

=== Skillnaden mellan marknadsekonomi och planekonomi ===

Planekonomi: Staten styr ekonomin på ett mera socialistiskt sätt där allt planeras och kontrolleras av staten. Fördelarna med planekonomi är att utbud och efterfrågan täcker varandra med hjälp av behovsutredningar.&lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Planekonomi Wikipedia] Planekonomi. Hämtad 16.10.2013&lt;/ref&gt;  Behovsutredningar innebär att man tar reda på vilka behov landet har, utgående från detta delar man sedan landets produktion så att man får det man behöver med möjligast lite överskott. Detta genomförs ofta genom flerårsplaner där man planerar hur landets behov kommer att utvecklas under flera år och planerar produktionen för att möta landets behov.

Marknadsekonomi: Den privata marknaden har makten över ekonomin och priserna styrs av utbud och efterfrågan. Lönsamheten är avgörande, det billigaste produktionssättet eftersträvas. Man flyttar till exempel produktionen till billigare länder, så som utvecklingsländer där lönenivån är lägre och således produktionen billigare. Konkurrensen innebär att nya varor, produkter och tjänster utvecklas på ett annat sätt än i planekonomi.&lt;ref&gt;[http://bibblansvarar.se/svar/fordelar-och-nackdelar-med-mar Eva Arrander] 10.06.2012. FÖRDELAR - NACKDELAR MED MARKNADSEKONOMI - PLANEKONOMI. Hämtad 16.10.2013&lt;/ref&gt; Eftersom att flera aktörer kämpar för samma kundunderlag pressas priserna ner och varorna utvecklas.

==Blandekonomi eller marknadsekonomi?==
Blandekonomi &lt;ref name=&quot;lina&quot;&gt;[http://www.ne.se/lang/blandekonomi Nationalencyklopedin], Hämtad 11.10.2013.&lt;/ref&gt; är ett ekonomisystem som är en blandning av planekonomi och marknadsekonomi, därav namnet. Skillnaden mellan blandekonomi och marknadsekonomi är att staten har större påverkan i blandekonomi, bl.a med att investera i och äga företag samt att reglera makten med lagar och skatter. Detta gör de för att hålla konjunkturerna så stabila som möjligt.
Det finns högkonjunkturer och lågkonjunkturer. Med högkonjunkturer menar man att efterfrågan är stor, vilket också ökar produktionen. I en lågkonjunktur sker motsatsen; efterfrågan sjunker och drar därför ner på produktionen. &lt;ref name=&quot;jannica&quot;&gt;[http://www.lartecken.se/samhallskunskap_a/69_konjunkturer.htm Lartecken], konjunkturer. Hämtad 11.10.2013&lt;/ref&gt;
Marknadsekonomin bygger på att företag och personer kan själv bestämma priser på varor och tjänster utan statens inblandning. Marknadsekonomin tillåter fri konkurrens mellan företag vilket gynnar marknaden p.g.a företagen producerar varor på basis av efterfrågan av konsumenterna. &lt;ref name=&quot;sandra&quot;&gt;[http://www.expowera.se/mentor/foretagsekonomi/marknadsekonomi.htm Expowera]. (2012,01.12)Marknadsekonomi. Hämtad 11.10.2013 &lt;/ref&gt;

== Ekonomiska sanktioner som politiskt vapen - Krimkrisen ==

Usa avbryter alla militära aktiviteter och handelssamtal med Ryssland. &lt;ref&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2014-03-04/575686/usa-fortsatter-sanktioner-mot-ryssland TT-Reuters],(4.3.2014) USA ökar sanktioner mot Ryssland. Hämtad 10.3.2014.&lt;/ref&gt; Dessutom hotar  EU med att avbryta förhandlingar om visumlättnader med Ryssland om de inte drar sig tillbaka och inleder samtal med den ukrainska regeringen. Eftersom Ryssland står för ca 30 procent av EU:s oljeleveranser, kommer oljepriset att stiga drastiskt vid en eventuell handelsblockad. &lt;ref&gt;[http://www.svd.se/nyheter/utrikes/eu-anvander-mjuk-makt-mot-ryssland_3323580.svd  TT Svenska Dagbladet], 3.3.2014 Hämtad 11.3.2014.&lt;/ref&gt;

Krimkrisens första ryska offer är gasjätten Gazprom, vars aktievärde nu sjunkit med en sjättedel på en vecka. Även Rubelns värde ligger rekordlågt. &lt;ref&gt;[http://www.svd.se/naringsliv/marknaderna-straffar-putin_3324988.svd Lundin T],(3.3.2014) Marknaden straffar Putin. Hämtad 10.3.2014.&lt;/ref&gt;  Trycket mot valutan leder till oro bland investerarna som fruktar att situationen kan utvecklas till ett handelskrig.&lt;ref&gt;[http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/krimkrisen-har-kostat-svenska-sparare-5-miljarder Alban Friberg], Krimkrisen har kostar svenska sparare 5 miljarder. (4.3.2014) hämtad 10.3.2014&lt;/ref&gt;

&lt;ref&gt;[www.vero.fi Skatteförvaltningen], hämtad 4.9.2014. Uppdaterad 12.6.2012.&lt;/ref&gt;

=== Krimkrisens påverkan på finländska företag ===

Ukrainakrisen började med demonstrationer den 23 november 2013, eftersom deras president inte skrev på ett kontrakt med EU som han hade arbetat ett år med att få fram. Sedan dess har situationen bara försämrats. &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/24/ukrainakrisen Andreas Schröder], Publicerad 24.03.2014, hämtad 11.09.2014.&lt;/ref&gt;
Krisen försämrar även tillväxtsmöjligheterna för Finlands teknologisektor. Under januari-april minskade teknologiexporten till Ryssland med en femtedel. Exporten av stålprodukter och färgmetaller halverades.&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2014/07/30/teknologiindustrin-krisen-i-ukraina-paverkar-exporten Mikael Schulman, HBL], Publicerad 30.07.2014, hämtad 11.09.2014.&lt;/ref&gt; Rysslands valuta, rubeln kommer att försvagas. Detta påverkar Finländska företag, eftersom Ryssland är en av våra största export-och import källor och en försvagad rysk valuta leder till att det blir dyrare för ryska konsumenter att köpa våra produkter, alltså kan konsumtionen minska. &lt;ref&gt;[http://www.carnegie.se/privatbank/Aktuellt/krisen-i-ukraina---vilka-bolag-paverkas/ Dag Tigerstedt], Publicerad 28.08.2014, hämtad 11.09.2014.&lt;/ref&gt;
En stor del av Finlands energi kommer från Ryssland. Dessutom importeras cirka 80-90% av oljan och kolet samt all naturgas därifrån. Energipriset antas stiga allt eftersom EU överväger att införa mer omfattande sanktioner mot Ryssland. Det höjda energipriset påverkar Finländska företag. &lt;ref&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2014-07-23/634591/hardare-rysslandssanktioner-paverkar-energipriset HBL], Publicerad 23.07.2014, hämtad 11.09.2014.&lt;/ref&gt;


=== Hur har Krimkrisen påverkat de ukrainska företagarna? ===

Ukraina har haft en dålig ekonomi sen Sovjets fall, landet var en av de länder som drabbades hårdast. &lt;ref&gt;[http://www.economist.com/blogs/freeexchange/2014/03/ukraine-and-russia C.W] (2014, 5 mars) . Why is Ukraine’s economy in such a mess? Hämtad 4.9.2014&lt;/ref&gt;Ukrainas samarbete med EU lider av att Ryssland och pro-ryska styrkor i Ukraina har stort inflytande. Detta påverkar företagarnas möjligheter att få ut sina varor genom tullarna. Många utländska företag som har sin bas i Ukraina påverkas också av konflikten.
Donetsk som är en miljonstad i Ukraina är nu öde. Staden är byggd kring kolgruvor och stålverk.&lt;ref&gt;[http://www.svt.se/nyheter/varlden/donetsk-en-arrad-och-ode-stad Sundström B.] (2014, 13 september) . Donetsk – en ärrad och öde stad. Hämtad 4.9.2014&lt;/ref&gt;Dessa fabriker är otroligt energikrävande och drivs av rysk naturgas. Ryssland har begränsat tlllgången av naturgas, för att Ukraina inte kunde betala tillbaka stora skulder, vilket gör produktionen olönsam. &lt;ref&gt;[http://www.dw.de/russia-cuts-gas-supply-to-ukraine/av-17710163 Tropper T.] (2014, 16 juni) Russia cuts gas supply to Ukraine Hämtad 4.9.2014&lt;/ref&gt;För att få ett stödpaket av IMF har staten tvingats höja skatterna samt priset på el och bensin, vilket har gjort att produktionen av varor blivit betydligt dyrare.&lt;ref&gt;[http://www.bbc.com/news/world-europe-26767864 BBC] (2014, 1 maj) .Ukraine economy: How bad is the mess and can it be fixed? Hämtad 4.9.2014&lt;/ref&gt;Priset på vete har stigit med 20% på världsmarknaden p.g.a rädslan för att fortsatt instabilitet ska påverka jordbruket i Ukraina. De små företagarna är trötta på statens skatter, hälsoinspektioner och tullar. Många har därav gått till den pro-ryska sidan. &lt;ref&gt;[http://www.bbc.com/news/world-europe-26127210 Zanuda A.] (2014, 11 februari) Ukraine's failing economy: Who is to blame? Hämtad 4.9.2014&lt;/ref&gt;Det finns inga tecken på att Ukraina har hjälpt företagarna under krisen.

=== Hur konsumenterna i Finland och EU området påverkas av Ryssland-Ukraina-krisen ===

I början av augusti införde Ryssland ett importförbud för många matvaror från EU länderna till Ryssland, bland annat Finland. Detta som en protest mot de ekonomiska sanktioner som EU-länderna och andra västländer har infört mot Ryssland. Sanktionerna var i sin tur en protest mot Rysslands militära inblandning i krisen i Ukraina. 
Importförbudet kan medföra att vissa livsmedel blir billigare i affärerna i Finland. På så sätt kan de finländska konsumenterna dra nytta av importförbudet. Men ifall importförbudet resulterar i stora förluster i finländska företag kan arbetslösheten öka.&lt;ref&gt;[http://ll-bladet.fi/general/finland-lider-av-rysslands-importforbud/ Leealaura Leskelä 2014,12.8], Finland lider av Rysslands importförbud Hämtad 21.8.2014&lt;/ref&gt;
De jordbrukare som odlar tomat, morötter ,kål, bär och frukt kommer EU att erbjuda stöd som drabbas av Rysslands import stopp av livsmedel. 
Reglerna i Ryssland om de livsmedel som inte får importeras kommer att lättas och det påverkar Valio positivt för att Ryssland börjar importera laktosfri mjölk.&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/18/sanktionsdrabbade-bonder-far-eu-pengar Katja Johansson 2014 18.8], Sanktionsdrabbade bönder får EU-pengar Hämtad 21.8.2014.&lt;/ref&gt; &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/20/ryssland-lattar-pa-importstopp?ref=ydd-most-read-in-sp YLE 2014,20.8], Ryssland lättar på importstopp Hämtad 21.8.2014.&lt;/ref&gt;
Ukraina är en av världens största exportörer av majs och väte. Krisen mellan Ukraina och Ryssland försvårar exporten till skandinaviska bolag som t.ex. Tetra Pak, Lantmännen. &lt;ref&gt;[http://omni.se/topic/6b897e27-8556-4869-9b7b-a1398b2d5707/5b4e40a9-e0a6-47b5-be2e-025ae1a171bc Leon Nudel 2014, 4.3], Krisen påverkar frukostflingorna Hämtad 21.8.2014.&lt;/ref&gt;
Importförbjudet leder till att Ryssland får bättre livsmedelsproduktion, och detta är positivt för dem men en liten förlust för andra länder som exporterar till Ryssland. När importförbjudet tas bort kommer importen till Ryssland att bli mindre eftersom deras egen produktion har utvecklats. &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/07/ryssland-infor-totalstopp-pa-import-av-matvaror YLE 2014, 7.8], Ryssland inför totalstopp på import av matvaror Hämtad 21.8.2014.&lt;/ref&gt;


=== EU:s sanktioner och Rysslands motsanktioner ===
Krimkrisen började den 23 februari 2014, sedan dess har EU vidtagit åtgärder så som sanktioner mot ryska personer samt företag som anses ha koppling till konflikten i Ukraina.&lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Krimkrisen Wikipedia Krimkrisen] &lt;/ref&gt; Man skärpte sanktionerna efter det malaysiska passagerarplanet MH17 blev nedskjutet ovanför Ukraina den 17 juli 2014. Man misstänker att det var proryska separatister som sköt ner planet och dessa stöder Ryssland. Sanktionerna efter denna händelse riktade sig främst mot Rysslands oljeindustri, försvarsteknologi samt mot statligt kontrollerande banker. Sanktioner är EU:s enda alternativ att försöka lindra krisen i Ukraina. Sanktionslistan som den är nu kan ses som en kompromiss, eftersom att man vill undvika EU medlemmarnas ekonomier, om man skulle ta med de tyngsta sanktionsförslagen skulle det skada medlemmarnas egna ekonomier. Men om man verkligen vill stoppa Ryssland så skulle det kanske vara nödvändigt att ta med de tyngsta sanktionsförslagen eftersom det verkar vara enda möjligheten för EU att få Ryssland att verkligen lyssna.&lt;ref&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2014-07-30/636821/eu-skarper-sanktionerna-mot-ryssland Tobias Pettersson/HBL, Publicerad:30.7.2014, Hämtad:9.9.2014]&lt;/ref&gt;
Ett av Europas största handelsland Tyskland påverkas väldigt hårt av Krimkrisen p.g.a. deras intensiva handelsrelation med Ryssland. B.l.a. Holger Schmieding, chefsekonom vid Berenberg Bank, tror att den tyska BNP-tillväxten på sin höjd kommer att minska med 0,1-02 procent. Ett regelrätt handelskrig skulle slå betydligt hårdare, inte minst som Ryssland svarar för cirka 35 procent av Tysklands gasförsörjning.
Medan EU:s export till Ryssland uppgår till inte mer än 1 procent av BNP  motsvarar omvänt den ryska exporten till EU hela 15 procent av Rysslands hela ekonomi. 
Också banken Nordea som är väldigt stor i b.l.a. Norden har stora utlåningar i Ryssland som uppgår till hela 57 miljarder kronor till ryska hushåll och företag. Ukraina har nu fått ett stort nödlån på ca 100 miljarder kronor av IMF (internationella valutafonden)
Om EU till exempel tar ett beslut om att frysa ryska tillgångar till följd av landets inblandning i Ukraina så väntas motåtgärder från rysk sida. I ett sådant scenario är det inte osannolikt att västerländska tillgångar kan bli frysta eller att utlandsägda företag hindras att verka i Ryssland. 
Liksom vissa banker är för stora för att världsekonomin ska kunna tåla att de går i konkurs är Ryssland för stort för att dess olje- och naturgasexport ska kunna bojkottas.

=== Hur påverkar krisen Ukrainas företagare? ===

Ukrainas främsta exporter till EU är järn, stål, gruvprodukter, jordbruksprodukter och maskiner. Detta leder till att företag eventuellt inte kan få tag i råvaror eller andra nödvändigheter.&lt;ref&gt;[http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-and-regions/countries/ukraine/ europeiska komissionen], uppdaterad 9.9.2014. hämtad 9.9.2014&lt;/ref&gt; 
Ryssland exporterar naturgas till EU och p.g.a. krisen har exporten minskat. Eftersom gasen transporteras via Ukraina är det svårt att sätta in så hårda ekonomiska sanktioner.&lt;ref&gt;[http://www.svd.se/nyheter/utrikes/svep-sammanfattning-av-konflikten_3325578.svd?sidan=4], uppdaterad 29.6.2014. hämtad 9.9.2014&lt;/ref&gt;  
Exporten av olika livsmedel till Ryssland stoppas i hela EU och Norge&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/14/ryssland-lattar-pa-importforbud], uppdaterad 15.8.2014. hämtad 9.9.2014.&lt;/ref&gt;, och enligt Alexander Stubb är Litauen mest drabbat&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/08/stubb-sanktionerna-inget-handelskrig], uppdaterad 8.8.2014. hämtad 9.9.2014.&lt;/ref&gt;. Ryssland har dock lättat på importförbudet gällande t.ex laktosfri mjölk&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/14/ryssland-lattar-pa-importforbud], uppdaterad 15.8.2014. hämtad 9.9.2014.&lt;/ref&gt;.

=== Vilka är orsakerna till att Ryssland-Ukraina-krisen eskalerade? ===

Krimkrisen startade den 21 november då demonstrationer och upplopp i Kiev startat i samband med att president Janukovitj valde att inte skriva på de avtal med EU som han i mer än ett års tid hade förhandlat om. Folket i landet blev mycket upprörda och besvikna på Janukovitj och började demonstrera. Folket i Ukraina hade velat närma sig EU samt få de förmåner EU erbjuder sina medlemmar. Detta oroade Ryssland. Den 21 februari 2014 drog krisen igång ordentligt då krypskyttar öppnade eld mot demonstranterna. &lt;ref&gt;[http://www.gustavia.se/nyheter/nyheter/2014/kommer_krimkrisen_att_forandra_den_globala_energiforsorjningen_.aspx Alverö J.] (Datum saknas) Krimkrisen förändrar energiförsörjningen? Hämtad 4.9.2014&lt;/ref&gt; 
Ryssland hade hotat Ukraina med att stoppa exporten av billiga naturgaser till dem om de skulle närma sig EU mera. Detta skulle kunna resultera i att Ukraina skulle gå miste om 400 000 arbetsplatser. &lt;ref&gt;[http://www.ibtimes.com%2Fukraines-relationship-russia-whats-stake-tug-war-between-eu-russia-1491610&amp;sa=D&amp;sntz=1&amp;usg=AFQjCNEt1P1Xoh_GTEG_iIKTtHjWt7wtgQ Rudarakanchana N.] 2013, 2 December. Ukraine’s Relationship With Russia Hämtad 4.9.2014&lt;/ref&gt;

== Valutans roll i ekonomin ==

Det var i Mindre Asien som de första mynten slogs för 2600 år sedan. Då bestämdes hur mycket metall ett mynt skulle innehålla för att behålla ett visst värde. &lt;ref&gt;[http://ec.europa.eu/economy_finance/netstartsearch/euro/kids/money_sv.htm EU Allt om pengar], hämtat 26.11.2013.&lt;/ref&gt; Genom historien har människor försökt blanda ut metallen och slå mera mynt och lura systemet helt enkelt, men tji fick de. Innan teorierna om inflation och marknadsekonomi så förstod man inte varför pengarna minskade i värde trots att det kom mera pengar ut på marknaden. Minskas mängden metall i ett mynt så är det inte lika tungt mera och därför inte lika mycket värt. Det här är kanske enklare att förstå än varför värdet på pengarna på bankkontot för det mesta minskar i värde p.g.a inflationen. Det kommer knappast som någon överraskning att guld varit en favorit i myntväg. Fortfarande idag så tyr sig människor till guld om deras valuta minskar kraftigt i värde. &lt;ref&gt;[http://www.adelmetallforum.n.nu/guld Guld Ädelmetall], hämtat 26.11.2013.&lt;/ref&gt; 

Valutor kan köpas och säljas precis som vilken annan vara som helst på marknaden. Skillnaden är att värdet på valutan påverkar hela samhället i mycket högre grad än många andra varor. Det är få grupper i det finländska samhället som inte använder euro mer eller mindre dagligen. En stark valuta är positiv för de som äger valutan. De får ju mycket för sina pengar. '''En stark valuta hör ihop med en stabil ekonomi''', små länder med egna valutor har ofta svårigheter att bevara valutans värde eftersom deras ekonomi är beroende av export och import i större grad än större länder som har en stor inre marknad och som kan sälja en hel del produkter på den egna marknaden. En stabil valuta betyder att de som vill investera i landet vågar lita på valutans värde och göra investeringar, om valutans värde '''fluktuerar''' väldigt mycket kan investerare bli osäkra och undvika att satsa på just det landet. Sjunker valutan mycket i värde t.ex.vid '''hyperinflation''' så leder det oftast till '''kapitalflykt''', alltså ingen vågar använda valutan utan växlar den till en annan utländsk valuta. I värsta fall kan ett land tvingas överge sin valuta om den minskar för mycket i värde. Ett sätt att behålla valutans värde är att inte trycka upp för mycket ny valuta.

Stora länder har fördelen att de har många ben att stå på, de har många områden de tillverkar och exporterar inom. I Finland har industrin haft väldigt stor roll för hela ekonomin och när industrin går sämre så påverkas de flesta delar av den finländska ekonomin. För Finlands del har euron varit mycket mera stabil i värde än den tidigare valutan, finska marken. Samtidigt har euron varit högt värderad jämfört med marken, vilket gjort att Finlands export lidit. Exporten mår förstås bra av att valutan inte är för dyr så att exportpriserna inte pressas upp i onödan. I samband med finanskrisen 2008 så sjönk också amerikanska dollarn i värde när ekonomin blev sämre i landet, men exporten ökade tack vare det. En alltför dyr valuta är heller inte bra för handeln.

Köper vi dessutom varor från länder med mindre värd valuta än euron så får vi definitivt mera för våra slantar. För dem som ska köpa en högt värderad valuta är läget ett annat. Därför är det en stor inkomst för thailändska bärplockare att komma till Finland och förtjäna pengar eftersom i november 2013 är 1 euro värd 43 Baht. Du får mera för euro än för Baht. Men det är fruktansvärt dyrt för en thailändsk bärplockare att bo i Finland eftersom våra priser är mycket högre än vad priserna i thailändska butiker är. Många finländare stortrivs i det thailändska klimatet och med de lägre priserna. Vi får många Baht för våra euron. Tyvärr kan vi räkna med att prisnivån i Thailand kommer att stiga. Desto populärare en plats blir för turisterna så desto dyrare blir dock priserna - utbud och efterfrågan har en direkt koppling till prisnivån i ett land.

=== Virtuell valuta? ===
Virtuella valutor är bland annat en påhittad digital valuta som inte är reglerad och inte har kontrollerats av en registrerad finansiell institution enligt ECB ( Europeiska Centralbanken ).&lt;ref&gt;[http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/virtuella-valutor-vardefulla-for-kriminella_8627322.svd Adam Erlandsson](20.10.2013).Virtuella valutor värdefulla för kriminella hämtad 2.12.2013.&lt;/ref&gt;
Virtuella valutor används ofta t.ex. i MMO- och MMORPG-spel och livssimulations spel för att skapa ett trovärdigt virtuellt samhälle.Det finns olika sorters virtuella valutor; de som bara fungerar i just det spelet/på den sidan och förtjänas genom olika sorters arbete (=soft cash), och de som kan köpas med “riktiga pengar” (=hard cash). .&lt;ref&gt;[http://www.virtualeconomyresearchnetwork.wordpress.com Vili Lehdonvirta](15.4.2012).Designing Virtual Currency 2.12.2013&lt;/ref&gt; Detta kan vara väldigt lönsamt för utvecklare av gratis spel och -appar. Det finns många sätt att få människor att betala lite extra för virtuella valutor. Många spel på Facebook tvingar spelaren att logga in varendaste en dag, men man kan betala för att slippa göra detta. I Team Fortress 2 måste man betala för nycklar så att man kan öppna speciella lådor som innehåller priser. Det är överraskande lätt att slösa massvis med pengar online.

== Privatekonomi och offentlig ekonomi ==

Privatekonomi är den ekonomi i samhället där privata personer, hushåll och företag ingår, medan i offentlig ekonomi är statens, städers eller kommuners ekonomi. Eftersom de är svåra att hålla isär: skatter påverkar både individer och staten/kommuner så kommer jag i fortsättningen att inte separera dem desto mera utan de kopplas samman i texten nedan för att göra ekonomin mera överskådlig.

I offentliga företag är det staten eller kommuner som är ägare. Vissa företag kan t.ex. vara ägda till 100% av staten och då betyder det att staten äger alla aktier i bolaget, men staten kan också äga majoriteten av aktierna. Om staten äger 40% av aktierna och alla andra äger 5% var så är förstås staten fortfarande majoritetsägare. Det här har betydelse när beslut ska fattas inom bolaget för majoritetsägaren har stor makt att påverka att ett beslut röstas igenom. Privata företag möte ofta inte lika hård kritik som offentligt ägda företag. Under åren har bland annat bonusar till chefer kritiserats i offentligt ägda bolag. Kritiken har ofta varit att om bolag går med förlust och anställda sägs upp så borde inte verkställande direktören belönas med en stor bonus. 

Privata företag fungerar dock på det sättet att direktörer kan bli utan bonus om de gör ett riktigt dåligt jobb, men om de lyckas bättre än väntat eller riktigt bra t.ex. genom att utveckla ett bolag på något sätt så får de bonus, även om det som sagt kan ha inneburit att anställda sägs upp. Det här bottnar i att aktiebolag har bolagsstämmor där alla aktieägare sitter med och de vill ha en bra aktiekurs på bolagets aktier, förstås vill aktieägare ha en bra aktiekurs eftersom de då får en bättre dividend på sina aktier. (Dividend är den vinst som aktieägare kan få ett år ifall företaget har ett bra år.) Ifall bolagsstämman vill så kan företagets styrelse bestämma att belöna VD:n med bonus om aktiekursen hållits stabil eller hög. Bolagsstämman utser styrelsen och det är styrelsen som sköter en del av den löpande verksamheten under året. Med tanke på hur många aktieägare de stora bolagen har så skulle det vara omöjligt att varje vecka samla alla tusentals aktieägare för att fatta beslut om företaget, därför finns en styrelse. Styrelsen kan t.ex. ge förslag på den dividend som betalas ut ett år och bolagsstämman godkänner. Det är också styrelsen som utser VD:n. Det här har varit speciellt aktuellt i Finland då Nokias f.d. VD Stephen Elops bonus och bidrag till företaget har diskuterats. &lt;ref&gt;[http://www.hs.fi/talous/a1379911626849 Tuomo Pietiläinen&amp;Matti Tyynysniemi], Nokia antoi väärää tietoa Stephen Elopin toimitus­johtajasopimuksesta. Publicerad 24.9.2013. Hämtad 25.10.2013.&lt;/ref&gt; År 2012 kunde t.ex. de som ägde Wärtsilä-aktier får en dividend på 1 euro per aktie, så den som ägde 100 Wärtsilä-aktier fick alltså 100 euro det året som bonus. &lt;ref&gt;[http://www.wartsila.fi/sv/investerare/finansiell-information/dividend Wärtsilä, Finansiell information], redigerad 2013. Hämtad 25.10.2013.&lt;/ref&gt;

== Att spara och att investera ==

Inom ekonomi används begreppet spara både när en person sparar sina pengar på ett bankkonto, och när hen sparar pengar genom att köpa en lägenhet eller en skogsplätt. Att investera används förstås också, men bli inte förvånad om du ska redogöra för hur en individ kan spara på olika sätt och då handlar det om att både spara och investera. Det finns fördelar och nackdelar med all slags sparande: '''bankkonto, fastighetsköp (hus, lägenhet, åker, skog, tomt), värdepapper''' av olika slag och så vidare. Risker finns det med allt vi gör, samma gäller ekonomiska beslut och sparandet. Nedan finns en del förslag på sparpaket, där får du veta mera om också risker med olika sparobjekt. Precis som i livet i övrigt finns det de som älskar risker och bara njuter av tanken på att hoppa bungy-jump eller fallskärm. Om du är en sådan person, så kan det hända att högriskaktier är något för dig. Om du däremot föredrar karuseller och skön vila i hängmattan så kanske du passar bättre för fonder, fastigheter och aktier med lägre risk. Du kan pröva t.ex. det här testet om du vill veta hurudan risk personlighet du har: http://www.queendom.com/tests/access_page/index.htm?idRegTest=1674

=== Råd till alla aktiehajar och aktiespiggar - &quot;det finns inga snabba cash&quot; ===

Kim Lindström som har spekulerat på börsen i närmare 50 år ger det rådet. I en intervju i affärsmagasinet Forum för ekonomi och teknik berättar Lindström om hur aktiehandel är långsiktig verksamhet, alltså den som vill göra pengar på aktier ska tänka många år framåt. Han är väldigt skeptisk till casinomentaliteten eller &quot;day trading&quot; då placerare dagligen säljer och köper aktier. Enligt Lindström går man miste om pengar när olika förmedlingsavgifter ska betalas. Det Lindström rekommenderar är att placera på långt sikt och att välja sådant du som du förstår dig på. Alltså företag du litar på och som du känner till. Lindström rekommenderar inhemska aktier av den här orsaken, eftersom du kan följa med vem som sitter i företagets styrelse och hurudana beslut de kan tänkas ta. Dessutom är de flesta finländska bolag globala, så du blir en internationell aktieägare också med finländsk aktieportfölj.&lt;ref&gt;[http://www.forummag.fi/snabba-cash-ar-myt Forum för ekonomi och teknik], Nr 11 2013.&lt;/ref&gt;

Studera företagens aktiekurser under många år. '''Basera dina beslut på fakta, inte känslor.''' Var alltså inte en irrationell homo oeconomicus. Du behöver vara beredd på att dina aktier kan gå ner i värde med närmare 50%, men då ska du inte följa flockens irrationella beteende och sälja aktierna, utan då gäller det att ha is i magen och hålla kvar aktierna. Det är många år som gäller inom aktiehandel, inte några veckor och månader. Lindström själv jobbar fortfarande i eget företag där han och sonen Tom Lindström placerar pengar åt privatpersoner. För Lindström är aktiehandel ett sätt att följa med företag och känna dem väl. Under början av 90-talet satsade oerhört många människor på IT-aktier som steg med upp till 5000% tidvis, men det är självklart att de aktierna var '''övervärderade''' och därför väldigt riskabla. De bästa placeringarna enligt Lindström har varit läkemedelsföretaget Farmos, Kone har stabila men dyra aktier. Däremot ger inte Lindström mycket för '''företag som bygger på förväntningar''' t.ex. Apple, Google och Rovio. Där kan kurserna snabbt sjunka med allmänhetens förväntningar. Och '''fonder är heller inget som Lindström rekommenderar''' eftersom avkastningen äts upp av ofta dyra förmedlingsavgifter och arvoden, närmare 20-25% kan försvinna till fondbolagen som sköter placeringarna. &lt;ref&gt;[http://www.forummag.fi/snabba-cash-ar-myt Forum för ekonomi och teknik], Nr 11 2013.&lt;/ref&gt;


=== Konsumtion och sparande? ===

Det finns en skillnad mellan att konsumera och spara. Den här gränsen kan bli luddig ibland, men du kanske tycker att du &quot;sparar&quot; pengar när du köper kläder på rea, men de här kläderna kan du knappast sälja vidare med vinst, så därför är det kanske billigare att köpa på rea, men du investerar inte dina pengar på samma sätt som om du köper en åker (alltså en fastighet) som du kan hyra ut eller bruka själv. För att göra det komplicerat så finns det förstås en del vintage-kläder som du faktiskt kan göra pengar på. Designkläder från t.ex. Coco Chanel har åtgång fortfarande idag, men du förstår säkert principen.

=== Konsumtion och ränta ===

När vi talar om räntor för privathushåll och privatföretag finns det ett klart mål med räntehöjningar eller -sänkningar. En högre ränta på bostadslån (t.ex. 6-10%) leder till att personer undviker ta lån. Lägre räntor (1-5%) för bostadslån leder till att efterfrågan på lån ökar och på det sättet sprids mera pengar i samhället. Lån är centrala i ekonomin eftersom de leder till konsumtion. När t.ex. en familj bygger ett egnahemshus så anlitar de många företag som kan lägga grunden till huset, installera elledningar och vattenledningar, bygga värmekälla för huset och så vidare. Allt det här stimulerar ekonomin och när det blir svårare att få lån så kommer också alla dessa andra företag att påverkas negativt och högst antagligen få mindre beställningar. När företag får svårare att få lån så kan de inte göra nyinvesteringar och det kan leda till en viss stagnation i samhället. Marknadsekonomi bygger ju på att nya varor och tjänster utvecklas, och för att det här ska hända så behövs kapital, alltså pengar och oftast är det via lån som pengarna hittas till företagen.

== Värdepappersportföljer som sprider på riskerna! Exempel som studerandegrupper arbetat fram ==

=== D&amp;J Investment Bank AB ===
D&amp;J Investment Bank AB är en internationellt erkänd investeringsbank som gör allt i sin makt för att just DU, skall få en så lukrativ och nöjsamm resa i sparandets magiska värld. 
Vi har efter årtiondens hårt arbete och forskning tagit fram en värdepappersportfölj så vattentät att det helt enkelt inte misslyckas. 
Vi har minimerat riskerna genom att satsa på trygga, stabila och lågt värderade företag med en lång och lönsam bakgrund. Som dessutom betalar ut rejäl utdelning i form av dividend. Som svurna nationalister har dessutom beslutat oss för att endast investera i inhemska bolag med hög moralisk standard.
Vi har även spridit på riskerna genom att inte investera i endast ett företag eller endast en bransch. Vi har valt att inte lägga alla ägg i samma korg. 
För att komplettera ditt sparande har vi valt ut totalt 4 olika områden vilka vore ett bra alternativ för dig att köpa fonder i, allt för ditt bästa. 

Här under följer vår portfölj, som kommer föra dig den succé du alltid drömt om, njut:

Aktie 1 - Fortum Oyj
Fortum är ett finländskt energiföretag, som producerar, säljer och distribuerar elektricitet och värme. De har verksamhet i Skandinavien, Baltikum och Ryssland. Fortum grundades år 1998, men har rötter i Imatran Voima ända tillbaka till år 1932. Största delen av Fortum är statsägt. Vi väljer Fortum Oyj för deras stora mängd av olika energilösningar, och för deras framåttänkande. Fortum:s marknadsvärde är just nu 15.79€ per aktie. För 5 år sedan låg aktien också på ca 15€. för 3 år sedan hade de en ökning i värde till ca 25€, men nu är de tillbaka i deras komfortzon. Senaste året har de haft en ökning på ca 2€. Fortums riskbedömning är säker. Fortum har delat ut dividend detta år. &lt;ref&gt;[http://www.fortum.com/en/pages/default.aspx], Fortum Oyj, Hämtad 25.4.2014&lt;/ref&gt;

Aktie 2 - F-Secure Oyj
F-Secure är ett finländskt IT-företag, känt för sina antivirusprogram. F-Secure grundades år 1988 med namnet Data Fellows och år 1999 böt de namn till F-Secure. Vi väljer F-Secure för deras stora utbud av IT-tjänster och för deras låga risk på marknaden. F-Secure:s marknadsvärde är just nu 2.31€ per aktie. På 5 år har företagets aktievärde haft en avkastning på max. 1.50€. F-Secures riskbedömning är mycket säker. F-Secure har givit ut dividend detta år. &lt;ref&gt;[http://www.f-secure.com/fi/web/home_fi/home], F-secure Oyj, Hämtad 25.4.2014.&lt;/ref&gt;

Aktie 3 - Stora Enso Oyj
Stora Enso är ett företag inom skogsindustrin. Deras produkter är papper, kartonger och andra trä-produkter. Stora Enso grundades 1998 när svenska företaget Stora och finländska företaget Enso slogs ihop. Vi väljer Stora Enso pga. deras attityd mot en hållbar utveckling trots att de är i en bransch som förorenar naturen, och för Finlands historia inom skogsindustrin. Stora Enso:s marknadsvärde på Helsingforsbörsen just nu är 7.24€ per aktie. Deras avkastning har varit max 2.50€ under fem år. Under det senaste året har värdet ökat med 2€. Vår riskbedömning på Stora Enso är mycket säker. Stora Enso har givit ut dividend detta år. &lt;ref&gt;[http://www.storaenso.com], Stora Enso Oyj, Hämtad 25.4.2014.&lt;/ref&gt;

Aktie 4 - Kone Oyj
Kone är ett finländskt företag som producerar och underhåller hissar och rulltrappor. Kone grundades 1910 av Harald Herlin. Familjen Herlin har alltid varit en nyckeldel i företaget. Vi väljer Kone för att de är en av de största i världen inom hissbranschen, och för deras aldrig sinande innovation och vision. Kone:s marknadsvärde är just nu 30.75€. Under 5 år har aktien haft en uppåt-stigande kurs med en avkastning på 20€. Under det senaste året har aktien stabiliserats, och hållits runt 30€. Vår riskbedömning på Kone är säker. Kone har delat ut dividend detta år. &lt;ref&gt;[http://www.kone.com/en/], Kone Oyj, Hämtad 25.4.2014.&lt;/ref&gt;

Fond 1 - Naturresurser
Vi väljer naturresurser pga. av det oändliga behovet på jorden. Vi tror att fonder inom naturresurser har blivit smutskastade pga. all mediauppmärksamhet oljesituationen har fått. Vid rätt val av naturresursfond så tror vi att det ska ge utdelning.

Fond 2 - Asien
Enligt våra prognoser kommer Asiens ekonomi explodera inom några år. Vi kommer att vara med då, och vi hoppas att du också är det.

Fond 3 - Finland
Vi tror, som fosterlandsvänner, att Finlands framtid har en ljusare ton. De fonder vi har i kikaren litar vi på. Finland har förut visat att vi är som bäst när vi kommer underifrån. Finland kan göra det igen.

Fond 4 - Norden
Precis som Finland tror vi att Norden har en tillräckligt stor självständighet från omvärlden, att ifall de sjunker, hålls Norden flytande, och ifall de stiger, stiger Norden också

=== Förslag på sparpaket för privatpersoner i olika ålder och livssituation ===

'''Studerandes privata bank och fondbolaget anser att den studerande kan spara genom att som studerande''', lev billigt. Håll dig till studier, bo hemma eller billigt och färdas t.ex. med cykel, dra nytta av studie-, rese-, och bostadsbidrag. 
Hyr en billig lägenhet, köp en och hyr ut rum, eller bo hemma.
En säker investering inför framtiden gäller nu. En räntefond, är perfekt att redan börja investera i, med en säker avkastning under årens lopp ger det dig goda utsikter. Någon tiolapp per månad kan ge dig mycket i framtiden, med bättre ränta än ett sparkonto! &lt;ref&gt;[http://www.morningstar.fi/fi/funds/snapshot/snapshot.aspx?id=F00000H3UL Morningstar] Redigerad 30.9.2013, Hämtad 30.10.2013&lt;/ref&gt;

'''30-åringen:s privata bank och fondbolag''' ger exempel på sånt här sparande...
Personen kommer att få statlig pension, men personen kan också pensionsspara privat.
Spara pengar i räntefonder och aktiefonder, få mer ut av ditt sparande!
Investera i aktier. Investera i många olika fonder så minimeras riskerna att förlora pengar, om något företag går i konkurs. Snabba och säkra pengar!
Köpa bostad, om värdet stiger kan man sälja dyrare, man kan även hyra ut bostaden.
Göra upp en budget och spontanshoppa inte.
Ha en buffert ifall oväntade utgifter dyker upp.

En pensionärs privata bank och fondbolag
Om hälsan blir sämre kan pengar behövas till åldringshem eller sjukvård etc.
Investera i aktier och sälj dem ifall de når ett högt värde. 
Blir det pengar över så då kan pensionären t.ex. resa med bekväma charterresor.
Spara pengar med att leva billigt, och kanske inte äga en bil om den inte är nödvändig att ha.
Spara pengar i blandfonder för att få hög avkastning och för att kunna njuta för sina pengar!
Investera i en semestertomt eller bostad, kanske i ett sydligare land, både för att hyra ut och för att njuta!

&lt;/br&gt;

1. '''En studerande''' ska inte ta några risker. En räntefond kan passa för en studerande eftersom de ofta är tryggare än aktiefonder, och det sker inte lika stora svängningar. En lång räntefond är lämplig för den som vill ha ett långsiktigt räntesparande.&lt;ref&gt;[http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/sa-kan-du-spara/sparformer/fonder/rantefonder/index.htm Swedbank], Räntefonder. Hämtad 25.11.2013.&lt;/ref&gt;  
&lt;/br&gt;
2. '''Till en person i 30-års åldern''' kan blandfonder passa bra efter som de har en medelhög risk. I en blandfond kombinerar man räntesparandets säkerhet och aktiesparandets möjlighet till god avkastning. 
Även fond-i-fonder passar för den som inte har tid eller lust för att hålla koll på sitt sparande.
Aktiefonder är också för dig som vill få värdetillväxt, på en längre tidsperiod.
&lt;ref&gt;[http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/sa-kan-du-spara/sparformer/fonder/blandfonder/index.htm Swedbank], Blandfonder. Hämtad 25.11.2013.&lt;/ref&gt; 
&lt;ref&gt;[http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/sa-kan-du-spara/sparformer/fonder/fond-i-fonder/index.htm Swedbank], Fond-i-fonder. Hämtad 25.11.2013.&lt;/ref&gt; 
&lt;/br&gt;
3. '''Att investera i en aktiefond kan vara passande för en pensionär'''. Aktiefonder passar den som vill ha chans till hög värdetillväxt på lång sikt.
&lt;ref&gt;[http://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/sa-kan-du-spara/sparformer/fonder/aktiefonder/index.htm Swedbank], Aktiefonder. Hämtad 25.11.2013.&lt;/ref&gt;

=== Studerandebudget ===

En 19 årig studerande flicka hyr en lägenhet i Åbo. Hon bor ensam i en etta och har ett deltidsjobb på ett café.

'''Studiepenning:'''
Självständigt boende 19 åring: 298€/månad
3576€/år

Hon får sammanlagt 800€ i studiestöd(skattepliktig ca. 10%)

'''Lön:'''
8h
10€/h
Hon jobbar 2 dagar i veckan.
160€/vecka 
4 veckor -&gt; 640€/månad 
640 x 9 = 5760€
I juni och juli jobbar hon 8h/dag 5 dagar/veckan -&gt; 3200€
5760+3200=8960€/år

'''Sammanlagt: 800+640/månad = 1440€/månad'''

'''Utgifter/månad:'''
hyra:400€
mat: ca. 300€
studiematerial: ca. 100€
kollektivtrafik: 30€
hygienartiklar: 20€
kläder: ca. 150€
alkohol: ca. 40€
andra kostnader: ca. 50€
skatt: 11,5% på allt (lönen,studiepenning) 0.115 x 1440 = 165,6€
= 1255,60€ sammanlagt

'''184,40€ att göra vad hon vill med.'''

&lt;ref&gt;[https://easiointi.kela.fi/otlaskenta_app/OTLaskentaApplication?lang=se Räkna ut studiestöd], hämtad 13.11.2013.&lt;/ref&gt;
&lt;ref&gt;[http://prosentti.vero.fi/VPL2013/Sivut/Henkilotiedot.aspx Räkna ut skatteprocenten], hämtad 13.11.2013.&lt;/ref&gt;
&lt;ref&gt;[http://www.turku.fi/Public/default.aspx?contentid=55718 Kollektivtrafikskostnader], hämtad 13.11.2013&lt;/ref&gt;
&lt;ref&gt;[http://asunnot.oikotie.fi/vuokrahaku#view=list&amp;module=apartment-rent&amp;offset=12&amp;limit=12&amp;sortby=price%20asc&amp;arlocation%5Blocationids%5D%5B%5D=395%7C6%7C60.45268%7C22.251255%7CTurku&amp;arpricerent%5Bmin%5D=&amp;arpricerent%5Bmax%5D=&amp;arsize%5Bmin%5D=&amp;arsize%5Bmax%5D=&amp;arrooms%5Brooms%5D%5B%5D=1&amp;arbuildingtype%5Bbuilding_type%5D%5B%5D=1&amp;arsettings%5Bchanged%5D=1&amp;arsettings%5Bcollapsed%5D=1&amp;arbuildyear%5Bmin%5D=&amp;arbuildyear%5Bmax%5D=&amp;arpublished%5Bpublished%5D=1 Bostad], hämtad 13.11.2013.&lt;/ref&gt;

== Låntagare - jag? ==

De flesta större inköp görs med lånade pengar. Det är få finländare som kan köpa en bostad utan ett lån. Finansinspektionen i Finland rekommenderar att låntagare (gäldenär inom juridiken) borde ha 10% av lånesumman sparad själv. Lånar du en summa på 100 000 euro borde du ha 10 000 euro sparad själv. Det här kan skapa problem för yngre låntagare. En person på 30 år kan ha svårt att spara ihop 10 000 euro med tanke på att medellönen i Finland ligger kring 2500 euro och omkostnader (mat, hyra o.s.v) är höga jämfört med andra EU-länder. Om du har en medellön på 2500 euro går cirka 500 euro till skatter och andra avgifter, hyran kan ligga mellan 500-800 euro, mat och kläder varierar men troligen behövs mellan 500-800 euro för dem, internet kan kosta kring 40-50 euro per månad, el, vatten och försäkringar kan ligga på kring 300 euro per år. Bensin och bilkostnader varierar förstås, men om du inte har bil så använder du kanske kollektivtrafiken och behöver pengar till buss- eller tågkort. Om du lever sparsamt kan du spara kring 300-400 euro varje månad, men med tanke på att en ung arbetstagare oftast behöver köpa både möbler och annat till sin lägenhet så är det ganska optimistiskt att räkna med det. Mera sannolikt är att du har kring 200 euro per månad som du kan spara, och om du jobbar från 25 år, vilket är tanken med den nuvarande utbildningssystem där studerande blir klara på fem år, så då kan du ha sparat 12 000 euro mellan 25 och 30 år ifall du har en lön på kring 2500 euro. &lt;ref&gt;[http://www.talouselama.fi/uutiset/lainakaton+karu+seuraus++yli+puolelta+menisi+17+vuotta+saastaa+pesamuna/a2152956 Talouselämä], Lainakaton karu seuraus - yli puolelta menisi 17 vuotta säästää pesämuna. Publicerad den 30.10.2012. Hämtad den 11.11.2013.&lt;/ref&gt; Allt beroende på var du bor och hurudana fritidssysselsättningar du har. Under exempel på lån och ränta ser du vad räntan är för olika slags hushåll och på olika orter i Finland.

När du tar ett lån pantsätter du en del av bostaden för att få lånet, medan resten av lånet måste tryggas på andra sätt. Det betyder helt enkelt att om du inte kan betala tillbaka ditt lån så tar banken din fastighet istället. Ungefär 80% av lånesumman pantsätts via bostaden eller fastigheten, men resten måste du finansiera själv. Om du vill låna 200 000 euro så kan banken gå med på att pantsätta bostaden för 160 000 euro, medan du behöver hitta pant för 40 000 euro själv. Här har du några alternativ:

Du kan be någon att gå i borgen för dig, vilket betyder att om du inte kan betala tillbaka lånet så betalar din borgensman, alltså den som gått i borgen för dig. Enligt lag är du ändå skyldig att ersätta din borgensman så du kommer inte undan lånet, men det är viktigt att tänka på och att aldrig själv gå i borgen för någon som inte sköter sin ekonomi. 
Om du har annan egendom som du kan pantsätta så kanske banken går med på att låna dig pengarna mot den. Om du t.ex. har skog eller åkermark så kan den användas som pant för lånet.
Om du har 10% av lånesumman eller mera sparat själv så kan det bli avsevärt lättare att få ett lån.

=== Vadå ränta? ===

Att låna pengar innebär alltid att någon annan står till tjänst med pengarna, oavsett om du lånar 5 euro av en kompis eller om du lånar 100 000 av en bank. I praktiken betyder alltid lån att du betalar ränta eller en avgift för lånet. Räntan varierar enligt marknaden. När ekonomin går bra och den ekonomiska aktiviteten är hög så är ofta räntorna höga (t.ex. 7-10 %), medan vid sämre tider då ekonomiska aktiviteten är lägre så är räntorna låga (t.ex. 2-4 %). Före Finland gick med i EU och när 90-talets ekonomiska kris var som värst i Finland så låg räntorna på kring 17 %. Väldigt förenklat kan man säga att när Finland hör till en stor och stabil ekonomi som EU:s marknad, så är också räntorna både lägre och stabilare. Åtminstone har det varit så hittills.

=== Räntor och ekonomiska konjunkturer ===

Vid goda tider brukar räntor på bostadslån vara högre för att göra lån dyrare och mindre attraktiva. Det här gör att konsumtionen minskar och mera pengar inte kommer ut på marknaden, speciellt om inflationen är hög så kan räntorna höjas för att få in pengar från marknaden och på det sättet minska inflationen. När räntorna är höga så är det också mera intressant att spara pengarna på banken för då får sparkonton högre ränta. Det betyder också att pengar kommer in från marknaden. En av orsakerna till inflation kan ju vara det finns för mycket pengar på marknaden. En annan orsak kan vara att människor konsumerar mycket och priserna stiger om inte utbudet är tillräckligt. Högre räntor gör att människor dels måste betala mera för sina bostadslån och dels inser ju människor att det lönar sig att konsumera mindre och spara mer.

Vid sämre tider brukar räntorna på bostadslån vara lägre för att stimulera låntagningen och konsumtionen. Mera pengar kommer ut på marknaden och om inflationen är väldigt låg (0-1 %) så leder det antagligen till att också inflationen stiger lite när konsumtionen ökar och priserna troligen börjar stiga när efterfrågan ökar. Om du föreställer dig att du får ett bostadslån och att du endera bygger ett hus eller renoverar en lägenhet. Du anlitar antagligen olika företag för att köpa byggmaterial, dra elledningar och kakla badrummen. Det här betyder att dessa företag får nya beställningar och mera pengar. När många finländare bygger och renoverar så skapas mera arbetsplatser inom t.ex. byggnadsbranschen. Det här leder alltså till att mera pengar kommer ut på marknaden och konsumtionen ökar.

=== Amorteringar och effektiva årsräntor ===

Om du tar ett bostadslån så betalar du alltid av det med ränta. Det innebär att varje månad betalar du bort en del av lånet plus räntan för lånet. Det här kallas att '''amortera''' på lånet. Förutom räntan så tar banken också en egen avgift vilket betyder att om du betalar lånesumma+ränta+avgift och det här ger den '''effektiva årsräntan'''. Det lönar sig att kontrollera vad bankerna tar för avgifter och räntor. Du kan få ett bättre avtal genom att jämföra bankernas priser.

=== Debit eller kredit? Och vad är dröjsmålsränta? ===

I det skede som du kan ansöka om ett kreditkort från banken så har du alltid två möjligheter när du betalar med kortet: debit eller kredit. Debit betyder att du använder pengar från ditt bankkonto. Kredit betyder att du lånar pengar från banken. Om du inte kan betala tillbaka krediten så drabbas du av '''dröjsmålsränta''' då du förutom summan du lånat av banken måste betala en ränta för lånet. Dröjsmålsräntans procent varierar och du hittar den exakta procenten på det utdrag över de inköp du gjort med kreditkortet som banken skickar hem eller i din nätbank. Om dröjsmålsräntan är 8% och du har en skuld på 1000 euro så betyder det att du betalar 1000 euro plus 80 euro i ränta alltså 1080 euro totalt.

=== Betalningssvårigheter bland finländare har ökat  ===

Kurser i ekonomi har blivit allt viktigare ur statens och kommuners synvinkel, eftersom allt fler finländare har svårigheter att betala tillbaka sina skulder. &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2013/10/29/gamla-lan-betalas-med-nya Sara Lang], Gamla lån betalas med nya. Publicerad 29.10.2013. Hämtad 12.11.2013&lt;/ref&gt;  Det har blivit lättare att få så kallade snabblån, och också kreditkort fås relativt lätt om du har åldern inne och arbete. Det blir kanske svårare att inse hur mycket man egentligen konsumerar när pengarna inte finns i plånboken utan på ett kort. Det finns många orsaker till att människor får betalningssvårigheter. Ibland kan det handla om att personen blir arbetslös och får avsevärt mindre inkomster. En person kan också bli sjukskriven under långa perioder och får därför lägre inkomster och kanske högre utgifter när mediciner och vård ska betalas. Under den ekonomiska krisen på 90-talet var det många, både företag och privatpersoner som på inga sätt kunde betala tillbaka sina lån eftersom hela landet och därför också konsumtionen drabbades. Men det finns också de som helt enkelt överkonsumerar. Köper du alltid den nyaste tekniken och vill renovera din lägenhet enligt senaste trenderna så kommer det här att kosta en hel del. Det är lätt att shoppa kläder i mängder eller att spela penningspel på nätet men det kan handla om stora summor som personerna inte alltid klarar av att betala tillbaka. De som har lägst inkomster i samhället verkar vara de som spelar mest penningspel på nätet och det är förstås den grupp som egentligen inte borde spela alls eftersom de har inte råd att förlora sina pengar. &lt;ref&gt;[http://www.stm.fi/sv/pressmeddelanden/pressmeddelande/-/view/1582457#sv Social- och hälsovårdsministeriet], Allt fler finländare spelar penningspel. Publicerad 2012. Hämtad 12.11.2013.&lt;/ref&gt;
Företag drabbas av att det blivit svårare att få lån, men också på grund av att många andra företag betalar sina räkningar senare, och för ett litet bolag kan det här faktiskt leda till att de går i konkurs eftersom de har en mindre ekonomisk buffert än större företag. &lt;ref&gt;[http://www.intrum.com/fi/sv/Media-och-publikationer/Pressmeddelanden/Publication-Container/Riksomfattande-undersokning-om-sena-betalningar-Q12012/ Betalningssvårigheter tär på småföretagen], Hämtad 12.11.2013.&lt;/ref&gt;

=== Last stop: kreditupplysningsregistret ===

Den som inte kan betala tillbaka sina skulder ska börja med att besöka kommunens ekonomiska rådgivare. Där görs en betalningsplan upp och många gånger handlar det om att prioritera sina räkningar och betala bort det man kan betala bort, och spara större summor till följande månadslön. &lt;ref&gt;[http://www.kuluttajavirasto.fi/sv-FI/ekonomisk-radgivning-och-skuldradgivning/ Ekonomisk skuldrådgivning], Hämtad 12.11.2013.&lt;/ref&gt; Om du inte följer din betalningsplan, utan fortsätter överkonsumera så kommer du att noteras i kreditupplysningsregistret och det betyder att du blir av med dina kreditkort och du kommer inte att få några lån under de kommande åren. Det kan till och med hända att potentiella hyresvärdar kontrollerar kreditupplysningsregistret och vägrar hyra ut lägenheten till dig. Om du inte betalar dina räkningar på 60 dagar så kan det här hända. Det lönar sig alltså att öppna alla räkningar och brev du får hem eller till din nätbank eftersom du får flera påminnelser om att betala innan det går såhär långt. &lt;ref&gt;[http://www.kuluttajavirasto.fi/Page/2601805a-efba-4c84-8211-98b1f50e759c.aspx Anteckning om betalningssvårighet], Hämtad 12.11.2013.&lt;/ref&gt; I värsta fall kan du hamna i tingsrätten där domstolen beslutar om företagen du är skyldig pengar kan anlita en indrivningsbyrå (utmätningsman) som helt enkelt tar tillbaka de saker de kan för att täcka företagens kostnader. Företag har en skyldighet att påminna dig två gånger, sedan kan de gå vidare till tingsrätten.&lt;ref&gt;[http://www.kuluttajavirasto.fi/sv-FI/konsumentradgivning/konsumentratt/forsenade-betalningar-och-indrivning/indrivningskostnader/ Indrivningskostnader och indrivningsprocessen], Hämtad 12.11.2013.&lt;/ref&gt; Förutom rättegångskostnder och räkningens summa så blir du också tvungen att betala dröjsmålsränta. Här ses ett exempel på indrivningskostnader: http://www.kuluttajavirasto.fi/sv-FI/konsumentradgivning/konsumentratt/forsenade-betalningar-och-indrivning/exempel/

=== Lånekrav och konsekvenser av obetalda lån ===

För att kunna ta ett lån så krävs det att man är myndig och har en fast inkomst som försäkrar banken om att man har möjlighet att betala tillbaka lånet. Man rekommenderar att ha 10% av lånet sparat innan man tar lånet, man kan också använda andra egendomar som pant för lånet t.ex skog, åker eller någon sommarstuga.&lt;ref&gt;[http://www.boupplysningen.se/banker-och-bolan/bolan-bostadslan/ Boupplysningen.se], Bostadslån. Hämtad 13.11.2013 &lt;/ref&gt; 

Att inte kunna betala sitt lån kan ha mycket negativa konsekvenser i form av en betalningsanmärkning som gör det svårt att få vissa vardagssituationer att fungera. En betalningsanmärkning gör det svårt att tex. låna pengar, ordna bostad eller teckna ett telefonabonnemang. 

När man inte har betalat sitt lån skickas ofta en påminnelse ut som förklarar att man har missat att betala en skuld, om ingen betalning sker så skickas ett inkassokrav ut ofta med en extra straffavgift (~8% av ursprungs avgiften).&lt;ref&gt;[http://www.vero.fi/sv-FI/Detaljerade_skatteanvisningar Vero.fi], Skatteanvisningar. Hämtad 30.10.2013&lt;/ref&gt;

Vid sjukdom, arbetslöshet, dödsfall eller annan liknande omständighet kan dröjsmålsränta i vissa fall minskas, men denna minsknings möjlighet används sällan och det krävs starka skäl och aktiva åtgärder från lånetagarens sida för att man ska få räntan förminskad.

Om en räkning förblir obetald trots ett eller flera betalningskrav så kan fodringsägaren eller en indrivnings firma dra ärendet till en domstol. Om domstolen bestämmer en utsökningsdom så får personen som är i skuld en anteckning om betalningsstörning och skulden kan börja krävas via utmätning. Vid en utmätning så utmäts personens inkomster och egendom till ett belopp som täcker den obetalda skulden. &lt;ref&gt;[http://www.kuluttajavirasto.fi/sv-FI/konsumentradgivning/konsumentratt/forsenade-betalningar-och-indrivning/indrivningskostnader/ Kuluttajavirasto.fi], Obetalda räntor. Hämtad 30.10.2013.&lt;/ref&gt;

==== Exempel på lån och ränta för privata hushåll ====

'''Singel i Helsingfors'''

Utbudet av lägenheter i Helsingfors är stort men prisklassen hög för singelboende. Som jämförelsen nedan visar, blir summan av hyreskostnaderna för 12 år lägre än lägenhetens pris vid köp. Därför lönar det sig att hyra lägenheten om man planerar att endast bo i den en kortare tidsperiod. Om man har ekonomisk möjlighet kan det dock löna sig att investera i lägenheten genom köp, eftersom man vid flytt kan tjäna pengar på att antingen sälja eller hyra ut den. Också om man planerar att bo kvar väldigt länge lönar sig köp, eftersom hyreskostnaderna i något skede överskrider lägenhetens försäljningspris.

köpa 1r+k(28,5 m2) i Berghäll: 109 000e
lånetid: 12 år
ränta: 1,75%
effektiv ränta: 1,9%
pris/månad: 840e
uppskattad total kostnad: 120 924e

hyra 1r+k(28m2) i Berghäll: 680e/månad

'''Familj i Åbo'''

Pris för att köpa ett egnahemshus för familj i Åbo: 199 000 €
Bostaden var ett av de billigaste, trots stort utbud. Med ett lån på 199 000 € på 20 år blir priset per månad:

Med 1,8% ränta: 993 €/mån
Med 2,5% ränta: 1055 €/mån

Pris för att hyra ett egnahemshus för familj i Åbo: 950€/mån.
Litet utbud och detta var ett av de dyrare bostäderna. 

'''Singel i Tammerfors'''

Månadslön på ca. 3000 €
Köper bostad i Tammerfors, 52,5 m², 3 h och kök, 159 000 €
Tar ett lån på 170 000 (bostad + renovering m.m) för 20 år framåt.

Vid en ränta på 1,8 ska 843,99 € amorteras varje månad. Den totala räntan för 20 år med denna ränteprocent är 32 558 €
Vid en ränta på 2,5 % ska 900,83 € betalas tillbaka varje månad. Totalt uppgår räntebeloppet i 46 200 €

Motsvarande bostad i Tammerfors, 3h och kök, 50 m², i liknande skick med ungefär lika långt avstånd till tjänster osv. har en hyra som ligger på 630 €/månad.
Planerar personen i fråga att stanna längre på samma ställe kommer det löna sig för personen att köpa bostaden. Är han/hon en rörlig person som planerar att flytta ofta osv. kommer det löna sig att hyra en lägenhet istället.

'''Familjebostad i Rovaniemi'''

Lån: 160 000€
Ränta:1.80% (1.9% effektiv ränta) = 794 €/mån i 20 år Totalkostnad 190 643 €, 
Totalräntekostnad(1.80%):30 643€
Antal delbetalningar 240 

Ränta:2.50% (2.6% effektiv ränta) = 848 €/mån i 20 år Totalkostnad 203 483 €.
Total räntekostnad(2.5%):43 483€
Antal delbetalningar 240

En bra familje bostad med bra utrymme,garage och en bakgård med ett lekhus till ett rimligt pris
är relativt nära centrum 


'''Pensionärbostad i Björneborg'''

Lån: 110 000€
Ränta 1: 1.75% (1.9% effektiv ränta) = 1000 €/mån i 10 år, totalkostnad 119 986€. 120 delbetalningar.
Total räntekostnad: 9 986€

Ränta 2: 3.00% (3.2% effektiv ränta) = 1062€/mån i 10 år, totalkostnad 127 460€. 120 delbetalningar.
Total räntekostnad: 17 460€

Eftersom att pensionären har tänkt bo här i många år så skulle det löna sig bättre att köpa bostaden istället för att hyra den. Och eftersom pensionären förhoppningsvis inte har så stora utgifter, så har han/hon råd att ta ett lån och köpa bostaden.


'''Sambobostad i Helsingfors'''

Lån: 440 000€ 
Ränta: 1.65% (1.7% effektiv ränta) = 1791€/ mån i 25 år. Totalkostnad 537 720 €.
Antal delbetalningar 300
Total räntekostnad: 97 720€ 

Ränta: 2.65% (2.7 % effektiv ränta) = 2007 €/ mån i 25 år. Totalkostnad 602 195 €. 
Antal delbetalningar 300
Total räntekostnad: 162 195€

Om paret studerar är det inte lönsamt att köpa lägenheten utan istället hyra men om de har fast jobb och stabil ekonomi kan det gå att investera i lägenheten. 

'''Singelbostad i Raumo'''

Lån: 61 500€
Ränta 1.75% (1.9% effektiv ränta) = 389€/mån i 15 år. Totalkostnad 69 969€
Antal delbetalningar 180
Total räntekostnad 9 969€

Ränta 2.50% (2.60% effektiv ränta) = 410€/mån i 15 år. Totalkostnad 73 814€
Antal delbetalningar 180
Total räntekostnad 13 814€

Kan användas som studiebostad eftersom lägenheten ligger i centrum av Raumos skolor och utbildningsinstitut


'''Familj i Karleby'''

Pris: 295000e, 

Ränta: 1,85%, 

Lånetid: 20 år, 

748e/mån, 

Totala räntekostnaden: 29572e, 

Med familj lönar det sig helt klart att köpa hus med tanke på att man antagligen kommer bo där en längre tid. Fastän man med familj vill bo i lägenhet är det nog bäst om man köper eget. I Karleby finns det ett stort utbud på egnahemshus och priserna är dessutom rimliga dock är största delen ganska föråldrade. Lånekostnaden på 748e/mån är relativt billig för två personer med normallön. 

'''Sambo i Esbo'''

Lägenhet i Esbo 199 800€, 
Lån: 200 000€, 
Ränta: 1,85%, 
Lånetid: 15 år, 
1273 €/mån, 
Totala räntekostnader: 229 185 €, 

Som sambo är man antagligen ganska ung och studerar kanske fortfarande. Beroende från fall till fall kanske man snart börjar skaffa barn och skapa en familj så man kanske vill ha ett extra rum. I huvudstadsregionen betalar man hemskt olika priser beroende på läge. Till exempel i Olari som ligger en bit in från stranden och ganska långt från Helsingfors är det billigare där. Det som också påverkar är lokaltrafikförbindelser. För tilfället finns det inga förbindelser förutom med buss vilket gör lägenheten billigare. Däremot kommer metrolinjen snart att byggas ut åt det hållet vilket kommer att höja lägenhetens värde. Detta betyder att ett köp skulle vara en bra investering. Men är man fattig studerande är det nog hyra som gäller.


'''Familj i Vörå'''

Egnahemshus i Vörå: 129 000 €
  
För en tvåbarnsfamilj att bo i Vörå-Maxmo-Oravais är relativt billigt om man jämför med bostadspriser i större städer. När familjen tar ett lån för ett egnahemshus som kostar 129 000 euro betalar de under en lånetid på 15 år 825 euro/månad. Då är räntesatsen 1,8 % och den effektiva räntan 1,9 %. Familjen betalar sammanlagt tillbaka 148 000 euro till banken. Om räntesatsen är 2,5 % är amorteringen 867 euro/ månad under 15 år. Den effektiva räntan är då 2,6 % och den uppskattade totalkostnaderna är 156 000 euro. Det lämpligaste för familjen vore att köpa och renovera huset, då finns det en möjlighet att huset ökar i värde och familjen långsiktigt går på vinst.Man kan anta att familjen kommer bo kvar i huset flera år, åtminstone tills barnen växer upp, då är det inte lönsamt att hyra en bostad.  Eftersom huset är billigt kan familjen satsa pengar på renovering och inredning för att skapa en angenämare miljö.

'''Singel i Vasa'''

Singeln söker en etta eller eventuellt en mindre tvåa inne i centrum i Vasa. Lägenheterna ligger kring 100 000 euro. Om han/hon skulle ta ett lån på 100 000 med räntesatsen 1,8% och en lånetid på 15 år skulle månadsbetalningen vara 634€. Den totala kostnaden skulle bli 114 181€ med 1,9% som effektiv ränta.
Med samma lånesumma och lånetid, men med räntan 2,5% blir månadsbetalningen 667€.  Då är den totala kostnaden 120 022€ och den effektiva årsräntan 2,6%.
Utbudet på lägenheter att hyra i Vasa är mycket mindre än lägenheter att köpa. Men för en singel är det ändå kanske mer lönsamt att hyra en lägenhet med tanke på framtiden och om man vill flytta bort.

En pensionär kan vara mycket gammal eller relativt ung. En gammal pensionär kanske inte vill investera en stor summa i en fastighet och därför kan det vara billigare att hyra en bostad istället för att köpa. En ung pensionär kanske uppskattar en egen fastighet så för den kan det vara bättre att köpa. Många pensionärer reser en hel del och sitter heller inte stilla på ett ställe. Då kanske man inte ska köpa en ny bostad utan istället hyra en. 

Källor som använts: oikotie.fi, etuovi.fi

== Avgifter och bidrag i välfärdssamhället ==

I välfärdssamhället tas skatter in för att sedan fördelas vidare på olika sätt. Det här för att minska '''inkomstklyftorna''' i samhället och för att stöda dem som behöver det. Tack vare en '''progressiv beskattning''' där de som förtjänar mera betalar mera skatt kan staten ta in större summor pengar och ge bidrag dem till personer som av olika orsaker inte kan arbeta eller som har väldigt låga inkomster. Stora skillnader i inkomster skapar i slutändan ett ojämlikt samhälle där vissa är väldigt rika och vissa väldigt fattiga, vilket leder till många olika slags problem för hela samhället. Progressiv beskattning och inkomstöverföringar är ett sätt att motverka liknande klyftor mellan rika och fattiga. Inkomstöverföringar finns också på plats för att t.ex. göra det möjligt för alla att studera vidare efter grundskolan och andra stadiet oavsett ekonomisk bakgrund.

=== Skatter ===

Det finns olika slags '''skatter''' i Finland. '''Momsen''' är en ''indirekt'' skatt och ingår i varor och tjänsters pris, men företag är skyldiga att berätta vad momsen är av priset (ALV på finska). Andra '''indirekta''' skatter är tariffer, tullar och andra skatter som betalas på varor som importeras in i landet. '''Direkta skatter''' är bland andra '''inkomstskatten''' och '''kommunalskatten''', de försvinner direkt från lönen förutsatt att du inte arbetar svart och arbetsgivaren inte alls betalar dem. Företag och föreningar betalar '''samfundsskatt'''. Inkomstskatten och kommunalskatten hittar du på ditt lönekvitto och där finns också andra avgifter som du betalar t.ex. socialskyddsavgifter som ger dig möjligheten att vara sjukledig från jobbet vid behov. Pensionsavgifterna du betalar sparas i teorin tills den dag du blir pensionär. Om du hör till en fackförening så betalas oftast den avgiften också direkt till fackföreningen eller arbetstagarförening eller arbetsmarknadsorganisation som de också kallas. De som äger fastigheter (åker, skog, tomt, mark, sommarstuga, egnahemshus) betalar också fastighetsskatt. '''Fastighetsskatten''' bestäms av kommunerna och i tätbebyggda områden är oftast fastighetsskatten högre.

==== Skatt betalas ofta i förskott - förskottsinnehållning ====

När du fått ditt första lönekvitto från din arbetsgivare så kanske du reagerar på att en viss summa försvinner och det kallas [https://www.palkka.fi/palkkac/yse/okKumulatiivinenEnnakonpidatys.htm förskottsinnehållning]. Vi betalar en del skatter i förskott och Skatteförvaltningen ber dig räkna ut hur mycket du kommer att förtjäna under ett år. Här lönar det sig att hellre räkna i överkant än i underkant, för om du betalat för lite i skatt så tvingas du följande räkenskapsår betala '''restskatt''', alltså du betalar tillbaka en summa som du är skyldig staten. Men på samma sätt får du också pengar tillbaka om du betalat för mycket i skatt. om du betalat för lite skatt föregående år, eller '''skatteåterbäring'''.

==== Restskatt eller skatteåterbäring ====

Om du inte redogjort för alla dina skattepliktiga inkomster eller annat som du borde betala skatt för, helt enkelt om du betalat för lite skatt under föregående år, så kommer du att drabbas av '''restskatt''' eller kvarskatt och då betalar du det du är skyldig till staten följande år ofta under sommaren eller hösten. Om du däremot betalat för mycket skatt eller har haft rätt till olika slags avdrag så kommer du att få '''skatteåterbäring''' och den betalas i regel ut i december (lämpligt inför julshoppingen).

=== Skatteavdrag - hushållsavdraget eller pigavdraget? ===

Staten kan bevilja skatteavdrag på olika tjänster. Ett av de mer kända är '''hushållsavdraget''' där en individ kan dra av upp till 2400 euro varje år i skatten om hen anställer ett företag för städning eller reparationer och det betyder att makar kan dra av upp till 4800 euro sammanlagt varje år. Kravet är att företaget betalas minst 223 euro och det ska gälla arbetskostnader, inte resekostnader eller annat. Självriskdelen är 100 euro. Se exempel och mera information: http://www.vero.fi/sv-FI/Personkunder/Hushallsavdrag/Berakning_av_hushallsavdrag(15206)
Orsaken till det här skatteavdraget är att stimulera arbete, företagsamhet och uppmuntra hushållen att anlita olika slags tjänster. I Finland använde över 5% av hushållen avdragsmöjligheten och det var år 2003! Hushållen har ofta behov av både städning, trädgårdsskötsel och dylika tjänster, och en företagsam person kan relativt enkelt starta en liten firma för att sälja sådana tjänster.&lt;ref&gt;[http://www.dn.se/debatt/pigavdrag-ger-tusentals-jobb-och-ren-vinst-for-statskassan/ Ulf Lindberg/DN], Pigavdraget ger tusentals jobb och ren vinst för statskassan. 21.2.2014&lt;/ref&gt; Kritiken mot hushållsavdraget i främst Sverige har varit att det är ett pigavdrag. Det vill säga det kanske sysselsätter arbetslösa kvinnor, men tvingar in dem i ett förhållande likt det som pigor upplevde under jordbrukssamhällets storhetstid, då möjligheter att själv bilda familj och skapa ett eget liv var små, men det här ger verkligen inte rätt bild av dagens system för hushållstjänster. De som anlitar hjälpen får förstås mera tid för annat och kritikerna ifrågasätter att staten ska ersätta dylika tjänster, som i värsta fall leder till att ojämlikheten och klasskillnader frodas. Staten har dock ett dilemma med svart arbetskraft, och de här tjänsterna som hushållen nu kan köpa delvis via avdrag är ofta sådana som anlitas svart om byråkratin blir för svår och om arbetsgivaravgifterna är för höga. Därför menar förespråkarna att det är fel att tala om pigavdrag eftersom det visat sig att mera arbetstillfällen skapas och de som arbetar med dylika hushållstjänster verkar trivas bra med det. Ett större problem är att folk i allmänhet alltför ofta ser ner på deras arbete, men det kan man knappast anklaga staten för. &lt;ref&gt;[http://www.dn.se/debatt/nedlatande-pigdebatt-ett-arbetsmiljoproblem/ Vesa Leppänen och Lars Dahlberg/DN], Nedlåtande pigdebatt ett arbetsmiljöproblem. Hämtad 21.2.2014&lt;/ref&gt;

=== Skattedeklarationen, avdrag, bidrag och skatteplikten  ===

Skattedeklarationen räknas på föregående skatteår och i '''deklarationen framgår allt du är skyldig att betala skatt för''', men också det du har rätt att få '''avdrag på''', alltså '''lägre skatt''' för i praktiken. Den som inte har några inkomster behöver inte deklarera något heller.
Det finns flera olika slags avdrag, vissa gör Skatteförvaltningen direkt, andra måste man ansöka om. Den som har lång väg till arbetet och inte har tillgång till kollektivtrafiken och tvingas använda egen bil kan få avdrag för det. Om man är osäker är det allra bästa att slå en signal till Skatteförvaltningen för där sitter experterna, men tillsammans med skattedeklarationen kommer alltid ett litet häfte med mera information kring hur deklarationen ska fyllas i. Den som har lån märker snabbt av det i den skattedeklaration som Skatteförvaltningen skickar ut varje år. Vi får faktiskt skatteavdrag för lån. Den som är med i en så kallad fackförening får också skatteavdrag för det och betalar i princip ingen avgift alls eftersom den dras via skatten vid skattedeklarationen. &lt;ref&gt;[http://www.vero.fi/sv-FI/Personkunder/Avdrag Skatteförvaltningen Avdrag], Hämtad 21.2.2014.&lt;/ref&gt;

I skattedeklarationen märks också om du har aktier, fonder eller andra värdepapper och om du får inkomster via att hyra ut lägenheter, alltså så kallade '''kapitalinkomster''' - då stiger förstås din skatteprocent. I skattedeklarationen framgår också hur mycket socialskyddsavgifter, pensionsavgifter och andra avgifter du betalat, samt om du har fått '''inkomstöverföringar''' av olika slag t.ex. studiestöd och bostadsbidrag. Du har en skyldighet att kontrollera att uppgifterna i skattedeklarationen är korrekta och det lönar sig att göra det, för det är '''på basen av din skattedeklaration som din skatteprocent för nästa år bestäms'''. Skatteprocenten kan också ändras senare och det går enkelt att göra via Skatteförvaltningens hemsida, se nedan. Om du redan samma år märker att din lön blir mycket högre eller lägre än vad den var föregående år är det bra att ta kontakt med Skatteförvaltningen så att du kan ändra din skatteprocent direkt (se också Restskatt eller skatteåterbäring).

==== Skattekortet ====

Skattekortet ska du hålla reda på. Utan ett skattekort kommer du att betala 60 % i skatt. Skattekortet dyker upp i postlådan i januari och den nya skatteprocenten börjar dras från dina inkomster i februari. Du hittar det också via [https://www.vero.fi/sv-FI/Personkunder/Skattekort Skatteförvaltningens hemsida] och du kan skriva ut ditt skattekort själv. Om du har ett arbetsavtal i kraft så kan det hända att skattekortet skickas elektroniskt till din arbetsgivare, så om du är fast anställd en längre tid och om din skatteprocent är korrekt på skattekortet så kan du antagligen strunta i att ge en kopia på skattekortet till din arbetsgivares löneräknare, men det här lönar det sig att kontrollera. 

På skattekortet finns två procenter angivna: '''skatt på huvudsyssla''' och '''skatt på biinkomst'''. Om du har flera arbeten har du ett som är din huvudsyssla, det som du huvudsakligen får lön för, medan biinkomsten kan vara något du gör vid sidan om allt annat. Procenterna är olika och skatten på biinkomsten är ofta hög, t.ex. 30 % om skatten på huvudsysslan är kring 10-15 %. Procenten stiger om skatteprocenten för huvudsysslan stiger. Det här känns lite surt första gångerna man betalar skatt för biinkomsten, men en del av pengarna fås tillbaka följande år via skatteåterbäringen om du betalat för mycket i skatt.

=== Inkomstöverföringar - ett svårare ord för bidrag &lt;ref&gt;[http://www.kela.fi/web/sv/berakningar FPA - rätt till understöd?]&lt;/ref&gt; ===

Vissa inkomstöverföringar betalas ut till alla oavsett inkomst, t.ex. barnbidrag. Inkomstöverföringar kallas bidrag som medborgare kan få. De som studerar kan få '''studiestöd''' och '''bostadsbidrag''' om de bor på egen hand och alltså inte bor kvar hos sina vårdnadshavare. Räkna ut ditt studiestöd här: https://easiointi.kela.fi/otlaskenta_app/OTLaskentaApplication?lang=se

De som har barn får '''barnbidrag''' från det att barnet föds fram tills barnet är 17 år. &lt;ref&gt;[http://www.kela.fi/web/sv/barnbidrag FPA - barnbidrag],  hämtat 20.11.2013&lt;/ref&gt;  Modern till ett nyfött barn har rätt att vara hemma en månad före förlossningen och fyra månader efter förlossningen då kallas det moderskapsledig och mamman har rätt till '''moderskapspenning'''. &lt;ref&gt;[http://www.kela.fi/web/sv/gravid_moderskapspenning FPA - Moderskapspenning].&lt;/ref&gt; När moderskapsledigheten är slut kan föräldrarna komma överens om att den ena stannar hemma med barnet och är föräldraledig. Den förälder som är hemma har rätt till '''föräldrapenning'''. Sammanlagt kan föräldrarna vara hemma med sitt barn i 9 månader. http://www.kela.fi/web/sv/foraldraledig_foraldrapenning- Ifall barnet inte har en dagvårdsplats (alltså plats vid ett dagis) så kan ena föräldern eller någon släkting stanna hemma med barnet och lyfta '''hemvårdsstöd''' fram tills barnet är 3 år. Beloppen för hemvårdsstöd varierar beroende på om barnet har syskon som också är hemma. Se denna länk: http://www.kela.fi/web/sv/hemvardsstod_belopp.

Ett intressant forskningsresultat är att bidrag som betalas ut åt alla (eller &quot;alla&quot;) tenderar att ha större stöd en de bidrag som betalas endast åt fattiga som behöver dem. Den senare sortens stöd uppfattas ofta som alltför stora och de som lyfter dem som lata eller misslyckade. Detta helt oberoende av hur mycket pengar som de facto överförs mellan olika grupper människor – i länder som de nordiska är det ju vanligt att man betalar stöden man får genom sina egna skatter. Om man tar bort barnbidraget av alla som inte är fattiga och sänker skatten i motsvarande grad kan fattiga föräldrar alltså plötsligt komma att uppfattas som sämre människor och på lång sikt skulle barnbidragen de får minska.

==== Sjukskrivningar och sjukdagpenning ====

Om du som arbetstagare blir sjuk och tvingas vara borta från jobbet så meddelar du direkt din arbetsgivare. I Finland kan en arbetstagare stanna hemma tre dagar utan sjukintyg och utan att det inverkar på lönen. Om du har en mera långvarig sjukdom så behöver du ta kontakt med en läkare. Din arbetsplats har en egen företagshälsovård t.ex. använder Kyrkslätt kommun och Åbo Akademi Terveystalo för sina anställda. En anställd har rätt till att utan avgift besöka läkare och hälsovårdare vid företagshälsovården. Om du tvingas vara sjukskriven en längre tid har du rätt till full lön i 10 dagar. Sedan är det FPA som betalar ut sjukdagpenning upp till 300 dagar, då du också har rätt till rehabilitering. Sjukskrivningar kan handla om fysiska sjukdomar som kräver t.ex. operation. Men en sjukskrivning kan också handla om att en arbetstagare är deprimerad, utbränd eller har andra psykologiskt relaterade symptom, som ger rätt till psykologhjälp. &lt;ref&gt;[http://www.kela.fi/web/sv/sjuk-over-10-vardagar FPA], Sjuk över 10 vardagar. Hämtat 6.12.2013.&lt;/ref&gt; Långa sjukskrivningar då en arbetstagare är borta allt från 14 dagar till flera år är problematiska. Inkomsterna sjunker för arbetstagaren och utgifterna kanske ökar om dyra mediciner måste köpas regelbundet. Ifall en arbetstagare är utbränd p.g.a ett hektiskt arbetsklimat på jobbet är det speciellt svårt att komma tillbaka till arbetslivet, där arbetstakten fortsätter vara hög och möjligheten att arbeta deltid inte alltid ens finns. Det kan löna sig för en arbetsgivare att t.ex. ge arbetstagarna möjlighet att motionera förmånligare för att stärka arbetstagarnas hälsa. Regelbunden motion håller oss som bekant friska. &lt;ref&gt;[http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/i-fokus-2010/sjukskrivningar-i-finland-uppaatgaaende-trend-bruten-i-kommunerna Arbeidsliv i Norden], Sjukskrivningar i Finland uppåtgående trend bruten, publicerad 26.01.2010. Hämtad 6.12.2013.&lt;/ref&gt;

==== Deltidsarbete ====

I Finland är deltidsarbete rätt så ovanligt om du inte har små barn och har rätt att minska din arbetstid för att kunna vara hemma någon dag i veckan med barnet. De som inom några år ska gå i pension kan också arbeta deltid genom att bli deltidspensionerade och arbeta t.ex. 50% några år. Överlag arbetar få finländare deltid och det är vanligare att kvinnor arbetar deltid än män. 15% av de finländska kvinnorna arbetar deltid. Att arbeta deltid leder förstås till att pensionen sjunker och som deltidsarbetande kan din pension sjunka med cirka 4-6% &lt;ref&gt;[http://www.genus.se/Aktuellt/genusflodet/genusflodet-detalj/nordisk-rapport-om-deltid-och-ekonomi.cid1188265 Nordisk rapport om deltid och ekonomi], publicerad 22.10.2013, hämtad 6.12.2013.&lt;/ref&gt;

==== Pensionsålder, pensionering och pension ====

Lite längre ner i Wikiboken diskuterar jag kring välfärdssamhällets vara eller icke vara. En arbetstagare har rätt att gå i pension vid lite olika åldrar beroende på när personen är född. För tillfället är pensionsåldern 63-65 år och regeringen överväger att höja den till 65 år. Dels har Finland brist på arbetskraft och dels kostar välfärdssamhället en hel del vilket kräver att människor arbetar och betalar skatt på sin inkomst. Går en person i pension före 63 år så minskar pensionen, medan de som arbetar upp till 68 års ålder förtjänar in mera pension. Den som bott, arbetat och betalat skatter och avgifter i Finland har rätt till finländsk pension.

En person som inte arbetat har rätt till något som kallas '''folkpension''' och den är mycket lägre än '''arbetspensionen''' som sparas in via arbete. Folkpensionen för en ensamstående är 630,02 euro/månad och för en i ett parförhållande 558,83 euro/månad och då ska du inte ha andra inkomster eller arbetspension. Den som har låga inkomster kan också söka om bostadsbidrag och andra slags bidrag från FPA. &lt;ref&gt;[http://www.kela.fi/documents/12084/163639/Folkpension-index/7a1f75b0-7760-4b61-a38f-6a4b7e0e1cca FPA - Folkpension och övriga bidrag], hämtad 6.12.2013.&lt;/ref&gt; Folkpension kan sökas när en person fyllt 65 år. &lt;ref&gt;[http://www.kela.fi/web/sv/alderspension_belopp FPA - Folkpension], Hämtad 6.12.2013&lt;/ref&gt;

Den som har rätt till arbetspension kan gå i pension mellan 63-68 år. Du borde få meddelanden ungefär varje år där dina insparade pensioner framgår. Beroende på din lön och hur länge du arbetat varierar pensionerna. I medeltal ligger pensionerna kring 1400 euro/månad. Män har i regel kring 1700 euro/månad och kvinnor 1300 euro/månad. Ligger pensionen under 1300 euro/månad så kan FPA-pensionsbidrag sökas. &lt;ref&gt;[http://www.etk.fi/fi/service/keskim%C3%A4%C3%A4r%C3%A4iset_el%C3%A4kkeet/262/keskim%C3%A4%C3%A4r%C3%A4iset_el%C3%A4kkeet Pensionsskyddcentralen], Keskimääräiset eläkkeet. Publicerad 4.9.2013. Hämtad 6.12.2013.&lt;/ref&gt;

==== Pensionsbolag i Finland - där våra pensionspengar sparas ====

I Finland finns flera bolag som kan sköta om pensionerna.  [http://www.keva.fi/sv/Sidor/Default.aspx Keva]  är det statliga bolaget och privata bolag är t.ex. [https://www.varma.fi/sv/Pages/Frontsida.aspx Varma] och [https://www.veritas.fi/sv Veritas].
Hösten 2013 har pensionsbolagen stått i fokus i och med att VD:n för Keva Merja Ailus tvingades avgå när det uppdagades att hon lyft barnbidrag både från Finland och Norge i flera års tid. I samband med det drogs hennes och många andra verkställande direktörers bonusar upp. Eftersom pensionsbolagen inte konkurrerar sinsemellan på samma sätt som vanliga privata bolag menade många att skyhöga bonusar och dyra tjänstebostäder och tjänstebilar inte hör till, speciellt inte när pensionssystemet kritiseras och pensionsåldern borde höjas för att täcka alla kostnader. &lt;ref&gt;[http://www.talouselama.fi/uutiset/hs+kevan+ailus+halusi+palkkaansa+lisaa+32+ja+yli+miljoona+euroa+kalliimman+tyosuhdeasunnon/a2216510 Talouselämä], HS: Kevan Ailus halusi palkkaansa lisää +32% ja yli miljoona euroa kalliimman työsuhdeasunnon. Publicerad 20.11.2013. Hämtad 6.12.2013 &lt;/ref&gt; Kevas tidigare styrelseordförande Sampsa Kataja anser t.ex. att det är onödigt med flera pensionsbolag när vi har det system vi har med lagstadgad pension i Finland. Han menar att Keva lyckats investera pensionerna bättre än privata pensionsbolag och det har visat sig vara dyrare att driva privata pensionsbolag. &lt;ref&gt; 
[http://svenska.yle.fi/artikel/2013/11/28/sampsa-kataja-ett-pensionsbolag-racker Mikael Stenlund], Ett pensionsbolag räcker. Publicerad 28.11.2013. Hämtad 6.12.2013. &lt;/ref&gt;

En färsk undersökning visar att avkastningen på pensionspengarna har gett stora vinster närmare bestämt 8,8 miljarder de första 9 månaderna år 2013, vilket är goda nyheter för pensionstagare i Finland. Sammanlagt finns arbetspensioner på 158 miljarder euro sparade i olika slags värdepapper. &lt;ref&gt;[http://www.etk.fi/sve/service/ing%C3%A5ngssida/1048/arkiv?contentPath=sv/uutiset_uusi/27112013_arbetspensionspengarnas_belopp_158_miljarder&amp;date=27.11.2013&amp;tab=news Pensionsskyddcentralen], Arbetspensionspengarnas belopp 158 miljarder. Publicerad 27.11.2013. Hämtad 6.12.2013. &lt;/ref&gt; Kontrollera din framtida pension via den här länken: http://www.tyoelake.fi/sv/Sidor/Etusivu.aspx

=== 700 000 fattiga i Finland år 2013 ===

Andelen fattiga i Finland har faktiskt ökat de senaste åren. Höga boendekostnader, dyr mat och låg eller osäker inkomst är bland annat sådant som gör att en del finländare har svårt att klara sig ekonomiskt. Fattigdom handlar inte enbart om pengar, utan de som är fattiga har större risk för att få mentala problem och dras in i brottslighet. &lt;ref&gt;[http://www.aka.fi/sv/A/Finlands-Akademi/Press-och-media/Pressmeddelanden1/Studie-av-finska-register-visar-att-Studie-av-finska-register-visar-att-/ Finlands Akademi], Publicerad 12.1.2011. Hämtad 20.11.2013.&lt;/ref&gt; Fattigdom är ett stigma, något man helst inte talar om och skammen hos dem som är fattiga kan vara stor. Både föräldrar och barn kan känna sig utanför om de t.ex. inte har råd att delta i fritidsaktiviteter, resa eller köpa tekniska prylar. Det finns förstås olika slags fattigdom. Vid arbetslöshet eller medan ena föräldern studerar vidare kan en familj en kort tid tvingas klara sig på små inkomster, men den fattigdom som är långvarig är också den som blir mest problematisk för alla familjemedlemmar. Speciellt efter skilsmässor kan fattigdom bli vardag om den ena vårdnadshavaren får huvudansvaret för de flesta kostnader och gemensamma barn. Tidigare har det funnits två löner att betala allt med, men efter skilsmässan kanske det endast finns en lön att betala utgifterna med. I de fall där vårdnadshavarnas parrelation är bra och där familjen har goda sociala relationer så är också de negativa effekterna av fattigdomen mindre. &lt;ref&gt;[http://www.martha.fi/svenska/tidskriften/article-10801-23850-fattigdom-ar-mer-an-brist-pa-pengar Jessica Suni], Fattigdom är mer än brist på pengar. Publicerad 26.3.2013. Hämtad 20.11.2013. ytterligare text.&lt;/ref&gt;

=== Välfärdsamhällets vara eller icke vara? ===

Få frågor väcker lika stor debatt som välfärden i samhället. Barack Obama och demokraterna i USA har fått kämpa för att få en allmän sjukförsäkring för alla amerikaner, och den är förstås speciellt viktig för dem som har låga inkomster och inte kan köpa en privat sjukförsäkring. &lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Patient_Protection_and_Affordable_Care_Act Wikipedia], Patient Protection and Affordable Care Act. Hämtad 26.10.2013.&lt;/ref&gt; I Norden är det här kanske svårt att förstå med tanke på vårt heltäckande hälso- och sjukvårdsskydd. Vi får hälsovård från kommunen och statlig sjukvård vid behov. Även om vi betalar en viss del för vården, så är den ändå försvinnande liten jämfört med vad den skulle kosta om vi betalade hela själva. I Finland har vi dessutom en grundskoleutbildning som brukar kallas världens bästa. Finländare brukar i gallupundersökningar värna om just hälso- och sjukvården, samt utbildningen. Ändå finns det naturligtvis de som gärna vill sänka skatter och dra in välfärden. I tidningen Meddelanden från Åbo Akademi analyserar filosofen Mari Lindman kritiken mot välfärdssamhället på följande sätt: 

''&quot;...det sägs ständigt att vi inte kan räkna med den form av välfärdsstat som vi hittills har haft. Och det sägs som en prognos, ett neutralt uttalande om hur saker blir, så småningom. I den värld som just nu snurrar kring nedskärningar och strukturreformer är det som om det värsta redan har hänt. Problemet är ju att tanken om att välfärdsstaten kommer att monteras ner och pensionssystemet kommer att försämras inte bara är en politisk dystopi, det är en tanke som börjar gro i en själv. Själv uppmärksammas jag på att det är just i sådana banor jag tänker när jag funderar på helt vardagliga, icke-ekonomiska saker (till exempel vad det är att som äldre ha ett socialt sammanhang): när jag är 80 kommer det knappast att finnas det slags trygghet i vården av äldre som det ändå i någon utsträckning finns nu. Det är min kompis som upplyser mig om att det är så jag tänker, och då slår det mig: herregud! Varifrån kom den tanken, den vissheten, pessimismen, farhågan? Det som är grumligt här är att förväntning, förklaring och ond aning blandas samman i en enda klump av hopplöshet som man utan att egentligen vet hur börjar omfatta som sin egen syn. Och det är inte så långsökt att en sådan hållning blir en självuppfyllande profetia: om det är många som tänker så här krymper det politiska motståndet, ifrågasättandet. Man har redan gjort sig bekväm med tanken om att välfärdsstaten inte är något annat än en historisk parentes som kan finnas till bara i tider av ekonomisk tillväxt och regleringar. Men när min vän uppmärksammar mig på hur jag själv tänker slår det mig att även om det finns skäl att oroa sig är den här hållningen kanske den farligaste av alla.&quot;'' &lt;ref&gt;[http://mfaa.abo.fi/?article=kolumnen-ger-vi-upp-valfarden Mari Lindman], Ger vi upp välfärden?. Nummer 12/2013. Hämtad 26.10.2013.&lt;/ref&gt; 

Det är självklart viktigt att kunna diskutera kring de avgifter finländarna betalar för välfärden, men Lindman har en viktig poäng i att vi lätt övertygas av pessimistiska argument. Går vi tillbaka i historien så har det alltid funnits skrämselpropaganda och skräck för både det ena och det andra. Om det inte var Näcken som tog barnen, så var det häxor eller varför inte vissa folkgrupper i samhället som var roten till det onda. Det är alltså viktigt att kunna analysera fakta och inte enbart skrämmas av [http://sv.wikipedia.org/wiki/Dystopi#Kritik_mot_samh.C3.A4llet dystopier] som kanske aldrig slår in, men som kan bli verklighet om vi blint låter oss övertygas utan att kritisera det vi ser och hör. Överlag rekommenderar jag att vara försiktig att tro på dem (både politiker, ekonomer och andra &quot;experter&quot;) som erbjuder bara en enda lösning, oftast finns det alternativ och det är dessa som behöver diskuteras.

=== Den (ir)rationella homo oeconomicus ===

Inom ekonomi finns ett begrepp, [[w:Homo_oeconomicus|homo oeconomicus]] (uttal: ekonomikus) – den ekonomiska människan – som beskriver en människa som har full kunskap om sin omgivning och alltid fattar beslut som ger henne största möjliga fördel. Inom ekonomisk teori är begreppet mycket användbart, då det gör det möjligt att reducera det mänskliga till något som kan beskrivas med relativt enkla matematiska modeller.

Modeller som bygger på begreppet homo oeconomicus fungerar någorlunda väl för hur grupper av människor i genomsnitt beter sig, i situationer där man människorna är välinformerade och inte tar sociala eller andra icke-ekonomiska hänsyn (och situationer där informationsbrist och olika hänsyn kan beskrivas matematiskt). I andra situationer ''kan'' modellerna likna verkligheten, men behöver inte göra det. På grund av modellernas &quot;elegans&quot; används de gärna också då förutsättningarna verkar absurda, såsom ifråga om val av partner och arbetsfördelning inom äktenskapet. Ibland lyckas man faktiskt på detta sätt åstadkomma modeller som liknar verkligheten – trots att orsakssambanden rimligen är helt andra.

Homo oeconomicus-modellen är en bra dräng men dålig herre. Med den kan man beskriva mycket av det som händer (åtminstone) i den ekonomiska sfären. Däremot blir det farligt om man drar slutsatser ''om människan'' utgående från modellen. Ofta gäller att om man behandlar människor som homo oeconomicus så börjar de likna homo oeconomicus, vilket är önskvärt bara i särskilda situationer. Det är möjligt att lönepåslag för goda resultat gör att folk arbetar flitigare – men det kan tvärtom distrahera de anställda från sitt verkliga arbete, då de nu också börjar tänka på hur de skall bära sig åt för att få lönepåslagen (för människor som valt sitt yrke på grund av äkta intresse fungerar det ofta bättre med en lön som känns rättvis och tillräcklig).

Till saken hör att människor ofta är direkt irrationella. Dels är det svårt att handla långsiktigt, dels har människor inte väldefinierade preferenser, dels struntar man i mycket av den information man har. Att beskriva en ''enskild'' människas beteende utgående från homo oeconomicus-modeller är dömt att misslyckas.

Samtidigt är det kanske just homo oeconomicus som är irrationell. Mycket av det vi uppskattar mest i livet – vänner, känslan av att vara viktig, känslan av att vara en god människa – är i bjärt kontrast med den själviska och beräknande homo oeconomicus.

=== Aktiemarknaden ===
I citatet ovan ur Mari Lindmans kolumn visar hon hur människan lätt kan skrämmas till att tro att välfärden inte går att rädda, så det är lika bra att glömma den nu. Det här kan vi se i andra sammanhang när människor fattar ekonomiska beslut. Ingenstans märks människans irrationella läggning lika bra som på aktiemarknaden. Direkt ett företag visar tecken på sämre ekonomi, eller om det går rykten om att företaget kanske går i konkurs, eller att företaget varit inblandad i miljökatastrofer och så vidare så drar aktieägare öronen åt sig.

Kurserna på aktiemarknaden handlar naturligtvis delvis om att människor säljer aktier i företag som kanske faktiskt inte är speciellt lönsamma längre, eller för att de behöver pengarna från aktierna till annat. Men spekulationen på börsen handlar oftast om psykologi. Vem vågar hålla kvar sina aktier när kurserna börjar peka neråt. Problemet är ju att om alla säljer sina aktier så kommer kursen att störtdyka eftersom utbudet ökar snabbt och få vill köpa. Det kan lätt leda till masshysteri när alla försöker bli av med aktierna samtidigt. Det rationella beslutet skulle oftast vara att behålla aktierna och vänta tills kurserna går upp igen. Men så fungerar inte människan nödvändigtvis, istället blir hon oftast rädd och försöker rädda det som räddas kan.

Jag nämnde tidigare att det finns risker med allt, och aktier är inte något som en okunnig ska syssla med. Dessutom ska inte de sista slantarna investeras i aktier, utan du ska alltid vara beredd på att du kan förlora pengar och enbart investera det du faktiskt kan förlora i värsta fall, men om du håller huvudet kallt så kan du köpa aktier när kurserna är nere och sälja dem medan kurserna är högre. Det lönar sig också att känna företagen du investerar i och se till deras framtidspotential. Små företag med en bra idé och bra ekonomi kan bli en riktig guldgruva, medan ett stort företag som gör dåliga beslut och gör alltför stora investeringar i fel saker kan bli en fälla i slutändan.

== Arbetsmarknadsorganisationer - arbetsgivare vs. arbetstagare ==

Socialdemokratin är stark i Norden, vilket bland annat innebär att staten har en stor roll när det gäller att sköta välfärdstjänster som hälsovård och utbildning. Det innebär också att fackföreningar varit viktiga när lagar kring arbetstagares rättigheter stiftats. Fackföreningar är arbetstagares organisationer vars uppgift är att skydda arbetstagare, ge dem stöd vid konflikter med arbetsgivaren och de flesta fackföreningar har egna jurister som hjälper ifall en arbetstagare t.ex. utsatts för arbetsplatsmobbning eller blivit olagligt uppsagd. Vid strejk betalar fackföreningen en ersättning för den lön som de strejkande går miste om. Om du blir arbetslös och har hört till en fackförening får du en högre arbetslöshetsersättning under en viss tid.

Den som har en fast eller tills vidare anställning i Finland har en rätt säker sits. Det är svårt att säga upp arbetstagare och arbetsgivare måste erbjuda arbetsplatshälsovård och betalar många avgifter som t.ex. socialskyddsavgifter för sina anställda. Arbetsgivarna har egna organisationer och när ett nytt kollektivavtal ska förhandlas fram så möts arbetsgivar- och arbetstagarorganisationen för att komma överens om bl.a. arbetstid, lön och semester. Ett '''kollektivavtal''' är helt enkelt ett arbetsavtal inom en hel branch. Alla som arbetar vid en butikskedja som Prisma eller Citymarket har samma avtal som de utgår ifrån. Avtalen görs ofta för 2 år i taget och är viktiga med tanke på '''inflationsjusterade löner''', alltså lönerna stiger med de övriga prisstegringarna i samhället - lönerna följer helt enkelt inflationen. Om inte parterna, alltså arbetsgivarnas och arbetstagarnas föreningar kommer överens kan arbetstagarna strejka (då får de ingen lön) tills de får igenom sina krav. Arbetsgivarna kan låsa ut (lock-out) anställda från arbetsplatsen tills arbetstagarna går med på avtalet. '''Riksförlikningsmannen''' försöker medla mellan dem och få dem att kompromissa för att arbetet ska fortsätta. En stor strejk eller en lock-out kan påverka en stor del av landets produktion och handel om inte konflikten löses snabbt.

=== Snuttjobb ===

De som har så kallade snuttjobb är i en helt annan sits och får ofta leva i ovisshet om de har arbete annat än några månader framöver. Ett snuttjobb kallas det för att den anställda enbart arbetar några månader i taget. I vissa arbeten är det bra, om du jobbar inom ett projekt kan det hända att projektet är klart efter 6 månader och då vill du kanske börja arbeta med något annat projekt, men jobbar du exempelvis som lärare så vet skolan om ifall du behövs ett år framöver. Korta kontrakt fungerar förstås för vissa s.k. freelancare som jobbar med många olika saker. En journalist kan skriva olika texter för olika tidningar eller webbsidor och vill kanske inte ens ha långa kontrakt. Många snuttjobbare utnyttjas tyvärr av arbetsgivaren och enligt lagen får en arbetsgivare endast använda korta kontrakt när det är befogat. I en skola kan det hända att en lärare blir sjukskriven för några månader, då är det befogat att anställa en person endast för den tiden. Ifall arbetsgivaren år efter år behöver samma personal så ska de anställas för en längre tid t.ex. ett år. Det kan vara svårt att få lån om du inte har säker lön något år framöver och det i sig gör det svårt att planera sitt liv överhuvudtaget. Dessutom kan rätten till semester påverkas när arbetsavtal är korta, allt från 1-6 månaders kontrakt och i värsta fall lyckas du aldrig samla tillräckligt med semesterdagar för att få en ordentligt lång semester då du vilar ut. &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2013/04/25/aldersdiskriminering-och-snuttjobb Ann-Sophie Sandström], Åldersdiskriminering och snuttjobb. Publicerad 25.04.2013. Hämtad 30.10.2013.&lt;/ref&gt;

=== Med rätt till semester ===

Den som arbetar 14 dagar (eller 35 timmar) under en månad samlar 2,5 dag semester varje månad, vilket ger 30 dagar semester per år. Den som jobbar mindre än 14 dagar har rätt till 2 semesterdagar per månad. Det som kan skapa förvirring är att semesterdagarna och semesterlön räknas mellan den 1 april och 31 mars. Om du börjar ett arbete i augusti 2013 och avslutar det ett år senare i augusti 2014 så då har du samlat 20 semesterdagar och lön för samma antal dagar fram till 31 mars 2014, sedan börjar en ny semesterperiod räknas för din del. Om du däremot börjar ett arbete i januari 2014 och avslutar det i maj 2015 så då har du samlat 40 semesterdagar och full semesterlön. Semestern tar du oftast ut mellan 2 maj och 30 september. Inom företagsvärlden kan anställda välja att ta ut vintersemester och sommarsemester och dela på dagarna enligt behov. &lt;ref&gt;[http://www.tyosuojelu.fi/se/semester Arbetarskyddsförvaltningen], uppdaterad 22.01.2010. Hämtad 30.10.2013&lt;/ref&gt; Finländska lärare och vissa statligt anställda har möjlighet att hålla semester i 5-6 veckor varje sommar. Vid många statliga arbetsplatser ökar antalet semesterdagar när den anställda arbetat många år där, därför kan de som varit länge anställda ha rätt långa semestrar jämfört med nyanställda. &lt;ref&gt;[http://www.vm.fi/vm/sv/04_publikationer_och_dokument/02_personalforvaltningens_dokument/02_avtal/20071001Staten/Vuosilomasopimus2012-2014_KOKONAAN.pdf STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR 2012-2014, 24.11.2011], Hämtad 30.10.2013&lt;/ref&gt;.

== EU:s ekonomi i dagsläget ==
EU är en förkortning på den Europeiska Unionen som är ett ekonomiskt och politiskt samarbete mellan 28 Europeiska länder. Man bildade denna union efter andra världskrigets slut för att försöka få slut på alla krig och tvinga länderna i Europa att samarbeta. År 1999 införde man en gemensam valuta för medlemsländerna, euron. 17 medlemsländer bildar tillsammans idag det s.k euroområdet. Storbritannien, Danmark och Sverige har fått specialtillstånd till att stå utanför och de nyaste EU-medlemmarna har inte infört euron för att de ännu inte uppfyller kraven för att få delta i eurosamarbetet.&lt;ref&gt;[http://www.europaportalen.se/tema/euron ], hämtad 13.11.2013.&lt;/ref&gt; 

Sina pengar får EU in genom avgifterna som EU-länderna betalar. Budgeten går främst  till att finansiera EU:s politik och genomföra medlemsländernas gemensamma politik. År 2012 uppgick EU:s budget till cirka 147 miljarder euro.&lt;ref&gt;[http://ec.europa.eu/budget/library/biblio/publications/2012/budget_folder/print/186978_2011_4429_EU_BUDGET_2012_SV.pdf
], hämtad 13.11.2013.&lt;/ref&gt; Dess utgifter består främst av olika sorters stöd till medlemsländerna, inom ramarna för den politik som EU: förespråkar. Ett annat utgiftsområde, föutom stöd, är olika gemensamma projekt som EU  bekostar, exempelvis datasystem för brottsbekämpning. &lt;ref&gt;[http://www.eu-upplysningen.se/Global/EU-upplysningen/PDF/EUs_ekonomi_och_budget.pdf],hämtd 13.11.2013.&lt;/ref&gt;
 

Genom att granska utbetalningarna för olika stöd så kan man förbättra ekonomin i EU. 
Revisorerna har berättat att EU har spenderat ca. 60 miljarder kronor (ca. 677 7287 051,99€) på ogiltiga utbetalningar av olika stöd.
Då man jämför med 2011 då de rapporterade felen av utbetalningarna inom EU var 3,9% så har felen ökat märkvärt. 2012 var de rapporterade misstagen redan uppe i 4.8%.
De största ökningarna har skett för arbetsmarknadsstöd, bistånd, jordbruk och regionalstöd. EU:s revisorer har granskat utbetalningarna och märkt uppenbart fusk med utbetalningarna av olika stöd men de vill inte uttala sig om hur mycket fusk det handlar om..&lt;ref&gt;[http://www.dn.se/ekonomi/eu-revisorerna-avslojar-felbetalningar-pa-60-miljarder/], hämtad 13.11.2013.&lt;/ref&gt;  .

På grund av finanskrisen eller den s.k eurokrisen är EUs ekonomi fortfarande svag, men förväntas återgå till tillväxt under 2013 och mot 2014. &lt;ref name=&quot;test&quot;&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2013/11/05/eu-ekonomin-aterhamtar-sig-langsamt], hämtad 13.11.2013.&lt;/ref&gt; 
År 2010 startades Europa 2020 projektet, vilket är ett 10 årigt projekt med målet att tillsammans gå starka ut ur den ekonomiska och finansiella krisen. Man har satt upp konkreta mål som gäller bland annat sysselsättning, utbildning, forskning, fattigdomsminskning samt klimat och energi. För att projektet ska lyckas måste alla medlemsländer samarbeta, och arbeta målinriktat och beslutsamt.&lt;ref name=&quot;test&quot;&gt;[http://ec.europa.eu/europe2020/europe-2020-in-a-nutshell/index_sv.htm], hämtad 13.11.2013.&lt;/ref&gt;  Från och med år 2014 så är det meningen att man skall bilda en bankunion mellan euroländerna. Målet är att skapa stabilitet i euroområdet, en mindre sårbar finanssektor med ett förnyat förtroende. Det är alltså ECB som skall ha makten och översynen över alla banker i eurozonen. Om någon bank missköter sig så förlorar de sin licens.

=== Finanskrisen i Grekland ===


''“Grekiska staten balanserar inte sin budget. Staten spenderar mer än den får in och måste finansiera underskottet, vilket man gjort via lån som nu måste betalas tillbaka”, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare.''
 
Greklands regering bestämde på 1980-talet att utvidga den offentliga sektorn, i vilka ingår t.ex. vård och utbildning, för att levnadsstandarden skulle höjas. Men de hade inte råd, så överbelåning blev en följd.
Den internationella krisen år 2007 som skedde i USA satte hela eurosamarbetet i en osäker position. Före den internationella krisen var räntan för att ta lån låg och Grekland kunde då låna och betala. Men på grund av krisen steg räntan och Grekland kunde inte längre betala tillbaka sina skulder.&lt;ref&gt;http://www.svd.se/greklandskrisen-for-nyborjare&lt;/ref&gt; Grekland har nu en internationell skuld på 340 miljarder euro, som landet lånat det senaste fem åren.&lt;ref&gt;http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21088908.ab&lt;/ref&gt; Utöver skulderna har Grekland haft problem med arbetslöshet under deras finanskris som slog till år 2007. Tillsammans med Spanien har Grekland de största siffrorna på arbetslösheten (25%&lt;ref&gt;http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet---internationell-jamforelse/&lt;/ref&gt;) inom EU. År 2012 var dessutom hälften av Greklands unga arbestlösa.
På grund av denna finanskris har Greklands parlament ändrat på vissa saker som orsakade vrede hos invånarna och speciellt löntagare. Exempel på förändringar är en 22 procentig sänkning av minimilönen, de har infört lagar som gör det lättare att bli avskedad och en sänkning av pensionerna. Detta kallades för Greklands åstramningspaket och infördes efter år 2012.&lt;ref&gt;http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=6198250&lt;/ref&gt; 
 
Greklands ekonomiska kris sägs orsakas av flera olika saker. En orsak sägs bland annat vara då Greklands BNP värde låg år 1980 på 100%, vilket berättar att den Grekiska regeringen fuskat när det ville få tillträde till eurozonen.&lt;ref&gt;http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=6198250&lt;/ref&gt; Grekland fick medlemsskap i EU år 1981 och gick med i eurozonen 2001.&lt;ref&gt;https://sv.wikipedia.org/wiki/Euroområdet&lt;/ref&gt; 
Eurozonen sägs också vara en av orsakerna till dagens finanskris, alltså det att Grekland har euro som valuta.&lt;ref&gt;http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=6198250&lt;/ref&gt; Orsaken påstås vara att den Europeiska centralbanken styr räntan för de stora ländernas behov och inte för en liten stats behov, som Grekland. Detta eftersom Grekland finanskris bl.a påverkar ECB:s reporänta. Till exempel har riksbankernas styrränta sänkts till -0.35% från den 8 juli. Reporäntan låg före den sänktes på -0.25%.&lt;ref&gt;http://www.räntor.org&lt;/ref&gt; 
Även en av orsakerna för Greklands kris är att de rika eller alltså de som förtjänar mycket betalar ingen skatt vilket gör att de som inte förtjänar så mycket måste betala mera. Det är helt enkelt bara så att grekerna inte betalar skatt för att de säger att de t.ex. fått 50 000 som de betalar skatt på men så har de egentligen fått 100 000 så de resterande 50 000 hamnar till svarta inkomster. De är alltså mycket såkallad grå arbetskraft. Det är nämligen så att ingen skatt betalas utan allt sätts i egen ficka utan att tänka på följderna. Man kan argumentera för att det är det grekiska folket som har skapat och skapar denna kris efter som att de inte vill betala skatt och de har bedrivit många delar av sina privata verksamhet utan att de sagt något till myndigheterna. Den mest trovärdiga orsaken är att de inte betalar skatt där, de bryr sig inget om sin ekonomi så som man hör till att göra på euroområdet förren de fick denna kris. Eftersom att de finns så många andra länder som har euro och det går bra för dom. De har som inga skattebetalare.&lt;ref&gt;http://www.finanshistoria.n.nu/den-grekiska-skuldkrisen&lt;/ref&gt; Grekland har haft deflation sedan 2013 och den har förvärrats myckunder de senaste åren, deflationen var i Januari detta år 2,8 men de har troligen nu vuxit. Även inflationen sjunker hela tiden, i Maj detta år var den -2,1. 

Grekland har haft deflation sedan 2013 och den har förvärrats mycket under de senaste åren, deflationen var i Januari detta år 2,8 men de har troligen nu vuxit. Även inflationen sjunker hela tiden, i Maj detta år var den -2,1.

==== Skattesystem ====
(I Grekland har man en negativ handelsbalans vilket betyder att de importerar mera än vad de exporterar.)
Grekland är inte speciellt effektiva med att driva in pengar och att ta betalt i form av skatter. Den grekiska skatteindrivningen drivs i hög grad av inkompetenta arbetare det vill säga de har inte tillräckligt med kunskap, korruption och även en politisk ovilja att ändra det grekiska skattesystemet enligt en artikel i Dagens Nyheter(5.7.2015) &lt;ref&gt;[http://www.dn.se/nyheter/forre-skattechefen-domer-ut-grekiska-skatteverket/ Eriksson,H.],(2015,5 juli) ytterligare text.&lt;/ref&gt; I ett exempel gav de i form av fastighetsskatter som är svåra att dra in just för att registren är utspridda just för att de anställda saknar kunskapen. 

I en annan Dagens Nyheter artikel(7.7.2015) &lt;ref&gt;[http://www.dn.se/ekonomi/grekiska-foretag-klarar-inte-hogre-skatter/ Björklund,M.], (2015, 7 juli)ytterligare text.&lt;/ref&gt; beskrivs att om det går bra för ett företag så hittar skattemyndigheterna något nytt att beskatta för företaget, följden med detta leder till att företagen håller nere sin vinster och därefter också skatten.Företagen erbjuder lägre priser för kunden för att inte blanda in några kvitton, staten blir utan pengar.

==== Greklands inflation och deflation ====
Greklands ekonomi har varit väldigt ostabil sedan finanskrisen 2007-2008 som började i USA. På bilden nedan ser du deflationens utveckling för Grekland från oktober 2014. I Januari 2014 var deflationen som lägst på -2,8 och från och med februari hölls deflation på en ungefär jämn nivå på ca. -2,1. I augusti och september 2015 var deflation lägre på -1,5 respektive -1,7. Deflation som är motsatsen till inflation innebär att värdet på valutan ökar.  En följd av detta är att folket slutar köpa varor som inte är livsviktiga eftersom de väntar på att de ska få ännu mera för sina pengar, då får affärerna inga inkomster och de måste skära ned på anställda och följden blir att antalet arbetslösa ökar och marknaden stannar. En deflation påverkar landet mer negativt än vad en inflation gör därför är det bättre med inflation.&lt;ref&gt;[http://www.suomenpankki.fi/sv/rahapolitiikka/hintavakaus/pages/default.aspx Länktext], ytterligare text.&lt;/ref&gt;

==== Greklands lån ====

På grund av växande statsskulder hamnade Grekland i en skuldkris i början av 2010. Grekland beviljades ett lån på 110 miljarder euro den 2.5 2010. Det här beslutade euroområdets finansministrar tillsammans med IMF(Internationella valutafonden) och förutsättningen för lånet var att Grekland skulle genomföra stora nedskärningar och besparingar. &lt;ref&gt;[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Eurokrisen Länktext], ytterligare text.&lt;/ref&gt; Två år senare, alltså 2012 fick Grekland ännu ett lån som gick på 130 miljarder euro. Det här var för att landet skulle kunna betala av på tidigare lån och i och med detta kunna undvika inställda betalningar och statsbankrutt. &lt;ref&gt;[http://www.aktiespararna.se//Artikelarkiv/Borsnotiser/2012/februari/Klart-med-nytt-stodpaket-till-Grekland-/ Länktext], ytterligare text.&lt;/ref&gt; Under sommaren 2015 började förhandlingar om ett tredje stödprogram till Grekland. Programmet är på 5 år och 86 miljarder euro ska betalas ut som nödlån under tre års tid. Förutsättningen är att Grekland uppfyller långivarnas reformkrav.  &lt;ref&gt;[http://online.vasabladet.fi/Artikel/visa/78151 text,FNB],(2015, 5 oktober) ytterligare text.&lt;/ref&gt;

==== Arbetslösheten i Grekland och Folkets standard ====
 
Grekland har just nu en arbetslöshet på 25,6%. Detta är en mycket hög procent och man kan jämföra med Greklands arbetslöshet på 12% år 2010 när skuld- och tillväxtskrisen tog fart. År 2013 hade Grekland  en arbetslöshet på 27,2%, denna ökning hade alltså gjorts på endast 3 år. 2013 var hela 59,3% av 15-25 åringar som kunde arbeta utan arbete och idag är siffran ännu kring 60%. &lt;ref&gt;[http://www.svd.se/rekordhog-arbetsloshet-i-grekland-3noNLänktext],(2013,11 april). ytterligare text.&lt;/ref&gt;
Just på grund av statens ekonomiska läge så sänktes/sänks de grekiska lönerna kraftigt för de statsanställda. Folket samlas gång på gång till strejker och dylikt men oftast utan resultat, myndigheterna hotar med att gripa de strejkande om de inte slutar.&lt;ref&gt;[http://www.expressen.se/nyheter/grekland-hotar-gripa-strejkande-arbetare/ Länktext],(2014,5 juli). ytterligare text.&lt;/ref&gt; Men pensionärerna och de studerande är de som lider mest av krisen, ungdomsarbetslösheten är alltför hög och hälften av alla pensionärer blir tvungna att leva på 665€/månad. Besparingarna slipper de inte åt pga. att bankerna oftast har stängt och när de väl öppnar och har dagar då pensionärer alls får komma till banken får en pensionär ut endast 120€/gång. &lt;ref&gt;[http://www.dn.se/ekonomi/greklandskrisen-vagen-mot-ekonomisk-kollaps/ Dan Lucas],(2015, 3 juli). ytterligare text.&lt;/ref&gt;

==== Sammanfattning ====

Sedan 2007 har Grekland befunnit sig i en lågkonjunktur och det verkar som om framtiden är lite oklar och tecken på bättring ser ostabilt ut. Många länder vill heller inte låna ut pengar till Grekland för att det är så osäkert att de får tillbaka sina pengar och för att länder har redan lånat ut väldigt mycket pengar. Ingen av oss skulle flytta till Grekland just nu eftersom vi heller  inte ser någon ljus framtid för dem.

=== Grekland (FRIEDMAN) ===

== USA:s ekonomi efter finanskrisen ==
Finanskrisen 2007-08, som fick sin början i USA, är en fortfarande pågående global finansiell kris. Före finanskrisen rådde högkonjuktur i många delar av världen; bostadsmarknaden verkade i början på 2000-talet stabil och priserna steg, vilket ledde till att kreditgivare i USA började ge ut s.k. subprime-lån.&lt;ref&gt;[http://www.dn.se/ekonomi/sa-funkar-finanskrisen/ Rosén, H.] (2008, 18 september). Så funkar finanskrisen. Hämtad 29.04.2014.&lt;/ref&gt; Med subprime lån avses ett lån som riktar sig till kunder med sämre ekonomiska förhållanden och således också sämre återbetalningsförmåga. Grundtanken bakom lånen var att värdet på tillgångarna skulle öka, och ge låntagaren möjlighet att ta ett nytt lån för att betala av sina tidigare skulder.&lt;ref&gt;[http://alltomlån.com/s-o/subprimelan.html Allt om lån]. Subprimelån. Hämtad 29.04.2014.&lt;/ref&gt; Men under år 2006 fick många låntagare problem med att återbetala sina lån. Det gick dåligt för bostadsmarknaden och priserna sjönk, så att många låntagare inte hade något annat val än att sälja bort sin bostad för ett billigare pris än vad den hade blivit köpt för. Det resulterade i en förlust för banker och bolåneinstitut som inte skulle få tillbaka pengarna de lånat ut. Kort härefter spreds viruset över världen och en global finanskris var oundviklig.&lt;ref&gt;[http://www.finanshistoria.n.nu/finanskrisen-i-usa-2008 Finanshistoria]. Finanskrisen i USA 2008. Hämtad 29.04.2014.&lt;/ref&gt;

USA, liksom hela världen, återhämtar sig ännu idag från finanskrisen 2007-08. USA har varit världens största ekonomi sedan 1920-talet. År 2011 utgjorde USA:s BNP hela 21,7% av hela världens inkomster av varor och tjänster, som är mer än dubbelt så hög som det följande landet Kinas och nästan lika stor som hela EU:s.&lt;ref&gt;[http://www.ne.se/usa/n%C3%A4ringsliv-och-ekonomi Nationalencyklopedin]. USA: Näringsliv och ekonomi. Hämtad 29.04.2014.&lt;/ref&gt; Detta är ett tydligt tecken på att USA håller på att repa sig från finanskrisen. Arbetslösheten i USA fortsätter att sjunka, den ligger på 6,6% just nu, vilket är den lägsta procenten sedan 2008 före finanskrisen. Men det är ändå tudelade åsikter om huruvida USA kommer att fortsätta förbättra sin ekonomiska situation. Federal Reserve (Fed) stöder ekonomin genom att köpa obligationer, men de har börjat minska på stödet och har nu gått från 85 miljarder dollar till 65 miljarder i månaden. Minskningen förväntas fortsätta, såvida tecken på att ekonomin kommer att falla ihop inte finns. I värsta fall kan Fed öka stödköpen igen. Procenten på amerikanare som är sysselsatta på arbetsmarknaden är också ovanligt låg, så låg som den inte varit på 30 år. Den ligger på ungefär 63%.&lt;ref&gt;[http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/jobbsiffrorna-i-usa-besvikelse-en-del-oroande-tecken_8969624.svd Bergin, E.] (2014, 7 februari). Oroande tecken i USA:s ekonomi. Hämtad 29.04.2014.&lt;/ref&gt;

Hur USA:s ekonomi kommer att se ut i framtiden är osäkert. Många saker spelar in på resultatet och åsikterna om åt vilket håll vi är på väg mot just nu är olika. Det finns ett flertal oroväckande aspekter att ta i beaktande: de ekonomiska klyftorna blir bredare och landets skulder är skyhöga. Man tror att även den åldrande befolkningen och en minskande arbetskraft kommer att vara ett hot i framtiden.&lt;ref&gt;[http://www.washingtonpost.com/blogs/wonkblog/wp/2014/01/10/the-biggest-question-facing-the-u-s-economy-why-are-people-dropping-out-of-the-workforce/ Plumer, B.] (2014, 10 januari). The biggest question facing the U.S. economy: Why are people dropping out of the workforce?. Hämtad 29.04.2014.&lt;/ref&gt; Men trots detta så sjunker arbetslösheten, bostadspriserna stiger och börsen pekar uppåt igen, vilket genast får framtiden att verka ljusare.&lt;ref&gt;[http://www.dn.se/ekonomi/tudelad-bild-av-usas-ekonomi/ Torén Björling, S.] (2013, 6 december). Tudelad bild av USA:s ekonomi. Hämtad 29.04.2014.&lt;/ref&gt; Just nu är antalet börsnoteringar få, men man väntar sig en klar ökning av dem redan till nästa år.&lt;ref&gt;[http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/experter-i-usa-ser-hoppfull-framtid_7980686.svd Kederstedt, D.] (2013, 9 mars). Experter i USA ser hoppfull framtid. Hämtad 29.04.2014.&lt;/ref&gt;


=== Kommer USA att ha världens högsta BNP år 2050?  ===
USA:s BNP har från år 2000 på 12 år ökat med över 50%. År 2012 låg bruttonationalprodukt i USA på 15,68 biljoner USD, vilket kan jämföras med Kinas bnp på ca. 8 biljoner USD. USA har alltså med råge det största bnp:t i världen. 

USA har en av de mest diversifierade och mest tekniskt avancerade ekonomierna i världen. Bidragande orsaker till denna tillväxt kan hittas i en stor gemensam marknad, ett stödjande politiskt rättssystem, stora områden med högproduktiva jordbruksmarker, stora naturtillgångar (särskilt timmer, kol, järn och olja), samt en entreprenörsanda och ett engagemang att investera i material och humankapital.Tjänstsektorn (utbildning, hälsovård, finans, försäkring) utgör nästan 80% av BNP:n. Industrin utgör 19%, medan endast 1% av BNP utgörs av jordbruk, trots effektiva metoder.&lt;ref&gt;[https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html].&lt;/ref&gt; 

Enligt PwC:s projektion kommer USA:s BNP vara 3:e störst i världen år 2050. Där Kina och Indien är de enda som har större BNP. &lt;ref&gt;[http://www.theguardian.com/news/datablog/2011/jan/07/gdp-projections-china-us-uk-brazil Elliot, L](2011, 7 Januari), GDP projections from PwC: how China, India and Brazil will overtake the West by 2050.&lt;/ref&gt; 
USA:s totala BNP kommer öka, men det kan vara litet missvisande, om man ser på den årliga ökningen i procent. Under 1900-talet ända fram till år 1980 hade USA en årlig ökning av BNP på 3.4%. Efter det har ökningen stadigt sjunkigt. Nu är den ca 1.6%. År 2050 väntas den vara under 0.5%. &lt;ref&gt;[http://www.marketwatch.com/story/us-gdp-on-the-road-to-zero-growth-by-2050-2012-12-04?pagenumber=1 Farrell, P] (2012, 4 December), U.S. GDP on the road to zero growth by 2050.&lt;/ref&gt;. Som jämförelse har Kina ca 8% årlig ökning av BNP. Den här årliga minskningen leder till allt mindre ekonomisk aktivitet i USA. Det kommer att produceras mindre varor, färre tjänster görs, landets export och import minskar. Allteftersom kommer levnadsstandarden minska. Att levnadsstandarden syns i BNP har kritiserats av experter som tycker att det finns bättre sätt att mäta levnadsstandard, men det finns nog faktorer i BNP som utgör ett lands levnadsförhållanden.

== Sydafrikas ekonomi (CHYDENIUS) ==

'''Inflation'''

Sydafrika är ett medelinkomstland, som betyder att det inte är ett särskilt rikt men inte heller ett fattigt land. Landet har ett överflöd av naturtillgångar, välutvecklad ekonomi och överlag ett ganska bra fungerande samhälle. Trots allt detta så har inte den ekonomiska tillväxten varit tillräckligt stark för att minska den höga arbetslösheten och de stora ekonomiska problemen.&lt;ref&gt;[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika#Ekonomi], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt; Hög Inflation råder i landet och återkommande strejker i följd av växande ekonomiska klyftor är några orsaker till sämre ekonomi i landet. Sydafrika har ändå alltid varit ett av de få land i Afrika som faktiskt har en bra ekonomi.
BNP per capita (US$) i Sydafrika ligger kring 10 000, Under endast några länder som t.ex Mauritius, Botswana och några till. &lt;ref&gt;[https://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Sydafrika/Ekonomi], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt; Medan ca. 90% av Afrikas länder har under &lt;ref&gt;[https://sv.wikipedia.org/wiki/Afrikas_ekonomi], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt;
10 000. Inflationen i Sydafrika ligger på ungefär 4,5 procent för tillfället, vilket är en ganska hög inflation.

'''Arbetslösheten''' 

Arbetslösheten i Sydafrika är relativt stor. 2015 fastställdes 25,5% av Sydafrikas befolkning vara arbetslösa.&lt;ref&gt;[https://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Sydafrika/Arbetsmarknad], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt;Mörkhyade ungdomar ligger sämst till och har väldigt svårt att få jobb. Idag är Sydafrika en medelinkomststad och har alltid varit ett av Afrikas ekonomiska maktcentrum, vilket gör att Sydafrikas börs varit den viktigaste i Afrika. Under finanskrisen försvagades landets stats finanser. &lt;ref&gt;[http://www.globalis.se/Laender/Sydafrika], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt;Gruv-, lant- och textilarbetare drabbades väldigt hårt av finanskrisen. &lt;ref&gt;[http://ekn.se/Global/Landriskanalyser/Afrika/Svenska/SydafrikaDec2013Extern.pdf], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt; 

'''Deflation'''

Eftersom inflationen är hög i Sydafrika betyder det att deflationen är låg. 
Detta är ju bra eftersom lönerna är relativt höga, men då igen är priserna  höga.
Om man jämför Sydafrika med resten av afrika så är Sydafrika på den låga sidan av deflation, t.ex. Somalien har högre med en inflation av -2, medan t.ex. Algeriet har en lägre deflation med en inflation av 5.24.

'''Konjunktursvängningar i Afrika och Sydafrika'''

Konjunktur är det ekonomiska aktuella tillståndet i en ekonomi. Det finns olika fenomen som kan påverka ett land eller områdes ekonomi, bl.a. arbetslösheten och inflationen. Söder om Sahara så dominerar produktionen av råvaror den totala exporten. Ungefär 60% av hela exporten utgörs av råvaror. Detta leder till att Afrika som kontinent är lättpåverkad av globala konjunkturssvängningar.&lt;ref&gt;[http://www.fn.se/Documents/FNrapporter/Utvecklingen%20i%20Afrika.pdf], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt;Sydafrika är speciellt beroende av sin export av guld, eftersom de är världens främsta guldexportör.&lt;ref&gt;[https://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Sydafrika/Utrikeshandel], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt; År 2005 stod Sydafrika för 37% av regionen söder om Saharas bruttonationalprodukt. I Sydafrika har jordbrukets betydelse för ekonomin minskat väldigt mycket det senaste århundradet, och jordbruket står för mindre än 10% av BNP i Sydafrika. Klimatförändringarna kan ha stor påverkan på Afrika och Sydafrikas jordbruk. I Sydafrika är det främst vatten som är det stora problemet. Vatten resurserna är redan utnyttjade till max, och om priserna på mat och vatten höjs kommer det drabba de fattigaste värst.&lt;ref&gt;[http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/afrikas-framtid-avgors-nu], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt;

'''Naturtillgångar'''

Sydafrika har många och rika naturtillgångar däribland guld, krom, kol, järnmalm, nickel, diamant, platina, koppar och naturgas. Många har utnyttjat dessa tillgångar och själva Afrika har inte kunnat använda dessa för att förbättra sin egna ekonomi.&lt;ref&gt;[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydafrika#Naturtillg.C3.A5ngar], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt;

'''Hur kan Sydafrika motverka korruptionen som finns i landet?'''

T.ex. hur kunde den ökända Nkandla skandalen där president Zuma anklagades för att ha stjält 23 millioner dollar av skattebetalare med syftet att renovera en lyx bostad på landsbygden ha motverkats?&lt;ref&gt;[http://www.bbc.com/news/business-27291242], hämtad 13.11.2015&lt;/ref&gt;

De kan skapa en transparent förvaltning, alltså det sätt på vilket statsapparaten sköter sina åtaganden. T.ex. pengarflöden, hur man tar betalt för varor och tjänster. Detta för att undvika tagande av muta.

== Kinas ekonomiska historia ==
Kinas utveckling inom ekonomin efter 1978 har varit snabbare än något annat lands. De är  världens största ekonomi efter USA, om man mäter i bruttonationalprodukt sedan mitten av 2010. Om några år beräknas den kinesiska ekonomin ha vuxit om den amerikanska. Kinas ekonomi är värd 8.227 trillioner US Dollars för tillfället.

Före sent 70-tal var inte produktionen av mat och spannmål synonym med populationen. Man tvingades anpassa sig till den stora populationsökningen, och matchade därför inte längre än Kinas komsumtionsbehov. Från 1952 till 1972 hade populationen dubblats, och spannmålsproduktionen tvingades anpassade sig därefter. Under den här tiden konsumerades 75% av allt spannmål av Kinas population som i sin tur producerade det.. På grund av detta kunde man inte göra några större produktiva investeringar, som t.ex. maskineri, fabriker, inom gruvarbete, etc. Medans industrin förbättrades sakta men säkert under den här tiden, så var den alltid något efter i utvecklingen jämfört med västvärlden.&lt;ref&gt;[http://en.wikipedia.org/wiki/Economic_history_of_China_(1949%E2%80%93present) wikipdia economic history of china],hämtad 13.11.2013.&lt;/ref&gt;

Kina hade fram till 1978 planekonomi. Det var under Mao Zedongs tid som de statsägda företagen var starkast, och på den tiden utarbetade kommissionen femårsplaner för den kinesiska ekonomin. När Mao dog kom den andra revolutionen. Privatägande blev tillåtet och det fanns både kollektivt och privat ägande. Planen var inte att överge kommunismen i sig, men man anpassade sig för att få en ökning i marknadsekonomin. Den officiella beteckningen var “Socialism med kinesiska särdrag”.  Man övervägde att reducera regeringens direkta kontroll och planering. Kina kunde öppna sig till omvärlden och utländskt kapital bidrog till utvecklingen. Nu började också allt fler från utlandet investera i kinesiska företag. Läget för företagen blev alltså bättre. Monopolet på utrikeshandeln togs bort och rättigheterna för företagen blev större och de fick större självständighet. Det kollektiva jordbruket övergav Kina och de införde produktionsbeslut för bönderna, och de fick åter makten över sin produkion. Kina påstås ha fått en orättvis fördel vid världshandeln p.g.a. att Kinas valuta var orealistiskt låg. .&lt;ref&gt;[http://epubl.ltu.se/1402-1552/2005/45/index-en.html],Emma Hammenstig, Malin Lindgren, hämtat 13.11.2013.&lt;/ref&gt;

Under åren 1990 till 2004 växte ekonomin med 10% per år, den största ekonomiska ökningen i världen hittills. Det skulle dessutom visa sig vara nödvändigt för att ge arbete åt 15 miljoner nya människor på arbetsmarknaden per år. I 2006 var Kina det tredje största namnet inom internationell export, efter USA och Tyskland, och beräknades vara överlägset störst 2010. 
Sen dess har ekonomin visat sig vara lika stabil, trots förekomster av naturkatastrofer, den ökande livslängden på populationen och storsatsningar som de olympiska spelen i Beijing. Däremot har dessa faktorer inverkat på urbanisering och teknologiska framsteg, som i vissa fall  ännu är årtionden bakom de flesta industriländer.&lt;ref&gt;[http://en.wikipedia.org/wiki/Economic_history_of_China_(1949%E2%80%93present) wikipedia history of China], hämtat 15.11.2013.&lt;/ref&gt;

=== Kommer Kina att ha världens högsta BNP år 2050? ===

Kinas ekonomi har vuxit konstant från och med år 1978, tack vare en kombination av femårsplaner och en reformpolitik införd av Deng Xiaoping. Sedan 1980-talet har Kinas industri förändrats mot en såkallad “socialistisk marknadsekonomi”, vilket innebär mer privat ägande och en marknadsstyrd produktion. &lt;ref&gt;[http://www.ne.se/ Hämtad 19.3.2014.&lt;/ref&gt; Sedan 2010 har Kina mätt i bruttonationalprodukt (BNP) varit världens största ekonomi efter USA, och beräknas växa förbi Amerika inom några års tid &lt;ref&gt;[http://www.landguiden.se/],Hämtad 19.3.2014.&lt;/ref&gt;. Deras mål är att fyrdubbla BNP från 2000 till 2020 &lt;ref&gt;[http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Peking/Landfakta/Om-Kina/ Fakta om Kina], Hämtad 19.3.2014.&lt;/ref&gt;, men detta vidgar klyftan mellan de rika och de fattiga ytterligare. År 2014 är Kinas BNP 7,7%, i jämförelse med Finlands som ligger på -0,6%.&lt;ref&gt;[http://sv.tradingeconomics.com/], Hämtad 19.3.2014.&lt;/ref&gt; Denna stora skillnad beror på Kinas massproduktion och att industrierna är mångdubbelt mer i Kina än i Finland. Kinas privatkonsumtion har även stigit drastiskt de senaste åren vilket är en bidragande faktor till det höga BNP:t. 
&lt;ref&gt;[http://www.konj.se/download/18.70c52033121865b13988000120215/Kinas+tillv%C3%A4xt+och+utmaningar.pdf Kinas tillväxt och utmaningar], 19.3.2014.&lt;/ref&gt;. BNP per capita är dock mycket lägre i Kina än i de flesta industriländer, som en följd av landets stora befolkning.&lt;ref&gt;[http://www.ne.se/ ], Hämtad 19.2.2014.&lt;/ref&gt; Tack vare att Kina, med sina 1,5 miljarder människor, är ett av världens folkrikaste länder är de också ett av de ledande länderna inom industrin.

Anledningar till den snabba ekonomiska tillväxten anses vara att man i Kina har öppnat upp gränserna för mer utrikeshandel och dessutom ökat produktiviteten inom tillverkningen märkbart &lt;ref&gt;[https://www.imf.org/EXTERNAL/PUBS/FT/ISSUES8/INDEX.HTM Kinas tillväxt], Hämtad 19.3.2014.&lt;/ref&gt;. Man har också gjort stora investeringar inom export, fastigheter och infrastruktur. Även om detta till främst har varit lyckat så har det också lett till skulder hos kommuner och lokala myndigheter
&lt;ref&gt;[http://www.svd.se/naringsliv/kina-ar-pa-vag-mot-en-krasch_7984348.svd Är Kina på väg mot en krasch?], Hämtad 19.3.2014.&lt;/ref&gt;.

Kinas största handelspartner nuförtiden är Afrika, Kina importerar olja och andra råvaror som behövs för industriproduktionen. I gengäld har kinesiska bolag exporterat maskiner, elektronik, textilier och konsumtionsvaror till Afrika. Med detta samarbete, samt växande ekonomi är Kina nu en av de ledande länderna inom världsekonomin. Kina har blivit världens största exportör av varor under 2009. men med den otroliga ekonomiska utvecklingen har det dock följt svårigheter. Klyftan mellan rika och fattiga har växt ytterligare. Det finns en viss brist på råvaror och kinesiska banker har haft svårt att hänga med
&lt;ref&gt;[http://www.konj.se/download/18.70c52033121865b13988000120215/Kinas+tillv%C3%A4xt+och+utmaningar.pdf Kinas tillväxt], Hämtad 19.3.2014.&lt;/ref&gt;, vilket visar sig som problem med den stora mängden lån. De har dessutom haft svårt att få tillbaka sina pengar från stora låntagare, såsom järnvägs- och fastighetssektorn &lt;ref&gt;[http://www.finansliv.se/joeolsson/hur-kinas-banker-fungerar-och-hur-de-komma-att-falla/ Kinas banker], Hämtad 19.3.2014.&lt;/ref&gt;. Staten pumpar ut stora summor pengar och penningmängden är nu större i Kina än vad den är i USA, trots att ekonomin endast är en tredjedel av den amerikanska 
&lt;ref&gt;[http://www.metro.se/nyheter/den-ekonomiska-motorn-kina-kan-vara-en-bubbla/Objkal!36856/ Den ekonomiska motorn], Hämtad 19.3.2014.&lt;/ref&gt;. Man diskuterar existensen av en stor ekonomisk bubbla i Kina och liknar situationen till fastighetskrascherna i Hongkong och Japan 
&lt;ref&gt;[http://www.svd.se/naringsliv/kina-ar-pa-vag-mot-en-krasch_7984348.svd], Hämtad 19.3.2014.&lt;/ref&gt;. En bostadsbubbla är vad som sker när många investerar i bostäder och priserna stiger drastiskt. Vissa väntar härefter på att få sälja dem och gå med vinst, men istället sjunker priserna lika radikalt igen, eftersom efterfrågan egentligen inte motsvarar utbudet och därmed spricker bubblan.

== Thailands ekonomi ==

Några grundläggande ekonomiska fakta om Thailand är att deras BNP ligger på 11 898 miljarder baht och BNP (bruttonationalprodukt) per capita är 5672 dollar. HDI (human development index) ligger på 0.722 eller rankat på 89 plats i världen, alltså innebär det att välfärden i Thailand är relativt bra. Finlands HDI ligger på 0,879.&lt;ref name=&quot;test&quot;&gt;[http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bangkok/Landfakta/Om-Thailand/&lt;/ref&gt;

Bärplockare från Thailand skickas till länder som Sverige och Finland för att plocka bär.
Tillväxten på Thailands ekonomi drivs främst på deras stora export på elektroniska komponenter av en modern industri och för att de är det land som exporterar mest ris. 
Turismen är väldigt viktig i Thailand, och därför satsar landet en stor del av sina pengar på att tillfredsställa landets besökare. Turismen utgör alltså en rätt så stor del av landets ekonomi. Annars exporterar Thailand bland annat elektronik, fordon och jordbruksprodukter medan man importerar till exempel olja, gas, och mejeriprodukter.

Thailands ekonomi har vuxit snabbt sedan 1950-talet men mest i Bangkok och där omkring, därför vore det nyttigt för regeringen att satsa på landsbygden för att även få en ekonomisk uppgång där. Bl.a. kanske industrialisera landsbygden till en högre grad än för tillfället. Thailands naturtillgångar är t.ex. tenn,zink,järn och gips som de kunde öka exporten av, de exporterar även ädelstenar så om möjligt skulle de kunna öka exporten även av ädelstenarna. Sedan kunde de ta vara bättre på energin som de har inom olja och naturgas och på så sätt minska importen av utländsk energi. Mer jobb skulle finnas om man satsade mer på sina tillgångar än att importera, visst Thailands arbetslöshet är låg, men man kan satsa på att göra den obefintlig och på så sätt ha full produktion. Man skulle även kunna satsa mindre på militären och på så sätt få mer pengar till industrier och välfärd.&lt;ref name=&quot;test&quot;&gt;[https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Thailand/Ekonomi]&lt;/ref&gt;

== Saudiarabien ==

BNP: ca. 31000 år 2013
HDI: 0,782
Inflation: 3,98%
Arbetslöshet: 5,4% 
Export av varor och tjänster: 52% av BNP
Import av varor och tjänster: 35% av BNP
Handelspartners: t.ex Kina, Japan och USA

Saudiarabiens BNP är relativt hög i jämförelse med resten av världen. Landets HDI (livskvalitet) är bland de högsta i världen. inflation procenten är en måttligt stabil inflation .&lt;ref&gt;[http://www.globalis.se/Laender/Saudiarabien Globalis]2013, 17 oktober Saudiarabien. Hämtad 16 september 2014 &lt;/ref&gt;

Vad satsar landet sina pengar på?
Regeringen har investerat mycket i utbildning samt har de strävat efter att minska sin oljeexport eftersom oljan inte är en säker exportvara i framtiden

Vilka är styrkorna och svagheterna ur ekonomisk synvinkel?
Hög arbetslöshet speciellt bland unga kvinnor då dessa inte har samma rättigheter som män (har inte rätten att köra bil, resa eller skolning utan lov etc.), olja tillfällig resurs. En av styrkorna är mängden av outnyttjade olje resurser. Det finns stora klyftor mellan de fattiga och rika medborgarna. De rika är mycket rika medan de fattiga är urfattiga. Den saudiarabiska ekonomin är centrerad kring oljan. Upp till 90% av landets export kommer från oljeindustrien och nästan lika mycket av landets inkomster kommer från det svarta guldet. Oljan har gjort landet väldigt rikt. Från att ha varit en fattig jordbruksindustri har saudiarabien nu blivit en modern industristat. Oljan medför flera förmåner för de saudiarabiska medborgarna. Dock gör landets oljeberoende det väldigt svårt ifall snabba prisändringar skulle ske på den globala marknaden. Saudiarabien sätter upp femårsplaner för att kontrollera sin strikta ekonomi. Saudiarabien borde tänka ut en reservplan eftersom tillgången till oljan inte är oändlig, vilket betyder att då oljan tar slut upphävs även den största delen av deras export. .&lt;ref&gt;[http://fanack.com/en/countries/saudi-arabia/basic-facts/geography-and-climate/natural-resources/ fanack], Saudiarabia resources. Hämtad 30 september 2014&lt;/ref&gt; Eftersom jordbruket är svårt på grund av det varma klimatet så skulle de kunna försöka göra odlingen bättre genom t.ex konstbevattning. På samma sätt skulle även betesmarkerna bli bättre och då gynnas även skötseln av boskap. En ökad satsning på turismen skulle också kunna vara en lösning, vilket även skulle innebära ett ökat antal arbetsplatser. Staten försöker bredda den industriella basen för att minska beroendet av oljeexporten. Saudiarabien har ställt in planerna på förnybar energi. De har tänkt spendera över 100 miljarder dollar på kärnkraftverk och målet är att fram till år 2030 ha byggt 16 nya kärnkraftverk. Målet är att en femtedel av Saudiarabiens energibehov kan täckas av kärnkraftverken, de har också beräknat att energikonsumtion kommer att öka med 8% de kommande 10 åren. 
.&lt;ref&gt;[http://www.energinyheter.se/2011/06/saudiarabien-satsar-p-k-rnkraft Energinyheter], 2011, 1 Juni Saudiarabiens energi. Hämtad 30 september 2014 &lt;/ref&gt;

== Den växande spelbranschen ==

Under de senaste åren har finländska företag inom spelbranschen nått stora framgångar internationellt. Speciellt skapandet av spel för smarttelefoner samt pekplattor ökar.&lt;ref name=&quot;mtv3&quot;&gt;[http://www.mtv.fi/uutiset/talous/artikkeli/peliala-porskuttaa-suomessa---vain-yksi-asia-rajoittaa-kasvua-/2094372], mtv3.&lt;/ref&gt; Bara i år har de finländska spelutvecklarna fått 60 miljoner dollar av investerare utomlands.  Även i framtiden väntas branschen växa och skapa arbetsplatser i Finland.&lt;ref name=&quot;mtv3&quot; /&gt; Enligt en uppskattning kommer spelutvecklingsverksamheten år 2020 vara värd 1,5 miljarder euro. &lt;ref name=&quot;yle&quot;&gt;[http://yle.fi/uutiset/pelialan_parhaat_ja_suuret_haluavat_suomeen/6645426 yle.fi], ytterligare text.&lt;/ref&gt;

Finland har många fördelar när det gäller konkurrensen inom spelutvecklings branschen. Finland har t.ex. en lång tradition av spelutveckling, det första vinstinriktade spelet utkom redan år 1986. Finlands spelkultur är också relativt global och har intryck från både den Europeiska och Amerikanska spelkulturen samt från den egna Finska.&lt;ref name=&quot;Hbl.fi&quot;&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2011-09-05/fler-finska-spelsucceer-att-vanta Oskar skogberg], Fler finska spelsuccér att vänta. Publicerad: 05.09.11. Hämtad 13.11.13&lt;/ref&gt; Under de senaste åren har också efterfrågan på spel främst till mobiltelefoner och surffplattor ökat&lt;ref name=&quot;peliala porskuttaa&quot;&gt;http://www.mtv.fi/uutiset/talous/artikkeli/peliala-porskuttaa-suomessa---vain-yksi-asia-rajoittaa-kasvua-/2094372 mtv.fi],Peliala porskuttaa Suomessa – vain yksi asia rajoittaa kasvua. Publicerade 23.05.13. Hämtad 13.11.13&lt;/ref&gt; och Finland har då haft den fördelen att ha den gamla telefon jätten Nokia inom landet. Nokia har förutom som spel-uppköpare också lockat internationella förmågor och köpare till Finland. Vidare har också Finland ett gott rykte och kunnande inom teknik.

Utmaningar för de finska spelföretagen är dels att hitta den arbetskraft som behövs i de snabbt växande företagen för att trygga tillväxtmöjligheterna,&lt;ref name=&quot;mtv3&quot; /&gt; &lt;ref name=&quot;yle&quot; /&gt; dels att marknadsföra sig själva och på så sätt öka  sin konkurrenskraft på den internationella marknaden. &lt;ref name=&quot;neo&quot;&gt;[http://www.neogames.fi/wp-content/uploads/2013/05/Suomen-pelialan-koulutustarpeet-2008.pdf neogames.fi], ytterligare text.&lt;/ref&gt;

'''Framgångar - Rovio'''

Ett av de kanske mest kända framgångarna inom den digitala spelutvecklingen i Finland är Rovio. Det började med att Niklas Hed, Jarno Väkeväinen och Kim Dikert, 3 unga studerande från Helsingfors tekniska högskola (idag Aalto-universitetets tekniska högskola) deltog i en mobilspels tävling, sponsrad av Nokia och HP. De vann tävlingen med spelet “King of the Cabbage World” och grundade företaget Relude  år 2003, som senare böt namn till Rovio Entertainment. Idag är företaget ett framgångsrikt aktiebolag med en vinst på 48 miljoner euro (2011).&lt;ref&gt;http://fi.wikipedia.org/wiki/Rovio_Entertainment&lt;/ref&gt; Rovios mest kända produkt är Angry Birds, spelet som sålt mest inom Apples App Store. Idag är Angry Birds ett snabbt expanderande franchise och ett välkänt brand världen över.&lt;ref&gt;http://www.rovio.com/en/about-us/Company&lt;/ref&gt;

== Bolagsformerna i Finland - för den som vill starta eget företag ==

Den som vill starta ett företag har olika möjligheter beroende på vilken vara eller tjänst som ska produceras och säljas. Vanligt är att personer som ensamma startar ett bolag väljer enskild näringsidkare eftersom det inte krävs något startkapital för att inleda verksamheten och det är rätt så lätt att avsluta bolaget. Men om det handlar om flera personer som vill starta ett bolag kan det vara skäl att fundera på om öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag är ett vettigare alternativ där också ansvaret är tydligare fördelat. Det är bara i aktiebolag och andelslag som medlemmar inte har något personligt ansvar och det här gör dem till intressanta bolagsformer när många delägare är involverade. Bolagsformerna är bra att känna till och de dyker ofta upp i studentprovet då studerande ska jämföra dem sinsemellan. 

=== Kostnader inom ett företag - bokslutet ===

Alla bolag måste göra upp en '''bokföring''' och ett '''bokslut''' för varje kalenderår (1.1.-31.12) där utgifter och inkomster framgår. Därför är det viktigt att alla kvitton sparas och att det finns klart angivet vad bolagets pengar använts till. Företag har oftast '''rörliga''' och '''fasta''' kostnader. Det betyder att vissa kostnader ökar när verksamheten ökar, t.ex. blir de rörliga kostnaderna större om flera personer anställs i företaget, eller om mera material måste köpas in för att produktionen ökar. Fasta kostnader kan vara hyror eller lån som inte ändras oavsett hur mycket som produceras eller inte produceras och de måste betalas även om företaget inte producerar något alls. En taxichaufför måste t.ex. betala bilskatt och samfundsskatt (fasta kostnader) oavsett hur många taxiresor hen gör, medan bränslekostnaderna är rörliga kostnader som ökar när taxiresorna ökar.

Alla bolagsformer, ''förutom'' enskild näringsidkare, ska ha utsett en eller två revisorer som granskar bokföringen och bokslutet. Bolag som inte betalar sina skatter kan få böter, och i värsta fall drabbas av näringsförbud vilket betyder att bolagets ägare inte har rätt att bedriva någon företagsverksamhet, alltså de får inte längre fungera som företagare. &lt;ref&gt; [https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1985/19851059 Finlex: Lag om näringsförbud], Hämtad 11.2.2014.&lt;/ref&gt;

=== Olika bolagsformer ===

'''Enskild näringsidkare'''
En enskild näringsidkare behöver inte något minimi kapital för att kunna grundas. Man kan lyfta ut och sätta in kapital i bolaget efter fri vilja. Då kapital lyfts ut ur bolaget måste det inte nödvändigtvis tas ut som lön åt den enskilda näringsidkaren, utan den enskilda näringsidkaren kan lyfta ut kapitalet som privatuttag eller täckning för värdet på företagarens eller företagamarkarnas arbetsinsats. Den enskilda näringen har en skild bokföring för näringsidkandet än för näringsidkaren som privatperson, men den enskilda näringsidkaren står i '''personligt ansvar''' för bolagets ekonomi, och vid förluster eller lån, står han bindande som privatperson. &lt;ref&gt;[http://www.startaeget.fi/utbildningsmaterial/3%20Val%20av%20f%F6retagsform.pdf TE-centralens Företagsavdelning], Starta eget företag.&lt;/ref&gt;

'''Öppet bolag'''
Ett öppet bolag måste ha '''minst två bolagsmän''', vilka båda har samma ansvar samt rättigheter, ifall inte annat tagist upp i bolagsavtalet. Bolagsmännen i det öppna bolaget kan ta ut ekonomisk vinst som lön, vinstandelar eller privatuttag. Ifall inget annat kommits överens om i bolagsavtalet, kan den enskilda bolagsmannen lyfta ett lån för det öppna bolaget, som de båda/alla bolagsmännen ansvarar för personligt. Ett öppet bolag kräver en revisor som kontrollerar att företagets bokföring stämmer samt att den följer de stadgar som lagen säger. &lt;ref&gt;[http://www.startaeget.fi/utbildningsmaterial/3%20Val%20av%20f%F6retagsform.pdf TE-centralens Företagsavdelning], Starta eget företag.&lt;/ref&gt;

'''Kommanditbolag'''
Ett kommanditbolag skall ha '''minst två ägare''' som ansvaret är fördelat på, och är en form av handelsbolag. För att ett handelsbolag skall uppfylla kraven för ett kommanditbolag '''krävs inget startkapital''', men bolagets namn måste innehålla namnet “kommanditbolag”. Ett kommanditbolag måste han minst en delägare som är komplementär, och på så vis har obegränsat ekonomiskt ansvar (kallas även för '''ansvarig bolagsman'''). Utöver en komplementär kan kommanditbolaget ha flera kommanditdelägare som har begränsat ekonomiskt ansvar (kallas även för '''tyst bolagsman'''). Till skillnad från andra handelsbolag kan kommanditbolag ha delägare med endast ett ansvar för det kapital de satt in i bolaget (tysta bolagsmän), och inget juridiskt ansvar. I ett kommanditbolag har den ansvariga bolagsmannen det juridiska ansvaret för bolaget. Den ansvariga bolagsmannen är den som leder besluter och tar nytta av bolaget, medan de de tysta bolagsmännen endasts drar ekonomisk nytta av det kapital de fört in i bolaget. &lt;ref&gt;[http://www.startaeget.fi/utbildningsmaterial/3%20Val%20av%20f%F6retagsform.pdf TE-centralens Företagsavdelning], Starta eget företag.&lt;/ref&gt;

'''Aktiebolag'''
Ett aktiebolag kan ha '''flera ägare''', men en person kan även äga bolagets alla '''aktier'''. Aktieägarna står inte som en juridisk person i bolaget, utan '''bolaget i sig är den juridiska personen''', och '''aktieägarna''' är endast bundna med det kapital de har fast satta i bolaget. Ett aktiebolag kan '''sälja sina aktier''' åt privatpersoner eller andra aktiebolag, och på så vis får bolaget fler delägare och mera kapital (pengar). Ett aktiebolags bokslut skall alltid vara en offentlig handling som kan granskas av Skatteförvaltningen. Ett aktiebolag måste ha '''en verkställande direktör''', '''en styrelse''' som fattar de löpande besluten under året och bolaget måste ordna regelbundna '''bolagsstämmor''' dit alla aktieägare är inbjudna och där alla aktieägare har en röst per aktie (i vissa fall kan olika aktier i ett bolag ha olika röstvärde, alltså vissa aktier kan ge flera röster än bara en/aktie). För att ett bolag skall räknas som aktiebolag krävs '''2500€ i aktiekapital'''. Då företaget har ett aktiekapital på 2500€-80 000, kallas bolaget för ett privat aktiebolag (ab). Då aktiekapitalet överstiger 80 000 kan bolaget '''noteras på börsen''' och då kallas bolaget ett '''publikt aktiebolag''' och förkortas '''abp'''. &lt;ref&gt;[http://www.startaeget.fi/utbildningsmaterial/3%20Val%20av%20f%F6retagsform.pdf TE-centralens Företagsavdelning], Starta eget företag.&lt;/ref&gt;

'''Andelslag'''
Ett andelslag är en bolagsform som handlar om att '''stöda andelslagets medlemmar''' och de behov eller intressen de har, för att exempel deras kostnader skall sänkas eller marknadsföringen förbättras. Ett andelslag behöver inte bestå av personer, utan föreningar, företag m.m. kan vara medlemmar. För att kunna grunda ett andelslag krävs '''minst tre parter'''. Andelslagets medlemmar är enbart ansvariga för det '''andelskapital''' (ungefär som en slags medlemsavgift) de betalat, och varje medlem skall ha nytta av att vara med i andelslaget. Ett andelslag har som avsikt att alla medlemmar skall ha det bra. Inom andelslaget fattas besluten demokratiskt på '''andelsstämman''' där alla medlemmar har en röst. Alla andelslag ska ha en styrelse som fattar löpande beslut under året och stora andelslag kan välja en fullmäktige för några år som representerar medlemmarna. &lt;ref&gt;[http://www.startaeget.fi/utbildningsmaterial/3%20Val%20av%20f%F6retagsform.pdf TE-centralens Företagsavdelning], Starta eget företag.&lt;/ref&gt; 
SOK-kedjan i Finland är ett exempel på ett andelslag, där medlemmar betalar en medlemsavgift på 100 euro och kan dra nytta av de specialpriser och förmåner som företagen som hör till andelslaget erbjuder. S-kortet fungerar numera också som en depositionsbank där medlemmar kan samla poäng och pengar. Målet var att &quot;Handelslagen grundades för att tillfredsställa människornas behov. De ville få högklassiga produkter till moderata priser. Handelslagens målsättningar är fortfarande de samma: att erbjuda kunderna behövliga varor och tjänster behändigt och förmånligt.&quot; &lt;ref&gt;[https://www.s-kanava.fi/web/s/sv/s-ryhma/historia S-gruppens historia], hämtat 11.12.2013.&lt;/ref&gt;

== Finlands konkurrenskraft i framtiden ==

=== Finlands export ===
Finlands export 

Före 1960-talet dominerades Finlands export av träbaserade produkter. Men efter 1960-talet blev även metall och verkstadsindustri en stor export vara. Idag består Finlands export till hälften av verkstadsindustris produkter. Även under de senaste 20 åren har Finlands export få ta del av el- och datateknisk apparatur 1. De länder som är Finlands största importörer är Tyskland följt av Sverige och Ryssland 2. 
Finlands export tog fart efter att de fick medlemskap i EU och efter strukturrationaliseringen som gjordes efter den ekonomiska krisen på 1980-talet 1. Strukturrationalisering betyder att man försöker effektivisera och förbättra den ekonomiska effektiviteten inom industri och jordbruk 3. 
Finland har sin huvudinkomst från skogsindustrin som t.ex. pappermassa, trävaror eller papper. Dessutom exporterar man också mycket inom kemiindustrin. 
Exporten i Finland är i medeltal ( från 1975 till 2015 ) 2613.53 millioner euro. 
Högst var 6451,10 millioner € i april 2008 och rekordlåg på 190,90 i augusti 1975.

Kollaborativ ekonomi är en ekonomi som går ut på att man delar och samarbetar. När man samarbetar och driver företag tillsammans med andra delar man på ansvaret. Ekonomin innebär att man lånar, hyr och byter istället för att köpa nytt. Miljöförstöring och globala ekonomiska kriser leder till problem i samhället, därför är det bra att vi har ett kollaborativ ekonomi. Vi sparar pengar då vi delar mera med varandra. En följd är också att vi producerar färre varor vilket är bra för miljön. 4 5

Då man talar om skillnaden mellan värdena på varor och tjänster som man säljer från Finland och köper till Finland så talar man om bytesbalans. Detta innebär alla privata och offentliga tjänster och varor 6. Måttet på det värde som produceras per enhets insatsfaktor är produktivitet, det finns många olika slags produktivitet som till exempel arbetsproduktivitet som är produktion per arbetad timme 7. Handelsbalans är värdet mellan en ekonomis import och export 8. En eller flera personer som driver och äger ett företag och säljer varor eller tjänster med denna brukar definieras till företagande, det innebär att du tar har om ett företag, dess inkomster och varor eller tjänster 9.


Källor: 
http://www04.edu.fi/svenska/distansgymnasiet/ny_laroplan/samhallslara/samhallslara2/6.shtml
http://europa.eu/about-eu/countries/member-countries/finland/index_sv.htm
http://www.urbanutveckling.se/ordlista/stu/strukturrationalisering
http://delaeko.se/vad-ar-delandets-ekonomi/
http://delaeko.se/vad-ar-kollaborativ-ekonomi/
http://svenska.yle.fi/artikel/2013/08/28/vad-pratar-de-om-nyckel-till-ekonomiska-termer
https://sv.wikipedia.org/wiki/Produktivitet
https://sv.wikipedia.org/wiki/Handelsbalans
Ingen använd källa.

=== FRIEDMAN wiki3 ===

=== Hälsoteknologi ===

Finland har på senaste tiden briljerat i hälsoteknologi, då den nu står för runt hälften av all högteknologisk export. Exporten inom hälsoteknologin har blivit större än importen. Hälsoteknologin handlar om allt mellan mjukvaran till maskiner som mäter hjärtslag till mera industriella produkter som sömnmätningsapparater.
Vi har börjat använda oss av 3D-tekniken mera i Finland, även inom hälsan. Planmeca, ett företag som gör apparater för 3D-röntgen och 3D-utskrifter inom tandvård har börjat bli mer framgångsrikt på sistone. De säljer apparater till tandläkarmottagningar runtom i världen. Även Amerikaner har börjat att investera i vår teknologi. Man har börjat att samarbeta med andra i området också som t.ex. GE Healthcares Health Innovation Village i Helsingfors, där det finns flera uppstartsföretag inom hälsoteknologin, och  Vertical i Esbo som hjälper företag med allt mellan marknadsföring till att få finansiering och till att bli mer internationella. &lt;ref&gt;[http://www.dn.se/ekonomi/halsoteknologin-exportsucce-i-finland/ Teir, P.] (2015 4 Juni) Hälsoteknologin exportsuccé i Finland
. Hämtad 7.12.2015&lt;/ref&gt; 

Varför sluta?

Hälsoteknologi är ett ämne man behöver mera kunskap om hela tiden. Ett exempel som är aktuellt just nu är att man försöker komma på så kallade “skräddarsydda” läkemedel som är gjorda för enskilda personer. Hälsoteknologi är ett väldigt brett område, det finns allt möjligt där. Eftersom man i Finland har så pass bra utbildning är de värt att satsa på att utveckla just hälsoteknologi. Detta ger fler arbetsplatser. Dessutom om man utvecklar nya metoder för att hitta sjukdomar och andra saker, i just Finland kommer man ut på marknaden. Exporten blir större och staten får in mera pengar och handelsbalansen kommer mera i balans. &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/10/halsoteknologi-ny-framgangsbransch-finland Fagerström, N. ] (2015 10 Mars) Hälsoteknologi ny framgångsbransch för Finland . Hämtad 7.12.2015&lt;/ref&gt;

=== '''EQUINOX''' ===
Aitoa suomalaista puuta

I vårt företag tillverkar vi möbler av finländskt trä och återanvänt material med bra kvalité. 

I Finland finns det mycket trä som vi bör ta vara på inom landet. 

'''Bolagsform:'''
Företaget är ett öppet bolag och vi har två bolagsmän. Vi har 45 anställda. Vi finansieras av alla de affärer till vilka vi säljer våra produkter. 

'''Motto:'''
Närproducerade möbler av starkt finländskt trä och återanvänt material.

'''Konkurrens:''' 
Vi konkurrerar med andra företag som importerar varor från utlandet. Inhemskt trä är förstås lite dyrare än importerat men vi väljer att placera våra pengar där eftersom vi tror på att kunderna gärna väljer närproducerat och vill gynna det egna landet. Vi vill främja hållbar utveckling, och detta bidrar till att brandet lockar moderna och miljömedvetna människor. På detta plan finns det ingen konkurrans och företagsideén är unik i området.

'''Kostnader inom företaget:'''
Vårt företags lokaler ligger i Vasa trakten nära skogsbruk så vi inte behöver lägga extra kostnader på transport. Det kostar dock att transportera möblerna till möbelbutikerna närmare centrum men vi försöker göra upp ett samarbete med affärerna och dela på kostnaderna. Företaget måste lägga ner mycket pengar på det inhemska virket. Det återanvändbara materialet är däremot inte dyrt, pengarna går främst här till att omskapa materialet till någonting nytt.Vi försöker dock dra ner på kostnaderna inom företaget genom att ha billiga lokaler, så få anställda som möjligt och undvika extra transportkostnader.

'''Placering:'''
Vårt företag kommer att placeras i Starrmoss på Alskatvägen 672-674. Vi väljer att placera företaget just här, pga det är en bit utanför centrum och vi stör ingen eftersom det inte är  nära bostadsområden. Vi kan utnyttja den friska finländska naturen och vi har tillräckligt med utrymme och skog att använda.

'''Internationella namnet:'''
EQUINOX
&quot;Authentic Finnsih Wood&quot;
Internationellt utgör Equinox en modell för närproduktion

kort beskrivning av appen: 
Veli är en utmärkt app för dig som vill hitta det klädesplagg du söker på ett lätt och behändigt sätt. Veli ger dig möjlighet att fynda inhemska varor endast genom att ta en bild. Veli samarbetar med de flesta butikers sortiment vilket också gör det möjligt för dig att checka olika butikers utbud. Man kan även köpa och sälja second-hand produkter. Att hitta dina drömkläder har aldrig varit enklare! 
Appen är gratis första året, och börjar sedan kosta 0.70 €/år. Via en crowdfunding platform kan folk köpa aktier på förhand, och man kan även sponsorera företaget.(t.ex. butiker som tycker om idéen) Kostnader inom företaget är lönen för de två anställda som är kunniga inom IT och de inhemska språken varav den ena är arbetsgivare, arbetsredskap såsom datorer med tillbehör, räkningar samt elektricitet. Inom Finland, språket går att välja mellan finska, svenska, samiska eller engelska.

=== App-idé ===
'''Veli''' är en utmärkt app för dig som vill hitta det klädesplagg du söker på ett lätt och behändigt sätt. Veli ger dig möjlighet att fynda inhemska varor endast genom att ta en bild. Veli samarbetar med de flesta butikers sortiment vilket också gör det möjligt för dig att checka olika butikers utbud. Man kan även köpa och sälja second-hand produkter. Att hitta dina drömkläder har aldrig varit enklare! 
Appen är gratis första året, och börjar sedan kosta 0.70 €/år. Via en crowdfunding platform kan folk köpa aktier på förhand, och man kan även sponsorera företaget.(t.ex. butiker som tycker om idéen) Kostnader inom företaget är lönen för de två anställda som är kunniga inom IT och de inhemska språken varav den ena är arbetsgivare, arbetsredskap såsom datorer med tillbehör, räkningar samt elektricitet. Inom Finland, språket går att välja mellan finska, svenska, samiska eller engelska.

=== Framtidens transport ===

Då folk reser mindre i ekonomiskt dåliga tider skulle transportföretag vara tvungna att höja priserna för att verksamheten skall vara lönsam, Men en höjning av priserna leder högstantagligen till att antalet resenärer minskar.
För att locka flera resenärer under en recenssion borde transport företag därför sänka sina priser fastän det skulle leda till en mindre vinst om det innebär att företaget överlever recessionen.  Företagen måste även tävla om resenärer och kunder med andra företag vilket leder till en ökad konkurenss.
Konkurrensen ökar märkvärt mellan olika företag under en ekonomisk kris, detta leder till att priser kan pressas men också till att flera företag går i konkurs.

Mest skada tar internationella resor(t.ex. semester resor till södern) av en ekonomisk kris eftersom dessa  kostar så mycket mera än inrikes resor. Finnair är ett flygbolag som gör internationella flygningar och som fått känna på den hårda konkurans som detta innebär.
Finnair är även ett gott exempel på hur det går då ett företag inte är tillräckligt konkurens kraftigt och detta visar sig i och med att företaget varnar för förlust som det nämns i denna artikel i Taloussanomat&lt;ref&gt; [http://www.taloussanomat.fi/porssi/2013/11/13/finnair-varoittaa-lakkotappioista/201315809/170 ,Taloussanomat ] (13.11.2013)  Finnair varoittaa lakkotappioista.Hämtad 8.december 2013&lt;/ref&gt;.
Det finns även företag som klarar nästa oberörda genom recenssioner pågrund av speciella överenskommelser t.ex. VR klarar sig relativt bra eftersom de inte behöver konkurrera med andra företag detta eftersom de har monopol på statens järnvägar. 

Bussbolaget X har vunnit på den ekonomiska krisen pga att de kör med ekonomiskt lönsamma bussar och kan därför pressa sina priser ordentligt och har därmed blivit ytterst konkurens kraftigt. I och med EU:s lag om att kommuner måste anställa det billigaste företaget de får offert av för en tjänst får Bolaget X som kunnat erbjuda de förmånligaste t.ex. alla skolskjutsar de önskat&lt;ref&gt;[http://www.kkv.se/t/page____300.aspx , konkurrensverket], EU:s konkurrensregler. Hämtad 8.december 2013&lt;/ref&gt;.

Eftersom  folk reser mycket mindre när det är ont om pengar leder detta till att företag som är verksamma inom branschen måste börja göra nedskärningar, t.ex. permittera folk, sänka löner eller också avskeda, vilket ofta resulterar i strejker.
För att spara pengar försöker företag automatisera så mycket som möjligt så färre personal skall behövas och företaget kan komma billigare undan.

Till framtiden försöker man uppfinna och utveckla nya transportmedel och fordon som är mer ekonomiskt lönsamma. Elmotorn är något som man kan anta att kommer att finnas i allt flera fordon i framtiden detta pga. att tekniken kring elmotorer och de batterier som krävs för dessa motorer konstans utvecklas och därmed eliminerar de aspekter som gjort det olönsamt att skapa fordon med elmotorer. Tesla &lt;ref&gt;[http://www.teslamotors.com/models/features#/performance , Tesla motors]Tesla modell s.Hämtad 8.december 2013 &lt;/ref&gt; har t.ex. lanserat sport bilar som då det kommer till acceleration och topphastighet är jämförabara med endel av de fordon som säljs för samma pris och har en bensin/disel motor. 

Det som än förhindrar elfordonens genombrott är avsaknaden av “tankstationer” dvs. det finns inte ett likadant nätverk av stationer för att “tanka” elbilarna som det finns för bilar med bensi/disel motorer. Kraftigare och ekonomisk lönsamma batterier är även nånting som skulle krävas för att elbilarna/elfordonen skulle kunna konkurera med fordon som har förbrännings motorer.

=== Spelindustrin i Finland ===
&lt;/br&gt;

Spelindustrin växer väldigt snabbt i Finland. Trots recessionen har spelindustrin växt med över 200 procent. I Finland finns det ca 180 företag inom spelindustrin, och de flesta är väldigt unga företag.&lt;ref&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2013-10-15/512606/spelindustrin-vaxer-kraftigt HBL], Spelindustrin växer kraftigt. Hämtad 28.11.2013.&lt;/ref&gt; Det mest kända företaget inom videospelbranschen i Finland är Rovio med det framgångsrika spelet Angry Birds, som nådde totalt en miljard nedladdningar i september förra året. Man förväntar sig att spelbranschen i Finland kommer bli det nya, framgånsrika Nokia. &lt;ref&gt;[http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.512379/rovio-suktar-med-ny-version-av-angry-birds PC för alla], Rovio suktar med ny version av angry birds. Hämtad 28.11.2013.&lt;/ref&gt; 
Deras innovativa idé att skjuta olika sorters fåglar på stora, elaka grisar gör spelet till ett vinnande koncept. I och med att spelet passar alla åldersgrupper så når man ut till en större publik, vilket i sin tur leder till större vinst. Sedan har man framställt spel med samma koncept men olika teman och variationer, t.ex. Angry Birds Star Wars. Branschen växer, nya idéer skapas och spel görs hela tiden då tekniken utvecklas. Därför gäller det att satsa på innovativa idéer och kunniga, välutbildade personer inom datateknik för att få ut det bästa i sina spel. Genom att försöka locka företag att bygga datacentraler i Finland så kan Finland lyckas komma ur recessionen. Till exempel google investerar i en datacentral i Fredrikshamn på grund av det kalla klimatet som gör att man inte behöver sätta så mycket pengar på att kyla ned utrymmena, samt också på grund av den stabila berggrunden. &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2013/11/04/google-satsar-stort-i-finland-tack-vare-klimatet Yle], Google satsar stort i Finland tack vare klimatet. Hämtad 28.11.2013.&lt;/ref&gt;

== Miljötänkandet och ekonomin ==

=== Den gröna politiken i Finland anno 2015 ===
I Finland har vi ett grönt parti, Gröna Förbundet. Målet med deras politik är att värna om naturen och bevara Finland mångfald och också att få en renare natur. “Vi ska göra allt som finns för att få bukt på klimatförändringarna” står det i deras vallöften och där lovar de också att reformera ekonomin och göra den grön. Alltså vill de satsa på hållbar utveckling och genom den gröna ekonomin skulle också Finlands fattighet kunna minskas och de skulle hålla välfärden gående. De satsar också på utbildningen eftersom de anser att utbildningen är en förgångare som ska visa finländarna den rätta vägen och få folket medvetna om klimatförändringarna bland annat. Till den gröna politiken hör också att nå korruptionen och att tillåta allas röster att höras. De vill få fram ett så jämlikt och jämställd samhälle som möjligt. &lt;ref&gt;[https://www.vihreat.fi/node/32 De gröna],De Gröna finns till för att trygga framtiden. Hämtad 22.11.2015 .&lt;/ref&gt;
De gröna har i många fall väldigt starka åsikter och skiljer sig mycket från de andra partierna i Finland. De stödjer t.ex. inte kärnkraften i Finland och detta har lett till att dom bl.a lämnat regeringen, blivit oense med de flesta finska partier mm. Medans andra partier ser till ekonomiska aspekter på kärnkraftverk anser de gröna att det är en naturförstöring. Det är dyrt för landet att endast tänka grönt, t.ex i frågan kärnkraftverk. Genom kärnkraftverk skulle man få en billigare energi i landet. Att endast t.ex odla ekologisk blir också dyrare eftersom skördarna minskar om man har otur. Det bästa skulle nog vara att alla partier skulle hitta en gemensam väg. &lt;ref&gt;[http://www.svd.se/de-grona-lamnar-finlands-regering Svenska Dagbladet],De gröna lämnar Finlands regering. Hämtad 22.11.2015 &lt;/ref&gt;

====Hållbar utveckling i Finland====
Allt fler företag i Finland börjar satsa på hållbar utveckling.Med hållbar utveckling menas att man värnar om miljön och tänker på de ekologiska systemet vid sidan om ekonomisk utveckling. För att även våra framtida generationer skall kunna utnyttja våra resurser måste vi spara på våra behov.
Ett exempel på ett finskt företag sohåller på den hållbara utvecklingen är Stockmann som har ett samarbete med FN och internationella näringslivet och innefattar arbetslivet, männskliga rättigheter, miljo och bekämpningar och korruption.
Ikea är också ett annat exempel som har 4 målsättningar såsom energifågor, återvinning, hållbara råvaror och arbetsförhållanden. Ikea har nästan all el som är förnybar. &lt;ref&gt;[http://hbl.fi/bakgrunden/2012-08-09/allt-fler-foretag-satsar-pa-hallbar-utveckling Wahlström, B (2012, 9 Augusti)],Allt fler företag satsar på hållbar utveckling. Hämtad 20.11.2015 &lt;/ref&gt;

====Kritik mot masskonsumtion====
Masskonsumtion betyder att en massa människor konsumerar, i praktiken köper samma sak. Sådana varor som masskonsumeras är t.ex årets julklapp men också kläder från lågpriskedjor t.ex H&amp;M.&lt;ref&gt;[https://sv.wikibooks.org/wiki/Ekonomisk_kunskap_f%C3%B6r_gymnasiet#Masskonsumtion_-_hatad_och_.C3.A4lskad Wikiboken],Masskonsumtion - hatad och älskad. Hämtad 13.12.2015 &lt;/ref&gt; Masskonsumtionen uppstod i Förenta staterna under den andra industriella revolutionen. Det var i Henry Fords bilfabrik 1914 som bilar började massproduceras på löpande band och under 1920- talet gick amerikanerna in i masskonsumtionssamhället. Europeerna började masskonsumera först på 1950-talet.&lt;ref&gt;[Labyrint s.371-372 Gullberg, T och Lindholm, S],Massproduktionen och konsumtionssamhället. Hämtad 19.11.2015 &lt;/ref&gt; Masskonsumtionen har flera negativa följder. Då människan shoppar och masskonsimerar t.ex kläder, kan det ibland likna ett slags missbruk. Man behöver egentligen inte köpa och konsumera, men gör det för att t.ex dämpa ångest. Masskonsumtionen har även inverkan på miljön, allt från själva produktionsprocessen till transporten och avfallet som blir kvar. Masskonsumtionen tär på jordens naturresurser. Vi måste sluta masskonsumera och gå över till en mer hållbar livsstil.  &lt;ref&gt;[http://karlstad.se/Miljo-och-Energi/Avfall-och-atervinning/Sortera-soporna/Var-konsumtion/ Karlstads kommun],Vår konsumtion påverkar miljön i hela världen.Uppdaterad 15.4.2015. Hämtad 13.12.2015 &lt;/ref&gt;

====Effekter av den offentliga politiken====
Finlands politik påverkas av att Finland är en republik dvs. har en president som styr landet. Makten i landet är ändå delat mellan presidenten, regeringen och riksdagen. &lt;ref&gt;[https://sv.wikipedia.org/wiki/Finlands_politik Wikipedia], Finlands politik. Hämtad 20.11.2015 .&lt;/ref&gt;

De olika politiska partierna ger olika effekt på allmänheten eftersom de olika partierna strävar efter olika mål. 
De gröna t.ex. är populär i stora städer som t.ex. Helsingfors medan i Lappland och på landsbygden är de gröna inte alls populära. Detta kan bero på att många landsbygdsbor anser deras värderingar radikala t.ex. i fråga om minkuppfödning. På landsbygden anser man att minkuppfödning är viktig och att släppa ut minkar skulle kanske leda till att andra djurarter dör ut. 
De gröna vill trygga framtiden och det gör de genom att kämpa för naturen, jämlikheten och människans eget bestämmande. De gröna har sagt att deras mål är att skapa 200 000 fler arbeten före 2020. De gröna vill också stoppa klimatförändringen, minska skillnader mellan fattiga och rika och skapa den bästa utbildningen i världen här i Finland. &lt;ref&gt;[https://www.vihreat.fi/node/32 De gröna],De grönas valteman. Hämtad 20.11.2015 .&lt;/ref&gt;
 
====SAMMANFATTNING====
I dagens samhälle är gröna värderingar viktiga pga. all miljöförstöring som färdigt finns. Människorna har börjat inse att en hållbar utveckling är viktigt. Många företag vinner också ekonomiskt på att ha gröna värderingar eftersom många konsumenter då väljer deras istället för ett företag som inte helt värnar om miljön. Vi tycker alla att gröna värderingar är viktiga eftersom vi har en så nedsmutsad värld.  Vi kan inte fortsätta med att bara smutsa ner och inte tänka på följderna alls.

=== SCANDIC HOTEL ===
Omsättning: 7 834 100€ år 2013, 7 967 000€ år 2012&lt;ref&gt;[http://www.allabolag.se/5567235725/bokslut Omsättning] (2014 26 september) Hämtad 18.9.2014&lt;/ref&gt; Ägs sedan 2007 av rikskapitalsimperiet EQT. Scandic har 223 driftsatta mellanklasshotell i Belgien, Danmark, Finland, Polen, Nederländerna, Sverige, Norge och Tyskland.&lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Scandic Scandic] (2014 14 september) Hämtad 30.9.2014&lt;/ref&gt; Företaget började räkna ut sitt fossila utsläpp år 1996 och har idag en nätsida där du kan se hotellkedjans utsläpp, energiförbrukning, vatten förbrukning och osorterade sopor.&lt;ref&gt;[http://www.scandic-campaign.com/livereport/default.asp?lang=se Sustainability Report] Hämtad 16.9.2014&lt;/ref&gt;Scandic Hotels har vunnit många priser för sitt arbete för hållbarhet, t. ex Nordiska rådets natur- och miljöpris 2011.&lt;ref&gt;[http://www.scandichotels.se/settings/Sidfot/About-us-Container-/Omtanke-om-varlden/Vi-prisas-for-vart-hallbarhetsarbete/ Prisat hållbarhetsarbete] Hämtad 16.9.2014&lt;/ref&gt;Företaget har tänkt många faktorer som: energisnåla tvättmaskiner, smart vatten, förnybar el, sopsortering och t.o.m miljömärkt shampoo. &lt;ref&gt;[http://www.scandichotels.se/settings/Sidfot/About-us-Container-/Omtanke-om-varlden/Vart-miljoarbete/Vara-miljovinster/ Miljövinster] Hämtad 18.9.2014&lt;/ref&gt; 2005 har Scandic köpt in miljövänliga bilar, det visar hur företaget är steget före i miljöfrågor jämfört med andra företag eller privatpersoner. 18,9 miljoner euro har företaget sparat in med sina miljösmarta val. &lt;ref&gt;[http://www.scandic-campaign.com/betterworld/index.asp?languageid=se] Hämtad 16.9.2014&lt;/ref&gt; År 1999 fick Scandic sitt första Svanemärkta hotell. &lt;ref&gt;[http://www.scandic-campaign.com/betterworld/index.asp?languageid=se] Hämtad 16.9.2014&lt;/ref&gt; Under många år har de drivit en fond som stöder en mer hållbar samhällsutveckling, fonden heter Scandic Sustainability Fund.
Scandic Hotels finns registrerat på aktiemarknaden under Rezidor Hotel Group. Värdet på deras aktier steg rejält i början av året men har sjunkit under senare delen av 2014, för tillfället är de värda 3,65€/ st.&lt;ref&gt;[http://www.kauppalehti.fi/5/i/porssi/porssikurssit/osake/index.jsp?klid=1006387&amp;days=365&amp;graafi=true#graph Börsen ] Hämtad 30.9.2014&lt;/ref&gt;Orsaken till att aktierna har fluktuerat så mycket under 2013-14 är på grund av att Scandic och Jääkiekon SM-liiga Oy har ingått ett sammarbetskontrakt till åren 2013-14. Scandic blir till ena huvudpartnern till Jääkiekon SM-liiga Oy.&lt;ref&gt;[http://www.mynewsdesk.com/fi/scandic_hotels/pressreleases/scandicista-liigan-ykkoesketju-taelle-kaudelle-915171 (2013.10.9] Hämtad 1.10.2014&lt;/ref&gt;

=== THE BODY SHOP ===

The body shop är ett företag från Storbritannien som är grundat år 1976. Deras företags idé är att sälja kosmetika. &lt;ref&gt;[http://www.thebodyshop.fi/fi/yritys/ The Body Shop] &lt;/ref&gt;En stor orsak för att företaget är så känt är för att produkterna är miljöanpassade och de använder sig heller inte av tester på djur. Sedan år 2007 är nästan alla produkter vegetabiliska, endast några få produkter innehåller ett fåtal bivax och/eller gelatin, men de produkter är märkta. De använder sig även av återvinningsbara förpackningar och av råvaror som är mest inköpta via Community Trade (rättvisemärkt). &lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Body_Shop&amp;oldid=24643859 Wikipedia] &lt;/ref&gt; Detta handlar om etisk handel vilket innebär att de säkerställer att de arbetare som tillverkar produkterna som The Body Shop säljer behandlas rättvist, med värdighet och respekt. &lt;ref&gt;[http://www.thebodyshop.se/varderingar/EtiskHandel.aspx The Body Shop]&lt;/ref&gt; De jobbar även för människorättsfrågor, och har med hjälp av sitt företags olika kampanjer kunnat samla in över 4 miljoner pund sedan år 2004 som de skänkt till organisationer som arbetar för kvinnor och barn som blivit utsatta för våld. &lt;ref&gt;[http://www.thebodyshop.se/varderingar/DefendHumanRight.aspx The Body Shop]&lt;/ref&gt;

Body Shop har tagit emot mycket negativ kritik sen det köptes av L’Oréal år 2006. &lt;ref&gt;[http://www.nytimes.com/2006/03/18/business/worldbusiness/18body.html?_r=0 New York Times], L'Oréal Is Paying $1.1 Billion for Body Shop. 17.3.2006 &lt;/ref&gt; L’oréals djurtestning går emot Body Shops “cruelty free” principer. På grund av detta har Body Shop också tagits bort från Choose Cruelty Frees lista över rekommenderade bolag. &lt;ref&gt;[http://www.choosecrueltyfree.org.au/cruelty-free-list/ Choose Cruelty Free]&lt;/ref&gt; Konsumenternas tillit har också minskat för att de känner att de inte kan lita på att Body Shop inte djurtestar när det ägs av ett företag som gör det.
Många konsumenter anser att “cruelty free” borde innebära att alla produkter är 100% växtbaserade. Body Shop använder sig av bivax, honung, lanolin och schellack vilket gör vegankonsumenterna missnöjda. &lt;ref&gt;[http://www.thebodyshop-usa.com/pdfs/values-campaigns/adi.pdf  The Body Shop ], Policy on animal derived ingredients. 2006. &lt;/ref&gt; Dessa anser att “cruelty free” borde innebära icke-djurtestat och vegan eftersom de anser att användning av produkter från djurriket är grymt. 

Förr gjorde The Body Shop inte reklam på medierna för att de protesterar mot förfalskad marknadsföring och för att det är dyrt att göra reklam och då borde de höja priserna på sina produkter. The Body Shop satsar på att skaffa långvariga kunder istället för att hela tiden försöka få nya. Body Shop satsar mest på att göra reklam om sig själv i olika presskonferenser. &lt;ref&gt;[http://publications.theseus.fi/bitstream/handle/10024/10737/khl1akirsims.pdf?sequence=1 Kirsi-Marja Seppänen], KAJAANIN THE BODY SHOPIN IMAGO. Myymälässä asioivien henkilöiden näkökulma . 2004&lt;/ref&gt;  Men nuförtiden så har de sina egna Facebook sidor där de gör reklam på sina nya produkter och ger info åt sina kunder. Body Shop försöker ge en trevlig bild av sig själv och de satsar mycket på kundservice. Deras egen image är också väldigt viktig och de försöker framställa sig som ett naturvänligt företag som bryr sig om sina kunder. De ordnar också kvällsträffar för sina kunder där de berättar om sina varor och säljer produkter med rabatt. &lt;ref&gt;[https://www.facebook.com/TheBodyShopInternational?fref=ts
The Body Shop International], Facebook.&lt;/ref&gt;  Body Shop använder också Twitter för marknadsföring numera. &lt;ref&gt;[ https://twitter.com/TheBodyShopU
The Body Shop International], Twitter.&lt;/ref&gt;

SCANDIC HOTEL
Omsättning: 7 834 100€ år 2013, 7 967 000€ år 2012&lt;ref&gt;[http://www.allabolag.se/5567235725/bokslut Omsättning] (2014 26 september) Hämtad 18.9.2014&lt;/ref&gt; Ägs sedan 2007 av rikskapitalsimperiet EQT. Scandic har 223 driftsatta mellanklasshotell i Belgien, Danmark, Finland, Polen, Nederländerna, Sverige, Norge och Tyskland.&lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Scandic Scandic] (2014 14 september) Hämtad 30.9.2014&lt;/ref&gt; Företaget började räkna ut sitt fossila utsläpp år 1996 och har idag en nätsida där du kan se hotellkedjans utsläpp, energiförbrukning, vatten förbrukning och osorterade sopor.&lt;ref&gt;[http://www.scandic-campaign.com/livereport/default.asp?lang=se Sustainability Report] Hämtad 16.9.2014&lt;/ref&gt;Scandic Hotels har vunnit många priser för sitt arbete för hållbarhet, t. ex Nordiska rådets natur- och miljöpris 2011.&lt;ref&gt;[http://www.scandichotels.se/settings/Sidfot/About-us-Container-/Omtanke-om-varlden/Vi-prisas-for-vart-hallbarhetsarbete/ Prisat hållbarhetsarbete] Hämtad 16.9.2014&lt;/ref&gt;Företaget har tänkt på en mängd faktorer som: energisnåla tvättmaskiner, smart vatten, förnybar el, sopsortering och t.o.m miljömärkt shampoo. &lt;ref&gt;[http://www.scandichotels.se/settings/Sidfot/About-us-Container-/Omtanke-om-varlden/Vart-miljoarbete/Vara-miljovinster/ Miljövinster] Hämtad 18.9.2014&lt;/ref&gt; 2005 har Scandic köpt in miljövänliga bilar, det visar hur företaget är steget före i miljöfrågor jämfört med andra företag eller privatpersoner. 18,9 miljoner euro har företaget sparat in med sina miljösmarta val. &lt;ref&gt;[http://www.scandic-campaign.com/betterworld/index.asp?languageid=se] Hämtad 16.9.2014&lt;/ref&gt; fick Scandic sitt första Svanenmärkta hotell. Under många år har de drivit en fond som stöder en mer hållbar samhällsutveckling, fonden heter Scandic Sustainability Fund.

== Flyktingkrisen ur ekonomisk synvinkel  ==

=== Finlands ekonomiska perspektiv på flyktingkrisen ===

Det har under många år kommit flyktingar från olika länder till Finland. Men i år uppskattas det komma sammalagd 50 000 asylsökande, mestadels från Syrien på grund av krig, förföljelser och konflikter.
Vi vet alla att Finland just nu ligger i en djup ekonomisk svacka och detta stör flera finländare bl.a. på grund av nedskärning av lön inom den offentliga sektorn, mestadels inom sjukvården och utbildningen. Och därtill kommer det troligen att komma fler flyktingar som vi ska ta hand om. Vissa ser detta som ett problem och andra är villiga att hjälpa till. Enligt vår statsminister Juha Sipilä är Finlands ekonomi ett mindre problem än våra flyktingar som vi tagit emot. Finlands ekonomi har regeringen någorlunda på klart hur de ska gå till väga med, men flyktingfrågan är ännu under process. 
I Vasafullmäktige har det just nu diskuterats hur mycket flyktingarna kostar. Själva flyktingmottagningen kostar en Vasabo 21€/år, mera detaljerat än så får man inte fram. 
Eeva Simons lade fram en kommentar om detta “Vi bör inte sätta prislappar på människor”. Men är man i en ekonomisk kris som vi just nu är i, så borde vi få veta alla utgifter som vi kan möjligtvis göra någonting åt så att vi får vår ekonomi på balans igen.
Konkurrenskraften här minskar, exporten drar inte och åldersstrukturen är ofördelaktig. 
Detso mera flyktingar det kommer hit så desto högre skatter måste vi betala för att flyktingarna skall få den summa pengar det ‘’lovats’’.  
Det finns goda exempel på flyktingar som kommit långt. En av dem är Närpesbon Emina Arnautovic som en gång kom till Finland som flykting, men är nu kontaktchef för Svenska folkpartiet i Österbotten. Flyktingar kan lätt uppfattas som en börda och det finns flyktingar som är väl medvetna om att få lyckas sysselsätta sig här. Men om dessa individer får chansen och språkfärdigheten kan de få en bra framtid i Finland. Flyktingarna kan då i sig bli en betydande resurs för Finland.


&lt;ref&gt;[http://docs.google.com/document/d/1yolFfadUM1uJjBkltmeEAwpX7tkDdWevosii51QGXi8/edit# .Grupp Smith.] (14/11/2015).Finlands ekonomiska perspektiv på flyktingkrisen.Hämtad 14.1.2015&lt;/ref&gt;

=== Flyktingkrisen och ekonomin ===
60 miljoner människor är på flykt, Enligt UNHCR 40 miljoner.
Asylsökande får bo gratis i Finland och har rätt till en liten del hälsovård. När det gäller barn har de tillgång till mer gratis hälsovård. Finland har 3;e bäst stöd i hela norden med en summa på 1140€ per månad. Asylsökande dras ofta till länder med en hög BNP (per capita) 
BNP i Finland: 44,937€ per capita (år 2014)
Andra länder som flyktingar ofta väljer är t.ex. Tyskland (42,293€ /capita) och    
Sverige (55,216€ / capita).
Högre BNP kan kopplas samman med ett bättre understöd för flyktingar, men i Länder som Tyskland har antalet flyktingar lett till att understöden drastiskt minskat. Mest “pengar i handen” så att säga får de flyktingar som ankommer till Danmark.
(http://svenska.yle.fi/artikel/2015/08/20/jamforelse-danska-asylsokande-far-mest-stod)

Som flykting måste man man lämna dom man älskar och fara någonstans man har aldrig varit och bara försöka kämpa på och inte ge upp. Men fast man har varit med om någonting så hemskt så blir det troligen bättre.Anledningen att man måste fly kan vara krig, naturkatastrofer och förföljelser. //Karim och Amir
https://livetsomflykting.wordpress.com/


Många av flyktingarna hade även en trygg inkomst/ hushålls ekonomi före de tvingades fly från sitt hemland. Som man kunnat se i olika nyheter har de även som oss telefoner och andra vardagliga saker.
(http://www.politism.se/kawa-zolfagary/hur-kan-den-som-flyr-krig-ha-rad-med-en-mobiltelefon/)

Nämnvärt är också att den största delen av de flyktingar som kommer till Europa är män (inga exakta siffror) medan procenten män och kvinnor total som flyr är 51/49%. Skälet till att så många fler män kommer till Europa ligger i skälva resan som är väldigt farlig och avskräcker kvinnor och barn.
(http://www.unhcr.org/pages/4a02d9346.html)

De syriska flyktingar som kom till Sverige blev 10 gånger mera under fjolåret, och troligtvis kommer inte flyktingarna från inbördeskrigets Syrien sjunka på än stund. 
(http://svenska.yle.fi/artikel/2013/01/10/kriget-i-syrien-flyktingar-valjer-sverige-i-stallet-finland)

I dagens läge har vi lika många flyktingar som det fanns efter andra världskriget.
(http://www.ansvarsveckan.fi/2015/material/flyktingskapets-manga/)

Antalet syriska flyktingar:
Syrien har cirka 6.5 miljoner.
Närliggande länder har cirka 3 miljoner
Europeiska unionen har 150 000 och ca 33 000 mer har lovats plats.  http://syrianrefugees.eu/

Sammanfattning:
Livet som flykting är svårt men om man kommer till rätt land med hög BNP och bra flyktingstöd kan man klara sig bättre. Men majoriteten av flyktingar stannar  i de närliggande landen eftersom resan till de rikare ländren oftast är farlig. Med tanke på hur många som flyr varje år och svårt det är blev vi jätteledsna. :(
Med detta lärde man sig om flyktingars ställning i nuvarande läge och deras ställning i samhället. Om man tittar på kartan tar vi emot färre flyktingar än andra.

=== Flyktingkrisen i Finland ===

Vi tänkte redovisa ur en ekonomisk synvinkel hur flyktingkrisen påverkar Finland.

Till Finland kommer endast en bråkdel av alla flyktingar. Finland tar gärna emot arbetsrelaterande invandring, enligt HBL. Detta hjälper oss med mera arbetskraft som stärker ekonomin. Dessutom bidrar de till ett mångkulturellt samhälle. Man får ta del hur flyktingarna upplever Finland, hur de tycker att vårt samhälle är annorlunda, jämfört med deras egna kultur. Och på så sett får man en mångkulturell upplevelse då man märker hur annorlunda de gör saker jämfört med oss finländare.
&lt;ref&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2015-05-13/755302/finland-valkomnar-nyttiga-invandrare Buchert, P.] (2015, 27 maj). Finland välkomnar nyttiga invandrare. Hämtad 24.10.2015&lt;/ref&gt; 

Flyktingfrågan väcker också mycket känslor, t.ex. har många demonstrationer, både för och emot, kring just flykingarna. Demonstrationer har bland annat förekommit i Torneå, Lahtis och Helsingfors. Personer har till och med blivit gripna pågrund av störande beteende. I vissa demonstrationståg har vissa känt sig förolämpade mot deras religion, att de bland annat har skjutit raketer emot flykting bussar. Ett välkänt fall är när en KKK medlem sköt raketer på en buss med flyktingar i Hennala.
&lt;ref&gt;[http://online.vasabladet.fi/Artikel/Visa/77965 FNB], (2015, 3 oktober). Nära ögat i Helsingfors. Hämtad 24.10.2015&lt;/ref&gt;

&lt;ref&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2015-09-28/772241/ku-klux-klan-mannen-efterlyst Bruun, S.] (2015, 29 september). Ku Klux Klan-mannen efterlyst. Hämtad 24.10.2015&lt;/ref&gt;

Även bland politiker och olika partier väcks känslor och åsikter. Inrikesminister Petteri Orpo från Samlingspartiet menar att Finland borde ta emot så många flyktinger så att vår kvot kan uppfyllas men att inte ta mera än vad vi klarar av. Orpo tycker också att om problemet eskalerar borde vi stänga gränserna till Finland.

&lt;ref&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2015-09-21/771234/flyktingkrisen-eskalerar-orpo-talar-om-att-stanga-granserna FNB] (2015, 21 september). Flyktingkrisen eskalerar – Orpo talar om att stänga gränserna. Hämtad 24.10.2015&lt;/ref&gt;

SFP med ordförande Carl Haglund i spetsen vill däremot att ansvarsfördelningen ska vara jämnare i EU. Partiet tycker att vissa länder tvingas ta ett enormt ansvar medan andra kommer undan lättare. Haglund var kritisk mot den (då) nya regeringens åsikter. Förslaget om att alla EU-länder skulle sammarbeta för att lösa flyktingkrisen och avlasta ansvaret för EU-länderna runtom medelhavet dit tusentals flyktingar anländer varje dag med båt mottogs negativt av den nya regeringen. 

&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2015/05/15/haglund-finland-maste-ta-ansvar-flyktingkrisen-i-medelhavet Modig, J.] (2015, 15 maj). Haglund: Finland måste ta ansvar för flyktingkrisen i Medelhavet. Hämtad 24.10.2015&lt;/ref&gt;

Enligt Sannfinländarna borde Finland ha bättre koll på vilka invandrargrupper som belastar ekonomin och vilka som gagnar den. Eva Biaudet (SFP) håller inte med. Enligt henne måste vi kunna stödja invandringen och hjälpa flyktingar och asylsökanden i allt högre grad trots att det inte sker gratis.
– Det handlar om medmänsklighet, säger Biaudet.

Alla flyktingar som kommer till Finland tas emot av Röda korset arbetare, polisen eller församlingarnas frivilliga arbetare. De hjälper dem till ett ställe där de får tak över huvudet. De får sova i lägergårdar, församlingar eller dylikt. Detta mottagande är mycket omtyckt bland flyktingarna, att folk möter dem med en öppen famn. En flykting som uppskattar Vasa mycket och är väldigt positivt inställd till Finland, heter Hussein Ali, 29 år, och är Iraks främsta body builder. Han togs emot av flyktingmottagningen via polisen och fick bosätta sig i Utterö lägergård, med många andra flyktingar. Utterö lägergård uppehålls av Röda korset och snart ska de få egna lägenheter att bo i. Det är lag i Finland att flyktingar som kommer inte får stanna längre än en viss tid på just en lägergård eller motsvarande. Hussein Ali är en mycket trevlig man som alltid ler mot en då man ser honom. Han, som många andra flyktingar, har svårt med alla de språk man talar här, men han lär sig mera dag för dag. Hussein Ali är en av de tusentals flyktingar som lämnat sin familj kvar i Irak och försökt hitta en säker plats att bo på. Hans fru och barn är kvar i Irak, där de lever i ett säkert flyktingläger. Hussein Ali vill få resten av hans familj hit till Finland men eftersom IS har förstört all kommunikations möjligheter vet han inte ens om de lever. Men han är positivt och tror att de lever och får en vacker dag komma hit till Finland. Vill man veta mera om Hussein Alis historia kommer han intervjuas och publiceras i Vasabladet in kommande vecka. 

&lt;ref&gt;[https://www.rodakorset.fi/node/1421/mottagning-av-asylsokande-och-flyktingar Röda korset.] (2015). Mottagning av asylsökande och flyktingar. Hämtad 24.10.2015 &lt;/ref&gt; 
&lt;ref&gt;[Intervju med Hussein Ali Sigfrids, E.] (2015, 20 oktober) Intervju med Hussein Ali Hämtad 24.10.2015.&lt;/ref&gt;

Flyktingar kostar mycket för Finland och i tider där det inte finns särskilt mycket extra pengar så väcks mycket tankar och frågor om flyktingar, speciellt bland sannfinländarna. Enligt Juha Ahola (sannf) borde man ändå fokusera på vilken nytta flyktingar har för Finland.

&lt;ref&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2015-04-04/746731/invandring-kostar-700-miljoner Mannila, S.] (2015, 4 april). &quot;Invandring kostar 700 miljoner&quot;. Hämtad 24.10.2015&lt;/ref&gt;

Våran åsikt står positiv till alla de flyktingar som kommer. De ger ett bredare perspektiv på vanliga samfälliga saker, t.ex hur viktigt språket är, hur långt man slipper med att kunna ett språk. Sen som vi tidigare nämnt ger de oss ett mera mångkulturellt samhälle. Vi tycker det är bra att Finland tar emot flyktingar pågrund av att de ger arbetskraft. Men sen om man tänker själv att vara flykting och bli emot tagen av ett land skulle vara skönt, att ha ett ställe att stanna på. Klart de kostar med att ta emot alla flyktingar men det ger oss mer och framförallt de som tas emot blir så glada och tacksamma.

=== Finländsk ekonomisk synvinkel på flyktingkrisen ===


Flyktingkrisen som pågår sträcker sig i stor grad över landets ekonomi. Juha Sipilä (C) har poängterat att man måste se på flyktingkrisen som en värre sak än Finlands ekonomiska kris.&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2015/09/18/sipila-flyktinglaget-varre-ekonomin
 ].&lt;/ref&gt; Finland kommer högst antagligen inte ha råd med den nuvarande stödnivån. En familj på två vuxna och tre barn får för tillfället 1140€ i månaden i Finland, men (bl.a. Sannf.) menar att migrationspolitiken ska skötas enligt ekonomiska medel, inte enligt mänskliga behov.&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2015/08/20/soini-stodet-till-asylsokande-kan-minska].&lt;/ref&gt;Regeringen håller fast vid löftet att höja utvecklingsbiståndet till 0,7% av bnp, för detta ska vara möjligt måste man skära i budgeten till flyktingarna. &lt;ref&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2015-05-13/755302/finland-valkomnar-nyttiga-invandrare ].&lt;/ref&gt;Detta har fått mycket kritik redan, de som kommenterar uttalandet anser att man inte kan lägga den egna välfärden först när det finns människor som inte har ett hem att åka till och som måste fly hemtrakterna pga. krig. 

Flyktingarnas levnadsstandard
Man har beräknat att under detta år kan 25 000 – 30 000 flyktingar söka asyl i Finland.&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2015/09/04/upp-till-30-000-flyktingar-pa-vag-till-finland].&lt;/ref&gt; De flyktingar som kommer hit till Finland är de som är i medelklass vilka är de som levt ganska bra i de länder där de kommer ifrån men flyr pga. krig eller annat. De fattigaste har helt enkelt inte råd att komma hit. &lt;ref&gt;[http://www.expressen.se/nyheter/vad-som-helst-ar-battre-an-kriget/
].&lt;/ref&gt; De som kommit hit som flyktingar kan söka asyl och under den tiden de väntar på svaret har man rätt att stanna i Finland och man får då inte resa utomlands. Av de som kommit hit har endast 40 % blivit godkända som asylsökande. De som inte blivit godkända får inte stanna i Finland.&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2015/08/19/de-flesta-asylsokande-far-inte-stanna-i-finland].&lt;/ref&gt;En asylsökande kan inte använda kommunens hälsovårdstjänster om ansökan till asyl inte godkänts. 3 månader efter du lämnat in din asylsökan får du ta emot förvärvsarbete(=lönearbete)i Finland om du har ett giltigt resedokument som t.ex. pass eller visum. Utan resedokument får du ha lönearbete först efter 6 månader i Finland. &lt;ref&gt;[http://www.infopankki.fi/sv/flytta-till-finland/jag-ar-/asylsoka ] &lt;/ref&gt; 

Inverkan på oss gällande flyktingkrisen
Enligt en debatt i svenska yle &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2015/08/27/se-flyktingarna-som-en-mojlighet?ref=ydd-related-content
].&lt;/ref&gt; säger en författaren Andre’ Noël Chaker att Finland är alltid lite skeptisk till nya saker. Flyktingar som fått asyl har i många länder gjort väldigt bra ifrån sig på stora företag genom att sälja utomlands och eftersom Finlands exportvaror har minskat mycket vore det väldigt bra för Finland att ändra inställning gällande flyktingkrisen. Vi kan även få väldigt bra lärdom av andra kulturer genom att ta in människor från andra länder. De flesta som kommer till ett land vill hitta jobb och boende.
Många i Finland har väldigt olika åsikter angående flyktingar. Vi borde lära oss att dessa människor som flyr behöver vår hjälp och att de söker trygghet här.

Ur flyktingarnas synvinkel
I olika medier har man under året som gått fått se många bilder och ta del av olika flyktingarnas personliga berättelser.
Flyktingarna är också mycket varierande mottagna av oss finländare. Den 24 September inträffade en mycket onödig incident i Lahtis. Ett 50 tal Irakiska asylsökande anlände med buss till en tillfällig flyktinganläggning. Där blev dem bl.a påskjutna med nödraketer och protestanter hade klätt ut sig till bl.a en medlem ur Ku-Klux klanen. I bussen fanns barnfamiljer och på det här sättet ska ingen som flyr från krig bli bemött. &lt;ref&gt;[http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=6263887 ].&lt;/ref&gt;
Salwan är 25 år och har flytt från Irak. Salwan berättar om hur han flytt från Irak till Turkiet med flygplan och därifrån genom Grekland till Makedonien. Sedan gick färden med taxi till Serbien och sedan vidare till Ungern. Från Ungern flydde Salwan med en övertäckt lastbil till Haparanda. Salwan berättar att han inte såg ut en enda gång under den färden. Från Haparanda flyttades han till Finland. Färden räckte 13 dagar och var verkligt tuff enligt Salwan. Då han intervjuades befann han sig i Pansios mottagningscentral i Åbo.
För Sajjad, 15 år var resan till Finland mycket grym och vid flera tillfällen trodde han att döden var nära. Han blev tvungen att åka från sina föräldrar och sitt hem för att få en bättre framtid. Hans mor och far lämnade kvar i Irak som han själv flydde från. Han hoppas på en trygg och säker framtid i  Finland och att han en dag ska få se sina föräldrar komma hit också. &lt;ref&gt;[yle.fi/uutiset/keita _ovat_turvapaikanhakijat_lue_kuusi_tarinaa/8274222].&lt;/ref&gt;

=== Varifrån får IS (Islamska staten) sina pengar? ===

Terrordåden avlöser varandra runtom i världen och på många håll erkänner IS att det är deras planering och finansiering som möjliggjort att bomber detonerar och människoliv släcks. Terrordåden ses som maktuppvisningar då IS försöker skrämma motståndarna som väl i praktiken är alla som inte tror exakt det som IS predikar och enligt the Independent (18.11.2015) har sunnimuslimer varit särskilt utsatta det senaste året &lt;ref&gt;[http://www.independent.co.uk/news/world/europe/paris-attacks-isis-responsible-for-more-muslim-victims-than-western-deaths-a6737326.html Independent/Rose Troup Buchanan], Publicerad 18.11.2015. Hämtad 7.12.2015.&lt;/ref&gt;. Terrordåden i Paris precis som terrorattacken 9/11/2001 som utfördes av terrororganisationen Al-Qaida fick européer och amerikaner att reagera och agera. Krigshandlingar blir mer påtagliga när de sker lokalt och det är möjligen enklare att glömma bort terrornätverken när de inte syns och hörs på nära håll. De flyktingar som på alla sätt försöker ta sig bort från IS kontrollerade områden har redan länge utsatts för förföljelse och krigshandlingar av olika slag. Enligt BBC är organisationen ute efter att inrätta ett islamskt kalifat där konservativa islamska värderingar iakttas som styrs av en ledare, en kalif. Kalifen ses som efterträdare till profeten Muhammed. IS har närmare 30 000 brutala soldater främst i norra Syrien och nordvästra Irak varifrån 130 000 människor har flytt. [http://www.bbc.com/news/world-middle-east-27905425 Se BBC videon] gjord av Michael Hirst.

Det som väldigt många undrar just nu är att hur ISIS egentligen får sina pengar för att göra terrorattacker. Man kan få tanken att ‘’vem vill egentligen stöda en terrorgrupp som bara förorsakar skada för hela världen?’’. 
ISIS får det mesta av deras pengar av deras olja, eftersom att den Islamska staten har väldigt mycket olja. ISIS får pengarna av olja genom att kapa stora oljeföretag. 
En annan källa är utpressning, ISIS tar över vissa städer och när de tagit över de delarna av då t.ex. Irak så ökar summan rejält 1. Förra året tog ISIS över staden Mosul och då pressade de lokala företag.
ISIS får även pengar av just donationer av företag och eventuellt privat personer för att kunna utföra terrorattacker. Även droghandel är en stor pengakälla för terrorgruppen, alltså narkotikahandel. &lt;ref&gt;[http://www.dn.se/nyheter/varlden/maffiametoder-gor-isis-rika/ DN/Katarina Lagerwall], Publicerad 23.6.2014.&lt;/ref&gt;

Islamska staten är den terroristgrupp som genom tiderna har dragit in mest pengar. Man räknar att deras inkomster kan gå upp ca. 2 miljoner euro per dag. Dessa inkomster kommer framförallt från oljeaffärer på svarta marknaden, människohandel och utpressning. Oljeaffärerna är den källa som IS drar in mest pengar på. De utvinner 25 000 till 40 000 oljefat per dag som de sedan säljer på svarta marknaden. En viktig inkomstkälla för IS är också skatterna från de områden de har erövrat, via dethär får de in ca. 5 miljoner euro per månad från olika sorters företag. De rånar också banker, håller på med utpressningar, säljer människor och mycket annat som bidrar till deras ekonomi. &lt;ref&gt;[http://www.expressen.se/nyheter/sa-tjanar-is-over-20-miljoner--varje-dag/ Expressen/Sofia Hegevall], Publicerad 27.9.2014.&lt;/ref&gt; IS har även ett råd som har hand om ekonomin och som håller ordning på budgeten och krigare och andra får sina löner. &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2015/09/06/islamiska-staten-grymhetens-ansikte/ YLE], Publicerad 6.9.2015.&lt;/ref&gt;

Den Islamska Staten räknas i dagens läge som ett av de mera utvecklade terroristnätverken i världen. De har under flera månaders tid kämpat i krig med tusentals soldater som understöder dem. Men varifrån får de sina pengar som ett mindre land skulle ha större problem med att uppbåda? IS har nu just omkring 13 miljarder kronor som de använder till vapen, förnödenheter m.m. 

De största inkomstkällorna är:

Utpressning
Kidnappning,
Rån och penningtvätt
Narkotikahandel
Olja 
Elektricitet
Donationer 
Stöldgods

IS har pressat pengar av bl.a lokala företag i Irak.
Man tror att deras största tillgångar är för det mesta rån och olika former av utpressning. Men majoriteten av de som stöder IS har också donerat stor del av sina tillgångar för att finansiera deras framfart. Man har också teorier om att flera av de närliggande arabländerna skulle stödja IS på grund av olika skäl, t.ex. att de ska lämna dem i fred eller för att de stödjer deras syfte (att skapa en helt islamsk stat). IS har också tagit över mark som de sedan kan utvinna pengar ur. &lt;ref&gt;[https://sv.wikipedia.org/wiki/Islamiska_staten Wikipedia/Islamska staten].&lt;/ref&gt;

IS frå mycket pengar från många olika saker. De kidnappar, stöldgods, har mycket olja, elektricitet, ja till och med donationer. IS kidnappar mängder av människor och pressar sedan nära och kära på pengar, för att den kidnappade personen ska komma hem levande. De förstör och tar över städer och tar stäldgods från de ärövrade ställena. i norra Syrien finns mängder av olja som IS säljer och känar mängder på, eftersom de har tillräckligt själva. Också i norra Syrien finns det mycket elektricitet som IS känar på, eftersom de tagit över de omrdåerna. De får också privata  donationer från ex. Kuwait. &lt;ref&gt;[http://www.dn.se/nyheter/varlden/maffiametoder-gor-isis-rika/ DN/Katarina Lagerwall], Publicerad 23.6.2014.&lt;/ref&gt;
Det är svårt att säga exakt varifrån de köper sina vapen. De köper från olika privatpersoner och företag. &lt;ref&gt;[http://www.socialpolitik.com/2014/09/08/hur-far-sina-vapen/  Jan Molin], Publicerad 8.9.2014.&lt;/ref&gt;

==Referenser==
&lt;references/&gt;

[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Läromedel i ekonomi]]</text>
      <sha1>6atz03elv0o8r75f6kdevxpbx0u9n2f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Ankara: Skissa grafer för andragradsfunktioner för hand</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9080</id>
    <revision>
      <id>39268</id>
      <parentid>39254</parentid>
      <timestamp>2013-08-09T10:06:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrade kategori</comment>
      <origin>39268</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1313" sha1="ew8f33cr9mjod4x66l8mdieawbujvkm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Metoden nedan är en av flera möjliga för att skissa parabler (grafer för andragradsfunktioner).

# Hitta max-/minpunkten för funktionen. (Se Köpenhamn: Hitta max-/min-värde för andragradsfunktioner.) Sätt in x- och y-koordinater i en värdetabell.
# Fyll i värdetabellen med x-värden som ligger ett och två steg till höger om extrempunkten. Du kommer att behöva räkna ut dessa funktionsvärdena med hjälp av funktionsuttrycket.
# Fylla i värdetabellen för x-värden som ligger ett och två steg till vänster om extrempunkten. Dessa funktionsvärden kommer att vara samma som punkterna till höger om extrempunkten.
# Komplettera värdetabellen med funktionsvärdet vid x = 0 (om det inte redan är med bland punkterna du skrivit upp).
# Sätt upp koordinataxlar och skissa grafen enligt Buffel: Skissa grafer för godtyckliga funktioner. Observera att kurvan för en andragradsfunktion aldrig går rakt uppåt (som en halvcirkel), utan går brantare och brantare uppåt utan att bli lodrät.

När du får vana för att rita parabler kommer du att kunna hoppa över att göra en värdetabell.

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Ankara]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Ankara]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Ankara]]</text>
      <sha1>ew8f33cr9mjod4x66l8mdieawbujvkm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Prag: Faktorisera generella andragradsuttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9081</id>
    <revision>
      <id>39269</id>
      <parentid>39255</parentid>
      <timestamp>2013-08-09T10:07:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrade kategori</comment>
      <origin>39269</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="881" sha1="ehqpiii7psahhpki7ibb01ld63ofp3n" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Hitta nollställena för funktionen. Kalla dessa x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt|Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt]].)
# Skriv funktionsuttrycket på formen ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + bx + c.
# Funktionsuttrycket kan skrivas som f(x) = a(x – x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;)(x – x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;), där a är koefficienten framför x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;. Om det bara finns ett nollställe för funktionen kan funktionsuttrycket istället skrivas a(x – x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, där x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; är funktionens nollställe.

Den här metoden är bara rimlig för andragradsfunktioner med reella nollställen.

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Prag]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Prag]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Prag]]</text>
      <sha1>ehqpiii7psahhpki7ibb01ld63ofp3n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9082</id>
    <revision>
      <id>46670</id>
      <parentid>39869</parentid>
      <timestamp>2016-05-24T10:25:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.227.138.208</ip>
      </contributor>
      <origin>46670</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1453" sha1="5pvrw9jhh8yvryzqrsghzjk5wp2x4g2" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Att kvadratkomplettera ett andragradsuttryck innebär att skriva det som a(x + d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e, det vill säga som en kvadrat plus en konstant. Nedan beskrivs en möjlig metod för att kvadratkomplettera (med hjälp av ''ansättning'').

# Skriv uttrycket på formen ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + bx + c, exempelvis 3x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 18x + 7.
# Utveckla uttrycket  a(x + d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e med hjälp av kvadreringsregeln, till ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 2adx + ad&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e.
# Jämför koefficienterna framför x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och identifiera värdet på a (i detta exempel 3).
# Jämför koefficienterna framför x och identifiera värdet på d (i detta exempel 2ad = 18 &lt;==&gt; d = 3).
# Jämför de konstanta termerna och identifiera värdet på e (i detta exempel ad&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e = 7 &lt;==&gt; e = -20).
# Skriv samman a, d och e till det kvadratkompletterade uttrycket (i detta fall 3(x + 3)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 20).

Man kan också välja att kvadratkomplettera till ett uttryck på formen (fx + g)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + h, även om det ofta ger obekväma värden på f.

Den här videon går igenom hur man kan kvadratkomplettera med hjälp av ansättning: [http://www.youtube.com/watch?v=8YtxCaQmhK0|Andragradsfunktioner del 3: kvadratkomplettering genom ansättning]

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer| Sarajevo]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer| Sarajevo]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer| Sarajevo]]</text>
      <sha1>5pvrw9jhh8yvryzqrsghzjk5wp2x4g2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Baku: Hitta symmetrilinje för andragradsfunktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9083</id>
    <revision>
      <id>39271</id>
      <parentid>39258</parentid>
      <timestamp>2013-08-09T10:07:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrade kategori</comment>
      <origin>39271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="798" sha1="dkb3smmrcnv5m7hhhuyedx0tmxka0y7" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Det finns flera sätt att hitta symmetrilinjen för andragradsfunktioner.

* Genom att hitta x-värdet för extrempunkten, om du har hela funktionsuttrycket. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Köpenhamn: Hitta max-/minvärden för andragradsfunktioner|Köpenhamn: Hitta max-/minvärden för andragradsfunktioner]].)
* Genom att hitta x-värdet mitt emellan funktionens två nollställen (om funktionen har nollställen).
* Genom att hitta två x-värden med samma funktionsvärde – symmetrilinjen ligger mitt mellan dessa x-värden.
* Genom att avläsa symmetrilinjen i funktionens graf.

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Baku]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Baku]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Baku]]</text>
      <sha1>dkb3smmrcnv5m7hhhuyedx0tmxka0y7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Minsk: Identifiera max-/minpunkt från kvadratkompletterat andragradsuttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9084</id>
    <revision>
      <id>39272</id>
      <parentid>39259</parentid>
      <timestamp>2013-08-09T10:07:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrade kategori</comment>
      <origin>39272</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="698" sha1="4xrckh9v1g6c5hf7mncatovpvhwzawd" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Kvadratkomplettera funktionsuttrycket till formen f(x) = a(x + d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck|Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck]].)
# Funktionens extremvärde fås när x = -d, vilket ger funktionsvärdet e. Extrempunkten ges alltså av (-d, e).

Med extremvärde avses endast funktionsvärdet, medan extrempunkt kräver att du svarar med både x- och y-värde (eftersom punkter har två koordinater).

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Minsk]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Minsk]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Minsk]]</text>
      <sha1>4xrckh9v1g6c5hf7mncatovpvhwzawd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Kiev: Hitta andragradsfunktion från tre punkter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9085</id>
    <revision>
      <id>39273</id>
      <parentid>39261</parentid>
      <timestamp>2013-08-09T10:08:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrade kategori</comment>
      <origin>39273</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2385" sha1="eu30lgvaqm7wyisus1xfti4j0l6qv93" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Allmän metod för att hitta funktionsuttryck från tre punkter ==

Den allmänna metoden för att hitta funktionsuttryck från tre punkter är ganska tidskrävande, om man inte är van vid att lösa ekvationssystem med tre obekanta.

# Sätt in x- och y-värden för de tre punkterna i uttrycket y = ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + bx + c.
# Sätt samman de tre uttrycken till ett ekvationssystem med tre obekanta: a, b och c.
# Lös ekvationssystemet. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Bok: Lösa ekvationssystem algebraiskt|Bok: Lösa ekvationssystem algebraiskt]].)

== Genvägar för att hitta funktionsuttryck från tre punkter ==

Genom att hitta och utnyttja mönster i de tre punkter du har att utgå från kan arbetet med att hitta funktionsuttrycket bli lättare. Några sådana mönster finns här.

* Om du har en punkt med x-värde 0 kan du direkt avläsa konstanten c i y(x) = ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + bx + c. När du vet c kan du hitta a och b genom att ställa upp ett ekvationssystem med bara två obekanta.
* Om du har två punkter med y-värde 0 kan du skriva funktionsuttrycket på faktoriserad form, y(x) = a(x – x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;)(x – x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;), där x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; är nollställena för funktionen. Sätt in x- och y-värden för den tredje punkten för att ta reda på koefficienten a.
* Om du har två punkter med samma y-värde vet du att symmetrilinjen ligger mitt emellan. Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Skopje: Hitta andragradsfunktion från två punkter och symmetrilinje|Skopje: Hitta andragradsfunktion från två punkter och symmetrilinje]] för att se hur du kan gå vidare.

== Hitta funktionsuttryck med hjälp av räknare ==

Om du har räknare eller dator till hands kan du använda den för att göra en funktionsanpassning till de tre punkterna. Följ anvisningarna i [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Gepard: Göra funktionsanpassning med räknare|Gepard: Göra funktionsanpassning med räknare]], men istället för att välja funktionsanpassningen ''LinReg(ax+b)'' väljer du ''QuadReg'', vilket ger dig en andragradsfunktion istället för en linjär funktion.

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Kiev]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Kiev]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Kiev]]
[[Kategori:Matematik 2b/Grafräknare|Kiev]]</text>
      <sha1>eu30lgvaqm7wyisus1xfti4j0l6qv93</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Skopje: Hitta andragradsfunktion från två punkter och symmetrilinje</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9086</id>
    <revision>
      <id>39274</id>
      <parentid>39262</parentid>
      <timestamp>2013-08-09T10:08:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrade kategori</comment>
      <origin>39274</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="899" sha1="l3bg9wf3uor1u3it4t25azxyocszx30" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Att hitta funktionsuttrycket för en andragradsfunktion genom två punkter och en symmetrilinje fungerar bara om de två punkterna har olika y-värden.

# Kalla symmetrilinjens x-värde för x&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;, och skriv funktionsuttrycket på kvadratkompletterad form: y(x) = a(x – x&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e
# Sätt in x- och y-värdena för de två punkterna i funktionsuttrycket, för att skapa två ekvationer där a och e är obekanta.
# Sätt samman ekvationerna till ett ekvationssystem och lös det. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Bok: Lösa ekvationssystem algebraiskt|Bok: Lösa ekvationssystem algebraiskt]].)

{{Fria matteboken: kontrollera lösning till ekvationer}}

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Skopje]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Skopje]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Skopje]]</text>
      <sha1>l3bg9wf3uor1u3it4t25azxyocszx30</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Warzawa: Lösa andragradsekvationer grafiskt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9087</id>
    <revision>
      <id>39275</id>
      <parentid>39264</parentid>
      <timestamp>2013-08-09T10:09:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrade kategori</comment>
      <origin>39275</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="387" sha1="6ien4fise6g55kvi4vr3io20mnsmhfx" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Att lösa andragradsekvationer grafiskt är ett specialfall av [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Lejon: Lösa ekvationer med räknare|Lejon: Lösa ekvationer med räknare]].

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Warzawa]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Warzawa]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Warzawa]]</text>
      <sha1>6ien4fise6g55kvi4vr3io20mnsmhfx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Tallin: Hitta komplexa lösningar till andragradsekvationer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9088</id>
    <revision>
      <id>39265</id>
      <timestamp>2013-08-09T09:59:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  # Lös andragradsekvationen enligt Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt|Oslo: Lösa andra...'</comment>
      <origin>39265</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="743" sha1="jd5o72x1t4v9d602vzbrmkqfwf3o2sn" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

# Lös andragradsekvationen enligt [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt|Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt]] (med valfri metod), men i alla lägen där du får roten ur något negativt ersätter du det med ''i'' gånger roten ur samma positiva värde. Exempelvis byter du ut √-5 mot ''i''√5.
# Behandla i som en variabel när du räknar, vilket betyder att du kan få lösningar i stil med x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; = 2 + ''i''√5 och x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; = 2 – ''i''√5.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Tallin]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Tallin]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Tallin]]</text>
      <sha1>jd5o72x1t4v9d602vzbrmkqfwf3o2sn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Riga: Avgöra när andragradsekvationer har komplexa lösningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9089</id>
    <revision>
      <id>39266</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:02:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Det enklaste sättet att avgöra om en andragradsekvation har komplexa lösningar är förmodligen att utnyttja diskriminantmetoden i Fria...'</comment>
      <origin>39266</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="980" sha1="fjoacmh1nvagogmr3vgat74lmstagun" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Det enklaste sättet att avgöra om en andragradsekvation har komplexa lösningar är förmodligen att utnyttja diskriminantmetoden i [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt|Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt]]. Den sammanfattas här.

# Skriv om din ekvation till formen ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + bx + c = 0.
# Räkna ut diskriminanten: D = b&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 4ac.
# Om diskriminanten är mindre än noll har ekvationen komplexa lösningar.

En annan metod är att kvadratkomplettera ekvationen till formen a(x + d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e = 0. Om e är positivt har ekvationen komplexa lösningar. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck|Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck]].)

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Riga]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Riga]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Riga]]</text>
      <sha1>fjoacmh1nvagogmr3vgat74lmstagun</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Vilnius: Addition, subtraktion och multiplikation med komplexa tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9090</id>
    <revision>
      <id>39267</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:06:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Komplexa tal kan innehålla den imaginära enheten, ''i''. När du räknar med komplexa tal behandlar du ''i'' som om det vore en variabel, ...'</comment>
      <origin>39267</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="922" sha1="0jszg1buc003xg091wgc8hzy3h2dybv" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Komplexa tal kan innehålla den imaginära enheten, ''i''. När du räknar med komplexa tal behandlar du ''i'' som om det vore en variabel, men varje gång du stöter på ''i''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; byter du ut det mot -1. Några exempel följer.

* (2 + ''i'') + (5 – 3''i'') = 2 + 5 + ''i'' – 3''i'' = 7 – 2''i''
* (2 + ''i'') – (5 – 3''i'') = 2 + ''i'' – 5 + 3''i'' = -3 + 4''i''
* ''i''(2 + ''i'') = 2''i'' + ''i''2 = 2''i'' – 1 = -1 + 2''i''
* (2 + ''i'')(5 – 3''i'') = 2·5 + 2·(-3''i'') + 5''i'' – 3''i''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; = 10 – 6''i'' + 5''i'' – 3·(-1) = 13 – ''i''

Det är snyggare att skriva den imaginära delen av ett komplext tal efter den reella, alltså -3 + 4''i'' heller än 4''i'' – 3.

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer|Vilnius]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Vilnius]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Vilnius]]</text>
      <sha1>0jszg1buc003xg091wgc8hzy3h2dybv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Järn: Skilja potensekvationer och exponentialekvationer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9091</id>
    <revision>
      <id>39276</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:13:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  * En potensekvation är en ekvation med en potens, där den okända är i basen. Exempelvis x&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; = 20. * En exponentialekvation är...'</comment>
      <origin>39276</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="432" sha1="077fgmki96ovl440h2tvwhuyj1murfc" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

* En potensekvation är en ekvation med en potens, där den okända är i basen. Exempelvis x&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; = 20.
* En exponentialekvation är en ekvation med en potens, där den okända är i exponenten. Exempelvis 4&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt; = 20.

[[Kategori:Matematik 2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Järn]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Järn]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Järn]]</text>
      <sha1>077fgmki96ovl440h2tvwhuyj1murfc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Koppar: Hantera 10-logaritmer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9092</id>
    <revision>
      <id>39278</id>
      <parentid>39277</parentid>
      <timestamp>2013-08-09T10:19:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>La till två metodexempel</comment>
      <origin>39278</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2023" sha1="qio5mend30tq0p9g72hwg3k6c02ykjl" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Om b = 10&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; betyder det att a är logaritmen för b, det vill säga a = lg(b). Det betyder bland annat:

* lg(1000) = lg(10&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) = 3
* lg(0,01) = lg(10&lt;sup&gt;-2&lt;/sup&gt;) = -2
* lg(x) = 2,1 &lt;==&gt; x = 10&lt;sup&gt;2,1&lt;/sup&gt;
* lg(10&lt;sup&gt;-1,7&lt;/sup&gt;) = -1,7
* 10&lt;sup&gt;lg(x)&lt;/sup&gt; = x

Man tar normalt bara logaritmen för positiva tal. (Logaritmen för negativa tal är inte reellt, och logaritmen för 0 är inte definierad.)

== När den okända är i exponenten ==

När man bearbetar uttryck som innehåller logaritmer eller exponenter är det användbart att minnas att upphöjt till och logaritmen av tar ut varandra (precis som i kvadrat och kvadratroten ur).

Exempel: 200 = 10&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt;

# Den okända är i exponenten. Ta logaritmen av båda leden. I vårt exempel blir det lg(200) = lg(10&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt;).
# Förenkla ledet där du har logaritmen av en tiopotens, exempelvis lg(200) = x.

I många lägen finns inga exakta decimaltal som man kan ange som svar. Det är mycket bättre att svara x = lg(200) än att avrunda och svara x ≈ 2,301.

== När den okända är i ett logaritmuttryck ==

När man bearbetar uttryck som innehåller logaritmer eller exponenter är det användbart att minnas att upphöjt till och logaritmen av tar ut varandra (precis som i kvadrat och kvadratroten ur).

Exempel: lg(x) = 2,3

# Den okända är i en logaritm. Ta 10 upphöjt till båda leden. I vårt exempel blir det 10&lt;sup&gt;lg(x)&lt;/sup&gt; = 10&lt;sup&gt;2,3&lt;/sup&gt;.
# Förenkla ledet där du har 10 upphöjt till en logaritm. I vårt exempel blir det x = 10&lt;sup&gt;2,3&lt;/sup&gt;.

Det är i regel bättre att svara med ett potensuttryck, exempelvis x = 10&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;, än att skriva x = 10000. (För potenser som är heltal mellan -2 och 2 är det dock bättre att skriva ut talet i decimalform, istället för att svara i potensform.)

[[Kategori:Matematik 2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Koppar]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Koppar]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Koppar]]</text>
      <sha1>qio5mend30tq0p9g72hwg3k6c02ykjl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Silver: Lösa exponentialekvationer algebraiskt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9093</id>
    <revision>
      <id>39279</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:23:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Exempel: 3·4&lt;sup&gt;2x&lt;/sup&gt; = 90  # Omvandla ekvationen så att potensuttrycket blir ensamt i vänsterledet, exempelvis 4&lt;sup&gt;2x&lt;/sup&gt; = 30. ...'</comment>
      <origin>39279</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="896" sha1="rezneu6tjesos81w7ez1i107ln9klch" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Exempel: 3·4&lt;sup&gt;2x&lt;/sup&gt; = 90

# Omvandla ekvationen så att potensuttrycket blir ensamt i vänsterledet, exempelvis 4&lt;sup&gt;2x&lt;/sup&gt; = 30.
# Ta logaritmen av båda leden, exempelvis lg(4&lt;sup&gt;2x&lt;/sup&gt;) = lg(30).
# Använd räkneregeln för logaritmen av en potens i vänsterledet, exempelvis 2x·lg(4) = lg(30). (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Kisel: Hantera räkneregler för logaritmen av en potens|Kisel: Hantera räkneregler för logaritmen av en potens]].)
# Dividera bort alla faktorer utom x i vänsterledet, exempelvis &lt;math&gt;x = \frac{lg(30)}{2 \cdot lg(4)}&lt;/math&gt;.

Det är i regel mycket bättre att använda exakta uttryck (som innehåller logaritmer) än att avrunda.

[[Kategori:Matematik 2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Silver]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Silver]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Silver]]</text>
      <sha1>rezneu6tjesos81w7ez1i107ln9klch</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Kol: Översätta mellan rotuttryck och potensuttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9094</id>
    <revision>
      <id>39280</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:28:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  &lt;math&gt;\sqrt[n]{x}&lt;/math&gt; är samma sak som x&lt;sup&gt;1/n&lt;/sup&gt;. Det betyder bland annat:  * &lt;math&gt;\sqrt[3]{57}&lt;/math&gt; = 57&lt;sup&gt;1/3&lt;/sup&gt; * 100&lt;s...'</comment>
      <origin>39280</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="510" sha1="i46ns118qg0bul2b4ntilyquvtse29b" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

&lt;math&gt;\sqrt[n]{x}&lt;/math&gt; är samma sak som x&lt;sup&gt;1/n&lt;/sup&gt;. Det betyder bland annat:

* &lt;math&gt;\sqrt[3]{57}&lt;/math&gt; = 57&lt;sup&gt;1/3&lt;/sup&gt;
* 100&lt;sup&gt;½&lt;/sup&gt; = = √100 = 10

Tillsammans med räkneregler för negativa exponenter betyder det exempelvis också:

* 16&lt;sup&gt;-1/4&lt;/sup&gt; = &lt;math&gt;\frac{1}{\sqrt[4]{16}}&lt;/math&gt; = ½

[[Kategori:Matematik 2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Kol]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Kol]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Kol]]</text>
      <sha1>i46ns118qg0bul2b4ntilyquvtse29b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Kisel: Hantera räkneregler för logaritmen av en potens</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9095</id>
    <revision>
      <id>39281</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:30:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Räkneregeln säger att lg(a&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;) = b lg(a).  # Kontrollera att det bara är en potens som du tar logaritmen av, exempelvis lg(4&lt;sup...'</comment>
      <origin>39281</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="662" sha1="3kwwebhp5p3rgl4bc4cwiow8xqid25e" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Räkneregeln säger att lg(a&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;) = b lg(a).

# Kontrollera att det bara är en potens som du tar logaritmen av, exempelvis lg(4&lt;sup&gt;2x&lt;/sup&gt;). (Räkneregeln fungerar alltså ''inte'' för exempelvis lg(2·4&lt;sup&gt;2x&lt;/sup&gt;), eftersom 2·4&lt;sup&gt;2x&lt;/sup&gt; inte är en potens.)
# Lyft ut hela exponenten som en faktor framför logaritmen, exempelvis 2x lg(4).

Räkneregeln fungerar förstås bakvänt också: 2x lg(4) går att skriva om till lg(4&lt;sup&gt;2x&lt;/sup&gt;).

[[Kategori:Matematik 2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Kisel]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Kisel]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Kisel]]</text>
      <sha1>3kwwebhp5p3rgl4bc4cwiow8xqid25e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Kväve: Känna igen exponentialfunktioner från grafer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9096</id>
    <revision>
      <id>39282</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:33:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  [[Fil:Exponential functions.png|miniatyr]]  Bilden föreställer tre exempel på grafer för exponentialfunktioner. Exponentialfunktioner g...'</comment>
      <origin>39282</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="686" sha1="de9bieqi731ck45681ui32mxksf2v76" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

[[Fil:Exponential functions.png|miniatyr]]

Bilden föreställer tre exempel på grafer för exponentialfunktioner. Exponentialfunktioner går att känna igen grafiskt genom några kriterier.

* Grafen skär aldrig x-axeln, eftersom funktionsvärdet aldrig blir noll.
* Grafen närmar sig x-axeln antingen i positiv eller negativ riktning.
* Funktionsvärdet fördubblas (eller halveras) med jämna intervall.
* Funktionen ökar eller minskar hela tiden – den har inga vändpunkter.

[[Kategori:Matematik 2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Kväve]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Kväve]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Kväve]]</text>
      <sha1>de9bieqi731ck45681ui32mxksf2v76</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Fosfor: Skissa grafer för exponentialfunktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9097</id>
    <revision>
      <id>39283</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:35:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  [[Fil:Exponential functions.png|miniatyr|Exempel på grafer för exponentialfunktioner]]  Att skissa grafer för exponentialfunktioner är e...'</comment>
      <origin>39283</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="937" sha1="4o5srtes87uvhgxpidef7odvmtc1ugh" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

[[Fil:Exponential functions.png|miniatyr|Exempel på grafer för exponentialfunktioner]]

Att skissa grafer för exponentialfunktioner är ett specialfall av [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Buffel: Skissa grafer för godtyckliga funktioner|Buffel: Skissa grafer för godtyckliga funktioner]]. Det finns dock några knep man kan använda:

* När funktionen är skriven på formen f(x) = c a&lt;sup&gt;kx&lt;/sup&gt;, kan man direkt läsa av skärningspunkten med y-axeln i konstanten c.
* Om inte ak är ett tal nära 1 kommer funktionen att växa kraftigt (i positiv eller negativ riktning). Räkna inte med att få med speciellt många steg i x-led. Det kan vara bättre att ha x-värden mellan -0,5 och +0,5 istället för -5 och +5.

[[Kategori:Matematik 2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Fosfor]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Fosfor]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Fosfor]]</text>
      <sha1>4o5srtes87uvhgxpidef7odvmtc1ugh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Syre: Lösa exponentialekvationer grafiskt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9098</id>
    <revision>
      <id>39284</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:35:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Att lösa exponentialekvationer grafiskt är ett specialfall av Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Lejon: Lösa ekvationer med räkn...'</comment>
      <origin>39284</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="379" sha1="exslrdkzw4uvu74pfn5gq9bi9d25w2p" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Att lösa exponentialekvationer grafiskt är ett specialfall av [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Lejon: Lösa ekvationer med räknare|Lejon: Lösa ekvationer med räknare]].

[[Kategori:Matematik 2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Syre]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Syre]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Syre]]</text>
      <sha1>exslrdkzw4uvu74pfn5gq9bi9d25w2p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Svavel: Hitta exponentialfunktion från två punkter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9099</id>
    <revision>
      <id>39285</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:38:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Exempel: Hitta den exponentialfunktion som går genom punkterna (1, 2) och (3, 5).  Nedan beskrivs en av flera möjliga metoder.  # Hitta ba...'</comment>
      <origin>39285</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1574" sha1="mf15sa25sl7mn8rto4k10074cep1cvw" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Exempel: Hitta den exponentialfunktion som går genom punkterna (1, 2) och (3, 5).

Nedan beskrivs en av flera möjliga metoder.

# Hitta basen a som kvoten mellan y&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; och y&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, exempelvis a = 5/2 = 2,5. För växande funktioner kommer a att vara större än 1, för avtagande är a mindre än 1.
# Hitta k, koefficienten i exponenten, som 1/(x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; – x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;). I vårt exempel blir k = 1/(3 – 1) = ½.
# Sätt upp funktionsuttrycket f(x) = c a&lt;sup&gt;kx&lt;/sup&gt;, och sätt in a och k samt x- och y-värden för en av punkterna. Exempelvis f(x) = c 2,5&lt;sup&gt;½ x&lt;/sup&gt; kombinerat med första punkten ger 2 = c 2,5&lt;sup&gt;½&lt;/sup&gt;.
# Lös ut c ur ekvationen, exempelvis c = 2 * 2,5&lt;sup&gt;-½&lt;/sup&gt;.
# Skriv ner det fullständiga funktionsuttrycket, exempelvis f(x) = 2 * 2,5&lt;sup&gt;-½&lt;/sup&gt; * 2,5&lt;sup&gt;½ x&lt;/sup&gt;.

Det kan vara snyggt att förenkla det slutgiltiga funktionsuttrycket, exempelvis f(x) = 2 * 2,5&lt;sup&gt;½ x – ½&lt;/sup&gt;.

Det är alltid bra att kontrollera sina lösningar. I det här fallet kan du sätta in x-värdena för dina punkter och kontrollera att du får ut rätt y-värden.

Du kan också genomföra funktionsanpassning till en exponentialfunktion med hjälp av räknare eller dator. Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Gepard: Göra funktionsanpassning med räknare|Gepard: Göra funktionsanpassning med räknare]].

[[Kategori:Matematik 2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Svavel]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Svavel]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Svavel]]</text>
      <sha1>mf15sa25sl7mn8rto4k10074cep1cvw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Selen: Hantera logaritmer för andra baser än 10</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9100</id>
    <revision>
      <id>39286</id>
      <timestamp>2013-08-09T10:42:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Exempel: Om b = 4&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; betyder det att a är 4-logaritmen för b, det vill säga a = lg&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;(b). Det betyder bland annat:  * l...'</comment>
      <origin>39286</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1827" sha1="3tikb1itljarek4pgg310tppprsu3ny" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Exempel: Om b = 4&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; betyder det att a är 4-logaritmen för b, det vill säga a = lg&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;(b). Det betyder bland annat:

* lg&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;(16) = lg&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;(4&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;) = 2
* lg&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;(0,25) = lg&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;(4&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;) = -1
* lg&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;(x) = 2,1 &lt;==&gt; x = 4&lt;sup&gt;2,1&lt;/sup&gt;
* lg&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;(4&lt;sup&gt;-1,7&lt;/sup&gt;) = -1,7
* 4&lt;sup&gt;lg&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;(x)&lt;/sup&gt; = x

För att beräkna en logaritm för en annan bas än 10 kan du, i den här kursen, använda följande metod. Exempel: lg&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;(0,04) = x

# Identifiera vilken bas logaritmen använder. I vårt exempel är det 5.
# Skriv om uttrycket i logaritmen till en potens med den basen. Exempelvis 0,04 = 1/25 = 5&lt;sup&gt;-2&lt;/sup&gt;.
# Läs av exponenten för att veta vad logaritmen blir. I vårt exempel -2; lg&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;(0,04) är alltså -2.

Att hantera logaritmer för andra baser än 10 är egentligen att lösa exponentialekvationer, men med en annan metod. Ett sätt att hantera logaritmer som inte blir heltal (som är lätta att hitta) är att omvandla uttrycket till en exponentialekvation. Det kan du göra så här:

# Identifiera vilken bas logaritmen använder. I vårt exempel är det 5.
# Ta den basen upphöjt till både vänster och höger led, exempelvis 5&lt;sup&gt;lg&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;(0,04)&lt;/sup&gt; = 5&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt;.
# Förenkla ledet som innehåller en logaritm i exponenten: 5&lt;sup&gt;lg&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;(0,04)&lt;/sup&gt; = 0,04.
# Lös exponentialekvationen som uppstår, i vårt exempel 0,04 = 5&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt;. (Se [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Silver: Lösa exponentialekvationer algebraiskt|Silver: Lösa exponentialekvationer algebraiskt]].)

[[Kategori:Matematik 2b/Logaritmer och exponentialekvationer|Selen]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Selen]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Selen]]</text>
      <sha1>3tikb1itljarek4pgg310tppprsu3ny</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9101</id>
    <revision>
      <id>39699</id>
      <parentid>39668</parentid>
      <timestamp>2013-09-02T10:11:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Problemuppgifter på E-nivå */ La till en länk till en ny uppgift</comment>
      <origin>39699</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26031" sha1="6em6wgkivr63n35yde8kfmk1skmaubl" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
== Samband ==

Ett av de viktigaste sätten att använda matematik är att undersöka samband mellan olika saker, exempelvis marknadsföring och försäljning; pluggtid och hur bra det går i skolan; och LCHF-diet och viktminskning. Att undersöka sådana samband är så pass viktigt att många människor har det som en stor del av sitt jobb.

Här syns ett diagram som visar två saker som man kan misstänka hänger samman: [http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2004$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=tBrbR3BlR_12WlTIlSTpu6g;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=universal$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=0;dataMax=98$map_y;scale=lin;dataMin=18;dataMax=87$cd;bd=0$inds= andelen av befolkningen som lever på mindre än 2 dollar per dag, och förväntad livslängd i det landet].

[[Fil:Livslängd och fattigdom.png|inramad|centrerad]]

Finns det ett samband? ''Ja'', det ser ut som att ju större fattigdom, desto lägre medellivslängd. Det stämmer överens med vad vi hade gissat också – det känns rimligt att länder med stor fattigdom har svårare att ha välfungerande sjukvård. Men sambandet är inte perfekt. Om vi till exempel tittar på de länderna där 50–65% lever under fattigdomsgränsen verkar medellivslängden vara ungefär 55–65 år, men det finns ett avvikande land med 57% fattigdom och medellivslängden på hela 75 år. Det är Vietnam.

{{Fria matteboken: box|Kontrollfråga
* Kan du hitta Vietnam i diagrammet?
|Circle-question_(2).svg}}

Ett annat avvikande land är Kazakstan, med 14% fattigdom och en medellivslängden på bara 65 år.

{{Fria matteboken: box|Kontrollfrågor
* Kan du hitta Kazakstan i diagrammet?
* Vilken medellivslängd hade du gissat att ett land med 14% fattigdom hade haft, om du sett diagrammet utan Kazakstan inritat?
|Circle-question_(2).svg}}

== Korrelation och kausalitet ==

{{Fria matteboken: box|Synonymboken säger&lt;br /&gt;
korrelation: överensstämmelse, samband, beroende, växelverkan&lt;br /&gt;
kausalitet: orsaksförhållande, orsakssammanhang, kausalsammanhang
}}

När det finns ett samband mellan två saker brukar man inom matematiken säga att de är ''korrelerade'' eller att det finns en [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Korrelation|''korrelation'']] mellan dem. I vårt fall kan man alltså säga att det finns en korrelation mellan fattigdom i ett land och medellivslängden i landet. Korrelation brukar beskrivas som ''stark'' eller ''svag'', och ''positiv'' eller ''negativ''. Ibland pratar man också om ''säker'' och ''osäker'' korrelation. Vad betyder det?

* En ''stark'' korrelation betyder att det finns ett mycket tydligt samband – punkterna är samlade tätt kring en linje (eller annan typ av kurva). Med en ''svag'' korrelation kan man se att det finns ett samband i ett diagram, men det finns många undantag och datan är spretig. I fallet med fattigdom och medellivslängd skulle de flesta säga att vi har en ''medelstark'' korrelation.
* En ''positiv'' korrelation betyder att båda faktorerna ökar eller minskar samtidigt, medan en ''negativ'' korrelation betyder att om ena faktorn ökar så minskar den andra. I punktdiagram syns positiv korrelation som ett band med prickar som lutar uppåt (positivt), medan negativ korrelation ger en lutning nedåt (negativ). I vårt exempel har vi en negativ korrelation, eftersom medellivslängden minskar när fattigdomen ökar (och tvärt om). Ett exempel på positiv korrelation är [http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2004$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=t4eF8H_jq_xyKCUHAX6VT1g;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=universal$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=13;dataMax=34$map_y;scale=lin;dataMin=18;dataMax=87$cd;bd=0$inds= förhållandet mellan (genomsnittlig) ålder på förstfödeskor och förväntad livslängd i ett land].
* En ''säker'' korrelation betyder att det är osannolikt att sambandet uppstått av tillfälligheter, medan en ''osäker'' korrelation betyder att det lika gärna kan vara slumpen som gör att det ser ut som ett samband. Ett sätt att kolla om en korrelation är säker eller osäker är att se hur många mätpunkter man måste ändra på innan man tycker att sambandet ändras. I vårt exempel har vi en ''säker'' korrelation, eftersom vi har många punkter i diagrammet och trenden inte skulle ändras bara för att vi flyttar några av dem.

Att två saker är korrelerade behöver inte betyda att det ena orsakar det andra. Tvärtom – när man använder ordet korrelation betyder det att man ''inte'' uttalar sig om varför sambandet finns. (Det är ungefär som att säga ”sannolikhet” istället för ”risk” eller ”chans”, och därmed inte uttala sig om det är något bra eller dåligt.)

I vårt fall är det rimligt att tro att fattigdomen orsakar sänkt medellivslängd, men kan finnas andra förklaringar också. När man ser ett samband är det klokt att titta på fyra olika förklaringsmodeller innan man bestämmer sig för hur man vill förklara det.

# '''Det ena orsakar det andra.''' Det betyder att fattigdomen är en orsak till låg medellivslängd.
# '''Det andra orsakar det ena.''' Det skulle betyda att låg medellivslängd är en orsak till fattigdom.
# '''Det finns en tredje bakomliggande faktor.''' Kanske är det hög arbetslöshet som orsakar både fattigdom och låg medellivslängd? Eller att många är hiv-smittade? Eller något annat?
# '''Sambandet var en tillfällighet.''' I diagrammet finns ungefär 50 länder med. Tänk om det bara råkar vara så att fattigdom och medellivslängd är korrelerade år 2004, men att det inte finns något sånt samband andra år? I så fall kan man leta hur länge som helst efter orsaken till sambandet – för det finns egentligen ingen orsak.

De två första sambanden brukar kallas orsakssamband, eller ''kausala samband''. De innebär att det finns en direkt orsaksverkan mellan de två sakerna som hänger samman – i vårt fall hög fattigdom och låg medellivslängd – och det ena är en orsak och det andra en verkan.

Ofta stämmer flera av dessa förklaringar samtidigt, och då finns det inte en enda förklaring till sambandet. (Man kan tänka sig fler sätt att förklara samband – exempelvis felberäkningar, eller att sättet man samlar in data på får den att verka korrelerad.)

I överkursavsnittet om statistisk signifikans kan du läsa mer om att det är lätt att missa det fjärde alternativet ovan – att sambandet bara uppstod på slump. I forskning brukar man räkna ut sannolikheten för att det samband man ser uppstår på slump. Om den sannolikheten är tillräckligt låg (ofta 5% eller lägre) brukar man säga att ett samband är '[[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Statistisk signifikans|'statistiskt signifikant'']].


{{Fria matteboken: box|Kontrollfrågor
* Kan en korrelation vara svag och positiv samtidigt?
* Kan en korrelation vara svag och stark samtidigt?
* Kan en korrelation vara osäker och stark samtidigt? Säker och svag?
|Circle-question_(2).svg}}

{{Fria matteboken: box|Diskussionsfrågor:
* Ge minst två exempel på kausala samband som skulle kunna förklara korrelationen mellan fattigdom och medellivslängd.
* Om man tittar på Gapminders data över fattigdom och medellivslängd för 1984 finns bara 15 länder med. Om du har 15 punkter, istället för 50, blir det lättare eller svårare att dra slutsatser om korrelation?
|Circle-question-purple.svg}}

== Samband, korrelation och kausalitet: uppgifter med mera ==
=== Överkurs ===
* [[/Statistisk signifikans och den lättlurade människan/]]

=== Relaterade procedurer ===
Övriga procedurer
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Noshörning: Skilja positiv och negativ linjär korrelation|Noshörning: Skilja positiv och negativ linjär korrelation]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Flodhäst: Skilja stark och svag korrelation|Flodhäst: Skilja stark och svag korrelation]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Vårtsvin: Skilja säker och osäker korrelation|Vårtsvin: Skilja säker och osäker korrelation]]

=== Övningsuppgifter ===
* [[/Uppgifter/]]


== Regressionsanalys och matematiska modeller ==
[[Fil:Livslängd och fattigdom (manuell trendlinje).png|inramad|centrerad|Livslängd och fattigdom, och en manuellt ritad trendkurva (funktion).]]

Det verkar som att högre fattigdom i ett land innebär kortare livslängd. Men hur ser sambandet ut? För att beskriva det kan vi försöka dra en kurva i diagrammet ovan, som passar någorlunda bra med punkterna. Att göra det för hand ger en slarvig och inexakt kurva, men den kan ändå vara tillräckligt bra för många sammanhang. Om vi litar på kurvan ovan kan vi till exempel ta reda på vilken medellivslängd vi kan förvänta oss i ett land där 75% av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, och vi kan ta reda på hur långt ifrån det &quot;förväntade&quot; värdet som exempelvis Vietnam eller Kazakstan ligger. Så länge vi känner till andelen fattiga i ett land, låter kurvan oss göra kvalificerade gissningar om förväntad livslängd i landet. Det omvända är också sant – om vi vet medellivslängden i ett land, kan vi göra en (någorlunda) bra gissning om hur stor fattigdomen är i landet.

Den kurva vi gjort är en ''modell'' för att beskriva förväntad livslängd i ett land. I vår modell låtsas vi att livslängden bara bestäms av fattigdomen, vilket uppenbarligen inte är sant – men det kan fortfarande vara användbart. Vår modell fungerar förmodligen bäst för fattigdom upp till ungefär 40%, eftersom den ligger rätt nära de faktiska värdena där. Vid högre fattigdom blir det spretigare, och dessutom har vi färre punkter att jämföra kurvan mot – vilket också gör vår modell mer osäker.

{{Fria matteboken: box|
När man använder kurvor för att uppskatta värden mellan befintliga punkter kallas det ''intrapolering''. (Intra betyder ''mellan''.) När man förlänger kurvor utanför de punkter man har kallas det ''extrapolering''. (Extra betyder ''utanför''.) Intrapolering ger i regel säkrare förutsägelser än extrapolering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Regression betyder ''tillbakagång'' eller ''återgång''. När man gör regressionsanalys försöker man reducera (minska) alla punkter i ett diagram till en enda kurva.
}}

{{Fria matteboken: box|Kontrollfrågor:&lt;br /&gt;
* Vilken förväntad livslängd är det i ett land där 50% lever under fattigdomsgränsen, enligt vår modell?
* Hur stor är fattigdomen i ett land där förväntad livslängd är 50 år, enligt vår modell?
|Circle-question_(2).svg}}
{{Fria matteboken: box|Diskussionsfrågor:&lt;br /&gt;
* Anta att två länder har förväntad livslängd på 76 respektive 73 år. Trots att livslängden är så lika säger vår modell att fattigdomen skiljer sig jättemycket. Hur kan du förklara det?
* Vår modell är dålig på att förutsäga hur stor fattigdomen är i ett land där förväntad livslängd är 70 år. Hur kan du förklara det?
|Circle-question-purple.svg}}

=== Funktioner ===

I vår modell låtsas vi att det ''bara'' är fattigdomen som avgör medellivslängd i ett land. Det kallas inom matematiken för att '''vi har beskrivit förväntad livslängd som en ''funktion'' av fattigdomen'''. Att skapa en sådan funktion genom att dra en kurva för hand fungerar, men som vi kommer att se senare finns det flera fördelar med att låta en dator eller grafritande räknare dra kurvan istället.

Det mesta av den här kursen handlar om att förstå och kunna hantera funktioner, och vi kommer att titta speciellt noga på tre olika typer av samband som är särskilt vanliga. Men först ska vi bli klokare på vad funktioner är, och varför de kan vara användbara.

==== Notation för funktioner ====

När man skriver funktioner inom matematiken gör man det enligt ett bestämt mönster, och du har förmodligen redan träffat på uttryck som &lt;math&gt;f(x)&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;y(x)&lt;/math&gt;. De betyder att &lt;math&gt;f&lt;/math&gt; eller &lt;math&gt;y&lt;/math&gt; är ''funktioner'' av &lt;math&gt;x&lt;/math&gt;, det vill säga att om vi vet x, så kan vi räkna ut värdet på f eller y. Man brukar säga att x är den ''oberoende variabeln'' – den som vi kan bestämma värdet på själva; medan f eller y är den ''beroende variabeln'' – den som bestäms av x.

Om man inte vet vad funktionen beskriver är det vanligt att använda &lt;math&gt;f(x)&lt;/math&gt; eller &lt;math&gt;y(x)&lt;/math&gt;, men när funktionen beskriver en verklig situation kan man använda andra variabler. Vi skulle kunna skriva så här för vår modell, om vi ville:

&lt;pre&gt;
Kurvan beskriver funktionen l(f)

l: förväntad livslängd i landet (i år)
f: andelen av befolkningen som lever under fattigdomsgränsen
&lt;/pre&gt;

(Men eftersom f(x) eller y(x) är de vanligaste namnen på funktioner kommer vi att hålla oss till f(x) här.)

Att skriva funktioner på det här sättet gör att man kan uttrycka samband på enkelt och kompakt sätt, men det kräver först att man blir van vid det. Här är några exempel på påståenden man kan skriva med funktionsnotation.

* &lt;math&gt;f(0{,}50) = 66&lt;/math&gt; betyder &quot;när 50% av befolkningen lever under fattigdomsgränsen är den förväntade livslängden 66 år&quot;.
* &lt;math&gt;f(0{,}70) = f(0{,}10) - 15&lt;/math&gt; betyder &quot;ett land med 70% fattigdom har 15 år kortare medellivslängd än ett land med 10% fattigdom&quot;.
* &lt;math&gt;f(x_1) = 50&lt;/math&gt; betyder &quot;när andelen fattiga är x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; är den förväntade livslängden 50 år.
* &lt;math&gt;x &gt; 0,40 \Rightarrow f(x) &lt; 70&lt;/math&gt; betyder &quot;om fattigdomen är högre än 40% är den förväntade livslängden är lägre än 70 år&quot;.

{{Fria matteboken: box|Kontrollfrågor:&lt;br /&gt;
* Vad betyder &lt;math&gt;f(0{,}01)&lt;/math&gt; i klartext?
* Vad betyder &lt;math&gt;f(x_2) = 67&lt;/math&gt; i klartext?
* Hur skulle du skriva det här med funktionsnotation? &quot;När fattigdomen är 40% är den förväntade livslängden 70 år.&quot;
|Circle-question_(2).svg}}

=== Funktionsanpassning ===

[[Fil:Livslängd och fattigdom (datorskapad trendlinje).png|inramad|centrerad|En modell för att beskriva medellivslängd som en funktion av fattigdom, både som linje och som funktionsuttryck.]]

I exemplet ovan ritade vi först en kurva för hand, som var någorlunda anpassad till de punkter som beskriver medellivslängd och fattigdom. En handritad kurva kan fungera bra, men om man har möjlighet är det mycket bättre att låta en dator (eller grafritande räknare) göra kurvan. Det beror främst på två saker:

* En dator kan hitta den linje (eller annan kurva) som passar allra bäst till punkterna i ett diagram. (Se överkursavsnittet om minsta kvadratanpassning om du vill veta hur!)
* En dator kan ge dig ett funktionsuttryck – en formel som beskriver hur funktionen ser ut.

De här två sakerna gör att vi kan få säkrare och mer exakta modeller än vi hade fått för hand.

Att låta en dator hitta den kurva som passar bäst till ett antal punkter kallas att göra en [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Funktionsanpassning/regressionsanalys|funktionsanpassning, eller en regressionsanalys]]. Det vanligaste är att man ber om en kurva som är en rät linje, men det finns många andra typer kurvor som datorn kan räkna fram. (I den här kursen tar vi upp tre.)

=== Ekvationer och funktionsuttryck ===

När vi ritade en kurva för hand var vi tvungna att läsa i diagrammet för att ta reda på förväntad livslängd vid olika mycket fattigdom. Det kan lätt bli inexakt – det räcker med att halka lite snett i diagrammet för att vi ska hamna några år fel. Om vi får ett funktionsuttryck från en dator kan vi använda det för att ''räkna'' fram värden, istället för att mäta i diagrammet.

I vårt fall säger datorn att funktionen beskrivs av &lt;math&gt;f(x) = -23{,}9x + 75{,}0&lt;/math&gt;, om vi avrundar till tre gällande siffror. Om fattigdomen i ett land är 70% (=0,70) kan vi alltså räkna ut en förväntad livslängd genom att ge x värdet 0,7: &lt;math&gt;f(0{,}70) = -23{,}9 \cdot 0,70 + 75{,}0 = -16{,}59 + 75{,}0 = 58{,}41 \approx 58{,}4&lt;/math&gt;. Det här är ett värde som är mycket mer noggrant än det vi hade fått genom att mäta i diagrammet.

{{Fria matteboken: box|Diskussionsfråga&lt;br /&gt;
* Med funktionsuttrycket kan vi räkna fram f(0,70) som 58,4. I grafisk avläsning i diagrammet hade vi istället fått f(0,70) till ungefär 60. På vilka sätt är det ena eller andra värdet bättre?
|Circle-question-purple.svg}}

Funktionsuttrycket är även användbart när vi vet funktionsvärdet, och vill ta reda på värdet på den oberoende variabeln. Till exempel kan vi ta reda på hur stor fattigdom vi kan förvänta oss i ett land där medellivslängden är 72 år.

&lt;pre&gt;
Medellivslängden är 72 år
&lt;==&gt; f(x) = 72
&lt;==&gt; -23,9x + 75,0 = 72
&lt;/pre&gt;

Genom att skriva ner påståendet &quot;medellivslängden är 72 år&quot; med funktionsnotation har vi, tillsammans med funktionsuttrycket, skapat en ekvation där vi kan lösa ut x och ta reda på hur stor fattigdomen är. Smidigt!

{{Fria matteboken: box|Kontrollfråga&lt;br /&gt;
* Vad blir fattigdomen i ett land med medellivslängd 72 år, enligt vår modell?
|Circle-question_(2).svg}}

{{Fria matteboken: box|Bra att komma ihåg:
* När du känner till värdet på den oberoende variabeln kan du sätta in det direkt i funktionsuttrycket.
* När du känner till värdet på den beroende variabeln behöver du ställa upp en ekvation, och lösa den.
}}

== Regressionsanalys och matematiska modeller: uppgifter med mera ==

=== Relaterade procedurer ===
Viktiga procedurer
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Zebra: Läsa funktionsvärden grafiskt|Zebra: Läsa funktionsvärden grafiskt]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Giraff: Hitta x-värden som ger ett visst funktionsvärde, grafiskt|Giraff: Hitta x-värden som ger ett visst funktionsvärde, grafiskt]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Elefant: Använda funktioner för att formulera samband|Elefant: Använda funktioner för att formulera samband]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Antilop: Uppskatta linjär funktionsanpassning manuellt|Antilop: Uppskatta linjär funktionsanpassning manuellt]]

Övriga procedurer
* (inga)

=== Övningsuppgifter ===
* [[/Uppgifter/]]


== Använda funktioner på grafritande räknare ==

''Det här stycket behöver förbättras. //Falk''

En grafritande räknare är ett praktiskt verktyg om man vill jobba med funktioner. Med en grafritande räknare kan du bland annat:

* Rita punktdiagram.
* Låta räknaren hitta räta linjer (och andra typer av kurvor) som passar så bra som möjligt i ett punktdiagram.
* Skriva in funktionsuttryck, och se vilka värden funktionen har för olika x-värden.
* Få fram värdetabeller för funktioner.
* Rita grafer över funktioner.
* Ta reda på vilket x-värde som ger exempelvis f(x) = 15.

Det här avsnittet berättar mer om tankarna bakom hur de här sakerna fungerar – hur du i praktiken använder en grafritande räknare förklaras i respektive procedur. (Se länkar nedan.)

=== Funktioner, värdetabeller och grafer ===

Sedan tidigare vet vi att räknaren kan hantera variabler, och om man exempelvis sätter &lt;math style=&quot;vertical-align: -25%&quot;&gt;x = 2{,}3&lt;/math&gt; kan räknaren ge värdet på uttryck som &lt;math style=&quot;vertical-align: -75%&quot;&gt;x^3 - \sqrt{x} + \frac{1}{2-x}&lt;/math&gt;, eller vilket uttryck som helst man kan skriva in. Så snart vi har ett funktionsuttryck kan vi alltså använda räknaren för att, på ett enkelt sätt, se funktionens värde för olika x-värden.

Men grafritande räknare är fiffigare än så. Det går att ange funktioner y(x) med hjälp av funktionsuttryck, och sedan använda funktionen om och om igen för att slippa skriva in samma uttryck hundra gånger.

Ett sätt man kan använda funktioner på, är att låta räknaren göra värdetabeller. I en värdetabell kan man se funktionens värde för många x-värden på en gång, vilket vara ett bra sätt att få en överblick av en funktion.

Men om vi vill se riktigt många funktionsvärden på en gång är tabeller inte bästa verktyget – det blir för jobbigt att titta på alla siffror, och det går inte att hålla dem i huvudet samtidigt. Istället låter vi räknaren rita upp en funktionsgraf. I inställningar för graffönstret kan man ange mellan vilka x-värden räknaren ska rita upp grafen, och för varje x-värde däremellan räknar räknaren ut funktionens värde och sätter ut en punkt på lämplig höjd i y-led. För att punkterna ska synas måste graffönstret vara inställt så att det visar tillräcklig höjd i y-led.

Grafer är enkla sätt att se när funktionsvärden är som högst/lägst, eller var funktionen ökar/minskar – men det är svårt att se exakta värden. Därför har grafritande räknare kommandon för att hitta saker som maximumpunkter, minimumpunkter och nollställen. De värden man får fram är, tekniskt sett, inte ''exakta'' – men de brukar vara tillräckligt nära för att kunna anges med många decimalers noggrannhet.

{{Fria matteboken: box|
Eftersom grafer kan ha flera maxpunkter, minpunkter och nollpunkter behöver man för det mesta ange mellan vilka x-värden räknaren ska leta.
}}

=== Lösa ekvationer med grafritande räkanre ===
[[Fil:Skärningspunkter.png|miniatyr|Grafer för två funktioner i samma koordinatsystem, med deras skärningspunkter markerade (A och B).]]

Fundera över ekvationen '''x&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/6 - x = x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;/2 - 1'''. Få personer vet hur man löser en sån ekvation med papper och penna (även om det faktiskt är möjligt). Men om vi ser vänsterledet som en funktion, och högerledet som en annan funktion, kan vi använda grafritande räknare för att ta reda på vilka värden vänster- och högerledet har för olika x-värden. Om de någon gång är samma, så har vi hittat ett x-värde som löser ekvationen – för då har vänsterledet och högerledet samma värde. (Se bilden i marginalen för ett exempel.)

Grafritande räknare har kommandon för att hitta saker som max-/min-punkter och nollställen, men det finns ytterligare ett kommando som är ordentligt användbart. Det är möjligheten att hitta ''skärningspunkter'' mellan två grafer.

Varför är det så bra? Jo, för om vi kan hitta skärningspunkter mellan två grafer, så kan vi lösa ekvationer som den ovan – och i princip alla ekvationer som vi över huvud taget kan skriva ner. Om du kan använda vänsterledet och högerledet som funktioner, så kan räknaren hitta när de är lika.

{{Fria matteboken: box|
Ekvationer av typen f(x) {{=}} 15 är också ekvationer, där högerledet är en konstant istället för ett algebraiskt uttryck. De går att lösa genom att ange funktionen y&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; {{=}} 15.
}}

{{Fria matteboken: box|
Två grafer kan ha flera skärningspunkter. Precis som med maxpunkter, minpunkter och nollpunkter behöver man för det mesta ange mellan vilka x-värden räknaren ska leta.
}}

=== Rita punktdiagram och hitta passande kurvor ===

(To be written. Se beskrivningar i procedurerna för hur man går till väga rent praktiskt.)

== Använda funktioner på grafritande räknare: uppgifter med mera ==
=== Överkurs ===
* [[/Minsta kvadratmetoden/]]

=== Relaterade procedurer ===
Viktiga procedurer
* (inga)

Övriga procedurer
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Gnu: Skapa punktdiagram|Gnu: Skapa punktdiagram]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Gepard: Göra funktionsanpassning med räknare|Gepard: Göra funktionsanpassning med räknare]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Leopard: Göra funktionsanpassning med dator|Leopard: Göra funktionsanpassning med dator]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Hyena: Rita grafer på räknare|Hyena: Rita grafer på räknare]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Schakal: Skapa värdetabeller från funktionsuttryck|Schakal: Skapa värdetabeller från funktionsuttryck]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Buffel: Skissa grafer för godtyckliga funktioner|Buffel: Skissa grafer för godtyckliga funktioner]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Lejon: Lösa ekvationer med räknare|Lejon: Lösa ekvationer med räknare]]

=== Övningsuppgifter ===
* [[/Uppgifter/]]

== Problemuppgifter för hela avsnittet ==

=== Problemuppgifter på E-nivå ===
Problemuppgifter på E-nivå bygger endast på begrepp och procedurer som klassats som ''viktiga''. De är också problem som går att lösa i ett fåtal steg, eller där du får kännbar hjälp att hitta rätt väg för att komma fram till en lösning.

* [[/Problemuppgift/Medellivslängd i Sverige|Medellivslängd i Sverige]]
* [[/Problemuppgift/Koldioxidutsläpp|Koldioxidutsläpp]]
* [[/Problemuppgift/Viktminskning|Viktminskning]]
* [[/Problemuppgift/Uppgiftens namn|Uppgiftens namn]]

=== Problemuppgifter på C- och A-nivå ===
Problemuppgifter på C- och A-nivå kan omfatta begrepp och procedurer som klassats som ''övriga'', vilket betyder att du kan behöva läsa på saker själv. Att lösa problemen kräver i regel flera steg, och du får begränsad eller ingen hjälp att hitta vägen dit.

* [[/Problemuppgift/Världsbefolkningen|Världsbefolkningen]]
* [[/Problemuppgift/Mord i kylrummet|Mord i kylrummet]]
* [[/Problemuppgift/Uppgiftens namn|Uppgiftens namn]]

=== Problemuppgifter skapade av elever ===
{{Fria matteboken: elevskapade problemuppgifter}}

* [[/Problemuppgift/Uppgiftens namn|Uppgiftens namn]]
* …

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]]
[[Kategori:Matematik 2b/Genomgångar]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras]]</text>
      <sha1>6em6wgkivr63n35yde8kfmk1skmaubl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning/Statistisk signifikans och den lättlurade människan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9102</id>
    <revision>
      <id>39330</id>
      <parentid>39329</parentid>
      <timestamp>2013-08-13T14:47:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Ett exempel på statistisk signifikans */ ökande signifikans vid minskande sannolikhet</comment>
      <origin>39330</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4768" sha1="3afjqppw5l6jbgn8j7h8a2wn1vc7fcr" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

När det finns ett samband mellan två saker brukar den mänskliga hjärnan utgå från att det ena orsakar det andra, eller tvärt om. Det är ett beteende som finns nedärvt i oss, och det har hjälpt oss att överleva som art. Men ibland blir vi lurade av våra instinkter, och vi tror att det finns samband – gärna orsakssamband – när det inte finns några.

Speciellt lättlurade är vi människor när två ovanliga saker händer samtidigt. Om jag spelar fantastiskt bra under en fotbollsmatch, precis efter att jag testat en ny sorts sportdryck, kommer jag förmodligen tro att det är ''för att'' jag drack sportdrycken. Troligtvis kommer jag att vara så övertygad om orsakssambandet att om jag testar att dricka samma sportdryck inför nästa match – och om jag inte spelar lika bra kommer jag snarare att försöka hitta bortförklaringar (”jag drack sportdrycken för nära matchen” eller ”det fungerar bara när jag spelar från matchstart”) än dra slutsatsen att sportdrycken inte får mig att spela bättre.

Det kan låta otroligt att vi människor är så lättlurade, men om du tvekar kan du kasta ett extra öga nästa gång du ser någon spela på en spelautomat. Ofta har spelare knixar och finesser som de tror ''kanske'' påverkar deras chanser att vinna, eftersom de vunnit förut när de gjort på ett visst sätt. Och om människor beter sig så med spelmaskiner – där det är ganska uppenbart att spelarens beteende inte påverkar chansen att vinna ''över huvud taget'' – hur mycket vidskeplighet har vi då inte i andra sammanhang?

Att lura sig själv att man har större chans att vinna i fotboll om man dricker en viss dryck, eller att vinna på spelmaskiner om man trycker på knapparna på ett visst sätt, är relativt harmlöst (även om spelberoende ska tas på allvar). Men fundera över detta: Om det finns en elev i klassen som är jude, och den eleven också är väldigt pratig – hur många skulle dra slutsatsen att judar är stökiga? Om du skulle bli utsatt för ett rån, och de som rånar dig är invandrare – vad är risken att du blir rasist? (Forskning visar att sannolikheten ökar ganska dramatiskt.)

Sammanfattningsvis kan man säga att osannolika saker inträffar då och då. Vi människor har lätt att läsa in mer betydelse i såna händelser – och hålla fast vid våra vidskepelser – än vad som är motiverat.

Ett sätt att bli mindre lättlurad är att lära sig om '[[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Statistisk signifikans|'statistisk signifikans'']]. Det är ett mått på hur sannolikt det är att samband uppkommer av tillfälligheter. Att räkna ut såna sannolikheter (''signifikansvärden'') kan vara jätteknepigt, och är inget som ingår i den här kursen. Men att veta vad statistisk signifikans är, och hur det kan användas, är inte alls lika knepigt.

== Ett exempel på statistisk signifikans ==

En typisk användning av statistisk signifikans är när läkemedelsföretag provar ut nya mediciner. De har då kanske 1000 personer i ett försök, som delas in i två grupper. Den ena gruppen – försöksgruppen – får den nya medicinen, medan den andra gruppen – kontrollgruppen – får sockerpiller istället. I de flesta fall görs detta så att varken försökspersoner eller läkare vet vem som är med i vilken grupp, så att bemötande eller förväntningar ska spela någon roll. Det kallas i så fall för en dubbelblind studie.

När försöken utvärderas kanske man konstaterar att 137 personer i försöksgruppen blivit friska från vad de nu behandlades för, medan bara 22 personer i kontrollgruppen blivit friska. Det verkar alltså som att man kan bli frisk även utan medicinen – vilket inte är så konstigt – men det verkar också som att medicinen gör nytta.

Men innan läkemedelsföretaget får gå vidare med att lansera sin nya medicin måste de (bland annat) ta reda på vad sannolikheten är för att en sån fördelning av friska personer uppstår av en slump. Om 159 personer blev friska – hur stor sannolikhet är det att bara 22 personer hamnar i ena gruppen? Kanske kommer de fram till att det är 0,022%. De kan då säga att medicinen visat sig verksam med en statistisk signifikans på 0,022% (eller i decimalform: 0,00022).

I vetenskapliga studier är det vanligt att resultaten måste ha en statistisk signifikans minst på nivån 0,05 eller 0,01. Eftersom statistisk signifikans är en sannolikhet brukar man ofta beteckna den P, och för den medicinska studien ovan kan man exempelvis säga P &lt; 0,0003.

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]]
[[Kategori:Matematik 2b/Genomgångar]]
[[Kategori:Matematik 2b/Överkurs]]</text>
      <sha1>3afjqppw5l6jbgn8j7h8a2wn1vc7fcr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning/Uppgifter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9103</id>
    <revision>
      <id>40554</id>
      <parentid>40553</parentid>
      <timestamp>2013-12-04T11:02:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Tog bort radbrytningar. Utskriften är klar.</comment>
      <origin>40554</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="15036" sha1="kcwjcj3pei6s9ssa3c0zl9ytffyevk9" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Samband, korrelation och kausalitet ==

=== Förklara begrepp ===

Läs igenom och försök förbättra förklaringarna av de här begreppen. (Om något begrepp saknas kan du påbörja en beskrivning!)

Viktiga begrepp
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Korrelation|Korrelation]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Kausalitet|Kausalitet]]

Övriga begrepp
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Statistisk signifikans|Statistisk signifikans]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Korrelationskoefficient|Korrelationskoefficient]]

=== Klassa korrelationer ===
För varje diagram nedan:

* Finns det en stark, svag, eller ingen korrelation?
* Om det finns en korrelation, är den positiv eller negativ?
* Vilka korrelationer är de mest osäkra?

Jämför dina svar med bänkgrannens, eller skriv ner dem på papper.

&lt;gallery&gt;
File:Chow test example2.png|Diagram 1
File:Spearman fig3.svg|Diagram 2
File:Leastsquaresexamp.png|Diagram 3
File:Scatterplot r=-.69.png|Diagram 4
File:Oldfaithful3.png|Diagram 5
File:WarshipsQQPlot.png|Diagram 6
File:Spearman fig5.svg|Diagram 7
File:Scatterplot1.png|Diagram 8
File:Scatterplot r=-.05.png|Diagram 9
File:Spearman fig4.svg|Diagram 10
File:Linear regression scatterplot with generic formula.png|Diagram 11
File:Loi d'Okun.png|Diagram 12
File:R-car stopping distances 1920.svg|Diagram 13
File:Spearman fig2.svg|Diagram 14
File:Regressao quantilica.png|Diagram 15
File:Scatterplot r=.24.png|Diagram 16
&lt;/gallery&gt;

[[/Facit och ledtrådar/]]

=== Nyfiken på korrelationer ===
En korrelation berättar om det finns ett samband mellan två uppsättningar av data, men inte vad sambandet beror på. Skriv ner någon korrelation som du tror finns, och skulle vilja se ett diagram över. Skriv också ner om du tror att korrelationen är positiv/negativ, och om den är stark/svag.

* Jag undrar om det finns en korrelation mellan att vara duktig på musik och duktig på matematik. Jag tror att det finns en svag positiv korrelation.
* Jag undrar om det finns en korrelation mellan hur stor risk man har för hjärtinfarkt och hur mycket vegetarisk man man äter. Jag tror att det finns en stark negativ korrelation.
* Jag undrar om det finns en korrelation mellan hur mycket choklad man äter och hur mycket finnar man får. Jag tror att det inte finns någon korrelation.
* Jag undrar om det finns en korrelation mellan hur ofta man blir sjuk och hur hygieniskt man lever. Jag tror att det finns en stark negativ korrelation.
* Jag undrar om det finns en korrelation mellan hur mycket hårdrock man lyssnar på och hur snäll man är. Jag tror att det finns en svag positiv korrelation.
* Jag undrar om det finns en korrelation mellan hur mycket datorspel man spelar och hur våldsam man är. Jag tror att det inte finns en korrelation (eller kanske en mycket svag positiv korrelation).
* Jag undrar om det finns en korrelation mellan hur mycket solarium man solar och att få hudcancer. Jag tror att det finns en mellanstark positiv korrelation.
* …

=== Hitta korrelationer på gapminder.org ===

Gå till [http://www.gapminder.org/world gapminder.org] och klicka fram ett antal diagram för olika data. Välj ut ett diagram som du tycker är intressant, och beskriv det enligt följande mall:

* Diagrammet på [http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2004$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=tBrbR3BlR_12WlTIlSTpu6g;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=universal$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=0;dataMax=98$map_y;scale=lin;dataMin=18;dataMax=87$cd;bd=0$inds= (länk till Gapminder)] beskriver förväntad livslängd (y-axel) och fattigdom (x-axel). Det är en medelstark negativ korrelation. En möjlig förklaring till korrelationen är… En annan möjlig förklaring är…

Lägg in beskrivningen som en ny punkt här nedan. (Här finns [http://www.youtube.com/watch?v=kP-qFvXdGdc en video som förklarar hur du använder Gapminder].)
(Här finns även en till video som förklarar gapminder: http://www.youtube.com/watch?v=M8uz2Qt7F5g)
* …
* …

{{Fria matteboken: box|Gapminder skapades av svensken Hans Rosling, för att göra det lättare att jämföra data för olika länder i världen. Med hjälp av Gapminder kan man exempelvis se hur stor andel av ett lands befolkning som är analfabeter, hur många som röker, vad medellivslängden är, hur gamla kvinnor i genomsnitt är när de får sitt första barn, och en rad annan data. Man kan också se hur dessa data ändrats över tid, och – inte minst – kan man ställa dessa data mot varandra för att se om det finns någon korrelation mellan dem.&lt;br /&gt;År 2007 såldes mjukvaran bakom Gapminder till Google, och den fortsätter att utvecklas och användas.}}

== Regressionsanalys och matematiska modeller ==

=== Förklara begrepp ===

Läs igenom och försök förbättra förklaringarna av de här begreppen. (Om något begrepp saknas kan du påbörja en beskrivning!)

Viktiga begrepp
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Matematisk modell|Matematisk modell]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Funktionsanpassning/regressionsanalys|Funktionsanpassning/regressionsanalys]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Funktion|Funktion]]

=== Formulera samband med funktioner ===

==== Exempeluppgift ====

På gapminder kan man se att [http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2008$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=phAwcNAVuyj0TAlJeCEzcGQ;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=universal$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=0.79;dataMax=9.2$map_y;scale=lin;dataMin=12;dataMax=83$cd;bd=0$inds= förväntad livslängd i ett land är korrelerat med hur många barn kvinnor föder i genomsnitt]. Då är det rimligt att modellera förväntad livslängd som en funktion av antal barn per kvinna.
&lt;pre&gt;
L(b): Förväntad livslängd i ett land
b: Antal barn varje kvinna föder, i genomsnitt
&lt;/pre&gt;

# Beskriv i ord vad det betyder att L(2,1) = 74. '''Svar:''' ''I ett land där kvinnor i genomsnitt föder 2,1 barn är den förväntade livslängden 74 år (enligt modellen).''
# Enligt modellen skulle ett land där kvinnor i genomsnitt föder 1,9 barn ha en förväntad livslängd på 76 år. Hur skriver du det sambandet med funktionsnotation? '''Svar:''' ''L(1,9) = 76''
# Ett land som har förväntad livslängd på 61 år borde, enligt vår modell, ha 4,6 barn per kvinna. Hur skriver du det sambandet med funktionsnotation? '''Svar:''' ''L(4,6) = 61''
# Skriv ett uttryck för den förväntade livslängden för ett land där kvinnor i genomsnitt föder 3,2 barn. '''Svar:''' ''L(3,2)''
# I Sverige är medellivslängden 81 år (2011). Beskriv i ord vad sambandet L(b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;) = 81 betyder. '''Svar:''' ''I ett land där kvinnor i genomsnitt föder b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; barn är förväntade livslängden 81 år (enligt vår modell).''
# Lägsta förväntade livslängden är 44 år och i Sierra Leone (år 2011). Beskriv i ord vad sambandet L(b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;) = 44 betyder. '''Svar:''' ''I ett land där kvinnor i genomsnitt föder b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; barn är förväntade livslängden 44 år (enligt vår modell).''

==== 1: Barnadödlighet ====

På gapminder.org kan man se att [http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2008$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=phAwcNAVuyj0TAlJeCEzcGQ;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=0ArfEDsV3bBwCcGhBd2NOQVZ1eWowNVpSNjl1c3lRSWc;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=universal$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=0.79;dataMax=9.2$map_y;scale=lin;dataMin=1.8;dataMax=682$cd;bd=0$inds= barnadödlighet i ett land är rätt starkt korrelerat med hur många barn varje kvinna föder i genomsnitt]. Då är det rimligt att modellera barnadödligheten som en funktion av antal barn per kvinna:
&lt;pre&gt;
d(b): Barnadödlighet i ett land (barn som dör innan 5 års ålder, per 1000 födda)
b: Antal födda barn per kvinna, i genomsnitt
&lt;/pre&gt;
# Beskriv i ord vad det betyder att d(4,6) = 91.
# Enligt modellen skulle ett land där kvinnor i genomsnitt föder 1,9 barn ha en barnadödlighet på 25 av 1000. Hur skriver du det sambandet med funktionsnotation?
# Ett land som har barnadödlighet på 78 per 1000 födda borde, enligt vår modell, ha 3,6 barn per kvinna. Hur skriver du det sambandet med funktionsnotation?
# I Sverige är barnadödligheten 3 per 1000 födda barn. Beskriv i ord vad sambandet d(b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;) = 3 betyder.
# Högsta rapporterade barnadödligheten är i Sierra Leone, med 200 per 1000 barn som dör innan de fyller 5 år. Beskriv i ord vad sambandet d(b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;) = 200 betyder.

==== 2: Usain Bolt ====
Utgå från följande samband.
&lt;pre&gt;
s(t): Antal meter Usain Bolt sprungit.
t: Antal sekunder sedan startskottet.
&lt;/pre&gt;
# Vad betyder det att s(9,58) = 100?
# Efter 5 sekunder har Usain sprungit 42 meter. Hur skriver du det sambandet med funktionsnotation?
# Vad är s(0)?
# Rita en graf för hur du tror att s(t) kan se ut (för t mellan 0 och 9,58). Glöm inte att sätta ut vad axlarna står för.
# Lös ekvationen s(t&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;) = 90 med hjälp av din graf.

==== 3: Färdigpizza ====
Magister Falk har en mozarellapizza i frysen. På förpackningen står det att man ska grädda den i 250°C i 10 minuter. Då har pizzan blivit ungefär 100°C varm. I frysen är det -18°C.
&lt;pre&gt;
T(t): Pizzans temperatur, i °C.
t: Antal minuter sedan pizzan sattes in i ugnen.
&lt;/pre&gt;
# Vad är T(0)?
# Vad är T(10)?
# Vad betyder sambandet T(t&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;) = 0, uttryckt i ord?
# Rita en graf för hur du tror att T(t) kan se ut, mellan t=0 och t=10. Glöm inte att skriva vad som syns på respektive axel.
# Lös ekvationen T(t&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;) = 0 med hjälp av din graf.

{{Fria matteboken: box|
Om du försöker läsa den här uppgiften högt märker du att det är knepigt att ha stort T för temperatur samtidigt som man har litet t för tid. De variablerna används här ändå, eftersom det är de som brukar användas för att beteckna temperatur och tid.
}}

==== 4: Lärarlöner ====
År 2011 kunde lärarnas löner på skolan X uppskattas med den här funktionen:
&lt;pre&gt;
L(Å): Förväntad månadslön, i kr
Å: Lärarens ålder, i år
&lt;/pre&gt;
# Beskriv i ord vad sambandet L(40)=29600 betyder.
# Skriv upp ett uttryck för förväntad lön för en lärare som är 50 år.
# Skriv upp en ekvation som kan användas för att ta reda på när den förväntade lönen är 32000 kr.
# Beskriv i ord vad Å&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; står för, i sambandet L(Å&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;)=30000.
# Beskriv i ord vad Å&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; står för, i sambandet L(Å&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;)=35000.
{{Fria matteboken: box|
&lt;nowiki&gt;I verkligheten är L(Å) = 170Å + 22800. Kan du räkna ut vad Å1 och Å2 blir?&lt;/nowiki&gt;
}}

[[/Facit och ledtrådar/]]

== Använda funktioner på grafritande räknare ==

=== 1: Lösa en ekvation grafiskt, steg för steg ===

I den här uppgiften kommer vi att lösa ekvationen &lt;math style=&quot;vertical-align: 0%&quot;&gt;x^3 - 3x = x^2 - 2&lt;/math&gt; grafiskt, med hjälp av grafritande räknare. Vi kommer att göra det genom att rita upp en graf över vänsterledets värden för olika x-värden, och en annan graf för högerledets värden. Sedan kommer vi att ta reda på när de har ''samma'' värde, och vänsterledet alltså är lika med högerledet.

# Mata in funktionen Y&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; = x&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; – 3x i din räknare.
## Gör en värdetabell för funktionen, i intervallet -3 ≤ x ≤ 3.
## Vad är högsta och minsta funktionsvärdet i det här intervallet? Vad är högsta och minsta x-värdena?
## Ställ in Window-värdena i din räknare för att passa mot dessa x- och y-värdedn.
## Gör en graf över Y&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;.
# Mata in funktionen Y&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; = x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 2 i din räknare.
## Titta på värdetabellen för funktionen i intervallet -3 ≤ x ≤ 3, och se var högsta och lägsta funktionsvärdet är.
## Ändra YMin och YMax i Window-inställningarna, om det behövs för att funktionen ska få plats.
## Rita upp en graf för Y&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, tillsammans med Y&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;.
# Hur många skärningspunkter har graferna?
# Använd räknarens Intersect-funktion (under ''Calc'') för att hitta skärningspunkterna. Vad är koordinaterna för skärningspunkterna?
# Vad är lösningarna till ekvationen &lt;math style=&quot;vertical-align: 0%&quot;&gt;x^3 - 3x = x^2 - 2&lt;/math&gt;?

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]]
[[Kategori:Matematik 2b/Uppgifter]]

=== 2: Undersöka extrempunkter och nollpunkter ===

I den här uppgiften kommer vi att utforska hur funktionen f(x) = x&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; – 3x beter sig.

# Mata in funktionen Y&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; = x&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; – 3x i din räknare.
## Gör en värdetabell för funktionen, i intervallet -3 ≤ x ≤ 3.
## Vad är högsta och minsta funktionsvärdet i det här intervallet? Vad är högsta och minsta x-värdena?
## Ställ in Window-värdena i din räknare för att passa mot dessa x- och y-värdedn.
## Gör en graf över Y&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;.
# Hur många nollställen har funktionen (i det här intervallet)?
# Vad är nollställena? (Tips: Använd ''root'' eller ''zero'' (under ''Calc'') på din räknare.)
# Hur många extrempunkter har funktionen (i det här intervallet)?
# Vad är koordinaterna för extrempunkterna? (Tips: Använd ''max'' eller ''min'' (under ''Calc'') på din räknare.)

=== 3: Lösa en ekvation grafiskt ===

I den här uppgiften kommer vi att lösa ekvationen &lt;math style=&quot;vertical-align: 0%&quot;&gt;x^x = 2x&lt;/math&gt; grafiskt. Det är en av många ekvationer som inte går att lösa exakt, utan ''måste'' lösas grafiskt (eller med någon annan så kallad ''numerisk'' metod).

# Rita upp grafen för x&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt; i intervallet -1 ≤ x ≤ 3. Se till att du har lämpliga värden för graffönstret.
# Rita upp grafen för 2x. Justera värdena för graffönstret om det behövs.
# Hur många skärningspunkter finns det mellan funktionerna, och var finns de?
# Vad är lösningen till ekvationen?

=== 4: Lösa ekvationer grafiskt ===

Välj en eller flera av dessa ekvationer, och lös dem grafiskt. Du kommer att behöva uppskatta själv om du hittat alla skärningspunkter. För vissa ekvationer kanske det inte finns några skärningspunkter – och då saknar ekvationen lösning.

# &lt;math&gt;\sqrt{x+1} = x&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
# &lt;math&gt;(0{,}2x)^{1{,}7} = \sqrt{x+1}&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
# &lt;math&gt;2x -1 = (0{,}2x)^{1{,}7}&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
# &lt;math&gt;3^x = 2x -1&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
# &lt;math&gt;\frac{-1}{3}x = 3^x&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
# &lt;math&gt;x^3 - 4x = \frac{-1}{3}x&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
# &lt;math&gt;x^3 - 4x = x&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;

[[/Facit och ledtrådar/]]</text>
      <sha1>kcwjcj3pei6s9ssa3c0zl9ytffyevk9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Korrelationskoefficient</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9104</id>
    <revision>
      <id>39579</id>
      <parentid>39560</parentid>
      <timestamp>2013-08-26T15:01:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till mall 'elevskapad sida'</comment>
      <origin>39579</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="315" sha1="l6j3pq15oitod0ogbjee2i9a16s0kbp" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}

[[Fil:Correlation examples 1.png|inramad|centrerad|Exempel på korrelationer]]

Den här bilden beskriver korrelationskoefficienter för ett antal punktdiagram.

[[Kategori:Matematik 2b/Begrepp]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras]]</text>
      <sha1>l6j3pq15oitod0ogbjee2i9a16s0kbp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fria matteboken: box</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9105</id>
    <revision>
      <id>45853</id>
      <parentid>39651</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:26:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45853</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="881" sha1="93a62mjgtkmeiuz3x28i8wmim5kt68p" xml:space="preserve">{{Ambox
|text={{{1|Exempeltext}}}
|bild=[[Fil:{{{2|Commons-emblem-notice.svg}}}|40px]]
}}
&lt;noinclude&gt;
Första argumentet till mallen är texten att visa i boxen.
Andra argumentet (frivilligt) är filnamn att använda som ikon.

Vanliga ikoner att använda:

* [[Fil:Commons-emblem-notice.svg|40px]] Allmän information: Commons-emblem-notice.svg
* [[Fil:Circle-question_(2).svg|40px]] Kontrollfrågor: Circle-question_(2).svg
* [[Fil:Circle-question-purple.svg|40px]] Diskussionsfrågor: Circle-question-purple.svg
* [[Fil:HSSamarbete.svg|40px]] Elevskapad sida: HSSamarbete.svg
* [[Fil:Commons-emblem-question book yellow.svg|40px]] Problemuppgift: Commons-emblem-question book yellow.svg
* [[Fil:Gnome-emblem-important.svg|40px]] Varning eller mycket viktig information: Gnome-emblem-important.svg

[[Kategori:Mallar relaterade till Fria matteboken|{{SUBPAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>93a62mjgtkmeiuz3x28i8wmim5kt68p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fria matteboken: skriva vinklar</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9106</id>
    <revision>
      <id>45859</id>
      <parentid>39337</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:32:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45859</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="619" sha1="kczv1mrtb9uskdgh770jscp6zl879kl" xml:space="preserve">I enkla figurer går det oftast bra att rita in bokstäver för att beskriva själva vinklarna – ofta använder man grekiska bokstäver (men det är inte nödvändigt). I mer komplexa figurer sätter man oftare ut bokstäver för att beteckna punkter, och använder skrivsättet &lt;math&gt;\wedge ABC&lt;/math&gt; för att beteckna vinkeln som bildas när man går från punkt A till punkt C via punkt B.

Ibland skriver man &lt;math&gt;\angle A&lt;/math&gt; istället för &lt;math&gt;\wedge A&lt;/math&gt; för att beteckna vinklar. Båda fungerar lika bra.
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Mallar relaterade till Fria matteboken|{{SUBPAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kczv1mrtb9uskdgh770jscp6zl879kl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Olof Skötkonung: Göra formella beskrivningar av vinklar och samband mellan vinklar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9107</id>
    <revision>
      <id>39339</id>
      <parentid>39338</parentid>
      <timestamp>2013-08-14T06:46:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrade implikation till högerpil, eftersom implikationspilen såg trasig ut.</comment>
      <origin>39339</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1595" sha1="lzzjyns8ypn5vyx1huzzibldh8sjvyu" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Att göra formella beskrivningar handlar om att sätta rätt namn på vinklar och samband.

# Ha en lista över namn på vinklar till hands, exempelvis i ett formelblad.
# Rita av vinklarna du vill beskriva, och sätt ut beteckningar för dem.
# Välj ut två vinklar som du vill beskriva relationen för. Ofta är det en känd vinkel och en okänd vinkel, men det kan också vara en (eller två) vinklar där en variabel beskriver vinkelns storlek.
# Undersök om vinklarna du vill beskriva har en relation som beskrivs i formelbladet (exempelvis att de är alternatvinklar eller likbelägna vinklar).
# Om inte, hitta en kedja av vinklar som gör att du kan relatera de två vinklarna (exempelvis att det finns en likbelägen vinkel till den ena vinkeln, som är alternatvinkel till den andra). Om du hittar en sådan kedja måste du beskriva varje steg i kedjan.
# Skriv ner varje vinkelpar du vill relatera. Ha med vinklarnas beteckning och det formella namnet för hur de är relaterade, sedan vad det innebär för deras vinklar. Exempel:
#* &lt;math&gt;\wedge A&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\wedge B&lt;/math&gt; är alternatvinklar &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\wedge A&lt;/math&gt; = &lt;math&gt;\wedge B&lt;/math&gt;
#* &lt;math&gt;\wedge ABC&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\wedge CBD&lt;/math&gt; är sidovinklar &lt;math&gt;\rightarrow&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\wedge ABC&lt;/math&gt; = 180° – &lt;math&gt;\wedge CBD&lt;/math&gt;.)

{{Fria matteboken: skriva vinklar}}

[[Kategori:Matematik 2b/Geometri och logik|Olof Skötkonung]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Olof Skötkonung]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Olof Skötkonung]]</text>
      <sha1>lzzjyns8ypn5vyx1huzzibldh8sjvyu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Magnus Ladulås: Avgöra om två figurer är likformiga</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9108</id>
    <revision>
      <id>39340</id>
      <timestamp>2013-08-14T06:51:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Man kan aldrig utgå från att figurer är skalenligt ritade, om det inte uttryckligen står. Man kan inte heller motivera slutsatser genom ...'</comment>
      <origin>39340</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2531" sha1="b8fxfd2qfp5dn3zfhjb0ibe2or9lipx" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Man kan aldrig utgå från att figurer är skalenligt ritade, om det inte uttryckligen står. Man kan inte heller motivera slutsatser genom att mäta i figurer, och det inte uttryckligen står att man får göra det.
Metoden nedan är en av flera möjliga sätt att avgöra om två figurer är likformiga. Den fungerar när du har angivna mått i figurerna och kan läsa av vinklar i figurerna på något vis. (Metoden utgår från att det är figurer med raka sidor som ska jämföras.)

# Hitta den längsta sidan i båda figurerna. Dela längden i den stora figuren med den lilla, för att få fram en skalfaktor mellan figurerna.
# Hitta den näst längsta sidan i båda figurerna.  Dela längden i den stora figuren med den lilla, och kontrollera att du får samma skalfaktor som tidigare.
# Fortsätt att jämföra allt kortare sidor, tills du jämfört alla. Om någon jämförelse ger dig en avvikande skalfaktor är figurerna ''inte'' likformiga. (Men du kan inte vara säker, ännu, på att de är likformiga även om du fått samma skalfaktor i varje jämförelse.)
# Om du saknar längden på någon sträcka: Kan du räkna ut längden från mått du redan har? Annars finns risk att figurerna inte är likformiga.
# Börja vid den längsta sidan i respektive figur, och kontrollera att vinklarna vid sidan är lika stora i både den stora och lilla figuren.
# Fortsätt medsols i den stora figuren, och undersök vinklarna. Gå antingen medsols eller motsols i den lilla figuren (beroende på om den är spegelvänd eller inte).
# Om någon vinkel saknas: Kan du räkna ut den från vinklar du redan har? Annars finns risk att figurerna inte är likformiga.
# Om någon jämförelse ger dig olika vinklar är figurerna ''inte'' likformiga. Om alla vinklar är lika är figurerna likformiga.
# Om du kommit igenom alla sträckor och alla vinklar, och du bara saknar värden på ''ett'' par av sträckor eller ''ett'' par av vinklar kan du vara säker på att figurerna är likformiga. Saknar du fler värden än så ''kan'' figurerna vara likformiga, men måste inte vara det.

Det är inte säkert att metoden ovan är 100% logiskt korrekt, men den fungerar för alla de fall som ingår i kursen.

Ett alternativt villkor för likformighet är att alla vinklar som man kan skapa i figurerna är parvis lika.

[[Kategori:Matematik 2b/Geometri och logik|Magnus Ladulås]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Magnus Ladulås]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Magnus Ladulås]]</text>
      <sha1>b8fxfd2qfp5dn3zfhjb0ibe2or9lipx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Drottning Margareta: Hitta saknade mått med hjälp av likformighet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9109</id>
    <revision>
      <id>39341</id>
      <timestamp>2013-08-14T06:54:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Den här metoden kräver att du ''vet'' att två figurer är likformiga – exempelvis för att det står angivet i en uppgift.  # Rita av d...'</comment>
      <origin>39341</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1421" sha1="8bqemvblezozz8s9vg9aruknskclgl2" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Den här metoden kräver att du ''vet'' att två figurer är likformiga – exempelvis för att det står angivet i en uppgift.

# Rita av den stora och den lilla figuren, så att du har dem bredvid varandra. Vrid dem gärna så att de är vända åt samma håll.
# Sätt ut beteckningar i figurerna, så att du kan namnge sträckor.
# Para ihop sidorna i stora och lilla figuren, så att du vet vilka sidor som motsvarar varandra. Ett sätt att göra det är att börja med längsta sidan i respektive figur, som hör ihop, sedan den näst längsta, och så vidare.
# Hitta ett par av sidor (som hör ihop) som du har mått angivna för.
# Dela måttet för stora figuren med den lilla, eller tvärt om, för att få fram en skalfaktor. (Du sparar ofta möda om figuren med det okända måttet är i täljaren.)
# Gör samma division med sidan som innehåller det okända måttet. Detta ska bli samma skalfaktor, vilket ger dig en ekvation som du kan lösa.
# Om det är mer än en sida som har okända mått upprepar du processen.

Om samma variabel förekommer på mer än ett ställe (för att beskriva sträckor) kommer ekvationerna som du får att bli lite knepigare, men inte alls omöjliga.

[[Kategori:Matematik 2b/Geometri och logik|Drottning Margareta]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Drottning Margareta]]
[[Kategori:Matematik 2b/Viktiga procedurer|Drottning Margareta]]</text>
      <sha1>8bqemvblezozz8s9vg9aruknskclgl2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Sten Sture den äldre: Använda yttervinkelsatsen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9110</id>
    <revision>
      <id>48763</id>
      <parentid>39345</parentid>
      <timestamp>2019-04-10T08:06:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mattekl</username>
        <id>7515</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bytte bild till en utan konstiga beteckningar på vinklarna.</comment>
      <origin>48763</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1736" sha1="h2glv44908uxg5yhx7894gkixjwpt01" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

[[File:Yttervinkel2.svg|500px|inramad|centrerad|Vinkeln ACD är yttervinkel till triangeln ABC, och kompletterar vinkeln ACB.]]

Att använda satser innebär nästan samma sak som [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Olof Skötkonung: Göra formella beskrivningar av vinklar och samband mellan vinklar|Olof Skötkonung: Göra formella beskrivningar av vinklar och samband mellan vinklar]]. Yttervinkelsatsen relaterar en yttervinkel till en triangel med de två vinklarna i triangeln som ''inte'' är sidovinklar till yttervinkeln – i bilden ovan är &lt;math&gt;\wedge ACD&lt;/math&gt; yttervinkel till &lt;math&gt;\wedge CBA&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\wedge BAC&lt;/math&gt;.

Så här använder du yttervinkelsatsen.

# Se till att du har en figur som består av en triangel, där en av sidorna är förlängd så att den fortsätter utanför triangeln. (I knepigare uppgifter kan du behöva hitta trianglar och förlänga en sida själv.)
# Se till att du har användbara beteckningar för vinklarna.
# Skriv först ner vilken sats du använder, sedan de berörda vinklarna, och till sist eventuella uträkningar för vinklarna. Till exempel:
#* Yttervinkelsatsen ger att &lt;math&gt;\wedge ACD&lt;/math&gt; = &lt;math&gt;\wedge CBA&lt;/math&gt; + &lt;math&gt;\wedge BAC&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\Rightarrow&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\wedge ACD&lt;/math&gt; = 62° + 63° = 125°.

Om vinklar beskrivs med variabler istället för konstanter kommer du att få ekvationer, som förhoppningsvis går att lösa. Ibland behövs att du utnyttjar mer än ett samband för att hitta värdena på de okända.

{{Fria matteboken: skriva vinklar}}

[[Kategori:Matematik 2b/Geometri och logik|Selen]]
[[Kategori:Matematik 2b/Procedurer|Selen]]
[[Kategori:Matematik 2b/Övriga procedurer|Selen]]</text>
      <sha1>h2glv44908uxg5yhx7894gkixjwpt01</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Hjälp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9111</id>
    <revision>
      <id>47019</id>
      <parentid>47018</parentid>
      <timestamp>2017-04-13T11:48:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Önskemål om hjälpsidor */ lägger till den önskade hjälpen</comment>
      <origin>47019</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3217" sha1="2e639k32kpb0viklsrffel1qgql4hv4" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Den viktigaste principen ==

Testa saker! Då lär du dig som mest. Och det går alltid att återställa ändringar, om det skulle gå helt snett.

== Snabbkurs i wiki-text ==

Du kan redigera en sida eller ett stycke genom att följa en länk som det står 'redigera' på. Du bör vara inloggad – då syns vem som har gjort ändringarna. (Annars syns bara ditt IP-nummer, vilket inte är alls lika kul.)

Du kan skriva text precis som vanligt i en wiki-sida. När du är klar är det klokt att använda rutan ''sammanfattning'' för att beskriva dina ändringar, exempelvis &quot;förtydligade vad en koefficient är&quot; eller &quot;la till ytterligare ett exempel&quot;. Slutligen är det också klokt att använda knappen för att förhandsgranska ändringarna, innan du sparar.

== Mer detaljerade hjälpsidor ==

* [[/Textmallar för att starta nya sidor/]]
* [[/Specialformatering och specialtecken/]]
* [[/Mallar som används i Fria matteboken/]]
* [[/Så lägger du in en ny problemuppgift/]]
* …

== Önskemål om hjälpsidor ==

Här kan du skriva upp saker som du vill ha mer hjälp om:

* Hur man laddar upp bilder, och lägger in dem på en sida.
*: Det finns hjälpsidor på Wikipedia: [[Wikipedia:Wikipedia:Introduktion till illustrationer|Wikipedia:Introduktion till illustrationer]]
* Hur man skapar nya sidor.
*: Det finns olika sätt:
*:# Använd sökrutan: före sökresultaten finns en rödlänk som du kan använda för att komma till sidan.
*:# Skriv in sidans namn på webbläsarens adressrad (efter &quot;wiki/&quot;, med &quot;_&quot; istället för eventuella blankslag, vissa ovanliga tecken är svårare att ersätta)
*:# Redigera vilken som helst sida och lägg in en länk till sidan du vill skapa. Använd Visa förhandsgranskning och klicka på rödlänken (om du vill ha länken på den sidan kan du förstås klicka Publicera ändringar).
* Hur man diskuterar innehållet på en sida.
*: Varje annan sida har en diskussionssida. Se raden av flikar ovanför sidans rubrik. Om du vill att fler än de som (vet att de) är intresserade av sidan skall delta i diskussionen, skriv på [[Wikibooks:Bybrunnen]].
* Hur man ser vem som har gjort ändringar, och hur man återställer ändringar.
*: Bredvid Redigera-fliken finns Visa historik, som torde vara vad du söker (om du har smalt webbläsarfönster kan fliken vara gömd under Mer). Om du klickar på Föregående ser du vad någon ändrat (du kan komma till sidan också via Senaste ändringar, Bevakningslista eller liknande). Bland rubrikerna finns alternativet gör ogjord. Kontrollera att det blir rätt, ändra redigeringssammanfattningen vid behov och tryck Publicera ändringar.
* Hur jag ser om någon har ändrat i sidor jag redigerat.
*: I dina inställningar, fliken Bevakningslista, kryssa i Lägg till sidor och filer jag redigerar i min bevakningslista (om det inte redan är ikryssat). Du kan också ändra hur många och hur gamla ändringar du normalt blir visad. Klicka Bevakningslista högst uppe på sidan när du vill se eventuella ändringar. Du kan också kontrollera ändringar på en viss sida genom att titta i sidhistoriken (se ovan).
* …

[[Kategori:Fria matteboken/hjälp|Huvudsida för hjälp]]</text>
      <sha1>2e639k32kpb0viklsrffel1qgql4hv4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Blandade uppgifter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9117</id>
    <revision>
      <id>39482</id>
      <parentid>39468</parentid>
      <timestamp>2013-08-21T18:51:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Flyttade in länkar till NP och probleuppgifter i Matematik 5000</comment>
      <origin>39482</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="803" sha1="8dvxmxpe3znqtlr1u2iv7w4xs5121tf" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Blandade problemuppgifter ==

* [http://kursplanering.se/problemschema Flödesschema som kan hjälpa till vid problemlösning]
* [http://kursplanering.se/resurs/samlade-nationella-prov-relevanta-f%C3%B6r-matte-2 Samlade nationella prov relevanta för matte 2] ([http://kursplanering.se/resurs/samlade-exempell%C3%B6sningar-f%C3%B6r-nationella-prov-relevanta-f%C3%B6r-matematik-2 häfte med lösningar])
* [http://kursplanering.se/resurs/problemuppgifter-i-matematik-5000-2b-grupperade-efter-kunskapskrav Problemuppgifter i Matematik 5000 (2b), ordnade efter avsnitt och svårighetsgrad]

== Andra blandade uppgifter ==

* [[/Räkning på grafritande räknare/]]
* [[/Funktioner och grafer på grafritande räknare/]]


[[Kategori:Matematik 2b/Uppgifter|Uppgifter]]</text>
      <sha1>8dvxmxpe3znqtlr1u2iv7w4xs5121tf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Blandade uppgifter/Räkning på grafritande räknare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9118</id>
    <revision>
      <id>49162</id>
      <parentid>49161</parentid>
      <timestamp>2019-11-28T12:08:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Sotiale</username>
        <id>3442</id>
      </contributor>
      <comment>Reverted 1 edit by [[Special:Contributions/194.68.144.99|194.68.144.99]] ([[User talk:194.68.144.99|talk]]) to last revision by Itangalo (TwinkleGlobal)</comment>
      <origin>49162</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5150" sha1="9g1u3n9l3tibj8igboczib1im4b5zm3" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

De här uppgifterna är gjorda för att lösas med en räknare som hanterar variabler, och som kan omvandla tal mellan decimalform och bråkform. Meningen med uppgifterna är att träna på:

* att hitta lite knepiga operatorer (som upphöjt till och roten ur)
* att använda parenteser på räknaren där det behövs
* att använda variabler på räknaren
* att använda andra fiffiga funktioner på räknaren, så som att bläddra bland senaste kommandon eller omvandla tal till bråkform

== Startuppgifter ==

{| style=&quot;border:thin black solid; border-spacing:1em; background-color: #f9f9f9;&quot;
|-
! nr !! Uppgift !! Knepiga moment
|-
| 1 || Beräkna &lt;math&gt;\frac{1+2+3+4}{5+6+7+8}&lt;/math&gt;. Svara både i avrundad decimalform och i bråkform. || parenteser
|-
| 2 || Skriv 2,2 i bråkform. || bråkform
|-
| 3a || a = 3,15 och b = 4,8. Vad är &lt;math&gt;\frac{a}{2b}?&lt;/math&gt; Svara i bråkform. || variabler, bråkform
|-
| 3b || a = 3,15 och b = 4,8. Vad är &lt;math&gt;\frac{a}{2b} + \frac{b}{2a}&lt;/math&gt;? Svara i bråkform. || variabler, bråkform
|-
| 3c || a = 3,15 och b = 4,8. Vad är &lt;math&gt;\frac{a}{2+b} + \frac{b}{2+a}&lt;/math&gt;? Svara i bråkform. || variabler, bråkform
|-
| 4 || Simon påstår att ekvationen &lt;math style=&quot;vertical-align:0%;&quot;&gt;x^x=5&lt;/math&gt; har lösningen &lt;math&gt;x=2{,}13&lt;/math&gt;. Har han rätt? || variabler, operatorer
|-
| 5 || Leyana löser ekvationen &lt;math style=&quot;vertical-align:-25%&quot;&gt;2x^2 + 6x = 0&lt;/math&gt; och får x = -3. Stämmer det? || variabler
|-
| 6 || s = 2,2. Vad blir &lt;math&gt;(2s+5)(3-s)&lt;/math&gt;? || parenteser, variabler
|-
| 7 || Beräkna &lt;math style=&quot;vertical-align:-10%;&quot;&gt;\sqrt{222}&lt;/math&gt;. Avrunda till tre gällande siffror. || operatorer
|-
| 8 || d = 21/5. Vad blir &lt;math style=&quot;vertical-align:0%;&quot;&gt;d\pi&lt;/math&gt;? Avrunda till två gällande siffror. || specialknappar, variabler
|-
| 9 || Vad blir &lt;math&gt;\sqrt{\pi^2}&lt;/math&gt;? Avrunda till tre decimaler. || specialknappar, vakenhet
|-
| 10 || Vad blir &lt;math&gt;\sqrt{\pi^\pi}&lt;/math&gt;? Avrunda till tre decimaler. || specialknappar
|-
| … || … || …
|}

== Kontrollera ekvationer ==

{| style=&quot;border:thin black solid; border-spacing:1em; background-color: #f9f9f9;&quot;
|-
! nr !! Uppgift !! Knepiga moment
|-
| 1 || Är x = 1,4 en lösning till &lt;math&gt;3x^2 - \sqrt{x} + 3 = 7{,}5&lt;/math&gt;? || variabler
|-
| 2 || Är t = 64 en lösning till &lt;math&gt;\sqrt(100t)-0{,}7t+64{,}8=100&lt;/math&gt;? || variabler
|-
| 3 || Är x = (-1) en lösning till &lt;math&gt;\frac{1}{x+15}=\frac{x+3}{7}&lt;/math&gt;|| variabler, parenteser, negativtecken
|-
| 4 || Är s = 4 en lösning till &lt;math&gt;s^2+3s+5=9&lt;/math&gt;? || variabler
|-
| 5 || Är q = 2,25 en lösning till &lt;math&gt;\frac{10 \cdot q}{2^2} = 5.625&lt;/math&gt;? || variabler
|-
| 6 || Är x = 0,99 en lösning till &lt;math&gt;x^x = 1&lt;/math&gt;? || variabler, vakenhet
|-
| 7a || Är p = 4 en lösning till &lt;math&gt;4^2+p \cdot 4 + 5 = 9&lt;/math&gt;? || variabler
|-
| 7b || Är p = (-4) en lösning till &lt;math&gt;4^2+p \cdot 4 + 5 = 9&lt;/math&gt;? || variabler, negativtecken
|-
| 8a || Är x = (-2)/3 en lösning till &lt;math&gt;6x^3+2x^2-5x+5=\frac{13}{3}&lt;/math&gt;?|| variabler, negativtecken
|-
| 8a || Är x = 2/(-3) en lösning till &lt;math&gt;6x^3+2x^2-5x+5=\frac{13}{3}&lt;/math&gt;?|| variabler, negativtecken
|-
| 9 || Är t = 0 en lösning till &lt;math&gt;2{,}25t^2 + 15t = 7&lt;/math&gt;? || variabler, vakenhet
|-
| 10 || Är t = 0 en lösning till &lt;math&gt;2{,}25t^2 + 15t = 0&lt;/math&gt;? || variabler, vakenhet
|-
| … || … || …
|}

== Svårare uppgifter ==
{| style=&quot;border:thin black solid; border-spacing:1em; background-color: #f9f9f9;&quot;
|-
! nr !! Uppgift !! Knepiga moment
|-
| 1 || s = 2,2. Vad blir &lt;math&gt;(2s+5)(3-s)^3&lt;/math&gt;? || parenteser, operatorer, variabler
|-
| 2 || x = 0,25. Beräkna &lt;math style=&quot;vertical-align:0%;&quot;&gt;3^{2x+0{,}1}&lt;/math&gt;. || variabler, parenteser, operatorer
|-
| 3 || &lt;math&gt;g = \sqrt{1+\frac{12^2}{30^2}}&lt;/math&gt;. Vad är 17g? Avrunda till tre siffrors noggrannhet. || variabler, operatorer
|-
| 4 || x = -1,5225. Vad är &lt;math&gt;\frac{x}{1}+\frac{x}{2}+\frac{x}{3}+\frac{x}{4}+\frac{x}{5}+\frac{x}{6}&lt;/math&gt;? || variabler
|-
| 5 || t = -1,5225. Vad är &lt;math&gt;\frac{t}{1}+\frac{t}{2}+\frac{t}{3}+\frac{t}{4}+\frac{t}{5}+\frac{t}{6}&lt;/math&gt;? || vakenhet
|-
| 6 || x = -1. Vad är &lt;math&gt;\frac{x}{1}+\frac{x^2}{2}+\frac{x^3}{3}+\frac{x^4}{4}+\frac{x^5}{5}+\frac{x^6}{6}&lt;/math&gt;? || bläddra i senaste uträkningar, INSERT-knappen
|-
| 7 || x = -0,5. Vad är &lt;math&gt;\frac{x}{1}+\frac{x^2}{2}+\frac{x^3}{3}+\frac{x^4}{4}+\frac{x^5}{5}+\frac{x^6}{6}&lt;/math&gt;? || bläddra i senaste uträkningar, variabler
|-
| 8 || Vad är &lt;math&gt;\frac{1}{\frac{1}{1+1}}&lt;/math&gt;? || parenteser
|-
| 9 || x = 0,5. Vad är &lt;math&gt;\frac{x}{1}+\frac{x^2}{2}+\frac{x^3}{3}+\frac{x^4}{4}+\frac{x^5}{5}+\frac{x^6}{6}&lt;/math&gt;? || bläddra i senaste uträkningar, variabler
|-
| 10a || Vad är &lt;math&gt;\frac{1 + \sqrt{5}}{2}&lt;/math&gt;? Svara med tre decimaler. || parenteser, operatorer
|-
| 10b || Vad är &lt;math&gt;\frac{1 - \sqrt{5}}{2}&lt;/math&gt;? Svara med tre decimaler. || parenteser, operatorer, bläddra i senaste uträkningar
|-
| … || … || …
|}

[[/Facit och ledtrådar/]]

[[Kategori:Matematik 2b/Grafräknare|Grafräknare]]
[[Kategori:Matematik 2b/Uppgifter|Uppgifter]]</text>
      <sha1>9g1u3n9l3tibj8igboczib1im4b5zm3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Blandade uppgifter/Räkning på grafritande räknare/Facit och ledtrådar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9119</id>
    <revision>
      <id>45525</id>
      <parentid>45524</parentid>
      <timestamp>2015-08-25T07:24:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>194.103.203.130</ip>
      </contributor>
      <comment>/* 9 */</comment>
      <origin>45525</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1722" sha1="d7kl24o409q6pr9w5ivwrtefnj5ejw2" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{TOC hidden}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}


== Startuppgifter ==

=== 1 ===
0,3846153.....

5/13

=== 2 ===

11/5

=== 3 ===

a) 0,328125  21/64
b) 1,090029762   1465/1344
c) 1.395274129 finns ingen bråkform

[http://www.youtube.com/watch?v=_hi6Gxvr92E Video som visar hur man kan lösa uppgiften]

=== 4 ===

Inte helt svaret är  5,005512558

[http://www.youtube.com/watch?v=_hi6Gxvr92E Video som visar hur man kan lösa uppgiften]

=== 5 ===
Ja det stämmer
[http://www.youtube.com/watch?v=_hi6Gxvr92E Video som visar hur man kan lösa uppgiften]

=== 6 ===

7,52

=== 7 ===
14,9     (14.89966443)

=== 8 ===


Avrundat 13  (13,19468915)

=== 9 ===

Avrundat  3,142

=== 10 ===

Avrundat 6,038  (6,038390482)

== Kontrollera ekvationer ==

=== 1 ===

När man sätter in 1,4 blir svaret 7,696784043 vilket betyder att 1,4 inte är en lösning till ekvationen

=== 2 ===

Ja det stämmer exakt

=== 3 ===

Nej det stämmer inte.

=== 4 ===

Nej det stämmer inte det blir 33 och inte 9

=== 5 ===

Det stämmer exakt.

=== 6 ===

Nej svaret stämmer inte helt men nästan. Svaret blir 0,9900995033.

=== 7 ===

a) Nej det stämmer inte det blir 37.
b) Nej det stämmer inte det blir 5.

=== 8 ===

Nej svaret blir 7,44444444 eller i bråkform 67/9 både för a och b

=== 9 ===

Nej det är det inte

=== 10 ===

Ja det är det.

== Svårare uppgifter ==

=== 1 ===

4.8128

=== 2 ===

1,933182045

=== 3 ===

g=1.077032961
och 17g=18,30956034

=== 4 ===

-3,730125

=== 5 ===

samma så klart

=== 6 ===

-0,6166666667

=== 7 ===

-0,4046875

=== 8 ===

2

=== 9 ===

0,6911458333

=== 10 ===

a) 1,618033989
b) -0,6180339887

[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras]]</text>
      <sha1>d7kl24o409q6pr9w5ivwrtefnj5ejw2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:TOC hidden</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9120</id>
    <revision>
      <id>39481</id>
      <timestamp>2013-08-21T18:37:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{#if:{{{float|}}}|&lt;div style=&quot;margin-bottom: 0.1em; margin-{{#ifeq:{{{float|}}}|right|left|right}}: 0.5em; padding: 0.5em 1.4em 0.8em 0; float: {{{float|}}}&quot;&gt;}} {{{!}} cellsp...'</comment>
      <origin>39481</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1106" sha1="3s7g7i4vmxf7q2hzli1vo0ekoe2swwb" xml:space="preserve">{{#if:{{{float|}}}|&lt;div style=&quot;margin-bottom: 0.1em; margin-{{#ifeq:{{{float|}}}|right|left|right}}: 0.5em; padding: 0.5em 1.4em 0.8em 0; float: {{{float|}}}&quot;&gt;}}
{{{!}} cellspacing=0 cellpadding=2 class=&quot;collapsible collapsed&quot; style=&quot;{{#if:{{{width|}}}|width: {{{width}}};}} margin-top: 0.2em; margin-bottom: 0.2em; margin-left: 0.2em; margin-right: 0.2em; border: none&quot;
|-
! style=&quot;text-align: center; font-size: 95%; width: 250px; border: 1px solid #aaa; background-color: transparent; padding-right: 0.5em&quot; {{!}} '''{{MediaWiki:Toc}}'''
{{!}}-  
{{!}} align=&quot;center&quot; style=&quot;{{#if:{{{font|}}}|font-size: {{{font|}}}|}}; background-color: transparent; border: none; padding: 0; margin: 0&quot; {{!}} &lt;div id=&quot;toctitle&quot; style= &quot;display:none; border: none; background-color: transparent; padding: 0; margin: 0&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;div id=&quot;toc&quot; style=&quot;display:block; height: 1px; border: none; background-color: transparent; padding: 0; margin: 0&quot;&gt;&lt;/div&gt;__TOC__
{{!}}} {{#if:{{{float|}}}|&lt;/div&gt;}}&lt;noinclude&gt;Denna mall är kopierad rakt av från [http://en.wikipedia.org/wiki/Template:TOC_hidden engelska Wikipedia]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>3s7g7i4vmxf7q2hzli1vo0ekoe2swwb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9121</id>
    <revision>
      <id>40311</id>
      <parentid>39654</parentid>
      <timestamp>2013-11-12T14:01:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>212.181.100.6</ip>
      </contributor>
      <comment>La till 'lösa linjära ekvationer' och flyttade 'lösa ut variabler ur linjära ekvationer' till delområdet Linjära ekvationssystem</comment>
      <origin>40311</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1454" sha1="jr9qpvd5i8dr56pk6k0ozlcflhfn7gg" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Förkunskaper är kunskaper och färdigheter som täcks av tidigare kurser, och som behövs för att den här kursen ska fungera. Förkunskaper används ''inte'' som betygsunderlag.

== Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning ==
* [[/Läsa grafer och punktdiagram/]]
* [[/Skrivsätt för koordinater/]]
* [[/Prioritetsordning för räknesätt/]]
* [[/Rita funktionsgrafer/]]
* [[/Förenkla algebraiska uttryck/]]
* [[/Skilja algebraiska uttryck och ekvationer/]]
* [[/Sätta in värden i algebraiska uttryck/]]

== Linjära funktioner och ekvationer ==
* [[/Bråkräkning, fyra räknesätt/]]
* [[/Negativa tal, fyra räknesätt/]]
* [[/Lösa linjära ekvationer/]]

== Linjära ekvationssystem ==
* [[/Lösa ut variabler ur linjära ekvationer/]]

== Andragradsfunktioner och -ekvationer ==
* [[/Multiplicera in värden i parenteser/]]
* [[/Multiplicera två parenteser med varandra/]]
* [[/Förenkla andragradsuttryck/]]
* [[/Lösa potensekvationer av andra graden/]]

== Logaritmer och exponentialekvationer ==
* [[/Prioritetsordning för potenser och multiplikation/]]
* [[/Räkneregler för potenser/]]
* [[/Lösa potensekvationer algebraiskt/]]
* [[/Hantera negativa exponenter/]]

== Geometri och logik ==
* [[/Beteckningar för punkter och sträckor/]]

== Statistik ==
* [[/Läsa av tabeller och diagram/]]
* [[/Räkna ut medelvärde och median/]]

== Budgetering ==
(inga extra förkunskaper)</text>
      <sha1>jr9qpvd5i8dr56pk6k0ozlcflhfn7gg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Läsa grafer och punktdiagram</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9122</id>
    <revision>
      <id>39732</id>
      <parentid>39529</parentid>
      <timestamp>2013-09-09T10:38:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Relaterade uppgifter på Khan Academy */ La till en Khan-uppgift till, som funkar ok</comment>
      <origin>39732</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1308" sha1="tkyr6q1rbm00y1u2y4zk4o3y774zl5c" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
== Exempel ==

[[Fil:Ohnos-lexical-law-fig2.png|miniatyr|Vad är x-värdet för punkten A? Vad är y-värdet punkten B?]]
[[Fil:X raised by x.svg|miniatyr|Grafen beskriver f(x). Vad är f(2)?]]

* Läsa av x- och y-värden från punkter i ett koordinatsystem. (Se bild 1 i marginalen.)
* Läsa av funktionsvärden från funktionsgrafer. (Se bild 2 i marginalen.)
* Sätta ut punkter i koordinatsystem. 
* Skriva koordinater på korrekt sätt, det vill säga &quot;(2, 5)&quot; eller &quot;x = 2, y = 5&quot;. Observera parenteserna!

== Genomgång ==
(saknas)

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
* [https://www.khanacademy.org/exercise/graphing_points Graphing points]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/identifying_points_1 Points on the coordinate plane]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/graphing_points_2 Graphing points and naming quadrants]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/functions_1 Understanding function notation] (Denna omfattar både funktioner representerade med grafer och funktionsuttryck)

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Läsa grafer och punktdiagram]]
[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Läsa grafer och punktdiagram]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras|Läsa grafer och punktdiagram]]</text>
      <sha1>tkyr6q1rbm00y1u2y4zk4o3y774zl5c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Skrivsätt för koordinater</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9123</id>
    <revision>
      <id>39515</id>
      <parentid>39513</parentid>
      <timestamp>2013-08-22T12:06:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Kategori: Behöver kompletteras</comment>
      <origin>39515</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="623" sha1="n4psfswd6e37s83dxnqyoc1b4zg17g3" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Genomgång ==
(saknas)

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
* [https://www.khanacademy.org/exercise/graphing_points Graphing points]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/identifying_points_1 Points on the coordinate plane]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/graphing_points_2 Graphing points and naming quadrants]

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Skrivsätt för koordinater]]
[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Skrivsätt för koordinater]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras|Skrivsätt för koordinater]]</text>
      <sha1>n4psfswd6e37s83dxnqyoc1b4zg17g3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Prioritetsordning för räknesätt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9124</id>
    <revision>
      <id>39506</id>
      <timestamp>2013-08-22T11:36:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  == Genomgång == (saknas)  == Relaterade uppgifter på Khan Academy == * [https://www.khanacademy.org/exercise/order_of_operations Order of ...'</comment>
      <origin>39506</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="380" sha1="2pniiozwk2t3f9bgv4urnngsyyksz5e" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Genomgång ==
(saknas)

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
* [https://www.khanacademy.org/exercise/order_of_operations Order of operations]

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Prioritetsordning för räknesätt]]
[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Prioritetsordning för räknesätt]]</text>
      <sha1>2pniiozwk2t3f9bgv4urnngsyyksz5e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Bråkräkning, fyra räknesätt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9125</id>
    <revision>
      <id>40419</id>
      <parentid>39661</parentid>
      <timestamp>2013-11-19T16:14:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Exempel */ Ändrade tillbaka ett utskrivet svar till ett frågetecken</comment>
      <origin>40419</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3678" sha1="racancs002oarm0djgi8tjnlvfa075m" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Exempel ==

* &lt;math&gt;\frac{1}{2}+\frac{3}{5}= ?&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
* &lt;math&gt;\frac{3}{4}-\frac{2}{7}= ?&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
* &lt;math&gt;\frac{3}{4}\cdot \frac{2}{7}= ?&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
* &lt;math&gt;3 \cdot \frac{2}{7}= ?&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
* &lt;math&gt;\frac{3}{4} \Big / \frac{2}{7}= ?&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
* &lt;math&gt;3 \Big / \frac{2}{7}= ?&lt;/math&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;

== Genomgång ==

Den här förkunskapen omfattar att kunna räkna med bråktal: plus, minus, gånger och delat med.

=== Addition och subtraktion ===

När du adderar eller subtraherar bråktal '''måste bråken alltid ha samma nämnare'''. Det betyder att du måste förlänga/förkorta bråken så att nämnarna bli samma.

'''Exempel 1'''

&lt;math&gt;\frac{3}{5} + \frac{1}{3}&lt;/math&gt;

Vi kan inte lägga ihop femtedelar och tredjedelar, så vi förlänger bråket så att båda termerna har nämnare 15:

&lt;math&gt;\frac{3 \cdot 3}{5 \cdot 3} + \frac{1 \cdot 5}{3 \cdot 5} = \frac{9}{15} + \frac{5}{15}&lt;/math&gt;

När nämnarna är samma kan vi skriva termerna på samma bråkstreck, och sen är det bara att addera (eller subrahera):

&lt;math&gt;\frac{9}{15} + \frac{5}{15} = \frac{9 + 5}{15} = \frac{14}{15}&lt;/math&gt;

'''Exempel 2'''

&lt;math&gt;\frac{3}{4} - \frac{7}{8}&lt;/math&gt;

I det här fallet räcker det att förlänga den vänstra termen med 2 för att nämnarna ska bli samma – vi behöver inte ändra det högra bråket:

&lt;math&gt;\frac{3 \cdot 2}{4 \cdot 2} - \frac{7}{8}&lt;/math&gt;

När nämnarna är samma kan vi skriva termerna på samma bråkstreck, och sen är saken biff:

&lt;math&gt;\frac{3 \cdot 2}{4 \cdot 2} - \frac{7}{8} = \frac{6}{8} - \frac{7}{8} = \frac{6-7}{8} = \frac{(-1)}{8}&lt;/math&gt;

=== Multiplikation ===

När du multiplicerar bråk behöver du multiplicera täljare och nämnare för sig.

'''Exempel 1'''

&lt;math&gt;\frac{3}{4} \cdot \frac{5}{6} = \frac{3 \cdot 5}{4 \cdot 6} = \frac{15}{24}&lt;/math&gt;

Det är värt att kontrollera om resultatet går att förkorta:

&lt;math&gt;\frac{15}{24} = \frac{15 / 3}{24 / 3} = \frac{5}{8}&lt;/math&gt;

'''Exempel 2'''

I många lägen är det lättare att se förkortningar redan innan man multiplicerar täljarna och nämnarna:

&lt;math&gt;\frac{8}{3} \cdot \frac{6}{7} = \frac{8 \cdot 6}{3 \cdot 7} = \frac{8 \cdot 6/3}{3/3 \cdot 7} = \frac{8 \cdot 2}{7} = \frac{16}{7}&lt;/math&gt;

=== Division ===

Att dela med ett bråk är samma sak som att '''multiplicera med inversen'''.

'''Exempel 1'''

&lt;math&gt;3 \Big / \frac{2}{9} = 3 \cdot \frac{9}{2} = \frac{3}{1} \cdot \frac{9}{2} = \frac{27}{2}&lt;/math&gt;

'''Exempel 2'''

Ett sätt att komma ihåg den här räkneregeln är att dela en halv med en halv:

&lt;math&gt;\frac{1}{2} \Big / \frac{1}{2} = \frac{1}{2} \cdot \frac{2}{1} = \frac{2}{2} = 1&lt;/math&gt;

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
''Alla dessa uppgifter omfattar även att förkorta bråken så långt som möjligt.''
* [https://www.khanacademy.org/exercise/decomposing-fractions Decomposing fractions]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/dividing_fractions_0.5 Dividing fractions by whole numbers]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/dividing_fractions_2 Dividing positive and negative fractions]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/multiplying_fractions_by_integers Multiplying fractions by integers]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/multiplying_fractions_0.5 Multiplying fractions 0.5]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/multiplying_fractions Multiplying fractions]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/adding_and_subtracting_fractions Adding and subtracting fractions]

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Bråkräkning, fyra räknesätt]]
[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Bråkräkning, fyra räknesätt]]</text>
      <sha1>racancs002oarm0djgi8tjnlvfa075m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Negativa tal, fyra räknesätt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9126</id>
    <revision>
      <id>39531</id>
      <parentid>39509</parentid>
      <timestamp>2013-08-24T06:29:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>La till exempel</comment>
      <origin>39531</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="721" sha1="nnisy9pvdsu43vd1tinrgvorue5cnjq" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
== Exempel ==
* &lt;math&gt;(-3)+7=?&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;(-2,5)-(-8)=?&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;3 \cdot (-2,5)=?&lt;/math&gt;
* &lt;math&gt;100/(-4)=?&lt;/math&gt;

== Genomgång ==
(saknas)

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
* [https://www.khanacademy.org/exercise/adding_and_subtracting_negative_numbers Adding and subtracting negative numbers]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/multiplying_and_dividing_negative_numbers Multiplying and dividing negative numbers]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/order_of_operations Order of operations]

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Negativa tal, fyra räknesätt]]
[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Negativa tal, fyra räknesätt]]</text>
      <sha1>nnisy9pvdsu43vd1tinrgvorue5cnjq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Lösa ut variabler ur linjära ekvationer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9127</id>
    <revision>
      <id>39755</id>
      <parentid>39530</parentid>
      <timestamp>2013-09-16T16:07:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Genomgång */ La till en länk till videogenomgång av David Andersson</comment>
      <origin>39755</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2129" sha1="p1f36cxqo88crr3fx041xsh060rr0tv" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Exempel ==
* Lös ekvationen &lt;math&gt;3x+5{,}5=7(x-1)&lt;/math&gt;
* Lös ekvationen &lt;math&gt;x/3 + 5{,}5=\frac{x-1}{7}&lt;/math&gt;
* Lös ut y ur ekvationen &lt;math&gt;2x-3y=7&lt;/math&gt;
* Lös ut v ur ekvationen &lt;math&gt;s=vt&lt;/math&gt;

== Genomgång ==

Här finns [http://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=File%3AEkvationer_i_tv%C3%A5_steg%281%29.ogv en video om hur man löser enklare linjära ekvationer, steg för steg].

Linjära ekvationer går att lösa med följande steg:

# Samla alla termer som innehåller din variabel på vänster sida i ekvationen, och alla andra termer på höger sida.
# Förenkla vänsterled och högerled.
# Dela båda sidor med det som står framför din variabel.

'''Exempel 1'''

&lt;math&gt;7x + 9 = x - 2&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Leftrightarrow 7x - x = (-2) - 9&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Leftrightarrow 6x = (-11)&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Leftrightarrow x = \tfrac{(-11)}{6}&lt;/math&gt;

'''Exempel 2'''

&lt;math&gt;2x - 5 = 4x - 2&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Leftrightarrow 2x - 4x = (-2) + 5&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Leftrightarrow -2x = 3&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Leftrightarrow x = \tfrac{3}{(-2)} = \tfrac{(-3)}{2}&lt;/math&gt;

'''Exempel 3'''

Om ekvationen innehåller fler variabler (eller andra symboler) kan du behöva bryta ut din variabel ur vänsterledet efter steg 2.

&lt;math&gt;3x + \pi x - 1 = 4x + 7&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Leftrightarrow 3x + \pi x - 4x = 7 + 1&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Leftrightarrow -x + \pi x = 8&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Leftrightarrow x((-1) + \pi) = 8&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Leftrightarrow x = \tfrac{8}{(-1) + \pi}&lt;/math&gt;

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
* [https://www.khanacademy.org/exercise/combining_like_terms_1 Combining like terms]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/linear_equations_3 Equations with variables on both sides]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/combining_like_terms_2 Combining like terms with distribution]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/multistep_equations_with_distribution Multistep equations with distribution]

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Lösa ut variabler ur linjära ekvationer]]
[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Lösa ut variabler ur linjära ekvationer]]</text>
      <sha1>p1f36cxqo88crr3fx041xsh060rr0tv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rökt rådjursstek</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9128</id>
    <revision>
      <id>39519</id>
      <parentid>39518</parentid>
      <timestamp>2013-08-22T15:24:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>130.242.97.104</ip>
      </contributor>
      <origin>39519</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1541" sha1="qecet91ijtbd5i0fsqxazc8plb4ypwr" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''x portioner''
*Rådjursstek med eller utan ben
*Saltlake (14%):
*1,4 kg Jodfritt salt
*0,027g Salpeter
*300g Socker
*8,6l vatten 
*Rökningen:
*Enris, Alspån eller annat lämpligt träslag.
 
==Tillagning==
Saltning:
Värm vatten, blanda salt, salpeter och socker tills det löst upp sig och du får en klar vätska.
Lägg köttet i lösningen (saltlaken) och låt det vila svalt i 7-8 dygn. 

Rökning:
Värm upp röken till c.a 80 grader. Lägg in köttet och låt det torka under en timme. Höj temperaturen och tillsätt färskt enris eller fuktat spån för rökning. Temperaturen bör ligga på max 100 grader för bästa resultat. Köttet är färdigt när det når en innertemperatur på minst 60 grader. Rekommenderad temperatur är närmare 70 grader för att få en kompakt och bra stek.   
 
 
==Servering==
 Hel som man kan karva av skivor ifrån. Passar perfekt på julbordet.
 
==Tips==
Det går att skynda på saltningsprocessen med hjälp av en saltlakespruta. Man &quot;pumpar&quot; då upp köttbiten med saltlake.
Köttet bör sedan ligga c.a två dygn för att saltet ska jämna ut sig i köttet. Men godtagbart resultat kan uppnås redan efter 10-12 h. 

Vid rökning bör temperaturen inte vara för hög (max 125 grader), man riskerar annars att köttet blir torrt. 
Vid låg temperatur tar rökningen längre tid och röksmaken blir intensivare. Det motsatta gäller vid hög temperatur. 
Det kan således även vara en smaksak hur stark röksmak man önskar. 

Går utmärkt att frys in.</text>
      <sha1>qecet91ijtbd5i0fsqxazc8plb4ypwr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Nollställe</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9129</id>
    <revision>
      <id>39582</id>
      <parentid>39522</parentid>
      <timestamp>2013-08-26T15:02:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till mall 'elevskapad sida'</comment>
      <origin>39582</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="233" sha1="9z95skf52gl6ffmv4lv36domn8tq33u" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}

Nollställe är den punkt i en funktions definitionsmängd där funktionens värde är 0 (noll). Alltså där x-axlen är f(x)= 0. 

[[Fil:Nollställe|miniatyr]]</text>
      <sha1>9z95skf52gl6ffmv4lv36domn8tq33u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Rita funktionsgrafer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9130</id>
    <revision>
      <id>39536</id>
      <timestamp>2013-08-24T11:44:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  == Genomgång == (saknas)  == Relaterade uppgifter på Khan Academy == (saknas)  Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner oc...'</comment>
      <origin>39536</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="349" sha1="is6k0x7bssgg2sgsnxeo6t34lx7mdxk" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Genomgång ==
(saknas)

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
(saknas)

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Rita funktionsgrafer]]
[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Rita funktionsgrafer]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras|Rita funktionsgrafer]]</text>
      <sha1>is6k0x7bssgg2sgsnxeo6t34lx7mdxk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Korrelation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9131</id>
    <revision>
      <id>39577</id>
      <parentid>39563</parentid>
      <timestamp>2013-08-26T15:00:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>La till mall 'elevskapad sida'</comment>
      <origin>39577</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1132" sha1="9flwloehm1m9i9sxlw2nj2q55o45rrb" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}

Korrelation är när ett samband mellan olika punkter på t.ex. ett diagram framgår.

Korrelation har betydelsen samband. Det finns fyra sätt att förklara Korrelation;
# Det ena orsakar det andra.
# Det andra orsakar det ena.
# En tredje bakomliggande faktor orsakar båda.
# Det var bara slumpen som fick det att se ut som ett samband.


Sambandet kan beror på slumpen, det ena orsakar det andra och kan finnas bakomliggande faktorer.

En korrelation säger ingenting om orsakssamband, eller kausalitet.
Orginalet

Man kan säga att det finns fyra olika korrelationer;
# Stark korrelation - När man tydligt kan se ett samband i en form av kurva. (t.ex. när allt ligger på en linje).
# Svag korrelation - När man knappt kan se ett samband i diagrammet. T.ex. att prickarna ligger väldigt utspritt i diagrammet. 
# Negativ korrelation - När kurvan går nedåt i diagrammet. T.ex. att fattigdomen i olika länder går nedåt genom åren.
# Positiv korrelation - När kurvan går uppåt i diagrammet. T.ex. att temperaturen i ett land ökar genom åren.</text>
      <sha1>9flwloehm1m9i9sxlw2nj2q55o45rrb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Kausalitet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9132</id>
    <revision>
      <id>41516</id>
      <parentid>41515</parentid>
      <timestamp>2014-07-28T11:48:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>137.163.18.141</ip>
      </contributor>
      <origin>41516</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="713" sha1="sepqsuiu58smsl7x40ynwsxos1gp4j5" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}

== Samband och kausalitet ==

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! Lövdarr [1-10] !! Vindhastighet [m/s]
|-
| 0 || 0
|-
| 1 || 10
|-
| 1 || 5
|-
| 3 || 15
|-
| 4 || 12
|}
== Exempel : två statistiska variabler som mäts : == 
 X = vindstyrka (m/s)
 Y = asplövsdarr på en skala från 1-10

== Är det asplövens rörelse som orsakar vinden eller tvärtom ? ==

Vi samlar data en längre tid och analyserar det.
Då kanske vi ser att variablerna har ett samband.
Men kan vi endast på basen av den samlade informationen avgöra
kausaliteten, dvs. om det finns en orsak och verkan mellan
våra observationer eller vilken av dem som orsakar den andra ?</text>
      <sha1>sepqsuiu58smsl7x40ynwsxos1gp4j5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Funktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9133</id>
    <revision>
      <id>39576</id>
      <parentid>39552</parentid>
      <timestamp>2013-08-26T15:00:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>La till mall 'elevskapad sida'</comment>
      <origin>39576</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="157" sha1="otu3qk48jkafiwokfceyd0ks4vtwtc8" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}

En funktion är ett samband mellan t.ex y och x i en graf, en tabell eller en formel.</text>
      <sha1>otu3qk48jkafiwokfceyd0ks4vtwtc8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Statistisk signifikans</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9134</id>
    <revision>
      <id>39578</id>
      <parentid>39561</parentid>
      <timestamp>2013-08-26T15:01:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till mall 'elevskapad sida'</comment>
      <origin>39578</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="288" sha1="cr48kexh1p9r8s4wan61n6aj4v7yqsb" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}

Statisk signifikans är ett begrepp för att ange att ett observerat värde i en undersökning skiljer sig från ett hypotetiskt värde eller annat jämförelsevärde tillräckligt så att det inte beror på slumpen.</text>
      <sha1>cr48kexh1p9r8s4wan61n6aj4v7yqsb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fria matteboken: elevskapad sida</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9135</id>
    <revision>
      <id>45854</id>
      <parentid>39568</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:27:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45854</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="408" sha1="9fu8mo2efi5de8swcsclkp1v353j5ow" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: box|
'''Elevskapad sida.''' Den här sidan skapas och förbättras av elever. Om du hittar något du vill lägga till eller förbättra, klicka på en redigera-länk och sätt igång! ''Se till att logga in innan du redigerar, så att läraren kan se vem det är som skriver.''
|HSSamarbete.svg}}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Mallar relaterade till Fria matteboken|{{SUBPAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9fu8mo2efi5de8swcsclkp1v353j5ow</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning/Uppgifter/Facit och ledtrådar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9136</id>
    <revision>
      <id>40531</id>
      <parentid>39736</parentid>
      <timestamp>2013-12-02T10:11:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>/* Klassa korrelationer */</comment>
      <origin>40531</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1488" sha1="odypsyt58ckd8fommy9zyc5a2w8yrmw" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}

== Samband, korrelation och kausalitet ==

=== Klassa korrelationer ===

# Medelstark positiv korrelation
# Medelstark positiv korrelation
# Stark positiv korrelation
# …
# …
# …
# …
# Medelstark positiv korrelation (om man håller sig till räta linjer)
# …
# …
# …
# …
# …
# …
# …
# …

== Regressionsanalys och matematiska modeller ==

=== 1: Barnadödlighet ===

# Att i ett land där kvinnorna i genomsnitt föder  4,6 barn  dör 91 av 1000 barn innan de fyller 5 år
# d(1,9)=25
# d(3,6)=78
# I Sverige där kvinnor i genomsnitt föder b barn dör 3 av 1000 barn innan de fyllt 5år.
# I Sierra Leone där kvinnor i genomsnitt föder b dör 200 av 1000 barn innan de fyllt 5 år.

=== 2: Usain Bolt ===

# Efter 9,8 sekunder har  Usain Bolt sprungit 100 meter.
# s(5)=42
# Det betyder att han inte har börjat springa.
# (saknas)
# Läs av på grafen vad tiden är när han sprungit 90 meter. dvs ca 9 sekunder

=== 3: Färdigpizza ===

# Innan pizzan sätts in i ugnen.
# När pizzan har stått i ugnen i 10 minuter.
# Tiden t  det tar för att pizzan skall ha blivit 0 grader varm.

=== 4: Lärarlöner ===

== Använda funktioner på grafritande räknare ==

=== 1: Lösa en ekvation grafiskt, steg för steg ===

=== 2: Undersök extrempunkter och nollpunkter ===

=== 3: Lösa en ekvation grafiskt ===

=== 4: Lösa ekvationer grafiskt ===

# …
# …
# …
# …
# …
# …
# …</text>
      <sha1>odypsyt58ckd8fommy9zyc5a2w8yrmw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Matematisk modell</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9137</id>
    <revision>
      <id>39573</id>
      <timestamp>2013-08-26T14:59:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>La till mall 'elevskapad sida'</comment>
      <origin>39573</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Funktionsanpassning/regressionsanalys</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9138</id>
    <revision>
      <id>39575</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:00:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39575</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Linjär funktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9139</id>
    <revision>
      <id>39580</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:01:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39580</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Riktningskoefficient</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9140</id>
    <revision>
      <id>39581</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:01:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39581</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Ekvationssystem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9141</id>
    <revision>
      <id>39583</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:02:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39583</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Substitution</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9142</id>
    <revision>
      <id>39584</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:02:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39584</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Faktorisering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9143</id>
    <revision>
      <id>39585</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:03:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39585</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Andragradsfunktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9144</id>
    <revision>
      <id>39586</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:03:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39586</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Extrempunkt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9145</id>
    <revision>
      <id>39587</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:03:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39587</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Kvadratkomplettering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9146</id>
    <revision>
      <id>39588</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:03:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39588</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Symmetrilinje</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9147</id>
    <revision>
      <id>39589</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:03:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39589</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Imaginära och komplexa tal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9148</id>
    <revision>
      <id>39590</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:03:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39590</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Polynom</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9149</id>
    <revision>
      <id>39591</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:03:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39591</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Ansättning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9150</id>
    <revision>
      <id>40822</id>
      <parentid>39592</parentid>
      <timestamp>2014-02-19T17:12:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <origin>40822</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1114" sha1="0qnerx1h69ainjy1oivew2hb3e4cym8" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}

Att göra en ''ansättning'' betyder att man använder variabler för att markera värden som man inte vet vad de är, och sedan jämför mot ett känt uttryck för att se vad variablerna &quot;måste&quot; ha för värden.

Exempelvis:

Vad blir 2x² + 12x – 5 på kvadratkompletterad form?

# Vi ''ansätter'' ett uttryck a(x+d)²+e, och utvecklar det till ax² + 2adx + ad² + e.
# Sedan jämför vi termerna i det ansatta uttrycket med vårt ursprungliga uttryck, för att se vad värdena på a, d och e måste vara för att uttrycken ska vara samma.
# I vårt fall kan vi se på x²-termerna att a måste vara 2.
# När vi tittar på x-termerna kan vi då se att d måste vara 3, och slutligen kan vi komma fram till att e måste vara (-23) för att uttrycken ska vara samma.
# Vi kan alltså dra slutsatsen att 2x² + 12x – 5 = 2(x+3)² – 23.

Ansättning är en metod som kan användas i många olika sammanhang i matematiken. Det är inte alltid den fungerar, eftersom den kräver att ansatsen man gör faktiskt kan leda till en lösning.</text>
      <sha1>0qnerx1h69ainjy1oivew2hb3e4cym8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Derivata</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9151</id>
    <revision>
      <id>39593</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:03:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39593</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Potens, exponent</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9152</id>
    <revision>
      <id>39594</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39594</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Exponentialekvation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9153</id>
    <revision>
      <id>39595</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39595</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Logaritm</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9154</id>
    <revision>
      <id>39596</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39596</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Exponentialfunktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9155</id>
    <revision>
      <id>39597</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39597</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Likformighet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9156</id>
    <revision>
      <id>39598</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39598</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Skalfaktor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9157</id>
    <revision>
      <id>39599</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39599</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Implikation och ekvivalens</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9158</id>
    <revision>
      <id>39600</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39600</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Kongruens</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9159</id>
    <revision>
      <id>39601</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39601</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Definition</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9160</id>
    <revision>
      <id>39602</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39602</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Bevis</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9161</id>
    <revision>
      <id>39603</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39603</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Frekvenstabell</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9162</id>
    <revision>
      <id>39604</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:04:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39604</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Relativ frekvens</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9163</id>
    <revision>
      <id>39605</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39605</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Lägesmått</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9164</id>
    <revision>
      <id>39606</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39606</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Spridningsmått</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9165</id>
    <revision>
      <id>39607</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39607</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Kvartil</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9166</id>
    <revision>
      <id>39608</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39608</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Standardavvikelse</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9167</id>
    <revision>
      <id>39609</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39609</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Normalfördelning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9168</id>
    <revision>
      <id>39610</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39610</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Population</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9169</id>
    <revision>
      <id>39611</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39611</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Stickprov</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9170</id>
    <revision>
      <id>39612</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39612</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Systematiska felkällor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9171</id>
    <revision>
      <id>39613</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39613</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Typvärde</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9172</id>
    <revision>
      <id>39614</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39614</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Percentil</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9173</id>
    <revision>
      <id>39615</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39615</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Urvalsmetoder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9174</id>
    <revision>
      <id>39616</id>
      <timestamp>2013-08-26T15:05:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} {{Fria matteboken: elevskapad sida}}'</comment>
      <origin>39616</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fria matteboken: problemuppgift</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9175</id>
    <revision>
      <id>53250</id>
      <parentid>45858</parentid>
      <timestamp>2022-10-24T16:19:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>över över &gt; över</comment>
      <origin>53250</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="876" sha1="jqqmc60418ihtn8yu3sr6ohudqwoz98" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: box|
Det här är en '''problemuppgift'''.
* Det krävs ofta att du funderar en stund över uppgiften, ibland för att ens förstå vad som efterfrågas. Om du fastnar kan du använda [https://docs.google.com/drawings/d/10s_QICBJl48cfPQ0ZMU9-yRNAZ_quDc31ktlumFg4ho/edit flödesschemat för problemlösning].
* Kontrollera alltid om din lösning är rimlig.
* När du löser uppgiften ska du också redovisa ''hur'' du löst den. Att kommunicera matematik är en viktig del i betygsunderlaget i kursen.
* Längst ner på sidan kan det finnas länkar till elevlösningar. Läs dem gärna, och kommentera på diskussionssidan.
* Om du vill kan du alltid lägga upp din egen lösning, efter de elevlösningar som redan finns.
|Commons-emblem-question book yellow.svg}}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Mallar relaterade till Fria matteboken|{{SUBPAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>jqqmc60418ihtn8yu3sr6ohudqwoz98</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fria matteboken: anvisning för elevlösning</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9176</id>
    <revision>
      <id>45852</id>
      <parentid>39698</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:24:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45852</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="496" sha1="fzcyljg4c9euy0vnpb2chrgn5orvwx5" xml:space="preserve">Om du vill kan du lägga in din egen lösning till det här problemet. Redigera det här avsnittet och lägg till en rad där det står '''&lt;nowiki&gt;* [[/Namn på din lösning/]]&lt;/nowiki&gt;''' (där du skriver in namn på din lösning – exempelvis ''Johan Falks lösning''). Det finns [http://www.youtube.com/watch?v=J0SGyDNgvNI en video som visar hur du kan ladda upp lösningar som du fotograferat av].
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Mallar relaterade till Fria matteboken|{{SUBPAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fzcyljg4c9euy0vnpb2chrgn5orvwx5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning/Problemuppgift/Medellivslängd i Sverige</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9177</id>
    <revision>
      <id>39691</id>
      <parentid>39687</parentid>
      <timestamp>2013-09-02T07:59:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Typo</comment>
      <origin>39691</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1131" sha1="lqil2v5wdpqnis3fyxb7vch8ghkqu7n" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: problemuppgift}}

Hos [https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_&amp;met_y=sp_dyn_le00_in&amp;idim=country:SWE&amp;dl=sv&amp;hl=sv&amp;q=medellivsl%C3%A4ngd%20i%20sverige#!ctype=l&amp;strail=false&amp;bcs=d&amp;nselm=h&amp;met_y=sp_dyn_le00_in&amp;scale_y=lin&amp;ind_y=false&amp;rdim=region&amp;idim=country:SWE:FIN&amp;ifdim=region&amp;hl=sv&amp;dl=sv&amp;ind=false Världsbanken kan man hitta data över medellivslängd i Sverige för olika år]. Där kan man bland annat se följande:

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! Årtal !! Medellivslängd
|-
| 1960 || 73,01
|-
| 1970 || 74,65
|-
| 1980 || 75,74
|-
| 1990 || 77,54
|-
| 2000 || 79,64
|-
| 2010 || 81,45
|}

Gör ett punktdiagram som beskriver datan ovan, och använd diagrammet för att göra en modell för hur medellivslängden i Sverige ser ut år 2050, och hur den såg ut 1996 och år 1900.

== Elevlösningar ==
{{Fria matteboken: anvisning för elevlösning}}

* [[/Johan Falks lösning/]]
* …

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift E-nivå]]</text>
      <sha1>lqil2v5wdpqnis3fyxb7vch8ghkqu7n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning/Problemuppgift/Koldioxidutsläpp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9178</id>
    <revision>
      <id>48632</id>
      <parentid>39711</parentid>
      <timestamp>2019-03-07T09:43:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jussi Karlgren</username>
        <id>7472</id>
      </contributor>
      <comment>energiförbrukning -&gt; energianvändning (energi kan inte &quot;förbrukas&quot; men väl användas)</comment>
      <origin>48632</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2499" sha1="c7qdfz76c3z0oafiwv8f5wow3c6xu6z" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: problemuppgift}}

Forskarvärlden har slagit fast att det sker en global uppvärmning på jorden, och att den till största delen är orsakad av oss människor. En viktig bidragande faktor är utsläpp av koldioxid från fossila bränslen, så som olja.

[http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2005$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=0AkBd6lyS3EmpdHRmYjJWLVF0SjlQY1N5Vm9yU0xxaGc;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj1gkNuUEXOGag;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=0.009;dataMax=23$map_y;scale=lin;dataMin=0.0001;dataMax=252$map_s;sma=49;smi=2.65$cd;bd=0$inds= Olika länder släpper ut olika mycket koldioxid], även räknat per person. En genomsnittlig svensk bidrar till omkring 5,7 ton koldioxid per år, en genomsnittlig indier till 1,2 ton per år, och en genomsnittlig medborgare i USA bidrar med ungefär 20 ton per år. Kina, världens folkrikaste land, bidrar med 4,4 ton per person och år. Qatar leder ligan, med 63 ton per person och år.

Det finns olika bud om vad som är en långsiktigt hållbar nivå av koldioxidutsläpp. En vanlig gräns är 2 ton koldioxid per person och år.

Ett sätt att modellera utsläppen från ett land är att se hur mycket energi varje person omsätter per år:
&lt;pre&gt;
C(E) = 0,27E

C(E): Utsläpp av koldioxid, per år och person (ton)
E: Energianvändning, per person och år (MWh)
&lt;/pre&gt;

# Ta reda på vilket värde på E&lt;sub&gt;max&lt;/sub&gt; som löser ekvationen C(E&lt;sub&gt;max&lt;/sub&gt;) = 2, och förklara i ord vad ekvationen betyder.
# I Sverige är energianvändningen per person ungefär 5,6 MWh. Hur väl passar Sverige in i modellen?
# Hur stor är energianvändningen i USA per person, enligt modellen?
# Med hur många procent måste den genomsnittliga invånaren i USA minska sin energianvändning, för att komma ner till 2 ton koldioxid per år?
# I Kina bor ungefär 1,3 miljarder människor. I USA bor omkring 300 miljoner människor. Sett till landet som helhet: är det Kina eller USA som behöver minska sina totala utsläpp (per år) mest?

=== Elevlösningar ===
{{Fria matteboken: anvisning för elevlösning}}

* …

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift E-nivå]]</text>
      <sha1>c7qdfz76c3z0oafiwv8f5wow3c6xu6z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fria matteboken: elevskapade problemuppgifter</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9179</id>
    <revision>
      <id>45855</id>
      <parentid>39667</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:28:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45855</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="439" sha1="nl8umhhytmlv2fgngxd1egptx590nl9" xml:space="preserve">Du som elev kan lägga till egna problemuppgifter. Kopiera raden nedan, redigera det här stycket, och klistra in raden längst ner i listan. Byt ut namnet så att det passar med din uppgift.

&lt;pre&gt;
* [[/Problemuppgifter/Uppgiftens namn|Uppgiftens namn]]
&lt;/pre&gt;

När du sparat sidan finns en länk till en sida där du kan lägga in din uppgift.
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Mallar relaterade till Fria matteboken|{{SUBPAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nl8umhhytmlv2fgngxd1egptx590nl9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Fria matteboken: information om proceduruppgifter</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9180</id>
    <revision>
      <id>45856</id>
      <parentid>39650</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T02:29:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45856</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="367" sha1="mfz5j4iwqniigkxy6e8n34hgw04auvx" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: box|
Att vara säker på att hantera procedurer är bra, men du måste också kunna använda procedurerna för att lösa problem. De flesta proceduruppgifter saknar sammanhang – se till att även träna på problemlösning.
|Gnome-emblem-important.svg}}
&lt;noinclude&gt;
[[Kategori:Mallar relaterade till Fria matteboken|{{SUBPAGENAME}}]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mfz5j4iwqniigkxy6e8n34hgw04auvx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Förenkla algebraiska uttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9181</id>
    <revision>
      <id>39655</id>
      <timestamp>2013-08-29T09:14:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>La till två Khan-uppgifter</comment>
      <origin>39655</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="569" sha1="0nc4l9itlji0nxbup49y44v6u6nrmio" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Genomgång ==
(saknas)

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
* [https://www.khanacademy.org/exercise/combining_like_terms_1 Khan Academy: Combining like terms]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/combining_like_terms_2 Combining like terms with distribution]

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Förenkla algebraiska uttryck]]
[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Förenkla algebraiska uttryck]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras|Förenkla algebraiska uttryck]]</text>
      <sha1>0nc4l9itlji0nxbup49y44v6u6nrmio</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Sätta in värden i algebraiska uttryck</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9182</id>
    <revision>
      <id>39656</id>
      <timestamp>2013-08-29T09:21:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  == Genomgång == (saknas)  == Relaterade uppgifter på Khan Academy == * [https://www.khanacademy.org/exercise/evaluating_expressions_1 Khan...'</comment>
      <origin>39656</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="634" sha1="566ufubzxg1u2953p1asz08sesgvabl" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Genomgång ==
(saknas)

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
* [https://www.khanacademy.org/exercise/evaluating_expressions_1 Khan Academy: Evaluating expressions in one variable]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/evaluating_expressions_2 Khan Academy: Evaluating expressions in 2 variables]

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning|Sätta in värden i algebraiska uttryck]]
[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Sätta in värden i algebraiska uttryck]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras|Sätta in värden i algebraiska uttryck]]</text>
      <sha1>566ufubzxg1u2953p1asz08sesgvabl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning/Problemuppgift/Världsbefolkningen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9184</id>
    <revision>
      <id>39674</id>
      <parentid>39671</parentid>
      <timestamp>2013-09-02T06:43:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>39674</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1044" sha1="jx4cbcj2kf05zfpmhbcv3mzk2ds1a5p" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: problemuppgift}}

[https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rldens_befolkning Världsbefolkningen] vid några tidpunkter beskrivs av tabellen nedan.

{| class=wikitable style=&quot;text-align:right&quot;
|-
! År !! Folkmängd&lt;br&gt;(miljoner)
|-
| 1750 ||   790
|-
| 1800 ||   980
|-
| 1850 || 1 260
|-
| 1900 || 1 650
|-
| 1910 || 1 750
|-
| 1920 || 1 860
|-
| 1930 || 2 070
|-
| 1940 || 2 300
|-
| 1950 || 2 520
|-
| 1960 || 3 020
|-
| 1970 || 3 700
|-
| 1980 || 4 440
|-
| 1990 || 5 270
|-
| 1999 || 5 980
|-
| 2000 || 6 060
|-
| 2010 || 6 800
|}

Använd den här informationen för att göra välmotiverade gissningar av världsbefolkningen år 1775, år 1600, år 1996 och år 2050.

Kommentera också hur säkra du tycker att dina gissningar är.

=== Elevlösningar ===
{{Fria matteboken: anvisning för elevlösning}}

* …

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift C-nivå]]</text>
      <sha1>jx4cbcj2kf05zfpmhbcv3mzk2ds1a5p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning/Problemuppgift/Mord i kylrummet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9185</id>
    <revision>
      <id>39675</id>
      <parentid>39672</parentid>
      <timestamp>2013-09-02T06:43:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>39675</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="845" sha1="468yxjoaiddwlno3gucgkfx364lstvy" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: problemuppgift}}

Kommissarie Slug har funnit en död kropp i ett kylrum. Kylrummet är 0°C, och kommissarien vet att temperaturen i den döda kroppen avtar ''exponentiellt'' med tiden – det vill säga att temperaturen beskrivs av en exponentialfunktion. Hon mäter temperaturen på kroppen vid några olika tillfällen:

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! Tidpunkt !! Temperatur (°C)
|-
| 14.15 || 17
|-
| 14.30 || 15
|-
| 15.00 || 11
|-
| 16.00 || 6
|}

När mordet skedde var kroppstemperaturen 37°C. Vid vilken tidpunkt var det, ungefär?

=== Elevlösningar ===
{{Fria matteboken: anvisning för elevlösning}}

* …

[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift A-nivå]]</text>
      <sha1>468yxjoaiddwlno3gucgkfx364lstvy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Hjälp/Specialformatering och specialtecken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9186</id>
    <revision>
      <id>39676</id>
      <timestamp>2013-09-02T06:48:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  Ibland vill man ha lite mer fancy saker än rakt text. Lättaste sättet att ordna det är att använda knapparna i menylisten ovanför text...'</comment>
      <origin>39676</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2384" sha1="efq49sj9qb2w031emj52y05j6jmaqcl" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Ibland vill man ha lite mer fancy saker än rakt text. Lättaste sättet att ordna det är att använda knapparna i menylisten ovanför textrutan. Där finns knappar för att fetstila och kursivera, länka, lägga in bilder, och om du fäller ut de avancerade kontrollerna finns det också knappar för att göra rubriker, listor, och upphöjda/nedsänkta tecken.

I matteböcker är det inte helt ovanligt att man vill ha ganska avancerade matematiska uttryck, som inte går att skriva med vanlig text. Att lägga in såna kan vara lite knepigt, men med lite övning går det bra. Principen är denna:

* Formler och matematiska uttryck skrivs mellan så kallade ''math-taggar'', så här: &lt;nowiki&gt;&lt;math&gt;Ditt matematiska uttryck&lt;/math&gt;&lt;/nowiki&gt;. Den första taggen säger att här börjar ett matematiskt uttryck, och den andra berättar var uttrycket slutar.
* Mellan taggarna skriver du ditt matematiska uttryck. Här kan du använda olika specialord för att lägga in formler och funktioner.
** Ett exempel är '''\frac{x}{y}''', som ser ut så här: &lt;math&gt;\frac{x}{y}&lt;/math&gt;. Delen '''\frac''' berättar att det är ett bråk på gång, och '''{x}''' respektive '''{y}''' är de två delarna som ska sitta i bråket (det vill säga täljare och nämnare).
** Ett annat exempel är '''\sqrt{a}''', som ser ut så här: &lt;math&gt;\sqrt{a}&lt;/math&gt;. Här säger '''\sqrt''' att det är ett rottecken på gång, och '''{a}''' är det som ska stå i rottecknet.
** Det går att kombinera flera uttryck inuti varandra, så som '''\sqrt{\frac{x}{y}}''': &lt;math&gt;\sqrt{\frac{x}{y}}&lt;/math&gt;.
* Det är lätt hänt att glömma bort att avsluta med att skriva &lt;nowiki&gt;&lt;/math&gt;&lt;/nowiki&gt;.

Det finns en lista över hur du får fram olika [https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Matematiska_uttryck matematiska notationer på svenska wikipedia], och en mer omfattande [http://en.wikipedia.org/wiki/Help:Displaying_a_formula#Functions.2C_symbols.2C_special_characters|Hjälpsida på engelska Wikipedia].

Om du skriver fel kommer din formel inte att kunna visas. Har svårt att få ordning på ditt matematiska uttryck är det smart att börja med så små uttryck som möjligt, och låta dem växa ett steg i taget. Använd förhandsgranskningen för att upptäcka när ett fel smyger sig in.

[[Kategori:Fria matteboken/hjälp|Specialformatering och specialtecken]]</text>
      <sha1>efq49sj9qb2w031emj52y05j6jmaqcl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Hjälp/Mallar som används i Fria matteboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9187</id>
    <revision>
      <id>39696</id>
      <parentid>39681</parentid>
      <timestamp>2013-09-02T08:05:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till en ellips, för att markera att listan inte alls är klar.</comment>
      <origin>39696</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1290" sha1="f6u57wbpoa672ik3ineacgd4ffckqjj" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Det finns färdiga mallar som du kan lägga in i text du skriver. Mallar är färdiga block med text, som du kan återanvända. Ett exempel på det är innehållsförteckningen, som syns längst upp till höger på de flesta sidor i boken.

Du infogar en mall genom att sätta dubbla måsvingar runt mallens namn: '''&lt;nowiki&gt;{{Mallens namn}}&lt;/nowiki&gt;'''.

De här mallarna är de vanligaste i boken:

* [[Mall:Fria matteboken: matematik 2b|Fria matteboken: matematik 2b]]. Den här ger innehållsförteckningen, och '''du bör inleda alla sidor i boken med denna mall'''.
* [[Mall:Fria matteboken: box|Fria matteboken: box]]. Den här skapar en infobox, eller en ruta för kontrollfrågor, diskussionsfrågor, eller något annat du vill flika in.
* [[Mall:Fria matteboken: problemuppgift]]. Den här ger inledande anvisningar för problemuppgifter.
* [[Mall:Fria matteboken: anvisning för elevlösning]]. Den här texten används i problemuppgifter, under rubriken med elevlösningar, för att berätta hur man kan lägga till fler elevlösningar.
* [[Mall:Fria matteboken: elevskapad sida]]. Den här mallen används högst upp på sidor som elever är tänkta att redigera, så som facit/ledtrådar till uppgifter, eller beskrivningar av begrepp.
* …</text>
      <sha1>f6u57wbpoa672ik3ineacgd4ffckqjj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Hjälp/Textmallar för att starta nya sidor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9188</id>
    <revision>
      <id>39863</id>
      <parentid>39860</parentid>
      <timestamp>2013-10-03T13:50:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till mall för facit och ledtrådar</comment>
      <origin>39863</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1903" sha1="epeapr7yzpp44ihy46e6ypt6oppato8" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
Texterna nedan kan du kopiera och klistra in när du startar nya sidor. Då får du med alla de mallar som behövs för sidan.


== Problemuppgift ==
&lt;pre&gt;
{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: problemuppgift}}

Problemuppgift här…


=== Elevlösningar ===
{{Fria matteboken: anvisning för elevlösning}}

* …


[[Kategori:Matematik 2b/NAMN PÅ AVSNITT]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift C-nivå]] &lt;-- byt mot rätt svårighetsnivå
&lt;/pre&gt;


== Hjälpsida ==
&lt;pre&gt;
{{Fria matteboken: matematik 2b}}

Hjälptext här…

[[Kategori:Fria matteboken/hjälp|NAMN PÅ HJÄLPSIDA]]
&lt;/pre&gt;


== Genomgång ==
&lt;pre&gt;
{{Fria matteboken: matematik 2b}}

[[Kategori:Matematik 2b/NAMN PÅ AVSNITT]]
[[Kategori:Matematik 2b/Genomgångar]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras]]
&lt;/pre&gt;


== Förkunskap ==
&lt;pre&gt;
{{Fria matteboken: matematik 2b}}
== Exempel ==
(saknas)

== Genomgång ==
(saknas)

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
(saknas)

[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|NAMN PÅ FÖRKUNSKAP]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras|NAMN PÅ FÖRKUNSKAP]]
&lt;/pre&gt;

== Uppgifter ==
&lt;pre&gt;
{{Fria matteboken: matematik 2b}}
== Förklara begrepp ==
Läs igenom och försök förbättra förklaringarna av de här begreppen. (Om något begrepp saknas kan du påbörja en beskrivning!)

Viktiga begrepp
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/BEGREPP|BEGREPP]]

Övriga begrepp
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/BEGREPP|BEGREPP]]

== Uppgift XX ==
…
[[/Facit och ledtrådar/]]

[[Kategori:Matematik 2b/NAMN PÅ AVSNITT]]
[[Kategori:Matematik 2b/Uppgifter]]
&lt;/pre&gt;

== Facit och ledtrådar ==
&lt;pre&gt;
{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}

== NAMN PÅ UPPGIFT ==
...
&lt;/pre&gt;

[[Kategori:Fria matteboken/hjälp|Textmallar för att starta nya sidor]]</text>
      <sha1>epeapr7yzpp44ihy46e6ypt6oppato8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Medellivslängd.jpg</title>
    <ns>6</ns>
    <id>9189</id>
    <revision>
      <id>39686</id>
      <timestamp>2013-09-02T07:34:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Lösning till uppgift om medellivslängd i Sverige</comment>
      <origin>39686</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="chubhrc1xpli9rzsje4kzx2nkti1jn0" xml:space="preserve">Lösning till uppgift om medellivslängd i Sverige</text>
      <sha1>chubhrc1xpli9rzsje4kzx2nkti1jn0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning/Problemuppgift/Medellivslängd i Sverige/Johan Falks lösning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9190</id>
    <revision>
      <id>39689</id>
      <parentid>39688</parentid>
      <timestamp>2013-09-02T07:39:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Ändrade bilden till liten storlek</comment>
      <origin>39689</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="36" sha1="eopb6rli30uzs5eanv1vrmqzv917y86" xml:space="preserve">[[Fil:Medellivslängd.jpg|miniatyr]]</text>
      <sha1>eopb6rli30uzs5eanv1vrmqzv917y86</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning/Problemuppgift/Viktminskning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9192</id>
    <revision>
      <id>40547</id>
      <parentid>39712</parentid>
      <timestamp>2013-12-04T09:41:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>/* Elevlösningar */</comment>
      <origin>40547</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1070" sha1="if58hgt6up48da6txgiy839pobupkkd" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: problemuppgift}}

När magister Falk började jobba som lärare ändrades hans levnadsvanor. Innan hade han suttit hemma och pluggat mycket, men nu började han istället cykla till och från jobbet – och stod och gick mycket medan han jobbade. Som en följd av detta minskade hans vikt med ungefär ett halvt kilo i veckan.

Här är en modell över magister Falks vikt.
&lt;pre&gt;
m(d) = 77 – 0,07d

m(d): Magister Falks vikt
d: Antal dagar som gått sedan han började jobba
&lt;/pre&gt;

* Vad vägde magister Falk när han börjde jobba, enligt modellen?
* Ta reda på vilket värde på d&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; som löser ekvationen m(d&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;) = 72, och förklara i ord vad ekvationen betyder.
* Ange minst två aspekter av modellen som inte stämmer med verkligheten.

=== Elevlösningar ===
{{Fria matteboken: anvisning för elevlösning}}

* …


[[Kategori:Matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift]]
[[Kategori:Matematik 2b/Problemuppgift E-nivå]]</text>
      <sha1>if58hgt6up48da6txgiy839pobupkkd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Britas äppelpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9194</id>
    <revision>
      <id>43514</id>
      <parentid>43513</parentid>
      <timestamp>2015-03-28T10:14:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Innocent bystander</username>
        <id>4706</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>43514</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1277" sha1="tdr3262cx7qpostj8f2n1swdi5fuzwk" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Ca 6 portioner

==Pajdeg==
* 1.5 dl vetemjöl
* 1.5 dl havregryn
* 125 g smör
* 2-3 msk vatten

# Finfördela smöret i mjölet med en gaffel eller fingrarna till en smulig massa.
# Tillsätt vatten och arbeta snabbt till en deg. Knåda inte pajdegen som då blir seg och inte spröd efter gräddning.
# Tryck ut den i en pajform. Nagga botten med en gaffel.
# Låt formen stå i kylskåpet i ca 30 minuter.
# Förgrädda pajskalet 10-12 minuter i mitten av en 225 grader varm ugn.

==Ingredienser==
* 100-125 g mandelmassa
* 5 medelstora äpplen, ca 800 g
* 75 g smör.
* 1 dl strösocker 
* 2 ägg
* 1 1/2 tsk kanel
* 2-3 msk mandelspån

==Tillagning==
# Gör en pajdeg.
# Riv mandelmassan och lägg i pajskalet.
# Skala äpplena och riv dem grovt.
# Vispa mjukt smör och socker.
# Dela äggen  och blanda ner gulorna. 
# Tillsätt de rivna äpplena och kanel.
# Vispa äggvitorna till ett hårt skum och vänd ner de i smeten.
# Bred ut smeten i pajskalet och strö över mandelspånen.
# Grädda pajen i mitten av ugnen 30-40 minuter i en 225 grader varm ugn.

==Servering==
Serveras med vaniljglass eller vaniljsås.
{{STANDARDSORTERING:Britas äppelpaj}}
[[Kategori:Efterrätter]]
[[Kategori:B kokbok]]
[[Kategori:Ä kokbok]]
[[Kategori:Svenska recept]]</text>
      <sha1>tdr3262cx7qpostj8f2n1swdi5fuzwk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chockladpaj</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9195</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Chokladpaj" />
    <revision>
      <id>39726</id>
      <timestamp>2013-09-08T17:49:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <comment>Grotte flyttade sidan [[Kokboken/Recept/Chockladpaj]] till [[Kokboken/Recept/Chokladpaj]]: Felstavat</comment>
      <origin>39726</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="gvn1lv9x6eoe0magihfmm56izs5t418" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Chokladpaj]]</text>
      <sha1>gvn1lv9x6eoe0magihfmm56izs5t418</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Farfalle famiglia</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9196</id>
    <revision>
      <id>41528</id>
      <parentid>39729</parentid>
      <timestamp>2014-08-02T15:28:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Italienska recept|Italienska recept]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>41528</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="645" sha1="mbaojb3t6unrihcqq833szy9qw8ju3z" xml:space="preserve">==Ingredienser==
''4 portioner''
* 400 g farfalle, även kallad strichetti och fjärilspasta.
* 50 g urkärnade svarta oliver
* 100 g cocktailmozzarella eller mozzarella delad i bitar
* 1/2 dl olivolja
* 100 g soltorkade tomater i olja
* Basilika
* Salt
* Svartpeppar
* Parmesanost

==Tillagning==
# Koka upp vatten, salta och koka pastan.
# Dela oliverna och mozzarellan.
# Häll av vattnet och vänd ner samtliga ingredienser i pastan.
# Smaka av med salt och peppar.
# Strö över nyriven parmesanost.

[[Kategori:Pasta|Kokboken/Recept/Farfalle famiglia]]
[[Kategori:F kokbok|Kokboken/Recept/Farfalle famiglia]]
[[Kategori:Italienska recept]]</text>
      <sha1>mbaojb3t6unrihcqq833szy9qw8ju3z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Prioritetsordning för potenser och multiplikation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9197</id>
    <revision>
      <id>39734</id>
      <timestamp>2013-09-10T11:50:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}} == Exempel == (saknas)  == Genomgång == (saknas)  == Relaterade uppgifter på Khan Academy == (saknas)  Kategori:Matematik 2b/Förkunskape...'</comment>
      <origin>39734</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="328" sha1="3bhww7bv6ks4ay1cn86d9lda7k6p6ms" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
== Exempel ==
(saknas)

== Genomgång ==
(saknas)

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
(saknas)

[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Prioritetsordning för potenser och multiplikation]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras|Prioritetsordning för potenser och multiplikation]]</text>
      <sha1>3bhww7bv6ks4ay1cn86d9lda7k6p6ms</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Coleslaw</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9219</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Coleslaw" />
    <revision>
      <id>54656</id>
      <parentid>39797</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:49:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar tom dubblettsida</comment>
      <origin>54656</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="465w6xktyknhkckzbtjvurus0znjdvx" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Coleslaw]]</text>
      <sha1>465w6xktyknhkckzbtjvurus0znjdvx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9225</id>
    <revision>
      <id>49276</id>
      <parentid>48427</parentid>
      <timestamp>2020-02-13T20:11:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>185.53.212.85</ip>
      </contributor>
      <comment>Ändrat &quot;maximupunkt&quot; och &quot;minimupunkt&quot; till dem korrekta termerna &quot;maximipunkt&quot; och &quot;minimipunkt&quot;</comment>
      <origin>49276</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5925" sha1="awupe9drlu34pft5ie90hn7lt358rv5" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
== Varför andragradsfunktioner? ==

När man undersöker korrelationer mellan olika typer av data utgår man ofta från att det finns ett ''linjärt samband'' – även om man vet att det egentligen inte kan vara linjärt. Det är för att linjära samband är enkla att hantera, och om man begränsar sig till att titta på en små delar av ett samband kan man (nästan) alltid beskriva dem med räta linjer.

Men ibland behövs andra modeller för att beskriva samband. En sådan modell är ''andragradsfunktioner''. Det är funktioner som kan beskrivas med samband där inte bara x ingår, utan det dessutom finns en term som innehåller x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. (Det är den termen som gör att funktionerna kallas för just ''andra''gradsfunktioner – en funktion som innehåller x&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; skulle kallas en tredjegradsfunktion, och så vidare.)

Andragradsfunktioner har ett par viktiga egenskaper:

* De har en ''högsta punkt'' eller ''lägsta punkt'', där kurvan vänder. Den punkten kallas [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Extrempunkt|extrempunkt]], och är antingen en maximimpunkt eller minimipunkt. Många verkliga problem går ut på att hitta extrempunkter för samband – där vinsterna är som högst, arbetslösheten som lägst, kostnaderna för administration så låga som möjligt, och så vidare.
* De har en [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Symmetrilinje|symmetrilinje]], det vill säga en linje som delar funktionens graf i två spegelbilder.

De här två egenskaperna gör att man gärna vill använda andragradsfunktioner för att beskriva samband som har en högsta/lägsta punkt, speciellt om sambanden verkar vara symmetriska runt en linje. Sådana samband kan se ut så här:

&lt;gallery&gt;
File:Andragradsfunktion med brus 1.png|Samband som kan beskrivas bra av en andragradsfunktion med en minimumpunkt.
File:Andragradsfunktion med brus 2.png|Samband som kan beskrivas bra av en andragradsfunktion med en maximumpunkt.
File:Andragradsfunktion med brus 3.png|Samband som kan beskrivas bra av en andragradsfunktion med en maximumpunkt (även om &quot;vänstra halvan&quot; av sambandet till stor del saknas).
&lt;/gallery&gt;

== Beskriva andragradsfunktioner matematiskt ==

Precis som med linjära funktioner finns det en generell formel för att beskriva andragradsfunktioner, och precis som med linjära funktioner finns det flera varianter.

* Den vanligaste är '''f(x) = ax&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + bx + c''' (för något värde på a, b och c). Den kallas ibland för ''standardformen''.
* En lite ovanligare, men mer användbar, är formen '''f(x) = a(x + d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e''' (för något värde på a, d och e). Den kallas ibland ''kvadratkompletterad form''.
* En tredje form är '''f(x) = a(x - x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;)(x - x&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;)''' (för något värde på x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och x&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;). Den kallas ibland ''faktoriserad form'', och behändig – men inte alltid möjlig att använda.

I den här boken kommer vi framförallt att använda den kvadratkompletterade formen, eftersom den gör det lättare att se hur en andragradsfunktion beter sig, och även att lösa andragradsekvationer.

För att kunna hantera andragradsfunktioner krävs att man är säker på att hantera multiplikation med parenteser, och det är där vårt arbete kommer att börja.

== Att multiplicera parentesuttryck ==

(To be written…)

=== Tre genvägar: Kvadreringsreglerna och konjugatregeln ===

(To be written…)

== Kvadratkomplettering ==

(To be written…)

== Andragradsuttryck och kvadratkomplettering: uppgifter med mera ==

=== Relaterade procedurer ===

Grundläggande procedurer
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Rom: Använda kvadreringsreglerna för att utveckla uttryck|Rom: Använda kvadreringsreglerna för att utveckla uttryck]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Aten: Använda konjugatregeln för att utveckla uttryck|Aten: Använda konjugatregeln för att utveckla uttryck]]

Påbyggnadsprocedurer
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck|Sarajevo: Kvadratkomplettera andragradsuttryck]]

=== Övningsuppgifter ===

* [[/Uppgifter/]]

== Extrempunkter och symmetrilinjer ==

(To be written…)

== Extrempunkter och symmetrilinjer: uppgifter med mera ==

=== Relaterade procedurer ===

Grundläggande procedurer
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Helsingfors: Avgöra om andragradsfunktioner har max- eller min-värde|Helsingfors: Avgöra om andragradsfunktioner har max- eller min-värde]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Köpenhamn: Hitta max-/minvärden för andragradsfunktioner|Köpenhamn: Hitta max-/minvärden för andragradsfunktioner]]

Påbyggnadsprocedurer
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Ankara: Skissa grafer för andragradsfunktioner för hand|Ankara: Skissa grafer för andragradsfunktioner för hand]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Baku: Hitta symmetrilinje för andragradsfunktioner|Baku: Hitta symmetrilinje för andragradsfunktioner]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Minsk: Identifiera max-/minpunkt från kvadratkompletterat andragradsuttryck|Minsk: Identifiera max-/minpunkt från kvadratkompletterat andragradsuttryck]]

=== Övningsuppgifter ===

* [[/Uppgifter/]]

== Andragradsekvationer ==

(To be written…)

== Andragradsekvationer: uppgifter med mera ==

=== Relaterade procedurer ===

Grundläggande procedurer
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Bryssel: Lösa ekvationer med nollproduktsmetoden|Bryssel: Lösa ekvationer med nollproduktsmetoden]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Procedurer/Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt|Oslo: Lösa andragradsekvationer algebraiskt]]

=== Övningsuppgifter ===

* [[/Uppgifter/]]


[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer]]
[[Kategori:Matematik 2b/Genomgångar]]
[[Kategori:Matematik 2b/Behöver kompletteras]]</text>
      <sha1>awupe9drlu34pft5ie90hn7lt358rv5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Matematik/Lineär algebra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9233</id>
    <redirect title="Formelsamling/Matematik/Linjär algebra" />
    <revision>
      <id>39852</id>
      <timestamp>2013-09-30T13:10:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lixer</username>
        <id>3408</id>
      </contributor>
      <comment>Lixer flyttade sidan [[Formelsamling/Matematik/Lineär algebra]] till [[Formelsamling/Matematik/Linjär algebra]]: Felstavning</comment>
      <origin>39852</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="4wtrv0azxtegz4544dsea06i593s8rt" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Formelsamling/Matematik/Linjär algebra]]</text>
      <sha1>4wtrv0azxtegz4544dsea06i593s8rt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer/Uppgifter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9234</id>
    <revision>
      <id>39872</id>
      <parentid>39866</parentid>
      <timestamp>2013-10-07T08:07:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>La till länk till uppgifter i Google-dokument</comment>
      <origin>39872</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2104" sha1="4sq7543u771e03jolcdntfizf3dl7x1" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Förklara begrepp ==
Läs igenom och försök förbättra förklaringarna av de här begreppen. (Om något begrepp saknas kan du påbörja en beskrivning!)

Viktiga begrepp
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Faktorisering|Faktorisering]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Andragradsfunktion|Andragradsfunktion]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Extrempunkt|Extrempunkt]]

Övriga begrepp
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Kvadratkomplettering|Kvadratkomplettering]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Symmetrilinje|Symmetrilinje]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Imaginära och komplexa tal|Imaginära och komplexa tal]]

Överkursbegrepp
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Polynom|Polynom]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Ansättning|Ansättning]]
* [[Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Derivata|Derivata]]

== Kvadratkomplettera uttryck ==

=== Enklare uttryck ===
Kvadratkomplettera följande uttryck (det vill säga, skriv om till formen '''a(x + d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e''').

# x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 4x + 10
# x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 4x – 1
# x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 4x
# x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 6x + 10
# x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + x
# x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + x - 1
# x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 16x + 8
# 6x - x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
# 2 – 7x + x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
# -x + 5 + x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

=== Lite svårare uttryck ===
Kvadratkomplettera följande uttryck (det vill säga, skriv om till formen '''a(x + d)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + e''').

# 2x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 4x + 10
# 3x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 12x – 5
# -2x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 4x
# -x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 6x + 10
# 3x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 12x - 1
# 1,5x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 3x - 7
# -4x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; – 16x + 8
# 6x - 2x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
# 2 – 4x + 3x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;
# -x + 5 + 0,5x&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;

[[/Facit och ledtrådar/]]

== Extrempunkter och symmetrilinje ==

Uppgifter och lösningar finns i Google-dokumentet [https://docs.google.com/document/d/1Cn5UrEL7XWcmOlEWn-7EQe3NFDaDyhs9Z3MVdkI7IRw/edit?usp=sharing|Extrempunkter och symmetrilinjer: uppgifter].

[[Kategori:Matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer]]
[[Kategori:Matematik 2b/Uppgifter]]</text>
      <sha1>4sq7543u771e03jolcdntfizf3dl7x1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Andragradsfunktioner och -ekvationer/Uppgifter/Facit och ledtrådar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9235</id>
    <revision>
      <id>39867</id>
      <parentid>39864</parentid>
      <timestamp>2013-10-03T14:05:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>/* Kvadratkomplettera uttryck */ Ändrade så att facit stämmer.</comment>
      <origin>39867</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="767" sha1="fjzxmtjz8p1ubsji6nchs357ufaccnx" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}

== Kvadratkomplettera uttryck ==

=== Enklare uttryck ===

# 1(x + 2)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 6
# 1(x + 2)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + -5
# 1(x + 2)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + -4
# 1(x + -3)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 1
# 1(x + 0,5)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + -0,25
# 1(x + 0,5)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + -1,25
# 1(x + -8)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + -56
# -1(x + -3)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 9
# 1(x + -3,5)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + -10,25
# 1(x + -0,5)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 4,75

=== Lite svårare uttryck ===

# 2(x + 1)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 8
# 3(x + 2)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + -17
# -2(x + -1)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 2
# -1(x + 3)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 19
# 3(x + 2)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + -13
# 1,5(x + 1)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + -8,5
# -4(x + 2)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 24
# -2(x + -1,5)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 4,5
# 3(x + -2/3)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 2/3
# 0,5(x + -1)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; + 4,5</text>
      <sha1>fjzxmtjz8p1ubsji6nchs357ufaccnx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Surdeg, recept 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9236</id>
    <revision>
      <id>40008</id>
      <parentid>40007</parentid>
      <timestamp>2013-10-11T08:32:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lennart Hultman</username>
        <id>4170</id>
      </contributor>
      <origin>40008</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2001" sha1="qudv0sn5k2cb5a216xtxw1zoukqck5j" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*330 gram = 6 dl grovt rågmjöl
*6 dl vatten, 40 grader
*till färskning krävs ytterligare grovt rågmjöl och vatten 40 grader
 
==Tillagning==
Blanda mjöl och vatten i en glasburk på 3 - 4 liter. Sätt glasburken i rumstemperatur eller i 28 grader. Sätt ett tunt bomullstyg över burken, som lämpligen sätts fast med en gummisnodd.

På morgonen, efter jobbet och på kvällen varje dag: kontrollera att det inte jäser över.

Efter en dag (24 timmar): Rör om i blandningen. Varje dag, som man rört om i surdegen eller tagit surdeg, skrapar man insidan av burken med en mjuk urskapa.

Efter två dagar (48 timmar): Rör om.

Efter tre dagar (72 timmar): Rör om. Nu är surdegen färdig att användas. Baka ett surdegsbröd med en del av surdegen och sätt in resten av surdegen i kylskåpet. Kontrollera att kylskåpet har rätt temperatur: 2 - 8 grader. Vid brödbaket tillsätts 2/3 av den jästmängd som ett motsvarande bröd utan surdeg. Alternativt sätt in all surdeg i kylskåpet och baka senare.

Om du vill kan du baka ytterligare bröd, men lämna lite surdeg kvar.

==Färskning==
Efter några dagar, helst en vecka men upp till 3 - 4 veckor går, skall surdegen färskas. Då har allt utom en liten mängd av surdegen gått åt till bakning, om du har bakat flitigt.

Blanda lika delar grovt rågmjöl och vatten i volym räknat. 1 dl rågmjöl = 55 gram.

Blanda så mycket att den mängd surdeg som var från början blir tillbaka.

Efter en dag (24 timmar): Rör om.

Låt surdegen stå totalt 1½ dygn (36 timmar) i rumstemperatur eller 30 timmar i 28 grader.

Baka bröd eller sätt direkt tillbaka surdegen i kylskåpet.

Kontrollera före varje färskning att surdegen inte har möglat. Det är mycket sällsynt att surdegen möglar, men det händer någon gång.

Fortsätt att omväxlande baka bröd med surdegen och färska surdegen.

[[kategori:S kokbok]]

[[Kategori:Bakning]]

[[kategori:Matbröd]]

[[kategori:Svenska recept]]</text>
      <sha1>qudv0sn5k2cb5a216xtxw1zoukqck5j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Pardans</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9237</id>
    <revision>
      <id>40962</id>
      <parentid>40154</parentid>
      <timestamp>2014-03-26T16:33:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lennart Hultman</username>
        <id>4170</id>
      </contributor>
      <origin>40962</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2948" sha1="tpb9xcxgflb9rbrh713wltq6iscqc79" xml:space="preserve">== Foxtrot ==

Foxtrot är en pardans. Den finns väl beskriven i svenska Wikipedia. Där beskrivs dansens ursprung (=historia), vilken del av världen dansen dansas, de foxtrotsteg som lärs ut i dansskolor och beskrivs i literaturen eller länkar till dessa danssteg samt dansfattningen i foxtrot.

Dock i frågan om '''vilken del av världen foxtrot dansas''' finns bara uppräknat några länder där dansen dansas och ett par länder där den inte dansas. Enligt svenska Wikipedia dansas foxtrot i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Österrike och USA. Foxtrot dansas inte i England eller Frankrike. Utöver vad svenska Wikipedia skriver dansas foxtrot i Polen.

När en förare dansar med en främmande följare bör hen begränsa sig till dessa danssteg. En förare som är mycket duktig på att föra som dansar med en följare som är mycket duktig på att följa kan dock gå utanför dessa danssteg. Fasta par, det vill säga förare och följare som är varandras danskompisar kan också dansa dansturer som inte är etablerade.

Det är sådana dansturer som beskrivs i denna artikel.

'''Rocksteg bakåt'''. Föraren går bakåt med vänster fot (slow), sedan lyfter föraren höger fot som ett steg bakåt men vänder efter halva steget och sätter tillbaka foten på sin ursprungliga plats (slow), sedan tar föraren ett steg snett framåt-vänster med vänster fot (quick), sist samlar föraren höger fot mot den vänstra (quick).

'''Herrensolo'''. Det finns i litteraturen minst en foxtrot-tur som heter herrensolo. Här beskrivs en annan tur med namnet herrensolo. Det finns en foxtrottur som i Amerika heter &quot;promenade underarm turn&quot; och på tyska heter damensolo. Den herrensolo som beskrivs här liknar damensolo, men i herrensolo går föraren under sin vänstra arm: Föraren tar ett steg framåt med vänster fot (slow). Sedan lyfter föraren sin vänsta arm och går under den med först höger fot (slow) och snurrar ett varv åt vänster. Föraren behöver även de två quick-stegen för att fullfölja snurren och återvända till sluten valsfattning.

'''Varsoviennefattning'''. Foxtrot dansas normalt med valsfattning. Men här byter paret till varsoviennefattning. Föraren för detta genom att först släppa sin högra hand från följarens rygg och sedan höja båda händerna till varsoviennefattning. Båda dansarna tittar åt samma håll och håller vänster i vänster och höger i höger i axelhöjd. Med denna fattning fortsätter paret att dansa foxtrot en stund, exempelvis grundsteg framåt, grundsteg bakåt, kvartsvändning och rocksteg framåt och bakåt. Paret kan vända genom att föraren dansar framåt och följaren dansar bakåt eller omvänt. Varsoviennefattning är den fattning man dansar med i amerikansk polka.
Fattningen kallas även skridskofattning.

[[kategori:SAB: Rb Idrott och sport]]
[[kategori:Alfabetiskt index|P]]
[[kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/P]]</text>
      <sha1>tpb9xcxgflb9rbrh713wltq6iscqc79</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Potatis, kokt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9241</id>
    <revision>
      <id>40160</id>
      <timestamp>2013-10-24T17:17:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lennart Hultman</username>
        <id>4170</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ' {{minikokbok}}  ==Ingredienser==  Några om möjligt ut jämnstora potatisar  ==Tillagning== Fyll en en gryta eller kastrull med så mycket vatten att vattnet kommer att nät...'</comment>
      <origin>40160</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="842" sha1="sj4y6iyu9wyk99a8tqn25npngsibxno" xml:space="preserve">
{{minikokbok}}

==Ingredienser== 
Några om möjligt ut jämnstora potatisar

==Tillagning==
Fyll en en gryta eller kastrull med så mycket vatten att vattnet kommer att nätt och jämnt täcka potatisarna. Koka upp vattnet. Lägg i potatisarna. Koka i 7 till 35 minuter för medelstora potatisar. Om man planerar att koka potatisen 10 minuter eller kortare tid, bör man väga potatisen innan man kokar den. Minsta koktid visas i tabellen nedan.

==Synpunkter==
En del tycker att potatis kokt kort tid behåller mera av potatisens smak. Dessutom har potatis kokt kort tid lägre glykemiskt index och är därmed nyttigare. 

==Tabell över minsta koktid==
*vikt gram___koktid minuter
*46_________5
*55_________6
*69_________7
*92_________8
*137________9

[[kategori:Svenska recept]]
[[kategori:Potatis och rotfrukter]]
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>sj4y6iyu9wyk99a8tqn25npngsibxno</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Danska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9247</id>
    <revision>
      <id>48290</id>
      <parentid>40260</parentid>
      <timestamp>2018-11-21T13:57:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing Constantin_Hansen_1836_-_HC_Andersen.jpg with [[File:C.A._Jensen_1836_-_HC_Andersen.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error) · wrong artist).</comment>
      <origin>48290</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="712" sha1="sjss08you8e4j5ghp9ys0f4owusmwr0" xml:space="preserve">&lt;center&gt;
&lt;TABLE CELLPADDING=10&gt;
&lt;TD&gt;
[[Bild:C.A. Jensen 1836 - HC Andersen.jpg|250px]]&lt;br&gt;&lt;br&gt;
''&lt;big&gt;&lt;big&gt;&lt;big&gt;Danska ~ Svenska&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;br&gt;''
''&lt;big&gt;Lär dig danska språket!&lt;/big&gt;&lt;p&gt;''
&lt;big&gt;[[/Innehåll/]] ~ [[/Nivå I/]] ~ [[/Nivå II/]] ~ [[/Nivå III/]] ~ [[/Grammatik/]]&lt;/big&gt;
&lt;/TD&gt;
&lt;TD&gt;
&lt;/TABLE&gt;

&lt;center&gt;[[Bild:Flag of Denmark.svg|50px]] [[Bild:Flag of the Faroe Islands.svg|50px]] [[Bild:Flag of Greenland.svg|50px]]&lt;/center&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Danska|Danska]]
[[Kategori:SAB: Ff Danska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|T]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/T]]

[[ca:Danès]]
[[en:Danish]]
[[fy:Deensk]]
[[nl:Deens]]
[[ja:デンマーク語]]
[[pt:Dinamarquês]]</text>
      <sha1>sjss08you8e4j5ghp9ys0f4owusmwr0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Svamp tillagad i microvågsugn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9248</id>
    <revision>
      <id>40261</id>
      <timestamp>2013-10-30T16:55:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lennart Hultman</username>
        <id>4170</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Minikokbok}}  ==Ingredienser== ''1 portion'' * 100 gram rensad svamp  ==Tillagning== Lägg svampen på en tallrik. Tillaga den 1 minut och 45 sekunder (gäller microvågsugn...'</comment>
      <origin>40261</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1466" sha1="gi9hlbpkqahbld8q5lc3rreczskht81" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''1 portion''
* 100 gram rensad svamp

==Tillagning==
Lägg svampen på en tallrik. Tillaga den 1 minut och 45 sekunder (gäller microvågsugnar med vanligt förekommande effekt)

==Synpunkter==
De flesta svampar går bra att tillaga i microvågsugn. Dock inte murklor, som skall tillagas på speciellt sätt (kallas att förvälla och man häller bort spadet, se en svampbok). Vissa svampar, exempelvis kantareller och fårtickor blir godare om man steker dem. Om man bara har så lite kantareller eller fårtickor att man inte vill smutsa ner en stekpanna, går det dock att micra även dessa. 

Det finns bara en sopp som är giftig. Den har man bara hittat på Gotland och Öland och den är röd på undersidan. Denna svamp är bara svagt giftig, inte dödlig och ger inga bestående men. Det gör att om man undviker soppar som är röda på undersidan kan man tillaga soppar utan att göra en fullständig artbestämning. En del soppar är illasmakande och skulle förstöra en hel svampgryta om man kokade blandsvamp men en sådan svamp. All svamp är giftig om den ätes rå. Det man bäst gör, om man har soppar som inte är fullständigt artbestämda, är att lägga dem på en tillräckligt stor tallrik och antingen lägga varje svamp för sig eller lägga dem i grupper med bara en sorts svamp i varje grupp och sedan tillaga svampen i microvågsugn.

[[kategori:laga mat i microvågsugn]]

[[kategori:Svenska recept]]</text>
      <sha1>gi9hlbpkqahbld8q5lc3rreczskht81</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Förkunskaper/Lösa linjära ekvationer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9258</id>
    <revision>
      <id>40425</id>
      <timestamp>2013-11-20T08:03:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Fria matteboken: matematik 2b}}  == Exempel ==  (saknas)  == Genomgång ==  (saknas)  == Relaterade uppgifter på Khan Academy == * [https://www.khanacademy.org/exercise/com...'</comment>
      <origin>40425</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="689" sha1="cxp3rlin00qd7noe7g42lzzf4kj3onx" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}

== Exempel ==

(saknas)

== Genomgång ==

(saknas)

== Relaterade uppgifter på Khan Academy ==
* [https://www.khanacademy.org/exercise/combining_like_terms_1 Combining like terms]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/linear_equations_3 Equations with variables on both sides]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/combining_like_terms_2 Combining like terms with distribution]
* [https://www.khanacademy.org/exercise/multistep_equations_with_distribution Multistep equations with distribution]

[[Kategori:Matematik 2b/Linjära funktioner och ekvationer|Lösa linjära ekvationer]]
[[Kategori:Matematik 2b/Förkunskaper|Lösa linjära ekvationer]]</text>
      <sha1>cxp3rlin00qd7noe7g42lzzf4kj3onx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fria matteboken: matematik 2b/Begrepp/Parabel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9265</id>
    <revision>
      <id>40549</id>
      <timestamp>2013-12-04T09:54:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Itangalo</username>
        <id>3987</id>
      </contributor>
      <comment>Stubbe.</comment>
      <origin>40549</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm" xml:space="preserve">{{Fria matteboken: matematik 2b}}
{{Fria matteboken: elevskapad sida}}</text>
      <sha1>478nhpg7syodukolko9we9545yrk8lm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/muffins för nästan alla</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9268</id>
    <revision>
      <id>40603</id>
      <parentid>40602</parentid>
      <timestamp>2013-12-10T10:16:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>46.195.8.194</ip>
      </contributor>
      <origin>40603</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1506" sha1="m57ee1btzbxhbrrv6pcmpdpiyuzvhoi" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''12 normalstora muffins''
*3 dl vetemjöl
*2 dl strösocker
*2 tsk bakpulver
*2 tsk vaniljsocker
*50 g smält mjölkfritt margarin
*2 dl vatten eller annan vätska
*eventuellt någon smaksättning, se under tips nedan.

==Tillagning==
Sätt ugnen på 175 grader.&lt;br&gt;
Blanda alla torra ingredienser. Rör sedan ned vätskan och det smälta margarinet.&lt;br&gt;
Rör ned någon smaksättning om du inte vill ha vaniljmuffins.&lt;br&gt;
Klicka upp smeten i smord muffinsplåt eller pappersformar och grädda i mitten av ugnen ca 15 min. &lt;br&gt;
Notera att eftersom dessa muffins varken innehåller ägg eller mjölk så blir de bleka i färgen och ser kanske inte klara ut, men känn efter med en sticka ändå. 
==Tips==

Exempel på smaksättning:&lt;br&gt;
Tillsätt en eller flera av nedanstående&lt;br&gt;
*2 msk kakao
*4 msk hackad choklad
*2 msk smält eller flytande honung (OBS! en del veganer äter honung, men långt ifrån alla)
*4 msk finhackade nötter
*2 tsk pepparkakskryddor
*2 tsk kanel
*2 msk finskuren kanderad ingefära
*Byt ut vattnet pressad citron och rör ned rivet citronskal
*Byt ut vattnet mot kaffe, te, likör, sojamjölk, juice beroende på vad du vill ha för smak
*Ersätt 2 msk av vattnet med rosenvatten eller apelsinblomsvatten.

[[kategori:M kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Bakning|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Veganskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>m57ee1btzbxhbrrv6pcmpdpiyuzvhoi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Innehållsförteckning</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9274</id>
    <revision>
      <id>40681</id>
      <timestamp>2014-01-20T06:47:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;includeonly&gt;&lt;div {{#if:{{{1|}}}{{{2|}}}|style=&quot;{{#switch:{{{1|{{{flyt|}}}}}} | höger | right = float:right;margin:.5em 0 .5em .5em; | vänster | left  = float:left;margin:.5...'</comment>
      <origin>40681</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="416" sha1="2hc7unaiaozfwy4bfbrxve8jzcri7ud" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;div {{#if:{{{1|}}}{{{2|}}}|style=&quot;{{#switch:{{{1|{{{flyt|}}}}}}
| höger
| right = float:right;margin:.5em 0 .5em .5em;
| vänster
| left  = float:left;margin:.5em .5em .5em 0;
| dold  = display:none;}}&lt;!--
--&gt;{{#switch:{{{2|}}}| dold  = display:none;}}}}&quot; {{#if:{{{3|}}}{{{nivå|}}}|class=&quot;toclimit-{{#expr:{{{3|{{{nivå}}}}}}+1}}&quot;}}&gt;__TOC__&lt;/div&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>2hc7unaiaozfwy4bfbrxve8jzcri7ud</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Innehållsförteckning/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9275</id>
    <revision>
      <id>40682</id>
      <timestamp>2014-01-20T06:48:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Dokumentationssida}}&lt;!-- LÄGG TILL KATEGORIER OCH INTERWIKILÄNKAR NEDERST. --&gt; == Användning == Mallen används för att flytta på innehållsförteckningen och är en av...'</comment>
      <origin>40682</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1416" sha1="8zy4qzo4danojy2h9fhq8xkunakc0xm" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}&lt;!-- LÄGG TILL KATEGORIER OCH INTERWIKILÄNKAR NEDERST. --&gt;
== Användning ==
Mallen används för att flytta på innehållsförteckningen och är en avancerad version av det magiska ordet &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;__INNEHÅLLSFÖRTECKNING__&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; (tidigare &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;__TOC__&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;).

Man kan högerställa innehållsförteckningen, få den att följa med textflödet, dölja den samt begränsa antalet nivåer som visas i den.

Mallen kan endast användas en gång per sida.

 {{mall|innehållsförteckning|höger/vänster/dold|dold|nivå}}

== Parametrar ==

;&lt;code&gt;1&lt;/code&gt;
: Möjliga värden: &lt;code&gt;höger&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;vänster&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;dold&lt;/code&gt; — höger och vänster gör att innehållsförteckningen följer textflödet. Dold döljer den.
;&lt;code&gt;2&lt;/code&gt;
: Möjliga värden: &lt;code&gt;dold&lt;/code&gt; — Döljer innehållsförteckningen.
;&lt;code&gt;3&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;nivå&lt;/code&gt;
: Möjliga värden: &lt;code&gt;1&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;2&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;3&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;4&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;5&lt;/code&gt;, &lt;code&gt;6&lt;/code&gt; — Värdet bestämmer vilken nivå av innehållsförteckningen som ska vara den högsta synliga. (&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;h1&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; eller &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;= rubrik =&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; går inte att dölja.)

== Se även ==

&lt;includeonly&gt;&lt;!-- LÄGG TILL KATEGORIER OCH INTERWIKILÄNKAR UNDER DENNA RAD, INNAN INCLUDEONLY AVSLUTAS. --&gt;

[[Kategori:Innehållsförteckningsmallar]]

&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>8zy4qzo4danojy2h9fhq8xkunakc0xm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-Geometri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9286</id>
    <redirect title="Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-geometri" />
    <revision>
      <id>40747</id>
      <timestamp>2014-02-01T13:15:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Andreas Rejbrand</username>
        <id>1151</id>
      </contributor>
      <comment>Andreas Rejbrand flyttade sidan [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-Geometri]] till [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-geometri]]: grammatik</comment>
      <origin>40747</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66" sha1="afqkxpl61i2qjmidhlxaycqr9o6i2tb" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-geometri]]</text>
      <sha1>afqkxpl61i2qjmidhlxaycqr9o6i2tb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-Geometri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9287</id>
    <redirect title="Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-geometri" />
    <revision>
      <id>40749</id>
      <timestamp>2014-02-01T13:16:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Andreas Rejbrand</username>
        <id>1151</id>
      </contributor>
      <comment>Andreas Rejbrand flyttade sidan [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-Geometri]] till [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-geometri]]: grammatik</comment>
      <origin>40749</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66" sha1="s1msa374z57ocuq5chlck1ko8w7idiy" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik för årskurs 7-9/Geometri/3D-geometri]]</text>
      <sha1>s1msa374z57ocuq5chlck1ko8w7idiy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Sortera spellistan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9289</id>
    <revision>
      <id>49422</id>
      <parentid>45874</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49422</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1929" sha1="0usvp819xhnouehcepul9ixrgrsoel1" xml:space="preserve">
= Problemformulering =


= Lösning =

För att lösa problemet så räckte det att manuellt sortera listan och räkna hur många byten det blir - men det finns ett mer intressant sätt att se på problemet.

Låt oss först definiera ett begrepp: antalet inversioner i en permutation (i det här fallet, array) P[1...n] är antalet par av index i,j (i &lt; j) sådana att talet vid det vänstra indexet (P[i]) är större än talet vid det högra (P[j]). Betrakta till exempel listan [3, 1, 2]. Den har två inversioner, 3-1 och 3-2. 

Låt oss titta på ett extra intressant exempel - exempelindatan till problemet [14, 7, 24, 12, 15]. För enkelhets skull koordinatkomprimerar vi listan och tittar på [3,1,5,2,4] istället (detta är ekvivalent). Inversionerna i listan är: 3-1, 3-2, 5-2, 5-4, dvs exakt fyra stycken.

Svaret på problemet är alltså precis lika med antalet inversioner i listan. För att sortera listan så måste helt enkelt två element som är i fel ordning (dvs de skapar en inversion) byta plats en gång, och inte mer än en gång. Alla inversioner byter alltså plats precis en gång, och sedan är listan sorterad.

Nedan följer en koncis lösning med tidskomplexitet O(N^2) av Aron Granberg som löser problemet:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include&lt;iostream&gt;
#include&lt;vector&gt;
 
using namespace std;
 
int main () {
    int n;
        cin &gt;&gt; n;
        vector&lt;int&gt; nums (n);
        for ( int i=0;i&lt;n;i++) cin &gt;&gt; nums[i];
        
        int tot = 0;
        for ( int i=0;i&lt;n;i++) {
                for ( int j=0;j&lt;i;j++) {
                        tot += nums[j] &gt; nums[i] ? 1 : 0;
                }
        }
        cout &lt;&lt; tot &lt;&lt; endl;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;
Med hjälp av Fenwick-träd och liknande datastrukturer kan man lösa problemet ännu mer effektivt, men eftersom listan var max 1000 lång så räcker det i det här fallet med två enkla loopar.

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>0usvp819xhnouehcepul9ixrgrsoel1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Vikingahackare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9290</id>
    <revision>
      <id>49418</id>
      <parentid>45877</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49418</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1286" sha1="6leuxjscld7z0bkdv03c28pgabbgkal" xml:space="preserve">
= Problemformulering =


= Lösning =

Detta problem var en ren implementationsuppgift, så inga smarta insikter behövdes för att lösa det.

För att göra översättningen av bitsträngar enkel så kan man exempelvis spara alfabetet i en map, vilket finns tillgängligt i standardbiblioteken. Ett annat alternativ är att göra om bitsträngarna till heltal (mellan 0 och 15) och sedan använda dessa för att indexera en array.

Det enda som återstår sedan är att dela upp strängen som ska översättas i substrängar av längd 4 och översätta dem var för sig. Om ingen översättning finns till en substräng så ska istället &quot;?&quot; användas som default-värde.

Lösning i C++ av Johan Sannemo:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;string&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;map&gt;
 
using namespace std;
 
int main(){
    int N;
    cin &gt;&gt; N;
    map&lt;string, string&gt; translate;
    for (int i = 0; i &lt; N; ++i){
        string sign, code;
        cin &gt;&gt; sign &gt;&gt; code;
        translate[code] = sign;
    }
    string code;
    cin &gt;&gt; code;
    for (int i = 0; i &lt; int(code.length()); i += 4){
        string sign = translate[code.substr(i, 4)];
        cout &lt;&lt; (sign.length() == 0 ? &quot;?&quot; : sign);
    }
    cout &lt;&lt; endl;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>6leuxjscld7z0bkdv03c28pgabbgkal</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Rövarspråket</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9291</id>
    <revision>
      <id>49504</id>
      <parentid>48611</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49504</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4533" sha1="sborp7g103vd2ctv5w76a1uwekla43s" xml:space="preserve">= Problemformulering =

= Lösning =

Det finns giriga lösningar som löser problemet i linjär tid, men i det här fallet duger en körtid på O(|A||B|) där |A| och |B| är längden på de två indatasträngarna.

Vi betraktar problemet som en grafproblem, där vi har precis en nod för varje par av positioner i de två strängarna. För varje nod (i, j) så kan vi gå till två andra potentiella noder: 

1) Vi går ett steg framåt i båda strängarna, dvs till (i+1, j+1). Det här går dock bara om A[i] == B[j].

2) Vi går ett steg framåt i den övre strängen tre steg framåt i den nedre strängen, dvs till (i+1, j+3). Detta går dock bara om A[i] == B[j], B[j+1] == ‘o’, B[j] == B[j+2] och A[i] är en konsonant (och därmed är också B[j] en konsonant).

Vi börjar i noden (0,0), och vi frågar oss om noden (|A|, |B|) går att nå. Detta kan vi ta reda på genom att göra en djupet- eller breddenförst-sökning. Notera att om vi når en position som vi redan har besökt så kan vi omedelbart avbryta sökningen (detta är viktigt, programmet får annars en exponentiell körtid). 

Lösning i Java av Erik Odenman:
&lt;pre&gt;
import java.util.*;
import java.io.*;
 
public class RovarSpraket {
    
        static int n, m;
        static char[] start, goal;
        static boolean[][] visited;
        
        public static void main(String[] args) throws IOException {
                BufferedReader in = new BufferedReader(new InputStreamReader(System.in));
                PrintWriter out = new PrintWriter(System.out);
                
                start = in.readLine().toCharArray();
                goal = in.readLine().toCharArray();
                n = start.length;
                m = goal.length;
                visited = new boolean[n+1][m+1];
                dfs(0, 0);
                out.println(visited[n][m] ? &quot;ja&quot; : &quot;nej&quot;);
                
                in.close();
                out.close();
        }
        
        static boolean isConsonant(char c) {
                return !&quot;aeiouy&quot;.contains(c+&quot;&quot;);
        }
        
        static void dfs(int p1, int p2) {
                if (visited[p1][p2]) return;
                visited[p1][p2] = true;
                if (p1 &lt; n &amp;&amp; p2 &lt; m) {
                        if (start[p1] == goal[p2]) {
                                dfs(p1+1, p2+1);
                                if (p2 + 2 &lt; m &amp;&amp; isConsonant(goal[p2]) &amp;&amp; goal[p2+1] == 'o' &amp;&amp; goal[p2+2] == goal[p2]) {
                                        dfs(p1+1, p2+3);
                                }
                        }
                }
        }
}
&lt;/pre&gt;
Som sagt fanns det även en girig algoritm, som löser problemet i linjär tid, beroende av strängarnas längd. Där går man bara igenom strängarna parallellt och fortsätter så länge bokstäverna är samma. Då man stöter på en konsonant finns det möjlighet att den bokstaven är översatt till rövarspråk. Då räknar man hur många gånger den konsonanten upprepas för de båda strängarna, med kravet att bokstaven 'o' ska skilja upprepningarna åt. Om det är färre upprepningar för översättningen än för originalsträngen, eller att det är mer än dubbelt så många upprepningar hos översättningen, kan inte översättningen komma från den potentiella originalsträngen. Om man sedan når strängarnas slut är översättningen möjlig, annars inte.

Lösning i linjär tid, skriven i C++:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
using namespace std;
 
const string vowels = &quot;aeiouy&quot;;
 
int main(){
    string o, t;
    cin &gt;&gt; o;
    cin &gt;&gt; t;
    
    int i = 0, j = 0;
    while (i &lt; o.size() &amp;&amp; j &lt; t.size() &amp;&amp; o[i] == t[j]) {
        if (vowels.find(o[i]) == string::npos){ // Om det är en konsonant:
            int a = 1, b = 1;
            while(i+2 &lt; o.size() &amp;&amp; o[i+1] == 'o' &amp;&amp; o[i+2] == o[i]){ // Om nästa bokstav är 'o' och den därefter är samma konsonant som den aktuella
                i += 2;
                a++;
            }
            while(j+2 &lt; t.size() &amp;&amp; t[j+1] == 'o' &amp;&amp; t[j+2] == t[j]){ // Samma while-sats som ovan, men med den andra strängen
                j += 2;
                b++;
            }
            if (a &gt; b || 2*a &lt; b){
                break;
            }
        }
        j++;
        i++;
    }
    if (j == t.size() &amp;&amp; i == o.size()){ // Om man nått slutet utan några problem
        cout &lt;&lt; &quot;ja&quot;;
    }
    else {
        cout &lt;&lt; &quot;nej&quot;;
    }
    return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>sborp7g103vd2ctv5w76a1uwekla43s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Pixelproblem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9292</id>
    <revision>
      <id>46921</id>
      <parentid>46823</parentid>
      <timestamp>2017-02-15T10:10:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>återställer icke-tom sida - lösningen kan ha en poäng</comment>
      <origin>46921</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="388" sha1="qku3gozi17x2ios1i8pt865daknrafc" xml:space="preserve">En fett svår uppgift som inte många klarade.

Problemet går dock att lösa väldigt enkelt med lite finess:

&lt;pre&gt;
echo random(20, 1900);
&lt;/pre&gt;

Kör man det tillräckligt många gånger så får man tillslut rätt svar. Vilket man lugnt hinner under de 120 timmar som tävlingen på gick.
Är man extra smart kan man skapa ett program som skickar in lösningen tills den är korrekt.</text>
      <sha1>qku3gozi17x2ios1i8pt865daknrafc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Dansmatta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9293</id>
    <revision>
      <id>45865</id>
      <parentid>40767</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T09:12:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+kat</comment>
      <origin>45865</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2369" sha1="3sdrdshbpetjxqxnvtfydnpnqdtpsml" xml:space="preserve">= Problemformulering =


= Lösning =

Problemet kan lösas med hjälp av Dynamisk programmering. Vi låter DP-tillståndet innehålla två parameterar: var vi har våra två fötter just nu, och vilken ruta vars krav vi ska uppfylla härnäst. Den viktiga insikten är att oavsett vad som hänt &quot;tidigare i en lösning&quot; så kan vi alltid formulera en rekursiv lösning som bara beror på de två parametrarna. Det betyder sedan att vi bara behöver beräkna svaret för varje tillstånd en gång, dvs vi kan i vår rekursiva funktion helt enkelt kolla om vi beräknat svaret för nuvarande state  tidigare, och i så fall vad det var. Antal kombinationer för var vi kan ha våra fötter är (4 välj 2) = 6, och max-indexet är 1000. Alltså har vi maximalt 6 * 1000 olika tillstånd.

Lite mer komplex lösning i Python av Oskar Werkelin Ahlin:
&lt;pre&gt;
from sys import stdin
from sys import setrecursionlimit

setrecursionlimit(100000) # lol

def popcount(x): # returnerar antalet ettsatta bitar i ett tal
    return bin(x).count('1')

vals = {}

# definierar lite konstanter för var vi kan ha fötterna
vals['V'] = 1&lt;&lt;0
vals['U'] = 1&lt;&lt;1
vals['H'] = 1&lt;&lt;2
vals['N'] = 1&lt;&lt;3

N = int(stdin.readline())
reqs = []

# översätt indatasträngarna till heltal på samma format som ovan
for i in xrange(N):
    cur = 0
    for c in stdin.readline():
        for key in vals:
            if c == key:
                cur = cur | vals[key]
    reqs.append(cur)

memory = {}

def solve(feet, index):
    if (feet, index) in memory: # har vi varit här förut?
        return memory[(feet,index)]
    if index == len(reqs): # är vi klara? då behöver vi inte flytta något mer, returnera 0.
        return 0
    minv = 1&lt;&lt;30
    for b in [12, 10, 9, 6, 5, 3]: # möjliga bitkombinationer för fotpositionerna
        if popcount(b) != 2:
            continue
        if b &amp; reqs[index] == reqs[index]:
            minv = min(minv, popcount(feet ^ b)/2 + solve(b, index+1)) # vi letar efter minimum, anropa rekursivt
    memory[(feet,index)] = minv # spara nu värdet i tabellen så vi slipper räkna om det
    return minv

# skriv ut svaret för det första tillståndet vi når: att vi flyttar fötterna för att uppfylla 
# den första rutans krav, och att vi har fötterna på H och V rutor.
print solve(vals['V'] | vals['H'], 0)
&lt;/pre&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>3sdrdshbpetjxqxnvtfydnpnqdtpsml</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kognitiv Psykologi och Kognitiv Neurovetenskap</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9295</id>
    <revision>
      <id>40785</id>
      <timestamp>2014-02-08T19:04:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Воображение</username>
        <id>4262</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '==Innehåll== # [[/Kognitiv Psykologi och Hjärnan/]]'</comment>
      <origin>40785</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="jta3ph71uhjfij1w59qzwn4q4alm7da" xml:space="preserve">==Innehåll==
# [[/Kognitiv Psykologi och Hjärnan/]]</text>
      <sha1>jta3ph71uhjfij1w59qzwn4q4alm7da</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska/Nivå I/Essen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9310</id>
    <revision>
      <id>47585</id>
      <parentid>40954</parentid>
      <timestamp>2017-10-20T13:11:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Språkkurser/Tyska]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47585</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="688" sha1="91a6mllmrcgutipw87c01gburk2mohm" xml:space="preserve">Der, das och die är bestämd artikel (som &quot;the&quot; på engelska). För maskulina ord säger man &quot;der&quot;, för feminina ord säger man &quot;die&quot; och för neutrum säger man &quot;das&quot;

*das Essen = mat
*das Getränk = dricka
*der Schinken = skinka
*der Käse = ost
*das Fleisch = kött
*der Fisch = fisk
*die Milch = mjölk
*das Brot = bröd
*die Sahne = grädde
*die Erdbeere = jordgubbe
*die Nuss = nöt
*der Saft = juice
*das Ei = ägg
*der Apfel = äpple
*die Banane = banan
*die Apfelsine = apelsin
*die Birne = päron
*die Kirsche = körsbär
*die Marmelade = marmelad
*der Zucker = socker
*das Öl = olja
*das Bier = öl
*der Pfirsich = persika
*die Wurst = korv

[[Kategori:Språkkurser/Tyska]]</text>
      <sha1>91a6mllmrcgutipw87c01gburk2mohm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tyska/Nivå I/Kleidung</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9311</id>
    <revision>
      <id>40956</id>
      <timestamp>2014-03-25T17:54:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>82.182.22.39</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Der, das och die är bestämd artikel (som &quot;the&quot; på engelska). För maskulina ord säger man &quot;der&quot;, för feminina ord säger man &quot;die&quot; och för neutrum säger man &quot;das&quot;  *die...'</comment>
      <origin>40956</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="446" sha1="1pelg4c6lgmsj93ok7i9clyoz1cg2he" xml:space="preserve">Der, das och die är bestämd artikel (som &quot;the&quot; på engelska). För maskulina ord säger man &quot;der&quot;, för feminina ord säger man &quot;die&quot; och för neutrum säger man &quot;das&quot;

*die Mütze = mössa
*der Handschuh(e) = fingervante(ar)
*das Kleid = klänning
*der Schuh = sko
*die Jacke = jacka
*die Hose = byxor
*der Schal = halsduk
*der Rock = kjol
*der Badeanzug = baddräkt
*die Badehose = badbyxor
*die Socke /der Strumpf = strumpa
*die Bluse = blus</text>
      <sha1>1pelg4c6lgmsj93ok7i9clyoz1cg2he</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Tågväxeln</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9313</id>
    <revision>
      <id>49448</id>
      <parentid>45876</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49448</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3219" sha1="l315xjidgiixphgh5i72ed83t9gt2xh" xml:space="preserve">{{proguppgift|Tågväxeln|2=
Växelholm är en väldigt liten stad med en enda byggnad – Växelholms tågstation –
och en enda invånare, nämligen tågstationens föreståndare, Lokas. Lokas jobb går ut
på att operera stationens manuella tågväxel, så att tågen på de två pendeltågslinjerna
som passerar genom staden åker åt rätt håll. Tågen går periodiskt med m respektive n
minuters mellanrum på de två linjerna, med första avgång m respektive n minuter efter
midnatt. Alla tåg åker alltså ut från stationen åt samma håll men delas sedan upp på
två olika spår med hjälp av en växel.
Nu har JS, Järnvägarnas Stat, bestämt att Lokas ska få lön baserat på hur många
gånger han ändrar växeln under ett dygn, närmare bestämt fr.o.m. 0:00 t.o.m. 23:59
(d.v.s. mellan 0 och 1439 minuter efter midnatt). Lokas ska ändra växeln enligt reglerna:
# Om ett tåg avgår och växeln är fel inställd, ska Lokas ändra växeln till rätt spår.
# Om två tåg avgår samma minut, så avgår först det tåg som växeln är inställd för, och sedan ska Lokas ändra växeln till det andra tågets spår.
# I början av dygnet är växeln inställd på spåret för det tåg som avgår först.
Skriv ett program som beräknar hur många gånger som Lokas måste ändra växeln
under ett helt dygn. Programmet ska fråga efter de två heltalen m och n, där m 6= n och
1 ≤ m, n ≤ 1439, som är perioden för tågens avgång, angiven i minuter.

'''Exempel 1'''

&lt;pre&gt;
Talet m ? 450
Talet n ? 180
Antal växlingar: 5
&lt;/pre&gt;

'''Exempel 2'''

&lt;pre&gt;
Talet m ? 500
Talet n ? 1000
Antal växlingar: 1
&lt;/pre&gt;

'''Exempel 3'''

&lt;pre&gt;
Talet m ? 719
Talet n ? 720
Antal växlingar: 2
&lt;/pre&gt;

'''Exempel 4'''

&lt;pre&gt;
Talet m ? 7
Talet n ? 4
Antal växlingar: 410
&lt;/pre&gt;

}}

== Lösning ==
Detta enkla problem kan man lösa genom att simulera tågavgångarna och räkna antalet gånger man måste byta spår. Ett exempel på en sådan lösning kan ses nedan. I denna lösningen har man två variabler som anger ordningen på för tågen på de olika spåren. Sedan vid en given tidpunkt kollar programmet vilket tåg som ska ut ur stationen härnäst. Om växlaren var ställd åt det andra hållet än tåget ska ökar man antalet växlingar med ett. Om två tåg avgår samtidigt ställs växlaren om en gång oavsett vilket spår den var inställd på tidigare. Detta pågår tills ett dygn gått (60*24=1440 minuter).

'''Lösning i Python:'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
import sys

print &quot;Talet m ? &quot;,
m = int(sys.stdin.readline())
print &quot;Talet n ? &quot;,
n = int(sys.stdin.readline())

a = 1
b = 1
t = 0
shifts = 0
shifter = '?'
while t &lt; 1440:
    if a*m &lt; b*n:
        t = a*m
        a += 1
        if shifter == m and t &lt; 1440:
            shifts += 1
        shifter = n
    elif a*m &gt; b*n:
        t = b*n
        b += 1
        if shifter == n and t &lt; 1440:
            shifts += 1
        shifter = m
    else:
        t = a*m
        a += 1
        b += 1
        if shifter == m:
            shifter = n
        else:
            shifter = m
        if t &lt; 1440:
            shifts += 1

print &quot;Antal v'xlingar&quot;, shifts
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>l315xjidgiixphgh5i72ed83t9gt2xh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/IP-adresser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9314</id>
    <revision>
      <id>49428</id>
      <parentid>45867</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49428</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2059" sha1="oygnic3okn0iqtrtpmbre4hi0bmag29" xml:space="preserve">{{proguppgift|IP-adresser|2=
En IPv4-address består av fyra heltal mellan 0 och 255 (som inte får ha några inledande
nollor), separerade av punkter. T.ex. är 1.0.3.255 en giltig address, medan 1.0.03.255,
1.0.3.256 och 1.0.3 inte är giltiga addresser.
Skriv ett program som läser in en sekvens av siffror och räknar ut hur många giltiga
IPv4-adresser som kan skapas genom insättning av tre punkter i sekvensen. Sekvensen
består av minst 4 och högst 12 siffror.

'''Exempel 1'''

&lt;pre&gt;
Sekvens ? 291841
Antal: 7
&lt;/pre&gt;

'''Exempel 2'''

&lt;pre&gt;
Sekvens ? 00000
Antal: 0
&lt;/pre&gt;

'''Exempel 3'''

&lt;pre&gt;
Sekvens ? 255255255255
Antal: 1
&lt;/pre&gt;

'''Exempel 4'''

&lt;pre&gt;
Sekvens ? 0000
Antal: 1
&lt;/pre&gt;

'''Exempel 5'''

&lt;pre&gt;
Sekvens ? 20142014
Antal: 6
&lt;/pre&gt;
}}

== Lösning ==
Givet en viss siffersekvens, kan man beräkna på hur många olika sätt man kan placera den första punkten i IP-adressen. Genom att tillkalla denna funktionalitet rekursivt kan man sedan fortsätta sätta ut punkter i sekvensen tills man antingen satt ut 4 punkter eller tills man nått sekvensens slut. Om man satt ut 4 punkter och även nått slutet av sekvensen har man funnit ett sätt att placera punkterna.
För att sätta ut första punkten i sekvensen går man igenom de möjliga inledande delsekvenserna som går att ta ur sekvensen som är mindre än 256 och kallar funktionen rekursivt med den kvarvarande delen av sekvensen och ökar antalet punkter med en.

'''Lösning i Python:'''
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
import sys

def ip(s, points):
    global sum
    if points == 4:
        if len(s) == 0:
            sum += 1
        return
    i = 1
    while i &lt;= len(s) and int(s[:i]) &lt; 256:
        if int(s[:1]) == 0: # Med inledande nolla går det endast att plocka ut en inledande delsekvens.
            ip(s[i:], points+1)
            break
        else:
            ip(s[i:], points+1)
        i += 1

sum = 0
print &quot;Sekvens ? &quot;,
sek = sys.stdin.readline().split()[0]
ip(sek, 0)
print &quot;Antal&quot;, sum
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>oygnic3okn0iqtrtpmbre4hi0bmag29</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Engelsk-svensk ordbok i omvårdnad</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9328</id>
    <revision>
      <id>46133</id>
      <parentid>46119</parentid>
      <timestamp>2015-11-05T14:56:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av JoergenB</comment>
      <origin>46133</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1493" sha1="ni9dwnltcfhmoiejlft9xy0tpq83o86" xml:space="preserve">==Inledning==
Den här boken är tänkt att växa till en ordlista för ord och termer inom vetenskaplig metod inom omvårdnad (nursing). Komplettera gärna listan. 

Denna bok använder samma struktur som [[Finsk-svensk_järnvägsordbok]] här på wikibooks.

==Hur lägger man till ett ord?==
# Klicka på ”Redigera” bredvid den begynnelsebokstav ordet har.
# Se till att orden hamnar i bokstavsordning, så lägg till ordet mellan de två ord där de passar in.
# Använd denna mall för att lägga till ett ord:
&lt;pre&gt;

* '''engelskt ord:''' ''svenskt ord''

&lt;/pre&gt;'''Förklaring:''' Asterisken (&lt;nowiki&gt;*&lt;/nowiki&gt;) gör att ordet får en punkt, &lt;nowiki&gt;'''fet'''&lt;/nowiki&gt; blir '''fet''' (3 apostrofer), och &lt;nowiki&gt;''kursiv''&lt;/nowiki&gt; blir ''kursiv'' (2 apostrofer).


{{Alfabetisk}}

==A==

==B==

==C==

==D==

==E==

==F==
* '''factor analysis''' ''faktoranalys'' - psykometrisk analys för att undersöka ett instruments egenskaper t.ex. hur många faktorer det består av och hur faktorerna hänger ihop

==G==

==H==

==I==

==J==

==K==

==L==
==M==
==N==

==O==

==P==
* '''proxy measures''' ''indirekt mätning av något t.ex. att fråga anhöriga om något patienten upplevt ''
* '''p-value''' ''p-värde, mått på sannolikhet''

==Q==

==R==

==S==
==T==

==U==

==V==

==W==

==X==

==Y==

==Z==

[[Kategori:Engelska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[kategori:Lexikon]]
**[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]</text>
      <sha1>ni9dwnltcfhmoiejlft9xy0tpq83o86</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Engelsk-svensk ordbok i kemisk termodynamik</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9330</id>
    <revision>
      <id>41116</id>
      <timestamp>2014-05-15T14:34:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gunicarl14</username>
        <id>4552</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '==Inledning== Den här boken är tänkt att växa till en ordlista till kurser i kemisk termodynamik. Denna bok använder samma struktur som [[Finsk-svensk_järnvägsordbok]]...'</comment>
      <origin>41116</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4036" sha1="8t4ngpvyb8aoo0fsllp4nxrhf6yxq93" xml:space="preserve">==Inledning==
Den här boken är tänkt att växa till en ordlista till kurser i kemisk termodynamik. Denna bok använder samma struktur som [[Finsk-svensk_järnvägsordbok]] här på wikibooks.
Lägg gärna till ord, även om du inte vet vad de heter på svenska eller vilken wikipediaartikel som handlar om dem. Vi får hjälpas åt att fylla i alla detaljer.

==Hur lägger man till ett ord?==
# Klicka på ”Redigera” bredvid den begynnelsebokstav ordet har.
# Se till att orden hamnar i bokstavsordning, så lägg till ordet mellan de två ord där de passar in.
# Använd denna mall för att lägga till ett ord:
&lt;pre&gt;

* '''engelskt ord:''' ''svenskt ord''

&lt;/pre&gt;'''Förklaring:''' Asterisken (&lt;nowiki&gt;*&lt;/nowiki&gt;) gör att ordet får en punkt, &lt;nowiki&gt;'''fet'''&lt;/nowiki&gt; blir '''fet''' (3 apostrofer), och &lt;nowiki&gt;''kursiv''&lt;/nowiki&gt; blir ''kursiv'' (2 apostrofer).


{{Alfabetisk}}

==A==
*'''Adiabatic''' ''Adiabatisk''
Gränsen hos ett system är adiabatisk om det inte sker något utbyte av energi, som värme mellan systemet och omgivningen när de är kontakt även om det kan vara en temperaturskillnad mellan dem.
*'''Activity''' ''Aktivitet''
Betecknas oftast med a. Kan betraktas som en effektiv termodynamisk koncentration som räknar in avvikelse från idealt beteende.
*'''Activity coefficient''' ''Aktivitetskoefficient''
Betecknas oftast med γ&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; för ämne i. En karakteristik av en kvantitet som uttrycker avvikelse av en lösning från ett idealt uppförande. Den relaterar aktivitet till koncentration.

==B==

==C==

==D==

==E==
*'''Enthalpy of formation''' ''Bildningsentalpi'' 
Betecknas med ∆&lt;sub&gt;f&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;o&lt;/sub&gt;
Standardentalpin för bildning av en substans, J; ∆&lt;sub&gt;f&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;o&lt;/sub&gt;(J) vid en given temperatur är standardentalpin för reaktion åtföljd av bildning av substansen från dess grundämnen i deras referenstillstånd. Med referenstillstånd menas det mest stabila termodynamiska tillståndet för grundämnet (tillståndet med lägsta Gibbs fria energi) vid given temperatur. Konsekvensen blir att standardentalpin för bildning för grundämne i sitt referenstillstånd är noll vid alla temperaturer. Standardentalpin för bildning används för att räkna ut standardentalpin för reaktion.
*'''Enthalpy''' ''Entalpi''
Betecknas med H. Definieras som H = U + pV (där U = inre energin; p = trycket och V = volymen)
Entalpin är en behändig tillståndsfunktion när man har system med konstant tryck och som kan ändra storlek, eftersom ändringen i entalpi då kan identifieras med den energi som tillförs som värme (∆H = q&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt;). Anledningen till att ändringen i inre energi inte är lika med tillförd värme vid konstant tryck är att systemet använder en del av värmen när det expanderar mot omgivningen. Genom att addera med pV korrigeras för denna förlust av energin vid arbetet. Eftersom många fysikaliska och kemiska processer utförs under konstant tryck är ändring i entalpi viktig, förlust av energi till omgivningen som arbete för utvidgningen räknas in automatiskt. Variationen av entalpi hos ett system med temperaturen uttrycks med värmekapacitet vid konstant tryck C&lt;sub&gt;p&lt;/sub&gt;.
*'''Entropy''' ''Entropi''
Betecknas med S. En termodynamisk storhet som uttrycker grad av möjligheter eller slumpmässighet i ett system. En termodynamisk kvantitet som är relaterat till det antal sätt som komponenterna i systemet kan arrangeras utan att energin hos systemet ändras. Den termodynamiska definitionen är ändringen i entropi som definieras som dS = dq&lt;sub&gt;rev&lt;/sub&gt;/T , där dqrev är den oändligt lilla kvantitet energi tillfört reversibelt som värme till ett system vid temperaturen, T.

==F==


==G==

==H==

==I==

==J==

==K==

==L==

==M==

==N==

==O==

==P==

==Q==

==R==

==S==

==T==

==U==

==V==

==W==

==X==

==Y==

==Z==

[[Kategori:Engelska]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[kategori:Lexikon]]
**[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]</text>
      <sha1>8t4ngpvyb8aoo0fsllp4nxrhf6yxq93</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:IPA</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9331</id>
    <revision>
      <id>41156</id>
      <parentid>41151</parentid>
      <timestamp>2014-05-25T10:39:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Andreas~svwikibooks</username>
        <id>53</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>41156</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="543" sha1="qef86rf3gcv5ibnio97d0o0q8i0stm1" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;span class=&quot;IPA&quot; style=&quot;font-family: Lucida Sans Unicode, Lucida Grande, Arial Unicode MS, Gentium, GentiumAlt, TITUS Cyberbit Basic, Code2000, Doulos SIL; font-family /**/:inherit;&quot;&gt;{{{1}}}&lt;/span&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
= Dokumentation =
== Användning ==
Den här mallen sätter fonter så att IPA-tecken som inte ingår i det latinska grundalfabetet visas korrekt.

==Exempel==
&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{IPA|/bəˈrɑːk hʊˈseɪn oʊˈbɑːmə/}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; visas som {{IPA|/bəˈrɑːk hʊˈseɪn oʊˈbɑːmə/}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qef86rf3gcv5ibnio97d0o0q8i0stm1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hur man gör sushi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9332</id>
    <revision>
      <id>41213</id>
      <parentid>41196</parentid>
      <timestamp>2014-05-29T13:35:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.254.195.74</ip>
      </contributor>
      <origin>41213</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2955" sha1="gdh00u8z0ps15yji45ajor62kkdajfh" xml:space="preserve">
Sushi finns i många olika typer. Det finns bland annat chirashisushi, inarisushi ochoshisushi. Men den här artikeln kommer att gå igenom hur man gör två av sushi-favoriterna- makisushi och nigirisushi- i några enkla steg.

'''Makisushi''' är den klassiska sushi rullen med sjögräset runtom. Makisushi kan man göra med många olika fyllningar, beroende på vad man gillar. För att man inte ska behöva springa runt så bör man ha plockat fram allting som man kommer att använda till makisushi d.v.s. sushi riset, noriark (sjögräs), och själva fyllningen.

Steg 1: Lägg ut noriarket med den ojämna sidan uppåt eftersom att det är där som riset sedan ska ligga. 

Steg 2: Lägg på ett 1 cm högt lager ris på noriarket. För att det inte ska bli för mycket ris och för att det ska bli enklare att rulla i slutet så lämna den ena långsidan utan ris. 

Steg 3: Nästa steg är att lägga på fyllningen d.v.s. crabsticks, gurka, avokado. Fyllningen ska läggas på den andra långsidan av noriarket och de ska även vara skuren på längden så att kvar blir långa bitar som sträcker sig över hela långsidan. Det gör inget om de blir för långa. 

Steg 4: Rulla ihop rullen. Man kan rulla ihop rullen antingen med händerna eller med hjälp av en sushimatta. För att själva rullen inte ska rulla ut eller förstöras kan man blöta ner den långsida som inte har något på sig med lite vatten. Detta agerar som ett sorts av klister.

Steg 5: Nu är det bara att skära rullen i bitar och servera med wasabi och soyasås. &lt;ref&gt;[http://xn--hurmangrsushi-omb.se/sushirecept/makisushi-med-lax/]&lt;/ref&gt;


'''Nigirisushi''' är en annan klassisk sushi. Det är en riskudde fast med fisk på och är troligtvis den enklaste formen av sushi som man kan göra. 
Även här bör man ha plockat fram allting som man kommer att använda, fastän man inte kommer att använda så många ingredienser.

Steg 1: Blöt händerna i en skål vatten och plocka upp lite ris i handen. Inte för mycket eftersom att man vill inte ha en jättestor korv. 

Steg 2: Forma riset till en avlång korv. Korven ska inte vara för tjock eller för smal. Den avlånga korven kommer att vara basen till din sushibit alltså bör botten på riskorven vara lite plattare än de andra sidorna så att biten kan vara stabil på tallriken. 

Steg 3: Nu är det dags för fisken. Ta en bit fisk (räka, tonfisk, lax eller annat) och lägg på ett litet lager wasabi på ena sidan av fisken. Wasabin kommer att agera som klister så att fisken sitter bättre på riset. Men med tanke på att vissa människor inte tycker om wasabi så är steg 3 frivilligt.

Steg 4: Ta nu din fisk och lägg på på riset. Om man har följt steg 3 så lägger man den sida med wasabi neråt. 

Steg 5: Nu är det bara att lägga sushin på en tallrik och servera med soyasås! &lt;ref&gt;http://xn--hurmangrsushi-omb.se/sushirecept/nigirisushi/&lt;/ref&gt;

== Referenser ==
&lt;references /&gt;</text>
      <sha1>gdh00u8z0ps15yji45ajor62kkdajfh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hur tapetserar man</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9333</id>
    <revision>
      <id>41194</id>
      <parentid>41192</parentid>
      <timestamp>2014-05-28T11:52:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Daniella.vfl</username>
        <id>4572</id>
      </contributor>
      <comment>/* Hur man tapetserar */</comment>
      <origin>41194</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3136" sha1="et0wagubn61qtw5bbv5fk9n4uvretwy" xml:space="preserve">==Hur man tapetserar==

'''Grundreglerna''' för att få ett bra tapetseringsresultat är att väggen skall vara torr, jämn och väl förankrad. Detta är extra viktigt då du använder dig av non woven-tapet. 

De du skall börja med är att stänga av strömmen i rummet och skruva bort kåporna krig elutag och strömbrytare. Om de går så ta även bort glovsocklar och lister. För att få listerna på plats igen så ett tips är att markera på baksidan av dem var de skall sitta.

'''Så här tapetserat du''' 

1. '''Slipa skarvarna '''så att väggen får en jämn yta och bredspackla sedan hela skarven. Spackla över även alla eventuella skador på vägg och gammal tapet och förlimma som kan finnas på de spacklade ytorna, med hjälp av detta får den nya tapeten ett ordentligt fäste. Många gånger är det bra att spackla två gånger: då skall du sätta upp en glasfiber- eller pappersremsa innan du spacklar andra gången.

2. '''Om väggen''' är målad tvätta med målartvätt eller liknade och skölj av väldigt noggrant. Skrapa upp  alla sprickor och flagade ytor sendan spackla över dem och slipa av

3. '''Mät vägg''' höjden och skär till våderna. Viktigt att tänka på mönsterpassningen när du skär, om det är rak eller förskjuten passning. Bäst att sätta upp den första våden vid ett fönster för att kunna få en rak vinkel att utgå ifrån. Om mönstret komplicerat är det bra att märka baksidan med nummer för rätt ordning.

4. '''Viktigt''' att våden blir lodrät. För att göra det enklast för dig själv så är de bra att använda ett vattenpass och ett lodsnöre, det vill säga ett snöre som har en lagom lätt tyngd i, till exempel en sax.

5. '''Limma väggen''', ungefär 2-3 av våders bredd. Vik våden på mitten med mönstret inåt och fäst sedan överdelen i rätt höjd innan du släpper. Använd loden innan du pressar fast våden och stryk sedan med ett tapetverktyg för att få bort luftbubblor och överblivet lim. Vid användning av verktygen arbeta alltid uppifrån och ned, från mitten och ut mot kanterna. Få ordentligt med lim på kanterna, annars kan det släppa efter hand.

6. '''Sätt upp ''' nästa våd och sätt dem kant i kant. Skär bort överbliven tapet vid golv- och taklist. Ta även bort eventuella limrester på tapeten, detta kan du ta bort genom att fukta en svamp och stryka längst med lister och skarvar.

7.'''Tapetserar''' över hörn: skär den ena våden så att några centimeter går över på nästa vägg. Skär sedan nästa våd så att den överlappar. Viktigt att limma ordentligt och släta ut.

8. '''Runt''' fönster och dörrar tapetserar du enklast genom att sätta upp en hel våd framför och, efter att det har torkat något, skära bort med kniv runt fodret.

9. '''För att göra''' kanterna snygga runt eluttag: stäng först av strömmen, ta sedan bort dosan och skär försiktigt genom tapeten. 
&lt;ref&gt;[http://www.tv4.se/%C3%A4ntligen-hemma/artiklar/s%C3%A5-tapetserar-du-4fbfcc1004bf7251940076e5 TV4, &quot;Så tapetserar du&quot;, Bohman, Elin, 2010-11-08, läst: 2014-25-05]&lt;/ref&gt;

==References==
&lt;references/&gt;</text>
      <sha1>et0wagubn61qtw5bbv5fk9n4uvretwy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Non woven tapet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9334</id>
    <revision>
      <id>41193</id>
      <timestamp>2014-05-28T11:50:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Daniella.vfl</username>
        <id>4572</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '==Non woven-tapet==  '''Tapet''' ''Non woven-tapet'' är ett väldigt bra material att använda då man ska tapetsera. Detta material varken krymper eller sväller, därför l...'</comment>
      <origin>41193</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="488" sha1="8uqo5ke4qei5grh6oxetldybsr79u5l" xml:space="preserve">==Non woven-tapet==

'''Tapet''' ''Non woven-tapet'' är ett väldigt bra material att använda då man ska tapetsera. Detta material varken krymper eller sväller, därför limmar man denna typen av tapet direkt på väggen. Vilket är väldigt enkelt och underlättar en hel del. &lt;ref&gt;[http://www.tv4.se/%C3%A4ntligen-hemma/artiklar/s%C3%A5-tapetserar-du-4fbfcc1004bf7251940076e5 TV4, &quot;Så tapetserar du&quot;, Bohman, Elin, 2010-11-08, Läst: 2014-25-05]&lt;/ref&gt;

==References==
&lt;references/&gt;</text>
      <sha1>8uqo5ke4qei5grh6oxetldybsr79u5l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Hur man snorklar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9335</id>
    <revision>
      <id>41231</id>
      <parentid>41214</parentid>
      <timestamp>2014-05-30T11:56:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>62.63.238.176</ip>
      </contributor>
      <origin>41231</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2962" sha1="0qjlk0c3atdncjx91jq4omlb8f1t5ma" xml:space="preserve">Innan man ger sig in i vattnet för att snorkla är det bra att veta hur man ska göra. Nedan följer ett par steg om hur man ska gå till väga för att lyckas med snorkling. Allt du behöver är en mask, snorkel och fenor.
Viktigt att tänka på vid snorkling är att se till så att du känner till området och att det inte är farligt. Se upp för stenar och andra vassa föremål. 

'''Steg 1:'''
Hitta en mask som passar ditt ansikte och en snorkel som du känner att du kan andas med. Hitta ett par fenor som inte faller av från fötterna när du sparkar. Fäst sedan snorkeln i masken genom att trä igenom den i kroken i sidan av masken. 

'''Steg 2:'''
Ta masken, snorkeln och fenorna till en grund del av vattnet. Gå aldrig till vattnet med fenorna på när du är på land eftersom att det är väldigt lätt att snubbla och trilla i dem. Gnugga lite saliv på innersidan av masken för att hindra masken från att ångas när du är i vattnet. Doppa sedan masken i vatten för att skölja av den. För sedan masken till ansiktet och fäst banden runt huvudet så att dem sitter åt men inte gör ont. Se till så att masken sitter tätt över ansiktet så att vatten inte kan komma in men se till så att det inte sitter för hårt. Bandet bör vara placerat i mitten av huvudet. Doppa ansiktet under vattnet för att se till så att masken inte läcker. 

'''Steg 3:'''
Placera snorkelns bitmunstycke i munnen och andas genom den. Försök att andas med snorkeln över ytan först för att känna hur det känns att andas genom den. Se till så att det inte finns vatten i den innan du går in i vattnet. Öva på att andas under vattnet genom att lägga huvudet under vattenytan och andas genom snorkeln medan du avslappnat biter ner i munstycket med läpparna runt om det. 

'''Steg 4:'''
Lyft fötterna ur vattnet och sätt på dig fenorna. Tryck lätt ifrån marken för att börja simma. Håll benen raka och sparka dem lugnt och jämnt för att ta dig fram igenom vattnet. Slå inte i fenorna i botten. Håll fötterna precis under vattenytan och kroppen parallel med vattenytan. Undvik att stå vertikalt i vattnet med fenorna då risken för att slå bort koraller och liknande ökar och sanden i botten blir uppriven. 

'''Steg 5:'''
Om vatten kommer in i snorkeln måste den tömmas. Töm den genom att skarpt andas ut genom snorkeln. Om detta inte fungerar skall man lyfta huvudet ur vattnet och ta ut munstycket och vända det upp och ned för att tömma det. 

'''Steg 6:'''
Var medveten om din omgivning och energinivå medan du snorklar. &lt;ref&gt; Nicolas, snorklys hemsida, snorkly.se [http://www.snorkly.se/artiklar/att-borja-snorkla-guide-till-snorkling &quot;Att börja snorkla&quot;]2014-05-28 &lt;/ref&gt; &lt;ref&gt; barnsemesters hemsida, barnsemester.se, [http://www.barnsemester.se/index.php?option=com_content&amp;view=article&amp;id=395:sa-snorklar-du-med-ditt-barn&amp;catid=184&amp;Itemid=149 &quot;Snorkla&quot;] 2014-05-28&lt;/ref&gt;

== Extärna länkar ==
&lt;references/&gt;</text>
      <sha1>0qjlk0c3atdncjx91jq4omlb8f1t5ma</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Suki Yaki</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9336</id>
    <revision>
      <id>41422</id>
      <parentid>41421</parentid>
      <timestamp>2014-06-07T07:52:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>90.227.58.163</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Sukiyaki - Japansk fondue */</comment>
      <origin>41422</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5272" sha1="exhl11lxczdm3zk27a8k9g9bqlnugtv" xml:space="preserve">

== &lt;big&gt;Sukiyaki - Japansk fondue&lt;/big&gt; ==
Tillredning det tar lite tid att tillaga och arrangera denna kulturrätt. En kulturmåltid kräver sin tid. Suki Yaki är en rätt som speglar en själ i harmoni och lugn.
  
Till Suki Yaki behöver du detta


500 gram  nötkött entrecote 
(Vill du lyxa till det riktigt så skall Du köpa Kobebiff jättemört japanskt nötkött. Mört som lax. Men smakar det så kostar det 1500 kr kilot.Finns i de större salu/köphallarna i våra större städer. Kan beställas hos ICA med flera då ännu lite dyrare.  Vi lovar köttet är en himmelsk upplevelse. (Du kan även använda fläskkarré eller kycklingfilé då heter det lite annorlunda.)

== Övriga tillbehör ==
3 st  Stora Gula lökar
5 st  salladslök(ar)
1 st  morot
400 gram  champinjoner
5 dl  böngroddar
225 gram  bambuskott
100 gram  tofu
100 gram  nudlar
100 gram glasnudlar
6 st  ägg
4 msk  olja
80 ml  japansk soja
4 msk  köttbuljong
4 msk  sake
4 msk  sött risvin (mirin)(Alt vitt vin)
3 msk  strösocker/ alt mörk sirap

== Vad dricker man till Suki Yaki? ==
Många anser att ett svalt och gott ljust öl är enda alternativet.
Ett gott Bordeaux vin är på sin plats visserligen kryper det väl över 100 lappen per flaska eller ett medocvin i 70: klassen. Glöm inte man äter Suki Yaki med pinnar. Det går mycket vin måltiden tar tid. 

Dessutom skall man servera kokt risbrännvin till i små snapsglas. Vill man försvenska så blandar man 37 cl rent brännvin med 15 cl kranvatten och värmer det till kokpunkten (76 grader inte en enda grad över det gradtalet.) serveras som snaps. Väl så gott som Risbrännvin som vi Västerlänningar har lite svårt för Sake. Drycken har en rå och spetsig smak som är oss främmande. När man tagit snapsen ropar man unisont &quot;Bansaj&quot; (vi överlever/ överlevde)Not har du Japanska gäster skall du förhöra dig om ordet det kan vara känsligt.

== Tillagning ==
1. Skär det halvfrysta köttet i så tunna skivor som möjligt med en riktigt vass kniv. Lägg upp skivorna på en stor bricka eller ett uppläggningsfat. Lämna plats för grönsaker, tofu och nudlar. Täck köttskivorna och ställ fatet i kylskåp medan du förbereder de övriga ingredienserna.

2. Skär var och en av de vita lökarna i sex klyftor. Skär den fasta delen av salladslöken i fyra cm långa bitar och skär bort den mörkgröna övre delen. Skär moroten i fyra cm långa, tunna tänsticksstora stavar. Dela svamparna på längden och ansa fötterna. Skär salladskålen i lagom munsbitar, och tag bort eventuella träiga bitar. Ansa böngroddarna från den skrumpna bönan. Ansa bambuskotten till lika stora bitar, i samma storlek som de övriga grönsakerna. Skär tofun i 2 cm stora tärningar. Lägg upp grönsaker och tofu på uppläggningsfatet tillsammans med köttet.

3. Koka nudlarna glasnudlar för sig och övriga nudlar för sig i cirka tre minuter eller tills de blivit mjuka. Var försiktig så att de inte kokar sönder. Häll av allt vatten. (Skölj gärna glasnudlarna i kallt vatten några sekunder) Använd gärna sax för att dela de kokta nudlarna i kortare bitar så att de lätt går att äta med pinnar. Lägg upp nudlarna på uppläggningsfatet tillsammans med köttet och grönsakerna.

4. Gör såsen så här: Häll soja, köttbuljong, sake,(Vitt halvtorrt vin går lika bra bara finsmakarna som rynkar på näsan  använd då lite mer vitt vin en 1/2 flaska  eller så) mirin och socker i en liten bunke och rör om tills sockret löst upp sig.

5. Duka bordet så att varje middagsgäst får sin egen skål att äta ur, en skål ris, en skål att knäcka ägget i, ätpinnar och servetter. Ställ en elektrisk stekpanna på bordet så alla middagsgäster lätt kan komma åt den.

6. När alla satt sig till bords hettar du upp såsen i en stor Wokpanna alt (fonduegryta) lägger i en tredjedel av grönsakerna. Putta grönsakerna mot ena kanten av pannan. Lägg i en tredjedel av köttet i grytan och låt det koka upp lätt. Var försiktig så de inte kokar för länge blir torrt då. Stänk lite av såsen i det vispade ägget. Lägg lite av nudlarna och tofun och rör försiktigt i hop med de andra ingredienserna.

7. Varje middagsgäst knäcker ett ägg i sin skål och vispar med ätpinnarna. Plocka munsbitar av sukiyakin ur den varma grytan, doppa i ägget och ät. När gästerna vill ha mer hettar du upp grytan mer och börjar om.

8.  Ris är på sin plats du skall använda äkta japanskt eller thairis. Du skall tillreda riset efter alla konstens regler du mäter upp så mycket ris du behöver. Lägger det ett dygn i kallt vatten i kylskåpet. Dagen efter sköljer du ur vattnet och sedan tillsätter Du något vatten och handknådar riset under en halvtimma. En kärleksfull knådning. Salta inte ris till Suki Yaki. Sedan kokar du riset helst under lite tryck om du har tryckkokare. (Bli en bra riskock tar 20 år)Riset serveras i skålar..

9. Japansk mat kräver japansk stämning det vill säga stramt dukat och dekorerad matsal med lite dämpat ljus.

10. Det viktigaste är det goda samtalet till den goda maten. Det goda vinet förhöjer stämningen men aldrig mer än så.

NOT: 
En traditionsenlig sukiyaki serveras inte med ris, även om vi föredrar den så</text>
      <sha1>exhl11lxczdm3zk27a8k9g9bqlnugtv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Öppna läromedel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9338</id>
    <revision>
      <id>50458</id>
      <parentid>46487</parentid>
      <timestamp>2021-06-22T18:57:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tommy Kronkvist</username>
        <id>1064</id>
      </contributor>
      <comment>Länkfix och skiljeteckenputs.</comment>
      <origin>50458</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3427" sha1="kt63lmhgb4qn7nq3n914ehef9arqdb0" xml:space="preserve">[[Fil:Neon Open green.jpg|ramlös|centrerad]]


&lt;big&gt;'''En projektsida för öppna läromedel.'''&lt;/big&gt;

''Vad menas med det?'' Kolla på [[Öppna läromedel/Projektbeskrivning|projektbeskrivningen]]. Där tar vi upp både vad tanken med projektet är, och hur du som lärare kan använda dig av det!
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I innehållsförteckningen nedan finns listat både befintliga projekt (blå länkar) och projekt som ännu inte påbörjats (röda länkar). Några har kommit längre; några har nyligen startat. Alla behöver hjälp. Alla kan bli guldgruvor i och för sig själva, bara vi engagerar oss! 

''Än så länge håller vi på att skapa materialet. Väl färdigt, kan detta bli läromedlet för dina elever.''
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje strå till stacken påverkar. Oberoende om det är en punkt som saknats i mening, och du lägger till, eller ett kapitel om utilitarism som inte funnits, men du påbörjar. [[Öppna läromedel/Uppmaning att bidra|Läs mer om att bidra...]]
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Har du åsikter om upplägget – förslag, kritik, eller bara kommentarer – så är det mycket uppskattat. Berätta på [[Diskussion:Öppna läromedel |diskussionssidan]]!
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
''Granska kritiskt, men låt inte kritiken stanna vid kaffebordet eller skrivlådan!''

== Innehållsförteckning ==
#Allmänt
##[[Öppna läromedel/Projektbeskrivning|Projektbeskrivning]]
##[[Öppna läromedel/Uppmaning att bidra|Uppmaning att bidra]]
#[[Grundskolan]]
##[[Årskurs 1-3]]
###[[SO-ämnen för årskurs 1-3|SO-ämnen]]
###[[Matematik för årskurs 1-3|Matematik]]
##[[Årskurs 4-6]]
###[[Geografi för årskurs 4-6|Geografi]]
###[[Historia för årskurs 4-6|Historia]]
###[[Matematik för årskurs 4-6|Matematik]]
##[[Årskurs 7-9]]
###[[Geografi för årskurs 7-9|Geografi]]
###[[Historia för årskurs 7-9|Historia]]
###[[Matematik för årskurs 7-9|Matematik]]
#[[Gymnasiet]]
##[[Biologi: läromedel]]
###[[Biologi 1]]
###[[Biologi B]]
##[[El]]
###[[Ellära A]]
###[[Energiteknik 1 (Gy)|Energiteknik 1]]
##[[Fysik]]
###[[Fysik A]]
###[[Fysik B]]
##[[Historia: läromedel]]
###[[Historia A (Gy)|Historia A]] (fram t.o.m. 2011)
###[[Historia 1a1]]
###[[Historia 2b kultur (Gy)]]
###[[Historia: lärarhandledning]]
##[[Kemi]]
###[[Kemi 1]]
###[[Kemi A]]
###[[Kemi 2]]
###[[Kemi B]]
##[[Matematik]]
###[[Matematik/Diskret matematik|Diskret matematik]]
###[[Fria matteboken: matematik 2b|Matematik 2b]]
###[[Matematik/Matematik A|Matematik A]]
###[[Matematik/Matematik B|Matematik B]]
###[[Matematik/Matematik C|Matematik C]]
###[[Matematik/Matematik D|Matematik D]]
###[[Matematik/Matematik E|Matematik E]]
###[[Matematik/Roliga matematiska samband|Roliga matematiska samband]]
##[[Naturkunskap]]
###[[Naturkunskap 1a1]]
###[[Naturkunskap 1a2]]
###[[Naturkunskap 1b]]
###[[Naturkunskap 2]]
##[[Religion: läromedel]]
###[[Världsreligionerna]]
###[[Religion och vetenskap]]
###[[Etik och livsåskådning]]
###[[Religion: lärarhandledning]]
##[[Psykologi: läromedel]]
###[[Läran om det okända]]
###[[Psykologi: lärarhandledning]]
##[[Ekonomi: läromedel]]
###[[Läran om knappa resurser]]
###[[Ekonomi: lärarhandledning]] 
##[[Miljöperspektivet: läromedel]]
###[[Öppna läromedel/Läran om samhällets relation till naturen]]
###[[Öppna läromedel/Miljöperspektivet: lärarhandledning]] 

[[Kategori:Läromedel]]
[[Kategori:lgr11]]
[[Kategori:gy11]]
[[Kategori:Skola]]
[[Kategori:Utbildning]]
[[Kategori:Läroböcker]]</text>
      <sha1>kt63lmhgb4qn7nq3n914ehef9arqdb0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Gy11</title>
    <ns>14</ns>
    <id>9341</id>
    <revision>
      <id>47676</id>
      <parentid>45804</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:32:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Text infogad från [[Kategori:GY11]], som var en dubblettkategori.</comment>
      <origin>47676</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="431" sha1="aviwsru623gtldo1wx5dtqq86rnv7os" xml:space="preserve">Kategori för läromedel skrivna för GY11 eller gy11, 2011 års läroplan för gymnasieskolan. (Skolverket har inte meddelat vilken förkortningsvariant som är den korrekta.)


Läroplanen kan hittas här: 

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705


[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]</text>
      <sha1>aviwsru623gtldo1wx5dtqq86rnv7os</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Lpf94</title>
    <ns>14</ns>
    <id>9342</id>
    <revision>
      <id>45810</id>
      <parentid>41255</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:10:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat</comment>
      <origin>45810</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="187" sha1="5j7vgp2et0m4m2xr2y1c7pnvu8arjbw" xml:space="preserve">Läromedel skrivet för, den nu föråldrade läroplanen, lpf94.

{{ambox
| typ  = innehåll
| text  = Samtliga sidor bör skrivas om till GY11.
}}

[[Kategori:Läromedel för gymnasiet]]</text>
      <sha1>5j7vgp2et0m4m2xr2y1c7pnvu8arjbw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Öppna läromdedel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9343</id>
    <redirect title="Öppna läromedel" />
    <revision>
      <id>41263</id>
      <timestamp>2014-05-31T14:30:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Thurs flyttade sidan [[Öppna läromdedel]] till [[Öppna läromedel]]: Felstavad titel</comment>
      <origin>41263</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="puptb48tbm4zeejb065mbup8bg387qw" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Öppna läromedel]]</text>
      <sha1>puptb48tbm4zeejb065mbup8bg387qw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Öppna läromedel/Projektbeskrivning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9345</id>
    <revision>
      <id>41419</id>
      <parentid>41418</parentid>
      <timestamp>2014-06-05T08:16:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Några som engagerat sig */ +mig</comment>
      <origin>41419</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4575" sha1="n4mzb8he9gjz2dnduk9vljbzxzd8ljf" xml:space="preserve">[[File:Wikibooks Öppna läromedel introduktion.ogv|thumb|En introduktion till grundläggande funktioner på Öppna läromedel och Wikibooks]]
==Vad är detta?==
Ett projekt för att producera läromedel till såväl grundskola (lgr11) som gymnasieskola (gy11).

===För vem?===
Tänkta läsare är ''elever.'' Texten ska vara skriven så att den som sådan kan användas av elever i given målgrupp (lgr11/gy11).

===Av vem?===
Dig. Och mig. Och andra --- hoppeligen väldigt många --- som vill engagera sig. Lärare som använder läromedlet i sin undervisning. Forskare som vill säkerställa att det finns bra läromedel i våra skolor.

==Vad kan jag göra med det?==
Kort svar: ''vad som helst.'' 

Lite längre svar: nu föreställer jag mig att du, som frågar, är lärare. 

* Du kan be eleverna komma direkt hit till sidan. Läsplattor/telefoner/datorer.
* Du kan trycka ut materialet i pappersform --- delar eller helheter. Använda det &quot;som vanligt&quot;; som vilken lärobok som helst.
* Du kan göra en egen samling &lt;nowiki&gt;[&lt;/nowiki&gt;[[Hjälp:Skapa egen samling|läs hur här]]&lt;nowiki&gt;]&lt;/nowiki&gt;, för just din kurs --- plocka delar från relevant material. (Valda bitar ur religionsläromedlet? Lägg till lite material från filosofi och psykologi. Inga problem.)
* Materialet här lever. Är föränderligt. Vilket kan vara både på gott och ont (mest gott). Det kan vara en trygghet i att spika det ändå för stunden, för användning i klassen --- inga problem. Skapa en PDF. Vill du dessutom skriva ut den i pappersform så går ju det givetvis utmärkt.
* Din klass kan hjälpa till --- [[Öppna läromedel/Uppmaning att bidra|förbättra]]! Säg att ni finner ett perspektiv om islam saknas. Eller information om ''just det där'' --- varför inte ta det som en uppgift? Låt eleverna ta resa på och författa.
* ''Du'' kan hjälpa till --- [[Öppna läromedel/Uppmaning att bidra|bidra]]!
* ''Granska kritiskt, men låt inte kritiken stanna vid kaffebordet eller skrivlådan!''

==Det finns ju läroböcker. Vad ska detta vara bra för?==
Det finns väldigt mycket bra på läromedelsfronten. Och det rör sig hela tiden. Nya, goda exempel tillkommer och gamla fel rättas till. Fast ibland tar det ändå lite väl länge. Det rör sig inte riktigt tillräckligt snabbt. Utgångspunkten för de förlagsutgivna läromedlen är fortfarande en statisk pappersbok.

Läroböcker ska ju vara skrivna av experter, och granskade av ditto. Men trots detta slinker det igenom en hel del fel. Som i vissa fall inte blivit korrigerade på 10-15 år. ''Trots att felen påtalats gång på gång.''

Om du hittar fel bland texterna här --- ''rätta dem!'' Tycker du något saknas? ''Skriv till det!'' Eller anmärk om att det borde finnas med, så tar någon annan tag i det.

== Vi vill inte återuppfinna hjulet, men... ==
Liknande projekt finns. T ex [http://emmawiki.com emmawiki.com] -- men då det begav sig fanns det trots allt mer material på Wikibooks, om än centrerat kring enskilda ämnen. Det här är ett försök att knyta samman trådarna. Att ha ett helhetsperspektiv, även om enskilda medskribenter tveklöst kommer koncentrera sig på just sina ämnen. Men det handlar också om att få upp ögonen för konceptet överhuvudtaget. Att det utvidgade kollegiet som helhet engagerar sig. Då kommer det här att bli bra. ''Men det behöver inte bli just så här; just här.'' Finns det bättre alternativ? Finns det ett liknande, påbörjat projekt som kommit längre --- så det vore vettigare &quot;flytta dit&quot;? Säg till, så funderar vi på saken! Allt som är skrivet här får användas fritt.

Titta gärna på [http://wikiskola.se Wikiskola.se] så länge.

== Några som engagerat sig ==
Följande är några av dem som deltar i projektet. Lägg gärna till dig i listan! Antingen genom att signera med pennan i verktygsraden, eller skriva &lt;nowiki&gt;--~~~~&lt;/nowiki&gt;

*[[Användare:Ventosa5103|Ventosa]] ([[Användardiskussion:Ventosa5103|diskussion]]) 31 maj 2014 kl. 16.55 (CEST)
*[[Användare:Krissen|Krissen]] ([[Användardiskussion:Krissen|diskussion]]) 31 maj 2014 kl. 17.07 (CEST)
*[[Användare:Idunius|Idunius]] ([[Användardiskussion:Idunius|diskussion]]) 31 maj 2014 kl. 17.51 (CEST)
*[[Användare:LevVygotskij|LevVygotskij]] ([[Användardiskussion:LevVygotskij|diskussion]]) 31 maj 2014 kl. 22.30 (CEST)
*[[Användare:Nätbaserad|Nätbaserad]] ([[Användardiskussion:Nätbaserad|diskussion]]) 2 juni 2014 kl. 21.02 (CEST)
*[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 5 juni 2014 kl. 10.16 (CEST)</text>
      <sha1>n4mzb8he9gjz2dnduk9vljbzxzd8ljf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Öppna läromedel/Uppmaning att bidra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9346</id>
    <revision>
      <id>41303</id>
      <parentid>41274</parentid>
      <timestamp>2014-06-01T06:20:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Krissen</username>
        <id>4580</id>
      </contributor>
      <origin>41303</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1006" sha1="ehdwh4rnq2cu0tg89x90phbz4jty342" xml:space="preserve">==Varje strå är värdefullt!==

Innehållet här är skrivet av dig och mig; av studenter och professorer; av verksamma och aspiranter. Av lärare och forskare. Men det finns innehåll som saknas. Det finns punkter som hamnat fel. Det finns fenomen som borde illustreras med bilder. Statistik som behöver grafer. Meningar som behöver förtydligas. Fel som bör rättas till. ''Ingen kan göra allt --- men alla kan göra någonting.'' Och allt är värdefullt. 


''Granska kritiskt, men låt inte kritiken stanna vid kaffebordet eller skrivlådan!''


Varje förbättring, hur liten den är, är ett steg i rätt riktning. Ett steg som gynnar alla som använder materialet. Så tveka inte --- oberoende om det gäller att lägga till första meningen i ett saknat kapitel, eller om det bara handlar om en formulering --- ta upp pennan, och börja skriva.

==Hur gör man==

{{ambox
  |text=Skriv in lite information om hur man gör. Utgå t ex från [[Matematik för årskurs 7-9/Redigeringsmall]].
}}</text>
      <sha1>ehdwh4rnq2cu0tg89x90phbz4jty342</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Världsreligionerna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9348</id>
    <revision>
      <id>41394</id>
      <parentid>41393</parentid>
      <timestamp>2014-06-02T18:48:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.253.147.122</ip>
      </contributor>
      <origin>41394</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1311" sha1="oi3joprnk1buwhc3e24tjn2dh82wmj9" xml:space="preserve">==`Världsreligionerna' -- vad är det?==
Världsreligionerna är en term som används för religioner vilka är spridda över ett stort geografiskt område, och därmed alltså har anhängare från många olika kulturer, språkgrupper med mera. Både stor geografisk och sociokulturell spridning. 

I Sverige pratar vi ofta om fem världsreligioner: de tre abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam) samt hinduism och buddhism. Det finns dock andra religioner som är geografiskt spridda och sociokulturellt varierade --- t ex baha'i, zoroastrianism och sikhism.


&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:3px; border-bottom-width:3px; margin-bottom:2em&quot; 
&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;
|-
|[[Bild:Books-aj.svg_aj_ashton_01.svg|40px]]
|''Denna bok är bara påbörjad och saknar fortfarande mycket. Vem som helst är varmt välkommen att bidra till denna bok, liksom till alla andra böcker. Om du märker att något saknas eller är felaktigt, tveka inte att lägga till eller redigera där det behövs..''

|-
|}
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;{{#ifeq: |on||[[Kategori:Bokstubbar|{{PAGENAME}}]]}}

[[Kategori:Öppna läromedel]]
[[Kategori:gy11]]
[[Kategori:Skola]]
[[Kategori:Läromedel]]</text>
      <sha1>oi3joprnk1buwhc3e24tjn2dh82wmj9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 2b kultur (Gy)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9350</id>
    <revision>
      <id>45727</id>
      <parentid>41364</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:03:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45727</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1176" sha1="62dpqh4au2qjwpvei1165i8m0q0hdoz" xml:space="preserve">Historia 2b Kultur är en kurs som är avsedd för tematiska fördjupningsstudier inom historieämnet. 

Kursen ska fokusera på samspelet mellan kultur, idévärld, individ  och samhälle.

Här återfinns förslag på teman som är lämpliga för kursen.

* [[Makt och uppror]]
* [[Strejkvarning|Strejkvarning - om 1900-talets klasskamp med strejken som vapen]]
* [[Weimarrepubliken]]
* [[Kraft - kan en människa göra skillnad?]]


[[Kategori:Alfabetiskt index/H]]
[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Läromedel i historia]]

__NOTOC__


{| align=&quot;center&quot; style=&quot;background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:3px; border-bottom-width:3px; margin-bottom:2em&quot; 
&lt;font size=&quot;2&quot;&gt;
|-
|[[Bild:Books-aj.svg_aj_ashton_01.svg|40px]]
|''Denna bok är bara påbörjad och saknar fortfarande mycket. Vem som helst är varmt välkommen att bidra till denna bok, liksom till alla andra böcker. Om du märker att något saknas eller är felaktigt, tveka inte att lägga till eller redigera där det behövs..''

|-
|}
&lt;div style=&quot;clear: both;&quot;&gt;&lt;/div&gt;{{#ifeq: |on||[[Kategori:Bokstubbar|{{PAGENAME}}]]}}</text>
      <sha1>62dpqh4au2qjwpvei1165i8m0q0hdoz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kraft - kan en människa göra skillnad?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9354</id>
    <revision>
      <id>41309</id>
      <parentid>41308</parentid>
      <timestamp>2014-06-01T08:35:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Idunius</username>
        <id>2872</id>
      </contributor>
      <origin>41309</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1482" sha1="sm2d80238yf7fapebty69gqx8mpawep" xml:space="preserve">Vi har sett det många gånger i historien: en enda människa kan ha kraft att förändra världen. En grupp människor med en passion kan nå mål som ingen trodde var möjliga.

I litteraturen, filmen, konsten är detta tema ständigt återkommande. Vi fascineras av hjältar, av människor som vågar ta kamp för något de tror på. Oavsett om de vinner eller förlorar kan vi beundra den mänskliga kraft som ibland verkar vara större än den människa som hyser den.

Vad är det som lyfter en människa, som gör oss förmögna att åstadkomma fantastiska saker? Kan vi genom att studera litteraturen, konsten, historien hitta nyckeln till det mod, det driv, som kan göra en människa stor?

=== Vi kommer att arbeta mot följande delar av det centrala innehållet: ===

==== Historia ====
* Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna
* Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.&lt;ref&gt;[http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/his?tos=gy&amp;subjectCode=his&amp;lang=sv Skolverket, Ämne Historia]&lt;/ref&gt;


==Källor==
&lt;references/&gt;</text>
      <sha1>sm2d80238yf7fapebty69gqx8mpawep</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Weimarrepubliken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9355</id>
    <revision>
      <id>45740</id>
      <parentid>41412</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:23:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45740</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3111" sha1="ga8pzwv4xe80pgbyu9t7sl8uhjya9ox" xml:space="preserve">[[Fil:Bundesarchiv Bild 146-1970-051-27, Wahlkampf.jpg|miniatyr|Valkampanj i Berlin, 1919]]
Weimarrepubliken 1918 - 1933 var en kort glimt av demokrati i Tyskland, efter kejsardömets avskaffande och före nazisternas maktövertagande. Under denna korta period brottades Tyskland inte bara med hur man bygger en stabil demokrati utan också med modernismens förändring av idévärlden och den kulturexplosion som åtföljde.

I det Tyskland som skildras i den berömda filmen ''Cabaret'' skapades nydanande konst, litteratur och filosofi, samtidigt som brutaliteten låg och jäste, precis under ytan.

=Innehåll=
Temat fokuserar på Weimarrepubliken ur kulturhistorisk och idéhistorisk synvinkel. Dessutom ingår material kring historieskrivning, med Weimarrepubliken som utgångspunkt.

==Inledning==
Weimarrepubliken fascinerar av många anledningar. Denna korta epok, som bara varar mellan 1918 och 1933, visar i koncentrerad form hur skapandet av en demokrati kan se ut, vilka svårigheter man kan möta när man försöker ersätta andra styrelseskick med folkstyre och den dynamik och kraft som ligger i kulturen.

Republiken lyckades aldrig bli stabil. Svårigheterna med att etablera en stark konstitution, och de enorma utmaningar som låg i arvet efter första världskriget och den moderna världens utmaning av gamla, invanda värderingar motverkade de demokratiska krafterna. Vi kan ändå idag ha svårt att förstå hur ur denna, i hög grad idealistiska och kulturellt förfinade, demokrati, den värsta förbrytarstat historien känt kunde spira.

Vi vet hur det slutade.
Men hur kunde vägen leda dit?
[[Fil:1946-10-08 21 Nazi Chiefs Guilty.ogv|400px|miniatyr|vänster|Nürnbergrättegången - domslutet.]]
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;/br&gt;


==Historia==
En översiktlig bakgrund hittar du [https://www.youtube.com/watch?v=AkI5J9iYX9Q här].

==Kultur==

*[[Västerlandets död]]
*[[Joseph Roth]]
*[[Peter Gay - Weimarkulturen]]

==Historiesyn och historiebruk==

*[[Iggers och historiografin]]
*[[Kolb: Weimarrepubliken]]

[[Kategori:Alfabetiskt index/W]]
[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Läromedel i historia]]

==Examination==
Följande är ett förslag till examination på momentet.

Du väljer ett av dessa ämnen att skriva din essä/kria om. Essän ska vara ca 4 sidor, med fotnoter och källförteckning. Cambria 12, 1,5 radavstånd.

Ämnena är formulerade som påståenden. Din uppgift är att argumentera både för och emot påståendet. Dina argument ska förankras i kursen, använd företeelser, personer och händelser från Weimarrepubliken för att exemplifiera. Du ska också dra självständiga paralleller till andra epoker, händelser eller kulturer. Tänk på att nyansering och förankring är viktiga begrepp från betygskriterierna!

Du ska också avsluta med din egen slutsats, som du motiverar välgrundat!

*1. Konst är farligt

*2. Demokratin är det bästa styrelseskicket

*3. En människa kan göra skillnad

*4. Vi bör sträva efter det perfekta samhället</text>
      <sha1>ga8pzwv4xe80pgbyu9t7sl8uhjya9ox</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Västerlandets död</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9356</id>
    <revision>
      <id>41380</id>
      <parentid>41378</parentid>
      <timestamp>2014-06-01T20:41:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Idunius</username>
        <id>2872</id>
      </contributor>
      <origin>41380</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5214" sha1="dixj9ojuapr2fr604ccfx61e88q63la" xml:space="preserve">{{citat|My friend, blood shaking my heart
The awful daring of a moment’s surrender
Which an age of prudence can never retract
By this, and this only, we have existed
Which is not to be found in our obituaries
Or in memories draped by the beneficent spider
Or under seals broken by the lean solocitor
In our empty rooms&lt;ref&gt;[http://www.infoplease.com/t/lit/wasteland/thunder.html T S Eliot, ''The Wasteland'']&lt;/ref&gt;}}

[[Fil:Tsesig.jpg|inramad]]
T S Eliot skildrar i ''The Waste Land'' (1922) en värld, en civilisation, som ligger i spillror. Första världskriget har på många sätt berövat mänskligheten dess oskuld. Framstegsoptimism och tilltro till mänskligheten är idériktningar som är svåra att återuppväcka efter att de dött sotdöden i skyttegravarna i Ypres och Somme. Den bestående världsordningen är hotad och människorna lever i rädsla, en rädsla som blir deras drivkraft.

Samma idéströmningar kan vi finna i den samtida ''Västerlandets undergång'' (''Der Untergang des Abendlandes'' 1918 –1922;1-2) av Oswald Spengler. Spengler presenterar i detta verk en historiesyn som till delar är cyklisk. Han menar att kulturer kommer och går och att utveckling alltid påbörjas, når klimax och sedan falnar och dör för att börja om – ofta någon annanstans. På detta sätt har alla högkulturer vuxit fram och sedan dött. Spengler beskriver detta på ett närmast organiskt sätt, han beskriver kulturers utveckling som ett levnadslopp: kulturen har en ungdomstid, uppnår mannaålder, ålderdom och död. (Det är intressant att Peter Gay i ''Weimarkulturen'' använder sig av samma bildspråk med det adderade freudianska perspektivet)

Enligt Spengler fanns det många tecken i samtiden på att den västerländska högkulturen var nära sin undergång. Ett tydligt tecken var att nytänkandet inom konst och kultur avstannat, ett annat var att de obildade massorna och deras råa ledare var på väg att ta över det politiska styret. Kriget bildar naturligtvis bakgrund till dessa Spenglers slutsatser och liksom Eliot beskriver Europa som &quot;[a] heap of broken images.&quot; ser Spengler i sin samtid förödelse, nedbrytning och civilisationens fall.

Spengler var motståndare till den liberala Weimarrepubliken och röstade inledningsvis med nazisterna. Senare blev han dock öppet motståndare till de nazistiska idéerna vilket ledde till att han landsförvisades. Hans positiva inställning till hegemoni och hans syn på överlägsna kulturers rätt att även vara härskande kulturer har ändå lett till att han av många betraktas som en nazistisk tänkare.

Eliot och Spengler var inte unika i sin syn på det fallande, döende, västerlandet. En annan tänkare som gav uttryck för liknande idéer var José Ortega y Gasset som i sin  ''Massornas uppror'' (''La Rebeliòn de las masas'' 1930) skildrar hur det nu är de råa, lägre stående, primitiva och obildade massorna som, styrda av rena primaldrifter, söker upprätta pöbelns diktatur; ”As the masses, by definition, neither should nor can direct their own personal existence, and still less rule society in general, this fact means that actually Europe is suffering from the greatest general crisis that can afflict peoples, nations and civilization.” skriver Gasset.&lt;ref&gt; ''La Rebeliòn de las masas'' 1930 s. 31&lt;/ref&gt; Härigenom kan man föreställa sig att Gasset förespråkar en elitisk diktatur av nazistisk modell. Man ska dock lägga märke till att Gasset samtidigt hävdar individens rätt att vara annorlunda och autonom på ett sätt som klart skiljer sig från de nazistiska idealen. Tvärtom ser Gasset fascismen som en del av den västerländska kulturens fall.

Det är uppenbart att första världskriget innebar en kulturkris där desillusion, misantropi och en förlorad tilltro till den västerländska utvecklingen kom till uttryck. ”I will show you fear in a handful of dust” skrev Eliot. Många som stått och sett ut över militärkyrkogårdarna från första världskriget i Frankrike och Tyskland har nog kunnat förstå den smärta, och kulturell misströstan vad gäller Europa, som präglar ''The Waste Land''.

==Uppgifter==

*Leta bland expressionismens konstnärer på Wikimedia Commons och se om du kan hitta ett konstverk som du tycker skulle passa som illustration till texten om Västerlandets död. Lägg in illustrationen i texten med en kort motivering som bildtext. Om du tycker att du hittar en bättre bild än den som illustrerar texten, byter du bild!

* Reflektera: Kan kulturen, konsten och litteraturen, ge insikter i historiska skeden och/eller förlopp som studier av andra historiska källor inte förmår? 

* Är Västerlandet fortfarande döende? Utgå från nutida skildringar inom konsten och litteraturen för att försöka besvara frågan, samt gör kopplingar till Spengler och Eliot.

* Försök använda Spenglers, Eliots och Gassets idéer som utgångspunkt för en översiktlig analys av valresultatet i EU-valet i [http://www.val.se/ Sverige] och Europa, 2014.

== Material==

* Lyssna på The Waste Land genom att använda ljusuppspelaren till höger. [[File:The Waste Land.ogg|thumb|The Waste Land]]

==Källor==
&lt;references/&gt;</text>
      <sha1>dixj9ojuapr2fr604ccfx61e88q63la</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Iggers och historiografin</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9357</id>
    <revision>
      <id>45737</id>
      <parentid>41392</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:17:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45737</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9536" sha1="njikgwimdiwa4bgdy5z6by0obfoo85g" xml:space="preserve">Liksom många andra begrepp inom historieskrivningen är historism ett begrepp där definitionerna kan variera.

När Georg G. Iggers använder begreppet Classical Historicism beskriver det den generella historieskrivningen i Tyskland efter Ranke under senare hälften av 1800-talet. Denna historieskrivning var påverkad av Rankes ”förvetenskapligande” av historieskrivningen, av de samtida idéströmningarna t.ex. nationalismen, samt av den litterära traditionen, och skulle med moderna termer kunna beskrivas som en form av ”kommunitaristisk historieskrivning”. 

I ''Dictionary of the History of Ideas'' har Iggers skrivit artikeln om Historicism, där han ägnar åtta sidor åt att definiera begreppet, enbart omfånget på artikeln visar på begreppets komplexitet. Efter att ha gått igenom begreppets historia och nyanser via t.ex. Feuerbach, Prantl och Troeltsch, erbjuder oss Iggers följande sammanfattning: ” an outlook on the world (Weltanschauung) which recognizes the historical character of all human existence but views history not as an integrated system but as a scene in which a diversity of human wills express themselves. Historicism has come to be understood not only as an idea but also as an intellectual and scholarly  movement which dominated historical, social, and humanistic studies in nineteenth-century Germany.”&lt;ref&gt;Dictionary of the History of Ideas, band 2 s 458&lt;/ref&gt;  Enligt Iggers var det för den Klassiska Historismen givet att studera historien utifrån utgångspunkten att staten var överordnad alla andra aspekter av samhället och kulturen.

I ''Historiography in the Twentieth Century''&lt;ref&gt;''Historiography in the Twentieth Century'' s. 12&lt;/ref&gt;  sammanfattar Iggers begreppet sålunda: “Historicism was more than a theory of history. It involved a total philosophy of life, a unique combination of a conception of science, specifically of the human or cultural sciences, and a conception of the political and social order.” Iggers påpekar även att en viktig premiss inom historismen är insikten om att historien är väsensskild från nuet.

Krisen för the Classical Historicism uppstod enligt Iggers redan på slutet av 1800-talet, iom att kraven anfördes på att infoga kulturella och sociala faktorer i historieskrivningen, på ett annat sätt än tidigare. Iggers understryker dock att detta ifrågasättande av historismen aldrig har satt de två grundläggande förutsättningarna att historia är ett akademiskt ämne och att detta ämne är en vetenskap (science) i fråga. Denna ”kris” förstärktes efter Första Världskriget, då den skola växte sig starkare som hävdar att det enbart existerar subjektiva sanningar.  Iggers definierar krisen kortfattat så här: ” the deep uncertainty regarding
the value of Western historical traditions and the possibility of objective historical knowledge. &lt;ref&gt; ''Dictionary of the History of Ideas'', band 2 s 456&lt;/ref&gt;
[[Fil:Bundesarchiv Bild 146-1988-106-29, Leni Riefenstahl bei Dreharbeiten.jpg|miniatyr|Kampen mellan ideologierna blev också en kamp mellan kulturerna]]
Den nya kultursyn som introducerades på början av 1900-talet som beskrev kultur snarare som en civilisations livsstil än något som är begränsat till de sköna konsterna, påverkade samhällsvetenskapen, och bidrog till att forma sociologin. (Tore Frängsmyr gör i Svensk Idéhistoria del II s. 368 en längre utläggning kring kulturbegreppets utveckling under 1900-talet som han avslutar med att konstatera ”Kultur kan betyda nästan vad som helst i våra dagar”, och han betonar, liksom Iggers, att det är av vikt för den idéhistoriska förståelsen att känna till kulturbegreppets utveckling, för att kunna följa den moderna utvecklingen inom vetenskapshistorie- och historieskrivningen)
Den framväxande sociologin och socialantropologin  kom att ha inflytande på historieskrivningen. Industrialiseringen och utvidgandet av demokratin bidrog också till nya idéer kring historisk utveckling, och hur denna ska studeras.

Iggers tar upp den franska Annales-skolan som ett exempel på hur historieskrivningen förändrades av samhällsvetenskapen. De franska historikernas breda vetenskapliga utbildning (i förhållande till de tyska) nämns som en orsak till att det uppstod skiljaktigheter i historieskrivningen. Annales-historikerna studerade historia ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, där de samhällsvetenskapliga disciplinerna sociologi,kulturgeografi och psykologi t.ex. integrerades i historieskrivningen. I denna nya historiesyn ingick även att man ställde sig kritisk till den optimistiska historiesyn som t.ex. Ranke representerat. ”With the abandonment of the concept of linear time, the confidence in progress and with it the faith in the superiority of Western culture also break down…Moreover, historical narrative must find new forms of expression under these new conditions” skriver Iggers. &lt;ref&gt;''Historiography in the Twentieth Century'', s 57&lt;/ref&gt; 
[[Fil:Closs St Georg mit Hakenkreuz.jpg|miniatyr|höger|Historia kan vara ett verktyg som kan användas för att göra propaganda]]
I Tyskland, menar Iggers, var det svårare för historikerna att gå från att ha skrivit “statens historia” till att skriva “samhällets historia”. Han hänför detta till Tysklands mycket speciella politiska utveckling under första hälften av 1900-talet, och den mycket starka tradition som existerade inom historieskrivningen i Tyskland. Den första generationen socialhistoriker kom i Tyskland först på 1960-talet, då användandet av de samhällsvetenskapliga disciplinerna kunde hjälpa historikerna att behandla, och förstå, den politiska utvecklingen i Tyskland under 30- och 40-talen. (Här kan man göra kopplingar till Peter Gay’s Weimarkulturen, där Gay försöker skildra, och förstå, Weimarepubliken ur ett psykoanalytiskt perspektiv)

En stor skillnad, enligt Iggers, mellan den franska och tyska samhällsvetenskapligt influerade historieskrivningen är att medan tyska historiker främst använt den för att första den moderna tyska historien, så har Annales-historikerna främst riktat in sig på den förmoderna historien. 
. 
När det gäller Marxist Historical Science påpekar Iggers att det i samtliga kommunistiska stater sattes statliga riktlinjer för historieskrivningen, och att dessa skiljde sig åt men samtidigt byggde alla på Marx historiematerialism. Detta innebär att det i den marxistiska historieskrivningen, oftast, finns ett inneboende politiskt syfte. Historiematerialismen hävdar att produktionsförhållandena är den styrande drivkraften bakom den historiska utvecklingen. Detta innebär att historieskrivningen tar stor hänsyn till socio-ekonomiska förhållanden. 

Då klasskampen står i centrum för den marxistiska historieskrivningen, var det naturligt för denna att använda sig av vissa samhällsvetenskapliga teorier och discipliner i historieforskningen, Iggers tar som exempel upp att man var intresserad av den materiella kulturen. I stort var dock den marxistiska historieskrivningen en elitistisk historieskrivning, som i mycket byggda på den klassiska historismens fokus på statens och organisationernas historia. Först efter Sovjets fall kunde historieskrivningen i marxistisk tradition bli en ”fri vetenskap”.  

Sammanfattningsvis kan man säga att samhällsvetenskapens utmaning av historieskrivningen var en utmaning mot en äldre form av historism, en antikvarisk historieskrivning, som bidrog till att bredda det historiska perspektivet, och även ställa nya frågor kring hur man kan skriva historia. 

Det kan vara svårt att i vissa avseenden skilja historia och samhällsvetenskap åt. Exakt var går gränsen mellan ”samtidshistoria” och samhällsvetenskap? 
Om man tolkar det så att samhällsvetenskapens utmaning var att lyfta historien ur det rena ”wie es gewesen”-beskrivandet till att sätta in historien i en social-, kulturell- eller rentav psykologisk kontext, så kan man hävda att denna utmaning har bidragit till att addera till historieskrivningens syfte.

En annan utmaning historieskrivningen har fått anta under 1900-talet kommer från de s.k. postmodernisterna (Iggers påpekar att många av dessa själva skulle ta avstånd från denna benämning). Enligt Iggers bestod postmodernismens företrädares utmaning främst i att ”question the distinction between facts and fiction, history and poetry. They viewed history as having no reference to reality outside of it’s texts”.  Iggers hävdar vidare att denna utmaning dock var mer teoretisk än omsatt i praktiken. &lt;ref&gt;''Historiography in the Twentieth Century'', s 107&lt;/ref&gt;

Denna tolkning innebär att Iggers kan se den postmodernistiska utmaningen som i stora drag positiv, då den bidragit till t.ex.  en givande teoretisk diskussion kring objektiviteten i historieskrivningen och en utveckling av synen på historieskrivningens stilistik samtidigt som de postmoderna historikerna enligt Iggers ”continue to work conscientiously and critically with sources”.&lt;ref&gt;''Historiography in the Twentieth Century'', s 87&lt;/ref&gt;  Detta har i sin tur enligt Iggers lett till ”a diversification of approaches and often to an increase in scholarly sophistication”.   Iggers menar alltså att man kan vara objektivt kritisk till objektivitetens existens.

==Källor==
&lt;references/&gt;

[[Kategori:Alfabetiskt index/I]]
[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Läromedel i historia]]</text>
      <sha1>njikgwimdiwa4bgdy5z6by0obfoo85g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kolb: Weimarrepubliken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9358</id>
    <revision>
      <id>45739</id>
      <parentid>41331</parentid>
      <timestamp>2015-10-03T20:21:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Försvenskad versalisering</comment>
      <origin>45739</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12291" sha1="t2q2fnzzfrq2yknj9kh35isibl037u9" xml:space="preserve">Eberhard Kolb var professor i historia vid universitetet i Köln fram till sin emeritering. Hans verk ''The Weimar Republic'' används flitigt som kursbok vid studiet av Weimarrepubliken och har getts ut och reviderats vid flera tillfällen, anger författaren i förordet till den sjätte tyska utgåvan. Särskilt arbete säger sig Kolb ha lagt ner på att vidareutveckla bokens andra del som behandlar forskningen om Weimarrepubliken.

Bokens första del är kronologiskt disponerad, och kapitelrubrikerna hänvisar till konkreta företeelser, såsom The Paris Peace Conference and the Treaty of Versailles, eller German foreign policy within the European system, varigenom författaren i själva anslaget, som anger ett försök att hålla en objektiv, saklig ton, skiljer sig markant från Peter Gay’s psykoanalytiskt influerade, ofta värdeladdade, ton i The Weimar Culture. The Outsider as Insider.

Kolb instämmer med Gay i att Weimarkulturens rötter står att finna i kejsartiden: ”It is not in dispute that the roots of what is referred to historically as ’Weimar Culture’  are to be found in imperial Germany” skriver Kolb. Man kan dock se en liten skillnad i deras uppfattningar då man läser att Gay menar att ”dessa outsiders (som bar Weimarkulturen) redan varit aktiva under kejsartidens slutskede”, och Kolb hävdar att ”the most important artistic expression of the change, originated soon after 1900”. Måhända kan man ha en snävare uppfattning om vad som var kejsartidens slutskede, ovan anförda citat kan ses som ett tecken på att Kolb daterar Weimarkulturens ursprung ca 10 år tidigare än Gay. (Då båda författarna för långa resonemang kring Weimarkulturen och expressionismen i extensiva, ibland nästan Joyce-artade satser, är det också ibland svårt att avgöra var de diskuterar expressionism och var de diskuterar Weimarkulturen.)

Kolb och Gay beskriver expressionismen i liknande termer. Enligt Kolb var det en rörelse som präglades av ”rejection of existing aesthetic standards and conventional modes of expression”, och han menar att man kan dra paralleller mellan expressionismen i kulturen och ”the first, agitated years of the Republic”. I detta resonemang kan man se att Kolb närmar sig Gay´s sätt att använda sig av den bland folket rådande psykologiska stämningen för att beskriva den historiska utvecklingen, och dra paralleller till den kulturella utvecklingen. Gay skriver att ”Expressionisterna längtade efter ett genombrott från konventionerna..” och beskriver expressionismens år under rubriken Sonens uppror för att dra paralleller till den historiska utvecklingen.

Vidare är Kolb och Gay överens om att det faktum att expressionismen följdes av Neue Sachlichkeit var en följd av den politiska stabiliseringen under det tidiga 1920-talet. (Ett litet personligt inpass; när jag läste Kolbs beskrivning av den nya objektiva konsten och han skriver att ”still lifes and portraits were among it’s favourite genres” ringde det en klocka hos mig, och jag visste att jag läst en mycket likartad formulering hos Gay. När jag hittade den visade det sig dock att Gay använde den i samband med expressionismen; ”flera av de bästa expressionistiska målningarna var ju landskap och stilleben”)

De två författarna är även eniga i sin beskrivning av Berlin som 20-talets kulturella metropol. ”It’s cultural and intellectual life was especially indebted to the Jewish section of the population” skriver Kolb, medan Gay är angelägen om att framhäva att ”..de judar som spelade en betydande roll i det tyska kulturlivet var helt assimilerade. De var tyskar”.

Kolb och Gay förefaller vidare vara eniga om att den politiska oordningen under eran, öppnade upp för en ökad kulturell frihet. Kolb skriver att ”The instability which beset the Weimar republic as a political and social order corresponded to an element of free choice in matters of art and culture”. Detta kan jämföras med Gay’s åsikt att det nåddes ett ”informellt, huvudsakligen tyst samförstånd (mellan diktare, professorer och stat) att ..de skulle avstå från kritik, rentav från politik i allmänhet, om staten i sin tur gav dem frihet att leva något udda privatliv och omfatta tämligen oortodoxa åsikter på det filosofiska och religiösa området”. Här verkar det som om Kolb går längre än Gay i beskrivningen av konstnärernas frihet, då han åtminstone inte uttryckligen ger den några politiska begränsningar. 

Vid ett par tillfällen tar Kolb uttryckligen ställning till teser Gay fört fram i ''The Weimar Culture, The Outsider as Insider''.

Enligt Kolb finns det skäl att hävda att Neue Sachlichkeit, den objektiva skolan, snarare än expressionismen är den skola som är utmärkande för Weimarkulturen. Detta, menar Kolb, ger honom anledning att motsäga Gay när denne framför åsikten att ”The Weimar style was born before the Weimar Republic…The Republic created little; it liberated what was already there”.

Vidare håller Kolb med Gay om att avantgardisterna under 20-talet vann insteg på den offentliga arenan (the ”outsiders” blev ”insiders”) i Weimar Republiken, men Kolb framför åsikten att det kvarstod en klyfta mellan hela den moderna konsten och den folkliga smaken, det avantgardistiska hade ingen bred folklig förankring. Kolb citerar därför Gay; ”while not all Expressionists loved Weimar, the enemies of Weimar hated all Expressionists”, och menar att denna anmärkning kunde breddas till att gälla alla de modernistiska skolorna under perioden. 

Som nämnts inledningsvis har Kolb i senare utgåvor av The Weimar Republic vidareutvecklat bokens andra del som behandlar forskningen och historieskrivningen kring Weimarrepubliken. När det gäller synen på inflationen så kan man se att Kolb inleder bokens andra del med att slå fast att historieskrivningen idag gått ifrån sin tidigare tendens till ”single-cause explanations” till Weimarrepublikens fall. Detta gäller då även synen på inflationens roll.

Kolb skriver att det dröjde innan forskarna började ägna sig åt Weimarrepublikens ekonomiska historia, då man fram till 1960-talet huvudsakligen fokuserade på politiska frågor. Sedan 60-talet har dock intresset för att forska kring Weimarrepublikens ekonomiska och sociala aspekter varit stort. (Kolb sammanför konsekvent sociala och ekonomiska aspekter). Sedan 1970-talet och framåt har forskningen ägnat särskild uppmärksamhet åt forskningen kring inflationens orsaker och konsekvenser, skriver Kolb. 

Kolb sammanfattar den moderna historieforskningens syn på inflationen i fyra punkter. 
För det första hävdar han att medan man tidigare främst granskat hyperinflationen och dess nedbrytande effekter på samhället, har man idag enats om att inflationen som process startade redan vid första världskrigets utbrott och att dess första avgörande peripeti uppstod redan 1916. Fokuspunkten har alltså skiftat från inflationens kulmen, till dess orsaker och förlopp. Man kan tolka detta som att Kolb menar att de chockartade minnena av hyperinflationen påverkade historieskrivningen i dess närtid, medan att med tiden har distansen till företeelsen givit historikerna möjlighet att vidga det tidigare, kanske emotionellt styrda, tunnelseendet. 

För det andra tar Kolb upp frågan huruvida inflationen var ett politiskt misstag. Författaren redovisar hur framstående nutida historiker, t.ex. Holtfrerich, kan mena att inflationspolitiken var framgångsrik jämfört med de, hypotetiska, alternativ man kan föreställa sig, och att inflationen var en politisk nödvändighet. Som exempel anges att inflationen i kombination med full sysselsättning upp till 1922 räddade Tyskland från att dras med i den världsekonomiska krisen 1920 – 21. 
Kolb fortsätter med att ta upp aspekten att inflationen bidrog till att tyskarna kunde skapa sina ekonomiska syndabockar utomlands, då krigsskadeståndet generellt uppfattades som den främsta orsaken till inflationen. Kolb understryker att detta rent politiskt var en tveksam strategi. Författaren menar att forskningen visat att det är en tydlig förenkling att hävda att krigsskadeståndet var orsaken till inflationen. 

Kolb redovisar även hur nutida historiker hävdat att det är fel att granska inflationen enbart som en ekonomipolitisk strategi för att stimulera möjligheterna att anpassa sig till fredstiden. 
v. Kruedener t.ex., som Kolb citerar, menar att det viktigaste istället är att försöka besvara vilka psykologiska effekter hyperinflationen fick på det tyska folket, då detta fick så enorma konsekvenser. Kolb sammanfattar att tendenserna att lyfta fram inflationens positiva aspekter alltmer har gått över i en negativ syn på inflationen och dess effekter. Han menar dock att man utifrån det rådande forskningsläget inte enbart kan se inflationen som destruktiv. 

Vidare anger Kolb att om man tidigare förde fram konspirationsteorier, där enskilda grupper t.ex. industrimagnater sågs som anstiftare eller påskyndare av inflationen i avsikt att gynna sina egna syften, så ser historiker idag snarare att vissa finansintressen var duktiga på att dra nytta av inflationen, utan att ligga bakom den. 

Slutligen ställer sig historikerna idag, enligt Kolb, den klassiska frågan cui bono?
Kolb menar att svaret på vem som gagnades av inflationen är av mycket stor historisk betydelse då många historiker menar att det finns en koppling mellan hyperinflationen och dess effekter, och nazisternas maktövertagande. Kolb anger att sentida studier av inflationens effekter på olika sociala grupper har reviderat tidigare antaganden. Tidigare har man t.ex. sett inflationen som tillintetgörande för medelklassen. Nu har man dock, enligt Kolb, kommit fram till att stora delar av medelklassen klarade inflationen bra, t.ex. bönder, små affärsinnehavare och hantverkare. Dock, fortsätter Kolb, menar man fortfarande att inflationen ledde till upplösandet av medelklassen som social och politisk helhet, vilket hade ”a lasting effect on the configuration of the party system”.

Även när det gäller inflationens effekter på lönerna föreligger det oenighet enligt Kolb. Sammanfattningsvis kan man dock säga att de stora inflationsförlorarna återfanns bland spararna och innehavarna av statliga obligationer, och sådana som hade privata förmögenheter och levde på räntor, medan ”the public purse was definitely on the winning side”. Kolb tar därför upp att t.ex. M. L. Hughes påpekar att inflationens offer hade intressen som stod i motsatsförhållande till statliga intressen. Detta undergrävde förtroendet för republiken, och banade väg för nazisterna. 

En annan senare tes som Kolb tar upp är att man haft fel när man hävdat att åren med relativ ekonomisk stabilitet under republiken, innebar att ekonomin förbättrats. Kolb hänvisar till K. Borchardt som menar att det inte heller under åren av stabilisering förekom någon egentlig ekonomisk tillväxt. Han menar även att de ökande lönerna, som setts som en positiv social faktor för perioden, egentligen ledde till ett undergrävande av ekonomin.  Denna teori har dock ifrågasatts.

Kolb lyfter fram hur teorier, och ifrågasättanden av dessa, stimulerar historieforskningen. Han avslutar med att skriva att den ekonomiska situationen i Tyskland var riskabel redan före världsdepressionen, och att den ekonomiska utvecklingen bidrog till att bryta ner partisystemet och skapa konflikter mellan arbete och kapital; ”recent research is gradually bringing to light the fact that even in the few ’good’ years of the Weimar republic, those of relative stabilization, there was no true stabilization of the political system, economic relations, or the social structure.

Viktigt i Kolbs sammanfattning är när han skriver att ”The fact that no conclusive result can be given for the debate may disappoint anyone expecting from the historian definite, unambiguous statements”, underförstått att sådana naturligtvis aldrig kan presteras.

[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]
[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:Växande böcker]]
[[Kategori:Läromedel i historia]]</text>
      <sha1>t2q2fnzzfrq2yknj9kh35isibl037u9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Joseph Roth</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9361</id>
    <revision>
      <id>56316</id>
      <parentid>41402</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:07:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>/* Källor */ wp</comment>
      <origin>56316</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="23607" sha1="bgrxrabnsj1q7txl5urz99n3med8iiw" xml:space="preserve">[[Fil:1933-may-10-berlin-book-burning.JPG|miniatyr|Nazistiskt bokbål i Berlin, 1933]]
=Innehåll=
==Om Joseph Roth==
Joseph Roth var en judisk författare och skribent som växte upp i Brody, som då
tillhörde Österrike-Ungern, nuvarande Ukraina. 1916 anmälde sig Roth som frivillig till
den kejserliga armén och han var med om striderna vid östfronten.
Under perioden 1924 – 1933 var han verksam som journalist i Tyskland och i
sammanställningen ''What I Saw'' finner vi en sammanställning av artiklar där Roth
beskriver Weimarrepublikens väg mot undergången, och nazismens framväxt, i en
mängd ögonblicksbilder från Berlin. Roth beskriver i texterna hur han känner sig sakna
hemland efter att kejsardömet Österike-Ungern upphört att existera. Han beskriver hur
det blivit svårt att känna sig tysk och samtidigt vara jude, och hur judisk och kristen
tradition påverkat europeisk humanism och samhällstradition. Titeln på den artikel som
analyseras i denna bok, ''The Auto –dá-Fe of the Mind'', refererar till den spanska
inkvisitionen. En autodafé var tillkännagivandet av domar utfärdade av
inkvisitionsdomstolarna. Dessa domar kunde vara både friande och fällande, och
omgärdades med högtidliga ritualer, ofta med symbolik kring renande, såsom eld.
[[Fil:WP Hollaender-Ebinger.jpeg|miniatyr|Friederich Hollaender var en framstående kompositör på Berlins cabaretscener under Weimarrepubliken. Här tillsammans med hustrun, den firade skådespelerskan Blandine Ebinger]]
Begreppet har senare kommit att användas i samband med brännande av kättare eller
böcker, en användning som dock t.ex. NE menar är felaktig.2 I Roths text syftar
begreppet på de bokbål där nazisterna brände böcker av meningsmotståndare eller
böcker som upplevdes som anstötliga.
1933 gick Joseph Roth i permanent exil. Resten av sitt liv bodde Roth i Paris, även om
han långa tider befann sig på resande fot. Roths hustru som drabbades av schizofreni
kom att dödas av nazisterna. Joseph Roth led av alkoholism och han avled i Paris vid 45
års ålder.
Under sitt vuxna liv var den judiske Roth även starkt intresserad av katolicismen, och
enligt vissa källor ska det ha hållits två begravningsceremonier för Roth, såväl en
katolsk som en judisk. Till Roths mest framstående verk kan räknas romanerna
''Radetszymarch'' (1932) och ''Die Legende vom Heiligen Trinker'' (1939).

==Auto da fé of the Mind==
Artikelns titel, ''The Auto –dá-Fe of the Mind'', refererar till den spanska inkvisitionen. En 
autodafé var tillkännagivandet av domar utfärdade av inkvisitionsdomstolarna. Dessa 
domar kunde vara både friande och fällande, och omgärdades med högtidliga ritualer, 
ofta med symbolik kring renande, såsom eld. Begreppet har senare kommit att användas 
i samband med brännande av kättare eller böcker, en användning som dock t.ex. NE 
menar är felaktig.&lt;ref&gt;[http://www.ne.se/lang/autodafe, Autodafe Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-
09.]&lt;/ref&gt;

I Roths text syftar begreppet på de bokbål där nazisterna brände 
böcker av meningsmotståndare eller böcker som upplevdes som anstötliga. 
Roth inleder artikeln The Auto –dá-Fe of the Mind med att konstatera att få människor 
verkar ha genomskådat den fulla betydelsen av nazisternas bokbål Han beskriver hur 
samtiden står skräckslagen inför nazisternas barbariska framfart men hävdar att den 
fulla vidden av det som pågår ännu inte sjunkit in. Och vad är då den fulla vidden enligt 
Roth? Jo, det europeiska intellektets undergång.

I sin inledning liknar Roth nazisterna vid Cimbrerna och Teutonerna, men är tydlig med 
att förklara att han inte ser de samtida germanerna som dessas ättlingar. Att Roth gör 
detta tillägg kan möjligen vara ett avståndstagande från nazisternas egen 
historieskrivning. Cimbrerna och Teutonerna var folkslag som under 100-talet f. Kr 
krigade mot, och plundrade, andra folkslag runt om i norra Europa. Liknelsen 
förstärker presentationen av nazisterna som barbarer, men kan även tjäna för att lyfta 
fram Roths historiska och klassiska bildning, detta intellekt som han försvarar i sin text. 
Roth använder mycket starka liknelser i det inledande stycket. Han beskriver nazisterna 
som ”mechanical orangutans” med fruktansvärda vapen, och att dessa ”barbarians” 
lyckats gudaförklara sig själva. Inom judendomen har det alltid funnits ett starkt 
motstånd mot avgudadyrkan varför Roths tal om ”the technical apotheosis of the 
barbarians” kan ha sitt ursprung i hans judiska värderingar.

Roth tar inledningsvis upp att bokbålen och utstötandet ur samhället är riktat mot judar. 
Han avslutar dock inledningsstycket med att säga att den insikt som människor måste 
komma till är att det som pågår innebär att det europeiska intellektet har kapitulerat. 
Man skulle härav kunna dra slutsatsen att Roth menar att det finns en stark koppling 
mellan judarna, judendomen och europeisk intellektualism.

Roth förtydligar en koppling mellan judar och europeisk bildning i nästa stycke. Han 
skriver att det är dags för de tyska skribenter av judisk härkomst som stridit i första 
linjen mot de utskickade ättlingarna till stora tyska fabriksjättarna att ge upp och 
kapitulera. De fabriksjättar han nämner är Leuna- Werke och I G Farben-Werke, som blev
en gemensam koncern på 1920-talet. De var främst i Tyskland inom kemiteknisk 
industri, och kom att bli betydelsefulla under andra världskriget då de framställde 
kemiska medel åt det nazistiska styret, med hjälp av tvångsarbetskraft. Åter gör Roth 
alltså en koppling mellan mekanisering och tyskar. Enligt Roth var det författare av 
judisk härkomst som bildade front i striden mot de mekaniska människorna och var 
”defenders of Europé”, och därför var de de första som stupade. Åter ser vi att Roth 
menar att den europeiska bildningen, civilisationen, intellektualismen, och judendomen 
är starkt sammankopplade.
[[File:Bundesarchiv Bild 102-14627, Marlene Dietrich.jpg|miniatyr|Marlene Dietrich i Berlin 1933, innan hon lämnar Tyskland i protest mot nazismen.]]
Roth fortsätter med att mena att judarna har en fördel – de kan inte låta sin rädsla tvinga
dem att bli förrädare. Han menar att det Tredje Riket (igen kopplar han till antiken 
genom att kalla dem vandaler) kan komma att utnyttja de europeiska intellektuella som 
inte är judar genom att försöka inkorporera dem i den egna kulturen, att de kan 
”kidnappa” deras verk och därigenom erbjuda skaparna en räddning undan förföljelse. 
Judarna är dock undantagna från det här hotet, eftersom man hatar dem, inte bara p.g.a. 
deras intellekt utan även p.g.a. deras blod, skriver Roth. Hos Groth finner vi detta att 
judendomen inte endast är en religion förtydligat. Hon påpekar att judendomen tillika är
en etnicitet och en kultur. Denna judendomens etniska definition har flera gånger lyfts 
fram som en faktor som bidragit till antisemitismen, bl.a. tas detta upp hos Groth och hos
Prager som skriver att ”Hatet till judarna har varit mänsklighetens stora hat. 
Medan hatet till andra grupper alltid förekommit, har inget hat varit så 
universellt, så djupt eller så varaktigt som antisemitismen.”
Judarna är därför förhindrade att låta feghet tysta dem, menar Roth. Det 
kommer inte att hjälpa, eftersom deras rastillhörighet ändå inte kommer att 
tillåta dem att accepteras. Roth menar att detta gör att judarna inte kan lämna 
”the noble ranks of the European army” och han utropar att ”God himself – and
we are proud of the fact – will not allow us to betray Europe, Christendom and 
Judaism”.  Här för alltså Roth samman judendomen inte bara med det 
europeiska arvet utan även med kristendomen. Ska man tolka detta som att 
Roth tar avsteg från synen på judendomen som en etnicitet utöver att vara en 
religion? Eller är det snarare ett tecken på att Roth ser den kulturella 
samhörigheten, det intellektuella arvet från t.ex. renässanshumanismen som 
en faktor som ger en starkare gemenskap mellan grupperna än vad etniciteten 
skiljer dem åt?

I stycket som följer hävdar Roth att det är judarna, snarare än de kristna, som i 
samtiden försvarar kristendomen. Han skriver att påven och protestanterna 
ger vika för nazisternas övervåld och blir medlöpare, medan judarna inte har 
detta val p.g.a. sitt blod. Härav skulle man kunna dra slutsatsen att Roth i första
hand inte talar om kristendom och judendom som religioner, utan som 
kulturella bärare av en idé om mänskliga värden och humanism. Enligt Groth 
anses det inom judendomen att det inte är tron i sig som frälser, utan 
gärningarna och att man följer de noakidiska buden. Både kristendomen och 
islam anses göra detta varför judendomen alltid respekterat dessa läror. Att 
vara öppen inför kristendomen, förklara sig vilja försvara kristendomen, på det
sätt som Roth gör i denna text, är alltså lika mycket i linje med judendomen 
som man kan tolka det vara positivt till kristendomens människosyn och etik. 
Roth kallar judarna för den europeiska kulturens förfäder. Han hävdar vidare 
att judarna är ”the only legitimate German representatives of that culture”. Då 
han precis påtalat att han ser protestanterna och katolikerna, genom påven, 
som stupade inför nazisternas övermakt, kan detta uttalande tolkas antingen 
som att han anser att judendomen är den enda källan till europeisk kultur och 
intellektualism, eller som att han anser att de kristna förlorat denna legitimitet
genom att kapitulera ”to the heathen civilization of poison gases, to the 
ammonia breathing Germanic war god”.

Groth beskriver hur judarna tvingats leva i förskingring, och hur diasporan 
orsakat en känsla av hemlöshet hos många judar. 
Roth frågar sig om författare av judisk härkomst någonsin känt sig 
hemmahörande i Tyskland. Han menar att den preussiska anti-intellektuella 
militärtradition, vars främsta representant Bismarck var vid Tysklands 
bildande, som präglat Tyskland gjort att alla intellektuella tyskar känt sig 
vilsna i sitt eget hemland. Här kan man dra paralleller till hur judar slets 
mellan sin nationella tillhörighet och sin kulturella gemenskap under 
diasporan i t.ex. Spanien och Östeuropa.

Roth menar att det europeiska intellektet, baserat i judendomen, tvingats i 
antingen fysisk eller mental exil när militarism och industrialistisk kapitalism 
tagit över makten i Tyskland. Den värsta fienden mot bildning och 
intellektualism menar dock Roth att de tyska universiteten är. De verksamma 
vid universiteten ägnar sig åt att sprida andlig giftgas menar Roth, och deras 
syfte är att förvandla sann bildning till läran om preussisk överhöghet.  ”Allt 
vanligare blev de ’vetenskapliga’ publikationer som försökte påvisa judarnas…
fördärvliga inflytande i samhället” skriver Groth. Kanske är det dessa 
publikationer som föranleder Roths utfall mot de tyska universiteten? Man kan
se att Roth gör en koppling mellan ett minskat judiskt inflytande och 
civilisationens förfall.

I nästa stycke gör Roth en historisk tillbakablick där han menar att nazisternas
bokbål och kulturmord bara är en logisk följd av det preussiska kulturhatet. 
Han skriver att preussarna alltid varit fiender ”of the intellect, of books, of the 
Book of Books – that is, the Bible – of Jews and Christians, of humanism and 
Europe.” Åter drar Roth paralleller mellan den judeo-kristna kulturen, 
humanismen och bildningen samt dess kulturella uttryck. Roth hävdar att 
nazisternas judehat, morden på judar och bokbålen, inte alls är en följd av att 
Weimarrepublikens försök att bygga en demokrati misslyckats, även om detta 
kunde ses som en direkt utlösande orsak, utan istället är en oundviklig följd av 
ett historiskt förakt mot, och rädsla för, intellektuell verksamhet. Hos Roth 
ställs alltså militarism och industrialism, kanske även kapitalism – mot 
intellektualism, humanism och judeo-kristen bildningstradition. 

Roth riktar sedan kritik mot sina egna, och menar att judar själva har bidragit 
till sin undergång. Han går till anfall mot de judar som kallat sig själva ”German
citizens of the Jewish faith” och anklagar dem för att ha assimilerats till den 
grad att de förvandlats till judiska protestanter, som genom att kalla sig för 
tyska medborgare, istället för tyskar, själva utpekat sig som tillhörande ett 
utanförskap, en annan nation. Roth skriver att det är av ren feghet de inte 
förnekar den tradition de fötts i, utan istället låtsas de som om hela 
judendomen har låtit döpa sig. Här framgår att Roth menar att judar visst är 
att räkna som tyskar, inte endast som tyska medborgare, vilket innebär att 
judendomen för honom inte är en särart på så sätt att den måste vara knuten 
till en viss nationalitet, eller bristen på sådan. Han knyter sedan åter an till 
kopplingen mellan judendom och kultur, han skriver att dessa ”Sunday Jews”, 
ett uttryck måste tolkas som judar som i så hög grad brutit med sin tradition 
att de liksom kristna firar helgdag på söndag, hänger sig åt korrumperad konst
och populistisk kultur för att de glömt bort sitt ursprung ”to profess liberalism 
and freethinking”. Dessa egenskaper ser alltså Roth som specifikt tillhörande 
en judisk bildningstradition och ett judiskt kulturideal. 

Detta synsätt ifrågasätts av Peukert som tvärtom menar att den judiska kulturens 
assimilering och modernisering hade kunnat medverka till att motverka 
antisemitismen. Roth beskriver istället processen som en av orsakerna till att
judarna miste sin intellektuella integritet och därmed öppnade sig för anfall. 
Däremot instämmer Peukert i att judarna genomgick en process där delar av 
deras traditioner och särart mattades ut och försvann. För Peukert var detta 
dock inte i sig en händelseutveckling med negativa tendenser, såsom det 
beskrivs av Roth. Att antisemitismen inte försvann, utan tvärtom kom att öka, 
beror inte enligt Peukert på att judarna slutar att försvara intellektualismen 
och konsten när de mister sin judiska identitet, utan på att stora mängder 
judar från Östeuropa invandrade till Tyskland under 20-talet och deras mycket
distinkta kultur upplevdes som extremt skrämmande och främmande och 
hällde nytt vatten på den antisemitiska kvarnen.

Roth slår sedan fast att de tyska judarna bidragit med i princip all kultur och 
intellektuell verksamhet värd namnet i Tyskland under hela 1900-talet. Han 
skriver att ”the preussan junkers” knappt var läs- och skrivkunniga utan 
tvärtom fulla av förakt för allt vad förfining, intellektualism och konst vill heta. 
Roth lyfter som bevis på vanliga tyskars ointresse för bildning fram att man 
valde Hindenburg till president efter att denne förklarade sig aldrig ha läst en 
bok i hela sitt liv. Är ett folk som väljer en illitterat människa till ledare särskilt 
långt ifrån att själva börja bränna böcker, frågar sig Roth. Åter tar han upp att 
de judar som bidrog till denna utveckling genom att t.ex. rösta på Hindenburg, 
inte borde vara förvånade över att deras tanketradition sedan bränns på bål.
 
Här drar Roth en tydlig parallell mellan bildning och judisk tradition samt 
bildning och civilisation och ett humant samhälle. När människor tar avstånd 
från bildning lämnar de golvet fritt för dumhet och ondska. När judarna tappar
sin tradition av intellektualism, bildning och kultur bidrar de till sin egen 
undergång. Genom att avstå från sin kultur, säger Roth, banar de väg för den 
kultur som vill utplåna dem.

Roth utmanar sedan Goebbels att visa upp en enda form, eller ett enda 
exempel, av finkultur som inte frambringats av en jude, eller sponsrats av en 
jude, eller lyfts fram och ställts ut eller publicerats av en jude. Han skriver att 
han inte tror att man kan frambringa en enda arisk konstnär som kan påvisa 
sig ha blivit marginaliserad eller missaktad p.g.a. detta judiska kulturmonopol 
utan tvärtom var det judar som hjälpte fram de konstnärer av annan etnicitet 
som slog igenom under 1900-talet. Nazisterna har å andra sidan tystat alla 
röster utom sina egna, och Roth skriver att i swastikans skugga kan bara den 
allra ynkligaste konst och litteratur växa. Som en utmaning kastar Roth denna 
handske, att all kultur värd namnet på något sätt skapats av en jude, eller med 
hjälp av en jude – att det på något sätt finns ett beroende av judarna i Tyskland 
för att bildning och kultur överhuvudtaget ska kunna existera. Mellan 
judendom, bildning och kultur sätter här Roth ett tydligt likhetstecken!

Sedan följer en lång lista med författare av judisk härkomst som enligt Roth 
har varit 1900-talets kulturbärare i Tyskland. På listan återfinns namn som 
Klaus Mann, Rainer Maria Rilke och Franz Werfel. Roth skriver att de alla har 
stupat på ”the intellect’s field of honor” och att de hamnat på tyskarnas bål för 
att de har ett gemensamt drag, ”their Jewish blood and their European 
intellect”. Här kopplar alltså Roth judendomen till etnicitet snarare än till den 
gemensamma kulturen, men samhörigheten, likhetstecknet, med europeisk 
intellektualism kvarstår.

I nästa stycke understryker Roth att Europa är en helhet, man kan inte angripa 
ett folk eller en folkgrupp i Europa utan att det inverkar även på någon annan. 
När man förföljer judar i Tyskland, skriver Roth, visar man även förakt för 
andra judar i Europa, när man angriper tyska intellektuella hotar man även 
övriga intellektuella i Europa, när man angriper judisk lag och tradition 
attackerar man all lag och all rättvisetradition. Roth upprepar: när judarna dör 
i Tyskland dör de för Europa. Detta kan tolkas som att Roth ser humanismen 
som en i grunden europeisk företeelse, an allmän tanketradition av kulturell 
verksamhet och intellektualism som bärs av judeo-kristna kulturer och 
omfattar hela den europeiska bildningskulturen. Kopplingen mellan judendom
som tradition och kultur, samt europeisk intellektualism och humanistisk 
värdegrund är här mycket stark.

Roth avslutar med att slå fast att judar slogs första världskriget för Tysklands 
räkning, de dog för Tyskland. Han menar med att de trots detta offras, både för 
att de är judar och för att de genom sitt verk haft kulturellt inflytande i 
Tyskland, beskrivit ”the real Germany”, och att det är för detta de nu dödas, 
bränns, av Tyskland.

Med tanke på att detta skrivs 1933, cirka sex år innan den egentliga 
Förintelsen inleds, ringer Roths slutord förfärande för den läsare som sitter 
med historiens facit i hand.

==Epilog==
Joseph Roth ger oss i ''What I Saw'' fantastiska ögonblicksskildringar från Berlin under åren 1920 – 1933. Denne författare skildrar människors längtan, och den tomhet avsaknaden av mening skapar. 

Den största mängden artiklar, sjutton stycken, är skrivna mellan åren 1920 –23. Dessa är de år som Peukert beskriver som ”the most hectic and eventful of the Weimar Republic”, både Peukert och Kolb kallar dem för krisår. Den inledande händelse som dessa år formar sig efter är att i januari 1920 sätts Versaillesfördraget i effekt.

De artiklar som är skrivna 1920 beskriver utanförskap och oordning. Vi möter statslösa och hemlösa. Det är en dyster bild av otillräcklighet och meningslöshet som målas upp. Den kombineras dock med värme, som i bilden av pojken som drömmer om en framtid till sjöss och beskrivs som ”ex Red Guard, adventurer and pirate in spe”. Berättelsen om mannen som ägnat nio år åt att bygga en modell av Salomons tempel är underbart sorglig. Samtidigt som det gör ont hur hans livsverk ignoreras, visar författaren en enorm ömhet för hans strävan.

1921 har artiklarna ändrat fokus något, och om man skulle försöka ange en röd tråd, kan man säga att de handlar om ytlighet. ”The most important, the less important and the unimportant only appear to be important, less important, unimportant. It´s their image that tells us their worth, not their being” skriver Roth i maj 1921. Författaren skildrar livet på barerna och restaurangerna, där han ger exempel på hur man försöker hålla skenet av normalitet och ordning uppe, utan att riktigt lyckas. Hans sätt att skildra hur kvinnorna försöker normalisera attentatet mot Segermonumentet genom att dra paralleller till att de minsann känner med en gång på lukten om något är på väg att brännas vid hemma är mästerligt. Roth vill visa hur vi eftersträvar normalitet, eller sken av normalitet, under de mest kalabalikartade omständigheter.

Innebörden i de två artiklarna utgivna 1922 sammanfattas väl i följande citat:”it is sufficient to see a single lilac shrub in a dusty city courtyard to understand the deep sadness of all the hidden lilac trees anywhere in the world”. Roth verkar ta ställning mot moderniseringens effektivisering av människan, först genom att uttala hur sorgligt det är att t.o.m. syrenerna måste fylla en funktion, istället för att bara blomma, och sedan genom att ironisera över hur flygplanen säkert inte tillkom för att effektivisera utan för att åstadkomma förbrödring mellan människor och örnar, och hur skyskraporna tillåter oss att komma upp bland molnen när vi går till kontoret på de översta våningarna – närmare Gud. 

Det känns då absolut följdriktigt att artiklarna från 1923 spinner kring identitets- och historielöshet. Richard utan kungarike har förlorat sin identitet i nästan lika hög grad som de oidentifierade liken på polisstationen. Människorna söker sig till den lilla parken på jakt efter ett naturligt förflutet som inte existerar längre. ”The gold maker of our past, the modern alchemist, makes capital out of the sensation of the past” sörjer Roth

1924 inleds den period som Kolb och Peukert benämner ”relativ” respektive ”bedräglig” stabilisering. Artiklarna från 1924-25 kretsar kring energi – förödad och förödande energi som kanske, kanske inte kan kontrolleras. Bilderna av cyklisterna som frenetiskt cyklar runt runt samma bana, av trafikkaoset på Potsdamer Platz, av rörelsen på järnvägsstationen förmedlar en känsla av strävan, kraft - och meningslöshet. 

De senaste artiklarna, som är skrivna mellan 1928 och 1933 visar Weimarrepublikens väg utför. När Roth 1929 skriver att ”It´s not only in Jerusalem that there is a Wailing Wall. Grenadierstrasse is one Wailing Wall after another”, är det en liknelse som är så stark, och profetisk, att den ger mig rysningar. Den smärta som genomlyser bokens sista artikel, utgiven 1933, är påtaglig. När Roth skriver att ”The European mind is capitulating” och fortsätter ”Yes, we have been beaten”, är det förfärligt att sitta med facit i hand och veta vad dessa rader förebådar.

==Uppgifter==
* &quot;Är ett folk som väljer en illitterat människa till ledare särskilt långt ifrån att själva börja bränna böcker?&quot;, frågar sig Roth. Besvara hans fråga!
* Roth beskriver nazisternas bokbål genom att jämföra dem med inkvisitionens autodafe. Reflektera kring bokbålen, i praktiken och deras symbolik. Vad är det man bränner när man bränner böcker?


==Källor==
&lt;references/&gt;

{{wikipedia}}
[[Kategori:Historia]]</text>
      <sha1>bgrxrabnsj1q7txl5urz99n3med8iiw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Peter Gay - Weimarkulturen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9362</id>
    <revision>
      <id>41361</id>
      <parentid>41360</parentid>
      <timestamp>2014-06-01T14:22:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Idunius</username>
        <id>2872</id>
      </contributor>
      <origin>41361</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11960" sha1="8ja3qagfrziqu9bwe6ohf5urtcf3x6t" xml:space="preserve">Peter Gay framför själv i förordet till pocketutgåvan av Weimarkulturen 2001, att det han syftar på med originaltitelns underrubrik The Outsider as Insider är att de personer som varit outsiders i samhället under kejsartiden, Gay nämner ”demokrater, judar, avantgardistiska konstnärer och liknande personer”, (en uppräkning som får mig att associera till Nietzsches definition av de överflödiga som ” krämare, kristna, kor, kvinnor, engelsmän och andra demokrater.”) blir insiders under Weimarrepubliken. Gay definierar i sammanhanget insiders som ”beslutsfattare på museer, orkestrar, teatrar, privata lärdomscentra.”. 

I boken menar sig också Gay ha visat på att denna förändring påbörjas redan under kejsartiden, att den inte bara är en följd av att tyskarna förlorade kriget.

Weimarkulturen följer ett i huvudsak kronologiskt upplägg, men kapitelrubrikerna ger även en tematisk vinkel åt dispositionen. 

I det första kapitlet En traumatisk födelse. Fran Weimar till Weimar. presenterar Gay oss för några av Weimarrepublikens mest betydelsefulla personligheter, såväl inom politik som kultur, samt skissar upp den politiska, kulturella och idémässiga bakgrunden till Weimarrepubliken. (En rent historisk/politisk översikt återfinns i Appendix I) Redan i detta inledande kapitel tar författaren även upp de fatala brister i uppbyggnadsskedet som i begynnelsefasen redan förebådar Weimarrepublikens undergång, stridigheter mellan ideologiska falanger, systemfel, brister i rättsystemet m.m. För att tala med Marcuse kan man alltså sammanfatta att Gay här presenterar oss för att ”I vår begynnelse är vårt slut”.

Att använda En traumatisk födelse som rubrik ger en tydlig fingervisning om att Gay ämnar utgå från att beskriva Weimarkulturen som en levande organism, något som han också använder sig av boken igenom. Det implicerar även grunden till det psykoanalytiska perspektiv på historien som författaren anammar. Beskriver man historien som en sorts väsen, (vilket naturligtvis inte innebär att man hävdar att den är ett väsen, ett liv i sig, men kanske att den styrs av generellt förekommande, psykologiska tendenser) så är det rimligt att analysera den ur en psykoanalytisk synvinkel. (Kan det finnas kopplingar här till t.ex. Hegels ”Weltgeist”, en association man kanske även kan göra utifrån rubriken på kapitel 2. Förnuftets gemenskap, då begreppet ”Vernunft” ofta i historiesammanhang är starkt förknippat med Hegel)?

Freuds inflytande över författaren genomsyrar hela Weimarkulturen. Peter Gay redovisar sitt förhållningssätt i det inledande förordet ”jag var…övertygad om att historiker kunde ha nytta av Freuds tankegångar”. Han menar att hans utgångspunkt i psykoanalysen ”fäste uppmärksamhet vid en vitt spridd psykologisk situation i Tyskland mellan 1918 och 1933”.

I kapitel 2. Förnuftets gemenskap beskriver även Gay när han sammanfattar delar av det pragmatiskt förnuftsinriktade intellektuella arbetet under den tidiga Weimarrepubliken även hur det samtida förhållningssättet till Freud och psykoanalysen utvecklades.

När Gay fortsätter med att beskriva Det hemliga Tyskland. Poesin som maktfaktor. pekar han på hur ett par av tidsperiodens främsta diktare kom att betraktas med någon form av avgudadyrkan och hur Stefan Georges och Rainer Maria Rilkes kraftfulla poesi uppfyllde ett psykologiskt behov av längtan, helhet, fantasi och lidelse hos många tyskar, och att detta påverkade samhällsklimatet. Gay framför även här sin tes om att Weimarkulturens utveckling påbörjas redan under kejsartiden, genom att analysera Georges och Rilkes förhållande till Hölderlin.  När Gay går från kapitel 2 och poesin till kapitel 3 och Hunger efter helhet så menar han att det nåddes ett ”informellt, huvudsakligen tyst samförstånd (mellan diktare, professorer och stat) att ..de skulle avstå från kritik, rentav från politik i allmänhet, om staten i sin tur gav dem frihet att leva något udda privatliv och omfatta tämligen oortodoxa åsikter på det filosofiska och religiösa området”.  Gay menar att man under en period från vissa håll försökte skapa ett avstånd mellan kulturen och politiken, och att man försökte göra detta i någon sorts samförstånd. Att vara ”opolitisk” blev även det en form av politik.

Även, kanske främst, ungdomen strävade efter ”helhet”. Det är mycket intressant att följa de kulturhistoriska kopplingar Gay gör mellan Weimarrepublikens ”Wandervögel” och senare tendenser hos nazi-ungdomar, och den inspiration som stod att finna hos Heidegger. Detta återvänder författaren även till i det avslutande kapitlet. Gay sammanfattar delar av den rådande tendensen som ”trötthet på frihet” och låter detta åter peka framåt mot republikens fall. Kulturen kunde alltså, även när den tog avstånd från politiken, få politiska konsekvenser. 

Gay formulerar denna tids fascination för historien väldigt väl när han skriver att man ”sökte ett meningsfullt liv i en meningslös republik” genom att söka hjältar och självkänsla i historien. Ett utmärkt exempel på hur man kan anföra ett psykologiskt behov som en faktor i den historiska utvecklingen. Även Bauhaus tas av Gay upp som ett exempel på att man sökte helhet ”genom att försöka tillgodose både ekonomiska och estetiska behov”.

I kapitel 5. återgår Gay till den liknelse, baserad på Freud, han använder sig av i första kapitlet när han väljer rubriken Sonens uppror. Expressionismens år. Författaren skriver här att ”Även om expressionisterna gjorde sitt bästa att, efter bästa förstånd, tjäna Revolutionen, så var de i regel revolutionära utan att vara politiska…”. Gay framför åsikten att liksom expressionismen var en löst sammanhållen företeelse var denna skolas målare representanter för en ”vag” hållning, men att de bidrog i hög grad till Weimarandan. Dramatikerna var enligt Gray tydligare i sin hållning. I det sista kapitlet i boken hävdar Gray t.o.m. att expressionismen ”dominerade politiken lika mycket som måleriet eller scenkonsten”!

Sonens uppror mot fadern var ett genomgående tema i expressionisternas verk, enligt Gray, som drar paralleller till novemberrevolutionen. Fadersmord nämns som ett återkommande inslag i expressionisternas verk.  Överhuvudtaget kan man se expressionisternas förakt för ”god smak”, tradition och stillastående som en parallell till ungdomens önskan att göra revolution mot föräldragenerationens värderingar. Denna bör väl ha varit desto större som föräldragenerationens värderingar i detta fall dragit in Tyskland i ett förödande krig.

Den tes Gray i förordet skriver ligger bakom underrubriken The Outsider as Insider beläggs i detta kapitel genom att företrädare för den expressionistiska skolan nämns som chefer för framstående institutioner som teatrar.

När Hindenburg 1925 väljs till president, ser Gay detta som symboliskt, i och med detta hade ”faderns hämnd påbörjats”. Många är de historieforskare som hävdar att historien rör sig som en pendel, och varje rörelse i en riktning möts av en motreaktion, och ser man händelsen ur det perspektivet är det en naturlig rektion att ”fadern” vill hämnas på ”sonen”. Om man studerar gruppsykologi så ser man att det är en vanlig tes att när en grupp uppnått, eller upplever att den uppnått, samhörighetsfasen reagerar den ofta starkt mot dissidenter, och den kastas då ofta tillbaka till rollsökningsfasen. Kanske kan man även använda den liknelsen vid beskrivningen av valet 1925?

Den avslutande, domedagsklingande, rubriken Faderns hämnd. Objektivitetens uppgång och fall. förebådar berättelsens slut, och psykologiska upplösning. Gay pekar här på att ekonomin i Tyskland förbättrades under de korta åren 1924 – 1929, men att den sedan rasar igen. Vi kan dra slutsatsen att detta hade en mycket stor psykologisk effekt på tyskarna. I Diogenes och Schopenhauers fotspår kan man hävda att de få årens hopp och förbättringar ledde till att den efterföljande ekonomiska nedgången bara upplevdes som etter värre. Expressionisternas fokusering på känsla går över i ett nytt hyllande av, och sökande efter, objektiviteten – ”Neue Sachlichkeit”. Denna skola präglades enligt Gray av ”realism i miljöteckningen, noggrann återgivning, en återgång till naturalistiskt språk och, om det måste vara idealism, en nykter idealism”. Gray använder Thomas Manns Bergtagen som ett tydligt exempel på filosofin bakom Neue Sachlichkeit, och menar att den resa romanens huvudperson Castorp gör, filosofiskt såväl som psykologiskt, kan ses som en parallell till den kulturella utvecklingen i Weimarrepubliken.

Gay beskriver hur Berlin utkristalliseras som det kulturella epicentret, centrum för utveckling, framsteg och förfall. När jag läser författarens beskrivning av Berlin under Weimarrepublikens senare hälft associerar jag till skildringar av Rom under den senare kejsartiden. Kulturen verkar ha präglats av samma känsla av att dansa på kanten av en grav. Här kan man associera till hur pigan Lina i Emil i Lönneberga tycker att om kometen ändå ska komma så ska hon se till att ha riktigt roligt på marknaden innan.

Enligt Gay var det ungdomen som ledde den politiska rörelsen åt höger. Nazisterna var duktiga på att utnyttja ungdomarnas psykologiska behov av klarhet och ett nytt framtidshopp. Gay menar att ”Faderns hämnd och moderns allmakt var två aspekter av Weimartidens scenkonst, båda lika fördärvliga för ungdomen”, och att Weimarkulturen själv lade grunden för de psykologiska tendenser hos ungdomen som sedan kunde utnyttjas av nazisterna. Själva ungdomens iver och brist på tålamod var ett hot mot republiken. Oförmågan hos de styrande att stävja denna iver, eller att erbjuda ett demokratiskt utlopp för den, bidrog till republikens fall. 

Utöver den tes Gray själv för fram i förordet till pocketupplagan 2001 kan man säga att en mer generellt uttryckt huvudtes i boken är att, på samma sätt som Montesquieu menade att ett folks kynne kan bestämma ett folks styre, så kan ett folks psykologiska status, tendens och utveckling styra dess historia. På ett mycket intressant och trovärdigt sätt, låter Gray konsekvent den mänskliga psykologin bilda bakgrund till den kulturella och politiska utvecklingen. I förordet skriver Gray att ”Talet om sönernas uppror och fädernas hämnd är en omformulering av tesen i min undertitel: dessa outsiders var överlag människor som drevs av en ungdomlig önskan att avskaffa gamla ärevördiga tankar och institutioner. Fäderna som tog hämnd på sin upproriska avkomma var ideologer som sörjde förlorade institutioner och ett förlorat rike”.

==Uppgifter==
* Psykobiografin har tidvis varit en populär form för att skriva historia. Den går ut på att man försöker analysera en persons psykologiska bevekelsegrunder, oftast har detta gjorts utifrån Freud. Vad tror du, kan psykologin eller psykoanalysen vara ett verktyg för att nå bättre kunskaper inom historieämnet? Vilka hinder eller problem kan du tänka dig att en modern person skulle kunna stöta på i försök att förstå eller analysera historiska personers, låt säga Peter den Store, Adolf Hitler eller Jeanne d'Arc, psykologiska drivkrafter?
* Gay lyfter ungdomskultur som en viktig drivkraft i ett samhälles utveckling. Kan du se exempel idag på ungdomskultur som påverkar samhället? Reflektera utifrån några exempel som du väljer!
* Gay skulle kunna kritiseras för ett patriarkalt anslag. Hur och varför? Välj ett av Gays påståenden som du tycker har ett typiskt manligt perspektiv, och försök skriv om det med ett modernt genusperspektiv.
[[Kategori:Historia]]</text>
      <sha1>8ja3qagfrziqu9bwe6ohf5urtcf3x6t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 2b Kultur (Gy)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9365</id>
    <redirect title="Historia 2b kultur (Gy)" />
    <revision>
      <id>41365</id>
      <timestamp>2014-06-01T18:49:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Idunius</username>
        <id>2872</id>
      </contributor>
      <comment>Idunius flyttade sidan [[Historia 2b Kultur (Gy)]] till [[Historia 2b kultur (Gy)]]: gemen</comment>
      <origin>41365</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="cayw07hblt1g843b9a3hyffqlci62qt" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Historia 2b kultur (Gy)]]</text>
      <sha1>cayw07hblt1g843b9a3hyffqlci62qt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Psykologi: läromedel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9367</id>
    <revision>
      <id>41372</id>
      <parentid>41370</parentid>
      <timestamp>2014-06-01T20:16:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Arvidsonlars</username>
        <id>4579</id>
      </contributor>
      <origin>41372</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="273" sha1="r50f8jzfp0yj3n5c76oyktglr3qwrhf" xml:space="preserve">Psykologi borde på sikt innehålla alla de beteendevetenskapliga ämnena, men tills vidare kommer vi att fokusera på kurserna Psykologi 1 och Psykologi 2a. Vi börjar med en bok, &quot;Läran om det okända&quot;, efter vad som brukar min inledande definition om vad psykologi är.</text>
      <sha1>r50f8jzfp0yj3n5c76oyktglr3qwrhf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Läran om det okända</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9368</id>
    <revision>
      <id>41382</id>
      <parentid>41379</parentid>
      <timestamp>2014-06-01T21:01:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Arvidsonlars</username>
        <id>4579</id>
      </contributor>
      <origin>41382</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="706" sha1="slu5bhe9rolnb3tbl5dvjueha6r1uvh" xml:space="preserve">Psykologi är läran om det okända, eller snarare om relationen mellan det kända och det okända.
Inom psykologi försöker vi lära oss mer om andra människors inre liv. Egentligen har vi inte någon som helst möjlighet att veta något om vad som pågår inne i andra människor. Men genom att studera det vi kan veta om dem, som beteenden och vad de säger, kan vi kanske få ledtrådar. 

Psykologi handlar alltså om '''relationen''' mellan det vi vet om folk - det de gör, säger och berättar för oss - och det vi inte vet om folk - vad de egentligen tänker och känner.

[[Vad psykologi är - och inte är]]
[[Psykologins historiska framväxt]]
[[Biologisk psykologi]]
[[Kognitionspsykologi]]</text>
      <sha1>slu5bhe9rolnb3tbl5dvjueha6r1uvh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Biologi 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9369</id>
    <revision>
      <id>46588</id>
      <parentid>41446</parentid>
      <timestamp>2016-04-10T11:20:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Billeberga3</username>
        <id>5574</id>
      </contributor>
      <comment>/* Tema 3: Evolution */</comment>
      <origin>46588</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2630" sha1="sw1i8tid9lvcssmra4ck8ak7x2w13fe" xml:space="preserve">==== Under följande rubriker från kursens centrala innehåll kan vi börja dela material och övningar. ====
=== Tema 1: Ekologi ===	
* Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster.  
* 	Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald.  
* 	Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta.  
* 	Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta. 
=== Tema 2: Genetik ===
* 	Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion.  
* 	Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer.  
* 	Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö.  
* 	Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor. 
=== Tema 3: Evolution ===
	
* Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling.  
* 	Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.  
* 	Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång.  
* 	Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper och evolutionära historia.  
* 	Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen.

=== Tema 4: Biologins karaktär och arbetsmetoder ===
* 	Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. 
* 	Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid. 
* 	Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. 
* 	Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. 
* 	Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. 
* 	Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. 
* 	Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning. 
* 	Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder. 
* 	Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang. 
* 	Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

{{stub}}</text>
      <sha1>sw1i8tid9lvcssmra4ck8ak7x2w13fe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 1-3</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9372</id>
    <revision>
      <id>41413</id>
      <timestamp>2014-06-03T22:39:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>128.127.104.194</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '== Algebra == == Geometri == == Samband och förändring == == Sannolikhet och statistik == === Slumpmässiga händelser i experiment och spel === === Förkunskaper till enkel...'</comment>
      <origin>41413</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="485" sha1="9aq6n6qj7wty57f78s9kkj51cwwy089" xml:space="preserve">== Algebra ==
== Geometri ==
== Samband och förändring ==
== Sannolikhet och statistik ==
=== Slumpmässiga händelser i experiment och spel ===
=== Förkunskaper till enkel kombinatorik ===
==== Vad är kombinatorik ====
==== Grafisk lösningsmetod ====
==== Exempel ====
=== Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar ===
=== Förkunskap till lägesmått ===
== Taluppfattning och tals användning ==</text>
      <sha1>9aq6n6qj7wty57f78s9kkj51cwwy089</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi 1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9377</id>
    <revision>
      <id>41447</id>
      <parentid>41431</parentid>
      <timestamp>2014-06-18T08:18:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Nätbaserad</username>
        <id>4159</id>
      </contributor>
      <origin>41447</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1694" sha1="fb2kdcb6v9xrh0i64bwjq8zbbhlgrjz" xml:space="preserve">'''Under följande rubriker från kursens centrala innehåll kan vi börja dela material och övningar.'''
=== Tema 1: Materia och kemisk bindning ===	
* Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.
* Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen.
=== Tema 2: Reaktioner och förändringar ===
* Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
* Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi.
* Fällningsreaktioner.
* Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner.
=== Tema 3: Stökiometri ===
* Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner.
* Substansmängdsförhållanden, koncentrationer, begränsande reaktanter och utbyten vid kemiska reaktioner.
=== Tema 4: Analytisk kemi ===
* Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering.
=== Tema 5: Kemins karaktär och arbetssätt ===
* Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
* Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur modeller och teorier kan förändras över tid.
* Hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang.
* Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
* Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
* Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
* Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån kemiska modeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.
{{stub}}</text>
      <sha1>fb2kdcb6v9xrh0i64bwjq8zbbhlgrjz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Naturkunskap 2</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9378</id>
    <revision>
      <id>41679</id>
      <parentid>41448</parentid>
      <timestamp>2014-08-27T18:12:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.231.155.145</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Tema 6: Cellen i funktionen */</comment>
      <origin>41679</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5801" sha1="3zpwn2f4oxj85j33d7q42g753qhkuuh" xml:space="preserve">'''Under följande rubriker från kursens centrala innehåll kan vi börja dela material och övningar.'''
=== Tema 1: Vetenskapligt perspektiv ===
* Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
* Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv.
1.1 Du känner till hur vetenskap växer fram och bakgrunden till naturvetenskaplig idéhistoria.&lt;br /&gt;
1.2 Du kan beskriva ett vetenskapligt arbetssätt och kan skilja vetenskap från pseudovetenskap.&lt;br /&gt;
1.3 Du kan använda en modell för ett vetenskapligt arbetssätt och beskriva hur experiment planeras, tolkas och redovisas.&lt;br /&gt;
* Arbetsuppgift T1: Granska tidig naturvetenskaplig forskning utifrån modellen för ett vetenskapligt arbetssätt

=== Tema 2: Vår plats i universum===	
* Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning.
2.1 Du kan utifrån ett idéhistoriskt perspektiv på människans kunskap redogöra för uppbyggnaden av universum och solsystemet.&lt;br /&gt;
2.2 Du kan beskriva hur universum och himlakroppar utvecklats samt känner till det kosmiska kretsloppet.&lt;br /&gt;

=== Tema 3: Människan och kemin ===
* Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter.
3.1 Du känner till begrepp som grundämne, kemiskförening och atommodellens utveckling.&lt;br /&gt;
3.2 Du känner till det periodiska systemet och vilken information detta innehåller om olika grundämnen.&lt;br /&gt;
3.3 Du känner till begrepp som isotop, exciterad, blandning, kemisk förening, jon, salt, molekyl, syra, bas, neutralisation och pH. Du ska dessutom veta varför olika ämnen reagerar med varandra.&lt;br /&gt;
3.4 Du har inblick i luftens och jordskorpans innehåll samt vattnets egenskaper.&lt;br /&gt;
3.5 Du kan ge exempel på miljöpåverkan och användning av naturresurser kopplat till hållbar utveckling.&lt;br /&gt;
* Laboration T3: Salterslöslighet och egenskaper (eller bygga ett eget batteri)

=== Tema 4: Kol och kolföreningar ===
* Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia.
4.1 Du känner till olika ämnen som består av enbart kol och användningsområden för dessa.&lt;br /&gt;
4.2 Du kan beskriva kolväten, alkoholer, organiska syror, estrar, lipider, kolhydrater och proteiner som exempel på kolföreningar (organiska ämnesgrupper).&lt;br /&gt;
4.3 Du kan koppla diskussioner om kolföreningar till bl.a. människors behov och miljöpåverkan.&lt;br /&gt;
4.4 Du kan redogöra för kolets kretslopp och energiflöden där kolföreningar ingår.&lt;br /&gt;
* Laboration: Kolväten och kemiska reaktioner&lt;br /&gt;

=== Tema 5: Evolution ===
* Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer.
5.1 Du känner till begrepp som naturligt urval, DNA, RNA, gen, protein, celldelning, genetisk variation och mutation samt kunna använda dessa i beskrivningar i evolutionen.&lt;br /&gt; 
5.2 Du kan beskriva exempel genom selektion genom anpassning till miljön, samevolution och könsurval.&lt;br /&gt;
5.3 Du känner till hur artbildning kan ske samt bevis för makroevolutionen.&lt;br /&gt; 
5.4 Du känner till hypoteser om livets uppkomst samt kunna beskriva livets utveckling och samverkan med miljön från urtid till nutid. Dessutom känner du till vår kunskap om människans utveckling.&lt;br /&gt;
* Arbetsuppgift T5: Naturvetenskaplig undersökning

=== Tema 6: Cellen i funktion ===
* Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen.
6.1 Du ska ha grundläggande kunskaper om cellers byggnad och storlek.&lt;br /&gt;
6.2 Du känner till hur ämnen kan transporteras passivt och aktivt genom ett cellmembran samt vara bekant med begreppen diffusion och osmos.&lt;br /&gt;
6.3 Du känner till hur celldelningar kontrolleras i t.ex. människokroppen samt ha kunskap om godartade och elakartade tumörer.&lt;br /&gt;
* Arbetsuppgift T6: Debatt om botemedel för Cancer, A. Dagsläget (cellgifter, strålbehandling) B. Alternativa läkemedel (antioxidanter och grönt te)

=== Tema7: Kroppen i funktion ===
* Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen.
7.1 Du känner till hur människans organ och organsystem är byggda och fungerar samt hur de samverkar så att kroppen fungerar som en helhet. &lt;br /&gt;
7.2 Du har kunskap om kroppens växelverkan med omgivningen, t.ex. angående ämnesutbytet med omgivningen och försvaret mot smittämnen.&lt;br /&gt;
7.3 Du kan jämföra organ och organsystem hos olika djur inklusive människan samt har ett evolutionärt perspektiv på kroppens byggnad och livsprocesser.&lt;br /&gt;
* Arbetsuppgift T7: Diskutera frågan om en pandemi kan utrota människan på jorden&lt;br /&gt;

=== Tema 8: Forskning och konsekvens ===
* Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
* Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
8.1 Du kan diskutera exempel på naturvetenskaplig forskning och koppla denna till positiva och negativa konsekvenser för enskilda individer, samhället och miljön.&lt;br /&gt;
{{stub}}</text>
      <sha1>3zpwn2f4oxj85j33d7q42g753qhkuuh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Samlingar/Algebra</title>
    <ns>4</ns>
    <id>9380</id>
    <revision>
      <id>41452</id>
      <timestamp>2014-06-23T15:24:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Elderstig</username>
        <id>4611</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{sparad_samling  | setting-papersize = A4  | setting-showtoc = 1  | setting-columns = 1 }}  == Algebra == === fr Ma A, B, C === :[[Matematik/Matematik A/Algebra|Algebra]] :...'</comment>
      <origin>41452</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="360" sha1="hs97twprhew9hs4cqscu9tg25mnbv3c" xml:space="preserve">{{sparad_samling
 | setting-papersize = A4
 | setting-showtoc = 1
 | setting-columns = 1
}}

== Algebra ==
=== fr Ma A, B, C ===
:[[Matematik/Matematik A/Algebra|Algebra]]
:[[Matematik/Wikibooks Matematik/Algebra/Faktorisering|Faktorisering]]
:[[Matematik/Matematik B/Algebra|Algebra]]
:[[Matematik/Matematik C/Algebra|Algebra]]

[[Kategori:Samlingar|Algebra]]</text>
      <sha1>hs97twprhew9hs4cqscu9tg25mnbv3c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:Licenses</title>
    <ns>8</ns>
    <id>9381</id>
    <revision>
      <id>41453</id>
      <timestamp>2014-06-30T20:39:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>SPQRobin</username>
        <id>976</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Placeholder text to enable uploading after [[gerrit:136520]].  Please put license options here as explained on [[mw:Manual:Image administration#Licensing|MediaWiki.org]] (see...'</comment>
      <origin>41453</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="229" sha1="8jf978rhcclur4am416hwuy5u3z7set" xml:space="preserve">Placeholder text to enable uploading after [[gerrit:136520]].

Please put license options here as explained on [[mw:Manual:Image administration#Licensing|MediaWiki.org]] (see [[commons:MediaWiki:Licenses|Commons]] as an example).</text>
      <sha1>8jf978rhcclur4am416hwuy5u3z7set</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tysk citronkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9382</id>
    <revision>
      <id>41527</id>
      <parentid>41464</parentid>
      <timestamp>2014-08-02T15:27:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Quick-adding category [[:Category:Tyska recept|Tyska recept]] (using [[MediaWiki:Gadget-HotCat.js/Documentation|HotCat]])</comment>
      <origin>41527</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="927" sha1="2pj8regfiwe2r8i9h6hpzjhnvdwmdc7" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser smet==
* 150 g smör eller margarin
* 3 ägg
* 2 dl strösocker
* 1/2 kryddmått salt
* Rivet skal av 1/2 citron
* 3 dl vetemjöl
* 1 tsk bakpulver

==Ingredienser indränkning==
* 2 dl florsocker
* Saft av 1 citron
* 2 msk vatten

==Tillagning==
# Smöra och eventuellt bröa en slät hålform, ca 1/2 liter.
# Smält smöret och låt svalna.
# Vispa ägg, socker, salt, citronskal pösigt i några minuter.
# Rör ner smöret och mjölet blandat med bakpulvret.
# Häll smeten i formen och grädda i en 175 grader varm ugn i 45 min.
# Låt kakan svalna.

==Indränkning==
# Sikta florsockret och blanda det med citronsaften och vattnet.
# Lägg kakan på ett fat.
# Gör hål över hela kakan tex med ett smalt träskaft.
# Häll citronlösningen över hela kakan.

==Servering==
Serveras kall.

[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:T kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Tyska recept]]</text>
      <sha1>2pj8regfiwe2r8i9h6hpzjhnvdwmdc7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Apelsin-chokladkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9383</id>
    <revision>
      <id>41466</id>
      <parentid>41465</parentid>
      <timestamp>2014-07-10T14:07:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Grotte</username>
        <id>2323</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>41466</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="788" sha1="ityntw5qtrtgcuia1uu5yieb7jvetu1" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
* 200 g smör eller margarin
* 2 1/2 dl strösocker
* 1 tsk vaniljsocker
* 3 ägg
* 4 dl vetemjöl
* 1 tsk bakpulver
* 1 dl djupfryst koncentrerad apelsinjuice
* 100 g dyr mörk blockchoklad 70%

==Tillagning==
# Smör och eventuellt bröa en avlång eller hålform, ca 1/2 liter.
# Rör smör, socker och vaniljsocker poröst.
# Tillsätt äggen, ett i taget, under omrörning.
# Blanda mjöl och bakpulver, rör försiktigt ner blandningen växelvis med juicen i smeten.
# Hacka chokladen grovt och rör ner i smeten.
# Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av en 175 grader varm ugn i 50-60 min.

==Servering==
Serveras kall och eventuellt garnerad med smält chockad.

[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:A kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>ityntw5qtrtgcuia1uu5yieb7jvetu1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>GameMaker - Studio</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9384</id>
    <revision>
      <id>49519</id>
      <parentid>42737</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49519</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7729" sha1="n1lxwq09cyp5lk2ya76rk3drpwqtqw3" xml:space="preserve">{{Wikipedia|Game Maker}}
'''GameMaker: Studio''' är ett program som låter dig skapa spel och applikationer på de flesta stora plattformar. Besök [https://en.wikibooks.org/wiki/Game_Maker_Programming engelska Wikibooks] om du vill ha en mer komplett lärobok. 

__TOC__

== Programversion ==
Den här boken utgår från GameMaker: Studio 1.4 Standard edition. Programmet är gratis och en fullt fungerande version finns att ladda ned på [https://www.yoyogames.com/studio Yoyogames hemsida].

== Bokens pedagogik ==
Målet på sikt är att boken stegvis ska presentera olika funktioner eller delar av GML och därefter ge konkreta exempel på hur de kan användas. Dessutom ska här finnas självtester och uppgifter att jobba med. Bästa sättet att lära sig programmering är att göra själv och göra många misstag. 

== Steg 1 - Grundläggande ==
Låt oss börja med att kika på GML och hur språket fungerar i grunden. 

=== Variabler, Arrays ===
Det finns två sorters variabler i GML.
* Reela tal
* Strängar
De deklareras på samma sätt.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
/// Rubrik för hela koden
/*
Kommentera mycket!
Det underlättar när du senare kommer tillbaka 
till ditt spel. Eller för någon annan som vill 
fortsätta där du slutat.
*/

// Ett reellt tal
var v_ettTal = 23;

// Ett textmeddelande
var v_meddelande = &quot;Hello world!&quot;;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

'''Notera:''' Kommentera med // för en rad och /* Flera rader med kommentarer */. Variablerna inleds med v_ och varje rad avslutas med ett semikolon ;. Variabler kan bara skrivas med bokstäver och _ (understrykning) och innehålla 64 tecken. Det går bra att använda åäö i variabelnamnen.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
var xx,yy;
 xx = x - 32 +irandom(64); 
 yy = y - 32 +irandom(64); 
 instance_create(xx, yy, obj_blood);
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== Var funkar variablerna? ====
Det finns fyra olika sorters variabler.
* '''instance:''' Funkar bara inne i en instance

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
potions = 12;
 life = 100;
 name = &quot;Jock MacSweeney&quot;;
 strength = 5.5; 
 armour = -2;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

* '''local:''' Endast inne i ett event eller skript. Efter koden körts har GM glömt bort variabeln.

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
var xx;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

* '''global:''' Går att använda överallt. Mest resurskrävande!

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
globalvar food;
 food = 5;

// Alternativt använd global. före
global.food = 5;
global.food += 1;
draw_text(32, 32, &quot;food = &quot; + string(global.food));
&lt;/syntaxhighlight&gt;

* '''built in variable:''' Inbyggd i rum eller objekt. En del av spelvärlden.

==== Arrays eller Vektorer ====
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
a[0] = &quot;Hej&quot;; // En dimension
a[1] = &quot;Hello&quot;;
a[3] = &quot;Guten tag&quot;;

array[0, 0] = 1; // Två-dimensionell array
 array[0, 1] = 2;
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Beräkna och manipulera ===
Beräkningar är på samma sätt som i många andra språk.

==== string(global.food) ====
Gör om den globala funktionen food till en sträng.

==== with ====
Påverka alla instanser på skärmen av ett objekt.

=== Vilkor. If Else osv ===

==== Switch ====

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
{
 switch (keyboard_key)
    {
    case vk_left:
    case ord(&quot;A&quot;):
       x -= 4;
       break;
    case vk_right:
    case ord(&quot;D&quot;):
       x += 4;
       break;
    case vk_up:
    case ord(&quot;W&quot;):
       y -= 4;
       break;
    case vk_down:
    case ord(&quot;S&quot;):
       y += 4;
       break;
    }
 }
&lt;/syntaxhighlight&gt;

=== Loopar ===

==== Repeat ====
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
var i = 0;
 repeat (10)
    {
    inventory[i] = 0; 
    i+=1;
    }
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== Do ====

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
{
 do
    {
    x = random(room_width);
    y = random(room_height);
    }
 until (place_free(x, y)); }
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== For ====

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
{
 var i;
 for (i = 0; i &lt; 10; i += 1)
    {
    draw_text(32, 32 + (i * 32), string(i) + &quot;. &quot;+ string(scr[i]));
    }
 }
&lt;/syntaxhighlight&gt;

==== While ====

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;gml&quot;&gt;
{
 while (!place_free(x, y))
    {
    x = random(room_width);
    y = random(room_height);
    }
 }
&lt;/syntaxhighlight&gt;

== Continue, Break ==

== I/O ==

== Steg 2 - Inbyggda funktioner och variabler ==
Det finns ganska många förprogrammerade funktioner som snabbar upp vanliga moment i spelskapandet. Det är en av huvudorsakerna till att GM är så snabbt att utveckla med. Men då måste man ha koll på sina funktioner :) Det här är ett urval av de mest användbara.

=== mouse_x och mouse_y ===
Globala variabler som talar om var datormusen befinner sig.

== Catch the clown ==
'''Synopsis:''' En clown far runt på skärmen. När spelaren klickar på den fångas den och spelaren får poäng. 

* Sätt inte objekt som ska röra på sig till '''solid'''. Det kan ställa till problem vid kollisioner.
* Ha ett objekt utan sprite för att styra saker i bakgrunden. Döpte den till obj_control och använde den till att starta bakgrundsmusiken och rita ut poängen.
* Det finns en variabel som heter '''direction''' som får en sprite att vända sig mot det håll den rör sig. Går att använda på move-event.

==== Namngivning ====

När du namnger dina resurser och objekt använd små bokstäver och ett prefix före. Exempelvis spr_clown för en sprite med en clown. Det ökar läsbarheten, i synnerhet när du gör större spel.

* spr_ Sprites
* snd_ Sounds
* bck_ Background
* obj_ Objects
* rms_ Rooms

=== Shoot'em up part 1 ===

* Bildfiler med animeringar som slutar med _stripXX delas automatiskt upp när de importeras. Ex ett flygplan med tre bilder: flygplan_strip3.png

==== Variabler ====

* Variabelnamn gör skillnad på stora och små bokstäver. Ex. skjut_nu inte samma som Skjut_Nu.
* För att få unika egna variabelnamn, inled med v_.

Några olika förutbestämda variabler vi kan använda i våra spel. Det finns många fler men det är några att börja experimentera med :-)

* x: the x coordinate of the instance
* y: the y coordinate of the instance
* hspeed: horizontal speed (in pixels per step)
* vspeed: vertical speed (in pixels per step)
* direction: current direction of motion in degrees, 0 being right, and going anticlockwise to 360 being right again
* speed: the current speed in this direction
* visible: whether the object is visible (1, or true) or invisible (0, or false)
* solid: whether the object is solid (1, or true) or not (0, or false) 

'''And here are some global variables:'''
* score: the current value of the score
* lives: the current number of lives
* health: the current health of the player (defaults to 100)
* mouse_x: the x coordinate of the mouse
* mouse_y: the y coordinate of the mouse
* room_speed: current speed (FPS) of the room in steps per second
* room_caption: caption shown in the window title
* room_width: width of the room in pixels
* room_height: height of the room in pixels

== Accessors ==
Ett snabbt sätt att plocka ut data från datastrukturer.

== Planering ==
=== Prioriterade Spelprojekt ===
* Klicka på clownen
* Masken
* Donkey kong
* Pong
* Tetris
* Frogs
* Pac-Man
* Shoot'em up
* Break out

=== Ytterligare Spelprojekt ===
* Plattformsspel
* Dungeon crawler
* Monkey Island-likt äventyrsspel
* Angry Birds
* Farmville
* Brädspel som schack, fia med knuff
* Patienser som harpan
* RTS som Command and Conquer
* FPS - Doom mm.
* Tredjeperson, se sin gubbe snett uppifrån


'''Idé2:''' Fundera på hur spel kan anpassas till mobiler, läsplattor, desktop osv. Hur publicera dem till iPhone, Android osv.


{{stub}}

[[Kategori: Spel]]
[[Kategori: IT]]
[[Kategori: Programmering]]
[[Kategori: Alfabetiskt index]]
[[Kategori: Växande böcker]]
[[Kategori: SAB: Pu Datorer och databehandling]]
[[Kategori: Alfabetiskt index/G]]</text>
      <sha1>n1lxwq09cyp5lk2ya76rk3drpwqtqw3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Crème brûlée utan kokning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9386</id>
    <revision>
      <id>56363</id>
      <parentid>41549</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:57:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>56363</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1023" sha1="kwnclqqilb5zzlheiirl48omzmqstqg" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

==Ingredienser==
''ca 6 portioner''
* 5 dl vispgrädde
* 1 dl mjölk
* 5 st äggulor
* 1 dl strösocker
* 1 st vaniljstång

==Tillagning==
# Vispa samman vispgrädde, mjölk och äggulor.
# Dela vaniljstången och skrapa ur fröna, blanda dem med lite av strösockret och rör sedan ner det hela i smeten.
# Häll smeten i portionsformar av porslin (cirka 10 cm i diameter) och ställ dem på ett ugnsgaller.
# Grädda i 95 graders värme i en varmluftsugn i cirka 2 timmar, tills de stannat. När man skakar på formen skall innehållet inte dallra allt för mycket i mitten. Om du inte använder en varmluftsugn ställ formarna i vattenbad.
# Låt dem svalna och sedan bli kylskåpskalla (låt dem gärna stå i kylskåpet över natten).

==Före servering==
# Strö över ett tunt lager socker och bränn med en gasolbrännare eller bränn sockret i ugnen med hjälp av grillvärme, 250 grader.

[[kategori:Efterrätter|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Franska recept]]</text>
      <sha1>kwnclqqilb5zzlheiirl48omzmqstqg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera i PHP/OOP och PHP</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9387</id>
    <revision>
      <id>41541</id>
      <parentid>41540</parentid>
      <timestamp>2014-08-06T15:05:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2.248.171.208</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Egenskaper */</comment>
      <origin>41541</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1111" sha1="a39dykg7824b7vizvw3a38cpmmcbdq1" xml:space="preserve">Från och med version 5 av PHP ingår full hantering av objekt.

== Klass ==
Definitionen av en klass inleds med ordet &quot;class&quot; följt av namn och krullparenteser. Klassen
kan innehålla konstanter, variabler och funktioner. Variabler kallas även egenskaper och funktioner kallas även för metoder.

 &lt;?php
 class EnkelKlass
 {
    // deklaration av egenskap
    public $variabel = 'standardvärde';
 
    // deklaration av metod
    public function visavariabel() {
        echo $this-&gt;$variabel; 
    }
 }
 ?&gt;

Variabel &quot;$this-&gt;&quot; används vid användning av en definition inom samma klass.

För att skapa ett objekt av klassen används order &quot;new&quot;.
 &lt;?php
    $enkel_klass = new EnkelKlass();
 ?&gt;

=== Egenskaper ===

Variabler i en klass kallas för egenskaper. Ibland kallas de även för attribut eller fält. Här används ordet egenskaper.

Egenskaper kan definieras med nyckelorden public, protected eller privat följt av en variabeldeklarationer. Dessa nyckelord ger variabeln olika [[synlighet]]. Deklarationen kan även innehålla en initiering med en konstant.

 public $variabel = 'en konstant';</text>
      <sha1>a39dykg7824b7vizvw3a38cpmmcbdq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användarinfo</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9389</id>
    <revision>
      <id>41564</id>
      <timestamp>2014-08-19T14:13:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jan Ainali (WMSE)</username>
        <id>3988</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;width:25%; float:left;height:4px; background:#990000;&quot;&gt;&lt;/div&gt; &lt;div style=&quot;width:25%; float:left;height:4px; background:#339966;&quot;&gt;&lt;/div&gt; &lt;div style=&quot;width:25%; floa...'</comment>
      <origin>41564</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2838" sha1="m25k9jtkumqzzqdsespqmcudew6x37m" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;width:25%; float:left;height:4px; background:#990000;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;width:25%; float:left;height:4px; background:#339966;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;width:25%; float:left;height:4px; background:#A7D7F9;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;width:25%; float:left;height:4px; background:#666666;&quot;&gt;&lt;/div&gt;
{{clear}}
__NOTOC__

{| style=&quot;width:100%; margin:auto; border-collapse:collapse; margin-bottom:10px;&quot;
| style=&quot;padding:10px; vertical-align:top; width:75%;&quot; |
&lt;div style=&quot;line-height:.7em; font-size: 270%; font-family:'Helvetica Neue', 'Lucida Grande', Tahoma, Verdana, sans-serif;&quot;&gt;{{{fullständigt namn}}}&lt;/div&gt;{{#if:{{{jobb titel|}}}|
&lt;div style=&quot;font-size: 180%; padding-top: 16px; font-family:'Helvetica Neue', 'Lucida Grande', Tahoma, Verdana, sans-serif; line-height:30px;&quot;&gt;{{{jobb titel}}}{{#if:{{{organisation|{{{företag|}}}}}}|, {{{organisation|{{{företag|}}}}}}}}&lt;/div&gt;}}
&lt;div style=&quot;padding-top: 16px; font-family:'Helvetica Neue', 'Lucida Grande', Tahoma, Verdana, sans-serif;&quot;&gt;{{{kort citat}}}&lt;/div&gt;

| style=&quot;padding:10px 0; vertical-align:top; width:25%; text-align:center;&quot; | [[Fil:{{#if:{{{bildnamn|}}}|{{{bildnamn}}}{{!}}alt={{{fullständigt namn}}}|Wikimedia Foundation office camera shy 250px.png{{!}}alt=Inget foto}}|250px|{{{hover text|}}}]]

|}

{| style=&quot;width:100%; margin:auto; border-collapse:collapse;&quot;
| style=&quot;padding:15px; vertical-align:top; width:37%;&quot; | &lt;h2 style=&quot;font-family:'Helvetica Neue', 'Lucida Grande', Tahoma, Verdana, sans-serif; border-bottom:0;&quot;&gt;Om mig&lt;/h2&gt;
{{{om mig}}}
| style=&quot;padding:15px; vertical-align:top; width:37%;&quot; | &lt;h2 style=&quot;font-family:'Helvetica Neue', 'Lucida Grande', Tahoma, Verdana, sans-serif; border-bottom:0;&quot;&gt;Mitt arbete&lt;/h2&gt;
{{{om mitt arbete}}}{{#if:{{{förbehåll|}}}|&lt;div style=&quot;color: #555; font-size: smaller; margin: 1em 0;&quot;&gt;'''Förbehåll:''' {{{förbehåll}}}&lt;/div&gt;|{{#ifeq:{{{organisation|}}}|Wikimedia Foundation|&lt;div style=&quot;color: #555; font-size: smaller; margin: 1em 0;&quot;&gt;'''Förbehåll:''' Även om jag arbetar för Wikimedia Foundation så är bidrag från detta konto inte nödvändigtvis represantativa för stiftelsen om det inte uttryckligen har angetts. Till exempel så är redigeringar i artiklar eller uppladdningar avb media gjort privat om inte annat angetts. Although I work for the Wikimedia Foundation, contributions under this account do not necessarily represent the actions or views of the Foundation unless expressly stated otherwise. For example, edits to articles or uploads of other media are done in my individual, personal capacity unless otherwise stated. &lt;/div&gt;}} }}
| style=&quot;padding:15px; vertical-align:top; width:25%; background:#F4F4F4;&quot; | &lt;h2 style=&quot;font-family:'Helvetica Neue', 'Lucida Grande', Tahoma, Verdana, sans-serif; border-bottom:0;&quot;&gt;Kontakta mig&lt;/h2&gt;
{{{kontakta mig}}}
|}&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>m25k9jtkumqzzqdsespqmcudew6x37m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysik för årskurs 7-9</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9391</id>
    <revision>
      <id>57246</id>
      <parentid>57245</parentid>
      <timestamp>2025-03-15T15:16:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2A02:AA1:1157:9AAE:A907:3D1:8E68:F935</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Volym */</comment>
      <origin>57246</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24007" sha1="i7r9qupzl9mef6np8xbw9q8zfb8q5io" xml:space="preserve">[[Kategori:Fysik]]
[[Kategori:Läromedel för grundskolan]]
[[Kategori:Läromedel i fysik]]
[[Kategori:Alfabetiskt index|F]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/F]]
[[Kategori:SAB: Ucc Fysik]]
[[Kategori:lgr11]]
[[Kategori:Växande böcker]]

&lt;center&gt;{{ambox
| typ  = innehåll
| text  = Denna bok är ungefär det underlag jag ({{anv|Averater}}) använder för min undervisning. Under uppbyggnad allt eftersom jag orkar och går igenom saker. Jag lägger det jag har i nian sist och det jag har i sjuan först. En del saker gås dock igenom flera gånger. Om någon vill lägga till, fördjupa eller ändra så gör gärna det.
}}&lt;br&gt;&lt;/center&gt;


== Mätningar ==
När man mäter måste man ange en '''enhet'''. Det är ju stor skillnad på en lus som är två millimeter lång och en älg som är två meter lång.

=== Längd ===
Inom matematiken har ni säkert gått igenom flera olika enheter för att mäta längder. De enheter som är vanligast för längder är de som har med metern att göra. Det vill säga för stora saker: meter (m), kilometer (km) och mil och för små saker: decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). För riktigt stora saker kan man också använda AU eller ljusår men det får ni läsa mer om inom astronomin.

{|class=&quot;wikitable&quot;
|+ Tabell för enheter för längd
! mil !! kilometer&lt;br&gt;(km) !! meter&lt;br&gt;(m) !! decimeter&lt;br&gt;(dm) !! centimeter&lt;br&gt;(cm) !! millimeter&lt;br&gt;(mm)
|-
| 1 || 10 || 10000 || 100000 || 1000000 || 10000000
|-
| 0,1 || 1 || 1000 || 10000 || 100000 || 1000000
|-
| 0,0001 || 0,001 || 1 || 10 || 100 || 1000
|-
| 0,00001 || 0,0001 || 0,1 || 1 || 10 || 100
|-
| 0,000001 || 0,00001 || 0,01 || 0,1 || 1 || 10
|-
| 0,0000001 || 0,000001 || 0,001 || 0,01 || 0,1 || 1
|}

För att lära sig dessa kan man lära sig att kilo betyder tusen, deci betyder tiondel, centi betyder hundradel och milli betyder tusendel. Kilo är från grekiska och de andra är från latin.

=== Area ===
[[Bild:Simple rectangle with height marked.svg|miniatyr|Beräkna arean genom att multiplicera de två längderna (basen (b) och höjden (h)).]]
Area är samma sak som yta. Area på fyrkantiga saker kan beräknas genom att multiplicera längd och bredd med varandra. Det är viktigt att det är samma sorts enhet. Mäts längden i till exempel centimeter måste bredden också mätas i centimeter. Enheten för area är samma som för längd fast man lägger på kvadrat framför. Mättes längd och bredd i meter blir enheten för area kvadratmeter. Förkortningar av enheterna är också samma som för längd fast med en liten upphöjd tvåa efter. Kvadratmeter förkortas alltså m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.

=== Vikt ===

=== Mätlaboration ===
Här är sex ganska enkla mätlaborationer elever två och två bör hinna på 50-70 minuter beroende på antal mätningar och noggrannhet. De bör ha tillgång till miniräknare eller få använda sina mobiler som miniräknare.

; 1. Mät arean av ett rum (klassrummet).
Mät längd och bredd av rummet och multiplicera för att få arean. Mät i meter så noggrant som möjligt. Använd meterlånga linjaler.

; 2. Mät volymen av en eller ett par klossar eller kartonglådor.
Använd vanlig linjal. Multiplicera längd, bredd och djup för att få volym. Mäts måtten i centimeter blir svaret i milliliter. Mäts måtten i decimeter blir svaret i liter.

; 3. Mät vikten av några olika metallcylindrar.
Använd en analog våg och mät de olika cylindrarna. Ta en i taget.

; 4. Mät vikten av en kopparnubb.
Väg många på en gång och dividera vikten du fick med hur många kopparnubb du la på. OBS: lägg på alla nubben på en gång på vågen. Om man lägger ett i taget fattar aldrig vågen att något läggs på.

; 5. Mät diametern av en cylinder.
Använd ett skjutmått och mät så noga du kan diametern.

; 6. Mät Volymen av en &quot;konstig&quot; sak
Doppa saken i en mätglas med en del vatten i. Se efter hur mycket vattennivån stiger. Det är volymen av saken. Om saken inte sjunker måste du peta ner den under ytan.

&lt;gallery caption=&quot;Illustrationer av laborationerna&quot;&gt;
Prostokat-rectangle.svg|Laboration 1: Beräkna arean genom att multiplicera de två längderna (a och b).
Cuboid abc.svg|Laboration 2: Beräkna volymen genom att multiplicera de tre måtten (a, b och c).
Historische Waage.jpg|Laboration 3: Analog våg.
Semence tapissier.jpg|Laboration 4: Kopparnubb.
Calibro di plastica con rondella 1.jpg|Laboration 5: Skjutmått.
Submerged-and-Displacing.svg|Laboration 6: Skiss av hur man mäter volym med ett mätglas.
&lt;/gallery&gt;

=== Densitet ===
{|class=&quot;sortable wikitable&quot; align=&quot;right&quot;
|+ Densiteter för några olika ämnen
! Substans&lt;sup&gt;&amp;nbsp;&lt;/sup&gt;!! Densitet&lt;br /&gt;(kg/l)
|-
| [[w:Osmium|Osmium]]     ||22,570
|-
| [[w:Guld|Guld]]        ||19,300
|-
| [[w:Kvicksilver|Kvicksilver]] ||13,800
|-
| [[w:Bly|Bly]]         ||11,300
|-
| [[w:Koppar|Koppar]]      ||8,960
|-
| [[w:Järn|Järn]]        ||7,870
|-
| [[w:Aluminium|Aluminium]]   ||2,700
|-
|[[w:Vatten|Vatten]]  ||0,998
|-
|[[w:Natrium|Natrium]] ||0,970
|-
|[[w:Is|Is]]||0,917
|-
|[[w:Koldioxid|Koldioxid]]    ||0,00198
|-
|[[w:Luft|Luft]]    ||0,00120
|-
|[[w:Väte|Vätgas]]    ||0,00008
|}

Densitet är ett mått på hur mycket en viss volym väger. Man brukar väga just en liter. Till exempel en liter vatten väger 1 kilo, så vatten har densiteten 1 kg/l. Andra ämnen har andra densiteter. Till exempel bly väger 11,3 kilo per liter. Så om man skulle gjuta en blyvikt som var precis lika stor som en liter skulle den väga 11,3 kilo. Trä har ganska låg densitet som är ungefär 0,7 kg/l. Eftersom trä har en densitet mindre än vatten betyder det att vatten är tyngre och dras neråt mer än träet. Därför flyter trä på vatten. Bly som har en högre densitet än vatten sjunker däremot.

== Akustik ==
Akustik handlar om hur ljud beter sig. Ljud är vibrationer. När vi hör något är det alltså så att luften vibrerar så att våra trumhinnor också börjar vibrera vilket vi kan känna av.

== Optik ==
[[Bild:EM spectrum.svg|miniatyr|Olika typer av elektromagnetisk strålning med synligt ljus utmärkt.]]
Optik handlar om hur ljus beter sig. Allt ljus består av fotoner. En foton är en partikel som inte väger någonting. Ljus rör sig alltid med ungefär 300 000 kilometer per sekund (exakt: 299 792 458 m/s). Att ljuset alltid har samma hastighet innebär att om du springer framåt så kommer ljuset som slår emot dig i ansiktet träffa dig med samma hastighet som ljuset som träffar dig i ryggen.

På samma sätt som att ljud består av vågor som kan vibrera olika fort så vibrerar också fotonerna olika fort. Ljus som vi kan se vibrerar mellan 400 och 800 biljoner gånger per sekund. På samma sätt som vilken ton man hör bestäms av hur fort ljudvågen vibrerar så bestäms vilken färg vi ser av hur fort fotonerna vibrerar. Fotoner som vibrerar långsamt ser vi som röda och de snabbaste vi kan se är blå-violetta. Vissa färger är när man ser flera fotoner samtidigt som vibrerar olika fort. Till exempel är lila ljus en blandning av fotoner som vibrerar fort (blå) och fotoner som vibrerar långsamt (röda). De färger som inte är blandningar utan bara består av en enda sorts fotoner är de färgerna som finns i regnbågen.

En del fotoner vibrerar fortare eller långsammare än vad vi kan se. Ljus som vibrerar fortare än vad vi kan se är ultraviolett ljus (UV-ljus), röntgenstrålning och gammastrålning. Ljus som vibrerar långsammare än vad vi kan se är infrarött ljus (IR-ljus), mikrovågor och radiovågor.

Laserljus är speciellt eftersom i laserljus vibrerar alla fotonerna i samma takt och med samma färg. Laserljus består alltså bara av en enda färg. Eftersom laserljus är i samma takt kan man göra en väldigt smal ljusstråle. Eftersom allt ljuset då hamnar i en väldigt liten prick blir det väldigt ljust där. Det kan bli så ljus att det är farligt om man lyser in i ögat.

[[Bild:Logarithmic visible spectrum.svg|miniatyr|Olika våglängder för olika synliga färger.]]

&lt;gallery&gt;
EM Spectrum Properties edit.svg|Planch med olika våglängder på elektromagnetisk strålning.
&lt;/gallery&gt;

== Energi ==
Energi mäts med '''joule (J)''' eller kalorier (cal). En kalori är ungefär samma sak som 4,2 joule. På matförpackningar används ofta '''kilokalorier (kcal)'''. En kilokalori motsvarar 4200 joule. Anledningen att en kalori är just 4,2 joule är för att en kalori är den mängd energi som krävs för att värma ett gram vatten en grad.

En viktig princip är att '''energi kan aldrig försvinna eller skapas'''. Energi kan bara '''omvandlas'''. Till exempel kemisk energi kan omvandlas till värmeenergi genom att man eldar. Man kan omvandla elektrisk energi till rörelseenergi genom att använda en elmotor.

En '''watt (W)''' är samma sak som en joule varje sekund. En lampa på 60 watt använder alltså 60 joule per sekund.

Om man ska värma något krävs energi. För att värma en liter vatten krävs det ungefär 4200 joule per grad som vattnet ska värmas. Det är väldigt mycket, nästan alla andra ämnen behöver mindre energi för att bli varma. Om man ska värma ett glas varm choklad (2 dl) från 0 °C till 100 °C behövs det 0,2 · 4200 · 100 = 84000 joule. Med en mikrovågsugn som kan ge 1000 W tar det då 84 sekunder att värma chokladen. Alltså ungefär en och en halv minut. Lite extra eftersom även glaset och luften runt också kommer värmas.

För att flytta något går det åt energi. Ju tyngre och ju längre det ska flyttas desto mer energi behövs. Mängden energi kan beräknas genom att multiplicera sträckan som saken flyttas med kraften som behövs. För att lyfta ett kilo två meter behövs då ungefär 20 joule. Tyngdkraften är tio newton för ett kilo och sträckan är två meter. Och tio gånger två är tjugo.

== Mekanik ==

=== Mekanikens gyllene regel ===
Inom fysik finns fysikens gyllene regel: '''Det man förlorar i kraft vinner man i sträcka'''. Eller tvärtom: Det man vinner i kraft förlorar man i sträcka. Detta betyder att det är lika mycket energi att lyfta två kilo en meter som att lyfta ett kilo två meter. Med en cykel kan man alltså välja om man ska ha en lätt '''växel''' och trampa många varv med tramporna eller en tung växel och inte trampa så många varv. I uppförsbackar väljer man då en lättare växel för att klara av att komma upp. I nedförsbackar väljer man en tyngre växel eftersom det ändå är så lätt när det är nedför.

Formel för detta kan skrivas så här:
: &lt;math&gt; E = F \cdot s &lt;/math&gt;
Där E är energin, F är kraften och s är sträckan. Energi är alltså samma sak som kraft gånger sträcka. För samma mängd energi kan alltså kraften och sträckan vara olika så länge det blir samma när de multipliceras.

; Räkneexempel
1. Hur mycket energi krävs det av dig för att dra en pulka 100 meter om det krävs 50 N att dra den?
: &lt;math&gt; E = F \cdot s = 50 \text{ N} \cdot 100 \text{ m} = 5000 \text{ J}&lt;/math&gt;
: Svar: 5000 J

2. Om din kompis sitter i pulkan krävs det 500 N för att dra den. Hur långt kan du dra den nu med samma mängd energi?
: &lt;math&gt; E = F \cdot s &lt;/math&gt;
: &lt;math&gt; 5000 \text{ J} = 500 \text{ N} \cdot \text{ ? m}&lt;/math&gt;
: &lt;math&gt; 5000 \text{ J} = 500 \text{ N} \cdot 10 \text{ m}&lt;/math&gt;
: Svar: 10 m (Eftersom kraften blev tio gånger mer måste sträckan vara tio gånger kortare.)

=== Acceleration ===
För att ändra fart eller riktning på något krävs det att man använder en kraft. Ju tyngre sak och ju fortare den ska ändras desto mer kraft. För att få fart på en motorcykel krävs alltså en ganska liten motor. För att få fart på en bil som väger mycket mer krävs en större motor. För att stanna en bil klarar man sig med vanliga bromsar medan det är väldigt svårt att stanna ett tåg och tar lång tid.

: &lt;math&gt; v = a \cdot t &lt;/math&gt;
: &lt;math&gt; a = {v \over t} &lt;/math&gt;

: &lt;math&gt; F = m \cdot a &lt;/math&gt;
: &lt;math&gt; a = {F \over m} &lt;/math&gt;

== Atomfysik ==
[[File:Atom.svg|miniatyr|Heliumatom med två protoner (De röda i bilden), två neutroner (de gröna i bilden) och två elektroner (de gula i bilden). Protonerna och neutronerna sitter alltid i kärnan i mitten. Elektronerna åker runt som i ett moln runt kärnan.]]
Atomer består av '''protoner, neutroner och elektroner'''. Det är alltid lika många elektroner som protoner. Protonerna och neutronerna sitter i kärnan och elektronerna är som i ett moln runtomkring. En proton väger ungefär tusen gånger mer än en elektron. En proton och en neutron väger däremot ungefär lika mycket. När man pratar om vad atomer väger brukar man därför strunta i elektronerna.

Hur många protoner avgör vilken sorts atom det är. Man kan se i ett '''periodiskt system''' vad det är för sorters atomer. Alla atomer som till exempel har en proton är väte och alla med två är helium och så vidare.
&lt;gallery caption=&quot;Periodiska system&quot;&gt;
White periodic table.svg|Enkelt med endast atomnummer och symbol.
Periodic table.svg|Enkelt med endast atomnummer och symbol. Färger efter typ av ämne.
Periodic table simple sv.svg|Utförligt periodiskt system med mer information.
Periodic table simple sv bw.svg|Utförligt periodiskt system med mer information (svartvitt).
Periodic Table Radioactivity sv.svg|Periodiskt system med färger efter radioaktivitet.
&lt;/gallery&gt;

Vissa sorters atomer kan ha lite olika många neutroner. En sorts atom med ett visst antal neutroner kallas en '''isotop'''. Det kan alltså finnas flera olika isotoper av samma ämne. Exempelvis väte kan ha noll en eller två neutroner. Dock är den med två neutroner inte stabil utan den är '''radioaktiv''' och kommer gå sönder av sig självt efter en stund (i snitt efter drygt tolv år).
&lt;gallery caption=&quot;Olika isotoper&quot;&gt;
H-1 atom.png|Väte-1 (&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;H)
H-2 atom.png|Väte-2 (&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;H)
H-3 atom.png|Väte-3 (&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;H)
He-3 atom.png|Helium-3 (&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;He)
He-4 atom.png|Helium-4 (&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;He)
&lt;/gallery&gt;

=== Radioaktivitet ===
[[File:Radioactive.svg|miniatyr|Varningssymbolen för radioaktivitet eller för radioaktiva ämnen.]]
De olika isotoper som är radioaktiva har olika '''halveringstider'''. Halveringstiden är den tid det i snitt tar för hälften av alla atomer att gå sönder. Om man exempelvis har 1000 väteatomer med två neutroner var som har en halveringstid på drygt 12 år är det efter 12 år bara 500 kvar. Efter ytterligare 12 år kommer det bara vara 250 kvar (hälften av 500).

Kol kan ha sex, sju eller åtta neutroner. Eftersom alla kolatomer har sex protoner blir den totala vikten motsvarande tolv, tretton eller fjorton protoner eller neutroner. De tre olika isotoperna kallas därför kol-12, kol-13 eller kol-14. När det förkortas blir det &lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;C, &lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;C och &lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;C eftersom kol förkortas just med ett C. Kol-14 är radioaktiv. Den går alltså sönder av sig självt efter en tid (halveringstid 5730 år). Men eftersom solen strålar en del radioaktiv strålning högst upp i atmosfären bildas det hela tiden ny där.

'''Kol-14-metoden''' innebär att man kan ta reda på hur gammalt något är genom att mäta hur mycket kol-14 som finns kvar. Den nya som hela tiden bildas finns ju bara i luften och slutar komma in i växter och djur när de dör. Om det då finns hälften så mycket kol-14 i en död växt som det gör i en levande växt betyder det att växten har varit död i 5730 år.

När atomer går sönder kan de göra det på lite olika sätt beroende på vad det är för isotop. Vissa går sönder genom att gå i två bitar så att två nya atomer bildas (fission). Vanligast är att den ena biten består av just två protoner och två neutroner och den andra biten av resten. En del går sönder genom att en neutron görs om till en proton och en elektron och elektronen flyger iväg.

; Övning
Laboration om kol-14-metoden och halveringstider. Spel där man ska ta reda på ålder på olika fossil. (Kräver Java)
: http://phet.colorado.edu/en/simulation/radioactive-dating-game

=== Radioaktiv strålning ===
[[File:Alfa beta gamma radiation penetration.svg|miniatyr|Alfastrålning stoppas av vanligt papper. Betastrålning stoppas av aluminiumplattor. För att stoppa gammastrålning krävs tjocka blyblock.]]
När atomer går sönder bildas '''strålning''' som är farlig om man får för mycket av den. Det finns olika sorters strålning. '''Alfastrålning''' är en partikel som består av två protoner och två neutroner. Den är jättefarlig om den kommer inne i kroppen men den kan inte åka så långt innan den stannar. Den stoppas till exempel bra av huden. Därför är alfastrålning jättefarlig om man får den i sig men helt ofarlig om den kommer utifrån. Rökare som andas in massa ämnen och då kan få strålning i lungorna lever därför farligare och riskerar att få lungcancer.

Om en neutron görs om till en proton och en elektron kallas den elektronen som då kommer flyga iväg för '''betastrålning'''. Den kan åka mycket längre än alfastrålningen men är inte lika farlig.

Samtidigt som atomer går sönder bildas ofta väldigt energirikt ljus som kallas '''gammastrålning'''. Det går inte att se och kan åka genom tjocka betongväggar. Det går därför oftast rakt igenom kroppen och är därför minst farlig men svårast att skydda sig mot.

Överallt så finns det hela tiden lite strålning som kallas '''bakgrundsstrålning'''. Det är strålning som kommer från berggrunden, jordens inre, luften, rymden och även inifrån oss själva. Det är omöjligt att halt skydda sig eftersom allt innehåller mer eller mindra av olika radioaktiva ämnen. Normalt sett är den strålningen väldigt låg och helt ofarlig. Om man däremot åker väldigt mycket flygplan eller går omkring i Tjernobyl kan man utsättas för mer strålning.

När strålningen kommer in i kroppen kan den slå loss elektroner från olika molekyler. Då kan de molekylerna reagera med till exempel DNA:t. Kroppen har speciella proteiner som kan laga sådana saker. Om man har otur eller om det är för mycket strålning så att proteinerna inte hinner laga allt får man en mutation. Sådana mutationer kan leda till cancer eller, om det är väldigt mycket, till att man dör. Om man däremot bara får lite strålning är det helt ofarligt eftersom alla skador som bildas då hela tiden lagas.

&lt;gallery caption=&quot;Olika sorters strålning&quot;&gt;
Alpha Decay.svg|Alfastrålning från en atomkärna. Själva alfapartikeln består av en heliumkärna. Alltså en heliumatom, fast utan några elektroner.
Beta-minus Decay.svg|Betastrålning från en atomkärna. Den partikeln som utgör strålningen är en elektron. Det är den som skrivs som ''e&lt;sup&gt;&amp;minus;&lt;/sup&gt;''. Det åker också ut en neutrino (''&lt;span style=&quot;text-decoration:overline;&quot;&gt;v&lt;/span&gt;&lt;sub&gt;e&lt;/sub&gt;''). Protonen som bildas stannar kvar i atomkärnan.
Gamma Decay.svg|Gammastrålning från en atomkärna. Gammastrålning består av ljus med väldigt mycket energi och som är osynligt. Gammastrålningen kan bildas på många olika sätt.
&lt;/gallery&gt;

; Övning
2 labbar med alfa respektive betasönderfall. Bra för att visa halveringstid. Man kan också se några exempel på olika ämnen som sönderfaller på respektive sätt. (Kräver Java)
: http://phet.colorado.edu/en/simulation/beta-decay
: http://phet.colorado.edu/en/simulation/alpha-decay

=== Kärnreaktioner ===
[[File:IvyMike2.jpg|miniatyr|Ivy Mike, världens första vätebomb. Den sprängdes första november 1952. Den använde en vanlig atombomb som sedan satte igång en vätebomb.]]
När vissa atomer går sönder åker det samtidigt ut ett gäng neutroner. De neutronerna kan sedan krocka med andra atomer så att de också går sönder och då skickar ut ännu fler neutroner. Om detta sker väldigt fort bildas väldigt mycket energi och det är då en '''atombomb'''. Om det bara sker lagom fort kan man utnyttja det för att skapa elektricitet i ett '''kärnkraftverk''' (fissionsreaktorer).

Man kan också slå ihop atomer så att tyngre atomer bildas. Det görs vanligast med väte så att det bildas helium. Det är det som sker i solen så att den blir så varm. Det är också det som sker i vissa speciella kärnreaktioner (fusionsreaktorer) och i '''vätebomber'''.

; Övning
Laboration om fission. Visar på energinivåer, kedjereaktioner, neutronabsoption och kontrollerad styrning med styrstavar. (Kräver Java)
: http://phet.colorado.edu/en/simulation/nuclear-fission

=== Andra sorters sönderfall ===
[[File:Table isotopes en.svg|miniatyr|Diagram över alla olika isotoper och vilka sorters sönderfall det blir.]]
Atomer kan gå sönder på fler sätt än genom de ovan nämnda. Till exempel kan en proton omvandlas till en neutron och en '''positron''' på samma sätt som en neutron kan omvandlas till en proton och en elektron. En positron är motsatsen till en elektron. Den är på alla sätt identisk utom att den är plusladdad istället för minusladdad. När en positron och en elektron träffar på varandra förintas de och skickar ut två ljusblixtar istället. Det används i '''PET-skanning''' på sjukhus.

Vissa atomer sönderfaller genom att stöta ut antingen en ensam proton eller en ensam neutron. Ytterligare andra Kan göra motsatsen till betastrålning och alltså stjäla en elektron så att en proton omvandlas till en neutron.

Vid många av dessa sönderfall bildas samtidigt en '''neutrino'''. Det är en väldigt liten partikel som åker ut väldigt fort. Neutrinor krockar nästan aldrig och kan utan problem åka rakt igenom hela jorden. När man mäter strålningen av neutriner från solen gör man därför det på natten så att neutrinerna har åkt igenom hela jorden. Det gör man för att helt säkert ta bort all annan strålning som också kommer från solen.

=== Antipartiklar ===
På samma sätt som en positron är precis motsatsen till en elektron har alla olika sorters partiklar motsatser. De kallas för '''antipartiklar'''. Om en antipartikel och en vanlig partikel av samma sort träffar på varandra kommer de förintas och skicka ut två ljusstrålar. Det blir alltid två ljusstrålar som åker åt rakt motsatta håll.

Ett av fysikens olösta mysterier är varför nästan hela universum bara består av vanliga partiklar och nästan inga antipartiklar.

=== Diskussionsövningar ===
[[Bild:Radiocarbon bomb spike.svg|miniatyr|Halten kol-14 i atmosfären på två olika mätstationer. Den blå linjen är den naturliga nivån.]]
* Utgå ifrån bilden till höger. Vad har orsakat att halten kol-14 ökade så mycket och sedan 1963 sedan har minskat. Vad kan [[w:Partiella provstoppsavtalet|PTBT]] vara?

[[File:Exposure chart-XKCD.svg|miniatyr|vänster|Graf som illusterar olika doser av radioaktivitet från olika källor.]]
* Jämför de olika doserna av radioaktivitet. Hur farligt tror du det är med olika saker. Vad blev du mest förvånad över?

* Uttjänt kärnbränsle, det som man har använt i kärnkraftverk, förvaras i botten på basänger med vatten. Här är en krönika på engelska om hur (o)farligt det är att bada i sådant vatten: https://what-if.xkcd.com/29/

* Att röntga bröstet om man till exempel har brutit ett revben innebär ungefär dubbelt så mycket strålning som man normalt får under en dag. Ett [[w:Mammografi|mammogram]] (för att se om man har bröstcancer) är ungerfär en normal årsdos. En [[w:Datortomografi|CT-skanning]] innebär två årsdoser. [[w:Positronemissionstomografi|PET-skanning]] innebär fyra årsdoser. Om man är sjuk kan det hända att man blir röntgad flera gånger. Då kan det blir farligt mycket strålning. Är det värt det? Hur tror du de som jobbar på sjukhus skyddar sig?

* Vid tsunamin som förstörde kärnkraftverket i Fukushima dog ungefär 19000 av tsunamin. På kärnkraftverket dog 2-3 personer. Varför tror ni att det är så mycket nyheter om kärnkraftverket när det dog så många fler av själva tsunamin?</text>
      <sha1>i7r9qupzl9mef6np8xbw9q8zfb8q5io</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Källor och information</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9395</id>
    <revision>
      <id>41739</id>
      <parentid>41737</parentid>
      <timestamp>2014-09-03T10:06:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Sniper Zeta</username>
        <id>4700</id>
      </contributor>
      <comment>/* Digitala tjänster */</comment>
      <origin>41739</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1200" sha1="iljqeapb8nw7zer2a40y7ojz1rqsvak" xml:space="preserve">{| border=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;0&quot; style=&quot;width:100%; font-size:110%;&quot;
|- style=&quot;background:red;&quot;
| colspan=2 height=50px align=center |
&lt;span style=&quot;font-size:250%; letter-spacing:5px; font-family:Corbel; color:white;&quot;&gt;'''Källor och information'''&lt;/span&gt;
|-
| height=3px colspan=2 |
|-
| align=left colspan=2 height=100px style=&quot;background:#FFF0F5;&quot; |
|}

==Källor till kunskap==
#Vad är källor?
#Vad är kunskap?
#Hur växer kunskapen? Forskningens roll

==Använda bibliotek==
#Vilka bibliotek finns det?
#Vad kan bibliotekarier hjälpa till med?
#Hur fungerar skolbiblioteket?
##Innehåll:Hur är bibliotekets samlingar ordnade?
##Sökning i bibliotekskatalogen

==Andra informationsförmedlare==

==Digitala tjänster==
#Vilka digitala tjänster finns det?
#Några viktiga databaser
##Landguiden
##Nationalencyklopedin
##Artikeldatabaser
#Läroböcker som talböcker
##Den svenska marknaden för talböcker
##Talböcker på skolbibliotek
#Talböcker vid särskilda behov
##Talböcker genom MTM
#E-böcker
##Den svenska e-boksmarknaden
##E-böcker på biblioteket

==Att använda källor==
#Att välja och rata
#Att studera källor 
##Att arbeta källkritiskt
#Att redovisa källor</text>
      <sha1>iljqeapb8nw7zer2a40y7ojz1rqsvak</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Anv</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9396</id>
    <revision>
      <id>46918</id>
      <parentid>41748</parentid>
      <timestamp>2017-02-14T13:37:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>62.253.140.194</ip>
      </contributor>
      <comment>fix invalid self-closed HTML tags as per [[:Kategori:Sidor som använder ogiltiga självstängda HTML-taggar]]</comment>
      <origin>46918</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="238" sha1="7mcqfdinlbg9ntjgpnrrxg43nkvuvk6" xml:space="preserve">&lt;span id=&quot;.7B.7Banv.7C{{{1}}}.7D.7D&quot;&gt;&lt;/span&gt;{{&lt;includeonly&gt;safesubst:&lt;/includeonly&gt;IP annan|[[Special:Bidrag/{{{1}}}|{{{1}}}]]|[[Användare:{{{1}}}|{{{1}}}]]|sida=Användare:{{{1}}}}}&lt;noinclude&gt;
{{Dokumentation|Mall:Anv/dok}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7mcqfdinlbg9ntjgpnrrxg43nkvuvk6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Anv/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9397</id>
    <revision>
      <id>45967</id>
      <parentid>41768</parentid>
      <timestamp>2015-10-08T17:36:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat huvudmall</comment>
      <origin>45967</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="734" sha1="enixx51qnpbyjcrfj73cvffn7jptffz" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==
Denna mall skapar en en länk till en användarsida, utan att för den skull länkat till användarens diskussionssida eller lägga till datum för då den lades in.

=== Exempel ===
Exempel på anrop:
 &lt;nowiki&gt;{{anv|Exempel Exempelsson}}&lt;/nowiki&gt;
visas som
:{{anv|Exempel Exempelsson}}

Mallen är ett &quot;genväg&quot; till det ekvivalenta uttrycket &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Användare:Exempel Exempelsson|Exempel Exempelsson]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;.

Mallens kan med fördel [[Wikipedia:Subst|substas]]. Skriv då &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{subst:anv|Exempel Exempelsson}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

== Se även ==
*{{mall|användare}}
*{{mall|kat}}
*{{mall|mall}}
&lt;includeonly&gt;
[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>enixx51qnpbyjcrfj73cvffn7jptffz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:IP annan</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9398</id>
    <revision>
      <id>41750</id>
      <timestamp>2014-09-04T13:38:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>från svwp</comment>
      <origin>41750</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="824" sha1="d6x19mtuguk9zt6thfqfsofie6kaf3a" xml:space="preserve">{{&lt;includeonly&gt;safesubst:&lt;/includeonly&gt;#ifeq: {{&lt;includeonly&gt;safesubst:&lt;/includeonly&gt;SUBJECTSPACE:{{{sida|{{&lt;includeonly&gt;safesubst:&lt;/includeonly&gt;FULLPAGENAME}}}}} }} | {{&lt;includeonly&gt;safesubst:&lt;/includeonly&gt;ns:User}}
  | {{&lt;includeonly&gt;safesubst:&lt;/includeonly&gt;#switch: {{&lt;includeonly&gt;safesubst:&lt;/includeonly&gt;#invoke:Nätverk|ip| {{&lt;includeonly&gt;safesubst:&lt;/includeonly&gt;#titleparts:{{&lt;includeonly&gt;safesubst:&lt;/includeonly&gt;PAGENAME:{{{sida|{{&lt;includeonly&gt;safesubst:&lt;/includeonly&gt;FULLPAGENAME}}}}} }}|1}} }}
      | ipv4     = {{{1|}}}
      | ipv6     = {{{1|}}}
      | #default = {{{2|}}}
    }}
  | {{#switch:{{FULLPAGENAME}}
  | Mall:K1|Mall:K2|Mall:K3|Mall:K4|Mall:K5|Mall:K6={{{1|}}}
  | #default = none
  }}
}}&lt;noinclude&gt;

{{dokumentation}}
&lt;!-- Lägg till kategorier till dokumentationssidan, inte här! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>d6x19mtuguk9zt6thfqfsofie6kaf3a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:IP annan/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>9399</id>
    <revision>
      <id>41753</id>
      <parentid>41751</parentid>
      <timestamp>2014-09-04T13:44:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>41753</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1920" sha1="k1ec268x13djjhpn0scl7yarildji0k" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}
Mallen ''IP annan'' kan användas på användarsidor och användardiskussioner för att visa olika texter beroende på om användaren man diskuterar är registrerad eller ej. Den första parametern visas på oregistrerade användares sidor (IP-adresser), den andra parametern visas på alla andra sidor.

Mallen fungerar på användarsidor, användardiskussioner samt undersidor till dessa. Några exempel på sidor där mallen fungerar:

* Användare:Lajm
* Användare:217.70.32.11
* Användardiskussion:Lajm
* Användare:217.70.32.11/undersida

Mallen kan inte användas för andra namnrymder. Den fungerar alltså inte på artikelsidor eller liknande. Om parametern ''sida'' används kan mallen placeras i andra namnrymder men bara om parametern hänvisar till en sida inom användar-namnrymden.

== Användning ==
Mallen tar två parametrar så här:

&lt;pre&gt;
{{IP annan| Text för IP-användare | Meddelande för andra sidor }}
&lt;/pre&gt;

Om denna mall ligger på en oregistrerad användares sida visas:

:Text för IP-användare

Om mallen ligger på registrerade användare visas:

:Meddelande för andra sidor

=== Parametrar ===
Mallen tar två parametrar, som visas ovan. Det finns även en tredje parameter, '''sida''', som tvingar mallen att agera som om den var på den sida som anges av parametern:

&lt;pre&gt;
{{IP annan
| IP-användares text 
| Text på andra sidor
| sida = Användare:12.34.56.78
}}
&lt;/pre&gt;

Ovanstående exempel kommer alltid att visa &quot;IP-användares text&quot; eftersom ''sida''-paremetern är en IP-användare (oregistrerad användare).

=== Exempel ===
* &lt;pre&gt;{{IP annan| Text för IP-användare | Text för andra sidor }}&lt;/pre&gt;
* &lt;pre&gt;{{IP annan| Text för IP-användare | Text för andra sidor | sida=Användare:Lajm}}&lt;/pre&gt;

=== Se även ===
* [[Modul:Nätverk]] som den här mallen anropar

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;

&lt;!-- INTERWIKI NEDAN --&gt;
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>k1ec268x13djjhpn0scl7yarildji0k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Nätverk</title>
    <ns>828</ns>
    <id>9400</id>
    <revision>
      <id>41769</id>
      <timestamp>2014-09-06T11:57:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>från svwp</comment>
      <origin>41769</origin>
      <model>Scribunto</model>
      <format>text/plain</format>
      <text bytes="1111" sha1="m1blfbdpsn69734qzuetzbfbev0g4es" xml:space="preserve">-- Modul för diverse nätverksrelaterade områden, till exempel identifiering av IP-adresser
jag = {}

-- Källa: http://stackoverflow.com/a/16643628/238978
function GetIPType(ip)
  local R = {ERROR = 0, IPV4 = 1, IPV6 = 2, STRING = 3}
  if type(ip) ~= &quot;string&quot; then return R.ERROR end
 
  -- check for format 1.11.111.111 for ipv4
  local chunks = {ip:match(&quot;(%d+)%.(%d+)%.(%d+)%.(%d+)&quot;)}
  if #chunks == 4 then
    for _,v in pairs(chunks) do
      if tonumber(v) &gt; 255 then return R.STRING end
    end
    return R.IPV4
  end
 
  -- check for ipv6 format, should be 8 'chunks' of numbers/letters
  local chunks = {ip:match((&quot;([a-fA-F0-9]*):&quot;):rep(8):gsub(&quot;:$&quot;,&quot;&quot;))}
  if #chunks == 8 then
    for _,v in pairs(chunks) do
      if #v &gt; 0 and tonumber(v, 16) &gt; 65535 then return R.STRING end
    end
    return R.IPV6
  end
 
  return R.STRING
end
 
jag.ip = function(frame)
    local ip = frame.args[1]
    local iptype = GetIPType(ip)
    if     iptype == 1 then return &quot;ipv4&quot;
    elseif iptype == 2 then return &quot;ipv6&quot;
    elseif iptype == 3 then return &quot;annan&quot;
    else return &quot;fel&quot;
    end
end

return jag</text>
      <sha1>m1blfbdpsn69734qzuetzbfbev0g4es</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Pi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9414</id>
    <revision>
      <id>41948</id>
      <parentid>41942</parentid>
      <timestamp>2014-10-06T13:11:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Averater flyttade sidan [[Matematik för årskurs 7-9/PI]] till [[Matematik för årskurs 7-9/Pi]]</comment>
      <origin>41948</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="101307" sha1="oijbs7bky15o8ngg6ms66wec9uka23x" xml:space="preserve">100 000 decimaler av pi
3.141592653589793238462643383279502884197169399375105820974944592307816406286 208998628034825342117067982148086513282306647093844609550582231725359408128481 117450284102701938521105559644622948954930381964428810975665933446128475648233 786783165271201909145648566923460348610454326648213393607260249141273724587006 606315588174881520920962829254091715364367892590360011330530548820466521384146 951941511609433057270365759591953092186117381932611793105118548074462379962749 567351885752724891227938183011949129833673362440656643086021394946395224737190 702179860943702770539217176293176752384674818467669405132000568127145263560827 785771342757789609173637178721468440901224953430146549585371050792279689258923 542019956112129021960864034418159813629774771309960518707211349999998372978049 951059731732816096318595024459455346908302642522308253344685035261931188171010 003137838752886587533208381420617177669147303598253490428755468731159562863882 353787593751957781857780532171226806613001927876611195909216420198938095257201 065485863278865936153381827968230301952035301852968995773622599413891249721775 283479131515574857242454150695950829533116861727855889075098381754637464939319 255060400927701671139009848824012858361603563707660104710181942955596198946767 837449448255379774726847104047534646208046684259069491293313677028989152104752 162056966024058038150193511253382430035587640247496473263914199272604269922796 782354781636009341721641219924586315030286182974555706749838505494588586926995 690927210797509302955321165344987202755960236480665499119881834797753566369807 426542527862551818417574672890977772793800081647060016145249192173217214772350 141441973568548161361157352552133475741849468438523323907394143334547762416862 518983569485562099219222184272550254256887671790494601653466804988627232791786 085784383827967976681454100953883786360950680064225125205117392984896084128488 626945604241965285022210661186306744278622039194945047123713786960956364371917 287467764657573962413890865832645995813390478027590099465764078951269468398352 595709825822620522489407726719478268482601476990902640136394437455305068203496 252451749399651431429809190659250937221696461515709858387410597885959772975498 930161753928468138268683868942774155991855925245953959431049972524680845987273 644695848653836736222626099124608051243884390451244136549762780797715691435997 700129616089441694868555848406353422072225828488648158456028506016842739452267 467678895252138522549954666727823986456596116354886230577456498035593634568174 324112515076069479451096596094025228879710893145669136867228748940560101503308 617928680920874760917824938589009714909675985261365549781893129784821682998948 722658804857564014270477555132379641451523746234364542858444795265867821051141 354735739523113427166102135969536231442952484937187110145765403590279934403742 007310578539062198387447808478489683321445713868751943506430218453191048481005 370614680674919278191197939952061419663428754440643745123718192179998391015919 561814675142691239748940907186494231961567945208095146550225231603881930142093 762137855956638937787083039069792077346722182562599661501421503068038447734549 202605414665925201497442850732518666002132434088190710486331734649651453905796 268561005508106658796998163574736384052571459102897064140110971206280439039759 515677157700420337869936007230558763176359421873125147120532928191826186125867 321579198414848829164470609575270695722091756711672291098169091528017350671274 858322287183520935396572512108357915136988209144421006751033467110314126711136 990865851639831501970165151168517143765761835155650884909989859982387345528331 635507647918535893226185489632132933089857064204675259070915481416549859461637 180270981994309924488957571282890592323326097299712084433573265489382391193259 746366730583604142813883032038249037589852437441702913276561809377344403070746 921120191302033038019762110110044929321516084244485963766983895228684783123552 658213144957685726243344189303968642624341077322697802807318915441101044682325 271620105265227211166039666557309254711055785376346682065310989652691862056476 931257058635662018558100729360659876486117910453348850346113657686753249441668 039626579787718556084552965412665408530614344431858676975145661406800700237877 659134401712749470420562230538994561314071127000407854733269939081454664645880 797270826683063432858785698305235808933065757406795457163775254202114955761581 400250126228594130216471550979259230990796547376125517656751357517829666454779 174501129961489030463994713296210734043751895735961458901938971311179042978285 647503203198691514028708085990480109412147221317947647772622414254854540332157 185306142288137585043063321751829798662237172159160771669254748738986654949450 114654062843366393790039769265672146385306736096571209180763832716641627488880 078692560290228472104031721186082041900042296617119637792133757511495950156604 963186294726547364252308177036751590673502350728354056704038674351362222477158 915049530984448933309634087807693259939780541934144737744184263129860809988868 741326047215695162396586457302163159819319516735381297416772947867242292465436 680098067692823828068996400482435403701416314965897940924323789690706977942236 250822168895738379862300159377647165122893578601588161755782973523344604281512 627203734314653197777416031990665541876397929334419521541341899485444734567383 162499341913181480927777103863877343177207545654532207770921201905166096280490 926360197598828161332316663652861932668633606273567630354477628035045077723554 710585954870279081435624014517180624643626794561275318134078330336254232783944 975382437205835311477119926063813346776879695970309833913077109870408591337464 144282277263465947047458784778720192771528073176790770715721344473060570073349 243693113835049316312840425121925651798069411352801314701304781643788518529092 854520116583934196562134914341595625865865570552690496520985803385072242648293 972858478316305777756068887644624824685792603953527734803048029005876075825104 747091643961362676044925627420420832085661190625454337213153595845068772460290 161876679524061634252257719542916299193064553779914037340432875262888963995879 475729174642635745525407909145135711136941091193932519107602082520261879853188 770584297259167781314969900901921169717372784768472686084900337702424291651300 500516832336435038951702989392233451722013812806965011784408745196012122859937 162313017114448464090389064495444006198690754851602632750529834918740786680881 833851022833450850486082503930213321971551843063545500766828294930413776552793 975175461395398468339363830474611996653858153842056853386218672523340283087112 328278921250771262946322956398989893582116745627010218356462201349671518819097 303811980049734072396103685406643193950979019069963955245300545058068550195673 022921913933918568034490398205955100226353536192041994745538593810234395544959 778377902374216172711172364343543947822181852862408514006660443325888569867054 315470696574745855033232334210730154594051655379068662733379958511562578432298 827372319898757141595781119635833005940873068121602876496286744604774649159950 549737425626901049037781986835938146574126804925648798556145372347867330390468 838343634655379498641927056387293174872332083760112302991136793862708943879936 201629515413371424892830722012690147546684765357616477379467520049075715552781 965362132392640616013635815590742202020318727760527721900556148425551879253034 351398442532234157623361064250639049750086562710953591946589751413103482276930 624743536325691607815478181152843667957061108615331504452127473924544945423682 886061340841486377670096120715124914043027253860764823634143346235189757664521 641376796903149501910857598442391986291642193994907236234646844117394032659184 044378051333894525742399508296591228508555821572503107125701266830240292952522 011872676756220415420516184163484756516999811614101002996078386909291603028840 026910414079288621507842451670908700069928212066041837180653556725253256753286 129104248776182582976515795984703562226293486003415872298053498965022629174878 820273420922224533985626476691490556284250391275771028402799806636582548892648 802545661017296702664076559042909945681506526530537182941270336931378517860904 070866711496558343434769338578171138645587367812301458768712660348913909562009 939361031029161615288138437909904231747336394804575931493140529763475748119356 709110137751721008031559024853090669203767192203322909433467685142214477379393 751703443661991040337511173547191855046449026365512816228824462575916333039107 225383742182140883508657391771509682887478265699599574490661758344137522397096 834080053559849175417381883999446974867626551658276584835884531427756879002909 517028352971634456212964043523117600665101241200659755851276178583829204197484 423608007193045761893234922927965019875187212726750798125547095890455635792122 103334669749923563025494780249011419521238281530911407907386025152274299581807 247162591668545133312394804947079119153267343028244186041426363954800044800267 049624820179289647669758318327131425170296923488962766844032326092752496035799 646925650493681836090032380929345958897069536534940603402166544375589004563288 225054525564056448246515187547119621844396582533754388569094113031509526179378 002974120766514793942590298969594699556576121865619673378623625612521632086286 922210327488921865436480229678070576561514463204692790682120738837781423356282 360896320806822246801224826117718589638140918390367367222088832151375560037279 839400415297002878307667094447456013455641725437090697939612257142989467154357 846878861444581231459357198492252847160504922124247014121478057345510500801908 699603302763478708108175450119307141223390866393833952942578690507643100638351 983438934159613185434754649556978103829309716465143840700707360411237359984345 225161050702705623526601276484830840761183013052793205427462865403603674532865 105706587488225698157936789766974220575059683440869735020141020672358502007245 225632651341055924019027421624843914035998953539459094407046912091409387001264 560016237428802109276457931065792295524988727584610126483699989225695968815920 560010165525637567856672279661988578279484885583439751874454551296563443480396 642055798293680435220277098429423253302257634180703947699415979159453006975214 829336655566156787364005366656416547321704390352132954352916941459904160875320 186837937023488868947915107163785290234529244077365949563051007421087142613497 459561513849871375704710178795731042296906667021449863746459528082436944578977 233004876476524133907592043401963403911473202338071509522201068256342747164602 433544005152126693249341967397704159568375355516673027390074972973635496453328 886984406119649616277344951827369558822075735517665158985519098666539354948106 887320685990754079234240230092590070173196036225475647894064754834664776041146 323390565134330684495397907090302346046147096169688688501408347040546074295869 913829668246818571031887906528703665083243197440477185567893482308943106828702 722809736248093996270607472645539925399442808113736943388729406307926159599546 262462970706259484556903471197299640908941805953439325123623550813494900436427 852713831591256898929519642728757394691427253436694153236100453730488198551706 594121735246258954873016760029886592578662856124966552353382942878542534048308 330701653722856355915253478445981831341129001999205981352205117336585640782648 494276441137639386692480311836445369858917544264739988228462184490087776977631 279572267265556259628254276531830013407092233436577916012809317940171859859993 384923549564005709955856113498025249906698423301735035804408116855265311709957 089942732870925848789443646005041089226691783525870785951298344172953519537885 534573742608590290817651557803905946408735061232261120093731080485485263572282 576820341605048466277504500312620080079980492548534694146977516493270950493463 938243222718851597405470214828971117779237612257887347718819682546298126868581 705074027255026332904497627789442362167411918626943965067151577958675648239939 176042601763387045499017614364120469218237076488783419689686118155815873606293 860381017121585527266830082383404656475880405138080163363887421637140643549556 186896411228214075330265510042410489678352858829024367090488711819090949453314 421828766181031007354770549815968077200947469613436092861484941785017180779306 810854690009445899527942439813921350558642219648349151263901280383200109773868 066287792397180146134324457264009737425700735921003154150893679300816998053652 027600727749674584002836240534603726341655425902760183484030681138185510597970 566400750942608788573579603732451414678670368809880609716425849759513806930944 940151542222194329130217391253835591503100333032511174915696917450271494331515 588540392216409722910112903552181576282328318234254832611191280092825256190205 263016391147724733148573910777587442538761174657867116941477642144111126358355 387136101102326798775641024682403226483464176636980663785768134920453022408197 278564719839630878154322116691224641591177673225326433568614618654522268126887 268445968442416107854016768142080885028005414361314623082102594173756238994207 571362751674573189189456283525704413354375857534269869947254703165661399199968 262824727064133622217892390317608542894373393561889165125042440400895271983787 386480584726895462438823437517885201439560057104811949884239060613695734231559 079670346149143447886360410318235073650277859089757827273130504889398900992391 350337325085598265586708924261242947367019390772713070686917092646254842324074 855036608013604668951184009366860954632500214585293095000090715105823626729326 453738210493872499669933942468551648326113414611068026744663733437534076429402 668297386522093570162638464852851490362932019919968828517183953669134522244470 804592396602817156551565666111359823112250628905854914509715755390024393153519 090210711945730024388017661503527086260253788179751947806101371500448991721002 220133501310601639154158957803711779277522597874289191791552241718958536168059 474123419339842021874564925644346239253195313510331147639491199507285843065836 193536932969928983791494193940608572486396883690326556436421664425760791471086 998431573374964883529276932822076294728238153740996154559879825989109371712621 828302584811238901196822142945766758071865380650648702613389282299497257453033 283896381843944770779402284359883410035838542389735424395647555684095224844554 139239410001620769363684677641301781965937997155746854194633489374843912974239 143365936041003523437770658886778113949861647874714079326385873862473288964564 359877466763847946650407411182565837887845485814896296127399841344272608606187 245545236064315371011274680977870446409475828034876975894832824123929296058294 861919667091895808983320121031843034012849511620353428014412761728583024355983 003204202451207287253558119584014918096925339507577840006746552603144616705082 768277222353419110263416315714740612385042584598841990761128725805911393568960 143166828317632356732541707342081733223046298799280490851409479036887868789493 054695570307261900950207643349335910602454508645362893545686295853131533718386 826561786227363716975774183023986006591481616404944965011732131389574706208847 480236537103115089842799275442685327797431139514357417221975979935968525228574 526379628961269157235798662057340837576687388426640599099350500081337543245463 596750484423528487470144354541957625847356421619813407346854111766883118654489 377697956651727966232671481033864391375186594673002443450054499539974237232871 249483470604406347160632583064982979551010954183623503030945309733583446283947 630477564501500850757894954893139394489921612552559770143685894358587752637962 559708167764380012543650237141278346792610199558522471722017772370041780841942 394872540680155603599839054898572354674564239058585021671903139526294455439131 663134530893906204678438778505423939052473136201294769187497519101147231528932 677253391814660730008902776896311481090220972452075916729700785058071718638105 496797310016787085069420709223290807038326345345203802786099055690013413718236 837099194951648960075504934126787643674638490206396401976668559233565463913836 318574569814719621084108096188460545603903845534372914144651347494078488442377 217515433426030669883176833100113310869042193903108014378433415137092435301367 763108491351615642269847507430329716746964066653152703532546711266752246055119 958183196376370761799191920357958200759560530234626775794393630746305690108011 494271410093913691381072581378135789400559950018354251184172136055727522103526 803735726527922417373605751127887218190844900617801388971077082293100279766593 583875890939568814856026322439372656247277603789081445883785501970284377936240 782505270487581647032458129087839523245323789602984166922548964971560698119218 658492677040395648127810217991321741630581055459880130048456299765112124153637 451500563507012781592671424134210330156616535602473380784302865525722275304999 883701534879300806260180962381516136690334111138653851091936739383522934588832 255088706450753947395204396807906708680644509698654880168287434378612645381583 428075306184548590379821799459968115441974253634439960290251001588827216474500 682070419376158454712318346007262933955054823955713725684023226821301247679452 264482091023564775272308208106351889915269288910845557112660396503439789627825 001611015323516051965590421184494990778999200732947690586857787872098290135295 661397888486050978608595701773129815531495168146717695976099421003618355913877 781769845875810446628399880600616229848616935337386578773598336161338413385368 421197893890018529569196780455448285848370117096721253533875862158231013310387 766827211572694951817958975469399264219791552338576623167627547570354699414892 904130186386119439196283887054367774322427680913236544948536676800000106526248 547305586159899914017076983854831887501429389089950685453076511680333732226517 566220752695179144225280816517166776672793035485154204023817460892328391703275 425750867655117859395002793389592057668278967764453184040418554010435134838953 120132637836928358082719378312654961745997056745071833206503455664403449045362 756001125018433560736122276594927839370647842645676338818807565612168960504161 139039063960162022153684941092605387688714837989559999112099164646441191856827 700457424343402167227644558933012778158686952506949936461017568506016714535431 581480105458860564550133203758645485840324029871709348091055621167154684847780 394475697980426318099175642280987399876697323769573701580806822904599212366168 902596273043067931653114940176473769387351409336183321614280214976339918983548 487562529875242387307755955595546519639440182184099841248982623673771467226061 633643296406335728107078875816404381485018841143188598827694490119321296827158 884133869434682859006664080631407775772570563072940049294030242049841656547973 670548558044586572022763784046682337985282710578431975354179501134727362577408 021347682604502285157979579764746702284099956160156910890384582450267926594205 550395879229818526480070683765041836562094555434613513415257006597488191634135 955671964965403218727160264859304903978748958906612725079482827693895352175362 185079629778514618843271922322381015874445052866523802253284389137527384589238 442253547265309817157844783421582232702069028723233005386216347988509469547200 479523112015043293226628272763217790884008786148022147537657810581970222630971 749507212724847947816957296142365859578209083073323356034846531873029302665964 501371837542889755797144992465403868179921389346924474198509733462679332107268 687076806263991936196504409954216762784091466985692571507431574079380532392523 947755744159184582156251819215523370960748332923492103451462643744980559610330 799414534778457469999212859999939961228161521931488876938802228108300198601654 941654261696858678837260958774567618250727599295089318052187292461086763995891 614585505839727420980909781729323930106766386824040111304024700735085782872462 713494636853181546969046696869392547251941399291465242385776255004748529547681 479546700705034799958886769501612497228204030399546327883069597624936151010243 655535223069061294938859901573466102371223547891129254769617600504797492806072 126803922691102777226102544149221576504508120677173571202718024296810620377657 883716690910941807448781404907551782038565390991047759414132154328440625030180 275716965082096427348414695726397884256008453121406593580904127113592004197598 513625479616063228873618136737324450607924411763997597461938358457491598809766 744709300654634242346063423747466608043170126005205592849369594143408146852981 505394717890045183575515412522359059068726487863575254191128887737176637486027 660634960353679470269232297186832771739323619200777452212624751869833495151019 864269887847171939664976907082521742336566272592844062043021411371992278526998 469884770232382384005565551788908766136013047709843861168705231055314916251728 373272867600724817298763756981633541507460883866364069347043720668865127568826 614973078865701568501691864748854167915459650723428773069985371390430026653078 398776385032381821553559732353068604301067576083890862704984188859513809103042 359578249514398859011318583584066747237029714978508414585308578133915627076035 639076394731145549583226694570249413983163433237897595568085683629725386791327 505554252449194358912840504522695381217913191451350099384631177401797151228378 546011603595540286440590249646693070776905548102885020808580087811577381719174 177601733073855475800605601433774329901272867725304318251975791679296996504146 070664571258883469797964293162296552016879730003564630457930884032748077181155 533090988702550520768046303460865816539487695196004408482065967379473168086415 645650530049881616490578831154345485052660069823093157776500378070466126470602 145750579327096204782561524714591896522360839664562410519551052235723973951288 181640597859142791481654263289200428160913693777372229998332708208296995573772 737566761552711392258805520189887620114168005468736558063347160373429170390798 639652296131280178267971728982293607028806908776866059325274637840539769184808 204102194471971386925608416245112398062011318454124478205011079876071715568315 407886543904121087303240201068534194723047666672174986986854707678120512473679 247919315085644477537985379973223445612278584329684664751333657369238720146472 367942787004250325558992688434959287612400755875694641370562514001179713316620 715371543600687647731867558714878398908107429530941060596944315847753970094398 839491443235366853920994687964506653398573888786614762944341401049888993160051 207678103588611660202961193639682134960750111649832785635316145168457695687109 002999769841263266502347716728657378579085746646077228341540311441529418804782 543876177079043000156698677679576090996693607559496515273634981189641304331166 277471233881740603731743970540670310967676574869535878967003192586625941051053 358438465602339179674926784476370847497833365557900738419147319886271352595462 518160434225372996286326749682405806029642114638643686422472488728343417044157 348248183330164056695966886676956349141632842641497453334999948000266998758881 593507357815195889900539512085351035726137364034367534714104836017546488300407 846416745216737190483109676711344349481926268111073994825060739495073503169019 731852119552635632584339099822498624067031076831844660729124874754031617969941 139738776589986855417031884778867592902607004321266617919223520938227878880988 633599116081923535557046463491132085918979613279131975649097600013996234445535 014346426860464495862476909434704829329414041114654092398834443515913320107739 441118407410768498106634724104823935827401944935665161088463125678529776973468 430306146241803585293315973458303845541033701091676776374276210213701354854450 926307190114731848574923318167207213727935567952844392548156091372812840633303 937356242001604566455741458816605216660873874804724339121295587776390696903707 882852775389405246075849623157436917113176134783882719416860662572103685132156 647800147675231039357860689611125996028183930954870905907386135191459181951029 732787557104972901148717189718004696169777001791391961379141716270701895846921 434369676292745910994006008498356842520191559370370101104974733949387788598941 743303178534870760322198297057975119144051099423588303454635349234982688362404 332726741554030161950568065418093940998202060999414021689090070821330723089662 119775530665918814119157783627292746156185710372172471009521423696483086410259 288745799932237495519122195190342445230753513380685680735446499512720317448719 540397610730806026990625807602029273145525207807991418429063884437349968145827 337207266391767020118300464819000241308350884658415214899127610651374153943565 721139032857491876909441370209051703148777346165287984823533829726013611098451 484182380812054099612527458088109948697221612852489742555551607637167505489617 301680961380381191436114399210638005083214098760459930932485102516829446726066 613815174571255975495358023998314698220361338082849935670557552471290274539776 214049318201465800802156653606776550878380430413431059180460680083459113664083 488740800574127258670479225831912741573908091438313845642415094084913391809684 025116399193685322555733896695374902662092326131885589158083245557194845387562 878612885900410600607374650140262782402734696252821717494158233174923968353013 617865367376064216677813773995100658952887742766263684183068019080460984980946 976366733566228291513235278880615776827815958866918023894033307644191240341202 231636857786035727694154177882643523813190502808701857504704631293335375728538 660588890458311145077394293520199432197117164223500564404297989208159430716701 985746927384865383343614579463417592257389858800169801475742054299580124295810 545651083104629728293758416116253256251657249807849209989799062003593650993472 158296517413579849104711166079158743698654122234834188772292944633517865385673 196255985202607294767407261676714557364981210567771689348491766077170527718760 119990814411305864557791052568430481144026193840232247093924980293355073184589 035539713308844617410795916251171486487446861124760542867343670904667846867027 409188101424971114965781772427934707021668829561087779440504843752844337510882 826477197854000650970403302186255614733211777117441335028160884035178145254196 432030957601869464908868154528562134698835544456024955666843660292219512483091 060537720198021831010327041783866544718126039719068846237085751808003532704718 565949947612424811099928867915896904956394762460842406593094862150769031498702 067353384834955083636601784877106080980426924713241000946401437360326564518456 679245666955100150229833079849607994988249706172367449361226222961790814311414 660941234159359309585407913908720832273354957208075716517187659944985693795623 875551617575438091780528029464200447215396280746360211329425591600257073562812 638733106005891065245708024474937543184149401482119996276453106800663118382376 163966318093144467129861552759820145141027560068929750246304017351489194576360 789352855505317331416457050499644389093630843874484783961684051845273288403234 520247056851646571647713932377551729479512613239822960239454857975458651745878 771331813875295980941217422730035229650808917770506825924882232215493804837145 478164721397682096332050830564792048208592047549985732038887639160199524091893 894557676874973085695595801065952650303626615975066222508406742889826590751063 756356996821151094966974458054728869363102036782325018232370845979011154847208 761821247781326633041207621658731297081123075815982124863980721240786887811450 165582513617890307086087019897588980745664395515741536319319198107057533663373 803827215279884935039748001589051942087971130805123393322190346624991716915094 854140187106035460379464337900589095772118080446574396280618671786101715674096 766208029576657705129120990794430463289294730615951043090222143937184956063405 618934251305726829146578329334052463502892917547087256484260034962961165413823 007731332729830500160256724014185152041890701154288579920812198449315699905918 201181973350012618772803681248199587707020753240636125931343859554254778196114 293516356122349666152261473539967405158499860355295332924575238881013620234762 466905581643896786309762736550472434864307121849437348530060638764456627218666 170123812771562137974614986132874411771455244470899714452288566294244023018479 120547849857452163469644897389206240194351831008828348024924908540307786387516 591130287395878709810077271827187452901397283661484214287170553179654307650453 432460053636147261818096997693348626407743519992868632383508875668359509726557 481543194019557685043724800102041374983187225967738715495839971844490727914196 584593008394263702087563539821696205532480321226749891140267852859967340524203 109179789990571882194939132075343170798002373659098537552023891164346718558290 685371189795262623449248339249634244971465684659124891855662958932990903523923 333364743520370770101084388003290759834217018554228386161721041760301164591878 053936744747205998502358289183369292233732399948043710841965947316265482574809 948250999183300697656936715968936449334886474421350084070066088359723503953234 017958255703601693699098867113210979889707051728075585519126993067309925070407 024556850778679069476612629808225163313639952117098452809263037592242674257559 989289278370474445218936320348941552104459726188380030067761793138139916205806 270165102445886924764924689192461212531027573139084047000714356136231699237169 484813255420091453041037135453296620639210547982439212517254013231490274058589 206321758949434548906846399313757091034633271415316223280552297297953801880162 859073572955416278867649827418616421878988574107164906919185116281528548679417 363890665388576422915834250067361245384916067413734017357277995634104332688356 950781493137800736235418007061918026732855119194267609122103598746924117283749 312616339500123959924050845437569850795704622266461900010350049018303415354584 283376437811198855631877779253720116671853954183598443830520376281944076159410 682071697030228515225057312609304689842343315273213136121658280807521263154773 060442377475350595228717440266638914881717308643611138906942027908814311944879 941715404210341219084709408025402393294294549387864023051292711909751353600092 197110541209668311151632870542302847007312065803262641711616595761327235156666 253667271899853419989523688483099930275741991646384142707798870887422927705389 122717248632202889842512528721782603050099451082478357290569198855546788607946 280537122704246654319214528176074148240382783582971930101788834567416781139895 475044833931468963076339665722672704339321674542182455706252479721997866854279 897799233957905758189062252547358220523642485078340711014498047872669199018643 882293230538231855973286978092225352959101734140733488476100556401824239219269 506208318381454698392366461363989101210217709597670490830508185470419466437131 229969235889538493013635657618610606222870559942337163102127845744646398973818 856674626087948201864748767272722206267646533809980196688368099415907577685263 986514625333631245053640261056960551318381317426118442018908885319635698696279 503673842431301133175330532980201668881748134298868158557781034323175306478498 321062971842518438553442762012823457071698853051832617964117857960888815032960 229070561447622091509473903594664691623539680920139457817589108893199211226007 392814916948161527384273626429809823406320024402449589445612916704950823581248 739179964864113348032475777521970893277226234948601504665268143987705161531702 669692970492831628550421289814670619533197026950721437823047687528028735412616 639170824592517001071418085480063692325946201900227808740985977192180515853214 739265325155903541020928466592529991435379182531454529059841581763705892790690 989691116438118780943537152133226144362531449012745477269573939348154691631162 492887357471882407150399500944673195431619385548520766573882513963916357672315 100555603726339486720820780865373494244011579966750736071115935133195919712094 896471755302453136477094209463569698222667377520994516845064362382421185353488 798939567318780660610788544000550827657030558744854180577889171920788142335113 866292966717964346876007704799953788338787034871802184243734211227394025571769 081960309201824018842705704609262256417837526526335832424066125331152942345796 556950250681001831090041124537901533296615697052237921032570693705109083078947 999900499939532215362274847660361367769797856738658467093667958858378879562594 646489137665219958828693380183601193236857855855819555604215625088365020332202 451376215820461810670519533065306060650105488716724537794283133887163139559690 583208341689847606560711834713621812324622725884199028614208728495687963932546 428534307530110528571382964370999035694888528519040295604734613113826387889755 178856042499874831638280404684861893818959054203988987265069762020199554841265 000539442820393012748163815853039643992547020167275932857436666164411096256633 730540921951967514832873480895747777527834422109107311135182804603634719818565 557295714474768255285786334934285842311874944000322969069775831590385803935352 135886007960034209754739229673331064939560181223781285458431760556173386112673 478074585067606304822940965304111830667108189303110887172816751957967534718853 722930961614320400638132246584111115775835858113501856904781536893813771847281 475199835050478129771859908470762197460588742325699582889253504193795826061621 184236876851141831606831586799460165205774052942305360178031335726326705479033 840125730591233960188013782542192709476733719198728738524805742124892118347087 662966720727232565056512933312605950577772754247124164831283298207236175057467 387012820957554430596839555568686118839713552208445285264008125202766555767749 596962661260456524568408613923826576858338469849977872670655519185446869846947 849573462260629421962455708537127277652309895545019303773216664918257815467729 200521266714346320963789185232321501897612603437368406719419303774688099929687 758244104787812326625318184596045385354383911449677531286426092521153767325886 672260404252349108702695809964759580579466397341906401003636190404203311357933 654242630356145700901124480089002080147805660371015412232889146572239314507607 167064355682743774396578906797268743847307634645167756210309860409271709095128 086309029738504452718289274968921210667008164858339553773591913695015316201890 888748421079870689911480466927065094076204650277252865072890532854856143316081 269300569378541786109696920253886503457718317668688592368148847527649846882194 973972970773718718840041432312763650481453112285099002074240925585925292610302 106736815434701525234878635164397623586041919412969769040526483234700991115424 260127343802208933109668636789869497799400126016422760926082349304118064382913 834735467972539926233879158299848645927173405922562074910530853153718291168163 721939518870095778818158685046450769934394098743351443162633031724774748689791 820923948083314397084067308407958935810896656477585990556376952523265361442478 023082681183103773588708924061303133647737101162821461466167940409051861526036 009252194721889091810733587196414214447865489952858234394705007983038853886083 103571930600277119455802191194289992272235345870756624692617766317885514435021 828702668561066500353105021631820601760921798468493686316129372795187307897263 735371715025637873357977180818487845886650433582437700414771041493492743845758 710715973155943942641257027096512510811554824793940359768118811728247215825010 949609662539339538092219559191818855267806214992317276316321833989693807561685 591175299845013206712939240414459386239880938124045219148483164621014738918251 010909677386906640415897361047643650006807710565671848628149637111883219244566 394581449148616550049567698269030891118568798692947051352481609174324301538368 470729289898284602223730145265567989862776796809146979837826876431159883210904 371561129976652153963546442086919756737000573876497843768628768179249746943842 746525631632300555130417422734164645512781278457777245752038654375428282567141 288583454443513256205446424101103795546419058116862305964476958705407214198521 210673433241075676757581845699069304604752277016700568454396923404171108988899 341635058515788735343081552081177207188037910404698306957868547393765643363197 978680367187307969392423632144845035477631567025539006542311792015346497792906 624150832885839529054263768766896880503331722780018588506973623240389470047189 761934734430843744375992503417880797223585913424581314404984770173236169471976 571535319775499716278566311904691260918259124989036765417697990362375528652637 573376352696934435440047306719886890196814742876779086697968852250163694985673 021752313252926537589641517147955953878427849986645630287883196209983049451987 439636907068276265748581043911223261879405994155406327013198989570376110532360 629867480377915376751158304320849872092028092975264981256916342500052290887264 692528466610466539217148208013050229805263783642695973370705392278915351056888 393811324975707133102950443034671598944878684711643832805069250776627450012200 352620370946602341464899839025258883014867816219677519458316771876275720050543 979441245990077115205154619930509838698254284640725554092740313257163264079293 418334214709041254253352324802193227707535554679587163835875018159338717423606 155117101312352563348582036514614187004920570437201826173319471570086757853933 607862273955818579758725874410254207710547536129404746010009409544495966288148 691590389907186598056361713769222729076419775517772010427649694961105622059250 242021770426962215495872645398922769766031052498085575947163107587013320886146 326641259114863388122028444069416948826152957762532501987035987067438046982194 205638125583343642194923227593722128905642094308235254408411086454536940496927 149400331978286131818618881111840825786592875742638445005994422956858646048103 301538891149948693543603022181094346676400002236255057363129462629609619876056 425996394613869233083719626595473923462413459779574852464783798079569319865081 597767535055391899115133525229873611277918274854200868953965835942196333150286 956119201229888988700607999279541118826902307891310760361763477948943203210277 335941690865007193280401716384064498787175375678118532132840821657110754952829 497493621460821558320568723218557406516109627487437509809223021160998263303391 546949464449100451528092508974507489676032409076898365294065792019831526541065 813682379198409064571246894847020935776119313998024681340520039478194986620262 400890215016616381353838151503773502296607462795291038406868556907015751662419 298724448271942933100485482445458071889763300323252582158128032746796200281476 243182862217105435289834820827345168018613171959332471107466222850871066611770 346535283957762599774467218571581612641114327179434788599089280848669491413909 771673690027775850268664654056595039486784111079011610400857274456293842549416 759460548711723594642910585090995021495879311219613590831588262068233215615308 683373083817327932819698387508708348388046388478441884003184712697454370937329 836240287519792080232187874488287284372737801782700805878241074935751488997891 173974612932035108143270325140903048746226294234432757126008664250833318768865 075642927160552528954492153765175149219636718104943531785838345386525565664065 725136357506435323650893679043170259787817719031486796384082881020946149007971 513771709906195496964007086766710233004867263147551053723175711432231741141168 062286420638890621019235522354671166213749969326932173704310598722503945657492 461697826097025335947502091383667377289443869640002811034402608471289900074680 776484408871134135250336787731679770937277868216611786534423173226463784769787 514433209534000165069213054647689098505020301504488083426184520873053097318949 291642532293361243151430657826407028389840984160295030924189712097160164926561 341343342229882790992178604267981245728534580133826099587717811310216734025656 274400729683406619848067661580502169183372368039902793160642043681207990031626 444914619021945822969099212278855394878353830564686488165556229431567312827439 082645061162894280350166133669782405177015521962652272545585073864058529983037 918035043287670380925216790757120406123759632768567484507915114731344000183257 034492090971243580944790046249431345502890068064870429353403743603262582053579 011839564908935434510134296961754524957396062149028872893279252069653538639644 322538832752249960598697475988232991626354597332444516375533437749292899058117 578635555562693742691094711700216541171821975051983178713710605106379555858890 556885288798908475091576463907469361988150781468526213325247383765119299015610 918977792200870579339646382749068069876916819749236562422608715417610043060890 437797667851966189140414492527048088197149880154205778700652159400928977760133 075684796699295543365613984773806039436889588764605498387147896848280538470173 087111776115966350503997934386933911978988710915654170913308260764740630571141 109883938809548143782847452883836807941888434266622207043872288741394780101772 139228191199236540551639589347426395382482960903690028835932774585506080131798 840716244656399794827578365019551422155133928197822698427863839167971509126241 054872570092407004548848569295044811073808799654748156891393538094347455697212 891982717702076661360248958146811913361412125878389557735719498631721084439890 142394849665925173138817160266326193106536653504147307080441493916936326237376 777709585031325599009576273195730864804246770121232702053374266705314244820816 813030639737873664248367253983748769098060218278578621651273856351329014890350 988327061725893257536399397905572917516009761545904477169226580631511102803843 601737474215247608515209901615858231257159073342173657626714239047827958728150 509563309280266845893764964977023297364131906098274063353108979246424213458374 090116939196425045912881340349881063540088759682005440836438651661788055760895 689672753153808194207733259791727843762566118431989102500749182908647514979400 316070384554946538594602745244746681231468794344161099333890899263841184742525 704457251745932573898956518571657596148126602031079762825416559050604247911401 695790033835657486925280074302562341949828646791447632277400552946090394017753 633565547193100017543004750471914489984104001586794617924161001645471655133707 407395026044276953855383439755054887109978520540117516974758134492607943368954 378322117245068734423198987884412854206474280973562580706698310697993526069339 213568588139121480735472846322778490808700246777630360555123238665629517885371 967303463470122293958160679250915321748903084088651606111901149844341235012464 692802880599613428351188471544977127847336176628506216977871774382436256571177 945006447771837022199910669502165675764404499794076503799995484500271066598781 360380231412683690578319046079276529727769404361302305178708054651154246939526 512710105292707030667302444712597393995051462840476743136373997825918454117641 332790646063658415292701903027601733947486696034869497654175242930604072700505 903950314852292139257559484507886797792525393176515641619716844352436979444735 596426063339105512682606159572621703669850647328126672452198906054988028078288 142979633669674412480598219214633956574572210229867759974673812606936706913408 155941201611596019023775352555630060624798326124988128819293734347686268921923 977783391073310658825681377717232831532908252509273304785072497713944833389255 208117560845296659055394096556854170600117985729381399825831929367910039184409 928657560599359891000296986446097471471847010153128376263114677420914557404181 590880006494323785583930853082830547607679952435739163122188605754967383224319 565065546085288120190236364471270374863442172725787950342848631294491631847534 753143504139209610879605773098720135248407505763719925365047090858251393686346 386336804289176710760211115982887553994012007601394703366179371539630613986365 549221374159790511908358829009765664730073387931467891318146510931676157582135 142486044229244530411316065270097433008849903467540551864067734260358340960860 553374736276093565885310976099423834738222208729246449768456057956251676557408 841032173134562773585605235823638953203853402484227337163912397321599544082842 166663602329654569470357718487344203422770665383738750616921276801576618109542 009770836360436111059240911788954033802142652394892968643980892611463541457153 519434285072135345301831587562827573389826889852355779929572764522939156747756 667605108788764845349363606827805056462281359888587925994094644604170520447004 631513797543173718775603981596264750141090665886616218003826698996196558058720 863972117699521946678985701179833244060181157565807428418291061519391763005919 431443460515404771057005433900018245311773371895585760360718286050635647997900 413976180895536366960316219311325022385179167205518065926351803625121457592623 836934822266589557699466049193811248660909979812857182349400661555219611220720 309227764620099931524427358948871057662389469388944649509396033045434084210246 240104872332875008174917987554387938738143989423801176270083719605309438394006 375611645856094312951759771393539607432279248922126704580818331376416581826956 210587289244774003594700926866265965142205063007859200248829186083974373235384 908396432614700053242354064704208949921025040472678105908364400746638002087012 666420945718170294675227854007450855237772089058168391844659282941701828823301 497155423523591177481862859296760504820386434310877956289292540563894662194826 871104282816389397571175778691543016505860296521745958198887868040811032843273 986719862130620555985526603640504628215230615459447448990883908199973874745296 981077620148713400012253552224669540931521311533791579802697955571050850747387 475075806876537644578252443263804614304288923593485296105826938210349800040524 840708440356116781717051281337880570564345061611933042444079826037795119854869 455915205196009304127100727784930155503889536033826192934379708187432094991415 959339636811062755729527800425486306005452383915106899891357882001941178653568 214911852820785213012551851849371150342215954224451190020739353962740020811046 553020793286725474054365271759589350071633607632161472581540764205302004534018 357233829266191530835409512022632916505442612361919705161383935732669376015691 442994494374485680977569630312958871916112929468188493633864739274760122696415 884890096571708616059814720446742866420876533479985822209061980217321161423041 947775499073873856794118982466091309169177227420723336763503267834058630193019 324299639720444517928812285447821195353089891012534297552472763573022628138209 180743974867145359077863353016082155991131414420509144729353502223081719366350 934686585865631485557586244781862010871188976065296989926932817870557643514338 206014107732926106343152533718224338526352021773544071528189813769875515757454 693972715048846979361950047772097056179391382898984532742622728864710888327017 372325881824465843624958059256033810521560620615571329915608489206434030339526 226345145428367869828807425142256745180618414956468611163540497189768215422772 247947403357152743681940989205011365340012384671429655186734415374161504256325 671343024765512521921803578016924032669954174608759240920700466934039651017813 485783569444076047023254075555776472845075182689041829396611331016013111907739 863246277821902365066037404160672496249013743321724645409741299557052914243820 807609836482346597388669134991978401310801558134397919485283043673901248208244 481412809544377389832005986490915950532285791457688496257866588599917986752055 455809900455646117875524937012455321717019428288461740273664997847550829422802 023290122163010230977215156944642790980219082668986883426307160920791408519769 523555348865774342527753119724743087304361951139611908003025587838764420608504 473063129927788894272918972716989057592524467966018970748296094919064876469370 275077386643239191904225429023531892337729316673608699622803255718530891928440 380507103006477684786324319100022392978525537237556621364474009676053943983823 576460699246526008909062410590421545392790441152958034533450025624410100635953 003959886446616959562635187806068851372346270799732723313469397145628554261546 765063246567662027924520858134771760852169134094652030767339184114750414016892 412131982688156866456148538028753933116023229255561894104299533564009578649534 093511526645402441877594931693056044868642086275720117231952640502309977456764 783848897346431721598062678767183800524769688408498918508614900343240347674268 624595239589035858213500645099817824463608731775437885967767291952611121385919 472545140030118050343787527766440276261894101757687268042817662386068047788524 288743025914524707395054652513533945959878961977891104189029294381856720507096 460626354173294464957661265195349570186001541262396228641389779673332907056737 696215649818450684226369036784955597002607986799626101903933126376855696876702 929537116252800554310078640872893922571451248113577862766490242516199027747109 033593330930494838059785662884478744146984149906712376478958226329490467981208 998485716357108783119184863025450162092980582920833481363840542172005612198935 366937133673339246441612522319694347120641737549121635700857369439730597970971 972666664226743111776217640306868131035189911227133972403688700099686292254646 500638528862039380050477827691283560337254825579391298525150682996910775425764 748832534141213280062671709400909822352965795799780301828242849022147074811112 401860761341515038756983091865278065889668236252393784527263453042041880250844 236319038331838455052236799235775292910692504326144695010986108889991465855188 187358252816430252093928525807796973762084563748211443398816271003170315133440 230952635192958868069082135585368016100021374085115448491268584126869589917414 913382057849280069825519574020181810564129725083607035685105533178784082900004 155251186577945396331753853209214972052660783126028196116485809868458752512999 740409279768317663991465538610893758795221497173172813151793290443112181587102 351874075722210012376872194474720934931232410706508061856237252673254073332487 575448296757345001932190219911996079798937338367324257610393898534927877747398 050808001554476406105352220232540944356771879456543040673589649101761077594836 454082348613025471847648518957583667439979150851285802060782055446299172320202 822291488695939972997429747115537185892423849385585859540743810488262464878805 330427146301194158989632879267832732245610385219701113046658710050008328517731 177648973523092666123458887310288351562644602367199664455472760831011878838915 114934093934475007302585581475619088139875235781233134227986650352272536717123 075686104500454897036007956982762639234410714658489578024140815840522953693749 971066559489445924628661996355635065262340533943914211127181069105229002465742 360413009369188925586578466846121567955425660541600507127664176605687427420032 957716064344860620123982169827172319782681662824993871499544913730205184366907 672357740005393266262276032365975171892590180110429038427418550789488743883270 306328327996300720069801224436511639408692222074532024462412115580435454206421 512158505689615735641431306888344318528085397592773443365538418834030351782294 625370201578215737326552318576355409895403323638231921989217117744946940367829 618592080340386757583411151882417743914507736638407188048935825686854201164503 135763335550944031923672034865101056104987272647213198654343545040913185951314 518127643731043897250700498198705217627249406521461995923214231443977654670835 171474936798618655279171582408065106379950018429593879915835017158075988378496 225739851212981032637937621832245659423668537679911314010804313973233544909082 491049914332584329882103398469814171575601082970658306521134707680368069532297 199059990445120908727577622535104090239288877942463048328031913271049547859918 019696783532146444118926063152661816744319355081708187547705080265402529410921 826485821385752668815558411319856002213515888721036569608751506318753300294211 868222189377554602722729129050429225978771066787384000061677215463844129237119 352182849982435092089180168557279815642185819119749098573057033266764646072875 743056537260276898237325974508447964954564803077159815395582777913937360171742 299602735310276871944944491793978514463159731443535185049141394155732938204854 212350817391254974981930871439661513294204591938010623142177419918406018034794 988769105155790555480695387854006645337598186284641990522045280330626369562649 091082762711590385699505124652999606285544383833032763859980079292284665950355 121124528408751622906026201185777531374794936205549640107300134885315073548735 390560290893352640071327473262196031177343394367338575912450814933573691166454 128178817145402305475066713651825828489809951213919399563324133655677709800308 191027204099714868741813466700609405102146269028044915964654533010775469541308 871416531254481306119240782118869005602778182423502269618934435254763357353648 561936325441775661398170393063287216690572225974520919291726219984440964615826 945638023950283712168644656178523556516412771282691868861557271620147493405227 694659571219831494338162211400693630743044417328478610177774383797703723179525 543410722344551255558999864618387676490397246116795901810003509892864120419516 355110876320426761297982652942588295114127584126273279079880755975185157684126 474220947972184330935297266521001566251455299474512763155091763673025946213293 019040283795424632325855030109670692272022707486341900543830265068121414213505 715417505750863990767394633514620908288893493837643939925690060406731142209331 219593620298297235116325938677224147791162957278075239505625158160313335938231 150051862689053065836812998810866326327198061127154885879809348791291370749823 057592909186293919501472119758606727009254771802575033773079939713453953264619 526999659638565491759045833358579910201271320458390320085387888163363768518208 372788513117522776960978796214237216254521459128183179821604411131167140691482 717098101545778193920231156387195080502467972579249760577262591332855972637121 120190572077140914864507409492671803581515757151405039761096384675556929897038 354731410022380258346876735012977541327953206097115450648421218593649099791776 687477448188287063231551586503289816422828823274686610659273219790716238464215 348985247621678905026099804526648392954235728734397768049577409144953839157556 548545905897649519851380100795801078375994577529919670054760225255203445398871 253878017196071816407812484784725791240782454436168234523957068951427226975043 187363326301110305342333582160933319121880660826834142891041517324721605335584 999322454873077882290525232423486153152097693846104258284971496347534183756200 301491570327968530186863157248840152663983568956363465743532178349319982554211 730846774529708583950761645822963032442432823773745051702856069806788952176819 815671078163340526675953942492628075696832610749532339053622309080708145591983 735537774874202903901814293731152933464446815121294509759653430628421531944572 711861490001765055817709530246887526325011970520947615941676872778447200019278 913725184162285778379228443908430118112149636642465903363419454065718354477191 244662125939265662030688852005559912123536371822692253178145879259375044144893 398160865790087616502463519704582889548179375668104647461410514249887025213993 687050937230544773411264135489280684105910771667782123833281026218558775131272 117934444820144042574508306394473836379390628300897330624138061458941422769474 793166571762318247216835067807648757342049155762821758397297513447899069658953 254894033561561316740327647246921250575911625152965456854463349811431767025729 566184477548746937846423373723898192066204851189437886822480727935202250179654 534375727416391079197295295081294292220534771730418447791567399173841831171036 252439571615271466900581470000263301045264354786590329073320546833887207873544 476264792529769017091200787418373673508771337697768349634425241994995138831507 487753743384945825976556099655595431804092017849718468549737069621208852437701 385375768141663272241263442398215294164537800049250726276515078908507126599703 670872669276430837722968598516912230503746274431085293430527307886528397733524 601746352770320593817912539691562106363762588293757137384075440646896478310070 458061344673127159119460843593582598778283526653115106504162329532904777217408 355934972375855213804830509000964667608830154061282430874064559443185341375522 016630581211103345312074508682433943215904359443031243122747138584203039010607 094031523555617276799416002039397509989762933532585557562480899669182986422267 750236019325797472674257821111973470940235745722227121252685238429587427350156 366009318804549333898974157149054418255973808087156528143010267046028431681923 039253529779576586241439270154974087927313105163611913757700892956482332364829 826302460797587576774537716010249080462430185652416175665560016085912153455626 760219268998285537787258314514408265458348440947846317877737479465358016996077 940556870119232860804113090462935087182712593466871276669487389982459852778649 956916546402945893506496433580982476596516514209098675520380830920323048734270 346828875160407154665383461961122301375945157925269674364253192739003603860823 645076269882749761872357547676288995075211480485252795084503395857083813047693 788132112367428131948795022806632017002246033198967197064916374117585485187848 401205484467258885140156272501982171906696081262778548596481836962141072171421 498636191877475450965030895709947093433785698167446582826791194061195603784539 785583924076127634410576675102430755981455278616781594965706255975507430652108 530159790807334373607943286675789053348366955548680391343372015649883422089339 997164147974693869690548008919306713805717150585730714881564992071408675825960 287605645978242377024246980532805663278704192676846711626687946348695046450742 021937394525926266861355294062478136120620263649819999949840514386828525895634 226432870766329930489172340072547176418868535137233266787792173834754148002280 339299735793615241275582956927683723123479898944627433045456679006203242051639 628258844308543830720149567210646053323853720314324211260742448584509458049408 182092763914000854042202355626021856434899414543995041098059181794888262805206 644108631900168856815516922948620301073889718100770929059048074909242714101893 354281842999598816966099383696164438152887721408526808875748829325873580990567 075581701794916190611400190855374488272620093668560447559655747648567400817738 170330738030547697360978654385938218722058390234444350886749986650604064587434 600533182743629617786251808189314436325120510709469081358644051922951293245007 883339878842933934243512634336520438581291283434529730865290978330067126179813 031679438553572629699874035957045845223085639009891317947594875212639707837594 486113945196028675121056163897600888009274611586080020780334159145179707303683 519697776607637378533301202412011204698860920933908536577322239241244905153278 095095586645947763448226998607481329730263097502881210351772312446509534965369 309001863776409409434983731325132186208021480992268550294845466181471555744470 966953017769043427203189277060471778452793916047228153437980353967986142437095 668322149146543801459382927739339603275404800955223181666738035718393275707714 204672383862461780397629237713120958078936384144792980258806552212926209362393 063731349664018661951081158347117331202580586672763999276357907806381881306915 636627412543125958993611964762610140556350339952314032311381965623632719896183 725484533370206256346422395276694356837676136871196292181875457608161705303159 072882870071231366630872275491866139577373054606599743781098764980241401124214 277366808275139095931340415582626678951084677611866595766016599817808941498575 497628438785610026379654317831363402513581416115190209649913354873313111502270 068193013592959597164019719605362503355847998096348871803911161281359596856547 886832585643789617315976200241962155289629790481982219946226948713746244472909 345647002853769495885959160678928249105441251599630078136836749020937491573289 627002865682934443134234735123929825916673950342599586897069726733258273590312 128874666045146148785034614282776599160809039865257571726308183349444182019353 338507129234577437557934406217871133006310600332405399169368260374617663856575 887758020122936635327026710068126182517291460820254189288593524449107013820621 155382779356529691457650204864328286555793470720963480737269214118689546732276 775133569019015372366903686538916129168888787640752549349424973342718117889275 993159671935475898809792452526236365903632007085444078454479734829180208204492 667063442043755532505052752283377888704080403353192340768563010934777212563908 864041310107381785333831603813528082811904083256440184205374679299262203769871 801806112262449090924264198582086175117711378905160914038157500336642415609521 632819712233502316742260056794128140621721964184270578432895980288233505982820 819666624903585778994033315227481777695284368163008853176969478369058067106482 808359804669884109813515865490693331952239436328792399053481098783027450017206 543369906611778455436468772363184446476806914282800455107468664539280539940910 875493916609573161971503316696830992946634914279878084225722069714887558063748 030886299511847318712477729191007022758889348693945628951580296537215040960310 776128983126358996489341024703603664505868728758905140684123812424738638542790 828273382797332688550493587430316027474906312957234974261122151741715313361862 241091386950068883589896234927631731647834007746088665559873338211382992877691 149549218419208777160606847287467368188616750722101726110383067178785669481294 878504894306308616994879870316051588410828235127415353851336589533294862949449 506186851477910580469603906937266267038651290520113781085861618888694795760741 358553458515176805197333443349523012039577073962377131603024288720053732099825 300897761897312981788194467173116064723147624845755192873278282512718244680782 421521646956781929409823892628494376024885227900362021938669648221562809360537 317804086372726842669642192994681921490870170753336109479138180406328738759384 826953558307739576144799727000347288018278528138950321798634521611106660883931 405322694490545552786789441757920244002145078019209980446138254780585804844241 640477503153605490659143007815837243012313751156228401583864427089071828481675 752712384678245953433444962201009607105137060846180118754312072549133499424761 711563332140893460915656155060031738421870157022610310191660388706466143889773 631878094071152752817468957640158104701696524755774089164456867771715850058326 994340167720215676772406812836656526412298243946513319735919970940327593850266 955747023181320324371642058614103360652453693916005064495306016126782264894243 739716671766123104897503188573216555498834212180284691252908610148552781527762 562375045637576949773433684601560772703550962904939248708840628106794362241870 474700836884267102255830240359984164595112248527263363264511401739524808619463 584078375355688562231711552094722306543709260679735100056554938122457548372854 571179739361575616764169289580525729752233855861138832217110736226581621884244 317885748879810902665379342666421699091405653643224930133486798815488662866505 234699723557473842483059042367714327879231642240387776433019260019228477831383 763253612102533693581262408686669973827597736568222790721583247888864236934639 616436330873013981421143030600873066616480367898409133592629340230432497492688 783164360268101130957071614191283068657732353263965367739031766136131596555358 499939860056515592193675997771793301974468814837110320650369319289452140265091 546518430993655349333718342529843367991593941746622390038952767381333061774762 957494386871697845376721949350659087571191772087547710718993796089477451265475 750187119487073873678589020061737332107569330221632062843206567119209695058576 117396163232621770894542621460985841023781321581772760222273813349541048100307 327510779994899197796388353073444345753297591426376840544226478421606312276964 696715647399904371590332390656072664411643860540483884716191210900870101913072 607104411414324197679682854788552477947648180295973604943970047959604029274629 920357209976195014034831538094771460105633344699882082212058728151072918297121 191787642488035467231691654185225672923442918712816323259696541354858957713320 833991128877591722611527337901034136208561457799239877832508355073019981845902 595835598926055329967377049172245493532968330000223018151722657578752405883224 908582128008974790932610076257877042865600699617621217684547899644070506624171 021332748679623743022915535820078014116534806564748823061500339206898379476625 503654982280532966286211793062843017049240230198571997894883689718304380518217 441914766042975243725168343541121703863137941142209529588579806015293875275379 903093887168357209576071522190027937929278630363726876582268124199338480816602 160372215471014300737753779269906958712128928801905203160128586182549441335382 078488346531163265040764242839087012101519423196165226842200371123046430067344 206474771802135307012409886035339915266792387110170622186588357378121093517977 560442563469499978725112544085452227481091487430725986960204027594117894258128 188215995235965897918114407765335432175759525553615812800116384672031934650729 680799079396371496177431211940202129757312516525376801735910155733815377200195 244454362007184847566341540744232862106099761324348754884743453966598133871746 609302053507027195298394327142537115576660002578442303107342955153394506048622 276496668762407932435319299263925373107689213535257232108088981933916866827894 828117047262450194840970097576092098372409007471797334078814182519584259809624 174761013825264395513525931188504563626418830033853965243599741693132289471987 830842760040136807470390409723847394583489618653979059411859931035616843686921 948538205578039577388136067954990008512325944252972448666676683464140218991594 456530942344065066785194841776677947047204195882204329538032631053749488312218 039127967844610013972675389219511911783658766252808369005324900459741094706877 291232821430463533728351995364827432583311914445901780960778288358373011185754 365995898272453192531058811502630754257149394302445393187017992360816661130542 625399583389794297160207033876781503301028012009599725222228080142357109476035 192554443492998676781789104555906301595380976187592035893734197896235893112598 390259831026719330418921510968915622506965911982832345550305908173073519550372 166587028805399213857603703537710517802128012956684198414036287272562321442875 430221090947272107347413497551419073704331827662617727599688882602722524713368 335345281669277959132886138176634985772893690096574956228710302436259077241221 909430087175569262575806570991201665962243608024287002454736203639484125595488 172727247365346778364720191830399871762703751572464992228946793232269361917764 161461879561395669956778306829031658969943076733350823499079062410020250613405 734430069574547468217569044165154063658468046369262127421107539904218871612761 778701425886482577522388918459952337629237791558574454947736129552595222657863 646211837759847370034797140820699414558071908021359073226923310083175951065901 912129479540860364075735875020589020870457967000705526250581142066390745921527 330940682364944159089100922029668052332526619891131184201629163107689408472356 436680818216865721968826835840278550078280404345371018365109695178233574303050 485265373807353107418591770561039739506264035544227515610110726177937063472380 499066692216197119425912044508464174638358993823994651739550900085947999013602 667426149429006646711506717542217703877450767356374215478290591101261915755587 023895700140511782264698994491790830179547587676016809410013583761357859135692 445564776446417866711539195135769610486492249008344671548638305447791433009768 048687834818467273375843689272431044740680768527862558516509208826381323362314 873333671476452045087662761495038994950480956046098960432912335834885999029452 640028499428087862403981181488476730121675416110662999555366819312328742570206 373835202008686369131173346973174121915363324674532563087134730279217495622701 468732586789173455837996435135880095935087755635624881049385299900767513551352 779241242927748856588856651324730251471021057535251651181485090275047684551825 209633189906852761443513821366215236889057878669943228881602837748203550601602 989400911971385017987168363374413927597364401700701476370665570350433812111357 641501845182141361982349515960106475271257593518530433287553778305750956742544 268471221961870917856078393614451138333564910325640573389866717812397223751931 643061701385953947436784339267098671245221118969084023632741149660124348309892 994173803058841716661307304006758838043211155537944060549772170594282151488616 567277124090338772774562909711013488518437411869565544974573684521806698291104 505800429988795389902780438359628240942186055628778842880212755388480372864001 944161425749990427200959520465417059810498996750451193647117277222043610261407 975080968697517660023718774834801612031023468056711264476612374762785219024120 256994353471622666089367521983311181351114650385489502512065577263614547360442 685949807439693233129712737715734709971395229118265348515558713733662912024271 430250376326950135091161295299378586468130722648600827088133353819370368259886 789332123832705329762585738279009782646054559855513183668884462826513379849166 783940976135376625179825824966345877195012438404035914084920973375464247448817 618407002356958017741017769692507781489338667255789856458985105689196092439884 156928069698335224022563457049731224526935419383700484318335719651662672157552 419340193309901831930919658292096965624766768365964701959575473934551433741370 876151732367720422738567427917069820454995309591887243493952409444167899884631 984550485239366297207977745281439941825678945779571255242682608994086331737153 889626288962940211210888442737656862452761213037101730078513571540453304150795 944777614359743780374243664697324713841049212431413890357909241603640631403814 983148190525172093710396402680899483257229795456404270175772290417323479607361 878788991331830584306939482596131871381642346721873084513387721908697510494284 376932502498165667381626061594176825250999374167288395174406693254965340310145 222531618900923537648637848288134420987004809622717122640748957193900291857330 746010436072919094576799461492929042798168772942648772995285843464777538690695 014898413392454039414468026362540211861431703125111757764282991464453340892097 696169909837265236176874560589470496817013697490952307208268288789073019001825 342580534342170592871393173799314241085264739094828459641809361413847583113613 057610846236683723769591349261582451622155213487924414504175684806412063652017 038633012953277769902311864802006755690568229501635493199230591424639621702532 974757311409422018019936803502649563695586642590676268568737211033915679383989 576556519317788300024161353956243777784080174881937309502069990089089932808839 743036773659552489130015663329407790713961546453408879151030065132193448667324 827590794680787981942501958262232039513125201410996053126069655540424867054998 678692302174698900954785072567297879476988883109348746442640071818316033165551 153427615562240547447337804924621495213325852769884733626918264917433898782478 927846891882805466998230368993978341374758702580571634941356843392939606819206 177333179173820856243643363535986349449689078106401967407443658366707158692452 118299789380407713750129085864657890577142683358276897855471768718442772612050 926648610205153564284063236848180728794071712796682006072755955590404023317874 944734645476062818954151213916291844429765106694796935401686601005519607768733 539651161493093757096855455938151378956903925101495326562814701199832699220006 639287537471313523642158926512620407288771657835840521964605410543544364216656 224456504299901025658692727914275293117208279393775132610605288123537345106837 293989358087124386938593438917571337630072031976081660446468393772580690923729 752348670291691042636926209019960520412102407764819031601408586355842760953708 655816427399534934654631450404019952853725200495780525465625115410925243799132 626271360909940290226206283675213230506518393405745011209934146491843332364656 937172591448932415900624202061288573292613359680872650004562828455757459659212 053034131011182750130696150983551563200431078460190656549380654252522916199181 995960275232770224985573882489988270746593635576858256051806896428537685077201 222034792099393617926820659014216561592530673794456894907085326356819683186177 226824991147261573203580764629811624401331673789278868922903259334986179702199 498192573961767307583441709855922217017182571277753449150820527843090461946083 521740200583867284970941102326695392144546106621500641067474020700918991195137 646690448126725369153716229079138540393756007783515337416774794210038400230895 185099454877903934612222086506016050035177626483161115332558770507354127924990 985937347378708119425305512143697974991495186053592040383023571635272763087469 321962219006426088618367610334600225547747781364101269190656968649501268837629 690723396127628722304114181361006026404403003599698891994582739762411461374480 405969706257676472376606554161857469052722923822827518679915698339074767114610 302277660602006124687647772881909679161335401988140275799217416767879923160396 356949285151363364721954061117176738737255572852294005436178517650230754469386 930787349911035218253292972604455321079788771144989887091151123725060423875373 484125708606406905205845212275453384800820530245045651766951857691320004281675 805492481178051983264603244579282973012910531838563682120621553128866856495651 261389226136706409395333457052698695969235035309422454386527867767302754040270 224638448355323991475136344104405009233036127149608135549053153902100229959575 658370538126196568314428605795669662215472169562087001372776853696084070483332 513279311223250714863020695124539500373572334680709465648308920980153487870563 349109236605755405086411152144148143463043727327104502776866195310785832333485 784029716092521532609255893265560067212435946425506599677177038844539618163287 961446081778927217183690888012677820743010642252463480745430047649288555340906 218515365435547412547615276977266776977277705831580141218568801170502836527554 321480348800444297999806215790456416195721278450892848980642649742709057912906 921780729876947797511244730599140605062994689428093103421641662993561482813099 887074529271604843363081840412646963792584309418544221635908457614607855856247 381493142707826621518554160387020687698046174740080832434366538235455510944949 843109349475994467267366535251766270677219418319197719637801570216993367508376 005716345464367177672338758864340564487156696432104128259564534984138841289042 068204700761559691684303899934836679354254921032811336318472259230555438305820 694167562999201337317548912203723034907268106853445403599356182357631283776764 063101312533521214199461186935083317658785204711236433122676512996417132521751 355326186768194233879036546890800182713528358488844411176123410117991870923650 718485785622102110400977699445312179502247957806950653296594038398736990724079 767904082679400761872954783596349279390457697366164340535979221928587057495748 169669406233427261973351813662606373598257555249650980726012366828360592834185 584802695841377255897088378994291054980033111388460340193916612218669605849157 148573356828614950001909759112521880039641976216355937574371801148055944229873 041819680808564726571354761283162920044988031540210553059707666636274932830891 688093235929008178741198573831719261672883491840242972129043496552694272640255 964146352591434840067586769035038232057293413298159353304444649682944136732344 215838076169483121933311981906109614295220153617029857510559432646146850545268 497576480780800922133581137819774927176854507553832876887447459159373116247060 109124460982942484128752022446259447763874949199784044682925736096853454984326 653686284448936570411181779380644161653122360021491876876946739840751717630751 684985635920148689294310594020245796962292456664488196757629434953532638217161 339575779076637076456957025973880043841580589433613710655185998760075492418721 171488929522173772114608115434498266547987258005667472405112200738345927157572 771521858994694811794064446639943237004429114074721818022482583773601734668530 074498556471542003612359339731291445859152288740871950870863221883728826282288 463184371726190330577714765156414382230679184738603914768310814135827575585364 359772165002827780371342286968878734979509603110889919614338666406845069742078 770028050936720338723262963785603865321643234881555755701846908907464787912243 637555666867806761054495501726079114293083128576125448194444947324481909379536 900820638463167822506480953181040657025432760438570350592281891987806586541218 429921727372095510324225107971807783304260908679427342895573555925272380551144 043800123904168771644518022649168164192740110645162243110170005669112173318942 340054795968466980429801736257040673328212996215368488140410219446342464622074 557564396045298531307140908460849965376780379320189914086581466217531933766597 011433060862500982956691763884605676297293146491149370462446935198403953444913 514119366793330193661766365255514917498230798707228086085962611266050428929696 653565251668888557211227680277274370891738963977225756489053340103885593112567 999151658902501648696142720700591605616615970245198905183296927893555030393468 121976158218398048396056252309146263844738629603984892438618729850777592879272 206855480721049781765328621018747676689724884113956034948037672703631692100735 083407386526168450748249644859742813493648037242611670426687083192504099761531 907685577032742178501000644198412420739640013960360158381056592841368457411910 273642027416372348821452410134771652960312840865841978795111651152982781462037 913985500639996032659124852530849369031313010079997719136223086601109992914287 124938854161203802041134018888721969347790449752745428807280350930582875442075 513481666092787935356652125562013998824962847872621443236285367650259145046837 763528258765213915648097214192967554938437558260025316853635673137926247587804 944594418342917275698837622626184636545274349766241113845130548144983631178978 448973207671950878415861887969295581973325069995140260151167552975057543781024 223895792578656212843273120220071673057406928686936393018676595825132649914595 026091706934751940897535746401683081179884645247361895605647942635807056256328 118926966302647953595109712765913623318086692153578860781275991053717140220450 618607537486630635059148391646765672320571451688617079098469593223672494673758 309960704258922048155079913275208858378111768521426933478692189524062265792104 362034885292626798401395321645879115157905046057971083898337186403802441751134 722647254701079479399695355466961972676325522991465493349966323418595145036098 034409221220671256769872342794070885707047429317332918852389672197135392449242 617864118863779096281448691786946817759171715066911148002075943201206196963779 510322708902956608556222545260261046073613136886900928172106819861855378098201 847115416363032626569928342415502360097804641710852553761272890533504550613568 414377585442967797701466029438768722511536380119175815402812081825560648541078 793359892106442724489861896162941341800129513068363860929410008313667337215300 835269623573717533073865333820484219030818644918409372394403340524490955455801 640646076158101030176748847501766190869294609876920169120218168829104087070956 095147041692114702741339005225334083481287035303102391969997859741390859360543 359969707560446013424245368249609877258131102473279856207212657249900346829388 687230489556225320446360263985422525841646432427161141981780248259556354490721 922658386366266375083594431487763515614571074552801615967704844271419443518327 569840755267792641126176525061596523545718795667317091331935876162825592078308 018520689015150471334038610031005591481785211038475454293338918844412051794396 997019411269511952656491959418997541839323464742429070271887522353439367363366 320030723274703740712398256202466265197409019976245205619855762576000870817308 328834438183107005451449354588542267857855191537229237955549433341017442016960 009069641561273229777022121795186837635908225512881647002199234886404395915301 846400471432118636062252701154112228380277853891109849020134274101412155976996 543887719748537643115822983853312307175113296190455900793806427669581901484262 799122179294798734890186847167650382732855205908298452980625925035212845192592 798659350613296194679625237397256558415785374456755899803240549218696288849033 256085145534439166022625777551291620077279685262938793753045418108072928589198 971538179734349618723292761474785019261145041327487324297058340847111233374627 461727462658241532427105932250625530231473875925172478732288149145591560503633 457542423377916037495250249302235148196138116256391141561032684495807250827343 176594405409826976526934457986347970974312449827193311386387315963636121862349 726140955607992062831699942007205481152535339394607685001990988655386143349578 165008996164907967814290114838764568217491407562376761845377514403147541120676 016072646055685925779932207033733339891636950434669069482843662998003741452762 771654762382554617088318981086880684785370553648046935095881802536052974079353 867651119507937328208314626896007107517552061443378411454995013643244632819334 638905093654571450690086448344018042836339051357815727397333453728426337217406 577577107983051755572103679597690188995849413019599957301790124019390868135658 553966194137179448763207986880037160730322054742357226689680188212342439188598 416897227765219403249322731479366923400484897605903795809469604175427961378255 378122394764614783292697654516229028170110043784603875654415173943396004891531 881757665050095169740241564477129365661425394936888423051740012992055685428985 389794266995677702708914651373689220610441548166215680421983847673087178759027 920917590069527345668202651337311151800018143412096260165862982107666352336177 400783778342370915264406305407180784335806107296110555002041513169637304684921 335683726540030750982908936461204789111475303704989395283345782408281738644132 271000296831194020332345642082647327623383029463937899837583655455991934086623 509096796113400486702712317652666371077872511186035403755448741869351973365662 177235922939677646325156202348757011379571209623772343137021203100496515211197 601317641940820343734851285260291333491512508311980285017785571072537314913921 570910513096505988599993156086365547740355189816673353588004821466509974143376 118277772335191074121757284159258087259131507460602563490377726337391446137703 802131834744730111303267029691733504770163210661622783002726928336558401179141 944780874825336071440329625228577500980859960904093631263562132816207145340610 422411208301000858726425211226248014264751942618432585338675387405474349107271 004975428115946601713612259044015899160022982780179603519408004651353475269877 760952783998436808690898919783969353217998013913544255271791022539701081063214 304851137829149851138196914304349750018998068164441212327332830719282436240673 319655469267785119315277511344646890550424811336143498460484905125834568326644 152848971397237604032821266025351669391408204994732048602162775979177123475109 750240307893575993771509502175169355582707253391189233407022383207758580213717 477837877839101523413209848942345961369234049799827930414446316270721479611745 697571968123929191374098292580556195520743424329598289898052923336641541925636 738068949420147124134052507220406179435525255522500874879008656831454283516775 054229480327478304405643858159195266675828292970522612762871104013480178722480 178968405240792436058274246744307672164527031345135416764966890127478680101029 513386269864974821211862904033769156857624069929637249309720162870720018983542 369036414927023696193854737248032985504511208919287982987446786412915941753167 560253343531062674525450711418148323988060729714023472552071349079839898235526 872395090936566787899238371257897624875599044322889538837731734894112275707141 095979004791930104674075041143538178246463079598955563899188477378134134707024 674736211204898622699188851745625173251934135203811586335012391305444191007362 844756751416105041097350585276204448919097890198431548528053398577784431393388 399431044446566924455088594631408175122033139068159659251054685801313383815217 641821043342978882611963044311138879625874609022613090084997543039577124323061 690626291940392143974027089477766370248815549932245882597902063125743691094639 325280624164247686849545532493801763937161563684785982371590238542126584061536 722860713170267474013114526106376538339031592194346981760535838031061288785205 154693363924108846763200956708971836749057816308515813816196688222204757043759 061433804072585386208356517699842677452319582418268369827016023741493836349662 935157685406139734274647089968561817016055110488097155485911861718966802597354 170542398513556001872033507906094642127114399319604652742405088222535977348151 913543857125325854049394601086579379805862014336607882521971780902581737087091 646045272797715350991034073642502038638671822052287969445838765294795104866071 739022932745542678566977686593992341683412227466301506215532050265534146099524 935605085492175654913483095890653617569381763747364418337897422970070354520666 317092960759198962773242309025239744386101426309868773391388251868431650102796 491149773758288891345034114886594867021549210108432808078342808941729800898329 753694064496990312539986391958160146899522088066228540841486427478628197554662 927881462160717138188018084057208471586890683691939338186427845453795671927239 797236465166759201105799566396259853551276355876814021340982901629687342985079 247184605687482833138125916196247615690287590107273310329914062386460833337863 825792630239159000355760903247728133888733917809696660146961503175422675112599 331552967421333630022296490648093458200818106180210022766458040027821333675857 301901137175467276305904435313131903609248909724642792845554991349000518029570 708291905255678188991389962513866231938005361134622429461024895407240485712325 662888893172211643294781619055486805494344103409068071608802822795968695013364 381426825217047287086301013730115523686141690837567574763723976318575703810944 339056456446852418302814810799837691851212720193504404180460472162693944578837 709010597469321972055811407877598977207200968938224930323683051586265728111463 799698313751793762321511125234973430524062210524423435373290565516340666950616 589287821870775679417608071297378133518711793165003315552382248773065344417945 341539520242444970341012087407218810938826816751204229940494817944947273289477 011157413944122845552182842492224065875268917227278060711675404697300803703961 878779669488255561467438439257011582954666135867867189766129731126720007297155 361302750355616781776544228744211472988161480270524380681765357327557860250584 708401320883793281600876908130049249147368251703538221961903901499952349538710 599735114347829233949918793660869230137559636853237380670359114424326856151210 940425958263930167801712866923928323105765885171402021119695706479981403150563 304514156441462316376380990440281625691757648914256971416359843931743327023781 233693804301289262637538266779503416933432360750024817574180875038847509493945 489620974048544263563716499594992098088429479036366629752600324385635294584472 894454716620929749549661687741412088213047702281611645604400723635158114972973 921896673738264720472264222124201656015028497130633279581430251601369482556701 478093579088965713492615816134690180696508955631012121849180584792272069187169 631633004485802010286065785859126997463766174146393415956953955420331462802651 895116793807457331575984608617370268786760294367778050024467339133243166988035 407323238828184750105164133118953703648842269027047805274249060349208295475505 400345716018407257453693814553117535421072655783561549987444748042732345788006 187314934156604635297977945507535930479568720931672453654720838168585560604380 197703076424608348987610134570939487700294617579206195254925575710903852517148 852526567104534981341980339064152987634369542025608027761442191431892139390883 454313176968510184010384447234894886952098194353190650655535461733581404554483 788475252625394966586999205841765278012534103389646981864243003414679138061902 805960785488801078970551694621522877309010446746249797999262712095168477956848 258334140226647721084336243759374161053673404195473896419789542533503630186140 095153476696147625565187382329246854735693580289601153679178730355315937836308 224861517777054157757656175935851201669294311113886358215966761883032610416465 171484697938542262168716140012237821377977413126897726671299202592201740877007 695628347393220108815935628628192856357189338495885060385315817976067947984087 836097596014973342057270460352179060564760328556927627349518220323614411258418 242624771201203577638889597431823282787131460805353357449429762179678903456816 988955351850447832561638070947695169908624710001974880920500952194363237871976 487033922381154036347548862684595615975519376541011501406700122692747439388858 994385973024541480106123590803627458528849356325158538438324249325266608758890 831870070910023737710657698505643392885433765834259675065371500533351448990829 388773735205145933304962653141514138612443793588507094468804548697535817021290 849078734780681436632332281941582734567135644317153796781805819585246484008403 290998194378171817730231700398973305049538735611626102399943325978012689343260 558471027876490107092344388463401173555686590358524491937018104162620850429925 869743581709813389404593447193749387762423240985283276226660494238512970945324 558625210360082928664972417491914198896612955807677097959479530601311915901177 394310420904907942444886851308684449370590902600612064942574471035354765785924 270813041061854621988183009063458818703875585627491158737542106466795134648758 677154383801852134828191581246259933516019893559516796893285220582479942103451 271587716334522299541883968044883552975336128683722593539007920166694133909116 875880398882886921600237325736158820716351627133281051818760210485218067552664 867390890090719513805862673512431221569163790227732870541084203784152568328871 804698795251307326634027851905941733892035854039567703561132935448258562828761 061069822972142096199350933131217118789107876687204454887608941017479864713788 246215395593333327556200943958043453791978228059039595992743691379377866494096 404877784174833643268402628293240626008190808180439091455635193685606304508914 228964521998779884934747772913279726602765840166789013649050874114212686196986 204412696528298108704547986155954533802120115564697997678573892018624359932677 768945406050821883822790983362716712449002676117849826437703300208184459000971 723520433199470824209877151444975101705564302954282181967000920251561584417420 593365814813490269311151709387226002645863056132560579256092733226557934628080 568344392137368840565043430739657406101777937014142461549307074136080544210029 560009566358897789926763051771878194370676149821756418659011616086540863539151 303920131680576903417259645369235080641744656235152392905040947995318407486215 121056183385456617665260639371365880252166622357613220194170137266496607325201 077194793126528276330241380516490717456596485374835466919452358031530196916048 099460681490403781982973236093008713576079862142542209641900436790547904993007 837242158195453541837112936865843055384271762803527912882112930835157565659994 474178843838156514843422985870424559243469329523282180350833372628379183021659 183618155421715744846577842013432998259456688455826617197901218084948033244878 725818377480552226815101137174536841787028027445244290547451823467491956418855 124442133778352142386597992598820328708510933838682990657199461490629025742768 603885051103263854454041918495886653854504057132362968106914681484786965916686 184275679846004186876229805556296304595322792305161672159196867584952363529893 578850774608153732145464298479231051167635774949462295256949766035947396243099 534331040499420967788382700271447849406903707324910644415169605325656058677875 741747211082743577431519406075798356362914332639781221894628744779811980722564 671466405485013100965678631488009030374933887536418316513498254669467331611812 336485439764932502617954935720430540218297487125110740401161140589991109306249 231281311634054926257135672181862893278613883371802853505650359195274140086951 092616754147679266803210923746708721360627833292238641361959412133927803611827 632410600474097111104814000362334271451448333464167546635469973149475664342365 949349684588455152415075637660508663282742479413606287604129064491382851945640 264315322585862404314183866959063324506300039221319264762596269151090445769530 144405461803785750303668621246227863975274666787012100339298487337501447560032 210062235802934377495503203701273846816306102657030087227546296679688089058712 767636106622572235222973920644309352432722810085997309513252863060110549791564 479184500461804676240892892568091293059296064235702106152464620502324896659398 732493396737695202399176089847457184353193664652912584806448019652016283879518 949933675924148562613699594530728725453246329152911012876377060557060953137752 775186792329213495524513308986796916512907384130216757323863757582008036357572 800275449032795307990079944254110872569318801466793559583467643286887696661009 739574996783659339784634695994895061049038364740950469522606385804675807306991 229047408987916687211714752764471160440195271816950828973353714853092893704638 442089329977112585684084660833993404568902678751600877546126798801546585652206 121095349079670736553970257619943137663996060606110640695933082817187642604357 342536175694378484849525010826648839515970049059838081210522111109194332395113 605144645983421079905808209371646452312770402316007213854372346126726099787038 565709199850759563461324846018840985019428768790226873455650051912154654406382 925385127631766392205093834520430077301702994036261543400132276391091298832786 392041230044555168405488980908077917463609243933491264116424009388074635660726 233669584276458369826873481588196105857183576746200965052606592926354829149904 576830721089324585707370166071739819448502884260396366074603118478622583105658 087087030556759586134170074540296568763477417643105175103673286924555858208237 203860178173940517513043799486882232004437804310317092103426167499800007301609 481458637448877852227307633049538394434538277060876076354209844500830624763025 357278103278346176697054428715531534001649707665719598504174819908720149087568 603778359199471934335277294728553792578768483230110185936580071729118696761765 505377503029303383070644891281141202550615089641100762382457448865518258105814 034532012475472326908754750707857765973254284445935304499207001453874894822655 644222369636554419422544133821222547749753549462482768053333698328415613869236 344335855386847111143049824839899180316545863828935379913053522283343013795337 295401625762322808113849949187614414132293376710656349252881452823950620902235 787668465011666009738275366040544694165342223905210831458584703552935221992827 276057482126606529138553034554974455147034493948686342945965843102419078592368 022456076393678416627051855517870290407355730462063969245330779578224594971042 018804300018388142900817303945050734278701312446686009277858181104091151172937 487362788787490746528556543474888683106411005102302087510776891878152562273525 155037953244485778727761700196485370355516765520911933934376286628461984402629 525218367852236747510880978150709897841308624588152266096355140187449583692691 779904712072649490573726428600521140358123107600669951853612486274675637589622 529911649606687650826173417848478933729505673900787861792535144062104536625064 046372881569823231750059626108092195521115085930295565496753886261297233991462 835847604862762702730973920200143224870758233735491524608560821032888297418390 647886992327369136004883743661522351705843770554521081551336126214291181561530 175888257359489250710887926212864139244330938379733386780613179523731526677382 085802470143352700924380326695174211950767088432634644274912755890774686358216 216604274131517021245858605623363149316464691394656249747174195835421860774871 105733845843368993964591374060338215935224359475162623918868530782282176398323 730618020424656047752794310479618972429953302979249748168405289379104494700459 086499187272734541350810198388186467360939257193051196864560185578245021823106 588943798652243205067737996619695547244058592241795300682045179537004347245176 289356677050849021310773662575169733552746230294303120359626095342357439724965 921101065781782610874531887480318743082357369919515634095716270099244492974910 548985151965866474014822510633536794973714251022934188258511737199449911509758 374613010550506419772153192935487537119163026203032858865852848019350922587577 559742527658401172134232364808402714335636754204637518255252494432965704386138 786590196573880286840189408767281671413703366173265012057865391578070308871426 151907500149257611292767519309672845397116021360630309054224396632067432358279 788933232440577919927848463333977773765590187057480682867834796562414610289950 848739969297075043275302997287229732793444298864641272534816060377970729829917 302929630869580199631241330493935049332541235507105446118259114111645453471032 988104784406778013807713146540009938630648126661433085820681139583831916954555 825942689576984142889374346708410794631893253910696395578070602124597489829356 461356078898347241997947856436204209461341238761319886535235831299686226894860 840845665560687695450127448663140505473535174687300980632278046891224682146080 672762770840240226615548502400895289165711761743902033758487784291128962324705 919187469104200584832614067733375102719565399469716251724831223063391932870798 380074848572651612343493327335666447335855643023528088392434827876088616494328 939916639921048830784777704804572849145630335326507002958890626591549850940797 276756712979501009822947622896189159144152003228387877348513097908101912926722 710377889805396415636236416915498576840839846886168437540706512103906250612810 766379904790887967477806973847317047525344215639038720123880632368803701794930 895490077633152306354837425681665336160664198003018828712376748189833024683637 148830925928337590227894258806008728603885916884973069394802051122176635913825 152427867009440694235512020156837777885182467002565170850924962374772681369428 435006293881442998790530105621737545918267997321773502936892806521002539626880 749809264345801165571588670044350397650532347828732736884086354000274067678382 196352222653929093980736739136408289872201777674716811819585613372158311905468 293608323697611345028175783020293484598292500089568263027126329586629214765314 223335179309338795135709534637718368409244442209631933129562030557551734006797 374061416210792363342380564685009203716715264255637185388957141641977238742261 059666739699717316816941543509528319355641770566862221521799115135563970714331 289365755384464832620120642433801695586269856102246064606933079384785881436740 700059976970364901927332882613532936311240365069865216063898725026723808740339 674439783025829689425689674186433613497947524552629142652284241924308338810358 005378702399954217211368655027534136221169314069466951318692810257479598560514 500502171591331775160995786555198188619321128211070944228724044248115340605589 595835581523201218460582056359269930347885113206862662758877144603599665610843 072569650056306448918759946659677284717153957361210818084154727314266174893313 417463266235422207260014601270120693463952056444554329166298666078308906811879 009081529506362678207561438881578135113469536630387841209234694286873083932043 233387277549680521030282154432472338884521534372725012858974769146080831440412 586818154004918777228786980185345453700652665564917091542952275670922221747411 206272065662298980603289167206874365494824610869736722554740481288924247185432 360575341167285075755205713115669795458488739874222813588798584078313506054829 055148278529489112190538319562422871948475940785939804790109419407067176443903 273071213588738504999363883820550168340277749607027684488028191222063688863681 104356952930065219552826152699127163727738841899328713056346468822739828876319 864570983630891778648708667618548568004767255267541474285102814580740315299219 781455775684368111018531749816701642664788409026268282444825802753209454991510 451851771654631180490456798571325752811791365627815811128881656228587603087597 496384943527567661216895926148503078536204527450775295063101248034180458405943 292607985443562009370809182152392037179067812199228049606973823874331262673030 679594396095495718957721791559730058869364684557667609245090608820221223571925 453671519183487258742391941089044411595993276004450655620646116465566548759424 736925233695599303035509581762617623184956190649483967300203776387436934399982 943020914707361894793269276244518656023955905370512897816345542332011497599489 627842432748378803270141867695262118097500640514975588965029300486760520801049 153788541390942453169171998762894127722112946456829486028149318156024967788794 981377721622935943781100444806079767242927624951078415344642915084276452000204 276947069804177583220909702029165734725158290463091035903784297757265172087724 474095226716630600546971638794317119687348468873818665675127929857501636341131 462753049901913564682380432997069577015078933772865803571279091376742080565549 362541</text>
      <sha1>oijbs7bky15o8ngg6ms66wec9uka23x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/PI</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9415</id>
    <redirect title="Matematik för årskurs 7-9/Pi" />
    <revision>
      <id>41949</id>
      <timestamp>2014-10-06T13:11:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Averater flyttade sidan [[Matematik för årskurs 7-9/PI]] till [[Matematik för årskurs 7-9/Pi]]</comment>
      <origin>41949</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="gtuqnjdl9asybnuczv1a4tvah7qbkh9" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Matematik för årskurs 7-9/Pi]]</text>
      <sha1>gtuqnjdl9asybnuczv1a4tvah7qbkh9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Hästhandboken</title>
    <ns>14</ns>
    <id>9433</id>
    <revision>
      <id>45809</id>
      <parentid>42078</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:09:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat, main</comment>
      <origin>45809</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="51" sha1="s3zzn2nl944jltldhrtfzoxxu87w560" xml:space="preserve">{{huvudsida|Hästhandboken}}

[[Kategori:Manualer]]</text>
      <sha1>s3zzn2nl944jltldhrtfzoxxu87w560</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Hur skriver du en reaktionsformel i kemi?.webm</title>
    <ns>6</ns>
    <id>9435</id>
    <revision>
      <id>42070</id>
      <timestamp>2014-11-20T16:11:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jan Ainali (WMSE)</username>
        <id>3988</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Kemi]]'</comment>
      <origin>42070</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="fk0o9rt43iqyh4f4ot1dg8b7cc9mq6l" xml:space="preserve">[[Kategori:Kemi]]</text>
      <sha1>fk0o9rt43iqyh4f4ot1dg8b7cc9mq6l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Kemi - bindningar inom molekyler.webm</title>
    <ns>6</ns>
    <id>9436</id>
    <revision>
      <id>42071</id>
      <timestamp>2014-11-20T16:11:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jan Ainali (WMSE)</username>
        <id>3988</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Kemi]]'</comment>
      <origin>42071</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="fk0o9rt43iqyh4f4ot1dg8b7cc9mq6l" xml:space="preserve">[[Kategori:Kemi]]</text>
      <sha1>fk0o9rt43iqyh4f4ot1dg8b7cc9mq6l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fil:Kemisk jämvikt och tecknande av jämviktsuttryck.webm</title>
    <ns>6</ns>
    <id>9437</id>
    <revision>
      <id>42072</id>
      <timestamp>2014-11-20T16:12:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Jan Ainali (WMSE)</username>
        <id>3988</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Kemi]]'</comment>
      <origin>42072</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17" sha1="fk0o9rt43iqyh4f4ot1dg8b7cc9mq6l" xml:space="preserve">[[Kategori:Kemi]]</text>
      <sha1>fk0o9rt43iqyh4f4ot1dg8b7cc9mq6l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kent-buggen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9449</id>
    <revision>
      <id>49539</id>
      <parentid>45868</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:33:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49539</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="690" sha1="k60fkb2z33d96z3a84djee0wlucd4tg" xml:space="preserve">Implementations problem.

Lösning av Andreas Wallström:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;string&gt;
#include &lt;unordered_map&gt;
 
using namespace std;
 
int main() {    
    int N, counter = 0;
    string name;
    unordered_map&lt;string, int&gt; names;
 
    cin &gt;&gt; N;
    while(!(cin &gt;&gt; name).eof()) // Läs in alla namn
        ++names[name];          // Spara namnen i en map som håller reda på hur många gånger varje namn förekommit
 
    for(auto name : names)
        if(name.second &gt; 1)     // Har namnet förekommit mer än en gång så har vi en dublett
            counter++;
 
    cout &lt;&lt; counter;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>k60fkb2z33d96z3a84djee0wlucd4tg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Hesthoppning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9450</id>
    <revision>
      <id>49461</id>
      <parentid>45866</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49461</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1246" sha1="qpqif5at5jsag3m6nxear4fljgsvrjw" xml:space="preserve">Ser man brädet som en graf kan man köra en DFS sökning från den första hästen till den andra.

Lösning i C av Filip Lindvall:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;C&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;
#include &lt;stdlib.h&gt;

static int jump(char** board, int x, int y, int N, int K)
{
	if(x &lt; 0 || x &gt;= K || y &lt; 0 || y &gt;= N) return 0;
	if(board[y][x] == '#' || board[y][x] == '\0')return 0;
	if(board[y][x] == 'H')return 1;
	board[y][x] = '\0';
	return jump(board, x - 2, y -  + 1, N, K) + jump(board, x - 1, y - 2, N, K) + jump(board, x + 1, y - 2, N, K) + jump(board, x + 2, y - 1, N, K) + jump(board, x + 2, y + 1, N, K) + jump(board, x + 1, y + 2, N, K) + jump(board, x - 1, y + 2, N, K) + jump(board, x - 2, y + 1, N, K); 
}

int main(void)
{
	int N, K;
	int x, y;
	scanf(&quot;%d %d&quot;, &amp;N, &amp;K);
	char** board = malloc(sizeof(char *) * N);
	for(int i = 0; i &lt; N; i++)
		board[i] = malloc(sizeof(char) * K);

	for(int i = 0; i &lt; N; i++)
	{
		scanf(&quot;%c&quot;, &amp;board[i][0]);
		for(int j = 0; j &lt; K; j++)
		{
			scanf(&quot;%c&quot;, &amp;board[i][j]);
			if(board[i][j] == 'H')
			{
				x = j;
				y = i;
			}
		}
	}
	board[y][x] = '.';
	int ret = jump(board, x, y, N, K);
	if(ret &gt; 0)
		printf(&quot;JA&quot;);
	else
		printf(&quot;NEJ&quot;);
	return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>qpqif5at5jsag3m6nxear4fljgsvrjw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Plocka Äpllen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9451</id>
    <revision>
      <id>49429</id>
      <parentid>45869</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49429</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1062" sha1="5jezdladkahp3wxc0581covwdb6aava" xml:space="preserve">Rekursion. Blir väldigt mycket snabbare om man inser att man aldrig behöver gå tillbaka utan endast upp/ner/höger.

Lösning av Andreas Wallström:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;algorithm&gt;
 
using namespace std;
 
typedef vector&lt;vector&lt;int&gt;&gt; vvi;
 
int recur(int x, int y, int k, vvi apples);
int N, K;
 
int main() {
    cin &gt;&gt; N &gt;&gt; K;
    vector&lt;vector&lt;int&gt;&gt; apples(2, vector&lt;int&gt;(N));
 
    for(int i = 0; i &lt; N; ++i) cin &gt;&gt; apples[0][i];
    for(int i = 0; i &lt; N; ++i) cin &gt;&gt; apples[1][i];
 
    cout &lt;&lt; recur(0, 1, K, apples) &lt;&lt; endl;
}
 
int recur(int x, int y, int k, vvi apples) {
    //Out of bounds
    if(x &lt; 0 || x &gt;= N || y &lt; 0 || y &gt; 1)
        return -1;
 
    --k;
    int applesTaken = apples[y][x];
    apples[y][x] = 0;
 
    if(k == 0)
        return applesTaken;
 
    int best;
    best = recur(x,   y-1, k, apples);
    best = max(best, recur(x+1, y,   k, apples));
    best = max(best, recur(x,   y+1, k, apples));
 
    return applesTaken + best;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>5jezdladkahp3wxc0581covwdb6aava</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Skridskor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9452</id>
    <revision>
      <id>49426</id>
      <parentid>45873</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49426</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3613" sha1="sbct6m4r0rs4g4j9txxkvsmzz7gsngi" xml:space="preserve">Se skridskoplanen som en graf där du vill hitta kortaste vägen ut. Alltså är det ett SSSP problem där vi kan använda en BFS sökning för att hitta svaret i O(V+E).

Notera att lösningen nedan är O(E log V) snarare än O(E), eftersom operationerna på dist (som är en map) tar tid O(log V).

Lösning av Andreas Wallström:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;cpp&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
#include &lt;vector&gt;
#include &lt;queue&gt;
#include &lt;utility&gt;
#include &lt;string.h&gt;
#include &lt;tuple&gt;
#include &lt;map&gt;
 
#define DIR_U 0
#define DIR_R 1
#define DIR_D 2
#define DIR_L 3
 
using namespace std;
 
int R, C;
vector&lt;vector&lt;char&gt;&gt; theMap;
 
int main() {
    ios_base::sync_with_stdio(false); // Speedar upp cin till scanf() nivåer ;)
 
    char entity;
    cin &gt;&gt; R &gt;&gt; C;
    theMap.assign(R, vector&lt;char&gt;(C));
 
    for(int y = 0; y &lt; R; y++) {
        for(int x = 0; x &lt; C; x++) {
            cin &gt;&gt; entity;
            theMap[y][x] = entity;
        }
    }
 
    map&lt;pair&lt;int, int&gt;, long long int&gt; dist;
    dist[make_pair(0, 0)] = 0;
    queue&lt;tuple&lt;int, int, int&gt;&gt; q;
    q.push(make_tuple(0, 0, DIR_R)); //(y, x, dir)
    

    // DFS börjar här
    while(!q.empty()) {
        tuple&lt;int, int, int&gt; u = q.front();
        q.pop();
        int oldY = get&lt;0&gt;(u);
        int oldX = get&lt;1&gt;(u);
        int dir  = get&lt;2&gt;(u);
        
        // Din nya riktning kommer alltid att vara +90 och -90 grader från den du har nu
        int newDir1 = ((dir + 1) % 4);
        int newDir2 = ((dir == 0) ? 3 : dir - 1);
 
        int newX = -1, newY = -1;
        
        // Gå åt de håll hon åker, gå tills du stöter på ett hinder (#). Det blir din nya position
        switch(dir) {
        case DIR_R:
            for(int x = oldX; x &lt;= C; x++) { // Scanna hela vägen åt höger efter ett hinder (#)
                if(theMap[oldY][x] == '#') {
                    newX = x-1;
                    newY = oldY;
                    break;
                }
                else if(x == C-1) {
                    
                    // Klar, skriv ut svaret! (man kommer alltid åka ut på höger sida)
                    cout &lt;&lt; dist[make_pair(oldY, oldX)] &lt;&lt; endl;
                    return 0;
                }
            }
        break;
        case DIR_D:
            for(int y = oldY; y &lt; R; y++) { // Scanna hela vägen neråt efter ett hinder (#)
                if(theMap[y][oldX] == '#') {
                    newX = oldX;
                    newY = y-1;
                    break;
                }
            }
        break;
        case DIR_L: // Scanna hela vägen åt vänster efter ett hinder (#)
            for(int x = oldX; x &gt;= 0; x--) {
                if(theMap[oldY][x] == '#') {
                    newX = x+1;
                    newY = oldY;
                    break;
                }
            }
        break;
        case DIR_U: // Scanna hela vägen uppåt efter ett hinder (#)
            for(int y = oldY; y &gt;= 0; y--) {
                if(theMap[y][oldX] == '#') {
                    newX = oldX;
                    newY = y+1;
                    break;
                }
            }
        break;
        }
 
        if(newX == -1 || newY == -1) {
            continue;
        }
 
        //newX == 0 &amp;&amp; newY == 0 är ett edge case
        if(dist.find(make_pair(newY, newX)) == dist.end() || newX == 0 &amp;&amp; newY == 0) {
            dist[make_pair(newY, newX)] = dist[make_pair(oldY, oldX)] + 1;
            q.push(make_tuple(newY, newX, newDir1));
            q.push(make_tuple(newY, newX, newDir2));
        }
    }
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>sbct6m4r0rs4g4j9txxkvsmzz7gsngi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Samhällskunskap - politik och samhällssystem</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9454</id>
    <revision>
      <id>49736</id>
      <parentid>49734</parentid>
      <timestamp>2020-09-11T18:44:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Partisystemet i Sverige */ jämför med Finland, inte tvärtom</comment>
      <origin>49736</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17390" sha1="h3ecvqbfqv1gmdhxzzaj0wbwwl1db67" xml:space="preserve">Här samlas gymnasiestuderandes projekt kring politik och samhällssystem. Boken riktar sig till finländska gymnasiestuderande och introducerar bland annat politiska partier och demokratiska frågor som berör ungdomarna. Medborgarskap och insyn i den offentliga (alltså statens och kommunernas) verksamhet är viktiga delar av kursen. Källor och källkritik är en del av kursuppgifterna. Referenserna i Wikiboken hanteras enklast på följande sätt: https://www.youtube.com/watch?v=HnFeXXZJ-0M

== Partisystem i olika länder ==
=== Partisystemet i Finland ===

För tillfället sitter åtta partier med i den finländska riksdagen. Regeringen består numera av fyra partier efter att Vänsterförbundet (Vf) och Gröna förbundet lämnade regeringen. Det betyder att vi har fyra partier i opposition: Centern, Sannfinländarna, Vf och Gröna. Samarbetet mellan exempelvis Socialdemokraterna och Samlingspartiet flyter inte alltid smidigt eftersom partierna har olika syn på bland annat lösningar på den ekonomiska krisen. Partierna i Finland stöder alla demokratiska värderingar och de kan vara svåra att skilja åt vilket betyder att man måste studera deras partiprogram noggrant för att se var deras tyngdpunktsområden ligger egentligen. '''Flerpartisystemet''' är ett sätt att organisera det politiska arbetet, men det finns naturligtvis andra system att tillgå. Flera partier kan ha svårare att samarbeta. Många partier kan innebära en utmaning för väljarna om partierna är väldigt lika varandra. Färre partier innebär dock att färre röster hörs inom politiken och olika grupper i samhället är kanske inte representerade i lika hög grad. Några få stora partier kan snabbt ha stor inverkan på landets styrelse och besluten som görs. Färre partier kan göra det enklare att fatta beslut och planera landets budget och politik mera långsiktigt. Ur demokratisk synvinkel anses flera partier vara viktigt eftersom grunden för demokratin är diskussioner, kompromisser, kritiska debatter och en opposition som kan kritisera den sittande regeringen.

=== Belgiens regeringskris 2010-11 ===

I Belgien tog det över 480 dagar att välja ny regering efter valet 2010 eftersom partierna inte kunde komma överens om en regering. &lt;ref&gt;[http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=4737259 Jens Möller, Ekot Regeringskrisen i Belgien på väg mot ett slut], Publicerad 8.10.2011. Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt; Splittringen mellan de belgare som talar franska och de som talar nederländska är stor och konflikten bottnar i regionalpolitiska meningsskillnader om ökat självstyre för olika regioner, men också ekonomiska frågor om hur skattepengarna ska fördelas. &lt;ref&gt;[http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=4469146 Jens Möller, Ekot Belgiens regeringskris ännu olöst – efter ett år], Publicerad 22.4.2011. Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt; Konflikten bottnar i att Belgien som land konstruerades 1830, men det har varit svårt att skapa en verklig gemenskap och nationalkänsla bland medborgarna. Dessutom har den fransktalande befolkningen haft makten under långa etapper och i samband med det har den nederländsktalande befolkningen förtryckts, vilket lämnat djupa sår som inte enkelt läks. &lt;ref&gt;[http://www.dn.se/ledare/signerat/belgien-regeringskris-som-angar-europa/ Annika Ström Melin/DN Belgien: Regeringskris som angår Europa], Publicerad 20.9.2010. Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt; 
I samband med regeringskrisen fortsatte Belgien att styras av den tidigare regeringen, som fungerade som en expeditionsregering (alltså en tillfällig regering som enbart sköter löpande uppgifter och fattar få nya beslut) tills regeringskrisen löstes ungefär ett år efter valet. Belgien var då det landet i världen som längst suttit utan en ny demokratiskt vald regering. &lt;ref&gt;[http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=4469146 Jens Möller, Ekot Belgiens regeringskris ännu olöst – efter ett år], Publicerad 22.4.2011. Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt;

=== Partisystemet i USA ===
Flerpartisystem med två dominerande partier.

=== Partisystemet i Storbritannien ===

=== Partisystemet i Sverige ===

Till skillnad från i Finland finns i Sverige (liksom i många andra länder) traditionellt en klar indelning i höger- och vänsterblock, där partier med samma ideologiska grund ingår i samma block. Det innebär att de partier som klassas som höger-partier ogärna samarbetar med vänsterpartier. Valsystemet har inte många likheter med Finland, där man i högre grad röstar på person. Partierna väjer inte vilka som får stå på valbara platser på listor. I Sverige väljer partierna vem som får stå på valbara listor.  &lt;ref&gt;[https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Finland/Politiskt-Syste Languiden], Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt; Precis som Finland har Sverige också åtta partier: Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. I Sveriges riksdag finns 349 platser som partierna kämpar om i riksdagsvalet. &lt;ref&gt;[http://politiskapartier.se/ Politiska partier], Hämtad 12.12.2014.&lt;/ref&gt;

=== Partisystemet i Frankrike ===

=== Partisystemet i Tyskland ===

Det finns 656  mandat platser i den tyska förbundsdagen (Finlands riksdag) med kandidater från sex olika partier, och 200 platser i den finländska riksdagen. Lika som i Finland finns det en vänster och en höger sida, där det finns liknande partier som ett miljöparti (Die Grüne), ett kristdemokratiskt parti (CDU), är det största partiet i förbundsdagen, ett liberalt parti (FDP), ett vänsterparti (Die Linke) och ett socialdemokratiskt parti (SPD). Till motsatt från Finlands största parti, Samlingspartiet, är det kristliga partiet CDU (Kristdemokratiska Unionen) det solklart största partiet i Tyskland, det finns till och med ett systerparti till CDU (CSU/De Bayerska Kristdemokraterna) som står för CDU i Bayer (ett förbundsland i sydöstra Tyskland). &lt;ref&gt;[http://tyskavalet2013.com/partierna/ Jona Källgren Valet i Tyskland 2013], Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt;

=== Partisystemet i Nordkorea ===

=== Partisystemet i Ryssland ===

=== Partisystemet i Kina ===

== Riksdagspartierna i Finland ==

Partierna utgör grunden för den representativa demokratin i Finland och de flesta som väljs in i riksdagen eller kommunfullmäktige hör till ett parti. Partierna samarbetar, diskuterar och debatterar både på nationell nivå i riksdagen, regeringen och oppositionen. Men också på lokal nivå inom kommunalpolitiken. Det finns flera andra registrerade partier i Finland &lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_politiska_partier_i_Finland Politiska partier i Finland], Hämtad 10.12.2014.&lt;/ref&gt;, men här fokuserar vi på riksdagspartierna. Partierna får ekonomiskt stöd från staten om de väljs in i riksdagen (sammanlagt 180 000 euro för en riksdagsledamot), vilket är ett sätt att stärka demokratin och partiernas möjlighet att föra fram medborgarnas åsikter oavsett ekonomiska tillgånger och intressen. Om partierna enbart fick privata understöd så ansåg man i tiderna, när lagen om partistöd stiftades, att risken var stor att privata intressen skulle styra politiken.&lt;ref&gt; [http://www.vaalit.fi/uploads/nffsvyrhb5q.pdf Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till
lag om ändring av partilagen, lagen om kandidaters valfinansiering
och lagen om penninginsamlingar ], Hämtad 10.12.2014.&lt;/ref&gt; De som betalar för partiernas valkampanj kunde helt enkelt bestämma vad partiet ska stå för och det betyder att de grupper i samhället som kanske inte kan eller vill understöda partierna skulle stå utan representanter. Partierna är tvungna att redovisa alla stöd över 1500 euro per år. &lt;ref&gt; [http://www.vaalirahoitusvalvonta.fi/se/index/puoluerahoitus.html Val- och partifinansieringstillsyn], Statens revisionsverk. Hämtad 10.12.2014 &lt;/ref&gt;  Partiernas centrala synpunkter sammanfattas nedan.

=== Samlingspartiet ===

Samlingspartiet är ett demokratiskt liberalkonservativt parti med ca 40 000 medlemmar över hela landet. Alexander Stubb är partiets ordförande sedan 2014.
Det grundades 1918 och är idag det största partiet med 44 platser i riksdagen. Samlingspartiets målsättning är bl.a. att öka rättvisan genom att förbättra varje människas ställning och att utveckla EU.
Viktiga faktorer är människans frihet, ansvar, jämlika möjligheter, bildning, uppmuntran, omtanke och tolerans. Samlingspartiet tror på människans förmåga att förstå och rätta sina misstag. De litar på individens samvete och värdemångfald.
Samlingspartiet står idag även för att stödja kultur och är engagerade med miljöfrågor angående klimatförändringar. &lt;ref&gt;[http://www.kokoomus.fi/sv/ Kokoomus], Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt;

=== Socialdemokratiska partiet ===
Socialdemokraterna arbetar för ett rättvist samhälle och deras grundläggande värderingar är frihet, solidaritet och jämlikhet. Människor har rätt att leva fria oberoende av personliga egenskaper eller ekonomiska utgångspunkter. I ett solidariskt samhälle respekterar människor varandras rättigheter, främjar jämlikheten och utnyttjar varken samhället eller varandra för sina egoistiska strävanden. Inom EU har SDP två representanter, Liisa Jaakonsaari och Miapetra Kumpula-Natri. 
&lt;ref&gt;http://www.sdp.fi/se/politik&lt;/ref&gt;

Ekonomin: SDP tycker att det är dags att diskutera investeringar istället för nya nedskärningar
Skatter: SDP vill sänka skatter för låg- och medelinkomsttagare.
&lt;ref&gt;[hbl.fi/nyheter/2013-08-02/481756/saml-och-sdp-oense-om-ekonomin], FNB, 2.8.2013&lt;/ref&gt;

Skolsvenskan: Många i SDP vill slopa skolsvenskan, som var t.o.m en överraskning för Jutta Urpilainen (SDP:s ordförande)
&lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2013/08/24/majoriteten-av-finlandarna-vill-ha-valfri-skolsvenska], FNB, 2.8.2013&lt;/ref&gt;
Äktenskapslagen: SDP stöder samkönade äktenskap.
&lt;ref&gt;http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarrorelsen/trosolidaritet/Media/Nyhetsarkiv-jan-2009-dec-2011/Kyrkor-bor-viga-homosexuella-/&lt;/ref&gt;

=== Sannfinländarna ===

Sannfinländarna kallar sig själv för att vara  ett arbetarparti utan socialism. Även fast de tar fram frågor som traditionellt setts vara vänsterns. De vill bl. att den progressiva skatten vi har idag ska bli ännu tydligare, alltså de rika ska betala ännu mer skatt än vad de gör i  dagsläget.  De är mycket starkt emot EU, eller mycket kritiska mot det. Men  Sannfinländarnas ordförande Timo Soini har även han suttit och sitter i EU parlamentet.
Synen på familjen har sannfinländarna och kristdemokraterna mycket liknande åsikter, de var t.ex negativt inställda för den neutrala äktenskapslagen. Några av punkterna som sannfinländarna står för att är att slopa  den obligatoriska svenskan i skolan, och mycket kritiska gällande invandringspolitiken.  &lt;ref&gt;[http://www.perussuomalaiset.fi/kielisivu/pa-svenska Sannfinländarna], Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt;

=== Centern ===

Centern värderar högt:

* Ansvar och frihet
* Känsla av gemenskap och omsorg
* Jämställdhet och rättvisa
* Utbildning
* Stark förhållande till naturen

Centern är ett öppet och innovativt parti med tro på folket. De arbetar med att trygga framtiden för kommande generationer. I skattefrågor följer partiet en borgerlig linje. &lt;ref&gt;[http://www.keskusta.fi/Suomeksi/Politiikka/Arvot,-missio,-visio], 11.12.2014&lt;/ref&gt; Partiet grundades för att tillvarata den finskspråkiga bondebefolkningens intressen, och det hade sitt starkaste fäste bland småbrukare i Österbotten och Karelen
Partiet är konservativt i moral- och kulturfrågor, kritiskt mot storföretag och storstäder samt positivt till decentralisering och aktiv regionalpolitik. &lt;ref&gt;[http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/centern-i-finland], 11.12.2014&lt;/ref&gt; För att förbättra ekonomin tycker centern att vi borde använda våra naturresurser som skog, torv och ädelmetaller som går att exploatera och förädla. Det som Finland nu behöver är en hållbar ekonomi och rättvis politik för sina medborgare, en politik för fattig som rik. Centerns syn på EU är att det ska vara en union mellan suveräna stater, inte en förbundsstat. &lt;ref&gt;[http://www.svenskacentern.fi/nyheter/], 11.12.2014&lt;/ref&gt;

=== Vänsterförbundet ===

Vänsterförbundet arbetar för ett klasslöst och jämlikt samhälle där alla ska ha lika förutsättningar oberoende på kön, sexuell läggning eller om man är sjuk eller arbetslös. Alla skall ha tillgång till sjukvård, utbildning, kultur och möjlighet till arbete. De anser också att ett rättvist samhälle även måste vara ekologiskt hållbart, och därför kallar de sig själva för ett rödgrönt vänsterparti. &lt;ref&gt;[ http://svenska.vasemmisto.fi/ett-rodgront-vansterparti/ Vasemmisto på svenska], Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt; De anser att man måste sluta med nedskärningarna i den offentliga sektorn eftersom det drabbar de som redan är i en utsatt position, och bidrar till att göra landet mindre jämställt. Istället ska den ekonomiska krisen lösas med hjälp av skatter och en finanspolitik som inte påverkar de svaga i samhället. Målet är ett ekonomiskt- socialt- och ekologiskt hållbart samhälle. &lt;ref&gt;[http://svenska.vasemmisto.fi/den-rodgrona-framtiden/ Vasemmisto, den rödgröna framtiden], Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt; I mars 2014 så valde vänsterförbundet att lämna regeringen. De godkände inte regeringens beslut angående budgeten för 2015, till exempel nedskärningen av barnbidraget. Det gick helt enkelt emot deras linje att försvara de svagaste i samhället och att se till att inkomstskillnaderna inte ökar. &lt;ref&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/25/vansterforbundet-lamnar-regeringen-0 YLE], Publicerad 25.3.2014. Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt; Vänsterförbundet röstade för en jämlik och könsneutral äktenskapslag i november 2014. &lt;ref&gt;[http://vastranyland.fi/nyheter/2014-11-20/684791/lagutskottet-rostar-om-aktenskapslagen-igen FNB/Västra Nyland], Publicerad 20.11.2014. Hämtad 11.12.2014&lt;/ref&gt;

=== Svenska folkpartiet ===

Svenska folkpartiet grundades 1906 av Axel Lille. Partiet har trettiotusen medlemmar. I partiet ingår tre förbund: Svensk Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska Seniorer. (http://sfp.fi/sv) 
Svenska folkpartiets politiska ideologi är liberalism och deras position är center-höger.
Partiordförande är Carl Haglund. Svenska folkpartiet anser att tvåspråkigheten är en fördel för landet. Därmed bör goda relationer mellan språkgrupperna främjas genom kulturell växelverkan. &lt;ref&gt;[http://www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelma?tunniste=sfpprogram1964 Program för Svenska folkpartiet i Finland], Hämtat 11.12.2014.&lt;/ref&gt; Enligt SFP skulle skattesänkningar uppmuntra till arbete. Partiet har inte ännu tagit ställning till NATO men de har talat varmt för NATO-medlemskap i presidentvalet 2006. Svenska folkpartiet står främst för: det svenska språket, en fungerande tvåspråkighet, minoritetsrättigheter och jämställdhet. &lt;ref&gt;[http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_folkpartiet Wikipedia].&lt;/ref&gt;

=== Gröna förbundet ===

Inriktade sig från början på miljöfrågor, den nordiska välfärdsstaten och jämlikhetsfrågor. Deras nuvarande huvudtankar är att rädda miljön och göra slut på fattigdom och elände och uppnå jämlikhet och jämställdhet. De gröna är Finlands sjätte största riksdagsparti och det fjärde största inom kommunalpolitiken. De har idag ca.8000 medlemmar. De gröna representeras av 10 riksdagsledamöter. Fungerade först som en förening och blev sedan ett parti 1988. 
Det gröna förbundet har bland sina medlemmar både distrikts- och lokalaorganisationer samt riksomfattande medlemsorganisationer. Årsmötet väljer en partiordförande för två år och en partisekreterare, en delegation med 40 medlemmar och en regering med 12 medlemmar. Gröna förbundet fungerar huvudsakligen med hjälp av statligt partistöd. Stödets storlek baserar sig på antalet riksdagsledamöter. Det gröna förbundet fick 1995 6,5% av rösterna i riksdagsvalet och blev då det första gröna regeringspartiet i Västeuropas historia. Med Pekka Haavisto som ledare så gjorde de Gröna många viktiga förnyelser av naturskyddslagen också ett skogsskyddsprogram slutfördes. Den gröna regeringen har också höjt energiskatterna och sänkt inkomstskatterna. Deras nuvarande ledare heter Ville Niinistö. &lt;ref&gt;[ http://www.vihreat.fi/sv/node/207 De Gröna], Hämtad 11.12.2014.&lt;/ref&gt;

=== Kristdemokraterna ===

De har en grundsyn på människor och samhället är konservativ och är emot könsneutrala äktenskap. De vill försvara kristna värden där den traditionella familjen, en mor och en far som lever i äktenskap detta har en central plats i kristdemokraterna. De vill skärpa abortreglerna och bara tillåta abort ifall kvinnans liv är i fara. Inom sociala frågor vill de försvara de svagare i samhället med grundtrygghet för mindre bemedlade, barnfamiljer och åldringar. Partiet anser också att människor bör få en ekonomisk grundtrygghet med samtidigt lyfta fram individens ansvar. Källa: Samhället. Kurs 1  Av: Christoffer Enström - Stefan Hagman - Sture Lindholm 2014 Schildts &amp; Söderströms</text>
      <sha1>h3ecvqbfqv1gmdhxzzaj0wbwwl1db67</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi för grundskolan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9455</id>
    <revision>
      <id>56741</id>
      <parentid>49921</parentid>
      <timestamp>2024-11-16T18:49:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <comment>/* Alkaners förbränning */ Rättar sifferfel</comment>
      <origin>56741</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="135933" sha1="723h391j8ld6v2o3kiny2mqa7wlv0xv" xml:space="preserve">{{stub}}
=Kemin undersöker ämnen=
I kemin undersöker man ämnen. Man tar reda på var de finns, hur de ser ut, vilka egenskaper de har och hur de reagerar om de kommer tillsammans med andra ämnen. När man undersöker dem säger man att man ''laborerar''. Laborera kommer från latinet och betyder arbeta. Man säger också att man experimenterar. Barn som leker experimenterar också. De öser sand i en hink och undersöker om den blir full, vad som händer om man vänder hinken upp och ned, tar reda på om man kan hälla i vatten när den redan är full av sand, och om man kan hälla i sand när den är full av vatten. I många år håller de på och experimenterar med sand och vatten. Ska vi göra samma sak i kemin? Leker vi också? Nej vi leker inte. Vilken är skillnaden?
#Vi planerar (mera). Till exempel: &quot;Idag ska jag undersöka hur bra socker löser sig i vatten.&quot; Då håller man sig till det och börjar inte plötsligt undersöka hur blandningen smakar, om man kan använda den som lim eller hårgel, eller om man kan koka blandningen.
#Vi skriver upp vad vi iakttar (ser, hör, luktar, känner). Man skulle kunna tillfoga ordet &quot;smakar&quot; här, men vi hoppar över det, för i ett skollaboratorium brukar man inte smaka på blandningarna. Orsaken är att ovana människor som laborerar kan göra fel. Det finns en risk att något kärl inte har blivit ordentligt diskat eller att ett ämne som man inte borde äta har placerats på fel ställe. Man kan inte lita på att en blandning är oskadlig, fast man tycker att det är bara socker och vatten i den. Så vi iakttar med med de andra sinnena. Vi ''ser'' efter vad det är för färg och om det finns korn på bottnen - och skriver upp det. Vi ''känner'' efter om det blir varmt - och skriver upp det. Vi ''lyssnar'' om det fräser, och ''luktar'' på gaser - och skriver upp. Barnet i sandlådan skriver inte upp.
#Vi funderar över vad vi iakttar, diskuterar det och försöker förklara det. Vi gör tabeller och diagram, vi skriver ner slutsatser. Det är viktigt för att lära sig kemi. Om ett barn i sandlådan funderar på sitt experimenterande eller något annat brukar man inte bry sig om det.

=Laboratoriet=
Platsen där man laborerar kallas laboratorium. Det betyder arbetsplats. Liksom i andra klassrum finns där plats att skriva på, bord och tavlor. Vilken är skillnaden jämfört med att annat klassrum?
Det finns skåp med laboratorieutrustning:
*Gasbrännare
*Stativ med klämmare och muff
*Trefot med keramiskt nät
*Pipetter

Många saker är av glas:
*Bägare. Det brukar stå på dem hur många milliliter de rymmer. Små bägare kan vara 100 milliliters (1 deciliter) 
*Provrör. De kan inte stå själv, utan man ställer dem i ett provrörsställ.
*E-kolvar. De ser ut som koniska flaskor.
*Rundkolvar. De ser ut som runda flaskor.
*Trattar. Man kan sätta i filtrerpapper.
*Mätcylindrar. De används för att mäta vätskevolymer. Den är hög och smal, för att mätningen ska bli noggrann.

Skyddsrockar eller förkläden använder man för att skydda sina kläder. Normalt ska man inte spilla, men det finns en risk att det kommer vattenstänk, i synnerhet när man tappar vatten ur kranarna. Man kan då tycka att det bara är vatten som stänker, men om vattnet har stänkt upp från tvättställets botten, och det inte var rent där, då kan det vara mer än bara vatten man får på sig.  

Ibland använder man skyddsglasögon, för man vill absolut inte att någonting ska stänka i ögonen.

Laboratorier är inredda med ordentligt med eluttag, vattenkranar och avlopp. 

===Säkerhet=== 
Mycket av inredningen och utrustningen är till för att förebygga olyckor och skador. Det finns ''dragskåp'', som har en fläkt som drar ut rök och gaser. Om man gör ett experiment som kan ge ifrån sig rök, lukt eller annan gas kan göra det där. Det finns brandsläckare och brandfiltar. Det finns ett medicinskåp med plåster och ögonsköljvätska.

Just genom att man tänker så mycket på säkerheten är kemiundervisningen trygg. Det brukar inte hända så mycket olyckor. Det som det gäller att tänka på är att man inte leker i laboratoriet. Man får inte springa, inte ropa, inte skrämmas. För det är svårt att veta vad konsekvensen blir om någon blir tillknuffad när det finns både kemikalier, glasvaror och heta saker framme.

Den vanligaste olyckan är att någon bränner sig. Man har kanske precis lyft av en bägare från elden där man värmt den och ställt den åt sidan, och så glömmer man att den är het. Eller någon annan tar i den utan att tänka på att den kan vara het. Sådana små brännskador brukar gå över ganska snart. Man kan skynda på läkningen genom att omedelbart kyla ned det skadade stället. Man kan antingen spola med eller doppa ned i vatten, eller trycka skadan mot kall metall. Det är viktigt att man inte tappar det heta föremålet, för då kan det bli värre skador.

Man kan också bränna sig på eld, till exempel när man undersöker om ett ämne kan brinna. Det finns ämnen som brinner med nästan osynlig låga, till exempel metanol och etanol. Man måste vakta en sådan brasa så att inte någon ovetande kommer och bränner sig. Och man får komma ihåg att släcka den osynliga elden efter sig.

Det gäller att man kan samarbeta bra, både inom grupperna och mellan grupperna. Ibland kan det bli köande, som när alla vill diska samtidigt. Det får man räkna med och inte bli irriterad.

'''Demonstration''' av brandsläckare, brandfilt, nöddusch.

Om någon har tappat ett glaskärl, då gäller det att alla hjälps åt så att man får alla skärvorna uppsopade utan att laboratoriearbetet blir allt för mycket avbrutet, och utan att någon blir skuren. Skärvorna ska inte läggas i vanliga soporna. 

En annan sak som inte ska läggas i vanliga sopor är utspillda kemikalier och kemikalier som blir över. Vad man ska göra av dem beror på vilka kemikalier det är. En del kan skada dem som tömmer soporna, andra kan förstöra soppåsen eller sopkärlet, en del kan självantända, en del skadar miljön. För att man ska veta på vilket sätt man ska vara försiktig finns det varningssymboler på kemikalieburkarna

'''Studieuppgift:''' Lär dig om varningssymbolerna (farosymbolerna). 

'''Lab: Gasbrännaren'''
Varje elev i gruppen ska själv kunna tända och släcka gasbrännaren. Ni ska veta hur man reglerar luftflödet, så att man får en gul sotande låga eller en blå, ren, het (&quot;hård&quot;) låga. Det som man kallar &quot;gas&quot; är ämnet propan, som är gasformigt när det strömmar ut ur behållaren, men som är hoptryckt till vätska inne i den. Man kan höra att vätskan skvalpar. Man ska inte vända på gasbehållaren, för då kan det rinna ut propanvätska.

====Övningar om laboratoriet====
[[/Övningar#Övningar om laboratoriet|Klicka här]]

=De tre aggregationstillstånden=
På kinesiska heter kemi ''huaxue''. Det betyder ordagrant förändringsvetenskap eller förvandlingslära. Man lär sig om vad som kan förvandlas. I sagoböcker kan man läsa om grodor som förvandlas till prinsar, och det finns trollkonstnärer som försöker ge intryck av att de förvandlar en näsduk till en kanin. Vi behöver kemi för att förstå skillnaden mellan sådana omöjliga förvandlingar och verkliga, kemiska förändringar. Vi vet att en kanin verkligen kan äta gräs och sen föda kaninungar. Vi behöver kemi för att förstå hur gräs kan förvandlas till kaninungar. Kemiska förändringar kan inte ske hur som helst.

Innan vi börjar med kemiska förändringar ska vi titta på en enklare sort av förändringar, som också är verkliga. Vatten kan frysa och förvandlas till is. Sen kan isen smälta - vad blir det då? Vatten brukar vi säga, men egentligen har det varit vatten hela tiden. Vattnet har bara bytt form, från flytande form till fast form och sedan tillbaka till flytande form. Det här kallar vi en ''fysikalisk förändring'', när det hela tiden är samma ämne, som bara byter form. Man säger att vattnet byter ''aggregationstillstånd'' eller aggregationsform.

De tre aggregationstillstånden för vatten: Fast tillstånd (is) - vätsketillstånd (flytande vatten) - gastillstånd (vattenånga). 

Det är inte bara vatten som har tre aggregationstillstånd. De flesta ämnena förändras på samma sätt. När det är kallt är stearin fast. När det blir varmt blir det flytande (vätska). Blir det ännu varmare bli stearinet gasformigt. Runtomkring oss har vi ämnen i alla tre formerna. Luften är gas, men kan kondenseras till vätska om man kyler den riktigt mycket. Och sen återgår den till gasform om den blir varm igen. Metaller är oftast fasta vid rumstemperatur, men smälta om man värmer dem, och stelnar sen om de igen svalnar till rumstemperatur.

''Jod'' är ett lite ovanligt ämne. Vid vanlig temperatur består det av svarta små kantiga korn, kristaller. När man värmer dem förvandlas de direkt till gas, utan att bli vätska emellan. Och när man kyler denna jodgas blir det fasta kristaller igen. Jod hoppar liksom över vätsketillståndet. Man säger att jod '''sublimerar''' när den övergår direkt från fast till gas eller när det övergår direkt från gas till fast form.

'''Lab: Jod sublimerar.''' 

Utförande: Några jodkristaller läggs på bottnen av en bägare. I stället för lock sätts en stor rundkolv fylld med kallt vatten utanpå bägaren. Bägaren värms på ett asbestnät över en gasbrännare. 

Iakttagelse: När kristallerna blir varma ser vi att bägaren fylls av en violett gas. Efterhand försvinner kristallerna. Efter en stund försvinner den violetta färgen. Vi kan se att det har bildats kristaller på utsidan av den stora kalla rundkolven.

Förklaring: Den violetta gasen var jod. De fasta jodkristallerna förvandlades till jodgas när de blev varma. Vi kylde av den violetta jodgasen med en glaskolv som var kall på utsidan för att den innehöll kallt vatten. Då övergick gasen tillbaka till fast ämne, som fastnade på kolvens utsida. Jod har alltså övergått från fast form till gas och sedan till fast form igen. Detta är två fysikaliska förändringar.

Sublimera betyder att övergå från gas till fast ämne eller tvärtom utan att vara vätska däremellan. Vatten kan också sublimera ibland. På våren när det är varmt och solsken märker man ibland att snön eller isen på marken försvinner utan att det blir vått runtomkring. Den har övergått direkt i gasform. Och den motsatta processen, det är när det bildas rimfrost. Rimfrost är små fasta kristaller som inte kommer från vattendroppar utan från vattenångan i luften. På  bilden nedan ser man alla övergångar som kan ske mellan ämnens olika aggregationstillstånd.

Pilar anger smältning, stelning (frysning), förångning (avdunstning, kokning), kondensering och sublimering. Ofta använder man samma ord &quot;sublimera&quot; på både den översta och den understa pilen, men man kan också säga &quot;deponeras&quot; för övergången från gas till fast ämne.

[[Bild:Aggregationstillstånd.svg|400px]]

Ofta kan man precis veta vid vilken temperatur en sådan fysikalisk förändring sker. Vatten stelnar vid 0 grader Celsius, och då smälter is vid 0 grader Celsius också. Vatten kokar vid 100 grader Celsius, och ånga kondenseras alltså vid samma temperatur. Man säger att fryspunkten (eller smältpunkten) är 0 grader och att kokpunkten är 100 grader.

Vatten kan faktiskt förångas också vid lägre temperatur än kokpunkten. Då säger man inte att det kokar utan att det avdunstar. Då bildas det inga ångbubblor inne i vätskan. Avdunstningen sker bara vid ytan. Det går långsamt och sker bara om ytan inte är täckt med något slags lock. Avdunstning sker snabbare om det blåser eller fläktar på ytan, så att ångan snabbt försvinner. 

Allt ovanstående är fysikaliska förändringar. Men ibland när man värmer ett fast ämne händer det att det förändras mera djupgående, så att det inte förändras tillbaka bara för att det svalnar. Om man till exempel tänder eld på gasen i en gasbrännare bildas det helt nya ämnen, till exempel koldioxid. De nya ämnena kan vara fasta, flytande eller gaser. De kan se helt annorlunda ut. Detta är en ''kemisk förändring'' - när det bildas ett eller flera nya ämnen. Sådana ska ni lära er mycket om längre fram, men före det ska vi i nästa avsnitt undersöka blandningar. Om man blandar ihop olika ämnen utan att de förändras, hur kan man då skilja dem åt.


====Övningar om aggregationstillstånd====
[[/Övningar#Övningar om aggregationstillstånd|Klicka här]]

=Blandningar av ämnen=
För det mesta brukar ämnen vara hopblandade. Man kan till exempel tydligt se att sand består av mörka korn och ljusa korn, och också att trä består av flera ämnen, vissa mörkbruna och andra ljusbruna. Sand och trä är alltså blandningar av flera ämnen. Med förstoringsglas kan vi se olika beståndsdelar även i stål och mjölk. Man säger att alla dessa blandningar är ''heterogena''. Det betyder att olika delar ser olika ut. Det finns också sådana blandningar där ämnena är så fint fördelade att de ser helt ''homogena'' ut. Sådana blandningar kallas ''lösningar''. Te är en lösning. Te består av mest vatten men också av några ämnen som ger det färg och smak. De här ämnena kanske är fasta, men de har blandat sig i vätskan så fint att man inte ser några korn eller någon grumling. Man förstår att de finns där eftersom smaken och färgen har ändrats. Det fasta ämnet har löst sig. På samma sätt kan socker eller salt lösa sig i vatten. Då ändras inte ens färgen. Fett kan lösa sig i bensin (eller i fläckuttagningsmedel). Vätskan kallas ''lösningsmedel''. Vatten och bensin är två olika slags lösningsmedel.

Ibland löser vätskan bara lite av det fasta ämnet. Då kallas den för &quot;ett dåligt lösningsmedel för ämnet&quot;. Annars är den ett &quot;bra lösningsmedel&quot; för det ämnet.

Ingen vätska löser alla ämnen. Bensin och aceton löser fett men inte salter. Vatten löser salter men inte fett. Man säger att salt är ''lättlösligt'' i vatten medan fett är ''svårlösligt'' i vatten.

När man ska undersöka om ett ämne är lösligt i en viss vätska ska man ta bara en liten mängd av ämnet. Om man har för stor klump kan det vara svårt att se om delar av den har börjat lösa sig, för man ser bara att det mesta är kvar. Tar man däremot bara några få små korn och ser att inte ens de löser sig, då förstår man verkligen att lösningsmedlet är dåligt för ämnet och att ämnet är svårlösligt i detta lösningsmedel. 

Det går snabbare att lösa ett ämne om man rör om eller skakar om. Ibland kan man också värma för att få ämnet att lösa sig snabbt. Ju mer man skakar eller rör om, desto mer av ämnet brukar gå i lösning. Det brukar också gå bättre om man finfördelar ämnet. Men hur mycket man än skakar, rör om eller finfördelar, så kommer man till gränsen där lösningsmedlet inte längre tar emot mera ämne. Resten av ämnet blir kvar olöst. Då säger vi att lösningen har blivit ''mättad''. 


'''Sammanfattning om ämnen och blandningar'''

#Ett rent ämne kan vara fast, flytande eller gasformigt.
#En blandning av flera rena ämnen kan vara heterogen eller homogen.
#Homogen betyder att man inte kan urskilja de ingående ämnena. 
#Heterogen betyder att vi kan urskilja de olika ämnena.
#Homogena blandningar kallas lösningar.
#När man löser ett fast ämne i en vätska kallas vätskan för lösningsmedel.
#När vätskan inte kan lösa mera av det fasta ämnet säger vi att lösningen är mättad.
#Om man kan lösa mycket ämne i en vätska innan lösningen blir mättad säger vi att ämnet är lättlösligt.
#Ett ämne som man inte kan lösa mycket av i vätskan är svårlösligt.
#Socker är lättlösligt i vatten. Sand är mycket svårlösligt i vatten (olösligt).
#Löslighet betyder hur mycket som kan lösa sig: Vatten kan lösa mycket av salt men mycket lite fett. Man säger att salt är lättlösligt i vatten, medan fett är svårlösligt i vatten. Med bensin är det tvärtom: Salt är svårlösligt i bensin, medan fett är lättlösligt i bensin.
#Upplösningshastighet. Även om ett ämne är lättlösligt i ett lösningsmedel kan det ta lång tid för det att lösa sig. För att få ett pulver att lösa sig snabbt kan man finfördela det med en mortel. Ett annat sätt är att värma lösningen. Ett tredje sätt är att röra om. Alla tre sätten ökar upplösningshastigheten.

'''Lab: Lösningsmedel'''

Uppgift: Vi ska undersöka olika fasta ämnens löslighet i vatten, som brukar kallas ett ''polärt'' lösningsmedel, i bensin som brukar kallas ett''opolärt'' lösningsmedel, och i etanol som är mitt emellan polärt och ''opolärt''.

Ämnena vi undersöker är: vanligt salt (koksalt), socker, stearin, kaliumpermanganat.

Utförande: Gör en tabell med rutor för alla kombinationer av lösningsmedel och fast ämne. Eventuellt kan man finfördela ämnena med en mortel först, så blir det lättare att se om det löser sig. För varje ämne i varje lösningsmedel tar man först en mycket liten portion av ämnet och några milliliter lösningsmedel i ett provrör. Skaka om provröret genom att knäppa på det med fingret och gör iakttagelser. Om ämnet inte löser sig kan man sätta till mera lösningsmedel. Om ämnet däremot löser sig provar man att sätta till mera av ämnet.

Ange lösligheten med:
+ + (mycket lättlösligt), 
+ (lättlösligt), 
- (svårlösligt), 
- - (mycket svårlösligt).

Slutsats: Skriv ner fakta som har framgått av försöket, till exempel: &quot;Salt och socker löser sig bra i polära lösningsmedel såsom vatten. De löser sig dåligt i mera opolära lösningsmedel såsom bensin eller aceton. Med stearin är det tvärtom...&quot;

====Övningar om blandningar====
[[/Övningar#Övningar om blandningar|Klicka här]]

=Att separera ämnena i en blandning är att få dem vart och ett för sig=
Separera betyder att skilja ut beståndsdelarna i en blandning. Det finns många metoder att ta ut ämnen från en blandning. I vissa fall kan vi plocka isär kornen med en pincett. Det är en separationsmetod. Om blandningen består av en vätska och ett fast ämne kan man separera dem genom att ''dekantera'', ''filtrera'', ''indunsta'' eller ''destillera''.

1. ''Dekantering'' betyder att hälla av vätska ur en bägare så att det fasta ämnet som den varit blandad med blir kvar på bottnen.
 
2. ''Filtrering.'' Det man gör när man filtrerar en blandning är att man silar blandningen genom ett ''filtrerpapper'' som man har i en tratt. Filtrering fungerar om man har en blandning av en vätska och ett ämne som är olösligt i den vätskan. Man kan filtrera sand från vatten eller sand från en saltlösning. Sanden blir kvar i filtrerpappret men vätskan rinner ut genom filtrerpapprets porer. Den vätska som rinner igenom kallas ''filtrat''. Filtrering används bland annat när man gör kaffe, för att få bort sumpen från drycken. 

3. Om ett fast ämne är löst i vätska kan man låta vätskan avdunsta så att det fasta ämnet blir kvar. Det kallas ''indunstning''. När man tillverkar salt tar man havsvatten och låter vattnet avdunsta så att bara salt blir kvar. Man bryr sig då inte om att ta till vara vattnet. När man indunstar en saltlösning kan man antingen göra det vid hög temperatur eller vid rumstemperatur. Vid hög temperatur är det risk att det börjar stänka vid kokningen. Vid rumstemperatur tar det lång tid (dagar eller veckor) innan lösningen blir mättad. Efter det att den blivit mättad börjar det bildas saltkristaller. Man säger att ämnet kristalliserar eller att det ''faller ut''.

4. I vissa länder är det tvärtom: Man har gott om salt men brist på saltfritt vatten att dricka och vattna grödan med. Då tar man tillvara vattnet i stället för saltet. Det finns flera metoder för att avsalta havsvatten. Om man, liksom vid indunstning, använder värme så att vattnet blir gas (ånga) kallas det ''destillation''. Ångan leds åt sidan och kyls så att den kondenseras som vattendroppar, som samlas upp. Dessa droppar innehåller inget salt. ''destillat'' kallas den vätska som vid en destillation kondenseras ur ångan.

Man kan använda ''destillation'' också om man ska skilja åt två ''vätskor'' som är blandade. För att det ska gå måste de ha olika kokpunkt, det vill säga de ska koka vid olika temperatur. Blandningen värms upp i en kolv tills den når den temperatur då den ena börjar koka men inte den andra. Ångan som stiger upp då består mest av det lättkokande ämnet (det med lägre kokpunkt), medan det mesta av det svårkokande ämnet blir kvar i kolven. Man kyler ångan och samlar upp den, till exempel i ett provrör. Först när det mesta av det lättkokande ämnet gett sig av börjar temperaturen stiga. Innan temperaturen blir så hög att den andra vätskan börjar koka avbryter man  destillationen, så att man inte får med den i provröret. Destillatet där består då mest av det lättkokande ämnet medan det svårkokande mest är kvar i den ursprungliga kolven. På så sätt har vi separerat de två vätskorna – delvis. Helt rena ämnen får man inte. Det finns alltid kvar rester av det andra ämnet, men om vi upprepar destillationen flera gånger kan separationen bli mera fullständig.

'''Lab: Separering av salt och sand.'''

Uppgift: I en intorkad vattenpöl vid havsstranden har man hittat man salt. Tyvärr är det blandat med sand och stickor, så att man inte direkt vill använda det i matlagningen. Du får lite av en sådan blandning. Din uppgift är att tillverka rent koksalt. Du får själv komma på hur du ska göra.

Utförande och iakttagelser: Vi började med att hälla blandningen i vatten och röra om så länge så att alla saltklumpar skulle lösa sig. Sen använde vi tre separationsmetoder: Vid dekanteringen stannade det mesta av sanden kvar i bägaren. Vid filtreringen fick vi bort resten av grumset, så att filtratet var en klar lösning. Vi kokade lösningen en stund så att det mesta av vattnet avdunstade. Sen lät vi bägaren stå öppen i flera dagar för indunstning. Under de dagarna växte det långsamt fram kvadratiska kristallplattor av koksalt. De blev till slut stora och vackra. 

'''Lab: Mätning av kokpunkten för vatten och saltlösning'''

När man kokar i en bägare på en trefot får man vara försiktig så att inte bägaren stjälper. För att minska olycksrisken ska man inte sitta nära kokuppställningen. Kokpunkten för rent vatten är mycket nära 100 grader. När ett fast ämne är löst i vatten brukar kokpunkten vara högre än 100 grader. Man kan därför ibland ta reda på om en vätska är rent vatten eller inte genom att koka den och iaktta kokpunkten.

'''Problemlösningsuppgift:''' Tänk dig att du bor i en ökentrakt där det är mycket svårt att få vatten att dricka och för att vattna sina odlingar. Havsstranden är alldeles nära, men havsvattnet innehåller alldeles för mycket salt för att man ska kunna använda det att dricka eller vattna odlingarna med. Diskutera i grupp och hitta på ett sätt att få saltfritt vatten (&quot;sötvatten&quot;) ur havsvattnet. Rita en ritning av anläggningen som skiljer ut saltet från vattnet och förklara noga hur den fungerar. Läs om avsaltning på Wikipedia.

'''Lab: Destillering av en vattenlösning''' (elevuppgift)

'''Lab: Separering av vatten och etanol genom destillation''' (demonstration)

Kontrollera att du förstår följande ord: destillationskolv, kolv med avledningsrör, koksten, kylare, förångas, kondenseras, kokpunkt, separering. Om du inte kan förklara vad de betyder kan du läsa om dem på Wikipedia.

Efter laborationerna ska du kunna följande om destillation:
*Rita en destillationsapparat och förklara hur den fungera. 
*Montera en enkel destillationsapparat. 
*Pröva vilken vätska det är som samlas i uppsamlingskärlet genom att tända eld på ett prov. 
*Veta hur pass försiktig man ska vara med det eldfarliga ämnet etanol. 
*Lägga märke till hur temperaturen ändras under destillationens gång. 
*Förstå vad som händer med de olika ämnena i en blandning under destillationens gång. 
*Lägga märke till vad som händer med det röda färgämne som var inblandat i etanolen. 
*Veta att kylvattnet leds in och ut så att det aldrig blandas med de ämnen som man destillerar. Det är alltid en tunn glasvägg emellan.

'''Kromatografi''' är en separationsmetod som är lämplig när man har mycket små mängder av en blandning. Vid brottsökningar vill man till exempel undersöka om en viss text kan ha skrivits med en viss penna. Bläcket i pennor är blandningar av olika färgämnen. Man kan skilja sådana sammanblandade ämnen åt för att de är olika starkt lösliga i en vätska och sätter sig fast olika starkt i en pappersyta.

Som lösningsmedel kan man använda etanol. Man ritar fläckar på filtrerpappret med olika pennor. När man håller en kant av filtrerpappret neddoppad i vätskan börjar vätskan sugas uppåt och drar då med sig en del av de färgämnen som fastnat på pappret. En del pennor innehåller flera färgämnen. Det kan man se för att de vandrar olika snabbt med vätskeströmmen. De ämnen som löser sig lätt i alkohol vandrar snabbt. De ämnen som är svårlösliga i etanol sitter kvar på samma plats på pappret. Där man från början hade en fläck av färgblandningen, får man på slutet två fläckar av olika färg, en som är kvar på det ursprungliga stället och en som har rört sig med vätskan. Ibland kan det bli flera fläckar, som har rört sig olika mycket.

'''Lab: Separering av färgämnen mad kromatografi'''
Utförande: Klipp till ett filtrerpapper så att det får tre raka kanter som precis passar in i en bägare. En och en halv centimeter från nederkanten ritar man en rad med små prickar med olika tuschpennor. En av prickarna ska vara ritad med två olika pennor. Sätt med pipett ett cirka en centimeter högt lager med etanol i bägaren och ställ försiktigt ner filtrerpappret i mitten så att nederkanten fuktas. Prickarna får inte doppa ner under vätskeytan. När etanolen sugs upp i pappret ska man låta bägaren stå alldeles stilla och iaktta om prickarna flyter med etanolen eller sitter kvar på pappret eller delar upp sig.

===Övningar om separationsmetoder===
[[/Övningar#Övningar om separationsmetoder|Klicka här]]

=Molekyler=

Etanol består av små delar som kallas etanolmolekyler. Färgämnena i tuschpennor består av andra sorts molekyler. Det finns flera miljoner olika slags molekyler. De är så små att man inte kan se dem. Kemi handlar mest om att lära sig så mycket som möjligt om molekylerna.

En matsked vatten innehåller sexhundratusen triljoner vattenmolekyler. Det är ett tal med en sexa med 23 nollor efteråt. Det talet kommer ni att lära er mer om, om ni fortsätter att studera kemi efter grundskolan. En portion som innehåller så många molekyler kallas en ''mol'' av molekylerna. En mol vatten fyller en matsked. En mol etanol är nästan tre matskedar, eftersom etanolmolekylerna är större. I våra kroppar finns många slags molekyler. En del är mycket stora, men ändå allt för små för att vi ska se dem. 

Alla molekyler består av ''atomer'' som är bundna till varandra med bindningar. Man kan förstås inte se atomerna men vi tänker oss ibland att de är som små runda kulor. När vi bygger modeller av dem använder vi svarta kulor med fyra hål i som kolatomer och vita kulor med ett hål för väteatomer. ''Bindningar'' kallar vi pinnar som vi sätter in i hålen. Hur bindningar är i verkligheten är mycket svårt att veta. När vi ritar en formel för en molekyl använder vi stora bokstaven C för att beteckna en kolatom och stora bokstaven H för att beteckna en väteatom. Man ritar streck mellan bokstäverna för att beteckna bindningar. Senare kommer ni att lära er andra atomslag.

I en molekyl ska alla hål vara igenpluggade av en bindning och inga bindningspinnar får spreta ut. Är det inte så, då har man byggt sin modell fel och kan inte använda den för att förstå verklighetens molekyler. 
Exempel på molekyler man kan bygga:
*Med en kolatom och fyra väteatomer kan man bygga en metanmolekyl. Sådana finns i sumpgas som bildas i gyttja och stiger upp som bubblor.
*Med tre kolatomer och åtta väteatomer kan man bygga en propanmolekyl. Sådana finns i gasbrännarens gasbehållare och används som bränsle.
*Med två väteatomer kan man bygga en vätemolekyl. Sådana finns i vätgas. Man använde den förr i ballonger, eftersom den är så lätt, men man har slutat med det eftersom den är eldfarlig. 

'''Lab: Bygge av modeller av molekyler bestående av kol- och väteatomer'''

Uppgift: Bygg modeller av olika molekyler. Rita strukturformel, det vill säga skriv C eller H för varje atom och dra ett kort rakt streck mellan dem för varje bindning. Skriv också bruttoformel. Det betyder att man bara skriver ett C och ett H. Nere till höger efter bokstaven skriver man en siffra som anger hur många atomer det finns av den sorten. Om siffran är 1 ska man inte skriva ut den. Fråga läraren vad ämnet heter, som har sådana molekyler, och skriv ner det. Ställ frågor till varandra: &quot;Hur många kolatomer har den här molekylen? Hur många bindningar har den? Vad heter den? ...&quot; De ämnen som består av kol- och väteatomer kallas ''kolväten''. Ni kommer att lära er mer om dem senare. 

Ett rent ämne innehåller bara en sorts molekyler. Exempel: Etanol är ett rent ämne. Det innehåller bara etanolmolekyler. Vatten är ett rent ämne; vatten innehåller bara vattenmolekyler. Mjölk är däremot inget rent ämne. Mjölk är en blandning. Den innehåller både vattenmolekyler, olika slags proteinmolekyler, fettmolekyler och kolhydratmolekyler.

Det finns ungefär hundra olika slags atomer. De tre viktigaste är kol, väte och syre. Allt levande består till största delen av dessa tre slags atomer. När man vet det, då förstår man också att en ylletröja mest består av kol, väte och syre, för ylle kommer ju från fårens ull, och får är levande varelser. En stol är gjord av trä, som kommer från växtriket, så den består mest av kol, väte och syre. 

Syreatomen betecknas med en röd kula med två hål, och med stora bokstaven O när man skriver formler.

'''Lab: Bygge av molekylmodeller som bestående av kol- och väteatomer, samt en syreatom'''

Uppgift: Samma som tidigare, men nu får du även använda en syreatomer. Bygg modeller av olika molekyler, rita strukturformel, skriv bruttoformel. Fråga läraren vad ämnet heter, som har sådana molekyler. Ställ frågor till varandra: &quot;Hur många syreatomer, hur många väteatomer, har den här molekylen? Hur många bindningar har den? ...&quot;. 

Ni har byggt molekyler som består av tre slags atomer, av två slags atomer och kanske också några som består av bara ett slags atomer. Ett ämne som består av bara ett slags atomer kallas ''grundämne''. Det finns alltså ungefär hundra grundämnen. 
*Grundämnet väte eller vätgas består av väteatomer, H (vita kulor med ett hål). Det finns två atomer i varje vätemolekyl.
*Grundämnet syre eller syrgas består av syreatomer, O (röda kulor med två hål). Det finns två atomer i varje syremolekyl. Syre finns i luften.
*Grundämnet kol består av kolatomer, C (svarta kulor med fyra hål). Det har ni inte byggt, för kol-kulorna har fyra hål, och då blir så många bindningar mellan atomerna så att molekylerna blir mycket stora, fler än antalet kulor ni hade. Därför är grundämnet kol ett fast ämne.

Ett ämne som inte är grundämne, och som alltså innehåller mer än ett slags atomer, kallas ''förening'' eller ''kemisk förening''. Det finns miljoner olika föreningar. Att man kan bygga så många är för att kol-kulorna har så många hål, så att man kan fortsätta att foga ihop fler och fler till långa kedjor.

Vatten består av vattenmolekyler. Varje vattenmolekyl består av två väteatomer och en syreatom:  H-O-H eller H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O. Koldioxid består av koldioxidmolekyler. Varje koldioxidmolekyl består av en kolatom och två syreatomer. Strukturformeln är O=C=O. Bruttoformeln är CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;. 

I den här tabellen finns det några rutor som inte är ifyllda. Kan du lista ut vad det ska vara där?

{| class=&quot;wikitable&quot;

!Molekylmodell!!Strukturformel!!Bruttoformel!!Namn!!Användning!!Förekomst
|-
|[[Bild:Water Molecule 3D X 3.jpg|right|140px|]] || || H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O ||  || Att dricka, vattna växter med, som lösningsmedel || I hav, sjöar, moln
|-
| style=&quot;height:120px; width:240px&quot;|  || O = C = O ||  || Koldioxid  ||  Behövs för att växterna ska kunna leva || Finns i luften vi andas ut
|-
| [[Bild:Propane-3D-balls-A.png|200px]] || [[Bild:Propan Lewis.svg|200px]] || C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;8&lt;/sub&gt; ||  || I gasolkök, gasbrännare  || I oljekällor och gaskällor i jorden 
|}

Det finns en del ämnen som inte egentligen består av molekyler. Dem ska vi återkomma till senare. Också för dem gäller det att de är grundämnen om de har bara ett slags atomer och föreningar om de har flera slags atomer. 
 
 
====Övningar om molekyler====
[[/Övningar#Övningar om molekyler|Klicka här]]

====Övningar om grundämnena====
[[/Övningar#Övningar om grundämnena|Klicka här]]

=Kemiska reaktioner=
Nu kommer vi till det viktiga i kemin - hur ämnen kan förändras så att de blir andra ämnen. Hur de ''reagerar''. För att förstå det har ni tidigare lärt er om andra förändringar, sådana där inga nya ämnen bildas, till exempel kokning. Sen har ni lärt er hur kemister arbetar: De blandar ämnen och de separerar ämnen som är blandade. Vi arbetade då hela tiden med ämnen som inte reagerar. Sanden som var blandad med saltet fanns kvar som sand i filtrerpappret. 

Nu ska vi undersöka ''reaktioner'', hur ämnen reagerar. Hur det går till kan man förstå om man tänker på att ämnen innehåller molekyler och att molekylerna är uppbyggda av atomer. 

Tänk er att vi har en molekyl och bygger om den, så att den blir förändrad. Man tar lös de atomer som finns i den och sätter ihop samma atomer så att det blir en annan molekyl. Det är precis det som är en reaktion. Det blir en ny sorts molekyl, men alla atomerna finns kvar. Och det behöver inte vara så att man får bara en molekyl på slutet. Man kan starta med en stor molekyl och bygga om den till flera små molekyler. Eller man kan börja med flera molekyler och bygga ihop dem till en molekyl. Eller man kan börja med flera molekyler och göra om dem till flera molekyler som är av ett annat slag. Allt detta är kemiska reaktioner, bara man ser till att man inte slarvar bort någon atom på vägen och inte plockar in någon som inte fanns med från början. Det man hade från början kallas ''utgångsämnena'', det man får på slutet kallas ''reaktionsprodukterna''. Tillsammans måste det finnas lika mycket av varje atomslag på slutet som i början.

Nu har vi tänkt på molekylmodeller. I verklighetens reaktioner kan man inte se molekylerna, men det är samma sak som händer där. Om man till exempel eldar en brasa i spisen, då säger man att veden brinner. Alla de molekyler som fanns i veden finns inte längre. De har rivits. Men atomerna finns kvar någonstans. Det är sådant som kemister undersöker: Var finns de? Vad har det blivit för ämnen av dem? Man finner att de har gått upp genom skorstenspipan. Man undersöker röken och hittar koldioxidmolekyler där. Man upptäcker att röken är fuktig, att där finns vattenmolekyler. Då vet man att reaktionsprodukterna är koldioxid och vatten.

Man undersöker också vad som sker om man inte har dragluckan öppen eller på glänt. Då kan veden inte brinna. Det behöver komma till ny luft hela tiden. Det är syret i luften som är nödvändigt. Utgångsämnena vid reaktionen är alltså syre och någonting i veden.  Tills vidare skriver vi reaktionen med denna ''reaktionslikhet'':
       syre  +  ved  →  koldioxid  +   vatten

Man skriver alltså utgångsämnena till vänster med plustecken emellan om de är flera. Reaktionsprodukterna skriver man på samma sätt till höger. Och däremellan ska det stå en pil som visar åt vilket håll reaktionen går.

En kemisk reaktion är alltså när ämnen förvandlas till andra ämnen. Ofta behövs det värme för att en reaktion ska starta. Värme är i själva verket rörelse, att molekyler rör sig. Exempel på hur en kemisk reaktion startar: 

I gasbrännarens gasbehållare finns det propangas. Den består av propanmolekyler. När man öppnar gaskranen kommer propanmolekylerna ut och blandar sig med syremolekyler och andra molekyler i luften. Ingenting annat sker. Det sker ingen reaktion innan man för en brinnande tändsticka till munstycket. Tändstickans låga är så het att propanmolekylerna börjar röra på sig så häftigt att de skakar sönder. Det är som när man plockar lös kulorna i modellen. Men de kan inte vara lösa länge. Öppna hål och spretande bindningar kan inte existera länge, så atomerna slår blixtsnabbt ihop sig igen - och då ofta på ett annat sätt, så att det bildas nya molekyler. Det bildas koldioxidmolekyler och vattenmolekyler. Reaktionslikheten kan skrivas så här:
       propan  +  syre  →  koldioxid  +  vatten

Sen kan man ta bort tändstickan, för vid själva sammanslagningen får atomerna sådan fart så att de slår till nya molekyler som börjar reagera i sin tur. Man säger att reaktionen skapar tillräckligt med värme för att fortsätta att håller sig i gång. Så länge det finns gas och syre fortsätter därför lågan att brinna.

====[[/Övningar#Övningar om reaktioner|Övningar om reaktioner]]====
[[Kemi för grundskola#Övningar om reaktioner|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]


==Många grundämnen kan förena sig med syre==

'''Lab: Oxidation av magnesium'''

Uppgift: Håll en bit magnesium i en eldslåga en stund.

Iakttagelser: Värmen startade reaktionen. När den väl kommit igång bildades det värme så att reaktionen fortsatte av sig själv och sände ut ett starkt vitt ljussken. Det som blev kvar av magnesiumet var ett vitt pulver.

Förklaring: Magnesium är en metall. I luften finns gasen syre. När de reagerar med varandra bildas ett vitt fast ämne, som heter ''magnesiumoxid''.

Reaktionslikhet med namn: magnesium + syre → magnesiumoxid.

Magnesium består av bara magnesiumatomer, syre innehåller bara syreatomer. De är alltså grundämnen. Men magnesiumoxiden har två olika slags atomer i sig, både magnesiumatomerna och syreatomerna. Man brukar säga att magnesium och syre har &quot;förenat sig&quot;, att det bildas en &quot;förening&quot;, eller &quot;kemisk förening&quot;. En ''förening'' är alltså ett ämne som inte är ett grundämne. En förening innehåller flera slags atomer. 

Reaktionslikhet: Mg + O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; → MgO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;

'''Lab: Oxidation av järn.''' Stålull består mest av järnatomer. När en kant av en stålullsbit upphettas med en tändsticka förenar sig järnatomer med syremolekyler. (Två järnatomer plus en syremolekyl blir till två järnoxid&quot;molekyler&quot;.) Det bildas värme hela tiden under reaktionen så att reaktionen sprids längs järntrådarna. Man ser att trådarna lyser upp. Järnoxid är ett fast ämne. Om stålullen är upphängd i en våg som är i balans ser man att det som bildats är tyngre än den stålull man hade från början. Det är för att det kommit till syreatomer.

'''Lab: Oxidation av svavel.''' En svavelatom plus en syremolekyl blir en svaveldioxidmolekyl. Svavel är ett gult fast ämne. Svaveldioxid är en gas med stickande lukt. Man använder dragskåp för att inte svaveldioxiden ska komma ut i klassrummet. För att reaktionen ska starta får man värma upp svavlet i en metallsked över en gaslåga. När den väl startade bildas det värme så att reaktionen fortsätter. Man ser en blå låga.

'''Lab: Oxidation av kol.'''
En träkolsbit upphettas över en gaslåga. Det syns att den glöder. När man blåser på den glöder den starkare. Det är för att det kommer till flera syremolekyler. Där reaktionen sker bildas det värme. En kolatom plus en syremolekyl blir en koldioxidmolekyl.

De flesta grundämnen kan reagera med syre. En förening som innehåller syreatomer kallas en ''oxid''. (Finns det två syreatomer i varje molekyl kallas den dioxid.) Exempel på oxider: koldioxid (gas), svaveldioxid (gas), magnesiumoxid (vitt fast ämne), järnoxid (mörkt fast ämne).

När det bildas oxid säger vi att det sker en ''oxidation''. Man kan också säga att det sker en förbränning. I synnerhet använder man orden förbränning och brinna när man talar om en snabb reaktion vid hög temperatur där man ser eld. Men det är inte fel att säga att det sker förbränning i en kompost, där löv och avfall förmultnar när de långsamt förenas med luftens syre. Oxidation kan man också säga, och ni kommer senare att lära er att man ibland även kan säga oxidation när det inte bildas oxider, utan bara bildas ämnen som liknar oxider.

====[[/Övningar#Övningar om reaktioner|Övningar om reaktioner]]====
[[Kemi för grundskola#Övningar om reaktioner|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

==Reaktioner kan ske snabbt och långsamt==

'''Lab: Tillverkning av syrgas.'''

Vi framställde syrgas ur väteperoxid. Då använde vi en ''katalysator''. Det är ett ämne som behövs för att reaktionen ska ske eller ske snabbare, men som inte går åt i reaktionen.

Katalysatorn var mangandioxid, även kallat brunsten. Det är ett svart pulver. Vi hade en spateludd med mangandioxid i bottnen av en rundkolv och tillförde utspädd väteperoxid droppvis genom en dropptratt. Genast när väteperoxidmolekylerna träffade mangandioxiden sönderdelades de så att det bildades vattenmolekyler och syremolekyler. Kolven var tillproppad så syrgasen kunde bara ta sig ut genom avledningsröret. Den fick bubbla upp i vattenfyllda uppochnedvända provrör och kolvar som hölls med mynningarna under vattenytan i ett tråg.

      väteperoxid → vatten + syre

Det här är en sönderfallsreaktion. Väteperoxid sönderdelas i två ämnen. Det sker bara om det finns en katalysator närvarande. Och när det har skett finns katalysatorn kvar. Utan katalysator kan man förvara väteperoxid i en flaska i många år utan att den faller sönder.

Vi kan rita samma reaktionslikhet lite noggrannare, så att man kan se de enskilda atomerna och bindningarna. Då är det bäst att rita två väteperoxidmolekyler. Då ser man att var och en ger bort en syreatom, så att de förvandlas till vattenmolekyler. Syreatomerna slår ihop sig till en syremolekyl. Öva dig att bygga denna reaktion. Bygg först två väteperoxidmolekyler och bygg sedan om dem. Öva dig att rita formel för det som sker.

      H-O-O-H  +  H-O-O-H  →  H-O-H  +  H-O-H  + O=O 

Den gas vi samlade upp i de första provrören var uppblandad med luft som var kvar i rundkolven från början. Det kunde vi se när vi sänkte ner en glödande trästicka i provröret. Ingenting speciellt hände. I de senare provrören och kolvarna kunde vi däremot se att glöden flammade upp så att stickan började brinna igen. Det var för att syremolekylerna är mera koncentrerade än i luft.

Vi undersökte hur andra ämnen reagerar med ren syrgas och resultatet var detsamma. De reagerar snabbare i ren syrgas än i luft som bara delvis består av syrgas. Svavel oxideras med en starkare lysande blå låga i syrgas än i luft. Stålull oxideras med starkt lysande sken i syrgas men glöder bara lite i luft.

'''Lab: Reaktion mellan svavel och järn.'''
Både svavel och järn är fasta ämnen. När temperaturen är hög slår sig varje järnatom ihop med en syreatom. Det bildas järnsulfid. För att det inte ska bli vare sig järnatomer eller svavelatomer över väger vi upp lika många atomer av vardera ämnet. Järnatomerna är tyngre, så därför behövs det större vikt av järn. Proportionerna ska vara som 56 gram järn på 32 gram svavel. Vi gör en åttondels sats, så det blir 7 gram järn och 4 gram svavel.

De uppvägda mängderna av utgångsämnena mortlas samman så att kornen blir små och välblandade. Då är det lättare för svavel- och järnatomer att hitta fram till varandra. Trots att de mortlade partiklarna är små är blandningen inte homogen. Man kan se partiklarna med ett förstoringsglas. (Om man vill enkelt separera järnkornen från svavlkornen med en magnet.) Blandningen hälls i ett provrör. Det upphettes över en gaslåga. När reaktionen kommer igång börjar provrörsinnehållet glöda. Där provröret svalnat petas innehållet ut. Det är reaktionsprodukten. Den är homogen och mörkgrå.

'''Vad som påverkar hur snabbt reaktioner sker:'''
*Temperaturen: De flesta reaktioner sker snabbare om temperaturen är hög. Molekylerna rör sig mera så att bindningarna lätt brister.
*Katalysator: En liten mängd katalysator kan få reaktionen att gå mycket snabbare. Väteperoxid kan till exempel stå i åratal i sin flaska utan att molekylerna sönderfaller, men om de kommer i kontakt med en lämplig katalysator faller de sönder på några minuter. 
*Finfördelning och blandning gör att molekylerna kommer nära de molekyler de ska reagera med så att reaktionen går lättare. Det är till exempel svårt att bränna upp en spik eller järnten. Med stålull går det lättare för luftens syremolekyler kommer in mellan de fina järntrådarna. Det går långsammare att elda stora vedklabbar än fina stickor. Sågspån brinner ännu snabbare, och slipdamm i ett snickeri kan explodera om det är blandat med tillräckligt med luft. Det är trä plus syre i alla fallen. Finfördelningen avgör hur snabbt reaktionen mellan dem sker. 
*Koncentrationen: Om ämnena är koncentrerade stöter de lättare på precis de molekyler de ska reagera med. I luft finns det bara en femtedel syre (20%) och fyra femtedelar kväve, så det är en massa kvävemolekyler i vägen som hindrar att syremolekylerna kommer fram till bränslet. I rent syre (100%) sker förbränning snabbare. Vi har visat det med stålull, trä och svavel.

====[[/Övningar#Övningar om reaktioner|Övningar om reaktioner]]====
[[Kemi för grundskola#Övningar om reaktioner|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

=Organisk kemi= 
De närmaste veckorna kommer du att lära dig organisk kemi. Organisk kemi handlar om ämnen som innehåller kolatomer. Det finns så många sådana ämnen, faktiskt flera miljoner, så att man inte har en chans att lära känna alla. Men det är ändå många som man vill veta en del om - ättika, alkohol, gasol, olika slags oljor, fetter, kolhydrater - bland annat för att de är viktiga i vårt dagliga liv. För att inte blanda ihop olika ämnen får man tänka lite extra på sin studieteknik, hur man ska hålla reda på namnen och hur man ska ordna in ämnena i olika grupper eller klasser.

==Studieteknik: Repetera namn och fakta==
När man letar information på nätet eller läser läxor, hur ska man göra för att inte glömma? Tidigare i kemin har ofta det viktiga varit att man ska förstå, för det man en gång har förstått glömmer man inte så lätt. Senare kommer det ibland att bli så igen, men just nu är själva förståendet ganska lätt, men man kan inte nöja sig med det utan får anstränga sig att plugga in ord och namn, ändelser och förstavelser. Det blir lite som att lära sig språk. Då är det viktigt med repetition. 

Så här kan man göra: Man läser ett avsnitt - kanske i fyra minuter. Sen stänger man boken eller lägger undan sidan, tar fram ett papper och skriver ner allt man minns. Sen räknar man hur många fakta man fått med. Det var kanske två. Man ser efter hur många fakta det fanns i avsnittet - kanske 20. Två av 20 räcker inte för godkänt. Då öppnar man boken igen och läs i fyra minuter igen, stänger och skriver: kanske 6 av 20 nu. Läs upp för någon annan och kolla att det är rätt uttryckt. Gör det en tredje gång, en fjärde. Kommer man upp i 15 av 20 så räcker det gott. Då kan man läxan. Nästa dag, när man har gjort en massa annat emellan, då har man förstås glömt. Då kanske man vill skriva igen. Eller läsa. Eller det kanske börjar löpa av sig självt. Träningen har gjort att man inte längre blandar ihop saker. Man vet precis skillnaden mellan propan och etanol. Och en massa andra ämnen. Det behövs senare för att man ska få förståelse på djupet.

==Molekyler som innehåller kolatomer kallas organiska molekyler==
Man brukar dela in alla ämnen i två grupper: organiska och oorganiska ämnen. ''Organiska ämnen'' hittar man i växter och djur. Det man äter kommer från växt- och djurriket. Alla kolhydrater, fetter och proteiner är organiska ämnen. Ättiksyra, citronsyra och aceton är också organiska ämnen.

''Oorganiska ämnen'' är vad som mest finns i den livlösa naturen, i &quot;mineralriket&quot; (stenriket). Salt, vatten, gips är oorganiska ämnen. Saltsyra och svavelsyra är också oorganiska. Förr trodde man att det behövdes helt olika slags tänkande för att förstå de båda sorternas ämnen, de organiska och de oorganiska. Man trodde att det behövdes någon speciell slags livets kraft för att tillverka organiska ämnen. Numera vet man att det går att tillverka organiska ämnen även av råvaror som finns i den livlösa naturen. Den viktiga skillnaden är att det finns kolatomer (och också väteatomer) i molekylerna i alla organiska ämnen. De närmaste veckorna kommer du att lära dig olika klasser av organiska ämnen. Först lär du dig om kolväten, sen om alkoholer, sen några andra. Varje klass är i sin tur indelad i olika klasser, underavdelningar. Man säger att man har klassificerat ämnena. När man vet till vilken klass varje ämne hör blir det lättare att hålla reda på dem. Och ämnen som hör till samma klass har namn som slutar på samma ändelse.

==Repetition om molekyler och bindningar==
[[Bild:Propane Molecule 3D X.jpg||right|200px|Bild på propanmolekylmodell]]


* Vad är detta som visas på bilden till höger? Man kan säga att det är en molekyl eller en modell av en molekyl. 

* Vad är skillnaden mellan ''modell av en molekyl'' och en ''molekyl''? Modellen har vi byggt, kanske av pinnar och kulor, av plast eller papper. Den är helst stor så att vi kan se den, den har har färg. En molekylen kan vi inte se. Den finns tillsammans med triljoner andra molekyler i varenda droppe av de ämnen som vi tittar på. Den är inte byggd av några plastpinnar, den är för liten för att ha någon färg. Man kan inte se den ens med mikroskop.

* På bilden ser vi färgerna svart och vitt, så egentligen det är en ''modell av en molekyl'', men det är enklare att säga att bilden föreställer en ''molekyl''. Det viktiga är bara att minnas att färgerna är påhittade, för att vi ska kunna hålla reda på alla kulorna.

* Ser alltid en molekyl ut så här? Vad kan vara annorlunda? Hur många atomer finns det i den? Det finns 11 atomer i molekylen på bilden. I andra molekyler kan det vara något annat antal. Minst två. Ibland tusentals. Det finns egentligen ingen gräns. Riktigt stora molekyler kallas makromolekyler. De kan till och med bli så stora att man kan se dem i vissa slags mikroskop. Det är stora molekyler som får livet att fungera. Virus består av några få stora molekyler, våra kroppar av många triljoner stora molekyler. 
  
* Hur många sorters atomer finns det i molekylen på bilden? Här ser man hur bra det är att ha en modell med färger. De svarta föreställer kolatomer. De vita föreställer väteatomer. De färgerna måste man komma ihåg. Det finns två sorters atomer i molekylen på bilden.

* Hur många väteatomer finns det i molekylen? Åtta väteatomer.

* Hur många kolatomer finns det? Tre kolatomer. Det kommer ni att bli mycket intresserade av, hur många kolatomer det finns i varje molekyl, för när man vet det, då har man kommit en god bit på väg att veta namnet, att känna igen molekylen och kunna säga: &quot;Detta är en propanmolekyl&quot;. För alla molekyler med tre kolatomer har namn som börjar på &quot;prop-&quot;. Den här molekylen är en propan-molekyl. Ett ämne som består av propanmolekyler kallas propan. Eftersom det är en gas kallas den propangas.

* Om man tar bort en väteatom - är det då fortfarande en molekyl? Nej. Det är varken en propanmolekyl eller någon annan slags molekyl. Det är ingen molekyl alls. Det finns inget sådant ämne. Ser man i modellen antingen något hål som är öppet eller någon bindningspinne som sticker ut, då vet man att det inte finns ett sådant ämne. Ingenstans, inte på någon hylla i någon kemisal, kan man någonsin hitta någon flaska, där det bara skulle finnas sådana &quot;ofullständiga molekyler&quot;. Så det gäller att hålla reda på bindningarna.

* Hur många bindningar finns det i propanmolekylen? Tio. Hur många av väteatomerna är bundna till en kolatom? Svar: Alla
Hur många kolatomer är bundna till tre väteatomer? Svar: Två av dem. Hur många väteatomer är bundna till en annan väteatom? Ingen av dem. 

* Så här ritar/skriver man molekyler. [[Bild:Propan Lewis.svg|200px|right]]Strukturformel kallas det. Det är en annan slags modell. Där har man inte färger utan olika bokstäver för olika atomslag. Det går snabbare att byta färgpenna hela tiden. Det man måste hålla reda på är: Väte - vit - H - ett hål. Kol - svart - C - fyra hål. Bindningarna ritar man med streck. Regeln är: Från varje H ska det gå ett streck, från varje C ska det gå fyra streck.

==Kolväten, en klass av organiska ämnen==
Vi börjar med att studera kolvätemolekyler - alltså molekyler som bara innehåller kol- och väteatomer. De är de enklaste organiska ämnena. 

'''Kunskapsinhämtning: Kolväten - bygg, läs, lägg på minnet''' 

Bygg några molekylmodeller som består av bara kol- och väteatomer. De kallas ''kolvätemolekyler''. Kom ihåg: inga öppna hål, inga spretande bindningspinnar. Rita strukturformel för var och en av dem. Skriv upp fakta om dem: Hur många atomer är det av varje slag? Finns det några dubbelbindningar eller enkelbindningar i molekylen? Enkelbindning betyder att det i strukturformeln bara finns ett streck mellan två kolatomer. Du har bara använt en pinne för att binda ihop två svarta kulor. En dubbelbindningen har två streck mellan ett par kolatomer, en trippelbindning har tre streck mellan dem. 

Först ska nu lära dig att avgöra vad molekylerna heter. Om det enbart finns enkelbindningar i en molekyl, då slutar namnet på &quot;-an&quot;. Sen får man räkna kolatomerna. Metan heter ämnet som har en kolatom, etan har två kolatomer, propan har tre kolatomer, butan har fyra kolatomer, pentan har fem kolatomer. Lär dig de fem namnen.  Alla sådana ämnen kallas alkaner.

Finns det en dubbelbindning förutom enkelbindningarna, då slutar namnet på &quot;-en&quot;. Eten har två kolatomer, propen har tre kolatomer, buten har fyra kolatomer, penten har fem kolatomer. Alla sådana ämnen kallas alkener.

Finns det en trippelbindning förutom enkelbindningarna, då slutar namnet på &quot;-yn&quot;. Etyn har två kolatomer, propyn har tre kolatomer, butyn har fyra kolatomer, pentyn har fem kolatomer. Alla sådana ämnen kallas alkyner.

Läs om kolväten, alkaner, alkener och alkyner på Wikipedia.

{| class=&quot;wikitable&quot;

!Molekylmodell!!Strukturformel!!Antal kolatomer!!Bindningar mellan kolatomerna!!Namn!!Bruttoformel
|-
| [[Bild:Heptane3D.png|150 px]] ||[[Bild:Epthane Lewis.svg|right|340px]]|| Sju (hept-)|| Enbart enkelbindningar || Heptanmolekyl || C&lt;sub&gt;7&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;16&lt;/sub&gt;
|-
| [[Bild:Propane-3D-balls-A.png|200px]] || [[Bild:Propan Lewis.svg|150px]] || Tre  (prop-)|| Enbart enkelbindningar (-an) || Propanmolekyl|| C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;8&lt;/sub&gt;
|-
| [[Bild:Ethylene 8147.JPG|150px]] || [[Bild:Ethene structural.svg|100px]] || Två (et-) || En dubbelbindning (-en) || Etenmolekyl || C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;
|-
| [[Bild:Cis 2 butene 8195.JPG|150px]] || [[Bild:Cis-2-Buten.svg|150px]] || Fyra (but-) || En dubbelbindning (-en) || Butenmolekyl || C&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;8&lt;/sub&gt;
|-
| [[Bild:Acetylene 8162.JPG|150px]] || [[Bild:Acetylene-2D.svg|150px]] || Två (et-) || En trippelbindning (-yn) || Etynmolekyl || C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;
|}


===Sammanfattning om kolvätenas namn=== 

Klassen kolväten delas in i de tre klasserna alkaner, alkener och alkyner. 

Ämnen med en kolatom har namn som börjar på met-. (Det finns bara ett sådant ämne, metan.)

Ämnen med två kolatomer har namn som börjar på et-. (Det finns tre sådana ämnen: etan, eten och etyn)

Ämnen med tre kolatomer har namn som börjar på prop-. (Det finns tre sådana ämnen:propan, propen och propyn)

Ämnen med fyra kolatomer har namn som börjar på but-. (Det finns två olika slags butan. En med ogrenad kolkedja och en med grenad kolkedja. Också av buten och butyn finns det flera varianter.)

Ämnen med fem kolatomer har namn som börjar på pent-. 

Ordet &quot;penta&quot; är grekiska och betyder fem. För att ge namn åt större molekyler använder man det grekiska räkneordet för antalet kolatomer och sätter till -an, -en eller -yn.

Ämnen med sex kolatomer har namn som börjar på hex-. Ämnen med sju kolatomer har namn som börjar på hept-. Ämnen med åtta kolatomer har namn som börjar på okt-. Fortsättning på serien hittar du på Wikipedia. Där kan du också läsa om ''isomeri''.

===Övningar om kolvätenas namn===
[[/Övningar#Övningar om kolvätenas namn|Klicka här]]


===Övning===
Läs på Wikipedia. Sök dels på olika kolväten, dels på ord som &quot;gasol, gasspis, bensin, fotogen, diesel, symaskinsolja, smörjolja, vaselin,
paraffin&quot;. Skriv ner fakta du har hittat. Om det är svårt att hitta bra uppgifter kan du försöka med norska Wikipedia eller någon annan språkversion. Den engelska har ibland så mycket information att det kan bli förvirrande.
 
===Fossila bränslen===
Djupt nere i jorden finns det kolväten (bergolja och naturgas). Inte överallt, men till exempel i Irak, Iran, Arabien, Ryssland. Hur har den hamnat där? Tänk på en skog för 50 miljoner år sen, med växter och djur. De är alla döda nu. Normalt vad som händer med växter och djur när de dör är att de förmultnar. De förvandlas till koldioxid och vatten. Men ibland hamnar någonting, kanske en trädgren, så djupt ner i marken eller kanske under vatten, så att det inte kommer till någon luft. Då multnar de inte. Hamnar de riktigt djupt, där trycket är stort, förvandlas de till kolväten. Det kan också bildas något som kallas stenkol eller &quot;kol&quot; och som till 90 procent består av kolatomer. 

Till platser där gasen och oljan fortfarande finns kvar efter så lång tid och inte har pyst ut kommer det energibolag. De borrar hål i marken, pumpar upp och leder gasen i rörledningar till dem som ska använda den. Det kan vara i gasspisar, för att värma upp bostäder eller som råvara i fabriker. Oljan brukar fraktas i tankfartyg till ett raffinaderi. Den brukar vara en svart och tjock smet. Ibland kommer den ut från fartygen och flyter omkring. Fåglar som får den på sina fjädrar får svårt att simma och att skydda sig mot kyla. När man rengör, sanerar, stränderna använder man ofta grep för att ösa upp oljeklumparna. Så tjockflytande är den. Den innehåller en blandning av alla möjliga alkaner och en del andra kolväten och andra ämnen. Raffinaderiet är en fabrik som destillerar denna smörja, så att man separerar olika ämnen från varandra. Fraktionerad destillation betyder att man samtidigt kan skilja ut många olika 
ämnen. Precis som vid vanlig destillation eldar man i bottnen av en kolonn, ett högt rör. Kolonnen är av plåt och många meter hög, och det kan rinna ut olika vätskor ur olika rör längs hela kolonnens längd. De översta rören ger bensin, nedanför dem kommer det dieselbränsle, flygbensin, fotogen, brännolja, sen tjockare och tjockare smörjoljor och till slut nere där det är hetast kommer det paraffin. Ämnena sorteras alltså upp efter hur hög kokpunkt de har. Det som blir kvar och inte avdunstar är asfalt, som används som beläggning på vägar.

===Alkaners förbränning===
En mycket stor del av det som tillverkas i ett raffinaderi är alltså bränslen. Man skaffar dem för att bränna upp dem. Fotogen bränner man i fotogenlampor för att få ljus. Brännolja bränner man för att få värme i bostäder. Bensin brinner i bilmotorer för att driva motorn och få bilarna att gå. 

För att det ska börja brinna måste det vara hett. När det väl har kommit igång bildas det mer och mer värme efter hand som reaktionen sker, så att elden sprider sig så länge det finns bränsle och syre. 

Brinna betyder att förena sig med syre. I luften finns det syre. Vissa syreatomer slår sig ihop med kolatomerna, vissa med väteatomerna.

När kolatomer förenar sig med syreatomer bildas det koldioxidmolekyler. När väteatomerna förenar sig med syreatomer bildas det vatten.

'''Reaktionslikheter.''' 

I ord kan man skriva så här: 

 metan + syre → koldioxid + vatten

 etan + syre → koldioxid + vatten

 propan + syre → koldioxid + vatten

Detta är inte så svårt. Det man har från början skrivs till vänster, det som bildas till höger. Nu ska vi skriva samma sak med kemiska beteckningar för de molekyler som reagerar. Då är det överenskommet så att vi samtidigt måste skriva in precis hur många av varje molekyl det är. Det kallas att balansera formeln, och det får man öva sig på ganska mycket. 

Vi tittar först på den första formeln. Att skriva den så här vore inte vara rätt, för det skulle betyda att det skulle räcka med en syremolekyl för att göra koldioxid och vatten: CH&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; + O&lt;sub&gt;2 &lt;/sub&gt; → CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; + H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O. Det gör det inte. Vi måste också kontrollera de andra atomerna, att det står lika många på båda sidor av pilen, för det är ju samma atomer i början och i slutet..

Vi börjar med att räkna ihop kolatomerna. Vi ser att det är en kolatom i metanmolekylen och på andra sidan är det en kolatom i koldioxidmolekylen, så allt är bra så långt. Kolatomerna stämmer.

Sen får vi titta på syreatomen, och där stämmer det inte alls. Till vänster är det en syremolekyl, som innehåller två syreatomer. Till höger är det dels två syreatomer i koldioxidmolekylen och dels en syreatom i vattenmolekylen, vilket tillsammans blir tre. Inte heller väteatomerna stämmer.

Vi ska hjälpa dig lite på traven genom att säga att man måste ta en metanmolekyler och två syremolekyler. Nu ska du fundera på hur många molekyler det blir på högra sidan. Vi skriver först in talet 2 (talet 1 brukar man inte skriva ut), och vi sätter punktade linjer där det ska fyllas i antal. 

 CH&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; + 2 O&lt;sub&gt;2 &lt;/sub&gt; → .... CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; + .... H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O  Formeln är fortfarande inte balanserad!

Nu kan du ta molekylmodeller till hjälp. Bygg en metanmolekyl. Bygg sen tre syremolekyler. Lägg undan allt övrigt byggmaterial och koncentrera dig på de fyra molekyler du byggt. Bygg om dem till koldioxid och vatten. Hur många koldioxidmolekyler blev det? Fyll i det på prickade linjen. Hur många vattenmolekyler blev det?

Här är rätt svar:

 CH&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; + 2 O&lt;sub&gt;2 &lt;/sub&gt; →  CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; +  2 H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O  Formeln är nu balanserad!

Vi kan kontrollera att den är balanserad: 

På vänster sida (alltså från början) är det 1 kolatom, 4 väteatomer, 4 syreatomer. 

På höger sida (alltså på slutet) är det 1 kolatom, 4 väteatomer, 4 syreatomer. Alltså samma antal av alla. Alltså har vi hittat rätt tal.

Nästa exempel:

 C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;8&lt;/sub&gt; +   5  O&lt;sub&gt;2 &lt;/sub&gt; →  .... CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; +  .... H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O  Formeln är inte balanserad!

Vi har skrivit ut talen på vänster sida. Det står att en propanmolekyl reagerar med 5 syremolekyler. Din uppgift är att skriva ut höger sidans tal.
Som hjälp använder du molekylmodeller. Bygg en propanmolekyl och fem syremolekyler. Lägg undan alla kulor och pinnar utom dem, och se hur många det blir när ni bygger om dem till koldioxidmolekyler och vattenmolekyler. Då kan du fylla i höger sida.

Kan du på egen hand lista ut hur man ska balansera formeln för etans förbränning?

===Sammanfattning om reaktionslikheter===
*Till vänster skriver man upp alla molekylerna som finns från början, sen en pil, och efter pilen de molekyler som bildas.
*Först kan man skriva ut molekylernas namn. Då behöver man inte bekymra sig om att formeln är balanserad. Sen skriver man formler för molekylerna i stället för namnen. Då lämnar man utrymme före varje molekyls formel för det tal som man ska räkna ut, som anger hur många av det molekylslaget som det var eller blir. 
*Man måste räkna efter så att det finns lika många atomer av varje slag i slutet som i början. Man kan använda molekylmodeller som hjälp och först bygga ursprungsmolekylerna och sen bygga om dem till de molekyler som det bildas. Man kan också skriva listor över varje atomslag.
*När man vet hur många det måste bli av varje atomslag, skriver man in det talet. Då är formeln balanserad. Blir antalet ett skriver man inte någon siffra.

===Alkener och alkyner===
'''Studieuppgift:''' Sök fakta om alkaner, alkener, polymerisation, polyeten, polypropen, svetsgasen &quot;acetylen&quot;. Det finns inget ämne som består av förstavelsen met- och ändelsen -en. Varför är det så?

{| class=&quot;wikitable&quot; 

!Molekylmodell!!Strukturformel!!Bruttoformel!!Namn!!Användning!!Förekomst
|-
| [[Bild:Ethylene 8147.JPG|150px]] || [[Bild:Ethene structural.svg|100px]]|| style=&quot;height:80px; width:500px&quot;| C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; || style=&quot;height:80px; width:500px&quot;| Eten ||style=&quot;height:80px; width:600px&quot;| För tillverkning av plast ||style=&quot;height:80px; width:600px&quot;| Bildas i mognande frukt, tillverkas av råolja 
|-
| [[Bild:Cis 2 butene 8195.JPG|150px]] || [[Bild:Cis-2-Buten.svg|150px]] || C&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;8&lt;/sub&gt; || Buten || För tillverknig av plast, konstgummi ||I råolja
|-
| [[Bild:Acetylene 8162.JPG|150px]] || [[Bild:Acetylene-2D.svg|150px]] || C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; || Etyn (acetylen) || Svetsgas ||Tillverkas av kol och väte. Förekommer inte naturligt på jorden. (Finns på Jupiter.)
|}

===Övningar om kolvätenas egenskaper===
[[/Övningar#Övningar om kolvätenas egenskaper|Klicka här]]

==Alkoholer==
Vi är nu klara med de ämnen som bara består av kol och väte. Nu börjar vi med sådana som också innehåller syreatomer. Syreatomen (bokstaven O - röd kula) har två bindningshål. Om en syreatom sitter i en molekyl så att den ena bindningen går till en kolatom och den andra till en väteatom, då kallas ämnet alkohol. Det är lätt att bygga om en kolvätemodell till en alkoholmodell. Man tar lös en väteatom och sätter in en syreatom emellan innan man sätter tillbaka väteatomen. Det är lika lätt att ge namn åt en sådan alkoholmolekyl: Man tar namnet på kolvätet och sätter ändelsen &quot;-ol&quot; på slutet.

Det är lätt att se på en modell att den föreställer en alkoholmolekyl. Man ser genast en röd och en vit kula som är bundna till varandra. En sådan grupp av två atomer, en syreatom och en väteatom, kallas en &quot;OH-grupp&quot;. Alkoholer har alltså en eller flera OH-grupper i sina molekyler. 

'''Metanol''' kallas också träsprit. Den är en vattenklar, luktande vätska som kan brinna med osynlig låga. Den är mycket giftig. Det händer att personer som köper sprit från langare får träsprit i stället för den sprit de hade tänkt sig. Det händer ibland att det leder till blindhet eller död.

'''Etanol''' kallas sprit om den är utblandad med vatten. Det är den som finns i öl, vin och andra spritdrycker. Den är ganska lik träsprit men mindre giftig. Ordet &quot;organisk&quot; har samband med &quot;organism&quot;. Organiska ämnen bildas i växter, djur och andra organismer. Etanol bildas av en mikroorganism, en mikroskopiskt liten svamp som kallas jästsvamp. Om man sätter jäst till en lösning som innehåller socker, till exempel fruktsaft, då förvandlar jästsvamparna sockret till etanol. Det är så som öl och vin tillverkas. En del andra spritdrycker är destillerade så att de har högre alkoholhalt.

'''Propanol''' användas i handtvättmedel och andra bakteriedödande lösningar.

De här tre alkoholerna har namn som är lätta att förstå. De kallas systematiska namn. I &quot;prop-an-ol&quot; säger: prop- att det finns &quot;tre kolatomer&quot;, &quot;-an-&quot; säger &quot;ingen dubbelbindning mellan kolatomer&quot;, &quot;-ol&quot; säger att det finns någon &quot;OH-grupp&quot;. Vissa andra alkoholer har namn som inte är lika systematiska. Man måste bara lära sig namnen och formlerna utantill.

'''Glycerol''' är en trevärd alkohol. Det betyder att det i varje molekyl finns tre syreatomer. De är allihop bundna vid var sin av de tre kolatomerna. Glycerol är en tjockflytande, färglös, ogiftig, vätska som smakar sött och som inte brinner. Den används i hudkrämer och bakelser.

'''Glykol''' är en tvåvärd alkohol. Vintertid använder man glykol som tillsats i kylarvätskan i bilar för att den inte ska frysa. '''Xylitol''' och '''Sorbitol''' kan du läsa om på Wikipedia.


==Kemisk analys==
När ett brott har begåtts undersöker polisen brottsplatsen för att hitta spår som kan binda en person till brottet. Man säkrar fingeravtryck och spår från skor och bilhjul. Man samlar in jord, avfall och allt möjligt slags material, som skickas till laboratorium för närmare analys. Mycket av arbetet på laboratoriet handlar sedan om att ta reda på vad det är för ämne som man har hittat. I många fall har man ytterst små mängder av material. Tidigare har vi visat hur man med kromatografi kan undersöka de små mängder av ett ämne som finns i en prick ritad med en penna. Det var ett exempel på kemiska analys. Nu ska ni lära er hur man med kemisk analys kan göra en grov åtskillnad av olika slags ämnen. Först vill vi veta om det är ett organiskt ämne eller ett oorganiskt ämne. Om det är ett organiskt ämne kan vi ofta ganska lätt ta reda på om det är ett kolväte, en alkohol eller hör till någon av de tre viktigaste ämnesklasserna som finns i växter och djur.

===Att påvisa organiska ämnen===
Man hettar upp ämnet. Om det är ett '''organiskt ämne''' brukar det ''bli svart och ge ifrån sig gaser''. Det känner man igen dem på. Den (kol)svarta färgen beror på att det bildas ''grundämnet kol''. Alla organiska ämnen innehåller ju kolatomer bundna till andra atomer, och hettan får molekylerna att röra sig så häftigt att de skakar sönder, så att kolatomerna kvar, mer eller mindre ensamma. Om man till exempel värmer trä över en låga eller i en het ugn eller med ett strykjärn eller i en ''kolmila'', då kallas den svarta resten, som alltså består mest av kolatomer, för träkol, eller ibland grillkol. De andra atomerna, de som har lossnat från kolatomerna brukar bli till små molekyler. Små molekyler brukar vara gaser, så man får göra försöket i dragskåp, så att man inte får ut skadliga gaser i rummet. 

Det är ett mycket säkert test på att man har ett organiskt ämne – det blir svart. Ibland får man vara noggrann att det inte kommer till syrgas, för då kan det bli så att ämnet brinner upp utan att man hinner se kolet. När ämnet brinner slår kolatomerna ihop sig med syreatomer från luften så att de blir till gasen koldioxid, som är alldeles osynlig. Så är det med alkoholer. De brinner med nästan osynlig låga. Men med andra organiska ämnen är det inte så kinkigt att hålla syre borta. Bensin till exempel blir det mycket sot och svart rök av när den brinner, alltså fina partiklar av kol. Vill man vara riktigt säker på att det svarta verkligen är kol, då kan man fortsätta att värma på det och nu blåsa luft på det. Om det är kol då brinner det upp och det svarta försvinner.

===Oorganiskt ämnen hittar man inte kol i===
Om det däremot är ett '''oorganiskt ämne''' som man hettar upp, då blir det inte svart och sotigt. Vanligt salt händer ingenting med även om man hettar upp det starkt. Jod sublimerar, svavel smälter eller brinner utan att bli kolsvart. Det finns alltså många olika möjligheter, och av dem kan man dra slutsatser om vilket oorganiskt ämne det är frågan om.  

===Blandning av organiska och oorganiska ämnen===
Ofta är det prov man undersöker en blandning av organiska och oorganiska ämnen. Det kan man ibland märka på det att det blir både kol (svart vid upphettning, och att det svarta försvinner när det kommer till syre) och något ämne som inte försvinner som gas. Det är vad som händer när ved brinner i spisen. Först försvinner små molekyler ut med röken, man ser kolet, sen oxideras kolet till koldioxid, men kvar är fortfarande de oorganiska ämnena i veden, dem som vi kallar aska.

===Att känna igen olika slags organiska ämnen===
Låt oss nu säga att man har fått reda på att det är ett organiskt ämne, då vill man gå vidare och ta reda på vad det är för slags ämne. 
Vi har redan nämnt att man kan avgöra om en vätska är ett kolväte eller en alkohol på hur den brinner – sotande gul låga visar kolväte, färglös låga utan sot visar alkohol. Övriga ämnen från växtriket och djurriket är ofta antingen fetter, kolhydrater eller proteiner. 

'''Fetter''' känner man igen på att de löser sig bra i opolära lösningsmedel men inte i vatten. Man kan också ta lite av ämnet och gnugga det mot ett papper eller droppa det på ett papper. Om ämnet hör till fetternas klass, då blir det en fläck som inte försvinner om en stund, så som en vattenfläck gör när vattnet avdunstar. Fettmolekylerna är så stora så att de inte lätt kan övergå i gasform. Ett problem är att en del kolväten har samma egenskaper som fetter. Kolvätena brukar sota mer när de brinner, det är nästan enda skillnaden. 

'''Proteiner''' ger ifrån sig en frän lukt när man hettar upp dem, för deras molekyler innehåller kväveatomer, som bildar små molekyler med speciell lukt. För att lära dig att känna igen denna lukt kan du prova att hetta upp ull, hår, fågeldun, torr fisk eller torkad äggvita. De består alla mest av protein.

'''Kolhydrater''' finns det av olika slag. ''Enkla sockerarter'' löser sig i vatten. (De har också söt smak, men det kan man ju inte testa när man undersöker ett okänt prov.) ''Stärkelse'', till exempel potatismjöl, löser sig i hett vatten, men lösningen stelnar till ett klister eller gel när den svalnar. (Det är så som man kokar kräm.) ''Cellulosa'' bildar fibrer, som man kan se under mikroskop. Bomull är nästan ren cellulosa. Också trä och papper innehåller mycket cellulosa, men som nämnts ovan finns det också oorganiska ämnen i dem.

'''Lab: Undersökning av ett okänt prov.''' Du får ett okänt ämne eller en blandning av flera ämnen. Det kan till exempel vara modellera, havregryn, vaselin, ylle, plast, sågspån, lera, sand, smör, socker, metanol, gräs, potatis, damm, mull. Använd den kunskap du har och den utrustning som finns i laboratoriet för att ta reda på vad det prov du har fått består av.

===Fetter===
Uppgift: Sök reda på fakta på nätet om fetter, mättade och omättade ämnen, estrar, smörsyra, fettsyror

===Kolhydrater===

Uppgift: Ta reda på fakta om kolhydrater, sockerarter, druvsocker, fruktsocker, monosackarider, stärkelse, cellulosa

===Proteiner===

Uppgift: Tag reda på fakta om proteiner, äggviteämnen.

===Sammanfattning om proteiner och fetter===
Proteiner = äggviteämnen
* Test på proteiner: Kopparsulfatlösning och natriumhydroxidlösning ger violett färg om det finns protein i provet.
* En proteinmolekyl består av tusentals aminosyramolekyler hopbundna till långa kedjor.
* Det finns ca 20 olika aminosyremolekyler. De måste komma i precis rätt ordning för att proteinet ska fungera rätt.
* Proteiner bygger upp kroppen. Muskler, blod, hår, naglar består av proteiner. Även växtceller innehåller proteiner.
* Mat som innehåller mycket proteiner: kött, ägg, mjölk, ärter, bönor.
* Matens proteiner blandas med enzymer i magen. Enzymerna är katalysatorer som spjälker upp de jättelika proteinmolekylerna i aminosyramolekyler. Aminosyramolekylerna går genom tarmväggen ut i blodet. Blodet transporterar dem till alla celler i kroppen, där de används till att bygga nya celler. (Om kroppen får för lite stärkelse eller fett kan den använda protein som bränsle.) 

Fetter
* Fetter bildar fettfläckar på papper (nästan genomskinliga fläckar som inte avdunstar så lätt). (Också alkaner, till exempel smörjolja) ger sådana fläckar.)
* Fetternamolekyler är ganska stora. Det kan bildas en fettmolekyl om en glycerolmolekyl reagerar med tre karboxylsyramolekyler. Glycerol har tre OH-grupper. Var och en av dem ger ifrån sig en väteatom och de tre öppna bindningarna binds till tre karboxylsyramolekyler. Väteatomerna slår sig ihop med några atomer som karboxylsyran har gett bort, så att det blir vatten. Reaktionslikheten blir glycerol + karboxylsyra → ester + vatten. Karboxylsyran brukar ha lång rak kolkedja (ca 16-20 kolatomer). De kallas fettsyror. Du kommer att lära dig mer om dem i avsnittet om syror och baser.
* Vissa fettsyror behöver kroppen för att fungera. Andra fettsyror kan användas som bränsle i stället för kolhydrater eller proteiner. Ett gram fett ger ungefär dubbelt så mycket energi som ett gram kolhydrat eller ett gram protein.
* Matolja är 100 % fett. Smör, margarin och choklad innehåller mycket fett. Ordet &quot;olja&quot; kan antingen mena ett flytande fett eller ett tjockflytande kolväte. De är helt olika slags ämnen, men de har lite liknande egenskaper (ger fettfläckar, brinner med sotande låga).
* Både växter och djur tillverkar fetter. Växtfetter är ofta flytande, djurfetter ofta fasta.

=Grundämnenas periodiska system=
Vi ska nu lämna organiska kemin. Ni har lärt er hur viktigt det är att vara systematisk. Att hålla ordning, klassificera och hålla reda på namn. Nu ska vi börja systematisera grundämnena. Det var det som Mendelejev gjorde på 1800-talet. Han kände grundämnena mycket bra. Det är så man måste börja. Repetera därför följande övning, som du antagligen har gjort tidigare, för att friska upp minnet om de cirka hundra olika grundämnena. Kol, väte och syre som du har byggt med, och magnesium, svavel och järn som du har oxiderat känner du till ganska bra vid det här laget.

====Övningar om grundämnena====
[[/Övningar#Övningar om grundämnena|Klicka  här]]

Ungefär så här tror man att Mendelejev gjorde när han systematiserade grundämnena: Han skrev upp alla alla de atomslagen, på kort. Det blev inte 100 kort, för det här var på 1800-talet och alla var inte upptäckta då, men kanske hälften. (Om ni vill göra det räcker det med att ni tar de 20 första grundämnena, för att ni ska upptäcka det som Mendelejev upptäckte.) Han la han ut korten i ordning efter atomstorlek. Minsta atomen först - det är väte. Sen näst minsta, helium, och så vidare. Om man gör så och sen skriver på korten vad ämnena har för egenskaper, då ser man att nummer 2, som är helium och nummer 10 som är neon och nummer 18 som är argon alla är mycket lika. De är alla gaser. De brinner inte. De förenar sig inte med några andra ämnen. De kallas ädelgaser.

{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;font-size: 25px; height:20px; width:250px; background-color:transparent&quot;
| &lt;sub&gt; 1&lt;/sub&gt;H  || &lt;sub&gt; 2&lt;/sub&gt;He 
| &lt;sub&gt; 3&lt;/sub&gt;Li || &lt;sub&gt; 4&lt;/sub&gt;Be || &lt;sub&gt; 5&lt;/sub&gt;B  || &lt;sub&gt; 6&lt;/sub&gt;C  || &lt;sub&gt; 7&lt;/sub&gt;N  || &lt;sub&gt; 8&lt;/sub&gt;O  || &lt;sub&gt; 9&lt;/sub&gt;F  || &lt;sub&gt;10&lt;/sub&gt;Ne 
| &lt;sub&gt;11&lt;/sub&gt;Na || &lt;sub&gt;12&lt;/sub&gt;Mg || &lt;sub&gt;13&lt;/sub&gt;Al || &lt;sub&gt;14&lt;/sub&gt;Si|| &lt;sub&gt;15&lt;/sub&gt;P  || &lt;sub&gt;16&lt;/sub&gt;S  || &lt;sub&gt;17&lt;/sub&gt;Cl || &lt;sub&gt;18&lt;/sub&gt;Ar || &lt;sub&gt;19&lt;/sub&gt;K || &lt;sub&gt;20&lt;/sub&gt;Ca
|}


Mendelejev märkte också att nummer 3, nummer 11 och nummer 19 är mycket lika. De är alla metaller, de är grå och blänkande, de är mycket mjuka. De tål inte luft utan börjar brinna fast man inte hettar upp dem. De tål inte vatten utan det exploderar när de hamnar i vatten. De är liksom släktingar. De kallas alkalimetaller. 

En annan grupp av besläktade grundämnen är nummer 4, 12 och 20. De finns i jorden, de är metaller och de tål vatten. De kallas jordalkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller. 

När man nu tittar på raden av kort, ser man att de alltid följs åt: först en ädelgas, genast efter alkalimetall och sen efter den en alkalisk jordartsmetall.
    
Nummer 2, 3, 4, det är He, Li, Be. (Alltså ädelgas - alkalimetall - alkalisk jordartsmetall)

Nummer 10, 11, 12, det är Ne, Na, Mg. (Alltså ädelgas - alkalimetall -alkalisk jordartsmetall)

Nummer 18, 19, 20, det är Ar, K, Ca. (Alltså ädelgas - alkalimetall - alkalisk jordartsmetall)
 
När man har kommit på det då ligger det nära till hands att flytta korten, så att de som är lika hamnar under varandra. Man samlar alla ädelgaser längst till höger, så efter Ne börjar man ny rad med Na, Mg och sen hela raden tills Ar hamnar under Ne. 

Sen kan man sätta He ovanför Ne. Då är bara H kvar, minstingen. Den är svår att veta var den passar in. Den är inte metall liksom Na och K, men den är inte lik nummer 9 och 19 heller. Till slut bestämde man sig för att sätta den ovanför alkalimetallerna.

Nu ligger korten fortfarande i nummerordning, men så att de ligger under varandra, de som är lika. Det visar sig att även andra som ligger i samma spalt är ganska lika: F och Cl är till exempel båda giftiga gaser som kallas halogener.


'''Början av grundämnenas periodiska system.'''. 
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;font-size:30px; height:200px; width:700px; background-color:transparent&quot;
| &lt;sub&gt; 1&lt;/sub&gt;H  || colspan=&quot;7&quot; | || &lt;sub&gt; 2&lt;/sub&gt;He 
|-
| &lt;sub&gt; 3&lt;/sub&gt;Li || &lt;sub&gt; 4&lt;/sub&gt;Be || || &lt;sub&gt; 5&lt;/sub&gt;B  || &lt;sub&gt; 6&lt;/sub&gt;C  || &lt;sub&gt; 7&lt;/sub&gt;N  || &lt;sub&gt; 8&lt;/sub&gt;O  || &lt;sub&gt; 9&lt;/sub&gt;F  || &lt;sub&gt;10&lt;/sub&gt;Ne 
|-
| &lt;sub&gt;11&lt;/sub&gt;Na || &lt;sub&gt;12&lt;/sub&gt;Mg || || &lt;sub&gt;13&lt;/sub&gt;Al || &lt;sub&gt;14&lt;/sub&gt;Si|| &lt;sub&gt;15&lt;/sub&gt;P  || &lt;sub&gt;16&lt;/sub&gt;S  || &lt;sub&gt;17&lt;/sub&gt;Cl || &lt;sub&gt;18&lt;/sub&gt;Ar 
|-
| &lt;sub&gt;19&lt;/sub&gt;K || &lt;sub&gt;20&lt;/sub&gt;Ca|| 
|-
|}

Lägg märke till att vi har lämnat en springa efter nummer 20. Man får flytta korten igen så att springan blir så vid att nummer 21 och några till ryms in där, innan man fortsätter och lägger ett kort under nummer 13, Al.  

Ungefär så gjorde Mendelejev. Och han fortsatte med resten av grundämnena och la ut dem i nummerordning i rad efter rad, och märkte att liknande ämnen fortsatte att komma under varandra. Han märkte också att det ibland blev tomma platser i systemet om man la likadana ämnen under varandra och anade att där skulle passa något grundämne som ingen ännu hade upptäckt. Så då blev det lättare att leta efter nya grundämnen, när man hade klart för sig vad för slags ämne man skulle leta efter. Numera har man hittat alla grundämnena. Det finns det inga luckor, annat än att det är obestämt hur många man ska ta med på slutet. När det gäller dem som ligger över nummer 100 ungefär, är det svårt att veta om de finns eller inte. Man har bara hittat några enstaka atomer, och de atomerna har bara existerat under ett kort ögonblick.
 
Det här fick Mendelejev nobelpris för. Han hade ställt upp grundämnenas periodiska system. Efteråt har man ändrat lite på det; man har flyttat isär raderna så att det blir en springa efter andra spalten, den med Be och Mg. Den behövs när man sätter in de följande grundämnena, för en del av dem behöver plats där. Man har också numrerat spalterna så att alkalimetallerna kallas grupp 1, alkaliska jordartsmetallerna grupp 2 och så vidare ända till ädelgaserna grupp 18. Man har numrerat raderna, som man kallar period 1, period 2 och så vidare.

Man vet också bättre än Mendelejev hur man ska avgöra i vilken ordning man ska numrera atomerna. Mendelejev ordnade dem efter hur mycket de vägde. Numera ordnar vi dem efter hur många protoner de har i kärnan. Väte med atomnummer 1 har en proton, helium med nummer 2 har två protoner och så vidare.

====Övningar om grundämnenas periodiska system====
[[/Övningar#Övningar om grundämnenas periodiska system|Klicka  här]]


===Inuti atomen===
Mendelejev försökte ordna grundämnena i storleksordning. Väteatomen är minst, det är helt klart.(Det är därför som atommodellerna brukar vara gjorda så att de vita kulorna är lite mindre än de svarta och röda.) På Mendelejevs tid visste man inte så mycket om atomernas storlek; man kan bedöma den på olika sätt. Diametern är svår att få reda på, hur tunga de är stämmer inte heller riktigt. Det avgörande är hur många ''protoner'' det finns inne i atomen. 

När man fick reda på att det finns smådelar inne i atomen blev det lättare att förstå varför det är en så fin ordning på de olika atomslagen. ''Alla atomer har en kärna''. I den finns det en eller flera ''protoner'' och oftast ungefär lika många ''neutroner''. Runt kärnan finns det liksom skal som ''elektroner'' håller till i. När man ordnar atomerna i ett periodiskt system går man efter hur många protoner de har. Först satte vi väteatomen, för den har bara en proton. Vi säger att den har ''atomnummer'' ett. Atomnummer två har heliumatomen, så den satte vi som nummer två, sen hamnade nummer tre, som har tre protoner i nästa rad, och där hamnar också nummer fyra och så vidare.

Att en atom finns i andra perioden betyder att den har två skal av elektroner. ''Periodnumret anger alltid antalet elektronskal''. I en normal atom är antalet elektroner precis lika stort som antalet protoner. Så om man vet att atomnumret är fyra, då vet man att atomen har fyra protoner och fyra elektroner. När man sen tittar på periodiska systemet ser man att nummer fyra är i andra perioden, så då förstår man att den atomen har två elektronskal. Man ser också att den har symbolen Be. Atomen och grundämnet heter beryllium.

Kolumnerna i periodiska systemet kallas ''grupper''. Man numrerar dem från vänster: Nummer 1 är alkalimetallerna, grupp 2 är alkaliska jordartsmetallerna, nummer 17 kallas halogener, nummer 18, längst till höger, är ädelgaserna.

Här är ett sätt att visa alla kända grundämnena i ett periodiskt system, ja i själva verket har man tagit med en del som ännu inte har blivit upptäckta, men som redan har fått namn, för den händelse att de skulle bli upptäckta. De som har samma färg är sådana som har liknande egenskaper.

[[Bild:IUPAC_Periodic_Table.PNG|600px]]

[[Formelsamling/Kemi/Periodiska_systemet|Klicka här för att få förklaring på vad färgerna betyder]]

===Sammanfattning om atomens uppbyggd===
*Ett ''grundämne'' har bara ett slags atomer. I en ''förening'' finns det flera slags atomer. 
*Det finns drygt hundra slags atomer. Därför finns det drygt hundra grundämnen. 
*Alla atomer har en kärna i mitten och ''elektronskal'' runtomkring. Kärnan innehåller ''protoner'' och ''neutroner''. 
*Varje proton har en ''plusladdning''. Neutronerna är neutrala, det vill säga de har laddningen noll. 
*''Atomnumret'' anger hur många protoner atomslaget har. Väteatomen har atomnumret 1 och det högsta atomnumret är lite mer än hundra. 
*Elektronskalen innehåller ''elektroner''. En elektron har en ''minusladdning''. En vanlig atom har lika många elektroner som protoner. Då blir atomens totala laddning noll. Man säger att atomen är neutral. 

När man ska avgöra hur många elektroner det finns i varje skal kan man tänka på att elektronerna ”vill” vara nära kärnan, så i första hand får man fylla det innersta och först när det är fullt börjar man sätta in elektroner i nästa skal osv. Det innersta skalet rymmer två elektroner, nästa rymmer ''åtta'' elektroner. 

I kemin är det särskilt viktigt hur många elektroner det finns i det ''yttersta skalet'' (valenselektronskalet).  Det bestämmer grundämnets egenskaper.

===Sammanfattning om periodiska systemet===
*I ''periodiska systemet'' kan man söka upp ett grundämne. Man kan se vilket ''atomnummer'' grundämnet har. Det anger antalet protoner, och också antalet elektroner i varje atom. Man kan också se vilken ''period'' grundämnet ligger i. Första perioden är den översta raden. Atomerna där har bara ett skal med elektroner. Andra perioden har två elektronskal och så vidare.
*Atomerna längst till höger kallas ''ädelgaser''. De hör till ''grupp nummer'' 18. Grupp nummer 17 kallas ''halogener''. De är frätande ämnen. I grupp nummer ett finns ''alkalimetaller och väte''. Alkalimetaller reagerar våldsamt med vatten. Grupp 2 kallas alkaliska jordartsmetaller.
*Två grundämnen är vätskor vid vanlig temperatur, några är gaser och de flesta är fasta ämnen.

====Övningar om atomens delar====
[[/Övningar#Övningar om atomens delar|Klicka här]]

=Joner=

===Demonstration: Natrium reagerar med vatten=== 

Använd skyddsglasögon och labrockar.

'''Utförande och iakttagelser:''' Vi tappar vatten i en petriskål med vatten. En bit natrium tas upp ur oljan där den förvaras för att inte reagera med luftens syre eller med vattenånga som alltid finns i luften. En liten bit skärs lös med kniv och läggs i vattnet. Den far omkring med ett fräsande och syns sen inte till.

'''Undersökningar:'''En fråga som man ställer sig är: Var finns natriumatomerna nu? Ett möjligt svar skulle kunna vara att de nu finns i luften. Vi hörde att det fräste och såg små bubblor, så det skulle kanske ha kunnat bildas någon gas, som har natriumatomer i sig. Men det kan också hända att bubblorna bestod av någon gas som har bildats av vattenmolekylerna. Vattenmolekyler innehåller ju både väteatomer och syreatomer, och två väteatomer kan ju slå sig ihop till vätemolekyler, alltså vätgas; eller också skulle två syreatomer kunna slå ihop sig till syremolekyler, så att det bubblade syrgas. Det är svårt att avgöra utan att undersöka noggrannare. Men om natriumatomerna inte har gått upp i luften, var skulle de kunna vara då? Den andra möjligheten är att de är i vätskan, att den inte längre är rent vatten utan att där finns någonting från natrium.

Vi undersöker det med ''fenolftalein''. Det är ett ämne som visar om det finns en viss sorts ''joner'' i en vätska. Det blir rött om det finns sådana joner. 

'''Resultat:''' När vi sätter till fenolftalein i den skål där det varit natrium färgas lösningen röd. I en skål med rent vatten blir det ingen färg, men om vi efteråt sätter till en bit natrium blir det ett rött spår efter natriumbiten när den försvinner.  Vi har alltså visat att det bildas joner i vattnet.

'''Undersökning av bubblorna:''' För att undersöka gasbubblorna gör vi om försöket i en petriskål med vatten som vi satt till diskmedel till. Diskmedlet gör så att bubblorna inte spricker så lätt, utan hinner fyllas med mycket gas och bli så stora så att vi kan sätta till en tändsticka.

'''Resultat:''' Hettan från en tändsticka får gasen i bubblorna att reagera med ett puffande ljud. Det är typiskt för vätgas. Det var alltså vätgas som reagerade med luftens syre. Då har vi rett ut att när natrium reagerar med vatten då splittras vattenmolekylerna upp så att vätgas bubblar bort. Kvar i lösningen bör det bli någonting annat från vattenmolekylerna och från natriumatomerna. 

Vattenlösningen skulle bli röd också med en kaliumbit eller en litiumbit. Alla alkalimetaller reagerar med vatten så att det blir vätgas, som stiger upp, och dessutom två slags ''joner'' som blir kvar i lösningen. En jon är inte en riktig atom. En jon är inte heller en riktig molekyl.

===Negativa joner===
I en atom – och då menar vi en normal atom, en neutral atom – finns det precis lika många elektroner som protoner. Både protoner och elektroner är elektriskt laddade. Protoner har ''plusladdning'' och elektronerna har ''minusladdning''. I en väteatom finns det en av vardera. Då blir den sammanlagda laddningen noll. 

Heliumatomen har två protoner och två elektroner, + 2 och – 2 blir tillsammans 0, så den sammanlagda laddningen är noll. Så är det för alla grundämnena. Vi säger att atomerna är ''neutrala''. Det betyder ”varken minus eller plus”. Vi har tidigare sagt att det också finns neutroner i atomernas kärna. Det hörs nästan av namnet att de är neutrala. De har alltså ingen laddning (laddningen noll). Man kan också säga att de är oladdade, så dem behöver man ofta inte bry sig så mycket om i kemin.

Vad som kan hända ibland är att en atom får en extra elektron. Då blir den sammanlagda laddningen inte noll utan minus ett. (Ibland skriver man – 1, liksom i matematiken, ibland skriver man i stället 1– , med minustecknet efteråt, och ibland skriver man bara ut minustecknet.)
 
Atomer med extra elektroner kallas negativa joner. När exempelvis en fluoratom får en extra elektron förvandlas den till en ''fluoridjon''. Fluoridjonen betecknas med samma symbol F men med ett minustecken uppe till höger.

 fluoratom + elektron → fluoridjon 
 
 F + elektron → F&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;

På samma sätt blir det när en kloratom får en extra elektron. Det bildas en kloridjon

 Cl + elektron → Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;

En syreatom brukar ofta ta emot två extra elektroner på en gång. Då bildas det en oxidjon

 O + 2 elektroner → O&lt;sup&gt;2-&lt;/sup&gt;

Negativa joner har namn som slutar på ”-idjon”.

===Positiva joner===
Om en natriumatom ''ger bort'' en elektron då blir det en positiv jon. Från början hade den 11 protoner och 11 elektroner: + 11 – 11 = 0. När den blivit av med en elektron blir det: + 11 – 10 = + 1. Denna positiva jon heter ''natriumjon''. Den betecknas med samma symbol som natriumatomen, men med ett plustecken uppe till höger.

När vi skriver en reaktionslikhet för det som skett visar vi att atomen har delat upp sig i en positiv jon och en elektron.

 natriumatom → natriumjon + elektron

 Na → Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + elektroner

Kalciumatomer brukar ge ifrån sig två elektronerna. Det bildas en kalciumjon.
 Ca → Ca&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; + 2 elektroner

Namnet på positiva joner får man om man sätter ändelsen ”-jon” efter namnet på atomen.

====Övningar om joner====

[[/Övningar#Övningar om joner|Klicka här]]


'''Lab: Tillverkning av kopparjoner.'''

'''Material:''' Bägare, spänningsaggregat, två el-ledningar, kopparplatta, metallstav, krokodilklämmare, plastbit, utspädd svavelsyra.

'''Säkerhet:''' Svavelsyra fräter på bland annat bomullstyg.

'''Uppgift:''' Vi ska ta bort elektroner från en del av kopparatomerna som finns i kopparplåten. Då är de inte riktiga atomer längre utan joner:

'''Reaktionslikhet:'''   

Med ord:    En kopparatom → en kopparjon + två elektroner   
        
Med kemiska symboler:               Cu → Cu&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; + 2 elektroner  


Man kan använda ett vanligt 1,5-volts batteri för att ta lös elektronerna från kopparatomerna. Vi ska använda ett spänningsaggregat som ger högre spänning, för att reaktionen ska gå snabbare. Spänningen är inte så hög så att den är farlig, men man måste se till så att man inte låter ledningsändarna från plus- och minuspol komma i kontakt med varandra, för då kan spänningsaggregatets säkring gå sönder. Därför använder vi en plastbit som skydd. Kopparplattan ska kopplas till pluspolen, för vi ska suga bort elektroner från den. Minuspolen ska kopplas till samma lösning, till en stav på andra sidan plastbiten.

'''Utförande:''' Ställ med mittersta ratten på spänningsaggregatet in noll volt. Sätt kontakten i vägguttaget. Sätt på huvudströmbrytaren och kontrollera att kontrollampan lyser. Stäng av igen. Koppla två ledningar från plus- och minusuttagen under ratten till en kopparplatta respektive till en metallstav. Om det behövs tar man en krokodilkontakt. Stick ned kopparplattan och metallstaven i en bägare halvfull med vatten. Sätt en plastbit mellan dem så att de inte kommer i kontakt med varandra. (Om man är säker på handen kan man klara sig utan plastbit, men då får man se till så att man aldrig låter metallerna nudda vid varandra.) Be läraren hälla i en skvätt svavelsyra. Sätt på spänningen och skruva upp spänningen så mycket det går. Nu bildas det joner!

'''Iakttagelser:''' Kan man se att någonting händer i lösningen? Kontrollera igen efter några minuter? Vad är det som kan ha bildats? Hur ser de ut?

===Joner i vattenlösning och jonföreningar===
En jon är som en atom men med för många elektroner eller för få elektroner. En riktig atom (en neutral atom) ska ha det antal som periodiska systemet visar.

Natriumbiten gav ifrån sig elektroner till vattenmolekyler. Natriumatomerna förvandlades till natriumjoner och av vattenmolekylerna blev det dels vätgas och dels ett slags fleratomiga joner, som kommer att behandlas senare i kursen.

Det är mycket typiskt att det samtidigt bildas positiva joner och negativa joner. Någonstans ska ju elektronerna ta vägen, och om totalen var noll från början måste den vara det på slutet också. Det andra som är typiskt är att båda jonslagen stannar kvar i samma lösning. Det kan aldrig finnas en lösning med bara negativa joner eller med bara positiva joner. Det skulle bli alltför starkt elektriskt. De skulle sprätta iväg åt alla håll. 

Så är det alltid om man försökte samla bara ett slags joner i en burk. Det är först när det finns båda sorterna tillsammans som de håller ihop, för ''plus och minus dras till varandra''. Detta är den allmänna principen i ellära: Lika laddningar stöts bort från varandra och olika laddningar dras till varandra.
[[Bild:Hila1.jpg|300px|right]]
'''Jonföreningar.''' En del ämnen består inte av molekyler utan av positiva och negativa joner som hålls ihop av den elektriska kraften. De kallas jonföreningar. Vanligt salt (koksalt) är ett sådant ämne. En saltkristall består av natriumjoner och kloridjoner, radade turvis i alldeles raka rader. Det är därför man ser att saltkristallen har så raka jämna ytor. När man löser upp saltkristallen i vatten då ”simmar” jonerna omkring en och en mellan vattenmolekylerna. Om man låter vattnet avdunsta från lösningen, så att bara jonerna blir kvar, då håller sig varje natriumjon så långt som möjligt från alla andra natriumjoner. Alla kloridjoner håller sig så långt bort från andra kloridjoner som möjligt. Lika laddningar stöts ifrån varandra. Däremot söker sig varje natriumjon och varje kloridjon till en jon av motsatt sort. Resultatet blir att de lägger sig turvis natrium - klorid - natrium - klorid -... rad efter rad så att varje natriumjon är omgiven av bara kloridjoner åt alla håll - framåt, bakåt, vänster, höger, upp och ned. Och varje kloridjon är omgiven av idel natriumjoner. Så är kristallerna uppbyggda, de som blir kvar när vattnet avdunstat.

Eftersom jonföreningar inte består av molekyler kan man inte skriva formlerna så som vi skrivit tidigare. Vi kan inte räkna upp alla atomerna, var och en med en siffra nere till höger, som anger antalet av den atomen. Det som sitter ihop i en koksaltkristall är ju triljonertals positiva och negativa joner. Det enda vi vet är att båda antalen är lika. Det vore dumt att försöka skriva Na&lt;sub&gt;+1000000000&lt;/sub&gt;Cl&lt;sub&gt;-1000000000&lt;/sub&gt; eller något sådant, för det skulle behövas mycket fler nollor, och vi vet ju inte vilka tal vi ska använda, för olika kristaller är olika stora. Det enda vi vet är att båda talen ska vara lika stora. Så vi måste hitta på ett annat sätt. 

Man skriver formeln för koksalt (natriumklorid) NaCl. Man bryr sig inte om att skriva ut plustecknet för natriumjonen och minustecknet för kloridjonen, för man räknar med att den som läser formeln ska förstå att totalladdningen ska bli noll, och att natriumjonen brukar ha laddningen +1 och kloridjonen –1.

Det finns många andra jonföreningar. Man kan kombinera vilka som helst positiva joner med negativa joner, bara totalladdningen blir noll. Om man byter ut den positiva jonen mot en annan alkalimetalljon får man till exempel kaliumklorid (KCl). Det ämnet ingår i en del matsaltblandningar som används vid dietkost. Byter man också ut den negativa jonen kan man få kaliumjodid (KI) och kaliumfluorid (KF), som båda brukar finnas som tillsats i det salt man köper för att förebygga jodbrist och karies. Alla de här ämnena kallas  ''salter''. De är alla jonföreningar. Jonföreningar brukar vara svårlösliga i bensin och andra opolära lösningsmedel. Många av dem (men inte alla) är lättlösliga i vatten.

===Tvåvärda och trevärda joner===
Man säger att kalciumjonen (Ca&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt;) är ''tvåvärd'' eller ''tvåvärt positiv'' eftersom kalciumatomen har blivit av med två elektroner. Oxidjonen (O&lt;sup&gt;2-&lt;/sup&gt;) är en tvåvärt negativ jon. Aluminium finns i grupp 13. För att få oktett måste den ge bort tre elektroner. Då bildas det trevärda aluminiumjonen (Al&lt;sup&gt;3+&lt;/sup&gt;). 

Sådana flervärda joner bildar salter på samma sätt som de envärda jonen. När man skriver formel för dem måste man tänka noga efter så att man anger jonantalet så att den totala laddningen verkligen blir noll. Till exempel kalciumklorid: Kalciumjonerna är tvåvärt positiva men kloridjonerna är envärt negativa. Man kan få det att bli noll, men bara om man tar dubbelt så många av kloridjonerna som av kalciumjonerna. Man skriver CaCl&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;. Den lilla tvåan anger att det behövs två kloridjoner samtidigt som man har en kalciumjon.

Jonerna Al&lt;sup&gt;3+&lt;/sup&gt; och O&lt;sup&gt;2-&lt;/sup&gt; bildar föreningen Al&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;, aluminiumoxid. Två stycken trevärda balanserar precis tre stycken tvåvärda.

Om både den positiva och den negativa jonen är tvåvärda, då ska man inte skriva ut några siffror. Till exempel MgO anger att ''en'' magnesiumatom och ''en'' oxidjon balanserar varandra. + 2 - 2 = 0.

====Övningar om jonföreningar====

[[/Övningar#Övningar om jonföreningar|Klicka här]]

'''Lab:  Tillverkning av en jonförening.'''
 
1) Använd en bit magnesiumband och tillverka ett ämne som består av magnesiumjoner och oxidjoner. Beskriv ämnet. (Ledning: Använd magnesiumet för att ge magnesiumjoner. Oxidjoner kan bildas ur syret i luften. För att få elektroner att hoppa över från magnesiumatomerna till syreatomerna kan man värma magnesiumet över en gaslåga och se till att det kommer till luft.)

2) Titta i periodiska systemet och räkna ut vilken formel ämnet har.  (Ledning: Varje magnesiumjon har laddningen +2. Varje oxidjon har laddningen -2. För att sammanlagda laddningen ska vara 0 måste det finnas lika många av båda jonslagen.)                    Formeln är: ....................................

3) Skriv en reaktionslikhet för det som inträffat. ...........................................................................................

===Joner har ofta åtta ytterelekroner===
Natrium finns i grupp ett, så natriumatomen har en ytterelektron. Det är den som ges bort när det bildas en natriumjon. Så när vi satte ner natriumbiten i vatten då hade varje natriumatom en ytterelektron, men den rövades bort av vattenmolekyler så att det bildades natriumjoner, som blev kvar i vattnet. Om vi nu frågar oss hur många elektroner natriumjonen har i sitt yttersta elektronskal, då skulle vi kunna säga noll, men om det är noll elektroner så är det inget skal, så vi tittar i stället på det yttersta av dem som det finns elektroner i. Där är det 8 elektroner.

Om vi hade gjort samma experiment med kalium (K) i stället, så är också den i grupp ett och har en ytterelektron. När den bildar kaliumjon (K&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;), då har denna också 8 elektroner i sitt ytterskal.

Kalcium är i grupp två, som brukar ge bort två elektroner, så kalciumjonen får också 8 elektroner i sitt yttersta skal.

Klor brukar ta emot en elektron. Den hade sju elektroner, och får då åtta. Det är nästan alltid så. När atomer bildar joner brukar det bli åtta elektroner i det yttersta skalet. Man brukar ibland säga att atomerna ”vill ha oktett”, de bildar joner för att slippa ha ett annat antal i sitt valensskal.

Man kan säga att det är den här ”viljan” eller strävan att få oktett som gör att ämnen reagerar. Om man vet det kan man ibland förstå varför man ska vara försiktig. Man ska till exempel inte ta i jodkristaller med fingrarna. De består av jodatomer, så de har sju valenselektroner. De försöker alltså stjäla elektroner från fingrarnas molekyler, så att huden skadas. Man ska inte heller ta i natriumbitar med fingrarna, för natriumatomerna har en valenselektron, som lätt överlämnas till hudens molekyler så att dessa blir joner som de inte borde bli. Man säger att de här ämnena är ''reaktiva'', de reagerar lätt med det de kommer i kontakt med. Både alkalimetaller och halogenerna är reaktiva. Ädelgaserna har redan oktett och är därför synnerligen oreaktiva. Man kan säga att de är stabila. De är benägna att fortsätta att vara så som de är. De skadar alltså inte människors hud.

De allra minsta atomerna i period 2, litium och beryllium, får visserligen inte oktett när de ger ifrån sig sina valenselektroner, för kvar blir ju då bara det innersta skalet, och det rymmer ju bara två elektroner, men de bildar joner på vanligt sätt. Litium bildar Li&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; liksom de andra alkalimetallerna. Beryllium bildar Be&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; liksom de andra alkaliska jordartsmetallerna. Och väteatomen, med atomnummer 1, bildar jon genom att ge bort sin enda elektron. Den har alltså överhuvudtaget inget elektronskal. Vätejonen är bara en proton. Det gör vätejonen mycket speciell. Kapitlet om syror och baser kommer att handla speciellt om detta.

====Övningar om joners oktett====

[[/Övningar#Övningar om joners oktett|Klicka här]]

===Tre sätt att få oktett===
Vi har tidigare talat om att alla atomer  ”vill ha” åtta elektroner i sitt yttersta elektronskal, men två för de lättaste. (Väteatomen kan i vissa fall bli helt utan elektronskal.)

Det finns tre sätt för en atom att få fullt ytterelektronskal:

#Den kan ''ge bort'' elektroner. Den blir då en positiv jon eftersom den blir av med negativa laddningar. Metallatomer och väteatomer gör på detta sätt för att få oktett (eller fullt ytterelektronskal med två). Det har vi redan gått igenom.
#Den kan ''ta emot'' några elektroner. Den blir då en negativ jon, eftersom elektronerna är negativa. Icke-metaller kan göra på detta sätt. Det har vi också gått igenom.
#Atomen kan dela ytterelektroner med en annan atom. Det ska vi tala om nu.

'''Gemensamma elektroner.''' Om vi har två atomer, och den ena atomen har sju elektroner i sitt yttersta skal, och den andra också har sju, då är det möjligt för dem att få oktett om de håller sig så nära varandra att en av grannens elektroner är tillräckligt nära för att räknas till det egna skalet samtidigt som den räknas till grannens skal. Det är som två personer som båda har för lite bestick för att bjuda hem vänner. Om de flyttar ihop, då räcker besticken till. De är bundna till varandra, för så fort de flyttar isär upplever de brist på bestick igen. Samma sak med atomerna: Man säger att de är bundna till varandra med en ''kovalent bindning''. Det är kovalenta bindningar som håller ihop atomer till en molekyl. 

Det som håller ihop atomer, så att de inte alla far åt var sitt håll utan bildar ett fast ämne eller vätskedroppar eller molekyler, är olika slags bindningar. 

===Bindning mellan atomer===
'''Kovalent bindning''' kallas också molekylbindning. Det är kovalenta bindningar som vi har betecknat med en pinne i molekylmodellerna och med ett streck i strukturformlerna. En pinne är egentligen två elektroner som delas av två atomer. Icke-metaller kan göra på detta sätt, dela på sina ytterelektroner. Två ickemetall-atomer kan bilda en tvåatomig molekyl, t ex Cl&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, där varje kloratom har sju ytterelektroner. Syreatomer har sex elektroner var, så två stycken kan få oktett om de delar på två par av elektroner. Det är det som kallas dubbelbindning och som betecknas med dubbelt streck eller två pinnar bredvid varandra. Kväveatomer har bara fem ytterelektroner, så de får oktett genom tre gemensamma elektronpar (trippelbindning). Större molekyler bildas när vissa atomer har elektrondelning med flera atomer samtidigt. 

'''Jonbindning''' är när positiva och negativa joner dras till varandra. De bildar då en jonförening, till exempel koksalt. I saltkristaller är positiva och negativa joner radade turvis.

'''Metallbindning.''' När det inte finns någon icke-metall med, då kan det inte bli kovalenta bindningar. Det kan inte heller finnas negativa joner, och därför inte jonbindningar. Det som håller ihop metallatomerna, så att metall är så stark, är en tredje sorts bindning, metallbindning. Man kan säga att metallatomerna har gett ifrån sig sina ytterelektroner, men inte till någon bestämd atom. De delar dem, men inte med någon bestämd atom. Elektronerna rör sig fritt mellan metalljonerna utan någon speciell plats. Genom att de är negativa, drar de ihop de positiva metalljonerna. Så hålls metaller ihop. Oftast säger man att metaller består av atomer, även om kanske vore riktigare att säga joner och fria elektroner.

===Sammanfattning===
*Periodiska systemet visar vilket ''atomnummer'' varje grundämnet ha. Atomnumret anger antalet elektroner i varje atom, när den är neutral. Man kan också se vilken period grundämnet ligger i. ''Periodnumret'' anger antalet skal. Och man kan se ''gruppnumret'', som säger något om antalet ytterelektroner: Grupp 1 har en ytterelektron, grupp 2 har två - så långt är det enkelt. Sen blir det ett hopp. ''Grupp 13'' har tre elektroner, grupp 14 har fyra och så vidare. Grupp 18 har åtta ytterelektroner.
*De här grupperna kallas ''huvudgrupper''. Grupperna däremellan kallas  ''övergångsmetallerna'', och hur många ytterelektroner de har är lite svårare att avgöra. Till höger i periodiska systemet finns ''icke-metaller''. Till vänster finns alla ''metaller samt väte''
*Metallatomer ger lätt ifrån sig elektronerna i det yttersta skalet, så att de bildar ''positiva joner''. Atomer av icke-metaller tar lätt emot elektroner så att de får åtta i det yttersta skalet (eller två för väte). De blir då ''negativa joner''.  
*Joner skrivs med grundämnessymbol och plus- eller minustecken uppe till höger. Före tecknet kan det vara en tvåa eller en trea som visar om det är mera än en elektron som har överförts.
*Positiva och negativa joner dras till varandra. Det kallas jonbindning. Det bildas en ''jonförening'' (ett salt). I en saltkristall är positiva och negativa joner radade turvis i raka rader.
*Atomer av icke-metaller kan hållas ihop till molekyler av ''kovalenta bindningar''. Atomerna får oktett genom att dela på de elektroner som de har.
*Metallatomer hålls samman av ''metallbindningar''. Elektronerna från det yttersta skalet är fritt rörliga mellan atomer/jonerna.

====Övningar om bindningar====
[[/Övningar#Övningar om bindningar|Klicka här]]

===Komplexa joner===
Det finns några viktiga joner som består av flera atomer. De är som en molekyl som fått extra elektroner eller förlorat någon elektron. De kallas ''komplexa joner''. (Komplex betyder komplicerad eller sammansatt.) Man kan ibland bygga dem med atommodeller genom att lämna något hål öppet (positiv komplex jon) eller någon pinne stickande ut utan atom på (negativ komplex jon). Oftast bryr vi oss inte om det utan skriver bara bruttoformel. Vi anger som vanligt antalet av varje atomslag med en liten siffra nere till vänster efter atomsymbolen. Uppe till höger anger vi hur många plus- eller minustecken som hela komplexjonen har. 

Nu ska vi behandla fyra viktiga negativa komplexjoner. Senare ska vi tala om några komplexjoner till. Medan vanliga negativa joner får ändelsen -id får negativa komplexjoner i stället ändelsen -at. man får lägga ner lite arbete på att hålla reda på dessa joner. Tillsammans med positiva joner ingår de i många vanliga jonföreningar.

Sulfatjon SO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;2-&lt;/sup&gt;  Ingår tillsammans med kalciumjoner i gips.

Nitratjon NO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;  Ingår tillsammans med natrium eller kalium i salpeter, som används som växtgödningsämne.

Karbonatjon CO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;2-&lt;/sup&gt;  Ingår tillsammans med kalciumjoner i krita och marmor. Ingår tillsammans med natriumjoner i soda.

Fosfatjon PO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;3-&lt;/sup&gt;  Ingår tillsammans med kalciumjoner i tandemalj.

===Svårlösliga och lättlösliga jonföreningar===
Vattenmolekyler klarar av att skilja positiv och negativa joner från varandra. Normalt dras joner med olika laddning till varandra, men om det finns många vattenmolekyler närvarande sätter sig de emellan. Vatten är bättre än de flesta ämnen på att hindra joner från att mötas. Det är därför som vatten är ett så bra lösningsmedel för jonföreningar. Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; och Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; skiljer den till exempel lätt åt. Så där det finns vatten och koksalt, där blir det saltlösning. 

Men det finns några undantag - joner som attraheras så starkt till varandra, att vattenmolekylen inte klarar av hålla dem isär. Silverjonen och kloridjonen är ett sådant oskiljakligt par. De ingår i silverklorid AgCl. Det spelar ingen roll hur mycket vatten man sätter till. Inte ens några ynka korn av silverklorid löser sig. Det kan inte samtidigt vara silverjoner Ag&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; och kloridjoner Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; i en lösning.

Då kan man fråga sig vad som händer om man försöker tvinga ihop dem. Om man sätter ihop dessa två jonslag från olika lösningar. 

Man kan lösa upp silvernitrat i vatten i ett provrör. Det går bra, för jonerna Ag&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; och NO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; är inte ett sådant oskiljakligt par.

I ett annat provrör löser man upp &quot;vägsalt&quot; kalciumklorid, CaCl&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;. Det går också bra.

Sen häller man ihop de två provrörens innehåll. Då har man blandat ihop fyra olika joner, Ca&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt;, Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;, Ag&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; och NO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;. Av dem är det två som attraheras så starkt att de inte kan stanna i lösningen. Ag&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; och Cl&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; slår sig blixtsnabbt samman och bildar många små kristallkorn av silvernitrat. Man ser dem först som en grumling. Den kallas för ''fällning''. Om man filtrerar lösningen fastnar silverkloriden i filtret medan lösningen av de andra jonerna rinner igenom.

'''Lab: Undersök om ett okänt prov innehåller kloridjoner.'''

1. Gör lösningar av silvernitrat och kalciumklorid. Häll ihop dem, så att du ser hur en silverkloridfällning ser ut.

2. Du får sedan en lösning som du inte vet vad den består av. Ta reda på om den innehåller kloridjoner.

=Syror och baser=

==Vätejonen==
Väte är ett mycket speciellt ämne. Det är det vanligaste ämnet i universum.Väteatomen är den allra minsta atomen, atomnummer 1. Väteatomen sitter överst i grupp 1, ovanför alkalimetallerna. Den är visserligen inte själv en metall men brukar bilda positiva joner liksom de.
Väte''jonen'' är ännu mera speciell, för den har inga elektroner alls. Den är bara en kärna, och den kärnan har normalt inte ens neutroner. Så ''vätejonen är bara en proton''.
 
När en så liten jon träffar på en vattenmolekyl kommer den så nära vattenmolekylens elektroner så att den bäddas in bland dem. Från att ha haft noll elektroner får den då sitt elektronskal fyllt med två elektroner. Den stannar hopbunden med vattenmolekylen. Det som bildas är H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;O&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;. På jorden träffar man inte så ofta på fria vätejoner, för det finns lite fukt överallt, och då slår den ihop sig med en vattenmolekyl till denna komplexjon. Den heter ''oxoniumjon''. 

Oxoniumjoner kan man känna igen på det att de lösningar där de finns smakar surt. Man säger då att oxoniumjonen har egenskapen att vara sur. (Det är liksom när man säger att kopparjonen har egenskap att vara blå, därför att men kan iaktta att olika kopparjonlösningar är blåaktiga.)

Ättika, citron, rabarber, lingon smakar surt. De innehåller oxoniumjoner.

Ibland förenklar man lite och säger att det finns vätejoner i sura lösningar, fast det egentligen är oxoniumjoner, som bildats när vätejoner och vattenmolekyler har förenats.

==Syror==
Det finns vissa molekyler som släpper ifrån sig väte''joner''. De behåller alltså elektronen men låter kärnan ge sig iväg. En sådan molekyl kallas en syramolekyl. Den kan till exempel ge elektronerna till en vattenmolekyl, så att det bildas oxoniumjoner. Lägg märke till skillnaden mellan &quot;syra&quot; och &quot;syre&quot;. Syre är ett grundämne, ett atomslag (O). ''Syra är ett protonavgivarämne''.

[[Bild:Essigs%C3%A4ure_-_Acetic_acid.svg||left|100px]]

Den här formeln visar en ättiksyramolekyl. Om man blandar ättiksyra med vatten ger varje molekyl bort en proton. Den kommer från den väteatom som sitter närmast syreatomerna i molekylen. Det som blir kvar av molekylen får då negativ laddning. Det är alltså en komplexjon. Den heter ''acetatjon''. Molekylen har delat upp sig i två delar.

 Ättiksyra → acetatjon + vätejon

 CH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;COOH →  CH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;COO&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt; + H&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;

Det finns många andra organiska ämnen som är syror. I olika frukter finns det citronsyra, äppelsyra och askorbinsyra. I fil och youghurt finns det mjölksyra. I svett kan det finnas propansyra. När myror biter kan de spruta in myrsyra i såret. 

Gemensamt för organiska syror är att deras molekyler har en kolatom bunden till två syreatomer, varav den ena är bunden till en väteatom. Det är den väteatomen som protonen lossnar ifrån. Deras namn slutar på ''-syra''. Beroende på hur många kolatomer de har kan man ofta ge dem namn som börjar med met-, et-, prop-, but- och så vidare. Myrsyra är det samma som metansyra. (Met-an-syra säger att det är en kolatom, ingen dubbelbindning, en väteatom som sitter nära två syreatomer). Ättiksyra är det samma som etansyra. Smörsyra är det samma som butansyra. Andra syror har mer komplicerade molekyler med mer komplicerade namn.

Organiska syror är ofta ganska ''svaga syror.'' Det betyder att de inte skuffar bort protonerna med någon stor kraft. De släpper dem bara om det verkligen finns något ämne som mycket gärna tar emot dem. I en vattenlösning kommer en del av molekylerna att ha kvar sina protoner medan andra har gett över dem till vattenmolekyler.

==Tre starka syror==
Motsatsen till svag syra är stark syra. Starka syror skjuter iväg sina protoner med mycket stor kraft så snart det finns någonting som överhuvudtaget kan ta emot dem. Blandar man dem med vatten, då kommer hundra procent av molekylerna att ge bort protoner till vattenmolekylerna. I en sådan lösning finns det därför mycket joner. Den leder ström mycket bra. Den smakar starkt surt. Starka syror är oftast oorganiska ämnen.
 
 svavelsyra → sulfatjon + proton

 salpetersyra → nitratjon + proton

 väteklorid (&quot;saltsyra&quot;) → kloridjon + proton 

Svavelsyra fräter hål i trä, papper och andra kolhydrater. Den används i bilbatterier (batterisyra). Den är lömsk på det sättet att om man har spillt av den då kan man inte vänta tills den har avdunstat, för bara vattnet i den avdunstar medan själva syran stannar kvar och är då ännu mer koncentrerad och frätande.

Salpetersyra har stickande lukt. Den färgar proteiner gula, till exempel huden.

Väteklorid är en gas som har stickande lukt. Den löses lätt i vatten. Den lösningen kallas saltsyra. Saltsyra bildas av körtlar och sprutas ut i magsäcken, för att döda bakterier i maten och hjälpa till att sönderdela proteinmolekylerna.

'''Studieuppgift''' Samla fakta om olika syror.

==Vatten är en svag syra==
Vatten är en så svag syra att man inte känner någon sur smak. Men den kan ibland - ”motvilligt” - ge bort en av protonerna i molekylen. Det som blir kvar är en komplexjon som kallas ''hydroxidjonen''. (Detta är ett undantag, att den har ett namn som slutar på -id, trots att den är en komplexjon.) Formeln är OH&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;

 vatten → hydroxidjon + proton 

==Baser==
''Baser är protonmottagare.''  

''Ammoniak'' är en bas. Den är en gas med stark huggande lukt. Molekylen innehåller en kväveatom, N, och tre väteatomer.      [[Bild:Amoniak.svg||70 px]]

När det kommer en proton slår den ihop sig med den och bildar en ''ammoniumjon''.   [[Bild:Ammonium.svg||70px]]

 Ammoniak + proton → ammoniumjon      Ammoniak är en bas

Vi har tidigare nämnt att vattenmolekylen kan ta emot protoner och bli oxoniumjon. Vatten är alltså en bas. Men vatten är ingen stark bas, för det klarar inte av att ta emot alla protonerna från en svag syra. 

 vatten + proton → oxoniumjon      Vatten är en bas (svag)

Också en jon kan vara bas. Hydroxidjonen kan ta emot en proton och bli en vattenmolekyl. Det är motsatsen till reaktionen där den bildades av vatten.

 hydroxidjon + proton → vatten      Hydroxidjonen är en bas

Hydroxidjonen är i själva verket en mycket stark bas. Så snart det är någonting i närheten som den kan få protoner av tar den dem och blir till vatten. Man kan naturligtvis inte ha hydroxidjoner för sig. De förekommer alltid tillsammans med positiva joner. Tillsammans med natriumjoner bildar de natriumhydroxid, som också kallas lut och används som propplösare i avlopp som blivit tilltäppta. Det är ett starkt frätande ämne. 

En lösning som innehåller bas kallas en basisk lösning eller en alkalisk lösning. Tvättmedel för kläder och diskmedel brukar vara alkaliska.

'''Studieuppgift:''' Samla fakta om baser. Läs om kalk, ammoniak, lut, lutfisk, propplösare.

==Protonhopp==
Vi har i tidigare avsnitt skrivit reaktionslikheter med protoner som tas och ges av olika molekyler. Men i den kemiska verkligheten finns det inga lösa protoner, som man kan ha i någon burk och hälla ner i ett provrör. Protoner vill alltid hålla sig inbäddade i någon molekyls elektronhölje. Det enda protonen gör ibland är att snabbt hoppa från den ena molekylen till den andra. Den ena molekylen ger och den andra tar proton. Den ena är syra och den andra är bas. Det  vi människor kan göra när vi laborerar är att hälla ihop en syra och en bas, och då kan vi få protonerna att hoppa över. Det kallas ''neutralisation''.

Saltsyra fräter, natriumhydroxid fräter. Vad händer om man blandar dem? Fräter det ännu mera? Nej. Den ena är stark syra och den andra är stark bas. De neutraliserar varandra om man har lagom mängder. Syramolekyler har vätejoner som de ger bort, baser tar gärna emot vätejoner. Vätejoner hoppar över. 
Vi skriver det i flera steg: Först löser vi HCl i vatten. Då delar molekylen upp sig i vätejoner (inbäddade i vattenmolekyler) och kloridjoner. Sen löser vi också NaOH i vatten. Då får vi natriumjoner och hydroxidjoner.  Sen blandar vi ihop de två lösningarna. Där finns då fyra jonslag: natriumjoner, kloridjoner, hydroxidjoner och vätejoner (förenade med vattenmolekyler till oxoniumjoner.) Vätejoner och hydroxidjoner slår ihop sig till vattenmolekyler. Kvar i lösningen blir natriumjoner och kloridjoner. Det är precis detsamma som om vi hade löst koksalt (natriumklorid) i vatten. Om vi sen kokar bort vattnet – både det vatten vi fanns med från början och det som bildats när vätejoner slog ihop sig med hydroxidjoner – då får vi koksalt kvar. Två frätande syror har blivit bara vanligt salt och vatten. De har neutraliserats.

Har man spillt ut en stark syra och det inte går att torka upp den, då kan man hälla en lämplig mängd bas för att neutralisera syran. På samma sätt är det om man spillt ut bas – man häller syra efter, men inte för mycket.

Om fisken dör i en sjö för att sjön är försurad brukar man kalka sjön. Man häller i kalk (kalciumhydroxid Ca(OH)&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;). Då neutraliseras vattenlösningen, så att den inte längre är sur. 

Sen får man lösa det långsiktiga problemet: Varför har sjövattnet blivit försurat? Det har fallit surt regn, regndroppar som innehåller svavelsyra. Det beror på att man har eldat med brännolja som innehåller svavel. Då har det bildats svaveldioxidgas som gått ut genom skorstenen. När den kom i kontakt med syre bildades svaveltrioxid som fördes med vinden, och sen blev svavelsyra i kontakt med vatten.

==pH-skalan==
För att mäta om någonting är surt eller basiskt eller neutralt använder man pH-skalan. Observera att man ska skriva lilla p och stora H. För sura lösningar är pH-värdet mindre än 7, för basiska lösningar är det större än 7.

Om man tar en av de starka syrorna och gör en koncentrerad lösning, det vill säga man späder inte ut den med särskilt mycket vatten, då blir pH-värdet 0 eller 1. Med svaga syror såsom ättiksyra brukar man inte få lägre pH-värde än 2 ens om man gör dem mycket koncentrerade. Vanligt vatten kan ha pH på precis 7, men det kan också vara 5, 6, 8 eller 9. Det beror på marken där brunnen finns vilka ämnen som har löst sig i det. Basiska lösningar, såsom tvättmedel har högre pH-värden. Natriumhydroxid-lösningar har pH kring 14. Ungefär 0 och 14 är gränserna för vad pH kan vara i en vattenlösning.

För att mäta pH-värdet på en lösning kan man använda ett instrument som heter ''pH-meter''. Man doppar ner dess elektrod i lösningen och läser av pH-värdet på en instrumentets skala. En annan möjlighet är att använda en ''färgindikator''. Det är ett ämne som antingen är en syra eller en bas och som har en speciell färg, som är olik färgen på det ämne som bildas efter protonhoppet. Det var en färgindikator (fenolftalein) som vi använde när vi undersökte lösningen som bildades när natrium reagerar med vatten. Vi droppade i fenolftaleinlösning i vattnet. Den var färglös före, men röd efter det protonhopp som skedde när natriumatomerna fick vattenmolekylerna att ge ifrån sig vätgas.

Ytterligare ett sätt att mäta pH är att använda ett ''indikatorpapper''. Det är ett papper som är färgat med en indikator. När man doppar ner en remsa av sådant papper i en lösning ändrar remsan färg. Man jämför färgnyansen med färgskalan på förpackningen. Röda nyanser brukar betyda låga pH-värden och blå nyanser höga pH-värden. Däremellan brukar pappret bli grönt vid pH 7.

'''Studieuppgifter:''' Sök fakta om pH-värde och färgindikatorer. 


'''Lab: Mät pH-värdet på olika lösningar.''' Testa olika rengöringsmedel och matvaror.


'''Lab: Neutralisation av saltsyra med ammoniak'''

Skriv reaktionslikheten här:       ...........  +  ........   →  .........  +  ........

Material: Tre bägare (100 ml), två pipetter, tre urglas, tratt, etiketter, koncentrerad saltsyra, koncentrerad ammoniak, pipettflaska med lösning av BTB (bromtymolblått, en färgindikator), aktivt kol, filtrerpapper, stativ med tratthållare, gasbrännare, trefot med ståltrådsnät, tändstickor.

Utförande: 
# För undantags skull ska vi kunna smaka på ämnet som bildas. Därför ska alla kärl vara noggrant diskade. 
# Börja i dragskåp. Häll där upp ca 10 milliliter saltsyra i en bägare. Sätt på urglaset som lock, så att det inte kommer ut för mycket klorvätegas i laboratoriet.
# Gå till din plats och sätt på etikett på bägarens sida. Sätt till en droppe BTB och sätt på urglaset igen. Notera i häftet vilken färg det blev.
# Hämta ammoniak (ca 10 ml) i dragskåpet i en annan bägare, sätt på urglas som lock.
# Sätt på etikett på ammoniakbägaren. Sug med en pipett upp ammoniak. Vänd inte på pipetten! Sätt på locken på båda bägarna så ofta som möjligt. Om det ändå kommer ut för mycket gaser kan man späda ut lösningarna med ca 10 ml vatten.
# Börja neutraliseringen genom att ta av locket och droppa ner ammoniak i saltsyran och röra om noga hela tiden. I början händer inte så mycket, men när man närmar sig neutralpunkten måste man droppa långsamt och röra noggrant mellan dropparna, så att man inte går förbi neutralpunkten och får en basisk lösning. Färgen ska varken vara gul eller blå, utan grön. 
# Om man har satt till för mycket ammoniak, så att lösningen blir blå, då får sätta till mera saltsyra. Hämta några droppar saltsyra i den tredje bägaren, sätt på lock och etikett. Ta en annan pipett och droppa till saltsyra i den blå lösningen så att den blir precis grön. Går det för långt får du sätta till ammoniak igen och så vidare, ända tills den är grön.
# Nu lösningen är grön vet vi att lösningen är neutral. Det var BTB som visade oss det. Nu behöver vi inte BTB längre. Vi tar bort det med aktivt kol. Kolpulvret dammar lätt, så se till att du inte smutsar ner något med det. Sätt till en halv tesked av det i den gröna lösningen.
# Kolpulvret suger upp BTB. Nu måste vi få bort kolpulvret. Det gör vi genom filtrering. Ställ upp stativet med tratten och det vikta filtrerpapperet i. Häll lösningen genom filtrerpapperet. Filtratet består av bara vatten och ammoniumjoner och kloridjoner. Kolet med uppsuget BTB har stannat i filterpappret.
# För att få bort vattnet kokar du lösningen i bägare på trådnätet över gaslågan. Låt det inte koka helt torrt, för då förstörs salmiaken. (Den sönderdelas lätt i ammoniak och saltsyra, så att det kommer ut gaser i rummet.) Den sista resten av vattnet brukar avdunsta medan bägaren svalnar.
# Saltet som bildas kallas salmiak eller ammoniumklorid. Det är ätbart. Blandat med lakrits används det som godis. 

==Olika slags oxider==
Vi har använt ordet ”oxidation” tidigare. Den vanligaste oxidationen är när det bildas oxid. Det är när ett ämne reagerar med syre, &quot;förbränns&quot;. Ämnet kan brinna vid hög temperatur, som när stearinet  i ett ljus, smälter, förångas och förenar sig med syret i luften i lågan. Det kan också förbrännas utan hetta, som när trädgårdsavfall multnar i en kompost och kolhydraterna i det förenas med luftens syre. I båda fallen bildades det koldioxid och vatten, och det är vad det blir när andra organiska ämnen förbränns också. Kolatomerna blir koldioxid. Väteatomerna blir vatten, som också kallas väteoxid. Finns det andra atomslag i molekylen, då blir också de syreföreningar, och syreföreningar har namn som slutar på -oxid. Och om det är oorganiska ämnen eller grundämnen som bildas, är det samma oxider bildas.

Vi ska gå igenom periodiska systemet och se på vad för slags oxider det blir av de olika grundämnena. Längst till höger har vi ädelmetallerna (grupp 18). De kan inte bilda oxider. 

Nära dem, uppe till höger har vi några icke-metaller som bildar oxider: svavel som bildar svaveldioxid, kol som bildar koldioxid och några till är alla binder med kovalenta bindningar till syreatomerna. Dessa oxider är alltså molekylföreningar. Molekylerna är så små att de är gaser. 

Väte bildar vatten som är en molekylförening och är vätska vid vanlig temperatur.

Helt annorlunda är det med metallerna, det vill säga alla de övriga cirka 80 grundämnena, de som finns i vänstra halvan av periodiska systemet. Deras oxider är jonföreningar, som består av positiva metalljoner och negativa oxidjoner. De är alltså alla fasta ämnen.

Alkalimetallerna, grupp 1, är de som lättast förenar sig med syre. (Det var därför vi måste förvara natriummetallen nedsänkt i olja – för att det inte skulle komma in syre till den.) Alkaliska jordartsmetallerna (grupp 2) förenar sig också ganska lätt med syre). Metallerna längre till höger (period 3 – 12) måste man däremot hetta upp ordentligt för att de ska reagera med syre.  

Exempel: 
 C + O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; →  CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;   (molekyl)
 2 H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; + O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;  → 2 H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O   (molekyl)
 2 Na + O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;  →  NaO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;    (jonförening)
 CaO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;  → 2 CaO   (jonförening)

I vattenlösning sker helt olika saker beroende på om oxiden är en molekylförening eller en jonförening.

1) En molekylförening: Koldioxidmolekylen slår ihop sig med en vattenmolekyl, så att det bildas en ''kolsyramolekyl''. Den ger ifrån sig vätejoner. Lösningen blir alltså sur.
 CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; + H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; O → H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;CO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;
 H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;CO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; → H&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + HCO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;

2) En jonförening kan i princip dela upp sig i joner:
 NaO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;  →  Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + O&lt;sup&gt;2-&lt;/sup&gt;
 CaO → Ca&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; + O&lt;sup&gt;2-&lt;/sup&gt;

I vattenlösning hinner det egentligen inte bildas några oxidjoner innan de har tagits om hand av vattenmolekyler.
 O&lt;sup&gt;2-&lt;/sup&gt; + 2  H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; O → 2 OH&lt;sup&gt;-&lt;/sub&gt;. Det bildas alltså direkt hydroxidjoner. Lösningen blir alkalisk.

Sammanfattningsvis: ''Oxider av metaller är basiska, oxider av icke-metaller är sura. Ädelgaser bildar inte oxider.''

=Metaller=
'''Lab: Metaller och metalljoner'''

Material: Cirka 20 kemikalier från skolans kemikalieskåp. En del är i burkar. Du får öppna burkarna och titta men ska inte ta ut någonting av innehållet. Natrium minns ni från tidigare. Titta på etiketterna, dra slutsatser och komplettera tabellerna.

{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;font-size: 15px; background-color:transparent&quot;
!Symbol!! Metallens&amp;nbsp;namn!!Utseende, egenskaper
|-
|Cu|| ||
|-
|Pb||Bly||
|-
|Fe|| ||
|-
|Zn|| ||
|-
|Al|| ||Ljus blek färg, låg densitet (lätt)
|-
|Ag|| ||
|-
|Au|| ||
|-
|Na|| ||
|-
|Mg|| ||style=&quot;font-size: 15px; height:20px; width:20000px; background-color:transparent&quot;| 
|}

{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;font-size: 15px; background-color:transparent&quot;
!Symbol!! Jonens&amp;nbsp;namn !!Utseende tillsammans med negativ jon
|-
|Cu&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt;|| ||
|-
|Pb&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt;||Blyjon||
|-
|Fe&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt;||Järnjon||
|-
|Zn&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt;|| ||
|-
|Al&lt;sup&gt;3+&lt;/sup&gt;|| ||Vita kristaller tillsammans med kloridjoner
|-
|Ag&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;|| ||
|-
| - || - ||  Guld bildar inga joner. Det är en ädel metall.
|-
|Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;|| ||
|-
|Mg&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt;|| ||style=&quot;font-size: 15px; height:20px; width:20000px; background-color:transparent&quot;| 
|}

==Elektrokemi==
====Övningar om metall och oxidation====
[[/Övningar#Övningar om metall och oxidation|Klicka här]]

==Metallframställning==

==Miljö och resurser==
Vi har en dålig miljö just nu! Men vi kan förbättra.

==Medicin och kemikalier==

__NOTOC__


[[kategori:Läromedel i kemi|Kemi]]
[[kategori:Läromedel för grundskolan]]
[[kategori:SAB: Uce Kemi]]
[[kategori:Kemi]]
[[kategori:Alfabetiskt index|K]]
[[kategori:Mognande böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/K]]</text>
      <sha1>723h391j8ld6v2o3kiny2mqa7wlv0xv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kemi för grundskolan/Övningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9456</id>
    <revision>
      <id>47430</id>
      <parentid>47429</parentid>
      <timestamp>2017-09-15T15:42:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Luriflax</username>
        <id>5421</id>
      </contributor>
      <comment>återställer oklara raderingar</comment>
      <origin>47430</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18306" sha1="cr11evaru43bj6ksxs6764t87y5odga" xml:space="preserve">===Övningar om laboratoriet===
#Varför använder man skyddsrock
#När ska man använda skyddsglasögon
#Hur använder man brandsläckare
#I vilka situationer är det bra med brandfilt
#I vilka situationer används nöddusch
#Vad är ett dragskåp bra för?
#Ge några exempel på hur man kan handskas med heta föremål
#Vad gör man med glasskärvor.
#Vad gör man med utspillda kemikalier?
#Vad gör man med kemikalier som blir över?

[[Kemi för grundskolan#Övningar om laboratoriet|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om aggregationstillstånd===
#Rita en figur med de tre aggregationstillstånden och pilar för övergång mellan dem. Skriv vad pilarna anger.
#Vad betyder smältning?
#Vad är skillnaden mellan kondensering och sublimering?
#Ordet ”sublimera” har två betydelser. Vilka?
#Vad händer när jodkristaller blir varma?
#Vilken färg har jod när ämnet är i gasform?
#I laborationen med jod såg vi hur färgen i bägaren försvann efter en stund. Vad berodde det på?
#I laborationen med jod skedde inte två kemiska reaktioner utan två ............................. förändringar.

[[Kemi för grundskolan#Övningar om aggregationstillstånd|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om blandningar===
# Kan ett rent ämne vara fast? Kan det vara flytande? Kan det vara gasformigt?
# En blandning av flera rena ämnen kan vara heterogen eller homogen. Vilketdera är den om man inte kan urskilja de ingående ämnena?
# Vad kallas homogena blandningar med ett annat ord?
# När vätskan inte kan lösa mera av det fasta ämnet säger vi att lösningen är ................
# Ge exempel på två ämnen som är lättlösliga i vatten?

[[Kemi för grundskolan#Övningar om blandningar|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om separationsmetoder===
# Vad kallas det när man skiljer beståndsdelarna i en blandning från varandra?
# Om blandningen består av en vätska och ett fast ämne kan man separera dem genom att dekantera, filtrera eller indunsta.
# Vad kallas det när man häller av vätska ur en bägare så att det fasta ämnet som den varit blandad med blir kvar på bottnen.
# Filtrering betyder att hälla blandningen genom ett ................. i en tratt. Det fasta ämnet blir kvar i ................... medan vätskan (filtratet) går genom papprets porer.
# När ett fast ämne är löst i en vätska kan man låta vätskan avdunsta så att det fasta ämnet blir kvar. Vad kallas denna separationsmetod?
# Vad finns det för risker när man indunstar en saltlösning vid hög temperatur?
# Vad kallas det när det bildas kristaller ur en mättad lösning?
# Hur hög är kokpunkten för rent vatten? Hur hög är den för en lösning av ett ämne i vatten?

'''Kontrollerar att du kan'''
# Rita en figur med de tre aggregationstillstånden och pilar för övergång mellan dem. Skriv vad pilarna anger.
# Vad kallas homogena blandningar med ett annat ord? ...............................
# Ge exempel på två ämnen som är lättlösliga i vatten? ..................... och .........................
# Vad kallas det när man skiljer beståndsdelarna i en blandning från varandra? ...........................
# Man kan separera ämnen ur en blandning genom att dekantera, filtrera, destillera eller indunsta. Vad kallas det när man häller av vätska ur en bägare så att det fasta ämnet som den varit blandad med blir kvar på bottnen. ..............................
# När ett fast ämne är löst i en vätska kan man låta vätskan avdunsta så att det fasta ämnet blir kvar. Vad kallas denna separationsmetod? .........................................

[[Kemi för grundskolan#Övningar om separationsmetoder|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om molekyler===
Fyll i det som saknas i tabellen

{| class=&quot;wikitable&quot;

!Molekylmodell!!Strukturformel!!Bruttoformel!!Namn!!Atomer i molekylen!! Egenskaper, användning || Förekomst
|-
|[[Bild:Water Molecule 3D X 3.jpg|140px|center]] || || H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O ||  || Två väteatomer, en syreatom || Att dricka, vattna växter med, som lösningsmedel.|| Finns i hav, sjöar, moln
|-
| ||  ||  ||Syre, syrgas || Två syreatomer || Används vid dykning ||
|-
|  ||  ||H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;  ||Väte, vätgas||  || Som bränsle|| Förekommer inte i stora mängder i naturen. Framställs i laboratorier.  
|-
| [[Bild:Propane-3D-balls-A.png|200px]] || [[Bild:Propan Lewis.svg|200px]] || || Propan, propangas ||  || I gasspisar || I olje- och gaskällor i jorden

|}

[[Kemi för grundskolan#Övningar om molekyler|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om grundämnena===
Studieuppgift: Studera en tabell med uppgifter om alla grundämnena (alla &quot;atomslagen&quot;), till exempel [[Formelsamling/Kemi/Periodiska_systemet/Lista_%C3%B6ver_grund%C3%A4mnen|denna]].
#Hur varmt ska det vara för att tenn ska smälta?
#Vilka ämnen har mycket hög smältpunkt?
#Vilka ämnen har mycket hög smältpunkt?
#Du har lärt dig grundämnesbeteckningarna (symbolerna) för kol (C), väte (H) och syre (O). Vilken beteckning har svavel, aluminium, guld?
#Välj ut ett grundämne vars symbol kan passa för ditt namn. Om du till exempel heter Ingrid, då kan In (indium) passa. Om du heter Margaret då passar Mg (magnesium). Westerholm kan bli W (wolfram), Lindström Li (litium). Kurt K (kalium) och så vidare. Sök information om &quot;ditt&quot; grundämne och håll ett kort föredrag (cirka två minuter) för klassen om det.

[[Kemi för grundskolan#Övningar om grundämnena|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om kolvätenas namn===
Fyll i tabellen:

{| class=&quot;wikitable&quot;

!Molekylmodell!!Strukturformel!!Antal kolatomer!!Namn!!Bruttoformel
|-
| [[Bild:Heptane3D.png|150 px]] ||[[Bild:Epthane Lewis.svg|right|240px]]||  ||  ||
|-
| [[Bild:Cis 2 butene 8195.JPG|120px]] ||  ||  ||  ||
|-
| style=&quot;height:80px; width:250px&quot;| || [[Bild:Acetylene-2D.svg|150px]] ||  ||  || 
|-
| style=&quot;height:80px; width:250px&quot;| ||  ||  ||  ||C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;8&lt;/sub&gt;
|-
| style=&quot;height:80px; width:270px&quot;| ||  ||  || style=&quot;height:80px; width:210px&quot;| Eten || 
|}

[[Kemi för grundskolan#Övningar om kolvätenas namn|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om kolvätenas egenskaper===
Komplettera tabellen:
{| class=&quot;wikitable&quot;

!Molekylmodell!!Strukturformel!!Bruttoformel!!Namn!!Användning!!Förekomst
|-
| [[Bild:Propane-3D-balls-A.png|200px]] || [[Bild:Propan Lewis.svg|200px]] ||  ||  ||  ||
|-
|  || [[Bild:Ethene structural.svg|100px]] ||  ||  || Råvara för plasttillverkning || Bildas i mognande frukt
|-
| [[Bild:Acetylene 8162.JPG|150px]] ||  ||  ||  || Svetsgas || Finns inte i naturen
|-
| [[Bild:Heptane3D.png|150 px]] ||[[Bild:Epthane Lewis.svg|right|200px]]||  || Heptanmolekyl || I bensin || 
|}

[[Kemi för grundskolan#Övningar om kolvätenas egenskaper|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om grundämnenas periodiska system===

'''Övning:''' Du behöver kort eller lappar med grundämnenas symboler och atomnummer på för de 20 första grundämnena. Lägg ut dem på bordet så som du tänker dig att Mendelejev gjorde när han konstruerade grundämnenas periodiska system. När du har lärt dig det ordentligt kan du fortsätta med att lägga ut de följande grundämnena. Kolla hur man brukar lägga ut dem.

Lär dig var de viktiga grundämnena väte, syre och kol har sina platser i det periodiska systemet. 

Lär dig på vilka platser i periodiska systemet som ädelgaserna, alkalimetallerna och halogenerna finns.

Lär dig namnen på alkalimetallerna, i ordning från den minsta atomen till den största. Plugga alltså ramsan: &quot;litium, natrium, kalium, rubidium, cesium, francium&quot;. Lär dig gärna också halogenerna på samma sätt.

'''Kontrollera att du kan:''' Du behöver ett oifyllt periodiskt system. Skriv in atomnumren i nedre vänstra hörnet av varje ruta. Skriv in grundämnessymbolen i rätt ruta för så många grundämnen som du kan. 

'''Testa dig själv:''' 
# Hur många perioder finns det i periodiska systemet? ………………
# Vad heter atomerna i grupp nummer 17 med ett gemensamt namn? …………………………….
# Natrium har atomnummer ………    Natriums gruppnummer är ....    Natriums periodnummer är …….…. 
# Vad heter det första grundämnet i period 6………………………..
# Vilket atomnummer har syre? ………………          Hur många ytterelektroner har syre? ……..………
# Hur många atomer finns det i period 2? ………………………….


[[Kemi för grundskolan#Övningar om grundämnenas periodiska system|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om atomens delar===
# Hur många elektronskal har atomerna i period nummer 3? 
# Heliumatomen har atomnummer 2. Antalet neutroner är också 2. Rita en bild av en heliumatom. Protonerna ritas som små cirklar med ett plustecken i, neutronerna som tomma cirklar och elektronerna som små cirklar med ett minustecken i.
# Rita bilder på de sex första atomerna.
# Rita en bild av en natriumatom. Hur många elektronskal har natriumatomen.
# Fyll i ett tomt periodiskt system. Skriv in både atomnummer och symbol i varje ruta för de grundämnen som du kan. Ange periodernas nummer i vänster kant. Skriv in gruppnumren i överkanten.
# Rita konturerna till ett periodiskt system på rutat papper. Fyll inte i symboler och atomnummer, bara numren i kanterna på grupper och perioder. Skriv i var alkalimetallerna, alkaliska jordartsmetallerna, ädelgaserna och halogenerna är.

[[Kemi för grundskolan#Övningar om atomens delar|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om joner===
Komplettera tabellen. Använd periodiska systemet som hjälp.

{| class=&quot;wikitable&quot;
!Namn!!	Beteckning!!	Antal ytterelektroner!!Atomnummer 
|-
|Kolatom ||  || ||
|-
|Natriumjon|| || ||
|-
|Natriumatom|| || ||
|-			
|Aluminiumjon|| || ||	
|-		
|style=&quot;width:200px&quot;|  ||	Ca&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; ||style=&quot;width:50px&quot;|		||
|-
| ||	Cl&lt;sup&gt;–&lt;/sup&gt; ||	||
|-	
| ||	S&lt;sup&gt;2–&lt;/sup&gt;	  || ||	
|-
| || ||		8||	19
|}

[[Kemi för grundskolan#Övningar om joner|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]


===Övning om jonföreningar===

1. Fyll i namnet på den jonförening som bildas när man kombinerar jonerna.
{| class=&quot;wikitable&quot;
! !! 	  Natriumjon	!!  Kaliumjon	!!  Magnesiumjon
|-
!Kloridjon
| || ||
|-
!Oxidjon
| ||	||		
|-
!Nitratjon
| 	|| ||
|}		

2. Fyll i beteckningen för den jonförening som bildas när man kombinerar jonerna.

Observera att man måste använda parentes i formeln på ett ställe. Det är när man behöver ta två stycken av den envärt negativa komplexjonen NO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;. Kaciumnitrat blir Ca(NO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; 
{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;width:600px&quot;
!	!!Li&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;!!	Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;!!	K+!!	Ca&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt;
|-
!Cl&lt;sup&gt;–&lt;/sup&gt;
| || || || 
|-
!NO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;–&lt;/sup&gt;
| || || || 					
|-
!SO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;2–&lt;/sup&gt;
| || || || 
|}					


3. Komplettera reaktionsformlerna genom att fylla i det ämne som bildas.

Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + Cl⁻   →

Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + NO&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;⁻   →

2 Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + O&lt;sup&gt;2–&lt;/sup&gt;  →

2 Na&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; + SO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;2–&lt;/sup&gt;  →

Ca&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; + 2 Cl⁻  →

Ca&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt; + O&lt;sup&gt;2–&lt;/sup&gt;  →

4. Komplettera tabellen

{| class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;width:400px&quot;
|-
|	||CaCl&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;	
|-		
|Magnesiumnitrat||				
|-
| ||	MgBr&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;			
|-
|Kalciumsulfat||				
|-
|Kaliumoxid||				
|-
| ||	Na&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O			
|-
|Natriumkarbonat||
|-
| ||K&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;SO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;
|-
| ||CaO
|-
|Magnesiumoxid||
|-
|Aluminiumklorid||
|}

[[Kemi för grundskolan#Övningar om jonföreningar|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

====Övningar om joners oktett====

'''1. Komplettera listorna'''

Envärda positiva joner:  H&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;, Li&lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt;, ............., .............. , .............. , ...........

Tvåvärda positiva joner: Be&lt;sup&gt;2+&lt;/sup&gt;, ............ , ............. , ..............

Trevärda positiva joner:  ............. , Al&lt;sup&gt;3+&lt;/sup&gt;.

Envärda negativa joner: F&lt;sup&gt;–&lt;/sup&gt;, ............. , ............. , .............

Tvåvärda negativa joner: ............. , ............ (två stycken)


'''2. Skriv formlerna för följande salter:'''

Litiumklorid   ....................	      Natriumklorid (koksalt)    ........................	   Kaliumklorid    ....................

Natriumfluorid    ........................	      Kaliumbromid    .....................


'''3. Skriv namn på följande salter:'''

NaBr    ................................................		KF  ..............................................

KCl    ................................................		NaCl  ..............................................

LiCl    ................................................		KBr  ..............................................

[[Kemi för grundskolan#Övningar om joners oktett|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om bindningar===
# Varför händer det inte att neonatomerna slår sig ihop till molekyler?
# Hur Hur vet man att ett ämne som består av kolatomer och svavelatomer inte är en jonförening?  
# Vilket slags bindning är det i en förening av en metall och en icke-metall?
# Vilka av följande ämnen är jonföreningar? H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O, NaCl, CuCl&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, CH&lt;sub&gt;4&lt;/suv&gt;, SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, K&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O ?
# Nämn tre ämnen där atomerna är bundna med metallbindningar.

[[Kemi för grundskolan#Övningar om bindningar|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]

===Övningar om metall och oxidation===
# Vilka av följande grundämnen är metaller? Ringa in dem.      guld,   kol,   koppar,   zink,   järn,   syre , kvicksilver,    kväve,     väte,    helium,   natrium,   bly,   nickel,   tenn,   silver,   fosfor,   svavel,   kalcium
# Vad för slags grundämnen finns nere till vänster i periodiska systemet?  …………………………..
# Hur många elektroner finns det i yttersta skalet på en alkalimetall? (Spalten längst till vänster i periodiska systemet).  ……………….
# Vilken laddning har en elektron.  ……………..  ………………….
# Vad kallas det som blir kvar när en atom ger ifrån sig en elektron.  En ………………….  ……………………
# Vilka grundämnen bildar positiva joner? ……………………………………………
# Positiva och negativa joner dras till varandra. Vad kallas en förening som består av joner som hålls samman av sådana dragningskrafter?    ……………………………………….
# Metaller leder både ström och ……………………….. bättre än andra ämnen.
# Man måste skilja på oxidera och oxideras. ”Att oxideras”  betyder ”att bli oxiderad”
#Välj rätt ord, antingen oxiderar, oxideras, reducerar, reduceras i meningarna nedan.
##Vad är motsatsen till oxideras? …………………………….
##När veden brinner i spisen kan man säga att veden ……………………. av luftens syre
##Människan andas in luft för att få syre för att ………………….. de näringsämnen man ätit.
##När järn är ute i fuktig luft ……………………….. det av luftens syre.
##När järnmalm blandas med kol och upphettas ……………………… malmen.
##När kolpulver   ……………………………. kopparoxid  bildas  det koppar.
##Om man sätter stålull i en gaslåga ………………………. stålullen. 
##Ett koppartak  …………………….. så att det bildas grön ärg på det. 
##Ett ämne som tar bort syre från en förening ……………………….. den.
##Man  ……………………………. en bit magnesium om man hettar upp den i luft.
#Bilda joner av följande atomer genom att sätta rätt laddning uppe i högra hörnet. Titta i periodiska systemet om du är osäker. Du kan välja mellan laddningarna      2+ ,        + ,        – ,      2– .  Atomer:     O      Na      Ca      Cu     Fe      Cl       K       Mg
# Vad kallas följande föreningar :     CuO   ……………………………….	MgO …………………………….   CaO …………………………………..		K&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O …………………………………
# Vilka av följande ämnen kan reduceras med kol? Ringa in dem.  kopparoxid	  magnesium	     kol	järn	järnoxid	Järnmalm	koppar 	  
# Vilka ämnen kan oxideras i luft? Ringa in dem. Fe	C	O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;	CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;	C&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;12&lt;/sub&gt;O&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;	Mg	rost
# Besvara med jonbindning, kovalent bindning, metallbindning
## Atomerna i en stärkelsemolekyl är hopbundna med ………………………..
## I en saltkristall finns det ………………………………
## När man ritar ett streck mellan atomsymboler betecknar det …………………………..
## Mellan en metalljon och en negativ jon  finns det ……………………………
## I natrium och kalcium finns det …………………………..
## Vilket slags bindning finns det inom vattenmolekylerna? …………………………..
# Vad är en exoterm reaktion. …………. ……………………….  ………. ………………… ……………………….. 
# Hur bildas en negativ jon?  …………….. ……………………. ……………………… ………………… ……………………….
# Vad beror det på att metaller leder ström bättre än jonföreningar och kovalenta föreningar?
# När metallatomer inte har blivit jon, brukar det ändå vara så att elektronerna har stor frihet att röra sig mellan olika atomkärnor. Det är nästan som att positiva metalljoner hålls samman av att de negativa elektronerna drar dem till sig. Det kallas metallbindning. Vad händer med bindningen om man slår till metall med en hammare? 
# Många metaller är smidbara. Det betyder att man kan forma dem om man bultar på dem . De är också tänjbara. Det betyder att man kan dra ut dem utan att de brister. Jonföreningar är däremot inte sega utan spröda (bräckliga). Man kan varken smida dem eller tänja ut dem, utan de går lätt sönder. Här nedan finns en bild som förklarar varför en jonförening är spröd . Försök förklara orsaken med ord.[[Bild:Hila2.jpg|right|400px]][[Bild:Hila1.jpg|400px]]


[[Kemi för grundskolan#Övningar om metall och oxidation|Tillbaka till förklaringsavsnittet]]</text>
      <sha1>cr11evaru43bj6ksxs6764t87y5odga</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Religion och vetenskap</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9460</id>
    <revision>
      <id>42295</id>
      <timestamp>2014-12-16T11:19:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Krissen</username>
        <id>4580</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '#[[Religion och vetenskap: allmänt]] #[[Religion och vetenskap: exemplet evolution]]'</comment>
      <origin>42295</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="f990tyjb2vafpf0a97yxriubnr0tkwg" xml:space="preserve">#[[Religion och vetenskap: allmänt]]
#[[Religion och vetenskap: exemplet evolution]]</text>
      <sha1>f990tyjb2vafpf0a97yxriubnr0tkwg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Religion och vetenskap: allmänt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9461</id>
    <revision>
      <id>54339</id>
      <parentid>54322</parentid>
      <timestamp>2023-10-25T18:44:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version [[Special:Diff/54322|54322]] av [[Special:Contributions/94.254.120.18|94.254.120.18]] ([[User talk:94.254.120.18|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>54339</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1787" sha1="bt13uj3d3dhw5os79cdw8imorya5t3u" xml:space="preserve">När man pratar om förhållandet mellan religion och naturvetenskap finns det olika begrepp att använda sig av. Förenlighets- och oförenligehetsteorin som vardera har underkategorier.
Förenlighetsteorin innebär att det går att bedriva naturvetenskap och att samtidigt vara troende. Till förenlighetsteorin hör separationsteorin där religion och naturvetenskap är två skilda områden som behandlas var för sig, med olika metoder. Om man menar de två skilda områdena kan komma i kontakt med och påverka varandra, kallas det kontaktteori. Exempel på hur religion och vetenskap kan vara förenliga med varandra är att Gud skulle kunna vara som en klockmakare, som sätter allt i rörelse, sedan har det sin naturliga gång, som till exempel evolutionen eller big Bang.
En teori som kallas God of the gaps påstår att dom luckor som vetenskapen inte fyllt i än, saker vi inte vet varför eller hur, är Guds verk. Med tiden så fyller ju vetenskapen i många luckor, men när luckor fylls i så kommer ännu mer luckor upp. 

Oförenlighetsteorin hävdar motsatsen, naturvetenskap och religion är oförenliga och befinner sig i en konflikt, där naturvetenskapen framställs som den enda riktiga förklaringen. Oförenlighetsteorin anser därför att naturvetenskapen har gjort religionen överflödig. Det förhållningssätt som till och med anser att naturvetenskapen bör ersätta religionen kallas ersättningsteori. 

I oförenlighetsteorin ingår tanken att religion inte kan förenas med vetenskap då vetenskapen bygger på empiriska argument, dvs, det som finns i vår fysiska verklighet och går att observera, samtidigt som religion utgår från tron. En variant av oförenlighetsteorin är ersättningsteorin, som menar att vetenskapen ska ersätta religion.</text>
      <sha1>bt13uj3d3dhw5os79cdw8imorya5t3u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Religion och vetenskap: exemplet evolution</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9462</id>
    <revision>
      <id>50274</id>
      <parentid>50273</parentid>
      <timestamp>2021-05-12T11:27:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.241.181.2</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Olika synsätt gällande föreningen mellan religion och vetenskap */</comment>
      <origin>50274</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2435" sha1="p3p9lva1z94mbu20so5sqro1j3f945g" xml:space="preserve">Det bör påpekas att all religionsvetenskap ursprungligen har ett kristet och därmed monoteistiskt synsätt, vilket även återspeglas på denna sida.

Vi ser på relationen mellan religion och vetenskap. För att veta vad vi ska undersöka behöver vi känna till en del begrepp som förekommer då vi talar om vetenskap och religion. Vi delar in hur evolutionsteori och religion förhåller sig till varandra i tre grupper.

== Olika synsätt gällande föreningen mellan religion och vetenskap ==

=== Teistiska syner ===
Tron att det finns en transcendent Gud som är närvarande i olika utsträckning i skapelsen och evolutionen. Dessa syner förenar ofta en syn på religion och vetenskap.

==== Evolutionär skapelseteori ====
Även kallad urmakarteorin.

Tron att Gud har startat skapelsen men att den sedan sköter sig själv genom utveckling utan Guds inblandning.

Inom exempelvis Islam menar man att genom studier av världen kan man lära oss hur världen ser ut och fungerar, att man alltså lär sig om Guds skapelse.

==== Kreationism ====
Även kallad direkt skapelseteori.

Man menar att Gud har skapat allting på jorden och det som finns på jorden har alltid funnits i den form den har nu.

==== Intelligent design ====
Man menar inom den här synen att vissa evolutionära steg inte kan förklaras, att förklaringen naturligt urval inte räcker till, utan det finns en större intelligens bakom som styr utvecklingen av evolutionen.

Exempelvis vissa livsåskådningar och religioner där det finns ett högre syfte eller mål med människan.

=== Naturalister ===
Synen att det inte finns någon koppling mellan religion och vetenskap, ofta baserad i ren vetenskap och lämnar då kunskapsluckor på ställen som inte vetenskapen har kunnat behandla ännu. Synen att livet uppkommer av en slump och har utvecklats genom mutationer och naturligt urval.

Det är så pass osannolikt att det finns en högre makt som haft en tanke bakom skapelsen. Det ses som omöjligt att det finns en plan eller en intelligens bakom människans tillkomst. Men detta utesluter i sig ''inte'' att det finns en högre makt, bara att denna eller dessa makter inte haft någon inblandning.

=== Evolutionsteorin ===
Att allt liv på jorden har uppkommit som led i en evolution genom ett naturligt urval. Att människans uppkomst är ett led i den evolutionära utvecklingen genom en serie osannolika och oförutsägbara händelser.</text>
      <sha1>p3p9lva1z94mbu20so5sqro1j3f945g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Medborgarens lagkunskap</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9470</id>
    <revision>
      <id>57239</id>
      <parentid>52269</parentid>
      <timestamp>2025-03-13T09:33:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>religösa &gt; religiösa</comment>
      <origin>57239</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54639" sha1="emci08e4nhrzohc5h5aaiu48ceg544c" xml:space="preserve">Dessa texter samlar information om och diskussion kring rättsfall ur ett finländskt perspektiv. Målet är att gymnasiestuderande ska få stöd kring lagkunskap via texterna. Tolkningen av lagtexter avgörs alltid från fall till fall och kräver en förmåga att logiskt härleda det som faktiskt hänt mot de bevis eller indicier som finns. En viktig källa är finlex.fi. 

== Videoföreläsningar ==

Föreläsningarna följer [http://www02.oph.fi/svenska/ops/gymnasiet/gymnlpg.pdf läroplanen] (s. 185) och delvis har jag utgått ifrån läroboken Lagkunskap för gymnasiet. För att underlätta har jag delat in videoklippen i olika avsnitt där flera klipp ingår. Klippen är kring 2-6 minuter långa och tar upp det centrala i kursen, men studerande ska också arbeta kontinuerligt med läroboken på egen hand. Videoföreläsningarna bygger vidare på varandra. Många centrala begrepp behandlas i första avsnittet, Lag och rätt och fördjupas i samband med övriga avsnitt. Alla videoföreläsningar hittar du i denna spellista: https://www.youtube.com/playlist?list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9

=== Lag och rätt ===
'''Föreläsningsanteckningarna''' hittas via denna länk: http://prezi.com/_hbpoknnxrmv/?utm_campaign=share&amp;utm_medium=copy

'''Introduktion''' till Medborgarens lagkunskap. En kort inblick i vad som är grunden till den finländska lagsamlingen eller rättsordningen.

https://www.youtube.com/watch?v=CrUHfz7FF78&amp;index=1&amp;list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9

==== Rättsstat, rättshandlingsförmåga och rättspraxis (prejudikat) ====

Begreppet '''rätt''' förekommer i olika sammanhang inom juridiken. I videoklippet presenterar jag kort de olika definitionerna på begreppet och samtidigt klargörs vissa grundläggande principer inom juridiken. När rättsskyddet är starkt så kan medborgarna lita på att de grundläggande rättigheterna respekteras och att domstolarna följer lagen vid domstolsförhandlingar.

https://www.youtube.com/watch?v=ar7T4r7bQ4o

Privat rätt och offentlig rätt är ett sätt att dela in rättsordningen. Tvister mellan privatpersoner och privata företag faller under privaträtten, medan tvister mellan offentliga institutioner som staten eller kommunerna och privatpersoner faller under den offentliga rätten. Rättshandlingsförmåga och '''rättsförmåga''' tangerar varandra, men det är ändå stor skillnad mellan att inneha vissa grundläggande rättigheter (rättsförmåga) och att kunna utföra rättshandlingar, vilket '''rättshandlingsförmågan''' avser.

https://www.youtube.com/watch?v=QhTzsIKd--Q

Via en '''fullmakt''' kan du ge en annan person rätt att utföra en viss rättshandling å din räkning. Du kanske inte kan hämta ut ett paket från posten, då kan du skriva en fullmakt åt en annan person. För det mesta är det skriftliga fullmakter som gäller och de ska vara daterade och undertecknade, samt vara så exakta som möjligt för att den som befullmäktigas inte ska överskrida sina befogenheter eller i värsta fall missförstår den. https://www.youtube.com/watch?v=ymRP990A_Hk

==== Lagstiftningsprocessen ====

Involverar regeringen, presidenten och riksdagen, dessutom kan medborgarna via [https://www.kansalaisaloite.fi/sv medborgarinitiativ] också delta. Via [http://web.eduskunta.fi/Resource.phx/riksdagen/riksdagsarbetet/lagstiftning/index.htx riksdagens hemsida] kan man följa med behandlingsfaserna av lagförslag.

https://www.youtube.com/watch?v=9NM-2bzrExI

==== Rättegångar och alternativ till dem ====

'''Domstolarna''' har otaliga uppgifter och deras arbete handlar om att stöda medborgarna vid juridiska frågor och tvister. Allt från barnrelaterade ärenden till arv ingår i domarnas arbete. Mera information via oikeus.fi.
https://www.youtube.com/watch?v=Y83jA_SZyZ0

Vid en så kallad '''huvudförhandling''', eller rättegång, finns flera personer på plats i rättssalen: målsägande eller kärande, svarande, rättsliga ombud, åklagaren, vittnen och nämndemän kan delta och så förstå domaren och sekreteraren. https://www.youtube.com/watch?v=HD2nnK6ohg4

En rättegång ses speciellt vid civilrättsliga mål som sista utvägen för att lösa en konflikt, istället kan förlikning eller medling vara ett förmånligare och snabbare alternativ för att lösa en tvist och komma överens om en ersättning. Tidsmässigt kan det ta cirka två år innan tingsrätten behandlar ärendet i domstol och det säger sig självt att förlikning kan vara vettigare om det är möjligt att komma överens utanför rättssalen. Allvarliga brott tas alltid upp i domstolen och kan inte medlas kring. https://www.youtube.com/watch?v=n6s_2_kMmi4&amp;index=7&amp;list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9

=== Brott, straff och skadestånd ===

Juridiken är en logisk vetenskap där orsakssamband reds ut för att fastställa vem som är skyldig att ersätta en skada eller är skyldig till ett brott. Full ersättning och skäliga straff är riktlinjer för det juridiska systemet i Finland. Solidariskt ansvar gäller när flera svarande är skyldiga att ersätta en skada.

https://www.youtube.com/watch?v=pD8s_1DDQFc&amp;list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9&amp;index=8

https://www.youtube.com/watch?v=SJe6Udha3M8&amp;list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9&amp;index=9

Bevisbördan är central vid rättsprocesser: https://www.youtube.com/watch?v=loT5w6LcTcc&amp;feature=youtube_gdata

==== Straffprocessen - från brott till straff ====

'''Föreläsningsanteckningarna''': http://prezi.com/f51sscbztqw9/?utm_campaign=share&amp;utm_medium=copy&amp;rc=ex0share

Vad innebär ett brott? https://www.youtube.com/watch?v=0O21lNjRSDs&amp;feature=youtube_gdata

Vem kan dömas för ett brott? Vad innebär nödvärn (självförsvar) och excess i nödvärn? https://www.youtube.com/watch?v=LTA83Xze_cU&amp;feature=youtube_gdata

Anmälan om brott, förundersökning och åtalsprövning: https://www.youtube.com/watch?v=8Fajsqe-KgE

Skador och skadestånd utreds också i samband med förundersökningen. Polisens möjligheter att avlyssna avgörs av tingsrätten. https://www.youtube.com/watch?v=x4IlTVCrbMw&amp;index=14&amp;list=PL4oKiJBW2LwNWXpcMK7S6Y7c2SYsjUSs9

Tre centrala begrepp att känna till när brott ska dömas och skadestånd betalas: '''uppsåt''', '''vållande''' eller olyckshändelser? https://www.youtube.com/watch?v=FkTAtrsGnPY&amp;feature=youtube_gdata

Rättens sammansättning har presenterats tidigare, här tas domstolarnas offentlighet upp, begreppen jämkning och åtalseftergift introduceras: https://www.youtube.com/watch?v=27Th3SeRDjY&amp;feature=youtube_gdata

Straffen som sedan utdöms kan vara böter, samhällstjänst eller fängelse: https://www.youtube.com/watch?v=picEro2rd3k

Straffprocessen avslutas hos '''brottspåföljdsmyndigheten''': https://www.youtube.com/watch?v=zXMgR-CnFm4

=== Lagstiftning kring barn, parförhållanden, äktenskap och arv ===

'''Föreläsningsanteckningar''' för detta avsnitt: https://prezi.com/bkjqdahxny2v/fysiska-personers-juridiska-forhallanden/

Följande avsnitt under kursen kallar jag &quot;fysiska personers juridiska förhållande&quot; eftersom det handlar om fysiska personers inbördes förhållande. Barnet och föräldrarna, parförhållanden och slutligen vad som sker när en person dör och egendomen ska delas mellan anhöriga står i fokus i de kommande avsnitten: https://www.youtube.com/watch?v=IdTWSwumob8&amp;feature=youtube_gdata

==== Barnets ställning ====

Barnets rättigheter inleds med vårdnadshavare, intressebevakare, namn och skillnaden mellan en ung person och ett barn: https://www.youtube.com/watch?v=UJeOh1qezKo&amp;feature=youtube_gdata

Fastställande av faderskap och faderskapspresumtion är viktiga frågor när barnets rättigheter diskuteras. Observera att faderskapslagen har förändrats fr.o.m 1.1.2015. Finlex har inte uppdaterats, men rättsväsendet berättar lite mera om förändringarna på [http://www.oikeus.fi/sv/index/ajankohtaista/tiedotteet/2014/06/isyyslakiuudistuu-isyydentunnustaminenmahdollistaavopareillejoneuvolassa.html sin sida]: https://www.youtube.com/watch?v=YdnA-SwPsSU

Vid en barnskyddsanmälan är socialskyddsmyndigheterna skyldiga att reda ut ärendet, och i värsta fall kan ett barn omhändertas ifall inte föräldrarna klarar av att sköta det eller ifall familjeförhållandena är skadliga för barnet. En möjlig lösning är då att barnet placeras i en fosterfamilj: https://www.youtube.com/watch?v=6n13X3gkJlw

Vid en '''adoption''' fastställs ett barns juridiska förhållande till sina adoptivföräldrar, och barnet har inte längre juridiska band till sina biologiska föräldrar. Bland annat kan inte barnet ärva sina biologiska föräldrar. https://www.youtube.com/watch?v=dOV0rpM8IcA

==== Parförhållanden, giftorätt och avvittring ====

Lagen behandlar äktenskap och samboförhållanden. https://www.youtube.com/watch?v=d5ApCIHu8TU

När ett äktenskap upphör ska makarnas egendom '''avvittras''' och '''giftorätten''' träder tydligt i kraft om inte ett äktenskapsförord eller testamente har upprättats tidigare. https://www.youtube.com/watch?v=O4TxZX-d-jQ&amp;feature=youtube_gdata

Vid äktenskapsskillnad och arvskifte blir ofta en avvittringskalkyl aktuell. I följande videoklipp tar jag också kort upp den nya sambolagen som försöker [http://www.maistraatti.fi/sv/Aktuellt/Lagen-om-upplosning-av-sambors-gemensamma-hushall-trader-i-kraft-142011/ stärka sambons rättigheter] till ekonomisk ersättning när samboförhållandet upplöses: https://www.youtube.com/watch?v=wy7y4TG3IXc

==== Arv, testamente och arvskifte ====

Vid ett dödsfall blir det aktuellt att bland annat offentliggöra dödsfallet och begrava den döda, men dessutom ska den avlidnas egendom hanteras och delas. Avvittring blir aktuell om det finns en efterlevande make/maka med giftorätt. https://www.youtube.com/watch?v=6qgvaBxKbIg

Vid arvskifte ärver '''bröstarvingar''' och eventuellt efterlevande make/maka i första hand, och om sådana inte finns kan bl.a. föräldrar och syskon eller '''sekundära arvingar''' ärva. '''Arvsskatten''' beror på vilken av dessa två grupper du tillhör. Bröstarvingar betalar lägre arvsskatt än föräldrar till den avlidne: https://www.youtube.com/watch?v=7Y5J6JEWuWc&amp;feature=youtube_gdata

Bröstarvingarna har en särställning vid arvskifte eftersom de alltid har rätt till sin '''laglott''', alltså hälften av den totala egendomen som kallas '''arvslott'''. Den efterlevande maken/makan kan få besittningsrätt till det gemensamma hemmet om inte annan bostad kan användas som hem. Vanligen är det gemensamma hemmet den största delen av egendomen och det gör att arvskiftet kan ske först när den efterlevande maken/makan flyttat ut och huset sålts, därför kan arvskiftet dra ut på tiden för arvingarnas del. https://www.youtube.com/watch?v=14pSKQD02W0&amp;feature=youtube_gdata

'''Testamente''' klassas som en '''ensidig rättshandling''' eftersom det är enbart testatorn eller hens dödsbo som rättsligen måste följa testamentet. Om arvingar tagit emot gåvor redan före arvlåtarens död kan det bli aktuellt med '''gåvoskatt''' om gåvorna klassas som '''förskott på arv''' och överskrider 4000 euro, dessutom kan laglotten eller arvslotten minskas om det visar sig att en bröstarvinge tagit emot gåvor, medan övriga bröstarvingar inte fått något motsvarande. https://www.youtube.com/edit?video_id=eEbYTHzAkj0&amp;video_referrer=watch

=== Lagstiftning kring arbete, boende, kredit och konsumentens rättigheter ===

'''Föreläsningsanteckningarna''': https://prezi.com/c6spmwaalb88/fysiska-och-juridiska-personers-juridiska-forhallande/

Kursens sista avsnitt omfattar rättshandlingar mellan fysiska och juridiska personer: avtal. https://www.youtube.com/watch?v=E-O83tevhOE&amp;feature=youtube_gdata

Gemensamma principer vid avtal: https://www.youtube.com/watch?v=dx5HfB_QeiQ

==== Arbetslagstiftning ====

Arbetsavtal och kollektivavtal: https://www.youtube.com/watch?v=OsNwm2g-Vvg&amp;feature=youtube_gdata

Arbetsmarknadsorganisationerna (representanterna för arbetstagarna och arbetsgivarna) samt den kommande pensionsreformen: https://www.youtube.com/watch?v=0dGOMzn85s4&amp;feature=youtube_gdata

Prövotid, uppsägning och hävning av arbetsavtal: https://www.youtube.com/watch?v=j8wblFSKlbs&amp;feature=youtube_gdata

Permittering är ett sätt att förändra arbetsförhållandet: https://www.youtube.com/watch?v=xS6uuzVFvVU

Dessutom lönar det sig att ta en titt i Wikiboken Ekonomisk kunskap för gymnasiet där semester och snuttjobb behandlas. https://sv.wikibooks.org/wiki/Ekonomisk_kunskap_f%C3%B6r_gymnasiet#Arbetsmarknadsorganisationer_-_arbetsgivare_vs._arbetstagare

==== Bolagsformer i Finland ====

Juridiska personer: företag i Finland: https://www.youtube.com/watch?v=ncA_l_5aXhA

==== Konsumentens rättigheter och skyldigheter ====

En konsument är en privatperson som köper en nyttighet för privat bruk och skyddas av [https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1978/19780038 konsumentskyddslagen]: https://www.youtube.com/watch?v=EaCAS64WuCQ

Hyresavtal och hyresförhållande: https://www.youtube.com/watch?v=NzNa4cKshUs&amp;feature=youtube_gdata

Att äga eller sälja en fastighet: https://www.youtube.com/watch?v=rBhKSz4ypSM

Alternativ till att äga bostad: bostadsaktier: https://www.youtube.com/watch?v=6uDIcNtpmnQ

Konsumentkrediter, gäldenär, borgenär, borgensman och låntagning, ränta, dröjsmålsränta och betalningssvårigheter: 

https://www.youtube.com/watch?v=m4wdue_hBwI

https://www.youtube.com/edit?video_id=vJkgUXELm0I&amp;video_referrer=watch

== Projektarbeten ==

=== Charlie Hebdo mot terrorismen ===

3. Vad säger lagstiftningen om terrorbrott. Hur skulle en dylik straffprocess gå till i Finland och på vilka grunder kunde förbrytarna och deras medhjäpare dömas?

Nedan följer fyra gruppers diskussion kring en del av dessa frågor. Svaren grundar sig på finlex.fi och rättspraxis i Finland.

==== Owada ====
1. 
Yttrandefrihet utgör tillsammans med åsiktsfrihet grunder för att ett demokratiskt samhälle ska fungera. I den finska grundlagen står att alla har yttrandefrihet och man har där med rätt att sprida/framföra och ta emot information samt åsikter. 
&lt;ref&gt;[http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/yttrandefrihet Finlex], 12.3.2015.&lt;/ref&gt;
Man ska även få ta del av myndigheternas offentliga handlingar enligt den finländska grundlagen. &lt;ref&gt;[https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731?search%5Btype%5D=pika&amp;search%5Bpika%5D=yttrandefrihet#L2P12 Finlex], 12.3.2015.&lt;/ref&gt; 
Åsiktsfriheten ska vara helt fri, men yttrandefrihet, alltså hur man uttrycker sina åsikter,  behöver ibland begränsas. Åsikter som uttrycks och tas på fel sätt kan orsaka stor skada. Gränsen om vad man får uttrycka och inte är inte alltid så lätt att dra. Komiker och en del serietecknare har ju som arbetsuppgift att driva med folk. Eftersom dom inte kan veta när de har trampat på en öm tå innan skada redan är skedd kan det vara svårt att avgöra, samtidigt som deras karriär knappast går bra om de håller sig till för “säkra” skämt. Innan man vill publicera någonting som skulle kunna uppfattas som kränkande kan man sätta sig in den mottagarens ställe och fundera om man själv skulle bli kränkt. Man kan också låta en helt opartisk person göra ett uttalade om saken ifråga. Pga av erfarenhet är det inte ofta uppskattat att driva med andras religioner eller ursprung. Så som tumregel kan man ha att inte driva med ursprung och religion, samt tänka efter om man själv skulle bli kränkt. Ibland kan den behövas begränsas för att t.ex. barn inte ska kunna få tillgång till olämpligt material. Om yttrandefrihet inte alls begränsas kan det i vissa fall leda till ärekränkning, diskriminering, hets mot folkgrupp o.s.v. För att det inte ska ske borde åsikter som kan vara stötande, som ex. karikatyr, riktas uppåt mot makten och inte neråt. I fall som med karikatyr kan man ha som tumregel att driva med sina egna och inte med andra folkgrupper. 
Yttrandefrihet ska gynna medborgarens möjlighet att påverka och ta del av vad som bestäms i landet. För att uppnå ett så demokratiskt samhälle som möjligt behövs yttrandefrihet. Själva meningen med yttrandefrihet borde vara att den ska gagna alla lika mycket. 

2. Vad säger finländska lagstiftningen i Charlie Hebdos fall? Skulle tidningen kunna åtalas och på vilka grunder?
Yttrande friheten är garanterad och tryggad i grundlagen i Finland. Det innebär att alla människor har rätt att skaffa, ta emot och publicera sina åsikter och tankar i alla medier.&lt;ref&gt;[http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731?search%5Btype%5D=pika&amp;search%5Bpika%5D=grundlag#L2P12 Finlex (kap 2, 12§)], 6.3.2015.&lt;/ref&gt;
Samtidigt har vi en annan lag som säger att ifall man sprider för allmänheten åsikter som hotar en viss folkgrupp ska den dömas till böter eller högst två års fängelse.&lt;ref&gt;[http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110511 Finlex (kap 6, 10§)], 6.3.2015.&lt;/ref&gt;  Dessa två lagar går emot varandra lite. 
Tidningen Charlie Hebdo använder sig av starka karikatyrer för att få fram sina åsikter och tankar om samhället. De har förnedrat bl. stora religiösa ledare eller gudar vilket ses som mycket kränkande av människor som utövar religionen. Människor som utsattes för Hebdos karikatyrer känner sig lätt kränkta.
De skulle därför kunna åtalas för både hets mot folkgrupp.

==== Hidén ====
1. Ska yttrandefriheten begränsas, i vilka fall och vem ska yttrandefriheten gagna?

I Finlands lag är yttrandefriheten tryggad, och alla har rätt till yttrandefrihet. Den kan dock begränsas för att skydda statens säkerhet, förebygga brottslighet och trygga personers rykte eller rättigheter. &lt;ref&gt;[https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731?search%5Btype%5D=pika&amp;search%5Bpika%5D=yttrande%20frihet#a731-1999 Finlands grundlag, paragraf 12, Yttrande frighet och offentlighet], hämtat 6.3.2015 &lt;/ref&gt;
Yttrandefriheten i lagen handlar alltså inte om att man får kränka privatpersoner, utan mer om att få uttrycka sina åsikter. 

Enligt lagen var de som jobbade på Charlie Hebdo tidningen inte skyldiga till brottet, då de inte attackerat enskilda personer, spridit rykten osv. Men om de gjorde fel är ju en annan sak och det kan endast tolkas personligt om det var moraliskt fel eller inte. Enligt den muslimska kulturen får man inte avbilda profeten Muhammad som satirtecknarna borde ha förstått och respekterat.

Men det påstås att terrordådet skulle ha skett oavsett. Yttrande friheten ska vara begränsad till viss mån. Man måste respektera kulturer och minoriteter. Den får inte attackera privatpersoner, men den får gå emot grupper. Detta är ett måste för att upprätthålla demokratin och ge mindre makt åt ledarna. 

3. Vad säger lagstiftningen om terrorbrott. Hur skulle en dylik straffprocess gå till i Finland och på vilka grunder kunde förbrytarna och deras medhjälpare dömas?

I Finland har vi ingen direkt lagstiftning mot terrorbrott. Men vi har några exempel på liknande fall som skolskjutningar och bombatentat i Vanda, där gärningsmannen tagit livet av sig eller dött kort där efter. Straffet för gärningsmännen i det här fallet skulle antagligen blivit livstids fängelse eller så tilldöms gärningsmännen psykiatrisk vård. I vissa fall borde gärningsmannen även ersätta de skador som de orsakat för de involverade.  

Brottet anser vi vara mord alltså &quot;dråpet begås med berått mod, på ett synnerligen rått eller grymt sätt, så att allvarlig allmän fara förorsakas eller genom att en tjänsteman dödas, medan denne på tjänstens vägnar upprätthåller ordning och säkerhet och om brottet bedömt som helhet är grovt. Försök är straffbart.&quot; &lt;ref&gt;[https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1889/18890039001?search%5Btype%5D=pika&amp;search%5Bpika%5D=mord%20dr%C3%A5p finlex, kap 11 Om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten], hämtad 17.2.2015.&lt;/ref&gt;

De personerna som utförde dådet dräpte även en försvarslös polis, som var tjänsteman, på ett grymt sätt. Bara detta skulle i Finland leda till ovillkorlig livstids fängelse. I det här fallet tror vi att gärningsmännen inte kan få ett förmildrat straff vare sig de sköter sig i fängelset eller inte eftersom de dödat 11 personer. 
Finland har inte många stiftade lagar om terrorism. Dock finns det lag om finansiering av terrorism. Man får inte stödja terrorism, man har skyldighet att avslöja, utreda och effektivisera språrningen av fallet. Man har också skyldighet att registrera vissa funktioner för detta, t. ex. kan man spärra av bankkonton om det behövs. &lt;ref&gt;https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2008/20080503#a503-2008 finlex, Lag om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism, paragraf 1], hämtat 6.3.2015 &lt;/ref&gt;

==== Koskelo ====

1. Ska yttrandefriheten begränsas, i vilka fall och vem ska yttrandefriheten gagna?

Yttrandefriheten skall definitivt inte begränsas, det hör till alla människors rättigheter att ha en personlig åsikt och att få skriva, säga, rita osv. vad man tycker. I Finland har vi en stor frihet i att yttra våra åsikter, yttrandefriheten är en av grundbyggstenarna i en demokrati, som i princip alla länder strävar efter att vara idag. Ett exempel på där yttrandefriheten begränsats ganska mycket under de senaste åren är Ryssland, de hävdar att landet är en demokrati men att förfölja och döda oliktänkare i form av politiker, journalister eller bara någon som du och jag för att de yttrar en åsikt som inte överensstämmer med vad den högre makten i landet tycker, det stöder inte yttrandefriheten och med det så har en av demokratins viktigaste byggstenar fallit bort.

Yttrandefriheten skall gangna i princip alla, men speciellt vi &quot;vanliga dödliga&quot; skall få kommentera/diskutera samt kritisera makten i landet. Det är egentligen det som yttrandefriheten skall användas främst till, vi skall delta i samhällelliga frågor i form av tidningspress och internet. Massmedia skall vara en tredje statsmakt och där är yttrandefriheten vårt viktigaste vapen. &lt;ref&gt;[https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731#a731-1999], Finlands grundlag kapitel 12, Yttrandefrihet och offentlighet, hämtad 17.02.2015.&lt;/ref&gt;

2. Vad säger finländska lagstiftningen i Charlie Hebdos fall? Skulle tidningen kunna åtalas och på vilka grunder?

Tidningen Charlie Hebdo ritade olika satirer av olika ‘’kända’’ personer och vissa tolkar det som en rolig och positiv grej, medan andra tolkar saken från ett helt annat perspektiv. De som tar illa upp av vad tidningen gör kan tolkas vara offer för: Hets mot folkgrupp. &lt;ref&gt;[http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110511 Finlands strafflag kapitel 11 Om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten], hämtad 17.2.2015.&lt;/ref&gt; Straffet skulle vara böter och eventuellt fängelse i max 2 år enligt den finländska lagen. Eftersom det vara tidiningen ifråga som då utsattes för detta terrordåd, antar vi att de inte kommer att dömas till något straff; men om någon skulle ha gjort en anmälan skulle det antagligen blivit fängelsestraff p.g.a att det är respektlöst att avbilda profeten och där med 99.9% av dem godkänner inte avbildande av profeten och det är ganska extremt att göra narr av någon annans religion. I Charlie Hebdo fallet avbildade man Muhammed, Islams profet. Enligt Islam får man inte avbilda profeten,så på detta sätt har de gjort narr av den islamska religionen och dess anhängare.

==== Tomka ====
1. Ska yttrandefriheten begränsas, i vilka fall och vem ska yttrandefriheten gagna? 

Yttrandefrihet är en möjlighet för medborgarna att uttrycka sina åsikter offentligt. Problemet med yttrandefriheten är att den går att tolka på olika sätt; Ibland kan den användas på fel sätt. Yttrandefriheten borde inte begränsas, men ett sunt förnuft vore önskvärt då man väljer att yttra sig om något känsligt ämne - exempelvis hets mot folkgrupp.  

2. Vad säger finländska lagstiftningen i Charlie Hebdos fall? Skulle tidningen kunna åtalas och på vilka grunder?

12 §
Yttrandefrihet och offentlighet
“Var och en har yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. Bestämmelser om sådana begränsningar i fråga om bildprogram som är nödvändiga för att skydda barn kan utfärdas genom lag. Handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna är offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar.” 
&lt;ref&gt;[http://www.oikeusasiamies.fi/Resource.phx/eoa/svenska/laglankar/grundlag2kpl.htx?locale=sv_SE&amp;template=print] Finlands riksdags justitieombudsman, Hämtad 17.2.2015.&lt;/ref&gt;

Hets mot folkgrupp är ett hatbrott som innebär att offentligt sprida uttalanden om utpekade folkgrupper. Hets mot folkgrupp är straffbart enligt strafflagen och vad som klassificeras som hets mot folkgrupp varierar. Polisens uppgift är att motverka hets mot folkgrupp. &lt;ref&gt;[http://fi.wikipedia.org/wiki/Kiihotus_kansanryhm%C3%A4%C3%A4_vastaan Wikipedia], Hämtad 17.2.2015.&lt;/ref&gt;


Enligt den finländska strafflagen har Charlie Hebdo överskridit yttrandefriheten, eftersom karikatyrerna bland annat underskattat den muslimska tron. Tidningen skulle kunna åtalas och dömas till böter, och hen eller de som tecknat karikatyrerna kan även dömas till fängelsestraff på högst två år. Tidningen Charlie Hebdo gör narr av många folkgrupper varav vissa tar åt sig mer än andra. I den islamska kulturen tolereras inte det att någon avbildar Muhammed.

=== Aktuella finländska rättsfall ===
''' Finnair rejält på minus'''

Finlands ekonomi i dagsläget märks tydligt i Finnairs tillväxt, men även avtagande affärer från Kinas sida påverkar flygbolaget. Finnair trafikerar inte endast till Asien och från, utan säljer även eftertraktade finländska varor som Mumin, samt Marimekko vilka är två stora inkomstdrivande saker för bolagets sida.Förlusten för koncernen ifjol var 36 miljoner, vilket var ett väldigt negativt belopp för bolaget. Året innan låg förlusten på 12 miljoner euro. Omsättningen för företaget minskade med nästan 5 procent ca 2,3 miljarder euro. Det slutgiltiga resultatet innehåller inte engångsposter. Resultatet med engångsposter var en förlust på 100 miljoner euro, men trots de negativa nyheterna hade Finnairs VD Pekka Vauramo några positiva besked att komma med. Ett av de beskeden är att enhetsintäkterna ökade med hela 3 procent i oktober–december, enhetsintäkterna innefattar intäkter per passagerarsäte och den sträcka som de flygs. Det andra beskedet är att tvisterna om arbetsavtal nu är över. Vauramo är mycket nöjd över att alla i personalen nu har nya kollektivavtal, för kabinpersonalen innebär detta 5% lägre lön medan arbetstimmarna ökar med 10% .Kollektivavtalen innebär att man kan utveckla verksamheten på lång sikt.&lt;ref name=&quot;test&quot;&gt;[http://hbl.fi/nyheter/2014-06-06/616406/ledningen-kraver-att-flygarna-jobbar-langre-dagar]&lt;/ref&gt; 

Arbetslagstiftningen innefattar bl.a. arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, semesterlagen, lagen om likabehandling, lagen om integritetsskydd i arbetslivet, lagen om kollektivavtal, lagen om alterneringsledighet, lagen om studieledighet samt lönegarantilagen. Och är beredd av arbetsgivarens samt arbetstagarens intresseorganisationer i form av t.ex. fackföreningar. Övervakning av arbetslagstiftningen görs av social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsmyndigheter samt av samarbetsombudsmannen.&lt;ref name=&quot;test&quot;&gt;[https://www.tem.fi/sv/arbete/arbetslagstiftning ]&lt;/ref&gt; 

Kollektivavtal är ett ‘’avtal’’ mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Detta innebär att man gör upp klara punkter om vad som gäller under arbetstiderna för arbetstagaren och är även en rättighet som arbetstagaren får i och med att man har ett kollektivavtal. I avtalet så finns det olika saker som är bra att veta som t.ex. semesterersättning och eventuella sjukdomstillstånd.

Finnair har brutit mot arbetslagstiftningen genom att sätta in billigare utländsk arbetskraft på vissa av deras rutter. Men bolaget hävdar att de enbart försökte göra bolaget mer konkurrenskraftigt och säkerställa finska flygförbindelser i världen, dock har man ju nu kommit fram till kollektivavtal med kabinpersonalen som alla verkar nöjda med. &lt;ref name=&quot;test&quot;&gt;[http://svenska.yle.fi/artikel/2014/09/08/finnair-och-piloterna-overens ]&lt;/ref&gt;

=== Aktuella internationella rättsfall ===

==== Internationell rätt ====

Internationell rätt &lt;ref&gt;[http://www.limhamnsjuristen.se/internationell-ratt/ Internationell rätt], 13.3.2015&lt;/ref&gt; är ett lag system mellan stater där gemensamma lagar och överenskommelser ingår. 
Internationella rätten behandlar främst tvister mellan stater. Men privatpersoner kan ta hjälp av internationella rätten ifall man blivit fel behandlar av en myndighet eller liknande. Men inte om tvisten är endast mellan privatpersoner. 
Den internationella rätten kan delas in i två delar, folkrätt och den internationella privaträtten. Folkrätten&lt;ref&gt;[http://www.abo.fi/ansok/folkrattsok Folkrätt], 13.3.2015&lt;/ref&gt; är den offentliga delen av den internationella rätten. Saker man behandlar är t.ex. mänskliga rättigheter, regler för internationell samverkan kring terrorism och regler kring krig och fred. Alltså juridik som reglerar förhållandet mellan stater Den internationella privaträtten&lt;ref&gt;[http://www.jurinst.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/internationell-privatr%C3%A4tt/internationell-privatr%C3%A4tt-1.90075  Internationella privaträtten], 13.3.2015&lt;/ref&gt; bygger på lagstiftning och rättspraxis i varje enskilt land. Rättspraxis är ett samlings namn för t.ex. rättsliga avgöranden i domstolar&lt;ref&gt;[http://www.lagrummet.se/rattsinformation/rattspraxis  Rättspraxis], 13.2.2015&lt;/ref&gt;. Det finns tre problem som man försöker lösa och dessa är 1. Vilket land som har domstolsrätt, alltså vilket lands domstol som ska lösa tvisten. 2. Vilket lands lag som ska användas. 3. Ska en dom som dömts i ett land kunna verkställas i ett annat.
Den internationella domstolen befinner sig i Haag&lt;ref&gt;[http://www.government.se/sb/d/3304/a/19631 Internationella domstolen], 13.3.2015&lt;/ref&gt;, sedan den etablerades där 1945.
Enligt FN anses är folkmord en handling som utförs pågrund av olikheter inom t.ex ras, kultur och religion. &lt;ref&gt;[http://www.dn.se/nyheter/sverige/vad-ar-ett-folkmord/ Dagens Nyheter], 02.04.2015&lt;/ref&gt;

===== Folkmorden i Rwanda =====

Händelseförloppet

Folkmordet i Rwanda grundar sig på en konflikt mellan två olika folkgrupper. Efter andra världskriget hamnade landet under belgiskt styre och tutsierna, boskapsherrarna, blev favoriserade över jordbruksfolket hutu. Detta gjorde att det blev större klyftor mellan klasserna i landet. Trots att folkgrupperna delade språk, religion och kultur blev detta det första steget mot ett starkt hat och förföljelser. &lt;ref&gt;[http://www.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rwanda
 Nationalencyklopedin], 02.04.2015&lt;/ref&gt;


När Rwanda blev självständigt 1962 förändrades tutsiernas situation i landet. Det blev hutunationalisterna som tog makten eftersom de var av majoritet. Redan tidigare hade tutsierna börjat förföljas och de första massakerna av dem hade skett 1959. Efter detta trappades allt upp tutsierna diskriminerades och förföljdes systematiskt.

Efter en persiod av gerillakrig mellan den Rwandanska ledningen och RPF, Rwandan Patriotic Front som bestod av tutsier, 1990-1993 försökte man med FN:s hjälp att skapa en hållbar situation i landet för båda folkgrupperna. Trots detta var hutuextremisterna besvikna, vapenleveranser fortsattes levereras till regeringen och propagandan flödade.

Folkmordet fick sitt startskott  när presidentens, Habyarimana, plan sköts ner 6 april 1994. Ingen vet vem som utförde dådet, men hutunationaliseterna lade skulden på RPF. Efter detta började det hundra dagar långa folkmordet då hutunationalister skoningslöst mördade tutsier.  När det hela fick sin början mördades kända oppositionspolitiker men när belgien beslutade att ta bort sina soldater ur landet efter att 10 av dem torterats och dödats började den verkliga massakern. Milisen införde vägspärrar och barrikader i hela landet och vid dem kontrollerades alla förbipasserandes ID-kort. De som var tutsier togs tillfånga och mördades på brutala sätt, oftast med machete. Andra länder försökte stoppa folkmordet utan framgång. Inbördeskriget hade återupptagits under folkmordet och efter att tutsierebellerna vunnit i juli 1994 flydde hutunatioinalisterna ur landet och fred kunde uppnås. Under april till juli mördades ca. 800 000 människor. &lt;ref&gt;[http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/folkmordet-i-rwanda/20-ar-efter-folkmordet
 Forum för levande historia], 02.04.2015.&lt;/ref&gt;


Fallen 

Den första rättegången riktades mot föredetta borgmästaren Jean Paul Akayesu  &lt;ref&gt;[http:http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/folkmordet-i-rwanda/rattskipning-efter-folkmordet Görrel Espelund, 2014.&lt;/ref&gt;, som dömdes för folkmord.  &lt;ref&gt;[http://www.internationalcrimesdatabase.org/Case/50/Akayesu/ IDC], &lt;/ref&gt;
Jean Kambanda, som var landets premiärminister ett tag, var misstänkt för att ha planerat och hjälpt till att genomföra folkmorden. Han blev dömd av internationella Rwandatribunalen i Tazania på 6 punkter och fick livstidsfängesle, för brott mot mänskligheten och folkmord. 
Augustin Bizimungu var generalbefälhavare för armen. Han ska bl.a. ha tränat soldater att utföra folkmorden och givit order om att utföra massaker.  Han blev också dömd av Rwandatribunalen till 30 år fängelse från och med år 2011 för att ha varit delaktig i folkmorden. 
Théoneste Bagosora  &lt;ref&gt;[http://www.dn.se/nyheter/varlden/afrikas-hitler-domd-for-folkmord DN, Anna Kroblanck, 2008]&lt;/ref&gt; hade titeln stabschef för försvarsdepartmentet i Rwanda och har dömts för brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser samt folkmord av FN:s krigsbrottsdomstol för Rwanda. Mot sig hade Bagosora 242 vittnen och 1600 bevisföremål. 
George Rutaganda &lt;ref&gt;[ http://sv.wikipedia.org/wiki/Georges_Rutaganda Wikipedia, ].&lt;/ref&gt; var vicepresident för Interahamwe, en misilgrupp, och har besvisligen beodrat och hetsat till folkmord. Rutaganda ska ha beodrat Interahamwe att omringa och kasta granater på flyktingar samt sett på när under honom lydande våldtog och mördade unga flickor. Vittnen mot honom uppgav att han hade aggerat likgiltigt och arrogant. FN domstolen dömde honom på tre punkter, för mord, folkmord och brott mot mänskligheten. Rutaganda dog i fängelse 2010. 

Enligt FN anses är folkmord en handling som utförs pågrund av olikheter inom t.ex ras, kultur och religion. 

Om vi skulle döma fallet så skulle vi döma Augustin Bizimungu för grov krigsförbrytelse, eftersom han beodrat armen att utföra attacker på civila som inte var nödvändiga eller av värde för själva krigsförningen. Brottet begicks på ett planmässigt sätt, var grovt och mot en stor grupp människor. För grov krigsförbrytelse döms man till livstids fängelse. Vi skulle också döma honom för brott mot mänskligheten. Han föröljde en folkgrupp på grund av kultur. För brott mot mänskligheten kan man dömas till allt från ett års fängelse till livstid. För resten av fallen skulle vi ha dömt på liknande sätt.

==== Wikileaks ====

&lt;ref&gt;https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2003/20030460, lag om yttrandefrihet i masskommunikation, finlex], hämtat 2.4.2015 &lt;/ref&gt;

Wikileaks är en internationell ideell förening där hemliga och privata dokument och filmer offentliggörs, med media. Till organisationens webbplats och dokumentdatabas laddas det upp material av anonyma källor, så kallade visselblåsare. Organisationen vill avslöja oetiskt beteende av regeringar och företag, och eftersträvar fri tillgång till information som är av allmänintresse. Sidan är skapad av Julian Assange och ägs av pressbolaget Sunshine Press.

Enligt den finska lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ska enskilda människor få övervaka myndigheternas verksamhet: 

'''3§ Lagens syfte''' 

&quot;Rätten till information samt myndigheternas skyldigheter enligt denna lag syftar till öppenhet och en god informationshantering i myndigheternas verksamhet samt till att ge enskilda människor och sammanslutningar möjlighet att övervaka den offentliga maktutövningen och användningen av offentliga medel, att fritt bilda sig åsikter samt påverka sådant beslutsfattande som avser offentlig maktutövning och bevaka sina rättigheter och intressen.&quot;
&lt;ref&gt;https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990621#L1P3, Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet finlex], hämtat 2.4.2015 &lt;/ref&gt;

Finlands grundlag kap 2,  paragraf 12
Yttrandefrihet och offentlighet
“Var och en har yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. Bestämmelser om sådana begränsningar i fråga om bildprogram som är nödvändiga för att skydda barn kan utfärdas genom lag.
Handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna är offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar.”
&lt;ref&gt;https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731#a731-1999, Finlands grundlag, finlex], hämtat 2.4.2015 &lt;/ref&gt;

Enligt den ovanstående lagen har alla rätt att ta del av offentliga handlingar. Dock kan offenligheten begränsas av tvingade skäl. Detta kan vara både en dålig och en bra sak. För att skydda medborgaren från oroligheter och dylikt kan man begränsa vad som offentliggörs. Om man antar att det är obehaglig information som hemlighetshålls skulle det vara bra att på något sätt ha det under kontroll och åtgärda det. Som medborgare måste man lita på och anförtro myndigheter och staten, därför måste de försäkra det. Om staten har ett problem ska det skötas undan. Om staten inte klarar av att göra det och problemet kommer att påverka samhället måste informationen offentliggöras. Det kan finnas andra ämnen som inte har någon betydelse alls som medborgare har rätt till att ta del av men myndigheter har låtit bli att offentliggöra eftersom det inte var väsentlig information. Det finns information som kan förvärra en syn på verkligheten om man offentliggör den t.ex. kan det bli en skandal eller en besvikelse att få läckt någon politikers e-mail där man ser vilka inköp denne gjort på statens bekostnad.  Dessa saker är dock mycket viktiga att de korrigeras och offentliggörs. 

All information om bland annat militären och myndigheterna har vi medborgare rätt till och borde få. Om det finns någon information som fås inte ge ut måste det finnas goda skäl till det. Dock borde man någon gång få all information från myndigheterna som medborgare. Man skulle kunna göra någon bestämmelse  om en begränsad tid för att hålla någon information hemlig. T.ex att man måste ge ut information om något nytt inom 6 månader efter att den uppkom, om inte samhället är redo att få vetskapen om informationen direkt efter att den hände. 

Enligt den finska lagen får myndigheter och staten inte hålla någon information hemlig ifrån privatpersoner. Julian Assange är inte brottslig och wikileaks är inte ett brott i Finland, tvärtom fungerar de som visselblåsare och hämtar den information som de har rätt till och delar den med alla som borde få ha tillgång till den. Enligt paragraf 16 i lag om yttrandefrihet i masskommunikation &lt;ref&gt;https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2003/20030460#L4P16, finlex], hämtat 2.4.2015 &lt;/ref&gt; så har wikileaks också rätt att vägra ge ut visselblåsarnas identiteter.

	“Begäran om att få ta del av en av regionförvaltningsverkets handlingar ska preciseras så att det framgår av begäran vilken handling eller vilka handlingar begäran gäller. Om begäran om uppgifter gäller en offentlig handling behöver begäran inte motiveras och den som gör begäran behöver inte heller meddela för vilket ändamål uppgifterna används.
	När begäran avser en sekretessbelagd handling eller sekretessbelagda handlingar, ur vilka uppgifter kan lämnas ut endast under vissa förutsättningar, ska den som begär att få ta del av en handling meddela för vilket ändamål uppgifterna ska användas samt övriga omständigheter som behövs för att man ska kunna utreda förutsättningarna för utlämnande av uppgifter (till exempel identiteten på den person som begär uppgifterna). 
	Uppgifter ur en offentlig handling ska ges så snart som möjligt, senast inom två veckor efter att begäran om uppgifter har lämnats in. Om ärendets behandling och avgörande kräver specialåtgärder eller större arbetsmängd än normalt, ska uppgifter ur en offentlig handling lämnas ut eller ärendet avgöras senast en månad efter att begäran om uppgifter har lämnats in.
	Om en tjänsteman anser att de begärda handlingarna inte kan lämnas ut, kan den som begärt handlingen föra ärendet till behandling hos myndigheten. När regionförvaltningsverket tagit emot begäran fattar det ett beslut i ärendet. Beslutet är avgiftsfritt. Verkets beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstolen.
	Kopior av en handling och myndighetens informationstjänst är avgiftsbelagda och avgiften bestäms enligt beslut av Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Avgift tas dock inte ut till exempel när uppgifter ur handlingen lämnas muntligt, handlingarna läses eller kopieras hos myndigheten eller när en handling som lagrats elektroniskt sänds per e-post till den som begärt uppgifterna.” 
&lt;ref&gt;https://www.avi.fi/sv/web/avi/asiakirja-ja-tietopyynnot#.VRzfhHf1jpA, Regionförvaltningsverket, begäran om handlingar och uppgifter], hämtat 2.4.2015 &lt;/ref&gt;

2014 publiceras svenska.yle.fi denna utrikesnyhet vilket behandlar wikileaks och en av de som jobbat för sidan, Chelsea Manning:

'''Collateral Murder och USA:s vrede'''

År 2010 gjorde Wikileaks en av sina största läckor, videon som de döpte till Collateral Murder (för att slå hål på eufemismen ”Collateral Damage”, en militär term som betyder ungefär sidoskada, eller skada som sker av misstag vid sidan av en militär verksamhet).

Det var Chelsea Manning (tidigare känd som Bradley Manning) som läckte videon till Wikileaks. Då hon ännu var känd som Bradley jobbade hon som underrättelseanalytiker nära Bagdad och hade tillgång till den amerikanska regeringens databaser som överför sekretessbelagd information. Manning greps 2010 efter att en hacker berättat att Manning anförtrott honom på en internetchatt att det var hon som hade läckt videon. I augusti 2013 dömdes Chelsea Manning till 35 års fängelse efter en kontroversiell rättegång för att ha brutit mot Espionage Act, spionlagen i USA. Det är samma lag som Edward Snowden ska ha brutit mot, och samma lag som Assange riskerar dömas för brott mot om han utlämnas till USA. '''Espionage act''' är en amerikansk federal lag, som trädde i kraft den 15 juni 1917 strax efter att USA deltog i första världskriget. Den förbjuder bland annat alla former av inblandning i militära operationer och inflytande, samt USA:s stödjande av sina fiender.

Källor: 

&lt;ref&gt;https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990621?search%5Btype%5D=pika&amp;search%5Bpika%5D=Lag%20om%20offentlighet%20i%20myndigheternas%20verksamhet#a621-1999, finlex], hämtat 2.4.2015&lt;/ref&gt;


&lt;ref&gt;http://svenska.yle.fi/artikel/2014/07/16/assange-kan-straffas-hardare-manning, finlex], hämtat 2.4.2015&lt;/ref&gt;

=== Diskussion kring kollektivavtal ===

==== Hidén ====

3. Kollektivavtal inom golfbranschen 

&lt;ref&gt;https://www.finlex.fi/data/tes/ørtes3562-EK007Golf-ala_ruots_stmkielenk1111.pdf, kollektivavtal inom golfbranschen i Finland, finlex], hämtat 12.3.2015 &lt;/ref&gt;

Ett kollektivt avtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och anställdas fackliga organisationer som reglerar löner och anställningsvillkor och övriga förhållandena på arbetsplatsen, t.ex. medbestämmande.

4 § Upphörande av ett anställningsförhållande och permittering 

Uppsägningstid 
Ifall inget annat avtalats ska arbetsgivaren vid uppsägning av ett avtal som är i kraft tillsvidare iaktta följande uppsägningstider som är bundna vid anställningsförhållandets längd: 
När anställningsförhållandet har fortgått är uppsägningstiden 
högst ett år - 14 dagar 
över ett år - högst 4 år - en månad 
över 4 - högst 8 år - 2 månader 
över 8 - högst 12 år - 4 månader
över 12 år - 6 månader 
Ifall inget annat avtalats är arbetstagarens uppsägningstid:
När anställningsförhållandet har fortgått är uppsägningstid vid högst 5 års arbetsavtal 14 dagar och vid över 5 år är det 1 månad

15 § Insjuknande 

Åt en arbetstagare som efter att ha börjat arbeta blir förhindrad att arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall som hen inte förorsakat uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, betalar arbetsgivaren medan anställningsförhållandet fortsätter lön för frånvaron enligt följande (längden på arbetskontraktet - betalningen under sjukfall
under 1 mån - 50 % av lönen under karenstiden enligt sjukförsäkringslagen 
1 mån.–1 år under karenstiden enligt sjukförsäkringslagen dvs. dagen för insjuknande och de nio därpå följande vardagarna 
över 1 år 3 veckor 
över 3 år 4 veckor 
över 5 år 5 veckor  
Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om sin arbetsoförmåga och när han eller hon uppskattningsvis tillfrisknar. Ifall arbetstagaren försummar att meddela arbetsgivaren före början av sitt arbetsskift om sin frånvaro utan en grundad orsak, börjar lönebetalningen fr.o.m. tidpunkten för anmälan.
Arbetstagare som jobbat för arbetsgivaren under 1 år borde få ha samma rättigheter till sjukersättning som de som jobbat över 1 år, då de flesta arbetsförhållanden fortsätter åtminstone så länge.

20 § Arbetsplatsmåltid

Arbetstagaren ska ordnas möjlighet att inta en måltid om den dagliga oavbrutna arbetstiden överskrider sex timmar. Om arbetsgivaren har möjlighet att ordna måltiderna och ett utrymme som lämpar sig för måltider ska högst en ersättning som motsvarar beskattningsvärdet tas ut av arbetstagaren för måltiderna.

7 § Arbetstid 

Daglig arbetstid 
Den verkliga ordinarie arbetstiden per dag är 4-12 timmar om annat inte avtalas med arbetstagaren 

Om permanenta avvikelser förhandlas med förtoendemannen.

Ifall det i praktiken är svårt att bestämma den ordinarie arbetstiden, t.ex. då den dagliga arbetstiden indelas i flera avsnitt, så kan arbetsgivaren och arbetstagare  på förhand komma överens om en engångsersättning och den dagliga arbetstidens längd. Ifall man inte har avtalat om arbetstiden omfattar den högst 7,5 timmar

Protokollsanteckning:
Överenskommerlser om engångsersättning ska inte leda till det att lönen som betalas för den verkliga arbetstiden underskrider den överenskomna tabellönen. 

14§ Semesterpremie

1. Till en arbetstagare som inleder sin semester vid den anmälda tidpunkten och återgår till arbetet omedelbart efter att semestern upphört betalas i semesterpremie 50 % av hans eller hennes semesterlön enligt lagen. Semesterpremien betalas i samband med den följande lönebetalningsdagen efter en avslutad semesterperiod. 

Semesterpremien betalas utgående från den semesterlön som motsvarar antalet semesterdagar som intjänats enligt semesterlagen. 

Semesterpremien betalas också om arbetstagaren omedelbart före semesterns början eller semesterns utgång under pågående anställningsförhållande har varit frånvarande från arbetet med arbetsgivarens samtycke eller av en orsak som nämns i 7 § i semesterlagen.

I dessa fall betalas semesterpremien i samband med nästa lönebetalning efter att            arbetstagaren återgått till arbetet.


Semesterpremie betalas utgående från semesterlönen och -ersättningen när arbetstagaren går i ålderspension, invalidpension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension. 


En arbetstagare som återvänder till arbetet efter att ha fullgjort sin militärtjänst eller frivilliga militärtjänst får semesterpremie av den semesterlön och/eller semesterersättning som han eller hon fick när han eller hon inledde sin tjänstgöring. 


En förutsättning för betalning av semesterpremie åt en person på vårdledighet är att arbetstagaren återvänder till arbetet i enlighet med en anmälan som avses i arbetsavtalslagen eller en ändring som senare av en motiverad anledning gjorts i den. Semesterpremien betalas i samband med den följande lönebetalningsdagen efter att arbetstagaren har återvänt till arbetet. 

Man kan lokalt med stöd av 20 § avtala om en avvikande tidpunkt för betalning av semesterpremien och även avtala om att den ges som ledighet.

==== Owada ====

Kollektivavtal för byggbranschen

Inom de sociala bestämmelser  finns 34 § som handlar om lön under sjukdomstid. Arbetstageren har rätt till lön under den tid hen är av oarbetsförmåga pga. sjukdom, olycksfall eller yrkessjukdom. Arbetstagarens oarbetsförmåga  konstateras med ett läkarintyg från företagets eller en annan läkare. Ifall arbetstagaren endast är sjuk i tre dagar kan sjukdomen bevisas med ett intyg från företagets eller någon annan hälsovårdare. På lokal nivå kan arbetsgivaren bestämma om frånvaro under 3 dagar kan godkännas utan sjukintyg. Dessa punkter i kollektivavtalet är rimmliga och går bra att följa. Lön under sjukdomstid är viktigt 	för arbetstagaren eftersom det ger en trygghet i arbetslivet.		

Beroende på personens yrkeskompetens tillhör man olika lönegrupper. Med det menas alltså t.ex. hur lång utbildning man har. De som avlagt yrkesexamen hör till minst lönegrupp IV. De som avlagt specialyrkesexamen hör till lönegrupp VI. Detta betyder att skedet till lönegrupp V har en lite luddig övergång. Enligt kollektivavtalet står det att personer som befinner sig V skall vara erfarna yrkesmän, var går gränsen mellan erfarna och “vanliga” yrkesmän?

I fråga om arbete i utlandet ska samma socialskydd och lagstiftning gälla för arbetstagaren som i Finland om inte de lokala förhållandena eller särskilda förordningar kräver någonting annat. 
Inom de nordiska länderna samt länder som hör till EU bestämms det på arbetsavtalet om det är det finska kollektivavtalet som ska gälla eller de bestämmelser som gäller i det land där arbetet ska utföras. Arbetstagaren har rätt till resersättning från och tillbaka till hemorten när arbetsförhållamdet inleds och när det avslutas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ordna med en rimlig bostad åt arbetstagaren, beroende på de lokala förhållandena, som ska vara kostnadsfri för arbetstagaren. Arbetstiden ska ligga på omkring 40 timmar i veckan. Vid övertidsarbete ska de två första timmarna betalas med 50% högre lön och det följande med 100% högre lön. Man  får inte skriva ett avtal som strider mot de regler som finns i det land där arbetet utförs.Innan arbetstagaren och arbetsgivaren ska göra ett skriftligt avtal innan arbetstagaren reser till arbetsplatsen. Arbetstagaren har alltså rätt till ett tryggt arbetsavtal och rimlig ersättningar i form av bostad och övertidsarbete, vilket är bra. Det som kan skapa konflikter är vilket lands regler som ska följas, men om den eventuella arbetstagare inte är nöjd med arbetsavatalet är det inget som tvingar hen att skriva under. &lt;ref&gt;[https://www.finlex.fi/data/tes/rtes4484-TT72Rakennus_ruots_stmkielenk1203.pdf Finlex], 12.3.2015.&lt;/ref&gt;

==== Koskelo ====
Vi granskar kollektivavtalen för arbetstagarna på apotek. 

När en anhörig insjunknar akut har arbetstagaren möjlighet att ta ledigt men då utan att lön utbetalas, dock om ens barn blir akut sjuk så har arbetstagaren rätt att ta 1-3 kalenderdagar lediga med full lön. Om barnet är sjuk en längre tid så krävs det läkarintyg för att man skall ha rätt till full lön.

När man börjar jobba på apotek ingår man ett arbetsavtal enligt modellen s.62 https://www.finlex.fi/data/tes/rtes487-PT61Apteekru1406.pdf. Men först har man prövotid som högst får vara 4 månader, under prövotiden kan man säga upp personen utan uppsägningstid. Senare gäller följande uppsägningstid för arbetsgivaren och arbetstagaren https://www.finlex.fi/data/tes/rtes487-PT61Apteekru1406.pdf s.12.

Arbetstagarens utbildning anses viktig när man anställer, hen skall ha en yrkesutbildning, så att yrkeskunskapen och dennes kompetens är ajour. Arbetsgivaren skall hålla ett utvecklingssamtal med arbetstagaren så att man kan utveckla dennes kompetens,styrkor men även så att man kan tillämpa utbildning om det behövs. 


Man får vara sjuk genom att anmäla till arbetsgivaren eftersom lönen börjar räknas från och med sin anmälan, men om det överskrider 3 dagar så behöver man läkarintyg. Arbetstagaren har rätt till lön under sjuktiden, men om det blir en lång sjuktid, dvs. sjukskrivning så halveras lönen med 50%. 


Kollektivavtal förbättrar arbetstagarens arbetsmiljö och ger även en trygghet ifall om något av ovannämnda skulle inträffa. Kollektivavtalet ger även en bättre syn på vad man har rätt till under sin arbetstid, samt vad som gäller och det underlättar både för arbetstagaren samt arbetsgivaren. 

Det som jag tycker är fel är att det nästan alltid krävs en utbildning för jobb. Om man alltid måste ha en utbildning för att få ett visst jobb som inte ändå är ett top jobb så får man aldrig den erfarenheten som kan vara bra att ha för fortsatta jobb.</text>
      <sha1>emci08e4nhrzohc5h5aaiu48ceg544c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Miljöutmaningen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9472</id>
    <revision>
      <id>51479</id>
      <parentid>43507</parentid>
      <timestamp>2022-02-26T11:22:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51479</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5216" sha1="3ex6rhgs1nscz643g0vr6xthgquzso4" xml:space="preserve">{{stub}}
Nedan följer tankar kring en [https://sv.wikibooks.org/wiki/Kategori:Planerade_b%C3%B6cker planerad bok]. (går inte att länka till intern Wikibooks artikel!?)


= Miljöutmaningen =
Här kommer miljöutmaningen, dvs krav på att samhället anpassar sig till naturens villkor, att beskrivas och analyseras. I detta inledande skede vill jag peka på nedanstående ingångar för att försöka greppa miljöutmaningen.

= Flera perspektiv=
För att greppa miljöutmaningen behöver man se utmaningen ur flera perspektiv. Olika grupper har (lite) olika [https://sv.wikipedia.org/wiki/Milj%C3%B6m%C3%A5l miljömål]. De vanliga perspektiven är biologiskt, ekologiskt, tekniskt, nationalekonomiskt eller företagsekonomiskt. Men miljöutmaningen kan även ses ur till exempel sociologiskt eller filosofiskt perspektiv (fler perspektiv kommer att tillkomma). Det kan vara en idé att dela in boken utifrån dessa ämnesområden. Men just för att det är så många ämnesområden när man talar om &quot;miljöutmaningen&quot; skulle jag vilja ha hjälp med att kategorisera denna bokidé, vilket [[Kategoridiskussion:Ämnesindex|har tagits upp på annan sida]].

== 16 nationella miljömål==
En annan indelning kan vara att utgå från de [https://sv.wikipedia.org/wiki/De_16_nationella_milj%C3%B6m%C3%A5len 16 nationella miljömål] som satts upp i Sverige. 

== Systemvillkor==
''(denna del kommer från Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Det_Naturliga_Steget Det Naturliga Steget])''

En tredje tanke är att utgå från de ''fyra systemvillkor'' gällande samhällets anpassning till naturens villkor som [https://sv.wikipedia.org/wiki/Det_Naturliga_Steget Det Naturliga Steget] tillsammans med forskare tagit fram:

* Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen.
* Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen.
* Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder.
* Inte hindra människor att tillgodose sina behov.

== Planetens gränser ==
''(denna del kommer från Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Planetens_gränser Planetens_gränser])''


[[File:Terra.png|thumb|right|&lt;center&gt;Jorden är ett slutet ekosystem, vilket betyder att det har gränser.&lt;/center&gt;]]

En fjärde tanke är att utgår från ''Planetens gränser'' som är ett koncept utvecklat av en grupp forskare under ledning av Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre. Forskargruppen menar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärdet överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av tröskeleffekter som uppstår. Forskningens resultat har presenterats i tidskriften Nature den 24 september 2009.&lt;ref&gt;[http://www.nature.com/news/specials/planetaryboundaries/index.html#feature Planetary Boundaries: Specials], 23 September 2009 [[Nature]] &lt;/ref&gt; Planetens gränser är också namnet på dess mest kända rapport, Limits to growth. Idén att planeten jorden har gränser såväl fysiskt i rummet som beträffande naturresurser och som ekosystem betraktat har blivit allt mer framträdande under senare decennier, framförallt efter 1972 då rapporten Tillväxtens gränser (engelska: The Limits to Growth) publicerades.&lt;ref&gt;[https://sv.wikipedia.org/wiki/Planetens_gr%C3%A4nser#CITEREFMeadowsothers1972 Tillväxtens gränser (engelska: The Limits to Growth)] Meadows &amp; others, 1972.&lt;/ref&gt;


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! planetära gränser!! beskrivning!! status
|-
| 1. [[Global uppvärmning|Klimatförändring]] || CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; i [[atmosfären]] || &lt;span style=&quot;color:#ff0000;&quot;&gt;gränsen överskriden&lt;/span&gt;
|-
| 2. Förlust av [[biodiversitet]] || Antal miljoner [[art]]er som försvinner per år || &lt;span style=&quot;color:#ff0000;&quot;&gt;gränsen överskriden&lt;/span&gt;
|-
| 3a. [[Kvävecykeln]]&lt;br /&gt;3b. [[Fosfor]]cykeln || mängd N&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; per år från atmosfären&lt;br /&gt;mängd fosfor per år till oceanerna|| &lt;span style=&quot;color:#ff0000;&quot;&gt;gränsen överskriden&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=&quot;color:blue;&quot;&gt;nästan överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 4. Atmosfärisk ozon || koncentration av [[ozon]] || &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;inte överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 5. [[Försurning|Havsförsurning]] || genomsnittlig mättnad av havsvatten mätt i [[aragonit]] || &lt;span style=&quot;color:blue;&quot;&gt;nästan överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 6. Global [[färskvatten]]användning || konsumtion av färskvatten per person || &lt;span style=&quot;color:blue;&quot;&gt;nästan överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 7. Landanvändning || procent av landareal som används för [[jordbruk]] || &lt;span style=&quot;color:blue;&quot;&gt;nästan överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 8. Kemisk förorening || koncentration av giftiga substanser, plaster, endokrina disruptorer, [[tungmetall]]er,&lt;br /&gt;radioaktivitet i miljön || &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;inte överskriden gräns&lt;/span&gt;
|-
| 9. Atmosfärisk aerosol || koncentration av [[partiklar]] i atmosfären || &lt;span style=&quot;color:green;&quot;&gt;inte överskriden gräns&lt;/span&gt;
|}


{{Statusförklaring}}
[[Kategori: Planerade_böcker]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/M]]
[[kategori:Alfabetiskt index|M]]
[[kategori:Alfabetiskt index/M|M]]
[[Kategori:SAB: Uh Miljöfrågor och naturskydd]]</text>
      <sha1>3ex6rhgs1nscz643g0vr6xthgquzso4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: Uh Miljöfrågor och naturskydd</title>
    <ns>14</ns>
    <id>9473</id>
    <revision>
      <id>42550</id>
      <timestamp>2015-01-19T13:20:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kentlarserik</username>
        <id>4905</id>
      </contributor>
      <comment>Uh ingår i U</comment>
      <origin>42550</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="j2k33b1dyvb32b1bskeehyoe0sasqkt" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: U Naturvetenskap|Uh]]</text>
      <sha1>j2k33b1dyvb32b1bskeehyoe0sasqkt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Miljöperspektivet: läromedel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9476</id>
    <revision>
      <id>42578</id>
      <parentid>42570</parentid>
      <timestamp>2015-01-20T19:04:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kentlarserik</username>
        <id>4905</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>strukturändring</comment>
      <origin>42578</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="273" sha1="c7wbs702nx6hpreuibi24nufboegzc9" xml:space="preserve">Här kommer bland annat nedanstående tas upp:&lt;br /&gt;

1 [[Öppna_läromedel/Läran om samhällets relation till naturen|Läran om samhällets relation till naturen]]&lt;br /&gt;

2. [[Öppna_läromedel/Miljöperspektivet: lärarhandledning|Miljöperspektivet: lärarhandledning]]</text>
      <sha1>c7wbs702nx6hpreuibi24nufboegzc9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Öppna läromedel/Läran om samhällets relation till naturen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9478</id>
    <revision>
      <id>42567</id>
      <timestamp>2015-01-20T17:23:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kentlarserik</username>
        <id>4905</id>
      </contributor>
      <comment>kort inledning</comment>
      <origin>42567</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="367" sha1="0l9t4uloegz8pupr8r2h77zobnzkv2g" xml:space="preserve">Läran om samhällets relation till naturen tas bland annat upp på i boken &quot;[[Miljöutmaningen]]&quot; (en wikibok som också behöver fyllas på). Det finns även en kategori &quot;[https://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Miljöfrågan Miljöfrågan]&quot; som länkar till artiklar på Wikipedia som på ett övergripande sätt tar upp läran om samhällets relation till naturen.</text>
      <sha1>0l9t4uloegz8pupr8r2h77zobnzkv2g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Öppna läromedel/Miljöperspektivet: lärarhandledning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9479</id>
    <revision>
      <id>42574</id>
      <timestamp>2015-01-20T18:09:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kentlarserik</username>
        <id>4905</id>
      </contributor>
      <comment>Kort inledning, mest för att kolla strukturen inom Öppna lärresurser</comment>
      <origin>42574</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66" sha1="o7ra150s42cwwz21tu6xal0yzb0ygm5" xml:space="preserve">Här kommer en lärarhandledning kring miljöperspektivet skrivas.</text>
      <sha1>o7ra150s42cwwz21tu6xal0yzb0ygm5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Nattjäst bröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9488</id>
    <revision>
      <id>56513</id>
      <parentid>56512</parentid>
      <timestamp>2024-10-16T16:22:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Kokboken/Recept/Nattjästbröd]] till [[Kokboken/Recept/Nattjäst bröd]] utan att lämna en omdirigering: Felstavad titel: ska vara mellanslag</comment>
      <origin>56512</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="717" sha1="7yvc6wwy3j0ucm8dm7ptje0xan66emz" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
* 400 g Vetemjöl
* 3 dl Kallt vatten
* 9 g Salt
* 3 g Jäst
 
==Tillagning==

På kvällen: 
# Lös jästen i vattnet. 
# Tillsätt vetemjöl och salt.
# Rör i hop allt till en deg/smet, ja, den blir rätt lös. Behövs inte knådas utan rör bara ihop.
# Låt sedan stå i rumstemperatur till morgonen
På morgonen: 
# Tag försiktigt ut degen på en mjölad bänk.
# Forma den försiktigt till en korv, eller dela degen direkt utan att forma till den. Försök att behålla så mycket som möjligt av luften i degen.
# Dela degen i ca: 10 delar och baka av i en ugn på 250 grader i 9-10 minuter.
# Låt vila en stund 20-30 minuter, innan ni njuter av ett gott och nybakat bröd.</text>
      <sha1>7yvc6wwy3j0ucm8dm7ptje0xan66emz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9506</id>
    <revision>
      <id>50537</id>
      <parentid>49796</parentid>
      <timestamp>2021-07-09T17:37:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>84.55.87.79</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Serier */</comment>
      <origin>50537</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2581" sha1="3w4bs2qpzxf0q3dlzd4pj6mxzoci4b4" xml:space="preserve">{{Stub}}
Husqvarna Viking symaskiner är en av de mest populära maskinerna som sålts i Sverige i efterkrigstiden.

== Serier ==
=== 6000-serien ===
6000-serien består av ganska tunga (10-13 kg) robusta välgjorda symaskiner som producerades i Sverige mellan 1958 och 1979 ungefär. Det såldes riktigt många modeller i Sverige och de håller mycket länge eftersom de är endast mekaniska och elektriska och är gjord av välvalda material med hållbarhet i fokus. Maskinerna är relativt lätta att öppna och laga och reservdelar finns att få tag i för det mesta. 
==== Manualer ====
[https://www.youtube.com/watch?v=mLtABULOBpo Husqvarna 6030 Manual Svenska] källa. Youtube
==== Reparationsmoment ====
* [[Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Byte av sliden|Byte av sliden]]
* [[Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Byte av kamdrevet|Kamdrevsbyte]]

=== Optima-serien ===
Dessa maskiner hade en konstruktion i aluminium med mindre kraftig motor än 6000-serien och lite flera plastdelar. De är lätta att öppna och serva eftersom tillverkaren ersatte många skruvar med plasthakor.
==== Öppning ====
===== 630 =====
* Baksidan kommer av uppåt efter 1 skruv avlägsnats.
* Framsidan kommer av uppåt efter 1 skruv undertill i hörnet vid motorn avlägsnats.

== Reservdelar ==
* [[Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Vanliga reservdelar|Vanliga reservdelar]]
* [[Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Så får du tag i reservdelar|Så får du tag i reservdelar]]

== Externa länkar ==
=== 6000-serien ===
(engelska om inget annat angett)
* [https://www.youtube.com/watch?v=-Il9VCs6Wvk&amp;index=3&amp;list=PL770BF19B107BD992 Back 1]
* [https://www.youtube.com/watch?v=Jm3TPNZRATw&amp;index=4&amp;list=PL770BF19B107BD992 Back 2]
* [https://www.youtube.com/watch?v=W6sagYHal2s&amp;index=5&amp;list=PL770BF19B107BD992 Back 3]
* [https://www.youtube.com/watch?v=dSr2B1wpOXU&amp;index=6&amp;list=PL770BF19B107BD992 Elektriska problem]
* [https://www.youtube.com/watch?v=G455Z1y1ul4 Kamdrevbyte]
* [https://www.youtube.com/watch?v=nE8UO-x1bzQ Kolbyte]
* [https://www.youtube.com/watch?v=fsCIOM7Bn8U Nåljustering (justering av knapphålsmekanismen)]
* https://www.youtube.com/watch?v=hb7F1e05VbQ&amp;index=2&amp;list=PL770BF19B107BD992 Pedal

* [https://www.youtube.com/watch?v=No_XTJa9-ao Service-genomgång]
* [https://www.youtube.com/watch?v=MX5_rM8_WN4 Växel]
==== Nyare Husqvarna-maskiner ====
* [https://www.youtube.com/watch?v=cD4d5YOEPak Rengöring]
* [https://www.youtube.com/watch?v=7P0mgNq7ZyA Sapphire]
==== Andra ====
* [https://www.youtube.com/watch?v=fzhR6PNlI4E Nål-gripare tidsinställning]</text>
      <sha1>3w4bs2qpzxf0q3dlzd4pj6mxzoci4b4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparation/Symaskiner/Husqvarna 2000</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9507</id>
    <redirect title="Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna" />
    <revision>
      <id>52881</id>
      <parentid>44839</parentid>
      <timestamp>2022-09-09T20:22:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EmausBot</username>
        <id>10606</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: Rättar dubbel omdirigering till [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna]]</comment>
      <origin>52881</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="cssaie90zib4ct8du2c6pw2y9w97c5b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna]]</text>
      <sha1>cssaie90zib4ct8du2c6pw2y9w97c5b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Byte av sliden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9508</id>
    <revision>
      <id>49134</id>
      <parentid>46752</parentid>
      <timestamp>2019-11-14T08:03:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.220.173.37</ip>
      </contributor>
      <comment>/* 5. Lossa sick-sack-mekanismen och lillfjädern */</comment>
      <origin>49134</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1944" sha1="98ab7cwtmsy9218cu5pu69in36ovrv1" xml:space="preserve">== Faställande av felet ==
Om sliden är paj då har plasten runt kopparröret i slidan krympt såpass att den spruckit. Ta tag i trådåtdragaren och försöka före den upp och ner. Om den rör sig lätt fast övre axeln är still då har du en trasig slid.

På model 6010 finns en spännbricka i ett spår på pressarfotsstången. Därför behöver man inte ritsa pressarfotsstången. Denna bricka tas bort under moment 4.
== Byte av sliden på senare modeller än 6010 ==
=== Verktyg ===
=== Förberedning ===
* Du kommer möta en vänstergängad skruv
* Du kommer möta en konisk låsanordning där rotationshjulet är fäst på axeln (detta håller samtidigt fast detaljen med sliden) som liknar den
* Det finns små skruvar som är lätta att tappa bort. Ha gärna en magnetisk skål tillgänglig.
* Fota gärna detaljerna innan varje moment utförs så du kan titta sen om du behöver.
== Arbetsmoment ==
=== 1. Lossa gaveln ===
4 skruvar
=== 2. Lossa åtdragaren ===
2 små skruvar
=== 3. Ritsa pressarfotsstången före lossning ===
Jag ritsade med en lite skruvmejsel precis under fästena.
=== 4. Demontera pressarfotsstången ===
Skruv loss och ta bort uppåt. Kom ihåg ordningen på fjädrar (2st), brickan och fästanordningen.
=== 5. Lossa sick-sack-mekanismen och lillfjädern ===
2 små skruvar

=== 6. Lossa kopplingen mellan sliden och nålstången ===
Vänstergängad skruv
=== 7. Lossa rotationshjulet ===
Det är fäst med en konisk låsanordning på axeln (detta håller samtidigt fast detaljen med sliden). Knacka efter att du lossat skruven på mejseln så att konen lossas.
=== 8. Demontér sliden ===
Ta ut det och byt sliden mot en ny.
=== Monter allt ihop i motsatt ordning ===
Spänn inte fast rotationshjulet före att du monterad åtdragaren korrekt. Se till inte att ha glapp i axiellt led på övre axeln när du spänner fast rotationshjulet.

Korrekt avstånd mellan chassit och åtdragaren är c:a 1 mm.</text>
      <sha1>98ab7cwtmsy9218cu5pu69in36ovrv1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Husqvarna 2000 boken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9509</id>
    <redirect title="Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna" />
    <revision>
      <id>52879</id>
      <parentid>44840</parentid>
      <timestamp>2022-09-09T20:22:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EmausBot</username>
        <id>10606</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: Rättar dubbel omdirigering till [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna]]</comment>
      <origin>52879</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="cssaie90zib4ct8du2c6pw2y9w97c5b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna]]</text>
      <sha1>cssaie90zib4ct8du2c6pw2y9w97c5b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Så får du tag i reservdelar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9510</id>
    <revision>
      <id>48718</id>
      <parentid>46036</parentid>
      <timestamp>2019-04-02T09:55:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>+ auktion, korrigerad adress</comment>
      <origin>48718</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="311" sha1="gonh7kui3f556da5t3a6ef3e4iclq8d" xml:space="preserve">== Auktion ==
Både på tradera och ebay finns det många reservdelar att hitta.
== Försäljare ==
 Egils verkstad
 Vangstagatan 37
 87162 Härnösand
 072-57 655 83

 Flitiga Fingrar Sundsvall
 Storgatan 9
 852 30 Sundsvall
 http://webshop.flitiga-fingrar.se
 Lägger in nya reservdelar successivt i webshopen</text>
      <sha1>gonh7kui3f556da5t3a6ef3e4iclq8d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Husqvarna symaskinsreparatonsboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9511</id>
    <redirect title="Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna" />
    <revision>
      <id>52880</id>
      <parentid>44841</parentid>
      <timestamp>2022-09-09T20:22:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EmausBot</username>
        <id>10606</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: Rättar dubbel omdirigering till [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna]]</comment>
      <origin>52880</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="cssaie90zib4ct8du2c6pw2y9w97c5b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna]]</text>
      <sha1>cssaie90zib4ct8du2c6pw2y9w97c5b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparatonsboken/Husqvarna symaskiner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9512</id>
    <redirect title="Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna" />
    <revision>
      <id>52882</id>
      <parentid>42883</parentid>
      <timestamp>2022-09-09T20:22:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EmausBot</username>
        <id>10606</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Bot: Rättar dubbel omdirigering till [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna]]</comment>
      <origin>52882</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="cssaie90zib4ct8du2c6pw2y9w97c5b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna]]</text>
      <sha1>cssaie90zib4ct8du2c6pw2y9w97c5b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9513</id>
    <revision>
      <id>48740</id>
      <parentid>48722</parentid>
      <timestamp>2019-04-03T11:06:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>bort med detaljlänk</comment>
      <origin>48740</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="564" sha1="ocx5y86sdv6pd2onurgjmzw6w5k1wlx" xml:space="preserve">Denna bok omhandlar reparationer av alla slag. Skriv gärna fler kapitel om sånt du kan/gillar laga.

* Cykler
** [[Reparationsboken/Babboe Curve|Babboe Curve]] (ellådcykel)
** [[Reparationsboken/Cykelnav|Cykelnav]]
* [[Reparationsboken/Symaskiner|Symaskiner]]

== Externa länkar ==
Det finns otroligt många gör det själv instruktioner med steg-för-steg bilder på internet. Här är några få länkar att inspireras av i ditt egna reparerande. 
* https://en.wikibooks.org/wiki/Do-It-Yourself
* https://en.wikibooks.org/wiki/Bicycles/Maintenance_and_Repair</text>
      <sha1>ocx5y86sdv6pd2onurgjmzw6w5k1wlx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Husqvarna 2000 boken/Så får du tag i reservdelar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9514</id>
    <redirect title="Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Så får du tag i reservdelar" />
    <revision>
      <id>42886</id>
      <timestamp>2015-03-13T17:05:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>So9q flyttade sidan [[Husqvarna 2000 boken/Så får du tag i reservdelar]] till [[Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Så får du tag i reservdelar]]</comment>
      <origin>42886</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="4zrbhfg5vdauk34jtzrywdyeqmq480q" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Så får du tag i reservdelar]]</text>
      <sha1>4zrbhfg5vdauk34jtzrywdyeqmq480q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>JavaScript</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9974</id>
    <revision>
      <id>43478</id>
      <timestamp>2015-03-21T07:19:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mikael Bondestam</username>
        <id>5039</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Syntax  Variabler  If-satser  For-loopar   Events eller händelser'</comment>
      <origin>43478</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="66" sha1="dxqbiiwcdow04v83eiixufq2lfx4rv7" xml:space="preserve">Syntax

Variabler

If-satser

For-loopar 

Events eller händelser</text>
      <sha1>dxqbiiwcdow04v83eiixufq2lfx4rv7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/OpenCola</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9975</id>
    <revision>
      <id>56545</id>
      <parentid>56544</parentid>
      <timestamp>2024-10-18T15:37:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>56545</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="717" sha1="1i95mgc61fys8y3ntp2w53z2yewyaa5" xml:space="preserve">'''OpenCola''' är ett varumärke på cola, med recept fritt tillängligt och licencerat under GNU General Public License.

== Recept ==
=== Smaksättning ===
* 10,0 g gummi arabicum
* 3,50 ml apelsinolja
* 3,00 ml vatten
* 2,75 ml limeolja
* 1,25 ml kassiaolja
* 1,00 ml citronolja
* 1,00 ml muskotolja
* 0,25 ml korianderolja
* 0,25 ml pomeransolja
* 0,25 ml lavendelolja

=== Koncentrat ===
* 2,36 kg vanligt vitt strösocker
* 2,28 l vatten
* 30,0 ml karamellfärg
* 3,50 tsk 75% fosforsyra eller citronsyra
* 2,00 tsk smaksättning (se ovan)
* 0,50 msk koffein (kan uteslutas)

=== Tillredning ===
Blanda en del koncentrat med fem delar filtrerat vatten och kolsyra.

{{Wikipedia}}


[[Kategori:Övriga drinkar]]</text>
      <sha1>1i95mgc61fys8y3ntp2w53z2yewyaa5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Vores Øl</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9976</id>
    <revision>
      <id>56548</id>
      <parentid>56540</parentid>
      <timestamp>2024-10-18T15:38:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56548</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1380" sha1="e72wl42edajil2dd7y6tkg5qpu7hk7a" xml:space="preserve">'''Vores Øl''' (danska för ''Vårt öl'') – det första öppen källkods-ölet.

== Recept ==
Receptet kommer från den officiella hemsidan från september 2005 men många andra varianter finns.

Receptet ger cirka 85 liter öl med ungefär 6 volymprocent alkohol.

=== Maltextract ===
Fyra sorters mältat korn används:

* 6 kg pilsnermalt
* 4 kg münsnermalt
* 1 kg karamellmalt
* 1 kg lagermalt måste vara samma som pilsnermalt

Malten krossas och läggs i 55–60 °C vatten i 1–2 timmar.

Mäsken filtreras och vätskan innehåller då ungefär 10 kg maltextrakt.

=== Smak och socker ===
* 50 g Hallertauerhumle (Northern Brewer)
* 60 g Tettnanghumle
* 300 g guaranabönor (köps i hälsokostbutiker)
* 4 kg socker

Kokas upp maltextraktet i en stor kastrull med 'Hallertauer NB'-humle och cirka 70 liter vatten.

Tillsätt guaranabönorna och sockret efter en halvtimme.

Låt sjuda i cirka en timme, stäng sen av värmen. Tillsätt Tettnang-humlen och låt stå 10 minuter. Filtrera och kyl ner i en sluten behållare.

=== Jäsning ===
Tillsätt jäst och jäs ölet i rumstemperatur i ungefär två veckor.

Dekantera ölet då det är färdigjäst och tillsätt 4 g socker per liter och lite av jästen från bottensatsen. Tappa sedan över på flaskor. 

Låt stå i rumstemperatur 8–10 dagar för efterjäsning.

{{Wikipedia}}

[[Kategori:Övriga drinkar]]</text>
      <sha1>e72wl42edajil2dd7y6tkg5qpu7hk7a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vårt öl</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9977</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Vores Øl" />
    <revision>
      <id>56550</id>
      <parentid>43500</parentid>
      <timestamp>2024-10-19T11:49:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EmausBot</username>
        <id>10606</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Rättar dubbel omdirigering till [[Drinkboken/Recept/Vores Øl]]</comment>
      <origin>56550</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="o70hk4vppr9owzakz3ozmdmvnw2ydrl" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Vores Øl]]</text>
      <sha1>o70hk4vppr9owzakz3ozmdmvnw2ydrl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kokt Spaghetti</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9980</id>
    <revision>
      <id>54657</id>
      <parentid>48526</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:51:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Mr Shark flyttade sidan [[Kokt Spaghetti]] till [[Kokboken/Recept/Kokt Spaghetti]]: Flyttar till korrekt struktur</comment>
      <origin>48526</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="637" sha1="96fv5hbzfd6hxvrbu2ee67liz17k9t0" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

'''Grund receptet'''

==Ingredienser==
''1 portioner''
*100 g Spaghetti
*10 dl Vatten
*10 g /1,5 tsk salt

==Tillagning==
#Låt vattnet koka upp och tillsätt saltet.
#Väg spaghettin och låt de koka på [6:an] på plattan.
#Låt spaghettin koka i 8 min (för al dente 7 min)
#Häll över spaghettin i ett durkslag och servera i en skål.

==Servering==
#Tillsätt lite salt och en klick smör och blanda så all pasta får smör och salt.

==Förslag==
Spaghetti med köttfärssås, riven ost, ketchup

[[Kategori:P kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Pasta|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>96fv5hbzfd6hxvrbu2ee67liz17k9t0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Cykelnav</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9981</id>
    <revision>
      <id>44828</id>
      <parentid>44827</parentid>
      <timestamp>2015-05-04T14:40:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>/* Reservdelar */</comment>
      <origin>44828</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2113" sha1="0ngv46np2zfpxlurcz14p9bpimi2qaw" xml:space="preserve">Detta kapitel är för dig som gillar meka med cykeln och önskar lära mera om navväxlar. Se i ordlistan nedan för att lära dig nyttiga ord att beskriva navdelarna med.
== Sachs/SRAM ==
Sachs är ett märke på navväxlar som köptes upp, vidareutvecklades och nu säljs under märket SRAM.

Det finns föjlande modeller:
* SACHS Duomatic S36
* SACHS Duomatic M36
** Förbättrad version där det är enklare att ta loss planetkugghjulen. Delar som är likt S36: kulringar (STAR 2048 heter dem två stora), fjädrar, kugghjul, kugghjulsaxlar.
* (lista ej komplett)

=== Reservdelar ===
STAR 2048 heter nu KULRING SPECTRO 3 (2ST) och består av 12st 3/16&quot; kulor. Diameter 45,3mm på ringen. Och går att beställa från välassorterade verkstäder.

== Ordlista ==
{| class=&quot;wikitable&quot;
! style=&quot;font-weight: bold;&quot; | Engelska
! style=&quot;font-weight: bold;&quot; | Svenska
! style=&quot;font-weight: bold;&quot; | Beskrivning
|-
|drive side
|drivsidan
|På navet finns en drivsida där kedjekuggkransen sitter.
|-
| hub
| nav
| 
|-
| hub shell
| trumma
| Ekrarna är fastmonterade på denna
|-
|left hand thread
|vänstergängad
|
|-
|non-drive side
|ickedrivsidan
|
|-
| planet gears
| planetkugghjul
| 
|-
| (input/output) shaft
| axel
| 
|-
| 
| back
| Den delen på äldre SACHS växlar som kedjestången fäster i.
|-
| paws
| tänder?
| Fjädrade tänder som fäster i trumman och driver cykeln framåt.
|-
|ring gear / annulus
|ringkuggkrans?
|
|-
|stepped gearing
|stegrade växlar
|Finns på nav med över 3 växlar.
|-
|sun gear
|
|
|-
|carrier arm
|
|
|-
|snap ring
|låsring
|Med markering på uppsidan (Shimano).
|-
|timing marks
|fasmärken
|
|}
== Se också ==
* https://en.wikibooks.org/wiki/Bicycles/Maintenance_and_Repair/Hubs/Cleaning_and_repacking_a_hub på engelska wikibooks.
== Externa länkar ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=UbgAazbT5oE Introduktion till navväxlar vs utanpåliggande växlar (engelska)]
* [https://www.youtube.com/watch?v=kJIh64i9IAY Fasinställning vid montering av SRAM S7]
* [https://www.youtube.com/watch?v=x5EU0U-6FXg Montering och demontering av kedjekuggkrans med låsring]</text>
      <sha1>0ngv46np2zfpxlurcz14p9bpimi2qaw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matpriser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9982</id>
    <revision>
      <id>43545</id>
      <parentid>43544</parentid>
      <timestamp>2015-04-11T08:58:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Festaren</username>
        <id>5084</id>
      </contributor>
      <comment>länk</comment>
      <origin>43545</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="158" sha1="586x9bsvt1kyoqxm6pb4iu2khxul77j" xml:space="preserve">Denna bok är tänkt att innehålla en uppdaterad förteckning av matpriser från butiker på olika orter.
== Orter ==
* [[Matpriser/Härnösand|Härnösand]]</text>
      <sha1>586x9bsvt1kyoqxm6pb4iu2khxul77j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik/Wikibooks Matematik/Algebra/Bråk/Facit</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9984</id>
    <revision>
      <id>43576</id>
      <timestamp>2015-04-15T22:43:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Litet närmare Max ursprungliga ambitioner, hoppas jag.</comment>
      <origin>43576</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="754" sha1="9w2ue14ykqb5g8ozorsknl86uw6w8p7" xml:space="preserve">''Fråga'': Vad är  en halv gånger en halv?
''Uträkning'':
:&lt;math&gt;\frac{1}{2}\cdot \frac{1}{2}=\frac{1 \cdot1}{2 \cdot 2}=\frac{1}{4}&lt;/math&gt;
'''Svar''': En halv gånger en halv är en fjärdedel.

''Fråga'': Vad är en halv delat med en halv?
''Uträkning'':
:&lt;math&gt;\frac{1}{2}\Big/\frac{1}{2}=\frac{1 \cdot2}{2 \cdot 1}=\frac{2}{2}=1&lt;/math&gt;
(Alternativ kan man direkt inse att en halv måste gå en gång i en halv.)
'''Svar''': En halv delat med en halv är ett.

''Fråga'': I en skog är 3/4 av träden barrträd. Av dessa är 2/3 tallar. Hur stor andel är av skogens alla träd är tallar?
''Uträkning'':
:&lt;math&gt;\frac{3}{4}\cdot \frac{2}{3}=\frac{3 \cdot2}{4 \cdot 3}=\frac{6}{12}=\frac{1}{2}&lt;/math&gt;
'''Svar''': Hälften av träden är tallar.</text>
      <sha1>9w2ue14ykqb5g8ozorsknl86uw6w8p7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Nässelsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9990</id>
    <revision>
      <id>44771</id>
      <timestamp>2015-04-17T07:48:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JonteScout</username>
        <id>5091</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '4 portioner. Tid ca 30 min.  1½-2 l nässlor (toppbladen eller de första små bladen) Ca 1 l god kyckling buljong smaksatt med vitlök, anis och fänkål ½ dl vispgrädde...'</comment>
      <origin>44771</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="993" sha1="hx1cglvtdlyynbrz9s7pfogppyfj7f9" xml:space="preserve">4 portioner. Tid ca 30 min.

1½-2 l nässlor (toppbladen eller de första små bladen)
Ca 1 l god kyckling buljong smaksatt med vitlök, anis och fänkål
½ dl vispgrädde
½ msk vetemjöl
Salt och peppar
Lax crème:
75 g varmrökt laxkött
2 msk crème fraiche
2 msk gräslök
Salt och vitpeppar

Rensa och skölj nässlorna väl. Koka upp buljongen. Red buljongen med topp-ridningen (alltså grädden och mjölet). Koka buljongen i ca 10 min så att mjöl-smaken försvinner. Buljongen skall vara något simmig.
Lägg nässlorna i mixerglas (Hacka nässlorna fint) och slå på kyckling bul-jongen. Lägg i mer nässlor efter hand och mixa soppan slät. Slå upp soppan i en kastrull och sjud upp i en eller 2 minuter. Smaka av med salt och peppar.
Rör ut laxköttet med lite crème fraiche och gräslök. Smaka av med nymalen vitpeppar. Häll upp soppan i djupa tallrikar. Lägg till sist i en sked med lite lax crème i varje tallrik.
Alternativ smaksättning: kokt eller pocherat ägg.</text>
      <sha1>hx1cglvtdlyynbrz9s7pfogppyfj7f9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Babboe Curve</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9994</id>
    <revision>
      <id>44856</id>
      <timestamp>2015-05-13T15:01:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>skapad</comment>
      <origin>44856</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="989" sha1="h1rwjyqbj1pujkkx68xbfxgeqr2011b" xml:space="preserve">Babboe Curve är en ellådcykel från företaget Babboe. 
== Riva cykeln ==
Inför arbete på undre ramdelen (om den bliver sner eller skadad) som länkar ihop cykeln måste en serie steg följas för att ta isär cykeln i två delar.
=== Kablar som länkar dem två delarna ===
Två kablar följer undre ramen och sitter med särskilda fästen längs styrstolpen.
* elkabeln
* hydraulbromskabeln

Om man lossnar styret kan det följa med bakändan. Då demonteras frambromsenreglaget vid styret så kablarna kan tas ur sina särskilda fästen längs styrstolpen.

==== Låddel i vägen ====
För att kunna ta bort kablarna från styrstolpen måste ena sidan på lådan demonteras först.
=== Demontering av styrlagret ===
För att kunna demontera styrlagret och sära på ramen måste de två stötdämpare först lossnas. Dessutom måste bottnen på lådan skruvas loss för att tillåta skruven att komma helt loss i uppåt riktning.

=== Ihopmontering ===
Gör allt i bakvänd ordning.</text>
      <sha1>h1rwjyqbj1pujkkx68xbfxgeqr2011b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Spotify Connect</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9995</id>
    <revision>
      <id>49445</id>
      <parentid>45875</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49445</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="717" sha1="5j1w2yv7len6pkn4refmyerr79vo5he" xml:space="preserve">Lösningsförslag i Python 3

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;Python&quot;&gt;
from sys import stdin
 
n = int(input())
input_data = list()
input_append = input_data.append
 
for x in range(n):
    data = stdin.readline().split()
    data[0] = int(data[0].lstrip('0'))
 
    if data[1] == 'mobile':
        data[0] += 100
 
    if data[2] == 'play':
        data[2] = True
    else:
        data[2] = False
 
    input_append((data[0], data[2]))
 
input_data.sort()
 
time = 0
data = list()
data_app = data.append
for x in input_data:
    if x[1]:
        data_app(x[0])
    else:
        if len(data) &gt; 0:
            time +=  x[0] - data[0]
            del data[:]
print(time)
&lt;/syntaxhighlight&gt;

[[Kategori:Tävlingsprogrammering]]</text>
      <sha1>5j1w2yv7len6pkn4refmyerr79vo5he</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Teds Dumle-kaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9996</id>
    <revision>
      <id>54408</id>
      <parentid>44945</parentid>
      <timestamp>2023-12-15T19:28:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>ungnen &gt; ugnen</comment>
      <origin>54408</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="596" sha1="omohn5ncpodo85l8yidir5zcd46zxoz" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''Cirka 20 kakor''
*200 g smör
*3 dl vetemjöl
*1 dl socker
*1 tsk bakpulver
*½ tsk vaniljsocker
*20 Dumle-kolor
*1 ask Noblesse
 
==Tillagning==
#Sätt ugnen på 200º.
#Bland smör, vetemjöl, socker, bakpulver och vaniljsocker.
#Rulla ut till en rulle.
#Dela i 20 delar.
#Rulla varje del till en boll och lägg i en folieform.
#Tryck i Dumlen.
#Grädda i ugnen i 10 minuter. Ta ut kakorna ur ugnen.
#Låt en Noblesse smälta på kakan.


[[kategori:D kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>omohn5ncpodo85l8yidir5zcd46zxoz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Topologi/Inledning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9997</id>
    <revision>
      <id>47703</id>
      <parentid>47634</parentid>
      <timestamp>2017-10-26T17:44:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+kat</comment>
      <origin>47703</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33117" sha1="qojvecttl2yuvyzksb8kx4lmyphhjh1" xml:space="preserve">__TOC__
Topologi kan intuitivt sett sägas handla om sådana egenskaper som inte ändras, när man töjer på eller trycker ihop geometriska figurer, utan att slita av eller sammanfoga delar. Exempelvis har ytan av en slät [[w:Munk (bakverk)|munk]] samma topologiska egenskaper som ytan av en temugg med ett öra; se bild&amp;nbsp;1 nedan! (Ett mer formellt sätt att säga samma sak på är att egenskaperna skall bevaras under kontinuerliga avbildningar med kontinuerliga inverser.) Det visar sig att för att analysera sådana egenskaper behöver man inte veta särskilt mycket om geometrin hos de inblandade mängderna; däremot måste man kunna avgöra exempelvis vilka delmängder som är öppna eller slutna. Detta gör det möjligt att ge en mycket enkel och avskalad definition av topologiska rum och kontinuerliga avbildningar. Det visade sig att denna abstraktare punktmängdstopologi också kunde tillämpas i många oväntade sammanhang. På det sättet blev topologin ett kraftfullt och allmänt verktyg för mycket av den moderna matematiken.
&lt;gallery&gt;
Image:Mug and Torus morph.gif | Ett klassiskt exempel på två ytor som har samma topologiska egenskaper.
&lt;/gallery&gt;

Den abstraktare framställningen har dock också vissa konsekvenser för den som vill lära sig topologi.
*För det första används mängdläran på ett mycket grundläggande sätt. Om du vill förstå det som följer, så måste du veta vad man menar med mängder, element i mängder, delmängder, unioner och snitt (skärningar) av mängder, och komplementet i en mängd av en delmängd. Du måste också känna till mängdbeteckningarna för de viktiga talområdena '''N''', '''Z''', '''Q''' och '''R'''. (De skrivs också ofta &lt;math&gt;\mathbb{N,\ Z,\ Q,\ R}&lt;/math&gt;.) Känner du dig inte säker på detta, så bör du först repetera den elementära mängdläran, innan du återkommer till topologin.
*För det andra blir definitioner och generella utsagor i topologin väldigt abstrakta. Det lönar sig ofta att tänka efter vad de betyder i olika konkreta situationer. I denna bok ges ibland exempel på konkretiseringar; men det görs inte hela tiden. Läsaren uppmanas att själv tänka igenom vad olika begrepp och utsagor får för innebörd i olika konkretiseringar.

I denna inledning börjar vi med att redogöra för olika konventioner som används i hela detta verk; dels i allmänhet, dels avseende begrepp från den elementära mängdläran. Vi tar sedan ''kortfattat'' upp ett par områden, som närmast hör till den allmänna mängdläran, men som nog oftast inte tas med i grundläggande läromedel om denna.

I ett avsnitt behandlar vi familjer i allmänhet, och mängdfamiljer och kartesiska produkter i synnerhet. Detta generaliserar exempelvis hur punkter i planet eller rummet kan ges av koordinater. I det sista avsnittet tar vi i stället upp vissa slags [[w:Tvåställig relation|tvåställiga relationer]], som generaliserar kongruensrelationer respektive ordningsrelationer. Båda avsnitten ger mycket kortfattade genomgångar av respektive teori.

Avsnitten tar också upp tre viktiga verktyg för topologin, nämligen [[#Ax_Ua|urvalsaxiomet]], [[#Ax_Vop|välordningsprincipen]] och [[#Ax_Zl|Zorns lemma]]. Dessa hör till den mer avancerade mängdteorin, där det bland annat visas att de är ekvivalenta utsagor, men varken bevisbara eller motbevisbara med hjälp av de mer &quot;intuitivt klara&quot; grundreglerna för mängdläran. Det skulle föra för långt ifrån ämnet att gå in på dessa bevis här; och i stället får läsaren antingen acceptera dem alla tre som obevisade axiom, eller läsa mer om dem och deras ekvivalens och oberoende i någon annan källa (som wikipediaartiklarna [[w:Urvalsaxiomet|Urvalsaxiomet]], [[w:Välordningssatsen|Välordningssatsen]] och [[w:Zorns lemma|Zorns lemma]]).

==Konventioner och beteckningar i denna bok==
I vissa fall ger vi exempel och tillämpningar där det är lämpligt med fördjupade kunskaper inom något delområde av matematiken, men som inte behövs för att följa texten i övrigt. Vi ger då dessa exempel i sammandragen form, där ämnesområdet anges. Det kan alltså stå exempelvis '''Exempel (algebraisk geometri)''' eller '''Tillämpning (komplex analys)'''. De läsare som vill se exemplen eller tillämpningarna kan då klicka på ordet &lt;font color=blue&gt;''visa''&lt;/font&gt; för att öppna dem; övriga kan hoppa över dem.

Avslutningen av ett bevis markeras med symbolen&amp;nbsp;♦&amp;nbsp;.&lt;br&gt;
För åsättning av ett värde används ofta symbolen := i stället för =.&lt;br&gt;
Enhetsintervallet, det slutna intervallet av reella tal mellan 0 och 1, alltså mängden {{nowrap|{''x''&amp;isin;'''R''' : 0 ≤ ''x'' ≤ 1&lt;nowiki&gt;}&lt;/nowiki&gt;}} (oftast betecknad [0,1]), kommer att betecknas ''E''.

===Logikbeteckningar===
Vi kommer att använda symbolerna ∧, ∨, ⇒ och ⇔ för (logiskt) &quot;och&quot;, &quot;eller&quot;, &quot;implicerar&quot; respektive &quot;är ekvivalent med&quot;. ∀ (&quot;allkvantifikatorn&quot;) och ∃ (&quot;existenskvanitfikatorn&quot;) står för &quot;För varje&quot; (&quot;För alla&quot;) respektive för &quot;Det finns någon/något&quot; (&quot;Det existerar&quot;). (För detaljer, se t.&amp;nbsp;ex. [[Matematik/Diskret matematik/Logik]] med undersidor.)

===Mängder===
Mängder kommer normalt att betecknas med versaler (&quot;stora bokstäver&quot;).

För de vanliga talområdena följer vi de vanliga svenska konventionerna till innehållet, och Bourbakis typsnittskonventioner, så att
::&lt;math&gt;\mathbf{N} = \{0,1,2,3,4,\ldots\} = &lt;/math&gt; mängden av  naturliga tal,
::&lt;math&gt;\mathbf{Z} = \{\ldots,-3,-2,-1,0,1,2,3,4,\ldots\} = &lt;/math&gt; mängden av  heltal,
::&lt;math&gt;\mathbf{Q} = \{\frac{a}{b} ; a,b \in \mathbf{Z} \text{ och } b \neq 0\} = &lt;/math&gt; mängden av  rationella tal,
::&lt;math&gt;\mathbf{R} = \mathopen{]}-\infty,\infty \mathclose{[} = &lt;/math&gt; mängden av  reella tal, och
::&lt;math&gt;\mathbf{C} = \{a+ib ; a,b \in \mathbf{R}\} = &lt;/math&gt; mängden av  komplexa tal,
Mängden av positiva heltal, alltså &lt;math&gt;\{1,2,3,4,\ldots\}&lt;/math&gt;, betecknas '''Z'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt;. På liknande sätt är '''Q'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; respektive '''R'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; mängden av positiva rationella tal respektive positiva reella tal. (Observera att 0 inte ingår i någon av dessa mängder, eftersom 0 inte är ett positivt tal.) Mängden av de positiva heltalen till och med det naturliga talet ''n'' betecknas '''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;. Med andra ord är
::&lt;math&gt;\mathbf{N}_n = \{k \in \mathbf{N} ; 1 \leq k \leq n\}&lt;/math&gt;,
för varje  ''n''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;'''N'''. Exempelvis är
::&lt;math&gt;\mathbf{N}_0 = \emptyset,\ \mathbf{N}_1 = \{1\},\ \mathbf{N}_2 = \{1,2\} \text{ och } \mathbf{N}_5 = \{1,2,3,4,5\}&lt;/math&gt;.

{{ankare|disjunkt}}
Union och snitt eller skärning betecknas som vanligt ∪ respektive ∩, och den tomma mängden betecknas ∅. Två mängder ''A'' och ''B'' är ''disjunkta'', om ''A''&amp;nbsp;∩&amp;nbsp;''B''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;∅. Om &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt; är en mängd av mängder, så är
::&lt;math&gt; \cup \mathcal{F} = \bigcup_{A \in \mathcal{F}} A \text{ och }  \cap  \mathcal{F}= \bigcap_{A \in\mathcal{F} } A \;.&lt;/math&gt;
Skulle dessutom &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{F}&lt;/math&gt; vara den tomma mängden &lt;math&gt;\scriptstyle\emptyset&lt;/math&gt;, så är &lt;math&gt; \cup \mathcal{F}&lt;/math&gt; respektive &lt;math&gt; \cap \mathcal{F}&lt;/math&gt; en ''tom union'' respektive ett ''tomt snitt''. Den tomma unionen är &lt;math&gt;\scriptstyle\emptyset&lt;/math&gt;, eftersom detta är det neutrala elementet för unionsoperationen. Om en grundmängd ''X'' (se nedan) ges av sammanhanget, så är det tomma snittet denna grundmängd, så att vi då har
::&lt;math&gt; \cup \emptyset = \emptyset \text{ och }  \cap  \emptyset = X \;;&lt;/math&gt;
annars är det tomma snittet odefinierat.&lt;br&gt;
Mängddifferens betecknas &lt;math&gt;\scriptstyle\setminus&lt;/math&gt; , så att
::&lt;math&gt;A \setminus B = \{x \in A ; x \notin B\}&lt;/math&gt;.

&lt;math&gt;\scriptstyle A \subseteq B&lt;/math&gt; betyder att ''A'' är en delmängd till ''B'', medan &lt;math&gt;\scriptstyle A \subset B&lt;/math&gt; betecknar att ''A'' är en äkta delmängd till ''B'' (så att då dessutom &lt;math&gt;\scriptstyle A \neq B&lt;/math&gt;).

Komplementet i mängden ''B'' till delmängden ''A'' av ''B'' betecknas &lt;math&gt;\scriptstyle\complement_B A&lt;/math&gt;. Ofta anger sammanhanget en &quot;grundmängd&quot;, ofta betecknad ''X'', exempelvis det topologiska eller metriska rum vi betraktar. I sådana fall studerar vi oftast bara delmängder av grundmängden, och talar om komplementet till ''A'' utan specifikation av övermängden. I rummet ''X'' är alltså
::&lt;math&gt;\complement A = \complement_X A = X \setminus A&lt;/math&gt;.

===Funktioner===
Vi påminner om att en ''funktion'' eller en ''avbildning'' ''f'' från en mängd ''A'' till en mängd ''B'' är en tillordning av ett element ur ''B'' för varje element i ''A''. Att ''f'' är en funktion från ''A'' till ''B'' betecknas också
::&lt;math&gt;f : A \longrightarrow B&lt;/math&gt;.
Elementet som tillordnas ett ''x'' i ''A'' betecknas ''f''(''x''), och kallas ''bilden'' av ''x'' (med avseende på ''f''), eller ''värdet'' för ''f'' i ''x''. ''A'' är ''definitionsmängden'' för ''f'' (vilken vi ofta betecknar ''D&lt;sub&gt;f&lt;/sub&gt;''), och ''B'' är ''målmängden'' för ''f''.

Värdemängden för ''f'', alltså mängden
::&lt;math&gt;f(A) = \{f(x) ; x \in A\} = \{y \in B : \text{det finns minst ett } x \, \, \, \text{ i } A, \text{ sådant att } y = f(x)\}&lt;/math&gt;,
kommer oftast att kallas bilden av (mängden) ''A'' (med avseende på ''f''). Allmännare låter vi bilden av en delmängd &lt;math&gt;\scriptstyle C \subseteq A&lt;/math&gt; vara
::&lt;math&gt; f(C) = \{f(x) ; x \in C\}&lt;/math&gt;.
''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''A''&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;''B'' är ''injektiv'', om olika element i ''A'' alltid har olika bilder, eller med andra ord om
::&lt;math&gt;f(x_1) = f(x_2) \Rightarrow x_1 = x_2&lt;/math&gt;.
''f'' är ''surjektiv'', om värdemängden är hela målmängden, alltså om
::&lt;math&gt;f(A) = B&lt;/math&gt;;
och ''f'' är ''inverterbar'' eller ''bijektiv'' om ''f'' är både injektiv och surjektiv. Om ''f'' är injektiv och ''f''(''x'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''y'', så är ''x'' ''urbilden'' av ''y'' (med avseende på ''f'').

Om ''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''A''&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;''B'' är inverterbar, så betecknar vi som vanligt funktionsinversen till ''f'' med ''f''&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;, så att
::&lt;math&gt;f(x) = y \Leftrightarrow f^{-1}(y) = x \text{ om } x \in A \text{ och } y \in B&lt;/math&gt;.
Oavsett om ''f'' är inverterbar eller inte kommer vi dock att använda beteckningen ''f''&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt; på två andra sätt. Låt urbilden av en delmängd &lt;math&gt;\scriptstyle D \subseteq B&lt;/math&gt; vara
::&lt;math&gt;f^{-1}(D) = \{x \in A ; f(x) \in D\}&lt;/math&gt;,
och låt ''urbildsmängden'' eller ''fibern'' till ett element ''y'' i ''B'' vara
::&lt;math&gt;f^{-1}(y) = f^{-1}(\{y\}) = \{x \in A ; f(x)=y\}&lt;/math&gt;.
Detta medför formellt sett ett litet problem: Om ''f'' är injektiv och ''f''(''x'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''y'', så kan {{nowrap|''f''&lt;sup&gt; -1&lt;/sup&gt;(''y'')}} beteckna antingen urbilden ''x'' eller urbildsmängden {''x''}. I praktiken kommer läsaren nog att lätt kunna se vilket som avses i ett visst sammanhang.

{{ankare|restriktion}}
Om {{nowrap|''f'' : A &lt;math&gt;\longrightarrow&lt;/math&gt; B}} är en funktion, och ''C'' är en delmängd av ''A'', så definieras ''restriktionen f''|&lt;sub&gt;''C''&lt;/sub&gt; av ''f'' till ''C'' genom föreskriften {{nowrap|1=''f''|&lt;sub&gt;''C''&lt;/sub&gt;(''x'') = ''f''(''x'')}} för varje ''x'' i ''C''.

==Indexerade familjer och mängdprodukter==
'''Definition:''' ''Mängdprodukten'' eller den ''kartesiska produkten'' av två mängder ''A'' och ''B'' är
::&lt;math&gt; A \times B = \{(a,b) ; a \in A \text{ och } b \in B\}\,.&lt;/math&gt;
Här är (''a,b'') ett ''par'' (eller en tvåtuppel) av element, parets ''poster''. Par är ''ordnade'', vilket betyder att om ''a''&amp;nbsp;≠&amp;nbsp;''b'', så är (''a,b'')&amp;nbsp;≠(''b,a''). På samma sätt är
::&lt;math&gt; A \times B \times C = \{(a,b,c) ; a \in A \text{ och } b \in B \text{ och } c \in C\}&lt;/math&gt;
(där (''a'',''b'',''c'') är en ''trippel'' eller tretuppel), och så vidare. Om mängderna är lika, så använder man även en potenslik beteckning:
::&lt;math&gt; A^2 =  A \times A\,,&lt;/math&gt; &lt;math&gt; A^3 = A \times  A \times A\,,&lt;/math&gt;
och så vidare.&lt;br&gt;
'''Exempel:''' Mängderna '''R'''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och '''R'''&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; av alla par respektive trippler av reella tal är välkända exempel på kartesiska produkter. Mängden
::&lt;math&gt;\mathbf Z^5 = \mathbf Z \times \mathbf Z \times \mathbf Z \times \mathbf Z \times \mathbf Z&lt;/math&gt;
innehåller bland annat femtupplerna (pentupplerna) (1,&amp;nbsp;5,&amp;nbsp;-2,&amp;nbsp;7,&amp;nbsp;9) och (2061,&amp;nbsp;-318,&amp;nbsp;0,&amp;nbsp;1,&amp;nbsp;-987654321).

Det torde vara rätt uppenbart hur dessa definitioner generaliseras till kartesiska produkter av ett större ändligt antal mängder. För att generalisera även till kartesiska produkter med oändligt många faktorer, är några alternativa tolkningar till hjälp. En ''n''-tuppel (''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,&amp;nbsp;''x''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;,...,&amp;nbsp;''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'')&amp;nbsp;&amp;isin;''A&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;'' kan tolkas som en funktion f från mängden '''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;{1,&amp;nbsp;2,&amp;nbsp;,...,&amp;nbsp;''n''} av &quot;platser&quot; till ''A'', där ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;f(''i'') för ''i''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;1,&amp;nbsp;2,&amp;nbsp;...,&amp;nbsp;''n''. Talet ''i'' i uttrycket ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' kallas för uttryckets ''index'', och därför kallas mängden {1,&amp;nbsp;2,&amp;nbsp;,...,&amp;nbsp;''n''} för ''n''-tuppelns ''indexmängd''. Eftersom index bestämmer platsen, behöver vi inte heller skriva ut posterna ''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,&amp;nbsp;... i ordning för att veta hur ''n''tuppeln ser ut; det räcker att ange dessa poster med deras index, som en ('''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;-indexerad) familj av element, (''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;'''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;.&lt;br&gt;
'''Exempel:''' Familjen (''i''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;+2''i''-5)&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;'''N'''&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt; är detsamma som kvadruppeln (fyrtuppeln) (-2,&amp;nbsp;3,&amp;nbsp;10,&amp;nbsp;19).&lt;br&gt;
För enkelhets skull behandlade vi här bara ''n''-tuppler, där alla posterna tillhör samma mängd; alltså elementen i någon kartesisk produkt ''A&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;''. För att betrakta allmännare ''n''-tuppler i allmännare kartesiska produkter behöver vi också betrakta '''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;-indexerade familjer av mängder. Detta motiverar följande allmänna definitioner.

{{ankare|familj}}
'''Definition:''' Låt ''I'' vara en (godtycklig) mängd. En ''I-indexerad familj'' (''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; är en tillordning av en ''post'' (ett element) ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' till varje element ''i'' i ''I''. Om varje post är ett tal (respektive punkt eller mängd), så är familjen en ''talfamilj'' (respektive ''punktfamilj'' eller ''mängdfamilj'').

'''Observation.''' Formellt sett &quot;behövs&quot; inte familjebegreppet, eftersom ''I''-indexerade familjer formellt är detsamma som funktioner på ''I'' (alltså funktioner med ''I'' som definitionsmängd). I praktiken skulle det bli rätt ohanterligt att konsekvent använda funktionsterminologin. Det är oftast betydligt enklare att säga och tänka &quot;punkten ''P''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(1,3,-2) i '''R'''&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&quot; än &quot;funktionen ''P'':&amp;nbsp;{1,2,3}&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;'''R''' given av att ''P(1)&amp;nbsp;=&amp;nbsp;1, ''P''(2)&amp;nbsp;=&amp;nbsp;3 och ''P''(3)&amp;nbsp;=&amp;nbsp;-2&quot;.

I resten av avsnittet kommer vi då och då att påminna om hur de införda begreppen kan tolkas i funktionstermer.

'''Observation'''. Vi utesluter här inte att ''I'' är den tomma mängden. ()&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;∅&lt;/sub&gt; är ''den tomma familjen'' eller ''nolltuppeln''. Betraktad som funktion på dess indexmängd ∅ är den förstås den tomma funktionen, vars funktionsgraf är ∅. Den tomma familjen är &quot;av varje typ&quot;: Eftersom den helt saknar poster, är det formellt sant att alla dess poster är tal samt punkter, samt mängder, samt har varje liknande annan egenskap.

{{ankare|mängdprodukt}}
'''Definition:''' Låt ''I'' vara en mängd, och (''A&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; en ''I-indexerad familj''. ''Mängdprodukten'' eller den ''kartesiska produkten'' av denna familj är då
::&lt;math&gt;\prod_{i\in I} A_i = \{(x_i)_{i\in I} \;;\; x_i \in A_i \text{ för alla } i \in I\} = \{\text{funktioner } f \,:\, I \longrightarrow \bigcup_{i\in I} A_i \;;\; f(i) \in A_i \text{ för alla } i \in I\}.&lt;/math&gt;
I specialfallet där alla ''A&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' är lika med en given mängd ''A'' skriver man också mängdprodukten som ''A&lt;sup&gt;I&lt;/sup&gt;'', en ''mängdpotens'':
::&lt;math&gt; A^I = \prod_{i\in I}A = \{(x_i)_{i\in I} \;;\; x_i \in A \text{ för alla } i \in I\} = \{\text{funktioner } f \,:\, I \longrightarrow A\}.&lt;/math&gt;
Slutligen är ''A&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''A''&lt;sup&gt;'''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;&lt;/sup&gt; för varje mängd ''A'' och varje naturligt tal ''n''.

'''Definition:''' En ''följd'' på en mängd ''A'' är en familj som antingen tillhör ''A''&lt;sup&gt;'''N'''&lt;/sup&gt; eller ''A''&lt;sup&gt;'''Z'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt;&lt;/sup&gt;, eller tillhör ''A&lt;sup&gt;I&lt;/sup&gt;'' för någon annan oändlig delmängd ''I'' av '''N'''. Om alla element i ''A'' exempelvis är tal eller punkter, så kan följden kallas en tal- respektive punktföljd.

'''Kommentar.''' Allmännare indexmängder för följder förekommer främst i samband med [[#delföljd|delföljder]].

'''Observation.''' För varje mängd ''A'' är den triviala mängdpotensen ''A''&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;{()}, mängden med ett enda element (), ''nolltuppeln'' eller ''den tomma familjen''. På samma sätt är den kartesiska produkten över den tomma familjen själv den tomma familjen. Detta kan tyckas vara en rätt ointressant mängdprodukt; men i situationer när vi betraktar delfamiljer kan den tjäna som utgångspunkt i någon form av induktion eller rekursion.

'''Konvention:''' Om antingen indexet eller indexmängden för en familj ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; framgår tydligt av sammanhanget, så kan vi utelämna det i den avslutande beskrivningen av index, och i stället skriva ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; respektive ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;.

'''Konvention:''' Om ''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''A''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;&amp;times;...&amp;times;''A&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;''&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;''M'' är en funktion på en mängdprodukt (av ändligt många mängder), och (''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,...,''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'') är ett element i ''A''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;&amp;times;...&amp;times;''A&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'', så borde vi formellt sett beteckna funktionsvärdet för detta element med ''f''((''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,...,''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'')). I stället utelämnar vi i sådana fall det ena parentesparet, och skriver ''f''(''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,...,''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;''). Vi tänker då oss snarast ''f'' som en funktion av ''n'' olika variabler. Alternativt namnges elementet, och då ofta med samma bokstav i fetstil, som användes för att beteckna posterna. I exemplet skulle vi alltså skriva '''x'''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,...,''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;''), och beteckna funktionsvärdet med ''f''('''x''').

'''Definition:''' Mängden av alla poster i familjen (''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; betecknas {''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;. Observera att detta är detsamma som värdemängden för den funktion på ''I'' som familjen formellt sett är.

'''Anmärkning.''' Ibland används {''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&amp;nbsp;&lt;/sub&gt; som alternativ beteckning på familjen (''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt;. Vi följer i stället de vanliga skillnaderna mellan mängder och tuppler, alltså den att mängder inte är ordnade, och den att ett element bara kan räknas en gång i en mängd. (Mängden {1,4,3,1} innehåller ju bara tre element, nämligen talen 1, 3 och 4.)


===Projektionsavbildningar===
'''Definition:''' Låt ''X'' vara produkten av en familj (''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; av mängder. För varje index ''i''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''I'' definieras ''projektionen i i-led'' av ''X'' på ''X''&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt; som funktionen
::&lt;math&gt; \pi_i : X \longrightarrow X_i&lt;/math&gt;,
given av att
::&lt;math&gt; \pi_i({\bf x}) = x_i&lt;/math&gt;
för varje '''x'''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''X''.

'''Exempel.''' Om ''P''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(1,4,3,1)&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;'''R'''&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;, så är π&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;(''P'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;4.
{{matematikgömmare|k|ml}}
Om ''X'' tolkas som en mängd av funktioner, så blir projektionen  π&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt; ''evalueringsfunktionen i elementet i'' för denna funktionsmängd.
{{göm slut}}

===Delfamiljer===
:::*&lt;small&gt;''Inför delfamiljer, också som restriktioner av motsvarande grafer. Fastslå eventuellt noggrannare notationer för dessa funktioner, och motsvarande funktionsgrafer. I så fall kan &quot;delfamilj&quot; direkt kopplas till &quot;delmängd av funktionsgrafen för hela familjen&quot;. Gör en genomgång av ''delföljder'', och ändra ev. länken ovan om dessa till lämpligt {{mall|mf}}-skapat ankare.''&lt;/small&gt;

Familjer har delfamiljer, på samma sätt som mängder har delmängder. En delfamilj har med vissa (men oftast inte alla) av posterna i familjen.

'''Definitioner:''' En ''delfamilj'' av familjen '''x'''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; (med avseende på ''J'') är en familj '''x''''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''J''&lt;/sub&gt; för någon delmängd ''J'' av indexmängden ''I''. '''x'''' är en ''äkta'' delfamilj av '''x''', om ''J'' är en äkta delmängd av ''I''.

'''Exempel 1.''' '''R'''&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;-elementet ''P''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(1,4,3,1) är ju en familj med indexmängden ''I''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;{1,2,3,4}, och ''J''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;{1,2,3} är en delmängd av ''I''. Motsvarande delfamilj är ''Q''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(1,4,3)&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;'''R'''&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Observera att i detta fall de två familjerna har samma mängd av poster, nämligen {1,3,4}.

{{mf| ''delföljd''|delföljd|'''Definition:''' En (oändlig) }} av en följd är en delfamilj av följden, med avseende på en oändlig delindexmängd.

{{Matematikgömmare|k|ml}}
När man tolkar en familj på indexmängden ''I'' som en funktion på ''I'', blir delfamiljen med avseende på ''J''&amp;nbsp;⊆&amp;nbsp;''I'' helt enkelt [[#restriktion|restriktionen]] av denna funktion till ''J''.
{{Göm slut}}

===Urvalsaxiomet===
Följande utsaga är en variant av [[w:urvalsaxiomet|urvalsaxiomet]].&lt;br&gt;{{ankare|Ax_Ua}}
'''Axiom:''' ''En produkt av icketomma mängder är alltid icketom.''&lt;br&gt;
Detta kan inte bevisas i allmänhet utan hjälp av något likvärdigt antagande. För en ''ändlig'' indexmängd ''I'' och en familj (''A&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; av icketomma mängder räcker det att välja ut ett element ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' i ''A&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' för ett index ''i'' i taget; processen tar slut när vi har gått igenom alla element i ''I'', och vi har då hittat en familj (''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; i mängdprodukten. Om ''I'' är ''oändlig'', så fungerar inte detta förfarande. Skulle vi försöka välja ut våra ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' ett och ett, blir vi aldrig färdiga. Urvalsaxiomet utsäger att det (åtminstone teoretiskt sett) går att välja ut ett ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' från varje ''A&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' '''samtidigt'''. Detta är mycket långtifrån att vara självklart sant.

När familjen (''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; tolkas som en funktion på ''I'', brukar denna kallas en ''urvalsfunktion''.

==Relationer==
Nedan går vi mycket kortfattat igenom de delar av teorin om relationer vi behöver i denna bok, eftersom de ännu ej gås igenom ordentligt i någon annan bok här.

'''Definition.''' En (''tvåställig'' eller ''binär'') ''relation'' ''R'' på en mängd ''A'' är ett &quot;logiskt predikat&quot;, en &quot;sanningsvärdesfunktion&quot;, på den kartesiska produkten ''A''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, alltså något som för varje par {{nowrap|(''a'',''b'') &amp;isin; ''A''×''A''}} antingen är sant eller falskt. Med andra ord skall ''R''(''a'',''b'') antingen gälla eller inte gälla för varje givet par (''a'',''b'') av element i ''A''.

'''Exempel 1.''' Om ''R'' är likhetsrelationen på '''R''', så gäller ''R''(2,2), ''R''(-3,-3) och ''R''(π,π), men inte ''R''(2,-3) eller ''R''(π,3).

'''Exempel 2.''' Om ''R'' är mindreänrelationen på '''Q''', så gäller ''R''(1,3) och ''R''(½,1), men inte ''R''(3,1) eller ''R''(2,2).

{{matematikgömmare|ex|ar}}
'''Exempel 3.''' Om ''R'' är kongruensmodulotrerelationen på '''Z''', så gäller ''R''(5,1) och ''R''(-8,271), men inte ''R''(-8,8) eller ''R''(4,0).

'''Exempel 4.''' Om ''R'' är delbarhetsrelationen på '''Z''', så gäller ''R''(3,0), ''R''(4,4) och ''R''(5,35), men inte ''R''(0,3) eller ''R''(78,13).
{{göm slut}}
Det finns också andra typer av relationer, men i den här boken kommer vi inte att träffa på sådana. Eftersom alla våra relationer är tvåställiga, kan vi normalt använda den intuitivt klarare ''infixnotationen'', där ''R''(''a'',''b'') anges med en symbol mellan ''a'' och ''b'', exempelvis ''a''~''b''.

Om ''R'' är en relation på mängden ''A'', och ''B'' är en delmängd på ''A'', så är restriktionen ''R''|&lt;sub&gt;''B''×''B''&lt;/sub&gt; en relation på ''B''. Normalt använder vi samma infixsymbol för att beteckna den ursprungliga relationen och dess restriktion.

De relationer vi beaktar kommer att uppfylla något eller några av nedanstående villkor.&lt;br&gt;
'''Definitioner:''' Om ~ är en relation på en mängd ''A'', och ''a'', ''b'' och ''c'' antas löpa över hela ''A'', så sägs ''A'' vara
*''reflexiv'', om &lt;math&gt;a = b \Rightarrow a \sim b;&lt;/math&gt;
*''antireflexiv'', om &lt;math&gt;a = b \Rightarrow a \not\sim b;&lt;/math&gt;
*''symmetrisk'', om &lt;math&gt;a \sim b \Rightarrow b \sim a;&lt;/math&gt;
*''strikt antisymmetrisk'', om &lt;math&gt;a \sim b \Rightarrow b \not\sim a;&lt;/math&gt;
*''transitiv'', om &lt;math&gt;a \sim b \land b \sim c \Rightarrow a \sim c;&lt;/math&gt; respektive
*''total'', om &lt;math&gt;a \not\sim b \land a \neq b \Rightarrow b \sim a.&lt;/math&gt;

Här står &lt;math&gt;a \not\sim b&lt;/math&gt; för att ''a''~''b'' ''inte'' gäller; och att en variabel sägs &quot;löpa över&quot; eller &quot;genomlöpa&quot; en viss mängd innebär att den antar alla värden i mängden, vilket här medför att det som sägs om den skall gälla för vilket värde i mängden som helst.

Relationerna i exemplen 1 och 3 ovan är reflexiva och symmetriska, den i exempel 2 är antireflexiv, strikt antisymmetrisk och total, den i exempel 4 är reflexiv och antisymmetrisk, och alla fyra relationerna är transitiva.

===Ekvivalensrelationer och partitioner===
'''Definition.''' En relation är en ''ekvivalensrelation'', om den är reflexiv, symmetrisk och transitiv. (Relationerna i exemplen 1 och 3 ovan är ekvivalensrelationer.)

'''Definition.''' Om ~ är en ekvivalensrelation på en mängd ''A'', och {{nowrap|''a'' &amp;isin; ''A''}}, så är ''ekvivalensklassen för a'' (''med avseende på''&amp;nbsp;~) delmängden
::&lt;math&gt;[a]_\sim := \{x \in A : a \sim x\}.&lt;/math&gt;
'''Lemma.''' Om ~ är en ekvivalensrelation på en mängd ''A'', och ''a'' och ''b'' löper över ''A'', så gäller följande ekvivalenser:
::&lt;math&gt;[a]_\sim = [b]_\sim \iff [a]_\sim \cap [b]_\sim \neq \emptyset \iff a \sim b.&lt;/math&gt;

'''Bevis:''' Vi skall visa att
::&lt;math&gt;[a]_\sim = [b]_\sim \Rightarrow [a]_\sim \cap [b]_\sim \neq \emptyset \Rightarrow a \sim b \Rightarrow [a]_\sim = [b]_\sim\,.&lt;/math&gt;
Den första implikationen följer direkt av att varje ekvivalensklass är icketom, eftersom {{nowrap|''a'' &amp;isin; [''a'']&lt;sub&gt;~&lt;/sub&gt;}} på grund av reflexiviteten.

Om {{nowrap|''c'' &amp;isin; [''a'']&lt;sub&gt;~&lt;/sub&gt; ∩ [''b'']&lt;sub&gt;~&lt;/sub&gt;}}, så gäller
::&lt;math&gt;a \sim c \land b \sim c&lt;/math&gt; &amp;nbsp; &amp;nbsp; (definitionsmässigt), och alltså
::&lt;math&gt;a \sim c \land c \sim b&lt;/math&gt; &amp;nbsp; &amp;nbsp; (på grund av symmetrin), och alltså
::&lt;math&gt;a \sim b \quad&lt;/math&gt; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &amp;nbsp; (på grund av transitiviteten).
Slutligen ger transitiviteten direkt att {{nowrap|''a''~''b'' ⇒ [''b'']&lt;sub&gt;~&lt;/sub&gt; ⊆ [''a'']&lt;sub&gt;~&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;}}, och eftersom symmetrin också ger {{nowrap|''a''~''b'' ⇒ ''b''~''a'' ⇒ [''a'']&lt;sub&gt;~&lt;/sub&gt; ⊆ [''b'']&lt;sub&gt;~&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;}}, så gäller också den tredje implikationen.♦

Detta lemma visar att varje element i ''A'' tillhör exakt en ekvivalensklass, så att ''A'' delas upp i ekvivalensklasser. Mer precist har vi:

'''Definition'''. En ''partition'' av en mängd ''X'' är en mängd&lt;!--- {''L&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}&lt;sub&gt;''i''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''I''&lt;/sub&gt;---&gt; av icketomma parvis disjunkta delmängder av ''X'', vars union är hela ''X''.

'''Sats.''' Ekvivalensrelationerna på en mängd ''A'' svarar bijektivt mot partitionerna av ''A'', genom att varje ekvivalensrelation svarar mot partitionen bestående av mängden av motsvarande ekvivalensrelation, och att varje partition &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal P&lt;/math&gt; svarar mot ekvivalensrelationen
::&lt;math&gt;\exists M \in \mathcal P : \{a,b\} \subseteq M.&lt;/math&gt;♦

{{matematikgömmare|ex|ar}}
Ekvivalensklasserna för kongruensrelationen i exempel 3 kallas också ''restklasser'' eller ''kongruensklasser''. Man anger ofta ''modulus'', alltså det tal man räknar modulo, i stället för relationsbeteckningen som index för restklasserna. Eftersom modulus är 3 i exemplet, består partitionen av '''Z''' i detta fall av de tre restklasserna {{nowrap|1=[0]&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; = {..., -9, -6, -3, 0, 3, 6, 9, 12&lt;nowiki&gt;}&lt;/nowiki&gt;}}, {{nowrap|1=[1]&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; = {..., -8, -5, -2, 1, 4, 7, 10, ...&lt;nowiki&gt;}&lt;/nowiki&gt;}} och {{nowrap|1=[2]&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; = {..., -7, -4, -1,  2, 5, 8, 11, ...&lt;nowiki&gt;}&lt;/nowiki&gt;}}. De tre aritmetiska operationerna addition, subtraktion och multiplikation &quot;respekteras&quot; av kongruensrelationen, vilket gör att '''Z'''-partitionen {{nowrap|{[0]&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;, [1]&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;, [2]&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;nowiki&gt;}&lt;/nowiki&gt;}} &quot;ärver&quot; dessa operationer från '''Z'''.
{{göm slut}}

===Ordningsrelationer===
'''Definitioner.''' En relation är en ''partialordning'' om den är strikt antisymmetrisk och transitiv. En partialordning är en ''ordning'' eller ''totalordning'' om den dessutom är total. Oftast används &lt; eller någon variant av detta tecken till infixnotation av partialordningen. Paret (''P'',&lt;), där ''P'' är en mängd och &lt; en partialordning på ''P'', kallas en ''partialordnad mängd'' eller ''pomängd'' (efter engelskans ''poset'').

Man inser lätt att en strikt antisymmetrisk relation också måste vara antireflexiv. (''a''~''a'' skulle nämligen medföra sin egen motsats.) Mot varje partialordning &lt; på ''P'' svarar därför entydigt en ostrikt associerad &quot;mindreänellerlikamedrelation&quot; ≤, definierad genom föreskriften
::&lt;math&gt;a \leq b \iff a &lt; b \lor a = b.&lt;/math&gt;
Dessa &quot;ostrikta partialordningar&quot; kan också direkt karakteriseras som de binära relationer som är reflexiva, antisymmetriska och transitiva. Normalt inför man bara &lt; ''eller'' ≤ explicit, och räknar med att läsaren &quot;på köpet&quot; förstår hur den associerade relationen är definierad. Vidare används ''a''&gt;''b'' och ''a''≥''b'' som synonymer till ''b''&lt;''a'' respektive ''b''≤''a''; och även termer som &quot;mindre än&quot; och &quot;större än eller lika med&quot; används på det sätt vi är vana vid, när vi diskuterar partialordningar.

'''Definitioner.''' En delmängd ''K'' av en pomängd (''P'',&lt;) (varmed förstås en delmängd av &quot;den underliggande mängden&quot;) är en ''kedja'', om restriktionen av &lt; till ''K'' är en totalordning. En ''övre begränsning'' till en kedja ''K'' är ett {{nowrap|''p'' &amp;isin; ''P''}}, sådant att ''a''≤''p'' för varje ''a'' i ''K''. ''Maximum'' för ''K'' är den unika övre begränsning för ''K'' som själv tillhör ''K'', om det existerar någon sådan. ''Undre begränsningar'' och ''minima'' definieras analogt.

Ett element ''p'' i ''P'' är ''maximalt'', om det inte är mindre än något annat element i ''P''. En pomängd kan sakna eller ha ett eller flera maximala element, men om mängden är ordnad så har den ''högst'' ett maximalt element, som i så fall är dess maximum.

En ''välordning'' på en mängd ''P'' är en totalordning på ''P'', sådan att varje icketom delmängd av ''P'' har ett minimum.

Följande två utsagor är ekvivalenta med [[#Ax_Ua|urvalsaxiomet]]. (Man kan alltså bevisa dem som satser, om man antar att urvalsaxiomet gäller; men man kan också visa att de ''inte'' alltid gäller, om man antar att urvalsaxiomet inte gäller.) Eftersom vi i denna bok behandlar urvalsaxiomet som giltigt, gäller också dessa två utsagor:

{{ankare|Ax_Zl}}
'''Zorns lemma.''' Om varje kedja i en partialordnad mängd har en övre begränsning, så har mängden något maximalt element.

{{ankare|Ax_Vop}}
'''Välordningsprincipen.''' Varje mängd kan välordnas.

'''Observation.''' Vid ett första påseende kan man få intrycket att Zorns lemma inte skulle vara tillämpbart på tomma mängden, eftersom denna uppenbart saknar maximala element. Detta intryck vore dock felaktigt. Förutsättningen i Zorns lemma är nämligen i detta fall inte uppfyllda, eftersom ∅ själv är en kedja i ∅, men saknar övre begränsning där. Följdaktligen gäller även i detta fall ''implikationen'', trots att ''slutsatsen'' inte gäller. (Se vid behov även sista raden i tabellen för implikation i [[Matematik/Diskret matematik/Logik/Satslogik#Sanningsvärden]]!)

[[Kategori:Topologi|Inledning]]
[[Kategori:Topologikapitel| 00]]</text>
      <sha1>qojvecttl2yuvyzksb8kx4lmyphhjh1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Topologi/Topologiska rum</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9998</id>
    <revision>
      <id>47726</id>
      <parentid>47725</parentid>
      <timestamp>2017-10-31T19:06:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>/* Slutna höljens egenskaper */ gram.</comment>
      <origin>47726</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41978" sha1="gbu0l8dsquco9yt9xonj330hfnrqg88" xml:space="preserve">{{Användare:JoergenB/TopNav|prev=Inledning|next=Kompakthet}}&lt;!--- Test. ---&gt;
__TOC__
Vi börjar direkt med den vanligaste formella definitionen av topologier på mängder. Vi väljer då att se egenskapen att en delmängd är öppen som en odefinierad grundegenskap, och definierar övriga viktiga begrepp i termer av öppna mängder.

==Den vanliga definitionen==
'''Definition''': En ''topologi'' på en mängd ''X'' är en mängd &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; av delmängder till ''X'' sådan att följande axiom är uppfyllda:
{{mf|(Ö1)}} &lt;math&gt;\ \emptyset\in \mathcal{T}&lt;/math&gt;,
{{mf|(Ö2)}} &lt;math&gt;\ X\in \mathcal{T}&lt;/math&gt;,
{{mf|(Ö3)}} &amp;nbsp;Varje union av mängder ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; är ett element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;,
{{mf|(Ö4)}} &amp;nbsp;Varje ändligt snitt av mängder ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; är ett element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;.
'''Definition''': En delmängd ''G'' av ''X'' säges vara ''öppen'' (i topologin &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;), om &lt;math&gt;G \in \mathcal{T}&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;
'''Definition''': Ett ''topologiskt rum'' är ett par &lt;math&gt;(X, \mathcal{T})&lt;/math&gt; av en mängd &lt;math&gt;X&lt;/math&gt; och  en topologi &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; på '''X'''. ''X'' kallas den ''underliggande mängden'' till detta topologiska rum, och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; kallas en ''topologi'' på ''X''.

'''Konvention''': Informellt kallas ofta ''X'' självt för ett topologiskt rum, och elementen i ''X'' för punkter i detta rum. Detta fungerar bra, så länge som man bara betraktar en viss given topologi på ''X''. Man bör dock komma ihåg att det finns flera olika möjliga topologier på varje mängd som innehåller fler än ett element.

'''Observationer.''' Med de vanliga konventionerna för &quot;tomma&quot; unioner och  snitt blir villkoren (Ö1) och (Ö2) formellt överflödiga, därför att de blir logiska konsekvenser av (Ö3) repektive (Ö4). Tar jag ut noll (vilket råkar vara ett ändligt antal) mängder, som är element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, så är &quot;deras&quot; union respektive skärning ju ∅ respektive ''X''.&lt;br&gt;
Å andra sidan kan man, om man tar med villkoret (Ö2), ersätta (Ö4) med det formellt sett litet svagare och i praktiken litet mer lättkontrollerade villkoret
{{mf|(Ö4')}}: &lt;math&gt; (A,B \in \mathcal T \Rightarrow A \cap B \in \mathcal T).&lt;/math&gt;
Om (Ö2) och (Ö4') gäller, och {{nowrap|&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' ⊆ &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}} och är ändlig, så måste nämligen verkligen {{nowrap|∩&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}} enligt (Ö2), om {{nowrap|1=&amp;#124;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;'&amp;#124; = 0}}; per definition, om {{nowrap|1=&amp;#124;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;'&amp;#124; = 1}}; och enligt (Ö4') och induktion med avseende på |&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;'| annars.

'''Exempel 1''': Varje mängd ''X'' har en &quot;svagaste&quot; eller &quot;grövsta&quot; topologi &lt;math&gt;\scriptstyle\{\emptyset,X\}&lt;/math&gt;, den ''triviala'' topologin, och en &quot;starkaste&quot; eller &quot;finaste&quot; topologi &lt;math&gt;\scriptstyle\{A ; A \subseteq X\}&lt;/math&gt;, den ''diskreta'' topologin. I den triviala topologin är bara de två delmängder av ''X'' öppna, som måste vara det enligt de två första axiomen. I den diskreta topologin är däremot ''alla'' delmängder av ''X'' öppna.

'''Exempel 2'''. Låt &lt;math&gt;X =\mathbf{Z}+ = \{1,2,3,\ldots\}&lt;/math&gt;, och låt &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; bestå av alla delmängder &lt;math&gt;M \subset X&lt;/math&gt; som kan skrivas som &lt;math&gt;M = M_{\{p_i\}_i} = \{ \prod_i p_i ^{a_i}: a_i \in \mathbb{N}\}&lt;/math&gt;, där &lt;math&gt;\{p_i\}_i&lt;/math&gt; är en (ändlig eller oändlig) uppräkning av primtal. Låt dessutom tomma mängden &lt;math&gt;\emptyset \in \mathcal{T}&lt;/math&gt;.
Exempelvis gäller &lt;math&gt;M_{2, 3} = \{1, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 12, \ldots\} \in \mathcal{T}&lt;/math&gt;. Då bildar &lt;math&gt;(X, \mathcal{T})&lt;/math&gt; ett topologiskt rum.

'''Exempel 3'''. Låt &lt;math&gt;X = ]0, 1[ \subset \mathbf{R}&lt;/math&gt; och definiera &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; som alla unioner av delintervall till &lt;math&gt;X&lt;/math&gt; som saknar randpunkter. &lt;math&gt;(X, \mathcal{T})&lt;/math&gt; är ett topologiskt rum.

==Baser==
Exempel 3 förtjänar litet noggrannare analys. I exemplet beskrev vi en sorts &quot;grundläggande&quot; öppna mängder, nämligen de intervall som saknar randpunkter, alltså de som är ''öppna intervall'' i vanlig mening. Vi stannade dock inte där, därför att mängden av dessa intervall inte uppfyller alla de fyra axiomen för öppna mängder. Visserligen uppfylls (Ö2), och om vi lägger till tomma mängden, så uppfylls också (Ö1) och (Ö4); det senare, eftersom skärningen av två öppna intervall antingen är ett öppet intervall eller tom. Om ''a&amp;nbsp;&lt;&amp;nbsp;b&amp;nbsp;&lt;&amp;nbsp;c&amp;nbsp;&lt;&amp;nbsp;d'', så är ju exempelvis
::&lt;math&gt; \mathopen{]} a,c \mathclose[ \cap \mathopen{]} b,d \mathclose[ =  \mathopen{]} b,c \mathclose[ \text{ och } \mathopen{]} a,d \mathclose[ \cap  \mathopen{]} b,c \mathclose[ = \mathopen{]} b,c \mathclose[ \;, \text{ men }  \mathopen{]} a,b \mathclose[ \cap \mathopen{]} c,d \mathclose[ = \emptyset \,.&lt;/math&gt;
För att få (Ö3) uppfyllt måste vi dock också lägga till även alla unioner av sådana mängder, för att få en topologi. I denna situation säger vi att mängden av öppna delintervall av ''X'' utgör en ''bas'' för topologin &lt;math&gt;\mathcal{T}&lt;/math&gt;. Helt allmänt har vi:&lt;br&gt;
'''Definition:''' En delmängd &lt;math&gt;\mathcal{B}&lt;/math&gt; av en topologi &lt;math&gt;\mathcal{T}&lt;/math&gt; är en ''bas'' för &lt;math&gt;\mathcal{T}&lt;/math&gt;, om varje element i &lt;math&gt;\mathcal{T}&lt;/math&gt; är en union av vissa av mängderna i &lt;math&gt;\mathcal{B}&lt;/math&gt;, eller, med andra ord, om följande villkor uppfylls:
{{mf|(BÖ)}} &lt;math&gt;\ \mathcal{T} = \{ \cup \mathcal{B}' ; \mathcal{B}' \subseteq \mathcal{B} \} \,.&lt;/math&gt;

I praktiken var det dock inte så att vi först hade &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; och sedan hittade &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;, utan precis tvärtom. Därför är den relevanta frågan snarast
:''Vad krävs av en mängd delmängder av en mängd X, för att ''(BÖ)'' skall definiera en topologi på X?''
Ett svar ges av nedanstående sats:

{{Ankare|Bas_S-top}}
'''Sats 1.''' Låt ''X'' vara en godtycklig mängd, och låt &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt; vara en mängd av delmängder av ''X''. Då är mängden &lt;math&gt;\{ \cup \mathcal{B}' ; \mathcal{B}' \subseteq \mathcal{B} \}&lt;/math&gt; en topologi på ''X'' (och alltså &lt;math&gt;\mathcal{B}&lt;/math&gt; en bas för denna topologi), om och endast om följande villkor uppfylls:
{{mf|(B)}} &lt;math&gt;\ (\forall \mathcal{B}' \subseteq \mathcal{B} ; \mathopen| \mathcal{B}' \mathclose| &lt; \infty)\; (\exists  \mathcal{B}'' \subseteq \mathcal{B} ; \cap \mathcal{B}' = \cup \mathcal{B}'') \,.&lt;/math&gt;

{{Göm start|&quot;Översättning&quot;:}}
Villkoret (B) är formulerat kort och koncist ovan. För att sådana formuleringar skall vara till nytta behöver man dock kunna läsa ut och tolka vad som står. I det här fallet kan texten utläsas
::''För varje ändlig delmängd &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;' av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt; finns det någon delmängd &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;'&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt; av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;, sådan att skärningen av alla elementen i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;' är samma mängd som unionen av alla elementen i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;'&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt;.''
Som alltid när man rör sig med logiska kvantifikatorer är det viktigt att inse i vilken ordning kvantifieringarna kommer. ''Varje'' skärning av ändligt många element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt; måste alltså på något vis också vara en union av (ändligt eller oändligt) många element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;; men om man har skärningar av ''olika'' uppsättningar element, så måste förmodligen också unionerna tas över olika uppsättningar element.
{{Göm slut}}
'''Bevis:''' Sätt &lt;math&gt;\mathcal T := \{ \cup \mathcal{B}' ; \mathcal{B}' \subseteq \mathcal{B} \}&lt;/math&gt;. Vår uppgift är att visa att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; är en topologi om och endast om villkoret (B) är uppfyllt.&lt;br&gt;
Först av allt kan vi se att varje element {{nowrap|''A'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;}} också tillhör &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, eftersom {''A''} är en ändlig delmängd av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;, och {{nowrap|1=∪{''A''} = ''A''}}. Oavsett av om (B) uppfylls eller ej, och om &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; är eller inte är en topologi, är alltså åtminstone &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; en delmängd av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;
Om nu faktiskt &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; ''är'' en topologi, så är därför alla element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; öppna mängder. Är dessutom &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;' en ändlig delmängd av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;, så måste på grund av villkoret (Ö4) också ∩&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;' vara en öppen mängd, {{nowrap|d. v. s.}} ett element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;. På grund av definitionen av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; måste detta element vara unionen av en uppsättning element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;. Existensen av en sådan uppsättning är just villkoret (B).&lt;br&gt;
Vi har alltså visat att ''om'' &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; är en topologi, ''så'' gäller (B). Vi måste nu också visa omvändningen. Vi antar alltså att (B) gäller för &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;, och visar villkor för villkor att då också (Ö1), (Ö2), (Ö3) och (Ö4') gäller för &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;
&lt;u&gt;(Ö1)&lt;/u&gt;: Tomma mängden ∅ är ju en delmängd av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;, och den tomma unionen {{nowrap|1=∪∅ = ∅}}. ∅ är alltså ett element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; (enligt (BÖ) tillämpad för {{nowrap|1=&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;' := ∅}}).&lt;br&gt;
&lt;u&gt;(Ö2)&lt;/u&gt;: Eftersom ∅ är en ändlig delmängd av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;, är {{nowrap|1=''X'' = ∩∅ &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}}.&lt;br&gt;
&lt;u&gt;(Ö3)&lt;/u&gt;: En godtycklig union av element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; är ju en union av unioner av element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;, och alltså själv en union av element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;
&lt;u&gt;(Ö4')&lt;/u&gt;: Låt ''M'' och ''N'' vara två godtyckliga element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;. Vår uppgift är att visa att då nödvändigtvis även {{nowrap|''M''∩''N'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}}.&lt;br&gt;
Enligt definitionen av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; måste det finnas två delmängder &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;' och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt;' av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;, sådana att {{nowrap|1=''M'' = ∪&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;'}} och {{nowrap|1=''N'' = ∪&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt;'}}. Enligt de allmänna egenskaperna för mängder är då
::&lt;math&gt; M \cap N = \bigcup\limits_{B'\in\mathcal B' \atop B''\in\mathcal B''} B' \cap B'', &lt;/math&gt;
där ju dessutom varje sådan skärning {{nowrap|''B''&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt; ∩ ''B''&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt;'}} en union av element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;. Alltså är {{nowrap|''M'' ∩ ''N''}} själv en sådan union, vilket var vad som skulle visas.♦

'''Observation:''' Om &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt; är en bas för topologin &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, så är vi garanterade att  varje öppen mängd ''A'' på ''något'' sätt kan skrivas som en union av element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;.  Alla dessa element är ju själva öppna mängder (eftersom {{nowrap|&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt;  &lt;math&gt;\subseteq&lt;/math&gt; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}}), och dessutom delmängder av ''A''. Lägger vi till fler baselement som är delmängder av ''A'', så kommer vi aldrig att kunna få en union större än ''A''. Därför har vi följande bekväma lemma:&lt;br&gt;
'''Lemma:''' Om (''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;) är ett topologiskt rum, och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; en delmängd av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, så är &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; en bas för &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; om och endast om följande implikation gäller:
{{mf|(BÖ')}} &lt;math&gt;\ A \in \mathcal{T} \Rightarrow \cup \{B \in \mathcal{B} ; B \subseteq A\} = A \,.&lt;/math&gt;♦

Ibland kan det vara lättare att visa att en mängd uppfyller ett par litet starkare villkor, än att visa (B) direkt. Följande inses lätt:&lt;br&gt;
{{Ankare|Bas_S-alt}}
'''Sats 2.''' Låt ''X'' vara en godtycklig mängd, och låt &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt; vara en mängd av delmängder av ''X'', som uppfyller villkoren
{{mf|(B1)}} &lt;math&gt;\ A,B \in \mathcal{B} \Rightarrow  A \cap B \in \mathcal{B} \cup \{\emptyset\}&lt;/math&gt;, och
{{mf|(B2)}} &lt;math&gt;\ X = \cup \mathcal{B} \,.&lt;/math&gt;
Då uppfyller &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{B}&lt;/math&gt; även (B). Speciellt är alltså  mängden &lt;math&gt;\{ \cup \mathcal{B}' ; \mathcal{B}' \subseteq \mathcal{B} \}&lt;/math&gt; en topologi på ''X'', och &lt;math&gt;\mathcal{B}&lt;/math&gt; är en bas för denna topologi.♦&lt;br&gt;
'''Övning:''' Genomför beviset formellt!

Observera, att det var just (B1) och (B2) vi verifierade i det inledande exemplet med mängden av öppna intervall i '''R'''.

'''Exempel 4'''. Låt ''X''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;'''Z''' (mängden av  alla heltal), och låt för varje ''n''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;'''N''' och varje ''m''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;\{0,1,...,2&lt;sup&gt;''n''&lt;/sup&gt;-1 delmängden ''B&lt;sub&gt;n,m&lt;/sub&gt;'' definieras av
::&lt;math&gt;B_{n,m} = \{m+k2^n : k \in \mathbf{Z}\}&lt;/math&gt;.
Familjen &lt;math&gt;\mathcal{B}&lt;/math&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;{''B&lt;sub&gt;n,m&lt;/sub&gt;''}&lt;sub&gt;n,m&lt;/sub&gt; är en bas för en topologi på '''Z'''. Denna topologi kallas ''den dyadiska topologin'' på '''Z'''.
:::*&lt;small&gt;''Kompakthet samt framför allt Tichonovs sats blir lättare att formulera om man även har &quot;slutna baser&quot; som begrepp. (Ref. S.; R.B..)''&lt;/small&gt;

===Subbaser===
{{ankare|Bas_S-sub}}
'''Sats 3.''' Låt ''X'' vara en mängd, och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt; en mängd av delmängder till ''X''. Då är mängden &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; av unioner av ändliga snitt av element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt; en topologi. Vidare är &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt; en delmängd av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; är skärningen av alla topologier på ''X'', sådana att alla element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt; är öppna. Vidare är då
::&lt;math&gt;\mathcal B := \{\bigcap\mathcal H' : \mathcal H' \subseteq \mathcal H  \text{ och } \mathopen|\mathcal H'\mathclose| &lt; \infty\}&lt;/math&gt;
en bas för &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;.

'''Anmärkning:''' Det finns två sätt att behandla övergången från &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt; till &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; på: Dels kan man uppfatta &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; &quot;konstruktivt&quot; eller &quot;nedifrån&quot;, och dels kan &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; ses &quot;existentiellt&quot; eller &quot;uppifrån&quot;. Man behöver bara använda den ena metoden för beviset. I det här fallet är vilken som av metoderna lätt att använda, och ger ett bevis av &quot;inses lätt&quot;-karaktär. Vi ger ändå bevis enligt båda metoderna denna gång, för att illustrera skillnaden mellan synsätten. De här två synsätten kommer nämligen att återkomma i andra sammanhang i denna bok.

'''Bevis 1 av sats 3:''' Observera, att med satsens definitioner av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; är &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; den mängd som fås ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; medelst föreskriften [[#(BÖ)|(BÖ)]]. För att visa att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; är en topologi är det därför enligt [[#Bas_S-alt|sats&amp;nbsp;2]] tillräckligt att visa att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; uppfyller (B1) och (B2).

&lt;!--- ⊆ ⊈ ⊊ ⊂ ⊄ ⊇ ⊉ ⊋ ⊃ ⊅ ∪ ∩ ---&gt;
Snittet av två snitt av ändligt många element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt; vardera är självt ett snitt av ändligt många &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt;-element, vilket visar (B1). Eftersom vidare {{nowrap|∅ ⊆ &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt;}}, gäller definitionsmässigt {{nowrap|1=''X'' = ∩∅ &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;}}, och alltså gäller ''a fortiori'' (&quot;desto starkare&quot;, &quot;i än högre grad&quot;) (B2).

Vi har därmed visat att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; är en topologi, och att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; är en bas för denna topologi. Det återstår att visa att varje {{nowrap|A &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}} också ligger i ''varje'' topologi {{nowrap|&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' ⊇ &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt;}}. ''A'' är en union av element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;. Varje {{nowrap|''B'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;}} är i sin tur en skärning av ändligt många element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt;, som är öppna i (''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;') enligt antagandet, och därför är varje sådant ''B'' också öppet däri enligt (Ö4). Alltså är ''A'' en union av öppna mängder i (''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;'), och alltså själv öppen däri enligt (Ö3). Vi har därmed visat att varje element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; också tillhör topologin &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;', vilket var vad som behövdes för att fullboda beviset.♦

'''Bevis 2 av sats 3:'''
:::*&lt;small&gt;''Inför ovan, och åberopa här, att en skärning av ett godtyckligt antal topologier på en mängd själv är en topologi. Möjligen göres detta först här, där man kan se en tillämpning av denna kanske litet abstrakta sats. '''Inför'' &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; som skärningen av alla topologier som omfattar &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;Möjligen brytes argumenten i '''''bevis 1''''' runt &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' ut som ett eget lemma, innan bevisen startar.''&lt;/small&gt;

'''Definitioner:''' Detta &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt; sägs ''generera'' denna topologi &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt; sägs vara en ''subbas'' för &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;.

'''Anmärkning:''' Termen &quot;subbas&quot; (en sammansättning av ''sub''- i betydelsen ''under'' samt ''bas'') är ett inarbetat men litet olyckligt namn på detta begrepp, eftersom en subbas normalt ''inte'' är en bas; exempelvis &quot;halvbas&quot;, &quot;prebas&quot;, &quot;pseudobas&quot; eller &quot;generatormängd&quot; hade nog egentligen varit bättre.

'''Övning.''' Vilken topologi på ''X'' genereras av den tomma mängden?

==Några andra grundläggande begrepp==
I det här avsnittet inför vi några begrepp, som egentligen är lika grundläggande som begreppet &quot;öppen mängd&quot;. Eftersom vi har valt att låta &quot;öppen mängd&quot; vara grundbegreppet i teorin, definierar vi de övriga med hjälp av de öppna mängderna (och allmänna mängdoperationer), och härleder deras grundläggande egenskaper från axiomen (Ö1) till (Ö4). Vi kommer dock att se, att vi lika gärna hade kunnat ta något av de andra begreppen som grundbegrepp, och sedan införa begreppet öppenhet med hjälp av det grundbegrepp vi hade valt. Vi kan i stället till exempel specificera vilka mängder som är slutna. I slutändan får vi ändå samma teori.

Det här har den praktiska konsekvensen att vi inte är bundna till att specificera just vilka mängder som är öppna, när vi vill definiera en topologi på en viss mängd.

De begrepp vi behandlar i avsnittet är följande:&lt;br&gt;
'''Definition''': En delmängd ''A'' av ''X'' säges vara ''sluten'' om dess komplement &lt;math&gt;\complement A \in \mathcal{T}&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;
'''Definition''': ''Höljet'' eller det ''slutna höljet'' till en delmängd ''A'' av ''X'' är &lt;math&gt;\overline{A} = \cap \{C \subseteq X ; A \subseteq C \text{ och } \complement C \in \mathcal{T}\}&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;
'''Definition''': Det ''inre'' av en delmängd ''A'' av ''X'' är &lt;math&gt;A^\circ = \cup \{U \in \mathcal{T} ; U \subseteq A\}&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;
'''Definition''': En delmängd ''A'' av ''X'' är en ''omgivning'' till en punkt ''x''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''X'', om det finns en öppen mängd ''U''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;&lt;math&gt;\mathcal{T}&lt;/math&gt;, sådan att &lt;math&gt; x \in U \subseteq A&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;

===Slutna mängders egenskaper===
Låt &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{S}&lt;/math&gt; vara mängden av slutna mängder i ''X''. Då har &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{S}&lt;/math&gt; följande egenskaper:
{{mf|(S1)}} &lt;math&gt;\ X \in \mathcal{S} &lt;/math&gt;.
{{mf|(S2)}} &lt;math&gt;\ \emptyset \in \mathcal{S} &lt;/math&gt;.
{{mf|(S3)}} &amp;nbsp;Varje snitt av mängder ur &lt;math&gt;\mathcal{S}&lt;/math&gt; är ett element i &lt;math&gt;\mathcal{S}&lt;/math&gt;.
{{mf|(S4)}} &amp;nbsp;Varje ändlig union av mängder ur &lt;math&gt;\mathcal{S}&lt;/math&gt; är ett element i &lt;math&gt;\mathcal{S}&lt;/math&gt;,
'''Bevis:''' Varje villkor följer direkt från motsvarande villkor för öppna mängder, genom att man använder definitionen av sluten mängd samt egenskaperna för mängdkomplement. (Detta betyder att (S1) följer av [[#(Ö1)|(Ö1)]], (S2) följer av (Ö2), och så vidare.)&lt;br&gt;
Exempelvis följer (S1) ur (Ö1), därför att &lt;math&gt;\emptyset \in \mathcal{T}&lt;/math&gt; enligt (Ö1), och &lt;math&gt;X = \complement \emptyset&lt;/math&gt;. Alltså är ''X'' komplementet till en öppen mängd, vilket var definitionen på sluten mängd.&lt;br&gt;
På liknande sätt använder man att &lt;math&gt;\emptyset = \complement X&lt;/math&gt; för (S2), att komplementet till snittet av ett antal mängder är unionen av dessa mängders komplement för (S3), och att komplementet till en ändlig union av mängder är snittet av dessa mängders komplement för (S4).&amp;nbsp;♦

Antag nu omvänt att en mängd ''X'' och en familj ''X''-delmängder &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal S&lt;/math&gt; som uppfyller (S1), (S2), (S3) och (S4). Då utgör elementen i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal S&lt;/math&gt; de slutna mängderna i en topologi &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' på ''X''. Åsätt nämligen &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' genom
::&lt;math&gt;\mathcal T' := \{\complement A : A \in \mathcal S\}.&lt;/math&gt;
Vi får då att (Ö1), ..., (Ö4) uppfylls för &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;', med samma slags resonemang som i det nyss avslutade beviset. Eftersom komplementet till komplementet till en mängd är den ursprungliga mängden. ät det vidare klart, att om &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal S&lt;/math&gt; från början definierats som de slutna mängderna i rummet (''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;), så är {{nowrap|1=&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' = &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}}; så att vi får en bijektion mellan topologier på ''X'' å ena sidan, och mängder av ''X''-delmängder som uppfyller (S1), ..., (S4) å den andra.

Vi skulle därför i princip lika gärna kunna ha valt att se slutenhet i stället för öppenhet som grundbegrepp i topologin, och definierat öppna mängder som komplement till slutna. Att vi valt att arbeta med öppna mängder beror på att i många tillämpningar ger detta litet enklare definitioner och kontroller av egenskaper än alternativet att arbeta med slutna mängder ger.

Det finns dock också åtskilliga tillämpningar, där det går på ett ut huruvida öppenhet eller slutenhet är grundbegrepp; och också viktiga exempel på att slutenhet är det naturligare begreppet.
{{matematikgömmare|ex|kom}}
====Ringspektra====
Låt ''A'' vara en kommutativ unitär ring (alltså en kommutativ ring &quot;med etta&quot;), skild från [[w:nollring|nollring]]en, och låt ''X'' vara mängden av alla primideal i ''A''. På ''X'' definierar vi nu ''Zariskitopologin'' genom föreskriften att en delmängd ''V'' av ''X'' är sluten, om det finns en delmängd {{nowrap|''E'' ⊆ ''A''}}, sådan att
{{mf|(ZS)}} &lt;math&gt; V = V(E) = \{\mathfrak p \in X: E \subseteq \mathfrak p\}.&lt;/math&gt;
Det resulterande topologiska rummet kallas ''spektrum'' för ringen ''A'', och betecknas {{nowrap|Spec ''A''}}.

För att visa att verkligen vi får en topologi med denna föreskrift kan vi betrakta
::&lt;math&gt;\mathcal S := \{V(E) : E \subseteq A\},&lt;/math&gt;
och visa att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal S&lt;/math&gt; uppfyller (S1), ..., (S4). (S1), (S2) och (S3) följer omedelbart av
::&lt;math&gt;X = V(\{0\}) \text{ respektive } \emptyset = V(\{1\});&lt;/math&gt;
&lt;math&gt;\bigcap_{i\in I} V(E_i) = V\left(\bigcup_{i\in I} E_i\right);&lt;/math&gt;

men för att visa (S4) är det till hjälp att först visa två hjälpsatser, som också har intresse i sig själva. Vi formulerar delvis det första lemmat i termer av &quot;slutna mängder&quot;, vilket förstås för ögonblicket bara betyder &quot;element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal S&lt;/math&gt;&quot;. Så snart vi har visat att (ZS) verkligen definierar de slutna mängderna i en topologi, ger dock lemmat en ny karakterisering av dessa slutna mängder.

'''Lemma.''' Om ''A'' är en kommutativ unitär ring, {{nowrap|''E'' ⊆ ''A''}}, och &lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt; är idealet genererat av ''E'', så är {{nowrap|1=''V''(''E'') = ''V''(&lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt;}}). Speciellt är alltså en delmängd av {{nowrap|Spec ''A''}} sluten om och endast om den kan skrivas som ''V''(&lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt;) för något ideal &lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt;.

'''Bevis:''' Idealet &lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt; genererat av ''E'' kan betraktas &quot;nedifrån&quot; som mängden av alla ''A''-linjärkombinationer av ändliga uppsättningar element i ''E''; men &lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt; kan också &quot;betraktas uppifrån&quot; som snittet av alla ideal som omfattar ''E''. Det senare betraktelsesättet visar omedelbart att {{nowrap|&lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt; ⊆ &lt;math&gt;\mathfrak p&lt;/math&gt;}} för varje {{nowrap|&lt;math&gt;\mathfrak p&lt;/math&gt; &amp;isin; ''X''}} med {{nowrap|''E'' ⊆ &lt;math&gt;\mathfrak p&lt;/math&gt;}}. Med andra ord är verkligen
::&lt;math&gt;V(\mathfrak a) \supseteq V(E).&lt;/math&gt;
Den omvända inklusionen följer trivialt av att {{nowrap|''E'' ⊆ &lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt;}}.♦

Det andra lemmat kräver följande grundläggande resultat från den kommutativa algebran:&lt;br&gt;''Om &lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;\mathfrak b&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathfrak p&lt;/math&gt; är ideal i en kommutativ unitär ring A, sådana att {{nowrap|&lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt; &amp;cap; &lt;math&gt;\mathfrak b&lt;/math&gt; ⊆ &lt;math&gt;\mathfrak p&lt;/math&gt;}} och att &lt;math&gt;\mathfrak p&lt;/math&gt; är primt, så gäller också att {{nowrap|&lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt; ⊆ &lt;math&gt;\mathfrak p&lt;/math&gt;}} eller {{nowrap|&lt;math&gt;\mathfrak b&lt;/math&gt; ⊆ &lt;math&gt;\mathfrak p&lt;/math&gt;}}.''&lt;br&gt;Härav följer direkt

'''Lemma.'''Om &lt;math&gt;\mathfrak a&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;\mathfrak b&lt;/math&gt; är ideal i en kommutativ unitär ring ''A'', så är
::&lt;math&gt;V(\mathfrak a) \cup V(\mathfrak b) = V(\mathfrak a \cap \mathfrak b).&lt;/math&gt;
Dessa två lemmata tillsammans ger omedelbart (S4).
{{göm slut}}

===Slutna höljens egenskaper===
Informellt uttryckt består det slutna höljet &lt;math&gt;\overline{A}&lt;/math&gt; av en delmängd ''A''&amp;nbsp;⊆&amp;nbsp;''X'' av alla punkter i ''A'' och alla randpunkter till ''A''. Genom att lägga till randpunkterna &quot;sluter man till&quot; ''A''. Höljet är den minsta slutna delmängden av ''X'' som omfattar ''A''.

Formellt sett definierar vi ju det slutna höljet som snittet av alla slutna delmängder av ''X'' som har ''A'' som delmängd. För varje delmängd ''A'' av ''X'' är därför också dess (slutna) hölje &lt;math&gt;\overline{A}&lt;/math&gt; en delmängd av ''X'', och höljena uppfyller dessutom, för alla delmängder ''A'' och ''B'' av ''X'', att
{{mf|(K1)}} &lt;math&gt;\ A \subseteq \overline{A}&lt;/math&gt;;
{{mf|(K2)}} &lt;math&gt;\ \overline{\emptyset} = \emptyset&lt;/math&gt;;
{{mf|(K3)}} &lt;math&gt;\ \overline{A\cup B}= \overline{A} \cup\overline{B}&lt;/math&gt;; och
{{mf|(K4)}} &lt;math&gt;\ \overline{\overline{A}} \subseteq \overline{A}&lt;/math&gt;.
Vidare gäller att
{{mf|(KS1)}} &lt;math&gt;\ \overline{A} \in \mathcal{S}\,,&lt;/math&gt; och att
{{mf|(KS2)}} &lt;math&gt;\ A \in \mathcal{S} \iff A = \overline{A}\,.&lt;/math&gt;
'''Bevis:''' Enligt definitionen är &lt;math&gt;\overline{A}&lt;/math&gt; snittet av alla ''X''-delmängder som omfattar ''A'' som delmängd samt har öppna komplement, d.&amp;nbsp;v.&amp;nbsp;s. är slutna. Med andra ord är &lt;math&gt;\overline{A} = \cap \mathcal{C}&lt;/math&gt;, där vi tillfälligt sätter &lt;math&gt;\mathcal{C} = \{C \in \mathcal{S} ; A \subseteq C\}&lt;/math&gt;. Eftersom varje element i ''A'' också är ett element i varje &lt;math&gt;C' \in \mathcal{C}&lt;/math&gt;, måste också varje element i ''A'' tillhöra &lt;math&gt;\cap\mathcal{C}&lt;/math&gt;, vilket visar (K1). Vidare är &lt;math&gt;\mathcal{C}&lt;/math&gt; en mängd av slutna mängder, så att dess snitt &lt;math&gt;\overline{A}&lt;/math&gt; är en sluten mängd enligt (S3), vilket visar (KS1), och också ena implikationen i (KS2), nämligen att &lt;math&gt;A \in \mathcal{S} \Leftarrow A = \overline{A}\,.&lt;/math&gt; För att visa även &amp;#x21D2; räcker det att använda att om ''A'' är sluten så gäller ju &lt;math&gt;\ A \in \mathcal{C}&lt;/math&gt;. Därmed är även (KS2) visad.

(K2) följer nu av att &lt;math&gt;\overline{\emptyset}&lt;/math&gt; är sluten enligt (S2), och alltså lika med sitt eget hölje enligt (KS1). Likaså följer (K4) direkt av (KS1) och av att tillämpa (KS2) på den slutna mängden &lt;math&gt;\overline{A}&lt;/math&gt;. Således återstår det bara att visa (K3).

För att visa mängdlikheten (K3) är det nödvändigt och tillräckligt att visa mängdinklusion i båda riktningarna, alltså att
::&lt;math&gt;\overline{A\cup B} \subseteq \overline{A} \cup\overline{B}&lt;/math&gt;, och att
::&lt;math&gt;\overline{A\cup B} \supseteq \overline{A} \cup\overline{B}&lt;/math&gt;.
Vi kan börja med att konstatera att både vänsterledet och högerledet i (K3) är slutna mängder, enligt (KS1) och (S4). (K1) tillämpad dels för ''A'' och dels för ''B'' ger att dessa mängders union är innehållen i unionen av deras höljen, d.&amp;nbsp;v.&amp;nbsp;s. att &lt;math&gt; A \cup B \subseteq \overline{A} \cup\overline{B}&lt;/math&gt; Alltså är &lt;math&gt;\overline{A} \cup\overline{B}&lt;/math&gt; en av alla de slutna mängderna som omfattar &lt;math&gt;A \cup B&lt;/math&gt;; och enligt definitionen är dessa slutna mängders skärning just &lt;math&gt;\ \overline{A\cup B}&lt;/math&gt;. Eftersom snittet av en samling mängder är en delmängd av varje mängd i samlingen, följer &amp;#x2286;, den första mängdinklusionen.

För att slutligen visa &amp;#x2287; i (K3), kan vi använda att den slutna mängden &lt;math&gt;\overline{A\cup B} \supseteq A \cup B \supseteq A&lt;/math&gt;, så att &lt;math&gt;\overline{A\cup B} \supseteq \overline{A}&lt;/math&gt;, och att på samma sätt
::&lt;math&gt;\overline{A\cup B} \supseteq B \Rightarrow \overline{A\cup B} \supseteq \overline{B}\,;&lt;/math&gt;
så att &lt;math&gt;\overline{A\cup B}&lt;/math&gt; också måste omfatta unionen &lt;math&gt;\overline{A} \cup\overline{B}&lt;/math&gt;.&amp;nbsp;♦

Vi kan ännu formellare se operationen att ta slutna höljen som en funktion från 2&lt;sup&gt;''X''&lt;/sup&gt; till 2&lt;sup&gt;''X''&lt;/sup&gt;, där funktionsvärdet av ''A'' är &lt;math&gt;\overline{A}&lt;/math&gt;. Denna funktion kallas för ''höljesoperatorn'' (som hör till den givna topologin på ''X''. Allmännare kallar vi varje funktion från 2&lt;sup&gt;''X''&lt;/sup&gt; till 2&lt;sup&gt;''X''&lt;/sup&gt; som uppfyller (K1), (K2), (K3) och (K4) en höljesoperator.

:::*&lt;small&gt;(K1),...,(K4) ==&gt; (Ö1),...,(Ö4). ''Pattersons namnförslag '''Kuratowskirum'''.''&lt;/small&gt;

===Det inres egenskaper===
Eftersom komplement till öppna mängder är slutna och vice versa, och komplement till snitt är unioner och vice versa, och &lt;math&gt; A \subseteq B \iff \complement A \supseteq \complement B&lt;/math&gt;, är också begreppen &quot;hölje&quot; och &quot;det inre&quot; komplementära. Mer precist gäller för varje delmängd ''A'' av ''X'' att
{{mf|(IK)}} &lt;math&gt;\ A^\circ = \complement(\overline{\complement A}) \text{ och } \overline{A} = \complement \bigl( (\complement A)^\circ \bigr)\,.&lt;/math&gt;
Från detta följer snabbt att det inre uppfyller följande lagar, som är &quot;komplementen&quot; till lagarna för höljen:
{{mf|(I1)}} &lt;math&gt;\ A \supseteq A^\circ&lt;/math&gt;;
{{mf|(I2)}} &lt;math&gt;\ X^\circ = X&lt;/math&gt;;
{{mf|(I3)}} &lt;math&gt;\ (A\cap B)^\circ= A^\circ \cap B^\circ&lt;/math&gt;; och
{{mf|(I4)}} &lt;math&gt;\ (A^\circ)^\circ \supseteq A^\circ;&lt;/math&gt;.
samt att
{{mf|(IÖ1)}} &lt;math&gt;\ A^\circ \in \mathcal{T}\,,&lt;/math&gt; och
{{mf|(IÖ2)}} &lt;math&gt;\ A \in \mathcal{T} \iff A = A^\circ\,.&lt;/math&gt;
Varje lag följer av motsvarande lag för höljen samt av (IK).
:::*&lt;small&gt;''Omvändningen!''&lt;/small&gt;

===Omgivningars egenskaper===
Låt ''x'' vara en godtycklig punkt (d.&amp;nbsp;v.&amp;nbsp;s. ett godtyckligt element) i ''X'', och låt ''A'' och ''B'' beteckna delmängder till ''X''. Då gäller följande:
{{mf|(O1)}} ''x'' har minst en omgivning, och tillhör var och en av sina omgivningar.
{{mf|(O2)}} Om ''A'' är en omgivning till ''x'' och ''A''⊆''B'', så är också ''B'' en omgivning till ''x''.
{{mf|(O3)}} Om både ''A'' och ''B'' är omgivningar till ''x'', så är också ''A''∩''B'' en omgivning till ''x''.
{{mf|(O4)}} Om ''A'' är en omgivning till ''x'' och ''B'' är mängden av alla punkter som ''A'' är en omgivning till, så är också ''B'' en omgivning till ''x''.
:::*&lt;small&gt;''Förtydliga och bevisa ekvivalensen''&lt;/small&gt;

==Kontinuerliga avbildningar==
En ''funktion'' eller ''avbildning'' ''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;(''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;)&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;(''Y'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{U}&lt;/math&gt;) mellan två topologiska rum (''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;) och (''Y'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{U}&lt;/math&gt;) är helt enkelt en funktion mellan de underliggande mängderna ''X'' och ''Y''. Funktionen ''f'' är ''kontinuerlig'', om ''f''&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;(''M'')&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; för varje ''M''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{U}&lt;/math&gt;.&lt;br&gt;
'''Lemma.''' Sammansättningar av kontinuerliga avbildningar är kontinuerliga.&lt;br&gt;
En inverterbar avbildning ''f'', sådan att både ''f'' och dess invers är kontinuerliga, kallas en ''homeomorfism'' eller ''homeomorfi''. Två topologiska rum kallas ''homeomorfa'' om det finns en homeomorfism mellan dem.
{{Matematikgömmare|t|kt}}
Eftersom även identitetsavbildningar är kontinuerliga, bildar klassen av alla topologiska rum en kategori, där morfismerna består av de kontinuerliga avbildningarna. I denna kategori är isomorfierna precis homeomorfierna.
{{göm slut}}


==Inducerade topologier och delrum==
'''Definition:''' Om (''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;) är ett topologiskt rum, och ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' är en delmängd av ''X'', så utgör
::&lt;math&gt;\mathcal T' = \{U \cap X' : U \in \mathcal T\}&lt;/math&gt;
en topologi på ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'', den ''inducerade topologin''. Att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;' är en topologi på ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' &quot;inses lätt&quot;.
{{Göm start|Om att &quot;inse något lätt&quot;.}}
'''Kommentar:'' Att något &quot;inses lätt&quot; brukar betyda att detta följer rätt direkt av definitionerna, och att det är rätt lätt att se ''hur'' det följer, om man har en mångårig vana att arbeta med detta slags bevis. Om möjligen några läsare ''inte'' har denna mångåriga vana, kan det för dessa ta både rätt mycket kraft och rätt mycket tid att &quot;lätt inse&quot; det som påstås. Däremot skall man inte behöva ta till några &quot;finurliga knep&quot; för att få ihop beviset.

När en något mindre van läsare träffar på uttryck som &quot;det inses lätt att&quot;, &quot;man ser lätt att&quot;, &quot;detta är en trivial konsekvens av att&quot; och liknande, så är det ofta nyttigt att stanna upp ett kortare eller längre tag, och verkligen övertyga sig om varför detta &quot;lätta&quot; påstående gäller. Inser man inte detta efter att ha tänkt en stund, kan man försöka skriva ned ett bevis, där man inte hoppar över annat än sådant ''man själv'' omedelbart kan argumentera för mentalt. Nedan följer ett explicit och &quot;tämligen&quot; fullständigt bevis för påståendet att detta &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;' måste vara en topologi på ''X''', som det skulle kunna se ut.

För att visa att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;' är en topologi på ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'', behöver vi visa att de fyra villkoren (Ö1),...,&amp;nbsp;(Ö4) uppfylls, om man tillämpar dem för ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;' i stället för för ''X'' och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;. För att göra detta kan vi dels använda att (Ö1),...,&amp;nbsp;(Ö4) gäller för ''X'' och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; (eftersom vi har antagit att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt; är en topologi på ''X''), och dels att en delmängd ''U'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;''&amp;nbsp;⊆&amp;nbsp;''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' tillhör &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;' om och endast om det finns någon delmängd ''U'' av ''X'', som är öppen i ''X'', och uppfyller att ''U''&amp;nbsp;∩&amp;nbsp;''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''U'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;''. För att underlätta överblicken av logiken kan vi tillfälligt skriva villkoren (Ö1),...,&amp;nbsp;(Ö4) som (Ö'1),...,&amp;nbsp;(Ö'4), när de skall tillämpas för (''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{T}&lt;/math&gt;'). Gången blir nu att vi använder (Ö1) för att visa (Ö'1), (Ö2) för att visa (Ö'2), och så vidare.

''Bevis av'' (Ö'1): Eftersom
::&lt;math&gt; \emptyset = \emptyset \cap X',&lt;/math&gt;
och ∅&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; enligt (Ö1),
så gäller mycket riktigt också att ∅&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;'. (Sätter man ''U''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;∅, så ser man att ∅&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''U''&amp;nbsp;∩&amp;nbsp;''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' för ett ''U''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, vilket ju precis är det villkor som elementen i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' skall uppfylla.)

''Bevis av'' (Ö'2):  Eftersom
::&lt;math&gt; X' = X \cap X',&lt;/math&gt;
och ''X''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; enligt (Ö2),
så gäller mycket riktigt också att ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;'. (Sätter man ''U''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''X'', så ser man att ''X'''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''U''&amp;nbsp;∩&amp;nbsp;''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' för ett ''U''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, vilket ju precis är det villkor som elementen i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' skall uppfylla.)

''Bevis av'' (Ö'3): Låt ''I'' vara en godtycklig indexmängd, och låt för varje ''i''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''I''&amp;nbsp; ''V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' vara ett godtyckligt element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;'. Sätt
::&lt;math&gt; V = \cup \{V_i\}_{i\in I} = \bigcup\limits_{i\in I} V_i\,.&lt;/math&gt;
Uppgiften är precis att visa att då även ''V'' måste ligga i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;', d.&amp;nbsp;v.&amp;nbsp;s. att visa att det finns ett ''U'' i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, sådant att ''V''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''U''&amp;nbsp;∩&amp;nbsp;''X'''.&lt;br&gt;
För varje ''i''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''I'' kan vi enligt definitionen av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' hitta (minst) ett ''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, sådant att ''V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''&amp;nbsp;∩&amp;nbsp;''X'''. Sätt ''U'' till ∪{''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; vilket tillhör &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; enligt (Ö3). Då är verkligen
::&lt;math&gt; V = \bigcup\limits_{i\in I} V_i = \bigcup\limits_{i\in I} (U_i \cap X') = \left(  \bigcup\limits_{i\in I} U_i \right) \cap X' = U \cap X',&lt;/math&gt;
varmed även (Ö'3) är visad.

''Bevis av'' (Ö'4): Låt ''V''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och ''V''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; vara två godtyckliga element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;'. Sätt
::&lt;math&gt; V = V_1 \cap V_2\,.&lt;/math&gt;
Uppgiften är precis att visa att då även ''V'' måste ligga i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;', d.&amp;nbsp;v.&amp;nbsp;s. att visa att det finns ett ''U'' i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, sådant att ''V''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''U''&amp;nbsp;∩&amp;nbsp;''X'''.&lt;br&gt;
Enligt definitionen av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;' finns det ett ''U''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; och ett ''U''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, sådana att ''V''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''U''&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;∩&amp;nbsp;''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' och ''V''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''U''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;∩&amp;nbsp;''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;''. Sätt ''U''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''U''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;∪&amp;nbsp;''U''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, vilket tillhör &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; enligt (Ö4). Då är verkligen
::&lt;math&gt; V = V_1 \cap V_2 = (U_1 \cap X') \cap (U_2 \cap X') = (U_1 \cap U_2) \cap (X' \cap X') = U \cap X',&lt;/math&gt;
varmed slutligen även (Ö'4) är visad.

'''Övning.''' Observera att detta &quot;tämligen fullständiga bevis&quot; egentligen använder [[../Inledning#Ax_Ua|urvalsaxiomet]] på (minst) ett ställe, dock utan att tydligt åberopa det. Kan du se var? (''Ledning:'' Förekommer det någonstans en familj av godtycklig storlek? Väljer man på något sätt ut någonting för varje index, på en gång?) Kan du komma på något sätt att modifiera beviset på den punkten, så att urvalsaxiomet åtminstone inte behöver användas just där?
{{göm slut}}
'''Observation:''' En ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;''-delmängd ''M'', som är öppen i den inducerade topologin på ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'', behöver i allmänhet inte alls vara öppen som delmängd av ''X''. Om ''X'&lt;nowiki&gt;∉&lt;/nowiki&gt;''&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, så är ''M''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' självt ett sådant motexempel. Är däremot faktiskt ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' öppen som delmängd av ''X'', så inser man lätt att den inducerade topologin på ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' faktiskt består av precis de öppna mängder i ''X'', som också råkar vara delmängder av ''X'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;''. Med andra ord gäller ekvivalensen
::&lt;math&gt;X' \in \mathcal T \iff \mathcal T' = \{U \in \mathcal T : U \subseteq X'\}.&lt;/math&gt;
'''Övning.''' Kontrollera i detalj att verkligen implikationerna i båda riktningarna gäller!&lt;br&gt;


{{Sidfotsnavigering2|Inledning|Kompakthet}}
[[Kategori:Topologi|Topologiska rum]]
[[Kategori:Topologikapitel| 01]]</text>
      <sha1>gbu0l8dsquco9yt9xonj330hfnrqg88</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Topologi/Separationsvillkor och Hausdorffrum</title>
    <ns>0</ns>
    <id>9999</id>
    <revision>
      <id>47707</id>
      <parentid>47699</parentid>
      <timestamp>2017-10-26T17:48:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>+kat</comment>
      <origin>47707</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9247" sha1="k5kt9n48rz5v8gjeqz2vlbsn64ekau8" xml:space="preserve">Om två olika punkter ''a'' och ''b'' i ett topologiskt rum (''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;) är med i exakt samma öppna mängder, {{nowrap|d. v. s.}} om
::&lt;math&gt; \{U \in \mathcal T : a \in U\} = \{U \in \mathcal T : b \in U\},&lt;/math&gt;
så finns det inte något &quot;topologiskt&quot; sätt att skilja på de två punkterna: Antingen båda eller ingendera ingår exempelvis i en given sluten mängd, eller i höljet av en given mängd, eller i det inre av samma mängd. Det blir därför topologiskt sett rätt ointressant att behandla dessa punkter som &quot;separata&quot;, åtskilda.&lt;br&gt;Å andra sidan kan denna situation aldrig förekomma om exempelvis topologin ges av en metrik på ''X''. Om ''a'' och ''b'' är två olika punkter i ett metriskt rum, så är ju deras avstånd något positivt tal ''d''; och den öppna bollen med radie {{formatnum:0.5}}''d'' runt den ena punkten är då en öppen mängd, som innehåller denna punkt men ej den andra.

Av bland annat dessa skäl anses det intressant att studera vilka ytterligare egenskaper man kan härleda om en topologi, om man vet att den uppfyller något ''separationsvillkor''.  De vanligaste av dessa brukar benämnas '''T0''', '''T1''' {{nowrap|o. s. v.}}, där numreringen är ordnad så, att topologier som uppfyller ett separationsvilkor med ett högre nummer också uppfyller dem med lägre nummer. I den här boken kommer vi att beakta följande sådana villkor.

'''Definitioner:''' En topologi &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; på en mängd ''X'' sägs uppfylla respektive nedan listat separationsvillkor, om det för varje {{nowrap|''a'' &amp;isin; ''X''}}, varje {{nowrap|''b'' &amp;isin; ''X''&lt;math&gt;\scriptstyle\setminus&lt;/math&gt;{''a''}}} , varje {{nowrap|''B'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal S&lt;/math&gt;}} med {{nowrap|1=''B'' ∩ {''a''} = ∅}} och varje {{nowrap|''A'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal S&lt;/math&gt;}} med {{nowrap|1=''A'' ∩ ''B'' = ∅}} gäller att&lt;br&gt;
'''T0:''' Det finns en mängd {{nowrap|''U'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}}, sådan att {{nowrap|''U'' ∩ {''a,b''}}} innehåller precis ett element;&lt;br&gt;
'''T1:''' Det finns två mängder {{nowrap|''U,V'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}}, sådana att {{nowrap|1=''U'' ∩ {''a,b''} = {''a''}}}, men {{nowrap|1=''V'' ∩ {''a,b''} = {''b''}}};&lt;br&gt;
'''T2:''' Det finns två &lt;u&gt;disjunkta&lt;/u&gt; mängder {{nowrap|''U,V'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}}, sådana att {{nowrap|1=''U'' ∩ {''a,b''} = {''a''}}}, men {{nowrap|1=''V'' ∩ {''a,b''} = {''b''}}};&lt;br&gt;
:::*&lt;small&gt;''Följande två villkor får jag granska noggrannare. I '''''T4''''' torde vi också skola kräva att U och V har disjunkta höljen. Kräver vi något liknande även i '''''T3'''''?''&lt;/small&gt;
'''T3:''' Dels gäller '''T0''', och dels gäller att det finns två disjunkta mängder {{nowrap|''U,V'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}}, sådana att {{nowrap|''a'' &amp;isin; ''U''}} och {{nowrap|''B'' ⊆ ''V''}}; respektive.&lt;br&gt;
'''T4:''' Dels gäller '''T1''', och dels gäller att det finns två disjunkta mängder {{nowrap|''U,V'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}}, sådana att {{nowrap|''A'' ⊆ ''U''}} och {{nowrap|''B'' ⊆ ''V''}}.
:::*&lt;small&gt;''Lägg ev. även in: Separationsaxiom: '''''T3½: T1'''+(∃ ''kont. fkn ''f'' t. enhetsintervallet med f''(''a'')=0 ''och f''(''B'')=1).&lt;/small&gt;
'''Lemma.''' Ett topologiskt rum ''X'' uppfyller '''T1''' om och endast om varje delmängd med endast ett element är sluten.&lt;br&gt;'''Bevis:''' Antag först att ''X'' uppfyller '''T1''', och att ''a'' är ett godtyckligt element i ''X''. Vi behöver då visa att {{nowrap|{''a''} &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal S&lt;/math&gt;}}, vilket är detsamma som att visa att {{nowrap|''X'' &lt;math&gt;\setminus&lt;/math&gt;{''a''}}} är öppen. Enligt '''T1''' (och urvalsaxiomet) kan vi för varje {{nowrap|''b'' &amp;isin; ''X'' &lt;math&gt;\setminus&lt;/math&gt;{''a''}}} välja en öppen mängd ''V&lt;sub&gt;b&lt;/sub&gt;'', sådan att {{nowrap|1=''V&lt;sub&gt;b&lt;/sub&gt;'' ∩ {''a,b''} = {''b''}}}. Följdaktligen är unionen
::&lt;math&gt;\bigcup\limits_{b \in X \setminus \{a\}} V_b = X \setminus \{a\}&lt;/math&gt;
också öppen, vilket var vad som skulle visas.&lt;br&gt;Antag nu i stället omvänt att varje delmängd av ''X'' som innehåller endast ett element är sluten. För två godtyckliga skilda punkter ''a'' och ''b'' i ''X'' uppfyller då de öppna mängderna {{nowrap|1=''U'' := ''X'' &lt;math&gt;\setminus&lt;/math&gt;{''b''}}} och {{nowrap|1=''V'' := ''X'' &lt;math&gt;\setminus&lt;/math&gt;{''a''}}} det som krävs i '''T1'''.♦

'''Proposition.''' För ett givet topologiskt rum ''X'' gäller att
::&lt;math&gt;\mathbf{T4} \; \Rightarrow \; \mathbf{T3} \; \Rightarrow \; \mathbf{T2} \; \Rightarrow \; \mathbf{T1} \; \Rightarrow \; \mathbf{T0} \,.&lt;/math&gt;
'''Bevis:''' Att {{nowrap|'''T1''' ⇒ '''T0'''}} och {{nowrap|'''T2''' ⇒ '''T1'''}} följer direkt av definitionerna.&lt;br&gt;
&lt;u&gt;{{nowrap|'''T3''' ⇒ '''T2'''}}&lt;/u&gt;: Antag att '''T3''' gäller för ''X''. Som ett första delresultat skall vi då visa att varje ettpunktsdelmängd av ''X'' är sluten. Antag nämligen motsatsen, alltså att det funnes två olika punkter ''a'' och ''b'' i ''X'', sådana att ''b'' låge i det slutna höljet av mängden {''a''}. Eftersom '''T3''' definitionsmässigt medför '''T0''', funnes också en öppen mängd ''U'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'', som innehölle precis en av punkterna ''a'' och ''b''. Denna enda punkt kunde inte vara ''b'', för då vore {{nowrap|''B'' := &lt;math&gt;\scriptstyle\complement U'&lt;/math&gt;}} en sluten mängd som innehölle hela {''a''} men inte ''b'', vilket strede mot att ''b'' låge i det slutna höljet. Alltså måste i stället den slutna mängden ''B'' innehålla ''b'' men inte ''a''. Då funnes emellertid enligt '''T3''' två disjunkta öppna mängder ''U'' och ''V'', sådana att {{nowrap|''a'' &amp;isin; ''U''}} och {{nowrap|''B'' ⊆ ''V''}}; och &lt;math&gt;\scriptstyle\complement V&lt;/math&gt; vore en sluten mängd som innehölle ''a'' men inte ''b'', en motsägelse.&lt;br&gt;Av detta [[w:motsägelsebevis|motsägelsebevis]] följer alltså att verkligen varje ettpunktsdelmängd av ''X'' är sluten. För att nu visa '''T2''' behöver vi visa att för två godtyckliga olika punkter ''a'' och ''b'' finns två disjunkta öppna mängder ''U'' och ''V'' med {{nowrap|''a'' &amp;isin; ''U''}} och {{nowrap|''b'' &amp;isin; ''V''}}. Eftersom {{nowrap|1=''B'' := {''b''}}} då är en sluten mängd som inte innehåller ''a'', följer existensen av ''U'' och ''V'' omedelbart från '''T3''' tillämpat för detta ''a'' och detta ''B''.&lt;br&gt;
&lt;u&gt;{{nowrap|'''T4''' ⇒ '''T3'''}}&lt;/u&gt;: Antag att '''T4''' gäller för ''X''. Enligt antagandet gäller '''T1''', vilket ju medför att även '''T0''' gäller. För att visa testen av '''T3''' betraktar vi en godtycklig punkt ''a'', och en godtycklig sluten mängd ''B'' som ej innehåller ''a''. Enligt lemmat är {{nowrap|''A'' := {''a''}}}} en sluten mängd, och den är disjunkt med ''B''. Följaktligen finns enligt '''T4''' två dislunkta öppna mängder ''U'' och ''V'', sådana att {{nowrap|''A'' ⊆ ''U''}} och {{nowrap|''B'' ⊆ ''V''}}. Eftersom då också {{nowrap|''a'' &amp;isin; ''U''}}, separerar de två öppna mängderna också ''A'' och ''B'' på det sätt som krävs i '''T3'''.♦
::*&lt;small&gt;''Fundera på att förenkla beviset av '''''T3''''' ⇒ '''''T2'''''!''&lt;/small&gt;

==Hausdorffrum==
Ett topologiskt rum (''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;) säges vara ett ''Hausdorffrum'' om &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; uppfyller '''T2'''.
:::*&lt;small&gt;''Uppdatera nedanstående:''&lt;/small&gt;
Rummet i det första exemplet ovan är ett Hausdorffrum: låt &lt;math&gt;x, y \in ]0, 1[ :x\neq y&lt;/math&gt;. Välj &lt;math&gt;U =  ]x - \varepsilon, x + \varepsilon[&lt;/math&gt;, &lt;math&gt;V = ]y - \varepsilon, y + \varepsilon[&lt;/math&gt;, där &lt;math&gt;\varepsilon &lt; |x|, |1 - x|, |y|, |1 -y|, {|x - y| \over 2}&lt;/math&gt;. Samtliga av dessa tal är positiva, så &lt;math&gt;\varepsilon&lt;/math&gt; kan väljas som ett positivt tal. &lt;math&gt;U \cap V = \emptyset&lt;/math&gt;.
Rummet i det andra exemplet ovan är inte ett Hausdorffrum; exempelvis existerar inte några separerande öppna mängder till &lt;math&gt;x = 4&lt;/math&gt; och &lt;math&gt;y = 256&lt;/math&gt;.

'''Övning'''. Visa att en topologi uppfyller '''T1''' om och endast om varje ändlig delmängd av rummet är sluten.

'''Övning'''. Avgör om '''Z''' med den dyadiska topologin är ett hausdorffrum eller inte.

==Metriska rum==
Metriska rum är både mycket viktiga exempel på topologiska rum, och samtidigt rum med många trevliga egenskaper. Vi kommer bland annat att se att de alltid uppfyller '''T4''', och alltså speciellt är Hausdorffrum.
::*&lt;small&gt;'''''Bevisidé:''' Varje punkt utanför A har ett positivt avstånd till A; speciellt gäller detta punkterna i B. Sätt nu U till unionen över x ''&amp;isin;'' A av de öppna bollarna med resp. centrum i x och radie halva avståndet mellan x och B, och definiera V på motsvarande sätt. En punkt p i ''{{nowrap|''A'' ∩ ''B''}}'' låge i en sådan boll för något x i A ''och'' för något y i B, vilket framtvunge ''{{nowrap|''d''(''x,y'') &gt; ''d''(''x,p'') + ''d''(''y,p'')}}'', en motsägelse mot'' (D3).&lt;/small&gt;


{{Sidfotsnavigering2|Metriska rum|Produktrum och Tichonovs sats}}
[[Kategori:Topologi|Separationsvillkor och Hausdorffrum]]
[[Kategori:Topologikapitel| 05]]</text>
      <sha1>k5kt9n48rz5v8gjeqz2vlbsn64ekau8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Topologi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10000</id>
    <revision>
      <id>44893</id>
      <timestamp>2015-06-02T10:47:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Kategorin är avsedd både för avsnitt i boken [[Topologi]], och för andra böcker eller bokdelar av direkt topologiskt intresse.  [[Kategori:Matematik]]'</comment>
      <origin>44893</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="155" sha1="9b9c1lheexzrqfv73z5f6dvszldjhfl" xml:space="preserve">Kategorin är avsedd både för avsnitt i boken [[Topologi]], och för andra böcker eller bokdelar av direkt topologiskt intresse.

[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>9b9c1lheexzrqfv73z5f6dvszldjhfl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Topologi/Metriska rum</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10001</id>
    <revision>
      <id>49794</id>
      <parentid>47706</parentid>
      <timestamp>2020-09-27T20:28:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>syftn.</comment>
      <origin>49794</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31357" sha1="1jrhs89ie61hg20uf5losp2y3smo0ai" xml:space="preserve">{{Användare:JoergenB/TopNav|prev=Kompakthet|next=Separationsvillkor och Hausdorffrum}}
==Metriker==
'''Definition:''' En '''metrik''' eller ''avståndsfunktion'' ''d'' på en mängd ''X'' är en funktion
::&lt;math&gt;d \,:\, X \times X \longrightarrow \mathbf R,&lt;/math&gt;
som uppfyller följande tre villkor: För alla element ''x'', ''y'' och ''z'' i ''X'' gäller att
*(D1) &lt;math&gt;d(x,y) \geq 0, \text{ med likhet om och endast om } x=y;&lt;/math&gt;
*(D2) &lt;math&gt;d(x,y) = d(y,x);&lt;/math&gt; och
*(D3) &lt;math&gt;d(x,y)+d(y,z) \geq d(x,z).&lt;/math&gt;
Ett ''metriskt rum'' är ett par (''X'',''d''), där ''X'' är en mängd och ''d'' är en metrik på ''X''.

Precis som för topologiska rum kommer vi ofta inte att skilja mellan en metrik (''X'',''d'') och dess underliggande mängd ''X'', när vi i sammanhanget bara betraktar metriken ''d'' på ''X''. Elementen i ett metriskt rum (det vill säga, i den underliggande mängden till det metriska rummet) kallas ofta ''punkter''.

{{Matematikgömmare|kk|kom}}
Observera att värdemängden för funktionen ''d'' är en delmängd av mängden av ickenegativa reella tal, men inte nödvändigtvis behöver vara ''hela'' detta intervall. Det kan exempelvis mycket väl hända att alla avstånd i ett visst metriskt rum är (ickenegativa) rationella tal. Detta har en viss betydelsen för att logiken skall gå ihop, när vi litet senare i detta kapitel kommer att '''definiera''' de reella talen med hjälp av mängden '''Q''' av rationella tal, uppfattad som ett metriskt rum.

Faktum är, att det för större delen av teorin i detta kapitel är nog att målmängden för metriken ''d'' är en ordnad kommutativ monoid försedd med en &quot;generaliserad halveringsoperation&quot;. Det betyder, att målmängden skall vara en mängd ''M'', som har en kommutativ och associativ binär operation (som vi kan beteckna med&amp;nbsp;+), ett neutralt element (som vi betecknar 0) för denna operation, en totalordning (som vi betecknar &lt;), och en unär operation vi kan beteckna ''h'', sådan att följande ytterligare samband gäller, för alla {{nowrap|''a,b,c'' &amp;isin; ''M''}}:
::&lt;math&gt;0 \leq h(a) \leq a\,;&lt;/math&gt;
::&lt;math&gt;a &lt; b \iff a+c &lt; b+c\,;&lt;/math&gt;
::&lt;math&gt;a &lt; b \Rightarrow h(a) \leq h(b);\ \text{och}&lt;/math&gt;
::&lt;math&gt;a \neq 0 \Rightarrow 0 &lt; h(a)+h(a) \leq a.&lt;/math&gt;
Om man låter ''M'' vara antingen {{nowrap|{''a''&amp;isin;'''R''' : ''a''≥0}}} eller {{nowrap|{''a''&amp;isin;'''Q''' : ''a''≥0}}}, låter &quot;+&quot;, &quot;&lt;&quot; och &quot;0&quot; ha sina vanliga innebörder, och sätter {{nowrap|1=''h''(''a'') = ''a''/2}}, så uppfylls allt detta. För att teorin skallfungera generellt, får man ersätta '''R''' med ''M'', &quot;positivt reellt tal&quot; med &quot;nollskilt element i ''M''&quot;, samt t.&amp;nbsp;ex. {{formatnum:0.5}}ε och ε/2 med ''h''(ε) nedan. Beteckningarna blir litet mindre smidiga och framställningen kanske litet oklarare, men det är inga logiska svårigheter med en sådan generaliserad teori för metriska rum.
{{göm slut}}

'''Exempel 1.''' Mängden '''C''' av de komplexa talen tillsammans med metriken ''d'' given av ''d''(''x,y'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;|''x-y''| är ett metriskt rum.&lt;br&gt;
'''Exempel 2.''' Den ''euklidiska'' standardmetriken på '''R'''&lt;sup&gt;''n''&lt;/sup&gt; ges av &quot;Pythagoras sats i ''n'' dimensioner&quot; genom
::&lt;math&gt;d(\mathbf x,\mathbf y) = \Vert\mathbf x-\mathbf y\Vert_2 = \sqrt{(x_1-y_1)^2 + (x_2-y_2)^2 + \ldots + (x_n-y_n)^2}, \text{ för } \mathbf x = (x_1,\ldots,x_n) \text{ och } \mathbf y = (y_1,\ldots,y_n).&lt;/math&gt;
'''R'''&lt;sup&gt;''n''&lt;/sup&gt; har också många andra intressanta metriker, bland annat den som ges av &quot;sup-normen&quot;:
::&lt;math&gt;d(\mathbf x,\mathbf y) = \Vert\mathbf x-\mathbf y\Vert_\infty = \max ( |x_1-y_1|, |x_2-y_2|, \ldots, |x_n-y_n|),&lt;/math&gt;
samt den som ges
::&lt;math&gt;d(\mathbf x,\mathbf y) = \Vert\mathbf x-\mathbf y\Vert_1 = |x_1-y_1| + |x_2-y_2| + \ldots + |x_n-y_n|&lt;/math&gt;
(i båda fallen med samma '''x''' och '''y''' som förut).&lt;br&gt;
Samma metriker fungerar lika bra på '''Q'''&lt;sup&gt;''n''&lt;/sup&gt; som på '''Q'''&lt;sup&gt;''n''&lt;/sup&gt;.&lt;br&gt;
:::*&lt;small&gt;''Inför, här eller annorstädes i kapitlet, allmänna &quot;produkter&quot; av ändligt många metriska rum, med lp-norm. Möjligen göres detta i samband med att allmännare lp-rum diskuteras.''&lt;/small&gt;
'''Exempel 3.''' Varje mängd ''X'' har ''den diskreta metriken'', som ges av att ''d''(''x,y'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;1 för alla ''x''&amp;nbsp;≠&amp;nbsp;''y'' (samt av (D1)).&lt;br&gt;
'''Exempel 4.''' Om ''n'' är ett positivt heltal, och ''A'' en mängd, så har potensmängden ''A&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;'' en metrik ''d'', kallad ''Hammingmetriken'', som ges av att ''d''('''x''','''y''') är antalet platser som '''x''' och '''y''' skiljer sig på; alltså
::&lt;math&gt; d(\mathbf x,\mathbf y) = |\{i \in \mathbf N_n \,;\, x_i \neq y_i\}|.&lt;/math&gt;
{{Matematikgömmare|ex|gt}}
'''Exempel 5.''' Om ''G''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''V,E'') är en enkel sammanhängande graf, så är ''d''(''u,v'') given av antalet kanter i en kortaste stig mellan hörnen ''u'' och ''v'' en metrik.
{{Göm slut}}
{{Matematikgömmare|ex|kom}}
'''Exempel 6.''' Om ''k'' är en kropp och ''r'' är ett reellt tal som uppfyller att 0&amp;nbsp;&lt;&amp;nbsp;''r''&amp;nbsp;&lt;1, så har polynomringen ''k''[''x''] en metrik, som ges av att för två olika polynom
::&lt;math&gt;f(x) = \sum_{i=0}^m a_ix^i \text{ och } g = \sum_{i=0}^n b_ix^i,&lt;/math&gt;
så är ''d''(''f,g'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''r&lt;sup&gt;-m&lt;/sup&gt;'', där ''m'' är det minsta tal som uppfyller att ''a&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''&amp;nbsp;≠&amp;nbsp;''a&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''. (Om exempelvis ''k''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;'''Q''', ''r''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;0,7,  ''f''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''x''&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;-''x''+4 och ''g''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;2''x''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, så är ''d''(''f,g'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;0,49.)&lt;br&gt;
'''Exempel 7.''' Litet allmännare får man en liknande metrik för en kommutativ ring ''A'' och ett ideal ''I'' i ''A'', som uppfyller att
::&lt;math&gt;\bigcap_{i=0}^\infty I^i = 0 \neq I^n&lt;/math&gt;
för varje naturligt tal ''n'', och med samma ''r'' som förut; man låter då ''d''(''f,g'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''r&lt;sup&gt;-m&lt;/sup&gt;'', där ''m'' är det minsta tal som uppfyller att ''f-g''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''I&lt;sup&gt;m&lt;/sup&gt;''. Man återfår här exempel&amp;nbsp;6 genom att sätta ''A''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''k''[''x''] och ''i'' till principalidealet genererat av ''x''.
{{Göm slut}}

'''Övning.''' Låt ''X'' vara en mängd, och låt ''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''X''&amp;times;''X''&amp;rarr;'''R''' vara en funktion som för alla ''x'', ''y'' och ''z'' i ''X'' uppfyller följande två villkor:
::(1) &amp;nbsp; ''f''(''x,y'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;0 om och endast om ''x''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''y''; och
::(2) &amp;nbsp; &lt;math&gt; f(x,y)+f(x,z) \geq f(y,z).&lt;/math&gt;
Visa att ''f'' är en metrik på ''X''.

===Pseudometriker===
Vi kommer att stöta på mängder med funktioner som uppfyller nästan allt metriker uppfyller. Den enda avvikelsen är att avståndet två olika punkter inte nödvändigtvis behöver vara positivt.

'''Definition:''' En '''pseudometrik''' ''d'' på en mängd ''X'' är en funktion
::&lt;math&gt;d \,:\, X \times X \longrightarrow \mathbf R,&lt;/math&gt;
som uppfyller följande tre villkor: För alla element ''x'', ''y'' och ''z'' i ''X'' gäller att
*(PsD1) &lt;math&gt;d(x,y) \geq 0, \text{ med likhet om } x=y;&lt;/math&gt;
*(D2) &lt;math&gt;d(x,y) = d(y,x);&lt;/math&gt; och
*(D3) &lt;math&gt;d(x,y)+d(y,z) \geq d(x,z).&lt;/math&gt;

Varje metrik är förstås en pseudometrik. Omvänt kan man på ett naturligt sätt bilda ett metriskt rum från en mängd med en pseudometrik genom att ''identifiera'' (&quot;slå ihop&quot;) punkter på avståndet noll från varandra. Detta är vårt första exempel på en mycket vanlig teknik inom topologin, och vi skall genomföra det i detalj.
{{matematikgömmare|k|kom}}
För den som har en viss vana vid kvotbildningar inom algebran torde dock tekniken vara välbekant. Vi kommer att bilda vårt metriska rum ur ''X'' på ungefär samma sätt som man bildar en kvotgrupp ''G''/''H'' av en grupp med en normal delgrupp ''H'', eller kvotringen ''A''/''I'' av en kommutativ ring ''A'' med ett ideal ''I''.
{{göm slut}}
Vi börjar med att införa en (binär) relation ~ på vår pseudometrik ''X'', genom föreskriften
::&lt;math&gt; a \sim b \iff d(a,b) = 0\,.&lt;/math&gt;
'''Observation.''' Denna relation är en ekvivalensrelation.

'''Bevis:''' Vi måste visa att ~ är reflexiv, symmetrisk och transitiv.&lt;br&gt;
''Reflexivitet:'' För varje {{nowrap|''a'' &amp;isin; ''X''}} är {{nowrap|1=''d''(''a'',''a'') = 0}} enligt (PsD1) (och enligt definitionen av ~ betyder ju detta precis att ''a''~''a'').&lt;br&gt;
''Symmetri:'' Om ''a''~''b'', alltså om {{nowrap|1=''d''(''a'',''b'') = 0}}, så är även {{nowrap|1=''d''(''b'',''a'') = 0}} enligt (D2), {{nowrap|d. v. s.}} även ''b''~''a'' gäller.&lt;br&gt;
''Transitivitet.'' Antag att ''a''~''b'' och ''b''~''c'' för några ''a'', ''b'' och ''c'' i ''X''. Enligt (PsD1) respektive (D3) är då
::&lt;math&gt;0 \le d(a,c) \le d(a,b)+d(b,c) = 0+0 = 0\,,&lt;/math&gt;
och alltså {{nowrap|1=''d''(''a'',''c'') = 0}}.♦

Mot ekvivalensrelationen ~ svarar en partition av ''X'' i ekvivalensklasser. Mer precist kan vi låta
::&lt;math&gt;[x]_\sim := \{y \in X : x \sim y\}&lt;/math&gt;
för varje {{nowrap|''x'' &amp;isin; ''X''}}, och får då partitionen
::&lt;math&gt; P := \{[x]_\sim : x \in X\}\,.&lt;/math&gt;
Vi gör nu den viktiga observationen att ''partitionen P respekterar pseudometriken''. Med andra ord gäller likheten
::(3) &amp;nbsp; &lt;math&gt;a \in [x]_\sim \land b \in [y]_\sim \Rightarrow d(a,b) = d(x,y)&lt;/math&gt;
för alla ''x'' och ''y'' i ''X''. Orsaken är, att upprepad användning av (D3) och (D2) ger olikheten
::&lt;math&gt;d(a,b) \ge d(a,x) + d(x,y) + d(y,b) = 0 + d(x,y) + 0 = d(x,y)\,;&lt;/math&gt;
och på samma sätt får vi {{nowrap|''d''(''x'',''y'') ≥ ''d''(''a'',''b'')}}.

Likheten (3) gör det möjligt att definiera en funktion {{nowrap|''g'' : ''P''×''P''→'''R'''}} genom föreskriften
::(4) &amp;nbsp; &lt;math&gt;g([x]_\sim,[y]_\sim) := d(x,y).&lt;/math&gt;
'''Övning.''' Det skulle ju gå utmärkt att skriva upp (4), även om inte (3) gällde. Förklara noggrant varför (4) verkligen definierar en funktion om och endast om (3) gäller!

{{ankare|psm_S1}}
'''Sats 1.''' Med beteckningarna ovan är ''g'' en metrik på ''P'', och alltså (''P'',''g'') ett metriskt rum.

'''Bevis:''' Det mesta av svårigheterna låg i att få till rätt definitioner. Det som återstår &quot;inses rätt lätt&quot;: (D2) resp. (D3) för (''P'',''g'') följer omedelbart av {{nowrap|definition (4)}} samt av (D2) resp. (D3) för (''X'',''d''): För godtyckliga [''x'']&lt;sub&gt;~&lt;/sub&gt;, [''y'']&lt;sub&gt;~&lt;/sub&gt; och [''z'']&lt;sub&gt;~&lt;/sub&gt; i ''P'' gäller ju att
::&lt;math&gt;g([y]_\sim,[x]_\sim) = d(y,x) = d(x,y) = g([x]_\sim,[y]_\sim),&lt;/math&gt;
och att
::&lt;math&gt;g([x]_\sim,[y]_\sim) + g([y]_\sim,[z]_\sim) = d(x,y)+d(y,z) \ge d(x,z) = g([x]_\sim,[z]_\sim).&lt;/math&gt;
Första halvan av (D1), alltså att ''g''([''x'']&lt;sub&gt;~&lt;/sub&gt;,[''y'']&lt;sub&gt;~&lt;/sub&gt;) alltid är ickenegativ, följer på liknande sätt omedelbart ur första halvan av (PsD1). Slutligen gäller ju ekvivalenserna
::&lt;math&gt;g([x]_\sim,[y]_\sim) = 0 \iff d(x,y)=0 \iff x \sim y \iff [x]_\sim = [y]_\sim\,.&lt;/math&gt;♦

==Isometrier och delrum==
'''Definition:''' En ''isometri'' från ett metriskt rum (''Z'',''g'') till ett metriskt rum (''X'',''d'') är en funktion mellan de underliggande mängderna (säg {{nowrap|''f'' : ''Z'' → ''X''}}, som &quot;respekterar metrikerna&quot; i följande mening: För alla punkter ''a'' och ''b'' i ''Z'' gäller att
::&lt;math&gt;d\left(f(a),f(b)\right) = g(a,b)\,.&lt;/math&gt;
(''Iso-metri'' är ett nybildat ord med betydelsen ungefär ''samma-mått''.)

'''Definition.''' Ett ''delrum'' ''Y'' till ett metriskt rum (''X,d'') är en delmängd ''Y'' av ''X'', tillsammans med den ''inducerade metriken'', alltså restriktionen av ''d'' till ''Y''&amp;times;''Y''.

'''Observation:''' Inbäddningen {{nowrap|ι : ''Y'' → ''X''}} (definierad av {{nowrap|1=ι(''y'') = ''y''}} för varje ''y'' i ''Y'') är en isometri, eftersom {{nowrap|1=''d''&lt;big&gt;(&lt;/big&gt;ι(''a''),ι(''b'')&lt;big&gt;)&lt;/big&gt; = ''d''(''a'',''b'')}} för alla ''a'' och ''b'' i ''Y''.♦

'''Lemma.''' Varje isometri är injektiv.&lt;br&gt;
'''Bevis:''' Om {{nowrap|''f'' : (''Z'',''g'') → (''X'',''d'')}} och {{nowrap|''a'',''b'' &amp;isin; ''Z''}} med {{nowrap|''a'' ≠ ''b''}}, så är {{nowrap|''g''(''a'',''b'') &gt; 0}} enligt (D1) (tillämpad på ''Z''); alltså är även {nowrap|''d''&lt;big&gt;(&lt;/big&gt;''f''(''a''),''f''(''b'')&lt;big&gt;)&lt;/big&gt; &gt; 0}} (eftersom ''f'' är en isometri); alltså är {{nowrap|''f''(''a'') ≠ ''f''(''b'')}} enligt (D1) (tillämpad på ''X'').♦

En isometri {{nowrap|''f'' : (''Z'',''g'') → (''X'',''d'')}} är alltså bijektiv om och blott om den är surjektiv. I detta fall är den ju också inverterbar; och inversen {{nowrap|''f''&lt;sup&gt;&amp;nbsp;-1&lt;/sup&gt; : (''X'',''d'') → (''Z'',''g'')}} uppfyller för alla ''x'' och ''y'' i ''X'' att
::&lt;math&gt;g\left(f^{-1}(x),f^{-1}(y)\right) = d\left(f(f^{-1}(x)),f(f^{-1}(y)\right)) = d(x,y);&lt;/math&gt;
så att då även ''f''&lt;sup&gt;&amp;nbsp;-1&lt;/sup&gt; är en isometri. En sådan inverterbar isometri kallas en ''isomorfi'', ''isomorfism'' eller ''global isometri''.
'''Lemma.''' Funktionssammansättningar av isometrier är isometrier.&lt;br&gt;
'''Bevis:''' Om (''X''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,''d''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;), (''X''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;,''d''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;) och (''X''&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;,''d''&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;) är metriska rum, och {{nowrap|''f''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; : ''X''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; → ''X''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;}} och {{nowrap|''f''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; : ''X''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; → ''X''&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;}} är isometrier, och ''a,b''&amp;isin;''X''&lt;sub&gt;1&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;, så är
::&lt;math&gt;d_3(f_2\circ f_1(a), f_2\circ f_1(b)) = d_3(f_2(f_1(a)), f_2(f_1(b))) = d_2(f_1(a), f_1(b)) = d_1(a,b)\,.&lt;/math&gt;♦
{{Matematikgömmare|t|kt}}
Eftersom även identitetsavbildningar på metriska rum är isometrier, bildar klassen av alla metriska rum en kategori, där morfismerna består av isometrierna.
{{göm slut}}

Låt nu {{nowrap|''f'' : (''Z'',''g'') → (''X'',''d'')}} vara en godtycklig isometri. Betrakta dess värdemängd {{nowrap|1=''Y'' := ''f''(''Z'') ⊊ ''X''}} med den inducerade metriken som ett delrum av ''X''. Då gäller att som funktion är {{nowrap|1=''f'' = ι∘''h''}}, funktionssammansättningen av inbäddningen {{nowrap|ι : ''Y'' → ''X''}} och funktionen {{nowrap|''h'' : ''Z'' → ''Y''}}, där {{nowrap|1=''h''(''z'') = ''f''(''z'')}} för varje ''z'' i ''Z''.&lt;br&gt;
'''Observation:''' Man inser lätt att ''h'' är en isometri och surjektiv, och alltså en isomorfi mellan ''Z'' och ''Y''.♦

Sammantaget har vi visat en ''struktursats för isometrier'':&lt;br&gt;
'''Sats.''' Varje isometri är funktionssammansättningen av en delrumsinbäddning och en isomorfi mellan metriska rum.♦

Ett annat sätt att uttrycka detta på är att konstatera att en isometri är ett sätt att identifiera definitionsrummet med ett delrum av målrummet.
:::*&lt;small&gt;''Observera att f''(''Z'')'' är ett delrum av X; och att inbäddningen av ett delrum ''Y'' i ''X'' är en isometri. I en viss mening är detta samt automorfier &quot;de enda intressanta isometrierna&quot;.''&lt;/small&gt;

==Omgivningar, gränsvärden och hopningspunkter==
'''Definition:''' Låt ''x'' vara en punkt i ett metriskt rum (''X,d''), och låt ''a'' vara ett positivt reellt tal. (''Den öppna'') ''a-bollen runt x'' är då
::&lt;math&gt;B_a(x) = \{y \in X \,:\, d(x,y) &lt; a\}.&lt;/math&gt;
På grund av (D1) gäller alltid att ''x''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''B&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;''(''x''). Det kan dock mycket väl hända, att detta är det enda elementet i denna boll. Det gäller exempelvis för varje ''x'' och varje positivt tal ''a''&amp;nbsp;&lt;&amp;nbsp;1, om ''d'' är en diskret metrik eller en hammingmetrik eller en grafmetrik av det slag som beskrivits ovan. I många andra metriker innehåller däremot varje boll ett oändligt antal element. Detta gäller exempelvis för de metriker som ovan ges för '''C''', '''R'''&lt;sup&gt;''n''&lt;/sup&gt; och ''k''[''x'']. Däremot gäller på grund av (D1) alltid&lt;br&gt;
'''Lemma 1.''' För varje punkt ''x'' i varje metriskt rum ''X'' gäller att &lt;math&gt;\bigcap_{a\in\mathbf R_+} B_a(x) = \{x\}.&lt;/math&gt;&lt;br&gt;
'''Bevis:''' Vi måste för varje ''y''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''X'' med ''y''&amp;nbsp;≠&amp;nbsp;''x'' visa att just detta ''y'' inte ligger i skärningen av alla bollarna runt ''x'', det vill säga, att det finns ett positivt reellt tal ''a'', sådant att ''x''&amp;nbsp;&amp;notin;&amp;nbsp;''B&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;''(''x''). Enligt (D1) är ju ''d''(''x,y'')&amp;nbsp;&gt;&amp;nbsp;0, och därför kan vi sätta ''a''&amp;nbsp;:=&amp;nbsp;''d''(''x,y'')/2. Detta ''a'' måste vara positivt men mindre än ''d''(''x,y''). Alltså är ''B&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;''(''x'') en boll runt ''x'', men ''y'' är inte ett element i denna boll.&amp;nbsp;♦

'''Lemma 2.''' Om ''x'' och ''y'' är två olika punkter i ett metriskt rum ''X'', så finns en boll runt ''x'' och en boll runt ''y'', sådana att de två bollarna är disjunkta.&lt;br&gt;
'''Bevis:''' Sätter vi åter ''a''&amp;nbsp;:=&amp;nbsp;''d''(''x,y'')/2, så är ''a''-bollarna runt ''x'' respektive ''y'' disjunkta. Om motsatsen gällde, alltså om det funnes ett ''z''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''B&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;(''x'')&lt;math&gt;\cap&lt;/math&gt;''B&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;(''y''), så finge vi nämligen på grund av (D3) och (D2) motsägelsen
::&lt;math&gt; 2a = d(x,y) \leq d(x,z)+d(z,y) = d(x,z)+d(y,z) &lt; a+a = 2a.&lt;/math&gt;&amp;nbsp;♦

'''Definition:''' Låt ''x'' vara en punkt i ett metriskt rum (''X,d''), och låt ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt; vara en följd av punkter i ''X''. ''F'' sägs ''konvergera'' mot ''x''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''X'', om man för varje given noggrannhet ''a''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;'''R'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; har att ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' ligger på ett avstånd mindre än detta ''a'' från ''x'' för alla tillräckligt stora ''i''. Det formella kravet kan uttryckas så här (med hjälp av ''[[w:kvantifikator|kvantifikator]]er''):
::(DK1) &amp;nbsp; &lt;math&gt;\forall a \in \mathbf R_+ \;\exists m \in \mathbf N \ \forall i \in \mathbf N \ (i&gt;n \implies d(x_i,x) &lt; a).&lt;/math&gt;
Ett annat sätt att uttrycka detsamma på är med hjälp av bollarna runt ''x'': ''F'' konvergerar mot ''x'' om och endast
::(DK2) &amp;nbsp; varje boll runt ''x'' innehåller alla poster i följden, utom möjligen med undantag för posterna för ett ändligt antal index.
''F'' sägs vara ''konvergent'' (en konvergent punktföljd), om ''F'' konvergerar mot något ''x''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''X''.&lt;br&gt;
'''Övning:''' Visa att verkligen utsagorna (DK1) och (DK2) verkligen är ekvivalenta för varje given punktföljd ''F'' och punkt ''x''.

'''Lemma 3.''' Om ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt; är en konvergent punktföljd i ett metriskt rum ''X'' så finns ett och endast ett ''x''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''X'', sådant att ''F'' konvergerar mot ''x''.&lt;br&gt;
'''Bevis:''' ''F'' konvergerar enligt definitionen mot minst en punkt. Antag å andra sidanatt ''F'' konvergerade mot två olika punkter ''x'' och ''y''. Enligt lemma&amp;nbsp;2 funnes det då två disjunkta bollar runt ''x'' respektive ''y''. Samtidigt måste dock enligt (DK2) ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' tillhöra båda bollarna för alla utom ändligt många ''i'', vilket motsäger disjunktheten.&amp;nbsp;♦&lt;br&gt;
'''Definition:''' Om ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt; är en konvergent punktföljd i ett metriskt rum ''X'', så är ''gränsvärdet'' av ''F'' den unika punkt ''x''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''X'' som ''F'' konvergerar mot. att ''x'' är gränsvärdet av ''F'' uttrycks åckså genom att säga att ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' går mot ''x'' när ''i'' går mot oändligheten, eller som att
::&lt;math&gt;\lim_{i\rightarrow\infty} x_i = x.&lt;/math&gt;

'''Definition:''' En punktföljd ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt; i ett metriskt rum ''X'' är ''cauchykonvergent'', om man för varje given noggrannhet ''a''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;'''R'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; har att ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' och ''x&lt;sub&gt;j&lt;/sub&gt;'' ligger på avstånd mindre än ''a'' från varandra, om både ''i'' och ''j'' är tillräckligt stora. Formellt kan detta villkor uttryckas så här:
::(DCK) &amp;nbsp; &lt;math&gt;\forall a \in \mathbf R_+ \;\exists m \in \mathbf N \ \forall i,j \in \mathbf N \ (i,j&gt;n \implies d(x_i,x_j) &lt; a).&lt;/math&gt;
Begreppen &quot;konvergent punktföljd&quot; och &quot;cauchykonvergent punktföljd&quot; har ju misstänkt likartade definitioner; särskilt villkoren (DK1) och (DCK) ser ju förvillande lika ut, åtminstone vid ett första påseende. Det är därför naturligt att fråga sig om detta egentligen bara är två varianter för att beskriva samma egenskap. Svaret är: Halvt om halvt. Vi har faktiskt alltid en implikation åt det ena hållet:&lt;br&gt;
'''Lemma 4.''' Om ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt; är en konvergent punktföljd i ett metriskt rum ''X'', så är också ''F'' cauchykonvergent.&lt;br&gt;
'''Bevis:''' Låt punkten ''x'' vara gränsvärdet av  ''F'', och välj ''a''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;'''R'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; godtyckligt. Det är tillräckligt att visa att det då måste finnas ett ''n'' med egenskapen att
::&lt;math&gt;d(x_i,x_j) &lt; a&lt;/math&gt;
för alla heltal ''i'' och ''j'', som båda är större än ''n''. Vi använder nu att ''a''/2 också är ett positivt rationellt tal, och att alltså (DK1) är tillämpligt för ''a''/2 i stället för ''a''. Med andra ord finns det ett ''n''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;'''N''', sådant att det för varje ''i''&amp;nbsp;&gt;&amp;nbsp;''n'' gäller att ''d''(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;,x'')&amp;nbsp;&lt;&amp;nbsp;''a''/2. För detta ''n'' och för godtyckliga ''i,j''&amp;nbsp;&gt;&amp;nbsp;''n'' gäller nu enligt (D3) och (D2) att
::&lt;math&gt;d(x_i,x_j) &lt; d(x_i,x)+d(x,x_j) = d(x_i,x)+d(x_j,x) &lt; \frac{a}{2} \;+\; \frac{a}{2} = a,&lt;/math&gt;
vilket var vad som behövde visas.&amp;nbsp;♦

Konvergens medför alltså cauchykonvergens. Däremot är det inte så i alla metriska rum att cauchykonvergens medför konvergens. Betrakta exempelvis det metriska rummet '''Q''' med den vanliga euklidiska metriken, vilket i detta fall helt enkelt blir absolutbeloppet av skillnaden: ''d''(''a,b'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;|''a-b''|, och betrakta talföljden ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''e&lt;sub&gt;m&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''m&amp;isin;'''N'''&lt;/sub&gt; som definieras genom
::&lt;math&gt;e_m = \sum_{k=0}^m \frac{1}{k!}\,.&lt;/math&gt;
Denna följd är växande, därför att vi bildar varje nytt ''e&lt;sub&gt;m&lt;/sub&gt;'' genom att addera en positiv term till den summa som bildar den föregående posten i följden. Den är också cauchykonvergent, därför att om ''m''&amp;nbsp;&gt;&amp;nbsp;''n'' så är ''d''(''e&lt;sub&gt;m&lt;/sub&gt;,e&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''e&lt;sub&gt;m&lt;/sub&gt;-e&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;''&amp;nbsp;&lt;&amp;nbsp;1/(3''n''!) (vilket kan visas som en övning i elementär analys), så att det för ett givet ''a'' räcker utmärkt att välja ''n'' som vilket som helst heltal större än 3/''a'' för att (DCK) skall uppfyllas. ''F'' är dock inte konvergent i '''Q'''. Vi vet nämligen att i '''R''' konvergerar ''F'' mot talet ''e'', och att ''e'' inte är ett rationellt tal. På grund av lemma&amp;nbsp;3 kan inte följden samtidigt konvergera mot ett rationellt tal.

För att hitta ett motexempel fick vi välja en följd som faktiskt konvergerade i '''R'''. Detta var ingen slump. Varje caychykonvergent följd i '''R''' är faktiskt också konvergent. Som vi kommer att se, beror detta väsentligen på, att de reella talen definieras på ett sådant sätt att denna egenskap, ''fullständighet'', gäller.

===Kompletteringar===
'''Definition:''' Ett metriskt rum sägs vara ''fullständigt'' eller ''komplett'', om varje cauchykonvergent punktföljd i rummet också är konvergent. Ett metriskt rum behöver inte vara fullständigt; som vi såg var detta fallet för '''Q'''. Varje metriskt rum kan dock ''kompletteras'':

{{ankare|k_Sfull}}
'''Sats.''' Låt (''X'',''d'') vara ett metriskt rum. Då finns det ett fullständigt metriskt rum (''X̅'',''d̅'') och en inbäddning {{nowrap|ι : ''X'' → ''X̅''}} av ''X'' som delrum av ''X̅'', sådana att varje punkt i ''X̅'' ligger på avstånd noll från ''X'':
::&lt;math&gt;a \in \overline X \Rightarrow \liminf_{x\in X} d(a,x) = 0\,.&lt;/math&gt;
Vidare är ''X̅'' och ι &quot;väsentligen unika&quot; i den meningen att om {{nowrap|ι' : ''X'' → ''X&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt;''}} också är en inbäddning av ''X'' i ett fullständigt metriskt rum (''X&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt;'',''d&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt;''), sådan att varje punkt i ''X&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt;'' ligger på avstånd noll från ''X'', så finns en isomorfi {{nowrap|φ : ''X̅'' → ''X&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt;''}}, sådan att {{nowrap|1=ι' = φ∘ι}}.&lt;br&gt;
Den intuitiva idén bakom beviset är att &quot;lägga till&quot; en punkt för varje uppsättning cauchykonvergenta punktföljder som &quot;borde&quot; konvergera mot samma mängd.

'''Bevis:''' Låt ''C'' vara mängden av alla cauchyföljder på ''X''. Vi skall visa att ''C'' har en naturlig pseudometrik. Mot denna svarar enligt {{nowrap|[[#psm_S1|sats 1]]}} ett metriskt rum ''X̅'', genom att man identifierar följder på avstånd 0 från varandra. Slutligen skall vi visa att detta rum ''X̅'' har de egenskaper som satsen utsäger.

För att införa pseudometriken på ''C'' behöver vi följande

'''Lemma.''' Låt ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt; och ''G''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''y&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt; vara två godtyckliga cauchykonvergenta följder i ''X''. Då konvergerar följden
::&lt;math&gt;\left( d(x_i,y_i) \right)_i\,.&lt;/math&gt;
mot ett reellt tal.
::&lt;small&gt;''Jag tror att jag här kan få problem med min plan för hur vi konstruerar '''''R''''' ur '''''Q'''''; även om {{nowrap|1=X = Q}} är konvergensvärdet här ett godtyckligt reellt tal. För ''övriga'' ändamål torde dock passagen via pseudometriker vara &quot;renare&quot;. Som ''alternativ'' får jag därför i en kommentar nog lägga in möjligheten att helt konventionellt införa ekvivalensrelationen på C ''utan'' att ha infört en pseudometrik.''&lt;/small&gt;
'''Bevis.''' &lt;small&gt;Eftersom både ''F'' och ''G'' är cauchyföljder (och eftersom tredjedelen av ett positivt tal är positivt), finns det för varje {{nowrap|ε &gt; 0}} ett {{nowrap|''m'' &amp;isin; '''N'''}} och ett {{nowrap|''n'' &amp;isin; '''N'''}}, sådana att {{nowrap|''d''(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;,x&lt;sub&gt;j&lt;/sub&gt;'') &lt; ε/3}} för alla {{nowrap|''i,j'' ≥ ''m''}}, och att {{nowrap|''d''(''y&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;,y&lt;sub&gt;j&lt;/sub&gt;'') &lt; ε/3}} för alla {{nowrap|''i,j'' ≥ ''n''}}. '''Tveksam ansats; ev. bättre börja med att fixera ett '''''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''?&lt;/small&gt;
{{matematikgömmare|k|kt}}
De fullständiga metriska rummen utgör objekten i en full delkategori av kategorin av metriska rum. Som vanligt är en &quot;glömskefunktor&quot; associerad till denna fulla delkategori. &lt;s&gt;Kompletteringsoperationen är funktoriell, och en vänsteradjunkt till glömskefunktorn.

'''Övning.''' Bevisa detta!&lt;/s&gt;
::&lt;small&gt;''Jag ser vissa komplikationer; en kontinuerlig funktion med obegränsad variation kan inte alltid utvidgas till definitionsrummets komplement. Formulera vad som faktiskt gäller mer precis; och ge ''därefter'' möjligen någon övning!''&lt;/small&gt;
{{göm slut}}
:::*&lt;small&gt;''Inför kompletteringar. Bevisa saker litet tydligare. Påvisa att '''''R''''' kan ''definieras'' just som kompletteringen av '''''Q''''' med avseende på standardmetriken. Diskutera kompletteringar med avseende på p-adisk metrik i '''''Q''''', eller x-adisk metrik i k''[''x'']. ''Glöm ej hopningspunkterna!''&lt;/small&gt;

===Enhetsintervallet===
:::*&lt;small&gt;''Enhetsintervallet E är ett komplett metriskt rum, eftersom ''R'' är komplett. Detta har bland annat de viktiga konsekvenserna att varje icketom delmängd av E har ett infimum och ett supremum.&lt;/small&gt;

==Gränsvärden, konvergenta följder och kontinuerliga avbildningar==
Gränsvärden och kontinuitet kan definieras för allmänna metriska rum på samma sätt som för '''R''', '''R'''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och '''R'''&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.

==Öppna mängder och topologin på ett metriskt rum==
Låt &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; vara mängden av alla öppna bollar i det metriska rummet ''X''.

'''Sats.''' Mängden &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; uppfyller villkoret (B), och utgör alltså basen för en topologi.

'''Bevis:''' Observera först att
::&lt;math&gt; \cap \emptyset = X = \bigcup\limits_{x\in X} B_1(x)\,.&lt;/math&gt;
Villkoret (B) uppfylls alltså för {{nowrap|1=&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;' = ∅}}.

Låt nu {{nowrap|1=&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;' = {''B''&lt;sub&gt;''a''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;(''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;), ..., ''B&lt;sub&gt;a&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;''(''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'')&lt;nowiki&gt;}&lt;/nowiki&gt;}} vara en godtycklig icketom ändlig delmängd av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;, och låt
::&lt;math&gt;M := \cap \mathcal B' =  B_{a_1}(x_1) \cap ... \cap B_{a_n}(x_n)\,.&lt;/math&gt;
Vi måste visa att även ''M'' är en union av öppna bollar.&lt;br&gt;
Inför hjälpfunktionen {{nowrap|''f'' : ''M'' → '''R'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt;}}, definierad genom
::&lt;math&gt;f(x) := \min (a_1-d(x,x_1), \ldots, a_n-d(x,x_n))\,.&lt;/math&gt;
För varje ''x'' i ''M'' är verkligen ''f''(''x'') ett positivt tal, därför att för varje ''i'' gäller att ''x'' ligger i ''B&lt;sub&gt;a&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;''(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''), så att {{nowrap|''a&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' &gt; ''d''(''x'',''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')}} och alltså {{nowrap|''a&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''-''d''(''x'',''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'') &gt; 0}}, så att ''f''(''x'') är det minsta av en ändlig uppsättning positiva tal. Därför är ''B''&lt;sub&gt;''f''(''x'')&lt;/sub&gt;(''x'') en öppen boll för varje {{nowrap|''x'' &amp;isin; ''M''}}.&lt;br&gt;
Jag påstår nu att
::&lt;math&gt;M = \bigcup_{x \in M} B_{f(x)}(x),&lt;/math&gt;
vilket visar satsen. För att visa likheten behöver jag visa att varje element i vänsterledet också tillhör högerledet, och vice versa. Det förra följer av att ''x''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''B''&lt;sub&gt;''f''(''x'')&lt;/sub&gt;(''x''). Om slutligen ''y'' tillhör högerledet, så måste också ''y'' tillhöra ''B''&lt;sub&gt;''f''(''x'')&lt;/sub&gt;(''x'') för något {{nowrap|''x'' &amp;isin; ''M''}}. I så fall gäller för detta ''x'' och ''y'', och för varje ''i'' från och med 1 till och med ''n'', att
::&lt;math&gt;d(a_i,y) \le d(x_i,x) + d(x,y) &lt; d(x_i,x) + f(x) \le d(x_i,x) + (a_i - d(x_i,x)) = a_i\,,&lt;/math&gt;
så att definitionsmässigt ''y'' ligger i varje ''B&lt;sub&gt;a&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;''(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''), och därför också i dessas skärning ''M''.

Vi har alltså visat att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; verkligen uppfyller villkoret (B). Följdaktligen är &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; basen för en topologi enligt [[../Topologiska rum#Bas_S-top|Sats 1]].♦


:::*&lt;small&gt;''Observera att exempelvis omskalning inte ändrar topologin; många metriker på ett rum ger alltså samma topologi.''&lt;/small&gt;
:::*&lt;small&gt;''Notera hur detta ger &quot;de vanliga&quot; öppna och slutna mängderna för &quot;de vanliga&quot; metriska rummen.''&lt;/small&gt;

==Kompakthet==
:::*&lt;small&gt;''Ett kompakt metriskt rum är slutet, begränsat och komplett. (För den tredje egenskapen: Om en viss Cauchyföljd ej konvergerar, så kan man ta de slutna bollarna runt dess konvergenspunkt i kompletteringen av rummet, och snittar ned till rummet; skärningen blir tom. Detta borde dock gå att formulera '''utan''' att skjuta mygg med kanoner.) Omvändningen ej sann. Däremot: Rummet är kompakt omm var punktföljd däri har en hopningspunkt. ('''Kolla detta!''') Vilken ytterligare egenskap på ett komplett rum krävs för att alla slutna och begränsade delmängder skall vara kompakta? Att varje begränsad följd har en hopningspunkt, förastås; men finns det naturliga och enklare ekvivalenta villkor?''&lt;/small&gt;
:::*&lt;small&gt;''En kompakt icketom delmängd av '''''R''''' har ett största och ett minsta element. Speciellt har en kontinuerlig reellvärd funktion på ett icketomt kompakt (men inte nödvändigtvis metriskt) rum ett största och ett minsta värde.''&lt;/small&gt;

{{Sidfotsnavigering2|Kompakthet|Separationsvillkor och Hausdorffrum}}

[[Kategori:Topologi|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Topologikapitel| 04]]</text>
      <sha1>1jrhs89ie61hg20uf5losp2y3smo0ai</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Rundskrivelser/Arkiv/2013</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10002</id>
    <revision>
      <id>45394</id>
      <parentid>45388</parentid>
      <timestamp>2015-08-15T20:07:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>- trådar som ej utlösts av rundskrivelser.</comment>
      <origin>45394</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34775" sha1="kazvsqqr4op07gf50sh3ut71v1fogsk" xml:space="preserve">'''Obs! Detta är ett arkiv. Alla nya centrala meddelanden och inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Rundskrivelser|Rundskrivelser]] respektive [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]].'''

== Be a Wikimedia fundraising &quot;User Experience&quot; volunteer! ==

Thank you to everyone who volunteered last year on the Wikimedia fundraising 'User Experience' project. We have talked to many different people in different countries and their feedback has helped us immensely in restructuring our pages. If you haven't heard of it yet, the 'User Experience' project has the goal of understanding the donation experience in different countries (outside the USA) and enhancing the localization of our donation pages. 

I am (still) searching for volunteers to spend some time on a Skype chat with me, reviewing their own country's donation pages. It will be done on a 'usability' format (I will ask you to read the text and go through the donation flow) and will be asking your feedback in the meanwhile. 

The only pre-requisite is for the volunteer to actually live in the country and to have access to at least one donation method that we offer for that country (mainly credit/debit card, but also real time banking like IDEAL, E-wallets, etc...) so we can do a live test and see if the donation goes through. **All volunteers will be reimbursed of the donations that eventually succeed (and they will be very low amounts, like 1-2 dollars)**

By helping us you are actually helping thousands of people to support our mission of free knowledge across the world. If you are interested (or know of anyone who could be) please email ppena@wikimedia.org. All countries needed (excepting USA)!!

Thanks!

[[m:User:Ppena (WMF)|Pats Pena]]&lt;br/&gt;
Global Fundraising Operations Manager, Wikimedia Foundation

: Sent using [[m:Global message delivery|Global message delivery]], 8 januari 2013 kl. 22.18 (CET)
&lt;!-- EdwardsBot 331 --&gt;

== Wikimedia sites to move to primary data center in Ashburn, Virginia. Read-only mode expected. ==

(Apologies if this message isn't in your language.) Next week, the Wikimedia Foundation will transition its main technical operations to a new data center in Ashburn, Virginia, USA. This is intended to improve the technical performance and reliability of all Wikimedia sites, including this wiki. There will be some times when the site will be in read-only mode, and there may be full outages; the current target windows for the migration are January 22nd, 23rd and 24th, 2013, from 17:00 to 01:00 UTC (see [http://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?msg=Wikimedia+data+center+migration&amp;iso=20130122T17&amp;ah=8 other timezones] on timeanddate.com). More information is available [https://blog.wikimedia.org/2013/01/19/wikimedia-sites-move-to-primary-data-center-in-ashburn-virginia/ in the full announcement].

If you would like to stay informed of future technical upgrades, consider [[m:Tech/Ambassadors|becoming a Tech ambassador]] and [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/wikitech-ambassadors joining the ambassadors mailing list]. You will be able to help your fellow Wikimedians have a voice in technical discussions and be notified of important decisions.

Thank you for your help and your understanding.

[[:m:user:guillom|Guillaume Paumier]], via the [[:m:Global message delivery|Global message delivery system]] &lt;small&gt;([[:m:Distribution list/Global message delivery|wrong page? You can fix it.]])&lt;/small&gt;. 19 januari 2013 kl. 16.43 (CET)
&lt;!-- EdwardsBot 0338 --&gt;

== Presskontakt? ==

Hej.

För er som inte är aktiva på Wikipedia, så fungerar jag där som presskontakt, vilket huvudsakligen innebär att jag svarar på frågor från media men också skickar ut ett pressmeddelande ibland, om det är någonting särskilt som är värt att uppmärksamma. Det händer förstås att jag får frågor även om de mindre Wikimediaprojekten, och att det hade funnits pressmeddelanden som hade varit värda att skicka ut även här, men jag har varit mycket försiktig med att besvara dem (i egenskap av presskontakt i alla fall) och definitivt inte skickat ut några pressmeddelanden för saker som inte har med Wikipedia att göra eftersom jag inte anser mig ha något som helst mandat att företräda er.

Likväl hade det kanske ibland varit bra om någon hade gjort det, och de flesta Wikimediaprojekt, åtminstone på svenska, är så små att det kan vara svårt att nå ut med separat pressinformation. Vill ni att jag skall fungera som presskontakt även för det här projektet, hålla ett extra öga på vad som händer här, besvara frågor om jag får dem och skicka ut pressmeddelanden om det finns skäl till det? /[[Användare:Julle|Julle]] ([[Användardiskussion:Julle|diskussion]]) 30 januari 2013 kl. 19.59 (CET)

: Hej. Jag är en av de fåtalet aktiva här och jag tycker det låter som en bra ide att samköra det med Wikipedia så att du får det ansvaret även för oss. Nu har jag visserligen inget att komma med till ett pressmedelande förän &quot;min&quot; bok är klar och det kommer nog ta ett år till iaf. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 12 april 2013 kl. 23.00 (CEST)

== Help turn ideas into grants in the new IdeaLab ==

&lt;div class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
[[File:Wikimedia_Foundation_RGB_logo_with_text.svg|80px|right]]
''I apologize if this message is not in your language. Please help translate it.''

*Do you have an idea for a project to improve this community or website?
*Do you think you could complete your idea if only you had some funding?
*Do you want to help other people turn their ideas into project plans or grant proposals?

Please join us in the [[m:Grants:IdeaLab|IdeaLab]], an incubator for project ideas and Individual Engagement Grant proposals.

The Wikimedia Foundation is seeking new ideas and proposals for Individual Engagement Grants. These grants fund individuals or small groups to complete projects that help improve this community. If interested, please submit a completed proposal by February 15, 2013. Please visit https://meta.wikimedia.org/wiki/Grants:IEG for more information.

Thanks!  --[[m:User:Sbouterse (WMF)|Siko Bouterse, Head of Individual Engagement Grants, Wikimedia Foundation]] 30 januari 2013 kl. 21.53 (CET)

&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]. (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Correct it here]].)&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0344 --&gt;

== Convert complex templates to Lua to make them faster and more powerful ==

&lt;small&gt;(Please consider translating this message for the benefit of your fellow Wikimedians)&lt;/small&gt;

Greetings. As you might have seen on the [https://blog.wikimedia.org/2013/03/11/lua-templates-faster-more-flexible-pages/ Wikimedia tech blog] or the [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-ambassadors/2013-March/000171.html tech ambassadors list], a new functionality called &quot;Lua&quot; is being enabled on all Wikimedia sites today. [[mw:Lua|Lua]] is a scripting language that enables you to write faster and more powerful MediaWiki templates.

If you have questions about how to convert existing templates to Lua (or how to create new ones), we'll be holding two support sessions on IRC next week: [http://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?hour=02&amp;min=00&amp;sec=0&amp;day=20&amp;month=03&amp;year=2013 one on Wednesday] (for Oceania, Asia &amp; America) and [http://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?hour=18&amp;min=00&amp;sec=0&amp;day=22&amp;month=03&amp;year=2013 one on Friday] (for Europe, Africa &amp; America); see [[m:IRC office hours]] for the details. If you can't make it, you can also get help at [[mw:Talk:Lua scripting]].

If you'd like to learn about this kind of events earlier in advance, consider becoming a [[m:Tech/Ambassadors|Tech ambassador]] by subscribing to the [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/wikitech-ambassadors mailing list]. You will also be able to help your fellow Wikimedians have a voice in technical discussions and be notified of important decisions.

[[:m:user:guillom|Guillaume Paumier]], via the [[:m:Global message delivery|Global message delivery system]]. 13 mars 2013 kl. 21.24 (CET) &lt;small&gt;([[:m:Distribution list/Global message delivery|wrong page? You can fix it.]])&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0379 --&gt;

== [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders|Request for comment on inactive administrators]] ==

&lt;small&gt;(Please consider translating this message for the benefit of your fellow Wikimedians. Please also consider translating [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Summary|the proposal]].)&lt;/small&gt;

&lt;small&gt;[[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message|Read this message in English]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/ast|Lleer esti mensaxe n'asturianu]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/bn|বাংলায় এই বার্তাটি পড়ুন]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/ca|Llegiu aquest missatge en català]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/da|Læs denne besked på dansk]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/de|Lies diese Nachricht auf Deutsch]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/egl|Leś cal mesag' chè in Emiliàn]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/es|Leer este mensaje en español]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/fi|Lue tämä viesti suomeksi]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/fr|Lire ce message en français]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/gl|Ler esta mensaxe en galego]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/hi|हिन्दी]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/hr|Pročitajte ovu poruku na hrvatskom]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/id|Baca pesan ini dalam Bahasa Indonesia]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/it|Leggi questo messaggio in italiano]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/kn|ಈ ಸಂದೇಶವನ್ನು ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಓದಿ]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/mt|Aqra dan il-messaġġ bil-Malti]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/nb|norsk (bokmål)]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/nl|Lees dit bericht in het Nederlands]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/pl|Przeczytaj tę wiadomość po polsku]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/ro|Citiți acest mesaj în română]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/ru|Прочитать это сообщение на русском]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/so|Farriintaan ku aqri Af-Soomaali]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/sr|Pročitaj ovu poruku na srpskom (Прочитај ову поруку на српском)]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/th|อ่านข้อความนี้ในภาษาไทย]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/uk|Прочитати це повідомлення українською мовою]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/vi|Đọc thông báo bằng tiếng Việt]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/zh|使用中文阅读本信息。]]&lt;/small&gt;

Hello!

There is [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders|a new request for comment]] on Meta-Wiki concerning the removal of administrative rights from long-term inactive Wikimedians. Generally, this proposal from stewards would apply to wikis without an administrators' review process.

We are also compiling a [[m:Talk:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders|list of projects]] with procedures for removing inactive administrators on the talk page of the request for comment. Feel free to add your project(s) to the list if you have a policy on administrator inactivity.

All input is appreciated. The discussion may close as soon as 21 May 2013 (2013-05-21), but this will be extended if needed.

Thanks, [[m:User:Billinghurst|Billinghurst]] &lt;small&gt;(thanks to all the [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message|translators]]!)&lt;/small&gt; 24 april 2013 kl. 07.21 (CEST)
:&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]] (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|You can fix it]].)&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0430 --&gt;
:Eftersom vi har en egen [[Wikibooks:Administratörer#Inaktivitet|policy]] så är det inte egentligen aktuellt, annat än om vi vill &quot;automatisera&quot; det hela mera genom att låta stewards göra kollen. //[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 24 april 2013 kl. 16.40 (CEST)

== [en] Change to wiki account system and account renaming ==

&lt;div class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
Some accounts will soon be renamed due to a technical change that the developer team at Wikimedia are making. [[m:Single User Login finalisation announcement|More details on Meta]].

&lt;small&gt;(Distributed via [[m:global message delivery|global message delivery]] 30 april 2013 kl. 06.10 (CEST). Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Correct it here]].)&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0437 --&gt;

== [en] Change to section edit links ==

&lt;div class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
The default position of the &quot;edit&quot; link in page section headers is going to change soon. The &quot;edit&quot; link will be positioned adjacent to the page header text rather than floating opposite it.

Section edit links will be to the immediate right of section titles, instead of on the far right. If you're an editor of one of the wikis which already implemented this change, nothing will substantially change for you; however, scripts and gadgets depending on the previous implementation of section edit links will have to be adjusted to continue working; however, nothing else should break even if they are not updated in time.

[[m:Change to section edit links|Detailed information and a timeline]] is available on meta.

Ideas to do this all the way to 2009 at least. It is often difficult to track which of several potential section edit links on the far right is associated with the correct section, and many readers and anonymous or new editors may even be failing to notice section edit links at all, since they read section titles, which are far away from the links.

&lt;small&gt;(Distributed via [[m:global message delivery|global message delivery]] 30 april 2013 kl. 21.00 (CEST). Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Correct it here]].)&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0438 --&gt;

== Tech newsletter: Subscribe to receive the next editions ==

&lt;div style=&quot;width:auto; padding: 1em; background:#fdf6e3;&quot; class=&quot;plainlinks&quot; &gt;&lt;big&gt;Latest '''[[m:Tech/News|&lt;span style=&quot;color:#268bd2;&quot;&gt;Tech news&lt;/span&gt;]]''' from the Wikimedia technical community.&lt;/big&gt; ''Please inform other users about these changes.''&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;width:auto; padding: 1em; border: 2px solid #fdf6e3;&quot; class=&quot;plainlinks&quot; &gt;
;Recent software changes: ''(Not all changes will affect you.)''

* The latest version of MediaWiki (version [[mw:MediaWiki 1.22/wmf4|1.22/wmf4]]) was added to non-Wikipedia wikis on May 13, and to the English Wikipedia (with a Wikidata software update) on May 20. It will be updated on all other Wikipedia sites on May 22. [https://gerrit.wikimedia.org/r/gitweb?p=operations/mediawiki-config.git;a=commitdiff;h=ed976cf0c14fa3632fd10d9300bb646bfd6fe751;hp=c6c7bb1e5caaddf7325de9eef0e7bf85bcf5cc35] [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-l/2013-May/069458.html]
* A software update will perhaps result in temporary issues with images. Please [[m:Tech/Ambassadors|report any problems]] you notice. [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-l/2013-May/069458.html]
* MediaWiki recognizes links in twelve new [[:w:en:URI scheme|schemes]]. Users can now link to [[:w:en:SSH|SSH]], [[:w:en:XMPP|XMPP]] and [[:w:en:Bitcoin|Bitcoin]] directly from wikicode. [https://gerrit.wikimedia.org/r/gitweb?p=mediawiki/core.git;a=commitdiff;h=a89d623302b5027dbb2d06941a22372948757685]
* VisualEditor was added to [[bugzilla:48430|all content namespaces]] on mediawiki.org on May 20. [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-l/2013-May/069458.html]
* A new extension (&quot;TemplateData&quot;) was added to all Wikipedia sites on May 20. It will allow a future version of VisualEditor to [[bugzilla:44444|edit templates]]. [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-l/2013-May/069458.html]
* New sites: [[:voy:el:|Greek Wikivoyage]] and [[:wikt:vec:|Venetian Wiktionary]] joined the Wikimedia family last week; the total number of project wikis is now 794. [https://gerrit.wikimedia.org/r/gitweb?p=operations/mediawiki-config.git;a=commit;h=5d7536b403730bb502580e21243f923c3b79da0e] [https://gerrit.wikimedia.org/r/gitweb?p=operations/mediawiki-config.git;a=commit;h=43c9eebdfc976333be5c890439ba1fae3bef46f7]
* The logo of 18 Wikipedias was changed to [[w:en:Wikipedia:Wikipedia_logos#The_May_2010_logo|version 2.0]] in a [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikimedia-l/2013-May/125999.html third group of updates]. [https://gerrit.wikimedia.org/r/gitweb?p=operations/mediawiki-config.git;a=commitdiff;h=4688adbe467440eea318eecf04839fdd9ffa0565] 
* The [[:commons:Special:UploadWizard|UploadWizard]] on Commons now shows links to the old upload form in 55 languages ([[:bugzilla:33513|bug 33513]]). [https://gerrit.wikimedia.org/r/gitweb?p=operations/mediawiki-config.git;a=commit;h=4197fa18a22660296d0e5b84820d5ebb4cef46d4]

;Future software changes:
* The next version of MediaWiki (version 1.22/wmf5) will be added to Wikimedia sites starting on May 27. [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-l/2013-May/069458.html]
* An updated version of [[mw:Echo (Notifications)|Notifications]], with new features and fewer bugs, will be added to the English Wikipedia on May 23. [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-l/2013-May/069458.html]
* The [[m:Special:MyLanguage/Single User Login finalisation announcement|final version]] of the &quot;single user login&quot; (which allows people to use the same username on different Wikimedia wikis) is moved to August 2013. The software will [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-ambassadors/2013-April/000217.html automatically rename] some usernames. [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-ambassadors/2013-May/000233.html]
* A [[m:Special:MyLanguage/Flow|new discussion system]] for MediaWiki, called &quot;Flow&quot;, is under development. Wikimedia designers need your help to inform other users, [http://unicorn.wmflabs.org/flow/ test the prototype] and discuss the interface. [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-l/2013-May/069433.html].
* The Wikimedia Foundation is hiring people to act as links between software developers and users for VisualEditor. [http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-ambassadors/2013-May/000245.html]
&lt;/div&gt;
&lt;div style=&quot;font-size:90%; font-style:italic; background:#fdf6e3; padding:1em;&quot;&gt;'''[[m:Tech/News|Tech news]]''' prepared by [[m:Tech/Ambassadors|tech ambassadors]] and posted by [[m:Global message delivery|Global message delivery]] • [[m:Tech/News#contribute|Contribute]] • [[m:Tech/News/2013/21|Translate]] • [[m:Tech|Get help]] • [[m:Talk:Tech/News|Give feedback]] • [[m:Global message delivery/Targets/Tech ambassadors|Unsubscribe]] • 20 maj 2013 kl. 23.13 (CEST)
&lt;/div&gt;

&lt;div style=&quot;float:left; background:#eee8d5; border: .2em solid #dc322f; border-left: .7em solid #dc322f; padding: 1em; &quot;&gt;&lt;span style=&quot;color:#dc322f;font-weight:bold;&quot;&gt;Important note:&lt;/span&gt; This is the first edition of the [[m:Tech/News|Tech News]] weekly summaries, which help you monitor recent software changes likely to impact you and your fellow Wikimedians.

'''If you want to continue to receive the next issues every week''', please '''[[m:Global message delivery/Targets/Tech ambassadors|subscribe to the newsletter]]'''. You can  subscribe your personal talk page and a community page like this one. The newsletter can be [[m:Tech/News/2013/21|translated into your language]].

You can also [[m:Tech/Ambassadors|become a tech ambassador]], [[m:Tech/News|help us write the next newsletter]] and [[m:Talk:Tech/News|tell us what to improve]]. Your feedback is greatly appreciated. [[m:user:guillom|guillom]] 20 maj 2013 kl. 23.13 (CEST)&lt;/div&gt;
{{clear}}
&lt;!-- EdwardsBot 0455 --&gt;

== Trademark discussion ==

Hi, apologies for posting this in English, but I wanted to alert your community to a discussion on Meta about potential changes to the Wikimedia Trademark Policy. Please translate this statement if you can. We hope that you will all participate in the discussion; we also welcome translations of the legal team’s statement into as many languages as possible and encourage you to voice your thoughts there. Please see the [[:m:Trademark practices discussion|Trademark practices discussion (on Meta-Wiki)]] for more information. Thank you! --[[:m:User:Mdennis_(WMF)|Mdennis (WMF)]] ([[:m:User talk:Mdennis_(WMF)|talk]])
&lt;!-- EdwardsBot 0473 --&gt;

== [[:m:Requests_for_comment/X!'s_Edit_Counter|X!'s Edit Counter]] ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;small&gt;(Sorry for writing in English. You can [[:m:Special:MyLanguage/Requests_for_comment/X!%27s_Edit_Counter/Summary|translate the proposal]].)&lt;/small&gt;

Should [[tools:~tparis/pcount|X!'s edit counter]] retain the opt-in requirement? Your input is strongly encouraged. [[:m:Requests_for_comment/X!'s_Edit_Counter|Voice your input here]].—[[:m:w:User:Cyberpower678|&lt;span style=&quot;color:green;font-family:Neuropol&quot;&gt;cyberpower]] [[:m:w:User talk:Cyberpower678|&lt;sup style=&quot;color:purple;font-family:arnprior&quot;&gt;Chat]]&lt;sub style=&quot;margin-left:-4.4ex;color:purple;font-family:arnprior&quot;&gt;Automation&lt;/sub&gt; 23 juni 2013 kl. 07.02 (CEST)
:&lt;small&gt;Distributed via [[:m:Global message delivery|Global message delivery]]. (Wrong page? [[:m:Distribution list/Global message delivery|Fix here]].)&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0505 --&gt;

== Universal Language Selector will be enabled on 2013-07-09 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
On July 9, 2013, [[mw:Universal Language Selector|Universal Language Selector]] (ULS) will be enabled on this wiki. The ULS provides a flexible way to configure and deliver language settings like interface language, fonts, and input methods (keyboard mappings). Making it available here is the last phase of making ULS available on all Wikimedia wikis.

Please read the announcement on [[m:Announcement Universal Language Selector|Meta-Wiki]] for more information. [[m:User_talk:Siebrand|Siebrand]] 4 juli 2013 kl. 14.58 (CEST) &lt;small&gt;(via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]).&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0515 --&gt;

== Pywikipedia is migrating to git ==

Hello, Sorry for English but It's very important for bot operators so I hope someone translates this.
[[mw:PWB|Pywikipedia]] is migrating to Git so after July 26, SVN checkouts won't be updated If you're using Pywikipedia you have to switch to git, otherwise you will use out-dated framework and your bot might not work properly. There is a [[mw:Manual:Pywikipediabot/Gerrit|manual]] for doing that and a [https://blog.wikimedia.org/2013/07/23/pywikipediabot-moving-to-git-on-july-26/ blog post] explaining about this change in non-technical language. If you have question feel free to ask in [[mw:Manual talk:Pywikipediabot/Gerrit]], [https://lists.wikimedia.org/mailman/listinfo/pywikipedia-l mailing list], or in the [irc://irc.freenode.net/#pywikipediabot IRC channel]. Best [[mw:User:Ladsgroup|Amir]] &lt;small&gt;(via [[m:Global message delivery|Global message delivery]]).&lt;/small&gt; 23 juli 2013 kl. 15.48 (CEST)
&lt;!-- EdwardsBot 0534 --&gt;

== HTTPS for users with an account ==

Greetings. Starting on August 21 (tomorrow), all users with an account will be using [[m:w:en:HTTPS|HTTPS]] to access Wikimedia sites. HTTPS brings better security and improves your privacy. More information is available at [[m:HTTPS]].

If HTTPS causes problems for you, tell us [https://bugzilla.wikimedia.org on bugzilla], [[m:IRC|on IRC]] (in the &lt;code&gt;#wikimedia-operations&lt;/code&gt; channel) or [[m:Talk:HTTPS|on meta]]. If you can't use the other methods, you can also send an e-mail to &lt;code&gt;https@wikimedia.org&lt;/code&gt;.

[[m:User:Greg (WMF)|Greg Grossmeier]] &lt;small&gt;(via the [[m:Global message delivery|Global message delivery]] system)&lt;/small&gt;. 20 augusti 2013 kl. 21.43 (CEST) &lt;small&gt;(wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|You can fix it.]])&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0560 --&gt;

: Svenska: Sedan igår används alltid krypterade förbindelser ([[w:HTTPS]]) för inloggade användare. Säg till om detta ställer till med problem. Något mer diskussion på svenska finns på [[w:WP:Bybrunnen|WP:Bybrunnen]]. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 22 augusti 2013 kl. 05.55 (CEST)

== [[:m:Community Logo/Request for consultation|Request for consultation on community logo]] ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

[[File:Wikimedia Community Logo.svg|thumb|Request for consultation on this community logo]]

First, I’d like to apologize for the English. If you can, please help to translate this for other members of your community.

The legal team at the Wikimedia Foundation would greatly appreciate your input on the best way to manage the &quot;community logo&quot; (pictured here) to best balance protection of the projects with community support. Accordingly, they have created a “request for consultation” on Meta where they set out briefly some of the issues to be considered and the options that they perceive. [[:m:Community Logo/Request for consultation|Your input would be invaluable]] in helping guide them in how best to serve our mission.

Thank you! --[[m:User:Mdennis|Mdennis]] ([[m:User talk:Mdennis|talk]]) &lt;small&gt;(via the [[m:Global message delivery|Global message delivery]] system)&lt;/small&gt;. 24 september 2013 kl. 05.13 (CEST) &lt;small&gt;(wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|You can fix it.]])&lt;/small&gt;

&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0590 --&gt;

== [[mw:Echo|Notifications]] ==

[[File:Notifications-Flyout-Screenshot-08-10-2013-Cropped.png|thumb|300px|Notifications inform you of new activity that affects you -- and let you take quick action.]]
''(This message is in English, please translate as needed)''

Greetings!  

[[mw:Echo|Notifications]] will inform users about new activity that affects them on this wiki in a unified way: for example, this new tool will let you know when you have new talk page messages, edit reverts, mentions or links -- and is designed to augment (rather than replace) the watchlist. The Wikimedia Foundation's editor engagement team developed this tool (code-named 'Echo') earlier this year, to help users contribute more productively to MediaWiki projects. 

We're now getting ready to bring Notifications to almost all other Wikimedia sites, and are aiming for a 22 October deployment, as outlined in [[mw:Echo/Release_Plan_2013|this release plan]]. It is important that notifications is translated for all of the languages we serve.  

There are three major points of translation needed to be either done or checked:
*[https://translatewiki.net/w/i.php?title=Special%3AMessageGroupStats&amp;x=D&amp;group=ext-echo#sortable:3=desc Echo on translatewiki for user interface] - you must have an account on translatewiki to translate
*[https://translatewiki.net/w/i.php?title=Special%3AMessageGroupStats&amp;x=D&amp;group=ext-thanks#sortable:3=desc Thanks on translatewiki for user interface] - you must have an account on translatewiki to translate
*[[mw:Help:Notifications|Notifications help on mediawiki.org]].  This page can be hosted after translation on mediawiki.org or we can localize it to this Wikipedia.  You do not have to have an account to translate on mediawiki, but single-user login will create it for you there if you follow the link.
:*[[mw:Echo/Release Plan 2013#Checklist|Checklist]]

Please let us know if you have any questions, suggestions or comments about this new tool. For more information, visit [[mw:Echo_(Notifications)|this project hub]] and [[mw:Help:Notifications|this help page]]. [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 4 oktober 2013 kl. 21.15 (CEST)
:&lt;small&gt;(via the [[m:Global message delivery|Global message delivery]] system) (wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|You can fix it.]])&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0597 --&gt;

== Speak up about the trademark registration of the Community logo. ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

Hi all, 

Please join the consultation about the Community logo that represents Meta-Wiki: [[:m:Community Logo/Request for consultation]].

This community consultation was commenced on September 24. The following day, two individuals filed a legal opposition against the registration of the Community logo.

The question is whether the Wikimedia Foundation should seek a collective membership mark with respect to this logo or abandon its registration and protection of the trademark. 

We want to make sure that everyone get a chance to speak up so that we can get clear direction from the community.  We would therefore really appreciate the community's help in translating this announcement from English so that everyone is able to understand it.

Thanks, 
[[m:User:Geoffbrigham|Geoff]] &amp; [[m:User:YWelinder (WMF)|Yana]] 8 oktober 2013 kl. 22.53 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0601 --&gt;

== Introducting Beta Features ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
''(Apologies for writing in English. Please translate if necessary)''

We would like to let you know about [[mw:About_Beta_Features|Beta Features]], a new program from the Wikimedia Foundation that lets you try out new features before they are released for everyone.

Think of it as a digital laboratory where community members can preview upcoming software and give feedback to help improve them. This special preference page lets designers and engineers experiment with new features on a broad scale, but in a way that's not disruptive.

Beta Features is now ready for testing on [[mw:Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|MediaWiki.org]]. It will also be released on Wikimedia Commons and MetaWiki this Thursday, 7 November. Based on test results, the plan is to release it on all wikis worldwide on 21 November, 2013.

Here are the first features you can test this week:
* [[mw:Multimedia/About_Media_Viewer|Media Viewer]] — view images in large size or full screen
* [[mw:VisualEditor/Beta_Features/Formulae|VisualEditor Formulæ]] (for wikis with [[mw:VisualEditor|VisualEditor]]) — edit algebra or equations on your pages
* [[mw:Typography_Update|Typography Refresh]] —  make text more readable (coming Thursday)

Would you like to try out Beta Features now? After you log in on MediaWiki.org, a small 'Beta' link will appear next to your 'Preferences'. Click on it to see features you can test, check the ones you want, then click 'Save'. Learn more on the [[mw:About_Beta_Features|Beta Features page]].

After you've tested Beta Features, please let the developers know what you think on [[mw:Talk:About_Beta_Features|this discussion page]] -- or report any bugs [http://wmbug.com/new?product=MediaWiki%20extensions&amp;component=BetaFeatures here on Bugzilla]. You're also welcome to join [[m:IRC_office_hours#Upcoming_office_hours|this IRC office hours chat]] on Friday, 8 November at 18:30 UTC. 

Beta Features was developed by the Wikimedia Foundation's Design, Multimedia and VisualEditor teams. Along with other developers, they will be adding new features to this experimental program every few weeks. They are very grateful to all the community members who helped create this project — and look forward to many more productive collaborations in the future.

Enjoy, and don't forget to let developers know what you think!  [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 5 november 2013 kl. 21.40 (CET)
:&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]] (wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|Correct it here]])&lt;/small&gt;, 5 november 2013 kl. 21.40 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0622 --&gt;

== Call for comments on draft trademark policy ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Hi all, 

The Wikimedia legal team invites you to participate in the development of the new Wikimedia trademark policy.

The [[:wmf:Trademark policy|current trademark policy]] was introduced in 2009 to protect the [[:wmf:Wikimedia trademarks|Wikimedia marks]]. We are now updating this policy to better balance permissive use of the marks with the legal requirements for preserving them for the community. The new draft trademark policy is ready for your review [[:m:Trademark policy|here]], and we encourage you to discuss it [[:m:Talk:Trademark policy|here]].

We would appreciate if someone would translate this message into your language so more members of your community can contribute to the conversation.

Thanks, &lt;br /&gt;
[[:m:User:YWelinder (WMF)|Yana]] &amp; [[:m:User:Geoffbrigham|Geoff]]

&lt;/div&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0657 --&gt;</text>
      <sha1>kazvsqqr4op07gf50sh3ut71v1fogsk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Rundskrivelser/Arkiv/2014</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10003</id>
    <revision>
      <id>45385</id>
      <parentid>45383</parentid>
      <timestamp>2015-08-15T18:18:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Precisare inledande hänvisning.</comment>
      <origin>45385</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34118" sha1="7iqnn431bxzmlmxv19q3ioqqgqhzmj1" xml:space="preserve">'''Obs! Detta är ett arkiv. Alla nya centrala meddelanden och inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Rundskrivelser|Rundskrivelser]] respektive [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]].'''

== Request for comment on Commons: Should Wikimedia support MP4 video? ==

''I apologize for this message being only in English. Please translate it if needed to help your community.''

The Wikimedia Foundation's [[mw:Multimedia|multimedia team]] seeks community guidance on a proposal to support the [[w:MP4|MP4 video format]]. This digital video standard is used widely around the world to record, edit and watch videos on mobile phones, desktop computers and home video devices. It is also known as [[w:MP4|H.264/MPEG-4 or AVC]].

Supporting the MP4 format would make it much easier for our users to view and contribute video on Wikipedia and Wikimedia projects -- and video files could be offered in dual formats on our sites, so we could continue to support current open formats (WebM and Ogg Theora). 

However, MP4 is a patent-encumbered format, and using a proprietary format would be a departure from our current practice of only supporting open formats on our sites -- even though the licenses appear to have acceptable legal terms, with only a small fee required. 

We would appreciate your guidance on whether or not to support MP4. Our Request for Comments presents views both in favor and against MP4 support, based on opinions we’ve heard in our discussions with community and team members. 

[[commons:Commons:Requests for comment/MP4 Video|Please join this RfC -- and share your advice]].

All users are welcome to participate, whether you are active on Commons, Wikipedia, other Wikimedia project -- or any site that uses content from our free media repository.

You are also welcome to join tomorrow's [[m:IRC_office_hours#Upcoming_office_hours|Office hours chat on IRC]],  this Thursday, January 16, at 19:00 UTC, if you would like to discuss this project with our team and other community members.

We look forward to a constructive discussion with you, so we can make a more informed decision together on this important topic. [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 16 januari 2014 kl. 07.47 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Keegan_(WMF)/MP4_notice_targets&amp;oldid=7105580 --&gt;

== Universal Language Selector will be enabled by default again on this wiki by 21 February 2014 ==

&lt;div class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
On January 21 2014 the MediaWiki extension [[mw:Universal Language Selector|Universal Language Selector]] (ULS) was [[mw:Universal Language Selector/Announcement Jan2014|disabled]] on this wiki. A new preference was added for logged-in users to turn on ULS. This was done to prevent slow loading of pages due to ULS webfonts, a behaviour that had been observed by the Wikimedia Technical Operations team on some wikis. 

We are now ready to enable ULS again. The temporary preference to enable ULS will be removed. A [[commons:File:ULS-font-checkbox.png|new checkbox]] has been added to the Language Panel to enable/disable font delivery. This will be unchecked by default for this wiki, but can be selected at any time by the users to enable webfonts. This is an interim solution while we improve the feature of webfonts delivery.

You can read the [[mw:Universal Language Selector/Announcement Feb2014|announcement]] and the [[mw:Universal Language Selector/Upcoming Development Plan|development plan]] for more information. Apologies for writing this message only in English. Thank you. [[m:User_talk:Runab WMF|Runa]]

&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Runab WMF@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/ULS_Reenable_2014&amp;oldid=7490703 --&gt;

== Amendment to the Terms of Use ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Hello all, 

Please join a discussion about a [[:m:Terms of use/Paid contributions amendment|proposed amendment]] to the [[wmf:Terms of Use|Wikimedia Terms of Use]] regarding undisclosed paid editing and we encourage you to voice your thoughts there. Please translate this statement if you can, and we welcome you to translate the proposed amendment and introduction. Please see [[:m:Terms of use/Paid contributions amendment|the discussion on Meta Wiki]] for more information. Thank you! [[:m:User:Slaporte (WMF)|Slaporte (WMF)]] 21 februari 2014 kl. 23.00 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Jalexander@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=7499312 --&gt;

== Call for project ideas: funding is available for community experiments ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;

[[File:IEG_key_blue.png|100px|right]]

''I apologize if this message is not in your language. Please help translate it.''

Do you have an idea for a project that could improve your community? [[m:Grants:IEG|Individual Engagement Grants]] from the Wikimedia Foundation help support individuals and small teams to organize experiments for 6 months. You can get funding to try out your idea for online community organizing, outreach, tool-building, or research to help make {{SITENAME}} better. In March, we’re looking for new project proposals. 

Examples of past Individual Engagement Grant projects:
*[[m:Grants:IEG/Build_an_effective_method_of_publicity_in_PRChina|Organizing social media for Chinese Wikipedia]] ($350 for materials) 
*[[m:Grants:IEG/Visual_editor-_gadgets_compatibility|Improving gadgets for Visual Editor]] ($4500 for developers)
*[[m:Grants:IEG/The_Wikipedia_Library|Coordinating access to reliable sources for Wikipedians]] ($7500 for project management, consultants and materials)
*[[m:Grants:IEG/Elaborate_Wikisource_strategic_vision|Building community and strategy for Wikisource]] (€10000 for organizing and travel)

'''[[m:Grants:IEG#ieg-applying|Proposals]] are due by 31 March 2014.''' There are a number of ways to [[m:Grants:IEG|get involved]]! 

Hope to have your participation,

--[[m:User:Sbouterse (WMF)|Siko Bouterse, Head of Individual
Engagement Grants, Wikimedia Foundation]] 28 februari 2014 kl. 20.44 (CET)

&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:AKoval (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=IEG/MassMessageList&amp;oldid=7675744 --&gt;

== Proposed optional changes to Terms of Use amendment ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Hello all, in response to some community comments in the discussion on the amendment to the Terms of Use on undisclosed paid editing,  we have prepared two optional changes. Please [[m:Terms_of_use/Paid_contributions_amendment#Optional_changes|read about these optional changes on Meta wiki]] and share your comments. If you can (and this is a non english project), please translate this announcement. Thanks! [[m:User:Slaporte (WMF)|Slaporte (WMF)]] 13 mars 2014 kl. 22.56 (CET) &lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Jalexander@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=7592057 --&gt;

== Changes to the default site typography coming soon ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt; 
This week, the typography on Wikimedia sites will be updated for all readers and editors who use the default &quot;Vector&quot; skin. This change will involve new serif fonts for some headings, small tweaks to body content fonts, text size, text color, and spacing between elements. The schedule is: 

* '''April 1st''': non-Wikipedia projects will see this change live
* '''April 3rd''': Wikipedias will see this change live

This change is very similar to the &quot;Typography Update&quot; Beta Feature that has been available on Wikimedia projects since November 2013. After several rounds of testing and with feedback from the community, this Beta Feature will be disabled and successful aspects enabled in the default site appearance. Users who are logged in may still choose to use another skin, or alter their [[Special:MyPage/vector.css|personal CSS]], if they prefer a different appearance. Local [[MediaWiki:Common.css|common CSS]] styles will also apply as normal, for issues with local styles and scripts that impact all users. 

For more information:
* [[mw:Typography refresh|Summary of changes and FAQ]]
* [[mw:Talk:Typography refresh|Discussion page]] for feedback or questions
* [https://blog.wikimedia.org/2014/03/27/typography-refresh/ Post] on blog.wikimedia.org

-- [[m:User:Steven (WMF)|Steven Walling]] (Product Manager) on behalf of the Wikimedia Foundation's [[mw:Design|User Experience Design]] team
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Steven (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=7990801 --&gt;

== Media Viewer ==

&lt;br&gt;
&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
Greetings, my apologies for writing in English.

I wanted to let you know that [[mw:Multimedia/About Media Viewer|Media Viewer]] will be released to this wiki in the coming weeks. Media Viewer allows readers of Wikimedia projects to have an enhanced view of files without having to visit the file page, but with more detail than a thumbnail. You can try Media Viewer out now by turning it on in your [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|Beta Features]]. If you do not enjoy Media Viewer or if it interferes with your work after it is turned on you will be able to disable Media Viewer as well in your [[Special:Preferences#mw-prefsection-rendering|preferences]]. I invite you to [[mw:Talk:Multimedia/About Media Viewer|share what you think]] about Media Viewer and how it can be made better in the future.

Thank you for your time. - [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] 23 maj 2014 kl. 23.29 (CEST)

&lt;small&gt;--This message was sent using [[m:MassMessage|MassMessage]]. Was there an error? [[m:Talk:MassMessage|Report it!]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;/br&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Keegan_(WMF)/MassMessage/Multimedia/Media_Viewer&amp;oldid=8631315 --&gt;

== Using only [[commons:Special:MyLanguage/Commons:Upload Wizard|UploadWizard]] for uploads ==

[[Image:Commons-logo.svg|right|220px|alt=Wikimedia Commons logo]]
&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
Hello! Sorry for writing in English. It was noted that on this wiki upload is not fully functional for users, who will experience a very difficult and/or [[wmf:Resolution:Licensing policy|illegal]] uploading. In fact, the [[MediaWiki:Licenses|licenses/copyright tags dropdown]] is empty, making it hard or impossible to comply with copyright requirements during upload itself.

Presumably, you don't have interest nor energies to have [[commons:Category:Licensing templates|hundreds templates]] with the [[mw:Multimedia/Media Viewer/Template compatibility|now required HTML]], even less a local [[m:EDP|EDP]].
I propose to have
* '''[[Special:Upload|local &quot;{{int:upload}}&quot;]] [[commons:Commons:Turning off local uploads|restricted]]''' to the &quot;{{int:group-sysop}}&quot; group (for emergency uploads) and
* the '''sidebar point to [[commons:Special:UploadWizard]]''',
so that you can avoid local maintenance and all users can have a functioning, easy upload interface [[translatewiki:Special:Translate/ext-uploadwizard|in their own language]]. All registered users can upload on Commons and [[Special:ListFiles|existing files]] will not be affected.

All this will get done around 2014-07-03.
# If you disagree with the proposal, just [[m:User:Nemo bis/Unused local uploads|remove your wiki from the list]]. Remember also to create [[MediaWiki:Licenses]] locally with any content (see a [[s:fr:MediaWiki:Licenses|simple example]]), or uploads will be soon disabled anyway by MediaWiki itself (starting in [[mw:MediaWiki_1.24/Roadmap|version 1.24wmf11]]).
# To make the UploadWizard even better, please tell your experience and ideas on [[commons:Commons:Upload Wizard feedback]].

[[m:User:Nemo_bis|Nemo]] 19 juni 2014 kl. 15.09 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Nemo bis@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Nemo_bis/Unused_local_uploads&amp;oldid=8940453 --&gt;

== Media Viewer is now live on this wiki ==

&lt;br&gt;
&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
[[File:Media_Viewer_Desktop_-_Large_Image_Opaque_Info.png|thumb|Media Viewer lets you see images in larger size]]

Greetings— and sorry for writing in English, please translate if it will help your community,

The Wikimedia Foundation's [[mw:Multimedia|Multimedia team]] is happy to announce that [[mw:Multimedia/About Media Viewer|Media Viewer]] was just released on this site today. 

Media Viewer displays images in larger size when you click on their thumbnails, to provide a better viewing experience. Users can now view images faster and more clearly, without having to jump to separate pages — and its user interface is more intuitive, offering easy access to full-resolution images and information, with links to the file repository for editing. The tool has been tested extensively across all Wikimedia wikis over the past six months as a [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|Beta Feature]] and has been [[mw:Multimedia/Media_Viewer/Release_Plan#Timeline|released]] to the largest Wikipedias, all language Wikisources, and the English Wikivoyage already.

If you do not like this feature, you can easily turn it off by clicking on &quot;Disable Media Viewer&quot; at the bottom of the screen, pulling up the information panel (or in your [[Special:Preferences#mw-prefsection-rendering|your preferences]]) whether you have an account or not. Learn more [[mw:Help:Multimedia/Media_Viewer#How_can_I_turn_off_this_feature.3F|in this Media Viewer Help page]].

Please let us know if you have any questions or comments about Media Viewer. You are invited to [[mw:Talk:Multimedia/About_Media_Viewer|share your feedback in this discussion on MediaWiki.org]] in any language, to help improve this feature. You are also welcome to [https://www.surveymonkey.com/s/media-viewer-1-all?c=announce-all take this quick survey in English], [https://www.surveymonkey.com/s/media-viewer-1-fr en français], [https://www.surveymonkey.com/s/media-viewer-1-es o español].

We hope you enjoy Media Viewer. Many thanks to all the community members who helped make it possible. - [[mw:User:Fabrice Florin (WMF)|Fabrice Florin (WMF)]]  ([[m:User talk:Fabrice Florin (WMF)|talk]]) 19 juni 2014 kl. 23.54 (CEST)

&lt;small&gt;--This message was sent using [[m:MassMessage|MassMessage]]. Was there an error? [[m:Talk:MassMessage|Report it!]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Keegan_(WMF)/MassMessage/Multimedia/Media_Viewer&amp;oldid=8631315 --&gt;

== Letter petitioning WMF to reverse recent decisions ==

The Wikimedia Foundation recently created a new feature, &quot;superprotect&quot; status. The purpose is to prevent pages from being edited by elected administrators -- but permitting WMF staff to edit them. It has been put to use in only one case: to protect the deployment of the Media Viewer software on German Wikipedia, in defiance of a clear decision of that community to disable the feature by default, unless users decide to enable it.

If you oppose these actions, please add your name to this letter. If you know non-Wikimedians who support our vision for the free sharing of knowledge, and would like to add their names to the list, please ask them to sign an identical version of the letter on change.org.
* [[:m:Letter to Wikimedia Foundation: Superprotect and Media Viewer|Letter to Wikimedia Foundation: Superprotect and Media Viewer]]
* [http://www.change.org/p/lila-tretikov-remove-new-superprotect-status-and-permit-wikipedia-communities-to-enact-current-software-decisions-uninhibited Letter on change.org]

-- [[:m:User:JurgenNL|JurgenNL]] ([[:m:User talk:JurgenNL|talk]]) 21 augusti 2014 kl. 19.35 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:JurgenNL@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=9313374 --&gt;

== Process ideas for software development ==

&lt;div class=”mw-content-ltr”&gt;
’’My apologies for writing in English.’’

Hello,

I am notifying you that a brainstorming session has been [[:m:Community Engagement (Product)/Process ideas|started on Meta]] to help the Wikimedia Foundation increase and better affect community participation in software development across all wiki projects. Basically, how can you be more involved in helping to create features on Wikimedia projects?  We are inviting all interested users to voice their ideas on how communities can be more involved and informed in the product development process at the Wikimedia Foundation. It would be very appreciated if you could translate this message to help inform your local communities as well.

I and the rest of [[:m:Community Engagement (Product)|my team]] welcome you to participate. We hope to see you on Meta.

Kind regards,
-- [[m:User:Rdicerb (WMF)|Rdicerb (WMF)]] [[m:User talk:Rdicerb (WMF)|talk]] 22 augusti 2014 kl. 00.15 (CEST)

&lt;small&gt;--This message was sent using [[m:MassMessage|MassMessage]]. Was there an error? [[m:Talk:MassMessage|Report it!]]&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=9313374 --&gt;

== Grants to improve your project ==

:''Apologies for English.  Please help translate this message.''
Greetings! The [[:m:Grants:IEG|Individual Engagement Grants program]] is accepting proposals for funding new experiments from September 1st to 30th. Your idea could improve Wikimedia projects with a new tool or gadget, a better process to support community-building on your wiki, research on an important issue, or something else we haven't thought of yet. 
Whether you need $200 or $30,000 USD, Individual Engagement Grants can cover your own project development time in addition to hiring others to help you.
*'''[[:m:Grants:IEG#ieg-apply|Submit your proposal]]'''
*'''Get help''': In [[:m:Grants:IdeaLab|IdeaLab]] or an upcoming [[:m:Grants:IdeaLab/Events#Upcoming_events|Hangout session]] [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 2 september 2014 kl. 18.52 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:PEarley (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:PEarley_(WMF)/Sandbox&amp;oldid=9730503 --&gt;

== Change in renaming process ==

''Part or all of this message may be in English. Please help translate if possible.''
&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;Målet för [[:m:Single User Login finalisation announcement|enhetlig användarinloggning (Single-user Login, eller SUL)]] är att se till att varje Wikimediaskribent har ett enda globalt användarkonto med ett och samma användarnamn i alla projekten. Som du kanske känner till håller det efter ett längre uppehåll på att införas som ett samarbete mellan [[m:bureaucrat|byråkrat]]er, [[m:stewards|stewarder]], och Wikimediastiftelsens tekniker. Detta kommer även att tillåta verktyg såsom väntelistor och underrättelser över alla wikis. '''Inget datum har i nuläget satts för slutförande av enhetligt användarinloggning.'''

Som del av denna process kommer alla namnbytesprocesser att ändras till en enda global namnbytesprocess. Från och med den 15 september 2014 kommer lokala byråkrater inte att kunna utföra namnändringar. [[:m:Global renamers|Globala namnändrare]] håller på att etableras för att säkerställa att alla projekt och språk representeras korrekt vid detta datum. För tre veckor sedan skickade jag en notis till alla byråkrater om denna process med en inbjudan att delta, och många har börjat [[:m:SRGP|begära]] medlemskap i denna grupp. Tillsammans med stewarder kommer de globala namnändrarna att ha befogenhet att hjälpa skribenter genom den ofta besvärliga processen att få ett globalt användarnamn.

Avslutningsvis, besök gärna [[Special:MergeAccount]] för att förena dina konton om du inte gjort det ännu. Om dina lokala sidor om namnändring behöver uppdateras, gör gärna det och överväg att dirigera användare till [[:m:SRUC]] för framtida namnändringsförfrågningar, framför allt om detta projekt saknar byråkrater som kan döpa om användare globalt. Om du har fler frågor kan du läsa mer på  [[:m:Help:Unified login|Metas hjälpsida]]. Du kan även följa de tekniska detaljerna [[:mw:SUL finalisation|på mediawiki.org]]. [[:m:User talk:Keegan (WMF)|Kontakta mig gärna på Meta]] om du har några frågor. Tack för ditt engagemang.&lt;/div&gt; -- [[:m:User:Keegan (WMF)|User:Keegan (WMF)]] ([[:m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 9 september 2014 kl. 18.22 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Keegan_(WMF)/MassMessage/Crats/Pumps&amp;oldid=9804310 --&gt;

== Meta RfCs on two new global groups ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Hello all, 

There are currently requests for comment open on meta to create two new global groups. The first is a group for members of the OTRS permissions queue, which would grant them autopatrolled rights on all wikis except those who opt-out. That proposal can be found at [[m:Requests for comment/Creation of a global OTRS-permissions user group]]. The second is a group for Wikimedia Commons admins and OTRS agents to view deleted file pages through the 'viewdeletedfile' right on all wikis except those who opt-out. The second proposal can be found at [[m:Requests for comment/Global file deletion review]].

We would like to hear what you think on both proposals. Both are in English; if you wanted to translate them into your native language that would also be appreciated.

It is possible for individual projects to opt-out, so that users in those groups do not have any additional rights on those projects. To do this please start a local discussion, and if there is consensus you can request to opt-out of either or both at [[m:Stewards' noticeboard]].

Thanks and regards, [[m:User:Ajraddatz|Ajraddatz]] ([[m:User talk:Ajraddatz|talk]]) 26 oktober 2014 kl. 19.04 (CET)&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Ajraddatz@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=10024331 --&gt;

== Global AbuseFilter ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Hello,

[[mw:Special:MyLanguage/Extension:AbuseFilter|AbuseFilter]] is a MediaWiki extension used to detect likely abusive behavior patterns, like pattern vandalism and spam. In 2013, [[m:Special:Mylanguage/Global AbuseFilter|Global AbuseFilters]] were enabled on a limited set of wikis including Meta-Wiki, MediaWiki.org, Wikispecies and (in early 2014) all the &quot;[https://noc.wikimedia.org/conf/highlight.php?file=small.dblist small wikis]&quot;. Recently, global abuse filters were enabled on &quot;[https://noc.wikimedia.org/conf/highlight.php?file=medium.dblist medium sized wikis]&quot; as well. These filters are currently managed by stewards on Meta-Wiki and have shown to be very effective in preventing mass spam attacks across Wikimedia projects. However, there is currently no policy on how the global AbuseFilters will be managed although there are proposals. There is an ongoing [[m:Requests for comment/Global AbuseFilter|request for comment]] on policy governing the use of the global AbuseFilters. In the meantime, specific wikis can opt out of using the global AbuseFilter. These wikis can simply add a request to [[m:Global AbuseFilter/Opt-out wikis|this list]] on Meta-Wiki. More details can be found on [[m:Special:Mylanguage/Global AbuseFilter/2014 announcement|this page]] at Meta-Wiki. If you have any questions, feel free to ask on [[m:Talk:Global AbuseFilter|m:Talk:Global AbuseFilter]].

Thanks,

[[m:User:PiRSquared17|PiRSquared17]], [[m:User:Glaisher|Glaisher]]&lt;/div&gt; — 14 november 2014 kl. 18.34 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Glaisher@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_AbuseFilter/2014_announcement_distribution_list&amp;oldid=10495115 --&gt;

== VisualEditor coming to this wiki as a Beta Feature ==

&lt;div dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;me-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot;&gt;
[[File:VE_as_BetaFeature.png|right|350px]]

''Hello. Please excuse the English. I would be grateful if you translated this message!''

'''[[:mw:VE|VisualEditor]], a rich-text editor for MediaWiki, will soon be available on this wiki as a [[:mw:Beta Features|Beta Feature]]'''. The estimated date of activation is Wednesday, 26 November. 

To access it, you will need to visit the {{int:Prefs-betafeatures}} [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures page] after the deployment and tick the box next to &quot;{{int:Visualeditor-preference-core-label}}&quot;. (If you have enabled the &quot;{{int:Betafeatures-auto-enroll}}&quot; option, VisualEditor will be automatically available for you.) There will also be a &quot;{{int:Visualeditor-preference-language-label}}&quot; that you can enable if you need it. 

Then, you just have to click on &quot;{{int:Vector-view-edit}}&quot; to start VisualEditor, or on &quot;{{int:Visualeditor-ca-editsource}}&quot; to edit using wikitext markup. You can even begin to edit pages with VisualEditor and then switch to the wikitext editor simply by clicking on its tab at any point, and you can keep your changes when doing so.

[[:mw:Help:VisualEditor/VE as Beta Feature|A guide was just published at mediawiki.org]] so that you can '''learn how to support your community with this transition''': please read and translate it if you can! You will find all the information about the next steps there. Please report any suggestions or issues at [[:mw:VisualEditor/Feedback|the main feedback page]]. You will also receive the next issues of the multilingual monthly newsletter here on this page: if you want it delivered elsewhere, for example at your personal talk page, please add the relevant page [[:m:VisualEditor/Newsletter|here]].  
Thanks for your attention and happy editing, [[:m:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]] 21 november 2014 kl. 19.12 (CET) &lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Sister_projects&amp;oldid=10598554 --&gt;

== VisualEditor coming to this wiki as a Beta Feature (errata) ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;it&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
''Please notice the correct direct link to access {{int:Prefs-betafeatures}} [[:Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|is this one]]. Thanks for your understanding! [[:m:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]] 21 november 2014 kl. 19.35 (CET)''
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Sister_projects&amp;oldid=10598554 --&gt;

== VisualEditor News #10—2014 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;margin:0.5em;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}width:230px;border:1px solid #AAA;padding:0.5em&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200x70px|center|frameless|alt=VisualEditor]]
[[File:VisualEditor table editing add and remove columns.png|230x230px|center|frameless|alt=Screenshot showing how to add or remove columns from a table]]
'''Did you know?'''
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size:90%;&quot;&gt;
Basic table editing is now available in VisualEditor. You can add and remove rows and columns from tables at the click of a button.

[[:mw:VisualEditor/User guide|The user guide]] has more information about how to use VisualEditor.
&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;

Since the last newsletter, the [[mw:VisualEditor|Editing Team]] has fixed many bugs and worked on table editing and performance. Their weekly status reports are posted [[mw:VisualEditor/status|on mediawiki.org]]. Upcoming plans are posted at the [[mw:VisualEditor/Roadmap|VisualEditor roadmap]].

'''VisualEditor was deployed to several hundred remaining wikis''' as an opt-in [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|beta feature]] at the end of November, except for most Wiktionaries (which depend heavily upon templates) and all Wikisources (which await integration with [[mw:Extension:Proofread Page|ProofreadPage]]).

=== Recent improvements ===

Basic support for '''editing tables''' is now available. You can add and delete tables, add and remove rows and columns, set or remove a caption for a table, and merge cells together. To change the contents of a cell, double-click inside it. More features will be added in the coming months. In addition, VisualEditor now ignores broken, invalid &lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;rowspan&lt;/code&gt; and &lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;colspan&lt;/code&gt; elements, instead of trying to repair them.

You can now use '''find and replace''' in VisualEditor, reachable through the tool menu or by pressing &lt;kbd&gt;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;^ Ctrl&lt;/code&gt;&lt;/kbd&gt;+&lt;kbd&gt;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;F&lt;/code&gt;&lt;/kbd&gt; or &lt;kbd&gt;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;⌘ Cmd&lt;/code&gt;&lt;/kbd&gt;+&lt;kbd&gt;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;F&lt;/code&gt;&lt;/kbd&gt;.

You can now create and edit simple &lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;blockquote&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; paragraphs for quoting and indenting content. This changes a &quot;{{Int:Visualeditor-formatdropdown-format-paragraph}}&quot; into a &quot;{{Int:Visualeditor-formatdropdown-format-blockquote}}&quot;.

Some '''new keyboard sequences''' can be used to format content. At the start of the line, typing &quot;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;* &lt;/code&gt;&quot; will make the line a bullet list; &quot;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;1.&lt;/code&gt;&quot; or &quot;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;#&lt;/code&gt;&quot; will make it a numbered list; &quot;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;==&lt;/code&gt;&quot; will make it a section heading; &quot;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;: &lt;/code&gt;&quot; will make it a blockquote. If you didn't mean to use these tools, you can press undo to undo the formatting change.

There are also two other keyboard sequences: &quot;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;&quot; for opening the link tool, and &quot;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;&quot; for opening the template tool, to help experienced editors. The existing standard keyboard shortcuts, like &lt;kbd&gt;&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;^ Ctrl&lt;/code&gt;&lt;/kbd&gt;+&lt;code class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;K&lt;/code&gt; to open the link editor, still work. 

If you add a category that has been redirected, then VisualEditor now adds its target. Categories without description pages show up as red.

You can again create and edit '''galleries''' as wikitext code.

=== Looking ahead ===

The current VisualEditor design will be replaced with a '''new theme''' designed by the [[mw:Design|User Experience group]]. The new theme will be visible for desktop systems at mediawiki.org in late December and on other sites in early January. (You can see a developer preview of [[toollabs:oojs-ui/oojs-ui/demos/index.html#widgets-apex-vector-ltr|the old &quot;Apex&quot; theme]] and [[toollabs:oojs-ui/oojs-ui/demos/index.html#widgets-mediawiki-vector-ltr|the new &quot;MediaWiki&quot; one]] which will replace it.)

The Editing team [[mw:Cite-from-id|plans to add '''auto-fill features''']] '''for citations''' in January.

Planned changes to the media search dialog will make choosing between possible images easier.

=== Let's work together ===

* Share your ideas and ask questions at [[mw:VisualEditor/Feedback|mw:VisualEditor/Feedback]].
* Translations of the [[mw:Help:VisualEditor/User_guide|user guide]] for most languages are outdated. Only Ukrainian, Portuguese, Spanish, French, and Dutch translations are nearly current. Please help [https://www.mediawiki.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Help%3AVisualEditor%2FUser+guide&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= complete the current translations] for users who speak your language.
* Talk to the Editing team during the [[:m:IRC office hours|office hours]] via [[:en:IRC|IRC]]. The next session is on Wednesday, 7 January 2015 at [http://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?hour=22&amp;min=00&amp;sec=0&amp;day=7&amp;month=1&amp;year=2015 22:00 UTC].
* File requests for language-appropriate &quot;{{Int:visualeditor-annotationbutton-bold-tooltip}}&quot; and &quot;{{Int:visualeditor-annotationbutton-italic-tooltip}}&quot; icons for the character formatting menu [https://phabricator.wikimedia.org/maniphest/task/create/?projects=PHID-PROJ-dafezmpv6huxg3taml24 in Phabricator].
* The design research team wants to see how real editors work. Please [https://jfe.qualtrics.com/form/SV_6R04ammTX8uoJFP sign up for their research program].
* If you would like to help with translations of this newsletter, please subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new contact us] directly, so that we can notify you when the next issue is ready. Subscribe or unsubscribe at [[:m:VisualEditor/Newsletter|Meta]]. Thank you!

— &lt;span class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[:m:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]]&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt; 
26 december 2014 kl. 19.59 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=10823356 --&gt;</text>
      <sha1>7iqnn431bxzmlmxv19q3ioqqgqhzmj1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Programmera spel i C++ för nybörjare/Installation av 2.3.X och VS 2013</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10018</id>
    <revision>
      <id>53104</id>
      <parentid>52529</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:57:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53104</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9130" sha1="5seb9xkbroib4ziltcctpqrvjwxcihy" xml:space="preserve">Året är 2015, och mycket har hänt både med Windows och SFML sedan installationshandledningen till SFML version 1.6 skrevs.

'''Vad behövs numera? (2015)'''
*Windows 8.1 
*SFML 2.3.1 som kan hämtas här: http://www.sfml-dev.org/download/sfml/2.3.1/
*Visual studio express Community Edition 2013 som hittas här: https://www.visualstudio.com/en-us/products/visual-studio-express-vs.aspx

Det finns flera olika versioner där:
*Community 2013
*Express 2013 for Web
*Express 2013 for Windows
*Express 2013 for Windows Desktop
*Team Foundation Server 2013 Express 
Jag vet att Community 2013 fungerar, därför rekommenderar jag den. Ladda ner den och installera den på din dator.

*Det står att den vill installera &quot;C:\Program (x86)\Microsoft Visual Studio 12.0&quot; men det är helt ok. Det är versionen för 2013 du får, inte 2012.
*Det är en stor installation som kräver 10 GB ledigt utrymme. Det tar över en timme på trådlöst nätverk.
*Har du inte Windows 8.1. professional edition är det helt onödigt att ta med verktyg för att skapa appar. De verktygen fungerar endast i professional edition. Av någon anledning installerades emulatorn för Windows Phone 8.1 trots att jag inte kryssade i det alternativet.
*Du måste installera uppdatering KB2883200  efteråt, om det inte redan är gjort, för att allt skall fungera. Troligen är det redan gjort om du har automatisk uppdatering påslagen.

Logga in, första gången Community edition används. Det krävs ett Microsoft konto (live, hotmail eller liknande). Första gången du loggar in tar det litet extra lång tid.

Klar? Ta hem SFML. Skapa en mapp som heter sfml på c:\sfml spara zip-filen där och packa sedan även upp alla filerna där.

Det finns en bra installationsbeskrivning här, på engelska: http://www.sfml-dev.org/tutorials/2.3/start-vc.php

Här har du ett bildspel som visar installationen steg för steg: https://docs.google.com/presentation/d/1UiZdJTQJdyXBpXceSlcHDicFh0ew1ogY_UzmWzW0w5I/edit?usp=sharing

*Välj ett nytt C++ projekt (Visual Basic är av någon anledning standard första gången)
*Välj ett tomt windows 32 konsollprojekt (console).
*När det kommer upp en textruta med frågan om du vill skapa ett tomt projekt, kryssar du i den. 
*När du sedan trycker på [Finish] kommer du att ha ett nytt projekt utan någonstans att skriva C++ kod. Det åtgärdar du genom att öppna mappen &quot;Source&quot; i högra rutan, högerklicka och välja att skapa en ny .cpp fil. Döp den till main.cpp, för enkelhetens skull.
'''OBS''' gör du inte på det här sättet kommer inte Visual Studio att skapa .exe-filer!

Var hamnar projektets main.cpp fil?
 C:\Users\&lt;dittnamn&gt;\Documents\Visual Studio 2013\Projects\ConsoleApplication1\ConsoleApplication1\main.cpp
 
 
=Koppla ihop med SFML=
 
=== Inställningar under &quot;All Configurations&quot; ===

I menyraden längst upp väljer du: [Project] och sedan det nedersta alternativet [ConsoleApplication1 Properties] Klicka på:
  [C/C++]
  [General]
Längst upp på den högra sidan står det ”Additional Include Directories”. I textrutan bredvid fylller du i sökvägen till din SFML include mapp; '''C:\sfml\SFML-2.3.1-windows-vc12-32-bit\SFML-2.3.1\include''' för mig. Tryck därefter på [Verkställ] knappen. Om du av misstag trycker på [OK] knappen är det ingen katastrof, men du måste öppna properties igen och du måste återigen ändra alternativrutan till [All Configurations] innan du fortsätter. Den återställs nämligen automatiskt när fönstret stängs.

'''OBS!''' om du inte hittar den rubriken får du istället gå in under:
  VC++ Directories
Där väljer du 
 Include Directories
och på höger sida söker du upp '''C:\sfml\SFML-2.3.1-windows-vc12-32-bit\SFML-2.3.1\include''', det händer av någon okänd anledning på en del av datorerna som man nyinstallerar Visual Studio på. Efter du gjort detta kommer rubriken med C++ att komma upp, precis som det beskrivits här ovan. Stäng bara ner pop-up fönstret först och öppna det sedan igen.


Sök därefter upp rubriken under C/C++ som heter [Linker]. Klicka på:
  [Linker]
  [General]
I mitten på högra sidan står det: ”Additional Library Directories”. I den tomma textrutan bredvid skriver du in sökvägen till C:\sfml\SFML-2.3.1-windows-vc12-32-bit\SFML-2.3.1\lib (för mig). Klicka därefter på [Verkställ].


=== Inställningar under &quot;Debug&quot; ===

Nu är du klar med alla inställningar som VS 2013 Express behöver i ”All Configurations” läget. Nu är det dags att ställa in allt som behövs i ”Debug mode”, dvs. när du programmerar.

Ändra alternativet i den övre vänstra alternativrutan till '''Debug''' från All Configurations. Efter det söker du upp rubriken
  [Linker]
  [Input]
Överst på högra panelen står då: ”Additional Dependencies”. Där fyller du i de bibliotek du tänker använda:
 sfml-system-d.lib
 sfml-window-d.lib
 sfml-graphics-d.lib
 
Eller, för alla 5:
 sfml-system-d.lib
 sfml-window-d.lib
 sfml-graphics-d.lib
 sfml-network-d.lib 
 sfml-audio-d.lib

Du måste fylla i dem uppifrån och ner, inte i rad. Annars fungerar det inte. Symbolen '''-d''' i namnet visar att den tillhör debug-läget.

=== Inställningar under &quot;Release&quot; ===

Efter det söker du upp rubriken:
  [Linker]
     [Input]
Överst på högra panelen står då: ”Additional Dependencies”. Klicka på rutan till höger som är full av text. Då syns en liten pil-ner ikon. Klicka på den så att markeringen &lt;Edit…&gt; syns och efter det att du klickat på &lt;Edit…&gt; skall redigeringsfönstret öppna sig.


Sök därefter upp rubriken under C/C++ som heter [Linker]. Klicka på:
  [Linker]
  [Input]
Under &quot;Additional dependencies&quot; fyller du i de bibliotek du tänker använda:
 sfml-system.lib
 sfml-window.lib
 sfml-graphics.lib
 
Eller, för alla 5:
 sfml-system.lib
 sfml-window.lib
 sfml-graphics.lib
 sfml-network.lib 
 sfml-audio.lib

 
==DLL-filerna som krävs==

Vi skapar dynamiska projekt, inte statiska. Det innebär att samtliga .dll filer som finns i SFML-bibliotekets &quot;bin&quot; mapp måste kopieras till samma mapp som main.cpp ligger. I exemplet:
 C:\Users\&lt;dittnamn&gt;\Documents\Visual Studio 2013\Projects\ConsoleApplication1\ConsoleApplication1\
Filer för att ljudet skall fungera:
 openal32.dll
 sfml-audio-2.dll
 sfml-audio-d-2.dll
Filer för att grafiken skall fungera:
 sfml-graphics-2.dll
 sfml-graphics-d-2.dll
Filer för att nätverksfunktioner skall fungera:
 sfml-network-2.dll
 sfml-network-d-2.dll
Filer för att systemfunktioner skall fungera:
 sfml-system-2.dll
 sfml-system-d-2.dll
Filer för att fönsterfunktioner skall fungera:
 sfml-window-2.dll
 sfml-window-d-2.dll
 
När du skapat ett eget program måste motsvarande .dll-filer skickas med för att programmet skall fungera. Då bör de ligga i samma mapp som programmets .exe-fil.


==Skapa ditt program==

Du bygger exe-filerna genom att trycka in tangentkombinationen [CTRL]+[SHIFT]+[B]. Om allt gått som det skall byggs en exe-fil i
  C:\Users\&lt;dittnamn&gt;\Documents\Visual Studio 2013\Projects\ConsoleApplication1\Debug\
eller en i 
  C:\Users\&lt;dittnamn&gt;\Documents\Visual Studio 2013\Projects\ConsoleApplication1\Release\
beroende på om du bygger filen i debug eller release läge. Pröva alltid bägge lägena för att se om det blir något fel. Det är .exe-filen i &quot;Release&quot; mappen som du skall skicka med om du vill dela med dig av ditt spel till andra, tillsammans med motsvarande .dll-filer (se nedan).


===Fel som visar att tomt projekt inte fungerar===
 
Du kör exe-filen med [CTRL]+[F5].

Om du får ett felmeddelande liknande detta:
 '&quot;c:\users\ingemar\documents\visual studio 2013\Projects\ConsoleApplication1\Debug\ConsoleApplication1.exe&quot;' is not recognized as an internal or external command, operable program or batch file.
 Press any key to continue . . .
då är din main.cpp fil inte en del av ditt projekt och ingen exe-fil skapades. Då måste du klicka på mappen &quot;source&quot; i högra fältet och välja &quot;existing&quot; din .cpp fil och köra igen. 

Detta problem fanns inte i äldre versioner av VS utan är ett nytt problem.


===Länka dynamiskt, inte statiskt===
 
Får du 67 fel bara på denna kod:
 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 int main()
 {
 	sf::RenderWindow window(sf::VideoMode(200, 200), &quot;SFML works!&quot;);
 
 	return 0;
 }
Då är koden statiskt länkad. Du undviker detta genom att alltid länka dynamiskt. Då får du också alltid kopiera in alla dll-filerna i samma bibliotek som du hittar main.cpp.

==Kodexempel==

Om allt gått som det är tänkt skall du kunna köra detta kodexempel som skapar ett litet svart fönster med en stor grön cirkel:

 #include &lt;SFML/Graphics.hpp&gt;
 
 int main()
 {
    sf::RenderWindow window(sf::VideoMode(200, 200), &quot;SFML works!&quot;);
    sf::CircleShape shape(100.f);
    shape.setFillColor(sf::Color::Green);
 
    while (window.isOpen())
    {
        sf::Event event;
        while (window.pollEvent(event))
        {
            if (event.type == sf::Event::Closed)
                window.close();
        }
 
        window.clear();
        window.draw(shape);
        window.display();
    }
 
    return 0;
 }</text>
      <sha1>5seb9xkbroib4ziltcctpqrvjwxcihy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Göm slut</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10020</id>
    <revision>
      <id>45880</id>
      <parentid>45878</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T10:49:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>dokumentation</comment>
      <origin>45880</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="543" sha1="kisovqxupisiaw6drgkoc0zn5j8doq6" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;|}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;


&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;
'''Mall för att avsluts dold text. Torde fungera för att avsluta rätt mycket.'''

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;
Denna mall ska användas för att avsluta stycken som ska kunna gömmas.

;Argument
inga

;Exempel
{{Göm start}}
Det som ska gömmas!
{{Göm slut}}

&lt;nowiki&gt;{{Göm start}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
Det som ska gömmas!&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{Göm slut}}&lt;/nowiki&gt;

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kisovqxupisiaw6drgkoc0zn5j8doq6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Undervisningsformer för blended learning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10021</id>
    <revision>
      <id>45036</id>
      <parentid>45035</parentid>
      <timestamp>2015-07-17T09:22:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Matsliljedahl</username>
        <id>5217</id>
      </contributor>
      <origin>45036</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1945" sha1="ppcg30zk2196fcdp5t164h3ksplf2tv" xml:space="preserve">'''Blended learning och digitala hjälpmedel ger studenter och lärare tillgång till en lång rad nya former för undervisning, samarbete, samskapande och konstruktion av förmågor och kunskap.'''&lt;br /&gt;

Med dessa hjälpmedel kan man överbrygga avstånd i tid och rum, man kan åskådliggöra koncept och begrepp på nya sätt, man ges nya möjligheter att visa kunskaper och förmågor o.s.v. I den här wikiboken samlar vi kunskap och idéer om digitalt stödda undervisningsformer för högre utbildning, i olika ämnen och för olika ändamål.&lt;br /&gt;

I den här versionen av boken har vi utgått från ett antal strategier som listas i boken [https://en.wikibooks.org/wiki/User-Generated_Content_in_Education/Learning_by_Creating User-Generated Content in Education/Learning by Creating] på engelska wikibooks. Kapitlen i den här boken är en tolkning av de olika strategierna i den engelska boken.

== Kapitel ==

[[Undervisningsformer_för_blended_learning/Undervisningsformer_som_knyter_an_till_studenternas_liv_och_erfarenheter|Undervisningsformer som knyter an till studenternas liv och erfarenheter]]

[[Undervisningsformer_för_blended_learning/Undervisningsformer_som_ger_studenterna_valmöjligheter_och_kontroll|Undervisningsformer som ger studenterna valmöjligheter och kontroll]]

[[Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer där man lär av varandra|Undervisningsformer där man lär av varandra]]

[[Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer som engagerar studenterna emotionellt|Undervisningsformer som engagerar studenterna emotionellt]]

[[Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer som bygger på diskussion och kritiskt tänkande|Undervisningsformer som bygger på diskussion och kritiskt tänkande]]

[[Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer för studenternas självreflektion|Undervisningsformer för studenternas självreflektion]]</text>
      <sha1>ppcg30zk2196fcdp5t164h3ksplf2tv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer som knyter an till studenternas liv och erfarenheter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10022</id>
    <revision>
      <id>48067</id>
      <parentid>48056</parentid>
      <timestamp>2018-05-14T07:55:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.11.148.14</ip>
      </contributor>
      <origin>48067</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7363" sha1="nrdoppja9xhcad4ubqpwcro6b74z5jd" xml:space="preserve">'''All ny kunskap bygger på erfarenheter vi redan har. För att studenterna ska kunna utvecklas på en kurs är det därför viktigt att lärarna skapar arbetsuppgifter och undervisningsformer som låter studenterna bygga vidare på de erfarenheter de redan har.'''&lt;br /&gt;
Här är några idéer till sådana arbetsuppgifter och undervisningsformer.

== '''Exempel 1''' ==
För blivande idrottslärare – erfarenheter av sin egen träning

Mål med examination – att kartlägga och identifiera sina svagheter och färdigheter för att kunna förbättra utformning av undervisningstillfällen på ett pedagogiskt sätt och därmed främja kommande elevers utveckling i idrottsämnet.

Invärdering:-
Studenterna får i uppgift att spela in en kort video där de berättar om sina erfarenheter av träningsformer,

Peer review:
Asynkron gruppdiskussion via digital resurs, t.ex blogg där studenterna reflekterar kring gemensamma erfarenheter kopplade till uppgifter och kursens lärandemål. Kunskaper och färdigheter skall göra att förmågor utvecklas. Gruppindelning där studiekamrater som har erfarenheter från samma träningsform ingår (lag- vs individuell sport).

Praktisk synkron aktivitet
Testa olika idrottsaktiviteter utifrån gruppens erfarenheter.

Uppgift:
Producera en digital presentation där studenterna motiverar sina val till vad/hur/varför de val de har gjort. Presentationen ligger till grund för fortsatt reflektion i blogg.

== '''Exempel 2''' ==
'''&quot;Make it viral&quot;''' -en delkurs i programmet Musikproduktion med syfte att skapa förutsättningar för så stor spridning som möjligt av tex förstaårs-studenternas jullåt (eller annan jämförbar musikprodukt) i sociala medier.

Delkursen har två parallella spår:
# Att  marknadsföra ett reellt projekt 
# Att gemensamt skapa en &quot;levande&quot; lärresurs/handbok i hur man marknadsför en musikprodukt
Fokus i kursen ligger på strategi och metod, genom att studenterna får arbeta med en konkret musikprodukt skapad av deras studentkamrater knyts uppgiften tätt till deras egen erfarenhet.

Förutom kurslitteratur där betydelsen av marknadsföring och olika metoder beskrivs ingår en (synkron, fysisk eller digital) inspirationsföreläsning av en musiker/marknadsförare med egen erfarenhet av ämnet. 

'''Arbetssätt''': studenterna blir indelade i grupper som får arbeta med olika kanaler (tex twitter, instagram, facebook, snapchat). De får också ansvar för olika kapitel i den gemensamma handboken &quot;Make it viral&quot; på Wikibooks. I handboken beskriver de hur man praktiskt går tillväga för att marknadsföra en musikprodukt i sociala medier, det ingår också att lägga upp en marknadsplan, identifiera nyckelpersoner och samarbetspersoner mm.

Nästa gång kursen ges är uppgiften att utvärdera tidigare gruppers arbete (som kan följas i wikiboken) samt att uppdatera och utveckla strategin som är beskriven. På så vis görs handboken hela tiden till ett aktivt och aktuellt lärandematerial.

Om möjligt vore det bra om studenten i början av hela programmet gavs utrymme i form av egen blogg där de kunde dokumentera sitt eget lärande. Bloggen skulle då på ett naturligt vis också kunna ingå i uppgiften för den här kursen.

'''Examination''': att delta på föreläsningar samt aktivt deltagande i grupparbetet där skapande av text i handboken (med referenser t kurslitteratur eller annat relevant material) samt marknadsföring i sociala medier ingår.

== '''Example 3''' ==
Suitable teaching/learning methods are designed for a course of Heat and Mass Transfer based on a strategy “make content and assignments relevant to students’ lives.” This course is in the fifth year of Master study program of Energy and Environmental System. The aim of the course is to teach students a skill with using the Computational Fluid Dynamics (CFD) method to simulate and analyze advanced heat and mass transfer problems in engineering application.

'''Intended learning outcomes in the course''': 
# specify and assess the boundary conditions of theoretical models describing energy and mass transfer in open and closed systems
# choose a theoretical model for varying physical energy and mass transfer problems suitable for simulation
# discuss and motivate the choice of model, its validity, limitations, and simplifications

'''Examination''':

No written exam. The exam will include the grade from the four assignments and one project work. The four assignments will focus on different topics in heat and mass transfer applications, which are common in students’, live. For example, ground heating in a room, wet clothes drying process, and so on.

'''Teaching/learning format''': 

'''Enquiry based learning and collaborative learning''' are used during the assignments. Based on the previous year students’ performance or questions on the assignments, I will improve the assignments in order to let students have better questions or chances to develop their skills during the assignments. In order to solve the assignment, the students not only need to build a working simulation model, but also need to answer certain questions connecting to heat transfer or mass transfer knowledge by collaborative learning within a group. There is a CFD discussion forum, in which students can post their CFD questions, teachers can answer the questions, and other students can find the answer when they have similar questions.

In the project work, '''peer learning and collaborative learning''' are used. The students choose one CFD topic based on their own interesting and work in groups. Each group will have an opponent from one of the other groups, and get feedback about the report from the opponent.


== '''Exempel 4''' ==
Lärstrategi 1 Av de sex strategierna har jag valt att rikta mitt intresse mot lärstrategi nr 1 som handlar om att göra innehållet i en läraktivitet relevant för den egna yrkesrollen, och den kontext deltagaren befinner sig i. För att belysa en läraktivitet  och hur jag tänker att lärstrategin kan generera fördjupad kunskap. 

Jag tolkar att lärstrategin innebär att deltagaren ska ta del av aktuella artiklar som relaterar till deras uppdrag. Inläsning av aktuell forskning; artiklar, avhandlingar eller annan litteratur och läsa den med pennan i hand. Att läsa med pennan i hand kan även innebära att det finns frågor till litteraturens innehåll som riktas till den kontext deltagaren finns i exempelvis genom reflektion över det som lästs till internatet. Vilka frågor har det väckt? På vilket sätt kan den egna verksamheten förstås, och den egna rollen?

Frågor, funderingar, reflektioner tas med till internat och lyfts i lärgruppen för gemensam reflektion. 

Om inläsning av litteraturen ligger till grund för ett inspel under internatet kan jag som utbildningsledare sända den enskilde deltagarens alternativt lärgruppernas frågor till föreläsaren som tar del av dessa innan sin föreläsning, och kan forma sitt inspel till deltagarnas frågor och funderingar. 

Det finns fler positiva effekter genom att den vetenskapliga texten kan omförvandlas till den verksamhet deltagaren verkar i. 

Läraktiviteten behöver inte avslutas med läsning av en text, utan flera vetenskapliga texten kan användas, och då avlutas med en metareflektion om den egna lärprocessen.</text>
      <sha1>nrdoppja9xhcad4ubqpwcro6b74z5jd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer som ger studenterna valmöjligheter och kontroll</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10023</id>
    <revision>
      <id>47771</id>
      <parentid>47755</parentid>
      <timestamp>2017-11-14T16:11:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Annelind</username>
        <id>6390</id>
      </contributor>
      <comment>/* Flexible approach to blended learning courses */</comment>
      <origin>47771</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2124" sha1="7nkar3wysk7x76qpei4b5oscujs2wzw" xml:space="preserve">Som student behöver man känna att man har kontroll över sin studie- och livssituation. Det är därför viktigt att studierna och de undervisningsformer och arbetsuppgifter som studierna består av ger studenterna ett visst utrymme och kontroll. Här är några exempel på sådana undervisningsformer och arbetsuppgifter.

== '''Flexible approach to blended learning courses''' ==

* '''Flexible course hours'''&lt;br /&gt;

The mandatory parts of the course are divided into several different electable times, the times are chosen in a fashion that enables for all kinds of students to participate.

* '''Flexible resources'''&lt;br /&gt;

All information about the course and all the resources are available at any time online.

* '''Flexible geographic location'''&lt;br /&gt;

All the students are given the opportunity to attend all parts of the course from different locations.

* '''Flexible topic selection'''&lt;br /&gt;

For a project work, the students are encouraged to chose their own topics. The framework of the project is regulated by the instructor.

* '''Flexible assessment'''&lt;br /&gt;

One example of the flexible assessment is to give students opportunity to present their work any way they like. They can for example make an oral presentation, record a video, submit a written report, etc.


====''With these adjustments to any course design, students are given control over their study- and life-situations. These adjustments also lead to student-driven learning based on their own interests and strengths.''====

I would like to provide the students with a sense of choice and control. To do this I would like them to each individually draft two questions regarding key concepts of Special Education. This would be done within the study group. In a google drive document, the group would then discuss their questions and perhaps edit them. The group would end up with at least 5 questions. In the next stage the groups would trade questions, answer the questions they have been given and then give feedback to the group that has answered their questions. This could be a way to make sure they fulfill that learning outcome.</text>
      <sha1>7nkar3wysk7x76qpei4b5oscujs2wzw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer där man lär av varandra</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10024</id>
    <revision>
      <id>53103</id>
      <parentid>48034</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:57:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53103</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12968" sha1="nfw7thw3tjvbp61ukc6lyxkcbw33ms6" xml:space="preserve">'''Att studenter ges möjlighet att bli varandras lärresurser och att lära av varandra är oerhört effektivt. På engelska heter detta peer learning, på svenska kallas det ibland kamratlärande.'''&lt;br /&gt;
I korthet går det ut på att man lär av och tillsammans med sina likar, i det här fallet sina medstuderande. Det finns forskning som antyder att läraren många gånger kan ha svårt att sätta sig in i studenternas situation av att inte förstå, inte kunna, inte ha förmåga. Att få lära av och i nära samarbete med en like som inte heller förstår, inte kan eller inte har förmåga kan då vara mer givande. Lärarens roll blir i det här sammanhanget att skapa möjligheter och förutsättningar för studenterna att lära av varandra, att ge ingångar till ämnesområden och koncept, att kunna bedöma var studenterna befinner sig, visa vad målet är och anvisa sätt att ta sig mot det målet. Läraren kan sägas få en meta-roll.&lt;br /&gt;

'''- Studenterna samförfattar och skriver tillsammans Wikisar om relevanta nyckelbegrepp i kursen.''' 
Genom att utgå från flippade kortare föreläsningar i form av podcasts eller videoföreläsningar som en kortare introduktion till grundläggande teman ges studenterna i uppgift att gruppvis samförfatta wikisar för att sammanfatta och redogöra för grundläggande begrepp.

'''-Studenterna blir tilldelade olika &quot;roller&quot; och fungerar som kommentatorer på andra studenters arbeten när studenterna gör gruppredovisningar.''' 

'''- Studenterna får själva skapa inlärningsfrågor inför tentor via diskussionsforum, som även kan återanvändas för att göra quizar till nästa års studenter.'''

== '''1. Exempel: veckoprojekt''' ==
Nedan följer ett exempel på ett veckobaserat projekt som innefattar att 1.) studenter ger varandra återkoppling, 2.) värderar och uppmuntrar varandras bidrag, 3.) formellt och informellt grupparbete utförs när det passar och 4.) att materialet/arbetet delas upp mellan studenter samt att de lär ut sitt material till övriga kursdeltagare (se denna [https://en.wikibooks.org/wiki/User-Generated_Content_in_Education/Learning_by_Creating länk] för mer information).

”Har ni koll på era kursare?”
Enkätundersökning: utformning, analys av data och presentation 

Uppgift:
Varje grupp (3-4 studenter) börjar med att formulera en förutsägelse angående sin klass. Det kan handla om vad som helst, till exempel: vilket parti skulle klasskamraterna rösta på om det var val idag?; vilken är deras favoriträtt?; vilka är deras mål efter avklarade studier? Gruppen skapar en enkät som undersöker om deras förutsägelse överensstämmer med verkligheten. Sedan analyserar gruppen insamlade data med lämplig statistisk metod. Resultatet är en wiki-bok om klassen där varje grupp ansvarar för ett kapitel, som sedan presenteras i slutet av veckan. Syftet med uppgiften är att studenterna lär sig genomföra en mindre enkätundersökning.

Mån morgon: Ca 30 min introduktion till uppgiften.

Mån kafferast: Formulera förutsägelsen (ca 15 min)

Mån fm: Skapa enkäten (3h) – direkt återkoppling från läraren i klassrummet.

Mån lunch: Publicera enkäten på Google Forms och bjud in kurskamraterna via epost.

Mån em: Fyll i samtliga enkäter.

Mån em -&gt; Fritt arbete (analys, skriva kapitel i wiki-boken ”Det här är din klass!”)

Tis &amp; ons fm: SPSS-akuten (chatt med lärare).

Tors: Utkast till bokkapitel klart.

Tors em: Gå in och revidera en annan grupps kapitel i wiki-boken. Ändringar ska motiveras.

Fre fm: Redigera eget kapitel baserat på återkoppling från kurskamrater.

Fre em: Gemensam genomgång av wiki-boken inkl. diskussion.

== '''2. Referera och diskutera bokkapitel''' ==
Studenterna får i grupper om fyra i uppdrag att läsa och skriva en text om vad de tycker är intressant eller har fastnat för i en text (exempelvis ett bokkapitel eller en artikel). Var och en skriver en egen text samt diskuterar hur de andra beskriver och förstår texten. Lärarens uppgift är att kontrollera att referat och respons är gjort men ger ingen detaljerad bedömning.

Förslag på beskrivning till studenterna: &quot;I läsloggen skall du bearbeta och kommentera en text. Ta upp det du tycker är viktigt och fundera på vad du vill lära dig mer om. Vilka nya tankar får du? Du ska skilja på det som författarna skriver och dina egna reflektioner kring det. Ge sedan kommentarer och synpunkter på allt det de andra i gruppen har skrivit. Lärarna kommer att följa diskussionerna men inte aktivt delta i dem. När vi ser att detta är gjort blir du godkänd på uppgiften.&quot;

== '''3. Wikibaserad kollaboration i skadeepidemiologisk bevakning''' ==
Syftet med uppgiften är att ge studenterna övning i att skapa en överblick över frekvensen av personskador över olika orsakskategorier, samt att rangordna hälsoproblem för prioritering och åtgärdsplanering. Uppgiften kan enkelt generaliseras till även sjukdomar eller andra folkhälsoproblem. Genom kollaboration kan studenterna lära av varandra, och får samtidigt chansen att skapa en bredare bild över skadepanoramat i samhället än vad de kan förväntas göra individuellt. Publicering av resultatet i en Wiki kan även tänkas öka känslan av sammanhang i uppgiften, eftersom den då kommer att vara tillgänglig för en bredare publik än enbart läraren.

I uppgiften ges studenterna en lista med yttre orsaker till skador klassificerat enligt ett internationellt klassifikationssystem som används av bl.a. Socialstyrelsen. Denna lista administreras i ett separat kollaborationsdokument (t.ex. genom Google docs eller Box notes) för att undvika publicering av namn på Wikisidan. Studenterna tar enskilt huvudansvar för datainsamling och analys för en av dessa genom skriva upp sitt namn bredvid den yttre orsaken. Varje orsak har även en ansvarig granskare för att kvalitetssäkra resultaten som måste vara någon annan än den huvudansvarige. Granskarens funktion är inte att rätta till analysen, utan snarare att genom diskussion med den huvudansvarige lära av varandra och, om olikheter i deras analysresultat finns, identifiera vems tillvägagångssätt som var rätt eller fel, och i sådana fall varför. Huvudansvarig och granskare enas om en eventuell revidering av analysen. En nedkortad version av ansvarslistan kan t.ex se ut enligt följande:

* Trafikolyckor. Huvudansvar: [Namn]. Granskare: [Namn]
* Suicid. Huvudansvar: [Namn]. Granskare: [Namn]
* Förgiftningsolyckor. Huvudansvar: [Namn]. Granskare: [Namn]

Från Socialstyrelsens hemsida ska de sedan inhämta och analysera data för det område de ansvarar för, och kortfattat presentera metod och resultat under respektive rubrik i samma kollaborativa dokument som listan ovan. Följande saker bör kvantifieras per orsak:

* Incidens dödsfall per 100.000 invånare för det senaste tillgängliga året, med skattning av konfidensintervall.
* (Linjär) trend i dödsfall per 100.000 invånare över den senast tillgängliga femårsperioden, med skattning av konfidensintervall.
* Skattning av incidenskvot mellan män och kvinnor [eller annan relevant jämförelse, t.ex. unga mot äldre – poängen är att de ska få träna på beräkning och tolkning av incidenskvot].

När samtliga resultat är insamlade och kvalitetssäkrade skapar studenterna gemensamt en Wiki med en tabell per mått i listan ovan där de rangordnar de externa orsakerna högst-lägst. Sidan ska även innehålla en syntes av metodkapitlen (med ekvationer för skattningarna ovan eller referens till publikationer där ekvationerna finns) och en koncis brödtext som beskriver de övergripande resultaten i tabellerna.

För att följa upp denna uppgift tar vi fram Wikin under det avslutande seminariet på kursen (på campus), och jämför mot skattningar som läraren tagit fram. Där kan vi då gemensamt diskutera eventuella skillnader i resultatet och försöka sudda ut eventuella frågetecken som fortfarande kvarstår. Vi reviderar tabellerna i realtid om något behöver ändras, och läraren illustrerar sitt tillvägagångssätt (vilket som fungerar som en ytterligare kvalitetsgranskning för att motverka risken för fel i de publicerade tabellerna). Studenterna får komma med förslag på ytterligare innehåll, och om tid finns över skapar vi även det på plats, vilket även förväntas skapa möjlighet för studenterna att känna [https://sv.wikibooks.org/wiki/Undervisningsformer_f%C3%B6r_blended_learning/Undervisningsformer_som_ger_studenterna_valm%C3%B6jligheter_och_kontroll en större frihet i utvecklingen av innehållet i kursen].

== '''4. &quot;Crowd reading&quot; - Digital estetik, Media- och kommunikationsvetenskap''' ==
En kurs med ett antal artiklar som skall behandlas under en kurs i digital estetik med många nya begrepp där varje artikel är knuten till ett specifikt föreläsningstillfälle. Studenterna delades in i smågrupper om 2-3 och tilldelades en artikel som de skulle presentera för sina studiekamrater vid ett visst föreläsningstillfälle. Artikeln skulle också sammanfattas skriftligen och läggas ut på Its så att alla kunde ta del av denna. På så sätt ökade studenternas engagemang dels för den artikel de hade ansvar för dels för de delar som deras studiekamrater presenterade, vilket totalt sett tycktes öka studenternas kunskaper inom ämnet. Studenternas ökade engagemang märktes även under själva föreläsningarna där de hade lättare att hänga med. Tidigare var det många studenter som inte läste litteraturen, detta blev nu avhjälpt i och med att de inte förväntades läsa all litteratur själva utan kunskapen kunde komma dem till del via studiekamraternas presentationer och sammanfattningar.

En möjlighet är att studenterna ger förslag på en eller ett par frågor kopplade till &quot;deras&quot; artikel som antingen kan användas som en tentamensfråga eller i en quiz.

== '''5. Kamratrespons på digital produktion''' ==
Gör en digital produktion där du ska beskriva en digital applikation, app. I produktionen ska det ingå film, bildberättelser, berättarröst och egna filmklipp. Se på produktionen själv och skriv ner vad du tycker dig ha sett av det du ville få fram i din presentation. 

Kamratrespons: Byt produktion med en kritisk vän och se varandras. Skriv sedan en reflektion om vad du har sett, enligt matris för återkoppling.
  
Formulera den egna processen: Se på den digitala produktionen en gång till och reflektera utifrån det du nu ser med bakgrund av kamratresponsen. Utifrån din egen reflektion och återkopplingen från din kritiske vän kan du göra förändringar innan slutgiltig inlämning.


== '''6. Studenter lär studenter med exemplet matematik''' ==

Varför?&lt;br&gt;

Bibehålla en bra genomströmning, dra nytta av tidigare studenters erfarenheter och kunskaper i matematik och matematikundervisning genom att utveckla undervisningsformer som kombinerar fysiska möten, asynkrona och synkrona digitala tjänster. 

Vad?&lt;br&gt;

Få till räknestugor där olika årskurser av studenter fungerar som lärare åt varandra. En fysisk variant respektive en zoom-mötesvariant samt asynkront via web.&lt;br&gt;

När?&lt;br&gt;

I första hand erbjudas under period 5 respektive 1, det vill säga mellan ordinarie tentamen och omtentamen. &lt;br&gt;

För vilka?&lt;br&gt;

Erbjudas studenter som inte klarat ordinarie tentamen på första och andra mattekursen.&lt;br&gt;
 
Av vilka?&lt;br&gt;

Studenter som har klarat tentamen och vill utveckla sin didaktiska förmåga och självreflektion om sitt eget lärande samt intresserad av att förstå matematik utifrån andras perspektiv. 

Hur?&lt;br&gt;
 
1.	Kursledare startar en kurs i läroplattform (utvärderas efter en kursomgång)&lt;br&gt;

2.	Introduktionstillfälle (fysiskt) för de som ska fungera som  lärare. Förhållningssätt och ”uppdrag”, om att leda andras lärande, snarare än att veta och föreläsa… vikten av att vilja förstå hur andra förstår. Ta   hjälp av forskning om återkoppling, ge några ”nycklar” här…, möjligt med ett inspel om återkoppling. Genomgång av zoom.&lt;br&gt;

3.	Första möte, en grupp fysisk träff respektive via ett zoom-möte. Studenter väljer vilket eller vill gå på båda. Erbjuder fysiska träffar men också asynkrona och synkrona möten.&lt;br&gt;
 
4.	Uppföljning och utvärdering:&lt;br&gt;
 
* 	Utfall förändring och genomströmning jämfört med föregående
* 	Synpunkter om ”konceptet räknestuga” från de som varit med, vad har fungerat, vad behöver utvecklas? 
* 	Reflektion om lärandet hos de student som haft rollen som ”Lärare”

Utveckla och genomföra inom ramen för konceptet ”räknestuga”: 
Filmer av och för studenter kring vanliga ”missförstånd” utvecklas fortlöpande utifrån de frågor som kommer upp under perioden. 
Utveckla chat och forum student-student. 

Hur ofta?&lt;br&gt;

Erbjuds 1 gång/vecka cirka 2 timmar per gång. Under 20 veckor.</text>
      <sha1>nfw7thw3tjvbp61ukc6lyxkcbw33ms6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer som engagerar studenterna emotionellt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10025</id>
    <revision>
      <id>47756</id>
      <parentid>46774</parentid>
      <timestamp>2017-11-09T13:41:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.11.156.213</ip>
      </contributor>
      <origin>47756</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5054" sha1="ph4xqgb3dne8gs2x88xdsty16d5fxyi" xml:space="preserve">'''Att engagera studenterna emotionellt innebär att arbeta med deras motivation att lära sig och att bli involverade i den kurs de läser.''' &lt;br /&gt;
Det finns självklart många sätt att arbeta med detta på. Att ta upp kontroversiella ämnen, låta studenterna debattera olika ståndpunkter, att knyta undervisningen till problem och utmaningar som studenterna själva upplevt och står inför. På den här sidan samlar vi idéer och förslag på konkreta undervisningsformer och arbetsuppgifter vars syfte är att engagera och motivera studenterna i deras studier.&lt;br /&gt;

'''1. Arrangera seminarier om ett tema som kan vara kontroversiellt inom ditt ämne'''

Till seminariet finns ett antal uppgifter samt förslag på litteratur. Var och en ska läsa in sig på litteraturen och därefter rekommenderas det att uppgifterna diskuteras i grupp. Var och en förbereder sedan självständigt ett svar till varje fråga (inga skriftliga svar ska redovisas). Under seminarierna kommer frågorna att diskuteras i olika konstellationer och former. Var och en ska därför vara beredd att muntligt redogöra för sina svar inför resten av gruppen. Det kommer att bli både diskussioner i helgrupp, smågrupper och debatter.


'''Strategies for implementing user generated content'''


Teaching format for involving students' affective responses: Roleplay café conversation 

See more information from: https://www.facinghistory.org/resource-library/teaching-strategies/cafe-conversations


'''Rationale'''

In order to engage students in discussions that are controversial and have a formative learning effect at the same time triggering students' affective responses can be a useful experience.

Often, presenting a controversial topic to students for discussions does not lead to affective responses. A discussion format that involves role play can help students to overcome certain barriers to express their own opinions in front of others. By taking on a role they can create a distance to themselves and their personal beliefs which allows them to utter affective responses.

Additionally, students start to develop an awareness for different perspectives as they may need to represent a position that is different to their personal beliefs and/or opinions. Thus, in a sense, triggering affective responses includes a rational thinking process that balances pros and cons of different points of view.


'''Procedure'''

1. Teacher selects a topic (controversial or not) and designs &quot;roles&quot;

The topic should be designed so that it allows at least two different standpoints. For each of the standpoints a corresponding role is designed.


2. Students prepare for their roles

The students are split into groups that each have their own role. Students prepare for the discussion by studying the roles and their viewpoints. The students should, particularly, hypothesize how this person would feel about the chosen topic that they will be discussing during the role-play café conversation. 

In a blended learning format or online course, students collect and discuss possible arguments that fits the personality online by using collaborative writing services in the cloud (notes, blogs etc.).


3. Roleplay: Café Conversation (2 forms)

In the roleplay café conversation, students discuss about the topic while representing their assigned roles. The discussion starts with each student introducing their role. Then the actual discussion is starts usually last around 20 minutes.

Here are two examples of possible forms of organizing a café conversation:

- Jigsaw: The class is divided into groups so that each group has students representing each of the different roles. In this form, there will be many Café Conversations happening simultaneously.

- Fishbowl: There is only one discussion that includes one student from each of the different role groups. The rest of the class watches the conversation and can switch to become the discussant of their group. 


'''Aspects for online courses'''

If the course is an online course or a blended learning course, the discussions and/or debates can be performed online using rooms in Adobe Connect for instance. When using the Jigsaw model the teacher can create a number of rooms and dividing the students into groups representing both sides. When using the Fishbowl model a few students take an active part in the conversation while the rest observe. If someone wants to step into the conversation he or she can signal this and waits for someone else to give room. 

Another debate model is letting two - or more depending on the number of perspectives that are to be represented - putting forward their arguments while the rest of the students (which have been divided into groups and have prepared for the debate) continuously provide the speakers with comments and suggestions. This continuous support might be handled through a digital device such as a mobile phone or computer, but preferably in a manner the teacher can read afterwords to check each student's contribution to the debate.</text>
      <sha1>ph4xqgb3dne8gs2x88xdsty16d5fxyi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer som bygger på diskussion och kritiskt tänkande</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10026</id>
    <revision>
      <id>48016</id>
      <parentid>46176</parentid>
      <timestamp>2018-04-12T13:59:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.11.156.132</ip>
      </contributor>
      <origin>48016</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2468" sha1="92p9m3ngo96bxy3hb0g36764646t765" xml:space="preserve">'''Det är en viktig uppgift för akademin att träna studenternas förmåga till kritiskt tänkande och att sakligt kunna diskutera sitt ämne.'''&lt;br /&gt;
På den här sidan samlar vi förslag på undervisningsformer och arbetsuppgifter som låter studenterna träna sitt kritiska tänkande och förmåga att diskutera ett ämne.&lt;br /&gt;

 
'''-Låta studenterna söka information, granska källorna samt skriva referenser till valda källor'''

Studenterna ska söka information och redovisa skriftligt/muntligt hur och vart de sökt. De ska välja 3 olika typer av källor. De ska kritiskt granska dessa källor samt förklara varför dessa valdes. De ska slutligen skriva en korrekt referenslista enligt vald referensstil.
Inför denna övning kommer studenterna få se filmer som behandlar informationssökning samt källkritik. För att kunna skriva korrekta referenser finns det manualer för de vanligaste referensstilarna på bibliotekets hemsida.

'''Granska, diskutera och värdera strategier'''

Gruppuppgiften går ut på att det finns ett stort antal evidenbaserade strategier för att arbeta med problematiker omkring enskilda elever i skolan. Dessa strategier presenteras i kurslitteraturen. 

1. Studenterna delas in i grupper om 4-6 personer. De tilldelas ett &quot;case&quot;, vilket utgörs av ett autentiskt fall omkring en elev i problem i skolan. 

2. Studenterna skapar sig individuellt en överblick över de olika strategier som presenterar i kurslitteraturen och funderar över vilka som förefaller ha relevans för &quot;deras&quot; case. 

3. I en gruppdiskussion, på distans, diskuterar de vilka av strategierna som verkar vara mest relevanta i det aktuella fallet. När och hur de diskuterar detta avgör gruppen själva.
 
4. Utifrån diskussionen fördelar de sedan de valda strategierna sinsemellan och djupläser in sig på dessa.
 
5. Vid närtäff presenterar de för hela studiegruppen sitt case samt förslag till hur man skulle kunna använda sig av de valda strategierna för att komma till rätta med problematiken. De ska också argument för sina val. 

6. Presentationen avslutas med en diskussionen i hela gruppen om strategierna verkar rimliga och vilka förutsättningar som finns med att förbättra situationen. 

Denna uppgift är förstås starkt knuten till ett specifikt innehåll, men upplägget att läsa in ett flertal metoder, tekniker, strategier etc. och tillämpa dem på ett case torde vara överförbar på annat kursinnehåll.</text>
      <sha1>92p9m3ngo96bxy3hb0g36764646t765</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer för studenternas självreflektion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10027</id>
    <revision>
      <id>47754</id>
      <parentid>45033</parentid>
      <timestamp>2017-11-09T13:30:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.11.156.202</ip>
      </contributor>
      <origin>47754</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="949" sha1="cfjqkk78mnlkx97g5oeanut9cf86mw8" xml:space="preserve">'''Livslångt lärande och att bli sin egen lärare kräver en förmåga till självreflektion och att förstå sig själv och sin egen utveckling.'''&lt;br /&gt;
På den här sidan samlar vi exempel på undervisningsformer och arbetsuppgifter som låter studenterna träna sin förmåga till självreflektion och att styra sin egen utveckling.&lt;br /&gt;

Example #1
Students are divided into groups. Each group is tasked with writing a weekly blog post about what they have learned and when possible use a case study to concretize. The teacher provides weekly feedback on the group blog posts. This feedback should primarily be concerned with asking questions to the group. At the end of the course students write an individual reflection paper based on the group blog in which they reflect upon what they have learned, how their learning has progressed, and how they might learn better in the future. Finish with group feedback seminar on reflection papers.</text>
      <sha1>cfjqkk78mnlkx97g5oeanut9cf86mw8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10030</id>
    <revision>
      <id>45117</id>
      <timestamp>2015-07-28T17:32:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Bokrelaterade mallar]]'</comment>
      <origin>45117</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="5fsc7xvz5xli5ktmczbpa4ui9exympg" xml:space="preserve">[[Kategori:Bokrelaterade mallar]]</text>
      <sha1>5fsc7xvz5xli5ktmczbpa4ui9exympg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Matematikrelaterade mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10031</id>
    <revision>
      <id>45118</id>
      <timestamp>2015-07-28T17:37:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]'</comment>
      <origin>45118</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk" xml:space="preserve">[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]</text>
      <sha1>0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematikområde</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10032</id>
    <revision>
      <id>47597</id>
      <parentid>45582</parentid>
      <timestamp>2017-10-22T16:44:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>kat flyttad till dok</comment>
      <origin>47597</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="650" sha1="di0rxe9ng67wnafp2hlaqm0o460affp" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{#omlika:{{{1}}}|ag|algebraisk geometri}}{{#omlika:{{{1}}}|ar|aritmetik}}{{#omlika:{{{1}}}|at|algebraisk topologi}}{{#omlika:{{{1}}}|dg|differentialgeometri}}{{#omlika:{{{1}}}|eg|euklidisk geometri}}{{#omlika:{{{1}}}|ha|homologisk algebra}}{{#omlika:{{{1}}}|gt|grafteori}}{{#omlika:{{{1}}}|ka|komplex analys}}{{#omlika:{{{1}}}|kom|kommutativ algebra}}{{#omlika:{{{1}}}|kt|kategoriteori}}{{#omlika:{{{1}}}|la|linjär algebra}}{{#omlika:{{{1}}}|lan|linjär analys}}{{#omlika:{{{1}}}|ml|mängdlära}}{{#omlika:{{{1}}}|ra|reell analys}}{{#omlika:{{{1}}}|rka|reell och komplex analys}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>di0rxe9ng67wnafp2hlaqm0o460affp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematikområden</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10033</id>
    <revision>
      <id>45159</id>
      <parentid>45132</parentid>
      <timestamp>2015-07-29T13:34:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>en-&gt;sv</comment>
      <origin>45159</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="824" sha1="21q9ere9whr761yxdyzmcv3fxejuksc" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{#om:{{{1|}}}|{{Matematikområde|{{{1}}}}}}}{{#om:{{{3|}}}|,&amp;nbsp;|{{#om:{{{2|}}}|&amp;nbsp;och&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#om:{{{2|}}}|{{Matematikområde|{{{2}}}}}}}{{#om:{{{4|}}}|,&amp;nbsp;|{{#om:{{{3|}}}|&amp;nbsp;och&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#om:{{{3|}}}|{{Matematikområde|{{{3}}}}}}}{{#om:{{{5|}}}|,&amp;nbsp;|{{#om:{{{4|}}}|&amp;nbsp;och&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#om:{{{4|}}}|{{Matematikområde|{{{4}}}}}}}{{#om:{{{6|}}}|,&amp;nbsp;|{{#om:{{{5|}}}|&amp;nbsp;och&amp;nbsp; }}}}&lt;!--
--&gt;{{#om:{{{5|}}}|{{Matematikområde|{{{5}}}}}}}{{#om:{{{7|}}}|,&amp;nbsp;|{{#om:{{{6|}}}|&amp;nbsp;och&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#om:{{{6|}}}|{{Matematikområde|{{{6}}}}}}}{{#om:{{{8|}}}|,&amp;nbsp;|{{#om:{{{7|}}}|&amp;nbsp;och&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#om:{{{7|}}}|{{Matematikområde|{{{7}}}}}}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}
[[Kategori:Matematikrelaterade mallar|Områden]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>21q9ere9whr761yxdyzmcv3fxejuksc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Språkrelaterade mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10034</id>
    <revision>
      <id>45134</id>
      <timestamp>2015-07-29T10:49:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]'</comment>
      <origin>45134</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk" xml:space="preserve">[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]</text>
      <sha1>0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Fysikrelaterade mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10035</id>
    <revision>
      <id>45135</id>
      <timestamp>2015-07-29T10:50:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]'</comment>
      <origin>45135</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk" xml:space="preserve">[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]</text>
      <sha1>0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Kemirelaterade mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10036</id>
    <revision>
      <id>45136</id>
      <timestamp>2015-07-29T10:50:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]'</comment>
      <origin>45136</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk" xml:space="preserve">[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]</text>
      <sha1>0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Gastronomirelaterade mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10037</id>
    <revision>
      <id>45137</id>
      <timestamp>2015-07-29T10:51:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]'</comment>
      <origin>45137</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk" xml:space="preserve">[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]</text>
      <sha1>0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Programmeringsrelaterade mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10038</id>
    <revision>
      <id>45146</id>
      <timestamp>2015-07-29T11:10:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]'</comment>
      <origin>45146</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk" xml:space="preserve">[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]</text>
      <sha1>0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Schackrelaterade mallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10039</id>
    <revision>
      <id>45150</id>
      <timestamp>2015-07-29T11:14:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]'</comment>
      <origin>45150</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk" xml:space="preserve">[[Kategori:Bokrelaterade mallar efter ämne]]</text>
      <sha1>0wjqmdiwjna8xzhtt6luce2z5yvq0rk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Spindelharpan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10041</id>
    <revision>
      <id>55626</id>
      <parentid>55625</parentid>
      <timestamp>2024-09-06T22:19:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mazbel</username>
        <id>4329</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Bearanimal</comment>
      <origin>46037</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="380" sha1="rg59896zyjgkdp5mrgufitj9jtwg2h9" xml:space="preserve">Patiensspelet Spindelharpan är mest känt från Microsoft Windows, där det ingick vid installationen. På senare tid hittar du även spelet på de flesta spelsidor. Spelet går ut på att få bort samtliga kort från de tio högarna så långsamt man kan. 

== Spela Spindelharpan online ==
* [http://www.gratisspela.se/spel/spindelharpan/ Spindelharpan]

[[Kategori:Patienser]]</text>
      <sha1>rg59896zyjgkdp5mrgufitj9jtwg2h9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematikgömmare</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10043</id>
    <revision>
      <id>49793</id>
      <parentid>45356</parentid>
      <timestamp>2020-09-27T20:24:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>tp</comment>
      <origin>49793</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2621" sha1="b56hcmg2lvg9txm1i2twwoqjn39y4pb" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{| class=&quot;collapsible collapsed&quot; style=&quot;text-align:left;border: 1px #ccc solid;margin: 0;border-collapse: collapse;color: black;&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; width=100% 
|-
! style=&quot;padding:2px 2px 2px 2px;border: 0px;background:#efe&quot; align=&quot;left&quot;|
{{#omlika:{{{1}}}|ex|Exempel{{#om:{{{2|}}}|&amp;nbsp;från&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#omlika:{{{1}}}|k|Kommentar{{#om:{{{2|}}}|&amp;nbsp;rörande&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#omlika:{{{1}}}|kk|Kommentarer{{#om:{{{2|}}}|&amp;nbsp;rörande&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#omlika:{{{1}}}|t|Tillämpning{{#om:{{{2|}}}|&amp;nbsp;inom&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#omlika:{{{1}}}|tt|Tillämpningar{{#om:{{{2|}}}|&amp;nbsp;inom&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#omlika:{{{1}}}|u|Uppgift{{#om:{{{2|}}}|&amp;nbsp;som förutsätter&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#omlika:{{{1}}}|uu|Uppgifter{{#om:{{{2|}}}|&amp;nbsp;som förutsätter&amp;nbsp;}}}}&lt;!--
--&gt;{{#om:{{{2|}}}|{{#om:{{{3|}}}|{{#om:{{{4|}}}|{{#om:{{{5|}}}|{{#om:{{{6|}}}|{{#om:{{{7|}}}|{{#om:{{{8|}}}|{{#om:{{{9|}}}|{{matematikområden|{{{2}}}|{{{3}}}|{{{4}}}|{{{5}}}|{{{6}}}|{{{7}}}|{{{8}}}|{{{9}}}}}|{{matematikområden|{{{2}}}|{{{3}}}|{{{4}}}|{{{5}}}|{{{6}}}|{{{7}}}|{{{8}}}}}}}|{{matematikområden|{{{2}}}|{{{3}}}|{{{4}}}|{{{5}}}|{{{6}}}|{{{7}}}}}}}|{{matematikområden|{{{2}}}|{{{3}}}|{{{4}}}|{{{5}}}|{{{6}}}}}}}|{{matematikområden|{{{2}}}|{{{3}}}|{{{4}}}|{{{5}}}}}}}|{{matematikområden|{{{2}}}|{{{3}}}|{{{4}}}}}}}|{{matematikområden|{{{2}}}|{{{3}}}}}}}|{{matematikområden|{{{2}}}}}}}}}:
|-
| style=&quot;padding:2px 5px 2px 5px;border: 0px;background:#efe&quot; |
&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;
&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;
{{matematikområden|{{{2}}}|{{{3}}}|{{{4}}}|{{{5}}}|{{{6}}}|{{{7}}}|{{{8}}}}}
Denna mall ska användas för stycken som ska kunna gömmas, till exempel sjok med uppgifter; oftast därför att de förutsätter kunskap från andra delar av matematiken.

För närvarande förekommer ingen vettig felhantering alls. Mallen används tillsammans med mallen &lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;[[Mall:Göm slut|Göm slut]]&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;; texten mellan de båda mallarna döljs.

&lt;strong&gt;Argument:&lt;/strong&gt;
Det första argumentet skall vara ettdera '''ex''' (för ''Exempel''), '''k'''('''kk''') (för ''Kommentar(er)''), '''t'''('''tt''') (för ''Tillämpning(ar)'') eller '''u'''('''uu''') (för ''Uppgift(er)''). De följande argumenten specificerar matematikområden medelst mer eller mindre konventionella förkortningar för dessa. Om du saknar någon förkortning, så kan du lägga till den genom att redigera [[Mall:Matematikområde]].

[[Kategori:Matematikrelaterade mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>b56hcmg2lvg9txm1i2twwoqjn39y4pb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Urvalsaxiomet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10048</id>
    <revision>
      <id>47790</id>
      <parentid>47789</parentid>
      <timestamp>2017-11-20T20:50:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:SAB: T Matematik]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47790</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="20130" sha1="m44y1kci9mp6j3mllbgbzye7j1adodt" xml:space="preserve">==Förord==
Den moderna matematiken &quot;hänger ihop&quot; på det sättet att man har samma logiska grundvalar för (nästan) all sorts matematik: Aritmetik, algebra, analys, topologi, grafteori, och så vidare. Man åstadkommer detta genom att definiera &quot;alla&quot; grundläggande begrepp och egenskaper med hjälp av termer från mängdläran. Därför kan resultat från ett område enkelt tillämpas på ett skenbart helt annat område.

Ett typiskt exempel är [[w:Cauchy-Schwarz olikhet|Cauchy-Schwarz olikhet]] från linjär algebra. Intuitivt sett säger den, att skalärprodukten av två vektorer aldrig kan vara mer än produkten av vektorernas längder (och aldrig mindre än minus denna produkt), eftersom skalärprodukten är denna produkt gånger kosinus av vinkeln mellan vektorerna, och eftersom ett kosinusvärde alltid håller sig mellan talen -1 och 1. Om man bara tänker på olikheten på det sättet, blir den rätt självklar, men också rätt ointressant. Nu är det inte riktigt så vi gör i modern linjär algebra. Vi definierar &quot;vektorrum&quot;, &quot;vektorer&quot;, &quot;skalärprodukt&quot; och &quot;längder av vektorer&quot; abstrakt i termer av mängder och operationer på dessa med vissa egenskaper; och sedan bevisar vi att Cauchy-Schwarz olikhet följer ur dessa egenskaper. Detta blir mycket mindre intuitivt; och många studenter som just har börjat med universitetskurser i linjär algebra har svårt att förstå vitsen med det. Vitsen är dock, att ''varje'' uppsättning mängder och mängdoperationer som upfyller de villkor vi valde som utgångspunkter för den linjära algebran också måste uppfylla slutsatserna. Mängden av alla kontinuerliga funktioner på det slutna intervallet från ''a'' till ''b'' för två reella tal (med ''a''&amp;nbsp;&lt;&amp;nbsp;''b'', och vanlig aritmetik för funktioner) uppfyller villkoren för ett vektorium, och integraler av produkter av sådana funktioner uppfyller villkoren för skalärprodukt. Alltså kan den &quot;rent geometriska&quot; olikheten tillämpas direkt, för att ge den &quot;rent analytiska&quot; olikheten
::&lt;math&gt; \left( \int\limits_a^b f(x)g(x)\, dx \right) ^2 = \int\limits_a^bf(x)^2\,dx \; \int\limits_a^b g(x)^2\, dx \,.&lt;/math&gt;
''Utan'' mängdläran skulle det vara mycket svårt att se vad detta har med längder av vektorer och storleken på kosinus av mellanliggande vinkel att göra; men ''me''d mängdläran blir den analytiska olikheten en närmast trivial tillämpning av linjär algebra.

Detta gör att mängdläran är fundamental för den moderna matematiken, och att mängdlärans fundament i sin tur blir viktiga. Där stöter vi dock på vissa svårigheter. Det finns en hel del egenskaper för mängder som är enkla att förstå och ta till sig (och som de flesta lågstadiebarn begrep, under de åren mängdläran ingick i svensk grundskoleundervisning). Från dessa enkla egenskaper kan mycket av de mer komplicerade egenskaper vi ofta behöver tillämpa härledas. (Lågstadiebarnen hade dock nog svårare för härledningarna, i den mån de lärdes ut.) Mycket av detta sammanfattas formellt och koncist i [[w:Zermelo-Fraenkels axiomsystem|Zermelo-Fraenkels axiomsystem]] (ZF)  för mängdläran. Emellertid finns det vissa mycket användbara påståenden om mängder (och därför om de flesta matematikområdena), som man '''inte''' kan bevisa med hjälp av enbart (ZF). Urvalsaxiomet, välordningsprincipen och Zorns lemma är tre av dem. Dessa och en del andra utsagor kan alltså varken bevisas eller motbevisas med hjälp av &quot;de enkla naturliga egenskaperna&quot; för mängder. Däremot är dessa utsagor ekvivalenta med varandra. Det betyder, att om man lägger till ett av dem som ett ''axiom'', en utgångspunkt, för teorin, så kan man med hjälp av detta och (ZF) bevisa att även övriga utsagor är sanna. På det viset får man en &quot;rikare&quot; teori, som brukar betecknas (ZFC). Det är emellertid helt möjligt att i stället anta att en av utsagorna '''inte''' gäller; och då gäller inte heller de övriga. Man får då en &quot;annan sorts&quot; matematik. Den blir på många sätt svårare att hantera än &quot;den vanliga matematiken&quot;, men den har också en fördel. Urvalsaxiomet (&quot;med familj&quot;) är en ren ''existensutsaga''; den utsäger att exempelvis vissa typer av mängder eller funktioner måste existera, trots att det ibland inte går att konstruera några exempel på dem. Om man i ställer antar att dessa utsagor är falska, så får man kvar mycket mer &quot;konstruerbara&quot; objekt. Därför kan denna alternativa matematik vara bättre att ta till exempelvis i datoralgebrasystem, där man inte är lika intressererad av existens i största allmänhet, men mycket intresserad av att algoritmiskt kunna ta fram och räkna med objekten.

I denna skift tar vi upp de tre nämnda utsagorna, och tre till, och visar att de verkligen är ekvivalenta, givet  den &quot;vanliga enkla mängdläran&quot;. Vi visar däremot ''inte'' att de är logiskt oberoende av (ZF). Bevisen kräver inte mycket mer än mängdlära, men å andra sidan bitvis rätt mycket mängdlära. För att kunna följa med i resonemangen behöver du vara tillräckligt van vid mängder för att tycka att &quot;delmängder av mängden av alla delmängder av mängden av alla delmängder av vilken som helst given mängd&quot; inte är oöverstigligt konstiga. Du bör också ha en viss vana vid bevisföring, och inte minst bör du kunna följa ett motsägelsebevis.

Vi börjar dock med en snabb sammanfattning av de mängdbegrepp vi behöver. I stort sett är det samma begreppsapparat som den som ligger till grund för topologin, så om du har läst [[Topologi/Inledning]], så kommer du att känna igen det mesta.

Du måste alltså veta vad man menar med mängder, element i mängder, delmängder, unioner och snitt (skärningar) av mängder, och komplementet i en mängd av en delmängd.

==Konventioner och beteckningar i denna bok==
&lt;!--- I vissa fall ger vi exempel och tillämpningar där det är lämpligt med fördjupade kunskaper inom något delområde av matematiken, men som inte behövs för att följa texten i övrigt. Vi ger då dessa exempel i sammandragen form, där ämnesområdet anges. Det kan alltså stå exempelvis '''Exempel (algebraisk geometri)''' eller '''Tillämpning (komplex analys)'''. De läsare som vill se exemplen eller tillämpningarna kan då klicka på dem för att öppna dem; övriga kan hoppa över dem. ---&gt;

Avslutningen av ett bevis markeras med symbolen&amp;nbsp;♦&amp;nbsp;.
===Mängder:===
Mängder kommer normalt att betecknas med versaler (&quot;stora bokstäver&quot;).

För de vanliga talområdena följer vi de vanliga svenska konventionerna till innehållet, och Bourbakis typsnittskonventioner, så att
::&lt;math&gt;\mathbf{N} = \{0,1,2,3,4,\ldots\} = &lt;/math&gt; mängden av  naturliga tal,
::&lt;math&gt;\mathbf{Z} = \{\ldots,-3,-2,-1,0,1,2,3,4,\ldots\} = &lt;/math&gt; mängden av  heltal,
::&lt;math&gt;\mathbf{Q} = \{\frac{a}{b} ; a,b \in \mathbf{Z} \text{ och } b \neq 0\} = &lt;/math&gt; mängden av  rationella tal,
::&lt;math&gt;\mathbf{R} = \mathopen{]}-\infty,\infty \mathclose{[} = &lt;/math&gt; mängden av  reella tal, och
::&lt;math&gt;\mathbf{C} = \{a+ib ; a,b \in \mathbf{R}\} = &lt;/math&gt; mängden av  komplexa tal,
Mängden av positiva heltal, alltså &lt;math&gt;\{1,2,3,4,\ldots\}&lt;/math&gt;, betecknas '''Z'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt;. På liknande sätt är '''Q'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; respektive '''R'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; mängden av positiva rationella tal respektive positiva reella tal. (Observera att 0 inte ingår i någon av dessa mängder, eftersom 0 inte är ett positivt tal.) Mängden av de positiva heltalen till och med det naturliga talet ''n'' betecknas '''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;. Med andra ord är
::&lt;math&gt;\mathbf{N}_n = \{k \in \mathbf{N} ; 1 \leq k \leq n\}&lt;/math&gt;,
för varje  ''n''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;'''N'''. Exempelvis är
::&lt;math&gt;\mathbf{N}_0 = \emptyset,\ \mathbf{N}_1 = \{1\},\ \mathbf{N}_2 = \{1,2\} \text{ och } \mathbf{N}_5 = \{1,2,3,4,5\}&lt;/math&gt;.

Union och snitt eller skärning betecknas som vanligt &lt;math&gt;\cup&lt;/math&gt; respektive &lt;math&gt;\cap&lt;/math&gt;, och den tomma mängden betecknas &lt;math&gt;\scriptstyle\emptyset&lt;/math&gt;. Om &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{F}&lt;/math&gt; är en mängd av mängder, så är
::&lt;math&gt; \cup \mathcal{F} = \bigcup_{A \in \mathcal{F}} A \text{ och }  \cap  \mathcal{F}= \bigcap_{A \in\mathcal{F} } A \;.&lt;/math&gt;
Skulle dessutom &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal{F}&lt;/math&gt; vara den tomma mängden &lt;math&gt;\scriptstyle\emptyset&lt;/math&gt;, så är &lt;math&gt; \cup \mathcal{F}&lt;/math&gt; respektive &lt;math&gt; \cap \mathcal{F}&lt;/math&gt; en ''tom uniom'' respektive ett ''tomt snitt''. Den tomma unionen är &lt;math&gt;\scriptstyle\emptyset&lt;/math&gt;, eftersom detta är det neutrala elementet för nionsoperationen. Om en grundmängd ''X'' (se nedan) ges av sammanhanget, så är det tomma snittet denna grundmängd, så att vi då har
::&lt;math&gt; \cup \emptyset = \emptyset \text{ och }  \cap  \emptyset = X \;;&lt;/math&gt;
annars är det tomma snittet odefinierat.&lt;br&gt;
Mängddifferens betecknas &lt;math&gt;\scriptstyle\setminus&lt;/math&gt; , så att
::&lt;math&gt;A \setminus B = \{x \in A ; x \notin B\}&lt;/math&gt;.

&lt;math&gt;\scriptstyle A \subseteq B&lt;/math&gt; betyder att ''A'' är en delmängd till ''B'', medan &lt;math&gt;\scriptstyle A \subset B&lt;/math&gt; betecknar att ''A'' är en äkta delmängd till ''B'' (så att då dessutom &lt;math&gt;\scriptstyle A \neq B&lt;/math&gt;).

Komplementet i mängden ''B'' till delmängden ''A'' av ''B'' betecknas &lt;math&gt;\scriptstyle\complement_B A&lt;/math&gt;. Ofta anger sammanhanget en &quot;grundmängd&quot;, ofta betecknad ''X'', exempelvis det topologiska eller metriska rum vi betraktar. I sådana fall studerar vi oftast bara delmängder av grundmängden, och talar om komplementet till ''A'' utan specifikation av övermängden. I rummet ''X'' är alltså
::&lt;math&gt;\complement A = \complement_X A = X \setminus A&lt;/math&gt;.

===Funktioner===
Vi påminner om att en ''funktion'' eller en ''avbildning'' ''f'' från en mängd ''A'' till en mängd ''B'' är en tillordning av ett element ur ''B'' för varje element i ''A''. Att ''f'' är en funktion från ''A'' till ''B'' betecknas också
::&lt;math&gt;f : A \longrightarrow B&lt;/math&gt;.
Elementet som tillordnas ett ''x'' i ''A'' betecknas ''f''(''x''), och kallas ''bilden'' av ''x'' (med avseende på ''f''), eller ''värdet'' för ''f'' i ''x''. ''A'' är ''definitionsmängden'' för ''f'', och ''B'' är ''målmängden'' för ''f''.

Värdemängden för ''f'', alltså mängden
::&lt;math&gt;f(A) = \{f(x) ; x \in A\} = \{y \in B : \text{det finns minst ett } x \text{ i } A, \text{ sådant att } y = f(x)\}&lt;/math&gt;,
kommer oftast att kallas bilden av (mängden) ''A'' (med avseende på ''f''). Allmännare låter vi bilden av en delmängd &lt;math&gt;\scriptstyle C \subseteq A&lt;/math&gt; vara
::&lt;math&gt; f(C) = \{f(x) ; x \in C\}&lt;/math&gt;.
''Funktionsgrafen'' för en funktion ''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''A''&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;''B'' är mängden
::&lt;math&gt;\mathrm{graf}(f) = \{(x,f(x)) : x \in A\}.&lt;/math&gt;
graf(''f'') är en delmängd av den kartesiska produkten ''A''&amp;times;''B'' (se nedan).

Om ''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''A''&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;''B'' är en funktion, och ''C''⊆''A'' (det vill säga ''C'' är en delmängd av ''A'')
''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''A''&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;''B'', så är ''restriktionen av f till C'' funktionen ''g''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''C''&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;''B'' definierad av att ''g''(''x'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''f''(''x'') för varje ''x'' i ''C''. Restriktionen kommer också att betecknas med ''f''|&lt;sub&gt;''C''&lt;/sub&gt;. Dess funktionsgraf gras(''g'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;graf(''f''|&lt;sub&gt;''C''&lt;/sub&gt;) är en delmängd av graf(''f'').

Om mer precist ''C''⊂''A'' (det vill säga ''C'' är en äkta delmängd av ''A''), så är ''g'' en ''äkta restriktion'' av ''f''.
&lt;!--- ''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''A''&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;''B'' är ''injektiv'', om olika element i ''A'' alltid har olika bilder, eller med andra ord om
::&lt;math&gt;f(x_1) = f(x_2) \Rightarrow x_1 = x_2&lt;/math&gt;.
''f'' är ''surjektiv'', om värdemängden är hela målmängden, alltså om
::&lt;math&gt;f(A) = B&lt;/math&gt;;
och ''f'' är ''inverterbar'' eller ''bijektiv'' om ''f'' är både injektiv och surjektiv. Om ''f'' är injektiv och ''f''(''x'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''y'', så är ''x'' ''urbilden'' av ''y'' (med avseende på ''f'').

Om ''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''A''&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;''B'' är inverterbar, så betecknar vi som vanligt funktionsinversen till ''f'' med ''f''&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;, så att
::&lt;math&gt;f(x) = y \Leftrightarrow f^{-1}(y) = x \text{ om } x \in A \text{ och } y \in B&lt;/math&gt;.
Oavsett om ''f'' är inverterbar eller inte kommer vi dock att använda beteckningen ''f''&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt; på två andra sätt. Låt urbilden av en delmängd &lt;math&gt;\scriptstyle D \subseteq B&lt;/math&gt; vara
::&lt;math&gt;f^{-1}(D) = \{x \in A ; f(x) \in D\}&lt;/math&gt;,
och låt ''urbildsmängden'' eller ''fibern'' till ett element ''y'' i ''B'' vara
::&lt;math&gt;f^{-1}(y) = f^{-1}(\{y\}) = \{x \in A ; f(x)=y\}&lt;/math&gt;.
Detta medför formellt sett ett litet problem: Om ''f'' är injektiv och ''f''(''x'')&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''y'', så kan ''f''&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;(''y'') beteckna antingen urbilden ''x'' eller urbildsmängden {''x''}. I praktiken kommer läsaren nog att lätt kunna se vilket som avses i ett visst sammanhang.---&gt;

==Indexerade familjer och mängdprodukter==
'''Definition:''' ''Mängdprodukten'' eller den ''kartesiska produkten'' av två mängder ''A'' och ''B'' är
::&lt;math&gt; A \times B = \{(a,b) ; a \in A \text{ och } b \in B\}\,.&lt;/math&gt;
Här är (''a,b'') ett ''par'' (eller en tvåtuppel) av element, parets ''poster''. Par är ''ordnade'', vilket betyder att om ''a''&amp;nbsp;≠&amp;nbsp;''b'', så är (''a,b'')&amp;nbsp;≠(''b,a''). På samma sätt är
::&lt;math&gt; A \times B \times C = \{(a,b,c) ; a \in A \text{ och } b \in B \text{ och } c \in C\}&lt;/math&gt;
(där (''a'',''b'',''c'') är en ''trippel'' eller tretuppel), och så vidare. Om mängderna är lika, så använder man även en potenslik beteckning:
::&lt;math&gt; A^2 =  A \times A\,,&lt;/math&gt; &lt;math&gt; A^3 = A \times  A \times A\,,&lt;/math&gt;
och så vidare.&lt;br&gt;
'''Exempel:''' Mängderna '''R'''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och '''R'''&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; av alla par respektive trippler av reella tal är välkända exempel på kartesiska produkter. Mängden
::&lt;math&gt;\mathbf Z^5 = \mathbf Z \times \mathbf Z \times \mathbf Z \times \mathbf Z \times \mathbf Z&lt;/math&gt;
innehåller bland annat femtupplerna (pentupplerna) (1,&amp;nbsp;5,&amp;nbsp;-2,&amp;nbsp;7,&amp;nbsp;9) och (2061,&amp;nbsp;-318,&amp;nbsp;0,&amp;nbsp;1,&amp;nbsp;-987654321).

Det torde vara rätt uppenbart hur dessa definitioner generaliseras till kartesiska produkter av ett större ändligt antal mängder. För att generalisera även till kartesiska produkter med oändligt många faktorer, är några alternativa tolkningar till hjälp. En ''n''-tuppel (''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,&amp;nbsp;''x''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;,...,&amp;nbsp;''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'')&amp;nbsp;&amp;isin;''A&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;'' kan tolkas som en funktion f från mängden '''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;{1,&amp;nbsp;2,&amp;nbsp;,...,&amp;nbsp;''n''} av &quot;platser&quot; till ''A'', där ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;f(''i'') för ''i''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;1,&amp;nbsp;2,&amp;nbsp;...,&amp;nbsp;''n''. Talet ''i'' i uttrycket ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' kallas för uttryckets ''index'', och därför kallas mängden {1,&amp;nbsp;2,&amp;nbsp;,...,&amp;nbsp;''n''} för ''n''-tuppelns ''indexmängd''. Eftersom index bestämmer platsen, behöver vi inte heller skriva ut posterna ''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,&amp;nbsp;... i ordning för att veta hur ''n''tuppeln ser ut; det räcker att ange dessa poster med deras index, som en ('''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;-indexerad) familj av element, (''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;'''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;.&lt;br&gt;
'''Exempel:''' Familjen (''i''&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;+2''i''-5)&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;'''N'''&lt;sub&gt;'4&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt; är detsamma som kvadruppeln (fyrtuppeln) (-2,&amp;nbsp;3,&amp;nbsp;10,&amp;nbsp;19).&lt;br&gt;
För enkelhets skull behandlade vi här bara ''n''-tuppler, där alla posterna tillhör samma mängd; alltså elementen i någon kartesisk produkt ''A&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;''. För att betrakta allmännare ''n''-tuppler i allmännare kartesiska produkter behöver vi också betrakta '''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;-indexerade familjer av mängder. Detta motiverar följande allmänna definitioner.

'''Definition:''' Låt ''I'' vara en (godtycklig) mängd. En ''I-indexerad familj'' (''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; är en tillordning av en ''post'' (ett element) ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' till varje element ''i'' i ''I''. Om varje post är ett tal (respektive punkt eller mängd), så är familjen en ''talfamilj'' (respektive ''punktfamilj'' eller ''mängdfamilj'').

'''Definition:''' Låt ''I'' vara en mängd, och (''A&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; en ''I-indexerad familj''. ''Mängdprodukten'' eller den ''kartesiska produkten'' av denna familj är då
::&lt;math&gt;\prod_{i\in I} A_i = \{(x_i)_{i\in I} \;;\; x_i \in A_i \text{ för alla } i \in I\} = \{\text{funktioner } f \,:\, I \longrightarrow \bigcup_{i\in I} A_i \;;\; f(i) \in A_i \text{ för alla } i \in I\}.&lt;/math&gt;
I specialfallet där alla ''A&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' är lika med en given mängd ''A'' skriver man också mängdprodukten som ''A&lt;sup&gt;I&lt;/sup&gt;'', en ''mängdpotens'':
::&lt;math&gt; A^I = \prod_{i\in I}A = \{(x_i)_{i\in I} \;;\; x_i \in A \text{ för alla } i \in I\} = \{\text{funktioner } f \,:\, I \longrightarrow A\}.&lt;/math&gt;
Slutligen är ''A&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''A''&lt;sup&gt;'''N'''&lt;sub&gt;''n''&lt;/sub&gt;&lt;/sup&gt; för varje mängd ''A'' och varje naturligt tal ''n''.

'''Definition:''' En ''följd'' på en mängd ''A'' är en familj som antingen tillhör ''A''&lt;sup&gt;'''N'''&lt;/sup&gt; eller ''A''&lt;sup&gt;'''Z'''&lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt;&lt;/sup&gt;. Om alla element i ''A'' exempelvis är tal eller punkter, så kan följden kallas en tal- respektive punktföljd.

'''Observation.''' för varje mängd ''A'' är den triviala mängdpotensen ''A''&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;{()}, mängden med ett enda element (), ''nolltuppeln'' eller ''den tomma familjen''. Detta är för oss en rätt ointressant mängdprodukt, som vi normalt kan bortse från.

'''Konvention:''' Om antingen indexet eller indexmängden för en familj ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; framgår tydligt av sammanhanget, så kan vi utelämna det i den avslutande beskrivningen av index, och i stället skriva''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; respektive ''F''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;.

'''Konvention:''' Om ''f''&amp;nbsp;:&amp;nbsp;''A''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;&amp;times;...&amp;times;''A&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;''&amp;nbsp;&amp;rarr;&amp;nbsp;''M'' är en funktion på en mängdprodukt (av ändligt många mängder), och (''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,...,''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'') är ett element i ''A''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;&amp;times;...&amp;times;''A&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'', så borde vi formellt sett beteckna funktionsvärdet för detta element med ''f''((''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,...,''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'')). I stället utelämnar vi i sådana fall det ena parentesparet, och skriver ''f''(''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,...,''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;''). Vi tänker då oss snarast ''f'' som en funktion av ''n'' olika variabler. Alternativt namnges elementet, och då ofta med samma bokstav i fetstil, som användes för att beteckna posterna. I exemplet skulle vi alltså skriva '''x'''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;,...,''x&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;''), och beteckna funktionsvärdet med ''f''('''x''').

==Urvalsaxiomet==
Följande utsaga är en variant av [[w:urvalsaxiomet|urvalsaxiomet]].&lt;br&gt;
'''Axiom:''' ''En produkt av icketomma mängder är alltid icketom.''&lt;br&gt;
Detta kan inte bevisas i allmänhet utan hjälp av något likvärdigt antagande. För en ''ändlig'' indexmängd ''I'' och en familj (''A&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; av icketomma mängder räcker det att välja ut ett element ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' i ''A&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' i taget; processen tar slut när vi har gått igenom alla element i ''I'', och vi har då hittat en familj (''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; i mängdprodukten. Om ''I'' är ''oändlig'', så fungerar inte detta förfarande. Skulle vi försöka välja ut våra ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' ett och ett, blir vi aldrig färdiga. Urvalsaxiomet utsäger att det (åtminstone teoretiskt sett) går att välja ut ett ''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' från varje ''A&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' '''samtidigt'''. Detta är mycket långtifrån att vara självklart sant.

[[Kategori:Matematik]]
[[kategori:Alfabetiskt index]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/U]]
[[Kategori:Läromedel för universitet]]
[[Kategori:SAB: T Matematik]]</text>
      <sha1>m44y1kci9mp6j3mllbgbzye7j1adodt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Göm start</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10049</id>
    <revision>
      <id>45879</id>
      <parentid>45254</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T10:45:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>+exempel</comment>
      <origin>45879</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1281" sha1="odqp9o9v0qypp5hihdnjnni4knstzy9" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{| class=&quot;collapsible collapsed&quot; style=&quot;text-align:left;border: 1px #ccc solid;margin: 0;border-collapse: collapse;color: black;&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; width=100% 
|-
! style=&quot;padding:2px 2px 2px 2px;border: 0px;background:#efe&quot; align=&quot;left&quot;|
{{#om:{{{1|}}}|{{{1}}}}}
|-
| style=&quot;padding:2px 5px 2px 5px;border: 0px;background:#efe&quot; |
&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;
&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;
Denna helt allmänna mall ska användas för stycken som ska kunna gömmas. Den tar bara ett argument, nämligen eventuell text man vill ha inskriven som synlig rubrik för det dolda materialet.

För närvarande förekommer ingen vettig felhantering alls. Mallen används tillsammans med mallen &lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;[[Mall:Göm slut|Göm slut]]&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;; texten mellan de båda mallarna döljs.

;Exempel utan parameter
{{Göm start}}
Text som göms.
{{Göm slut}}
&lt;nowiki&gt;{{Göm start}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
Text som göms.&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{Göm slut}}&lt;/nowiki&gt;

;Exempel med parameter
{{Göm start|Rubrik}}
Text som göms.
{{Göm slut}}
&lt;nowiki&gt;{{Göm start|Rubrik}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
Text som göms.&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{Göm slut}}&lt;/nowiki&gt;

[[Kategori:Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>odqp9o9v0qypp5hihdnjnni4knstzy9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Topologi/Produktrum och Tichonovs sats</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10050</id>
    <revision>
      <id>48898</id>
      <parentid>48897</parentid>
      <timestamp>2019-07-31T14:46:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>/* Tichonovs sats */ puts; litet mer av andra exemplet.</comment>
      <origin>48898</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14250" sha1="r0kylnwimcvrd797i8l1rbm9keh0xs9" xml:space="preserve">Tichonovs sats säger kort uttryckt att en godtycklig produkt av kompakta topologiska rum själv är kompakt. Detta är en av de viktigaste satserna inom punktmängdstopologin. Satsens styrka ligger i innebörden av uttrycket &quot;godtycklig produkt&quot;. Här betyder &quot;godtycklig&quot; att vi kan ta produkten av en precis hur stor [[Topologi/Inledning#familj|familj]] som helst av kompakta rum. Familjens indexmängd kan vara ändlig eller oändlig, uppräknelig eller ickeuppräknelig. Vi kan exempelvis låta alla faktorerna i produkten vara små ändliga topologiska rum, men ändå få produkter av mycket stor storlek. &quot;Produkt&quot; betyder här &quot;kartesisk produkt med svagast möjliga topologi som gör alla projektioner kontinuerliga&quot;.

För att förstå satsen behöver vi först förklara de begrepp den rör sig med ordentligt. Vi börjar med att införa produktrummen formellt.

==Produktrum==
Låt ''I'' vara en ändlig eller oändlig indexmängd, och antag att vi för varje {{nowrap|''i'' &amp;isin; ''I''}} har ett topologiskt rum (''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;). Vi kan bilda den [[Topologi/Inledning#mängdprodukt|kartesiska produkten]]
::&lt;math&gt; X := \prod\limits_ {i \in I} X_i\,.&lt;/math&gt;
Finns det i denna situation ett naturligt sätt att ge ''X'' en topologi &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, som bestäms av familjen (&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt;?

Svaret är, att det finns flera tänkbara kandidater till &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;. Det första man tänker på är kanske att låta &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; bestå av alla produkter av öppna delmängder av respektive ''X&lt;sub&gt;i&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;''. Mer precist gäller ju att för varje familj
::&lt;math&gt; (U_i)_I \in \prod\limits_{i\in I} \mathcal T_i&lt;/math&gt;
är {{nowrap|∏&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; ''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}} en delmängd av ''X''. Mängden av alla sådana delmängder av ''X'' utgör visserligen inte själv en topologi på ''X'' (annat än i mycket triviala fall), men den är en bas för en topologi. Denna topologi har den trevliga egenskapen att den gör varje [[Topologi/Inledning#Projektionsavbildningar|projektion]]
::&lt;math&gt; \pi_i : X \longrightarrow X_i&lt;/math&gt;
till en kontinuerlig funktion. Urbilden till en öppen delmängd ''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' av ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' är nämligen
::&lt;math&gt;\pi^{-1}_i(U_i) = C_{i,U_i} := \prod_{j\in I} M_j\,,&lt;/math&gt;
där {{nowrap|1=''M&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' := ''U&lt;sub&gt;i&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;''}}, men {{nowrap|1=''M&lt;sub&gt;j&lt;/sub&gt;'' :=  ''X&lt;sub&gt;j&lt;/sub&gt;''}} för varje annat ''j'' i ''I''. Men detta är (i allmänhet) inte den enda topologin på den kartesiska produkten med denna egenskap.

För att alla projektionerna skall vara kontinuerliga krävs ju precis att alla &quot;elementära öppna cylindrar&quot; ''C&lt;sub&gt;i,U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;'' är öppna. Den svagaste topologin som uppfyller detta är den som genereras av mängden av alla elementära öppna cylindrar, alltså av
::&lt;math&gt;\mathcal C := \bigcup\limits_{i\in I} \{ C_{i,U} : U \in \mathcal T_i \}.&lt;/math&gt;
Denna topologi kallas ''den svaga produkttopologin'', och är den man oftast använder på den kartesiska produkten av en given familj topologiska rum. Observera dock att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal C&lt;/math&gt; (oftast) inte är en bas, utan bara en subbas för topologin. Man får som vanligt en bas genom att betrakta alla ändliga snitt av element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal C&lt;/math&gt;, vad vi kan kalla ''de öppna cylindrarna''. Vi låter alltså här en öppen cylinder vara en produktmängd ∏''&lt;sub&gt;I&lt;/sub&gt;M&lt;sub&gt;i&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;'', där {{nowrap|''M&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;}} för varje {{nowrap|''i'' &amp;isin; ''I''}}, och där dessutom, mer precist, {{nowrap|1=''M&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' = ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}} för alla utom ändligt många av dessa ''i''. De öppna mängderna blir de godtyckligt stora unionerna av dessa cylindrar.

Vi kommer i fortsättningen alltid att använda den svaga produkttopologin på kartesiska produkter av topologiska mängder, om inte annat uttryckligen anges:&lt;br&gt;'''Definition.''' ''Produktrummet'' av en familj (''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; är det topologiska rum, vars underliggande mängd är den kartesiska produkten ∏''&lt;sub&gt;I&lt;/sub&gt;X&lt;sub&gt;i&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;'', och vars topologi genereras av mängden av alla elementära öppna cylindrar ''C&lt;sub&gt;i,U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;'', definierade som ovan.

'''Anmärkning.''' Vi kan se, att om indexmängden ''I'' är ändlig, så är det ingen skillnad på den svaga produkttopologin och den &quot;starka&quot; topologi vi beskrev ovan. För oändliga indexmängder kan däremot skillnaden vara mycket stor, som vi kommer att se av exempel&amp;nbsp;2 nedan.

{{Matematikgömmare|t|kt}}
Produktrummet (med den svaga produkttopologin) är, tillsammans med familjen (π&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;''I''&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;, också den kategoriteoretiska produkten av dessa topologier, i kategorin av topologiska rum med kontinuerliga funktioner som morfismer. Mer precist löser det det &quot;universella problemet&quot; för topologiska rum ''Y'' och familjer (''f&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; av kontinuerliga avbildningar {{nowrap|''f&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'': ''Y'' &amp;rarr; ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}}. Med andra ord existerar det för varje sådant rum ''Y'' och familj (''f&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; en och endast en kontinuerlig funktion
::&lt;math&gt; g : Y \longrightarrow \prod_I X_i\,,&lt;/math&gt;
sådan att funktionssammansättningen {{nowrap|1=π&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;∘''g'' = ''f&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}} för varje ''i'' i ''I''.&lt;br&gt;
Man inser lätt att den enda funktion som har dessa sammansättningar med projektionerna ges av
::&lt;math&gt;g(y) := \left( f_i(y) \right) _{i \in I}\,;&lt;/math&gt;
det enda som egentligen behöver verifieras är att verkligen ''G'' är kontinuerlig. För detta är det tillräckligt och nödvändigt att varje element i subbasen &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal C&lt;/math&gt;, alltså varje elementär cylinder ''C&lt;sub&gt;i,U&lt;sub&gt;i&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;'', har en öppen urbild med avsende på ''g''. Eftersom {{nowrap|1=''g''&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;(''C&lt;sub&gt;i,U&lt;sub&gt;i&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;'') = ''f&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;(''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')}}, följer detta av att varje ''f&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' är kontinuerlig.
{{göm slut}}

'''Exempel&amp;nbsp;1:''' Som topologiskt rum är '''R'''&lt;sup&gt;''n''&lt;/sup&gt; med topologin given av den euklidiska metriken precis produktrummet av ''n'' kopior av '''R'''.

'''Exempel 2:''' Betrakta &quot;alfabetet&quot; {{nowrap|1=Σ := {0, 1}}}, ge detta den diskreta topologin, och betrakta produktrummet {{nowrap|1=''X'' = ∏&lt;sub&gt;'''N'''&lt;/sub&gt; Σ}} av uppräkneligt många kopior av Σ. Elementen i ''X'' kan uppfattas som godtyckliga oändliga &quot;strängar&quot; av nollor och ettor. Här är den &quot;starka&quot; topologin vi började med att titta på den starkast möjliga, {{nowrap|d. v. s.}} den diskreta topologin på ''X''. Den (svaga) produkttopologin vi har valt att arbeta med ger däremot betydligt &quot;färre&quot; öppna mängder; och med denna topologi är faktiskt ''X'' ett kompakt rum, som vi kommer att se senare i detta kapitel.
{{matematikgömmare|k|ml}}
Mer precist har ''X'' kardinaliteten 2&lt;sup&gt;א&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;&lt;/sup&gt;, och den svaga produkttopologin på ''X'' samma kardinalitet. Däremot har den diskreta topologin kardinaliteten 2&lt;sup&gt;2&lt;sup&gt;א&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/sup&gt;, vilket verkligen är &quot;ett betydligt större (kardinal)tal&quot;.&lt;!--- Jag får problem med displayen av alef-noll. Detta skulle kunna sammanhänga med mjukvaran som hanterar det faktum att hebreiska skrivs från höger till vänster; jag vet inte.---&gt;
{{göm slut}}

==Separationsvillkor i produktrum==
'''Sats.''' Låt (''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; vara en familj av icketomma topologiska rum. Då uppfyller dess produktrum något av separationsvillkoren '''T0''', '''T1''', '''T2''', &lt;small&gt;(och kanske '''T3''' och '''T4''')&lt;/small&gt; om och endast om ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' uppfyller detta separationsvillkor för ''samtliga'' {{nowrap|''i'' &amp;isin; ''I''}}.

'''Bevis:''' Låt ''X'' vara produktrummet. Observera först, att om '''x'''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; och '''y'''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''y&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; är två godtyckliga olika punkter i ''X'', så måste det också finnas ett index ''i''&amp;nbsp;&amp;isin;&amp;nbsp;''I'', sådant att {{nowrap|''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' ≠ ''y&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}}. Om nu topologin på ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' uppfyller '''T0''', så finns en öppen delmängd ''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' av ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'', sådan att  {{nowrap|''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' ∈ ''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}} men {{nowrap|''y&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' ∉ ''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}}, eller en öppen ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''-delmängd ''V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'', sådan att {{nowrap|''y&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' ∈ ''V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}} men {{nowrap|''x&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' ∉ ''V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''}}. Om ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' uppfyller '''T1''', så finns både ''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' och ''V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''; och om denna topologi uppfyller '''T2''', så kan ''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' och ''V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' väljas så att de dessutom är [[Topologi/Inledning#disjunkt|disjunkta]].

Låt nu ''U''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''C&lt;sub&gt;i,U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;'' och ''V''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''C&lt;sub&gt;i,V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;'' vara motsvarande elementära cylindrar. Då gäller att {{nowrap|'''x''' ∈ ''U''}} men {{nowrap|'''y''' ∉ ''U''}} om ''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' existerar, samt att {{nowrap|'''y''' ∈ ''V''}} men {{nowrap|'''x''' ∉ ''V''}} om ''V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' existerar, samt att ''U'' och ''V'' är disjunkta precis om ''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' och ''V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' är disjunkta. Eftersom ''x'' och ''y'' var godtyckliga, visar detta verkligen att '''T0''' respektive '''T1''' respektive '''T2''' gäller för ''X'', om respektive villkor gäller för alla ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''.
::*&lt;small&gt;''Lägg till en kommentar om &quot;godtycklighet&quot;. Möjligen borde en del kommentarer av sådana slag ändras till länkar till ett nytt &quot;läsa matematisk text&quot;-dokument.&quot;''&lt;/small&gt;
::*&lt;small&gt;''Omvänt, om '''''x''''' och '''''y''''' enl. ovan separeras av en eller två öppna mängder i X, så separeras de också basalt; och en basal mängd innehåller inte en punkt (resp. två baselement är disjunkta) omm motsvarande gäller i någon koordinat.&lt;br&gt; Undersök om det också är sant för '''''T3''''' och '''''T4'''''! En hjälp här kan vara att vilketdera av dessa implicerar '''''T1''''', så att vi redan kan sluta att berörda punkter är slutna.''&lt;/small&gt;


:: ... .

'''Observation.''' Ett produktrum är (som en följd av urvalsaxiomet) tomt om och endast om något av dess faktorrum är tomt. I detta fall uppfylls samtliga ovannämnda separationsvillkor automatiskt i produktrummet.

==Tichonovs sats==
Vi är nu redo att ta oss an en av de viktigaste satserna i den rent mängdteoretiska topologin, nämligen Tichonovs sats. Den är uppkallad efter den ryska matematikern Nikolai Andrejevitj Tichonov ([[w:ru:Тихонов,_Андрей_Николаевич]]). Som vanligt har hans namn transkriberats till det latinska alfabetet på olika sätt, vilket också har lett till att namnet på satsen ser litet olika ut i olika böcker. Den kan exempelvis heta ''Tikhonovs sats'' eller ''Tychanovs sats''.

{{ankare|PoT_S-Tich}}
'''Sats.''' Låt (''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;''i''∈''I''&lt;/sub&gt; vara en familj av icketomma topologiska rum, med produktrummet &lt;math&gt; X = \prod\limits_ {i \in I} X_i\,,&lt;/math&gt; försett med den svaga produkttopologin &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;. Då är ''X'' kompakt om och endast om ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' är kompakt för alla index ''i''&amp;nbsp;∈&amp;nbsp;''I''.

'''Kommentarer och exempel.''' Många enkla tillämpningar av Tichonovs sats kan kännas rätt naturliga, och inte särskilt &quot;djupa&quot;. Detta gäller särskilt när indexmängden ''I'' är liten, exempelvis för ''I''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;{1,2}$, och rummen ''X&lt;sub&lt;/sub&gt;&gt;i'' välbekanta, exempelvis slutna enhetsintervall. Produkten av detta slutna intervall med sig självt, [0,1]&amp;times;[0,1]&amp;nbsp;=&amp;nbsp;&lt;math&gt;\prod\limits_{i=1}^2 [0,1]&lt;/math&gt;, är den slutna enhetskvadraten, som har hörnen (0,0), (0,1), (1,1) och (1,0). Det slutna enhetsintervallet är kompakt, och satsen säger att således också den slutna enhetskvadraten är kompakt. Detta kan man dock också visa direkt, med ungefär samma metoder som för enhetsintervallet.

Ett kanske mer överraskande exempel är rummet av alla (uppräkneligt) oändliga binära följder, som exempelvis ''Morseföljden'' ([[w:en:Thue–Morse_sequence]]) 01101001100101101001011001101001011010011....&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''m&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;in;'''N'''&lt;/sub&gt;, om ''m''&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;0, ''m''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;1, ''m''&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp1;, ''m''&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;0, ''m''&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=1&amp;nbsp;, ''m''&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;0,...&amp;nbsp;. Detta rum kan skrivas som &lt;math&gt; X = \prod\limits_ {i \in {\bf N}} X_i\,,&lt;/math&gt; där ''X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;{0,1} för varje naturligt tal ''i'' kan ges den diskreta topologin, och hela ''X'' ges den svaga produkttopologin.

:::*&lt;small&gt;''Formulera Tichonovs sats. Ge wp-länk till Tichonov själv, helst på svwp.''&lt;/small&gt;

:::*&lt;small&gt;Reducera Tichanovs sats till situationen att övertäckningarna är subbasala.''&lt;/small&gt;

:::*&lt;small&gt;''Följ m. e. m. Simmons bevis, men helst formulerade i termer av öppna mängder. Följande äldre önskemål kanske delvis alltjämt tillämpliga:''&lt;/small&gt;

:::*&lt;small&gt;''Ge ett snabbt bevis i fallet med indexmängd {1,2,3,4} (dock med tillräckligt utförlig förklaring av &quot;den springande punkten&quot;: Övergången från punktvis till mängdvis övertäckning av en koordinat.''&lt;/small&gt;

:::*&lt;small&gt;''Generalisera till allmännare icke nödvändigtvis övertäckande öppna familjer. Omformulera i omvänd implikationsriktning'' (Föregånge möjligen närmast ovanstående?)&lt;/small&gt;

:::*&lt;small&gt;''Specificera situationen: X vare produkten av(X&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;I&lt;/sub&gt;; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(F&lt;sub&gt;j&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;J&lt;/sub&gt; en öppen familj, ej nödv.-vis övertäckande. &quot;Vild&quot; och &quot;tam&quot; referere blott till detta fixa val..''&lt;/small&gt;

{{Sidfotsnavigering2|Separationsvillkor och Hausdorffrum|Urysohns lemma}}
[[Kategori:Topologi|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Topologikapitel| 06]]</text>
      <sha1>r0kylnwimcvrd797i8l1rbm9keh0xs9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Documentation/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10051</id>
    <revision>
      <id>45271</id>
      <timestamp>2015-08-02T21:02:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;includeonly&gt; [[Kategori:Metamallar]] &lt;/includeonly&gt;'</comment>
      <origin>45271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="52" sha1="leucf2xg69mrje2zo9kze4k4ylkys4n" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;
[[Kategori:Metamallar]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>leucf2xg69mrje2zo9kze4k4ylkys4n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:FlowMention</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10052</id>
    <revision>
      <id>45290</id>
      <timestamp>2015-08-03T23:38:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Flow talk page manager</username>
        <id>5239</id>
      </contributor>
      <comment>/* Automatically created by Flow */</comment>
      <origin>45290</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="fzj7yqj1zwkdl2vigt5gf484bfujqdk" xml:space="preserve">@[[Användare:{{{1|Example}}}|{{{2|{{{1|Example}}}}}}]]</text>
      <sha1>fzj7yqj1zwkdl2vigt5gf484bfujqdk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2012-2014</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10054</id>
    <revision>
      <id>45380</id>
      <parentid>45378</parentid>
      <timestamp>2015-08-15T17:47:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>JoergenB flyttade sidan [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv 2012-2014]] till [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2012-2014]]: Syntaxfel i förra försöket.</comment>
      <origin>45380</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54043" sha1="5wvdakwqxcrqsg4xrsz4fqwbg4179rn" xml:space="preserve">'''Obs! Detta är ett arkiv, alla nya inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]'''

== Problems of Wiki link templates ==

Sorry for English. 1) Templates [[Mall:Wikipedia]] and [[Mall:Wikiquote]] don't work correctly for categories, they are sending to article, not to category. See example - [[:Kategori:Kultur]].

2) Please, create the &quot;wikiversity&quot; template. Example see on my page - [[Användare:Averaver]]. --[[Användare:Averaver|Averaver]] 7 augusti 2011 kl. 12.50 (CEST)

: 1)  They seem to use &lt;nowiki&gt;{{{SUBPAGENAME}}}&lt;/nowiki&gt; instead of &lt;nowiki&gt;{{{PAGENAME}}}&lt;/nowiki&gt;, which probably has other implications also. I'll return to the issue unless somebody else fixes it.

: 2) Done, although parameters do not work very well yet.

: (En mall halvt fixad, parametrarna och sidnamnet borde hanteras bättre.)

: --[[Användare:LPfi|LPfi]] 11 oktober 2011 kl. 11.20 (CEST)

== Bilduppladdning ==
Jag märkte att vi har en uppsättning lokalt uppladdade bilder. Är det meningen? Wikipedia har alla sina bilder på [[w:Wikimedia Commons|Wikimedia Commons]]. Vilka regler gäller för lokal uppladdning? Om policyn här är densamma som på Commons borde kanske bilderna laddas upp där. Det betyder inte att vi inte kunde behålla den lokala uppladdningen för eventuella speciella behov, men det bör inte vara det vanliga. --[[Användare:LPfi|LPfi]] 11 oktober 2011 kl. 11.00 (CEST)
:Jag har tänkt på samma sak, men av någon anledning har diskussionen aldrig kommit upp. Jag ser inga problem med att övergå till commons som standard och i den mån det är möjligt flytta alla lokala bilder dit. //[[Användare:Kaj|Kaj]] 15 oktober 2011 kl. 08.55 (CEST)
::Tittade på dem för ett tag sedan, och jag saknade grundläggande information om många, för att öht ''kunna'' flytta över dem till Commons. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 15 oktober 2011 kl. 10.55 (CEST)

::: Jag har bara kollat några, men de verkar vara egna verk av uppladdaren, dock utan den behövliga informationen. De verkar alltså inte vara problematiska att ha här, men svåra att flytta över. Om uppladdarna finns kvar kan man försöka få dem att komplettera informationen.

::: För nya bilder tror jag det är bäst att använda Commons, men jag ser ingen orsak att stänga lokal uppladdning eller radera lokala filer, så länge ingen tvingar oss. Aktiviteten här är så låg att försök att använda oss som olaglig distributionskanal genast skulle synas.

::: --[[Special:Bidrag/84.250.234.156|84.250.234.156]] 15 oktober 2011 kl. 20.29 (CEST)
::::Nej, några misstänka copyvios har jag inte sett. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 16 oktober 2011 kl. 11.49 (CEST)
:::::En och annan kan nog rensas i alla fall. Till exempel finns det en [[:kategori:Bilder med Fair Use-licens]] (visserligen rätt tom), trots att svenska Wikibooks knappast har antagit någon policy för att tillåta ofria bilder.--[[Användare:Thurs|Thurs]] 17 oktober 2011 kl. 16.32 (CEST)
:::::Ok, det var inte något stort problem eftersom den enda medlemmen i kategorin var en felmärkt upphovsrättsfri bild.--[[Användare:Thurs|Thurs]] 17 oktober 2011 kl. 17.57 (CEST)

::::::En idé vore kanske att bara ändra länken i vänstermarginalen, så att den pekar direkt till Commons, utan att ta bort den lokala bilduppladdningen. På så sätt skulle kanske nya bilder snarare laddas upp på Commons än lokalt, samtidigt som man ändå kvarhåller möjligheten att ladda upp här (vilket kan vara användbart om det är tjall på Commons eller liknande). [[Användare:Diupwijk|Diupwijk]] 17 oktober 2011 kl. 18.04 (CEST)

::::::: Jag tror det är bäst. Var ändrar man? sv-wp har filuppladdningen i [[w:MediaWiki:Sidebar]], men vi har den i verktygslådan, som jag inte hittar (och som väl använder magi för att få olika innehåll på olika typers sidor). --[[Användare:LPfi|LPfi]] 18 oktober 2011 kl. 10.43 (CEST)

::::::::Hm, det var nog inte så &quot;bara&quot; som jag påstod. Jag har letat och letat utan att hitta något sytemmeddelande att ändra. Man får nog fråga wikipedianerna. [[Användare:Diupwijk|Diupwijk]] 18 oktober 2011 kl. 17.34 (CEST)
:::::::::Skulle gissa att du får lägga till det i Common.css/js eller dylikt. Det stoppar inte dem som tar bort sådana funktioner från sin browser, men det är ett marginellt problem. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 22 oktober 2011 kl. 15.51 (CEST)

:Vänta, prova att lägga in &quot;commons:Special:Upload&quot; i [[MediaWiki:Commonsupload-url]]. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 23 oktober 2011 kl. 13.56 (CEST)

:: Jag gjorde det, men kommer ändå till en lokal uppladdningssida. Lämnar det ändå, då någon annan kanske är bättre på att rensa gamla versioner från webbläsare och mellanservrar. --[[Användare:LPfi|LPfi]] 26 oktober 2011 kl. 08.03 (CEST)

::: Och nu kopierade jag in länken från Wikipedia i [[MediaWiki:Sidebar]], med annan länktext (här ändrade den inte som på Wikipedia - många rörliga delar tydligen). Så vi har nu en uppladdningslänk till Commons, under Navigering, och en för lokal uppladdning, under Verktygslåda. Åtminstone kan man alltså nu ladda upp filer utan att gå via Wikipedia och utan att desto mer känna till Commons. --[[Användare:LPfi|LPfi]] 26 oktober 2011 kl. 08.15 (CEST)

== Engelsk-svensk ordlista? ==

Under våren ska jag ge en kurs i mekanik för en ganska stor grupp studenter. Kurslitteraturen är delvis på engelska och jag har har tänkt låta studenterna skapa en öersättningslista med mekaniktermer från engelska till svenska. Är detta ett projekt som kan ingå i wikibooks? Jag tänker mig något som skulle kunna se ut som [[Svensk-finsk järnvägsordbok]]. {{signatur|M9chba0900|29 december 2011 kl. 10.39 (CET)|Kaj}}
:Det borde absolut fungera, det finns några påbörjade fack-ordböcker av liknande karaktär i [[:Kategori:Lexikon]]. //[[användare:Kaj|Kaj]] 29 december 2011 kl. 20.24 (CET)

:Ett utmärkt initiativ! [[Användare:Oshifima|Oshifima]] 12 februari 2012 kl. 08.59 (CET)

== Inaktiva administratörer ==

Eftersom vi är ett litet projekt är det inte så konstigt att såväl användare som administratörer kommer och går i perioder, jag vet i alla fall att mitt engagemang går mycket i vågor beroende på andra projekt och arbetsuppgifter. Så jag tycker inte att det är något konstigt med administratörer som är inaktiva under perioder, men jag tycker att vi ska sätta att tak på inaktiviteten. Så mitt förslag är att vid en vald tidpunkt varje år görs en genomgång och administratörer som varit inaktiva under ett år får en förfrågan om de anser sig fortfarande ha användning av verktygen, och administratörer som varit inaktiva i två år tas automatiskt bort. //[[Användare:Kaj|Kaj]] 16 januari 2012 kl. 09.13 (CET)
:Gott initiativ. Processen för att få eller återfå adminbefogenheter här är väl dessutom ganska förenklad så det borde inte vara några problem.
:Nuvarande:
{| 
! Användare !! byråkrat !! lokal aktivitet !! global aktivitet !! Påmind? !! Avsysopifierad?
|-
|[[User:Hallonmannen|Hallonmannen]]|| || (aktiv senast november 2011)
|-
|[[User:Ingwik‏‎|Ingwik‏‎]] || ||(aktiv senaste månaden)|| ||Ja
|-
|[[User:Kaj|Kaj]]|| (även byråkrat)|| (aktiv senaste månaden)
|-
|[[User:Karpeth‏‎|Karpeth‏‎]]|| ||(inaktiv sedan 2008)||(globalt en enda redigering sedan 2009)|| || Utfört
|-
|[[User:LPfi|LPfi]] || ||(aktiv senast december 2011)|| ||Ja
|-
|[[User:Max Speed‏‎|Max Speed‏‎]] ||(även byråkrat) ||(aktiv senaste månaden)|| ||Ja
|-
|[[User:Mike‏‎|Mike‏‎]] || ||(inaktiv sedan 2008) ||(fortfarande aktiv på flera projekt)||Ja|| Utfört
|-
|[[User:Oshifima‏‎|Oshifima‏‎]] || ||(aktiv senaste månaden)|| ||Ja
|-
|[[User:Snillet‏‎|Snillet‏‎]]|| ||(inaktiv sedan 2008,&lt;br&gt;raderade användarsidan 2009)|| (globalt inaktiv sedan 2009)|| || Utfört
|}
:Ganska blandat med andra ord. Med tanke på att Mike fortfarande är aktiv på flera WMF-siter så tycker jag det kan vara mödan värt att skriva ett meddelande. Raderingsloggen för Snillets användarsida antyder att hen inte bevakar projektet längre. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] 15 februari 2012 kl. 11.07 (CET)
::Ni kan ta bort mig om ni vill, jag använder aldrig verktygen. // [[Användare:Hallonmannen|Hallonmannen]] 24 februari 2012 kl. 18.46 (CET)
:::Du är i allra högsta grad [[Special:Bidrag/Hallonmannen|aktiv]] som jag ser det. [http://toolserver.org/~vvv/adminstats.php?wiki=svwikibooks_p Ingen] administrativ åtgärd kanske, men så mycket bus att man behöver blockera och radera sådant, har ni inte här. Vill du återlämna verktygen så finns det en [[m:Permissions|plats]] för det, men jag ser ingen anledning idag. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 25 februari 2012 kl. 09.48 (CET)
:Kallat in förstärkning från Ingwik, Lpfi, Max Speed, Mike och Oshifima. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 25 februari 2012 kl. 11.42 (CET)
:::Då har jag gärna kvar verktygen! :) //[[Användare:Hallonmannen|Hallonmannen]] ([[Användardiskussion:Hallonmannen|diskussion]]) 25 februari 2012 kl. 12.22 (CET)
::Ska vi sätta ett datum när man bör ha gjort sin åsikt hörd om man vill ha kvar verktygen? //[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 25 februari 2012 kl. 13.49 (CET)
:::För de tre användare som inte har varit här det senaste året kan jag tycka att vi sätter en månad från idag. Observera att jag ''inte'' skickat ngt meddelande till Snillet eller Karpeth. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 25 februari 2012 kl. 14.48 (CET)

:::: Jag tycker den föreslagna modellen verkar vettig. Själv är jag på väg tillbaka inom några månader (och börjar antagligen bevaka loggen ganska snart). --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 25 februari 2012 kl. 21.34 (CET)

Tack för påminnelsen. Nej, jag har inte tid att hålla koll på vad som händer här, och jag ser inte att det kommer att ändra sig under åtminstone de närmaste två åren. Och därtill tror jag att jag även i framtiden kommer att ägna mig åt wiktionary i den mån jag överhuvudtaget är aktiv på WMF-wikier. Så om ni skulle vilja trimma administratörslistan genom att låta mig slippa knapparna, så säger jag bara: &quot;varsågoda&quot; :) [[Användare:Mike|\Mike]] ([[Användardiskussion:Mike|diskussion]]) 25 februari 2012 kl. 22.45 (CET)
:Avflaggning begärd på meta. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 26 februari 2012 kl. 07.47 (CET)

Jag har tolkat diskussionen ovan som att Svenska wikibooks har antagit en inaktivitetspolicy och skrivit ett par ord om det på [[Wikibooks:Administratörer]]. Om inte Karpeth och Snillet har reagerat inom ett par dygn är de fria att avsättas. Skulle de ändå återkomma efter det så är ju processen för att eventuellt återinsätta dem väldigt förenklad. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 22 mars 2012 kl. 20.46 (CET)

== Gy2011 ==

Vi har ju ganska många iallafall påbörjade försök till gymnasieskolans läroböcker, även om dessa är anpassade till den gamla läroplanen, och därmed inaktuella. Man kanske borde göra om eller ta bort dessa och påbörja nya anpassade till nya läroplanen, Gy2011, t.ex. Matematik 1a,b,c, 2a,b,c, o.s.v. isället för de gamla. // [[Användare:Hallonmannen|Hallonmannen]] ([[Användardiskussion:Hallonmannen|diskussion]]) 24 februari 2012 kl. 18.55 (CET)

:Det är en tanke så god som någon. Vissa böcker är ju upplagda för att matcha just svenska läroplanen och då är självklart en anpassning till förändringar i dessa av godo. Försökte själv ge mig på matteböckerna för en evighet sedan, men jag har inte vant mig vid gränssnittet här än. Tyvärr är jag fullständigt obekant med läroplanerna på gymnasie- och grundskolenivå idag. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 25 februari 2012 kl. 11.37 (CET)

:Det kanske skulle behövas en inventering av vilka kursplansbundna böcker vi har över lag, jag kan tänka mig att det finns en hel del påbörjade projekt som nu dessutom blivit föråldrade på grund av förändrade kursplaner, för att inte tala om kurser som inte längre finns. //[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 25 februari 2012 kl. 13.56 (CET)

:: Så länge vi inte har resurser att ändra kursböckerna i takt med läroplansändringar kanske det vore vettigt att försöka täcka stoffet utan ambition att direkt reflektera läroplanen. Andragradsekvationer förblir andragradsekvationer oberoende av läroplanen, och om läroplanen får tillägg om hur de skall tillämpas kan det enkelt göras till ett nytt kapitel eller kommentarer i existerande kapitel. Med tiden blir det rätt mycket överkurs och alternativa angreppssätt (enligt tidigare läroplaner), vilket jag tycker också kan ha ett värde. Ett sådant upplägg gör det också lättare att utnyttja böckerna i Finland. (Vilket inte betyder att man inte kan ha också skräddarsydda böcker, om författaren ser ett sådant behov, men en sådan bok är svårare att hålla modern.) --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 25 februari 2012 kl. 21.45 (CET)
:::Jag håller med om att vi gott kan släppa ambitionen att direkt reflektera läroplanen. Om det inte inte finns någon här som brinner just för att göra någon anpassning till en gällande läroplan borde vi först försöka få ihop avsnitt så att vi täcker allt som kan tänkas efterfrågas, i Finland eller annorstädes. Ordningsföljden stoffet presenteras i är av mindre betydelse. (I fråga om fysikböcker för grundskolan brukar det generellt vara så att det står i förordet att det står läraren fritt att välja i vilken ordning man tar avsnitten. De är skrivna så att de inte förutsätter varandra.) Även om vi får flera alternativa kapitel om ett visst ämnesområde kan man se det som en rikedom likaväl som en brist. Det passar Wiki-formatet att man samlar ihop olika bitar, och bearbetar dem i efterhand. De lärare som använder kapitlen klipper och klistrar för att få det att passa för egen del, och kommer kanske småningom med redigeringar eller nya delar att bidra med. I fråga om matematikkurser är det mer kinkigt med ordningsföljden. Där är det skäl att diskutera hur man ska använda materialet enligt en läroplan i ett förord, och samtidigt komma ihåg att det finns flera läroplaner i svang. Än så länge är det bristen på stoff som begränsar böckernas användbarhet. Böckerna fungerar inte ännu som självständiga böcker utan tjänar mera som kompletteringsmaterial. Det saknas framför allt övningsuppgifter och facitar. [[Användare:Oshifima|Oshifima]] ([[Användardiskussion:Oshifima|diskussion]]) 2 mars 2012 kl. 17.43 (CET)
::::Ett uppenbart problem med att försöka skapa böcker utan koppling till läroplaner är rekrytering av författare. -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 4 mars 2012 kl. 15.32 (CET)
:::::Blir det inte tvärtom lättare att rekrytera författare om man också kan låta dem vara med som inte är förtrogna med en viss fastställd läroplan? [[Användare:Oshifima|Oshifima]] ([[Användardiskussion:Oshifima|diskussion]]) 7 mars 2012 kl. 18.18 (CET)

:::::: Det torde helt bero på vem som sannolikt kan bli författare här. Gymnasielärare torde hellre skriva enligt läroplanen, för sina egna kurser, medan andra kanske upplever bindningen frustrerande. Det verkar nu finnas ett intresse för böcker enligt läroplanen. Om några svenska gymnasielärare dyker upp och skriver böcker tycker jag vi skall ge dem allt tänkbart stöd. Om de inte dyker upp är det antagligen bättre att skriva mindre läroplansbundet (och det kan vi andra göra oberoende). Böcker enligt läroplanen måste skrivas då läroplanen är någorlunda färsk, medan andra böcker mycket väl kan vara under arbete i fem år. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 7 mars 2012 kl. 21.08 (CET)

:::::: Jepp, jag anar att de som är mest motiverade att sprida sin kunskap (och därmed författa) är just Gy-lärare. Det går nog också att i viss mån rekrytera duktiga elever i vissa ämnen. (Isht sådana som gått vidare till högre studier.) -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 8 mars 2012 kl. 19.16 (CET)

:::::::När det gäller vanliga pappersläroböcker ser jag det som ett problem att nya böcker inte blir bättre än gamla. Jag tänker mig att det åtminstone delvis hänger ihop med att läroplanerna växlar och förlagen hakar på och lanserar splitt nya försök. Även den mest talangfulla nya författaren har brister. Jag har lite hoppats att det på Wikibooks, som inte är lika bunden av copyrighreglerna utan där författarna kan gå in och modifiera varandras alster, skulle kunna uppstå en ny slags evolution. Men då får vi inte apa efter förlagsbranchen och obsoletförklara allt material som inte stämmer med den för tillfället rådande läroplanen. Om det finns hyggligt material i en gammal bok kan det säkert tjäna som utgångsmaterial för nyskapande, så att inte varje författare tvingas uppfinna hjulet på nytt. Vissa saker kan en författare bättre, andra saker kan andra bättre. [[Användare:Oshifima|Oshifima]] ([[Användardiskussion:Oshifima|diskussion]]) 14 mars 2012 kl. 18.19 (CET)
:::::::Som jag ser det är det två olika saker som diskuteras här. Det ena är att få nya skribenter så att vi kan utveckla vårt kursboksutbud. Där bör vi göra allt för att uppmuntra och underlätta för dem som har idéer. Där är det helt säkert klokt att ersätta den nuvarande gymnasiebokslistans A, B med det som gäller i Sverige idag. När det gäller frågan om de gamla kurserna är jag emot att innehållet raderas. Däremot borde man ersätta de nuvarande rubrikerna Fysik A etc med någonting som i fysikaliska termer förklarar vad kurserna innehåller. Allteftersom tiden går blir det ju färre och färre som direkt förstår vad Fysik A är för något. [[Användare:Oshifima|Oshifima]] ([[Användardiskussion:Oshifima|diskussion]]) 16 mars 2012 kl. 07.24 (CET)

:::::::: Det finns en helt annan aspekt på att lägga skolböcker för gymnasiet på Wikibooks som jag inte ens tänkt på förr innan jag läste en on-line artikel från Huvudstadsbladet. I den svensktalande delen av Finland finns problem med läroböckerna. Merparten av dem är nämligen skrivna av rikssvenska författare. Finlandssvenskan har en annan &quot;sång&quot; och ofta andra ord vilket gör att de finlandssvenska barnen inte känner igen sig alla gånger. Därför händer det att finlandssvenska lärare skriver om kapitlen i de svenska böckerna så att de passar den finlandssvenska publiken. Tänk vad mycket trevligare det skulle vara om dessa lärare kunde spara det de skrivit här på wikibooks istället?
:::::::: [[Användare:Ingwik|Ingwik]] ([[Användardiskussion:Ingwik|diskussion]]) 26 mars 2012 kl. 12.51 (CEST)
:::::::::Ett ännu större problem i de finlandssvenska skolorna (både gymnasier och grundskolor) är bristfälliga översättningar av finska läroböcker. I finskan är åtskilliga sammansatta och avledda ord självförklarande och behöver ingen vidare definition. När sedan ett sådant ord används för att definiera en annan term, och definitionen direktöversätts till svenska, blir resultatet ofta att ett svårt ord definieras med hjälp av ett ännu svårare. Därför törstar finlandssvenska lärare efter bra Wikibooks-material. Att ett sverigesvenskt språk skulle kännas obekvämt är ett litet problem i sammanhanget, det som är mer angeläget är att det inte finns för många referenser till Globen i Stockholm, Kaknästornet, flygbolaget SAS, SMHI, Arlas mjölkförpackningar, Forsmark eller Sveriges regnigaste by Digershult, för att nämna några exempel ur en i övrigt välfungerande lärobok i fysik, utgiven i Sverige. [[Användare:Oshifima|Oshifima]] ([[Användardiskussion:Oshifima|diskussion]]) 16 april 2012 kl. 16.44 (CEST)

== Tips: Datorer i nätverk på Wikipedia ==

Jag ställde en fråga på en [http://www.foss-sthlm.se/mail/foss-sthlm-archive-2012-03/0001.shtml e-postlista] för Open Source om någon hade tips om [[Datorkörkort med Linux]] och blev då hänvisad till [[w:Användare:Jan hj/nätverk]] där en del användbart material finns. Kanske inte direkt till den boken, men kanske till [[Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser]], [[Nätverkslexikon]] eller en annan liknande bok. --[[Användare:Ainali|Ainali]] ([[Användardiskussion:Ainali|diskussion]]) 14 mars 2012 kl. 18.28 (CET)

: Tack. Materialet är omfattande, men jag tror som du att det inte riktigt lämpar sig (för körkortet behövs enklare och mer praktiskt inriktad text). Vid tillfälle skall jag se om det ändå finns sådant man kan utnyttja. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 19 mars 2012 kl. 08.41 (CET)

== Wikimedia Sverige tillsätter teknikpoolsutskott ==

Wikimedia Sverige har som en del i verksamhetsplanen för 2012 ett projekt som syftar till att skapa en rutin för att hjälpa gemenskapen att få tillgång till utrustning såsom (men inte nödvändigtvis begränsat till) inscanning, foto- och videoutrustning genom att skapa en välutrustad teknikpool eller låna särskild teknik.

Syftet är att stödja de olika Wikimediaprojekten. För att göra detta på bästa sätt, och sprida arbetet på flera engagerade användare, har styrelsen beslutat att tillsätta ett utskott, som skall ta fram förslag till och besluta om inköp inom projektets budget.

Är du intresserad av att påverka vilken teknisk utrustning som skall ingå i teknikpoolen och deltaga i detta utskott? Anmäl på [http://se.wikimedia.org/wiki/Verksamhetsplan_2012/Teknologi/Projektbeskrivning/Intresseanm%C3%A4lan anmälningssidan].

Mer information om verksamhetsplanen och projektet finner du på [http://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Verksamhetsplan_2012/Teknologi/Projektbeskrivning&amp;oldid=8742 Wikimedia Sverige].--[[Användare:Historiker|Historiker]] ([[Användardiskussion:Historiker|diskussion]]) 15 mars 2012 kl. 20.46 (CET)

== Gemenskapens projekt 2012 ==

Har du velat göra något för Commons, Wikipedia, Wiktonary eller ett annat Wikimedia-projekt som du inte kunnat genomföra pga. att det kostade pengar eller att du saknade utrustning eller en bok? Just för dessa situationer finns årligen Gemenskapens Projekt. [https://se.wikimedia.org/wiki/Gemenskapens_projekt_2011 Förra året] fick Wikimedia Sverige in 11 ansökningar och beslutade då för att under 2012 genomföra projektet i två faser. Nu är det dags för den första omgången!

Sista ansökningsdag är 19 april och projekten bör vara inrapporterade 31 juni. Mer information om hur ansökan bör formuleras finns på [https://se.wikimedia.org/wiki/Gemenskapens_projekt_2012 Wikimedia Sveriges wiki]. Lycka till med era ansökningar!

Om du är intresserad av att hjälpa till, men inte har någon projektidé är du mer än välkommen att anmäla ditt intresse till utskottet som ska godkänna alla ansökningar. Skicka din ansökan till [mailto:albin.jacobsson@wikimedia.se albin.jacobsson@wikimedia.se].[[Användare:Sertion|Sertion]] ([[Användardiskussion:Sertion|diskussion]]) 3 april 2012 kl. 17.49 (CEST)

:En lite uppdatering: Anmälningar till Gemenskapens projekt ska göras till [mailto:gemenskapensprojekt@wikimedia.se gemenskapensprojekt@wikimedia.se] och inte &lt;s&gt;info@wikimedia.se&lt;/s&gt; som det stod tidigare. [[Användare:Sertion|Sertion]] ([[Användardiskussion:Sertion|diskussion]]) 14 april 2012 kl. 19.17 (CEST)

== Problem att hänvisa till en speciell plats ==
Jag har skrivit boken &quot;Titta på himlen&quot; med tanken att man obesvärat ska kunna klicka fram och tillbaka mellan grundtexten och facit, och till vissa utvikningar. Nu märker jag att detta fungerar bara när innehållsförteckningen är i läge &quot;visa&quot;. Om man klickar på &quot;göm&quot; så hamnar man helt fel när man klickar, och har mycket svårt att hitta rätt. Vad kan man göra åt det? (Signatur insatt efteråt) [[Användare:Oshifima|Oshifima]] ([[Användardiskussion:Oshifima|diskussion]]) 20 april 2012 kl. 18.29 (CEST)
:Jag förstår inte riktigt problemet, jag har provat att klicka fram och tillbaka mellan huvudtexten och facit utan att märka något konstigt. //[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 22 april 2012 kl. 12.19 (CEST)
::Den innehållsförteckning som finns i början kan man ha inställd på Innehåll:Visa eller på Innehåll:Göm. När den är på Göm och jag sen går ner ett stycke i texten och klickar för att komma till Facit, och därefter klickar för att komma tillbaka, då kommer jag primärt tillbaka till rätt ställe i texten, men inom en bråkdel av en sekund förflyttas jag till en annan plats i texten. Om jag har även facitens innehållsförteckning i läget Göm uppstår det samma problem också i faciten.
::Som jag förstår det har du försökt med läget Göm och inte haft det problemet. Jag undrar om det kan vara min webbläsare (Explorer) som har blivit tokigt inställd på något sätt. Jag har aldrig haft detta problem tidigare, men jag är å andra sidan inte helt säker på att jag tidigare har försökt med läget Göm. [[Användare:Oshifima|Oshifima]] ([[Användardiskussion:Oshifima|diskussion]]) 23 april 2012 kl. 13.41 (CEST)
::Samma sak inträffar när jag redigerat ett stycke och sparar. Då kommer jag inte tillbaka till den plats där jag gjort redigeringen. [[Användare:Oshifima|Oshifima]] ([[Användardiskussion:Oshifima|diskussion]]) 23 april 2012 kl. 17.57 (CEST)
:::Låter bekant, kör själv IE9 och kommer inte alltid exakt rätt när jag internlänkar i en sida. Går jag upp i uri'n och bekräftar adressen (stoppar in cursorn sist i adressen och trycker ner &quot;retur&quot;), så brukar jag hamna rätt. - [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 24 april 2012 kl. 20.24 (CEST)
:::Tror att det är någon bugg, jag prövade att byta till IE och fick precis samma effekt som du beskriver. //[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 26 april 2012 kl. 21.00 (CEST)

== MediaWiki:Sp-contributions-footer ==

Får jag föreslå att [[MediaWiki:Sp-contributions-footer]] och [[MediaWiki:Sp-contributions-footer-anon]] importeras från w:? -- [[Användare:Lavallen|Lavallen]] ([[Användardiskussion:Lavallen|diskussion]]) 5 juni 2012 kl. 18.20 (CEST)

== Bilder till instruktioner i WikiBooks, avd. Kokbok, underavd. Recept ==

Föreslår att bifogad projektbild blir obligatoriskt för att recept ska kunna publiceras. Det är svårt att föreställa sig slutresultatet utan bild. Förslaget kan också allmänt gälla handledningar av olika slag, där föreställande bild kan vara avgörande.

== Presskontakt? ==

Hej.

För er som inte är aktiva på Wikipedia, så fungerar jag där som presskontakt, vilket huvudsakligen innebär att jag svarar på frågor från media men också skickar ut ett pressmeddelande ibland, om det är någonting särskilt som är värt att uppmärksamma. Det händer förstås att jag får frågor även om de mindre Wikimediaprojekten, och att det hade funnits pressmeddelanden som hade varit värda att skicka ut även här, men jag har varit mycket försiktig med att besvara dem (i egenskap av presskontakt i alla fall) och definitivt inte skickat ut några pressmeddelanden för saker som inte har med Wikipedia att göra eftersom jag inte anser mig ha något som helst mandat att företräda er.

Likväl hade det kanske ibland varit bra om någon hade gjort det, och de flesta Wikimediaprojekt, åtminstone på svenska, är så små att det kan vara svårt att nå ut med separat pressinformation. Vill ni att jag skall fungera som presskontakt även för det här projektet, hålla ett extra öga på vad som händer här, besvara frågor om jag får dem och skicka ut pressmeddelanden om det finns skäl till det? /[[Användare:Julle|Julle]] ([[Användardiskussion:Julle|diskussion]]) 30 januari 2013 kl. 19.59 (CET)

: Hej. Jag är en av de fåtalet aktiva här och jag tycker det låter som en bra ide att samköra det med Wikipedia så att du får det ansvaret även för oss. Nu har jag visserligen inget att komma med till ett pressmedelande förän &quot;min&quot; bok är klar och det kommer nog ta ett år till iaf. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 12 april 2013 kl. 23.00 (CEST)

== Sponsrade läromedel blir allt vanligare ==

Såg denna artikel &quot;[http://www.svt.se/nyheter/sverige/sponsrade-laromedel-allt-vanligare SVT: Sponsrade läromedel blir allt vanligare]&quot;. Kanske något wikibooks kan motverka? [[Användare:PadFill|PadFill]] ([[Användardiskussion:PadFill|diskussion]]) 23 februari 2013 kl. 15.58 (CET)

: Jag vet inte om jag tycker det är så mycket hemskare med sponsrade läromedel där vissa företag kan få in sin propaganda än betalläromedel där andra företag får in sin. I båda fallen handlar det ju om att en lärare måste bedöma och lära ut till eleverna att vara kritiska. Men oavsett så håller jag givetvis med om att vi på Wikibooks borde kunna erbjuda bättre öppna läromedel än såväl sponrat läromedel som betalläromedel och jag jobbar så sakteliga med det i just matematik ([[Matematik för årskurs 7-9]]). Nu är ju iof matematik det enklaste ämnet där källkritik kan tas väldigt lätt men i Bi/Fy/Ke/Te så finns det mycket mer att välja bland med mycket större vinklingar. Ett favoritexempel jag tror jag ska använda till mina elever nån gång angående källkritik är [http://www.plastindustri.org/plast-for-skolan-.aspx 16 sanningar om plast] som är oerhört vinklad. [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 3 april 2013 kl. 17.06 (CEST)

== [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders|Request for comment on inactive administrators]] ==

&lt;small&gt;(Please consider translating this message for the benefit of your fellow Wikimedians. Please also consider translating [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Summary|the proposal]].)&lt;/small&gt;

&lt;small&gt;[[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message|Read this message in English]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/ast|Lleer esti mensaxe n'asturianu]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/bn|বাংলায় এই বার্তাটি পড়ুন]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/ca|Llegiu aquest missatge en català]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/da|Læs denne besked på dansk]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/de|Lies diese Nachricht auf Deutsch]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/egl|Leś cal mesag' chè in Emiliàn]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/es|Leer este mensaje en español]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/fi|Lue tämä viesti suomeksi]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/fr|Lire ce message en français]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/gl|Ler esta mensaxe en galego]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/hi|हिन्दी]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/hr|Pročitajte ovu poruku na hrvatskom]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/id|Baca pesan ini dalam Bahasa Indonesia]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/it|Leggi questo messaggio in italiano]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/kn|ಈ ಸಂದೇಶವನ್ನು ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಓದಿ]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/mt|Aqra dan il-messaġġ bil-Malti]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/nb|norsk (bokmål)]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/nl|Lees dit bericht in het Nederlands]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/pl|Przeczytaj tę wiadomość po polsku]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/ro|Citiți acest mesaj în română]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/ru|Прочитать это сообщение на русском]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/so|Farriintaan ku aqri Af-Soomaali]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/sr|Pročitaj ovu poruku na srpskom (Прочитај ову поруку на српском)]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/th|อ่านข้อความนี้ในภาษาไทย]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/uk|Прочитати це повідомлення українською мовою]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/vi|Đọc thông báo bằng tiếng Việt]] / [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message/zh|使用中文阅读本信息。]]&lt;/small&gt;

Hello!

There is [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders|a new request for comment]] on Meta-Wiki concerning the removal of administrative rights from long-term inactive Wikimedians. Generally, this proposal from stewards would apply to wikis without an administrators' review process.

We are also compiling a [[m:Talk:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders|list of projects]] with procedures for removing inactive administrators on the talk page of the request for comment. Feel free to add your project(s) to the list if you have a policy on administrator inactivity.

All input is appreciated. The discussion may close as soon as 21 May 2013 (2013-05-21), but this will be extended if needed.

Thanks, [[m:User:Billinghurst|Billinghurst]] &lt;small&gt;(thanks to all the [[m:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders/Global message|translators]]!)&lt;/small&gt; 24 april 2013 kl. 07.21 (CEST)
:&lt;small&gt;Distributed via [[m:Global message delivery|Global message delivery]] (Wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|You can fix it]].)&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0430 --&gt;
:Eftersom vi har en egen [[Wikibooks:Administratörer#Inaktivitet|policy]] så är det inte egentligen aktuellt, annat än om vi vill &quot;automatisera&quot; det hela mera genom att låta stewards göra kollen. //[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 24 april 2013 kl. 16.40 (CEST)

== Radera filer ==

Hej alla. Är det en god ide att radera alla filer som inte används (då de borde ligga på commons)? De som används kan antingen flyttas till commons eller bytas ut mot redan befintliga på commons. Eller borde alla flyttas? Dessutom borde väl uppladdningsmöjligheten här stängas så att man måste ladda upp till commons. Eller finns det filer som vi får ha här som man inte får ha på commons (jmfr fair usage på en.wp). - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 4 maj 2013 kl. 22.28 (CEST)

:Det har varit på tal några gånger tidigare att övergå helt till commons, men det har helt enkelt inte blivit av då ingen tagit tag i själva arbetet. Så det är bara att köra på med flytten så lägger vi en ansökan om ändrade inställningar (stänga av uppladdningen) senare. //[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 12 maj 2013 kl. 12.07 (CEST)

::De bilder som överhuvudtaget inte används, kan jag ta bort dem rakt av utan att flytta dem till commons? Eller vore det dumt? - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 12 maj 2013 kl. 14.06 (CEST)

Jag har kontaktat Mfr02, Sundström och Max Speed nu eftersom de har en del tvetydigt licensierade bilder här. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 12 maj 2013 kl. 16.11 (CEST)

:Nu har jag kontaktat samtliga som laddat upp bilder via deras diskussionssida här eller i några fall om de verkade mer aktiva på Wikipedia så där. Jag vet inte hur lång tid man ska ge dem innan vi raderar deras bilder som saknar licens? Vissa har inte gjort en redigering sedan 2006! - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 13 maj 2013 kl. 21.46 (CEST)

:: Jag är inte helt pigg på att stänga av möjligheten till lokal uppladdning. I allmänhet bör förstås bilderna läggas upp på Commons, men det finns några problem. Ett är att de filer vi har här verkar vara verk av användare, men utan tillräcklig information för att de skulle kunna bevaras på Commons. De borde alltså egentligen raderas, om de inte är värdefulla (varvid rättigheterna borde utredas noggrannare). Bilderna är i allmänhet inte sådana att någon skulle bry sig om det om de i själva verket är &quot;lånade&quot; utan lov.

:: En mer betydande fråga är om &quot;fair use&quot; borde tillåtas. Jag kan tänka mig att en del böcker skulle ha mycket nytta av utdrag från kartor, skärmdumpar och liknande som inte går att få i fri form. Om detta blir aktuellt borde vi skriva ihop en policy om hurudana bilder som får användas under &quot;fair use&quot;. Det kan hända att det går lätt att slå på lokal uppladdning på nytt senare, men innan jag vet det är jag tveksam till ändringen.

:: --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 14 maj 2013 kl. 12.47 (CEST)

::: Bilder med skärmdumpar kan det ju definitivt finnas behov av och då även relativt högupplösta. Antar att det är svårt med vad av sådant som man får ha på commons. Även andra typer av beskrivande bilder inom olika typer av manualer för spel eller liknande kan nog innehålla saker som skulle kunna gå under fair use. Bra poäng. Men kan man göra det tydligare vid uppladdningen att man starkt avråds från att ladda upp här? Och vad ska vi göra med de bilderna som används i gamla bortglömda böcker som saknar licens. Jag har iaf ingen lust att leta eller skapa motsvarande bilder till någon bok som bara är halvfärdig. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 14 maj 2013 kl. 18.19 (CEST)

:::: Jag har för mig att vi inte har några problem nu: de existerande bilderna kan antas vara uppladdade av sina upphovsmän. Vi bör hålla utkik efter nya bilder och radera sådant som kommer utan licens (eller med suspekt licens) från okända användare som inte svarar på diskussionssidorna. Om någon laddar upp fria bilder för en bok ber vi dem ladda upp bilden på Commons istället (med länk till [[Commons:Commons:Bybrunnen|Commons:Bybrunnen]] för eventuella frågor om hur man bär sig åt). Om någon behöver ofria bilder måste vi sätta ihop en policy för fair use, som tillåter den avsedda användningen (tills dess kunde vi ta bort länken för lokal uppladdning ur verktygslådan, om någon hittar rätt systemfil). Det viktiga är att vi är vakna nog att ingen kommer åt att använda oss för olaglig fildelning. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 18 maj 2013 kl. 18.09 (CEST)

::::: Vi kan ju iaf börja med att ändra dessa två: [[MediaWiki:Uploadtext]] och [[MediaWiki:Licenses]]. Filen för att göra resten av inställningarna tror jag är LocalSettings.php men det har jag inte helt koll på. Angående Fair usage så är väl det ganska så snårigt i Sverige. Till exempel sv.wp har ju inget sådant medan en.wp har det. När vi ändå är igång med detta vill jag också lyfta frågan om det kan finnas möjlighet att tillåta andra filtyper än de som är tillåtna på commons. Jag skulla vilja kunna bifoga odt, ods och odp men det kommer nog inte hända snart att man får det på commons. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 19 maj 2013 kl. 15.15 (CEST)

:::::: Några av de filer jag överförde till commons eftersom de hade licens, hade visst inte det utan har nu blivit blivit raderade där. Om vi har en fair use policy så kan vi väl återställa dem här? Men finns det några fler argument för eller emot? Är det lagligt i Sverige med fair use? - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 28 maj 2013 kl. 13.20 (CEST)

::::::: Om du har reda på namnen på filerna kan man se i loggarna med vilken motivering de raderades, och visst, filer kan återställas för lokal uppladdning. Man kan också ifrågasätta raderingen på Commons och vid behov komplettera licensuppgifterna.

::::::: Fair use gäller inte i Sverige. Däremot finns liknande undantag i den svenska (och finska) upphovsrättslagstiftningen. Lokal uppladdning på basen av fair use skulle grunda sig på sådana undantag som finns i alla tre länders lagstiftning eller kanske parvis, så att finsk lagstiftning beaktas för finska bilder och svensk för svenska (servrarna och WMF är i USA, så den lagstiftningen måste hur som helst följas).

::::::: --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 3 september 2013 kl. 20.20 (CEST)

== Spel ==

Hej igen. En ny fråga till alla. Det finns massa sidor om spel och patienser. Bör de läggas i samma typ av undersidor som recepten i kokboken (Så här: [[Kokboken/Recept/Blåbärspaj]]) så att [[Hej Knekt]] exempelvis flyttas till [[Spel/Kortspel/Hej Knekt]]? - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 8 maj 2013 kl. 16.52 (CEST)
:Jag har [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2010-2011#Namngivning_av_receptartiklar|tidigare argumenterat mot]] att använda just undersidor i allt för stor utsträckning, samtidigt som jag gärna använder mig av dem i mina egna bokprojekt (egna barn och andras ungar). Så det kanske skulle vara av intresse att bestämma oss för en stilguide när det gäller undersidor. //[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 12 maj 2013 kl. 12.29 (CEST)
::Fast det är kanske lite skillnad på att ha undersidor i en bok där det är ganska självklart att vi har strukturen Bok-&gt;Kapitel-&gt;Sida. Samlingar som till exempel recepten som i stället förlitar sig på katogiriseringen är ju lite annorlunda. Är det krångligt att ha andra namnrymnder för sånnt? - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 12 maj 2013 kl. 14.10 (CEST)

Hittade en länk på mediawiki om namnrymder om vi vill göra nått med dem, så jag läggeer in den här: http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:Using_custom_namespaces - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 19 maj 2013 kl. 12.36 (CEST)

== Kategori:Bokstubbar ==

Är det ok om jag gör en underkategori till Kategori:Stubbar med alla bokstubbar så man kan skilja på korta sidor och korta böcker? Och så fixar jag då också så att bokstubbsmallen lägger i rätt kategori? Eller har någon några andra tankar om det? - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 11 maj 2013 kl. 20.18 (CEST)
:Go for it. //[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 12 maj 2013 kl. 12.17 (CEST)
::Done! Det var lätt, fast vissa borde nog byta stubbmall till {{Mall|NyBokStub}} istället för {{Mall|Stub}}, men det kan man fixa nån annan gång. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 12 maj 2013 kl. 12.50 (CEST)

== Lokala kategorier? ==

Jag hoppas på att använda WikiBooks som plattform för en bok för matte 2b på gymnasiet. Jag/vi kommer att ha användning av en hel rad kategorier, som med stor sannolikhet bara är relevanta inuti just den boken. Finns det någon syntax/lösning/policy för hur man hanterar sånt? (Om inte annat kan man ju använda ett prefix för kategorierna, men det kanske finns en bättre lösning.)
--[[Användare:Itangalo|Itangalo]] ([[Användardiskussion:Itangalo|diskussion]]) 28 maj 2013 kl. 23.50 (CEST)

: Det lättaste sättet är nog att kalla kategorierna för Matte2b/kategori1, Matte2b/kategori2 och så vidare. Då ligger de kategorierna helt fria från andra kategorier. Sedan kan man göra de kategorierna ttill underkategorier till andra liknande. Jag har gjort så med [[:Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Saknar text]] Som jag använder till stubbsidor i &quot;min&quot; mattebok. Den kategorin är en underkategori till kategorin [[:Kategori:Stubbar]] och till huvudkategorin för min bok.
: Fler alternativ är att man har kategorier till vad du vill. Till exempel &quot;Algebra&quot; men då kommer ju den kategorin också användas av andra böcker som också har ett algebraavsnitt. Återigen kan det då vara bättre att du kallar &quot;din&quot; kategori Matte2b/Algebra och då gör den till underkategori till Algebra. Eller så kan man kalla kategorierna för typ Matte2b:kategori1 eller liknande, men det avråds från till viss del till fördel för Matte2b/kategori1. Annars tror jag inte vi har nån policy om detta.
: Har du fler frågor eller tankar så ställ dem gärna. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 29 maj 2013 kl. 07.00 (CEST)

:: Tack för bra svar! --[[Användare:Itangalo|Itangalo]] ([[Användardiskussion:Itangalo|diskussion]]) 29 maj 2013 kl. 19.06 (CEST)

== HTTPS for users with an account ==

Greetings. Starting on August 21 (tomorrow), all users with an account will be using [[m:w:en:HTTPS|HTTPS]] to access Wikimedia sites. HTTPS brings better security and improves your privacy. More information is available at [[m:HTTPS]].

If HTTPS causes problems for you, tell us [https://bugzilla.wikimedia.org on bugzilla], [[m:IRC|on IRC]] (in the &lt;code&gt;#wikimedia-operations&lt;/code&gt; channel) or [[m:Talk:HTTPS|on meta]]. If you can't use the other methods, you can also send an e-mail to &lt;code&gt;https@wikimedia.org&lt;/code&gt;.

[[m:User:Greg (WMF)|Greg Grossmeier]] &lt;small&gt;(via the [[m:Global message delivery|Global message delivery]] system)&lt;/small&gt;. 20 augusti 2013 kl. 21.43 (CEST) &lt;small&gt;(wrong page? [[m:Distribution list/Global message delivery|You can fix it.]])&lt;/small&gt;
&lt;!-- EdwardsBot 0560 --&gt;

: Svenska: Sedan igår används alltid krypterade förbindelser ([[w:HTTPS]]) för inloggade användare. Säg till om detta ställer till med problem. Något mer diskussion på svenska finns på [[w:WP:Bybrunnen|WP:Bybrunnen]]. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 22 augusti 2013 kl. 05.55 (CEST)

== CSS för enskilda sidor? ==

Jag har [[Fria matteboken: matematik 2b/Blandade uppgifter/Räkning på grafritande räknare|en sida där jag har behov av att bestämma radavstånd i numrerade punktlistor]], och troligtvis kommer det fler sidor med samma behov. Just nu har jag en fullösning (manuella radbrytningar), men jag skulle mycket hellre göra det genom att inkludera en extra CSS-mall. Går det att göra på WikiBooks, och var hittar jag i så fall instruktioner om hur det går till? (Har rotat omkring med startpunkt i [http://www.mediawiki.org/wiki/Manual:CSS Wikipedias CSS-manual], men hittade inget som jag tyckte hjälpte. :-/ Nån som vet? --[[Användare:Itangalo|Itangalo]] ([[Användardiskussion:Itangalo|diskussion]]) 21 augusti 2013 kl. 19.44 (CEST)

: Sidan använder numera tabell, istället för numrerad lista. Jag är dock fortfarande nyfiken på svaret. --[[Användare:Itangalo|Itangalo]] ([[Användardiskussion:Itangalo|diskussion]]) 21 augusti 2013 kl. 21.10 (CEST)

:: Jag antar att man (om koden antas vara till nytta i mer än en bok) borde lägga till några rader i [[MediaWiki:Common.css]], för att inkludera eller definiera mallen. För att använda mallen i någon lista ger man sedan ett lämpligt attribut i en &amp;lt;DIV&gt; som omsluter listan. Koden kan först testas direkt i DIV-elementet. På [[w:WP:Wikipediafrågor]] finns många som förstår sig på sådant här, fråga gärna där. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 22 augusti 2013 kl. 06.06 (CEST)

::: Mange takk! --[[Användare:Itangalo|Itangalo]] ([[Användardiskussion:Itangalo|diskussion]]) 22 augusti 2013 kl. 14.18 (CEST)

== Exkludera länkar när man skriver ut? ==

I den bok jag jobbar på finns det en ansenlig mängd länkar, och rätt många av dem är långa som tåg. Jag har upptäckt att när jag skriver ut från Wikibooks kommer länkarna med, utskrivna inom parentes. Med vansinnigt långa länkar blir det inget snyggt alls. Finns det någon enkel tagg man kan använda för att undertrycka utskrift av länkar? --[[Användare:Itangalo|Itangalo]] ([[Användardiskussion:Itangalo|diskussion]]) 2 september 2013 kl. 10.04 (CEST)

:Ge gärna exempel på vad för slags länkar du menar. ett tips är &lt;nowiki&gt;&lt;span class=&quot;noprint&quot;&gt;detta skrivs inte ut&lt;/span&gt;&lt;/nowiki&gt;. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 2 september 2013 kl. 18.26 (CEST)

:: Gäller det länkar utan alternativ text? Det går att skriva &lt;nowiki&gt;[[länk/som/är/lång/som/ett/tåg|Tåg]]&lt;/nowiki&gt; med resultatet [[länk/som/är/lång/som/ett/tåg|Tåg]]. Motsvarande syntax för externa länkar är &lt;nowiki&gt;[http://example.org/länk/som/är/lång/som/ett/tåg Tåg]&lt;/nowiki&gt; ([http://example.org/länk/som/är/lång/som/ett/tåg Tåg]). Jag vet inte hur det ser ut som utskrivet. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 3 september 2013 kl. 20.27 (CEST)

== Anpassa/kapa rubriken på boksidor ==

Jag jobbar på en bok som har rätt djup sidstruktur, vilket leder till sidrubriker i stil med &quot;[[Fria matteboken: matematik 2b/Korrelation, samband, funktioner och funktionsanpassning/Problemuppgift/Medellivslängd i Sverige]]&quot;. Finns det något sätt att kapa bort allt utom sista delen av rubriker? (Är det kanske till och med en ändring man vill/kan göra globalt på Wikibooks? Överliggande sidor syns ju ändå i länkspåret, under rubriken.) --[[Användare:Itangalo|Itangalo]] ([[Användardiskussion:Itangalo|diskussion]]) 2 september 2013 kl. 10.04 (CEST)

:Gäller det när sidor visas som du tycker det blir för långt eller är det om du ska göra en bok av flera sidor? Ett tips är iaf &lt;nowiki&gt;{{SUBPAGENAME}}&lt;/nowiki&gt; som alltid ger sidnamnet på undersidan medan &lt;nowiki&gt;{{PAGENAME}}&lt;/nowiki&gt; ger hela namnet. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 2 september 2013 kl. 18.23 (CEST)

:: Och om du inte är nöjd med vad du får automatiskt kan du använda &lt;nowiki&gt;{{DISPLAYTITLE:Rubrik som du vill ha den}}&lt;/nowiki&gt;. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 3 september 2013 kl. 20.29 (CEST)

== Hitta lagrad pdf ==

Jag har sparat i WIkipedia~~ en nästan färdig bok som tryckts i olika versioner på Pedia Press. Jag ska revidera och lägga i en del bilder.Men hur får jag fram den lagrade boken. Ibland hittar jag rätt men kommer sedan inte ihåg hur jag gjort. Behöver det i skrift så instruktionen kan sparas![[Användare:Wragard|Wragard]] ([[Användardiskussion:Wragard|diskussion]]) 30 september 2013 kl. 07.58 (CEST)

== Statistiklänkar ==

Hej! Jag tror att det skulle vara motiverande om vi la till statistiklänkar på historiksidan (på samma sätt som på Wikipedia) så att det enkelt går att hitta statistiksidan för varje sida. Det är sidan [[MediaWiki:Histlegend]] som skulle behöva ha kodsnutten:
&lt;nowiki&gt;&lt;span style=&quot;white-space:nowrap;&quot;&gt;Externa verktyg: [//tools.wmflabs.org/xtools/articleinfo/?project=sv.wikibooks.org&amp;article={{urlencode:{{FULLPAGENAME}}}} Versionshistorik] '''·''' [http://stats.grok.se/sv.b/latest/{{FULLPAGENAMEE}} Antal sidvisningar]&lt;/span&gt;&lt;/nowiki&gt; 
som skulle ge &lt;code&gt;&lt;span style=&quot;white-space:nowrap;&quot;&gt;Externa verktyg: [//tools.wmflabs.org/xtools/articleinfo/?project=sv.wikiversity.org&amp;article={{urlencode:{{FULLPAGENAME}}}} Versionshistorik] '''·''' [http://stats.grok.se/sv.v/latest/{{FULLPAGENAMEE}} Antal sidvisningar]&lt;/span&gt;&lt;/code&gt; Vad tror ni andra? [[Användare:Jan Ainali (WMSE)|Jan Ainali (WMSE)]] ([[Användardiskussion:Jan Ainali (WMSE)|diskussion]]) 17 december 2014 kl. 10.33 (CET)
: Gärna det! [[Användare:Hockew|Hockew]] ([[Användardiskussion:Hockew|diskussion]]) 17 december 2014 kl. 14.04 (CET)
:: Håller med och har lagt till det. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 17 december 2014 kl. 17.31 (CET)</text>
      <sha1>5wvdakwqxcrqsg4xrsz4fqwbg4179rn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Topologi/Kompakthet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10055</id>
    <revision>
      <id>56643</id>
      <parentid>56642</parentid>
      <timestamp>2024-10-29T16:14:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version [[Special:Diff/56642|56642]] av [[Special:Contributions/217.21.224.201|217.21.224.201]] ([[User talk:217.21.224.201|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>56643</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21396" sha1="k5w5qs7r33d4lfx4az97mcsn5qpcr1j" xml:space="preserve">__TOC__
==Kompakta mängder==
Låt ''X'' vara ett topologiskt rum (med topologin &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;), och låt ''A'' vara en delmängd och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; vara en familj av delmängder av ''X''. Vi säger då att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;' ''täcker M'', om varje punkt i ''M'' också ligger i något ''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'', d.&amp;nbsp;v.&amp;nbsp;s. om
::&lt;math&gt;M \subseteq \cup \mathcal F = \bigcup\limits_{i\in I} F_i\,.&lt;/math&gt;
I så fall är &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' en ''övertäckning'' av ''M''. Denna övertäckning är ''öppen'', om alla ''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' är öppna, och ''ändlig'', om indexmängden ''I'' är ändlig. En ''delövertäckning'' &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;' av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; är helt enkelt en delfamilj, alltså en restriktion av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; till någon delmängd ''I'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' av ''I'', som själv täcker ''M''.

'''Definition:''' Delmängden ''M'' av det topologiska rummet ''X'' är ''kompakt'', om varje öppen övertäckning av ''M'' innehåller en ändlig delövertäckning.&lt;br&gt;
'''Kommentar:''' Vissa författare använder termen ''kvasikompakt'' för mängder som uppfyller detta övertäckningsvillkor, och reserverar termen ''kompakt'' för dem som uppfyller både övertäckningsvillkoret och separationsvillkoret '''T2''', så att alltså man också kräver att den inducerade topologin på ''M'' är Hausdorff. (Detta definieras i kapitlet [[../Separationsvillkor och Hausdorffrum/]].) I de sammanhang där denna skillnad görs brukar intresset ändå vara inriktat på just Hausdorffrum, så att det inte spelar så stor roll om man visar en egenskap för ''alla'' mängder som uppfyller övertäckningsvillkoret, eller bara för dem som dessutom är Hausdorff. Eftersom vi i denna bok också tar upp egenskaper och tillämpningar som inte förutsätter villkoret '''T2''', väljer vi den terminologi som lämpar sig bättre i den allmänna topologin.

===Ändlighetsvillkor för basala övertäckningar===
Vi påminner om, att om dessutom en [[Topologi/Topologiska rum#Baser|bas]] &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; för topologin &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt; är specificerad, så är alla element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; öppna mängder. I denna situation kallas en ''M''-övertäckning (eller annan familj) ''basa'', om alla dess element tillhör &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;. Basala övertäckningar av en kompakt delmängd ''M'' måste då alltså innehålla ändliga delövertäckningar, precis som alla andra öppna övertäckningar av ''M''. Litet mindre trivialt är att omvändningen ocksågäller. Vi får följande sats:

{{ankare|ÄB_S-bas}}
'''Sats 1.''' Om (''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;) är ett topologiskt rum, &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; är en bas för topologin &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;, och ''M'' är en delmängd av ''X'', så är ''M'' kompakt om och endast om varje basal övertäckning av ''A'' omfattar en ändlig delövertäckning.&lt;br&gt;
'''Bevis.''' &quot;Endast om&quot;-delen visade vi ovan. Det är därför tillräckligt att anta att varje basal övertäckning av ''A'' har en ändlig övertäckning, och att visa att då en godtycklig öppen övertäckning &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i''&amp;isin;''I''&lt;/sub&gt; av ''M'' måste omfatta en ändlig delövertäckning.

För varje {{nowrap|''i'' &amp;isin; ''I''}} gäller att {{nowrap|''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;}}, som har basen &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt;. Därför måste det definitionsmässigt för detta ''i'' finnas en basal familj &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal G&lt;/math&gt;&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;&amp;nbsp;=&amp;nbsp;(''G&lt;sub&gt;i,j&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''J''&amp;isin;''J&lt;sub&gt;i&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;''&lt;/sub&gt;, sådan att
::&lt;math&gt;\cup \mathcal G_i = F_i\,.&lt;/math&gt;
Om vi sätter
::&lt;math&gt;J := \bigcup\limits_{i \in I} \{i\}\times J_i\,.&lt;/math&gt;
får vi att (''G&lt;sub&gt;i,j&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;(''i'',''j'')&amp;isin;''J''&amp;nbsp;&lt;/sub&gt; är en basal övertäckning av ''M'', som enligt antagandet måste innehålla en ändlig delövertäckning {{nowrap|(''G''&lt;sub&gt;''i''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, ''j''&lt;sub&gt;1 &lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;, ..., ''G''&lt;sub&gt;''i&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;'', ''j&lt;sub&gt;n &lt;/sub&gt;''&lt;/sub&gt;)}}. Eftersom {{nowrap|''G''&lt;sub&gt;''i&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt;'', ''j&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt;''&lt;/sub&gt; ⊆ ''F&lt;sub&gt;i&lt;sub&gt;k&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;''}} för {{nowrap|1=''k'' = 1,...''n''}}, är då också {{nowrap|(''F''&lt;sub&gt;''i''&lt;sub&gt;1 &lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;, ..., ''F&lt;sub&gt;i&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;'')}} en övertäckning av ''M'', och en ändlig delfamilj av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;.♦

'''Proposition.''' Unionen av ett ändligt antal kompakta mängder är en kompakt mängd. Speciellt är varje ändlig delmängd av ett topologiskt rum kompakt.&lt;br&gt;
'''Bevis:''' Om unionen {{nowrap|1=''K'' = ''K''&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;  ...  ''K&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;''}} av de kompakta ''K&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'' har en öppen övertäckning, så täcker denna också ''K&lt;sub&gt;i&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;'', och innehåller därför en ändlig delövertäckning av ''K&lt;sub&gt;i&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;'', för {{nowrap|1=''i'' = 1,..., ''n''}}. Sammantaget bildar dessa en ändlig övertäckning av '''K'''.&lt;br&gt;
Vidare inser man omedelbart, att eftersom &quot;ett&quot; är ett ändligt antal, så innehåller varje övertäckning av mängden {''x''} för någon punkt {{nowrap|''x'' &amp;isin; ''X''}} en ändlig delövertäckning; varav specialiseringen direkt följer.♦

==Subbaskriteriet==
Nästa resultat ser ut som om det vore en rätt beskedlig skärpning av {{nowrap|sats 1}}; men i själva verket är det en betydligt djupare sats, som på ett fundamentalt sett förutsätter urvalsaxiomet för att den skall vara sann.

{{ankare|SubK_S-sub}}
'''Sats 2.''' Låt (''X'',&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;) vara ett topologiskt rum, ''M'' en delmängd till ''X'', och &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt; en subbas till &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;. Då är ''M'' kompakt om och endast om varje subbasal övertäckning av ''M'' innehåller en ändlig delövertäckning.

'''Bevis:''' &quot;Endast om&quot;-delen är trivial, på samma sätt som i beviset av [[#ÄB_S-bas|sats&amp;nbsp;1]]. Vi antar därför i stället att det finns en basal övertäckning utan ändlig delövertäckning, med avseende på &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal T&lt;/math&gt;-basen &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal B&lt;/math&gt; genererad av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt;. Vi skall visa att det då också måste finnas (minst) en subbasal övertäckning av ''M'', som saknar ändlig delövertäckning.

I själva verket kommer vi att visa ett litet mer precist resultat, nämligen att om &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&lt;!--- ELLER: {{nowrap|1=&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt; = (''B&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''i'' &amp;isin; ''I''&lt;/sub&gt;}}---&gt; är en basal övertäckning av ''M'' utan ändlig delövertäckning, så existerar ett urval av ett subbaselement för varje element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;, sådant att subbaselementet omfattar motsvarande baselement (vilket automatiskt gör detta urval till en övertäckning av ''M''), men att inte denna specifika subbasala övertäckning innehåller en ändlig delövertäckning.

Vi börjar med att &quot;göra om&quot; mängden &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt; till en &quot;självindexerad&quot; familj
::&lt;math&gt;\mathcal G := (B)_{B\in\mathcal F}\,.&lt;/math&gt;
Vidare väljer vi för varje ''B'' i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt; ett minimalt sätt att &quot;presentera&quot; ''B'' som en skärning av element i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt;. Detta betyder, att vi väljer något positivt heltal ''n&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'' och subbaselement {{nowrap|''H''&lt;sub&gt;''B'',1&lt;/sub&gt;, ..., ''H&lt;sub&gt;B,n&lt;sub&gt;B&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;''}}, sådana att
:&lt;math&gt;(1) \quad B = H_{B,1} \cap \ldots \cap H_{B,n_B}\,,&lt;/math&gt;
men att ''B'' inte är skärningen av färre än ''n&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'' element ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt;.
:::*&lt;small&gt;''Lägg ev. in som '''''övning''''' efteråt: Varför är säkert n&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt; &lt;u&gt;positivt&lt;/u&gt;?''&lt;/small&gt;
Detta medför speciellt att
:&lt;math&gt;(2) \quad B \in \mathcal H \iff n_B = 1 \iff B = H_{B,1} \iff B \in \{H_{B,1}, \ldots, H_{B,n_B}\},&lt;/math&gt;
och att
:&lt;math&gt;(3) \quad 1 \leq i &lt; j \leq n_B \Rightarrow H_{B,i} \not\subseteq H_{B,j} \land H_{B,j} \not\subseteq H_{B,i}\,.&lt;/math&gt;
Sätt {{nowrap|1=''M&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'' := {''B'', ''H''&lt;sub&gt;''B'',1&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;,
..., ''H&lt;sub&gt;B,n&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;''&lt;nowiki&gt;}&lt;/nowiki&gt;}}, så att ''M&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'' bara innehåller ett element om {{nowrap|1=''n&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'' = 1}}, men ''n&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;''+1 element annars. Sätt också
::&lt;math&gt; Q := \prod_{B \in \mathcal F} M_B\,.&lt;/math&gt;
Varje element {{nowrap|1=&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; = (''L&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;&lt;math&gt;\scriptscriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&lt;/sub&gt; &amp;isin; ''Q''}} är en basal övertäckning av ''M'', eftersom {{nowrap|''B'' ⊆ ''L&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;''}} för varje ''B'', och redan &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal G&lt;/math&gt; täcker ''M''. &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; kan ses som en ''ersättning'' för &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal G&lt;/math&gt;, genom att vissa poster i &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal G&lt;/math&gt; (som är baselement men inte subbaselement) ersatts av större element, som tillhör &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal H&lt;/math&gt;. Vi kan uppfatta ett annat element {{nowrap|1=&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal K&lt;/math&gt; = (''K&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;&lt;math&gt;\scriptscriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&lt;/sub&gt; &amp;isin; ''Q''}} som ''större'' än &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt;, om vi fått &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal K&lt;/math&gt; ur &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; genom att ersätta ytterligare några baselement med subbaselement. Detta ger en partialordning på ''Q''. Denna kan också definieras mer formellt genom
:&lt;math&gt;(4) \quad \mathcal L \leq \mathcal K \iff \forall B (L_B \subseteq K_B).&lt;/math&gt;
Observera att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; är ett maximalt element i ''Q'' om och blott om ingen mer substitution kan göras, {{nowrap|d. v. s.}} om och blott om &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; är en subbasal övertäckning av ''M''.

Vi gör nu två viktiga &quot;lokala&quot; definitioner, som kommer att gälla i hela det återstående beviset. En familj {{nowrap|&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; &amp;isin; ''Q''}} kallas ''tam'', om den innehåller en ändlig delfamilj, och ''vild'' annars. Med hjälp av detta begrepp kan det påstående vi skall visa omformuleras som påståendet
:(5) Om &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal G&lt;/math&gt; är vild, så innehåller ''Q'' något vilt maximalt element.

Vi skall visa (5) genom att tillämpa [[../Inledning#Ax_Zl|Zorns lemma]] på delmängden
::&lt;math&gt; P := \{\mathcal L \in Q : L \text{ är vild}\},&lt;/math&gt;
för att visa att
:(6) ''P'' innehåller maximala element,
och sedan använda hjälpresultatet

'''Lemma.''' Maximala element i ''P'' är också maximala i ''Q''.

'''Bevis av lemmat:''' Låt {{nowrap|1=&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; = (''L&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''B'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptscriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&lt;/sub&gt;}} vara ett godtyckligt maximalt element i ''P''. Vi skall visa att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; då också måste vara ett maximalt element i ''Q'', {{nowrap|d. v. s.}} att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; också måste vara en subbasal familj, med hjälp av ett motsägelsebevis.

Antag alltså i stället att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; inte vore maximalt i ''Q''! Då funnes (minst) ett {{nowrap|''B'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;}}, sådant att {{nowrap|''n&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'' ≥ 2}} och att 
::&lt;math&gt;L_B = B \notin \{H_{B,1}, \ldots, H_{B,n_B}\},&lt;/math&gt;
där ''B'' enligt (2) inte vore ett subbaselement. Läte vi då (för {{nowrap|1=''j'' = 1, ..., ''n&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;''}}) &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L_j&lt;/math&gt; vara det ''Q'' element man finge genom att byta ut ''B'' mot ''H&lt;sub&gt;B,j&lt;/sub&gt;'' på plats ''B'', men lämna kvar alla andra poster från &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt;, så vore varje sådant &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L_j&lt;/math&gt; ett ''Q'' element strikt större än det ''P''-maximala elementet &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt;, och vore alltså inte ett ''P''-element, utan tamt. Med andra ord innehölle &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L_j&lt;/math&gt; en ändlig ''M''-delövertäckning &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L'_j&lt;/math&gt;. Speciellt vore
::&lt;math&gt;\mathcal L''_j := L'_j \setminus \{H_{B,j}\}&lt;/math&gt;
en ändlig övertäckning av {{nowrap|''M'' &lt;math&gt;\setminus&lt;/math&gt; ''H&lt;sub&gt;B,j&lt;/sub&gt;''}}, och en delfamilj till &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt;. Då vore emellertid
::&lt;math&gt; \mathcal L''_1 \cup \ldots \cup \mathcal L''_{n_B} \cup \{B\}&lt;/math&gt;
också en ändlig delfamilj till &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt;, men också en övertäckning av ''M''. Den vilda familjen &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; vore alltså tam; den sökta motsägelsen.♦

'''Bevis av (6):''' För att kunna tillämpa Zorns lemma behöver vi visa att varje kedja i ''P'' har en övre begränsning. Kedjan ∅ har den övre begränsningen {{nowrap|&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal G&lt;/math&gt; &amp;isin; ''P''}}. Låt nu {{nowrap|1=''K'' = (&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal K&lt;/math&gt;&lt;sub&gt;''i''&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;''i'' &amp;isin; ''I''&lt;/sub&gt;}} vara en icketom kedja i ''P'', där
::&lt;math&gt;\mathcal K_i = (K_{i,B})_{B\in\mathcal F}&lt;/math&gt;
för varje ''i'' i ''I''. Sätt {{nowrap|1=&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; = (''L&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;&lt;math&gt;\scriptscriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&lt;/sub&gt; := &lt;big&gt;(∪&lt;/big&gt;&lt;sub&gt;''i'' &amp;isin; ''I''&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;''K&lt;sub&gt;i,B&lt;/sub&gt;''&lt;big&gt;)&lt;/big&gt;&lt;sub&gt;''B'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptscriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;}}. Eftersom ''K'' är en kedja, är {{nowrap|{''K&lt;sub&gt;i,B&lt;/sub&gt;''}&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; ⊆ ''M&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;''}} en kedja under mängdinklusion för varje {{nowrap|''B'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;}}, och enligt (1) och (3) består denna kedja av högst två element (vilka i så fall är ''B'' och något ''H&lt;sub&gt;B,m&lt;sub&gt;B&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;''). Speciellt gäller att {{nowrap|1=''L&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'' = ∪{''K&lt;sub&gt;i,B&lt;/sub&gt;''}&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; &amp;isin ''M&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;}} för varje ''B'', så att
:&lt;math&gt;(7) \quad \scriptstyle L \in Q,&lt;/math&gt;
och att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; verkligen är större än eller lika med varje element i kedjan ''K''. För att visa (6) räcker det därför att visa att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; också ligger i ''P'', {{nowrap|d. v. s.}}, att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; är vild. Vi gör detta med ett motsägelsebevis.

Antag alltså i stället att &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; vore tam! Då funnes en ändlig delmängd &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F'&lt;/math&gt; av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F&lt;/math&gt;, sådan att delfamiljen {{nowrap|1=&lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L'&lt;/math&gt; := (''L&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''B'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptscriptstyle\mathcal F'&lt;/math&gt;&lt;/sub&gt;}} av &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L&lt;/math&gt; täckte ''M''. För varje {{nowrap|''B'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal F'&lt;/math&gt;}} funnes också ett {{nowrap|''i&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'' &amp;isin; ''I''}}, sådant att {{nowrap|1=''L&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;'' = ''K&lt;sub&gt;i&lt;sub&gt;B&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;,B&amp;nbsp;&lt;/sub&gt;''}}. Eftersom {{nowrap|{''K&lt;sub&gt;i&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;''}&lt;sub&gt;''B'' \isin; &lt;math&gt;\scriptscriptstyle\mathcal F'&lt;/math&gt;&lt;/sub&gt;}} då vore en ändlig delkedja av ''K'', innehölle den ett största element &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal K'&lt;/math&gt;. Detta element låge i ''P'' och vore alltså vilt, men innehölle också den ändliga ''M''-övertäckande delfamiljen &lt;math&gt;\scriptstyle\mathcal L'&lt;/math&gt;, och vore alltså amtidigt tamt; den sökta motsägelsen.♦

Därmed är även satsen bevisad.♦
:::*&lt;small&gt;''Jag har för många M i det här beviset. Byt ut!''&lt;/small&gt;

==Kompakta rum==
Varje mängd är ju en delmängd av sig själv. Därför kan vi direkt tillämpa definitionen för specialfallet ''M''&amp;nbsp;=&amp;nbsp;''X'':&lt;br&gt;
'''Definition:''' Ett topologiskt rum ''X'' är kompakt, om ''X'' är en kompakt delmängd av sig själv.&lt;br&gt;
'''Observation:''' Delmängden ''M'' av det topologiska rummet ''X'' är kompakt om och blott om ''M'' med den inducerade topologin är ett kompakt delrum av ''X''.&lt;br&gt;
'''Bevisskiss:''' Mot en ''M''-övertäckning (''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; av öppna mängder i ''X'' svarar en ''M''-övertäckning (''F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''∩''M'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; av öppna mängder i ''M'', och vice versa. Samma restriktioner till delindexmängder ''I'&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;'' är respektive är inte delövertäckningar i båda fallen.♦

{{ankare|rum_S-kedj}}
'''Sats 3.'''För ett topologiskt rum ''X'' är följande utsagor ekvivalenta:&lt;br&gt;
(a) ''X'' är kompakt;&lt;br&gt;
(b) varje familj av slutna mängder med tomt snitt innehåller en ändlig delfamilj med tomt snitt;&lt;br&gt;
(c) för varje kedja av icketomma slutna delmängder av ''X'' gäller att deras snitt är icketomt; och&lt;br&gt;
(d) för varje kedja av öppna äkta delmängder av ''X'' gäller att deras union är en äkta delmängd av ''X''.
:::*&lt;small&gt;''Detta tycks vara den första ''TFAE''-satsen i boken, så en observation om dess logiska innebörd bör kanske tillfogas.''&lt;/small&gt;
Vi visar alltså först följande: Om rummet ''X'' är kompakt, så gäller för varje kedja av icketomma slutna delmängder att deras snitt är icketomt.
'''Bevis:''' Komplementen till en kedja av slutna delmängder med tomt snitt är en täckande kedja av öppna delmängder. Eftersom rummet är kompakt måste en sådan kedja innehålla en täckande ändlig delkedja, vars största element måste vara hela ''X''. Det betyder att den ursprungliga (slutna) kedjan då måste innehålla tomma mängden som ett element.♦
:::*&lt;small&gt;''Även omvändningen gäller! Bevisskiss, som dock använder välordningssatsen: Givet övertäckning (F&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;i&amp;isin;I&lt;/sub&gt;, välordna I, och bilda kedjorna (U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;I&lt;/sub&gt; och (V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;)&lt;sub&gt;I&lt;/sub&gt; genom&lt;br&gt;&lt;math&gt;U_i := \bigcup_{j\leq i} F_j \text{ resp. } V_i := \bigcup_{j&lt;i} F_j\,.&lt;/math&gt;&lt;br&gt;För varje sluten mängd S finns ett minsta i = i(S) i I sådant att S ⊆ U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;. Om ock S ≠ ∅, så är däremot ej S innehållen i V&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;, ty eljest vore &lt;math&gt;(U_j \cup \complement S)_{j&lt;i}&lt;/math&gt; en kedja av öppna mängder med union X men inget element X. Sätt rekursivt S&lt;sub&gt;''1''&lt;/sub&gt; := X, i&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; := i(S&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;), G&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; := F&lt;sub&gt;i&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;&lt;/sub&gt;, &lt;math&gt; A_n := \bigcup_{m=1}^n G_m\,,&lt;/math&gt; och, om S&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; ≠ ∅, S''&lt;sub&gt;''n''+1&lt;/sub&gt; := ''S&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;-G&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;. S&lt;sub&gt;''1''&lt;/sub&gt;  S&lt;sub&gt;''2''&lt;/sub&gt;  ... är (strikt) avtagande, och antingen slutar kedjan med ett S&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; = ∅, eller vore&lt;br&gt;&lt;math&gt;S := \bigcap_{n=1}^\infty S_n \ne \emptyset.&lt;/math&gt;&lt;br&gt;Det senare gåve dock att ''(''A&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; ∪ U&lt;sub&gt;i''(''S'')''&lt;/sub&gt;'')'' vore en öppen kedja med union X och alltså något A&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; ∪ U&lt;sub&gt;i''(''S'')''&lt;/sub&gt; = X, med motsägelsen S ⊆ U&lt;sub&gt;i''(''S'')''&lt;/sub&gt;; så i stället gäller det förra alternativet, så (G&lt;sub&gt;''1''&lt;/sub&gt;,...,G&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;) är en ändlig delövertäckning.''&lt;/small&gt;
:::*&lt;small&gt;''Lägg till slutna ekvivalensen för kompakthet. Visa som tillämpning att ''Spec'' A är kompakt för varje kommutativ unitär ring A. Bevisidé: Att &lt;math&gt;\bigcup_{i\in I} V(E_i) = V(\cup_i E_i)&lt;/math&gt; är tom betyder precis att ''1'' ligger i idealet genererat av unionen alla E&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;; följdaktligen också i idealet genererat i unionen av de ändligt många E&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; som bidrar till en framställning av ''1'' som en lineärkombination av element ur den stora unionen.''&lt;/small&gt;

'''Sats 4.''' Rummet ''X'' är kompakt om och endast om varje sluten delmängd av ''X'' är kompakt.&lt;br&gt;
'''Bevis.''' ''&quot;Om&quot;''-delen är självklar, eftersom ''X'' självt är slutet. För ''&quot;endast om&quot;''-delen antar vi att ''X'' är kompakt, att {{nowrap|''M'' &amp;isin; &lt;math&gt;\scriptstyle \mathcal S&lt;/math&gt;}}, och att &lt;math&gt;\scriptstyle \mathcal F&lt;/math&gt; är en öppen övertäckning av ''M''. Om vi utvidgar &lt;math&gt;\scriptstyle \mathcal F&lt;/math&gt; till en familj &lt;math&gt;\scriptstyle \mathcal F&lt;/math&gt;' genom att lägga till den öppna mängden &lt;math&gt;\complement M&lt;/math&gt;, så får vi en övertäckning av hela ''X''. Eftersom ''X'' är kompakt, innehåller &lt;math&gt;\scriptstyle \mathcal F&lt;/math&gt;' en ändlig delövertäckning &lt;math&gt;\scriptstyle \mathcal F&lt;/math&gt;'&lt;nowiki&gt;'&lt;/nowiki&gt; av ''X''.  Den sökta ändliga &lt;math&gt;\scriptstyle \mathcal F&lt;/math&gt;-delövertäckningen av ''M'' är då
::&lt;math&gt;\mathcal F'' \setminus \{\complement M\}.&lt;/math&gt;&amp;nbsp;♦

'''Sats 5.''' Om {{nowrap|''f'' : ''X'' &amp;rarr; ''Y''}} är en kontinuerlig avbildning mellan två topologiska rum, där definitionsrummet ''X'' är kompakt, så är värdemängden ''f''(''X'') en kompakt delmängd av målrummet ''Y''.&lt;br&gt;
'''Bevis:''' Om (''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; är en öppen övertäckning av värdemängden ''f''(''X''), så är (''f''&lt;sup&gt;&amp;nbsp;-1&lt;/sup&gt;(''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''))&lt;sub&gt;''I''&lt;/sub&gt; en övertäckning av ''X''. Eftersom ''X'' är kompakt finns då en ändlig delövertäckning (''f''&lt;sup&gt;&amp;nbsp;-1&lt;/sup&gt;(''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;''))&lt;sub&gt;''J''&lt;/sub&gt; av denna ''X''-övertäckning, där alltså ''J'' är en ändlig delmängd av ''I''. Då är också (''U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt;'')&lt;sub&gt;''J''&lt;/sub&gt; en ändlig övertäckning av ''f''(''X'').♦

{{Sidfotsnavigering2|Topologiska rum|Metriska rum}}
[[Kategori:Topologi|{{SUBPAGENAME}}]]
[[Kategori:Topologikapitel| 02]]</text>
      <sha1>k5w5qs7r33d4lfx4az97mcsn5qpcr1j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bybrunnen</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10056</id>
    <revision>
      <id>57003</id>
      <parentid>57002</parentid>
      <timestamp>2025-01-04T16:42:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>/* Adminval januari */</comment>
      <origin>57003</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14169" sha1="ggiq4h7sr0u9y9r8qu9xgkoqzuzapxq" xml:space="preserve">{|align=&quot;right&quot; style=&quot;width:300px&quot; class=&quot;prettytable&quot;
||
[[Image:Potturinn.jpeg|frameless|center|upright=1.35|Bybrunnen]]
'''Välkommen!'''&lt;br&gt;
Här är ''Bybrunnen'', samlingsplatsen för svenskspråkiga Wikibooks. Ingen fråga som på något sätt rör just det vi gör eller vill göra här är för liten eller för stor för att ställas här. &lt;small&gt;(Centrala meddelanden som rör ''samtliga'' wikimediaprojekt hittar du däremot på [[Wikibooks:Rundskrivelser]].)&lt;/small&gt;
----
&lt;small&gt;Förutom vanliga diskussioner om allt som har med Wikibooks att göra så kan du även ta upp saker som:&lt;/small&gt;
[[fil:Broom icon.png|35px|left]] &lt;small&gt;''Administrativa åtgärder'', som att begära att sidor raderas eller blockeras, användare och ip-adresser blockeras eller sidor och mallar importeras.&lt;/small&gt;

* '''en:''' Requests for the [[m:bot|bot]] flag should be made on this page. This wiki uses the [[m:bot policy|standard bot policy]], and allows [[m:bot policy#Global_bots|global bots]] and [[m:bot policy#Automatic_approval|automatic approval of certain types of bots]]. Other bots should apply below, and then [[m:Steward requests/Bot status|request access]] from a steward if there is no objection.

{{clear}}


[[fil:Crystal Clear action run.png|35px|left]] &lt;small&gt;''Rättigheter'', som att begära [[Wikibooks:Administratörer|administratörs-]], [[Wikibooks:Byråkrater|byråkrat- eller]] [[Wikibooks:Robotar|bot-rättigheter]].&lt;/small&gt;

 
* [[/Arkiv|Arkiv &gt;&gt;]]
|}
'''[http://sv.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Bybrunnen?&amp;action=edit&amp;section=new Skapa ett nytt stycke.]'''

[[kategori:Wikibooks]]

__NEWSECTIONLINK__

== Bot policy ==

Hello. To facilitate [[:m:Special:MyLanguage/Stewards|steward]] granting of bot access, I suggest implementing the [[m:Special:MyLanguage/Bot policy|standard bot policy]] on this wiki. In particular, this policy allows stewards to automatically flag known interlanguage linking bots (if this page says that is acceptable) or bots that fix double redirects. The policy also enables [[m:Bot policy#Global_bots|global bots]] on this wiki (if this page says that is acceptable), which are trusted bots that will be given bot access on every wiki that allows global bots.

This policy makes bot access requesting much easier for local users, operators, and stewards. To implement it we only need to create a redirect to this page from [[Project:Bot policy]], and add a line at the top noting that it is used here. If you use or prefer to use a dedicated project page for handling bot flag requests, that is also acceptable. Please read [[m:Special:MyLanguage/Bot policy|the text at Meta-Wiki]] before commenting. If you object, please say so; I hope to implement in two weeks if there is no objection, since it is particularly written to streamline bot requests on wikis with little or no community interested in bot access requests. Thank you for your consideration. --'''[[User:Rschen7754|Rs]][[User talk:Rschen7754|chen]][[Special:Contributions/Rschen7754|7754]]''' 6 augusti 2022 kl. 06.14 (CEST)

==Nytt administratörsval==
Vill bara informera om att ett administratörsval har påbörjats på [[WB:Ansökan om administrativ behörighet]]. Infogar även ''[[WB:Ansökan om administrativ behörighet/Adjoka|valsidan]]'' här inunder. &lt;small&gt;Ping för kännedom; redan befintliga administratörer {{anv|JoergenB}}, {{anv|LPfi}} &amp; {{anv|Oshifima}}&lt;/small&gt; --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 16 oktober 2022 kl. 00.15 (CEST)
{{ambox | text = {{WB:Ansökan om administrativ behörighet/Adjoka}}| bild = [[Fil:Wiki-broom.svg|40px]]}}

:Tyvärr måste detta val göras om enligt stewards på meta: [[meta:Special:Diff/24343576]]. Ping [[Användare:LPfi|LPfi]], [[Användare:JoergenB|JoergenB]] &amp; [[Användare:Oshifima|Oshifima]]. --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 9 januari 2023 kl. 23.51 (CET)

:: OK. Ledsen att jag inte tog en mer aktiv roll. –[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 10 januari 2023 kl. 10.52 (CET)
:::{{anv|LPfi}}: Nejdå, inte alls ditt fel. Ber om ursäkt om jag uttryckt mig otydligt. Ville endast pinga in er för att uppmärksamma att jag nu startat en [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet/Adjoka|ny nomineringsprocess]] 🙂 --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 10 januari 2023 kl. 20.18 (CET)
:::: Jag förstod att det var det du menade, men det hade det varit naturligt för mig som administratör att ta ansvar för proceduren; du är ju i en jävsituation. Pinga mig om det verkar som att jag inte tittat in när det är dags för avslut.  –[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 12 januari 2023 kl. 10.02 (CET)

== Global ban for PlanespotterA320/RespectCE ==

Per the [[m:Global bans|Global bans]] policy, I'm informing the project of this request for comment: [[m:Requests for comment/Global ban for PlanespotterA320 (2) ]] about banning a member from your community. Thank you.--[[User:Lemonaka|Lemonaka]] ([[User talk:Lemonaka|talk]]) 21:40, 6 February 2023 (UTC)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Zabe@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Lemonaka/Massmessagelist&amp;oldid=24501599 --&gt;

== Mall för lexemer? ==

Hej, jag undrar om vi redan har en mall för att enkelt länka till våra lexemer på Wikidata? 
Ping {{ping|JoergenB|LPfi| Oshifima|Adjoka}}
{{anv|JoergenB}}, {{anv|LPfi}} &amp; {{anv|Oshifima}}
{{anv|Adjoka}}
--[[Användare:So9q|So9q]] ([[Användardiskussion:So9q|diskussion]]) 18 juni 2023 kl. 08.17 (CEST)

:Detta område (länkning mellan WD/andra projekt) tillhör tyvärr ej min expertis. --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 30 juni 2023 kl. 19.06 (CEST)

== Administatörsomval ==
{| style=&quot;width:100%; border: 6px solid red; background-color: yellow; text-align: center;&quot;
| För närvarande (2023-06-30) pågår omröstning på sidan '''[[WB:Ansökan om administrativ behörighet]]''' för '''1&amp;nbsp;omval'''. Besök gärna '''[[WB:Ansökan om administrativ behörighet]]''' och gör din röst hörd!
|} --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 30 juni 2023 kl. 19.05 (CEST)
:Omröstning avslutad. --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 3 augusti 2023 kl. 12.50 (CEST)

== Administratörsval ==

Det har lagts in ett nytt administratörsval och enligt [[WB:AAB]] ska jag därmed informera här, och därav detta inlägg. Se [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet/EPIC|nomineringssidan]], och jag pingar även administratörerna på denna wiki: {{anv|LPfi}}, {{anv|JoergenB}} och {{anv|Oshifima}}. [[Användare:EPIC|EPIC]] ([[Användardiskussion:EPIC|diskussion]]) 13 december 2023 kl. 12.39 (CET)

== GFDL og filer uden licens ==
Hej! Alle filer skal have en licens. Filer uden licens skal slettes hvis det ikke er muligt at finde en gyldig licens.

Derudover har jeg konstateret, at [[Mall:GFDL]] har disclaimers/Förbehåll. GFDL bør ikke have forbehold jf. [[:w:en:Wikipedia:GFDL standardization]]. Men kun indehaveren af ophavsretten kan fjerne forbeholdet.

Jeg foreslår derfor, at der bliver lavet en kopi [[Mall:GFDL-with-disclaimers]] og at alle filer så bliver rettet så de bruger denne licens.

Herefter kan forbeholdet fjernes fra [[Mall:GFDL]] og alle dem der har lagt filer op med forbeholdet kan bliver spurgt om de vil fjerne forbeholdet. Hvis de siger ja så kan de rette skabelonen tilbage til [[Mall:GFDL]]. --[[Användare:MGA73|MGA73]] ([[Användardiskussion:MGA73|diskussion]]) 28 juni 2024 kl. 20.37 (CEST)

: Jeg har oprettet [[Mall:GFDL-with-disclaimers]] og har brugt min bot til at rette skabelonen. Jeg ville udføre 10 redigeringer og bede om bot-flag men det viste sig, at der kun var 9 filer, der skulle rettes. Så derfor giver det ikke mening at bede om bot-flag nu. 
: Det kan være relevant med et bot-flag hvis der skal foretages andre redigeringer af filerne. For eksempel hvis der skal tilføjes: [[:en:Template:Information]]. Men jeg foreslår at slette filer uden licens først. Så kan vi se hvor mange, der er tilbage. --[[Användare:MGA73|MGA73]] ([[Användardiskussion:MGA73|diskussion]]) 6 juli 2024 kl. 11.41 (CEST)

:: Jeg har nu oprettet [[:mw:Extension:FileImporter/Data/sv.wikibooks]] så nu er det muligt at flytte filer til Commons med FileImporter. Jeg har flyttet en række filer til Commons. --[[Användare:MGA73|MGA73]] ([[Användardiskussion:MGA73|diskussion]]) 1 augusti 2024 kl. 20.55 (CEST)

== [[Snarstucken]] ==

Sidan [[Snarstucken]] verkar vara skriven som en ordboksartikel och hör väl därför hemma på Wiktionary och inte här? Om så är fallet, ber jag någon administratör radera sidan. [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 20 september 2024 kl. 18.47 (CEST)

:Pingar {{anv|LPfi}}, {{anv|JoergenB}}, {{anv|Oshifima}} och {{anv|Adjoka}} då ni verkar ha koll. [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 21 september 2024 kl. 19.56 (CEST)

::Raderingsanmälde uppslaget, får se när någon administratör dyker upp och utför raderingen... --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 21 september 2024 kl. 20.03 (CEST)
:::Tack! Visste inte att radera-mallen fanns på Wikibooks. [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 21 september 2024 kl. 20.03 (CEST)
::::@[[Användare:Affe2011|Affe2011]], [[Användare:Adjoka|Adjoka]]: Råkade få syn på sidan efter att jag raderade en annan. Nu borttagen. [[Användare:EPIC|EPIC]] ([[Användardiskussion:EPIC|diskussion]]) 21 september 2024 kl. 21.17 (CEST)
:::::Bra, tack! [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 21 september 2024 kl. 21.18 (CEST)
::::::Jag kollade den raderade sidan från ordbokssynpunkt; den angav helt enkelt ''uppbrusande'' (väl) som synonym. Eftersom detta inte riktigt stämmer med min språkkänsla (som möjligen kunde acceptera &quot;med benägenhet att lätt brusa upp&quot; som en förklaring av &quot;snarstucken&quot;) avstår jag också från att tillföra denna synonym i [[wikt:snarstucken]]. (Annars är det EMÅ ofta bättre att flytta över ordboksartiklar till just ordboken än att bara radera dem.) [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 21 september 2024 kl. 22.35 (CEST)

== Ta bort mallar? ==

Hej! Jag har nyss försökt städa de artiklar med mallen {{mall|städas}} (se [[:Kategori:Kvalitetskontroll]]) med lite småputs och rubriker. Jag är dock osäker på om jag nu kan ta bort mallarna, för jag kanske har missat något fel. Jag är osäker på om vissa av de olika avsnitten kanske behöver städas mer. Se [[Special:Bidrag/Affe2011|mina bidrag]] om ni vill se vad jag &quot;städade&quot;.  [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 2 oktober 2024 kl. 09.14 (CEST)

:Ping @{{anv|Oshifima}}, @{{anv|LPfi}}, @{{anv|JoergenB}} och @{{anv|Adjoka}}. [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 2 oktober 2024 kl. 09.15 (CEST)
::Jag har ju inte försökt städa alla i kategorin, vill jag bara uppmärksamma. Men som sagt, kika in mina bidrag för att se vilka jag städade. [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 2 oktober 2024 kl. 10.57 (CEST)
:::[[:w:wp:Var djärv]]. --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 3 oktober 2024 kl. 21.13 (CEST)
::::Tack, glömmer det ibland. [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 4 oktober 2024 kl. 10.51 (CEST)

== Nytt administratörsval ==

Jag pingar de nuvarande administratörerna @[[Användare:LPfi|LPfi]] @[[Användare:Oshifima|Oshifima]] och @[[Användare:JoergenB|JoergenB]] samt den tidigare administratören @[[Användare:Adjoka|Adjoka]] eftersom det nu är dags för ett administratörsval, se [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet/Affe2011]]. Som jag skrivit i motiveringen på sidan tycker jag svenskspråkiga Wikibooks behöver en aktiv administratör och jag skulle gärna vilja ta den rollen. Ni får jättegärna gå in och rösta och säga vad ni tycker! [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 3 oktober 2024 kl. 16.23 (CEST)

:Och nu är omröstningen avslutad. [[Användare:Affe2011|Affe ]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 16 oktober 2024 kl. 17.10 (CEST)

== Felaktig alfabetisering: 'Ä' placeras före 'Å'. ==

Som [[Användare:Affe2011|Affe2011]] noterat (se [[Kategoridiskussion:Kokboken A-Ö]]) fungerar inte det alfabetiska ordnandet av de svenska vokalerna '''Å''' och '''Ä''' rätt i våra kategorier. (Se [[:Kategori:Testkategori]] för ett renodlat exempel.) Detta fel finns lokalt just på wikibooks. Det kan nog ha funnits länge, utan att ha uppmärksammats; vi har antagligen få böcker och boksidor vars namn börjar på just Å eller Ä.

Jag ''förmodar'' att felet beror på att någon har glömt att sätta ett riktigt värde för en &quot;locale&quot;-variabel någonstädes; men jag vet inte var. [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 23 oktober 2024 kl. 18.03 (CEST)

: Antagligen. Norska och danska alfabetet slutar æøå, och det är mycket möjligt att den ordningen används på engelska. [[:w:ISO 8859-1|Latin1]] har äåö och därmed gäller den ordningen också för kodpunkterna i Unicode. Tydligen har vi ordning enligt Unicodes kodpunktsnummer (jag tror Unicode klarar riktig alfabetisk ordning också, om man ber om det). –[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 23 oktober 2024 kl. 23.14 (CEST)

== Adminval januari ==

Ett omval för mig är igång nu på [[WB:AAB]], så pingar precis som vid tidigare val @[[Användare:LPfi|LPfi]], @[[Användare:JoergenB|JoergenB]], @[[Användare:Oshifima|Oshifima]] och @[[Användare:Adjoka|Adjoka]]. [[Användare:Affe2011|Affe ]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 4 januari 2025 kl. 17.41 (CET)</text>
      <sha1>ggiq4h7sr0u9y9r8qu9xgkoqzuzapxq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Rundskrivelser/Arkiv</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10064</id>
    <redirect title="Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv" />
    <revision>
      <id>45393</id>
      <timestamp>2015-08-15T18:52:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv]]</comment>
      <origin>45393</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="iaobsiobpevok3in3k4ydy20fu9x2l4" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv]]</text>
      <sha1>iaobsiobpevok3in3k4ydy20fu9x2l4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ankare</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10068</id>
    <revision>
      <id>45494</id>
      <parentid>45491</parentid>
      <timestamp>2015-08-23T21:36:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>JoergenB flyttade sidan [[Användare:JoergenB/A]] till [[Mall:Ankare]] utan att lämna en omdirigering: Den kopierade mallen fungerar som den skall.</comment>
      <origin>45494</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="662" sha1="hok5ub1y7n0od9dxr5ic0e5ccckw1f1" xml:space="preserve">{{#if:{{{1|}}}|&lt;span id=&quot;{{{1|}}}&quot;&gt;&lt;/span&gt;}}&lt;!--
--&gt;{{#if:{{{2|}}}|&lt;span id=&quot;{{{2|}}}&quot;&gt;&lt;/span&gt;}}&lt;!--
--&gt;{{#if:{{{3|}}}|&lt;span id=&quot;{{{3|}}}&quot;&gt;&lt;/span&gt;}}&lt;!--
--&gt;{{#if:{{{4|}}}|&lt;span id=&quot;{{{4|}}}&quot;&gt;&lt;/span&gt;}}&lt;!--
--&gt;{{#if:{{{5|}}}|&lt;span id=&quot;{{{5|}}}&quot;&gt;&lt;/span&gt;}}&lt;!--
--&gt;{{#if:{{{6|}}}|&lt;span id=&quot;{{{6|}}}&quot;&gt;&lt;/span&gt;}}&lt;!--
--&gt;{{#if:{{{7|}}}|&lt;span id=&quot;{{{7|}}}&quot;&gt;&lt;/span&gt;}}&lt;!--
--&gt;{{#if:{{{8|}}}|&lt;span id=&quot;{{{8|}}}&quot;&gt;&lt;/span&gt;}}&lt;!--
--&gt;{{#if:{{{9|}}}|&lt;span id=&quot;{{{9|}}}&quot;&gt;&lt;/span&gt;}}&lt;!--
--&gt;{{#if:{{{10|}}}|&lt;span id=&quot;{{{10|}}}&quot;&gt;&lt;/span&gt;}}&lt;!--
--&gt;{{#if:{{{11|}}}|&lt;span class=&quot;error&quot;&gt;''För många ankare, max är 10. Se [[Mall:Ankare]].&lt;/span&gt;}}&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hok5ub1y7n0od9dxr5ic0e5ccckw1f1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ankare/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10069</id>
    <revision>
      <id>45497</id>
      <parentid>45496</parentid>
      <timestamp>2015-08-23T21:53:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45497</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9234" sha1="qkofcgrbaf6jqlopzhvja1aok64aejr" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==
{{mall|ankare}} används till att skapa ankare med specifika namn.

Eftersom Wikibooks automatiskt skapar ankare för alla rubriker, så skall den här mallen som regel INTE användas. Men det finns undantag, t.ex. (1) när det ankarnamn som Wikibooks skapar är olämpligt/otympligt och (2) när ett ankarnamn automatiskt ändras i samband med att den anknutna rubriken ändras, vilket bryter alla eventuella länkar till ankaret (eftersom de länkar till det gamla ankarnamnet).

'''Obs:''' {{mall|ankare}} skapar ankare som är '''dolda''' på sidan. Inga länkar eller andra typer av markeringar, som visar att det finns ett ankare på platsen, skapas av den här mallen.

===Ankare===
Ett ''ankare'' är rent tekniskt ett HTML-element med formatet &lt;code&gt;&amp;lt;a name=&quot;ankarnamn&quot;&amp;gt;&amp;lt;/a&amp;gt;&lt;/code&gt;. Elementet definierar en namngiven position/plats på en HTML-sida eller exempelvis i en Wikipediaartikel, vilket gör det möjligt att skapa länkar till positionen ifråga.

Förutom att skapa vanliga länkar till artiklar kan man även skapa direktlänkar till specifika ankare på en sida eller i en artikel. I Wikipedia får till exempel varje rubrik som skapas genom att använda likhetstecken (&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;==Rubriktext==&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;) automatiskt ett ankare. De innehållsförteckningar som skapas av Wikipedia, länkar automatiskt till rubrikernas ankare, så att när du klickar på en rubrik i innehållsförteckningen, hoppar du automatiskt till respektive ankare.

För att skapa en länk till ett visst ankare på en viss sida använder man nummertecken (#). Länken skrivs enligt formatet &lt;code&gt;artikelnamn#ankarnamn&lt;/code&gt; (det gäller både för HTML-kod och wikikod). Nummertecknet behöver inte finnas i länktexten, bara i själva länken.

;Exempel:
# Wikilänk till ankaret/underrubriken &quot;Parametrar&quot; på den här dokumentationssidan:
#* &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[#Parametrar]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ger [[#Parametrar]]
#* &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[#Parametrar|Parametrar]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ger [[#Parametrar|Parametrar]]
# Wikilänk till ankaret/underrubriken &quot;Kritik&quot; i artikeln om Microsoft:
#* &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Microsoft#Kritik]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ger [[Microsoft#Kritik]]
#* &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Microsoft#Kritik|Kritik mot Microsoft]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ger [[Microsoft#Kritik|Kritik mot Microsoft]]

===Parametrar===
Det finns bara en typ av parameter: namnet på det/de ankare som du vill skapa. Du kan som mest ange 10 ankarnamn i mallen, 1 huvudankarnamn och 9 alternativa ankarnamn. Det första ankaret är obligatoriskt, de andra kan utelämnas.

;Mallens syntax är:
&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{ankare |Ankare1 |Ankare2 |Ankare3 |Ankare4 |Ankare5 |Ankare6 |Ankare7 |Ankare8 |Ankare9 |Ankare10 }}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

===Exempel===
1. &lt;code style=&quot;color:darkgreen;&quot;&gt;&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;ankare|Exempelankare&lt;nowiki&gt;}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; 
: kan länkas till genom att lägga till &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;[[#Exempelankare|…]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; i samma artikel, 
: eller länkas till genom att lägga till {{nowrap|&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;''&lt;small&gt;Artikelnamn&lt;/small&gt;''#Exempelankare&lt;nowiki&gt;|…]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;}} i andra artiklar och omdirigeringar.

2. Ankare kan passa bättre för länkning inom en artikel än avsnittsrubriker. Exempel: 
:{{nowrap|1=&lt;code style=&quot;color:dimgray;&quot;&gt;&lt;nowiki&gt;==&lt;/nowiki&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;code style=&quot;color:darkgreen;&quot;&gt;&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;ankare&lt;nowiki&gt;|Exempelankare}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;Avsnittsrubrik &lt;nowiki&gt;==&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;}} 
:Här kommer länkar av typen {{nowrap|1=&lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;[[&lt;/nowiki&gt;''Artikelnamn''#Exempelankare&lt;nowiki&gt;]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;}} fortsätta att vara giltiga även om avsnittet får ett nytt namn. (Observera att ankaret är placerat ''före'' avsnittets namn; i annat fall kan webbläsare komma att dölja avsnittsrubriken.) Emellertid, som anges under [[#Begränsningar|Begränsningar]] nedan, kan det vara bättre att använda HTML direkt istället för att använda mallen inom avsnittsrubriker: 
:{{nowrap|1=&lt;code style=&quot;color:dimgray;&quot;&gt;&lt;nowiki&gt;==&lt;/nowiki&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;&lt;code style=&quot;color:darkgreen;&quot;&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;span id=&quot;Exempelankare&quot; /&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;&lt;span&gt; &lt;/span&gt;Avsnittsrubrik &lt;nowiki&gt;==&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;}} 

3. Mallen kan användas för att skapa flera ankare i ett enda anrop. Exempel: 
: {{nowrap|1=&lt;code style=&quot;color:darkgreen;&quot;&gt;&lt;nowiki&gt;{{&lt;/nowiki&gt;ankare&lt;nowiki&gt;|Exempelankare|Ankarexempel|exa}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;}} 
:kommer att skapa tre ankare, som kan länkas till med &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;[[#Exempelankare]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;, &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;[[#Ankarexempel]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; och &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;[[#exa]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;.

====Demonstrationslänk====
Klicka på den här länken för att hoppa till ankaret &lt;tt&gt;test1&lt;/tt&gt;, någonstans på dokumentationssidan: [[#test1|Testlänk 1]]

===Begränsningar===
Wikibooks genererar alltså automatiskt ett ankare för varje rubrik i en artikel. Ofta väljer Wikibooks det enklaste möjliga namnet för ankaret, så om rubriken är &quot;Historia&quot; så döps även ankaret till &quot;Historia&quot;. Men ibland tvingas systemet att använda ett krångligare namn. Ankarnamn i HTML- och URL-kod kan t.ex. inte alltid innehålla tecken som [[mellanslag]] eller [[Å]], [[Ä]] och [[Ö]] (beroende på vilken teckenkodning som används). Däremot kan wikilänkar göra det, men URL:en som skapas kan komma att ersätta ogiltiga tecken med ersättningskod.

;Exempel:
* För underrubriken &quot;Föda och födosök&quot; i wikipediaartikeln om [[:w:sillgrissla|sillgrissla]]n blir ankarnamnet &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;#F.C3.B6da_och_f.C3.B6dos.C3.B6k&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;.
** &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;[[Sillgrissla#Föda och födosök]]&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; ger således wikilänken [[Sillgrissla#Föda och födosök]], men URL:en blir &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;... /Sillgrissla#F.C3.B6da_och_f.C3.B6dos.C3.B6k&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;float:right&quot;
!Tecken
![[HTML#Specialtecken|Teckenentitet]]
!Mall
!Betydelse
|-
|&amp;quot;
|&lt;code&gt;&amp;amp;quot;&lt;/code&gt; &lt;br /&gt;&lt;code&gt;&amp;amp;#34;&lt;/code&gt;
|{{N/a|i.u.}}
|[[Citationstecken]]
|-
|&amp;#35;
|&lt;code&gt;&amp;amp;#35;&lt;/code&gt;
|{{N/a|i.u.}}
|[[Nummertecken]]
|-
|&amp;#124;
|&lt;code&gt;&amp;amp;#124;&lt;/code&gt;
|{{mall|!}}
|[[Vertikalstreck]]
|-
|&amp;#61;
|&lt;code&gt;&amp;amp;#61;&lt;/code&gt;
|{{mall|{{=}}}}
|[[Likamedtecken]]
|}

Tecknen i tabellen till höger kommer inte att fungera som förväntat om de skrivs in i ett ankarnamn. Men, alla dessa tecken kan ersättas med sina respektive teckenentiteter (de &quot;&amp;amp;#&quot;-koder, som visas i tabellen). Vertikalstreck och likamedtecken kan ersättas med mallarna {{mall|!}} resp. {{mall|{{=}}}}. Kod som &lt;code&gt;&amp;lt;sup&amp;gt;&lt;code&gt; och &lt;code&gt;&amp;lt;sub&amp;gt;&lt;code&gt; ([[exponentläge]] resp. [[indexläge]]) kan inte användas. De flesta andra tecken, inklusive blanksteg och skiljetecken, kan användas utan problem. I övrigt gäller följande:
* '''Ankarnamn skall vara unika''' på den sida där de finns och aldrig vara namndubbletter till rubriker på sidan. Dubblettankare kommer inte att fungera som förväntat, eftersom länkar i formatet &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;#ankarnamn&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; endast går till det första ankaret på sidan med det namnet. Resultatet blir istället ogiltig HTML-kod. Du kan söka efter dubblettankare genom att göra sidan genom [[W3C Markup Validation Service]].
* '''Använd ibland HTML istället för mallen'''. Om mallen läggs till i en rubrik till ett avsnitt kommer koden att visas i sammanfattningsrutan när avsnittet redigeras: {{nowrap|1=&quot;&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;/* {{ankare|Ärende}}Begränsningar */ Nytt ärende&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;&quot;}}. Dessutom är det inte säkert att webbläsaren återvänder till avsnittets position på sidan när redigeringen sparas. Använd hellre &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;span id=&quot;...&quot; /&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; än {{mall|ankare}} i avsnittsrubriker. 
* '''Ankarlänkar är skiftlägeskänsliga i vissa webbläsare''', så var noga med [[versal]]er och [[gemen]]er när du hanterar ankarlänkar.

===TemplateData===
{{TemplateDataHeader}}
&lt;templatedata&gt;{
&quot;description&quot;: &quot;Mallen {{ankare}} infogar ett eller fler HTML-ankare på en sida. Dessa platser kan sedan länkas till genom att använda länkformatet [[#ankarnamn|…]].  Parametrarna nedan visas för enkelhets skull; inga parameternamn behöver anges i själva mallen.&quot;,
&quot;params&quot;: {
  &quot;1&quot;: {
    &quot;label&quot;: &quot;Första ankaret&quot;,
    &quot;description&quot;: &quot;Första ankaret; Endast det första ankaret är obligatoriskt.&quot;,
    &quot;type&quot;: &quot;string&quot;,
    &quot;required&quot;: true
  },
  &quot;2&quot;: {
    &quot;label&quot;: &quot;Andra ankaret&quot;,
    &quot;description&quot;: &quot;Andra ankaret.&quot;,
    &quot;type&quot;: &quot;string&quot;,
    &quot;required&quot;: false
  },
  &quot;3&quot;: {
    &quot;label&quot;: &quot;Tredje ankaret&quot;,
    &quot;description&quot;: &quot;Tredje ankaret. För att lägga till fler ankare, skriv helt enkelt 4 som parameternamn för nästa ankare, 5 för det därpå följande, och så vidare.&quot;,
    &quot;type&quot;: &quot;string&quot;,
    &quot;required&quot;: false
  }
}}&lt;/templatedata&gt;


{{ankare|test1}}'''Hit går testlänken''' &lt;br /&gt;
Klicka på den här länken för att komma tillbaka till ankaret, som Wikibooks automatiskt har skapat till rubriken &quot;Demonstrationslänk&quot;: [[#Demonstrationslänk|Testlänk 2]]
* Ankaret du landade på när du klickade dig hit skrevs in så här: &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{ankare|test1}}'''Hit går testlänken'''&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;
[[Kategori:Mallar|{{PAGENAME}}]]

&lt;!-- INTERWIKI SKÖTS HELT PÅ WIKIDATA --&gt;
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>qkofcgrbaf6jqlopzhvja1aok64aejr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Överstreck</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10070</id>
    <revision>
      <id>45553</id>
      <parentid>45551</parentid>
      <timestamp>2015-08-31T12:09:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Uppsnyggat medelst includeonly.</comment>
      <origin>45553</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="187" sha1="6e582l4aahe3kybffanwfoo4svfgf17" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;span style=&quot;text-decoration:overline;&quot;&gt;{{{1}}}&lt;/span&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}
&lt;!-- Lägg till kategorier till /dok-undersidan, inte här! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>6e582l4aahe3kybffanwfoo4svfgf17</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Överstreck/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10071</id>
    <revision>
      <id>45556</id>
      <parentid>45554</parentid>
      <timestamp>2015-08-31T12:19:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>rekat</comment>
      <origin>45556</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="896" sha1="gwcnflfp7buk89fm9dqyjrh7oun52cn" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==
Detta kan användas för att åstadkomma ett streck ovanför ett textstycke. Strecket läggs så att det går ovanför den del av texten som skjuter upp längst. Vill man exempelvis att varje bokstav skall förses med ett streck avpassat efter just denna bokstavs höjd, får man tillämpa mallen på varje bokstav för sig.

=== Parametrar ===
Mallen har bara ett argument, texten som skall förses med ett streck över.

=== Exempel ===
&lt;nowiki&gt;{{överstreck|fg}}&lt;/nowiki&gt; ger
{{överstreck|fg}};

&lt;nowiki&gt;{{överstreck|f}}{{överstreck|g}}&lt;/nowiki&gt; ''borde'' ge ett annat resultat; men det ger också
{{överstreck|f}}{{överstreck|g}}.

== Omdirigeringar ==
{{mall|Ös}} är ett alias för denna mall.

&lt;!---
== Se även ==
---&gt;
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;
[[Kategori:Layoutmallar]]
[[Kategori:Matematikrelaterade mallar]]

&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>gwcnflfp7buk89fm9dqyjrh7oun52cn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Ös</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10072</id>
    <redirect title="Mall:Överstreck" />
    <revision>
      <id>45555</id>
      <timestamp>2015-08-31T12:15:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Mall:Överstreck]]</comment>
      <origin>45555</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="34" sha1="8mwqv03qo37ylzz87848b0vckake2zt" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Överstreck]]</text>
      <sha1>8mwqv03qo37ylzz87848b0vckake2zt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematikformel</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10073</id>
    <revision>
      <id>45562</id>
      <parentid>45560</parentid>
      <timestamp>2015-08-31T14:30:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skall nog någon gång lära mig skillnaden mellan kodsnuttar och mallar...</comment>
      <origin>45562</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="145" sha1="ktym5fyzvv1twfw6v2op37au6c09992" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{ankare|{{#om:{{{2|}}}|{{{2}}}|{{{1}}}}}}}{{#om:{{{3|}}}|{{{3}}}|*}}{{{1}}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ktym5fyzvv1twfw6v2op37au6c09992</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematikformel/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10074</id>
    <revision>
      <id>45564</id>
      <parentid>45563</parentid>
      <timestamp>2015-08-31T14:55:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Redigerade AVSNITT nyss...</comment>
      <origin>45564</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1545" sha1="fde7e8henlffak4tnhxleet02h3wnm1" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==
Mallen kan användas för att skapa ett ankare (alltså en &quot;referenspunkt&quot;) samtidigt som en etikett (svengelska: ''label''; i detta fall ofta ett kort uttryck inom parentes) för en formel anges. I sin enklaste användning ges mallen ett enda argument, som både blir namnet på ankaret och formeln; och formelnamnet skrivs ut, föregånget av en punktmarkör. I ''samma dokument'' kan man sedan hoppa till formeln genom att ange en länk till dess etikett föregången av en &quot;brädgård&quot; ('''#'''). I detta argument ger alltså [[#(14)|(14)]] (som kodas som &lt;nowiki&gt;[[#(14)|(14)]]&lt;/nowiki&gt;) både en textreferens till formel (14) och en länk till denna formel. Vill jag länka till formeln från ''ett annat dokument'', så måste jag ange även detta dokuments namn.

För att fungera som tänkt bör mallen alltid användas på en ny rad, eller direkt efter ett antal radinledande indragningskolon.

=== Parametrar ===
Mallen måste ''alltid'' ges minst ett argument, nämligen namnet på formeln. Som ett andra argument kan man ge det önskade namnet på ankaret. Om även ett andra argument har givits, så kan man som ett tredje argument även ge en alternativ inledning till formeln, som ersättning för punktmarkören. 

=== Exempel ===
&lt;nowiki&gt;{{Matematikformel|(14)}}&lt;/nowiki&gt; ger
{{Matematikformel|(14)}}

== Omdirigeringar ==
Förkortningen {{mall|Mf}} hänvisar hit.
&lt;!---
== Se även ==
---&gt;
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;
[[Kategori:Matematikrelaterade mallar]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>fde7e8henlffak4tnhxleet02h3wnm1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Mf</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10075</id>
    <redirect title="Mall:Matematikformel" />
    <revision>
      <id>45565</id>
      <timestamp>2015-08-31T14:56:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Mall:Matematikformel]]</comment>
      <origin>45565</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="0kwj6qqekouy3g5emxq0axnhqd0qdja" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Matematikformel]]</text>
      <sha1>0kwj6qqekouy3g5emxq0axnhqd0qdja</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Flygande Jakob</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10080</id>
    <revision>
      <id>45936</id>
      <parentid>45647</parentid>
      <timestamp>2015-10-07T11:46:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mariaelisabeth053</username>
        <id>5307</id>
      </contributor>
      <comment>Källa</comment>
      <origin>45936</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1030" sha1="t9rupfeff6mtbqtcms92zovjy1hx7pc" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser &lt;ref&gt;Fjällmat, Eric Tornblad Calazo Förlag AB 2014&lt;/ref&gt;==
''1 portion''
* 30 gram torkad kycklingfilé
* 25 ml chilisås
* 1 dl basmatris
* 3 msk mjölkpulver
* 25 g torkad korv
* 1/4 tärning hönsbuljong
* 0,5 tsk curry
* 10 g torkade bananer
* 3 dl vatten
* 0,5 dl jordnötter


==Tillagning==
Innan du lämnar hemmet för en vecka på fjället ska du torka kycklingen tillsammans med chilisås, riktigt tunn. Det gör du genom att först steka den i 150 grader för att sedan torka den i 70 graders värme. När kycklingen är färdigtorkad blandar du den tillsammans med alla ingredienser förutom jordnötterna i en påse.

Väl på fjället och middagsdags tar du upp påsen, tömmer dess innehåll i ett av stormkökets kärl och kokar upp. Låt sedan stå i 15 minuter, medan du kokar riset.
 
==Servering==
Toppa gärna maträtten med jordnötter.
 
==Tips==

[[kategori:F kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Friluftsmat|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>t9rupfeff6mtbqtcms92zovjy1hx7pc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kyckling i currysås med ris</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10081</id>
    <revision>
      <id>45939</id>
      <parentid>45646</parentid>
      <timestamp>2015-10-07T11:49:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mariaelisabeth053</username>
        <id>5307</id>
      </contributor>
      <comment>Källa</comment>
      <origin>45939</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="921" sha1="6ahiv0eifk7cxo5xe2xynexxutip83y" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser &lt;ref&gt;Fjällmat, Eric Tornblad Calazo Förlag AB 2014&lt;/ref&gt;==
''1 portion''
*30 gram torkad kyckling skuren i mycket tunna skivor (motsvarar ca 120 gram färsk kyckling)
*3 dl vatten
*15 gram currysåspulver
*25 ml olja
*1 dl basmatiris (10 min koktid)
 
==Tillagning==
Koka upp vattnet och låt kycklingen ligga i i 15 min. Ta sedan ur kycklingen och lägg den i en annan kastrull/burk. Häll sedan i Currypulvret i vattnet som finns kvar i grytan som kycklingen legat i och låt koka upp. Sedan blandar du ner oljan och kycklingen och låt står medans du väntar på riset. Koka riset i vatten i 10 min.
 
==Servering==

==Tips==
Det du kan göra hemma om du inte köper färdigtorkad kyckling så kan du torkade kycklingen själv hemma innan med currypulver. 

[[kategori:K kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Friluftsmat|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>6ahiv0eifk7cxo5xe2xynexxutip83y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Havregrynsgröt med äpple och jordnötssmör</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10082</id>
    <revision>
      <id>56407</id>
      <parentid>46043</parentid>
      <timestamp>2024-10-14T09:46:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>kat</comment>
      <origin>56407</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="775" sha1="fsv9rq34zbwa1sh8h1idhssj0eoya5t" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
[[Fil:Gröt.jpg|alt=Havregrynsgröt med jordnötssmör och äpple|thumb]]

==Ingredienser &lt;ref&gt;Alexandra Ramström&lt;/ref&gt;==
''1portion''
*1 dl fiberhavregryn
*1 tsk jordnötssmör
*Halvt äpple - rött/grönt
 
==Tillagning==
#Koka upp 1,5 dl vatten och när vattnet kokar häller du i havregrynen. Därefter rör du om i gröten under 2 min tills du får en mer fast gröt. 
#Skär äpplet i mindre bitar. 

==Servering==
Häll upp gröten i en matkåsa och toppa med jordnötssmöret och äpplebitarna.
 
==Tips==
För att göra gröten godare och mer energirik kan du blanda fiberhavregrynen med russin, nötter eller kokosflingor.

[[kategori:H kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Friluftsmat|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>fsv9rq34zbwa1sh8h1idhssj0eoya5t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Addition</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10084</id>
    <revision>
      <id>45687</id>
      <parentid>45686</parentid>
      <timestamp>2015-09-26T07:31:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>/* Lätta siffror */</comment>
      <origin>45687</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10414" sha1="kq5k0vp0oi3h32grgwluuc54q9qxh9k" xml:space="preserve">Övningsuppgifter i addition. Kopiera de uppgifterna som eleven behöver öva på.

== Ental ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|9 + 7   ||6 + 8   ||8 + 6   ||7 + 7   ||9 + 8   ||1 + 7   
|-
!2.
|3 + 6   ||4 + 4   ||5 + 3   ||4 + 0   ||6 + 9   ||1 + 3   
|-
!3.
|3 + 3   ||8 + 4   ||5 + 8   ||8 + 6   ||0 + 6   ||3 + 5   
|-
!4.
|2 + 1   ||6 + 3   ||1 + 4   ||2 + 6   ||2 + 2   ||3 + 2   
|-
!5.
|1 + 5   ||6 + 5   ||2 + 9   ||7 + 7   ||2 + 7   ||8 + 3   
|-
!6.
|7 + 8   ||1 + 2   ||2 + 6   ||1 + 5   ||3 + 7   ||1 + 3   
|-
!7.
|8 + 6   ||1 + 6   ||3 + 8   ||0 + 2   ||7 + 3   ||1 + 1   
|-
!8.
|1 + 10   ||6 + 1   ||9 + 8   ||9 + 3   ||7 + 3   ||5 + 7   
|-
!9.
|7 + 8   ||4 + 6   ||2 + 9   ||1 + 7   ||10 + 5   ||1 + 7   
|-
!10.
|5 + 5   ||8 + 4   ||0 + 10   ||1 + 6   ||3 + 4   ||3 + 4   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|16   ||14   ||14   ||14   ||17   ||8   
|-
!2.
|9   ||8   ||8   ||4   ||15   ||4   
|-
!3.
|6   ||12   ||13   ||14   ||6   ||8   
|-
!4.
|3   ||9   ||5   ||8   ||4   ||5   
|-
!5.
|6   ||11   ||11   ||14   ||9   ||11   
|-
!6.
|15   ||3   ||8   ||6   ||10   ||4   
|-
!7.
|14   ||7   ||11   ||2   ||10   ||2   
|-
!8.
|11   ||7   ||17   ||12   ||10   ||12   
|-
!9.
|15   ||10   ||11   ||8   ||15   ||8   
|-
!10.
|10   ||12   ||10   ||7   ||7   ||7
|}

== Tiotal (lätta) ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|1 + 82   ||33 + 35   ||61 + 25   ||54 + 15   ||32 + 64   ||46 + 24   
|-
!2.
|64 + 11   ||13 + 52   ||86 + 14   ||52 + 6   ||43 + 30   ||16 + 12   
|-
!3.
|50 + 41   ||24 + 54   ||2 + 17   ||71 + 12   ||18 + 11   ||29 + 10   
|-
!4.
|67 + 11   ||11 + 43   ||52 + 35   ||13 + 35   ||80 + 15   ||6 + 43   
|-
!5.
|7 + 20   ||82 + 15   ||13 + 25   ||45 + 40   ||50 + 12   ||45 + 10   
|-
!6.
|62 + 26   ||41 + 5   ||28 + 50   ||20 + 40   ||71 + 20   ||10 + 87   
|-
!7.
|58 + 2   ||42 + 30   ||5 + 71   ||85 + 4   ||21 + 74   ||30 + 35   
|-
!8.
|2 + 47   ||20 + 24   ||82 + 5   ||10 + 75   ||93 + 1   ||3 + 83   
|-
!9.
|10 + 27   ||50 + 35   ||54 + 41   ||21 + 35   ||40 + 31   ||61 + 23   
|-
!10.
|16 + 3   ||7 + 81   ||41 + 43   ||70 + 24   ||21 + 13   ||18 + 51   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|83   ||68   ||86   ||69   ||96   ||70   
|-
!2.
|75   ||65   ||100   ||58   ||73   ||28   
|-
!3.
|91   ||78   ||19   ||83   ||29   ||39   
|-
!4.
|78   ||54   ||87   ||48   ||95   ||49   
|-
!5.
|27   ||97   ||38   ||85   ||62   ||55   
|-
!6.
|88   ||46   ||78   ||60   ||91   ||97   
|-
!7.
|60   ||72   ||76   ||89   ||95   ||65   
|-
!8.
|49   ||44   ||87   ||85   ||94   ||86   
|-
!9.
|37   ||85   ||95   ||56   ||71   ||84   
|-
!10.
|19   ||88   ||84   ||94   ||34   ||69   
|}

== Tiotal ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|69 + 55   ||93 + 54   ||42 + 50   ||15 + 46   ||94 + 14   ||93 + 56   
|-
!2.
|76 + 30   ||54 + 10   ||57 + 80   ||32 + 99   ||64 + 51   ||96 + 40   
|-
!3.
|25 + 27   ||89 + 17   ||74 + 38   ||71 + 58   ||17 + 68   ||48 + 49   
|-
!4.
|96 + 36   ||4 + 54   ||92 + 51   ||12 + 75   ||38 + 27   ||28 + 1   
|-
!5.
|71 + 90   ||29 + 15   ||53 + 49   ||76 + 96   ||95 + 34   ||84 + 48   
|-
!6.
|17 + 0   ||48 + 30   ||41 + 47   ||4 + 8   ||85 + 16   ||90 + 31   
|-
!7.
|82 + 83   ||35 + 23   ||69 + 100   ||98 + 10   ||78 + 90   ||28 + 70   
|-
!8.
|35 + 44   ||56 + 16   ||72 + 0   ||23 + 7   ||31 + 88   ||13 + 84   
|-
!9.
|39 + 74   ||36 + 38   ||13 + 1   ||26 + 10   ||85 + 5   ||51 + 14   
|-
!10.
|90 + 33   ||76 + 17   ||53 + 92   ||48 + 52   ||72 + 6   ||8 + 86   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|124   ||147   ||92   ||61   ||108   ||149   
|-
!2.
|106   ||64   ||137   ||131   ||115   ||136   
|-
!3.
|52   ||106   ||112   ||129   ||85   ||97   
|-
!4.
|132   ||58   ||143   ||87   ||65   ||29   
|-
!5.
|161   ||44   ||102   ||172   ||129   ||132   
|-
!6.
|17   ||78   ||88   ||12   ||101   ||121   
|-
!7.
|165   ||58   ||169   ||108   ||168   ||98   
|-
!8.
|79   ||72   ||72   ||30   ||119   ||97   
|-
!9.
|113   ||74   ||14   ||36   ||90   ||65   
|-
!10.
|123   ||93   ||145   ||100   ||78   ||94   
|}

== Hundratal ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|476 + 129   ||263 + 332   ||67 + 776   ||517 + 418   ||241 + 371   ||908 + 279   
|-
!2.
|173 + 320   ||880 + 703   ||84 + 279   ||641 + 170   ||942 + 30   ||609 + 358   
|-
!3.
|536 + 700   ||966 + 383   ||873 + 913   ||830 + 586   ||433 + 625   ||642 + 375   
|-
!4.
|300 + 132   ||360 + 869   ||578 + 29   ||530 + 61   ||457 + 412   ||383 + 53   
|-
!5.
|457 + 934   ||249 + 150   ||205 + 949   ||169 + 271   ||180 + 295   ||888 + 581   
|-
!6.
|813 + 492   ||286 + 931   ||576 + 884   ||325 + 488   ||901 + 881   ||640 + 981   
|-
!7.
|185 + 3   ||825 + 748   ||840 + 139   ||162 + 844   ||984 + 784   ||78 + 386   
|-
!8.
|255 + 141   ||591 + 883   ||748 + 353   ||167 + 14   ||554 + 67   ||440 + 114   
|-
!9.
|89 + 783   ||849 + 419   ||267 + 697   ||947 + 142   ||791 + 902   ||401 + 523   
|-
!10.
|361 + 361   ||221 + 779   ||678 + 495   ||145 + 87   ||301 + 14   ||465 + 661   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|605   ||595   ||843   ||935   ||612   ||1187   
|-
!2.
|493   ||1583   ||363   ||811   ||972   ||967   
|-
!3.
|1236   ||1349   ||1786   ||1416   ||1058   ||1017   
|-
!4.
|432   ||1229   ||607   ||591   ||869   ||436   
|-
!5.
|1391   ||399   ||1154   ||440   ||475   ||1469   
|-
!6.
|1305   ||1217   ||1460   ||813   ||1782   ||1621   
|-
!7.
|188   ||1573   ||979   ||1006   ||1768   ||464   
|-
!8.
|396   ||1474   ||1101   ||181   ||621   ||554   
|-
!9.
|872   ||1268   ||964   ||1089   ||1693   ||924   
|-
!10.
|722   ||1000   ||1173   ||232   ||315   ||1126   
|}

== Med nollor ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 7em;&quot;|
|style=&quot;width: 7em;&quot;|
|style=&quot;width: 7em;&quot;|
|style=&quot;width: 7em;&quot;|
|style=&quot;width: 7em;&quot;|
|style=&quot;width: 7em;&quot;|
|-
!1.
|900 + 700   ||30 + 90   ||80 + 30   ||8000 + 6000   ||8000 + 6000   ||800 + 600   
|-
!2.
|800 + 700   ||40 + 100   ||6000 + 5000   ||6000 + 3000   ||900 + 600   ||300 + 100   
|-
!3.
|400 + 700   ||30 + 50   ||700 + 300   ||5000 + 9000   ||8000 + 5000   ||7000 + 6000   
|-
!4.
|90 + 80   ||500 + 800   ||200 + 300   ||5000 + 10000   ||9000 + 4000   ||600 + 800   
|-
!5.
|20 + 60   ||50 + 100   ||300 + 700   ||500 + 300   ||400 + 300   ||200 + 100   
|-
!6.
|600 + 700   ||200 + 900   ||60 + 10   ||70 + 40   ||2000 + 3000   ||9000 + 1000   
|-
!7.
|90 + 90   ||600 + 600   ||30 + 50   ||800 + 600   ||800 + 200   ||50 + 30   
|-
!8.
|800 + 200   ||4000 + 8000   ||700 + 500   ||400 + 100   ||90 + 90   ||80 + 80   
|-
!9.
|7000 + 6000   ||60 + 10   ||3000 + 7000   ||9000 + 5000   ||60 + 70   ||3000 + 7000   
|-
!10.
|3000 + 9000   ||3000 + 9000   ||4000 + 7000   ||400 + 500   ||900 + 900   ||900 + 700   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|1600   ||120   ||110   ||14000   ||14000   ||1400   
|-
!2.
|1500   ||140   ||11000   ||9000   ||1500   ||400   
|-
!3.
|1100   ||80   ||1000   ||14000   ||13000   ||13000   
|-
!4.
|170   ||1300   ||500   ||15000   ||13000   ||1400   
|-
!5.
|80   ||150   ||1000   ||800   ||700   ||300   
|-
!6.
|1300   ||1100   ||70   ||110   ||5000   ||10000   
|-
!7.
|180   ||1200   ||80   ||1400   ||1000   ||80   
|-
!8.
|1000   ||12000   ||1200   ||500   ||180   ||160   
|-
!9.
|13000   ||70   ||10000   ||14000   ||130   ||10000   
|-
!10.
|12000   ||12000   ||11000   ||900   ||1800   ||1600   
|}

== Lätta siffror ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|10 + 10   ||50 + 50   ||20 + 20   ||90 + 10   ||40 + 40   ||30 + 30   
|-
!2.
|100 + 100   ||150 + 50   ||70 + 30   ||25 + 25   ||60 + 40   ||110 + 90   
|-
!3.
|250 + 250   ||900 + 100   ||20 + 80   ||25 + 75   ||15 + 25   ||95 + 5   
|-
!4.
|99 + 1   ||20 + 80   ||125 + 125   ||97 + 3   ||5 + 95   ||101 + 99   
|-
!5.
|111 + 111   ||222 + 222   ||67 + 3   ||89 + 11   ||2 + 98   ||995 + 5   
&lt;!--
|-
!6.
|7 + 8   ||1 + 2   ||2 + 6   ||1 + 5   ||3 + 7   ||1 + 3   
|-
!7.
|8 + 6   ||1 + 6   ||3 + 8   ||0 + 2   ||7 + 3   ||1 + 1   
|-
!8.
|1 + 10   ||6 + 1   ||9 + 8   ||9 + 3   ||7 + 3   ||5 + 7   
|-
!9.
|7 + 8   ||4 + 6   ||2 + 9   ||1 + 7   ||10 + 5   ||1 + 7   
|-
!10.
|5 + 5   ||8 + 4   ||0 + 10   ||1 + 6   ||3 + 4   ||3 + 4   
--&gt;
|}

=== Facit ===
&lt;!--
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|16   ||14   ||14   ||14   ||17   ||8   
|-
!2.
|9   ||8   ||8   ||4   ||15   ||4   
|-
!3.
|6   ||12   ||13   ||14   ||6   ||8   
|-
!4.
|3   ||9   ||5   ||8   ||4   ||5   
|-
!5.
|6   ||11   ||11   ||14   ||9   ||11   
|-
!6.
|15   ||3   ||8   ||6   ||10   ||4   
|-
!7.
|14   ||7   ||11   ||2   ||10   ||2   
|-
!8.
|11   ||7   ||17   ||12   ||10   ||12   
|-
!9.
|15   ||10   ||11   ||8   ||15   ||8   
|-
!10.
|10   ||12   ||10   ||7   ||7   ||7
|}--&gt;</text>
      <sha1>kq5k0vp0oi3h32grgwluuc54q9qxh9k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Göm</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10085</id>
    <revision>
      <id>45669</id>
      <parentid>45663</parentid>
      <timestamp>2015-09-25T12:17:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45669</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1142" sha1="awv4ypdvp1jr19znii6gsmjwo8dtvc3" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{| class=&quot;collapsible {{#ifeq:{{{gömd|}}}|ja|collapsed|}}&quot; style=&quot;text-align:left;border: 1px #ccc solid;margin: 0;border-collapse: collapse;color: black;&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; width=100% 
|-
! style=&quot;padding:2px 5px 2px 5px;border: 0px;background:{{{rubrikfärg|#f7f7f7}}}&quot; align=&quot;left&quot; |
{{{rubrik|}}}
|-
| style=&quot;padding:2px 5px 2px 5px;border: 0px;background:{{{färg|#fcfcfc}}}&quot; |
&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

{| class=&quot;collapsible&quot; style=&quot;text-align:left;border: 1px #ccc solid;margin: 0;border-collapse: collapse;color: black;&quot; cellpadding=&quot;0&quot; cellspacing=&quot;0&quot; width=100% 
|-
! style=&quot;padding:2px 2px 2px 2px;border: 0px;background:#f7f7f7&quot; align=&quot;left&quot;|
Rubrik
|-
| style=&quot;padding:2px 5px 2px 5px;border: 0px;background:#fcfcfc&quot; |
Det som ska gömmas!
|}

&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas för stycken som ska kunna gömmas. Till exempel sjok med uppgifter


&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;

*rubrik
*färg
*rubrikfärg
*gömd (=ja)

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>awv4ypdvp1jr19znii6gsmjwo8dtvc3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10086</id>
    <revision>
      <id>45666</id>
      <parentid>45664</parentid>
      <timestamp>2015-09-25T12:02:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45666</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="759" sha1="knuqeqvyttgoa5c6i60pv33kkn4ving" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Göm
|gömd={{{gömd|ja}}}
|färg={{{färg|#fcfffc}}}
|rubrikfärg={{{rubrikfärg|#ecffec}}}
|rubrik={{{rubrik|Uppgifter}}}
}}
&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm
|gömd={{{gömd|}}}
|färg={{{färg|#fcfffc}}}
|rubrikfärg={{{rubrikfärg|#ecffec}}}
|rubrik=Uppgifter
}}
Det som ska gömmas!
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas för stycken som ska kunna gömmas. Till exempel sjok med uppgifter


&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;

*rubrik
*färg
*rubrikfärg
*gömd (=ja)

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>knuqeqvyttgoa5c6i60pv33kkn4ving</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10087</id>
    <revision>
      <id>45695</id>
      <parentid>45670</parentid>
      <timestamp>2015-09-27T19:11:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45695</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1761" sha1="5lbof8eyjgieffq2wa6es4etykso81h" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Göm
|gömd={{{gömd|}}}
|färg={{{färg|#fcfcff}}}
|rubrikfärg={{{rubrikfärg|#ececff}}}
|rubrik={{{rubrik|Exempel}}}
}}
&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm
|gömd={{{gömd|}}}
|färg={{{färg|#fcfcff}}}
|rubrikfärg={{{rubrikfärg|#ececff}}}
|rubrik={{{rubrik|Exempel}}}
}}
Det som ska gömmas!
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas för stycken som ska kunna gömmas. Till exempel sjok med exempel. Måste avslutas med {{mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}} eller med &lt;tt&gt;|}&lt;/tt&gt;.

;Exempel1:
&lt;nowiki&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
Exempeltext i exempel 1.&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}&lt;/nowiki&gt;

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}
Exempeltext i exempel 1.
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

;Exempel1:
&lt;nowiki&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel|rubrik=Exempelrubrik|gömd=ja|färg=#ffcccc|rubrikfärg=#ff00cc}}&lt;/nowiki&gt;&lt;br&gt;
Exempeltext i exempel 2.&lt;br&gt;
&lt;nowiki&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}&lt;/nowiki&gt;
&lt;/nowiki&gt;
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel|rubrik=Exempelrubrik|gömd=ja|färg=#ffccee|rubrikfärg=#ff00cc}}
Exempeltext i exempel 2.
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}


&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;

*rubrik
*färg
*rubrikfärg
*gömd (=ja)

== Se även ==
*{{mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm}}
*{{mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}
*{{mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm uppgifter}}
*{{mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning}}
&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5lbof8eyjgieffq2wa6es4etykso81h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematik för årskurs 7-9/Göm lösning</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10088</id>
    <revision>
      <id>45668</id>
      <parentid>45667</parentid>
      <timestamp>2015-09-25T12:06:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45668</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="759" sha1="2klfg04tgdegh4242azxixkb85ppq8r" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{Matematik för årskurs 7-9/Göm
|gömd={{{gömd|ja}}}
|färg={{{färg|#fffffc}}}
|rubrikfärg={{{rubrikfärg|#ffffe0}}}
|rubrik={{{rubrik|Lösning}}}
}}
&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;

{{Matematik för årskurs 7-9/Göm
|gömd={{{gömd|ja}}}
|färg={{{färg|#fffff7}}}
|rubrikfärg={{{rubrikfärg|#ffffe0}}}
|rubrik=Lösning
}}
Det som ska gömmas!
{{Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}}

&lt;div style=&quot;border:1px solid #dcdcdc; background:#fcfcfc; margin:5px; padding:5px; text-align:left;&quot;&gt;

&lt;strong&gt;Beskrivning:&lt;/strong&gt;

Denna mall ska användas för stycken som ska kunna gömmas. Till exempel sjok med uppgifter


&lt;b&gt;Värden:&lt;/b&gt;

*rubrik
*färg
*rubrikfärg
*gömd (=ja)

&lt;/div&gt;

[[Kategori:Matematik för årskurs 7-9/Mallar]]
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>2klfg04tgdegh4242azxixkb85ppq8r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Friluftsmat</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10089</id>
    <revision>
      <id>45807</id>
      <parentid>45673</parentid>
      <timestamp>2015-10-04T00:01:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+ kat, main; - deskriptiv text.</comment>
      <origin>45807</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="53" sha1="98uzx53pok9j94ipd49ox6ojax2j20r" xml:space="preserve">{{huvudsida|Friluftsmat}}

[[Kategori:Mat och dryck]]</text>
      <sha1>98uzx53pok9j94ipd49ox6ojax2j20r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Friluftsmat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10090</id>
    <revision>
      <id>46168</id>
      <parentid>46167</parentid>
      <timestamp>2015-11-12T12:06:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>inte för sockriga mellanmål</comment>
      <origin>46168</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5069" sha1="fcon5hhybrc29m98cq1zfnsm6wi1z10" xml:space="preserve">[[Bild:Kochen auf Fahrt2.JPG|mini|Matlagning utomhus.]]
Bara för att du är ute på fjället behöver inte det betyda att maten är mindre god, snarare tvärtom. På fjället uppskattas allt mer jämfört med hemma och smakar därmed bättre. Under denna kategori listas ett antal recept att ta del av som får dig att bli mätt, samtidigt som det är gott och får dig att känna dig som hemma. Alla recept skiljer sig, vissa av dem måste du förbereda hemma och vissa inte. Likaså skiljer dem sig i tid, vissa tar fem minuter att tillaga medan andra tar längre tid än så. 

Om man vill vara på väg mer än ett par dagar blir maten lätt alltför tung. Därför gäller det att i stor utsträckning använda torkad mat (vatten finns det ju gott om i den nordiska naturen). Du behöver inte heller undvika fett, som i förhållande till vikten ger dubbelt mer energi än kolhydrater. Knäckebröd, mjöl och gryn, pasta och liknande är torra från början, medan man kan torka många andra matvaror, t.ex. kött och grönsaker, och samtidigt vinna i hållbarhet. Kommersiell vaccum- eller frystorkad mat är lätt att bära och lätt att tillreda, och ger ofta fullvärdiga måltider eller goda efterrätter, men är rätt dyr och kanske litet tråkig, åtminstone i längden.

[[Bild:Юшка.JPG|mini|Fisksoppa över öppen eld.]]

Kroppen behöver extra energi för att du ska orka anstränga den. Därför, är ett bra tips att äta en bra och stadig måltid innan du ger dig iväg på din fjällvandring. Glöm alla tankar på &quot;lätt&quot; mat. Du bör även ta många matraster med korta mellanrum och alltid se till att ha något energirikt lättillgängligt att tugga på, t.ex. nötter eller dylikt, det som passar dig och din kropp helt enkelt. Genom att äta bra orkar du mer, mår du bättre och därmed får en större behållning av resan. Ät innan du blir hungrig när du vandrar, annars tappar du lätt orken, omdömet, humöret eller kroppsvärmen.

Din huvudsakliga mat på fjället bör ha lågt GI (inte &quot;snabba&quot; kolhydrater) för att hålla en så jämn blodsockernivå som möjligt. Också för mellanmålen skall GI vara måttligt. Gällande frukost är färskvaror som mjölk och fil inte att rekommendera då de är otympliga och lätt riskerar att surna. När det gäller bröd, är grövre bröd med fibrer att rekommendera. Det är nyttigare och mer energirikt än ljust bröd samtidigt som det håller dig mätt längre. Jordnötssmör är även något att rekommendera, dels till att ha på mackan istället för smör, men även för att ha på gröt som också är ett annat alternativ till frukost på fjället.

Naturen har mycket ätbart att bjuda på och likaså fjället. Bär finns det mängder av, både kråkbär, hjortron, lingon och blåbär är ätbara bär du lätt kan finna på fjället. Ett tips är att nyttja det under din resa och använda som tilltugg och mellanmål. Blåbär på gröten eller lingon till maten kan ju t.ex. aldrig bli fel. Litet färskt från naturen piggar upp också de flesta rätter av medhavda ingredienser.

[[Bild:OatcakesTrangia.JPG|mini|Flatbröd med Trangia.]]
Litet lyx är aldrig fel. Utom bär och grönt från naturen är det bra att på längre färder någon gång grädda bröd (det går faktiskt!) eller tillreda nyfångad fisk. Glöm inte efterrätterna! Ett sortiment kryddor piggar också upp, i synnerhet efter några dagar. På vintern (i fjällen ibland också sommartid) är det viktigt att ha varm dricka för att hålla humöret uppe.

Normalt äter man – förutom mellanmålen – ett stadigt morgonmål, en lättlagad lunch och en stadig middag. Morgonmålet skall hålla dig mätt, så att du slipper att genast hålla en matpaus. Mitt på dagen är oftast den bästa tiden att vandra och då vill du inte hålla längre pauser än nödvändigt; redan en kort matpaus ger tillräcklig vila, och om du är i fjällen kan det lätt bli kallt under en längre paus. På kvällen har du skydd mot kylan och förhoppningsvis gott om tid, i synnerhet under årstider då det blir mörkt tidigt.

[[Bild:Pancakes outdoors Finland in winter.jpg|mini|Plättstekning.]]

Det är bra att planera sin kost så att man kan välja måltid enligt omständigheterna. Om du sökt skydd för regn i en stuga vill du inte gå ut för något du tänkt tillreda över öppen eld. I dåligt väder kan det vara särskilt viktigt att lunchen är snabblagad och du kanske vill ha ett varmt mellanmål. Om bäcken är torr där du skall laga lunch kanske du kan byta det frystorkade mot något för vilket det medhavda vattnet räcker. Och efter en jobbig dag kan något särskilt gott vara på sin plats. Se till att du har något varmt och lättätet att bjuda på om någon blir i riktigt dåligt skick.

Det finns också en del trick. Om du är tvungen att koka vattnet kan du göra det på kvällen och på morgonen ha svalt vatten för nästa dag. För en riktigt snabb lunch kan du använda vatten ur termosen tillsammans med något lämpligt frystorkat.

[[Kategori:Friluftsmat]]</text>
      <sha1>fcon5hhybrc29m98cq1zfnsm6wi1z10</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Subtraktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10091</id>
    <revision>
      <id>45678</id>
      <timestamp>2015-09-25T15:06:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Övningsuppgifter i subtraktion. Kopiera de uppgifterna som eleven behöver öva på.  == Ental == {|style=&quot;text-align: left;&quot; |style=&quot;width: 2em;&quot;| |style=&quot;width: 6em;&quot;| |sty...'</comment>
      <origin>45678</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6758" sha1="2nikho6p74pu1osioi1jo2fc6jm0plz" xml:space="preserve">Övningsuppgifter i subtraktion. Kopiera de uppgifterna som eleven behöver öva på.

== Ental ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|6 - 3   ||6 - 6   ||5 - 1   ||7 - 5   ||9 - 4   ||2 - 1   
|-
!2.
|2 - 2   ||4 - 3   ||5 - 1   ||7 - 6   ||8 - 5   ||6 - 3   
|-
!3.
|5 - 4   ||6 - 5   ||5 - 1   ||8 - 6   ||10 - 4   ||7 - 2   
|-
!4.
|1 - 1   ||1 - 0   ||6 - 2   ||10 - 2   ||4 - 3   ||10 - 10   
|-
!5.
|4 - 3   ||9 - 7   ||7 - 5   ||7 - 3   ||10 - 5   ||2 - 2   
|-
!6.
|9 - 3   ||6 - 1   ||6 - 4   ||9 - 7   ||5 - 1   ||7 - 1   
|-
!7.
|6 - 0   ||6 - 4   ||10 - 4   ||7 - 3   ||5 - 5   ||4 - 2   
|-
!8.
|9 - 7   ||1 - 1   ||9 - 3   ||2 - 1   ||8 - 7   ||6 - 5   
|-
!9.
|5 - 2   ||5 - 4   ||4 - 2   ||5 - 4   ||10 - 0   ||7 - 2   
|-
!10.
|9 - 0   ||8 - 8   ||6 - 6   ||10 - 2   ||6 - 1   ||8 - 0   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|3   ||0   ||4   ||2   ||5   ||1   
|-
!2.
|0   ||1   ||4   ||1   ||3   ||3   
|-
!3.
|1   ||1   ||4   ||2   ||6   ||5   
|-
!4.
|0   ||1   ||4   ||8   ||1   ||0   
|-
!5.
|1   ||2   ||2   ||4   ||5   ||0   
|-
!6.
|6   ||5   ||2   ||2   ||4   ||6   
|-
!7.
|6   ||2   ||6   ||4   ||0   ||2   
|-
!8.
|2   ||0   ||6   ||1   ||1   ||1   
|-
!9.
|3   ||1   ||2   ||1   ||10   ||5   
|-
!10.
|9   ||0   ||0   ||8   ||5   ||8   
|}

== Tiotal (lätta) ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|56 - 5   ||77 - 0   ||47 - 13   ||87 - 54   ||32 - 11   ||94 - 72   
|-
!2.
|73 - 20   ||74 - 11   ||31 - 10   ||48 - 22   ||79 - 54   ||93 - 62   
|-
!3.
|79 - 26   ||76 - 34   ||14 - 1   ||34 - 0   ||49 - 10   ||29 - 10   
|-
!4.
|98 - 23   ||98 - 23   ||74 - 61   ||59 - 40   ||49 - 34   ||93 - 2   
|-
!5.
|59 - 48   ||93 - 2   ||47 - 34   ||32 - 11   ||45 - 4   ||47 - 13   
|-
!6.
|88 - 60   ||62 - 11   ||97 - 72   ||65 - 4   ||68 - 24   ||99 - 11   
|-
!7.
|64 - 22   ||88 - 62   ||75 - 32   ||69 - 6   ||89 - 74   ||54 - 33   
|-
!8.
|83 - 70   ||82 - 50   ||66 - 54   ||86 - 5   ||32 - 1   ||99 - 1   
|-
!9.
|69 - 10   ||97 - 82   ||29 - 3   ||69 - 46   ||58 - 15   ||76 - 64   
|-
!10.
|24 - 11   ||53 - 40   ||86 - 20   ||78 - 65   ||55 - 14   ||89 - 41   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|51   ||77   ||34   ||33   ||21   ||22   
|-
!2.
|53   ||63   ||21   ||26   ||25   ||31   
|-
!3.
|53   ||42   ||13   ||34   ||39   ||19   
|-
!4.
|75   ||75   ||13   ||19   ||15   ||91   
|-
!5.
|11   ||91   ||13   ||21   ||41   ||34   
|-
!6.
|28   ||51   ||25   ||61   ||44   ||88   
|-
!7.
|42   ||26   ||43   ||63   ||15   ||21   
|-
!8.
|13   ||32   ||12   ||81   ||31   ||98   
|-
!9.
|59   ||15   ||26   ||23   ||43   ||12   
|-
!10.
|13   ||13   ||66   ||13   ||41   ||48   
|}

== Tiotal ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|76 - 51   ||78 - 45   ||51 - 23   ||45 - 44   ||75 - 50   ||83 - 77   
|-
!2.
|93 - 6   ||84 - 56   ||18 - 17   ||45 - 44   ||29 - 7   ||91 - 58   
|-
!3.
|66 - 32   ||38 - 13   ||36 - 19   ||80 - 70   ||67 - 5   ||76 - 56   
|-
!4.
|90 - 70   ||90 - 3   ||70 - 5   ||53 - 19   ||75 - 66   ||89 - 68   
|-
!5.
|95 - 70   ||83 - 23   ||91 - 23   ||39 - 4   ||36 - 16   ||83 - 50   
|-
!6.
|48 - 26   ||96 - 51   ||73 - 28   ||53 - 40   ||84 - 66   ||44 - 4   
|-
!7.
|88 - 19   ||7 - 4   ||74 - 44   ||62 - 56   ||71 - 14   ||83 - 3   
|-
!8.
|88 - 37   ||82 - 19   ||67 - 40   ||68 - 32   ||67 - 62   ||79 - 76   
|-
!9.
|82 - 46   ||72 - 62   ||97 - 35   ||28 - 10   ||9 - 1   ||72 - 50   
|-
!10.
|77 - 43   ||27 - 6   ||26 - 3   ||60 - 27   ||60 - 52   ||94 - 52   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|25   ||33   ||28   ||1   ||25   ||6   
|-
!2.
|87   ||28   ||1   ||1   ||22   ||33   
|-
!3.
|34   ||25   ||17   ||10   ||62   ||20   
|-
!4.
|20   ||87   ||65   ||34   ||9   ||21   
|-
!5.
|25   ||60   ||68   ||35   ||20   ||33   
|-
!6.
|22   ||45   ||45   ||13   ||18   ||40   
|-
!7.
|69   ||3   ||30   ||6   ||57   ||80   
|-
!8.
|51   ||63   ||27   ||36   ||5   ||3   
|-
!9.
|36   ||10   ||62   ||18   ||8   ||22   
|-
!10.
|34   ||21   ||23   ||33   ||8   ||42   
|}

== Hundratal ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|855 - 831   ||994 - 330   ||770 - 743   ||356 - 58   ||720 - 148   ||412 - 98   
|-
!2.
|883 - 524   ||651 - 242   ||793 - 97   ||410 - 379   ||767 - 568   ||477 - 207   
|-
!3.
|751 - 381   ||897 - 334   ||583 - 79   ||907 - 766   ||728 - 298   ||541 - 315   
|-
!4.
|691 - 275   ||991 - 750   ||316 - 300   ||142 - 37   ||81 - 42   ||877 - 829   
|-
!5.
|529 - 265   ||47 - 1   ||367 - 238   ||683 - 680   ||753 - 356   ||514 - 406   
|-
!6.
|745 - 274   ||909 - 540   ||552 - 504   ||908 - 456   ||641 - 171   ||517 - 174   
|-
!7.
|729 - 130   ||736 - 172   ||539 - 314   ||759 - 156   ||713 - 2   ||664 - 476   
|-
!8.
|373 - 314   ||935 - 592   ||958 - 671   ||790 - 720   ||992 - 291   ||567 - 84   
|-
!9.
|808 - 75   ||906 - 518   ||206 - 61   ||644 - 398   ||728 - 30   ||994 - 262   
|-
!10.
|922 - 200   ||822 - 335   ||563 - 529   ||85 - 2   ||861 - 449   ||553 - 367   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|24   ||664   ||27   ||298   ||572   ||314   
|-
!2.
|359   ||409   ||696   ||31   ||199   ||270   
|-
!3.
|370   ||563   ||504   ||141   ||430   ||226   
|-
!4.
|416   ||241   ||16   ||105   ||39   ||48   
|-
!5.
|264   ||46   ||129   ||3   ||397   ||108   
|-
!6.
|471   ||369   ||48   ||452   ||470   ||343   
|-
!7.
|599   ||564   ||225   ||603   ||711   ||188   
|-
!8.
|59   ||343   ||287   ||70   ||701   ||483   
|-
!9.
|733   ||388   ||145   ||246   ||698   ||732   
|-
!10.
|722   ||487   ||34   ||83   ||412   ||186   
|}</text>
      <sha1>2nikho6p74pu1osioi1jo2fc6jm0plz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Division</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10092</id>
    <revision>
      <id>45685</id>
      <parentid>45682</parentid>
      <timestamp>2015-09-25T22:03:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>45685</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3310" sha1="6w15w3hbko6sljpj3hf4fugh4qngd93" xml:space="preserve">Övningsuppgifter i division. Kopiera de uppgifterna som eleven behöver öva på.

== Ental ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|12 / 6   ||40 / 8   ||40 / 8   ||50 / 10   ||5 / 5   ||20 / 5   
|-
!2.
|18 / 6   ||0 / 4   ||12 / 4   ||24 / 6   ||36 / 6   ||18 / 6   
|-
!3.
|54 / 9   ||15 / 3   ||9 / 9   ||30 / 3   ||18 / 2   ||48 / 8   
|-
!4.
|24 / 4   ||0 / 1   ||72 / 9   ||30 / 10   ||72 / 9   ||45 / 5   
|-
!5.
|60 / 10   ||35 / 5   ||100 / 10   ||64 / 8   ||7 / 1   ||49 / 7   
|-
!6.
|50 / 5   ||42 / 7   ||9 / 1   ||32 / 8   ||64 / 8   ||40 / 10   
|-
!7.
|18 / 6   ||18 / 3   ||16 / 8   ||45 / 9   ||9 / 9   ||70 / 7   
|-
!8.
|72 / 8   ||14 / 2   ||56 / 8   ||64 / 8   ||36 / 9   ||6 / 2   
|-
!9.
|1 / 1   ||45 / 9   ||6 / 6   ||30 / 5   ||28 / 7   ||14 / 2   
|-
!10.
|63 / 7   ||9 / 9   ||18 / 2   ||40 / 8   ||8 / 4   ||21 / 7   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|2   ||5   ||5   ||5   ||1   ||4   
|-
!2.
|3   ||0   ||3   ||4   ||6   ||3   
|-
!3.
|6   ||5   ||1   ||10   ||9   ||6   
|-
!4.
|6   ||0   ||8   ||3   ||8   ||9   
|-
!5.
|6   ||7   ||10   ||8   ||7   ||7   
|-
!6.
|10   ||6   ||9   ||4   ||8   ||4   
|-
!7.
|3   ||6   ||2   ||5   ||1   ||10   
|-
!8.
|9   ||7   ||7   ||8   ||4   ||3   
|-
!9.
|1   ||5   ||1   ||6   ||4   ||7   
|-
!10.
|9   ||1   ||9   ||5   ||2   ||3   
|}

== Tiotal ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|249 / 3   ||320 / 5   ||126 / 7   ||496 / 8   ||171 / 3   ||648 / 8   
|-
!2.
|553 / 7   ||7 / 1   ||376 / 4   ||222 / 3   ||980 / 10   ||497 / 7   
|-
!3.
|342 / 6   ||60 / 3   ||132 / 6   ||372 / 6   ||77 / 1   ||126 / 3   
|-
!4.
|234 / 6   ||0 / 10   ||630 / 9   ||36 / 9   ||48 / 3   ||468 / 9   
|-
!5.
|141 / 3   ||930 / 10   ||282 / 6   ||390 / 6   ||648 / 9   ||45 / 5   
|-
!6.
|84 / 4   ||196 / 7   ||700 / 10   ||180 / 4   ||368 / 4   ||108 / 6   
|-
!7.
|486 / 6   ||920 / 10   ||215 / 5   ||560 / 10   ||256 / 8   ||119 / 7   
|-
!8.
|153 / 3   ||348 / 6   ||68 / 4   ||528 / 6   ||140 / 7   ||474 / 6   
|-
!9.
|142 / 2   ||540 / 9   ||752 / 8   ||602 / 7   ||205 / 5   ||468 / 9   
|-
!10.
|150 / 3   ||720 / 9   ||288 / 9   ||63 / 9   ||138 / 2   ||210 / 7   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|83   ||64   ||18   ||62   ||57   ||81   
|-
!2.
|79   ||7   ||94   ||74   ||98   ||71   
|-
!3.
|57   ||20   ||22   ||62   ||77   ||42   
|-
!4.
|39   ||0   ||70   ||4   ||16   ||52   
|-
!5.
|47   ||93   ||47   ||65   ||72   ||9   
|-
!6.
|21   ||28   ||70   ||45   ||92   ||18   
|-
!7.
|81   ||92   ||43   ||56   ||32   ||17   
|-
!8.
|51   ||58   ||17   ||88   ||20   ||79   
|-
!9.
|71   ||60   ||94   ||86   ||41   ||52   
|-
!10.
|50   ||80   ||32   ||7   ||69   ||30   
|}</text>
      <sha1>6w15w3hbko6sljpj3hf4fugh4qngd93</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Multiplikation</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10093</id>
    <revision>
      <id>45683</id>
      <timestamp>2015-09-25T21:39:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Övningsuppgifter i multiplikation. Kopiera de uppgifterna som eleven behöver öva på.  == Ental == {|style=&quot;text-align: left;&quot; |style=&quot;width: 2em;&quot;| |style=&quot;width: 6em;&quot;| |...'</comment>
      <origin>45683</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7113" sha1="kkidyx0ly5q4zwg7mlk4e2edrbpq7gg" xml:space="preserve">Övningsuppgifter i multiplikation. Kopiera de uppgifterna som eleven behöver öva på.

== Ental ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|8 · 8   ||7 · 9   ||3 · 4   ||3 · 4   ||7 · 2   ||7 · 3   
|-
!2.
|6 · 6   ||1 · 8   ||1 · 6   ||0 · 7   ||2 · 5   ||4 · 2   
|-
!3.
|5 · 4   ||6 · 2   ||10 · 7   ||3 · 1   ||6 · 10   ||2 · 8   
|-
!4.
|6 · 5   ||8 · 8   ||10 · 8   ||3 · 5   ||8 · 7   ||3 · 2   
|-
!5.
|9 · 1   ||7 · 4   ||4 · 8   ||4 · 2   ||6 · 3   ||2 · 3   
|-
!6.
|6 · 8   ||9 · 9   ||10 · 3   ||0 · 2   ||7 · 6   ||2 · 9   
|-
!7.
|8 · 3   ||7 · 5   ||9 · 4   ||10 · 5   ||6 · 8   ||10 · 10   
|-
!8.
|6 · 7   ||0 · 8   ||4 · 1   ||4 · 0   ||7 · 8   ||10 · 9   
|-
!9.
|8 · 6   ||7 · 7   ||6 · 4   ||6 · 1   ||2 · 2   ||8 · 1   
|-
!10.
|3 · 8   ||9 · 4   ||7 · 8   ||7 · 9   ||3 · 8   ||7 · 7   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|64   ||63   ||12   ||12   ||14   ||21   
|-
!2.
|36   ||8   ||6   ||0   ||10   ||8   
|-
!3.
|20   ||12   ||70   ||3   ||60   ||16   
|-
!4.
|30   ||64   ||80   ||15   ||56   ||6   
|-
!5.
|9   ||28   ||32   ||8   ||18   ||6   
|-
!6.
|48   ||81   ||30   ||0   ||42   ||18   
|-
!7.
|24   ||35   ||36   ||50   ||48   ||100   
|-
!8.
|42   ||0   ||4   ||0   ||56   ||90   
|-
!9.
|48   ||49   ||24   ||6   ||4   ||8   
|-
!10.
|24   ||36   ||56   ||63   ||24   ||49   
|}

== Tiotal (lätta) ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|4 · 11   ||80 · 2   ||40 · 6   ||6 · 39   ||29 · 6   ||0 · 13   
|-
!2.
|2 · 0   ||0 · 79   ||45 · 8   ||95 · 10   ||3 · 96   ||83 · 4   
|-
!3.
|6 · 8   ||64 · 5   ||29 · 10   ||6 · 67   ||36 · 6   ||86 · 7   
|-
!4.
|9 · 27   ||52 · 3   ||34 · 1   ||79 · 1   ||4 · 5   ||19 · 4   
|-
!5.
|9 · 17   ||54 · 9   ||4 · 60   ||4 · 51   ||2 · 34   ||1 · 92   
|-
!6.
|71 · 7   ||3 · 69   ||24 · 7   ||81 · 6   ||5 · 44   ||6 · 2   
|-
!7.
|78 · 6   ||4 · 95   ||6 · 90   ||10 · 54   ||7 · 33   ||9 · 17   
|-
!8.
|4 · 88   ||60 · 6   ||3 · 36   ||7 · 6   ||1 · 5   ||65 · 4   
|-
!9.
|9 · 90   ||7 · 70   ||6 · 96   ||1 · 13   ||7 · 43   ||6 · 87   
|-
!10.
|59 · 7   ||6 · 73   ||69 · 2   ||4 · 81   ||98 · 2   ||3 · 72   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|44   ||160   ||240   ||234   ||174   ||0   
|-
!2.
|0   ||0   ||360   ||950   ||288   ||332   
|-
!3.
|48   ||320   ||290   ||402   ||216   ||602   
|-
!4.
|243   ||156   ||34   ||79   ||20   ||76   
|-
!5.
|153   ||486   ||240   ||204   ||68   ||92   
|-
!6.
|497   ||207   ||168   ||486   ||220   ||12   
|-
!7.
|468   ||380   ||540   ||540   ||231   ||153   
|-
!8.
|352   ||360   ||108   ||42   ||5   ||260   
|-
!9.
|810   ||490   ||576   ||13   ||301   ||522   
|-
!10.
|413   ||438   ||138   ||324   ||196   ||216   
|}

== Tiotal ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|45 · 14   ||31 · 50   ||61 · 15   ||59 · 10   ||14 · 61   ||29 · 13   
|-
!2.
|67 · 31   ||22 · 99   ||47 · 52   ||26 · 43   ||65 · 44   ||72 · 59   
|-
!3.
|37 · 48   ||6 · 19   ||41 · 34   ||56 · 12   ||63 · 92   ||8 · 86   
|-
!4.
|17 · 44   ||17 · 77   ||63 · 64   ||64 · 57   ||59 · 27   ||65 · 38   
|-
!5.
|72 · 46   ||51 · 59   ||53 · 55   ||79 · 42   ||55 · 36   ||70 · 95   
|-
!6.
|89 · 74   ||89 · 15   ||29 · 72   ||63 · 66   ||32 · 90   ||5 · 79   
|-
!7.
|100 · 25   ||38 · 53   ||32 · 30   ||9 · 73   ||14 · 75   ||15 · 37   
|-
!8.
|95 · 66   ||76 · 89   ||38 · 53   ||50 · 19   ||59 · 35   ||62 · 20   
|-
!9.
|44 · 89   ||98 · 57   ||67 · 82   ||98 · 86   ||8 · 64   ||22 · 23   
|-
!10.
|34 · 9   ||36 · 3   ||29 · 39   ||85 · 73   ||39 · 80   ||81 · 51   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|630   ||1550   ||915   ||590   ||854   ||377   
|-
!2.
|2077   ||2178   ||2444   ||1118   ||2860   ||4248   
|-
!3.
|1776   ||114   ||1394   ||672   ||5796   ||688   
|-
!4.
|748   ||1309   ||4032   ||3648   ||1593   ||2470   
|-
!5.
|3312   ||3009   ||2915   ||3318   ||1980   ||6650   
|-
!6.
|6586   ||1335   ||2088   ||4158   ||2880   ||395   
|-
!7.
|2500   ||2014   ||960   ||657   ||1050   ||555   
|-
!8.
|6270   ||6764   ||2014   ||950   ||2065   ||1240   
|-
!9.
|3916   ||5586   ||5494   ||8428   ||512   ||506   
|-
!10.
|306   ||108   ||1131   ||6205   ||3120   ||4131   
|}

== Med nollor ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|70 · 30   ||1 · 4   ||1 · 0   ||8 · 100   ||50 · 500   ||900 · 200   
|-
!2.
|90 · 80   ||400 · 400   ||20 · 700   ||40 · 90   ||70 · 8   ||90 · 40   
|-
!3.
|50 · 40   ||8 · 1   ||10 · 40   ||9 · 40   ||10 · 1000   ||90 · 30   
|-
!4.
|300 · 1   ||1000 · 100   ||4 · 100   ||4 · 50   ||20 · 80   ||2 · 100   
|-
!5.
|40 · 80   ||200 · 40   ||70 · 50   ||2 · 30   ||10 · 10   ||10 · 70   
|-
!6.
|400 · 5   ||90 · 0   ||5 · 50   ||800 · 30   ||80 · 70   ||60 · 9   
|-
!7.
|5 · 30   ||70 · 100   ||4 · 30   ||300 · 7   ||900 · 20   ||700 · 1000   
|-
!8.
|300 · 1   ||4 · 30   ||100 · 0   ||70 · 80   ||3 · 300   ||5 · 50   
|-
!9.
|80 · 800   ||50 · 2   ||80 · 70   ||30 · 50   ||40 · 700   ||9 · 0   
|-
!10.
|600 · 0   ||900 · 40   ||1000 · 900   ||700 · 40   ||800 · 400   ||0 · 30   
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
|2100   ||4   ||0   ||800   ||25000   ||180000   
|-
!2.
|7200   ||160000   ||14000   ||3600   ||560   ||3600   
|-
!3.
|2000   ||8   ||400   ||360   ||10000   ||2700   
|-
!4.
|300   ||100000   ||400   ||200   ||1600   ||200   
|-
!5.
|3200   ||8000   ||3500   ||60   ||100   ||700   
|-
!6.
|2000   ||0   ||250   ||24000   ||5600   ||540   
|-
!7.
|150   ||7000   ||120   ||2100   ||18000   ||700000   
|-
!8.
|300   ||120   ||0   ||5600   ||900   ||250   
|-
!9.
|64000   ||100   ||5600   ||1500   ||28000   ||0   
|-
!10.
|0   ||36000   ||900000   ||28000   ||320000   ||0   
|}</text>
      <sha1>kkidyx0ly5q4zwg7mlk4e2edrbpq7gg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Taluppfattning och räkning/Räkning/Heltalsräkning/Blandade uppgifter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10094</id>
    <revision>
      <id>49558</id>
      <parentid>45689</parentid>
      <timestamp>2020-04-20T08:04:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>82.209.141.226</ip>
      </contributor>
      <comment>neger</comment>
      <origin>49558</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3713" sha1="qjipo845o5kbfk51r85n3ayfyvp3428" xml:space="preserve">Balnadade uppgifter på addition, subtraktion, multiplikation och division att öva på. Kopiera och använde de som behövs.

== Ental ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
| 1 · 2||16 - 9||9 · 6||4 + 5||19 - 9||6 · 4
|-
!2.
| 7 - 1||5 - 4||80 / 10||10 / 5||6 · 5||4 + 9
|-
!3.
| 28 / 4||17 - 7||4 - 3||27 / 3||12 - 5||1 + 8
|-
!4.
| 3 · 9||7 - 3||0 · 7||35 / 5||24 / 3||2 · 9
|-
!5.
| 7 - 2||8 + 4||6 / 1||5 · 3||7 · 8||8 + 5
|-
!6.
| 4 + 10||4 + 8||2 · 3||11 - 5||7 + 5||12 / 3
|-
!7.
| 3 · 3||5 · 5||1 + 6||10 / 5||28 / 4||12 - 10
|-
!8.
| 5 + 8||60 / 10||7 · 0||2 + 8||4 / 2||15 / 3
|-
!9.
| 5 - 2||56 / 7||10 - 2||9 + 6||35 / 5||8 · 0
|-
!10.
| 4 / 1||7 - 1||5 - 1||4 / 2||6 · 0||5 · 6
|}

== Tiotal ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
| 36 · 3||82 / 2||7 · 25||46 - 21||141 - 61||75 + 13
|-
!2.
| 20 + 48||43 + 18||42 + 100||14 + 49||12 + 35||2 · 88
|-
!3.
| 9 / 1||78 + 99||3 · 77||77 / 1||37 + 39||564 / 6
|-
!4.
| 36 / 6||80 - 75||53 - 4||18 / 6||79 + 85||108 / 2
|-
!5.
| 495 / 9||84 + 30||5 · 37||7 · 1||40 - 39||150 / 10
|-
!6.
| 63 / 3||3 · 18||275 / 5||68 + 53||158 - 93||75 + 6
|-
!7.
| 25 · 8||492 / 6||1 · 45||90 · 5||150 - 89||34 + 13
|-
!8.
| 90 + 99||78 - 31||2 · 56||86 - 41||119 - 94||45 - 14
|-
!9.
| 2 / 2||96 - 61||45 / 3||462 / 7||1 + 38||96 + 23
|-
!10.
| 35 + 73||149 - 94||46 + 17||31 - 3||370 / 10||97 + 30
|}

=== Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
| 108||41||175||25||80||88
|-
!2.
| 68||61||142||63||47||176
|-
!3.
| 9||177||231||77||76||94
|-
!4.
| 6||5||49||3||164||54
|-
!5.
| 55||114||185||7||1||15
|-
!6.
| 21||54||55||121||65||81
|-
!7.
| 200||82||45||450||61||47
|-
!8.
| 189||47||112||45||25||31
|-
!9.
| 1||35||15||66||39||119
|-
!10.
| 108||55||63||28||37||127
|}

== Hundratal ==
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
| 315 - 69||948 + 87||720 / 6||403 · 8||818 + 466||64 · 25
|-
!2.
| 9660 / 10||77 · 19||6762 / 7||200 / 5||3546 / 6||896 + 500
|-
!3.
| 809 - 613||164 · 8||1304 - 526||333 + 636||781 + 769||204 - 30
|-
!4.
| 508 + 634||6 · 474||306 - 30||242 + 898||549 + 651||113 + 592
|-
!5.
| 3144 / 6||750 / 6||93 + 593||2128 / 8||959 + 901||19 · 51
|-
!6.
| 544 + 2||3470 / 10||1481 - 764||447 - 146||5110 / 7||816 - 351
|-
!7.
| 2992 / 4||1541 - 783||92 · 97||185 / 1||6 · 890||740 · 4
|-
!8.
| 353 + 64||128 + 189||503 · 8||794 + 488||690 - 274||733 - 12
|-
!9.
| 6 · 87||237 + 490||229 + 757||776 + 75||1069 - 549||771 · 5
|-
!10.
| 616 / 4||456 · 0||2864 / 4||1160 - 929||1060 - 555||797 + 730
|}

===Facit ===
{|style=&quot;text-align: left;&quot;
|style=&quot;width: 2em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|style=&quot;width: 6em;&quot;|
|-
!1.
| 246||1035||120||3224||1284||1600
|-
!2.
| 966||1463||966||40||591||1396
|-
!3.
| 196||1312||778||969||1550||174
|-
!4.
| 1142||2844||276||1140||1200||705
|-
!5.
| 524||125||686||266||1860||969
|-
!6.
| 546||347||717||301||730||465
|-
!7.
| 748||758||8924||185||5340||2960
|-
!8.
| 417||317||4024||1282||416||721
|-
!9.
| 522||727||986||851||520||3855
|-
!10.
| 154||0||716||231||505||1527
|}</text>
      <sha1>qjipo845o5kbfk51r85n3ayfyvp3428</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:LQT Flyttad tråd-stubb konverterad till Flow</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10095</id>
    <revision>
      <id>45707</id>
      <timestamp>2015-10-02T20:12:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Flow talk page manager</username>
        <id>5239</id>
      </contributor>
      <comment>/* Automatically created by Flow */</comment>
      <origin>45707</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="94" sha1="ajb78o86aha5e0xdv3ajre5iyacyzve" xml:space="preserve">Detta inlägg av {{{author}}} flyttades den {{{date}}}.  Du kan hitta det på [[{{{title}}}]].</text>
      <sha1>ajb78o86aha5e0xdv3ajre5iyacyzve</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:LQT-sida konverterad till Flow</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10096</id>
    <revision>
      <id>45708</id>
      <timestamp>2015-10-02T20:12:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Flow talk page manager</username>
        <id>5239</id>
      </contributor>
      <comment>/* Automatically created by Flow */</comment>
      <origin>45708</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="149" sha1="njhr9sbh7lx81p2xfwikn7amdd3n1zn" xml:space="preserve">Previous page history was archived for backup purposes at &lt;span class='flow-link-to-archive'&gt;[[{{{archive}}}]]&lt;/span&gt; on {{#time: Y-m-d|{{{date}}}}}.</text>
      <sha1>njhr9sbh7lx81p2xfwikn7amdd3n1zn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Arkiv för konverterad LQT-sida</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10097</id>
    <revision>
      <id>45709</id>
      <timestamp>2015-10-02T20:12:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Flow talk page manager</username>
        <id>5239</id>
      </contributor>
      <comment>/* Automatically created by Flow */</comment>
      <origin>45709</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="168" sha1="nigyidinm7czjt0s9dq851dwhckapia" xml:space="preserve">This page is an archived LiquidThreads page. '''Do not edit the contents of this page'''. Please direct any additional comments to the [[{{{from}}}|current talk page]].</text>
      <sha1>nigyidinm7czjt0s9dq851dwhckapia</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:LQT inlägg importerat med dold användare</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10098</id>
    <revision>
      <id>45710</id>
      <timestamp>2015-10-02T20:12:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Flow talk page manager</username>
        <id>5239</id>
      </contributor>
      <comment>/* Automatically created by Flow */</comment>
      <origin>45710</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="113" sha1="1pswkbcu7hauadd98nklgf3pku080ee" xml:space="preserve">This revision was imported from LiquidThreads with a suppressed user. It has been reassigned to the current user.</text>
      <sha1>1pswkbcu7hauadd98nklgf3pku080ee</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:LQT inlägg importera med användare med annan signatur</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10099</id>
    <revision>
      <id>45711</id>
      <timestamp>2015-10-02T20:12:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Flow talk page manager</username>
        <id>5239</id>
      </contributor>
      <comment>/* Automatically created by Flow */</comment>
      <origin>45711</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="135" sha1="gr9xg2oo9p9alcaf8usi587bcmsi65s" xml:space="preserve">''This post was posted by [[User:{{{authorUser}}}|{{{authorUser}}}]], but signed as [[User:{{{signatureUser}}}|{{{signatureUser}}}]].''</text>
      <sha1>gr9xg2oo9p9alcaf8usi587bcmsi65s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Wikitextdiskussionssida konverterad till Flow</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10100</id>
    <revision>
      <id>45712</id>
      <timestamp>2015-10-02T20:12:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Flow talk page manager</username>
        <id>5239</id>
      </contributor>
      <comment>/* Automatically created by Flow */</comment>
      <origin>45712</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="127" sha1="ccusakfp9y2sl227h5sbt4ok1ptcsxi" xml:space="preserve">Previous discussion was archived at &lt;span class='flow-link-to-archive'&gt;[[{{{archive}}}]]&lt;/span&gt; on {{#time: Y-m-d|{{{date}}}}}.</text>
      <sha1>ccusakfp9y2sl227h5sbt4ok1ptcsxi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Arkiv för konverterade wikitextdiskussionssidor</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10101</id>
    <revision>
      <id>45713</id>
      <timestamp>2015-10-02T20:12:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Flow talk page manager</username>
        <id>5239</id>
      </contributor>
      <comment>/* Automatically created by Flow */</comment>
      <origin>45713</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="179" sha1="hd1xxik7k0u7gcb9oq9ddgh20zmhpy4" xml:space="preserve">This page is an archive. '''Do not edit the contents of this page'''. Please direct any additional comments to the [[{{{from|{{TALKSPACE}}:{{BASEPAGENAME}}}}}|current talk page]].</text>
      <sha1>hd1xxik7k0u7gcb9oq9ddgh20zmhpy4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel i ekonomi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10110</id>
    <revision>
      <id>45799</id>
      <timestamp>2015-10-03T21:40:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Läromedel efter ämne|Ekonomi]] [[Kategori:Ekonomi]]'</comment>
      <origin>45799</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="nhfjngf3kjik4mzlexksvo0gfyi1l49" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel efter ämne|Ekonomi]]
[[Kategori:Ekonomi]]</text>
      <sha1>nhfjngf3kjik4mzlexksvo0gfyi1l49</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Ekonomi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10111</id>
    <revision>
      <id>45800</id>
      <timestamp>2015-10-03T21:42:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Ämnesindex]]'</comment>
      <origin>45800</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="24" sha1="8mnsjor8zb06sbsme9fwq9uh4012u6h" xml:space="preserve">[[Kategori:Ämnesindex]]</text>
      <sha1>8mnsjor8zb06sbsme9fwq9uh4012u6h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Huvudsida</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10112</id>
    <revision>
      <id>45805</id>
      <timestamp>2015-10-03T23:44:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Kopierad rakt av från sv-wikis mall &quot;Huvudartikel&quot;.</comment>
      <origin>45805</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2589" sha1="kpkaenw0s66b2mi7mynnw3djxjnmztu" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;&lt;div class=&quot;noprint&quot;&gt;{{#om:{{{1|}}}|{{#om:{{{11|}}}|&lt;span class=&quot;error&quot;&gt;Fel i [[Mall:Huvudartikel]]: Mallen kan högst hantera 10 huvudartiklar.&lt;/span&gt;|:''{{{prefix|{{#switch:{{NAMNRYMD:{{{1}}}}}|={{#om:{{{2|}}}|{{#omlika:{{NAMNRYMD:{{{2}}}}}||{{#om:{{{3|}}}|{{#omlika:{{NAMNRYMD:{{{3}}}}}||{{#om:{{{4|}}}|{{#omlika:{{NAMNRYMD:{{{4}}}}}||{{#om:{{{5|}}}|{{#omlika:{{NAMNRYMD:{{{5}}}}}||{{#om:{{{6|}}}|{{#omlika:{{NAMNRYMD:{{{6}}}}}||{{#om:{{{7|}}}|{{#omlika:{{NAMNRYMD:{{{7}}}}}||{{#om:{{{8|}}}|{{#omlika:{{NAMNRYMD:{{{8}}}}}||{{#om:{{{9|}}}|{{#omlika:{{NAMNRYMD:{{{9}}}}}||{{#om:{{{10|}}}|{{#omlika:{{NAMNRYMD:{{{10}}}}}||Huvudartiklar|Huvudsidor}}|Huvudartiklar}}|Huvudsidor}}|Huvudartiklar}}|Huvudsidor}}|Huvudartiklar}}|Huvudsidor}}|Huvudartiklar}}|Huvudsidor}}|Huvudartiklar}}|Huvudsidor}}|Huvudartiklar}}|Huvudsidor}}|Huvudartiklar}}|Huvudsidor}}|Huvudartiklar}}|Huvudsidor}}|Huvudartikel}}|#default={{#om:{{{2|}}}|Huvudsidor|Huvudsida}}}}}}}{{#omlika:{{{kolon|ja}}}|nej||&amp;#58;}} [[:{{{1}}}|{{{l1|{{#Invoke:String|replace|{{{1}}}|#|&amp;nbsp;§&amp;nbsp;|plain=false}}}}}]]{{#om:{{{2|}}}|{{#om:{{{3|}}}|,&amp;#32;|&amp;#32;och&amp;#32;}}[[:{{{2}}}|{{{l2|{{#Invoke:String|replace|{{{2}}}|#|&amp;nbsp;§&amp;nbsp;|plain=false}}}}}]]{{#om:{{{3|}}}|{{#om:{{{4|}}}|,&amp;#32;|&amp;#32;och&amp;#32;}}[[:{{{3}}}|{{{l3|{{#Invoke:String|replace|{{{3}}}|#|&amp;nbsp;§&amp;nbsp;|plain=false}}}}}]]{{#om:{{{4|}}}|{{#om:{{{5|}}}|,&amp;#32;|&amp;#32;och&amp;#32;}}[[:{{{4}}}|{{{l4|{{#Invoke:String|replace|{{{4}}}|#|&amp;nbsp;§&amp;nbsp;|plain=false}}}}}]]{{#om:{{{5|}}}|{{#om:{{{6|}}}|,&amp;#32;|&amp;#32;och&amp;#32;}}[[:{{{5}}}|{{{l5|{{#Invoke:String|replace|{{{5}}}|#|&amp;nbsp;§&amp;nbsp;|plain=false}}}}}]]{{#om:{{{6|}}}|{{#om:{{{7|}}}|,&amp;#32;|&amp;#32;och&amp;#32;}}[[:{{{6}}}|{{{l6|{{#Invoke:String|replace|{{{6}}}|#|&amp;nbsp;§&amp;nbsp;|plain=false}}}}}]]{{#om:{{{7|}}}|{{#om:{{{8|}}}|,&amp;#32;|&amp;#32;och&amp;#32;}}[[:{{{7}}}|{{{l7|{{#Invoke:String|replace|{{{7}}}|#|&amp;nbsp;§&amp;nbsp;|plain=false}}}}}]]{{#om:{{{8|}}}|{{#om:{{{9|}}}|,&amp;#32;|&amp;#32;och&amp;#32;}}[[:{{{8}}}|{{{l8|{{#Invoke:String|replace|{{{8}}}|#|&amp;nbsp;§&amp;nbsp;|plain=false}}}}}]]{{#om:{{{9|}}}|{{#om:{{{10|}}}|,&amp;#32;|&amp;#32;och&amp;#32;}}[[:{{{9}}}|{{{l9|{{#Invoke:String|replace|{{{9}}}|#|&amp;nbsp;§&amp;nbsp;|plain=false}}}}}]]{{#om:{{{10|}}}|&amp;#32;och&amp;#32;[[:{{{10}}}|{{{l10|{{#Invoke:String|replace|{{{10}}}|#|&amp;nbsp;§&amp;nbsp;|plain=false}}}}}]]''|}}|}}|}}|}}|}}|}}|}}|}}|}}{{#om:{{{latin|}}}|&lt;br&gt;''Vetenskapligt namn: [[{{{latin}}}]]''}}|}}|&lt;span class=&quot;error&quot;&gt;Fel i [[Mall:Huvudartikel]]: Parameter &lt;code&gt;1&lt;/code&gt; är obligatorisk.&lt;/span&gt;}}&lt;/div&gt;&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{Dokumentation}}
[[Kategori:Uteslut vid utskrift]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kpkaenw0s66b2mi7mynnw3djxjnmztu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:String</title>
    <ns>828</ns>
    <id>10113</id>
    <revision>
      <id>45806</id>
      <timestamp>2015-10-03T23:59:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ' --[[    This module is intended to provide access to basic string functions.  Most of the functions provided here can be invoked with named parameters,  unnamed parameters, o...'</comment>
      <origin>45806</origin>
      <model>Scribunto</model>
      <format>text/plain</format>
      <text bytes="16099" sha1="e2dc9qqobwka2tf1sxk11lake1jdfmg" xml:space="preserve">
--[[  

This module is intended to provide access to basic string functions.

Most of the functions provided here can be invoked with named parameters, 
unnamed parameters, or a mixture.  If named parameters are used, Mediawiki will 
automatically remove any leading or trailing whitespace from the parameter.  
Depending on the intended use, it may be advantageous to either preserve or
remove such whitespace.

Global options
    ignore_errors: If set to 'true' or 1, any error condition will result in 
        an empty string being returned rather than an error message.  
        
    error_category: If an error occurs, specifies the name of a category to 
        include with the error message.  The default category is  
        [Category:Errors reported by Module String].
        
    no_category: If set to 'true' or 1, no category will be added if an error
        is generated.
        
Unit tests for this module are available at Module:String/tests.
]]

local str = {}

--[[
len

This function returns the length of the target string.

Usage:
{{#invoke:String|len|target_string|}}
OR
{{#invoke:String|len|s=target_string}}

Parameters
    s: The string whose length to report

If invoked using named parameters, Mediawiki will automatically remove any leading or
trailing whitespace from the target string.  
]]
function str.len( frame )
    local new_args = str._getParameters( frame.args, {'s'} );
    local s = new_args['s'] or '';
    return mw.ustring.len( s )
end

--[[
sub

This function returns a substring of the target string at specified indices.

Usage:
{{#invoke:String|sub|target_string|start_index|end_index}}
OR
{{#invoke:String|sub|s=target_string|i=start_index|j=end_index}}

Parameters
    s: The string to return a subset of
    i: The fist index of the substring to return, defaults to 1.
    j: The last index of the string to return, defaults to the last character.
    
The first character of the string is assigned an index of 1.  If either i or j
is a negative value, it is interpreted the same as selecting a character by 
counting from the end of the string.  Hence, a value of -1 is the same as 
selecting the last character of the string.

If the requested indices are out of range for the given string, an error is 
reported.
]]
function str.sub( frame )
    local new_args = str._getParameters( frame.args, { 's', 'i', 'j' } );
    local s = new_args['s'] or '';
    local i = tonumber( new_args['i'] ) or 1;
    local j = tonumber( new_args['j'] ) or -1;
    
    local len = mw.ustring.len( s );

    -- Convert negatives for range checking
    if i &lt; 0 then
        i = len + i + 1;
    end
    if j &lt; 0 then
        j = len + j + 1;
    end
    
    if i &gt; len or j &gt; len or i &lt; 1 or j &lt; 1 then
        return str._error( 'String subset index out of range' );
    end
    if j &lt; i then
        return str._error( 'String subset indices out of order' );
    end
    
    return mw.ustring.sub( s, i, j )
end

--[[
This function implements that features of {{str sub old}} and is kept in order
to maintain these older templates.
]]
function str.sublength( frame )
    local i = tonumber( frame.args.i ) or 0
    local len = tonumber( frame.args.len )
    return mw.ustring.sub( frame.args.s, i + 1, len and ( i + len ) )
end

--[[
match

This function returns a substring from the source string that matches a 
specified pattern.

Usage:
{{#invoke:String|match|source_string|pattern_string|start_index|match_number|plain_flag|nomatch_output}}
OR
{{#invoke:String|pos|s=source_string|pattern=pattern_string|start=start_index
    |match=match_number|plain=plain_flag|nomatch=nomatch_output}}

Parameters
    s: The string to search
    pattern: The pattern or string to find within the string
    start: The index within the source string to start the search.  The first
        character of the string has index 1.  Defaults to 1.
    match: In some cases it may be possible to make multiple matches on a single 
        string.  This specifies which match to return, where the first match is 
        match= 1.  If a negative number is specified then a match is returned 
        counting from the last match.  Hence match = -1 is the same as requesting
        the last match.  Defaults to 1.
    plain: A flag indicating that the pattern should be understood as plain
        text.  Defaults to false.
    nomatch: If no match is found, output the &quot;nomatch&quot; value rather than an error.

If invoked using named parameters, Mediawiki will automatically remove any leading or
trailing whitespace from each string.  In some circumstances this is desirable, in 
other cases one may want to preserve the whitespace.

If the match_number or start_index are out of range for the string being queried, then
this function generates an error.  An error is also generated if no match is found.
If one adds the parameter ignore_errors=true, then the error will be suppressed and 
an empty string will be returned on any failure.

For information on constructing Lua patterns, a form of [regular expression], see:

* http://www.lua.org/manual/5.1/manual.html#5.4.1
* http://www.mediawiki.org/wiki/Extension:Scribunto/Lua_reference_manual#Patterns
* http://www.mediawiki.org/wiki/Extension:Scribunto/Lua_reference_manual#Ustring_patterns

]]
function str.match( frame )
    local new_args = str._getParameters( frame.args, {'s', 'pattern', 'start', 'match', 'plain', 'nomatch'} );
    local s = new_args['s'] or '';
    local start = tonumber( new_args['start'] ) or 1;
    local plain_flag = str._getBoolean( new_args['plain'] or false );
    local pattern = new_args['pattern'] or '';
    local match_index = math.floor( tonumber(new_args['match']) or 1 );
    local nomatch = new_args['nomatch'];
    
    if s == '' then
        return str._error( 'Target string is empty' );
    end
    if pattern == '' then
        return str._error( 'Pattern string is empty' );
    end
    if math.abs(start) &lt; 1 or math.abs(start) &gt; mw.ustring.len( s ) then
        return str._error( 'Requested start is out of range' );
    end
    if match_index == 0 then
        return str._error( 'Match index is out of range' );
    end
    if plain_flag then
        pattern = str._escapePattern( pattern );
    end
    
    local result
    if match_index == 1 then
        -- Find first match is simple case
        result = mw.ustring.match( s, pattern, start )
    else
        if start &gt; 1 then
            s = mw.ustring.sub( s, start );
        end
        
        local iterator = mw.ustring.gmatch(s, pattern);
        if match_index &gt; 0 then
            -- Forward search
            for w in iterator do
                match_index = match_index - 1;
                if match_index == 0 then
                    result = w;
                    break;
                end
            end    
        else
            -- Reverse search
            local result_table = {};
            local count = 1;
            for w in iterator do
                result_table[count] = w;
                count = count + 1;
            end
            
            result = result_table[ count + match_index ];            
        end
    end        
    
    if result == nil then
        if nomatch == nil then
            return str._error( 'Match not found' );
        else
            return nomatch;
        end
    else
        return result;
    end
end

--[[
pos

This function returns a single character from the target string at position pos.

Usage:
{{#invoke:String|pos|target_string|index_value}}
OR
{{#invoke:String|pos|target=target_string|pos=index_value}}

Parameters
    target: The string to search
    pos: The index for the character to return

If invoked using named parameters, Mediawiki will automatically remove any leading or
trailing whitespace from the target string.  In some circumstances this is desirable, in 
other cases one may want to preserve the whitespace.

The first character has an index value of 1.

If one requests a negative value, this function will select a character by counting backwards 
from the end of the string.  In other words pos = -1 is the same as asking for the last character.

A requested value of zero, or a value greater than the length of the string returns an error.
]]
function str.pos( frame )
    local new_args = str._getParameters( frame.args, {'target', 'pos'} );
    local target_str = new_args['target'] or '';
    local pos = tonumber( new_args['pos'] ) or 0;

    if pos == 0 or math.abs(pos) &gt; mw.ustring.len( target_str ) then
        return str._error( 'String index out of range' );
    end    
    
    return mw.ustring.sub( target_str, pos, pos );
end

--[[
str_find

This function duplicates the behavior of {{str_find}}, including all of its quirks.
This is provided in order to support existing templates, but is NOT RECOMMENDED for 
new code and templates.  New code is recommended to use the &quot;find&quot; function instead.

Returns the first index in &quot;source&quot; that is a match to &quot;target&quot;.  Indexing is 1-based,
and the function returns -1 if the &quot;target&quot; string is not present in &quot;source&quot;.

Important Note: If the &quot;target&quot; string is empty / missing, this function returns a
value of &quot;1&quot;, which is generally unexpected behavior, and must be accounted for
separatetly.
]]
function str.str_find( frame )
    local new_args = str._getParameters( frame.args, {'source', 'target'} );
    local source_str = new_args['source'] or '';
    local target_str = new_args['target'] or '';

    if target_str == '' then
        return 1;
    end    
    
    local start = mw.ustring.find( source_str, target_str, 1, true )
    if start == nil then
        start = -1
    end
    
    return start
end

--[[
find

This function allows one to search for a target string or pattern within another
string.

Usage:
{{#invoke:String|find|source_str|target_string|start_index|plain_flag}}
OR
{{#invoke:String|find|source=source_str|target=target_str|start=start_index|plain=plain_flag}}

Parameters
    source: The string to search
    target: The string or pattern to find within source
    start: The index within the source string to start the search, defaults to 1
    plain: Boolean flag indicating that target should be understood as plain
        text and not as a Lua style regular expression, defaults to true

If invoked using named parameters, Mediawiki will automatically remove any leading or
trailing whitespace from the parameter.  In some circumstances this is desirable, in 
other cases one may want to preserve the whitespace.

This function returns the first index &gt;= &quot;start&quot; where &quot;target&quot; can be found 
within &quot;source&quot;.  Indices are 1-based.  If &quot;target&quot; is not found, then this 
function returns 0.  If either &quot;source&quot; or &quot;target&quot; are missing / empty, this
function also returns 0.

This function should be safe for UTF-8 strings.
]]
function str.find( frame )
    local new_args = str._getParameters( frame.args, {'source', 'target', 'start', 'plain' } ); 
    local source_str = new_args['source'] or '';
    local pattern = new_args['target'] or '';
    local start_pos = tonumber(new_args['start']) or 1;
    local plain = new_args['plain'] or true;
        
    if source_str == '' or pattern == '' then
        return 0;
    end    
    
    plain = str._getBoolean( plain );

    local start = mw.ustring.find( source_str, pattern, start_pos, plain )
    if start == nil then
        start = 0
    end
    
    return start
end

--[[
replace

This function allows one to replace a target string or pattern within another
string.

Usage:
{{#invoke:String|replace|source_str|pattern_string|replace_string|replacement_count|plain_flag}}
OR
{{#invoke:String|replace|source=source_string|pattern=pattern_string|replace=replace_string|
   count=replacement_count|plain=plain_flag}}

Parameters
    source: The string to search
    pattern: The string or pattern to find within source
    replace: The replacement text
    count: The number of occurences to replace, defaults to all.
    plain: Boolean flag indicating that pattern should be understood as plain
        text and not as a Lua style regular expression, defaults to true 
]]
function str.replace( frame )
    local new_args = str._getParameters( frame.args, {'source', 'pattern', 'replace', 'count', 'plain' } ); 
    local source_str = new_args['source'] or '';
    local pattern = new_args['pattern'] or '';
    local replace = new_args['replace'] or '';
    local count = tonumber( new_args['count'] );
    local plain = new_args['plain'] or true;
        
    if source_str == '' or pattern == '' then
        return source_str;
    end    
    plain = str._getBoolean( plain );

    if plain then
        pattern = str._escapePattern( pattern );
        replace = mw.ustring.gsub( replace, &quot;%%&quot;, &quot;%%%%&quot; ); --Only need to escape replacement sequences.
    end
    
    local result;

    if count ~= nil then
        result = mw.ustring.gsub( source_str, pattern, replace, count );
    else
        result = mw.ustring.gsub( source_str, pattern, replace );
    end        

    return result;
end

--[[ 
    simple function to pipe string.rep to templates.
]]

function str.rep( frame )
    local repetitions = tonumber( frame.args[2] )
    if not repetitions then 
        return str._error( 'function rep expects a number as second parameter, received &quot;' .. ( frame.args[2] or '' ) .. '&quot;' )
    end
    return string.rep( frame.args[1] or '', repetitions )
end

--[[
  function to compare two strings, s1 and s2.
  returns 1 if s1&gt;s2, -1 if s1&lt;s2, and 0 if s1==s2
]]

function str.comp(frame)
  local new_args = str._getParameters( frame.args, {'s1', 's2'} );
  local s1 = new_args['s1'] or ''
  local s2 = new_args['s2'] or ''
  if (s1&gt;s2) then return 1 end
  if (s1==s2) then return 0 end
  if (s1&lt;s2) then return -1 end
end


--[[
Helper function that populates the argument list given that user may need to use a mix of
named and unnamed parameters.  This is relevant because named parameters are not
identical to unnamed parameters due to string trimming, and when dealing with strings
we sometimes want to either preserve or remove that whitespace depending on the application.
]]
function str._getParameters( frame_args, arg_list )
    local new_args = {};
    local index = 1;
    local value;
    
    for i,arg in ipairs( arg_list ) do
        value = frame_args[arg]
        if value == nil then
            value = frame_args[index];
            index = index + 1;
        end
        new_args[arg] = value;
    end
    
    return new_args;
end        

--[[
Helper function to handle error messages.
]]
function str._error( error_str )
    local frame = mw.getCurrentFrame();
    local error_category = frame.args.error_category or 'Errors reported by Module String';
    local ignore_errors = frame.args.ignore_errors or false;
    local no_category = frame.args.no_category or false;
    
    if str._getBoolean(ignore_errors) then
        return '';
    end
    
    local error_str = '&lt;strong class=&quot;error&quot;&gt;String Module Error: ' .. error_str .. '&lt;/strong&gt;';
    if error_category ~= '' and not str._getBoolean( no_category ) then
        error_str = '[[Category:' .. error_category .. ']]' .. error_str;
    end        
    
    return error_str;
end

--[[
Helper Function to interpret boolean strings
]]
function str._getBoolean( boolean_str )
    local boolean_value;
    
    if type( boolean_str ) == 'string' then
        boolean_str = boolean_str:lower();
        if boolean_str == 'false' or boolean_str == 'no' or boolean_str == '0' 
                or boolean_str == '' then
            boolean_value = false;
        else
            boolean_value = true;
        end    
    elseif type( boolean_str ) == 'boolean' then
        boolean_value = boolean_str;
    else
        error( 'No boolean value found' );
    end    
    return boolean_value
end

--[[
Helper function that escapes all pattern characters so that they will be treated 
as plain text.
]]
function str._escapePattern( pattern_str )
    return mw.ustring.gsub( pattern_str, &quot;([%(%)%.%%%+%-%*%?%[%^%$%]])&quot;, &quot;%%%1&quot; );
end

return str</text>
      <sha1>e2dc9qqobwka2tf1sxk11lake1jdfmg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Administrativa kategorier</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10114</id>
    <revision>
      <id>45814</id>
      <timestamp>2015-10-04T00:19:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ' [[Kategori:Wikibooks:Administration]]'</comment>
      <origin>45814</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="lujop3hpihi2fq4el3k2t9fw5wzoriz" xml:space="preserve">
[[Kategori:Wikibooks:Administration]]</text>
      <sha1>lujop3hpihi2fq4el3k2t9fw5wzoriz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Specialteckensmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10115</id>
    <revision>
      <id>45816</id>
      <timestamp>2015-10-04T00:36:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ' [[Kategori:Layoutmallar]] [[Kategori:Metamallar]]'</comment>
      <origin>45816</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="t3cslrdxh0zy2tuxq1wsbp40sa2fvwn" xml:space="preserve">
[[Kategori:Layoutmallar]]
[[Kategori:Metamallar]]</text>
      <sha1>t3cslrdxh0zy2tuxq1wsbp40sa2fvwn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Fria matteboken</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10116</id>
    <revision>
      <id>45849</id>
      <timestamp>2015-10-04T02:18:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{huvudsida|Fria matteboken: matematik 2b}}  [[Kategori:Matematik]]'</comment>
      <origin>45849</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="67" sha1="hypltuw7sh4wwurnn4byynnnjv83a82" xml:space="preserve">{{huvudsida|Fria matteboken: matematik 2b}}

[[Kategori:Matematik]]</text>
      <sha1>hypltuw7sh4wwurnn4byynnnjv83a82</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Mallar relaterade till Fria matteboken</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10117</id>
    <revision>
      <id>45851</id>
      <timestamp>2015-10-04T02:22:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Matematikrelaterade mallar]]'</comment>
      <origin>45851</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="74d3knw17n3dw6l81uuojo7olmy1x6j" xml:space="preserve">[[Kategori:Matematikrelaterade mallar]]</text>
      <sha1>74d3knw17n3dw6l81uuojo7olmy1x6j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Radical</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10119</id>
    <redirect title="Mall:Rot" />
    <revision>
      <id>45908</id>
      <timestamp>2015-10-06T20:05:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>JoergenB flyttade sidan [[Mall:Radical]] till [[Mall:Rot]]: Namnöversättning</comment>
      <origin>45908</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="qis53m62ujdztpt25eesjir7k9onzwv" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Rot]]</text>
      <sha1>qis53m62ujdztpt25eesjir7k9onzwv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Radical/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10120</id>
    <redirect title="Mall:Rot/dok" />
    <revision>
      <id>45910</id>
      <timestamp>2015-10-06T20:08:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>JoergenB flyttade sidan [[Mall:Radical/doc]] till [[Mall:Rot/dok]]: Namnöversättning</comment>
      <origin>45910</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="bayvmuoof5hxz1yfcmczdld18isvoht" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Mall:Rot/dok]]</text>
      <sha1>bayvmuoof5hxz1yfcmczdld18isvoht</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Bönpasta med makrill och oliver</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10121</id>
    <revision>
      <id>47043</id>
      <parentid>47042</parentid>
      <timestamp>2017-04-23T18:59:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Astridx</username>
        <id>4167</id>
      </contributor>
      <comment>Lägger in bokstavskategorin</comment>
      <origin>47043</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="707" sha1="2xth8osfxoj8b8h6b9an9cffgsyklbv" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
[[Fil:Bönpasta.jpg|alt=Bönpasta med makrill och oliver|thumb]]

==Ingredienser &lt;ref&gt;Alexandra Ramström&lt;/ref&gt;==
''1 portion''
* 100 gram bönpasta
* En konserv makrill i tomatsås
* En påse Zeta oliver
* Rostade solrosfrön
 
==Tillagning==
Receptet är väldigt enkelt, du kokar bönpastan i ungefär 3-5 min. Efter det häller du ut vattnet och sedan blandar du i makrillen och oliverna tillsammans med pastan.
 
==Servering==
Toppa gärna med rostade solrosfrön för extra smak. 
 
==Tips==

[[kategori:B kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Friluftsmat|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Pasta|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>2xth8osfxoj8b8h6b9an9cffgsyklbv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tonfiskcurry</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10122</id>
    <revision>
      <id>55893</id>
      <parentid>47023</parentid>
      <timestamp>2024-10-01T14:56:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>småputs</comment>
      <origin>55893</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="779" sha1="6xoocunfen60dt8vl0l6sic5vrucpgg" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser &lt;ref&gt;Fjällmat, Eric Tornblad Calazo Förlag AB 2014&lt;/ref&gt;==
''1 portioner''
* 1 dl snabbris
* 0,5 tsk gult currypulver
* ½ kycklingbuljongtärning
* 1 burk tonfisk i olja
* 3 dl vatten
* 0,5 dl cashewnötter
 
==Tillagning==
Häll i oljan från tonfisken i grytan och bryn curryn i oljan. Häll sedan i vattnet och buljongtärningen och låt koka upp. Tillsätt sedan riset och låt de svälla tills det är klart. Rör till sist ner tonfisken och låt allt värmas en stund. Häll lite cashewnötter ovanpå så blir det extra gott. 
 
==Servering==
Häll cashewnötter ovanpå.
 
==Tips==

== Referenser ==
&lt;references/&gt;

[[Kategori:Fisk|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Friluftsmat|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>6xoocunfen60dt8vl0l6sic5vrucpgg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Bovetegröt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10123</id>
    <revision>
      <id>55888</id>
      <parentid>45934</parentid>
      <timestamp>2024-10-01T14:46:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>lite småputs</comment>
      <origin>55888</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="556" sha1="0vtm23mfhkzbm4nbu89xps1og3yb9qv" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser &lt;ref&gt;Dan Frendin, Naturkunskapslärare Stagneliusskolan&lt;/ref&gt;==
''1 portioner''
* 1 dl hel bovete
* 3 dl vatten
* 2 msk solrosfrön
* 1 msk hela linfrö
* 1 msk krossade linfrö
* 2 msk pumpakärnor
* 2 torkade fikon (eller 1/2 dl russin)

 
==Tillagning==
Blanda alla ingredienser i vatten och låt sedan koka i ca 10 minuter. Toppa med antingen fikon eller russin. 
 
==Servering==
 
 
==Tips==

[[kategori:Okategoriserat kokbok|Bovetegröt]]

[[kategori:Friluftsmat|Bovetegröt]]

[[kategori:Svenska recept|Bovetegröt]]</text>
      <sha1>0vtm23mfhkzbm4nbu89xps1og3yb9qv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Indisk linssoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10124</id>
    <revision>
      <id>49390</id>
      <parentid>47057</parentid>
      <timestamp>2020-03-25T13:48:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>NatureDan</username>
        <id>4402</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Ändrat fel i ingredienserna</comment>
      <origin>49390</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="695" sha1="2ohymgdphmscysgtiadttdg2pny0s0i" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser &lt;ref&gt;Dan Frendin, Naturkunskapslärare Stagneliusskolan&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
* 2 gula lökar
* 1-2 vitlöksklyftor
* 1 msk olivolja
*1/2 - 1 tsk curry
* 1 l vatten 
* 2 buljongtärningar
* 3 dl röda linser
* 1-2 lagerblad
 
==Tillagning==
Skala och hacka löken, stek den sedan på låg värme i olja tillsammans med curryn. Tillsätt sedan buljongen, linser och lagerblad och låt de stå och koka långsamt i ca 10 minuter. 
 
==Servering==
 
 
==Källa==

[[kategori:I kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Soppor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Vegetariskt|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Friluftsmat|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>2ohymgdphmscysgtiadttdg2pny0s0i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tonfiskrisotto</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10125</id>
    <revision>
      <id>56007</id>
      <parentid>55889</parentid>
      <timestamp>2024-10-04T17:14:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>står i avsnittet redan</comment>
      <origin>56007</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="464" sha1="sepmbjolafhg3ics9lt3rvksmwn3a9x" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser &lt;ref&gt;Dan Frendin, Naturkunskapslärare Stagneliusskolan&lt;/ref&gt;==
''1 portioner''
* En påse boil in box ris.
* En burk smaksatt tonfisk.
* Rostad lök

 
==Tillagning==
Koka riset, sedan blandar du ner tonfisken i det varma riset. 
 
==Servering==
Toppa med rostad lök.
 
==Tips==

== Referenser ==
&lt;references/&gt;

[[kategori:Fisk|Tonfiskrisotto]]

[[kategori:Friluftsmat|Tonfiskrisotto]]

[[kategori:Svenska recept|Tonfiskrisotto]]</text>
      <sha1>sepmbjolafhg3ics9lt3rvksmwn3a9x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Cot</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10126</id>
    <revision>
      <id>45951</id>
      <parentid>45943</parentid>
      <timestamp>2015-10-07T12:51:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>översätter</comment>
      <origin>45951</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1221" sha1="chgqa4cfbo8t8u89gyvtiah11lxy2cp" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;margin-left:{{{indent|0px}}}&quot;&gt;&lt;!-- NOTE: width renders incorrectly if added to main STYLE section--&gt;
{| &lt;!-- Template:Collapse top --&gt; class=&quot;collapsible {{{{{|safesubst:}}}#if:{{{expand|}}}||collapsed}}&quot; style=&quot;background: {{{bg1|transparent}}}; text-align: left; border: {{{border|1px}}} solid {{{b-color|silver}}}; margin: 0.2em auto auto; width:{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{width|}}}|{{{width}}}|100%}}; clear: both; padding: 1px;&quot;
|-
! style=&quot;background: {{{bg|#{{main other|F0F2F5|CFC}}}}}; font-size:87%; padding:0.2em 0.3em; text-align:{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{left|}}}|left|center}}; {{{{{|safesubst:}}}#if:{{{fc|}}}|color: {{{fc}}};|}}&quot; | &lt;span style=&quot;font-size:115%&quot;&gt;{{{1|{{{title|{{{reason|{{{header|{{{heading|Mer}}} }}} }}} }}} }}}&lt;/span&gt;   
{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{warning|{{{2|}}}}}}
|{{{{{|safesubst:}}}!}}-
{{{{{|safesubst:}}}!}} style=&quot;text-align:center; font-style:italic;&quot; {{{{{|safesubst:}}}!}} {{{2|Följande är en avslutad diskussion. Vänligen modifiera den inte. }}} }}
|-
| style=&quot;border: solid {{{border2|1px silver}}}; padding: {{{padding|8px}}}; background: {{{bg2|white}}};&quot; {{{{{|safesubst:}}}!}}&lt;noinclude&gt;
{{lorem ipsum|3}}
{{Collapse bottom}}
{{Documentation}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>chgqa4cfbo8t8u89gyvtiah11lxy2cp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Main other</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10127</id>
    <revision>
      <id>45944</id>
      <timestamp>2015-10-07T12:37:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierar från enwp</comment>
      <origin>45944</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="409" sha1="ngt28vb1n5t4bh1su57btnqyofkd1d5" xml:space="preserve">{{#switch:
  &lt;!--If no or empty &quot;demospace&quot; parameter then detect namespace--&gt;
  {{#if:{{{demospace|}}} 
  | {{lc: {{{demospace}}} }}    &lt;!--Use lower case &quot;demospace&quot;--&gt;
  | {{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:0}}
    | main
    | other
    }} 
  }}
| main     = {{{1|}}}
| other
| #default = {{{2|}}}
}}&lt;noinclude&gt;

{{documentation}}
&lt;!-- Add categories and interwikis to the /doc subpage, not here! --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ngt28vb1n5t4bh1su57btnqyofkd1d5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Main other/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10128</id>
    <revision>
      <id>46014</id>
      <parentid>45945</parentid>
      <timestamp>2015-10-10T08:03:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>46014</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1463" sha1="1zlydv0s2mcguu23dbb0tcoivfqg0cb" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES AT THE BOTTOM OF THIS PAGE --&gt;

This is the {{tl|main other}} meta-template.

This template helps other templates detect if they are on a main space (article) page or some &quot;other&quot; type of page.

===Basic usage===
If the template is on a main space (article) page, it will return this:
: {{main other |demospace=main |''result if in mainspace'' |''result if elsewhere''}}

If the template is on any other page, it will return this:
: {{main other |''result if in mainspace'' |''result if elsewhere''}}

Note that in the first case above the &quot;other&quot; parameter was not used, and in the second example the &quot;main&quot; parameter was left empty.

===Demospace===
For testing and demonstration purposes, this template can take a parameter named '''demospace'''. 
* If it has the value '''main''' it returns the article text.
* It if has the value '''other''' or any other value such as the name of some other namespace it returns the other pages text.
* If the parameter is empty or undefined, the actual page type determines the result.

No matter on what kind of page the code above is used, it will return: {{main other |''result if in mainspace'' |''result if elsewhere'' |demospace=main}}

===Technical details===
This template detects article &quot;Talk:&quot; pages as type '''other'''.

&lt;includeonly&gt;{{#ifeq:{{SUBPAGENAME}}|sandbox |
| &lt;!-- CATEGORIES BELOW THIS LINE, PLEASE: --&gt;
[[Kategori:Layoutmallar]]

}}&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>1zlydv0s2mcguu23dbb0tcoivfqg0cb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Cot/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10129</id>
    <revision>
      <id>46011</id>
      <parentid>45946</parentid>
      <timestamp>2015-10-10T07:57:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <origin>46011</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6056" sha1="4hgrio8ug5xbu1ug0gdp08jj1tjqoxn" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- Place categories where indicated at the bottom of this page and interwikis at Wikidata (see [[Wikipedia:Wikidata]]) --&gt;

The {{tlx|collapse top}} template (or {{tlx|cot}}), and its paired template {{tlx|collapse bottom}} (or {{tlx|cob}}), are used for placing a collapse box around a talk page discussion, especially when the content contains complex wikimarkup such as tables. 

These templates should only be used in accordance with the [[Wikipedia:Refactoring]] guideline; they should never be used to end a discussion over the objections of other editors, except in cases of unambiguous disruptive editing.

== Usage ==
Place {{tlx|collapse top}} (or {{tlx|cot}}), and {{tlx|collapse bottom}} (or {{tlx|cob}}), around the text to be collapsed. For example:

&lt;pre&gt;{{collapse top|title=This is the title text}}
Sample contents text
{{collapse bottom}}&lt;/pre&gt;
produces:
{{collapse top|title=This is the title text}}
Sample contents text
{{collapse bottom}}

== Parameters ==
This template takes the following parameters, all of which are optional

;positional parameter 1, named parameter 'title': These parameters give the main title of collapsed box, which occurs on the same line as the ''show'' link and is always visible. It defaults to 'Extended content'. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; or &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|title=This is the title text}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;warning: If this parameter evaluates to true (i.e. is not empty) it will display a default warning line under the main title which reads &quot;The following is a closed debate.&quot; For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|warning=true}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;positional parameter 2: This is optional warning-line text. It will override the standard warning line above, and obviate the need for setting the 'warning' parameter. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|This is a custom warning line}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;left: If this parameter evaluates to true (i.e. is not empty) it will align the 'parameter 1 title' along the left margin. Text aligns centered between the left margin and the left bracket of the left ''show'' link by default. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|left=true}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;expand: If this parameter evaluates to true (i.e. is not empty) it will leave the material uncollapsed with the border and coloring. Default is to collapse the material. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|expand=true}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;bg: Sets the background color of the collapsed material. Defaults to #CFC - a pleasant green. Other colors available from [[List of colors]]. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|bg=#F0F2F5}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;fc: Sets the font color of the title of the collapsible bar. Defaults to Black. Other colors available from [[List of colors]]. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|fc=#F0F2F5}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;border: Sets the width of the border line on the collapsed material. defaults to 1px. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|border=2px}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;b-color: Sets the border color. defaults to silver. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|b-color=#F0F2F5}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;padding: Sets the padding on the collapsed material in the colored area. Defaults to 8px. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|padding=16px}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;width: Sets the width of the overall template. Use {{para|width|50%}}, not {{para|Width|50%}} as upper case &quot;W&quot; doesn't work. Or &lt;code&gt;|width=200px&lt;/code&gt; (if you omit &quot;px&quot; it doesn't work).
;border2: Sets the border of the box that appears when template is expanded; defaults to &quot;1px silver&quot; (there is no provision to change from a solid line). For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|border2=2px}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;bg2: Sets background of the box that appears when template is expanded; defaults to white. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|bg2=#F0F2F5}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;indent: indents the box from the left of the page.

If an entire section is being closed, remove the section header and add it as the first parameter of the template. This keeps the section header from showing in the TOC. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|Section header}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

== Examples ==
* Adding a box title (if omitted, default is 'Extended content') - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|This is the title text}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Adding a standard warning line - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|warning=true}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|This is the title text|warning=true}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Adding a custom warning line - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|This is a custom warning line}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|This is the title text|This is a custom warning line}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Aligning box title along left margin - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{collapse top|left=true}} or {{cot|left=true}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|left=true}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Changing background color - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{collapse top|bg=#F0F2F5}} or {{cot|bg=#F0F2F5}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|bg=#F0F2F5}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Adding extra padding - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|padding=40px}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|padding=40px}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Archiving a section: the markup below:
&lt;pre&gt;{{cot}}
==Section header==
Sample contents text
{{cob}}&lt;/pre&gt;
must be rewritten as: 
&lt;pre&gt;{{cot|Section header}}
Sample contents text
{{cob}}&lt;/pre&gt;
The end result:
{{cot|Section header}}
Sample contents text
{{cob}}

== Redirects ==
To Collapse top:
* {{tl|cot}}
To Collapse bottom:
* {{tl|cob}}

== See also ==
* {{#ifeq: {{BASEPAGENAME}} | Collapse top || {{tl|collapse top}} }}
* {{#ifeq: {{BASEPAGENAME}} | Collapse bottom || {{tl|collapse bottom}} }}

&lt;includeonly&gt;{{#ifeq:{{SUBPAGENAME}}|sandbox||
&lt;!-- Categories below this line, please; interwikis at Wikidata --&gt;
[[Kategori:Layoutmallar]]

}}&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>4hgrio8ug5xbu1ug0gdp08jj1tjqoxn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Collapse bottom</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10130</id>
    <revision>
      <id>45947</id>
      <timestamp>2015-10-07T12:42:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierar från enwp</comment>
      <origin>45947</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="166" sha1="thrcxllb1z8kfhc183yxne30rpzluba" xml:space="preserve">|}&lt;/div&gt;&lt;noinclude&gt;
{{Documentation|Template:Collapse top/doc}}
&lt;!-- PLEASE ADD THIS TEMPLATE'S CATEGORIES AND INTERWIKIS TO THE /doc SUBPAGE, THANKS --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>thrcxllb1z8kfhc183yxne30rpzluba</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Lorem ipsum</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10131</id>
    <revision>
      <id>45948</id>
      <timestamp>2015-10-07T12:43:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>kopierar från enwp</comment>
      <origin>45948</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8824" sha1="in9bfv9io9yhxvo5pabmkz4fwcrwpig" xml:space="preserve">{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;0|{{{2|}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:{{{link|{{{4}}}}}}|yes|[[Lorem ipsum]]|Lorem ipsum}} dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.{{{3|}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;1|{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:x{{{3|}}}x|x x||{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{2|}}}||&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;}}}}

{{{2|}}}Curabitur pretium tincidunt lacus. Nulla gravida orci a odio. Nullam varius, turpis et commodo pharetra, est eros bibendum elit, nec luctus magna felis sollicitudin mauris. Integer in mauris eu nibh euismod gravida. Duis ac tellus et risus vulputate vehicula. Donec lobortis risus a elit. Etiam tempor. Ut ullamcorper, ligula eu tempor congue, eros est euismod turpis, id tincidunt sapien risus a quam. Maecenas fermentum consequat mi. Donec fermentum. Pellentesque malesuada nulla a mi. Duis sapien sem, aliquet nec, commodo eget, consequat quis, neque. Aliquam faucibus, elit ut dictum aliquet, felis nisl adipiscing sapien, sed malesuada diam lacus eget erat. Cras mollis scelerisque nunc. Nullam arcu. Aliquam consequat. Curabitur augue lorem, dapibus quis, laoreet et, pretium ac, nisi. Aenean magna nisl, mollis quis, molestie eu, feugiat in, orci. In hac habitasse platea dictumst.{{{3|}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;2|{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:x{{{3|}}}x|x x||{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{2|}}}||&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;}}}}

{{{2|}}}Fusce convallis, mauris imperdiet gravida bibendum, nisl turpis suscipit mauris, sed placerat ipsum urna sed risus. In convallis tellus a mauris. Curabitur non elit ut libero tristique sodales. Mauris a lacus. Donec mattis semper leo. In hac habitasse platea dictumst. Vivamus facilisis diam at odio. Mauris dictum, nisi eget consequat elementum, lacus ligula molestie metus, non feugiat orci magna ac sem. Donec turpis. Donec vitae metus. Morbi tristique neque eu mauris. Quisque gravida ipsum non sapien. Proin turpis lacus, scelerisque vitae, elementum at, lobortis ac, quam. Aliquam dictum eleifend risus. In hac habitasse platea dictumst. Etiam sit amet diam. Suspendisse odio. Suspendisse nunc. In semper bibendum libero.{{{3|}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;3|{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:x{{{3|}}}x|x x||{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{2|}}}||&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;}}}}

{{{2|}}}Proin nonummy, lacus eget pulvinar lacinia, pede felis dignissim leo, vitae tristique magna lacus sit amet eros. Nullam ornare. Praesent odio ligula, dapibus sed, tincidunt eget, dictum ac, nibh. Nam quis lacus. Nunc eleifend molestie velit. Morbi lobortis quam eu velit. Donec euismod vestibulum massa. Donec non lectus. Aliquam commodo lacus sit amet nulla. Cras dignissim elit et augue. Nullam non diam. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. In hac habitasse platea dictumst. Aenean vestibulum. Sed lobortis elit quis lectus. Nunc sed lacus at augue bibendum dapibus.{{{3|}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;4|{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:x{{{3|}}}x|x x||{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{2|}}}||&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;}}}}

{{{2|}}}Aliquam vehicula sem ut pede. Cras purus lectus, egestas eu, vehicula at, imperdiet sed, nibh. Morbi consectetuer luctus felis. Donec vitae nisi. Aliquam tincidunt feugiat elit. Duis sed elit ut turpis ullamcorper feugiat. Praesent pretium, mauris sed fermentum hendrerit, nulla lorem iaculis magna, pulvinar scelerisque urna tellus a justo. Suspendisse pulvinar massa in metus. Duis quis quam. Proin justo. Curabitur ac sapien. Nam erat. Praesent ut quam.{{{3|}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;5|{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:x{{{3|}}}x|x x||{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{2|}}}||&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;}}}}

{{{2|}}}Vivamus commodo, augue et laoreet euismod, sem sapien tempor dolor, ac egestas sem ligula quis lacus. Donec vestibulum tortor ac lacus. Sed posuere vestibulum nisl. Curabitur eleifend fermentum justo. Nullam imperdiet. Integer sit amet mauris imperdiet risus sollicitudin rutrum. Ut vitae turpis. Nulla facilisi. Quisque tortor velit, scelerisque et, facilisis vel, tempor sed, urna. Vivamus nulla elit, vestibulum eget, semper et, scelerisque eget, lacus. Pellentesque viverra purus. Quisque elit. Donec ut dolor.{{{3|}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;6|{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:x{{{3|}}}x|x x||{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{2|}}}||&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;}}}}

{{{2|}}}Duis volutpat elit et erat. In at nulla at nisl condimentum aliquet. Quisque elementum pharetra lacus. Nunc gravida arcu eget nunc. Nulla iaculis egestas magna. Aliquam erat volutpat. Sed pellentesque orci. Etiam lacus lorem, iaculis sit amet, pharetra quis, imperdiet sit amet, lectus. Integer quis elit ac mi aliquam pretium. Nullam mauris orci, porttitor eget, sollicitudin non, vulputate id, risus. Donec varius enim nec sem. Nam aliquam lacinia enim. Quisque eget lorem eu purus dignissim ultricies. Fusce porttitor hendrerit ante. Mauris urna diam, cursus id, mattis eget, tempus sit amet, risus. Curabitur eu felis. Sed eu mi. Nullam lectus mauris, luctus a, mattis ac, tempus non, leo. Cras mi nulla, rhoncus id, laoreet ut, ultricies id, odio.{{{3|}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;7|{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:x{{{3|}}}x|x x||{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{2|}}}||&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;}}}}

{{{2|}}}Donec imperdiet. Vestibulum auctor tortor at orci. Integer semper, nisi eget suscipit eleifend, erat nisl hendrerit justo, eget vestibulum lorem justo ac leo. Integer sem velit, pharetra in, fringilla eu, fermentum id, felis. Vestibulum sed felis. In elit. Praesent et pede vel ante dapibus condimentum. Donec magna. Quisque id risus. Mauris vulputate pellentesque leo. Duis vulputate, ligula at venenatis tincidunt, orci nunc interdum leo, ac egestas elit sem ut lacus. Etiam non diam quis arcu egestas commodo. Curabitur nec massa ac massa gravida condimentum. Aenean id libero. Pellentesque vitae tellus. Fusce lectus est, accumsan ac, bibendum sed, porta eget, augue. Etiam faucibus. Quisque tempus purus eu ante.{{{3|}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;8|{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:x{{{3|}}}x|x x||{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{2|}}}||&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;}}}}

{{{2|}}}Vestibulum sapien nisl, ornare auctor, consectetuer quis, posuere tristique, odio. Fusce ultrices ullamcorper odio. Ut augue nulla, interdum at, adipiscing non, tristique eget, neque. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Ut pede est, condimentum id, scelerisque ac, malesuada non, quam. Proin eu ligula ac sapien suscipit blandit. Suspendisse euismod. Ut accumsan, neque id gravida luctus, arcu pede sodales felis, vel blandit massa arcu eget ligula. Aenean sed turpis. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Donec sem eros, ornare ut, commodo eu, tempor nec, risus. Donec laoreet dapibus ligula. Praesent orci leo, bibendum nec, ornare et, nonummy in, elit. Donec interdum feugiat leo. Vestibulum ante ipsum primis in faucibus orci luctus et ultrices posuere cubilia Curae; Pellentesque feugiat ullamcorper ipsum. Donec convallis tincidunt urna.{{{3|}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;9|{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:x{{{3|}}}x|x x||{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{2|}}}||&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;}}}}

{{{2|}}}Suspendisse et orci et arcu porttitor pellentesque. Sed lacus nunc, fermentum vel, vehicula in, imperdiet eget, urna. Nam consectetuer euismod nunc. Nulla dignissim posuere nulla. Integer iaculis lacinia massa. Nullam sapien augue, condimentum vel, venenatis id, rhoncus pellentesque, sapien. Donec sed ipsum ultrices turpis consectetuer imperdiet. Duis et ipsum ac nisl laoreet commodo. Mauris eu est. Suspendisse id turpis quis orci euismod consequat. Donec tellus mi, luctus sit amet, ultrices a, convallis eu, lorem. Proin faucibus convallis elit. Maecenas rhoncus arcu at arcu. Proin libero. Proin adipiscing. In quis lorem vitae elit consectetuer pretium. Nullam ligula urna, adipiscing nec, iaculis ut, elementum non, turpis. Fusce pulvinar.{{{3|}}}}}}}}}}}}}}}}}}}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifexpr:{{{1|1}}}&gt;10|{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:x{{{3|}}}x|x x||{{{{{|safesubst:}}}#if:{{{2|}}}||&lt;nowiki&gt;&lt;/nowiki&gt;}}}}

{{{{{|safesubst:}}}Lorem ipsum/more|{{{{{|safesubst:}}}#expr:{{{1|1}}}-10}}|{{{2|}}}|{{{3|}}}}}}}{{{{{|safesubst:}}}#ifeq:{{{cat|}}}|no||{{Template:Main other|[[Category:Wikipedia articles containing placeholders]]}}}}}}&lt;noinclude&gt;
{{Documentation}}
&lt;!-- PLEASE ADD CATEGORIES TO THE /doc SUBPAGE, AND INTERWIKIS TO WIKIDATA, THANKS --&gt;
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>in9bfv9io9yhxvo5pabmkz4fwcrwpig</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Collapse top</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10132</id>
    <redirect title="Mall:Cot" />
    <revision>
      <id>45949</id>
      <timestamp>2015-10-07T12:46:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Mall:Cot]]</comment>
      <origin>45949</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21" sha1="2exi7f1bvt5ft6007jrsbqx49kizto6" xml:space="preserve">#Redirect[[Mall:Cot]]</text>
      <sha1>2exi7f1bvt5ft6007jrsbqx49kizto6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Cob</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10133</id>
    <redirect title="Mall:Collapse bottom" />
    <revision>
      <id>45950</id>
      <timestamp>2015-10-07T12:48:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Mall:Collapse bottom]]</comment>
      <origin>45950</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="cunm6iwzv7ahesq5eycbcwemab2edje" xml:space="preserve">#Redirect[[Mall:Collapse bottom]]</text>
      <sha1>cunm6iwzv7ahesq5eycbcwemab2edje</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Swahili</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10134</id>
    <revision>
      <id>54177</id>
      <parentid>54048</parentid>
      <timestamp>2023-07-29T12:54:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Verb och deras prefix */ Rättar slarvfel om applikativändelsen</comment>
      <origin>54177</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="79608" sha1="sfqsj0s7i4nnve7fjo5ogp79qgbngam" xml:space="preserve">==Inledning==
Man ska använda denna skrift på olika sätt beroende på om man främst vill lära sig tala, läsa eller skriva. Senare i kursen finns det anvisningar om hur man ska öva i dessa olika fall. I alla händelser bör man först lära sig systemet, hur verbformerna är uppbyggda och hur substantivklasserna styr resten av satsen. Därför är dessa avsnitt placerade i början. Någon läsare kanske varken är intresserad av att tala, skriva eller läsa, utan vill bara veta lite om språkstrukturen. Man kanske har erfarenhet av flera europeiska språk och vill ha reda på hur pass annorlunda ett språk från en helt annan familj är. Då är det bara att läsa första delen av kursen. Utan alltför mycket övande och paradigmtragglande får man då en god inblick i hur systemet fungerar.

Om man mycket speciellt vill lära sig samtala på eller lyssna till swahili, då har den här kursen inte mycket att ge. Man behöver i detta fall ett helt annat slags läromedel, ett som ger en möjlighet att lyssna. Det ger inte den här läroboken.

==Uttal och skrift==
Betoningen ligger på ordens näst sista stavelse. 

Bokstäverna uttalas ungefär som man kan förvänta sig. u uttalas som ett svenskt o-ljud, som i &quot;fot&quot;, o uttalas som ett å-ljud, som i &quot;hårvård&quot;, y som ett svenskt j-ljud, som i &quot;jag&quot;. w uttalas som i engelskans &quot;well&quot;, sh som engelskans &quot;show&quot;, ch som engelskans &quot;church&quot;, j som engelskans &quot;Jazz&quot;. 

Ett vanligt ng-ljud som i svenska &quot;sång&quot; är ganska ovanligt och betecknas med ''ng’'' (n + g + apostrof). Om man utelämnar apostrofen och bara skriver ''ng'' då blir uttalet ett ng-ljud följt av ett g-ljud (som i &quot;Långgatan&quot;).

När två olika vokaler följer på varandra ska de inte dras ihop till en diftong utan uttalas var för sig.

Swahili har i några ord av arabiskt ursprung konsonantkombinationerna ''th'' (likt engelska ”thing”), ''dh'' (likt engelskans th i ordet ”this”), ''gh'' (likt det spanska g en ”lago”).

I början av ord uttalar man bokstäverna ''m'' och ''n'' nästan som egna stavelser, ex: ''Mtu'' som ''m-tu'', ''nzuri'' som ''n-zuri''.

==Verb och deras prefix==

I swahiligrammatiken handlar det mesta om verben. Ett normalt swahiliverb är som en hel sats. I en verbform är det sammanbakat som förstavelser sådant som i svenskan är separata ord. Ofta behöver man inte ens nämna substantiven, dessa förstavelser fungerar som pronomen som syftar så precis på någon företeelse att man ungefär vet vad som åsyftas. Om man tillägger substantiv före och efter ett verb är det för att skapa extra tydlighet, inte för att syntaxen kräver separata ord för att uttrycka subjekt och objektet.

Vi tar två exempel:

Ordet ''nilisema'' är sammansatt av delarna ''ni-li-sem-a''.

Ordet ''nilimwonyeshea'' är sammansatt av delarna ''ni-li-mw-on-yesh-ea''.

Båda orden är verbformer. 

Båda börjar med ''ni'' som visar att subjektet är jag. Vi kan kalla denna första bit för ”subjektprefix”.

Båda orden har därefter ''li'', som visar att det är förfluten tid. Vi kan kalla denna andra bit för ”tidsprefix”.

I första exemplet kommer sen ''sema'', som betyder &quot;tala&quot;. Det är ordstammen med slutvokalen ''-a''.

Tillsammans bildar dessa fyra delar en hel sats: Jag tala-de.

I det andra exemplet kommer ytterligare ett bit ''-mw'', som talar om att objektet är en levande varelse. Vi kallar detta ”objektprefix”. I jakande satser brukar det vara nummer tre, om det förekommer. 

Sen kommer ''-on'', som är verbstammen. Med ett ''-a'' efter blir det ''-ona'', som betyder se, men i det här exemplet är slutvokalen ''-a'' utbytt mot ''-yesh-'' + ''-ea''. 

''-yesh-'' uttrycker kausativ, som motsvarar ett svenskt uttryck som &quot;få att göra någonting&quot;, i det här fallet &quot;få att se&quot;.

''-ea'' uttrycker applikativ, att objektet är ett indirekt objekt, oftast motsvarande ett ord föregånget av en preposition, t ex till eller för i svenskan. 

Detta andra exempel har alltså tillsammans sex delar, som ungefär motsvarar de svenska orden och orddelarna: Jag - -de - honom/henne – se – få att – för  → Jag få-de se för honom/henne → Jag fick för honom/henne att se → Jag visade för honom/henne.

Vi ska nu ta itu med de viktigaste prefixen systematiskt. Suffixen behandlas långt senare.

==Prefixen följer i denna ordning:==

====1. Nekningsprefix====
Allra allra först kan komma ett prefix som bidrar till att ge satsen nekande innebörd. Det fanns inte med i de två exemplen ovan, för de var bägge jakande. Nekningsprefixet är nästan alltid ''ha'', som sätts före alltihop. Undantag är bara om subjektet betyder &quot;jag&quot;, då ändras i stället subjektprefixet från ''ni-'' till ''si-''. Förutom nekningsprefixet ska det ofta göras ytterligare en ändring i ordet. I presens byts ordets sista vokal till ''-i'' om den är ett ''-a'', vilket den ofta är. I förfluten tid ändras tempusinfixet ''li-'' till ''ku-''. Mer om nekning kommer senare.

'''Exempel'''
{| class=&quot;wikitable&quot;
|'''Jakande sats'''||''Ninasema.'' = Jag säger.||''Nilisema.'' = Jag sade.||''Alisema.'' = Han/hon sade.
|-
|'''Nekande sats'''|| ''Sisemi.'' = Jag säger inte. || ''Sikusema.'' = Jag sade inte.||''Hakusema.'' = Han/hon sade inte. (''Ha-a'' förkortas till ''ha'')
|}

====2. Subjektprefix====
Nästa plats är reserverad för subjektprefixet. Subjektprefix finns det ca femton stycken av. Det anger vad för ord subjektet är. Den säger alltså något om den som utför handlingen. De motsvarar personliga pronomen i svenskan, men är alltså hopskrivna med verbet. Svenskan har uppsättningen: jag, vi, du, ni, han, hon, hen, den, det, de. Swahili har ingen skillnad mellan han och hon, och skiljer inte heller mellan människor och andra djur. Och vad som är mer påfallande: I fråga om icke-djur finns det många motsvarigheter till &quot;den/det&quot; och likaså många till &quot;de&quot;, beroende på vad subjektet betyder och på vad substantivet börjar på för bokstäver. Man säger att det finns många substantivklasser. De behandlas senare i denna kurs. Då ger vi också hela listan med subjektprefix. Nu nöjer vi oss med att presentera subjektprefixen för djur (människor eller inte). Alla substantiv som betecknar ett djur hör till klassen &quot;Djur (singularis)&quot;, alla substantiv som  betecknar flera djur hör till klassen &quot;Djur (pluralis)&quot;.)

Vitsen med att ha många substantivklasser är att man inte behöver säga ut substantiven hela tiden. Verbets prefix ger en ganska klar bild av vad man talar om. Skulle man däremot i svenskan börja överanvända &quot;den&quot;, &quot;det&quot; och &quot;de&quot; blir det snabbt oklart vad man syftar på. Man måste ta till substantiven. 

{| class=&quot;wikitable&quot;
| || Första person singularis||Andra person singularis||Tredje person singularis, klass Djur (sing)||Första person pluralis||Andra person pluralis|| Tredje person pluralis, klass Djur (plur)
|-
|'''Svenska'''||WIDTH=&quot;150px&quot;|jag||WIDTH=&quot;150px&quot;|du||WIDTH=&quot;150px&quot;|han/hon/hen/den (om djur)/det (om djur)||WIDTH=&quot;150px&quot;|vi ||WIDTH=&quot;150px&quot;|ni||WIDTH=&quot;150px&quot;|de (om djur)
|-
|'''Swahili'''|| ''ni-'' || ''u-''||''a-''||''tu-''||''m-'' eller ''mw-''||''wa-''
|}

====3. Tidsprefix====
Efter subjektprefixet kommer ett ord som ofta anger när handlingen sker, tidsprefix. Tidsprefix finns det ungefär tio av. Några av dem fungerar som tidsformer i svenska: ''-na-'' uttrycker presens, ''-li-'' uttrycker preteritum och ''-ta-'' uttrycker futurum. (Göra, gjorde respektive skall göra.) Som nämnts förvandlas i nekande sats ''-li-'' till ''-ku-''. 

En kortform av presens, med ett ''-a-'' sammandraget med subjektprefixet, används för att uttrycka allmän handling utan tanke på tid. 
Ex: ''Ninasema'' = Jag talar (Jag håller på och talar nu), ''Nasema'' (''n-a-sem-a'') = Jag talar (i allmänhet). Om andra tidsformer kan man läsa i avsnittet &quot;Läsa swahili&quot;.

====4. Objektprefix====
Objektprefix motsvarar ackusativ av personliga pronomen i svenskan: mig, oss, dig, er, honom, henne, den, det, dem. Det finns nästan tjugo objektprefix eftersom varje substantivklass har sin motsvarighet till den, det eller dem. 

Det finns också ett reflexivt objektprefix, ''-ji-'', motsvarigheten till svenskans &quot;mig&quot;, &quot;oss&quot;, dig&quot;, &quot;er&quot; eller &quot;sig&quot; när det syftar på samma person som subjektet. &quot;Själv&quot; skulle man förenklat kunna säga att ''-ji-'' betyder. Ex: ''Anafunza''. (Han/hon undervisar/lär.) ''Anajifunza''. (Han/hon lär sig.)

Det är inte alltid som objektprefix används överhuvudtaget. Verbet kanske är intransitivt eller objektet framgår helt tydligt av att ett substantiv står efter verbet. Ex: ''Ninapenda chakula'' (Jag gillar mat) ger 104 träffar med Google. ''Ninakipenda chakula'' ger tre träffar. 

De allra flesta objektprefix är precis lika som subjektprefixet; det är inte bokstavsföljden i sig som visar att det är fråga om objektprefix utan dess position. Utan tidsprefix efteråt betecknar bokstavsföljden objektet, med tidsprefix efteråt betecknar det subjektet. 

De som skiljer är andra och tredje person singularis. Svenskans &quot;han/hon&quot; motsvaras av ''a-'', medan &quot;honom/henne&quot; motsvaras av ''m-'' eller ''mw-''. Svenskans &quot;du&quot; motsvaras av ''u-'', medan &quot;dig&quot; motsvaras av ''ku-''. Andra person pluralis är lite vacklande; ofta motsvaras &quot;ni&quot; av ''wa-''. 


Senare i denna kurs behandlar vi substantivklasserna för icke-djur och hela listan med objektprefix. Nu ger vi bara dem för djur.

{| class=&quot;wikitable&quot;
| || Första person singularis||Andra person singularis||Tredje person singularis, klass Djur (sing)||Första person pluralis||Andra person pluralis|| Tredje person pluralis, klass Djur (plur)||Reflexiv
|-
|'''Svenska'''||WIDTH=&quot;150px&quot;|mig||WIDTH=&quot;150px&quot;|dig||WIDTH=&quot;150px&quot;|honom/henne/hen/den/det (om djur)||WIDTH=&quot;150px&quot;|oss ||WIDTH=&quot;150px&quot;|er||WIDTH=&quot;150px&quot;|dem||WIDTH=&quot;150px&quot;|mig, dig, sig själv
|-
|'''Swahili'''|| ''ni-'' || ''ku-''||''m-'' eller ''mw''||''tu-''||''wa''||''wa-''||''ji-''
|} 

'''Exempel:'''
{| class=&quot;wikitable&quot;
|WIDTH=&quot;150px&quot;|''A-li-mw-ona''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''A-li-ku-ona''||WIDTH=&quot;150px&quot;|''U-li-mw-ona''
|-
|Hen såg hen.||Hen såg dig.||Du såg hen.
|}

====5. Stammen====
Sen är det slut på förstavelserna och då kommer stammen, och efter den ska det i varje fall finnas en vokal, som ofta är ''-a''. Helt utan förstavelser, med bara en rot plus denna vokal, får man en tämligen barsk imperativ: ''Sem-a'' = säg. 

Om man i stället för alla förstavelser sätter ''ku-'' får man infinitivformen. ''Ku-sem-a'' = tala, säga. 

Om stammen är kort, utan vokal, släpar den med sig detta ''ku-'' i många av sina jakande böjningsformer. Infinitiven ''ku-l-a'' (= äta) ger ''Ni-na-kul-a'' = Jag äter. ''Ni-li-kul-a'' = jag åt. ''Ni-ta-kul-a'' = Jag ska äta. ''Kul-a'' = ät. 

I andra former uppträder de enstaviga verben utan detta ''ku''-. De blir då så korta att man kan ha svårt att få syn på dem. I verben ''kufa'' (dö), ''kuja'' (komma), ''kula'' (äta), ''kupa'' (ge), ''kuwa'' (bli) består stammen strängt taget av bara en konsonant. 

:Exempel: ''Sili'' (Jag äter inte), ''Nala'' (Jag äter generellt), ''Sitakula'' (Jag ska inte äta. Den vanligaste formen - språkbruket vacklar), ''Sikula'' (Jag åt inte. Här är ''ku'' tidsprefix, inte infinitivmärke.)

Speciellt korta är de nekande formerna av första person singularis, där ju också tidsprefixet försvinner, uppätet av nekningsordet ''si-''. Det kan vara förvirrande. Man får ingen känsla för vad &quot;betydelsen&quot; är, eftersom stammen, som man utifrån sin svenska erfarenhet förväntar sig ska framträda mycket tydligt, här knappt märks. Det kan därför vara skäl att lära sig dessa former utantill i stället för analytiskt:

{| class=&quot;wikitable&quot;
|''Ninakula'' → ''sili''|| ''ninakupa'' → ''sipi''|| ''ninakuja'' → ''siji''|| ''ninakuwa'' → ''siwi''|| ''ninakufa'' → ''sifi''
|-
|Jag äter → Jag äter inte||Jag ger → Jag ger inte||Jag kommer → Jag kommer inte||Jag blir → Jag blir inte||Jag dör → jag dör inte
|}

Även i fråga om längre verb kan nekning förändra utseendet avsevärt. Det gäller speciellt för verb som ''kwenda'', som i stället för ''ku-'' har prefixet ''kw-'', som de håller kvar i många jakande former:  ''ninakwenda'' → ''siendi'' (jag går → jag går inte).

=== Övningar på verb ===
[[/Övningar|Klicka här för övningar om verb]]

==Frågor, svar och uppmaningar==
Man bildar ja-nej-frågor med order ''je'', som kan placeras först eller sist i satsen. Det motsvarar det svenska ordet &quot;månne. Det kan också utelämnas. I skrift visar då frågetecknet att det är en fråga och inte ett påstående. I tal använder man stigande intonation för fråga. 

Svaren: ”Ja” är ''Ndijo'' eller ''Naam''. ”Nej” är ''La'' eller ''Hapana''. ”Jag vet inte” är ''Sijui (veta = ''ku-ju-a''  →  ''si-ju-i'').&quot;Kanske&quot; är ''labda''.
:Exempel:. ''– Umekula je? – Ndijo, nimekula.'' (  – Har du ätit?  – Ja, jag har ätit.)

Frågeordet ''je'' kan man också använda som verbsuffix. Då blir det inte en allmän ja-nej-fråga utan en fråga rörande verbets objekt eller adverbial. Betydelsen blir &quot;hur&quot; eller &quot;vad&quot;. 
:Exempel:  ''Unafanyaje?'' = Vad gör du? ''Alitokaje?'' = Hur kom han därifrån? ''Unauzaje?'' = För hur mycket sålde du?
För andra frågetyper använder man frågeord liksom i svenskan, men dessa ord står ofta inte i början av meningen utan på den plats där svarsordet ska sättas. Det blir ofta i slutet av satsen.

'''Frågeord''' (bara för direkta frågor, inte som relativa pronomen):

{| class=&quot;wikitable&quot;
|WIDTH=&quot;100px&quot;|Vem...? ||WIDTH=&quot;100px&quot;|Vilken...?||WIDTH=&quot;100px&quot;|Vad...?||WIDTH=&quot;100px&quot;|Hurudan....?||WIDTH=&quot;100px&quot;|Var...?||WIDTH=&quot;100px&quot;|När...?|| WIDTH=&quot;100px&quot;|Hur...?||WIDTH=&quot;100px&quot;|Varför...?
|-
|''...nani?''||''...gani?''||''...nini?''||''...gani?''||''...wapi?''||''...lini?'' ||''...vipi?'' ||''...kwa nini?''
|}

'''Övning: Frågor och svar''' 
Dölj höger spalt och översätt swahili-fraserna. Kontrollera dina översättningar. Översätt också i andra riktningen.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|WIDTH=&quot;190px&quot;|''– Wanasema lugha gani?'' ||WIDTH=&quot;230px&quot;|– Vilket språk talar de?
|-
|WIDTH=&quot;190px&quot;|''– Wanasema Kiesperanto.'' ||WIDTH=&quot;230px&quot;|– De talar esperanto.
|}
{| class=&quot;wikitable&quot;
|WIDTH=&quot;190px&quot;|''– Unakaa wapi?'' ||WIDTH=&quot;230px&quot;|– Var bor du?
|-
|''– Ninakaa Morogoro''||WIDTH=&quot;190px&quot;|– Jag bor i Morogoro.
|}
{| class=&quot;wikitable&quot;
|WIDTH=&quot;190px&quot;|''– Bwana Juma anatoka wapi?'' ||WIDTH=&quot;230px&quot;|– Var kommer herr Juma ifrån?
|-
|WIDTH=&quot;190px&quot;|''– Anatoka Uchina.'' ||WIDTH=&quot;230px&quot;|– Han kommer från Kina.
|}
{| class=&quot;wikitable&quot;
|WIDTH=&quot;190px&quot;|''– Anatoka lini?'' ||WIDTH=&quot;230px&quot;|– När kom hen därifrån?
|-
|WIDTH=&quot;190px&quot;|''– Anatoka kesho.'' ||WIDTH=&quot;230px&quot;|– Hen kom därifrån i går?
|}
{| class=&quot;wikitable&quot;
|WIDTH=&quot;190px&quot;| ''– Unasema lugha gani?''||WIDTH=&quot;230px&quot;|– Vilket språk talar du?
|-
|WIDTH=&quot;190px&quot;| ''– Ninasema Kiswahili.''||WIDTH=&quot;230px&quot;| – Jag talar swahili.
|}
{| class=&quot;wikitable&quot;
|WIDTH=&quot;190px&quot;| ''– Unatoka Nairobi?''||WIDTH=&quot;23px&quot;| – Är du från Nairobi?
|-
| WIDTH=&quot;190px&quot;|''– Ndiyo, ninatoka Nairobi.||WIDTH=&quot;230px&quot;| – Ja, jag är från Nairobi.
|}
{| class=&quot;wikitable&quot;
|WIDTH=&quot;190px&quot;|''– Mabwana wanafanya nini?''||WIDTH=&quot;230px&quot;|– Vad gör herrarna?
|-
|WIDTH=&quot;190px&quot;| ''– Wanauza chakula.||WIDTH=&quot;230px&quot;| – De säljer mat.
|}

'''Uppmaningar.''' Som tidigare nämnts kan man uttrycka uppmaningar med infinitiv utan ''ku-''. Endast enstaviga infinitiver behåller sitt ''ku''-prefix. Detta är singularis, uppmaning till en person. I pluralis tillkommer suffixet (slutstavelsen) ''-ni''. Om före detta prefix är bokstaven ''a'', då förvandlas den till  ''e''. Ex: ''Sema!'' → ''Semeni!'' (tala (du)! → tala (ni)!)

Detta mycket enkla sätt att uttrycka en uppmaning är lite bryskt. Istället för ''Sema!'' säger man ofta ''Useme!''. Man placerar alltså subjektprefix för andra person framför. Om slutvokalen är ''a'' blir den ''e''. Prefixet ''ku-'' finns aldrig kvar. Detta är de facto konjunktivformen, &quot;Du skulle säga!&quot;. I pluralis använder man helt enkelt det plurala subjektprefixet: ''Mseme!'' (Säg (ni)! Ni skulle säga!). Inbegripande en själv: ''Tuseme!'' (Låt oss säga!). ''Uje!'' (Kom! Du skulle komma.)

Konjunktiven kan ha objektprefix men aldrig tidsprefix. Nekande konjunktiv uttrycker man med nekningsprefixet ''si-'', som placeras '''''efter''''' subjektprefixet! Ex: ''Usiseme.'' (Du skulle inte säga.) ''Usije!'' (Kom inte!)

==Ord - verb==
Försök lära dig följande verb. De flesta av dem har du redan träffat på i tidigare avsnitt. I kommande övningar kommer du antagligen att möta dem igen. Om du inte lär dig alla genast - ''hakuna matata!'' (Det betyder &quot;Inget problem!&quot; på swahili.)

{| class=&quot;wikitable&quot;
!colspan=&quot;3&quot;|Verbstammar som redan använts i exempel, eller som kommer snart
|-
!Svenska||WIDTH=&quot;80px&quot;|Swahili||Exempel med prefix
|-
|säg-, tal-||''-sema''||''Unasema Kiswahili?'' (Talar du swahili?)
|-
|se-	|| ''-ona''|| ''Nilikuona'' (Jag såg dig), ''Uliniona'' (Du såg mig), ''Walimwona'' (De såg hen)
|-
|gill-, älsk-	|| ''-penda''||''Ninakupenda'' (Jag gillade dig), ''Unanipenda'' (Du gillar mig), ''Anawapenda'' (Hen älskar dem)
|-
|lär- || ''-funza''||''Mama anafunza, baba anajifunza.'' (Mamma lär, pappa lär sig.)
|-
|ät-	|| ''-(ku)la''||''Ninakula chakula.'' (Jag äter mat.) ''Sili chakula.'' (Jag äter inte mat.)
|-
|dö- || ''-(ku)fa''||''Amekufa.'' (Hen dog.) ''Hajafa.'' (Hen dog inte.)
|-
|kom- || ''-(ku)ja''||''Anakuja sasa.'' (Hen kommer nu.) ''Haji sasa.'' (Hen kommer inte nu.)
|-
|ge- || ''-(ku)pa''||''Nilikupa chakula.'' (Jag köpte mat.) ''Sikupa chakula.'' (Jag köpte inte mat.)
|-
| bli- || ''-(ku)wa''||''Atakuwa daktari.'' (Hen blev doktor.) ''Hatakuwa daktari.'' (Hen blev inte doktor.)
|-
|kom- från, härstam-|| ''-toka''||''Nimetoka China.'' (Jag härstammar från Kina.) ''Alitokaje?'' (Hur kom han därifrån?)
|-
|gör- || ''-fanya''||''Unafanyaje?'' (Vad gör du?) ''Ninafanya matata.'' (Jag gör problem.)
|-
|sälj- || ''-uza''||''Siuzi chakula.'' (Jag säljer inte mat.) ''Mabwana wanauza.'' (Herrarna säljer.) 
|-
|bo- || ''-kaa''||''Unakaa wapi?'' (Var bor du?) ''Ninakaa China.'' (Jag bor i Kina.)
|-
|gå-	|| ''-(kw)enda''||''Anakwenda posta.'' (Hen går till posten.) ''Hanaendi posta.'' (Hen går inte till posten.)
|}

==Saga - version 1==
Försök översätta denna saga. De flesta orden och grammatiken har du redan mött.
{| class=&quot;wikitable&quot;
!Swahilitext||Kommentarer och nya ord
|-
|''Mtoto anapenda Bibi.||''mtoto'' = barn. ''bibi'' = mormor, farmor.
|-
|''Mama anasema: &quot;Bibi ana malaria.&quot;  ||''ana'' = hen/den har. ''malaria'' = malaria.
|-
|''Mama anasema: &quot;Nenda hospitali, kupa chai na chakula.&quot; ||''nenda'' = gå! (oregelbunden imperativ). ''hospitali'' = sjukhus. ''chai'' = te. 
|-
|''Mtoto anakwenda. Mbwa anakuja, anasema: &quot;Unakwenda wapi?&quot; ||''mbwa'' = hund.
|-
|''Mtoto anasema: &quot;Nitakwenda hospitali. Bibi na malaria. Nitampa chakula.&quot;||
|-
|''Mbwa anasema: &quot;Utampa kuku na kahawa?&quot;||''kuku'' = höns, tupp, kyckling. ''kahawa'' = kaffe.
|-
|''Mtoto anasema: &quot;La, sitakupa kahawa, nitakupa chai.&quot; Mbwa anakwenda hospitali. Anasema: &quot;Hodi, hodi!&quot;||''hodi!'' = hallå! (Man ropar ''hodi'' i stället för att knacka på dörren.)
|-
|''Bibi anasema: &quot;Karibu ndani.&quot; Mbwa anakwenda ndani, anamkula bibi. ||''karibu'' = välkommen, stig på, var så god. ''ndani = inne, in.
|-
|''Mtoto anakuja, anasema: &quot;Hodi, hodi!&quot; Mbwa anasema: &quot;Karibu!&quot; Mtoto anakuja ndani. Mbwa anataka kula mtoto.||''-taka'' = vilj-.
|-
|''Daktari anakuja, polisi anakuja. Mtoto anasema: &quot;Bwana Polisi, mbwa atanikula!&quot; Bibi anasema: &quot;Mbwa alinikula.&quot;|| ''bwana'' = herr. ''daktari'' = doktor, ''polisi'' = polis.
|}
Samma saga, med fler detaljer, kan man läsa i kommande avsnitt av denna Wiki-bok. Där är också språket lite mer idiomatiskt. I denna första version måste vi hålla oss till ett mycket begränsat ordförråd och en enkel grammatik.

==Tala, skriva eller läsa?==
Kommen så här långt i kursen kan det vara skäl att fundera över vad man syftar till – är det i första hand att kunna tala, att skriva eller att läsa. Kanske kan man ta lätt på en del avsnitt, åtminstone till en början.

===Tala swahili===

Om man framför allt vill kunna tala swahili, måste man ha vissa ord och grammatikkunskaper som automatiskt kommer en i munnen. Om andra saker, utöver detta ganska lilla, behöver man inte ha så mycket hum, för i talsituationen kan man själv bestämma vilket uttryck man ska använda, och sen undvika andra. För en nybörjare fungerar det någotsånär att till en början kopiera uttryckssätt från sitt modersmål. (Detta är uttryckligen ett nybörjarråd. Senare gäller det i hög grad att frigöra sig från sitt modersmåls vändningar för att kunna utnyttja swahilis möjligheter effektivt.) Lär dig alltså först översättningar av sådant som du ofta brukar säga på svenska. Lär dig strukturord, alltså adverb, konjunktioner och prepositioner.

I en talsituation kan man ofta klara sig med ganska få substantiv, för man kan peka på sakerna. På svenska använder man då pronomen som den, det, de i stället för substantivet. I swahili har man det problemet att det finns så många motsvarigheter till dessa ord, så att det är svårt att avgöra vilket som är rätt. Men man kan undvika satser där en sak är subjekt. Man ändrar satskonstruktionen så att subjektet blir något slags djur, om det inte redan är ett det. Det går i allmänhet. Vi har redan sagt att för klassen Djur (sing) översätts &quot;den/det&quot; med ''a-''och för klassen Djur (plur) motsvaras &quot;de&quot; av ''-wa''.

Så här gör man: I stället för att säga &quot;Paketet till läraren kom till postkontoret&quot; säger man &quot;Läraren fick paketet till postkontoret.&quot; Lärare är Djur (sing), använd alltså ''a-''. ''Mwalimu alipata pakti katika posta.'' En rätt bra översättning! (Att däremot veta vilket prefix &quot;paket&quot; ska ha är en mer kinkig fråga, som kommer att behandlas i ett senare avsnitt. Kanske vill man till en början hoppa över detta kapitel och koncentrera sig på något som är mer nyttigt för en talare. 

Om du vill kunna uttrycka dig i tal, då behöver du ett litet kraftfullt ordförråd, och sen några grammatiska former som kommer snabbt och spontant. Ganska många former kan man strunta i tills vidare – kanske konjunktiv, relativa och konditionala prefix. Kanske några substantivklasser som är sällsynta eller svåra. (Det är faktiskt så att man i vissa perifera delar av swahili-området ofta använder klasserna Nymodighet och Nymodigheter i stället för klasserna för frukt(er) och växt(er).) Det skulle gå att avstå från ännu fler former och använda orden oböjda, och göra sig förstådd ändå, men det är opraktiskt. Böjningen är inte bara till besvär. Man har en del nytta av den också, även när man är nybörjare och talare.

Här är några adverb som är vanliga i svenskan och som man kan översätta utan att bry sig om någon grammatik:
{|class=&quot;wikitable&quot;
|'''Svenska|| nu||här||bara||också||efteråt, senare||snart||mera
|-
|'''Swahili||''sasa||''hapa||''tu||''pia||''halafu, baadaye||''halafu kidogo||''zaidi
|}
Här är konjunktioner, som man utan vidare kan översätta direkt:
{|class=&quot;wikitable&quot;
|'''Svenska'''||och||eller||med||eftersom||liksom||att (satsinledande)
|-
|'''Swahili'''||''na||''au||''lakini||''kwa sababu||''kama||''kwamba
|} 
En lista på prepositioner: 
{|class=&quot;wikitable&quot;
|'''Svenska'''||mer än||över, på||medan||efter||av||ur, från||till, tills||i||tillsammans med, hos||i fråga om, rörande||för||före||under||mellan
|-
|'''Swahili||''zaidi ya''||''juu ya||''wakati ya||''baada ya||''-a||''-toka||''mpaka||''katika, -ni||''na, pamoja na||''kuhusu||''kwa||''kabla ya||''chini ya||''katiye
|}
Man kan läsa mer om prepositioner, speciellt om ''-a'', som behöver prefix, i kapitlet &quot;Prepositioner&quot;.

===Skriva swahili===

När man ska skriva kan man själv välja vilka ord och former man vill använda, precis som när man ska tala, men för skrivskicklighet får man öva sig på ett annat sätt än de gör som mest syftar till att tala swahili. Skribenten har mera tid på sig och kan slå upp det hen behöver i ordböcker och grammatiska tabeller. Då är det mest viktigt att ha känsla för systemet, så att man snabbt hittar formerna, medan det inte är viktigt att memorera dem. Man kan då kosta på sig att bekanta sig så pass även med en del mindre vanliga former att man vid behov kan hitta dem i grammatiken.

Redan tidigare i denna kurs har det framgått att en del former inte är helt regelbundna. Det har inte varit värt att orda mycket om det i en sådan här elementär kurs. Swahilis rättstavning är inte helt normerad. Man kan hitta olika varianter i ordböcker, och ännu fler på nätet. Ibland säger logiken en sak och det bekväma uttalet något annat. Ofta sker följande förändringar av prefix före en vokal: ''m-'' → ''mw-'', ''u-'' → ''w'', ''i-'' → ''y-''. 

Sökning på internet kan hjälpa mycket om man är osäker på om en rad med prefix och stam och ändelse som man har konstruerat är korrekt. Får man ingen träff alls, då har man troligen byggt formen fel.

===Läsa swahili===

Om man vill förstå skriven text gäller det först att identifiera morfemen – både orden och prefixen och suffixen (ändelserna). Man behöver inte nödvändigtvis lära sig orden utantill, för man har tid att slå upp dem i ordbok, men man måste känna igen dem även när de är förenade med andra morfem – prefix och suffix. Prefixen och suffixen förtjänar mer studium. Det är inte som i mindre formrika språk, såsom engelska och spanska, så att man slår upp orden i ett lexikon ett efter ett och sen plockar ihop meningar av dem. Orden är ”böjda” så att de för ett otränat öga är oigenkännliga. Eftersom dessutom ordens formförändringar till stor del sker i början av orden, med förstavelser, blir det visst extrabesvär med ett konventionellt lexikon som listar orden alfabetiskt utifrån den första bokstaven. Ändå är det absolut inte omöjligt att med lexikonets hjälp begripa en swahilitext även med mycket begränsad kunskap. Men först måste man avskilja förstavelser och slutstavelser. Först därefter har man nytta av en normal ordbok.

Men för att läsa lättare och inte behöva slå upp i ordbok många gånger för vartenda ord, är det värt att lära sig lite fler former, som man kan undvika när man själv skapar sina satser. För dem som syftar till att kunna läsa ger vi nu här en lista över prefix, som inte är lika nödvändig för dem som mest vill kunna tala eller skriva.


'''Tidsprefix.''' Utöver de tidigare presenterade använder man ofta följande: 
{| class=&quot;wikitable&quot;
!Prefix||Användning, svensk motsvarighet||Exempel
|-
| ''hu-|| Upprepad eller normal handling. Prefixet står utan föregående subjektprefix.||''Bwana husema Kiswahili.'' (Herrn talar ofta swahili. Herrn brukar tala swahili.)
|-
| ''ka-||Samma förflutna tid som föregående verb i li-tempus (berättande tid). ||''Bwana alikuja. Akajifunza lugha. Mtoto akamwona.'' (Herrn kom. Han studerade språk. Barnet såg på honom.)
|-
| ''me-||Jakande avslutad, fullföljd, resultatgivande handling eller tillstånd. Som perfekt particip i många språk, &quot;har gjort&quot;||''Bwana amekufa'' (Herrn har dött. Herrn är död.)
|-
| ''ja-||Nekande avslutad, fullföljd, resultatgivande handling eller tillstånd. Som perfekt particip i många språk, &quot;har inte gjort||''Bwana ajakufa'' (Herrn har inte dött. Herrn är inte död.)
|-
| ''ki-||&quot;När&quot; (samtidighet, liksom engelska &quot;-ing&quot;), om, ifall||''Alikuwa akienda.'' (&quot;Han höll på och gick. Han var på väg.&quot;) ''Nikipa chakula, utakula'' (Om  jag ger mat ska du äta.)
|}
I stället för bisats använder swahili ofta ett ytterligare prefix efter tidsprefixet.  
{| class=&quot;wikitable&quot;
| ''po-||presens particip, uttrycker samtidig tidsbisats (liksom tidsprefixet ''ki-''), &quot;när&quot;||''Nilipofika hapa, nilikaa katika hoteli.'' (När jag kom hit bodde jag på ett hotell.)
|-
|  ''-ye-, -o-||relativ bisats, &quot;som&quot;, &quot;vilken&quot;||''Ninayesoma...'' (Jag som läser...). ''Tunaosema...'' (Vi som läser...).
|}

Man träffar ofta på ord med slutstavelsen (suffixet) ''-ni''. Om ordet är ett substantiv, fungerar detta ''-ni'' som en svensk platspreposition (&quot;i&quot;, &quot;på&quot;, &quot;hos&quot;, även &quot;till&quot;, &quot;från&quot;). Om ordet är imperativ av ett verb, visar ''ni'' att uppmaningen riktas till mer än en person.
:Ex: ''Shuleni'' = i skolan, ''semeni = tala ni, talen, ni borde tala. 

När man börjar läsa normala texter märker man verkligen att förstavelserna och slutstavelserna inte är några dekorationer som man kan kasta bort för att komma fram till den egentliga meningen hos ordet. Det finns mycket värdefull betydelse i dem. Bara genom att identifiera dem kan man ibland komma så nära satsens betydelse att man kanske avstår från att sedan slå upp stammens betydelse i lexikon. Det är därför som det är så viktigt att förstå det grammatiska systemet i swahili.

==Substantiv och deras klasser==

Som vi har sett går det bra i swahili att bilda meningar utan substantiv och utan fristående pronomen. Enskilda substantiv brukar inte heller bära en massa information genom att vara sammansatta som i svenska. Det som är substantivens uppgift i swahili är mer att strukturera omvärlden genom att indela begreppen i ett tiotal klasser, med olika begynnelseljud och olika krav på andra satsdelar att anpassa sig till dem.

''Svenskan'' skiljer grammatiskt bara mellan om ett substantiv betecknar något manligt, något kvinnligt, något &quot;den-aktigt&quot;, något &quot;det-aktigt&quot; eller något pluralt. Dessa grupper kräver olika pronomen, olika former av adjektiv och artiklar. Jämfört med detta regerar ''swahili''-substantiv mer krävande över satsen, för de bestämmer också vilka varianter av subjektprefix och objektprefix verbet måste använda.

För jämförelsens skull kan man säga att de svenska reglerna är:

1. Klassen &quot;Kvinna&quot; innehåller alla substantiv om vilka man använder pronominet &quot;hon&quot;. Några av dem har ändelserna &quot;-inna&quot;, &quot;-ska&quot;. Enstaka medlemmar av de flesta kvinnliga människor hör till denna klass. 

2. Klassen &quot;Man&quot; innehåller alla substantiv om vilka man använder pronominet &quot;han&quot;. Ensataka medlemmar av de flesta manliga människor hör till denna klass.
 
3. Klassen &quot;Neutrum&quot; innehåller alla substantiv om vilka man använder pronominet &quot;det&quot;. Denna klass innehåller mest enstaka exemplar av livlösa föremål. 

4. Klassen &quot;Utrum&quot; innehåller alla substantiv om vilka man använder pronominet &quot;den&quot;. Denna klass innehåller enstaka exemplar av livlösa föremål, av icke-mänskliga levande föremål och en del andra enstaka företeelser. 

5. Klassen &quot;Pluralis&quot; innehåller alla substantiv om vilka man använder pronominet &quot;de&quot;. De betecknar flera saker. De är normalt bildade av någon av de föregående klasserna med tillägg av ändelser såsom &quot;-ar&quot;, &quot;-er&quot;, &quot;-or&quot;, &quot;-n&quot;.

'''Här kommer motsvarande lista för swahili:'''

*Klassen '''Djur (singularis)''' innehåller alla substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet ''a-'' och objektprefixet ''m-''. Klassen innehåller samtliga substantiv för ett enstaka djur (mänskligt eller ej). Många av dem börjar med ljudet ''m-''. Ex. ''mtoto'' (barn, ett), ''ndege'' (fågel), ''bwana'' (herre).

*Klassen '''Djur (pluralis)''' innehåller alla substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet ''wa-'' och objektprefixet ''wa-''. Ett sådant ord är pluralis till föregående klass. Den innehåller alltså alla substantiv för flera djur (mänskliga eller ej). För djur kan det vara så att singularis och pluralis har samma form eller olika form. Ofta börjar singularis på ''m-'' och då måste pluralis börja på ''wa-''. Ex. ''watoto'' (barn, flera), ''ndege'' (fåglar), ''mabwana'' (herrar).

*Klassen '''Småsak''' innehåller alla icke-djur-substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefixet ''ki-''. Substantiverna själva börjar också på ''ki-''  – eller på ''ch-'', om bokstaven efteråt är en vokal. Många betecknar ett enstaka litet föremål, andra språk. Ex. ''kitabu'' (bok), ''chakula'' (mat).
 
*Klassen '''Småsaker''' innehåller alla icke-djur-substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefixet ''vi''- eller ''vy-''. Substantiverna själva börjar också på ''vi-'' eller ''vy-''. Många betecknar flera små föremål. Klassen är alltså pluralis av föregående klass. Ex. ''vitabu'' (böcker), ''vyakula'' (maträtter). 

*Klassen '''Infinitiv''' innehåller alla infinitiver. De börjar på ''ku-'', och också subjektprefixet och objektprefixet i verbet är ''ku-''. Ex. ''kula'' (äta, ätande)

*Klassen '''Abstrakt''' innehåller nästan alla icke-djur-substantiv som börjar med ''u-'' (i enstaka fall ''w-''). Om dem använder man i verbet subjektprefixet och objektprefixet ''u-''. Många betecknar abstrakta företeelser. Ex. ''uhuru'' (frihet), umoja (enhet), upendo (kärlek). Denna klass har ingen plural motsvarighet. Om man vill tala om flera saker är man nödd att hitta ett liknande ord som hör till någon annan klass.

'''Detta var de lätta klasserna.''' Betydelsesfärerna är ganska begripliga. I icke-djur-klasserna är ordets begynnelse den samma som prefixen i verbet. 

Innan du går vidare, titta på följande exempel:
{| class=&quot;wikitable&quot;
|''Mtoto alikwenda.''||''Vitabu vinakuja.''||''Sikioni.''||''Uhuru utakuja.'' 
|-
|Barnet gick.||Böcker kommer.||Jag ser den inte. (uttalat om en bok eller om mat)||Friheten ska komma.
|}

'''Nu kommer de svåra klasserna. Men om du inte lär dig allt genast – inget problem! (&quot;''Hakuna matata!''&quot; på swahili)'''. Du kan till och med hoppa över dessa klasser helt för att snabbt komma till kapitel som du behöver mera.

*Klassen '''Växt''' innehåller icke-djur-klasser som börjar med ''m-''. Om dessa substantiv använder man i verbet subjektprefixet och objektprefixet ''u-''. Många betecknar en enstaka växt, ett växtmateral, trä, en växtliknande sak eller annat. Ex. ''mti'' (träd, käpp), mkate (bröd, kaka).

*Klassen '''Växter''' innehåller pluralis av föregående klassen. Orden betecknar alltså ofta flera växter, flera växtmaterial, träslag, växtliknande saker med mera. Orden börjar med ''mi-''. Om dem använder man i verbet subjektprefixet och objektprefixet ''i-''. Ex. ''miti'' (träd, käppar), (mikate (bröd, kakor).

*Klassen '''Frukt''' innehåller alla icke-djur-substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefixet ''li-''. Substantivo börjar ibland på ''ji-'' eller ''ch-''. En del betecknar en enstaka frukt eller en enstaka fruktliknande sak. Ex. ''jicho'' (öga), ''chungwa'' (apelsin). 

*Klassen '''Frukter''' innehåller alla icke-djur-substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefikson ''ya-''. Substantivet börjar ibland med ''ma-''. Klassen består av pluralis av föregående klass och betecknar således flera frukter och liknande. Andra ord i denna klass betecknar abstrakter. Ex. ''macho'' (ögon), ''machungwa'' (apelsiner), mapinduzi (revolution). 

*Klassen '''Nymodighet''' innehåller icke-djur-substantiver om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefixet ''i-'' , liksom för klassen Växter, men som används för enstaka saker. Substantivet börjar rätt ofta på ''n-''. Singularis av icke-djur-substantiv som börjar på ''n-'', och icke-djur-substantiv vilkas singularis och pluralis är lika hör till denna klass. Ord som är nya i språket hör ofta till denna klass. Ex. ''redio'' (radioapparat), shule (skola), nyama (kött, substans).

*Klassen '''Nymodigheter''' består av pluralis av föregående klass. Den innehåller icke-djur-substantiv om vilka man i verbet använder subjektprefixet och objektprefixet ''zi-''. Pluralis har samma form som singularis. Substantivoj börjar alltså rätt ofta på ''n-''. Pluralis av ord som är nya i språket hör ofta till denna klass. Ex. ''redio'' (radioapparater), shule (skolor), nyama (kötter, substanser). 

*De tre klasserna '''Plats''' kommer vi att behandla i ett speciellt kapitel om tidsuttryck. Sådana substantiv är ofta adverbial i svenskan, ofta en preposition plus ett substantiv. 

Språkbrukaren har en viss rätt att byta ut substantivets begynnelsebokstäver till sådana som signalerar en annan klass för att modifiera ett ords betydelse. ''Chai'' = &quot;te&quot; hör till klassen Nymodighet, ''mchai'' = &quot;tebuske&quot; hör till klassen Växt. 

Om man byter ut eller lägger till några begynnelsebokstäver i ett ord så att de blir ''m-'' eller ''mw-'', pluralis ''wa''-, vilka är karakteristiska för klasserna Djur, skapar man ett begrepp för en person med anknytning till ordet. (''kuu'' = stor, ''mkuu'' = chef, pamp, &quot;storperson&quot;)

Ordbegynnelsen ''-ki'' (''ch-'' före en vokal), och i pluralis ''vi-'' (''vy-'' före vokal) kan man använda för att ge ett substantiv en anstrykning av att vara litet eller sårbart. Om resultatet betydelsemässigt är ett djur ska klassen vara Djur, oberoende av att ordbegynnelsen antyder Småsak(er). ''Ji-'' fungerar ibland på motsvarande sätt för att förstora en sak. 

Ordet ''ndege'', pluralis ''ndege'' har två betydelser. Om det betyder &quot;flygplan&quot; hör det till Nymodighet(er), om det betyder &quot;fågel/fåglar&quot;, ska det höra till klasserna Djur. Ex: ''Ndege anafika'' = En fågel kommer. ''Ndege wanafika.'' = Fåglar kommer. ''Ndege inafika.'' = Ett flygplan kommer. ''Ndege zinafika.'' = Flygplan kommer.

===Substantivklasser - sammanfattning av prefix===
{| class=&quot;wikitable&quot;
!Klass	||Betydelse		||colspan=&quot;2&quot;|Kräver av verbet		||Substantivet självt börjar med
|-
! || || Subjektprefix||Objektprefix||
|-
|Djur (sing)	||Ett djur (alltid och enbart)	||''a-'' ||  ''m-'', ''mw-''	||Vad som helst, ibland med ''m-'' eller ''mw-''
|-
|Djur (plur)	||Flera djur (alltid och enbart)||''wa-''||''wa-''||Vad som helst, med ''wa-'' om singularis har ''m-'' eller ''mw-''
|-
|Småsak||Ofta en liten sak||''ki-, chi-''||''ki-, chi-''||''ki-, chi-''
|-
|Småsaker||Pluralis av föregående||''vi-, vyi-''||''vi-, vyi''||''vi, vy-''
|-
|Infinitiv||Verbform. Svenska ofta &quot;-a&quot;||''ku-''||''ku-''||''ku-''
|-
|Abstrakt||Svenska ofta &quot;-het&quot;||''u-||''u-''||''u-''
|-
|Växt	||En växt, trä, abstrakt|| ''u-''||''u-''		||''m-''
|-
|Växter||Pluralis av föregående||''i-''||''i-''||''mi-''
|-
|Frukt||Ibland en frukt||''li-''||''li-''||Ibland ''ji-''  
|-
|Frukter||Pluralis av föregående, abstrakta saker m.m.|| ''ya-''||''ya-''||''ma-''
|-
|Nymodighet||Ofta en icke-traditionell sak||''i-''||''i-''||Ibland ''n-''
|-
|Nymodigheter||Pluralis av föregående||''zi-''||''zi-''||Alltid lika som föregående (singularformen)		
|}

===Substantivklassen bestämmer subjekt och objekt===

Följande exempel visar hur olika de fyra (eller sex) svenska satserna blir på swahili beroende på vilken klass substantivet hör till. (Barn är ju djur, bok är en småsak, frihet är abstrakt, bröd är gjort av växtmaterial, öga är som en frukt, radio är en nymodighet.) 

Substantiverna kan utelämnas eller bibehållas.
{| class=&quot;wikitable&quot;
! ||De/det kom||De kom||Jag ser den/det||Jag ser dem
|-
|Om barn||''Alikuja. (Mtoto alikuja.)''||''Wanakuja. (Watoto wanaikuja.)''||''Nimemwona. (Ninamwona mtoto.)''||''Nimewaona. (Ninawaona watoto.)''
|-
|Om bok/böcker||''Kilikuja. (Kitabu kilikuja.)''||''Vilikuja. (Vitabu vilikuja.)''||''Ninakiona. (Ninakiona kitabu.)''||''Ninaviona. (Ninaviona vitabu.)''
|-
|Om frihet||''Ulikuja. (Uhuru ulikuja.)''|| - || ''Ninauona. (Ninauona uhuru.)''|| - 
|-
|Om bröd||''Ulikuja. (Mkate ulikuja.)''|| ''Ilikuja. (Mikate ilikuja.)''|| ''Ninauona. (Ninauona mkate.)''|| ''Ninaiona. (Ninaiona mkate.)''
|-
|Om öga/ögon||''Lilikuja. (Jicho lilikuja.)''||''Yalikuja. (Macho yalikuja.)''||''Ninaliona. (Ninaliona jicho.)''||''Ninayaona. (Ninayaona macho.)''
|-
|Om radioapparat(er)||''Ilikuja. (Redio ilikuja.)''||''Zilikuja. (Redio zilikuja.)''||''Ninaiona. (Ninaiona redio.)''||''Ninaziona. (Ninaziona redio.)''
|}

'''Övningar:''' (Saknas tyvärr fortfarande)

'''Om du vill använda ordbok.''' I den här Wikiboken har vi gett varje substantivklass ett namn som ungefär beskriver den typiska betydelsesfären för de ingående orden. De namnen används inte i normala swahiliordböcker. Vanligtvis använder man i stället en numrering. Ofta använder man nummer från 1 till 18, i ett system som är gemensamt för alla bantuspråk. Här är substantivklassernas nummer enligt det gemensamma systemet: Djur (singularis) (Klasserna 1, 9), Djur (pluralis) (klasserna 2, 10), Växt (3), Växter (pluralis av Växt, klass 4), Frukt (5), Frukter (pluralis av Frukt, klass 6), Småsak (7), Småsaker (pluralis av Småsak, klass 8), Nymodighet (9), Nymodigheter (pluralis av Nymodighet, klass 10), Abstrakt (11, 14) och Infinitiv (15, 17).

==Ord - substantiv==
Försök lära dig de här substantiverna. De flesta av dem har du redan mött i tidigare avsnitt. I kommande övningar kommer du antagligen att möta dem igen. Om du inte lär dig alla genast - ''hakuna matata!'' (&quot;Inget problem!&quot;)
{| class=&quot;wikitable&quot;
!colspan=&quot;5&quot;|Substantiv använda i tidigare övningar
|- 
!Svenska||	Singularis	||Pluralis	||Klass	
|-
|mat, maträtter	||''chakula''	||''vyakula''	||Småsak(er)
|-
|språk, språk||''lugha''||''lugha''||Nymodighete(er)
|-
|herre, herrar||''bwana''||''mabwana''||Djur
|-
|postkontor, postkontor	||''posta''	||''posta''	||Nymodighet(er)
|-
|doktor, -er	||''daktari''	||''madaktari'' ||Frukt(er)	
|-
|far, fäder	||''baba''	||''baba''	||Djur	
|-
|mor, mödrar	||''mama''	||''mama''	||Djur
|-
|Kina||''China'' (''Uchina'')||-||Nymodighet(er)
|-
|barn, barn||''mtoto''||''watoto''||Djur
|-
|fågel, fåglar||''ndege''||''ndege''||Djur
|-
|bok, böcker||''kitabu''||''vitabu''||Småsak(er)
|-
|frihet	||''uhuru''	||-	||Abstrakt
|-
|problem||-||''matata''||Frukter
|-
|träd, käpp; träd, käppar||''mti''||''miti''||Växt(er)
|-
|bröd, bröd	||''mkate''	||''mikate''	||Växt(er)
|-	
|öga, ögon||''jicho''||''macho''||Frukt(er)
|-
|revolution||-||''mapinduzi''||Frukter
|-
|apelsin, -er||''chungwa''||''machungwa''||Frukt(er)
|-
|radioapparat, -er	||''redio''	||''redio''||	Nymodighet(er)	
|-
|skola, skolor	||''shule''	||''shule''	||Nymodighet(er)	
|-
|kött, kött||''nyama''||''nyama''||Nymodighet(er)
|-
|dag, dygn; dagar, dygn	||''siku''	||''siku''	||Nymodighet(er)	
|-
|te, -er	||''chai''	||''chai''	||Nymodighet(er)	
|-
|vän, -ner||''rafiki''||''rafiki''||Djur
|-
|människa, människor	||''mtu''	||''watu''	||Djur	
|-
|syskon, bror, syster; syskon, bröder, systrar||''ndugu''||''ndugu'' ||Djur
|}

==Adjektiv och räkneord anpassas till substantivet==
Adjektivet ''kila'' = &quot;varje&quot; är oböjligt och står före det substantiv det bestämmer. Ex. ''Kila siku'' = varje dag.  

Alla andra adjektiv och räkneord står efter substantivet – räkneorden efter adjektiven. 

En del adjektiv är '''oböjliga''', till exempel ''ghali'' (dyr). Ex: ''Kitabu ghali'' (En dyr bok). ''Chungwa ghali'' (En dyr apelsin). De flesta adjektiven är böjliga. '''Här följer adjektivens böjningsregler:'''

*'''Tillsammans med ett substantiv av klassen Djur(singularis)''' får adjektivet prefixet ''m-''. Ex: ''Mtu mzuri'' (En vacker människa). ''Rafiki mzee'' (En gammal vän). (Före en vokal blir detta ''-m'' till ''mw-''.)
 
*'''Tillsammans med ett substantiv av klassen Djur(pluralis)''' får adjektivet prefixet ''wa-''. Ex: ''Watu wazuri'' (Vackra människor). ''Rafiki wazee'' (Gamla vänner). 

*'''Tillsammans med icke-djur-substantiv''' har adjektiv ofta samma prefix som substantivet, men det finns undantag, eftersom substantiven ofta inte har något ordentligt prefix men adjektivet ska ha det. Exempel där prefixen är desamma: ''Kitabu kizuri'' (En vacker bok). ''Vitabu vizuri'' (Vackra böcker). ''Mkate mzuri'' (Ett vackert bröd). ''Mikate mizuri'' (Vackra bröd). Här är hela listan med adjektivprefix: 

Växt (''m-''), Växter (''mi-''), Frukt ('''''-'''''), Frukter (''ma-''), Småsak (''ki-, chi-''), Småsaker (''vi-, vy-''), Nymodighet ('''''n-'''''), Nymodigheter ('''''n-'''''), Abstrakt ('''''m-'''''), Infinitiv (''ku-''). 

Man kan se att för &quot;Abstrakt&quot; är adjektivets ''m-'' totalt annorlunda än substantivets ''u-'' (eller ''w-'').

Adjektiv av klassen &quot;Frukt&quot; får inget prefix, trots att vissa substantiv i den klassen börjar på ''ji-''. Klasserna &quot;Nymodighet&quot; och &quot;Nymodigheter&quot; har ofta ''n-'' även i de många fall där substantivet saknar detta ''n-''. Ex: ''Jicho zuri'' (Ett vackert öga). ''Redio nzuri'' (En vacker radioapparat / Vackra radioapparater).

Beträffande den fonetiska variationen ''ki – chi'', och i pluralis ''vi – vy'' är regeln den att man använder ''ki-'' och ''vi-'' före konsonant och varianten ''chi-'' och ''vy-'' före vokal. ''Chakula kizuri'' (Vacker mat).

Lika som böjliga adjektiv böjer man också orden ''-ingine'', (annan), ''-ingi'' (mången) , ''-ngapi'' (hur många).

:Exempel: ''Vitu vingi'' (Många saker). ''Kitabu kingine'' (En annan bok). ''Watu wangapi'' (Hur många människor). 

===Räkneord===
Lika som böjliga adjektiv böjer man också räkneorden 1, 2, 3, 4, 5, 8. (''-moja, -wili, -tatu, -nne, -tanu, -nane''.) Övriga räkneord ska man inte böja. 

:Exempel:
:''Mtu mmoja'' (en människa), ''watu wawili'' (två människor), ''watu kumi na watatu'' (tretton människor), ''watu mia moja na wanne'' (etthundrafyra människor), ''watu watanu'' (fem människor), ''watu sita'' (sex människor), ''watu saba'' (sju människor), ''watu wanane'' (åtta människor), ''watu tiza'' (nio människor), ''watu kumi'' (tio månniskor). 

:''Kitabu kimoja'' (en bok), ''vitabu viwili'' (två böcker), ''vitabu kumi na vitatu'' (tretton böcker), ''vitabu mia moja na kinne'' (etthundrafyra böcker), ''kitabu kitanu'' (fem böcker), ''kitabu sita'' (sex böcker), ''vitabu saba'' (sju böcker), vitabu vinane (åtta böcker). 

Räkneordet ska vara det sista ordet, efter adjektiven. Alltså: ''Ett'' annat bra träd → träd bra annat ett → ''Mti mzuri mwingine moja''

:Exempel:
:''Ninaleta mkate mdogo mmoja.'' (Jag tar med mig ett litet bröd.) 
:''Ninaleta mikate midogo miwili.'' (Jag tar med mig två små bröd.) 
:''Aliona mti mrefu mmoja.'' (Han såg en lång käpp.) 
:''Aliona miti mirefu miwili.'' (Han såg två långa käppar.)

===Possessiva pronomen fungerar som verb!===
Om nu räkneorden böjs som adjektiv så kunde man tycka att det borde vara det samma med en hel del andra ord också. Men de ord som betyder &quot;all&quot;, &quot;hela&quot;, &quot;den där&quot;, &quot;denna&quot;, &quot;vilken som helst&quot; och de possessiva pronomina böjs inte som adjektiv utan börjar ungefär lika som motsvarande '''''subjektprefix i verbet''''', vilket i en del fall är annorlunda än adjektivens prefix.
 
:Exempel: 
:''Jina lako nani?'' (Vad är ditt namn?)
:Mitt hela träd → Träd helt mitt → ''Mti wote wangu'' (Subjektprefixet för Växt, som är ''u-'', blir till ''w-'' före vokal.)

'''Här följer ord som fungerar som verb, så som de blir att se ut enligt några olika substantivklasser.''' Efter lite studerande av tabellen kan du ungefär gissa dig till övriga klassers former.

{| class=&quot;wikitable&quot;
!Svenska||Swahilistam||Djur(sing)||Djur(plur)||Småsak||Småsaker||Nymodighet||Nymodigheter
|-
|hela, alla|| ''-ote''|| - ||''wote''||''chote''||''vyote''||''yote''||''zote''
|-
|den där, det där, de där|| ''-le''||''yule''||''wale''||''kile''||''vile''||''ile''||''zile''
|-
|denna, detta, dessa||''h--''||''huyu''||''hawa''||''hiki''||''viki''||''hii''||''hizi''
|-
|vilken/vilket/vilka som helst||''- -ote''||''ye yote''||''wo wote''||''cho chote''||''vyo vote''||''yo yote''||''zo zote''
|-
|min, mitt, mina|| ''-angu''||''wangu''||''wangu''||''changu''||''vyangu''||''yangu'' ||''zangu''
|-
|din, ditt, dina|| ''-ako''||''wako''||''wako''||''chako''||''vyako''||''yako''||''zako''
|-
|hans, hennes, dess|| ''-ake''||''wake''||''wake''||''chake''||''vyake''||''yake''||''zake''
|-
|vår, vårt, våra|| ''-etu''||''wetu''||''wetu''||''chetu''||''vyetu''||''yetu''||''zetu''
|-
|er, ert, era|| ''-enu''||''wenu''||''wenu''||''chenu''||''vyenu''||''yenu''||''zenu''
|-
|deras|| ''-ao''||''wao''||''wao''||''chao''||''vyao''||''yao''||''zao''
|}

(Man kan i den här listan se några avvikelser jämfört med verkliga verb. I klassen Djur har de prefixet ''y(u)-'' eller ''wa-'' i stället för ''a-''. Och orden för denna/detta/dessa bildas på följande lustiga sätt: Efter begynnelsebokstaven ''h'' kommer vokalen från subjektprefixet, och därefter det kompletta subjektprefixet.)

Hur ska man komma ihåg detta? Hur ska man förstå det? Kanske man ska försöka leva sig in i ett annat sätt att se på possessiva pronomen än i svenskan där de bär ungefär samma utrum-neutrum-markörer som adjektiv. De är nästan verb! (Trädet &quot;helar&quot;, &quot;minar&quot;!) När man säger: ”Mina tre goda apelsiner” tvingas vi inte bara ändra ordföljden: ”apelsiner goda tre mina” och ordningsföljden på ordelementen: ”er-apelsin a-god a-tre a-min. Det ska också vara liksom något slags verb-böjning på det sista ordet: ”er-apelsin a-god a-tre ar-a-min”. ''Machungwa mazuri matatu yangu''. 

(Om man tänker på det sättet när man sätter in denna fras i en sats, då blir det ju liksom två verb i samma sats. Det känns ovant när man är van vid svenskan, där det bara får finnas ett finit verb i varje sats. Men swahili bekymrar sig inte om det. Distinktionen mellan finita och infinita verbformer är en annan.)

:Exempel:
:''Walimu wote wanasoma vizuri'' (Alla lärare läser bra.)
:''Ukienda shuleni sasa utaona mtoto yeyote.'' (Om du går till skolan nu kommer du att se vilket barn som helst.)
: ''Ndugu yango mdogo anakwenda.'' (Mitt lilla syskon kommer.) Det vanliga ''a'' har blivit ''y''.

==Ord - adjektiv och adverb==
Försök lära dig följande ord. En del av dem har du redan mött. Om du inte lär dig alla genast - ''hakuna matata!'' 
{| class=&quot;wikitable&quot;
!Svenska||Swahili||Exempel
|-
|nu||''sasa''||''Usije sasa!'' (Kom inte nu!)
|-
|i morgon||''kesho''||''Uje kesho!'' (Kom i morgon!'')
|-
|varje||''kila''||''Usije kila siku!'' (Kom inte varje dag!)
|-
|dyr||''ghali''||''Anauza chakula na redio ghali.'' (Hen säljer mat och billiga radioapparater. Eventuellt: Hen säljer billig mat och en billig radioapparat.)
|-
|synnerligen, väldigt||''sana''||''Bwana mzee sana.'' (Herrn är mycket gammal.)
|-
|gammal||''-zee''||''Bwana mzee alikufa'' (Den gamle herrn dog.)
|-
|stor||''-kubwa''||''Ndege mkubwa hakufa.'' (Den stora fågeln dog inte.)
|-
|lång||''-refu''||''Mabasi marefu yalikuja.'' (De långa bussarna kom.)
|-
|vacker||''-zuri''||''Kitabu kizuri.'' (Boken är vacker.)
|-
|liten||''-dogo''||''Utaona mtoto mdogo.'' (Du kommer att se ett litet barn.)
|-
|nära||	''karibu''||''Karibu!'' = Välkommen!
|-
|långt borta, fjärran||	''mbali''||''Mchina alikwenda mbali sana.'' (Kinesen gick mycket nära.)
|-
|i dag||	''leo''||''Utakuja kesho au leo?'' (Kommer du i morgon eller i dag?)
|-
|nere, ner||	''chini''||''Ninakaa chini.'' (Jag bor nere.)
|-
|uppe, upp|| ''juu'' ||''Rafiki wangu anakwenda juu.'' (Min vän går upp.)
|}

==Verbens suffix==
Verb slutar ofta på vokalen ''-a'', men andra vokaler är också möjliga. Genom att ändra denna normala slutvokal kan man förändra betydelsen på verbet.

I denna tabell ges ''ungefärliga'' ordslut. (I själva verket kan en del av formerna vara lite annorlunda på grund av inflytande från närliggande ljud. Med tabellens hjälp kan man känna igen verbformer som man möter och göra sig förstådd, men den garanterar varken korrekt uttal eller stavning.)

{| class=&quot;wikitable&quot;
|'''Form'''||'''Svensk motsvarighet'''||'''Swahili'''||'''Infinitiv form'''||'''Modifierat ordslut'''
|-
|Inversiv||o- (uttrycker verklig konträr motsats)||	''-ua''|| 	''Ninavaa'' (Jag klär mig)
''Unafunga'' (Du stänger)
|	''Ninavua'' (Jag klär av mig)
				''Unafungua'' (Du öppnar)
|-
|Kausativ||	få att...||	''-isha, -esha''||	''Anafika'' (Hen kommer)|| 	''Anafikisha'' (Hen får/hjälper någon att komma, tar hit)
|-
|Applikativ||	med-, om-, till-||	''-ea, -ia''||	''Tunaleta'' (Vi hämtar, har med oss)||	''Tunaletea'' (Vi hämtar hit)   
|-
|Passiv|| man..., -s||	''-wa''||	''Mnakunya'' (Ni urinerar)
''Wanapika chakula'' (De kokar mat)
|	''Mnakunywa'' (Ni dricker)
				''Cxakula kinapikwa'' (Maten kokas, maten blir kokad) 
|-
|Stativ||	vara ...-ad, vara ...-bar
|	''-ika, -eka,''
''-ka''
|	''Ninapenda'' (Jag älskar)
''Unakiangua'' (Du kastade ner den)
|	''Nimependeka'' (Jag är älskad)
				''Kikombe kinaanguka'' (Koppen faller, koppen är kastad)
|-
|Reciprok||	... varandra|| ''-na''||	''Tutaona!'' (Vi kommer att se!)||		''Tutaonana!'' (Vi kommer att ses! = ”Hej så länge!”)
|}

Ordböcker brukar innehålla de vanligaste formerna med modifierat ordslut.

Exempel: ''kwenda'' = gå, ''kwendesha'' = få att gå, föra, ''mwendesha'' = förare. Chaufför är ''mwendeshaji''. (Suffixet ''-ji'' anger yrkesmässighet.) En synonym är lånordet &quot;derewa'', från engelskans &quot;driver&quot;.

==Ord - verb och substantiv==
En del av orden nedan har du redan mött, andra är det värt att lära sig för att utvidga sitt ordförråd.
{| class=&quot;wikitable&quot;
!Svenska||Swahili||Exempel eller kommentarer
|-
|klä sig, var- klädd||''-vaa''||''Kesho nitavaa.'' (I morgon ska jag klä på mig.)
|-
|öppn-||''-fungua''||Inversiv av ''-funga'' (stäng-). ''Alikifungua.'' (Hen öppnade den.) 
|-
|anländ-	||''-fika''||''Uhuru ulifika.'' (Friheten kom.) ''Alifikaje?'' (Hur anlände han?)
|-
|hämt-||''-leta''||''Nitamletea chai.'' (Jag ska hämta te.)
|-
|drick-|| ''(ku)nywa''||Passiv av ''(ku)nya'' (urinera) ''Tunakunywa maji.'' (Vi dricker vatten.)
|-
|lag- mat||''-pika''||''Nitampikea chakula.'' (Jag ska laga mat till er.)
|-
|fall-||''-anguka''||Stativ av ''-angua'' (tapp-). ''Kitabu kimeanguka.'' (Boken har fallit.)
|-
|vilj- (ha), önsk-	|| ''-taka''||''Unataka chungwa?'' (Vill du ha en apelsin?) ''Nataka kulala.'' (Jag vill sova.)
|-
|sök-	||''-tafuta''||''Nitatafuta redio.'' (Jag söker radion.)
|-
|läs-	||''-soma''||''Walisoma vitabu.'' (De läste böcker.)
|-
|hjälp-||	''-saidia''||''Nitakusaidia kutafuta?'' (Ska du hjälpa mig att söka?)
|-
|sov-||	''-lala''||''Ataka kulala.'' (Hen vill sova.)
|-
|slå-, (gör-)	||''-piga''||''Usinipige!'' (Slå mig inte!) ''Alipiga picha'' (Hen tog en bild.)
|-
|slut-||	''-isha''||''Nimekwisha kulala.'' (Jag slutade sova.)
|-
|känn-, hör-, lyd-||	''-sikia''||''Tulisikia redio.'' (Ni hörde radion.)
|} 
{| class=&quot;wikitable&quot;
!Svenska||Singularis||Pluralis||Klass||Kommentar eller exempel
|-
|kopp, -ar||''kikombe''||''vikombe''||Småsak(er) ||''Kikombe kimeanguka.'' (Koppen har fallit.)
|-
|kniv, -ar||''kisu'' ||''visu''||Småsak(er)||''Tuletee kisu'' (Donu trancxilon, vi ambaux.) ''Ulikifungua kwa kisu.'' (Du öppnade den med kniv.)
|-
|sak, -er	||''kitu''	||''vitu''	||Småsak(er)||
|-
|lärare, lärare||''mwalimu''||''walimu''||Djur||''Mwalimu anafanya kazi.'' (Läraren arbetar.)
|-
|arbete, -n||''kazi''||''kazi''||Nymodighet(er)||''Ulifanya kazi.'' (Du arbetade.)
|-
|bild, -er||''picha''||''picha''||Nymodighe(er)t||Som engelskans &quot;picture&quot;. ''Nitapiga picha.'' (Jag ska ta en bild.)
|-
|cykel, cyklar||	''baisikeli, baiskeli''||	''baisikeli, baiskeli''||	Nymodighet(er)||	Som i engelskan.
|-
|viting, -ar||	''mzungu''	||''wazungu''||	Djur||''Mzungu anapika chakula.'' (Vitingen lagar mat.)	
|-
|indier, indier	||''Uhindi''	||-	||Nymodighet(er)||	
|-
|dörr, -ar	||''mlango''	||''milango''	||Växt(er)||''Ufungue mlango.'' (Öppna dörren.)
|-	
|ananas, -ar||	''nanasi''	||''mananasi''	||Frukt(er)||''Mananasi yamekwisha.'' (Ananasarna är slut.)	
|-
|buss, -ar	||''basi''	||''mabasi''	||Frukt(er)	||Som engelska &quot;bus&quot;.
|-
|motorcykel, motorcyklar||	''pikipiki''||	''mapikipiki''||	Frukt(er)	||Som motorljudet. ''Alifika kwa pikipiki.'' (Han kom med motorcykel.)
|-
|bil, -ar	||''motokaa, gari''||''motokaa, gari''||	Nymodighet(er)	||Liknar engelska &quot;motor&quot; + &quot;car&quot;, de facto ''moto'' = eld
|}

==Saga – version 2==
Sedan senaste version av sagan har kursen gett besked om adjektiv, possessiva pronomen och substantivklasser. Med kunskap om detta kan du förhoppningsvis lätt läsa denna andra version av sagan. 
{| class=&quot;wikitable&quot;
!Swahilitext||Kommentarer och nya ord
|-
|''Mtoto mdogo anapenda kuvaa koti lake nyekundu. Kwa hiyo watu wote anasema mtoto ni &quot;Koti Nyekundu&quot;.||''kwa hiyo'' = därför. ''koti'' = kappa. ''-ekundu'' = röd.
|-
| ''Siku moja mama yake anasema: &quot;Bibi yako ana malaria. Nenda hospitali.&quot; Mtoto anakwenda. Mbwa witu anasema: &quot;Unakwenda wapi?&quot; Mtoto anasema: &quot;Bibi yangu ana malaria. Ninamletea chakula.&quot; ||''witu'' = djungel, ''mbwa witu'' = sjakal. ''-letea'' = ha med sig till (applikativ av ''leta'' = ha med sig).
|-
|''Mbwa mwitu anakwenda hospitali, anasema: &quot;Hodi, hodi!&quot;. Bibi anasema, &quot;Ni nani?&quot; Mbwa Mwitu anasema, &quot;Ni Koti Nyekundu&quot;. Bibi anasema: &quot;Karibu!&quot; Mbwa mwitu anakwenda ndani, anamkula bibi. Anavalia nguo za Bibi.||''valia'' = klä sig i (applikativ av ''vaa'' = klä sig). ''nguo'' = kläde(r).
|-
|''Mtoto anafika hospitali, anasema: &quot;Hodi, hodi!&quot; Mbwa Witu anasema: &quot;Karibu!&quot; Mtoto anakwenda ndani. Mtoto anasema: &quot;Macho yako makubwa sana!&quot; Mbwa Witu anasema: &quot;Kwa hiyo nitakuona vizuri.||''jicho'' = öga, ''macho'' = ögon. ''vizuri'' = bra.
|-
|''Mtoto anataka kusema zaidi, lakini mbwa witu anataka kufisha mtoto.||  ''zaidi'' = mera. ''kufisha'' = döda (kausativ form av verbet ''-fa'' = dö).
|-
|''Daktari anasema: &quot;Bibi yako yuko wapi?&quot; Mtoto anasema: &quot;Sijui.&quot; Bibi anasema toka ndani ya mbwa mwitu: &quot;Bibi ni ndani.&quot; ||''yuko'' = befinna sig. ''toka'' = ur, från. 
|}
En tredje version av denna saga kan du läsa senare, när mer av grammatiken har förklarats.

==Om ordens roller i satsen==
I satser som har både verb och substantiv kan man beskriva deras rollfördelning så här:

Substantiven regerar och utövar inflytande, tvingar andra delar av satsen att bära tecken som bevisar deras underkastelse under substantivet. De flesta adjektiven, en del räkneord och andra gör detta genom att ta substantivets prefix. Verben bär sina egna prefix, som snarare hänvisar till substantiv än uttrycker underkastelse.

Verben styr inte som substantiven. De regisserar och administrerar relationerna mellan substantiven (inklusive deras följe av underordnade adjektiv). Här följer ett exempel på hur situationen kan vara i en sats med tre substantiv och ett verb:

Substantiv nummer 1 säger: vilket, vilken klass och hur många. Dess följeslagare säger: hurudan (adjektiv), hur många (räkneord) och om det är någon  annan.

Substantiv nummer 2 och substantiv nummer 3 knyter på samma sätt komplement till sig, genom en order att de ska ha liknande begynnelseljud. Tillsammans med  substantivet självt säger de: vilket, vilken klass, hur många, hurudan, om det är någon annan.

Verbet å sin sida säger vilket av substantivföljena som ska vara subjekt, vilket som ska vara objekt, vilken handlingen är, när handlingen sker, om det är en fråga eller en uppmaning, om det är en osäkerhet eller en nekning.

:Exempel:

:Substantiv 1: ''Watoto'' (Klass Djur(plur)), Substantiv 2: ''Kisu'' (Klass Småsak), Substantiv 3: ''Siku'' (Klass Nymodighet), Verb: ''-taka''

::Substantiv 1 knyter till sig: ''-kubwa'',''-tatu'' – alltså ''watoto wakubwa watatu''. 

::Substantiv 2 knyter till sig: ''-ingine'' – alltså ''kisu kingine''

::Substantiv 3 knyter till sig: ''moja'' – alltså ''siku moja''

::Verbet tar suffixen ''wa-'', ''na-'', ''i-'' . Det blir alltså ''wanaitaka''. Med dem visar det att subjektet är Djur(plur), alltså ''watoto'', att tiden är presens, att objektet är Småsak, alltså ''kisu''.
 
:På grund av detta säger satsen: ”Tre stora barn vill ha en annan kniv”. 

:Om substantiv 3 säger verbet ingenting. Det gäller därför satsen i sin helhet – ”En dag vill tre stora barn ha en annan kniv.” Betydelsen är klar även om man inte vet någonting om ordföljden. Det betyder inte att man har rätt att lägga orden hur som helst. De måste följa så här: ''Siku moja watoto wakubwa watatu wanaitaka kisu kingine.''

==Om orddelarnas roller== 
Ett substantiv har efter sina begynnelsebokstäver (&quot;prefixet&quot;) en stam med en ganska allmän betydelse. Den  är ofta inte ett ord utan antyder bara en idésfär. Endast tillsammans med ett speciell &quot;prefix&quot;, som anger klass, blir den ett ord.

:Exempel: ''-tu'' är något slags väsen eller ting. ''M-tu'' är människa. ''Wa-tu'' är människor, folk. ''Ki-tu'' är liten sak. ''Jitu'' är jätte.

På samma sätt har ett verb sin stam. Tillsammans med prefixet ''ku-'' och suffixet ''-a'' är den ett verb, men betydelsen kan modifieras av ett annat suffix i stället för ''-a'', och rollen i satsen kan ändras av prefix.

Samma stammar kan fungera såväl i substantiv och verb:

''-fung-'' är något om ”stäng-”. ''kufunga'' är '''infinitiv''', alltså en form av ett verb (att stänga). Men ett infinitiv är också en substantivklass: Alltså ''kufungo'' = stängande. Klassangivaren ''ku-'' kan man ändra till ''ki-'' ('''Småsak'''): ''kifungo'' = knapp, knäppe, hyska, parentes, klammer; eller till ''m-'' ('''Växt'''): ''mfungo'' = anknytning, länk, pakt, konklusion; eller till ''u-'' ('''Abstrakt''') ''ufungo'' = släkting.

Om man i stället för suffixet ''-a'' i ''kufunga'' = stänga, använder '''inversiv''' ''-ua'', då får man ''kufungua'' = öppna, eller (sett som ett substantiv) öppnande. '''Småsak'''-prefixet ''ki-'' ger ''kifunguo'' (eller ''kifungua'') öppnare, plur ''vifunguo''. '''Växt'''-prefixet ''m-'' ger ''mfunguo'' = öppnande, början, vilket bland annat betecknar månaderna efter Ramadan. '''Abstrakt'''-ändelsen ger ''ufunguo'', vilket lite förvånande betyder nyckel.

Med det '''stativa''' ''-ka'' får man ''kufunguka'' = lossna, öppnas.

Om i stället för suffixet ''-a'' i ''kufunga'' = stänga, man använder '''passiva''' ''-wa'', får man ''kufungwa'' = stängas. Med prefixet ''m-'', som är vanligt i klassen '''Djur(sing)''', får man ''mfungwa'' = fånge, pluralis ''wafungwa''.

Exemplet ovan avsåg att ge en idé om hur man kan tolka långa ord. En nybörjare lyckas däremot inte alltid med att själv konstruera nya ord felfritt. Det lönar sig att vara lite försiktig med självuppfunna ord.

==Verbet &quot;att vara&quot;==
'''Om predikativet är ett adjektiv''' ska man inte använda något verb över huvud taget. I en sats som &quot;Vännen är lång&quot; ska man alltså helt enkelt säga: ''Rafiki mrefu''. Det betyder att det inte är någon skillnad mellan ”vännen är lång” och ”den långa vännen”.
 
'''Om predikativet  är substantiv''', får man däremot inte göra på det sättet. Ibland använder man då verbet ''kuwa'', som egentligen betyder &quot;att bli&quot; men som också kan betyda ”att vara”. 
 
:Exempel: ''Nilikuwa mwalimu'' = Jag blev lärare. Jag var lärare.
  
För presensformen, &quot;är&quot;, får man inte använda ''kuwa''. I presens har den alltför stark betydelse av &quot;bli&quot;. Då ska man använda det speciella verbet ''ni'', som inte kan få några som helst prefix, så som normala verb kan. ''Mwalimu ni Mtanzania'' (Läraren är tanzanier). ''Kitu ni redio.'' (Saken är en radio.)

Eftersom verbet ''ni'' saknar subjektprefix kan man inte göra på det gängse sättet för att ange subjektet. Ibland använder man förstås substantiv, som i exemplen ovan. Om subjektet inte är substantiv, då gör man som i svenskan och använder personligt pronomen, för swahili har faktiskt sådana även om de inte används så mycket, eftersom subjektprefixet brukar göra jobbet. De självständiga personliga pronomina är ''mimi'' (jag), ''wewe'' (du), ''yeye'' (han/hon/hen, ''sisi'' (vi), ''ninyi'' (ni), ''wao'' (de).
 
:Exempel: ''Mimi ni mwalimu, wewe ni nani?'' (Jag är lärare, vad är du?) ''Yeye ni mwalimo.'' (Hen är lärare.) ''Sisi ni watu.'' (Viär människor.) ''Ninyi ni watoto.'' (Ni är barn.)  ''Wao ni mabwana.'' (De är herrar.) 

Den nekande formen av ''ni'' (är) är ''si'' (är inte):
   
:Exempel: ''Mimi si mwalimu, wewe si nani?'' (Jag är inte lärare, vad är du inte?) ''Yeye si mwalimo.'' (Hen är inte lärare.) ''Sisi si watu.'' (Vi är inte människor.) ''Ninyi si watoto.'' (Ni är inte barn.) ''Wao si mabwana.'' (De är inte herrar.)
 
'''Om det svenska ordet &quot;att vara&quot; står med ett platsuttryck''' använder swahili de speciella ''-ko'', ''-po'', ''-mo''. De ska ha subjektprefix men inte tidsprefix. Exempel: ''Nipo Tanzania.'' (”Jag är i Tanzania&quot;.) ''Mwalimo yumo shule.'' (Läraren är inne i skolan.) ''Yupo shule.'' (Hen är vid skolan.) När Svenskan behöver en preposition, saknas den ofta i swahili. Prepositionens idé finns redan i verbet. ''-ko'' betyder &quot;vara vid/på/i&quot; (någon plats). ''-po'' betyder också &quot;vara vid/på/i&quot;, men i fråga om en bestämd plats. ''-mo'' betyder &quot;vara inne i någonting&quot;.

==Verbet &quot;att ha&quot;==
Ordet ''na'' betyder &quot;och&quot; eller &quot;med&quot;. Det kan också fungera som ett verb, med subjektprefix men utan andra prefix. Då betyder det ”att ha”. 

:Ex: ''Nina kitabu.'' (Jag har en bok.) ''Una chakula.'' (Du har mat.) ''Ana kazi.'' (Hen har arbete (arbeten).) ''Tuna matata'' (Vi har problem.), ''Mna redio.'' (Vi har radioapparat (radioapparater)), ''Wana macho.'' (De har ögon.)

Nekande former uttrycker man på vanligt sätt med nekande prefix, alltså ''h(a)-'' utom i första person presens som är ''si-''.

:Ex: ''Sina kitabu.'' (Jag har inte en bok.) ''Huna chakula.'' (Du har inte mat.) ''Hana kazi.'' (Hen har arbete(n).) ''Hatuna matata.'' (Vi har inte problem.) ''Hamna redio'' (Ni har inte radio.) ''Hawana macho.'' (De har inte ögon.)

Verbet ''-na'' tar också normala subjektprefix för alla andra substantivklasser:

:Ex: ''Kitabu kina picha''. (Boken har bild(er).) ''Vitabu vina picha''. (Böckerna har bild(er).)

För andra tidsformer måste man använda verbet ''kuwa'' (bli) tillsammans med det oböjda ordet ''na'' (med).

:Ex: ''Nilikuwa na kitabu.'' (Jag hade en bok.) ''Nitakuwa na kitabu.'' (Jag kommer att ha en bok.)

==Prepositioner== 

'''Swahiliordet ''-a''''' motsvarar närmast den svenska prepositionen &quot;av&quot; eller den engelska &quot;of&quot;, men den har mer vidsträckt användning och betydelse. Den används framför allt mellan två substantiv för att uttrycka ägande, tillhörighet eller annan förbindelse, ofta motsvarande svensk genitiv, adjektiv eller sammansatt ord. 

:'''Övning:''' 
:Försök översätta uttrycket: ''Umoja wa mataifa''. ''Taifa'' betyder &quot;land&quot;. 

:Hjälp: ''Mataifa'' verkar vara pluralis av ''taifa'', eftersom ''ma-'' är ett vanligt pluralisprefix (klass Frukter).

:''Moja'' betyder &quot;en&quot;. Prefixet ''u-'' är typiskt för substantiva av klass Abstrakt och antyder alltså en abstrakt betydelse, kanske ''enhet'', ''enighet''.

:''Wa'' skulle kunna vara prepositionen ''-a'' med något prefix ''w-''.

:Alltså - &quot;Länders enhet&quot;, &quot;land-enhet&quot;, &quot;Enhet av nationer&quot;... '''Lösning:'' ''Umoja wa mataifa'' betyder &quot;Förenta nationerna&quot; 
   
Detta ''-a'' är mycket viktigt och används ofta. De flesta andra swahiliprepositionerna uttrycker man genom att kombinera ett adverbial med denna universalpreposition ''-a'': 

''juu ya'' = på, över, ''badala ya'' = i stället för, ''wakati ya'' = medan, ''baada ya'' = efter, ''kando ya'' = bredvid, ''kabla ya'' = före, ''chini ya'' = under. (Även i svenskan bildar vi en del prepositioner genom kombinationsmetoden, till exempel &quot;i stället för&quot;, &quot;på sidan om&quot;, &quot;på undersidan av&quot;.)

Det som är svårt med ''-a'' är att man måste förse den med rätt prefix. Den uppgiften är särskilt svår för dem som är bekanta med tyskans sammandragning av prepositioner med genusberoende artiklar. Swahilis ''-a'' måste anpassas till det '''''föregående substantivets''''' substantivklass. (I tyskan är det däremot det ''efterföljande'' substantivet som reglerar prepositionernas skepnad: an → am, für → fürs, in → im, om verbet ''efteråt'' är av neutralt genus.)

:Ex: ''Habari za watoto'' (&quot;Informationer om barnen.&quot;) Prefixet är ''z-'' genom inflytande från ''habari'' av klass Nymodigheter.
:''Umoja wa mataifa'' Prefixet är ''w-'' (en variant av ''u-'', använd före vokal) genom inflytande från ''umoja (klass Abstrakt).

Prefixen är desamma som i possessiva pronomen. De är alltså mycket lika verbens subjektprefix (som dessa är före en vokal). Den enda viktiga skillnaden är klassen Djur(sing): Den har ''wa-'', alltså samma prefix som Djur(plur).

Tabellen visar prepositionen ''-a'' enligt alla klasser, och för jämförelse andra prefix i samma klass.
{|class=&quot;wikitable&quot;
!Klass||Preposition||&quot;Min&quot;||Ex. med subjektprefix||Ex. på objektprefix||Ex. med &quot;substantivprefix&quot;
|-
|Djur(sing)||''wa||''wangu||''anafika||''ninamwona||''mtu, rafiki, kijana''
|-
|Djur(plur)||''wa||''wangu||''wanafika||''niliwaona||''watu, rafiki, vijana
|-
|Småsak||''cha''||''changu||''kinafika||''nilikiona||''kitu, chakula
|-
|Småsaker||''vya||''vyangu||''vinafika||''niliviona||''vitu, vyakula
|-
|Infinitiv||''kwa||''kwangu||''kunafika''||''nilikuona''||''kusema, kwenda
|-
|Abstrakt||''wa''||''wangu||''unafika||''niliuona||''umoja
|-
|Växt||''wa||''wangu||''unafika||''niliuona||''mti
|-
|Växter||''ya||''yangu||''inafika||''niliiona||''miti
|-
|Frukt||''la||''langu||''linafika||''nililiona||''jicho, chungwa
|-
|Frukter||''ya||''yangu||''yanafika||''niliyaona||''macho, machungwa
|-
|Nymodighet||''ya||''yangu||''inafika||''niliiona||''nyama, shule
|-
|Nymodigheter||''za||''zangu||''zinafika||''niliziona||''nyama, shule
|-
|}
  
:Ex: ''Hali ya hewa ya Afrika ya Mashariki'' (Ordagrant: &quot;Förhållandena av vädret av Afrika av öster&quot;, Östafrikas klimat)

:Mycket vanliga hälsningsfraser: ''Habari za kazi?'' (Informationer om arbetet?) ''Habari za watoto?'' (Informationer om barnen?) ''Habari za siku nyingi?'' (Informationer om många dagar?) Svaret ska vara ''Nzuri!'' (Goda!) eller ''Nzuri sana!'' (Mycket goda!).

Eftersom prefixet före ''-a'' rättar sig efter det ''föregående'' substantivet, är det strängt taget fel att kalla ordet ''-a'' för preposition. Ordet ''pre-position'' betyder ju &quot;plats före&quot;-ord, och detta ''-a'' är ju i själva verket ett ''plats efter''-ord. Men ''-a'' fungerar ju ofta som svenska prepositioner, om man bara håller i minnet att de i fråga om klass ska lyda substantivet före.

'''Mera riktiga prepositioner''' finns det i swahili mycket få av. 

'''''na''''' fungerar som de svenska prepositionerna &quot;med&quot; och &quot;vid&quot;, men också som &quot;och&quot;.  

'''''kuhusu''''' betyder &quot;om, beträffande, rörande&quot;. Ordet är infinitiv av ett verb med betydelsen &quot;handla om&quot;, &quot;röra&quot;.

'''''katika''''' betyder &quot;i, &quot;på&quot;, &quot;ur&quot;, &quot;av&quot;. Det är alltså en mycket allmän rumspreposition. Mer om rumsuttryck kan man läsa i nästa kapitel. I fråga om tid betyder ''katika'' &quot;medan&quot;.

'''''kwa''''' betyder &quot;till&quot; eller &quot;hos&quot;. Det är i själva verket en form av ''-a'', med prefixet ''ku-'', som betecknar plats. Mer om detta prefix står det i nästa kapitel.

==Platsuttryck==

===Substantivklass för plats===
Vi ska nu behandla en substantivklass, som vi inte beaktade tidigare. Vi kallar den &quot;Plats&quot;. Man kan fråga sig om de ord som hör till denna klass verkligen är substantiv. På svenska är de snarast adverb. I swahili är denna skillnad inte viktig. Ordet &quot;China&quot; kan betyda både &quot;Kina&quot; och &quot;i Kina&quot;, rentav &quot;från Kina&quot; och &quot;till Kina&quot;. Platsnamn har sådan dubbelbetydelse och också andra ord som klart anger en plats. För andra substantiv (icke-djur) kan man göra plats av dem med prepositionen ''katika'' eller suffixet ''-ni'' . 

Samtidigt som platssuffixet ''-ni'' tillkommer förlorar substantivet sin klass och får klassen &quot;Plats&quot;. Denna klass är egentligen tre klasser, trots att ordet är det samma med samma suffix ''-ni'': 

Klassen &quot;Bestämd plats&quot; (nummer 16), ger prefixet ''pa-'' till verb, possessiva pronomen och liknande. 

Klassen &quot;Någon plats&quot; (nummer 17), ger prefixet ''ku-'' (eller ''kw-'') till verb, possessiva pronomen och liknande.  

Klassen &quot;Plats inuti&quot; (nummer 18), ger prefixet ''mu-'' till verb, possessiva pronomen och liknande.

:Exempel: ''Shule yangu'' (Min skola. Klassen Nymodigheter), ''Shuleni pangu'' (I/till/från min skola), ''Shuleni kwangu'' (Vid/kring/till/från min skola), ''Shuleni mwangu'' (Inne i/in i/ut ur min skola). 

Till klassen &quot;Plats&quot; hör också ordet ''mahali'', som betyder &quot;plats, på en plats, vid en plats, i något&quot;. Ex: ''Mahali kulikuwa kuzuri.'' (Platsen blev vacker.) ''Mahali munakuwa muzuri.'' (Inne på platsen blev det vackert.) 

Verbet ''-na'' (att ha) med prefixet ''ku-'' och utan något som helst platssubjekt betyder &quot;existerar, finns&quot;. Också ''pa-'' och ''mu-'' ger denna betydelse. 

:Exempel: 

:''Kuna kitabu.'' (Det finns en bok.) ''Kuna chakula na maji na chai'' (Det finns mat och vatten och te.)

:''Shule haina vitabu.'' (Skolan har inte böcker.) ''Shuleni hapana umeme.'' (I skolan finns det inte böcker.) ''Shuleni hakuna maji ya kunywa.'' (Vid skolan finns det inte dricksvatten.) ''Shuleni hamna vitabu.'' (Inne i skolan finns det inte böcker.)

''Hapana matata.'' (Det finns inte problem där.) ''Hamna matata.'' (Det finns inte problem där inne.) ''Hakuna matata.'' (Det finns inte problem någonstans.)

===Verben ''-fika'', ''-toka'' visar riktning===
''Katika'' och ''-ni'' säger något om platsen men ingenting om riktningen. För att ange riktning använder man verben ''-fika'' och ''-toka''. Ex: ''Ninafika shuleni'' (Jag anländer till skolan.) ''Ninatoka shuleni.'' (Kommer från skolan.) 

Om handlingen varken har riktningen &quot;till&quot; eller &quot;från&quot;, kan man till exempel säga. ''Ninakaa shuleni.'' (Jag bor på/vid/i skolan.) 

I stället för ''kaa'', som ibland är för speifikt (innehåller idén om bosättning), finns det tre speciella verb, som bara anger ren plats:
{|class=&quot;wikitable&quot;
!'''Verb'''||'''Betydelse'''||'''Exempel'''
|-
|''-ko''||är på, i, vid||''Redio iko mezani'' (Radion är på bordet.) ''– Mwalimo yuko wapi? – Yuko mezani.'' (– Var är läraren? – Han är vid bordet.)   
|-
|''-po||är på, i, vid||''Yupo hapa.'' (Han är här.)
|-
|''-mo||är inne i||''Yumo shuleni.'' (Han är inne i skolan.)
|}

Dessa tre verb tar inte tidsprefix. De anger alltid nutid. 

Subjektprefixen är de vanliga, förutom att klassen Djur(sing) får prefixet ''yu-'' i stället för ''a-''.

==Saga – version 3==
I denna tredje version av samma saga som tidigare kommer vi nu att använda tidsprefixet ''ka-'', som vi berättade om i kapitlet ”Läs swahi”. Det används när man berättar om något i det förflutna. Lägg märke till att korta verb som ofta behåller infinitivmärket ''ku-'' (eller ''kw-''), ''inte'' gör det efter prefixet ''ka-'':  ''alikuja'' → ''akaja''. ''alikwenda → akaenda.  
{| class=&quot;wikitable&quot; 
!Swahilitext||Kommentar och nya ord
|-    
|''Palikuwa na mtoto mmoja. Kila siku alivaa koti lake nyekundu. Kwa hiyo, watu wote walimwita, &quot;Koti Nyekundu&quot;. Siku moja mama yake alimpa kikapu akamsemea, &quot;Bibi yako ana malaria. Nenda kwake mletee chakula hiki kizuri. ||''kikapu'' = korg ''kwake'' = ''ku-ake'' = hennes (om plats). ''mletee'' = hämta till henne, skulle hämta till henne (konjunktiv med objektprefix av applikativ av ''leta''.)
|-
|''Koti Nyekundu akaleta kikapu kile, akaenda zake. || ''akaenda zake'' = hon går sina. Underförstått objekt: sina vägar.
|- 
|''Wakati anakwenda, aliona maua mazuri sana. ||''ua'' = blomma (Växt), ''maua'' = blommor (Växter).
|-
|''Mbwa Mwitu alimwona Koti Nyekundu. Koti Nyekundu akamsema Mbwa Mwitu, &quot;Ninachuma maua ya bibi yangu. Mbwa Mwitu akasemea, &quot;Ah! Vizuri. Na bibi yako hakaa wapi?&quot;||''-chuma'' = samla.
|-
|''Koti Nyekundu alionyesha, akasema, &quot;Huko huko, karibu na njia&quot;.||''huko'' = där. ''njia'' = väg.
|-
|''Mbwa Mwitu akaenda mpaka nyumbani kwa bibi!||''mpaka'' = tills.
|-
|''Alipofika mlangoni akapiga, &quot;Hodi!&quot;||''mlango'' = dörr. ''-piga'' = slå, knacka.
|-
|''Bibi akasema, &quot;Ni nani?&quot; Mbwa Mwitu kwa sauti tamu akasema, &quot;Ni Koti Nyekundu&quot;. Bibi akasema, &quot;Karibu mtoto wangu!&quot;||''sauti'' = röst. ''tamu'' = mild, söt.
|-
|''Kumbe! Mbwa Mwitu akafungua mlangu, akamkula Bibi! Akavalia nguo za bibi. Akajitia kitandani mwake. Baadaye kidogo, Koti Nyekundu akafika mlangoni akapiga, &quot;Hodi!&quot;||''kumbe!'' = Va! Oj!. ''tia'' = lägga, sätta. ''kitanda'' = säng.
|-
|''Mbwa Mwitu akasema kwa sauti ndogo, &quot;Karibu, mtoto wangu&quot;. Koti Nyekundu akaenda ndani, akamwona bibi yake. Koti Nyekundu akasema, &quot;Bibi, una macho makubwa sana!&quot; Mbwa Mwitu akasema, &quot;Yananifaa kukuona wewe, mtoto wangu&quot;. ||''kufaa'' = passa.
|-
|''Koti Nyekundu akasema, &quot;Bibi, meno yako ni makubwa sana!&quot; Mbwa Mwitu akasema, &quot;Yananifaa kukula wewe, mtoto wangu!&quot;||''jino'' = tand, ''meno'' = tänder.
|-
|''Mbwa Mwitu akataka kula mtoto. Koti Nyekundu akalia, &quot;Nisaidie!&quot;||''-lia'' = skrika. ''-saidia'' = hjälpa.
|-
|''Mtu akaja. Koti Nyekundu akasema, &quot;Asante sana!&quot;||''asante'' = tack
|-
|''Mtu anasema, &quot;Bibi yako yuko wapi?&quot; Koti Nyekundu akasema, &quot;Sijui&quot;. Walisikia sauti ndogo inasema, &quot;Mimi hapa tumboni mwake Mbwa Mwitu&quot;.||''tumbo'' = mage.
|-
|''Mtu alimkata mbwa tumboni na bibi akatoka!||''kata'' = skära.
|}
Denna tredje version av sagan visar hur viktiga alla prefix och suffix är som den här kursen har handlat om. Och nu har vi nästan gått igenom alla prefix och suffix. För eleven återstår det nu att lära sig ord, för ordförrådet i denna kurs är mycket begränsat. Tyvärr slutar kursen nu, så du måste försöka hitta andra medel för ditt ordinlärande. Om du vill läsa en fjärde version av sagan, med fler ord, klicka på: http://kiswahilischool.wikispaces.com. Du kan också hitta andra nätversioner och diskussioner om sagan. Ordet &quot;koti&quot; behandlar somliga swahilitalande som Nymodighet, andra som Frukt. Du ska alltså söka både på &quot;koti nyekundu&quot; och &quot;koti jekundu&quot;, för att hitta alla nätsidorna.

Med ordbok kan du nu läsa barnberättelser, som denna: http://www.africanstorybook.org/asp/book/read/10440, en del artiklar i swahili-wikipedian och andra texter. För att hitta stammarna i ordboken måste du bara avlägsna alla prefix från verben.

Lycka till!

=Vikiversitykurs=
Välkommen till språkkursen i swahili. Den här boken används av [[wikiversity:sv:Swahili|Wikiversitykursen i Swahili]].

=== Introduktion ===

=== Grammatik ===
*[[/Substantiv/]] 
*[[/Adjektiv/]] 
*[[/Räkneord/]] – Grundtal – Ordningstal 
*[[/Pronomen/]] – Personliga pronomen – Reflexiva pronomen – Possesiva pronomen – Demonstrativa pronomen – Relativa pronomen – Interrogativa pronomen – Indefinita pronomen 
*[[/Prepositioner/]]
*[[/Verb/]] – Regelbundna verb – Oregelbundna verb

=== Lektioner ===


=== Appendix ===
*[[/Ordförråd/]]
*[[/Ordlista Swahili-Svenska/]]
*[[/Ordlista Svenska-Swahili/]]
*[[/Fraser/]]

[[Kategori:Språkkurser/Swahili]]
[[kategori:Alfabetiskt index|S]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/S]]

[[kategori:Uttömmande böcker]]</text>
      <sha1>sfqsj0s7i4nnve7fjo5ogp79qgbngam</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Collapse top/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10135</id>
    <revision>
      <id>46012</id>
      <timestamp>2015-10-10T07:58:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Documentation subpage}} &lt;!-- Place categories where indicated at the bottom of this page and interwikis at Wikidata (see [[Wikipedia:Wikidata]]) --&gt;  The {{tlx|collapse top}...'</comment>
      <origin>46012</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6056" sha1="4hgrio8ug5xbu1ug0gdp08jj1tjqoxn" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- Place categories where indicated at the bottom of this page and interwikis at Wikidata (see [[Wikipedia:Wikidata]]) --&gt;

The {{tlx|collapse top}} template (or {{tlx|cot}}), and its paired template {{tlx|collapse bottom}} (or {{tlx|cob}}), are used for placing a collapse box around a talk page discussion, especially when the content contains complex wikimarkup such as tables. 

These templates should only be used in accordance with the [[Wikipedia:Refactoring]] guideline; they should never be used to end a discussion over the objections of other editors, except in cases of unambiguous disruptive editing.

== Usage ==
Place {{tlx|collapse top}} (or {{tlx|cot}}), and {{tlx|collapse bottom}} (or {{tlx|cob}}), around the text to be collapsed. For example:

&lt;pre&gt;{{collapse top|title=This is the title text}}
Sample contents text
{{collapse bottom}}&lt;/pre&gt;
produces:
{{collapse top|title=This is the title text}}
Sample contents text
{{collapse bottom}}

== Parameters ==
This template takes the following parameters, all of which are optional

;positional parameter 1, named parameter 'title': These parameters give the main title of collapsed box, which occurs on the same line as the ''show'' link and is always visible. It defaults to 'Extended content'. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; or &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|title=This is the title text}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;warning: If this parameter evaluates to true (i.e. is not empty) it will display a default warning line under the main title which reads &quot;The following is a closed debate.&quot; For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|warning=true}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;positional parameter 2: This is optional warning-line text. It will override the standard warning line above, and obviate the need for setting the 'warning' parameter. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|This is a custom warning line}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;left: If this parameter evaluates to true (i.e. is not empty) it will align the 'parameter 1 title' along the left margin. Text aligns centered between the left margin and the left bracket of the left ''show'' link by default. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|left=true}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;expand: If this parameter evaluates to true (i.e. is not empty) it will leave the material uncollapsed with the border and coloring. Default is to collapse the material. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|expand=true}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;bg: Sets the background color of the collapsed material. Defaults to #CFC - a pleasant green. Other colors available from [[List of colors]]. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|bg=#F0F2F5}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;fc: Sets the font color of the title of the collapsible bar. Defaults to Black. Other colors available from [[List of colors]]. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|fc=#F0F2F5}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;border: Sets the width of the border line on the collapsed material. defaults to 1px. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|border=2px}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;b-color: Sets the border color. defaults to silver. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|b-color=#F0F2F5}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;padding: Sets the padding on the collapsed material in the colored area. Defaults to 8px. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|padding=16px}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;width: Sets the width of the overall template. Use {{para|width|50%}}, not {{para|Width|50%}} as upper case &quot;W&quot; doesn't work. Or &lt;code&gt;|width=200px&lt;/code&gt; (if you omit &quot;px&quot; it doesn't work).
;border2: Sets the border of the box that appears when template is expanded; defaults to &quot;1px silver&quot; (there is no provision to change from a solid line). For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|border2=2px}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;bg2: Sets background of the box that appears when template is expanded; defaults to white. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|bg2=#F0F2F5}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
;indent: indents the box from the left of the page.

If an entire section is being closed, remove the section header and add it as the first parameter of the template. This keeps the section header from showing in the TOC. For example, &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|Section header}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;

== Examples ==
* Adding a box title (if omitted, default is 'Extended content') - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|This is the title text}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Adding a standard warning line - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|warning=true}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|This is the title text|warning=true}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Adding a custom warning line - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|This is the title text|This is a custom warning line}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|This is the title text|This is a custom warning line}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Aligning box title along left margin - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{collapse top|left=true}} or {{cot|left=true}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|left=true}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Changing background color - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{collapse top|bg=#F0F2F5}} or {{cot|bg=#F0F2F5}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|bg=#F0F2F5}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Adding extra padding - &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{cot|padding=40px}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
{{cot|padding=40px}}
{{lorem ipsum}}
{{cob}}
* Archiving a section: the markup below:
&lt;pre&gt;{{cot}}
==Section header==
Sample contents text
{{cob}}&lt;/pre&gt;
must be rewritten as: 
&lt;pre&gt;{{cot|Section header}}
Sample contents text
{{cob}}&lt;/pre&gt;
The end result:
{{cot|Section header}}
Sample contents text
{{cob}}

== Redirects ==
To Collapse top:
* {{tl|cot}}
To Collapse bottom:
* {{tl|cob}}

== See also ==
* {{#ifeq: {{BASEPAGENAME}} | Collapse top || {{tl|collapse top}} }}
* {{#ifeq: {{BASEPAGENAME}} | Collapse bottom || {{tl|collapse bottom}} }}

&lt;includeonly&gt;{{#ifeq:{{SUBPAGENAME}}|sandbox||
&lt;!-- Categories below this line, please; interwikis at Wikidata --&gt;
[[Kategori:Layoutmallar]]

}}&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>4hgrio8ug5xbu1ug0gdp08jj1tjqoxn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Lorem ipsum/doc</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10136</id>
    <revision>
      <id>46013</id>
      <timestamp>2015-10-10T08:00:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Averater</username>
        <id>2605</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Documentation subpage}} &lt;!-- Place categories where indicated at the bottom of this page and interwikis at Wikidata (see [[Wikipedia:Wikidata]]) --&gt;  &lt;includeonly&gt;{{#ifeq:{{...'</comment>
      <origin>46013</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="310" sha1="ekfsgt5r3zssiokv4orzljdtdw2ugxh" xml:space="preserve">{{Documentation subpage}}
&lt;!-- Place categories where indicated at the bottom of this page and interwikis at Wikidata (see [[Wikipedia:Wikidata]]) --&gt;

&lt;includeonly&gt;{{#ifeq:{{SUBPAGENAME}}|sandbox||
&lt;!-- Categories below this line, please; interwikis at Wikidata --&gt;
[[Kategori:Layoutmallar]]

}}&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>ekfsgt5r3zssiokv4orzljdtdw2ugxh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Swahili/Övningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10138</id>
    <revision>
      <id>46061</id>
      <parentid>46060</parentid>
      <timestamp>2015-10-15T12:52:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Oshifima flyttade sidan [[Språkkurser/Swahili/Ekzerco]] till [[Språkkurser/Swahili/Övningar]]</comment>
      <origin>46061</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1921" sha1="9s0cpuxnazdpfliq0aft6sf2jd2blp3" xml:space="preserve">==Övningar om verb==
===Verb med prefix – jakande ===
1. Var i tabellen hittar man &quot;De äter mat&quot;?

2. Sätt in &quot;Jag åt mat&quot; i tabellen.
		
3. Översätt de andra orden givna av tabellen.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! ||''-liona chakula''||''-naona chakula''||''-napenda chakula''||''-likula chakula''||''-takula chakula''
|-
!''Ni-''
|
|
|
|
|
|-
!''U-''
|
| 
|
|
|
|-
!''Wa-''
|
| 
|
|
|
|-
|}
====Nu i andra riktningen!====
1. Var i tabellen hittar man &quot;''Ninaona chakula''&quot;?

2. Sätt in &quot;''Unapenda chakula''&quot; i tabellen.

3. Översätt de andra orden givna av tabellen.


{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! ||såg mat||ser mat||tycker om mat||åt mat||kommer att äta mat
|-
!Jag
|
|
|
|
|
|-
!Du
|
| 
|
|
|
|-
!De
|
| 
|
|
|
|-
|}

===Verb med prefix – nekande ===
1. Var i tabellen hittar man &quot;Du såg inte mat&quot;?

2. Sätt in i tabellen &quot;Jag tycker inte om mat&quot;.

3. Översätt de andra orden givna av tabellen.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! ||''-kuona chakula''||''-oni chakula''||''-pendi chakula''||''-kula chakula''||''-takula chakula''
|-
!''Si-''
|
|
|
|
|
|-
!''Hu-''
|
| 
|
|
|
|-
!''Hawa-''
|
|
|
| 
|
|-
|}
====I andra riktningen är lite svårare====
Du kan kontrollera dina översättningar med hjälp av förra tabellen, som är uppställd i precis samma oordning.

1. Var i tabellen hittar man &quot;''Huoni chakula''&quot;?

2. Sätt in &quot;''Sikula chakula''&quot; i tabellen.

3. Översätt de andra orden givna av tabellen.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! ||såg inte mat||ser inte mat||tycker inte om mat||åt inte mat||kommer inte att äta mat
|-
!Jag
|
|
|
|
|
|-
!Du
|
|
|
| 
|
|-
!De
|
| 
|
|
|
|-
|}


===Verb med objektprefix===

1. Var i tabellen hittar man &quot;De tycker om mig&quot;?

2. Sätt in &quot;Jag såg dig&quot; i tabellen.

3. Översätt de andra orden givna av tabellen.

{| class=&quot;wikitable&quot;
|-
! ||''-mpenda''||''-kupenda''||''-kuona''||''-mwona''
|-
!''Nina-''
|
|
|
|
|-
!''Nili-''
|
| 
|
|
|-
!''Wali-''
|
|
| 
|
|-
|}</text>
      <sha1>9s0cpuxnazdpfliq0aft6sf2jd2blp3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Swahili/Ekzerco</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10139</id>
    <redirect title="Språkkurser/Swahili/Övningar" />
    <revision>
      <id>46062</id>
      <timestamp>2015-10-15T12:52:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Oshifima</username>
        <id>283</id>
      </contributor>
      <comment>Oshifima flyttade sidan [[Språkkurser/Swahili/Ekzerco]] till [[Språkkurser/Swahili/Övningar]]</comment>
      <origin>46062</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="4pykyds64jq32evwzf8iv3efrebr77j" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Språkkurser/Swahili/Övningar]]</text>
      <sha1>4pykyds64jq32evwzf8iv3efrebr77j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Råd för småsparare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10142</id>
    <revision>
      <id>47121</id>
      <parentid>47102</parentid>
      <timestamp>2017-06-08T17:09:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>/* Aktier */ att sälja och köpa; mindre tillägg</comment>
      <origin>47121</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44208" sha1="61cqm7du1rfpfe4ufyw4ozsokksanr9" xml:space="preserve">De flesta nordbor är nog lyckligt lottade att ha möjlighet att lägga undan en del av sin inkomst med tanke på kommande bostadsköp, sämre tider, ålderdomen, eller helt enkelt för att pengarna inte nödvändigtvis behövs för tillfället. Att spara åtminstone något är i allmänhet klokt, men ett vanligt sparkonto ger tyvärr sällan någon egentlig avkastning på besparingarna. Genom att ägna litet tid åt att överväga olika alternativ kan man ofta få pengarna att växa till sig väsentligt tills de behövs.

En gammal sanning är att pengar kommer till pengar. Är man fattig kan man sällan få stor avkastning på sina besparingar. Man måste också komma ihåg att alla investeringar innebär risker. Trots viss lagstiftning mot att utnyttja mindre insatta investerare förekommer många typer av bondfångeri och också väletablerade institutioner, såsom banker, kan ge råd som i efterhand visar sig vara dåliga.

Om invecklade investeringsinstrument erbjuds åt småsparare är det skäl att ana ugglor i mossen. Det är möjligt att de kan ge god vinst, men de är sannolikt antingen kopplade till stor risk eller försäkrade på ett sätt som äter upp det mesta av den förväntade vinsten. Låt yrkesplacerare sköta investeringar som kräver komplicerade arrangemang – eller räkna det som en hobby lik att satsa på trav – och håll åtminstone det mesta av dina besparingar i traditionella sparformer.

Råden nedan går inte att tillämpa direkt av den som vill satsa på ett visst bolag, t.ex. som en av några få delägare. Då har man en helt annan utgångspunkt för att analysera riskerna. Framförallt gäller resonemangen om riskspridning och rätt pris inte i den form de presenteras här.

== Riskhantering ==

Pengar på ett sparkonto garanteras ofta av staten och kan ses som en trygg investering, men genast då man vill ha bättre avkastning måste man vara beredd på vissa risker. Om man är medveten om dem och om vissa enkla sätt att minimera dem kan man få betydligt högre avkastning på pengarna utan att riskerna blir ohållbart stora.

Vilket som helst enskilt bolag kan gå i konkurs. Om du har dina besparingar som ett lån till bolaget, som aktier i bolaget eller på annat sätt knutet till det går de antagligen förlorade. Om du delar pengarna på två bolag är sannolikheten att båda går i konkurs mycket mindre, i synnerhet om de verkar i olika branscher.

En grundprincip då man placerar sina pengar är att man skall sprida placeringarna. Förutom på olika bolag och branscher är ett vanligt råd att sprida sprida dem mellan aktier, räntepapper (obligationer, högräntekonton etc.) och fastigheter (hit kan man också räkna aktiebostäder). Till exempel kan man ha egen bostad, aktier i några bolag i olika branscher och ett högräntekonto eller en statsobligation.

För den vanliga spararen lönar det sig inte att sprida placeringarna alltför mycket. Det ger lätt högre förvaltningskostnader och åtminstone mer arbete. Om man har en större förmögenhet är detta mindre viktigt och man kan unna sig större riskspridning.

Riskspridningen är särskilt viktig om man vill göra stora vinster. Chansen att något av flera oberoende investeringsobjekt skall bära vinst är större än att ett visst av dem skall göra det, och risken att de alla misslyckas är mindre. Men korthus rasar snabbt i dåliga tider och om man har måttligt med pengar blir tillräcklig riskspridning dyr. I praktiken skall man satsa bara begränsade summor på sådant där man räknar med stora vinster (se nedan om varför sådana investeringar är riskabla).

=== Investeringar utomlands ===

Då marknaden i Europa länge varit i kris har bankerna börjat rekommendera investeringar på utländska marknader. Att investera där det går bra för företagen är förstås i princip en bra idé och att investera på flera marknader innebär riskspridning. Man skall ändå vara försiktig. Att investera utomlands betyder ofta extra kostnader och framförallt nya risker. Eftersom man inte känner de utländska företagen, eller hur marknaden t.ex. i Sydostasien fungerar, investerar man ofta genom en fond, och då tillkommer fondens förvaltningsavgifter. Också då ''fonden'' känner till marknaden ifråga finns den risk det innebär att man inte ''själv'' kan avgöra hur riskabel investeringen är, och sannolikt först sent förstår hur någon internationell kris, oljepriset eller en miljökatastrof påverkar just den marknaden.

Vid investeringar på främmande marknader tillkommer valutarisken: också om det går bra för ett företag och dess värde ökar ur lokal synvinkel kan dess värde för en själv minska om valutan ifråga minskar i värde. Det går att försäkra sig, men försäkringen innebär en tilläggskostnad som kan äta upp åtminstone en del av fördelarna med den utländska investeringen.

Inhemska investeringar har också fördelen att aktiekursen i viss mån går hand i hand med kostnadsnivån: om man sparar för en bostad är det bra att man får god avkastning om bostaden kommer att vara dyr då man skall köpa den, medan en sämre avkastning inte är lika farligt om också bostadsprisen hållits måttliga.

== Likviditet – att ha pengar då man behöver dem ==

Det är en sak att ha sina besparingar skyddade för konkurser och andra oväntade händelser, men det finns alltid risk att man behöver pengarna på grund av händelser i det egna livet. Därför måste en del av besparingarna vara lätta att förvandla till reda pengar, gärna utan större förluster. Det enklaste är att ha tillräckligt pengar på sitt sparkonto, åtminstone för mindre utgifter (semesterresor, restskatt, reparation av bilen).

Från en del högräntekonton kan man lyfta pengar mot en måttlig uttagsprovision. Villkoren är ofta sådana att detta är ett bra alternativ för större överraskande utgifter.

Det går ofta att ta lån med sina placeringar som säkerhet, men det finns situationer då detta är svårt, och att ta lån kan vara dyrt. Det alternativet är bra att tänka på då man de facto behöver pengar, men det lönar sig inte att förlita sig på möjligheten då man planerar hur besparingarna skall placeras.

Priset på aktier, fastigheter och räntepapper varierar och om man är tvungen att sälja vid en dålig tidpunkt kan man göra en rejäl förlust. Det lönar sig alltså inte att binda upp sådana pengar som man faktiskt kan behöva. Däremot är sådana investeringar bra för långsiktigt sparande, eller sparande av pengar man inte egentligen behöver.

== Skatteplanering ==

Som placerare har man mycket större möjligheter att anpassa sig så att man kan dra nytta av skatteavdrag eller helt undvika vissa skatter. Banker och andra placeringsrådgivare känner ofta ganska väl dessa möjligheter, också då det gäller att utnyttja luckor i lagen eller t.o.m. direkt skattesmiteri. Att utnyttja avdrag på det sätt de är avsedda för kan knappast betraktas som omoraliskt, men gränsen mot skattesmiteri, också mot kriminellt sådant, är otydlig.

Det lönar sig utan vidare att ta reda på vilka avgifter man kan dra av, t.ex. kostnader för förvaltning, och att beakta skatteeffekterna (t.ex. sälja förlustaktier för att få dra av förlusten). Om man tycker avdragen är för stora kan man ju skänka vinsten till välgörenhet. Ibland kan man minska skatterna med dyra eller tveksamma arrangemang, och då kan det vara bättre att trygga sitt goda samvete med att istället betala litet onödigt mycket skatt.

Ett sammanhang där man kan råka ut för tunga skatter är då man vill ge bort av sin egendom, t.ex. till sina barn. Om du säljer aktier och ger pengarna du får till barnen betalar du skatt på eventuell vinst och sedan betalar barnen gåvoskatt. Om du däremot ger aktierna och barnen säljer dem kommer ni antagligen undan med bara gåvoskatten (ingen gjorde ju någon vinst). Lita inte på att en placeringsrådgivare på eget initiativ tar hänsyn till skatteeffekterna, det förekommer att råden är schablonmässiga. Däremot kan de antagligen svara på hur man skall bära sig åt för att inte beskattas dubbelt.

Många fonder förvaltas utomlands av skatteskäl. Så länge det är lagligt kan man väl inte klandra den som utnyttjar möjligheten, men om du är motståndare till skatteparadis skall du antagligen vara mycket tydlig om detta gentemot din placeringsrådgivare och om möjligt se till att avstå från tveksamma fonder.

== Att vinna index – att lyckas bättre än börsen i allmänhet ==

Många småsparare som investerar i aktier följer ivrigt med börskurserna för att kunna köpa och sälja i rätt ögonblick. Man bör dock vara försiktig med att bli för ivrig. Om man spelar med summor motsvarande dem man skulle satsa på trav kan man se det som en hobby. Om man spekulerar med alla sina besparingar är det farligt, och liksom vid spelberoende finns det en risk att man luras att satsa mer än vad man har råd med. Dessutom kommer man att betala courtage på varje transaktion; det är lätt att använda mer pengar på provision till börs och bank än vad man vinner.

Eftersom börskurserna varierar är det förstås en bra sak att köpa när aktien är billig och sälja när den är dyr. Om man satt sig in i hur börsen fungerar kan man – ibland – göra en nätt vinst. Småsparare tenderar att tvärtom sälja när kurserna rasat och köpa då de gått upp, och åtminstone det misstaget borde man försöka undvika.

Man skall komma ihåg att det på börsen finns tusentals och åter tusentals professionella placerare som hela tiden följer med vad som händer och har tillgång till avancerade datorprogram för att snabbt fatta rätta beslut. Om man tror sig kunna gissa aktiekursens utveckling bättre eller snabbare än dessa har man nog storhetsvansinne.

I allmänhet skall man alltså räkna med att de större bolagens pris på börsen i någon mening är rätt. Det finns ändå vissa lagbundenheter man kan utnyttja. En sådan är att börskurserna tenderar att överreagera på nyheter. Om du behöver sälja eller köpa, gör det före kvartalsrapporterna. Om du skulle vilja köpa eller sälja, men inte till det nuvarande priset, vänta till efter en nyhet och se hur kurserna reagerar på den (eller lägg in ett bud genast och hoppas att priset är rätt någon gång under dagen).

Att priset är &quot;rätt&quot; betyder inte att det skulle avspegla bolagets verkliga värde. För en del bolag har börskursen väldigt lite att göra med något sådant (tänk på IT-bubblorna). Kursen kan drivas upp av förväntningar om att kursen skall fortsätta stiga och en del av köparna räknar kallt med att kursen kommer att rasa – men först efter att de hunnit sälja. Priset är alltså snarare en gissning om hur bolagets aktiekurs (och dividender etc.) kommer att utvecklas på kort eller medellång sikt.

För småsparare lönar det sig antagligen att investera långsiktigt i stabila bolag och bara då och då se över portföljen, så att fördelningen mellan bolag och branscher hålls ändamålsenlig. Då behöver man ödsla mindre tid, samtidigt som provisionerna till bank och börs hålls små. Om man vill kan man lägga mindre summor på (morgon)dagens trendföretag i hopp om högre kortsiktiga vinster – medveten om att de pengarna kan gå upp i rök.

Vissa typer av investeringsstrategier kan under en tid ge betydligt högre avkastning än börsen i medeltal. Vissa fonder marknadsför sig med sådana argument, ofta utan att varna för riskerna. I allmänhet handlar den högre avkastningen just på att man tagit större risker, och förr eller senare rasar korthuset. Den som då hunnit kamma hem vinsten (d.v.s. sålt en tillräcklig del av dessa investeringar) har vunnit, den som inte hunnit göra det får istället en rejäl förlust. På 1990-talet hade vi t.ex. aktieinvesteringar finansierade med valutalån och senare IT-bubblan. Det förrädiska är att den som rekommenderar en sådan &quot;alternativ&quot; investeringsstrategi ofta kan visa på många år av god avkastning – vilket ändå säger väldigt litet om framtiden. En del fonder som strävar efter hög vinst försäkrar sig mot kursfall, men har då ibland sämre avkastning än börsen i medeltal.

I teorin räknar man med att en del av avkastningen på kapital kommer av att man är villig att avstå från pengarna för en tid och en del som ''riskpremie'', för att man är beredd att satsa dem på riskabla projekt. Om ett företag är lovande kommer dess kurs att stiga till en nivå där aktien inte längre är särskilt intressant. Däremot kommer färre att vara beredda att satsa på ett bolag för vilket det kan gå bra, men också dåligt. Aktiernas pris kommer då att vara lägre för samma förväntade avkastning. Motsvarande gäller räntepapper. Om man har råd med risker skall man alltså genomsnittligt kunna få bättre vinst.

Omvänt säger teorin att en placering med god avkastning nästan säkert också innebär en högre risk. Om din rådgivare säger annat förklarar han eller hon antagligen sitt förslag på ett sätt du inte förstår, men som låter påskina att investeringen i praktiken är trygg. Frågan är varför inte någon miljardör redan utnyttjat möjligheten och därmed mättat marknaden. Är din rådgivare så mycket fiffigare än miljardörens?

Det enda relevanta undantaget från regeln är då någon har större kunskap än marknaden i allmänhet. Men om också du som småsparare kan ha god information om något visst litet bolag så har du ändå inte någon särskild bra uppfattning om hur marknaderna och världsekonomin kommer att utvecklas. Räkna inte med att kunna göra snabba vinster utan risk. Placera istället pengarna konservativt: du gör litet mindre vinst än de som behärskar marknaden, men den lilla skillnaden är inte värd förlorad nattsömn eller risken för dramatiska förluster.

Det lönar sig ofta att låta bli placeringar man inte förstår sig på. Banker och andra rådgivare vill ofta saluföra geniala paket som skall ge högre avkastning än vad man normalt förväntar sig, eller som handlar om någon ovanlig marknad. Ibland har paketen strategier som inte regleras i lagstiftningen och kan alltså ha risker som småsparare inte kan förväntas förstå. Och om paketet inte innebär större risk innehåller det antagligen försäkringar som äter upp en god del av förtjänsten. Att rådgivaren rekommenderar placeringen beror antagligen antingen på en modefluga eller på att en del av kostnaderna går till banken som rådgivaren representerar.

Du skall alltså inte räkna med att göra stora vinster genom att vara smart. Däremot kan du ofta undvika stora förluster, framförallt genom att sprida riskerna och genom att ha is i magen vid plötsliga krascher. I dåliga tider är det fullt möjligt att kurserna rasar, en del av dina investeringar försvinner genom konkurser och andra genom att någon med större resurser till ett löjligt pris köper upp företaget du satsat på. Om du spridit riskerna och inte satsat mer än du har råd med bör du ändå klara smällen, och när tiderna blir bättre kan värdet på det du har kvar stiga så att du sist och slutligen inte sammantaget förlorade alltför mycket. Om du vill sälja ifall av en krasch, fundera i förväg ut till vilket pris det är värt att göra det, och se till att du inte är den sista som märker kraschen (att ha en del av pengarna i madrassen, eller investerat i ett potatisland, kan hur som helst vara ett bättre alternativ än att behöva läsa börsnyheterna varje morgon).

== Olika sparformer ==

=== Bankkonton ===

Man kan dela upp bankkonton i tre typer: brukskonton, sparkonton och placeringskonton. Brukskonton kan användas till att betala räkningar utan alltför höga serviceavgifter men ger sällan någon ränta att räkna med. Sparkonton borde ge en måttlig ränta och pengarna finns ändå tillgängliga. De kan användas t.ex. för att månatligen lägga undan en del av lönen. Placeringskonton (högräntekonton) borde ge en hygglig eller god ränta, men pengarna är mer eller mindre bundna och de omfattas inte nödvändigtvis av den statliga depositionsgarantin.

I praktiken har skillnaden mellan bruks- och sparkonton mer eller mindre försvunnit. Många banker gör ingen skillnad mellan kontotyperna och också sparkontona har mycket låg ränta.

Det finns andra aktörer som erbjuder konton som liknar bankkonton, till exempel kan man lägga in pengar hos en del butikskedjor. Räntan är – smått överraskande – ofta bättre än bankernas, men kontona omfattas i allmänhet inte av depositionsskyddet, och deras ställning kan också annars vara en annan än bankkontons.

Högräntekonton motsvarar räntepapper (obligationer, masskuldbrev etc.) men villkoren är formade så att de skall vara lätta att ta till sig för småsparare. Ofta skall man lägga in en viss summa för en viss tid (några månader till några år) till en fast ränta. Ibland är räntan rörlig, t.ex. bunden till den allmänna ränteutvecklingen. Villkoren för att ta ut pengarna tidigare varierar, ofta betalas ingen ränta för pengarna som tas ut och man är istället tvungen att själv betala en uttagsprovision på kanske en eller två procent av summan.

=== Räntepapper ===

Räntepapper är i sin grundform lån som kan säljas vidare. Urtypen är statsobligationerna. När man tecknar en statsobligation ger man obligationens pris som ett lån till staten. När lånetiden gått ut får den som då har obligationen lånesumman tillbaka, tillsammans med räntan. Räntepappren kan säljas vidare och kursen varierar: om räntorna stigit eller statens ekonomi är extremt skraltig vill andra inte köpa obligationen till det ursprungliga priset, eftersom de kan få en högre eller säkrare ränta annanstans. Om räntorna sjunkit stiger obligationen i värde på motsvarande sätt. Det är alltså skillnad mellan obligationens nominella värde (värdet som står på pappret), dess pris vid ett visst ögonblick och vad man får när lånetiden löper ut. Många räntepapper kan köpas och säljas på börsen.

Olika räntepapper är olika säkra. Statsobligationer räknas som säkra utom i extrema situationer (tänk Grekland 2015 – men också de som tecknade obligationen 2007 drabbades om de hade den kvar). Andra räntepapper beror på det företag det gäller. Om företaget går i konkurs kan lånet, beroende på det finstilta, höra till de första eller sista skulderna som betalas ur konkursboet (ofta blir man alltså då utan sina pengar).

Om räntepappret är skrivet på en utländsk valuta tillkommer en valutarisk. Om den utländska valutan blir mer värd blir det vinst, om den blir mindre värd blir det förlust, jämfört med värdepapper i den egna valutan. En ''förväntad'' kurssänkning (t.ex. p.g.a. hög inflation) syns vanligen som högre ränta.

Räntepapper ger i allmänhet en sämre vinst än direkta placeringar, men har fördelen att deras värde inte varierar lika mycket. Om företaget inte går i konkurs får man exakt den summa man blivit lovad då lånetiden löper ut. Om man vet att man behöver pengarna om tre år kan en obligation som löper ut om tre år alltså räknas som en trygg placering, oftast med bättre ränta än åtminstone sparkontot.

=== Pensionsförsäkringar m.m. ===

Lagstiftaren kan vilja uppmuntra till att ta privata pensionsförsäkringar, livförsäkringar eller liknande, och beviljar därför skatteavdrag för dessa sparformer. Ibland är villkoren för avdragen utformade så att man kan utnyttja dem fast man egentligen sparar för något annat. Bankerna brukar gärna rekommendera dessa sparformer, då pengarna kommer att ges åt dem att förvalta.

Förutom den speciella behandlingen i beskattningen, förvaltningen, och de villkor som gäller för att lyfta pengarna, motsvarar dessa sparformer vanligen de underliggande placeringarna, ofta en blandfond (se [[#Fondandelar|nedan]]).

=== Aktier ===
Aktier är andelar i företag. I motsats till de flesta mindre bolag är de börsnoterade aktiebolagen anpassade till att ha många ägare, som ofta köper och säljer av sina andelar. Denna handel gör att aktierna har ett någorlunda väldefinierat pris, som gör det lätt för företaget att få in pengar för investeringar genom att sälja nya aktier (i en emission). Småsparares andelar i storföretag kan i allmänhet ses som en ren investeringsform, men de facto blir också småspararen en av ägarna, med rätt att delta i bolagsstämmor etc. I allmänhet finns ett antal storägare, som kan ha mer långsiktiga strategiska intressen och som i praktiken avgör vad som besluts.

Vinsten vid aktiesparande kommer på två sätt: dels brukar företagen betala ut årlig dividend (utdelning), dels ökar företagen i värde (om det går bra) och aktierna kan därmed säljas till ett högre pris än de köptes. Dividenden är i allmänhet den del av företagets vinst som företaget inte behöver för investeringar, men dividendens storlek påverkas också av andra avväganden.

Börsaktier tenderar att på lång sikt ge den bästa avkastningen av de lätta sparformerna. Kurserna varierar ändå väldigt mycket och kan hålla sig höga eller låga under långa perioder. Om du har aktier i flera branscher och säljer efter tjugo år har du nästan säkert gjort vinst, ofta väldigt bra vinst, men om du är tvungen att sälja efter fem år kan du med lite otur göra en brakförlust. För pengar du kan komma att nödvändigt behöva skall du alltså inte köpa aktier – vilket också betyder att man inte skall låna pengar till aktieinköp, hur lockande börskursernas utveckling än ser ut.

Börsföretagen brukar delas upp på olika branscher, som reagerar olika på världshändelser och situationen på hemmamarknaden. Om man köper aktier lönar det sig nästan säkert att rikta in sig på åtminstone tre till fem företag i olika branscher. Om besparingarna inte räcker till det bör man överväga att istället satsa på en aktiefond eller en blandfond (ingenting hindrar dock att man köper aktier i ett företag nu och kompletterar under åren som kommer).

Vissa företag är ''cykliska''. Det innebär att de reagerar starkt på konjunkturerna. När det börjar gå dåligt minskar industrin på sina investeringar och då går det riktigt dåligt för företag som tillverkar maskiner för andra företag. Företag inom t.ex. livsmedelsbranschen känner i mindre grad av lågkonjunkturer. Också företag som räknas till samma bransch kan ha olika grad av konjunkturkänslighet. Om man räknar med att sälja inom kort är cykliska företag inte idealiska satsningar. Däremot kan det löna sig att köpa sådana under dåliga tider (förutsatt att de kan antas klara sig över dem och att man inte behöver en jämn dividend).

Vissa företag tenderar att varje år betala ut rätt stora dividender. Det är en fördel för den som vill dryga ut sin förvärvsinkomst med kapitalinkomster också de år det inte går så bra – vilket gäller för många av ägarna till dessa företag. Det är i allmänhet behändigt också för en småsparare som vill ha litet extra pengar att placera just då kurserna är låga, eller extra pengar då det är klent med arbetstillfällen.

Det finns också en skillnad mellan gamla stabila företag, som ofta uppfattas som &quot;tråkiga&quot;, och företag inom tillväxtbranscher. De förra ger i allmänhet en någorlunda trygg avkastning. Kurserna kan gå upp och ner, men i längden blir det sällan större förluster, och åtminstone goda år betalar de en god dividend. De senare kan ge stora vinster i form av ökade börskurser, men risken för att de är övervärderade och att kursen plötsligt rasar för att aldrig återhämta sig är också stor. Man kan få fingervisningar om hur trygg placering ett visst bolag är genom att se på hur mycket kursen varierat (rapporterat som &quot;volatilitet&quot;), börsvärde i förhållande till vinst (&quot;P/E&quot;-talet; högt P/E-tal betyder stora förväntningar men liten förverkligad vinst, vilket ofta innebär en risk) och vissa nyckeltal i bokslutet. Placeringsrådgivare kan bidra med närmare analyser.

Mindre företag är i allmänhet något undervärderade. De är inte lika välkända och lockar därför inte investerare på samma sätt som storföretag. För småsparare är det största problemet att omsättningen på aktier är låg: det är ibland svårt att få sina aktier sålda, åtminstone till rätt pris. Man bör också akta sig medan spekulationer om att någon vill köpa företaget pågår (se nedan), och vara medveten om riskerna om företaget är nytt eller verkar inom vissa branscher. Små nya företag inom t.ex. medicin och högteknologi är ofta högriskföretag, som bygger på en eller några få produkter som ''kan'' bli mycket värdefulla – om de inte blir det är företaget mer eller mindre värdelöst. Dessa företag köps ofta upp av jättar i branschen, om det går bra.

I dåliga tider tenderar alla aktier att vara ganska billiga. Det är inte alla som har råd att hålla sina pengar bundna och det är färre som har råd att köpa. Det är alltså nu man skall passa på, om man själv har extra pengar. Man skall förstås vara litet försiktig så man inte i misstag väljer företag på konkursens brant, men eftersom risken beaktats i priset är de inte nödvändigtvis en dålig investering (för pengar man inte nödvändigt behöver). Om du köper tidigt i en lågkonjunktur kan det hända att kurserna rasar ytterligare och att du måste vänta rätt länge innan det blir vinst, men i något skede stiger kurserna antagligen kraftigt. Se till att du har tillräckliga buffertar om du själv mister ditt jobb – du vill inte sälja aktier nu. Utom att företag kan gå i konkurs finns det en risk att de blir uppköpta då kursen är låg, inte så mycket att göra åt, men bra att ta hänsyn till risken.

I goda tider tenderar aktiekurserna att stiga alltför mycket. Köp inte, åtminstone inte för en alltför stor del av dina besparingar (också om det är nu som folk brukar bli intresserade av aktiesparande). Räntorna torde också vara höga, så det kan vara idé att flytta en del av sina besparingar från aktier till räntepapper. Däremot är det oklart när det lönar sig att sälja aktier för att köpa bostad, också fastighetspriserna skjuter i höjden under goda tider (men har i och för sig inte brukat rasa efteråt på samma sätt som aktiekurserna ofta gör).

Också om det inte lönar sig att sälja aktier i en lågkonjunktur då priserna är låga, kan priset på ett enskilt bolag vara lågt helt enkelt för att det i tiderna var övervärderat, eller för att det det klarat sig dåligt och knappast har förutsättningar att återta sin forna glans. Det är ingen idé att hänga sig fast vid någon aktie bara för att man i tiderna betalade mycket för den.

Då ett företags aktier stigit betydligt i pris kan det vara på sin plats att &quot;ta hem&quot; en del av vinsten genom att sälja en del av aktierna, också om man väntar sig att kursen skall fortsätta stiga. Dels är det osannolikt att ett företag i all framtid klarar sig bra, dels kommer företag vars kurs stigit lätt att dominera aktieportföljen: om hälften av dina besparingar ligger i den aktien är besparingarna onödigt känsliga för vad som händer med just det företaget, kom ihåg riskspridningen.

För den som vill följa aktiekurserna aktivt eller själv avgöra när priset är bra bör känna till några anomalier. Dividenden tillfaller den som ägde aktien vid en viss tidpunkt, alltså sjunker kursen då med exakt dividendens storlek, utöver normal variation. Ibland delas aktier upp, så att man för en gammal aktie får t.ex. två nya (&quot;split&quot;), varvid kursen halveras. I aktieemissioner skapas nya aktier, beroende på hur de fördelas kan de gamla aktiernas värde påverkas. Vissa aktieemissioner riktas i första hand till de gamla ägarna, som får ''teckningsrätter'' i förhållande till aktieinnehavet. Om man inte vill utnyttja rätten kan man i allmänhet sälja den.

Ibland måste en aktieägare ta ställning till att någon vill köpa bolaget. Normalt avgörs börskursen av vilket pris de som helst vill sälja kräver. Vid ett företagsköp måste köparen få aktier också av dem som egentligen velat behålla sina aktier, och måste då bjuda ett väsentligt högre pris, som alltså är en naturlig följd av konstellationen. Om köpet inte blir av faller kursen till den &quot;normala&quot; nivån. Om du inte har intresse att sälja brukar det hela ordna sig automatiskt (antingen tvångsinlöses aktierna eller så får du behålla dem), men om det gäller ett företag du bryr dig om eller satsat mycket i behöver du kanske råd.

För att undvika onödiga transaktioner lönar det sig att utnyttja det som ändå händer. Om du behöver pengar och därför vill sälja något, sälj av ett bolag som fått onödigt stor vikt i din portfölj (t.ex. för att kursen stigit). Om du vill köpa aktier i något visst bolag, använd pengarna du lagt undan för nya investeringar (du skall alltså inte ha lagt dem i din aktiefond) eller som du får som dividend eller då en obligation löpt ut. För långsiktig placering räcker det ofta att du ser över din portfölj en eller ett par gånger årligen.

=== Fondandelar ===

Det är möjligt att köpa en andel i en fond som handlar med olika slag av värdepapper. Då slipper man att själv fundera på det tekniska. Dessutom kommer fonden att sprida sin egendom på många aktier och räntepapper, eventuellt också i olika länder.

Det finns ett otal fonder med olika strategier. Det finns räntefonder, aktiefonder och blandfonder, samt fonder som satsar på vissa branscher, vissa regioner eller viss riskprofil. Det finns också &quot;etiska&quot; fonder, som endast investerar i företag som uppfyller högre krav på redovisning och etiska riktlinjer; teoretiskt borde etiska krav medföra lägre avkastning, men de etiska fonderna har klarat sig bra, antagligen för att bolag som lyckas dokumentera att verksamheten är etisk också annars är välskötta.

En viktig distinktion är huruvida fonden strävar efter en vinst motsvarande den på börsen i allmänhet (indexfond) eller en högre vinst (aktivt förvaltad). I det förra fallet behöver fonden inte en stor stab av börsanalytiker och förvaltningskostnaderna hålls nere. Det är oklart om nyttan av staben är större än vad som äts upp av de högre kostnaderna. Överhuvudtaget är fondernas förvaltningskostnader ett problem: de är stora i förhållande till avkastningen. Ofta har fonder andra än bankernas egna något måttligare förvaltningskostnader.

Det finns också en skillnad mellan fonder som betalar ut en del av vinsten, jämförbart med dividend, och fonder som behåller vinsten och istället ökar i värde i motsvarande grad.

Aktiefonder äger och handlar med aktier. Genom att fonden sprider sin risk på flera aktier behöver man inte själv göra det (risken att fonden blir bankrutt är mycket mindre än att enskilda börsföretags kurs rasar). Om fonden äger utländska aktier kommer man i viss mån också att få del av ekonomisk tillväxt utomlands och gardera sig mot dåliga tider hemma. Priset för utländskt ägande är åtminstone en valutarisk: om den egna valutans värde stiger kan fondandelen minska i värde fastän det går bra för företagen.

Räntefonder äger, köper och säljer räntepapper och fondandelens vinst och värde kommer att variera beroende på räntorna. Om räntorna stiger kommer fondandelens värde att sjunka (eftersom de tidigare pappren ger en lägre ränta och därför är mindre attraktiva). I princip borde detta kompenseras av högre avkastning genom de högre räntorna, men fondandelens värdeutveckling är inte helt lätt att greppa för en lekman.

Många fonder handlar med både aktier och räntepapper och ger därmed en tryggare värdeutveckling än rena aktiefonder, då risken är spridd på båda egendomsslagen. Dessa blandfonder borde också på lång sikt ge en högre avkastning än rena räntefonder.

Det finns också specialfonder som handlar t.ex. med avancerade finansinstrument. Här gäller att man knappast skall investera i sådant man inte förstår sig på. Också vanliga fonder kan i viss mån handla med t.ex. optioner, då förhoppningsvis för att gardera sig mot oväntade kursras och liknande.

=== Optioner, warranter etc. ===

Optioner är rättigheter att köpa eller sälja någonting (ofta aktier, men också t.ex. valuta eller råvaror) till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Om börspriset då är högre än priset man får köpa till är en köpoption värdefull, i annat fall är den värdelös (och vice versa med säljoptioner). Optioner kan användas som ett sätt att försäkra sig mot ändrade priser, men man kan också använda dem för att spekulera i förväntningar på kommande priser. För småsparare är de problematiska p.g.a. den höga risken om de används för spekulation och annars för att det är svårt att förstå hur de bäst skall användas.

Det finns också ett antal andra liknande avancerade finansinstrument (warrant, futur, termin m.fl.).

Det är knappast vettigt att som småsparare investera i optioner, om man inte har investeringarna som hobby, men de kan ingå i investeringspaket som en placeringsrådgivare erbjuder.

=== Fastigheter ===

Fastigheter har traditionellt uppfattats som det tredje benet i en balanserad placeringsportfölj. Det är litet oklart hur man skall se på detta ur småspararens perspektiv. Å ena sidan håller fastigheter (och bostäder) med gott läge sitt värde rätt väl, å andra sidan kräver fastighetsinnehav fastighetsförvaltning, som lätt kan misslyckas. En egen lägenhet eller villa i en växande ort är ofta en god investering: också om man inte har pengarna tillgängliga så länge man vill bo kvar, växer värdet, förutsatt att man sköter den och inte råkar ut för eldsvåda, vattenskador eller liknande.

Om man har en god hyresgäst ger också en andra lägenhet ofta god avkastning. Om man betraktar lägenheten som en placering måste man räkna in värdeökning, underhållskostnader, slitage, skatteeffekter med mera, vilket gör jämförelse med andra placeringar svår.

Då man köper en bostad med tanke på att senare sälja den är det bra om man känner området och har möjlighet att besöka bostaden vid behov (för att visa den för hyresgäster, arrangera reparationer etc.). Det är också bra om bostaden är i en tillväxtregion, där det inte kommer att finnas ett överutbud av bostäder ingen längre behöver. En bostad i gott skick är lättare att hyra ut, men man skall inte betala för mycket för ytlig glans som man lätt själv kunde åstadkomma med en pensel. Däremot är det viktigt att bolaget är välskött och inte i behov av kostsamma investeringar. Konjunkturerna, ränteläget och möjligheterna att få lån påverkar priset; om det är goda tider men ändå lätt att få lån till måttlig ränta kommer priserna att vara höga och det finns en risk för en bubbla som kan komma att spricka. I dåliga tider kan det vara svårt att sälja en bostad till hyggligt pris.

Bankerna har på senare år börjat bjuda ut fonder som investerar i hyresbostäder. Liksom ifråga om aktiefonder sprider fonden riskerna och befriar en från det mesta arbetet, mot en förvaltningsavgift. Fonderna kan leda till ökat utbud av hyresbostäder, vilket vore bra så länge det inte blir överutbud, men om det tvingar upp fastighetspriserna kan det i värsta fall bidra till en &quot;bubbla&quot; på fastighetsmarknaden, med kraftig värdeminskning på fastigheterna och fondandelarna (och bostäder man äger själv) när bubblan spricker.

=== Guld ===

Guld har traditionellt ansetts vara en säker investering i osäkra tider. Värdepapper och pengar kan bli värdelösa vid tillräckligt allvarliga omvälvningar i ekonomin, medan guldet finns kvar. Men man kan inte äta guld. Guldet i världen räcker med råge till alla verkliga behov och dess pris har länge bestämts av att stora aktörer på världsmarknaden sett till att hålla efterfråga och utbud i en balans som gett en någorlunda jämn värdeökning. I en global kris eller på lång sikt finns det ingen garanti för den mekanismen, och också vid en lokal kris är det osäkert att hitta någon som vill köpa guld till ett acceptabelt pris.

I praktiken är guld alltså sällan en säkrare investering än värdepapper, och avkastningen är i de flesta situationer obetydlig. Guld i form av smycken är en ännu sämre affär, i synnerhet om du inte hittar någon som är intresserad av just det smycke du vill sälja. Ofta köps smycken till priset av guldet, utan hänsyn till handarbetet och eventuella ädelstenar (och det finns gott om skrupelfria handelsmän i branschen).

=== Antikviteter och andra varor ===

Antikviteter, konst, frimärkssamlingar och liknande stiger ofta i värde med åldern, om de är av hög kvalitet och hålls i gott skick. Prisökningen är ändå i allmänhet mycket långsammare än vad man får som ränta på ränta vid andra placeringar. Priset varierar också mycket kraftigt enligt vad som är på modet och skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris är stor. Det kan vara trevligt att tänka att ens samling eller möblemang är värdefullt, men räkna dem inte som egentliga placeringar.


== Sparstrategier ==

Många har svårt att låta bli att använda pengar som finns tillgängliga. Därför kan det löna sig att varje månad lägga undan en viss summa och låtsas som om detta var en nödvändig utgift. Banker ger ofta rådet att investera summan i en fond av något slag, men man kan lika gärna använda dem till andra investeringar – i synnerhet om man då man planerar sitt sparande inte tycker att fondandelar är det man vill satsa på. En möjlighet är att lägga pengarna på ett spar- eller högräntekonto tills man har tillräckligt och tiden är mogen för den egentliga investeringen.

Om man köper eller säljer för en stor summa (i förhållande till den egna ekonomin och bankkostnaderna) kan det löna sig att dela upp affären i flera delar, så att en hög eller låg kurs vid det specifika tillfället inte har för stor inverkan. Om man lägger undan en betydande summa varje månad kan det alltså vara bättre att göra köpet genast eller varannan månad än att använda årets besparingar på en gång.

[...]


== Placeringsrådgivare ==

[banker och andra; kostnader; intressekonflikter]

== Olika former av avgifter ==

[för småsparare kan courtage, förvaltningsavgifter etc. äta upp mycket av förtjänsten – ibland är provisionen dold, ibland är den svåröverskådlig]

== Lån ==

Litet kort också om lån. För småsparare är det mycket sällan det lönar sig att ta lån för att få pengar för investeringar, men många har studielån, bostadslån och olika typer av konsumtionskrediter, som man bör förstå sig på – i synnerhet som man ofta kan välja mellan att betala bort lån eller att investera motsvarande summa på något annat sätt.

Ett viktigt faktum är att det alltid kostar att ta lån. Konsumtionskrediter och snabblån är speciellt problematiska. Räkna ut vad du betalar för dem, jämfört med att du bara skulle använda dina egna pengar, och avgör om du kunde använda de pengarna på bättre sätt.

Man skall absolut undvika att hamna i en situation där man är tvungen att ta lån för att ha råd med sina dagliga utgifter: då ökar ens dagliga utgifter med vad man betalar för lånen. Om man upptäcker att man hamnat i en sådan situation gäller det att utan dröjsmål söka upp en skuldrådgivare (kommunens socialtjänst, studentkårer, församlingar, kristelefoner etc. kan ofta visa på lämplig instans), som ofta är väldigt bra på att hjälpa en få ordning på ekonomin.

[här bör skrivas något om bl.a.]
* säkerhet, lånetid, risker
* vilka lån har man råd med?
* bostadslån, studielån och andra specialreglerade lån
* konsumtionskrediter (jfr också likviditet)
* lån för investeringar
* valutalån etc.

=== Räntor ===

Räntan på ett lån bestäms i allmänhet av en referensränta och en marginal. Förenklat kan man se referensräntan som en allmän medelränta och marginalen det banken tar för att täcka sina kostnader och göra vinst. Vissa referensräntor slås fast mer eller mindre opartiskt, andra bestäms av banken själv (men bör i allmänhet också de följa det allmänna ränteläget). 

Referensräntorna går upp och ner enligt utbudet på pengar och hur ivriga folk och företag är att ta lån. I dåliga tider brukar räntorna vara låga och i goda tider höga, i vissa situationer absurt höga. Långa lån (t.ex. bostadslån) brukar knytas till &quot;långa&quot; referensräntor, medan korta lån (t.ex. konsumtionskredit) brukar knytas till &quot;korta&quot; referensräntor.

Att de korta räntorna kan variera kraftigt är sällan betydelsefullt för låntagaren: att betala mycket hög ränta en viss månad är inte nödvändigtvis värre än att betala något högre ränta ett år. Viktigare är hur höga räntorna i värsta fall kan tänkas bli. På 1990-talet fick man uppleva räntor på över 16 % – det gäller att klara sin ekonomi också i sådana situationer.

Det går ibland att få lån till en fast ränta, åtminstone för kortare lån. Ofta är den fasta räntan högre än vad en rörlig ränta skulle vara, men om lånekostnaderna ligger nära vad man klarar av kan det vara värt att betala den högre fasta räntan. Om perioden för en lång ränta täcker hela låneperioden motsvarar den en fast ränta (om inte annat bestäms i det finstilta).

Ibland erbjuder bankerna en försäkring mot arbetslöshet och liknande. Vid alla specialarrangemang kan det vara viktigt att läsa det finstilta och förstå vad man betalar för och vilka risker som ändå finns kvar.

I tider då bankerna har extra pengar att låna ut kan det vara möjligt att förhandla fram en mycket låg marginal, i synnerhet om man är en värdefull kund. Man skall inte göra misstaget att acceptera en hög marginal för att referensräntan för tillfället är låg (eller för att lånetiden är lång och kostnaderna per månad därför acceptabla).

Expeditionsavgifter och liknande kan stå för en stor del av kostnaderna för vissa typer av lån. Därför är långivare skyldiga att ange en effektiv årsränta, där avgifterna räknats om att vara en del av räntan och räntan för korta lån räknats om enligt att man skulle ta nya motsvarande lån tills ett fullt år gått. Om den effektiva årsräntan ges för ett exempellån annat än det du skall ta, se till att räkna ut den också för din situation innan du gör något beslut. Jämför också den effektiva räntan med de vanliga marknadsräntorna; marginalen på ett vanligt lån torde vara {{nowrap|0,5–1,5 %,}} om den effektiva räntan är mer än ett par procent högre än marknadsräntorna borde du antagligen betala direkt eller avstå från affären.

För kreditkonton betalas ibland en månadsavgift som är oberoende av hur mycket av krediten man använder. Om man sällan är nära kreditgränsen kan månadsavgiften motsvara en mycket hög effektiv årsränta (om man utnyttjar hela krediten blir räntan lägre i procent, men inte i kronor eller euro). Om man har kreditkontot för att man ofta har brist på pengar är det bättre att ta ett långfristigt lån, så att man slipper hålla sig med kreditkontot (i praktiken gäller det hellre att minska sina utgifter så att man får pengar över, se ovan, eller att avtala om att skjuta upp amorteringarna på ett lån man redan har). Man kan förstås hålla sig med kreditkontot av andra anledningar, och då väga nyttan mot kostnaderna.

[[Kategori:Ekonomi]]</text>
      <sha1>61cqm7du1rfpfe4ufyw4ozsokksanr9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Formelsamling/Fysik/Elektromagnetism</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10149</id>
    <revision>
      <id>46137</id>
      <timestamp>2015-11-05T17:50:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>81.230.206.2</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'R är beteckningen för storheten Resistans, vars enhet är Ω (Ohm).'</comment>
      <origin>46137</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="69" sha1="2sb1rr0gxduo9mdidp30cvg63ml10kk" xml:space="preserve">R är beteckningen för storheten Resistans, vars enhet är Ω (Ohm).</text>
      <sha1>2sb1rr0gxduo9mdidp30cvg63ml10kk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Åländska pannkakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10151</id>
    <revision>
      <id>46193</id>
      <parentid>46159</parentid>
      <timestamp>2015-11-13T23:19:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>bild</comment>
      <origin>46193</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="955" sha1="q0izeqy0yy9p7pq7ij5n53fuglyutng" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}

[[Fil:Ålandspannkaka.jpg|mini|]]

==Ingredienser==
* gröt
** 5 dl mjölk
** 0,75 dl grötris &lt;!-- eller en:semoline, &quot;cream of wheat&quot; --&gt;
** 1/2 tsk salt
* 4 ägg
* 7 dl mjölk
* 1/2 dl socker
* 3,5 dl vetemjöl
* 1 dsk malen kardemumma
* 1 dsk vaniljsocker (eller vanillinsocker)
* 1 dl smält smör
* fett för oljning av pannan
Till servering:
* plommon- eller hallonsylt
* vispgrädde

==Tillagning==
Koka gröten enligt instruktionerna på rispaketet. Låt gröten svalna något. Lägg i de andra ingredienserna och blanda till en stadig pannkakssmet. Häll smeten i en väloljad ugnspanna. Grädda i 225°C i en halvtimme (tills pannkakan fått färg).

==Servering==
Servera pannkakan som efterrätt tillsammans med plommon- eller hallonsylt och snömos (vispad grädde).

{{DEFAULTSORT:Pannkaka}}
[[kategori:Mjöl och gryn]] 
[[kategori:Efterrätter]]
[[kategori:Finska recept]]
[[kategori:P kokbok]]

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>q0izeqy0yy9p7pq7ij5n53fuglyutng</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historiens utvecklingslinjer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10157</id>
    <revision>
      <id>46276</id>
      <parentid>46273</parentid>
      <timestamp>2015-12-07T13:06:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Hissaläraren</username>
        <id>5404</id>
      </contributor>
      <origin>46276</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="80" sha1="dv3b9ds8wxh5p59earixfhwli8otxmy" xml:space="preserve">Den här boken är för gymnasiestuderande som läser historia kurs 1 i Finland.</text>
      <sha1>dv3b9ds8wxh5p59earixfhwli8otxmy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Bokstavstärningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10160</id>
    <revision>
      <id>49425</id>
      <parentid>46287</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49425</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3482" sha1="tdijl1oj6my9jzikil2vi8d4kxlpny7" xml:space="preserve">[https://po.kattis.com/problems/bokstavstarningar Se problemet]

==Lösning==

De olika fallen har faktiskt helt olika lösningsmetod. Att få 65 poäng var ganska enkelt. Man bara går igenom alla 6!=120 sätten att ordna tärningarna och, för varje ord, kollar om varje bokstav i ordet finns på den tärningen som man bestämt ska ha den platsen i ordet. Den kollen kan göras blixtsnabbt om man lagrat i en boolsk (true/false) array huruvida varje bokstav finns på tärningen eller ej. Att generera ordningarna (permutationerna) kan göras med biblioteksfunktioner i vissa språk (t.ex. next_permutation i C++) eller med hjälp av en enkel rekursiv funktion som i lösningen nedan.

Lösningsförslag i C, brute force (65p):

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;

char tar[20][21];
char ord[100000][21];
int occurs[20][256];
int taken[20],t[20];
int tot;
int found[100000];
int N,K,M;

void MLX(int nr) {  // Rekursiv funktion som genererar alla permutationer av talen 0..(N-1)
  int i,j;
  if(nr==N) {   
    for(i=0;i&lt;M;i++) if(!found[i]) {    // Gå igenom alla orden. Kolla ordet om det inte redan har hittats i någon annan permutation.
	for(j=0;j&lt;N;j++) if(!occurs[t[j]][ord[i][j]]) break;
	if(j==N) {
	  tot++;
	  found[i]=1;
	}
      }
  }
  else {
    for(t[nr]=0;t[nr]&lt;N;t[nr]++) if(!taken[t[nr]]) {
	taken[t[nr]]=1;
	MLX(nr+1);
	taken[t[nr]]=0;
      }
  }
}

int main() {
  char c;
  int i,j;
  scanf(&quot;%d %d %d&quot;, &amp;N, &amp;K, &amp;M);
  
  for(i=0;i&lt;N;i++) {
    for(c='A';c&lt;='Z';c++) occurs[i][c]=0;    
    scanf(&quot;%s&quot;, tar[i]);
    for(j=0;j&lt;K;j++) occurs[i][tar[i][j]]=1;   //Spara huruvida varje bokstav finns på tärningen, för snabb åtkomst sedan.
    taken[i]=0;
  }
  for(i=0;i&lt;M;i++) {
    scanf(&quot;%s&quot;, ord[i]);
  }
  tot=0;
  MLX(0);
  printf(&quot;%d\n&quot;, tot);
  return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;


För den sista testgruppen blir det dock alldeles för många ordningar för att kolla alla. Men lyckligtvis fanns det inte så många ord i de fallen. För varje ord handlar det ju om att matcha ihop en bokstav i ordet med en tärning. Man kan då använda standardalgoritmen för bipartit matchning, som exempelvis finns beskriven på [http://www.geeksforgeeks.org/maximum-bipartite-matching/ GeeksforGeeks] eller på [http://www.progolymp.se/Oldpage/ioitraning/flow.htm vår egen gamla träningssajt].

Lösningsförslag i C++:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c++&quot;&gt;
#include &lt;bits/stdc++.h&gt;
using namespace std;

#define rep(i, from, to) for (int i = from; i &lt; int(to); ++i)
#define trav(a, x) for (auto&amp; a : x)
#define all(x) x.begin(), x.end()
#define sz(x) (int)(x).size()
typedef long long ll;
typedef pair&lt;int, int&gt; pii;
typedef vector&lt;int&gt; vi;
void PR(vi &amp;v) { trav(x, v) cout &lt;&lt; x &lt;&lt; ' '; cout &lt;&lt; endl; }

int main() {
	cin.sync_with_stdio(false);
	int N, K, M;
	cin &gt;&gt; N &gt;&gt; K &gt;&gt; M;
	vector&lt;string&gt; dice(N);
	vector&lt;int&gt; masks(N);
	rep(i,0,N) {
		cin &gt;&gt; dice[i];
		int m = 0;
		rep(j,0,K) m |= 1 &lt;&lt; (dice[i][j] - 'A');
		masks[i] = m;
	}
	string word;
	int res = 0;
	rep(i,0,M) {
		cin &gt;&gt; word;
		vi reachable(1 &lt;&lt; N), reachable2;
		reachable[0] = 1;
		rep(j,0,N) {
			reachable2.assign(1 &lt;&lt; N, 0);
			int c = word[j] - 'A';
			rep(m,0,(1 &lt;&lt; N)) {
				if (!reachable[m]) continue;
				rep(k,0,N) {
					if (!(masks[k] &amp; 1 &lt;&lt; c)) continue;
					if (m &amp; (1 &lt;&lt; k)) continue;
					reachable2[m | 1 &lt;&lt; k] = 1;
				}
			}
			reachable.swap(reachable2);
		}
		bool works = reachable[(1 &lt;&lt; N) - 1];
		if (works)
			res++;
	}
	cout &lt;&lt; res &lt;&lt; endl;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>tdijl1oj6my9jzikil2vi8d4kxlpny7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Siffersumman</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10161</id>
    <revision>
      <id>49491</id>
      <parentid>46292</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:32:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49491</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3881" sha1="3onc87e30abtrjsqod35ef2muxjhq6f" xml:space="preserve">[http://www.progolymp.se/static/arkiv/kval16.pdf Se problemet]

För att få 4 av 5 poäng på denna krävdes bara att man gör precis vad som står i uppgiften: Man ökar succesivt talet med 1, räknar varje gång ut siffersumman, och avbryter när man kommer till ett tal som ger samma siffersumma som det ursprungliga talet.

Enda möjliga svårigheten är alltså att beräkna siffersumman för ett givet tal. Detta kan göras på flera olika sätt (t.ex. med strängfunktioner eller mod-operatorn) och eftersom effektiviteten här inte spelar någon roll väljer man lämpligtvis ett sätt som är så enkelt som möjligt att skriva i det programmeringsspråket man skriver i.

Lösningsförslag i Python 2, som ger 4p:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
import sys
def siffersumma(n): 
   return sum( [ int(x) for x in str(n) ] )    #Översätt talet till sträng och sedan varje tecken tillbaka till tal

N=int(sys.stdin.readline())
m=N+1
while siffersumma(N) != siffersumma(m): 
   m+=1
print m
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Att få den sista poängen är betydligt svårare. Med så stora tal tar det alldeles för lång tid att stega sig fram tal för tal. Istället får man hitta en lösning som bygger på ett mer matematiskt resonemang:
*För enkelhets skull låter vi en inledande 0:a ingå i talet.
*Svaret är alltid ett tal där någon av siffrorna (eventuellt den inledande nollan) har ökat med 1 och alla siffrorna till vänster om den är oförändrade. ''Bevis: Antag att det finns en lösning där en siffra har ökats med Q&gt;1 (och alla siffror till vänster om den är oförändrade) och att summan av siffrorna till höger om denna siffra från början var S. Då vet vi att den summan kan vara S och att den även kan vara S-Q, och därmed måste den även kunna ligga däremellan, t.ex. S-1. Alltså finns det en lösning där siffran har ökats med 1 istället, och denna lösning är ju naturligtvis ett lägre tal än den antagna lösningen.''
*För att lösningen ska bli ett så lågt tal som möjligt ska den siffran som ökats med 1 vara så långt till höger som möjligt i talet.
*När väl den siffran hittats, kan siffrorna till höger sättas &quot;glupskt&quot; så att de minst signifikanta siffrorna (längst till höger) är så stora som möjligt (gärna 9:or), men naturligtvis uppfyllande att summan ska vara S-1.

Följaktligen löser vi problemet i två steg: Först kollar vi för varje siffra, med början från höger, om den kan ökas med 1 (kravet är att siffran inte är 9 och att siffersumman till höger (S) inte är 0 eftersom den ska minskas med 1). Därefter &quot;fyller vi upp&quot; siffrorna till höger enligt ovan.

Exempel: N=97=097
*Vi börjar från höger
*7:an kan inte ökas eftersom summan till höger är 0.
*9:an kan inte ökas eftersom den redan är 9.
*0:an kan ökas till 1 eftersom summan till höger är 16. 
*Den nya summan till höger ska då vara 15 och vi börjar nu från höger och sätter siffrorna så stora som möjligt, först en 9:a och sedan en 6:a.
*Svar: 169


Lösningsförslag i C:

&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;
#include &lt;string.h&gt;
int MIN(int p, int q) {return p&lt;q?p:q;}

int main() {
  int N[100],i,k,m,p,S;
  char inp[101];	
  scanf(&quot;%s&quot;, inp);
  m=0;
  for(i=strlen(inp)-1;i&gt;=0;i--) N[m++]=inp[i]-'0';
  N[m++]=0;   //Lägg till en inledande nolla

  //Hitta den siffran som ska ökas.
  S=0;  //Siffersumman till höger
  for(k=0;k&lt;m;k++) {  
    if(N[k]&lt;9 &amp;&amp; S&gt;0) break;   //Då har vi hittat rätt siffra
    S+=N[k];
  }

  // Öka siffran och minska den återstående siffersumman
  N[k]+=1; 
  S--;

  //Fyll upp glupskt till den återstående siffersumman.
  for(p=0;p&lt;k;p++) {
    N[p]=MIN(S,9);
    S-=N[p];
  }

  //Skriv ut lösningen
  for(p=m-1;p&gt;=0;p--) if(p&lt;m-1 || N[p]&gt;0) printf(&quot;%d&quot;,N[p]);   //Undvik att skriva ut inledande nolla
  printf(&quot;\n&quot;);
  return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>3onc87e30abtrjsqod35ef2muxjhq6f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Förvirrad föreläsare</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10162</id>
    <revision>
      <id>49442</id>
      <parentid>46319</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49442</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1158" sha1="g83ik3yc2pi1v3qffsfd96n67in73k5" xml:space="preserve">[http://www.progolymp.se/static/arkiv/kval16.pdf Se problemet]

Här gäller det bara att implementera det som står i uppgiften. Vi läser in en rad med tal och kollar för varje tal (utom det första eftersom han alltid gör rätt första veckan):
*Om talet är mindre än det föregående så ökar vi en räknare &quot;''tomma''&quot; med skillnaden.
*Om talet är större än det föregående så ökar vi en räknare &quot;''missade''&quot; med skillnaden.

Lösningsförslag i C++:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c++&quot;&gt;
#include &lt;iostream&gt;
using namespace std;

int main() {
  int N, tomma, missade, forra, nu, i;
  cin &gt;&gt; N;
  tomma=missade=0;
  for(i=0;i&lt;N;i++) {
    cin &gt;&gt; nu;
    if(i&gt;0) {    //Inget problem första veckan
      tomma += max(forra-nu, 0);
      missade += max(nu-forra, 0);
    }
    forra=nu;   
  }
  cout &lt;&lt; tomma &lt;&lt; &quot; &quot; &lt;&lt; missade &lt;&lt; endl;
  return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

Ännu kortare blir programmet om man utnyttjar listfunktioner i t.ex. Python:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;python&quot;&gt;
import sys
f=[int(x) for x in sys.stdin.read().split()[1:]]
print sum([max(x-y,0) for x,y in zip(f,f[1:])]), sum([max(y-x,0) for x,y in zip(f,f[1:])])
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>g83ik3yc2pi1v3qffsfd96n67in73k5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Kulram</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10163</id>
    <revision>
      <id>49459</id>
      <parentid>46323</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49459</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4879" sha1="mow849xl05pnw0xh7e6vxwvvgb0ja4u" xml:space="preserve">[http://www.progolymp.se/static/arkiv/kval16.pdf Se problemet]

Den här uppgiften kan lösas på två olika sätt. Antingen genomför man helt enkelt den beskrivna proceduren N gånger, eller så översätter man ställningen till ett tal, adderar N och översätter tillbaka det nya talet till en ställning.

Om N är ett stort tal går den andra metoden naturligtvis mycket snabbare. Därför var indata valt så att den första metoden endast gav 3 av 5 poäng. Intressant nog är datorerna nu så snabba att den första metoden går på någon sekund även om N är 1 miljard, därför var vi tyvärr tvungna att låta N vara ett mycket stort tal i de sista testfallen, vilket gav en extra komplikation i vissa språk eftersom 64-bitars heltal behövde användas.

==Metod 1, brute force ==

Lösningsförslag i C:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;

int main() {
  int v[20],h[20];
  int i,j,k,R,N;
  scanf(&quot;%d&quot;,&amp;R);
  for(i=R-1;i&gt;=0;i--) scanf(&quot;%d %d&quot;,&amp;v[i],&amp;h[i]);
  scanf(&quot;%d&quot;,&amp;N); 
  for(;N&gt;0;N--) {   //Loopa N gånger
    for(i=0;i&lt;R;i++) if(h[i]&gt;0) break;   //Hitta första raden med antalet högerkulor &gt; 0
    if(i&lt;R) {   //Om det fanns en sådan &quot;F-rad&quot;, flytta en kula till vänster.
      h[i]--;
      v[i]++;
    }
    for(j=0;j&lt;i;j++) {   //Flytta alla kulor nedanför F-raden till höger.
      h[j]+=v[j];
      v[j]=0;
    }
  }
  for(i=R-1;i&gt;=0;i--) {  //Skriv ut den nya ställningen
    printf(&quot;%d %d\n&quot;,v[i],h[i]);
  }  
  return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;

== Metod 2, omvandling till tal ==

Om det vore samma antal kulor K på varje rad så skulle det helt enkelt handla om en omvandling från basen K+1 till ett vanligt heltal (M) och sedan en omvandling av det nya talet (M+N) tillbaka till basen K+1. Detta exemplifieras i uppgiftens första figur där det är 9 kulor och därmed siffrorna kan läsas i vår vanliga bas 10.

Man kan tänka ungefär likadant när antalet kulor varierar. Istället för att ha en konstant bas för alla siffror i talet har vi nu flera baser b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, ... b&lt;sub&gt;R&lt;/sub&gt;, en för varje position i talet. Den första siffran från höger, entalssiffran, är ju alltid värd 1, men den andra siffran är värd b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, den tredje är värd b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;*b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, den fjärde är värd b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;*b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;*b&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; o.s.v., givetvis multiplicerat med själva siffran. Jämför med vårt vanliga system med konstant bas, då är siffrorna värda 1, 10, 100 o.s.v.

Att omvandla tillbaka till den varierade basen kan verka lite klurigare, men från resonemanget ovan ser vi ju att alla bidragen utom entalsbidraget är delbara med b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, så entalssiffran ges helt enkelt av  ''talet'' MOD b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, där MOD är resten i heltalsdivision (jfr. entalssiffran i decimaltalet 134 är 4 eftersom 134 MOD 10 = 4). På samma sätt är ju alla bidragen utom de två första delbara med b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;*b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, så nästa siffra kan fås genom att först &quot;ta bort&quot; entalssiffran genom att dividera med b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;, och sedan ta det ''kvarvarande talet'' MOD b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;  (jfr. tiotalssiffran i 134 ges av 13 MOD 10 = 3).

Att hantera &quot;overflow&quot; då kulramen slår om till 0 kan naturligtvis enkelt göras genom att låta det nya talet vara (M+N) MOD B, där B=b&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt;*b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;*b&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;*....b&lt;sub&gt;R&lt;/sub&gt;, men faktum är att det inte behövs, för ovanstående algoritm kommer inte påverkas av bidrag som är delbara med B.

Ett bra trick när man hanterar 64-bitarstal (&quot;long long&quot; i C/C++) är att låta alla tal som opererar med de stora talen också ha datatypen long long, så att inte operationen blir en 32-bitarsoperation.

Lösningsförslag i C:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;

long long todec(int R, long long v[], long long b[]) {  //Från ställning till tal
  int i;
  long long d,k;
  d=0;
  k=1;    //Första siffran, &quot;entalssiffran&quot; är alltid värd 1.
  for(i=0;i&lt;R;i++) {
    d+=k*v[i];   //Siffrans bidrag till talet
    k*=b[i];    //Hur mycket ska nästa siffra i talet vara värd? 
  }
  return d;
}

void tokul(int R, long long d, long long v[], long long b[]) {  //Från tal till ställning
  int i;
  for(i=0;i&lt;R;i++) {
    v[i]=d % b[i];    //Räkna ut siffran genom att ta talet MOD basen
    d/=b[i];    //Dividera talet med basen för att få talets värde &quot;utan sista siffran&quot;.
  }
}

int main() {
  long long v[20],h[20],b[20];   
  int i,j,k,R;
  long long M,N;
  scanf(&quot;%d&quot;,&amp;R);
  for(i=R-1;i&gt;=0;i--) {
    scanf(&quot;%lld %lld&quot;,&amp;v[i],&amp;h[i]);
    b[i]=v[i]+h[i]+1;   //Basen = antalet kulor + 1
  }
  scanf(&quot;%lld&quot;,&amp;N); 
  M=todec(R,v,b);    //Omvandla ställningen till ett tal
  tokul(R,M+N,v,b);   //Omvandla det nya talet tillbaka till en ställning
  for(i=R-1;i&gt;=0;i--) {  //Skriv ut den nya ställningen
    printf(&quot;%lld %lld\n&quot;,v[i],b[i]-v[i]-1);
  }  
  return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>mow849xl05pnw0xh7e6vxwvvgb0ja4u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Cherimoya</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10164</id>
    <revision>
      <id>49419</id>
      <parentid>46324</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49419</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1085" sha1="on4bph5w1g6p6yxbm6ih0s3oc15pedh" xml:space="preserve">[http://www.progolymp.se/static/arkiv/kval16.pdf Se problemet]

Lösningsförslag i C:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c&quot;&gt;
#include &lt;stdio.h&gt;
#define NMAX 15
#define CMAX 30

int MIN(int p, int q) {return p&lt;q?p:q; }
int MAX(int p, int q) {return p&gt;q?p:q; }

int P[]={0,10,19,27,34,40,45,49,52,54,55};
int N;
int n[50];
int T[NMAX+2][CMAX+1][CMAX+1];

int MLX(int nr, int rem1, int rem2) {
        int p,q,eat0,eat1,eat2;
        p=0;
        if(nr==N+2) return 0;
	if(T[nr][rem1][rem2]!=-1) return T[nr][rem1][rem2];   
        for(q=MIN(10,rem2);q&lt;=MIN(10,rem1+rem2+n[nr]);q++) {
                eat2=MIN(q,rem2);
                eat1=MIN(q-eat2,rem1);
                eat0=MIN(q-eat1-eat2,n[nr]);
                p=MAX(p,P[q] + MLX(nr+1, n[nr]-eat0, rem1-eat1));
        }
	T[nr][rem1][rem2]=p;
        return p;
}

int main() {
        scanf(&quot;%d&quot;, &amp;N);
        int i,j,k;
        for(i=0;i&lt;N;i++) scanf(&quot;%d&quot;, &amp;n[i]);
        n[N]=n[N+1]=0;
	for(i=0;i&lt;N+2;i++) for(j=0;j&lt;=CMAX;j++) for(k=0;k&lt;=CMAX;k++) T[i][j][k]=-1;
        printf(&quot;%d\n&quot;, MLX(0,0,0));
        return 0;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>on4bph5w1g6p6yxbm6ih0s3oc15pedh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10165</id>
    <revision>
      <id>47787</id>
      <parentid>47642</parentid>
      <timestamp>2017-11-20T20:43:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Omkategorisering. T. v. tror jag ändå att vi får låta Kajs kategoriseringssystem vara, och därför INTE införa en skillnad mellan &quot;färdiga&quot; och &quot;uttömmande&quot; böcker.</comment>
      <origin>47787</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="739" sha1="fab5ilmra2sqw6vzya8y02tbogui1rf" xml:space="preserve">'''Herr Arnes pengar'''

# [[/Introduktion/]]
# [[/I Solberga prästgård. I/]]
# [[/I Solberga prästgård. II/]]
# [[/I Solberga prästgård. III/]]
# [[/I Solberga prästgård. IV/]]
# [[/På bryggorna/]]
# [[/Den utsända/]]
# [[/I månskenet/]]
# [[/Förföljelse. I/]]
# [[/Förföljelse. II/]]
# [[/Förföljelse. III/]]
# [[/I rådhuskällaren. I/]]
# [[/I rådhuskällaren. II/]]
# [[/I rådhuskällaren. III/]]
# [[/I rådhuskällaren. IV/]]
# [[/Den fredlösa/]]
# [[/Sir Archies flykt/]]
# [[/Över isen/]]
# [[/Vågornas brus/]]

__NOTOC__
__NOEDITSECTION__


[[Kategori:SAB: H Skönlitteratur]]
[[Kategori:Läromedel i svenska]]
[[kategori:Alfabetiskt index]]
[[Kategori:Alfabetiskt index/H]]
[[kategori:Uttömmande böcker]]</text>
      <sha1>fab5ilmra2sqw6vzya8y02tbogui1rf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10166</id>
    <revision>
      <id>46350</id>
      <parentid>46349</parentid>
      <timestamp>2015-12-22T15:23:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>typo</comment>
      <origin>46350</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1947" sha1="c6ikm5wumelh0b4pald6ssj1brvfpyn" xml:space="preserve">År 1904 publicerade Selma Lagerlöf sin roman &quot;Herr Arnes penningar&quot;.

Boken är bra, den håller än idag även om man nog skulle klassa in den i ''young-adult'' genren med dagens mått mätt. Det finns brutala mord, kärlek och spöken i udda miljöer. Precis det ungdomar gillar att läsa om.

Det som däremot inte fungerar är språket. Ingen har skrivit om boken sedan 1904 och trots att det är en riktig klassiker vet jag av egen erfarenhet att dagens ungdomar inte klarar av den här typen av texter. Det räcker med ett &quot;voro&quot; istället för &quot;var&quot; så blir de vilsna och när man sedan kryddar med ord som inte används längre försvinner läsintresset totalt. Då jag är lärare i svenska har jag försökt få barn och ungdomar att läsa denna pärla till bok, men alltid misslyckats. Numera arbetar jag dessutom på Marstrands skola, den stad handlingen utspelar sig i, och jag kör förbi Solberga kyrka varje arbetsdag. Den kyrka herr Arne var präst i. Därför känns det ändå viktigare att mina elever klarar av att läsa boken, eftersom jag anser att de gör en stor förlust om de inte klarar av att läsa texten bara för att den är ålderstigen.

Av den anledningen har jag skrivit om boken. Jag hoppas att Selma sitter på sitt moln och tittar ner på mig med ett leende på läpparna när hon ser vad jag åstadkommit. Jag har behållit hennes uppdelning av meningar, hennes satsradningar och hennes ovana att påbörja meningar med &quot;och&quot;, &quot;men&quot; och &quot;eller&quot;. Däremot har jag plockat bort en uppsjö av onödiga komman, ersatt ålderdomliga ord med nyare och skrivit om dialogerna med citattecken istället.

Originalboken finns på runeberg.org ( http://runeberg.org/herrarne/ ) och befinner sig inom public domain. Omskrivningen av boken som jag skrivit är fri att använda. Vill du ändra texten ytterligare går det också bra eftersom vem som helst kan ändra i en Wiki.

Lycka till.

''Ingemar Wiklund, 2015.''</text>
      <sha1>c6ikm5wumelh0b4pald6ssj1brvfpyn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/I Solberga prästgård. I</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10167</id>
    <revision>
      <id>48185</id>
      <parentid>47554</parentid>
      <timestamp>2018-10-01T11:19:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>158.174.36.220</ip>
      </contributor>
      <origin>48185</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6312" sha1="66ewvfw4cw13gkmv1erruns4mg151v1" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;I Solberga prästgård. I&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;PÅ DEN TIDEN, då kung Fredrik den andre av Danmark regerade över Bohuslän, bodde det i Marstrand en fattig fiskhandlare som hette Torarin. Han var en svag och fattig man. Hans ena arm var lam, så han kunde inte arbeta med vare sig fiske eller rodd. Därför kunde han inte försörja sig på sjön som alla andra skärgårdskarlar. Han reste istället omkring och sålde saltad och torkad fisk till folk på landbacken. Han var inte hemma många dagar på året utan reste jämt från by till by med sitt fisklass.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En februaridag, då det led mot skymningen, kom Torarin åkande på vägen, som ledde upp till Solberga socken från Kungshäll. Det var alldeles ödsligt och folktomt på vägen, men det var ingen orsak för Torarin att vara tyst. Bredvid sig på lasset hade han en riktig vän, som han kunde prata med. Det var en liten svart hund med yvig päls, som Torarin kallade Grim. Han låg oftast stilla med huvudet nedtryckt mellan benen och bara blinkade åt allt, vad husse sa. Men om han fick höra något som han inte gillade, så reste han sig upp på lasset, satte nosen i vädret och tjöt värre än en varg.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nu skall jag berätta för dig, Grim, min hund,&quot; sa Torarin, &quot;att i dag har jag fått höra stora nyheter. Både i Kunghäll och i Kareby talade de om för mig, att havet har frusit. Det har varit vackert och lugnt väder nu en tid, det vet du bäst, som har varit ute alla dagar, och havsisen sägs ha lagt sig inte bara i vikar och sund, utan långt utåt Kattegatt. Det finns ingen väg för båtar och skepp nu mellan holmarna. Det är bara stark, hård is överallt, så att man kan köra med häst och släde ända ut till Marstrand och Paternosterskären.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hunden hörde allt det här, och det verkade inte irritera honom. Han låg stilla och blinkade åt Torarin.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vi har inte särskilt mycket fisk kvar här på lasset,&quot; sa Torarin som om han övertalade hunden. &quot;Vad skulle du säga om att vika av vid nästa vägskäl och fara västerut mot havet? Vi far förbi Solberga kyrka och ner på Ödsmålskil, och sedan tror jag inte att det är mycket mer än fem fjärdingars väg till Marstrand. Det skulle väl vara fantastiskt att kunna komma hem utan att behöva använda båt eller färja för en gångs skull.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De åkte fram över den långa Kareby hed, och trots att det hade varit lugnt väder hela dagen, kom en kall vind strykande fram över heden och gjorde färden obehaglig.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det kan verka litet fegt att resa hem så här mitt i bästa arbetstiden,&quot; sa Torarin och slog ut med armarna för köldens skull. &quot;Men vi har ju  legat ute på vägen flera veckor, du och jag, Och kan väl behöva få sitta hemma ett par dagar och smälta kylan ur kroppen.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då hunden fortfarande låg stilla verkade Torarin bli mer säker på sin sak, och han fortsatte i lättsammare ton:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nu har mor suttit ensam hemma i stugan i flera dagar. Hon längtar nog efter att få träffa oss. Och i Marstrand går det präktigt till nu på vintern. Gator och gränder, Grim, är fulla av främmande fiskare och köpmän. I sjöbodarna är det dans varje kväll. Och du kan inte begripa hur mycket öl, som flödar på krogen!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När Torarin sa detta, böjde han sig ned över hunden för att se efter om den hörde på vad han sa till honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men eftersom hunden låg där alldeles vaken och inte gjorde något tecken till missnöje, vek Torarin av på första väg som ledde västerut mot havet. Han klatschade till hästen med tömlyckan och lät det gå raskt undan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Eftersom vi passerar Solberga prästgård,&quot; sa Torarin, &quot;skall jag ändå stanna upp där och fråga om det är säkert, att isen bär ända ut till Marstrand. Där måste de väl ha reda på den saken.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin sa detta med låg röst utan att tänka på om hunden hörde honom eller inte. Men knappt var orden uttalade, förrän hunden reste sig på lasset och upphävde ett förfärligt tjut.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hästen gjorde ett språng åt sidan, och även Torarin blev skrämd och såg sig om för att se om det kom vargar jagande efter honom. Men då han insåg att det var Grim, som tjöt försökte han lugna honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Men snälla,&quot; sa han till honom, &quot;hur många gånger har inte du och jag åkt in på Solberga prästgård! Inte vet jag om herr Arne vet hur det är med isen, men det jag vet är att han bjuder på en god kvällsmåltid, innan vi skall påbörja vår sjöresa.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Orden kunde inte lugna hunden. Den satte upp nosen och tjöt allt hemskare.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då var det inte långt ifrån, att Torarin kände sig hemsk till mods. Det hade blivit nästan mörkt nu, men  trots det kunde Torarin se Solberga kyrka och den vida slätten däromkring, som låg skyddad av breda skogshöjder åt landsidan och av runda, skoglösa klippkullar åt havet till. Där han åkte fram alldeles ensam på den vida, vita slätten, tyckte han sig vara ett obetydligt litet kryp. Från de mörka skogarna och de ödsliga bergkullarna ryckte det snart fram stora odjur och troll av alla slag, som vågade sig ned på öppen mark, sedan det hade blivit mörkt. Och på hela slätten fanns ingen annan de kunde kasta sig över än den fattige Torarin.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;På samma gång försökte han att tysta hunden.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Snälla du, vad har du mot herr Arne? Han är den rikaste mannen i landet. Han är av fin familj och om han inte hade varit präst, skulle han ha blivit en stor hövding.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men inte kunde han få hunden att tiga med det. Då brast Torarins tålamod. Han greppade hunden i nackskinnet och kastade ned den från lasset.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hunden följde inte efter honom, då han for vidare, utan stod stilla på vägen och tjöt, ända tills Torarin körde in genom ett mörkt portvalv och kom in på prästboställets gård, som var omgiven av fyra långa längor av låga trähus.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/01.html</text>
      <sha1>66ewvfw4cw13gkmv1erruns4mg151v1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/I Solberga prästgård. II</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10168</id>
    <revision>
      <id>47555</id>
      <parentid>47495</parentid>
      <timestamp>2017-10-18T10:04:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>158.174.36.220</ip>
      </contributor>
      <origin>47555</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7920" sha1="bdgfpr1926xvd63a982at336bnl45hm" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;I Solberga prästgård. II&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;I Solberga prästgård satt prästen, herr Arne, och åt kvällsmat tillsammans med allt sitt husfolk. Det var ingen främmande närvarande utom Torarin.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prästen var en gammal, vithårig man, men han var fortfarande både kraftig och lång. Han hade sin hustru sittande bredvid sig. Henne hade åren behandlat sämre. Hennes huvud och händer skakade och hon var nästan döv. På andra sidan om herr Arne satt hjälpprästen. Han var ung och blek och hade ett bekymrat utseende, som om han inte hade kunnat bära all den kunskap han hade insamlat under studieåret i Wittenberg.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dessa tre satt överst vid bordet, litet för sig själva. Nedanför dem satt Torarin, och sedan tjänarna. Dessa var också gammalt folk. Det fanns tre drängar. De var flintskalliga, ryggarna var böjda, och ögonen blinkade och rann. Pigorna var inte flera än två. De var något yngre och kvickare än drängarna, men de verkade mer bräckliga och fulla av ålderdomskrämpor.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allra längst nere vid bordet satt två barn. Det ena var herr Arnes sondotter. Hon var inte mer än fjorton år. Hon var ljushårig, med smala armar och ben. Ansiktet var inte färdigt än, men hon såg ut att kunna bli vacker. Hon hade en annan liten jungfru bredvid sig. Det var en fattig flicka som var både fader- och moderlös och alltid levde i prästgården. De båda satt tätt intill varandra på bänken och det såg ut som om de var bästa vänner.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samtliga satt och åt under djupaste tystnad. Torarin såg från den ene till den andre, men ingen hade lust att tala under måltiden. Alla de gamla tänkte för sig själva: &quot;Det är en stor sak att få mat och inte behöva lida nöd eller svälta, som vi har gjort många gånger under vår levnad. Medan vi äter bör vi inte tänka på annat än att tacka Gud för hans godhet.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Torarin inte hade någon att tala med, vandrade hans blickar uppåt och nedåt rummet. Han tittade på allt från den stora ugnen, som var uppmurad i många avsatser nere vid ingångsdörren, till den höga himmelssängen, som stod i bortersta hörnet av rummet. Han tittade på de väggfasta bänkarna, som var uppställda längs rummets väggar och sedan upp till vindhålet i taket, genom vilket röken drog ut och vinterkölden strömmade in.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Torarin fiskhandlare, som bodde i den minsta och fattigaste stugan i skärgården, såg på allt detta, tänkte han: &quot;Om jag var en storman som herr Arne, skulle jag inte nöja mig med att bo i en urgammal stuga med bara ett rum. Jag skulle bygga mig hus med höga gavlar och många rum, som borgmästarna och rådmännen gör inne i Marstrand.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men oftast kastade Torarin sina blickar på en stor kista av ek, som stod vid foten av himmelssängen. Han såg så ofta på den, därför att han visste, att herr Arne förvarade alla sina silverpenningar i den, och han hade hört, att de var så många att de fyllde kistan ända upp till kanten.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och Torarin, som var så fattig att han nästan aldrig hade en silverslant i sin ficka, sa till sig själv: &quot;Jag vill ändå inte ha de där pengarna. Det sägs, att herr Arne har tagit dem ur de stora klostren, som fanns här i landet förr i tiden, och att de gamla munkarna har spått att dessa pengar skall föra med sig olycka till honom.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Just som Torarin satt med dessa tankar såg han den gamla husmodern sätta upp handen till örat för att höra bättre. Sedan vände hon sig till herr Arne och frågade honom: &quot;Varför slipar de knivar på Branehög?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det var så tyst i rummet, att då den gamla kvinnan frågade detta, ryckte alla till och tittade skrämda upp. Då de såg att hon satt och lyssnade efter något, höll de sina skedar stilla och ansträngde sig för att höra.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det var alldeles dödstyst i stugan en stund, men under tiden blev den gamla allt mer och mer orolig. Hon lade handen på herr Arnes arm och frågade honom: &quot;Jag vet inte varför de i denna kväll slipar så långa knivar på Branehög?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin såg, att herr Arne strök henne över handen för att lugna henne. Men han brydde sig inte om att svara, utan han åt lugnt som förut.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den gamla kvinnan fortsatte att sitta och lyssna. Hon fick tårar i ögonen av förfäran, och hennes händer och huvud skakade allt häftigare.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då började de båda små jungfrurna, som satt vid bordsändan, att gråta av ängslan. &quot;Kan ni inte höra hur det skrapar och filar?&quot; frågade den gamla. &quot;Kan ni inte höra hur det väser och gnisslar?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Herr Arne satt stilla och strök sin hustru över handen. Så länge som han var tyst vågade ingen annan säga ett ord.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men alla trodde att den gamla husmodern hörde något som var förfärligt och olycksbringande. Alla kände att blodet stelnade i deras ådror. Det var ingen vid bordet som förde en bit mat till munnen, utom den gamle herr Arne själv.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De tänkte på att den gamla husmodern var den, som i många år hade skött om hemmet. Hon hade alltid stannat hemma vid gården och med klokhet och ömhet vakat över barn och tjänare, över gods och boskap, så att allt hade blomstrat. Nu var hon utnött och urgammal, men det var däremot troligt att hon skulle märka om en fara hotade gården före någon annan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den gamla kvinnan blev allt mer och mer rädd. Hon knäppte sina händer, och i sin hjälplöshet började hon gråta så mycket att stora tårar föll ned för de skrumpna kinderna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Varför frågar du inte, Arne Arneson, varför jag är så rädd?&quot; klagade hon.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Herr Arne lutade sig nu ned mot henne och sa: &quot;Jag vet inte vad det är som skrämmer dig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag är rädd för de långa knivarna, som de slipar på Branehög,&quot; sa hon.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Hur kan du höra att de slipar knivar på Branehög?&quot; sa herr Arne och log. &quot;Den gården ligger ju en fjärdingsväg härifrån. Ta du åter skeden i hand och låt oss avsluta vår kvällsmat!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den gamla försökte att undertrycka sin förfäran. Hon tog sin sked och förde den till mjölkskålen men då darrade handen så att alla hörde hur skeden slamrade mot kanten. Hon lade genast tillbaka den. &quot;Hur kan jag äta?&quot; sa hon. &quot;Hör jag inte hur det gnisslar? Hör jag inte hur det filar?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I det ögonblicket sköt herr Arne från sig mjölkskålen och knäppte sina händer. Alla de andra gjorde samma sak, och hjälpprästen började läsa bordsbönen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då denna var avslutad såg herr Arne ned på dem som satt utmed bordet, och då han märkte att de var bleka och rädda blev han arg.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han började tala med dem om de tider då han nyss hade kommit till Bohuslän för att predika den lutherska läran. Då hade han och hans tjänare varit tvungna att fly för de påviske (&lt;i&gt;katolikerna&lt;/i&gt;) som om de var jagade vilddjur. &quot;Har vi inte sett fiender ligga i bakhåll för oss då vi gav oss av till Guds hus? Har vi inte varit bortdrivna ur prästgården, och har vi inte tvingats dra till skogs som fredlösa? Skall vi verkligen känna oss skrämda och tappa modet bara för ett ont varsel?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då herr Arne talade såg han ut som en kämpe och de andra fick nytt mod när de hörde honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det är ju sant,&quot; tänkte de. &quot;Gud har skyddat herr Arne i de värsta farorna. Gud håller sin hand över honom. Gud låter inte sin tjänare dö.&quot;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/01.html</text>
      <sha1>bdgfpr1926xvd63a982at336bnl45hm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/I Solberga prästgård. III</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10169</id>
    <revision>
      <id>46332</id>
      <timestamp>2015-12-22T11:18:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Kapitel 3 av 18</comment>
      <origin>46332</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4640" sha1="9b7hhd8fcrkicxniigmlwilupwsmepr" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;I Solberga prästgård. III&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;Så snart som Torarin kom ut på vägen igen kom hans hund Grim mot honom och hoppade upp på lasset. Då Torarin såg att hunden hade väntat utanför prästgården blev han orolig på nytt. &quot;Men vännen min, varför står du här i porten hela kvällen? Varför går du inte in i stugan och får dig litet kvällsmat?&quot; sa han till hunden. &quot;Kan något ont vara på gång att drabba herr Arne? Det är kanske sista gången jag har sett honom. Men även en sådan kämpe som han måste väl en gång dö. Han är ju nära nittio år gammal.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han styrde in hästen på en väg som via gården Branehög fortsatte ned till Ödsmålskil.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då han kom fram till Branehög såg han, att det stod slädar på gårdsplanen, och att ljussken spred sig ut genom de igenbommade gluggarna i väggen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då sa Torarin till Grim: &quot;Här är folk ännu uppe. Jag vill köra in och fråga om de har slipat knivar här på gården i kväll.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han körde in på gårdsplanen. Men då han öppnade dörren till stugan såg han att det hölls gästabud därinne. På bänkarna längs med väggarna satt gamla karlar och drack öl, och på golvet gick de unga och lekte och sjöng.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin såg genast att det inte var någon här som tänkte på att göra i ordning sina vapen till att utföra blodsdåd. Han slog igen dörren och tänkte gå sin väg, men värden kom efter honom. Han bad Torarin att han skulle stanna, då han ändå hade kommit, och drog in honom i stugan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin trivdes stort när han satt en lång stund och pratade med bönderna. De var på gott humör och Torarin var glad över att få slå alla mörka tankar ur hågen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men Torarin var inte den ende som kom sent till gästabudet den kvällen. Efter en lång stund steg en man och en kvinna in genom dörren. De var fattigt klädda, och de dröjde osäkert i hörnet mellan dörren och spisen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värden gick genast ned till de båda gästerna. Han tog dem i händerna och förde dem upp i stugan. Därpå sa han till de andra: &quot;Är det inte sant, som det sägs, att de som ha kortaste vägen kommer fram senast? Detta är mina närmaste grannar. Det finns inte flera bönder här på Branehög än de och jag.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du kan lika gärna säga att det inte finns någon mer än du!&quot; sa mannen. &quot;Du kan inte kalla mig för en bonde. Jag är bara en fattig kolare, som du har låtit bygga hus på din mark.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mannen satte sig bredvid Torarin, och de började samtala. Han, som var nyanländ, talade om för Torarin varför han kom så sent till gästabudet. Det var därför att de hade haft främmande hemma i kojan som de inte hade vågat lämna obevakade. Det var tre garvargesäller, som hade varit hos dem hela dagen. På morgonen, då de hade kommit, hade de varit utmattade och sjuka. De sa att de hade gått vilse i skogen en hel vecka. Men sedan de hade ätit och sovit, hade de snart fått tillbaka sina krafter och på kvällen hade de frågat vilken gård som var traktens största och rikaste. Dit ville de gå för att söka arbete. Hustrun hade svarat dem, att prästgården, där herr Arne bodde, var det förnämligaste stället. Då hade de genast dragit fram långa knivar ur sina ränslar  och börjat slipa dem. De hade hållit på med detta en lång stund, och under tiden hade de sett så vilda ut, att kolaren och hans hustru inte hade vågat gå från hemmet. &quot;Jag ser dem ännu framför mig, där de satt och gnisslade med sina knivar,&quot; sa mannen. &quot;De såg förfärliga ut. De hade stora skägg som de inte hade klippt eller ansat på mången god dag, och de var klädda i ludna skinnrockar, som var sönderfläkta och smutsiga. Jag trodde, att det var tre varulvar, som hade kommit in i stugan. Jag blev glad, då de äntligen gav sig av.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Torarin hörde detta, talade han om för kolaren vad han själv hade varit med om i prästgården.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Så var det trots allt sant, att de  slipade knivar på Branehög i kväll,&quot; sa Torarin och skrattade. Han hade druckit mycket, eftersom han varit så sorgsen och bedrövad när han kom till gården. Där hade han sedan försökt trösta sig så gott det gick. &quot;Nu är jag glad igen,&quot; sa han, &quot;då jag har fått veta, att det inte var något värre varsel som prästfrun hörde än några garvare som gjorde i ordning sina verktyg.&quot;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/03.html</text>
      <sha1>9b7hhd8fcrkicxniigmlwilupwsmepr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/I Solberga prästgård. IV</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10170</id>
    <revision>
      <id>46333</id>
      <timestamp>2015-12-22T11:18:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Kapitel 4 av 18</comment>
      <origin>46333</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3879" sha1="31qn78teoipaz14jz9h2o6ci84hrooq" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;I Solberga prästgård. IV&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;Långt efter midnatt gick ett par karlar ut ur stugan på Branehög för att lägga seldon på sin häst och fara hem.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då de kom ned på gårdsplanen såg de en eldsvåda fladdra upp mot himlen i norr. De skyndade då genast tillbaka in i stugan och ropade: &quot;Stå upp! Stå upp! Solberga prästgård brinner!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det var mycket folk på gästabudet och den som hade en häst, kastade sig upp på dess rygg och skyndade till prästgården, men de som måste rusa dit på egna snabba fötter var framme nästan lika snabbt.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då folket kom till prästgården kunde man inte se en enda människa uppe eller i rörelse, utan alla verkade sova, trots att eldsvådan stod högt mot skyn.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men det var inget av husen, som brann, utan en stor hög av ris och halm och ved som var uppkastad intill det gamla prästhusets vägg. Den hade inte brunnit länge. Lågorna hade inte hunnit mer än att svärta det stabila timret i väggen och smälta snön på halmtaket. Nu höll de däremot på att bita sig fast i takhalmen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla förstod genast, att detta var mordbrand. De började undra om herr Arne och hans husfolk verkligen sov eller om en olycka drabbat dem.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men innan räddarna trängde in i huset, vräkte de  undan det brinnande bålet från husväggen med långa stänger, samt klättrade upp på taket och rev av halmen som hade börjat ryka och var nära att fatta eld.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sedan gick några karlar fram mot stugdörren för att gå in och väcka herr Arne, men då den som gick först kom fram till tröskeln, vek han åt sidan och lämnade plats åt den, som kom efter honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Denne tog ett steg framåt, men då han skulle sträcka ut handen efter dörrhandtaget gick även han undan och lämnade plats åt dem som stod bakom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det verkade vara en hemsk dörr att öppna, eftersom det kom en bred blodström silande fram under tröskeln, och handtaget var nedsölat med blod.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då gick dörren upp framför dem, och herr Arnes hjälppräst kom ut. Han raglade fram mot männen. Han hade ett djupt sår i huvudet och han var översköljd med blod. Han stod upprätt ett ögonblick och sträckte upp sin hand för att skapa tystnad. Sedan sa han med rosslande röst:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;I natt har herr Arne och allt hans husfolk blivit mördade av tre karlar som kom nedklättrande genom vindhålet i taket och var klädda i lurvigt skinn. De kastade sig över oss som vilddjur och dödade oss.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mer orkade han inte. Han föll ned död framför männens fötter.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nu gick folk in i stugan och fann att allt var som hjälpprästen hade sagt.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den stora ekkistan, där herr Arne förvarade sina penningar, var borta, och herr Arnes häst var tagen ur stallet och hans släde ur skjulet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det ledde slädspår från gården över prästgårdsängarna ned till havet och tjugo män skyndade iväg för att gripa mördarna. Men kvinnorna tog hand om de döda och bar ut dem ur den blodiga stugan, ut på den rena snön.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla av herr Arnes folk fanns inte där, utan en fattades. Det var den fattiga jungfrun, som herr Arne hade upptagit i sitt hus. Man undrade om hon kanske hade lyckats fly eller om rövarna hade tagit henne med sig.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då de genomsökte hela stugan noga, fann de henne, där hon hade smitit undan mellan den stora ugnen och väggen. Hon hade hållit sig gömd där under striden och var alldeles oskadad, men hon var så förbi av skräck, att hon varken kunde tala eller svara.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/04.html</text>
      <sha1>31qn78teoipaz14jz9h2o6ci84hrooq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/På bryggorna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10171</id>
    <revision>
      <id>46334</id>
      <timestamp>2015-12-22T11:19:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Kapitel 5 av 18</comment>
      <origin>46334</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9117" sha1="dn5qg1befnxnml28s125e866sf8aucx" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;På bryggorna&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;DEN FATTIGA JUNGFRUN, som hade blivit räddad undan blodbadet, hade Torarin tagit med sig ut till Marstrand. Han hade fattat ett så stort medlidande med henne, att han hade erbjudit henne att bo i hans trånga koja och dela mat med honom och hans mor.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Detta är det enda jag kan göra för herr Arne,&quot; tänkte Torarin, &quot;som ersättning för alla de gånger han har köpt min fisk och låtit mig äta vid sitt bord.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Oavsett hur enkelt och fattigt jag har det,&quot; tänkte Torarin, &quot;är det bättre för jungfrun att hon följer med mig ut till staden, än att hon stannar härinne bland bönderna. I Marstrand bor det många rika borgare och den unga jungfrun kan kanske få anställning hos en av dem och få en bra lön.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De första dagarna sedan jungfrun hade kommit till staden satt hon och grät från morgon till kväll. Hon jämrade sig över herr Arne och hans folk och hon klagade över att hon hade mist alla dem som stod henne nära. Mest av allt jämrade hon sig över sin fostersyster och sade att hon önskade att hon inte hade smitit undan så att hon hade fått följa henne i döden.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarins mor sa ingenting om detta så länge sonen var hemma. Men då han hade rest iväg på sina resor igen sa hon en morgon till jungfrun:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Inte är jag så rik, Elsalill, att jag kan ge dig mat och kläder för att du skall få sitta med händerna i knät och vara ledsen. Nu skall du följa med mig ned på bryggorna och lära dig att rensa fisk!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då gick Elsalill med henne ned på bryggorna och stod hela dagen bland de andra fiskrenserskorna och arbetade.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men de flesta kvinnorna på bryggorna var unga och glada. De började tala med Elsalill och frågade henne varför hon var så ledsen och tyst.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då började Elsalill berätta för dem om de äventyr hon hade råkat för, bara tre nätter tidigare. Hon talade om de tre rövarna som hade trängt in i stugan genom vindhålet i taket och mördat alla som stod henne nära i livet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill berättade detta föll en svart skugga ned över bordet där hon arbetade. Och då hon såg upp stod tre förnäma herrar framför henne. De bar breda hattar med långa plymer och sammetskläder med stora puffar, som var sydda med trådar av silke och guld.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det var en av dem som verkade vara den förnämste. Han var mycket blek. Skägget var avrakat, och ögonen låg djupt inne. Det såg ut som om han nyss hade varit sjuk. Men annars verkade han vara en lustig och djärv kavaljer som gick omkring på de soliga bryggorna för att låta folk se på hans vackra kläder och hans vackra ansikte.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill slutade med både arbete och berättelse. Hon stod med öppen mun och uppspärrade ögon och betraktade honom. Och han smålog mot henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vi har inte komna hit för att skrämma dig, jungfru,&quot; sa han, &quot;utan vi ber dig att du också låter oss lyssna på din berättelse.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den fattiga Elsalill! Aldrig hade hon sett en sådan man i hela sitt liv. Hon tyckte inte att hon kunde tala inför honom. Hon bara teg och såg ner på sitt arbete.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då började den främmande än en gång: &quot;Låt oss inte skrämma dig, jungfru! Vi är skottar som har varit i tjänst hos kung Johan av Sverige i ungefär tio år, men nu ha vi fått avsked och tänker resa hem. Vi har kommit till Marstrand för att finna en skepp som kan ta oss till Skottland, men när vi kom hit, låg alla sund och fjordar frusna, och här måste vi nu stanna och vänta. Vi har ingenting att sysselsätta oss med, och därför driver vi fram över bryggorna för att träffa människor. Vi skulle vara glada, jungfru, om du lät oss höra din berättelse.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill förstod, att han talade så länge, för att hon skulle hinna återfå sitt lugn. Slutligen tänkte hon för sig själv: &quot;Du bör väl visa att du inte är för enkel för att tala med en hög herre, Elsalill! Du är ju en jungfru av fin familj och inte en fiskartös.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag talade bara om det stora blodbadet i Solberga prästgård,&quot; sa Elsalill. &quot;Det är många som kan berätta om det.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ja,&quot; sa den främmande, &quot;men jag visste inte förrän nu att någon av herr Arnes folk hade kommit undan levande.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då berättade Elsalill än en gång om de vilda rövarnas framfart. Hon talade om hur de gamla drängarna hade samlat sig kring herr Arne för att försvara honom och hur herr Arne själv hade ryckt sitt svärd från väggen och trängt in på rövarna, men dessa hade besegrat dem alla. Och den gamla prästfrun hade tagit upp sin mans svärd och gått mot rövarna, men henne hade de bara skrattat åt och fällt henne till marken med ett vedträ. Och alla de andra kvinnorna hade krupit undan på ugnsmuren, men då männen var döda, kom mördarna och gav sig på dem och dödade dem. &quot;Den sista, som de dödade,&quot; sa Elsalill, &quot;var min kära fostersyster. Hon bad och bönade för sitt liv och två av dem ville låta henne leva, men den tredje sade att alla måste dö, och han stack sin kniv i hennes hjärta.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Så länge som Elsalill talade om mord och blod stod de tre männen stilla framför henne. De bytte inte en blick med varandra, men deras öron blev långa av att lyssna och deras ögon gnistrade, och ibland drogs deras läppar isär, så att tandraderna lyste fram.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill stod med ögonen fulla av gråt. Inte en enda gång såg hon upp medan hon talade. Hon såg inte att mannen framför henne hade ögon och tänder som en varg. Först då hon hade slutat att tala torkade hon sina ögon och såg upp till honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då han mötte Elsalills blick förändrade sig hans ansikte genast.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Eftersom du har sett mördarna så tydligt, jungfru,&quot; sa han, &quot;skulle du väl genast känna igen dem om du mötte dem?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Inte har jag sett dem annat än i skenet av de brinnande vedträn som de ryckte ur spisen för att lysa med under mördandet,&quot; sa Elsalill, &quot;men nog skulle jag med Guds makt känna igen dem. Och jag ber Gud alla dagar, att jag måste möta dem.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad menar du med detta, jungfru?&quot; undrade främlingen. &quot;Är det inte sant, att de mordiska vandrarna är döda?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jo, jag vet det väl,&quot; sa Elsalill. &quot;Bönderna som jagade dem följde deras spår ifrån prästgården och fram till en vak i isen. Ända dit såg de spår av slädmedar på den blanka isen, spår av hästhovar, spår av människor som hade burit hårda, järnbeslagna skor. Men från vaken ledde inga spår vidare över isen, utan därför trodde bönderna, att alla var döda.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Tror inte du, Elsalill, att de är döda?&quot; frågade främlingen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jo, jag tror väl att de har drunknat,&quot; sa Elsalill, &quot;och ändå ber jag till Gud varje dag att de måste ha undkommit. Jag säger så här till Gud: 'Låt det vara så att de bara har kört ner hästen och släden i vaken, men att de själva har undkommit!'&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Varför vill du det, Elsalill?&quot; frågade främlingen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den späda jungfrun Elsalill kastade tillbaka huvudet och hennes ögon lyste. &quot;Jag vill väl att de ska leva så att jag kan hitta dem och gripa dem. Jag vill att de skall leva så att jag får slita hjärtat ur bröstet på dem. Jag vill att de skall leva så att jag får se deras kroppar styckade i fyra delar och fästa på steglet.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Hur skall du orka med allt det där?&quot; sa främlingen. &quot;Du är ju bara en svag liten jungfru.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Om de levde,&quot; sa Elsalill, &quot;då skulle nog jag skaffa dem deras straff över huvudet. Hellre skulle jag gå i döden än låta dem undkomma. De bör vara starka och väldiga, det vet jag, men inte skulle de kunna undkomma mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då log främlingen åt henne, men Elsalill stampade med foten.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Om de levde, då skulle jag väl minnas att de har tagit ifrån mig mitt hem så att jag nu bara är en fattig tös som måste stå ute i kylan på bryggan och rensa fisk. Jag skulle minnas att de har dödat alla de som stod mig nära, och mest skulle jag komma ihåg den som drog ner min fostersyster från muren och dödade henne, hon som var tillgiven mot mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då den lilla späda jungfrun blev så arg, började de tre skotska krigarna att skratta. De var så fulla i skratt att de gick sin väg för att Elsalill inte skulle bli förargad. De gick över hamnen uppåt en trång gränd som ledde till torget. Men långt efter att de var ur sikte hörde Elsalill hur de skrattade med full hals, hånfullt och gällt.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/05.html</text>
      <sha1>dn5qg1befnxnml28s125e866sf8aucx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/Den utsända</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10172</id>
    <revision>
      <id>47553</id>
      <parentid>46335</parentid>
      <timestamp>2017-10-18T09:58:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>158.174.36.220</ip>
      </contributor>
      <origin>47553</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13161" sha1="sheeqmng23m9jwgqrs4lku3uonct6pi" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;Den utsända&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;ÅTTA DAGAR efter sin död blev herr Arne gravsatt i Solberga kyrka, och samma dag hölls det förhör kring mordet vid tingsplatsen på Branehög.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men herr Arne hade varit en välkänd man i Bohuslän, och på hans begravningsdag kom så mycket människor tillsammans, från både inlandet och skärgården, att det var som då en krigshär samlas kring sin anförare. Och på fälten mellan Solberga kyrka och Branehög gick så mycket folk omkring, att vid dagens slut fanns inte en tumsbredd snö som inte hade blivit trampad av människor.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men sent på kvällen, då alla dessa människor hade rest sin väg, kom Torarin fiskhandlare åkande vägen fram från Branehög och uppåt mot Solberga.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin hade talat med mycket folk under dagens lopp. Om och om igen hade han berättat om herr Arnes död. Han hade också fått god mat och dryck framme vid tingsplatsen och hade varit tvungen att tömma många ölkrus med resenärer som rest långt för att komma dit.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin kände sig kraftlös och tung. Han hade lagt sig ner på lasset. Han var deprimerad över att herr Arne var borta, och då han kom i närheten av prästgården, började han plågas av ändå mer ledsamma tankar. &quot;Grim, min hund,&quot; sa han, &quot;om jag hade trott på det där varslet med knivarna, kunde jag ha avvärjt hela olyckan. Jag tänker ofta på detta, Grim, min hund. Jag känner mig ängslig till mods, alldeles som om jag skulle ha varit med om att skaffa herr Arne ur världen. Kom nu ihåg vad jag säger, att nästa gång jag får höra om något sådant, skall jag tro på det och rätta mig efter det!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men medan Torarin låg och dåsade på lasset med halvslutna ögon, gick hans häst som den ville och då den kom till Solberga prästgård vek den av gammal vana in genom öppningen i gärdesgården och gick fram till stalldörren. Torarin märkte ingenting. Först då hästen stannade reste han sig upp och såg sig omkring. Han började rysa då han såg att han befann sig på gårdsplanen framför det hus där så många människor hade blivit mördade för bara en vecka sedan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han grep genast efter tömmarna. Han ville vända hästen och köra ut på vägen igen, men just då slog någon honom på skuldran och han såg sig om. Bredvid honom stod gamle Olof hästskötare som hade tjänat i prästgården så länge som Torarin kunde minnas.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Har du så bråttom att fara från gården i natt, Torarin?&quot; sa drängen. &quot;Kom hellre med in i stugan! Herr Arne sitter och väntar på dig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin fick tusen tankar i huvudet. Han visste inte om han drömde eller var vaken. Olof hästskötare, som han såg stå frisk och levande framför sig, hade han sett ligga död för en vecka sedan, bredvid de andra, med ett stort sår i halsen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin grep fastare om tömlyckan. Han tyckte att det bästa för honom skulle vara att komma iväg fort. Men Olof hästskötares hand låg fortfarande på hans skuldra, och gubben fortsatte att tjata på honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin funderade hit och dit för att komma på en ursäkt. &quot;Det var inte min mening att komma och störa herr Arne så här sent på kvällen,&quot; sa han. &quot;Hästen svängde av hit in utan att jag visste det. Jag skall fara iväg nu och skaffa mig husrum över natten. Om herr Arne vill träffa mig så kan jag väl komma igen i morgon.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med detta sagt böjde sig Torarin framåt och slog till hästen med tömlyckan för att övertala den att sätta sig i rörelse.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men prästgårdsdrängen stod i samma ögonblick framme vid hästens huvud, fattade hästen vid betslet och tvingade den att stå stilla. &quot;Var inte trotsig, Torarin!&quot; sa drängen. &quot;Herr Arne har inte gått till sängs ännu. Han sitter och väntar på dig. Och du måste väl veta att du kan få lika gott husrum för natten här som på något annat ställe i socknen.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då tänkte Torarin först svara att han inte ville bo i ett hus utan tak. Men innan han sa något, kastade han ögonen uppåt huvudbyggnaden. Då såg han den gamla ryggåsstugan stå där lika välbehållen och imponerande som före branden. Samma morgon hade Torarin sett de nakna takstolarna skjuta upp i luften.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han såg och såg och gned sina ögon, men prästhuset stod där oskadat med halm och snö på taket. Genom takhålet såg han rök och gnistor fladdra upp. Och genom de illa stängda fönsterluckorna såg han ljussken sila ut på snön.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den som reser vida omkring på kalla vägen, vet inte en bättre syn än ljusskenet, som smyger ut ur den varma stugan. Men Torarin blev mer skrämd än han någonsin hade varit förut vid denna syn. Han piskade på hästen så att den både stegrade sig och slog bakut. Men han fick den inte ett steg längre från stalldörren.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Kom du med in, Torarin !&quot; sa stalldrängen. &quot;Jag trodde inte att du hade något mer att ångra i denna sak.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nu kom Torarin ihåg vad han hade lovat sig själv på vägen . Han, som hade stått på lasset med tömlyckan i högsta hugg, blev då genast spak som ett lamm.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Se här, Olof hästskötare, här är jag nu!&quot; sa han och hoppade av lasset. &quot;Det är sant att jag inte har något att ångra i denna sak. Ta nu med mig in till herr Arne!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men de tyngsta steg som Torarin hade gått, var de som han gick över gårdsplanen fram till stugan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då dörren gick upp, slöt Torarin ögonen för att slippa se in i rummet. Men han försökte ge sig mod genom att tänka på herr Arne. &quot;Han har gett dig många goda måltider. Han har köpt din fisk, till och med när hans eget visthus har varit fullt. Han har alltid varit dig snäll i livet, och han vill säkerligen inte skada dig efter döden. Kanske har han en tjänst att begära av dig. Du skall inte glömma, Torarin, att man måste visa tacksamhet också mot de döda.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin öppnade ögonen och tittade framåt rummet. Då såg han den stora stugan precis likadan, som han förr hade sett den. Han kände igen den högt uppmurade ugnen och de vävda bonaderna som klädde väggarna. Men han tittade många gånger från vägg till vägg och från golv till tak, innan han fick mod att se upp till bordet och bänken där herr Arne hade brukat sitta.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Till slut tittade han också ditåt, och då såg han herr Arne själv sitta livslevande vid bordet med hustrun och hjälpprästen på var sin sida, såsom han hade sett honom för åtta dagar sedan. Han verkade nyss ha ätit klart. Han hade skjutit tillbaka fatet, och skeden låg på bordet framför honom. Alla de gamla tjänarna och tjänarinnorna satt vid bordet, men bara den ena av de unga jungfrurna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin stod länge stilla nere vid dörren och betraktade dem som satt till bords. De såg alla ängsliga och bedrövade ut, och även herr Arne satt bedrövad som de andra och stödde huvudet i handen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äntligen såg Torarin, att herr Arne lyfte upp huvudet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Är det någon främmande, som du för med dig in i stugan, Olof hästskötare?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ja,&quot; svarade drängen, &quot;det är Torarin fiskhandlare som har varit på tinget på Branehög i dag&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Herr Arne verkade då få ett gladare utseende och Torarin hörde honom säga: &quot;Stig då fram, Torarin, och ge oss nyheter från tinget! Nu har jag suttit här och väntat på dig halva natten.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allt detta lät så verkligt och naturligt, att Torarin började känna sig mer och mer orädd. Han gick helt modigt över golvet fram till herr Arne. Han frågade sig om det inte hade varit en ond dröm, att herr Arne hade blivit mördad, och om inte sanningen var att han levde.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men medan Torarin gick över golvet, kastade han av gammal vana en blick fram till himmelssängen, bredvid vilken den stora penningkistan brukade stå. Men den järnbeslagna kistan fanns inte på sin plats och då Torarin såg det gick det åter en rysning genom honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nu skall Torarin säga oss hur det har gått idag på tinget,&quot; sa herr Arne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin försökte göra som han hade blivit tillsagd och berättade om tinget och utfrågningen, men han kunde varken styra sina läppar eller sin tunga utan han talade illa och stammande.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Herr Arne avbröt honom också genast: &quot;Säg mig bara det viktigaste, Torarin! blev våra mördare funna och straffade?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nej, herr Arne,&quot; svarade Torarin modigt. &quot;Era mördare ligger på bottnen av Hakefjorden. Hur tror ni att någon skall kunna hämnas på dem?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Torarin gav detta svar verkade herr Arne upptändas av sitt gamla humör, och han slog handen hårt i bordet. &quot;Vad är det du säger, Torarin? Har länsherren på Bohus varit här med lagmän och skrivare och hållit ting, och har ingen kunnat säga honom var han skulle finna mina mördare?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nej, herr Arne,&quot; svarade Torarin, &quot;det kan ingen bland de levande säga honom.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Herr Arne satt en stund med rynkade ögonbryn och tittade dystert framför sig. Därpå vände han sig än en gång till Torarin.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag vet, att du är lojal mot mig Torarin. Kan du säga mig hur jag skall få hämnd på mina mördare?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag kan väl förstå, herr Arne,&quot; sa då Torarin, &quot;att ni vill ta hämnd på dem, som så brutalt har tagit ert liv. Men det finns ingen bland oss, som vandrar på Guds gröna jord, som kan hjälpa er med det.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Herr Arne föll i tungt grubbel, sedan han hade fått detta svar.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det blev nu en lång tystnad. Efter en stund vågade sig Torarin fram med en begäran.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag har uppfyllt er önskan nu, herr Arne, och sagt er vad som hände på tinget. Har ni något mer som ni tror jag kan hjälpa er med, eller vill ni låta mig gå nu?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du skall inte gå, Torarin,&quot; sa herr Arne, &quot;förrän du än en gång har svarat mig om ingen av de levande kan ge oss hämnd.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Inte om alla män i Bohuslän och Norge kom tillsammans för att hämnas på era mördare, skulle de klara av att hitta dem,&quot; sa Torarin.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då sa herr Arne:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;När inte de levande kan hjälpa oss, måste vi hjälpa oss själva.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Härmed började herr Arne att läsa ett fadervår med hög röst, men inte på norska, utan på latin, som det hade varit vanligt att läsa bönen där i landet före hans tid. Och för varje ord i bönen, som han uttalade, pekade han med fingret på en av dem, som satt med honom vid bordet. Han gjorde på detta sätt flera gånger, till dess han kom till amen. Men då han sa detta ord, sträckte han fingret mot den unga jungfrun, som var hans sondotter.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den unga jungfrun reste sig genast från bänken, och herr Arne sa till henne: &quot;Du vet vad du har att göra.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då klagade den unga jungfrun och sa: &quot;Sänd inte iväg mig till detta! Det är ett för svårt uppdrag för en så liten flicka som jag.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag är säker på att du skall gå,&quot; sa herr Arne. &quot;Det är rätt att du går, eftersom du har mest att hämnas. Ingen av oss har blivit fråntagen så många av livets år som du, som är yngst ibland oss.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag vill inte ha hämnd på någon människa,&quot; sa jungfrun.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du skall genast gå,&quot; sa herr Arne. &quot;Och du skall inte stå ensam. Du vet att det bland de levande finnes två som satt med oss här vid bordet för åtta dagar sedan.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då Torarin hörde herr Arne säga detta insåg han att herr Arne valde ut honom att kämpa mot brottslingar och mördare, och han utropade:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;För Guds barmhärtighets skull besvär jag er, herr Arne -- -- --&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I detsamma tyckte Torarin, att både herr Arne och prästgården försvann i en dimma, och han själv sjönk djupt ned, som om han fallit från en svindlande höjd, och sedan förlorade han medvetandet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då han vaknade till liv igen började det ljusna till morgon. Han såg då att han låg på marken inne på Solberga prästgård. Hästen stod bredvid honom med lasset, och Grim skällde och tjöt ovanför honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Alltsammans var bara en dröm,&quot; sa Torarin, &quot;nu inser jag det. Gården är öde och förstörd. Jag har varken sett herr Arne eller någon annan. Men jag har blivit så skrämd av drömmen, att jag har ramlat av lasset.&quot;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/06.html</text>
      <sha1>sheeqmng23m9jwgqrs4lku3uonct6pi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/I månskenet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10173</id>
    <revision>
      <id>47557</id>
      <parentid>46336</parentid>
      <timestamp>2017-10-18T10:52:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>158.174.36.220</ip>
      </contributor>
      <origin>47557</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11819" sha1="i1qd5kqdrir8wnkmzhuvxtoe4q5y1l7" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;I månskenet&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;DÅ HERR ARNE hade varit död i fjorton dagar, kom ett par nätter med starkt, klart månsken. Och en kväll var Torarin ute och åkte i månskenet. Han hejdade hästen gång på gång, som om han skulle ha svårt för att hitta vägen. Han for däremot inte fram i någon skog det var lätt att köra vilse i, utan på något som såg ut att vara en vid och öppen slätt, över vilken en mängd steniga kullar höjde sig.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hela trakten var täckt med vit, skinande snö. Den hade fallit lika och jämnt när vädret varit bra. Den låg inte i drivor eller virvlar. Så långt öga kunde se, fanns inget annat än samma jämna slätt och samma steniga kullar.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Grim, min hund,&quot; sa Torarin, &quot;om vi  såg detta för första gången i kväll, då skulle vi väl tro att vi färdades över en stor hed. Men vi skulle nog undra över att marken var så jämn och vägen utan stenar eller gropar. Vad är detta för en trakt, skulle vi säga, där det varken finns diken eller gärdesgårdar, och hur kommer det sig, att det varken sticker upp strå eller buske genom snön? Och varför ser vi inga åar eller bäckar, som annars brukar dra sina svarta fåror fram över de vita fälten även i den strängaste köld?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin roade sig mycket åt dessa tankar, och även Grim tyckte om dem. Han rörde sig inte från sin plats på lasset, utan låg stilla och blinkade.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men just som Torarin hade slutat sitt tal, for han förbi en hög stång som en kvast var fastbunden på.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Om vi var främmande här, Grim, min hund,&quot; sa Torarin, &quot;då skulle vi väl fråga oss vad detta är för en hed, där de sätter upp likadana märken som vi använder ute på havet. 'Detta kan väl aldrig vara själva havet?' skulle vi säga till sist. Men vi skulle väl tycka att det var alldeles omöjligt. Det här, som ligger så stadigt och tryggt, skulle det kunna vara bara vatten? Och alla de där klippkullarna, som nu ligger så fast förenade, skulle de bara vara holmar och skär och vara skilda åt genom svallande vågor? Nej, inte skulle vi kunna tro att sådant var möjligt, Grim, min hund.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin skrattade, och Grim låg fortfarande stilla och orörlig. Torarin körde vidare, ända tills han vek runt en hög klippkulle. Då ropade han till, som om han hade sett något märkligt. Han låtsade bli mycket förvånad, släppte tömmarna och slog ihop händerna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Grim, min hund, du, som inte ville tro på att detta var havet! Nu ser du ändå vad det är. Res på dig, så får du se att det ligger ett stort fartyg här framför oss! Du ville inte känna igen sjömärkena, men det här kan du inte ta miste på. Nu kan du väl inte neka till att det är själva havet som vi färdas över.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin var stilla än en stund och betraktade ett stort fartyg som låg infruset i isen. Det såg alldeles vilsekommet ut där det låg med den jämna, släta snömarken runtomkring sig.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då Torarin såg att en liten rökslinga steg upp från fartygets skans, körde han fram och ropade till sig skepparen för att höra om han ville köpa av hans fisk. Allt han hade kvar var ett par torskar, som låg på bottnen av lasset, eftersom han under dagens lopp hade rest omkring till alla de skutor som låg infrusna i skärgården och sålt bort sitt förråd.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ombord på fartyget satt skepparen med sina män och hade dödstråkigt. De köpte fisk av handelsmannen, inte därför att de behövde den, utan för att få någon att tala med.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då de kom ner på isen till Torarin satte han på sig en oskyldig min.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han började tala med dem om vädret. &quot;I mannaminne har det inte varit så vackert väder som i år,&quot; sa Torarin. &quot;I nära nog tre veckor ha vi haft lugnt väder och sträng köld. Det är annat än vad vi är vana vid i skärgården.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men skepparen, som låg där med den stora galeasen fullastad av silltunnor, och som hade frusit inne i en vik nära Marstrand just då han hade varit färdig att styra ut till havs.Han såg bistert på Torarin och svarade:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jaså, du kallar detta vackert väder.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad skulle jag annars kalla det?&quot; sa Torarin. Han såg oskyldig ut som ett barn. &quot;Himlen är klar och lugn och blå, och natten är lika grann som dagen. Jag har aldrig förr varit med om att kunna köra omkring på isen vecka efter vecka. Det är inte ofta havet lägger sig härute, och om det något år har varit isbetäckt, så har alltid en storm kommit och rivit upp det inom några få dagar.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skepparen stod mörk och dyster; han svarade inte Torarin något på allt hans prat. Då började Torarin undra varför han inte begav sig in till Marstrand. &quot;Det är ju inte mer än en timmes vandring över isen,&quot; sa Torarin. På det fick han inte heller något svar. Torarin förstod att karlen inte ville lämna galeasen ett ögonblick, av fruktan att inte vara till hands då isen skulle bryta upp. &quot;Sällan har jag sett någon med ögon så sjuka av längtan,&quot; tänkte Torarin.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men skepparen, som nu dag efter dag hade suttit instängd bland skären och inte hade kunnat hissa sitt segel och fara ut till havs, han hade under tiden haft så många tankar, och han sa till Torarin:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du, som reser omkring överallt och hör talas om allt, som händer, vet du varför Gud stänger vägarna så länge ut till havet detta år och håller oss alla i fångenskap?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då han sa detta, upphörde Torarin att le, men han ställde sig ovetande och sa: &quot;Nu vet jag inte vad du menar.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jo,&quot; sa skepparen, &quot;jag låg en gång i hamnen i Bergen en hel månad, och det blåste motvind alla dagar, så att inget skepp kunde gå ut. Men ombord på ett av de skepp som låg instängda i hamnen fanns en man som hade stulit i kyrkor. Och han skulle ha undkommi om inte stormen hade rasat. Nu hann de spana ut var han fanns, och så snart han hade blivit tagen tillbaka till land blev det genast vackert väder och god vind. Förstår du nu vad jag menar, då jag frågar om du vet varför Gud håller havets portar stängda?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin stod nu en stund tyst. Det såg ut som han hade haft lust att svara med allvarliga ord. Men han slog bort det och sa: &quot;Du blir dyster av att sitta här instängd mellan skären. Varför beger du dig inte in till Marstrand? Jag skall säga dig, att där har man ett glatt liv. Där går hundratals främmande. De har inget annat att göra än att dansa och dricka.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Hur kan det vara så mycket glädje därinne?&quot; sa skepparen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Å,&quot; sa Torarin, &quot;där går sjöfolk som har sina skepp infrusna såsom du. Där finns en mängd fiskare som just hade slutat att fånga sin sill då de blev hindrade av isen att fara hem. Och där går ett hundrade skotska legoknektar, som ha fått avsked ur tjänsten, och ligger här och vänta på transport hem till Skottland. Tror du att alla dessa går med hängande huvud och försummar att göra sig glada dagar?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ja, det kan vara så att dessa kan roa sig, men jag tycker bäst om att vänta härute,&quot; sa skepparen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin gav honom en snabb blick. Skepparen var en lång, mager karl. Hans ögon var ljusa och vattenklara med en svårmodig blick. &quot;Den där karlen kan inte jag göra glad och ingen annan heller,&quot; tänkte Torarin.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Än en gång började skepparen självmant tala med honom. &quot;De där skotske,&quot; sa han, &quot;är de bra folk?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Är det kanske du som skall föra dem över till Skottland?&quot; sa Torarin.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ja,&quot; sa skepparen, &quot;jag har last till Edinburgh, och en av dem har nyss varit härute och talat med mig om att jag skulle ta dem med. Men jag tycker inte om att segla med sådana vilda sällar ombord, och jag bad honom om betänketid. Har du hört något om dem? Tror du att jag vågar ta emot dem?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag har inte hört annat om dem än att det skall vara tappert folk. Du kan säkert ta emot dem.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men i samma stund, som Torarin sa detta reste sig hans hund upp från lasset, satte nosen i vädret och började tjuta.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin avbröt då genast berömmet över skottarna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad tar det åt dig, Grim, min hund?&quot; sa han. &quot;Tycker du att jag står stilla alltför länge på isen och pratar bort tiden?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han gjorde sig i ordning att fara. &quot;Ja, lev då väl härute!&quot; sa han.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin körde in till Marstrand genom det smala sundet mellan Klöverön och Koön. Då han kommit så långt att han kunde se Marstrand, märkte han, att han inte var ensam ute på isen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I det klara månskenet såg han en lång karl med stolt hållning gå fram över snön. Han såg att han bar en plymprydd hatt och rikt utstyrda kläder med vida puffar.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Se där,&quot; sa Torarin för sig själv, &quot;där går sir Archie, de skotskes anförare, som i kväll har varit ute på galeasen för att försäkra sig om överfart till Skottland.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin var så nära mannen att han hade kört ikapp hans långa skugga, som gled fram bakom honom. Hans häst satte just sina hovar på skuggbildens hattplymer.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Grim,&quot; sa Torarin, &quot;ska vi fråga honom om han vill åka med oss in till staden?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hunden började genast resa på sig, men Torarin lade då handen på hans rygg. &quot;Var du stilla, Grim, min hund! Jag ser, att du inte tycker om de skotske.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie hade inte märkt att någon var honom så nära. Han gick framåt utan att se sig om. Torarin tog helt sakta av åt sidan för att komma förbi honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men i detsamma såg Torarin något bakom den skotske herrn som var likt ännu en skugga. Han såg något som var långt och tunt och grått, och som svävade fram över marken utan att sätta fotspår på vägen och utan att få den vita snön att knarra.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skotten skred fram med stora steg. Han såg sig inte om varken till höger eller vänster. Men den gråa skuggan gled fram bakom honom så nära, att det verkade som om den ville viska något i hans öra.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin körde sakta framåt tills han kom  jämsides med mannen. Han såg då skottens ansikte i det klara månskenet. Han gick med sammandragna ögonbryn och såg förargad ut, som om han var upptagen av en tanke som irriterade honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Just då Torarin for förbi honom vände han sig om och tittade bakom sig, som om han hade märkt någons närvaro.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin såg tydligt, att bakom sir Archie smög sig en ung jungfru i vid, grå klädnad, men sir Archie såg henne inte. Då han vände tillbaka huvudet stod hon orörligt stilla, och sir Archies egen skugga lade sig mörk och bred över henne och dolde henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie vände sig genast om och fortsatte vandringen, och åter skyndade jungfrun fram och gick som om hon viskade i hans öra.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men Torarin blev mer skrämd då han såg det här än han kunde stå ut med. Han ropade till högt, och han piskade på sin häst så att den kom i fullt sken så hästens kropp dröp av svett när den kom fram till dörren av hans koja. 
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/07.html</text>
      <sha1>i1qd5kqdrir8wnkmzhuvxtoe4q5y1l7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/Förföljelse. I</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10174</id>
    <revision>
      <id>46337</id>
      <timestamp>2015-12-22T11:20:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Kapitel 8 av 18</comment>
      <origin>46337</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4610" sha1="d883i2v7g386j6jrmvv4ca4r0ns5bhm" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;Förföljelse. I&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;PÅ DEN SIDAN AV MARSTRANDSÖN, som vette inåt mot skärgården och låg skyddad av en krans av öar och holmar, fanns staden med alla dess hus och byggnader. Där rörde sig människor i gränder och gator. Där låg hamnen, som var full av båtar och skepp. Där saltades sill. Där rensades fisk. Där låg kyrkan och kyrkogården. Där låg rådhus och torg. Och där stod månget högt träd, som vajade grönt om sommaren &lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men på den hälften av Marstrandsön som vette västerut mot havet och som varken skyddades av ö eller skär, fanns det inget annat än ödsliga, nakna klippor och sönderslitna berguddar, som stack ut i havet. Där fanns ljungtuvor med bruna toppar. Stickande snår av törnbuskar. Lyor för utter och räv och bo för ejder och mås, men inga stigar, inga hus och inga människor.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarins koja låg högt uppe på kammen av ön så att den hade staden på sin ena sida och vildmarken på den andra. Och då Elsalill öppnade sin dörr låg breda, nakna hällar framför henne, från vilka hon kunde se långt åt väster. Ända till den mörka randen där havet låg öppet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla de sjömän och fiskare som låg infrusna i Marstrand brukade gå förbi Torarins koja för att stiga upp på klipporna och se efter om vikar och sund hade börjat att kasta av sig sitt istäcke.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill stod ofta i stugdörren och såg efter dem som gick dit upp. Hon var bedrövad efter den stora sorg som hade drabbat henne, och hon tänkte: &quot;Jag tycker att alla är lyckliga som har något att längta till. Men jag äger ingenting i hela världen som jag längtar efter.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En kväll såg Elsalill att en lång man, som bar en bredbrättad hatt med stor plym, stod uppe på hällarna och tittade åt väster ut över havet som alla de andra. Och Elsalill såg genast att mannen var sir Archie, de skotskes anförare, som hade talat med henne nere på bryggorna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då han gick förbi stugan på hemvägen till staden, stod Elsalill fortfarande kvar i dörren, och hon grät.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Varför gråter du?&quot; frågade han och stannade framför henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag gråter, därför att jag inte har något att längta efter,&quot; sa Elsalill. &quot;Då jag såg er stå på klippan och se ut över havet, tänkte jag: 'Han däruppe har säkert ett hem på andra sidan havet som han är på väg att resa till.'&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då blev sir Archie så rörd att han sa: &quot;Ingen har talat med mig om mitt hem på långa år. Gud vet hur det står till på min faders gård. Därifrån for jag då jag var sjutton år för att tjäna i främmande härar.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med det gick sir Archie in i stugan till Elsalill, och han började tala med henne om sitt hem.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och Elsalill satt stilla och hörde sir Archie tala både länge och väl. Hon kände sig lycklig över varje ord som hon hörde sir Archie säga.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då det började bli dags för sir Archie att gå, bad han Elsalill, att han skulle få kyssa henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då sa Elsalill nej och skyndade undan mot dörren, men sir Archie ställde sig i vägen för henne och tvingade sig på henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då gick dörren till stugan upp, och husmodern rusade in.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då vek sir Archie tillbaka från Elsalill. Han bjöd henne bara handen för att ta farväl och skyndade bort.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men Torarins mamma sa till Elsalill: &quot;Det var rätt av dig, att du sände bud efter mig. Det är inte passande för en jungfru att sitta ensam i stugan med en sådan man som sir Archie. Det vet du väl, att en legoknekt, han äger varken heder eller samvete.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Har jag sänt bud efter er?&quot; sa Elsalill förvånad.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ja,&quot; svarade gumman, &quot;då jag stod på bryggan vid arbetet, kom en liten jungfru som jag inte har sett förr och sade, att du hälsade och bad att jag skulle gå hem.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Hur såg den jungfrun ut?&quot; sa Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Inte såg jag så noga på henne att jag kan säga dig hur hon såg ut,&quot; sa gumman. &quot;Men det jag lade märke till var att hon gick så lätt över snön, att inte ett ljud hördes.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill hörde detta blev hon alldeles blek och sa: &quot;Då var det väl en av himlens änglar som gav er budet och förde er hem.&quot;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/08.html</text>
      <sha1>d883i2v7g386j6jrmvv4ca4r0ns5bhm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/Förföljelse. II</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10175</id>
    <revision>
      <id>46338</id>
      <timestamp>2015-12-22T11:21:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Kapitel 9 av 18</comment>
      <origin>46338</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4014" sha1="lxr9dall15kl8f3jig3ha691ijk9h2v" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;Förföljelse. II&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;En annan gång satt sir Archie i Torarins stuga och talade med Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De två var ensamma. De skämtade med varandra och var glada.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie satt och talade med Elsalill om att hon skulle följa honom till Skottland. Där ville han bygga ett slott åt henne och göra henne till en förnäm borgfru. Han sa henne, att hon skulle få hundra tärnor under sig och att hon skulle få dansa i kungens hov.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill satt tyst och lyssnade till varje ord, som sir Archie sa till henne, och hon trodde på allt. Och sir Archie tänkte att han aldrig tidigare hade stött på en flicka som hade varit så lätt att lura som Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Plötsligt blev sir Archie alldeles tyst och såg ner på sin vänstra hand.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad är det, sir Archie, varför talar ni inte mer?&quot; frågade Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie öppnade och slöt handen krampaktigt. Han vände den fram och tillbaka.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad är det, sir Archie?&quot; frågade Elsalill. &quot;Ni har väl inte fått ont i er hand?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då vände sig sir Archie mot Elsalill med ett uppskrämt ansikte och sa: &quot;Ser du håret, Elsalill, som är snott om min hand? Ser du den ljusa hårlocken ?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då han började tala, såg den unga jungfrun ingenting, men innan han hade slutat såg hon en slinga ljust, fint hår vira sig ett par gånger om sir Archies hand.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och den unga jungfrun hoppade skrämt upp och skrek: &quot;Sir Archie, vems hår är det som ni håller virat om er hand?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie tittade förskräckt och osäker bort mot henne. &quot;Jag känner att det är riktigt hår, Elsalill. Det lägger sig svalt och mjukt om handen. Men varifrån kommer det?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jungfrun satt och stirrade på handen med ögon som verkade vilja falla ur hennes huvud. &quot;Det var på det sättet min fostersysters hår låg snott kring handen på den som dödade henne,&quot; sa hon.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men nu började sir Archie skratta. Han drog raskt tillbaka sin hand.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Se,&quot; sa han, &quot;du och jag, Elsalill, vi skrämma upp oss som småbarn. Det var inget annat än ett par starka solstrålar som föll in genom fönstret.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men den unga jungfrun började gråta och sa: &quot;Nu känns det som om jag återigen ligger på ugnsmuren, och jag ser mördarna när de arbetar. Ack, jag hoppades i det längsta att de inte skulle upptäcka min kära fostersyster, men till sist kom en av dem och drog ner henne från muren. Och när hon försökte fly lindade han hennes hår om sin hand och höll fast henne. Men hon låg på knä för honom och sa: 'Se hur ung jag är! Låt mig få behålla livet så att jag får leva så länge att jag lär mig förstå varför jag blivit född! Jag har inte gjort dig något ont, varför vill du då döda mig? Varför skall du neka mig att leva?' Och han hörde inte på henne, utan dödade henne.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medan Elsalill sa detta, stod sir Archie med rynkade ögonbryn och såg åt sidan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ja, om jag en gång mötte den mannen!&quot; sa Elsalill. Hon stod med knutna nävar inför sir Archie.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du kan inte möta den mannen,&quot; sa sir Archie. &quot;Han är död.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men jungfrun kastade sig på bänken och snyftade. &quot;Sir Archie, sir Archie, varför fick ni mig att tänka på de döda? Nu kommer jag att gråta hela kvällen och hela natten. Gå ifrån mig, sir Archie, eftersom jag inte kan tänka på något annat än de döda längre! Nu måste jag tänka på min fostersyster, hur snäll hon var mot mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och inte var sir Archie i stånd att trösta henne. Han blev bortjagad av hennes tårar och jämmer och gick istället iväg till sina dryckesbröder.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/09.html</text>
      <sha1>lxr9dall15kl8f3jig3ha691ijk9h2v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/Förföljelse. III</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10176</id>
    <revision>
      <id>48187</id>
      <parentid>46339</parentid>
      <timestamp>2018-10-01T11:21:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>158.174.36.220</ip>
      </contributor>
      <origin>48187</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8815" sha1="cr1dm3htxzyulixujmit0ndhlh0lpr2" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;Förföljelse. III&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;Sir Archie kunde inte förstå varför hans sinne alltid var fullt av så tunga tankar. Han glömde dem inte om han satt och talade med Elsalill, och inte heller då han satt och drack med sina kamrater. Om han dansade natten i ända i sjöbodarna kunde han inte komma ifrån dem, och inte undgick han dem om han vandrade milslånga vägar utåt det frusna havet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Varför skall jag alltid minnas det som jag inte vill komma ihåg?&quot; sa sir Archie till sig själv. &quot;Det känns som om någon hela tiden smög sig efter mig och viskade i mitt öra.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det känns som om någon spann ett nät omkring mig,&quot; sa sir Archie, &quot;för att fånga alla mina tankar och lämna mig denna enda kvar. Jag kan inte se jägaren som ställer ut nätet, men jag hör hans steg då han kommer smygande efter mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det känns som om en målare gick framför mig och målade allt som jag tittar på men han målar hela tiden samma tavla,&quot; sa sir Archie. &quot;Men om jag vänder blickarna mot himlen eller mot jorden ser jag däremot inget annat än en enda sak.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det känns som om en stenhuggare satt bredvid mitt hjärta och bultade in en enda sorg där,&quot; sa sir Archie. &quot;Jag kan inte se stenhuggaren, men dag och natt kan jag höra hur hans slägga hamrar och bultar. 'Du stenhjärta, du stenhjärta,' säger han, 'nu måste du ge vika. Nu skall jag hamra in en sorg i dig.'&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie hade två vänner, sir Filip och sir Reginald, som alltid följde honom. De var oroliga över att han alltid var sorgsen och att inget kunde göra honom lycklig.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad är det du saknar?&quot; brukade de säga. &quot;Varför är dina ögon så brinnande och varför är dina kinder så bleka?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie ville inte säga dem vad det var, som plågade honom. Han tänkte: &quot;Vad skulle mina kamrater säga om mig ifall de insåg att jag äts upp av mina känslor? De skulle inte lyda mig längre om de fick veta att jag plågas av ånger över en gärning som var nödvändig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då de pressade honom sa han, för att lura dem:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det går inte som jag vill i dessa dagar. Det är en jungfru som jag vill vinna, men jag kan inte nå henne. Det kommer alltid något i min väg.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Kanske det är så att den jungfrun inte älskar dig?&quot; sa sir Reginald.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Visst tror jag att hennes sinne är vänt till mig,&quot; sa sir Archie, &quot;men det är något som vakar över henne, så att jag inte kan vinna henne.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då började sir Reginald och sir Filip att skratta, och de sa: &quot;Den jungfrun skall vi nog skaffa dig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;På kvällen kom Elsalill gående ensam uppför gränden. Hon var trött från arbetet och hon tänkte för sig själv: &quot;Det är ett hårt liv och det ger mig ingen glädje. Jag blir illamående av att stå och känna fisklukten hela dagen. Jag blir illamående av att höra de andra kvinnorna skämta och skratta med så hårda röster. Jag blir illamående av de hungriga måsarna som flyger över borden och försöker rycka fiskbitarna ur mina händer. Om bara någon kunde komma och föra bort mig härifrån! Då skulle jag följa honom till världens ände.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill nådde det ställe där gränden var mörkast, kom sir Reginald och sir Filip ut ur skuggan och hälsade henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jungfru Elsalill!&quot; sa de. &quot;Vi kommer med bud från sir Archie. Han ligger sjuk hemma i härbärget. Han längtar efter att få tala med dig och ber att du skall följa med oss hem till honom.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill började bli orolig över att sir Archie skulle vara mycket sjuk, och hon vände genast om tillsammans med de två skotska herrarna som skulle föra henne till honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Filip och sir Reginald gick på var sin sida om henne. De log mot varandra och tänkte att ingenting kunde vara lättare än att lura Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill hade så bråttom. Hon nästan sprang nedåt gränden. Sir Filip och sir Reginald måste ta ut stegen för att kunna följa henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då Elsalill skyndade så snabbt framåt började något rulla framför hennes fot. Det var något som kastades framför henne, och hon var nära att snava över det.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad är det, som rullar och far framför mina fötter?&quot; tänkte Elsalill. &quot;Det måste vara en sten som jag har sparkat upp ur marken och som rullar iväg nedåt backen.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon hade så bråttom att komma till sir Archie. Hon tyckte inte om att hindras av detta som rullade tätt framför hennes fötter. Hon sparkade det åt sidan, men det kom genast tillbaka och rullade framför henne nedåt gränden.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill hörde att det klirrade som silver då hon sparkade det åt sidan, och hon såg att det blänkte och skimrade.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det är inte någon vanlig sten,&quot; tänkte Elsalill. &quot;Jag tror att det är ett silvermynt.&quot; Men hon hade så bråttom att komma till sir Archie att hon inte tyckte sig ha tid att ta upp det från gatan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men gång på gång rullade det framför hennes fötter, och hon tänkte: &quot;Du kommer fortare fram om du böjer dig ner och tar upp det. Du kan kasta iväg det långt bort om det inte är någonting.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon böjde sig ner och tog upp det. Det var ett stort silvermynt som lyste vitt i hennes hand.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad är det du hittar på gatan, jungfru?&quot; sa sir Reginald. &quot;Det lyser så vitt i månskenet.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; Just då gick de förbi en av de stora sjöbodarna, där främmande fiskare bodde medan de låg i Marstrand för sitt arbete. Framför ingången hängde en hornlykta, som kastade ett svagt sken ner på gatan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Låt oss se vad du har funnit, jungfru!&quot; sa sir Filip och stannade under lyktan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill höll upp myntet mot lyktan och hon hade knappt kastat sina blickar på det, förrän hon började ropa: &quot;Detta är en av herr Arnes penningar! Jag känner igen den. det här är en av herr Arnes penningar!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad är det du säger, jungfru?&quot; undrade sir Reginald. &quot;Varför säger du, att det här är en av herr Arnes penningar?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag känner igen det,&quot; sa Elsalill. &quot;Jag har ofta sett herr Arne hålla det myntet i sin hand. Ja, visst är det här en av herr Arnes penningar.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ropa inte så högt, jungfru!&quot; sa sir Filip. &quot;Det börjar redan komma folk som skyndar sig hit för att få höra varför du skriker.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men Elsalill hörde inte på sir Filip. Hon såg att dörren till sjöboden stod öppen. Mittpå golvet därinne brann en eld, och runtomkring brasan satt en mängd karlar och samtalade i långsamt och lugn ton.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill skyndade in till dem. Hon höll upp myntet högt i luften.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Hör upp, alle man!&quot; ropade hon. &quot;Nu vet jag att herr Arnes mördare är vid liv. Se här! Jag har funnit en av herr Arnes penningar!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla männen vände sig mot henne. Hon såg då att Torarin fiskhandlare också satt med i kretsen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad är det du kommer och ropar om, jungfru?&quot; undrade nu Torarin. &quot;Hur kan du skilja herr Arnes penningar från andra mynt?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag borde väl känna igen just denna penning från alla andra,&quot; sa Elsalill. &quot;Den är gammal och stor, och den har ett urklippt jack i kanten. Herr Arne sa att den var från de gamla norska kungars tid, och den lämnade han aldrig ifrån sig för att betala ett inköp.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nu skall du berätta var du har funnit den, jungfru,&quot; sa en annan av fiskarna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag har funnit den på gatan rullande framför mina fötter,&quot; sa Elsalill. &quot;Där hade väl en av mördarna tappat den.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det är nog sant, det du säger,&quot; sa Torarin, &quot;men vad kan vi göra åt det? Vi kan inte hitta mördarna bara därför att du vet, att de har vandrat på en av våra gator.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fiskarna insåg att Torarin hade talat klokt. De satte sig åter till rätta omkring elden.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Kom du med mig hem, Elsalill!&quot; sa Torarin. &quot;Det här är inte tiden då en jungfru skall gå omkring på gator och torg.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Torarin sa detta såg sig Elsalill om efter sina följeslagare. Men sir Reginald och sir Filip hade smugit iväg utan att hon hade märkt när de gick.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/10.html</text>
      <sha1>cr1dm3htxzyulixujmit0ndhlh0lpr2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/I rådhuskällaren. I</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10177</id>
    <revision>
      <id>46548</id>
      <parentid>46340</parentid>
      <timestamp>2016-02-18T14:58:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>lagt till ord som fattades.</comment>
      <origin>46548</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3595" sha1="q9u629iuc9c203zq575i628ph3ev2au" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;I rådhuskällaren. I&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;VÄRDINNAN PÅ RÅDHUSKÄLLAREN i Marstrand slog en morgon upp dörrarna för att sopa trappan och förstugan. Då såg hon en ung jungfru sitta på ett av trappstegen och vänta. Hon var klädd i en vid, grå klädnad, som var fästad med ett bälte om livet. Håret var ljust och det var varken uppsatt eller flätat, utan hängde rakt ner på ömse sidor om ansiktet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då dörren slogs upp, reste hon sig och gick utför trappan ner i förstugan, men värdinnan tyckte, att hon gick, som hade hon vandrat i sömnen. Hela tiden höll hon ögonlocken sänkta och armarna hårt slutna intill kroppen. Ju närmare hon kom, desto mer förvånades värdinnan över att hon var så smal och finlemmad. Även hennes ansikte var vackert, men det var tunt och genomskinligt, som om det hade varit format av sprött glas.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då hon kom fram till värdinnan undrade hon om där fanns någon plats som hon kunde sköta, och bad att få ett arbete.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då tänkte värdinnan på alla de vilda karlar som brukade sitta och dricka öl och vin i krogrummet  om kvällarna, och hon kunde inte hjälpa att hon log. &quot;Nej, här hos oss finns ingen plats för en så liten jungfru som du,&quot; sa hon.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jungfrun varken lyfte upp ögonen eller gjorde den minsta rörelse annars, men hon bad på nytt att få ett arbete. Hon begärde varken mat eller lön, sa hon, bara att få något att göra.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nej,&quot; sa värdinnan, &quot;om min egen dotter var som du, skulle jag neka henne det här. Jag vill att du skall få något bättre än ett arbete hos mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den unga jungfrun gick sakta uppför trappan och värdinnan stod och tittade efter henne. Då verkade hon så liten och hjälplös att värdinnan hade medlidande med henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon ropade tillbaka henne och sa till henne: &quot;Kanske löper du större risk om du går omkring ensam på gator och i gränder, än om du kommer till mig. Du skall få stanna hos mig i dag och diska koppar och fat, så jag får se vad du duger till.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdinnan visade henne till ett litet rum som hon hade gjort i ordning bakom källarsalen. Det var inte större än ett skåp, och där fanns varken glugg eller fönster utan den fick bara ljus genom en lucka i väggen till krogrummet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Stå här i dag,&quot; sa värdinnan till den unga jungfrun, &quot;och diska alla de koppar och fat som jag räcker dig genom den där luckan, så får jag se om jag kan behålla dig i min tjänst!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den unga jungfrun gick in i kammaren och hon rörde sig så tyst att värdinnan tänkte att det var som om en död hade glidit in i sin grav.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon stod därinne hela dagen, och talade inte med någon. Och inte lutade hon fram huvudet genom luckan för att se på folket som gick fram och tillbaka i källarsalen. Och inte rörde hon vid maten som gavs till henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ingen hörde henne slamra med diskningen, men så fort värdinnan sträckte fram handen till luckan räckte hon nydiskade koppar och fat till henne, på vilka det inte fanns en fläck.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då värdinnan tog dem för att sätta dem på borden var de så kalla att hon tyckte att de skulle bränna skinnet av fingrarna. Och hon ryste och sa: &quot;Det är som om jag skulle ta dem ur händerna på den kalla döden&quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/11.html</text>
      <sha1>q9u629iuc9c203zq575i628ph3ev2au</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/I rådhuskällaren. II</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10178</id>
    <revision>
      <id>56522</id>
      <parentid>47556</parentid>
      <timestamp>2024-10-17T20:07:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tommy Kronkvist</username>
        <id>1064</id>
      </contributor>
      <comment>Ändrade lydelsen &quot;som om om&quot; till &quot;liksom om&quot;, i enlighet med originaltexten på Projekt Runebergs webbplats.</comment>
      <origin>56522</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10758" sha1="6qujta0d08654v9juzi2r56jgvzx8q9" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;I rådhuskällaren. II&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;En dag var det inte någon fisk att rensa på bryggorna, så Elsalill hade fått stanna hemma. Hon satt ensam i stugan och spann. Det brann en stor brasa i spisen och det var ganska ljust i stugan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mitt under arbetet kände hon ett lätt drag, liksom om en kall vind hade strukit över hennes panna. Hon tittade upp och såg då att hennes döda fostersyster stod framför henne på golvet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill lade handen på sländan, så att den stannade, och satt stilla och betraktade sin fostersyster. Till en början blev hon rädd, men hon tänkte inom sig: &quot;Det passar inte mig att bli rädd för min fostersyster. Antingen hon är död eller levande, är jag däremot glad över att få se henne.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Kära,&quot; sa hon till den döda, &quot;önskar du något av mig?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den andra sa till henne med en röst, som var utan både styrka och ton: &quot;Min syster Elsalill, jag har tagit tjänst på värdshuset, och värdinnan har låtit mig stå och diska koppar och fat hela dagen. Nu mot kvällen är jag så trött att jag inte står ut längre. Jag har gått hit för att fråga om du inte vill komma och hjälpa mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill hörde detta tyckte hon att det drogs en slöja över hennes förstånd. Hon kunde inte tänka mer, eller undra eller känna fruktan. Hon kunde bara känna glädje över att hon återsåg sin fostersyster och hon svarade: &quot;Ja, kära, jag vill genast komma och hjälpa dig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då gick den döda mot dörren, och Elsalill följde henne. Men då de stod på tröskeln stannade hennes fostersyster och sa till Elsalill: &quot;Du skall sätta på dig din kappa. Det blåser en hård storm ute.&quot; Och då hon sa detta, lät hennes röst litet mindre tonlös och tydligare än tidigare.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill tog då ner sin kappa från väggen och svepte den om sig. Hon tänkte för sig själv: &quot;Min fostersyster älskar mig ännu. Hon vill mig inget ont. Jag är bara lycklig över att få följa henne vart hon än vill föra mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Därefter följde hon den döda genom många gator, alltifrån Torarins stuga, som låg på en stenig brant, ända ner till de jämnare gatorna vid hamnen och torget.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den döda gick hela tiden två steg före Elsalill. Det var en stark storm som tjöt genom gränderna den kvällen och Elsalill märkte att då vinden blåste hårt och försökte pressa henne mot väggen, ställde sig den döda mellan henne och vinden och skyddade henne så gott hon kunde med sin späda kropp.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då de äntligen kom till rådhuset gick den döda nedför källartrappan och vinkade åt Elsalill att följa henne. Men då de gick i trappan blåste vinden ut ljuset i lyktan som hängde i förstugan och de stod i mörker. Då visste inte Elsalill vart hon skulle gå, utan den döda måste lägga sin hand på hennes för att leda henne. Men den dödas hand var så kall, att Elsalill ryckte till och började skaka av skräck. Då tog den döda bort sin hand och lindade in den i en flik av Elsalills kappa, innan hon ännu en gång försökte leda henne. Men Elsalill kände iskylan tvärsigenom både foder och pälsverk.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nu ledde den döda, Elsalill genom en lång gång och öppnade sedan en dörr för henne. De kom in i en liten mörk kammare, dit det föll ett svagt ljus genom en lucka i väggen. Elsalill såg att de befann sig i ett rum där värdinnan brukade ha sin skänkpiga stående för att diska de koppar och fat hon behövde för att ställa fram på borden till gästerna. Elsalill kunde skymta att det stod en vattenbalja på en pall, och i luckan stod många bägare och skålar, som behövde sköljas.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vill du hjälpa mig med det här arbetet i kväll, Elsalill?&quot; sa den döda. &quot;Ja, kära,&quot; sa Elsalill, &quot;du vet att jag vill hjälpa dig med vad du än önskar.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med det lade Elsalill av sig kappan. Hon vek upp sina klänningsärmar och började arbetet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Kan du vara mycket tyst och stilla härinne, Elsalill, så att inte värdinnan märker att jag har skaffat mig hjälp?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ja, kära,&quot; sa Elsalill, &quot;det kan jag visst vara.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ja, ha det bra, Elsalill!&quot; sa den döda. &quot;Nu skall jag bara be dig om ännu en sak. Och det är att du inte är alltför arg på mig efter det här.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad är det här, att du tar farväl?&quot; sa Elsalill. &quot;Jag vill gärna komma alla kvällar och hjälpa dig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nej, mer än i kväll behöver du inte komma,&quot; sa den döda. &quot;Jag tror att när du hjälper mig i natt så kommer jag att få det här ärendet avslutat.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medan de talade på detta viset hade Elsalill redan böjt sig ner över arbetet. Allt var stilla en stund, men så kände hon ett svagt drag över pannan, på samma sätt, som då den döda hade kommit till henne i Torarins koja. Hon såg då upp och märkte, att hon var ensam. Hon förstod vad det var, som hade känts som en svag vind över hennes panna, och sa för sig själv: &quot;Min döda fostersyster har kysst min panna, innan hon skildes ifrån mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill gjorde nu först färdigt sitt arbete. Hon sköljde av alla skålar och kannor och torkade dem. Sedan gick hon fram till luckan för att se om några nya hade blivit ditsatta. Hon fann inga där, och hon ställde sig då i luckan och såg ut i källarsalen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det var en sådan stund på dagen, då inga gäster brukade komma till källaren. Värdinnan satt inte bakom sin disk, och ingen av hennes tjänare fanns i rummet. De enda, som fanns där var tre män som satt vid ändan av ett stort bord. De var gäster, men de verkade vara väl hemmastadda, eftersom en av dem, som hade tömt sin bägare, gick fram till disken, fyllde den ur ett av de stora fat med öl och vin, som låg uppstaplade där, och satte sig att dricka igen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill stod där som om hon kom från en främmande värld. Hon hade sina tankar hos sin döda fostersyster, och hon tänkte inte på det hon såg. Det dröjde en lång stund innan hon märkte att de tre männen vid bordet var henne välbekanta och kära, eftersom de som satt där inte var några andra än sir Archie och hans båda vänner, sir Reginald och sir Filip.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Under de sista dagarna hade inte sir Archie kommit till Elsalill, och hon blev glad över att se honom. Hon tänkte först ropa till honom att hon stod där helt nära. Men så tänkte hon på hur underligt det var att han aldrig mer kom till henne, och hon stod stilla. &quot;Kanske har han träffat en annan kär,&quot; tänkte Elsalill. &quot;Kanske han tänker på henne nu.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För sir Archie satt ett litet stycke från de andra. Han satt tyst och stirrade rakt framför sig, utan att dricka. Han tog ingen del i samtalet, och då hans vänner sa något till honom, brydde han sig oftast inte om att svara.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill hörde att de andra försökte muntra upp honom. De undrade varför han inte drack. De uppmanade honom till och med att han skulle gå och tala med Elsalill för att bli glad igen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ni skall inte bry er om mig,&quot; sa sir Archie. &quot;Det är en annan jag tänker på. Jag ser henne jämt framför mig, och jag hör jämt hur hennes röst låter i mina öron.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och Elsalill såg, att sir Archie satt och stirrade mot en av de tjocka pelarna som bar upp källartaket. Nu såg hon också det hon inte hade märkt förut. Att hennes fostersyster stod vid den där pelaren och såg på sir Archie. Hon stod där alldeles orörlig i sin gråa dräkt, och det var inte lätt att urskilja henne där hon höll sig tätt tryckt intill pelaren.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill stod helt stilla och såg inåt rummet. Hon märkte att hennes fostersyster höll sina ögon lyfta då hon såg på sir Archie. Under hela tiden, som hon hade varit med Elsalill, hade hon gått med ögonen nedslagna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men hennes ögon var det enda som var fasansfullt hos henne. Elsalill såg, att de var brustna och skumma. De var utan blick och ljuset återspeglade sig inte i dem längre.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Efter en stund började sir Archie åter att jämra sig. &quot;Jag ser henne alltid. Hon följer mig vart jag går,&quot; sa han.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han satt vänd mot pelaren där den döda stod, och stirrade fram mot henne. Men Elsalill förstod att han inte såg den döda. Han talade inte om henne, utan om någon som ständigt fanns i hans tankar.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill stod kvar vid luckan och följde med allt som skedde. Hon tänkte att hon helst av allt ville veta vem det var som sir Archie ständigt bar i sina tankar.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Plötsligt märkte hon att den döda hade satt sig på bänken bredvid sir Archie och viskade i hans öra.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men sir Archie visste fortfarande inte om att hon var så nära honom och att hon satt och viskade i hans öra. Han märkte bara hennes närvaro genom den förfärliga ängslan som drabbade honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill såg att då den döda hade suttit och viskat ett par ögonblick vid sir Archie, lade han ner sitt huvud i händerna och grät: &quot;Ack, tänk om jag aldrig hade hittat den unga jungfrun!&quot; sa han. &quot;Jag ångrar inget annat än att jag inte lät den unga jungfrun komma undan när hon bad mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De båda andra skottarna upphörde att dricka och såg förskräckta på sir Archie, som på det här sättet lade bort all manlighet och gav vika för ånger. De visste inte vad de skulle göra en stund, men sedan gick en av dem fram till disken, tog den största dryckeskanna som stod där och fyllde den med rött vin. Sedan gick han fram till sir Archie, slog honom på axeln och sa: &quot;Drick, min bror! Herr Arnes penningar räcker fortfarande. Så länge vi har råd att skaffa oss sådant vin som detta, behöver inte sorgen ta makten över oss.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I detsamma som det här var sagt: &quot;Drick, min bror! Herr Arnes penningar räcker fortfarande,&quot; såg Elsalill, att den döda reste sig från bänken och försvann.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och i det ögonblicket såg Elsalill tre karlar framför sig. Män som hade stora skägg och ludna skinnkläder och som kämpade med herr Arnes folk. Och nu insåg hon att det var samma tre män som satt i källaren: sir Archie, sir Filip och sir Reginald.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/12.html</text>
      <sha1>6qujta0d08654v9juzi2r56jgvzx8q9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/I rådhuskällaren. III</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10179</id>
    <revision>
      <id>47559</id>
      <parentid>46342</parentid>
      <timestamp>2017-10-18T12:02:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>158.174.36.220</ip>
      </contributor>
      <origin>47559</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4429" sha1="8pubnpo6blw15lgsa7izpygg5teil5f" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;I rådhuskällaren. III&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;Elsalill gick ut ur rummet, där hon hade stått och sköljt värdinnans bägare, och stängde sakta dörren efter sig. Hon stannade i den smala gången utanför. Hon tog stöd mot väggen och stod orörlig i nära nog en timme.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medan hon stod där tänkte hon på sig själv: &quot;Jag kan inte förråda honom. Han kan ha gjort vad ont han vill, men jag håller honom av hjärtat kär. Jag kan inte sända honom till stegel och hjul. Jag kan inte se dem bränna av honom hand och fot.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stormen, som hade rasat hela dagen, tilltog och blev allt kraftigare ju längre det led på kvällen, och Elsalill hörde dess starka brus där hon stod i mörkret.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nu har den första vårstormen anlänt,&quot; tänkte hon. &quot;Nu har den kommit i sin väldighet för att göra havet fritt och bryta upp isen. Om några dagar kommer vi att ha öppet vatten, och då kommer sir Archie att resa härifrån, för att aldrig mer vända hit igen. Han kommer inte att begå några flera brott medan han är iland. Vad är det då för nytta med att han blir infångad och straffad? Varken de döda eller de levande blir lugnade av det.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill svepte kappan omkring sig. Hon tänkte, att hon skulle gå hem och sätta sig tyst vid sitt arbete utan att avslöja hemligheten för någon människa.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men innan hon hade lyft sin fot för att gå hade hon redan gett upp sin avsikt och blev stående.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon stod stilla och hörde stormen brusa. Hon tänkte än en gång på att det snart skulle bli vår. Snön skulle försvinna, och jorden skulle klä sig i grönt.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Gud förbarme sig, vad blir det för vår för mig!&quot; tänkte Elsalill. &quot;Ingen glädje och ingen lycka kan grönska för mig efter den här vinterns kyla.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det var bara för ett år sedan,&quot; tänkte hon. &quot;Den gången var jag så lycklig, när vintern var till ända och våren kom. Jag minns en kväll. Den var så vacker att jag inte kunde sitta hemma vid gården. Då tog jag min fostersyster vid handen och vi vandrade ut i marken för att ta in gröna löv och pryda ugnsmuren.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon stod och mindes hur hon och hennes fostersyster hade vandrat längs en grön stig. Och där vid sidan av vägen hade de sett en liten ungbjörk som hade blivit avhuggen. Det syntes på veden att den hade blivit huggen för flera dagar sedan. Men nu såg de, att det stackars avhuggna trädet hade börjat grönska och att dess blad trängde ut ur knopparna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då hade hennes fostersyster stannat och böjt sig ner över trädet. &quot;Ack, du stackars träd,&quot; sa hon, &quot;vad ont har du gjort när du inte kan dö, trots att du är avhugget? Varför måste du slå ut dina blad som om du ännu levde?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då hade Elsalill skrattat åt henne och svarat henne: &quot;Det grönskar väl så ljuvligt, därför att den, som har huggit av det skall se vilken skada han har gjort och känna ånger.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men hennes fostersyster hade inte skrattat. Hon hade fått tårar i ögonen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det är en stor synd att fälla ett träd i lövsprickningen, då det är så fullt av kraft att det inte kan dö. Det är förfärligt för en död när han inte får ro i sin grav. De som är döda kan inte vänta sig mycket gott, de kan varken nås av kärlek eller lycka. Det enda goda de kan begära det är att få sova i stilla ro. Det är klart att jag gråter när du säger att björken inte kan dö, därför att den tänker på sin mördare. Det är det hårdaste öde för en som har blivit bestulen på livet, att inte få sova i ro, därför att han måste förfölja sin mördare. De döda har inget annat att längta efter än att få sova i ro.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill kom ihåg detta, började hon gråta och vrida sina händer.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Min fostersyster får inte ro i sin grav,&quot; sa hon, &quot;om jag inte förråder min älskade. Om jag inte hjälper henne med det här, då måste hon irra omkring ovan jord utan vila och ro. Min stackars fostersyster. Hennes främsta önskan är att få ro i sin grav, och det kan jag inte ge henne utan att jag sänder den jag älskar till stegel och hjul.&quot;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/13.html</text>
      <sha1>8pubnpo6blw15lgsa7izpygg5teil5f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/I rådhuskällaren. IV</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10180</id>
    <revision>
      <id>47558</id>
      <parentid>46343</parentid>
      <timestamp>2017-10-18T12:01:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>158.174.36.220</ip>
      </contributor>
      <origin>47558</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7234" sha1="7ccxfm5vothhvvyxefv4ipg59ww7qes" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;I rådhuskällaren. IV&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;Sir Archie kom ut ur källarsalen och gick fram genom den smala gången. Nu var lyktan, som hängde i taket, åter tänd, och i dess sken såg han att en ung jungfru stod och stödde sig mot väggen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon var så blek och hon stod så stilla, att sir Archie blev rädd och tänkte: &quot;Nu äntligen står den döda, som förföljer mig hela dagarna, framför mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då sir Archie gick förbi Elsalill, lade han sin hand på hennes för att få veta om det verkligen var en död, som stod där. Och handen var så kall att han inte kunde säga om den tillhörde en död eller en levande.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då sir Archie rörde vid Elsalills hand, ryckte hon tillbaks den, och då kände sir Archie igen Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han trodde, att hon hade kommit dit för hans skull, och han blev mycket glad över att få se henne. I samma ögonblick for en tanke igenom honom: &quot;Nu vet jag vad jag skall göra, för att den döda bör bli försonad och sluta upp med att förfölja mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han tog Elsalills händer mellan sina och förde dem upp till sina läppar. &quot;Gud signe dig, därför att du har kommit till mig i kväll, Elsalill!&quot; sa han.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men Elsalills hjärta var så bedrövat. Gråten gjorde att hon inte kunde säga ens så mycket som behövdes för att tala om för sir Archie att hon inte hade gått dit för att träffa honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie stod tyst en lång stund, men han höll Elsalills händer mellan sina hela tiden. Och ju längre han stod på det här sättet, desto klarare och vackrare blev hans ansikte.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Elsalill,&quot; sa sir Archie, och han talade med mycket högtidlighet. &quot;Under flera dagar har jag inte kommit till dig, därför att jag har varit plågad av svåra tankar. De har aldrig gett mig ro och jag trodde att jag var på väg att mista förståndet. Men i kväll har det blivit bättre för mig, och jag ser inte längre bilden som plågade mig. Och då jag hittade dig härute, sa mig mitt hjärta vad jag skulle göra för att komma ifrån min plåga för evig tid.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han böjde sig ned för att han skulle kunna se Elsalill in i ögonen, men då hon stod med slutna ögonlock, fortsatte han:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du är arg på mig, Elsalill, därför att jag inte har kommit till dig på flera dagar. Men jag har inte kunnat komma, därför att då jag såg dig påmindes jag mycket mer om det som plågade mig. Då jag såg dig, måste jag tänka ändå mer på en ung jungfru som jag behandlat illa. Annars har jag behandlat många människor illa, Elsalill, men mitt samvete förföljer mig inte för något annat än det som jag har begått mot den unga jungfrun.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill fortfarande teg, tog han åter hennes händer och drog upp till sina läppar och kysste dem.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Hör nu, Elsalill, vad mitt hjärta sa till mig, då jag fick se, att du stod härute och väntade mig! 'Du har skadat en jungfru,' sa det, 'därför skall du gottgöra en annan, för det du har låtit henne lida. Du skall ta henne till din hustru, och du skall vara så snäll mot henne att hon aldrig får känna sorg. Du skall skänka henne en sådan trohet att du älskar henne mer på den sista dagen, som du lever, än på din bröllopsdag.'&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill stod kvar på samma sätt med nedslagna ögon. Då lade sir Archie handen på hennes huvud och reste upp det. &quot;Jag måste veta, Elsalill, om du hör vad jag säger,&quot; sa han.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då såg han att Elsalill grät så häftigt att stora tårar trillade utför kinderna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Varför gråter du, Elsalill?&quot; frågade sir Archie.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag gråter, sir Archie,&quot; sa Elsalill, &quot;därför att jag älskar er alldeles för mycket.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då flyttade sig sir Archie än närmare Elsalill och lade sin arm om hennes midja. &quot;Hör du hur stormen tjuter därute?&quot; sa han. &quot;Det betyder att havet snart går upp och att skepp och fartyg åter kommer att kunna färdas över till mitt hemland. Säg mig nu, Elsalill, om du vill följa mig över dit, så att jag kan få göra gott mot dig vad jag har gjort ont mot en annan?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie ställde sig att viska vid Elsalill om det ljuvliga liv, som väntade henne, och Elsalill började tänka för sig själv: &quot;Ack, om jag inte visste vad ont han har gjort! Då skulle jag följa med honom och leva lyckligt med honom.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie ställde sig allt närmare och då Elsalill tittade upp såg hon att hans ansikte var böjt över henne och att han var nära att kyssa henne på pannan. Då kom hon ihåg den döda, som nyss hade varit hos henne och kysst henne. Hon slet sig lös från sir Archie och sa: &quot;Nej, sir Archie, jag kommer aldrig att följa er.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jo,&quot; sa sir Archie, &quot;du måste följa mig, Elsalill, annars dras jag ner till min undergång.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han började viska allt ömmare ord till jungfrun, och hon tänkte ännu en gång för sig själv: &quot;Vore det inte mera behagligt för Gud och människor, om han fick gottgöra sitt onda liv och bli en hederlig man? Vem har väl nytta av att han blir straffad och dödad?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill började tänka så, kom ett par män gående, på väg in i källarsalen. Då sir Archie märkte att de kastade nyfikna blickar på honom och jungfrun sa han till henne:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Kom, Elsalill, så skall jag följa dig hem! Jag vill inte att någon skall se att du har kommit till mig i källarsalen.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då tittade Elsalill upp, som om hon plötsligt kom ihåg att hon skulle göra något viktigare än att lyssna till sir Archie. Men hennes hjärta plågade henne då hon tänkte på att förråda hans brott. &quot;Om du utlämnar honom till bödeln, då går jag sönder,&quot; sa hennes hjärta till henne. Och sir Archie drog jungfruns kappa tätare omkring henne och förde henne ut på gatan. Sedan gick han med henne ända upp till Torarins stuga. Och hon märkte att varje gång då stormen kom brusande mycket hårt mot dem, ställde han sig framför henne och skyddade henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill tänkte hela tiden, medan de gick: &quot;Min döda fostersyster visste inte om det här, att han ville gottgöra sitt brott och bli en god människa.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie viskade fortfarande de ljuvaste ord i Elsalills öra. Och ju längre Elsalill lyssnade till honom, desto säkrare blev hon på sin sak.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det var antagligen för att jag skulle få höra sir Archie viska sådana ord i mitt öra som min fostersyster lockade ut mig,&quot; tänkte hon. &quot;Hon älskar mig så högt. Hon vill att jag skall vara lycklig och inte olycklig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och då de stannade utanför kojan, frågade sir Archie Elsalill än en gång om hon ville följa honom över havet. Och Elsalill svarade, att med Guds hjälp skulle hon följa med honom på hans resa.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/14.html</text>
      <sha1>7ccxfm5vothhvvyxefv4ipg59ww7qes</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/Sir Archies flykt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10181</id>
    <revision>
      <id>48186</id>
      <parentid>47560</parentid>
      <timestamp>2018-10-01T11:20:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>158.174.36.220</ip>
      </contributor>
      <origin>48186</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="17947" sha1="i8zrhj0bn8sf882wgwbaicyi5pqhnn5" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;Sir Archies flykt&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;ELSALILL KOM IN I KÄLLARSALEN, insvept i sin långa kappa, och gick fram till ett bord där sir Archie satt och drack med sina vänner. En mängd gäster satt bänkade utmed borden i källarsalen, men Elsalill brydde sig inte om alla de undrande blickar som kastades efter henne då hon gick och satte sig vid sidan av den som hon höll kär. Hon tänkte bara att under de sista ögonblick, som sir Archie ännu hade sin frihet ville hon vara tillsammans med honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då sir Archie såg Elsalill komma för att ta plats bredvid honom steg han upp och satte sig med henne vid ett bord som stod långt nere i salen, undangömt bakom en pelare. Hon kunde se att han inte tyckte om att hon hade kommit till honom ute på en källare som det inte var vanligt att unga jungfrur besökte.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag har inget långt ärende att säga er, sir Archie,&quot; sa Elsalill, &quot;men däremot måste ni få veta att jag inte tänker följa er över havet till ert land.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då sir Archie hörde Elsalill säga detta, blev han förfärad eftersom han var rädd att om han förlorade Elsalill, så skulle de onda tankarna åter ta honom i sitt våld.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Varför vill du inte följa mig, Elsalill?&quot; sa sir Archie.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill satt blek som en död. Hennes tankar var så förvirrade att hon knappt visste vad hon svarade honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det är ingen bra idé att följa en landsknekt,&quot; sa hon. &quot;Ingen vet om en sådan håller löften om att vara trogen.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innan sir Archie hann svara kom en sjöman in i källarsalen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han gick fram till sir Archie och sa till honom att han var utsänd av skepparen på den stora galeasen som låg infrusen bakom Klöverön. Nu bad skepparen att sir Archie och alla hans män skulle göra i ordning sin packning denna kväll och komma ombord. Stormen hade tagit vid på nytt, och havet började synas långt borta i väster. Det var möjligt att de skulle ha öppen väg över till Skottland före gryningen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du hör vad han säger,&quot; sa sir Archie till Elsalill. &quot;Vill du följa med mig?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nej,&quot; sa Elsalill, &quot;jag vill inte följa er.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men inom sig blev hon mycket glad eftersom hon tänkte: &quot;Nu kan det faktiskt hända att han reser härifrån, innan vakterna hinner komma och gripa honom.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie reste sig och gick bort till sir Filip och sir Reginald och talade om budskapet. &quot;Gå ni före mig hem till härbärget,&quot; sa han, &quot;och ordna med allt! Jag måste tala ännu ett par ord med Elsalill.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill såg att sir Archie kom tillbaka till henne slog hon ut med händerna som för att visa bort honom. &quot;Varför kommer ni tillbaka, sir Archie?&quot; sa hon. &quot;Varför skyndar ni inte ner till havet så snabbt som era fötter kan bära er?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon hade en så stor kärlek till sir Archie. Visst hade hon förrått honom för sin kära fostersysters skull, men hon önskade inget hellre än att han skulle komma undan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nej, jag vill först be dig än en gång att du måste komma med mig,&quot; sa sir Archie.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det vet ni väl ändå, sir Archie, att jag inte kan följa er,&quot; sa Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Varför kan du inte det?&quot; sa sir Archie. &quot;Du är en så ensam och fattig tös att ingen frågar efter vad som blir av dig. Men om du kommer med mig, skall jag göra dig till en mäktig fru. Jag är en förnäm man i mitt eget land. Du skall få gå klädd i silke och guld, och du skall få bli den som börjar dansen i kungens hov.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill darrade av ängslan över att han dröjde hos henne, fastän han ännu hade chansen att fly. Hon hade knappt ro att svara honom: &quot;Ge dig av, sir Archie! Ni skall inte dröja längre för att be mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag vill säga dig något, Elsalill,&quot; sa sir Archie och talade till henne med allt svagare röst. &quot;När jag först såg dig då tänkte jag bara på att lura och locka dig. Till en början lovade jag dig slott och guld, men det var bara på skämt. Men ända sedan i förrgår kväll har jag menat det ärligt med dig. Och nu är det min vilja och önskan att göra dig till min hustru. Du kan lita på mig, så sant som jag är en ädling och en krigare.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Just då hörde Elsalill, att vapenklädda män tågade fram på torget utanför källaren. &quot;Om jag följer honom nu,&quot; tänkte hon, &quot;så kan han fortfarande komma undan. Jag drar honom i fördärvet om jag nekar. Det är för min skull han blivit sittande här så länge att vakten hinner gripa honom. Men däremot kan jag inte följa den, som har mördat min familj.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Sir Archie,&quot; sa Elsalill, och hon hoppades, att hon skulle kunna skrämma honom. &quot;Hör ni inte, att det kommer vapenklädda män tågande över torget?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jo, jag hör,&quot; sa sir Archie, &quot;det har väl varit något slagsmål på en krog. Bli inte orolig du, Elsalill! Det är bara några fiskare som ha kommit i gräl om väder och vind.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Sir Archie,&quot; sa Elsalill, &quot;hör ni inte att de stanna utanför rådhuset?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill skalv från topp till tå, men sir Archie märkte det inte utan var alldeles lugn.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Var skulle de annars stanna?&quot; sa sir Archie. &quot;De måste ju föra hit bråkstakaran för att sätta in dem i häktet i rådhuset. Lyssna inte efter dem, Elsalill, utan lyssna på mig som ber dig följa mig över havet!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men Elsalill försökte än en gång att skrämma sir Archie.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Sir Archie,&quot; sa hon, &quot;hör ni inte hur knektarna komma nerför trappan till rådhuskällaren?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jo, jag hör,&quot; sa sir Archie, &quot;de kommer väl hit för att tömma en kanna öl, sedan de ha satt sina fångar i säkert förvar. Tänk inte på dem, Elsalill, utan tänk på att i morgon far du och jag på det fria havet till mitt kära fädernesland!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men Elsalill var blek som ett lik, och hon darrade så att hon knappt kunde tala.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Sir Archie,&quot; sa hon, &quot;ser ni inte hur de talar med värdinnan däruppe vid disken? De frågar nog henne om någon av dem som de söker finns härinne.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;De kommer väl överens med henne om att hon skall blanda till en stark och varm dryck åt dem i denna stormiga natt,&quot; sa sir Archie. &quot;Du skall inte darra och skälva så smycket, Elsalill. Du behöver inte vara rädd för att följa med mig. Jag säger dig, att om min fader tänkte gifta bort mig med den ädlaste fröken i vårt land, skulle jag säga nej till henne. Res du med mig över havet i full trygghet, Elsalill! Du skall färdas mot den största lycka och glädje.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det samlades allt flera knektar nere vid dörren, och Elsalill kunde inte hålla sig längre för ängslans skull. &quot;Jag kan inte se detta, att de kommer och griper honom,&quot; tänkte hon. Hon lutade sig mot sir Archie och viskade till honom:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Hör ni inte, sir Archie, att knektarna frågar värdinnan om herr Arnes mördare finns här i salen ?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då kastade sir Archie en blick framåt rummet och såg på landsknektarna, som talade med värdinnan. Men han stod inte upp för att fly, som Elsalill hade väntat, utan han böjde sig ner och såg Elsalill djupt in i ögonen. &quot;Är det du, Elsalill, som har känt igen mig och förrått mig?&quot; frågade han.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag har gjort det för min kära fostersysters skull, för att hon skulle få ro i sin grav,&quot; sa Elsalill. &quot;Gud vet vad det kostade mig att göra det. Men fly nu, sir Archie! Det finns ännu tid. De har inte spärrat alla dörrar och förstugor ännu.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du vargunge!&quot; sa sir Archie. &quot;Då jag första gången såg dig på bryggorna, tänkte jag, att jag borde dräpa dig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men Elsalill lade sin hand på hans arm. &quot;Fly, sir Archie! Jag kan inte sitta stilla och se när de kommer och griper er. Vill ni inte fly utan mig så skall jag i Guds namn följa er. Men sitt inte stilla här längre för min skull, sir Archie! Allt vad ni vill skall jag göra för er, bara ni räddar ert liv.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men sir Archie var nu mycket ilsken, och hans röst var hånfull när han talade till Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nu får du aldrig, jungfru, vandra i guldstickade skor genom stora slottsgemak. Nu får du stanna här i Marstrand och rensa sill i hela ditt liv. Aldrig får du en man, som har slott och län. Elsalill. Din man kommer att vara en fattig fiskare, och din bostad blir en koja på ett kalt skär.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Hör ni inte hur de sätter ut vakter vid alla dörrar och fäller lansar framför ingångarna?&quot; frågade Elsalill. &quot;Varför skyndar ni er inte härifrån? Varför flyr ni inte ner på isen och gömmer er på ett skepp?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag flyr inte, därför att jag tycker om att sitta och tala med dig, Elsalill,&quot; sa sir Archie. &quot;Tänker du på att det är slut nu med all glädje för dig, Elsalill? Tänker du på, att nu är det slut för mig att hoppas på att jag någonsin skulle kunna återbetala min skuld?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Sir Archie,&quot; viskade Elsalill och reste sig upp i sin förskräckelse, &quot;nu är knektarna färdiga. Nu kommer de för att gripa er. Skynda er att fly! Jag skall komma till er ute på skeppet, sir Archie, om ni bara flyr.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du behöver inte vara så rädd, Elsalill,&quot; sa sir Archie. &quot;Vi har ännu litet tid kvar att tala med varandra. Knektarna tänker inte kasta sig över mig härinne, där jag kan försvara mig. De tänker fånga mig i den trånga källartrappan. Där tänker de spetsa mig på sina långa spjut. Det är ju det här du alltid har önskat mig, Elsalill.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ju räddare Elsalill visade sig, desto lugnare blev sir Archie. Hon fortsatte att be om att han skulle fly, men han skrattade åt henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du skall inte vara så säker, jungfru, att knektarna kan fånga mig. Jag har hamnat i värre faror än den här och kommit undan. Det var värre för mig för några månader sedan i Sverige. Det var några lögnhalsar, som hade sagt till kung Johan, att hans skotska garde inte var honom troget. Och kungen trodde dem. Han lät sätta de tre anförarna i tornet, och deras knektar sände han ur sitt rike och lät bevaka dem ända tills de passerat gränsen.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Fly, sir Archie, fly!&quot; bad Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du skall inte vara orolig för mig, Elsalill,&quot; sa sir Archie och skrattade hårt. &quot;I kväll är jag mig lik igen, nu är jag åter mitt gamla jag. Nu ser jag inte mer den unga jungfrun för mina ögon. Då klarar jag mig nog. Jag skall berätta för dig om de tre, som satt i kung Johans fängelse. De smög ut ur tornet en natt, då väktarna var berusade, och sprang sin väg. Sedan flydde de mot gränsen. Men så länge som de vandrade i den svenske kungens land, vågade de inte förråda vilka de var. Det enda de kunde göra, Elsalill, var att skaffa sig dräkter av ludet skinn och säga att de var garvargesäller som gick genom landet för att söka efter arbete.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nu började Elsalill märka hur förändrad sir Archie var mot henne. Och hon förstod att han hatade henne sedan han hade fått veta att hon hade förrått honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Tala inte så, sir Archie!&quot; sa Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Varför skulle du svika mig då jag litade på dig som mest?&quot; sa sir Archie. &quot;Nu är jag åter sådan, som jag var förut. Nu bryr jag mig inte om att spara någon. Och nu skall du få se att allt åter kommer att gå mig väl som det har gjort förr i världen. Var vi inte illa ute, jag och mina kamrater, då vi äntligen hade genomkorsat Sverige och kom hit ner till kusten? Vi hade inte pengar, så att vi kunde köpa oss hederliga kläder. Vi hade inte pengar, så att vi kunde betala för överfart till Skottland. Vi kunde inte göra annat, än inbrott i Solberga prästgård.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Tala inte mer om detta!&quot; sa Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jo, nu skall du få höra allt, Elsalill,&quot; sa sir Archie. &quot;Det är en sak som du inte vet, och det är att det första vi gjorde när vi var inne i prästgården var att gå fram till herr Arne. Vi väckte honom och sa till honom, att han skulle ge oss penningar. Om han gjorde det frivilligt skulle vi inte skada honom. Men herr Arne anföll oss, och då måste vi fälla honom. Och sedan vi hade dödat honom, måste vi fälla allt hans folk.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill avbröt inte sir Archie mera, men det blev tomt och kallt i hennes hjärta. Hon ryste då hon såg och hörde sir Archie, eftersom när han talade, fick han ett grymt och blodtörstigt utseende. &quot;Vad har jag tänkt göra?&quot; tänkte hon. &quot;Har jag varit galen och älskat den som har mördat alla de mina? Bör Gud förlåta mig min synd!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;När vi trodde att alla var döda,&quot; sa sir Archie, &quot;släpade vi ut den tunga penningkistan ur huset. Sedan tände vi eld vid utsidan så att människor skulle tro att herr Arne hade brunnit inne.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag har älskat en varg i skogen,&quot; sa Elsalill till sig själv. &quot;Och honom har jag velat rädda från sitt straff!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Men vi for ner på isen och flydde utåt havet,&quot; fortsatte sir Archie. Vi var inte rädda så länge som vi såg elden flamma mot skyn, men då vi såg den avta, blev vi skrämda. Vi förstod att det hade kommit folk till gården som hade släckt eldsvådan och att vi skulle bli förföljda. Då körde vi tillbaka mot land där vi hade sett en åmynning med svag is. Vi lyfte av penningkistan från släden och körde framåt tills isen brast under hästen. Då lät vi den drunkna och sprang själva åt sidan. Om du var annat än en jungfru, Elsalill, skulle du förstå att det krävdes snabba beslut. Vi hade skött oss som män.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nu höll sig Elsalill stilla. Hon satt och kände en svidande värk i sitt hjärta. Men sir Archie hatade henne och var glad att plåga henne. &quot;Efter det tog vi våra skärp och fäste dem vid kistan och började dra. Men då kistan gjorde märken i isen gick vi i land, kvistade av en gran och lade granris under kistan. Sedan tog vi av oss våra skor och gick bort över isen utan att lämna spår efter oss.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Archie stannade upp för att kasta en hånfull blick på Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Trots att allt det här hade gått så bra, var vi ändå illa ute. Vart vi än kom i våra blodiga kläder skulle vi bli igenkända och gripna. Men hör på nu, Elsalill, så att du kan säga det till alla dem, som vill göra sig besväret att följa efter oss, så att de förstår att vi inte är av den sort som det är lätt att fånga! Lyssna nu. När vi kom gående över isen här fram mot Marstrand, mötte vi våra landsmän och kamrater på havet. Samma män som kung Johan hade sänt ut ur sitt land. De hade inte kunnat lämna Marstrand för isens skull, och de hjälpte oss i vår nöd, så att vi fick kläder. Efter det har vi kunnat gå omkring utan fara här i Marstrand. Och ingen fara skulle ha varit över oss nu, om inte du hade varit trolös och svikit mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill satt stilla. Det här var en för stor sorg för henne. Hon kunde knappt känna att hennes hjärta slog.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men sir Archie sprang upp och utropade:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Och inget ont skall hända oss i denna kväll heller. Det skall du bli vittne till, Elsalill.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I detsamma grep han Elsalill med båda sina händer och lyfte upp henne. Och med Elsalill framför sig som en sköld sprang sir Archie genom källarsalen ner mot utgången. Och knektarna, som var utsatta att vakta vid dörren sträckte sina långa spjut mot honom, men de vågade inte använda dem av fruktan att såra Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då sir Archie kom in i den trånga trappan och förstugan, sträckte han Elsalill framför sig på samma sätt. Och hon skyddade honom bättre än det bästa harnesk, eftersom knektarna, som stod uppställda där, inte kunde använda sina vapen. På det här sättet fortsatte han ett långt stycke uppför trappan och Elsalill kände himlens fria väder blåsa mot dem.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men Elsalill hade ingen kärlek mer för sir Archie, utan fylldes av det dödligaste hat, och hon tänkte bara på att han var en ond mördare. Och då hon nu såg att hon skyddade honom med sin kropp så att han var nära att undkomma, sträckte hon ut sin hand och drog till sig ett av spjuten, som knektarna höll och riktade det mot sitt hjärta. &quot;Nu vill jag tjäna min fostersyster så, att det här äntligen får ett slut,&quot; tänkte Elsalill. Och vid nästa steg som sir Archie tog uppåt trappan, trängde spjutet in i Elsalills hjärta.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då stod sir Archie redan överst på trappan. Och krigsknektarna föll tillbaka då de såg att en av dem hade sårat jungfrun. Och sir Archie sprang förbi dem.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då sir Archie kom ut på torget, hörde han härskri från en gränd och rop på skotska: &quot;Till hjälp! Till hjälp! För Skottland! För Skottland!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det var sir Filip och sir Reginald, som hade samlat de skotske och nu kom för att undsätta honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och sir Archie sprang mot dem och ropade med hög röst: &quot;Hitåt! Hitåt! För Skottland! För Skottland!&quot;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/16.html</text>
      <sha1>i8zrhj0bn8sf882wgwbaicyi5pqhnn5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/Den fredlösa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10182</id>
    <revision>
      <id>46345</id>
      <timestamp>2015-12-22T14:21:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Kapitel 15 av 18</comment>
      <origin>46345</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10238" sha1="hlpnoeb3kd8oz1uo8vpenim9mxnihl9" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;Den fredlösa&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;NÄSTA DAG hade stormen upphört. Nu var det blidväder, men isen smälte inte särskilt mycket utan havet stod lika stängt som någonsin.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill vaknade på morgonen, tänkte hon: &quot;Visst är det bättre att en brottsling omvänder sig och lever efter Guds bud, än att han blir straffad och dödad.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fram på dagen sände sir Archie en budbärare till Elsalill, som förde med sig en bred armring av guld till henne .
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och  Elsalill blev glad över att sir Archie hade tänkt på att göra henne lycklig, och hon tackade budbäraren och tog emot gåvan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då han hade gått kom hon att tänka på att sir Archie hade köpt den här ringen till henne för herr Arnes penningar. Hon stod inte ut med att se den, då hon tänkte på detta. Hon slet bort den från armen och kastade den långt ifrån sig.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vad skall det bli för ett liv för mig om jag ständigt måste tänka att jag lever av herr Arnes penningar?&quot; tänkte hon. &quot;Kommer jag inte att tänka på de stulna pengarna om jag för en smula mat till mina läppar? Och om jag får ett nytt klädesplagg kommer jag väl att  höra hur det ringer i mitt öra att det här är köpt på ett ohederligt vis. Nu inser jag att det är omöjligt att följa med sir Archie och leva ett liv tillsammans med honom. Jag skall berätta detta för honom då han kommer till mig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid skymningen kom sir Archie till henne. Han var glad. Han hade inte varit plågad av otäcka tankar och han trodde att det berodde på att han hade lovat att göra lika gott mot en ung jungfru som han gjort ont mot en annan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill såg honom och hörde honom tala orkade hon inte säga till honom att hon var bedrövad och ville skiljas från honom.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla de sorger som gnagde på henne glömde hon då hon satt och hörde på sir Archie. Nästa dag var en söndag och då gick Elsalill i kyrkan. Hon gick dit både under högmässan och aftonsången.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då hon satt och lyssnade till prästen under högmässan, hörde hon någon snyfta och gråta helt nära henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon trodde, att det var någon av dem som satt bredvid henne i bänken som grät, men om hon tittade till höger eller vänster, så såg hon inget annat än lugna och högtidliga människor.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändå hörde hon tydligt, att någon grät, och hon tyckte att den gråtande var så nära henne att hon skulle kunna röra henne om hon bara sträckte ut sin hand.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill satt och hörde hur det suckade och snyftade, och hon tänkte inom sig att hon aldrig hade hört något som hade låtit så sorgset.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vem är det, som bär på en så djup sorg att hon måste fälla så bittra tårar?&quot; tänkte Elsalill. Hon såg bakom sig och hon lutade sig fram över nästa bänk för att se. Men alla satt tysta, och ingens ansikte var översköljt av tårar.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då tänkte Elsalill, att hon egentligen inte behövde undra. Från allra första stunden hade hon vetat vem det var som grät bredvid henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Kära,&quot; viskade hon, &quot;varför visar du dig inte för mig såsom du gjorde i förrgår? Du vet väl ändå att jag gärna vill göra allt vad jag kan för att torka dina tårar.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon lyssnade efter svar, men hon fick inget. Hon hörde bara hur den döda snyftade bredvid henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elsalill försökte att lyssna till vad prästen sa från sin predikstol, men hon kunde inte följa med vad han sade särskilt bra. Hon blev otålig och viskade: &quot;Jag vet en som har större skäl att gråta än någon annan, och det är jag själv. Hade inte min fostersyster låtit mig veta vilka som var hennes mördare, så kunde jag ha suttit här nu med hjärtat fullt av fröjd.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medan hon lyssnade på gråtandet blev hon alltmer irriterad, så mycket att hon tänkte: &quot;Hur kan min döda fostersyster begära av mig, att jag skall förråda den jag älskar? Hon hade aldrig velat göra något liknande själv, om hon ännu hade levat.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon satt instängd i kyrkbänken, men hon kunde knappt hålla sig stilla. Hon vaggade kroppen fram och tillbaka, och hon vred händerna. &quot;Nu kommer väl det här att följa mig hela dagen,&quot; tänkte hon. &quot;Vem vet,&quot; fortsatte hon och blev alltmer ängslig, &quot;vem vet om det inte kommer att följa mig genom hela mitt liv?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men snyftningarna som hon hörde bredvid sig blev allt djupare och tyngre, och till sist rördes hennes hjärta så att hon själv började gråta.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Den som gråter så har nog en förfärligt tung sorg,&quot; tänkte hon. &quot;Den måste nog bära på ett lidande som är tyngre än att någon levande kan fatta det.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då gudstjänsten var slut och Elsalill hade kommit ut ur kyrkan, hörde hon inte det där snyftandet mera. Men under hela hemvägen gick hon själv och grät, därför att hennes fostersyster inte kunde få ro i sin grav.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då det återigen blev gudstjänst på aftonen gick Elsalill tillbaka till kyrkan eftersom hon måste få veta om hennes fostersyster satt där och grät ännu .
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och så snart Elsalill trädde in i kyrkan, hörde hon henne, och hennes själ darrade inom henne då hon hörde snyftningarna. Hon kände att hennes styrka försvann från henne och hon kunde inte göra något annat än att hjälpa den döda som gick fredlös omkring bland människorna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill kom ut ur kyrkan var det ännu så ljust att hon kunde se att en av dem som gick före henne satte blodiga fotspår i snön.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vem kan det vara som är så fattig att han går med nakna fötter och sätter blodiga fotspår i snön?&quot; tänkte hon.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla de som gick framför henne såg ut att vara välbärgat folk. De var alla ordentligt klädda och hade skor på fötterna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men de röda fotspåren var inte gamla. Elsalill såg hur de avtrycktes i snön av någon i den skaran, som gick före henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det är någon, som har gått sig fördärvad på långa vägar,&quot; tänkte hon. &quot;Gud, låt honom inte behöva gå länge, innan han kommer in under tak och får vila!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hon ville gärna veta vem det var som hade gjort en så tung vandring och hon följde efter fotspåren trots att det innebar att hon måste vika av från sin egen väg.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men plötsligen märkte hon att alla de andra kyrkobesökarna hade tagit av åt annat håll, och att hon var ensam på gatan. Ändå fortsatte de blodröda fotspåren att avteckna sig framför henne.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det är min stackars fostersyster, som går där,&quot; tänkte hon då och hon visste med sig att hon hade anat det hela tiden. Att det var hon.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ack, min arma fostersyster. Jag trodde att du vandrade så lätt fram över jorden att du inte stödde din fot mot marken. Men inte kan någon av de levande förstå hur plågsam din vandring är för dig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tårarna strömmade ur ögonen, och hon suckade: &quot;Att hon inte kan hitta ro i sin grav! Det är mitt fel att hon har varit tvungen att irra omkring här så länge att hennes fötter börjat blöda!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Stanna, min kära fostersyster!&quot; ropade hon. &quot;Stanna, så att jag kan få tala med dig!&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då hon ropade på det här sättet såg hon att fotspåren sattes ändå snabbare på snön, som om den döda skyndade på sina steg.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nu flyr hon iväg från mig. Hon väntar sig inte någon mer hjälp av mig,&quot; sa Elsalill.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De blodiga fotspåren gjorde henne alldeles utom sig, och hon ropade: &quot;Min kära fostersyster! Jag skall göra allt, vad du vill, så att du kan hitta ro i din grav.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kort efter att Elsalill hade sagt dessa ord, kom en storväxt kvinna, som hade gått efter henne, fram till henne och lade sin hand på hennes arm.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vem är du som går här på gatan och gråter och vrider händerna?&quot; sa kvinnan. &quot;Du är lik en liten jungfru som kom till mig i fredags och bad om ett arbete och sedan försvann för mig. Eller är du kanske densamma?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nej,  jag är inte densamma,&quot; sa Elsalill, &quot;men om det är så som jag tror, att ni är värdinnan på rådhuskällaren, så vet jag vilken jungfru det är som ni talar om.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Då skall du tala om för mig varför hon gick iväg från mig och inte har kommit tillbaka,&quot; sa värdinnan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Hon gick iväg från er,&quot; sa Elsalill, &quot;därför att hon inte ville höra rösterna från alla de brottslingar som satt i er sal.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det sitter många vilda karlar i min sal, men inte sitter det några brottslingar där,&quot; sa värdinnan.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ändå hörde jungfrun att tre män satt där och talade med varandra,&quot; sa Elsalill, &quot;och en av dem sa: 'Drick, min bror! Herr Arnes penningar räcker ännu.'&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då Elsalill hade sagt detta, tänkte hon: &quot;Nu har jag hjälpt min fostersyster och talat om vad jag har hört. Låt nu Gud hjälpa mig och göra så att värdinnan inte tror på mina ord, så har jag ingen skuld.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då hon såg på värdinnans ansikte, att hon trodde henne, blev hon rädd och ville fly sin väg.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men innan hon hann att ta ett steg, hade värdinnans tunga hand fattat ett säkert tag i henne så att hon inte kunde undkomma.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Har du hört att det sagts att sådana ord har blivit uttalade i min källarsal, jungfru,&quot; sa värdinnan, &quot;då kan inte du springa din väg. Utan du måste följa med mig till dem som har makten och viljan att gripa mördarna och som sedan även kan straffa dem.&quot;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/15.html</text>
      <sha1>hlpnoeb3kd8oz1uo8vpenim9mxnihl9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/Över isen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10183</id>
    <revision>
      <id>46346</id>
      <timestamp>2015-12-22T14:31:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Kapitel 17 av 18</comment>
      <origin>46346</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2700" sha1="0t16gfuorwgd7xwcxiuxa4mcy6ib6fd" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;Över isen&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;DÅ SIR ARCHIE vandrade bort över isen, höll han fortfarande Elsalill på sin arm.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Filip och sir Reginald gick bredvid honom. De ville tala om för honom hur de hade kommit underfund med bakhållet och hur de hade gjort för att frakta den tunga penningkistan bort till galeasen och samla landsmännen, men sir Archie lyssnade inte på dem. Han verkade gå och tala med henne, som han bar på sin arm.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vem är det, som du för med dig?&quot; frågade sir Reginald.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det är Elsalill,&quot; svarade sir Archie. &quot;Jag skall föra henne med mig över till Skottland. Jag vill inte lämna henne efter mig här. Här skulle hon aldrig bli annat än en fattig fiskrenserska.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Nej, det kan väl vara troligt,&quot; sa sir Reginald.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Här skulle ingen ge henne annat än kläder av grov ull,&quot; sa sir Archie, &quot;och en trång säng av hårda plankor skulle hon få sova i. Men jag skall bädda för henne på de mjukaste kuddar, och hennes viloplats skall jag låta göra av marmor. Jag skall svepa det dyraste skinn om henne, och jag skall sätta skor med juvelspännen på hennes fötter.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du tänker visa henne stor ära,&quot; sa sir Reginald.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag kan inte låta henne stanna här hemma,&quot; sa sir Archie, &quot;för vem skulle ge sig tid att komma ihåg en sådan fattig stackare här? Hon skulle bli glömd av alla om bara några månader. Ingen skulle se till henne i hennes bostad, ingen skulle uppsöka henne i hennes ensamhet. Men då jag en gång kommer fram till mitt hem skall jag låta bygga henne en skön boning där. Där skall hennes namn stå inristat i den hårda stenen så att ingen skall glömma det. Där skall jag själv gå till henne varje dag, och där skall allt vara så fint byggt att folk skall komma resande långt ifrån för att besöka henne. Där skall finnas ljus och lampor brinnande natt och dag, och där skall höras sång och musik som om det pågick ett ständigt gästabud.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stormen kom våldsamt mot dem, medan de vandrade ute på isen. Den ryckte lös Elsalills kappa och fick den att fladdra ut som en fana.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vill du hjälpa mig att bära Elsalill för ett ögonblick,&quot; sa sir Archie, &quot;medan jag lägger hennes kappa omkring henne?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sir Reginald tog mot Elsalill i sina armar, men han blev med detsamma så förfärad, att han lät henne glida mellan sina händer ner på isen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag visste inte, att Elsalill var död!&quot; sa han.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/17.html</text>
      <sha1>0t16gfuorwgd7xwcxiuxa4mcy6ib6fd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Herr Arnes pengar/Vågornas brus</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10184</id>
    <revision>
      <id>46347</id>
      <timestamp>2015-12-22T15:12:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Kapitel 18 av 18, sista kapitlet</comment>
      <origin>46347</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13502" sha1="il54fy8gv5bqhflol7i7krcdm3hv9xs" xml:space="preserve">&lt;h1&gt;Vågornas brus&lt;/h1&gt;
&lt;br /&gt;HELA NATTEN gick den stora galeasens skeppare fram och tillbaka på det höga skansdäcket. Det var mörkt, och stormen ven omkring honom. Den kom drivande än med snö och än med regn. Fortfarande låg isen fast och säker runtom galeasen, så att skepparen lika gärna hade kunnat sova lugnt i sin koj.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men han höll sig uppe hela natten. Gång efter annan satte han upp handen till örat och lyssnade.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det var inte lätt att veta vad han lyssnade efter. Han hade allt sitt folk ombord liksom alla de resenärer som han skulle frakta över till Skottland. De låg nu allesammans och sov i skeppsrummen. Ingen av dem förde något samtal till vilket skepparen kunde lyssna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då stormen kom flygande fram över den fastfrusna galeasen, kastade den sig över fartyget, som om av gammal vana för att driva det framför sig över havet. Och då galeasen fortfarande låg stilla, tog stormen tag på tag i den. Det rasslade i alla de små istappar som hängde i tackel och tåg. Det knakade och knarrade i skeppssidorna. Hårda smällar hördes från masterna, som pressades så att de höll på att brista.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det var ingen tyst natt. Det hördes som ett lätt gnissel i luften, då snön kom vinande. Det hördes smatter och plask då regnet piskade ned.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men i isen uppkom den ena springan efter den andra. Och då hördes ett dunder, som om det hade legat krigsskepp på havet och de hade avlossat hårda skott mot varandra.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men skepparen lyssnade inte efter något av allt detta.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han gick uppe hela natten, ända tills ett grått gryningsljus spred sig över himlen, men han hörde ändå inte det som han ville höra.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Till sist hördes ett sjungande entonigt brus genom natten, ett vaggande, smekande ljud som av en fjärran sång.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då skyndade skepparen tvärsöver roddarbänkarna i mitten av galeasen och bort till den höga uppbyggnaden i fören, där hans folk sov. &quot;Stå upp,&quot; ropade han till dem, &quot;och grip tag i båtshakar och åror! Nu är snart den stund kommen, då vi blir fria. Jag hör det öppna vattnets brus. Jag hör de fria vågornas sång.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Männen reste sig genast ur sin sömn. De stod på post längs med skeppssidorna medan morgonen långsamt klarnade.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då det äntligen blev så ljust att de kunde se vad som hade skett under natten, fann de att vikar och sund gick öppna långt ut till havs. Men i den vik där de själva låg infrusna fanns inte en ränna i isen, utan den låg fast och obruten.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och i sundet, som ledde ut ur viken, hade det tornat upp sig en hög mur av is. Vågorna, som lekte fria därutanför, kastade isflak efter isflak dit upp.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ute i sunden vimlade det av segel. Det var alla de fiskare som hade legat infrusna i Marstrand och som nu strömmade därifrån. Sjön vräkte hög och isstycken dansade ännu på vågorna, men fiskarna tyckte sig väl inte ha tid till att vänta på ett lugnt och ofarligt hav utan de hade börjat sin resa. De stod i fören på sina båtar och höll skarp utkik. De små isstyckena motade de undan med en åra, men då de stora kom, lade de om rodret och vek åt sidan. På galeasen stod skepparen i den högt uppbyggda skansen och såg efter dem. Han förstod att de hade en besvärlig resa, men han såg också att den ena efter den andra krånglade sig fram och nådde ut till havet.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och då skepparen såg seglen glida fram över det blå havet, grep hans längtan honom så starkt, att hans ögon ville tåras.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men hans skepp låg stilla, och framför honom tornade isen upp sig till en allt väldigare mur. Därute i havet flöt inte bara fartyg och båtar, utan då och då kom också små vita berg av is seglande. Det var väldiga isflak som hade kastats på varandra och seglade söderut. De blänkte vita som silver i morgonsolen, och ibland lyste de upp så röda som om de hade blivit täckta med rosor.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men mitt uppe i den fräsande stormen hördes höga rop. Än lät det som sjungande röster och än lät det som dånande basuner. Det fanns en stor glädje runt dessa ljud. Det var så att hjärtat vidgades när de hördes. De utgick från ett långt tåg av svanar som kom farande söderifrån.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men då skepparen såg isbergen dra mot söder och svanarna flyga mot norr, kom en sådan längtan över honom att han vred sina händer.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ve, att jag skall ligga här!&quot; sa han. &quot;När blir det islossning härinne i viken? Här får jag ligga i många dagar ännu och vänta.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Just då han tänkte detta såg han en man kommande körande på isen. Han kom fram ur ett trångt sund åt Marstrandshållet, och han färdades så trygg på isen som om han inte visste om att vågorna åter hade börjat bära båtar och skepp.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då han körde fram under galeasen ropade han upp till skepparen:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Käre, har du något att äta där du ligger fastfrusen i isen? Vill du köpa salt sill eller torkad långa eller rökt ål av mig?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skepparen brydde sig inte om att svara honom. Han knöt näven åt honom och svor.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då steg fiskhandlaren av lasset. Han tog en tuss hö ur släden och lade framför hästen. Därpå klättrade han upp på galeasens däck.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då han stod framför skepparen, sa han till honom med stort allvar:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;I dag har jag inte kommit för att sälja fisk. Jag vet att du är en from man. Därför har jag kommit hit för att be dig att du hjälper mig att hitta en jungfru, som de skotska knektarna förde med sig hit ut till skeppet i går.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag vet inte om, att de har fört någon jungfru hit ut,&quot; sa skepparen. &quot;Jag har inte hört någon kvinnoröst ombord på skeppet i natt.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag är Torarin fiskhandlare,&quot; sa den andre, &quot;du har väl hört talas om mig? Det var jag som åt kvällsmat med herr Arne i Solberga prästgård, samma natt han blev dödad. Sedan dess har jag haft herr Arnes fosterdotter i mitt hus, men i går natt blev hon bortrövad av hans mördare, och de har nog fört henne med sig hit ut till fartyget.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Finns herr Arnes mördare ombord på mitt fartyg?&quot; sa skepparen förfärad.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Du ser, att jag är en enkel och svag man,&quot; sa Torarin. &quot;Min ena arm är lam och därför är jag rädd för att kasta mig ut i något farligt företag. Jag har vetat vilka herr Arnes mördare var i ett par veckor , men jag har inte vågat försöka ta hämnd på dem. Men eftersom jag har tigit, har de kommit undan nu och har dessutom fått tillfälle att föra med sig jungfrun. Och nu har jag sagt att jag inte vill ha något mer att ångra i denna sak. Jag vill åtminstone försöka rädda den unga jungfrun.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Om herr Arnes mördare är här på skeppet, varför kommer då inte stadsvakten hit ut och griper dem?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag har bett och talat med dem hela natten och morgonen,&quot; sa Torarin, &quot;men vakten vågar sig inte hit ut. Den säger att här finns hundra legoknektar ombord, och vakterna vågar inte ta upp striden med dem. Då tänkte jag att jag fick väl i Guds namn fara ensam hit ut och be dig att du hjälper mig att skaffa fram jungfrun, eftersom jag vet att du är en from man.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men skepparen brydde sig inte om att svara honom om jungfrun. Han tänkte bara på det andra. &quot;Hur kan du veta att mördarna är här ombord?&quot; sa han.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Torarin pekade på en stor kista av ek, som stod mellan roddarbänkarna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag har sett den kistan för ofta i herr Arnes hem för att ta miste på den,&quot; sa han. &quot;I den ligger herr Arnes penningar, och där hans penningar finns, där finns väl också hans mördare.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Den där kistan tillhör sir Archie och hans båda vänner sir Reginald och sir Filip,&quot; sa skepparen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ja,&quot; sa Torarin och såg fast på skepparen, &quot;det är så. Den tillhör sir Archie och sir Filip och sir Reginald.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skepparn stod tyst en stund och såg sig om åt alla sidor.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;När tror du att det blir islossning här i viken?&quot; sa han till Torarin.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Det är underligt här i år,&quot; sa Torarin. &quot;I den här viken brukar isen gå upp tidigt eftersom det går en stark ström här. Men som det nu är får du akta dig så att du inte blir skruvad upp på land då isen kommer i rörelse.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Jag tänker inte på annat,&quot; sa skepparen.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Han stod åter tyst en stund. Han vände ansiktet ut mot havet. Morgonsolen blänkte högt på himlen, och vågorna återkastade dess glans. Fram och åter färdades de fria skeppen, och sjöfåglarna kom flygande söderifrån med glädjeskrik. Fiskarna höll sig i vattenbrynet, de gjorde höga språng och kastade sig glittrande upp ur vattnet, som om de var yra efter fångenskapen under isen. Måsarna, som hade hållit sin jakt ute vid iskanten, kom i stora flockar in mot land för att jaga på de kända platserna.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skepparen kunde inte uthärda denna syn. &quot;Är jag någon vän till mördare och missdådare?&quot; sa han. &quot;Skall jag blunda och inte se varför Gud håller havets portar stängda för mitt fartyg? Skall jag dö för de brottslingar som har tagit sin tillflykt hit?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och skepparen gick bort och sa till sitt folk: &quot;Nu vet jag varför vi måste ligga innestängda, då alla andra fartyg går ut till havs. Det är för att vi har mördare och brottslingar ombord.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sedan gick skepparen till de skotska legoknektarna, som ännu låg och sov i skeppsrummet. &quot;Käre,&quot; sa han till dem, &quot;håll er stilla ännu en stund, oavsett vad ni kan få höra för rop eller oväsen ombord! Vi måste följa Guds bud och inte tåla brottslingar bland oss. Om ni lyder mig så lovar jag att jag skall sätta in kistan där herr Arnes penningar finns till er och ni skall få dela upp dem mellan er.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men till Torarin sa skepparen: &quot;Gå ner till släden och kasta ut din fisk på isen! Nu skall du få annan last att frakta.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Därpå bröt sig skepparen och hans folk in i den kajuta, där sir Archie och hans vänner sov. Och de kastade sig över dem, medan de ännu låg i sin sömn, för att binda dem.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Och då de tre skottarna försökte att försvara sig, slog de dem hårt med sina yxor och handspakar, och skepparen sa till dem: &quot;Ni är mördare och brottslingar. Hur trodde ni, att ni skulle komma undan ert straff? Vet ni inte att det är för er skull som Gud håller havets portar stängda?&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då ropade de tre männen högt på sina kamrater, att de skulle komma och hjälpa dem.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Ni skall inte kalla på dem,&quot; sa skepparen. &quot;De kommer inte. De har fått herr Arnes penningar att dela, och de håller på att mäta upp silvermynt i sina hattar. För dessa penningars skull har allt det onda skett, och för dessa penningars skull kommer nu straffet över er.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innan Torarin hade hunnit att lasta fisken ur släden, kom skepparen och hans folk ner till honom på isen. Mellan sig förde de tre män, som var väl fängslade. De var svårt misshandlade och hjälplösa av sina skador.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Gud har inte behövt kalla på mig förgäves,&quot; sa skepparen. &quot;Så snart som jag har förstått hans vilja, har jag åtlytt den.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De lade fångarna på Torarins släde, och Torarin körde med dem genom trånga vikar och sund, där isen ännu låg fast, in till Marstrand.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men frampå eftermiddagen stod skepparen på den höga skansen av sitt fartyg och skådade mot havet. Allting var sig ännu likt runtomkring fartyget, och ismuren framför fartyget fortsatte att torna upp sig allt högre.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då såg skepparen, hur en lång rad av människor kom tågande ut till hans skepp. Det var alla kvinnor från Marstrand, unga och gamla. De bar alla sorgdräkt och med sig hade de unga gossar som bar en bår.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då de kom fram till galeasen, sa de till skepparen:
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&quot;Vi har kommit hit för att hämta en ung jungfru, som är död. Dessa mördare har bekänt att hon gav sitt liv för att de inte skulle undkomma, och nu har vi, alla kvinnor i Marstrand, gått ut för att hämta henne till vår stad med all den heder, som hon är värdig.&quot;
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Då blev Elsalill funnen och förd ner på isen och buren in till Marstrand, och alla kvinnor i staden grät över den unga jungfrun, som hade älskat en brottsling och gett sitt liv för att förråda den hon älskade.
&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Men allt eftersom kvinnorna gick fram så bröt storm och vågor in bakom dem och vräkte upp isen där de nyss hade vandrat, så att, när de var framme vid Marstrand med Elsalill, stod alla havets portar öppna.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;Originaltext: http://runeberg.org/herrarne/18.html</text>
      <sha1>il54fy8gv5bqhflol7i7krcdm3hv9xs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Svenska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10188</id>
    <revision>
      <id>46447</id>
      <parentid>46443</parentid>
      <timestamp>2016-01-02T21:57:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>Topelius: runeberg.org, onödig förklaring</comment>
      <origin>46447</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5599" sha1="o5wt25hpshev4i23u6ck6x1agy14xgg" xml:space="preserve">{| width=&quot;100%&quot; cellpadding=0 cellspacing=0 style=&quot;background-color: #ffffff&quot;
| id=&quot;kolumn1&quot; width=&quot;67%&quot; valign=&quot;top&quot; style=&quot;padding-left:8px; padding-bottom:2em; padding-right:20px; padding-top:10px;&quot;|

[[File:Atelje Jaeger - Selma Lagerlöf 1928.jpeg|center|300px]]

&lt;p style=&quot;margin: 0.5em 0 0; text-align: center; 
font-size: 125%; line-height: 1.3&quot;&gt;
Välkommen till portalsidan för utbildning i svenska
&lt;/p&gt;
|}

&lt;p style=&quot;text-align: center; margin:0 0 0.5em 0; line-height: 1.6;&quot; class=&quot;plainlinks&quot;&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;width:100%; border-style:none; border-width:2px; border-color:#000000;&quot; cellpadding=&quot;6&quot; cellspacing=&quot;0&quot;&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td style=&quot;width:50%; vertical-align:top;&quot;&gt;
{| style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
| style=&quot;background:#ee7777; border:1px solid #ee7777; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Nuvola apps hwinfo.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Svenska'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
''&quot;En författare är mänsklighetens tagg i samvetet.&quot; - Ludwig Feuerbach  ''

Det svenska språket är den viktigaste ägodel vi har. Allt annat kan förloras, men språket äger vi till den dag vi dör. 

Med det i åtanke kan man endast tycka att alla svenskar bör få en grundläggande utbildning i vårt språk och hur det används.
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Kpdf bookish.svg|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Kategorier'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
[[:Kategori:Språklära|Språklära]]
*[[:Kategori:Grammatik|Grammatik]]
*[[:Kategori:Litteraturhistoria|Litteraturhistoria]]
*[[:Kategori:Läromedel i Svenska|Läromedel]]
 |-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Sciences humaines.svg|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | ''' Läromedel '''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
Här finns ett urval av påbörjade böcker för svenskämnet.
*[[Insändarskola|Hur man skriver en insändare]]
*[[Kreativt_skrivande|Kreativt skrivande]]
*[[Uppsatsskrivning|Att skriva en uppsats]]
*[[Västgötska|Västgötska]] 
|}

&lt;td width=&quot;50%&quot; valign=&quot;top&quot;&gt;
{|style=&quot;border:0px; border-spacing:0px; padding:0px; margin:0px; background: transparent;&quot;
| style=&quot;background:#ee7777; border:1px solid #ee7777; line-height:9px;&quot; | &amp;nbsp;
 |-
| align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Revolution kalendar.jpg|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Speciella författare'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
[[File:Hanna Pauli - Verner von Heidenstam or Hans Alienus - 1896 detail.jpg|150px|höger]]
Verner von Heidenstam  och Selma Lagerlöf – Med införandet av folkskola i Sverige oroade sig en del politiker för läroböckernas kvalitet. Därför anlitades två kända författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf att skriva varsin lärobok. Heidenstams bok ''[http://runeberg.org/svenhovd/ Svenskarna och deras hövdingar]'' användes flitigt som historiebok och Lagerlöfs bok om ''[http://runeberg.org/nilsholg/ Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige]'' var populär som geografibok. I Finland skrev Zacharias Topelius ''[http://runeberg.org/tzbokland/ Boken om vårt land]''.

Tyvärr har det initiativet inte återupprepats och numera är läroböckerna vanligtvis skrivna av specialister i olika ämnen, istället för författare. Något som knappast gjort dem roligare för ungdomar att läsa och ta till sig.
|-
 | align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Crystal Project starthere.png|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Viktiga böcker'''
 |}
 |-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
Det finns många viktiga böcker, men få som man kan läsa gratis.
|-
| align=&quot;center&quot; style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; border-bottom:0px; padding:0px&quot; |
{| style=&quot;margin:0px; border-spacing:5px; background-color: transparent&quot;
 | style=&quot;width:40px&quot; | [[Image:Icon tools.svg|36 px]]
 | style=&quot;padding:5px; font-size:16pt;&quot; | '''Projekt'''
 |}
|-
 | style=&quot;border:1px solid gray; border-top:0px; padding:5px; font-size:95%&quot; | &lt;!--
--&gt;
Det finns många initiativ för att göra det svenska språket lättare att fördjupa sig i, även om inte alltför många skett inom ramen för Wikibooks.

Ett  projekt har varit att skriva om Selma Lagerlöfs bok ''Herr Arnes penningar'' från den svenska som användes 1904 till mer modern svenska: [[Herr Arnes pengar]]
|}
&lt;/table&gt;


__NOTOC__ 


[[Kategori:Portalsidor]]
[[Kategori:Svenska]]

[[en:Wikibooks:Subject:Swedish]]</text>
      <sha1>o5wt25hpshev4i23u6ck6x1agy14xgg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Svenska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10189</id>
    <revision>
      <id>47652</id>
      <parentid>46389</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:09:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47652</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="pf1u7oj7a0dsijtnpb4hhn27os6qa5d" xml:space="preserve">Portalsida för allt som har med det svenska språket att göra.

[[Kategori:Språk]]</text>
      <sha1>pf1u7oj7a0dsijtnpb4hhn27os6qa5d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10190</id>
    <revision>
      <id>47674</id>
      <parentid>46648</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:25:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>removed [[Category:GY11]]; added [[Category:Gy11]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47674</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3829" sha1="8izeyv3ftn3zccufi7uzsbmycde9vop" xml:space="preserve">Detta är en lärobok för &lt;b&gt;Historia 1a1&lt;/b&gt;, (50 poäng) på gymnasienivå.

Den skall ta vid där grundskolans historieundervisninig slutar och bör därför vara så enkel att förstå som möjligt utan att för den skull tappa så mycket information att målen för ämnet inte kan uppnås.

== Innehållsförteckning ==
{| width=50%
| 
=== [[/Introduktion/]] {{kort status|100%|2016-01-01}} === 
=== [[/Vad är epoker och tidsåldrar?/]] {{kort status|100%|2016-01-01}} === 
=== [[/Forntiden/]] {{kort status|100%|2016-01-01}} &lt;small&gt;Från grotta till stad, fram till ca 3000 f.Kr.&lt;/small&gt; === 
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Äldre stenåldern/]] {{kort status|100%|2016-01-01}} &lt;small&gt;Jägarstenålder under istiden&lt;/small&gt;====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Mellan stenåldern/]] {{kort status|100%|2016-01-01}} &lt;small&gt;Jägarstenålder efter istiden&lt;/small&gt;====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Yngre stenåldern/]] {{kort status|100%|2016-01-01}} &lt;small&gt;Bondestenåldern&lt;/small&gt;==== 
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Bronsåldern/]] {{kort status|100%|2016-01-01}} &lt;small&gt;1800 f.v.t. - 500 f.v.t. i Sverige&lt;/small&gt;====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Järnåldern/]] {{kort status|100%|2016-01-01}} &lt;small&gt;500 f.v.t. - 1050 v.t. i Sverige&lt;/small&gt;==== 

=== [[/Antiken/]] {{kort status|100%|2016-01-02}} ===
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Homeros/]] {{kort status|100%|2016-01-02}} &lt;small&gt;Iliaden och Odysséen&lt;/small&gt;====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Athen och Sparta/]] {{kort status|100%|2016-01-02}} &lt;small&gt;480 f.v.t. - 336 f.v.t.&lt;/small&gt;====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Arvet efter antikens Grekland/]] {{kort status|100%|2016-01-02}}==== 
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Alexander den store och Hellenismen/]] {{kort status|100%|2016-01-02}}&lt;small&gt;356 f.v.t. - 323 f.v.t.&lt;/small&gt;====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Rom kungatiden/]] {{kort status|100%|2016-01-02}}&lt;small&gt;800 f.v.t. - 500 f.v.t.&lt;/small&gt;====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Rom republiken/]] {{kort status|100%|2016-01-02}}&lt;small&gt;500 f.v.t. - 100 f.v.t.&lt;/small&gt;====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Rom de vanliga människorna/]] {{kort status|100%|2016-01-02}}====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Rom Julius Caesar/]] {{kort status|100%|2016-01-02}}&lt;small&gt;100 f.v.t. - 44 f.v.t.&lt;/small&gt;====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Rom kejsartiden/]] {{kort status|100%|2016-01-02}}&lt;small&gt;44 f.v.t. - 395 v.t.&lt;/small&gt;====
|
=== [[/Medeltiden/]] {{kort status|00%|2016-01-01}} === 
=== [[/Renässansen/]] {{kort status|100%|2016-01-01}} &lt;small&gt;1400 - 1500 talen&lt;/small&gt;=== 
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Kvinnorna och renässansen/]] {{kort status|100%|2016-01-08}}====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Nya världen före Columbus/]] {{kort status|100%|2016-01-08}}====
====&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[[/Renässansen i nya världen/]] {{kort status|100%|2016-01-08}}&lt;small&gt;12 000 f.v.t - 1491 v.t.&lt;/small&gt;==== 
=== [[/Upplysningstiden/]] {{kort status|100%|2016-01-09}} &lt;small&gt;även &quot;Upplysningen&quot;&lt;/small&gt;==== 
=== [[/Revolutionernas tid/]] {{kort status|00%|2016-01-01}} ===
==== [[/Amerikanska revolutionen/]] {{kort status|100%|2016-01-09}} &lt;small&gt;1775 - 1783&lt;/small&gt;==== 
==== [[/Franska revolutionen/]] {{kort status|100%|2016-01-09}} &lt;small&gt;1789 - 1799&lt;/small&gt;==== 
=== [[/Industriella revolutionen/]] {{kort status|00%|2016-01-01}} === 
=== [[/Litteratur/]] {{kort status|00%|2016-01-01}} === 
[[/Litteratur#Källor|Källor]]
&amp;bull; [[/Litteratur#Fördjupning|Fördjupning]]
&amp;bull; [[/Litteratur#Länkar|Länkar]]
|}

{|style=&quot;width:100%;border:thin solid #ededed;background:#fdfdfd&quot;
|style=&quot;vertical-align:top;&quot;|
=== [[/Meta/]] === 
[[/Meta#Vill du hjälpa till?|Vill du hjälpa till?]]
&amp;bull; [[Historia#Läromedel|Läromedel i Historia]]

|}


__NOTOC__
__NOEDITSECTION__


[[Kategori:SAB: K Historia]]
[[Kategori:Läromedel i historia]]
[[kategori:Alfabetiskt index|H]]
[[kategori:Planerade böcker]]
[[kategori:Läromedel för gymnasiet]]
[[Kategori:Gy11]]</text>
      <sha1>8izeyv3ftn3zccufi7uzsbmycde9vop</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Introduktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10191</id>
    <revision>
      <id>46442</id>
      <parentid>46392</parentid>
      <timestamp>2016-01-02T13:45:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>46442</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4875" sha1="q315v0ejv0t825wrj66eg5xquididcj" xml:space="preserve">==Vem är du?==

Det är egentligen en enkel fråga att besvara. Du är en elev som går på ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Men har du någon gång frågat dig hur du hamnade just här? Vilka händelser i historien som fick dig och din familj att hamna på just den här platsen på jorden?
Det är möjligt att du inte får svar på den frågan under kursen, men svaret finns därute om du bara bryr dig om att söka det.

===Vad skall du egentligen lära dig under kursen?===
I kursen 1a1 skriver skolverket att du framförallt skall lära dig:
*Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
*Förmågan att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
*Förmågan att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
*Förmågan att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.


Kursen Historia 1a1, (50 poäng), kurskod: HISHIS01a1, bygger på de kunskaper du redan fått i grundkolan eller på motsvarande vis.
Kursen har en påyggnadskurs, historia 1a2, (50 poäng). Har du gått den kan du även läsa &quot;Historia 2a&quot; och efter det &quot;Historia 3&quot;.
Betyg i kursen kan inte ingå i din examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b. Du läser endera 1a1 + ev. 1a2 eller 1b (100 poäng) om den ges på din skola.


Du skall lära dig vad en epok är. 
De epoker du främst skall lära dig mer om är:
*Förhistorisk tid/forntid (1-3, stenålder, bronsålder och järnålder. Innan det fanns något nedskrivet.)
*Antiken (7, Grekland, Hellenismen och Rom. Ca. 500 f.vt. till år 400.)
*Medeltiden (4, Västeuropa ca år 400 till 1400 talet. För oss ingår vikingatiden i andra länders medeltid.)
*Renässansen (5, 1400-1600 tal, vår Vasatid.)
*Upplysningstiden (6, 1600-1800 tal, vår Stormaktstid, Frihetstid och början på den Gustavianska tiden.)
*Industriella revolutionen (8-9, 1800-tal till nutid, vår Gustavianska och Oscarianska tid.)
Du har läst allt det här tidigare. Bakom varje epok står en siffra som motsvarar den klass du förmodligen gick i när du läste om just den epoken i grundskolan.


Du skall lära dig att &quot;problematisera&quot; delar av historien. T.ex. varför vi börjar prata om vikingatid i Sverige från 1800-talets början medan ingen ens visste vad en &quot;vikingatid&quot; var innan. Eller jämföra med något annat lands tidsindelning. Varför har vi t.ex. vikingatid i Norden medan den epoken saknas i sydamerikanska länder? Varför ratar man om &quot;förcolumbiansk&quot; tid där och inte i Norden?


Du skall lära dig mer om industriella revolutionen och hur den fortsatte med en industrialiseringsprocess i hela västvärlden som sedan fortsatt i övriga världsdelar fram till nutid.


Du skall lära dig viktiga globala förändringsprocesser och händelser med betydelse för historien:
*Migration - Hur folk flyttat runt i världen förr.
*Fredssträvanden - Alla vill inte ha krig. De flesta vill faktiskt ha fred.
*Resursfördelning och ökat välstånd - Om man snedfördelar jordens resurser blir de som tar mest de rikaste och mest välmående.
*Internationellt samarbete - Det är inte bara i nutid det funnits samarbeten över landsgränserna, även om t.ex. FN, NATO och EU inte fanns förrän efter andra världskriget.
*Mänskliga rättigheter - De kom med FN, men tankarna som de mänskliga rättigheterna grundar sig på har funnits i tusentals år.
*Jämställdhet - Det är något som man kämpat för. Även om kampen  är gammal är det en kamp som gett frukt först i nutid.
*Kolonialism - Att ta ett land, något vi tycker låter märkligt i nutid.
*Diktaturer - De finns än idag men de blir färre och färre. Förr fanns inget annat.
*folkmord och konflikter - Folkmord har skett med jämna mellanrum, ofta har det drabbat judarna,.


Du skall titta närmare på historiskt källmaterial speglar människors roll i politiska konflikter. Allt från målningar och fotografier till brev och tidningsartiklar.


Du skall lära dig hur du tolkar och hur du använder olika slags källmaterial.


Du skall lära dig hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.


Du skal lära dig att du kan betrakta historien i olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.


Du skall lära dig mer om kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation.


Låter det mycket? Oroa dig inte, du har 50 timmar på dig att gå igenom alltihop. Är du nyfiken har du Skolverkets originaldokument här: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/his</text>
      <sha1>q315v0ejv0t825wrj66eg5xquididcj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Vad är epoker och tidsåldrar?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10192</id>
    <revision>
      <id>46395</id>
      <timestamp>2016-01-01T14:57:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Lagt ut sida om epoker och tidsåldrar.</comment>
      <origin>46395</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1748" sha1="czbzm8ajgzx65anxzngicogvi6m1r89" xml:space="preserve">Det är egentligen ingen större skillnad på begreppen &quot;tidsåldrar&quot; och &quot;epoker&quot;. Oftast menar man samma sak. Enda skillnaden är att en epok ofta kretsar kring någon viktig händelse, medan en tidsålder berättar vad som hänt mellan två tidpunkter. Skall man vara riktigt noga är alltså järnåldern en epok eftersom den utgår från den tid man började bearbeta järn medan medeltiden är en tidsålder eftersom den finns mellan två epoker; antiken och renässansen.

Det som gör det besvärligt är att vi ofta radar upp epoker och tidsåldrar efter varandra och då är det lätt att tro att de är lika långa eftersom de kommer i ordningsföljd. Ett sätt att förstå skillnaden är att rita upp den istället. Det kan t.ex. vara svårt att förstå hur lång tid stenåldern egentligen var, och hur kort tid vi faktiskt kunnat bearbeta olika metaller i Sverige.

Det blir lättare att förstå om vi ritar ut prickar eller punkter och vi antar att varje punkt är 100 år. Då ser det ut så här istället:


'''Äldre stenålder (i Europa) 40 000 – 10 000 f.Kr.'''
 ..................................................
 ..................................................
 ..................................................
 ..................................................
 ..................................................
 ..................................................


'''Mellanstenålder 10 000 - 4000 f.Kr'''
 ..................................................
 ..........


'''Yngre stenålder 4000 - 1800 f.Kr.'''
 ......................


'''Bronsålder 1800 - 500 f.Kr.'''
 .............


'''Järnålder 500 f.Kr. till 1050 e.Kr.'''
 ...............


'''Tid från järnålderns slut till nutid'''
 .........</text>
      <sha1>czbzm8ajgzx65anxzngicogvi6m1r89</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Äldre stenåldern</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10193</id>
    <revision>
      <id>47883</id>
      <parentid>47882</parentid>
      <timestamp>2018-01-25T12:50:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Ingwik</comment>
      <origin>47883</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8455" sha1="jpxnljnphj2by1qv0u5l0fcv5qve9kw" xml:space="preserve">[[File:Clement_Reid_-_Map_Doggerbank.jpg|thumb|''Kusten gick mycket längre ut i Atlanten. Danmark vid kartans högra kant.'']]

40 000 – 10 000 f.kr, när istidens glaciärer täckte allt land ner till det som nu är Berlin och man kunde gå torrskodd till det som nu är England var det också den tid som vi människor var riktiga storviltjägare. Vi var inte många familjer som vandrat hit från Afrika, kanske några hundra i hela Europa, men vi var skickliga på att överleva i det bistra klimatet och klädda i päls och med hjälp av eldens värme kunde vi sprida ut oss över landet.


==Hur såg det ut?==

När de första människorna av vår typ kom till Europa för 40 000 år sedan var det torrt, torrare än nu. Det berodde på att luft som kyls ner över is inte kan behålla fukt, dessa extremt kalla luftmassor &quot;rann&quot; längs glaciärerna och ut över det omgivande landet. Det skapade något som närmast kan kallas en öken i isens närhet, längre ifrån var det ett tundraliknande stäpplandskap där stora djur, som mammut, myskoxe och ullhårig noshörning betade gräs och buskar. Men det främsta bytesdjuret för dessa tidigaste människor var inte de stora gräsätarna, utan renarna som rörde sig i stora flockar över tundran. Det fanns i princip inga skogar. Ville man hitta skog var man tvungen att ta sig ända ner mot Medelhavet.

För 35 000 till 20 000 år sedan följde människorna efter bytesdjuren längs kanten av inlandsisen allt djupare in i Asiens inre. På de stora slätterna där det inte fanns något att ta skydd bakom blev mammutarna viktiga bytesdjur, både för köttet och för sina hudar och ben man kunde göra redskap av, bygga hyddor av och även elda. I Asiens inre fanns också ett annat eftertraktat bytesdjur, hästar.

[[File:Ice age fauna of northern Spain - Mauricio Antón.jpg|600px|''Djur, nuv. norra Spanien'']]

''Djur, norra Spanien under istiden''

==Hur såg husen ut?==

Man byggde husen på ett speciellt sätt. Först grävde man en meterdjup stor grop så att man fick golvet under marknivå. Husen kallas för &quot;grophus&quot; och man byggde husen på det sättet för att komma ifrån golvdrag. Därefter lade man upp mammutben som en stomme och ovanpå den lades antagligen mammutskinn som täcktes med jord. Mitt på golvet hade man en liten härd som man eldade på, bränslet var främst djurben eftersom man saknade ved av trä att elda. Man kunde bara bygga den här sortens hus när marken inte var frusen.

[[File:Mammoth House (Replica).JPG|640px|''Hus av mammutbetar'']]

''Hus byggt av mammutbetar, kopia''


==Hur klarade de av kölden?==

Man har hittat nålar av ben så man vet att stenåldersmänniskorna kunde sy kläder av skinn och päls. Man hade ingen sytråd men troligen användes senor från djuren istället. Hyddorna skyddade dem mot kylan på nätterna och elden höll också vilddjuren borta. De klarade sig antagligen ganska bra.

[[File:Aiguille os 246.1 Global.jpg|640px|''Bennålar från stenåldern'']]

''Bennålar från stenåldern, Frankrike''

==Hade de smycken?==

Man har hittat halsband med elfenbenspärlor, smycken av genomborrade polarrävständer och små elfenbensstatyetter på boplatserna. Ett problem är att de jobbade mycket mer i ben och elfenben från mammutbetar än i sten, och benföremålen har oftast förstörts med tiden när de utsatts för fukt och solsken som vittrat sönder dem.


==Hur jagade man?==

De äldsta stenåldersmänniskorna jagade med spjut. Hur det egentligen gick till vet vi inte. Det fanns inga stup de kunde driva djuren över ute på den platta stäppen och när det var tjäle och marken var frusen kunde man inte gräva fångstgropar för djuren så antagligen arbetade stenåldersmänniskorna i grupper där några gömde sig i bakhåll och väntade på bytet medan andra skrämde fram djuren. Hästar och renar var lämplig storlek för jakt på det här sättet. Man måste antagligen ha varit mycket modig för att våga anfalla en mammut med bara ett spjut. Man vet att de människor som korsade landbryggan mellan Asien och Nordamerika hade hundar med sig och det innebär att människan haft tamhundar med sig i åtminstone 15 000 år, till hjälp i jakten och som vakt i lägret.

[[File:Biface feuille de laurier.JPG|174px|''Spjutspets'']]

''Spjutspets av flinta''


==Hur slutade det?==

Istiden smälte bort på bara något århundrade i slutet av perioden. Helt plötsligt blev det varmt. Det fanns vatten och skog överallt och ett helt nytt sätt för människorna att överleva tog sin början. Det var den korta versionen. Här nedanför kommer den långa:


==Varför blev det så varmt att isen smälte?==

En fråga många barn (och vuxna) ställer är varför det var så varmt på slutet av stenåldern så att isen från istiden smälte bort? Det fanns ju inga bilar som spydde ut avgaser som ökade växthuseffekten, ändå var det varmare i Sverige då än det är i Frankrike nu. Hur kunde det bli så?

För att förklara det på ett någorlunda vettigt sätt får vi kika på tre olika saker som händer i rymden och som påverkar klimatet på jorden så att det blir varmare (eller kallare).


'''1: Rör sig jorden i en cirkel eller i en oval bana runt solen?'''

Om banan är cirkelformad händer mycket mindre med klimatet än om banan är oval. Den är nästan alltid oval och det är så att solen inte befinner sig mitt i ovalen, utan litet åt ena kanten. Det innebär att jorden kommer närmare solen under halva året och vi får det litet varmare än vanligt, men också längre från solen än normalt under andra halvan av året så att det blir kallare än vanligt den tiden.

[[File:Eccentricity zero.svg|200px|''Rund bana'']]
[[File:Eccentricity half.svg|200px|''Rund bana'']]

''Jordens bana runt solen rör sig mellan rund- till oval bana, men solen är inte i centrum när banan blir oval (överdrivet på bilden).''


'''2: Har norra halvklotet midsommar när man är som närmast solen, eller är det södra halvklotet som har midsommar då?''' 

Det här ändras litet hela tiden med några tusen års mellanrum. Varför är det betydelsefullt? Jo för norra halvklotet har mycket mer land, och södra halvklotet har mycket mer hav. Land både kyls ner- och värms upp mycket snabbare än hav. Om norra halvklotet har midsommar när man är som närmast solen blir det alltså mycket varmare på jorden än om södra halvklotet är närmast solen vid midsommar. Just nu har vi midsommar på norra halvklotet när vi är som längst från solen, men för litet mer än 10 000 år sedan var det tvärtom. 

[[File:Precession and seasons.jpg|593px|''Midsommar ändrar sig'']]

''Hur tidpunkten för norra halvklotets midsommar rör sig i en oval bana runt solen under årtusendena''


'''3: Vad har jordaxeln för vinkel?'''

Ju större vinkel desto större skillnad i temperatur mellan vinter och sommar. Skulle jordaxeln inte luta alls skulle vi inte ha några årstider och vi skulle ha ungefär samma klimat som vi har i slutet av mars året om. Just nu har vi 23.44 graders vinkel på jordaxeln. Axelns vinkel ändras fram och tillbaka mellan 22.1 till 24.5 under en tid av 41 000 år. Om ungefär 10 000 år kommer vinkeln att vara 22.1 grader med minsta möjliga skillnad mellan vinter och sommar.

[[File:Earth obliquity range.svg|250px|''Jordaxelns lutning'']]

''Jordaxelns lutning''


==Varför blev det kallare igen under järnåldern?==

Alla dessa tre olika faktorerna samarbetar. För litet mer än 10 000 är sedan hade vi som mest strålar från solen som värmde jorden. Det sammanfaller ganska bra med slutet av istiden. Trots att jorden sedan fick allt mindre solstrålning mot bronsåldern fortsatte jorden att värmas i jämförelse med hur det var under istiden. Jorden blev inte varmare under istiden jämfört med bronsåldern eftersom det var så mycket snö på jorden för 10 000 - 15 000 år sedan och vit snö reflekterar solstrålarna så de inte värmer lika bra. 

Det är därför den varmaste perioden i mänsklighetens historia inte var för litet mer än 10 000 år sedan när det borde ha varit som varmast, utan för drygt 6 000 år sedan. Värmen höll i sig mer eller mindre i 5000 år, ungefär till bronsålderns slut, innan det åter började bli kallare på jorden pga. jordaxelns lutning, hur oval solbanan var och var jorden befann sig på banan runt solen när det var midsommar på norra halvklotet.</text>
      <sha1>jpxnljnphj2by1qv0u5l0fcv5qve9kw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Forntiden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10194</id>
    <revision>
      <id>46398</id>
      <timestamp>2016-01-01T15:49:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Beskrivning av forntiden</comment>
      <origin>46398</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1465" sha1="97wjg5lsbvmcm8bfvahwv5aqp6m0ll9" xml:space="preserve">Forntiden kallas även för förhistorisk tid. Det är helt enkelt all tid som det funnits människor på jorden utan att de haft något sätt att skriva ner sina upplevelser på. I Sverige varar forntiden ända fram till vikingatiden när de första runstenarna blir uppresta. På Nya Guinea utanför Australien finns det samhällen där ingen kunde läsa och skriva ända in på mitten av 1900-talet så deras forntid var ända fram till vår nutid.

När forntiden tar slut beror alltså på var man befinner sig på jorden och under vilken tid. Det finns inget exakt årtal.

Skall man generalisera så brukar man säga att forntiden i historieböckerna är från den äldsta stenåldern ända fram tills att människor börjar bygga städer. Eftersom skrivkonsten följer med kravet på bokföring och indrivning av skatter som följer med byggandet av städer. De första kulturerna som börjar bygga städer kallar vi gemensamt för &quot;Flodkulturerna&quot; eftersom samtliga uppstår längs stora floder på jorden. Den äldsta, Mesopotamien, grundas drygt 3000 före vår tideräkning. Alltså är forntiden all tid mellan den äldsta stenåldern fram till Mesopotamiens grundande.

Vilka epoker ingår då i forntiden?
*Äldre stenåldern
*Mellan stenåldern
*Yngre stenåldern

Sedan blir det knepigt eftersom flodkulturerna grundas under bronsåldern men forntiden fortsätter hos oss med:
*Bronsåldern (hos oss)
*Järnåldern (hos oss)
*Vikingatiden (hos oss)</text>
      <sha1>97wjg5lsbvmcm8bfvahwv5aqp6m0ll9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Mellan stenåldern</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10195</id>
    <revision>
      <id>46475</id>
      <parentid>46400</parentid>
      <timestamp>2016-01-09T09:40:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Förklaring av landhöjning</comment>
      <origin>46475</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9882" sha1="iyov34cdvpuvof1k75m5v7juan4zran" xml:space="preserve">[[File:Giant deer skeleton.JPG|586px|''Jättehjort, numera utdöd'']]

''Jättehjort, numera utdöd''

Mellan-stenåldern är den del av stenåldern som uppstår när inlandsisarna börjar smälta och klimatet blir varmare och varmare, faktiskt ungefär lika varmt som idag under långa perioder med köldperioder däremellan. Här uppe i norra Europa är det en väldigt tydlig epok medan man söder om de nedisade områdena hoppar direkt från äldre stenålder till yngre. Vi i Sverige räknar att mellanstenåldern varade mellan  10 000 – 4 000 f.Kr.

Det som är speciellt för mellan-stenåldern är att lövskog börjar växa upp överallt i Europa och de stora bytesdjuren som: myskoxe, ullhårig noshörning och mammut, försvinner tillsammans med den retirerande iskanten. Renar, polarrävar och andra köldälskande djur följer med. Istället fylls skogarna med hjortar, älgar, harar, rävar, vildsvin, vargar, lodjur och liknande djur som vi är mer vana att se. Det innebär att människorna slutar att vara storviltjägare och blir fångstmän istället.


==Hur jagade man?==

[[File:Valdres_Folkemuseum_-_Elggrav_-_1.jpg|400px|''Älggrop från Storøya i Norge'']]

''Älggrop från Storøya i Norge''

Man hade säkert fortfarande spjut, men i de täta skogarna var det viktigt att snabbt kunna träffa ett flyende bytesdjur eftersom man kom närmare varandra än på en öppen slätt. Därför utvecklades pilbågen under den här perioden. Pilarna behövde inte ha så stora stenbitar heller så en flintbit räckte mycket längre när den bara skulle användas till pilspetsar istället för spjutspetsar. Flintyxor blev också allt vanligare. Om de användes för att stycka djur eller hugga ner träd är osäkert, antagligen för både delarna.

Fångstgropar blev vanligt, speciellt här i norr där man ofta jagade älg genom att gräva mängder av gropar i långa rader som man skrämde ner älgarna i. Ett annat sätt var att utnyttja sankmarker. Där kunde man driva ut tunga djur som uroxar och vildsvin. När de började sjunka ner i dyn kunde de lättare människorna springa fram och döda djuret utan problem. 

Man använde eld för att driva djuren framåt. Människan är det enda djuret som inte är rädd för eld. Fanns det stup i närheten drev man djuren över stupets kant och kunde lätt avliva de skadade djuren efter det att de slagit i marken.

Man började fiska mycket mer och utnyttja möjligheten att använda båtar i jakten.

[[File:Norwegian Flint Spear Early Bronzeage IMG 0850 Voile marshland offering Lista.JPG|640px|''Spjutspets av flinta, yngre stenåldern'']]

''Norsk spjutspets av flinta, yngre stenåldern''

==Vad fick man från havet?==

Genom att tillverka enkla kanoter, antagligen genom att sy fast hudar på en trästomme, kunde man ta sig ut till öar och utöka jaktmöjligheterna. Man jagade mycket säl och sjöfågel. På många områden skapades stora grupper av öar när isen smälte och havsnivån höjde sig och dessa &quot;arkipelager&quot;, stora områden med öar, blev perfekta för stenåldersmänniskorna som kunde leva som &quot;nomader&quot;. Då hade man aldrig en fast boplats utan bodde en tid i enkla hyddor vid kusten och när bytesdjuren började ta slut var det bara att packa ner tillhörigheterna i kanoterna och paddla till ett nytt ställe de kunde bo på. Spåren av dessa tillfälliga boplatser finns numera långt under havets yta eftersom havsnivån stigit med upp till 70 meter sedan istiden.

[[File:BLW Bone Eskimo fish harpoon.jpg|640px|''Harpun av ben'']]

''Harpun av ben, tillverkad av eskimåer.''

Orsaken till att inte alla av dessa boplatser ligger under vatten i nutid har att göra med två olika faktorer som samverkar. Havsnivåns yta som beror på hur mycket inlandsis det finns på jorden, och landhöjningen som pågått i norr efter att istidens enorma inlandsisarna smält bort.
*Under istiden låg havsytan drygt 70 meter lägre än nu eftersom mängder med vatten som skulle ha funnits i haven låg uppe på land i form av inlandsis istället.
*Boplatser längs stränderna blev översvämmade när isarna smälte och vattnet från isarna hamnade i havet igen.
*Genom landhöjningen har vissa boplatser återigen kommit upp till ytan efter att ha varit översvämmade under tusentals år. Detta är mest tydligt runt Östersjöns stränder eftersom havsnivån i Östersjön förändrats mycket mer än Atlantens havsnivå.

==Kunde man fiska?==

Man fiskade mycket. De som levde längs havet använde sig av snidade trä- och benkrokar för att fånga fisk, några få finns bevarade, medan de som levde längre in i landet verkar ha fiskat mer med nät och mjärdar. Världens äldsta fisknät är 10500 år gammalt och hittades i Finland. Det var gjort av videbast (''det trådiga lagret under barken på vide'') och hade flöten av tallbark för att hålla nätet vid ytan. Både mjärdar och nät är fasta fiskeredskap som de väntade på att fisken själv skulle simma in i. På vissa ställen byggdes &quot;laxfällor&quot;, stenmurar under vattnet i grunda vikar som fisken kunde simma över vid högvatten men när det blev lågvatten blev fisken fångad bakom stenmuren och var lätt att ta upp.

[[File:H000137- Fish hook.jpg|382px|''Fiskkrok av trä och ben, 1700-talets Nya Zeeland'']]

''Fiskkrok av trä och ben, 1700-talets Nya Zeeland''


==Levde man bara på jakt och fiske?==

[[File:Vaccinium_vitis-idaea_20060824_003.jpg|thumb|''Lingon'']]

Jakten var antagligen lika viktig som insamlandet av bär, nötter, frukt och ätliga rötter. Människorna levde ett kringflackande liv utan fast bostad. Man beräknar att varje familj behövde ett område på 1 x 1 mil som de kunde samla in sin föda på för att kunna överleva utan att svälta. Var det ett bra område med mycket mat beräknar man att familjen behövde jobba två dagar i veckan på att samla in mat, ved och annat familjen behövde, fem dagar i veckan var ledig tid. På många platser verkar man ha haft vinterbostäder och sommarbostäder så att man bara flyttade fram och tillbaka mellan två platser och utnyttjade allt ätbart på den ena platsen innan man flyttade tillbaka till den andra. Antagligen var detta beroende av hur bytesdjuren flyttade och rörde sig mellan vinter och sommar.


==Hur såg husen ut?==

Man byggde inga stabila hus som skulle stå på samma ställe i hundra år. Nej, man byggde enkla hus av det material som fanns på platsen. Antagligen liknade de samernas fjällkåtor där små trädstammar ställs upp mot en gemensam spets och gliporna mellan stammarna tätas med mossa. Lika troligt hade man enkla trästommar som kläddes med vass om man bodde nära en strand eller kust. Ofta var husen runda eller ovala till formen. Precis som under den äldre stenåldern grävdes golvet ner en bit under marknivå för att minska golvdraget. Inga hus finns bevarade, det enda som finns är bottnarna där man kan se hur stenar lagts ut för att ge stöd till väggarna och en härd har funnits i mitten så att man kunnat ha en eld att värma sig vid.

[[File:Bealljegoahti, 02.jpg|640px|''Stomme till bågstångskåta'']]

''Stomme till bågstångskåta''

==Hur lagade man mat?==

Man hade inga kastruller och man hade inget bröd. Inte heller hade man några mjölkprodukter som ost eller smör. Ett sätt att laga mat var att grilla maten över öppen eld. Ett annat vanligt sätt verkar ha varit att placera maten i vattentäta skinnpåsar och sedan släppa ner glödheta stenar i vattnet så att det började att koka. Den snabba temperaturväxlingen spräckte stenarna och om man hittar många spräckta, skörbrända, nästan pingisbollstora stenar på samma ställe är det en ledtråd till att en boplats finns på stället. Ett tredje sätt var antagligen att göra upp en stor eld, svepa in maten i stora löv som fuktats med vatten och täcka maten med jord. Då ångkokas maten på några timmar. Så gör stenålderskulturer på andra platser i världen än idag.

[[File:Skorbrant, Stromsund, 15 juni 2005.JPG|600px|''Skörbrända stenar har spolats fram, Strömsund'']]

''Skörbrända stenar som spräckts vid matlagning har spolats fram, Strömsund''

==Hur smyckade man sig?==

[[File:%D0%91%D0%BE%D0%BB%D1%8C%D1%88%D0%BE%D0%B9_%D1%88%D0%B8%D0%B3%D0%B8%D1%80%D1%81%D0%BA%D0%B8%D0%B9_%D0%B8%D0%B4%D0%BE%D0%BB.jpg|thumb|''Världens äldsta trästatyett, 7500 år gammal.'']]

Man smyckade sig antagligen med det man hittade i naturen: fågelfjädrar, snäckor, blommor, bärnsten osv. Eftersom det finns så få lämningar efter människor från den här tiden finns väldigt litet kunskap om hur de smyckade sig och klädde sig. Det mesta har ruttnat bort i oupptäckta, okända gravar.

==Hur begravde man de döda?==

Det finns ytterst få kända gravar från den här perioden i Norden. Orsaken till det är att människorna var nomader och inte bodde kvar på samma ställe. När någon dog begravdes antagligen den personen på den plats där den dog. Det fanns ingen plats, som våra kyrkogårdar, där man begravde flera på samma ställe. Att man var nomad innebar också att man inte kunde bära med sig särskilt mycket och det gjorde att gravgåvorna, det man gav den döde som hjälp på vägen till dödsriket, inte blev särskilt stora.

I Motala har man hittat 8000 år gamla skallar spetsade på träpålar i det som var en sjö på stenåldern, men man är osäker på om det var en begravning av kära släktingar eller om det var fienders huvuden man satt upp på pålar som varning.


==Hur slutade det?==

Det kom ett annat folk med ett nytt sätt att få tag på mat, jordbrukarna. De hade med sig får, getter, grisar och kor. De hade med sig frön av råg, hirs och vete och visste hur man skulle sköta sina åkermarker. Människorna gick från att vara nomader till att bli bofasta när den yngre stenåldern tog sin början.</text>
      <sha1>iyov34cdvpuvof1k75m5v7juan4zran</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Yngre stenåldern</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10196</id>
    <revision>
      <id>46404</id>
      <parentid>46403</parentid>
      <timestamp>2016-01-01T17:00:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Hur bodde man? */</comment>
      <origin>46404</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10047" sha1="bqlqsdqdviakg3i2jv82g1jovzzhkp8" xml:space="preserve">[[File:Megawal118.jpg|774px|''Kopia av hus från yngre stenåldern'']]

''Kopia av hus från yngre stenåldern''

Den yngre stenåldern kommer smygande och sprider sig långsamt genom Europa. Den fortsätter ända tills bronsåldern kommer och de första metallerna börjar bearbetas. Hos oss börjar den yngre stenåldern ungefär 4000 f.Kr. och övergången till bronsålder sker ungefär 1800 - 1500 f.Kr. Den yngre stenåldern börjar i nuvarande Turkiet när ett nytt folk vandrar västerut. Det som är så speciellt med det här folket är att de inte är jägare, utan lantbrukare. Istället för att flytta efter maten kan de bo på samma plats hela livet och genom att odla sin mat ändrar de människans livsstil och förändrar i slutändan hela jorden. 

De första jordbrukarna dök upp i södra Europa flera tusen år tidigare. De följde floddalarna där det fanns tillgång till vatten och sandiga jordar som man lätt kunde sticka ner en vass pinne i och plantera frön i spåret som bildades. 
Skogen tog man bort genom att bränna ner den och sedan använda kolet och askan som gödning (''det kallas svedjebränning'') eller så &quot;ringbarkade&quot; man de största av träden (''tog bort barken i en ring runt stammen'') så att träden dog och löven inte stängde ute solljuset.


==Vad odlade man?==

Det man odlade i början var råg, korn, hirs och enkla vetesorter (''kubbvete och emmervete'') som hade lägre gluteninnehåll än moderna sorter. Det bröd de bakade liknade mest vårt tunnbröd eller pitabröd men det man främst åt var inte bröd utan gröt gjord på de olika fröerna. Man kom också tidigt på hur man skulle göra för att brygga öl och det var säkert också en orsak till att man odlade främst korn.

Eftersom man inte visste om att man skulle gödsla åkrarna blev marken ganska snabbt tömd på näring. När åkern inte gav särskilt stora skördar längre lämnades den för att växa igen och kunde så småningom användas som betes- och fodermarker. När det gått ett tiotal år och skog började växa där igen kunde man bränna skogen, använda askan som gödsel och odla några år på nytt.

==Vilka husdjur hade man?==

Jordbrukarna förde med sig: kor, getter, får och grisar. Det var bekvämt att kunna ha dem i inhägnader så  att man slapp jaga efter djuren. Boskapsskötseln gjorde att man alltid hade ett garanterat förråd av mat och slapp svälta. Man hade däremot inga hästar i början, utan de kom under &quot;De krossade skallarnas tid&quot;.

[[File:Ochsen Gespann (Oxen Team) (3588574277).jpg|597px|''Oxar'']]

''Oxar''

==Vad var ”De krossade skallarnas tid”?==

[[File:B%C3%A5tformig_skafth%C3%A5lsyxa,_Nordisk_familjebok.jpg|thumb|150px|''Bild på båtyxa'']]

Ungefär 2000 f.Kr. händer det något otäckt i Sverige. Det verkar som ett krigiskt folk kommer in från öster. Det är antagligen det folket som tar in gudarna Oden, Tor, Balder och de andra ”Asarna” i människornas gudavärld. De gudar man trodde på innan var antagligen Njord, Frej, Freja och de andra ”Vanerna”, för det står t.o.m. beskrivet i de gamla vikingalegenderna att gudarna kommer från olika släkten.

Det nya folket som kom hade med sig en ny form av stenyxa, som kallas ”båtyxa” och därför kallas deras nya kultur också för ”stridsyxekulturen”. De hade dessutom med sig ridhästar och man kan anta att de kunde ta sig fram fortare än det fredliga folk som redan bodde här innan.

Striderna mellan det nya folket och de andra var troligen våldsamt och blodigt. En stor andel av alla skallar man hittat i gravar från den här tiden har varit inslagna som om personen dött av ett hårt slag i huvudet. Därför kallas också den här tiden ibland för &quot;De krossade skallarnas tid&quot;.

Det är också intressant för under den här tiden är det första gången man ser att folk slåss mot varandra i Norden. Alltid förr har antagligen en grupp dragit sig undan när de blivit tvungna att konkurrera med en starkare grupp om ett område. Det har alltid funnits ett överflöd och utrymme för alla ändå. I och med att man börjar bygga hus, anlägga trädgårdar, bygga murar och staket och plöja fält är det inte lika självklart att bara flytta om man blir hotad och den nya livsstilen med jordbruk för också in krig, våld och ond bråd död i människornas vardag efter nära 90 000 år av fred.

Man har gjort DNA tester för att se hur de nya folken har spridit sig och forskare har kunnat se att männen hos de grupper som levde på jakt och fiske har pressats undan till förmån för jordbrukarna. Det har däremot inte kvinnorna gjort och DNA från jägarfolkens kvinnor är minst lika vanligt som DNA från jordbrukarnas kvinnor. En teori är att jordbrukarna helt enkelt bytt till sig kvinnor från nomaderna mot mat. En annan teori är att jordbrukarna anfallit nomadlägren och dödat männen men behållit kvinnorna som slavinnor.

[[File:Teviec profil droit.jpg|239px|''Krosssad skalle, stenåldern'']]

''Krosssad skalle, stenåldern''

==Hur bodde man?==

Man byggde stabila hus som skulle hålla länge, kanske flera generationer. Ett vanligt hus var långhuset där flera familjer kunde bo under samma tak. Det hade en stomme av stockar som bar upp ett tak täckt av vass, näver eller något annat lättare material. I huset hade man plats för eldar längs mitten och man sov längs kanterna. Ofta hade huset en avdelning på gaveln där djur kunde få skydd. Mat lagrades inuti huset. Den här typen av hus skulle förbli vanliga ända in i medeltiden i Norden.

[[File:First Irish farmers hut, Irish National Heritage Park - geograph.org.uk - 1252729.jpg|640px|''Kopia av långhus från yngre stenåldern'']]

''Kopia av långhus från yngre stenåldern''

==Hur klädde man sig?==

Man klädde sig nog ungefär som man gjorde tidigare men eftersom man hade ull från fåren kunde man tillverka kläder av ylle och inte bara ha kläder gjorda av läder, skinn och päls. Yngre stenåldern var en varm period i Jordens historia. Man har hittat rester av både lönn och ek långt upp i norra Sverige under den här perioden så vi vet att man inte behövde lika varma kläder då som man behöver nu.

När man grävt ur gravar från den här perioden är det vanligt att man hittar pärlor till smycken av olika material.

[[File:Reconstruction-of-neolithic-loom.jpg|481px|''Kopia av vävstol från yngre stenåldern'']]

''Kopia av vävstol från yngre stenåldern''


==Vad trodde man på för gudar?==

Det har gått så lång tid sedan stenåldern att vi inte kan säga vad man trodde på. Den enda egentliga ledtråden är alla bilder av älgkor som görs under den här perioden i norra Sverige. Älgbilderna tillhör en jägarkultur och uppstår i slutet av mellan-stenåldern och används en bit in i bronsåldern, under ungefär 5000 år.

[[File:AlundaElkStatens historiska museum.JPG|320px|''Älg'']]
[[File:Rock carvings with elks.jpg|320px|''Älg'']]

''Älgbilder''

==Hur begravde man de döda?==

[[File:Haga_d%C3%B6s_p%C3%A5_Orust,_den_2_sept_2005,_bild_4..JPG|thumb|150px|''Hagadösen på Orust'']]

På många ställen runt om i Sverige finns imponerande så kallade megalitgravar eller storstensgravar som blev byggda under yngre stenåldern. De tidigaste megalitgravarna var dösarna som följdes av gånggrifter och därefter hällkistor. I samtliga fall är det gravar som funnits i anslutning till bofasta bönder och många gånger har samma grav använts i generationer och av flera familjer.


===Stendösar===

[[File:Construcción megalito.png |thumb|150px|''Skapandet av en megalitgrav'']]

En stendös består av 3-4 stora stenar med en stor sten ovanpå. De döda begravdes i mitten, under dösen. Ursprungligen täcktes de med jord så att de såg ut som kullar i landskapet. De äldsta stendösarna i Europa är byggda runt 5000 f.Kr. Man hittar stendösar på många platser i Europa men de finns bara längs kusterna, något som kan visa på att de som byggde dem färdades med båtar.

===Gånggrifter===

[[File:Skiss_av_g%C3%A5nggrift,_Nordisk_familjebok.png|thumb|150px|''Skiss över hur en gånggrift är uppbyggd, Klövagårdens gånggrift i Falköping.'']]

Gånggrifterna byggdes som en lång gång, eller låg korridor, av sten genom att stenblock ställdes upp så att en gång bildades och sedan lade man stora stenar som tak på gången (''se bilden till höger som visar hur det antagligen gick till''). Ofta slutade gången i ett större rum. I riktigt stora gravar fanns flera gångar åt olika håll. Gången täcktes med jord så att den bildade en jättelik kulle där enbart ingången syntes. De döda placerades sedan i sittande- eller liggande ställning på golvet inuti gånggriften. Bygden runt Falköping har flest gånggrifter på samma ställe i hela världen.


===Hällkistor===

[[File:H%C3%A4llkista_(Ra%C3%A4-nr_Levene_25-1)_1049.jpg|thumb|150px|''Hällkista, Björkevik i vara, 5.8 meter lång.'']]

Hällkistorna är mycket mindre än dösarna och gånggrifterna, antagligen användes de enbart till en person eller en familj. Ibland lade man ett stenröse ovanpå hällkistan för att markera var graven låg. Användandet av hällkistor fortsatte in i bronsåldern.

==Fanns det kannibaler?==

Bland benrester från ko, gris och fågel i grottan Stora förvar på Stora Karlsö utanför Gotland har man hittat människoben som kluvits på längden så att man kan komma åt benmärgen. Om det är så att man ätit upp människor för att man var hungriga, eller om det är en religiös handling, tex. kan man tro att om man ätit upp en död kamrat skall han leva vidare genom de som var med om måltiden, det vet vi inte. Men det är det enda kända fallet av kannibaler i Sverige.

==Hur tog det slut?==

Det tog inte slut. Metaller kom till Sverige och den som hade makt höll också ett bronssvärd i sin hand. Skillnaden mellan de som har och de som inte har ökade, men själva livet gick vidare precis som vanligt för de allra flesta under bronsåldern.</text>
      <sha1>bqlqsdqdviakg3i2jv82g1jovzzhkp8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Bronsåldern</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10197</id>
    <revision>
      <id>53109</id>
      <parentid>46416</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T14:00:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>att att &gt; att</comment>
      <origin>53109</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="13026" sha1="14itq1pkkcviqp6xsp5qbqgcykbf913" xml:space="preserve">[[File:Born bronze - Bronze casts.jpg|600px|''Bronsgjutning'']]

''Bronsgjutning''

I Sverige varade bronsåldern ungefär mellan 1800 f.Kr. och 500 f.Kr. I världen i övrigt brukar man räkna att bronsåldern började ungefär 3000 f.Kr.


==Hur började det?==

Redan tidigare hade man antagligen upptäckt att om man hettade upp vissa stenar i eld så rann det ut metall ur dem som stelnade när den svalnade. Troligen visste man redan att man kunde få fram metallers som Guld, tenn och koppar på det sättet. De allra äldsta fynden av smält koppar i världen är 11 000 år gamla. Problemet är att både koppar och tenn är mjuka metaller och duger bara till smycken och enkla redskap. 

Någon gång, av nyfikenhet eller misstag, blandades smält koppar med smält tenn, och en ny metall uppstod, brons. Brons är mycket hårdare än både tenn och koppar och går att slipa så att den får en vass egg.  Brons kunde gjutas och man kunde ganska lätt tillverka saker i gjutformar av sten eller lera: smycken, knivar, yxor, skålar och liknande. Metaller var sällsynta så bronsföremål blev dyra, lyxprodukter för de som härskade och vapen av brons användes av de soldater som skyddade härskaren. Att äga ett bronssvärd blev den tidens motsvarighet till att äga en Porsche.

Vanliga människor hade inte råd med brons, därför fortsatte man att göra verktyg av sten, trä och ben under hela bronsåldern.


==Hur var det i Sverige?==

[[File:SMWM - Bronzezeit Schwert 2.jpg|thumb|150px|''Bronssvärd, 1000 f.Kr.'']]

I Sverige kan man se att det kommer en ”överklass”, människor som har mer pengar och makt än andra, eftersom det finns människor som begravs i så enormt stora rösen och gravhögar under den här perioden att det troligen krävdes en hel bys befolkning för att göra gravarna.

I Sverige fanns varken tenn eller koppar på den här tiden så alla metaller måste importeras från andra länder. De allra äldsta bronsföremålen som hittats uppe hos oss har tillverkats i Syd- och Centraleuropa och kanske har de föremålen kommit hit som ett resultat av att olika ledande släkter bytt värdefulla gåvor mellan varandra.

I Sverige levde man främst på jordbruk, i alla fall i södra Sverige, och man kan anta att det krävdes många, många kor för att byta till sig ett svärd eller ett smycke av brons. I norra Sverige levde man främst på jakt. Säljakt var vanligt vid norrlands kusterna och jakt på älg och ren var vanligt i Norrlands inland. Däremot finns det väldigt få platser i Norrland där man levde på jordbruk under Bronsåldern. Därför kan man säga att det fanns två olika kulturer i Sverige på den här tiden: en bondekultur i söder och två olika jägarkulturer i norr, inlandsjägarna och kustjägarna som levde på vitt skilda sätt. Bland jägarna var bronsföremål väldigt sällsynta.

==Hur bodde man?==

Vi vet att de bodde i stora hus i storfamilj, flera generationer tillsammans. De brukade jorden med enkla träredskap och skördade korn och vete och höll getter, får, kor och grisar. De rika hade hästar. De skaffade sig också mat genom fiske i havet och genom att plocka bär och nötter i skogarna. För de allra flesta var livet precis likadant under bronsåldern som det hade varit under stenålderns senare del.

[[File:Copenhagen - Nationalmuseet - The Bronze Age House.JPG|800px|''Modell av danskt bronsåldershus'']]

''Modell av danskt bronsåldershus''


==Hur kunde man handla med andra länder?==

[[File:Tanum._gr._2.jpg|thumb|150px|''Hällristning av båtar, Tanum i Bohuslän'']]
[[File:Basteröds hällristningar på Tjörn. Skeppen och skålgroparna är från 1300-1100 f Kr, 2 sept 2005..JPG|thumb|150px|''Hällristning av båtar, Tjörn i Bohuslän'']]

Det finns mängder med hällristningar från bronsåldern som visar stora fartyg som drevs fram av roddare (människor som rodde, eller paddlade, fartyget med hjälp av åror). Man har inte hittat resterna av riktigt stora skepp, men fartyg med en längd av nästan 20 meter är kända. Troligen var de byggda som stora kanoter med en stomme av trä som man endera fäst tunna brädor på eller sytt fast hudar som fick utgöra skrovet på. Den typen av båtar var lätta och sjövärdiga och man kunde troligtvis färdas ganska långa sträckor till havs med dem. Däremot finns inga bevisade spår av segelbåtar från den här tiden. 

Att båtar blev viktiga under bronsåldern märks inte minst på en speciell sorts gravmonument, skeppssättningar, som blev populära den här tiden. Det var helt enkelt stenar som placerades i form av ett skepp som sedan troligen fungerade som en grav för en viktig man eller kvinna.

[[File:Rannarve01.JPG|640px|''Skeppssättning, Rannnarve, Gotland'']]

''Skeppssättning, Rannnarve, Gotland''


==Hur klädde man sig?==

[[File:Egtvedpigen 09.JPG|320px|''Kvinnokläder'']]

[[File:Egtvedpiken.jpg|232px|''Kvinnokläder'']]

''Kvinna i bronsålderskläder''

I Danmark har man funnit människor begravda i urholkade ekstammar och människor som offrats i mossar från den här tiden som bevarats i någorlunda oskadat skick, så vi vet en hel del om hur man klädde sig. Klimatet var varmt och man hade inga tjocka kläder. Merparten av kläderna var gjorda av ylle eller lin, det skiljde sig mellan män och kvinnor, även om ingen använda byxor. kvinnorna lade upp sitt hår i komplicerade frisyrer.


==Vad trodde man på för gudar?==

[[File:Sonnewon.jpg|350px|''Solvagn'']]

''Solvagn''

Under bronsåldern blir solen viktig som gud, eller gudinna. Något vi vet eftersom man funnit ett flertal &quot;solvagnar&quot;, som man tror användes i ceremonier kopplade till skörden.
Andra källor till deras tro visar att de trodde på samma gudar som vikingarna eftersom de knackade in sina legender som bilder på klippor, s.k. ''hällristningar''.

[[File:Tanum 1 vitlycke ID 10160600010001 IMG 8494.JPG|320px|''Midgårdsormen?'']]

''Midgårdsormen?''

==Hur begravdes man==

Förutom skeppssättningar så finns gravrösen från bronsåldern över hela Sverige och även i andra länder. De byggdes vid kusten, eller det som var kusten då när strandlinjen var mycket längre upp på land. De lades oftast så att man kunde se röset på långt håll. Ofta är de stora, i princip all sten i omgivningen som man kunde bära har använts till ett enda röse. Ibland är den nedersta delen kallmurad (''stenar har lagts på varandra utan murbruk emellan''). Det finns sällan rester från bebyggelse runtomkring utan det verkar som att det endera är jägare som begravt den döde och sedan vandrat vidare, eller så har gravhögen använts som en revirmarkering: &quot;Vi bor längre in i det här området och här ligger vår döda hövding för att visa var vår gräns börjar&quot;.

[[File:Tanum 2-1 Vitlycke grave A ID 10160600020001.JPG|640px|''Gravhög Tanum'']]

''Gravhög Tanum''


==Varför tog bronsåldern slut?==

Samma förändringar ute i rymden som gjorde att inlandsisarna smälte under stenåldern var också orsak till att klimatet återigen blev kallare i slutet av bronsåldern, runt 500 f.Kr. I de gamla legenderna talas det om ''fimbulvintern'', den vinter som bestod av tre år av vinter utan sommar däremellan. Snö började att falla på vintrarna i Sverige och boskapen frös ihjäl om den inte skyddades inomhus.  Man visste inte hur kallt det kunde bli och hade ingen kunskap om hur man klarar sig i kyla. Vi vet att folkmängden i Norden sjönk drastiskt under den här perioden, antagligen både frös- och svalt folket ihjäl. En ny tid kom där det blev mycket svårare att klara sig, men de som lärde sig att överleva i det kalla klimatet var också de som skulle skapa de första hövdingadömena i den nya tiden som kallas järnåldern, som t.ex. kung Vendelkråka som härskade utanför nuvarande Uppsala. Människor som lärde sig att använda en ny metall och kunde tillverka svärd och rustningar av järn och stål.

&lt;hr&gt;

&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
=Hur tillverkades brons under bronsåldern?=

Brons är en &quot;legering&quot;. Det betyder att den är en blandning av olika metaller och inte kan hittas naturligt. Brons är en blandning av ungefär 9/10 koppar och 1/10 tenn. Både koppar och tenn kan hittas naturligt.


==Hur fick man fram koppar?==

Koppar är känt från slutet av stenåldern. Smältpunkten är runt 1100 grader. I en vanlig lägereld blir temperaturen maximalt 750 grader. Alltså måste de tidiga kopparsmederna ha lärt sig hur man smälter koppar i ugnar. Troligen lånade man de kunskaperna från krukmakarna som brände lera i ugnar med temperaturer över 1000 grader. Kopparmalmen krossas i småbitar och hettas upp i ugnen tills den når smältpunkten. Då rinner kopparen ur malmen och bildar en kopparklump i ugnens botten.

Kopparmalm är ofta grönfärgad av ärg. Koppar rostar nämligen inte som järn gör utan den ärgar i kontakt med vatten. Ärgen har en speciell grön färg och har man bara lärt sig att färgen visar var koppar finns är det också lätt att hitta kopparmalm. 

[[File:Kupfer mineral erz.jpg|640px|''Kopparmalm'']]

''Kopparmalm''


==Var hittade man koppar?==

Under bronsåldern fanns inga kända platser i Sverige där man kunde hitta koppar. Därför var man tvungen att köpa all koppar från handelsmän som kom till Sverige från andra länder. De största fyndigheterna i Europa fanns i Alperna och runt Medelhavet. Ön Cypern har t.ex. gett namn till det gamla namnet på koppar – Cyprium, eller &quot;metallen från Cyprus&quot;.


==Hur fick man fram tenn?==

Tenn kan hittas naturligt i bäckar och går att vaska fram på samma sätt som man vaskar guld eftersom tennklumparna är tyngre än sanden och stenarna runtomkring. Precis som guldklimpar i en bäck är tyngre än sand och sten runtomkring. Tenn som vaskas fram är anonymt svart-grå till färgen och svår att skilja med blotta ögat från annan sand och sten på bottnen. Tenn har låg smältpunkt, bara ca 230 grader.

[[File:Cassiterite-Orthoclase-rh3-50a.jpg|427px|''Tennmalm från Cornwall i England']]

''Tennmalm från Cornwall i England'


==Var hittade man tenn?==

Man började använda tenn för runt 5000 år sedan. Det fanns tenngruvor på några få platser i hela Europa där man bröt tennmalm ur berget, men under bronsåldern användes främst framvaskat tenn från Devon och Cornwall i sydvästra England för bronsframställning över stora delar av den kända världen. Tenn var, och är, mycket mer sällsynt än koppar.


==Varför blandar man koppar och tenn till brons?==

Fördelen med brons är att den blir mer lättflytande, hårdare, får lägre smältpunkt och färre luftbubblor i metallmassan än vad ren koppar har. Alla egenskaperna var att föredra, speciellt eftersom man alltid göt större föremål, till skillnad från under järnåldern när man smidde t.ex. svärd.


==Kan man blanda andra metaller till brons?==

Ja, men då kallas det inte brons. Blandar man koppar med metallen zink får man t.ex. legeringen mässing. I början av bronsåldern blandade man ut kopparn med arsenik istället för tenn. Troligen var det inte meningen eftersom kopparmalm vid Medelhavet innehåller höga halter av arsenik naturligt. Det gav ändå en ledtråd om att kopparen kunde förbättras om man blandade ut den.


==Hur gick det till att gjuta t.ex. ett bronssvärd?==

Man var tvungen att ha tillräckligt med koppar och tenn, eller trasiga bronsföremål man kunde gjuta om. Sedan behövdes en ugn med mycket ved och blåsbälgar för att få upp bronset i smälttemperatur. Brons smälter runt 800 grader och blir lättflytande som vatten vid ungefär 1100 grader. 


Man lade metallen i en degel, dvs. en skål av lera eller sten som inte smälter när metallen smälter. Sedan behövdes en gjutform som hade formen av ett svärd. Det fanns två sätt att skapa en gjutform. Endera högg man ut den ur en mjuk stensort som täljsten eller skiffer och tillverkade gjutformen i två halvor, eller så tillverkade man den av lera som bränts så att den blev hård med en kärna av vax som smältes ur innan den smälta bronsen fylldes på. På det viset fick bronsföremålet exakt samma form som vaxföremålet. Det är lättare att göra fina detaljer på det sättet, men gjutformen kan bara användas en gång eftersom den måste slås sönder för att man skall kunna få fram det färdiga föremålet.


Gjutformen begravdes i sand nästan ända upp till kanten där påfyllnadshålet var. Den smälta metallen hälldes i gjutformen. Om gjutformen skulle spricka, hölls den ändå ihop av den hårdpackade sanden runtomkring. 


Sedan fick man vänta några dygn tills bronset i gjutformen var helt kall, Ibland misslyckades det och då fick man gjuta om bronset. Lyckades det var det bara att slipa rent svärdet från gjutrester och skärpa eggen med en slipsten. Det går att få bronsvapen lika vassa som ett rakblad.

[[File:Nebra Schwerter.jpg|800px|''Bronssvärd'']]

''Bronssvärd från Nebra i Tyskland.''</text>
      <sha1>14itq1pkkcviqp6xsp5qbqgcykbf913</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Meta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10198</id>
    <revision>
      <id>46407</id>
      <timestamp>2016-01-01T17:53:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Lagt till sida för de som vill hjälpa till.</comment>
      <origin>46407</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="908" sha1="mgkah728cjmwingdn6gle30uqrx02wd" xml:space="preserve">== Vill du hjälpa till? ==

Du är välkommen att hjälpa till hur mycket eller hur lite du vill, det är det som är det underbara med wiki-projekt. Allt från faktagranskning och formatering till faktiskt skrivande är välkommet, det är bara att lägga till ditt namn här nedanför och sätta igång. Framtiden finns ute på nätet och det är märkligt att inte fler kommuner och friskolor tittar på alternativ till dyra pappersböcker. Var med om att skapa framtiden och hjälp till med att skriva kapitlen i boken.


=== Riktlinjer ===

* Vare sig du börjar en ny sida eller vidareutvecklar en befintlig är det en bra idé att skriva ett diskussionsinlägg på den aktuella sidan och berätta vad du gör.


=== Vilka arbetar med boken? ===

[[användare:ingwik|ingwik]]

Grunddragen till boken är kopierade från [[användare:Kaj|Kaj]], som påbörjade en liknande bok för ''Historia A'' 2009.</text>
      <sha1>mgkah728cjmwingdn6gle30uqrx02wd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:GY11</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10199</id>
    <redirect title="Kategori:Gy11" />
    <revision>
      <id>47675</id>
      <parentid>46409</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:28:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Det fanns redan en kategori Gy11 (med flera medlemmar), vilket jag misstänker Ingwik missade. Jag omdirigerar dit, och slår ihop texterna.</comment>
      <origin>47675</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="cniivd0e3e924r7rmo5uhmk6s348vhb" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kategori:Gy11]]</text>
      <sha1>cniivd0e3e924r7rmo5uhmk6s348vhb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Järnåldern</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10200</id>
    <revision>
      <id>53093</id>
      <parentid>46414</parentid>
      <timestamp>2022-10-04T13:24:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>för för &gt; för</comment>
      <origin>53093</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7419" sha1="oyqeatusptq3k01vjl2keqrtlhius2h" xml:space="preserve">[[File:Schottisches Hochlandrind-Bulle.jpg|640px|''Highlland cattle'']]

''Highland Cattle, nutida ras med forntida utseende''


Ungefär 500 f.v.t. ändras klimatet på jorden, det blir kallare. Snö börjar att falla på vintrarna i Norden och folket som levde då måste ha upplevt förändringen som en chock. Det hade ju gått flera tusen år sedan det senast var så kallt och man hade glömt hur man skulle göra för att skydda sig mot kylan. Boskapen dog på ängarna om de inte fick skydd och mat, och människorna som levde av jordbruk frös- eller svalt ihjäl. 

==Vad kallas järnålderns delar?==

I Sverige delar vi upp järnåldern i flera olika faser:
 Förromersk järnålder  500 f.v.t. till Kristi födelse år 0.
 Romersk järnålder     år 0 till  400 v.t.
 Folkvandringstid      400  till  550 v.t.
 Vendeltid             550  till  800 v.t.
 Vikingatid            800  till 1050 v.t.

I andra länder har man andra namn på de olika delarna av järnåldern.

Det vi kallar vikingatid hos oss i Norden kallas istället för äldre medeltid i stora delar av Europa.


==Vad är speciellt för järnåldern?==

Under den här perioden börjar man använda järn. Det försämrade klimatet och minskningen av antalet människor gör att handeln minskar mellan oss och resten av Europa. Man slutar att importera koppar och tenn men det finns behov av att använda metaller, så istället lär man sig att tillverka järn. En metall det finns gott om i Sverige.

Redan runt 2000 f.v.t. började man att tillverka saker av järn i det som numera är Turkiet. Den kunskapen spred sig genom Europa för att komma till oss i samband med klimatets försämring.

[[File:Removing rust with sand.jpg|640px|''Highlland cattle'']]

==Var fick man järnet ifrån?==

I Sverige började man tillverka järn av järnhaltig jord (s.k. rödjord) eller av myrmalm från sjöar och myrar. Järnet i vattnet bildar nämligen klumpar av järn på bottnen i den syrefattiga miljön och de var lätta att samla ihop, speciellt på vintern när man kunde stå på isen. I början bröt man alltså inget järn från bergen

[[File:Iron rich water, St Monans - geograph.org.uk - 1725868.jpg|640px|''Järnhaltigt vatten'']]

''Järnhaltig mark, rödfärgen är tecken på järn''

==Varför var järn bättre än brons?==

Den största fördelen med järnet var att det fanns i Sverige, man slapp köpa metallen från andra länder, och det gjorde metallen billig. Dessutom gick det att göra redskap av järn mycket vassare och hållbarare än redskap av brons. Den största nackdelen med järn är att det smälter vid mycket högre temperatur än brons. Man kunde inte använda ved till eldarna utan fick använda sig av träkol istället. Träkol var inte enkelt att tillverka så hela processen att få fram järnet var omständligare. Ändå lönade det sig i slutändan.

[[File:Helmet from a 7th century boat grave, Vendel era.jpg|576px|''Vendel hjälm'']]

''Hjälm från vendeltid, 600-talet e.v.t.''


==Hur bodde man på järnåldern?==

Bostäderna skilde inte mycket från de som man hade haft på bronsåldern. Man bodde i långhus där hela familjen, eller klanen, rymdes under samma tak. I mitten av huset fanns härdar där man eldade och man sov längs väggarna. 

Kungar och stormän hade större hus än alla andra. De kallades ''hallar'' och där kunde man hålla stora fester men också offra till gudarna. Hallarna kunde vara mycket stora och det finns en som var hela 83 m lång och 9 m bred.

Den största skillnaden var att man också hade djuren hos sig inomhus. Vanligast var att man hade en del av huset, en gavel, för djuren där de kunde stå i skydd och värme under vintern. För att djuren inte skulle svälta ihjäl under vintern krävdes det också att man hade särskilda hus där man förvarade hö och annan mat till djuren. Man fick samla in höet på somrarna. Det innebar att man inte kunde låta djuren beta på ängarna på sommaren, utan de fick istället beta på områden som hade ett bete man inte kunde ta reda på. Oftast i gränsen mellan skogen och den uppodlade marken.

Att människor och djur levde så här tätt inpå varandra var inte enbart bra, för första gången i historien börjar vi människor att få mer eller mindre dödliga sjukdomar som tidigare enbart drabbat djuren, som lungtuberkulos.

[[File:Landa - Viking house 2.JPG|800px|''Vikingahus'']]

''Kopia på järnåldershus, Landa i Norge''


==Tämjdes några nya djur?==

&lt;gallery widths=200px heights=200px perrow=3 caption=&quot;Nya husdjur på järnåldern&quot;&gt;
File:Domesticated Goose - Hamburg Hagenbeck.jpg
File:Cat-eating-prey.jpg
File:Hens DSC00365.JPG
&lt;/gallery&gt;

''Tama gäss, katt och höns''


Under den romerska järnåldern kommer främst tre nya djur till oss. Huskatten är från början egyptisk, men genom att de romerska soldaterna tog med dem när de koloniserade nya länder kom den till oss runt 100 e.Kr. Ungefär samtidigt fick vi också tamhöns och tamgäss. Djuren var mindre då än de vi har nu, det är två tusen år av avel som gjort dagens djur till vad de är nu.

Det enda djur som blev mindre genom avel var faktiskt korna. Ursprunget till dem är uroxen. Uroxen var ett enormt stort djur och under bronsåldern och järnåldern behöll man de kalvar som var minst så att man avlade fram en mindre variant av kor som var lättare att hantera.

==Hur var man klädd?==

[[File:Viking_age_clothes,_replicas_from_Sweden_1.jpg|320px|''Vikingakläder'']]

''Rekonstruktion av järnåldersklädsel (klicka på bilden för en större bild)''


En nyhet under järnåldern var byxorna, de äldsta är från 200 talet e.kr. Längre fram i tiden vet vi att männen hade ''puffbyxor'', ett mode de fått med sig från resor till Orienten. 

Kvinnorna hade långa klänningar som fästes ihop vid axlarna av stora, vackra spännen. Till klänningen hade man en schal eller jacka. Eller en kappa om det var kallt. Kvinnorna bar också en hel del smycken, ofta tillverkade av brons, silver eller guld.

Järnåldern är en lång period och modet växlade mycket beroende på vilka områden man besökte eller handlade med.


==Var fick man guld och silver ifrån?==

Guldet kom antagligen hit först. Det finns guldföremål från äldre tider men det är under den romerska järnåldern som det mesta guldet kommer till oss. Man vet att de romerska kejsarna mutade de germanska hövdingarna i norra Europa med mängder av guld och man tror att de guldsmycken man hittat hos oss, som är från järnåldern, ursprungligen var romerska guldmynt som smitts om till smycken.

[[File:VikingGold.JPG|640px|''Vikingaguld'']]

''Guld, vikingatid''


Silvret kom i samband med vikingatiden. Det är ofta i form av arabiska mynt från dagens Iran/Irak så vi vet att silvret kommer från handelskontakter med Mellanöstern, men även från dagens England och Tyskland. Man vet också att vikingar arbetade som soldater i länder runt Medelhavet och fick sin lön i form av silvermynt som de sedan tog med hem. Över 100 000 silvermynt från vikingatiden har bevarats trots att de flesta mynten troligtvis smältes ner och gjordes om till smycken.

[[File:Viking age coin hoard from Sysma - 6 Islamic, 15 English, and 76 German coins, latest coin dates from 1006-1029 - National Museum of Finland - DSC04150.JPG|640px|''Vikingasilver'']]

''Vikingaskatt med arabiska silvermynt, Finland''</text>
      <sha1>oyqeatusptq3k01vjl2keqrtlhius2h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Antiken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10201</id>
    <revision>
      <id>46422</id>
      <parentid>46420</parentid>
      <timestamp>2016-01-02T10:12:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Stavfel</comment>
      <origin>46422</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4606" sha1="f26xp70fvqj3sh0x1r8jkydi3hacba4" xml:space="preserve">Antiken? Varför i hela fridens namn skall man läsa om något som hände för så länge sedan? Vi läser historia för att förstå rötterna till det liv vi har nu, och just antiken har påverkat oss mycket mer än man först kan tro.

Antiken innefattar alla flodkulturer och alla kulturer som växte fram runt Medelhavet. Eftersom den här kursen är så kort tas bara de tre viktigaste delarna av antiken upp: antikens Grekland, Hellenismen och antikens Rom.


'''Vad kan vi lära oss av antikens Grekland?'''

*Vi lär oss om Homeros böcker eftersom de blir lästa än idag, det görs filmer kring dem och själva berättelserna innehåller det som driver fram bra berättelser ännu: svartsjuka, svek, kärlek, hjältedåd osv.
*Vi lär oss om Athen och Sparta eftersom det var i Athen som tanken på demokrati började, liksom Sparta har varit urmodellen över hur en militär diktatur skall byggas upp. 
*Vi lär oss om krigen mellan Persien och Grekland eftersom det var genom dem som Grekland blev en egen ”enhet” som kunde utvecklas utan att ha en stormakt som härskade över den. 
*Vi lär oss om kulturen i Grekland eftersom det under denna korta tid kommer fram otroligt många skickliga vetenskapsmän, filosofer, författare och politiker. Dessutom är det här i Grekland som den moderna teatern föds, liksom de olympiska spelen med tanken på att man kan vinna över ett annat land genom idrott istället för krig.
*Vi lär oss orsakerna till varför det inte fungerade i längden utan de olika stadsstaterna krossade varandra, så att vi kan jämföra med hur andra stormakter krossats i historian.


'''Vad kan vi lära oss av Hellenismen?'''

*Vi lär oss att en enda människa kunde erövra hela den kända världen.
*Vi lär oss vikten av att kulturer blandas, att ta ut det bästa ur kulturerna när de möts.
*Vi lär oss hur Alexander byggde nya städer överallt där han drog fram.
*Vi lär oss hur Hellenismen spred grekiskt språk och grekisk kultur ut i hela den kända världen.


'''Vad kan vi lära oss av Rom?'''

Romarriket har påverkat hela Europas utveckling. Det är svårt att förstå mycket annat i Europas historia om du inte har kunskap om allt som romarna gav till Europa. Beroende på hur man räknar fanns det romerska imperiet mellan 500-2000 år, något inget annat imperium överlevt och det är inte konstigt att romarna gjort så stort avtryck på vår historia. En lista över allt de åstadkommit skulle bli lång men det viktigaste är:
*Städerna: många av Europas storstäder började som romerska militärförläggningar, t.ex. London, Paris, Köln och Strasbourg.
*Byggnadsverken: romarna byggde flervåningshus, akvedukter, viadukter och andra byggnadsverk på ett sätt som dagens arkitekter imponeras av. Deras arkitektur, och deras vilja att skapa vackra byggnadsverk, är ett arv som fortfarande lever kvar. 
*Vägarna: romarna byggde ett vägnät genom hela imperiet för att soldater snabbt skulle kunna marschera till den plats där de behövdes bäst. När Rom tappade sin betydelse blev vägarna kvar och var grunden till handel genom Europa i århundraden efteråt.
*språket: genom romarna spreds deras språk latin till alla delar av riket. Det gjorde också att man kunde tala med människor var som helst i hela det romerska riket om man bara lärde sig det enda språket latin. Det är först nu på 2000 talet som något liknande håller på att uppstå med engelskan. De latinska språken: spanska, portugisiska, italienska och franska, har alla sitt ursprung i latinet och är så närbesläktade att det räcker att man kan ett av språken för att kunna göra sig förstådd på de övriga.
*Alfabetet: romarna skrev visserligen bara med versaler (stora bokstäver) men det var ett alfabet som var lätt att lära sig och är grunden till alla skrivna språk i Europa idag.
*Lagarna: den romerska lagstiftningen blev grunden för all modern lagstiftning i Europa. Redan år 451 f.kr. hade man 12 stora bronstavlor för allmänheten där lagarna stod så att alla skulle kunna läsa dem och veta vad som gällde. Tanken att samma lagar skulle gälla i hela riket var unik och har ännu inte lyckats återskapas i Europa.
*Valutan: genom att ha samma valuta i hela riket kunde man klara sig med en sorts mynt var man än befann sig i riket. Något liknande håller på att skapas numera genom de länder som beslutat sig för att använda euro.
*Styrelseskicket: sättet att styra landet med guvernörer, vald ledare och senatorer har kopierats och i dagens värld är det ett liknande sätt som bl.a. USA styrs på.</text>
      <sha1>f26xp70fvqj3sh0x1r8jkydi3hacba4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Homeros</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10202</id>
    <revision>
      <id>48241</id>
      <parentid>46424</parentid>
      <timestamp>2018-10-26T21:43:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Speravir</username>
        <id>7226</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Giovanni Domenico Tipeolo, Procession of the Trojan Horse in Troy. 1773..jpg]] → [[File:Giovanni Domenico Tipeolo, Procession of the Trojan Horse in Troy, 1760.jpg]] reason [[c:COM:FR#FR3|error in filename]]</comment>
      <origin>48241</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4675" sha1="7rydj5ykl5x2a8t3enxygrk404da4r9" xml:space="preserve">[[File:Lafond Sappho and Homer.jpg|552px|''Sapho sjunger för den blinde Homeros'']]

''Sapho sjunger för den blinde Homeros''


Det var en gång runt år 700 f. Kr. som en blind bard skrev ner två böcker om ett krig 500 år tidigare. Han hette Homeros, och det finns absolut inga bevis på att berättelsen om Homeros är sann. Däremot har vi kvar böckerna, oavsett vem som skrev dem. Iliaden och Odysséen är två av världens allra äldsta romaner. Det är en lite svindlande tanke att en elev i skolan för 2700 år sedan kämpade lika mycket med att läsa den invecklade texten i Iliaden som en elev i dagens skola som sitter med sin läsplatta och försöker förstå exakt samma text. Tiden har gått men texten bestått.


==Vad handlar Iliaden om?==

[[File:Giovanni Domenico Tipeolo, Procession of the Trojan Horse in Troy, 1760.jpg|320px|''Den trojanska hästen.'']]


Iliaden handlar om det trojanska kriget i slutet av Mykenes storhetstid ungefär 1200 f. Kr. Egentligen handlar boken bara om de sista månaderna i det tio år långa kriget. Namnet Iliaden har boken fått efter staden. Vi kallar den för Troja men på den tiden hette staden Ilion.

I korta drag handlar boken om hur Trojas prins Paris tar med sig Spartas drottning Helena. Spartas kung Menelaos tar hjälp av Greklands olika kungar för att tillsammans få fram tillräckligt många soldater för att lyckas besegra Troja, bland annat sin bror Agamemnon som är kung över Mykene. Det tar tio år och flera hjältar som Akilles och Hektor dör i striderna. Det stora genombrottet kommer när kung Odysseus kommer på att man skall bygga en ihålig häst som man fyller med soldater. Trojanerna drar in hästen i staden och på natten smyger soldaterna ut och öppnar stadsporten så att resten av armén kan komma in.

[[File:Troas.svg|463px|''Karta som visar var Troja låg.'']]

''Karta som visar var Troja låg. Nuvarande Turkiets västkust, &quot;Troy&quot; på kartan.''


==Vad handlar Odysséen om?==

[[File:Arnold Böcklin - Odysseus and Polyphemus.jpg|320px|''Cyklopen Polyphemos försöker att stoppa Odysseus flykt.'']]

Efter segern över Troja hånar Odysseus havsguden Poseidon som bestämmer sig för att hämnas. På olika vis hindrar han Odysseus att komma hem till sitt rike på ön Ithaka igen. Resan tar tio år, lika lång tid som kriget mot Troja tog. Väl hemma hittar han sitt slott fyllt av friare som vill gifta sig med hans fru Penelope och ta över kungariket eftersom alla tror att han är död. Odysseus dödar alla friarna och kan åter leva lycklig med sin Penelope.


Många har försökt att rita in Odysseus väg på en karta, men eftersom berättelserna är avsiktligt vaga har ingen lyckats. En del ritar in färden i Medelhavet, en del tycker att han måste ha rest ut i Atlanten och det finns tom. de som tycker att han verkar ha rest ända upp till Nordsjön utanför Sverige.

[[File:Odysseus' Journey.svg|800px|''Ett förslag på resväg för Odysseus.'']]

''Ett förslag på resväg för Odysseus.''


==Hur är böckerna skrivna?==

De är skrivna på ett sätt som kallas &quot;Daktylisk hexameter.&quot; Det är viktigt med betoning på den första stavelsen. Kommer man bara ihåg det blir det relativt lätt att läsa böckerna. Hexameter är ett sexfotat versmått med fallande rytm, man har helt enkelt sex betoningar i varje mening/strof. 

Hexameter användes ofta i längre berättande dikter under antiken, så kallade epos.

==Är berättelserna sanna?==

[[File:Sophia schliemann.gif|thumb|180px|''Schliemanns fru Sophia iklädd delar av kung Priamos guldskatt.'']]


Man har i alla tider tagit berättelserna med en nypa salt. Det var trots allt flera hundra år mellan det att händelserna utspelade sig och tills dess att de skrevs ner. Heinrich Schliemann var en man som levde under 1800-talets andra hälft. Han trodde att det fanns så mycket sanning i berättelserna att man borde kunna hitta resterna av Troja och andra städer som omnämns i Iliaden och Odysséen och började göra utgrävningar runt Medelhavet. Han fann, till allmän förvåning, både resterna av Troja och Mykene. Eller gjorde han? Att han fann två städer är ställt utom all tvivel. Däremot tror många forskare att han inte hittade just dessa två. 

Scliemann försökte också hitta Odysseus Ithaka, men det misslyckades han med.


==Finns böckerna på svenska?==

Iliaden kan du läsa här:

http://runeberg.org/homeoili/


Odysséen kan du läsa här:

http://runeberg.org/homeody/


==Finns de på film?==

Odysséen har filmats ett flertal gånger, senast i form av en TV-serie 1997. Den mest kända filmversionen av Iliaden heter ”Troy” och kom 2004.</text>
      <sha1>7rydj5ykl5x2a8t3enxygrk404da4r9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Athen och Sparta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10203</id>
    <revision>
      <id>46827</id>
      <parentid>46426</parentid>
      <timestamp>2017-01-09T08:33:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JuTa</username>
        <id>5861</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>([[c:GR|GR]]) [[c:COM:Duplicate|Duplicate]]: [[File:Greek Colonization.png]] → [[File:Greek Colonization Archaic Period.png]] Exact or scaled-down duplicate: [[c::File:Greek Colonization Archaic Period.png]]</comment>
      <origin>46827</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14805" sha1="eqfzkfl1nusxxemhotpzh7dqdzx4ims" xml:space="preserve">[[File:Greece alliances 431bc.jpg|636px|''Antikens Grekland'']]

''Karta som visar var stadsstaterna Sparta och Athen fanns. Engelsk text. Kan du hitta dem?''

==Vad var &quot;Hellas&quot;?==

Under ”De mörka århundradena” uppstod ett flertal stadsstater både på det grekisk fastlandet och ute i den grekiska övärlden, för att inte tala om den del som numera är Turkiets västkust men som då var en del av Grekland. Det som förenade alla dessa stadsstater var:
*De hade ett gemensamt språk
*De hade en gemensam religion och lyssnade på samma sagor
*De hade gemensamma idrottstävlingar
Allt detta skapade en ”grekisk identitet”, fast de kallade sig inte greker utan ”hellener” efter landet ”Hellas” som de bodde i. Det är vi som kallar dem greker efter det moderna Grekland.


==Vad var en stadsstat?==

[[File:View of the Acropolis Athens (pixinn.net).jpg|800px|''Athen, Akropolis'']]

''Athen, en av de mäktigaste stadsstaerna, hade sin kulle kallad &quot;Akropolis&quot; där man sedan byggde alla tempel.''

''Athena var skyddsgudinnan för staden så hennes tempel var störst. Det är byggnaden med alla pelarna mitt i bilden''


Ofta uppstod en stadsstat genom att bönder odlade marken i dalgångarna, men uppe på berg och kullar byggde de enkla fästningar, ungefär som man byggde fornborgar i Sverige under samma period. En sådan fästning kallades för ”polis” på forngrekiska.

Med tiden byggdes hus kring ett torg bredvid fästningen. Torget blev ett centrum för handel mellan hantverkare och bönder. Ofta uppfördes ett tempel till stadens gud.

Slutligen byggdes en stadsmur runt byggnaderna. Ordet ”polis” fick en annan betydelse och betecknade en ”stad”, men en stad tillsammans med den mark runt staden som bönderna behövde för att odla på. Det är denna som kallas för en stadsstat. I praktiken en stad på toppen av en kulle och så mycket land runt staden som man kunde nå inom en dags marscherande för att möta fientliga trupper.


==Vad hände om maten inte räckte till alla?==

När den odlingsbara marken runt en stadsstat började ta slut brukade man kolonisera någon annan plats runt medelhavet. Oftast skedde det helt frivilligt. Stadens ledare bekostade skeppet och medföljande soldater till skydd. Bönderna, oftast yngre söner som inte kunde ärva egen mark, tog med sig sina familjer till en ny plats. Den här sättet gjorde att varje stadsstat hade ett antal kolonier som försåg stadsstaten med mat. Man levererade annat också, olika råvaror som metaller och tyger men också slavar. Grekerna var helt beroende av den arbetskraft de fick från slavarna och man brukar säga att hela den grekiska ekonomin var beroende av slavar.

[[File:EarlyAthenianCoin.jpg|640px|''Guldmynt från Athen. Athenas uggla syns på myntet'']]

''Guldmynt från Athen. Athenas uggla syns på myntet''


Till en början handlade man direkt med varor, men med tiden började man använda mynt istället. Små metallbitar av guld och silver som präglades med myntets värde och ofta en bild av stadsstatens skyddsgud. Varje stadsstat hade sina egna mynt.


===Koloniserade man hela Medelhavet?===


[[File:Greek Colonization Archaic Period.png|684px|''Grekisk kolonisation'']]

''De områden (röda) som grekiska stadsstater koloniserade.''


Nej, grekerna var inte ensamma. Längs Medelhavets södra och östra kust fanns ett sjöfarande folk som hette Fenicier som avundsjukt vaktade sina intressen mot grekerna. På den italienska halvön fanns ett annat krigiskt folk, etruskerna, som stoppade kolonisering norr om Neapelbukten. Det som främst koloniserades var de större öarna i Medelhavet, kusterna mellan italienska halvön och Medelhavets östra kust samt kusterna runt Svarta havet.


==Vilka var de viktigaste stadsstaterna?==

Det fanns hundratals stadsstater men de två allra viktigaste stadsstaterna var Athen och Sparta. Trots att de bara låg några mil ifrån varandra var livet i de två stadsstaterna väldigt olika.


===Hur var det att leva i Athen?===

De rika athenarna levde i stenhus medan de fattiga fick bo i hus av soltorkat tegel i stadens utkanter. Stenhusens bakgårdar var ofta kringbyggda med murar för att garantera husägaren trygghet. På vintern värmdes husen upp med stora fat fyllda med glödande träkol. Rummen som låg mot gatan fungerade ofta som butiker eller verkstäder.


====Hur hade Athens kvinnorna det?====

[[File:NAMA Grande Herculanaise.jpg|317px|''Kvinna Athen'']]

''Rika kvinnors klädsel i Athen''


Kvinnan höll sig vanligtvis inomhus i hemmet. Hon hade många uppgifter att sköta. Det var hon som skulle: karda tråd, väva tyg, sy kläder, mala säd, hämta vatten vid stadsbrunnen, laga mat, uppfostra barnen, ge slavarna arbetsuppgifter. Kvinnan fick inte fatta viktiga beslut eftersom hon stod under förmyndarskap. Det var alltid någon annan man som bestämde över henne. Först hennes pappa, sedan hennes man. Om mannen dog var det hennes äldsta son som istället fick bestämma över henne. Hon fick inte välja själv vilken man hon skulle gifta sig med, det gjorde hennes pappa åt henne. Kvinnorna behandlades inte på samma sätt som männen, utan sågs mest som en utav männens ägodelar. Detta gällde inte alla kvinnor utan det fanns trots allt kvinnor med litet mer frihet i samhället, som t.ex. danserskor, poeter och musiker.

En kvinna klädde sig i en dräkt som bestod av ett enda stort tygstycke som hölls ihop mot kroppen med hjälp av nålar och snören. En sk. ”kiton”. Den var gjord av ull eller lin och nådde ner till fötterna. Håret sattes ofta upp i avancerade frisyrer med hjälp av flätor och band.

====Hur hade Athens män det?====

Mannen var sällan hemma. Han hade många andra arbetsuppgifter utanför hemmet. Det var han som skulle: arbeta och försörja familjen, handla mat vid torget, delta i politiska möten, diskutera viktiga saker som politik och filosofi samt roa sig på teatern eller se på olika idrottstävlingar. En rik man utförde inte kroppsarbete alls, det ansågs ovärdigt. Istället satt man ofta tillsammans ute vid torget eller inne i gymnasiet och diskuterade viktiga livsfrågor. De fattigare hade inte den lyxen utan arbetade hela dagarna som bönder eller hantverkare.

Om  man hade fester hemma var det vanligtvis så att det var männen som samlades. Frun skulle hålla sig i bakgrunden. Männen blev uppassade av husslavar som serverade mat och dryck. Husslavarna sjöng, dansade och spelade musikinstrument. De rika bjöd in &quot;hetärer&quot;, vilket bara var ett finare namn på kvinnor och sällskapsdamer som prostituerade sig. Men det var ett dyrt nöje, en hetär tog betalt i guld för sina tjänster.

[[File:Svedomsky-Orgy.jpg|700px|''Fest'']]

''Fest''


Männen gifte sig oftast runt 30 års ålder, fruarna var vanligtvis betydligt yngre. Det var vanligt att mannen hade olika ”affärer” på sidan om. Affärer med andra män och pojkar var inte ovanligt. Homosexualitet ansågs inte onormalt, tvärtom. Många ansåg att riktig kärlek bara kunde finnas mellan två män, kvinnor hade man bara för att skaffa barn och arvingar.

En man klädde sig på liknande vis som kvinnorna men med kortare tyg, ofta bara till knäna. Även männen hade ofta flätat hår. Mantel var ett vanligt förstärkningsplagg till skydd mot regn och kyla.

[[File:0472 - Archaeological Museum, Athens - Votive relief - Photo by Giovanni Dall'Orto, Nov 10 2009.jpg|320px|''Man med slavpojke'']]

''Man med slavpojke''


====Hur hade Athens barn det?====

Många barn dog tidigt, och flickorna dog oftare än pojkarna. Det berodde på att pojkarna var arvingar och viktiga för familjen och om det var brist på mat var det pojkarna som fick så att de skulle klara sig. Fick man för många döttrar var det inte ovanligt att man satte ut dem på fälten för att vilda djur skulle äta upp dem.

När de växte upp fick flickorna lära sig mammans sysslor och pojkarna pappans. I rika familjer kunde flickorna få lära sig läsa av sin mamma eller en husslav. Pojkarna i rika familjer fick gå i privatskolor. Där fick de bland annat lära sig läsa och skriva. De lärde sig räkna och hantera musikinstrument. Dessutom ingick idrott i skolgången. Som skrivböcker använde det tavlor täckta med vax, eller helt enkelt sand  på marken.

[[File:07Athen Museum Grabstele02.jpg|360px|''Familj, gravsten'']]

''Familj, gravsten''


====Hur hade Athens slavar det?====

Drygt var tredje människa av de 300 000 som bodde i Athen var en slav. En slav kunde köpas och säljas precis som vilket husdjur som helst. Man handlade med slavar på speciella slavmarknader. Slavarna fick slita hårt i gruvorna eller ute på fälten. På byggena och i hamnarna. Många slavar var husslavar och hjälpte till med hushållsarbetet. Det var inte lika tungt. En hushållsslav hos en rik ägare kunde ha ett bättre liv än en fri bonde. Ofta var det slavarnas arbete att roa gästerna på fester med sång och dans. Slavarna var ofta krigsfångar och kunde komma från olika platser runt Medelhavet. Om man var skyldig pengar kunde man bli såld som slav för att stryka skulden.


====Hur hade Athens soldater det?====

[[File:Greek Soldiers.jpg|640px|''Grekiska soldater, de slogs nakna'']]

''Grekiska soldater, de slogs nakna''


Alla män över 18 år var tvungna att tillbringa två år i armén. Merparten av utrustningen fick de betala själva, så en fattig soldat hade mindre chans att överleva än en rik som hade råd att skaffa en rustning och sköld av brons istället för läder eller trä. De tränades i närstrid och att slåss tillsammans i täta formationer med sköld, svärd och spjut. De här grekiska soldaterna kallades ”hopliter” och var fruktade i närstrid.

====Vad åt man?====

[[File:Various grains.jpg|640px|''Korn användes till bröd, gröt, kex och öl'']]

''Korn användes till bröd, gröt, kex och öl.''

Man åt främst bröd. Till brödet hade man får- eller getost, oliver och fikon. Man hade inte kor så komjölk eller ost från kor fanns inte. Var man fattig åt man korngröt med grönsaker i olivolja. De rika kunde äta mer grönsaker, frukt, fisk och kött, t.ex lammkött. Till maten drack man vatten eller vin utspätt med vatten.

====Hur styrdes Athen?====

[[File:27 - Stoà of Attalus Museum - Ostracism against Kallixenos (483 BC) - Photo by Giovanni Dall'Orto, Nov 9 2009.jpg|640px|''Voteringsbricka'']]

''Alla med rösträtt fick vara delaktiga i mötena. Man röstade med brickor.''


Till en början styrdes Athen av en kung, men med tiden införde man ”demokrati” eller folkstyre. Nu var det inte hela folket som fick vara med, utan bara fria män över 21 års ålder som var medborgare i Athen. Man hade ”direkt demokrati”-varje person hade en röst. Man röstade på plats och  alla röster räknades direkt inför ett beslut.

Athen hade en folkförsamling och ett råd. Folkförsamlingen motsvarade ungefär vår riksdag och rådet motsvarade ungefär vår regering. Alla fria män fick delta i folkförsamlingen hade möten. Rådet såg till så att det som bestämdes av folkförsamlingen verkligen utfördes.

Om man var fattig tappade man en dagsinkomst om man var med på ett möte i folkförsamlingen. Många fattiga hade inte råd med det. För att göra det så rättvist som möjligt införde man ekonomisk ersättning till alla deltagare.


===Hur var det att leva i Sparta?===

Till skillnad från Athen var Sparta en extrem militärstat. Två kungar ledde landet om det var krig. Under dem fanns spartanerna som styrde i landet i fredstid. Under dem fanns perioikerna som saknade rösträtt men som arbetade med handel och hantverk. I samhällets bottenskikt fanns heloterna. Det folk som bodde där när spartanerna erövrade landet flera hundra år tidigare. De var livegna, fick inte flytta utan sin markägares tillåtelse och var tvungna att betala halva sin skörd i skatt. Underst fanns naturligtvis slavarna.

Heloterna försökte ofta att göra uppror för att  få det bättre och kasta ut spartanerna. Det fanns dessutom gott om fiender runt Sparta. De ständiga hoten tvingade spartanerna att skapa antikens mest vältränade och modiga armé. 

[[File:Hoplita soldado espartano.jpg|200px|''Hoplit'']]

''Hoplit''


====Hur hade Spartas kvinnor det?====

Både kvinnorna och männen var i regel fyllda 18 år när de gifte sig. Männen blev soldater och bodde i olika läger merparten av året så det var kvinnans jobb att sköta gården hemma, något som gav henne en frihet Athens kvinnor helt saknade. De hade t.ex. full frihet att göra saker utanför hemmet, som att handla mat vid torget utan manligt sällskap, något som var helt otänkbart för en kvinna i Athen. Flickorna tränades att bli starka och till skillnad från Athen gav man barnen lika mycket mat eftersom både pojkar och flickor ansågs lika viktiga, fast på olika sätt. Den athenske teaterförfattaren Euripides sa:

''&quot;Tro det om du vill, en spartansk flicka kan aldrig vara dygdig. De munhuggs med unga män med, klädda så deras nakna lår syns, och utan kläder kapplöper de och brottas med dem. Outhärdligt!&quot;''


[[File:Young Spartans National Gallery NG3860.jpg|800px|''Kvinnor i Sparta'']]

''Spartanska unga kvinnor''

====Hur hade Spartas barn det?====

Kvinnornas främsta uppgift var att föda pojkar som kunde växa upp och bli bra soldater. Redan när pojken föddes undersöktes den av stadens äldste. Var inte pojken frisk och stark dödades babyn. Vid sju års ålder fick pojkarna flytta till statliga skolor där de uppfostrades till soldater. Det skulle de fortsätta med tills de fyllde 60. De fick lära sig att marschera långt med tung packning och uthärda värme, kyla, smärta och hunger. Allt utan att klaga. En bra soldat skulle kunna klara sig under väldigt enkla förutsättningar. En spartan skulle vara tystlåten och bara säga det nödvändigaste. Än idag säger man att något är ”spartanskt” om det är väldigt enkelt och att man är &quot;lakonisk&quot; om man är tystlåten (efter Spartas gamla namn Lakonia). 

Däremot fick de inte gå i skolan som Athens barn fick göra. Merparten av spartanerna var varken läs- eller skrivkunniga och ansågs ibland som obildade och litet korkade av athenarna. När ungdomarna gick ut i krig sade mödrarna till dem ”kom hem med din sköld, eller på den”. Med det menade hon att sonen var välkommen hem som en segrande soldat eller som en död soldat hemburen på skölden, men om han blev rädd och flydde från striden var han aldrig mer välkommen hem.

[[File:Jean-Jacques-François Le Barbier - A Spartan Woman Giving a Shield to Her Son.jpg|724px|''Spartansk kvinna ger skölden till sin son.'']]

''Spartansk kvinna ger skölden till sin son.''</text>
      <sha1>eqfzkfl1nusxxemhotpzh7dqdzx4ims</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Arvet efter antikens Grekland</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10204</id>
    <revision>
      <id>49920</id>
      <parentid>46472</parentid>
      <timestamp>2020-12-16T12:37:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>83.241.181.2</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Perikles */</comment>
      <origin>49920</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11247" sha1="nozvl227mkzapd2er9g1nyuvc7h5n8o" xml:space="preserve">[[File:RockOpera Praha - oidipus (5).jpg|800px|''Rockopera, Kung Oidipus'']]

''Rockopera, Kung Oidipus''

Vilket är då arvet efter grekerna som är så viktigt? Det går att dela upp i flera olika delar:


==Demokratin==

[[File:Constitution of Athens (78-c.100) - BL Papyrus 131.jpg|800px|''Athens konstitution'']]

''Athens konstitution ca 100 f.v.t, den första demokratin''


Man brukar säga att demokratins vagga låg i Athen. Istället för att ha en kung, kejsare, tyrann  eller annan diktator bestämde man att folket skulle få styra landet gemensamt. Grunden fanns i ''folkförsamlingen'' , där samlades man 40 gånger per år för att gemensamt ta beslut över Athens framtid. Alla fria män som var medborgare i Athen och var över 20 år gamla fick vara med och både diskutera olika frågor och ta beslut i dem. Slavar, kvinnor, barn och män som inte hade bägge föräldrarna från Athen saknade rösträtt.


Bodde man ute på landsbygden eller om man hade ett arbete om dagarna betalades en ekonomisk ersättning ut så att man inte skulle förlora pengar på att delta i folkförsamlingens möten.


För att se till så att besluten i folkförsamlingen också utfördes hade man rådet. 500 av folkförsamlingens medlemmar hade rätt att vara med i rådet och av de arbetade 50 personer i taget under en månads tid. På det sättet fick alla i rådet arbeta minst en månad varje år. Vilka som skulle sitta i rådet bestämdes med lottning.


Jämför vi med Sverige i nutid kan man se att folkförsamlingen motsvaras av vår riksdag och rådet motsvaras av vår regering. De grekiska tankarna lever alltså kvar hos oss än idag fast det gått nästan 2500 år.

[[File:Discurso funebre pericles.PNG|719px|''Grekisk talare'']]

''Grekisk talare (Perikles)''

===Perikles===

[[File:Bust Pericles Chiaramonti.jpg|480px|''Perikles'']]

''Perikles''

En post inte kommer att vara det som skulle var som det var
 som inte vem som helst kunde ha var att bestämma över armén. Där kunde man bara ha någon erfaren ledare eftersom det kunde innebära att landet erövrades om man gjorde fel. En som valdes till Posten var storbonden Perikles. Han lyckades bli omvald om och om igen så under hans livstid blev han i praktiken en diktator i Athen. Bland det han införde var gratis teaterspel till de fattiga i landet. Dessutom är han känd för att han tog de pengar Athen fick för att hålla en flotta till hela Greklands försvar mot Perserna och renoverade Akropolis och byggde Parthenontemplet i Akropolis för de pengarna istället. Det gjorde visserligen de andra stadsstaterna rasande, men arbetslösheten gick ner och risken för uppror inom Athen försvann.

[[File:The Parthenon in Athens.jpg|800px|''Perikles'']]

''Parthenontemplet, nutid''

==Teatern==

[[File:Stratos, Etolia Acarnania, Greece - Ancient theater.jpg|719px|''Grekisk teater'']]

''Man satt på läktare och såg ner på scenen i de forna grekiska teatrarna''

Teatern har sin grund i Grekland och var ursprungligen skådespel till vinets gud Dionysos ära. På teatern roades man av olika teaterstycken samtidigt som man kunde träffa grannar och vänner och diskutera de olika skådespelen. Flera av dem spelas än idag. 

Det är också genom teatern vi får veta mer om hur kvinnorna hade det. Oftast är det män som beskriver män i de gamla skrifterna från den här tiden, kvinnornas liv omnämns sällan. I teatern får vi däremot stifta bekantskap med ''Medea'' som hellre slåss på slagfältet än föder barn. Kungadottern ''Antigone'' som gör sin bror en sista tjänst och begraver honom. En handling hon riskerar dödsstraff för. Eller ''Lysistrate'' som startar en sexstrejk tillsammans med de andra fruarna i Athen tills männen går med på att avsluta sitt meningslösa krig. Eller ''kung Oidipus'' som av misstag gifter sig med sin mor och dödar sin far.


==Sporten==

[[File:Wrestlers Hort Center.JPG|600px|''Grekisk brottare'']]

''Brottning i de olympiska spelen''


Det var grekerna som började med olympiska spel, återkommande tävlingar vart fjärde år mellan olika stadsstater. Den största sportarenan fanns vid berget Olympia, men det fanns fler på olika platser i det antika Grekland. Man kom till tävlingsområdet en månad i förväg och bodde i tält medan man tränade inför tävlingarna. Själva tävlingarna pågick under fem dagar:
*Dag 1: kappridning och kappkörning med häst och vagn.
*Dag 2: Femkamp-löpning, längdhopp, brottning, diskus- och spjutkastning
*Dag 3: Offer och fester till guden Zeus ära, han var guden som beskyddade spelen.
*Dag 4: Löpning.
*Dag 5: Boxning och brottning.

Det fanns inga lagsporter, alla tävlade individuellt. Man vann varken guld eller pengar utan segrarna fick bara en olivkrans. Det gjorde inget eftersom det var äran över att ha vunnit som var viktigast. Ibland hände det att vinnarna belönades med guld och silver när de återvände med sina segrar till hemstäderna.

De som tävlade var män, och de tävlade vanligen helt nakna. Straffet för en kvinna att komma in på tävlingsområdet var döden och de fick absolut inte vara med och tävla.

De år man tävlade rådde fred i övrigt. Vid ett tillfälle gick Sparta ut i krig under de olympiska spelen. Straffet blev dryga böter och att de fick skämmas inför samtliga andra grekiska stadsstater. Man tyckte att det var bättre att kämpa mot varandra i olika sporter än med vapen i hand, en god tanke som också var grunden till dagens moderna olympiska spel när de återupptogs 1896.

==Litteraturen==

Det fanns böcker före den grekiska tiden, flera delar av bibelns gamla testamente är t.ex. äldre. Ändå var det med grekerna som böcker med löpande text och berättelser blev vanliga. Dessutom var många greker läskunniga och kunde både läsa böckerna och skriva egna. Homeros är redan omnämnd men det fanns andra som ''Sapfo'' på ön Lesbos som skrev texter där hon bland annat förklarade sin kärlek till unga kvinnor ( se t.ex. http://runeberg.org/ordochbild/1934/0539.html). Av många anses hon som en av historiens första kvinnliga poeter och författarinnor. Eller Aesopos som skrev sagor med djur i huvudrollen (http://runeberg.org/esopsfab/) som man fortfarande läser. Ordspråk som ''Den som biter över mycket mister ofta hela stycket'' eller ''surt sa räven'' har sitt ursprung i de sagorna.

[[File:Alkaios Sappho Staatliche Antikensammlungen 2416 full.jpg|520px|''Sapho'']]

''Sapfo / Sapho / Sappho''

==Matematiken och fysiken==

Det var greken Erathostene som listade ut jordens omkrets och att jorden är en glob. Grekerna var duktiga i trigonometri och kom på det matematiska sambandet med PI i cirklar. Ända in på 1950-talet användes Euklides matematikbok ''Elementa'' som lärobok på svenska realskolor (gymnasiet). Det var Aristarchos som kom fram till att jorden snurrade runt solen och inte tvärtom, en tanke som inte fick fäste i Europa förrän 2000 år senare. Demokritos kom på att det måste finnas en minsta beståndsdel som allting annat består av, en beståndsdel han kallade ”atom”.

[[File:PSM V16 D257 Erathostenes map of the world.jpg|800px|''Erathostenes världskarta'']]

''Erathostenes världskarta''


[[File:Erathostenes.svg|568px|''Erathostenes beräkning av jordens omkrets'']]

''Erathostene mätte solens vinkel mot jorden vid samma tidpunkt på två olika platser längs samma längdgrad, En stolpe i Syene och en brunn i Alexandria. På det viset kunde han beräkna jordens omkrets.''

==Politiken==

[[File:Portrait of Plato; bust. Wellcome M0005618.jpg|322px|''Plato'']]

''Plato / Platon''

Grekerna kom inte bara på demokratin, de hade många och ingående samtal och diskussioner kring hur ett land borde styras. Mest känd av alla dessa var ''Platon'' som i sina böcker ”Staten” och ”Lagarna” beskrev styret av ett land så ingående att de tankarna används än idag.

==Pedagogiken==

[[File:He drank the contents as though it were a draught of Wine.jpg|403px|''Sokrates'']]

''Sokrates tömmer giftbägaren''

Att lära sig att lära, eller hur gör man när man lär sig saker, var viktigt för grekerna. En av de främsta lärarna var Sokrates som tyckte att det bästa sättet att lära sig något var att göra det i dialog med en annan person. Bara då kunde tankarna prövas och nya sätt att nå kunskap skapas. Mycket av vår nutida skola baseras på Sokrates idéer. Han var inte så populär under den tid han levde och tvingades att ta självmord genom att dricka förgiftat vin år 399 f.Kr.

==Naturvetenskap==

[[File:Alexander and Aristotle.jpg|609px|''Aristoteles'']]

''Aristoteles, till höger, undervisar en ung Alexander den store''

Man skall lära sig om världen genom att studera den. Så resonerade grekernas främste vetenskapsman Aristoteles, som bland annat var lärare åt Alexander den store. Hans böcker har påverkat i princip all forskning ända fram till 1600-talet och inom vissa delar ända in till 1800-talet. I dag vet vi att mycket av det han trodde var fel, men under tiden han levde sägs det att han visste allt som var värt att veta. Däremot används hans principer kring forskning än idag.

==Medicin==

Tidigare trodde man att sjukdomar berodde på att gudarna var missnöjda med en människa. Hippokrates, läkekonstens fader, kom fram till att sjukdomar hade naturliga orsaker, och dessutom att människans kropp hade en medfödd förmåga att bota sjukdomar.

[[File:Ancientgreek surgical.jpg|575px|''Kirurgens verktyg'']]

''Kirurgens verktyg, antikens Grekland''

==Arkitektur==

Grekerna lärde sig att bygga tempel och palats i sten med pelare som höll upp taken. Den tekniken förfinades senare av romarna som övertog kulturen från grekerna.

[[File:Lascar Stoa of Attalos - Ancient Agora of Athens (4517779606).jpg|640px|''Pelargång från antiken'']]

''Pelargång från antiken''

==Gudarna==

Grekiska gudar var ursprunget till de romerska gudarna, och man kan spåra många drag från de grekiska gudarna i andra gudar i kulturer långt ifrån Grekland.

[[File:Poseidon statue in Gothenburg by night.jpg|640px|''Poseidon'']]

''Bild på Poseidon, havsguden, i Göteborg''


==Araberna==

Så, om nu grekerna var så långt framme i utvecklingen, varför verkade det inte som man kände till det hos oss? Orsaken är ''den mörka medeltiden'' som började när Rom gick under. Grekernas kunskaper övertogs av Rom när romarna erövrade de grekiska områdena. När Rom gick under försvann även kunskaperna om den grekiska kulturen. De som fortfarande hade de gamla grekiska böckerna var dels den katolska kyrkan som misstänksamt vaktade kunskaperna och muslimerna som tagit över stora delar av områdena runt södra Medelhavet och med det även gamla grekiska böcker. Hade det inte varit för muslimerna hade antagligen mycket av grekernas kunskaper försvunnit. 

I samband med ''Renässansen'' under medeltidens slut spreds åter de gamla grekiska kunskaperna till vanliga människor, mycket tack vare att man uppfunnit boktryckarkonsten och kunde sprida de gamla lärorna, översatta från arabiska till latin, på ett enkelt sätt.

[[File:Gutenberg.press.jpg|333px|''Tryckpress'']]

''tryckpress, kopia''</text>
      <sha1>nozvl227mkzapd2er9g1nyuvc7h5n8o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Alexander den store och Hellenismen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10205</id>
    <revision>
      <id>46430</id>
      <timestamp>2016-01-02T12:47:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Lägger in Alexander</comment>
      <origin>46430</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11630" sha1="ewrypvamlmph2imseyqo0n21o3cfhzq" xml:space="preserve">[[File:MacedonEmpire.jpg|800px|''Alexander den stores imperium när det var som störst'']]

''Alexander den stores imperium när det var som störst''


==Hur började det?==

År 356 f. Kr. i Makedonien, ett land norr om det vi kallar det egentliga Grekland, föddes en liten prins som döptes till Alexander. Hans mor Olympias var en stark kvinna som hela livet gjorde allt för att se till att sonen fick makt, ära och rikedom. Ibland hånades hon för att hon inte var makedonier utan en prinsessa från grannlandet Epiros, men aldrig när hon hörde.

==Vilka var makedonierna?==

[[File:Map Macedonia 336 BC-en.svg|640px|''Karta över Makedonien under antiken'']]

''Karta över Makedonien under antiken''

Makedonierna var kända som råbarkade krigare och man såg ner på dem i både Sparta och Athen, Bland annat drack makedonierna sitt vin outspätt, något som ansågs barbariskt bland de andra. Dessutom drack makedonierna enorma mängder vin i fester och fylleslag som ofta slutade i slagsmål där en eller fler dödades.

==Hur var kung Filip?==

[[File:Filip II Macedonia.jpg|333px|''Byst av Filip'']]

''Byst av Filip II''

Alexanders pappa, Filip II var en riktig slagskämpe, ärrad av många strider. Dessutom saknade han ett öga. Filip var en begåvad härskare och framstående militär strateg. Den makedoniska armén, den tidens mest fruktade krigsmaskin, var Filips skapelse.

==Hur var Alexanders ungdom?==
Som ung fick Alexander veta att han var speciell. Han fick bland annat veta av sina föräldrar att han var släkt med både Akilles och Herkules. Hans pappa sökte efter den bästa läraren man kunde tänka sig och anställde Aristoteles som privatlärare åt Alexander.

Alexander växte upp till en stark ung man. Han var kortvuxen med mycket muskler och gillade kroppsövningar. Skinnet var ljust, liksom håret. Ögonen var blå, det ena något mörkare än det andra och rösten gäll. Som vuxen bar han, till skillnad från de flesta män, inte skägg.

Redan som sextonåring fick han ta över landets styrning när pappa Filip var ute och krigade. Makedonien blev anfallet men tack vare den unge Alexander besegrades fienden.

När han var arton fick han hjälpa sin far i strid mot de grekiska staterna, bland annat Athen, och ledde trupperna till seger. Det ledde i sin tur till att Filip kunde ta över kontrollen av vissa av de grekiska grannstaterna. 

==Hur blev Alexander kung?==
336 f. Kr. blev Filip dödad av en lönnmördare. Alexanders soldater hann ikapp honom och dödade honom omedelbart, något som fått moderna forskare att tro att det var Alexander själv som låg bakom mordet. Detta ledde till att Alexander blev kung över Makedonien bara 20 år gammal.

Filips död skapade oro i de städer och länder han tagit kontrollen över och Alexander skyndade snabbt söderut och tvingade ledarna att svära honom trohet. Det var inte helt lätt och han var tvungen att återvända flera gånger innan hela Grekland, förutom Sparta, lydde honom. 

==Varför anföll Alexander Persien?==

[[File:BattleofIssus333BC-mosaic-detail1.jpg|thumb|700px|''Alexander den store på sin häst Bukefalos vid Issus'']]

Filip II hade planerat ett krigståg mot Persien som Alexander ärvde. Tanken var att återerövra kustområdena på persisk sida i det som numera är Turkiet, men det visade sig vara så lätt att besegra perserna att han fortsatte söderut. Med sig hade han över 30 000 blandade greker och makedonier till fots och drygt 5000 till häst.

Persien hade den största flottan och Alexander visste att han aldrig kunde besegra perserna till havs. Istället skyndade han sig söderut ner längs kusten och erövrade hamnstad efter hamnstad. De som gav sig frivilligt fick en mild behandling, städer som Tyros som nekade behandlades hårt när befolkningen endera togs som slavar eller dödades genom korsfästning och staden brändes. När hamnstäderna erövrats fanns ingenstans de persiska skeppen kunde få tag på mat och vatten vilket tvingade bort dem från haven.

Persien styrdes av kungen Darius III och när han hörde talas om Alexanders inmarsch och segrar blev han orolig. Med en nästan dubbelt så stor armé som Alexanders tågade han västerut för att möta hotet och de möttes vid Issos 333 f.Kr. Alexander vann en förkrossande seger och Darius flydde för att inte bli dödad. Efter sig lämnade han både fru och barn som behandlades väl av den segrande Alexander. 

Medan Darius drog sig djupare in i Persien erövrade Alexander Egypten och 332 f. Kr. slet han landet ur händerna på Darius III som tappade inkomsterna från den enorma skatt egyptierna tvingades betala till honom varje år. Här anlade han staden Alexandria som är känd än idag som ett centrum för handel, vetenskap och konst. 

Våren 331 f. Kr. hade Darius skrapat ihop en jättearmé. Samtida författare skrev att det var en miljon man, antagligen var det bara 100-200 000 men ändå en bra mycket större armé än Alexander hade. De två härarna möttes på fälten vid Gaugamela och med lika mycket tur som skicklighet utnyttjade Alexander att hans trupper var snabbare och de segrade. Återigen tvingades Darius fly.  Skillnaden den här gången var att han inte hade någonstans att fly. 

==Vad gjorde Alexander efter segern?==

[[File:Meister der Alexanderschlacht 003.jpg|thumb|640px|''Mosaik som föreställer Darius III'']]

''Mosaik som föreställer Darius III''

Själv kunde Alexander marschera vidare in i Persiens stora stad Babylon som ny härskare över dåtidens största imperium. För de segrande makedonierna blev intåget i Babylon en chock. Sedan gammalt kallades alla som inte talade grekiska för barbarer. Nu fick de stifta bekantskap med en civilisation som: konstnärligt, teknologiskt, vetenskapligt och i allmän levnadskonst – var överlägsen den egna grekiska. De som bodde i Babylon tog till sig den grekiska kulturen och blandningen av grekisk- och persisk kultur, när man tog det allra bästa av två stora kulturer, blev något helt nytt och det är den nya kulturen vi kallar ’’hellenismen’’.

Alexander fortsatte vidare in i Persien. Först till Susa och slutligen till Persepolis. Under en fyllefest kom man på den fantastiska idén att bränna huvudstaden som hämnd för den gången Persiens kund Xerxes brände Athen. Alexander tyckte idén var kul och delade ut facklor till sina män och Persepolis stacks i lågor.

Darius levde fortfarande och så länge han var vid liv var han ett hot. Alexander fortsatte att förfölja den gamle kejsaren vidare österut. År 330 f. Kr. kom man ikapp Darius och hans män, men då var det för sent Darius var döende efter de sår han fått när han förråtts av sina egna soldater som försökt mörda honom och det sägs att han dog i Alexanders armar.


==Vad är ’’Hellenism’’?==

Alexander ville att makedonierna och grekerna skulle ta till sig den persiska kulturen. Själv började han gå i persiska kläder och krävde att de som ville tala med honom skulle krypa fram på golvet till honom, som man gjorde i Persien. Dessutom ville han att hans män skulle gifta sig med persiska kvinnor. Inget av detta var speciellt populärt bland makedonierna. I slutändan var ändå Hellenismen något bra. Alexander tog till sig det han tyckte var bra i de nya kulturerna han stötte på och bakade in det nya i den grekiska kultur han hade med sig hemifrån. På det viset skapades en ny kultur med det bästa från olika världar.

[[File:Sodoma, sala di alessandro 02.jpg|640px|''Roxane, gifte sig med Alexander endast 16 år gammal'']]

''Roxane, gifte sig med Alexander endast 16 år gammal''


==Varför tågade Alexander mot Indien?==

Precis som Darius I hade härskat ända bort till Indien ville Alexander göra det. Han tog med sig en här av blandade nationaliteter. Armén bestod inte längre enbart av greker och makedonier utan även av egyptier, syrier, fenicier, perser, baktrier och indier.

Vid floden Hydaspes, en biflod till Indus, möttes indiska och grekiska trupper för första gången i stor skala. Indierna hade tränade stridselefanter, men det hjälpte inte. Alexander segrade ändå. Elefanterna besegrades genom att man högg av deras hälsenor med yxor så att de inte kunde gå. Högg man snabeln av dem blev de galna av smärta och sprang rakt fram genom led av både vänner och fiender.

[[File:Pertempuran Hydaspes.jpg|thumb|164px|''Slaget vid Hydaspes'']]


==När var han tvungen att vända?==

När Alexander fortsatte längre in fick manskapet nog och gjorde myteri. En samtida historiker berättar:

''Det fanns bara några få makedonier kvar, och de var på gränsen till förtvivlan. På grund av de långa marscherna var hästarnas hovar nedslitna, och under de många striderna hade soldaternas vapen blivit slöa och trasiga. Ingen hade längre grekiska kläder. Världserövrarnas ärriga kroppar höljdes av trasor som man tagit från barbarer och indier och nödtorftigt lappat ihop. Sedan sjuttio dagar strömmade regnet ned under storm och åska.''

Myteriet gjorde Alexander ursinnig, men han följde mannarna uppmaning och beslöt att återvända västerut.  Han trodde att bästa vägen var att färdas ner längs Indus och marschera längs kusten, men det var ett stort misstag. Längs Indus fanns en mängd fientliga kungariken och även om Alexander besegrade vartenda ett av dem fick de svåra förluster. När de sedan gick tillbaka var de tvungna att gå rakt igenom Makranöknen på sommaren. Där dog tusentals soldater och hästar av törst och utmattning.

==Vad hände när han kom tillbaka?==

[[File:Anopheles stephensi.jpeg|200px|thumb|''Malariamygga'']]


Våren 324 f. Kr. nådde Alexander och hans män slutligen Susa. Då hade det gått fem år sedan han marscherade iväg för att se vart världen tog slut vid världshavet Okeanos bortom Indien. Hemkomsten firades med att över 10 000 av hans män gifte sig med persiska fruar och han själv gifte sig med en av Darius III döttrar. 

Efter det fortsatte han till Babylon där han planerade en expedition för att segla med fartyg runt hela Arabiska halvön till Röda havet. Under de fylleslag man hade medan expeditionen utrustades drabbades Alexander av feber. Man vet inte om det var en naturlig sjukdom, kanske malaria, eller om han blev förgiftad, men 10:e juni 323 f. Kr. avled han endast 33 år gammal. Han kallades aldrig ”den store” av sina samtida utan det är ett tillnamn som senare generationer gett honom.

==Vad hände sedan?==

Alexander hade en son, men han var inte ens född när Alexander dog. Något år efter pappans död dödades även han tillsammans med sin mamma Roxane. Utan arvinge föll Alexanders imperium ihop. Hans olika generaler kämpade åt sig varsin bit som kungarike. Persien blev en bit, Makedonien en annan, Egypten en tredje osv. Det sista av dessa att erövras längre fram i historien var just Egypten där Cleopatra var den sista grekiska härskaren av Ptolemaios släkt. Hon tog sitt liv när romarna erövrade hennes land.

Alexander grundade många städer överallt i de områden han erövrade. Många har försvunnit, andra har döpts om, men faktum är att flertalet blev viktiga handelscentra redan under Alexanders livstid och har förblivit det fram till nutid.

Genom att han alltid såg till att det var makedoniska generaler som tog över ett område spreds det grekiska språket och den grekiska kulturen, uppblandad med den orientalisk, långt bortom Greklands gränser.

[[File:Diadochen1.png|640px|''Uppdelningen av imperiet'']]

''Uppdelningen av imperiet''</text>
      <sha1>ewrypvamlmph2imseyqo0n21o3cfhzq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Rom kungatiden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10206</id>
    <revision>
      <id>46432</id>
      <timestamp>2016-01-02T12:57:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Lägger till Roms kungatid</comment>
      <origin>46432</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5540" sha1="2uxqjbc3dke8odlnw65kxofjm3mzvnh" xml:space="preserve">== De första bosättarna ==

[[File:Seven Hills of Rome sv.svg|503px|''De sju kullarna'']]

''Karta över Roms sju kullar''

Staden Rom växte fram vid floden Tibern. Det började runt 800 f.kr. vid ett grundare ställe i floden där det även fanns sju stora kullar. Vid högvatten i floden, eller om man blev anfallen, kunde man ta skydd uppe på kullarna och ön i flodens mitt gjorde det lättare att ta sig över floden. Vid Tiberns mynning i Medelhavet hade fiskarna byggt ”saliner”, grunda dammar där man kunde utvinna salt ur Medelhavets salta vatten och det saltet var viktigt för bönderna inåt landet som behövde det för att kunna konservera kött. Herdar som bodde inne i landet gick till kusten längs Tibern och det bildas till slut en enkel väg längs flodstranden som kallades ”saltvägen”. Fiskarna gick från kusten upp till de sju kullarna för att byta saltet både med bönderna från inlandet men även med folk som gick på den nord-sydliga handelsvägen längs Italiens västkust. På det sättet bildades det en marknadsplats vid de sju kullarna, en plats som senare skulle bli ”forum”, staden Roms mest berömda torg. Där bytte boskap, säd, fisk, metaller och salt ägare, men också nyheter och idéer.


== En by blir en stad ==

200 år senare hade den lilla marknadsplatsen vuxit till en liten stad. Det fanns tvåvåningshus med tegelpannor på taken till skydd mot vinterregnen. Runt staden växte mindre byar fram och runt byarna fanns fält som bönderna odlade säd på. För att skapa odlingsbar åkermark hade bönderna grävt diken genom sumpmarkerna och torrlagt dem. Staden med sina omkringliggande byar liknade de ”stadsstater” som även grekerna hade, men till skillnad från dessa skulle staden Rom växa till en huvudstad i ett imperium som härskade över stora delar av den kända världen.


== De olika folken ==

[[Fil:Etruscan_civilization_map.png|miniatyr|right|300px|Etruskiska städer.]]

Det var inte bara latinarna, som romarna hete först, som bodde på halvön. Man hade sällskap av runt tio andra folk, och dessutom hade grekiska stadsstater byggt kolonier i södra Italien och södra halvan av Sicilien. Norra halvan av Sicilien och öarna väster om Italien behärskades dessutom av Fenicierna, ett folk med sina rötter i östra Medelhavet. Norr om latinarna bodde ett framgångsrikt folk som hette Etruskerna och var de som först gav latinarna de kunskaper som skulle skapa ett imperium.


== Etruskerna, grekerna och latinarna ==

I Italien börjar järnådern ca.1000 f.kr. De som var duktigast på att bearbeta järnmalmen till järn var ett folk som hette Etruskerna. Runt 700 f.kr. hade etruskerna blivit det viktigaste folket på halvöns mittersta del, samtidigt hade greker börjat kolonisera halvöns södra delar i stor skala. Etruskerna var duktiga smeder och bröt järnmalm som de smidde till vapen och verktyg. För att smälta fram järnet ur malmen behövdes stora mängder träkol och därför skövlades Italiens norra skogar i så stor skala att man än idag kan se spår av hanteringen. Etruskerna var också skickliga jordbrukare och var troligtvis de som visade latinarna hur man gjorde för att gräva diken i sumpiga områden för att skapa torr jord som man kunde odla vete och andra växter på. Grekerna lärde etruskerna hur man gör tegelpannor till hustak och av etruskerna lärde sig i sin tur romarna att bygga stabila, fyrkantiga hus av tegel med tegeltak. Man vet att etruskerna kunde skriva och genom etruskerna lärde sig latinarna att använda grekiska skrivtecken, även om etruskerna också hade ett eget skriftspråk som man tyvärr aldrig lärt sig att tyda. Etruskernas gravgåvor visar att de bedrev handel med många olika folk från öster, speciellt grekerna, och de lärde sig antagligen mycket av de andra folken. Etruskerna hade alltså kommit mycket längre än latinarna i sin utveckling, men latinarna lärde sig fort. 


=== Livet bland etruskerna ===

[[Fil:MMA_etruscan_statue.jpg|miniatyr|left|200px|Etruskisk kvinna.]]

Etruskerna hade ett ganska enkelt liv. Man hade en kung som bestämde över olika adelsmän som i sin tur bestämde över bönder och hantverkare. Att hantverket var viktigt vet vi eftersom man hade flera olika ”gillen”, hantverksklubbar: smeder, krukmakare, timmermän, färgare, garvare, läderarbetare och flöjtspelare. Att flöjtspelarna hade ett eget gille kan visa att etruskerna uppskattade musik. Från folken norr om Italien hade etruskerna lärt sig att använda små vagnar med två hjul och hästar som främst adelsmännen använde sig av. Att kvinnorna hade en mer jämställd roll visas i bilder och statyetter där man och hustru roar sig och dricker vin tillsammans. När man dog trodde etruskerna på ett liv efter döden som var ungefär som det liv man hade före döden och gravarna, som kunde vara lika stora som ett hus, fylldes med olika gravgåvor som de döda kunde tänkas ha nytta av i nästa liv. Man hade fester i samband med begravningen där man bl.a. hade ”låtsasstrider”, det är de striderna som sedan utvecklas till gladiatorspel i Rom.


== Rom bildas ==

Etruskiska kungar erövrade det latinska området men bara för en tid. Runt år 500 f.kr., ungefär samtidigt som Aten, Sparta och de andra grekiska stadsstaterna besegrade perserna i Grekland, gjorde latinarna uppror och jagade bort den etruskiska härskaren. Latinska hövdingar tog över makten och från den tiden blev ordet ”kung” ett skällsord för latinarna.</text>
      <sha1>2uxqjbc3dke8odlnw65kxofjm3mzvnh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Rom republiken</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10207</id>
    <revision>
      <id>46434</id>
      <timestamp>2016-01-02T13:18:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Rom under republiken</comment>
      <origin>46434</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12756" sha1="gsz8r3paqrmmuxb3lu9gbn1y1xh4s3r" xml:space="preserve">[[Fil:Roman_Republic_Empire_map.PNG|miniatyr|right|300px|Romarrikets utbredning under republiken.]]

== Styrelseskicket ==

När man slängt ut etruskerna och tagit makten bestämde man att man inte skulle ha en kung i Rom. Istället skulle man rösta fram den person som skulle styra landet. De som fick rösta var de som tidigare hade suttit i kungens råd, vilket också var de som bestämde i de mäktigaste godsägarfamiljerna. 


=== Senaten ===

[[File:Inside Restored Senate House(Curia) FORUM 11Mar2006.JPG|miniatyr|right|320px|Inne i senatshuset (Curian) i nutid.]]

Man kallade det nya rådet för ”senaten” och de 300 personer som satt i rådet och fick rösta hete senatorer. Senatorerna röstade fram två konsuler som tillsammans styrde Rom. Man röstade också fram andra ämbetsmän, alltid två personer på samma post så att de kunde kontrollera varandra så att man inte gjorde någonting olagligt. Undantaget var att man i händelse av krig kunde rösta fram en ”diktator” för sex månader som hade rätt att styra Rom enväldigt, dvs. utan att behöva begära tillstånd eller hindras av någon annan. Det var senatorerna som bestämde om de olika krigen som Rom startade och även om all erövrad mark egentligen skulle tillfalla staten, var det vanligtvis så att de olika senatorerna delade upp marken mellan varandra och på det viset blev de redan rika storgodsägarna hela tiden ändå rikare. Dessa rika romerska senatorer och storgodsägare kallades också för ”patricier”.


=== Folkförsamlingen ===

[[File:Gaius Gracchus Tribune of the People.jpg|579px|Folktribun.]]

''Folktribunen Gaius Gracchus talar''


Det fanns också en ”folkförsamling” som leddes av två ”folktribuner” som hade bestämmanderätt när det gällde att skapa nya lagar och som hade skapats för att balansera senatens makt. I folkförsamlingen fick alla fria medborgare (män) i Rom rösta. Tanken var att man på det sättet skulle skydda de fattiga medborgarna i Rom, men i verkligheten var det ändå senatorerna som med hot och mutor såg till att man röstade som senatorerna ville i folkförsamlingen. Dessa vanliga, fattiga romare kallades också för ”plebejer”.


== Storgodsen ökar i storlek ==

Genom alla de krig som Rom vann kom det fler och fler slavar till riket. Slavarna gjorde samma arbete som de vanliga bönderna, men de gjorde arbetet gratis. Detta gjorde att bönder som inte hade så mycket mark inte kunde klara sig utan tvingades sälja marken till rika storgodsägare och försörja sig som hantverkare i staden. På samma gång började billig brödsäd från erövrade områden runt Medelhavet att skeppas in till Rom, något som gjorde att det blev ändå svårare för de redan hårt utsatta småbönderna att klara sig ekonomiskt. Till råga på allt var många småbönder tvungna att göra en krigstjänstgöring och vara borta flera år från sina åkrar. Under den tiden var deras fruar och barn tvungna att försöka ta hand om gården, vilket ofta var omöjligt. När soldaterna väl kom tillbaka hade endera naturen tagit tillbaka marken och det lönade sig helt enkelt inte att bryta marken på nytt utan det var bättre att sälja marken, eller så hade deras fruar fått så mycket skulder att familjen varit tvungna att sälja gården till någon storgodsägare. Allt detta tillsammans gjorde att de rika storgodsägarna hela tiden fick tag på mer och mer billig mark på de fattiga böndernas bekostnad. 


== Röster till salu ==

Då bönderna inte kunde klara sig på sin jord utan tvingades till städerna uppstod snart problem som: bostadsbrist, hungersnöd och brist på mat. Dessa arbetslösa bönder blandades med hantverkare som gått i konkurs, butiksägare som konkurrerats ut och dessutom familjerna till alla dessa som varit beroende av mannens arbete för att klara sig. Dessa människor som inte ägde mycket mer än kläderna på sina kroppar hade en enda sak de faktiskt kunde sälja eftersom de var romerska medborgare, sin rösträtt i folkförsamlingen. De kallades för ”proletärer” och namnet kommer av det latinska proles = barn för patricierna ansåg att den enda viktiga uppgift i samhället de hade var att skaffa barn. Politiker som ville styra resultaten i röstningarna i folkförsamlingen kunde få dessa fattiga proletärer att rösta som de ville genom att erbjuda dem gratis bröd och skådespel. 


== Patron och klient ==

I Rom fanns inget skydd för de fattiga, ingen polis, ingen ordningsmakt, ingen sjukvård, ingen åldringsvård, inget socialkontor eller försäkringskassa som betalade till dem som behövde hjälp. Det enda sättet en vanlig, fattig romare hade att klara sig var genom att skaffa sig en ”patron” (eller patronus). Patronen såg till att den fattige romaren fick hjälp och stöd i utbyte mot att romaren röstade som patronen ville i folkförsamlingen. Den fattige romaren hade blivit ”klient” till den rike ”patronen”. En patron hade normalt sett många klienter, ju fler klienter han hade ju större makt hade han i folkförsamlingen. Att vara klient var värdefullt för den fattige romaren och ofta gick klientskapet i arv från far till son.


== Bröderna Gracchus ==

Det var inte alla rika romare som tyckte att det var bra med ett system där de rika kunde utnyttja de fattiga på det sätt som skedde i Rom. Två bröder försökte ändra på lagarna till de fattigas fördel, men båda fick betala med sina liv. Tiberius Gracchus var den äldre brodern. Han hade rest runt i de forna etruskiska områdena i norra Italien och blivit förfärad när han nästan bara såg storgods där slavar arbetade. Han försökte ändra lagarna i Rom så att den mark man erövrade i krig inte skulle gå till de redan rika storgodsägarna utan istället delas ut till de fattiga bönderna eller de jordlösa. Dessutom ville han att den jord som redan delats ut olagligt skulle återtas och även den skulle skänkas till jordlösa. Till saken hör att dessa lagar redan fanns, men storgodsägarna brydde sig bara inte om att följa dem. I en debatt i senaten efter genomförandet av lagarna blev stämningen så upprörd att det slutade med att senatorerna slog ihjäl Tiberius med sina stolar och slängde sedan kroppen i floden Tibern.

Tiberius hade en yngre bror som hette Gaius Gracchus. Han fortsatte sin broders påbörjade jordreform ungefär tio år senare. Förutom att dela ut jordbruksmarken ville också Gaius att alla män i de erövrade länderna skulle kunna bli romerska medborgare. Det innebar att de också skulle få rösträtt i Rom, kunna köpa billigt bröd och få se på skådespelen gratis. Det slutade med att olika meningsmotståndare började slåss. De som stödde Gaius försökte fly men blev arresterade och sedan avrättade. Totalt var det runt 3000 personer. Gaius själv tog livet av sig hellre än att avrättas av sina meningsmotståndare.

[[File:Death of Gaius Gracchus.jpg|720px|''Gaius Gracchus tar självmord''.]]

''Gaius Gracchus tar självmord''

== Marius legosoldater ==

I början av republikens tid var varje romersk man mellan 17 och 46 år som kom från en familj där man ägde sin egen jord tvungen att göra värnplikt, dvs. vara soldat för mat, husrum och en väldigt liten summa pengar. Värnplikten varade oftast runt sju år. Eftersom merparten av soldaterna var bönder innebar det att soldaten inte kunde bruka sin jord under den tiden bonden var soldat. Många soldater stupade eller dog i sjukdomar under de många krigen vilket gjorde att allt fler gårdar stod oanvända. Dessutom ökade rikets yta och krigen fördes allt längre och längre ifrån böndernas gårdar. Till slut blev det ohållbart att ha en armé av bönder, främst eftersom fler och fler bönder tvingades att sälja sin mark och flytta in till städerna då storgodsägarna köpte in marken och lät slavar arbeta på den istället. Lösningen kom från en general som hette Marius. Han var populär bland soldaterna eftersom han delade deras liv på alla sätt. Marius gick runt bland de fattigaste i städerna och erbjöd dem militär träning och en lön om de blev soldater. På det sättet skapade Marius en yrkesarmé. På det här sättet blev soldaterna lojala till Marius och inte till senaten. Det var ju Marius och inte senatorerna som betalade deras löner. Dessutom lovade Marius att alla de soldater som blev för gamla eller skadade för att slåss skulle få en bit odlingsbar mark. I utbyte mot detta röstade soldaterna som Marius ville i folkförsamlingen. Marius blev soldaternas patron och alla soldaterna blev hans klienter, något som gav honom stor makt både som militär och som politiker.

[[File:Baron François Pascal Simon Gérard - Marius Returning to Rome - Google Art Project.jpg|317px|''Marius återvänder segrande'']]

''Marius återvänder segrande''


== Kriget mot grekerna ==

För att kunna ta makten över den italienska halvön var romarna tvungna att marschera söderut. De södra kusterna, ända upp till Napolibukten, hade koloniserats av greker. År 334 f.kr. när Alexander den store gick till attack mot perserna gick samtidigt hans morbror Alexander av Epiros till attack mot romarna för att öka grekernas inflytande på italienska halvön, men han misslyckades. De grekiska kolonierna hade visserligen stöd från sina hemländer men det tog alltför lång tid att få fram förstärkningar med båtar. En annan känd grekisk general var Pyrrhus om försvarade sig tappert mot romarna. År 280 f.kr. besegrade han romarna i ett slag som var så förödande för honom själv att han sa ”En sådan seger till, och jag är förlorad”. Efter det kallas en seger som egentligen är en förlust för en ”Pyrrhusseger”. År 265 f.kr. hade romarna erövrat de sista grekiska områdena och blivit ensamma härskare på halvön.

[[File:West Mediterranean areas 279BC-it.svg|800px|''Karta över Rom 279 f.v.t.'']]
 ''Karta över Rom 279 f.v.t.''
 Gul = grekiska kolonier
 Grön = puner/Karthago
 Blått = etrusker
 Rött = Rom

== De puniska krigen ==

Söder om den italienska halvön låg staden Karthago, huvudstad för de fenicier som levde i västra Medelhavet. Romarna kallade fenicierna för puner. När romarna tagit kontrollen över fastlandet såg de med giriga blickar ut över haven, men problemet var att fenicierna var skickliga sjöfarare medan romarna knappt hade några krigsfartyg alls. 


=== Det första puniska kriget ===

Under det första puniska kriget använde sig romarna för första gången av krigsfartyg. Kriget varade 264-241 f.kr. och slutade med att romarna lyckades erövra öarna i Medelhavet mellan Italien och Nordafrika: Sicilien, Korsika och Sardinien.

=== Det andra puniska kriget ===

Det kriget varade 218-202 f.kr. Kriget är mest känt för att under det kriget gick Hannibal över Alperna med bl.a. 60 000 soldater och 37 elefanter och anföll Rom norrifrån. Hannibal var framgångsrik men lyckades aldrig nå fram till Rom. Kriget slutade med seger för Rom och Karthago tvingades till ett förnedrande nederlag där de tvingades att betala ett enormt krigsskadestånd, de fick inte bygga upp en armé och fick sin flotta begränsad till enbart 10 krigsfartyg.


=== Det tredje puniska kriget ===

En senator, Cato den äldre, var mycket missnöjd med att Karthago aldrig riktigt besegrades. Han slutade alla tal i senaten med orden ”Carthago delenda est”, eller ”För övrigt anser jag att Karthago skall förstöras”. Han bevisade för senaten att Karthago inte alls var kuvat utan tvärtom hade byggts upp till sin forna glans och fick slutligen över senaten på sin sida. Det var början på det tredje puniska kriget, 149-146 f.kr. Det slutade med Karthagos totala förstörelse och dess befolkning dödades eller såldes som slavar.

[[File:Karthago.JPG|640px|''Rester av Karthago, nutid'']]

''Rester av Karthago, nutid''

== Fälttåg i norr och öster ==

Genom att besegra Karthago tog romarna kontrollen över hela västra delen av Medelhavet.
Fälttågen i norr och öster var inte lika våldsamma. Genom samarbete eller genom att påverka andra folk att slåss mot varandra utvidgade Rom sin makt längre och längre österut. Genom att romarna besegrade hela Grekland under krigen 282-270 f.kr. tog de över mycket av grekernas kultur. Man började läsa grekiska författare och grekisk filosofi, man började göra naturtrogna statyer på grekiskt vis och tog till sig grekernas sätt att bygga hus med höga pelare. Romarna fortsatte sin erövring österut och år 121 f.kr. hade man både erövrat och ärvt områden i nuvarande Turkiet som traditionellt sett tillhört Grekland och som testamenterades till Rom av den döende kungen.</text>
      <sha1>gsz8r3paqrmmuxb3lu9gbn1y1xh4s3r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Rom de vanliga människorna</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10208</id>
    <revision>
      <id>49400</id>
      <parentid>49399</parentid>
      <timestamp>2020-04-04T21:39:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49399 av [[Special:Contributions/45.8.152.122|45.8.152.122]] ([[User talk:45.8.152.122|diskussion]]) ogjord omotiverad borttagning av text</comment>
      <origin>49400</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6314" sha1="twj2bey1ybcsot54014zg07adwq9pc9" xml:space="preserve">== Hur var det att leva i Rom? ==
'''Vi läser så mycket om hur kejsarna, gladiatorerna, slavarna och soldaterna hade det i Rom, men hur hade egentligen de vanliga människorna det i Rom?'''
[[Image:Vestal.JPG|thumb|right|alt=Vestal i Rom.| ''Vestal'']]

== Det nyfödda barnet ==

När ett barn fötts lades det vid sin pappas fötter. Om fadern tog upp barnet tog han också på sig alla skyldigheter kring det. Barnet hade nu rätt att växa upp som medborgare i Rom. Om pappan inte tog upp barnet fick det växa upp utan rättigheter och skydd, eller så sattes barnet ut i skogen eller längs vägkanten där man antog att barnet endera dog eller att någon vänlig människa tog hand om det. 


== Gick barnen i skolan? ==

Pojkar från rika familjer gick i skolan från sju års ålder. Oftast var läraren en grekisk slav. I skolan skrev man inte på papper utan på vaxplattor där texten lätt kunde sudda ut genom att man smetad ut vaxet. Det var mycket ovanligt att flickor fick någon utbildning alls, men när det hände var det troligtvis en välutbildad slav som utbildade flickan. Annars var det flickans mamma som lärde henne spinna, väva och sy. Eftersom flickor gifte sig runt 14-16 års ålder var tiden väl kort för dem för att skaffa sig bättre utbildning.  En pojke ansågs bli en man vid 16-17 års ålder, men pojkarna fick fortsatt utbildning av sina fäder. Några fortsatte till universitet i t.ex. Athen eller Alexandria för ändå bättre utbildning.

Det ansågs att det var viktigare att lära barn hur man beter sig mot andra än att lära dem fakta. Det viktigaste barnen lärde sig var: vördnad för gudarna, respekt för lagarna, att lyda de människor som var viktigare, att alltid tala sanning och alltid klara sig själv.

== Hade man husdjur? ==

Man hade hundar. Katten blev vanlig runt år 100 e.kr. Man hade också fåglar i burar och man vet att rika romare också hade apor som husdjur.
[[Image:Grabstein_der_Helena.jpg|thumb|left|alt=Gravsten med hund| ''Gravsten med hund'']]

== Vad åt man? ==

Fattiga romare åt gröt, soppa, bröd och grönsaker. Till det drack man vatten eller utspätt vin. Kött var lyxmat om de inte bodde på landsbygden där man fick jaga och fiska. I de fattiga familjernas lägenheter fanns det sällan en spis så det var vanligt att man tog med sig mat till närmaste bageri där man tillrede den i värmen i bakugnarna. Det fanns också snabbmatsbutiker där man kunde köpa färdiglagad mat som korv eller stekt fisk att ta med sig på vägen.

Rika romare hade slavar som tillredd maten åt dem i kök i sina villor. Oftast åt man en enkel måltid mitt på dagen med bröd och ost, eller kokta ägg och sallad. På kvällen åt man en rejäl måltid med förrätt, huvudrätt med kött (t.ex. hare, gris, biff, get, kyckling, fisk eller duva) och sedan en avslutning med frukt eller nötter. Ibland åt man glass. Man åt ofta sallad innan man lade sig eftersom man trodde att sallad gjorde att man somnade lättare.


== Hur var det att vara man i Rom? ==
[[Image:Patricio_Romano.svg|thumb|right|alt=Rik romare.| ''Patricier (rik romare)'']]
Fria män i Rom var välklädda och såg till att se bra ut. Alla män bar en ”toga”, ett klädesplagg av ylle eller linne som var lite som en knälång klänning. Var mannen rik och mäktig hade han ett band av guld eller purpur invävda i tyget i togan för att visa att han var värd litet mer än andra. Män var välrakade och hade kortklippt hår i enkla frisyrer. De rakade till och med bort håren från armarna för att se så fina som möjligt ut.

Om du var en rik man kunde din dag börja med att du klev upp ur sängen, tog på dig togan och åt en frukost på bröd, ost honung och vatten. Innan du lämnade huset skulle du be och offra något på husaltaret till husgudarna. Sedan skulle du gå ut och arbeta, troligen med att skriva brev till andra viktiga romare, träffa klienter, gå till forumet (torget) och träffa affärsvänner. Efter en lätt lunch kanske du tar en kort tupplur innan du går till frisören och därefter avslutar arbetsdagen. På eftermiddagen går du till badhuset för att träna, tvätta ren dig och för att träffa andra vänner i bassängerna. Efter det kanske du går hem med några vänner för en gemensam middag.

Om du däremot var en fattig man skulle din arbetsdag börja vid det första gryningsljuset eftersom du inte har råd med lampolja. Din frukost består enbart av bröd. Hela dagen skulle du arbeta i din verkstad eller ute på fälten. Vid skymningen kommer du hem för en enkel middag med din familj och kanske någon vän för att sedan lägga dig tidigt så att du orkar med ännu en dag av hårt arbete.

== Hur var det att vara kvinna i Rom? ==

På morgonen hjälpte kvinnan sin man att göra sig klar för sysslorna, därefter började hennes arbete med att ta hand om hemmet och barnen. Kvinnor i Rom hade mer frihet än kvinnorna i det forna Grekland och fick gå själva till marknaden för att handla matvaror. Kvinnorna sminkade sig och det var vanligt att man ville göra huden ljusare än den var med hjälp av t.ex. vitt färgämne från bly som vi numera vet är giftigt. Man använde eyeliner för att göra ögonen mer markerade och hade en rödbrun jordfärg om heter ockra till att färga läpparna rödare. Den vanligaste frisyren var att man helt enkelt gjorde en mittbena och fäste håret i en knut på bakhuvudet. Det var vanligt med löshår. Ofta färgade man håret så att det blev rödblont.

En flicka fick inte gifta sig före 12 års ålder, men hon var sällan yngre än 16 när hon gifte sig. Flickan fick inte välja vilken man hon skulle gifta sig med utan det gjorde familjen åt henne. Att giftas bort med en av pappans vänner var inte ovanligt. Innan giftermålet fick ofta kvinnan en förlovningsring av sin blivande man att bära på vänster hand, det är en tradition vi har kvar än idag. Många kvinnor dog när de födde barn och kvinnor levde vanligtvis inte alls lika länge som männen. Medelåldern för kvinnor var strax över 30 år.

Kvinnor saknade rösträtt och fick inte heller ha ett ämbete (ett jobb betalt av staten).

[[Image:Roman_Museum_035.jpg|thumb|left|alt=Kvinna i Rom.| ''Rik kvinna gör sig klar för dagen med hjälp av en slavinna'']]</text>
      <sha1>twj2bey1ybcsot54014zg07adwq9pc9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Rom Julius Caesar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10209</id>
    <revision>
      <id>50725</id>
      <parentid>47841</parentid>
      <timestamp>2021-08-31T14:28:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.216.24.163</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Caesars arbete */Rättade: ”var fjärde år” till ”vart fjärde år”</comment>
      <origin>50725</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4781" sha1="czheulcdh1mhd0olfgsj1d94e6ffir7" xml:space="preserve">[[Image:LocationRomanRepublic.png|right|alt=Rom under Julius Caesar| ''Rom under Julius Caesar'']]
På 50 talet f.kr. fanns en ståthållare som bestämde över norra Italien och som skulle skriva in sig för evig tid i historieböckerna. Han hette Julius Caesar.

Julius Caesar föddes år 100 f.kr. och var en makthungrig yngling från en rik familj i Rom. Han var en bra talare och hade lätt för att få folk att lyssna på honom och inte bara det. Han var också bra att få folk att skratta och bli på gott humör när han talade. Caesar brukade bjuda de fattiga i Rom på fantastiska skådespel. Det var väldigt dyrt för honom, men det gjorde honom populär och många röstade på honom. Till slut blev han framröstad som konsul, och även ledare för en hel romersk armé.


== Krigen i Gallien ==

Han tog sin armé och tågade norrut där gallerna bodde. Genom list, mutor och skicklig krigföring lyckades han erövra hela den delen av Gallien som ligger på fastlandet. Efter det gjorde han klart alla förberedelser för att erövra Britannien.  Alla krigen gav honom väldiga krigsbyten - guld, silver och slavar och han kunde satsa ändå mer pengar i Rom för att bli ändå populärare. Genom serien Asterix och Obelix har hans strider blivit kända, särskilt när han besegrar gallerhövdingen Vercingetorix efter att, under en längre tid, ha belägrat gallernas stad Alesia.
[[Image:Siege-alesia-vercingetorix-jules-cesar.jpg|thumb|left|alt=Caesar besegrar Vercingetorix| ''Caesar besegrar Vercingetorix'']]

== Diktator ==

Senatorerna blev oroliga eftersom de märkte hur han bara blev allt populärare och populärare. De skickade ut en budbärare med meddelande om att han skulle återvända till Rom. Julius återvände men stannade vid floden Rubicon. Enligt lag fick nämligen ingen korsa floden Rubicon med sina arméer. Det var samma sak som förräderi och bestraffades med döden. Sedan sägs han ha sagt ”Alea iacta est” , tärningen är kastad – uttrycket används än idag om något som man inte kan göra ogjort längre, och tågade in i Rom tillsammans med alla de soldater som var lojala mot honom. Detta var början på ett inbördeskrig i Rom, men Caesar hejdade sig inte. Hans motståndare i senaten flydde eller gav upp. Caesars vänner i senaten valde honom till diktator, men inte för sex månader, utan på livstid.

== Caesars arbete ==

Caesar var en bra härskare, om än makthungrig. Han sände tusentals fattiga till Spanien där de fick egen mark och kunde bli småbönder. Han straffade oärliga guvernörer. Han såg till att många personer i provinserna fick romerskt medborgarskap. Han ändrade i kalendern så att februari fick en skottdag vart fjärde år för att den skulle stämma bättre. Caesar hade mängder med andra förslag, men hann inte genomföra dem innan han mördades.

== Caesar mördas i senaten ==

Man anklagade Caesar för att försöka göra sig till kung och man ville inte ha tillbaka kungar i Rom igen. Detta gjorde honom impopulär bland många senatorer. Den 15 mars år 44 f.kr. kom han gående in i senatens hus. Han stannade upp när en senator först ställde en fråga, men sedan gav honom ett knivhugg. Fler senatorer omringade Caesar och fler knivar begravdes i hans kropp. Blod fläckade hans vita kläder och i ett sista försök att skydda sig svepte han manteln över ansiktet. Det sägs att han känt igen sin gode vän Brutus bland mördarna och sagt ”E tu Brute?”, även du Brutus, innan han dog. De flesta storgodsägare och senatorer var nöjda med att han dödats, men staden var full av Caesars soldater som inte längre fick någon lön och de fattiga i Rom hade älskat honom. Inte heller hade han någon son som kunde ärva honom, bara sin adopterade systerson Octavianus.

[[Image:Vincenzo Camuccini - La morte di Cesare.jpg|thumb|left|alt=Caesar mördas i senaten| ''Caesar mördas i senaten'']]

== Begravningen ==

På begravningsdagen var gatorna fyllda med människor. Caesar bars på en bår och man kunde fortfarande se de mörka blodfläckarna och hålen efter de 23 knivhuggen på kroppen och kläderna. Båren ställdes ner på torget, forum romanum. Caesars gode vän Marcus Antonius höll ett gripande tal och läste högt ur Caesars testamente. Caesar hade varit generös när han levde och var fortfarande generös i döden. Han bestämde att hans trädgård nere vid Tibern kulle bli en allmän park och att alla romerska medborgare skulle få en summa pengar. Folk var upprörda och kravaller startades i staden. De senatorer som varit ansvariga för Caesars död tvingades i landsflykt och Markus Antonius tog själv det arv som Caesar föreskrivit sin adoptivson Octavianus. Detta var början på ett både långt och blodigt inbördeskrig.</text>
      <sha1>czheulcdh1mhd0olfgsj1d94e6ffir7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Rom kejsartiden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10210</id>
    <revision>
      <id>46440</id>
      <timestamp>2016-01-02T13:43:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Kejsarna</comment>
      <origin>46440</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6572" sha1="6qpqk8rn26pitjnqsdozscpbaorqglj" xml:space="preserve">'''Den tid som hela romarriket styrdes av kejsare kallas oftast för ”kejsartiden”. Den börjar med Julius Caesars systerson Octavianus som blir kejsare år 44 f.v.t. och slutar med att romarriket splittras i två delar, Västrom och Östrom, år 395 e.v.t.'''

[[Image:RomanEmpire_117.svg|thumb|400px|''Roms största utbredning år 117 e.v.t.'']]


== Vilka var de första kejsarna? ==


=== Augustus ===

[[File:Rome Statue of Augustus.jpg|320px|''Augustus'']]

''Augustus''

Octavianus ändrade sitt namn till Augustus. Det påstås att han sa att han ”''kom till en stad av tegel och lämnade en stad av marmor''”. Med det menar man att Rom byggdes upp till en modern, lyxig stad under den tid han härskade. Augustus var kanske inte världens bästa general, men han var en fantastisk administratör och under hans ledning förbättrades romarriket mycket. Han var klok nog att låta sina mer krigskunniga generaler sköta krigen åt honom så att han själv fick tid att bygga upp landet. Bland annat byggde han en mängd vägar för att lättare kunna skicka soldater till olika erövrade områden i Europa, han erövrade flera viktiga länder som t.ex. Egypten. Han skapade ett fungerande postsystem så att det gick att skicka brev inom riket. Han byggde ett flertal akvedukter för att Rom skulle ha tillgång till rent vatten och han såg till att straffen för mutor höjdes för att få en senat och folkförsamling man kunde lita på. Augustus var populär och han levde länge. Vi brukar kalla honom för Roms första kejsare, men han utnämnde sig aldrig till kejsare utan var bara ledare för allting. Augustus var rädd att bli sedd som en ny kung, och han mindes vad som hände hans morbror Julius Caesar när han försökte göra det. Han dog, år 14 e.kr. vid 77 års ålder. Det är efter honom vi har månaden augusti.

=== Tiberius ===

Efter Augustus kom nya härskare. Tiberius som egentligen inte ville vara kejsare var tvungen att skilja sig från den fru han älskade för att gifta sig med Augustus släkting för att bli landets kejsare. Han dog, en del misstänker att han kvävdes till döds med en kudde, 78 år gammal. 


=== Caligula ===

[[File:Istanbul - Museo archeologico - Mostra sul colore nell'antichitÓ 12 - Foto G. Dall'Orto 28-5-2006.jpg|320px|''Caligula'']]

''Caligula''

Efter Tiberius kom Caligula, tämligen galen enligt samtida författare. Han dödades år 41 vid 29 års ålder av sina egna livvakter. Han hade bara varit kejsare i fem år men redan hunnit med att bl.a. utnämna sin häst till senator, bytt ut huvuden på statyer av gudar med huvuden som föreställde Caligula och ha ett förhållande med sin egen syster Drusilla.


=== Claudius ===

[[Image:Proclaiming_claudius_emperor.png|320px|''Claudius'']]

''Livvakten utser Claudius till kejsare.''


Efter mordet på Caligula blev Claudius kejsare. Han var egentligen inte känd för någonting, men var familjens sista överlevande manliga släkting och utnämndes till kejsare av livgardet direkt efter det att vakterna dödat den förra kejsaren Caligula. Claudius var den förste kejsaren att  verkligen erövra England, även om Caesars soldater varit i de södra delarna tidigare. Claudius utvidgade också rikets gränser åt andra håll genom flera erövringar. Trots att han fick makten genom statskupp blev hans tid som kejsare lyckad, men han fick aldrig riktigt med sig senaten och Claudius dog, troligen förgiftad med svampstuvning med giftsvamp, år 54.


=== Nero ===

[[File:Siemiradski Fackeln.jpg|640px|''Nero sätter upp kristna som brinnande facklor i trädgården.'']]

''Nero sätter upp kristna som brinnande facklor i trädgården.''

Kejsaren Claudius hade varit gift med sin egen systerdotter Agrippina och i det äktenskapet hade han fått sonen Nero. När Claudius dog var Nero den enda lämpliga, vuxna mannen av Julius Caesars familj och han blev kejsare. Claudius hade visserligen en son, Britannicus, men han var för ung för att bli kejsare och han blev senare förgiftad på Neros order år 55. År 64 brann Rom. Det påstås att det var Nero själv som sett till så att staden började brinna och att han satt på taket till sitt palats och spelade luta medan han såg på hur staden brann ner. Han skyllde branden på de kristna i Rom och en hänsynslös jakt på kristna tog sin början. Kristna slängdes till vilddjuren på arenan för att ätas upp levande inför romarnas jubel och kristna sveptes in i pälsar som dränktes i olja och användes som lyktor när de brändes levande i Neros trädgård. 

Nero var ingen bra administratör och ingen bra militär ledare. Det var flera uppror i riket under Neros tid som kejsare, ett av de mer kända leddes av drottning Boudicca i England. Nero började tappa kontrollen över sina soldater och till slut var han tvungen att fly från Rom med ett pris på sitt huvud. År 68 tog han självmord, 31 år gammal. Han var den sista personen som varit direkt släkt med Julius Caesar och efter hans död bröt ett inbördeskrig ut i riket då ingen självklar ledare kunde ta över kejsarmanteln. Istället var det fyra olika män som slogs om makten över Rom.

[[File:Pictures of English History Plate IV - Boadicea and Her Army.jpg|436px|''Boudicca leder upproret mot Rom i Britannien'']]

''Boudicca leder upproret mot Rom i Britannien''


== Efter Nero ==

Inbördeskriget tog slut efter ett år och en ny familj, den Flaviska tog över makten. Därefter blev kejsare efter kejsare ledare över Rom fram till delningen år 395. Några var bra, de flesta var dåliga. Bland de mer kända var:
*Vespasianus som byggde Colosseum i Rom under åren 72-80.
*Hadrianus som byggde muren tvärs över England till skydd mot de vildsinta skottarna år 122.
*Konstantin som införde kristendomen som statsreligion i hela romarriket år 313 och byggde upp Konstantinopel som huvudstad i Roms östra delar.


== Slutet ==

Romarriket hade allt svårare att försvara sina gränser och de kejsare som härskade mot slutet brukar man kalla för ”barackkejsarna”. Mellan åren 235-284 hade nämligen Rom inte mindre än 14 olika kejsare som samtliga hade utsetts av armén, men vanligtvis dödades de också av egna soldater när de inte höll måttet. 

Den allra sista kejsaren över Västrom var Romulus Augustus. Han härskade över Rom under ett enda år, hösten 475 till hösten 476, innan han blev besegrad av gotiska hövdingar och västra delen av romarriket gick under. Av den anledningen brukar man räkna medeltidens början i Europa från år 476 e.kr.</text>
      <sha1>6qpqk8rn26pitjnqsdozscpbaorqglj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Renässansen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10211</id>
    <revision>
      <id>49938</id>
      <parentid>46473</parentid>
      <timestamp>2021-01-13T15:14:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>195.178.162.97</ip>
      </contributor>
      <comment>/* Vad sa kyrkan? */</comment>
      <origin>49938</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6907" sha1="4d0z4h09nu8pd7q84m5ypuaw69ppy1s" xml:space="preserve">[[File:Statue of David - Michelangelo.JPG|398px|''David, av Michelangelo skapad i romersk stil'']]

''David, av Michelangelo skapad i romersk stil''


Ordet renässans är franska och betyder ''pånyttfödelse'' och det som föddes på nytt var lärorna från antiken som återupptäcktes.

Renässansen anses ha börjat i staden Florens, i Italien någon gång mellan 1350-1400. Renässansen är den epok som avslutar medeltiden. Därifrån spred den sig genom Europa under nästan 200 års tid.


==Vad var speciellt med humanismen under renässansen?==

Före renässansen, under medeltiden, ansåg människor att livet skulle vara tufft. Man skulle arbeta eller vara med om krig tills döden kom som en befriare.

Men så, 1400 och 1500-talet, uppstod en grupp av tänkare som kallades ''humanister'' i Italien och Frankrike . De studerade skrifter från antikens Grekland och Rom och insåg att tidigare civilisationer sett annorlunda på livet. Då hade begreppet inte den anti-religiösa klangen det har i dagens politiska debatt eftersom nästan samtliga av dem var troende katoliker. De sa att man för att kunna dyrka Gud korrekt måste man beundra hans skapelser, och i synnerhet skapelsens krona: mänskligheten. Genom att fira den mänskliga rasen och allt vad den kan åstadkomma menade de att de dyrkade Gud bättre än dystra präster och munkar som malde på om arvsynden och ständigt uppmanade människor att bekänna sina synder och ödmjuka sig inför Gud den Allsmäktige.

Faktum är att vissa av dem hävdade att Gud inte bara skapade människan till sin avbild, utan även planterade litet av sin egen gudomliga kraft i människan. När målaren, arkitekten, musiker eller forskaren använde sina intellektuella förmågor uppfyllde de samtidigt gudomliga syften. Genom humanismen blev det viktigt med bildning, att utbilda sig. Inte för någon annans skull, som man gjorde under medeltiden, utan bara för sig själv. Eftersom man ansåg att människan fick ut mer av livet om den förstod mer av världen runtomkring sig.

==Men varför just Florens och varför Italien?==

[[File:Firenze 2014 (02).JPG|640px|''Florens'']]

''Florens, nutid, med katedralen i mitten''

När renässansen började var norra Italien uppdelat i stadsstater, liknande Sparta och Athen under antiken. Varje stad hade egna härskare och egna lagar. En sådan stad var Florens, som var en republik där man röstade fram sina ledare. 

Under 1200-talets slut hade Florens blivit en stad rik på handel. Medborgarna hade råd att satsa pengar på konst och kultur och det drog till sig duktiga konstnärer som började konkurrera med varandra. En målare var Giotto di Bondone som tänkte om och istället för att måla som man alltid gjort började han måla saker precis som de såg ut i naturen.

En annan man som hjälpte till att starta renässansen var författaren Dante Alighieri som skrev boken &quot;Den gudomliga komedin&quot; som av många ses som den främsta bok som någonsin skrivits i Italien.

Rika familjer i Florens, speciellt familjen Medici, försörjde konstnärer i deras arbete något som gjorde att världen fick konstnärer som Leonardo da Vinci and Michelangelo. Under renässansen kom man på att an kunde rita bilder i perspektiv för att skapa en känsla av djup i bilden. Det hade ingen gjort dessförinnan. da Vinci blev känd som speciellt duktig på den typen av målningar.

[[File:Leonarda da vinci, last supper 01.jpg|622px|''Leonardo da Vincis målning - Den sista måltiden'']]

''Leonardo da Vincis målning &quot;Den sista måltiden&quot;''

Jämför med en typisk medeltida målning, så ser du att djupet saknas i bilden:

[[File:Medieval painting in Canterbury Cathedral.jpg|640px|''Medeltida målning'']]


==Var det bara konst och kultur som påverkades?==

Historiskt sett så hade ingen i Europa gjort några upptäcktsfärder över haven sedan vikingatiden. Med renässansen återupptäcktes konsten att navigera med hjälp av kompass. Samtidigt som man lärde sig att rita skalenliga kartor. Den portugisiske kungen Henrik Sjöfararen blev den som sände ut fartyg längs Afrikas kuster och 1488 seglade portugisen Bartolomeu Dias som första europé runt Afrikas sydspets. 1492 seglade Christopher Columbus västerut på jakt efter en ny sjöväg till Indien. Istället hittade han Amerika. 1519 var Magellan den första som seglade jorden runt, även om han själv hann dö innan expeditionen återvände till Portugal tre år senare. Under renässansen var det främst Spanien och Portugal som utforskade världen och byggde fort och handelsstationer på viktiga knutpunkter. 

[[File:Columbus Taking Possession.jpg|634px|''Columbus erövrar Amerika'']]

''Columbus erövrar Amerika''

==Vad sa kyrkan?==

[[File:Luther95theses.jpg|205px|''Luther spikar upp teserna'']]

''Martin Luther spikar upp sina 95 teser i Wittenberg''

Under renässansen börjar fler tänka själva, inklusive prästerna. En känd präst var Martin Luther. Han blev ilsken över hur kyrkan hade förändrats från sitt ursprung och krävde förändringar. Något som skapade en &quot;Luthersk&quot;  rörelse som bröt sig fri från Påvens makt. Men kyrkan släppte inte ifrån sig makten så lät och skapade en &quot;motreformation&quot;. Något som var grunden till 30-åriga kriget vid renässansens slut.

Under renässansen uppfinner Gutenberg tryckpressen, något som gör att det för första gången blir förhållandevis billigt att sprida information och kunskap till en stor mängd människor på kort tid. Även detta motarbetades av kyrkan eftersom man även spred nya upptäckter inom vetenskapen som motsade sig det som stod i bibeln. Men kyrkan kämpade förgäves mot informationsspridningen. 

[[File:Printing machine of Johanes Gutenbrg1.jpg|457px|''Tryckpress'']]

''Tryckpress''

==Hade vi ingen renässans i Sverige?==

Renässansens viktigaste region var norra Italien. Därifrån spred den sig längs Medelhavets kust västerut. Till Spanien, Portugal och slutligen England, Nederländerna och en bit in i det som nu är Tyskland och Frankrike. Resten av Europa påverkades naturligtvis men inte så mycket att man helt klart kan säga att de hade en renässans.

Gustav Vasa blev kung under renässansen. Ofta sa man att en person var en renässanskung eller renässansfurste om personen kunde ovanligt mycket. Det kunde t.ex. gälla språk eller att kunna spela flera olika musikinstrument. Gustav Vasa var nog så långt från en renässanskung man kan tänka sig men hans äldsta son Erik talade finska och engelska förutom svenska och latin. I Sverige hade vi renässans fram till stormaktstidens början när &quot;barocken&quot; tog vid, fast eftersom den knappt märktes hos oss kallas den tiden istället ''Vasatid'' i våra historieböcker..

[[File:Erik XIV (1533-1577) Domenicus Verwildt.jpg|368px|''Erik XIV i typisk rustning för tiden'']]

''Erik XIV i typisk rustning för tiden''</text>
      <sha1>4d0z4h09nu8pd7q84m5ypuaw69ppy1s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Kvinnorna och renässansen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10212</id>
    <revision>
      <id>53160</id>
      <parentid>47851</parentid>
      <timestamp>2022-10-09T03:12:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <comment>ddn</comment>
      <origin>53160</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10122" sha1="qambdutqxxr4w0va2mg0uimwgxznxj8" xml:space="preserve">[[File:Gallerani drawing.jpg|444px|''Teckning av Cecilia Gallerani (?) ritad av Leonardo da Vinci, 1400-talet'']]

''Teckning av Cecilia Gallerani (?) ritad av Leonardo da Vinci, 1400-talet''

'''Hur gick det för kvinnorna? Fick kvinnorna någon renässans? Förbättrades deras liv jämfört med hur det var under medeltiden?'''


==Familjens kvinnor==

En kvinna spelade många olika roller i familjen. Först var hon en dotter, sedan en fru, mamma och eventuellt en änka. Männens roll var däremot kopplat till yrket. En man var präst, handelsman, bonde osv. Kvinnas roll var tydligare i rika familjer jämfört med fattiga. Den främsta orsaken var ekonomisk. Överklassens döttrar, hustrur och änkor hade rätt till en andel på familjens egendom. Därför betraktades kvinnorna i familjen som ett sätt att endera hålla fast vid egendomen, eller till och med öka den. I de fattiga böndernas familjer var kvinnan mer den som tog hand om familjen genom att sköta hushållet och jobba tillsammans med männen ute på fälten eller i butiken. Eftersom de inte ägde någon förmögenhet fanns det inte heller någon direkt anledning att kontrollera bondflickornas- och kvinnornas liv på samma sätt som man gjorde med flickor och kvinnor i rika familjer.


==Döttrarna==

[[File:Portrait of a Young Woman, probably Simonetta Vespucci.jpg|457px|''Simonetta Vespucci - sent 1400-tal'']]

''Simonetta Vespucci - sent 1400-tal''


En dotter kallades en &quot;jungfru&quot;, det vill säga en flicka som inte har deltagit i samlag ännu. Döttrar förväntades förbli jungfrur tills de var gifta, eller under resten av sitt liv, om de inte gifte sig. Den här tanken hade sina rötter i det kristna Nya Testamentet (den andra delen av Bibeln), i grekisk filosofi, och i skrifter av tidiga kristna ledare. I de skrifterna var det väldigt viktigt med en man som styrde familjen och samhället.

Runt tolvhundratalet fick kravet på oskuld för döttrar en ny inriktning  i Västeuropa. Först i högadelns hushåll men sedan också i fastighetsägande klasser bland präster, rika borgare och lågadel. Fastigheten ärvdes nästan uteslutande av manliga arvingar. Därför var det huvudsakliga syftet med döttrarna att fungera som brudar i äktenskap som länkade ihop två släkter. För att man skulle vara säker på att det var barn i rätt familj som ärvde fastigheten var det nödvändigt att brudens far kunde försäkra den blivande maken att dottern var oskuld.

Förutom att bevara sin oskuld, tvingades döttrarna lära sig de färdigheter som de senare skulle använda i äktenskapet. Viktigast var textila hantverk såsom spinning, vävning och broderi, som i vanligtvis lärdes ut av de äldre kvinnorna i hushållet. Unga flickor lärde sig också att hantera ekonomi, att övervaka anställda, och att vårda sjuka hushållsmedlemmar. Slutligen, var flickor instrueras i kyskhet (att avstå från samlag), lydnad och tystnad. Alla de kvaliteter som ansågs förbereda en dotter för sin roll som hustru.

Under renässansen blev begreppet ''heder'' samma sak som ''oskuld''. En kränkning av en dotters oskuld, genom att förföra henne före äktenskapet eller genom att våldta henne, drog inte bara vanära över flickan, utan också på alla hennes manliga anhöriga. Ett sätt för familjen att komma undan vanäran vid en våldtäkt var att skylla allt på dottern. Det var hennes fel att hon våldtogs. Då kunde hon kastas ut från familjen och de manliga anhöriga kunde ha hedern och äran kvar. Dotterns straff blev hårdare om hon kom från en rik familj jämfört med om hon kom från en fattig eftersom en adelsman hade en viktigare ställning i samhället än en bondflicka.

När en dotter övergetts av sin familj fanns det bara ett sätt kvar för henne att försörja sig och det var genom prostitution, att ha samlag med andra män mot betalning. 


==Äktenskapet==

[[File:Jacopo de' Barbari - An old man and a young woman (Philadelphia).jpg|479px|''En gammal man och en ung kvinna - 1503'']]

''En gammal man och en ung kvinna - 1503''


En kvinna hade nästan inget att säga till om när det gällde valet av hennes make. I de rika familjerna arrangerades de flesta äktenskapen av en kvinnas manliga släktingar, kanske i samråd med hennes mamma. Många kvinnor gifte sig med män de knappt kände eller aldrig hade träffat. I de flesta delarna av Europa gifte sig bönder av båda könen ganska sent (i tjugoårsåldern). I de rika familjerna gifte sig vanligtvis en tonårig flicka med en äldre man (kanske i sen tjugoårsåldern eller trettioårsåldern) som redan hade en skaffat sig en ställning inom handeln, regeringen, eller det aristokratiska samhället. Ibland kunde en ung kvinna gifte sig med en man som var mycket äldre och som redan hade varit gift. Under de omständigheterna är det svårt att veta om kärleken spelat någon roll i äktenskapet. Många överklassfruar och makar levde separata liv på grund av åldersskillnaden, att de inte kände varandra före äktenskapet, och deras mycket olika dagliga aktiviteter. Samarbete verkade vara mer möjligt i äktenskap bland de lägre klasserna, oavsett åldersskillnader. Ofta var makarna var engagerade i samma typ av yrke, till exempel kunde bägge vara skickliga hantverkare, eller så kunde de driva en krog eller en butik tillsammans.


===Hemgiften===

[[File:Arca de la Batalla de Anghiari (M.A.N. 51936) 01.jpg|307px|''Kista för hemgift'']]

''Kista för hemgift''

I de flesta områden i Europa var det så att när en kvinna av finare familj gifte sig, förväntades hon föra med sig en del av sin fars förmögenhet till sin nya mans hushåll. Detta kallades för  en ''hemgift''. Det var den del som representerade hennes arv när pappan någon gång skulle dö. Genom att få ut arvet i förskott klippte man samtidigt bort henne från pappans släkt och hon kunde aldrig mer ha några krav på pappan eller hans släktingar.

Hemgiftens skulle vara så liten som möjligt för att inte pappans familj skulle bli skuldsatta i onödan. Samtidigt skulle den vara så stor som möjligt för att locka till sig en friare från fin familj till dottern. Det handlade egentligen om ett sätt för pappan att ''sälja'' sin dotter. Ett äktenskap med en dotter från en rik familj kunde även föra med sig politiska allierade och tillgång till makt, förutom att  öka familjens förmögenhet. Om en kvinnas familj inte hade råd en make med hög status och från en fin familj, var hon tvungen att nöja sig med en mindre rik man som kunde köpas med en mindre hemgift.

Även bland de fattigaste av bönder förväntades en brud få några varor med sig som hemgift, även om det bara var ett fåtal krukor eller stolar att möblera sitt nya hem med.


===Hustrurna===


[[File:Pieter Bruegel II - Peasant Wedding Dance - Walters 37364.jpg|640px|''Bodbröllop'']]

''Bodbröllop''

En hustru hade många ansvarsområden när hon både hade ansvaret för- och arbetade i, ett hushåll. Bondkvinnor utförde flera uppgifter från att ta hand om får och en köksträdgård till ölbryggning och att hjälpa till med skörden. Fruar till hantverkare gjorde skickliga hantverk tillsammans med sina män, eller gjorde arbetet själva under sina män frånvaro. Ibland kunde kvinnor bli medlemmar i olika gillen på detta vis. Köpmännens fruar arbetade i butiken, hjälpte till att hålla konton eller hantera olika affärshandlingar. Fruar i de rikaste familjerna utförde samma textilarbeten som kvinnor överallt förväntades göra, men de gjorde i allmänhet lyxvaror såsom guldtrådsbroderier. Deras främsta uppgift var att sköta hushållet: se till inköp, lagring och påfyllning av varor. Dessutom förväntades de underhålla sina mäns besökare, övervaka tjänare och vårda de sjuka, vare sig de var anställda eller familjemedlemmar.


===Äktenskapsproblem===

[[File:Lucas Cranach d.Ä. - Alter Mann und junge Dirnen.jpg|640px|''Äldre män på bordell'']]

''Äldre män på bordell''

[[File:Lucas Cranach d.J. - Christus und die Ehebrecherin.jpg|640px|''Kvinna erkänner otrohet'']]

''Kvinna erkänner otrohet''

Präster och andra i samhällets ledning predikade hur viktigt det var att man och kvinna var gifta och samarbetade inom äktenskapet. Främst vände man sig mot otrohet (att ha sex utanför äktenskapet), bigami (att ha mer än en fru), att överge sin make eller maka och övergrepp inom äktenskapet. Otrohet var uteslutande kvinnans fel. I många europeiska länder straffades inte en man om han dödade sin fru efter det att han upptäckt att hon varit otrogen. Bland kvinnorna i Europas kungafamiljer var otrohet samma som förräderi mot landet och straffades med döden genom avrättning.

Samtidigt kunde männen regelbundet ägna sig åt äktenskapsbrott. Ibland med älskarinnor som bodde i familjens hem.Fruarna förväntades att uppfostra barn från dessa olagliga relationer sm om de vore deras egna. Den typen av arrangemang var mer typiska i rika familjer.

Bland de fattigare medborgarna bestod äktenskapliga problem oftast av bigami eller desertering. En man som tyckte att äktenskapet inte var bra kunde lämna sin församling och gifta om sig på en mer avlägsen plats. Eller så kunde en man lämna sin fru om han inte orkade med henne. I bägge fallen saknade kvinnan lagliga rättigheter och hon drabbades av svåra ekonomiska förhållanden.

Varför skilde de sig inte? Inom den katolska kyrkan kan man inte skilja sig.


==Slutsats==

Det var ingen renässans för kvinnorna. I bästa fall fick de behålla de rättigheter de hade under medeltiden, vilket var fallet i de fattiga bondfamiljerna Eller så blev hon en värdefull sak som användes för att skapa band mellan familjer och föda fram arvingar till mannen, vilket var fallet inom de rika familjerna och familjerna med hög status i samhället. Det här var grunden till en kvinnosyn som skulle följa med ända in i 1900-talet.

[[File:Wassilij Wladimirowitsch Pukirew 001.jpg|603px|''Kvinna packar hemgiftskistan 1800-tal'']]

''Kvinna packar hemgiftskistan 1800-tal''</text>
      <sha1>qambdutqxxr4w0va2mg0uimwgxznxj8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Renässansen i nya världen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10213</id>
    <revision>
      <id>46474</id>
      <parentid>46463</parentid>
      <timestamp>2016-01-09T09:32:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Utbildningens pånyttfödelse */</comment>
      <origin>46474</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14171" sha1="q1gorg46nwv6dg0xgsrjnga7il9nioi" xml:space="preserve">[[File:Col ind maid.jpg|479px|''Columbus och indiankvinna'']]

''Columbus och indiankvinna''

År 1492 var Columbus den första europén att upptäcka Amerika sedan vikingarna beträdde amerikansk mark. Även om Columbus själv alltid trodde att han hade nått Indien, förstod andra snart att han hade hittat en ny världsdel. Spanjorerna var först med att utnyttja den nya informationen. År 1492 hade spanjorerna återerövrat hela Iberiska halvön där Spanien och Portugal ligger. Därför hade landet stora mängder arbetslösa soldater som kunde skickas till andra europeiska länder. Soldater som Spanien senare kunde skicka iväg till nya världen på andra sidan Atlanten, där de kunde föra krig mot indianerna och erövra nya områden. År 1510 hade alla av de mäktigare nationerna skickat minst en expedition till den nya världen. Portugal, den enda nation som utmanade Spaniens dominans i Amerika på allvar, var till och med på väg att kolonisera Brasilien. Ändå var det spanjorerna som i slutändan skulle förändra Sydamerika på ett fruktansvärt sätt.


==Amerikas kollaps==

[[File:110 - Cuzco - Juillet 2009.jpg|320px|''Kallmurad vägg i Cuzco'']]

''Kallmurad vägg i Cuzco''

1492 höll Sydamerikas nationer fortfarande på att formas. Bergskedjan Anderna längs västkusten hade varit flera olika civilisationers vagga medan Amazonas regnskogar och de södra lågländerna var hem för relativt enkla jordbrukssamhällen. När spanjorerna började utforska världsdelen krockade de med den största civilisation som någonsin frodats i Sydamerika, Inka.

Inkas civilisation byggde på tidigare högkulturers kunnande. Anderna är en stor utmaning även för moderna byggare, men det var Inkas förmåga att skapa funktionell infrastruktur som ledde till skapandet av deras enorma imperium. Inka byggda tempel, palats, fästningar och andra byggnader utan murbruk eller det vi ser som avancerad byggteknik.

Murarmästare högg varje stenblock som en pusselbit för att sedan passa ihop dem exakt i en konstruktion där man inte ens kunde få iin ett knivblad i skarvarna. Inkas byggare skapade också det största vägnätet som någon stenålderscivilisation någonsin utvecklat. På utsatta platser höggs vägarna direkt i branta klippor och vägaavsnitten kopplades samma med repbroar när de byggdes över djupa klyftor. Det var Inkas vägnät som tillät dem att flytta trupper snabbare än någon av sina motståndare. Det var deras vägar som tillät dem att bekämpa många grannstammar, utöka sitt imperium och dominera bergen i Sydamerika. De fyllde samma funktion för Inka som vägarna hade gjort för Rom under imperiets dagar.

[[File:Inca road system map-en.svg|388px|''Karta över Inkas vägnät'']]

''Karta över Inkas vägnät''

Allt detta kom till ett tvärt avslut år 1532 när Francisco Pizarro ledde hundra soldater och 62 ryttare till häst in i mitten av Inkas territorium. Pizarro hade hoppats att dra nytta av Inkas inbördeskrig och mejsla ut ett område för sig själv och sina män som han kunde bli guvernör över. Tyvärr hade Inka-kejsaren Atahualpa just besegrat sin bror och blivit ensam härskare över Inkariket. Han var på hemväg efter det sista slaget tillsammans med sina 80 000 krigare när han hörde att Pizarro var på väg.

Atahualpa hade tillförlitliga underrättelser om spanjorerna och var glad över att se dem. Han och hans rådgivare planerade nämligen att ta flera spanjorer till fånga och döda resten. Sedan tänkte de använda sig av spanska teknik för att fortsätta med sina erövringar av grannstammarna. Pizarro hade å andra sidan satsat allt han hade på expeditionen så han fortsatte vidare in i hjärtat av Inkas territorium. Det blev mer och mer uppenbart för honom under färden att inkafolket saknade anledning (eller intresse) att hålla dem vid liv om de tillfångatogs vid en konfrontation. Då han saknade förmågan att fly från Inkans arméer inne i deras eget territorium inväntade han istället gynnsamma förhållanden medan han gjorde upp planer för en djärv attack.

[[File:Inca-Spanish confrontation.JPG|317px|''Atahualpa, strid'']]

''Atahualpa, strid''


Atahualpa var så säker på sin överlägsenhet att han gick med på att träffa Pizarro i staden Cajamarca. Till skydd hade han bara med sig sitt stora personliga följe. Pizarros styrkor var ivrig med att provocera fram en avgörande konflikt för att på det viset rädda deras liv. Därför krävde de att Atahualpa accepterade kungen av Spanien som sin härskare och konverterade till kristendomen. Upprörd över den lilla spanska skarans djärvhet vägrade Atahualpa. Men den teknik och taktik spanjorerna använde var tillräcklig för att övervinna de krigare som Atahualpa hade fört med sig. Samtliga slaktades som boskap av spanjorerna samtidigt som inte en enda spanjor dödades. Atahualpa var tvungen att betala en lösen för sig själv genom att fylla sin stora fängelsecell med guld. Trots att han uppfyllde sitt löfte dömde Pizarro Atahualpa till döden för att ha försökt döda honom och Atahualpa avrättades. Spanjorerna erövrade Inkas huvudstad Cuzco år 1533. Sydamerika skulle hädanefter styras av spanjorerna, och detta markerade effektivt slutet på Inkariket.

[[File:Cajamarca Cuartorescate Atahualpa lou.jpg|320px|''Atahualpas fängelsecell, utsida'']]

''Atahualpas fängelsecell, utsida''

[[File:Cajamarca - el cuarto del rescate.jpg|320px|''Atahualpas fängelsecell, insida'']]

''Atahualpas fängelsecell, insida''

Detta var ändå inte det värsta som skulle drabba folket i Sydamerika. Även om vi inte vet säkert hur stor den inhemska befolkningen var, tror man att befolkningen var mellan 10 till 50 miljoner. Oavsett hur många européer som hade migrerat till Sydamerika, skulle de ändå ha varit en liten minoritet. Indianerna skulle ha varit tvungna att ta itu med många nya idéer och företeelser som de inte var förberedda på 1492. De skulle ändå ha varit den dominerande kulturen, även om den skulle förändras.

[[File:Wiraquchakuna qusquta atipan.gif|320px|''Cusco, strid'']]

''Cusco, strid''

I själva verket hände något helt annat. De bakterier som spanjorerna förde med sig, bland annat mässling och smittkoppor, var helt nya för indianerna. De hade ingen immunitet som helst mot dem och dog som flugor. Miljoner av dem. Vid folkräkningen 1650 fanns bara 8 miljoner infödda i Nord- och Sydamerika tillsammans. Och deras antal fortsatte att minska fram till 1900-talet. Resultatet blev en förändring av befolkningens sammansättning. Pressad mellan invandringen av europeiska kolonisatörer, tvångsinvandringen av afrikanska slavar och kollapsen av de inhemska samhällena försvann nästan de infödda kulturerna. Istället blev den europeiska kulturen helt dominerande i Sydamerika. Detta var hur Amerika gick in i renässansen - inte genom en naturlig utveckling, utan som resultatet av en demografisk katastrof.


==Nationalismens födelse==

[[File:Fundacion de Santiago.jpg|600px|''Grundandet av Santiago'']]

''Grundandet av Santiago''

I Europa stabiliserades regioner och gränser av ''nationalismen''. Faktiskt så mycket att det har varit mycket få förändringar på kartan över Europa sedan den tiden. Även om Napoleonkrigen och andra världskriget kan ha förändrat gränserna under några år har Europas karta varit helt igenkännbar sedan 1500-talet. Till skillnad från Europa, påverkade nationalismen Amerika rejält.

När spanjorerna landade i Sydamerika fanns det inga allmänt vedertagna gränser. Inte heller var spanjorerna särskilt intresserade av att rita ut dem - Spanien var främst av allt intresserat av något som skulle hjälpa landet till seger i krigen i Europa. Successivt började gränser ändå att bildas under århundraden av spansk kontroll. Spanska tjänstemän var främst intresserade av att utnyttja Sydamerika för jordbruk och för byggandet av gruvor. Från dem fick de exportprodukter som kunde skickas tillbaka till Spanien billigt. Detta var orsaken till den relativt långsamma sociala utvecklingen i hela Sydamerika. Särskilt jämfört med mer dynamiska händelser som genomdrevs av flera europeiska länder när de utmanade Spanien i styrning av Nordamerika. Den sydamerikanska ekonomin drabbades också eftersom den till stor del sågs som en handelsvara som kunde utnyttjas för att förbättra ekonomin i moderlandet Spanien.


==Utbildningens pånyttfödelse==

Även om européerna utvecklade tryckpressen i slutet av medeltiden, en uppfinning som bidrog till att främja lärandet i renässansen, hade den förvånansvärt liten påverkan på Sydamerika. I viss mån var spanjorerna mindre engagerade i tryckning och läsning än andra europeiska nationer, men detta kan inte helt förklara den långsamma utvecklingstakten i Sydamerika eftersom många av de viktigaste spanska städer hade tryckerier som grundats under 1500-talet, precis som sina tyska, franska, italienska och engelska motsvarigheter. Man började inte bygga tryckerier på landsbygden i någon större utsträckning förrän industriella revolutionen.

En anledning tycks vara att trots att de startade samtidigt som  andra nationer, hade den spanska en grundläggande skillnad jämfört med sina konkurrenter. Spaniens tryckpressar i Nordamerika (och hemma) tryckte nästan uteslutande religiöst material. ''Humanismen'', renässansens ideal, följde inte med till den nya världen.

Som jämförelse byggde de franska och engelska kolonierna i Nordamerika upp sina tryckerier under hela 1600-talet. De publicerade en blandning av religiösa och vanliga böcker. De visade ett aktivt intresse för den europeiska kulturen inklusive de intellektuellas tankar, något som de kunde mångfaldiga snabbt i sina tryckpressar. Resultatet var förutsägbart. Medan den spanska och den portugisiska kulturen var mycket framgångsrik i Sydamerika, skulle de kulturerna bara bli en avlägsen släkting till de mer avancerade staterna i Nordamerika vars utveckling snabbt dundrade framåt, både tekniskt och socialt.

==Ekonomisk tillväxt och Sedlar==

[[File:Spanish Galleon Firing its Cannon.jpg|556px|''Spansk galjon öppnar eld'']]

''Spansk galjon öppnar eld''

''Merkantilismen'' var den dominerande nationalekonomi europeiska filosofin vid mitten av 1500-talet. Den ville berika staten genom förvärv av pengar och ädelmetaller. Därför ansågs nyckeln till en sund ekonomi vara en positiv obalans i handelsbalansen. Om du tog in mer pengar genom handel med andra än du spenderat på de varor du köpt från dem, hade du bokstavligen tjäna pengar.

Eftersom Sydamerika var en spansk koloni, var det väntat att det uppstod enorma handelsunderskott till Spanien. Eftersom syftet med kolonin var att tjäna pengar till kungen. Man införde många stränga handelsregler för att försäkra sig om att Spanien kunde göra så stor förtjänst som möjligt på sina kolonier. Till exempel var det endast tillåtet för spanska kolonier att handla med andra spanska kolonier (vid behov) och helst med Spanien självt. Spaniens framgång med att begränsa koloniernas handel blev i slutändan det som visade på de grundläggande bristerna i Merkantilismens teorier.

Sydamerika användes som en källa för råvaror som kunde köpas relativt billigt av Spanien. Dessa råvaror förvandlades till tillverkade varor i Spanien. Varor som de sedan sålde till andra nationer (och tillbaka till de sydamerikanska kolonierna) till en betydande vinst. Den största export från Sydamerika var bokstavligen kontanter.

[[File:KarolusEtIoana real Mejico.jpg|320px|''Spanska silvermynt 1400-talet'']]

''Spanska silvermynt 1400-talet''

År 1546 öppnade Spanjorerna en gruvstad i Potosí i det som nu är Bolivia. Det blev den mest produktiva silvergruvan i världshistorien och gjorde att Spanien flödades över med ofattbara rikedomar. Potosí skulle leverera silver till Spanien under mer än 200 år innan gruvorna slutligen var tömda. Silvret finansierade krig och den ekonomiska utvecklingen på nivåer som skulle varit ofattbara en generation innan. Det var en merkantilists dröm som gick i uppfyllelse.

Ändå blev inte Spanien den nation som dominerade ekonomin under den här perioden, som merkantilisterna förutspått. Varför? Under 1500-talet drev ädelmetaller fram Spanien som en kontinental stormakt, som förväntat. Men på 1600-talet orsakade Sydamerikanskt silver en massiv ''inflation'' som åt upp Spaniens ekonomi. När priserna steg kunde Spanien köpa mindre och mindre med sina stora mängder silver, och den spanska kronan fann att den var tvungen att betala mer och mer för varje år, bara för att behålla sina arméer och sin byråkrati på samma nivå.

Detta skapade i slutändan en kris. Spanien strävade efter att ta herraväldet över Europa, men fann att silverleveranserna inte längre kunde köpa de män och det material som behövdes. Men i stället för att minska sina utgifter, var den spanska kronan fast beslutna att ta kontroll över hela den europeiska kontinenten. År 1690, medan Potosí:s silver fortfarande översvämmade Spanien, blev europeiska banker slutligen trötta på Spaniens nu kronisk oförmåga att betala sina skulder och slutade låna ut pengar till landet. Den spanska ekonomin kollapsade och Spanien skulle aldrig mer utmana Storbritannien, Frankrike och Tyskland för dominans i Europa på allvar.

Spaniens plundring av Sydamerikas silver förstörde till slut Spanien, och sydamerikanerna gynnades inte mycket heller. Som jämförelse skulle den pappersvaluta som utfärdades av det kontantfattiga USA några hundra år senare ge en mycket mer solid grund för ekonomiska aktiviteter än Sydamerikas ädelmetaller någonsin gav. Överflödet av ädelmetaller i Sydamerika försenade deras användning av sedlar och höll tillbaka både Sydamerikas och Spaniens ekonomiska utveckling under större delen av renässansen.

[[File:SA 4911-Anno 1581. De afzwering van Filips II.jpg|800px|''Spanske kungen Filip II avsäger sig kronan 1581'']]

''Spanske kungen Filip II avsäger sig kronan 1581''</text>
      <sha1>q1gorg46nwv6dg0xgsrjnga7il9nioi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Nya världen före Columbus</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10214</id>
    <revision>
      <id>46466</id>
      <parentid>46465</parentid>
      <timestamp>2016-01-08T19:26:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Lagt till bilder</comment>
      <origin>46466</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18519" sha1="m9ss32nlgc714o8mvul5mak0kg21ikv" xml:space="preserve">[[File:Poblamiento_de_America_-_Teor%C3%ADa_P_Tard%C3%ADo.png|thumb|right|500px|''En teori är att de första människorna gick till fots över det torrlagda Beringssund in i Alaska.'']]

==De första amerikanerna==

Någon gång runt 12 000 f. Kr. i slutet av senaste istiden, kom en grupp jägare från Asien till Nordamerika. Man vet inte säkert hur de kom fram. De kanske tog sig fram längs isranden i Stilla Havet i små båtar ungefär som inuiter och eskimåer gjort ända fram till vår tid, eller de kanske gick till fots över Beringssund. Under istiden var havsnivån mycket lägre eftersom så mycket av havens vatten var infruset i glaciärer på land att det gick att gå torrskodd från Asien till Amerika. Kanske människor kom invandrande på bägge sätten, vi vet inte. Vi vet inte ens säkert om det kanske fanns grupper av människor som kom ändå tidigare, för mer än 30 000 år sedan, som fynd i Sydamerika visar på (Pedra Furada i Brasilien och Monte Verde i Chile). Språkforskare är säkra på att det var totalt tre vågor av invandrare som kom eftersom det finns tre stora språkvarianter som talas av indianerna: en längs norra Kanadas kuster, en längs Nordamerikas västkust och en som talas i resten av Nord- och Sydamerika.


De människor som kom till Amerika fick uppleva en värld helt olik den vi ser om vi åker dit. På slätterna betade mammutar tillsammans med jättebisonoxar, två olika sorters kameler och tre olika sorters hästar. I skogarna fanns mastodonter och bävrar lika stora som en normalstor vardagsrumssoffa. Fyra olika typer av jättesengångare, den största vägde lika mycket som två elefanter, vandrade omkring i skogarnas skydd.  Man kunde hitta trubbnosiga björnar som var dubbelt så stora som dagens grizzlybjörnar och sabeltandade tigrar som, tillsammans med geparder, jagade djuren på slätterna. 

[[File:La Brea Tar Pits.jpg|800px|''Sabeltandade tigrar närmar sig en jättesengångare som fångats i en tjärsjö'']]

''Sabeltandade tigrar närmar sig en jättesengångare som fångats i en tjärsjö''


Om du någon gång sett ”''Ice age''” filmerna syns det att de utspelar sig i Nordamerika eftersom man ser sabeltandade tigrar, jättesengångare och jättebältor, djur som bara fanns i Amerika. Mammut är det enda större djur i filmerna som också fanns i Asien och Europa.


Alla dessa olika djur jagades av människorna och merparten dog ut under perioden från strax efter det att människorna kom till Amerika, fram till 11 000 f. Kr.  Forskarna tror inte att hela skulden kan läggas på nykomlingarna, utan klimatförändringar när istiden gick mot sitt slut gjorde det svårare för många av de stora djuren att överleva och människornas jakt kan ha varit det som slutligen drev dem till utrotning under en period av tusen år. Enda undantaget var jättebison som indianerna fortsatte att jaga i tre tusen år till innan även de utrotades. Att människan måste ha varit viktig vid utrotning av alla dessa djur förstår man om man betänker att djuren redan överlevt 22 tidigare istider, det enda som skilde denna 23:e gång var att det också fanns mänskliga jägare i Amerika. Det gick fort och tog rätt exakt 600 år, från 11 500 f. Kr till 10 900 f. Kr., för djuren att dö ut.

==Nordamerika==
[[File:Clovis_Point.jpg|thumb|129px|''Clovis spjutspets'']]
[[File:Folsom_point.png|thumb|129px|''Folsom spjutspets'']]


===Jägarna===

I Nordamerika fanns flera olika jägarkulturer som är unika för den världsdelen. &quot;Clovis&quot; gjorde stora spjutspetsar, ibland lika långa som en underarm, och var specialister på att jaga storvilt som mammutar. De fanns i mellersta Nordamerika runt 11 000 f.Kr. Dessa följdes av Folsom som var specialister på att jaga bison, ofta genom att jaga bisonflockarna över stup eller ut i mjuk sand i öknarnas utkanter, och sedan kom Goshen som antagligen utvecklades till de prärieindianer som européerna senare stötte på.


===Jordbrukarna===

Ursprungligen fanns inte så väldigt många olika grödor att odla. En viktig växt var faktiskt solrosor, annars var det mest olika sorters pumpor innan majsen infördes söderifrån. Det enda större djur som någonsin tämjdes av Nordamerikas indianer, förutom hund, var kalkon.


===Mississippi===

[[File:Serpent_Mound_(aerial_view).jpg|thumb|left|200px|Flygbild över Serpent Hill]] &lt;br /&gt;

Längs Mississippifloden fanns ett folk som byggde stora monument av jordhögar, den mest kända är ''Serpent Mound'' som man bara kan se tydligt från luften. När De Soto, den första europeiska äventyraren som kom till området på 1500-talet, följde floden fanns det så många städer och byar längs Mississippi att &quot;''om man stod i en stad kunde man se två eller tre andra från murarna''&quot;. Städerna var skyddade av murar som bestod av resta stockar (palissader) och höga jordhögar, något som man antar visar att städerna inte direkt var fredligt inställda till varandra. Det tog nästan hundra år innan nästa expedition kom dit och då var allting ödemark med några enstaka indianfamiljer som livnärde sig på att samla och jaga. Hundratusentals indianer hade dödats av de sjukdomar de vita förde med sig, främst smittkoppor, och bara några hundra indianer hade överlevt och tvingats till ett mer ålderdomligt sätt att överleva på.

==Mellanamerika==
[[File:Mesoamerica_english.PNG|thumb|left|200px|''Mellanamerika, Yucatánhalvön där Maya levde syns tydligt.'']] &lt;br /&gt;

Mellanamerika är den del av Nordamerika som finns från Rio Grande (gränsfloden mellan Mexiko och USA) i norr ner till Panamanäset (den smalaste landbiten före Sydamerika) i söder. Området är speciellt eftersom flera av Amerikas mest avancerade kulturer haft sitt ursprung här. Det bönderna odlade i Mellanamerika var bönor, squash och majs. 


===Olmeker===
[[File:Olmec_Head_8.jpg|thumb|right|200px|''Olmekhuvud'']] &lt;br /&gt;


Den första riktiga högkulturen som uppstår i Mellanamerika är Olmekerna. De dyker upp i en existerande jordbrukskultur där olika byar bråkar med varandra ungefär 1800 f. Kr. Olmekerna enar byarna och bildar ett rike olikt allt tidigare. Huvudstaden ligger i det som numera är Veracruz i Mexiko. Speciellt för olmekerna är deras gigantiska skulpterade stenhuvuden, ibland över två meter höga, med något afrikanska ansiktsdrag som gör att många misstänker att de egentligen kom från Afrika. Olmekerna trodde att gudarna kom från en jaguar som parat sig med en människa och bilder och statyer av jaguarer och jaguarbabysar är vanliga, liksom stelar, höga huggna stenar, med bilder föreställande gudar och olika texter. Olmekerna hade ett enkelt skriftspråk som forskare lyckades dechiffrera (tyda) 1993. Olmekerna försvann runt 300 f. Kr. och man tror att de kan ha slagits ihop med mayaindianerna som hade sin storhetstid då.

===Maya===

[[File:Can8602_02,_El_Castillo,_Chichen_Itza,_Maya_Ruins,_Yucatan_Peninsula,_Mexico.jpg|thumb|right|200px|''Mayatempel'']] &lt;br /&gt;

Huvudstaden i mayariket  hette Mutal, men vi kallar den Tikal. Den hade en befolkning på 70 000 människor i ett rike som hade 5-10 000 000 invånare och den låg och ligger ligger på Yucatánhalvön. En halvö som också grovt kan räknas som mayaindianernas land från runt 1600 f. Kr. Under tidens lopp hände det rätt ofta att de olika mayastäderna hamnade i krig med varandra så det är fel att säga att alla mayastäder lydde under en enda kung, det var mer ett förbund mellan städer där varje stad lydde under en egen kung.

Mayaindianerna var duktiga astronomer och redan tidigt i deras historia kunde de navigera på resor över haven ända ner till Sydamerika och senare upp till Olmekerna för handel. De byggde observatorier för att se vad som hände på stjärnhimlen och skapade en kalender som var mer exakt än något man skapat tidigare i Europa eller Asien. Deras samhälle leddes av präster som samarbetade med härskarna i städerna. I städerna fanns stora stenpyramider, rätt lika zigguraterna som byggdes i Mesopotamien och på pyramidernas toppar byggdes tempel till gudarna. Mayaindianerna uppfann siffran 0 före någon annan kultur och de hade också ett eget skriftspråk som forskarna kan läsa.

Runt år 900 e. kr. hade alla mayastäderna övergivits och djungeln började växa över dem igen. Varför övergavs städerna? Ingen vet säkert, men man tror att mayaindianerna helt enkelt använde alldeles för mycket av naturresurserna runtomkring sig. De högg ner skogarna för att skapa odlingsmark och det i sin tur gjorde att klimatet blev torrare. När sedan Yucatánhalvön drabbades av nästan 100 år av torka mellan 800-900 e. Kr. krossades hela kulturen genom inbördeskrig över de få resurser som fanns kvar och de som överlevde svält och krig tvingades att fly till andra områden för att överleva. På det viset föll ett imperium totalt i glömska.

===Aztekerna===

[[File:Codex Magliabechiano (141 cropped).jpg|thumb|200px|''Människooffer'']]

Aztekerna var ett folk som hade sitt viktigaste område i det som numera är Mexiko och det riket fanns från 1200-talet till 1521, när spanjoren Cortez anföll. Då fanns över 6 000 000 människor i riket.

Det var riskfyllt att bosätta sig i Mexikodalen som ligger över 2 000 meter över havet. Höjden gör att det är kallt och frost skadar ofta skördarna samtidigt som det regnar sällan. För att spara vatten odlade man på terrasser. Man skapade tillverkade öar i de grunda sjöarna och träskmarkerna genom att muddra upp lera till stora högar som man kunde odla på. Detta kallas &quot;''chinampa''&quot; odling. Mellan öarna bildades kanaler som man kunde frakta grödorna på i grundgående båtar. Systemet fungerade bra och gav 2-3 skördar varje år. 

Det viktigaste området fanns runt Texcocosjön och med tiden byggdes olika stadsstater upp i området där varje stad var ett litet rike. Dessa slogs samman och tre olika riken bildades, riken som samarbetade med att besegra sina grannar och den erövringen gick fort, ända tills spanjorerna kom. Det var spanjorerna som gav denna koalition av tre riken samlingsnamnet &quot;Azteker&quot;.

En viktig del av aztekernas religion var att offra människor till solen. Man trodde nämligen att solen, guden Huitzilopochtli, inte skulle gå upp igen annars och människor offrades i tusental på stenaltaren uppe i templen på de höga stenpyramiderna man byggt till gudarnas ära.  De man offrade var krigsfångar och för att inte människorna skulle ta slut var aztekerna konstant i krig med sina grannar. Det är känt att man ibland offrade så mycket som 20 000 människor vid en enda ceremoni.

==Sydamerika==

Det tog ungefär 1000 år för människor att vandra från Nordamerikas inre ner till Sydamerikas sydspets i Patagonien. Då, runt 10 000 f. Kr. var befolkningen i Syd- och Nordamerika tillsammans ungefär 10 000 000 indianer.


=== Norte Chico ===

[[File:Caral 9.jpg|1024px|''Panorama över byn Caral vid Norte Chico i Atacama. Den var bebodd 2627 f. Kr. till 2020 f. Kr.'']]

''Panorama över byn Caral vid Norte Chico i Atacama. Den var bebodd 2627 f. Kr. till 2020 f. Kr.''

Atacamaöknen, som ligger längs kusten mellan Peru och Stilla havet, är en av jordens torraste platser trots att den ligger så nära havet. Ändå är det här man hittat några av de äldsta byarna i Sydamerika och de är byggda 3000–1800 f. Kr. Byborna här levde på – ansjovis. En fisk som det fanns oräkneliga mängder av ända fram till 1900-talets mitt. Man tillverkade mumier av de döda och hade viss handel med folk i inlandet och Anderna. Här finns också de första spåren av konstbevattning när man försökt leda vatten från de få åarna från Anderna ut på fälten. Det man främst odlade verkar ha varit bomull. Kläder, nät och rep byttes mot fisk från fiskarna.

===Tiwanaku och wari===

[[File:Huari-with-tiahuanaco.png|thumb|left|200px|''Karta som visar var Tiwanaku och wari levde.'']] &lt;br /&gt;
[[File:Zonnepoort_tiwanaku.jpg|thumb|right|200px|''Solporten vid Titikakasjön, en rest från Tiwanaku'']] &lt;br /&gt;

Under perioden 800 f. Kr. och 1000 e. Kr. uppstod ett rike runt Titikakasjön som hette Tiwanaku. Titikakasjön är så stor att vattnet fungerar som värmeelement på vintern. Klimatet blir litet varmare än i omgivningen så man kan odla litet längre på året än normalt. Tiwanaku byggde palats och hamnar vid sjöns stränder. I staden bodde över 100 000 personer och en kvarts miljon till levde i omgivningarna runt sjön. Tiwinaku blev en viktig handelsplats där handelsmän från kusten kunde byta fisk mot kläder, fisknät, lamakött och annat från bergsborna, eller frukt och grönsaker från bönderna som odlade Titikakasjöns stränder.

Väster och norr om Tiwanaku fanns ett annat rike som hette Wari och som sträckte sig norrut längs Anderna. Wari var en militärstat. Man byggde gränsfort enligt en gemensam ritning vilket gjorde att alla var likadana. I huvudstaden Wari, som låg där Ayacusco ligger nu, byggdes hus som var sex våningar höga. Fasaderna täcktes med vit kalk så att staden verkligen sken i solljuset.

En extrem el Niño uppstod ungefär 1000 e. Kr. och torkan som följde med den förstörde fälten under mer än tio år i sträck. När det inte gick att odla svalt befolkningen och på bara några år gick både Tiwanaku och wari under.

===Amazonia===

Från Amazonflodens mynning och sedan upp längs floden, ända till Anderna, fanns indianbosättningar där man levde på en kombination av odlade växter och det floden gav. Ofta planterades träd med ätbara frukter, till skillnad från vanligt jordbruk. Man använde sig av floden och alla biflödena som en motorväg för handel och krigföring. Framförallt vid flodmynningen bildades olika småriken och man tror att det levde runt 100 000 människor där år 1000 e. Kr och mer än 400 000 indianer längs flodens sträckning inåt landet.

===Inka===

[[File:Inca_road_system_map-en.svg|thumb|right|500px|''Karta över inkans vägnät i Anderna'']]


Inka sägs ha börjat med att fyra bröder och fyra systrar flyttade från Titikakasjöns stränder till Cusco ungefär 1200 e. Kr På den tiden bestod Cusco av ett flertal mindre byar som Inkafamiljen erövrade. Familjen härskade fredligt över Cusco fram till år 1438 när en fientlig kung, Chanka, anföll dem norrifrån. Kung Wiraqocha Inka flydde tillsammans med familjen men hans yngste son Inka Cusi Yupanki valde att slåss, och besegrade Chanka och hans generaler som samtliga flåddes som straff. Deras skinn sparades som troféer i det kungliga palatset. Från den dagen drev han sin far och sina bröder i landsflykt, döpte om sig själv till Pachakuti – det betyder världsskakaren, sa sig vara solens son och bestämde sig för att erövra resten av världen.

Under de kommande 25 åren besegrade Inkans trupper by efter by. Ofta räckte det med hot, eller löften om Inkans mat och kunskaper, för att byar skulle låta Inkan härska över dem.

År 1463 lämnade Pachakuti över kontrollen av militären till sin son Thupa Inka och fortsatte själv med att bygga upp Cusco till en huvudstad i sten värd namnet. Hans byggteknik beundras än idag eftersom stenarna i murarna var så perfekt inpassade att man inte kan få in ett knivblad mellan dem.   Väggarna runt stadens torg täcktes med guld och torget täcktes med vit sand som burits upp ända från Stilla havets kust.

Cusco blev Inkans center och också navet för de olika inkavägarna som sträckte sig genom riket. Man hade inga riddjur utan löpare fick springa fram och tillbaka på de stenlagda vägarna för att inkans meddelanden skulle nå ut till alla de han härskade över. Vägarna var så välbyggda att många står kvar än idag trots att de inte underhållits på 500 år.

Inkan bestämde att allting i riket ägdes av honom och på det viset blev all mark hans. Bönderna blev avlönade arbetare, soldaterna fick betalt i form av mat och husrum när de skickades runt på vägarna. Inkan bestämde in i minsta detalj hur riket skulle styras. 

Inkan styrde med hård hand, men åstadkom något få härskare gjort före- eller efter honom, han utrotade hungern. I Inkans rike var alla mätta. De bönder som fick dålig skörd kunde hämta ut mat från Inkans förråd och de bönder som fick god skörd fick betala en del av sin skörd till inkan. 

Pachakuti dog 1471, hans son Thupa 1493. Då härskade Inka över i princip hela Anderna. Problemet var att Thupa hade över 60 söner och hade utsett mer än en av dem till efterträdare. Ett blodigt inbördeskrig började där olika adelsmän stödde olika söner. Kriget tog slut 1520 då sonen Wayna Chapaq  dödat alla konkurrenter, inklusive en del av sina syskon, för att sedan gifta sig med sin syster. Han reste norrut till Ecuador och byggde ett nytt slott där. Istället fick hans son Atawallpa (eller Atahualpa) ta över den militära makten i riket, men han misslyckades med sina försök att erövra land i djungeln och tappade mycket av sin fars stöd.

[[File:Atahualpa.jpg|200px|''Atawallpa / Atahualpa'']]

''Atawallpa / Atahualpa''


Wayna Chapaq  dog i smittkoppor 1525 tillsammans med 200 000 andra  och återigen stod Inkariket utan utsedd härskare. Atawallpa hade misslyckats och den som var näste i tur var Washkar (eller Huascar), son till sin pappa och faster. Återigen gav olika adelsmän stöd till olika parter och ännu ett inbördeskrig drabbade inkariket. Det varade i tre år och var synnerligen blodigt och brutalt. Det slutade i två slag. Först ett vid gränsen mellan Ecuador och Peru där över 16 000 soldater stupade, bland dem Washkars general. Efteråt högg Atawallpa av huvudet på generalen, placerade en skål inuti kraniet och använde det som mugg när han drack choklad. 1532 skedde det andra slaget när Atawallpa lurade in sin släkting i ett bakhåll. 35 000 soldater stupade. Washkar togs till fånga och fick se alla sina fruar och barn avrättas framför sig innan slutligen även han dödades. 

På vägen hem stannade Atawallpa till i den lilla byn Cajamarca med sin 80 000 man starka armé. Det var där, på torget, i Cajamarcas varma sand, han mötte Pizarro från Spanien och Sydamerikas historia tog en helt ny vändning.

[[File:Cajamarca Cuartorescate Atahualpa lou.jpg|640px|''Inkan Atawallpa / Atahualpas fängelse i Cajamarca.'']]

''Inkan Atawallpa / Atahualpas fängelse i Cajamarca.''</text>
      <sha1>m9ss32nlgc714o8mvul5mak0kg21ikv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Upplysningstiden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10216</id>
    <revision>
      <id>57248</id>
      <parentid>52297</parentid>
      <timestamp>2025-03-16T09:23:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Rysssland &gt; Ryssland</comment>
      <origin>57248</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11899" sha1="rqineg6ikb66s2hmh9qycfkztxvm1yc" xml:space="preserve">[[File:The XVIIIth century; its institutions, customs, and costumes France, 1700-1789 (1875) (14780805482).jpg|640px|''Högadeln, franskt 1700-tal'']]

''Högadeln, franskt 1700-tal''

==Varför började upplysningen?==

[[File:Louis XIV (Lefebvre).jpg|310px|''Ludvig XIV av Frankrike '']]

''Ludvig XIV av Frankrike - solkungen. Kung av Guds nåde''

Redan under senmedeltiden hade bönder börjat flytta från landsbygden och in till städerna i jakt på ökad frihet och bättre ekonomi. När både handel och kommunikation till städerna förbättrades under renässansen, så började även den vanliga stadsbon inse att saker och ting inte alltid behövde vara som de varit under århundraden. Nya stadgar kunde skrivas, nya regeringar bildas, nya lagar godkännas, nya företag grundas.

Det var inte bara kontakter med främmande kulturer som påverkade européerna. Nej, främst var det de rikedomar som kom tillbaka från Asien och Amerika som pressade fram en ny klass av köpmän i förgrunden. Deras nya rikedom tryckte undan den gamla aristokratin som hade sin makt i grundad på ägande av mark. Dessa köpmän hade egna idéer om vilken sorts värld de ville bo i, och de blev de som främst stod för förändring, i konsten, i regeringen och i ekonomin. 

De var naturligtvis övertygade om att deras inkomster var resultatet av deras egna hårda arbete, till skillnad från den ärvda förmögenhet som aristokraterna hade. Tanken att individen, och individens egen förmåga, blev det viktigaste för att förändra världen blev en europeisk grundtanke som finns kvar än idag.

Men de största hindren för att de nyrika handelsmännen skulle kunna förändra Europa var kungar med makt som getts av Gud och kyrkor som vägrade förändra sig. Trots motståndet var ändå trenden tydlig: individualism, frihet och förändring ersatte värderingar som auktoritet och tradition.


==Vad tyckte kyrkan?==

[[File:Joseph Hippolyte Guibert - Kardinal von Paris.jpg|440px|''Paris kardinal'']]

''Kardinalen av Paris''

Kyrkan insisterade på att den var den enda källan till sanningen och att alla som inte tyckte likadant var förbannade. Ändå var det uppenbart för alla någorlunda välutbildade personer att de flesta människorna på jorden inte var och aldrig hade varit kristna - men de hade ändå byggt stora och inspirerande civilisationer. Sådana tankar censurerades av kyrkan och aristokratin men författare och talare protesterade mot censuren och försökte undvika den på alla möjliga vis.


==Vad tyckte borgarna i städerna?==

Borgarna var smärtsamt medvetna om att de betalade skatt för att stödja en sagolikt dyr aristokrati som inte bidrog med någonting av värde för samhället och att dessa meningslösa aristokrater dessutom var ovilliga att dela makten med dem som faktiskt lyckats bli framgångsrika på egen kunskap. Framförallt i Frankrike fick borgarna stöd från de fattiga massorna som visserligen levde som sina förfäder alltid gjort men fick betala allt högre och högre skatter för varje år för att bekosta det otroliga lyxlivet drygt tusen adelsmän levde inne på slottet Versailles.

[[File:Vue aérienne du domaine de Versailles par ToucanWings - Creative Commons By Sa 3.0 - 135.jpg|640px|''Versailles, nutid '']]

''Versailles, nutid ''


==Vad tyckte aristokraterna?==

Märkligt nog var det bland de arbetsbefriade aristokraterna som de franska upplysningsfilosofer hittade några av sina tidigaste och mest entusiastiska anhängare. Även kungar kunde ibland lockas av argument som verkade underminera kyrkans myndighet. Det faktum att aristokraterna var fullständigt ovetande om hur osäker deras position i samhället egentligen var, gjorde dem övermodiga och intresserade av att syssla med de nya idéerna, bara för att de var nya och spännande. 


==Vad tyckte kungarna?==

[[File:Profile portrait of Catherine II by Fedor Rokotov (1763, Tretyakov gallery).jpg|423px|''Katarina II, den stora, av Ryssland. Upplyst despot.'']]

''Katarina II, den stora, av Rysssland. Upplyst despot.''

Under tidigare århundraden hade kungarna varit ''kung av Guds nåde''. Det vill säga, kungen var utsedd av Gud. Kritiserade man kungen så kritiserade man också Gud. Under upplysningen blir kungarna istället ''upplysta despoter''. Den upplyste despoten använder sin makt för att genomdriva reformer i staten, där tidigare adeln eller kyrkan stått emot sådana moderniseringar. Kungen förbättrade sina undersåtars vardagsliv, men ville inte släppa något av sin politiska makt ifrån sig, enligt principen: ''allt för folket, intet genom folket''.


==Vad tyckte Voltaire?==

[[File:Atelier de Nicolas de Largillière, portrait de Voltaire, détail (musée Carnavalet) -002.jpg|425px|''Voltaire '']]

''Voltaire ''

Voltaire var en fransk filosof som rörde sig vant i aristokratiska kretsar. Han åt middag vid deras bord, kunde ta sig en älskarinna ur en adelsfamilj och utväxla brev med kungar. Voltaire var emot enväldiga kungar men hade ingen tanke på att det skulle vara bra att återinföra den demokrati som fanns i antikens Aten. Han hade alldeles för lite tro på att vanliga människor skulle klara av det ansvaret. Istället tänkte han att det var utbildade och kunniga människor som skulle fås att inse att om man bara utgick från rim och reson skulle de kunna förbättra världen. Han tyckte inte om kyrkan och ett sätt för honom att undergräva kyrkans makt var att undergräva dess trovärdighet, och därför ägnade Voltaire en stor del av sin tid åt att angripa grunderna i den kristna tron.


==Vad tyckte Rosseau?==

[[File:Jean-Jacques Rousseau (painted portrait).jpg|431px|''Rosseau'']]

''Rosseau''

Voltaires främsta motståndare var upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau, som inte litade på aristokraterna eftersom han ansåg att de inte följde traditionella värderingar. Han motsatte sig teatern som var Voltaires livsnerv, undvek aristokratin som Voltaire uppvaktade och argumenterade för något farligt så som en demokratisk revolution. Rousseau betonade känslor och den sortens tankar blev en bidragande orsak till både upplysningen och dess efterföljare, romantiken. Medan Voltaire hävdade att jämställdhet var omöjligt, hävdade Rousseau att ojämlikhet inte bara var onaturligt, men det, om det tas för långt, gjorde det omöjligt att styra ett land på ett rättvist sätt. 
Trots alla deras personliga skillnader, och det faktum att de två delade fler värden än de velat erkänna, ansåg bägge att absolut monarki var farlig och ond, och avvisade kristendomen med sin ovilja att förändra sig.

===Vad var &quot;den ädle vilden&quot;?===

[[File:Benjamin west Death wolfe noble savage.jpg|207px|''Den ädle vilden'']]

''Den ädle vilden''

&quot;Den ädle vilden&quot; var en tanke om att naturfolk utanför civilisationen är främmande för sådant som krig och girighet, och att sådana problem inte uppstår förrän de träffar på västerlänningar eller andra civiliserade folk. Idén framfördes av Rousseau och påverkade hans syn på uppfostran, som han menade skulle vara fri. Tanken följde med i olika länders lagstiftning kring urbefolkningar. Bland annat Sverige hade en syn på samer att de skulle hållas separerade från den övriga befolkningen så mycket som möjligt.

==Vad tyckte Montesquieu?==

[[File:Montesquieu 1.png|400px|''Montesquieu'']]

''Montesquieu''

En annan upplysningsfilosof och kritiker av aristokratin var Charles-Louis de Secondat Montesquieu. Fastän han själv förespråkade aristokrati, blev hans teorier om frihet och om maktdelning både en viktig influens för liberalismen och för Amerikanska frihetskriget samt Franska revolutionen.

Med utgångspunkt från Montesquieus tankar delas traditionellt statsmakten upp i tre delar: den verkställande makten som vanligtvis är en regering eller president, den lagstiftande makten som vanligtvis är ett parlament, riksdag eller en kongress, och den dömande makten som vanligtvis är någon form av domstolsväsen. Dessa skall vara oberoende sinsemellan för att uppfylla kraven på maktdelning.

Maktdelning på olika sätt har förekommit sedan antiken, men vad Montesquieu gjorde var att ge det en vetenskaplig teori och förklara varför maktdelning är det bästa styrelseskicket. Grundtankarna är fundamentala för demokratibegreppet, även för de som inte delar hans syn på monarki, och används av alla moderna demokratier.


==Vad var arvet efter upplysningen?==

De första som tog till sig upplysningens idéer på allvar var de män som grundade de amerikanska staterna efter frihetskriget. De intellektuella ledarna för de amerikanska kolonierna drogs till upplysningens idéer. Visserligen grundades kolonierna av ledarna för olika religiösa övertygelser, men när det blev nödvändigt att enas mot England, var det uppenbart att ingen religiös tanke kan ha företräde framför de andra, och att det mest önskvärda kursen var att komma överens om att vara oense. Ingenting drev en större kil mellan kyrka och stat än insikten att ingen kyrka kan dominera denna nya stat.

Nästa land att anamma idéerna var Frankrike som fick sin revolution baserad på upplysningstidens tankar. Till skillnad från det som hände i Amerika misslyckades revolutionen och en ny kejsare steg upp på Frankrikes tron.

Idag ses upplysningen ofta som en historisk anomali, en kort tid när ett antal tänkare förgäves antog att det perfekta samhället kunde byggas på sunt förnuft och tolerans. Det var en fantasi som kollapsade mitt i franska revolutionens skräckvälde och trycktes undan av romantiken som svepte bort upplysningens tankegångar.

Men på många sätt har upplysningens tankar aldrig varit mer levande än nu. Begreppet ''mänskliga rättigheter'' som utvecklades då är fortfarande målet för förtryckta människor överallt på jorden. Rousseaus tankar om självstyre är så universella att till och med de värsta av nutidens tyranner måste dölja sina tyranni genom att påstå att de styr på ett demokratiskt vis, även när de inte gör det, för att komma undan dem. De här idéer är europeiska, men de har blivit globala. De har bildat de internationella ideal genom vilka moderna stater bedöms.

===Fanns upplysningen i Sverige?===

[[File:Gustav III Sweden.jpg|442px|''Gustav III, upplyst despot'']]

''Gustav III, upplyst despot''

Ser vi på Sverige under 1700-talet så styrdes landet av en riksdag bestående av två partier, hattar och mössor, under den här tiden. De var fiender till varandra och sökte sitt stöd hos Frankrike (hattarna) och Ryssland (mössorna). Knappt några av upplysningens tankar följde med i politiken. När Gustav III gjorde statskupp 1772 var han en stor motståndare till upplysningens idéer där alla människor hade samma värde. Själv ansåg han sig vara en ''upplyst despot''. När sedan franska revolutionen bröt ut var han allvarligt oroad för att de revolutionistiska upplysningstankarna också skulle nå vårt land.

[[File:Carolus Linnaeus by Hendrik Hollander 1853.jpg|344px|''Carl von Linné, världsberömd vetenskapsman'']]

''Carl von Linné, världsberömd vetenskapsman''

Om vi skall hitta upplysningens tankar i Sverige får vi gå till universiteten. Det var bland professorer, forskare och författare idéerna spreds. Mycket tack vare våra lagar kring tryckfrihet som gjorde Sverige unikt i Europa. Bland många kan nämnas Carl von Linné som utformade ett sätt att katalogisera världens olika växter och djur. Anders Celsius som skapade Celsiusskalan. Jonas Alströmmer som är känd för sitt stora intresse för jordbruk. Han populariserade odlandet av potatis som livsmedel och tog även fram nya odlingsmetoder.

Som en del av tidens anda grundades både ''Vitterhetsakademien'' och ''Kungliga Vetenskapsakademien'' under upplysningen.</text>
      <sha1>rqineg6ikb66s2hmh9qycfkztxvm1yc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Amerikanska revolutionen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10217</id>
    <revision>
      <id>49960</id>
      <parentid>49959</parentid>
      <timestamp>2021-01-20T21:39:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Savh</username>
        <id>2590</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Återställd till senaste redigering av Savh</comment>
      <origin>46483</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11661" sha1="hryk2nyubgjft58dbjobz4zr70nvcs7" xml:space="preserve">[[File:Emanuel Leutze (American, Schwäbisch Gmünd 1816–1868 Washington, D.C.) - Washington Crossing the Delaware - Google Art Project.jpg|640px|''Washington korsar Delawarefloden'']]

''Washington korsar Delawarefloden''

Sammanfattning: Den amerikanska revolutionen (1775-1783) är också känd som det amerikanska frihetskriget. Konflikten uppstod från växande spänningar mellan personer bosatta i Storbritanniens 13 nordamerikanska kolonierna och den koloniala regeringen, som representerade den brittiska kronan. Skärmytslingar startade mellan brittiska soldater och koloniala milismän i Lexington och Concord i April 1775. Den följande sommaren påbörjade rebellerna ett fullskaligt krig för sin självständighet. År 1778 gick Frankrike med i den amerikanska revolutionen på nybyggarnas sida. Det ändrade vad som i huvudsak varit ett inbördeskrig till en internationell konflikt. Efter det att fransk stöd till den kontinentala armén tvingat fram den brittiska kapitulation i Yorktown, Virginia, 1781, hade amerikanerna effektivt vunnit sin självständighet, men striderna var inte formellt avslutade förrän 1783.


==Hur började det?==

[[File:Boston Tea Party-Cooper.jpg|640px|''Boston Tea Party, män utklädda till indianer dumpar te i havet'']]

''Boston Tea Party - män utklädda till indianer dumpar te i havet''

spänningar hade byggts upp mellan nybyggare och de brittiska myndigheterna under mer än ett decennium före utbrottet av amerikanska revolutionen 1775. Den brittiska regeringen hade försökt att öka intäkterna genom att beskatta kolonierna och det  möttes med skarpa protester bland många kolonister. Kolonisterna klagade även på deras bristande representation i parlamentet och krävde samma rättigheter som andra brittiska medborgare. Kolonialt motstånd ledde till öppet våld år 1770, då brittiska soldater öppnade eld mot en pöbel av nybyggare och dödade fem män i vad som blev känt som ''Boston massakern''.

Efter December 1773, när en grupp män från Boston, klädda som Mohawkindianer, bordade brittiska fartyg och dumpade 342 kistor te i Bostons hamn, antog  ett upprört parlamentet en rad åtgärder som syftade till att bekräfta imperiets makt i Massachusetts. 

Som svar möttes en grupp delegater som representerade kolonierna (inklusive George Washington från Virginia, John och Samuel Adams från Massachusetts, Patrick Henry från Virginia och John Jay från New York) i Philadelphia i September 1774 för att göra sina klagomål mot den brittiska kronan hörda.

Den här första kontinentala kongressen gick inte gå så långt som att kräva självständighet från Storbritannien. Däremot fördömde den beskattning utan representation, samt att den brittiska armén befann sig i kolonierna utan deras samtycke, och utfärdade dessutom en deklaration av rättigheter för varje medborgare, inklusive rätten till: liv, frihet, egendom, och till en rättegång med en jury.

Den kontinentala kongressen röstade för att träffas igen maj 1775 för att överväga ytterligare åtgärder, men vid det laget hade stridigheter redan brutit ut. Den 19 april drabbade lokala milismän samman med brittiska soldater i Lexington och Concord, Massachusetts. Det var de första skotten i frihetskriget.

[[File:Paul Revere's ride - NARA - 535721.jpg|474px|''Paul Reveres ritt där han meddelade att kriget börjat'']]

''Paul Reveres ritt där han meddelade att kriget börjat''


==Frihetsförklaringen (1775-76)==

[[File:Sprit of '76.2.jpeg|445px|''Spirit of -76, känd målning'']]

''Spirit of -76, känd målning''

När delegaterna för andra kontinentala kongressen samlades i Philadelphia, fanns nya personer med. Bland annat Benjamin Franklin och Thomas Jefferson. Man röstade för att bilda en kontinental armé, med Washington som dess överbefälhavare. Den 17 juni, i revolutionens första stora strid, orsakade koloniala krafter stora förluster för General William Howes brittiska regemente uppe på Breed Hill i Boston. Striden, känd som ''slaget vid Bunker Hill'', slutade visserligen i brittiska seger, men gav kraft till revolutionens sak. Under hösten och vintern kämpade Washingtons styrkor för att hålla kvar de brittiska trupperna som fanns instängda Boston, men artilleri som erövrats vid Fort Ticonderoga i New York hjälpte till att rubba balansen i kampen vid slutet av vintern. Britterna evakuerade staden i mars 1776, medan general Howe och hans brittiska styrkor retirerar till Kanada för att förbereda en stor invasion av New York.

[[File:Battle of bunker hill by percy moran.jpg|581px|''Slaget vid Bunker Hill'']]

''Slaget vid Bunker Hill''

I juni 1776, medan frihetskriget rasade, hade en växande majoritet av kolonisterna börjat föredra självständighet från Storbritannien framför att tillhöra imperiet. Den 4 juli röstade den kontinentala kongressen för att man skulle anta självständighetsförklaringen, som utarbetats av en fem-manna kommitté om inkluderade både Franklin och John Adams men främst var skriven av Jefferson.

Samma månad skickade den brittiska regeringen en stor flotta tillsammans med mer än 34.000 soldater till New York, fast besluten att krossa upproret. I augusti mötte Howes rödrockar den kontinentala armén på Long Island. Washington tvingades evakuera sina trupper från New York under september. Trots att han tvingades över Delawarefloden slogs Washington tillbaka med en överraskningsattack i Trenton, New Jersey, på julaftonskväll och vann ännu en seger vid Princeton. Segrarna återupplivade rebellernas förhoppningar om en seger, innan kolonialarmen gick i vinterkvarter i Morristown.


==Vändpunkten vid Saratoga (1777-78)==

[[File:Riflemen at Saratoga.jpg|640px|''Amerikanska gevärsskyttar vid Saratoga'']]

''Amerikanska gevärsskyttar vid Saratoga''

De brittiska planerna för 1777 involverade två olika attacker som syftade till att separera New England, där upproret haft mest folkligt stöd, från de andra kolonierna i en kniptångsmanöver. För detta ändamål  marscherade General John Burgoynes armé söderut från Kanada mot ett planerat möte med Howes styrkor vid Hudsonfloden. Burgoynes män delade ut en förödande förlust för amerikanerna i juli när de återtog Fort Ticonderoga från kolonisterna, medan Howe beslutade att flytta sina trupper söderut från New York för att möta Washingtons armé nära Chesapeake Bay. Britterna besegrade amerikanerna på Brandywine Creek, Pennsylvania den 11 september och marscherade in i Philadelphia den 25 september. Washington återhämtade sig och anföll Germantown i början av oktober innan han gick in i vinterkvarter i närheten av Valley Forge.


[[File:Valley Forge oven and cabins.jpg|640px|''Valley Forge, nutid'']]

''Valley Forge, nutid''

[[File:Washington and Lafayette at Valley Forge.jpg|640px|''Washington och Lafayette i Valley Forge'']]

''Washington och Lafayette i Valley Forge''

Howes truppförflyttning hade lämnat Burgoyne armé oskyddad nära Saratoga, New York, och britterna drabbades av konsekvenserna av detta den 19 september, när en amerikansk styrka under General Horatio Gates besegrade dem vid Freemans Farm. Striden är känd som ''det första slaget vid Saratoga''. Efter att ha lidit ännu ett nederlag den 7 oktober på Bemis Heights, kallat ''andra slaget vid Saratoga'', kapitulerade Burgoyne den 17 oktober med sina återstående trupper. Den amerikanska segern vid Saratoga skulle visa sig vara en vändpunkt i den amerikanska revolutionen. Efter den segern valde Frankrike, som i hemlighet hjälpt rebellerna sedan 1776, att öppet gå in i kriget på den amerikanska sidan. Även om Frankrike inte formellt skulle förklara krig mot Storbritannien förrän juni 1778. Den amerikanska revolutionen, som hade börjat som ett inbördeskrig mellan Storbritannien och dess kolonier, hade bli ett världskrig.


==Stopp i norr men framgång i söder (1778-81)==

Washingtons trupper hade dragit nytta av den långa, hårda vintern i Valley Forge genom att arbeta med både sin träning och sin disciplin. Till sin hjälp hade de den preussiska militärofficer Baron Friedrich von Steuben och den fransk aristokraten markis de Lafayette. Den 28 juni 1778 hade brittiska styrkor under Sir Henry Clinton, som hade ersatt Howe som överbefälhavare, försökt dra sig ur Philadelphia mot New York. Washingtons armé anföll dem nära Monmouth, New Jersey. Striden avslutade oavgjort. Amerikanerna höll sin mark, men Clinton lyckades transportera sin armé och sina förnödenheter säkert till New York. Den 8 juli kom en fransk flotta, under befäl av den Comte d'Estaing, utanför Atlantkusten, redo att slåss med britterna. En gemensam attack mot britterna i Newport, Rhode Island, i slutet av juli misslyckades, och kriget gick in i ett dödläge i norr.

Amerikanerna drabbades av en rad bakslag 1779-1781, däribland  General Benedict Arnolds avhopp till den brittiska sidan och det första allvarliga myteriet inom den kontinentala armén. I söder ockuperade britterna Georgia i början av 1779 och erövrade Charleston, South Carolina, i maj 1780. Därefter började Brittiska styrkor under Lord Charles Cornwallis en offensiv i regionen och krossade Gates amerikanska trupper i Camden i mitten av augusti, men amerikanerna tog en seger över regeringstrogna styrkor på King's Mountain i början av oktober. Nathanael Green ersatte Gates som den amerikanska befälhavaren i Syd i december. Under Greens befäl fick General Daniel Morgan en seger mot en brittisk styrka ledd av överste Banastre Tarleton vid Cowpens, South Carolina, den 17 januari 1781.


==Kriget går mot sitt slut (1781-83)==

[[File:Surrender of Lord Cornwallis.jpg|640px|''Cornwallis kapitulerar vid Yorktown'']]

''Cornwallis kapitulerar vid Yorktown''

Under hösten 1781, hade Greenes amerikanska styrkor lyckats tvinga Cornwallis och hans män att dra sig tillbaka till Virginias Yorktown-halvö, nära den plats där floden York River mynnar ut Chesapeake Bay. Med stöd av en fransk armé under befäl av General Jean Baptiste de Rochambeau marscherade Washington mot Yorktown med totalt cirka 14.000 soldater, medan en flotta av 36 franska krigsfartyg till havs hindrat brittiska förstärkninger eller evakueringsförsök. Instängd och övermannad var Cornwallis tvingad att kapitulera med hela sin armé den 19 oktober. En påstådd sjukdom gjorde att den brittiska generalen skickade sin ställföreträdare, Charles O'Hara, med beskedet till Washington. 

Även om det amerikanska självständighetssträvandet effektivt segrat i Yorktown, menade samtida bedömare att den avgörande segern ännu inte uppnåtts. Brittiska styrkor förblev stationerade runt Charleston, och huvudarmén var fortfarande stationerad i New York. Även om ingendera sidan vidtog några kraftfulla åtgärder under större delen av de kommande två åren, pekade det brittiska avlägsnandet av sina trupper från Charleston och Savannah i slutet av 1782 äntligen på konfliktens slut.

Brittiska och amerikanska förhandlare i Paris undertecknade preliminära fredsvillkor sent i november samma år och i Parisfördraget den 3 september 1783 erkände slutligen Storbritannien formellt Förenta staternas självständighet. Samtidigt undertecknade Storbritannien separata fredsfördrag med Frankrike och Spanien, som hade kommit in i konflikten 1779, vilket avslutade den amerikanska revolutionen efter åtta långa år.

[[File:William Tylee Ranney - Veterans of 1776 Returning from the War.JPG|600px|''Soldater på väg hem efter freden'']]

''Soldater på väg hem efter freden''</text>
      <sha1>hryk2nyubgjft58dbjobz4zr70nvcs7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Solveigs glasskaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10224</id>
    <revision>
      <id>46587</id>
      <timestamp>2016-04-09T19:44:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Vanished user 8345627</username>
        <id>5152</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ' {{Minikokbok}}   ==Ingredienser== *1 st marängbotten *3 äggulor *¾ dl socker *1 dl ljummet kaffe *2 pkt dubbel-Daim *3 dl vispgrädde   ==Tillagning== #Vispa äggulorna oc...'</comment>
      <origin>46587</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="602" sha1="nfloc3wgdrmp3fes16fllrucsph3ka1" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
*1 st marängbotten
*3 äggulor
*¾ dl socker
*1 dl ljummet kaffe
*2 pkt dubbel-Daim
*3 dl vispgrädde
 
==Tillagning==
#Vispa äggulorna och sockret till ett vitt skum.
#Finhacka Daimen och blanda den med det ljumma kaffet.
#Vispa grädden i en bunke.
#Vänd ner äggskummet och kaffet i grädden.
#Lägg marängbottnen i en bakform.
#Häll glassmeten över marängbottnen.
#Låt stå i frysen minst 3 timmar.
 
[[kategori:G kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Glass|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Tårtor|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Norska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>nfloc3wgdrmp3fes16fllrucsph3ka1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Franska revolutionen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10228</id>
    <revision>
      <id>57119</id>
      <parentid>57118</parentid>
      <timestamp>2025-01-19T21:53:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ziv</username>
        <id>12440</id>
      </contributor>
      <comment>→ some changes</comment>
      <origin>57119</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12997" sha1="6qgd3n8aj0tpa9bik9e88347qkmqaux" xml:space="preserve">==Franska revolutionen==

[[File:La Liberté guidant le peuple - Eugène Delacroix - Musée du Louvre Peintures RF 129 - après restauration 2024.jpg|607px|''Friheten leder folket'']]

''Friheten leder folket''

===Bakgrund===

Den franska revolutionen var en vattendelare i modern europeisk historia. Den började år 1789 och avslutades i slutet av 1790-talet med att Napoleon Bonaparte tog makten i Frankrike

Under denna period, raserade och ombildade franska medborgare landets politiska landskap. De förändrade hundraåriga institutioner som enväldet och det feodala systemet. Liksom amerikanska revolutionen dessförinnan var den franska revolutionen påverkad av upplysningens ideal, särskilt begreppen folksuveränitetsprincipen; att all offentlig makt skall utgå från en folkvald församling och tanken att alla människor har skapats lika med okränkbara (''oförytterliga'') rättigheter. Bland dessa rättigheter är rätten till liv, frihet och strävan efter lycka.

Även om revolutionärerna misslyckades med att uppnå alla sina mål och även om revolutionen ibland urartade till en kaotisk blodbad, spelade revolutionärerna en viktig roll i att forma moderna nationer genom att visa världen den inneboende kraften som finns i folkets vilja.

===Revolutionens bakgrund. En monarki i kris===

När 1700-talet gick mot sitt slut hade kung Ludvig XVI (1754-1793) och hans föregångare lämnat landet på randen till konkurs. Det berodde främst på Frankrikes kostsamma inblandning i amerikanska revolutionen och hovets extravaganta utgifter.

Situationen förvärrades av två årtionden av dåliga spannmålsskördar, torka, sjukdomar bland boskapen och skyhöga brödpriser. Detta skapade oro bland bönderna och städernas fattiga. Många uttryckte sin desperation och förbittring mot en regim som införde höga skatter men som ändå misslyckades med att förbättra situationen,  genom: upplopp, plundring och strejker. 

Under hösten 1786 föreslog Ludvig XVI:s finansminister Charles Alexandre de Calonne (1734-1802) ett paket med ekonomiska reformer. I den ingick en allmän fastighetsskatt som inte de privilegierade klasserna skulle slippa. För att samla stöd för dessa åtgärder och för att förhindra en växande aristokratisk revolt, sammankallade kungen Estates general ( &quot;''Generalförsamlingen''&quot;) - en grupp som representerade Frankrikes präster, adel och medelklass. Det var första gången sedan 1614 som Generalförsamlingen sammankallades. Mötet var planerat till 5 maj 1789. Fram tills dess skulle delegater från de tre stånden sammanställa listor över klagomål från varje ort ( &quot;''Cahiers de doléances''&quot;) att presentera inför kungen. 

===Den franska revolutionen i Versailles, det tredje ståndet vill ha mer makt===

[[File:French Revolution - Der große Missstand.png|394px|''Bönderna var nästan ensamma om att betala skatt och bar präster och adel på sina ryggar, bildligt'']]

''Bönderna var nästan ensamma om att betala skatt och bar präster och adel på sina ryggar, bildligt''

Frankrikes befolkning hade förändrats avsevärt sedan 1614. De icke-aristokratiska medlemmarna av tredje ståndet representerade 98 procent av befolkningen men kunde fortfarande röstas ned av de två andra stånden, adeln och prästerna (''frälsen''). I upptakten till mötet 5 maj började tredje ståndet att mobilisera stöd för lika representation och avskaffandet av frälsens veto. Med andra ord, de ville räkna röster efter antal huvuden i församlingen och inte efter status. Även om samtliga medlemmar i Generalförsamlingen hade en gemensam önskan om skattemässiga och rättsliga reformer, samt en mer representativ regeringsform, var i synnerhet adeln ovillig att ge upp de privilegier de åtnjöt enligt det traditionella systemet.

När ständerna slutligen samlades på Versailles, hade det redan varit mycket offentlig debatt kring röstningsförfarandet. En ovilja till samarbete mellan stånden som ledde till fientliga utbrott mellan de tre stånden och förmörkade det ursprungliga syftet med mötet samtidigt som det undergrävde auktoriteten hos kungen, mannen som hade sammankallat mötet.

Den 17 juni hade samtalen kring röstningsreglerna strandat. Istället träffades medlemmarna ur tredje ståndet och antog formellt titeln ”''Nationalförsamlingen''”

När generalständernas tredje stånd skulle träda in i sammanträdeslokalen i Versailles på morgonen, tre dagar senare, fann de den tillbommad och vaktad av hundratals soldater. Istället samlades de i ett närliggande bollhus för tennisspel där de avlade den så kallade ”Bollhuseden”( &quot;''serment du Jeu de Paume''&quot;), där man lovade varandra att inte skingras förrän en reform kring konstitutionen hade uppnåtts.

Inom en vecka hade de flesta av prästerskapets representanter och 47 liberala adelsmän anslutit sig till dem, och den 27 juni samlade Ludvig XVI motvilligt alla tre stånden i den nya församlingen. 

[[File:Le Serment du Jeu de paume.jpg|640px|''Bollhuseden'']]

''Bollhuseden''

===Den franska revolutionen når Paris gator. Bastiljen och skräckväldet.===

Den 12 juni, samtidigt som Nationalförsamlingen fortsatte att träffas på Versailles, konsumerades huvudstaden av rädsla och våld . Även om parisarna var entusiastiska över den senaste fördelningen av kungamakten, växte paniken bland dem när rykten om en förestående militärkupp började cirkulera.

Ett folkuppror kulminerade den 14 juli när upprorsmakare stormade fästningen Bastiljen i ett försök att få tag på krut och vapen. Många anser att denna händelse, som numera firas som en nationell helgdag i Frankrike, var startskottet för den franska revolutionen. 

[[File:Anonymous - Prise de la Bastille.jpg|607px|''Bastiljen stormas'']]

''Bastiljen stormas''

Vågen av revolutionära glöd och utbredd hysteri svepte snabbt genom landsbygden. Detta ledde till uppror mot år av exploatering. Bönder plundrade och brände hus och hem ägda av skatteindrivare, godsägare och feodalsystemets elit. Det upproret blev känt som ”Den stora rädslan” ( &quot;''la Grande peur''&quot;). Landsbygdsupproret påskyndade den tilltagande utflyttningen av adeln från landsbygden till städerna och inspirerade nationalförsamlingen att avskaffa feodalismen i landet. Det skedde den 4 augusti 1789. Undertecknandet kallades senare av  historikern Georges Lefebvre för &quot;''Den gamla ordningens dödsattest''.&quot; 

[[File:Sansculottes.jpg|435px|''Sans-culotter, arbetarklassens revolutionärer med typiska frygiska röda mössor'']]

''Sans-culotter, arbetarklassens revolutionärer med typiska frygiska röda mössor''

===Revolutionens politik. Att skapa en ny konstitution.===

Den 4 augusti 1789 antog församlingen ”Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter” ( &quot;''Déclaration des droits de l'homme et du citoyen''&quot;). Den innehöll en redogörelse för de demokratiska principerna, dessa principer var i sin tur förankrade i de filosofiska och politiska idéer upplysningens tänkare som Jean Jacques Rousseau (1712-1778) fört fram. Dokumentet proklamerade församlingens åtagande att ersätta ”''ancien régime''”, det sätt kungen härskat över Frankrike, med ett system som byggde på: lika möjligheter oavsett stånd, yttrandefrihet, folksuveränitet - principen att all offentlig makt skall utgå från en folkvald församling och slutligen en representativ regering där alla stånden var likvärdiga. 

Att skapa en formell konstitution visade sig vara en extra svår utmaning för den nationella konstituerande församlingen, som dessutom var tvungen att fungera som lagstiftare under dessa hårda ekonomiska tider. I flera månader brottades medlemmarna med grundläggande frågor om Frankrikes nya politiska landskaps form och utsträckning. Vem skulle t.ex. vara ansvarig för val av delegater? Skulle präster vara skyldig trohet till den romersk-katolska kyrkan eller den franska regeringen? Kanske viktigast av allt, hur mycket makt skulle kungen ha? Hans offentliga ställning försvagades ytterligare efter ett misslyckat försök att fly i juni 1791.  

Frankrikes första skriftliga konstitution antogs den 3 september 1791. De mer moderata rösterna i församlingen fick igenom sina önskemål om att inrätta en konstitutionell monarki där kungen hade kunglig vetorätt och möjlighet att utse ministrar. Den kompromissen dög inte för inflytelserika radikaler som Maximilien de Robespierre (1758-1794), Jean Paul Marat (1743-1793), Camille Desmoulins (1760-1794) och Georges Danton (1759-1794), som istället började trumma upp folkligt stöd för en mer republikansk regeringsform och en rättegång för Ludvig XVI. 

[[File:Jacques-Louis David - La Mort de Marat.jpg|402px|''Marat, knivhöggs till döds i badet av girondisten Charlotte Corday'']]

''Marat, knivhöggs till döds i badet av girondisten Charlotte Corday''

===Franska revolutionen blir radikal, terror och revolt.===

I april 1792 förklarade den nyvalda lagstiftande församlingen krig mot Österrike och Preussen, där man trodde att franska emigranterna byggde kontra revolutionära allianser till stöd för adeln och kungen. Det hoppades också på att kunna sprida sina revolutionära ideal i hela Europa genom att starta ett krig. 

Under tiden tog den politiska krisen en radikal vändning på hemmafronten, när en grupp rebeller, ledda av extremistiska jakobiner, attackerade det kungliga residenset i Paris och grep kungen den 10 augusti 1792.

Följande månad, mitt i en våg av våld i  Paris där upprorsmakare massakrerade hundratals personer man trodde var emot revolutionen, byttes den lagstiftande församlingen ut till ”Nationalkonventet” som proklamerade avskaffandet av monarkin och skapandet av den franska republiken. Den 21 januari 1793 skickade kung Ludvig XVI till giljotinen, dömd till döden för högförräderi och brott mot staten. Hans fru Marie-Antoinette (1755-1793) drabbades av samma öde nio månader senare.

[[File:Callet Portrait en buste de louis xvi.jpg|367px|''Ludvig XVI'']]
[[File:Marie-Antoinette, 1775 - Musée Antoine Lécuyer2.jpg|367px|''Marie Antoinette'']]

''Ludvig XVI och Marie Antoinette'' 

Tiden efter kungens avrättning präglades av krig mot olika europeiska länder och intensiva delningar inom Nationalkonventet. Det i sin tur var inledningen  till den franska revolutionens mest våldsamma och turbulent fas. 

[[File:French Revolution in Hungarian Journal.jpg|600px|''Avrättning i giljotinen'']]

''Avrättning i giljotinen''

I juni 1793 tog jakobinerna kontroll över Nationalkonventet från de mer moderata Girondisterna  och de instiftade en rad radikala åtgärder, bland annat inrättandet av en ny kalender och utrotningen av kristendomen. De utlöste också det blodiga ”skräckväldet” ( &quot;''la Terreur''&quot;), en 10 månader lång period då blotta misstanken om att en person var revolutionens fiende ledde till dödsstraff och tusentals halshöggs i giljotinen utan rättegång dessförinnan. Många av morden utfördes på direkt order från Robespierre, som drakoniskt  styrde ”''Välfärdsutskottet''” ända tills hans egen avrättning den 28 juli 1794.

Robespierres död var början på ”''Thermidorkrisen''”, en mer moderat fas i revolutionens historia när det franska folket gjorde uppror mot skräckväldets terror.

[[File:Execution robespierre, saint just....jpg|640px|''Avrättningen av Robespierre'']]

''Avrättningen av Robespierre''

===Slutet på revolutionen, början på Napoleons makt===

[[File:Napoleon in His Study.jpg|289px|''Napoleon Bonaparte'']]

''Napoleon Bonaparte''

Den 22 augusti1795 bestod Nationalkonventet till stor del av Girondister som hade överlevt skräckväldet. De godkände en ny konstitution som skapade Frankrikes första tvåkammarregering. Den verkställande makten skulle ligga i händerna på ett Direktorat (&quot;''Directoire''&quot;) med fem medlemmar utsedda av parlamentet. Rojalisterna och jakobinerna protesterade mot den nya regimen men tystades snabbt av armén, som vid den här tiden leddes av en ung och framgångsrik general vid namn Napoleon Bonaparte (1769-1821). 

Direktoratets fyra år vid makten var full av finansiella kriser, missnöje, ineffektivitet och, framför allt, politisk korruption. I slutet av 1790-talet vilade Direktoratets makt nästan helt på militären. Bara med hjälp av soldater kunde de upprätthålla sin auktoritet och det hade gjort att mycket av makten skänkts till generalerna. Soldaternas ledare. Den 9 november 1799 när frustration över Direktoratets inkompetenta ledning nått en topp, iscensatte Bonaparte en statskupp. Genom den avskaffade han Direktoratet och utsåg sig själv till Frankrikes &quot;första konsul.&quot; Den händelsen markerade slutet på den franska revolutionen och början på Napoleoneran. En tid när Frankrike skulle komma att dominera stora delar av den europeiska kontinenten.</text>
      <sha1>6qgd3n8aj0tpa9bik9e88347qkmqaux</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Historia 1a1/Revolutionernas tid</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10229</id>
    <revision>
      <id>54383</id>
      <parentid>50792</parentid>
      <timestamp>2023-11-26T23:57:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>94rain</username>
        <id>7216</id>
      </contributor>
      <comment>Restored revision 46646 by [[Special:Contributions/Ingwik|Ingwik]] ([[User talk:Ingwik|talk]]) (TW)</comment>
      <origin>54383</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2243" sha1="4w48e9stxqcsxchpvjns491avxox3d7" xml:space="preserve">När man pratar om revolutionernas tid menar man egentligen tre olika revolutioner:
*Amerikanska revolutionen, även kallat amerikanska frihetskriget
*Franska revolutionen
*Industriella revolutionen.

Varför just dessa tre? Främst för att de här tre revolutionerna förändrade västvärlden till vad den är idag. Det finns naturligtvis andra revolutioner genom historien, men de brukar få helt egna kapitel i historieböckerna och tas inte upp som en del av revolutionernas tid eftersom de inte anses lika viktiga.


Bakgrunden till revolutionernas tid finns i upplysningstiden. Tänkare börjar fundera kring människorna och samhället. Billiga tekniker för att trycka böcker gjorde det enkelt att sprida idéerna till borgarna i städerna och det är också borgarna som är drivande i alla tre revolutionerna.

Den första av revolutionerna, den amerikanska revolutionen, lär oss hur kolonisterna i Nordamerika slår sig fria från moderlandet och skapar en egen stat baserad på upplysningsfilosofernas idéer. Det är första gången i historien som en koloni bryter sig loss från på det här viset och det är den första stora demokratin som skapas genom revolution. 

Den andra revolutionen är den franska revolutionen som har sin grund i det franska samhällets stora orättvisor. Något som saknades i den amerikanska revolutionen. Folket avskaffar monarkin och inför demokrati istället. Tyvärr går det inte bra och efter bara tio år blir Frankrike en diktatur igen. Ändå visar revolutionen vägen för hur man kan skapa demokrati med våld och det var en varningsklocka för andra enväldiga monarker i Europa som t.ex. vår egen Gustav III.

Den tredje och sista revolutionen är den industriella revolutionen. Den är så omvälvande att den kan jämföras med jordbruksrevolutionen 10 000 år tidigare när människorna övergick från att vara jägare till att bli bofasta bönder. I den industriella revolutionen tar mänskligheten nästa steg och går från att vara lantbrukare till att bli industriarbetare. Det gav ingen bättre levnadsstandard, till en början. Men resultatet av revolutionen har skapat en bättre levnadsstandard för alla de som skördar resultaten av den industriella revolutionen.</text>
      <sha1>4w48e9stxqcsxchpvjns491avxox3d7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Restaurang</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10234</id>
    <revision>
      <id>46701</id>
      <timestamp>2016-07-28T14:08:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Frojdlund</username>
        <id>5679</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Allmäna transportmedel|Allmänna transportmedel]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Badrummet|Badrummet]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;...'</comment>
      <origin>46701</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2880" sha1="ji2sqb8p5uilzudr3oa0zht3zr1vt5v" xml:space="preserve">&lt;center&gt;&lt;b&gt;&lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Allmäna transportmedel|Allmänna transportmedel]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Badrummet|Badrummet]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Djur|Djur]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Färgerna|Färgerna]]&lt;/u&gt; ~ &lt;u&gt;[[Språkkurser/Spanska/Ordförråd/Vädret|Vädret]]&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/center&gt;

== Restaurang / El restaurante ==

&lt;table style=&quot;border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;&quot;&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 25px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;width: 90px; font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;que darse&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;stämma träff&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;pedir&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;be om, beställa&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;tortilla de patata&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;potatisomelett&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;tortilla de maíz&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;majspannkaka&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;huevo&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;ägg&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;frijol&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;böna&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;temperatura&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;temperatur&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;mariscos&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;skaldjur&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;pescado&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;matfisk&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;
meditarráneo, -a&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;medelhavs-&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;frío&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;kallt&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;gazpacho&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;kall tomatsoppa&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;patacón&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;friterad banan i platta skivor&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;el&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;zumo;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;juice&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;el&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;jugo;&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;juice&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
	&lt;tr&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;la&lt;/td&gt;
		&lt;td style=&quot;font-weight:bold&quot;&gt;&amp;nbsp;tostada&lt;/td&gt;
		&lt;td&gt;&amp;nbsp;rostat bröd&lt;/td&gt;
	&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

[[Kategori:Språkkurser/Spanska]]</text>
      <sha1>ji2sqb8p5uilzudr3oa0zht3zr1vt5v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Symaskiner/Vanliga reservdelar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10239</id>
    <revision>
      <id>48745</id>
      <parentid>48743</parentid>
      <timestamp>2019-04-04T08:04:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>+1 del</comment>
      <origin>48745</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="352" sha1="eqy76x4e29e3ldg0xr42kfa9y80v6pt" xml:space="preserve">Förutom spoler och lampor.
== Husqvarna 2000 serien ==
* avstörningskondensator (x-serien hitta tex. via tradera)
* distansrör till gaveln
* kamdrev
* skruvar av olika slag (hitta tex. via tradera)
* slid
== Elna Supermatic ==
* Drivtrissa (motor pulley) #722077, omvänd konisk form
** https://www.sewingpartsonline.com/pulley-elna-722077.aspx m.fl</text>
      <sha1>eqy76x4e29e3ldg0xr42kfa9y80v6pt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Husqvarna 2000 boken/Byte av sliden</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10240</id>
    <redirect title="Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Byte av sliden" />
    <revision>
      <id>46750</id>
      <timestamp>2016-10-13T10:17:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>So9q flyttade sidan [[Husqvarna 2000 boken/Byte av sliden]] till [[Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Byte av sliden]]: gemensam bok för alla husqvarna</comment>
      <origin>46750</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="70" sha1="054646ltx19uw8qa4maz5mxocj1lfo3" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Byte av sliden]]</text>
      <sha1>054646ltx19uw8qa4maz5mxocj1lfo3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mangosta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10245</id>
    <revision>
      <id>46791</id>
      <timestamp>2016-11-21T14:04:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>194.17.116.198</ip>
      </contributor>
      <comment>mangostan, inte mangostaaaaaa xD</comment>
      <origin>46791</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="474" sha1="tqd8rwzumcy4gfr0bg3b2d5sjz3jos8" xml:space="preserve">Mangostan är en frukt. Den är väldigt saftig och god, främst populär i Asien. Du tar bort som ett skal runt om mangostan och sedan delar som i klyftor. Denna frukt är svår att få tag på i Sverige. 

Skalet är mörklila och själva frukten inuti är vit. Mmmmm... Denna fantastiskt goda frukt måste du prova! Tack och hej, leverpastej!

 
Källor:
&lt;img src=&quot;https://www.fruitpassion.ch/wp-content/uploads/2014/07/mangostan.jpg&quot; alt=&quot;Bildresultat för mangostan&quot;/&gt;</text>
      <sha1>tqd8rwzumcy4gfr0bg3b2d5sjz3jos8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Skratt</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10246</id>
    <revision>
      <id>46792</id>
      <timestamp>2016-11-22T06:40:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>85.230.45.223</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Vad är skratt? Skratt är ett fenomen som uppstår när du har något som kallas &quot;roligt&quot;. När du är så glad och har så kul att du börjar ge ifrån dig ett läte.    Var...'</comment>
      <origin>46792</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="815" sha1="rz6l8lc2bx1eridif5zmcu1noat5t6p" xml:space="preserve">Vad är skratt?
Skratt är ett fenomen som uppstår när du har något som kallas &quot;roligt&quot;. När du är så glad och har så kul att du börjar ge ifrån dig ett läte.  

Varför skrattar du?
Du skrattar för att visa andra individer hur du känner och bemöter saker och ting. Om t.e.x någon berättar ett skämt och du tycker att det är roligt så kan du börja skratta, tycker du att det är väldigt tråkigt och dåligt kanske du blir ledsen eller börjar gråta. 

Kännetecken
Du ger ifrån dig ett stötande läte, lite hulkande. Skratt uppstår i många olika och konstiga läten, de flesta människor har sitt lilla egna skrattläte. Detta uppstår oftast samtidigt som dina mungipor dras uppåt, alltså när du ler. I samband med detta skpas ett skratt.

Gjord av: LB
Källor: LBs egnsa erfarenheter.</text>
      <sha1>rz6l8lc2bx1eridif5zmcu1noat5t6p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Italienska/Substantiv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10250</id>
    <revision>
      <id>46824</id>
      <timestamp>2016-12-20T17:11:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Måns Nilsson</username>
        <id>5838</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '== Kön ==  Substantiven är antingen maskulina eller feminina. I singular känns de flesta enkelt igen på &lt;br /&gt; sista bokstaven då maskuliner oftast slutar på &quot;o&quot;, och fe...'</comment>
      <origin>46824</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2048" sha1="jc3zappvor7mghoav9qb4pd1bqasmc5" xml:space="preserve">== Kön ==

Substantiven är antingen maskulina eller feminina. I singular känns de flesta enkelt igen på &lt;br /&gt;
sista bokstaven då maskuliner oftast slutar på &quot;o&quot;, och femininer på &quot;a&quot;, t.ex.:
   * Uomo (mask.) - Man, 	   Ragazzo (mask.) - pojke, 	Gatto (mask.) - Katt
   * Donna (fem.) - Kvinna,   Ragazza (fem.) - flicka,	Anatra (fem.) - Anka

Substantiv som hänvisar till en grupp av båda könen är oftast maskulin, t.ex.:
   * Ragazzi (mask.) - Ungdomar (bara pojkar eller både pojkar och flickor)
   * Gatti (mask.) - Katter (bara hankatter eller både hon och hankatter)

Men om gruppen består av bara flickor eller katter används ofta en feminin pluralform, t.ex.: 
   * Ragazze (fem.) - Flickor,	Gatte (fem.) - En grupp honkatter

Ca 15 procent av den italienska ordskattens substantiv består av ord som slutar på &quot;e&quot; och dessa &lt;br /&gt;
kan vara antingen feminin eller maskulin. Vissa regler finns dock t.ex: 
slutar ordet på -zione/-sione (ofta svenska -tion: station - stazione) är ordet feminint.


== Plural==

Plural former bildas genom att sista bokstaven förändras, t.ex.: 
     -o blir till -i (ragazzo - ragazzi / pojke - pojkar) 
     -a blir till -e (ragazza - ragazze / flicka - flickor)
     -e blir till -i (voce - voci / röst - röster)


== Oregelbundenhet ==

Vanliga oregelbundenheter är gamla lånord, oftast från grekiskan. Många ord därifrån har fått &lt;br /&gt;
ändelsen &quot;ma&quot; (maskulin på grekiska) och &quot;si&quot;, t.ex.: 
   * Tema (mask.) - Tema, Problema (mask.) - Problem, Sistema (mask.) - System  
   * Analisi (fem) - Analys, Crisi fem.) - Kris 

Andra är ord med ett genus som vid första anblicken kan verka underligt t.ex: 
   * la radio (fem.) (från &quot;radiofonia&quot;) - Radion
   * il cinema (mask.) (från &quot;cinematografo&quot;) - Bion
   * la moto (fem.) (från &quot;motocicletta&quot;) - Motorcyckeln 

Slutar substantivet på en betonad vokal eller på en konsonant så böjs ordet inte i plural, t,ex:
   * il tassì (mask.) - i tassì / taxin - taxiarna)
   * l'autobus - gli autobus / bussen - bussarna</text>
      <sha1>jc3zappvor7mghoav9qb4pd1bqasmc5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/King Clyde</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10251</id>
    <revision>
      <id>56601</id>
      <parentid>56600</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T11:52:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56601</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="280" sha1="7vtuaxjnazwyb0eqteibo8wvf32mmp7" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''King Clyde'''

==== Ingredienser ====
* Captain Morgan Spiced gold.
* Coca Cola Light.
* Ananas.

==== Glas ====

Highball

==== Tillagning ====

1/4 Captan Morgan Spiced gold
3/4 Coca Cola Light

Ananas i valfri storlek

==== Garnering ====


==== Övrigt ====</text>
      <sha1>7vtuaxjnazwyb0eqteibo8wvf32mmp7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Carbonara</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10252</id>
    <revision>
      <id>46856</id>
      <timestamp>2017-01-21T14:45:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>80.216.180.230</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Carbonara  2 port.  Spagetti till två portioner 1 pkt bacon á 140 g 2 ägg 1,5 dl finriven parmesan Ca 0,5 tsk grov- eller mellanmalen svartpeppar Ev. lite kokvatten från p...'</comment>
      <origin>46856</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="463" sha1="rc2zdylp6bl8umwz5ot77kd72csw6z8" xml:space="preserve">Carbonara

2 port.

Spagetti till två portioner
1 pkt bacon á 140 g
2 ägg
1,5 dl finriven parmesan
Ca 0,5 tsk grov- eller mellanmalen svartpeppar
Ev. lite kokvatten från pastan

Koka pastan enligt anvisningarna på paketet men använd endast hälften av saltet i kokvattnet.
Dela bacon i frimärksstora bitar och värm under lock på svag värme. De ska bara svettas och bli varma, inte fräsa och bryna. Blanda ihop ägg, parmesan och svartpeppar i en skål.</text>
      <sha1>rc2zdylp6bl8umwz5ot77kd72csw6z8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vätskeersättning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10255</id>
    <revision>
      <id>46865</id>
      <parentid>46864</parentid>
      <timestamp>2017-01-25T12:58:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kyllo</username>
        <id>5083</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Länkfix</comment>
      <origin>46865</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="541" sha1="kr4phdzn2rpw4jan4hr46wi15ph1yea" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
== Recept på vätskeersättning ==
* 1 liter vatten
* 2 msk socker
* ½ tsk salt

Vattnet blandas med socker och salt. Koka upp blandningen, låt det sedan svalna. Drickes i små portioner med täta mellanrum. Har man feber bör man få i sig 2 - 2,5 liter per dag, om man är feberfri 1 - 1,5 liter per dag. Man ska fortsätta dricka även om man känner sig bättre tills avföringen slutar vara lös.

[[kategori:V kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Drycker|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>kr4phdzn2rpw4jan4hr46wi15ph1yea</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>C-programmering/Syntax/Kommentarer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10261</id>
    <revision>
      <id>46944</id>
      <timestamp>2017-03-07T13:59:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>194.237.73.10</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Kommentarer kan markeras med // eller */.'</comment>
      <origin>46944</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="41" sha1="rmd8fjl3y5kebsbkyj2wk4t01f03x1o" xml:space="preserve">Kommentarer kan markeras med // eller */.</text>
      <sha1>rmd8fjl3y5kebsbkyj2wk4t01f03x1o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Fria matteboken/hjälp</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10264</id>
    <revision>
      <id>47673</id>
      <parentid>47020</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:18:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Fria matteboken]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47673</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="80" sha1="0nub7ynon0mz576qjmup1969tz94w55" xml:space="preserve">Hjälpsidor för [[Fria matteboken: matematik 2b]]

[[Kategori:Fria matteboken]]</text>
      <sha1>0nub7ynon0mz576qjmup1969tz94w55</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Extra övningar/Konsumtionskrediter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10267</id>
    <revision>
      <id>47077</id>
      <timestamp>2017-05-04T21:18:36Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>konsumtionskredit i snabblånsanda, bör kompletteras med normala krediter</comment>
      <origin>47077</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2328" sha1="8ae159iowciq9xl5tsoijvzoaxayxym" xml:space="preserve">Ett företag erbjuder en konsumtionskredit. Analysera erbjudandet.

En cykel kostar 149,90 euro (1499 kronor). Alternativt kan man betala 18 euro/månad (180 kronor) i tolv månader. En annan cykel kostar 279,90 euro (2799 kronor), eller 18 euro/månad i 23 månader. 

&lt;small&gt;[Exemplet ur tidningsannons i Hufvudstadsbladet 3.5.2017. De vanligaste referensräntorna vid tidpunkten var extremt låga: ECB:s reproränta och grundräntan 0,00 %, bankernas prime-räntor under 1 % och euribor-räntorna negativa.]&lt;/small&gt;

(Du kan räkna med 150,– och 280,– istället. För en del av frågorna behöver du inte räkna alls.)
----
a) Vad kostar cyklarna om man köper dem på avbetalning. Hur mycket mer betalar man för att få betala senare?

b) Hur länge skulle man få spara innan man kan köper cykeln om man sparar 18 euro (180 kronor) per månad istället för att betala avbetalningarna? 

c) Om man nästa år vill köpa något annat ungefär lika dyrt, hur länge får man skjuta upp det köpet om man fortsatt spara efter att man köpte cykeln, jämfört med att man köpt både cykeln och det nya på avbetalning med villkoren ovan? Och hur länge får man skjuta upp motsvarande tredje köp efter två år?
----
I det finstilta ger företaget närmare (lagstadgad) information om erbjudandet. Istället för att ge siffror för erbjudandet ifråga ges de för ett exempellån på 1500 euro (15000 kronor):

1500 euro. 12 månaders betaltid 139 euro/mån, månadsavgift 3,95 euro/månad, ränta 14,9 %, kreditpris 1660,21 euro. Årlig effektiv ränta för 1500 euros köp med 12 månaders lånetid är 23,21 %.
----
d) Vad betyder årlig effektiv ränta? Du behöver inte förklara den exakta formeln.

e) Är den effektiva räntan lägre eller högre då man köper den första cykeln på avbetalning jämfört med exemplet? Hur är det med den andra cykeln? Berätta hur du resonerar.

f) På vilkendera cykeln betalar man högre effektiv ränta? Vad i erbjudandet beror det på?

g) Hur hög är den effektiva årsräntan för de två erbjudandena? Om du inte vet hur man räknar, ge en uppskattning och förklara hur du resonerat.
----
[Jämför med kreditkort (kolla ränta, avgifter och betaltid). Hur mycket skall man använda kreditkortet för att årsavgifterna skall betala sig?]

[Jämför med banklån.]</text>
      <sha1>8ae159iowciq9xl5tsoijvzoaxayxym</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Lillebror</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10270</id>
    <revision>
      <id>47109</id>
      <timestamp>2017-05-23T07:51:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mlotzman</username>
        <id>6088</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Lillebror''' En variant av Kaffekarlsson, med skummad mjölk istället för grädde ====Ingredienser==== *Baileys Irish Cream *Cointreau *Kaffe *Skummad mjö...'</comment>
      <origin>47109</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="575" sha1="bk8tutwvlzqno73lbugqv5wigvej9e2" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Lillebror'''
En variant av Kaffekarlsson, med skummad mjölk istället för grädde
====Ingredienser====
*Baileys Irish Cream
*Cointreau
*Kaffe
*Skummad mjölk

====[[Drinkglas|Glas]]====
Värmetåligt glas

====Tillagning====

Blanda Bailyes och Cointreau i ett värmetåligt glas. &lt;br /&gt;

Fyll sedan på med nybryggt kaffe tills det är cirka 2-3 cm kvar i glaset. &lt;br /&gt;

Häll försiktigt på den skummade mjölken utan att den blandas upp med kaffet. &lt;br /&gt;


====Garnering====
Riven apelsin eller chokald


[[kategori: Whiskydrinkar|{{Kaffedrinkar}}]]</text>
      <sha1>bk8tutwvlzqno73lbugqv5wigvej9e2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ca</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10275</id>
    <revision>
      <id>47657</id>
      <parentid>47132</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:12:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47657</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="129" sha1="hspjrjw2m7yi3cpsachngas2ze9uheu" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket katalanska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>hspjrjw2m7yi3cpsachngas2ze9uheu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare gl</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10276</id>
    <revision>
      <id>47659</id>
      <parentid>47133</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:12:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47659</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="128" sha1="56rmpcnt7y5bxxltsyvhoq0ozx1s2rd" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket galiciska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>56rmpcnt7y5bxxltsyvhoq0ozx1s2rd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare mwl</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10277</id>
    <revision>
      <id>47664</id>
      <parentid>47134</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:13:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47664</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="131" sha1="hcrcc0eefbq5huxcz981h1jf4ikq6ao" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket mirandesiska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>hcrcc0eefbq5huxcz981h1jf4ikq6ao</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare an</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10278</id>
    <revision>
      <id>47653</id>
      <parentid>47135</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:11:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47653</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="131" sha1="r9zg2zu86dmu0wicrgi5sb2mhy4m80k" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket aragonesiska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>r9zg2zu86dmu0wicrgi5sb2mhy4m80k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare oc</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10279</id>
    <revision>
      <id>47666</id>
      <parentid>47136</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:14:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47666</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="129" sha1="mm1c02nuunmiebf3tjpnccb8z12cs03" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket occitanska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>mm1c02nuunmiebf3tjpnccb8z12cs03</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare uk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10280</id>
    <revision>
      <id>47670</id>
      <parentid>47137</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:14:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47670</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="128" sha1="d7dbcz7kqkt4r7vkz6a0izaotyef2i5" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket ukrainska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>d7dbcz7kqkt4r7vkz6a0izaotyef2i5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare no</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10281</id>
    <revision>
      <id>47665</id>
      <parentid>47138</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:13:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47665</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="125" sha1="tu9ir9e2i3tzmr5o5ylxwl2iihqfoc5" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket norska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>tu9ir9e2i3tzmr5o5ylxwl2iihqfoc5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare da</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10282</id>
    <revision>
      <id>47658</id>
      <parentid>47139</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:12:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47658</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="125" sha1="06zgl0h1tzxg1k1z1qgs2g1sw9op9ij" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket danska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>06zgl0h1tzxg1k1z1qgs2g1sw9op9ij</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare yue</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10284</id>
    <revision>
      <id>47671</id>
      <parentid>47144</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:15:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47671</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="131" sha1="lmgiv5boyclw634pdsmlbzzrkw0oic6" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket kantonesiska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>lmgiv5boyclw634pdsmlbzzrkw0oic6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare zh-Hant</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10285</id>
    <revision>
      <id>47672</id>
      <parentid>47145</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:15:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47672</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="141" sha1="ptrnved0ygfkmk25cethcndvn9yccil" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket traditionell kinesiska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>ptrnved0ygfkmk25cethcndvn9yccil</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ko</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10286</id>
    <revision>
      <id>47662</id>
      <parentid>47149</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:13:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47662</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="128" sha1="adp2rq6s7njg9ygywedo0rk1ntd5hfn" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket koreanska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>adp2rq6s7njg9ygywedo0rk1ntd5hfn</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare be</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10289</id>
    <revision>
      <id>47655</id>
      <parentid>47165</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:11:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47655</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="127" sha1="k94skttbf6lmxu6y6g9uqbqqnxk22ke" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket vitryska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>k94skttbf6lmxu6y6g9uqbqqnxk22ke</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare or</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10290</id>
    <revision>
      <id>47667</id>
      <parentid>47168</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:14:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47667</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="124" sha1="01x253nsjcm51l7d9ci8kkq7viwn0iy" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket oriya.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>01x253nsjcm51l7d9ci8kkq7viwn0iy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare pi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10291</id>
    <revision>
      <id>47668</id>
      <parentid>47169</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:14:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47668</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="123" sha1="alf999s7myevewb3ehf2iih81nss4l9" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket pali.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>alf999s7myevewb3ehf2iih81nss4l9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare kn</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10292</id>
    <revision>
      <id>47661</id>
      <parentid>47170</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:12:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47661</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="126" sha1="27vpkysivq6gtoj18l1r8ogpo26nt47" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket kannada.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>27vpkysivq6gtoj18l1r8ogpo26nt47</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare id</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10300</id>
    <revision>
      <id>47660</id>
      <parentid>47291</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:12:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47660</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="130" sha1="n6vnphw951hwcebi30rqn32835mc5do" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket indonesiska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>n6vnphw951hwcebi30rqn32835mc5do</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare bn</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10307</id>
    <revision>
      <id>47656</id>
      <parentid>47357</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:11:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47656</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="126" sha1="2zwfnkzkvo0jfzlt9pu0n02r3ych9uq" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket bengali.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>2zwfnkzkvo0jfzlt9pu0n02r3ych9uq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare pl</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10322</id>
    <revision>
      <id>47669</id>
      <parentid>47407</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:14:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47669</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="125" sha1="tehwaqq8yp2bvka4wkfpfljmqqaud43" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket polska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>tehwaqq8yp2bvka4wkfpfljmqqaud43</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Clear/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10328</id>
    <revision>
      <id>48677</id>
      <parentid>47461</parentid>
      <timestamp>2019-03-25T17:04:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Autom</username>
        <id>6170</id>
      </contributor>
      <comment>skriver om instruktionerna</comment>
      <origin>48677</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="709" sha1="g0t80kw9zrs0dhh1pi6qpipa3ae2x7i" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==
Denna mall fixar layoutproblem med sektionsrubriker som hamnar bredvid bilder.

Skriv &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Clear}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; om du vill se till att både höger- och vänsterkanten är fri eller &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Clear|vänster}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; respektive &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{Clear|höger}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; om du enbart vill att en av sidorna ska vara fri.

&lt;includeonly&gt;
[[Kategori:Layoutmallar|Clear]]
&lt;/includeonly&gt;

=== Om koden ===
Mallen genererar samma resultat som HTML- och CSS-koden &lt;code&gt;&amp;lt;div style=&quot;clear:both;&quot;&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/code&gt; Se [https://en.wikipedia.org/wiki/Template:Clear informationen på engelskspråkiga Wikipedia] för detaljer och exempel.</text>
      <sha1>g0t80kw9zrs0dhh1pi6qpipa3ae2x7i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ast</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10329</id>
    <revision>
      <id>47654</id>
      <parentid>47466</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:11:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47654</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="128" sha1="obx0co09aigsc2jpouuc78t1dugw1vx" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket asturiska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>obx0co09aigsc2jpouuc78t1dugw1vx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Sidor föreslagna för radering/Användarmanual för Rapportsystemet för fåglar</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10336</id>
    <revision>
      <id>56566</id>
      <parentid>56557</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T08:01:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56566</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="743" sha1="r8uoyn25legxyakp7x6n880qxbh0fn7" xml:space="preserve">=== [[Användarmanual för Rapportsystemet för fåglar]] ===
*Anmälare: [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 13 oktober 2017 kl. 12.52 (CEST)
*Motivering: Texten är ersatt av [[användare:Dompap|Dompap]] som skapade sidan med &quot;Numera används Artportalen för att rapportera fåglar. www.artportalen.se&quot;. och är knappast meningsfull att spara.

'''Radera'''
*[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 13 oktober 2017 kl. 12.52 (CEST)
*:{{anv|Thurs}} Sidan raderad nu. Håller med om att den var ganska meningslös. [[Användare:Affe2011|Affe ]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 19 oktober 2024 kl. 16.53 (CEST)

'''Blankröst'''

'''Behåll'''

'''Diskussion'''&lt;br&gt;</text>
      <sha1>r8uoyn25legxyakp7x6n880qxbh0fn7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare lt</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10342</id>
    <revision>
      <id>47663</id>
      <parentid>47549</parentid>
      <timestamp>2017-10-25T20:13:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Wikibooks:Användare per språk]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>47663</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="128" sha1="hy4aza0k6gjb4ebnq2w245o7kwahw2e" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket litauiska.

[[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]]</text>
      <sha1>hy4aza0k6gjb4ebnq2w245o7kwahw2e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Matematikområde/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10347</id>
    <revision>
      <id>47599</id>
      <parentid>47598</parentid>
      <timestamp>2017-10-22T17:09:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>/* Se även */ +</comment>
      <origin>47599</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1162" sha1="joq5kui2tzw1t8ycysgtd7c0p4gaicd" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==
Mallen används för att tolka en förkortning för ett matematikområde. Den är främst tänkt att användas av andra mallar, som {{mall|Matematikgömmare}}.

=== Parametrar ===
Mallen har en obligatorisk parameter, vars värde skall vara en förkortning, enligt nedanstående lista.
{{cot|Lista över förkortningar}}&lt;!--- Listan senast uppdaterad: 2017-10-22. ---&gt;
{| class=&quot;sortable wikitable&quot;
! Förkortning
! Utskrivet matematikområdesnamn
|-
|ag
|algebraisk geometri
|-
|ar
|aritmetik
|-
|at
|algebraisk topologi
|-
|dg
|differentialgeometri
|-
|eg
|euklidisk geometri
|-
|ha
|homologisk algebra
|-
|gt
|grafteori
|-
|ka
|komplex analys
|-
|kom
|kommutativ algebra
|-
|kt
|kategoriteori
|-
|la
|linjär algebra
|-
|lan
|linjär analys
|-
|ml
|mängdlära
|-
|ra
|reell analys
|-
|rka
|reell och komplex analys
|}
{{cob}}
=== Exempel ===
Om man skriver
::&lt;nowiki&gt;{{Matematikområde|rka}}&lt;/nowiki&gt;,
så blir effekten
::{{Matematikområde|rka}}.

== Omdirigeringar ==

== Se även ==
{{mall|Matematikområden}}
&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;
[[Kategori:Matematikrelaterade mallar|Områden]]
&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>joq5kui2tzw1t8ycysgtd7c0p4gaicd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Rundskrivelser/Arkiv/2015</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10350</id>
    <revision>
      <id>53563</id>
      <parentid>47644</parentid>
      <timestamp>2023-01-07T20:35:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing (R)-3-phenyl-cyclohanone.gif with [[File:(R)-3-phenyl-cyclohexanone.gif]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: chemical-name typo).</comment>
      <origin>53563</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="102276" sha1="7imw9qj7b8np2xdj3bjw6b0qn0emxyj" xml:space="preserve">'''Obs! Detta är ett arkiv. Alla nya centrala meddelanden och inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Rundskrivelser|Rundskrivelser]] respektive [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]].'''

== VisualEditor News #1—2015 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

[[File:VisualEditor-logo.svg|300px|right|frameless|alt=VisualEditor]]
Since the last newsletter, the  [[mw:VisualEditor|Editing Team]] has fixed many bugs and worked on VisualEditor's appearance, the coming Citoid reference service, and support for languages with complex input requirements. 
Status reports are posted [[mw:VisualEditor/status|on mediawiki.org]]. Upcoming plans are posted at the  [[mw:VisualEditor/Roadmap|VisualEditor roadmap]].  

The Wikimedia Foundation has named [[:mw:Wikimedia_Engineering/2014-15_Goals#Top_departmental_priorities_for_Q3_.28January-March_2015.29|its top priorities for this quarter]] (January to March). The first priority is making VisualEditor ready for deployment by default to all new users and logged-out users at the remaining large Wikipedias. You can help identify these requirements. &lt;mark&gt;There will be weekly '''triage meetings '''which''' will be open to volunteers''' beginning Wednesday, 11 February 2015 at [http://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20150211T12&amp;p1=224&amp;ah=1 12:00 (noon) PST] (20:00 UTC). &lt;/mark&gt; Tell Vice President of Engineering [[:foundation:User:Damon_Sicore_(WMF)|Damon Sicore]], Product Manager [[:mw:User:Jdforrester_(WMF)|James Forrester]] and other team members which bugs and features are most important to you. The decisions made at these meetings will determine what work is necessary for this quarter's goal of making VisualEditor ready for deployment to new users. The presence of volunteers who enjoy contributing MediaWiki code is particularly appreciated. Information about how to join the meeting will be posted at [[:mw:Talk:VisualEditor/Portal|mw:Talk:VisualEditor/Portal]] shortly before the meeting begins. 

Due to some breaking changes in MobileFrontend and VisualEditor, VisualEditor was not working correctly on the mobile site for a couple of days in early January. The teams apologize for the problem. 

=== Nyliga förbättringar === 

The''' new design for VisualEditor''' aligns with MediaWiki's [[mw:Frontend standards group|Front-End Standards]] as led by the Design team. Several new versions of the [[mw:OOjs UI|OOjs UI]] library have also been released, and these also affect the appearance of VisualEditor and other MediaWiki software extensions. Most changes were minor, like changing the text size and the amount of white space in some windows. Buttons are consistently color-coded to indicate whether the action:
* starts a new task, like opening the {{int:visualeditor-toolbar-savedialog}} dialog: &lt;span style=&quot;background-color: #015ccc; color:white&quot;&gt; blå &lt;/span&gt;, 
* takes a constructive action, like inserting a citation:  &lt;span style=&quot;background-color: #008c6d; color:white&quot;&gt; grön &lt;/span&gt;,
* might remove or lose your work, like removing a link:  &lt;span style=&quot;background-color: #a7170f; color:white&quot;&gt;  röd &lt;/span&gt;,  eller  
* is neutral, like opening a link in a new browser window:  &lt;span style=&quot;color: 757575&quot;&gt;  grå &lt;/span&gt;.  
The '''TemplateData editor''' has been completely re-written to use a different design based on the same OOjs UI system as VisualEditor.   ([https://phabricator.wikimedia.org/T67815 T67815], [https://phabricator.wikimedia.org/T73746 T73746].) This change fixed a couple of existing bugs and improved usability. ([https://phabricator.wikimedia.org/T73077 T73077], [https://phabricator.wikimedia.org/T73078 T73078].) 

'''Search and replace''' in long documents is now faster. It does not highlight every occurrence if there are more than 100 on-screen at once.([https://phabricator.wikimedia.org/T78234 T78234].)

Editors at the Hebrew and Russian Wikipedia requested the ability to use VisualEditor in the &quot;Article Incubator&quot; or drafts namespace. ([https://phabricator.wikimedia.org/T86688 T86688], [https://phabricator.wikimedia.org/T87027 T87027].) If your community would like '''VisualEditor enabled on another namespace''' on your wiki, then you can file a request in Phabricator. Please include a link to a community discussion about the requested change.

=== Spaning framåt === 

The Editing team will soon add '''auto-fill features''' '''for citations'''. The '''[[mw:Citoid|Citoid service]]''' takes a [[w:URL|URL]] or [[w:en: Digital object identifier|DOI]] for a reliable source, and returns a pre-filled, pre-formatted bibliographic citation. After creating it, you will be able to change or add information to the citation, in the same way that you edit any other pre-existing citation in VisualEditor. Support for ISBNs, PMIDs, and other identifiers is planned. Later, editors will be able to contribute to the Citoid service's definitions for each website, to improve precision and reduce the need for manual corrections.   

We will need editors to help test the '''new design of the special character inserter''', especially if you speak Welsh, Breton, or another language that uses diacritics or special characters extensively. The new version should be available for testing next week. Please contact [[:en:User:Whatamidoing (WMF)|User:Whatamidoing (WMF)]] if you would like to be notified when the new version is available. After the special character tool is completed, VisualEditor will be deployed to all users at [[:mw:VisualEditor/Rollouts|Phase 5 Wikipedias]]. This will affect about 50 mid-size and smaller Wikipedias, including '''Afrikaans, Azerbaijani, Breton, Kyrgyz, Macedonian, Mongolian, Tatar, and Welsh'''. The date for this change has not been determined. 

=== Let's work together === 


*Share your ideas and ask questions at [[mw:VisualEditor/Feedback|mw:VisualEditor/Feedback]]. 
*Please help [https://www.mediawiki.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Help%3AVisualEditor%2FUser+guide&amp;language=&amp;action=page&amp;filter=  complete translations of the user guide] for users who speak your language. 
*Join the weekly bug triage meetings beginning Wednesday, 11 February 2015 at [http://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20150211T12&amp;p1=224&amp;ah=1 12:00 (noon) PST] (20:00 UTC); information about how to join the meeting will be posted at [[mw:Talk:VisualEditor/Portal]] shortly before the meeting begins, and you can also contact [[mw:User:Jdforrester (WMF)|James F.]] to learn more about this initiative. 
*Talk to the Editing team during the [[:m:IRC office hours|office hours]] via [[:en:IRC|IRC]]. The next session is on Thursday, 19 February 2015 at [http://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?hour=19&amp;min=00&amp;sec=0&amp;day=19&amp;month=2&amp;year=2015 19:00 UTC].  
*Subscribe or unsubscribe at [[:m:VisualEditor/Newsletter|Meta]].  If you would like to help with translations of this newsletter, please subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new contact us] directly, so that we can notify you when the next issue is ready.  Thank you! 

— &lt;span class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[:m:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]]&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt; 5 februari 2015 kl. 19.30 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=10839689 --&gt;

== Wikidata is coming ==

(Sorry for writing in English. It'd be great if someone could translate this where necessary.)

Hi everyone :)

I am Wikidata's product manager. I wanted to reach out to you about Wikidata support for Wikibooks. Wikidata is storing structured data for Wikimedia projects (and others). These are for example things like the date of birth of a famous author or the height of a mountain. We are giving access to this data to all Wikimedia projects step by step. It is now Wikibooks' turn. As a first step you will be able to maintain your interwiki links on Wikidata. This means you no longer have to store them in the article text of each language. Instead they are stored just once on Wikidata together with all the other projects. (You will still be able to store them in the article text if you really want to but then they overwrite the links coming from Wikidata. Sometimes that is useful.) This first step should happen on February 24th. In the next step you will get access to all the other data on Wikidata. I do not have a date for that yet.

I am looking forward to having you join the Wikidata family! If you have any questions please don't hesitate to reach out to me. There is a special page for you on Wikidata that will hopefully help you and is a good place to ask questions: [[d:Wikidata:Wikibooks]].

Cheers [[d:Lydia Pintscher (WMDE)|Lydia Pintscher (WMDE)]] 6 februari 2015 kl. 20.41 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Lydia Pintscher (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Lydia_Pintscher_(WMDE)/Distribution_List&amp;oldid=11182355 --&gt;

== Administrators' inactivity ==

[[User:Hallonmannen]] (administrator) and [[User:Max Speed]] (administrator and bureaucrat) have been inactive for two years. As I see [[:m:Admin activity review/processes to review holders of advanced administrative rights#Wikibooks|here]], sysop rights are removed after a year of inactivity. Is it true? I would be grateful if you inform me whether it is an official local review process or you would like to agree with a global policy (and then the rights will me removed). [[meta:User:Openbk|Openbk]] ([[meta:User talk:Openbk|talk]]) 7 februari 2015 kl. 00.16 (CET)
: The local policy is that an admin who have been inactice for more than one year should be notified and unless a respons is given within one month will lose their rights. I'll notify them now. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 7 februari 2015 kl. 08.19 (CET)
:: I have now also notified [[User:Ingwik]] and [[User:Kaj]] who also have been inaktive for a while. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 7 februari 2015 kl. 08.28 (CET)

== Wikidata support for interwiki links is here ==

Hey everyone :)

(Sorry for writing in English. It'd be great if someone could translate where appropriate.)

As previously announced we have enabled interwiki links via [[d:|Wikidata]] for Wikibooks last night. This means from now on you no longer have to maintain the links in the wikitext but can maintain them together with the links for Wikipedia, Commons, Wikivoyage, Wikisource, Wikinews and Wikiquote on Wikidata. You will still be able to keep them locally though if you want to. Local interwiki links will overwrite the ones from Wikidata. If you don't want any interwiki links from Wikidata on a particular page you can use the magic word &lt;nowiki&gt;{{noexternallanglinks}}&lt;/nowiki&gt;.

You do not yet have access to the other data on Wikidata like the date of birth of an author. That will come in a future deployment. I will let you know when I have a date for it.

If you have any questions [[d:Wikidata:Wikibooks]] is a good first step. That is also a good place for any issues or bugs you encounter.

I'm very happy to welcome you all to Wikidata! I hope it will become a great help for Wikibooks.

Cheers Lydia
-- [[d:User:Lydia Pintscher (WMDE)|Lydia Pintscher (WMDE)]] 25 februari 2015 kl. 08.58 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Lydia Pintscher (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Lydia_Pintscher_(WMDE)/Distribution_List&amp;oldid=11205771 --&gt;

== [Global proposal] m.{{SITENAME}}.org: {{int:group-all}} {{int:right-edit}} ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
[[File:Mediawiki-mobile-smartphone.png|thumb|MediaWiki mobile]]
Hi, this message is to let you know that, on domains like {{CONTENTLANGUAGE}}.'''m'''.wikipedia.org, '''unregistered users cannot edit'''. At the Wikimedia Forum, where global configuration changes are normally discussed, a few dozens users [[m:Wikimedia Forum#Proposal: restore normal editing permissions on all mobile sites|propose to restore normal editing permissions on all mobile sites]]. Please read and comment!

Thanks and sorry for writing in English, [[m:User:Nemo_bis|Nemo]] 1 mars 2015 kl. 23.32 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Nemo bis@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=11428885 --&gt;

== Inspire Campaign: Improving diversity, improving content ==

This March, we’re organizing an Inspire Campaign to encourage and support new ideas for improving gender diversity on Wikimedia projects. Less than 20% of Wikimedia contributors are women, and many important topics are still missing in our content. We invite all Wikimedians to participate. If you have an idea that could help address this problem, please get involved today! The campaign runs until March 31.

All proposals are welcome - research projects, technical solutions, community organizing and outreach initiatives, or something completely new! Funding is available from the Wikimedia Foundation for projects that need financial support. Constructive, positive feedback on ideas is appreciated, and collaboration is encouraged - your skills and experience may help bring someone else’s project to life. Join us at the Inspire Campaign and help this project better represent the world’s knowledge!
:*[[:m:Grants:IdeaLab/Inspire|Inspire Campaign main page]]
''(Sorry for the English - please translate this message!)'' [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 4 mars 2015 kl. 21.01 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:PEarley (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:PEarley_(WMF)/Inspire_Mass_Message&amp;oldid=11457822 --&gt;

== SUL finalization update ==

&lt;div class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
Hi all,apologies for writing in English, please read [[m:Single_User_Login_finalisation_announcement/Schema_announcement|this page]] for important information and an update involving [[m:Help:Unified login|SUL finalization]], scheduled to take place in one month. Thanks. [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 13 mars 2015 kl. 20.46 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Keegan_(WMF)/Everyone_but_meta_and_de&amp;oldid=11538208 --&gt;

== Stewards confirmation rules ==

Hello, I made [[:m:Requests_for_comment/Confirmation_of_stewards|a proposal on Meta]] to change the rules for the steward confirmations. Currently consensus to remove is required for a steward to lose his status, however I think it's fairer to the community if every steward needed the consensus to keep. As this is an issue that affects all WMF wikis, I'm sending this notification to let people know &amp; be able to participate. Best regards, --&lt;small&gt;[[User:MF-Warburg|MF-W]]&lt;/small&gt; 10 april 2015 kl. 18.13 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MF-Warburg@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=11737694 --&gt;

== VisualEditor News #2—2015 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

&lt;div style=&quot;margin:0.5em;width:230px;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}border:1px solid #AAA;padding:0.5em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200x70px|center|alt=VisualEditor]]


'''Did you know?'''
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;
With [[:mw:Citoid|Citoid]] in VisualEditor, you click the 'book with bookmark' icon and paste in the URL for a reliable source:


[[File:Citoid in VisualEditor Screen Shot 2015-04-02.png|alt=Screenshot of Citoid's first dialog|centre|frameless|230x230px]]


Citoid looks up the source for you and returns the citation results.  Click the green &quot;Insert&quot; button to accept its results and add them to the article:  


[[File:Citoid results in VisualEditor Screen Shot 2015-04-02.png|alt=Screenshot of Citoid's initial results|centre|frameless|230x230px]]


After inserting the citation, you can change it.  Select the reference, and click the &quot;Edit&quot; button in the context menu to make changes.

[[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/User guide|The user guide]] has more information about how to use VisualEditor.
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;
Since the last newsletter, the [[:mw:VisualEditor|Editing Team]] has fixed many bugs and worked on VisualEditor's performance, the [[:mw:Citoid|Citoid]] reference service, and support for languages with complex input requirements. Status reports are posted [[:mw:VisualEditor/changelog|on Mediawiki.org]]. The worklist for April through June is available [[phab:project/sprint/board/1113/|in Phabricator]]. 

The weekly '''task triage meetings''' continue to be open to volunteers, each Wednesday at [http://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20150401T11&amp;p1=224&amp;am=30 11:00 (noon) PDT] (18:00 UTC).  You do not need to attend the meeting to nominate a bug for consideration as a Q4 blocker.  Instead, go to Phabricator and &quot;associate&quot; the [[phab:tag/editing_department_2014_15_q4_blockers/|Editing team's Q4 blocker project]] with the bug.  Learn how to join the meetings and how to nominate bugs at [[:mw:Talk:VisualEditor/Portal|mw:Talk:VisualEditor/Portal]]. 
=== Recent improvements ===
VisualEditor is now substantially faster.  In many cases, opening the page in VisualEditor is now faster than opening it in the wikitext editor. The new system has improved the code speed by 37% and [[:mw:RESTBase|network speed]] by almost 40%.

The Editing team is slowly adding '''auto-fill features''' '''for citations'''. This is currently available only at the French, Italian, and English Wikipedias.  The '''[[:mw:Citoid|Citoid service]]''' takes a [[:en:URL|URL]] or [[:en:Digital object identifier|DOI]] for a reliable source, and returns a pre-filled, pre-formatted bibliographic citation. After creating it, you will be able to change or add information to the citation, in the same way that you edit any other pre-existing citation in VisualEditor. Support for [[:en:ISBN|ISBNs]], [[:en:PubMed#PubMed_identifier|PMIDs]], and other identifiers is planned. Later, editors will be able to improve precision and reduce the need for manual corrections by contributing to the Citoid service's definitions for each website.

Citoid requires good [[:mw:Special:MyLanguage/Help:TemplateData|TemplateData]] for your citation templates.  If you would like to request this feature for your wiki, please post a request in the [[phab:tag/citoid/|Citoid project on Phabricator]]. Include links to the TemplateData for the most important citation templates on your wiki.

The '''special character inserter''' has been improved, based upon feedback from active users.  After this, VisualEditor was made available to all users of Wikipedias on the [[:mw:VisualEditor/Rollouts|Phase 5]] list on 30 March.  This affected 53 mid-size and smaller Wikipedias, including '''Afrikaans''', '''Azerbaijani''', '''Breton''', '''Kyrgyz''', '''Macedonian''', '''Mongolian''', '''Tatar''', and''' Welsh'''. 

Work continues to support languages with complex requirements, such as Korean and Japanese.  These languages use [[w:input method editor|input method editors]] (&quot;IMEs”).  Recent improvements to cursoring, backspace, and delete behavior will simplify typing in VisualEditor for these users.

The design for the image selection process is now using a &quot;masonry fit&quot; model.  Images in the search results are displayed at the same height but at variable widths, similar to bricks of different sizes in a masonry wall, or the [[:mw:Special:MyLanguage/Help:Images#Mode parameter|&quot;packed&quot; mode in image galleries]].  This style helps you find the right image by making it easier to see more details in images.

You can now '''drag and drop categories''' to re-arrange their order of appearance ​on the page.

The pop-up window that appears when you click on a reference, image, link, or other element, is called the &quot;context menu&quot;.  It now displays additional useful information, such as the destination of the link or the image's filename.  The team has also added an explicit &quot;Edit&quot; button in the context menu, which helps new editors open the tool to change the item.

'''Invisible templates are marked by a puzzle piece icon''' so they can be interacted with. Users also will be able to see and edit HTML anchors now in section headings.

Users of the TemplateData GUI editor can now set a string as an optional text for the 'deprecated' property in addition to boolean value, which lets you tell users of the template what they should do instead. ([https://phabricator.wikimedia.org/T90734 T90734])

=== Looking ahead ===
The special character inserter in VisualEditor will soon use the same special character list as the wikitext editor.  Admins at each wiki will also have the option of creating a custom section for frequently used characters at the top of the list.  Instructions for customizing the list will be posted [[:mw:VisualEditor/Special_characters|at mediawiki.org]].

The team is discussing a test of VisualEditor with new users at the English Wikipedia, to see whether they have met their goals of making VisualEditor suitable for those editors.  The timing is unknown, but might be relatively soon. ([https://phabricator.wikimedia.org/T90666 T90666])

=== Let's work together ===

* Share your ideas and ask questions at [https://www.mediawiki.org/w/index.php?title=VisualEditor/Feedback&amp;lqt_method=talkpage_new_thread mw:VisualEditor/Feedback].
* Can you translate from English into any other language?  Please check [https://translatewiki.net/w/i.php?title=Special%3AMessageGroupStats&amp;x=D&amp;group=ext-visualeditor-ve&amp;suppressempty=1 this list] to see whether more interface translations are needed for your language.  [[m:User talk:Elitre (WMF)|Contact us]] to get an account if you want to help! 
* The design research team wants to see how real editors work. Please [https://jfe.qualtrics.com/form/SV_6R04ammTX8uoJFP sign up for their research program]. 
* File requests for language-appropriate &quot;{{Int:visualeditor-annotationbutton-bold-tooltip}}&quot; and &quot;{{Int:visualeditor-annotationbutton-italic-tooltip}}&quot; icons for the character formatting menu [https://phabricator.wikimedia.org/maniphest/task/create/?projects=PHID-PROJ-dafezmpv6huxg3taml24 in Phabricator]. 

Subscribe, unsubscribe or change the page where this newsletter is delivered at [[:m:VisualEditor/Newsletter|Meta]].  If you aren't reading this in your favorite language, then please help us with translations!  Subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new  contact us] directly, so that we can notify you when the next issue is ready. Thank you!

— &lt;span class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[:mw:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]]&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt; 10 april 2015 kl. 21.49 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=11742174 --&gt;

== [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/Call for candidates|Nominations are being accepted for 2015 Wikimedia Foundation elections]] ==

''This is a message from the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/Committee|2015 Wikimedia Foundation Elections Committee]]. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/MassMessages/Accepting nominations|Translations]] are available.''
[[File:Wikimedia Foundation logo - vertical (2012-2016).svg|100px|right]]
Greetings,

I am pleased to announce that nominations are now being accepted for the 2015 Wikimedia Foundation Elections. This year the Board and the FDC Staff are looking for a diverse set of candidates from regions and projects that are traditionally under-represented on the board and in the movement as well as candidates with experience in technology, product or finance. To this end they have [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/Call for candidates|published letters]] describing what they think is needed and, recognizing that those who know the community the best are the community themselves, the election committee is [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015|accepting nominations]] for community members you think should run and will reach out to those nominated to provide them with information about the job and the election process.

This year, elections are being held for the following roles:

''Board of Trustees''&lt;br/&gt;
The Board of Trustees is the decision-making body that is ultimately responsible for the long term sustainability of the Foundation, so we value wide input into its selection.  There are three positions being filled. More information about this role can be found at [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/Board elections/2015|the board elections page]].    

''Funds Dissemination Committee (FDC)''&lt;br/&gt;
The Funds Dissemination Committee (FDC) makes recommendations about how to allocate Wikimedia movement funds to eligible entities.  There are five positions being filled. More information about this role can be found at [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/FDC elections/2015|the FDC elections page]].

''Funds Dissemination Committee (FDC) Ombud''&lt;br/&gt;
The FDC Ombud receives complaints and feedback about the FDC process, investigates complaints at the request of the Board of Trustees,  and summarizes the investigations and feedback for the Board of Trustees on an annual basis.  One position is being filled.  More information about this role can be found at [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/FDC Ombudsperson elections/2015|the FDC Ombudsperson elections page]]. 

The candidacy submission phase lasts from 00:00 UTC April 20 to 23:59 UTC May 5 for the Board and from 00:00 UTCApril 20 to 23:59 UTC April 30 for the FDC and FDC Ombudsperson. This year, we are accepting both self-nominations and nominations of others. More information on this election and the nomination process can be found on [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015|the 2015 Wikimedia elections page on Meta-Wiki]].

Please feel free to post a note about the election on your project's village pump. Any questions related to the election can be posted on the talk page on Meta, or sent to the election committee's mailing list, board-elections -at- wikimedia.org 

On behalf of the Elections Committee,&lt;br/&gt;
-Gregory Varnum ([[m:User:Varnent|User:Varnent]])&lt;br/&gt;
Coordinator, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/Committee|2015 Wikimedia Foundation Elections Committee]]

''Posted by the [[m:User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] on behalf of the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/Committee|2015 Wikimedia Foundation Elections Committee]], 05:03, 21 April 2015 (UTC) • [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/MassMessages/Accepting nominations|Translate]] • [[m:Talk:Wikimedia Foundation elections 2015|Get help]]
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Varnent@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=11918510 --&gt;

== [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/MassMessages/FDC voting has begun|Wikimedia Foundation Funds Dissemination Committee elections 2015]] ==

[[File:Wikimedia Foundation RGB logo with text.svg|right|75px|link=m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/MassMessages/FDC voting has begun]]
''This is a message from the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/Committee|2015 Wikimedia Foundation Elections Committee]]. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/MassMessages/FDC voting has begun|Translations]] are available.''

[[m:Special:SecurePoll/vote/336|Voting has begun]] for [[m:Wikimedia Foundation elections 2015#Requirements|eligible voters]] in the 2015 elections for the ''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/FDC elections/2015|Funds Dissemination Committee]]'' (FDC) and ''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/FDC Ombudsperson elections/2015|FDC Ombudsperson]]''. Questions and discussion with the candidates for the ''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/FDC elections/2015/Questions|Funds Dissemination Committee]]'' (FDC) and ''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/FDC Ombudsperson elections/2015/Questions|FDC Ombudsperson]]'' will continue during the voting. Nominations for the ''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/Board elections/2015|Board of Trustees]]'' will be accepted until 23:59 UTC May 5.

The ''[[m:Special:MyLanguage/Grants:APG/Funds Dissemination Committee|Funds Dissemination Committee]]'' (FDC) makes recommendations about how to allocate Wikimedia movement funds to eligible entities. There are five positions on the committee being filled.

The ''[[m:Special:MyLanguage/Grants:APG/Funds Dissemination Committee/Ombudsperson role, expectations, and selection process|FDC Ombudsperson]]'' receives complaints and feedback about the FDC process, investigates complaints at the request of the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees|Board of Trustees]], and summarizes the investigations and feedback for the Board of Trustees on an annual basis. One position is being filled.

The voting phase lasts from 00:00 UTC May 3 to 23:59 UTC May 10. '''[[m:Special:SecurePoll/vote/336|Click here to vote]].''' Questions and discussion with the candidates will continue during that time. '''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/FDC elections/2015/Questions|Click here to ask the FDC candidates a question]]. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/FDC Ombudsperson elections/2015/Questions|Click here to ask the FDC Ombudsperson candidates a question]].''' More information on the candidates and the elections can be found on the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/FDC elections/2015|2015 FDC election page]], the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/FDC Ombudsperson elections/2015|2015 FDC Ombudsperson election page]], and the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/Board elections/2015|2015 Board election page]] on Meta-Wiki. 

On behalf of the Elections Committee,&lt;br/&gt;
-Gregory Varnum ([[m:User:Varnent|User:Varnent]])&lt;br/&gt;
Volunteer Coordinator, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/Committee|2015 Wikimedia Foundation Elections Committee]]

''Posted by the [[m:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] 03:45, 4 May 2015 (UTC) • [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/MassMessages/FDC voting has begun|Translate]] • [[m:Talk:Wikimedia Foundation elections 2015|Get help]]
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Varnent@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=12082785 --&gt;

== [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:SecurePoll/vote/339?setlang=sv Wikimedia Foundation Board of Trustees elections 2015] ==

[[File:Wikimedia Foundation logo - vertical (2012-2016).svg|right|100px|link=metawiki:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/MassMessages/Board voting has begun]]
''This is a message from the [[metawiki:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/Committee|2015 Wikimedia Foundation Elections Committee]]. [[metawiki:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/MassMessages/Board voting has begun|Translations]] are available.''

[https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:SecurePoll/vote/339?setlang=sv Voting has begun] for [[metawiki:Wikimedia Foundation elections 2015#Requirements|eligible voters]] in the 2015 elections for the ''[[metawiki:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/Board elections/2015|Wikimedia Foundation Board of Trustees]]''. Questions and discussion with the candidates for the ''[[metawiki:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/Board elections/2015/Questions|Board]]'' will continue during the voting.

The ''[[metawiki:Wikimedia Foundation Board of Trustees|Wikimedia Foundation Board of Trustees]]'' is the ultimate governing authority of the Wikimedia Foundation, a 501(c)(3) non-profit organization registered in the United States. The Wikimedia Foundation manages many diverse projects such as Wikipedia and Commons.

The voting phase lasts from 00:00 UTC May 17 to 23:59 UTC May 31. '''[https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:SecurePoll/vote/339?setlang=sv Click here to vote].''' More information on the candidates and the elections can be found on the [[metawiki:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/Board elections/2015|2015 ''Board'' election page]] on Meta-Wiki. 

On behalf of the Elections Committee,&lt;br/&gt;
-Gregory Varnum ([[metawiki:User:Varnent|User:Varnent]])&lt;br/&gt;
Volunteer Coordinator, [[metawiki:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/Committee|2015 Wikimedia Foundation Elections Committee]]

''Posted by the [[metawiki:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] 17:20, 17 May 2015 (UTC) • [[metawiki:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections 2015/MassMessages/Board voting has begun|Translate]] • [[metawiki:Talk:Wikimedia Foundation elections 2015|Get help]]
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Varnent@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=12206621 --&gt;

== Pywikibot compat will no longer be supported - Please migrate to pywikibot core ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;small&gt;Sorry for English, I hope someone translates this.&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;
[[mw:Special:MyLanguage/Manual:Pywikibot|Pywikibot]] (then &quot;Pywikipediabot&quot;) was started back in 2002. In 2007 a new branch (formerly known as &quot;rewrite&quot;, now called &quot;core&quot;) was started from scratch using the MediaWiki API. The developers of Pywikibot have decided to stop supporting the compat version of Pywikibot due to bad performance and architectural errors that make it hard to update, compared to core.  If you are using pywikibot compat it is likely your code will break due to upcoming MediaWiki API changes (e.g. [[phab:T101524|T101524]]). It is highly recommended you migrate to the core framework. There is a  [[mw:Manual:Pywikibot/Compat deprecation|migration guide]], and please [[mw:Special:MyLanguage/Manual:Pywikibot/Communication|contact us]] if you have any problem.

There is an upcoming MediaWiki API breaking change that compat will not be updated for. If your bot's name is in [https://lists.wikimedia.org/pipermail/wikitech-l/2015-June/081931.html this list], your bot will most likely break.

Thank you,&lt;br /&gt;
The Pywikibot development team, 19:30, 5 June 2015 (UTC)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Ladsgroup@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=12271740 --&gt;

== VisualEditor News #3—2015 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

&lt;div style=&quot;margin:0.5em;width:230px;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}border:1px solid #AAA;padding:0.5em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200x70px|center|alt=VisualEditor]]

'''Did you know?'''  
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;
When you click on a link to an article, you now see more information:
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
[[File:VisualEditor-context menu-link tool.png|alt=Screenshot showing the link tool's context menu|centre|frameless|230x230px]]
&lt;br&gt;
The link tool has been re-designed:  
&lt;br&gt;&lt;br&gt;
[[File:VisualEditor link tool 2015.png|alt=Screenshot of the link inspector|centre|frameless|230x230px]]
&lt;br&gt;
There are separate tabs for linking to internal and external pages.
[[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/User guide|The user guide]] has more information about how to use VisualEditor.
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;

Since the last newsletter, the [[mw:VisualEditor|Editing Team]] has created new interfaces for the link and citation tools and fixed many bugs and changed some elements of the design.  Some of these bugs affected users of VisualEditor on mobile devices. Status reports are posted [[mw:VisualEditor/changelog|on mediawiki.org]]. The worklist for April through June is available [[phab:project/sprint/board/1113/|in Phabricator]]. 

A [[m:Research:VisualEditor's_effect_on_newly_registered_editors/May_2015_study|test of VisualEditor's effect on new editors]] at the English Wikipedia has just completed the first phase.  During this test, half of newly registered editors had VisualEditor automatically enabled, and half did not.  The main goal of the study is to learn which group was more likely to save an edit and to make productive, unreverted edits.  Initial [[m:Research:VisualEditor's_effect_on_newly_registered_editors/May_2015_study#Results|results will be posted at Meta]] later this month.    
=== Recent improvements ===
'''Auto-fill features''' '''for citations''' are available at a few Wikipedias through the '''[[:mw:Citoid|citoid service]]'''.  Citoid takes a [[:en:URL|URL]] or [[:en:Digital object identifier|DOI]] for a reliable source, and returns a pre-filled, pre-formatted bibliographic citation.  If Citoid is enabled on your wiki, then the design of the citation workflow changed during May.  All citations are now created inside a single tool.  Inside that tool, choose the tab you want ({{int:citoid-citeFromIDDialog-mode-auto}}, {{int: citoid-citeFromIDDialog-mode-manual}}, or {{int:citoid-citeFromIDDialog-mode-reuse}}).  The cite button is now labeled with the word &quot;{{int:visualeditor-toolbar-cite-label}}&quot; rather than a book icon, and the autofill citation dialog now has a more meaningful label, &quot;{{Int:Citoid-citeFromIDDialog-lookup-button}}&quot;, for the submit button.

The '''link tool''' has been redesigned based on feedback from Wikipedia editors and user testing.  It now has two separate sections:  one for links to articles and one for external links. When you select a link, its pop-up context menu shows the name of the linked page, a thumbnail image from the linked page, Wikidata's description, and appropriate icons for disambiguation pages, redirect pages and empty pages (where applicable). Search results have been reduced to the first five pages.  Several bugs were fixed, including a dark highlight that appeared over the first match in the link inspector.  ([[phab:T98085|T98085]])

The '''special character inserter''' in VisualEditor now uses the same special character list as the wikitext editor.  Admins at each wiki can also create a custom section for frequently used characters at the top of the list.  Please read the instructions for customizing the list [[mw:VisualEditor/Special_characters|at mediawiki.org]].  Also, there is now a tooltip to describing each character in the special character inserter. ([[phab:T70425|T70425]])

Several improvements have been made to '''templates'''.  When you search for a template to insert, the list of results now contains descriptions of the templates. The parameter list inside the template dialog now remains open after inserting a parameter from the list, so that users don’t need to click on &quot;{{Int:visualeditor-dialog-transclusion-add-param}}&quot; each time they want to add another parameter.  ([[phab:T95696|T95696]]) The team added a '''new property for TemplateData''', &quot;{{int: templatedata-doc-param-example}}&quot;, for template parameters.  This optional, translatable property will show up when there is text describing how to use that parameter. ([[phab:T53049|T53049]])

The '''design''' of the main toolbar and several other elements have changed slightly, to be consistent with the MediaWiki theme.  In the Vector skin, individual items in the menu are separated visually by pale gray bars.  Buttons and menus on the toolbar can now contain both an icon and a text label, rather than just one or the other. This new design feature is being used for the cite button on wikis where the Citoid service is enabled.

The team has released a long-desired improvement to the handling of '''non-existent images'''.  If a non-existent image is linked in an article, then it is now visible in VisualEditor and can be selected, edited, replaced, or removed.

=== Let's work together ===
* Share your ideas and ask questions at [https://www.mediawiki.org/w/index.php?title=VisualEditor/Feedback&amp;lqt_method=talkpage_new_thread mw:VisualEditor/Feedback]. 
* The weekly task triage meetings continue to be open to volunteers, usually on Wednesday at 12:00 (noon) PDT (19:00 UTC).  Learn how to join the meetings and how to nominate bugs at [[:mw:VisualEditor/Weekly triage meetings|mw:VisualEditor/Weekly triage meetings]].  You do not need to attend the meeting to nominate a bug for consideration as a Q4 blocker, though.  Instead, go to Phabricator and &quot;associate&quot; the [[phab:tag/editing_department_2014_15_q4_blockers/|VisualEditor Q4 blocker project]] with the bug.  
* If your Wikivoyage, Wikibooks, Wikiversity, or other community wants to have VisualEditor made available by default to contributors, then please contact [[:m:User:Jdforrester (WMF)|James Forrester]]. 
* If you would like to request the Citoid automatic reference feature for your wiki, please post a request in the [[phab:tag/citoid/|Citoid project on Phabricator]]. Include links to the [[:mw:Help:TemplateData|TemplateData]]  for the most important citation templates on your wiki. 
*The team is planning the second VisualEditor-related &quot;translathon&quot; for July. Please follow [https://phabricator.wikimedia.org/T91108 this task on Phabricator] for details and updates! Announcements will follow in due course.

Subscribe, unsubscribe or change the page where this newsletter is delivered at [[:m:VisualEditor/Newsletter|Meta]].  If you aren't reading this in your favorite language, then please help us with translations!  Subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new  contact us] directly, so that we can notify you when the next issue is ready. Thank you!

— &lt;span class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[:mw:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]]&lt;/span&gt;

&lt;/div&gt;13 juni 2015 kl. 12.44 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=12206605 --&gt;

== HTTPS ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;


Hej!

Wikimediastiftelsen har de senaste åren [http://blog.wikimedia.org/2013/08/01/future-https-wikimedia-projects/ arbetat mot] att aktivera [[m:Special:MyLanguage/HTTPS|HTTPS]] som standard för alla användare, inklusive oregistrerade, för bättre integritet och säkerhet för både läsare och skribenter. Det har tagit tid eftersom vi varit tvungna ta hänsyn till flera olika aspekter. Våra servrar har inte varit redo att hantera det. Wikimediastiftelsen har stundvis tvingats balansera mål där det varit svårt att uppnå det ena utan att offra någonting annat.

[https://blog.wikimedia.org/2015/06/12/securing-wikimedia-sites-with-https/ Tvingad HTTPS] har just implementerats på alla Wikimediaprojekt. Några av er är redan medvetna om detta då vissa av Wikipedias språkversioner konverterade till HTTPS förra veckan och berörda gemenskaper underrättades.

De flesta av Wikimedias skribenter kommer inte att märka någon skillnad. Om du gör redigeringar som inloggad användare har du förmodligen redan loggat in via HTTPS. Vi kommer att hålla ett öga på det för att vara säkra på att allt funkar som det ska. Om du har problem med det, hör av dig till [[:m:HTTPS#Help!|oss]] eller mig för andra frågor.

/[[:m:User:Johan (WMF)|Johan (WMF)]]
&lt;/div&gt; 20 juni 2015 kl. 00.00 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/HTTPS_global_message_delivery&amp;oldid=12471979 --&gt;

== Proposal to create PNG thumbnails of static GIF images ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;

[[File:(R)-3-phenyl-cyclohexanone.gif|255px|thumb|The thumbnail of this gif is of really bad quality.]]
[[File:(R)-3-phenyl-cyclohanone.png|255px|thumb|How a PNG thumb of this GIF would look like]]

There is a [[w:c:Commons:Village_pump/Proposals#Create_PNG_thumbnails_of_static_GIF_images|proposal]] at the Commons Village Pump requesting feedback about the thumbnails of static GIF images: It states that static GIF files should have their thumbnails created in PNG. The advantages of PNG over GIF would be visible especially with GIF images using an alpha channel. (compare the thumbnails on the side)

This change would affect all wikis, so if you support/oppose or want to give general feedback/concerns, please post them to the [[w:c:Commons:Village_pump/Proposals#Create_PNG_thumbnails_of_static_GIF_images|proposal page]]. Thank you. --[[w:c:User:McZusatz|McZusatz]] ([[w:c:User talk:McZusatz|talk]]) &amp; [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 24 juli 2015 kl. 07.07 (CEST)

&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:-revi@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=12485605 --&gt;

== What does a Healthy Community look like to you? ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
[[File:Community Health Cover art News portal.png|300px|right]]
Hi, &lt;br&gt;
The Community Engagement department at the Wikimedia Foundation has launched a new learning campaign. The WMF wants to record community impressions about what makes a healthy online community.
Share your views and/or create a drawing and take a chance to win a Wikimania 2016 scholarship!
Join the WMF as we begin a conversation about Community Health. Contribute a drawing or answer the questions [[meta:Grants:Evaluation/Community Health learning campaign|on the campaign's page.]]
=== Why get involved? ===
'''The world is changing. The way we relate to knowledge is transforming.''' As the next billion people come online, the Wikimedia movement is working to bring more users on the wiki projects. The way we interact and collaborate online are key to building sustainable projects. How accessible are Wikimedia projects to newcomers today? Are we helping each other learn?
&lt;br/&gt;
Share your views on this matter that affects us all!
&lt;br&gt;
'''We invite everyone to take part in this learning campaign. Wikimedia Foundation will distribute one Wikimania Scholarship 2016 among those participants who are eligible.''' 

=== More information ===
* All participants must have a registered user of at least one month antiquity on any Wikimedia project before the starting date of the campaign. 
* &lt;span style=&quot;border-bottom:1px dotted&quot;&gt; All eligible contributions must be done until '''August 23, 2015 at &lt;nowiki&gt;23:59&lt;/nowiki&gt; UTC''' &lt;/span&gt;
* &lt;big&gt; Wiki link: '''[[meta:Grants:Evaluation/Community Health learning campaign|Community Health learning campaign]]''' &lt;/big&gt;
* URL https://meta.wikimedia.org/wiki/Grants:Evaluation/Community_Health_learning_campaign 
* Contact: [[meta:user:MCruz (WMF)|María Cruz]] / Twitter: {{@}}WikiEval #CommunityHealth / email: eval{{@}}wikimedia{{dot}}org
&lt;br&gt;

Happy editing! 
&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 01.43 (CEST)

&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MCruz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=12909005 --&gt;

== What does a Healthy Community look like to you? ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
[[File:Community Health Cover art News portal.png|300px|right]]
Hi, &lt;br&gt;
The Community Engagement department at the Wikimedia Foundation has launched a new learning campaign. The WMF wants to record community impressions about what makes a healthy online community.
Share your views and/or create a drawing and take a chance to win a Wikimania 2016 scholarship!
Join the WMF as we begin a conversation about Community Health. Contribute a drawing or answer the questions [[meta:Grants:Evaluation/Community Health learning campaign|on the campaign's page.]]
=== Why get involved? ===
'''The world is changing. The way we relate to knowledge is transforming.''' As the next billion people come online, the Wikimedia movement is working to bring more users on the wiki projects. The way we interact and collaborate online are key to building sustainable projects. How accessible are Wikimedia projects to newcomers today? Are we helping each other learn?
&lt;br/&gt;
Share your views on this matter that affects us all!
&lt;br&gt;
'''We invite everyone to take part in this learning campaign. Wikimedia Foundation will distribute one Wikimania Scholarship 2016 among those participants who are eligible.''' 

=== More information ===
* All participants must have a registered user of at least one month antiquity on any Wikimedia project before the starting date of the campaign. 
* &lt;span style=&quot;border-bottom:1px dotted&quot;&gt; All eligible contributions must be done until '''August 23, 2015 at &lt;nowiki&gt;23:59&lt;/nowiki&gt; UTC''' &lt;/span&gt;
* &lt;big&gt; Wiki link: '''[[meta:Grants:Evaluation/Community Health learning campaign|Community Health learning campaign]]''' &lt;/big&gt;
* URL https://meta.wikimedia.org/wiki/Grants:Evaluation/Community_Health_learning_campaign 
* Contact: [[meta:user:MCruz (WMF)|María Cruz]] / Twitter: {{@}}WikiEval #CommunityHealth / email: eval{{@}}wikimedia{{dot}}org
&lt;br&gt;

Happy editing! 
&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 02.59 (CEST)

&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MCruz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=12909005 --&gt;

== VisualEditor News #4—2015 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
''[[:m:Special:MyLanguage/VisualEditor/Newsletter/2015/August|Read this in another language]]  •  [[:m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]''

&lt;div style=&quot;margin:0.5em;width:230px;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}border:1px solid #AAA;padding:0.5em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200x70px|center|alt=VisualEditor]]
'''Did you know?'''  
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;  
You can add quotations marks before and after a title or phrase with a single click.

Select the relevant text.  Find the correct quotations marks in the special character inserter tool (marked as Ω in the toolbar).&lt;br&gt;&lt;br&gt;
[[File:VisualEditor Special character inserter quotation 2.png|alt=Screenshot showing the special character tool, selected text, and the special character that will be inserted|centre|frameless|230px]]
&lt;br&gt;
Click the button.  VisualEditor will add the quotation marks on either side of the text you selected.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
[[File:VisualEditor Special character inserter quotation 3.png|alt=Screenshot showing the special character tool and the same text after the special character has been inserted|centre|frameless|230px]]
&lt;br&gt;
You can read and help translate [[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/User guide|the user guide]], which has more information about how to use VisualEditor.
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;

Since the last newsletter, the [[mw:VisualEditor|Editing Team]] have been working on mobile phone support. They have fixed many bugs and improved language support.  They post weekly status reports [[mw:VisualEditor/changelog|on mediawiki.org]]. Their workboard is available [[phab:project/board/483/|in Phabricator]].  Their [[mediawikiwiki:VisualEditor/Current_priorities|current priorities]] are improving language support and functionality on mobile devices.   

=== Wikimania ===
The team attended Wikimania 2015 in Mexico City. There they participated in the Hackathon and met with individuals and groups of users. They also made several presentations about [[c:File:How_we_made_VisualEditor_faster.pdf|VisualEditor]] and the [[:c:File:Wikimania_2015_–_Editing_Department_–_Beyond_Editing.pdf|future of editing]]. 

Following Wikimania, we announced winners for the [https://translatewiki.net/wiki/Project:VisualEditor/2015_Translathon VisualEditor 2015 Translathon]. Our thanks and congratulations to users ''Halan-tul'', ''Renessaince'', ''&lt;span lang=&quot;ne&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;जनक राज भट्ट&lt;/span&gt; (Janak Bhatta)'', ''Vahe Gharakhanyan'', ''Warrakkk'', and ''Eduardogobi''.

For '''interface messages''' (translated at [https://translatewiki.net translatewiki.net]), we saw the initiative affecting 42 languages. The average progress in translations across all languages was 56.5% before the translathon, and 78.2% after ('''+21.7%'''). In particular, Sakha improved from 12.2% to 94.2%; Brazilian Portuguese went from 50.6% to 100%; Taraškievica went from 44.9% to 85.3%; Doteli went from 1.3% to 41.2%. Also, while 1.7% of the messages were outdated across all languages before the translathon, the percentage dropped to 0.8% afterwards (-0.9%).   

For '''documentation messages''' (on mediawiki.org), we saw the initiative affecting 24 languages. The average progress in translations across all languages was 26.6% before translathon, and 46.9% after ('''+20.3%''').  There were particularly notable achievements for three languages. Armenian improved from 1% to 99%; Swedish, from 21% to 99%, and Brazilian Portuguese, from 34% to 83%. Outdated translations across all languages were reduced from 8.4% before translathon to 4.8% afterwards (-3.6%).   

[https://translatewiki.net/wiki/Project:VisualEditor/2015_Translathon#Graphs_(interface_messages_only) We published some graphs] showing the effect of the event on the Translathon page. We thank the translators for participating and the translatewiki.net staff for facilitating this initiative.   

=== Recent improvements ===
'''Auto-fill features for citations''' can be enabled on each Wikipedia.  The tool uses the '''[[:mw:Citoid|citoid service]]''' to convert a [[:en:URL|URL]] or [[:en:Digital object identifier|DOI]] into a pre-filled, pre-formatted bibliographic citation. You can see an animated GIF of the quick, [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/VisualEditor/GIFs#Auto-citing_a_source|simple process at mediawiki.org]].  So far, about a dozen Wikipedias have enabled the auto-citation tool.  To enable it for your wiki, follow the [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Citoid/Enabling_Citoid_on_your_wiki|instructions at mediawiki.org]].

Your wiki can customize the first section of the '''special character inserter''' in VisualEditor. Please follow the [[mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/Special_characters|instructions at mediawiki.org]] to put the characters you want at the top. 
In other changes, if you need to fill in a [[:mw:CAPTCHA|CAPTCHA]] and get it wrong, then you can click to get a new one to complete.  VisualEditor can now display and edit [[mediawikiwiki:Extension:Graph|Vega-based graphs]]. If you use the Monobook skin, VisualEditor's appearance is now more consistent with other software.     

=== Future changes ===
The team will be changing the '''appearance of selected links''' inside VisualEditor. The purpose is to make it easy to see whether your cursor is inside or outside the link.  When you select a link, the link label (the words shown on the page) will be enclosed in a faint box.  If you place your cursor inside the box, then your changes to the link label will be part of the link.  If you place your cursor outside the box, then it will not.  This will make it easy to know when new characters will be added to the link and when they will not.

On the English Wikipedia, 10% of newly created accounts are now offered both the visual and the wikitext editors.  A [[m:Research:VisualEditor's_effect_on_newly_registered_editors/May_2015_study|recent controlled trial]] showed no significant difference in survival or productivity for new users in the short term.  New users with access to VisualEditor were very slightly less likely to produce results that needed reverting.  You can learn more about this by watching a video of the [[mediawikiwiki:Wikimedia_Research/Showcase#July_2015|July 2015 Wikimedia Research Showcase]].  The proportion of new accounts with access to both editing environments will be gradually increased over time. Eventually all new users have the choice  between the two editing environments.

=== Let's work together ===
* Share your ideas and ask questions at [[:mw:VisualEditor/Feedback|mw:VisualEditor/Feedback]].  This feedback page is now using [[mw:Flow|Flow]] instead of LiquidThreads.
* &lt;mark&gt;Can you read and type in Korean or Japanese?&lt;/mark&gt; Language engineer [[mw:User:DChan (WMF)|David Chan]]  needs people who know which tools people use to type in some languages. If you speak Japanese or Korean, you can help him test support for these languages. Please see the instructions at [[mw:VisualEditor/IME Testing#What to test|mediawiki.org]] if you can help.  
* If your wiki would like '''VisualEditor enabled on another namespace''', you can file a request in Phabricator. Please include a link to a community discussion about the requested change.
* Please file requests for language-appropriate &quot;{{Int:visualeditor-annotationbutton-bold-tooltip}}&quot; and &quot;{{Int:visualeditor-annotationbutton-italic-tooltip}}&quot; icons for the styling menu [https://phabricator.wikimedia.org/maniphest/task/create/?projects=PHID-PROJ-dafezmpv6huxg3taml24 in Phabricator].   
* The design research team wants to see how real editors work. Please [https://jfe.qualtrics.com/form/SV_6R04ammTX8uoJFP sign up for their research program]. 
* The weekly task triage meetings continue to be open to volunteers, usually on Tuesdays at 12:00 (noon) PDT (19:00 UTC).  Learn how to join the meetings and how to nominate bugs at [[:mw:VisualEditor/Weekly triage meetings|mw:VisualEditor/Weekly triage meetings]].  You do not need to attend the meeting to nominate a bug for consideration as a Q1 blocker, though.  Instead, go to Phabricator and &quot;associate&quot; the main [[phab:project/profile/483/|VisualEditor project]] with the bug. 

If you aren't reading this in your favorite language, then please help us with translations!  Subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new  contact us] directly, so that we can notify you when the next issue is ready. Thank you!
&lt;/div&gt; —[[:mw:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]], 15 augusti 2015 kl. 00.28 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=12980645 --&gt;

== VisualEditor News #4—2015 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
''[[:m:Special:MyLanguage/VisualEditor/Newsletter/2015/August|Read this in another language]]  •  [[:m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]''

&lt;div style=&quot;margin:0.5em;width:230px;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}border:1px solid #AAA;padding:0.5em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200x70px|center|alt=VisualEditor]]
'''Did you know?'''  
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;  
You can add quotations marks before and after a title or phrase with a single click.

Select the relevant text.  Find the correct quotations marks in the special character inserter tool (marked as Ω in the toolbar).&lt;br&gt;&lt;br&gt;
[[File:VisualEditor Special character inserter quotation 2.png|alt=Screenshot showing the special character tool, selected text, and the special character that will be inserted|centre|frameless|230px]]
&lt;br&gt;
Click the button.  VisualEditor will add the quotation marks on either side of the text you selected.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
[[File:VisualEditor Special character inserter quotation 3.png|alt=Screenshot showing the special character tool and the same text after the special character has been inserted|centre|frameless|230px]]
&lt;br&gt;
You can read and help translate [[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/User guide|the user guide]], which has more information about how to use VisualEditor.
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;

Since the last newsletter, the [[mw:VisualEditor|Editing Team]] have been working on mobile phone support. They have fixed many bugs and improved language support.  They post weekly status reports [[mw:VisualEditor/changelog|on mediawiki.org]]. Their workboard is available [[phab:project/board/483/|in Phabricator]].  Their [[mediawikiwiki:VisualEditor/Current_priorities|current priorities]] are improving language support and functionality on mobile devices.   

=== Wikimania ===
The team attended Wikimania 2015 in Mexico City. There they participated in the Hackathon and met with individuals and groups of users. They also made several presentations about [[c:File:How_we_made_VisualEditor_faster.pdf|VisualEditor]] and the [[:c:File:Wikimania_2015_–_Editing_Department_–_Beyond_Editing.pdf|future of editing]]. 

Following Wikimania, we announced winners for the [https://translatewiki.net/wiki/Project:VisualEditor/2015_Translathon VisualEditor 2015 Translathon]. Our thanks and congratulations to users ''Halan-tul'', ''Renessaince'', ''&lt;span lang=&quot;ne&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;जनक राज भट्ट&lt;/span&gt; (Janak Bhatta)'', ''Vahe Gharakhanyan'', ''Warrakkk'', and ''Eduardogobi''.

For '''interface messages''' (translated at [https://translatewiki.net translatewiki.net]), we saw the initiative affecting 42 languages. The average progress in translations across all languages was 56.5% before the translathon, and 78.2% after ('''+21.7%'''). In particular, Sakha improved from 12.2% to 94.2%; Brazilian Portuguese went from 50.6% to 100%; Taraškievica went from 44.9% to 85.3%; Doteli went from 1.3% to 41.2%. Also, while 1.7% of the messages were outdated across all languages before the translathon, the percentage dropped to 0.8% afterwards (-0.9%).   

For '''documentation messages''' (on mediawiki.org), we saw the initiative affecting 24 languages. The average progress in translations across all languages was 26.6% before translathon, and 46.9% after ('''+20.3%''').  There were particularly notable achievements for three languages. Armenian improved from 1% to 99%; Swedish, from 21% to 99%, and Brazilian Portuguese, from 34% to 83%. Outdated translations across all languages were reduced from 8.4% before translathon to 4.8% afterwards (-3.6%).   

[https://translatewiki.net/wiki/Project:VisualEditor/2015_Translathon#Graphs_(interface_messages_only) We published some graphs] showing the effect of the event on the Translathon page. We thank the translators for participating and the translatewiki.net staff for facilitating this initiative.   

=== Recent improvements ===
'''Auto-fill features for citations''' can be enabled on each Wikipedia.  The tool uses the '''[[:mw:Citoid|citoid service]]''' to convert a [[:en:URL|URL]] or [[:en:Digital object identifier|DOI]] into a pre-filled, pre-formatted bibliographic citation. You can see an animated GIF of the quick, [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/VisualEditor/GIFs#Auto-citing_a_source|simple process at mediawiki.org]].  So far, about a dozen Wikipedias have enabled the auto-citation tool.  To enable it for your wiki, follow the [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Citoid/Enabling_Citoid_on_your_wiki|instructions at mediawiki.org]].

Your wiki can customize the first section of the '''special character inserter''' in VisualEditor. Please follow the [[mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/Special_characters|instructions at mediawiki.org]] to put the characters you want at the top. 
In other changes, if you need to fill in a [[:mw:CAPTCHA|CAPTCHA]] and get it wrong, then you can click to get a new one to complete.  VisualEditor can now display and edit [[mediawikiwiki:Extension:Graph|Vega-based graphs]]. If you use the Monobook skin, VisualEditor's appearance is now more consistent with other software.     

=== Future changes ===
The team will be changing the '''appearance of selected links''' inside VisualEditor. The purpose is to make it easy to see whether your cursor is inside or outside the link.  When you select a link, the link label (the words shown on the page) will be enclosed in a faint box.  If you place your cursor inside the box, then your changes to the link label will be part of the link.  If you place your cursor outside the box, then it will not.  This will make it easy to know when new characters will be added to the link and when they will not.

On the English Wikipedia, 10% of newly created accounts are now offered both the visual and the wikitext editors.  A [[m:Research:VisualEditor's_effect_on_newly_registered_editors/May_2015_study|recent controlled trial]] showed no significant difference in survival or productivity for new users in the short term.  New users with access to VisualEditor were very slightly less likely to produce results that needed reverting.  You can learn more about this by watching a video of the [[mediawikiwiki:Wikimedia_Research/Showcase#July_2015|July 2015 Wikimedia Research Showcase]].  The proportion of new accounts with access to both editing environments will be gradually increased over time. Eventually all new users have the choice  between the two editing environments.

=== Let's work together ===
* Share your ideas and ask questions at [[:mw:VisualEditor/Feedback|mw:VisualEditor/Feedback]].  This feedback page is now using [[mw:Flow|Flow]] instead of LiquidThreads.
* &lt;mark&gt;Can you read and type in Korean or Japanese?&lt;/mark&gt; Language engineer [[mw:User:DChan (WMF)|David Chan]]  needs people who know which tools people use to type in some languages. If you speak Japanese or Korean, you can help him test support for these languages. Please see the instructions at [[mw:VisualEditor/IME Testing#What to test|mediawiki.org]] if you can help.  
* If your wiki would like '''VisualEditor enabled on another namespace''', you can file a request in Phabricator. Please include a link to a community discussion about the requested change.
* Please file requests for language-appropriate &quot;{{Int:visualeditor-annotationbutton-bold-tooltip}}&quot; and &quot;{{Int:visualeditor-annotationbutton-italic-tooltip}}&quot; icons for the styling menu [https://phabricator.wikimedia.org/maniphest/task/create/?projects=PHID-PROJ-dafezmpv6huxg3taml24 in Phabricator].   
* The design research team wants to see how real editors work. Please [https://jfe.qualtrics.com/form/SV_6R04ammTX8uoJFP sign up for their research program]. 
* The weekly task triage meetings continue to be open to volunteers, usually on Tuesdays at 12:00 (noon) PDT (19:00 UTC).  Learn how to join the meetings and how to nominate bugs at [[:mw:VisualEditor/Weekly triage meetings|mw:VisualEditor/Weekly triage meetings]].  You do not need to attend the meeting to nominate a bug for consideration as a Q1 blocker, though.  Instead, go to Phabricator and &quot;associate&quot; the main [[phab:project/profile/483/|VisualEditor project]] with the bug. 

If you aren't reading this in your favorite language, then please help us with translations!  Subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new  contact us] directly, so that we can notify you when the next issue is ready. Thank you!
&lt;/div&gt; —[[:mw:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]], 15 augusti 2015 kl. 02.05 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=12980645 --&gt;

== How can we improve Wikimedia grants to support you better? ==


''My apologies for posting this message in English. Please help translate it if you can.''

Hello,

The Wikimedia Foundation would like your feedback about how we can '''[[m:Grants:IdeaLab/Reimagining WMF grants|reimagine Wikimedia Foundation grants]]''', to better support people and ideas in your Wikimedia project.  Ways to participate:

*Respond to questions on [[m:Grants talk:IdeaLab/Reimagining WMF grants|the discussion page of the idea]].
*Join a [[m:Grants:IdeaLab/Events#Upcoming_events|small group conversation]].   
*Learn more about [[m:Grants:IdeaLab/Reimagining WMF grants/Consultation|this consultation]].
Feedback is welcome in any language.

With thanks,

[[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]], [[m:Community Resources|Community Resources]], Wikimedia Foundation.

([[m:Grants:IdeaLab/Reimagining WMF grants/ProjectTargets|''Opt-out Instructions'']]) &lt;small&gt;This message was sent by [[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]] through [[m:User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]].&lt;/small&gt; 19 augusti 2015 kl. 01.08 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:I JethroBT (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Grants:IdeaLab/Reimagining_WMF_grants/ProjectTargets&amp;oldid=13196071 --&gt;

== Open call for Individual Engagement Grants ==

''My apologies for posting this message in English. Please help translate it if you can.''

Greetings!  The '''[[m:IEG|Individual Engagement Grants program]] is accepting proposals''' until September 29th to fund new tools, community-building processes, and other experimental ideas that enhance the work of Wikimedia volunteers.  Whether you need a small or large amount of funds (up to $30,000 USD), Individual Engagement Grants can support you and your team’s project development time in addition to project expenses such as materials, travel, and rental space.

*[[m:Grants:IEG#ieg-apply|'''Submit''' a grant request]]
*[[m:Grants:IdeaLab|'''Get help''' with your proposal in IdeaLab]] or [[m:Grants:IdeaLab/Events#Upcoming_events|an upcoming Hangout session]]
*[[m:Grants:IEG#ieg-engaging|'''Learn from examples''' of completed Individual Engagement Grants]]

Thanks,

[[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]], [[m:Community Resources|Community Resources]], Wikimedia Foundation. 4 september 2015 kl. 22.52 (CEST)

([[m:User:I JethroBT (WMF)/IEG 2015 Targets|''Opt-out Instructions'']]) &lt;small&gt;This message was sent by [[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]] ([[m:User talk:I JethroBT (WMF)|talk]]) through [[m:User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]].&lt;/small&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:I JethroBT (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:I_JethroBT_(WMF)/IEG_2015_Targets&amp;oldid=13476366 --&gt;

== Open call for Individual Engagement Grants ==

''My apologies for posting this message in English. Please help translate it if you can.''

Greetings!  The '''[[m:IEG|Individual Engagement Grants program]] is accepting proposals''' until September 29th to fund new tools, community-building processes, and other experimental ideas that enhance the work of Wikimedia volunteers.  Whether you need a small or large amount of funds (up to $30,000 USD), Individual Engagement Grants can support you and your team’s project development time in addition to project expenses such as materials, travel, and rental space.

*[[m:Grants:IEG#ieg-apply|'''Submit''' a grant request]]
*[[m:Grants:IdeaLab|'''Get help''' with your proposal in IdeaLab]] or [[m:Grants:IdeaLab/Events#Upcoming_events|an upcoming Hangout session]]
*[[m:Grants:IEG#ieg-engaging|'''Learn from examples''' of completed Individual Engagement Grants]]

Thanks,

[[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]], [[m:Community Resources|Community Resources]], Wikimedia Foundation. 4 september 2015 kl. 23.56 (CEST)

([[m:User:I JethroBT (WMF)/IEG 2015 Targets|''Opt-out Instructions'']]) &lt;small&gt;This message was sent by [[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]] ([[m:User talk:I JethroBT (WMF)|talk]]) through [[m:User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]].&lt;/small&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:I JethroBT (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:I_JethroBT_(WMF)/IEG_2015_Targets&amp;oldid=13476366 --&gt;

== Wikidata data access is coming ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Hi everyone,

Many Wikimedia projects already have access to [[d:|Wikidata]] and make good use of it to improve their content. You already have access to the interwiki link part of Wikidata. I wanted to let you know that your project will be among the next to receive access to the actual data on Wikidata. It is currently scheduled for September 22nd. From then on you can use data from Wikidata either via the property parser function or Lua. 

I hope we'll be able to support you well with structured data. If you have questions please come to [[d:Wikidata:Wikibooks]].


Cheers [[:d:User:Lydia Pintscher (WMDE)|Lydia Pintscher (WMDE)]] 9 september 2015 kl. 18.12 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Lydia Pintscher (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Lydia_Pintscher_(WMDE)/Distribution_List&amp;oldid=13546514 --&gt;

== Wikidata data access is here ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
A while ago I announced that you'll be among the next projects to get access to Wikidata's data. This has now happened. You can access the data via a parser function (#property) and Lua. For more information and to ask questions please come to [[d:Wikidata:Wikibooks]].

I hope you'll be able to do great things with this and that it will make your life easier in the long-run.

Cheers [[:d:User:Lydia Pintscher (WMDE)|Lydia Pintscher (WMDE)]] 22 september 2015 kl. 17.48 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Lydia Pintscher (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Lydia_Pintscher_(WMDE)/Distribution_List&amp;oldid=13750444 --&gt;

== Only one week left for Individual Engagement Grant proposals! ==

(Apologies for using English below, please help translate if you are able.)

'''There is still one week left to submit [[m:IEG|Individual Engagement Grant]] (IEG) proposals''' before the September 29th deadline.  If you have ideas for new tools, community-building processes, and other experimental projects that enhance the work of Wikimedia volunteers, start your proposal today!  Please encourage others who have great ideas to apply as well.  Support is available if you want help turning your idea into a grant request.
*[[m:Grants:IEG#ieg-apply|'''Submit''' a grant request]]
*[[m:Grants:IdeaLab|'''Get help''' with your proposal in IdeaLab]]
*[[m:Grants:IEG#ieg-engaging|'''Learn from examples''' of completed Individual Engagement Grants]]

[[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]], [[m:Community Resources|Community Resources]] 22 september 2015 kl. 23.01 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:I JethroBT (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:I_JethroBT_(WMF)/IEG_2015_Targets&amp;oldid=13754911 --&gt;

== Reimagining WMF grants report ==

''(My apologies for using English here, please help translate if you are able.)''

Last month, we asked for community feedback on [[m:Grants:IdeaLab/Reimagining WMF grants| a proposal to change the structure of WMF grant programs]]. Thanks to the 200+ people who participated!  '''[[m:Grants:IdeaLab/Reimagining_WMF_grants/Outcomes|
A report]]''' on what we learned and changed based on this consultation is now available.

Come read about the findings and next steps as WMF’s Community Resources team begins to implement changes based on your feedback. Your questions and comments are welcome on [[m:Grants talk:IdeaLab/Reimagining WMF grants/Outcomes|the outcomes discussion page]].

With thanks, [[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]] 28 september 2015 kl. 18.56 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:I JethroBT (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Grants:IdeaLab/Reimagining_WMF_grants/ProjectTargets&amp;oldid=13850666 --&gt;

== VisualEditor News #5—2015 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
''[[m:VisualEditor/Newsletter/2015/October|Read this in another language]]  •  [[:m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]''

&lt;div style=&quot;margin:0.5em;width:230px;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}border:1px solid #AAA;padding:0.5em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200x70px|center|alt=VisualEditor]]
'''Did you know?'''  
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;  

You can use the visual editor on smartphones and tablets.&lt;br&gt;&lt;br&gt;[[File:Switching edit modes to VisualEditor on Mobile web.png|alt=Screenshot showing the menu for switching from the wikitext editor to the visual editor|centre|frameless|230x230px]]&lt;br&gt;
Click the pencil icon to open the editor for a page.  Inside that, use the gear menu in the upper right corner to &quot;{{int:mobile-frontend-editor-switch-visual-editor}}&quot;.

The editing button will remember which editing environment you used last time, and give you the same one next time.  The desktop site will be switching to a system similar to this one in the coming months.
&lt;br&gt;&lt;br&gt;You can read and help translate [[:mw:VisualEditor/User guide|the user guide]], which has more information about how to use the visual editor.
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;
Since the last newsletter, the [[mw:VisualEditor|VisualEditor Team]] has fixed many bugs, added new features, and made some small design changes.  They post weekly status reports [[mw:VisualEditor/changelog|on mediawiki.org]]. Their workboard is available [[phab:project/board/483/|in Phabricator]].  Their [[mediawikiwiki:VisualEditor/Current_priorities|current priorities]] are improving support for languages like Japanese and Arabic, making it easier to edit on mobile devices, and providing rich-media tools for formulæ, charts, galleries and uploading.   
=== Recent improvements ===
'''Educational features:''' The first time ever you use the visual editor, it now draws your attention to the {{Int:visualeditor-annotationbutton-link-tooltip}} and {{Int:visualeditor-toolbar-cite-label}} tools.  When you click on the tools, it explains why you should use them. ([[Phab:T108620|T108620]]) Alongside this, the welcome message for new users has been simplified to make editing more welcoming. ([[Phab:T112354|T112354]])  More in-software educational features are planned.  

'''Links:'''  It is now easier to understand when you are adding text to a link and when you are typing plain text next to it. ([[Phab:T74108|T74108]], [[Phab:T91285|T91285]])  The editor now fully supports ISBN, PMID or RFC numbers. ([[Phab:T109498|T109498]], [[Phab:T110347|T110347]], [[Phab:T63558|T63558]])  These  [[:en:Help:Magic_links|&quot;magic links&quot;]] use a custom link editing tool.  

'''Uploads:'''  Registered editors can now '''upload images''' and other media to Commons while editing.  Click the new tab in the &quot;{{int:visualeditor-toolbar-insert}} {{int:visualeditor-dialogbutton-media-tooltip}}&quot; tool.  You will be guided through the process without having to leave your edit.  At the end, the image will be inserted. This tool is limited to one file at a time, owned by the user, and licensed under Commons's standard license.  For more complex situations, the tool links to more advanced upload tools.  You can also drag the image into the editor.  This will be available in the wikitext editor later. 

'''Mobile:'''  Previously, the visual editor was available on the mobile Wikipedia site only on tablets. Now, editors can use it on all devices regardless of size if they wish. ([[Phab:T85630|T85630]])  Edit conflicts were previously broken on the mobile website. Edit conflicts can now be resolved in both wikitext and visual editors. ([[Phab:T111894|T111894]])  Sometimes templates and similar items could not be deleted on the mobile website.  Selecting them caused the on-screen keyboard to hide with some browsers.  Now there is a new &quot;{{int:Visualeditor-contextitemwidget-label-remove}}&quot; button, so that these things can be removed if the keyboard hides. ([[Phab:T62110|T62110]]) You can also edit table cells in mobile now.

'''Rich editing tools:'''  You can now add and edit '''sheet''' '''music''' in the visual editor. ([[Phab:T112925|T112925]])  There are separate tabs for advanced options, such as MIDI and Ogg audio files. ([[Phab:T114227|T114227]], [[Phab:T113354|T113354]])  When editing '''formulæ''' and other blocks, errors are shown as you edit.  It is also possible to edit some types of '''graphs'''; adding new ones, and support for new types, will be coming. 

On the '''English Wikipedia''', the visual editor is now automatically available to anyone who creates an account.  The preference switch was moved to the normal location, under [[Special:Preferences]].
=== Future changes ===
You will soon be able to '''switch from the wikitext to the visual editor''' after you start editing. ([[phab:T49779|T49779]]) Previously, you could only switch from the visual editor to the wikitext editor.  Bi-directional switching will make possible a '''single edit tab.''' ([[phab:T102398|T102398]]) This project will combine the &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; and &quot;{{int:visualeditor-ca-editsource}}&quot; tabs into a single &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; tab, similar to the system already used on the mobile website.  The &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; tab will open whichever editing environment you used last time.

=== Let's work together ===
* Share your ideas and ask questions at [[:mw:VisualEditor/Feedback|VisualEditor/Feedback]].  This feedback page uses [[mw:Flow|Flow]] for discussions.
* &lt;mark&gt;Can you read and type in Korean or Japanese?&lt;/mark&gt; Language engineer [[mw:User:DChan (WMF)|David Chan]] needs people who know which tools people use to type in some languages. If you speak Japanese or Korean, you can help him test support for these languages. Please see the instructions at [[mw:VisualEditor/IME Testing#What to test|What to test]] if you can help, and report it on Phabricator ([[phab:T110654|Korean]] - [[phab:T109818|Japanese]]) or on Wikipedia ([[:ko:위키백과:시각편집기/IME|Korean]] - [[:ja:Wikipedia:ビジュアルエディター/フィードバック/IME|Japanese]]).  
* Local admins can [[mediawikiwiki:Citoid/Enabling_Citoid_on_your_wiki|set up the Citoid automatic reference feature for your wiki]].  If you need help, then please post a request in the [[phab:tag/citoid/|Citoid project on Phabricator]]. Include links to the [[:mw:Help:TemplateData|TemplateData]] for the most important citation templates on your wiki.
* The weekly task triage meetings are open to volunteers.  Learn how to join the meetings and how to nominate bugs at [[:mw:VisualEditor/Weekly triage meetings|mw:VisualEditor/Weekly triage meetings]].  You do not need to attend the meeting to nominate a bug for consideration, though.  Instead, go to Phabricator and &quot;associate&quot; the main [[phab:project/profile/483/|VisualEditor project]] with the bug. 

If you aren't reading this in your favorite language, then please help us with translations!  Subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new  contact us] directly, so that we can notify you when the next issue is ready. Thank you!
&lt;/div&gt;—[[:mw:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]], 30 oktober 2015 kl. 19.18 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=14334116 --&gt;

== Community Wishlist Survey ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt; 

Undersökning: gemenskapens önskelista 

Hej allihop!

Wikimedia Foundations [[:m:Community Tech|Community Tech]]-team har som fokus att bygga bättre verktyg för erfarna Wikimediaanvändare som fokuserar på att administrera och förvalta wikiernas innehåll. Vi påbörjar nu en '''[[:m:2015 Community Wishlist Survey|önskelisteundersökning för gemenskapen]]''' för att ta reda på vilka projekt vi kan arbeta på som är de mest användbara.

För fas 1 av undersökningen bjuder vi in alla aktiva användare att presentera korta förslag där de förklarar vad de skulle vilja att vi arbeta på, och varför det är viktigt. Fas 1 kommer att vara i 2 veckor. I fas 2 kommer vi be er att rösta på förslagen. Efteråt kommer vi att analysera de 10 förslagen i topp och skapa en prioriterad önskelista.

Medan större delen av den här processen kommer att ske på engelska, bjuder vi in folk från alla Wikimediawikier att lägga fram förslag. Vi kommer också att bjuda in gemenskapen att hjälpa till att översätta förslag till engelska. 

Ditt förslag skall innehålla: problemet du vill lösa, vem som skulle dra nytta av det, och en föreslagen lösning, om du har en. Du kan presentera ditt förslag på sidan för gemenskapens önskelista, genom att använda fältet och den stora blå knappen. Vi kommer att ta emot förslag i 2 veckor, med 23 november som sista datum.
 
Vi ser fram emot att höra dina idéer.

&lt;/div&gt; &lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Community Tech Team via [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 9 november 2015 kl. 22.58 (CET)&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/Target_lists/Global_distribution&amp;oldid=14554458 --&gt;

== Wikimania 2016 scholarships ambassadors needed ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
Hello! [[wm2016:|Wikimania 2016]] scholarships will soon be open; by the end of the week we'll form the committee and we need your help, see [[wm2016:Special:MyLanguage/Scholarship committee|Scholarship committee]] for details.

If you want to carefully review nearly a thousand applications in January, you might be a perfect committee member. Otherwise, you can '''volunteer as &quot;ambassador&quot;''': you will observe all the committee activities, ensure that people from your language or project manage to apply for a scholarship, translate '''scholarship applications written in your language''' to English and so on. Ambassadors are allowed to ask for a scholarship, unlike committee members.

[[wm2016:Scholarship committee|Wikimania 2016 scholarships subteam]] 10 november 2015 kl. 11.48 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Nemo bis@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=14347818 --&gt;

== [[m:Special:MyLanguage/Free Bassel/MassMessages/2015 Free Bassel banner straw poll|Your input requested on the proposed #FreeBassel banner campaign]] ==

''This is a message regarding the [[:m:Special:MyLanguage/Free Bassel/Banner|proposed 2015 Free Bassel banner]]. [[m:Special:MyLanguage/Free Bassel/MassMessages/2015 Free Bassel banner straw poll|Translations]] are available.''

Hi everyone,

This is to inform all Wikimedia contributors that a [[:m:Special:MyLanguage/Free Bassel/Banner/Straw poll|straw poll seeking your involvement]] has just been started on Meta-Wiki.

As some of your might be aware, a small group of Wikimedia volunteers have proposed a banner campaign informing Wikipedia readers about the urgent situation of our fellow Wikipedian, open source software developer and Creative Commons activist, [[:w:Bassel Khartabil|Bassel Khartabil]]. An exemplary [[:m:Special:MyLanguage/Free Bassel/Banner|banner]] and an [[:m:Special:MyLanguage/Free Bassel/Banner|explanatory page]] have now been prepared, and translated into about half a dozen languages by volunteer translators.

We are seeking [[:m:Special:MyLanguage/Free Bassel/Banner/Straw poll|your involvement to decide]] if the global Wikimedia community approves starting a banner campaign asking Wikipedia readers to call on the Syrian government to release Bassel from prison. We understand that a campaign like this would be unprecedented in Wikipedia's history, which is why we're seeking the widest possible consensus among the community.

Given Bassel's urgent situation and the resulting tight schedule, we ask everyone to [[:m:Special:MyLanguage/Free Bassel/Banner/Straw poll|get involved with the poll and the discussion]] to the widest possible extent, and to promote it among your communities as soon as possible.

(Apologies for writing in English; please kindly [[m:Special:MyLanguage/Free Bassel/MassMessages/2015 Free Bassel banner straw poll|translate]] this message into your own language.)

Thank you for your participation!

''Posted by the [[:m:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] 21:47, 25 November 2015 (UTC) • [[m:Special:MyLanguage/Free Bassel/MassMessages/2015 Free Bassel banner straw poll|Translate]] • [[:m:Talk:Free Bassel/Banner|Get help]]
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Varnent@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=14758733 --&gt;

== Community Wishlist Survey ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt; 

Undersökning: gemenskapens önskelista

Hej allihop!

Vi påbörjar nu den andra delen av Community Tech-teamets '''[[:m:2015 Community Wishlist Survey/Voting|undersökning om gemenskapens önskelista]]''' och bjuder in alla aktiva användare att rösta på de förslag som har presenterats.

Tack vare dig och andra Wikimediaanvändare har 111 förslag presenterats. Vi har delat upp dessa förslag i kategorier, och det är nu dags att rösta. Du kan rösta på alla förslag som listats genom att använda &lt;nowiki&gt;{{Support}}&lt;/nowiki&gt;-mallen. Du är välkommen att lämna kommentarer för eller emot, men bara röster för kommer att räknas. Röstperioden är 2 veckor med 14 december som slutdatum.

Förslagen med flest röster kommer att hamna överst på teamets prioriteringslista för att undersöka och se om vi kan göra någonting åt. Tack för ditt deltagande, och vi ser fram emot att höra från dig!

Community Tech via
&lt;/div&gt; [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 1 december 2015 kl. 15.39 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/Target_lists/Global_distribution&amp;oldid=14913494 --&gt;

== [[m:Special:MyLanguage/Wikipedia 15|Get involved in Wikipedia 15!]] ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
''This is a message from the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation|Wikimedia Foundation]]. [[m:Special:MyLanguage/Wikipedia 15/MassMessages/Get involved|Translations]] are available.''

[[File:International-Space-Station wordmark blue.svg|right|200px]]

As many of you know, January 15 is Wikipedia’s 15th Birthday!

People around the world are getting involved in the celebration and have started adding their [[m:Special:MyLanguage/Wikipedia 15/Events|events on Meta Page]]. While we are celebrating Wikipedia's birthday, we hope that all projects and affiliates will be able to utilize this celebration to raise awareness of our community's efforts.

Haven’t started planning? Don’t worry, there’s lots of ways to get involved. Here are some ideas:

* '''[[m:Special:MyLanguage/Wikipedia 15/Events|Join/host an event]]'''. We already have more than 80, and hope to have many more.
* '''[[m:Special:MyLanguage/Wikipedia 15/Media|Talk to local press]]'''. In the past 15 years, Wikipedia has accomplished extraordinary things. We’ve made a [[m:Special:MyLanguage/Wikipedia 15/15 years|handy summary]] of milestones and encourage you to add your own. More resources, including a [[m:Special:MyLanguage/Wikipedia 15/Media#releases|press release template]] and [[m:Special:MyLanguage/Communications/Movement Communications Skills|resources on working with the media]], are also available.
* '''[[m:Special:MyLanguage/Wikipedia 15/Material|Design a Wikipedia 15 logo]]'''. In place of a single icon for Wikipedia 15, we’re making dozens. Add your own with something fun and representative of your community. Just use the visual guide so they share a common sensibility.
* '''[[m:Special:MyLanguage/Wikipedia 15/Events/Package#birthdaywish|Share a message on social media]]'''. Tell the world what Wikipedia means to you, and add #wikipedia15 to the post. We might re-tweet or share your message!

Everything is linked on the [[m:Special:MyLanguage/Wikipedia 15|Wikipedia 15 Meta page]]. You’ll find a set of ten data visualization works that you can show at your events, and a [[c:Category:Wikipedia15 Mark|list of all the Wikipedia 15 logos]] that community members have already designed.

If you have any questions, please contact [[m:User:ZMcCune (WMF)|Zachary McCune]] or [[m:User:JSutherland (WMF)|Joe Sutherland]].

Thanks and Happy nearly Wikipedia 15!&lt;br /&gt;
-The Wikimedia Foundation Communications team

''Posted by the [[m:User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]], 18 december 2015 kl. 21.58 (CET) • [[m:Wikipedia 15/MassMessages/Get involved|{{int:please-translate}}]] • [[m:Talk:Wikipedia 15|{{int:help}}]]
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:GVarnum-WMF@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=15158198 --&gt;

== VisualEditor News #6—2015 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;div style=&quot;margin:0.5em;width:230px;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}border:1px solid #AAA;padding:0.5em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200x70px|center|alt=The visual editor]]
'''Did you know?'''  
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;  

A new, simpler system for editing will offer a single Edit button.  Once the page has opened, you can switch back and forth between visual and wikitext editing.      

[[File:VisualEditor single edit tab preference dialog.png|alt=Screenshot showing a pop-up dialog for switching from the wikitext editor to the visual editor|centre|frameless|230x230px]]&lt;br&gt;

If you prefer having separate edit buttons, then you can set that option in your preferences, either in a pop-up dialog the next time you open the visual editor, or by going to [[Special:Preferences]] and choosing the setting that you want: &lt;br&gt;&lt;br&gt;[[File:VisualEditor single edit tab in preferences 2015-12-18.png|alt=Screenshot showing a drop-down menu in Special:Preferences|centre|frameless|230x230px]]

The current plan is for the default setting to have the Edit button open the editing environment you used most recently. &lt;br&gt;&lt;br&gt;You can read and help translate [[:mw:VisualEditor/User guide|the user guide]], which has more information about how to use the visual editor.
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;
''[[m:VisualEditor/Newsletter/2015/December|Read this in another language]]  •  [[:m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]''

Since the last newsletter, the [[mw:VisualEditor|visual editor team]] has fixed many bugs and expanded the mathematics formula tool.  Their workboard is available [[phab:project/board/483/|in Phabricator]].  Their [[mediawikiwiki:VisualEditor/Current_priorities|current priorities]] are improving support for languages such as Japanese and Arabic, and providing rich-media tools for formulæ, charts, galleries and uploading.   

=== Recent improvements ===
You can '''switch from the wikitext editor to the visual editor''' after you start editing.    
The '''LaTeX mathematics formula editor''' has been significantly expanded. ([[phab:T118616|T118616)]] You can see the formula as you change the LaTeX code.  You can click buttons to insert the correct LaTeX code for many symbols.  
=== Future changes ===
The '''single edit tab''' project will combine the &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; and &quot;{{int:visualeditor-ca-editsource}}&quot; tabs into a single &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; tab, like the system already used on the mobile website.  ([[phab:T102398|T102398]], [[phab:T58337|T58337]])  Initially, the &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; tab will open whichever editing environment you used last time.  Your last editing choice will be stored as a cookie for logged-out users and as an account preference for logged-in editors.  Logged-in editors will be able to set a default editor in the {{int:prefs-editing}} tab of [[Special:Preferences]] in the drop-down menu about &quot;{{int:visualeditor-preference-tabs}}&quot;.   

The visual editor will be offered to all editors at the following Wikipedias in early 2016:  [[w:am:|Amharic]], [[w:bug:|Buginese]], [[w:cdo:|Min Dong]], [[w:cr:|Cree]], [[w:gv:|Manx]], [[w:hak:|Hakka]], [[w:hy:|Armenian]], [[w:ka:|Georgian]], [[w:pnt:|Pontic]], [[w:sh:|Serbo-Croatian]], [[w:ti:|Tigrinya]], [[w:xmf:|Mingrelian]], [[w:za:|Zhuang]], and [[w:zh-min-nan:|Min Nan]]. ([[phab:T116523|T116523]]) Please post your comments and the language(s) that you tested at [[:mw:Topic:St8y4ni42d0vr9cv|the feedback thread on mediawiki.org]].  The developers would like to know how well it works.  Please tell them what kind of computer, web browser, and keyboard you are using.  

In 2016, the '''feedback pages''' for the visual editor on many Wikipedias will be redirected to mediawiki.org. ([[phab:T92661|T92661]])

=== Testing opportunities ===
* Please try the new system for the '''single edit tab''' on [https://test2.wikipedia.org test2.wikipedia.org].  You can edit while logged out to see how it works for logged-out editors, or you can create a separate account to be able to set your account's preferences.  &lt;mark&gt;Please share your thoughts about the single edit tab system at [[mediawikiwiki:Topic:Suspcq0bf5nd3gsd|the feedback topic on mediawiki.org]] or [https://jfe.qualtrics.com/form/SV_6R04ammTX8uoJFP sign up for formal user research]&lt;/mark&gt; (type &quot;single edit tab&quot; in the question about other areas you're interested in).  The new system has not been finalized, and your feedback can affect the outcome.  The team particularly wants your thoughts about the options in Special:Preferences. The current choices in Special:Preferences are:
** {{int:visualeditor-preference-tabs-remember-last}},
** {{int:visualeditor-preference-tabs-prefer-ve}}, 
** {{int:visualeditor-preference-tabs-prefer-wt}}, and 
** {{int:visualeditor-preference-tabs-multi-tab}}.  (This is the current state for people already using the visual editor.  None of these options will be visible if you have disabled the visual editor in your preferences at that wiki.)  
* &lt;mark&gt;Can you read and type in Korean or Japanese?&lt;/mark&gt; Language engineer [[mw:User:DChan (WMF)|David Chan]] needs people who know which tools people use to type in some languages. If you speak Japanese or Korean, you can help him test support for these languages. Please see the instructions at [[mw:VisualEditor/IME Testing#What to test|What to test]] if you can help, and report it on Phabricator ([[phab:T110654|Korean]] - [[phab:T109818|Japanese]]) or on Wikipedia ([[:ko:위키백과:시각편집기/IME|Korean]] - [[:ja:Wikipedia:ビジュアルエディター/フィードバック/IME|Japanese]]).  
If you aren't reading this in your favorite language, then please help us with translations!  Subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new  contact us] directly, so that we can notify you when the next issue is ready. {{int:Feedback-thanks-title}}
&lt;/div&gt; [[:mw:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]], 25 december 2015 kl. 01.06 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=15165847 --&gt;
== Password Strength RFC ==
Hej!

Vi har påbörjat en RFC på Meta för att skärpa lösenordskraven för användare som har konton med redigeringsåtkomst på [[MediaWiki:Common.js]], har tillgång till checkuser eller har tillgång till Oversight.

Denna typ av konton har åtkomst till känsliga delar på våra webbplatser och kan göra svår skada om dessa konton skulle falla i fel händer. I nuläget är det enda kravet att lösenordet ska vara mins ett tecken långt. Vi skulle vilja öka kravet till 8 tecken (bytes) och dessutom bannlysa vissa mycket vanligt förekommande lösenord.

Genom att skärpa lösenordskravet för konton med hög åtkomstnivå hoppas vi kunna göra Wikimediawikis säkrare för alla. Var god läs förslaget i sin helhet '''[[m:Requests for comment/Password policy for users with certain advanced permissions|här]]''', och gör din röst hörd på denna RFC.

Tack!

(Å WMFs säkerhetsgrupps vägnar) [[Användare:BWolff (WMF)|BWolff (WMF)]] ([[Användardiskussion:BWolff (WMF)|diskussion]]) 21 december 2015 kl. 09.46 (CET)
&lt;br&gt;
&lt;br&gt;&lt;small&gt;Levererat genom [[m:Distribution list/Global message delivery/sv|distributionslista]]&lt;/small&gt;</text>
      <sha1>7imw9qj7b8np2xdj3bjw6b0qn0emxyj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Rundskrivelser/Arkiv/2016</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10351</id>
    <revision>
      <id>47646</id>
      <timestamp>2017-10-25T19:12:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ''''Obs! Detta är ett arkiv. Alla nya centrala meddelanden och inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Rundskrivelser|Rundskrivelser]] respektive [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]....'</comment>
      <origin>47646</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="40180" sha1="5t2rhyd3ldr63l2ex21huoz6xyr8xyf" xml:space="preserve">'''Obs! Detta är ett arkiv. Alla nya centrala meddelanden och inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Rundskrivelser|Rundskrivelser]] respektive [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]].'''

== Wikimania 2016 Scholarships - Deadline soon! ==

:{{int:Please-translate}}
A reminder - applications for scholarships for Wikimania 2016 in Esino Lario, Italy, are closing soon! Please get your applications in by January 9th.  To apply, visit the page below:
:*[https://wikimania2016.wikimedia.org/wiki/Scholarships Wikimania 2016 Scholarships]
[[User:PEarley (WMF)|Patrick Earley (WMF)]] via [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 5 januari 2016 kl. 02.49 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:PEarley (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:PEarley_(WMF)/Mass_Message_-_large&amp;oldid=15209973 --&gt;

== 2016 WMF Strategy consultation ==

:{{int:Please-translate}}
Hello, all.

The Wikimedia Foundation (WMF) has launched a consultation to help create and prioritize WMF strategy beginning July 2016 and for the 12 to 24 months thereafter. This consultation will be open, on Meta, from 18 January to 26 February, after which the Foundation will also use these ideas to help inform its Annual Plan. (More on our timeline can be found on that Meta page.)

Your input is welcome (and greatly desired) at the Meta discussion, [[:m:2016 Strategy/Community consultation|2016 Strategy/Community consultation]].

Apologies for English, where this is posted on a non-English project. We thought it was more important to get the consultation translated as much as possible, and good headway has been made there in some languages. There is still much to do, however! We created [[:m:2016 Strategy/Translations]] to try to help coordinate what needs translation and what progress is being made. :)

If you have questions, please reach out to me on my talk page or on the strategy consultation's talk page or by email to mdennis@wikimedia.org.

I hope you'll join us! [[:m:User:Mdennis (WMF)|Maggie Dennis]] via [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 18 januari 2016 kl. 20.06 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Mdennis (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:PEarley_(WMF)/Mass_Message_-_large&amp;oldid=15253743 --&gt;

== VisualEditor News #1—2016 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

''[[:m:VisualEditor/Newsletter/2016/February|Read this in another language]] • [[:m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]''

&lt;div style=&quot;margin:0.5em;width:230px;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}border:1px solid #AAA;padding:0.5em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200x70px|center|alt=The visual editor]]

'''Visste du att?'''  
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;  

Among experienced editors, the visual editor's table editing is one of the most popular features.
[[File:VisualEditor table menu move column.png|alt=Screenshot showing a pop-up menu for column operations in a table|centre|frameless|230x230px]]
If you select the top of a column or the end of a row, you can quickly insert and remove columns and rows.  

Now, you can also rearrange columns and rows. Click &quot;Move before&quot; or &quot;Move after&quot; to swap the column or row with its neighbor.
You can read and help translate [[:mw:VisualEditor/User guide|the user guide]], which has more information about how to use the visual editor.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;

Since the last newsletter, the [[:mw:VisualEditor/Portal|VisualEditor Team]] has fixed many bugs. Their workboard is available [[phab:project/board/483/|in Phabricator]]. Their [[:mw:VisualEditor/Current_priorities|current priorities]] are improving support for Japanese, Korean, Arabic, Indic, and Han scripts, and improving the single edit tab interface.   

=== Senaste ändringar ===
You can '''switch from the wikitext editor to the visual editor''' after you start editing. This function is available to nearly all editors at most wikis except the Wiktionaries and Wikisources.    

Many local '''feedback pages''' for the visual editor have been redirected to [[:mw:VisualEditor/Feedback]].

You can now re-arrange columns and rows in '''tables''', as well as copying a row, column or any other selection of cells and pasting it in a new location.    

The '''formula editor''' has two options: you can choose &quot;Quick edit&quot; to see and change only the LaTeX code, or &quot;Edit&quot; to use the full tool. The full tool offers immediate preview and an extensive list of symbols.  
=== Framtida ändringar ===
The '''[[:mw:VisualEditor/Single edit tab|single edit tab]]''' project will combine the &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; and &quot;{{int:visualeditor-ca-editsource}}&quot; tabs into a single &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; tab. 
This is similar to the system already used on the mobile website. ([[phab:T102398|T102398]]) Initially, the &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; tab will open whichever editing environment you used last time. Your last editing choice will be stored as an account preference for logged-in editors, and as a cookie for logged-out users. Logged-in editors will have these options in the {{int:prefs-editing}} tab of [[Special:Preferences]]:   
* {{int:visualeditor-preference-tabs-remember-last}},
* {{int:visualeditor-preference-tabs-prefer-ve}},
* {{int:visualeditor-preference-tabs-prefer-wt}}, and
* {{int:visualeditor-preference-tabs-multi-tab}}. (This is the state for people using the visual editor now.)
The visual editor uses the same search engine as [[Special:Search]] to find links and files. This search will get better at detecting typos and spelling mistakes soon. These improvements to search will appear in the visual editor as well.

The visual editor will be offered to all editors at most [[:mw:VisualEditor/Rollouts|&quot;Phase 6&quot; Wikipedias]] during the next few months. This will affect the following languages, amongst others: 
[[:w:ja: |'''Japanese''']], [[:w:ko:|'''Korean''']], [[:w:ur: |'''Urdu''']], [[:w:fa: |'''Persian''']], [[:w:ar: |'''Arabic''']], [[:w:ta: |'''Tamil''']], [[:w:mr: |'''Marathi''']], [[:w:ml: |'''Malayalam''']], [[:w:hi: |'''Hindi''']], [[:w:bn: |'''Bengali''']], [[:w:as: |'''Assamese''']], [[:w:th: |'''Thai''']], [[:w:arc: |'''Aramaic''']].
 
=== Let's work together ===
* Please try out the newest version of the '''[[:mw:VisualEditor/Single edit tab|single edit tab]]''' on [[test2wiki:Special:Random|test2.wikipedia.org]]. You may need to restore the default preferences (at the bottom of [[test2wiki:Special:Preferences]]) to see the initial prompt for options. Were you able to find a preference setting that will work for your own editing? Did you see [[:c:File:VisualEditor single edit tab preference dialog.png|the large preferences dialog box]] when you started editing an article there?  
* &lt;mark&gt;Can you read and type in Korean, Arabic, Japanese, Indic, or Han scripts?&lt;/mark&gt; Does typing in these languages feels natural in the visual editor? Language engineer [[:mw:User:DChan (WMF)|David Chan]] needs to know. Please see the instructions at [[:mw:VisualEditor/IME Testing#What to test]] if you can help. Please post your comments and the language(s) that you tested at [[:mw:Topic:St8y4ni42d0vr9cv|the feedback thread on mediawiki.org]].
* If you aren't reading this in your favorite language, then please help us with translations!  Subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new contact us] directly, so that we can notify you when the next issue is ready. {{int:Feedback-thanks-title}}
 
&lt;/div&gt; [[:mw:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]], 26 februari 2016 kl. 22.21 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=15385167 --&gt;

== Trakasseriworkshop ==

Hej alla,

Det här är ett meddelande för att fästa er uppmärksamhet på en [[:m:Harassment workshop|trakasseriworkshop]] som just nu pågår på Meta. Workshopen är en plats för att diskutera hur vi kan förbättra vår hantering av trakasserier på Wikimediaprojekten. Hoppas att du kan vara med!

Hälsningar, [[:m:Support and Safety|Wikimedia Foundations stöd- och säkerhetsteam]] via [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 11 mars 2016 kl. 18.09 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:PEarley (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:PEarley_(WMF)/Inspire_Mass_Message_Manual/sv&amp;oldid=15430944 --&gt;

== Open Call for Individual Engagement Grants ==

[[File:IEG barnstar 2.png|right|100px]]
{{int:Please-translate}}:

Greetings!  The '''[[m:Special:MyLanguage/IEG|Individual Engagement Grants (IEG) program]] is accepting proposals''' until April 12th to fund new tools, research, outreach efforts, and other experiments that enhance the work of Wikimedia volunteers.
Whether you need a small or large amount of funds (up to $30,000 USD), IEGs can support you and your team’s project development time in addition to project expenses such as materials, travel, and rental space.
*[[m:Special:MyLanguage/Grants:IEG#ieg-apply|'''Submit''' a grant request]] or [[m:Special:MyLanguage/Grants:IdeaLab|'''draft''' your proposal]] in IdeaLab
*[[m:Special:MyLanguage/Grants:IdeaLab/Events#Upcoming_events|'''Get help''' with your proposal]] in an upcoming Hangout session
*[[m:Special:MyLanguage/Grants:IEG#ieg-engaging|'''Learn from examples''' of completed Individual Engagement Grants]]

With thanks, [[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]] 31 mars 2016 kl. 17.47 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:I JethroBT (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:I_JethroBT_(WMF)/IEG_2015_Targets&amp;oldid=15490024 --&gt;

== Rediringspaus två gånger den här veckan ==


[[foundation:|Wikimediastiftelsen]] håller på att skaffa ett nytt backupdatacenter i Dallas.  Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimediawikier kan stanna uppe även om någon form av katastrof skulle inträffa.  För att försäkra att allt fungerar som det skall kommer den grupp som ansvarar för servrarna att genomföra ett planerat test när alla är förberedda och redo att omedelbart återställa allt till de vanliga servrarna om någonting går fel. 

De kommer att lägga om all trafik till de nya servrarna på '''tisdag 19 april'''.&lt;br&gt;  På '''torsdag 21 april''' kommer de att styra om trafiken till det primära datacentret igen.  

På grund av begränsningar i [[mw:Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]] – den mjukvara Wikimediawikierna använder sig av – kan wikierna inte redigeras under tiden själva migrationen genomförs.  Vi ber om ursäkt för detta, och arbetar för att minimera liknande problem i framtiden. 

'''Samtliga Wikimediawikier kommer under en kortare tidsperiod vara möjliga att läsa men inte att redigera.'''

*Tidsperioden då det inte går att redigera wikierna kommer förmodligen att vara mellan femton och trettio minuter både på tisdagen 19 april och torsdagen 21 april, med start kl. 14:00 UTC (16:00 CEST, 10:00 EDT, 07:00 PDT). 
*Om du försöker spara en redigering under dessa tidpunkter kommer du att se ett felmeddelande.  Vi hoppas att inga redigeringar kommer att gå förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det.  Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen.  Sedan kommer du att kunna spara din redigering.  Men vi rekommenderar att du kopierar dina ändringar först, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Vissa arbeten som körs i bakgrunden kommer att vara långsammare och några kan komma att sluta fungera. Röda länkar kan ta längre tid på sig för att uppdateras. Om du skapar en artikel som redan länkades någon annanstans kommer den länken att förbli röd längre tid än vanligt. Några långtidsskript kan behöva stoppas.
*Koden kommer att frysas veckan vid 18 april.  Inga ej akuta uppdateringar kommer att göras.

Testet var ursprungligen tänkt att äga rum 22 mars. Den 19 och 21 april är de nya datumen. Du kan [[wikitech:Switch Datacenter#Schedule for Q3 FY2015-2016 rollout|läsa schemat på wikitech.wikimedia.org]]. De kommer att meddela eventuella ändringar från det schemat.  Det kommer fler uppdateringar om det här.  '''Sprid gärna den här informationen i din lokala wikigemenskap.''' /[[Användare:Johan (WMF)|Johan (WMF)]] ([[Användardiskussion:Johan (WMF)|diskussion]]) 18 april 2016 kl. 00.54 (CEST)

== Compact Language Links enabled in this wiki today ==

{{int:Please-translate}}
&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;

[[File:Compact-language-links-list.png|thumb|Screenshot of Compact Language Links interlanguage list]]

[[:mw:Universal_Language_Selector/Compact_Language_Links|Compact Language Links]] has been available as a beta-feature on all Wikimedia wikis since 2014. With compact language links enabled, users are shown a much shorter list of languages on the interlanguage link section of an article (see image). Based on several factors, this shorter list of languages is expected to be more relevant for them and valuable for finding similar content in a language known to them. More information about compact language links can be found in [[:mw:Universal_Language_Selector/Compact_Language_Links|the documentation]].

From today onwards, compact language links has been enabled as the default listing of interlanguage links on this wiki. Using the button at the bottom, you will be able to see a longer list of all the languages the article has been written in. The setting for this compact list can be changed by using the checkbox under ''User Preferences -&gt; Appearance -&gt; Languages''

The compact language links feature has been tested extensively by the Wikimedia Language team, which developed it. However, in case there are any problems or other feedback please let us know on the [[:mw:Talk:Universal_Language_Selector/Compact_Language_Links|project talk page]] or on this discussion thread. It is to be noted that on some wikis the presence of an existing older gadget that was used for a similar purpose may cause an interference for compact language list. We would like to bring this to the attention of the admins of this wiki. Full details are on [[phab:T131455|this phabricator ticket]] (in English).

Due to the large scale enablement of this feature, we have had to use [[:m:Global_message_delivery|MassMessage]] for this announcement and as a result it is only written in English. We will really appreciate if this message can be translated for other users of this wiki. Thank you. On behalf of the Wikimedia Language team: [[:mw:User:Runab_WMF|Runa Bhattacharjee (WMF)]] ([[mw:User talk:Runab_WMF|talk]]) 24 juni 2016 kl. 09.04 (CEST)

&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Runab WMF@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/ULS_Compact_Links/24_June&amp;oldid=15720673 --&gt;

== Editing News #2—2016 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

''[[m:Special:MyLanguage/VisualEditor/Newsletter/2016/June|Read this in another language]] • [[:m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]''

&lt;div style=&quot;float:right;width:230px;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}margin-left:1em;border-style:solid;border-width:1px;padding:1em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200px|center|alt=VisualEditor]]'''Did you know?'''  
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;  

It's quick and easy to insert a references list.
[[File:VisualEditor References List Insert Menu-en.png|alt=Screenshot showing a dropdown menu with many items|center|frameless|150px]]  

Place the cursor where you want to display the references list (usually at the bottom of the page).  Open the &quot;{{int:visualeditor-toolbar-insert}}&quot; menu and click the &quot;{{int:cite-ve-dialogbutton-referenceslist-tooltip}}&quot; icon (three books).

If you are using several groups of references, which is relatively rare, you will have the opportunity to specify the group. If you do that, then only the references that belong to the specified group will be displayed in this list of references.
Finally, click &quot;{{int:visualeditor-dialog-action-insert}}&quot; in the dialog to insert the {{int:cite-ve-dialogbutton-referenceslist-tooltip}}.  This list will change as you add more footnotes to the page.

You can read and help translate [[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/User guide|the user guide]], which has more information about how to use the visual editor.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;

Since the last newsletter, the [[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor|VisualEditor Team]] has fixed many bugs. Their workboard is available [[phab:project/board/483/|in Phabricator]]. Their [[:mw:VisualEditor/Current_priorities|current priorities]] are improving support for Arabic and Indic scripts, and adapting the visual editor to the needs of the Wikivoyages and Wikisources.   

=== Recent changes ===
The visual editor is now available to all users at most [[Wikivoyage:|Wikivoyages]].  It was also enabled for all contributors at the French Wikinews.

The '''[[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/Single edit tab|single edit tab]]''' feature combines the &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; and &quot;{{int:visualeditor-ca-editsource}}&quot; tabs into a single &quot;{{int:vector-view-edit}}&quot; tab.  It has been deployed to several Wikipedias, including Hungarian, Polish, English and Japanese Wikipedias, as well as to all Wikivoyages.  At these wikis, you can change your settings for this feature in the &quot;{{int:prefs-editing}}&quot; tab of [[Special:Preferences]]. The team is now reviewing the feedback and considering ways to improve the design before rolling it out to more people.

=== Future changes ===
The &quot;{{int:Savearticle}}&quot; button will say &quot;{{int:Publishpage}}&quot;.   This will affect both the visual and wikitext editing systems.  More [[M:Editing/Publish|information is available on Meta]].

The visual editor will be offered to all editors at the remaining [[:mw:VisualEditor/Rollouts|&quot;Phase 6&quot; Wikipedias]] during the next few months. The developers want to know whether typing in your language feels natural in the visual editor. Please post your comments and the language(s) that you tested at [[:mw:Topic:St8y4ni42d0vr9cv|the feedback thread on mediawiki.org]]. This will affect several languages, including: [[:w:ar: |'''Arabic''']], [[:w:hi: |'''Hindi''']], [[:w:th: |'''Thai''']], [[:w:ta: |'''Tamil''']], [[:w:mr: |'''Marathi''']], [[:w:ml: |'''Malayalam''']], [[:w:ur: |'''Urdu''']], [[:w:fa: |'''Persian''']], [[:w:bn: |'''Bengali''']], [[:w:as: |'''Assamese''']], [[:w:arc: |'''Aramaic''']] and others.

The team is working with the volunteer developers who power Wikisource to provide the visual editor there, for opt-in testing right now and eventually for all users. ([[phab:T138966|T138966]]) 

The team is working on a modern wikitext editor.  It will look like the visual editor, and be able to use the citoid service and other modern tools.  This new editing system may become available as a Beta Feature on desktop devices around September 2016.  You can read about this project in a [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/VisualEditor/Roadmap/Update_2016-06-23|general status update on the Wikimedia mailing list]]. 

=== Let's work together ===
* Do you teach new editors how to use the visual editor? Did you help [[:mw:Citoid/Enabling Citoid on your wiki|set up the Citoid automatic reference feature for your wiki]]? Have you written or imported [[:mw:Special:MyLanguage/Help:TemplateData|TemplateData]] for your most important citation templates?  &lt;mark&gt;Would you be willing to help new editors and small communities with the visual editor?  Please sign up for the new [[:mw:Help:VisualEditor/Community Taskforce|'''VisualEditor Community Taskforce''']].&lt;/mark&gt;
* Learn how to improve the &quot;automagical&quot; [[:mw:citoid|citoid]] referencing system in the visual editor, by creating [[w:en:Zotero|Zotero]] translators for popular sources in your language!  Watch the [[Mw:Citoid/Zotero's Tech Talk|Tech Talk by Sebastian Karcher]] for more information.
 
If you aren't reading this in your preferred language, then please help us with translations! Subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new contact us] directly, so that we can notify you when the next issue is ready. {{int:Feedback-thanks-title}}

&lt;/div&gt; [[:m:User:Elitre (WMF)]], 3 juli 2016 kl. 19.20 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=15741003 --&gt;

== Open call for Project Grants ==

[[File:IEG barnstar 2.png|right|100px]]
{{int:Please-translate}}:

:Greetings!  The '''[[m:Special:MyLanguage/Grants:Project|Project Grants program]] is accepting proposals''' from July 1st to August 2nd to fund new tools, research, offline outreach (including editathon series, workshops, etc), online organizing (including contests), and other experiments that enhance the work of Wikimedia volunteers.
:Whether you need a small or large amount of funds, Project Grants can support you and your team’s project development time in addition to project expenses such as materials, travel, and rental space.
:*[[m:Special:MyLanguage/Grants:Project/Apply|'''Submit''' a grant request]] or [[m:Special:MyLanguage/Grants:IdeaLab|'''draft''' your proposal]] in IdeaLab
:*[[m:Special:MyLanguage/Grants:IdeaLab/Events#Upcoming_events|'''Get help with your proposal''']] in an upcoming Hangout session
:*'''Learn from examples''' of completed [[m:Special:MyLanguage/Grants:IEG#ieg-engaging|Individual Engagement Grants]] or [[m:Special:MyLanguage/Grants:PEG/Requests#Grants_funded_by_the_WMF_in_FY_2015.E2.80.9316|Project and Event Grants]]
:Also accepting candidates to [[m:Special:MyLanguage/Grants:Project/Quarterly/Committee|join the Project Grants Committee through July 15.]]  

:With thanks,  [[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]] 5 juli 2016 kl. 17.25 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:I JethroBT (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:I_JethroBT_(WMF)/IEG_2015_Targets&amp;oldid=15504704 --&gt;

== Save/Publish ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
The [[:mw:Editing|Editing]] team is planning to change the name of the [https://translatewiki.net/w/i.php?title=Special:Translations&amp;namespace=8&amp;message=Savearticle “&lt;bdi&gt;{{int:Savearticle}}&lt;/bdi&gt;”] button to [https://translatewiki.net/w/i.php?title=Special:Translations&amp;namespace=8&amp;message=Publishpage “'''&lt;bdi&gt;{{int:Publishpage}}&lt;/bdi&gt;'''”] and [https://translatewiki.net/w/i.php?title=Special:Translations&amp;namespace=8&amp;message=Publishchanges “'''&lt;bdi&gt;{{int:Publishchanges}}&lt;/bdi&gt;'''”]. “&lt;bdi&gt;{{int:Publishpage}}&lt;/bdi&gt;” will be used when you create a new page. “&lt;bdi&gt;{{int:Publishchanges}}&lt;/bdi&gt;” will be used when you change an existing page. The names will be consistent in all editing environments.[https://phabricator.wikimedia.org/T131132][https://phabricator.wikimedia.org/T139033]

This change will probably happen during the week of 30 August 2016. The change will be announced in [[:m:Special:MyLanguage/Tech/News|Tech News]] when it happens.

If you are fluent in a language other than English, please check the status of translations at translatewiki.net for [https://translatewiki.net/w/i.php?title=Special:Translations&amp;namespace=8&amp;message=Publishpage “'''&lt;bdi&gt;{{int:Publishpage}}&lt;/bdi&gt;'''”] and [https://translatewiki.net/w/i.php?title=Special:Translations&amp;namespace=8&amp;message=Publishchanges “'''&lt;bdi&gt;{{int:Publishchanges}}&lt;/bdi&gt;'''”].

The main reason for this change is to avoid confusion for new editors. Repeated user research studies with new editors have shown that some new editors believed that [https://translatewiki.net/w/i.php?title=Special:Translations&amp;namespace=8&amp;message=Savearticle “&lt;bdi&gt;{{int:Savearticle}}&lt;/bdi&gt;”] would save a private copy of a new page in their accounts, rather than permanently publishing their changes on the web. It is important for this part of the user interface to be clear, since it is difficult to remove public information after it is published. We believe that the confusion caused by the “&lt;bdi&gt;{{int:Savearticle}}&lt;/bdi&gt;” button increases the workload for experienced editors, who have to clean up the information that people unintentionally disclose, and report it to the functionaries and stewards to suppress it. Clarifying what the button does will reduce this problem.

Beyond that, the goal is to make all the wikis and languages more consistent, and some wikis made this change many years ago. The [[:m:Legal|Legal team]] at the Wikimedia Foundation supports this change. Making the edit interface easier to understand will make it easier to handle licensing and privacy questions that may arise. 

Any help pages or other basic documentation about how to edit pages will also need to be updated, on-wiki and elsewhere. On wiki pages, you can use the wikitext codes &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{int:Publishpage}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; and &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{int:Publishchanges}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; to display the new labels in the user's preferred language. For the language settings in [[Special:Preferences|your account preferences]], these wikitext codes produce “&lt;bdi&gt;{{int:Publishpage}}&lt;/bdi&gt;” and “&lt;bdi&gt;{{int:Publishchanges}}&lt;/bdi&gt;”.

Please share this news with community members who teach new editors and with others who may be interested.
&lt;/div&gt; [[m:User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] ([[m:User talk:Whatamidoing (WMF)|talk]]) 9 augusti 2016 kl. 20.03 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=15790914 --&gt;

== RevisionSlider ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Från och med 13 september kommer [[mw:Special:MyLanguage/Extension:RevisionSlider|RevisionSlider]] att vara tillgänglig som en [[mw:Special:MyLanguage/Beta Features|betafunktion]] på din wiki. RevisionSlider ger dig möjlighet att enklare navigera mellan olika diffar i historiken. Den har tillkommit som ett önskemål från [[m:WMDE Technical Wishes|tyskspråkiga gemenskapens önskelista]]. Vi hoppas att den kan hjälpa dig. Alla är hemskt välkomna att testa funktionen och komma med feedback. &lt;/div&gt; [[user:Birgit Müller (WMDE)|Birgit Müller (WMDE)]] 12 september 2016 kl. 17.08 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Birgit Müller (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_2&amp;oldid=15903627 --&gt;

== Grants to improve your project ==

''{{int:Please-translate}}:''

Greetings! The [[:m:Grants:Project|Project Grants program]] is currently accepting proposals for funding. There is just over a week left to submit  before the October 11 deadline.  If you have ideas for software, offline outreach, research, online community organizing, or other projects that enhance the work of Wikimedia volunteers, start your proposal today!  Please encourage others who have great ideas to apply as well.  Support is available if you want help turning your idea into a grant request.
*'''[[:m:Grants:Project/Apply|Submit a grant request]]'''
*'''Get help''': In [[:m:Grants:IdeaLab|IdeaLab]] or an upcoming [[:m:Grants:Project#Upcoming_events|Hangout session]]
*'''Learn from examples''' of completed [[:m:Grants:IEG#ieg-engaging|Individual Engagement Grants]] or [[:m:Grants:PEG/Requests#Grants_funded_by_the_WMF_in_FY_2015.E2.80.9316|Project and Event Grants]]
[[m:User:I JethroBT (WMF)|I JethroBT (WMF)]] ([[m:User talk:I JethroBT (WMF)|talk]]) 30 september 2016 kl. 22.11 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:I JethroBT (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:I_JethroBT_(WMF)/IEG_2015_Targets&amp;oldid=15939807 --&gt;

== Creative Commons 4.0 ==

Hej! Jag skriver från Wikimediastiftelsen för att be om återkoppling på den föreslagna licensflytten från CC BY-SA 3.0 till CC BY-SA 4.0 på alla Wikimediaprojekt. Diskussionen kommer att äga rum mellan den 5 oktober och den 8 november, och vi hoppas få många olika synpunkter och åsikter. Om du är intresserad, delta då gärna i [[meta:Special:MyLanguage/Terms of use/Creative Commons 4.0|diskussionen på Meta-Wiki]]. [[User:JSutherland (WMF)|Joe Sutherland]] ([[User talk:JSutherland (WMF)|talk]]) 6 oktober 2016 kl. 03.15 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:JSutherland (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:JSutherland_(WMF)/MassMessage/2&amp;oldid=15962230 --&gt;

== Editing News #3—2016 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

''[[:m:Special:MyLanguage/VisualEditor/Newsletter/2016/October|Läs detta på ett annat språk]] • [[:m:VisualEditor/Newsletter|Prenumerationslista för detta flerspråkiga nyhetsbrev]]''

&lt;div style=&quot;float:right;width:230px;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}margin-left:1em;border-style:solid;border-width:1px;padding:1em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200px|center|alt=VisualEditor]]'''Visste du?'''  
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;  

Visste du att du lätt kan flytta på kolumner och rader i den VisualEditor? [[File:VisualEditor table editing menu.png|alt=Skärmbild som visar en dropdownmeny med valmöjligheter för att redigera tabellstruktur|center|frameless|232x232px]]  


Välj en cell i den kolumn eller rad du vill flytta. Klicka på pilen i början på raden eller kolumnen för att öppna dropdownmenyn (visad). Välj antingen &quot;Flytta framför&quot; eller &quot;Flytta bakom&quot; för att flytta kolumnen eller &quot;Flytta upp&quot; eller &quot;Flytta ner&quot; för att flytta raden.

Du kan läsa och hjälpa till att översätta [[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/User guide|användarhandledningen]], som har mer information om hur man använder den visuella redigeraren.
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;

Sedan det sista nyhetsbrevet har [[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor|VisualEditor-teamet]] primärt arbetat på en ny wikitextredigerare. De har också släppt några nya små funktioner och det nya kartredigeringensverktyget.  Deras arbetstavla finns på [[phab:project/board/483/|Phabricator]].  Du kan hitta länkar till listor på arbete som slutförts varje vecka på [[:mw:VisualEditor/Weekly triage meetings|mw:VisualEditor/Veckovisa triagemöten]].  Deras [[:mw:VisualEditor/Current_priorities|nuvarande prioriteter]] är att reparera fel, utgivningen av 2017 års wikitextredigerare som en [[mediawikiwiki:Beta_Features|betafunktion]], och videreutveckling av språkstöd.

=== Senaste ändringar ===

*Du kan nu göra text liten eller stor.[https://phabricator.wikimedia.org/T53613] 
*Osynliga mallar har visats som en pusselbitsikon. Nu visas även namnet på den osynliga mallen bredvid pusselbitsikonen.[https://phabricator.wikimedia.org/T141861]  En liknande funktion kommer att visa första delen av gömda HTML-kommentarer.[https://phabricator.wikimedia.org/T147089]
*Kategorier visas mot slutet av varje sida. Om du klickar på kategorierna öppnas en dialogruta för att redigera kategorier.[https://phabricator.wikimedia.org/T145267]
*På många wikis kan du nu lägga till [[mediawikiwiki:Maps|kartor]] på sidor. Gå till Infoga-menyn och välj &quot;Kartor&quot;. Discoveryavdelningen håller på att lägga till funktioner här, såsom geoshapes. Du kan läsa mer på mediawiki.org.[https://www.mediawiki.org/wiki/Wikimedia_Discovery#Maps]
*&quot;Spara&quot;-knappen säger nu &quot;Spara sida&quot; när du skapar en sida, och &quot;Spara ändringar&quot; när du redigerar en existerande sida.[https://phabricator.wikimedia.org/T139033]  I framtiden kommer &quot;{{int:Savearticle}}&quot;-knappen att säga &quot;{{int:Publishpage}}&quot;. Denna ändring påverkar både det visuella och wikitextredigeringssystemet. Mer [[:m:Editing/Publish|information finns tillgängligt på Meta]].
*Bildgallerier använder nu ett visuellt redigeringsläge. Du kan se miniatyrversioner av bilderna, lägga till nya filer, ta bort bilder, arrangera om bilderna genom att dra och släppa, och lägga till bildtexter för varje bild. Använd fliken &quot;Val&quot; för att sätta galleriets visningsläge, bildstorlekar, och ge galleriet en titel.[https://phabricator.wikimedia.org/T45037]

=== Framtida ändringar ===

Den visuella redigeraren kommer att erbjudas till alla skribenter på de 10 kvarvarande [[:mw:VisualEditor/Rollouts|Wikipedias i fas 6]] under den kommande månaden. Utvecklarna vill veta om du tycker att det känns naturligt att skriva i ditt eget språk i den visuella redigeraren.  Posta gärna dina kommentarer och det eller de språk du testade på [[:mw:Topic:St8y4ni42d0vr9cv|återkopplingstråden på mediawiki.org]]. Detta påverkar ett flertal språk, inklusive [[:w:th:|'''thai''']], [[:w:my:|'''burmesiska''']] och [[:w:arc:|'''arameiska''']].

Teamet jobbar på en modern wikitextredigerare. [[Wikitextredigeraren för 2017]] kommer att se ut som den visuella redigeraren och kunna hantera citoid-servicen samt andra moderna verktyg.  Det nya redigeringssystemet kan komma att göras tillgängligt som en betafunktion på desktopsystem i oktober 2016. Du kan läsa om projektet på en [[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/Roadmap/Update_2016-06-23|allmän statusuppdatering på Wikimedias epostlista]]. 

=== Låt oss jobba tillsammans ===

* Visar du nya skribenter hur man använder den visuella redigeraren? Hjälpte du till med att [[:mw:Citoid/Enabling Citoid on your wiki|ställa in den automatiska referensfunktionen Citoid på din wiki]]? Har du skrivit eller importerat [[:mw:Special:MyLanguage/Help:TemplateData|TemplateData]] för de viktigaste källmallarna? &lt;mark&gt;Skulle du vara villig att hjälpa nya ny skribenter och små gemenskaper med den visuella redigeraren? I så fall - anmäl dig till den nya [[:mw:Help:VisualEditor/Community Taskforce|'''VisualEditor Community Taskforce''']].&lt;/mark&gt; 
 
*Om du inte läser detta i ditt föredragna språk, hjälp gärna till med översättningar! Prenumerera på [[mail:translators-l|Translators epostlista]] eller [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new kontakta oss] direkt så vi kan tala om för dig när nästa utskick är redo. {{int:Feedback-thanks-title}}

—[[:mw:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]]
&lt;/div&gt; 15 oktober 2016 kl. 19.49 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=15960088 --&gt;

== Lösenordsåterställning ==

Vi är för tillfället utsatta för en attack från okänd tredjepart som försöker ta över konton med priviligierade användarrättigheter, som administratörer, byråkrater, IP-kontrollanter och censorer. Detta verkar vara möjligt på grund av svaga eller återanvända lösenord.

Medlemmar ur gemenskapen arbetar med Wikimedia Foundation för att åtgärda problemet.

Under tiden ber vi att alla funderar på de lösenord de har valt för sina wikikonton. Om du vet att du har använt ett svagt lösenord (till exempel ett kort, ett ord som finns i en ordlista eller en rad på tangentbordet som &quot;123456&quot; eller &quot;qwerty&quot;), vänligen byt lösenord.

Välja starka lösenord – minst åtta tecken långt, med bokstäver, siffror och skiljetecken. [[m:User:JSutherland (WMF)|Joe Sutherland]] ([[m:User talk:JSutherland (WMF)|{{int:Talkpagelinktext}}]]) / [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 14 november 2016 kl. 00.51 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:JSutherland (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:JSutherland_(WMF)/MassMessage/2&amp;oldid=16060691 --&gt;

== New way to edit wikitext ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

Sammanfattning Du kan nu välja att slå på [[:mw:2017 wikitext editor|wikitextläge för VisualEditor]] som betafunktion. [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|Testa]] gärna.


Vi i Wikimedastiftelsens Editing-avdelning ansvarar för att göra redigering bättre för alla som redigeringar, såväl nykomlingar som erfarna användare. Vi har sakteligen förbättrat [[:mw:VisualEditor|VisualEditor]] baserat på återkoppling, användertester och förslag. Dock: Det fungerar inte för alla våra behov. Oavsett om du behöver redigera en diskussionssida med wikitext, skapa en mall, fixa trasig referenssyntax så behöver du ibland använda wikitext, och många erfarna användare föredrar det även i vanliga fall.

Således har vi planerat ett &quot;wikitextläge&quot; för VisualEditor ett bra tag. Den innehåller så många som möjligt av VisualEditors funktioner som möjligt, för när du föredrar eller behöver använda wikitext. Det är samma användargränssnitt som VisualEditor, inklusive samma verktygsrad ovanför med samma knappar. Den ger tillgång till [[:mw:citoid|Citoid]] som enklare lägger till referenser, integrerad sökfunktion när man lägger till bilder och enklare möjlighet att lägga till nya mallar. Liksom i VisualEditor kommer text kopierad från en annan sida att behålla typgrafiska detaljer som fet eller kursiv stil och automatiskt att göra om den till wikitextkod.

Alla wikier har nu tillgång till detta läget som [[:mw:Beta Features|betafunktion]]. När funktionen har aktiverats kommer den att ersätta det nuvarande [[:mw:Editor|wikitextredigerinsläget]] överallt för dig. Om du inte tycker om det kan du när som helst återställa det gamla redigeringsläget genom att stänga av betafunktionen i dina inställningar. Vi vill inte ta någon med överraskning så det här kräver strikt att du själv aktiverar betafunktionen. Vi kommer inte automatiskt att slå på den för någon, ens om du tidigare kryssat i &quot;{{Int:Betafeatures-auto-enroll}}&quot;.

Det nya wikitextredigeringsläget är baserat på VisualEditor, så det kräver javascript för att fungera (liksom [[:mw:Extension:WikiEditor|den nuvarande wikitexteditorn]]). Det fungerar inte med tilläggsfunktion som bara designats för den äldre wikitexteditorn (och vice versa), så vissa användare kommer att sakna funktioner som är viktiga för dem. Vi arbetar gärna [[:mw:VisualEditor/Gadgets|med utvecklare för att hjälpa dem att uppdatera sin kod]] så att den fungerar med båda editorerna. Vi planerar inte att göra oss av med den nuvarande wikitexteditorn för vanligt desktopläge under översiktlig framtid. Vi kommer inte heller att ta bort möjligheten att redigera wikitext utan att använda javascript. Slutligen, fast det inte borde behöva sägas – om du föredrar att använda den nuvarande wikitexteditorn är det förstås bara att göra det.

Det här är en tidig version och vi vill väldigt gärna höra vad du tycker så att vi kan göra den bättre. Lämna gärna återkoppling, kritik och tips om det nya redigeringsläget på [[:mw:2017 wikitext editor/Feedback|återkopplingssidan]].  Du kan ge återkoppling och kommentarer på valfritt språk.  Tack!

&lt;/div&gt; [[:mw:User:Jdforrester (WMF)|James Forrester]] (Product Manager, Editing department, Wikimedia Foundation) --14 december 2016 kl. 20.32 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=15942009 --&gt;</text>
      <sha1>5t2rhyd3ldr63l2ex21huoz6xyr8xyf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:SAB: H Skönlitteratur</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10352</id>
    <revision>
      <id>47648</id>
      <timestamp>2017-10-25T19:27:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{SAB}} [[Kategori:SAB|H]]'</comment>
      <origin>47648</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="26" sha1="3ewwotoggzmub4dd85up3p6cf716o4j" xml:space="preserve">{{SAB}}
[[Kategori:SAB|H]]</text>
      <sha1>3ewwotoggzmub4dd85up3p6cf716o4j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Användarinfo/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10353</id>
    <revision>
      <id>47677</id>
      <timestamp>2017-10-25T20:41:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Dokumentationssida}}  == Användning == Mallen är likartad mallen [[w:Mall:Användarinfo]], och används på likartat sätt. (Se exempelvis användningen i [https://sv.wiki...'</comment>
      <origin>47677</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="512" sha1="h9ihruby5mbvd2g30tvql0do12k44zb" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==
Mallen är likartad mallen [[w:Mall:Användarinfo]], och används på likartat sätt. (Se exempelvis användningen i [https://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Jan_Ainali_(WMSE)&amp;diff=41566&amp;oldid=41565 en äldre version av Användare:Jan Ainali (WMSE)].)
=== Parametrar ===

=== Exempel ===

=== Associerad kategori ===

== Omdirigeringar ==

== Se även ==

&lt;includeonly&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;
[[Kategori:Användarinformationsmallar]]

&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>h9ihruby5mbvd2g30tvql0do12k44zb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användarinformationsmallar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10354</id>
    <revision>
      <id>47678</id>
      <timestamp>2017-10-25T20:48:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]'</comment>
      <origin>47678</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="39" sha1="ouysorq79e7d835txyk0du72zmhxvs7" xml:space="preserve">[[Kategori:Användarrelaterade mallar]]</text>
      <sha1>ouysorq79e7d835txyk0du72zmhxvs7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Topologikapitel</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10357</id>
    <revision>
      <id>47709</id>
      <parentid>47702</parentid>
      <timestamp>2017-10-26T17:50:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>namnrymdsfix</comment>
      <origin>47709</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="93" sha1="ols3sswtyom1wm98oz5ol7y687lvtw9" xml:space="preserve">Kategori för kapitlen i boken [[Topologi]], ordnade i kapitelordning.

[[Kategori:Topologi]]</text>
      <sha1>ols3sswtyom1wm98oz5ol7y687lvtw9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare bg</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10359</id>
    <revision>
      <id>47757</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47757</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="83" sha1="ikrbvozfkop6dtz786k0mnmxvqxyj69" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket bulgariska.</text>
      <sha1>ikrbvozfkop6dtz786k0mnmxvqxyj69</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare bs</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10360</id>
    <revision>
      <id>47758</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47758</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="81" sha1="6hrb56fk5vxbrjhgktqcxt7ms5iwkq5" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket bosniska.</text>
      <sha1>6hrb56fk5vxbrjhgktqcxt7ms5iwkq5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare cs</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10361</id>
    <revision>
      <id>47759</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47759</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="82" sha1="71tlg1xzj977sv5czz3k0ngf79oqb5o" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket tjeckiska.</text>
      <sha1>71tlg1xzj977sv5czz3k0ngf79oqb5o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare csb</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10362</id>
    <revision>
      <id>47760</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47760</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="83" sha1="gjzrndx6zy5ywmewrnbicnmjzavisqm" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket kasjubiska.</text>
      <sha1>gjzrndx6zy5ywmewrnbicnmjzavisqm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare dsb</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10363</id>
    <revision>
      <id>47761</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47761</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="77n8sebx08anqzosfoigdhd5hps14ew" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket lågsorbiska.</text>
      <sha1>77n8sebx08anqzosfoigdhd5hps14ew</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare hsb</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10364</id>
    <revision>
      <id>47762</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47762</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="8agby71qgdzdgimykd6lkm3bvy2jchg" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket högsorbiska.</text>
      <sha1>8agby71qgdzdgimykd6lkm3bvy2jchg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare kg</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10365</id>
    <revision>
      <id>47763</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47763</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="80" sha1="jdb6f6y1w5xfhl3eoe6cqfgcgfjfv9h" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket kikongo.</text>
      <sha1>jdb6f6y1w5xfhl3eoe6cqfgcgfjfv9h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ro</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10366</id>
    <revision>
      <id>47764</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47764</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="82" sha1="pbi05ts1y1xk2sqpzo23h2qcfsmj87y" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket rumänska.</text>
      <sha1>pbi05ts1y1xk2sqpzo23h2qcfsmj87y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sc</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10367</id>
    <revision>
      <id>47765</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47765</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="82" sha1="6nic64dgj871zkknitrqizzm7hd09ns" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket sardinska.</text>
      <sha1>6nic64dgj871zkknitrqizzm7hd09ns</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sh</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10368</id>
    <revision>
      <id>47766</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47766</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="87" sha1="smjawxd3q8zbhv1h5k1alyj8t8pwf4m" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket serbokroatiska.</text>
      <sha1>smjawxd3q8zbhv1h5k1alyj8t8pwf4m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sk</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10369</id>
    <revision>
      <id>47767</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47767</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="83" sha1="gfui05k7e62nz3rsgsufsq07o6x0ufv" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket slovakiska.</text>
      <sha1>gfui05k7e62nz3rsgsufsq07o6x0ufv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sr</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10370</id>
    <revision>
      <id>47768</id>
      <timestamp>2017-11-10T14:15:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47768</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="81" sha1="6dzdhij7l2cii7k4t2oqptkukhjavgu" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket serbiska.</text>
      <sha1>6dzdhij7l2cii7k4t2oqptkukhjavgu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare de-AT</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10374</id>
    <revision>
      <id>47775</id>
      <timestamp>2017-11-17T06:04:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47775</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="91" sha1="3e3y1w7tzyiiopiz5jfmfqnp4v7hpuf" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket österrikisk tyska.</text>
      <sha1>3e3y1w7tzyiiopiz5jfmfqnp4v7hpuf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Matematik för årskurs 7-9/Geometri/2D-geometri/Uppgifter/Blandade figurer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10375</id>
    <revision>
      <id>47784</id>
      <parentid>47776</parentid>
      <timestamp>2017-11-20T19:59:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>tp</comment>
      <origin>47784</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="145" sha1="rqfmzb9rhwn23cap04251k93y7zp2ou" xml:space="preserve">Räkna ut omkretsen på en figur som innehåller en triangel och en kvadrat. Kvadratens mått är 4cm och triangelns är 4cm i basen,3cm och 5cm.</text>
      <sha1>rqfmzb9rhwn23cap04251k93y7zp2ou</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare lv</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10376</id>
    <revision>
      <id>47777</id>
      <timestamp>2017-11-19T12:49:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47777</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="81" sha1="aoyeok1whoaxoqpbzvb53q3pyg96atq" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket lettiska.</text>
      <sha1>aoyeok1whoaxoqpbzvb53q3pyg96atq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare nl</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10377</id>
    <revision>
      <id>47778</id>
      <timestamp>2017-11-19T12:49:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47778</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="86" sha1="8vn7z802170x6o0b2r6lqf0gpifqkzk" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket nederländska.</text>
      <sha1>8vn7z802170x6o0b2r6lqf0gpifqkzk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare ab</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10378</id>
    <revision>
      <id>47779</id>
      <timestamp>2017-11-19T12:49:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47779</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="83" sha1="plhp2ahrgwkpqjeozvimn8rul6lgp77" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket abchaziska.</text>
      <sha1>plhp2ahrgwkpqjeozvimn8rul6lgp77</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare af</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10379</id>
    <revision>
      <id>47780</id>
      <timestamp>2017-11-19T12:49:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47780</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="82" sha1="m740ifnojgef5g9pry0ptgzz0rz25vx" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket afrikaans.</text>
      <sha1>m740ifnojgef5g9pry0ptgzz0rz25vx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare rn</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10380</id>
    <revision>
      <id>47781</id>
      <timestamp>2017-11-19T12:49:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47781</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="78" sha1="o6byn0hllyr20rtaewmxelx6r5w7ntv" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket rundi.</text>
      <sha1>o6byn0hllyr20rtaewmxelx6r5w7ntv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Läromedel i svenska</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10382</id>
    <revision>
      <id>47786</id>
      <timestamp>2017-11-20T20:38:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Läromedel efter ämne|Svenska]] [[Kategori:Svenska]]'</comment>
      <origin>47786</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="64" sha1="qpwg77yaii7bdvabvxpsgw9x6h9xemh" xml:space="preserve">[[Kategori:Läromedel efter ämne|Svenska]]
[[Kategori:Svenska]]</text>
      <sha1>qpwg77yaii7bdvabvxpsgw9x6h9xemh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare zh-Hans</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10383</id>
    <revision>
      <id>47792</id>
      <timestamp>2017-11-20T21:53:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47792</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="93" sha1="narqeik0421nk7h9s0vslst22dqcdr7" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket förenklad kinesiska.</text>
      <sha1>narqeik0421nk7h9s0vslst22dqcdr7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare sco</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10384</id>
    <revision>
      <id>47794</id>
      <timestamp>2017-11-20T23:28:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47794</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="80" sha1="4t44ysubezro9jihssnhpmu0ac50eb0" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket skotska.</text>
      <sha1>4t44ysubezro9jihssnhpmu0ac50eb0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare pih</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10385</id>
    <revision>
      <id>47795</id>
      <timestamp>2017-11-20T23:28:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47795</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="89" sha1="irenulhq9to6r4l3oxjdy9a26d38p1f" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket Norfuk / Pitkern.</text>
      <sha1>irenulhq9to6r4l3oxjdy9a26d38p1f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare nov</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10386</id>
    <revision>
      <id>47796</id>
      <timestamp>2017-11-20T23:28:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47796</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="79" sha1="09glhstfber3ttk636lw0w1vzc2l1to" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket novial.</text>
      <sha1>09glhstfber3ttk636lw0w1vzc2l1to</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare hi</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10395</id>
    <revision>
      <id>47817</id>
      <timestamp>2017-12-07T00:31:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47817</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="78" sha1="7owyduxkx4wzxwr9n3yp6ogrjr41not" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket hindi.</text>
      <sha1>7owyduxkx4wzxwr9n3yp6ogrjr41not</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare lzh</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10396</id>
    <revision>
      <id>47818</id>
      <timestamp>2017-12-09T02:30:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47818</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="91" sha1="o3udzs6y9vgystj52nshc6yxbjjktbt" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket litterär kineiska.</text>
      <sha1>o3udzs6y9vgystj52nshc6yxbjjktbt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare eo</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10397</id>
    <revision>
      <id>47819</id>
      <timestamp>2017-12-09T02:30:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47819</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="82" sha1="thxmop8hqbnh200xcvvq27sz32qvx7m" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket esperanto.</text>
      <sha1>thxmop8hqbnh200xcvvq27sz32qvx7m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare mg</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10401</id>
    <revision>
      <id>47828</id>
      <timestamp>2017-12-20T00:23:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>47828</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="85" sha1="96omcy4lp49bwk605n5mzbyr06jdx7e" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket malagassiska.</text>
      <sha1>96omcy4lp49bwk605n5mzbyr06jdx7e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysik A/Förändringens krafter - Newtons arv</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10405</id>
    <revision>
      <id>49849</id>
      <parentid>49830</parentid>
      <timestamp>2020-11-04T16:52:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version 49830 av [[Special:Contributions/Atcovi|Atcovi]] ([[User talk:Atcovi|diskussion]]) ogjord: the previous versions may have value for future editors</comment>
      <origin>49849</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="0" sha1="phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1" />
      <sha1>phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/chown</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10414</id>
    <revision>
      <id>47959</id>
      <parentid>47958</parentid>
      <timestamp>2018-03-29T17:11:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>hoppsan</comment>
      <origin>47959</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1246" sha1="9mj8il3jjebpv7b4mz55e600b81t6fr" xml:space="preserve">chown – Kommando för att kontrollera vem som &quot;äger&quot; en viss fil eller filerna i en viss katalog. Kräver root-rättigheter. Vanliga användare blir ägare för filer då de skapar dem, eller kopierar en fil ägd av andra (vilket också är att skapa den nya filen). Behovet att ändra ägarskap uppstår ibland då man som administratör flyttat ett filträd, eller då man skapar ett filträd för ett serverprogram.

 chown användarnamn fil
Användaren ''användarnamn'' blir ägare till &quot;fil&quot;, den gamla användaren tappar alla rättigheter som inte ges till gruppen eller övriga användare.
 chown användarnamn:grupp fil
Ändrar också filens grupptillhörighet. Fungerar inte i alla omgivningar.
 chgrp grupp fil
Med det skilda kommandot kan grupptillhörigheten ändras på alla UNIX/POSIX-system.
 chown -R användare katalog
Ändrar i ett helt filträd.

Istället för användarnamn eller grupp kan man ange uid respektive gid, alltså de numeriska värdena.

GNU chown, som är den vanliga på Linux-datorer, kan också ta användare och grupp från en annan fil, ändra bara om filen ägs av någon viss m.m., vilket är behändigt i synnerhet vid halvautomatiska åtgärder.

[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]</text>
      <sha1>9mj8il3jjebpv7b4mz55e600b81t6fr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/chgrp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10415</id>
    <redirect title="Lathund för terminalkommandon i linux/chown" />
    <revision>
      <id>47909</id>
      <parentid>47908</parentid>
      <timestamp>2018-02-05T11:26:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>hoppsan</comment>
      <origin>47909</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="kdd21vnitx5k9ov2reyvagq9rnydo1x" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Lathund för terminalkommandon i linux/chown]]</text>
      <sha1>kdd21vnitx5k9ov2reyvagq9rnydo1x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/tar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10416</id>
    <revision>
      <id>47919</id>
      <parentid>47918</parentid>
      <timestamp>2018-02-05T13:16:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>-f -</comment>
      <origin>47919</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4156" sha1="hwje7qtimb4kwwr95rw14mp1r2htuou" xml:space="preserve">'''tar''' (&quot;tape archive&quot;) är det mest använda kommandot för att skapa filarkiv i Unix och Linux, motsvarande pkzip i Windows. Programmet själv komprimerar inte filerna, utan detta görs med andra program, ofta angivna i samma kommando. Det finns tre huvudsakliga varianter med olika syntax, exemplen här fungerar alla i GNU tar, den version som är vanlig på Linux-system.

Tar-arkiv har vanligen någon av extensionerna .tar, .tgz, .tbz2 eller .tbz. De senare är komprimerade med gzip respektive bzip2.

== Användning ==
 tar -cf arkiv.tar katalog
Skapar arkiv &quot;arkiv.tar&quot; med innehållet från katalogen &quot;katalog&quot;.
 tar -tf arkiv.tar
Listar filerna i arkiv.tar
 tar -xf arkiv.tar
Kopierar filerna eller filträdet från arkivet. Vanligen skapas en katalog som innehåller filerna från arkivet, men det är möjligt att ange &quot;farliga&quot; filnamn då man skapar arkivet, så god praxis är att kontrollera filnamnen, om möjligt se till att tar vägrar skriva över filer på olämpligt sätt eller på annat sätt skydda sig. GNU tar tolkar filnamnen som relativa också om de anges absolut, vilket skyddar i viss mån.
 tar -tf arkiv.tar | less
Lista filerna med programmet [[Lathund för terminalkommandon i linux/less|less]], som låter en röra sig upp och ner i listan.
 tar --keep-old-files -xf arkiv.tar
Kopierar filerna, hindrar GNU tar från att skriva över existerande filer.

 tar -c katalog | bzip2 &gt; arkiv.tar.bz2
 tar -cf - katalog | bzip2 &gt; arkiv.tar.bz2
 tar -cjf arkiv.tar.bz2 katalog
Skapar ett arkiv med filträdet i &quot;katalog&quot; och komprimerar arkivet med bzip2. Den första kommandoraden fungerar allmänt (förutsatt att bzip2 är installerat). Notera att arkivet skrivs till STDOUT då &quot;-f filnamn&quot; inte angetts. Den andra är motsvarande med GNU tar, där destinationen angivits explicit. Den tredje är det vanliga skrivsättet med GNU tar.

 tar -c katalog | gzip &gt; arkiv.tar.gz
 tar -czf arkiv.tar.gz
Skapar komprimerat arkiv som ovan, men med gzip.

 gunzip arkiv.tgz | tar -t | less
 tar -tzf arkiv.tgz | less
Visar innehållet i det gzip-komprimerade arkivet.

gzip har nackdelen att skadade arkiv normalt inte går att läsa efter det skadade stället, men är äldre och standard och används därför oftare för fildelning. I det sammanhanget vill man ändå inte använda skadade arkiv. För säkerhetskopiering används ofta bzip2, där en skada bara gör en del av arkivet oläsligt, eller okomprimerade arkiv. Tar slösar en hel del utrymme per fil, men detta är oväsentligt om katalogerna man skall kopiera innehåller stora filer, såsom foton, ljud och video, som i sig i allmänhet är komprimerade.

 man tar
Manualsidan. Ger ett sammandrag av hur tar fungerar.
 info tar
Infosidorna för tar. Den fullständiga manualen för GNU tar, förutsatt att info och infosidorna är installerade.

Tar i sig skriver filerna efter varandra i arkivet, med en del metadata före varje fil och mellanrum mellan filerna. Om arkivet består av textfiler går det alltså filerna att läsa med less eller en textredigerare. Man bör dock vara försiktig, då en binärfil kan ställa till det i ett terminalfönster om programmet inte klarar att hantera den.

Det finns ett antal olika tar-format, som kan vara inkompatibla. GNU tar är dock den dominerande och klarar de flesta av formaten. GNU tar har också ett otal direktiv med vilka man kan styra hur användarnamn, datumstämplar, ointressanta underkataloger, säkerhetskopior etc. hanteras.

== Liknande kommandon ==
* '''ar''' är ett program för att skapa arkiv av programbibliotek. Eftersom det är ett standardverktyg har man valt att använda det för .deb-arkiv, formatet för binärpaket i Debian och relaterade Linux-distributioner. Ett deb-arkiv består av ett ar-arkiv innehållande filen debian-binary med metadata, tar-arkivet control.tar.gz med installationsskript och tar-arkivet data.tar.gz med de egentliga filerna.
* '''zip''' (ej att förväxla med gzip) är ett arkivprogram som motsvarar pkzip i DOS och Windows och klarar att hantera pkzip-filer (och tvärtom, med vissa beränsningar).

[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]</text>
      <sha1>hwje7qtimb4kwwr95rw14mp1r2htuou</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lathund för terminalkommandon i linux/cron</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10425</id>
    <revision>
      <id>47957</id>
      <timestamp>2018-03-29T17:06:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>presenterar kommandona</comment>
      <origin>47957</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3751" sha1="dpvcfr6lqzb25yvpc7hyya15m4p0jqo" xml:space="preserve">'''cron''' och '''anacron''' är kommandon för återkommande uppgifter, t.ex. för automatiskt underhåll av systemet. cron är den traditionella varianten, som kör kommandon (vanligen skript) vid angivna tidpunkter. anacron skrevs då personliga datorer blivit vanliga, programmet kör de kommandon som borde ha körts av cron medan datorn var avstängd. Programmen körs automatiskt om de installerats. cron räknas till fundamental infrastruktur i Unix, men anacron behöver kanske installeras explicit.

Typiska jobb som cron utför är att skicka e-post som blivit hängande, ta säkerhetskopior, ladda ner programuppdateringar och uppdatera databaser.

== Konfigurationsfiler ==
cron styrs genom konfigurationsfilen /etc/crontab. Vanligen anger denna fil att filerna i /etc/cron.hourly skall köras vid en viss tidpunkt varje timme, de i /etc/cron.daily vid viss tidpunkt varje dag o.s.v. Om man vill att något jobb skall utföras dagligen så räcker det alltså att lägga in ett lämpligt skript i katalogen /etc/cron.daily. Dessa jobb körs som &lt;code&gt;root&lt;/code&gt;, om de skall köras med begränsad behörighet är det enklaste sättet att lägga till en rad i /etc/crontab eller en fil med motsvarade rad (och lämplig inledning) i /etc/cron.d

Filerna i /etc/cron.d har samma format som /etc/crontab och används för att programpaket som behöver cron-tjänster inte skall behöva redigera /etc/crontab – det är enklare att lägga till eller ta bort en fil då ett programpaket installeras eller avinstalleras.

/etc/crontab består av rader som börjar med &quot;#&quot; (kommentarer), tomma rader, rader som definierar variabler (PATH=/usr/bin:/bin) och rader med kommandon. De sistnämnda anger minut, timme, dag i månaden, månad, veckodag, användare och kommando. De ointressanta tidsangivelserna anges som &quot;*&quot;. För att köra /usr/local/bin/jobb som användare &quot;user&quot; 8.30 varje söndag morgon kan man skriva:
 # söndagsjobbet
 30 8 * * 7 user /usr/local/bin/jobb

För servrar är det vanligt att cron-jobben körs på småtimmarna, då användningen annars är som minst. För en hemmaanvändare är det kanske viktigare att de inte körs medan man ännu vill sova (om datorn finns i sovrummet och lämnas på över natten). Det är fritt fram att t.ex. ändra timmen (andra fältet) till något annat på raderna för cron.daily etc.

== Privata crontab-filer ==
Man kan även ha privata crontab-filer, som man kan ändra i utan root-rättigheter. Dessa installeras med kommandot crontab. De följer samma format utom att användaren inte specificeras. Med &lt;code&gt;crontab -e&lt;/code&gt; kan man redigera sin egen crontab-fil. Se till att variabeln EDITOR pekar på en textredigerare du förstår dig på (-u &quot;user&quot; anger att ändringen gäller användaren &quot;user&quot;, det behövs i vissa specialsituationer; kommandot env låter en definiera variabler, vilket annars görs på olika sätt beroende på vilket skal man använder):
 env EDITOR=gedit crontab -e -u user

Alla användare har inte nödvändigtvis rätt att köra cron-jobb. Om filen /etc/cron.allow finns räknas där upp de användare som får köra cron-jobb. Man kan också begränsa rättigheten genom /etc/cron.deny. Om den förra filen existerar har den senare ingen betydelse.

Program som skall köras vid en viss tidpunkt bara enstaka gånger kan köras med [[Lathund för terminalkommandon i linux/at|at]] istället. Notera att varken cron-jobb eller jobb som körs med at har tillgång till skärm eller tangentbord, om man inte enkom ordnat saken. Normalt skall felmeddelanden styras till en explicit angiven loggfil, /dev/null eller syslogd (som skriver i systemloggarna) och eventuell utskrift till lämplig fil.

[[Kategori:Lathund för terminalkommandon i linux]]</text>
      <sha1>dpvcfr6lqzb25yvpc7hyya15m4p0jqo</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Psykologen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10439</id>
    <revision>
      <id>48097</id>
      <timestamp>2018-06-27T21:10:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Arve 93</username>
        <id>7017</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Drinkboken}} '''Psykologen'''  ====Ingredienser====  * 2 delar brandy * 1 del cointreau * 1 del amaretto * is ====[[Drinkglas|Glas]]====  Cognacskupa  ====Tillagning====  Bl...'</comment>
      <origin>48097</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="273" sha1="3j2x8e6xp93j4h8xbwj3oyr7fek4k72" xml:space="preserve">{{Drinkboken}}
'''Psykologen'''

====Ingredienser====

* 2 delar brandy
* 1 del cointreau
* 1 del amaretto
* is
====[[Drinkglas|Glas]]====

Cognacskupa

====Tillagning====

Blanda alla delar i ett glas, rör om, och lägg i en isbit.

[[kategori:Brandy och Cognacsdrinkar]]</text>
      <sha1>3j2x8e6xp93j4h8xbwj3oyr7fek4k72</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Daiquiri</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10456</id>
    <revision>
      <id>48174</id>
      <parentid>48173</parentid>
      <timestamp>2018-09-16T22:35:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>193.11.160.95</ip>
      </contributor>
      <origin>48174</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="893" sha1="482s79ir5b5rjrhgvgvlxbxtgnyehg4" xml:space="preserve">'''Daiquiri''' är en klassisk romdrink baserad på rom, lime och sockerlag. Den sägs vara skapad när The Daiquiri Mining Company i Kuba serverade denna drink till en grupp viktiga affärsgäster. Då de inte hade mer att bjuda på än rom och lime, gjorde de en cocktail baserat på dessa tillsammans med socker för att balansera limesmaken. Drinken blev en succé och har varit en av de mest populära romdrinkarna sedan dess. Ernest Hemingway hade Daiquiri som sin favoritdrink, och han föredrog att dricka den på den Havannanska baren [[La Floridita]]

====Ingredienser====
*3/4 delar ljus kubansk rom
*1/4 del limejuice (alternativt pressad citron)
*två stänk [[sockerlag]] (alternativt 1/2 tesked sirap)
 
====Tillagning====
Blanda ingredienserna med krossad is i en shaker, skaka väl och sila..

====Garnering====
Ingen.
 
====Glas====
Daiquiri serveras i ett kylt cocktailglas.</text>
      <sha1>482s79ir5b5rjrhgvgvlxbxtgnyehg4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Dragon kycklingen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10460</id>
    <revision>
      <id>54403</id>
      <parentid>48211</parentid>
      <timestamp>2023-12-15T19:25:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>äver &gt; över</comment>
      <origin>54403</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1096" sha1="ntqxvrrpnal7nbuuq48hnsqowk2zow0" xml:space="preserve">De här ingredienserna använde jag för fyra personer.

 
350 gr kycklingfilé
150 gr skalade äpplen
3 dl vispgrädde
100 gr soltorkade tomater
Smör eller rapsolja
Kryddor i form av salt, peppar och dragon.

Jag skapade min ungsbakade kyckling så här:

Sätt på ugnen i 225 grader. Börja med att skala och klyfta äpplen. Skär upp kycklingen i mindre bitar. Bryn kycklingen i en stekpanna med smör eller om du har, lite rapsolja. Lägg i en ugnsfast form och blanda kyckling, soltorkade tomater och äppelklyftor. Krydda. jag har föreslagit salt, peppar och min favorit, dragon. Har du andra favoriter, välj det. Sist slår du över vispgrädde så att det täcker. In i ugnen i cirka 40 minuter. Håll koll på det så att det inte bränns. Du ser på min bild att det är i faggorna.

Servering:

Du kan välja lite vad du vill att servera till denna. Allt från kokt potatis till stekt vitkål. Jag valde råstekt potatis, men det beror på att jag är lite kär i detta. Tärnad råstekt potatis, ja det är härligt. Du piggar givetvis upp denna rätt med hemgjord vinbärsgelé.</text>
      <sha1>ntqxvrrpnal7nbuuq48hnsqowk2zow0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Användare eu</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10465</id>
    <revision>
      <id>48262</id>
      <timestamp>2018-11-10T05:30:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Babel AutoCreate</username>
        <id>6130</id>
      </contributor>
      <comment>Skapar automatiskt en [[Project:Babel|Babel]]-kategorisida.</comment>
      <origin>48262</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="81" sha1="six97eqagbxasdem6ffsn3o2au0kd7u" xml:space="preserve">Användare i den här kategorin indikerar att de har kunskap i språket baskiska.</text>
      <sha1>six97eqagbxasdem6ffsn3o2au0kd7u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Tunnelbaneplatser</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10467</id>
    <revision>
      <id>49941</id>
      <parentid>49940</parentid>
      <timestamp>2021-01-14T12:25:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Pheontern</username>
        <id>8755</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>lite mer...</comment>
      <origin>49941</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1076" sha1="p0mo0wthad8ouvkitmdc008j8qkojq7" xml:space="preserve">[https://po.kattis.com/problems/tunnelbaneplatser Se problemet]

4- och 3-grupper behöver egna sätesgrupper, men i varje 3-grupp kan även en 1-grupp sitta, så vi subtraherar min(3grupper,1grupper) från antal 1-grupper. Nu har vi endast 2- och 1-grupper kvar, och då går det alltid att fylla ut så att endast en sätesgrupp inte blir tom. Därför adderar vi bara (antal personer kvar)/4 avrundat uppåt till svaret. Notera att om man gör heltalsdivision i C++ så avrundas svaret i vanliga fall nedåt, så vi måste addera 1 så länge det inte är delbart med 4.

Lösningsförslag i C++:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c++&quot;&gt;

#include&lt;bits/stdc++.h&gt;

using namespace std;

#define rep(i,a,b) for(int i = a; i&lt;int(b);++i)
#define all(v) v.begin(),v.end()

typedef long long ll;
typedef vector&lt;ll&gt; vi;
typedef pair&lt;ll,ll&gt; pii;

int main(){
    cin.sync_with_stdio(false);
    vi v(5);
    rep(i,1,5)
        cin&gt;&gt;v[i];
    ll ans = v[4]+v[3];
    v[1] -= min(v[3],v[1]);
    ll left = (v[2]*2+v[1])
    ans += left/4 + (left%4!=0);

    cout&lt;&lt;ans&lt;&lt;endl;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>p0mo0wthad8ouvkitmdc008j8qkojq7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Köpa matta</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10468</id>
    <revision>
      <id>49451</id>
      <parentid>48273</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:31:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49451</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1534" sha1="opakfoh1n8iqm26zrjmixr6nk3d16w3" xml:space="preserve">[https://po.kattis.com/problems/kopamatta Se problemet]

Iterera över alla möjliga längder a på den ena sidan, och räkna för varje a ut ett giltigt intervall för längden b på den andra sidan. Ifall a ligger i intervallet för b sätter man b = a, ifall a&lt;minB sätter man b=minB och ifall a&gt;minB sätter man b=maxB. Det värdet på a som ger lägst värde på abs(a-b) är lösningen.

Om man testar alla möjliga värden på a kommer man i värsta fall behöva iterera 10^12 gånger (alldeles för mycket), men på grund av rektangels symmetri räcker det att testa alla värden på a som är mindre eller lika med kvadratroten av maximala arean, vilket ger ca 10^6 iterationer av loopen.

Lösningsförslag i C++:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c++&quot;&gt;
#include&lt;bits/stdc++.h&gt;

using namespace std;

#define rep(i,a,b) for(int i = a; i&lt;int(b);++i)
#define all(v) v.begin(),v.end()

typedef long long ll;
typedef vector&lt;ll&gt; vi;
typedef pair&lt;ll,ll&gt; pii;

int main(){
    cin.sync_with_stdio(false);
    ll mn,mx;
    cin&gt;&gt;mn&gt;&gt;mx;
    ll bestA = 0;
    ll bestB = 1e18;
    rep(a,1,sqrt(mx)+10){
        ll minB = mn/a + (mn%a!=0);
        ll maxB = mx/a;
        if(minB&gt;maxB) continue;
        ll b;
        if(a&gt;=minB&amp;&amp;a&lt;=maxB)
            b = a;
        if(a&lt;minB)
            b = minB;
        if(a&gt;maxB)
            b = maxB;
        if(abs(bestA-bestB)&gt;abs(a-b)){
            bestA = a;
            bestB = b;
        }
    }
    if(bestA&gt;bestB)
        swap(bestB,bestA);
    cout&lt;&lt;bestA&lt;&lt;&quot; &quot;&lt;&lt;bestB&lt;&lt;endl;
}

&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>opakfoh1n8iqm26zrjmixr6nk3d16w3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Flyttkartonger</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10469</id>
    <revision>
      <id>49434</id>
      <parentid>48274</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49434</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1373" sha1="gjkc4q8whms38lejrvf3ih7ygmk5da8" xml:space="preserve">[https://po.kattis.com/problems/flyttkartonger Se problemet]

Ett angreppssätt är att göra en brute force. Man testar alla möjliga antal extra lådor att börja med, och sedan simulerar man processen och kollar ifall man kommer hela vägen. I varje steg vill man putta ner så många lådor som går. Detta fungerar dock inte, eftersom man kan behöva upp till 3000*2^20 extra lådor att börja med.

Istället kan man göra en binärsökning, över antal extralådor. Detta går eftersom ifall man testar ett värde och ser att det inte fungerar vet man att svaret är större, och om man får att det fungerar vet man att svaret är lägre.

Ett annat sätt man kan göra på är att &quot;gå baklänges&quot; genom staplarna. Först räkna ut hur många extra som behövs om man börjar på näst sista, därifrån hur många som behövs om man börjar på tredje sista o.s.v.

Lösningsförslag i C++:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c++&quot;&gt;
#include&lt;bits/stdc++.h&gt;

using namespace std;

#define rep(i,a,b) for(int i = a; i&lt;int(b);++i)
#define all(v) v.begin(),v.end()

typedef long long ll;
typedef vector&lt;ll&gt; vi;
typedef pair&lt;ll,ll&gt; pii;

int main(){
    cin.sync_with_stdio(false);
    ll n; cin&gt;&gt;n;
    vi v(n);
    rep(i,0,n) cin&gt;&gt;v[i];
    ll ans = v[n-1];
    for(ll i = n-1; i&gt;0; --i)
        ans = max(v[i],ans*2-v[i]);
    cout&lt;&lt;max(0ll,ans-v[0])&lt;&lt;endl;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>gjkc4q8whms38lejrvf3ih7ygmk5da8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Brickspelet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10470</id>
    <revision>
      <id>49437</id>
      <parentid>48280</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49437</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3475" sha1="0gb1tyoissbflcfcjy0xldh3mem7nch" xml:space="preserve">[https://po.kattis.com/problems/brickor Se problemet]

Ifall man ser spelet som en riktad graf, där varje nod  representerar ett state i spelet, och varje kant från nod a till b representerar ett drag som man kan göra för att komma från a till b. Då kan man göra en BFS i grafen från start-statet till målstatet. Tidskomplexiteten för BFS är O(antal kanter+antal noder), vilket går då antalet kanter är ca N*2^N där N är längden på sekvensen, som är &lt;= 15. Man kan även se det som att man börjar med att hitta alla states som ligger exakt ett drag från starten, därifrån hitta alla states som ligger exakt två drag från starten o.s.v. När man kommer till målstatet avbryter man.

Ett smidigt sätt att implementera detta på är med så kallade bitmasks. Man representerar varje state med ett tal mellan 0 och 2^N, där talets representation i bas 2 beskriver statet. Då det finns inbyggt många operationer för (snabbt) manipulera bitarna för ett tal går det relativt enkelt att utföra dragen. Dessutom gör detta det enklare att hålla koll på vilka states du redan utforskat, då man enkelt kan använda ett state som index i en array.


Lösningsförslag i C++:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c++&quot;&gt;
Ifall man ser spelet som en riktad graf, där varje nod  representerar ett state i spelet, och varje kant från nod a till b representerar ett drag som man kan göra för att komma från a till b. Då kan man göra en BFS i grafen från start-statet till målstatet. Tidskomplexiteten för BFS är O(antal kanter+antal noder), vilket går då antalet kanter är ca N*2^N där N är längden på sekvensen, som är &lt;= 15. Man kan även se det som att man börjar med att hitta alla states som ligger exakt ett drag från starten, därifrån hitta alla states som ligger exakt två drag från starten o.s.v. När man kommer till målstatet avbryter man.

Ett smidigt sätt att implementera detta på är med så kallade bitmasks. Man representerar varje state med ett tal mellan 0 och 2^N, där talets representation i bas 2 beskriver statet. Då det finns inbyggt många operationer för (snabbt) manipulera bitarna för ett tal går det relativt enkelt att utföra dragen. Dessutom gör detta det enklare att hålla koll på vilka states du redan utforskat, då man enkelt kan använda ett state som index i en array.


Lösningsförslag i C++:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c++&quot;&gt;
#include&lt;bits/stdc++.h&gt;

using namespace std;

#define rep(i,a,b) for(int i = a; i&lt;int(b);++i)
#define all(v) v.begin(),v.end()

typedef long long ll;
typedef vector&lt;ll&gt; vi;
typedef pair&lt;ll,ll&gt; pii;

int main(){
    cin.sync_with_stdio(false);
    string str; cin&gt;&gt;str;
    ll n = str.size();
    ll start = 0;
    rep(i,0,n)
        if(str[i] == 'V')
            start |= (1&lt;&lt;i);

    queue&lt;pii&gt; q;
    q.push({start,0});

    vector&lt;bool&gt; seen(1&lt;&lt;n,false);

    while(!q.empty()){
        ll c = q.front().first;
        ll dist = q.front().second;
        q.pop();
        if(c==(1&lt;&lt;n)-1) {
            cout&lt;&lt;dist&lt;&lt;endl;
            return 0;
        }
        if(seen[c]) continue;
        seen[c] = true;
        rep(i,0,n-1){
            ll left = c&gt;&gt;(i+2);
            ll lSize = n-2-i;
            ll right = c%(1&lt;&lt;i);
            ll rSize = i;
            ll p = (c&amp;(3&lt;&lt;i))&gt;&gt;i;
            p = p^3;
            q.push({right+(left&lt;&lt;rSize)+(p&lt;&lt;(lSize+rSize)),dist+1});
            q.push({((right+(left&lt;&lt;rSize))&lt;&lt;2)+p,dist+1});
        }
    }
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>0gb1tyoissbflcfcjy0xldh3mem7nch</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Dutub</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10471</id>
    <revision>
      <id>49435</id>
      <parentid>48279</parentid>
      <timestamp>2020-04-16T15:30:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DannyS712</username>
        <id>7429</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>&lt;source&gt; -&gt; &lt;syntaxhighlight&gt; ([[phab:T237267]])</comment>
      <origin>49435</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2592" sha1="dtsx3l14s8u259j4b8xhwazftcaxg3k" xml:space="preserve">[https://po.kattis.com/problems/dutub Se problemet]

Vi definierar en funktion &lt;code&gt;f(i(heltal), categories(mängd))&lt;/code&gt; som svarar på frågan &quot;ifall vi bara får titta på videor som ligger efter index I i listan, vi har redan tittat på alla kataloger i mängden categories, vad är den kortaste tiden som vi härifrån kan titta på en video från varje kategori.&quot; Funktionens värde för &lt;code&gt;f(0,tom mängd)&lt;/code&gt; är svaret vi söker. För varje video kan man välja att antingen inte kolla på den eller kolla på den, och vi kan därför räkna ut värdet på f rekursivt genom att testa de två fallen och välja det som ger lägst svar
 f(i,categories) =
    min av
        1: (längden på video i) + f(i+1, (categories) union (kategorierna för videon på index i)) (Fallet då man tittar på videon på index i)
        2: f(i+1, categories) (Fallet då man inte tittar på videon på index i)
Basfallen blir &lt;code&gt;f(i,Full mängd) = 0&lt;/code&gt; (ifall man kollat på alla kategorier redan behöver man inte kolla på några fler) &lt;code&gt;f(N,inte full mängd) = oändligt&lt;/code&gt; (ifall man gått igenom alla videos men inte sätt alla kategorier går det aldrig att se alla) I koden representeras &lt;code&gt;f(I,catalogs)&lt;/code&gt; som &lt;code&gt;dp[I][categories]&lt;/code&gt; och categories representeras som en bitmask, för att enkelt kunna använda det som ett index i en vektor.

Nu applicerar vi dynamisk programmering på vår rekursiva funktion, d.v.s vi ser till att bara räkna ut värdet av &lt;code&gt;f(i,categories)&lt;/code&gt; en gång för varje möjlig input till f. Det finns N*2^(antal kategorier) olika möjliga input, och det går på konstant tid att räkna ut värdet på f för varje given input. Tidskomplexiteten blir därför O(N*2^(antal kategorier)), vilket är tillräckligt snabbt.

Lösningsförslag i C++:
&lt;syntaxhighlight lang=&quot;c++&quot;&gt;
#include&lt;bits/stdc++.h&gt;

using namespace std;

#define rep(i,a,b) for(int i = a; i&lt;int(b);++i)
#define all(v) v.begin(),v.end()

typedef long long ll;
typedef vector&lt;ll&gt; vi;
typedef pair&lt;ll,ll&gt; pii;

int main(){
    cin.sync_with_stdio(false);
    ll n;
    cin&gt;&gt;n;
    vi t(n);
    vi c(n);
    ll allC = 0;
    rep(i,0,n){
        string cats;
        cin&gt;&gt;t[i]&gt;&gt;cats;
        rep(j,0,cats.size())
            c[i] |= (1&lt;&lt;(cats[j]-'a'));
        allC |= c[i];
    }

    vector&lt;vi&gt; dp(n+1,vi((1&lt;&lt;10),0));

    rep(j,0,1&lt;&lt;10)
        if(j!=allC)
            dp[n][j] = 1e18;

    for(ll i = n-1;i&gt;=0;--i)
        rep(j,0,1&lt;&lt;10)
            dp[i][j] = min(dp[i+1][j|c[i]]+t[i],dp[i+1][j]);

    cout&lt;&lt;dp[0][0]&lt;&lt;endl;
}
&lt;/syntaxhighlight&gt;</text>
      <sha1>dtsx3l14s8u259j4b8xhwazftcaxg3k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysiksvammel med kontrollerad fusion som mål</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10474</id>
    <revision>
      <id>57255</id>
      <parentid>56813</parentid>
      <timestamp>2025-03-21T18:43:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>nätt och jämt &gt; nätt och jämnt</comment>
      <origin>57255</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="346857" sha1="b5v8kjnv967j2u53ccpjlp4mq1ga8na" xml:space="preserve">=Förord=

Jag hade en plan för inte så länge sen om att bygga mig en liten Tokamak iform av ett cirkulärt glasrör med typ luft i som man sen joniserade och fick ett rosa plasma där diametern hos plasmat kunde styras mha ett gäng elektromagneter placerade toroidalt runt glasröret, på det sättet skulle man kunna vrida på en vridtransformator och justera storleken på plasmat, jag har inte tänkt så mycket mer på alla praktiska detaljer men helt klart är att det är denna princip som t.ex JET (Joint European Touros) har använt, dvs magnetisk inneslutning av ett plasma.

Jag har börjat studera grundläggande fysik på högskolenivå, det första avsnittet härledde formeln för en ideal gas, det är här jag vill börja för man kan nämligen betrakta ett plasma på många sätt, ett seriöst sätt är som en gas.

='''Del I, TERMISK FYSIK'''=

=Kapitel I, Introduktion till gaser och deras tryck=

[[File:Fusion Gauss Clock.png|thumb|Bilden visar den Maxwellska fördelningsfunktionen för en viss hastighet hos en partikel i en gas]]

En gas definieras av speciellt tre parametrar, PVT dvs tryck, volym och temperatur. 

Jag har länge haft svårt för att förstå tryck samtidigt som jag för inte alltför längesen lärde mig förstå temperatur.

Temperatur tycks vara relaterat till hastigheten hos partiklarna och därmed deras rörelseenergi.

Ett vanligt försök till beskrivning är den Maxwellska fördelningsfunktionen

&lt;math&gt;\frac{1}{A}\frac{dn}{dv}=e^{-\frac{mv^2/2}{kT}}=e^{-\frac{E_k}{kT}}...1.1&lt;/math&gt;

som beskriver hastighetsfördelningen i en gas dvs att de flesta partiklar har en Ek mindre än kT (ty funktionen är då 1/e).

Det här är diffust, jag skulle vilja definiera om den Maxwellska fördelningsfunktionen på följande sätt:

&lt;math&gt;\frac{mv^2}{2}=kT...1.2&lt;/math&gt;

vilket åtminstone stämmer för två frihetsgrader, detta ger 

&lt;math&gt;v=\sqrt{\frac{2kT}{m}}=v_{kT}...1.3&lt;/math&gt;

Om vi nu gör ett variabelbyte i den Maxwellska fördelningsfunktionen så kan vi få

&lt;math&gt;\frac{1}{A}\frac{dn}{dv}=e^{-\frac{m(v-v_{kT})^2/2}{kT}}...1.4&lt;/math&gt;

där fördelningsfunktionen istället är centrerad kring &lt;math&gt;v=v_{kT}&lt;/math&gt; för ärligt, vadå centrerad kring v=0? 

Speciellt om det handlar om hög temperatur är ju det rent utsagt absurt fast jag fattar inte riktigt detta.

Tänkt lite mer på det här idag och börjar tro att jag har rätt, med min approach så får man dock inte bara en &quot;Gaussklocka&quot; utan två dvs en likadan för dom negativa hastigheterna men denna konsekvens är aningen akademisk för det enda man behöver göra är att halvera sannolikheten för dom positiva hastigheterna, &lt;math&gt;v_{kT}&lt;/math&gt; ändrar f.ö tecken när det gäller dom negativa hastigheterna men det är intressant att det finns negativa hastigheter även om det inte är så konstigt för hastighet är en vektor men att man måste ta hänsyn till negativa hastigheter är diffust.

Tryck däremot tror jag precis jag lärt mig vad det faktiskt är för nåt.

Man brukar alltid säga att tryck är kraft per ytenhet fast hur bra funkar den beskrivningen om det inte finns några väggar?

Jag har haft jättesvårt för att förstå det här men idag hände nåt, det fanns två bilder i mitt kompendium där det ena var två partiklar som kolliderade fullständigt elastiskt (idealt sett) och det andra var det mer lättförståeliga dvs samma typ av kollision men då av partikel i vägg.

Det är relativt lätt att inse att impulsändringen hos en partikel när den kolliderar med en vägg är 2P ty P=mv och för att partikeln ska studsa tillbaks med samma hastighet så måste hastigheten (som har riktning och är en vektor) ändras 2v dvs impulsändringen blir 2P.

Men hur var det nu med trycket när det inte finns några väggar?

Hör och häpna, trycket kommer från partikelkollisioner!

Eftersom vi vet att impulsändringen är 2mv och att kraftekvationen är

&lt;math&gt;F=m\frac{dv}{dt}=\frac{dP}{dt}...1.5&lt;/math&gt;

så har vi att kraften är

&lt;math&gt;F=\frac{d(2mv)}{dt}...1.6&lt;/math&gt;

och här blir det lite intressant för trycket kan tecknas

&lt;math&gt;p=F/S...1.7&lt;/math&gt;

där S skulle kunna vara tvärsnittsarean av partikeln (idealt sett), då fås

&lt;math&gt;p=\frac{1}{S}\frac{d(2mv)}{dt}...1.8&lt;/math&gt;

Så vi kommer fram till att trycket beror på kollisioner mellan partiklar, det finns alltså där även om det inte finns väggar.

För att gå händelserna lite i förväg kan vi teckna:

&lt;math&gt;p=nkT...1.9&lt;/math&gt;

där n är partikeltätheten, k är Boltzmanns konstant och T temperaturen.

Om vi sedan gör experimentet med vad som händer med trycket högt upp i atmosfären där det på jordytan är

&lt;math&gt;p=\rho gh...1.10&lt;/math&gt;

där rho är densiteten hos luft och h atmosfärens höjd (grovt räknat) så fås att lufttrycket teoretiskt går mot noll när atmosfären tar slut (för då är luftpelaren h noll) men alldeles i den randen är lufttrycket ändå inte noll samtidigt som kollisionerna partiklarna emellan är mycket få.

Av 1.9, som bara är min föredragna variant av den ideala gaslagen, ser man att när trycket går mot noll så går temperaturen eller partikeltätheten mot noll, i detta ytterläge vet vi att partikeltätheten faktiskt är noll men att temperaturen inte är 0K vilket är skumt för temperaturer skilt från noll innebär att partiklar finns och rör sig så vad kan det vara som rör sig men inte finns? 

Jag har också svårt att förstå varför atmosfären överhuvudtaget tar slut, är det gravitationen eller?

Jag har mycket att lära mig :D

==Numeriskt exempel==

Tryckformeln (p=nkT) gör att man kan beräkna molekyltätheten (n) i luft som ungefär 10^25st/m^3 vid 300K (+27C) med ett normalt lufttryck (p) på väldigt nära 10^5Pa eller 1atm eller 10000kg/m^2 eller 1kg/cm^2.

=Kapitel II, Härledning av Boyle's lag=
[[File:Fusion PV Constant.png|thumb|Dom två linjerna representerar experimentellt uppmätta data sånär som på den streckade delen]]

Det kan visas att under konstant tryck så gäller

&lt;math&gt;V=V_0(1+\gamma t)...2.1&lt;/math&gt;

på samma sätt kan det visas att vid konstant volym så gäller

&lt;math&gt;P=P_0(1+\beta t)...2.2&lt;/math&gt;

där beta och gamma faktiskt passande nog är samma (förmodligen vid små temperaturändringar, men vi kommer tillbaks till det) och tom såpass enkelt uttryckta som, vilket är experimentellt bevisat

&lt;math&gt;\gamma=\beta=1/273C...2.3&lt;/math&gt;

Då Celsius är en ur fysikalisk synvinkel lite knölig enhet så kan man byta t mot T-273C och får då istället:

&lt;math&gt;V=V_0\gamma T...2.4&lt;/math&gt;

för en isobar och

&lt;math&gt;P=P_0\gamma T...2.5&lt;/math&gt;

för en isokor, där isobar betyder att trycket är konstant och isokor betyder att volymen är konstant. 

Konstanten gamma har dock nu övergått i 1/273K för vid variabelbytet är det tydligt att t blir -273C när T=0 och detta är inget annat än Kelvinskalan dvs för t=0 fås t.ex P1=P2 medans för T=273K fås samma sak.

Sen finns det en lag som kallas Boyles lag som beskriver vad som händer med tryck och volym ur en isoterm betraktelse.

Jag har sett en enkel härledning av denna i mitt kompendium men jag köper det inte så vi får försöka härleda Boyle's lag att

&lt;math&gt;PV=konstant...2.6&lt;/math&gt;

för en isoterm (dvs samma temperatur i början som i slutet av en) process.

Vi kan tänka såhär, vi har från början P1V1T1, sen förändras trycket (dock inte volymen men temperaturen plussar vi tillfälligt på med &lt;math&gt;\Delta T&lt;/math&gt;), då har vi 

&lt;math&gt;P2=P1+ P1\gamma \Delta T...2.7&lt;/math&gt;

om sen volymen ändras men inte trycket så får vi

&lt;math&gt;V2=V1+V1\gamma \Delta T...2.8&lt;/math&gt;

Men om processen totalt sett ska vara isoterm så krävs att

&lt;math&gt;V2=V1+V1\gamma (-\Delta T)...2.8&lt;/math&gt;

Om vi multiplicerar V2 med P2 fås

&lt;math&gt;P2V2=(P1+P1\gamma \Delta T) * (V1+V1\gamma (-\Delta T))...2.9&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;P2V2=P1V1+P1V1\gamma\Delta T-P1V1\gamma \Delta T-P1V1(\gamma \Delta T)^2...2.10&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;P2V2=P1V1(1-(\gamma \Delta T)^2)...2.11&lt;/math&gt;

Observera nu att jag sätter in gamma=1/273K

&lt;math&gt;P2V2=P1V1(1-(\frac{\Delta T}{273})^2)...2.12&lt;/math&gt;

dvs bara när den (kvadratiska) temperaturvariationen är liten i förhållande till 273K så är det relevant att

&lt;math&gt;P2V2=P1V1=konstant...2.13&lt;/math&gt;

Dvs, Boyles's lag

==Numeriskt exempel==

Uppblåsning av en ballong är en relativt snabb och därmed isoterm process, uppblåst ballong kan kanske tänkas klara 10kg/cm^2 som är lika med 10 atmosfärers tryck (där en atmosfär är normalt lufttryck)

=Kapitel III, Härledning av ideala gaslagen=
[[File:Fusion PVT 2.png|thumb|Gasers beroende av tryck, volym och temperatur. Om man står i 0 och vill ta sig till Q så kan man alltså gå två helt olika vägar]]

Man kan teckna PVT i ett tredimensionellt rum, tänk Er att Ni har P uppåt och V till höger samt T in i pappret.

P går då linjärt med gamma som raka streck från origo, V går på samma sätt som raka streck från origo men T är hyperbolisk pga PV=konst (Boyle's Lag).

Då kan man vandra runt i det här rummet dvs om man tar en punkt P1V1T1 och går via t.ex en Isokor (V=konst) till en annan punkt så har vi tydligen P2V1T2 om vi sen går till en tredje punkt via en Isoterm (T=konst) så har vi att P3V3T2.

Nu är:

&lt;math&gt;P2=P1\gamma T2...3.1&lt;/math&gt;

och pga isotermen T2

&lt;math&gt;P3V3=P2V1=P1\gamma T2 V1...3.2&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;P3V3=P1V1\gamma T2...3.3&lt;/math&gt;

Om vi går en annan väg typ från P1V1T1 via en Isobar (P=konst) dvs P1V2T2 och sen via en Isoterm till P3V3T2 så har vi att

&lt;math&gt;V2=V1\gamma T2...3.4&lt;/math&gt;

sen har vi att

&lt;math&gt;P3V3=P1V2...3.5&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;P3V3=P1V1\gamma T2...3.6&lt;/math&gt;

På två olika sätt får man när man går i PVT-rummet tydligen

&lt;math&gt;P3V3=P1V1\gamma T2...3.7&lt;/math&gt;

Som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;P3V3=P1V1T2/To...3.8&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;\frac{P_3V_3}{T_2}=\frac{P_1V_1}{To}...3.9&lt;/math&gt;

där To=1/gamma dvs 273K och P1 och V1 bara indikerar ursprungspunkten

Högerledet har dedikerats en konstant som kallas R för allmänna gaskonstanten och om slutliga PV-produkten är P3V3 kan man skriva om ekvationen enligt:

&lt;math&gt;PV=RT_2...3.10&lt;/math&gt;

R gäller här för endast en mol, allmänt måste vi då skriva den allmänna gaslagen som

&lt;math&gt;PV=n_mRT...3.11&lt;/math&gt;

där n_m betecknar antal mol för PV-produkten är rimligen proportionerligt mot hur mycket gas det finns.

Ett sätt att eventuellt förstå det på är att det ju inte kan finnas nåt tryck om det inte finns partiklar, dock kan en enda partikel utöva tryck mot &quot;virtuella&quot; väggar även om jag börjat se gastryck mer som kollisioner av partiklar.

Fast om man vill mäta en enda partikels tryck antar jag att man kan köra ner en &quot;spade&quot; och bara mäta hur länge och ofta partikeln träffar spaden.

==Numeriskt exempel==

PV=n_mRT ger att lufttrycket vid 300K är 100 000Pa eller 1kg/cm^2, formeln kan skrivas om som p=nkT och med känd partikeltäthet (n) enligt tidigare blir det så.

==Fritänkande, tryck i en ballong==

Om man ökar med ett gäng med partiklar så måste fler per tidsenhet både krocka med varandra och med väggarna, det skulle eventuellt kunna tänkas vara som så att PV är linjärt med n_m (så läge T inte ändras), låter lite väl lämpligt men i alla fall en måttlig förhöjning av molmängden (n_m) borde ge nåt sånt.

Man kan tänka sig fallet där man blåser upp en ballong, om blåst lite och stannar så har vi en viss volym, temperturen är konstant inför nästa blås (och även efter nya blåset om än efter en liten stund kanske), så vi har att

&lt;math&gt;PV=n_{m}RT...3.12&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;P=\frac{n_{m}}{V}RT...3.13&lt;/math&gt;

Om nu n_m ökar lika mycket som V så att moldensiteten är konstant då är i så fall är trycket P också konstant.

Kan detta verkligen stämma?

Eventuellt för vad som händer är att ballongen bara fylls med normalt lufttryck för trycket utanför den klena ballongen är lika stort som trycket innanför annars skulle ballongen kollapsa, formeln säger således att ju mer &quot;mol&quot; du blåser in i ballongen desto mer V kommer ballongen ge.

Det enda vi har gjort är att vi blåst in fler mol och ballongen har reagerat med att utvidga sig för att ge samma tryck innanför som utanför.

Möjligtvis blir det ett litet övertryck precis när man blåser in luften men därefter måste trycket i ballongen vara konstant och lika med trycket utanför.

Så hur spränger man en ballong då?

Det är nog inte tryckets fel utan expansionsmöjligheten hos plasten (dvs hur mycket kraft den tål vid tänjning), gissar jag.

Om ballongen varit i en låda med stela väggar hade man kunna haft en tryckskillnad (fast då hade man ju inte kunnat blåsa upp den :) ).

=Kapitel IV, Härledning av tryckets beroende av den kinetiska energin=
[[File:Fusion Particles.png|thumb|En visualisering av partiklar som träffar en yta]]
[[File:Fusion Sphere.png|thumb|Beräkning av ringarea hos en sfär]]

Låt oss anta att vi har en yta med gas där själva ytan betecknas S och den infinitesimala höjden av ytan betecknas vdt.

Gasmolekyler träffar sedan denna yta i en vinkel gentemot normalen kallad theta.

Eftersom det bara är impulser vinkelrätt mot ytan som har betydelse kan då volymen dV tecknas

&lt;math&gt;dV=S\cdot vdt\cdot cos\theta...4.1&lt;/math&gt;

där en molekyl med theta som infallsvinkel skall hinna flytta sig från ena S-lagret till andra S-lagret på tiden dt.

n betecknar antalet partiklar per volymsenhet, om man vill ta med antalet partiklar per volymsenhet, per hastighetsenhet och per vinkelenhet kan man teckna n som

&lt;math&gt;dn(v, \theta)=n(v, \theta)\cdot dv \cdot d\theta...4.2&lt;/math&gt;

då har man differentialen av molekyltätheten som funktion av hastighetsförändringen och infallsvinkelnsförändringen.

Antalet molekyler inom theta+d_theta och v+dv är då:

&lt;math&gt;dN(v, \theta)=dV\cdot dn(v,\theta)=S\cdot vdt\cdot cos\theta\cdot n(v, \theta)\cdot dv \cdot d\theta...4.3&lt;/math&gt;

då har vi alltså antalet molekyler inom volymen V+dV enligt ovan.

Impulsändringen hos en molekyl med infallsvinkeln theta normalt mot ytan S kan sedan tecknas

&lt;math&gt;P(v, \theta)=2mv\cdot cos\theta...4.4&lt;/math&gt;

så att alla molekylers impulser inom molekylantalet N+dN eller P+dP då kan tecknas som

&lt;math&gt;P(v, \theta)\cdot dN(v, \theta)=dP(v, \theta)=2mv\cdot cos\theta\cdot S\cdot vdt\cdot cos\theta \cdot n(v, \theta)\cdot dv \cdot d\theta...4.5&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;dP(v, \theta)=2mv^2\cdot S\cdot dt\cdot cos^2\theta\cdot n(v, \theta)\cdot dv \cdot d\theta...4.6&lt;/math&gt;

Om vi tecknar 

&lt;math&gt;\frac{n(v, \theta)\cdot dv\cdot d\theta}{n(v)\cdot dv}=\frac{antalet.molekyler.inom.v+dv.och.\theta+d\theta}{antalet.molekyler.inom.v+dv}=\frac{2\pi sin\theta \cdot d\theta}{4\pi}...4.7&lt;/math&gt;

dvs vi inser att nämnaren är hela rymdvinkeln och täljaren är ringarean hos rymdvinkelsegmentet som alltså är en kon med höjden d_theta och horisontella radien sin(theta) samt omkretsen 2PiSin(theta), då kan vi byta ut täljaren i vänsterledet mot

&lt;math&gt;\frac{1}{2}sin(\theta) \cdot d\theta \cdot n(v)\cdot dv...4.8&lt;/math&gt;

så att vi i vårt uttryck för dP får

&lt;math&gt;dP(v, \theta)=mv^2\cdot S\cdot dt\cdot cos^2\theta \cdot sin\theta \cdot d\theta \cdot n(v) \cdot dv ...4.9&lt;/math&gt;

Sen har vi att

&lt;math&gt;F=\frac{dP}{dt}...4.10&lt;/math&gt;

vilket gör att dt kan &quot;förkortas bort&quot; och eftersom trycket definieras som

&lt;math&gt;p=\frac{F}{S}...4.11&lt;/math&gt;

så kan S förkortas bort och vi har

&lt;math&gt;dp(v, \theta)=mv^2\cdot n(v)\cdot dv \cdot cos^2\theta\cdot sin\theta \cdot d\theta...4.12&lt;/math&gt;

Detta borde stämma även om jag är osäker på varför det blir cos^2 ty vi har ju redan inledningsvis bestämt att theta är infallsvinkeln gentemot normalen hos de infallande molekylerna, kan man då inte teckna en partikels impulsändring som P=2mv bara?

Men kanske beräkningen av den infinitesimala volymen och dess partiklars infallsvinklar är skild från impulsändringarnas infallsvinklar, just nu betraktas dom som oberoende dvs cos(theta) för vardera fall men jag är skeptisk.

Okej, vi behöver nu integrera upp trycket och vi har

&lt;math&gt;\int{dp(v, \theta)}=\int{mv^2\cdot n(v)\cdot dv \cdot sin\theta \cdot cos^2\theta\cdot d\theta}...4.13&lt;/math&gt;

vilket eventuellt är lika med

&lt;math&gt;\int{dp(v, \theta)}=2\int{\frac{mv^2}{2}\cdot n(v)\cdot dv} \cdot \int{sin\theta\cdot cos^2\theta\cdot d\theta}...4.14&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;\int sin\theta \cdot cos^2\theta \cdot d\theta...4.15&lt;/math&gt;

minst måste integreras och då är frågan inom vilka gränser?

Vi vet ju att theta är definierad som en infallsvinkel (relativt normalen till ytan) och i vår infinitesimala volym definieras  infallsvinklarna mellan noll och 90 grader, detta är även vinkelspannet för en rymdvinkel över halva rummet ty konan kan bara gå från noll grader till 90 grader, vinklar över 90 grader ger ju en inverterad kon, dvs

&lt;math&gt;\int_0^{\pi/2}sin\theta \cdot cos^2\theta \cdot d\theta=\frac{1}{3}[-cos^3\theta ]_0^{\pi/2}=-\frac{1}{3}[cos(\pi/2)^3-cos(0)^3]=\frac{1}{3}...4.16&lt;/math&gt;

Detta är ÄNTLIGEN rätt!

Man kan således konstatera att jag fått fram att

&lt;math&gt;p=\int dp(v, \theta)=\frac{1}{3}\int mv^2\cdot n(v)\cdot dv=\frac{2}{3}\int \frac{mv^2}{2}\cdot n(v)\cdot dv...4.17&lt;/math&gt;

eller 

&lt;math&gt;p=\frac{2}{3}\int_{-\infty}^{\infty}\frac{mv^2}{2}\cdot n(v)\cdot dv=\frac{2}{3}\int_{-\infty}^\infty Ek_p\cdot n(v)\cdot dv=\frac{2}{3}Ek_p\int_{-\infty}^\infty n(v)\cdot dv=\frac{2}{3}Ek_p\cdot n...4.18&lt;/math&gt;

Observera att hastighet är en vektor dvs det finns både positiv och negativ hastighet.

n(v) är en klockformad fördelningsfunktion som asymptotiskt går mot noll, därför kan den integreras med oändligheten som gränser.

Trycket är alltså 2/3 gånger totala antalet molekylers enskilda kinetiska energitäthet eller helt enkelt den totala kinetiska energitätheten ty

&lt;math&gt;p\propto nEk_p=\frac{N}{V}Ek_p=\frac{Ek}{V}...4.19&lt;/math&gt;

där N är antalet molekyler, V är volymen och Ekp står för varje molekyls kinetiska energi.

Eftersom jag har lite svårt att greppa det här med kinetisk energitäthet kommer här ett försök till förenkling:

&lt;math&gt;p\propto \frac{1}{V}\sum_{j=1}^N{j\cdot Ek_p}...4.20&lt;/math&gt;

dvs om varje molekyls kinetiska energi summeras upp och delas med volymen så fås trycket.

Det är dock rimligt att anta att ju fler molekyler per volymsenhet vi har desto större tryck har vi men vi har faktiskt inte kommit så långt i vårt härledande, dessutom funderar jag på varför man nyttjar sfärisk inneslutning av partiklarna när man härleder uttrycken, för är sfärisk inneslutning verkligen så relevant i praktiken?

==Numeriskt exempel==

Rymdvinkel definieras som 4pi*sin^2(alfa/2) där alfa är halva vinkeln hos konens öppning, rymdvinkeln kan alltså max bli 4pi (rundstrålande, alfa=pi) men om det bara &quot;strålas&quot; i halva rymden (alfa=pi/2) så blir rymdvinkeln 2pi.

=Kapitel V, Kinetiska energin och tryckets relation till temperaturen=
[[File:Fusion Pressure 2.png|thumb|Figuren visar olika aspekter hos tryck, bl.a annat visar den hur den kinetiska energin blir beroende av temperaturen]]

Ideala (obs) gaslagen säger oss att:

&lt;math&gt;pV=n_mRT...5.1&lt;/math&gt;

där n_m är molmängden och R allmänna gaskonstanten.

Men ovan hade vi ju att

&lt;math&gt;p=\frac{2}{3}nEk_p...5.2&lt;/math&gt;

som multiplicerat med V ger

&lt;math&gt;pV=\frac{2}{3}NEk_p...5.3&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;n_mRT=\frac{2}{3}NEk_p...5.4&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;n_m=N/N_a...5.5&lt;/math&gt;

där Na är Avogadros tal, så vi har

&lt;math&gt;\frac{R}{N_a}T=\frac{2}{3}Ek_p...5.6&lt;/math&gt;

R/Na har sedan en egen konstant dvs k eller Boltzmans konstant vilket ger

&lt;math&gt;Ek_p=\frac{3}{2}kT...5.7&lt;/math&gt;

och eftersom 

&lt;math&gt;p=\frac{2}{3}nEk_p...5.8&lt;/math&gt;

så blir 

&lt;math&gt;p=nkT...5.9&lt;/math&gt;

Ekvation 5.7 är extra intressant för man kan visa att den kinetiska energin är uppdelad i tre komponenter där man har 1/2kT per komponent eller frihetsgrad, det är bara att tänka sig ett ortogonalt rum med tre dimensioner, extra intressant är också att den kinetiska energin är oberoende av massan dvs små molekyler rör sig snabbare än stora molekyler, deras kvadratiska hastighet är omvänt linjärt med massan, mv^2 är alltså konstant vid konstant N (pV är således konstant...humm)

Så om man har en behållare i, säg rumstemperatur, med molekyler av en viss molekylmassa och sen byter ut molekylerna mot en helt annan molekylmassa, som inte ens behöver vara av samma koncentration/täthet, så kommer linjärt sett endast molekylernas kvadratiska hastighet ändras och då till &quot;förmån&quot; för de lätta molekylerna.

Intressant.

Sen att trycket har att göra med koncentrationen/tätheten (nEkp) det är lite en annan sak för intressantast är vad som sker med själva molekylerna.

==Numeriskt exempel==

Man kan visa att för fusion av en elektron med en proton så krävs det en hiskelig temperatur hos elektronen (10^10K) ty den kinetiska energin enligt Ek=mv^2/2=kT behöver vara på c.a 1MeV vilket innebär en hastighet hos elektronen på 600 miljoner m/s vilket alltså är över ljushastigheten på 300 miljoner m/s fast här kommer speciella relativitetsteorin (SR) in som reducerar hastigheten men helt klart behöver elektronen färdas med mycket hög (termisk) hastighet.

==Fritänkande, ifrågasättande av ideala gaslagens giltighet==

Denna ekvation

&lt;math&gt;P2V2=P1V1(1-(\frac{\Delta t}{273})^2)...5.10&lt;/math&gt;

säger att

&lt;math&gt;P2V2=P1V1=konstant...5.11&lt;/math&gt;

men den är bara sann om dT&lt;&lt;273K, denna ekvation kallas också för Boyle's ekvation och är &quot;sann&quot; för en isoterm.

Men om dT inte är mycket mindre än 273K faller ju detta och hur ofta är temperaturvariationerna kring rumstemperatur?

En annan sak som är tveksam är gamma vs beta, gamma är nyttjat för volymens temperaturberoende och beta för tryckets temperaturberoende, dessa proportionalitetskonstanter sägs vara lika och det kanske dom är också men jag känner att det i så fall mest gäller temperaturer som inte avviker för mycket från 273K, vid flera tusen Kelvin är det inte alls lika säkert samma samband gäller.

Fast vad betyder det här egentligen?

Små avvikelser från 273K gör uppenbarligen så att PV=konst gäller, men vad är detta för avvikelser? Temperaturändringarna är ju netto noll för det är så vi räknat ut det, kanske man snarare skulle tolka Boyle's lag som sådan att så länge temperaturändringen under själva processen är liten i förhållande till 273K så gäller lagen?

Men varför skulle temperaturändringen, som vi är intresserad av, alltid vara så liten och hålla sig kring 273K?

Jag tycker att Boyle's lag inte gäller generellt utan bara i undantagsfall och om Boyle's lag inte gäller då gäller generellt sett inte allmänna gaslagen heller samtidigt som det är utifrån allmänna gaslagen man härlett mycket, först visar jag allmänna gaslagen:

&lt;math&gt;pV=n_mRT...5.12&lt;/math&gt;

och vi har enligt ovan att

&lt;math&gt;p=\frac{2}{3}nEk_p...5.13&lt;/math&gt;

sen har vi efter multiplikation med V

&lt;math&gt;pV=\frac{2}{3}NEk_p...5.14&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;n_mRT=\frac{2}{3}NEk_p...5.15&lt;/math&gt;

och ur detta faller (se ovan)

&lt;math&gt;Ek_p=\frac{3}{2}kT...5.16&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;p=nkT...5.17&lt;/math&gt;

Men i genereringen av ekvationerna har vi nyttjat allmänna gaslagen, som inte verkar så allmän längre.

Igår fick jag användning för den sista ekvationen, när jag skulle lägga in en pilsner i frysen så gick dörren osedvanligt lätt upp samtidigt som jag såg en massa is, jag ville inte avfrosta för jag hade precis köpt 3kg ICA Basic pyttipanna så jag fick fatt i en stekspade av trä och körde mot isen likt isskrapa, lyckades få bort det mesta samtidigt som &quot;suget&quot; i dörren återkom, när jag sedan tänkte på detta sug och varför det uppstod kom jag så enkelt på att det ju är undertryck i skåpet pga att det enda som skiljer utanför och innanför är typ 40 grader vilket skapar ett undertryck, fysik är faktiskt mycket roligt :)

==Fritänkande, tryck utan väggar==

Observerade en påse på ICA häromdan.

Den var först rätt luftfylld, sen tryckte personen ihop påsen och den blev mindre luftfylld.

Vad var det som hände?

Först måste vi inse att trycket inuti påsen är lika stort som trycket utanför, sen kan vi anta att tempereturen före ihoptryckandet och efter ihoptryckandet är samma, då gäller

&lt;math&gt;p=nkT...5.18&lt;/math&gt;

där alltså både p och T är samma, vilket gör att tätheten (n) också måste vara konstant.

Detta är egentligen inte så akademiskt för vi har ju släppt ut en massa luftmolekyler samtidigt som volymen har minskat dvs tätheten är samma.

Blåser vi in fler luftmolekyler så ökar volymen av samma anledning dvs N/V är konstant eller tätheten är samma, dvs Volymen följer mängden.

Jag tycker det är lite svårt att greppa den här enkla biten, kanske den konstanta koncentrationen av molekyler är ett enklare betraktelsesätt?

Vi har ju liksom inget annat än luft där inne dvs samma typ av luft som utanför, så varför skulle då koncentrationen vara annorlunda?

En annan tanke jag har är att när nu tryck definieras via impulsändringar mot väggar, vad är då tryck utan väggar?

Säg att vi har en kubikmil med luft, sen tittar vi i en kubikdecimeter med luft inuti denna kubikmil.

Vi har då inga väggar för tiden för att molekyler ska återkomma vid träffar från kubikmilens väggar är så lång att vi kan försumma deras påverkan.

Vad är det då som bestämmer trycket?

Molekyler kan träffa varandra och på så sätt få en impulsändring men vad jag förstått räknas det inte med sånt, dessutom är molekylers tvärsnittsareor mycket små.

Men om man inför en liten testarea i form av en &quot;spade&quot; så kan man mäta trycket.

Detta påminner lite om Heisenbergs osäkerhetsrelation för trycket går tydligen bara att mäta om man inför en störning, utan spaden så går trycket ej att mäta.

Jag är samtidigt lite benägen att tro att trycket, utan väggar, visst beror på krockar mellan molekyler och att det är det som i själva verket är trycket.

För trycket kan inte bara finnas där när spaden finns där, trycket finns ju liksom där ändå.

Och trycket är faktiskt definierat (se ovan) utifrån impulsändringar dvs det MÅSTE finnas impulsändringar för att det skall finnas nåt tryck OCH den enda gången det kan finnas det utan väggar är mellan molekyler, annars finns det inget tryck.

Vi har ovan mött flera intressanta uttryck för trycket och ett av dom mer intressanta är att trycket är proportionellt mot kinetiska energitätheten (dvs antalet molekyler gånger deras enskilda kinetiska energi delat med volymen):

&lt;math&gt;p=\frac{2}{3}nEk_p...5.19&lt;/math&gt;

Sen har vi fått lära oss att den enskilda molekylens kinetiska energitäthet står i direkt proportion mot temperaturen:

&lt;math&gt;Ek_p=\frac{3}{2}kT...5.20&lt;/math&gt;

Dvs trycket står i direkt proportion mot molekyltätheten och temperaturen:

&lt;math&gt;p=nkT...5.21&lt;/math&gt;

vilket är samma formel vi började detta kapitel med att använda.

Till vardags verkar det trivialt, temperaturen efter är lika med temperaturen före (långsamma processer), så för olika &quot;påsars&quot; volym är koncentrationen (n) samma.

Det ska dock påpekas att de flesta av ovan ekvationer utgår från den Ideala Gaslagen, vilket är en MYCKET förenklad variant av verkligheten, jag ska ifrågasätta detta sätt att se på gaser i nästa kapitel.

Det är också intressant att även om vi är vana vid att enheten på tryck är N/m^2 så är den också i gasers fall J/m^3 dvs en mängd gas har helt enkelt (kinetisk) energi, detta tycker jag är en mycket diffus definition men faktum är att tryck är kinetisk energi per volymsenhet dvs inom en volymsenhet finns en mängd Joule där denna Joule har att göra med hur snabbt partiklarna rör sig.

==Fritänkande, partiklars olika hastighet==

Jag börjar det här kapitlet med att förklara en liten aha-upplevelse, jag har alltid tyckt att täthetsbereppet är diffust sen räknade jag mha 

&lt;math&gt;p=\frac{2}{3}nEk_p...5.22&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;Ek_p=\frac{mv^2}{2}...5.23&lt;/math&gt;

ut att

&lt;math&gt;p=\frac{1}{3}\frac{Nmv^2}{V}...5.24&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;p\propto \rho v^2...5.25&lt;/math&gt;

där rho helt enkelt är densiteten.

Mycket intressant tycker jag för

&lt;math&gt;Ek_p=\frac{mv^2}{2}...5.26&lt;/math&gt;

ihop med

&lt;math&gt;Ek_p=\frac{3}{2}kT...5.27&lt;/math&gt;

säger att v^2 är konstant under en isoterm process som gaser i vardagen i regel är dvs trycket har BARA med densiteten hos gasen att göra och densiteten bestäms av vilket yttre tryck vi tillför dvs en löst upplåst ballong har garanterat samma tryck inne som ute och detta pga att just densiteten är samma ty vi har ju samma luft (och temperatur) både innanför och utanför ballongen, skulle vi dock applicera ett yttre tryck modell ballong i en låda och pressa ihop lådans väggar, då skulle helt enkelt densiteten hos gasen öka ty volymen minskar ju samtidigt som mängden partiklar är precis samma.

Så man kan tänka sig att gasmassor som befinner sig i olika situationer men med samma temperatur att deras tryck är enbart beroende av deras densitet.

Ekv 9.6 säger samtidigt att den kinetiska energin per partikel är en halv kT/frihetsgrad dvs 3/2kT och ihop med ekv 9.5 kan man skriva

&lt;math&gt;v^2=\frac{3}{m}kT...5.28&lt;/math&gt;

som tydligt visar på hur kvadratiska medelhastigheten är beroende av massa och temperatur.

När man tittar på den kinetiska energin (ekv 5.26) och jämför med den kinetiska energins temperaturberoende (ekv 5.27) så ser man tydligt hur temperatur hänger ihop med kvadratiska medelhastigheten OCH partiklarnas massa.

Om temperaturen stiger så ökar uppenbarligen partiklarnas kinetiska energi, partiklarnas kvadratiska medelhastighet ökar då också (naturligtvis) men vad som inte är så glasklart är kanske att den kvadratiska medelhastigheten hos tyngre partiklar ändras mindre än hos lättare partiklar.

Kort och gott, om temperaturen stiger så ökar hastigheten hos tyngre partiklar mindre än hos lättare vilket i sig är mycket fascinerande.

==Fritänkande, uppskattat tryck hos luft==

Ekvation

&lt;math&gt;p=nkT...5.29&lt;/math&gt;

är kortfattad men n är onekligen lite diffus så om man istället tecknar

&lt;math&gt;p=\frac{N\cdot m}{V}\cdot \frac{kT}{m}=\frac{\rho}{m}kT...5.30&lt;/math&gt;

så blir den mer begriplig.

Man kan se det som så att partikel-tätheten (n) i första fallet kan tecknas

&lt;math&gt;n=\frac{p}{kT}...5.31&lt;/math&gt;

där man rent praktiskt kan räkna ut n om man har temperaturen och trycket.

Men om man inte har trycket eller temperaturen samtidigt som man vet vilken typ av gas man har och därmed dess mass-densitet (rho) och molkylvikt (m) så är det lättare att räkna ut tryck eller temperatur enligt ekv 5.30.

För säg att du har temperaturen och du vet vilken typ av gas du har, vilket tryck har du då?

Ekv 10.1 säger bara förhållandet mellan temperatur och tryck när partikel-densiteten (n) är känd, det intressanta är egentligen att rho/m är precis samma som n men rho/m är lättare att förstå och beräkna.

Vi kan göra ett försök att uppskatta molekyl-densiteten (N/V=n) hos luft vid 20C (293K), om vi nyttjar ekv 5.31 så får vi

&lt;math&gt;n=\frac{p}{kT}=\frac{1,013E+5}{1,38E-23*293}=2,5E25...5.32&lt;/math&gt;

dvs så många luftmolekyler finns det inom en kubikmeter luft under normalt lufttryck och rumstemperatur.

Om vi istället räknar på mass-densitet och massan för en molekyl så får vi att trycket blir

&lt;math&gt;p=\frac{\rho}{m}kT=\frac{1}{2/10X2X16m_p+8/10X2X14m_p}kT...5.33&lt;/math&gt;

där mp är massan för en proton och atomnumret för syre är 16 och atomnumret för kväve är 14 samtidigt som fördelningen i luft är 80% kväve.

Massan för en kubikmeter luft tror jag sedan är 1kg.

Sätter vi in detta tillsammans med rumstemperaturen (293K) så får vi normalt lufttryck som:

&lt;math&gt;p=\frac{\rho}{m}kT=\frac{1}{2/10X2X16*1,67E-27+8/10X2X14*1,67E-27}1,38*10^{-23}*293=84kPa...5.34&lt;/math&gt;

Rätt nära 101,3kPa faktiskt :)

'''Notering''': Densiteten för luft vid 273K (0 grader Celsius) och 1atm tryck är snarare 1,293kg/m^3 vilket gör att mitt uppskattade tryck går upp till ungefär 273/293*1,293/1*84kPa=101,2kPa som är att jämföra med 101,3kPa dvs 1atm och normalt lufttryck.

=Kapitel VI, Härledning av stöttal och fria medelvägslängden=
[[File:Fusion Hits.png|thumb|En visualisering av hur partiklar i en gas krockar med varandra]]

Med tanke på hur ekv 9.1 härleds så verkar det som om det inte kan finnas tryck utan impuls-ändringar, detta betyder att partiklarna måste krocka med varandra eller med nån slags vägg(ar).

Dvs finns det inga väggar, måste dom krocka med varandra.

Jag har nämnt att ett sätt att beräkna trycket är att nyttja det faktum som ekv 9.1 ger dvs att tryck är kinetisk energitäthet (härlett från impuls-ändringar, dock).

Personligen skulle jag föredra att kalkylera tryck utan väggar som en funktion av partikel-kollisioner med antagandet att det verkligen är mängder med kollisioner som pågår i en gas av &quot;normal&quot; partikeldensitet.

Låt oss försöka kalkylera stöttalet, n_s, som ger antalet kollisioner per tids och ytenhet:

Den infinitesimala volymen är

&lt;math&gt;dV=Svdt\cdot cos\theta...6.1&lt;/math&gt;

där theta är kollisionsvinkeln relativt normalen hos ytan S

Antalet partiklar inom denna volym är

&lt;math&gt;dn_s=n(v, \theta)dvd\theta dV...6.2&lt;/math&gt;

men det har ovan visats att genom att jämföra ringarean hos rymdvinkelsegmentet med hela rymdens vinkel så är denna ekvation lika med

&lt;math&gt;dn_s=n(v)dv\frac{1}{2}sin\theta d\theta dV...6.3&lt;/math&gt;

Så att antalet molekyler inom denna volym är

&lt;math&gt;dn_s=n(v)dv\frac{1}{2}sin\theta d\theta Svdt\cdot cos\theta...6.4&lt;/math&gt;

och delar man detta med dt och S så får man antalet partiklar per tids och ytenhet, dvs

&lt;math&gt;n_s=\int_{-\infty}^{\infty}n(v)vdv\int_0^{\pi/2}\frac{1}{2}sin\theta \cdot cos\theta d\theta...6.5&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;\int_{-\infty}^{\infty}n(v)vdv=n&lt;v&gt;...6.6&lt;/math&gt;

där &lt;v&gt; är medelhastigheten och det kan även visas att vinkel-integralen blir 1/4 så att antalet kollisioner per ytenhet och tidsenhet blir:

&lt;math&gt;n_s=\frac{1}{4}n&lt;v&gt;...6.7&lt;/math&gt;

Låt oss nu försöka kalkylera fria medelvägslängden för en molekyl i en gas, volymen den upptar medans den &quot;flyger&quot; är

&lt;math&gt;dV=\frac{\pi}{4}d^2vdt...6.8&lt;/math&gt;

Alla molekyler inom diametern 2r+d (där 2d är cc-avståndet) berörs då av den första molekylen som innebär en volym

&lt;math&gt;dV=\pi d^2 vdt...6.9&lt;/math&gt;

då är antalet molekyler inom dV som riskerar krock per tidsenhet

&lt;math&gt;N_{ct}=n\cdot\frac{dV}{dt}=n\pi d^2 v\approx nd^2v...6.10&lt;/math&gt;

Sen har jag fått lära mig att detta skall korrigeras med sqrt(2) pga Maxwell, så vi gör det också

&lt;math&gt;N_{ct}=\sqrt2 \pi n d^2 v...6.11&lt;/math&gt;

Eftersom detta är ett antal så blir det en kollisionssannolikhet per molekyl om man delar med antalet molekyler, antalet partiklar som upplever en kollision blir alltså

&lt;math&gt;n\cdot N_{ct}=\sqrt2 \pi n^2 d^2 v...6.12&lt;/math&gt;

således är antalet kollisioner som medelvärde (pga sannolikheten)

&lt;math&gt;\frac{1}{2}n\cdot N_{ct}=\frac{1}{\sqrt{2}}\pi n^2 d^2 v...6.13&lt;/math&gt;

Fria medelvägslängden är sedan medelhastigheten delat med ovanstående kollisionssannolikhet vilket beror på att ekv 11.10 är definierad per tidsenhet.

&lt;math&gt;l=\frac{v}{\sqrt{2} \pi n d^2 v}=\frac{1}{\sqrt{2} \pi n d^2}...6.14&lt;/math&gt;

Nu har vi två ekvationer: 6.7 &amp; 6.11.

Ekv 6.7 säger oss att antalet kollisioner per ytenhet och tidsenhet är 

&lt;math&gt;n_s=\frac{1}{4}n&lt;v&gt;...6.15&lt;/math&gt;

så om vi känner n och v så kan vi räkna ut antalet kollisioner per ytenhet och tidsenhet

För vanlig luft i rumstemperatur kan man räkna ut n enligt

&lt;math&gt;n=\frac{p}{kT}...6.16&lt;/math&gt;

och använder man p=1,013E5 och T=293K får man E25 nånstans.

Hastigheten kan då räknas ut genom

&lt;math&gt;Ek=\frac{3}{2}kT=\frac{mv^2}{2}...6.17&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;v=\sqrt{\frac{3kT}{m}}...6.18&lt;/math&gt;

där m kan uppskattas som 

&lt;math&gt;m \approx \frac{2}{10}*2*(8m_n+8m_p)+\frac{8}{10}*2*(7m_n+7m_p)\approx \frac{2}{10}*2*(16m_p)+\frac{8}{10}*2*(14m_p)\approx 30m_p...6.19&lt;/math&gt;

där proportionerna för kväve och syre i luft är medtagna samtidigt som massan för protoner (m_p) är nära massan för neutroner (m_n), uppskattad massa blir 4,8E-26kg och därmed blir uppskattad hastighet E3m/s, detta ger ungefär stöttalet E28 per ytenhet och tidsenhet.

Så hur bred är en proton?

Jag har aldrig hört talas om den datan i en Physics Handbook men låt oss uppskatta:

Låt oss säga att densiteten motsvarar nåt nånstans i mitten av periodiska systemet, säg koppar, densiteten hos koppar är 900kg/m^3 vilket vi avrundar till 1ton/m^3.

Vi vet sen att protonen väger E-27 kg och dess volym är 4pi/3R^3~piR^3~R^3, då är

&lt;math&gt;\rho=\frac{m}{V}...6.20&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;V=\frac{m}{\rho}...6.21&lt;/math&gt;

som ger R~E-10, dvs en tvärsnittsarea på runt E-20, multiplicerar vi ekv. 6.15 med detta så får vi ns=E7 som alltså är antalet partikel-partikel kollisioner per sekund i vanlig luft.

'''Notering''': Denna uppskattning är fullständigt galen, radien hos en proton är 5 magnituder mindre, se nedan.

Fria medelvägslängden för luft är sedan

&lt;math&gt;l=\frac{1}{\sqrt 2 \pi n d^2}...6.22&lt;/math&gt;

och om man använder d som approximativt antal protoner gånger R (i.e E-15), n=2,5E25 och (14+16) &quot;protoner&quot; hos luft så blir det 2,5m luftmolekylerna hinner färdas innan dom kolliderar (?, detta är korrigerat, tidigare hade jag 1um...).

Med andra ord sker det mängder med kollisioner i luft (och troligtvis även andra gaser med hyfsad täthet) dvs man kan i praktiken inte räkna med nåt sånt som Dalton's lag dvs

&lt;math&gt;p=\sum n_i kT...6.23&lt;/math&gt;

ty man kan uppenbarligen inte betrakta gaserna som isolerade och nyttjandes av hela volymen var för sig.

Radien &lt;math&gt;r_0&lt;/math&gt; hos atomkärnan är av storleksordningen E-15 och generellt kan radien pga masstalet tecknas

&lt;math&gt;R\approx r_0*A^{1/3}\approx 10^{-15}*A^{1/3}...6.24&lt;/math&gt;

där A är masstalet (antalet protoner plus antalet neutroner).

Jag går lite händelserna i förväg och tecknar nåt skojigt efter att jag skrev ovan, man kan se tätheten av en atomkärna genom att betrakta

&lt;math&gt;n\approx \frac{A}{R^3}=\frac{A}{(r_0A^{1/3})^3}=\frac{1}{r_0^3}\approx 10^{45}...6.25&lt;/math&gt;

dvs tätheten är konstant och oberoende av antalet nukleoner (A) och man kallar detta för &quot;kärnmateria&quot; ty alla grundämnens kärnor är lika täta, dom väger alltså lika mycket per volymsenhet, luft har t.ex tätheten ~E25 och vatten har tätheten ~E28, kärnmateria är alltså hela 17 magnituder tätare än vatten! 

Jag tycker detta är sanslöst fascinerande!

Vi går alltså omkring i en värld där precis alla atomkärnor har samma täthet, saker består alltså inte ens av grundämnen eller molekyler utan av kärnmateria, något förenklat :)

Jag känner för att elaborera lite till, densiteten hos ett grundämne kan skrivas

&lt;math&gt;\rho=\frac{N A m_p}{V}=n A m_p...6.26&lt;/math&gt;

där A är masstalet och m_p är protonmassan som neutronmassan har avrundats till, dvs

&lt;math&gt;n=\frac{\rho}{A m_p}...6.27&lt;/math&gt;

så om något har densiteten rho så är det bara att dela med den molekylära massan så fås tätheten, till exempel kan vi återigen knyta ann till vatten och ungefär få

&lt;math&gt;n\approx\frac{1000}{10^{-26}}=10^{29}...6.28&lt;/math&gt;

ty vatten innehåller ungefär (2*1+2*8) protonmassor per molekyl vilket bara ger en magnituds skillnad jämfört med en proton, dvs E-26.

Här ser man att vi har kvoten E45-E29=E16 vad beträffar kärnmaterians täthet jämfört med vattens täthet, nu är det emellertid extra intressant att dela dessa sexton i tre varvid vi får ungefär E5 som man pga r^3 kan relatera till hur pass långt ut från kärnan som elektronerna befinner sig där det är känt att Bohr-radien för den ensamma elektronen runt Väte är på typ 1Å och om vi från ovan accepterar E-15 som kärnradie så är kvoten elektronradie/kärnradie ungefär E5 som alltså upphöjt till tre blir E15 vilket är nära dom E16 vi redan räknat med.

==Numeriskt exempel==

Densiteten hos en proton kan uppskattas till hiskeliga 10^18kg/m^3 liksom alla nukleoner har som densitet, jämför till exempel med guld som har en densitet på 10^4kg/m^3 bara. 10^18kg/m^3 ändras inte med atomnumret, alla grundämnen har således samma densitet. Man kallar detta för densiteten hos kärnmateria, all materia är alltså uppbyggda av kärnmateria (protoner/neutroner).

=Kapitel VII, Molekylär diffusion=
[[File:Fusion Diffusion.png|thumb|Molekylär diffusion]]

Föreställ Er en rektangulär kub där mitten på längden motsvarar x, hitom x har vi sedan fria medelvägslängden dvs x-l, på andra sidan x har vi på samma sätt x+l, kortsidan av den rektangulära kuben antar vi sedan har arean S, en infinitesimal volym byggs då upp av Svdt i x-riktningen.

Vi antar sedan följande:

1) Alla molekyler är &quot;medelmolekyler&quot; med hastigheten &lt;v&gt;

2) Alla molekyler går sträckan l mellan kollisioner

3) Molekylerna är fria att röra sig i positiv och negativ x-, y- och z-led.

Vad händer vid tvärsnittet i x?

1/6 av alla molekyler som vid en tidpunkt t+dt lämnar volymselementet Svdt (vid x-l) passerar i tidsintervallet t+tao, t+dt+tao genom tvärsnittet vid x, detta antal är 

&lt;math&gt;N_{x-1}=\frac{1}{6}n_{x-l}Svdt...7.1&lt;/math&gt;

På samma sätt passerar

&lt;math&gt;N_{x+1}=\frac{1}{6}n_{x+l}Svdt...7.2&lt;/math&gt;

som lämnade motsvarande volymselement Svdt vid x+l.

På tiden dt och genom tvärsnittsarean S passerar således nettoantalet

&lt;math&gt;\Delta N=\frac{1}{6}n_{x-l}Svdt-\frac{1}{6}n_{x+l}Svdt...7.3&lt;/math&gt;

i positiva x-riktningen.

Men 

&lt;math&gt;n_{x-1}=n_x+dn=n_x+\frac{dn}{dx}(\Delta x)=n_x+\frac{dn}{dx}(-l)...7.4&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;n_{x+1}=n_x+dn=n_x+\frac{dn}{dx}(\Delta x)=n_x+\frac{dn}{dx}(+l)...7.5&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;n_{x-l}-n_{x+l}=-2l\frac{dn}{dx}...7.6&lt;/math&gt;

Nettotransporten genom tvärsnttet vid x - uttryckt i antal molekyler per tids och ytenhet - blir alltså (jfr 7.3)

&lt;math&gt;j=\frac{1}{6}v(n_{x-l}-n_{x+l})=-\frac{1}{3}lv\frac{dn}{dx}...7.7&lt;/math&gt;

Vi har alltså en partikelflux enligt

&lt;math&gt;j=-D\frac{dn}{dx}...7.8&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;D=\frac{1}{3}lv...7.9&lt;/math&gt;

som kallas diffusionskoefficienten.

==Numeriskt exempel==

Diffusionskonstanten är alltså 1/3lv så om temperaturen ger en termisk energi på 3/2kT och längden är 1dm så blir D vid 300K 3,7*10^3 m^2/s för elektroner.

=Kapitel VIII, Impuls-diffusion (viskositet=inre friktion)=
[[File:Fusion Viscosity.png|thumb|Viskositetens inre struktur]]

Vi låter gasen strömma i x-led, strömningslamellernas ytnormal definierar då y-axeln.

1/6 av molekylerna som i tidsintervallet (t, t+dt) lämnar volymselementet Svdt vid y-l passerar i tidsintervallet (t+tau, t+dt+tau) genom tvärsnittet vid y, antalet är

&lt;math&gt;\frac{1}{6}n_{y-1}Svdt...8.1&lt;/math&gt;

pss passerar

&lt;math&gt;\frac{1}{6}n_{y+1}Svdt...8.2&lt;/math&gt;

uppifrån.

Netto i positiva y-riktningen är

&lt;math&gt;\frac{1}{6}Svdt(n_{y-l}-n_{y+l})...8.3&lt;/math&gt;

men denna gång är molekyldensiteten konstant dvs

&lt;math&gt;n_{y-l}-n_{y+l}=0...8.4&lt;/math&gt;

Vi har således inget nettoflöde av molekyler i y-led.

Men hastigheten

&lt;math&gt;v_x...8.5&lt;/math&gt;

(strömningshastigheten) beror av y, varför vi istället för partikeltransporten är intresserade av impulstransporten genom S vid y.

Molekylerna från y-l medför impulsen

&lt;math&gt;mv_{x,y-l}...8.6&lt;/math&gt;

och molekylerna från y+l medför impulsen

&lt;math&gt;mv_{x, y+l}...8.7&lt;/math&gt;

Nettotransport av impuls genom S (vid y) på tiden dt är då

&lt;math&gt;\frac{1}{6}Svdt(nm v_{x, y-l}-nm v_{x, y+l})...8.8&lt;/math&gt;

med

&lt;math&gt;v_{x,y-l}=v_{x,y}+\frac{dv_x}{dy}(\Delta y)_1=v_{x,y}+\frac{dv_x}{dy}(-l)...8.9&lt;/math&gt;

och  

&lt;math&gt;v_{x,y+l}=v_{x,y}+\frac{dv_x}{dy}(\Delta y)_1=v_{x,y}+\frac{dv_x}{dy}(+l)...8.10&lt;/math&gt;

har vi

&lt;math&gt;v_{x, y-l}-v_{x, y+l}=-2l\frac{dv_x}{dy}...8.11&lt;/math&gt;

Vi har alltså en impulstransport per tidsenhet genom ytan S vid y enligt

&lt;math&gt;\frac{dp_x}{dt}=\frac{1}{6}Svnm (-2l\frac{dv_x}{dy})=\frac{1}{6}Sv\rho(-2l\frac{dv_x}{dy})...8.12&lt;/math&gt;

alltså

&lt;math&gt;\frac{dp_x}{dt}=-\frac{1}{3}Svl\rho \frac{dv_x}{dy}=-DS\rho \frac{dv_x}{dy}=F_x...8.13&lt;/math&gt;

==Numeriskt exempel==

Om hastigheten hos en skiva i vatten ändras 1m/s och höjden från botten är 1m samt densiteten rho är 1000kg/m^3 och vi har en yta hos skivan på 1m^2 och en diffusionskonstant (D) på 1/3lv så fås en viskositetkraft på 333N som kan övrsättas till ungefär 30kg dvs skivan går knappt att rubba!

=Kapitel IX, Termisk diffusion=
[[File:Fusion Thermal Diffusion.png|thumb|Termiska diffusionens inre struktur]]

På samma sätt som vid molekylär diffusion så har vi att:

På tiden dt och genom tvärsnittsarean S passerar nettoantalet

&lt;math&gt;\Delta N=\frac{1}{6}n_{x-l}Svdt-\frac{1}{6}n_{x+l}Svdt...9.1&lt;/math&gt;

i positiva x-riktningen.

Nu är dock

&lt;math&gt;n_{x-l}=n_{x+l}...9.2&lt;/math&gt;

men 

&lt;math&gt;v_-...9.3&lt;/math&gt;

är ej lika med

&lt;math&gt;v_+...9.4&lt;/math&gt;

ty

&lt;math&gt;Ekp=\frac{\alpha}{2}kT...9.5&lt;/math&gt; 

och 

&lt;math&gt;Ekp=\frac{1}{2}m&lt;v&gt;^2...9.6&lt;/math&gt;

som ger att v- ej är lika med v+ ty T- är inte lika med T+ (alpha är antalet frihetsgrader dvs &gt;=3).

Vi är nu intresserade av den värmemängd som transporteras genom ytan S vid x:

från x-l, från volymen S&lt;v_-&gt;dt, passeras S vid x av 

&lt;math&gt;\frac{1}{6}nS&lt;v_-&gt;dt...9.7&lt;/math&gt;

molekyler, vardera med energin 

&lt;math&gt;\frac{\alpha}{2}k[T-\frac{dT}{dx}l]...9.8&lt;/math&gt;

Total passeras S vid x av energin

&lt;math&gt;dQ=\frac{1}{6}nS&lt;v_-&gt;dt[\frac{\alpha}{2}k(T-\frac{dT}{dx}l)]-\frac{1}{6}nS&lt;v_+&gt;dt[\frac{\alpha}{2}k(T+\frac{dT}{dx}l)]...9.9&lt;/math&gt;

vilket ger 

&lt;math&gt;\frac{dQ}{dt}\approx \frac{1}{6}nS&lt;v&gt;\frac{\alpha}{2}k2(-\frac{dT}{dx}l)=-\frac{nS&lt;v&gt;\alpha kl}{6}\frac{dT}{dx}...9.10&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{dQ}{dt}=-\gamma S \frac{dT}{dx}...9.11&lt;/math&gt;

med

&lt;math&gt;\gamma=\frac{n&lt;v&gt;\alpha kl}{6}...9.12&lt;/math&gt;

med

&lt;math&gt;D=\frac{1}{3}&lt;v&gt;l...9.13&lt;/math&gt;

kan vi alternativt skriva

&lt;math&gt;\gamma=n\frac{\alpha}{2}kD...9.14&lt;/math&gt;

Här är jag osäker för stora Cv är 

&lt;math&gt;C_V=\frac{\alpha}{2}R...9.15&lt;/math&gt;

där R är allmänna gaskonstanten och således relevant för gaser.

Lilla cv definieras som

&lt;math&gt;c_V=\frac{1}{m}(\frac{dQ}{dT})_V...9.16&lt;/math&gt;

och är värmekapacitiviteten för solida material

För gaser definieras stora Cv som

&lt;math&gt;C_V=\frac{1}{n_m}(\frac{dQ}{dT})_V...9.17&lt;/math&gt;

där n_m är mängden gas i mol och dQ pss den värmemängd som måste tillföras för att temperaturen skall öka.

I vilket fall definierar min lärare gamma som

&lt;math&gt;\gamma=n\frac{\alpha}{2}kD=\rho c_V D...9.18&lt;/math&gt;

Där den sista likheten för mig är något diffus.

Idag är den mindre diffus, man får dock ta till termodynamikens första huvudsats (som kommer senare i kompendiet) dvs

&lt;math&gt;dQ=dU+dW=dU+pdV...9.19&lt;/math&gt;

där dQ är tillförd vämemängd, dU ändringen av den inre energin och dW arbetet gasen uträttar (i just det här fallet är dV noll så inget arbete uträttas).

Den inre energin U kan skrivas

&lt;math&gt;U=N*Ekp=n_mN_AEkp=n_mN_A\frac{\alpha}{2}kT=n_m\frac{\alpha}{2}RT=n_mC_VT...9.20&lt;/math&gt;

där vi tillfälligt struntar i sista liknelsen, 9.16 och 9.19 ger sedan att

&lt;math&gt;mc_VdT=dQ=dU=n_m\frac{\alpha}{2}RdT...9.21&lt;/math&gt;

därmed

&lt;math&gt;mc_V=n_m\frac{\alpha}{2}R...9.22&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;c_V=\frac{n_m}{m}\frac{\alpha}{2}R=\frac{N}{N_Am}\frac{\alpha}{2}R=\frac{N}{m}\frac{\alpha}{2}k=\frac{1}{m_p}\frac{\alpha}{2}k...9.23&lt;/math&gt;

Redan i allra första ledet ser man dock att lilla cv är stora n_m*Cv/m (jfr 9.17), mp står för partikelmassan ty lilla cv förutsätter egentligen en mängd partiklar modell solida material medans Ekp är en enskild partikel eller molekyls kinetiska energi.

Om vi tar oss en ny titt på 9.18 som jag repeterar

&lt;math&gt;\gamma=n\frac{\alpha}{2}kD=\rho c_V D...9.24&lt;/math&gt;

Så har vi från 9.23 att

&lt;math&gt;\frac{\alpha}{2}k=m_pc_V...9.25&lt;/math&gt;

och ekvationen går ut.

Indexeringen V hos 9.16 och 9.17 innebär att volymen hålls konstant dvs dV=0 och om dV=0 är arbetet dW=0.

==Numeriskt exempel==

3/2kT termisk energi för en enkelatomig gas med bara elektroner vid 300K innebär en hastighet hos elektronerna på knappt 100000m/s, luftmolekyler har sedan hastigheten 300m/s, c.a (formel för enkelatomig gas har då används).

==Fritänkande, förenklad syn på diffusion==

Föreställ er en rektangulär låda med ett membran på mitten som molekylerna fritt kan penetrera, då kan vi säga:

Molekylär diffusion:
Om koncentrationen till vänster om membranet är större än koncentrationen till höger om membranet så kommer stöttalet 

&lt;math&gt;n_s=\frac{1}{4}nv...9.26&lt;/math&gt;

där n är molekylkoncentrationen och v den termiska hastigheten göra så att tätheten på höger sida om membranet till slut blir lika med tätheten på vänster sida.

Impuls-diffusion:
Om det förutom &quot;kaotisk&quot; termisk hastighet finns en hastighetskomponent riktad längs med ett snitt och denna hastighetskomponent är olika över respektive under ett gränssnitt så bildas en nettokraft ty 

&lt;math&gt;F=\frac{dP}{dt}=m\frac{dv}{dt}...9.27&lt;/math&gt;

detta kallas också viskositet.

Termisk diffusion:
Här har molekylerna olika termisk hastighet och om v1, [T1], n1 gäller för första kammaren och v2, [T2], n1 för andra kammaren har vi samma täthet men olika termisk hastighet dvs nu handlar det alltså om skillnader i rörelseenergi och olika rörelseenergi kommer att utjämna sig liksom värmeenergi flödar från varmt till kallt (och inte tvärtom).

=Kapitel X, Termodynamikens första huvudsats=
[[File:Fusion Thermal Dynamics.png|thumb|Hur gaser reagerar på värme]]

Termodynamikens första huvudsats lyder:

&lt;math&gt;dQ=dU+dW...10.1&lt;/math&gt;

där dQ är tillförd värmemängd, dU ändringen av den interna energin och dW av gasen utfört arbete.

Ekvation 16.1 kan förenklas till

&lt;math&gt;dQ=dU+pdV...10.2&lt;/math&gt;

vilket enkelt inses om man har en gas i en cylinder och kolven med arean S rör sig dvs arbetet blir då Fdx vilket är samma som pSdx=pdV.

Inre energin är sen

&lt;math&gt;U=NEk_p=n_mN_AEk_p=n_mN_A\frac{\alpha}{2}kT=n_mR\frac{\alpha}{2}T=n_mC_VT...10.3&lt;/math&gt;

där Ekp är den enskilda partikelns rörelseenergi, nm är molmängden, NA är avogadros tal, alfa är antalet frihetsgrader (tre för enkelatomiga gaser), R är allmänna gaskonstanten, T är temperaturen och Cv är specifika värmet.

Dvs den inre energin hos en konstant mängd molekyler är bara beroende av temperaturen.

Sen finns det nåt som för solida element kallas värmekapacitiviteten och kan tecknas

&lt;math&gt;c_V=\frac{1}{m}\frac{dQ}{dT}...10.4&lt;/math&gt;

som för gaser istället kan tecknas

&lt;math&gt;C_V=\frac{1}{n_m}(\frac{dQ}{dT})_V...10.5&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;C_P=\frac{1}{n_m}(\frac{dQ}{dT})_P...10.6&lt;/math&gt;

där Cv innebär att volymen hålls konstant och Cp innebär att trycket hålls konstant.

==Numeriskt exempel==

Cp/Cv för luft är 1,4 enligt Physics Handbook.

=Kapitel XI, Studier av sambandet mellan Cp och Cv=
[[File:Fusion Gas Work.png|thumb|Stadiet för en gas när man tillför värme, förskjutningen är dx]]

Betrakta en gasbehållare vars &quot;lock&quot; utgörs av en friktionsfritt rörlig kolv och om trycket är konstant så ger detta en kraft F=pS på kolven, en förskjutning dx av kolven innebär sedan att gasen uträttar arbetet:

&lt;math&gt;dW=Fdx=pSdx=pdV...11.1&lt;/math&gt;

Första huvudsatsen

&lt;math&gt;dQ=dU+dW...11.2&lt;/math&gt;

och sambandet dW=pdV ger

&lt;math&gt;dU=dQ-pdV...11.3&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{dU}{dT}=\frac{dQ}{dT}-p\frac{dV}{dT}...11.4&lt;/math&gt;

och eftersom vi känner dQ/dT vid konstant tryck så innebär detta

&lt;math&gt;\frac{dU}{dT}=n_mC_P-p\frac{dV}{dT}...11.5&lt;/math&gt;

och eftersom vi sedan förut  känner U så kan vi också skriva

&lt;math&gt;n_mC_V=n_mC_P-p\frac{dV}{dT}...11.6&lt;/math&gt;

differentiering av allmänna gasekvationen

&lt;math&gt;pV=n_mRT...11.7&lt;/math&gt;

ger oss att 

&lt;math&gt;pdV+Vdp=n_mRdT...11.8&lt;/math&gt;

där dp=0 för konstant tryck, så vi får att ekv 11.6 blir

&lt;math&gt;n_mC_V=n_mC_P-n_mR...11.7&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;C_V=C_P-R...11.8&lt;/math&gt;

som brukar skrivas om enligt

&lt;math&gt;\frac{C_P}{C_V}=1+\frac{R}{C_V}=\gamma...11.9&lt;/math&gt;

som alltså fått en egen konstant, gamma.

Vi vet sedan tidigare att 

&lt;math&gt;C_V=\frac{\alpha}{2}R...11.10&lt;/math&gt;

så om en gas har 3 frihetsgrader (enatomig) så blir 

&lt;math&gt;C_V=\frac{3}{2}R...11.11&lt;/math&gt;

vilket är vad man brukar räkna med men en tvåatomig gas har dessutom två rotationer och därmed fem frihetsgrader vilket bara nämns som kuriosa.

==Numeriskt exempel==

R=8,31 så Cv för en enkelatomig gas med tre frihetsgrader (dvs alfa=3) är ungefär 13 och Cp är då ungefär 21, för en tvåatomig gas som luft (med fem frihetsgrader dvs alfa=5) så är Cv istället ungefär 21 och Cp blir då ungefär 29 varvid Cp/Cv blir 1,4.

=Kapitel XII, Termiska delprocesser=
[[File:Fusion Thermal Processes.png|thumb|En hypotetisk termisk process som använder alla tillgängliga delprocesser]]

Det finns fyra olika delprocesser och dessa är:

1) Isokor, konstant volym (dV=0)

2) Isobar, konstant tryck (dp=0)

3) Isoterm, konstant temperatur (dT=0)

4) Adiabat, vanligtvis snabba förlopp där inget värmeutbyte sker med omgivningen (dQ=0)

Vi repeterar av lämplighetsskäl första huvusatsen:

&lt;math&gt;dQ=dU+pdV...12.1&lt;/math&gt;

Med hjälp av denna kan man teckna en isokor som

&lt;math&gt;dQ=dU...12.2&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;(\frac{dQ}{dT})_V=\frac{dU}{dT}=n_mC_V...12.3&lt;/math&gt;

vilket ger att ändringen av den inre energin blir lika med

&lt;math&gt;dU=n_mC_VdT...12.4&lt;/math&gt;

Eftersom dV är noll så uträttar gasen inget arbete men förändringen av den inre energin

&lt;math&gt;U=NEk_p=n_m\frac{\alpha}{2}RT...12.5&lt;/math&gt;

och därmed gasens termiska hastighet är proportinell mot temperaturförändringen.

Nästa process är en isobar, här är alltså dp=0 dvs vi får

&lt;math&gt;dQ=dU+pdV...12.6&lt;/math&gt;

här är arbetet gasen uträttar pdV enligt

&lt;math&gt;pdV=dQ-dU...12.7&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;\frac{pdV}{dT}=(\frac{dQ}{dT})_P-\frac{dU}{dT}...12.8&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{pdV}{dT}=n_mC_P-n_mC_V...12.9&lt;/math&gt;

med andra ord uträttar gasen arbetet 

&lt;math&gt;pdV=n_m(C_P-C_V)dT...12.10&lt;/math&gt;

vid en isobar process.

Vid en isoterm process gäller (som alltid)

&lt;math&gt;dQ=dU+pdV...12.11&lt;/math&gt;

Denna gången är dock dT=0 dvs dU=0, således gäller istället

&lt;math&gt;dQ=pdV...12.12&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{dQ}{dT}=\frac{pdV}{dT}...12.13&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;pdV=n_mC_VdT...12.14&lt;/math&gt;

som är arbetet gasen uträttar (lite skumt hur det blir C_v här för det är varken konstant tryck eller volym, bara konstant temperatur).

Slutligen har vi en adiabatisk process där inga parametrar är fixerad förutom det faktum att inget värmeutbyte sker med omgivningen dvs dQ=0, i fallet adiabatisk process får vi alltså först

&lt;math&gt;dQ=dU+pdV...12.15&lt;/math&gt;

som iom att dQ=0 kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;dU=-pdV...12.16&lt;/math&gt;

det här kan som vanligt skrivas om enligt

&lt;math&gt;\frac{dU}{dT}=-\frac{pdV}{dT}...12.17&lt;/math&gt;

och eftersom 

&lt;math&gt;dU=n_mC_VdT...12.18&lt;/math&gt;

så får vi att

&lt;math&gt;n_mC_V=-\frac{pdV}{dT}...12.19&lt;/math&gt;

om vi sen differentierar allmänna gaslagen får vi

&lt;math&gt;pdV+Vdp=n_mRdT...12.20&lt;/math&gt;

om vi löser ut dT så får vi

&lt;math&gt;dT=\frac{pdV+Vdp}{n_mR}...12.21&lt;/math&gt;

som insatt i 12.19 blir

&lt;math&gt;n_mC_V=-n_mR\frac{pdV}{pdV+Vdp}...12.22&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;R=-C_V*(1+\frac{Vdp}{pdV})...12.23&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;-(\frac{R}{C_V}+1)=\frac{Vdp}{pdV}...12.24&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;-\gamma=\frac{Vdp}{pdV}...12.25&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;-\gamma \frac{dV}{V}=\frac{dp}{p}...12.26&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;-\gamma \int_{V_1}^{V_2}\frac{dV}{V}=\int_{p_1}^{p_2}{\frac{dp}{p}}...12.27&lt;/math&gt;

som ger att

&lt;math&gt;-\gamma (\ln{V_2}-\ln{V_1})=\ln{p_2}-\ln{p_1}...12.28&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;-\gamma \ln{\frac{V_2}{V_1}}=\ln{\frac{p_2}{p_1}}...12.29&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\ln{(\frac{V_2}{V_1})^{-\gamma}}=\ln{\frac{p_2}{p_1}}...12.30&lt;/math&gt;

då fås

&lt;math&gt;(\frac{V_2}{V_1})^{-\gamma}={\frac{p_2}{p_1}}...12.31&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;(\frac{V_1}{V_2})^{\gamma}={\frac{p_2}{p_1}}...12.32&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;p_1V_1^{\gamma}=p_2V_2^{\gamma}=konstant...12.33&lt;/math&gt;

V.S.V

==Numeriska exempel==

Tidigt i detta avsnitt sägs det att förändringen av den inre energin (dU) är lika med antal mol (n_m) gånger Cv gånger färändringen i temperatur (dT), om då temperaturen ökar med 100K och man har 1 mol atomer då ökar inre energin 1300J för en enkelatomig gas, för konstant volym (aka isokor) gäller dV=0 och då blir tillförd värmemängd (dQ) lika med dU.

=Kapitel XIII, Carnotprocessen, kretsprocessen med den högsta verkningsgraden=
[[File:Fusion Carnot.png|thumb|Carnot-maskinen i praktiken]]

Carnotprocessen består av fyra delprocesser.

Först sker en isoterm expansion, sen sker en adiabatisk expansion, sen sker en isoterm kompression och slutligen sker en adiabatisk kompression.

Vi har alltså fyra delprocesser och de är:

1) Isoterm expansion dvs  från T1, V1, p1 till T1, V2, p2, tillförd värmemängd=Q1, dU=0

2) Adiabatisk expansion dvs från T1, V2, p2 till T2, V3, p3, dQ=0

3) Isotem kompression dvs från T2, V3, p3 till T2, V4, p4, avgiven värmemängd=Q2, dU=0

4) Adiabatisk kompression dvs från T2, V4, p4 till T1, V1, p1, dQ=0

Allmänt gäller 

&lt;math&gt;dQ=dU+dW=dU+pdV...13.1&lt;/math&gt;

dvs termodynamikens första huvudsats så:

För 1 gäller (dT=dU=0)

&lt;math&gt;dQ=pdV...13.2&lt;/math&gt;

och genom att använda allmänna gaslagen

&lt;math&gt;pV=n_mRT...13.3&lt;/math&gt;

och lösa ut p fås

&lt;math&gt;dQ=n_mRT_1\frac{dV}{V}...13.4&lt;/math&gt;

som uppintegrerat innebär

&lt;math&gt;Q_1=n_mRT_1ln\frac{V_2}{V_1}...13.5&lt;/math&gt;

vilket är den värmemängd som upptas vid första delprocessen/isotermen.

För 2 gäller (dQ=0)

&lt;math&gt;pdV=-dU...13.6&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;pdV=-n_mC_VdT...13.7&lt;/math&gt;

som uppintegrerat blir

&lt;math&gt;W_2=-n_mC_V(T_2-T_1)...13.8&lt;/math&gt;

som alltså är arbetet gasen utför.

för 3 gäller samma formler som för 1 dvs

&lt;math&gt;Q_2=n_mRT_2ln\frac{V_4}{V_3}...13.9&lt;/math&gt;

och för 4 gäller samma formler som för 2 dvs

&lt;math&gt;W_4=-n_mC_V(T_1-T_2)=+n_mC_V(T_2-T_1)...13.10&lt;/math&gt;

Totala arbetet blir sedan en summa av allt det här, där W1 och W2 tar ut varandra och arbetet blir en differens mellan Q1 och Q2 ty V3&lt;V2 och V2&gt;V1 vilket antyder en differens.

Om man definierar Q1 som tillförd värmemängd enligt

&lt;math&gt;Q_1=n_mRT_1ln\frac{V_2}{V_1}...13.11&lt;/math&gt;

och bortförd värmemängd som Q2 dvs

&lt;math&gt;Q_2=n_mRT_2ln\frac{V_4}{V_3}...13.12&lt;/math&gt;

då kan man definiera en verkningsgrad som

&lt;math&gt;\eta=\frac{Q_1-Q_2}{Q_1}=\frac{Q_{tillford}-Q_{bortford}} {Q_{tillford}}...13.13&lt;/math&gt;

Ekvationerna för Q1 och Q2 är dock lite väl olika för att detta skall bli &quot;snyggt&quot;

För isosotemerna så kan vi emellertid skriva:

&lt;math&gt;P_1V_1=P_2V_2...13.14&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;P_3V_3=P_4V_4...13.15&lt;/math&gt;

sen kan vi skriva adiabaterna enligt

&lt;math&gt;P_2V_2^\gamma=P_3V_3^\gamma...13.16&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;P_4V_4^\gamma=P_1V_1^\gamma...13.17&lt;/math&gt;

och om vi multiplicerar alla vänsterled med varandra och sedan även alla högerled så fås

&lt;math&gt;p_1p_2p_3p_4V_1V_3V_2^\gamma V_4^\gamma=p_1p_2p_3p_4V_2V_4V_3^\gamma V_1^\gamma...13.18&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;V_1V_3V_2^\gamma V_4^\gamma=V_2V_4V_3^\gamma V_1^\gamma...13.19&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;V_2^{\gamma-1}V_4^{\gamma-1}=V_3^{\gamma-1}V_1^{\gamma-1}...13.20&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{V_2^{\gamma-1}}{V_1^{\gamma-1}}=\frac{V_3^{\gamma-1}}{V_4^{\gamma-1}}...13.21&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{V_2}{V_1}=\frac{V_3}{V_4}...13.22&lt;/math&gt;

Och om vi nu tittar på Q1 och Q2 igen dvs

&lt;math&gt;Q_1=n_mRT_1ln\frac{V_2}{V_1}...13.23&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;Q_2=n_mRT_2ln\frac{V_4}{V_3}...13.24&lt;/math&gt;

så kan vi alltså byta ut V4/V3 mot V2/V1 vilket ger Q2 som

&lt;math&gt;Q_2=-n_mRT_2ln\frac{V_2}{V_1}...13.25&lt;/math&gt;

Vilket ger verkningsgraden

&lt;math&gt;\eta=\frac{Q_1-Q_2}{Q_1}=\frac{n_mRT_1ln\frac{V_2}{V_1}-n_mRT_2ln\frac{V_2}{V_1}}{n_mRT_1ln\frac{V_2}{V_1}}...13.26&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\eta=\frac{Q_1-Q_2}{Q_1}=\frac{T_1-T_2}{T_1}...13.27&lt;/math&gt;

Denna formel kan sedan skrivas om enligt

&lt;math&gt;\eta=1-\frac{Q_1}{Q_2}=1-\frac{T_1}{T_2}...13.28&lt;/math&gt;

där vi kan nyttja

&lt;math&gt;\frac{Q_1}{Q_2}=\frac{T_1}{T_2}...13.29&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{Q_1}{T_1}=\frac{Q_2}{T_2}...13.30&lt;/math&gt;

Man skall inte stirra sig blind på 19.26 vad gäller tecknet hos Q2, det viktiga är att Q1 och Q2 faktiskt har olika tecken ty det är ganska enkelt att inse att det är skillnaden mellan tillförd och avförd värmemängd som gäller.

==Numeriskt exempel==

För första delprocessen (isoterm dvs dT=0) gäller att förändringen i värmemängd (dQ) motsvaras av arbetet gasen utför (pdV) så om trycket är 1atm och vi har en ändring (dV) av volym på 1dm^3 så tillförs en värmemängd på 100J.

='''Del II, VÅGRÖRELSELÄRA'''=
Vågrörelselära i samband med fusionsforskning kan tyckas lite onödigt men det finns mycket som oscillerar i en Tokamak, vi har till exempel laddade partiklar som girerar runt magnetfältet på ett oscillerande sätt, ett annat inte så uppenbart fall är när hela plasmat oscillerar i olika mer eller mindre instabila moder, jag vet från skolan att detta faktiskt är ett av dom största problemen med att försöka innesluta ett plasma mha magnetfält och att då förstå hur oscillationer bildas och hur man kan dämpa dom är mycket användbar kunskap.

=Kapitel XIV, Svängningsrörelse=
[[File:Fusion Motion.png|thumb|En belastad fjäder i rörelse]]

Föreställ Er att Ni har en viktlös fjäder fastspänd i en vägg och att den kan röra sig i s-led (där s står för störning) och C är den så kallade fjäderkonstanten, då fås

&lt;math&gt;F=m\frac{d^2s}{dt^2}=-Cs...14.1&lt;/math&gt;

dvs den återförande kraften är proportionerlig mod dels fjäderkonstanten C dels hur mycket man spänner fjädern från dess jämviktsläge dvs s=0.

En lösning till det här är 

&lt;math&gt;s=Asin(wt+\phi)...14.2&lt;/math&gt;

där phi är skild från noll om vi avser teckna rörelsen från en position skilt från s=0 vilket vi inte avser, phi är alltså noll.

Vi anstränger oss nu med att testa om lösningen stämmer:

&lt;math&gt;\frac{ds}{dt}=Awcos(wt)...14.3&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;\frac{d^2s}{dt^2}=-Aw^2sin(wt)...14.4&lt;/math&gt;

detta leder till att 14.1 blir

&lt;math&gt;-mAw^2sin(wt)=-CAsin(wt)...14.5&lt;/math&gt;

där A och sin(wt) kan förkortas bort och kvar får vi

&lt;math&gt;mw^2=C...14.6&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;w=\sqrt{\frac{C}{m}}...14.7&lt;/math&gt;

som är den (vinkel)frekvens fjädern ger när man spänner fjädern och släpper.

Sen tecknar vi rörelseenergin

&lt;math&gt;E_k=\frac{1}{2}m(\frac{ds}{dt})^2=\frac{1}{2}mA^2w^2cos^2(wt)=\frac{1}{2}mA^2w^2(1-sin^2(wt))...14.8&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;E_k=\frac{1}{2}mA^2w^2(1-\frac{s^2}{A^2})=\frac{1}{2}mw^2(A^2-s^2)...14.9&lt;/math&gt;

och den potentiella energin (som alltid är arbetet motriktad kraften därav minustecknet)

&lt;math&gt;E_p=-\int Fds=\int Csds=\frac{1}{2}Cs^2=\frac{1}{2}mw^2s^2...14.10&lt;/math&gt;

och slutligen är den totala energin summan av Ek och Ep enligt

&lt;math&gt;E_{tot}=E_k+E_p=\frac{1}{2}mw^2A^2=\frac{1}{2}CA^2...14.11&lt;/math&gt;

Eftersom jag är ingenjör inom elektroteknik så kan man dra en mycket intressant parallell till 14.1, om vi börjar med att kopiera ner den igen så har vi att

&lt;math&gt;F=m\frac{d^2s}{dt^2}=-Cs...14.12&lt;/math&gt;

sen kikar vi på en ren LC-krets  där L och C är i parallell.

Om vi då tecknar diff-ekavationen så kommer den av

&lt;math&gt;i=C\frac{du}{dt}...14.13&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;u=-L\frac{di}{dt}...14.14&lt;/math&gt;

och om man stoppar in 14.13 i 14.14 så fås

&lt;math&gt;LC\frac{d^2u}{dt^2}=-u...14.15&lt;/math&gt;

och om vi jämför med 14.12 så kan man kanske se att LC står för nån slags elektrisk massa samtidigt som den elektriska fjäderkonstanten är 1.

Jämför man sen med 14.7 så ser man att 

&lt;math&gt;w=\sqrt{\frac{1}{LC}}...14.16&lt;/math&gt;

där 1:an alltså kanske kan tolkas som fjäderkonstanten och LC som massan.

Annars verkar man alltså allmänt kunna teckna en svängning som

&lt;math&gt;\frac{d^2x}{dt^2}=-w^2x...14.17&lt;/math&gt;

där minustecknet tycks stå för att det just finns en återfjädrande kraft och delar av w^2 kan då få vara fjäderkonstant, andra delar kan få vara massa.

Om vi tittar på differentialekvationen 14.1 igen och repeterar

&lt;math&gt;F=m\frac{d^2s}{dt^2}=-Cs...14.18&lt;/math&gt;

samt tar till lite komplexa trick som

&lt;math&gt;s=Ae^{jwt}...14.19&lt;/math&gt;

och deriverar detta enligt

&lt;math&gt;\frac{ds}{dt}=jwAe^{jwt}=jws...14.20&lt;/math&gt;

samt

&lt;math&gt;\frac{ds^2}{dt^2}=-w^2Ae^{jwt}=-w^2s...14.21&lt;/math&gt;

så att 14.18 blir

&lt;math&gt;F=-mw^2s=-Cs...14.22&lt;/math&gt;

där det bara är att förkorta bort s varvid vi får

&lt;math&gt;w=\sqrt{\frac{C}{m}}...14.23&lt;/math&gt;

och detta på ett nästan löjligt enkelt sätt.

Man ska dock komma ihåg att detta bara fungerar för oscillerande system som jag brukar kalla &quot;statoinära&quot;, det fungerar inte om man vill analysera saker i tidsplanet men ofta handlar det om svängningar och beräkning av vinkelfrekvenser och då tycker jag att denna komplexa metod är överlägsen, en del av överlägsenheten har att göra med att det är enkelt att visualisera saker, jag skall ta ett par exempel.

Säg att ni har en svajande bandspelare och inbillar er att ni vill kunna kalibrera bort svajet och börjar med att spela in en stabil ton för att sedan analysera resultatet, om man då föreställer sig att man har en enhetscirkel i det komplexa talplanet där tonen symboliseras med w och svajet symboliseras med w_s, eftersom störningen är längs periferin av cirkeln där wt löper moturs så ser man enkelt att den resulterande summan blir w+w_s, i teorin är det sedan &quot;bara&quot; att subtrahera bort w_s men detta låter sig inte göras så lätt analogt, åtgärden kräver FFT och DSP.

Om man sedan tittar på AM-modulation och visualiserar vad som händer i z-planet så är det ju så att amplituden moduleras dvs radien på cirkeln moduleras och när man förstår det kan man enkelt teckna vad som händer när meddelandet är en enkel ton med amplituden m

&lt;math&gt;AM(t)=(c+me^{jw_mt})e^{jw_ct}...14.24&lt;/math&gt;

där c står för carrier och m för message.

Detta kan sedan förenklas till

&lt;math&gt;AM(t)=ce^{jw_ct}+me^{jt(w_c+w_m)}...14.25&lt;/math&gt;

där man direkt ser att man har en carrier-component och en message-komponent vid summan av frekvenserna.

Man ser dock inte att man även har ett nedre sidband (differensen) men iom att vi är i det komlexa talplanet så inbillar jag mig att även negativa frekvenser finns åtminstone så länge differensen är större än noll dvs vi kanske kan skriva

&lt;math&gt;AM(t)=ce^{jw_ct}+me^{jt(w_c+/-w_m)}...14.26&lt;/math&gt;

Där detta faktiskt är sant och kan bevisas mha vanliga trigonometriska formler t.ex

&lt;math&gt;sin(w_ct)sin(w_mt)=sin(w_ct-w_mt)-sin(w_ct+w_mt)...14.27&lt;/math&gt;

Där bara de imaginära delarna har använts ty vi är vi är bara intresserad av projektionen på en axel åt gången.

För att göra det komplett vad gäller analoga moduleringssätt tar vi med FM-modulation också där exemplet ovan angående svaj redan är ett exempel på FM-modulation men vi definierar ändå

&lt;math&gt;FM(t)=Ae^{jt(w_c+w_m)}=ce^{jw_ct}\cdot me^{jw_mt}...14.28&lt;/math&gt;

Där första ledet är taget direkt från summationen perifert i enhetscirkeln, A visar sig sedan bli mc.

==Numeriskt exempel==

Om en fjäder har fjäderkonstanten (C) lika med 1N/m och massan hos vikten (och den masslösa fjädern) är 0,1kg så blir frekvensen 0,5Hz.

=Kapitel XV, Vågekvationen=
[[File:Fusion Wave Propagation.png|thumb|En våg breder ut sig]]

Man kan teckna en störning s som breder ut sig i x-led på följande sätt

&lt;math&gt;s(x,t)=f(x-vt)...15.1&lt;/math&gt;

Detta kan också tecknas

&lt;math&gt;x-vt=u...15.2&lt;/math&gt;

kanske man först kan se det som att vi har att funktionens nollgenomgång flyttas till x=vt dvs är fördröjd med vt, då är 

&lt;math&gt;s=f(u)...15.3&lt;/math&gt;

då är

&lt;math&gt;\frac{\delta s}{\delta x}=\frac{df}{du}\frac{\delta u}{\delta x}=\frac{df}{du}...15.4&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;\frac{\delta s}{\delta t}=\frac{df}{du}\frac{\delta u}{\delta t}=-v\frac{df}{du}...15.5&lt;/math&gt;

andraderivatorna blir då

&lt;math&gt;\frac{\delta^2s}{\delta x^2}=\frac{d^2f}{du^2}...15.6&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;\frac{\delta^2s}{\delta t^2}=\frac{d^2f}{du^2} \frac{\delta^2u}{\delta t^2}=v^2\frac{d^2f}{du^2}...15,7&lt;/math&gt;

som ger

&lt;math&gt;\frac{\delta^2s}{\delta x^2}=\frac{1}{v^2}\frac{\delta^2s}{\delta t^2}...15.8&lt;/math&gt;

Detta kallas vågekvationen.

v^2 faller alltså ut när man deriverar du/dt en andra gång och får då -v en gång till 

'''Notering:''' Jag fattar inte riktigt det här till exempel hur en andraderivata av sträcka map på tid plötsligt kan bli v^2 när det egentligen är en klassisk formel för acceleration (v är dock inte konstant).

==Numeriskt exempel==

Hastighet tycker jag inte är klockrent beskrivet i fysiken för vad är till exempel V/s för nåt? Om A är en amplitud i y, säger vi, då är det en hastiget det också, för en sinusformad svängning i rummet blir nämligen derivatan av funktionen som vi kan skriva x(t)=Asin(wt) wA som absolut är en hastighet, i fallet opampar brukar vi sedan kalla V/s för slewrate.

=Kapitel XVI, Vågutbredning=
[[File:Fusion Circle 2.png|thumb|Studie över hur en våg breder ut sig]]

För en våg som breder ut sig gäller enligt ovan

&lt;math&gt;s(x,t)=f(x-vt)...15.1&lt;/math&gt;

jag skulle vilja betrakta detta som att vt är en fasförkjutning i positiv x-led dvs att störningen upprepas x=vt senare, ekvationen kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;s(x,t)=f(t-\frac{x}{v})...16.1&lt;/math&gt;

Vi ser att vi har två olika tider, en som beror på tiden i sig en som beror på rummet och hur vågen brer ut sig.

Om funktionen är sinus så har vi två fasvinklar som ändras med tiden enligt

&lt;math&gt;s(x,t)=sin(2\pi f t-2\pi f \frac{x}{v})...16.2&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;s(x,t)=sin(2\pi \frac{t}{T}-2\pi \frac{x}{\lambda})...16.3&lt;/math&gt;

Att det blir så har att göra med att rumsfasen ändrar sig med utbredningen, en våg är ju inte bara beroende av tiden utan även av dess position.

Emedan det är tämligen känt att

&lt;math&gt;w=\frac{2\pi}{T}=2\pi f...16.4&lt;/math&gt;

så kallas samtidigt

&lt;math&gt;k=\frac{2\pi}{\lambda}...16.5&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;\lambda=\frac{v}{f}...16.6&lt;/math&gt;

==Numeriskt exempel==

För ljudvågor gäller enligt Leo L. Beranek &quot;Acoustics&quot; från 1954 att c=331,4 sqrt(T/273)m/s, vid 0C dvs 273K är således ljudhastigheten i luft 331,4m/s (vid normalt lufttryck), vid 20C blir det 343m/s.

=Kapitel XVII, Longitudinell våg=
[[File:Fusion Rod 2.png|thumb|Långitudinell våg i en stång]]

Det finns två typer av vågor, den ena kallas longitudinell och är riktad längs med utbredningen, den andra typen av våg är den så kallade transversella och är riktad vinkelrätt mot utbredningen.

Om man tittar vid ett visst x när man slår an på en stav så kommer det orsaka en störning dx som tänjer ut staven, nu har vi således att ett volymselement på dx som rör sig genom staven.

Med hjälp av implicit derivering kan vi teckna störningen enligt

&lt;math&gt;s(x+dx,t)=s(x,t)+\frac{\delta s}{\delta x}dx...17.1&lt;/math&gt;

störningsdifferensen är då

&lt;math&gt;s(x+dx,t)-s(x,t)=\frac{\delta s}{\delta x}dx...17.2&lt;/math&gt;

dvs den relativa töjningen är 

&lt;math&gt;e=\frac{\frac{\delta s}{\delta x}dx}{dx}=\frac{\delta s}{\delta x}...17.3&lt;/math&gt;

Spänningen i staven kan fås via elesticitetsmodulen enligt

&lt;math&gt;\sigma =eE...17.4&lt;/math&gt;

spänningen kan också tecknas

&lt;math&gt;\sigma=\frac{F}{Y}...17.5&lt;/math&gt;

där Y är tvärsnittsarean och F kraften där kraften också kan tecknas

&lt;math&gt;F=\sigma Y=YEe=YE\frac{\delta s}{\delta x}...17.6&lt;/math&gt;

Kraften på ändytorna hos volymselementet är (där rho är densiteten samtidigt som Newtons andra lag nyttjas rakt av)

&lt;math&gt;F2-F1=m\frac{d^2s}{dt^2}=\rho Ydx\frac{d^2s}{dt^2}...17.7&lt;/math&gt;

F1 blir enligt 17.6

&lt;math&gt;F1=F(x)=YE\frac{\delta s}{\delta x}...17.8&lt;/math&gt;

och F2 bir galant pga implicit derivering

&lt;math&gt;F2=F(x+dx)=F(x)+YE\frac{\delta^2s}{\delta x^2}dx...17.9&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;F2-F1=YE\frac{\delta^2s}{\delta x^2}dx...17.10&lt;/math&gt;

och kombineras detta med 17.7 så fås

&lt;math&gt;YE\frac{\delta^2s}{\delta x^2}dx=\rho Ydx\frac{d^2s}{dt^2}...17.11&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E\frac{\delta^2s}{\delta x^2}=\rho \frac{d^2s}{dt^2}...17.12&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{E}{\rho}\frac{\delta^2s}{\delta x^2}=\frac{d^2s}{dt^2}...17.13&lt;/math&gt;

identifiering med vågekvationen enligt ovan dvs

&lt;math&gt;v^2\frac{\delta^2s}{\delta x^2}=\frac{\delta^2s}{\delta t^2}...15.8&lt;/math&gt;

ger slutligen att hastigheten ges av

&lt;math&gt;v=\sqrt{\frac{E}{\rho}}...17.14&lt;/math&gt;

==Numeriskt Exempel==

Elasticitetsmodulen (E) för järn är 8,4*10^10Pa, densiteten (rho) för järn är sedan 7,9*10^3 kg/m^3, detta ger att hastigheten den longitudinella vågen rör sig i en järnvägsräls är över 3000m/s vilket nästan är Mach 10 (vi kommer återkomma till Mach's tal men det är ett tal relativt ljudhastigheten)

=Kapitel XVIII, Transversell våg=
[[File:Fusion String 2.png|thumb|Visar krafterna på en sträng]]

Anta att vi har en sträng utmed x-axeln, sen böjer vi i strängen utmed y-axeln då får vi två krafter i strängen som är motriktade tangentiellt med strängen, säg att kraften mot origo kallas F1 och kraften åt andra hållet kallas F2.

Eftersom krafterna utmed x-axeln också är lika kan vi teckna

&lt;math&gt;F_1cos(\theta_1)=F_2cos(\theta_2)...18.1&lt;/math&gt;

men om vinklarna är små så gäller

&lt;math&gt;sin(\theta)=tan(\theta)=\theta...18.2&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;cos(\theta_1)=cos(\theta_2)18.3&lt;/math&gt;

därmed gäller

&lt;math&gt;F_1=F_2=F...18.4&lt;/math&gt;

därför kan man teckna

&lt;math&gt;F(x)=F\cdot sin(\theta)=F\cdot tan(\theta)=F\frac{ds}{dx}...18.5&lt;/math&gt;

ty vi har att störningen är vertikal dvs i y-led och infinitesimalerna i y och x är ds respektive dx, då har vi att

&lt;math&gt;F(x+dx)-F(x)=F(x)+F\frac{d^2s}{dx^2}dx-F(x)=F\frac{d^2s}{dx^2}dx...18.6&lt;/math&gt;

sen nyttjar vi Newton's andra lag och att Y är tvärsnittsarean

&lt;math&gt;F\frac{d^2s}{dx^2}dx=ma=m\frac{d^2s}{dt^2}=\rho Y dx\frac{d^2s}{dt^2}...18.7&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;\frac{F}{\rho Y}\frac{d^2s}{dx^2}=\frac{d^2s}{dt^2}...18.8&lt;/math&gt;

identifiering med vågekvationen 

&lt;math&gt;v^2\frac{d^2s}{dx^2}=\frac{d^2s}{dt^2}...15.18&lt;/math&gt;

ger sedan att

&lt;math&gt;v=\sqrt{\frac{F}{\rho Y}}...18.9&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;v=\sqrt{\frac{F}{\mu}}...18.10&lt;/math&gt;

med my=m/L 18.10 sägs sen vara den formel som gäller men det är oklart vad hastigheten betyder för vad är det som rör sig?

För det första vet vi alla att en sträng rör sig i y-led och den kan egentligen inte röra sig alls i x-led ty den är fäst i två punkter.

Nu har vi två saker att beakta:

1) Strängen kan inte svänga med andra frekvenser (läs våglängder) än n*lambda/2, detta pga att den ju är låst till i alla fall L=lamda/2 för lägsta tonen, denna &quot;låsning&quot; är sedan i x-led.

'''Notering''': Här ska man passa sig för att säga frekvenser har jag lärt mig men snacket om våglängder gäller.

2) När man slår ann en sträng måste hastigheten i y-led vara beroende av hur hårt man slår ann strängen (ty strängen får olika lång väg att gå) för annars blir det olika frekvens/ton beroende på hur hårt man slår ann strängen, detta krav är dock i y-led.

Jag tror att det som skapar ljud i sammanhanget är strängens tvärsnittsarea, den luft den skyfflar undan och den rörelse den utför i y-led.

1&amp;2 är tydligen krav som är i olika riktningar så om man räknar ut en hastighet i y-led så kan man inte nyttja våglängdskravet i x-led utan vidare, frågan är hur man gör det för jag är övertygad om att båda kraven gäller.

==Numeriskt exempel==

Om my hos gitarrsträngen är 1g/m, och man spänner med F=1N (eller 0,1kg) och gitarrhalsen är 1m lång (L) så får man hastigheten 32m/s och frekvensen är då 16Hz vilket kommer att visa sig lite senare men baseras på att längsta våglängden är 2L (eller en puk över gitarrhalsen).

==Fritänkande, hur en sträng kanske svänger del I==

Ett alternativt sätt att betrakta problemet är om strängen helt enkelt bara vore en fjäder med vikt likt

&lt;math&gt;m\frac{d^2s}{ds^2}=-Cs...18.11&lt;/math&gt;

där s är störningen och om vi nyttjar den suveränt simpla metoden med komplexa tal kan vi skriva

&lt;math&gt;s=Ae^{jwt}...18.12&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{ds}{dt}=jwAe^{jwt}=jws...18.13&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;\frac{d^2s}{dt^2}=-w^2Ae^{jwt}=-w^2s...18.14&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;-mw^2s=-Cs...18.15&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;w=\sqrt{\frac{C}{m}}...18.16&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;|v|=wA...18.17&lt;/math&gt;

enligt 24.14, rent allmänt är periferihastigheten w*radien och radien är i det här fallet amplituden (A), så vi får att

&lt;math&gt;v=A*\sqrt{\frac{C}{m}}...18.18&lt;/math&gt;

där C är fjäderkonstanten hos strängen, pga dess enhet [N/m] så kan 18.18 också skrivas

&lt;math&gt;v=A*\sqrt{\frac{F}{Lm}}...18.19&lt;/math&gt;

och om man inser att amplituden (A) egentligen också är en längd (L) så får man

&lt;math&gt;v=\sqrt{\frac{F}{\mu}}...18.20&lt;/math&gt;

som är samma som 18.10 dvs vi har inget enhetsfel här, dock anser jag det är viktigt att A nyttjas i enlighet med 18.18 för det visar på att hastigheten, som nu är obevekligen y-riktad, är beroende av amplituden på anslaget vilket jag tycker är rätt självklart för vi kan inte ha en sträng som låter med en annan frekvens beroende på hur hårt man slår ann den, det MÅSTE således finnas ett hastighetsberoende map anslagskraften/amplituden.

Min amatörmässiga bedömning är sedan att tiden det tar för strängen från det att man släpper den tills det att den kommer tillbaka är periodtiden dvs

&lt;math&gt;T=2A/v...18.21&lt;/math&gt;

Frekvensen är nu inversen av detta dvs

&lt;math&gt;f=v/2A=\frac{1}{2}\sqrt{\frac{C}{m}}...18.22&lt;/math&gt;

När det sedan gäller fjäderkonstanten (C) hos en sträng så gissar jag att ju hårdare spänd desto högre fjäderkonstant ty om strängen är löst spänd så är det enkelt att utöka dess längd men om den är hårt spänd är det inte det, eller?

Rörelsen här är som sagt i y-led och det finns inget beroende av hur hårt man slår ann strängen ty A utgår.

Problemet nu är min personliga övertygelse om

&lt;math&gt;L=n*\frac{\lambda}{2}...18.23&lt;/math&gt;

dvs det kan inte finnas några andra våglängder än dessa för strängen är fixerad i sina ändpunkter och då blir dom enda möjliga våglängderna ett kvantiserat antal pukar där den längsta puken (halv våglängd) alltså är stränglängden.

Men här har vi ett krav i x-led medans det jag precis innan räknade ut är en rörelse i y-led.

Jag får inte ihop det här.

Fast jag erkänner en sak och det är att hastigheten verkar kunna styras godtyckligt om man speciellt ser till massan på strängen, men hur denna hastighet kopplas till våglängdskravet och därmed frekvensen begriper jag inte (jag känner dock att 24.23 kan vara rätt men det rimmar inte med våglängskravet)

==Fritänkande, hur en sträng kanske svänger del II==

Jag har tänkt lite mer och eftersom detta är en svammel-bok så behåller jag eventuella felaktigheter ovan.

Vi kan börja med hur man tecknar en våg som rör sig i x-led (obs) genom att förfina 24.13 till

&lt;math&gt;s=Ae^{j(wt-kx)}...18.24&lt;/math&gt;

där vågtalet k (lambda/2pi) är infört.

Om nu nollgenomgångarna skall stämma (för vi kan inte ha en våg utan stimuli) så gäller

&lt;math&gt;wt=kx...18.25&lt;/math&gt;

och om man då löser ut x så får man

&lt;math&gt;x=\frac{w}{k}t...18.26&lt;/math&gt;

derivatan av detta är den så kallade fashastigheten vf enligt

&lt;math&gt;v_f=\frac{dx}{dt}=\frac{w}{k}...18.27&lt;/math&gt;

men observera att x här är deriverbar dvs skild från en konstant MEN det är ju precis det vi har dvs att x är konstant så vi har ingen fashastighet!

w/k kan för övrigt förenklas till

&lt;math&gt;\frac{w}{k}=\frac{2\pi f}{2\pi/\lambda}=f*\lambda=v_f...18.28&lt;/math&gt;

MEN detta avser en rörelse i x-led, vilket vi inte har varför vanligt vågtänk går bort.

Min analogi med hur en fjäder rör sig kan dock stämma för lösningen till diffekvationen blev ju

&lt;math&gt;w=\sqrt{\frac{C}{m}}...18.29&lt;/math&gt;

vad beträffar vinkelfrekvensen, ser man sedan på hastigheten så kan man dels kika på 24.14 eller tänka att man är ute efter en periferihastghet i enhetscirkeln som beskriver rörelsen dvs 

&lt;math&gt;v=wA...18.30&lt;/math&gt;

Det här är dock inte riktigt nån fashastighet MEN det är en rörelse i rummet för systemet svänger ju!

Så vi har en hastighet i rummet som jag tolkar som vertikal likt hur ett fjädersystem svänger (med g=0).

Frekvensen kan fås av att 

&lt;math&gt;w=2 \pi f...18.31&lt;/math&gt;

och att

&lt;math&gt;w=\sqrt{\frac{C}{m}}...18.32&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;f=\frac{1}{2\pi}* \sqrt{\frac{C}{m}}...18.33&lt;/math&gt;

där vi kan leka med de olika parametrarna enligt m=0,1kg, C=1kg/mm=10N/mm=10000N/m

Då blir skattad grundfrekvens för den tjocka E-strängen 50Hz.

Sen kan man ana att strängarnas massa inte är såvärst olika, borde inte skilja mer än en knapp faktor 3, roten ur tre kan vi då sätta som 1,5 och man får maximalt en frekvensskillnad mellan tunna E och tjocka E på 50%.

Fjäderkonstanten dom olika strängarna skiljer sig naturligtvis åt men jag antar att det inte skiljer så mycket, eventuellt är dock den tjocka E-strängen i grunden en nylonsträng med spunnen metalltråd utanpå så dess C kommer att vara mindre ty den är lättare att tänja, kanske en faktor 2 lättare, maximalt en faktor 3 lättare varvid vi då har en tre gånger (roten ur nio) så hög grundtonsfrekvens hos tunna E jämfört med tjocka E.

Vad vi således har är ett mycket enkelt uttryck på frekvensen och hastigheten där vågekvationen inte ens är nyttjad, dessa repeteras härmed

&lt;math&gt;v=Aw=A\sqrt{\frac{C}{m}}...18.18&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;f=\frac{w}{2\pi}=\frac{1}{2\pi}\sqrt{\frac{C}{m}}...18.34&lt;/math&gt;

och faktiskt uppstår ett lambda i rummet ty grejerna rör sig i rummet enligt

&lt;math&gt;\lambda=\frac{v}{f}=2\pi A...18.35&lt;/math&gt;

Vilket är en nästan löjligt enkel ekvation men rörelsen, åtminstone matematiskt, är enligt enhetscirkeln och ett varv på enhetscirkeln är radien (läs A som amplituden) gånger 2pi i omkrets och därmed väg.

Här får jag lite flummigt möjligheten att införa min tvärsäkra ide' om att strängen innehåller ett antal lambda halva eller

&lt;math&gt;\lambda=\frac{v}{f}=2\pi A==\frac{2L}{n}...18.36&lt;/math&gt;

Detta kan jag dock varken visa eller bevisa men jag tror bestämt att det är så (enda möjligheten för harmoniska vågor).

Så A ovan kan bytas ut mot

&lt;math&gt;A=\frac{L}{n\pi}...18.37&lt;/math&gt;

och insatt i 18.18 får man

&lt;math&gt;v=\frac{L}{n\pi}\sqrt{\frac{C}{m}}...18.38&lt;/math&gt;

där hastigheten alltså INTE är konstant men faktiskt bara beroende på hur många pukar vi har dvs i övrigt konstant, knepigt dock att fler pukar innebär lägre hastighet, kanske fel ändå?

==Fritänkande, hur en sträng kanske svänger del III==
Om vi antar att ordinarie uträknad formel ändå är rätt så lyder den alltså och jag repeterar

&lt;math&gt;v=\sqrt{\frac{F}{\mu}}...18.10&lt;/math&gt;

sen har vi att 

&lt;math&gt;f=\frac{v}{\lambda}...18.39&lt;/math&gt;

Vad är nu lambda?

Jo, vi kan titta på randvillkoren till ovan ekvation som jag repeterar

&lt;math&gt;s(x,t)=Ae^{j(wt-kx)}...18.24&lt;/math&gt;

Denna svänger ju inte i x=0 ty där är strängen fäst dvs

&lt;math&gt;s(0,t)=Ae^{jwt}==0...18.40&lt;/math&gt;

Eftersom allting börjar i noll kan vi studera {im} dvs sinus och får då 

&lt;math&gt;wt=n*\pi...18.41&lt;/math&gt;

Samtidigt har vi att 

&lt;math&gt;s(L,t)=Ae^{j(wt-kL)}==0...18.42&lt;/math&gt;

Ty strängen svänger inte vid x=L heller, då fås

&lt;math&gt;wt=kL...18.43&lt;/math&gt;

kombinerar vi 18.41 med 18.43 så fås

&lt;math&gt;n*\pi=kL...18.44&lt;/math&gt;

och eftersom 

&lt;math&gt;k=\frac{2\pi}{\lambda}...18.45&lt;/math&gt;

så blir 18.44

&lt;math&gt;L=n*\frac{\lambda}{2}...18.46&lt;/math&gt;

och därmed blir

&lt;math&gt;\lambda=\frac{2L}{n}...18.47&lt;/math&gt;

som gör att 18.39 blir

&lt;math&gt;f=\frac{n}{2L}*\sqrt{\frac{F}{\mu}}...18.48&lt;/math&gt;

=Kapitel XIX, Elektromagnetism=
[[File:Fusion Coulomb.png|thumb|En visualisering av Coulombs lag]]

Coulombs lag kan tecknas

&lt;math&gt;F=\frac{1}{4\pi \epsilon_0}\frac{Q_1Q_2}{r^2}...19.1&lt;/math&gt;

som är formeln för kraften mellan två olika laddningar i vakuum, man kan också skriva denna formel som

&lt;math&gt;F=\frac{1}{4\pi \epsilon}\frac{Q_1Q_2}{r^2}...19.2&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;\epsilon=\epsilon_r \epsilon_0...19.3&lt;/math&gt;

där epsilon_r är den relativa permittiviteten för ett dielektrikum skilt från vakuum (där epsilon_r är 1), med denna betraktelse blir det tydligt att när det finns ett dielektrikum så blir kraften mindre.

Man kan se 19.2 på ännu ett intressant sätt

&lt;math&gt;F=\frac{1}{4\pi \epsilon}\frac{Q_1Q_2}{r^2}=\frac{1}{\epsilon}\frac{Q_1Q_2}{4\pi r^2}=\frac{1}{\epsilon}\frac{Q_1Q_2}{A_s}...19.4&lt;/math&gt;

där As är ytan hos en sfär, detta gäller faktiskt alla punktkällor där intensiteten blir effekten/As eller fältstyrkan/As, i det här fallet tycks vi alltså ha ett kraftfält som är sfäriskt.

Sen skulle jag vilja förenkla 19.1 till

&lt;math&gt;F\propto \frac{Q^2}{r^2}...19.5&lt;/math&gt;

där laddningarna bara råkar vara lika stora, elektrisk fältstyrka definieras sen som

&lt;math&gt;E=\frac{F}{Q}...19.6&lt;/math&gt;

vilket man kan tolka som den fältstyrka som multiplicerat med laddningen ger kraften mellan laddningarna, samtidigt som det också är den fältstyrka som finns i rummet utan att det finns mer än en samling laddningar, uttrycket för E blir således

&lt;math&gt;E\propto \frac{Q}{r^2}...19.7&lt;/math&gt;

eller mer korrekt

&lt;math&gt;E=\frac{1}{4\pi \epsilon}\frac{Q}{r^2}=\frac{1}{\epsilon}\frac{Q}{A_s}=\frac{1}{\epsilon}\rho_s...19.8&lt;/math&gt;

där rho_s är ytladdningstätheten dvs laddningen delat med arean, sen finns det en fältbeteckning som kallas förkjutningsfältet D dvs

&lt;math&gt;D=\epsilon E...19.9&lt;/math&gt;

vilket innebär att 19.8 kan tecknas

&lt;math&gt;D=\rho_s...19.10&lt;/math&gt;

eller för att göra det mer allmängiltigt ty vi har en laddningsfördelning som måste summeras upp

&lt;math&gt;\oint_S D dS=\int_S \rho_s dS=Q...19.11&lt;/math&gt;

kurvintegralen innebär mest att alla fältlinjer genom ytan skall tas med, annars ger detta ännu mer allmänt

&lt;math&gt;\oint_S D dS=\int_V \rho_v dV=Q...19.12&lt;/math&gt;

ty vi är intresserade av själva laddningsmängden och den är normalt inom en viss volym, med andra har vi nu härlett en av Maxwell's ekvationer :)

Elektrisk potential härleds sedan lite speciellt, om vi har två laddningar av samma polaritet då är kraften repellerande, om man sedan tar en laddning och släpar den från oändligheten till punkten ifråga så utförs ett arbete (eftersom man går mot kraften liksom man släpar nåt mot friktion), arbetet kan skrivas

&lt;math&gt;W_p=-\int_\infty^r Fdr...19.13&lt;/math&gt;

där Wp är den potentiella energin som laddningen får av släpandet (minustecknet indikerar att vi rör oss mot kraften), eftersom energi har enheten Joule eller Ws och laddning har enheten As så inses att

&lt;math&gt;W_p=QV(r)=\int Fdr \propto \int \frac{Q^2}{r^2}dr=\frac{Q^2}{r}...19.14&lt;/math&gt;

dvs den elektriska potentialen som Q ger upphov till är

&lt;math&gt;V(r)\propto \frac{Q}{r}...19.15&lt;/math&gt;

eller mer korrekt

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}..19.16&lt;/math&gt;

==Numeriskt exempel==

En proton har en radie (R) på ungefär 10^-15m, dess potential är då 1,6MeV (där man kan stryka e om man vill).

=Kapitel XX, Energiprincipen=
[[File:Fusion Energy Conservation 2.png|thumb|Energiprincipen medels två olika månbanor runt jorden]]

Energi kan aldrig uppstå och det kan heller inte försvinna, energi kan bara övergå från en form till en annan, en viktig konsekvens av detta är att energin i ett slutet system är konstant enligt

&lt;math&gt;W_p+W_k=konstant...20.1&lt;/math&gt;

Jag har valt att beteckna energierna med W som i work för båda är faktiskt arbete, vi såg senast att den potentiella energin för en laddning bestog av det arbete som krävs för att flytta laddningen från oändligheten till punkten ifråga men faktiskt så gäller detta kinetisk energi också för den har ju liksom inte bara energi (eller hastighet) den har fått energin ifrån nånstans, jag tycker således man skall se energierna enligt:

&lt;math&gt;W_p=-\int_\infty^x Fdx...20.2&lt;/math&gt;

här gäller det att kraften minst avtar som 1/R^2, om vi tittar på gravitation kan vi skriva

&lt;math&gt;W_p=-\int_\infty^R m\frac{GM}{R^2}dx...20.3&lt;/math&gt;

detta är med integrationsgränserna insatta lika med

&lt;math&gt;W_p=m\frac{GM}{R}...20.4&lt;/math&gt;

som alltså är vår potentiella energi, denna ser dock lite konstig ut men vi kan skriva om den enligt

&lt;math&gt;W_p=m\frac{GM}{R^2}R=mgR=mgh...20.5&lt;/math&gt;

som ju är vår klassiska formel för lägesenergi, nedan formel vet jag sen inte riktigt vart jag fått ifrån (säkert 5 år sedan jag skrev den) men enheten stämmer och det mynnar ut i nåt intressant

&lt;math&gt;W_k=\int_0^v p dv...20.6&lt;/math&gt;

där p=mv, med andra ord kan man se 20.6 som

&lt;math&gt;W_k=\int_0^v mv\cdot dv=m\frac{v^2}{2}...20.7&lt;/math&gt;

som är den klassiska formeln för kinetisk energi men om vi nu utvecklar detta så fås 

&lt;math&gt;W_k=\int_0^v m\frac{dx}{dt}\cdot dv...20.8&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;W_k=\int_0^x m\frac{dv}{dt}\cdot dx...20.9&lt;/math&gt;

och eftersom kraft definieras enligt

&lt;math&gt;F=\frac{dp}{dt}=m\frac{dv}{dt}...20.10&lt;/math&gt;

så fås

&lt;math&gt;W_k=\int_0^x F dx...20.11&lt;/math&gt;

och vi är tillbaka i fallet där energi definieras som det arbete som krävs för att flytta nåt till en viss punkt, i detta fallet till en viss hastighet.

==Numeriskt exempel==

Om man kikar alldeles nedanför så har vi att gravitaionskvoten på månen är 0,16 dvs en människa på 100kg &quot;väger&quot; bara 16kg på månen, vad som nästan är mer intressant är den höjd (h) som månen ciklar kring jorden (informationen finns inte på Wikipedia), men med hjälp av gravitaionskvoten och jordradien (bj) har jag räknat ut höjden till 1,6E7m (1600 mil) som är lika med 2,5 jordradier dvs om man drar av en jordradie måste man färdas 1000mil ut i rymden för att komma till månen, när det sedan gäller vår energiuträkning så är det bara att stoppa in värdena, jag får Wp1=1,8E30J, Wk1=6,3E25J vilket ger w2/w1 som 58 som jag först fick vilket är omöjligt men utan att fatta kunde jag vända på vinkelfrekvensbråket för att få rätt (jämfört med en annan uträkning), en 20%-tig öknng av höjden verkar alltså innebära en ny vinkelfrekvens/hastighet på bara 1,7% av den gamla.

==Fritänkande, exempel på energiprincipen==

Gravitationen på månen kan tecknas

&lt;math&gt;g'=\frac{GM_j}{h^2}...20.12&lt;/math&gt;

efersom gravitationen är proportionerlig mot 1/h^2 och gravitationen är g vid jordytan (bj) kan man skriva

&lt;math&gt;g'=(\frac{b_j}{h})^2\cdot g...20.13&lt;/math&gt;

om vi då har

&lt;math&gt;W_{p1}=m_mg'h...20.14&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;W_{k1}=m_m\frac{v^2}{2}=m_m\frac{(w_1h)^2}{2}...20.15&lt;/math&gt;

där w är 2pi genom omloppstiden, och om vi nu ökar h med 20%, då får vi

&lt;math&gt;g''=g'\frac{1}{(1,2)^2}...20.16&lt;/math&gt;

vilket påverkar Wp enligt

&lt;math&gt;W_{p2}=\frac{W_{p1}}{1,2}...20.17&lt;/math&gt;

ty gravitationskonsten minskar med 1/1,2^2 samtidigt som höjden ökar med 1,2, den kintiska energin blir sen

&lt;math&gt;W_{k2}=(\frac{w_1}{w_2})^2\cdot(1,2)^2 W_{k1}...20.18&lt;/math&gt;

men vi käner inte den nya omloppsvinkelfrekvensen/tiden (w_2), rent intuitivt kan man dock förstå att den minskar ju längre ut planeten ligger, här måste vi dock ta till energiprincipen enligt

&lt;math&gt;W_{tot}=W_{p2}+W_{k2}=\frac{W_{p1}}{1,2}+(\frac{w_1}{w_2})^2\cdot (1,2)^2 W_{k1}==W_{p1}+W_{k1}...20.19&lt;/math&gt;

och vi får

&lt;math&gt;(\frac{w_1}{w_2})^2=\frac{W_{p1}(1-1/1,2)+W_{k1}}{(1,2)^2 W_{k1}}...20.20&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;\frac{w_2}{w_1}=1,7%...20.21&lt;/math&gt;

Lite måndata:

b=1737km

V=2,2E19m^2

m=7,3E22kg

T=28d

g'=0,16g

mj=6E24kg (jordmassan, finns inte i Physics handbook)

=Kapitel XXI, Elektromagnetiska vågor=
[[File:Fusion TEM.png|thumb|En bild på en transversell elektromagnetisk våg]]

Föreställ Er en våg som löper utmed x-axeln, en elektromagnetisk våg är transversell och ortogonal dvs har två vinkelräta fältkomponenter enligt

&lt;math&gt;E(x,t)=E_y sin(w(t-\frac{x}{v}))...21.1&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;B(x,t)=B_z sin(w(t-\frac{x}{v}))...21.2&lt;/math&gt;

Man kan skriva två av Maxwells ekvationer på differentialform enligt

&lt;math&gt;\nabla X E=-\frac{dB}{dt}...21.3&lt;/math&gt;

som också kallas Faraday's induktionslag, sen kan man skriva

&lt;math&gt;\nabla X H=J_{fri}+\frac{dD}{dt}...21.4&lt;/math&gt;

som också kallas Ampere's lag (J går bort för här finns inga fria laddningar, bara en förkjutningsström), eftersom

&lt;math&gt;D=\epsilon E...21.5&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;B=\mu H...21.6&lt;/math&gt;

så kan man skriva 21.4 som (osäker på tecknet, dock)

&lt;math&gt;\nabla X B=\mu \epsilon \frac{dE}{dt}...21.7&lt;/math&gt;

Nabla är för övrigt en deriveringsoperator enligt

&lt;math&gt;\nabla=a_x\frac{d}{dx}+a_y\frac{d}{dy}+a_z\frac{d}{dz}...21.8&lt;/math&gt;

Krysset betyder sedan kryssprodukt/rotation och intresserade uppmanas kolla upp Cirrus regel men i princip handlar det om att två vektorer ger upphov till en tredje ortogonal vektor när man &quot;kryssar&quot; dom, i vårt fall vet vi dock riktningarna så det enda man behöver tänka på är att en derivering sker, allmänt kan kryssprodukt annars skrivas

&lt;math&gt;\nabla XA=a_x(\frac{dA_z}{dy}-\frac{dA_y}{dz})+a_y(\frac{dA_x}{dz}-\frac{dA_z}{dx})+a_z(\frac{dA_y}{dx}-\frac{dA_x}{dy})...21.9&lt;/math&gt;

21.3 ger då att

&lt;math&gt;\frac{dE_y}{dx}=-\frac{dB}{dt}...21.10&lt;/math&gt;

där Ex=0 och 21.7 ger att

&lt;math&gt;\frac{dB_z}{dx}=-\epsilon \mu \frac{dE}{dt}...21.11&lt;/math&gt;

Där Bx=0, det är egentligen fel att nyttja indexering här men det förtydligar relativt 21.9

Om vi nu nyttjar 21.1 respektive 21.3 så fås

&lt;math&gt;E_y \frac{w}{v}\cos w(t-\frac{x}{v})=B_z w \cos w(t-\frac{x}{v})...21.12&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;E_y=vB_z...21.13&lt;/math&gt;

och om vi sen nyttjar 21.2 respektive 21.4 så fås

&lt;math&gt;B_z \frac{w}{v} \cos w(t-\frac{x}{v})=\epsilon \mu E_y w \cos w(t-\frac{x}{v})...21.14&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;B_z=v\epsilon \mu E_y...21.15&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;1=v^2\epsilon \mu...21.16&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;v=\frac{1}{\sqrt{\epsilon \mu }}...21.17&lt;/math&gt;

Eller mer specifikt

&lt;math&gt;v=\frac{1}{\sqrt{\epsilon_0 \mu_0}}\cdot \frac{1}{\sqrt{\epsilon_r \mu_r}}...21.18&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;\mu_0...21.19&lt;/math&gt;

är permeabiliteten för vakuum och

&lt;math&gt;\epsilon_0...21.20&lt;/math&gt;

är permittiviteten för vakuum, suffixet r står för relativ och är alltid större än ett förutom för vakuum där de är ett, således kan man teckna

&lt;math&gt;c=\frac{1}{\sqrt{\mu_0 \epsilon_0}}...21.21&lt;/math&gt;

Vilket är ljushastigheten i vakuum.

Eftersom omagnetiska material har en permeabilitet ganska nära ett så blir permittiviten den enda kvarvarande egenskapen, man har tom infört en särskild benämning dvs

&lt;math&gt;n=\sqrt\epsilon_r...21.22&lt;/math&gt;

vilket kallas brytningsindex som pga 21.18 gör så att

&lt;math&gt;v=\frac{c}{n}...21.23&lt;/math&gt;

dvs vågens utbredningshastighet minskar med brytningsindex.

Det här är relativt klockrent men sen snackas det om fashastighet modell

&lt;math&gt;v_f=\frac{w}{k}...21.24&lt;/math&gt;

och varför kommer det in i spelet?

Jag kan tänka mig en härledning av ovanstående genom nyttjande av konstant fasskillnad enligt

&lt;math&gt;s(x,t)=Asin(wt-kx)=Asin(-\phi)...21.25&lt;/math&gt;

där minustecknet bara underlättar algebran enligt

&lt;math&gt;kx=wt+\phi...21.26&lt;/math&gt;

och om man stuvar om lite så får man

&lt;math&gt;x=\frac{w}{k}t+\frac{\phi}{k}...21.27&lt;/math&gt;

som deriverat ger fashastigheten enligt

&lt;math&gt;v_f=\frac{dx}{dt}=\frac{w}{k}...21.28&lt;/math&gt;

Jag har lite svårt att förstå 21.25 så jag vill utveckla den lite, det enklaste sättet att förstå det är i det komplexa planet där man kan skriva 21.25 som

&lt;math&gt;s(x,t)=Ae^{j(wt-kx)}...21.29&lt;/math&gt;

vars imaginär-del är 27.25, det intressanta  händer dock om man skriver om detta enligt

&lt;math&gt;s(x,t)=Ae^{jwt}e^{-jkx}...21.30&lt;/math&gt;

där man faktiskt har att man kan separera tidsplanet med rummet ty de är oberoende funktioner, wt snurrar i tiden medans kx snurrar i rummet, här har man dessutom att vid s(0,0) så är dom i fas varför det blir som så att under den periodtid som det snurras i tidsplanet löps ett lambda igenom för det kan liksom inte bli nån våg i rummet om det inte händer nåt i tiden, nåt sånt tror jag man måste resonera.

==Numeriskt exempel==

Hastigheten elektromagnetiska vågor såsom ljus breder ut sig med i vakuum är ljushastigheten (c) på 300 000 000 m/s, hastigheten i olika medium är sedan c/n där n är brytningsindex för mediumet.

=Kapitel XXII, Grupphastighet=
[[File:Fusion Complex 2.png|thumb|Vektoriell addition]]

Grupphastighet är egentligen den hastighet med vilken själva informationen utbreder sig, om man t.ex har en amplitudmodulerad våg och mediumet inte är dispersivt (dvs att olika frekvenser inte färdas olika snabbt genom mediet) så har man att fashastigheten är samma som grupphastigheten, annars kan man se det som så att bärvågen färdas med fashastigheten medans modulationen/informationen färdas med grupphastigheten, definitionerna är som följer:

&lt;math&gt;v_f=\frac{w}{k}...22.1&lt;/math&gt;

Som alltså är fashastigheten medans grupphastigheten definieras

&lt;math&gt;v_g=\frac{dw}{dk}...22.2&lt;/math&gt;

Om man då har att 

&lt;math&gt;w=v_f\cdot k...22.3&lt;/math&gt;

och att

&lt;math&gt;v_f=\frac{c}{n}...22.4&lt;/math&gt;

så blir 

&lt;math&gt;w=k\frac{c}{n}...22.5&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;v_g=\frac{dw}{dk}=\frac{c}{n}+k\frac{d(c/n)}{dn}\frac{dn}{dk}...22.6&lt;/math&gt;

och därmed blir 22.2

&lt;math&gt;v_g=\frac{c}{n}-k\frac{c}{n^2}\frac{dn}{dk}=\frac{c}{n}(1-\frac{k}{n}\frac{dn}{dk})=v_f(1-\frac{k}{n}\frac{dn}{dk})...22.7&lt;/math&gt;

Grupphastighet kan man bara prata om när man har fler än en våg samtidigt, låt oss säga att vi har följande störningar:

&lt;math&gt;s_1(x,t)=Acos(w_1t-k_1x)...22.8&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;s_2(x,t)=Acos(w_2t-k_2x)...22.9&lt;/math&gt;

där vi förenklar med samma amplitud, summerar vi sedan dessa får vi

&lt;math&gt;s_1+s_2=Acos(w_1t-k_1x)+Acos(w_2t-k_2x)...22.10&lt;/math&gt;

nu finns det en trigonometrisk formel som lyder

&lt;math&gt;cos(\alpha)+cos(\beta)=2cos(\frac{\alpha+\beta}{2})cos(\frac{\alpha-\beta}{2})...22.11&lt;/math&gt;

och om 

&lt;math&gt;\alpha=w_1t-k_1x...22.12&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;\beta=w_2t-k_2x...22.13&lt;/math&gt;

så blir 28.9

&lt;math&gt;s_1+s_2=2Acos(\frac{w_1t-k_1x+(w_2t-k_2x)}{2})cos(\frac{w_1t-k_1x-(w_2t-k_2x)}{2})...22.14&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;2Acos(\frac{(w_1+w_2)t-(k_1+k_2)x}{2})cos(\frac{(w_1-w_2)t-(k_1-k_2)x}{2})...22.15&lt;/math&gt;

Här har vi alltså att

&lt;math&gt;w=\frac{1}{2}(w_1+w_2)...22.16&lt;/math&gt;

sen har vi att

&lt;math&gt;k=\frac{1}{2}(k_1+k_2)....22.17&lt;/math&gt;

sen har vi att 

&lt;math&gt;\Delta w=\frac{1}{2}(w_1-w_2)...22.18&lt;/math&gt;

dessutom har vi att

&lt;math&gt;\Delta k=\frac{1}{2}(k_1-k_2)...22.19&lt;/math&gt;

vilket gör att man kan skriva 22.10 som

&lt;math&gt;2Acos(wt-kx)cos(\Delta w\cdot t-\Delta k\cdot x)...22.20&lt;/math&gt;

Personligen tycker jag trigonometriska formler är jobbiga och svåra att komma ihåg, jag börjar få känslan att z-planet direkt ger det man behöver, låt oss därför skriva om 22.8 respektive 22.9 enligt

&lt;math&gt;s_1(x,t)=Ae^{j(w_1t-k_1x)}...22.21&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;s_2(x,t)=Ae^{j(w_2t-k_2x)}...22.22&lt;/math&gt;

22.10 kan då skrivas

&lt;math&gt;s_1+s_2=A(e^{j(w_1t-k_1x)}+e^{j(w_2t-k_2x)})...22.23&lt;/math&gt;

detta kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;s_1+s_2=Ae^{j(w_2t-k_2x)}(e^{j((w_1t-k_1x)-(w_2t-k_2x))}+1)...22.24&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;s_1+s_2=Ae^{j(w_2t-k_2x)}e^{j\frac{1}{2}((w_1t-k_1x)-(w_2t-k_2x))}\cdot&lt;/math&gt;
&lt;math&gt;(e^{j\frac{1}{2}((w_1t-k_1x)-(w_2t-k_2x))}+e^{-j\frac{1}{2}((w_1t-k_1x)-(w_2t-k_2x))})...22.25&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;s_1+s_2=Ae^{j\frac{1}{2}((w_1t-k_1x)+(w_2t-k_2x))}(e^{j\frac{1}{2}((w_1t-k_1x)-(w_2t-k_2x))}+e^{-j\frac{1}{2}((w_1t-k_1x)-(w_2t-k_2x))})...22.26&lt;/math&gt;

tar man sedan hand om termerna kan man skriva

&lt;math&gt;s_1+s_2=Ae^{j\frac{1}{2}((w_1+w_2)t-(k_1+k_2)x)}(e^{j\frac{1}{2}((w_1-w_2)t-(k_1-k_2)x)}+e^{-j\frac{1}{2}((w_1-w_2)t-(k_1-k_2)x)})...22.27&lt;/math&gt;

nu ser man tydligt att man har dessa termer

&lt;math&gt;w=\frac{1}{2}(w_1+w_2)...22.28&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;k=\frac{1}{2}(k_1+k_2)...22.29&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;\Delta w=\frac{1}{2}(w_1-w_2)...22.30&lt;/math&gt;

samt

&lt;math&gt;\Delta k=\frac{1}{2}(k_1-k_2)...22.31&lt;/math&gt;

och allt utan att en enda trigonometrisk formel har använts (fast Eulers formel är implicit använd)!

Det är intressant att göra jämförelsen med hur en blandare i en superheterodyn fungerar, i ovanstående fall skulle man kunna säga att vi har gjort en summering av två signaler i ett linjärt (och icke dispertivt) medium, en mixer jobbar emellertid med ett olinjärt medium och är &quot;icke-dispersivt&quot; på det sättet att den inte är frekvensberoende i sin blandningmekanism.

Vi skissar lite på detta och antar att:

&lt;math&gt;x(t)=Xe^{jw_1t}...22.32&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;y(t)=Ye^{jw_2t}...22.33&lt;/math&gt;

om man nu multiplicerar dessa signaler får man

&lt;math&gt;xy=Xe^{jw_1t}Ye^{jw_2t}=XYe^{j(w_1+w_2)t}...22.34&lt;/math&gt;

Här identifierar vi enkelt att det finns en frekvenskomponent på

&lt;math&gt;w=w_1+w_2...22.35&lt;/math&gt;

men samtidigt vet vi att även differensen finns så i dessa fall föreslår jag att man löser saken genom en dubbel multiplikation enligt:

&lt;math&gt;xy=xy...22.36&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;xy=xy^*...22.37&lt;/math&gt;

för om man tar transponatet av y och multiplicerar så får man just den differentiella termen.

Låt oss nu analysera hur själva multiplikationen av två signaler går till i verkligheten, alla vet att adderar man logaritmiskt så är det lika med multiplikation, vi kan således förenkla något och anta att

&lt;math&gt;f(u)=e^u=e^{(x+y)}...22.38&lt;/math&gt;

Enligt Maclaurin kan man skriva om detta ty vi vet att u är litet

&lt;math&gt;f(u)=f(0) + f'(0) u+ \frac{1}{2} f''(0) u^2 + H.O.T...22.39&lt;/math&gt;

f(u) har jag valt som busenkel att derivera (dvs man får alltid e^u) med andra ord så blir 22.39

&lt;math&gt;1+u+\frac{1}{2}u^2...22.40&lt;/math&gt;

Vilket ger

&lt;math&gt;1+x+y+\frac{1}{2}(x+y)^2...22.41&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;1+x+y+\frac{1}{2}(x^2+2xy+y^2)...22.42&lt;/math&gt;

där vi ser att vi har frekvenserna

1) 1: DC
2) x: w1
3) y: w2
4) x^2: w1^2 dvs 2*w1 (tänk multiplikation av två komplexa tal)
5) y^2: w2^2 dvs 2*w2 (egentligen även differensen läs 0)
6) xy: w1+w2 (fås av multiplikationen av de båda komplexa signalerna)
7) xy: w1-w2 (fås av transponatet vid multiplikation av samma signaler).

Om man nu jämför olinjär summering (mixer) med linjär summering (icke dispersivt medium) så ser vi speciellt att linjär summering ger halva summan respektive halva differensen medans olinjär summering ger summan respektive differensen.

Det finns ett annat sätt att bevisa 28.1, säg att vågen kan beskrivas enligt

&lt;math&gt;s(x,t)=sin(wt-kx)...22.43&lt;/math&gt;

där amplituden är normerad till 1 då kan vi nyttja vågekvationen enligt

&lt;math&gt;v^2\frac{\delta^2s}{\delta x^2}=\frac{\delta^2s}{\delta t^2}...15.18&lt;/math&gt;

på så sätt att vi först deriverar enligt

&lt;math&gt;\frac{ds}{dx}=-kcos(wt-kx)...22.44&lt;/math&gt;

sen deriverar vi igen och får

&lt;math&gt;\frac{d^2s}{dx^2}=-k^2sin(wt-kx)...22.45&lt;/math&gt;

på samma sätt kan man tidsderivera enligt

&lt;math&gt;\frac{ds}{dt}=wcos(wt-kx)...22.46&lt;/math&gt;

och när vi deriverar igen så får vi

&lt;math&gt;\frac{d^2s}{dt^2}=-w^2sin(wt-kx)...22.47&lt;/math&gt;

och pga vågekvationen (15.18) så fås

&lt;math&gt;v_f=\frac{w}{k}...22.48&lt;/math&gt;

==Numeriskt exempel==

Genom att rycka i ett rep fäst i en vägg kan vi mäta periodtiden (T) och våglängden (lambda) samt räkna ut fashastigheten, T fås som den tid som motsvarar en hel period hos svängningen, våglängden fås som den längd i meter som svängningen har. Om till exempel våglängden är en meter då är k 2pi[m] och om periodtiden är 1s så är omega (w) 2pi[rad/s] och vi får en fashastighet (vf) på 1m/s.

=Kapitel XXIII, Energitäthet och Intensitet=
[[File:Fusion Power Density.png|thumb|Visar vad effekttäthet är]]

Om man tittar på en longitudinell plan våg i luft så har vi att dess rörelseenergi är

&lt;math&gt;E_k=\frac{1}{2}mv^2...23.1&lt;/math&gt;

vilket vi kan skriva om enligt

&lt;math&gt;E_k=\frac{1}{2}m(\frac{ds}{dt})^2...23.2&lt;/math&gt;

där ds/dt är störningens hastighet.

Om vi då har att störningen är

&lt;math&gt;s=Asin(wt-kx)...23.3&lt;/math&gt;

så blir

&lt;math&gt;\frac{ds}{dt}=wAcos(wt-kx)....23.4&lt;/math&gt;

Där vi bara är intresserad av maximat av detta och kvadrerat blir då 23.2 istället

&lt;math&gt;E_k=\frac{1}{2}m(wA)^2...23.5&lt;/math&gt;

massan kan vi sedan teckna

&lt;math&gt;m=\rho_0 V_0...23.6&lt;/math&gt;

där rho_0 är densiteten hos luft och V_0 den ursprungliga volymen, med andra ord kan vi teckna

&lt;math&gt;E_k=\frac{1}{2}\rho_0 V_0 (wA)^2...23.7&lt;/math&gt;

om vi delar detta med V_0 så får vi

&lt;math&gt;\frac{E_k}{V_0}=p=\frac{1}{2}\rho_0 (wA)^2...23.8&lt;/math&gt;

vilket är energitätheten ty den har enheten [J/m^3] vilket samtidigt är enheten för tryck.

Om man sedan tittar på energin som passerar genom ett volymselement (dV=Sdx=Svdt) så har vi att

&lt;math&gt;dE=\frac{1}{2}\rho_0 (wA)^2Sv_fdt...23.9&lt;/math&gt;

och iom att intensitet definieras som effekt per areaenhet så kan vi teckna

&lt;math&gt;I=\frac{1}{S}\frac{dE}{dt}=\frac{1}{2}\rho_0 (wA)^2v_f=pv_f...23.10&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;I=pc...23.11&lt;/math&gt;

där c är ljudhastigheten i luft.

Dvs intensiteten i W/m^2 är produkten av fashastigheten och trycket (eller energitätheten om man så vill), man kan nog lite se det som så att man har ett &quot;tryck&quot; som rör sig (konceptet med energitäthet/tryck är samma för en gas i allmänhet där vi dock avser termisk hastighet, här är det störningens hastighet som sätter energitätheten och därmed trycket).

Det är intressant att dra paralleller till exempelvis en akustisk punktkälla som strålar, intensiteten hos den rundstrålande/isotropiska vågen är inverterat proportionell mot R^2 eller inverterat proportionell mot den sfäriska yta som avståndet till källan bygger vilket i klartext betyder att dina öron uppfattar ljudtrycket som sjunkande med avståndet i kvadrat.

==Numeriskt exempel==

Intensiteten hos en longitudinell våg (läs vanligt ljud) i luft blir med 0Phon (20uPa) 7mW/m^2 (som är en nedre gräns för vad vi männinskor kan uppfatta), vid 120dBPhon (smärtgränsen för våra öron) så är intesiteten 7kW/m^2, sen är vg alltid lika med vf om mediumet inte är dispersivt dvs &quot;leder&quot; olika frekvenser olika bra.

=Kapitel XXIV, Polarisation och Reflektion=
[[File:Fusion Medium Refraction.png|thumb|Visar hur vågor beter sig när dom möter tätare respektive tunnare medium]]

En våg som breder ut sig i &quot;papperets&quot; plan kallas planpolariserad, denna skulle man kunna teckna 

&lt;math&gt;E_y=Asin(wt-kx)...24.1&lt;/math&gt;

en våg som breder ut sig cirkulärt kan man sedan teckna

&lt;math&gt;E_y=Asin(wt-kx)...24.2&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;E_z=Asin(wt-kx+\frac{\pi}{2})=Acos(wt-kx)...24.3&lt;/math&gt;

vilket kallas för cirkulärpolariserad och man kan se detta som att A är radien i en cirkel och stigningen är avståndet mellan två närliggande punkter i samma plan hos spiralen som det roterande repet/vågen bygger upp, detta är samma som våglängden, en cirkulärtpolariserad våg är ett specialfall av en elliptiskt polariserad våg enligt

&lt;math&gt;E_y=Asin(wt-kx)...24.4&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;E_z=Asin(wt-kx+\alpha)...24.5&lt;/math&gt;

Om vi återigen tittar på ett rep och antar att repet är fäst vid en vägg och vi kallar den punkten för x=0, då kommer inte repet kunna röra sig i den punkten, detta samtidigt som den infallande vågen och den reflekterade vågen kommer samverka (fråga mig inte varför), pga detta kan man skriva

&lt;math&gt;s(x,t)=s_i(0,t)+s_r(0,t)=0...24.6&lt;/math&gt;

där vi kan teckna den infallande störningen som

&lt;math&gt;s_i(0,t)=Asin(wt-kx)...24.7&lt;/math&gt;

och den reflekterade störningen som

&lt;math&gt;s_r(0,t)=Asin(wt+kx+\alpha)...24.8&lt;/math&gt;

24.6 ger sedan vid x=0 att

&lt;math&gt;Asin(wt)+Asin(wt+\alpha)=0...24.9&lt;/math&gt;

där man ser att alpha måste vara pi dvs vid reflektion mot ett tätare medium så får vågen ett fastillskott på pi eller, vilket är ekvivalent, ett våglängdstillskott på lambda/2, väggen tycks alltså ha en utsträckning i rummet på lambda halva trots att det bara sitter där.

Om sen väggen inte finns där utan repet möter ren luft då har vi faktumet att kraften är riktad längs med tangenten på repet och vid x=0 så pekar kraften rakt uppåt dvs det finns ingen x-komponent, men det finns två s-komponenter som tar ut varandra enligt (jag fattar inte detta riktigt)

&lt;math&gt;\frac{ds}{dx}=\frac{ds_i}{dx}+\frac{ds_r}{dx}=0...24.10&lt;/math&gt;

för på samma sätt som när det fanns en vägg där störningarna samverkade så samverkar störningarna när det inte finns nån vägg, med andra ord får vi dessa uttryck

&lt;math&gt;-kAcos(wt-kx)+kAcos(wt+kx+\alpha)=0...24.11&lt;/math&gt;

där man vid x=0 inser att alpha måste vara noll, dvs inget fastillskott vid reflektion mot tunnare medium.

==Numeriskt exempel==

Om ett rep är fäst i en vägg och man rycker i repet för att skapa en våg då kommer puken vid väggen vändas neråt när vågen går tillbaka från väggen (reflekteras). Det roliga är att detta triviala exempel även gäller elektromagnetiska fält som ljusvågor när dom infaller mot tätare medium, kan inte hitta på några siffror på det här annat än att man kallar fastillskottet vid reflektion mot väggen för +pi vilket inte är så konstigt för när repet vid väggen försöker gå upp så måste det helt enkelt gå ner istället när vågen reflekteras, detta är samma som en invertering av &quot;signalen&quot;.

=Kapitel XXV, Stående vågor=

Från ovan har vi att störningen vid infall mot en vägg är

&lt;math&gt;s(x,t)=Asin(wt-kx)+Asin(wt+kx+\pi)...25.1&lt;/math&gt;

detta kan naturligtvis skrivas om som

&lt;math&gt;s(x,t)=Asin(wt-kx)-Asin(wt+kx)...25.2&lt;/math&gt;

Här vill jag ta till mitt trick med komplexa tal dvs

&lt;math&gt;s(x,t)=Ae^{j(wt-kx)}-Ae^{j(wt+kx)}...25.3&lt;/math&gt;

detta kan sedan skrivas om enligt

&lt;math&gt;s(x,t)=Ae^{jwt}(e^{-jkx}-e^{jkx})...25.4&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;s(x,t)=2jAe^{jwt}\frac{e^{-jkx}-e^{jkx}}{2j}...25.5&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;s(x,t)=+2Ae^{j(wt+\pi/2)}sin(kx)...25.6&lt;/math&gt;

här är jag lite osäker men resonerar som så att grundfunktionen är sinus men pi/2 ändrar detta till cosinus och vi får

&lt;math&gt;s(x,t)=-2Acos(wt)sin(kx)...25.7&lt;/math&gt;

Allt utan att behöva slå i en enda formelsamling!

Om nu strängen är spänd mellan två punkter kan alltså bara vissa moder uppkomma, funktionen har alltså sina noder/nollställen vid vissa våglängder/frekvenser och sina bukar/maxima vid andra våglängder/frekvenser.

Funktionen 25.7 är noll (noder) för 

&lt;math&gt;kx=n\cdot\pi, n=0,1,2,3...25.8&lt;/math&gt;

och maximal (bukar) för 

&lt;math&gt;kx=(2n+1)\cdot\pi/2, n=0,1,2,3...25.9&lt;/math&gt;

Man kan skriva om detta enligt (för noder)

&lt;math&gt;kx=2\pi\frac{x}{\lambda}=&gt;x=0, \frac{\lambda}{2}, \frac{2\lambda}{2}, \frac{3\lambda}{2}...25.10&lt;/math&gt;

och (för bukar)

&lt;math&gt;kx=2\pi\frac{x}{\lambda}=&gt;x=\frac{\lambda}{4}, \frac{3\lambda}{4}, \frac{5\lambda}{4}...25.11&lt;/math&gt;

Om en sträng är fäst vid två punkter så måste det vara noder, man ser därför att grundtonen uppstår när våglängden=2x=2L

Hastigheten är sedan gammalt

&lt;math&gt;v=\lambda f=\sqrt{\frac{F}{\mu}}...25.12&lt;/math&gt;

och när grundtonen har våglängden 2L så kan man skriva

&lt;math&gt;v=2Lf=\sqrt{\frac{F}{\mu}}...25.13&lt;/math&gt;

dvs frekvensen bestäms av längden på strängen och den kraft den spänns med enligt

&lt;math&gt;f=\frac{\sqrt{\frac{F}{\mu}}}{2L}...25.14&lt;/math&gt;

där my är massan per längdenhet hos strängen.

==Numeriskt exempel==

En låda på 1X2X3dm kan ha stående vågor modell längsta våglängder som (2; 4; 6)dm och om vi leker lite med ljud så motsvaras dessa av frekvenserna 340/{0,2, 0,4; 0,6) dvs frekvenserna (1700; 850; 570)Hz, fler stående vågor kan fås för högre frekvenser (kortare våglängder) men dessa är dom lägsta och fundamentala och för högtalare gissar jag att dom är dom mest kritiska för högre frekvenser känns mer lättdämpade även om jag inte förstår sånt men jag tror mig ha förstått att energiinnehållet i musiken sjunker med frekvensen.

='''Del III, FLUIDMEKANIK'''=

=Kapitel XXVI, Fluidmekanik=
[[File:Fusion Pascal.png|thumb|Härledning av Pascal's lag]]

Fluid betyder nåt som kan strömma/flöda, både gaser och vätskor kan vara fluider. När man behandlar fluider skiljer man på inkompressibla och kompressibla fluider. Vätskor är i regel inkompressibla medans gaser är kompressibla till sin natur. Första kapitlet i min lärares (Åke Fäldt) litteratur om detta behandlar Pascal's lag enligt:

Om man har en triangel av fluid och man har tryck som är normala till sidorna hos triangeln och triangelns höjd är 1 då kan man visa att

&lt;math&gt;F_a=p_a*a*1...26.1&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;F_b=p_b*b*1...26.2&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;F_c=p_c*c*1...26.3&lt;/math&gt;

där a, b, c är längden hos triangelns respektive sidor.

Sidorna kommer att förhålla sig till krafterna, pga likformighet och att inget vridmoment får existera, enligt

&lt;math&gt;a:b:c=F_a:F_b:F_c...26.4&lt;/math&gt;

eller 

&lt;math&gt;a:b:c=p_a*a:p_b*b:p_c*c...26.5&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;p_a=p_b=p_c=p...26.6&lt;/math&gt;

som är Pascal's lag.

Om man tittar på en hydraulisk lift så puttar vi på med en kraft (F1) över en liten area (S1), då får den inkompressibla vätskan övertrycket p1=F1/S1.

Under förskjutning dy1 av kolv_1 tillförs utifrån energin F1dy1, vid kolv_2 har vi fått övertrycket p2 som ger kraften F2 uppåt på kolven med area S2.

Under förskjutning dy2 av kolv_2 uträttar vätskan arbetet F2dy2.

Energiprincipen ger att 

&lt;math&gt;F_1\Delta y_1=F_2\Delta y_2...26.7&lt;/math&gt;

Inkompressibel vätska ger sedan att den förskjutna volymen är samma dvs

&lt;math&gt;S_1\Delta y_1=S_2\Delta y_2...26.8&lt;/math&gt;

Division ledvis ger sedan att

&lt;math&gt;F_1/S_1=F_2/S_2...26.9&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;p_1=p_2...26.10&lt;/math&gt;

Som är Pascal's princip.

Det kan vara intressant att förtydliga detta genom att istället skriva

&lt;math&gt;F_2=(\frac{d_2}{d_1})^2 F_1...26.11&lt;/math&gt;

Dvs den hydrauliska kraften förstärks med diameterförhållandet i kvadrat, en diameterkvot på 10 gör alltså så att en hundra gånger större tyngd kan lyftas.

==Nueriskt exempel==

Om hävarmens kolv på domkraften är 1dm^2 och lyftplattan är 100dm^2 samt att man gissningsvis kan applicera 100kg tryckkraft på kolven, så man man lyfta 10ton.

=Kapitel XXVII, Vätsketryckets beroende av djupet=
[[File:Fusion Pressure Deep.png|thumb|Trycket på ett vätskeelement]]

Vi betraktar nu ett planparallellt vätskeelement med z-axeln riktad uppåt, jämviktsvillkoret är

&lt;math&gt;p(z)S-p(z+\Delta z)S=mg...27.1&lt;/math&gt;

Men massan är

&lt;math&gt;m=S\Delta z\rho...27.2&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;p(z)S-p(z+\Delta z)S=S\Delta z\rho g...27.3&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;p(z)-p(z+\Delta z)=\Delta z\rho g...27.4&lt;/math&gt;

Vid små dz kan vi ersätta

&lt;math&gt;p(z+\Delta z)-p(z)...27.5&lt;/math&gt;

med

&lt;math&gt;p(z+\Delta z)-p(z)=\frac{dp}{dz}\Delta z....27.6&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;-\frac{dp}{dz}\Delta z=\Delta z\rho g...27.7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{dp}{dz}=-\rho g...27.8&lt;/math&gt;

Integrerar man upp detta får man

&lt;math&gt;p=-\rho g z+konstant...27.9&lt;/math&gt;

Vid z=0 är sedan p=p0 varför

&lt;math&gt;p=p_0-\rho g z...27.10&lt;/math&gt;

Denna formel är lite akademisk, jag skulle vilja säga att trycket istället är

&lt;math&gt;p=p_0+\rho g h...27.11&lt;/math&gt;

där h är vätskedjupet, vid noll meter råder normalt lufttryck (p0), sen ökar trycket med djupet.

==Numeriskt exempel==

Trycket under havsytan ökar med en 1atm vart tionde meter, när trycket vid havsytan (p0) är 1atm så är totaltrycket alltså 2atm vid tio meter men för större djup kan man bortse från p0 och säga att vid 100m djup så är (över)trycket hela 10atm, vid 1000m är trycket således nära 100atm vilket innebär 100kg på en enda kvatratcentimeter eller 10ton på en kvadratdecimeter som kan liknas med foten (och vikten) hos en elefant.

=Kapitel XXVIII, Vätskors och gasers kompressibilitet=
[[File:Fusion Pressure Fluid.png|thumb|Tryck under ytan av en vätska]]

Ett mått på vätskors och gasers förmåga att komprimeras av tryck(ändringar) ger kompressibiliteten definierad av

&lt;math&gt;\kappa=-\frac{1}{V}(\frac{dV}{dp})_T...28.1&lt;/math&gt;

Mer vanligt är dock det reciproka värdet

&lt;math&gt;K=-V(\frac{dp}{dV})_T...28.2&lt;/math&gt;

vilket då har dimensionen tryck och gäller under konstant temperatur.

För vatten är K av storleksordningen 2E9 Pa, medans den för luft vid normalt lufttryck är 1,4E5 Pa så för att uppnå samma relativa volymsändring i vatten som i luft krävs alltså en c.a 14000 gånger större tryckändring i vatten än i luft.

Låt oss skissa på vatten på 100m djup.

Enligt 27.11 kan man skriva

&lt;math&gt;\Delta p=\rho g h=1E3*9,8*100\approx 1E6...28.3&lt;/math&gt;

K=2E9 ger sedan via 28.2 att 

&lt;math&gt;\frac{\Delta V}{V}\approx \frac{\Delta p}{K}=\frac{1E6}{2E9}=0,5E-3...28.4&lt;/math&gt;

man kan skriva om detta som (dm=0 ty massan kan inte komprimeras)

&lt;math&gt;\frac{\Delta p}{K}=\frac{\Delta \rho}{K}gh=\frac{d(m/V)}{K}gh=-\frac{\rho_0}{K}gh..28.5&lt;/math&gt;

Jag får alltså att effektiva densiteten sjunker (tror dock nu att K egentligen är negativ för dV kan liksom inte öka).

==Numeriskt exempel==

Relativa densitetsförändringen på 100m djup i vatten är alltså på ynka 0,5 promille vilket visar att vätskor oftast kan anses vara inkompressibla.

=Kapitel XXIX, Lufttryckets höjdberoende=
[[File:Fusion Pressure Sky.png|thumb|Lufttryckets beroende av höjden]]

Ekvationen sedan tidigare

&lt;math&gt;\frac{dp}{dz}=-\rho g...27.8&lt;/math&gt;

gäller även för gaser.

Men för integration måste rho uttryckas som funktion av z eller p.

Allmänna gaslagen ger

&lt;math&gt;pV=n_mRT...29.1&lt;/math&gt;

densiteten kan sedan skrivas

&lt;math&gt;\rho=\frac{M}{V}...29.2&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\rho=\frac{Mp}{n_mRT}...29.3&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;\frac{dp}{dz}=-\frac{Mp}{n_mRT}g...29.4&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\int_{p_o}^p \frac{dp}{p}=-\frac{Mg}{n_mRT}\int_0^z dz...29.5&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;ln(p)-ln(p_0)=-\frac{Mg}{n_mRT}z...29.6&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;ln\frac{p}{p_0}=-\frac{Mg}{n_mRT}z...29.7&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{p}{p_0}=e^{-\frac{Mg}{n_mRT}z}...29.8&lt;/math&gt;

Jag får inte riktigt ihop det här, allmänna gaslagen utgår alltid från antalet mol gaspartiklar så det är diffust hur många mol man skall räkna med och därmed vad stora M och molmassan är, man skulle kunna säga att det är massan för en mol och då går n_m bort (ty ett) men varför blir det i så fall så (min lärare sluddrar om kmol men det köper inte jag).

Man kan dock tänka sig att M och n_m följer varandra så att det inte spelar nån roll vilka absoluta belopp de har, samtidigt är det faktiskt som så att M är just massan för EN mol dvs n_m=1.

Massan en enda molekyl väger är sedan molmassan delat med Avogadros tal (dvs antalet molekyler per mol) enligt

&lt;math&gt;m_p=M/N_A...29.9&lt;/math&gt;

och Boltzmanns konstant är

&lt;math&gt;k=\frac{R}{N_A}...29.10&lt;/math&gt;

vilket ger det alternativa uttrycket (men bara om n_m är ett)

&lt;math&gt;\frac{p}{p_0}=e^{-\frac{m_pg}{kT}z}...29.11&lt;/math&gt;

==Numeriskt exempel==

Lufttrycket halveras vid ungefär 5km höjd.

=Kapitel XXX, Archimedes princip=
[[File:Fusion Archimedes.png|thumb|Archimedes princip]]

&quot;Den lättnad han kände i badkaret överensstämde med tyngden av det av honom undanträngda vattnet&quot;

Om man kikar på en klump i vätska och har z pekandes uppåt med F2 underifrån och F1 ovanifrån så gäller

&lt;math&gt;F_2-F_1=[p_2 -p_1]S...30.1&lt;/math&gt;

detta kan man också skriva 

&lt;math&gt;F_2-F_1=[\rho gz_2-\rho gz_1]S=\rho g[z_2-z_1]S...30.2&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;F_2-F_1=\rho gV=m_fg...30.3&lt;/math&gt;

Observera alltså att kraften är riktad uppåt dvs det är en lyftkraft.

Det kan vara lite knepigt att intuitivt förstå detta men om man betänker att trycket i en vätska ju ökar med djupet så blir trycket under klumpen större än trycket ovanför klumpen. Jag skall kladda lite till angående det här för jag tycker det är roligt. Föreställ Er att Ni har en bit material (vi tänker oss en rektangulär klump), vad krävs för att den inte skall sjunka? Svaret är egentligen rätt enkelt men det är ändå roligt att räkna på det:

Lyftkraften då klumpen precis &quot;hänger&quot; under ytan måste varas lika med klumpens tyngd enligt (där indexeringen f står för fluid/vätska)

&lt;math&gt;\rho_fghS=\rho_bghS...30.4&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\rho_f&gt;\rho_b...30.5&lt;/math&gt;

för att klumpen skall kunna flyta.

Man kan också se det enligt

&lt;math&gt;\rho_fhS=m_b...30.6&lt;/math&gt;

där man tydligt ser att om man ökar S så räcker mindre h dvs ju större anläggningsyta ju högre upp i vattnet ligger materialet/faryget, detta innebär att V-formade skrov har den extra fördelen (förutom styrsel) att dom introducerar större yta och när dom introducerar större yta kommer dom upp ur vattnet, eventuellt blir dock friktionen pga viskositets-krafter samtidigt större men det förtäljer inte historien.

Man kan också se 30.6 på ett annat sätt

&lt;math&gt;V=hS=\frac{m_b}{\rho_f}...30.7&lt;/math&gt;

där V kallas för kroppens/fartygets displacement.

==Numeriskt exempel==

Ett fartyg på 1 ton har displacement (V) lika med 1m^3, fördelat på 10m^2 så blir djupet (h) 1dm

=Kapitel XXXI, Ytspänning=
[[File:Fusion Surface Tension.png|thumb|Ytspänning]]

För att föra en molekyl från vätskans inre del till ytan åtgår, pga intermolekylära attraktionskrafter, energi där ytskiktet representerar en ytenergi.

Man kan teckna ytspänningen enligt:

&lt;math&gt;\gamma=\frac{dw}{dS}...31.1&lt;/math&gt;

som alltså har enheten J/m^2.

Här citerar jag min lärare bara utan att förstå:
&quot;Det måste vara energetiskt eftersträvansvärt för en vätskelamell att kunna reducera sin fria yta så mycket som möjligt. För en tänkt fri vätska i ett gravitationsfritt rum blir sfären den ideala formen&quot;.

Om vi funderar lite på det här så har vi trots allt J/m^2 som enhet dvs ju mindre yta lamellen/vätskan kan anta ju mindre energi går åt för att anta den formen och om man har en begränsad och bestämd mängd vätska (lamellmässigt, säger vi) och vi leker med tanken att vi har två former som är möjliga där den ena är en cirkel och den andra en kvadrat så blir ju de olika areorna när bredden är lika stor

&lt;math&gt;A_{sqr}=(2r)^2=4r^2...31.2&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;A_{circle}=\pi r^2...31.3&lt;/math&gt;

så att förtjänsten av att anta cirkulär form är

&lt;math&gt;\frac{A_{circle}}{A_{sqr}}=\frac{\pi}{4}...31.4&lt;/math&gt;

dvs c.a -25%.

Men lite grand kan man faktiskt fråga sig varför minsta möjliga energiåtgång alltid är så intressant, iofs kan man titta på oss människor i det avseende för dom fleska puttar ju inte in mer energi än nödvändigt samtidigt som vissa faktiskt ändå gör det så varför MÅSTE naturen alltid antas anta det lägsta energitillståndet?

Om man tänker sig en vätskelamell med bredden L som då har två lika stora ytor (S) och en fast ram som bara är öppen i ena änden likt en endimensionell kolv där vi drar med kraften F, då ökar vätskelamellens totala (pga två sidor) area enligt

&lt;math&gt;S=S_0+\Delta S=S_0+2L\Delta x...31.5&lt;/math&gt;

Arbetet Fdx har då uträttats samtidigt som vätskans ytenergi, pga 38.1, har ökat med

&lt;math&gt;\gamma \Delta S=\gamma 2L\Delta x...31.6&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\gamma 2L\Delta x=F\Delta x...31.7&lt;/math&gt;

detta ger att

&lt;math&gt;\gamma=\frac{F}{2L}...31.9&lt;/math&gt;

Gamma är således också lika med kraften per längdenhet av lamellytans begränsning. 

==Numeriskt exempel==

En fluga väger kanske 0,1g, ytspänningen för vatten är 73mN/m detta ger att den totala längden för flugans ben om den skall kunna gå på vatten är 1,4cm. Jag tror flugor har sex ben och i så fall måste varje ben som möter ytan vara undgefär 2mm.

=Kapitel XXXII, Konsekvenser av ytspänningen=
[[File:Fusion Droplet.png|thumb|En sfärisk droppe]]

Övertrycket under en krökt yta kan tecknas

A) Sfärisk droppe

Ytans area är då

&lt;math&gt;S=4\pi r^2...32.1&lt;/math&gt;

Ytenergin är samtidigt enligt 31.1

&lt;math&gt;W=\gamma S=\gamma 4\pi r^2...32.2&lt;/math&gt;

Vi tänker oss nu en pytteliten ökning av droppradien där trycket uträttar arbetet

&lt;math&gt;dw=Fdr=pSdr=p4\pi r^2 dr...32.3&lt;/math&gt;

pga definitionen av ytspänning (31.1) kan vi sedan teckna

&lt;math&gt;\gamma dS=dw=p4\pi r^2 dr...32.4&lt;/math&gt;

så med en differentiering av ytan enligt

&lt;math&gt;dS=d(4\pi r^2)=8\pi rdr...32.5&lt;/math&gt;

så får man

&lt;math&gt;\gamma 8 \pi rdr=p4\pi r^2dr...32.6&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;p=2\frac{\gamma}{r}...32.7&lt;/math&gt;

B) För en sfärisk bubbla gäller

&lt;math&gt;p=4\frac{\gamma}{r}...32.8&lt;/math&gt;

Dubbla magnituden beror på att vi nu har två ytor.

==Numeriskt exempel==

En droppe med radien 1mm har övertrycket 146Pa eller 146N/m^2 eller 15kg/m^2 eller 1,5g/cm^2, normalt lufttryck är sedan på 1kg per kvadratcentimeter.

=Kapitel XXXIII, Kapillaritet=
[[File:Fusion Capillary.png|thumb|Stigning i en kapillär]]

I min bok påstås det att en vätskeyta i ett kärl inte kan vara vinkelrätt mot kärlväggen, vätskeytan måste alltså krökas på det iofs allmänt kända sättet att H2O ger en konkav krökning medans Hg ger en konvex krökning, varför det blir så framgår dock inte riktigt i min studentlitteratur.

Stighöjden i en kapillär får vi sedan från följande resonemang:

I kapillären måste trycket vara Po dvs lufttrycket och eftersom kapillären är krökt åt &quot;fel&quot; håll så får vi en tryckreduktion enligt

&lt;math&gt;\Delta p_r=-2\frac{\gamma}{r}...33.1&lt;/math&gt;

Tryckökningen pga vätskepelaren är sedan

&lt;math&gt;\Delta p_h=\rho g h...33.2&lt;/math&gt;

med andra ord gäller

&lt;math&gt;P_0=P_0-2\frac{\gamma}{r}+\rho g h...33.3&lt;/math&gt;

där man kan teckna

&lt;math&gt;r=\frac{r'}{cos \theta}...33.4&lt;/math&gt;

om man ser r som krökningsradien och r' som radien på kapillären/röret, pga detta kan man skriva

&lt;math&gt;2\frac{\gamma}{r'}cos \theta =\rho g h...33.5&lt;/math&gt;

möblerar man om så kan man alltså bestämma gamma och därmed ytspänningen enligt

&lt;math&gt;\gamma=\frac{r' \rho g h}{2 cos \theta}...33.6&lt;/math&gt;

så genom att observera dels hur högt vätskan stiger dels vilken vinkel den har i förhållande till kärlväggen och genom att känna till vätskans densitet så kan man bestämma vätskans ytspänning på detta sätt.

Jag har tänkt lite på bussen idag och skulle vilja skriva om 33.3 enligt

&lt;math&gt;P_0-2\frac{\gamma}{r}=P_0-\rho gh...33.7&lt;/math&gt;

eller ännu enklare

&lt;math&gt;\Delta p=2\frac{\gamma}{r}=\rho gh...33.8&lt;/math&gt;

där man tydligt ser att pelarens höjd är omvänt proportionell mot radien hos kapillären.

Vänsterledet i 33.7 återspeglar sedan ambienta trycket minus tryckreduktionen ovanifrån gränsytan och högerledet återspeglar ambienta trycket minus &quot;stapeltrycket&quot; underifrån gränsytan för säg att vi tittar vid den krökta gränsytan då ger stapeln ett lägre tryck där (det högre trycket är ju vid &quot;havsnivån&quot;) sen är jag dock mycket osäker på att det verkligen blir en tryckreduktion för en droppe har ju ett positivt övertryck inifrån sett, jag ser det alltså inte men möjligtvis är dr i 39.3 negativ fast då vinner man energi på att expandera bubblan.

Jag har börjat se det på ett annat sätt, säg att man har en kolv av vätska i kapillären och sen drar man kolven neråt och vätskan fastnar ju då pga ytspänningen i kapillärväggarna, då får man ju ett sug där &quot;uppe&quot; dvs ovanför gränsytan och då gäller genast ekv. 33.7.

==Numeriskt exempel==

Ett träd har kanske kapillärer motsvarande 1um (r') och vinkeln för vatten borde vara runt 45 grader, då fås att vattten kan stiga 10m från markytan på grund av kapillärkrafterna. Anser dock att 1 miljondels meter är lite väl klent men det verkar krävas att dom måste vara så klena.

=Kapitel XXXIV, Hydrodynamik för ideal vätska=
[[File:Fusion Continuity.png|thumb|Flöde hos en fluid]]

Genom alla tvärsnitt av samma strömrör måste vätskeflödet (volym per tidsenhet) vara densamma, vätskans hastighet är ett mått på flödestätheten. 

v har dimensionen längd/tid men kan då också skrivas

&lt;math&gt;v=volym/(tid*yta)...34.1&lt;/math&gt;

Den volym som per tidsenhet (dvs flödet) passerar det godtyckliga ytelementet dS kan då skrivas

&lt;math&gt;d\phi=vdScos\theta...[m^3/s]...34.2&lt;/math&gt;

där dS är en infinitesimal area vars normal i relation till flödets riktning  ger det vektoriella produkten som också kan skrivas

&lt;math&gt;d\phi=\mathbf{v} \cdot \mathbf{dS}...34.3&lt;/math&gt;

där ytelementet representeras av vektorn dS.

Här tycker jag det är intressant att tänka sig v som en flödestäthet som ger flödet när det integreras upp över ytan.

Det finns andra fall där man kan tänka på samma sätt, dessa två tänker jag på:
1) Tryck skulle kunna betraktas som en flödestäthet, summerar man upp trycket över en yta fås ju kraften [N]
2) Magnetisk flödestäthet är ju en klockren flödestäthet och om man summerar upp den över en yta så fås flödet [Wb]

Jag har kommit på det här helt själv och tycker det är lite häftigt :)

Iom att jag läst det här mycket intressanta kapitlet i min gamla lärares bok så tror jag mig fått kläm på vad kurvintegraler respektive vanliga integraler är för nåt.

En kurvintegral löper runt hela sträckan/ytan (finns alltså inga kurvintegraler för volymer vågar jag påstå) så om man t.ex bara är intresserad av vad som &quot;flödar&quot; igenom en yta så ska man inte satsa på kurvintegraler för dom blir noll pga att kurvintegraler tar hänsyn till både vad som kommer in och vad som kommer ut så om man har ett inflöde i nåt strömningsrör säger vi och man samtidigt har ett utflöde i samma strömningsrör som ofta är lika stort ja då blir kurvintegralen noll men om man bara tittar på flödet genom ytan så finns det ett värde, i fallet magnetisk flödestäthet kan man påstå att

&lt;math&gt;\phi=\int \mathbf{B}\mathbf{dS}...[Wb]...34.4&lt;/math&gt;

där B är flödestärheten och S arean.

Vid en sluten kurva, om ingen vätskekälla finns inom den inneslutna volymen så gäller

&lt;math&gt;\oint \mathbf{v} \mathbf{dS}=\oint \mathbf{v} \mathbf{\hat n} dS=0...34.5&lt;/math&gt;

dvs nettoströmningen i ett strömrör är noll.

Man kan se det som så att det strömmar in saker och det strömmar ut saker men det strömmar på ett &quot;kontrollerat&quot; sätt (kan kanske kallas laminärt) dvs det strömmar inte hur som helst utan i enlighet med att t.ex att det inte läcker utmed strömningsrörets väggar (dvs vinkelrätt mot strömningen).

Om vi nyttjar 34.5 så får vi alltså konsekvensen att det sammanlagda vätskeflödet in och ut i ett slutet skal måste vara noll.

Eftersom ytändarnas normaler alltid pekar utåt medans vi har ett flöde inåt så kommer tecknet på flödet vara positivt i ena sidan av strömningsröret och negativt i andra sidan av strömningsröret samtidigt som vi antar att inget flöde finns vinkelrätt mot flödesriktningen, då får vi att

&lt;math&gt;v_2S_2-v_1S_1=0...34.6&lt;/math&gt;

dvs flödet in är lika med flödet ut.

Med andra ord gäller

&lt;math&gt;\phi=v_2S_2=v_1S_1...34.7&lt;/math&gt;

som också kallas kontinuitetsekvationen för inkompressibel fluid.

==Numeriskt exempel==

Om man har en å med bredden 1m och djupet 1m dvs tvärsnittsarean 1m^2 (S1) och hastigheten v1=10m/s då är flödet (vS) 10 kubikmeter per sekund, smalnar nu ån av en faktor 10 så är fortfarnde flödet 10 kubikmeter per sekund det är bara det att hastigheten i &quot;pipen&quot; går upp en faktor tio så nu är v2 100m/s.

=Kapitel XXXV, Bernoullis ekvation=
[[File:Fusion Bernoullis.png|thumb|Friktionsfri laminär strömning]]

Om man tittar på ett strömningsrör där översta ändan är av större diameter än den nedersta ändan så kan man rätt tydligt se att nedersta ändans längd hos fluiden är längre än översta ändans och detta pga att samma volym skall passera men med olika tvärsnittsareor.

Tittar man mer krasst på dom båda volymselementen så har man att

&lt;math&gt;S_2v_2dt=S_1v_1dt=Svdt...35.1&lt;/math&gt;

för volymerna är helt enkelt samma, när det sedan puttas på ovanifrån med ett tryck så uträttar trycket vid 1 arbetet:

&lt;math&gt;\Delta W_1=[Fdx=pdV=pSdx=pSvdt]=p_1S_1v_1dt...35.2&lt;/math&gt;

Strömröret självt uträttar (då det &quot;trycker ut&quot; volymen S2v2dt) samtidigt arbetet 

&lt;math&gt;\Delta W_2=p_2S_2v_2dt...35.3&lt;/math&gt;

Nettotillförsel av energi blir då

&lt;math&gt;\Delta W=\Delta W_1- \Delta W_2=p_1S_1v_1dt-p_2S_2v_2dt=(p_1-p_2)Svdt...35.4&lt;/math&gt;

Ändringen i den lilla vätskevolymens kinetiska energi är (tänk mv^2/2):

&lt;math&gt;\Delta E_k=\frac{1}{2}\rho Svdt v_2^2-\frac{1}{2}\rho Svdt v_1^2...35.5&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\Delta E_k=(\frac{1}{2}\rho v_2^2- \frac{1}{2}\rho v_1^2)Svdt...35.6&lt;/math&gt;

Ändringen i potentiell energi är (tänk mgh):

&lt;math&gt;\Delta E_p=\rho Svdt g z_2-\rho Svdt g z_1...35.7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\Delta E_p=(\rho g z_2-\rho g z_1)Svdt...35.8&lt;/math&gt;

Energiprincipen ger nu att

&lt;math&gt;\Delta W=\Delta E_k+ \Delta E_p...35.9&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;(p_1-p_2)Svdt=(\frac{1}{2}\rho v_2^2-\frac{1}{2}\rho v_1^2)Svdt + (\rho g z_2-\rho g z_1)Svdt...35.10&lt;/math&gt;

alltså

&lt;math&gt;p_1-p_2=\frac{1}{2}\rho v_2^2-\frac{1}{2}\rho v_1^2+\rho g z_2-\rho g z_1...35.11&lt;/math&gt;

vilket vi kan arrangera om enligt

&lt;math&gt;p_1+\rho gz_1 + \frac{1}{2}\rho v_1^2=p_2 + \rho gz_2 + \frac{1}{2}\rho v_2^2...35.12&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;p+\rho gz + \frac{1}{2}\rho v^2=Konstant...35.13&lt;/math&gt;

som alltså är Bernoullis ekvation som dock kan vara enklare att greppa om man istället skriver

&lt;math&gt;\Delta(p+\rho gz + \frac{1}{2}\rho v^2)=0...35.14&lt;/math&gt;

dvs räknar man på två punkter i en laminär strömning så ändras bara parametrarna inbördes, lägesenergin kan till exempel inte ändras om inte kinetiska energin också ändras, lite diffust är detta dock.

==Numeriskt exempel==

Man kan kalla rhogz för lägesenergi(täthet, Ep) och 1/2rhov^2 för rörelseenergi(täthet, Ek) och för vatten på en höjd av en meter fås Ep=10kPa (1kg/m^2) och för Ek för en hastighet av 10m/s fås 50kPa (5kg/m^2), p är nog mest ett bakgrundstryck modell normalt lufttryck dvs po. Finns det en höjd (z) så kan man räkna ut Ep (aka statiska trycket), finns det en rörelse v i fluiden så kan man räkna ut Ek (aka dynamiska trycket), Ek innebär sedan att om du har en rörelse i en fluid så får du ett dynamiskt tryck. Det är fel att kalla det Ep/Ek men kopplingen till &quot;normala&quot; Ep/Ek blir lättare att förstå tycker jag (gastryck är sedan J/m^3 per definition).

=Kapitel XXXVI, Tryck och tryckmätning=
[[File:Pressure measurement.png|thumb|Mätning av tryck]]

I Bernoullis ekvation så har vi tre termer av dimensionen tryck, vid horisontell strömning faller dock lägesenergitäthetstermen (rho g z) bort och vi får

&lt;math&gt;p+\frac{1}{2}\rho v^2=Konstant...36.1&lt;/math&gt;

vilket också kan skrivas

&lt;math&gt;p_1+\frac{1}{2}\rho v_1^2=p_2+\frac{1}{2}\rho v_2^2...36.2&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\Delta(p+\frac{1}{2}\rho v^2)=0...36.3&lt;/math&gt;

p1 och p2 kallar vi sedan det statiska trycket, medans dom andra termerna kallas det dynamiska trycket.

Dynamiska trycket är sedan lika med rörelseenergitätheten dvs den kinetiska energin per volymsenhet.

Jag finner det intressant att tryck egentligen inte är så mycket mer än energi per volymsenhet, därför kan man tänka &quot;sedvanlig&quot; lägesenergi och rörelseenergi med tillägget att dom nu gäller per volymsenhet (dvs är tätheter).

&lt;math&gt;p_t=p+\frac{1}{2}\rho v^2...36.4&lt;/math&gt;

kallas sedan något oegentligt för totaltrycket, för måtning enligt bild gäller

&lt;math&gt;p_1+\frac{1}{2}\rho v_1^2=p_2+\frac{1}{2}\rho v_2^2...36.5&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;v_1S_1=v_2S_2...36.6&lt;/math&gt;

detta gör att man kan skriva

&lt;math&gt;p_1-p_2=\frac{1}{2}\rho v_1^2[(\frac{S_1}{S_2})^2-1]...36.7&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;p_1-p_2=\rho' gh...36.8&lt;/math&gt;

här ser man alltså att det är trycket och inte totaltrycket som mäts, detta ger

&lt;math&gt;v_1=\sqrt{\frac{2\rho'gh}{\rho [(\frac{S_1}{S_2})^2-1]}}...36.9&lt;/math&gt;

där rho' är vätskan i det mätande röret.

==Numeriskt exempel==

Om vätskepelarens skillnadshöjd (h) är 10cm och vi har vatten (vilket man normalt dock inte mäter med) då är skillnaden i tryck 1000Pa pga rho'gh, sen är skillnaden i totaltryck 0 enligt Bernoilli och ur detta kan man sedan räkna ut v1 och ett numeriskt värde för vår skillnadshöjd, S1/S2=2 och rho'=rho för vatten blir v1=0,8m/s.

=Kapitel XXXVII, Vätskors utströmning=
[[File:Fusion Pressure Flow.png|thumb|Utströmningshastighet från en flaska]]

Föreställ er en behållare som är riktad horisontellt med en platt liten kolv och ett hål i botten, vilken strömningshastighet får vätskan ut genom hålet?

Här kan man nyttja Bernoulli rakt av enligt:

&lt;math&gt;p+\rho gh+ \frac{1}{2}\rho v^2=konstant..37.1&lt;/math&gt;

dvs här gäller då

&lt;math&gt;p_i+0+0=p_0+0+\frac{1}{2}\rho v^2...37.2&lt;/math&gt;

dvs inuti behållaren finns bara pi medans utanför behållaren har vi den kinetiska delen samtidigt som strömningen är horisontell så vi har ingen lägesenergi att ta hänsyn till, därför kan man kalla

&lt;math&gt;p_i-p_0=\Delta p...37.3&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;v=\sqrt{\frac{2\Delta p}{\rho}}...37.4&lt;/math&gt;

Ett annat exempel på strömning är när vätska strömmar ur ett hål i botten av ett kärl, Bernoulli ger då (vänsterledet gäller inuti kärlet, högerledet utanför)

&lt;math&gt;p_0+\rho gh+0=p_0+0+\frac{1}{2}\rho v^2...37.5&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\rho g h=\frac{1}{2}\rho v^2...37.6&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;v=\sqrt{2gh}...37.7&lt;/math&gt;

Jag tycker att man borde kalla

&lt;math&gt;\rho g h...37.8&lt;/math&gt;

för lägesenergidensitet och

&lt;math&gt;\frac{1}{2}\rho v^2...37.9&lt;/math&gt;

för rörelseenergidensitet.

Detta för att saker som &quot;delas&quot; med volymen i själva verket är en densitet medans saker som delas med arean är en täthet och saker som delas med längden är en intensitet.

Speciellt intressant med (gas)tryck är att det har enheten J/m^3 dvs är en densitet.

==Numeriskt exempel==

Om vi har en vätska i kärlet och hålet på sidan enligt bild samt en höjd (h) på 1dm fås en hastighet på vätskan på 1,4m/s, observera att densitet och därmed vätsketyp inte spelar nån roll så länge den &quot;kommer igenom&quot; hålet, antar jag.

=Kapitel XXXVIII, Hydrodynamik för reala vätskor=
[[File:Fusion Viscosity fluid.png|thumb|Visar hur viskositet kan räknas ut]]

Om en plan skiva (planet//bottenytan) rör sig med konstant hastighet v parallellt med botten kan man notera en laminär strömning hos vätskan med en hastighet som från 0 vid bottenytan växer linjärt till värdet v vid skivan.

Som mått på vätskans skjuvkrafter (friktionskrafter) inför vi VISKOSITETEN definierad av

&lt;math&gt;F=\eta S\frac{v}{y}...38.1&lt;/math&gt;

eller allmänt

&lt;math&gt;F=\eta S\frac{dv}{dy}...38.2&lt;/math&gt;

Vilket innebär att enheten för eta/viskositet är Ns/m^2

som också kan fås från (där P är impulsen)

&lt;math&gt;\eta=\frac{dP}{dS}...38.3&lt;/math&gt;

ty 

&lt;math&gt;F=\frac{dP}{dt}...38.4&lt;/math&gt;

per definition.

Sjuvspänningen kan sedan tecknas

&lt;math&gt;\tau=\eta \frac{dv}{dy}...38.5&lt;/math&gt;

Detta säger dock inte min lärare så mycket om men jag skriver ner det ändå, tydligen är skjuvspänningen snarare trycket hos &quot;viskositetkraften&quot; för i övrigt gäller samma formel.

==Numeriskt exempel==

Viskositetskonstanten för vatten är 10^-3 Ns/m^2 så om vi har en skiva på 1m^2 och för den genom vatten på höjden 1m från botten ed en hastighet av 1m/s så bildas en friktionskraft på 10^-3N eller 0,1g (låter lite tycker jag).

=Kapitel XXXIX, Strömning i ett rör=
[[File:Fusion Fluid Flux.png|thumb|Strömning i ett rör]]

Vi söker hastighetsprofilen v=v(r) där r är avståndet från symmetriaxeln.

Den snabbare strömmande inre cylindern med radie r bromsas av den långsammare omgivningen med kraften

&lt;math&gt;F=\eta S\frac{dv}{dy}=-\eta S\frac{dv}{dr}...39.1&lt;/math&gt;

sedan är

&lt;math&gt;S=2\pi r L...39.2&lt;/math&gt;

varför

&lt;math&gt;F=-\eta 2\pi r L \frac{dv}{dr}=\Delta pS_{\perp}...39.3&lt;/math&gt;

pga accelererande krafter på båda ändytorna, detta kan också skrivas

&lt;math&gt;F=-\eta 2\pi r L \frac{dv}{dr}=\Delta p\pi r^2...39.4&lt;/math&gt;

arrangerar man om får man sedan

&lt;math&gt;dv=-\frac{1}{\eta 2\pi L}\Delta p\pi rdr...39.5&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;dv=-\frac{\Delta p}{2\eta L}rdr...39.6&lt;/math&gt;

vilket kan integreras enligt

&lt;math&gt;\int_v^0dv=-\int_r^R\frac{\Delta p}{2\eta L}rdr...39.7&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;v=\frac{\Delta p}{2\eta L}[r^2/2]_r^R...39.8&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;v=\frac{\Delta p}{4\eta L}(R^2-r^2)...39.9&lt;/math&gt;

hastighetsprofilen är med andra ord parabolisk med lägst hastighet i periferin dvs nära rör-väggen.

==Numeriskt exempel==

Om man puttar på med p1=2atm och har ett mindre p2 (för rörelse) på 1atm samt ett R på en decimeter och kikar på hastgheten vid halva hela rörets radie (r=R/2) samt har en längd (L) på 1m så blir strömningshastigheten 436m/s, i mitten är sedan hastigheten 503 m/s. Jag har sedan lärt mig att det inte krävs så stor tryckskillnad för att hastigheter ska bli höga, till exempel tror jag att en ynka procent ger 40m/s (man kan härleda detta mha Bernoilli MEN bara om hastigheten är mindre än 20% av ljudets hastighet).

=Kapitel XL, Totala vätskeflödet i ett rör=
[[File:Fusion Fluid Flux Total.png|thumb|Totala vätskeflödet i ett rör]]

Genom ett ringformigt tvärsnitt vars begränsningsradier är r och r+dr (och vars area är 2pir*dr) strömmar flödet

&lt;math&gt;d\phi=d(\frac{dV}{dt})=v\cdot dS=v2\pi r dr...40.1&lt;/math&gt;

Totalt i röret flödar då

&lt;math&gt;\int d\phi=\int_0^R v2\pi r dr...40.2&lt;/math&gt;

med hjälp av föregående kapitel fås då

&lt;math&gt;\int d\phi=\int_0^R \frac{\Delta p}{4\eta L}(R^2-r^2) 2\pi r dr...40.3&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\int d\phi=\frac{\Delta p \pi}{2\eta L}\int_0^R (R^2r-r^3) dr...40.4&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\int d\phi=\frac{\Delta p \pi}{2\eta L}[R^2\frac{r^2}{2}-\frac{r^4}{4}]_0^R...40.5&lt;/math&gt;

som blir

&lt;math&gt;\phi=\frac{\Delta p \pi}{2\eta L}[\frac{R^4}{2}-\frac{R^4}{4}]...40.6&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\phi=\frac{\Delta p \pi}{2\eta L}\frac{R^4}{4}...40.7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\phi=\frac{\Delta p \pi}{8\eta L}R^4...40.8&lt;/math&gt;

Rätt intressant att veta att flödet i ett rör går som R^4, en liten ändring av diametern ändrar alltså flödet nåt enormt!

==Numeriskt exempel==

Om dp=1atm och R=1dm samt L=1m så blir flödet 4000m^3/s och om nu R dubblas får man alltså 16ggr högre flöde, 4000 kubikmeter per sekund kommer sen återigen av att dp är stor. Det känns som om normalt lufttryck (1atm) faktiskt är väldigt stort!

=Kapitel XLI, Överljudsströmning=
[[File:Fusion Fluid Boost.png|thumb|Fluiders strömningshastighet]]

&lt;math&gt;p_0+\frac{1}{2}\rho v^2=konst...41.1&lt;/math&gt;

vid horisontell strömning, accelereras stillastående (vo=0) luft från

&lt;math&gt;p_0=1 atm=10^5 Pa...41.2&lt;/math&gt;

till

&lt;math&gt;0,99p_0...41.3&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;v=v_1...41.4&lt;/math&gt;

så gäller

&lt;math&gt;p_0+0=0,99p_0+\frac{1}{2}\rho v_1^2...41.5&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;v_1=\sqrt{\frac{2\cdot 0,01p_0}{\rho}}...41.6&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;v_1=\sqrt{\frac{2\cdot 10^3}{1,3}}\approx 40m/s...41.7&lt;/math&gt;

Detta är alltså ett riktmärke för hur nära ljudhastigheten man kan tillämpa Bernoullis ekvation, 40/340 är 12%, 20% är vedertaget.

Bilden kommer inte från min lärobok, jag har hittat på den.

Idag kom jag på att det eventuellt finns två fall av denna situation.

Om man tittar hur en fluid måste uppföra sig när den går ur &quot;tratten&quot; så måste den ju följa väggarna för att formlerna skall duga till nåt.

Men jag ser plötsligt att det är skillnad på fluid och fluid för vatten skulle inte kunna följa trattens väggar, den skulle mest fortsätta går rakt fram.

En varm gas skulle däremot kunna följa tratt-väggarna för en varm gas vill expandera pga dess inre tryck (läs dess inre partiklas kinetiska energi per volymsenhet) så när den kommer ut ur trattens mynning så expanderar den bara.

Detta gör inte vatten.

Så jag har blivit lite lurad av min egen kurslitteratur för det verkar som om man inte bara utan vidare kan kalla både en gas och en vätska för en fluid för tydligen gåller inte samma premisser.

I vattenfallet kan man helt enkelt teckna kontinuitetsekvationen enligt:

&lt;math&gt;S1v1=S2v2...41.8&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;Sv=konst...41.9&lt;/math&gt;

där v är hastigheten.

denna tycks alltså gälla för vatten (eller lite lekfullt även för en uppochnervänd PET-flaska med jordnötter (som jag matar mina fåglar med)).

Där i fallet att utgående area är större än ingående så fås en lägre hastighet på vattnet.

Men för fallet varm gas och tratten så blir det istället att följande tycks gälla.

&lt;math&gt;p_0+\frac{1}{2}\rho \frac{v_0^2}{2}=p_1+\frac{q1}{2}\rho \frac{v_1^2}{2}...41.10&lt;/math&gt;

vilket kommer från Bernoillis ekvation.

Jag tolkar denna ekvation som att det statiska trycket (p0 respektive p1) är det som ändras för allt handlar väl yterst om kraftjämvikt?

Och handlar det om (statisk) kraftjämvikt så är F0=F1 och man kan teckna

&lt;math&gt;F_0/S_0+\frac{1}{2}\rho \frac{v_0^2}{2}=F_0/S_1+\frac{1}{2}\rho \frac{v_1^2}{2}...41.11&lt;/math&gt;

där således v1 måste öka i förhållande till v0 ty ytan ökar och därmed sjunker p1.

Med andra ord tycks vi ha två olika ekvationer som inte generellt gäller utan man måste titta på vilken typ av &quot;fluid&quot; det är.

==Numeriskt exempel==

Om tryckdifferensen kring normalt lufttryck är 20% fås en hastighet på 175m/s, vilket dock inte är riktigt relevant för 52% av c är större än dom 20% av c som Bernoullis sägs gälla för.

=Kapitel XLII, Kontinuitetsekvationen för kompressibel gas=
[[File:Fusion Fluid Compressible.png|thumb|Uträkningsunderlag för kontinuitetsekvation]]

Vi kunde för den inkompressibla fluiden utnyttja kravet volymen = konstant, vilket då också uppfyller mekanikens första konserveringslag, den om massans konservering. Nu måste vi emellertid pga masskonserveringslagen modifiera sambandet 

&lt;math&gt;S_1v_1=S_2v_2...34.7&lt;/math&gt;

till att inkludera tätheterna enligt

&lt;math&gt;\rho_1S_1v_1=\rho_2S_2v_2...42.1&lt;/math&gt;

Om vi först tänker oss en inkompressibel fluid som vatten, då gäller kontinuitetsekvationen enligt 34.7 ovan.

Men om det handlar om en gas så är den kompressibel och får olika täthet vid dom olika tvärsnittsareorna för när gas flödar in i nåt som har mindre area så borde rimligtvis dess densitet öka.

Enligt 34.7 så har vi att flödet (Volym per tidsenhet) är samma för den inkompressibla fluiden men nu har vi att massa per tidsenhet in måste vara samma som massa per tidsenhet ut egentligen kanske tom pga Newtons första lag om kraft=motkraft, eller?

Så man kan teckna 49.1 vilket kanske även kan ses som massans oförstörbarhet.

Det är kul att spekulera i vad som händer.

Om vi tar vatten så kommer det i min bild innebära att v2&gt;v1 enligt 34.7.

Men om vi tar gas så är det svårare att se hur mycket tätare den blir men eventuellt går densiteten som S1/S2 och då ger 42.1 att det blir 

&lt;math&gt;\rho_1S_1v_1=\rho_1\frac{S_1}{S_2}*S_2v_2...42.2&lt;/math&gt; 

dvs 

&lt;math&gt;v_2=v_1...42.3&lt;/math&gt;

dvs det sker ingen hastighetsökning alls om det gäller en gas.

==Numeriskt exempel==

Om vi har vanlig luft och en yta (S) på en kvadratdecimeter samt en hastighet på 1m/s så blir massflödet 13g/s.

=Kapitel XLIII, Horisontell strömning av kompressibel gas=
[[File:Fusion Horisontal Flux.png|thumb|Strömning i ett rör]]

På gasmassan enligt

&lt;math&gt;m=\rho S dx...43.1&lt;/math&gt;

verkar den i x-led accelererande kraften

&lt;math&gt;pS-(p+dp)S=F=-dpS...43.2&lt;/math&gt;

Kraftekvationen ger

&lt;math&gt;m\frac{dv}{dt}=-dpS...43.3&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\rho S dx \frac{dv}{dt}=-dpS...43.4&lt;/math&gt;

differentierar man v får man

&lt;math&gt;dv=\frac{dv}{dt}dt+\frac{dv}{dx}dx...43.5&lt;/math&gt;

vi är intresserade av hastighetsförändringen i rummet och inte i tiden samtidigt som hastigheten i en fix punkt alltid är densamma därför reduceras differentieringen till

&lt;math&gt;dv=\frac{dv}{dx}dx...43.6&lt;/math&gt;

och insatt i vår ekvation fås

&lt;math&gt;\rho dx\frac{dv}{dx}\frac{dx}{dt}=-dp...43.7&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\rho dv v=-dp...43.8&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\rho v dv+dp=0...43.9&lt;/math&gt;

lite kan man nog se det som

&lt;math&gt;\frac{dp}{dv}=-v\rho...43.10&lt;/math&gt;

dvs att trycket sjunker med både rho och hastigheten för redan derivatan och minustecknet framför rho säger oss att trycket sjunker med ökande hastighet men den extra hastigheten multiplicerat med rho säger oss att denna tryckminskning snarare är kvadratiskt minskandes med hastigheten.

Den sista ekvationen är originellt nog lika med en differentiering av Bernoulli ekvation dvs

&lt;math&gt;p+\frac{1}{2}\rho v^2=konst...43.11&lt;/math&gt;

för horisontell strömning och differentieringen blir

&lt;math&gt;dp+\rho v dv=0...43.12&lt;/math&gt;

Men om Bernoullis ekvation hade gällt för en kompressibel gas så skulle differentieringen även få göras för rho med resultatet

&lt;math&gt;dp+\rho vdv+\frac{1}{2}v^2d\rho...43.13&lt;/math&gt;

vilket alltså är fel.

==Numeriskt exempel==

Vid en hastighet på 40m/s och luft fås en tryckförändring på -52Pa per m/s, 40m/s skulle då innebära en trycksänkning på 2080Pa vilket är 2% av normalt lufttryck, detta stämmer inte riktigt med tidigare uträkningar där 1% tryckminskning motsvarade just 40m/s men i vilket fall ser man att mycket små förändringar av normalt lufttryck ger rätt höga hastigheter hos luften.

=Kapitel XLIV, Överljudsströmning=
[[File:Fusion Density Wave.png|thumb|Visar en longitudinell våg i till exempel luft]]

Vid strömningshastiheter kring eller över ljudhastigheten c spelar det så kallade Mach's Tal

&lt;math&gt;\mu=\frac{v}{c}...44.1&lt;/math&gt;

en avgörande roll i den teoretiska behandlingen av problemen.

Från akustiken lånar vi uttrycket för ljudhastigheten

&lt;math&gt;c=\sqrt{\frac{dp}{d\rho}}...44.2&lt;/math&gt;

som låter oss skriva

&lt;math&gt;\mu^2=\frac{v^2}{c^2}=v^2\frac{d\rho}{dp}=v^2 \frac{d\rho}{dv}\frac{dv}{dp}...44.3&lt;/math&gt;

som med hjälp av 

&lt;math&gt;\frac{dp}{dv}=-v\rho...44.10&lt;/math&gt;

ger

&lt;math&gt;\mu^2=v^2\frac{d\rho}{dv}\cdot (-\frac{1}{\rho v})...44.4&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;\mu^2=-\frac{v}{\rho}\frac{d\rho}{dv}...44.5&lt;/math&gt;

==Numeriskt exempel==

Om hastigheten är 40m/s dvs Mach-talet (my) är 40/340=0,12 då är förändringen av densiteten relativt relativt densiteten för luft -0,05%, för 200m/s blir resultatet -0,23%, densiteten sjunker alltså med hastigheten (om än med mycket lite)

==Fritänkande, försök till bevis av ljudhastighetsformeln==

Klassisk fysik enligt tidigare ger

&lt;math&gt;\rho S dx \frac{dv}{dt}=-dpS...43.4&lt;/math&gt;

som kan skrivas om som

&lt;math&gt;\rho dx \frac{dv}{dt}=-dp...43.5&lt;/math&gt;

differentierar man vänsterledet får man (differentiering av differentialer är noll)

&lt;math&gt;d\rho(dx \frac{dv}{dt})=-dp...44.6&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;d\rho vdv=-dp...44.7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;vdv=\frac{-\partial p}{\partial \rho}...44.8&lt;/math&gt;

här har jag ett teckenfel för rho bör rimligtvis öka om trycket ökar dvs drho/dp bör vara positivt här och om det är så gäller

&lt;math&gt;\frac{v^2}{2}=\frac{\partial p}{\partial \rho}...44.9&lt;/math&gt;

där jag faktisk tolkar denna ekvation som

&lt;math&gt;(\frac{v}{\sqrt{2}})^2=\frac{\partial p}{\partial \rho}...44.10&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;v_{eff}=\sqrt{\frac{\partial p}{\partial \rho}}...44.11&lt;/math&gt;

ty vi snackar mest sinusiala rörelser här.

=Kapitel XLV, Raketforskning=
[[File:Fusion Mach Flow.png|thumb|Överljudsströmning medels Laval-Dysa]]

Kontinuitetsekvationen för kompressibel gas lyder ju

&lt;math&gt;\rho v S=konstant_A...45.1&lt;/math&gt;

som också kan skrivas

&lt;math&gt;ln(\rho v S)=konstant_B...45.2&lt;/math&gt;

Logaritmisk utveckling ger sedan

&lt;math&gt;ln\rho+ln v+lnS=konstant_B...45.3&lt;/math&gt;

differentiering ger nu

&lt;math&gt;\frac{d\rho}{\rho}+\frac{dv}{v}+\frac{dS}{S}=0...45.4&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{dS}{S}=-(\frac{dv}{v}+\frac{d\rho}{\rho})=-\frac{dv}{v}(1+\frac{v}{dv}\frac{d\rho}{\rho})=-\frac{dv}{v}(1+\frac{v}{\rho}\frac{d\rho}{dv})=-\frac{dv}{v}(1-\mu^2)...45.5&lt;/math&gt;

från 51.5, alltså gäller

&lt;math&gt;\frac{dS}{S}=[\mu^2-1]\frac{dv}{v}...45.6&lt;/math&gt;

som kan utvecklas som

&lt;math&gt;ln\frac{S_2}{S_1}=[\mu^2-1]ln\frac{v_2}{v_1}...45.7&lt;/math&gt;

Slutligen har vi två speciella fall:

1) Vid underljudsströmning dvs

&lt;math&gt;\mu&lt;1...45.8&lt;/math&gt;

är 

&lt;math&gt;\mu^2-1&lt;0...45.9&lt;/math&gt;

varför, som vi väntar oss, en ökning av gasströmmens tvärsnittsarea (dS&gt;0) medför att dv&lt;0 dvs en minskning av v (jfr kontinuitetsekvationen för inkompressibel gas ty låga hastigheter dvs v1S1=v2S2).

2) Vid överljudsströmning dvs

&lt;math&gt;\mu&gt;1...45.10&lt;/math&gt;

är

&lt;math&gt;\mu^2-1&gt;0...45.11&lt;/math&gt;

varför, i strid med vad som förväntas, en ökning av strålens tvärsnittsarea medför ökning av hastigheten (jämför med kontinuitetsekvationen för kompressibel gas ty höga hastigheter dvs rho1v1S1=rho2v2S2).

1) innebär att vi aldrig genom successiv reduktion av en strålkanals tvärsnittsarea kan uppnå ljudhastigheten (detta vore ju den enkla och självklara metoden om Bernoullis ekvation gällde), visserligen innebär en minskning av S samtidig ökning av v MEN endast då my&lt;1 eller v&lt;c.

2) ger en fingervisning hur en strålkanal skall konstrueras för att ge v&gt;c, i Lavaldysan bringas först gasen (my&lt;1) nära c genom en kort förträngning för att därefter vidga sin tvärsnittsarea pga dysans form.

==Numeriskt exempel==

Om my^2-1=0,1 och S2/S1=2 så fås att v2/v1 blir runt 1000, dvs om vi på &quot;vanligt sätt&quot; trissat upp hastigheten i pipen till säg c (teoretiskt max) så blir gashastiheten ut från dysan 340 000 m/s! Ett my^2-1 på 0,1 innebär sedan att my=1,05 dvs hastigheten i pipen måste vara marginellt högre än c (på nåt sätt).

='''Del IV, OPTIK'''=

=Kapitel XLVI, Snell's brytningslag och Fresnel's ekvationer=
[[File:Fusion Snell.png|thumb|Hur elektromagnetiska vågor bryts]]
[[File:Fusion Reflection 2.png|thumb|Reflektion och transmission av en elektromagnetisk våg]]
[[File:Fusion Refraction Zero 3.png|thumb|Visar hur en plan våg transmitteras när den infaller mot ett tunnare medium , den visar även vad infallsplan är]]

Det här kapitlet är ganska långt ifrån mina ambitioner med att försöka vara behjälplig med att bygga en fungerande fusionsreaktor men det är ett kapitel i min kurslitteratur som jag ändå tragglat mig igenom, ingen kunskap är dålig kunskap.

Jag levererar tre bilder, Snell's brytningslag är mycket viktig och behandlar hur ljus bryts och varför, den andra bilden visar hur ljus reflekteras och transmitteras, den tredje bilden visar vad som händer när ljus infaller mot ett optiskt tunnare medium, den visar även vad infallsplan (plane of incidence) är för nåt.  

Snell's brytningslag grundar sig på att tiden för ljuset att gå sträckan dsin(O1) är lika med tiden för ljuset att gå dsin(O2) för annars blir det fel i fas och eftersom tid kan skrivas som sträcka genom hastighet där hastighet är c/n pga brytningsindex så kan man skriva detta som

&lt;math&gt;\frac{dsin(\theta_1)}{c/n_1}=\frac{dsin(\theta_2)}{c/n_2}...46.1&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;n_1\cdot sin(\theta_1)=n_2\cdot sin(\theta_2)...46.2&lt;/math&gt;

som är Snell's brytningslag.

Utöver detta finns reflektionslagen som i min kurslitteratur sägs vara ett specialfall av Snell's brytningslag men jag klassar det uttalandet som skitsnack samtidigt som alla vet att om man sparkar en boll snett mot en vägg så kommer den studsa lika snett åt andra hållet dvs utfallsvinkeln är lika med infallsvinkeln och man behöver inte vara forskare för att förstå det :D

För formens skull skriver jag ändå reflektionslagen enligt

&lt;math&gt;\theta_i=\theta_r...46.3&lt;/math&gt;

där index i indikerar infallande stråle och index r indikerar reflekterad stråle.

Man kan förmodligen se härledningen av denna formel som härledningen för Snell men att man befinner sig i samma medium och då är brytningsindex och därmed hastighet lika dvs både ljushastigheten och brytningsindex kan förkortas bort.

Nu behöver vi veta hur elektromagnetisk strålning beter sig i gränsskikt, följande regler gäller enligt Maxwell:

&lt;math&gt;E_{t1}=E_{t2}...46.4&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;H_{t1}=H_{t2}...46.5&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;D_{n1}=D_{n2}...46.6&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;B_{n1}=B_{n2}...46.7&lt;/math&gt;

dessa regler ger enligt min lärare

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\perp=-\frac{sin(\theta_1-\theta_2)}{sin(\theta_1+\theta_2)}...46.8&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\parallel=\frac{tan(\theta_1-\theta_2)}{tan(\theta_1+\theta_2)}...46.9&lt;/math&gt;

och nu ska vi härleda dessa uttryck för vad ska man med formler till om man inte förstår vart dom kommer ifrån?

Först har jag fått lära mig att följande gäller (redigerad efter egen övertygelse)

&lt;math&gt;E_i=E_r+E_t...46.10&lt;/math&gt;

vilket låter rimligt, ser det som att inkommande energi delas upp i reflekterad och transmitterad energi.

Nedan nämns infallsplanet som är vinkelrätt (och därmed normal) mot planet strålen träffar, man kallar sedan E_parallell för nåt som ligger i infallsplanet (dvs i y-led), tycker det känns rätt onödigt att komplicera saken på detta sätt för strålarna träffar ju en yta/plan och en del reflekteras med vinkel uppåt och en del transitteras med vinkel neråt samtidigt som boundary-kriterierna (hittar inget bättre ord) är väldefinierade både normalt och tangentiellt till detta det &quot;riktiga&quot; infallsplanet (aka planet)

Men enligt litteraturen och Physics Forums gäller för den vinkelräta biten följande (alla vinklar är alltid relaterade till normalen till den yta strålen infaller på)

&lt;math&gt;E_{\perp}=E_icos(\theta_i)...46.11&lt;/math&gt;

och E_parallell som är parallell mot infallsplanet

&lt;math&gt;E_{\parallel}=E_isin(\theta_i)...46.12&lt;/math&gt;

Reflektionslagen lyder sen som sagt

&lt;math&gt;\theta_i=\theta_r...46.13&lt;/math&gt;

dvs reflektionsvinkeln är lika med infallsvinkeln (jämfört med gränsytans normal), dessutom lyder i detta fall speciellt nedanstående formel för de tangentiella komponenterna där vi alltså snackar om dom komponenterna som är parallella med planet men vinkelräta mot infallsplanet samtidigt som cos per definition är vinkelrätt mot planet, jag fattar ingenting.

&lt;math&gt;H_{1t}=H_{2t}...46.14&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;H=\frac{B}{\mu}...46.15&lt;/math&gt;

Enligt 54.10 kan man alltså säga att följande gäller för den vinkelräta delen

&lt;math&gt;\frac{B_i}{\mu_i}cos(\theta_i)=\frac{B_r}{\mu_r}cos(\theta_i)+\frac{B_t}{\mu_t}cos(\theta_t)...46.16&lt;/math&gt;

Både H och E är är alltså kontinuerlig i den tangentiella delen av gränsövergången (se 46.14), nu gäller 

&lt;math&gt;\mu_i=\mu_r\approx\mu_t...46.17&lt;/math&gt;

ty omagnetiska material såsom t.ex glas har my väldigt nära my för vaakum, som också kallas my_0, dessutom gäller

&lt;math&gt;F=qE=qvB...46.18&lt;/math&gt;

vilket är en klassisk formel men faktumet att E=vB härleds egentligen på ett annat sätt, nu får vi således

&lt;math&gt;\frac{E_i}{v_i}cos(\theta_i)=\frac{E_r}{v_r}cos(\theta_i)+\frac{E_t}{v_t}cos(\theta_t)...46.19&lt;/math&gt;

som eftersom 

&lt;math&gt;v=\frac{c}{n}...46.20&lt;/math&gt;

och c är konstant samtidigt som nr=ni ger

&lt;math&gt;n_iE_icos(\theta_i)=n_iE_rcos(\theta_i)+n_tE_tcos(\theta_t)...46.21&lt;/math&gt;

Här nyttjas sedan den, i original, skumma formeln ovan dvs

&lt;math&gt;E_t=E_i+E_r...46.10'&lt;/math&gt;

som dock inte kan gälla för energidensiteten är

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\epsilon E^2...46.22&lt;/math&gt;

dvs det finns ingen chans att transmitterad energi är större än infallande energi så jag anser detta vara akademiskt dravel men har kvar resten av uträkningarna för att jag lagt ner en massa arbete på att koda upp dom, villfarelsen har jag för övrigt fått av Physics Forums (dvs den senaste 46.10).

'''Notering''': PF har faktiskt rätt för om man tittar på de tangentiella komponenterna i planet så blir det som så att Ei och Er faktiskt summeras och av kontinuitetsskäl blir då summan på &quot;andra sidan&quot; Et dvs transmitterat E-fält är lika med inkommande E-fält PLUS reflekterat E-fält hur konstigt det än låter, det mest konstiga är dock att min initialt felaktiga approach faktiskt leder till ett riktigt resultat.

&lt;math&gt;n_iE_icos(\theta_i)=E_r(n_icos(\theta_i)+n_tcos(\theta_t))+n_tE_icos(\theta_t)...46.23&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\perp=\frac{n_icos(\theta_i)-n_tcos(\theta_t)}{n_icos(\theta_i)+n_tcos(\theta_t)}...46.24&lt;/math&gt;

Nu gäller Snell's brytningslag dvs

&lt;math&gt;n_isin(\theta_i)=n_tsin(\theta_t)...46.25&lt;/math&gt;

där n_i är infallsvinkeln jämfört med normalen och n_t är pss transmitterad vinkel, om n_t löses ut så fås

&lt;math&gt;n_t=n_i\frac{sin(\theta_i)}{sin(\theta_t)}...46.26&lt;/math&gt;

och insatt i ovanstående ekvation så fås

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\perp=\frac{n_icos(\theta_i)-n_i\frac{sin(\theta_i)}{sin(\theta_t)}cos(\theta_t)}{n_icos(\theta_i)+n_i\frac{sin(\theta_i)}{sin(\theta_t)}cos(\theta_t)}...46.27&lt;/math&gt;

Nu blir det &quot;bara&quot; en massa trigonometri :)

Först, n_i går uppenbarligen bort sen börjar vi med att förlänga täljare och nämnare med

&lt;math&gt;sin(\theta_t)...46.28&lt;/math&gt;

då fås

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\perp=\frac{cos(\theta_i)sin(\theta_t)-sin(\theta_i)cos(\theta_t)}{cos(\theta_i)sin(\theta_t)+sin(\theta_i)cos(\theta_t)}...46.29&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\perp=\frac{sin(\theta_t)cos(\theta_i)-sin(\theta_i)cos(\theta_t)}{sin(\theta_t)cos(\theta_i)+sin(\theta_i)cos(\theta_t)}...46.30&lt;/math&gt;

Nu finns det en trigonometrisk lag som säger att

&lt;math&gt;sin(\alpha)cos(\beta)=\frac{1}{2}[sin(\alpha-\beta)+sin(\alpha+\beta)]...46.31&lt;/math&gt;

använder vi detta och observerar att

&lt;math&gt;sin(-\alpha)=-sin(\alpha)...46.32&lt;/math&gt;

så får vi

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\perp=-\frac{sin(\theta_i-\theta_t)}{sin(\theta_i+\theta_t)}...46.33&lt;/math&gt;

som dock bara gäller den vinkelräta biten, allt måste göras om för den parallella biten och där tror jag att ansatsen är 

&lt;math&gt;\frac{B_i}{\mu_i}sin(\theta_i)=\frac{B_r}{\mu_r}sin(\theta_r)+\frac{B_t}{\mu_t}sin(\theta_t)...46.34&lt;/math&gt;

vilket borde innebära att man bara byter ut cos mot sin i den vinkelräta formeln men jag kommer inte göra den uträkningen dock har jag svaret dvs

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\parallel=\frac{tan(\theta_i-\theta_t)}{tan(\theta_i+\theta_t)}...46.35&lt;/math&gt;

Polarisationsvinkeln är definierad som vinkeln mellan Ei och infallsplanet, om vi kallar denna vinkel för alpha så fås

&lt;math&gt;Ei_\parallel=E_icos(\alpha)...46.36&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;Ei_\perp=E_isin(\alpha)...46.37&lt;/math&gt;

sen vet vi att energidensiteten (normalt kallad energitätheten eller intensiteten) är

&lt;math&gt;I=\epsilon\frac{1}{2}E^2...[J/m^3]...46.38&lt;/math&gt;

vilket också kan ses som ett elektromagnetiskt tryck, detta ger 

&lt;math&gt;I\propto E^2...46.39&lt;/math&gt;

pga detta kan man skriva 

&lt;math&gt;Ii_\parallel=I_0cos^2(\alpha)...46.40&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;Ii_\perp=I_0sin^2(\alpha)...46.41&lt;/math&gt;

och med användande av ovan samt

&lt;math&gt;E_{r\perp}=-E_{i\perp} \frac{sin(\theta_i-\theta_t)}{sin(\theta_i+\theta_t)}...46.42&lt;/math&gt;

så får man

&lt;math&gt;Ir_\perp=I_0sin^2(\alpha)\frac{sin^2(\theta_i-\theta_t)}{sin^2(\theta_i+\theta_t)}...46.43&lt;/math&gt;

Som är den ena av Fresnels Ekvationer, denna behandlar alltså dom gentemot infallsplanet vinkelräta komponenterna.

Jag har nu försökt räkna ut dom parallella bitarna, jag tror mig kommit på att min ovanstående ansats är fel och detta pga att man måste se på dom normala bitarna i det här fället vilket innebär att

&lt;math&gt;D_{1n}=D_{2n}...46.44&lt;/math&gt;

borde gälla istället, att det blir på det här viset har att göra med att vi nu tittar på komponenter som är normala till gränsytan (och därmed parallella till infallsplanet), i förra fallet tittade vi ju på komponenter som var tangentiella till gränsytan fast här är det snurrigt igen för sinus är parallellt med planet och därmed vinkelrätt mot infallsplanet, allt blir dock rätt men återigen fattar jag ingeting, dock sägs fäljande gälla

&lt;math&gt;D=\epsilon E...46.45&lt;/math&gt;

varför man istället kan skriva

&lt;math&gt;\epsilon_iE_isin(\theta_i)=\epsilon_iE_rsin(\theta_i)+\epsilon_tE_tsin(\theta_t)...46.46&lt;/math&gt;

som eftersom

&lt;math&gt;\epsilon_r=n^2...46.47&lt;/math&gt;

övergår i

&lt;math&gt;n_i^2E_isin(\theta_i)=n_i^2E_rsin(\theta_i)+n_t^2E_tsin(\theta_t)...46.48&lt;/math&gt;

sen tror jag att den skumma formeln fortfarande gäller dvs

&lt;math&gt;E_t=E_i+E_r...46.49&lt;/math&gt;

detta ger

&lt;math&gt;E_i(n_i^2sin(\theta_i)-n_t^2sin(\theta_t))=E_r(n_i^2sin(\theta_i)+n_t^2sin(\theta_t))...46.50&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\parallel=\frac{n_i^2sin(\theta_i)-n_t^2sin(\theta_t)}{n_i^2sin(\theta_i)+n_t^2sin(\theta_t)}...46.51&lt;/math&gt;

nu är åter

&lt;math&gt;n_t=n_i\frac{sin(\theta_i)}{sin(\theta_t)}...46.52&lt;/math&gt;

så att vi får

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\parallel=\frac{n_i^2sin(\theta_i)-n_i^2\frac{sin^2(\theta_i)}{sin^2(\theta_t)}sin(\theta_t)}{n_i^2sin(\theta_i)+n_i^2\frac{sin^2(\theta_i)}{sin^2(\theta_t)}sin(\theta_t)}...46.53&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\parallel=\frac{sin(\theta_i)-\frac{sin^2(\theta_i)}{sin(\theta_t)}}{sin(\theta_i)+\frac{sin^2(\theta_i)}{sin(\theta_t)}}...46.54&lt;/math&gt;

och här ser man direkt att det blir

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\parallel=\frac{sin(\theta_t)-sin(\theta_i)}{sin(\theta_t)+sin(\theta_i)}...46.55&lt;/math&gt;

nu blir det att ta till lite klurig trigonometri och för att slippa koda så mycket så skippar jag att vinkelsummorna och vinkeldifferenserna skall halveras

&lt;math&gt;sin(\alpha)-sin(\beta)=2sin(\alpha-\beta)cos(\alpha+\beta)...46.56&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;sin(\alpha)+sin(\beta)=2sin(\alpha+\beta)cos(\alpha-\beta)...46.57&lt;/math&gt;

När vi sätter in detta skall vi vara medvetna om att det är en kvot vilket medger vissa extra trick enligt

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\parallel=\frac{2sin(\theta_t-\theta_i)cos(\theta_t+\theta_i)}{2sin(\theta_t+\theta_i)cos(\theta_t-\theta_i)}...46.58&lt;/math&gt;

om vi nu delar både täljare och nämnare med 

&lt;math&gt;\cos(\theta_t-\theta_i)...46.59&lt;/math&gt;

så faller nåt intressant ut

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\parallel=\frac{tan(\theta_t-\theta_i)cos(\theta_t+\theta_i)}{sin(\theta_t+\theta_i)}...46.60&lt;/math&gt;

som även kan skrivas

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\parallel=\frac{tan(\theta_t-\theta_i)}{tan(\theta_t+\theta_i)}...46.61&lt;/math&gt;

vilket är rätt enligt litteraturen men skall egentligen vara

&lt;math&gt;(\frac{E_r}{E_i})_\parallel=\frac{tan(\frac{\theta_t-\theta_i}{2})}{tan(\frac{\theta_t+\theta_i}{2})}...46.62&lt;/math&gt;

enligt dom trigonometriska lagarna.

Om vi kör på med vad litteraturen säger så ger detta den andra Fresnelska ekvationen enligt

&lt;math&gt;Ir_\parallel=I_0cos^2(\alpha)\frac{tan^2(\theta_i-\theta_t)}{tan^2(\theta_i+\theta_t)}...46.63&lt;/math&gt;

Jag finner två fel i ovanstående uträkningar där det ena är att transmitterad elektrisk fältstyrka (E_t) inte kan vara större än infallande elektriska fältstyrka (E_i) pga energiprincipen, det andra felet ligger i litteraturens variant av den parallella energidensiteten (54.62) ty vinklarna ska halveras.

Detta är som sagt bara en svammelbok så jag svamlar på genom att säga att jag har fel ovan, Physics Phorums har rätt hur konstigt det än ser ut för om ni tittar i min senaste bild ovan och kollar in sinus för alla &quot;strålar&quot;, tar man sedan hänsyn till &quot;pilarna&quot; så pekar alla sinuskomponeter av E-fälten i samma riktning samtidigt som 

&lt;math&gt;E_{2t}=E_{1t}...46.64&lt;/math&gt;

och faktiskt Kirschoffs spänningslag gäller för gränsskiktets E-fält enligt

&lt;math&gt;\oint F\cdot dl=q\oint E\cdot dl=0...46.65&lt;/math&gt;

Jag kommer återkomma till det här senare i min bok och känner inte för att djupdyka här och nu så mycket men om Ni tänker er en liten rektangel med bredden w (och obetydlig höjd) som på ovansidan går i Region 1 för att sedan gå ner i Region 2 och att ni tar Kirschoff på denna potentialvandring så får Ni 

&lt;math&gt;(E_{it}+E_{rt})\Delta w-E_{tt}\Delta w=0...46.66&lt;/math&gt;

där vi alltså bara tittar på de till gränsskiktet tangentiella bitarna (aka i x-led och benämnd t), på ovansidan samverkar alltså de tangentiella fälten medans på undersidan blir det minus för riktningen är i negativ x-led om man börjat i positiv x-led ovanifrån, här ser Ni att PF har rätt, dock kan man lite leka med mitt energitänk modell att vi kollar hur energikvoten eventuellt kan bli att se ut genom sedvanlig formel ovan (54.38) dvs

&lt;math&gt;\frac{W_{out}}{W_{in}}=\frac{\epsilon_2 E_{tt}^2}{\epsilon_1(E_{it}^2+E_{rt}^2)}...46.67&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt (ty theta_r=theta_i)

&lt;math&gt;\frac{W_{out}}{W_{in}}=\frac{\epsilon_2 (E_t\cdot sin(\theta_t))^2}{\epsilon_1\sin(\theta_i)^2(E_i^2+E_r^2)}...46.68&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{W_{out}}{W_{in}}=\frac{\epsilon_2 sin(\theta_t)^2}{\epsilon_1 sin(\theta_i)^2}\frac{E_t^2}{E_i^2+E_r^2}...46.69&lt;/math&gt;

Jag vet verkligen inte men om det inte finns förluster så kanske denna ändå alltid är ett, ett sätt att se det är att theta_t alltid är mindre OMM n2&gt;n1 vilket samtidigt innebär att theta_i är större dvs kvoten kompenseras här, den första termen kan alltså typ &quot;alltid&quot; vara ett.

Man kan på liknande sätt visa dom normala bitarna (cosinus) enligt

&lt;math&gt;D_{2n}=D_{1n}...46.70&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;D=\epsilon E...46.71&lt;/math&gt;

Men jag gör inte det här för detta kapitel har blivit komplicerat nog, nu siktar jag på att gå vidare med min bok.

==Numeriskt exempel==

Om man har ett dielektrikum med brytningsindex (n) på 3 så blir ljushastigheten 10^8 m/s i dielektrikat och om den infallande vågen kommer från et medium modell luft med n=1 samt har en infallsvinkel på 45 grader så blir den transmitterade vinkeln på 14 grader som alltså bryts mot normalen pga av tätare medium.

=Kapitel XLVII, Specialfall av Fresnel's ekvationer=
[[File:Fusion Refraction Zero 3.png|thumb|Visar hur en plan våg transmitteras när den infaller mot ett tunnare medium]]

När alpha är 45 grader vilket gäller för cirkulärpolariserat och opolariserat ljus så fås, ty både sin^2(45) och cos^2(45)=1/2:

&lt;math&gt;Ir_\perp=\frac{I_0}{2}\frac{sin^2(\theta_i-\theta_t)}{sin^2(\theta_i+\theta_t)}...47.1&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;Ir_\parallel=\frac{I_0}{2}\frac{tan^2(\theta_i-\theta_t)}{tan^2(\theta_i+\theta_t)}...47.2&lt;/math&gt;

Sen har vi specialfall 1:

&lt;math&gt;\theta_i=\theta_t=0...47.3&lt;/math&gt;

dvs vinkelrätt infall, för små vinklar gäller

&lt;math&gt;Ir_\parallel=Ir_\perp=\frac{1}{2}I_0[\frac{\theta_i-\theta_t}{\theta_i+\theta_t}]^2=\frac{1}{2}I_0[\frac{\frac{\theta_i}{\theta_t}-1}{\frac{\theta_i}{\theta_t}+1}]^2...47.4&lt;/math&gt;

eftersom Snell ger

&lt;math&gt;n_isin\theta_i=n_tsin\theta_t...47.5&lt;/math&gt;

men att vi kör små vinklar så får vi att sinus är ungefär lika med vinkeln dvs

&lt;math&gt;n_i\theta_i=n_t\theta_t...47.6&lt;/math&gt;

som kan skrivas

&lt;math&gt;\frac{\theta_i}{\theta_t}=\frac{n_t}{n_i}...47.7&lt;/math&gt;

och därmed

&lt;math&gt;I_r=I_{r_\perp} + I_{r_\parallel} = I_0[\frac{\frac{n_t}{n_i}-1}{\frac{n_t}{n_i}+1}]^2...47.8&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;I_r=I_0[\frac{n_t-n_i}{n_t+n_i}]^2\propto [\frac{\Delta n}{\Sigma n}]^2...47.9&lt;/math&gt;

Ir är då alltså den reflekterade intensiteten, från luft mot glas är den bara 4%.

Specialfall 2:

Om ljus infaller mot en gränsyta under en sådan infallsvinkel att

&lt;math&gt;\theta_i+\theta_t=90 grader...47.10&lt;/math&gt;

så blir

&lt;math&gt;I_{r_\parallel}=0...47.11&lt;/math&gt;

denna vinkel

&lt;math&gt;\theta_i...47.12&lt;/math&gt;

kallas alltså för Brewstervinkeln eller polarisationsvinkeln.

Den reflekterade strålen är alltså fullständigt polariserad vinkelrätt mot infallsplanet, detta inträffar enligt Snell's brytningslag då

&lt;math&gt;\frac{n_t}{n_i}=\frac{sin\theta_i}{sin(90-\theta_i)}=tan(\theta_i)...47.13&lt;/math&gt;

Intensiteten blir om det infallande ljuset är opolariserat

&lt;math&gt;I_r=Ir_\perp=\frac{I_0}{2}sin^2(\theta_i-\theta_t)...47.14&lt;/math&gt;

Specialfall 3:

Om strålen reflekteras mot ett medium med lägre brytningsindex så har ekvationen

&lt;math&gt;sin(\theta_i)=\frac{n_t}{n_i}sin(\theta_t)...47.15&lt;/math&gt;

ingen reell lösning i

&lt;math&gt;\theta_t...47.16&lt;/math&gt;

om 

&lt;math&gt;sin(\theta_i)&gt;\frac{n_t}{n_i}...47.17&lt;/math&gt;

dvs vi får totalreflektion.

Detta är grunden för fibroptikens stora praktiska tillämpningar, med fiberoptik kan ljus överföras långa sträckor med mycket små förluster.

Den här ekvationen är lite svår att förstå så jag måste fundera vidare på den, helt klart är i alla fall att om man har en fiber och infallsvinkeln är stor (vilket den ju är hos en långsmal fiber) då reflekteras all intensitet och därmed energi tillbaka in i fibern men hur detta sker har jag svårt för att fullt ut greppa, kanske man kan se det som att ljus bryts från normalen när man har lägre brytningsindex &quot;utanför&quot; vilket ju gör att efter en viss infallsvinkel så bryts strålen in i &quot;manteln&quot; (och innanför).

==Numeriskt exempel==

Om n_i är 3 och n_t är 1 så blir infallsvinkeln för totalreflektion 20 grader, denna vinkel måste alltså minskas för att få transmission dvs ljus igenom skiktet. I en fiber vill man dock ha totalreflektion men då måste man ha ett brytningsindex hos manteln som är mindre än fiberns samtidigt som man måste skicka in ljuset i en vinkel större än gränsvinkeln för totalreflektion.

=Kapitel XLVIII, Superposition=
[[File:Fusion Complex Vector Addition.png|thumb|Visar hur komplexa vektorer adderas]]

Detta är mycket basalt men väldigt intressant och lärorikt för säg att vi har två vågor

&lt;math&gt;z_1=A_1e^{j(wt+\delta_1)}...48.1&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;z_2=A_2e^{j(wt+\delta_2)}...48.2&lt;/math&gt;

superpositionsprincipen ger då den resulterande svängningen som

&lt;math&gt;z=z_1+z_2=(A_1e^{j\delta_1}+A_2e^{j\delta_2})e^{jwt}...48.3&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;z=Ae^{j\delta}e^{jwt}...48.4&lt;/math&gt;

Jag borde nu rita ett vektordiagram men jag orkar inte det, istället ska jag försöka förklara i ord för låt det komplexa talet

&lt;math&gt;A_1e^{j\delta_1}...48.5&lt;/math&gt;

vara en vektor med liten vinkel relativt x-axeln (realdelen av talet) sen låter vi det adderas med ett komplext tal till enligt

&lt;math&gt;A_2e^{j\delta_2}...48.6&lt;/math&gt;

med större vinkel relativt x-axeln, det intressanta nu är att resultanten får en vinkel som är summan av dom båda vektorernas vinklar, amplituden hos resultanten är sedan ännu mer spännande för den blir uppdelad på cos och sin enligt Pythagoras sats likt:

&lt;math&gt;z^2=(A_1cos(\delta_1)+A_2cos(\delta_2))^2+(A_1sin(\delta_1)+A_2sin(\delta_2))^2...48.7&lt;/math&gt;

detta kan man utveckla till

&lt;math&gt;A_1^2cos^2(\delta_1)+2A_1A_2cos(\delta_1)cos(\delta_2)+A_2cos^2(\delta_2)+A_1^2sin^2(\delta_1)+2A_1A_2sin(\delta_1)sin(\delta_2)+ A_2^2 sin^2(\delta_2)...48.8&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;A_1^2(cos^2(\delta_1)+sin^2(\delta_1))+A_2^2(cos^2(\delta_2)+sin^2(\delta_2))+2A_1A_2((cos(\delta_1)cos(\delta_2)+sin(\delta_1)sin(\delta_2))...48.9&lt;/math&gt;

och pga trigonometriska ettan kan detta förenklas till

&lt;math&gt;A_1^2+A_2^2+2A_1A_2((cos(\delta_1)cos(\delta_2)+sin(\delta_1)sin(\delta_2))...48.10&lt;/math&gt;

Sen finns det tydligen en trigonometrisk regel som säger att

&lt;math&gt;cos\alpha cos\beta+sin\alpha sin\beta=cos(\alpha-\beta)...48.11&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;A_1^2+A_2^2+2A_1A_2cos(\delta_1-\delta_2)...48.12&lt;/math&gt;

Eftersom intensiteten är proportionerlig mot amplituden i kvadrat så kan den resulterande intensiteten skrivas:

&lt;math&gt;I=I_1+I_2+2\sqrt{I_1I_2}cos\delta...48.13&lt;/math&gt;

Om vi antar att A1=A2 så får vi sedan två specialfall

Fall I: Konstruktiv interferens

&lt;math&gt;\delta=0+n2\pi, n=heltal...48.14&lt;/math&gt;

dvs z1 och z2 är då i fas och pga att A1=A2 så får vi

&lt;math&gt;I_1=I_2...48.15&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;I=I_1+I_2+2\sqrt{I_1I_2}cos(0+n2\pi)=I_1+I_2+2\sqrt{I_1I_2}=4I_1...48.16&lt;/math&gt;

Fall II: Destruktiv interfrens

&lt;math&gt;\delta=\pi+n2\pi, n=heltal...48.17&lt;/math&gt;

dvs z1 och z2 är i motfas och pga att A1=A2 så får vi

&lt;math&gt;I_1=I_2...48.18&lt;/math&gt;

och intensiteten blir då

&lt;math&gt;I=I_1+I_2+2\sqrt{I_1I_2}cos(\pi+n2\pi)=I_1+I_2-2\sqrt{I_1I_2}=0...48.19&lt;/math&gt;

Om vi fortfarande sätter I1=I2 men har en godtycklig fasskillnad så får vi

&lt;math&gt;I=2I_1(1+cos\delta)=2I_1[1+2cos^2\frac{\delta}{2}-1]=2I_12cos^2\frac{\delta}{2}...48.20&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;I=4I_1cos^2\frac{\delta}{2}...48.21&lt;/math&gt;

Jag tycker dock att denna omskrivning är tramsig, ska genomgående försöka köra enligt original dvs

&lt;math&gt;I=2I_1(1+cos\delta)...48.22&lt;/math&gt;

för då kan man enkelt se släktskapet med intensitetsformlerna vi ovan härlett, annars blir det liksom &quot;wow, man kan skriva om den här formeln för att det går och jag är duktig på sånt, typ&quot;

==Numeriskt exempel==

Om vi har två vågor med amplituden 10 och de är sinusformade då är det rimligt att intensiteten per våg är av storleksordningen 100, om då inget fasskift finns så är den summerade intensiteten 400.

=Kapitel XLIX, Youngs dubbelspaltexperiment=
[[File:Fusion Young.png|thumb|Youngs berömda dubbelspaltförsök]]

Pga att det finns två och mycket smala spalter i Youngs dubbelspaltexperiment så kan ljuset när det belyser spalterna gå till höjden y på skärmen på två sätt och då via endera spalt.

Det kommer nu finnas en bestämd fasrelation mellan de elektriska fälten i spalterna.

De är i fas mitt på skärmen dvs vi har ett maxima där (inte så konstigt att tänka sig ty samma vågfront belyser de båda spalterna och sen skall bara vågorna propagera fram till skärmen).

För små vinklar kan vi sedan skriva 

&lt;math&gt;sin(\theta)=\tan(\theta)=\frac{y}{L}...49.1&lt;/math&gt;

fasskillnaden kan skrivas

&lt;math&gt;\delta=k\Delta x=k\cdot d sin(\theta)=\frac{2\pi}{\lambda}d sin(\theta)=\frac{2\pi}{\lambda}d\cdot\frac{y}{L}...49.2&lt;/math&gt;

I maxima förstärker strålarna varandra pga att delta, och därmed den obefintliga fasskillnaden, är m*2pi vilket ger

&lt;math&gt;\frac{2\pi}{\lambda}d\cdot\frac{y}{L}=m\cdot2\pi, m=heltal...49.3&lt;/math&gt;

dvs första &quot;fransen&quot; bortanför principalmaxima ligger vid m=1 och

&lt;math&gt;y=\frac{L}{d}\lambda...49.4&lt;/math&gt;

där jag kallar kvoten L/d för &quot;Lambdaförstärkning&quot;.

Pga små spaltbredder gäller sedan i praktiken

&lt;math&gt;I=2I_1(1+cos\delta)=2I_1(1+cos(\frac{2\pi}{\lambda}d\cdot\frac{y}{L}))...49.5&lt;/math&gt;

Allmänt gäller

&lt;math&gt;I_1&lt;I...49.6&lt;/math&gt;

men bara när interferensen är konstruktiv.

Vågtalet (k) är ett intressant tal men det grötar till saker och ting fast dess användning underlättas om man tänker fysisk &quot;vägskillnad&quot; (dx) som då är relaterat till lambda för att sedan om man multiplicerar med k (2pi/lambda) få det något mer diffusa begreppet kallat &quot;fasskillnad&quot; (kdx=delta enligt ovan) allting kompliceras ytterligare av att &quot;optisk vägskillnad&quot; egentligen stavas nkdx dvs brytningsindex gånger fasskillnaden, där n dock som bekant är hastighetsminskningen relativt ljushastigheten i det optiska mediumet.

==Numeriskt exempel==

Om man vill göra ett liknande experiment och vill ha ett första y på 1dm samt kör våglängden 700nm så måste slitsavståndet d i fallet 2m till väggen vara på ynka 14um, för bara 1cm mellan maxima räcker det med 140um (0,14mm).

=Kapitel L, Interferens i reflekterat ljus=
[[File:Fusion Interference 2.png|thumb|Interferens]]
Om man kikar i min ritning nedan så är det inte svårt att konstatera att villkoret för konstruktiv interferens är

&lt;math&gt;\phi_B-\phi_D=2\pi\cdot m...50.1&lt;/math&gt;

dvs så länge varven snurrar ett helt varv och adderas så blir det förstärkning, för destruktiv interferens gäller sedan

&lt;math&gt;\phi_B-\phi_D=\pi+2\pi\cdot m...50.2&lt;/math&gt;

fasskillnaden här är som synes pi vilket innebär att vågorna är helt ur fas modell att när ena går upp så går andra ner och när man då adderar dom så blir summan noll.

För att beräkna fasskillnaden mellan B och D utnyttjar vi att 

&lt;math&gt;\phi_B-\phi_D=(\phi_B-\phi_A)-(\phi_D-\phi_A)...50.3&lt;/math&gt;

Här tycker jag dock att följande är tydligare

&lt;math&gt;\phi_B-\phi_D=(\phi_B-\phi_A)+(\phi_A-\phi_D)...50.4&lt;/math&gt;

Totala fasändringen 

&lt;math&gt;\phi_D-\phi_A...50.5&lt;/math&gt;

för stråle 1 erhålles genom att till den fasändring som uppkommer pga reflektion mot tätare medium addera fasändringen utmed vägen AD

För en våg

&lt;math&gt;s(x,t)=Asin(wt-kx)...50.6&lt;/math&gt;

är fasskillnaden mellan två punkter dx (i vågens utbredningsriktning) lika med

&lt;math&gt;k\Delta x...50.7&lt;/math&gt;

Fasändringen utmed AD är således

&lt;math&gt;kAD=\frac{2\pi}{\lambda}AD...50.8&lt;/math&gt;

vilket pga av att vi har reflektion mot tätare medium ger

&lt;math&gt;\phi_D-\phi_A=\pi+\frac{2\pi}{\lambda}AD...50.9&lt;/math&gt;

Stråle 2 reflekteras mot ett optiskt tunnare medium vid nedre plattytan vilket inte ger upphov till någon extra fasändring, fasdifferensen mellan svängningen i B och A är då

&lt;math&gt;\phi_B -\phi_A =k'(AF+FB)=\frac{2\pi}{\lambda'}(AF+FB)...50.10&lt;/math&gt;

där lambda' är våglängden i glasplattan given av

&lt;math&gt;\lambda'=\frac{\lambda}{n}...50.11&lt;/math&gt;

dvs hastigheten i optiska medium med brytningsindex &gt;1 är mindre än i vakuum, detta ger

&lt;math&gt;\phi_B-\phi_A=\frac{2\pi}{\lambda}n(AF+FB)...50.12&lt;/math&gt;

vilket man kan skriva om som

&lt;math&gt;\phi_B-\phi_A=k\cdot n\cdot \Delta x...50.13&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;\Delta x...50.14&lt;/math&gt;

också kallas för vägskillnaden medans 

&lt;math&gt;k\Delta x...50.15&lt;/math&gt;

kallas för fasskillnaden, och

&lt;math&gt;kn\Delta x...50.16&lt;/math&gt;

kallas för den optiska vägskillnaden, vilket genom att repetera ovanstående av lämplighet

&lt;math&gt;\phi_B-\phi_D=(\phi_B-\phi_A)-(\phi_D-\phi_A)...50.17&lt;/math&gt;

ger

&lt;math&gt;\phi_B-\phi_D=\frac{2\pi}{\lambda}n(AF+FB)-(\pi+\frac{2\pi}{\lambda}AD)...50.18&lt;/math&gt;

Här gäller

&lt;math&gt;AF=FB=\frac{d}{cos\beta}...50.19&lt;/math&gt;

och pga Snell gäller

&lt;math&gt;1\cdot sin\alpha=n\cdot sin\beta...50.20&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;AD=AB\cdot sin\alpha=2dtan\beta\cdot sin\alpha=2dtan\beta\cdot nsin\beta=2dn\frac{sin^2\beta}{cos\beta}...50.21&lt;/math&gt;

för ovan gäller helt enkelt

&lt;math&gt;tan\beta=\frac{sin\beta}{cos\beta}...50.22&lt;/math&gt;

varav följer

&lt;math&gt;\phi_B-\phi_D=\frac{2\pi}{\lambda}n\frac{2d}{cos\beta}-\pi-\frac{2\pi}{\lambda}2dn\frac{sin^2\beta}{cos\beta}=\frac{4\pi nd}{\lambda cos\beta}(1-sin^2\beta)-\pi=\frac{4\pi nd}{\lambda}cos\beta-\pi...50.23&lt;/math&gt;

tricket här är alltså trigonometriska ettan

&lt;math&gt;1-sin^2\beta=cos^2\beta...50.24&lt;/math&gt;

Vi får alltså destruktiv interferens om 

&lt;math&gt;\phi_B-\phi_D=\pi+2\pi\cdot m=\frac{4\pi ndcos\beta}{\lambda}-\pi...50.25&lt;/math&gt;

Högerledets pi kan flyttas över till vänsterledet varvid m kan ökas med ett men detta spelar ingen roll så vi släpper det, istället fås

&lt;math&gt;2ndcos\beta=m\lambda...50.26&lt;/math&gt;

som alltså är villkoret för utsläckning och att villkoret skiljer sig från Young har att göra med det extra fassprång man får vid reflektion mot tätare medium, jag brukar kalla detta &quot;Ej OK&quot; för normalt blir det ju förstärkning i detta fallet.

Konstruktiv interferens fås sedan när

&lt;math&gt;2ndcos\beta=(2m+1)\frac{\lambda}{2}...50.27&lt;/math&gt;

vilket är mitt föredragna sätt att skriva det samtidigt som detta ser ut som ett minimum (Ej OK).

Lite extra intressant är att min lärare påstår att samma formler gäller om vi har tätare medium utanför skiktet fast även i detta fallet reflekteras ena strålen mot ett optiskt tätare medium, om man tänker efter.

Dom här härledningarna är viktiga för fortsatta studier, det är därför jag lagt krut på dom.

==Numeriskt exempel==

Om man har en glasbit i luft och belyser den med infallsvinkeln 45 grader samt att den har brytningsindex 4 (vilket ger en transmitterad vinkel på Beta=10 grader) och med en tjocklek på 10 micrometer så fås första (kortaste våglängden) utsläckning för en våglängd på 78um vilket är en vågländ bortanför det synliga spektrat så tjockleken måste krympas, 0,1um ger 780nm som jag gissar är synligt ljus (förmodligen blått ljus).

=Kapitel LI, Antireflexbehandling av ytor=
[[File:Fusion Anti-Reflection.png|thumb|Antireflexbehandling av en yta]]

Om

&lt;math&gt;n_1&lt;n_2&lt;n_3...51.1&lt;/math&gt;

och infallet är vinkelrätt/normalt så fås för destruktiv interferens

&lt;math&gt;2n_2d=(2m+1)\frac{\lambda}{2}...51.2&lt;/math&gt;

för att cos(beta) är ett och BÅDA strålarna har relekterats en gång mot tätare medium dvs deras fasskillnad är noll, med andra ord blir tänket nu &quot;OK&quot; ty udda halva lambda ger utsläckning medans hela lambda ger förstärkning, minsta möjliga tjocklek (m=0) blir således

&lt;math&gt;d=\frac{\lambda}{4n_2}...51.3&lt;/math&gt;

Nu vet vi sedan förut att

&lt;math&gt;I_r=I_i[\frac{\Delta n}{\sum n}]^2...51.4&lt;/math&gt;

Här får vi att

&lt;math&gt;I_r=I_i[\frac{\Delta n_{12}}{\sum n_{12}}]^2...51.5&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;I_{tr}=I_t[\frac{\Delta n_{23}}{\sum n_{23}}]^2...51.6&lt;/math&gt;

Om den förlorade reflektionsintensiteten är av storleksordningen 1% så kan vi sätta

&lt;math&gt;I_t\approx I_i...51.7&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;I_{trt}=I_{tr}...51.8&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;I_{trt}\approx I_i[\frac{\Delta n_{23}}{\sum n_{23}}]^2=I_{tr}...51.10&lt;/math&gt;

För utsläckning kräver vi att

&lt;math&gt;I_r=I_{trt}...51.11&lt;/math&gt;

vilket innebär

&lt;math&gt;[\frac{n_1-n_2}{n_1+n_2}]^2=[\frac{n_2-n_3}{n_2+n_3}]^2...51.12&lt;/math&gt;

detta ger

&lt;math&gt;n_2^2=n_1n_3...51.13&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;n_2=\sqrt{n_1n_3}...51.14&lt;/math&gt;

Vi har alltså

&lt;math&gt;d=\frac{\lambda}{4n_2}...51.15&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;n_2=\sqrt{n_3}...51.16&lt;/math&gt;

om n_1=1.

Jag har själv lite svårt att följa det här och kanske jag förtydligar men om man tänker att det förloras väldigt lite i intensitet vid reflektion (r) och transmission (t) så underlättas det.

==Nueriskt exempel==

Om man vill få bort reflektioner från till exempel ett par glasögon och glasögona befinner sig i luft (n1=1) och det tredje skiktet (läs glaset) har brytningsindes 4 (n3) då behövs ett brytningsindex hos antireflexskiktet på 2 (n2) och om våglängden är 700nm så krävs en tjocklek hos antireflexskiktet på 88nm.

=Kapitel LII, Newtons ringar=
[[File:Fusion Newton Rings.png|thumb|Newtons ringar]]

Newtons ringar innebär cirkulära ringar (destruktiv interferens) som interferensmönster, arrangemanget består av en planslipad uppochnervänd typ glasbit där undersidan har en mycket stor krökningsradie (R).

Om man tittar en liten bit in under &quot;huven&quot; så har man att d är höjden och rm radien.

Eftesom en av strålarna har reflekterats mot optiskt tätare medium (vilket jag brukar kalla &quot;Ej OK&quot;) så har man att för destruktiv interferens gäller

&lt;math&gt;2nd=m\lambda...52.1&lt;/math&gt;

vilket är samma som 50.26 ovan fast med transmissionsvinkeln (Beta) pga vinlelrätt infall lika med 0 som alltså innebär utdämpning.

Detta är inte så konstigt för en stråle kommer in, en annan stråle kommer in OCH reflekteras mot tätare medium vilket ger den ett fassprång på pi och i det klassiska Young-fallet fanns inga sådana fassprång varvid ovanstående ekvation i det fallet indikerar förstärkning.

Om radien i ring nummer m är rm så gäller pga Pythagoras sats

&lt;math&gt;r_m^2+(R-d)^2=R^2...52.2&lt;/math&gt;

varav

&lt;math&gt;r_m^2=2Rd-d^2\approx 2Rd...52.3&lt;/math&gt;

ty d^2 är så litet, således

&lt;math&gt;r_m^2=2Rd=2R\cdot \frac{m\lambda}{2n}= m\cdot \frac{R\lambda}{n}=mR\lambda'...52.4&lt;/math&gt;

där n i praktiken är 1 (luft).

==Numeriskt exempel==

En Newtonlins som har krökningsradien (R) 1m och brytningsindex 4 har en första utsläckande ringradie (r_m) på 0,4mm vid våglängden 700nm, med en krökningsradie på 10m fås den första ringradien vid 4mm. Stor krökningsradie är i detta fallet inget problem.

=Kapitel LIII, Diffraktion i enkelspalt=
[[File:Fusion Single Slot Diffraction.png|thumb|Sinc-puls från en enkelspalt]]

Ett element med bredden ds i mitten av spalten (s=0) ger i en punkt (P) bidraget

&lt;math&gt;dy_0=a\cdot ds\cdot sin(wt-kx)...53.1&lt;/math&gt;

där a är en konstant som beror av den inkommande vågens intensitet och avståndet till observationsplanet.

I förhållande till detta bidrag har bidraget dys från andra delar av spalten den ytterligare fasförskjutningen

&lt;math&gt;k\Delta x=k\cdot s\cdot sin\theta....53.2&lt;/math&gt;

där b är spaltens bredd och s en punkt i spalten, formeln liknar formeln för Young om man byter s mot d dvs att den differentiella vägskillnaden är s*sin(theta) medans fasskillnaden är k gånger detta värde.

Vi får alltså

&lt;math&gt;dy_s=a\cdot ds\cdot sin(wt-k(x+s\cdot sin\theta))...53.3&lt;/math&gt;

och den resulterande fältstyrkan erhålles genom integration mellan gränserna s=-b/2 och s=b/2.

För att underlätta beräkningen adderar vi dock först symmetriskt belägna element två och två

&lt;math&gt;dy=dy_s+dy_{s-}=a\cdot ds[sin(wt-k(x+s\cdot sin\theta)+sin(wt-k(x-s\cdot sin\theta)]=...53.4&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;a\cdot ds[sin[(wt-kx)-k\cdot s\cdot sin\theta]+sin[(wt-kx)+k\cdot s\cdot sin\theta]]=...53.5&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;2a\cdot ds\cdot sin(wt-kx)cos(k\cdot s\cdot sin\theta)...53.6&lt;/math&gt;

där vi har nyttjat att

&lt;math&gt;sin(\alpha-\beta)+sin(\alpha+\beta)=2sin\alpha cos\beta...53.7&lt;/math&gt;

Totala amplituden Y i P fås genom integration mellan s=0 och s=b/2 dvs

&lt;math&gt;Y=2asin(wt-kx)\int_0^{\frac{b}{2}}cos(k\cdot s\cdot sin\theta)ds=...53.8&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;=ab\frac{sin(k/2\cdot b sin\theta)}{k/2\cdot b sin\theta}sin(wt-kx)...53.9&lt;/math&gt;

Om vi nu sätter

&lt;math&gt;ab=A_0...53.10&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;k/2 \cdot bsin\theta=\beta...53.11&lt;/math&gt;

blir den med vinkeln theta varierande amplituden alltså

&lt;math&gt;A=A_0\frac{sin\beta}{\beta}...53.12&lt;/math&gt;

Intensiteten är proportionell mot amplituden i kvadrat och vi får alltså

&lt;math&gt;I\propto A_0^2\frac{sin^2\beta}{\beta^2}=I_0\frac{sin^2\beta}{\beta^2}...53.13&lt;/math&gt;

Vi skall nu studera hur intensiteten varierar med vinkeln theta:

1) När vinkeln theta går mot noll så går alltså beta mot noll och vi får

&lt;math&gt;\frac{lim}{\beta-&gt;0}\frac{sin\beta}{\beta}=1...53.14&lt;/math&gt;

Rakt fram är alltså beta noll och vi får ett intensitetsmaximum (som också kallas principalmaximum).

2) Vi får sedan utsläckning när 

&lt;math&gt;\beta=+/-m\pi..53.15&lt;/math&gt;

fast INTE när m=0 dvs i principalmaximum, alla andra multiplar av pi ger utsläckning.

Som exempel kan nämnas (m=1)

&lt;math&gt;\beta=\pi...53.16&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;bsin\theta=\lambda...53.17&lt;/math&gt;

3) Mellan dessa minima finns sekundära minima, vi söker läget för dessa:

&lt;math&gt;\frac{1}{I_0}\frac{dI}{d\beta}=\frac{d}{d\beta}[\frac{sin^2\beta}{\beta^2}]=0...53.18&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;\frac{\beta^2 2 sin\beta cos\beta-2\beta sin^2\beta}{\beta^4}=0...53.19&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\beta tan(\beta)-tan^{2}(\beta)=0...53.20&lt;/math&gt;

alltså

&lt;math&gt;tan\beta-\beta=0...53.21&lt;/math&gt;

Lägena för sekundärmaxima ges approximativt av

&lt;math&gt;\Delta x=bsin\theta=(2m+1)\frac{\lambda}{2}...53.22&lt;/math&gt;

vilket inte gäller för m=0 ty man kan visa att för pi eller lambda halva som vägskillnad så är intensiteten noll, det är intressant att notera att principalmaximat alltså har en utsträckning om lambda (pi åt vardera håll).

==Numeriskt exempel==

Om beta är pi (alltså första min) samt bredden hos spalten (b) är 1mm och våglängden är 700nm så avlänkas 0,04 grader, alltså behövs mycket mindre b så om b istället är 0,1mm fås avlänkkningen 0,4 grader som på 2 meters avstånd blir 1,4cm.

=Kapitel LIV, Upplösningsförmåga=
[[File:Fusion Diffraction Resolution.png|thumb|Upplösningsförmåga medels enkelspalt]]

Det första interferensminimat ligger på avståndet y från principalmaximats centrum, för första minimat (m=1) gäller

&lt;math&gt;bsin\theta=\lambda...54.1&lt;/math&gt;

om L är mycket större än y så kan vi skriva

&lt;math&gt;sin\theta \approx tan\theta=\frac{y}{L}...54.2&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;b\frac{y}{L}=\lambda...54.3&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;y=\frac{L}{b}\lambda...54.4&lt;/math&gt;

där vi får den gamla hederliga lambda-förstärkningen som jag brukar kalla den dvs höjden (y) är avståndet (L) delat med &quot;våglängdsdimensionen&quot; (modell att man har en spalt eller nåt som begränsar ljuset) gånger våglängden.

Förutom en rätt patetisk justering av denna formel så gäller den för cirkulära öppningar såsom en kikare också.

Med andra ord vill jag teckna

&lt;math&gt;\frac{y}{L}\approx \frac{\lambda}{b}...54.5&lt;/math&gt;

där b är diametern hos kikaren.

Formeln kommer ifrån ett kriterium som kallas Rayleighs kriterium, där upplösningsförmågan specificeras som att det ena principalmaximat sammanfaller med det andras första minimum (vi har ju två prylar/objekt vi försöker separera).

==Numeriskt exempel==

Om man kikar en kilometer bort med 700nm och har en objektivöppning (b) på 5cm blir upplösningsförmågan 1,4cm , jag fattar inte  riktigt det här för allt grundar sig på att L&lt;&lt;y där L är avståndet och y är höjden (i horisonten!). Men kanske man kan se det som så att y måste få plats i objektivet? I så fall är maximalt avstånd b^2/lambda dvs 3,6km.

=Kapitel LV, Samverkan mellan interferens och diffraktion=
[[File:Fusion Single Slot Pattern.png|thumb|Mönstret från en enkelspalt]]

Interferensfransarnas intensitet (amplitud i kvadrat) kan i t.ex Youngs dubbelspaltexperiment tecknas

&lt;math&gt;I_{tot}=I_1+I_2+2\sqrt{I_1I_2}cos\delta=2I(1+cos\delta)...55.1&lt;/math&gt;

om I1=I2=I och där 

&lt;math&gt;\delta=kdsin\theta\approx kd\frac{y}{L}...55.2&lt;/math&gt;

Om nu spalterna har utsträckning i förhållande till våglängden så tillkommer en diffraktionsterm som vi redan härlett för enkelspalt dvs

&lt;math&gt;I\propto sinc^2\beta=\frac{sin^2\beta}{\beta^2}...55.3&lt;/math&gt;

uttrycket för den totala intensiteten blir då

&lt;math&gt;I\propto\frac{sin^2\beta}{\beta^2}(1+cos\delta)...55.4&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;\beta=\frac{k}{2}\Delta x=\frac{k}{2}bsin\theta=\frac{\pi bsin\theta}{\lambda}...55.5&lt;/math&gt;

där b är spaltbredden och d är avståndet mellan spalterna.

Det är intressant plotta den här funktionen, speciellt har detta gjorts i min litteratur för d=3b och eftersom jag inte har nån möjlighet att utföra en sådan plot (annat än på min HP28SX) så ska jag försöka beskriva den och sinc^2-delen (63.3) har en huvudlob (principalmaxima) rakt fram som är typ sinusformad och av bredden +/-pi, därefter är den nästan nollad amplitudmässigt men det finns lite sekundärmaxima också, hängs sedan uttrycket för interferensfransarnas intensitet (63.1) på så blir sinc^2 typ envelopen för intensiteten dvs principalmaxima &quot;hackas upp&quot; i mindre sinusformade delar.

==Numeriskt exempel==

Några värden för sinc-funktionen är 1 för vinkeln noll, 0,9 för  vinkeln 45 grader, 0,63 för vinkeln 90 grader och 0,3 för vinkeln 135 grader. En käck matematisk regel jag lärt mig är sedan L'hospitales regel för vill man ta gränsvärdet för en funktion så kan man derivera täljare och nämnare för sig, för sinc-funktionen blir det då cosinus för vinkeln i täljaren och 1 i nämnaren där man lätt ser att sätter man in det luriga värdet noll så blir funktionens gränsvärde 1.

=Kapitel LVI, Diffraktion i gitter=
[[File:Fusion Gitter.png|thumb|Visar hur ett gitter är uppbyggt]]

Ett transmissionsgitter ser ut som Young's dubbelspaltexperiment med skillnaden att antalet spalter är mångdubbelt flera, gitterformeln säger att

&lt;math&gt;dsin\theta=m\lambda...56.1&lt;/math&gt;

som alltså på samma sätt som för Young innebär villkoret för maxima.

Vi väljer nu en våglängd och studerar hur intensiteten varierar med vinkeln theta.

Min ritning för Young gäller, vi får bara &quot;multiplicera&quot; den.

Vi bestämmer oss för att sätta fasvinkeln till noll i översta spalten, fältstyrkan i denna spalt kan då tecknas:

&lt;math&gt;y=a\cdot sin wt...56.2&lt;/math&gt;

fasen för ljuset från närmaste spalt ligger då före (tänk er brytning neråt) med

&lt;math&gt;\delta=k\Delta x=kdsin\theta...56.3&lt;/math&gt;

För spalten därefter blir fasvinkeln

&lt;math&gt;2\delta...56.4&lt;/math&gt;

osv, vi summerar sedan för hela gittret (totalt N belysta spalter) och erhåller den amplitud som hela gittret ger upphov till enligt

&lt;math&gt;Y=asin(wt)+asin(wt+\delta)+asin(wt+2\delta)+...+asin(wt+(N-1)\delta)...56.5&lt;/math&gt;

Intensiteten är dock enklare att beräkna om vi använder oss av komplexa tal och beräknar den komplexa amplitud som hela gittret ger upphov till enligt

&lt;math&gt;Ae^{j\phi}=a(1+e^{j\delta}+e^{j2\delta}+e^{j3\delta}+...+e^{j(N-1)\delta})...56.6&lt;/math&gt;

Högerledet är summan av en geometrisk serie med N termer och kvoten

&lt;math&gt;e^{j\delta}...56.7&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;Ae^{j\phi}=a\frac{1-e^{jN\delta}}{1-e^{j\delta}}...56.8&lt;/math&gt;

detta är ampliduden men för intensiteten så kvadrerar vi amplituden och tricket är nu att man konjugatkompletterar vilket förenklar beräkningarna avsevärt även om anledningen är lite diffus

&lt;math&gt;I=Ae^{j\phi}*Ae^{-j\phi}=A^2=a^2\frac{(1-e^{jN\delta})(1-e^{-jN\delta})}{(1-e^{j\delta})(1-e^{-j\delta})}...56.9&lt;/math&gt;

Som kan skrivas

&lt;math&gt;I\propto \frac{1-(e^{jN\delta}+e^{-jN\delta})+1}{1-(e^{j\delta}+e^{-j\delta})+1}=\frac{2(1-cosN\delta)}{2(1-cos\delta)}=\frac{1-cosN\delta}{1-cos\delta}...56.10&lt;/math&gt;

där det finns en trigonometrisk formel som säger att 

&lt;math&gt;1-cos\alpha=2sin^2{\frac{\alpha}{2}}...56.11&lt;/math&gt;

vilket ger att

&lt;math&gt;I \propto \frac{sin^2\frac{N\delta}{2}}{sin^2\frac{\delta}{2}}...56.12&lt;/math&gt;

men jag tycker återigen att man förlorar korrelationen med verkligheten genom att gå via måhända käcka trigonoimetriska identiteter så jag kommer köra på med att intensiteten för ett gitter är

&lt;math&gt;I\propto \frac{1-cosN\delta}{1-cos\delta}...56.13&lt;/math&gt;

denna term kallas interferenstermen för N spalter.

Intensiteten för nollte ordningen innebär

&lt;math&gt;\theta-&gt;0 = \delta-&gt;0...56.14&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{lim}{\delta-&gt;0}\frac{1-cosN\delta}{1-cos\delta}...56.15&lt;/math&gt;

Enligt l'hospitales regel kan detta gränsvärde evalueras genom derivering av täljare och nämnare, dvs

&lt;math&gt;\frac{lim}{\delta-&gt;0}\frac{1-cosN\delta}{1-cos\delta}=&gt;\frac{NsinN\delta}{sin\delta}=N...56.16&lt;/math&gt;

Intensiteten i framåtriktningen är alltså proportionell mot N.

Detta innebär att vi för intensiteten I_theta i riktningen theta från gittrets normal kan skriva

&lt;math&gt;I_{\theta}=I_0\frac{sin^2\beta}{\beta^2}\frac{1-cosN\delta}{1-cos\delta}...56.17&lt;/math&gt;

när delta då är multiplar av 2pi så maximeras funktionen och intensiteten blir proportionerlig mot N ty 56.16 anger limes och vi har 0/0.

Maximum blir alltså för delta lika med multiplar av 2pi.

När det gäller för vilka värden på delta som interferenstermen har minimum så kan man resonera som så att täljaren blir noll oftare än nämnaren, täljaren blir noll när

&lt;math&gt;N\delta=m \cdot 2\pi...56.18&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\delta=\frac{m}{N}2\pi...56.19&lt;/math&gt;

där m är 0, 1, 2 osv.

Enligt tidigare har vi att

&lt;math&gt;\delta=k\Delta x=kdsin\theta...56.3&lt;/math&gt;

och pga 

&lt;math&gt;k=\frac{2\pi}{\lambda}...56.20&lt;/math&gt;

har vi att

&lt;math&gt;dsin\theta (min)=\frac{\lambda}{N}, \frac{2\lambda}{N},...\frac{(N-1)\lambda}{N},...max...,\frac{(N+1)\lambda}{N}...56.21&lt;/math&gt;

Mellan två principalmaxima finns (N-1) minima och (N-2) sekundära maxima, sekundärmaximas intensitet blir alltmer försumbar då antelet spalter (N) ökar.

==Numeriskt exempel==

Om spalterna är nära varandra i förhållande till våglängden så spelar enbart fasskillnaden roll. Om m är fem och N är 10 blir fasenskillnaden för minima pi som alltså ger intensiteten (I) noll. Om faskillnaden är pi/2 blir intensiteten proportionell mot 2 som är första maximum efter principalmaxima. Jag är osäker på detta.

=Kapitel LVII, Gitterupplösning=
[[File:Fusion Gitter Pattern.png|thumb|Gittermönster]]

Vi anser att två spektrallinjer av lika styrka nätt och jämnt kan skiljas åt om den enas principalmaximum sammanfaller med det minimum som ligger bredvid den andras principalmaxim.

Beteckna våglängderna med 

&lt;math&gt;\lambda...57.1&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;\lambda+\Delta \lambda...57.2&lt;/math&gt;

maxima för våglängden lambda bestäms av gitterformeln (på samma sätt som för Young) dvs

&lt;math&gt;dsin\theta=m\lambda...57.3&lt;/math&gt;

och närmast liggande minima bestäms av

&lt;math&gt;dsin\theta=\frac{(mN+1)\lambda}{N}...57.4&lt;/math&gt;

Jag förstår inte riktigt m i den här formeln för om man tittar på 64.21 så är närliggande minima antingen

&lt;math&gt;\frac{(N-1)\lambda}{N}...57.5&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{(N+1)\lambda}{N}...57.6&lt;/math&gt;

så varför mN plötsligt?

För knapp upplösning ska dock minimat sammanfalla (vinkeln lika) med principalmaximum för våglängden

&lt;math&gt;\lambda+\Delta \lambda...57.7&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;dsin\theta=m(\lambda+\Delta \lambda)...57.8&lt;/math&gt;

detta ger

&lt;math&gt;(m+\frac{1}{N})\lambda=m(\lambda+\Delta \lambda)...57.9&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{\lambda}{N}=m\Delta \lambda...57.10&lt;/math&gt;

vilket innebär

&lt;math&gt;\frac{\lambda}{\Delta \lambda}=mN...57.11&lt;/math&gt;

Kvoten

&lt;math&gt;\frac{\lambda}{\Delta \lambda}...57.12&lt;/math&gt;

kallas gittrets upplösningsförmåga som alltså är lika med produkten av spektrets ordning och antalet linjer i gittret, upplösningsförmågan är alltså beroende av ordningen (m) som man eventuellt kan tänka som hur &quot;skarpt&quot; strålarna är brutna för ju lägre m desto rakare går strålen men att upplösningen skulle vara bättre för hur hög ordning det är på brytningen det tycker i alla fall jag är skumt, fast om man tänker sig en skärm på ett visst avstånd från gittret så ju skarpare det bryts desto längre hypotenusa och när hypotenusan blir längre så blir avstånden mellan maxima längre varvid man kan få högre upplösning.

==Numeriskt exempel==

Om vi avser en ordning (m) lika med antalet spalter (N) på 10 och en våglängd på 700nm så blir upplösningen 7nm, 5:e peaken (m=5) ger istället 14nm.

='''Del V, KÄRNFYSIK'''=

=Kapitel LVIII, Kärnfysik=

Det här kapitlet handlar om hur atomer och atomkärnor är uppbyggda och hur dom beter sig.

Kärnan består av protoner och neutroner (speciellt, men inte enbart, utanför kärnan finns elektroner), protonernas massa är ungefär 1836 elektronmassor medan neutronernas massa är ungefär 1838 elektronmassor.

Protoner och neutroner är således mycket tyngre än elektroner.

Protoner och neutroner kallas vid ett gemensamt namn nukleoner. 

Kärnor kan således  karaktäriseras av:

1) Antalet protoner=laddningstalet=protontalet=atomnumret Z

2) Antalet neutroner=neutrontalet N

3) Antalet nukleoner=nukleontalet=masstalet A

En atomkärna specificeras således som

&lt;math&gt;X_Z^A...58.1&lt;/math&gt;

[Det här är det närmaste jag kommer för Z och A ska egentligen vara på andra sidan X men jag kan inte koda för det.]

Isotoper har sedan samma Z men olika A dvs olika antal neutroner (ty det är protonantalet Z som bestämmer grundämnet).

Det här älskar jag för det är lika enkelt som Occams Razor:

Man har uppfunnit begreppet neutroner (laddning 0, massa=proton+2me) men man har av olika anledningar inte kunnat acceptera att en neutron skulle kunna bestå av en proton+elektron där jag tänker att en av elektronerna helt enkelt är bindningsenergin för alla vet ju att massa är samma som energi (vilket man emellertid accepterar när det kommer till en typ av sönderfall som kallas K-elektroninfångning fast då ur synvinkeln att en proton+elektron kan ge en neutron, väldigt inkonsekvent och konstigt tycker jag).

Det sättet kompetent folk dissar att n=p+e är två stipulat:
1) Heisenbergs osäkerhetsrelation tycks säga att man inte riktigt kan veta vart partikeln befinner sig inom ett visst avstånd, avståndet här är radien hos en proton dvs ungefär 10^-15m (R), detta tycker jag lite kan jämföras med hur en gitarrsträng svänger för dess frekvens är minst att noderna är ändarna så man har alltså att våglängden är av storleksordningen R, dvs vi kan inte riktigt veta vilket delsegment hos strängen som ger ljudet för det är ju hela strängen som ger ljudet, nåt sånt tror jag det blir.

Samtidigt finns det en konstant som stavas h, denna konstant kallas Plank's konstant och symboliserar Heisenbergs osäkerhetsrelation enligt

&lt;math&gt;p\approx \frac{h}{R}...58.2&lt;/math&gt;

där h har enheten [Js] dvs h kan också skrivas

&lt;math&gt;h=Et...58.3&lt;/math&gt;

Min litteratur räknar sedan ut att 

&lt;math&gt;pc=-34+15+19+8=100MeV...58.4&lt;/math&gt;

som egentligen är 200MeV men kontentan blir att pc=200MeV.

Elektronens viloenergi är 

&lt;math&gt;m_0c^2=-30+17+19=1MeV...58.5&lt;/math&gt;

vilket stämmer bra med vad det ska vara dvs~0,5Mev.

Det intressanta nu är att om man nyttjar Einsteins formel för &quot;relativistisk energi&quot; så får man att 

&lt;math&gt;E_k=E_{tot}-m_0c^2=\sqrt{(pc)^2-(m_0c^2)^2}-m_0c^2\approx pc...58.6&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;E_k\approx pc=200MeV...58.7&lt;/math&gt;

Här påstår man att bindning av en elektron med denna energi kräver en potentialbrunn om minst djupet 200MeV, ett djup som inte kan förklaras ur Coulombkrafterna, på avståndet 10^-15m från en proton skulle elektronens energi vara 

&lt;math&gt;\frac{1}{4\pi\epsilon_0}\frac{e}{R}=1,4MeV...58.8&lt;/math&gt;

2) Sen finns det en annan motsägelse som är lite mer flummig:

Elektronens till spinnet kopplade magnetiska moment är runt

&lt;math&gt;M_e=\frac{eh}{2m_e}...58.9&lt;/math&gt;

vilket är &gt;&gt; än något förekommande kärnmagnetiskt moment av storleksordningen

&lt;math&gt;M_p=\frac{eh}{2m_p}...58.10&lt;/math&gt;

där m_e är elektronens massa och m_p är protonens, ekvationerna skall egentligen innehålla h_bar dvs

&lt;math&gt;\hbar=\frac{h}{2\pi}...58.11&lt;/math&gt;

men det är så löjligt ointressant (jag anser nämligen att om man bara ligger inom en magnitud fel/rätt så räcker det för diskussionen).

Visserligen elimineras det magnetiska momentet vid parning (spinn + 1/2 -1/2) av elektroner men var tar en udda &quot;oparad&quot; elektrons magnetiska moment vägen, frågar min litteratur?

Jag tycker att det som här rätt taffligt nyttjas dvs Heisenbergs osäkerhetrelation är lite flummig för varför skulle det t.ex finnas en konstant för vart en partikel kan befinna sig?

Hur har man bevisat det?

Om h inte riktigt stämmer så faller ju hela resonemanget och en neutron kan visst bestå av en proton+elektron och som vi skall se senare så rimmar det resonemanget väldigt bra.

==Numeriskt exempel==

För att en elektron termiskt skall kunna penetrera en proton på 1,4MeV så krävs en kT på samma energi dvs 10^10K och detta motsvarar en termisk hastighet på över ljushastigheten (c), teoretiskt.


==Fritänkande, osäkerhetskonservering==
[[File:Fusion Mean Temperature.png|thumb|Visar två olika former av samma temperaturmedelvärde]]
Det är känt att laddning är oförstörbar och dessutom gäller att summa laddning i ett slutet system är noll.

Laddning brukar betecknas med q och har enheten As.

Tittar man på enheten allena så ser man att A och s kan ha helt olika värden för samma q.

Så det är inte orimligt att q är konstant och jag kallar det laddningskonservering.

Planks konstant h som lär vara bevisad iom fotoelektriska effekten har enheten Js och den kommer tydligen ifrån Heisenbergs osäkerhetsrelation varvid jag härmed döper h till osäkerhetskonservering, således gäller

&lt;math&gt;q=[As]...58.12&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;h=[Js]...58.13&lt;/math&gt;

Det är intressant vad laddning egentligen är, jag har hört talas om att det har med spinn att göra men jag tycker det låter för flummigt för mig att förstå.

Vad är sen h?

Som vid q kan man kanske se det som att om tidsaxeln är i x-led så är energin (eller strömmen) i y-led och den area som Js bygger upp är konstant och lika med h.

Jag tvivlar lite på denna konstant men vågar mig inte på några gissningar, detta förhållande köper jag dock

&lt;math&gt;E=mc^2=pc=hf...58.14&lt;/math&gt;

där dock fotonen egentligen inte har nån vilomassa ty den far alltid fram med ljusets hastighet MEN iom Einstein så kan man räkna ut en ekvivalent massa ty energi är massa, ur denna formel får man också att

&lt;math&gt;h=p\lambda...58.15&lt;/math&gt;

där lambda typ är ett minavstånd likt radien på en proton men detta gäller alltså bara för fotoner, för &quot;vanliga&quot; partiklar med massa tror jag följande ungefär gäller

&lt;math&gt;E=mv^2=pv=kT...58.16&lt;/math&gt;

vilket är sant om partikeln bara har en frihetsgrad samtidigt som en halv magnitud fel av små/stora tal spelar noll roll, laddningskonservering innebär sedan 

&lt;math&gt;\sum_{n=1}^N q_n=0...58.17&lt;/math&gt;

Jag har lurat lite på Ek och den klassiska MEDELVÄRDES-formeln

&lt;math&gt;Ek=\frac{mv^2}{2}...58.18&lt;/math&gt;

och att det motsvarar en temperatur enligt ovan.

Den kinetiska energin (Ek) är som sagt en medelenergi motsvarande en viss temperatur.

Jag har försökt titta på vilket temperaturspann detta kan ha för vad är egentligen medelenergi?

Om två partiklar av samma massa och hastighet krockar dead on så bör det bli som i bijard dvs båda kommer att stanna fullständigt och båda partiklarnas hastigheter blir kortvarigt noll, vilket motsvaras av 0K.

Det bör alltså i en gas eller plasma finnas situationer där vissa partiklar &quot;når&quot; 0K.

Samtidigt tror jag att om medelvärde fortfarande gäller så bör temperaturen åt andra hållet inte pendla till mer än 2T.

Här kan man dock spekulera i hur kort eller lång tid  &quot;0K-partiklarna&quot; existerar, finns det lite längd på tiden så kan pulsen uppåt (t1) nå lite temperaturer men min amatörmässiga bedömning är att Tk&gt;10T inte är nåt att hoppas på.

Men jag vet inte, jag bara spekulerar :)

Känner f.ö till att det finns nåt som kallas Stefan-Bolzman:fördelning men jag tror inte riktigt på den.

==Fritänkande, bindningsenergi==
Jag har klurat lite på vad bindningseneri är och det är lite förvirrande för varje snubbe som skriver litterarur i ämnet envisas med att använda olika beteckningar.

Men jag tror att jag fattat att den beteckning som min litteratur Fysik 2 har (och är avskriven här) bara skiljer sig i beteckning jämfört med den huvusakliga litteratur jag studerar dvs Cheng.

Således är Eb=Vb.

Potential (V) är genast en energi i eV men för Joule måste man multiplicera med elementarladdningen.

Så jag ser Vb som energi as is.

Eb är alltså bindningsenergin hos atomkärnor och jag tror att jag har kommit på att det är samma som Vb enligt

&lt;math&gt;Vb=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 b}...58.19&lt;/math&gt;

där b är radien hos partikeln som då alltså ökar med atomnumret, Vb ökar ändå pga att effektiv radie hos kärnan inte ökar lika mycket som antalet protoner.

Cheng visar vilken energi som går åt att bygga en kärna av laddning, jag bara kopierar in den här

&lt;math&gt;W=\frac{3Q^2}{20\pi\epsilon_0b}[J]...58.20&lt;/math&gt;

som förutom multiplikationen med Q, som är standard för Joule, inte skiljer sig nämnvärt (3/5-delar) mot min första formel ovan, energin för att bygga en proton uppgår alltså till storleksordningen 1MeV (fast om protonen redan finns?)

Jag har hamnat lite före nedan med mitt fritänkande (som aldrig är att ta på nåt stort allvar) och allt ligger lite ur fas men jag vill ändå skriva ut Vb för en proton enligt

&lt;math&gt;Vb=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 b}=1,4MeV=2,3*10^{-13}J...58.21&lt;/math&gt;

I eV så låter allt astronomiskt men i Joule låter det löjligt lite även om energin är stor, man kan tänka sig en foton och dess energi modell

&lt;math&gt;E=hf=\frac{hc}{\lambda}...58.22&lt;/math&gt;

där vi vet att våglängden för synligt ljus är av storleksordningen 1um, detta ger fotonens energi som 0,2eV, temperaturen för att termiskt penetrera en proton på 1,4MeV blir sedan ungefär

&lt;math&gt;Vb=kT...58.23&lt;/math&gt;

dvs ungefär 19GK :D

I ITER har jag fått reda på så har dom tänkt försöka med 10keV, vilket är en bra bit från den energi som krävs, personligen är jag tveksam till om en faktor hundra funkar trots den Boltzmanska fördelningen, jag tror att man måste upp i minst Vb/10.

Sen, efter mycket funderande tror jag att följande gäller

&lt;math&gt;m_a=m_p+E_b...58.24&lt;/math&gt;

där mp är summan av alla partiklar som kärnan består av vars totala massa alltså är MINDRE än atommassan!

Rätt skumt om det inte vore för Einstein och

&lt;math&gt;E=mc^2....58.25&lt;/math&gt;

för den formeln funkar åt båda hållen dvs energi har massa.

Detta är fel, se nedan.

=Kapitel LIX, Kärnans radie=
[[File:Fusion Hydrogen Model.png|thumb|Modell av väteatomen]]

Beskrivningen av det här är lite flummigt, det finns tydligen ett antal olika försök att bestämma kärnradien men jag listar bara två:

1) Rutherfords spridningsförsök nyttjande elektronbefriade He-kärnor (alfa-partiklar) mot tunna metallfolier, han kom fram till att atomens massa är till mer än 99,9% sannolikhet koncentrerad inom en kärna av diameter 10^-14m.

2) Spridning av myoner ger tydligen ett bättre resultat, med hjälp av dessa (207m_e) så har man en förmånligare vågfunktion, vad nu det innebär.

I samma veva nämns dock hur en enelektronatom i grundtillståndet har det mest sannolika avståndet kärna-elektron enligt:

&lt;math&gt;r_B=\frac{4 \pi \epsilon_0 \hbar^2}{me^2} \approx 1A...59.1&lt;/math&gt;

där A står för Å som i Ångström (100pm) vilket tydligen inte kan kodas, svaret kallas sedan Bohr-radien.

Kärnans radie har uppmäts till:

&lt;math&gt;r=r_0A^{1/3}m...59.2&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;r_0\approx 10^-15m...59.3&lt;/math&gt;

Detta empiriska samband mellan kärnradie och masstal visar att det kan vara befogat att tala om &quot;kärnmateria&quot; med konstant täthet ty

&lt;math&gt;n=\frac{A}{\frac{4}{3}\pi r^3}=\frac{A}{\frac{4}{3}\pi r_0^3 (A^{\frac{1}{3}})^3} \propto \frac{A}{(A^{\frac{1}{3}})^3}=1...59.4&lt;/math&gt;

Enligt min litteratur är sedan n oberoende av masstalet (A) med god noggrannhet, detta innebär således att densiteten för all kärnmateria är samma för varje kärna väger lika mycket per volymsenhet ty dom består mest av kärnpartiklar som typ väger samma, ett numeriskt värde kan ungefär fås av

&lt;math&gt;\rho = \frac{m_p}{\frac{4}{3}\pi r_0^3}\propto \frac{m_p}{r_0^3} \approx -27+3*15=10^{18} kg/m^3...59.5&lt;/math&gt;

Den tätaste &quot;jordliga&quot; materian jag hittar i Physics Handbook är typ Guld med en densitet på runt 22000 kg/m^3, det ni!

Kärnmateria har blivit mitt nya fascinerande begrepp för föreställ Er digniteten, precis allt vi ser runt omkring oss består av samma kärnmateria, visst de består också av många olika grundämnen i alla möjliga olika konstellationer/molekyler men faktumet att alla dessa grundämnen består av samma kärnmateria fascinerar mig. För ett ganska rejält antal år sedan fascinerades jag av att precis allt levande består av DNA (tror bestämt detta även gäller växter även om proteinsyntesen blir klurig...) och detta är lite av samma uppvaknande.

==Numeriskt exempel==

Tätheten hos kärnmateria blir således 10^45st/m^3, vilket är samma som 10^39st per kubikcentimeter!

=Kapitel LX, Härledning av Bohr-radien=
[[File:Fusion Hydrogen Force.png|thumb|Kraftmodell av väteatomen]]
Det finns en längre härledning av detta men jag kör nu den enkla jag &quot;kommit på&quot; dvs Fc=F där Fc är den columbska kraften mellan två olikladdade partiklar och F är centrifugalkraften eller

&lt;math&gt;\frac{e^2}{4\pi\epsilon_0 r^2}=\frac{mv^2}{r}...60.1&lt;/math&gt;

ur detta får man sedan hastigheten v som

&lt;math&gt;v=\sqrt{\frac{e^2}{m4\pi\epsilon_0 r}}...60.2&lt;/math&gt;

sen gäller enligt sägen

&lt;math&gt;p\lambda=h...60.3&lt;/math&gt;

där jag nyttjat Heisenbergs osäkerhetsrelation, antar man sedan att elektronen måste genomlöpa minst en hel period per varv dvs den måste komma tillbaka i svansen där den började så kan man skriva

&lt;math&gt;p 2\pi r=h...60.4&lt;/math&gt;

eller på snobbspråk

&lt;math&gt;pr=\hbar...60.5&lt;/math&gt;

där p är impulsen mv, med andra ord har vi

&lt;math&gt;mvr=\hbar=m\sqrt{\frac{e^2}{m4\pi\epsilon_0 r}}r...60.6&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;r_B=\frac{\hbar^2 4\pi \epsilon_0}{me^2}...60.7&lt;/math&gt;

som är en knapp Ångström stor

==Numeriskt exempel==

Hastigheten hos elektronen runt en proton (läs väte) medels Bohr-radien är 1,6 miljoner meter per sekund (0,005c).


==Fritänkande, har en partikel med massa energin pc?==
Om vi börjar med Heisenberg så borde man kunna skriva

&lt;math&gt;p\lambda/n=h...60.8&lt;/math&gt;

dvs varför är våglängden ett helt varv bara?

Det kan väl lika gärna vara ett antal våglängder (n)?

Räknar vi på det så kan vi börja med

&lt;math&gt;p2\pi r/n=h...60.9&lt;/math&gt;

ur detta får vi att

&lt;math&gt;pr/n=\hbar...60.10&lt;/math&gt;

som enligt ovan kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;mvr/n=m\sqrt{\frac{e^2}{m4\pi\epsilon_0 r}}r/n=\hbar...60.11&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;mvr/n=\sqrt{\frac{me^2r}{4\pi\epsilon_0}}/n=\hbar...60.12&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;r=\frac{4\pi\epsilon_0\hbar^2n^2}{me^2}...60.13&lt;/math&gt;

Detta säger mig att elektronbanans radie kan var större än den Bohrska radien rB så varför är rB den rätta?

Heisenberg säger att elektronbanan genomlöper ett antal hela våglängder (eller en enda våglängd benämnd lamda motsvarande omkretsen i det här fallet) så den måste efter ett varv komma tillbaka till där den började.

Men vad säger att detta är sant?

Eftersom lambda är en våglängd så är den även sinusformad vanligtvis, med andra ord har elektronbanan enligt Heisenberg en amplitud i sin cirkulära sinusformade bana ty det är bara då som elektronen kan komma tillbaka till där den började dvs om banans omkrets är ett helt antal våglängder.

Och om elektronen beskriver en sinusformad cirkulär bana, vilken amplitud har den?

I grunden har vi alltså Heisenbergs osäkerhetsrelation enligt, och jag repeterar

&lt;math&gt;p\lambda=h...60.14&lt;/math&gt;

man kan sedan skriva om denna relation enligt

&lt;math&gt;p\frac{c}{f}=h...60.15&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;pc=hf...60.16&lt;/math&gt;

som inte är lika med

&lt;math&gt;\frac{mv^2}{2}...60.17&lt;/math&gt;

vilket är brukligt för partiklar med massa.

pc-ekvationen gäller väl sen bara för masslösa partiklar som fotoner?

Varför gäller den plötsligt, som i Bohr-radiens fall, även för partiklar med massa?

Nej, jag tror inte på Heisenbergs osäkerhetsrelation, tycker den är för bekväm.

==Fritänkande, analys av Heisenbergs osäkerhetsrelation==
Följande postulat

&lt;math&gt;\Delta E_k \cdot \Delta t=h...60.18&lt;/math&gt;

kan eventuellt skrivas om som

&lt;math&gt;dE_k \cdot dt=h...60.19&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;d(\frac{mv^2}{2}) \cdot dt=h...60.20&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;mvdv \cdot dt=h...60.21&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;p\frac{dx}{dt}\cdot dt=h...60.22&lt;/math&gt;

'''Notering''': blir verkligen differentialen dv samma som dx/dt, är det inte v som är dx/dt?

här ser man att eftersom dt är lika för själva observationen som för bestämmandet av hastigheten så får man

&lt;math&gt;pdx=h...60.23&lt;/math&gt;

Här kan man dock fundera över vad dx verkligen är, dock har vi från energin hos en foton 

&lt;math&gt;E=pc=hf...60.24&lt;/math&gt;

vilket jag tror Einstein har bevisat iom den fotoelektriska effekten, denna sista ekvation skrivs dock mer allmänt som

&lt;math&gt;p\lambda=h...60.25&lt;/math&gt;

Där vi har ett tydligt &quot;sinusialt&quot; lambda, dock tror jag mig kommit på att en elektrons bana kan skrivas

&lt;math&gt;r=r_0e^{j(wt-kr\phi)}...60.26&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;k=\frac{2\pi}{\lambda}...60.27&lt;/math&gt;

dvs våglängden (lambda) blir till ett enda varv om vi skall kunna beskriva dess rörelse matematiskt, jag tror att det inte skiljer sig så mycket från en våg som breder ut sig i rummet, i båda fallen har dom en våglängd.

Så ett varv för elektronen är en enda lambda och det är det som är osäkerheten modell

&lt;math&gt;pdx=p\int_0^{2\pi}rd\phi=p 2\pi r=p\lambda...60.28&lt;/math&gt;

Så det verkar som så att lambda i fallet foton är &quot;samma&quot; som lambda vad gäller ett enda varv för elektronen, man tycks alltså ha en osäkerhet i rummet motsvarande en lambda.

Dock är det osäkert varför man kan duplicera fotonens masslösa osäkerhet på partiklar med massa, fotonen har en klockren sinusial våglängd modell c/f men det har inte partiklar med massa.

Jag har själv räknat ut det, ur vedertagen formel enligt ovan, men varför är impulsen gånger lambda just h för partiklar med massa också?

Att den är det för masslösa partiklar som fotonen torde vara bevisat.

Den cirkulära bana som elektronen beskriver enligt den klassiska fysiken måste inte vara sinusial men om den är det så passar Heisenbergs osäkerhetsrelation medels lambda från fotoelektriska effekten bättre.

Eftersom detta är en svammelbok så fortsätter jag bara från ovan utan att rätta mig.

Idag tror jag mig kommit på att våglängden för elektronbanan faktiskt måste vara sinusial enligt

&lt;math&gt;r=r_B + A_re^{j(wt-kr_B\phi)}...60.29&lt;/math&gt;

ty banan har radien rB men elektronen måste ha en liten amplitud (A_r) för att det skall finnas nån våglängd överhuvudtaget!

Det är liksom rörelsen runt kärnan som inte bara är cirkulär utan även sinusial.

Här uppstår då frågan om hur många lambda ett varv verkligen utgörs av och varför det måste vara endast ett varv, för det kan ju lika gärna vara säg tre lambda per varv och när jag ovan räknat ut att radien då går som n^2 så motsvaras faktiskt hela n=3 av bara en magnitud till i radie.

Så vad är det som säger att det bara är ett varv?

Om man får tro Heisenberg så innebär visserligen ett helt varv som lambda minimal impuls och hastighet ty lambda är som störst då.

Men varför maximera lambda på det här sättet?

Det enda jag tror mig kommit på är att det är ovisst vad lambda innebär när det gäller partiklar med massa, för fotoner funkar det dock klockrent för dom har ju redan en lambda.

Kul dock att jag tror mig kommit på att elektronbanan ingalunda bara är cirkulär utan även sinusialt cirkulär dvs elektronen &quot;wobblar&quot; medans den cirklar runt kärnan, amplituden vore dock spännande att veta.

Om den inte wobblar faller Heisenberg.

=Kapitel LXI, Kärnans massa=
[[File:Fusion Binding Energy.png|thumb|Bindningsenergin hos några kärnor]]

Det har lite flummigt definierats en massenhet som kallas u som är lika med 1/12 gånger massan för den neutrala kolatomen (dvs inklusive alla sex massmässigt futtiga elektroner)

Jag tycker dock att denna definition är fullständigt onödig och kommer framledes använda protonmassan istället, detta för att protonmassan kan anges som 1,007276u...

Så varför inte köra protonmassan rakt av?

Nu till nåt som i alla fall förvånar mig, den faktiska kärnans massa gånger c^2 är enligt Einstein energin hos kärnan men det som fascinerar är att om man ser till alla nukleoners massa gånger c^2 så är den ''större'', skillnaden kallas bindningsenergi.

Tanken på bindningsenergi är naturligtvis inte så konstig för kärnan måste hållas ihop av nåt (speciellt för att protonerna ju har samma laddning) och man kanske kan se det som så att för att kärnan skall upplösas i dess beståndsdelar så krävs det att man tillför energi motsvarande bindningsenergin.

Så det finns alltså en liten differens i massa (faktiskt) mellan vad beståndsdelarna (protoner och neutroner) väger och vad kärnan väger, jag finner detta en aning skumt men så är det (differensen i massa gånger c^2 är alltså bindningsenergin).

Jag gör ett försök att teckna &quot;energiekvationen&quot; för en atomkärna:

&lt;math&gt;m^k(A,Z)*c^2+E_b=[Z*m_p+N*m_n]*c^2...61.1&lt;/math&gt;

En mycket intressant ekvation ty kärnans massa är ''mindre'' än beståndsdelarna, Z är alltså antalet protoner och N är antalet neutroner.

Vi gör lite numeriska beräkningar:

&lt;math&gt;\rho_{Au}=19300kg/m^3, Z=79...61.2&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\rho_{Li}=530kg/m^3, Z=3...61.3&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\rho_{H^1}=90kg/m^3, Z=1...61.4&lt;/math&gt;

sen säger vi att

&lt;math&gt;\rho*4*10^{-45}+m(Eb)=2Z*m_p...61.5&lt;/math&gt;

ungefär för neuronens massa skiljer bara två elektronmassor från protonens massa vilket är mindre än en promille, tittar vi på uträkningen får vi för Guld

&lt;math&gt;7,7*10^{-41}+m(Eb)=2,6*10^{-25}...61.6&lt;/math&gt;

kvoten mellan masspartiklarna som kärnan fysiskt består av och kärnans faktiska massa är alltså hela 

&lt;math&gt;kvot=3,4*10^{15}...61.7&lt;/math&gt;

Kan ni fatta?

Vi gör ett till test och testar för Lithium, en lätt metall:

&lt;math&gt;2,1*10^{-42}+m(Eb)=1*10^{-26}...61.8&lt;/math&gt;

här är kvoten

&lt;math&gt;kvot=4,8*10^{15}...61.9&lt;/math&gt;

vi tar ännu ett exempel och studerar en ren proton, detta ger

&lt;math&gt;3,6*10^{-43}+m(Eb)=1,67*10^{-27}...61.10&lt;/math&gt;

dvs kvoten är

&lt;math&gt;kvot=4,4*10^{15}...61.11&lt;/math&gt;

I alla tre fallen är alltså kvoten av storleksordningen Peta.

Intressant är dessutom att det krävs bindningsenergi för att hålla ihop en ensam proton, jag ställer mig frågande till detta.

Men om det stämmer så tycker jag detta är helt otroligt!

Att byggstenarna hos en kärna har så otroligt mycket större massa än vad kärnan verkligen väger förvånar mig nåt enormt.

Man kan dock ifrågasätta detta men det torde lite vara bevisat iom nåt så hemskt som att atombomger fungerar.

Man verkar alltså kunna summera med att

&lt;math&gt;m(Eb)=partikelmassan...61.12&lt;/math&gt;

och detta med stor noggrannhet ty kvoten är löjligt hög och det här gör alltså att kärnan egentligen &quot;bara&quot; är ren energi.

Slutligen tycker jag vi reder ut u-begreppet genom att säga:

&lt;math&gt;\begin{bmatrix}
  Massenhet &amp; Neutron &amp; Proton &amp; Elektron \\ 
  u &amp; 1,008665 &amp; 1,007276 &amp; 5,48597 \\
  m_p &amp; 1,001 &amp; 1 &amp; 0,00055 \\
  m_e &amp; 1838 &amp; 1836 &amp; 1 \\
\end{bmatrix}...61.13&lt;/math&gt;

Så Ni ser, att ha protonmassa som &quot;u&quot; är mycket smidigare samtidigt som jag egentligen gillar elektronen som &quot;u&quot; ännu bättre, man slipper ju då decimaler för alla nuffror blir liksom större än 1.

Om man plottar bindningsenergin ''per nukleon'' dvs Eb/A så får man en rätt speciell graf, den går upp snabbt till c.a 9Mev, sen planar den ut och sjunker tom för högre masstal (A), den är f.ö inte helt linjär utan den gör skarpa hopp också, t.ex är Eb/A för &lt;math&gt;He^4&lt;/math&gt; runt 7MeV samtidigt som den för nästa grundämne &lt;math&gt;Li^6&lt;/math&gt; bara är 5,5Mev och för nästa grundämne igen &lt;math&gt;Be^8&lt;/math&gt; så vänder det uppåt och blir till c.a 7MeV igen.

Plottar man däremot Eb för hela kärnan och därmed alla nukleoner (A) så blir den grafen rätt fascinerande mycket nära en rät linje där jag precis räknat ut att man kan approximera den räta linjen med runt

&lt;math&gt;Eb\approx -30+8,7A...[MeV]...61.14&lt;/math&gt;

där A är det så kallade masstalet (dvs samtliga nukleoner där nukleoner inbegriper både protoner och neutroner) samtidigt som denna formel bara gäller för A&gt;5 och det approximativt, konstanten 8,7 är alltså lägre för A&lt;5 men samtidigt högre för typiskt A&gt;100.

==Numeriskt exempel==

Lithium har masstalet (A) 6 vilket ger en skattad bindningsenergi (Eb) med min formel på 22MeV, Physics Handbook (PH) säger emellertid 32MeV, om jag byter ut masstalet till 12 så får jag 74 medans PH säger 92 men om min konstant (8,7) byts mot 10,3 så interpoleras det bättre (32 respektive 94). Jag kikade precis i PH och testade både stora och små masstal, alla bindningsenergier blev rätt inom 10% med min korrigerade formel, vid riktigt höga masstal som 235 (dvs Uran, som är bland dom tyngsta grundämnen som finns) så felar det dock +20%, men den approximativa formeln på Eb=10A-30 är lätt att komma ihåg och tom hyfsat exakt.

=Kapitel LXII, Kärnkrafter=
[[File:Fusion Core Force.png|thumb|Kärnkrafter]]

Coulombkrafterna eller dom elektrostatiska krafterna kan tecknas

&lt;math&gt;F_c=\frac{q^2}{4\pi \epsilon_0 r^2}...62.1&lt;/math&gt;

vilket innebär 

&lt;math&gt;F_c\propto \frac{1}{r^2}...62.2&lt;/math&gt;

Dom gravitationella krafterna kan sedan tecknas

&lt;math&gt;F_g=G\frac{Mm}{r^2}...62.3&lt;/math&gt;

där M är den stora massan (typ jorden) och m den lilla massan samt G gravitationskonstanten.

Båda krafterna går som 1/r^2 vilket ger

&lt;math&gt;\frac{F_g}{F_c}=\frac{GMm*4\pi \epsilon_0}{q^2}...62.4&lt;/math&gt;

Om vi nu jämför de gravitationella attraktionskrafterna mellan två neutroner och de elektrostatiska krafterna mellan två protoner (masskillnaden proton-neutron år i det närmaste försumbar dvs ynka 2me eller en promille) så får vi en proportion på c.a

&lt;math&gt;\frac{F_g}{F_c}=\frac{-10-27-27+1-11}{-19-19}=10^{-36}...62.5&lt;/math&gt;

Enligt min litteratur ska det dock vara 10^-38 vilket ger ett par magnituder fel men det viktiga är att de gravitationella krafterna INTE har nåt att göra med varför kärnor håller ihop, en enkel tanke är att protoner ju har samma laddning (plus) och hur skall dom kunna samlas i en kärna?

Stabiliteten hos en kärna förutsätter således en attraktionskraft mellan nukleonerna.

Det existerar tydligen, då gravitationskrafterna uppenbarligen inte räcker till, speciella kärnkrafter med den egenskapen att kompensera Coulumbrepulsionen så att två eller flera protoner med lika laddning kan hållas ihop inom en kärna.

Vi har varit inne på det tidigare men det tål att repeteras dvs ALLT består av vad man kan kalla kärnmateria och man kan räkna ut densiteten enligt

&lt;math&gt;\rho\approx \frac{A*m_p}{\pi r^3}=\frac{A*m_p}{\pi r_0^3(A^{1/3})^3}\approx\frac{m_p}{r_0^3}...62.6&lt;/math&gt;

Sen vet vi ju att r_0 är lite drygt E-15 och protonens massa (m_p) är ungefär E-27, så ett estimat av densiteten hos ALL materia är ungefär 

&lt;math&gt;\frac{m_p}{r_0^3}=-27+(15*3)=E18/m^3...62.7&lt;/math&gt;

Betänk sen att vatten har densiteten E3/m^3...

E18...:D

En galen Japan (Yukawa) fick en ide' 1935 som 1947 bevisades och i grunden är denna teori lite flummig.

Kärnfysiker använder gärna energibegrepp men jag tycker det blir lite luddigt i det här sammanhanget för vad är det vi diskuterar?

Vi diskuterar inte energier, vi diskuterar ju mer krafter (jag tycker tom potentialer är lättare att få grepp om) dvs hur kan en kärna proppfull av plus-laddade partiklar hållas ihop, det är vad vi diskuterar.

Man kan dock skriva de båda aktuella potentialerna i energiform typ E=qU och i fallet Yukawa är det inte elementarladdningen vi multiplicerar potentialen med för att få energin utan det något kufiska &quot;f&quot;.

&lt;math&gt;V_c=\frac{q}{4\pi \epsilon_0}\frac{1}{r}...[eV]...62.8&lt;/math&gt;

&quot;Yukawa-potentialen&quot; är sedan

&lt;math&gt;V_y=-f e^{-\frac{r}{r_0}}\frac{1}{r}...[eV]...62.9&lt;/math&gt;

Jag tycker potential är lättare att begripa än energi, Vc till exempel klingar av som 1/r dvs ju längre bort man typ för en elektron från en kärna desto lägre potential får elektronen och den sjunkande potentialen är en indikation på hur stor kraft som en elektron dras mot kärnan.

Yukawa-potentialen går dock exponentiellt och därmed snabbare mot noll än Coulomb så att &quot;systemet&quot; på lite större avstånd domineras av Vc dvs summan av Yukawa och Coulomb blir större än noll, vilket är att förvänta då vi ju har en kärna som är enbart positivt laddad och vi avlägsnar oss därifrån samtidigt som Yukawa är ENBART kärnkrafter.

Här har man alltså försökt anpassa Yukawa-potentialen till den Coulombska potentialen så att det enda som egentligen skiljer är ett tecken.

MEN det är inte så lite det för utan Yukawa-potentialen/kraften så skulle det inte finnas några atomkärnor/atomer för nånting MÅSTE hålla ihop kärnan med alla lik-laddade partiklar/nukleoner dvs alla protoner.

Personligen tycker jag detta är lite av en fabrikation för vad vet man egentligen om detta? Det enda man egentligen vet är att atomerna finns OCH att dom troligtvis består av flertalet protoner MED samma (repulsiva) laddning.

Så dom hålls ihop av nånting och vänder man på bladet får man reda på att det som håller ihop protonerna, typ, är nåt som så vackert kallas pi-mesoner med en massa runt 260me.

Yukawa tänkte ut det här 1935, 1947 upptäcktes sedan den första pi-mesonen.

Lite roligt är sedan hur min lärobok förklarar hur pi-mesoner funkar (eller snarare proton-proton sammanhållningen):

Föreställ Er att Ni tittar på en tennismatch och att matchen går på nyspolad is, när då ena gubben får en boll (fråga mig inte hur) mot sig och sen slår på den bollen då glider hen ju baklänges, eller hur?

På samma sätt blir det naturligtvis på andra sidan nätet.

Säg sen att båda gubbarna får en hink med bollar och att dom, på nåt diffust sätt, föses intill varandra, om då gubbarna börjar plocka bollar från varandras hinkar då får man faktiskt fenomenet, om man tänker efter, att gubbarna får en kraft som drar dom ännu mer emot varandra.

Tanken är skum men om man tänker efter är det inte så skumt för vad är det som händer?

Jo, bollarna har MASSA så i princip är det som att dra i ett handtag fastsvetsat i en vägg (när man tar i bollarna) fast attraktionskraften är mycket mycket mindre MEN den finns där så det är liksom ett litet handtag du drar i när du plockar upp bollen (kallas också Newtons första lag, tror jag).

Med risk för att kladda ner saker skulle jag nu vilja reda ut begreppen kraft, E-fält, potential och energi och jag gör det &quot;Coulomskt&quot; och via Maxwell's ekvationer:

Kraften mellan två laddningar kommer ur

&lt;math&gt;\oint DdS=\oint \epsilon EdS=\int \rho dV=Q...62.10&lt;/math&gt;

om vi nu ser på E som rundstrålande, rho som volymsladdningstätheten och att vi befinner oss i vakuum så fås

&lt;math&gt;\epsilon_0 E 4\pi R^2=Q...62.11&lt;/math&gt;

ty vi har sfärisk yta och man kan se det som en sfärisk fält-intensitet som faktiskt kan inbegripa både ljudkällor, termiska källor som solen och isotropiska ljuskällor dvs 

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}...62.12&lt;/math&gt;

Nu är kraften F på en partikel med laddningen q (som jag dock inte vet hur jag skall bevisa)

&lt;math&gt;F=qE=\frac{qQ}{4\pi \epsilon_0 R^2}...62.13&lt;/math&gt;

Vi har nu att stora Q är en mängd laddningar i en volym som vi har &quot;summerat&quot; upp så Q borde vara större än q men normalt skriver man den här ekvationen som

&lt;math&gt;F=qE=\frac{Q^2}{4\pi \epsilon_0 R^2}...62.14&lt;/math&gt;

Där det dock underförstås att man tar hänsyn till hur många elementarladdningar (q) man har, speciellt applicerbart om vi t.ex tänker oss en enkeljoniserad atom av Helium där då q=1 medans Q=2 ty vi har en elektron men två protoner.

Då var kraftekvationen klar, E-fältet hade vi ju dock redan innan och jag repeterar

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}...62.15&lt;/math&gt;

vilket alltså är ett q &quot;mindre&quot; relativt kraftekvationen (om man ser det från det hållet), potentialen fås sedan genom integration mot fältet och från oändligheten där (potentialen är noll) till R

&lt;math&gt;U=-\int EdR=-\int_{-\infty}^R \frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}dR...62.16&lt;/math&gt;

som blir

&lt;math&gt;U=[\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}]_{-\infty}^R=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...62.17&lt;/math&gt;

Denna ekvation är i eV redan, för att få Joule får man multiplicera med q (aka e)

==Numeriskt exempel==

En protons potential är på 1,4MeV, en elektrons potential är på 17MeV vilket ungefär är en faktor 10 mer.

=Kapitel LXIII, pi-mesoner=
[[File:Fusion Photon Energy.png|thumb|Bild på hur den masslösa fotonen är en vågrörelse som inte en partikel av massa är]]

Yukawa förklarade existensen av kärnkrafter genom att införa en ny typ av elementarpartiklar med en massa mellan nukleonernas och elektronens samt med så kort livslängd &lt;math&gt;\Delta t&lt;/math&gt; att det brott mot energiprincipen som partikelns massa innebär (energi=mc^2) ursäktas av den tolerans Heisenbergs osäkerhetsrelation medger dvs

&lt;math&gt;\Delta E*\Delta t=h...63.1&lt;/math&gt;

Personligen köper jag inte den här ekvationen för den är för bekväm och används typ jämt i gränslandet mellan verklighet och teori, vore intressant att veta hur man kom fram till den dock för jag hittar ingen logisk anledning och förklaring till varför det är på det här sättet saknas i ALL litteratur, allt som nämns är typ &quot;de Broglie-våglängd&quot; och &quot;Heisenbergs osäkerhetsrelation&quot; men ingen förklaring om varför och hur.

Jag ska dock köra på med vad jag tror, Heisenbergs osäkerhetsrelation kan enligt litteraturen också skrivas

&lt;math&gt;\Delta p * \Delta x =h...63.2&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\Delta v * \Delta x =\frac{h}{m}...63.3&lt;/math&gt;

Säg sedan att vi mäter partikeln vid en viss position, i exakt denna position kan vi inte veta hastigheten för det kräver en position till (och tiden där emellan) så vi har en osäkerhet i position när vi försöker mäta hastigheten, i detta fallet gissar jag att man kan skriva osäkerhetsrelationen som

&lt;math&gt;v * \Delta x =\frac{h}{m}...63.4&lt;/math&gt;

för v är bestämt (dock inte hur v har varierat mellan positionerna, men som ett medelvärde).

Här är alltså osäkerheten avståndet mellan dom båda mätpunkterna (&lt;math&gt;\Delta x&lt;/math&gt;) men hur vänsterledet kan ha uppfunnits till att vara begränsad till en konstant (i princip Planck's konstant delat med massan), det begriper inte jag.

En annan insikt jag tror mig ha när det gäller osäkerhetsrelationen är att man kan eventuellt titta på hur en gitarrsträng svänger, den svänger som en stående våg och den längsta våglängden (dvs lägsta frekvensen) är 2L där L är längden på strängen.

Min tanke här är att man inte riktigt kan veta vilket delelement av strängen som ger tonen, därför kan en elektron inte bestämmas vara på nån specifik plats på strängen för den är typ på hela strängen.

Så om man har ett avstånd där man önskar beräkna elektronens position så befinner den sig över hela &quot;lambda/2&quot; dvs den buk som infinner sig för stående vågors längsta våglängd där man bara har två noder dvs där strängen är fäst.

Osäkerheten är alltså lambda/2 (eller helt enkelt avståndet).

Sen påstår de Broglie att

&lt;math&gt;p\lambda=h...63.5&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;v \lambda=\frac{h}{m}...63.6&lt;/math&gt;

Här har jag en fundering, om man t.ex tar toppen/mitten av en buk (dvs en stående våg som alltså INTE breder ut sig utan bara svänger) och tittar på hur amplituden (A) beter sig i rummet, då har man att den först går upp A sen går den ner 2A och så går den upp A igen dvs den genomlöper 4A per period.

Detta gör den på tiden T.

Så medelhastighet i y-led är 4A/T, detta kan man sätta in i ovanstående formel och få

&lt;math&gt;\frac{4A}{T} \lambda=\frac{h}{m}...63.7&lt;/math&gt;

som också kan skrivas

&lt;math&gt;4Af\lambda=\frac{h}{m}...63.8&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;4Ac=\frac{h}{m}...63.9&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;4A=\frac{h}{mc}...63.10&lt;/math&gt;

vilket ungefär ger

&lt;math&gt;A\approx \frac{\hbar}{mc}...63.11&lt;/math&gt;

Ett mer politiskt korrekt sätt att visa det på är, säg att störningen kan skrivas

&lt;math&gt;s(t)=Asin(wt)...63.12&lt;/math&gt;

(fas)hastigheten är då

&lt;math&gt;v=\frac{ds}{dt}=wAcos(wt)...63.13&lt;/math&gt;

med maximal fashastighet får man

&lt;math&gt;v\lambda=wA\lambda=2\pi f A\lambda=2\pi c A...63.14&lt;/math&gt;

sen är detta enligt sägnen alltså lika med h/m vilket ger

&lt;math&gt;2\pi c A=\frac{h}{m}...63.15&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;A=\frac{\hbar}{mc}...63.16&lt;/math&gt;

eftersom detta inte riktigt stämmer med de Broglie enligt ovan dvs

&lt;math&gt;\lambda=\frac{h}{p}=\frac{h}{mv}...63.17&lt;/math&gt;

så tänker jag att kanske man kan se det som så att hastigheter när det gäller partiklar alltid är mindre än E8 så att 

&lt;math&gt;A&gt;\frac{\hbar}{mc}...63.18&lt;/math&gt;

dvs v är alltid mindre än c och på nåt nästan barnsligt sätt skulle jag vilja teckna

&lt;math&gt;\lambda_y&gt;\frac{\hbar}{mc}...63.19&lt;/math&gt;

för det måste finnas nån slags vertikal mekanisk våglängd också som typ är beroende av hur hårt strängen spänns, lägstafrekvensen/tonen är ju densamma för strängen rör sig bara fortare med större amplitud men den mekaniska amplituden blir en slags våglängd, tycker jag.

Idag har jag kommit på att jag faktiskt inte är helt ute och cyklar.

Om vi tittar på de Broglie-våglängden fast uttryckt från impulsens håll (p) så kan man skriva den som

&lt;math&gt;p=\frac{h}{\lambda}...63.20&lt;/math&gt;

och eftersom 

&lt;math&gt;\lambda=\frac{c}{f}...63.21&lt;/math&gt;

så har man att

&lt;math&gt;p=\frac{hf}{c}...63.22&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;pc=hf...63.23&lt;/math&gt;

vilket är två olika sätt att teckna energin för en foton.

Analogin med mitt tänk får man sedan om man tänker

&lt;math&gt;pc=mvc=hf...63.24&lt;/math&gt;

vilket gör att

&lt;math&gt;v=\frac{hf}{mc}...63.25&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;v/f=\lambda=\frac{h}{mc}...63.26&lt;/math&gt;

där skillnaden gentemot min uträkning bara skiljer 2pi, det intressanta är dock att man just får pc=hf=E.

Jag kan inte mycket om uttrycket pc men hf köper jag för det har Einstein bevisat gäller men jag köper det inte för att just han har bevisat det, jag köper det för hans teori om den fotoelektriska effekten låter rimlig.

Fotoelektriska effekten är egentligen en rätt simpel teori att förstå, om man har en sluten krets med typ en rördiod och belyser katoden så krävs det att fotonens energi (hf) överstiger utträdningsarbetet (w) för en elektron i metallen för att det skall kunna flyta en ström, Einstein påstår sedan att all fotonenergi lämnas över till elektronen.

Här är det emellertid lite tveksamt om man kan applicera hf på en elektron eller ens pc på en elektron ty båda uttrycken är liksom tillägnade fotonen.

Kinetisk energi vet vi ju normalt annars kan skrivas som

&lt;math&gt;E_k=\frac{mv^2}{2}...63.27&lt;/math&gt;

Jag förstår inte riktigt hur det här går ihop.

pc och därmed &quot;impulsenergi&quot; måste jag forska mer i men jag köper rakt av att fotoner har energin hf och att detta kan mätas genom att nyttja en känd metalls utträdningsarbete (w) samt lägga på en microampere-meter där ström kommer börja flyta när fotonenergin (hf) överstiger utträdningsarbetet enligt

&lt;math&gt;E_k=hf-w...63.28&lt;/math&gt;

Observera dock att här överlämnas energi från fotonen till elektronen som också kallas att fotonen växelverkar med elektronen.

Nu har emellertid elektronen fått fotonens energi så visst, man borde kunna säga att i detta specifika fall så har i princip elektronen energin hf.

Jag tvivlar dock på att man alltid kan säga att elektronen har energin hf.

Jag köper att en fotons energi är hf.

Jag är dock tveksam till om energin också kan skrivas pc men jag är bara tveksam till det pga att jag inte förstår rörelsemängd eller impuls (p), man kan dock se pc för en foton som ju är masslös och bara kan färdas med ljusets hastighet som att det egentligen står pc=mc^2 där, trots att den inte har nån massa, man kan beräkna en ekvivalent massa enligt E/c^2 dvs hf/c^2, antar jag.

Men i praktiken finns ju inget m hos fotonen men däremot har den impuls (p) och kraft kan man skriva som

&lt;math&gt;F=\frac{dp}{dt}...63.29&lt;/math&gt;

dvs impulsens förändring i tid.

Denna impuls kan man faktiskt bevisa genom att nyttja en evakuerad glaskropp med metall-vingar där vingarna på ena sidan är svarta medans vingarna på andra sidan är blanka.

Nu har jag en amatörmässig spekulation när man belyser detta objekt (vad det nu heter):
1) Lyser man på det hållet där vingarna är svarta så blir impulsen p ty svart absorberar
2) Lyser man på det hållet där vingarna är blanka så blir impulsen 2p ty blankt reflekterar

Därför snurras det med svart före.

Jag vete fasen om jag har rätt i detta men i det svarta fallet så stoppas ju bara fotonen upp dvs all sin impuls ger den till den svarta vingen, i det blanka fallet vet vi ju att likt vi sparkar en boll mot en vägg så blir hastigheten emot en lika stor som infallshastigheten vilket ju innebär, pga att hastighet är en vektor, att förändringen i hastighet är 2v och då är det bara att hänga på massan (m) och man har således dubbla impulsen när vingen är blank, gissar jag.

Så fotoner har impuls (p) för att dom uppenbarligen kan utöva en kraft i samband med reflektion mot ytor (tror f.ö det finns rätt flummiga planer på rymdraketer nyttjandes fotoners impuls)

Jag köper att fotoner har impuls (p).

Eftersom fotoner är masslösa samtidigt som dom flyger fram med c så kan man inte direkt teckna p=mc, visst rent formellt kan man räkna ut en massa från hf/c^2 och då skulle p bli hf/c men här är vi tillbaka i pc=hf och det stämmer ju faktiskt enligt vedertagna principer.

Jag brukar dock se det som så att jag blundar för fotonens &quot;massa&quot; och bara tänker att den färdas med c så att impulsen blir p (och inte mc, ty den har ju ingen verklig massa, det är onekligen lite filosofiskt det här :) ).

Det är dock enkelt att hänga på ett c till när man ser det fiktiva uttrycket mc så att man får mc^2 dvs energin fast för att dölja m=0 så verkar det som om man skriver pc istället.

Jag har svårt för att fatta pc (gäller verkliga livet också dvs PC=Personal Computer :) )

Fast nu kommer jag på att pc faktiskt åtminstone kan vara generellt gällandes för partiklar, detta säger jag inte för att min kurslitteratur säger det utan jag säger det för att jag börjar tro det.

För vad är p för allt utom fotoner?

Jo, det är mv.

Men att energin skulle motsvara pc, eller tydligare när det gäller godtyckliga partiklar, mvc tål att sovas på :)

En annan sak som tål att sovas på är de Broglies våglängd och Heisenbergs osäkerhetsrelation.

Jag har varit mycket skeptisk till detta men idag kom jag på nåt som gör att de Broglie verkar rimligt, såhär går beviset:

&lt;math&gt;\Delta v* \Delta x = h/m...63.30&lt;/math&gt;

där förändringen i hastighet aldrig är samtidig med förändringen i läge, man växlar bara likt partiell derivata, detta kan man alltså skriva om enligt

&lt;math&gt;v*\Delta x = h/m...63.31&lt;/math&gt;

där vi bara är intresserade av förändringen i läge (hastigheten kräver ju två lägen för att kunna bestämmas), delar vi detta med observationstiden så får vi

&lt;math&gt;\frac{v \Delta x}{\Delta t}=\frac{h}{m\Delta t}...63.32&lt;/math&gt;

som är lika med

&lt;math&gt;v^2 = \frac{h}{m\Delta t}...63.33&lt;/math&gt;

och pga Einstein kan man skriva

&lt;math&gt;m=\frac{E}{c^2}=\frac{hf}{c^2}...63.34&lt;/math&gt;

dvs ekvationen blir

&lt;math&gt;v^2\ = \frac{hc^2}{hf\Delta t}=\frac{c^2}{\Delta t f}...63.35&lt;/math&gt;

där det är rätt tydligt att

&lt;math&gt;\Delta t f...63.36&lt;/math&gt;

måste vara större än 1 (annars blir ju hastigheten större än c), således tycks

&lt;math&gt;\Delta t &gt; \frac{1}{f}...63.37&lt;/math&gt;

gälla, inom elektrotekniken kallar man 

&lt;math&gt;\frac{1}{f}...63.38&lt;/math&gt;

för periodtiden T men sånt fattar inte fysiker fast vi fattar sånt för vad är det som händer här? Jo det som händer är att vi har räknat ut att observationstiden måste vara längre än periodtiden, huge surprise för annars kan vi ju inte frekvensbestämma signalen!

Så för att kunna mäta en signal måste man helt enkelt observera signalen under minst en klockperiod (T), det går alltså inte att frekvensbestämma/mäta signalen annars (om den inte är fullständigt symmetrisk)

Jag har utgått från de Broglie vars teorier jag inte riktigt köpte men har landat i att hans teorier tycks stämma.

Jag tycker inte det är nåt snack om Einsteins teorier vad beträffar fotoelektriska effekten för den är enkelt empiriskt bevisbar så totalt efter att ha försökt kritisera dessa kloka människor så ger jag mig, Heisenberg, de Broglie och Einstein har rätt.

Nu återstår nya studier i form av vågor som min kurslitteratur har hittat på, beskrivning av vågor med komlexa tal typ

&lt;math&gt;Ae^{j\alpha}...63.39&lt;/math&gt;

gör livet fascinerande enkelt, undrar om elementarpartiklarna beter sig lika enkelt?

Efter denna långa elaborering som inte blev att handla om pi-mesoner kan vi repetera

&lt;math&gt;\Delta E *\Delta t =h...63.40&lt;/math&gt;

Under tiden &lt;math&gt;\Delta t&lt;/math&gt; är massan enligt Einstein

&lt;math&gt;m=\frac{\Delta E}{c^2}=\frac{\hbar}{\Delta t c^2}...63.41&lt;/math&gt;

tillåten, flummar min kurslitteratur med (jag behåller hbar här, tycker annars att h räcker för diskussionen).

Attraktionen mellan nukleoner köper jag skulle kunna vara en följd av utbyte av så kallade pi-mesoner, gravitationella krafter mellan protoner funkar ju liksom inte och elektrostatiska (Coulombska) krafter funkar naturligtvis inte heller för dom är repulsiva för lika laddning.

Den till pi-mesonen hörande kraftfältet måste således under livstiden &lt;math&gt;\Delta t&lt;/math&gt; kunna spänna över typiska nukleon-nukleon avstånd, säg R.

Med

&lt;math&gt;R=\Delta t c...63.42&lt;/math&gt;

som är lika med kraftfältets största tänkbara utbredning på tiden &lt;math&gt;\Delta t&lt;/math&gt; eller

&lt;math&gt;\Delta t=R/c...63.43&lt;/math&gt; 

insatt i uttrycket ovan får vi

&lt;math&gt;m\approx \frac{\hbar}{\frac{R}{c}*c^2}=\frac{\hbar}{Rc}=260m_e...63.44&lt;/math&gt;

Yukawas utbyteskrafter och utbytespartiklar infördes av honom på rent teoretiska grunder 1935. 1947 upptäcktes den första pi-mesonen med en massa av den föreslagna storleksordningen! Tre olika pi-mesoner är inblandade i de tre slagen av växelverkan, jag nämner inte dom för det är akademiskt.

==Numeriskt exempel==

Jag anser att hbar bara kan nyttjas för cirkulära rörelser modell p*lambda=mv*2pi*r=h som blir mvr=hbar (där mvr kallas för banimpulsmomentet) och gäller för elektronbanan runt protonen i väte, så det är lite konstigt att hbar nyttjas för pi-mesonens massa där jag dock vid nyttjande av hbar får att massan blir 386m_e men då har jag nyttjat R=10^-15m som är lite på en höft vad gäller proton-proton:avståndet.

=Kapitel LXIV, valda delar ur speciella relativitetsteorin (SR)=
[[File:Fusion Point Movement With Time.png|thumb|Visar hur en punkt flyttar sig en sträcka med ljusets hastighet]]

Jag börjar med att säga att begreppet &quot;speciella&quot; tycks mena att i denna teori avser man likformig rörelse dvs inga accellerationer förekommer.

Jag tar upp det här för jag är intresserad av varifrån den relativistiska formeln för massa egentligen kommer, denna formel är

&lt;math&gt;m=\frac{m_0}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.1&lt;/math&gt;

För det första ska det sägas att om man läser mellan raderna hos min kurslitteratur så är denna formel faktiskt tagen ur luften, den är gjord det för att fysikerna hellre ville att impulslagen skulle vara invariant (typ oberoende av hastighet/tid), så istället för att impulserna skulle dras med SR-faktorn dvs

&lt;math&gt;\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}...64.2&lt;/math&gt;

så lät dom massan dras med SR-faktorn istället.

Man kan nämligen visa att om man har två koordinatsystem (s respektive s') med vertikala rörelser hos t.ex två pistolkulor som träffar varandra så blir det en ändring av impuls i det ena koordinatsystemet (s) och denna ändring är legendariskt 2p eller 2mu (där jag köper hastighetsbenämningen för vertikal rörelse), i s' är dock impulsändringen 

&lt;math&gt;\Delta p=2mv\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}...64.3&lt;/math&gt;

och det är detta jag inte begriper.

Samtidigt begriper jag att när man nu velat behålla impulslagen (utan SR-konstigheter) så måste man göra om massan enligt inledningen så då har man alltså offrat massans invarians för impulsens invarians och ovanstående uttryck blir utan SR-faktorn.

Fast detta är väl knappast samma som att säga att massan är relativ, det är ju bara en teoretisk konsekvens.

Eftersom jag är intresserad av vart sjuttsingen den relativa massan kommer ifrån måste vi titta på Lorenz-transformationen och vi börjar från början:

Säg att vi har två koordinatsystem (ks) där ljusets hastighet (c) är maximal hastighet och ljuset utbreder sig isotropiskt i båda ks, då får vi att radien i respektive ks kan skrivas:

&lt;math&gt;x^2+y^2+z^2=(ct)^2...64.4&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;x^{\prime^2}+y^{\prime^2}+z^{\prime^2}=(ct^{\prime})^2...64.5&lt;/math&gt;

då har vi två olika ks med två olika radier ct respektive ct' som liksom breder ut sig sfäriskt, jag fattar inte riktigt det här men på nåt sätt försöker man (linjärt) mappa dessa ks och när man gör det får man

&lt;math&gt;x^\prime=px+st=p(x-vt)...64.6&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;t^\prime=qx+rt...64.7&lt;/math&gt;

Här mappas sedan de olika ks ihop genom att skriva (not. kan man alltid skarva funktioner som är noll?)

&lt;math&gt;x^2-c^2t^2=x^{\prime^2}-c^2t^{\prime^2}...64.8&lt;/math&gt;

där y och z inte ingår ty vi avser bara räkna på en dimension åt gången

Nu blir det en massa jobbig algebra där jag fått lära mig nåt jag inte förstår men som är viktig för att få löst detta dvs att p=r, tar det dock i steg

&lt;math&gt;x^2-c^2t^2=p^2(x-vt)^2-c^2(qx+rt)^2...64.9&lt;/math&gt;

detta kan utvecklas som

&lt;math&gt;x^2-c^2t^2=p^2(x^2-2vxt+v^2t^2)-c^2(q^2x^2+2qxrt+r^2t^2)...64.10&lt;/math&gt;

Här är det ytterst tveksamt varför två mellantermer går bort för det kan dom bara göra om qr=vt, eller om nån parameter är noll vilket dom uppenbarligen inte är, så varför går mellantermerna bort?

Identifierar man övriga koefficienter så får man

&lt;math&gt;x^2-c^2t^2=p^2(x^2+v^2t^2)-c^2(q^2x^2+r^2t^2)...64.11&lt;/math&gt;

dvs framför x^2

&lt;math&gt;1=p^2-c^2q^2...64.12&lt;/math&gt;

respektive framför t^2

&lt;math&gt;c^2=c^2r^2-p^2v^2...64.13&lt;/math&gt;

ur första ekvationen får vi att

&lt;math&gt;q^2=\frac{p^2-1}{c^2}...64.14&lt;/math&gt;

ur andra ekvationen får vi

&lt;math&gt;p^2=\frac{c^2(r^2-1)}{v^2}...64.15&lt;/math&gt;

här substitueras konstigt nog r mot p (jag fattar nu kanske detta) varvid man får

&lt;math&gt;p^2=\frac{c^2(p^2-1)}{v^2}...64.16&lt;/math&gt;

eventuellt kan denna substitution bero på att

&lt;math&gt;\frac{\Delta t}{t}=\frac{\Delta x}{x}...64.17&lt;/math&gt;

detta kan också skrivas

&lt;math&gt;\frac{\frac{dx}{dt}}{\frac{x}{t}}=\frac{c}{c}=1...64.18&lt;/math&gt;

ty gemensamt för de båda ks är ljushastigheten som ju är konstant dvs den relativa förändringen i position i det ena ks kräver samma relativa förändring i tid i andra ks för utan tid kan ingen förändring ske, att x/t=c får man om man tittar på definitionsfunktionen för en dimension där man ser att x följer ct, ovanstående ger sen med lite mellanspel

&lt;math&gt;p^2v^2=c^2(p^2-1)...64.19&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;c^2=p^2(c^2-v^2)...64.20&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{c^2}{(c^2-v^2)}=p^2...64.21&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;p^2=\frac{1}{1-\frac{v^2}{c^2}}...64.22&lt;/math&gt;

där jag kallat nämnaren för SR-faktorn i kvadrat.

Om vi sen tar uttrycket för p^2 och stoppar in i uttrycket för q^2 och jag repeterar

&lt;math&gt;q^2=\frac{p^2-1}{c^2}...64.23&lt;/math&gt;

där alltså

&lt;math&gt;p^2=\frac{1}{1-\frac{v^2}{c^2}}...64.24&lt;/math&gt;

så får vi att

&lt;math&gt;q^2=\frac{\frac{1}{1-\frac{v^2}{c^2}}-1}{c^2}...64.25&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;q^2=\frac{1}{c^2-v^2}-\frac{1}{c^2}...64.26&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;q^2=\frac{c^2-(c^2-v^2)}{c^2(c^2-v^2)}...64.27&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;q^2=\frac{v^2}{c^2(c^2-v^2)}...64.28&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;q^2=\frac{1}{c^2}\frac{v^2}{c^2-v^2}...64.29&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;q^2=\frac{1}{c^2}\frac{v^2/c^2}{1-v^2/c^2}...64.30&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;q^2=\frac{v^2}{c^4}\frac{1}{1-\frac{v^2}{c^2}}...64.31&lt;/math&gt;

Nu kan vi således teckna transformen och jag repeterar att vi hade

&lt;math&gt;x^\prime=p(x-vt)...64.32&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;t^\prime=qx+rt...64.33&lt;/math&gt;

insättning av p och q ger

&lt;math&gt;x^\prime=\frac{x-vt}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.34&lt;/math&gt;

respektive (r=p)

&lt;math&gt;t^\prime=\sqrt{\frac{v^2}{c^4}\frac{1}{1-\frac{v^2}{c^2}}}x+\frac{1}{{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}}t...64.35&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;t^\prime=\frac{v}{c^2}\frac{x}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}+\frac{t}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.36&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;t^\prime=\frac{t+vx/c^2}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.37&lt;/math&gt;

Enligt min litteratur är tom det här riktigt (möjligtvis förutom ett tecken).

Nu ska vi ta och titta på nåt jag räknat kors och tvärs på men som jag inte får nån ordning på dvs hastighetstransformationerna.

Här kastar jobbigt nog min kurslitteratur om benämningarna vilket är typiskt lektorerer som alltid måste stila och hitta på sina egan jävla beteckningar för emedan vi hitintills räknat med att ks' rör sig så rör sig nu plötsligt ks istället OCH hastigheten blir negativ, varför i sjuttsingen komplicera saker på det sättet när man försöker LÄRA UT saker, jag fullkomligt hatar sånt, bara nån slags stilande, jag blir så irriterad på kurser som alltid envisas med egna beteckningar, vad är det för fel på standard, då kan man satsa på lärandet där det behövs.

Jag kommer skita i detta och låtsas som om jag bara får fel på ett tecken :)

I x-led har vi alltså

&lt;math&gt;x^\prime=\frac{x-vt}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.38&lt;/math&gt;

sett ur det primmade systemet, sett ur det oprimmade systemet sägs det istället bli

&lt;math&gt;x=\frac{x^\prime+vt^\prime}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.39&lt;/math&gt;

differentialen blir då

&lt;math&gt;dx=\frac{dx^\prime+vdt^\prime}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.40&lt;/math&gt;

Men om vi nu deriverar med avseende på tid blir det knas i min värld, det enklaste resultatet är nedan

&lt;math&gt;\frac{dx}{dt}=\frac{\frac{dx^\prime}{dt^\prime}+v}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.41&lt;/math&gt;

men så kan det inte bli för vad som händer är egentligen att en produkt deriveras modell

&lt;math&gt;\frac{d}{dt}(f(t)*g(t))=f^\prime(t)g(t)+f(t)g^\prime(t)...64.42&lt;/math&gt;

där i det här fallet 

&lt;math&gt;f(t)=dx^\prime+vdt^\prime...64.43&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;g(t)=(1-\frac{v^2}{c^2})^{-\frac{1}{2}}...64.44&lt;/math&gt;

och deriverar man på detta sätt får man

&lt;math&gt;\frac{dx}{dt}=\frac{\frac{dx^\prime}{dt^\prime}+v}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}+\frac{dx^\prime+vdt^\prime}{1-\frac{v^2}{c^2}}(-1/2)(-2v\frac{dv}{dt}/c^2)...64.45&lt;/math&gt;

där dv/dt=0 pga ingen acceleration så deriveringen blir

&lt;math&gt;\frac{dx}{dt}=\frac{\frac{dx^\prime}{dt^\prime}+v}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.46&lt;/math&gt;

MEN det blir det inte, resultatet sägs bli

&lt;math&gt;\frac{dx}{dt}=\frac{\frac{dx^\prime}{dt^\prime}+v}{1+\frac{v}{c^2}\frac{dx^\prime}{dt^\prime}}...64.47&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;u_x=\frac{u^\prime_x+v}{1+\frac{v}{c^2}u^\prime_x}...64.48&lt;/math&gt;

och jag fattar ingenting :D

Jag avslutar med några formler som jag även försöker bevisa, antag att en måttstav ligger stilla längs x'-axeln i s' och uppmättes ha längden Lo av en person i s' dvs av en person som är stilla relativt måttstaven. Längden fås som skillnaden i x'-värdena dvs Lo=x2'-x1'. En person i s ser staven röra sig i positiva x-axelns riktning och mäter stavens längd L genom att SAMTIDIGT mäta ändpunkternas x-koordinater (märk att mätningarna är samtidiga endast i s dvs t1=t2 men t1' är inte lika med t2') enligt Lorenztransformationen ovan får man således

&lt;math&gt;SR=\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}...64.49&lt;/math&gt;

ty t1=t2 pga att längden mäts samtidigt i s dvs 

&lt;math&gt;L_0=x_2^\prime-x_1^\prime=\frac{x_2-vt_2}{SR}-\frac{x_1-vt_1}{SR}=\frac{x_2-x_1}{SR}=\frac{L}{SR}...64.50&lt;/math&gt;

och därmed (Lo är alltså i det primmade systemet, för det är ju den längden som försöks mätas)

&lt;math&gt;L=L_0\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}...64.51&lt;/math&gt;

som kallas för längdkontraktionen, sen har vi

En klocka står stilla relativt s' och registrerar två händelser vid tiderna t1' och t2' på samma ställe (enligt s') säg vid xo'. Tidsintervallet To=t2'-t1' är således mätt av en person som står stilla relativt den punkt där händelserna inträffar. Enligt s är tidsintervallet mellan dessa två händelser (där To är i det primmade systemet och försöks mätas av s)

&lt;math&gt;T=t_2-t_1=\frac{t_2^\prime+vx_2^\prime/c^2}{SR}-\frac{t_1^\prime+vx_1^\prime/c^2}{SR}=\frac{t_2^\prime-t_1^\prime}{SR}=\frac{T_0}{SR}...64.52&lt;/math&gt;

ty hastigheten i/relativt det primmade systemet är noll och då är v=0

&lt;math&gt;T=\frac{T_0}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.53&lt;/math&gt;

som kallas för tidsdilationen, slutligen har vi

&lt;math&gt;V=V_0\sqrt{1-\frac{V_0^2}{c^2}}...64.54&lt;/math&gt;

som jag lite hittat på och som jag kallar hastighetskontraktionen dvs att V är den riktiga hastigheten korrigerad med hjälp av SR-faktorn men den stämmer och underlättar kalkyleringar av verkliga hastigheter, bara att trycka in Vo om man har nåt i närheten av c, sen får man man V som den verkliga hastigheten, observera att om man räknar ut V på detta sätt så får aldrig Vo&gt;c dvs endast situationer där man får Vo&lt;c (och i detta fallet, nära c) så kan man nyttja &quot;kontraktionsformeln&quot;, observera sen att även om V=dx/dt=L/t så stämmer det inte att nyttja ovanstående formler på det sättet, lustigt nog.

Slutligen vill jag visualisera en formel som jag inte hittar härledningen av nånstans dvs varken i min kurslitteratur eller i Wikipedia eller på nätet överhuvudtaget, denna formel beskriver den relativistiska energin enligt

&lt;math&gt;E^2=(pc)^2+(m_0c^2)^2[=mc^2]...64.55&lt;/math&gt;

jag hittar alltså ingen härledning av den här formeln men jag bifogar en visualisering som kanske kan bidra till viss förståelse, speciellt är ju pc och moc^2 katetrar i en triangel och om man krämar på med pc så tappar moc^2 alltmer betydelse och energin går mot pc för höga hastigheter v (då ju pc=mvc).

Den kinetiska energin sägs sedan vara

&lt;math&gt;E_k=E^2-m_0c^2=mc^2-m_0c^2[=(pc)^2+(m_0c^2)^2-m_0c^2]...64.56&lt;/math&gt;

där m alltså sägs vara

&lt;math&gt;m=\frac{m_0}{\sqrt{1-\frac{v^2}{c^2}}}...64.57&lt;/math&gt;

vilket jag dock fått lära mig är taget ur &quot;luften&quot; för fysikerna ville alltså rädda impulsens invarians så dom gjorde så att massan blev invariant istället vilket ju knappast är samma som att säga att massan verkligen är relativ, hallå eller :)

==Numeriskt exempel==

Om 1kg rör sig med hastigheten 0,9c sägs dess massa bli 2,3kg vilket jag vägrar tro på (för hur ska massa kunna öka? Det finns ju inget mer fundamentalt), om sen v0 är c så är v egentligen noll, också det är sjukt. Allt handlar egentligen om påfundet med konstant impuls (mv) för när hastigheten går ner måste massan då gå upp. I grund och botten tror jag det är Einsteins fel när han upptäckte att en fotons energi fullständigt överlämnas till en elektron (Fotoelektriska effekten) vilket ställer till det pga att hf(foton)=Ek(elektron) vilket ger att Ek/f är konstant (och lika med h) osv. Den högsta hastighet (v) man kan komma upp i enligt relativitetsteorin ovan är v=0,5c (v0-3dB), massans sägs då gå upp med roten ur två.

==Fritänkande, impulsens invarians==

Jag fattar inte mycket av ovanstående SR som mest är avskrivit från min lärobok i Fysik II för typ fem år sedan..

Fast idag tror jag mig kommit en liten bit i förståelsen då jag även tidigare hänvisat till att allt grundar sig på den fotoelektriska effekten som Einstein kom på och, som det verkar, Heisenberg har &quot;förtydligat&quot;.

Om man bara tecknar den bevisade fotoelektriska effekten så kan man teckna den som

&lt;math&gt;E=hf...64.58&lt;/math&gt;

Detta har alltså Einstein bevisat och därmed kan man nog se det som obestridligt men detta får enorma kosekvenser ty man kan differentiera ekvationen och får då

&lt;math&gt;d(E)=hdf...64.59&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;d(pc)=hdf...64.60&lt;/math&gt;

ty vi snackar foton här, eller

&lt;math&gt;cdp+pdc=hdf...64.61&lt;/math&gt;

nu finns dock ingen variation i c så vi får

&lt;math&gt;cdp=hdf...64.62&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;c\frac{dp}{df}=h...64.63&lt;/math&gt;

men

&lt;math&gt;df=\frac{1}{dt}...64.64&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;cdp*dt=h...64.65&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;c=\frac{dx}{dt}...64.66&lt;/math&gt;

även i fallet ljusets hastighet, så kvar blir

&lt;math&gt;dp*dx=h...64.67&lt;/math&gt;

Nu till vad jag tror mig kommit på, visualisera den Bohrska elektronbanan, den har bara en enda längd på omloppsbanan (vi kan kalla den lambda) och om du försöker detektera elektronen så kan du aldrig på förhand veta vart den är, det enda man kan veta är att den återkommer inom periodtiden för omloppet eller inom lambda som vi kan tolka som dx.

Så osäkerheten blir omloppssträckan dvs lambda.

Det samma gäller om vi tittar på en fonton med &quot;riktig&quot; lambda för vi kan fortfarande inte veta vart den befinner sig inom lambda MEN vi vet att den befinner sig där nånstans, så osäkerheten blir även där lambda.

Eftersom lambda är en konstant samtidigt som h är en konstant så MÅSTE dp vara en konstant dvs rörelsemängden, eller impulsen, är mycket riktigt invariant.

Vilket får nästan komiska följder vad gäller SR för om p är konstant så är mv konstant.

Men eftersom vi vet att till exempel hastighet är relativ och alltså sjunker netto med höga hastigheter, så MÅSTE massan öka med högra hastigheter!

Allt för att impulsen är invariant.

Det är ju heltsjukt :)

==Fritänkande, impulsens invarians del II==
Egentligen tror jag att den fotoelektriska effekten skall skrivas

&lt;math&gt;hf-W_u-\frac{m_ev^2}{2}+qU=0...64.68&lt;/math&gt;

där Wu är det kända utträdesarbetet ur metallen som man kompenserar bort med en accelerationsspänning, U, allt summeras således till

&lt;math&gt;\frac{m_ev^2}{2}=hf...64.69&lt;/math&gt;

där elektronen får hela fotonens energi, differentierar vi denna ekvation får vi

&lt;math&gt;pdv=hdf...64.70&lt;/math&gt;

Som kan skrivas om som

&lt;math&gt;p \frac{dx}{dt} \cdot d(1/f)=h...64.71&lt;/math&gt;

och alltså

&lt;math&gt;pdx=h...64.72&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;p\lambda=h...64.73&lt;/math&gt;

om man t.ex tittar på elektronbanan hos en väte-atom där

&lt;math&gt;\lambda = 2\pi r...64.74&lt;/math&gt;

Eftersom lambda är konstant och h är konstant så måste p vara konstant eller invariant som fysikerna säger, vi kan dock också titta på nåt kul med min felskrivning i ovanståendce fritänkande nämligen

&lt;math&gt;pc=hf...64.75&lt;/math&gt;

Nu tittar vi alltså på en foton istället för en partikel med massa och differentierar vi denna så får vi återigen att

&lt;math&gt;pdc+cdp=hdf...64.76&lt;/math&gt;

där differentialen hos c ju är noll ty invariant, dvs ekvationen reduceras till

&lt;math&gt;cdp=hdf...64.77&lt;/math&gt;

där p dock är

&lt;math&gt;m_{ekv}c...64.78&lt;/math&gt;

i det här fallet för även om fotonen är masslös så har den ekvivalent massa och energi från sin frekvens (hf) enligt

&lt;math&gt;pc=m_{ekv}c*c=m_{ekv}c^2...64.79&lt;/math&gt;

enligt klassisk Einsteinsk princip, detta gör att vi kanske kan differentiera p ändå enligt

&lt;math&gt;c(m_{ekv}*dc+cdm_{ekv})=hdf...64.80&lt;/math&gt;

där dc återigen går bort men vi får

&lt;math&gt;c^2dm_{ekv}\cdot dt=h...64.81&lt;/math&gt;

men här står det ju

&lt;math&gt;dE\cdot dt=h...64.82&lt;/math&gt;

vilket är den klassiska formeln för osäkerheten i energi vad gäller tid, jag har dock i det här fallet nyttjat att dp ingalunda är noll dvs p är inte invariant här.

Lite skumt för i första fallet är verkligen p invariant men här är den det inte, dock känner jag man inte kan applicera hf på en foton utan vidare utan hf måste appliceras på en partikel med massa som den fotoelektriska effekten går ut på dvs all fotonenergi överlämnas till elektronen, tror att fysikerna kallar detta för foton-elektron växelverkan.

==Fritänkande, differentieringen av fotoelektriska effekten==

Man har kommit på att sambandet

&lt;math&gt;E_k=hf...64.83&lt;/math&gt;

som jag vill skriva om som

&lt;math&gt;h=ET...64.84&lt;/math&gt;

där T är periodtiden hos fotonen sägs kunna differentieras enligt

&lt;math&gt;h=dE\cdot dT...64.85&lt;/math&gt;

och ur detta drar man stora växlar modell att partiklar kan bryta mot energiprincipen så länge som dT är litet sen blir impulsen invariant så massan ökar med hastigheten, genom att differentiera &quot;en gång till&quot; kan man nämligen skriva

&lt;math&gt;h=d(mv^2/2)dT=mvdv dT=mv\frac{dx}{dt}dT...64.86&lt;/math&gt;

och då observationstiden (dT) är samma som tiden man mäter hastigheten med (dt) så får man

&lt;math&gt;h=mvdx=pdx...64.87&lt;/math&gt;

där x är att tolka som en minimal våglängd vad jag har förstått, är den 2pir kan man skriva ekvationen som

&lt;math&gt;h=p2\pi r...64.88&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\hbar=pr...64.89&lt;/math&gt;

där r är en (ban)radie, här får alltså fysikerna fram att för ett visst avstånd (r) så är p konstant dvs mv är konstant och här börjar raljerandet med speciella relativitetsteorin (SR), jag ställer mig alltså skeptisk till det och jag gissar att eftersom inte hastigheten kan gå över c som SR-faktorn pekar på så måste istället massan gå mot oändligheten.

Vilket sofistikerat skkitsnack!

Men hitintills tror jag mig hänga med men fysikerna tycks inte kunna differentiera för hur ska man kunna gå från

&lt;math&gt;h=ET...64.90&lt;/math&gt;

till

&lt;math&gt;h=dEdT...64.91&lt;/math&gt;

?, det ska väl ändå bli

&lt;math&gt;0=dET+EdT...64.92&lt;/math&gt;

eller hur?, där jag får

&lt;math&gt;0=mvdvT+\frac{mv^2}{2}dT...64.93&lt;/math&gt;

detta innebär att

&lt;math&gt;Tdv=-\frac{1}{2}vdT...64.94&lt;/math&gt;

som kan skrivas om som

&lt;math&gt;\frac{dv}{v}=-\frac{1}{2}\frac{dT}{T}...64.95&lt;/math&gt;

vilket uppintegrerat blir

&lt;math&gt;ln\frac{v_2}{v_1}=-\frac{1}{2}ln\frac{T_2}{T_1}...64.96&lt;/math&gt;

som kan reduceras till

&lt;math&gt;\frac{v_2}{v_1}=\sqrt{\frac{T_1}{T_2}}...64.97&lt;/math&gt;

och det är det jag tycker formeln säger dvs kvoten av den högre hastigheten (v2) och den lägre hastigheten (v1) motsvaras av roten ur den inversa kvoten av tiderna, om man med andra ord ökar hastigheten gäller en kortare tid.

Jag vet som vanligt inte vad jag snackar om men fysikernas differentiering av formeln stämmer inte.

=Kapitel LXV, Fusion=
[[File:Fusion Process.png|thumb|Visar hur elementär fusion går till]]

Bindningsenerin per nukleon visade på en tänkbar möjlighet att utvinna kärnernergi dvs om vi lyckas slå ihop vätekärnor (enklast i teorin är deuteriumkärnor) till en alfa-partikel modell

&lt;math&gt;H_1^1+n_0^1-&gt;H_1^2...65.1&lt;/math&gt;

och två gånger denna process så får man 

&lt;math&gt;He_2^4...65.2&lt;/math&gt;

Så påstår min kurslitteratur att i runda tal 28MeV skulle frigöras.

I  min litteratur läser jag om praktiska svårigheter och dom påstår bl.a att det finns en potentialkulle på runt 1 MeV som alltså finns mellan den yttre repulsiva delen och den attraktiva inre delen som måste övervinnas för att två protoner (eller två deuteriumkärnor) skall kunna bindas till varandra.

Såhär står det alltså i min litteratur men nu tänker jag fritt, den yttre delen bör vara attraktiv pga elektron/kärna där vi har negativt laddade elektroner och en positivt laddad kärna dvs de Coulombska krafterna regerar, den inre delen handlar om Yukawa-krafter dvs attraktiva krafter som håller ihop kärnan modell pi-mesoner, detta stämmer inte med min litteratur.

Idag försöker man termiskt övervinna denna potentialkulle, räknar man då på vilken temperatur som krävs så är det minst sagt intressant:

Om vi först nyttjar det fundamentala i Maxwells fördelningsfunktion så har vi att

&lt;math&gt;n_i\propto e^{-\frac{E_i}{kT}}...65.3&lt;/math&gt;

där ni är jontätheten och om vi sätter Ei=1MeV (om nu det är sant) och Ei/kT=1 för att få en rimlig sannolikhet för 1/e är en klassisk nivå så får vi

&lt;math&gt;T=\frac{E_i}{k}\approx \frac{+6-19}{-23}=+10=10^{10}K...65.4&lt;/math&gt;

Inte helt lätt att fixa 

Jag tycker vi borde titta lite närmare på den Maxwellska fördelningsfunktionen, lite lustigt är den fördelad kring den (vektoriella) hastigheten noll, det är den första observationen.

Den andra observationen är att sannolikheten för att hitta en partikel med hastigheten (+/-) oändligheten är noll.

Alla partiklar finns således inom +/- oändligheten i hastighet, bara detta är rätt intressant.

Integrerar man upp den Maxwellska fördelningsfunktionen så får man den totala partikeltätheten (eller sannolikheten 1 om man hellre vill det, vilket samtidigt är lite intressant för man säger då att partiklarna befinner sig inom oändlighetsgränserna, naturligtvis).

Ska man vara rättvis skall formeln ovan egentligen skrivas:

&lt;math&gt;n(v)=n_0e^{-\frac{mv^2/2}{kT}}...65.5&lt;/math&gt;

Och tittar man nu på den här fördelningsekvationen så ser man att om hastigheten går mot oändligheten så är antalet partiklar som har hastigheten oändligheten noll stycken, om hastigheten är noll så är antalet partiklar lika med alla partiklar som vi sprutat in i Tokamaken.

Pga fördelningsfunktionen har vi således att det finns partiklar som har hastighet MELLAN noll och oändligheten OAVSETT temperatur och eftersom hastighet i kvadrat motsvarar temperatur så finns det partiklar som har en temperatur nära dom 10^10K litteraturen påstår och även om det är VÄLDIGT få partiklar som har tillräckligt temperatur så räcker det faktiskt att endast två har det för när deras fusion startar så frigörs i runda tal 28MeV och detta innebär en temperatur på runt 10^11K enligt

&lt;math&gt;E_{eV}=kT/q=28MeV=&gt;T=10^{11}K...65.6&lt;/math&gt;

vilket tom är mer än vad min pessimistiska litteratur hävdar.

Jag vill således hävda att för att en fusionsreaktion skall kunna starta så räcker det med att ett enda par protoner fusionerar och detta betyder att man kan ligga MYCKET långt ifrån Ek=kT, gäller mest att ha en MASSA partiklar.

n_0 ovan är för övrigt inte riktigt den usprungliga partikeltätheten för den räknar man ut genom att 

&lt;math&gt;\int_\infty^\infty Ae^{-\frac{mv^2/2}{kT}}dv==1...65.7&lt;/math&gt;

dvs sannolikheten att partikeln finns inom hastighetsgränserna +/- oändligheten är 100%.

Integralen 

&lt;math&gt;\int e^{-x^2}dx...65.8&lt;/math&gt;

kan lösas genom ansatsen

&lt;math&gt;I^2=\int e^{x^2}*\int e^{y^2}=\int e^{x^2+y^2}=\int e^{r^2}...65.9&lt;/math&gt;

nu går vi över till polära koordinater och får

&lt;math&gt;I^2=\int \int e^{-r^2}r dr d\phi=2\pi \int e^{-r^2}r dr...65.10&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;I^2=2\pi[-\frac{1}{2}e^{-r^2}]=-\pi [e^{-r^2}]_0^\infty...65.11&lt;/math&gt;

och således

&lt;math&gt;I^2=-\pi [e^{-\infty}-e^{0}]=\pi...65.12&lt;/math&gt;

alltså

&lt;math&gt;I=\sqrt{\pi}&lt;/math&gt;

Om vi repeterar ovanstående ekvation enligt

&lt;math&gt;\int_{-\infty}^{\infty} Ae^{-\frac{mv^2/2}{kT}} dv==1...65.13&lt;/math&gt;

så kan man skriva den på formen (här har jag dock tappat minustecknet men principen håller ändå)

&lt;math&gt;\int_{-\infty}^{\infty} Ae^{(v(\frac{m}{2kT})^\frac{1}{2})^2}dv==1...65.14&lt;/math&gt;

nu kan vi göra variabelbytet

&lt;math&gt;\int_{-\infty}^{\infty} A(\frac{2kT}{m})^\frac{1}{2} e^{(v(\frac{m}{2kT})^\frac{1}{2})^2} d[v(\frac{m}{2kT})^\frac{1}{2}]==1...65.15&lt;/math&gt;

Då fås alltså att 

&lt;math&gt;A(\frac{2kT}{m})^\frac{1}{2}I=A(\frac{2kT}{m})^\frac{1}{2}\sqrt{\pi}=1...65.16&lt;/math&gt;

fast i praktiken är det inte lika med ett utan partikeltätheten som jag dock tycker är lite skumt för enheten passar inte, jag skulle hellre vilja säga att ettan byts mot det faktiska antalet partiklar (N) som samtidigt ger A

&lt;math&gt;A=N(\frac{m}{2\pi kT})^\frac{1}{2}...65.17&lt;/math&gt;

Fördelningsfunktionen blir således och som då visar antal partiklar per hastighet

&lt;math&gt;N(\frac{m}{2\pi kT})^\frac{1}{2}*e^{-\frac{mv^2/2}{kT}}...65.18&lt;/math&gt;

Här är det dock lite konstigt för i princip säger fördelningsfunktionen att vi har 100% sannolikhet för att det finns partiklar med hastigheten noll men hur hastigheten kan vara noll för en partikel i till exempel ett plasma på säg miljoner grader, det förstår inte jag, att däremot mängden partiklar som har en högre kinetisk energi jämfört med kT blir allt lägre ju större kvoten mellan kinetisk energi och kT blir känns rimligt.

Ett bättre sätt att se det är nämligen att nyttja den Maxwellska fördelningsfunktionen fullt ut och titta på hastigheten hos partiklarna, OMM hastigheten är mycket hög relativt kT så är antalet partiklar som har den hastigheten väldigt låg.

I en gas finns alltså partiklar som har högre termisk hastighet än &quot;kT&quot; men antalet blir snabbt väldigt liten ty funktionen är exponentiell och om man t.ex tar att man har Ek=10kT så blir partikelkvoten 4,5E-5 dvs om vi har 4,5E5 partiklar så finns bara en enda partikel kvar som har energin 10kT.

Så tolkar jag det i alla fall.

Samtidigt förstår jag inte vad som händer vid v=0, när vi integrerar upp fördelningsfunktionen så får vi egentligen att det blir till en sannolikhet modell att integralen blir ett för att alla partiklar finns inom Gaussklockan dvs inom +/-oändligheten i hastighet vilket ju låter rimligt och nivån motsvarande Ek=kT motsvarar 1/e dvs motsvarande 37% av alla partiklar (eller sannolikhet) som finns i systemet låter också rimligt dvs ju högre kvoten Ek/kT är desto färre partiklar finns det med den hastigheten/energin.

Men vad händer vid noll?

Jag fattar inte det.

Att det finns färre och färre partiklar när Ek successivt överstiger kT låter mycket rimligt, det är tom rimligt att man beräknar mängden av dessa partiklar genom att multiplicera fördelningsfunktionen med partikelantalet MEN då stämmer det inte när det gäller v=0 för det innebär att 100% av partiklarna står still (eller att det är en 100-procentig sannolikhet för att det finns partiklar som står still, men denna nivå funkar ju klockrent annars dvs om Ek~kT så varför funkar den inte för v=0?), det köper inte jag. Visst finns det en sannolikhet för att partiklar kan ha hastigheten noll även vid hög temperatur MEN jag anser inte det är sannolikt ty värme definieras mha partiklars rörelse/vibration dvs finns det temperatur så finns det rörelse (och tvärt om).

Den här biten av fördelningsfunktionen är minst sagt diffus.

'''Notering''': Om två partiklar med samma massa frontalkrockar så blir faktiskt hastigheten hos dom båda partiklarna noll en stund och därmed har dom 0K i temperatur, detta vet folk som spelar biljard.

Ett tag trodde jag att litteraturen hade fel och tänkte mig en fördelningsfunktion som såg ut såhär

&lt;math&gt;n(v)=n_0e^{-\frac{\frac{m}{2}(v-v_0)^2}{kT}}...65.19&lt;/math&gt;

där fokus ligger på avvikelse från v=v_0 och inte på v=0, för om fokus ligger på v_0 så finns alltid en energi eller hastighet skild från 0 dvs det triviala fallet där v=v_0  kommer fortfarande inträffa MEN det är vid en hastighet som inte är noll och då blir det rimligare att säga att partikelantalet vid v=0 blir en funktion av Ek(v_0)/kT, dvs inte 100%, jag fattar inte riktigt vad jag svamlar om men fördelningsfunktionen kring noll lämnar mer att förstå.

Hans Bethe har sedan föreslagit en process som tänks ske i stjärnor modell vår sol och har fått hans namn dvs Bethe-processen där utgångspunkten är sex stycken protoner, nästa steg är sedan att två protoner har fusionerat till var sin deuterium-atom och med hjälp av den &quot;tredje&quot; protonen får man Helium-3 och eftersom man nu har två Helium-3 så fusioneras dom och man får Helium-4 plus två protoner.

Denna process är inte trivial, man får också ett gäng positroner och neutrinos så jag ska försöka få med det också genom att skriva

&lt;math&gt;2X: H_1^1+H_1^1-&gt;D_1^2+\beta^++v+Q1...65.20&lt;/math&gt;

där &lt;math&gt;\beta^+&lt;/math&gt; kallas positron och är elektronens anti-partikel och v kallas neutrino som har med spinnkonservering att göra.

Här nyttjar man en neutron för att skapa Deuterium, jag envisas med att säga att en neutron består av en proton plus en elektron, detta stämmer inte exakt när det gäller massan för massan för en neutron är två elektronmassor större än för en proton MEN kanske en av massorna nyttjas som bindningsenergi vilket ju är samma sak som massa enligt Einstein.

Så amatörteoretiskt krävs en elektron också för att protonen skall bli till en neutron OCH att partikeln sen skall bli till Deuterium.

Vi räknar lite på Q1, jag har ett trick som jag inte riktigt vet funkar men jag har ingen u-tabell i min Physics handbook så jag kan inte direkt extrahera massor för atomer, DÄREMOT har jag en utförlig tabell på bindningsenergier (Eb) hos en mängd atomkärnor och iom att man kan räkna 

&lt;math&gt;m_k+E_b=\sum (nukleoner)...65.21&lt;/math&gt;

där m_k är kärnans massa.

Om vi nu tittar på ekvationen ovan så har vi att

&lt;math&gt;p+n=D...65.22&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;Q=[begynnelsemassan-slutmassan]c^2...65.23&lt;/math&gt;

då har vi att

&lt;math&gt;[m_k(D)]c^2=[\sum nukleoner]c^2-E_b[J]...65.24&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;[m_k(D)]c^2=[1836+1838]m_ec^2-E_b[J]...65.25&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;Eb(D)=2,2MeV=2,2/0,5=4,4*m_ec^2...65.26&lt;/math&gt;

ty viloenergin hos en elektron är c.a 0,5MeV varvid

&lt;math&gt;[m_k(D)]c^2=3674m_ec^2-4,4m_ec^2 \approx 3670m_ec^2...65.27&lt;/math&gt;

Nu har vi alltså att den sprängda massan är 3674m_e medans Deuterium-kärnan är på 3670m_e vilket vi egentligen visste för Eb var ju på 2,2/0,5=4,4m_e~4m_e.

Här kan vi annars se att en kärnas energi är mycket större än bindningsenergin.

Jag tror att ovan är en uträkningsformel som inte har nån praktisk betydelse annat än att om man har Eb så kan man räkna ut massan hos kärnan eller om man har kärnans massa så kan man räkna ut Eb, min litteratur säger nämligen att nettoprocessen frigör närmare bindningsenergin hos Helium men hur ska det gå till? När man fusionerar de ingående partiklarna så måste ju rimligen Helium suga åt sig den bindningsenergi den behöver, eller? Så hur kan hela bindningsenergin bli över att nyttja för &quot;värmeväxlaren&quot;?

Vi har ju att bindningsenergin är den energi som krävs för att hålla ihop neutroner och protoner för att neutroner är laddningsmässigt neutrala och protoner är positiva så hur ska man annars kunna hålla ihop en sån kärna utan bindningsenergi?

Men i en fusionsprocess där man i princip försöker fusionera protoner till Deuterium så anser jag att det inte genereras nån energi alls för vad som händer är väl att differensen mellan den högre energin som nukleonerna i sig har jämfört med vad Deuterium-kärnan i sig har den går åt som bindningsenergi för Deuterium-kärnan det vill säga det blir ingen nettovinst av energi. Så ser jag det i alla fall och nån får gärna rätta mig.

ELLER blir det trots allt en masskillnad här?

Men jag har ju räknat på att den enda masskillnad som blir är 4m_e och samtidigt är den masskillnaden just bindningsenergin.

Det blir alltså ingenting över till att koka vattnet, som jag ser det men jag har naturligtvis fel.

Nästa steg i Bethe-cykeln stavas sen

&lt;math&gt;2X: H_1^1+H_1^2-&gt;He_2^3+Q2...65.28&lt;/math&gt;

Här är det regelrätt fusion av proton och Deuterium till Helium_3

slutligen

&lt;math&gt;He_2^3+He_2^3-&gt;He_2^4+2H_1^1+Q3...65.29&lt;/math&gt;

Där två Helium_3 alltså fusionerar och man &quot;får tillbaka&quot; två protoner.

Nettoprocessen är alltså:

&lt;math&gt;4H_1^1-&gt;He_2^4+2\beta^++2v+Q...65.30&lt;/math&gt;

Energivinsten är sedan pga Einstein

&lt;math&gt;Q=[begynnelsemassan-slutmassan]c^2...65.31&lt;/math&gt;

vilket är lika med

&lt;math&gt;Q=[4m_p-m_{\alpha}]c^2...65.32&lt;/math&gt;

I min kurslitteratur innehåller alfa-partikeln även två elektroner men om den innehåller det, varför innehåller inte protonen/vätet det? Så jag skiter i den biten samtidigt som det väl ändå är rätt tveksamt att elektronerna orkar sitta fast på kärnorna när vi uppenbarligen snackar mycket höga temperaturer, ett plasma är således mer troligt.

I vilket fall som helst har vi den numeriska energiekvationen:

Som jag dock måste lämna till en annan dag för jag har lite dålig koll på den &quot;sprängda&quot; massan och kärnans massa fast det verkar som om protonen i alla fall har samma sprängda massa som kärnans massa (vilket ju inte är så konstigt för den behöver ingen bindningsenergi för att hålla ihop kärnan ty den består ju bara av en enda proton), sen när det gäller helium händer dock något, i det här fallet vill jag nog mest betrakta He++ (dvs ren alfa-partikel utan elektroner) men i det fallet är den &quot;sprängda&quot; massan väldigt nära 4st protoner (ska väl formellt sett vara 2st protoner och 2st neutroner men neutronerna skiljer bara två ynka elektronmassor i massa) fast här händer nåt viktigt, kärnans massa är MINDRE än den sprängda massan så när vi subtraherar He från 4H så får vi inte noll som man kan tro utan en skillnad som beror på bindningsenergin dvs att Helium är lättare när den hänger ihop än när den är sprängd.

Kom precis på en sak, elektronmassorna i formeln är INTE pga Helium's elektroner utan pga de två positronerna (samma massa som elektronen) så det skall faktiskt stå

&lt;math&gt;Q=[4m_p-(m_{\alpha}+2m_e)]c^2...65.33&lt;/math&gt;

Fast samtidigt vet jag inte om jag tror på positroner :D

Nu gillar inte jag begreppet u så jag skall avveckla det från diskussionen MEN jag behöver ett massvärde när det gäller alfa-partikeln och jag har den bara på formen u.

Vi börjar således med att skapa en konverteringsfaktor

&lt;math&gt;k=\frac{u}{m_e}=\frac{1,660540E-27}{9,109390E-31}=1822,88825\approx 1823...65.34&lt;/math&gt;

där jag kommer nyttja elektronens massa som den fundamentala massan istället (dom flesta partiklar är nämligen större än elektronens massa vilket gör att alla &quot;massor&quot; blir större än ett, smidigt att räkna på liksom.

Enligt min litteratur har vi sedan

&lt;math&gt;Q=[4*1,007276-4,001506-2*0,000549]*uc^2=[4,029104-4,001506-0,001098]*931,48MeV=24,68MeV...65.35&lt;/math&gt;

Men nu ändrar vi på det här så att vi istället nyttjar elektronmassor och får då

&lt;math&gt;Q=[4*1836-7295-2]*m_ec^2\approx[4*1836-4*1823-2]*m_ec^2=50m_ec^2=50*0,51MeV\approx 25MeV...65.36&lt;/math&gt;

Var inte det smidigare?

Idag tror jag mig ha insett en sak, även om följande formel gäller

&lt;math&gt;m_k+E_b=\sum nukleoner...65.37&lt;/math&gt;

som alltså implikerar att kärnans massa är mindre än den sprängda massan så tror jag att Eb är masslös, alla vet ju att solen lyser och dom flesta är överens om att det är pga en fusionsprocess modell protoner som fusionerar till Helium, jag tänker nämligen att kanske det är så att massa ALLTID innehåller energi men att energi INTE alltid innebär massa.

För om det är på det sättet kan man se ekvationen som sådan att den mindre kärnmassan beror på en ekvivalent Eb-massa så att kärna egentligen väger lika mycket som den sprängda massan MEN på vågen gör den det inte, den håller ihop sig mha av Eb men Eb väger inget och först då kan vi få ut Eb som en vinst när vi fusionerar.

Lite konstigt det här för jag har i alla fall trott att energi och massa alltid är intimt knutna till varandra pga Einstein, Men om vi ska få ovanstående energiöverskott som faktiskt tom är mycket nära Eb-differensen hos dom ingående kärnorna så kan inte Eb vara strikt bundet till kärnan (enligt formeln).

Jag har sedan noterat några intressanta saker när det gäller fusion/fission-processer där jag inte har nåt numeriskt bevis på det första exemplet men jag tar det ändå, i princip går alla exempel ut på att man inte behöver jämföra begynnelsemassa med slutmassa utan man kan jämföra skillnaden i Eb istället:

&lt;math&gt;H_1^1+n=D_1^2...65.38&lt;/math&gt;

som har värmevinsteffekten 

&lt;math&gt;Q=[slutbindningsenergi-begynnelsebindningsenergi]...65.39&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;Q=2MeV-0MeV=2MeV...65.40&lt;/math&gt;

sen har vi

&lt;math&gt;2D_1^2=He_2^4...65.41&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;Q=28MeV-4MeV=24MeV...65.42&lt;/math&gt;

där mitt kompendium räknat ut 24,68MeV men vem bryr sig om den lilla skillnaden?

Om man sedan tittar på fission så har vi den inducerade fissionen enligt kompendiet som ungefär

&lt;math&gt;U_{92}^{235}=Ba_{56}^{144}+Kr_{36}^{89}...65.43&lt;/math&gt;

bindningsenergierna efter minus före blir här

&lt;math&gt;Q=1200MeV+800MeV-1800eV=200MeV...65.44&lt;/math&gt;

och det är EXAKT vad kompendiet anger som energivinst!

Så att krångla till det med att använda massan före minus massan efter är direkt onödigt för let' face it, hur intresserade är vi av decimaler?

Det intressanta verkar alltså vara att det är skillnaden i bindningsenergi man får ut som energivinst vilket onekligen är lite knepigt för om man &quot;bundit ihop&quot; en kärna som har högre bindningsenergi så borde ju den energin per dess definition tillhöra kärnan och inte friges men så har jag efter möda klurat ut att det inte kan vara för då skulle man inte få nån energivinst alls, greppar inte det här riktigt.

==Numeriskt exempel==

Energivinsten vid nettoprocecessen 65.30 med protonens massa som 1836m_e (m_p) och alfa-kärnans massa (m_a) som 7295m_e är
(4m_p-m_a)c^2J=49m_ec^2J=25MeV

==Fritänkande, skapandet av Deuterium==

Jag kopierar ner denna formel från ovan

&lt;math&gt;H_1^1+H_1^1-&gt;D_1^2+\beta^++v+Q1...65.45&lt;/math&gt;

om man partikelstyckar denna får man

&lt;math&gt; (p+e)+(p+e)-&gt;(p+n+e)+(\beta^+)+v+Q1...65.46&lt;/math&gt;

vilket är lite konstigt för som jag ser det ihileras en elektron med en proton för att bilda en laddningsneutral neutron MEN dels blir det en elektron över som visserligen cirklar kring D dels har vi samtidigt att masskillnaden neutron-proton är TVÅ elektronmassor dvs en neutron kan inte skapas av en proton plus en elektron ty massan stämmer inte.

Annars tycker jag formeln stämmer för den överblivna elektronen kommer cirkulera kring D.

Samtidigt är detta en process som sker vid mycket hög temperatur där vi förmodligen inte ens har &quot;riktiga&quot; (läs laddningsneutrala) atomer utan vi har ett plasma där elektroner och protoner är separerade.

Så formeln är akademisk och borde nog mer stavas

&lt;math&gt;p+p=D_k...65.47&lt;/math&gt;

där Dk är deuteriumkärnan och den ena protonen på nåt sätt görs om till en neutron så att man istället kan skriva

&lt;math&gt;p+n=D_k...65.48&lt;/math&gt;

men hur gör man om en proton till en neutron för rent formellt kan man skriva

&lt;math&gt;n=p+2e...65.49&lt;/math&gt;

vad gäller massa i alla fall, detta kan dock ha med att bindningsenergi kan göras om till ekvivalent massa så om man tar lite av bindningsenergin så kan kanske ytterligare en elektron skapas och ekvationen ovan går ihop, men varför skulle energin ge just ge en elektronmassa till?

Dessutom, om det tillkommer två elektroner i formeln så blir inte neutronen laddningsneutral...

Tycker det finns brister i det här resonemanget.

==Fritänkande, hur man kanske kan bygga en fusionsreaktor==

Jag går lite grann händelserna i förväg här för jag studerar elektromagnetisk fältteori också men har inte kommit så långt, dock finns det nåt som kallas spegling och jag har fått en idé.

Mha spegling och fixerad di (avståndet mellan spegelladdningen och centrum hos en laddad stång) så kan man eventuellt modulera ekvivalent radie hos den speglade stången.

I fallet laddad stång har man sedan en potential i/på stången (som inte är noll), genom att fixera di kan man eventuellt mekaniskt modulera med den &quot;styrande&quot; laddningen så att man får olika ekvivalenta radier hos den virtuella potentialen.

Genom att göra det med relativt hög frekvens kommer laddningarna stå still.

På kortsidan av &quot;stångens&quot; pinch sätter man sedan två kondensatorplattor och gör samma sak, på det sättet kommer plasmat inte röra sig axiellt utan mest vibrera samtidigt som den första moduleringen håller plasmat &quot;still&quot; radiellt.

Man kan alltså kanske köra in en högströmskabel vid di, få partiklarna att girera kring denna kabel samt innesluta allt mha &quot;kondensatorplattorna&quot; modulerade med relativt hög frekvens.

Eventuellt kan &quot;speglingskonfinement&quot; hålla ihop plasmat förutom den höga strömmen som behövs.

Jag bara spånar :)

=Kapiltel LXVI, Bohrs atommodell=
[[File:Fusion Hydrogen Bohr.png|thumb|Atommodell för väte]]

&quot;Låt det genast vara sagt: denna Bohr'ska atomteori är idag, bland annat genom Bohrs egen intensiva medverkan, passe' i väsentliga avseenden. Men den utgör inte enbart en fysikhistorisk höjdpunkt, den inbjuder ständigt till jämförelser av resultat och tjänstgör i mångt och mycket som &quot;referensram&quot;. Vidare är den baserad på några revolutionerande ide'er som i huvudsak oförändrade övertagits av modernare atomteorier som med fördel presenteras i sin ursprungliga tankemiljö&quot;.

Bohr uppställer tre postulat för elektronerna:

1) Kvantiserade tillstånd:

Elektronen är tillåten endast i omloppsbanor för vilka banimpulsmomentet [pr=mvr] är en heltalsmultipel av &lt;math&gt;\hbar&lt;/math&gt;

2) Stationära tillstånd

Elektronen i ett tillstånd emitterar ingen energi

3) Emission-Absorbtion

Elektromagnetisk strålning sker vid elektronernas diskontinuerliga hopp mellan tillåtna banor varvid den emitterade/absorberade energin svarar mot differensen i tillståndets energi modell

&lt;math&gt;E_2-E_1=\Delta E=hf...66.1&lt;/math&gt;

Vid tillämpningen av postulaten på väteatomen gör vi dels en specialisering till cirkelbana dels en approximation till oändligt tung kärna (denna approximation gör att elektronen cirklar kring kärnan istället för den gemensamma tyngdpunkten), sen har vi alltså jämviktsvillkoret i cirkelbanan där centrifugalkraften (Fc) är lika stor som den Coulombska kraften (Fq):

&lt;math&gt;\frac{mv^2}{r}=\frac{q^2}{4\pi \epsilon_0 r^2}...66.2&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;E_k=\frac{mv^2}{2}=\frac{1}{2}\frac{q^2}{4\pi \epsilon_0 r}...66.3&lt;/math&gt;

den potentiella energin är sedan

&lt;math&gt;E_{pot}=\frac{[-q]q}{4\pi \epsilon_0r}=-\frac{q^2}{4\pi \epsilon_0 r}...66.4&lt;/math&gt;

liknande Coulombs lag där det bara finns två laddningar med olika tecken.

Elektronens totala energi kan man alltså skriva

&lt;math&gt;E=E_k+E_p=-\frac{1}{2}\frac{q^2}{4\pi \epsilon_0r}...66.5&lt;/math&gt;

Det Bohrska villkoret 1) ovan ger sedan mha

&lt;math&gt;p\frac{2\pi r}{n}=mv\frac{2 \pi r}{n}=h...66.6&lt;/math&gt;

där alltså elektronbanan har en omloppslängd/våglängd (lambda) på max 2pir, denna våglängd kan dock delas med godtyckliga heltal (n) ty fler än en våglängd får plats i omloppsbanan samtidig som elektronen måste bita sig själn i svansen och mha 79,2 har vi således

&lt;math&gt;v^2=\frac{n^2\hbar^2}{m^2r^2}...66.7&lt;/math&gt;

vilket insatt i Fc=Fq ovan ger

&lt;math&gt;\frac{m\frac{n^2\hbar^2}{m^2r^2}}{r}=\frac{q^2}{4\pi \epsilon_0 r^2}...66.8&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{1}{r}=\frac{q^2}{4\pi\epsilon_0 n^2\hbar^2}*m...66.9&lt;/math&gt;

som insatt i energiekvationen ovan ger

&lt;math&gt;E=-\frac{1}{n^2}\frac{m}{2\hbar^2}[\frac{q^2}{4\pi \epsilon_0}]^2...66.10&lt;/math&gt;

Med insatta värden blir detta 

&lt;math&gt;E_n=-\frac{1}{n^2}*13,6eV...66.11&lt;/math&gt;

Allmänt kan vi för emission och absorbption i väteatomen skriva

&lt;math&gt;\Delta E=hf=13,6[\frac{1}{n^2}-\frac{1}{m^2}]...66.12&lt;/math&gt;

som anger hur skillnaden i energi är beroende av elektronernas nivåer/skal där m och n är heltal som ej behöver skilja med ett, Lyman-serien till exempel utgår från E1 och &quot;alla&quot; energinivåer bortanför ett, Balmer-serien utgår från E2 och alla energinivåer bortanför två, Paschen-serien utgår från E3 och alla energinivåer bortanför tre, vad som händer här är alltså att Väte kan exciteras av en foton mellan två av dess skal, när den har gjort det så kan den också återgå till sitt &quot;vilotillstånd&quot; genom att hoppa tillbaka till sitt yttre skal men när de gör det så gör den sig av med sin extraenergi medels strålning så den strålar alltså ut mellanskillnaden i energi modell hf.

Ur ovanstående ekvationer kan man räkna ut ett par roliga saker och det är elektronens hastighet och elektronens radie, om vi börjar med radien kan man räkna ut den från

&lt;math&gt;\frac{1}{r}=\frac{q^2}{4\pi\epsilon_0 n^2\hbar^2}*m...66.13&lt;/math&gt;

som med insatta värden ger en banradie på ungefär 10^-10m eller 1Å (0,529Å om man skall vara pedant, som också kallas Bohrradien) där man bör observera att en protons radie i runda slängar är 10^-15m vilket ju talar om för oss att elektronen cirklar omkring kärnan på ett &quot;ofantligt&quot; avstånd från kärnan dvs på typ 100000 gånger större avstånd, resten är alltså tomrum :)

Elektronens hastighet kan vi också räkna ut från

&lt;math&gt;v^2=\frac{n^2\hbar^2}{m^2r^2}...66.14&lt;/math&gt;

och den blir i runda slängar 10^6 m/s som ju faktiskt är en hiskelig hastighet för den är nära 1% av ljusets hastighet.

När det gäller energinivåerna ovan för väte så har min litteratur talat om för mig att man måste parallella elektronens massa med kärnans massa för att energinivådiagrammen för väte skall bli rätt och när jag gör det stämmer det klockrent sånär som på tredje decimalen.

Denna kompensation tycker jag dock är skum men den sägs ha att göra med att elektronen kommer kretsa kring kärnan istället för masscentrum (tror jag) såhär går den

&lt;math&gt;m_{eff}=\frac{m_em_p}{m_e+m_p}...66.15&lt;/math&gt;

Fattar inte alls varför det blir så men utan den kompensationen blir det inte helt riktigt med energinivåerna (jämfört med uppmätta energinivåer).

Nåväl, vi ska inte snöa in oss på detaljer, min plan nu är att skapa en interpolerande formel för He+ jonens energinivåer, det är nämligen såhär att den mycket enkla och galanta Bohrska formeln bara tycks gälla för Väte, alla andra grundämnens energinivåer fallerar den tydligen för, inte ens nästa grundämne dvs för enkeljoniserat Helium så fungerar det tydligen.

Fast jag gillar Occams Razor så inga flummiga vågfunktioner eller ännu flummigare kvanfysikaliska förklaringar här inte, här ska vi lösa saker på så enkelt sätt som möjligt.

Jag ska alltså försöka hitta en eneginivå-interpolerande funktion som träffar enkel-joniserat Heilum's energinivåer, jag har lite lekt med detta redan men fick då bara de två första energinivåerna att stämma (naturligtvis, för det blev ju tvånget på interpolationen), den tredje stämde dock inte alls.

Jag har hittat ett energinivådiagram för enkeljonserat Helium på nätet och jag har fyra energinivåer att leka med, tänker nu såhär att om man skall lyckas skapa en interpolerande funktion som funkar så tror jag att man måste involvera kärnans storlek för vitsen är ju att det inte bara skall stämma för Helium, det skall stämma för alla grundämnen (men nånstans måste man ju börja).

Den kärnstorleksberoende interpolationskonstanten kommer inte bli linjär.

==Numeriskt exempel==

Om ett hopp sker från n=1 till m=2 sänds mellanskillnaden i energi ut med en foton på hf=10,2eV som innebär en våglängd på 122nm.

=Kapitel LXVII, Partikelvåg-de Broglie-våglängd=
[[File:Fusion Hydrogen Broglie 2.png|thumb|Visar olika tänkta lambda hos elektronbanan]]

Bohr tillät sig, då behovet kändes trängande, kvantisera även banimpulsmomentet enligt

&lt;math&gt;mvr=n\hbar...67.1&lt;/math&gt;

En legalisering i efterhand av Bohrs (något ur luften gripna) kvantvillkor och samtidigt en fundamental sammanlänkning av partikel och vågbegreppen åstadkom Louis de Broglie.

Om vågor kunde uppvisa partikelegenskaper borde man ej förvånas över en omvändning dvs att partiklar har vågenskaper.

Ja, antag att en elektron uppträder som en våg med någon låglängd &lt;math&gt;\lambda&lt;/math&gt;, om den i en cirkelbana inte skall utsläcka sig själv genom destruktiv interferens krävs att den varv efter varv är i fas med sig själv.

Ovanstående i detta kapitel är alltså citerat från min litteratur men när det gäller det där sista uttalandet så är det fullkomligt skitsnack!

Det finns INGET som kräver att elektronen i sin cirkelbana måste &quot;bita sig själv i svansen&quot;, den kan naturligtvis ha vilken våglängd som helst, det enda som händer är att &quot;fasfelet&quot; förskjuts för varje varv, nån destruktiv interferens existerar inte, det är bara akademiskt skitsnack!

Men om vi kör på så kan man teckna den kvantiserade omkretsen som

&lt;math&gt;2\pi r=n\lambda...67.2&lt;/math&gt;

och alltså enligt det jag inte tror på, sen har vi dock de Broglie-våglängden enligt

&lt;math&gt;\lambda=\frac{h}{p}...67.3&lt;/math&gt;

och om sätter in den kvantiserade omkretsen så får man

&lt;math&gt;2 \pi r =n \frac{h}{p}=n \frac{h}{mv}...67.4&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;mvr=n\frac{h}{2\pi}=n\hbar...67.5&lt;/math&gt;

som är det Bohrska villkoret ovan, observera dock att det alltså grundar sig på att elekronen löper ett varv på ett jämt antal våglängder, detta tycker jag definitivt inte är nödvändigt, tyvärr kommer jag inte åt de Broglie vilket hade varit ännu häftigare för han stökar till det när det gäller min vision om att en neutron består av en proton plus en elektron (och den andra elektronen kan få vara bindningsenegi alternativt felmätning för känt är i alla fall K-elektroninfångning och där sönderfaller en proton och en elektron i en neutron), men iom att jag tror stenhårt på att elekronbanan INTE behöver var en heltalsmultipel av nån våglängd så finns det en möjlighet att den Bohrska atommodellen kan fungera för andra grundämnen.

Partikelns, här elektronens, impuls p kan vi således skriva som funktion av partikelvåglängden &lt;math&gt;\lambda&lt;/math&gt; eller vågvektorn alias utbredningskonstanten

&lt;math&gt;k=\frac{2\pi}{\lambda}...67.6&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;p=\frac{h}{\lambda}=\frac{h}{2\pi}\frac{2\pi}{\lambda}=\hbar k...67.7&lt;/math&gt;

På detta sätt påstås man kunna skriva

&lt;math&gt;E=pc=\hbar kc=\hbar 2\pi \frac{c}{\lambda}=\hbar w=hf...67.8&lt;/math&gt;

där jag personligen tror att pc är en partikelegenskap hos energin medans hf är en fotonegenskap men detta är tydligen samma sak så därför kan man också skriva

&lt;math&gt;E=pc=hf...67.9&lt;/math&gt;

och iom att 

&lt;math&gt;pc=mvc...67.10&lt;/math&gt;

så kan man skriva detta som

&lt;math&gt;v=\frac{hf}{mc}=\frac{h}{m\lambda}...67.11&lt;/math&gt;

där &lt;math&gt;\lambda&lt;/math&gt; kan minimeras till (v=c):

&lt;math&gt;\lambda&gt;\frac{h}{mc}...67.12&lt;/math&gt;

Enligt tänket kring vågfunktioner inom fysiken så tycks det vara ganska rätt att tolka våglängden &lt;math&gt;\lambda&lt;/math&gt; som den stående våg som bildas mellan två (potentiella) avstånd.

Denna våglängd tycks minimum kunna vara enligt ovan vilket, om man sätter in massan för en elektron, tycks det innebära att våglängden, och därmed ungefär avståndet, är minst 1pm (samtidigt som en protons radie är av storleksordningen 1fm).

Så min vision om att en elektron hela tiden skall kunna befinna sig inom en protons radie stämmer inte, enligt ovanstående formler kan den inte det.

Men jag ger mig inte, om K-elektroninfångning är nåt som erkänt fungerar (dvs en proton plus en elektron sönderfaller i en neutron då MÅSTE en neutron kunna bestå av en proton plus en elektron, enligt mig).

Så nånstans räknar &quot;vi&quot; fel.

Jag har sagt det förut men gillar att säga det igen, Einstein säger alltså att energin hos en foton (och enligt vetenskapen även en partikel) har energin hf, detta kan man skriva om som

&lt;math&gt;E=hf=h\frac{c}{\lambda}...67.13&lt;/math&gt;

där vi ju anammat att partiklar även kan vara vågor så att &lt;math&gt;\lambda&lt;/math&gt; egentligen bara är ett avstånd, enklast ser man detta när man studerar typ en gitarrsträng.

Om man med andra ord inför protonens radie som lambda så får man

&lt;math&gt;E=-34+8+15+19=100MeV...67.14&lt;/math&gt; 

Den Coulombska kraften/energin hos p+e är ungefär

&lt;math&gt;E_q=\frac{q}{4\pi \epsilon_0 r}[eV]...67.15&lt;/math&gt;

vilket för en elektron på randen av protonen innebär 1MeV.

Så man har en attraktiv &quot;kraft&quot; som kan tänkas vilja dra in elektronen inuti protonens skal så att det kan bildas en neutron MEN denna kraft är 100 gånger svagare än den kraft som krävs för att elektronen HELA TIDEN skall kunna befinna sig inom protonen, undrar hur stark Yukawa-kraften är för en sak är säker den har en förmåga att hålla ihop &quot;mängder&quot; med protoner av LIKA laddning och det är inte helt säkert att enbart neutroner &quot;förmedlar&quot; Yukawa.

Det slår mig här att jag ju ovan redan &quot;räknat&quot; ut att det maximala antalet protoner i en kärna är ungefär 100st, Eq=100*1MeV=100MeV, en notering bara.

Min litteratur går nu in på vågfunktioner men jag slutar här för det intresserar mig inte annat än att jag för rätt länge sedan listat ut att det svänger modell en gitarrsträng och efter en massa onödigt avancerad &quot;algebra&quot; så kommer min kurslitteratur fram till precis samma sak.

==Numeriskt exempel==

Om energin är pc även för en proton (alltså en partikel med massa) och den rör sig med hastigheten 3 miljoner meter per sekund (0,01c) så är de Broglie-våglängden (pga E=pc=mvc=hc/lambda) 1,3 Ångström (1Å=10^-10). Detta är egentligen samma som vid den fotoelektriska effekten där Ek=hf där alltså en foton överlämnar all sin energi till en elektron men Ek är i det här fallet mv^2/2 vilket är långt ifrån mvc så jag är skeptisk till om partiklar med massa verkligen kan betraktas på samma sätt som masslösa fotoner.

='''Del VI, FUSIONSFORSKNING''', förord=

=Kapitel LXVIII, Plasma i naturen=

Saha-ekvationen stipulerar

&lt;math&gt;\frac{n_i}{n_n}=2.4*10^{21}\frac{T^{3/2}}{n_i}\exp-(\frac{U_i}{kT})...68.1&lt;/math&gt;,

där n&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; är jontätheten och n&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt; är tätheten av neutrala atomer och U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; är joniseringsenergin för gasen.

För vanlig luft blir detta

&lt;math&gt;n_n=3*10^{25}m^{-3}...68.2&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;T=300K&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;U_i=14,5eV (nitrogen)...68.3&lt;/math&gt;

som ger

&lt;math&gt;\frac{n_i}{n_n}=10^{-122}...68.4&lt;/math&gt;

som är löjligt liten&lt;ref&gt;Fransis F. Chen, Plasma Physics and Controlled Fusion, Volume 1, Second Edition, 1984, Page 2&lt;/ref&gt;

Joniseringen fortsätter att vara låg tills U&lt;sub&gt;i&lt;/sub&gt; är bara några få kT

så det finns inga plasma naturligt här på jorden, bara i astronomiska kroppar med temperaturer på miljoner grader.

==Numeriskt exempel==

Nedan skattar jag tätheten (n_i) i solen till E28, joniseringsenergin (U_i) för väte är 13,6eV, temperaturen i solen är sedan skattat till 50kK (läs 50000 grader), med dessa data får vi ett ni/nn (dvs proportionen av joniserade atomer jämfört med neutrala atomer), på 11%, plasmat är alltså &quot;färdigutvecklat&quot; för jämför med rumstemperatur och luft, ni/nn är då på E-122! Min upptäckt att jag skattat jordmassan hela 6ggr fel gör sedan att densiteten hos solen är runt 1400kg/m^3 vilket är tätare än vatten trots att det i princip är en gas! Trycket får jag sedan till hiskeliga 2,5 miljoner kg/cm^2!

==Fritänkande, trycket i solen==

Intensiteten (I) hos nåt som är rundstrålande kan skrivas

&lt;math&gt;I=\frac{P}{4\pi R^2}...68.5&lt;/math&gt;

där P är utstrålad effekt och R är avståndet, detta kan eventuellt ge upphov till en densitet motsvarande

&lt;math&gt;\rho=\rho_0(1-\frac{4\pi R^2}{4\pi b^2})=\rho_0(1-\frac{R^2}{b^2})...68.6&lt;/math&gt;

sen är massan (m)

&lt;math&gt;m=\int \rho dv=\int_0^b\rho4\pi R^2dR...68.7&lt;/math&gt;

där b är solens radie och R nån radie i solen, detta ger

&lt;math&gt;m=4\pi\rho_0[\frac{R^3}{3}-\frac{R^5}{5b^2}]=4\pi\rho_0R^3[\frac{1}{3}-\frac{R^2}{5b^2}]...68.8&lt;/math&gt;

trycket (p) är sedan

&lt;math&gt;p=\rho gh=\rho gR=\rho\frac{Gm}{R^2}R=\rho\frac{Gm}{R}...68.9&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;p=\rho_0(1-\frac{R^2}{b^2})G4\pi \rho_0 R^2(\frac{1}{3}-\frac{R^2}{5b^2})...68.10&lt;/math&gt;

medelvärdet av rho är sedan

&lt;math&gt;\tilde \rho=\frac{M}{V}...68.11&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;\rho=\rho_0(1-\frac{R^2}{b^2})...68.12&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\tilde \rho=\frac{1}{b}\int_0^b \rho_0(1-\frac{R^2}{b^2})dR...68.13&lt;/math&gt;

som ger

&lt;math&gt;\tilde \rho=2/3\rho_0...68.14&lt;/math&gt;

vilket innebär att

&lt;math&gt;\rho_0=\frac{3}{2}\tilde \rho=\frac{3M}{2V}...68.15&lt;/math&gt;

trycket blir då

&lt;math&gt;p=(\frac{3M}{2V})^2(1-\frac{R^2}{b^2})G4\pi \rho_0 R^2(\frac{1}{3}-\frac{R^2}{5b^2})...68.16&lt;/math&gt;

nu behöver vi kolla vad vi ska sätta R till, för att gå händelserna lite i förväg kan jag tala om att funktionen har en &quot;platå&quot; vid ett visst R som motsvarar ett min om man rör sig mot centrum och ett max om man rör sig utåt, denna platå kan man hitta genom sedvanlig derivering som man sätter till noll, derivatan av tryckformeln ger alltså uttrycket

&lt;math&gt;\frac{2}{3}-\frac{32}{15}(\frac{R}{b})^2+\frac{6}{5}(\frac{R}{b})^4=0...68.17&lt;/math&gt;

där vi gör ett variabelbyte och sätter

&lt;math&gt;x=(\frac{R}{b})^2...68.18&lt;/math&gt;

och får

&lt;math&gt;x^2-\frac{160}{90}x+\frac{10}{18}=0...68.19&lt;/math&gt;

sen löser vi denna andragradsekvation och får

&lt;math&gt;x=\frac{16}{18}-\sqrt{(\frac{16}{18})^2-\frac{10}{18}}...68.20&lt;/math&gt;

där bara minus av rotenuttrycket kan vara möjlig för annars blir R&gt;b (där rho är noll), numeriskt svar är

&lt;math&gt;x=0,89-0,48=0,40...68.21&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{R}{b}=0,63\approx \frac{2}{\pi}...68.22&lt;/math&gt;

där jag bara kände igen värdet från DC-värdet hos en helvågslikriktad signal :), b(sol) är sedan 700Mm vilket gör att vid radien (R) 446Mm så finns det en platå, Physics Handbook (PH) levererar sedan också följande fakta

&lt;math&gt;M(sol)=333000 M(jord)...68.23&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;V(sol)=\frac{4\pi b_s^3}{3}=1,4 \cdot 10^{27}...68.24&lt;/math&gt;

data på jordmassan finns tyvärr inte i PH så jag har lite tafatt skattat den genom att anse att genomsnittsdensiteten för jordklotet motsvarar densiteten för vatten, tror dock att denna skattning är lite låg även om (&quot;ytan&quot;) på jordklotet mest består av vatten, i vilket fall får jag då med b(jord)=6370km (eller 6,4Mm dvs typiskt 100ggr mindre än solen)

&lt;math&gt;m(jord)\approx\rho_{H_2O}\cdot \frac{4\pi b_j^3}{3}=10^{24}...68.25&lt;/math&gt;

och pga denna skattning och PH-data får jag solens massa till

&lt;math&gt;M=3,3\cdot 10^{29}...68.26&lt;/math&gt;

vilket ger medeldensiteten hos solen som

&lt;math&gt;\tilde \rho=\frac{M}{V}=238kg/m^3...68.27&lt;/math&gt;

som jag tycker känns låg men samtidigt ska vi komma ihåg att vi snackar gas/plasma här och jämför man med densiteten för luft på lite drygt 1kg/m^3 så är plasmat minst 200ggr tätare, järn har sen en densitet runt 8000kg/m^3 och förutom haven som som mest sträcker sig en mil ner vilket trots allt bara är runt 1 promille av jordens radie, så under haven bör det husera tätare ämnen och de består då jorden av mest så att säga, gravitationskonstanten (G) är sedan ungefär

&lt;math&gt;G=6,62\cdot 10^-{11}...68.28&lt;/math&gt;

där jag avrundat ner konstanten en notch för den får då samma mantissa som Plank's konstant (h) vilket gör det lättare att komma ihåg samtidigt som jag egentligen aldrig kör ovan noggranhet, med G kan vi nu räkna ut vårt tryck medels vår tryckformel, det är bara att sätta in och jag får trycket till att bli

&lt;math&gt;p=7\cdot 10^9Pa=70000atm=70ton/cm^2...68.29&lt;/math&gt;

det är ett rätt saftigt tryck för kom ihåg att normalt lufttryck är 1kg/cm^2 som jag faktiskt tycker är mycket för peka med fingret på ett bord med &quot;kraften&quot; 1kg, det är en del samtidigt som jag faktiskt inte kan relatera till det för vadå 1k/cm^2 precis överallt?

Man kan göra en skattning av solens yttemperatur (obs) genom att nyttja formeln för intensiteten som jag inledde med, pga Wiens strålningslag går sedan intensiteten som temperaturen upphöjt till fyra varvid man kan skriva

&lt;math&gt;\frac{T_s^4}{4\pi (AU)^2}=\frac{T_j^4}{4\pi R_j^2}...68.30&lt;/math&gt;

som man nog kan se som att solen strålar ut en viss effekt, denna effekt fördelar sig på en &quot;intensitetsvåg&quot; där alltså intensiteten sjunker medels 1/R^2, på avståndet en astronomisk enhet (AU), som ju är avståndet från solen till jorden, så har intensiteten alltså sjunkit med 1/AU^2, vi får 

&lt;math&gt;T_s=(\frac{AU}{R_j})^{\frac{1}{2}}T_j...68.31&lt;/math&gt;

som med Tj=300K, Rj=6370km och AU=1,5E11 ger

&lt;math&gt;T_s=46000K\approx 50000K...68.32&lt;/math&gt;

när vi nu har trycket och temperaturen kan vi räkna ut tätheten enligt

&lt;math&gt;p=nkT...68.33&lt;/math&gt;

som ger att tätheten n_i är

&lt;math&gt;n_i=10^{28}...68.34&lt;/math&gt;

som skall jämföras med tätheten hos luft som är i runda slängar E25, tätheten i solen är alltså typiskt 1000ggr större, här ska man dock komma ihåg att jag började med mina kalkyleringar för trycket i centrum av solen, sen räknade jag ut yttamperaturen men det är rimligt att temperaturen är högre längre in samtidigt har vi sett att densiteten bara ökar med 50% längst in, om densiteten ökar ökar sedan jontätheten (för det är bara att dela densiteten med partikelmassan), enligt min tryckformel ovan kan sedan även trycket öka nästan en faktor 7 vid centrum.

Jag hittade förresten jordmassan på Wikipedia, det visar sig att den är 6ggr högre än min uppskattning vilket är rimligt för som jag sa så nyttjade jag densiteten för vatten (1000kg/m^2) samtidigt som det under haven börjar tätare ämnen där en referens är densiteten för järn (8000kg/m^3) men jordskorpan består naturligtvis inte bara av järn så 6000kg/m^3 är rimligt samtidigt som denna &quot;nya&quot; jordmassa alltså ger en solmassa som är 6ggr större också och detta innebär, hör och häpna, att trycket i solen går upp med kvadraten på vår nya massa dvs hela 36ggr och vi är då uppe i ett tryck på 2,5 miljoner atmosfärer, dvs 2,5 miljoner kilo per kvadratcentimeter, det ni!

=Kapitel LXIX, Basala hänsyn=

När en laddad partikel rör sig i ett magnetfält gäller följande ekvation

&lt;math&gt;m\frac{dv}{dt}=qvXB...69.1&lt;/math&gt;

ett enkelt sätt att lösa denna ekvation är att ansätta

&lt;math&gt;v=v_0e^{jwt}...69.2&lt;/math&gt;

ekvationen blir då

&lt;math&gt;mjwv_0e^{jwt}=qvXB=mjwv...69.3&lt;/math&gt;

om vi sen bara tittar på beloppet (dvs amplituden) så får vi

&lt;math&gt;w_c=\frac{|q|B}{m}...69.4&lt;/math&gt;

och pga att v=wr får vi sen

&lt;math&gt;r_L=\frac{mv}{|q|B}...69.5&lt;/math&gt;

där w&lt;sub&gt;c&lt;/sub&gt; kallas för cyklotronfrekvensen och r&lt;sub&gt;L&lt;/sub&gt; kallas för Larmor-radien.

Detta betyder att en partikel kommer gyrera runt magnetfältet med cyklotron-frekvensen och Larmor-radien.

Detta är sedan den fundamentala anledningen varför ett plasma eventuellt kan inneslutas mha ett magnetfält.

==Numeriskt exempel==

Om vi tittar på elektroner och den flödestäthet på 5T som jag tror ITER kör (informationen har tyvärr tagits bort) så har vi en cyklotronfrekvens på 8E11 rad/s och iom att jag fått veta (och kommer ihåg) att ITER kör 10keV så får man med nedan energiformel att hastigheten hos elektronerna är 5,6E7 m/s vilket innebär en Larmor-radie på 70um, om vi istället tittar på protoner så blir cyktronfrekvensen (åt andra hållet) 4,8E8 rad/s vilket med samma temperatur innebär en hastighet på 1,4E6 m/s som ger en Larmor-radie på 2,9mm, läs att gyrerings-radierna (aka Larmor-radierna) ungefär är 0,1mm repektive 1mm.

=Kapitel LXX, Energi och elektromagnetiska fält i ett plasma=

Den kinetiska energin kan skrivas

&lt;math&gt;E_k=\frac{1}{2}mv^2\approx kT...70.1&lt;/math&gt;

detta ger

&lt;math&gt;v=\sqrt{\frac{2kT}{m}}...70.2&lt;/math&gt;

ovanstående energiformel kan sedan identifieras med den Maxwellska distributionsfunktionen

&lt;math&gt;f(v)=A\exp{(-\frac{mv^2/2}{kT})}...70.3&lt;/math&gt;

där sannolikheten att partiklarna befinner sig inom alla hastigheter är ett enligt

&lt;math&gt;1=\int_{-\infty}^\infty f(v)dv...70.4&lt;/math&gt;

vilket innebär

&lt;math&gt;A=\sqrt{\frac{m}{2\pi kT}}...70.5&lt;/math&gt;

vad detta ger oss är att även om den mest sannolika temperaturen är

&lt;math&gt;kT=\frac{mv^2}{2}...70.6&lt;/math&gt;

så finns det partiklar med både lägre och högre temperatur.

==Numeriskt exempel==

E-delen i fördelningsfunktionen är alltså max 1 och då vid hastigheten 0 men det är arean under kurvan (dvs Gaussklockan) som motsvarar sannolikheten 1 när man tar hänsyn till alla hastigheter dvs man måste integrera upp fördelningsfunktionen över alla hastigheter och bestämma konstanten A genom att sätta integralen till 1, A vid 300K och elektroner är sedan 6,2E-6.

==B-fält från en ström-loop==
[[File:Current loop.svg|thumb|Denna bild visar härledningen av B-fältet från en ström-loop]]

Från Maxwell's ekvationer har vi 

&lt;math&gt;\nabla \cdot B=0...70.7&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;B=\nabla XA...70.8&lt;/math&gt;

där A kan få vara en godtycklig vektor, med användande av vektorpotentialen A får vi

&lt;math&gt;A=\frac{\mu_0}{4\pi}\int_v{\frac{J}{R}dv}...70.9&lt;/math&gt;

där vi inser att

&lt;math&gt;Jdv=JSdl=Idl...70.10&lt;/math&gt;

vilket gör att vi pga Biot-Savat's lag får

&lt;math&gt;B=\frac{\mu_0I}{4\pi}\oint_c\frac{dlXa_R}{R^2}...70.11&lt;/math&gt;

om vi sedan definierar

&lt;math&gt;dl=bd\phi a_{\phi}...70.12&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;R=a_zz-a_rb...70.13&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;dlXR=a_{\phi}bd\phi X (a_zz-a_rb)=a_rbzd\phi + a_zb^2d\phi...70.14&lt;/math&gt;

och inser att r-delen cacelleras, så får vi

&lt;math&gt;B=\frac{\mu_0I}{4\pi}\int_0^{2\pi} a_z\frac{b^2d\phi}{(z^2+b^2)^{3/2}}...70.15&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;B=\frac{\mu_0I}{2}\frac{b^2}{(z^2+b^2)^{3/2}}=\frac{\mu_0I}{2}\frac{b^2}{R^3}...70.16&lt;/math&gt;

där dimensionen för B uppenbarligen är

&lt;math&gt;B \propto\frac{1}{R}...70.17&lt;/math&gt;

Jag har manuellt lagt tillbaka detta avsnitt då jag först ansåg det vara lite irrelevant men faktum kan vara att det har mer betydelse än man tror, visst strömmen i loopen snurrar bara och vi får ett Bz-fält från strömmen MEN ström är laddningar i rörelse där jag bara spånar att t.ex protoner har samma Larmor-radie varför dom inte nödvändigtvis måste &quot;snurra&quot; bredvid varandra för varför kan dom inte snurra likt ett pärlband i samma slinga när dom ändå har samma radie? I princip kanske man då kan se det som att hela &quot;omloppet&quot; är knökat med t.ex protoner, kanske det tom maximeras med de antalet protoner som får plats i loopen för dom snurrar/gyrerar ju bara och ger därmed en ström.

==E-fält från en laddad loop==
[[File:Charged loop.png|thumb|E-fält från en laddad loop]]

Man kan teckna E-fältet såhär

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int \frac{dl'}{R^2}=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int \frac{dl'R}{R^3}...70.18&lt;/math&gt;

där R i täljaren är en vektor som bestämmer riktningen dvs

&lt;math&gt;R=-b\hat r+z\hat z...70.19&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;dl'=bd\phi...70.20&lt;/math&gt;

av symmetriskäl går dock r-komponenterna bort vilket ger oss

&lt;math&gt;R=z\hat z...70.21&lt;/math&gt; 

vilket vi kan skriva som

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int \frac{bd\phi}{z^2}\hat z...70.22&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int \frac{bd\phi}{R^2}\hat z...70.23&lt;/math&gt;

detta ger alltså

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0 R^2}2\pi b\hat z...70.24&lt;/math&gt;

där det egentligen står Q/R^2 typ som alltså har dimensionen E, observera att riktningen är i z-led (för positiva laddningar), rho_L kan sedan ses som

&lt;math&gt;\rho_L=\frac{\sum q}{2\pi b}...70.25&lt;/math&gt;

=Kapitel LXXI, Drifter i ett plasma=
[[File:ExB drift.PNG|thumb|This picture shows how an E-field would interact with a B-field to change the particle orbit.]][[File:Nonuniform B.PNG|thumb|This picture describes what happens to a particle when the magnetic field is non uniform.]][[File:Centrifugal drift.PNG|thumb|This graph describes the centrifugal drift in a plasma.]]

Med användande av

&lt;math&gt;m\frac{dv}{dt}=q(E+vXB)...71.1&lt;/math&gt;

och sättande av vänstra ledet till noll (ty vi avser ingen rörelse) samtidigt som vi tar kryssprodukten med B så får vi först

&lt;math&gt;0=q(E+vXB)...71.2&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;E=-vXB...71.3&lt;/math&gt;

och kryssar vi sen med B från höger får vi

&lt;math&gt;EXB=BX(vXB)...71.4&lt;/math&gt;

sen kan man använda &quot;BAC-CAB&quot;-regeln som innebär att

&lt;math&gt;AXBXC=B(A \cdot C)-C(A \cdot B)...71.5&lt;/math&gt;

beviset är dock lite lurigt så jag avstår från det här, detta ger dock

&lt;math&gt;EXB=BX(vXB)=vB^2-B(B\cdot v)...71.6&lt;/math&gt;

de transversella komponenterna hos denna ekvation är, pga att v är ortogonal mot B för vi avser drifter, således gäller

&lt;math&gt;v_{gc}=\frac{EXB}{B^2}...71.7&lt;/math&gt;

som kan skrivas om som

&lt;math&gt;v_{gc}=\frac{EX\hat B}{|B|}...71.8&lt;/math&gt;

och magnituden hos denna &quot;guiding center drift&quot; är tydligen

&lt;math&gt;v_{gc}=\frac{E}{B}...71.9&lt;/math&gt;

erkännande av 

&lt;math&gt;F=qE...71.10&lt;/math&gt;

så kan man få

&lt;math&gt;v_{force}=\frac{1}{q}\frac{FXB}{B^2}...71.11&lt;/math&gt;

där F kan vara

&lt;math&gt;F_E=qE...71.12&lt;/math&gt;

pga ett E-fält eller

&lt;math&gt;F_g=mg...71.13&lt;/math&gt;

pga gravitation, sen gäller

&lt;math&gt;F_{cf}=\frac{mv_{//}^2}{R_c}\hat R_c...71.14&lt;/math&gt;

som är centrifugalkraften medans partikeln rör sig utmed B, då är driften pga E

&lt;math&gt;v_E=\frac{EXB}{B^2}...71.15&lt;/math&gt;

och driften pga gravitation blir

&lt;math&gt;v_g=\frac{m}{q}\frac{gXB}{B^2}...71.16&lt;/math&gt;

samtidigt som driften pga det böjda B-fältet blir

&lt;math&gt;v_R=\frac{1}{q}\frac{F_{cf}XB}{B^2}=\frac{mv_{//}^2}{qB^2}\frac{R_cXB}{R_c^2}...71.17&lt;/math&gt;

Det är sedan intressant att notera att

&lt;math&gt;|v_E|=|v_{gc}|=|\frac{E}{B}|...71.18&lt;/math&gt;

Det är svårare att härleda och förklara driften i ett icke uniformnt B-fält där kraften kan skrivas

&lt;math&gt;F=-/+\frac{qv_\perp r_L}{2}\frac{dB}{dr}\hat z...71.19&lt;/math&gt;

där v&lt;sub&gt;&lt;math&gt;\perp&lt;/math&gt;&lt;/sub&gt; implikerar hastigheten vinkelrätt mot B-fältet, som insatt i kraftekvationen ovan ger driften av &quot;guiding ceter&quot; som

&lt;math&gt;v_{gc}=\frac{1}{q}\frac{FXB}{B^2}=\frac{1}{q}\frac{F_{z}X\hat B_{\phi}}{|B|}=-\frac{1}{q}\frac{|F|}{|B|}\hat r=-/+\frac{v_{\perp}r_L}{2|B|}\frac{dB}{dr}\hat r...71.20&lt;/math&gt;

där index bara motsvarar tanken, de är fortfarande vektorer som kan generaliseras som

&lt;math&gt;v_{\nabla B}=-/+\frac{v_{\perp}r_L}{2}\frac{BX\nabla B}{B^2}...71.21&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;v_{\nabla B}=-/+\frac{v_{\perp}r_L}{2}\frac{\hat BX\nabla B}{|B|}...71.22&lt;/math&gt;

som är grad-B:driften eller driften orsakad av inhomogeniteter i B-fältet, mha en Taylor-utveckling av

&lt;math&gt;v_x=v_\perp e^{jwt}=\frac{dx}{dt}...71.23&lt;/math&gt;

kan man visa att

&lt;math&gt;B_z=B_0+y\frac{dB}{dy}...71.24&lt;/math&gt;

där B_0 är en DC-komponent för gyreringen som tar ut sig själv, kvar har vi då att

&lt;math&gt;B_z=y\frac{dB}{dy}...71.25&lt;/math&gt;

Sen nyttjas att

&lt;math&gt;B_\phi\propto \frac{1}{r}...71.26&lt;/math&gt;

vilket gör att

&lt;math&gt;|B|\propto\frac{1}{Rc}...71.27&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;R_c&gt;&gt;r_L...71.28&lt;/math&gt;

och egentligen bara radien ut till krökningen av B-fältet, detta ger att

&lt;math&gt;\frac{\nabla |B|}{|B|}=-\frac{R_c}{R_c^2}...71.29&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;v_{\nabla B}=-/+\frac{v_{\perp}r_L}{2}\frac{\nabla BXB}{B^2}=+/-\frac{1}{2}\frac{v_\perp^2}{w_c}\frac{R_cXB}{R_c^2B}=\frac{1}{2}\frac{m}{q}v_{\perp}^2\frac{R_cXB}{R_cB^2}...71.30&lt;/math&gt;

vilket gör att man kan visa att den totala driften hos ett krökt B-fält i vakuum är 

&lt;math&gt;v_{cv}=v_R+v_{\nabla B}=\frac{m}{qB^2}\frac{RcXB}{Rc^2}(v_{//}^2+\frac{1}{2}v_{\perp}^2)...71.31&lt;/math&gt;

&quot;Det är oturligt att dessa drifter adderar för detta innebär att om man böjer ett magnetfält i en toroid för att försöka innesluta ett plasma, så kommer partiklarna driva ut från toroiden oavsett hur man jiddrar med temperatur och magnetisk fältstyrka&quot; [[Francis F. Chen]]

==Numeriskt exempel==

Om vi tittar på den gravitationella driften (v_g) och kör vårt B på 5T så har vi för elektroner att drifthastigheten är 1,2E-11, för protoner är den gravitationella driften 2E-8, inga snabba drifter men med tiden kommer partiklarna driva ur plasmat hur mycket man än jiddrar med flödestätheten, är dock förvånad över den låga hastigheten.

==Fritänkande, de sista ekvationerna ovan går inte ihop==

Gradienten av en vektor (B) existerar inte och den sista formeln passar inte, jag köper dock

&lt;math&gt;v_R=\frac{1}{q}\frac{F_{cf}XB}{B^2}=\frac{mv_{//}^2}{qB^2}\frac{R_cXB}{R_c^2}...71.32&lt;/math&gt;

men 

&lt;math&gt;v_{\nabla B}=-/+\frac{v_{\perp}r_L}{2}\frac{\nabla BXB}{B^2}...71.33&lt;/math&gt;

passar inte i formeln

&lt;math&gt;v_{cv}=v_R+v_{\nabla B}=\frac{m}{qB^2}\frac{RcXB}{Rc^2}(v_{//}^2+\frac{1}{2}v_{\perp}^2)...71.34&lt;/math&gt;

men vi har

&lt;math&gt;v_{force}=\frac{1}{q}\frac{FXB}{B^2}...71.35&lt;/math&gt;

som faktiskt enklare kan skrivas

&lt;math&gt;v_{force}=\frac{1}{q}\frac{FX\hat B}{|B|}...71.36&lt;/math&gt;

där man tydligt ser att hastighetsriktingen är skild från riktningen hos B som kan visas mha

&lt;math&gt;B=(0;0;1)...71.37&lt;/math&gt;

om nu F kan tecknas

&lt;math&gt;F=(1;1;1)...71.38&lt;/math&gt;

så blir kryssprodukten

&lt;math&gt;\hat r (0-1) - \hat \phi (0-1) + \hat z (0-0)...71.39&lt;/math&gt;

dvs vi har inga z-komponenter kvar alls vilket samtidigt var riktiningen på B-fältet, istället har vi

&lt;math&gt;\hat F X \hat B=-\hat r + \hat \phi...71.40&lt;/math&gt;

dvs vi har hastighetskomponenter i r-led (-v_R) och phi-led (v_gc).

Om vi kopierar ner och försöker analysera

&lt;math&gt;v_{gc}=\frac{1}{q}\frac{FXB}{B^2}=\frac{1}{q}\frac{FX\hat B}{|B|}=\frac{1}{q}\frac{F_y}{|B|}\hat y=-/+\frac{v_{\perp}r_L}{2|B|}\frac{dB}{dy}\hat y...71.41&lt;/math&gt;

samt sätter att B=(0;0;1) dvs endast i z-led, då försvinner resutatet vad gäller z-led men i r-led och phi-led finns dom kvar, vi kan titta på fallet

&lt;math&gt;F=(0;1;0)...71.42&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;B=(0;0;1)...71.43&lt;/math&gt;

varvid vi får kryssprodukten (FXB)

&lt;math&gt;\hat r(1-0)- \hat \phi (0-0) + \hat z (0-0)...71.44&lt;/math&gt;

om alltså kraften endast är i phi-led och B-fältet endast är i z-led så blir det bara en r-komponent kvar, jag har valt att använda cylindriska koordinater här för om man tittar in i ett plasma (modell Tokamak) blir det mest naturligt då utsträckningen av plasmat är i (böjd) z-led och kryssprodukten i r-led (för vi avser vinkelrät drifthastighet) fast kraften blir alltså i phi-led, kryssprodukten kommer alltså visa oss en drift som är vinkelrät mot B-fältet

Jag vill alltså skriva om denna ekvation

&lt;math&gt;v_{gc}=\frac{1}{q}\frac{FXB}{B^2}=\frac{1}{q}\frac{FX\hat B}{|B|}=\frac{1}{q}\frac{F_y}{|B|}\hat y=-/+\frac{v_{\perp}r_L}{2|B|}\frac{dB}{dy}\hat y...71.45&lt;/math&gt;

enligt

&lt;math&gt;v_{gc}=\frac{1}{q}\frac{FXB}{B^2}=\frac{1}{q}\frac{F_{\phi}X\hat B_{z}}{|B|}=\frac{1}{q}\frac{F_r}{|B|}\hat r =-/+\frac{v_{\perp}r_L}{2|B|}\frac{dB}{dr}\hat r...71.46&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;F_\phi...71.47&lt;/math&gt;

bara innebär att vektorn har en phi-komponent, själva komponenten avses inte, detsamma gäller

&lt;math&gt;\hat B_z...71.48&lt;/math&gt;

Det påstås alltså att

&lt;math&gt;\frac{1}{q}\frac{F_r}{|B|}\hat r =-/+\frac{v_{\perp}r_L}{2|B|}\frac{dB}{dr}\hat r...71.49&lt;/math&gt;

som vi kan mappa till

&lt;math&gt;F_r=\frac{q v_{\perp}r_L}{2}\frac{dB}{dr}...71.50&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;F=\frac{q v_{\perp}r_L}{2}\frac{dB}{dr}\hat r...71.51&lt;/math&gt;

som man eventuellt skulle kunna skriva om som

&lt;math&gt;F=\frac{q v_{\perp}r_L}{2}\nabla B...71.52&lt;/math&gt;

problemet är bara att gradienten av en vektor finns inte, bara gradienten av skalärer finns så vad betyder detta? Det ser ut som om gradienten av B existerar men B är väl en vektor som har riktning och magnitud? Är kanske B plötsligt en skalär här? Dvs den har ingen riktning utan är bara en funktion/skalär?

Gradienten för en skalär/potential/funktion kan skrivas i cartesiska koordinater

&lt;math&gt;\frac{dV}{dx}\hat x + \frac{dV}{dy}\hat y + \frac{dV}{dz}\hat z...71.53&lt;/math&gt;

om sen V är av typen vektor dvs i vårt fall

&lt;math&gt;B_x \hat x + B_y \hat y + B_z \hat z...71.54&lt;/math&gt;

och vi tar gradienten för B, då får vi

&lt;math&gt;\frac{dB_x}{dx} \hat x \hat x + \frac{dB_y}{dy} \hat y \hat y + \frac{dB_z}{dz} \hat z \hat z...71.55&lt;/math&gt;

som är rappakalja för t.ex

&lt;math&gt;\hat x \hat x...71.56&lt;/math&gt;

existerar inte då dom bara kan kyssas (vilket ger noll) eller tas skalärprudukten på som (som ger 1), så vadå gradienten av en vektor?

Slutligen tycker jag att själva tanken med att det finns en gradient i B är lockande för om fältet är svagare eller starkare kring nåt snitt så finns det ju onekligen nån slags gradient där men strikt matematiskt går det inte ihop vad jag lärt mig, det är f.ö Chengs fel att jag är så strikt men jag köper det han säger om gradienter dvs det återspeglar en potentials &quot;maximum rate of change&quot;

Å andra sidan existerar inte en vektor i kvadrat heller, jag anser dock att man kan nyttja t.ex B^2 som ett mellanled i uträkningarna men

&lt;math&gt;(B_x\hat x+B_y\hat y + B_z \hat z)^2...71.57&lt;/math&gt;

existerar inte heller av samma anledning som ovan, dock existerar beloppet av B i kvadrat, formellt kan även B^2 existera men då får man vara vaksam med vad man gör för man har i praktiken två likadana vektorer där man i ovanstående fall kan förkorta bort den ena om man vill, resten blir då |B| för detta sker i nämnaren och man kan heller inte dela med en vektor.

==Fritänkade, får inte att grad-B driften går ihop==

Om vi har

&lt;math&gt;F=-/+\frac{qv_\perp r_L}{2}\frac{dB}{dz} \hat z ...71.58&lt;/math&gt;

så sägs vi få

&lt;math&gt;v_{gc}=\frac{1}{q}\frac{F_zX\hat B_{\phi}}{|B|}=-\frac{1}{q}\frac{F_r}{|B|}\hat r ...71.59&lt;/math&gt;

Chen visar en trevlig liten bild där B-fältet är i phi-led, eftersom det är avstånd från det ledande plasmat (aka ledaren) i r-led så lär B-fältet inte vara samma på alla avstånd runt om ledaren, i z-led lär det dock inte finnas några inhomogeniter, runt om ledaren så bör fältet vara samma i phi-led (med samma avstånd, r), så

&lt;math&gt;dB_z=dB_\phi=0...71.60&lt;/math&gt;

De enda variationerna i B-fältet kan vi ha i avstånd från ledaren dvs i r-led, detta gör att kryssprodukten mellan B och F måste ENBART ge en r-komponent, för att få en r-komponent så måste kraften ha en phi-komponent och flödestätheten en z-komponent (eller tvärtom).

Jag leker med tanken att kraften kan få vara i z-riktning, huvudsakliga flödestäten är sedan per definition i z-riktning som är in i plasmat som blir z-riktning i böjda polära koordinater.

Vi snackar variation av B, denna variation är i r-riktning ty flödestätheten går som 1/r, dvs B minskar när vi rör oss mot Tokamakens väggar.

=Kapitel LXXII, Plasma som fluid=

Om vi antar att ett plasma är en fluid, kan vi teckna

&lt;math&gt;mn[\frac{dv}{dt}+(v\cdot \nabla)v]=qn(E+vXB)-\nabla p...72.1&lt;/math&gt;

där man kan visa att de två termerna till vänster kan försummas (ty vi avser ingen rörelse), om vi sedan tar kryssprodukten med B så får vi

&lt;math&gt;0=qn[EXB+(v_pXB)XB]-\nabla pXB...72.2&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;0=qn[EXB-v_pB^2]-\nabla pXB...72.3&lt;/math&gt;

där en term redan har försummats, arrangerar vi om ovanstående så får man den vinkelräta driften i ett plasma modell fluid som

&lt;math&gt;v_p=\frac{EXB}{B^2}-\frac{\nabla pXB}{qnB^2}=v_E+v_D...72.4&lt;/math&gt;

där den så kallade diamagnetiska driften är

&lt;math&gt;v_D=-\frac{\nabla pXB}{qnB^2}...72.5&lt;/math&gt;

och kraften är

&lt;math&gt;F_D=-\frac{\nabla p}{n}...72.6&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;\nabla p=\frac{dp}{dx}\hat x+\frac{dp}{dy}\hat y+\frac{dp}{dz}\hat z...72.7&lt;/math&gt;

vilket ger trycket i en dimension som

&lt;math&gt;p=\int \nabla p \cdot dx=\int nF_D \cdot dx...72.8&lt;/math&gt;

och enligt tidigare har vi

&lt;math&gt;p=nkT...72.9&lt;/math&gt;

där n är volymtätheten hos partiklarna, för ett isotermt plasma har vi sedan

&lt;math&gt;\nabla p=kT\nabla n...72.30&lt;/math&gt;

dvs gradienten av trycket är proportionerligt mot gradienten av tätheten där man kan läsa gradienten som den riktning en skalär (dvs eller n eller p i detta fallet) förändras som &quot;snabbast&quot; i samt storleken på den förändringen.

==Numeriskt exempel==

Vid 300K och en täthet av kväve i luft på ungefär E25 så blir trycket 41kPa, vilket diffar från det normala lufttrycket på 100kPa med nästan 60kPa därför är tätheten något större (tror 2,5E25 för då stämmer det).

=Kapitel LXXIII, Standardmodellen=

# elektron och positron (anti-elektron, positivt laddad elektron med samma massa)
# muon och anti-muon
# tau och anti-tau


tillsammans med dessa kommer deras neutrinon och anti-neutrinon som ger oss sex distinkta typer av partiklar eller

# elektron
# elektron-neutrino
# muon
# muon-neutrino
# tau
# tau-neutrino

Neutrinos är preliminärt utan massa och därför svåra att detektera

De dominerande tre av dessa partiklar är fundamentala partiklar som består av kvarkar, för vårat scenario är det tillräckligt att känna igen två typer av kvarkar dvs upp-kvark och ner-kvark. Detta är för att en neutron består av två ner-kvarkar och en upp-kvark medans en proton består av två upp-kvarkar och en ner-kvark

Som mentorer på PF förklarat så kan en neutron genomgå svag växelverkan (transmutation) och bli konverterad till en proton under utsläpp av en elektron och en anti-netrino. Detta har att göra med att en kvark kan ändra sin typ/smak. Vid detta tillfället behöver en ner-kvark &quot;bara&quot; ändra till en upp-kvark för att ändra typ.

Det har också förklarats hur en proton kan ändras till en neutron på liknande sätt.

Detta är den basala anledningen till att de protoner vid  födelsen av en en stjärna som vår sol kan generera neutroner och därmed Deuterium för att faktiskt starta fusionsprocessen mot Helium.

Jag tror numera inte ett skit på detta, massa &quot;fancy particles&quot; bara.

==Numeriskt exempel==

Muonen har en massa på 106MeV/c^2 och ett spinn på 1/2 (vad nu det innebär men elektronen tycks ha samma spinn), taounen har sedan en massa på 1807MeV/c^2 och även den har ett spinn på 1/2. 1MeV innebär en energi i Joule på 1,6E-13J så egentligen har partiklarna massorna 1,7E-11J/c^2 respektive 2,9E-19J/c^2, de verkliga massorna är således 1,9E-30kg respektive 3,2E-29kg, den minsta partikel jag känner till är elektronen, den har en massa på nära 1E-30kg så muonen väger alltså ungefär 2 elektronmassor och tauonen väger 32 elektronmassor.

=Kapitel LXXIV, Strålningspartiklar=

1) Beta-partikel (elektron)

2) Alpha-partikel (vanlig Helium_4-kärna)

3) Gamma-strålning (högenergi-fotoner som sänds ut från kärnan)

4) X-strålning (lite mindre energirika fotoner som sänds ut när elektroner retarderar eller accelererar)

==Numeriskt exempel==

Gammastrålaning börjar vid en energi på 10000eV, detta innebär en våglängd på 1Å, vanligt ljus ligger ungefär mellan 1nm (10Å) och 1000nm.

=Kapitel LXXV, Proton-proton fusion=

Dessa uttalanden är citerade från &lt;ref&gt;http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/astro/procyc.html&lt;/ref&gt;

1) Två protoner fuserar.

2) En proton muterar till en netron som ger Deuterium samtidigt som det frigörs en positron och en neutrino vilket ger

&lt;math&gt;H_1^2...75.1&lt;/math&gt;

3) Deuterium fuserar med en till proton som också frigör X-strålning vilket ger

&lt;math&gt;He_2^3...75.2&lt;/math&gt;

4) Två av de resulterande Helium_3 fuserar vilket ger

&lt;math&gt;2xHe_2^3=He_2^4+2p...75.3&lt;/math&gt;

5) En alfa-partikel (Helium_4) skapas alltså med energirikt frigörande av två protoner för att komplettera processen.

Ett roligt citat av Arthur Eddington är

&quot;I am aware that many critics consider the stars are not hot enough. The critics lay themselves open to an obvious retort; we tell them to go and find a hotter place.&quot;

==Numeriskt exempel==

Om man provar min ide´om att Eb(efter)-Eb(före) vinns i energi så får man vid bildandet av He3 Eb(He3)-Eb(H)=7,7-2,2=5,5MeV

==Fritänkande, tankar kring proton-proton fusion==

Jag tror att proton-proton fusion borde skrivas

&lt;math&gt;p+p+e+e-&gt;p+n^-+\Delta E_b...75.4&lt;/math&gt;

här har vi i princip mass-konservering pga n&gt;~p+2e men vi har en negativt laddad neutron, så att säga, vi skulle dock kunna skriva om detta som

&lt;math&gt;H_1^1+H_1^1=H_1^{2-}+\Delta E_b...75.5&lt;/math&gt;

men av definitionsskäl så kan det inte finnas några neutrala atomer i ett (hett) plasma, två protoner skulle dock i teorin kunna fusera till

&lt;math&gt;He_2^2...75.6&lt;/math&gt;

men denna isotop existerar inte (enligt Physics Handbook), den enklaste Helium-isotopen är

&lt;math&gt;He_2^3...75.7&lt;/math&gt;

som återigen nyttjar en neutron, jag tror således att neutroner är en typ av kärn-klister, det finns dock vetenskapliga teorier om nåt som kallas Yukawa-kraften (eller potentialen)&lt;ref&gt;Physics E Part II, The Institution of Physics, Chalmers University of Technology, Max Fagerstroem, Bengt Stebler, Sven Larsson, 1985, Page B8&lt;/ref&gt; men det låter mest som en lämplig fabrikation.

Å andra sidan har vi att kvoten mellan gravitationell kraft och Coulumbsk kraft för protoner är runt

&lt;math&gt;10^{-36}...75.8&lt;/math&gt;

så de gravitationella krafterna är inte till mycket nytta för att hålla ihop ett par protoner, men hemligheten kanske ligger i neutronerna?

Alla grundämnen har sedan isotoper men de kan sällan avvara mer än några få neutroner innan de blir instabila.

Physics Handbook säger

&lt;math&gt;p=1,67.2623\cdot 10^{-27}kg...75.9&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;n=1,67.4929\cdot 10^{-27}kg...75.10&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;e=9,10.9390\cdot 10^{-31}kg...75.11&lt;/math&gt;

som ger oss

&lt;math&gt;n-p-e=1,53m_e...75.12&lt;/math&gt;

detta är sedan den enklaste processen för att skapa en neutron från en proton och en elektron, här har vi åtminstonen neutral laddning hos neutronen men massan diffar 1,53m_e.

Kanske kan vi dock skriva denna process som

&lt;math&gt;n-p-e=1,53m_ec^2...75.13&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;n-p-e=780keV...75.14&lt;/math&gt;

enligt Einstein.

Om nu energi och massa är ekvivalent, hur kan vi sno 780keV från en process som inte ens har startat?

Termisk energi är nära besläktat med hastigheten hos partikeln men hur kan vi konvertera denna hastighet till massa?

Jag tror att detta inte är möjligt, Einsteins relation mellan massa och energi är bara teoretisk, med andra ord är vi fast med faktumet att processen diffar med 1,53m_e i massa.

Jag tror sedan att nyckeln är att få skapat en neutron, som jag nu tror kan bli gjort genom p+e men masskillnaden förvirrar mig samtidigt som Physics Handbook anger massan hos elementarpartiklarna intil sex decimaler

En undran är hur lätt det är att precist få mätt massan hos elementärpartiklarna när dom bara är av storleksordningen E-27kg

Och proton-proton fusioneringen ovan som inkluderar specialpartiklar såsom positroner och neutrinos, har detta verifierats?

En anna fråga som man kan ställa sig är, hur?

Neutrinos går ju till exempel inte ens att mäta för de saknar massa, sägs det.

Vad är sedan bindningsenergi?

Jag tror att det är den potentiella energin som en partikel har men jag vet inte, om jag å andra sidan har rätt kan man skriva

&lt;math&gt;E_b(p)=V(p)=V(n)[eV]...75.15&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;R(p)=R(n)\approx 10^{-15}m...75.16&lt;/math&gt;

R(e) kan uppskattas enligt

&lt;math&gt;(\frac{1}{1880})^{1/3}\cdot R(p)\approx 10^{-16}m...75.17&lt;/math&gt;

och pga att densiteten hos elementarpartiklar är samma så får man för protonen ungefär

&lt;math&gt;\frac{-27}{3\cdot -15}=10^{18}kg/m^3...75.18&lt;/math&gt;

vilket är en minst sagt enorm densitet!

Om vi sedan tittar på bindningsenergin hos en proton kan vi eventuellt skriva

&lt;math&gt;V(p)=\frac{-19}{-10 -15}=1MeV=10^{-13}J...75.19&lt;/math&gt;

som kommer från formeln

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...75.20&lt;/math&gt;

hämtad från &lt;ref&gt;Field and Wave Electromagnetics, David K. Cheng, Forth Printing, 1991, Page 94&lt;/ref&gt;, om denna energi sedan är lika med kT för att möjliggöra för en elektron att penetrera den potentiella barriären hos en proton, så får vi

&lt;math&gt;T=10^{10}K...75.21&lt;/math&gt;

som också är minst sagt enorm, pga att elektroner sedan är ungefär 10ggr mindre än protoner/neutroner så är elektroners potentiella energi ungefär 10ggr högre vilket ger

&lt;math&gt;1+1+10+10=1+1+\Delta E_b...75.22&lt;/math&gt;

som ger en gain i energi på 20MeV för ett par protoner som fusionerar, en rolig analogi är

&lt;math&gt;20MeV\cdot 10^{-19}J=20\cdot 10^{-13}Ws\approx 20\cdot 10^{-16}Wh\approx 10^{-15}Wh/particle...75.23&lt;/math&gt;

Tätheten hos ordinärt luft vid 1atm är ungefär

&lt;math&gt;n_{air}\approx 10^{25}/m^3...75.24&lt;/math&gt;

så om alla partiklar inom en kubikmeter fusionerar så har vi +25 fusioner eller +25-15=+10Wh, detta transformeras som

&lt;math&gt;E=10^{10}Wh=10GWh...75.25&lt;/math&gt;

Men detta är vid 1atm...

Slutligen kan vi uppskatta partiklarnas hastigheter för +10K som 

&lt;math&gt;mv^2=10^{-13}J...75.26&lt;/math&gt;

som ger

&lt;math&gt;v_e=\sqrt{\frac{-13}{-31}}=9...75.27&lt;/math&gt;

dvs för att en elektron ska kunna penetrera en proton så måste hastigheten vara runt 1E9m/s, om vi kollar hastighetskravet för protonen så får vi

&lt;math&gt;v_p=\sqrt{\frac{-13}{-27}}=7...75.28&lt;/math&gt;

dvs hastighetskravet för protonen för att fusionera med en annan proton är runt 1E7m/s.

Elektronens hastighet verkar omöjlig för högre än ljusets hastighet, men det verkar finnas en tweak som kallas den Maxwelliska distrubutionsfunktionen &lt;ref&gt;Fransis F. Chen, Plasma Physics and Controlled Fusion, Volume 1, Second Edition, 1984, Page 4&lt;/ref&gt; som stipulerar att kT är ett medelvärde jämfört med den kinetiska energin Ek (som jag dock alltid trott är ett medelvärde i sig) som innebär att temperaturen kan vara högre än Ek, om man säger.

Detta är förmodligen det enda hopp som finns för att få kontrollerad fusion att funka på planeten.

Ett sista ramblande, jag tror att neutron-skapandet måste ske i två steg, det första är

&lt;math&gt;p+e+625keV=pe=H_1^F...75.29&lt;/math&gt;

där 625keV är den uppskattade energin för att möjliggöra att en elektron penetrerar en proton samtidigt som allt då blir laddningsneutralt modell neutron, jag har kallat resultatet &quot;Fused Hydrogen&quot;, det andra steget är

&lt;math&gt;H_1^F+780keV=n...75.30&lt;/math&gt;

där 780keV är den ekvivalenta Einsteinska vilomassan för skapandet av ytterligare 1,53m_e och därmed en &quot;sann&quot; neutron.

Jag tror att detta måste hända i steg för vi människor kan inte öka temperaturen för kontrollerad fusion så snabbt vilket innebär att den första processen kommer att hända först, sen behöver processen ungefär 10^10K till för att avslutas.

Dvs, det kanske finns en pe-partikel som jag dock aldrig hört talas om, denna partikel är dock neutral i laddning med skiljer sig i massa som eventuellt kan fixas av deacceration av elektronen så att elektronen måste ha 780keV mer i rörelseenergi än vad som behövs för penetration.

Sen undrar jag hur en neutron blir till en neutron för vi människor kan inte injicera den rätta massan/energin för att exakt träffa neutronens massa, den måste liksom &quot;veta&quot; detta på nåt sätt, därför tror jag att partikelfysik lite är som genetik.

Alla neutroner väger liksomm lika mycket...

==Fritänkande, reflektion över hur kapacitans kanske spelar roll==
Ovan har vi formeln för potentialen hos en proton och jag repterar

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...75.31&lt;/math&gt;

kapacitans är sedan

&lt;math&gt;C=\frac{Q}{V}...75.32&lt;/math&gt;

så att kapacitansen faller ut som nämnaren i potentialen, man kan också skriva detta som

&lt;math&gt;Q=CV...75.32&lt;/math&gt;

detta kan man differentiera som

&lt;math&gt;dQ=CdV+VdC...75.34&lt;/math&gt;

dvs förändringen av laddningen (dQ) är beroende BÅDE av förändringen i potential (dV) OCH förändringen i kapacitans (dC), i ett slutet system med mängder av (laddade) partiklar så varierar C (dvs dC är skillt från noll), en annan sak är att ALLT har kapacitans för när man beräknar kapacitans kan man &quot;lägga&quot; en laddning på kroppen och utnyttja ovan formel, dvs netronen, som är oladdad, har också kapacitans (typiskt ungefär samma som protonen dvs E-25F nånstans).

Samtidigt har vi att dQ är noll för netto antal laddningar är samma (även om vissa fusionerar) för laddning är oförstörbar dvs mängden + tar ut mängden - oavsett hur många som fusionerar, då kan vi skriva formeln som

&lt;math&gt;0=CdV+VdC...75.35&lt;/math&gt;

potentialen kan man sedan tycka är kostant för den är enligt ovan bara beroende av radien hos den enskilda partikeln men i ett system med laddningar tror jag inte att det är så enkelt dvs potentialändringen (dV) kan t.ex öka vilket för med sig att kapacitansändringen (dC) minskar.

Ett system med laddningar har kapacitiv koppling till varandra och kapacitans innebär en ovilja att öka sin potential, eftersom det är tillförelse av Q som får potentialen att öka så är lite frågan hur Q tillförs.

Q har enheten C (eller As) dvs är produkten av ström och tid, denna &quot;dirac-puls&quot; kan se väldigt olika ut för hög ström under kort tid är samma som låg ström under lång tid, stora strömförändringar innebär således att kort tid behövs för att ladda upp kapacitansen, små strömfärändringar kräver alltså en längre tid.

Ström är laddningar i rörelse, när man hettar upp ett plasma på ett kontrollerat sätt är nog ändå strömförändringen relativ långsam så det krävs eventuell en lite längre tid för att kapacitanserna skall laddas upp.

Men för att protonens kapacitans på runt 1E-25F skall laddas upp ordentligt till sin potential på 1,6MV så krävs en laddning (Q) motsvarande elektronens laddning (naturligtvis), eller 1,6E-19As.

Så om uppladdningen går på 1,6E-19s så behöver vi 1A.

Om uppladdningen går på 1,6E-13s så behöver vi 1uA

Bara en reflektion.

=Kapitel LXXVI, Tryck i praktiken=

Normalt lufttryck är

&lt;math&gt;1atm=10^5Pa=10^5N/m^2=10^4kg/m^2=1kg/cm^2...76.1&lt;/math&gt;

detta betyder bara att vi människor har anpassat oss till 1kg/cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; atmosfärstryck och inget annat, förutom att allt kräver en faktisk atmosfär, vattendjup åsidosatt så kan vi också skapa ett skillnadstryck genom att flytta ett objekt i en fluid (som man kallar allt som kan flöda inklusive gaser)

&lt;math&gt;p_k=1/2\rho v^2...76.2&lt;/math&gt;

denna ekvation säger att så fort vi har en fluid så kan vi skapa tryck genom att bara röra objektet i fluiden.

Vi känner sen en tryckökning motsvarandes 1m under vattenytan (+1hg/cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;) och vi behöver bara dyka 10m under vattenytan för att bli fulla på kväveförgiftning som är anledningen till att dykare andas Helium istället för syre vid stora djup.

Trycket vid de djupaste delarna av vårt hav är 1000 atm nånstans men detta känns bara när man besöker platsen som vissa har gjort ändå, farkostens skrov måste då tåla ovanstående tryck vilket motsvarar en elefant som står på en enkrona.

Barometerformeln lyder

&lt;math&gt;p=p_0-\rho gh...76.3&lt;/math&gt;

som anger lufttrycket vid olika höjd (p&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt; betyder 1 atm), denna formel ar approximativt giltig till 10km (där den faktiskt blir noll), i vilket fall är luftdensiteten inte linjär över typ 5km där

&lt;math&gt;p=p_0e^{-\frac{mgh}{kT}}...76.4&lt;/math&gt;

bör användas istället (m är den molekylära vikten)

Atmosfären är inte homogen, det existerar fyra distinkta lager (definierade av temperaturen):

4) Termosfären (80km, Karman-linjen)

3) Mesospfären (50-80km)

2) Stratosfären (10-50km)

1) Troposfären (&lt;10km)


Där Karman-linjen på upp till 100km och är specificerad som den höjd en farkost behöver flyga så fort som omloppshastigheten för att behålla höjd där omloppshastigheten är specificerad som den hastighet där centrifugalkraften är lika med gravitationskraften.

==Numeriskt exempel==

Atmosfären är således så hög som runt 10 mil, man får sedan ett trycktillskott på 1atm vart 10:e meter i vatten, på 1000m djup har man alltså 100 atmosfärers övertryck motsvarande 100kg/cm^2 eller 10ton/dm^2 där 1dm^2 kan liknas vid en elefants fot.

=Kapitel LXXVII, Tryck i ett plasma=

Från ideala gaslagen har vi

&lt;math&gt;p=\frac{N_{mol}}{V}RT=\frac{N}{V}kT=nkT...77.1&lt;/math&gt;

där n är partikeltätheten.

Arbete mot gasen kan definieras som ökningen av PV-produkten på grund av att temperaturen och därmed Ek då ökar

Arbete utfört av gasen kan definieras som minskningen av PV-produkten för då minskar temperaturen och Ek minskar.

Arbetet delat med antalet partiklar (N) ger arbetet gjort mot, eller gjort av, en enskild partikel som i sin tur ger temperaturen och hastigheten 

Termodynamikens första lag stavas

&lt;math&gt;dQ=dU+dW=dU+pdV=N\frac{3}{2}kdT+pdV...77.2&lt;/math&gt;

där Q är den totala energin, U den interna energin och W är arbetet som är positivt om arbetet utförs av gasen eller negativt om arbete utförs på gasen.

Den interna energin är definierad av

&lt;math&gt;U=NEk_p=N\frac{3}{2}kT...77.3&lt;/math&gt;

där N är antalet partiklar och Ekp är varje partikel kinetiska energi, i ett slutet system måste sedan dQ=0 för det kommer varken ut eller in nån värmeenergi, om sedan dV är positiv för att gasen utför arbete då måste den interna energin (U) sjunka.

==Numeriskt exempel==

Om vi har ett tryck på 1atm i en låda med luft på 1dm^3 då har vi 3E25 stycken partiklar per kubikmeter (3E22 stycken partiklar i lådan pga 1dm^3), om nu temperaturen (T) ökar från 300K till 400K och vi har dV=0 så blir dQ 62kJ som alltså är den värmemängd som måste tillföras.

=Se även=
*[[Fysiksvammel del II (Cheng)]]

=Källor=
# Åke Fäldt, Bengt Stebler, Fysik del 1 E2, Fysiska institutionen CTH, 1988
# Jan Petersson, Matematisk Analys del 2, 1990 c,a

=Referenser=

[[Kategori:Fysik]]</text>
      <sha1>b5v8kjnv967j2u53ccpjlp4mq1ga8na</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Sidor med trasiga fillänkar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10493</id>
    <revision>
      <id>48689</id>
      <parentid>48687</parentid>
      <timestamp>2019-03-25T18:20:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Autom</username>
        <id>6170</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>added [[Category:Sidor som behöver kontrolleras]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]]</comment>
      <origin>48689</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="2krkjb02w750inkwy54w00k39zlisli" xml:space="preserve">[[Kategori:Sidor som behöver kontrolleras]]</text>
      <sha1>2krkjb02w750inkwy54w00k39zlisli</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2015-2017</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10494</id>
    <revision>
      <id>48700</id>
      <timestamp>2019-03-27T11:52:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <comment>Arkiverar 2015-2017</comment>
      <origin>48700</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37774" sha1="ffrisi6fcay2ww5x6sf23wacnkwcw9p" xml:space="preserve">
== Administrators' inactivity ==
::&lt;small&gt;''Tråden kopierad från [[Wikibooks:Rundskrivelser]].''&lt;/small&gt;

[[User:Hallonmannen]] (administrator) and [[User:Max Speed]] (administrator and bureaucrat) have been inactive for two years. As I see [[:m:Admin activity review/processes to review holders of advanced administrative rights#Wikibooks|here]], sysop rights are removed after a year of inactivity. Is it true? I would be grateful if you inform me whether it is an official local review process or you would like to agree with a global policy (and then the rights will me removed). [[meta:User:Openbk|Openbk]] ([[meta:User talk:Openbk|talk]]) 7 februari 2015 kl. 00.16 (CET)
: The local policy is that an admin who have been inactice for more than one year should be notified and unless a respons is given within one month will lose their rights. I'll notify them now. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 7 februari 2015 kl. 08.19 (CET)
:: I have now also notified [[User:Ingwik]] and [[User:Kaj]] who also have been inaktive for a while. - [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 7 februari 2015 kl. 08.28 (CET)

== 2 saker jag inte hittar: ==

Jag saknar mallen &quot;huvudsida&quot; (eller någon liknande mall) här. Den skulle vara trevlig för exempelvis [[:Kategori:Topologi]]. Den kanske redan finns här under något annat namn; men jag hittade den inte.

Detsamma gäller möjligheter att &quot;kollapsa&quot; textavsnitt (med '''cot''' eller något liknande). Jag skulle vilja experimentera med att dölja delar av (avancerade) matematiktexter som är avhängiga av kunskap om andra områden på etta sätt. Tanken är att tydligt signalera att exempelvis ett exempel på ett topologiskt rum är hämtat från algebraisk geometri eller från grafteori, så att bara de läsare som är beredda på att läsa texter som förutsätter en viss kunskap om respektive område förväntas öppna exemplen.

Mer allmänt tycker jag att man kan hantera lösningar på vissa övningsuppgifter på liknande sätt. [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 2 juni 2015 kl. 17.50 (CEST)

: Du kan kolla hur jag har gjort på denna kategorisida: [[:Kategori:Matematik för årskurs 7-9]]. Annars är det fritt att sätta i gång att skapa de malla du tycker saknas. Jag har några bokspecifika mallar, bland annat {{Mall|Matematik för årskurs 7-9/Uppgifter top}} och {{Mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm slut}} som till exempel används på [[Matematik_för_årskurs_7-9/Geometri/3D-geometri]]. --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 3 juni 2015 kl. 19.51 (CEST)

::@{{anv|JoergenB}}: För kännedom. Jag har gjort några justeringar i hur jag tänkt använda mallar så mallarna är något mer anpassningsbara till olika situationer. Exempel: {{Mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm exempel}}. --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 27 september 2015 kl. 21.00 (CEST)

:::@{{anv|Averater}}: Jag har glömt att tacka dig för de tips du gav tidigare i tråden. Jag har använt dem, men inte genom att åberopa dina mallar så mycket som genom att kopiera och modifiera dem.
:::Vad gäller just gömmamallar har jag nu dels lagt upp varianter av &quot;cot&quot; och &quot;cob&quot; som [[Mall:Göm start]] och [[Mall:Göm slut]], och dels gjort en mer specialiserad variant för matematikändamål, [[Mall:Matematikgömmare]], där man medelst några korta bokstavsförkortningar som argument får en litet längre text som talar om vilken slags gömd text det rör sig om.
:::Jag har inte dokumenterat användningen särskilt väl, är jag rädd. &quot;Göm slut&quot; är dock direktklonad från din &quot;Göm slut&quot; (vilket framgår av historiken), och där har jag inte ändrat särskilt mycket av din dokumentation. Jag har tänkt diskutera en eventuell uppstramning av hela mallandet så småningom; men än så länge har jag mest djärvt försökt få rätsida på dess kategorisering. (Som du kan se återfinns numera rätt många av dina mallar i kategorigrenen [[:Kategori:Matematikrelaterade mallar]].)
:::Just &quot;Göm slut&quot; tycker jag är en mall som inte egentligen borde behövas i flera varianter. Hur ser du på att ta bort min klon av din mall, och i stället flytta upp din &quot;Göm slut&quot; till den generellare platsen i [[:Kategori:Mallar]], som dklonen ligger i, och modifiera dokumentationen litet utifrån att detta är en ''generell'' COB-mall, som kan matcha många olika special-COT-varianter?
:::Jag har &lt;s&gt;skapat&lt;/s&gt;importerat och kommenterat en mall {{mall|Överstreck}} (alias: Ös) &lt;s&gt;från skratch&lt;/s&gt;, men inte fått den att fungera riktigt som jag vill. Tanken är att kunna använda den utanför math-uppmärkning för att ge ungefär samma effekt som TeXs &quot;overline&quot;. Exempelvis ger &lt;nowiki&gt;{{Ös|''A''}}&lt;/nowiki&gt; {{Ös|''A''}}. &lt;nowiki&gt;{{Ös|g}}&lt;/nowiki&gt; ger {{Ös|g}}, vilket sätter strecket högre än TeX gör (och jag) skulle önska. Du får mycket gärna kika på denna mall vid tillfälle, och se om detta går att lösa på ett smartare och snyggare sätt.
:::Jag har också en allmän fråga om malldokumentationen. Startar man en ny dok-sida för en mall, så får man automatiskt en &quot;upptaktssida&quot; med föreslagna textfält. Var och hur redigeras dessa? Den nuvarande upptakten innehåller föråldrad information om att interwikilänkar skall läggas in på dok-sidan. Det skall de ju inte, utan i stället bör de läggas på wikidata, eller hur? [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 4 oktober 2015 kl. 00.40 (CEST)
:::: Kortsvar angående {{mall|Överstreck}}. Jag tror det är mycket lättare att använda &lt;nowiki&gt;&lt;math&gt;\overline x&lt;/math&gt;&lt;/nowiki&gt; (&lt;math&gt;\overline x&lt;/math&gt;) även om det inte blir lika snyggt i löptext. Jag noterar att [[w:en:template:overline|enwp]] har samma lösning som du. --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 4 oktober 2015 kl. 13.29 (CEST)
:::::@{{anv|Averater}}: Du har helt rätt, och detta är förstås i sista hand väsentligen just den mallen. Det jag skrev ovan om att &quot;skapa från skratch&quot; blev helt fel (även om jag skrivit dokumentationen här och på sv-wiki).
:::::Jag prövade också några andra lösningar, men har inte lyckats att hitta något snyggt. &lt;nowiki&gt;&lt;math&gt;...&lt;/math&gt;&lt;/nowiki&gt;-konstruktioner i löpande text blir oftast så fula att jag tar till dem bara när jag helt har misslyckats med att hitta andra lösningar.
:::::En annan sak jag experimenterar litet smått med med (litet mer från grunden denna gång, även om den åberopade grundmallen {{mall|Ankare}} också är en import) är att kunna länka direkt till formler, satser o.&amp;nbsp;d. som man åberopar, med en syntax litet lik den som används i Latex. Se {{mall|Matematikformel}} (med aliaset ''Mf'')! Vad jag ''inte'' alls kan se är hur man skulle kunna få till stånd en automatisk numrering av exempelvis satserna i ett dokument, på ett sådant sätt att rätt satsnummer automatiskt uppdateras av en referens till ett symboliskt namn i ett annat dokument. För att åstadkomma något sådant skulle man behöva något liknande '''aux'''-filerna i latexkompilering; att åstadkomma läsning av en sådan är ju inte helt orimligt; men hur skulle man kunna åstadkomma ''uppdatering'' av auxfilen varje gång någon av dess specificerade &quot;källor&quot; sparas? [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 4 oktober 2015 kl. 17.45 (CEST)
:::::: Jag har försökt skapa automatisk numrering av uppgifter. Enda sättet man kan få det att fungera är med en egen genomläsning av en sida genom en mall eller liknande. Det blir ganska besvärligt och var inte värt det tycker jag. Dessa wikiböcker är så pass statiska att jag faktiskt förordar manuell numrering... -[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 4 oktober 2015 kl. 18.44 (CEST)
::::::: Vore det en ide att kopiera/länka enwp:s cot rakt av? --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 4 oktober 2015 kl. 19.04 (CEST)
::::::::''Re: Toc-import:'' Kanske. Både [[:en:w:Template:Collapse top]] och [[:en:w:Template:Hidden begin]] tycks innehålla mer funktionalitet än {{mall|Göm start}}; viktigast kanske möjligheten att ändra färgsättningen. (Varningsfunktionerna har vi kanske inte lika stor användning för inom överskådlig framtid.) Samtidigt verkar det som om rätt mycket inte fungerar på denna wiki, därför att inte alla de undermallar som åberopas i tredje och fjärde led finns med. Vill du till exempel ersätta ''Göm slut'' med en mer generell mall som ''Collapse top'' (eller ''Collapse top'' utom varningsfunktionerna), och tar du dig besväret att kontrollera att allt fungerar, och att &quot;försvenska i rimlig mån&quot;, så är det helt OK för mig. (Jag använder just nu denna mall på bara två ställen, båda i [[Topologi/Topologiska rum]],  så även om funktionaliteten skulle ändras litet ser jag inga problem med det. Mest använder jag ''matematikgömmare'', som inte alls åberopar ''Göm start''.)
::::::::Jag fick nyligen erfara litet av problemen när jag importerade [[w:Mall:Huvudartikel]] hit som {{mall|huvudsida}}. För att få mallen att fungera här fick jag också kopiera [[Modul:String]] från svwiki.
::::::::''Re: Automatisk numrering:'' För att inte minska projektets wikikaraktär kan det nog vara bra att se till att även andra användare kan redigera och spara dokumenten utan att göra något särskilt. Det verkar som om varken det du provade eller det jag löst har funderat på uppfyller detta kriterium. [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 4 oktober 2015 kl. 22.28 (CEST)
::::::::: Det går tydligen inte att köra omdirigering till andra projekt :( . Då är det till att kopiera. Min {{Mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm}} har lite mer funktionalitet än din, färg på rubrik och innehåll och om den ska vara gömd eller inte i början. Är det mer funktioner som behövs eller något annat jag bör ändra innan jag fixar en standard-göm-mall? (om jag nu inte kopierar hela cot) --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 5 oktober 2015 kl. 07.32 (CEST)
::::::::::Inget mer jag kan komma på; utom försvenskningen, om du väljer att kopiera från enwiki.
::::::::::''Re: Omdirigering:'' Jotack, jag märkte detsamma under mina experiment i somras (t. ex. i [[Användare:JoergenB/DT2]]) :-(. [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 5 oktober 2015 kl. 19.02 (CEST)

Jag har nu kopierat {{mall|Cot}}. Jämför gärna med {{Mall|Matematik för årskurs 7-9/Göm}}. Är det bra med enhetlighet mot enwp så att vi inte bör förändra utseende eller funktionalitet? Eller finns det poäng med att ändra något så det passar läroböcker bättre? Att översätta parametrar är inget problem. Det kan göras direkt i mallen eller med en annan mall tar svenska parametrar och som anropar Cot fast med parametrarna på engelska. --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 7 oktober 2015 kl. 14.56 (CEST)
:Jag måste nog anmäla avvikande mening i ett par avseenden.
{{cot|Ilskna kommentarer:|width=400px|indent=50px}}
:*Jag framhöll att mallarna bör försvenskas. Det räcker då inte att försvenska meddelandetexter producerade av mallen.
:**Mallen är inte kategoriserad, utom med två icke existerande kategorier med engelska namn. Jag håller på att försöka få ordning på mallarna; och en viktig bit i detta är att se till att de samtliga kan hittas i ett vettigt kategoriträdmed svenska namn på kategorierna); inte minst för att undvika dubbelimport.&lt;br&gt;Därför tycker jag att vi i fortsättningen inte skall importera eller skapa mallar, utan att också kategorisera dem.
:**Den här mallens dokumentation är inte översatt.
:**I denna dokumentation, eller i själva mallen ''cot'', enligt denna dokumentation, åberopas följande mallar, som ''inte'' är överförda till sv-b under dessa namn, men i vissa fall kan finnas under andra namn:
::::[[Mall:Used in system]], [[Mall:Template shortcut]], [[Mall:Collapse]], [[Mall:Warchivenav]], [[Mall:Strongbad]], [[Mall:Para]]; vidare hänvisar dokumentationen till åtta andra mallar i ett slags &quot;se även&quot;, samt till riktlinjerna [[WP:Manual of Style#Scrolling lists and collapsible content]] och [[WP:Accessibility]], samt artikeln [[List of colors]].
:*Har du testkört mallen med olika parametrar? Sannolikt kommer du då att upptäcka att ännu fler än de uppräknade mallarna åberopas.
:*Du skriver:
:::''&quot;Är det bra med enhetlighet mot enwp så att vi inte bör förändra utseende eller funktionalitet? Eller finns det poäng med att ändra något så det passar läroböcker bättre?&quot;''
::Min åsikt är att vi har mycket större skäl att söka enhetlighet visavi sv-wiki än en-wiki. Vi kan också ha skäl att titta på en-b (och andra wikibooksprojekt); men någon nytta med enhetlighet visavi en-wiki som uppväger skadorna kan jag inte se.&lt;br&gt;Jag skriver &quot;skadorna&quot;, vilket kan låta hårt; men som jag ser det ger en &quot;enhetlighet gentemot en-wiki&quot; dels problem för sv-wikianvändare (som är mer vana vid de från en-wiki avvikande lösningar som ''ofta diskuterats fram mot bakgrund av just sv-wikis behov''); och dels ett opropostionellt stort arbete för att upprätthålla synkroniseringen. En-wikis mallar förändras hela tiden; de får djupare lager av undermallar och under-undermallar o.&amp;nbsp;s.&amp;nbsp;v.; mallar byter namn, slås ihop, separeras i flera. En-wiki är ju ett mycket stort projekt, och deras dynamiska arbete med mallarna assar det projektet rätt väl. Det skulle vara rätt förödande att försöka hålla deras tempo i vårt arbete här; sv-b har sällan mer än ett par riktigt aktiva skribenter åt gången, och dessa skulle inte få tid med annat än att bevaka alla hundratals klonade mallar här, om vi skulle försöka upprätthålla synkroniseringen.&lt;br&gt;Ett konkret exempel på hur en malls utseende vuxit fram: Titta på [[w:Malldiskussion:Pågår]]; jämför sedan [[w:Mall:Pågår]] med [[Mall:In use]]. EMÅ är det mycket vettigare att vi kopierar sv-wikimallen ''Pågår'', än att vi försöker få hyfs på &quot;vår egen&quot; ''In use''. För det senare är ju ett minimikrav att vi ändrar texten till svenska, samt importerar undermallarna ''Datetime'' och ''Time ago''. Som det nu är är mallen praktiskt taget oanvändbar på vårt projekt.  (Du lade upp mallen för tre år sedan; har du försökt använda den mer än möjligen just då, eller kanske t.&amp;nbsp;o.&amp;nbsp;m. glömt bort den? Den ligger ju inte i någon existerande kategori, och kan vara svårhittad.)
:'''Sammanfattat:'''
:*Det är faktiskt mer dåligt än bra med &quot;enhetlighet visavi en-wikimallarnas funktionalitet&quot;.
:*Importerar man mallar från en-wiki, så bör man också ombesörja riktiga översättningar (även av dokumentationen), kategoriserande, eventuellt beskärande av oväsentligheter, och import av nödvändiga undermallar för den del av funktionaliteten man väljer att behålla. Vidare bör mallarna normalt ges svenska namn, men med omdirigering från de engelska namnen.
:*Importerar man mallar från sv-wiki, slipper man normalt översättningsbitarna, men övriga punkter gäller fortfarande.
:*Konkret, i exemplet {{mall|cot}}: Vi har väldigt litet behov av funktionen &quot;diskussionen är avslutad, var vänlig redigera ej&quot;-användning av mallen. Det inns ytterligare en rätt stor mängd varianter som spontant känns onödiga. Jag föreslår att du samtidigt som du översätter dokumentationen till svenska tänker efter vilka parametrar vi verkligen vill ha, och också tittar efter om användningen av dem är förknippade med åberopande av undermallar. Om bådadera gäller, så måste ju även dessa undermallar importeras, eller deras eventuellt redan existerande motsvarighet på sv-b hittas.
{{cob}}
:Den här mallen är EMÅ '''inte''' &quot;importerad färdigt&quot; eller &quot;rimligt försvenskad&quot; än. {{nowrap|M. v. h.}}, [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 7 oktober 2015 kl. 23.26 (CEST)

:: Jag har inte hävdat att jag har importerat färdigt den. Jag har enbart kopierat hit den. Istället för att jämföra med {{mall|pågår}} tycker jag en bra jämförelse är med {{mall|commonscat}} som finns och fungerar likadant på i stort sett alla språk. Jag har lagt in den på sidor på språk jag inte behärskar. Det hade jag inte kunnat om de haft olika funktionalitet på olika språk. Samma sak med översättningar mellan enwp och svwp. Då är det väldigt bra att de olika referensmallarna klarar engelska parameternamn så att texten inte får konstiga fel direkt under översättningsarbetet. Även användningen av &lt;nowiki&gt;[[File:...]]&lt;/nowiki&gt; är ett exempel på användning där det är bra att det fungerar likadant istället för olika speciallösningar för olika språk.
:: Att det finns funktionalitet man inte använder gör ju inget. Så om man kopierar något och det använder en viss parameter är det bra om den finns. Just varningsmallen känns dock krystad. Den kanske inte behöver få ett parameternamn på svenska.
:: Det jag efterfrågar är: Vad vill vi kunna göra och hur vill vi att det ska se ut? Jag vet ungefär vad jag vill ha (kunna gömma, kunna välja om det ska vara gömt från början och viss layoutmöjlighet). Det klarar både min egen och denna. Det jag inte vill ha är massa speciallösningar som innebär att nästa användare inte vet hur den ska använda mallarna och då behöva skapa ytterligare en mall för dens behov.
:: Angående dokumentationen så är alternativen en hänvisning till enwp eller dokumentation på engelska, jag kommer inte översätta mer än vissa delar.--[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 8 oktober 2015 kl. 07.52 (CEST)

== Förslag till ändringar av handhavandet av Bybrunnen ==

Jag har just lagt in [[Wikibooksdiskussion:Bybrunnen#Förslag till åtgärder av problemet med de centrala meddelandenas totala dominans.]] och emotser kommentarer och eventuella invändningar där. {{nowrap|M. v. h.}}, [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 3 augusti 2015 kl. 13.30 (CEST)

== Begäran om åtgärd av det ena eller andra slaget... ==

Som en effekt av uppdelningen av BBinlägg i rundskrivelser och projektegna bidrag (samt av en smärre typografisk miss) finns nu fem omdirigeringssidor som bör tas bort. Jag noterade å andra sidan i de äldre BBtrådar jag nu gått igenom påståendet att proceduren för att utse administratörer vore rätt enkel på detta projekt. Med anledning av detta hemställer jag om att&lt;br&gt;
'''antingen''' någon raderar hänvisningssidorna [[Användare:JoergenB/BB-arkiv 2012-]], [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv 2012-2014]][SIC!], [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2012]], [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2013]] och [[Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2014]],&lt;br&gt;
'''eller''' (om jag har gemenskapens förtroende för detta) jag görs till administratör (så att jag kan &quot;tvätta min egen byk&quot;),&lt;br&gt;
'''vilkendera åtgärden som befinnes enklast och lämpligast'''.

&lt;small&gt;''(Parentes: Jag var administratör en period på sv-WP, och har nog hyggligt grepp om verktygen. Jag har inte funnit större skäl att ansöka om dem igen; man klarar sig oftast bra utan; men det skulle nog kunna vara praktiskt att ha dem på sv-b, där det inte heller vimlar av aktiva administratörer som kvickt åtgärdar det som behövs.)''&lt;/small&gt; [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 22.36 (CEST)
:Jag tycker du ska söka som byråkrat när du ändå är igång. De två byråkrater som finns är inaktiva, men kanske går att väcka med ett meddelande på deras användarsidor eller ett wikimejl. Risken är annars att sv.Wikibooks blir utan byråkrater och hamnar under metas styvmoderliga skugga. Det krångaliga med att vara byråkrat är borttaget (namnbytena) så det återstår i princip bara användarrättighetsdelen, och den är ganska okomplicerad. -- [[Användare:Innocent bystander|Innocent bystander]] ([[Användardiskussion:Innocent bystander|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 08.46 (CEST)
:: Jag har raderat sidorna men ser gärna att du blir administratör och byråkrat ändå. --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 10.23 (CEST)
:::Hm. Administratör verkar bra; men jag avstår av flera skäl från ett byråkratuppdrag. Ett avgörande skäl är att jag är &quot;periodare&quot;; på grund av främst undervisning kan jag vara borta från wiki månadsvis i sträck (och kollar då också ofta min epost rätt sporadiskt). Ett annat är att jag tycker att Averater är en lämpligare kandidat, med bättre och långvarigare överblick över detta projekt; och i och med det borde byråkratbehovet vara förhållandevis fyllt.
:::{{anv|Averater}}: Om du accepterar, så nominerar jag alltså dig till byråkrat.
:::Tack för raderingarna! [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 17 augusti 2015 kl. 16.28 (CEST)
::::Här kommer ytterligare ett utmärkt skäl till att Averater vore en betydligt bättre byråkrat: Jag har begränsad överblick över de centrala sidorna i detta projekt. Jag går därför på länkar och på den skriftliga information som finns, när jag använder dem. Någon länk till någon sida om administrativ behörighet har jag inte hittat; däremot informationen överst på den här sidan, där det ju bland annat står
::::::Förutom vanliga diskussioner om allt som har med Wikibooks att göra så kan du även ta upp saker som: ... [[fil:Crystal Clear action run.png|35px]] ''Rättigheter'', som att begära [[Wikibooks:Administratörer|administratörs-]], [[Wikibooks:Byråkrater|byråkrat- eller]] [[Wikibooks:Robotar|bot-rättigheter]].
::::Det &lt;u&gt;framgick alltså tydligt&lt;/u&gt; av all information jag hittills hade sett att Bybrunnen är rätt sida för att föreslå och diskutera ärenden om administrativ behörighet.
::::Jag råkade dock nyss när jag nyss tittade på de senaste ändringarna se att Innocent bystander nyligen redigerat på en sida som råkar heta [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet]]... Byråkrater bör EMRÅ helst vara tillräckligt bekanta med ett projekt för att inte överraskas av en sådan synbarlig existens av parallella beslutsmekanismer. [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 17 augusti 2015 kl. 17.23 (CEST)
::::: Jag blev administratör bara genom att fråga {{anv|Kaj}}. Men nu har vi inga aktiva byråkrater längre. Jag tycker vi kan nominera varandra. Två byråkrater är bättre än en. Fast då vet jag inte hur vi lättast formellt gör.--[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 17 augusti 2015 kl. 20.56 (CEST)
::::::Två byråkrater är definitivt bättre än en. Att ha enbart en byråkrat är något som ibland ifrågasätts på meta, med tanke på risken för att byråkraten då blir envåldshärskare. Ok, det har säkert hänt på olika projekt, men det är inte särskilt sannolikt här.
::::::Jag har i vilket fall nu skickat iväg ett wikimejl till [[User:Kaj|Kaj]]. [[User:Max Speed|Max Speed]] hade ingen wiki-mejl ansluten. Om Kaj svarar, så svarar han. Om inte, så blir det klurigare...
::::::Här har jag tidigare sett tendenser att vilja skapa en administrativ miljö som påminner om Wikipedias med mallar och projektsidor lika Wikipedias, och det är nog utifrån det som [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet]] tillkommit. Men jag ser ärligt inte talat vitsen med det. Det här är trots allt inte Wikipedia och det kommer dröja innan det blir så. På Wikisource har vi Botdiskussionerna på motsvarigheten till Bybrunnen och Admin och Byråkrat-omröstningar på samma sida som beskriver Admin-funktionen. -- [[Användare:Innocent bystander|Innocent bystander]] ([[Användardiskussion:Innocent bystander|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 08.49 (CEST)

== Ansökan om administrativ och byråkratbehörighet ==

=== [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ===
;Motivering:
Det här projektet behöver aktiva administratörer och byråkrater för att fungera bra. Om Jörgen B själv accepterar det senare nu får han svara på själv här nedan. Det tidigare har han redan bekräftat.

;{{stödjer}} Stöder som ny byråkrat (om Jörgen B accepterar) och som ny administratör.
*[[Användare:Innocent bystander|Innocent bystander]] ([[Användardiskussion:Innocent bystander|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 09.02 (CEST) 
*[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 15.15 (CEST)

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}} Diskussion
Vad gäller byråkratskap har jag redan svarat nej ovan. Jag kanske bör motivera svaret litet tydligare.

Mitt administratörskap på sv-wp slutade [https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:JoergenB&amp;diff=9739988&amp;oldid=9035685 här]. Jag hade då varit inaktiv sedan den 17/2 2009, alltså i cirka fem och en halv månad. (Detta sågs tydligen som tillräckligt mycket för att man skulle utgå från att det inte var någon idé att ens tillfråga mig.)

Jag säger inte att Ghostrider gjorde fel. Jag konstaterar däremot att jag  även nu som &quot;periodare&quot; räknar med längre uppehåll under vissa perioder. Detta varnade jag för ovan. Det gjorde jag för övrigt när jag nominerades till sv-wp-adm. i augusti 2008. Jag skrev då bl.&amp;nbsp;a.
::''Å andra sidan hinner jag bara rätt sporadiskt att göra något åt WP. Vissa kortare perioder ägnar jag mig rätt intensivt åt det; andra längre perioder är jag rätt frånvarande. Detta har mycket med min undervisning att göra; och jag har rätt mycket sådan den närmaste tiden.''
Detta gäller nog i lika mån i dag (och wikibooks). Om jag blir vald till administratör, så är det mot bakgrund av den reservationen ni får välja/utse mig.

Nu tror jag inte att det skulle vara till direkt skada för projektet med en administratör som kanske är frånvarande något halvår, och sedan redigerar intensivt ett tag. Däremot vore det inte alls bra med ytterligare en &quot;frånvarande byråkrat&quot;. Det är kan visserligen vara en viss nytta med att ha &quot;byråkrater i reserven&quot;, men både Max Speed och Kaj är nu sådana. Det är mycket bra att ha minst en aktiv byråkrat; och ett val av Averater skulle ge just en sådan. '''Däremot verkar det djupt olämpligt att nyvälja en byråkrat som redan från början tydligt har talat om att han kan komma att vara praktiskt taget onåbar halvårsvis i sträck''', eller hur? [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 16.39 (CEST)
:Att du inte ens tillfrågades på WP ska nog ses i ljuset av den pendel som svängt fram o tbaks där. Ett tag fick självnominerare sämre stöd och det var kutym att någon skulle uppmärksamma ens skicklighet innan man kom t abb.  Den pendeln har idag svängt då systemet ledde till att halva administratör kåren var mer eller mindre inaktiv. Nu vill man istället en efterfrågan från användaren själv istället. Vilket tänkesätt som ger bäst administratör vet jag inte, men ändringar i synsättet över tid måste vi lära oss leva med.[[Användare:Bystander innocent|Bystander innocent]] ([[Användardiskussion:Bystander innocent|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 18.56 (CEST)
::&lt;small&gt;''Redigeringskonflikt''&lt;/small&gt; Hm. Det där förstod jag inte riktigt. Jag nominerades alltså av habj i augusti 2008, valdes. och var alltså sittande administratör i början av augusti 2009. Det var då faktiskt rätt vanligt att tillfråga sittande administratörer om de ville bli omvalda; men Ghostrider bedömde tydligen mig som havandes &quot;lämnat projektet&quot;. Jag har aldrig självnominerat mig till (nytt eller fortsatt) administratörsuppdrag eller liknande på sv-wiki. (Däremot anmälde jag mig där som medlare.)
	
::Poängen är närmast att Ghostriders inställning var rätt begriplig; och att användare som skulle kritisera mig som eventuell byråkrat här skulle ha fog för detta, om jag är borta ett halvår eller så. [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 19.35 (CEST)

:Jag hänger inte riktigt med om du vill eller inte vill ha rättigheterna, så jag låter er reda ut det och så kan [[användare:Averater]] ordna det sen. --[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 19.28 (CEST)
::Jag har tackat ja till administratörskap (och skam vore annat, eftersom jag är självnominerad); men sade redan från början nej till byråkratskap. M. v. h., [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 19.38 (CEST)

'''Utfört'''. JoergenB är nu administratör enligt ovanstående diskussion. --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 23 augusti 2015 kl. 14.08 (CEST)

=== [[Användare:Averater|Averater]] ===
;Motivering:
Som sagt, det här projektet behöver både aktiva administratörer och byråkrater. 

;{{stödjer}} Stöder som ny byråkrat
#[[Användare:Innocent bystander|Innocent bystander]] ([[Användardiskussion:Innocent bystander|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 09.02 (CEST)
#[[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 15.13 (CEST)

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}} Diskussion
Enligt konsensus så har jag nu lagt byråkraträttigheter på [[Användare:Averater]], kul att se liv här. --[[Användare:Kaj|Kaj]] ([[Användardiskussion:Kaj|diskussion]]) 18 augusti 2015 kl. 19.24 (CEST)

== Försvenskade kategorinamn ==

Jag har äntligen tagit mig samman, och fortsatt {{anv|Hallonmannen}}s insatser för att åstadkomma svensk versalisering (i stället för &quot;Den Engelskinfluerade Versaliseringen&quot; som tyvärr medföljde några gamla i övrigt mycket trevliga översättningar). Med andra ord har jag flyttat underkategorierna till [[:Kategori:Läromedel]] till namn som följer normalt svenskt skrivsätt (alltså: ''Läromedel i matematik'' och ''Läromedel för gymnasiet'' i stället för ''Läromedel i Matematik'' och ''Läromedel för Gymnasiet''). I svenskt språkbruk kan nog ''en'' versal förekomma i början av ett utpräglat egennamn; så om man hänvisar till en bestämd kurs i stället för ett ämne kan kursens namn versaliseras. På samma sätt skulle man kunna tänka sig eventuella kategorier med namn som &quot;Läromedel för Stockholms universitet&quot;; men det känns ju knappast aktuellt med så specialiserade läromedel här. Däremot versaliserar vi knappast &quot;gymnasiet i allmänhet&quot; eller &quot;matematik i allmänhet&quot;.

Ett litet problem jag hade var att jag inte fått hotcat att fungera. Jag slog på funktionen, och har loggat ut och in; men ingenting händer. Jag tvangs alltså redigera alla kategorinamn för hand. Hat någon annan försökt, och lyckats med, att få hotcat att fungera i detta projekt? [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 4 oktober 2015 kl. 01.02 (CEST)

== Harassment consultation ==

{{int:Please-translate}}

The Community Advocacy team the Wikimedia Foundation has opened a consultation on the topic of '''harassment''' on [[m:Harassment consultation 2015|Meta]]. The consultation period is intended to run for one month from today, November 16, and end on December 17. Please share your thoughts there on harassment-related issues facing our communities and potential solutions. (Note: this consultation is not intended to evaluate specific cases of harassment, but rather to discuss the problem of harassment itself.)
::*[[m:Harassment consultation 2015|Harassment consultation 2015]]  
:Regards, [[m:Community Advocacy|Community Advocacy, Wikimedia Foundation]]
&lt;!-- Meddelande skickades av User:PEarley (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:PEarley_(WMF)/Inspire_Mass_Message&amp;oldid=14684364 --&gt;

== Raderingar ==

Kan någon ge synpunkter på sidorna i [[:Kategori:Snabba raderingar]]. Om jag håller med kan jag utföra, men jag skulle uppskatta lite input från andra först. --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 7 december 2015 kl. 13.56 (CET)

: Jag raderade ett par. Om sidorna hör till en större helhet är kortheten inte något skäl att radera (de kan ha en central bit av information som tvärtom bör utvidgas), men åtminstone en del var enda bidrag av någon oinloggad, gjort för länge sedan och väl snarare att betrakta som test. Gamla korta stubbar som inte ingår i någon helhet behöver knappast bevaras. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 20 december 2015 kl. 15.17 (CET)

== JavaScript ==

Vill gemenskapen att jag reparerar finessen som gick sönder i augusti och uppdaterar gammalt JavaScript? [[Användare:Nirmos|Nirmos]] ([[Användardiskussion:Nirmos|diskussion]]) 20 januari 2016 kl. 02.47 (CET)

: Ja, tack! --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 20 januari 2016 kl. 17.47 (CET)

::[[Användare:Averater|Averater]]: Ska jag nominera mig själv eller hur gör vi? [[Användare:Nirmos|Nirmos]] ([[Användardiskussion:Nirmos|diskussion]]) 21 januari 2016 kl. 04.01 (CET)

:::Behöver du admin-rättigheter? Det kan jag inte tänka mig är några problem. Nominera på. --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 22 januari 2016 kl. 18.22 (CET)


=== Ansökan om administrativ behörighet för [[Användare:Nirmos|Nirmos]] ===
;Motivering: Hej. Jag skulle (åtminstone tillfälligt) vilja bli administratör här för att uppdatera gammal JavaScript samt reparera finessen som har varit trasig sedan augusti. Det kommer bli skriptfel förr eller senare om ingenting görs. [[Användare:Nirmos|Nirmos]] ([[Användardiskussion:Nirmos|diskussion]]) 24 januari 2016 kl. 03.10 (CET)

;{{stödjer}} För
* [[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 24 januari 2016 kl. 15.19 (CET)
* [[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 26 januari 2016 kl. 18.52 (CET)
;{{emot}} Emot

;{{kommentar}} Diskussion
::Då har jag nu tilldelat verktygen. --[[Användare:Averater|Averater]] ([[Användardiskussion:Averater|diskussion]]) 1 februari 2016 kl. 07.26 (CET)

== Cookbook week ==

Hello, I want to tell you that I've made a proposal for a Cookbook event [[meta:Wikibooks/Cookbooks week|on this Meta page]].

I would be happy to see your comment ! Regards [[Användare:Archi38|Archi38]] ([[Användardiskussion:Archi38|diskussion]]) 15 maj 2016 kl. 20.26 (CEST)

== Improved search in deleted pages archive ==

{{int:please-translate}}

During Wikimedia Hackathon 2016, the [[mw:Wikimedia_Discovery|Discovery]] team [https://phabricator.wikimedia.org/T109561 worked] on one of the items on the 2015 community wishlist, namely [[m:2015_Community_Wishlist_Survey/Search#Provide_a_means_of_searching_for_deleted_pages|enabling searching the archive of deleted pages]]. This feature is now ready for production deployment, and will be enabled on all wikis, except Wikidata. 

Right now, the feature is behind a feature flag - to use it on your wiki, please go to the &lt;code&gt;Special:Undelete&lt;/code&gt; page, and add &lt;code&gt;&amp;fuzzy=1&lt;/code&gt; to the URL, like this: https://test.wikipedia.org/w/index.php?title=Special%3AUndelete&amp;fuzzy=1. Then search for the pages you're interested in. There should be more results than before, due to using ElasticSearch indexing (via the CirrusSearch extension).

We plan to enable this improved search by default on all wikis soon (around August 1, 2017). If you have any objections to this - please raise them with the Discovery team via [http://mailto:discovery@lists.wikimedia.org email] or on this announcement's discussion page. Like most Mediawiki configuration parameters, the functionality can be configured per wiki. 
Once the improved search becomes the default, you can still access the old mode using &lt;code&gt;&amp;fuzzy=0&lt;/code&gt; in the URL, like this: https://test.wikipedia.org/w/index.php?title=Special%3AUndelete&amp;fuzzy=0

Please note that since Special:Undelete is an admin-only feature, this search capability is also only accessible to wiki admins. 

{{Int:Feedback-thanks-title}}  [[m:User:CKoerner (WMF)|CKoerner (WMF)]] ([[m:User talk:CKoerner (WMF)|talk]]) 25 juli 2017 kl. 20.39 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:CKoerner (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:CKoerner_(WMF)/Archive_search_announce/Distribution_list&amp;oldid=17036927 --&gt;

== SAB: H ==

Jag lägger in även skönlitteratursignum i vår hantering av SABsystemet. Visserligen tog Kaj en gång bort [[:Kategori:SAB: H]] med motiveringen att detta ej är platsen för skönlitteratur; men Ingwik argumenterade i [[Herr_Arnes_pengar/Introduktion]] rätt väl för att bearbetningar av skönlitteratur visst kan höra hit. Jag håller med honom, och tycker alltså att den röda länken från [[Herr Arnes pengar]] bäst löses genom att skapa berörda kategorier.

Jag gissar att ingen har någon invändning, och kör därför på. [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 25 oktober 2017 kl. 21.25 (CEST)</text>
      <sha1>ffrisi6fcay2ww5x6sf23wacnkwcw9p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Högtalarkonstruktion</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10495</id>
    <revision>
      <id>53296</id>
      <parentid>53295</parentid>
      <timestamp>2022-10-29T19:53:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Knoppson</username>
        <id>2055</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Design av tredje ordningens filter */</comment>
      <origin>53296</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="22823" sha1="nmbg2m5hxik8byhmluuwb9doeylsbrb" xml:space="preserve">=Inledning=
Denna artikel är tänkt att vara så praktiskt användbar som möjligt så viss teori kommer att bortses ifrån. Artikeln handlar om vad man bör tänka på när man konstruerar högtalare och då först och främst högtalare av modellen sluten låda. På sikt kan det bli tal om formler och diskussion angående andra låd- och elementtyper men det hänger på min eller andras lust.
==Sluten låda==
[[Fil:Loglog transfer function of filter diff damping factor.png|höger|miniatyr|Figur 1. Filtrets överföringsfunktion med Q-värdena 2,5, 1,25, 0,75, 0,63 och 0,5 (uppifrån och ner), vad som i original i Wikipedia visas är alltså ett LP-filter med k=1/2Q. Jag har inget beräkningsprogram så jag har kopierat denna från en artikel jag skrev för typ 10 år sedan. Bilden är tyvärr inte så applicerbar för Q-stegen är för stora. Man ser dock att spannet vad gäller H=-3dB är ungefär 0,7 till 1,8 när Q går från 0,5 till 2,5. För HP-filter är det bara att invertera talen.]]
[[Fil:Stegsvar bikvadratiskt filter olika dfaktor.png|höger|miniatyr|Figur 2. Filtrets stegsvar. Angivet är k-värdena men man korrelerar bara med graferna ovan där högst Q ger högst puckel/amplitud. Vad jag vill visa är mest hur stegsvaret blir med högt Q-värde. Stegsvaret för Q=1/(2*0,6)=0,83 ser rätt bra ut för det ringer inte med mer än en &quot;halv&quot; period]]
Enligt källan så kan man skriva:

&lt;math&gt;R_A=\frac{(BL)^2}{(R_E+R_g)S_D^2}+R_{AB}+R_{AS}+R_{AR}...1&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;M_A=M_{AD}+M_{A1}+M_{AB}...2&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;f_0\approx fs\sqrt{\frac{V_{AS}}{V_B}+1}...3&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;Q_T=\frac{w_oM_A}{R_A}...4&lt;/math&gt;

där

RA är totala akustiska resistansen

MA är totala akustiska massan

fo är elementets resonansfrekvens när monterad i låda, ej samma som -3dB

fs är resonansfrekvensen hos elementet

VAS är ekvivalent akustisk volym hos upphängningen

VB är lådans effektiva volym (inklusive vad dämpvadd utökar den till)

wo är vinkelfrekvensen och därmed fo * 2pi

BL är kraftfaktorn för magneten och talspolen i N/A

RE är den elektriska resistansen hos talspolen

Rg är förstärkarens utresistans (mest intressant för rörförstärkare men även då försvinner termen)

SD är effektiva strålningsarean hos konen

RAB har (nog) med hur lådan i sig strålar

RAS är upphängningens akustiska resistans

RAR är akustiska strålningsresistansen

MAD är akustiska massan hos konen och lika med MMD/SD^2 där MMD är massan hos konen

MA1 är akustisk strålningsmassa hos konen

MAB är akustiska massan hos luftladdningen på baksdan konen pga lådan

Genom att titta på exempel i källan och räkna lite själv på basresponsen hos slutna lådor så kan man förenkla ekv 1 till

&lt;math&gt;R_A\approx \frac{(BL)^2}{R_ES_D^2}+R_{MS}/S_D^2...5&lt;/math&gt;

ty RAR är liten i jämförelse och RAB har den noggranna författaren bara uteslutit samtidigt som RMS anges i datablad.

RAR är annars lika med 0,01f^2 för mediumstora högtalare (som dock blir liten för låga frekvenser)

Ekv 2 kan sedan ofta förenklas till

&lt;math&gt;M_A\approx M_{AD}=M_{MD}/S_D^2...6&lt;/math&gt;

ty dom andra termerna är små, MA1 och MAB är annars lika med

&lt;math&gt;M_{A1}=0,23/r...7&lt;/math&gt;

där r är radien hos elementet och

&lt;math&gt;M_{AB}=\frac{B\rho_0}{\pi r}...8&lt;/math&gt;

där B är en konstant som är beroende av kvoten mellan konarean och frontarean på lådan.

Ekv 4 är sedan intressant för den specificerar Q-värdet, utöver denna ekvation är det alltså bra att ha

&lt;math&gt;f_0\approx fs\sqrt{\frac{V_{AS}}{V_B}+1}...9&lt;/math&gt;

Denna står inte i klartext i källan men man kan omvandla den till detta som samtidigt inte är nån exakt ekvation, det verkar annars som om man kan byta fs mot Qts för att få högtalarens Q-värde men vi tar det lite lugnt med detta och nyttjar källans metod.

Så när man mha av ekv 9 räknar ut en box-frekvens så är det ändå inte klart där för frekvensgången är beroende av Q-värdet, om dock Q-värdet är 1/sqrt(2) så är fb samma som f3 dvs -3dB.

För att på ett korrekt sätt räkna ut Q-värdet användes sedan ekv 4.

För att ta reda på vart f3 ligger får man dock ta till en luring för man kan skriva ett HP-filter av andra ordningen som

&lt;math&gt;H(s)=\frac{s^2/w_0^2}{s^2/w_0^2+\frac{1}{Q}s/w_0+1}...10&lt;/math&gt;

som ger upphov till beloppet

&lt;math&gt;|H|=\frac{(w/w_0)^2}{\sqrt{(\frac{1}{Q}w/w_0)^2+(1-(w/w_0)^2)}}...11&lt;/math&gt;

som när w/wo=1 lite extra intressant ger

&lt;math&gt;H=Q...12&lt;/math&gt;

Men det viktiga är att kunna räkna ut w/wo som funktion av Q och H=-3dB ur denna formel, jag lämnar bevisarbetet som övning för intresserade annars gäller

&lt;math&gt;(w/w_0)^2=H^2\frac{1/Q^2-2}{2-2H^2}+/-\sqrt{(H^2\frac{1/Q^2-2}{2-2H^2})^2-\frac{H^2}{H^2-1}}...13&lt;/math&gt;

Här kan vi nu sätta in Q och H och ut faller w/wo, det vanligaste är dock att w/wo för H=-3dB söks och då kan man skriva om ekvationen enligt

&lt;math&gt;(w_3/w_0)^2=(\frac{1}{2Q^2}-1)+\sqrt{(\frac{1}{2Q^2}-1)^2+1}...14&lt;/math&gt;

för att undvika förvirring skriver vi

&lt;math&gt;(w_3/w_0)^2=(\frac{1}{2Q_T^2}-1)+\sqrt{(\frac{1}{2Q_T^2}-1)^2+1}...15&lt;/math&gt;

Säg att vi nu har Q-värdet enligt ekv 4 som 1,2, då fås w/w0 som 

&lt;math&gt;w/w_0=0,74...16&lt;/math&gt;

så om fo enligt ekv 9 är 113Hz för baselementet, då är pga QT f3 på 74% av denna frekvens dvs 83Hz vilket är fördelen med element med höga Q-värden samtidigt som dom flesta är överens om att ett QT på 0,7 (och därmed Butterworth) är optimalt.

Värdena kommer från Monacor SPM-116/8 som är ett fyrtums baselement med pappersmembran i en låda på 3,5L.

Tar vi istället ett element från Faital Pro (4FE32) så hamnar QT på runt 0,7 och fo på 127Hz men iom att QT hamnar på 0,7 så blir det ingen förändring av f3.

Man kan summera med att säga att om inte Q-värdet är högt (dvs över 0,7) så händer inget neråt, f3 blir ungefär som fo samtidigt som högt Q-värde inte riktigt gillas för det brukar tillskrivas Chebyschev-filter och den typen ripplar.

===Försök till härledning av formel för stegsvaret===
Vi börjar med ett par Laplace-transformer

&lt;math&gt;sin(bt): \frac{b}{s^2+b^2}...17&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;e^{-at}f(t): F(s+a)...18&lt;/math&gt;

Nu vet vi således att

&lt;math&gt;e^{-at}sin(bt): \frac{b}{(s+a)^2+b^2}...19&lt;/math&gt;

vilket kan utvecklas till

&lt;math&gt;\frac{1}{b}e^{-at}sin(bt):\frac{1}{s^2+2as+a^2+b^2}...20&lt;/math&gt;

sen jämför vi med

&lt;math&gt;H(s)_{LP}=\frac{1}{s^2+\frac{1}{Q}sw_0+w_0^2}...21&lt;/math&gt;

Identifierar vi koefficientter i nämnaren fås

&lt;math&gt;2a=\frac{w_0}{Q}...22&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;a^2+b^2=w_0^2...23&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;a=\frac{w_0}{2Q}...24&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;b=\sqrt{w_0^2-a^2}=\sqrt{w_0^2-(\frac{w_0}{2Q})^2}=w_0\sqrt{1-(\frac{1}{2Q})^2}...25&lt;/math&gt;

således blir transformen till tids-planet

&lt;math&gt;f(t)=\frac{1}{w_0\sqrt{1-(\frac{1}{2Q})^2}}e^{-\frac{w_0}{2Q}t}sin({w_0\sqrt{1-(\frac{1}{2Q})^2}}t)...26&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;w_0=\frac{2\pi}{T_0}...28&lt;/math&gt;

b-termen gör mig dock osäker för den är beroende av det absoluta beloppet hos wo vilket inte skall betyda nåt, bara kvoten t/To skall gälla men jag får inte transformen att gå ihop annars.

===Sammanfattning===
Vi sammanfattar nyttiga formler enligt:

&lt;math&gt;R_A\approx \frac{(BL)^2}{R_ES_D^2}+R_{MS}/S_D^2...29&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;M_A\approx M_{AD}=M_{MD}/S_D^2...30&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;f_0\approx fs\sqrt{\frac{V_{AS}}{V_B}+1}...31&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;Q_T=\frac{w_oM_A}{R_A}...32&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;(w_3/w_0)^2=(\frac{1}{2Q_T^2}-1)+\sqrt{(\frac{1}{2Q_T^2}-1)^2+1}...33&lt;/math&gt;

Av dessa ekvationer kan man således bygga sig en högtalare i sluten låda med ganska god koll.

====Exempel I====

Slutligen lämnar jag ut lite data för ett element som jag är lite småintresserad av, Monacor SPM116/8

Re=7,2 Ohm

fs=75Hz

S=87dB/W/m

MMS=MMD=3,8g

RMS: okänt, tyvärr

CMS= 9,8E-4 m/N

Qts=0,57

Vas=4,5L

BL=4,2Tm

SD=57cm^2=57*10^-4m^2

Stoppar man in dessa värden i formlerna ovan och observerar att min låda är på 3,5L så får man det jag pladdrar om, det är synd att RMS inte finns med för den termen tycks enligt bokens exempel vara i alla fall 20% av RA dvs mitt QT på 1,2 är aningen högt.

Nyttjar man å andra sidan

&lt;math&gt;Q_T\approx Qts\sqrt{\frac{V_{AS}}{V_B}+1}...34&lt;/math&gt;

så får man 0,86, vilket dock är ganska högt i alla fall men jag är tveksam till giltigheten. Med detta värde på QT fås dock f3='''82Hz''' beräknat utifrån ett fo på 113Hz.

====Exempel II====
Lämnar ut data för ett annat element också, en 5&quot; subbas från Tangband dvs W5-1138SMF

Re=3,4 Ohm

fs=45Hz

S=82dB/W/m

MMS=MMD=28,8g

RMS: okänt, tyvärr

CMS= 3,7E-4 m/N

Qts=0,49

Vas=4,85L

BL=7,17Tm

SD=0,0094m^2

Stoppar man in dessa värden i formlerna ovan och observerar att min låda är på 3,5L så får man Qt=0,84 och fo=70Hz, f3 är med andra ord mindre än 70Hz pga av att Qt&gt;0,71, uträknat blir f3 alltså '''53Hz'''.

=Zobel-kompensation=
[[File:Zobel.png|thumb|Zobel-kompensation av baselement]]
Högtalarspolen består av en serieresistans (Re) och en serieinduktans (Le), vid Zobel-kompensation parallellar man högtalarspolen med ett motstånd på samma som Re i serie med en kondensator på Le/Re^2 varvid det redan vid en betraktelse syns att kondensatorn kommer att minska i reaktans när Le ökar i reaktans och på sätt jämnas impedansen ut.

Vi ska nu räkna lite på detta.

&lt;math&gt;Z=(R_e+jwL_e)//(R_e+1/jwC)&lt;/math&gt;

vilket kan utvecklas till

&lt;math&gt;Z=\frac{R_e^2+R_e/jwC+R_ejwL_e+L_e/C}{2R_e+jwL_e+1/jwC}&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;Z=\frac{jwC(R_e^2+L_e/C)+R_e(1-w^2L_eC)}{2R_ejwC-w^2L_eC+1}&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;Z=\frac{\frac{jwC(R_e^2+L_e/C)}{1-w^2L_eC}+R_e}{\frac{jwC(2R_e)}{1-w^2L_eC}+1}&lt;/math&gt;

sätter man här in det magiska

&lt;math&gt;C=\frac{L_e}{R_e^2}&lt;/math&gt;

så får man

&lt;math&gt;Z=\frac{\frac{jwL_e2}{1-w^2\frac{L_e^2}{R_e^2}}+R_e}{\frac{jwL_e2/R_e}{1-w^2\frac{L_e^2}{R_e^2}}+1}&lt;/math&gt;

och vid resonans dvs

&lt;math&gt;w=\frac{R_e}{L_e}&lt;/math&gt;

så blir Z lika med Re MEN i praktiken så är denna resonansfrekvens väldigt låg (typiskt 20Hz) och man spelar bra mycket högre upp i frekvens än så vilket får termen

&lt;math&gt;w^2\frac{L_e^2}{R_e^2}&lt;/math&gt;

att bli mycket större än 1 varvid Z=Re faller ut även då ty

&lt;math&gt;Z\approx \frac{\frac{-jR_e^22}{wL_e}+R_e}{\frac{-jR_e2}{wL_e}+1}=R_e\frac{\frac{-jR_e2}{wL_e}+1}{\frac{-jR_e2}{wL_e}+1}=R_e&lt;/math&gt;

Jag skulle vilja påstå att Zobel-kompensation inte är nödvändigt så länge man ligger nära basens resonansfrekvens (säg en halv dekad ifrån), ligger man däremot långt ifrån resonansfrekvensen vid skapandet av filtret så avviker impedansen från nominell impedans så mycket att Zobel-kompensation blir direkt nödvändig dels för att kunna designa för rätt brytfrekvens men faktiskt även för att presentera en schysst last för förstärkaren (speciellt för rörförstärkare).

=Konutslag=
Följande kan tecknas

&lt;math&gt;\oint pdS=F...1&lt;/math&gt;

Detta vill jag se som att den drivande mekanismen är trycket som jag hellre vill kalla tryckflödestäthet, resten av uttrycket kan man se som att kraft är flöde dvs utan tryckflödestäthet genom/via en area finns det ingen kraft (flöde).

Integrationen skall sedan ske över hela arean som trycket verkar på, därav oint.

Detta får till följd att 

&lt;math&gt;p(x,R)=\frac{F(x)}{4\pi R^2}...2&lt;/math&gt;

ty p är divergensfri och radiellt riktad när vi avser en punktkälla som alla högtalare/antenner med storlekar &lt;&lt; våglängden är, observera att tryck är kraft per areaenhet inifrån sfärens yta och att den avtar som 1/R^2 är allmänt känt.
 
För att få koll på konutslaget behöver vi skriva om kraften enligt

&lt;math&gt;p=\frac{\rho S_D x*a}{4\pi R^2}...3&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;p=\frac{\rho S_D x*\frac{d^2x}{dt^2}}{4\pi R^2}...4&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;p=kx*\frac{d^2x}{dt^2}...5&lt;/math&gt;

här gissar jag dvs

&lt;math&gt;\int\int p dt  dt=k*\int\int x dx dx...6&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;pT^2/2=kl^3/6...7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;l^3=3\frac{p}{k}T^2...8&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;l^3=3\frac{p}{k}\frac{1}{f^2}...9&lt;/math&gt;

där 3p/k är ointressant för vi vill räkna proportionerligt, dvs

&lt;math&gt;l^3\propto \frac{1}{f^2}...10&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;l\propto f^{-2/3}...11&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{l}{lo}\propto (\frac{fo}{f})^{2/3}...12&lt;/math&gt;

Om jag har rätt innebär detta att en halvering av frekvensen vid bibehållet tryck skulle innebära l/lo=1,6 dvs +60% i konutslag.

=Filterkonstruktion=
[[File:Högtalarkonstruktion Filter.png|thumb|Första ordningens högtalarfilter]]

Jag försöker gör allt så enkelt som möjligt så detta avsnitt handlar bara om första ordningens filter för två-vägshögtalare.

Vad gäller L och C så är förfarandet sedvanligt dvs

&lt;math&gt;wL=4...1&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;1/(wC)=4...2&lt;/math&gt;

där 4 är nuvarande elements nominella impedans, dämpningen av diskanten behöver i min högtalare vara hela 14dB ty diskantens känslighet är 96dB medans subbasens är 82dB, dämpsatsen kan då räknas ut enligt:

&lt;math&gt;\frac{R_1//4}{R_1//4+R_2}=0,2...3&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;R_1//4+R_2=4...4&lt;/math&gt;

där man enklast löser ut R1//4 ur (3) och stoppar in i (4).

=Grupplöptid=
Här har jag ingen aning om vad jag håller på med heller men vi kan väl leka lite.

Säg att vi har transformerna

&lt;math&gt;F(s)=\frac{1}{s}:1...1&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;F(s+a):e^{-at}f(t)...2&lt;/math&gt;

och om vi då har ett lågpassfiler så får vi

&lt;math&gt;H(s)=\frac{1/sC}{1/sC+R}=\frac{1}{1+sRC}&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;H(s)=\frac{w_0}{w_0+s}&lt;/math&gt;

där w0=1/RC dvs genom att nyttja 1 och 2 transfomeras detta till

&lt;math&gt;F(s+a) : f(t)=w_0e^{-w_0t}&lt;/math&gt;

dvs vid t=1/w0 så fås 37% (1/e) av steget som alltså motsvaras av en avklingning.

Min villfarelse är således att 1/w0 är grupplöptiden.

=Design av tredje ordningens filter=
[[File:KLS Filter.png|thumb|Tredje ordningens filter]]
[[File:A third order HP-filter displayed by HP48SX.jpg|thumb|Tredje ordningens HP-filter, skala: x=[0,1;3]f/fo, y=[0;1,4]]]
[[File:High-Pass filters.jpg|thumb|Två tredje ordningens filter-grafer, skala: x=[0,1;3]f/fo, y=[0;1,4]]]
Om u är spänningen över spolen, Z1 är impedansen hos spole//(C2+z) och uo är spänningen över elementet så gäller:

&lt;math&gt;u=\frac{Z_1}{Z_1+1/sC1}...1&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;Z_1=\frac{sL(z+1/sC_2)}{sL+z+1/sC2}...2&lt;/math&gt;

som kan skrivas om

&lt;math&gt;Z_1=\frac{s^2C_2Lz+sL}{s^2LC_2+szC_2+1}...3&lt;/math&gt;

Spänningsdelningen vid u blir då

&lt;math&gt;u=\frac{\frac{s^2C_2Lz+sL}{s^2LC_2+szC_2+1}}{\frac{s^2C_2Lz+sL}{s^2LC_2+szC_2+1}+1/sC_1}...4&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;u=\frac{s^2C_2Lz+sL}{s^2C_2Lz+sL+1/sC_1*(s^2LC_2+szC_2+1)}...5&lt;/math&gt;

Om vi nu multiplicerar täljare och nämnare mes sC1 fås

&lt;math&gt;u=\frac{s^3C_2C_1Lz+s^2C_1L}{s^3C_2C_1Lz+s^2C_1L+s^2C_2L+szC_2+1}...6&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;u=\frac{s^3C_2C_1Lz+s^2C_1L}{s^3C_2C_1Lz+s^2L(C_1+C_2)+szC_2+1}...7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;u=\frac{s^2C_1L(1+sC_2z)}{s^3C_2C_1Lz+s^2L(C_1+C_2)+szC_2+1}...8&lt;/math&gt;

Nu gäller

&lt;math&gt;u_o=\frac{z}{z+1/sC_2}*u=\frac{szC_2}{szC_2+1}*u...9&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;u_o=\frac{s^3C_2C_1Lz}{s^3C_2C_1Lz+s^2L(C_1+C_2)+szC_2+1}...10&lt;/math&gt;

Detta kan även skrivas

&lt;math&gt;H(s)=\frac{(s/c)^3}{(s/c)^3+(s/b)^2+s/a+1}...11&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;c^3=\frac{1}{zLC_1C_2}...12&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;b^2=\frac{1}{L(C_1+C_2)}...13&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;a=\frac{1}{zC_2}...14&lt;/math&gt;

För att kunna plotta behöver vi dock gå över till jw-metoden (s=jw), formeln blir då

&lt;math&gt;|H(jw)|=\frac{(w/c)^3}{\sqrt{(w/a-(w/c)^3)^2+(1-(w/b)^2)^2}}...15&lt;/math&gt;

Ekvationssystemet 12-14 kan lösas rent algebraiskt enligt:

&lt;math&gt;C_2=\frac{1}{az}...16&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;L=\frac{1}{C_2}(\frac{1}{b^2}-\frac{a}{c^3})...17&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;C_1=\frac{1}{Lb^2}-C_2...18&lt;/math&gt;

17 ger sen att

&lt;math&gt;\frac{ab^2}{c^3}&lt;1...19&lt;/math&gt;

Genom att experimentellt välja

&lt;math&gt;a=0,9...20&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;b=1...21&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;c=1,3...22&lt;/math&gt;

innebär detta (z=3,4)

&lt;math&gt;C_2=32,5\mu F\approx 33\mu F...23&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;L=125\mu H...24&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;C_1=47\mu F...25&lt;/math&gt;

Vilket ger en fin överföringsfunktion som går igenom f/fo=1 vid -3dB och har en peak på +1,9dB vid +35% frekvens, brantheten är hela -25dB/oktav och komponentvärdena är positiva :)

Jag har fått nya fina komponentvärden från min högtalarguru till kompis och jag har konverterat dom till mitt system samt plottat funktionen.

Grafen är i det närmaste perfekt (maximum flat) och jag tror det är ett Butterworth.

Jag blev att räkna på hans branthet och fick det till ganska precis -18dB/oktav, mitt filter enligt ovan insåg jag sedan att jag felaktigt hade beräknat brantheten för det är inte -13dB/oktav utan snarare hela -25dB/oktav!

Att det blir så brant har med puckeln att göra vilket också syns i grafen.

Hans parametrar är för övrigt:

&lt;math&gt;a=0,5&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;b=0,71&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;c=1&lt;/math&gt;

=Burkljudsteori=
[[File:Burkljud ren.png|thumb|Burkljud]]

Min teori är att först har vi bevarande av impus dvs

&lt;math&gt;m1v1=m2v2...1&lt;/math&gt;

som ger att 

&lt;math&gt;v2=\frac{m1}{m2}v1...2&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;m1=\rho x_L S_D...3&lt;/math&gt;

där XL är konutslaget och SD är membranarean, sen kan man teckna

&lt;math&gt;m2=\rho V_2...4&lt;/math&gt;

dvs 2 övergår i

&lt;math&gt;v2=\frac{x_LS_D}{V2}v1...5&lt;/math&gt;

sen kanske man kan nyttja bernouillis ekvaktion för laminär strömning dvs

&lt;math&gt;p2=\frac{1}{2}\rho v_2^2...6&lt;/math&gt;

så att 

&lt;math&gt;p2=\frac{1}{2}\rho (\frac{x_LS_D}{V2}v1)^2...7&lt;/math&gt;

dvs p2 går som

&lt;math&gt;p2\propto \frac{1}{V_2^2}...8&lt;/math&gt;

eller om lådan är kubisk dvs

&lt;math&gt;V=S_v*\sqrt S_v...9&lt;/math&gt;

där Sv är väggarnas areor, så fås kraften på väggarna som

&lt;math&gt;F_v=S_v*p2...10&lt;/math&gt;

som då alltså går som

&lt;math&gt;F_v\propto \frac{1}{S_D^2}...11&lt;/math&gt;

Förmodligen jättefel men bekräftar åtminstone delvis vad jag upplever :)

=Konutslag med icke stillastående element=
Jag har tänkt tokigt mycket på detta under min bussresa idag.

Tänker mig gummiupphängningen som en fjäderkonstant (ju större desto mer kraft krävs för att röra den).

Sen tänker jag att det eventuellt finns två scenarion där det ena är att elementchassit är bom stilla och det andra är att membranet är bom stilla.

Detta kan kanske ge två olika förflyttningar för membran respektive chassie.

Klassisk fysik säger att en fjäder fäst i vägg med en vikt svänger enligt följande diffekvation

&lt;math&gt;m\frac{d^2x}{dt^2}=-kx...1&lt;/math&gt;

och det finns ett par sätt att lösa denna på där jag börjar med min favorit dvs komplexa tal (som dock inte ger nån amplitudinformation utan mest att det svänger och vid vilken vinkelfrekvens)

Säg att

&lt;math&gt;x=x_0e^{jwt}&lt;/math&gt;

derivering en första gång ger då

&lt;math&gt;jwx_0e^{jwt}&lt;/math&gt;

derivering en andra gång ger

&lt;math&gt;-w^2x_0e^{jwt}&lt;/math&gt;

och detta är lika med

&lt;math&gt;-w^2x_0e^{jwt}=-k[x_0e^{jwt}]&lt;/math&gt;

ur detta får man

&lt;math&gt;w=\sqrt{\frac{k}{m}}&lt;/math&gt;

som alltså bara ger svar angående att det svänger och med vilken frekvens det svänger.

För att få svar på hur mycket det svänger krävs andra trick, dvs rena diffekvationer, följande gäller nog

&lt;math&gt;m\frac{d^2x}{dt^2}=-kx&lt;/math&gt;

denna integrerar vi en första gång och får

&lt;math&gt;v(t)=-kxt+C1&lt;/math&gt;

v(0)=0 vilket ger att C1=0, integrerar vi en gång till får vi

&lt;math&gt;x(t)=-kx\frac{t^2}{2}+C2&lt;/math&gt;

x(0)=0 vilket ger att C2=0, alltså

&lt;math&gt;x(t)=-kx\frac{t^2}{2}&lt;/math&gt;

fast jag har glömt m*vänsterledet och sen är det dikutabelt vilket t vi ska använda, först den kompletta ekvationen

&lt;math&gt;x(t)=-\frac{k}{m}x\frac{t^2}{2}&lt;/math&gt;

Slutligen tror jag på att t skall väljas som T/2 ty vi avser repetitiva signaler här och efter T/2 vänder godtycklig periodisk funktion vilket gör att om man föreställer sig att accellerationen är ett steg så blir första integreringen en ramp och andra integreringen en parabel, parabeln liknar sen en sinus.

Så genom att sätta in t=T/2 får man

&lt;math&gt;x(t)=-\frac{k}{m}x\frac{1}{8f^2}&lt;/math&gt;

jag hade alltså en trevlig diskusion med en vän om hur man skulle kunna få elementchassit att vibrera mer, han föreslog att man skulle hänga på en vikt på konen och jag tror mig anse att formeln ovan gäller för ANTINGEN membranet ELLER elementchassit så det är bara att sätta in respektive massa.

Det här nog fullständigt fel :D

Ja, det är fel för båda x är x(t) som återigen kan förkortas bort dvs vi får inget svar på amplitud, ett lite mer seriöst försök är att komma med en ansats, går diffekvationen ut så är ansatsen riktig och efter en hel del trevanden så har jag kommit fram till att följande ansats fungerar

&lt;math&gt;x=At^2+Bt+Ce^{-dt}&lt;/math&gt;

för se vad som händer vid första derivering

&lt;math&gt;x\prime(t)=2At+B-Cde^{-dt}&lt;/math&gt;

som för

&lt;math&gt;x\prime(0)=v(0)=0&lt;/math&gt;

ger att 

&lt;math&gt;Cd=B&lt;/math&gt;

vilket ger att

&lt;math&gt;x\prime(t)=2At+B-Be^{-dt}&lt;/math&gt;

som vi deriverar igen och får

&lt;math&gt;x\prime \prime(t)=2A+Bde^{-dt}&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;x\prime \prime(0)=a(0)=0&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;2A+Bd=0&lt;/math&gt;

med andra ord är 

&lt;math&gt;Bd=-2A&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;x\prime \prime(t)=2A-2Ae^{-dt}=2A(1-e^{-dt})&lt;/math&gt;

Vilket är lösningen, dock vill vi hellre se på vårt utslag x(t) och med ovan randvillkor insatta får man

&lt;math&gt;x(t)=A(t^2-\frac{2}{d}t-\frac{2}{d^2}e^{-dt})&lt;/math&gt;

Jag kan inte riktigt motivera det här men överst får vi en stationär (som jag kallar det) lösning vad gäller vinkelfrekvensen för systemet och jag repeterar pga lämplighet (som engelsmän säger)

&lt;math&gt;w_s=\sqrt{\frac{k}{m}}=2\pi f_s&lt;/math&gt;

vilket jag tror d skall ersättas med för vi har antagit en avklingande funktion och då klingar t alltid av relativt en periodtid modell 1/w, jag kan sen gissa att t=T/2 ty konen är driven av en periodisk funktion som vänder vid T/2.

Jag vet som vanligt inte vad jag snackar om men om mitt antagande är riktigt fås istället (nyttjar f=1/T)

&lt;math&gt;x(f)=A(\frac{1}{4f^2}-\frac{2}{w_s}\frac{1}{2f}-\frac{2}{w_s^2}e^{-\frac{w_s}{2f}})&lt;/math&gt;

Min Tangband subbas har ungefär dessa data:

k=1/300u N/m

m=30g

=&gt;ws=300rad/s eller fs~50Hz

då kan vi skriva

&lt;math&gt;x(f)=A(\frac{1}{4f^2}-\frac{1}{300f}-\frac{2}{300^2}e^{-\frac{300}{2f}})&lt;/math&gt;

Blir inget klokare :)

Fast för lite lägre frekvenser fås (den sista termen är så liten så den kan man räkna bort)

&lt;math&gt;x(f)=A(\frac{1}{4f^2})&lt;/math&gt;

Hur låga? 1/300f måste alltså vara mindre än 1/4f^2 för min subbas, detta ger f&lt;75Hz 

Så för frekvenser under 75Hz så rör sig min subbas kon som ovan dvs inverst relativt frekvens^2.

Fick lära mig nåt intressant av min E-fältguro David K. Cheng idag dvs har man hittat en lösning till en diffekvation så är det den ENDA lösningen så eftersom &quot;patiensen&quot; gick ut ovan så har jag löst diffekvationen, hur man sen tolkar den är en annan sak.

=Källor=
1) Acoustics, Leo L. Beranek, 1954</text>
      <sha1>nmbg2m5hxik8byhmluuwb9doeylsbrb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Symaskiner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10496</id>
    <revision>
      <id>48741</id>
      <parentid>48735</parentid>
      <timestamp>2019-04-03T11:42:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>/* Märken */ fix link, +1</comment>
      <origin>48741</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1713" sha1="09aaajsoaht7s9vbrmd3xhssaekxbzw" xml:space="preserve">Symaskiner är finmekaniska maskiner som vid användning och vid längre tids stillestånd påkräver service för att fungera korrekt igen.
== Märken ==
* [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna|Husqvarna]]
* [[Reparationsboken/Symaskiner/Bernina|Bernina]]

== Underhåll ==
Underhåll av en symaskin är nödvändigt av följande skäl: 
* maskinen är smord med olja som i inomhustemparatur med tiden dunstar bort (och vanligtvis lämnar efter sig en geggig/kletig harts som gör att mekaniken inte rör sig som ingenjören tänkt eller är helt fast. =&gt; mycket värme, smörjning med rätt olja
* nån plastdel i maskinen (tex kamdrevet eller slidan) har torkat ihop och krympt runt en metalldel som ej krympt. Resultat: plastdelen spricker. =&gt; bytas
* tygrester sitter i vägen för mekaniken
* nålarna slits vid användning =&gt; bytas
== Olja, fett och silikon ==
Använd endast symaskinolja. Det läggs på en droppe där metall möter metall eller var det är angivit i instruktionsboken. Torka upp överflödig olja som annars kan sugas upp i trådrester och skapa problem.
=== Fett ===
Äldre maskiner med plast och metallkugghjul, tex Pfaff 360-serien, Husqvarna Klass 19-21 (Automatic), 2000-serien, m.fl. kan med fördel ges lite fett efter rengöring om så behövs.
Avlägsna intorkat, segt fett om sådan finns i maskinen.
Vitt lithiumfett på sprayburk är enklast att använda så du lätt kommer åt.

=== Plast ===
Nyare maskiner som innehåller stora mängder plast är i någon mån självsmörjande när det gäller plast mot plast, men alla metalldelar vid nål och pressarfot behöver smörjning.
Plasten där den glider mot andra plastdelar ha nytta av lite silikon för att glida lätt.</text>
      <sha1>09aaajsoaht7s9vbrmd3xhssaekxbzw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Byte av kamdrevet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10497</id>
    <revision>
      <id>48721</id>
      <timestamp>2019-04-02T10:28:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>filmlänk</comment>
      <origin>48721</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="76" sha1="jpib0wybk0q065s0wcpfl92mmsjxi3o" xml:space="preserve">== Länkar ==
[https://www.youtube.com/watch?v=G455Z1y1ul4 Film på 1 minut]</text>
      <sha1>jpib0wybk0q065s0wcpfl92mmsjxi3o</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Husqvarna symaskiner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10498</id>
    <redirect title="Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna" />
    <revision>
      <id>48739</id>
      <timestamp>2019-04-03T11:05:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>So9q flyttade sidan [[Reparationsboken/Husqvarna symaskiner]] till [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna]]: underkapitel</comment>
      <origin>48739</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="55" sha1="cssaie90zib4ct8du2c6pw2y9w97c5b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Reparationsboken/Symaskiner/Husqvarna]]</text>
      <sha1>cssaie90zib4ct8du2c6pw2y9w97c5b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Symaskiner/Bernina</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10499</id>
    <revision>
      <id>48742</id>
      <timestamp>2019-04-03T11:43:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>länk</comment>
      <origin>48742</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="94" sha1="0lsgowd4wh4nw00ntqxyzecgja12kap" xml:space="preserve">== Länkar ==
https://www.ifixit.com/Guide/Bernina+730+Record+Cam+Shaft+Gear+Replacement/94269</text>
      <sha1>0lsgowd4wh4nw00ntqxyzecgja12kap</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Vanliga reservdelar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10500</id>
    <redirect title="Reparationsboken/Symaskiner/Vanliga reservdelar" />
    <revision>
      <id>48744</id>
      <timestamp>2019-04-03T18:06:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>So9q</username>
        <id>3193</id>
      </contributor>
      <comment>So9q flyttade sidan [[Reparationsboken/Husqvarna symaskiner/Vanliga reservdelar]] till [[Reparationsboken/Symaskiner/Vanliga reservdelar]]: ska ligga under symaskiner</comment>
      <origin>48744</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="65" sha1="h7nq6juhi5d6ubzca7x41jcahcvc6mz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Reparationsboken/Symaskiner/Vanliga reservdelar]]</text>
      <sha1>h7nq6juhi5d6ubzca7x41jcahcvc6mz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kul med javascript/Former, rita ett hus</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10504</id>
    <revision>
      <id>48852</id>
      <parentid>48851</parentid>
      <timestamp>2019-06-06T19:42:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>typo</comment>
      <origin>48852</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2629" sha1="dwkejovw88nlinxfyg02y2pf8475m1m" xml:space="preserve">=Rita ett hus=

Med javascript går det bra att rita ut former på en canvasyta. Former är främst:
* Kvadrat
* Rektangel
* Triangel
* Cirkel

Själva syntaxen, den kod som används, är enkel.

Hemsidan där scriptet skrivs in:

 &lt;!DOCTYPE html&gt;
 &lt;html&gt;
 &lt;head&gt;
 &lt;meta charset=utf-8 /&gt;
 &lt;title&gt;Rita former&lt;/title&gt;
 &lt;/head&gt;
 &lt;body onload=&quot;draw();&quot;&gt;
 &lt;canvas id=&quot;testcanvas&quot; width=&quot;800&quot; height=&quot;600&quot;&gt;&lt;/canvas&gt;
 
 &lt;script&gt;
 function draw()
  { //I detta exempel ritar draw ut en kvadrat.
 var c = document.getElementById(&quot;testcanvas&quot;);
 var testfyrkant = c.getContext(&quot;2d&quot;);
 testfyrkant.rect(20, 20, 150, 150);
 testfyrkant.stroke();
 }
 &lt;/script&gt;
 &lt;/body&gt;
 &lt;/html&gt;


==Rita kvadrat==

Ritar man en kvadrat räcker det med att ange övre vänstra hörnets koordinater, och nedre högra hörnet.

 &lt;script&gt;
 var c = document.getElementById(&quot;testcanvas&quot;);
 var testfyrkant = c.getContext(&quot;2d&quot;);
 testfyrkant.rect(20, 20, 150, 150);
 testfyrkant.stroke();
 &lt;/script&gt;

Detta ritar ut en fyrkant med standardvärdet, svart linje som är 1 pixel bred, 20 pixlar från vänsterkanten och 150 pixlar in.

==Rita rektangel==

 &lt;script&gt;
 // Grön rektangel med tjocka kanter
 var c = document.getElementById(&quot;testcanvas&quot;);
 var testrektangel = c.getContext(&quot;2d&quot;);
 testrektangel.beginPath();
 testrektangel.lineWidth = &quot;10&quot;;
 testrektangel.strokeStyle = &quot;green&quot;;
 testrektangel.rect(50, 50, 100, 150);
 testrektangel.stroke();
 &lt;/script&gt; 

Skriver du så här ritas en grov rektangel med 10 pixlar bred, grön linje ut.

Vill du hellre rita en fylld, grön rektangel skriver du:

 &lt;script&gt;
 // Grön rektangel med tjocka kanter
 var c = document.getElementById(&quot;testcanvas&quot;);
 var testrektangel = c.getContext(&quot;2d&quot;);
 testrektangel.fillStyle = &quot;#00FF00&quot;;
 testrektangel.fillRect(20, 20, 150, 100);
 &lt;/script&gt; 


==Rita triangel==

==Rita cirkel==


Med hjälp av bara dessa enkla former går det att försöka skapa konst. 

==Välj bild att rita av==

Det finn många olika bilder att välja på. Sök i t.ex. wikimdia commons site:commons.wikimedia.org house side

Välj sedan en bild av ett hus som har så enkla former och raka vinklar som möjligt. När du valt bild, sätter du igång med att försöka rita ut ett likadant hus med hjälp av de olika formerna. Tänk på att de ritas ut i samma ordning som du lägger in dem i funktionen &quot;draw()&quot;.


===Bildexempel===

[[File:Connor Toll House - East Side.jpg|400px]]

[[File:H.E. Fledderjohann House side.jpg|400px]]

[[File:Hut-3-mottur-salem-India.jpg|400px]]


Lite svårare exempel

[[File:Hut as toilets in a flower garden in Laos.jpg|400px]]


[[Kategori:Kul med javascript]]</text>
      <sha1>dwkejovw88nlinxfyg02y2pf8475m1m</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Tävlingsprogrammering/Uppgifter/Leksaksroboten</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10510</id>
    <revision>
      <id>48878</id>
      <timestamp>2019-07-16T22:13:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ThéMélónz2</username>
        <id>7650</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '== Lösning ==   ==== Lösning i c# ====    using System;    using System.Collections.Generic;     namespace problem_4   {         class Program     {         static void Main...'</comment>
      <origin>48878</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3875" sha1="jun6wfyhfu0euesk4ysap2i31pb9ixj" xml:space="preserve">== Lösning ==


==== Lösning i c# ====
   using System;
   using System.Collections.Generic;

   namespace problem_4
  {
   
    class Program
    {
        static void Main(string[] args)
        {
            Console.WriteLine(&quot;Antal instruktioner ? &quot;);
            int antalInstruktioner = int.Parse(Console.ReadLine());
            object[] inputs = new object[antalInstruktioner];
            for(int i = 0; i &lt; antalInstruktioner; i++)
            {
                Console.WriteLine(&quot;Instruktion &quot; + (i + 1) + &quot; ? &quot;);
                inputs[i] = Console.ReadLine();
            }
            int x = 0;
            int y = 0;
            int grader = 0;
            for(int i = 0; i&lt; antalInstruktioner; i++)
            {
                if (inputs[i].ToString() == &quot;H&quot;)
                {
                    grader += 90;
                }
                else if(inputs[i].ToString() == &quot;V&quot;)
                {
                    grader -= 90;
                }
                else
                {
                    if(grader == 90 || grader == -270)
                    {
                        x += int.Parse(inputs[i].ToString());
                    }
                    else if(grader == 180 || grader == -180)
                    {
                        y -= int.Parse(inputs[i].ToString());
                    }
                    else if(grader == 270 || grader == -90)
                    {
                        x -= int.Parse(inputs[i].ToString());
                    }
                    else if(grader == 0 || grader == 360 || grader == -360)
                    {
                        y += int.Parse(inputs[i].ToString());
                        grader = 0;
                    }
                }
            }
            List&lt;object&gt; outputs = cleanInputs(x, y);
            Console.WriteLine(&quot;Ny List :&quot;);
            for(int i = 0; i&lt;outputs.Count; i++)
            {
                Console.WriteLine(outputs[i].ToString());
            }
        }
        static List&lt;object&gt; cleanInputs(int x,int y)
        {
            List&lt;object&gt; instruktioner = new List&lt;object&gt;();
            if(y &lt; 0)
            {
                if(x &lt; 0)
                {
                    instruktioner.Add(&quot;V&quot;);
                    instruktioner.Add(0 - x);
                    instruktioner.Add(&quot;V&quot;);
                    instruktioner.Add(y*-1);
                }
                else if(x &gt; 0)
                {
                    instruktioner.Add(&quot;H&quot;);
                    instruktioner.Add(x);
                    instruktioner.Add(&quot;H&quot;);
                    instruktioner.Add(y*-1);
                }
                else if(x == 0)
                {
                    instruktioner.Add(&quot;V&quot;);
                    instruktioner.Add(&quot;V&quot;);
                    instruktioner.Add(y*-1);
                }
            }
            else if(y &gt; 0)
            {
                if(x &lt; 0)
                {
                    instruktioner.Add(y);
                    instruktioner.Add(&quot;V&quot;);
                    instruktioner.Add(x*-1);
                }
                else if(x &gt; 0)
                {
                    instruktioner.Add(y);
                    instruktioner.Add(&quot;H&quot;);
                    instruktioner.Add(x);
                }
                else if(x == 0)
                {
                    instruktioner.Add(y);
                }
            }
            else if(y == 0)
            {
                if(x &gt; 0)
                {
                    instruktioner.Add(&quot;H&quot;);
                    instruktioner.Add(x);
                }
                else if(x &lt; 0)
                {
                    instruktioner.Add(&quot;V&quot;);
                    instruktioner.Add(x*-1);
                }
               
            }
            return instruktioner;
            
            
        }
        
    }
  }</text>
      <sha1>jun6wfyhfu0euesk4ysap2i31pb9ixj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Drinkboken/Recept/Widorson</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10515</id>
    <revision>
      <id>49036</id>
      <timestamp>2019-09-22T13:55:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Drinktaster</username>
        <id>7750</id>
      </contributor>
      <comment>Drinkrecept.</comment>
      <origin>49036</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="448" sha1="hg1mx0fi6eu1ukx40e7kmk0r2bysgbt" xml:space="preserve">”Widorson” är en drink baserad på Hendricks Gin, St. Germain, citronjuice och sockerlag som skakas tillsammans med is, äggvita och två strimlor gurka. Serveras i Martiniglas och toppas med prosecco.

Drinken uppkom på krogen Stora Örebro 2018 har har sedan dess blandats frekvent till gästernas belåtenhet.

3 cl Hendricks Gin
2 cl St. Germain
4 cl citronjuice
3 cl sockerlag
Äggvita
Skakas med gurka
Toppas med prosecco i Martiniglas.</text>
      <sha1>hg1mx0fi6eu1ukx40e7kmk0r2bysgbt</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>RMS-drivning av LED</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10546</id>
    <revision>
      <id>49271</id>
      <parentid>49270</parentid>
      <timestamp>2020-02-03T19:04:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Knoppson</username>
        <id>2055</id>
      </contributor>
      <comment>/* RMS som funktion av DC */</comment>
      <origin>49271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3956" sha1="p6bltwe5n2uloze1s5b991dgcr6vutp" xml:space="preserve">=Uträkning av DC=
[[File:AC tänder LED.png|thumb|Shows how AC turns a LED on]]
Ur min AC/AC-adapter kommer det gå en ren AC (båda halvperioderna leder således LED-ström för jag har anti-parallellat mina LED), i min DVM mäts den över förkopplingsmotståndet som likriktat medelvärde som jag kallar DC enligt

&lt;math&gt;DC=\frac{1}{2\pi}*2\int_\beta^{\pi-\beta}Asin(\alpha)-Vf d\alpha&lt;/math&gt;

där integrationen över en period blir noll, dvs man måste dubbla och integrera två halvperioder, detta blir

&lt;math&gt;DC=\frac{1}{2\pi}*2[-Acos(\alpha)-\alpha Vf]_\beta^{\pi-\beta}&lt;/math&gt;

så att DC blir

&lt;math&gt;DC=\frac{1}{2\pi}*2[(-Acos(\pi-\beta)-(\pi-\beta)Vf)-(-Acos(\beta)-(\beta)Vf)]&lt;/math&gt;

sen gäller vad beträffar cos

&lt;math&gt;cos(\pi-\beta)=-cos(\beta)&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;DC=\frac{1}{2\pi}*2[2Acos(\beta)-(\pi-2\beta) Vf)]&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;DC=\frac{2A}{\pi}cos(\beta)-Vf\frac{\pi-2\beta}{\pi}...1&lt;/math&gt;

Sätter man in lite extremvärden som att beta=0 så får man 2A/pi-Vf/2 där 2A/pi är DC för en helvågslikriktad signal (som AC/AC-adapern levererar) och Vf/2 är medelvärdet av en fyrkantvåg med 50% duty-cycle.

=Uträkning av RMS=

&lt;math&gt;RMS=\sqrt{\frac{1}{2\pi}*2\int_\beta^{\pi-\beta}A^2sin^2(\alpha)d\alpha}-
\sqrt{\frac{1}{2\pi}*2\int_\beta^{\pi-\beta}V_F^2d\alpha}&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;RMS=\sqrt{I_1}-\sqrt{I_2}&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;I_2=\frac{1}{2\pi}*2V_F^2(\pi-2\beta)&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;I_2=V_F^2\frac{\pi-2\beta}{\pi}&lt;/math&gt;

sen gäller

&lt;math&gt;I_1= \frac{1}{2\pi}*2\int_\beta^{\pi-\beta}A^2\frac{1}{2}[1-cos(2\alpha)]d\alpha&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;I_1= \frac{A^2}{2\pi}*[\alpha-\frac{1}{2}sin(2\alpha)]_\beta^{\pi-\beta}&lt;/math&gt;

insättning ger

&lt;math&gt;I_1= \frac{A^2}{2\pi}*[((\pi-\beta)-\frac{1}{2}sin(2(\pi-\beta))-(\beta-\frac{1}{2}sin(2(\beta)))]&lt;/math&gt;

sen gäller

&lt;math&gt;sin(\pi-\gamma)=sin(\gamma)&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;I_1= \frac{A^2}{2\pi}*[\pi-2\beta]&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;I_1= \frac{A^2}{2}*\frac{\pi-2\beta}{\pi}&lt;/math&gt;

således

&lt;math&gt;RMS=\frac{A}{\sqrt{2}}*\sqrt{\frac{\pi-2\beta}{\pi}}-V_F*\sqrt{\frac{\pi-2\beta}{\pi}}&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;RMS=\sqrt{\frac{\pi-2\beta}{\pi}}(\frac{A}{\sqrt{2}}-V_F)...2&lt;/math&gt;

=Randvillkor för LED=
&lt;math&gt;Asin(\beta)=V_F...3&lt;/math&gt;

Sinusen behöver alltså nå en nivå motsvarande Vf för att det skall kunna gå ström i LED, denna nivå uppnås vid tändvinkeln som jag kallat beta.

=RMS som funktion av DC=
Eftersom vi känner vågformen så kan man faktiskt mäta med ett vanligt billigt DVM/AVM för AC och DC mäts egentligen på samma sätt dvs likriktat medelvärde (jag gissar att skillnaden är att AC mäts via en konding precis som det mäts på ett oscilloskop), som bara stämmer exakt med RMS om signalen är sinusformad.

Är således inte nettosignalen helt sinusformad så stämmer inte RMS längre där RMS egentligen är den enda vettiga mätmetoden ty den mäter &quot;uppvärmningseffekt&quot; och vad ska man ha annat till?

Dock bör sägas att alltför stora peaks eller för stor Crest Factor kan ställa till det, i mitt fall vill jag alltså pressa mina LED till max på 25mA men iom att jag har en pulsform som genererar dessa RMS så har jag större peak än RMS (deltapeak, döper jag det till) och tillräckligt stor peak kan &quot;slå&quot; sönder saker, en ordinär helvågslikriktad sinus har dock bara en deltapeak på roten ur två vilket inte är så mycket.

Om man löser ut amplituden A ur 1 och stoppar in i 2 så får man:

&lt;math&gt;RMS=\sqrt{\frac{\pi-2\beta}{\pi}}(\frac{\pi(DC+V_F(\frac{\pi-2\beta}{\pi})}{2\sqrt{2}cos(\beta)}-V_F)...4&lt;/math&gt;

Sätter man sedan in mina parametrar:

1) A&lt;12V*1,1*sqrt(2)=13,2*sqrt(2)=18,7 (nätet varierar +10%/-15%)

2) Vf=6,0V (röd + blå LED)

3) Ekvation 3 ger sedan att beta är 18,7 grader eller ungefär pi/10 rad

4) Jag nyttjar 33 Ohm/3W och mäter 6,66V '''DC''' över motståndet

så fås

&lt;math&gt;RMS=DC-0,34V...5&lt;/math&gt;

Detta betyder 192mA över alla 8 LED-set (röd + blå) dvs 24mA RMS per LED.</text>
      <sha1>p6bltwe5n2uloze1s5b991dgcr6vutp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Q</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10565</id>
    <revision>
      <id>49352</id>
      <timestamp>2020-03-12T08:58:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Försöker flytta Mall:Q från svenska Wikipedia till svenska Wikibooks https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Q&amp;oldid=40675148</comment>
      <origin>49352</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="394" sha1="i8gxbsi5l6ib94zw5ehotzct5akdmk7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;{{dokumentation}}&lt;/noinclude&gt;&lt;includeonly&gt;{{#switch:{{str left|{{{1|}}}|1}}
 | Q = [[d:{{{1|}}}|{{etikett|{{{1|}}}}} &lt;small&gt;({{{1|}}})&lt;/small&gt;]]
 | P = [[d:Property:{{{1|}}}|{{etikett|{{{1|}}}}} &lt;small&gt;({{{1|}}})&lt;/small&gt;]]
 | [[d:Q{{{1|}}}|{{etikett|Q{{{1|}}}}} &lt;small&gt;(Q{{{1|}}})&lt;/small&gt;]]
}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Mallar som använder data från Wikidata]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>i8gxbsi5l6ib94zw5ehotzct5akdmk7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Q/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10566</id>
    <revision>
      <id>49353</id>
      <timestamp>2020-03-12T09:05:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Försöker kopiera https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Q&amp;oldid=40675148 till svenska Wikibooks</comment>
      <origin>49353</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="408" sha1="2q62nvx11oinxz29axamcyliwa8nh8r" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

== Användning ==

=== Parametrar ===

=== Exempel ===

=== Associerad kategori ===
&lt;!-- VID BEHOV KAN MAN HÄR LÄGGA TILL:
Artiklar med denna mall placeras i [[:Kategori:XXX]].
--&gt;

== Omdirigeringar ==

== Se även ==

&lt;include&lt;includeonly&gt;&lt;/includeonly&gt;only&gt;
&lt;!-- KATEGORIER NEDAN --&gt;

&lt;/include&lt;includeonly&gt;&lt;/includeonly&gt;only&gt;&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Malldokumentation]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>2q62nvx11oinxz29axamcyliwa8nh8r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Etikett</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10567</id>
    <revision>
      <id>49354</id>
      <timestamp>2020-03-12T09:19:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Jag försöker kopiera mallen https://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Mall:Q&amp;oldid=49352 till svenska Wikibooks</comment>
      <origin>49354</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="171" sha1="brl9lmqzsvwez3p33i9kk3895k3etlz" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;{{#invoke: Wikidata2 | getLabel |entity={{{1|}}}|lang={{{2|{{int:lang}}}}}}}&lt;/includeonly&gt;&lt;noinclude&gt;
{{dokumentation}}[[Kategori:Wikidatamallar]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>brl9lmqzsvwez3p33i9kk3895k3etlz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Etikett/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10568</id>
    <revision>
      <id>49355</id>
      <timestamp>2020-03-12T09:36:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Jag försöker kopiera mallen https://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Mall:Q&amp;oldid=49352 till svenska Wikibooks</comment>
      <origin>49355</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="550" sha1="dvlxv95ky82u3v8cna1ruok5zb60hbv" xml:space="preserve">{{Dokumentationssida}}

Denna mall returnerar etiketten för en entitet (objekt eller egenskap) genom [[Modul:Wikidata]].

== Användning ==

=== Parametrar ===
Språkkodsparametern är valbar och om den inte anges kommer den att ge användarens språk.

=== Exempel ===
*&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{etikett|Q1}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;: {{etikett|Q1}}
*&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{etikett|Q1|en}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;: {{etikett|Q1|en}}
*&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{etikett|Q1|es}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;: {{etikett|Q1|es}}
*&lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{etikett|Property:P31}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;: {{etikett|Property:P31}}</text>
      <sha1>dvlxv95ky82u3v8cna1ruok5zb60hbv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Wikidata</title>
    <ns>828</ns>
    <id>10569</id>
    <revision>
      <id>49356</id>
      <timestamp>2020-03-12T09:49:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Jag försöker kopiera mallen https://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Mall:Q&amp;oldid=49352 till svenska Wikibooks</comment>
      <origin>49356</origin>
      <model>Scribunto</model>
      <format>text/plain</format>
      <text bytes="15115" sha1="d320gg003toew201m47gfb1u8qu3k7e" xml:space="preserve">-- Den ordning fallback language hämtas, om svensk label saknas. Engelska först, därefter bokmål, danska, etc...
local fallback = {'en', 'nb', 'da', 'nn', 'de', 'fr', 'es', 'it', 'pt'}
local i18n = {
    [&quot;errors&quot;] = {
        [&quot;property-param-not-provided&quot;] = &quot;Property parameter not provided.&quot;,
        [&quot;entity-not-found&quot;] = &quot;Entity not found.&quot;,
        [&quot;unknown-claim-type&quot;] = &quot;Unknown claim type.&quot;,
        [&quot;unknown-snak-type&quot;] = &quot;Unknown snak type.&quot;,
        [&quot;unknown-datatype&quot;] = &quot;Unknown datatype.&quot;,
        [&quot;unknown-entity-type&quot;] = &quot;Unknown entity type.&quot;,
        [&quot;unknown-value-module&quot;] = &quot;You must set both value-module and value-function parameters.&quot;,
        [&quot;value-module-not-found&quot;] = &quot;The module pointed by value-module not found.&quot;,
        [&quot;value-function-not-found&quot;] = &quot;The function pointed by value-function not found.&quot;
    },
    [&quot;somevalue&quot;] = &quot;''unknown value''&quot;,
    [&quot;novalue&quot;] = &quot;''no value''&quot;
}
local sortingproperties = {'P585','P571','P580','P569','P582','P570'}

function getqualifierbysortingproperty(claim, sortingproperty)
	for k, v in pairs(sortingproperty) do
		if claim.qualifiers and claim.qualifiers[v] and claim.qualifiers[v][1].snaktype == 'value' then
			return claim.qualifiers[v][1].datavalue.value.time 
		end
	end
	return nil
end

function getDate(claim, options)
	local sortingproperty = sortingproperties
	if type(options.sortingproperty) == 'table' then
		sortingproperty = options.sortingproperty
	elseif type(options.sortingproperty) == 'string' then
		sortingproperty = {options.sortingproperty}
	end
	return getqualifierbysortingproperty(claim, sortingproperty) 
end

function comparedates(a, b) 
	if a and b then
		return a &gt; b
	elseif a then
		return true
	end
end

function sortbyqualifier(claims, options)
	
	table.sort(claims, function(a,b)
		local timeA = getDate(a, options)
		local timeB = getDate(b, options)
		if options.sortbytime == 'inverted' then
			return comparedates(timeB, timeA)
		else
			return comparedates(timeA, timeB)
		end
	end
	)
	return claims
end

function getLabelFromFallBack( id ) 
	local entity = getEntityFromId( id )
 	for k, v in pairs(fallback) do
		if entity.labels[v] then
			return {value = entity.labels[v].value, language = entity.labels[v].language}
		end
	end
	-- Om inget fallback-språk finns av de i variabeln ovan, så används det först definierade i objektet
	if entity.labels then 
		for v, k in pairs(entity.labels) do
			return {value = k.value, language = k.language}
		end
	end
	return {value = '-', language = ''}
end

function getEntityFromId( id )
	if id then 
		return mw.wikibase.getEntityObject( id )
	else
		return mw.wikibase.getEntityObject() 
	end
end
 
function getEntityIdFromValue( value )
    if value['entity-type'] == 'item' then
        return 'Q' .. value['numeric-id']
    elseif value['entity-type'] == 'property' then
        return 'P' .. value['numeric-id']
    else
        return formatError( 'unknown-entity-type' )
    end
end
 
function formatError( key )
    return '&lt;span class=&quot;error&quot;&gt;' .. i18n.errors[key] .. '&lt;/span&gt;'
end
 
 
function formatStatements( options, ref )
   	local formattedStatements = {}
   	local claims = {}
   	if not options.property then
       	return formatError( 'property-param-not-provided' )
   	end

    if type(ref) == 'table' then -- för de fall där funktionen anropas och alla claims redan finns i en tabell
		claims = ref[options.property]
	else
 
    	--Get entity
    	local entity = nil
    	if options.entity and type( options.entity ) == &quot;table&quot; then
        	entity = options.entity
    	else
        	entity = getEntityFromId( options.entityId )
    	end
 
    	if not entity then
        	return '' --TODO error?
    	end
 
    	if not entity.claims or not entity.claims[options.property:upper()] then
        	return '' --TODO error?
    	end
 
    	--Format statement and concat them cleanly
		if options.rank == 'best' or not options.rank then 
			claims = entity:getBestStatements( options.property:upper() )
		elseif options.rank == 'valid' then
			for i, statement in pairs( entity.claims[options.property:upper()] ) do
	    		if statement.rank == 'preferred' or statement.rank == 'normal' then
    				table.insert( claims, statement )
    			end
			end
		elseif options.rank == 'all' then
			for i, statement in pairs( entity.claims[options.property:upper()] ) do
				table.insert( claims, statement )
			end
		else
			for i, statement in pairs( entity.claims[options.property:upper()] ) do
				if statement.rank == options.rank then
					table.insert( claims, statement )
				end
			end
		end
		if options.avoidqualifier then
			local claims2 = {}
			for i, statement in pairs( claims ) do	
				if not statement.qualifiers or not statement.qualifiers[options.avoidqualifier:upper()] then
					table.insert( claims2, statement)
				end
			end
			claims = claims2
		end
		--om det finns vissa statements som har en qualifier som säger &quot;språk = svenska&quot;, ta bara med dessa
		if not options.langpref or options.langpref == '' then
			local claims2 = {}
			for i, statement in pairs( claims ) do
				if statement.qualifiers and statement.qualifiers.P407 then
					for k, v in pairs( statement.qualifiers.P407 ) do
						if v.snaktype == 'value' and v.datavalue.value['numeric-id'] == 9027 then -- Q9027 = 'svenska'
							table.insert( claims2, statement )
						end
					end
				end
			end
			if #claims2 &gt; 0 then
				claims = claims2
			end
		end
		if options.sortbytime == 'chronological' or options.sortbytime == 'inverted' then
			claims = sortbyqualifier(claims, options)
		end
	end
	if options.enbarten and options.enbarten ~= '' and #claims &gt; 1 then
		claims = {claims[1]}
	end
	if claims then
		for i, statement in pairs( claims ) do	
			local s = formatStatement( statement, options ) 
			if s == '' then s = nil end
			if type(ref) == 'table' or (options.noref and options.noref ~='') then --Inte leta efter referenser om själva anropet görs från en referens
				table.insert( formattedStatements, s )
			else
				local t = ''--formatReferences( statement, options )
				table.insert( formattedStatements, s .. t )	
			end
		end
	end
	return mw.text.listToText( formattedStatements, options.separator, options.conjunction )
end
function formatReferences( statement, options )
	local reference = {}
	if statement.references then
		local cite = require('Modul:Cite')
		for i, ref in pairs(statement.references) do
			local items, s = {}, nil
			if ref.snaks then
				if ref.snaks.P248 then
					for j, prop in pairs(ref.snaks.P248) do
						table.insert(items, 'Q' .. prop.datavalue.value['numeric-id'])
					end
				end
				s = cite.citeitem( items, ref.snaks, options ) 
				if s == '' or not s then
					s = 'Källangivelsen på Wikidata använder propertys som inte känns igen av Modul:Cite'
				end
			end
			table.insert(reference, mw.getCurrentFrame():extensionTag( 'ref', s, {name = ref.hash} ) )
		end
	end
	return table.concat(reference)
end
function formatStatement( statement, options )
    if statement.type == 'statement' then
		return formatSnak( statement.mainsnak, options ).value 
	elseif not statement.type then
		return formatSnak( statement, options ).value --reference and qualifier
    end
	return formatError( 'unknown-claim-type' )
end
 
function formatSnak( snak, options )
    if snak.snaktype == 'somevalue' then
        return {value =  i18n['somevalue']}
    elseif snak.snaktype == 'novalue' then
        return {value = i18n['novalue']}
    elseif snak.snaktype == 'value' then
        return {value = formatDatavalue( snak.datavalue, options, snak.datatype ).value}
    else
        return {value = formatError( 'unknown-snak-type' )}
    end
end
 
function formatDatavalue( datavalue, options, datatype )
    --Use the customize handler if provided
    if options['value-module'] or options['value-function'] then
        if not options['value-module'] or not options['value-function'] then
            return {value = formatError( 'unknown-value-module' )}
        end
        local formatter = require ('Module:' .. options['value-module'])
        if not formatter then
            return {value = formatError( 'value-module-not-found' )}
        end
        local fun = formatter[options['value-function']]
        if not fun then
            return {value = formatError( 'value-function-not-found' )}
        end
        return {value = fun( datavalue.value, options )}
    end
 
    --Default formatters
    if datatype == 'wikibase-item' then
        return {value = formatEntityId( getEntityIdFromValue( datavalue.value ), options ).value}
        
    elseif datatype == 'string' or datatype == 'commonsMedia' then
        if options.pattern and options.pattern ~= '' then
        	if options.pattern == &quot;auktoritetsdata&quot; then
        		local patter = formatStatements( {property = &quot;P1630&quot;, entityId = options.property, enbarten = 'true', noref = 'true' })
        		return {value = formatFromPattern( datavalue.value, {pattern = patter} )}
        	elseif options.pattern == &quot;auktoritetsdata2&quot; or options.pattern == 'auktoritetsdata3' then
        		local patter = formatStatements( {property = &quot;P1630&quot;, entityId = options.property, enbarten = 'true', noref = 'true' })
        		return {value = '[' .. formatFromPattern( datavalue.value, {pattern = patter} ) .. ' ' .. datavalue.value .. ']' } 
        	else
            	return {value = formatFromPattern( datavalue.value, options )}
            end
        else
            return {value = datavalue.value}
        end
        
    elseif datatype == 'time' then
        local Time = require 'Module:Time'
        return {value = Time.newFromWikidataValue( datavalue.value ):toHtml()}
        
    elseif datatype == 'globe-coordinate' then
        local GlobeCoordinate = require 'Module:GlobeCoordinate'
        return {value = GlobeCoordinate.newFromWikidataValue( datavalue.value ):toHtml()}
    
	elseif datatype == 'quantity' then 
		local amount, unit, cat = datavalue.value.amount, datavalue.value.unit, nil
		if unit then
			unit = unit:match('Q%d+')
		end
		local formatera = require('Modul:Math')
		local number = formatera.newFromWikidataValue(datavalue.value)

		local unitraw = unit
		if unit then
			-- Kontrollerar om det finns någon förkortning för denna 'unit'
			local lab = options.label or formatStatements({property = 'P558', entityId = unit, enbarten = 'true', langpref = options.langpref, noref = 'true'})
			if lab and ( not options.nounitshort or options.nounitshort == '' )  then
				local s = formatEntityId( unit, {label = lab, nolink = (options.nounitlink or options.nolink) })
				unit = s.value
				cat = s.cat
			else -- om det inte finns en förkortning
				local s = formatEntityId( unit, {nolink = options.nounitlink})
				unit = s.value
				cat = s.cat
			end
		end
		return {value = number .. ' ' .. (unit or ''), amount = amount, unit = unit, unitraw = unitraw, cat = cat}
		
	elseif datatype == 'url' then
		if options.label and options.label ~= '' then
			return {value = '[' .. datavalue.value .. ' ' .. options.label .. ']'}
		else
			return {value = datavalue.value}
		end
		
	elseif datavalue.type == 'monolingualtext' then
		return {value = mw.text.tag('span', {title = mw.language.fetchLanguageName(datavalue.value.language, 'sv')}, datavalue.value.text)}
		
    else
        return {value = formatError( 'unknown-datatype' )}
    end
end
 
function formatEntityId( entityId, options )
	local label = options.label or mw.wikibase.label( entityId )
	if label == '' then
		label = mw.wikibase.label( entityId ) or nil
	end

    local link = mw.wikibase.sitelink( entityId )
    if link and (not options.nolink or options.nolink == '') then
        if label and label ~= '' then
            return {value = '[[:' .. link .. '|' .. label .. ']]' }
        else
            return {value = '[[:' .. link .. ']]' }
        end
    else
    	if label then
    		return {value = label}
    	else
    		local s = getLabelFromFallBack( entityId )
    		local l = mw.language.fetchLanguageName(s.language, 'sv')
    		if not l or l == '' then
    			l = 'okänt språk'
    		end
    		if s then
    			return {value = mw.text.tag('span', {title = l}, s.value), cat = 'med labels på ' .. l }
    		end
    	end
    	return {value = entityId, cat = 'som har labels med Qid'}
    end
end
 
function formatFromPattern( str, options )
    return mw.ustring.gsub( options.pattern, '$1', str ) .. '' --Hack to get only the first result of the function
end
 
local p = {}
 
function p.formatStatements( frame, key )
    local args = frame.args
 
    --If a value if already set, use it
    if args.value and args.value ~= '' then
        return args.value
    end
    return formatStatements( frame.args, key )
end
 
function p.formatStatementsFromLua( options, key )
    --If a value if already set, use it
    if options.value and options.value ~= '' then
        return options.value
    end
    local s = formatStatements( options, key )
    if s == '' then
    	s = nil
    end
    return s
end
 
-- Return the site link (for the current site) for a given data item.
function p.getSiteLink( frame )
    if frame.args[1] == nil then
        entity = mw.wikibase.getEntityObject()
        if not entity then
        	entity = mw.wikibase.getEntityObject(frame.args[1])
        end
        id = entity.id
    else
        id = frame.args[1]
    end
 
    return mw.wikibase.sitelink( id )
end

-- look into entity object
function p.ViewSomething(frame)
	local f = (frame.args[1] or frame.args.id) and frame or frame:getParent()
	local id = f.args.id
	if id and (#id == 0) then
		id = nil
	end
	local data = mw.wikibase.getEntityObject(id)
	if not data then
		return nil
	end

	local i = 1
	while true do
		local index = f.args[i]
		if not index then
			if type(data) == &quot;table&quot; then
				return mw.text.jsonEncode(data, mw.text.JSON_PRESERVE_KEYS + mw.text.JSON_PRETTY)
			else
				return tostring(data)
			end
		end
		
		data = data[index] or data[tonumber(index)]
		if not data then
			return
		end
		
		i = i + 1
	end
end

-- This is used to get the TA98 (Terminologia Anatomica first edition 1998) values like 'A01.1.00.005' (property P1323)
-- which are then linked to http://www.unifr.ch/ifaa/Public/EntryPage/TA98%20Tree/Entity%20TA98%20EN/01.1.00.005%20Entity%20TA98%20EN.htm
-- uses the newer mw.wikibase calls instead of directly using the snaks
-- formatPropertyValues returns a table with the P1323 values concatenated with &quot;, &quot; so we have to split them out into a table in order to construct the return string
p.getTAValue = function(frame)
	local ent = mw.wikibase.getEntityObject()
	local props = ent:formatPropertyValues('P1323')
	local out = {}
	local t = {}
	for k, v in pairs(props) do
		if k == 'value' then
			t = mw.text.split( v, &quot;, &quot;)
			for k2, v2 in pairs(t) do
				out[#out + 1] = &quot;[http://www.unifr.ch/ifaa/Public/EntryPage/TA98%20Tree/Entity%20TA98%20EN/&quot; .. string.sub(v2, 2) .. &quot;%20Entity%20TA98%20EN.htm &quot; .. v2 .. &quot;]&quot;
			end
		end
	end
	ret = table.concat(out, &quot;&lt;br&gt; &quot;)
	if #ret == 0 then
		ret = &quot;Invalid TA&quot;
	end
	return ret
end

return p</text>
      <sha1>d320gg003toew201m47gfb1u8qu3k7e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Wikidata/dok</title>
    <ns>828</ns>
    <id>10570</id>
    <revision>
      <id>49357</id>
      <timestamp>2020-03-12T09:53:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Jag försöker kopiera mallen https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Q&amp;oldid=40675148 från svenska Wikipedia till svenska Wikibooks https://sv.wikibooks.org/wiki/Mall:Q</comment>
      <origin>49357</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5934" sha1="cqetdvaxyvt50y558vbk48k147eouzs" xml:space="preserve">:''Se även [[Modul:Wikidataen]] för viss skild funktionalitet''
Modulen används för att hämta formatterad data från Wikidata.

anrop:
&lt;pre&gt;
{{#invoke:Wikidata|formatStatements|property=p17}}
&lt;/pre&gt;

===Parametrar===
* &lt;tt&gt;property = &lt;/tt&gt; '''Nödvändig''' parameter som beskriver vilken property som ska hämtas.

* &lt;tt&gt;entityId =&lt;/tt&gt; Det id-nummer den artikel har som du vill hämta property från. 

* &lt;tt&gt;enbarten =&lt;/tt&gt; När bara ''ett'' värde ska hämtas. Tex för att hämta bild på heraldiskt vapen, och då inte få tillbaka alla objekt. 

* &lt;tt&gt;separator =&lt;/tt&gt; När något annat än &quot;,&quot; ska separera en lista på objekt. Tex &lt;tt&gt;separator=&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;/tt&gt; Se även &lt;tt&gt;conjunction&lt;/tt&gt;
* &lt;tt&gt;conjunction = &lt;/tt&gt; Som ovan, men påverkar bara den sista separatorn i en lista av objekt. Default är '''och'''.

*&lt;tt&gt;label =&lt;/tt&gt; När man själv vill välja hur länken ska formateras. Tex &lt;nowiki&gt;[[Blekinge läns vapen|vapen]]&lt;/nowiki&gt; fås av att ange &lt;tt&gt;label=vapen&lt;/tt&gt; Den här parametern påverkar även enheter

*&lt;tt&gt;pattern =&lt;/tt&gt; När man vill hämta en sträng och passa in den i ett mönster, exempelvis för att lägga in en kod av något slag istället för  &lt;tt&gt;$1&lt;/tt&gt; i &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;https://viaf.org/viaf/$1/&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;.
**&lt;tt&gt;pattern = auktoritetsdata&lt;/tt&gt; är ett specialfall av ovanstående. Det &quot;pattern&quot; som används, är då det som är angivet i P1630 (format för URL) för den berörda propertyn.
**&lt;tt&gt;pattern = auktoritetsdata2&lt;/tt&gt; kompletterar ovanstående och skapar en länk av typen &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;[https://viaf.org/viaf/$1/ $1]&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; 

*&lt;tt&gt;rank = &lt;/tt&gt; Bestämmer vilken typ av Claims som ska släppas igenom.
**&lt;tt&gt;rank = all&lt;/tt&gt; släpper igenom alla claims
**&lt;tt&gt;rank = valid&lt;/tt&gt; släpper igenom preferred och normal, men inte deprecated
**&lt;tt&gt;rank = best&lt;/tt&gt; ('''default''') släpper igenom preferred, men om det inte finns släpps normal igenom
**&lt;tt&gt;rank = preferred/normal/deprecated&lt;/tt&gt; släpper igenom angiven rank, men ingen annan

*&lt;tt&gt;avoidqualifier = &lt;/tt&gt; Sorterar bort värden som är associerade med en viss property i sin qualifier. Exempelvis &lt;tt&gt;avoidqualifier=P518&lt;/tt&gt; (berörd del) om man vill ha folkmängden för ''hela'' orten, inte bara de som är kvinnor eller den andel som bor i Haninge kommun.

*&lt;tt&gt;nolink = &lt;/tt&gt; Något värde tar bort länkar, även länkar till enheter görs olänkade.
**&lt;tt&gt;nounitlink = &lt;/tt&gt; samma som ovan, men påverkar bara enheter.

*&lt;tt&gt;noshortunit = &lt;/tt&gt; enheter förkortas inte med ett värde i denna parameter, d.v.s kilometer förkortas inte till km, vilket annars är standard.

*&lt;tt&gt;sortbytime = &lt;/tt&gt; sorterar claims efter datum i qualifiers, detta system används med fördel tillsammans med parameter &lt;tt&gt;enbarten&lt;/tt&gt; ovan
**&lt;tt&gt;sortbytime = chronological&lt;/tt&gt; sorterar claims i kronologisk ordning i qualifiers
**&lt;tt&gt;sortbytime = inverted&lt;/tt&gt; sorterar claims i omvänd kronologisk ordning i qualifiers
*&lt;tt&gt;sortingproperty = &lt;/tt&gt; Ange vilken property som ska stödas. Det går att lägga in en tabell i denna parameter, men då bara från en annan modul. Default är: 'P585','P571','P580','P569','P582','P570' i given ordning. Hittills stöds bara properties med datatype = time

*&lt;tt&gt;sortbyarbitrary = &lt;/tt&gt; sorterar claims efter datum de objekt som länkas i de olika statementen, exempelvis födelsedag för en rad av &quot;barn&quot;. Tillåtna värden är '&lt;tt&gt;chronological&lt;/tt&gt;' eller '&lt;tt&gt;inverted&lt;/tt&gt;'. Vilken property som ska sökas anges med parameter '&lt;tt&gt;sortingproperty&lt;/tt&gt; ovan'.


*&lt;tt&gt;langpref = &lt;/tt&gt; I denna modul finns det ett filter som prioriterar claims som har qualifiern &quot;språk = svenska&quot;. Ett värde på parameter langpref inaktiverar detta filter

*&lt;tt&gt;noref = &lt;/tt&gt; Ange ett värde i denna parameter om du inte är intresserad av att ta med själva källhänvisningen, utan bara datan.

*&lt;tt&gt;versalisering = &lt;/tt&gt; För att ange vilken versalisering utdatan ska ha. Tillåtna värden är: &lt;tt&gt;lc/uc/lcfirst/ucfirst&lt;/tt&gt;
**&lt;tt&gt;firstversalisering = &lt;/tt&gt; Samma som ovan, men påverkar bara det första i raden av värden

*&lt;tt&gt;modifytime = &lt;/tt&gt; fixar med datumformat
**&lt;tt&gt;modifytime = longdate&lt;/tt&gt; skriver datum på formatet &quot;{{#time:j F Y}}&quot;, dvs ner till datumnivå när så tillåts
**&lt;tt&gt;modifytime = Y&lt;/tt&gt; skriver datum på formatet &quot;{{#time:Y}}&quot;, dvs endast årtal.
*&lt;tt&gt;modifyqualifiertime = &lt;/tt&gt; Som ovan, men påverkar bara qualifiers

*&lt;tt&gt;withdate = &lt;/tt&gt; lägger till &lt;small&gt;({{#time:j F Y}})&lt;/small&gt; till det källbelagda värdet. Hämtas från [[d:Property:P585|Propertyn för tidpunkt]].
*&lt;tt&gt;withintervall = &lt;/tt&gt; lägger till &lt;small&gt;({{#time:j F Y}}-{{#time:j F Y|+7days}})&lt;/small&gt; till det källbelagda värdet. Hämtas från [[d:Property:P580|Propertyn för startdatum]] och [[d:Property:P582|Propertyn för slutdatum]].
**&lt;tt&gt;withintervall = gift&lt;/tt&gt; ger att de internvallet skrivs ut med ett ''g.'' framför.

*&lt;tt&gt;getsimpleproperty =&lt;/tt&gt; För att hämta information från det länkade objektet. Denna funktion tillåter ''ingen'' iteration, utan går bara ''en'' nivå.
**&lt;tt&gt;getproperty =&lt;/tt&gt; Här anger du vilken property du ska hämta med &lt;tt&gt;getsimpleproperty&lt;/tt&gt;
**&lt;tt&gt;getenbarten =&lt;/tt&gt; Här anger du om en eller alla statements ska hämtas med &lt;tt&gt;getsimpleproperty&lt;/tt&gt;
**&lt;tt&gt;getmodifytime =&lt;/tt&gt; Här anger du vilket tidsformat &lt;tt&gt;getsimpleproperty&lt;/tt&gt; ska hämta
**&lt;tt&gt;getraw =&lt;/tt&gt; Som &quot;raw&quot; nedan

*&lt;tt&gt;raw = &lt;/tt&gt; är en parameter som kan användas från andra moduler. Den resulterar i att utdatan kommer i en tabell.

*&lt;tt&gt;novalue = &lt;/tt&gt; En parameter som styr hur &quot;novalue&quot; på Wikidata ska presenteras här. Tomt värde ger 'nil' som resultat
*&lt;tt&gt;somevalue = &lt;/tt&gt; Som &quot;novalue&quot; ovan

*&lt;tt&gt;relevans = &lt;/tt&gt; Objekt som saknar en sitelink till svwiki inte kommer att inkluderas.

*&lt;tt&gt;prefix = &lt;/tt&gt; Text läggs in före svaret
*&lt;tt&gt;suffix = &lt;/tt&gt; Text läggs in efter svaret
&lt;includeonly&gt;
[[Kategori:Wikidatamoduler]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>cqetdvaxyvt50y558vbk48k147eouzs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Wikidata2</title>
    <ns>828</ns>
    <id>10571</id>
    <revision>
      <id>49359</id>
      <timestamp>2020-03-12T10:29:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Κopierar mallen https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Q&amp;oldid=40675148 från svenska Wikipedia till svenska Wikibooks https://sv.wikibooks.org/wiki/Mall:Q</comment>
      <origin>49359</origin>
      <model>Scribunto</model>
      <format>text/plain</format>
      <text bytes="60603" sha1="lmqsvccu7bw7gwpwoiozfg6muiei37h" xml:space="preserve">-- Den ordning fallback language hämtas, om svensk label saknas. Engelska först, därefter bokmål, danska, etc...
local fallback = {'nb', 'da', 'en', 'nn', 'de', 'fr', 'es', 'it', 'pt'}
local fallbackprio = { ['sv'] = 20, ['nb'] = 19, ['da'] = 18, ['en'] = 17, ['nn'] = 15, ['de'] = 12, ['fr'] = 11, ['es'] = 10, ['it'] = 8, ['pt'] = 7}
local redundanta = {'viaf.org/viaf/', 'portal.dnb.de/', 'www.nndb.com/', 'catalogue.bnf.fr/ark'}
local formatera = require('Modul:Math')
local i18n = {
	[&quot;errors&quot;] = {
		[&quot;property-param-not-provided&quot;] = &quot;Property parameter not provided.&quot;,
		[&quot;entity-not-found&quot;] = &quot;Entity not found.&quot;,
		[&quot;unknown-claim-type&quot;] = &quot;Unknown claim type.&quot;,
		[&quot;unknown-snak-type&quot;] = &quot;Unknown snak type.&quot;,
		[&quot;unknown-datatype&quot;] = &quot;Unknown datatype.&quot;,
		[&quot;unknown-entity-type&quot;] = &quot;Unknown entity type.&quot;,
		[&quot;unknown-value-module&quot;] = &quot;You must set both value-module and value-function parameters.&quot;,
		[&quot;value-module-not-found&quot;] = &quot;The module pointed by value-module not found.&quot;,
		[&quot;value-function-not-found&quot;] = &quot;The function pointed by value-function not found.&quot;,
		[&quot;non-convertible unit&quot;] = &quot;Denna enhet går inte att konvertera till den önskade&quot;,
		[&quot;invalid-id&quot;] = &quot;Ogiltigt id&quot;,
		[&quot;no-label&quot;] = &quot;Etikett saknas&quot;
	},
	[&quot;somevalue&quot;] = &quot;''unknown value''&quot;,
	[&quot;novalue&quot;] = &quot;''no value''&quot;
}
local sortingproperties = {'P585','P571','P580','P569','P582','P570'}

function namefordate(options)
	local entity = options.entityId or mw.wikibase.getEntityIdForCurrentPage()
	if entity == nil then return nil end
	theobject = getEntityFromId(entity)
	if theobject == nil or theobject == '' or theobject.claims == nil then return nil end
	thetime = theobject.claims[options.labelfromnameproperty]
	if thetime == nil or thetime == '' then return nil end
	if thetime[1] == nil then return nil end
	if thetime[1].mainsnak.snaktype ~= 'value' then return nil end
    tiden = string.match(thetime[1].mainsnak.datavalue.value.time,'%d+%-%d+%-%d+')
	if theobject.claims[options.property] == nil then return nil end
	allnamesobject = nil
    for i,k in pairs(theobject[&quot;claims&quot;][options.property]) do
		if theobject[&quot;claims&quot;][options.property][i].rank~='deprecated' and theobject[&quot;claims&quot;][options.property][i].mainsnak.snaktype == &quot;value&quot; then
			allnamesobject = getEntityFromId(theobject[&quot;claims&quot;][options.property][i][&quot;mainsnak&quot;].datavalue.value.id)
		end
		if rank=='preferred' then
			break
		end
	end
    if allnamesobject == nil or allnamesobject == {} then return nil end
    if allnamesobject.claims == nil then return nil end
    allnames=allnamesobject.claims['P2561']
	if allnames == nil or allnames == '' then return nil end
	found = nil
	for i,k in pairs(allnames) do
		if k.qualifiers then
			fromdate = k.qualifiers['P580']
			if fromdate ~= nil then fromdate = string.match(fromdate[1].datavalue.value.time,'%d+%-%d+%-%d+') end
			todate = k.qualifiers['P582']
			if todate ~= nil then todate = string.match(todate[1].datavalue.value.time,'%d+%-%d+%-%d+') end
			if not ((fromdate and fromdate&gt;tiden) or (todate and todate&lt;tiden)) then found = k.mainsnak.datavalue.value.text end
	    end
	end
	return found
end 

function unithandle(unit, options)
	-- Kontrollerar om det finns någon förkortning för denna 'unit'
	local lab = options.label or formatStatements({property = 'P498', entityId = unit, enbarten = 'true', noref = 'true'})
	if not lab or lab == '' then
		lab = formatStatements({property = 'P558', entityId = unit, enbarten = 'true', langpref = options.langpref, noref = 'true'})
	end
	if lab and ( not options.nounitshort or options.nounitshort == '' ) then
		return formatEntityId( unit, {label = lab, nolink = (options.nounitlink or options.nolink) }).value
	else -- om det inte finns en förkortning
		return formatEntityId( unit, {nolink = options.nounitlink}).value
	end
end

function multiplikation(a, b, typ)
	local r = {}
	if typ == '*' then
		r.amount = tonumber(a.amount) * tonumber(b.amount)
		if tonumber(a.upperBound) and a.upperBound and b.upperBound then
			r.upperBound = tonumber(a.upperBound) * tonumber(b.upperBound)
		end
		if tonumber(a.lowerBound) and a.lowerBound and b.lowerBound then
			r.lowerBound = tonumber(a.lowerBound) * tonumber(b.lowerBound)
		end
	elseif typ == '/' then
		if tonumber(b.amount) and tonumber(b.amount) ~= 0 then
			r.amount = tonumber(a.amount) / tonumber(b.amount)
		end
		if tonumber(a.upperBound) and tonumber(b.lowerBound) and tonumber(b.lowerBound) ~= 0 then
			r.upperBound = tonumber(a.upperBound) / tonumber(b.lowerBound)
		end
		if tonumber(a.lowerBound) and tonumber(b.upperBound) and tonumber(b.upperBound) ~= 0 then
			r.lowerBound = tonumber(a.lowerBound) / tonumber(b.upperBound)
		end
	end
	if r.lowerBound and r.upperBound and r.lowerBound &gt; r.upperBound then
		local slask = r.lowerBound
		r.lowerBound = r.upperBound
		r.upperBound = slask
	end
	return r
end	

function fallbackigen(options, alternativ)
	if alternativ and alternativ ~= '' then
		return alternativ
	end
	if options.entity and options.entity.labels then
		if options.entity.labels.sv then
			return options.entity.labels.sv.value
		else
			for k, v in pairs(fallback) do
				if options.entity.labels[v] then
					return options.entity.labels[v].value
				end
			end
		end
		for v, k in pairs(options.entity.labels) do
			return k.value
		end
	end
	return mw.title.getCurrentTitle().text
end	

function regionaux(entity)
	local w = formatStatements({property = 'P297', entity = entity, noref = 'true', raw = 'true', enbarten = 'true'})
	if w and #w &gt; 0 then
		return w[1].value
	end
	w = formatStatements({property = 'P300', entity = entity, noref = 'true', raw = 'true', enbarten = 'true'})
	if w and #w &gt; 0 then
		return w[1].value
	end
end

function regionaux2(entity)
	local w = formatStatements({property = 'P131', entity = entity, noref = 'true', raw = 'true', enbarten = 'true'})
	local w2 = formatStatements({property = 'P297', entity = entity, noref = 'true', raw = 'true', enbarten = 'true'})
	return w or w2
end

function regional(options, latitude)
	local i = 6
	local entity = options.entity
	local a = ''
	while i &gt; 0 do
		local region = regionaux(entity)
		if region then
			return region
		end
		local v = regionaux2(entity)
		if v and #v &gt; 0 then
			entity = mw.wikibase.getEntityObject( v[1].item )
		end
		i = i - 1
	end
	local w = formatStatements({property = 'P17', entity = options.entity, noref = 'true', raw = 'true', enbarten = true})
	if w and #w &gt; 0 then
		w = formatStatements({property = 'P297', entityId = w[1].item, noref = 'true', raw = 'true', enbarten = true})
		if w and #w &gt; 0 then
			return w[1].value
		end
	end
	if latitude and latitude &lt; -65 then -- Antarktis
		return 'AQ'
	end
	return nil
end

function planeter(t)
	local px = {
		Q2 = 'earth',
		Q308 = 'mercury',
		Q313 = 'venus',
		Q405 = 'moon',
		Q111 = 'mars',
		Q7547 = 'phobos',
		Q7548 = 'deimos',
		Q596 = 'ceres',
		Q3030 = 'vesta',
		Q3169 = 'ganymede',
		Q3134 = 'callisto',
		Q3123 = 'io',
		Q3143 = 'europa',
		Q15034 = 'mimas',
		Q3303 = 'enceladus',
		Q15047 = 'tethys',
		Q15040 = 'dione',
		Q15050 = 'rhea',
		Q2565 = 'titan',
		Q15037 = 'hyperion',
		Q17958 = 'iapetus',
		Q17975 = 'phoebe',
		Q3352 = 'miranda',
		Q3343 = 'ariel',
		Q3338 = 'umbriel',
		Q3322 = 'titania',
		Q3332 = 'oberon',
		Q3359 = 'triton',
		Q339 = 'pluto',
	}
	return px[t] or 'earth'
end

function inlist(needle, haystack)
	-- Checks if an item is present amongst the values of a list
	for _, v in pairs(haystack) do
		if v == needle then
			return true
		end
  	return false
  	end
end

function koorder(data, options)
	if not data then
		return nil
	end
	local s = {}
	local planet = planeter(data.globe:match('Q%d+'))
	s.lat_dec = math.abs(data.latitude)
	s.long_dec = math.abs(data.longitude)
	if data.latitude &gt; 0 then
		s.lat_NS = 'N'
	else
		s.lat_NS = 'S'
	end
	if data.longitude &gt; 0 then
		s.long_EW = 'E'
	else
		s.long_EW = 'W'
	end
	local frac = 0
	if data.precision == nil then
		s.lat_g = math.abs(data.latitude)
		s.long_g = math.abs(data.longitude)
	elseif inlist(data.precision, {1, 0.1, 0.01, 0.001, 0.0001}) then
		s.lat_g, frac = math.modf(math.abs(data.latitude) / data.precision + 0.5) * data.precision
		s.long_g, frac = math.modf(math.abs(data.longitude) / data.precision + 0.5) * data.precision
	elseif data.precision &gt; 0.0166 and data.precision &lt; 0.0167 then
		s.lat_g, frac = math.modf(math.abs(data.latitude))
		s.lat_m, frac = math.modf(frac * 60 + 0.5)
		s.long_g, frac = math.modf(math.abs(data.longitude))
		s.long_m, frac = math.modf(frac * 60 + 0.5)
	elseif data.precision &gt; 0.000277 and data.precision &lt; 0.000278 then
		s.lat_g, frac = math.modf(math.abs(data.latitude))
		s.lat_m, frac = math.modf(frac * 60)
		s.lat_s, frac = math.modf(frac * 60 + 0.5)
		s.long_g, frac = math.modf(math.abs(data.longitude))
		s.long_m, frac = math.modf(frac * 60)
		s.long_s, frac = math.modf(frac * 60 + 0.5)
	elseif data.precision &gt; 0.0000277 and data.precision &lt; 0.0000278 then
		s.lat_g, frac = math.modf(math.abs(data.latitude))
		s.lat_m, frac = math.modf(frac * 60)
		s.lat_s, frac = math.modf(frac * 600 + 0.5)/10
		s.long_g, frac = math.modf(math.abs(data.longitude))
		s.long_m, frac = math.modf(frac * 60)
		s.long_s, frac = math.modf(frac * 600 + 0.5)/10
	elseif data.precision &gt; 0.00000277 and data.precision &lt; 0.00000278 then
		s.lat_g, frac = math.modf(math.abs(data.latitude))
		s.lat_m, frac = math.modf(frac * 60)
		s.lat_s, frac = math.modf(frac * 6000 + 0.5)/100
		s.long_g, frac = math.modf(math.abs(data.longitude))
		s.long_m, frac = math.modf(frac * 60)
		s.long_s, frac = math.modf(frac * 6000 + 0.5)/100
	else
		s.lat_g = math.abs(data.latitude)
		s.long_g = math.abs(data.longitude)
	end
	local params = s.lat_dec .. '_' .. s.lat_NS .. '_' .. s.long_dec .. '_' .. s.long_EW
	local typen = options.typen or 'landmark'
	local region = options.region
	local pagename = fallbackigen(options, options.pagename)

	if not region and planet == 'earth' then
		region = regional(options, data.latitude)
	end
	local magic = ''
	if not options.nogeodataparser or options.nogeodataparser == '' then
		local args = { data.latitude, data.longitude, globe = planet, type = typen, region = region, name = pagename }
		local primary = options.num == 1
		if options.primary and options.primary ~= '' then
			primary = options.primary == 'primary'
		end
		if primary then
			table.insert( args, 1, 'primary' )
		end
		magic = mw.getCurrentFrame():callParserFunction{
			name = '#coordinates',
			args = args
		}
	end
	if options.geodataparseronly and options.geodataparseronly ~= '' then
		return magic
	end
	pagename = string.gsub (pagename, &quot;([^%w ])&quot;,
    	function (c) return string.format (&quot;%%%02X&quot;, string.byte(c)) end) 
    pagename = string.gsub (pagename, &quot; &quot;, &quot;+&quot;)
	local nn = '&amp;title=' .. pagename
	if region then
		planet = planet .. '_region:' .. region
	end
	if not options.label then
		local a = s.lat_g .. '°'
		if s.lat_m then
			a = a .. s.lat_m .. '′'
		end
		if s.lat_s then
			a = a .. s.lat_s .. '″'
		end
		a = a .. s.lat_NS
		a = a .. ',' .. s.long_g .. '°'
		if s.long_m then
			a = a .. s.long_m .. '′'
		end
		if s.long_s then
			a = a .. s.long_s .. '″'
		end
		a = a .. s.long_EW
		return magic .. '[https://tools.wmflabs.org/geohack/geohack.php?language=sv' .. nn .. '&amp;params=' .. params .. '_globe:' .. planet .. '_type:' .. typen .. ' ' .. a .. ']'
	end
	if options.label ~= '' then
		return magic .. '[https://tools.wmflabs.org/geohack/geohack.php?language=sv' .. nn .. '&amp;params=' .. params .. '_globe:' .. planet .. '_type:' .. typen .. ' ' .. options.label .. ']'
	else
		return magic .. '[https://tools.wmflabs.org/geohack/geohack.php?language=sv' .. nn .. '&amp;params=' .. params .. '_globe:' .. planet .. '_type:' .. typen .. ']'
	end
end

function getonly(claims, options)
	local claims2 = {}
	for i, j in pairs(claims) do

		if j.mainsnak and j.mainsnak.snaktype == 'value' and j.mainsnak.datavalue and j.mainsnak.datavalue.value and j.mainsnak.datavalue.value.id then
			local t = j.mainsnak.datavalue.value.id
			local traff = false
			local t2 = formatStatements( {property = (options.getonlyproperty or &quot;P31&quot;), entityId = t, noref = 'true', raw = 'true' })
			if t2 and #t2 &gt; 0 then
				for k, state in pairs( t2 ) do
					for j2, only in pairs(mw.text.split(options.getonly,',')) do
						if state.item == only then
							traff = true
						end
					end
				end
			end
			if traff then
				table.insert(claims2, j)
			end
		end
	end
	return claims2
end

function claimindex(claims, options)
	local claims2 = {}
	for j, index in pairs(mw.text.split(options.claimindex,',')) do
		if tonumber(index) and #claims &gt;= tonumber(index) then
			table.insert(claims2, claims[tonumber(index)])
		end
	end
	return claims2
end

function preferqualifier(claims, options)
	local claims2 = {}
	for i, statement in pairs( claims ) do
		if statement.qualifiers and statement.qualifiers[options.preferqualifier:upper()] then
			if options.preferqualifiervalue and options.preferqualifiervalue ~= '' then
				local active = false
				for k, t in pairs(mw.text.split(options.preferqualifiervalue,',')) do
					for j, value in pairs(formatStatements({property=options.preferqualifier:upper(), raw = 'true'}, statement.qualifiers)) do
						if value.item == t and not active then
							table.insert( claims2, statement)
							active = true
						end
					end
				end
			else
				table.insert( claims2, statement)
			end
		end
	end
	return claims2
end

function versalisering(label, options)
	local versalisering = options.versalisering
	if options.firstversalisering and options.num == 1 then
		versalisering = options.firstversalisering
	end
	if not versalisering or versalisering == '' then
		return label
	end
	if versalisering == 'lcfirst' then
		return mw.getCurrentFrame():preprocess(&quot;{{lcfirst: &quot; .. label .. &quot; }}&quot;)
	elseif versalisering == 'ucfirst' then
		return mw.language.getContentLanguage():ucfirst( label )
	elseif versalisering == 'lc' then
		return mw.getCurrentFrame():preprocess(&quot;{{lc: &quot; .. label .. &quot; }}&quot;)
	elseif versalisering == 'uc' then
		return mw.getCurrentFrame():preprocess(&quot;{{uc: &quot; .. label .. &quot; }}&quot;)
	end
	return label
end
function getqualifierbysortingproperty(claim, sortingproperty)
	for k, v in pairs(sortingproperty) do
		if claim.qualifiers and claim.qualifiers[v] and claim.qualifiers[v][1].snaktype == 'value' then
			if claim.qualifiers[v][1].datavalue.value.time then
				return claim.qualifiers[v][1].datavalue.value.time
			else
				return claim.qualifiers[v][1].datavalue.value
			end
		end
	end
	return nil
end

function getDate(claim, options)
	local sortingproperty = sortingproperties
	if type(options.sortingproperty) == 'table' then
		sortingproperty = options.sortingproperty
	elseif type(options.sortingproperty) == 'string' then
		sortingproperty = {options.sortingproperty}
	end
	return getqualifierbysortingproperty(claim, sortingproperty)
end

function getDateArb(claim, options)
	local sortingproperty = options.sortingproperty or 'P569'
	if claim.mainsnak.snaktype == 'value' then
		local item = getEntityIdFromValue( claim.mainsnak.datavalue.value )
		return formatStatements({property = sortingproperty, entityId = item, enbarten = 'ja', sortbytime = 'chronological', noref = 'ja'})
	end
end

function comparedates(a, b, options)
	if a==nil and (options.sortnotimeas == 'maxtime') then a = '+9999-12-31T23:59:59Z' end
	if b==nil and (options.sortnotimeas == 'maxtime') then b = '+9999-12-31T23:59:59Z' end
	if a and b then
		return a &gt; b
	elseif a then
		return true
	end
end

function getValue(claim, options)
	local sortingproperty = sortingproperties
	if type(options.sortingproperty) == 'table' then
		sortingproperty = options.sortingproperty
	elseif type(options.sortingproperty) == 'string' then
		sortingproperty = {options.sortingproperty}
	end
	return getqualifierbysortingproperty(claim, sortingproperty)
end

function comparevalues(a,b)
	if a and b then
		return a &gt; b
	elseif a then
		return true
	end
end

function sortbyqualifier(claims, options)
	if options.sortbytime then
	table.sort(claims, function(a, b)
		local timeA = getDate(a, options)
		local timeB = getDate(b, options)
		if options.sortbytime == 'inverted' then
			return comparedates(timeB, timeA, options)
		else
			return comparedates(timeA, timeB, options)
		end
	end)
	elseif options.sortbyvalue then
	table.sort(claims, function(a, b)
		local valueA = tonumber(getValue(a, options))
		local valueB = tonumber(getValue(b, options))
		if options.sortbyvalue == 'ascending' then
			return comparevalues(valueB, valueA)
		else
			return comparevalues(valueA, valueB)
		end
	end)
	end
	return claims
end

function getPrio(claim, options)
	local a = fallbackprio[claim.mainsnak.datavalue.value.language]
	if not a then
		return 0
	end
	return a
end

function sortbylanguage(claims, options)
	if claims[1].mainsnak.datatype ~= 'monolingualtext' then
		return claims
	end
	table.sort(claims, function(a, b)
		local prioA = getPrio(a, options)
		local prioB = getPrio(b, options)
		if options.sortbytime == 'inverted' then
			return comparedates(prioB, prioB, options)
		else
			return comparedates(prioA, prioB, options)
		end
	end)
	return claims
end

function sortbyarb(claims, options)
	table.sort(claims, function(a,b)
		local timeA = getDateArb(a, options)
		local timeB = getDateArb(b, options)
		if options.sortbyarbitrary == 'inverted' then
			return comparedates(timeB, timeA, options)
		else
			return comparedates(timeA, timeB, options)
		end
	end)
	return claims
end

function getLabelFromFallBack( id )
	local entity = {}
	if type(id) == 'table' then
		entity = id
		id = entity.id
	else
		entity = getEntityFromId( id )
	end
	if not entity.labels then
		return {value = '[[d:' .. id .. '|' .. id .. ']][[Kategori:Wikidatabaserade länkar som leder till sidor utan label]]', language = ''}
	end
	for k, v in pairs(fallback) do
		if entity.labels[v] then
			return {value = entity.labels[v].value, language = entity.labels[v].language}
		end
	end
	-- Om inget fallback-språk finns av de i variabeln ovan, så används det först definierade i objektet
	if entity.labels then
		for v, k in pairs(entity.labels) do
			return {value = k.value, language = k.language}
		end
	end
	return {value = '-', language = ''}
end

function getEntityFromId( id )
	if id and id ~= ''then
		return mw.wikibase.getEntityObject( id )
	else
		return mw.wikibase.getEntityObject()
	end
end

function getEntityIdFromValue( value )
	if value['entity-type'] == 'item' then
		return 'Q' .. value['numeric-id']
	elseif value['entity-type'] == 'property' then
		return 'P' .. value['numeric-id']
	else
		return formatError( 'unknown-entity-type' )
	end
end

function formatError( key )
	return '&lt;span class=&quot;error&quot;&gt;' .. i18n.errors[key] .. '&lt;/span&gt;'
end

function formatStatements( options, ref )
	local formattedStatements = {}
	local claims = {}
	if not options.property then
		return formatError( 'property-param-not-provided' )
	end

	if type(ref) == 'table' then -- för de fall där funktionen anropas och alla claims redan finns i en tabell
		claims = ref[options.property] or {}
	else
		--Get entity
		local entity = nil
		
		if options.entity and type( options.entity ) == &quot;table&quot; then
			entity = options.entity
		else
			entity = getEntityFromId( options.entityId )
			options.entity = entity
		end

		if not entity then
			return '' --TODO error?
		end

	--	if property is given as Pxxx/Pyyy/..../Pzzz then 
	--  climb the property path and change entity successively for all P... except the last one.
	--  only the first claim for each P... is considered
	--  if property is given as Pxxx:Qrrr,Qsss,.../Pyyy:Qttt,Quuu,.../..../Pzzz then
	--  filter for entities with P31=any of the given Q... on each level
	--  to filter on the last level, parameter &quot;getonly&quot; should be used
		local props = mw.text.split(options.property:upper(),'/')
		for i,prop in ipairs(props) do
			if i&lt;#props then
				local prop_and_getonlys = mw.text.split(prop,':')
				if #prop_and_getonlys == 1 then  -- no getonly values
					if entity.claims[prop] == nil then
						return ''
					end
					options.entityId=entity.claims[prop][1]['mainsnak'].datavalue.value.id -- just use the first value if no filter given
					if options.entityId == nil or entity.claims[prop][1]['rank'] == 'deprecated' then
						return ''
					end
					entity = getEntityFromId( options.entityId )
				else	-- one or more getonly values to be used as filter
					prop = prop_and_getonlys[1]:upper()
					local foundentity = false
					if entity.claims[prop] ~= nil then
						for k,q in ipairs(entity.claims[prop]) do	-- check all values for match
							testentity = getEntityFromId(q['mainsnak'].datavalue.value.id)
							p31s = testentity.claims['P31']
							for m,p31 in ipairs(p31s) do			-- check all values for P31	
								p31value = p31['mainsnak'].datavalue.value.id 
								for j,getonly in ipairs(mw.text.split(prop_and_getonlys[2],',')) do  -- check against all getonly values
									if p31value == getonly and p31['rank'] ~= 'deprecated' then
										foundentity = testentity
									end 
								end
							end
						end
					end
					if foundentity then 
						entity = foundentity
					else
						return ''
					end
				end
			else
				options.property=prop:upper()
	    	end
		end

		if not entity.claims or not entity.claims[options.property:upper()] then
			return '' --TODO error?
		end

		--Format statement and concat them cleanly
		if options.rank == 'best' or not options.rank then
			claims = entity:getBestStatements( options.property:upper() )
		elseif options.rank == 'valid' then
			for i, statement in pairs( entity.claims[options.property:upper()] ) do
				if statement.rank == 'preferred' then
					table.insert( claims, statement )
				end
			end
			for i, statement in pairs( entity.claims[options.property:upper()] ) do
				if statement.rank == 'normal' then
					table.insert( claims, statement )
				end
			end
		elseif options.rank == 'all' then
			for i, statement in pairs( entity.claims[options.property:upper()] ) do
				table.insert( claims, statement )
			end
		else
			for i, statement in pairs( entity.claims[options.property:upper()] ) do
				if statement.rank == options.rank then
					table.insert( claims, statement )
				end
			end
		end
		if options.avoidqualifier or options.avoidqualifierand then
			local claims2 = {}
			for i, statement in pairs( claims ) do
				if not statement.qualifiers then
					table.insert( claims2, statement)
				else
					local avoid= false
					if options.avoidqualifier then
						local ptoavoid = mw.text.split(options.avoidqualifier:upper():gsub(' ',''),',')
						for i, p in pairs(ptoavoid) do
							if statement.qualifiers[p] then
								avoid=true
							end
						end
					end
					local avoidand = false
					if options.avoidqualifierand then
						avoidand = true
						local ptoavoid = mw.text.split(options.avoidqualifierand:upper():gsub(' ',''),',')
						for i,p in pairs(ptoavoid) do
							if not statement.qualifiers[p] then
								avoidand = false	
							end
						end
					end	
					if not (avoid or avoidand) then
						table.insert( claims2, statement)	
					end
				end
			end
			claims = claims2
		end
		if options.preferqualifier and options.preferqualifier ~= '' then
			claims = preferqualifier(claims, options)
		end
		
		if options.avoidstringpattern and options.avoidstringpattern ~= '' then
			local claims2 = {}
			for i, statement in pairs( claims ) do
				if statement.mainsnak.datavalue and statement.mainsnak.datavalue.type == 'string' then
					if not (string.find(statement.mainsnak.datavalue.value,options.avoidstringpattern)) then
						table.insert(claims2, statement)
					end
				else
					table.insert(claims2, statement)
				end
			end
			claims = claims2
		end

		--om det finns vissa statements som har en qualifier som säger &quot;språk = svenska&quot;, ta bara med dessa
		--alternativt om det finns statements som har en qualifier som säger &quot;skriptsystem == latinska alfabetet&quot;
		if not options.langpref or options.langpref == '' then
			local claims2 = {}
			for i, statement in pairs( claims ) do
				if statement.qualifiers and statement.qualifiers.P407 then
					for k, v in pairs( statement.qualifiers.P407 ) do
						if v.snaktype == 'value' and v.datavalue.value['numeric-id'] == 9027 then -- Q9027 = 'svenska'
							table.insert( claims2, statement )
						end
					end
				elseif statement.qualifiers and statement.qualifiers.P282 then
					for k, v in pairs( statement.qualifiers.P282 ) do
						if v.snaktype == 'value' and v.datavalue.value['numeric-id'] == 8229 then -- Q8229 = 'latinska alfabetet'
							table.insert( claims2, statement )
						end
					end
				end
			end
			if #claims2 &gt; 0 then
				claims = claims2
			end
		end
		if #claims &gt; 1 then 
			claims = sortbylanguage(claims, options)
		end
		if options.sortbytime == 'chronological' or options.sortbytime == 'inverted' or options.sortbyvalue == 'ascending' or options.sortbyvalue == 'descending' then
			claims = sortbyqualifier(claims, options)
		elseif options.sortbyarbitrary == 'chronological' or options.sortbyarbitrary == 'inverted' then
			claims = sortbyarb(claims, options)
		end
		if options.getonly and options.getonly ~= '' then
			claims = getonly(claims, options)
		end
	end

	if options.claimindex and #claims &gt; 0 then
		claims = claimindex(claims, options)
	end
	if options.enbarten and options.enbarten ~= '' and #claims &gt; 1 then
		claims = {claims[1]}
	end
	local statementsraw = {}
	if claims then
		for i, statement in pairs( claims ) do
			options.num = i
			local stat = formatStatement( statement, options )
			if stat then
				local s = stat.value
				local spostref = ''
				local d = stat.datum
				local tf = stat.tifr
				local pr = stat.pr
				local av = stat.av
				local utgivort = stat.utgivort
				local m = stat.mandatperiod
				local bd = stat.berorddel
				if s == '' then s = nil end
				if s then
					if options.av and options.av ~= '' then
						if stat.av and stat.av ~= '' then
							s = s .. ' ' .. (options.avalt or 'av') .. ' ' .. stat.av
						end
					end
					if m and options.withmandatperiod and options.withmandatperiod ~= '' then
						s = s .. mw.text.tag('br') .. mw.text.tag('small', {}, m)
					end 
					if d and options.withdate and options.withdate ~= '' then
						s = s .. mw.text.tag('small', {}, ' (' .. d .. ')')
					end
					if d and options.dateonly and options.dateonly ~= '' then
						s = d
					end
					if d == nil and options.dateonly and options.dateonly ~= '' then
						s = '-'	
					end
					if tf and options.withintervall and options.withintervall ~= '' then
						if options.withintervallformat == 'Y' then	
							for i in mw.ustring.gmatch(tf,'&quot;&gt;([^&lt;]*)&lt;',false) do
								j = mw.ustring.gsub(mw.ustring.gsub(i,'&quot;',''),'%-','%%-')
								tf = mw.ustring.gsub(tf,j,mw.ustring.sub(j,1,4))
							end
						end
						if options.withintervall == 'gift' then
							s = s .. mw.text.tag('br') .. mw.text.tag('small', {}, '(g. ' .. tf .. ')')
						else
							s = s .. mw.text.tag('small', {}, ' (' .. tf .. ')')
						end
					end
					if utgivort and options.withutgivort and options.withutgivort ~= '' then
						if options.withutgivort == 'parantes och small' then
							s = s .. ' ' .. mw.text.tag('small', {}, ' (' .. utgivort .. ')')
						else
							s = s .. ' ' .. utgivort
						end
					end
					if options.getsimpleproperty == 'född' and pr and pr ~= '' then
						s = s .. ' ' .. mw.text.tag('small', {}, '(f. ' .. pr .. ')')
					end
					if options.getsimpleproperty == 'parentes' and pr and pr ~= '' then
						s = s .. ' ' .. mw.text.tag('span', {}, '(' .. pr .. ')')
					end
					if options.getsimpleproperty == 'avnågon' and pr and pr ~= '' then
						s = s .. ' ' .. mw.text.tag('span', {}, ' av ' .. pr .. '')
					end
					if options.getsimpleproperty == '15px' and pr and pr ~= '' then
						s = '[[File:' .. pr .. '|15px]]&amp;nbsp;' .. s
					end
					if options.grav and options.grav ~= '' then
						if options.grav == 'coordonly' then
							if stat.koord then
								spostref = '&lt;br/&gt;' .. stat.koord
							end
						else
							if stat.gravid then
								spostref = '&lt;br/&gt;' .. stat.gravid
							end
							if stat.koord then
								spostref = spostref .. '&lt;br/&gt;' .. stat.koord
							end
						end
					end
					if options.som and options.som ~= '' then
						if stat.som then
							if options.som == 'smallparentes' then
								s = s .. ' ' ..  mw.text.tag('small', {}, '(som ' .. stat.som .. ')')
							elseif options.som == 'parentes' then
								s = s .. ' (som ' .. stat.som .. ')'
							else
								s = s .. ' som ' .. stat.som
							end
						end
					end
					if bd and options.withbd then
						s = s .. ' ' .. mw.text.tag('small', {}, '&lt;br /&gt;('.. bd ..')')
					end 
					if type(ref) == 'table' then --Inte leta efter referenser om själva anropet görs från en referens
						table.insert( formattedStatements, s .. spostref )
					else
						local t = formatReferencesNew( statement, options)
						if t.flag then
							table.insert( formattedStatements, s .. t.value .. spostref)
							stat.ref = t.value
							stat.refraw = t.refraw
							stat.refquality = t.refquality
						else
							stat = nil
						end
					end
				end
				if stat then
					table.insert(statementsraw, stat)
				end
			end
		end
	end
	
		
	local tot = mw.text.listToText( formattedStatements, options.separator, options.conjunction )
	if tot == '' then tot = nil end
	if options.wdlink and options.wdlink ~= '' then
		local dlink = ''
		local wdlabel = 'WD'
		if options.wdlinklabel and options.wdlinklabel ~= '' then
			wdlabel = options.wdlinklabel
		end
		if options.entityId then
			dlink = options.entityId .. '#' .. options.property
		else
			dlink = 'Special:ItemByTitle/svwiki/' .. mw.getCurrentFrame():getParent():getTitle() .. '#' .. options.property
		end
		if options.wdlink == 'sub' then
			tot = tot .. ' ' .. mw.text.tag('sub', {}, '[[d:' .. dlink .. '|' .. wdlabel .. ']]')
		elseif options.wdlink == 'sup' then
			tot = tot .. ' ' .. mw.text.tag('sup', {}, '[[d:' .. dlink .. '|' .. wdlabel .. ']]')
		elseif options.wdlink == 'small' then
			tot = tot .. ' ' .. mw.text.tag('small', {}, '[[d:' .. dlink .. '|' .. wdlabel .. ']]')
		else
			tot = tot .. ' [[d:' .. dlink .. '|'.. wdlabel ..']][[Kategori:Wikidatatest4]]'
		end
	end
	if options.raw and options.raw ~= '' then
		return statementsraw
	end
	if options.numberofclaims and options.numberofclaims ~= '' then
		return #formattedStatements
	end
	return tot
end

function formatReferencesNew( statement, options)
	local limit = tonumber(options.sourcelimit) or 3
	local reference = {}
	local references = {}
	local quality = 0 -- ingen källa alls
	local flagga = false
	local limitcounter = 0
	local qualmax = 0
	local qual2 = 0
	if statement.references then
		local cite = require('Modul:Cite')
		for i, ref in pairs(statement.references) do
			local items, s = {}, nil
			qual2 = 100
			if ref.snaks then
				if ref.snaks.P248 then
					for j, prop in pairs(ref.snaks.P248) do
						if prop.snaktype=='value' then
							table.insert(items, getEntityIdFromValue( prop.datavalue.value ))
						end
					end
				end
				if quality &lt; 10 and (ref.snaks.P143 or ref.snaks.P4656 or ref.snaks.P3452) then
					quality = 10 -- kvalite (importerad från och härlett från)
				end
				if quality &lt; 100 and not (ref.snaks.P143 or ref.snaks.P4656 or ref.snaks.P3452) then
					quality = 100 -- källa finns och den är (förhoppningsvis) bättre än &quot;importerad från&quot; och &quot;härlett från&quot;.
				end
				if (options.noref and options.noref ~= '' and options.noref ~= 'noimport') or (options.noref == 'noimport' and (ref.snaks.P143 or ref.snaks.P4656 or ref.snaks.P3452)) then
					--
				else
					s = cite.citeitem( items, ref.snaks, options )
					if s == '' or not s then
						s = 'Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite'
						qual2 = 10
					end
					if (ref.snaks.P143 or ref.snaks.P4656 or ref.snaks.P3452) then
						qual2 = 25 -- importerad från
					end
					if s then
						for j, rr in pairs(redundanta) do
							if s:match(rr) then
								qual2 = 50
							end
						end
					end
				end
			end
			if s and s ~= '' then
-- ta bort unika koder med oklart syfte, 
-- de gjorde att det blev Referensfel: Taggen &lt;ref&gt; är ogiltig; namnet &quot;...&quot; definieras flera gånger med olika innehåll				
				s=s:gsub('\&quot;\`UNIQ.-QINU`\&quot;','')
				table.insert(reference, {value = s, name = ref.hash, qq = qual2})
			end
			if qual2 &gt; qualmax then
				qualmax = qual2
			end
		end
		if (options.sources == 'required' and quality &gt; 99) or  (options.sources == 'basic' and quality &gt; 9) or (not options.sources or options.sources == '') then
			for i, ref in pairs(reference) do
				if limitcounter &lt; limit then
					if options.norefrank and options.norefrank ~= '' then
						table.insert(references, mw.getCurrentFrame():extensionTag( 'ref', ref.value, {name = ref.name}))
						limitcounter = limitcounter + 1
					else
						if ref.qq &gt;= qualmax then
							table.insert(references, mw.getCurrentFrame():extensionTag( 'ref', ref.value, {name = ref.name}))
							limitcounter = limitcounter + 1
						end
					end
				end
			end
			flagga = true
		else
			flagga = false
		end
	else
		if not options.sources or options.sources == '' then
			flagga = true
		end
	end
	return {value = table.concat(references), refquality = quality, refraw = reference, flag = flagga}
end

function formatStatement( statement, options )
	if statement.type == 'statement' then
		local s = formatSnak( statement.mainsnak, options )
		if s and statement.qualifiers then
			if statement.qualifiers.P102 then -- tillhör politiskt parti
				s.parti = formatStatements({property = &quot;P102&quot;, conjunction = ', ', noref = 'true', kortnamn = 'true'}, statement.qualifiers)
			end
			if statement.qualifiers.P574 then
				s.dateoftaxpub = formatStatements({property = &quot;P574&quot;, enbarten = 'true', noref = 'true', modifytime = options.modifyqualifiertime}, statement.qualifiers)
			end
			if statement.qualifiers.P585 then
				s.datum = formatStatements({property = &quot;P585&quot;, enbarten = 'true', noref = 'true', modifytime = options.modifyqualifiertime}, statement.qualifiers)
			end
			if statement.qualifiers.P625 then
				if s.item then
					local opt = options
					opt.entity = mw.wikibase.getEntityObject( s.item )
					local region = regional(opt)
					s.koord = formatStatements({property = &quot;P625&quot;, enbarten = 'true', noref = 'true', label = options.koordlabel, typen = options.koordtypen, primary = options.koordprimary, pagename=options.koordpagename, geodataparseronly = options.geodataparseronly, region = region}, statement.qualifiers)
				else
					s.koord = formatStatements({property = &quot;P625&quot;, enbarten = 'true', noref = 'true', label = options.koordlabel, typen = options.koordtypen, primary = options.koordprimary, pagename=options.koordpagename, geodataparseronly = options.geodataparseronly}, statement.qualifiers)
				end
			end
			if statement.qualifiers.P794 then
				s.som = formatStatements({property = &quot;P794&quot;, enbarten = 'true', noref = 'true'}, statement.qualifiers)
			end
			if statement.qualifiers.P965 then
				s.gravid = formatStatements({property = &quot;P965&quot;, noref = 'true'}, statement.qualifiers)
			end
			if statement.qualifiers.P405 then
				local auktorer = {}
				for i, j in pairs(statement.qualifiers.P405) do
					if j.snaktype == 'value' then
						local item = getEntityIdFromValue( j.datavalue.value )
						local auktorsnamn = formatStatements({property = &quot;P428&quot;, entityId = item, noref = 'ja', enbarten = 'ja'})
						if auktorsnamn and auktorsnamn ~= '' then
							table.insert(auktorer, formatEntityId(item, {label = auktorsnamn}).value)
						else
							table.insert(auktorer, formatEntityId(item, {}).value)
						end
					end
				end
				s.auktor = mw.text.listToText(auktorer, ', ', ' &amp; ')
			end
			if s and (statement.qualifiers.P580 or statement.qualifiers.P582) then
				local f = formatStatements({property = &quot;P580&quot;, enbarten = 'true', noref = 'true', modifytime = options.modifyqualifiertime}, statement.qualifiers) or ''
				local t = formatStatements({property = &quot;P582&quot;, enbarten = 'true', noref = 'true', modifytime = options.modifyqualifiertime}, statement.qualifiers) or ''
				s.tifr = f .. '–' .. t
			end
			if statement.qualifiers.P642 then
				local av = formatStatements({property = &quot;P642&quot;, enbarten = 'true', noref = 'true'}, statement.qualifiers) or ''
				s.av = av
			end
			if statement.qualifiers.P291 then
				s.utgivort = formatStatements({property = &quot;P291&quot;, noref = 'true', separator = options.qualifierseparator, conjunction = options.qualifierconjunction}, statement.qualifiers)
			end
			if statement.qualifiers.P2096 then
				s.bildtext = formatStatements({property = &quot;P2096&quot;, noref = 'true', langpref = (options.langpref or 'sv')}, statement.qualifiers)
			end
			if statement.qualifiers.P180 then
				s.motiv = formatStatements({property = &quot;P180&quot;, noref = 'true'}, statement.qualifiers)
			end
			if statement.qualifiers.P2937 then
				s.mandatperiod = formatStatements({property = &quot;P2937&quot;, noref = 'true'}, statement.qualifiers)
			end
			if statement.qualifiers.P518 then
				s.berorddel = formatStatements({property = &quot;P518&quot;, noref = 'true'}, statement.qualifiers)		
			end 
			if s then
				if options.qual1 and options.qual1 ~= '' and statement.qualifiers[options.qual1] then
					s.qp1 = formatStatements({property = options.qual1, noref = 'true', separator = options.qualifierseparator, conjunction = options.qualifierconjunction}, statement.qualifiers)
				end
				if options.qual2 and options.qual2 ~= '' and statement.qualifiers[options.qual2] then
					s.qp2 = formatStatements({property = options.qual2, noref = 'true', separator = options.qualifierseparator, conjunction = options.qualifierconjunction}, statement.qualifiers)
				end
				if options.qual3 and options.qual3 ~= '' and statement.qualifiers[options.qual3] then
					s.qp3 = formatStatements({property = options.qual3, noref = 'true', separator = options.qualifierseparator, conjunction = options.qualifierconjunction}, statement.qualifiers)
				end
				if options.qual4 and options.qual4 ~= '' and statement.qualifiers[options.qual4] then
					s.qp4 = formatStatements({property = options.qual4, noref = 'true', separator = options.qualifierseparator, conjunction = options.qualifierconjunction}, statement.qualifiers)
				end
				if options.qual5 and options.qual5 ~= '' and statement.qualifiers[options.qual5] then
					s.qp5 = formatStatements({property = options.qual5, noref = 'true', separator = options.qualifierseparator, conjunction = options.qualifierconjunction}, statement.qualifiers)
				end
			end
		end
		return s
	elseif not statement.type then
		return formatSnak( statement, options )
	end
	return {value = formatError( 'unknown-claim-type' )}
end

function formatSnak( snak, options )
	if snak.snaktype == 'somevalue' then
		if options.somevalue then
			if options.somevalue == '' then
				return nil
			else
				return {value = options.somevalue}
			end
		end
		return {value = i18n['somevalue']}
	elseif snak.snaktype == 'novalue' then
		if options.novalue then
			if options.novalue == '' then
				return nil
			else
				return {value = options.novalue}
			end
		end
		return {value = i18n['novalue']}
	elseif snak.snaktype == 'value' then
		local s = formatDatavalue( snak.datavalue, options, snak.datatype )
		if s and options.prefix and options.prefix ~= '' then
			s.value = options.prefix .. s.value
		end
		if s and options.suffix and options.suffix ~= '' then
			s.value = s.value .. options.suffix
		end
		if s and s.item and options.getsimpleproperty and options.getsimpleproperty ~= '' and options.getproperty and options.getproperty ~= '' then
			local pr = formatStatements({property = options.getproperty, entityId = s.item, enbarten = options.getenbarten, noref = 'ja', modifytime = options.getmodifytime, raw = options.getraw})
			if pr then s.pr = pr end
		end
		return s
	else
		return {value = formatError( 'unknown-snak-type' )}
	end
end

function formatDatavalue( datavalue, options, datatype )
	--Use the customize handler if provided
	if options['value-module'] or options['value-function'] then
		if not options['value-module'] or not options['value-function'] then
			return {value = formatError( 'unknown-value-module' )}
		end
		local formatter = require ('Module:' .. options['value-module'])
		if not formatter then
			return {value = formatError( 'value-module-not-found' )}
		end
		local fun = formatter[options['value-function']]
		if not fun then
			return {value = formatError( 'value-function-not-found' )}
		end
		return {value = fun( datavalue.value, options )}
	end

	--Default formatters
	if datatype == 'wikibase-item' then
		local s = formatEntityId( getEntityIdFromValue( datavalue.value ), options )
		s.item = getEntityIdFromValue( datavalue.value )
		if options.relevans and options.relevans ~= '' then
			if not mw.wikibase.sitelink( s.item ) then
				return nil
			end
		end
		return s

	elseif datatype == 'string' or datatype == 'commonsMedia' or datatype == 'external-id' then
		if options.pattern and options.pattern ~= '' then
			local patter = formatStatements( {property = &quot;P1630&quot;, entityId = options.property, enbarten = 'true', noref = 'true' })
			if options.pattern == &quot;auktoritetsdata&quot; and patter and patter ~= '' then
				return {value = formatFromPattern( datavalue.value, {pattern = patter} )}
			elseif options.pattern == &quot;auktoritetsdata2&quot; and patter and patter ~= '' then
				return {value = '[' .. formatFromPattern( datavalue.value, {pattern = patter} ) .. ' ' .. datavalue.value .. ']' }
			else
				if (options.pattern == &quot;auktoritetsdata2&quot;) then  
	-- options.pattern blir sönderskriven(?) av funktionen getMost() i Modul:Cite
	-- återställer till ett defaultvärde i detta fall när P1630 saknas för property och formatFromPattern annars kör i diket
					options.pattern = '$1'
				end
				return {value = formatFromPattern( versalisering(datavalue.value, options), options )}
			end
		else
			return {value = versalisering(datavalue.value, options), label = datavalue.value}
		end

	elseif datatype == 'time' then
		local Time = require 'Module:Time'
		local tid = Time.newFromWikidataValue( datavalue.value ):toHtml()
		if options.modifytime == 'longdate' then
			local mall = ''
			if datavalue.value.precision &gt;= 11 then
				mall = '{{#time:j F Y|' .. string.gsub(datavalue.value.time,'-00','-01') .. '}}'
				tid = mw.getCurrentFrame():preprocess(mall)
			elseif datavalue.value.precision == 10 then
				mall = '{{#time:F Y|' .. string.gsub(datavalue.value.time,'-00','-01') .. '}}'
				tid = mw.getCurrentFrame():preprocess(mall)
			elseif datavalue.value.precision == 9 then
				mall = '{{#time:Y|' .. string.gsub(datavalue.value.time,'-00','-01') .. '}}'
				tid = mw.getCurrentFrame():preprocess(mall)
			end
		elseif options.modifytime == 'longdatelink' then
			local mall = ''
			if datavalue.value.precision &gt;= 11 then
				mall = '{{#time:[[j F]] [[Y]]|' .. string.gsub(datavalue.value.time,'-00','-01') .. '}}'
				tid = mw.getCurrentFrame():preprocess(mall)
			elseif datavalue.value.precision == 10 then
				mall = '{{#time:[[F]] [[Y]]|' .. string.gsub(datavalue.value.time,'-00','-01') .. '}}'
				tid = string.gsub(mw.getCurrentFrame():preprocess(mall),'mars','mars (månad)|mars')
			elseif datavalue.value.precision == 9 then
				mall = '{{#time:[[Y]]|' .. string.gsub(datavalue.value.time,'-00','-01') .. '}}'
				tid = mw.getCurrentFrame():preprocess(mall)
			end
		elseif options.modifytime == 'Y' then
			local mall = ''
			local thetime = datavalue.value.time 
			if string.sub(datavalue.value.time,1,1) == '-' then
				thetime = string.sub(thetime,2) 
	   			mall = '{{#time:Y|' .. string.gsub(thetime,'-00','-01') .. '}}'
				tid = mw.getCurrentFrame():preprocess(mall)..' f.Kr.'
			else
				mall = '{{#time:Y|' .. string.gsub(thetime,'-00','-01') .. '}}'
				tid = mw.getCurrentFrame():preprocess(mall)
			end
		elseif options.modifytime == 'Ylink' then
			local mall = '{{#time:[[Y]]|' .. string.gsub(datavalue.value.time,'-00','-01') .. '}}'
			tid = mw.getCurrentFrame():preprocess(mall)
		end
-- do not display time value if the precision is lower than lowesttimeprecision
		if options.lowesttimeprecision and options.lowesttimeprecision ~= '' and datavalue.value.precision&lt;tonumber(options.lowesttimeprecision) then
			tid = '' 
	   	end
		return {value = tid}

	elseif datatype == 'globe-coordinate' then
		return {value = koorder(datavalue.value, options), latitude = datavalue.value.latitude, longitude = datavalue.value.longitude, precision = datavalue.value.precision, globe = datavalue.value.globe:match('Q%d+')}

	elseif datatype == 'quantity' then
		local amount, unit = datavalue.value.amount, datavalue.value.unit
		local amountR = formatera.newFromWikidataValueR(datavalue.value)
		local orginal = datavalue.value

		local amountsi, unitsi, unitrawsi, numbersi, valuesi= nil, nil, nil, nil, nil
		local amountsiupperBound, amountsilowerBound = nil, nil
		local amountconv, numberconv, unitconv, unitrawconv, valueconv = nil, nil, nil, nil, nil
		
		if unit then
			unit = unit:match('Q%d+')
		end
		local number = nil
		datavalue.value.norounding = options.norounding
		if options.noformatera and options.noformatera ~= '' then
			number = formatera.newFromWikidataValueR(datavalue.value)
		else
			number = formatera.newFromWikidataValue(datavalue.value)
		end

		local unitraw = unit -- enheten som Qid
		if unit then
			unit = unithandle(unit, options)	-- skickar tillbaka enheten i hanterbart format		
			if not options.antiloop and options.convertunit and options.convertunit ~= '' and options.convertunit ~= unitraw then 
				-- Av eknomiska skäl görs detta bara om konvertering efterfrågas och om den efterfrågade enheten inte är den som redan existerar
				local a = formatStatements({property = 'P2370', entityId = unitraw, enbarten = 'true', noref = 'true', raw = 'true', antiloop = 'true'})
				local b = formatStatements({property = 'P2370', entityId = options.convertunit, enbarten = 'true', noref = 'true', raw = 'true', antiloop = 'true'})
				if a and b and #a &gt; 0 and b and #b &gt; 0 then 
					local orginalsi = multiplikation(datavalue.value, a[1], '*') -- multiplicera orginalet för att få fram SI-enheten
					local orginalcv = multiplikation(orginalsi, b[1], '/') -- Dividera för att få fram den efterfrågade enheten
					amountsi = orginalsi.amount
					amountsiR = formatera.newFromWikidataValueR(orginalsi)
					if options.noformatera and options.noformatera ~= '' then
						numbersi = amountsi
					else
						local lang = mw.language.new( 'sv' )
						numbersi = lang:formatNum(tonumber(amountsi))
					end
					unitsi = a[1].unit
					unitrawsi = a[1].unitraw
					valuesi = numbersi .. ' ' .. (unitsi or '')
					amountconv = orginalcv.amount
					amountconvR = formatera.newFromWikidataValueR(orginalcv)
					if options.noformatera and options.noformatera ~= '' then
						numberconv = formatera.newFromWikidataValueR(orginalcv)
					else
						numberconv = formatera.newFromWikidataValue(orginalcv)
					end
					unitrawconv = options.convertunit
					unitconv = unithandle(options.convertunit, options)
					upperBoundconv, lowerBoundconv = orginalcv.upperBound, orginalcv.lowerBound
					if options.withoutunit and options.withoutunit ~= '' then
						valueconv = numberconv
					else
						valueconv = numberconv .. ' ' .. (unitconv or '')
					end
					return {value = valueconv, amount = amountconv, amountR = amountconvR, upperBound = upperBoundconv, lowerBound = lowerBoundconv, unit = unitconv, unitraw = unitrawconv, valuesi = valuesi, amountsi = amountsi, amountsiR = amountsiR, unitrawsi = unitrawsi, unitsi = unitsi}
				else
					return {value = number .. ' ' .. (unit or '') .. ' ' .. formatError( 'non-convertible unit') .. '[[Kategori:Wikidata:Påståenden som inte går att konvertera]]', amount = amount, amountR = amountR, upperBound = datavalue.value.upperBound, lowerBound = datavalue.value.lowerBound, unit = unit, unitraw = unitraw, valuesi = valuesi, amountsi = amountsi, amountsiR = amountsiR, unitrawsi = unitrawsi, unitsi = unitsi}	
				end
			end
		end
		if options.withoutunit and options.withoutunit ~= '' then
			return {value = number, amount = amount, amountR = amountR, upperBound = datavalue.value.upperBound, lowerBound = datavalue.value.lowerBound, unit = unit, unitraw = unitraw, valuesi = valuesi, amountsi = amountsi, unitrawsi = unitrawsi, unitsi = unitsi}
		else
			return {value = number .. ' ' .. (unit or ''), amount = amount, amountR = amountR, upperBound = datavalue.value.upperBound, lowerBound = datavalue.value.lowerBound, unit = unit, unitraw = unitraw, valuesi = valuesi, amountsi = amountsi, unitrawsi = unitrawsi, unitsi = unitsi}
		end

	elseif datatype == 'url' then
		if options.label and options.label ~= '' then
			return {value = '[' .. datavalue.value .. ' ' .. options.label .. ']'}
		else
			return {value = datavalue.value}
		end

	elseif datatype == 'monolingualtext' then
		local texten = versalisering(datavalue.value.text, options)
		if not options.langpref or options.langpref == '' then
			return {value = mw.text.tag('span', {title = mw.language.fetchLanguageName(datavalue.value.language, 'sv')}, texten), text = texten}
		else
			if options.langpref == datavalue.value.language then
				return {value = texten, text = texten}
			end
		end
	elseif datatype == 'geo-shape' and datavalue and datavalue.type and datavalue.type == &quot;string&quot; then
		return { value = datavalue.value }
	else
		return {value = formatError( 'unknown-datatype' )}
	end
end

function formatEntityId( entityId, options )
	local label = options.label or mw.wikibase.getLabelByLang( entityId, 'sv' )
	if label == '' then
		label = mw.wikibase.getLabelByLang( entityId, 'sv' ) or nil
	end
	if options.labelformatter and options.labelformatter ~= '' then
		local formatter = require ('Module:Wikidata2/Aux2')
		local fun = formatter[options.labelformatter]
		if fun then
			label = fun(label, options)
		end
	end
	if options.labelgender and options.labelgender ~= '' then
		local labelgenus  = formatStatements({property=(options.labelgenderproperty or 'P1549'), entityId=entityId, langpref = (options.labelgenderlangpref or 'sv'), preferqualifier = (options.labelgenderqualifier or 'P518'), preferqualifiervalue = options.labelgender, noref='true', versalisering = options.versalisering, firstversalisering = options.firstversalisering})
		if labelgenus and labelgenus ~= '' then
			label = labelgenus
		end
	end
	if options.kortnamn and options.kortnamn ~= '' then
		local kortnamn = formatStatements({property='P1813', entityId = entityId, enbarten = 'ja', noref = 'ja'})
		if kortnamn and kortnamn ~= '' then
			label = kortnamn
		end
	end
	
	if options.labelfromnameproperty and options.labelfromnameproperty ~= '' then
		local newlabel = namefordate(options)
		if newlabel and newlabel ~= '' then label = newlabel end
	end
	
	local link = mw.wikibase.sitelink( entityId )

	if link and (not options.nolink or options.nolink == '') then
		if label and label ~= '' then
			return {value = '[[:' .. link .. '|' .. versalisering(label, options) .. ']]', label = label }
		else
			return {value = '[[:' .. versalisering(link, options) .. ']]', label = link }
		end
	else
		if label then
			return {value = versalisering(label, options), label = label}
		else
			local s = getLabelFromFallBack( entityId )
			local l = mw.language.fetchLanguageName(s.language, 'sv')
			if not l or l == '' then
				l = 'okänt språk'
			end
			if s then
				if options.cat == 'true' then
					return {value = mw.text.tag('span', {title = l, ['data-q'] = entityId, class='modulwikidata2_missingswedishlabel'}, versalisering(s.value, options) ) .. '[[Kategori:Wikidataetiketter på ' .. l .. ']][[Kategori:Wikidataetiketter på främmande språk för egenskapen ' .. (options.property or 'okänd egenskap') .. ']]', label = s.value }
				else
					return {value = mw.text.tag('span', {title = l, ['data-q'] = entityId, class='modulwikidata2_missingswedishlabel'}, versalisering(s.value, options) ), label = s.value }
				end
			end
		end
		if options.cat == 'true' then 
			return {value = entityId .. '[[Kategori:Wikidataetiketter med Qid]]', label = entityId}
		else
			return {value = entityId, label = entityId}
		end
	end
end

function formatFromPattern( str, options )
	-- Escape any % in str with another % before using it as replacement in gsub
	str = string.gsub( str, '%%', '%%%%' )
	return mw.ustring.gsub( options.pattern, '$1',  str) .. '' --Hack to get only the first result of the function
end

local p = {}

function p.formatEntityId( entityId, options )
	return formatEntityId( entityId, (options or {}) )
end

function p.formatStatements( frame, key )
	local args = frame.args

	--If a value if already set, use it
	if args.value and args.value ~= '' then
		return args.value
	end
	return formatStatements( frame.args, key )
end

function p.formatStatementsFromLua( options, key )
	--If a value if already set, use it
	if options.value and options.value ~= '' then
		return options.value
	end
	local s = formatStatements( options, key )
	if s == '' then
		s = nil
	end
	return s
end

-- Return the site link (for the current site) for a given data item.
function p.getSiteLink( frame )
	if frame.args[1] == nil then
		entity = mw.wikibase.getEntityObject()
		if not entity then
			entity = mw.wikibase.getEntityObject(frame.args[1])
		end
		id = entity.id
	else
		id = frame.args[1]
	end

	return mw.wikibase.sitelink( id )
end

local function defaultLabel(entity, lang, displayformat) -- label when no label is available
	if entity and displayformat == 'id' then
		return entity.id
	end
	return formatError('no-label')
end

function p._getLabel(entity, lang, default)
	if not entity then
		return nil
	end
	if type(entity) ~= 'table' then
		entity = p.getEntity(entity)
	end
	if entity and entity.labels then
		if entity.labels[lang] then 
			return entity.labels[lang].value 
		end
		if entity.labels[&quot;sv&quot;] then 
			return entity.labels[&quot;sv&quot;].value 
			else
				for i, lg in pairs(fallback) do
				if entity.labels[lg] then
					return entity.labels[lg].value
				end
			end	
		end
	end
	return defaultLabel(entity, lang, default)
end

function p.getEntity( val )
	if type(val) == 'table' then
		return val
	end
	return mw.wikibase.getEntityObject(val)
end

-- Simple for simple templates like {{Q|}}}
function p.getLabel(frame) 
	local args = frame.args
	local entity = args.entity
	local lang = args.lang
	if lang == '' then
		lang = defaultlang
	end

	if string.sub(entity, 1, 10) == 'Property:P' then
		entity = string.sub(entity, 10)
	elseif (string.sub(entity, 1, 1) ~= 'P' and string.sub(entity, 1, 1) ~= 'Q') or (not tonumber(string.sub(entity, 2))) then
		return formatError('invalid-id')
	end

	if not args.link or args.link == '' then -- by default: no link
		args.link = '-'
	end
	if args.link == '-' then
		return p._getLabel(entity, lang) or formatError('invalid-id')
	else
		return p.formatEntity(entity, args)
	end
end

-- This is used to get the TA98 (Terminologia Anatomica first edition 1998) values like 'A01.1.00.005' (property P1323)
-- which are then linked to http://www.unifr.ch/ifaa/Public/EntryPage/TA98%20Tree/Entity%20TA98%20EN/01.1.00.005%20Entity%20TA98%20EN.htm
-- uses the newer mw.wikibase calls instead of directly using the snaks
-- formatPropertyValues returns a table with the P1323 values concatenated with &quot;, &quot; so we have to split them out into a table in order to construct the return string
p.getTAValue = function(frame)
	local ent = mw.wikibase.getEntityObject()
	local props = ent:formatPropertyValues('P1323')
	local out = {}
	local t = {}
	for k, v in pairs(props) do
		if k == 'value' then
			t = mw.text.split( v, &quot;, &quot;)
			for k2, v2 in pairs(t) do
				out[#out + 1] = &quot;[http://www.unifr.ch/ifaa/Public/EntryPage/TA98%20Tree/Entity%20TA98%20EN/&quot; .. string.sub(v2, 2) .. &quot;%20Entity%20TA98%20EN.htm &quot; .. v2 .. &quot;]&quot;
			end
		end
	end
	ret = table.concat(out, &quot;&lt;br&gt; &quot;)
	if #ret == 0 then
		ret = &quot;Invalid TA&quot;
	end
	return ret
end

p.commonscat_WD = function(frame)  -- används av mallen commonscat_WD
	local res = ''
	local item = mw.wikibase.getEntityObject()
	local qid = frame:getParent().args[1]
	if qid then item = mw.wikibase.getEntityObject(qid) end
	if item and p.formatStatementsFromLua({property=&quot;p373&quot;,noref=&quot;ja&quot;,entityId=item.id}) then 
		res = '* [[Fil:Commons-logo.svg|15px|länk=]] Wikimedia Commons har media som rör ' .. p.formatStatementsFromLua({property=&quot;p373&quot;,noref=&quot;ja&quot;,pattern=&quot;[[:Commons:Category:$1|$1]]&quot;,entityId=item.id})..'.'
    end
    return res
end

p.getEntityIdForCurrentPage = function(frame)
	return mw.wikibase.getEntityIdForCurrentPage()
end

p.getcoord = function(frame)
    local qid = frame.args['qid'] or ''
    local what = frame.args['what'] or ''
    local item = mw.wikibase.getEntityObject(qid)
    local claims = item:getBestStatements( 'P625' )
    if what == 'lat' then 
    	return claims[1].mainsnak.datavalue.value.latitude
    end
    if what == 'long' then 
    	return claims[1].mainsnak.datavalue.value.longitude
	end
	return ''
end

p.getcoordfromproperty = function(frame)
	local qid = frame.args['qid'] or mw.wikibase.getEntityIdForCurrentPage() or ''
	if qid == '' then
		return ''
    end
	local what = frame.args['what'] or ''
	local property = frame.args['property'] or ''
	local item = mw.wikibase.getEntityObject(qid)
	if item['claims'] and item['claims'][property] and item['claims'][property][1]['qualifiers'] and item['claims'][property][1]['qualifiers']['P625']then
		if what=='lat' then return  item['claims'][property][1]['qualifiers']['P625'][1].datavalue.value.latitude end
		if what=='long' then return  item['claims'][property][1]['qualifiers']['P625'][1].datavalue.value.longitude end
		return ''
	else
		return ''
	end
end
	
p.averagepropertyvalue = function(frame)
	--	property is given as Pwww/Pxxx/..../Pyyy/Pzzz (at least two parts)
	--  all properties except the last one should return wikibase items
	--  climb the property path and change entity successively for all P... except the last two.
	--  only the first claim for each P... is considered
    --  finally get the values for the last property (Pzzz) for all values (objects) of Pyyy and return the average value
	--  ranks are not considered
	--  claims with a qualifier corresponding to the argument 'avoidqalifier' is not included in the average
	local options = frame.args
	local what = frame.args['what']
	local avoidqualifier = frame.args['avoidqualifier']
	local entityId = frame.args['qid'] or mw.wikibase.getEntityIdForCurrentPage() or ''
	if entityId == '' then return '' end
	entity = getEntityFromId( entityId )
	local property = frame.args['property']
	if property == nil then return '' end
    local props = mw.text.split(property:upper(),'/')
	for i,prop in ipairs(props) do
		if i&lt;#props-1 then
			if entity.claims[prop] == nil then return '' end
			entityId=entity.claims[prop][1]['mainsnak'].datavalue.value.id
			if entityId == nil then	return '' end
			entity = getEntityFromId( entityId )
		end
		if i == #props-1 then theobjects = prop	end  -- the second last property
		if i == #props then theprop = prop end       -- the very last property
	end
	local summa = 0 
	local n = 0
	res = ''
	if entity.claims[theobjects] == nil then return '' end
	for i,v in ipairs(entity.claims[theobjects]) do
		if v['mainsnak'].datatype ~= 'wikibase-item' then return '' end
		if v['qualifiers'] == nil or v['qualifiers'] and v['qualifiers'][avoidqualifier] == nil then
			entityterm = getEntityFromId(v['mainsnak'].datavalue.value.id)
			if entityterm.claims[theprop] == nil then return '' end
			if entityterm.claims[theprop][1].mainsnak.datatype == 'quantity' then
				n = n + 1 
				summa = summa + tonumber(entityterm.claims[theprop][1].mainsnak.datavalue.value.amount)
				res = summa/n
			elseif entityterm.claims[theprop][1].mainsnak.datatype == 'globe-coordinate' then
				if what=='lat' then 
					n = n + 1
					summa = summa + entityterm.claims[theprop][1].mainsnak.datavalue.value.latitude
					res = summa/n
				elseif what=='long' then
					n = n + 1
					summa = summa + entityterm.claims[theprop][1].mainsnak.datavalue.value.longitude
					res = summa/n
				else
					return ''
				end
			else
				--TODO, not yet implemented
				return ''
			end
		end
	end
	return res
end

return p</text>
      <sha1>lmqsvccu7bw7gwpwoiozfg6muiei37h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Wikidata2/dok</title>
    <ns>828</ns>
    <id>10572</id>
    <revision>
      <id>49360</id>
      <timestamp>2020-03-12T10:32:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Κopierar mallen https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Q&amp;oldid=40675148 från svenska Wikipedia till svenska Wikibooks https://sv.wikibooks.org/wiki/Mall:Q</comment>
      <origin>49360</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14847" sha1="nn1wjema8m6702mghyysygb8rb6e6oh" xml:space="preserve">Modulen används för att hämta formaterad data från Wikidata.

==Huvudfunktion==
===Anrop===
Exempel:
&lt;pre&gt;
{{#invoke:Wikidata2|formatStatements|property=p17}}
{{#invoke:Wikidata2|formatStatements|property=P242|enbarten=ja|noref=ja}}}
{{#invoke:Wikidata2|formatStatements|property=P127|conjunction=&lt;br/&gt;|separator=&lt;br/&gt;|avoidqualifier=P582|noref=noimport}}}}
{{#invoke:Wikidata2|formatStatements|property=P276|sortbytime=inverted|conjunction=&lt;br/&gt;|separator=&lt;br/&gt;|avoidqualifier=P582}}}}
&lt;/pre&gt;

===Parametrar===
* &lt;tt&gt;property = &lt;/tt&gt; '''Nödvändig''' parameter som beskriver vilken property som ska hämtas. Exempel: &lt;tt&gt;property = P625&lt;/tt&gt;.
** om property anges som &lt;tt&gt;Pxxx/Pyyy/.../Pzzz&lt;/tt&gt; traverseras alla P där alla utom det sista måste ge ett wikidataobjekt. Observera att endast det första påståendet på varje &quot;nivå&quot; beaktas. 
** om property anges som &lt;tt&gt;Pxxx:Qrrr,Qsss,.../Pyyy:Qttt,Quuu,.../..../Pzzz&lt;/tt&gt; görs en filtrering så att endast objekt med P31=något av de angivna &lt;tt&gt;Q...&lt;/tt&gt; på respektive nivå beaktas. Använd parametern &lt;tt&gt;getonly&lt;/tt&gt;, se nedan, för att filtrera på den sista nivån.

* &lt;tt&gt;entityId =&lt;/tt&gt; Det id-nummer den artikel har som du vill hämta property från. 
* &lt;tt&gt;entity =&lt;/tt&gt; Istället för att förse modulen med ett qid-nummer, kan man förse den med hela objektet. Denna parameter vill ha en tabell, varför den bara fungerar inom Lua.

* &lt;tt&gt;enbarten =&lt;/tt&gt; När bara ''ett'' värde ska hämtas. Tex för att hämta bild på heraldiskt vapen, och då inte få tillbaka alla objekt. 
* &lt;tt&gt;claimindex = &lt;/tt&gt; Ger också bara ''ett'' värde, men det X:e i raden av befintliga värden.
* &lt;tt&gt;numberofclaims = &lt;/tt&gt; Om parametern ges ett värde returneras enbart ''antalet värden''. 

* &lt;tt&gt;separator =&lt;/tt&gt; När något annat än &quot;,&quot; ska separera en lista på objekt. Tex &lt;tt&gt;separator=&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;/tt&gt; Se även &lt;tt&gt;conjunction&lt;/tt&gt;
* &lt;tt&gt;conjunction = &lt;/tt&gt; Som ovan, men påverkar bara den sista separatorn i en lista av objekt. Default är '''och'''.

*&lt;tt&gt;label =&lt;/tt&gt; När man själv vill välja hur länken ska formateras. Tex &lt;nowiki&gt;[[Blekinge läns vapen|vapen]]&lt;/nowiki&gt; fås av att ange &lt;tt&gt;label=vapen&lt;/tt&gt; Den här parametern påverkar även enheter
**&lt;tt&gt;koordlabel =&lt;/tt&gt; När koordinater ligger i en qualifier, så styrs labeln för länken genom koordlabel-parametern.

*&lt;tt&gt;kortnamn = &lt;/tt&gt; ger P1813 (kort namn) som label i de fall där det finns

*&lt;tt&gt;labelformatter =&lt;/tt&gt; ändrar label efter vad som anges i [[Modul:Wikidata2/Aux2]]. &lt;tt&gt;labelformatter = demonym&lt;/tt&gt; ändrar tex &lt;tt&gt;USA&lt;/tt&gt; till &lt;tt&gt;amerikan&lt;/tt&gt;

*&lt;tt&gt;labelgender =&lt;/tt&gt; väljer label efter ett värde i det anropade objektet. 
*&lt;tt&gt;labelgenderproperty =&lt;/tt&gt; vilken property som det ska sökas i (default = P1549)
*&lt;tt&gt;labelgenderlangpref =&lt;/tt&gt; vilket språk man ska föredra (default = sv)
*&lt;tt&gt;labelgenderqualifier =&lt;/tt&gt; vilken qualifier man ska söka i (default = P518)

*&lt;tt&gt;labelfromnameproperty =&lt;/tt&gt; för den property som anges i &lt;tt&gt;property&lt;/tt&gt; väljs som label det {{Q|P2561}} som har {{Q|P580}} och/eller {{Q|P582}} som &quot;gafflar in&quot; den property som anges som parametervärde. Exempel på användning: &lt;tt&gt;property = P19, labelfromnameproperty = P569&lt;/tt&gt; för att få det {{Q|P2561}} på {{Q|P19}} som gällde vid {{Q|P569}}.

*&lt;tt&gt;pattern =&lt;/tt&gt; När man vill hämta en sträng och passa in den i ett mönster, exempelvis för att lägga in en kod av något slag istället för  &lt;tt&gt;$1&lt;/tt&gt; i &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;https://viaf.org/viaf/$1/&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt;.
**&lt;tt&gt;pattern = auktoritetsdata&lt;/tt&gt; är ett specialfall av ovanstående. Det &quot;pattern&quot; som används, är då det som är angivet i P1630 (format för URL) för den berörda propertyn. 
**&lt;tt&gt;pattern = auktoritetsdata2&lt;/tt&gt; kompletterar ovanstående och skapar en länk av typen &lt;tt&gt;&lt;nowiki&gt;[https://viaf.org/viaf/$1/ $1]&lt;/nowiki&gt;&lt;/tt&gt; 

*&lt;tt&gt;rank = &lt;/tt&gt; Bestämmer vilken typ av Claims som ska släppas igenom.
**&lt;tt&gt;rank = all&lt;/tt&gt; släpper igenom alla claims
**&lt;tt&gt;rank = valid&lt;/tt&gt; släpper igenom preferred och normal, men inte deprecated
**&lt;tt&gt;rank = best&lt;/tt&gt; ('''default''') släpper igenom preferred, men om det inte finns släpps normal igenom
**&lt;tt&gt;rank = preferred/normal/deprecated&lt;/tt&gt; släpper igenom angiven rank, men ingen annan

*&lt;tt&gt;avoidqualifier = &lt;/tt&gt; Sorterar bort värden som är associerade med en viss property i sin qualifier. Exempelvis &lt;tt&gt;avoidqualifier=P518&lt;/tt&gt; (berörd del) om man vill ha folkmängden för ''hela'' orten, inte bara de som är kvinnor eller den andel som bor i Haninge kommun.

*&lt;tt&gt;avoidstringpattern = &lt;/tt&gt; Sorterar bort värden av typen &quot;string&quot; som innehåller ett visst &quot;pattern&quot;. Se [https://www.lua.org/manual/5.3/manual.html#6.4.1 Lua reference manual] för detaljer om &quot;pattern&quot;.

*&lt;tt&gt;nolink = &lt;/tt&gt; Något värde tar bort länkar, även länkar till enheter görs olänkade.
**&lt;tt&gt;nounitlink = &lt;/tt&gt; samma som ovan, men påverkar bara enheter.

*&lt;tt&gt;noshortunit = &lt;/tt&gt; enheter förkortas inte med ett värde i denna parameter, d.v.s kilometer förkortas inte till km, vilket annars är standard.

*&lt;tt&gt;sortbytime = &lt;/tt&gt; sorterar claims efter '''datum''' i qualifiers, detta system används med fördel tillsammans med parameter &lt;tt&gt;enbarten&lt;/tt&gt; ovan
**&lt;tt&gt;sortbytime = chronological&lt;/tt&gt; sorterar claims i kronologisk ordning i qualifiers
**&lt;tt&gt;sortbytime = inverted&lt;/tt&gt; sorterar claims i omvänd kronologisk ordning i qualifiers

*&lt;tt&gt;sortnotimeas = &lt;/tt&gt; möjliggör sortering av tidsvärden som saknas. För närvarande stöds endast parametervärdet ''maxtime''. 
*&lt;tt&gt;sortbyvalue = &lt;/tt&gt; sorterar claims efter '''värde''' i qualifiers, detta system används med fördel tillsammans med parameter &lt;tt&gt;enbarten&lt;/tt&gt; ovan
**&lt;tt&gt;sortbyvalue = ascending&lt;/tt&gt; sorterar claims i stigande ordning i qualifiers
**&lt;tt&gt;sortbyvalue = descending&lt;/tt&gt; sorterar claims i fallande ordning i qualifiers

*&lt;tt&gt;sortingproperty = &lt;/tt&gt; Ange vilken property som ska stödas. Det går att lägga in en tabell i denna parameter, men då bara från en annan modul. Default är: 'P585','P571','P580','P569','P582','P570' i given ordning. Hittills stöds properties med datatype = time eller med datatype = value där värdet går att konvertera till ett tal.

*&lt;tt&gt;sortbyarbitrary = &lt;/tt&gt; sorterar claims efter datum de objekt som länkas i de olika statementen, exempelvis födelsedag för en rad av &quot;barn&quot;. Tillåtna värden är '&lt;tt&gt;chronological&lt;/tt&gt;' eller '&lt;tt&gt;inverted&lt;/tt&gt;'. Vilken property som ska sökas anges med parameter '&lt;tt&gt;sortingproperty&lt;/tt&gt; ovan'.

*&lt;tt&gt;langpref = &lt;/tt&gt; I denna modul finns det ett filter som prioriterar claims som har qualifiern &quot;språk = svenska&quot;. Ett värde på parameter langpref inaktiverar detta filter

*&lt;tt&gt;noref = &lt;/tt&gt; Ange ett värde i denna parameter om du inte är intresserad av att ta med själva källhänvisningen, utan bara datan.
**&lt;tt&gt;noref = noimport &lt;/tt&gt; Gör att källor av typen &quot;importerad från (P143)&quot; inte visas.

*&lt;tt&gt;sources = basic&lt;/tt&gt; lägger in ett krav att det ska finnas källor för att ett påstående ska kunna användas
**&lt;tt&gt;sources = required&lt;/tt&gt; diskvalificerar källor av typen &quot;importerad från (P143)&quot;

*&lt;tt&gt;sourcelimit = N&lt;/tt&gt; Tillåter max N antal källhänvisningar till ett påstående. Default är 3
*&lt;tt&gt;norefrank = true&lt;/tt&gt; En funktion som väljer bort &quot;sämre&quot; källor framför bättre är aktiv per default. Användandet av &lt;tt&gt;norefrank&lt;/tt&gt; stänger av denna funktion.

*&lt;tt&gt;versalisering = &lt;/tt&gt; För att ange vilken versalisering utdatan ska ha. Tillåtna värden är: &lt;tt&gt;lc/uc/lcfirst/ucfirst&lt;/tt&gt;
**&lt;tt&gt;firstversalisering = &lt;/tt&gt; Samma som ovan, men påverkar bara det första i raden av värden

*&lt;tt&gt;av = &lt;/tt&gt; Hämtar P642 som qualifier och skriver ut värdet av det som &quot;Borgmästare av Gävle&quot; om ett objekt har värdet &quot;Borgmästare&quot; P642 (av) &quot;Gävle&quot;
*&lt;tt&gt;avalt = &lt;/tt&gt; Genom att ange ett annat värde här får man en annan preposition. avalt = i ger &quot;Borgmästare i Gävle&quot;. 

*&lt;tt&gt;modifytime = &lt;/tt&gt; fixar med datumformat
**&lt;tt&gt;modifytime = longdate&lt;/tt&gt; skriver datum på formatet &quot;{{#time:j F Y}}&quot;, dvs ner till datumnivå när så tillåts
**&lt;tt&gt;modifytime = longdatelink&lt;/tt&gt;, som &lt;tt&gt;longdate&lt;/tt&gt; men med länkning av datum (eller månad) och år, alltså &quot;{{#time:[[j F]] [[Y]]}}&quot;, &quot;{{#invoke:String|replace|{{#time:[[F]] [[Y]]}}|mars|mars (månad){{!}}mars}} eller &quot;{{#time:[[Y]]}}&quot;.
**&lt;tt&gt;modifytime = Y&lt;/tt&gt; skriver datum på formatet &quot;{{#time:Y}}&quot;, dvs endast årtal.
**&lt;tt&gt;modifytime = Ylink&lt;/tt&gt;, som &lt;tt&gt;Y&lt;/tt&gt; men med wikilänkning av årtalet, alltså &quot;{{#time:[[Y]]}}&quot;.
*&lt;tt&gt;modifyqualifiertime = &lt;/tt&gt; Som ovan, men påverkar bara qualifiers

*&lt;tt&gt;withdate = &lt;/tt&gt; lägger till &lt;small&gt;({{#time:j F Y}})&lt;/small&gt; till det källbelagda värdet. Hämtas från [[d:Property:P585|Propertyn för tidpunkt]].
*&lt;tt&gt;dateonly = &lt;/tt&gt; ger enbart tidpunkten för ett claim, inte själva värdet.
*&lt;tt&gt;withintervall = &lt;/tt&gt; lägger till &lt;small&gt;({{#time:j F Y}}-{{#time:j F Y|+7days}})&lt;/small&gt; till det källbelagda värdet. Hämtas från [[d:Property:P580|Propertyn för startdatum]] och [[d:Property:P582|Propertyn för slutdatum]].
**&lt;tt&gt;withintervall = gift&lt;/tt&gt; ger att intervallet skrivs ut med ett ''g.'' framför.
*&lt;tt&gt;withintervallformat = Y&lt;/tt&gt; ger att endast årtalen för startdatum och slutdatum visas.
*&lt;tt&gt;withmandatperiod = &lt;/tt&gt; lägger till mandatperiod om den är angiven. Hämtas från [[:d:Property:P2937|Propertyn för mandatperiod]].

*&lt;tt&gt;lowesttimeprecision = &lt;/tt&gt; skapar ett filter så att tider som är angivna med en ''timePrecision'' i Wikidata som under stiger värdet på denna parameter ignoreras. Kan till exempel användas om man inte vill visa datum med precisionen &quot;århundrade&quot; eller sämre där det är problem med hur sådana värden ska tolkas.

*&lt;tt&gt;getsimpleproperty =&lt;/tt&gt; För att hämta information från det länkade objektet. Denna funktion tillåter ''ingen'' iteration, utan går bara ''en'' nivå.
**&lt;tt&gt;getproperty =&lt;/tt&gt; Här anger du vilken property du ska hämta med &lt;tt&gt;getsimpleproperty&lt;/tt&gt;
**&lt;tt&gt;getenbarten =&lt;/tt&gt; Här anger du om en eller alla statements ska hämtas med &lt;tt&gt;getsimpleproperty&lt;/tt&gt;
**&lt;tt&gt;getmodifytime =&lt;/tt&gt; Här anger du vilket tidsformat &lt;tt&gt;getsimpleproperty&lt;/tt&gt; ska hämta
**&lt;tt&gt;getraw =&lt;/tt&gt; Som &quot;raw&quot; nedan

*&lt;tt&gt;raw = &lt;/tt&gt; är en parameter som kan användas från andra moduler. Den resulterar i att utdatan kommer i en tabell.

*&lt;tt&gt;novalue = &lt;/tt&gt; En parameter som styr hur &quot;novalue&quot; på Wikidata ska presenteras här. Tomt värde ger 'nil' som resultat
*&lt;tt&gt;somevalue = &lt;/tt&gt; Som &quot;novalue&quot; ovan

*&lt;tt&gt;relevans = &lt;/tt&gt; Objekt som saknar en sitelink till svwiki inte kommer att inkluderas.

*&lt;tt&gt;prefix = &lt;/tt&gt; Text läggs in före svaret
*&lt;tt&gt;suffix = &lt;/tt&gt; Text läggs in efter svaret

*&lt;tt&gt;getonly = &lt;/tt&gt; Ett Qid. Hämtar bara objekt som uppfyller vissa krav. P31 = Q127448 för Sverige kommuner. Flera värden är möjliga, såsom &lt;tt&gt;Q127448,Q193556&lt;/tt&gt; för att få både svenska kommuner och landskap.
*&lt;tt&gt;getonlyproperty = &lt;/tt&gt; Om en annan property än P31 efterfrågas

*&lt;tt&gt;preferqualifier = &lt;/tt&gt; Ett Pid. Hämtar endast claims som använder Pid som qualifier. 
*&lt;tt&gt;preferqualifiervalue = &lt;/tt&gt; Specificerar vilket värde som passar till ovanstående. Stöder idag endast Qid.

*&lt;tt&gt;typen = &lt;/tt&gt; För parameter &quot;type:&quot; för anropet till GeoHack i [[Mall:Coord|koordinater]]. Default värde är &lt;tt&gt;landmark&lt;/tt&gt;
**&lt;tt&gt;koordtypen =&lt;/tt&gt; dito, men för när koordinaterna ligger i en qualifier.
*&lt;tt&gt;region = &lt;/tt&gt; för parameter &quot;region:&quot; i anropet till Geohack i samma mall. Om parametern inte används, försöker modulen själv hitta en lämplig region med hjälp av Wikidata.

*&lt;tt&gt;grav =&lt;/tt&gt; Lägger in qualifiers för gravid och koordinater till gravplatsen. &lt;tt&gt;grav=coordonly&lt;/tt&gt; väljer att skriva ut ''bara'' koordinaterna.

*&lt;tt&gt;wdlink =&lt;/tt&gt; Lägger in en länk efter påståendet till det objekt där påståendet är angivet. Funktionen är ''inte'' tillgänglig i kombination med parametern &lt;tt&gt;raw&lt;/tt&gt;
**&lt;tt&gt;wdlink = sup&lt;/tt&gt; Formaterar länken som &lt;tt&gt;&lt;sup&gt;WD&lt;/sup&gt;&lt;/tt&gt;
**&lt;tt&gt;wdlink = sub&lt;/tt&gt; Formaterar länken som &lt;tt&gt;&lt;sub&gt;WD&lt;/sub&gt;&lt;/tt&gt;
**&lt;tt&gt;wdlink = small&lt;/tt&gt; Formaterar länken som &lt;tt&gt;&lt;small&gt;WD&lt;/small&gt;&lt;/tt&gt;

*&lt;tt&gt;wdlinklabel = &lt;/tt&gt; väljer vilken text som ska skrivas ut i länken. Default är: &lt;tt&gt;WD&lt;/tt&gt;

*&lt;tt&gt;primary = &lt;/tt&gt; väljer om en koordinat ska vara av typen &quot;primary&quot; enl [[mw:Extension:GeoData]] eller inte. Vilket ord som helst annat än &lt;tt&gt;primary = primary&lt;/tt&gt; ger en &lt;tt&gt;secondary&lt;/tt&gt; koordinat.
**&lt;tt&gt;koordprimary = &lt;/tt&gt; dito, men för qualifiers.

*&lt;tt&gt;nogeodataparser = &lt;/tt&gt; väljer bort [[mw:Extension:GeoData]] helt och hållet. Kan vara lämpligt i en test eller projektsida.

*&lt;tt&gt;convertunit = &lt;/tt&gt; Ger matematisk konvertering av en enhet till en annan (exv cm -&gt; km). Ange ett qid för den data du vill konvertera till! Data som inte går att konvertera hamnar i [[:Wikidata:Påståenden som inte går att konvertera]].
*&lt;tt&gt;vardesiffror = &lt;/tt&gt; När det saknas uppgift om precision i datan från WD, görs konverteringen med detta antal värdesiffror. Default = 3.
*&lt;tt&gt;withoutunit = &lt;/tt&gt; Skriver inte ut enheten. Fungerar både med och utan konvertering.
*&lt;tt&gt;noformatera = &lt;/tt&gt; Ger ingen formatering av siffrorna. De kommer ut råa, utan tusenavgränsare och med decimalpunkt isf komma.
*&lt;tt&gt;norounding = &lt;/tt&gt; Skippa avrundning av värden även om de har upperBound och lowerBound som annars medför avrundning.

==Övriga funktioner==
*&lt;tt&gt;getEntityIdForCurrentPage&lt;/tt&gt; - returnerar &quot;id&quot; (Q-numret) för den sida som anropet sker från.
&lt;includeonly&gt;
[[Kategori:Wikidatamoduler]]&lt;/includeonly&gt;
*&lt;tt&gt;getcoord&lt;/tt&gt; - returnerar latitud eller longitud för angivet objekts (qid) {{Q|P625}}. &lt;br /&gt;Anrop: &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{#invoke:Wikidata2|getcoord|qid=&lt;qid&gt;|what=&lt;lat|long&gt;}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
*&lt;tt&gt;getcoordfromproperty&lt;/tt&gt; - returnerar longitud eller latitud för en qualifier {{Q|P625}} för en property för ett angivet objekt. &lt;br /&gt;Anrop: &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{#invoke:Wikidata2|getcoordfromproperty|qid=&lt;qid&gt;|property=&lt;property&gt;|what=&lt;lat|long&gt;}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;
*&lt;tt&gt;averagepropertyvalue&gt;&lt;/tt&gt; - returnerar medelvärdet av property Pzzz för alla objekt Pyyy där Pyyy nås via en kedja av properties från huvudobjektet &lt;qid&gt; via Pwww, Pxxx och så vidare där endast det första värdet/objektet på varje nivå beaktas. Ingen hänsyn tas till påståendenas rang.&lt;br /&gt;Anrop: &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;{{#invoke:Wikidata2|averagepropertyvalue|qid=&lt;qid&gt;|property=&lt;Pwww/Pxxx/.../Pyyy/Pzzz&gt;|avoidqualifier=&lt;avoidqualifier&gt;|what=&lt;lat|long&gt;}}&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;. Parametern ''avoidqualifier'' kan användas för att utesluta värden på Pzzz med angiven qualifier. Pzzz måste ha datatypen &quot;quantity&quot; eller &quot;globe-coordinate&quot;. Parametern ''what'' används endast om Pzzz har typen &quot;globe-coordinate&quot;.</text>
      <sha1>nn1wjema8m6702mghyysygb8rb6e6oh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Math</title>
    <ns>828</ns>
    <id>10573</id>
    <revision>
      <id>49361</id>
      <timestamp>2020-03-12T15:04:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Κopierar mallen https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Q&amp;oldid=40675148 från svenska Wikipedia till svenska Wikibooks https://sv.wikibooks.org/wiki/Mall:Q samt direkt relaterade mallar</comment>
      <origin>49361</origin>
      <model>Scribunto</model>
      <format>text/plain</format>
      <text bytes="15605" sha1="0t8j4rd1rp7lkqho266jqghj9zxznv1" xml:space="preserve">--[[

This module provides a number of basic mathematical operations.

]]

local yesno, getArgs -- lazily initialized

local p = {} -- Holds functions to be returned from #invoke, and functions to make available to other Lua modules.
local wrap = {} -- Holds wrapper functions that process arguments from #invoke. These act as intemediary between functions meant for #invoke and functions meant for Lua.

--[[
Helper functions used to avoid redundant code.
]]

local function err(msg)
	-- Generates wikitext error messages.
	return mw.ustring.format('&lt;strong class=&quot;error&quot;&gt;Formatting error: %s&lt;/strong&gt;', msg)
end

local function unpackNumberArgs(args)
	-- Returns an unpacked list of arguments specified with numerical keys.
	local ret = {}
	for k, v in pairs(args) do
		if type(k) == 'number' then
			table.insert(ret, v)
		end
	end
	return unpack(ret)
end

local function makeArgArray(...)
	-- Makes an array of arguments from a list of arguments that might include nils.
	local args = {...} -- Table of arguments. It might contain nils or non-number values, so we can't use ipairs.
	local nums = {} -- Stores the numbers of valid numerical arguments.
	local ret = {}
	for k, v in pairs(args) do
		v = p._cleanNumber(v)
		if v then
			nums[#nums + 1] = k
			args[k] = v
		end
	end
	table.sort(nums)
	for i, num in ipairs(nums) do
		ret[#ret + 1] = args[num]
	end
	return ret
end

local function applyFuncToArgs(func, ...)
	-- Use a function on all supplied arguments, and return the result. The function must accept two numbers as parameters,
	-- and must return a number as an output. This number is then supplied as input to the next function call.
	local vals = makeArgArray(...)	
	local count = #vals -- The number of valid arguments
	if count == 0 then return
		-- Exit if we have no valid args, otherwise removing the first arg would cause an error.
		nil, 0
	end 
	local ret = table.remove(vals, 1)
	for _, val in ipairs(vals) do
		ret = func(ret, val)
	end
	return ret, count
end

--[[
random

Generate a random number

Usage:
{{#invoke: Math | random }}
{{#invoke: Math | random | maximum value }}
{{#invoke: Math | random | minimum value | maximum value }}
]]

function wrap.random(args)
	local first = p._cleanNumber(args[1])
	local second = p._cleanNumber(args[2])
	return p._random(first, second)
end

function p._random(first, second)
	math.randomseed(mw.site.stats.edits + mw.site.stats.pages + os.time() + math.floor(os.clock() * 1000000000))
	-- math.random will throw an error if given an explicit nil parameter, so we need to use if statements to check the params.
	if first and second then
		if first &lt;= second then -- math.random doesn't allow the first number to be greater than the second.
			return math.random(first, second)
		end
	elseif first then
		return math.random(first)
	else
		return math.random()
	end
end

--[[
order

Determine order of magnitude of a number

Usage:
{{#invoke: Math | order | value }}
]]

function wrap.order(args)
	local input_string = (args[1] or args.x or '0');
	local input_number = p._cleanNumber(input_string);
	if input_number == nil then
		return err('order of magnitude input appears non-numeric')
	else
		return p._order(input_number)
	end    
end

function p._order(x)
	if x == 0 then return 0 end
	return math.floor(math.log10(math.abs(x)))
end

--[[
precision

Detemines the precision of a number using the string representation

Usage:
{{ #invoke: Math | precision | value }}
]]

function wrap.precision(args)
	local input_string = (args[1] or args.x or '0');
	local trap_fraction = args.check_fraction;
	local input_number;

	if not yesno then
		yesno = require('Module:Yesno')
	end
	if yesno(trap_fraction, true) then -- Returns true for all input except nil, false, &quot;no&quot;, &quot;n&quot;, &quot;0&quot; and a few others. See [[Module:Yesno]].
		local pos = string.find(input_string, '/', 1, true);
		if pos ~= nil then
			if string.find(input_string, '/', pos + 1, true) == nil then
				local denominator = string.sub(input_string, pos+1, -1);
				local denom_value = tonumber(denominator);
				if denom_value ~= nil then
					return math.log10(denom_value);
				end
			end                        
		end
	end    

	input_number, input_string = p._cleanNumber(input_string);
	if input_string == nil then
		return err('precision input appears non-numeric')
	else
		return p._precision(input_string)
	end    
end

function p._precision(x)
	if type(x) == 'number' then
		x = tostring(x)
	end
	x = string.upper(x)

	local decimal = x:find('%.')
	local exponent_pos = x:find('E')
	local result = 0;

	if exponent_pos ~= nil then
		local exponent = string.sub(x, exponent_pos + 1)
		x = string.sub(x, 1, exponent_pos - 1)
		result = result - tonumber(exponent)
	end    

	if decimal ~= nil then
		result = result + string.len(x) - decimal
		return result
	end

	local pos = string.len(x);
	while x:byte(pos) == string.byte('0') do
		pos = pos - 1
		result = result - 1
		if pos &lt;= 0 then
			return 0
		end
	end

	return result
end

--[[
max

Finds the maximum argument

Usage:
{{#invoke:Math| max | value1 | value2 | ... }}

Note, any values that do not evaluate to numbers are ignored.
]]

function wrap.max(args)
	return p._max(unpackNumberArgs(args))
end

function p._max(...)
	local function maxOfTwo(a, b)
		if a &gt; b then
			return a
		else
			return b
		end
	end
	local max_value = applyFuncToArgs(maxOfTwo, ...)
	if max_value then
		return max_value
	end
end

--[[
min 

Finds the minimum argument

Usage:
{{#invoke:Math| min | value1 | value2 | ... }}
OR
{{#invoke:Math| min }}

When used with no arguments, it takes its input from the parent
frame.  Note, any values that do not evaluate to numbers are ignored.
]]

function wrap.min(args)
	return p._min(unpackNumberArgs(args))
end

function p._min(...)
	local function minOfTwo(a, b)
		if a &lt; b then
			return a
		else
			return b
		end
	end
	local min_value = applyFuncToArgs(minOfTwo, ...)
	if min_value then
		return min_value
	end
end

--[[
average 

Finds the average

Usage:
{{#invoke:Math| average | value1 | value2 | ... }}
OR
{{#invoke:Math| average }}

Note, any values that do not evaluate to numbers are ignored.
]]

function wrap.average(args)
	return p._average(unpackNumberArgs(args))
end

function p._average(...)
	local function getSum(a, b)
		return a + b
	end
	local sum, count = applyFuncToArgs(getSum, ...)
	if not sum then
		return 0
	else
		return sum / count
	end
end

--[[
round

Rounds a number to specified precision

Usage:
{{#invoke:Math | round | value | precision }}

--]]

function wrap.round(args)
	local value = p._cleanNumber(args[1] or args.value or 0)
	local precision = p._cleanNumber(args[2] or args.precision or 0)
	if value == nil or precision == nil then
		return err('round input appears non-numeric')
	else
		return p._round(value, precision)
	end    
end

function p._round(value, precision)
	local rescale = math.pow(10, precision or 0);
	return math.floor(value * rescale + 0.5) / rescale;
end

--[[
mod

Implements the modulo operator

Usage:
{{#invoke:Math | mod | x | y }}

--]]

function wrap.mod(args)
	local x = p._cleanNumber(args[1])
	local y = p._cleanNumber(args[2])
	if not x then
		return err('first argument to mod appears non-numeric')
	elseif not y then
		return err('second argument to mod appears non-numeric')
	else
		return p._mod(x, y)
	end    
end

function p._mod(x, y)
	local ret = x % y
	if not (0 &lt;= ret and ret &lt; y) then
		ret = 0
	end
	return ret
end

--[[
gcd

Calculates the greatest common divisor of multiple numbers

Usage:
{{#invoke:Math | gcd | value 1 | value 2 | value 3 | ... }}
--]]

function wrap.gcd(args)
	return p._gcd(unpackNumberArgs(args))
end

function p._gcd(...)
	local function findGcd(a, b)
		local r = b
		local oldr = a
		while r ~= 0 do
			local quotient = math.floor(oldr / r)
			oldr, r = r, oldr - quotient * r
		end
		if oldr &lt; 0 then
			oldr = oldr * -1
		end
		return oldr
	end
	local result, count = applyFuncToArgs(findGcd, ...)
	return result
end

--[[
precision_format

Rounds a number to the specified precision and formats according to rules 
originally used for {{template:Rnd}}.  Output is a string.

Usage:
{{#invoke: Math | precision_format | number | precision }}
]]

function wrap.precision_format(args)
	local value_string = args[1] or 0
	local precision = args[2] or 0
	return p._precision_format(value_string, precision)
end

function p._precision_format(value_string, precision)
	-- For access to Mediawiki built-in formatter.
	local lang = mw.getContentLanguage();

	local value
	value, value_string = p._cleanNumber(value_string)
	precision = p._cleanNumber(precision)

	-- Check for non-numeric input
	if value == nil or precision == nil then
		return err('invalid input when rounding')
	end

	local current_precision = p._precision(value)
	local order = p._order(value)

	-- Due to round-off effects it is neccesary to limit the returned precision under
	-- some circumstances because the terminal digits will be inaccurately reported.
	if order + precision &gt;= 14 then
		orig_precision = p._precision(value_string)
		if order + orig_precision &gt;= 14 then
			precision = 13 - order;        
		end        
	end

	-- If rounding off, truncate extra digits
	if precision &lt; current_precision then
		value = p._round(value, precision)
		current_precision = p._precision(value)
	end    

	local formatted_num = lang:formatNum(math.abs(value))
	local sign

	-- Use proper unary minus sign rather than ASCII default
	if value &lt; 0 then
		sign = '−'
	else
		sign = ''
	end    

	-- Handle cases requiring scientific notation
	if string.find(formatted_num, 'E', 1, true) ~= nil or math.abs(order) &gt;= 9 then
		value = value * math.pow(10, -order)
		current_precision = current_precision + order
		precision = precision + order
		formatted_num = lang:formatNum(math.abs(value))
	else
		order = 0;        
	end
	formatted_num = sign .. formatted_num

	-- Pad with zeros, if needed    
	if current_precision &lt; precision then
		local padding
		if current_precision &lt;= 0 then
			if precision &gt; 0 then
				local zero_sep = lang:formatNum(1.1)
				formatted_num = formatted_num .. zero_sep:sub(2,2)

				padding = precision
				if padding &gt; 20 then
					padding = 20
				end

				formatted_num = formatted_num .. string.rep('0', padding)
			end            
		else                   
			padding = precision - current_precision
			if padding &gt; 20 then
				padding = 20
			end
			formatted_num = formatted_num .. string.rep('0', padding)
		end
	end

	-- Add exponential notation, if necessary.
	if order ~= 0 then
		-- Use proper unary minus sign rather than ASCII default
		if order &lt; 0 then
			order = '−' .. lang:formatNum(math.abs(order))
		else
			order = lang:formatNum(order)
		end    

		formatted_num = formatted_num .. '&lt;span style=&quot;margin:0 .15em 0 .25em&quot;&gt;×&lt;/span&gt;10&lt;sup&gt;' .. order .. '&lt;/sup&gt;'
	end

	return formatted_num
end

--[[
Helper function that interprets the input numerically.  If the 
input does not appear to be a number, attempts evaluating it as
a parser functions expression.
]]

function p._cleanNumber(number_string)
	if type(number_string) == 'number' then
		-- We were passed a number, so we don't need to do any processing.
		return number_string, tostring(number_string)
	elseif type(number_string) ~= 'string' or not number_string:find('%S') then
		-- We were passed a non-string or a blank string, so exit.
		return nil, nil;
	end

	-- Attempt basic conversion
	local number = tonumber(number_string)

	-- If failed, attempt to evaluate input as an expression
	if number == nil then
		local success, result = pcall(mw.ext.ParserFunctions.expr, number_string)
		if success then
			number = tonumber(result)
			number_string = tostring(number)
		else
			number = nil
			number_string = nil
		end
	else
		number_string = number_string:match(&quot;^%s*(.-)%s*$&quot;) -- String is valid but may contain padding, clean it.
		number_string = number_string:match(&quot;^%+(.*)$&quot;) or number_string -- Trim any leading + signs.
		if number_string:find('^%-?0[xX]') then
			-- Number is using 0xnnn notation to indicate base 16; use the number that Lua detected instead.
			number_string = tostring(number)
		end
	end

	return number, number_string
end

--[[
Wrapper function that does basic argument processing. This ensures that all functions from #invoke can use either the current
frame or the parent frame, and it also trims whitespace for all arguments and removes blank arguments.
]]

local mt = { __index = function(t, k)
	return function(frame)
		if not getArgs then
			getArgs = require('Module:Arguments').getArgs
		end
		return wrap[k](getArgs(frame))  -- Argument processing is left to Module:Arguments. Whitespace is trimmed and blank arguments are removed.
	end
end }

--En funktion som ska hjälpa Modul:Wikidata att få rätt avrundning på sina siffror
function p.newFromWikidataValue(frame)
	local upperBound = frame.upperBound or frame.amount
	local lowerBound = frame.lowerBound or frame.amount
	local diff = math.abs(tonumber(upperBound) - tonumber(frame.amount))
	local diff2 = math.abs(tonumber(lowerBound) - tonumber(frame.amount)) 
	if diff2 &gt; diff then
		diff = diff2
	end
	-- TODO, att fixa så att inte 1234.000 'huggs av' till 1234
	local lang = mw.language.new( 'sv' )

	if diff == 0 or frame.norounding then
		return lang:formatNum(tonumber(frame.amount))
	else
		local log = -math.log10(diff)
		return lang:formatNum(p._round(frame.amount, math.ceil(log)))
	end
end

--Samma som ovan, men hoppar den där delen om firnatering av siffrorna
function p.newFromWikidataValueR(frame)
	local upperBound = frame.upperBound or frame.amount
	local lowerBound = frame.lowerBound or frame.amount
	local diff = math.abs(tonumber(upperBound) - tonumber(frame.amount))
	local diff2 = math.abs(tonumber(lowerBound) - tonumber(frame.amount)) 
	if diff2 &gt; diff then
		diff = diff2
	end
	-- TODO, att fixa så att inte 1234.000 'huggs av' till 1234
	local lang = mw.language.new( 'sv' )
	if diff == 0 or frame.norounding then
		return tonumber(frame.amount)
	else
		local log = -math.log10(diff)
		return p._round(frame.amount, math.ceil(log))
	end
end

-- avrunda, avrundar ett tal till önskat antal decimaler eller värdesiffror
--
-- parametrar 
-- ==========
-- varde (obligatorisk): det värde som ska avrundas, till exempel 12.467. det går bra med negativa tal
-- decimaler (frivillig): det antal decimaler som önska, till exempel 2. om decimaler ej anges används 0.
-- vardesiffror (frivillig): det antal värdesiffor som önskas, till exempel 3. denna parameter överrider parametern decimaler.
-- 
-- exempel
-- =======
-- {{#invoke:Math|avrunda|varde=12.658|decimaler=2}}
-- ger resultatet
-- 12.66
-- {{#invoke:Math|avrunda|varde=-12.658|vardesiffror=3}}
-- ger resultatet
-- -12.7
-- {{#invoke:Math|avrunda|varde=12.658}}
-- ger resultatet
-- 13

function p.avrunda(frame)
     local varde = tonumber(frame.args['varde']) or 0
     local multiply = 1
     if varde &lt; 0 then
     	multiply = -1
     	varde = -varde
     end
     local decimaler = frame.args['decimaler'] or 0
     local vardesiffror = frame.args['vardesiffror']
     if (vardesiffror) then
       decimaler = tonumber(vardesiffror)-math.floor(math.log(varde)/math.log(10))-1
   	 end
  	 local res = '' .. multiply * math.floor(varde*10^decimaler+0.5)/10^decimaler
  	 if tonumber(decimaler) &gt; 0 then
  	    if not string.match(res, '%.') then 
  	    res = res .. '.'
  	    end 
   	    decimalerna = string.sub(string.match(res .. '000000000000000000','%..*'),2,decimaler+1)
   	 	res = string.match(res, '.*%.') .. decimalerna
  	 end
     return res
end

return setmetatable(p, mt)</text>
      <sha1>0t8j4rd1rp7lkqho266jqghj9zxznv1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Modul:Math/dok</title>
    <ns>828</ns>
    <id>10574</id>
    <revision>
      <id>49362</id>
      <timestamp>2020-03-12T15:06:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Κopierar mallen https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mall:Q&amp;oldid=40675148 från svenska Wikipedia till svenska Wikibooks https://sv.wikibooks.org/wiki/Mall:Q samt direkt relaterade mallar</comment>
      <origin>49362</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="93" sha1="6n1r9a5hynnx3de99m45on8qg22v89i" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;
{{Högriskmall|över {{Formatnum:1000000}}}}
[[Kategori:Moduler]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>6n1r9a5hynnx3de99m45on8qg22v89i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Mjölkfria rätter</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10578</id>
    <revision>
      <id>49392</id>
      <timestamp>2020-03-26T08:38:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Lägger till mall och beskrivning i kategorin</comment>
      <origin>49392</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="126" sha1="8flvldc059j6lalq4tmn36jvkry80pv" xml:space="preserve">{{Minikokbok|Recept}}

I den här kategorin lägger vi till recept som är mjölkfria, där det inte tillsätts någon mjölk.</text>
      <sha1>8flvldc059j6lalq4tmn36jvkry80pv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Nötfärs</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10579</id>
    <revision>
      <id>49401</id>
      <timestamp>2020-04-06T12:46:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Datariumrex</username>
        <id>7921</id>
      </contributor>
      <comment>Nötfärs</comment>
      <origin>49401</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="99" sha1="hh9hwyibgy8w3gj40h34rggng2gv29y" xml:space="preserve">Nötfärs är nedmalet nötkött. Nötfärs används i biffar och hamburgare bland andra maträtter</text>
      <sha1>hh9hwyibgy8w3gj40h34rggng2gv29y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10604</id>
    <revision>
      <id>51505</id>
      <parentid>51504</parentid>
      <timestamp>2022-03-09T17:47:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2001:14BA:4F0:7500:4419:B719:498C:8E30</ip>
      </contributor>
      <comment>bolding</comment>
      <origin>51505</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5544" sha1="g81mg41jgd14a7gsckjktgjf2gr9i76" xml:space="preserve">'''Distansundervisning nu!''' (fri översättning av titeln Etäopetuksen näytön paikka) är en guide, som snabbt ger praktisk hjälp åt lärare och läroanstalter som oväntat ställts inför distansundervisning våren 2020.

'''På andra språk: [https://fi.wikibooks.org/wiki/Et%C3%A4opetuksen_n%C3%A4yt%C3%B6n_paikka finska], [https://incubator.wikimedia.org/wiki/Wb/se/G%C3%A1iddusoahpahusa_vejola%C5%A1vuohta_%C4%8D%C3%A1jehit samiska]'''

''Originaltextens redaktörer:''

''Tarmo Toikkanen, Sanna Brauer, Otto Burman, Eija Kalliala, Pia Kiikeri, Jari Laru, Teemu Leinonen, Harto Pönkä, Anne Rongas, Tero Toivanen, Minna Taivassalo, Matleena Laakso''

''Originaltextens författare:''

''Tarmo Toikkanen, Tero Toivanen, Sanna Brauer, Anne Rongas, Titi Tamminen, Minna Taivassalo, Pia Kiikeri, Hanne Koli, Anita Hartikainen, Sara Peltola, Kirsi Wallinheimo, Leo Lahti, Maarit Tihinen, Eija Kalliala, Jari Laru, Mikko-Jussi Laakso, Hilkka Näse, Minna Lakkala, Liisa Ilomäki, Minna Myllymäki, Harto Pönkä, Tiina Mäkelä, Kaisa Haverinen, Kari Kaasinen, Matleena Laakso, Teemu Leinonen, Pasi Mustonen, Aki Saariaho, Eija Terävä, Ilona Laakkonen''

''“Etäopetuksen näytön paikka” har licensierats med en Creative Commons Erkännande DelaLika 4.0 Internationell-licens.  Det är tillåtet att dela, kopiera, bearbeta och förbättra materialet, om de ursprungliga upphovsmännen samt kortlänk till publiceringsplatsen bibehålls och licensen hålls som densamma.''

Kortlänk till den finskspråkiga versionen https://okf.fi/etaopetuksennaytonpaikka

I den svenskspråkiga översättningen använder vi ordet elev i den grundläggande utbildningen och studerande för utbildning på andra stadiet, i högskolor och inom det fria bildningsarbetet.

== Till läsaren ==

Denna guide är ännu under arbete, men den innehåller redan mycket visdom och många tips. Det första avsnittet behandlar distansundervisning och distansnärvaro på ett allmänt plan och innehåller anvisningar för alla utbildningsstadier. Sedan följer avsnitt för den grundläggande undervisningen, andra stadiet, högskolenivån och det fria bildningsarbetet. Det är bra att utgå från de första stegen som varje avsnitt börjar med. Genom att följa de anvisningar vom sedan ges kan du steg för steg utveckla din egen distansundervisning

== Gemensamma frågor för alla stadier ==
# [[/De första stegen av distansundervisning|De första stegen av distansundervisning]]
# [[/Olika former av distansundervisning|Olika former av distansundervisning]]
# [[/Lärarens arbetsskeden i distansundervisning|Lärarens arbetsskeden i distansundervisning]] 
# [[/Studerandes gruppsammanhållning och kollaborativt arbete|Studerandes gruppsammanhållning och kollaborativt arbete]]
# [[/Studerandes välmående vid distansundervisning|Studerandes välmående vid distansundervisning]]
# [[/Distansundervisning och distansnärvaro i realtid|Distansundervisning och distansnärvaro i realtid]]
# [[/Distansundervisning vid olika tider|Distansundervisning vid olika tider]] 
# [[/Distansundervisning och handledning|Distansundervisning och handledning]] 
# [[/Distansundervisning och bedömning|Distansundervisning och bedömning]] 
# [[/Informationssökning och informationshantering|Informationssökning och informationshantering]]

== Den grundläggande utbildningen (klasserna 0-10) ==

[https://www.oph.fi/fi/tukimateriaalia-opettajille-seka-opetuksen-ja-koulutuksen-jarjestajille-poikkeuksellisiin Opetushallituksen ohjeet korvaavan opetuksen järjestämisessä] (Utbildningsstyrelsens anvisningar vid avvikande undervisningsarrangemang). Utbildningsstyrelsen svarar på frågor angående coronaviruset på adressen info@oph.fi under tjänstetid kl. 8.00-16.00.

# [[/Verksamhetsmodeller och anvisningar|Verksamhetsmodeller och anvisningar]] 
# [[/Distansundervisningens första steg utan apparater|Distansundervisningens första steg utan apparater]] 
# [[/Motionsstunder i samband med studierna och att röra på sig utomhus|Motionsstunder i samband med studierna och att röra på sig utomhus]] 
# [[/Tips om distanshandledning för vårdnadshavare och familjemedlemmar|Tips om distanshandledning för vårdnadshavare och familjemedlemmar]]
# [[/Distansundervisningen möjliggör att barnets rättigheter uppfylls|Distansundervisningen möjliggör att barnets rättigheter uppfylls]] 
# [[/Planering av distansundervisning|Planering av distansundervisning]]
# [[/Tips i olika läroämnen|Tips i olika läroämnen]] 
# [[/Instruktionsvideon och annat instruktionsmaterial|Instruktionsvideon och annat instruktionsmaterial]]

== Utbildning på andra stadiet (gymnasiet och yrkesutbildningen) ==

# [[/Gymnasiet|Gymnasiet]]
## [[/Instruktionsvideon och annat instruktionsmaterial|Instruktionsvideon och annat instruktionsmaterial]] 
# [[/Yrkesutbildningen|Yrkesutbildningen]]

== Högskolor (yrkeshögskolor och universitet) ==

# [[/Distansundervisningens första steg i högskolan|Distansundervisningens första steg i högskolan]] 
# [[/Tips och lärarutbildningar som läroanstalterna producerat|Tips och lärarutbildningar som läroanstalterna producerat]]

== Det fria bildningsarbetet ==

# [[/Distansundervisningens första steg inom det fria bildningsarbetet|Distansundervisningens första steg inom det fria bildningsarbetet]] 
# [[/Vad finns det för sätt att fortsätta med en kurs som distansundervisning?|Vad finns det för sätt att fortsätta med en kurs som distansundervisning?]]

[[Kategori:SAB: E Uppfostran och undervisning]]</text>
      <sha1>g81mg41jgd14a7gsckjktgjf2gr9i76</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/De första stegen av distansundervisning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10605</id>
    <revision>
      <id>49754</id>
      <parentid>49753</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:28:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49754</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2275" sha1="ogejxlo33v0xjnwq2qeol6qznym2pk8" xml:space="preserve"># Minimiförutsättningar för distansundervisningen är att 
## eleven/den studerande har utrustning för att utföra uppgifterna och för kontakt med läraren
## eleven/den studerande har får information om uppgifterna och om tidtabellen för att utföra dem
## eleven/den studerande har ett sätt att för läraren berätta att uppgifterna är utförda, eller ett sätt att lämna in uppgifterna.
## eleven/den studerande får handledning och respons på sitt arbete av läraren. 
# Ta reda på vilken utrustning och vilka program och nättjänster läroanstalten använder. Använd i första hand dessa. 
# Vid behov kan du komma överens med eleverna eller deras vårdnadshavare om ersättande utrustning. Använd i första hand den utrustning/de medel som eleverna/studerande har tillgång till - även telefonsamtal och textmeddelanden kan ingå i dessa.
# I distansundervisningen ska särskilt de elever och studerande som mest sannolikt behöver extra stöd eller motivering uppmärksammas. Distansundervisningen möjliggör att man med distansundervisningsmedel kan stödja små grupper. Å andra sidan klarar sig s.k. duktiga elever och studerande i allmänhet självständigt vid distansundervisning, men de behöver uppgifter enligt sin inlärningsnivå för att distansundervisningen ska vara lagom utmanande. Informera tydligt hur mycket tid det är meningen att man ska använda för uppgifterna, och beakta differentieringen även här. 
# Skicka material och uppgifter som ska studeras som självstudier. Reservera en gemensam tid (t.ex. en lektion enligt läsordningen) för frågor samt för kamratstöd och för råd av läraren och handledaren/assistenten. Du kan använda videosamtal för hela klassen eller ringa enskilda stödsamtal till eleverna/studerande. En gemensam samling med hjälp av videosamtal t.ex. i början av dagen eller lektionen hjälper eleverna/studerande att samlas kring saken och att komma igång. Efter det kan du dejourera samtidigt som videosamtalet pågår och så länge eleverna utför uppgifterna.
# Det är utmanande att skapa en gemensam arbetsatmosfär på distans, men det kan lösas med olika metoder och medel. Ta i bruk en gemensam kommunikationskanal, t.ex. en WhatsApp-grupp

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>ogejxlo33v0xjnwq2qeol6qznym2pk8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Olika former av distansundervisning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10606</id>
    <revision>
      <id>49756</id>
      <parentid>49723</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:29:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49756</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2009" sha1="3fffk5bgf59iscat4as6t5p0hi5aq0f" xml:space="preserve">== Självständiga studier med hjälp av nätet ==
Studierna genomförs självständigt med elevens/ studerandes egna apparater. Som stöd kan man använda en virtuell lärmiljö och mobilappar som lämpar sig för undervisning samt material som finns på nätet och material som läraren sammanställt (t.ex. en Google Sites webbplats eller ett delat Word Onlinedokument).  

== Flerformsstudier på nätet och på distans ==
Flerformsstudierna omfattar olika metoder och arbetssätt som självständigt arbete, arbete i smågrupp och arbete under lärarens ledning via fjärruppkoppling. I arbetet använder man elektroniska lärmiljöer och/eller mobilappar, där studiematerialet finns och där eleverna/studerande kan lämna in sina uppgifter och få handledning och respons.

== Nätstudier under ledning av läraren ==
Man studerar under lärarens ledning i en elektronisk lärmiljö (t.ex. G Suite, O365, Peda.net, Moodle, Itslearning, Blackboard...) där studiematerialet och inlärningsuppgifterna finns. I lärmiljön kan den studerande bl.a. utföra uppgifter och tester samt vara i kontakt med läraren och andra studerande. Man kan också studera i realtid på nätet, och då är läraren och de studerande samtidigt vid sin dataterminal (en dator, pekplatta eller smarttelefon), men fysiskt är de på olika platser (t.ex. Google Meet, Microsoft Teams, Adobe Connect, Zoom). Bearbetad källa.

== Närvaro via snabbmeddelanden eller som videokonferens ==
Använd i första hand de medel och lärplattformar som skolan/läroanstalten erbjuder. Till exempel Google Suite och O365 har snabbmeddelanden (chatt) och videokonferensutrustning. Genom en frivillig överenskommelse mellan läraren, eleverna och vårdnadshavarna/studerande kan man också använda andra medel som till exempel WhatsApp, Signal, Telegram, Marco Polo, Zoom, Skype, Adobe Connect. Här kan du jämföra videokonferensutrustning av olika slag: eri videoneuvotteluvälineiden vertailuun.

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>3fffk5bgf59iscat4as6t5p0hi5aq0f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Lärarens arbetsskeden i distansundervisning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10607</id>
    <revision>
      <id>49757</id>
      <parentid>49727</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:30:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49757</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4824" sha1="2s4n4krqb40gdhcfvw1kamfl4sk3xhj" xml:space="preserve">== Säkra verksamhetsmöjligheterna för dig själv och för eleven/ den studerande ==
* '''Fungerande utrustning''':  Dator, programvara, hörlurar, mikrofoner, webbkamera. Utan nätanslutning kan det ju inte bli någon distansundervisning.
* '''Grundläggande färdigheter''': T.ex. grunderna i användning av programvara, att begära ordet, chatt-kommunikation, att spara och hitta nedladdningar, inlämning av uppgifter och hantering av dem.
* '''Stöd''': För problemsituationer ska stödpersonernas namn och telefonnummer meddelas på förhand till dem som deltar i undervisningen och det ska säkerställas att personerna finns till hands, särskilt under undervisningspassen, då läraren är koncentrerad på att undervisa och handleda. Problemsituationerna löses tillsammans med stödpersonerna som finns i bakgrunden.

== Förbered dig ==
* '''Regler''': Utarbeta gemensamma regler och informera tydligt om dem (upprepa i början av studierna) bl.a. hur man beter sig vid nätbaserad undervisning, begär ordet osv. 
* '''Planera och förbered''': Planera helheten för att genomföra distansundervisningen, t.ex. föreläsningsavsnitt (nedladdningar vid behov), enskilda- och gruppuppgifter, inlämning av uppgifter, tidtabeller, utnyttjande av olika inlärningsplattformar på nätet. Förbered materialet som behövs = anvisningar, beskrivning av hur studierna genomförs, tidtabeller, föreläsningar, uppgifter osv. Beakta att läraren vid distansundervisning behöver mycket mera tid för planering och förberedelse än för att hålla själva undervisningstillfället eftersom en större del av handledningen av inlärningen flyttas över till medel och material. Det webbaserade genomförandet kan naturligtvis regleras vartefter, men ju mer du tvingas korrigera i efterhand desto mer förvirrade blir eleverna/studerande.  Å andra sidan kan en kurs göras för en dag eller en vecka eller en arbetsfas i taget, och ibland lönar det sig inte att göra allt färdigt på förhand.
OpenDigi-projektet erbjuder [https://opendigi.fi/2020/03/23/apua-oppimiseen/?fbclid=IwAR1lGrHNzyFnBw0XCjaaV6vHAkCRVUQ4atW9uTZarMvs4aacB_oUHJxktIU sex modeller] på lätt språk  som bygger på gedigen forskning om hur lärandet kan undervisas, tränas och stödjas med uppgiftsbeskrivningar åt dem som arbetar på distans.
* '''Förutse och testa''': Berätta på förhand om grundläggande saker för genomförandet på ett allmänt plan; vad som ingår i distansundervisningen, helheten och dess delar, t.ex. föreläsningar, uppgifter, hur eleverna/de studerande presenterar sig och de viktigaste tidtabellerna. Arrangera på förhand en ”teststund”, då alla kan få prova hur programmen, utrustningen och förbindelserna fungerar och att de är funktionsdugliga samt öva och bli säkra att använda dem.

== Genomför ==
* '''Atmosfär''': När du har förberett dig noggrant kan du i det egentliga genomförandet koncentrera dig på att skapa en mänsklig atmosfär och i mån av möjlighet sträva efter interaktion med eleverna.
* '''Förbered dig ändå för problemsituationer''': Får du hjälp av stödpersonerna vid eventuella problem med utrustningen? Kan du vid behov dela ut uppgifterna till eleverna/studerande på något alternativt sätt, t.ex. per e-post eller med någon annan tjänst som eleverna/studerande annars också använder? Kan du använda någon inofficiell plattform om de officiella av någon orsak inte fungerar? Har du färdigt kontaktuppgifter till eleverna ifall det skulle behövas?
* '''Var aktiv''': Om distansstudierna pågår en lång tid eller innehåller flera separata uppgifter, ska eleverna/studerande ändå uppleva att du som lärare är närvarande och handleder. Du kan till exempel inleda distansstudierna med en videosamling och sedan dejourera om de studerande har något att fråga. Du kan också börja en dag eller en lektion med en kort videohälsning och instruktion och med enskilda eller gruppmeddelanden ta kontakt och följa med vad som görs i grupperna.
* '''Håll pauser''': Kom ihåg att det är bra att hålla raster och pauser också vid distansundervisning. Instruera eleverna/studerande att gå utomhus. Du kan också be dem ta bilder av sin utomhusvistelse.

== Utveckla och utvecklas ==
* '''Begär och samla in respons'''. Utveckla uppgifterna och sätten för att genomföra dem utgående från responsen.
* '''Utveckla din distansundervisning tillsammans med kolleger'''. Utvecklandet underlättas om du samarbetar med andra lärare. Det lyckas både i arbetsgemenskapen och i olika nätverk (t.ex. Facebook-grupper och Twitter-diskussioner).
Opettajana virtuaaliluokassa (Som lärare i en virtuell klass) -projektet har material med lösningar av olika frågor som dyker upp i distansundervisningen.

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>2s4n4krqb40gdhcfvw1kamfl4sk3xhj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Studerandes gruppsammanhållning och kollaborativt arbete</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10608</id>
    <revision>
      <id>49758</id>
      <parentid>49726</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:30:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49758</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2314" sha1="ss3abpk7hvfn2t6ugap6foycow4hhur" xml:space="preserve">Hur får man eleverna/ de studerande att delta i en kollaborativ, delad och interaktiv verksamhet så att studierna inte blir ett ensamt sittande framför skärmen eller vid apparaten.
* Undervisningssituationen arrangeras som en videoundervisning, och då kan eleverna/studerande se varandra och diskutera med läraren och med andra.
* När en elev/studerande kommer med i den webbaserade undervisningen hälsar man på hen med namn. Gruppindelningen övar man in på nätet den första gången, även om gruppen skulle vara känd. På det sättet lär man sig spelreglerna och övar sig i kommunikation.
* Uppvärmningsövningar på chatten eller videolektionen t.ex. så att man varje morgon ställer aktiverande frågor som alla i tur och ordning får ställa till vem de vill. Genom det lär man sig diskutera på nätet med olika personer.
* Undvik att hålla långa föreläsningar och monologer. Engagera eleverna/studerande med olika uppgifter eller frågor. Använd chatten under föreläsningssekvenserna, så att också en föreläsande undervisning i bästa fall är en fortlöpande dialog.
* Sträva efter att i mån av möjlighet utarbeta grupparbeten eller pararbeten. I dessa kan eleverna/de studerande sinsemellan diskutera tankar som uppgifterna gett upphov till och stödja varandra. Eleverna/studerande lyckas arbeta bra i grupp med många olika tillämpningar, men även till och med genom traditionella telefonsamtal.
* Ordna så att man växlar mellan smågruppsarbete och arbete tillsammans med hela gruppen.
* Det lönar sig att i början noggrant följa med smågruppernas verksamhet och dynamiken mellan deltagarna. Försök skapa så fungerande smågrupper som möjligt så att deltagarnas interaktion på nätet är smidig.
Principer för en respektfull dialog: Spelreglerna för en konstruktiv diskussion enligt Sitras Dialogpaus fungerar bra i början. Judy Rees Clean Language verkar också vara bra: formuleringar byggs upp så de blir mer respekterande och eftertänkta genom övning.

Dialogpausanvisningar:

* 🌿 Förbered väl
* 🌿 Lyssna på de andra
* 🌿 Fråga av tystlåtna
* 🌿 Var närvarande, koncentrera dig på stunden
* 🌿 Var inte övermodig
* 🌿 Försök förstå andra så bra som möjligt
* 🌿 Var alltid ärlig

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>ss3abpk7hvfn2t6ugap6foycow4hhur</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Studerandes välmående vid distansundervisning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10609</id>
    <revision>
      <id>49759</id>
      <parentid>49728</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:31:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49759</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3534" sha1="lvadcg40xxiz1vjg58ed7lqhe4mf2ln" xml:space="preserve">Närvaro och interaktion på nätet kräver kunnande av eget slag. Ändå så kan det faktum att man stannar upp en stund kring ett ämne föra med sig nya insikter och övning ger färdighet. Här några allmänna principer:
* '''Kommunicera''': Det är bra att inse att oberoende av vilka medel du använder i distansundervisningen så ser eleverna/studerande inte dig på samma sätt som i klassrummet. Det här innebär att du måste prata eller skriva mera öppet om vad du själv gör: ”en liten stund, jag kontrollerar det där”, ”låt mig tänka efter en stund”, ”nu delar jag in er i mindre grupper”, ”jag går och hämtar vatten” och så vidare.
* '''Informera tydligt om uppgifterna och tidsgränserna''': Berätta tydligt vilka frågor och uppgifter du vill ha svar på och hur, samt vilken tidsgräns det finns för att utföra dem. Beakta att olika elever/studerande kräver olika lång tid för uppgifterna, och att elever/studerande på distans kan ha tillgång till olika hjälpmedel. Ge minimikrav för uppgifternas utförande, men berätta också vad som är en lämplig maximitid för uppgiften. 
* '''Upprätthåll närvaro''': Känslan av närvaro i nätmiljön kommer fram genom diskussion och börjar snabbt minska om diskussionen saknas. Ju längre en elev/studerande upplever sig ”ropa i det tomma” utan att få något gensvar desto ensammare kan det kännas för honom eller henne. Alla som någon gång har köat förgäves till exempel i en kundbetjäningschatt känner igen den känslan. Därför är det viktigt att svara på alla meddelanden och frågor, att svara så snabbt som möjligt och att upprätthålla en jämn interaktion. Man ska alltid meddela om man avlägsnar sig från linjen och man ska alltid vara tillgänglig då när man har lovat vara det.
* '''Försäkra dig om de andras verklighet''': När de andra inte ser dig som i klassrummet, ser du inte heller dem på samma sätt. Du ska alltså inte anta att du vet vad eleverna/studerande gör eller inte gör. Fråga och försäkra dig om dem, hellre för mycket än bara litet. Även om distansstudierna skulle genomföras så att man går framåt genom att utföra uppgifter i egen takt, kan det ändå vara klokt att ge dagen en rytm med gemensamma träffar till exempel på morgonen och på eftermiddagen. Då kan man exempelvis gå igenom vad som blivit gjort och svara på ofta ställda frågor. Kom också ihåg hur viktigt det är med personlig kommunikation: fråga regelbundet på tu man hand hur det står till med varje elev/studerande. 
* '''Upprätthåll känslan av att man känner varandra och gruppens kultur''':  Ögonkontakt fungerar inte på samma sätt på distans som när man möts ansikte mot ansikte, och därför är det skäl att fästa uppmärksamhet vid att komma ihåg namnen på eleverna/studerande och att använda dem till och med oftare än vanligt. Till exempel: ”Välkommen på linjen, Maja!”, ”Peter och Martin skriver ännu kommentarer på chatten, vi väntar en stund...”. ”Det var en verkligt bra fråga, David”, ”Vad tänker du Nellie om det här?” och så vidare. Om en grupp som från tidigare redan känner varandra övergår till distansundervisning är det viktigt att sträva efter att upprätthålla en ”vi-anda” också på distans. Vilka sådana ritualer och invanda sätt har ni som du kunde ta med i distansundervisningen? Vilka gemensamma vitsar eller trevliga roligheter kan ni ta med i den nya vardagen?

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>lvadcg40xxiz1vjg58ed7lqhe4mf2ln</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Distansundervisning och distansnärvaro i realtid</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10610</id>
    <revision>
      <id>49760</id>
      <parentid>49729</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:31:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49760</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2032" sha1="0ko815z7sa5n5bwznr2uufggx7k29n4" xml:space="preserve">Elevernas/studerandes närvaro vid distansundervisning kan granskas med hjälp av begreppet distansnärvaro. Eleverna/studerande är via digitala medel närvarande antingen samtidigt, med andra ord i realtid (synkront) eller vid olika tider, d.v.s. inte i realtid (asynkront).

Ofta är det klokt att genomföra distansundervisning som en kombination av närvaro som inte är realtid och som är i realtid. Vid interaktion som inte är i realtid används till exempel en chatt och ett diskussionsforum. Mer info om detta ges längre fram. Vid undervisning i realtid däremot är närvaron av samma slag som vid interaktion öga mot öga, den är bara förmedlad av teknologi.

Hur ska man arrangera ett fungerande webbinarium? Ladda gratis ner [https://www.humak.fi/uutiset/kuinka-jarjestaa-toimiva-webinaari-lataa-ilmainen-kirja/?fbclid=IwAR2ly0GvoCaR9C3nFDTydt9yJw1yKML2BMnvXoqRZJBnUEGkTZxg7gUTqac Toimiva webinaari -kirja].

== Distansnärvaro i realtid via en vanlig telefon ==

I en situation, då ingen annan teknologi står till buds, passar också en vanlig telefon som medel för undervisning i realtid. Telefonen är ett gott medel eftersom alla elever/studerande känner sin lärare som person och redan rösten räcker till vid kontakten med en bekant människa. Med hjälp av telefonens röstsamtal kan läraren hålla kontakt med sina elever/studerande, men en elev/studerande kan också ringa till och med mitt under en lektion till läraren. Det är viktigt speciellt i krissituationer, då det annars kan vara svårt att ha kontakt t.ex. på grund av bristfälliga program eller terminaler. Kontakt med röstsamtal kan anses vara ett slags minimikrav.

Känslan av närvaro kan höjas med hjälp av [https://fi.wikipedia.org/wiki/Aktiivinen_kuuntelu aktivt lyssnande]. Vid röstsamtal ersätter namnet ögonkontakten. Det lönar sig för alla som deltar i distansundervisning med röstsamtal att leta upp en lugn diskussionsmiljö, där de kan koncentrera sig på interaktionen.

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>0ko815z7sa5n5bwznr2uufggx7k29n4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Distansundervisning vid olika tider</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10611</id>
    <revision>
      <id>49761</id>
      <parentid>49730</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:32:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49761</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4511" sha1="l6qia1s8pwhob4ul6jlpalde176vyz3" xml:space="preserve">Distansundervisning genomförs ofta vid olika tider eller asynkront. Då kan uppgifter ges och man kan diskutera dem exempelvis per e-post, i wilma-meddelanden och/eller genom att använda verktyg i lärmiljöer (t.ex. en diskussionsspalt).

En sådan rytm i distansundervisningen är långsammare än vid videokontakt eller på chatten. Skriftliga meddelanden är ofta längre, men känslan av närvaro börjar snabbt minska. Distansundervisningen kännetecknas också allmänt av att kroppsspråket saknas, men det förstärks särskilt i undervisning som inte är i realtid. Därför kan ditt meddelande kanske missförstås. Det är därför bra att läsa igenom innehållet några gånger innan man sänder eller publicerar det. 

Asynkron distansundervisning är inte alltid i textform, utan kan vara i annan form t.ex. video. Videon kan man göra själv för olika ändamål (handledning, motivering, undervisning, respons). Dessa kan vara mycket enkelt genomförda och vara t.ex. hälsningar som filmats med mobiltelefonen, eller så kan de till exempel vara PowerPoint-baserade, tecknade videon eller skärmdumpar. 

Mottagaren förstår innehållet bättre om du använder effektmedel som ditt verktyg erbjuder. Förutom rubrikstilar kan texten t.ex. kursiveras, ges fet stil, ha olika fonter, bilder osv. 

'''Nio centrala saker att komma ihåg vid kommunikation som inte är i realtid'''

# Kom ihåg åtminstone dessa
# Svara
# Svara så fort som möjligt
# Svara på allt
# Var äkta och ärlig
# Var redo för dialog och för att motivera dina egna beslut
# Försäkra dig om en gemensam förståelse 
# Ibland är det bra att begära in en annan åsikt eller att sova på saken
# Tack, ursäkta, varsågod.

== Meddelandets förordsdel: tänk noga efter hur du inleder ditt meddelande ==

Fundera på hur ditt meddelande berör mottagaren? Det är bra att inleda ett skriftligt meddelande på ett positivt sätt: a) skriv personligt inriktade tack; b) beröm eleven/studerande; eller c) uppmuntra eleven/studerande att också i fortsättningen vara i kontakt.

== Meddelandets avhandlingsdel: svara tillräckligt noggrant och uttryck även känslor ==

För att en interaktion som inte är i realtid ska fungera är det skäl att sträva efter att svara på alla frågor. Om du inte kan svara, försök åtminstone i ditt svar beakta de frågor som ställts: jag vet inte hur jag ska svara på detta, men jag tar reda på.
 
När du besvarar en elevs frågor eller överhuvudtaget skriver ett meddelande till eleverna/studerande ska du skriva ditt meddelande så att det ”öppnas”. Enbart länkar är inte ett fungerande sätt att kommunicera interaktivt i en undervisning som inte är i realtid. Eftersom kroppsspråket saknas helt i en undervisning av detta slag är det bra att du i dina meddelanden även reagerar på känsloplanet.

Förvissa dig om att alla förstod ditt meddelande rätt. Du kan fråga helt direkt: ”förstod jag rätt att”. Användningen av smileys hör till den moderna kommunikationen, men det är en konstgren för de har många betydelser. Det lönar sig att använda smileys om det är naturligt för dig och om de övriga parterna i kommunikationen använder dem.

Som vi redan tidigare konstaterade har textens uttryck en stor inverkan på innehållet. Använd med andra ord de formateringar som ditt medel möjliggör, det må sedan vara rubrikstilar, kursivering av texten eller något annat.
 
== Meddelandets avslutningsdel: avsluta meddelandet på ett sätt som passar dig och sträva efter att få motparten att fortsätta diskussionen ==

I meddelandets avslutningsdel lönar det sig att fråga om hen (eller de) fick svar på de ställda frågorna. I det sammanhanget lönar det sig att också i fortsättningen uppmuntra till diskussion. Med tanke på alla är det bra att i avslutningsdelen i en uppmuntrande anda behandla hur man fortsätter framåt härifrån.

Om du ställde frågor till eleven lönar det sig i denna punkt att tydligt utrycka när du önskar få svar på dina framställda frågor.
Avsluta ditt meddelande vänligt och använd en sluthälsning som passar din stil. Det lönar sig att avsluta meddelandet så informellt som möjligt och att i samband med det bifoga kontaktuppgifter (t.ex. telefonnummer och andra nödvändiga kontaktuppgifter).

Mer ingående tips

* För interaktion med en enskild
* För interaktion med en smågrupp
* För interaktion med en större grupp / en klass

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>l6qia1s8pwhob4ul6jlpalde176vyz3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Distansundervisning och handledning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10612</id>
    <revision>
      <id>49762</id>
      <parentid>49731</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:32:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49762</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6297" sha1="0szrf2hw4qaqw9p6m2cqxz1ozvyb9q9" xml:space="preserve">== Utrustning, program och system som används vid distanshandledning ==

* '''Välj vilket program som används och koncentrera dig på interaktion på nätet'''. En chatt, videokonferens eller plats där tidtabeller och anvisningar delas ut (t.ex. Google Classroom, O365, Moodle, blogg..) räcker till om man vill koncentrera sig på de grundläggande frågorna i undervisningen. Undervisa eleverna/studerande ett minimum av tekniken såsom kommunikation och navigering.
* '''De som använder läroanstaltens system''': Säkerställ att eleverna/studerande har fungerande koder och lösenord och att alla kan logga in före den egentliga undervisningen börjar.
* '''Om man ska logga in''', ska du handleda inloggningen i systemet till exempel med en video, skärmdumpar eller genom att dela din skärm i en videokonferens
* '''Om möjligt''' ska du använda appar och medier, som eleverna/styderande redan känner och som de använder. Beakta dock datasäkerheten och använd helst verktyg som arbetsgivaren erbjuder. Användning av tredje parts system förutsätter att både lärare och alla elever/studerande och vårdnadshavare ingår en frivillig överenskommelse, för ingen av dem kan tvingas att använda dem.  Läs t.ex. analysen [https://harto.wordpress.com/2018/05/18/whatsappin-ikarajasta-opetuskaytosta-ja-gdprsta-viela-kerran/ WhatsAppin käytön sallittavuudesta opetuksessa](Tillåtelse att använda WhatsApp i undervisningen).

== Instruktioner ==

* '''Alla anvisningar - särskilt verksamhetsinstruktioner - måste vara noggrannare är i klassen'''.  Skriv så att det syns, visa med musens kursor vad du pratar om och förklara anvisningarna lugnt från början till slut.
* '''Anvisningarna måste vara så tydliga och tillgängliga som möjligt'''. I skriftliga anvisningar hjälper till exempel en förteckning (numrering, franska streck) att strukturera anvisningarna steg för steg. Om det är möjligt är det bra att ge anvisningarna också muntligt till exempel som en ljudinspelning.
* '''Dela ut anvisningarna till gruppen'''. Ring till en elev/studerande som inte verkar vara med på noterna. Visa de grundläggande sakerna särskilt för hen, när de andra inte är på plats, så du kan förvissa dig om att hen förstått.

== Tips på distanshandledning för studiehandledare och lärare ==

* '''Kom med skolans personal överens om gemensamma rutiner för uppföljning av studierna''': Vilken roll har klassföreståndaren, ämnesläraren, elevhandledaren/studiehandledaren, specialläraren och skolgångsbiträdet/ elevassistenten?
* '''Se till att eleverna/studerande och föräldrarna vet vem de får hjälp och stöd av vid behov'''.
* '''Dela din egen skärm vid näthandledning och visa var allt finns'''. Ge tid för det; vid en snabb titt hinner eleven/studerande nödvändigtvis inte se ordentligt eller prova själv.
* '''Förklara hela tiden och många gånger både genom att prata, med text och med bilder vad som händer''': Var allt finns, vad man ska göra, vad som ska lämnas in, med vem man gör, vart och hur man lämnar in, vid vilken tid något händer, var, hur man kommer dit, när man får avlägsna sig. 
* '''Var medveten om att alla behöver handledning'''. Om man inte känner till distansstudier från tidigare, så kan man inte förvänta sig en fullständig självstyrning av eleven/studerande.
* '''En elev/studerande på distans får inte lämnas ensam'''. Ofta hjälper redan korta lägesrapporter så att man kommer framåt i studierna. Fundera om du i varje smågrupp kan komma överens om till exempel en översikt en gång i veckan om hur studierna framskrider. 
* '''Beakta att alla elever och familjer/studerande har olika behov'''. En del kräver mera stöd än andra. Lita på din kännedom. Tänk efter om du kan komma överens med en del elever/studerande till exempel om en kort distansträff på tu man hand några gånger per vecka.
* '''Hjälp till att skapa rutiner'''. Rutinerna är viktiga också för en elev/studerande som är i distansundervisning. Det är bra att hålla en liknande studierytm och likande pauser som i skolan. 

== Att ge respons ==

* Med tanke på lärandet är en situationsbunden och ”skräddarsydd” handledning (scaffolding) inriktad på varje elevs/studerandes situation och behov av stöd viktig. Vid distansundervisning kan det till och med vara lättare att ge den än i en klassituation, när läraren på ett smidigare sätt kan komma överens om online-träffar med enskilda elever/studerande eller smågrupper eller följa med och kommentera enskilda elevers/studerandes eller smågruppers prestationer och produkter i online-dokument och -arbetsutrymmen.
* Det lönar sig att mångsidigt ta i bruk teknologiska medel även när man ger respons: läraren kan t.ex. banda in sin respons och sända en ljudfil till responsmottagarna.
* En elev/studerande har ofta inte nytta av enbart en allmän anvisning (t.ex. ”Precisera din förklaring”).
* Responsen ska grunda sig på en analys av prestationer och producerade information och på en konkret respons som bygger på det.
* En sådan riktad, särskilt kvalitativ handledning kan inte automatiseras och den kan inte ersättas med allmänna anvisningar som ges till alla. 
* Kamratrespons  kan utnyttjas också vid distansarbete på samma sätt som den respons som läraren ger, alltså vid online-sessioner muntligt eller skriftligt eller under perioder av enskilt arbete så att man kommenterar direkt i nätdokument eller i arbetsutrymmen. Här är det viktigt att beakta att användningen av kamratrespons måste planeras och organiseras omsorgsfullt från lärarens sida; vem kommenterar och till vem, när, hur och varför. Att spontant ge konstruktiv, användbar och ändamålsenlig respons är något som inte eleverna/studerande (eller ens vuxenstuderande) nödvändigtvis klarar av, och därför är det bra att också ge anvisningar om det, öva och tillsammans komma överens om goda rutiner för att ge respons.
* Skriftlig respons kan missförstås. Läs noggrant den respons du gett innan du sänder den. Instruera också elever/studerande eller grupper av dessa som ger varandra kamratrespons att granska att den respons de ger är konstruktiv och uppmuntrande.

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>0szrf2hw4qaqw9p6m2cqxz1ozvyb9q9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Distansundervisning och bedömning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10613</id>
    <revision>
      <id>49763</id>
      <parentid>49732</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:33:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49763</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="11289" sha1="fx0o1xnizyxvqlwq9wy9jsy4hwsphr7" xml:space="preserve">Vid distansundervisning följer man samma principer för bedömning och respons som vid undervisning i allmänhet. Fastän undervisningen och studierna sker via fjärruppkoppling och delvis självständigt förändras inte bedömningsprinciperna eller -uppgifterna i sig. Vid distansundervisning och i studierna krävs att man är systematisk och kan styra sitt eget arbete.

Vid planering av bedömningen är det viktigt att beakta läroprocessens hela cykel så att bedömningen och responsen som getts utgående från den inriktas rätt och stöder eleven/den studerande i studierna. En bild som fungerar bra är att bedömningen och responsen för framåt och främjar lärandet. Rimmat på engelska: “Moving from feedback to feedforward.”

Här har saker som behöver beaktas vid bedömning av distansstudier sammanställts.

Gemensamma anvisningar för lärare och elever/studerande på alla utbildningsstadier:
* Bedömningen innefattar en respons i olika skeden av läroprocessen samt en bedömning av kunnande/prestationer och vitsordsgivning. Bedömningen ska alltid grunda sig på i vilken mån målen uppnåtts. Målen kan anknyta exempelvis till produkter, kunskaper, färdigheter eller arbete.
* Vid distansundervisning håller bedömningen och responsen under lärandet eleven/studerande kopplad till arbetet och i rätt riktning. Det lönar sig att ta med ett bredare metodurval efterhand som färdigheterna ökar. Även eleverna/studerande kan komma med goda idéer om olika former av att ge respons.
* Bedömningens centrala uppgift är att handleda, stödja, uppmuntra, korrigera eventuella fel samt att inrikta studierna och undervisningen genom att ge eleven/studerande och läraren respons.

Särskilt viktiga är uppgiftsbeskrivningar och anvisningar i distansundervisningen som har med bedömningen att göra. Tydligheten kan förbättras genom att man beaktar att nättexter skumläses. De viktigaste sakerna måste tydligt framhävas. Beakta det skumläsande sättet att läsa när du skriver anvisningar och uppgiftsbeskrivningar för studierna. Om det bara är möjligt kan du göra en video eller ljudfil eller en sammanfattande bild, där du ännu kort och tydligt berättar vad man ska göra, enligt vilken tidtabell, vart man lämnar in, vem som ger respons och hur man går vidare när uppgifterna är utförda. Enkla anvisningar för hur man gör en video finns bl.a. på YouTube.
* Det är vanligt att eleven/den studerande till exempel i uppgiftsbeskrivningen inte lägger märke till alternativ utan uppfattar att alla uppgifter har samma värde.
* Det är viktigt att strukturera en text som har anvisningar. Vid struktureringen kan man som hjälp använda effektmedel som t.ex. rubriker, numreringar, fet stil, färger eller förteckningar. Å andra sidan är det viktigt att använda effektmedel med måtta så att texten inte blir otydlig. Om du använder färger som effektmedel ska du ta hänsyn till färgblindheter, av vilka röd-grönblindhet är vanligast.
* Be någon annan, gärna en jämnårig med dina elever/studerande, att läsa och titta igenom dina uppgiftsbeskrivningar och anvisningar innan du sänder dem. Kom ihåg att du som lärare lätt producerar sakkunnigtexter. Vid distansstudier står du inte bredvid och öppnar upp eller förklarar vad olika saker betyder, och du ser inte förvånade ansiktsuttryck. För eleverna/studerande är det en hög tröskel att be om hjälp vid distansarbete. Ett instruktivt studiematerial och en inledande handledning har därför en central funktion.
* Beakta läs- och skrivsvårigheter, uppfattningssvårigheter och andra inlärningssvårigheter i mån av möjlighet. Ett enkelt tips är att koncentrerat skriva huvudsaken i början.

Beakta elevernas/studerandes ålder och färdigheter när du bygger upp uppgifter och instruktioner. Tänk efter hur eleven/studerande förstår målen. Hur konkretiseras målen på ett kort sätt under lärprocessen så att eleven/studerande förstår vart hen strävar med sina studier, vilka medel hen kan använda i sina studier och hur hen har möjlighet att förbättra sin prestation?

Det är viktigt att anvisningarna för de uppgifter som bedöms i studierna är tydliga. 
* Tydliga instruktioner skapar en känsla av trygghet. Det är bra att i anvisningarna berätta vilka alla saker som påverkar och vilka som inte påverkar vitsordet. Berätta vem som bedömer eller ger respons, var och när.
* Vid distansstudier har eleven/studerande inte möjlighet att omedelbart fråga av läraren eller studiekamraterna efter preciseringar av vad man nu riktigt skulle göra. 
* Anvisningarna för studierna ska vara entydiga. Om man ger alternativ, ska man tydligt berätta att det är frågan om alternativ.
* Vid distansstudier är publicerandet av en egen produkt för läraren eller andra elever/studerande spännande för många. Om responsen dröjer kan känslorna stiga till ytan eller motivationen försvinna. I anvisningarna är det därför bra att berätta när responsen ges och i vilken form, vem som ger den och när man får vitsordet.

Distansstudiematerial och interaktion av olika slag stöder så att studierna framskrider.
* Läraren måste fundera över i vilken utsträckning eleven/studerande kan arbeta självständigt efter att ha fått anvisningarna, och i vilken utsträckning eleven/studerande åter behöver handledning och stöd av läraren. Fördröjning med uppgifter är bland det segaste som kan bromsa upp studierna. Kontakt, kalendrar, påminnelser och lägesrapporter tillsammans med läraren och andra elever/studerande hjälper en att komma vidare.
* I läroplanen i grundläggande utbildning kan det anges att också arbetsfärdigheterna bedöms. Om det är så ska man i anvisningarna ta upp vad arbetsfärdigheter i distansstudierna betyder och hur läraren bedömer dem. Arbetsfärdigheterna kan till exempel vara sådana att uppgifterna lämnas in enligt anvisningarna och enligt tidtabellen, uppgiftbeskrivningarna följs, och om man arbetar i par eller grupp att alla ska förbinda sig att utföra den gemensamma uppgiften. 
* En korrigerande respons håller eleven/studerande på rätt kurs. Därför är det viktigt med respons under tiden för inlärning. Även frågor som stöder självbedömningen och stöd av annat slag utgör en viktig del av distansstudierna. I studiematerialet kan man införa tips på att eleven/studerande själv aktivt kan begära respons. Vid distansstudier kan det i den egna närmiljön också finnas lämpliga personer som kan ge mellanrespons.

Mångsidiga möjligheter att visa kunnandet:
* När du planerar distansundervisning ska du ge eleverna/studerande möjlighet att dra nytta av sina starka sidor. I distansundervisning passar det utmärkt att alla inte samtidigt gör samma saker och att visandet av kunnandet inte behöver vara likadant för alla.
* I bedömningen speglar man visandet mot i vilken mån målen uppnåtts. Presentationsformen har inte någon betydelse i sig. Eleven/studerande kan exempelvis göra en produkt i uttrycksförmåga som ljudfil, i videoform, som en seriebild eller ett textdokument. Om man särskilt studerar videouttryck, har det en betydelse vilken form produkten har.
* Det är viktigt att beakta olika faktorer som bromsar och försvårar inlärningen. Läs- och skrivsvårigheter förvårar arbete som bygger på texter, och då kan man beroende på läroämne och mål använda andra sätt för att visa kunnandet, till exempel kan en muntlig framställning vara ett alternativ till en skriftlig produktion. Erilaisten oppijoiden liitto  har sammanställt bra tips på hur man kan utnyttja teknologi i studierna: “Oppimisen välineitä ja sovelluksia” (Utrustning och tillämpningar för lärandet).

Det är bra att bygga in en förbättring av studiefärdigheterna i de uppgifter som bedöms.
* Färdigheterna i informationssökning och informationshantering och de tekniska färdigheter som är förknippade med dem ökar i takt med att man övar sig. I distansstudierna är frestelsen att kopiera stor. Därför styr uppgiftsuppställningen för sin del arbetet och en utveckling av studiefärdigheterna. 
* En sammanställning över uppgiftsuppställningar som kan minska möjligheterna att göra klippa-limma-produkter. https://www.slideshare.net/arongas/kyyti-copypaste-opiskelulle

En bra anda för bedömning och att ge respons skapas tillsammans.
* I nätmiljön blir arbetet dokumenterat. Ett särdrag för distansundervisningen är att produkten blir synlig. Verksamheten lämnar spår som man i lärosituationerna också kan återvända till. Det här är bra och nyttigt, men det kräver att man blir van med det. Det finns också läroämnen, som t.ex. åskådningsämnen, där det att man delar sina produkter så att andra får tillgång till dem kan förorsaka obehagliga känslor, rentav rädsla. Alla produkter är inte lämpliga att bli föremål för kamratbedömning. 
* Ibland kan det också kännas obehagligt att felen blir synliga, fast det i allmänhet är meningen att man ska lära sig av felen. 
* Det är viktigt med psykologisk trygghet för alla. Det är viktigt att med handledning lära sig förmågan att ge respons, med målet att lära sig ge konstruktiv respons så att den är noggrant inriktad.
* Bedömningen inriktas alltid på uppnåendet av målet, inte på personen, personliga egenskaper, vad hen har gjort rätt eller vad hen ännu ska förbättra eller göra på annat sätt. Bedömningen och den respons som ges utgående från den har i uppgift att hjälpa eleven framåt och få personen att förstå vad hen har gjort rätt eller vad hen ännu ska förbättra eller göra på annat sätt.
* Bedömningen är förknippad med makt. Genomskinlighet i bedömningen skapar förtroende och ökar samförståndet. Eleverna/studerande ska ha möjlighet att fråga om bedömningsgrunderna utan att de behöver vara rädda för att läraren blir arg eller ”hämnas” t.ex. när hen ger vitsord. Att fråga innebär inte att ifrågasätta!

Hjälp och stöd i övrigt för bedömning 
* [http://pulssihanke.blogspot.com/2019/11/pelipohjilla-oppii-antamaan-ja.html Arviointikeskustelun pelipohjia] (Spelunderlag för bedömningsdiskussionen), en liggande PDF för användning på nätet (Kinnula 2019)
* [https://docs.google.com/document/d/1wYu967O4C57P4zcdEY_wL6bJT2rynT-OSZCcGkEJ0_s/edit Oman työskentelyn itsearviointitaulukko] (Tabell för självbedömning av sitt arbete) (ett kopieunderlag, källa McMillan 2017)
* [https://drive.google.com/file/d/1EgFRPPKfuOfP8JK2Wp9sET6qHMbUj2bW/view Lukiolaisen arviointisanasto] (Gymnasistens bedömningsterminologi) (Rongas &amp; Honkonen, 2019)
* [https://www.dropbox.com/s/yukt5q3jhdvkqbd/Arviointisanastoa%20%20lukiokoulutukseen.pdf?dl=0 Opettajan arviointisanasto] (Lärarens bedömningsterminologi) (Ouakrim-Soivio, 2020)
* [https://drive.google.com/drive/folders/1M1wHyXOnrPmi2cYQENRF2ElJvD-ftKoD Opettajana virtuaaliluokassa] (Som lärare i en virtuell klass) -planeringsmallar (HU forsknings- och utvecklingsprojekt 2019)
* [https://www.matleenalaakso.fi/p/sahkoiset-kokeet.html Sähköiset kokeet -tipssida] (om elektroniska prov) med tips om applikationer och tjänster (Laakso)

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>fx0o1xnizyxvqlwq9wy9jsy4hwsphr7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Informationssökning och informationshantering</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10614</id>
    <revision>
      <id>49764</id>
      <parentid>49735</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:33:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49764</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6909" sha1="jg1nnuqdpnr73dj0n6gv3lxn7axccsm" xml:space="preserve">== Grundläggande anvisningar för informationssökning och för användning av information ==

=== Vad vill du veta? Vilket tema vill du ha information om? För vilket syfte behöver du information? ===
Vilken slags information behöver du? Behöver jag bara en snabb bekräftelse av någon sak eller behöver jag helt ny information?

Basfakta som årtal, ytor eller presidenter kan man söka t.ex. på Wikipedia, men information som man får därifrån lönar det sig att säkra via en annan källa.

=== Lista nyckelord för ditt tema. ===

Samla en lista över ord som anknyter till ditt tema. Skriv också upp frågor som du kommer på. Du kan använda olika slags arbetsverktyg som t.ex. en tankekarta.

=== Använd en sökmotor för att söka källor. Gör sökningar med dina valda nyckelord. ===

Ett bra sökord är i grundform. Välj ditt sökord enligt den omfattning som ditt tema har och enligt vad du vet.

Med ett mer omfattande begrepp får du mer information, men genom att dra nytta av vad du redan vet kan du också välja ett snävare sökord, Till exempel ”skog” är ett mycket omfattande sökord, medan ordet ”gran” är ett betydligt noggrannare sökord och tema. 

Information om Googles sökoperatorer hittas [https://support.google.com/websearch/answer/2466433?hl=fi via denna länk].

Hur använder jag sökmotorer?

De flesta sökmotorer har en algoritm, som i motorn sparar de sökningar du gör och försöker gissa vad du söker. Dina sökresultat kan vara annorlunda än andras sökresultat med samma termer.

Du kan också prova att söka med andra sökmotorer än Google. Exempelvis:

Ask, Bing och Duckduckgo (som inte laddar ner personliga uppgifter).

[https://www.kirjastot.fi/tiedonhaun-opastus/hakukoneet?language_content_entity=fi Övriga anvisningar för användning av sökmotorer].

== Söktips i ett nötskal ==

* Tydliga fraser, ingen skillnad om det är stora bokstäver, skiljetecken, olika sökfraser kan kombineras obegränsat
* Minustecken (-) strax före ett ord lämnar bort resultat där det ifrågavarande ordet förekommer hund -mårdhund
* Citationstecken används som hjälp vid exakt sökning ''”sök denna sats”''
* * är joker ''”I’m * in the rain”''
* Avgränsning enligt webbplats ''site:jamk.fi'' avgränsar sökningen till den webbplatsen
* Filtyp ''file:pdf'' avgränsar sökningen till pdf-filer
* Avgränsning enligt innehållstyp, publikationsdag, behörigheter via verktygsfältet
* Observera även Google Scholar för vetenskapliga artiklar och Google Books för böcker

=== Bekanta dig med källorna och bedöm hur tillförlitliga de är ===
Vad allt ska jag beakta när jag undrar om en källa är tillförlitlig?

Tillförlitligheten för källor på nätet kan bedömas t.ex. på följande grunder:
* Finns det information på webbplatsen om dess upphovsmän och utgivare?
* Finns det information på webbplatsen om när den har gjorts eller uppdaterats?
* Är det enkelt att hitta det centrala innehållet på webbplatsen?
* Är syftet med webbplatsen informationsförmedling eller undervisning, eller försäljning och reklam?
* Är webbplatsen permanent?
* Är det en webbplats för myndigheterna, en nyhetsservice eller en organisation? Eller är webbplatsen en diskussionssajt, reklamsajt eller en privatpersons sajt?

Ta redan i det här skedet vara på uppgifter om alla källorna. [https://drive.google.com/open?id=1JD7VC83cxbj6TVCqyseU9k70sMtZVL-X Espoon kaupunginkirjaston ohje verkkotiedon arvioinnista (PDF)].

=== Välj de källor som är lämpligast för ditt tema och din uppgift ===
Avgränsning av sökresultatet. Vilken slags information och hur mycket av den behöver jag? Hur avgränsar jag sökresultaten? Bedöm åldern och tillförlitligheten på det material du hittat. Bedöm hur den information du hittat passar för ditt behov. Vilken synvinkel har den produkt du utarbetar? Behöver du forskningsinformation?

=== Ange alla källor. Var hittades informationen? ===
Gör källhänvisningar enligt anvisningarna. På Kopiraittilas (Kopiostos) webbsidor finns [https://kopiraittila.fi/wp-content/uploads/2017/02/Kopiosto_muistilistat_Lahteiden_merkitseminen.pdf ohjeita lähdemerkintöjen tekoon (PDF)] (anvisningar för källhänvisningar).

=== Hur använder jag informationen? ===
På vilket sätt använder jag informationen? Föredrag? Analys?  Åsikt?

Vilket material använder jag, hur använder jag det?

Observera upphovsrättigheterna!

[https://kopiraittila.fi/wp-content/uploads/2016/08/Kopiosto_Projektityon_tekeminen.pdf Teosten hyödyntäminen omassa projektityössä] (Användning av verk i ett eget projektarbete), Kopiraittilas anvisningar:
* Elevernas/studerandes egen informationssökning är central vid bearbetning av olika uppgifter och projekt. [https://finna.fi/ Finna.fi] är en trygg söktjänst med ett rikt material som kan användas i undervisningen och lärandet. Finna har rikligt med digitala material från arkiv, bibliotek och museer såsom bilder, böcker, kartor, videon och ljudband. 
**[https://finna.fi/Content/luokkahuone Finna Luokkahuone] är en avgiftsfri webbplats inriktad på grundskol- och gymnasieundervisningen och där finns:
*** Anvisningar, instruktionsvideon och uppgiftsvideon för informationssökning och användning av material ([https://creativecommons.fi/ Creative Commons] -licenser) samt tips på användning av Finnas favoritlistor i undervisningen
*** Färdiga materialpaket med uppgiftsvideon i olika läroämnen

* I det Akademifinansierade ARONI-projektet utforskades och utvecklades pedagogiska metoder och modeller för undervisning av kollaborativa kunskaper och färdigheter, särskilt i forskande läsning på nätet. Material från undervisningsinventeringen (informationsinslag om ämnet, lärarens anvisningar, uppgiftsbeskrivning, stomme för de studerandes arbetsdokument, mall för att bygga upp ett OneNote-utrymme. Här [https://blogs.sis.uta.fi/aroni/2019/12/10/pedagoginen-malli-tutkivan-nettilukemisen-taitojen-opettamiseen/ en länk till en blogg], där länkarna har sammanställts (kommer till aoe.fi-portalen, när paketering är möjlig)

== Det nationella biblioteket för öppna lärresurser ==
Det för alla utbildningsnivåer avsedda Biblioteket för öppna lärresurser, som öppnades så sent som 9.3.2020, är tillgängligt på adressen [https://aoe.fi/#/etusivu aoe.fi]. Förhoppningsvis hittar du intressanta undervisningsmaterial i biblioteket. En nedladdning av bibliotekets publikationswebbinarium kan ses på [https://wiki.eduuni.fi/x/UCk8C denna adress]. På samma sida finns också ett bildspel över webbinariet samt svar på frågor som ställdes under webbinariet.

Du hänger med vad som händer i Biblioteket för öppna lärresurser genom att på Twitter följa med visningsnamnet @aoe_suomi - samt naturligtvis genom att använda tjänsten.

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>jg1nnuqdpnr73dj0n6gv3lxn7axccsm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Verksamhetsmodeller och anvisningar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10615</id>
    <revision>
      <id>49765</id>
      <parentid>49738</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:33:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49765</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="832" sha1="ee0ozm4i4szh619ldo15yepitv3bvfr" xml:space="preserve">[https://peda.net/id/75f4054a652 Etäkoulu Kulkurin ohjeet etäopetukseen] (Nomadskolans anvisningar för distansundervisning).

Kangasala har utarbetat och delat [https://seutuluokka-my.sharepoint.com/:w:/g/personal/vesa_hursti_edu_kangasala_fi/Ed6OxxaXiX1Ak6mZrwQ-paYBdDU62F2WYzyu832VtEF04g?rtime=W6rDB93I10g toimintamalli etäopetuksen järjestämisestä (en verksamhetsmodell för att ordna distansundervisning)] under undantagsförhållanden. Även en enskild lärare kan tillämpa anvisningarna, om skolan inte har egna anvisningar.

Frågor till stöd för val:
* Vilka medel använder och erbjuder vår skola?
* Vilka medel kan jag redan använda? Hur kunde de passa för distansundervisning?
* Vilka stödnätverk har jag redan? 
* Hur ska vi beakta elever som behöver särskilt stöd?

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>ee0ozm4i4szh619ldo15yepitv3bvfr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Distansundervisningens första steg utan apparater</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10616</id>
    <revision>
      <id>49766</id>
      <parentid>49739</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:34:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49766</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5551" sha1="rl6mmd0p0osst54wevi3sibroy0i5ar" xml:space="preserve">Många elever på lågstadiet har inte egna smarttelefoner. I hemmen finns det nödvändigtvis inte heller datorer. Skolan använder kanske inte heller digitala lärplattformar på de lägre klasserna.

== Praktiska råd för distansundervisning med minimiutrustning ==
* Sänd vecko- eller dagsuppgifter (t.ex. lärobokens sidor och uppgifter) via Wilma eller en liknande kanal till dem som kan ta emot dem. Till de övriga familjerna ringer man och berättar vilka uppgifterna är.
* Du kan också skriva ut och kopiera uppgifterna i ett kuvert och be att föräldrarna eller barnen hämtar dem av skolans vaktmästare. På samma gång får familjen röra på sig utomhus.
* Svagheten med Wilma är att det inte går att sända multimedia via den kanalen. Många olika snabbmeddelanden fungerar bättre för att sända bilder (på uppgifter och svar), men man måste komma överens om dem med vårdnadshavarna. I Wilma kan man visserligen dela länkar till dokument, material o.d.
* Dra nytta av de möjligheter som TV:n och radion ger, de flesta har tillgång till dem. Yle Arenan fungerar gratis i smarttelefonen.
* Meddelanden till lågstadieelever går huvudsakligen via vårdnadshavarna.
* Läraren kan av vårdnadshavarna be att få barnens egna telefonnummer åt sig själv, och hen kan då kommunicera direkt med enskilda elever. 
* Läraren kan ringa per telefon och höra hur det går eller hjälpa.
* Läraren kan ge tydliga telefontider, då eleven eller en förälder får ringa till läraren för att få råd.
* Eleverna utför sina uppgifter under handledning av vårdnadshavarna och enligt vårdnadshavarens tidsplan. I princip kan vårdnadshavarna i tidsanvändningen följa den normala läsordningen.
* Det är inte obligatorisk med en kontroll av uppgifterna från lärarens sida eller så kan den skötas senare. Barnen kan sända sina uppgifter (t.ex. genom att fotografera dem) till läraren via en överenskommen kanal.

== Enkla idéer och tips för distansundervisningen ==
Här kommer några enkla och lätt genomförbara idéer och ämnen för distansundervisning som inte kräver just alls någon erfarenhet från tidigare av läraren eller eleverna:
* Ordna med en snabbmeddelandegrupp för information och deltagande, om en sådan inte ännu finns. Observera att läraren ska ha en arbetstelefon för användning av snabbmeddelanden. Lärarens personliga telefonnummer eller kontaktuppgifter kan ges till de eleverna bara med lärarens egna medgivande.
* Ordna med inlämningsmappar för varje elev i skolans egen lärplattform. Efter det kan du lätt ge anvisningar om att vilken uppgift som helst ska inlämnas i elevens egen mapp.
* I en snabbmeddelandegrupp kan läraren dela uppgifter med textformade meddelanden, ljudanvisningar, korta videon, bilder eller filer.
* Utelämna inte distanseleverna endast åt deras egen aktivitet och deras eget ansvar! Säkra dagens framskridande med tidsgränser och till exempel med korta nätträffar, där alla samtidigt är närvarande. För nätträffarna kan du använda snabbmeddelanden eller en videokonferens.
* Variera distansundervisningen genom att använda bekant utrustning på nya och påhittiga sätt. Till exempel: man bekantar sig med ett gemensamt tema genom att samla länkar till det på en bekant nätplattform.
* Distansundervisning är inte enbart att utföra uppgifter och att läsa. På distans kan man också göra mer omfattande produkter såsom projektarbeten och studier på mångvetenskapliga lärområden. Distansundervisningen kan vara ett tillfälle för problembaserat projekt- och fenomenlärande och för förenhetligande av undervisningen.
* Olika begreppskartor och svarstavlor fungerar vid insamling av idéer och aktivering av undervisningen till exempel i början av ett nytt tema eller i inledningen av projektarbeten.
* Gör en egen webbsida eller plattform för klassen där alla kan få presentera sina produkter för de andra, och där man kan samla centrala anvisningar, uppgiftsbeskrivningar osv.
* Flipped learning eller omvänd undervisning fungerar lika bra på distans som när den utgör en del av flerformsundervisning. Kort om faserna: 1) stimulansmaterial (video, kapitel i en bok, artikel e.d.), 2) uppgift i anslutning till det föregående som inlämnas på nätet eller deltagande i en diskussion angående det, 3) gemensam genomgång eller fortsättning av arbetet utgående från det föregående.
* Förutse problem och utmaningar som de distanseleverna har. Erbjud tilläggsanvisningar, skapa en plats eller kanal där man genast kan fråga vid problem, använda färdiga svarsunderlag, dela in arbetet i faser och säkra att det framskrider.
* Kom ihåg att på nätet och på distans blir det ännu viktigare med förhandsplanering och tidsgränser!

=== Tips på verktyg på nätet och i sociala medier samt pedagogiska anvisningar för planering av nätundervisning finns till exempel ===
* I Open somekirja (Harto Pönkä, 2017), som har publicerats 18.3.2020 för fri användning i undervisningen: https://media.kirjavalitys.fi/onix/media/2629016
* På Etäkoulu Kulkuris (Nomadskolans) tipssidor till stöd för att ordna distansundervisning: [https://peda.net/kulkuri/kulkurikoulu/vejl http://bit.ly/Kulkurinvinkit]. 
* Tips och idéer för genomförande av distansundervisning i skolorna i Vanda: https://sites.google.com/eduvantaa.fi/kokemuksia-ja-ideoita-jaettava/nostoja/et%C3%A4opetuksen-tueksi?fbclid=IwAR3KX4veA3k0KDtbhGpWI8-9ObMuy-qVyonINYoohMMhzcnrGNYUIurCW9I

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>rl6mmd0p0osst54wevi3sibroy0i5ar</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Motionsstunder i samband med studierna och att röra på sig utomhus</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10617</id>
    <revision>
      <id>49767</id>
      <parentid>49740</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:34:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49767</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="319" sha1="kqokusghcw2r8ua3xvy1cpx3hbs0x3z" xml:space="preserve">* Skolan i rörelse har en [https://liikkuvakoulu.fi/x-breikki X-breikki]
* OneMinuteSport [https://oneminutesport.fi/# OneMinuteSport]
* Jumppakissan taukojumppa [https://www.youtube.com/watch?v=3gGpRiV09uU Jumppakissan taukojumppa]
* Jumppakamu [https://jumppakamu.fi/ Jumppakamu]

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>kqokusghcw2r8ua3xvy1cpx3hbs0x3z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Tips om distanshandledning för vårdnadshavare och familjemedlemmar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10618</id>
    <revision>
      <id>49768</id>
      <parentid>49741</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:35:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49768</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2468" sha1="tg371rka51kscaorvphltsysbg6kje7" xml:space="preserve">Som vårdnadshavare känner du bäst till hurdant ditt barn är som elev, och vilket slags stöd och vilken slags handledning barnet behöver. Skolan har ansvar för undervisningen, men som vårdnadshavare har du rollen att stödja och uppmuntra och hjälpa till att skapa dagliga rutiner. Bekanta dig tillsammans med eleven med de anvisningar som kommer från skolan och hjälp honom eller henne att följa dem och stöd arbetsutförandet vid behov. Om det inte finns lämpliga apparater hemma, lönar det sig att be om hjälp från skolan. Det viktigaste är att hjälpa eleven att hitta rutiner i vardagen och att anpassa de egna studierna, sovandet, måltiderna, utomhusvistelserna och fritiden så att vardagen förlöper bra och alla parter mår bra. Visa också att du anser att skolarbetet är viktigt och att du värdesätter det. Distansstudierna är skolgång även om man studerar hemma. Om alla familjemedlemmar är hemma ska dagen rytmiseras så att alla har möjlighet att koncentrera sig på sina egna göranden, och att det blir tid över också för trevlig samvaro.

Distansstudierna är utmanande och kräver förmåga till självstyrning även av vuxna. Du ska alltså ha överseenden och vara tålmodig mot eleven. Lita på eleven och ställ inte alltför stora utmaningar på honom eller henne.  Genom mild uppmuntran kan du få honom eller henne att inspireras att lära sig något nytt också i den här situationen. Det är särskilt viktigt att hålla upp en glädje och positivitet över lärandet i den utmanande situationen. Skulle ni i slutet av varje dag kunna diskutera vilken uppgift eller sak som var särskilt trevlig under distanskoldagen?

Om skolans genomförande av distansundervisningen tillåter det kan ni ge skoldagen rytm enligt situationen. Ett läroämne som kräver särskild koncentration lönar det sig att sätta tid på under förmiddagen då man är piggast. Det lönar sig att lätta på skoldagarna med undervisningspass i konst- och färdighetsämnen. Vid behov kan man också byta undervisningspass mellan olika läroämnen om studierna går trögt. 

Om det uppstår utmaningar i studierna, man inte förstår en uppgift eller studierna annars upplevs vara svåra, ska ni ta kontakt med läraren så fort som möjligt.  Tillsammans kan ni fundera ut lösningar. Skolan har också speciallärare som kan hjälpa i utmanande situationer. Lämna inte ensamma med utmaningarna.

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>tg371rka51kscaorvphltsysbg6kje7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Distansundervisningen möjliggör att barnets rättigheter uppfylls</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10619</id>
    <revision>
      <id>49769</id>
      <parentid>49742</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:35:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49769</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3112" sha1="nujezk5sm91rd2f51k449w71kxuju3b" xml:space="preserve">Coronaviruset, liksom vilken som helst kris som på ett omfattande sätt berör ett samhälle, ställer oss inför ett stresstest på hur strukturerna fungerar i undantagsförhållanden. Samtidigt är vi tvungna att föra en värdediskussion om vilka saker som är värda att prioritera. Skolan är det. Barnens välmående är det.

Sveriges motsvarande aktör till THL (Folkhälsomyndigheten) har konstaterat att deras uppgift inte enbart är att dämpa epidemin utan också att verka för ett helhetsinriktat välmående och främja folkhälsan. I den ideologin ingår en tanke om att skolorna är viktiga inte bara som skolor utan för att de erbjuder en god vardag. Med tanke på barnets helhetsmässiga välmående har skolan en stor betydelse.

Det är inte nödvändigt att stänga skolorna utan nu är det ett bra tillfälle att på alla klasstadier ta i bruk distansundervisning. Kunnande i informations- och kommunikationsteknik utgör en del av läroplanen. Distansundervisningen passar således naturligt som stöd för närundervisningen under normala förhållanden och som ersättare av närundervisningen under undantagsförhållanden. En elev i lågstadieåldern kan man inte lämna ensam hemma och ta för givet att hen har förmåga till målinriktad självstyrning. Om skolorna stängs tittar barnen igenom hela Netflix och spelar dagarna i ända. Familjernas eller vårdnadshavarnas stöd till barn som är borta från skolan fördelas inte heller jämnt. Utan skolan skulle en del av barnen bli utan handledd verksamhet.

I en sådan situation är det väsentliga inte ens ett målriktat lärande av nya saker utan barnets rätt att gå i skola.  Med fjärruppkoppling kan man erbjuda barnet en handledd meningsfull verksamhet och möjlighet att fortsätta interaktionen med en bekant vuxen och att hålla kontakt med jämnåriga kamrater. Och om den egna läraren blir sjuk, kan barnet delta i en annan lärares lektioner. Det skulle vara naturligt att ladda ner en del lektioner så att eleven när hen så vill kan repetera sakerna med hjälp av nedladdningen eller så att en sjuk elev kunde studera dem senare. På det sättet fungerar man ju redan i många branscher i arbetslivet och i vuxenutbildningen.

Alla familjers tekniska beredskap, såväl apparater som nätförbindelser, ska garanteras och det ska erbjudas möjlighet till t.ex. telefonservice vid tekniska problem. För många lärare torde det här redan höra till vardagen. För en del inom lärarkåren kan det här kräva lite mental gymnastik.  Genom att granska vilka tankar som är förknippade med motstånd hittar man de smärtpunkter där undervisningspersonalen behöver få aktivt stöd. De som är proffs inom undervisning och fostran är till all lycka uttryckligen proffs på att tillägna sig nya scheman. I undantagsförhållanden skapar rutinerna trygghet. Skolan står för just en sådan rytmisering av vardagen och för trygghet för barnen. I undantagsförhållanden ska man just satsa på barnens helhetsmässiga välmående.

Katariina Tuominen Psykolog, PsM

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>nujezk5sm91rd2f51k449w71kxuju3b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Planering av distansundervisning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10620</id>
    <revision>
      <id>49770</id>
      <parentid>49743</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:35:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49770</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2759" sha1="rnnlqvh38n7d9ef00xqb56xfdduu2pf" xml:space="preserve">[https://docs.google.com/presentation/d/1miylGVvVxmMk4lmY44uRLDTs_iwy3CjbIS9clgsnfP8/edit?usp=sharing Etäopetussuunnitelma peruskoulu] (Distansläroplan för grundskolan)

'''[http://www.yykl.fi/media/files/lv2019-2020/etaopetussuunnitelma-2020.pdf Ylitornion lukion etäopiskelun suunnitelma] vinkkinä ja mallina muillekin kouluille (Ylitornion lukios plan för distansstudier som tips och modell för även andra skolor.)'''

== Hur olika klasstadier och färdighetsnivåer inverkar ==

* Lärarnas pedagogiska och informationstekniska färdigheter för att ge distansundervisning varierar, liksom elevernas färdigheter för att studera på distans.
* Särskilt de yngsta eleverna har ännu en del att lära till och med när det gäller grundanvändning av informationsteknik. Om läraren inte har använt informationsteknik i sin klass, blir tröskeln ännu högre för en smidig användning av den.
* När man börjar använda den borde det göras så lätt och smidigt som möjligt, och med tillräckligt och lättillgängligt stöd.
* Inloggningen i olika tjänster kan vara en utmaning. Det kan underlätta att använda färdiga digitala lärmiljöer (t.ex. G Suite och O365).  MPASSid kunde underlätta vid dessa problem.
** Det är enklast att använda tjänster som eleven inte behöver logga in i.
** Vid inloggning borde man i första hand använda plattformar som skolan eller kommunen skaffat, eftersom eleven kan förpliktas att använda dem.
** Användningen av andra tjänster som tredje parter har kan endast grunda sig på en frivillig överenskommelse mellan läraren, eleven och vårdnadshavarna. Skolans egna regler ska också följas.
** Eleverna kan sinsemellan i smågruppsarbetet också använda sådana kommunikationsappar som är bekanta för dem, men som läroanstalten inte använder. 
• Skolan kunde i mån av möjlighet och behov låna ut apparater hem till eleverna mot en blankett som föräldrarna fyller i. 

== Lärarens utrustning ==

* Städerna och kommunerna har olika lösningar när det gäller skolornas apparater. Inom ramen för dessa har skolorna gjort olika självständiga lösningar.
* Kan man utgå från ett antagande att alla lärare har utrustning med vilken man kan ge distansundervisning? Å andra sidan kan lärarna komma till läroanstalten under arbetsdagen för att använda läroanstaltens utrustning.
* Olikheter ifråga om utrustning och apparater (för att inte tala om att de helt saknas) ställer villkor för hur smidiga och fungerande lösningar man kan ha i olika miljöer. 

== Funktionalitet i olika utrustnings- och operativsystemsmiljöer ==

* Hur de valda lösningarna fungerar med mobilapparater
* Funktionalitet oberoende av operativsystem

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>rnnlqvh38n7d9ef00xqb56xfdduu2pf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Tips i olika läroämnen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10621</id>
    <revision>
      <id>49771</id>
      <parentid>49744</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:36:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49771</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3722" sha1="9poebxtp7547rntvuan6h8802p9xbmf" xml:space="preserve">== Lågstadiet ==

I språkundervisningen lönar det sig att använda Flipped Classroom -metoden. Läraren kan med 3-5 minuter långa videon aktivera eleverna att börja göra dagens uppgifter. På videon kan man också berätta hur de som är hemma kan stödja barnets språkstudier. Det lönar sig att aktivt börja använda arbetsmappen i den europeiska språkportfolion http://kielisalkku.edu.fi/fi/luokat-1-3/. I den kan eleven producera och sammanställa alla de aktiviteter som hen har under de följande veckorna, och där något främmande språk är med muntligt, skriftligt eller som text.
 
Hemmet möjliggör nya synvinklar och konkretisering i undervisningen i konst- och färdighetsämnen. Här är det möjligt att genomföra uppgifter som har med skötsel av hemmet, klädvård, matlagning, pausgymnastik och friluftsliv att göra. I handarbete och bildkonst kan man särskilt koncentrera sig på att ta fram idéer och planera.

Om bilder hemma https://sites.google.com/view/koulukuvis/teht%C3%A4vi%C3%A4/kuvista-kotona

== Högstadiet ==

För olika läroämnen på högstadiet erbjuder Studeo (f.d. Tabletkoulu) lärarna möjlighet att använda elektroniska studiematerial gratis ända till vårterminens slut. Läs mera här: https://www.studeo.fi/studeo-tarjoaa-opettajille-mahdollisuuden-kayttaa-sahkoisia-oppimateriaaleja-ilmaiseksi-kevatlukukauden-loppuun-asti/

=== Modersmålet (finska) ===

Yle Triplet omvandlar nyheter till undervisningsmaterial. Läraren har varje morgon tillgång till tre nyheter och uppgifter i anslutning till dem. Tjänsten är avsedd för grundskolor samt för läroanstalter på andra stadiet: https://yle.triplet.io/
På webbsidorna för Institutet för de inhemska språken (Kotus) finns informationssökningsuppgifter, språknötter, temasammanställningar och mycket annat: https://www.kotus.fi/nyt/kotus-vinkit/kotus-vinkit_2020/kotuksen_verkkopalveluissa_etaopiskelumateriaalia.33523.news?fbclid=IwAR0kyRYuPpMp1bpCgYln2R7Do1ejwC0YaVDIP1-uHszETPsjUNmrHMEIIKE

=== Engelska ===

BBC:s &quot;Learning English”-webbplats har mycket material på engelska för studier: https://www.bbc.co.uk/learningenglish/
På webbplatsen Quizlet finns virtuella minneskort på många ämnesområden. Det finns mycket material som delats för öppen användning, speciellt på engelska, men också för användning i studier i andra språk: https://quizlet.com/
Språklärare Reetta Bizets blogg innehåller material och tips för distansundervisning i språk: https://reettabizet.blogspot.com/

=== Svenska (som andra inhemska språk) ===

Språklärare Reetta Bizets blogg innehåller material och tips för distansundervisning i språk: https://reettabizet.blogspot.com/

=== Kemi ===

På Opetus-tv:s sidor finns material för undervisning i de olika ämnesområdena inom kemi: https://opetus.tv/

=== Matematik ===

På grund av undantagstillståndet med coronavirusepidemin är Opi matematiikkaa -studiematerialet https://opimatematiikkaa.com/ilmaiset-materiaalit/ gratis tillgängligt för alla finska skolor ända till vårterminens slut!
På Opetus-tv:s sidor finns material för undervisning i kemi på olika ämnesområden: https://opetus.tv/

=== Biologi och geografi ===

Arvokas metsämme -dokumentet (Vår värdefulla skog), upphovsman Petteri Saario. Videon har text med färdiga uppgifter: https://vimeo.com/372355470?fbclid=IwAR2SckCFk1cuxAZN_nrlxAgi9NzTixDRMdJSjqA54Zwd1Aji8IKWxfn8okI
På Opetus-tv:s sidor finns material för undervisning i människans biologi: https://opetus.tv/ylakoulu/biologia/ihmisen-biologia/

=== Gymnastik och idrott ===

Distansundervisningstips för högstadiets gymnastik: https://sporttipankki.com/

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>9poebxtp7547rntvuan6h8802p9xbmf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Instruktionsvideon och annat instruktionsmaterial</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10622</id>
    <revision>
      <id>49772</id>
      <parentid>49745</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:36:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49772</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2099" sha1="3bdpgl80hkutv0ilz1dyfszedc4mzw4" xml:space="preserve">== Länkar till instruktionsvideon och -material ==

=== G Suite ===

==== Google Classroom ====
* Robert Bahr: Grunderna i Google Classroom 2020 https://www.youtube.com/watch?v=V3PBYJSchVY 42:48
* Robert Bahr: Google Classroom elevanvisningar för mobiltelefonen och webbläsaren 2020 https://www.youtube.com/watch?v=w6VkiS0JIA0 16:56

==== Google Hangouts Meet ====
* på finska https://www.youtube.com/watch?v=CbB-Di5cfUE&amp;fbclid=IwAR1oAt6oTEkgohYoRWJ1GsY-8G0n2t4e8sut0tpcvtFDFwKQgocjQZMVQnw 8:42
* Sami Marttinen: Meet-lektioner via kalendern https://www.youtube.com/watch?v=CjYxNzfbU0c&amp;feature=youtu.be 4:57
* Sami Marttinen: Hur jag kan gå med i en Meet-lektion https://www.youtube.com/watch?v=tnDJ0Q7ukWM 2:30
* Sami Marttinen: Koncentrerat om en Meet-lektion via kalendern - bokning, inmatning av gruppen och arrangörens egenskaper https://www.youtube.com/watch?v=3d-tCl0PtGA 3:13
* Jari Laru: Hur jag gör min telefon till en dokumentkamera i Google Meet-tjänsten? https://www.youtube.com/watch?v=KdQCOrYMfwk&amp;feature=youtu.be 1:49

=== O365 ===
==== Teams ====
* [Microsoft Educator Centre: Teams-videon till stöd för distansundervisningen https://education.microsoft.com/fi-fi/resource/8eb512ec
* Teams snabbinstruktion för läraren https://sway.office.com/fwTOhBeFliYHHDTI?ref=Link
* Jari Laru: Så här använder du mobiltelefonen som dokumentkamera i O365 teams tjänstenhttps://www.youtube.com/watch?v=_uIdANK6WDQ&amp;feature=youtu.be 0:57
* Microsoft: Online classes and lectures with all your students. Part 2 schedule online meetings https://www.youtube.com/watch?v=Jqyg-PSP1AU&amp;feature=emb_logo 37:48

=== Övriga ===
* Opetusalan blogien koonti, runsaasti materiaaleja ja vinkkejä hyvistä sovelluksista ja käyttötavoista  https://opehommat.purot.net/facebookin-opeverkostot
* Oppimispelejä https://padlet.com/matlaakso/pelit
* Avointen oppimateriaalien kirjasto CC-lisensoiduille oppimateriaaleille &lt;nowiki&gt;https://aoe.fi/#/etusivu&lt;/nowiki&gt;
* Webinaareja digipeda-teemoista &lt;nowiki&gt;https://www.matleenalaakso.fi/p/webinaarit.html&lt;/nowiki&gt;

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>3bdpgl80hkutv0ilz1dyfszedc4mzw4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Gymnasiet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10623</id>
    <revision>
      <id>49773</id>
      <parentid>49746</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:36:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49773</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="962" sha1="9uqzxxl9irsjgypqdhimgsvsqffsekq" xml:space="preserve">Här ett pedagogiskt exempel för gymnasiet: https://blogs.helsinki.fi/hyplus-opintie/category/virtuaalinen-opetus/

[http://www.yykl.fi/media/files/lv2019-2020/etaopetussuunnitelma-2020.pdf Ylitornion lukion etäopiskelun suunnitelma] (Ylitornion lukios plan för distansstudiersom) tips och modell för även andra skolor. Utgående från den har det utarbetats ett mer allmänt underlag för '''[https://docs.google.com/presentation/d/1ef0hASNA7Q35I3EfvvVc-w63VD2YH0p3pE5ODIi7xcM/edit?usp=sharing lukion etäopetussuunnitelmaksi]''' (en distansundervisningsplan för gymnasiet). 

Ta i bruk digipedagogik. De studerande arbetar under en dag i mindre team. På morgonen och på eftermiddagen kan man ha en gemensam stund. Lärarens uppgiftsbeskrivning på morgonen, de studerande rapporterar på eftermiddagen.  Läraren är anträffbar under dagen och besöker teamen.

Att göra gymnasiediplom är självständigt arbete.

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>9uqzxxl9irsjgypqdhimgsvsqffsekq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Yrkesutbildningen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10624</id>
    <revision>
      <id>49774</id>
      <parentid>49747</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:37:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49774</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="21300" sha1="q8t3whhi2qenm3n5bz08a7dqrndrrfs" xml:space="preserve">Inom yrkesutbildningen uppfattas digitaliseringen som ett s.k. takbegrepp som förenklat sagt täcker utrustning och tillämpningar för digitalt lärande (bl.a. lärmiljöer och material som drar nytta av teknologi), utbildningsanordnarnas verksamhetssätt, förnyande av undervisningsmetoder, utveckling av lärarskapet och handledningen samt strategier och riktlinjer för digitalisering. [https://www.oph.fi/fi/tilastot-ja-julkaisut/julkaisut/digitalisaatio-ammatillisessa-koulutuksessa DIGAM]-forskningen granskar digitaliseringen särskilt ur den undervisande och handledande personalens och de studerandes synvinkel samt hur digitaliseringen har påverkat lärandet och förvärvandet av kunnandet inom yrkesutbildningen.

Nivån på och särdragen för yrkeslärarnas kunnande beskrivs i [https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/ammatillisen_koulutuksen_digitalisaatio_ja_tyoelamayhteistyo.pdf DIGIOPE-selvityksessä] (DIGIOPE-utredningen), och enligt den har alla tillgång till grundutrustning som bärbar dator, smarttelefon och kamera. Däremot är modernare teknologi som t.ex. 360-kameror, 3D-printers eller virtuella verkligheter samt simulationsteknik till en del i användning, men i mindre utsträckning.

[https://salpausdigittaa.wordpress.com/digimaisema/ Oppimisen ja opetuksen digimaisema ammatillisessa oppilaitoksessa] (Lärandets och undervisningens digilandskap inom yrkesutbildningen)

Den pedagogiska roboten Paula presenterar [https://www.youtube.com/playlist?list=PLP-TzIzdv_xlQdN-v4ImHBKxCAB6bmIy5 Varian digimaiseman] (Varias digilandskap).

== Sätt att genomföra nätundervisning inom yrkesutbildningen ==

Inom yrkesutbildningen kan nätbaserad undervisning och e-lärande genomföras på olika sätt. Olika terminaler såsom smarttelefoner, surfplattor, datorer mm kan användas som stöd för de studerande. Vanligen genomförs e-lärande inom yrkesutbildningen vid sidan av lärande som ordnas på arbetsplatsen eftersom det ofta är fråga om vuxna personer som jobbar.

'''10 TESER – se som lärare till att dessa saker är i skick så är grunden för ledning av distansstudierna i ordning!'''

# Varje studerandes utrustning (programvaran installerad, gärna mikrofon och videokontakt) och förbindelser i ordning!
# Den studerande kan använda utrustningens grundfunktioner och vet var man hittar anvisningar och var man begär hjälp.
# För deltagarna gör man upp gemensamma regler för hur man beter sig i nätstudier (kommunikation, pauser, genom inledning på morgonen, tidsplanering, planer b, c och d vid tekniska problem).
# Planera målen för nätundervisningen omsorgsfullt och tydligt och gör dem skriftligt synliga för alla.
# Tänk efter vilka program du använder vid stöd av lärandet för att uppnå de uppställda målen.
# Tänk efter vilka program som bäst stöder bedömningen av lärandet i relation till målen.
# Se till att du finns till hands så snabbt som möjligt och att alla har möjlighet att nå dig när en studerande behöver hjälp.
# Testa om möjligt uppgifterna på förhand och utveckla dem utgående från respons som kommit.
# Pröva modigt, utvecklas och dela erfarenhet med arbetsgemenskapen.
# Njut av de nya möjligheterna som nätstudierna fört med sig.

== Säkrande av att den studerande har grundläggande digifärdigheter ==

En grundförutsättning för genomförande av nätbaserad undervisning och e-lärande är att läraren och den studerande har tillräckliga digitala grundfärdigheter. På den punkten kan du utnyttja t.ex.  https://yle.fi/aihe/digitreenit -webbplatsen samt det riksomfattande kompetensmärkessystemet som håller på att utvecklas för digifärdigheter i arbetslivet och i studierna. Lär mera här: https://tieke.fi/hankkeet/osuvat-taidot/. Till stöd för grundfärdigheterna finns videomaterial i [https://aoe.fi/#/haku aoe.fi-palvelusta] (aoe.fi-tjänsten) på sökordet “osuvat taidot” eller på [https://www.youtube.com/channel/UCvoKHWPJ8CFOdliWfTR-HVQ YouTube].

Digilandskapen för yrkesläroanstalterna är mångsidiga och många olika verktyg används. Dessutom använder man inom yrkesutbildningen simulation, och distansanvändningen av simulatorer har utvecklats och testas.

== Tips för planering och genomförande av distansundervisning ==

# Fråga vilka verktyg de studerande redan använder från tidigare och vilka apparater och nätförbindelser de har i bruk och på vilket sätt de skulle vilja få handledning.
## Vilka slags apparater och förbindelser finns hemma och/eller på arbetet.
## Vilka sociala medier använder de redan eller finns det en gemensam kanal?
## Vilken distansundervisningsform är lämpligast för den studerande och hur mycket vill hen göra i smågrupper osv.
# Kom överens om kontaktkanal och om vad som händer i olika kanaler.
# Gör upp gemensamma regler för verksamheten. När ska man vara anträffbar, hur snabbt ska meddelanden besvaras, med vilken utrustning agerar man
# Kartlägg vilka slags nätmaterial för ett ämnesområde och/eller en yrkesgren som redan finns, exempelvis företagens utbildningsmaterial, företagens webbsidor, videon och appar. Du kan också dra nytta av studerande vid informationssökning inom ett ämnesområde. Fundera vilka saker gällande en bransch/en hel examen du kan lära dig hemma, när t.ex. platsen för lärande i arbetslivet är stängd. På det sättet blir det mycket funktionellt. 
# Sätt dig tillsammans med den/de studerande in i kraven på yrkesskicklighet och i kriterierna eller målen för kunnandet i en examensdel och ta tydligt upp dem.
# Planera studiernas helhet/läroprocessen i relation till målen och använd, om möjligt, mångsidigt olika sätt för inlärning enskilt eller i grupp. Lärandet är alltid interaktivt och stöd därför också möjligheten till reflektion. Lärandet kan berikas t.ex. genom att använda inlärningsspel eller simulation, ifall det finns sådana inom ämnesområdet osv. Välj nätverktyg enligt hur de stöder ämnesområdets mål. 
# Använd olika slags metoder för aktivering av de studerande och tänk ut skapande lösningar. Undvik långa föreläsningar, under vilka de studerande inte aktiveras.
# Beakta olika slags studerande vid planering av en inlärningshelhet. Du kan också planera olika slags genomföranden, bland vilka de studerande kan välja en form för utförandet som passar och motiverar dem själva.
# Planera hur lärprocessen och utvecklandet av kunnandet dokumenteras när nätstudierna framskrider och hur man kan använda det som stöd i yrkesprovet.
# Planera på vilket sätt och när handledning av lärandet och respons kan fås under studiernas framskridande. Ordna också med handledning i realtid med olika verktyg för videokonferens (t.ex. Google Meet, Microsoft Teams, Adobe Connect, Zoom). På det sättet har du lättare att instruera de studerande och de kan fråga om de inte förstår. Undvik att lämna den studerande ensam med sina anvisade uppgifter.

== Lärarnas kunnande och handledning av lärandet ==

[https://www.hamk.fi/tutkimus/digitalisaatio-osaamisen-kehittamisessa/ Ammatillisen opettajan tulee osata soveltaa] (En yrkeslärare ska kunna tillämpa) digikunnande samt kunnande inom sin egen yrkesbransch och sin tillämpade pedagogik i undervisning och i handledning. I allt större utsträckning utförs studierna på andra platser än i läroanstalten, och läraren ser ofta inte sina studerande som en grupp på en bestämd plats. Lärande sker på varje livsområde och i olika miljöer. Under dessa undantagsförhållanden borde i synnerhet lärare inom olika branscher granska vilka saker gällande hela branschen eller examen man kan lära sig hemma, om t.ex. platsen för lärande i arbetslivet av en eller annan orsak stängs och läroanstaltens undervisning har överförts till nätet.

Det centrala innehållet i lärarens arbete, handledning av den studerande och stödjande av lärandet, sker med hjälp av olika digitala verktyg. Läraren ska kunna stödja den studerande i att skapa en yrkesidentitet, skaffa sig kunskaper och färdigheter, socialiseras i arbetsgemenskapen samt i färdigheter i livslångt lärande i en miljö, där det personliga mötet och dialogen är utmanande för många.
 
I vissa branscher har studierna i praktiken inneburit träning i skolan eller på arbetsplatsen, och då kan det kännas utmanande att undervisningen överraskande överförts till nätet. Om digitala verktyg och plattformar inte används från tidigare, kan det vara en god idé att ordna distansundervisningen med de medel som lärarna och de studerande redan från tidigare behärskar. Exempelvis per telefon, med textmeddelanden eller WhatsApp. I en överraskande situation kan man komma igång även med små resurser. Ett gott exempel är att man reflekterar över sitt eget kunnande och pejlar det mot de mål som angetts i examensgrunderna. Vad kan jag redan bra och vad behöver ännu utvecklas? De studerande kan bekanta sig med examensgrunderna och där söka fram ett krav på yrkesskicklighet som de kan utveckla hemma. Att till exempel bekanta sig med arbetsritningar, arbetsmomentplaner som ska göras utgående från dem samt uppgifter med att identifiera olika material kan utföras hemma utan att det kräver någon större förberedelse från lärarens sida på förhand.

I yrkesutbildningen använder de studerande mycket smarttelefoner som stöd för lärandet. I flera yrkesläroanstalter har man den principen att de studerande använder sina egna apparater (BYOD). Inom yrkesutbildningen har man framgångsrikt utnyttjat verktyg för uppföljning av målinriktat lärande. Kommersiella produkter erbjuds, men det finns också andra motsvarande program, t.ex. Blogger, Instagram, WhatsApp. Den studerande utför arbetsuppgifter enligt målen i olika miljöer och dokumenterar samtidigt sitt lärande genom att använda ett mobilverktyg.  På det sättet ser den studerande, den handledande läraren och arbetslivsrepresentanten lätt framskridandet visualiserat och i realtid. Respons, handledning och stöd kan användas av alla parter. Samma dokumentering och det material som skapas av den kan användas vid bedömning och dokumentering av yrkesprov. Kompetensbasering och målinriktat lärande har beskrivits i [https://www.youtube.com/watch?v=YVbmSDFCAFI en exempelvideo].

Material för lärare finns bl.a. här:

* Ammatillinen opettaja arvioinnin osaajana – Arvioitko vai arvaatko? (Yrkesläraren som bedömningsproffs - Berömmer eller bedömer du?) [https://arvaatkovaiarvioitko.wordpress.com/aineistot/ Aineistot uudistuneen ammatillisen koulutuksen digitaalisen arviointiosaamisen kehittämiseen] (Material för utveckling av digitalt bedömningskunnande inom den nya yrkesutbildningen)
* [https://oppiva.omnia.fi/verkossa-oppiminen/?fbclid=IwAR0xVd- Omnian verkossa oppiminen] (Omnias lärande på nätet)  - praktiska tips för bl.a. materialproduktion 
* [http://www.oppiminenonline.com/ Oppiminen Online] -webbplatsen erbjuder öppna studiematerial för över 50 digitala verktyg och digilösningar i undervisningen till stöd för handledning och interaktion. Webbplatsen är i första hand avsedd för utveckling av personalens kunnande inom yrkesutbildningen, men tipsen och anvisningarna passar för olika utbildningsstadier och -områden.
* Nätverket Bästa kunnande har material och anvisningar både på finska och svenska för lärare och handledare inom yrkesutbildningen, bl.a. [https://blogit.gradia.fi/parasta_osaamista/toimintamallit-ja-materiaalit/digitaaliset-pedapolut/ Digitaaliset pedapolut] (Digitala kompetensstigar) och [https://blogit.gradia.fi/parasta_osaamista/toimintamallit-ja-materiaalit/osallistavat-yhteistyomallit/ osallistavat yhteistyömallit] (Delaktiga samarbetsmodeller)
* De yrkespedagogiska lärarhögskolorna producerade på nätet webbplatsen [https://rohkeastiuudistamaan.fi/ohjaus Rohkeasti uudistumaan] (Mod att Förnya)
* [https://blogit.gradia.fi/parastadigiohjausta/pilotoidut-sovellukset-ja-ohjekortit/ Opettajien ohjekortit ja videot pilotoiduista sovelluksista] (Lärarnas instruktionskort och videon om tillämpningar  som pilottestats)
* [http://uutiskirje.ok-sivis.fi/go/26291632-368316-159791232 Työ sujuvaksi] -materialet bjuder på sådant som både arbetstagare och arbetsgivare kan bekanta sig med. Materialet behandlar bl.a. det föränderliga arbetslivet, kommunikation och utnyttjande av teknologi och tillämpningar. Materialet ger också tips på hur man kan ta upp svåra saker, som t.ex. inlärningssvårigheter.
* [https://blogit.gradia.fi/parastadigiohjausta/tyoelamassa-oppimisen-digiohjauksen-tyokalu/ Työelämässä oppimisen digiohjauksen työkalu] (Verktyg för digihandledning av lärande i arbetslivet)

== Material på nätet för olika branscher och till stöd för genomförande av gemensamma examensdelar ==

Inom yrkesutbildningen har studiematerial redan i flera år publicerats i olika miljöer och på YouTube-kanaler. Användningen och produktionen av öppna material även som en del av den studerandes lärprocess har fått understöd. För yrkesinriktade studier finns det en hel del material för yrkesbranscherna. Det finns material som olika läroanstalter och lärare har producerat, men det finns också en hel del material som företagen producerat, jfr. t.ex. Kemppis öppna material för svetsbranschen osv. Det finns också intressanta appar tillgängliga och användningen av dem gör undervisningen intressant och varierande. Det lönar sig också att låta de studerande söka fram bra yrkesinriktat material på nätet. På samma gång kan de tillsammans ta ställning till om det material som hittats är yrkesmässigt acceptabelt eller vad de skulle vilja förändra i materialet. De studerande kan också själva producera yrkesinriktat material genom att filma videon och skriva dokument. Material kan också utvecklas i samarbete med olika yrkesbranscher. Om läraren inte har tillräckligt med kunnande, kan man i samarbete hitta möjligheter att utveckla den egna undervisningen.

== Tjänster som samlar material ==

* '''[https://aoe.fi/#/etusivu I Avointen oppimateriaalien kirjasto]''' (Biblioteket för öppna lärresurser), kan du söka, hitta, sammanställa och spara egna öppna studiematerial på alla utbildningsstadier.
* [https://www.avoimetammatillisetopinnot.fi AAVO Avoimet ammatilliset opinnot] -tjänsten erbjuder ett alternativt och flexibelt sätt att förvärva kunnande genom att dra nytta av studier som olika läroanstalter erbjuder. Studierna sker självständigt eller under ledning av läraren på nätet. [https://www.avoimetammatillisetopinnot.fi/fi/materiaalit/oppimateriaalit AAVO ] - studiematerial. 

== Gemensamma examensdelar ==

=== TAT Opettajan aineistopankki (Lärarens materialbank) ===

* [https://www.tat.fi/vinkkeja-etaopetukseen/?fbclid=IwAR1mbxE9hOqveXDaXUUvPpr0dsDQ76n1gjgoqTmPPJU-V8jd_p7e-3jA41o&amp;#x20;&amp;#x20;Ilmasto-&amp;#x20;ja&amp;#x20;ympäristökasvastus I Opettajan aineistopankki] (Lärarens materialbank) hittar du olika slags studiematerial till stöd för undervisning i ämnen gällande arbetslivet, ekonomi och företagsamhet. Du kan filtrera resultaten till exempel enligt utbildningsstadium. Studiematerial som finns i materialbanken får fritt användas i undervisningen.
* [https://www.oph.fi/fi/opettajat-ja-kasvattajat/ilmasto-ja-ymparistokasvatuksen-ja-kiertotalouden-oppimisen-tueksi Ilmasto- ja ympäristökasvastus sekä kiertotalous] (Klimat- och miljöfostran samt cirkulär ekonomi)
* [https://www.youtube.com/channel/UCvoKHWPJ8CFOdliWfTR-HVQ Osuvat Taidot] -material, säkrande av de studerandes grundläggande digifärdigheter (lämpar sig också för andra utbildningsstadier)
* [http://51.fi/Digiaskel Toimiminen digitaalisessa ympäristössä] -instruktionsvideon och animationer
* [https://www.hyoutube.com/user/testaajaVille/featured Matikkamatskut-kanalen] (Ville)
* [https://yle.fi/aihe/digitreenit Yles Digitereenit]
* [https://www.jamk.fi/fi/Tutkimus-ja-kehitys/projektit/CYBERDI/materiaalit/ Nuorten itsensä tuottamia materiaaleja] (Material som ungdomar själva producerat) och tankar om digital säkerhet och digitalt välmående. 

=== Material för olika branscher ===

'''Kiltakoulut-nätverkets material'''

* Hiuskilta Original Jyväskylä, [https://blogit.gradia.fi/hiuskilta/ material] inom hårbranschen
* Hiuskilta Salo, [https://www.youtube.com/channel/UCJ2qW8Ysr4amGnXR2MUo-Ww/videos undervisningsvideon]
* Hiuskilta Salo, [https://www.youtube.com/channel/UCJ2qW8Ysr4amGnXR2MUo-Ww/videos YouTube - kanal]
* Autokilta Original Espoo, [https://www.youtube.com/channel/UC3oIU9IK737oIusrTg6ichQ?reload=9 utbildningsmaterial för fordonsmekaniker på YouTube-kanal]
* Pintakilta Original Hämeenlinna: [https://www.telogtavastia.fi/artikkelit/?fbclid=IwAR3br1tiALdSD4DObuX5HKY3zfgPUnGYmvD6h5i96y4eVe2LLpkgavXuONA videon, artiklar]
* Kokkikilta Original Espoo, [http://www.kokkikilta.fi/ material]
* Maalarikilta Porvoo, [https://sites.google.com/view/maalarikilta/etusivu material] för byggnadsmålning
•	Visualistikilta Orginal Salo, [http://nayteikkunassa.blogspot.com/ blogg] (innehåller material)
•	Visualistikilta Orginal Salo, [https://www.youtube.com/channel/UCGZJGqn9jsnzLynwfl_vquA YouTube -kanal]

På Video for Education 2020 - #VfE2020 -projektets YouTube kanal finns 50 korta inlärningsvideon gjorda av studerande vid KPEDU för lantbruks- och byggnadsbranschen. De har licensierats för fri utbildningsanvändning med CC BY-SA-licens. Ett exempel är arbetsmaskinen Avants manöverdon.

[http://www.virtuaali.info/ Virtuaalikylä] är en elektronisk lärmiljö, där du lätt och snabbt kan bekanta dig med företag inom miljö- och naturbruksbranschen och med dagliga aktiviteter som där sker.

[https://salpro.salpaus.fi/sb/ Omakotitalon rakennuspeli] (Att bygga ett egnahemshus, ett spel)

Logistiikkahalli -appens nedladdningslänkar finns nu [https://www.tts.fi/tutkimus_kehitys/hankkeet/alyliikenne_ja_logistiikka/digivirtu/aineistot?fbclid=IwAR0P52vEs4vl1qJxJz3nLPtCCM_TuqFIk1btPIA79Gc43n390XaDQXN-PMo på DigiVirtu-projektets sidor]. Där finns också en teknisk slutrapport som innehåller närmare information om själva appen och utrustning som passar för användning av den.

Dessa material och tillämpningar får fritt användas med [[creativecommons:by-sa/4.0/deed.fi|CC BY-SA (4.0) -licens.]]
* [https://www.mramis.fi/materiaalit-info/#vrmateriaalit VR Materiaalit]
* [https://www.mramis.fi/materiaalit-info/#robotmateriaalit Robotiikka Materiaalit]

[https://www.thinglink.com/video/1057929112057806851 Opetuskeittiö 360 astetta]

[https://www.thinglink.com/video/1222642655855378438 Kestävä kehitys autoalalla 360 astetta]

== Nätverk inom yrkesutbildningen ==

Undervisnings- och handledningspersonalen inom yrkesutbildningen är intresserade av att utveckla undervisningen och är inställda på det. Även ledningens stöd uppfattas som en positiv kraftresurs. Yrkeslärarna delar villigt med sig av sitt eget kunnande. I följande kapitel presenterar vi nätverk eller nätverksgemenskaper, från vilka du kan fråga råd, dela erfarenheter med och snabbt få råd, hjälp och kollegialt stöd av under utmanande och nya situationer.

=== IKT Inom yrkesutbildningen ===

[https://www.facebook.com/groups/tvt.ammatillisessa.koulutuksessa/?ref=share Tieto- ja viestintätekniikka ammatillisessa koulutuksessa]. Facebook -grupp där det är tillåtet, rentav rekommenderas att dela goda praktiska rutiner.

[https://www.facebook.com/groups/947484798761927/ AMdigi2020]'''.''' Facebook -grupp som har grundats för att stödja utveckling av lärmiljöer och digitala lärandelösningar för 2020-talet samt för att utrycka och utveckla digikunnande inom olika branscher. Gruppen är öppen för utvecklare och har grundats efter att aktörerna gemensamt önskat det.

På [https://www.kiltakoulut.fi/ Kiltakoulut-sidorna] hittar du likaså olika material och lärare som är erfarna veteraner inom nätbaserad undervisning.

En exempel case på en process för genomförande av nätbaserad undervisning 
# Examensgrunderna - kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet 
# eHOKS(ePUK) – studiernas mål och innehåll för den studerande
# Förvärvande av kunnande - (t.ex. ItsLearning eller Moodle lärmiljön) - lärandeuppgifter 
# Distansuppföljning av undervisningen – Google drive – tabell för den studerande för rapportering av det egna framskridandet
# Aktivt stödjande av lärandet – Google Hangouts, WhatsApp, telefon, … lärarens och annan utrustning 
# Distansstudiernas inledningsmeddelande och instruktioner till de studerande  – 1. Wilma-meddelande: förklaring av kontaktrutiner, länkar till materialet och till rapportering av det egna framskridandet
# Påminnelsemeddelande om distansstudiernas och undervisningens 1. dag (på morgonen)
# Uppföljning av arbetet med hjälp av delad fil i Google drive (punkt 4)
# Anteckning av de närvarande i Wilma enligt den lärandes meddelande (punkt 4)
# Uppföljande av lärandeprestationer i ItsLearning eller Moodle -miljön (inlämning av uppgifter och bedömning) ([https://www.facebook.com/groups/947484798761927/ källa])

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>q8t3whhi2qenm3n5bz08a7dqrndrrfs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Distansundervisningens första steg i högskolan</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10625</id>
    <revision>
      <id>49775</id>
      <parentid>49748</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:37:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49775</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4982" sha1="m24z9z0fi66llk5pdqbehnaxk6513q0" xml:space="preserve">Av högskolestuderande kan man förvänta sig ett självständigt grepp i arbetet, men många kan ändå behöva hjälp med att tillägna sig nya studierutiner. Den nätbaserade undervisningens verksamhetskultur skapas tillsammans, och där har lärarna en nyckelställning.

Det lönar sig att bygga upp distansundervisningen på de lärmiljöer, program och nätverktyg som redan används vid läroinrättningen. Först lönar det sig att ta reda på vilka nätverktyg och program som redan finns. Här hjälper i allmänhet högskolans stödtjänster.

För att ordna med nätträffar eller -möten i högskolor och vid universitet används i allmänhet Zoom, Google Meet, MS Teams (eller Skype for Business). En del rekommenderar BigBlueButton-tjänsten som har öppen källkod. Vid högskolor och universitet används oftast Google Drive och Office 365 för delning och bearbetning av filer, och för arbete i grupp används Googles verktyg och MS Teams. I flera högskolor och universitet används även olika snabbmeddelanden, som Slack, också i undervisningen.

För anmälning till kurser och för anteckning av studieprestationer har man i allmänhet ett studiehanteringssystem, som t.ex. Peppi. För delning av innehåll, information, diskussioner, inlämning av övningsarbeten och för motsvarande administrativa funktioner för undervisningen använder högskolorna och universiteten olika slags nätmiljöer. Det lönar sig också att för distansundervisningen att använda nätstudiemiljöerna som ett center, en plats, där andra verktyg och program som använts i undervisningen finns på egna sidor för varje kurs. 

För läraren lönar det sig också att ta reda på vilka stödtjänster, anvisningar och stödmaterial som används, både ur det egna arbetets och de studerandes synvinkel.  

Överenskomna föreläsningar och grupparbeten kan genomföras som videokonferenser. Utmaningen med att hänga med i studierna och att delta i undervisningen minskar för de studerande om man ordnar överenskomna föreläsningar och träffar enligt programmet. Genom att videokonferensen schemaläggs har de studerande en bestämd tid då de förväntas delta i studierna tillsammans med andra. Under videokonferensen kan de studerande snabbt ställa frågor om hur kursen ska genomföras och avläggas till läraren, och läraren får handleda självständiga studier, grupparbeten och övningsarbeten. 

[[Kategori:Distansundervisning nu]]

För allmän information lönar det sig att använda gemensamt överenskomna medel som man i läroinrättningen märkt att har varit bra, till exempel diskussionsforum. Ta reda på om det finns instruktioner för kommunikation i nätmiljöer eller vilka rutiner organisationen har. Gemensamma diskussionsspalter i t.ex. en lärmiljö, i Yammer, Teams eller andra är behändiga; meddelandena arkiveras på en enda plats och kan läsas också senare, informationen får en bredare spridning och ofta får man snabbare svar. Även tidtabeller och kursuppgifter lönar det sig att anteckna i lärmiljön. På det sättet hittas de på en enda plats oberoende av tid.

När distansundervisningen inleds är det första steget att sätta den egna kursens sidor i nätstudiemiljön i ordning. I en del universitet skapas det automatiskt ett underlag för varje kurs med grunduppgifter, tidtabell och undervisningsutrymme för kursen. I en del högskolor och universitet måste man skapa en separat kurs i nätstudiemiljön. Den egna kursens sida i nätstudiemiljön kan man bra se som kursens hemsida, en plats där de studerande lätt hittar alla de viktigaste uppgifterna om kursen och dess avläggande. I allmänhet fungerar dessa också med mobilapparater. Uppgifter som antecknas i nätstudiemiljön är till exempel tidtabeller, program som används och kursens studiematerial med uppgifter. För program och studiematerial är det klokt att använda länkar, med andra ord på sidan länka direkt till programmen (t.ex. en videokonferens) och materialet (t.ex. bibliotekets databas eller PDF:er, videon osv. som införts i miljön).

Den egentliga undervisningen, såväl på distans som traditionellt, sker sedan huvudsakligen som kommunikation. Det är bra att aktivt påminna de studerande om uppgifterna och tidtabellerna för dem. Gemensamma videokonferenser är ett bra sätt att ge distansundervisningen rytm. S.k. omvänd undervisning passar bra som metod också i distansundervisning. Du kan ge de studerande i uppgift att självständigt bekanta sig med studiematerial och sedan diskutera dem. Liksom vid traditionell undervisning kan du också dela de studerande i smågrupper och be dem göra övningar tillsammans. Vid den gemensamma videokonferensen kan du sedan be varje grupp presentera resultaten av sitt arbete.

[https://www.eamk.fi/fi/digipedagogiikka/digiohjauspolku/digiohjauksen-laatukriteerit/ Digiohjauksen laatukriteerit]  (eAMK-hanke) (Kvalitetskriterier för digihandledning) (eAMK-projektet )</text>
      <sha1>m24z9z0fi66llk5pdqbehnaxk6513q0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Tips och lärarutbildningar som läroanstalterna producerat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10626</id>
    <revision>
      <id>49776</id>
      <parentid>49749</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:38:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49776</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6401" sha1="t7pcccnp4qlzj0t2j6q83osn436sq3y" xml:space="preserve">[https://blogi.eoppimispalvelut.fi/pakki/ ePakki]: Avdelningar: Työkaluja oppimisprosesseihin; Ideakortit &amp; Opiskele itsenäisesti.

På Uleåborgs universitets Digipedavinkit-webbplats publiceras regelbundet små [https://sites.google.com/oulu.fi/oulun-yliopisto-digivinkki/digivinkki Digipedavinkit-sivustolla] (digipedagogiktips) för undervisningen.

Tipsen delas som kollegialt stöd till glädje för alla lärare vid Uleåborgs universitet som använder digitala medel och verktyg i sin undervisning. Tipsen består av korta och små beskrivningar med olika exempel på användning av diverse tjänster eller medel som stöd för undervisning och lärande. 

Centret för universitetspedagogik HYPE, Helsingfors universitet: [https://www.helsinki.fi/fi/yliopistopedagogiikan-keskus-hype/pedagoginen-tuki-poikkeustilanteessa Mi­ten muut­taa kurs­si ja opetus etä- ja verk­ko-ope­tuk­sek­si Mood­lea hyö­dyn­tä­mäl­lä: pe­da­go­gi­set pe­rus­oh­jeet yli­opis­ton opet­ta­jil­le] (Att modifiera existerande kurser till distansundervisning genom att främst använda sig av Moodle: grundläggande pedagogiska principer för universitetslärare (anvisningarna finns också på engelska och svenska )

'''DigiCampus – Högskolornas gemensamma digitala lärmiljö, pedagogik och tjänster'''

[https://digicampus.fi/course/view.php?id=50 DigiCampuksen Moodle- ja muut koulutukset] (DigiCampus Moodle- och andra utbildningar)

[https://campusonline.fi/?fbclid=IwAR1JFqlhjZoONjUzNolpvOwmgxDJxE7YhxvutYdyNMZjx9AP2RXsnjp4ric CampusOnline] är en gemensam digital studieutbudsportal för de finländska yrkeshögskolorna som samlar över 20 yrkeshögskolors nätstudieperioder.

[https://www.eamk.fi/fi/etusivu/ eAMK - sivusto] (eAMK -webbplatsen). Webbinarier, PedaCasts och många erfarenheter, tips och länkar till stöd för nätundervisning.

[http://www.uef.fi/fi/web/flippaus UEF Flipped Learning] är Östra Finlands universitets webbplats för flipped classroom -metoden, dvs. s.k. omvänd eller ''flippad'' undervisning. Det är inte enbart fråga om distansundervisning, men man kan arrangera pedagogiken och interaktionen genom att utgå från flipped classroom -metoden. I materialet har man också beaktat distansstudiernas andel.

=== Praktiskt inriktade material till stöd för planering ===

[http://oppimateriaalit.jamk.fi/verkkopeda/pedagoginen-kasikirjoittaminen/ Pedagoginen käsikirjoittaminen]  (Att skriva pedagogiska manuskript)

[https://wiki.lamk.fi/download/attachments/44634609/suunnittelulomake.docx?version=1&amp;modificationDate=1473849086000&amp;api=v2 Suunnittelulomake] (Pedagogiskt manuskript)

[http://www.oppiminenonline.com/wp-content/uploads/2014/09/Oppiminen-Online-Pedagogiset-mallit.pdf Pedagogiset mallit] Gilly Salmonin [https://www.gillysalmon.com/five-stage-model.html viiden askeleen malli] (Gilly Salmons femstegsmodell)

[https://www.gillysalmon.com/carpe-diem.html Carpe Diem -malli] (Carpe Diem -modellen) för planering av en kollaborativ nätkurs Carpe Diem - presentation på finska

Du, Mary, hör nu här... [http://blogs.helsinki.fi/sulop2012/files/2012/01/SULOP_tyopaja4_kalvot_09032012.pdf Ajatuksesta toteutukseen - pedagoginen käsikirjoitus] Presentation på Sulautuva opetus &amp; oppiminen -seminariet 2012.

Minna Lakkala: [http://blogs.helsinki.fi/sulautuvaopetus/files/2010/09/Lakkala_Sulautuva-opetus-2011.pdf Mitä opettajan tulee tietää suunnitellessaan yhteisöllistä oppimista edistäviä opetustilanteita]

[https://uasjournal.fi/3-2018/luomassa-murrosta/ Miltä verkko-opetus näyttää opiskelijasta]

[https://wiki.lamk.fi/pages/viewpage.action?pageId=19141990 Huomioitavaa verkon opetuskäytössä]

[https://wiki.lamk.fi/download/attachments/44634609/Verkko-opetuksen_tuotannosta_opittua.pdf?version=1&amp;modificationDate=1473849105000&amp;api=v2 Verkko-opetuksen tuotannosta opittua]

[https://kivifoorumi.files.wordpress.com/2018/03/pedagoginen-kc3a4sikirjoitus-storyboard-vastuuopettajatapaaminen.pdf Pedagoginen käsikirjoitus ja StoryBoard]

[https://fitech.io/fi/verkko-oppimisen-muotoilukirja-apuvaline-verkkokurssien-kehittamiseen-julkaistu/ FiTech Oppimismuotoiluntyökalupakki ja Verkko-oppimisen muotoilukirja] (Verktyg för design för lärande och Designboken för e-lärande)

== Material för olika ämnesområden/branscher ==

=== Utbildningsområden i medicin ===

MEDigi-projektet har samlat digipedagogiska tips och utbildningar i Medigis DCMoodle: på grund av den rådande coronasituationen strävar vi för MEDigi-projektets del efter att stödja och förstärka digifärdigheterna på utbildningsområdena i medicin.  På adressen www.digicampus.fi (inloggning i Digicampus Moodle sker med HAKA -lösenord) På Moodle-plattformen finns MEDigi digipedagogiska tips och utbildningar. [https://digicampus.fi/course/view.php?id=548 Digipedagogiikan aakkoset] (Digipedagogiska alfabetet) är under uppbyggnad, men det har tips och en del teman. Det lönar sig att börja med delen för att skriva digipedagogiska manuskript.

MEDigi anordnar också kontinuerligt digipedawebbinarier. Följ utbildningskalendern i DCMoodle eller på [http://medigi.fi/  webbplatsenmedigi.fi/]. Dessutom har MEDigi-aktörer gratis tillgång till MEDigi kompetensmärkesutbildning. När du avlägger märket får du handledning i att genomföra din undervisning. [https://sites.google.com/oamk.fi/medigi-osaamismerkit Via den här länken] får du bekanta dig med och ansöka om kompetensmärken.

''Beakta även att det nu är ett bra tillfälle att som pilotförsök testa redan färdigt nationellt MEDigi studiematerial i den egna undervisningen!''

=== Virtuella patientfall och utbildning som MedEdu erbjuder ===

I MEDigi-projektet har man pilotförsök med ett finländskt virtuellt patientcase-program som MedEdu producerat. Programmet passar för medicinska utbildningsbehov i dess nuvarande from. Av programmet skapas som bäst ett omfattande materialpaket för självstudier. Utbildningsmaterialet publiceras från 1.4 i [http://www.digicampus.fi/ Digicampus Moodle]. Kursen MEDigi digipedagogisia vinkkejä ja koulutusta --&gt; Virtuaalisimulaatiot ja pelit --&gt; Virtuaaliset potilastapaukset MedEdu -kouluttaa. I Moodle tar man i bruk en diskussionsavdelning, via vilken det är möjligt att fråga om utarbetandet av patientfall och om programmet direkt av MedEdu.

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>t7pcccnp4qlzj0t2j6q83osn436sq3y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Distansundervisningens första steg inom det fria bildningsarbetet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10627</id>
    <revision>
      <id>49777</id>
      <parentid>49750</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:38:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49777</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1400" sha1="8ewtlpykep3b7n7skdw4g5cydvtte5e" xml:space="preserve">För en lärare inom det fria bildningsarbetet är det frivilligt att ge distansundervisning. Undervisnings- och kulturministeriet har gett följande information om statsrådets riktlinjer:

''Läroanstalternas, universitetens och yrkeshögskolornas, den grundläggande konstundervisningens samt det fria bildningsarbetets utrymmen stängs fram till den 13 april 2020 och närundervisningen ställs in. Undervisningen och handledningen ordnas i så stor utsträckning som möjligt på alternativa sätt, bl.a. genom distansstudier, digitala läromiljöer och -lösningar samt vid behov genom självständiga studier. Arrangemangen träder i kraft onsdagen den 18 mars 2020.''
 
Vid planering av distansundervisning borde man först tänka på följande saker:
# Är det nödvändigt att fortsätta med undervisningen som distansundervisning?
# Har de studerande jämlika möjligheter att fortsätta med studierna som distansstudier?
# Bibehålls undervisningens kvalitet vid övergång från närundervisning till distansundervisning?
# Kan du ordna distansundervisningen inom ramen för den förberedelsetid som går åt till normal närundervisning och kursens undervisningstimmar?
# Har du tillräckligt med kunnande för att genomföra kursen som distansundervisning?
# Om det finns luckor i kunnandet, vilket slags digitalt stöd upplever du att du behöver?

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>8ewtlpykep3b7n7skdw4g5cydvtte5e</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Distansundervisning nu/Vad finns det för sätt att fortsätta med en kurs som distansundervisning?</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10628</id>
    <revision>
      <id>49778</id>
      <parentid>49751</parentid>
      <timestamp>2020-09-13T19:38:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Teromakotero</username>
        <id>8475</id>
      </contributor>
      <origin>49778</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1210" sha1="esryrnjnl31f7j2yzvsceb2nzezg3hl" xml:space="preserve">&lt;ol&gt;
&lt;li&gt;E-postkurs&lt;/li&gt;
&lt;p&gt;Distansundervisning kan enklast genomföras som e-postkurs. Då ska man beakta att storleken på filer är begränsad. Stora filer ska delas till de studerande med en länk som bifogas e-postmeddelandet. Det här innebär i praktiken att materialet är nedladdat i någon molntjänst, därifrån det delas med hjälp av en länk vidare till de studerande.&lt;/p&gt;
&lt;li&gt;Inlärningsplattformar eller en virtuell lärmiljö som t.ex. Peda.net-nättjänsten, Moodle osv.&lt;/li&gt;
&lt;p&gt;En tjänst via vilken det är möjligt att dela kursmaterial i olika former:&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;text på en webbsida eller en textfil&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;bilder m.fl. mediafiler&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;YouTube-videon inbäddade eller som länkar&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;delning från andra molntjänster med hjälp av länkar&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;en undervisningssida eller -webbplats kan enklast delas med de studerande med hjälp av lösenord för läsaren.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;li&gt;Utnyttjande av olika kanaler i sociala medier&lt;/li&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Facebook-grupper (Live-sändningar)&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;WhatsApp-grupper&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Skype, Zoom, Google Hangouts/Meet m.fl. videokonferenstillämpningar&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Googles verktyg (delade dokument)&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/ol&gt;

[[Kategori:Distansundervisning nu]]</text>
      <sha1>esryrnjnl31f7j2yzvsceb2nzezg3hl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Distansundervisning nu</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10629</id>
    <revision>
      <id>49902</id>
      <parentid>49901</parentid>
      <timestamp>2020-12-01T18:38:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>(...fast helst i en existerande kategori, förstås)</comment>
      <origin>49902</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="47" sha1="hkxyxtryuvh4zliryt3wufkyod5z7a2" xml:space="preserve">[[Kategori:SAB: E Uppfostran och undervisning]]</text>
      <sha1>hkxyxtryuvh4zliryt3wufkyod5z7a2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Enchiladas</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10643</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Enchiladas" />
    <revision>
      <id>54659</id>
      <parentid>49877</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T18:53:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar tom dubblettsida</comment>
      <origin>54659</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="qyv9fcbduj9f8ayxbtt49zavx1sbf09" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Enchiladas]]</text>
      <sha1>qyv9fcbduj9f8ayxbtt49zavx1sbf09</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Lärobok i schack/Taktik/mattkomb</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10647</id>
    <revision>
      <id>49898</id>
      <parentid>49893</parentid>
      <timestamp>2020-12-01T17:09:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>+kat</comment>
      <origin>49898</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="527" sha1="d9m2dvzx1hfw7lqssawub6ixexmk2w4" xml:space="preserve">1. - Kh8. (1. - Kf8? 2 Df7‡) &amp;nbsp;&lt;br&gt;
2. Sf7† Kg8. &amp;nbsp; 3. Sh6† Kh8. &amp;nbsp; 4. Dg8† T×g8. &amp;nbsp; 5. Sf7‡.

&lt;div style=&quot;float: left; margin-left: 1em;&quot;&gt;
{{Schack-pos|=|||= 

 8 |  |  |  |  |  |  |rd|kd|=
 7 |  |  |  |  |  |nl|pd|pd|=
 6 |qd|  |  |  |  |bd|  |  |=
 5 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 4 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 3 |  |  |  |  |  |  |  |  |=
 2 |  |  |  |  |  |pl|pl|pl|=
 1 |  |  |rl|  |  |  |kl|  |=
    a  b  c  d  e  f  g  h  

|  '''Slutställning'''.}}

[[Kategori:Lärobok i schack/Lösningar]]</text>
      <sha1>d9m2dvzx1hfw7lqssawub6ixexmk2w4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Lärobok i schack/Lösningar</title>
    <ns>14</ns>
    <id>10648</id>
    <revision>
      <id>49897</id>
      <timestamp>2020-12-01T17:09:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Lärobok i schack]]'</comment>
      <origin>49897</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="8xan77b2yu9g88aayklekzyzgo92dou" xml:space="preserve">[[Kategori:Lärobok i schack]]</text>
      <sha1>8xan77b2yu9g88aayklekzyzgo92dou</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Rundskrivelser/Arkiv/2017-19</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10649</id>
    <revision>
      <id>49900</id>
      <timestamp>2020-12-01T17:28:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ''''Obs! Detta är ett arkiv. Alla nya centrala meddelanden och inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Rundskrivelser|Rundskrivelser]] respektive [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]....'</comment>
      <origin>49900</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="102081" sha1="9cxkp31jlvtihjerop7j7cf7x1x2455" xml:space="preserve">'''Obs! Detta är ett arkiv. Alla nya centrala meddelanden och inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Rundskrivelser|Rundskrivelser]] respektive [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]].'''

__NEWSECTIONLINK__

== Review of initial updates on Wikimedia movement strategy process ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
''Note: Apologies for cross-posting and sending in English. [[m:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/Initial announcements review|Message is available for translation on Meta-Wiki]].''

The Wikimedia movement is beginning a movement-wide strategy discussion, a process which will run throughout 2017. For 15 years, Wikimedians have worked together to build the largest free knowledge resource in human history. During this time, we've grown from a small group of editors to a diverse network of editors, developers, affiliates, readers, donors, and partners. Today, we are more than a group of websites. We are a movement rooted in values and a powerful vision: all knowledge for all people. As a movement, we have an opportunity to decide where we go from here. 

This movement strategy discussion will focus on the future of our movement: where we want to go together, and what we want to achieve. We hope to design an inclusive process that makes space for everyone: editors, community leaders, affiliates, developers, readers, donors, technology platforms, institutional partners, and people we have yet to reach. There will be multiple ways to participate including on-wiki, in private spaces, and in-person meetings. You are warmly invited to join and make your voice heard.

The immediate goal is to have a strategic direction by Wikimania 2017 to help frame a discussion on how we work together toward that strategic direction.

Regular updates are being sent to the [[mail:Wikimedia-l|Wikimedia-l mailing list]], and posted [[m:Strategy/Wikimedia_movement/2017/Updates|on Meta-Wiki]]. Beginning with this message, monthly reviews of these updates will be sent to this page as well. [[m:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/Signup|Sign up]] to receive future announcements and monthly highlights of strategy updates on your user talk page.

Here is a review of the updates that have been sent so far:

* [[m:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/15 December 2016 - Update 1 on Wikimedia movement strategy process|Update 1 on Wikimedia movement strategy process]] (15 December 2016)
** Introduction to process and information about budget spending resolution to support it
* [[m:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/23 December 2016 - Update 2 on Wikimedia movement strategy process|Update 2 on Wikimedia movement strategy process]] (23 December 2016)
** Start of search for Lead Architect for movement strategy process
* [[m:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/8 January 2017 - Update 3 on Wikimedia movement strategy process|Update 3 on Wikimedia movement strategy process]] (8 January 2017)
** Plans for strategy sessions at upcoming Wikimedia Conference 2017
* [[m:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/11 January 2017 - Update 4 on Wikimedia movement strategy process|Update 4 on Wikimedia movement strategy process]] (11 January 2017)
** Introduction of williamsworks 
* [[m:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/2 February 2017 - Update 5 on Wikimedia movement strategy process|Update 5 on Wikimedia movement strategy process]] (2 February 2017)
** The core movement strategy team, team tracks being developed, introduction of the Community Process Steering Committee, discussions at WikiIndaba conference 2017 and the Wikimedia movement affiliates executive directors gathering in Switzerland
* [[m:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/10 February 2017 - Update 6 on Wikimedia movement strategy process|Update 6 on Wikimedia movement strategy process]] (10 February 2017)
** Tracks A &amp; B process prototypes and providing feedback, updates on development of all four Tracks

More information about the movement strategy is available on the [[m:Strategy/Wikimedia movement/2017|Meta-Wiki 2017 Wikimedia movement strategy portal]].

''Posted by [[m:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] on behalf of the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation|Wikimedia Foundation]], 15 februari 2017 kl. 21.31 (CET) • [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/Initial announcements review|{{int:please-translate}}]] • [[m:Talk:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates|Get help]]''
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:GVarnum-WMF@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=16297862 --&gt;

== Overview #2 of updates on Wikimedia movement strategy process ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
''Note: Apologies for cross-posting and sending in English. [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/Overview 2 of updates on Wikimedia movement strategy process|This message is available for translation on Meta-Wiki]].''

As we mentioned last month, the Wikimedia movement is beginning a movement-wide strategy discussion, a process which will run throughout 2017. This movement strategy discussion will focus on the future of our movement: where we want to go together, and what we want to achieve.

Regular updates are being sent to the [[mail:Wikimedia-l|Wikimedia-l mailing list]], and posted [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia_movement/2017/Updates|on Meta-Wiki]]. Each month, we are sending overviews of these updates to this page as well. [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/Signup|Sign up]] to receive future announcements and monthly highlights of strategy updates on your user talk page.

Here is a overview of the updates that have been sent since our message last month:
* [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/16 February 2017 - Update 7 on Wikimedia movement strategy process|Update 7 on Wikimedia movement strategy process]] (16 February 2017)
** Development of documentation for Tracks A &amp; B
* [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/24 February 2017 - Update 8 on Wikimedia movement strategy process|Update 8 on Wikimedia movement strategy process]] (24 February 2017)
** Introduction of Track Leads for all four audience tracks
* [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/2 March 2017 - Update 9 on Wikimedia movement strategy process|Update 9 on Wikimedia movement strategy process]] (2 March 2017)
** Seeking feedback on documents being used to help facilitate upcoming community discussions

More information about the movement strategy is available on the [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017|Meta-Wiki 2017 Wikimedia movement strategy portal]].

''Posted by [[m:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] on behalf of the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation|Wikimedia Foundation]], 9 mars 2017 kl. 20.43 (CET) • [[m:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/Overview 2 of updates on Wikimedia movement strategy process|{{int:please-translate}}]] • [[m:Talk:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates|Get help]]''
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:GVarnum-WMF@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=16350625 --&gt;

== We invite you to join the movement strategy conversation (now through April 15) ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;
: ''This message, &quot;[[mailarchive:wikimediaannounce-l/2017-March/001383.html|We invite you to join the movement strategy conversation (now through April 15)]]&quot;, was sent through multiple channels by  [[m:User:GVarnum-WMF|Gregory Varnum]] on 15 and 16 of March 2017 to village pumps, affiliate talk pages, movement mailing lists, and MassMessage groups. A similar message was sent by [[m:User:Nicole_Ebber_(WMDE)|Nicole Ebber]] to organized groups and their mailing lists on 15 of March 2017. This version of the message is available for translation and documentation purposes'' 

Dear Wikimedians/Wikipedians:

Today we are starting a broad discussion to define Wikimedia's future role in the world and develop a collaborative strategy to fulfill that role. You are warmly invited to join the conversation.

There are many ways to participate, by joining an existing conversation or starting your own: 

[[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia_movement/2017/Track_A|Track A (organized groups)]]: Discussions with your affiliate, committee or other organized group (these are groups that support the Wikimedia movement). 

Track B (individual contributors): [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia_movement/2017/Cycle_1|On Meta]] or your [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia_movement/2017/Participate|local language or project wiki]].

This is the first of three conversations, and it will run between now and April 15. The purpose of cycle 1 is to discuss the future of the movement and generate major themes around potential directions. What do we want to build or achieve together over the next 15 years?

We welcome you, as we create this conversation together, and look forward to broad and diverse participation from all parts of our movement.

* [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia_movement/2017|Find out more about the movement strategy process]]
* [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia_movement/2017/Toolkit/Discussion_Coordinator_Role|Learn more about volunteering to be a Discussion Coordinator]]

Sincerely,

Nicole Ebber (Track A Lead), Jaime Anstee (Track B Lead), &amp; the [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia_movement/2017/People|engagement support teams]]&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; 18 mars 2017 kl. 06.10 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:GVarnum-WMF@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Strategy/Wikimedia_movement/2017/Updates/Global_message_delivery&amp;oldid=16453957 --&gt;

== [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Updates/Start of the 2017 Wikimedia Foundation Board of Trustees elections|Start of the 2017 Wikimedia Foundation Board of Trustees elections]] ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
''Please accept our apologies for cross-posting this message. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Updates/Start of the 2017 Wikimedia Foundation Board of Trustees elections|This message is available for translation on Meta-Wiki]].''
[[File:Wikimedia-logo black.svg|right|150px|link=m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017]]

On behalf of the Wikimedia Foundation Elections Committee, I am pleased to announce that self-nominations are being accepted for the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2017/Board_of_Trustees/Call_for_candidates|2017 Wikimedia Foundation Board of Trustees Elections]].

The [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees|Board of Trustees]] (Board) is the decision-making body that is ultimately responsible for the long-term sustainability of the Wikimedia Foundation, so we value wide input into its selection. More information about this role can be found [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Board of Trustees|on Meta-Wiki]]. Please read the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Board of Trustees/Call for candidates|letter from the Board of Trustees calling for candidates]].

'''The [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Board of Trustees/Candidates|candidacy submission phase]] will last from April 7 (00:00 UTC) to April 20 (23:59 UTC).'''

'''We will also be accepting questions to ask the candidates from April 7 to April 20. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Board of Trustees/Questions|You can submit your questions on Meta-Wiki]].'''

Once the questions submission period has ended on April 20, the Elections Committee will then collate the questions for the candidates to respond to beginning on April 21.

The goal of this process is to fill the '''three community-selected seats''' on the Wikimedia Foundation Board of Trustees. The election results will be used by the Board itself to select its new members.

The full schedule for the Board elections is as follows. All dates are '''inclusive''', that is, from the beginning of the first day (UTC) to the end of the last. 

* April 7 (00:00 UTC) – April 20 (23:59 UTC) – '''Board nominations''' 
* April 7 – April 20 – '''Board candidates questions submission period'''
* April 21 – April 30 – '''Board candidates answer questions'''
* May 1 – May 14 – '''Board voting period'''
* May 15–19 – '''Board vote checking'''
* May 20 – '''Board result announcement goal'''

In addition to the Board elections, we will also soon be holding elections for the following roles:

* '''Funds Dissemination Committee (FDC)'''
** There are five positions being filled. More information about this election will be available [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Funds Dissemination Committee|on Meta-Wiki]].

* '''Funds Dissemination Committee Ombudsperson (Ombuds)'''
** One position is being filled.  More information about this election will be available [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Funds Dissemination Committee Ombudsperson|on Meta-Wiki]].

Please note that this year the Board of Trustees elections will be held before the FDC and Ombuds elections. Candidates who are not elected to the Board are explicitly permitted and encouraged to submit themselves as candidates to the FDC or Ombuds positions after the results of the Board elections are announced. 

More information on this year's elections can be found [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017|on Meta-Wiki]]. Any questions related to the election can be posted on the [[m:Talk:Wikimedia Foundation elections/2017|election talk page on Meta-Wiki]], or sent to the election committee's mailing list, &lt;tt dir=&quot;ltr&quot; style=&quot;white-space:nowrap;font-size:12px;line-height:1.5&quot;&gt;board-elections[[File:At sign.svg|15x15px|middle|link=|alt=(at)]]wikimedia.org&lt;/tt&gt;.

On behalf of the Election Committee,&lt;br /&gt;
[[m:User:KTC|Katie Chan]], Chair, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections committee|Wikimedia Foundation Elections Committee]]&lt;br /&gt;
[[m:User:JSutherland (WMF)|Joe Sutherland]], Community Advocate, Wikimedia Foundation

''Posted by [[m:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] on behalf of the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections committee|Wikimedia Foundation Elections Committee]], 7 april 2017 kl. 05.36 (CEST) • [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Updates/Start of the 2017 Wikimedia Foundation Board of Trustees elections|{{int:please-translate}}]] • [[m:Talk:Wikimedia Foundation elections/2017|Get help]]''&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:GVarnum-WMF@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=16441214 --&gt;

== Read-only mode for 20 to 30 minutes on 19 April and 3 May ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch 2017|Läs det här meddelandet på ett annat språk.]]  •  {{int:please-translate}}

[[foundation:|Wikimediastiftelsen]] kommer att testa sitt backupdatacenter i Dallas.  Det är för att se till att Wikipedia och andra Wikimediawikier kan förbli nåbara även om någon form av katastrof skulle inträffa.  För att försäkra att allt fungerar som det skall kommer den grupp som ansvarar för servrarna att genomföra ett planerat test när alla är förberedda och redo att omedelbart återställa allt till de vanliga servrarna om någonting går fel. 

De kommer att lägga om all trafik till de nya servrarna på '''onsdag 19 april''' 2017.
På '''onsdag 3 maj''' kommer de att styra om trafiken till det primära datacentret igen.  

På grund av begränsningar i [[mw:Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]] – den mjukvara Wikimediawikierna använder sig av – kan wikierna inte redigeras under tiden själva migrationen genomförs.  Vi ber om ursäkt för detta, och arbetar för att minimera liknande problem i framtiden. 

'''Samtliga Wikimediawikier kommer under en kortare tidsperiod vara möjliga att läsa men inte att redigera.'''

*Det kommer inte att gå att redigera i ungefär 20 till 30 minuter på onsdag 19 april och onsdag 3 maj. Testet kommer att börja [https://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20170419T14 14:00 UTC], vilket innebär 16:00 svensk tid och 17:00 finländsk tid. 
*Om du försöker spara en redigering under dessa tidpunkter kommer du att se ett felmeddelande.  Vi hoppas att inga redigeringar kommer att gå förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det.  Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen.  Sedan kommer du att kunna spara din redigering.  Men vi rekommenderar att du kopierar dina ändringar först, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Vissa arbeten som körs i bakgrunden kommer att vara långsammare och några kan komma att sluta fungera. Röda länkar kan ta längre tid på sig för att uppdateras. Om du skapar en artikel som redan länkades någon annanstans kommer den länken att förbli röd längre tid än vanligt. Några långtidsskript kan behöva stoppas.
*Ingen ny kod kommer att tas i bruk under vecka 16 och vecka 18.  Inga ej akuta uppdateringar kommer att göras.

Den här processen kan komma att skjutas upp om det skulle visa sig nödvändigt.  Du kan [[wikitech:Switch Datacenter#Schedule for 2017 switch|läsa schemat på wikitech.wikimedia.org]]. Skulle några ändringar ske kommer de att meddelas där.  Det kommer fler uppdateringar om det här.  '''Sprid gärna den här informationen i din lokala wikigemenskap.''' /&lt;span dir=ltr&gt;[[m:User:Whatamidoing (WMF)|User:Whatamidoing (WMF)]] ([[m:User talk:Whatamidoing (WMF)|talk]])&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 11 april 2017 kl. 19.33 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=16545942 --&gt;

== [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:SecurePoll/vote/341?setlang={{CONTENTLANG}} Voting has begun in 2017 Wikimedia Foundation Board of Trustees elections] ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[File:Wikimedia-logo black.svg|{{#switch:{{CONTENTLANG}}|ar=left|he=left|right}}|125px|link=m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Updates/Board voting has begun]]''This is a message from the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections committee|Wikimedia Foundation Elections Committee]]. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Updates/Board voting has begun|Translations]] are available.''

[https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:SecurePoll/vote/341?setlang={{CONTENTLANG}}&amp;uselang={{CONTENTLANG}} Voting has begun] for [[m:Wikimedia Foundation elections/2017#Requirements|eligible voters]] in the 2017 elections for the ''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Board of Trustees|Wikimedia Foundation Board of Trustees]]''.

The [[m:Wikimedia Foundation Board of Trustees|Wikimedia Foundation Board of Trustees]] is the ultimate governing authority of the Wikimedia Foundation, a 501(c)(3) non-profit organization registered in the United States. The Wikimedia Foundation manages many diverse projects such as Wikipedia and Commons.

The voting phase lasts from 00:00 UTC May 1 to 23:59 UTC May 14. '''[https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:SecurePoll/vote/341?setlang={{CONTENTLANG}}&amp;uselang={{CONTENTLANG}} Click here to vote].''' More information on the candidates and the elections can be found on the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Board of Trustees|2017 Board of Trustees election page]] on Meta-Wiki. 

On behalf of the Elections Committee,&lt;br/&gt;
[[m:User:KTC|Katie Chan]], Chair, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections committee|Wikimedia Foundation Elections Committee]]&lt;br/&gt;
[[m:User:JSutherland (WMF)|Joe Sutherland]], Community Advocate, Wikimedia Foundation

''Posted by the [[m:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] • [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Updates/Board voting has begun|Translate]] • [[m:Talk:Wikimedia Foundation elections/2017|Get help]]&lt;/div&gt; 3 maj 2017 kl. 21.15 (CEST)''
&lt;!-- Meddelande skickades av User:GVarnum-WMF@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=16683836 --&gt;

== Beta Feature Two Column Edit Conflict View ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Från 9 maj kommer [[mw:Special:MyLanguage/Help:Two_Column_Edit_Conflict_View|tvåkolumnsredigeringskonfliktsvyn]] vara tillgänglig som [[mw:Special:MyLanguage/Beta Features|betafunktion]]  på alla Wikimediawikier. Tvåkolumnsredigeringskonfliktvyn är ett nytt gränssnitt för att lösa redigeringskonflikter. Den sätter fokus på skillnader mellan redigeringarna som hamnat i konflikt så att det blir enklare att kopiera och klistra in bitar av texten och lösa problemet. Den här funktionen är tänkt att tillfredsställa önskemålet om användarvänligare redigeringskonfliktslösning som fanns på [[m:WMDE Technical Wishes|den tyskspråkiga gemenskapens tekniska önskelista]]. Alla är välkomna att testa funktionen och vi hoppas att den kommer att hjälpa dig i ditt redigerande! &lt;/div&gt; [[m:user:Birgit Müller (WMDE)|Birgit Müller (WMDE)]] 8 maj 2017 kl. 16.41 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Birgit Müller (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_2&amp;oldid=16712264 --&gt;

== Editing News #1—2017 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

''[[:m:Special:MyLanguage/VisualEditor/Newsletter/2017/May|Läs detta på ett annat språk]] • [[:m:VisualEditor/Newsletter|Prenumerationslista för detta flerspråkiga nyhetsbrev]]''

&lt;div style=&quot;float:right;width:230px;{{#switch:ltr|rtl=float:left;margin-left:0;|#default=float:right;margin-right:0;}}margin-left:1em;border-style:solid;border-width:1px;padding:1em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200px|center|alt=VisualEditor]]'''Visste du?'''  
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;   

Visste du att du kan granska dina ändringar med en visuell diff? 

[[File:VisualEditor visual diff tool - visual diff.png|alt=Skärmdump som visar ändringar i en artikel. Textformatering lyfter fram de flesta ändringar.|center|frameless|245x245px]]När du är klar med att redigera en sida, skriv din redigeringssammanfattning och välj sedan &quot;{{Int:visualeditor-savedialog-label-review}}&quot;.  
I visuellt läge kan du se tillägg, borttagningar, nya länkar och textformatering. Andra ändringar, så som ändrad storlek av bild, beskrivs vid sidan av.


[[File:VisualEditor visual diff tool - toggle button.png|alt=Du kan växla mellan visuell- och wikitextredigering; visuell redigering är vald.|center|frameless|220x220px]]


Klicka på växlingsknappen för att byta mellan visuella diffar och wikitextdiffar.


[[File:VisualEditor visual diff tool - wikitext diff.png|alt=Skärmdump som visar samma ändringar, med tvåkolumnswikitextdiffvisningen.|center|frameless|245x245px]]


Wikitextdiffarna är samma redigeringsverionsverktyg som används wikitexteditorn och sidhistoriken. Du kan läsa och hjälpa till att översätta [[:mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/User guide|användarguiden]] som har mer information om hur man använder VisualEditor.
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;


Sedan det senaste nyhetsbrevet har [[:mw:VisualEditor|VisualEditor-teamet]] ägnat större delen av sin tid åt stöd för [[:mediawikiwiki:2017_wikitext_editor|det nya wikitextredigeringsläget 2017]] vilket finns inom VisualEditor som betafunktion och lägger till [[:mediawikiwiki:VisualEditor/Diffs|visuella redigeringsversionsjämförelseverktyget]]. Deras arbete går att följa på [[:phab:project/board/483/|Phabricator]].  Du kan hitta länkar till listor på arbete som slutförts varje vecka på [[:mw:VisualEditor/Weekly triage meetings|mw:VisualEditor/Veckovisa triagemöten]].   Deras [[:mw:VisualEditor/Current_priorities|nuvarande prioriteringar]] är att fixa buggar, utveckla den nya wikitexteditorn från 2017 som [[:mw:Beta Features|betafunktion]], och förbättra de visuella diffarna.   

=== Senaste ändringar ===
*Ett nytt ''wikitextredigeringsläge''' finns som betafunktion för enheter som använder datorvyn. [[:mw:2017 wikitext editor|2017 års wikitexteditor]] har samma verktygsfält som VisualEditor och kan använda Citoid och andra moderna verktyg. Gå till  [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures]] för att slå på {{Int:Visualeditor-preference-newwikitexteditor-label}}. 
* Ett nytt '''[[:mediawikiwiki:VisualEditor/Diffs|visuellt redigeringsverionsjämförelseverktyg]]''' finns i VisualEditors visuella läge. Du kan växla mellan wikitextdiffar och visuella diffar. Fler funktioner kommer att läggas till detta senare. I framtiden kan det här verktyget komma att integreras i flera MediaWiki-komponenter. [https://phabricator.wikimedia.org/T143350]
* Teamet har lagt till [[:mediawikiwiki:Editing/Projects/Columns_for_references|flerkolumnstöd för fotnoter]].  &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;references /&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; kan nu automatiskt visa långa källistor i kolumner på breda skärmar. Detta göra fotnoter enklare att läsa. Du kan [https://phabricator.wikimedia.org/maniphest/task/edit/form/1/?projects=Cite,VisualEditor,Wikimedia-Site-requests&amp;title=Convert%20reference%20lists%20over%20to%20`responsive`%20on%20XXwiki&amp;priority=10&amp;parent=159895 '''begära att få flerkolumnsstöd'''] för din wiki. [https://phabricator.wikimedia.org/T33597]
* Du kan nu använda din webbläsares funtkion för att växla åt vilket håll du skriver i det nya wikitextläget. Det är särskilt hjälpsamt för språk som skrivs från höger till vänster, som urdu eller hebreiska, när de måste skiva javascript eller CSS. Du kan använda Kommando+Shift+X eller Kontroll+Shift+X för detta. [https://phabricator.wikimedia.org/T153356]
* Hur du växlar mellan wikitext och VisualEditor är nu konsekvent. Det finns en nedfällningsbar meny som visar de båda alternativen. Detta är samma i mobilvy och datorvy och i funktioner som bäddar in redigering, som Flow. [https://phabricator.wikimedia.org/T116417]
* {{Int:visualeditor-categories-tool}}-knappen har flyttats till toppen av {{Int:visualeditor-pagemenu-tooltip}}-menyn (från att klicka på &quot;hamburgar&quot;-ikonen) för snabbare och smidigare tillgänglighet. [https://phabricator.wikimedia.org/T74399] Det finns nu också en &quot;mallar som används på den här sidan&quot;-funktion där. [https://phabricator.wikimedia.org/T149009]
* Du kan nu skapa &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;chem&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;-taggar (ibland används &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;ce&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;) för kemiska formler i VisualEditor. [https://phabricator.wikimedia.org/T153365]
* Tabeller kan ställas in som minimerade eller ej. [https://phabricator.wikimedia.org/T157989]
* {{Int:visualeditor-specialcharacter-button-tooltip}}-menyn innehåller nu tecken för att skriva kanadensiska ursprungsspråk samt vinkelcitationstecken. Teamet vill tacka till  [[:S:en:User:Tpt|Tpt]] för detta. [https://phabricator.wikimedia.org/T108626]
* En bugg gjorde att en del avsnittsredigeringskonflikter ledde till att resten av sidan togs bort. Detta har fixats. Teamet ber om ursäkt. [https://phabricator.wikimedia.org/T154217]
* Det finns ett nytt kortkommando för att citera källor: &lt;code&gt;Kontroll&lt;/code&gt;+&lt;code&gt;Shift&lt;/code&gt;+&lt;code&gt;K&lt;/code&gt; på PC eller &lt;code&gt;Kommando&lt;/code&gt;+&lt;code&gt;Shift&lt;/code&gt;+&lt;code&gt;K&lt;/code&gt; på mac. Detta är baserat på kortkommandot för att göra länkar, vilket är &lt;code&gt;Kontroll&lt;/code&gt;+&lt;code&gt;K&lt;/code&gt; respektive &lt;code&gt;Kommando&lt;/code&gt;+&lt;code&gt;K&lt;/code&gt;. [https://phabricator.wikimedia.org/T99299]

=== Framtida ändringar ===
* Teamet arbetar på ett verktyg för att göra det enklare att skilja på brödtext och wikikod. Det kommer att göra det enklare att se matchande &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;ref&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt;-taggspar och andra delar av wikikoden. Du kommer att kunna slå på och av det. Det kommer först att komma i VisualEditors inbyggda wikitextläge, kanske sent 2017. [https://phabricator.wikimedia.org/T101246]
* Den typ av knapp som används för {{Int:Showpreview}}, {{Int:showdiff}} och för att spara en redigering kommer att ändras i alla Wikimedia Foundation-stödda wikitextredigerare. De nya knapparna kommer att använda [[Mw:OOjs UI|OOjs-utseendet]]. Knapparna kommer att vara större, ljusare och enklare att läsa.  Deras namn kommer att förbli vad de är. Du kan testa de nya knapparna genom att redigera en sida och lägga till &lt;code&gt;&amp;ooui=1&lt;/code&gt;  i slutet av webbadressen, som här https://www.mediawiki.org/wiki/Project:Sandbox?action=edit&amp;ooui=1 Det gamla utseendet kommer inte att kunna bevaras, ens med lokala CSS-ändringar.  [https://phabricator.wikimedia.org/T162849]
* Det [[:mediawikiwiki:File:Edit_toolbar_-_2.png|gamla wikitextredigeringsläget från 2006]] kommer att tas bort senare i år. Det används av uppskattningsvis 0,03 % av våra aktiva användare. Se [[:mw:Editor|listan över redigeringsverktyg på mediawiki.org]] om du är osäker på vilken du använder.  [https://phabricator.wikimedia.org/T30856]
*Om du inte läser detta på ditt föredragna språk, hjälp gärna till med översättningar! Prenumerera på [[mail:translators-l|Translators epostlista]] eller [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new kontakta oss] direkt så vi kan tala om för dig när nästa utskick är redo. {{int:Feedback-thanks-title}}

—[[:mw:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]]
&lt;/div&gt; 12 maj 2017 kl. 20.06 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=16160401 --&gt;

== RevisionSlider ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
[[mw:Special:MyLanguage/Extension:RevisionSlider|RevisionSlider]] kommmer att vara tillgänglig på alla wikier från 17 maj. RevisionSlider ger dig möjlighet att enklare navigera mellan olika diffar i historiken. Du kan göra detta genom att dra mellan versionerna. Standardläget är att RevisionSlider är minimerad, och kan ses genom att man klickar på den. Det går också att stänga av den helt i användarinställningarna. RevisionSlider har funnits på tyska, arabiska och hebreiska Wikipedia i sex månader och varit en betafunktion på alla andra wikier de senaste åtta månaderna. Den har tillkommit som ett önskemål från [[m:WMDE Technical Wishes|tyskspråkiga gemenskapens önskelista]]. Tack till alla som testade RevisionSlider och gav värdefull återkoppling som gjorde funktionen bättre. Vi hoppas att RevisionSlider fortsätter att tjäna er väl i ert arbete. &lt;/div&gt; [[m:user:Birgit Müller (WMDE)|Birgit Müller (WMDE)]] 16 maj 2017 kl. 16.44 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Birgit Müller (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_2&amp;oldid=16715712 --&gt;

== [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Cycle 2|Join the next cycle of Wikimedia movement strategy discussions (underway until June 12)]] ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/Cycle 2 discussions launch|Message is available for translation on Meta-Wiki]]''
[[File:Wikimedia-logo.svg||{{#switch:{{CONTENTLANG}}|ar=left|he=left|right}}||150px]]
The Wikimedia movement strategy core team and working groups have completed reviewing the more than 1800 thematic statements we received from the first discussion. They have identified [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Cycle 2|5 themes that were consistent across all the conversations]] - each with their own set of sub-themes. These are not the final themes, just an initial working draft of the core concepts.

You are invited to [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Participate|join the online and offline discussions taking place]] on these 5 themes. This round of discussions will take place between now and June 12th. You can discuss as many as you like; we ask you to participate in the ones that are most (or least) important to you.

Here are the five themes, each has a page on Meta-Wiki with more information about the theme and how to participate in that theme's discussion:

* [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Cycle 2/Healthy, Inclusive Communities|Healthy, Inclusive Communities]]
* [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Cycle 2/The Augmented Age|The Augmented Age]]
* [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Cycle 2/A Truly Global Movement|A Truly Global Movement]]
* [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Cycle 2/The Most Respected Source of Knowledge|The Most Respected Source of Knowledge]]
* [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Cycle 2/Engaging in the Knowledge Ecosystem|Engaging in the Knowledge Ecosystem]]

On the [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Participate|movement strategy portal on Meta-Wiki]], you can find more information about each of these themes, their discussions, and how to participate.

''Posted by [[m:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] on behalf of the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation|Wikimedia Foundation]] • [[m:Special:MyLanguage/Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates/Cycle 2 discussions launch|{{int:please-translate}}]] • [[m:Talk:Strategy/Wikimedia movement/2017/Updates|Get help]]''&lt;/div&gt; 16 maj 2017 kl. 23.09 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:GVarnum-WMF@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Strategy/Wikimedia_movement/2017/Updates/Global_message_delivery&amp;oldid=16773425 --&gt;

== [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Updates/Start of the 2017 Wikimedia Foundation Funds Dissemination Committee elections|Start of the 2017 Wikimedia Foundation Funds Dissemination Committee elections]] ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[File:Wikimedia-logo black.svg|{{#switch:{{CONTENTLANG}}|ar=left|he=left|right}}|125px|link=m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Updates/Start of the 2017 Wikimedia Foundation Funds Dissemination Committee elections]]
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Updates/Start of the 2017 Wikimedia Foundation Funds Dissemination Committee elections|Translations of this message are available on Meta-Wiki]].''

On behalf of the Wikimedia Foundation Elections Committee, we are pleased to announce that self-nominations are being accepted for the [[m:Wikimedia Foundation elections/2017/Funds Dissemination Committee/Call for candidates|2017 Wikimedia Foundation Funds Dissemination Committee]] and [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Funds Dissemination Committee Ombudsperson|Funds Dissemination Committee Ombudsperson]] elections. Please read the letter from the Wikimedia Foundation calling for candidates at [[m:Wikimedia Foundation elections/2017/Funds Dissemination Committee/Call for candidates|on the 2017 Wikimedia Foundation elections portal]].

''Funds Dissemination Committee''&lt;br /&gt;
The Funds Dissemination Committee (FDC) makes recommendations about how to allocate Wikimedia movement funds to eligible entities.  There are five positions being filled. More information about this role can be found at [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Funds Dissemination Committee|the FDC elections page]].

''Funds Dissemination Committee Ombudsperson''&lt;br /&gt;
The Funds Dissemination Committee Ombudsperson receives complaints and feedback about the FDC process, investigates complaints at the request of the Board of Trustees,  and summarizes the investigations and feedback for the Board of Trustees on an annual basis. One position is being filled. More information about this role can be found at [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Funds Dissemination Committee Ombudsperson|the FDC Ombudsperson elections page]]. 

'''The [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Funds Dissemination Committee/Candidates|candidacy submission phase]] will last until May 28 (23:59 UTC).'''

'''We will also be accepting questions to ask the candidates until May 28. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Funds Dissemination Committee/Questions|You can submit your questions on Meta-Wiki]].''' Once the questions submission period has ended on May 28, the Elections Committee will then collate the questions for the candidates to respond to.

The goal of this process is to fill the '''five community-selected seats''' on the Wikimedia Foundation Funds Dissemination Committee and the '''community-selected ombudsperson'''. The election results will be used by the Board itself to make the appointments.

The full schedule for the FDC elections is as follows. All dates are '''inclusive''', that is, from the beginning of the first day (UTC) to the end of the last.

* May 15 (00:00 UTC) – May 28 (23:59 UTC) – '''Nominations'''
* May 15 – May 28 – '''Candidates questions submission period'''
* May 29 – June 2 – '''Candidates answer questions'''
* June 3 – June 11 – '''Voting period'''
* June 12–14 – '''Vote checking'''
* June 15 – '''Goal date for announcing election results'''

More information on this year's elections can be found at [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017|the 2017 Wikimedia Foundation elections portal]].

Please feel free to post a note about the election on your project's village pump. Any questions related to the election can be posted on [[m:Talk:Wikimedia Foundation elections/2017|the talk page on Meta-Wiki]], or sent to the election committee's mailing list, &lt;tt dir=&quot;ltr&quot; style=&quot;white-space:nowrap;font-size:12px;line-height:1.5&quot;&gt;board-elections[[File:At sign.svg|15x15px|middle|link=|alt=(at)]]wikimedia.org&lt;/tt&gt;.

On behalf of the Election Committee,&lt;br /&gt;
[[m:User:KTC|Katie Chan]], Chair, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections committee|Wikimedia Foundation Elections Committee]]&lt;br /&gt;
[[m:User:JSutherland (WMF)|Joe Sutherland]], Community Advocate, Wikimedia Foundation

''Posted by the [[m:Special:MyLanguage/User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] • [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2017/Updates/Start of the 2017 Wikimedia Foundation Funds Dissemination Committee elections|Translate]] • [[m:Talk:Wikimedia Foundation elections/2017|Get help]]''&lt;/div&gt; 23 maj 2017 kl. 23.05 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:GVarnum-WMF@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=16804695 --&gt;

== Accessible editing buttons ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;The MediaWiki developers have been slowly improving the accessibility of the user interface.  The next step in this transition will change the appearance of some buttons and may break some outdated (non-updated or unmaintained) user scripts and gadgets.

You can see and use the [https://www.mediawiki.org/wiki/Project:Sandbox?action=submit&amp;ooui=0 old] and [https://www.mediawiki.org/wiki/Project:Sandbox?action=submit&amp;ooui=1 new] versions now.  Most editors will only notice that some buttons are slightly larger and have different colors.

&lt;gallery mode=&quot;nolines&quot; caption=&quot;Comparison of old and new styles&quot; heights=&quot;240&quot; widths=&quot;572&quot;&gt;
File:MediaWiki edit page buttons accessibility change 2017, before.png|Buttons before the change
File:MediaWiki edit page buttons accessibility change 2017, after.png|Buttons after the change
&lt;/gallery&gt;

However, this change also affects some user scripts and gadgets.  Unfortunately, some of them may not work well in the new system.  &lt;mark&gt;If you maintain any user scripts or gadgets that are used for editing, please see '''[[:mw:Contributors/Projects/Accessible editing buttons]]''' for information on how to test and fix your scripts.  Outdated scripts can be tested and fixed now.&lt;/mark&gt;

This change will probably reach this wiki on '''Tuesday, 1 August 2017'''.  Please leave a note at [[:mw:Talk:Contributors/Projects/Accessible editing buttons]] if you need help.&lt;/div&gt; --[[m:User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] ([[m:User talk:Whatamidoing (WMF)|talk]]) 27 juli 2017 kl. 18.56 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Whatamidoing_(WMF)/Sandbox&amp;oldid=17043399 --&gt;

== New print to pdf feature for mobile web readers ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
'''New print to pdf feature for mobile web readers'''

The Readers web team will be deploying a new feature this week to make it [[mw:Reading/Web/Projects/Mobile_PDFs|easier to download PDF versions of articles on the mobile website]].

Providing better offline functionality was one of the highlighted areas from [[m:New_Readers/Offline|the research done by the New Readers team in Mexico, Nigeria, and India]]. The teams created a prototype for mobile PDFs which was evaluated by user research and community feedback.  The [[m:New_Readers/Offline#Concept_testing_for_mobile_web|prototype evaluation]] received positive feedback and results, so development continued.

For the initial deployment, the feature will be available to Google Chrome browsers on Android. Support for other mobile browsers to come in the future. For Chrome, the feature will use the native Android print functionality. Users can choose to download a webpage as a PDF. [[mw:Reading/Web/Projects/Print_Styles#Mobile_Printing|Mobile print styles]] will be used for these PDFs to ensure optimal readability for smaller screens.

The feature is available starting Wednesday, Nov 15. For more information, see [[mw:Reading/Web/Projects/Mobile_PDFs|the project page on MediaWiki.org]]. 

{{Int:Feedback-thanks-title}} 
&lt;/div&gt; [[m:User:CKoerner (WMF)|CKoerner (WMF)]] ([[m:User talk:CKoerner (WMF)|talk]]) 20 november 2017 kl. 23.07 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:CKoerner (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:CKoerner_(WMF)/Mobile_PDF_distribution_list&amp;oldid=17448927 --&gt;

== Editing News #1—2018 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

''[[m:VisualEditor/Newsletter/2018/February|Läs detta på ett annat språk]] • [[m:VisualEditor/Newsletter|Prenumerationslista för detta flerspråkiga nyhetsbrev]]''
&lt;div style=&quot;float:right;width:270px;margin-left:1em;border-style:solid;border-width:1px;padding:1em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200px|center]]
'''Visste du?'''&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;
Känner du till att du nu kan använda det [[mw:Special:MyLanguage/VisualEditor/Diffs|visuella verktyget för &quot;diffar&quot;]] på alla sidor?

[[File:Wikitext diff paragraph move correcting vandalism 2018.png|alt=Screenshot showing some changes, in the two-column wikitext diff display|center|frameless|250px]]

Sometimes, it is hard to see important changes in a wikitext diff.  This screenshot of a wikitext diff (click to enlarge) shows that the paragraphs have been rearranged, but it does not highlight the removal of a word or the addition of a new sentence.

If you [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|enable the Beta Feature]] for &quot;{{Int:visualeditor-preference-visualdiffpage-label}}&quot;, you will have a new option.  It will give you a new box at the top of every diff page.  This box will let you choose either diff system on any edit.

[[File:VisualEditor visual diff tool - toggle button.png|alt=Toggle button showing visual and wikitext options; visual option is selected|center|frameless|200px]]
Click the toggle button to switch between visual and wikitext diffs.

In the visual diff, additions, removals, new links, and formatting changes will be highlighted.  Andra ändringar, såsom ändring av bildstorlek, beskrivs i notiser på sidan.

[[File:Visual diff paragraph move correcting vandalism 2018.png|alt=Screenshot showing the same changes to an article.  Most changes are highlighted with text formatting.|center|frameless|250px]]

This screenshot shows the same edit as the wikitext diff.  The visual diff highlights the removal of one word and the addition of a new sentence.

Du kan läsa och hjälpa till att översätta [[mw:Special:MyLanguage/Help:VisualEditor/User guide|användarhandledningen]], där det finns mer information om hur man använder den visuella redigeraren.
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;

Sedan [[m:VisualEditor/Newsletter/2017/May|det senaste nyhetsbrevet]] har [[mw:Editing|redigerings-teamet]] lagt ned det mesta av sin tid på att supporta [[mw:2017 wikitext editor|2017 års nya wikikod-editor]], som finns tillgänglig som beta-version i VisualEditor. De har också arbetat med att förbättra [[mw:VisualEditor/Diffs|det visuella diff-verktyget]]. Their work board is available [[phab:project/view/3236/|in Phabricator]].  Du hittar länkar till föregående veckas slutförda arbetsuppgifter på [[mw:VisualEditor/Weekly triage meetings]].  Their [[mw:Editing team/Current priorities|current priorities]] are fixing bugs, supporting the 2017 wikitext editor, and improving the visual diff tool.
===Senaste ändringar===
*The '''[[mw:2017 wikitext editor|2017 wikitext editor]]''' is [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|available as a Beta Feature]] on desktop devices.  It has the same toolbar as the visual editor and can use the citoid service and other modern tools.  Utvecklarna har jämfört prestandan i olika redigeringsverktyg. De har studerat hur länge det tar att öppna en sida och börja skriva.  Studien omfattar data från mer än en million redigeringar under december och januari.  En del ändringar har genomförts för att förbättra hastigheten i 2017 års wikikod-editor och VisualEditor.  Recently, the 2017 wikitext editor opened fastest for most edits, and the 2010 WikiEditor was fastest for some edits.  Du kan se mer information på [[mw:Contributors/Projects/Editing performance]].
*The '''[[mw:VisualEditor/Diffs|visual diff tool]]''' was developed for the visual editor.  It is now available to all users of the visual editor and the 2017 wikitext editor.  When you review your changes, you can toggle between wikitext and visual diffs.  You can also [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|enable the new Beta Feature]] for &quot;Visual diffs&quot;.  The Beta Feature lets you use the visual diff tool to view other people's edits on page histories and [[Special:RecentChanges]].  [https://phabricator.wikimedia.org/T167508]
*[[mw:Special:MyLanguage/Extension:CodeMirror|'''Wikitext syntax highlighting''']] is available as a Beta Feature for both [[mw:2017 wikitext editor|the 2017 wikitext editor]] and the 2010 wikitext editor. [https://phabricator.wikimedia.org/T101246]
*[[mw:Citoid|Citoid-verktyget]] konvertrar automatiskt URL-adresser, DOI- och ISBN-nummer samt PubMed id-nummer till källhänvisningar i wikikod. Det är ett mycket populärt och användbart verktyg, men kan vara svårt att konfigurera. Din wiki kan få access till verktyget, vänligen [[mw:Special:MyLanguage/Citoid/Enabling Citoid on your wiki|läs vägledningen om hur du går tillväga]]. Du kan [[phab:T127354|be utvecklar-teamet om hjälp med att aktivera verktyget på din wiki]].

===Låt oss samarbeta===
*The team will talk about editing tools at an upcoming [[m:Wikimedia Foundation metrics and activities meetings|Wikimedia Foundation metrics and activities meeting]].
*Wikibooks, Wikiversity och andra wikier i gemenskapen kan få tillgång till VisualEditor som förvald standard. Vänligen kontakta [[mw:User talk:Deskana (WMF)|Dan Garry]] ifall din wiki önskar använda VisualEditor som förvalt redgeringssätt.
*The &lt;code&gt;&lt;nowiki&gt;&lt;references /&gt;&lt;/nowiki&gt;&lt;/code&gt; block can [[mw:Special:MyLanguage/Contributors/Projects/Columns for references|automatically display long lists of references in columns]] on wide screens.  This makes footnotes easier to read.  You can [https://phabricator.wikimedia.org/maniphest/task/edit/form/1/?projects=Cite,VisualEditor,Wikimedia-Site-requests&amp;title=Convert%20reference%20lists%20over%20to%20`responsive`%20on%20XXwiki&amp;priority=10&amp;parent=159895 '''request multi-column support'''] for your wiki. [https://phabricator.wikimedia.org/T33597]
*If you aren't reading this in your preferred language, then please help us with translations! Subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new contact us] directly. We will notify you when the next issue is ready for translation. {{Int:Feedback-thanks-title}} 

—[[mw:User:Elitre (WMF)|Elitre (WMF)]]
&lt;/div&gt; 2 mars 2018 kl. 21.56 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=17790200 --&gt;

== AdvancedSearch ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Från och med 8 maj kommer [[mw:Special:MyLanguage/Help:Extension:AdvancedSearch|Avancerat Sök]] att finnas som en [[mw:Special:MyLanguage/Beta Features|betafunktion]] på din wiki. Funktionen förbättrar [[Special:Search|söksidan]] genom ett formulär med avancerade parametrar, och den siktar på att göra [[m:WMDE_Technical_Wishes/AdvancedSearch/Functional_scope|befintliga sökval]] mer synliga och lättare att nå för alla. Avancerat Sök är ett projekt med ursprung från [[m:WMDE Technical Wishes/AdvancedSearch|WMDE:s tekniska önskelista]]. Alla är välkomna att pröva funktionen, och vi hoppas att den kommer väl till användning i ditt arbete!  &lt;/div&gt; [[m:User:Birgit Müller (WMDE)|Birgit Müller (WMDE)]] 7 maj 2018 kl. 16.53 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Birgit Müller (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_2&amp;oldid=17995461 --&gt;

== Update on page issues on mobile web ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
'''Update on page issues on mobile web'''

{{int:please-translate}}
Hi everyone. The [[mw:Reading/Web/Team|Readers web team]] has recently begun working on exposing issue templates on the mobile website. Currently, details about issues with page content are generally hidden on the mobile website. This leaves readers unaware of the reliability of the pages they are reading. The goal of this project is to improve awareness of particular issues within an article on the mobile web. We will do this by changing the visual styling of page issues.

So far, we have [[mw:Reading/Web/Projects/Mobile Page Issues|drafted a proposal on the design and implementation]] of the project.  We were also able to run [[mw:Reading/Web/Projects/Mobile Page Issues/Research Results|user testing on the proposed designs]].  The tests so far have positive results. Here is a quick summary of what we learned:
* The new treatment increases awareness of page issues among participants. This is true particularly when they are in a more evaluative/critical mode.
* Page issues make sense to readers and they understand how they work
* Readers care about page issues and consider them important
* Readers had overwhelmingly positive sentiments towards Wikipedia associated with learning about page issues
Our next step would be to start implementing these changes. We wanted to reach out to you for any concerns, thoughts, and suggestions you might have before beginning development. Please [[mw:Reading/Web/Projects/Mobile Page Issues|visit the project page]] where we have more information and mockups of how this may look. Please [[mw:Talk:Reading/Web/Projects/Mobile Page Issues|leave feedback on the talk page]]. 
&lt;/div&gt; [[m:User:CKoerner (WMF)|CKoerner (WMF)]] ([[m:User talk:CKoerner (WMF)|talk]]) 12 juni 2018 kl. 22.58 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:CKoerner (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:CKoerner_(WMF)/Sandbox&amp;oldid=18120916 --&gt;

== Global preferences are available ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Du kan nu ställa in globala inställningar på din nya [[Special:GlobalPreferences|globala inställningar-sida]]. Kolla på [[mw:Special:MyLanguages/Help:Extension:GlobalPreferences|mediawiki.org]] för mer information om hur att använda dem och för att [[mw:Help talk:Extension:GlobalPreferences|lämna återkoppling]]. /[[User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]])
&lt;/div&gt; 10 juli 2018 kl. 21.20 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=17968247 --&gt;

== Update on page issues on mobile web ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
'''Update on page issues on mobile web'''

{{int:please-translate}}
Hi everyone. The [[mw:Reading/Web/Team|Readers web team]] has recently begun working on exposing issue templates on the mobile website. Currently, details about issues with page content are generally hidden on the mobile website. This leaves readers unaware of the reliability of the pages they are reading. The goal of this project is to improve awareness of particular issues within an article on the mobile web. We will do this by changing the visual styling of page issues.

So far, we have [[mw:Reading/Web/Projects/Mobile Page Issues|drafted a proposal on the design and implementation]] of the project.  We were also able to run [[mw:Reading/Web/Projects/Mobile Page Issues/Research Results|user testing on the proposed designs]].  The tests so far have positive results. Here is a quick summary of what we learned:
* The new treatment increases awareness of page issues among participants. This is true particularly when they are in a more evaluative/critical mode.
* Page issues make sense to readers and they understand how they work
* Readers care about page issues and consider them important
* Readers had overwhelmingly positive sentiments towards Wikipedia associated with learning about page issues
Our next step would be to start implementing these changes. We wanted to reach out to you for any concerns, thoughts, and suggestions you might have before beginning development. Please [[mw:Reading/Web/Projects/Mobile Page Issues|visit the project page]] where we have more information and mockups of how this may look. Please [[mw:Talk:Reading/Web/Projects/Mobile Page Issues|leave feedback on the talk page]]. 
&lt;/div&gt; [[m:User:CKoerner (WMF)|CKoerner (WMF)]] ([[m:User talk:CKoerner (WMF)|talk]]) 12 juni 2018 kl. 22.58 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:CKoerner (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:CKoerner_(WMF)/Sandbox&amp;oldid=18120916 --&gt;

== New user group for editing sitewide CSS / JS ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
''({{int:please-translate}})''

Hi all!

To improve the security of our readers and editors, permission handling for CSS/JS pages has changed. (These are pages like &lt;code dir=&quot;ltr&quot;&gt;MediaWiki:Common.css&lt;/code&gt; and &lt;code dir=&quot;ltr&quot;&gt;MediaWiki:Vector.js&lt;/code&gt; which contain code that is executed in the browsers of users of the site.)
A new user group, &lt;code dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Interface administrators|interface-admin]]&lt;/code&gt;, has been created.
Starting four weeks from now, only members of this group will be able edit CSS/JS pages that they do not own (that is, any page ending with &lt;code dir=&quot;ltr&quot;&gt;.css&lt;/code&gt; or &lt;code dir=&quot;ltr&quot;&gt;.js&lt;/code&gt; that is either in the &lt;code dir=&quot;ltr&quot;&gt;MediaWiki:&lt;/code&gt; namespace or is another user's user subpage).

You can learn more about the motivation behind the change [[m:Special:MyLanguage/Creation of separate user group for editing sitewide CSS/JS|here]].

Please add users who need to edit CSS/JS to the new group (this can be done the same way new administrators are added, by stewards or local bureaucrats).
This is a dangerous permission; a malicious user or a hacker taking over the account of a careless interface-admin can abuse it in far worse ways than admin permissions could be abused. Please only assign it to users who need it, who are trusted by the community, and who follow common basic password and computer security practices (use strong passwords, do not reuse passwords, use two-factor authentication if possible, do not install software of questionable origin on your machine, use antivirus software if that's a standard thing in your environment).

Thanks!
&lt;br/&gt;&lt;span dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[m:User:Tgr|Tgr]] ([[m:User talk:Tgr|talk]]) 30 juli 2018 kl. 19.45 (CEST) &lt;small&gt;(via [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|global message delivery]])&lt;/small&gt;&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Tgr@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Tgr/massmessage-T139380-ifadmin&amp;oldid=18255968 --&gt;

== Editing of sitewide CSS/JS is only possible for interface administrators from now ==

''({{int:please-translate}})''

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
Hi all,

as [[m:Special:MyLanguage/Creation of separate user group for editing sitewide CSS/JS/announcement 2|announced previously]], permission handling for CSS/JS pages has changed: only members of the &lt;code&gt;[[m:Special:MyLanguage/Interface administrators|interface-admin]]&lt;/code&gt; ({{int:group-interface-admin}}) group, and a few highly privileged global groups such as stewards, can edit CSS/JS pages that they do not own (that is, any page ending with .css or .js that is either in the MediaWiki: namespace or is another user's user subpage). This is done to improve the security of readers and editors of Wikimedia projects. More information is available at [[m:Special:MyLanguage/Creation of separate user group for editing sitewide CSS/JS|Creation of separate user group for editing sitewide CSS/JS]]. If you encounter any unexpected problems, please contact me or file a bug.

Thanks!&lt;br /&gt;
[[m:User:Tgr|Tgr]] ([[m:User talk:Tgr|talk]]) 27 augusti 2018 kl. 14.40 (CEST) &lt;small&gt;(via [[m:Special:MyLanguage/Global_message_delivery|global message delivery]])&lt;/small&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Tgr@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=18258712 --&gt;

== Read-only mode for up to an hour on 12 September and 10 October ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch 2018|Läs detta på ett annat språk]]  •  {{int:please-translate}}

[[foundation:|Wikimediastiftelsen]] kommer att testa sitt reservdatacenter.  Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimediawikier kan stanna uppe även om någon form av katastrof skulle inträffa.  För att försäkra att allt fungerar som det skall kommer den grupp som ansvarar för servrarna att genomföra ett planerat test när alla är förberedda och redo att omedelbart återställa allt till de vanliga servrarna om någonting går fel. 

&lt;span class=&quot;mw-translate-fuzzy&quot;&gt;De kommer att lägga om all trafik till de nya servrarna på '''onsdag 12 september 2018'''.&lt;/span&gt;
På '''onsdag 10 oktober 2018''' kommer de att styra om trafiken till det primära datacentret igen.  

På grund av begränsningar i [[mw:Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]] – den mjukvara Wikimediawikierna använder sig av – kan wikierna inte redigeras under tiden själva migrationen genomförs.  Vi ber om ursäkt för detta, och arbetar för att minimera liknande problem i framtiden. 

'''Samtliga Wikimediawikier kommer under en kortare tidsperiod vara möjliga att läsa men inte att redigera.'''

*Det kommer inte att gå att redigera i ungefär 20 till 30 minuter på onsdag 12 september och onsdag 10 oktober. &lt;span class=&quot;mw-translate-fuzzy&quot;&gt;Testet kommer att börja [https://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20170503T14 14:00 UTC], vilket innebär 16:00 svensk tid och 17:00 finländsk tid.&lt;/span&gt; 
*Om du försöker spara en redigering under dessa tidpunkter kommer du att se ett felmeddelande.  Vi hoppas att inga redigeringar kommer att gå förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det.  Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen.  Sedan kommer du att kunna spara din redigering.  Men vi rekommenderar att du kopierar dina ändringar först, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Vissa arbeten som körs i bakgrunden kommer att vara långsammare och några kan komma att sluta fungera. Röda länkar kan ta längre tid på sig för att uppdateras. Om du skapar en artikel som redan länkades någon annanstans kommer den länken att förbli röd längre tid än vanligt. Några långtidsskript kan behöva stoppas.
*De aktuella veckorna kommer ingen ny kod att tas i bruk.  Inga ej akuta uppdateringar kommer att göras.

Den här processen kan komma att skjutas upp om det skulle visa sig nödvändigt.  Du kan [[wikitech:Switch Datacenter#Schedule for 2018 switch|läsa schemat på wikitech.wikimedia.org]]. Skulle några ändringar ske kommer de att meddelas där.  Det kommer fler uppdateringar om det här.  '''Sprid gärna den här informationen i din lokala wikigemenskap.''' /&lt;span dir=ltr&gt;[[m:User:Johan (WMF)|User:Johan(WMF)]] ([[m:User talk:Johan (WMF)|talk]])&lt;/span&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; 6 september 2018 kl. 15.33 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=18333489 --&gt;

== Editing News #2—2018 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
''[[metawiki:VisualEditor/Newsletter/2018/October|Read this in another language]] • [[m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]''

&lt;div style=&quot;float:right;width:270px;margin-left:1em;border-style:solid;border-width:1px;padding:1em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200px|center]]
'''Did you know?'''  
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;  

Did you know that you can use the visual editor on a mobile device?
[[File:Mobile editing watchlist star editing pencil.png|alt=Screenshot showing the location of the pencil icon|center|frameless|250px]]

Tap on the pencil icon to start editing.  The page will probably open in the wikitext editor.

You will see another pencil icon in the toolbar.  Tap on that pencil icon to the switch between visual editing and wikitext editing.

[[File:Visual editing mobile switch wikitext.png|alt=Toolbar with menu opened|center|frameless|250px]]

Remember to publish your changes when you're done.

You can read and help translate [[mw:Special:MyLanguage/Help:VisualEditor/User guide|the user guide]], which has more information about how to use the visual editor.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;

Since the last newsletter, the [[mw:Editing|Editing Team]] has wrapped up most of their work on the [[mw:2017 wikitext editor|2017 wikitext editor]] and [[mw:VisualEditor/Diffs|the visual diff tool]].  The team has begun investigating the needs of editors who use mobile devices.  Their work board is available [[phab:project/view/3236/|in Phabricator]].  Their [[mw:Wikimedia Audiences/2018-19 Q2 Goals#Contributors|current priorities]] are fixing bugs and improving mobile editing.   

=== Recent changes ===
*The Editing team has published an [[mw:Mobile editing using the visual editor report|initial report about mobile editing]].  
*The Editing team has begun a design study of visual editing on the mobile website.  New editors have trouble doing basic tasks on a smartphone, such as adding links to Wikipedia articles.  You can [[c:File:Visual Editor Heuristic - Results.pdf|read the report]].
*The Reading team is working on a [[mw:Reading/Web/Advanced mobile contributions|separate mobile-based contributions project]].
*The 2006 wikitext editor is [[mw:Contributors/Projects/Removal of the 2006 wikitext editor|no longer supported]].  If you used [[:File:Edit toolbar - 2.png|that toolbar]], then you will no longer see any toolbar.  You may choose another editing tool in your [[Special:Preferences#mw-prefsection-editing|editing preferences]], [[Special:Preferences#mw-prefsection-gadgets|local gadgets]], or [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|beta features]].
*The Editing team described the history and status of [[mw:Extension:VisualEditor|VisualEditor]] in [[m:Wikimedia monthly activities meetings/2018-03|this recorded public presentation]] (starting at 29 minutes, 30 seconds).
*The Language team released [[mw:Content translation/V2|a new version of Content Translation]] (CX2) last month, on [[foundationsite:2018/09/30/international-translation-day/|International Translation Day]]. It integrates the visual editor to support templates, tables, and images.  It also produces better wikitext when the translated article is published. [https://wikimediafoundation.org/2018/09/30/content-translation-version-two/]

=== Let's work together ===
* The Editing team wants to improve visual editing on the mobile website.  &lt;mark&gt;Please read [[mw:Visual-based mobile editing/Ideas/October 2018|their ideas]] and tell the team what you think would help editors who use the mobile site.&lt;/mark&gt;  
*The [[m:Community Wishlist Survey 2019|Community Wishlist Survey]] begins next week.
*If you aren't reading this in your preferred language, then please help us with translations! Subscribe to the [[mail:translators-l|Translators mailing list]] or [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User_talk:Elitre_(WMF)&amp;action=edit&amp;section=new contact us] directly. We will notify you when the next issue is ready for translation. {{int:Feedback-thanks-title}}

—[[mw:User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] ([[mw:User talk:Whatamidoing (WMF)|talk]])
&lt;/div&gt; 2 november 2018 kl. 15.17 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=17790200 --&gt;

== Change coming to how certain templates will appear on the mobile web ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
'''Change coming to how certain templates will appear on the mobile web'''

{{int:please-translate}}
[[File:Page_issues_-_mobile_banner_example.jpg|thumb|Example of improvements]]

Hello,

In a few weeks the Readers web team will be changing how some templates look on the mobile web site. We will make these templates more noticeable when viewing the article. We ask for your help in updating any templates that don't look correct.

What kind of templates? Specifically templates that notify readers and contributors about issues with the content of an article – the text and information in the article. Examples like [[wikidata:Q5962027|Template:Unreferenced]] or [[Wikidata:Q5619503|Template:More citations needed]]. Right now these notifications are hidden behind a link under the title of an article. We will format templates like these (mostly those that use Template:Ambox or message box templates in general) to show a short summary under the page title. You can tap on the &quot;Learn more&quot; link to get more information.

For template editors we have [[mw:Recommendations_for_mobile_friendly_articles_on_Wikimedia_wikis#Making_page_issues_(ambox_templates)_mobile_friendly|some recommendations on how to make templates that are mobile-friendly]] and also further [[mw:Reading/Web/Projects/Mobile_Page_Issues|documentation on our work so far]].

If you have questions about formatting templates for mobile, [[mw:Talk:Reading/Web/Projects/Mobile_Page_Issues|please leave a note on the project talk page]] or [https://phabricator.wikimedia.org/maniphest/task/edit/form/1/?projects=Readers-Web-Backlog file a task in Phabricator] and we will help you.

{{Int:Feedback-thanks-title}}
&lt;/div&gt; [[m:User:CKoerner (WMF)|CKoerner (WMF)]] ([[m:User talk:CKoerner (WMF)|talk]]) 13 november 2018 kl. 20.35 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:CKoerner (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=18543269 --&gt;

== Community Wishlist Survey vote ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

Gemenskapens önskelista.

Hej alla!

Gemenskapens önskelista är den process där Wikimediagemenskaperna bestämmer vad Wikimediastiftelsens [[m:Community Tech|Community Tech-arbetslag]] skall arbeta med under det kommande året.

Community Tech-arbetslaget fokuserar på verktyg för erfarna wikimedianer. Du kan nu rösta på de förslag som har lagts till och med 30 november. Du kan läsa mer på [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2019|önskelistesidan]]. 

&lt;span dir=ltr&gt;/[[m:User:Johan (WMF)|User:Johan (WMF)]]&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; 22 november 2018 kl. 19.13 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=18543269 --&gt;

== Advanced Search ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;  
[[m:WMDE_Technical_Wishes/AdvancedSearch|Advanced Search]] will become a default feature on your wiki on November 28. This new interface allows you to perform specialized searches on the [[Special:Search|search page]], even if you don’t know any [[mw:Special:MyLanguage/Help:CirrusSearch|search syntax]]. Advanced Search originates from the [[m:WMDE_Technical_Wishes|German Community’s Technical Wishes project]]. It's already a default feature on German, Arabic, Farsi and Hungarian Wikipedia. Besides, more than 40.000 users across all wikis have tested the beta version. Feedback is welcome on the [[mw:Help talk:Extension:AdvancedSearch|central feedback page]].&lt;/div&gt; [[m:User:Johanna Strodt (WMDE)|Johanna Strodt (WMDE)]] ([[m:User talk:Johanna Strodt (WMDE)|talk]]) 26 november 2018 kl. 12.03 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johanna Strodt (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_2&amp;oldid=18363910 --&gt;

== New Wikimedia password policy and requirements ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

{{int:please-translate}}

The Wikimedia Foundation security team is implementing a new [[m:Password policy|password policy and requirements]]. [[mw:Wikimedia_Security_Team/Password_strengthening_2019|You can learn more about the project on MediaWiki.org]].

These new requirements will apply to new accounts and privileged accounts. New accounts will be required to create a password with a minimum length of 8 characters. Privileged accounts will be prompted to update their password to one that is at least 10 characters in length.

These changes are planned to be in effect on December 13th. If you think your work or tools will be affected by this change, please let us know on [[mw:Talk:Wikimedia_Security_Team/Password_strengthening_2019|the talk page]].

{{Int:Feedback-thanks-title}}
&lt;/div&gt; [[m:User:CKoerner (WMF)|CKoerner (WMF)]] ([[m:User talk:CKoerner (WMF)|talk]]) 6 december 2018 kl. 21.03 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:CKoerner (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=18639017 --&gt;

== Invitation from Wiki Loves Love 2019 ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
{{int:please-translate}}

[[File:WLL Subtitled Logo (transparent).svg|right|frameless]]

Love is an important subject for humanity and it is expressed in different cultures and regions in different ways across the world through different gestures, ceremonies, festivals and to document expression of this rich and beautiful emotion, we need your help so we can share and spread the depth of cultures that each region has, the best of how people of that region, celebrate love. 

[[:c:Commons:Wiki Loves Love|Wiki Loves Love (WLL)]] is an international photography competition of Wikimedia Commons with the subject love testimonials happening in the month of February.

The primary goal of the competition is to document love testimonials through human cultural diversity such as monuments, ceremonies, snapshot of tender gesture, and miscellaneous objects used as symbol of love; to illustrate articles in the worldwide free encyclopedia Wikipedia, and other Wikimedia Foundation (WMF) projects. 

The theme of 2019 iteration is '''''Celebrations, Festivals, Ceremonies and rituals of love.'''''

Sign up your affiliate or individually at [[:c:Commons:Wiki Loves Love 2019/Participants|Participants]] page.

To know more about the contest, check out our [[:c:Commons:Wiki Loves Love 2019|Commons Page]] and [[:c:Commons:Wiki Loves Love 2018/FAQ|FAQs]]

There are several prizes to grab. Hope to see you spreading love this February with Wiki Loves Love!

Kind regards,

[[:c:Commons:Wiki Loves Love 2018/International Team|Wiki Loves Love Team]]

Imagine... the sum of all love!
&lt;/div&gt;
--[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 27 december 2018 kl. 11.13 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Tiven2240@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=18639017 --&gt;

== FileExporter beta feature ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt; 
[[File:Logo for the beta feature FileExporter.svg|thumb|Snart: betafunktionen FileExporter]]
En nya betafunktionen kommer snart att släppas på alla wikier: [[m:WMDE_Technical_Wishes/Move_files_to_Commons|FileExporter]]. Det är ett verktyg som tillåter export av lokala filer på din wiki till Commons, inklusiv fil- och sidhistorik. Vilka filer som kan flyttas definieras av varje wikigemenskap: vill ni använda funktionen, kolla [[m:WMDE_Technical_Wishes/Move_files_to_Commons/Configuration file documentation|konfigurationsfilen]].

FileExporter har redan varit en betafunktion på MediaWiki.org, Wikisource samt tyska-, farsi-, arabisk- och koreanskspråkiga Wikipedia. Efter att viss funktionalitet lagts till kommer den nu som betafunktion till alla wikier. Den beräknas släppas 16 januari. Läs mer på [[m:WMDE_Technical_Wishes/Move_files_to_Commons|projektsidan]]. 

Som alltid är återkoppling mycket uppskattad. Om du vill testa FileExporter, aktivera den  [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|i dina inställningar]]. Bästa stället för återkoppling är den [[mw:Help_talk:Extension:FileImporter|centrala diskussionssidan]].  Tack från Wikimedia Tysklands [[m:WMDE Technical Wishes|tekniska önskningar-projekt]].
&lt;/div&gt; [[User:Johanna Strodt (WMDE)|Johanna Strodt (WMDE)]] 14 januari 2019 kl. 10.41 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johanna Strodt (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&amp;oldid=18782700 --&gt;

== No editing for 30 minutes on 17 January ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;You will '''not be able to edit''' the wikis for up to 30 minutes on '''[https://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20190117T07 17 January 07:00 UTC]'''. This is because of a database problem that has to be fixed immediately. You can still read the wikis. Some wikis are not affected. They don't get this message. You can see which wikis are '''not''' affected [[:m:User:Johan (WMF)/201901ReadOnlyPage|on this page]]. Most wikis are affected. The time you can not edit might be shorter than 30 minutes. /[[User:Johan (WMF)|Johan (WMF)]]&lt;/div&gt;
16 januari 2019 kl. 19.55 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/201901ReadOnly/Targets8&amp;oldid=18789240 --&gt;

== Talk to us about talking ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
[[File:OOjs_UI_icon_speechBubbles-rtl.svg|alt=&quot;￼icon depicting two speech Bubbles&quot;|frameless|right|120px]]
The Wikimedia Foundation is planning a [[mw:Talk pages consultation 2019|global consultation about communication]]. The goal is to bring Wikimedians and wiki-minded people together to improve tools for communication.

We want all contributors to be able to talk to each other on the wikis, whatever their experience, their skills or their devices.

We are looking for input from as many different parts of the Wikimedia community as possible. It will come from multiple projects, in multiple languages, and with multiple perspectives.

We are currently planning the consultation. We need your help.

'''We need volunteers to help talk to their communities or user groups.'''

You can help by hosting a discussion at your wiki. Here's what to do:  
# First, [[mw:Talk pages consultation 2019/Participant group sign-up|sign up your group here.]]  
# Next, create a page (or a section on a Village pump, or an e-mail thread – whatever is natural for your group) to collect information from other people in your group.  This is not a vote or decision-making discussion: we are just collecting feedback.  
# Then ask people what they think about communication processes.  We want to hear stories and other information about how people communicate with each other on and off wiki.  Please consider asking these five questions:
## When you want to discuss a topic with your community, what tools work for you, and what problems block you?
## What about talk pages works for newcomers, and what blocks them?
## What do others struggle with in your community about talk pages?
## What do you wish you could do on talk pages, but can't due to the technical limitations?
## What are the important aspects of a &quot;wiki discussion&quot;?
# Finally, please go to [[mw:Talk:Talk pages consultation 2019|Talk pages consultation 2019 on Mediawiki.org]] and report what you learned from your group.  Please include links if the discussion is available to the public.

'''You can also help build the list of the many different ways people talk to each other.'''

Not all groups active on wikis or around wikis use the same way to discuss things: it can happen on wiki, on social networks, through external tools... Tell us [[mw:Talk pages consultation 2019/Tools in use|how your group communicates]].

You can read more about [[mw:Talk pages consultation 2019|the overall process]] on mediawiki.org. If you have questions or ideas, you can [[mw:Talk:Talk pages consultation 2019|leave feedback about the consultation process]] in the language you prefer.

Thank you! We're looking forward to talking with you.
&lt;/div&gt; [[user:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]] 21 februari 2019 kl. 16.01 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=18639017 --&gt;

== Read-only mode for up to 30 minutes on 11 April ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;
&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Man kommer '''inte kunna redigera''' de flesta Wikimediawikier för upp till 30 minuter '''[https://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20190411T05 11 april 05:00 UTC]''' (07:00 svensk tid, 06:00 finländsk tid). Detta beror på ett hårdvarufel. Man kan fortfarande läsa wikierna. Man kan [[phab:T220080|se vilka wikier som påverkas]]. Tiden du inte kan redigera kan vara kortare än 30 minuter. /[[User:Johan (WMF)|Johan (WMF)]]&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; 8 april 2019 kl. 12.56 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=18979889 --&gt;

== Wikimedia Foundation Medium-Term Plan feedback request ==

{{int:please-translate}}

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;The Wikimedia Foundation has published a [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_Medium-term_plan_2019|Medium-Term Plan proposal]] covering the next 3–5 years. We want your feedback! Please leave all comments and questions, in any language, on [[m:Talk:Wikimedia_Foundation_Medium-term_plan_2019|the talk page]], by April 20. {{Int:Feedback-thanks-title}} [[m:User:Quiddity (WMF)|Quiddity (WMF)]] ([[m:User talk:Quiddity (WMF)|talk]]) 12 april 2019 kl. 19.35 (CEST)&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=18998727 --&gt;

== Editing News #1—July 2019 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
''[[m:VisualEditor/Newsletter/2019/July|Read this in another language]] • [[m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]''

&lt;div style=&quot;float:right;width:270px;margin-left:1em;border-style:solid;border-width:1px;padding:1em;&quot;&gt;
[[File:VisualEditor-logo.svg|200px|center]]
&lt;big&gt;'''Did you know?'''&lt;/big&gt;
&lt;div class=&quot;thumbcaption&quot; style=&quot;font-size: 90%;&quot;&gt;  

Did you know that you can use the visual editor on a mobile device?

Every article has a pencil icon at the top.  Tap on the pencil icon [[File:OOjs UI icon edit-ltr.svg|frameless|16x16px]] to start editing.  

'''&lt;big&gt;Edit Cards&lt;/big&gt;'''

[[File:EditCards-v.20.png|alt=Toolbar with menu opened|center|frameless|250px]]

This is what the new '''Edit Cards for editing links''' in the mobile visual editor look like. You can try the prototype here: '''[[mw:Topic:V394zwrigth8ii7c|📲 Try Edit Cards]].'''
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;

Welcome back to the [[mw:Editing|Editing]] newsletter.

Since [[m:VisualEditor/Newsletter/2018/October|the last newsletter]], the team has released two new features for the [[mw:VisualEditor on mobile|mobile visual editor]] and has started developing three more.  All of this work is part of the team's goal to [[m:Wikimedia Foundation Annual Plan/2018-2019/Audiences#Outcome 3: Mobile Contribution|make editing on mobile web simpler]].  

Before talking about the team's recent releases, we have a question for you:  

&lt;strong&gt;Are you willing to try a new way to add and change links?&lt;/strong&gt;

If you are interested, we would value your input!  You can try this new link tool in the mobile visual editor on a separate wiki. 

&lt;em&gt;Follow these instructions and share your experience:&lt;/em&gt;

&lt;strong&gt;[[mw:Topic:V394zwrigth8ii7c|📲 Try Edit Cards]].&lt;/strong&gt;

=== Recent releases ===
The mobile visual editor is a simpler editing tool, for smartphones and tablets using the [[mw:Reading/Web/Mobile#About|mobile site]].  The Editing team recently launched two new features to improve the mobile visual editor: 

# [[mw:VisualEditor on mobile/Section editing|Section editing]]
#* The purpose is to help contributors focus on their edits.
#* The team studied this with an A/B test.  [[mw:VisualEditor on mobile/Section editing#16 June 2019|This test showed]] that contributors who could use section editing were '''1% more likely to publish''' the edits they started than people with only full-page editing.
# [[mw:VisualEditor on mobile#March 1, 2019|Loading overlay]]
#* The purpose is to smooth the transition between reading and editing.

Section editing and the new loading overlay are '''now available to everyone''' using the mobile visual editor.

=== New and active projects ===
This is a list of our most active projects. [[mw:Help:Watching pages|Watch]] these pages to learn about project updates and to share your input on new designs, prototypes and research findings.

*[[mw:VisualEditor on mobile/Edit cards|Edit cards]]: This is a clearer way to add and edit links, citations, images, templates, etc. in articles.  You can try this feature now.  &lt;em&gt;Go here to see how:&lt;/em&gt; [[mw:Topic:V394zwrigth8ii7c|📲 &lt;em&gt;Try Edit Cards&lt;/em&gt;]].
*[[mw:VisualEditor on mobile/Toolbar refresh|Mobile toolbar refresh]]: This project will learn if contributors are more successful when the editing tools are easier to recognize.
*[[mw:VisualEditor on mobile/VE mobile default|Mobile visual editor availability]]: This A/B test asks:  ''Are newer contributors more successful if they use the mobile visual editor?''  We are collaborating with [[mw:VisualEditor on mobile/VE mobile default#26 June 2019 %E2%80%93 Participating wikis and test start date|20 Wikipedias]] to answer this question.
*[[mw:VisualEditor on mobile/Usability improvements|Usability improvements]]: This project will make the mobile visual editor easier to use.  The goal is to let contributors stay focused on editing and to feel more confident in the editing tools.

=== Looking ahead ===

* '''Wikimania:'''  Several members of the Editing Team will be attending [[wmania:|Wikimania]] in August 2019.  They will lead a session about mobile editing in the [[wmania:2019:Community Growth/Visual editing on mobile: An accessible editor for all|Community Growth space]].  Talk to the team about how editing can be improved.
* '''Talk Pages:'''  In the coming months, the Editing Team will begin [[mw:Talk pages consultation 2019|improving talk pages]] and communication on the wikis.

=== Learning more ===
The [[mw:VisualEditor on mobile|VisualEditor on mobile]] is a good place to learn more about the projects we are working on. The team wants to talk with you about anything related to editing. If you have something to say or ask, please leave a message at [[mw:Talk:VisualEditor on mobile|Talk:VisualEditor on mobile]].

[[user:PPelberg (WMF)|PPelberg (WMF)]] ([[mw:user_talk:PPelberg (WMF)|talk]]) &amp; [[User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] ([[mw:user_talk:Whatamidoing (WMF)|talk]]) 
&lt;/div&gt; 23 juli 2019 kl. 20.32 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=19175117 --&gt;

== Update on the consultation about office actions ==

Hello all, 

Last month, the Wikimedia Foundation's Trust &amp; Safety team [[:en:Wikipedia:Village_pump_(policy)/Archive_152#Announcement_of_forthcoming_temporary_and_partial_ban_tool_consultation|announced]] a future consultation about partial and/or temporary [[m:Special:MyLanguage/office actions|office actions]]. We want to let you know that the '''draft version''' of this consultation has now been [[:m:Office_actions/Community_consultation_on_partial_and_temporary_office_actions/draft|posted on Meta]]. 

This is a '''draft'''. It is not intended to be the consultation itself, which will be posted on Meta likely in early September. Please do not treat this draft as a consultation. Instead, we ask your assistance in forming the final language for the consultation.

For that end, we would like your input over the next couple of weeks about what questions the consultation should ask about partial and temporary Foundation office action bans and how it should be formatted. '''[[:m:Talk:Office_actions/Community_consultation_on_partial_and_temporary_office_actions/draft|Please post it on the draft talk page]]'''. Our goal is to provide space for the community to discuss all the aspects of these office actions that need to be discussed, and we want to ensure with your feedback that the consultation is presented in the best way to encourage frank and constructive conversation.

Please visit [[:m:Office_actions/Community_consultation_on_partial_and_temporary_office_actions/draft|the consultation draft on Meta-wiki]] and leave your comments on the draft’s talk page about what the consultation should look like and what questions it should ask. 

Thank you for your input! -- The [[m:Special:MyLanguage/Trust and Safety|Trust &amp; Safety team]] 16 augusti 2019 kl. 10.03 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&amp;oldid=19175143 --&gt;

== New tools and IP masking ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;
&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
Hey everyone,

The Wikimedia Foundation wants to work on two things that affect how we patrol changes and handle vandalism and harassment. We want to make the tools that are used to handle bad edits better. We also want to get better privacy for unregistered users so their IP addresses are no longer shown to everyone in the world. We would not hide IP addresses until we have better tools for patrolling.

We have an idea of what tools ''could'' be working better and how a more limited access to IP addresses would change things, but we need to hear from more wikis. You can read more about the project [[m:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation|on Meta]] and [[m:Talk:IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation|post comments and feedback]]. Now is when we need to hear from you to be able to give you better tools to handle vandalism, spam and harassment.

You can post in your language if you can't write in English.
[[User:Johan (WMF)|Johan (WMF)]]&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; 21 augusti 2019 kl. 16.18 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/Tools_and_IP_message/Distribution&amp;oldid=19315232 --&gt;

== The consultation on partial and temporary Foundation bans just started ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;
Hello, 

In a [[:en:Wikipedia:Community_response_to_the_Wikimedia_Foundation%27s_ban_of_Fram/Official_statements#Board_statement|recent statement]], the Wikimedia Foundation Board of Trustees [[:en:Wikipedia:Community_response_to_the_Wikimedia_Foundation%27s_ban_of_Fram/Official_statements#Board_statement|requested that staff hold a consultation]] to &quot;re-evaluat[e] or add community input to the two new office action policy tools (temporary and partial Foundation bans)&quot;.

Accordingly, the Foundation's Trust &amp; Safety team invites all Wikimedians [[:m:Office actions/Community consultation on partial and temporary office actions/09 2019|to join this consultation and give their feedback]] from 30 September to 30 October. 

How can you help?

* Suggest how partial and temporary Foundation bans should be used, if they should (eg: On all projects, or only on a subset);

* Give ideas about how partial and temporary Foundation bans should ideally implemented, if they should be; and/or

* Propose changes to the existing Office Actions policy on partial and temporary bans.

We offer our thanks in advance for your contributions, and we hope to get as much input as possible from community members during this consultation!

&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;-- [[user:Kbrown (WMF)|Kbrown (WMF)]] 30 september 2019 kl. 19.13 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=19302497 --&gt;

== Feedback wanted on Desktop Improvements project ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
{{Int:Please-translate}}

{{int:Hello}}. The Readers Web team at the WMF will work on some [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop Improvements|improvements to the desktop interface]] over the next couple of years. The goal is to increase usability without removing any functionality. We have been inspired by changes made by volunteers, but that currently only exist as local gadgets and user scripts, prototypes, and volunteer-led skins. We would like to begin the process of bringing some of these changes into the default experience on all Wikimedia projects. 

We are currently in the research stage of this project and are looking for ideas for improvements, as well as feedback on our current ideas and mockups.  So far, we have performed interviews with community members at Wikimania. We have gathered lists of previous volunteer and WMF work in this area. We are examining possible technical approaches for such changes.  

We would like individual feedback on the following:

* Identifying focus areas for the project we have not yet discovered
* Expanding the list of existing gadgets and user scripts that are related to providing a better desktop experience. If you can think of some of these from your wiki, please let us know
* Feedback on the ideas and mockups we have collected so far

We would also like to gather a list of wikis that would be interested in being test wikis for this project - these wikis would be the first to receive the updates once we’re ready to start building. 

When giving feedback, please consider the following goals of the project:

* Make it easier for readers to focus on the content
* Provide easier access to everyday actions (e.g. search, language switching, editing)
* Put things in logical and useful places
* Increase consistency in the interface with other platforms - mobile web and the apps
* Eliminate clutter
* Plan for future growth

As well as the following constraints:

* Not touching the content - no work will be done in terms of styling templates or to the structure of page contents themselves
* Not removing any functionality - things might move around, but all navigational items and other functionality currently available by default will remain
* No drastic changes to the layout - we're taking an evolutionary approach to the changes and want the site to continue feeling familiar to readers and editors

Please give all feedback (in any language) at [[mw:Talk:Reading/Web/Desktop Improvements|mw:Talk:Reading/Web/Desktop Improvements]] 

After this round of feedback, we plan on building a prototype of suggested changes based on the feedback we receive. You’ll hear from us again asking for feedback on this prototype.

{{Int:Feedback-thanks-title}} [[mw:User:Quiddity (WMF)|Quiddity (WMF)]] ([[mw:User talk:Quiddity (WMF)|talk]])
&lt;/div&gt; 16 oktober 2019 kl. 09.14 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Quiddity_(WMF)/Global_message_delivery_split_1&amp;oldid=19462889 --&gt;

== Editing News #2 – Mobile editing and talk pages ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;em&gt;[[m:VisualEditor/Newsletter/2019/October|Läs på ett annat språk]] • [[m:VisualEditor/Newsletter|Prenumerationslista för detta flerspråkiga nyhetsbrev]]&lt;/em&gt;

Inside this newsletter, the [[mw:Editing|Editing team]] talks about their work on the [[mw:Mobile visual editor|mobile visual editor]], on [[mw:Talk pages project|the new talk pages project]], and at [[wikimania:|Wikimania 2019]].

=== Hjälp ===
&lt;strong&gt;What talk page interactions do you remember?&lt;/strong&gt; Is it a story about how someone helped you to learn something new? Is it a story about how someone helped you get involved in a group? Something else?  Whatever your story is, we want to hear it!  

Berätta hur du har använt en diskussionssida.  &lt;mark&gt;Dela en länk till en minnesvärd diskussion eller sammanfatta den på &lt;strong&gt;[[mw:Topic:V8d91yh8gcg404dj|det här projektets diskussionssida]]&lt;/strong&gt;.&lt;/mark&gt;  Teamet vill gärna ha dina exempel. Dessa kommer att hjälpa oss att skapa en gemensam förståelse för vad det här projektet borde stödja och uppmuntra.

=== Diskussionssideprojektet ===
The [[mw:Talk pages consultation 2019|Talk Pages Consultation]] was a global consultation to define better tools for wiki communication. From February through June 2019, more than 500 volunteers on 20 wikis, across 15 languages and multiple projects, came together with members of the Foundation to create a product direction for a set of discussion tools.  The [[mw:Talk pages consultation 2019/Phase 2 report|Phase 2 Report]] of the Talk Page Consultation was published in August. It summarizes the product direction the team has started to work on, which you can read more about here: [[mw:Talk pages project|Talk Page Project project page]]. 

The team needs and wants your help at this early stage.  They are starting to develop the first idea. Please add your name to the [[mw:Talk pages project#Getting involved|&lt;strong&gt;&quot;Getting involved&quot;&lt;/strong&gt;]] section of the project page, if you would like to hear about opportunities to participate.

=== Den visuella redigeraren för mobila enheter ===
The Editing team is trying to make it simpler to edit on mobile devices.  The team is changing the [[mw:VisualEditor on mobile|visual editor on mobile]]. If you have something to say about editing on a mobile device, please leave a message at [[mw:Talk:VisualEditor on mobile|Talk:VisualEditor on mobile]].

==== [[mw:VisualEditor on mobile/Edit cards|Edit Cards]] ====
[[File:Edit Cards-before-v3-comparison.png|thumb|486x486px|What happens when you click on a link.  The new Edit Card is bigger and has more options for editing links.]]

* On 3 September, the Editing team released [[:File:Edit Cards comparison v2 and v3.png|version 3 of Edit Cards]]. Anyone could use the new version in the mobile visual editor.
* There is an [[:File:Edit Cards comparison v2 and v3.png|updated design]] on the Edit Card for adding and modifying links.  There is also a new, [[mw:VisualEditor on mobile/Edit cards#2 September 2019 - v3 deployment timing|combined workflow for editing a link's display text and target]].
* Feedback: You can try the new Edit Cards by opening the mobile visual editor on a smartphone. Please post your feedback on the [[:mw:Topic:V5rg0cqmikpubmjj|Edit cards talk page]].

==== [[mw:VisualEditor on mobile/Toolbar refresh|Toolbar]] ====
[[File:Toolbar-comparison-v1.png|thumb|486px|The editing toolbar is changing in the mobile visual editor.  The old system had two different toolbars.  Now, all the buttons are together.  [[mw:Topic:V79x6zm8n6i4nb56|Tell the team what you think about the new toolbar]].]]

* In September, the Editing team updated the mobile visual editor's editing toolbar.  Anyone could see these changes in the mobile visual editor.
** &lt;em&gt;One toolbar:&lt;/em&gt; All of the editing tools are located in one toolbar.  Previously, the toolbar changed when you clicked on different things.
**&lt;em&gt;New navigation:&lt;/em&gt; The buttons for moving forward and backward in the edit flow have changed.
**&lt;em&gt;Seamless switching:&lt;/em&gt; an [[phab:T228159|improved workflow]] for switching between the visual and wikitext modes.
* Feedback: You can try the refreshed toolbar by opening the mobile VisualEditor on a smartphone. Please post your feedback on the [[mw:Topic:V79x6zm8n6i4nb56|Toolbar feedback talk page]].

=== Wikimania ===
Redigerarteamet besökte [[wmania:2019:Program|Wikimania 2019]] i Sverige.  They led a session on [[wmania:2019:Community Growth/Visual editing on mobile: An accessible editor for all|the mobile visual editor]] and a session on [[wmania:2019:Community Growth/After Flow: A new direction for improving talk pages|the new talk pages project]].  They tested [[mw:VisualEditor on mobile/Toolbar refresh#v1 prototype|two]] new [[mw:VisualEditor on mobile/Edit cards#v3 prototype|features]] in the mobile visual editor with contributors.  You can read more about what the team did and learned in [[mw:VisualEditor on mobile#Wikimania Stockholm: Overview|the team's report on Wikimania 2019]].

=== Looking ahead ===

* &lt;strong&gt;Talk Pages Project:&lt;/strong&gt; The team is thinking about the first set of proposed changes.  The team will be working with a few communities to pilot those changes. The best way to stay informed is by adding your username to the list on the project page: [[mw:Talk pages project#Getting involved|&lt;strong&gt;Getting involved&lt;/strong&gt;]].
* &lt;strong&gt;Testing the mobile visual editor as the default:&lt;/strong&gt;  The Editing team plans to post results before the end of the calendar year. The best way to stay informed is by adding the project page to your watchlist: [[mw:VisualEditor on mobile/VE mobile default|&lt;strong&gt;VisualEditor as mobile default project page&lt;/strong&gt;]].
* &lt;strong&gt;Measuring the impact of Edit Cards:&lt;/strong&gt;  This study asks whether the project helped editors add links and citations.  The Editing team hopes to share results in November.  The best way to stay informed is by adding the project page to your watchlist: [[mw:VisualEditor on mobile/Edit cards|&lt;strong&gt;Edit Cards project page&lt;/strong&gt;]].

– [[User:PPelberg (WMF)|PPelberg (WMF)]] ([[mw:User talk:PPelberg (WMF)|talk]]) &amp; [[User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] ([[mw:User talk:Whatamidoing (WMF)|talk]])
&lt;/div&gt; 29 oktober 2019 kl. 12.13 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/Target_lists/VE_201910/6&amp;oldid=19500852 --&gt;</text>
      <sha1>9cxkp31jlvtihjerop7j7cf7x1x2455</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysiksvammel del II (Cheng)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10668</id>
    <revision>
      <id>56814</id>
      <parentid>55469</parentid>
      <timestamp>2024-12-11T17:15:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>funtionen &gt; funktionen</comment>
      <origin>56814</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="177685" sha1="e1bxtt81a3gkej9tsbg9qoripg3wfgh" xml:space="preserve">=Inledning=
Denna del av min fysiksvammelbok uppkommer pga att det är så många kapitel i ordinarie bok ([[Fysiksvammel med kontrollerad fusion som mål]]), och med mina ynka 1Mb/s tar den också en del tid att ladda. Samtidigt gillar jag elektromagnetisk fältteori (Cheng) bäst så jag vill köra lite parallellt här ty optik anser jag inte har så mycket med fusionsforskning att göra även om det är (måttligt) intressant i sig. Jag skapade alltså textmassan till min ordinarie bok för flera år sedan men nu är jag mer intresserad av andra delar av fysiken.

='''Del VI, VEKTORLÄRA'''=
Vektorer är sådana som har både riktning och storlek, ett exempel på en vektor är kraft.

=Kapitel LXXVIII, Skalärprodukt=
[[File:Fusion Vector.png|thumb|Skalärprodukt, cosinusteorem och kryssprodukt]]
Skalärprukt definieras enligt

&lt;math&gt;A \cdot B=ABcos(\alpha)...78.1&lt;/math&gt;

där A och B är två vektorer med samma angripspunkt (kan alltid parallellförflyttas) och med vinkeln alpha emellan.

Jag har hittat på en egen tolkning av skalärprudukt där man eventuellt kan se skalärprodukt som ett mått på hur två vektorer samverkar, om svaret är negativt så motverkar dom varandra och om svaret är positivt så samverkar dom.

Om vi säger att ena vektorn (A) ligger horisontellt och andra vektorn (B) mindre än 90 grader därifrån, då är cosinus för vinkeln positiv och projektionen Bcos(a) ligger parallellt med A, om vinkeln är större än 90 grader så är cosinus för vinkeln negativ och projektionen är antiparallell med A

==Bevis av cosinusteoremet==
Med hjälp av skalärprodukt kan man bevisa cosinusteoremet.

Föreställ Er att vi har två vektorer där den ena (A) pekar horisontellt åt höger och den andra (B) i första kvadranten dvs också åt höger men med en vinkel som är större än noll men mindre än 90 grader, denna skillnadsvinkel kallar vi alpha.

Adderar man vektoriellt A med B får man helt enkelt resultanten C och denna i kvadrat kan tecknas

&lt;math&gt;C^2=(A+B)^2=A^2+B^2+2ABcos(\alpha)...78.2&lt;/math&gt;

Nu är alltså mellanliggande vinkel alpha MEN cosinusteoremet avser mellanliggande vinkel vid förskjutning av vektorerna så att dom biter varandra i svansen (inte &quot;normal&quot; mellanliggande vinkel alltså), detta gör så att cosinusteoremet blir riktigt dvs

&lt;math&gt;C^2=A^2+B^2-2ABcos(\beta)...78.3&lt;/math&gt;

där beta är inre vinkeln

Jag skulle vilja säga att vinklarna vad beträffar kryssprodukt och skalärprukt ALLTID avser mellanliggande vinkel MEN det som då också gäller är att vektorerna alltid är tail-to-tail dvs börjar i samma angripspunkt.

==Exempel på användning av skalärprodukt==
Säg att du har en vektor A enligt

&lt;math&gt;A=A_x\hat x + A_y\hat y + A_z\hat z...78.4&lt;/math&gt;

Om vi nu vill ha fram en vektor B som är vinkelrät mot denna så gäller ju

&lt;math&gt;A\cdot B=0...78.5&lt;/math&gt;

ty cosinus är noll.

Jag var skeprtisk till detta idag och försökte klura ut det för hela rummet men det blir svårt att tänka då så om man bara nyttjar ett plan så blir det lättare dvs vi droppar Az, då blir skalärprodukten av A och B följande

&lt;math&gt;Ax*Bx+Ay*By...78.6&lt;/math&gt;

och om 

&lt;math&gt;A=[2;3]...78.7&lt;/math&gt;

vilket är ett privat sätt att skriva (cartesiska vektorer) så gäller att B kan vara typ

&lt;math&gt;B=[3;-2]...78.8&lt;/math&gt;

för då blir skalärprodukten

&lt;math&gt;2*3+3*(-2)=0...78.9&lt;/math&gt;

Vinkeln mellan y-axeln och vektorn A är 

&lt;math&gt;atan(2/3)...78.10&lt;/math&gt;

vinkeln mellan y-axeln och vektorn B är

&lt;math&gt;atan(3/2)...78.11&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;atan(2/3)+atan(3/2)=90 grader...78.12&lt;/math&gt;

V.S.V

=Kapitel LXXIX, Kryssprodukt=
Den andra varianten av vektoriell multiplikation kallas kryssprodukt.

Kryssprodukt är inte helt lätt att förstå tycker jag men den grundar sig på att två vektorer multipliceras på ett speciellt sätt så att produkten bygger upp ett parallellogram samtidigt som den skapar en ny enhetsvektor (n) normal till parallellogrammet.

Riktningen på den nya vektorn (n) följer &quot;skruvregeln&quot; dvs om ena vektorn kallas A och andra kallas B och man kryssar A med B då roteras A i riktning mot B, sett underifrån blir det som en högergängad skruv och n kommer peka ur pappret.

Man kan också se det som så att man om man nyttjar högra handens pekfinger för säg A och dess långfinger för B så kommer tummen peka i n-riktning (kallas också högerhandsregeln).

Vi kommer återkomma till kryssprodukt när det gäller nåt som kallas rot eller curl men här nöjer jag mig med att konstatera

&lt;math&gt;AXB=\hat n|ABsin(\alpha)|...79.1&lt;/math&gt;

där alpha är vinkeln mellan vektorerna, högerledet är alltså inget annat än arean hos ett parallellogram vars &quot;höjd&quot; ju är ~sin(alpha) med en enhetsvektor (n tak) vilkelrätt mot parallellogrammets yta.

==Exempel på användning av kryssprodukt==
Om vi vill räkna ut en parallell vektor till A så kan vi sätta att

&lt;math&gt;AXB=0...79.2&lt;/math&gt;

ty vi har sinus mellan vektorerna, med andra ord gäller

&lt;math&gt;(A_yB_z-A_zB_y)\hat x + (A_zB_x-A_xB_z)\hat y + (A_xB_y-A_yB_x)\hat z=0...79.3&lt;/math&gt;

Om nu

&lt;math&gt;A=[1;1;1]...79.4&lt;/math&gt;

så ger det att

&lt;math&gt;1...Bz-By=0...79.5&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;2...Bx-Bz=0...79.6&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;3...By-Bx=0...79.7&lt;/math&gt;

1 ger att By=Bz som insatt i 3 ger Bz=Bx (2 behövs inte, överbestämt ekvationssystem) så vi har att Bx=Bz=By dvs vektorn B kan skrivas

&lt;math&gt;B=b[1;1;1]...79.8&lt;/math&gt;

där b bara är ett tal vars alla varianter genererar en vektor som är parallellt med A, trivialt svar men tricket är användbart.

=Kapitel LXXX, Vektordefinitioner=
[[File:Fusion Vector Definition.png|thumb|Definition av två vektorer]]
Om vi definierar en vektor på följande sätt

&lt;math&gt;A=A_x\hat x + A_y\hat y + A_z\hat z...80.1&lt;/math&gt;

så har vi genast nyttjat det mest vanliga koordinatsystemet dvs de Cartesiska, sen kan vi definiera

&lt;math&gt;B=B_x\hat x + B_y\hat y + B_z\hat z...80.2&lt;/math&gt;

där i båda fallen &quot;hattarna&quot; är enhetsvektorer som bara har riktning men &quot;inget&quot; belopp (nåväl, 1 har dom i belopp)

Nyttjar vi nu skalärprodukt enligt ovan så får vi att

&lt;math&gt;A\cdot B=A_xB_x+A_yB_y+A_zB_z...80.3&lt;/math&gt;

ty bara komponeter i samma rikting multipliceras vilket är samma som att alpha ovan är 0 grader (ty koordinatsystemet är ortogonalt dvs vinkelrätt).

Kryssprodukt är lurigare för enligt ovan är det sinus för mellanliggande vinkel som gäller men det gör ju att

&lt;math&gt;\hat x * \hat x=0...80.4&lt;/math&gt;

ty vinkeln mellan dom är 0, bara vinkelräta komponenter kommer alltså med dvs

&lt;math&gt;\hat x * \hat y=1...80.5&lt;/math&gt;

samtidigt som

&lt;math&gt;\hat y * \hat x=-1...80.6&lt;/math&gt;

till exempel.

Kryssprodukten 

&lt;math&gt;AXB...80.7&lt;/math&gt;

blir alltså, när man betänker att högerhandsregeln gäller 

&lt;math&gt;AXB=(AyBz-AzBy)\hat x + (AzBx-AxBz) \hat y + (AxBy-AyBx) \hat z...80.8&lt;/math&gt;

Som faktiskt är rätt lätt att räkna ut ty efter xy kommer positivt z enligt högerhandsregeln och efter zx så kommer positivt y medans efter xz kommer negativt y för nu går vi runt åt andra hållet, typ

Refererat till ovanstående bild kan man teckna

&lt;math&gt;A=A_x \hat x + A_y \hat y...80.9&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;B=B_x \hat x + B_y \hat y...80.10&lt;/math&gt;

cosinus för mellanliggande vinkel b-a blir sedan

&lt;math&gt;Re[e^{j(b-a)}]...80.11&lt;/math&gt;

som är samma som

&lt;math&gt;Re[e^{jb}*e^{-ja}]...80.12&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;Re[(cos(b)+jsin(b))*(cos(-a)+jsin(-a))]...80.13&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;Re[(cos(b)+jsin(b))*(cos(a)-jsin(a))]...80.14&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;cos(b)cos(a)+sin(b)sin(a)==cos(b-a)...80.15&lt;/math&gt;

om vi nu tittar på att vi har

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
cos(a)=\frac{A_x}{|A|}\\
sin(a)=\frac{A_y}{|A|}\\ 
cos(b)=\frac{B_x}{|B|}\\
sin(b)=\frac{B_y}{|B|}\\
\end{bmatrix}
...83.16&lt;/math&gt; 

så kan vi teckna

&lt;math&gt;cos(b-a)=\frac{B_xA_x}{|AB|}+\frac{B_yA_y}{|AB|}...80.17&lt;/math&gt;

ty A och B är beloppet av vektorerna, detta ger

&lt;math&gt;|AB|cos(b-a)=A_xB_x+A_yB_y...80.18&lt;/math&gt;

V.S.V

Personligen tycker jag komplexa tal är en härligt smidig genväg till att härleda, och komma ihåg, trigonometriska formler som jag i alla fall aldrig lyckats lära mig, sen tror jag att samma resonemang kan användas för bevis av kryssprodukt men jag avstår från det och säger bara att härledningen av skalärprodukten av godtyckligt vinklade vektorer ger ett nästan trivialt svar som lite är bortanför teorin modell att skalärprodukten är produkten av längderna hos vektorerna gånger cosinus av mellanliggande vinkel, tycker faktiskt att det är lite svårt att se att det allmänt mynnar ut i ovanstående typ AxBx bara osv.

Känner plötsligt för att bevisa kryssprodukt också för vi kan använda samma bild, nu gäller dock sinus dvs

&lt;math&gt;sin(b-a)=Im[e^{jb}*e^{-ja}]...80.19&lt;/math&gt;

vilket ger 

&lt;math&gt;Im[(cos(b)+jsin(b))*(cos(a)-jsin(a))]...80.20&lt;/math&gt;

där vi samlar ihop de imaginära bitarna och får

&lt;math&gt;-cos(b)sin(a)+cos(a)sin(b)==sin(b-a)...80.21&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;sin(b-a)=-\frac{B_xA_y}{|AB|}+\frac{A_xB_y}{|AB|}...80.22&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;|AB|sin(b-a)=A_xB_y-B_xA_y...80.23&lt;/math&gt;

vilket är helt riktigt förutom att kryssprodukt definieras enligt

&lt;math&gt;\hat n |ABsin(b-a)|...80.24&lt;/math&gt;

där n-tak är den ortogonala riktingen jämför med det plan vektorerna A och B ligger i, i detta fallet gäller

&lt;math&gt;\hat z |ABsin(b-a)|=(A_xB_y-B_xA_y)\hat z...80.25&lt;/math&gt;

V.S.V

=Kapitel LXXXI, Koordinatsystem=
[[File:Fusion Coordinate Systems 2.png|thumb|Olika koordinatsystem]]
Jag har fått lära mig av Cheng att tre olika koordinatsystem räcker för de flesta fall, dessa tre är:

1) Cartesiska koordinater (x, y, z)

2) Cylindriska koordinater (r, phi, z)

3) Sfäriska koordinater (R, theta, phi)

De cartesiska koordinaterna känner vi igen, cylindriska koordinater innebär att rymden antas cylindrisk där r är radien, phi är vinkeln mellan x och r och z är höjden, sfäriska koordinater innebär att rymden antas sfärisk där R är en rymd-radie, theta är vinkeln mellan z och dit rymd-radien pekar ovanifrån och ner och phi är vinkeln mellan x och positionen för R.

Man kan teckna de olika koordinatsystemens differentiella längdelement i samma ordning som ovan:

&lt;math&gt;dl=dx\hat x + dy\hat y + dz\hat z...81.1a&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;dl=dr\hat r + rd\phi \hat \phi + dz\hat z...81.1b&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;dl=dR\hat R + Rd\theta \hat \theta + Rsin(\theta)d\phi\hat \phi...81.1c&lt;/math&gt;

Ett godtyckligt längdelement kan alltså allmänt tecknas

&lt;math&gt;dl=h_1du_1\hat u_1+h_2du_2\hat u_2+h_3du_3\hat u_3...81.2&lt;/math&gt;

där h-parametrarna kallas metriska koefficienter som för Cartesiska koordinater enligt ovan är

&lt;math&gt;h_1=h_2=h_3=1...81.3&lt;/math&gt;

och för cylindriska coordinater är

&lt;math&gt;h_1=1, h_2=r, h_3=1...81.4&lt;/math&gt;

samt för sfäriska koordinater är

&lt;math&gt;h_1=1, h_2=R, h_3=Rsin(\theta)...81.5&lt;/math&gt;


Den första är enkel att förstå för om man vill göra en integrering i hela rummet måste man göra den längs alla koordinater, samma princip kan dock tilldelas de andra koordinatsystemen.

Jag är mycket dålig på att rita mer komplexa saker, det är lite sorgligt men jag vill ändå gå vidare och måste försöka beskriva med ord åtminstone så länge dvs ett ytelement hos de olika koordinatsystemen kan tecknas (observera sedan att en normalkomponent till ytan används som alltid pelkar ut från ytan).

&lt;math&gt;dS_z=dxdy\hat z...81.6&lt;/math&gt;

detta är alltså ett ytelement i xy-planet vars normal pekar enligt z-axeln (samma princip gäller övriga koordinater), sen har vi för det cylindriska koordinatsystemet

&lt;math&gt;dS_r=rd\phi dz \hat r...81.7a&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;dS_\phi=drdz \hat \phi...81.7b&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;dS_z=rd\phi dr \hat z...81.7c&lt;/math&gt;

rdphi är det metriska vinkelsegmentet som blir av vinkeldifferentialen, och för det sfäriska koordinatsystemet där Rsin(theta) kan projiseras som lilla r 

&lt;math&gt;dS_R=Rsin(\theta) d\phi Rd\theta \hat R...81.8a&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;dS_\theta=Rsin(\theta) d\phi dR \hat \theta...81.8b&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;dS_\phi=dR Rd\theta...81.8c&lt;/math&gt;

de olika volymselementen blir sedan

&lt;math&gt;dV_{xyz}=dxdydz...81.9a&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;dV_{r\phi z}=drrd\phi dz...81.9b&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;dV_{R \theta \phi}=dRRd\theta Rsin(\theta)d\phi=R^2sin(\theta)dRd\theta d\phi...81.9c&lt;/math&gt;

=Kapitel LXXXII, Skalär trippelprodukt=
Skälär trippelprodukt kan tecknas

&lt;math&gt;A\cdot (BXC)=B\cdot (CXA)=C\cdot (AXB)...82.1&lt;/math&gt;

Observera rotationen åt höger, man kan tänka sig en variant, om man gillar determinanter, genom att hänvisa till Sarrus regel enligt nedan för då har man att alla tre vektorerna A, B, C ingår och ordningen på vektorerna kommer bara innebära att rader kastas om enligt högerhandsregeln.

A skalärt med BXC kan alltså tecknas:

&lt;math&gt;A\cdot BXC=
\begin{vmatrix}
Ax &amp; Ay &amp; Az\\
Bx &amp; By &amp; Bz\\ 
Cx &amp; Cy &amp; Cz\\
\end{vmatrix}
...82.2&lt;/math&gt;

Där jag precis kommit på ett enkelt sätt att beräkna determinanten nästan utan Sarrus regel.

Om man är ute efter komponenterna i &quot;Ax-riktning&quot; kan man stryka dess rad och dess kolumn samt körra Sarrus på &quot;komplementet&quot; samma gäller till exempel &quot;Ay-riktning&quot;, då ser man genast att determinaten blir

&lt;math&gt;Ax(ByCz-BzCy)+Ay(BxCz-BzCx)+Az(BxCy-ByCx)...82.3&lt;/math&gt;

dvs skalärprodukten av A med BXC, där dock Ay har fel tecken men det återkommer jag till.

=Kapitel LXXXIII, Vektoriell trippelprodukt=
Denna är svårare att bevisa men jag hänvisar till Cheng (s18), beviset går lite ut på att man delar upp A i en parallell och vinkelrät komponent gentemot BXC-arean, i vilket fall blir svaret

&lt;math&gt;AX(BXC)=B(A\cdot C)-C(A\cdot B)...83.1&lt;/math&gt;

Kallas också för &quot;The BAC-CAB Rule&quot;.

Spontant känns det lite knepigt hur man kan kryssa en vektor A med en annan vektor (BXC blir en annan vektor) så att alltihopa blir en skalär.

=Kapitel LXXXIV, Gradient=
[[File:Fusion Gradient.png|thumb|Gradienten hos ett skalärt fält]]
Gradienten hos ett vektorfält innebär en vektor som pekar ut maximala &quot;rate of change&quot; ihop med riktningen hos en skalär förändring, gradienten definieras

&lt;math&gt;\nabla V=\hat n \frac{dV}{dn}...84.1&lt;/math&gt;

där dV är ändringen av V längs en normalvektor till &quot;potentialplanet&quot;, man kan skriva om detta enligt

&lt;math&gt;\frac{dV}{dl}=\frac{dV}{dn}\frac{dn}{dl}=\frac{dV}{dn}cos\alpha=\frac{dV}{dn}\hat n \cdot \hat l ...84.2&lt;/math&gt;

dvs man kan skriva 

&lt;math&gt;dV=\nabla V \cdot dl...84.3&lt;/math&gt;

där dl är en vektor som inte nödvändigtmässigt måste vara vinkelrät mot planet och nabla definieras som

&lt;math&gt;\nabla=\frac{d}{dx}\hat x +\frac{d}{dy}\hat y +\frac{d}{dz}\hat z...84.4&lt;/math&gt;

i Cartesiska koordinater och är en deriveringsoperator där till exempel

&lt;math&gt;\nabla V...84.5&lt;/math&gt;

kan skrivas

&lt;math&gt;\nabla V=\frac{dV}{dx}\hat x +\frac{dV}{dy}\hat y +\frac{dV}{dz}\hat z...84.6&lt;/math&gt;

Det är viktigt att inse att gradienter bara finns för skalärer, inte för vektorer alltså, allmänt kan man teckna gradienten för de olika koordinatsystemen enligt

&lt;math&gt;\nabla V=\frac{dV}{h_1du_1}\hat u_1 +\frac{dV}{h_2du_2}\hat u_2 +\frac{dV}{h_3du_3}\hat u_3...84.7&lt;/math&gt;

Jag laddar upp en bild på en potential enligt

&lt;math&gt;V=e^{-x^2}...84.8&lt;/math&gt;

som har en gradient enligt definitionen ovan dvs

&lt;math&gt;\frac{dV}{dx} \hat x=-2xe^{x^2} \hat x...84.9&lt;/math&gt;

där alltså gradienten är längs x-axeln och jag köper inte det för Gaussklockan har en gradient i y-led anser jag ty potentialen närmar sig ett maxima där och den gör det ganska fort (även om derivatan är noll där). 

Jag sparar detta korkade uttalande som refeferens för idag tror jag att jag kom på vad gradient faktiskt är, gradient verkar visa på hur funktionen/skalären växer som mest och i vilken riktning I bifogad bild ser man hur jag räknat ut gradienten som ALLTID går längs med x-axeln (för det är det enda som går att derivera...), för mig känns detta fortfarande inte riktigt men man kan konstatera att gradienten i alla fall visar åt vilket &quot;håll&quot; i kurvan det verkligen händer nåt i y-led, rör man sig utmed x-axeln på detta sättet händer det en massa med potentialen när man närmar sig x=0.

=Kapitel LXXXV, Divergens=
[[File:Fusion Divergence.png|thumb|Visar hur vektorfält kan divergera]]
Divergens definieras genom att man sätter en liten låda vinkelrätt mot vektorfältet, om då antalet flödeslinjer ut ur lådan är färre än antalet flödeslinger in så har man en &quot;sink&quot; där inne och därmed divergens, om antalet flödeslinjer ut ur lådan är större än in i lådan så har vi uppenbarligen en &quot;source&quot; där inne, är antalet flödeslinjer samma så är det ett divergensfritt eller så kallat &quot;soloidalt&quot; fält vi har [denna förklaring var vad jag först trodde på, se nedan]

Ett typexempel på divergens är

&lt;math&gt;\nabla\cdot E=\frac{\rho}{\epsilon_0}...85.1&lt;/math&gt;

vilket innebär att E-fältet divergerar i laddningar (rho=laddningsdensitet) som man kan se som att fältlinjerna landar i laddningar som ju finns diskret modell till exempel elektroner, samtidigt gäller 

&lt;math&gt;\nabla\cdot B=0...85.2&lt;/math&gt;

vilket visar att det inte finns några magnetiska laddningar för B-fältet biter alltid sig själ i svansen, så B är soloidalt.

Divergens är en skalär, den har ingen riktning men är positiv för intern &quot;source&quot; (dvs skillnaden mellan nåt slags tryck in och nåt slags tryck ut) och negativ för intern &quot;sink&quot;, den är måttet på styrkan hos dessa källor (dp/dx, typ).

För Cartesiska koordinater kan man skriva

&lt;math&gt;\nabla \cdot A=\frac{dAx}{dx}+\frac{dAy}{dy}+\frac{dAz}{dz}...85.3&lt;/math&gt;

Allmänt kan man teckna divergensen map de olika koordinatsystemen enligt

&lt;math&gt;\nabla \cdot A=\frac{1}{h_1h_2h_3} [\frac{d(h_2h_3A_1)}{du_1}+\frac{d(h_1h_3A_2)}{du_2} +\frac{d(h_1h_2A_3)}{du_3}]...85.4&lt;/math&gt;

==Fritänkande, förenklad syn på divergens==

Divergens definieras i princip enligt

&lt;math&gt;\nabla \cdot p=\frac{\oint p \cdot dS}{dv}...85.5&lt;/math&gt;

Det viktiga här, för att kolla om det finns divergens, är egentligen vad som händer i täljaren där täljaren motsvarar ett nettoflöde av &quot;trycket&quot; p genom ytan S.

Detta nettoflöde blir på formen F (kraft) och för att kolla om det blir nåt nettoflöde kan man kolla om p varierar med ett litet avstånd som vi kan kalla x.

Finns det således ett dp så finns det divergens (och divergensen kan lite slarvigt tecknas dp/dx).

Att det blir så beror på att divergensen ger ett svar på formen F/v vilket är samma som p/x.

Divergensen är positiv för tryck som minskar med avståndet och man kallar då detta för att det finns en källa (jag blandade länge ihop detta med flödeskällan men det är tryckdifferensen inuti testlådan som avses som källa), om trycket minskar med avståndet kallar man det för att det finns en &quot;source&quot;, jag tror man kan se det som så att om man har ett D-fält från en positiv laddning så minskar D-fältets styrka med avståndet men om laddningen är negativ så går flödeslinjerna åt andra hållet.

För att det ska bli nån divergens måste vi alltså ha nåt slags tryck mot ytan, trycket kan till exempel vara ett D-fält från en punktladdning enligt

&lt;math&gt;D=\frac{Q}{4\pi R^2}...85.6&lt;/math&gt;

eller effekttryck/intensitet från t.ex solen eller nån explosion enligt

&lt;math&gt;I=\frac{P}{4\pi R^2}...85.7&lt;/math&gt;

När det gäller D-fältet har vi då ett flöde som stavas Q, när det gäller I-fältet har vi ett flöde som stavas P, nettoflödet är samma men den vektoriella differensen skiljer (gäller bara om vektorstyrkan varierar), den vektoriella differensen hos D-fältet är en ytladdninstäthet enligt

&lt;math&gt;D1-D2=\rho_s...85.8&lt;/math&gt;

som naturligtvis också är ett slags tryck som jag kallar dp, sen gäller

&lt;math&gt;\frac{d\rho_s}{dx}=\rho...85.9&lt;/math&gt;

som alltså är divergensen för ett D-fält, man kan också se detta mer allmänt som

&lt;math&gt;\frac{dp}{dx}=\rho_f...85.10&lt;/math&gt;

vilket alltid blir på formen av nån slags &quot;densitet&quot;.

=Kapitel LXXXVI, Rotation=
[[File:Fusion Curl Example.png|thumb|Anoddiagram för en rördiod]]
Cirkulation är en linjeintegral av ett vektorfält runt en sluten kontur. Man kan nog se det som ett arbete där dock arbetet runt en sluten kontur är 0 för om man kommer tillbaka till punkten man började med så har man inte uträttat nåt arbete ty lägeenergin är samma. Rotation är cirkulationen per ytenhet när ytan går mot noll, jag hittar inget riktigt enkelt sätt att förklara detta annat är att riktningen hos rotationen följer högerhansdsregeln dvs normalvektorerna är riktade ut från ytan.

Rotation följer kryssproduktregeln ovan men är nu lite mera lurig pga nabla, men om vi i xx.xx byter A mot typ d/dx och B mot A så får vi

&lt;math&gt;\nabla X A=(\frac{dAz}{dy}-\frac{dAy}{dz})\hat x +(\frac{dAx}{dz}-\frac{dAz}{dx}) \hat y + (\frac{dAy}{dx}-\frac{dAx}{dy}) \hat z...86.1&lt;/math&gt;

Finns det rotation så finns det ett virvelfält i vektorfältet, exempelvis gäller i statiska fall

&lt;math&gt;\nabla X B =\mu_0I...86.2&lt;/math&gt;

där virvelkällan verkar utläsas B (magnetfältet runt till exempel en ledare) medans det i själva verket är I som ger B så den så kallade &quot;virveln&quot; motsvarande strömmen I ger alltså magnetfältet.

Fast samma gäller egentligen för Gauss lag sprungen ur

&lt;math&gt;\nabla \cdot E=\frac{\rho}{\epsilon_0}...86.3&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\oint E\cdot dS=\frac{Q}{\epsilon_0}...86.4&lt;/math&gt;

som innebär flödet av E genom den slutna ytan S där man ser att det naturligtvis är laddningen som ger E-fältet och inte tvärtom.

Allmänt kan man räkna ut rotationen på följande sätt

&lt;math&gt;\nabla X A=\frac{1}{h_1h_2h_3}
\begin{vmatrix}
h_1u_1 &amp; h_2u_2 &amp; h_3u_3\\
\frac{d}{du_1} &amp; \frac{d}{du_2} &amp; \frac{d}{du_3}\\ 
h_1A_1 &amp; h_2A_2 &amp; h_3A_3\\
\end{vmatrix}
...86.5&lt;/math&gt;

Kom annars på ett roligt exempel, om Ni tittar på bilden på rördioden ovan så kan man teckna ett vektorfält A enligt

&lt;math&gt;A=U_a\hat x + pU_a^{3/2} \hat y...86.6&lt;/math&gt;

och tar vi rot på detta får vi

&lt;math&gt;\nabla X A=(0-0)\hat x+(0-0) \hat y+ (dAy/dx-dAx/dy) \hat z...86.7&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\nabla X A=(3/2p\sqrt{Ua}-0) \hat z...86.8&lt;/math&gt;

dvs vi har fått en vektor i z-riktning (ut från pappret i detta fallet) på

&lt;math&gt;\frac{3}{2}p\sqrt{Ua}...86.9&lt;/math&gt;

vilket är samma som konduktansen ty vi har deriverat Ia med avseende på Ua, vänder man sedan på uttrycket får man nåt välkänt dvs rp.

==Fritänkande, förenklad syn på rotation==

Rotation definieras i princip enligt

&lt;math&gt;\nabla X F=\hat n \frac{\oint F\cdot dl}{ds}...86.10&lt;/math&gt;

För att kolla om vi har rotation eller inte räcker det att kolla täljaren, täljaren kan tolkas som ett nettoarbete i en sluten slinga modell vad som händer om vi går från en bergstopp och ner i dalen samt runt till andra bergstoppar och kommer tillbaka till samma bergstopp.

Hur mycket har lägesenergin ändrat sig? Jo, ingenting.

Så i &quot;normala&quot; fall finns det ingen netto cirkulation eller nettoarbete och därmed ingen rotation.

Men det finns fall där det finns, jag kan ha klurat ut ett trivialt fall som handlar om vad som händer i ett fjädersystem där en tyngd hänger i en fjäder, när man lyfter fjädern manuellt så utför man ett visst arbete åt ena hållet men när man släpper fjädern så utför gravitationen det andra arbetet och dessa krafter är i regel olika.

Man ser på täljaren att det krävs att arbetet åt ena hållet måste vara skilt från arbetet åt andra hållet för att det ska bli nåt nettoarbete, jag tolkar det som att det måste finnas ett dF.

Det är också intressant att cirkulationen av en kraft enligt

&lt;math&gt;\oint F \cdot dl...86.11&lt;/math&gt;

ger en enhet modell Nm vilket ju är ett moment, detta ger en fingervisning om åt vilket håll momentet pekar för drar man åt en bult och är nära där det varierar i kraft på slutet så har man riktningen på rotationen samtidigt som man inser att kraften man behöver dra bulten med varierar med vinkeln och då tror jag att alltihopa kan sägas ha rotation.

I verkligheten finns 

&lt;math&gt;\oint H \cdot dl=NI...86.12&lt;/math&gt;

där N är antalet varv runt en transformator och H-fältet har enheten A/m, iom definitionen får vi då enheten A/m^2 som brukar tecknas J och är alltså vad rotationen får för enhet, rotationen för H-fältet bör alltså ha enheten J.

Sen blir enheten för &quot;normal&quot; rotation av typen F/x dvs en fjäderkonstant, finns det en fjäderkonstant så finns det i regel rotation. 

Om det finns en fjäderkonstant så är det dock fortfarande inte säkert att det finns nån rotation för man kan för z-riktningen teckna

&lt;math&gt;\frac{dF_y}{dx}-\frac{dF_x}{dy}...86.13&lt;/math&gt;

som är noll om dessa båda derivator är samma, observera sedan att deriveringen sker &quot;korsvis&quot;.

=Kapitel LXXXVII, Vektoriell derivering=
Vektoriell derivering följer i princip vanlig produktderivering enligt

&lt;math&gt;(xy)'=x'y+xy'...87.1&lt;/math&gt;

Fast i vektorform skriver vi

&lt;math&gt;\nabla (Af)=(\nabla \cdot A)f + A \cdot \nabla f...87.2&lt;/math&gt;

där A är en vektor och f en skalär.

=Kapitel LXXXVIII, Gauss's teorem (aka divergensteoremet)=
[[File:Fusion Divergence Example.png|thumb|Vattenflöde runt en sten]]
Teoremet säger

&lt;math&gt;\int_V \nabla \cdot A dv=\oint_S A\cdot dS...88.1&lt;/math&gt;

Jag brukar se det som att det minskar med en dimension, teoremet kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;(\nabla \cdot A)_j\Delta v_j=\oint_{sj} A \cdot dS...88.2&lt;/math&gt;

där delta vj är en liten volym bunden av sj och avses gå mot noll (kan inte teckna limes snyggt) och när det gör det övergår uttrycket i divergensteoremet, man kan se det som att volymsintegralen över en divergens motsvaras av flödet av samma vektor genom en sluten yta. Eftersom jag har svårt att fatta vad detta verkligen innebär så har jag tänkt så det knakar idag, först kan vi börja med något känt dvs jag går händelserna i förväg lite igen och tecknar

&lt;math&gt;\nabla \cdot D=\rho...88.3&lt;/math&gt;

där rho är laddningsdensiteten och D kallas för den elektriska flödestätheten [C/m^2]. Volymsintegralen av denna blir alltså laddningen Q vilket enligt teoremet är samma som

&lt;math&gt;Q=\oint D\cdot dS...88.4&lt;/math&gt;

som man eventuellt kan tolka som att en innesluten laddning Q ger ett fält vinkelrätt mot den slutna yttre ytan motsvarande D. Fast detta var inte så mycket vad jag tänkte på idag, jag tänkte snarare på vad divergens eventuellt verkligen är så jag blev att tänka på en sten i en liten bäck, ta bort stenen och vattnet bara flödar rakt fram, sätt dit stenen och vattnet &quot;divergerar&quot; runt stenen, eller hur? Detta kan mycket eventuellt tecknas

&lt;math&gt;\int \nabla \cdot u dv=\oint u \cdot dS...88.5&lt;/math&gt;

där u är vattnets hastighet eller

&lt;math&gt;u=\frac{Vol}{m^2*s}=m/s...88.6&lt;/math&gt;

dvs hastigheten av vattnet är samma som flödestätheten per sekund, om vi nu stipulerar nåt roligt här dvs

&lt;math&gt;\nabla \cdot u=\rho_m...88.7&lt;/math&gt;

där rho_m helt enkelt är densiteten hos stenen, då får vi

&lt;math&gt;kg=\oint u \cdot dS...88.8&lt;/math&gt;

tittar man på denna formel och jämför med D-formeln ovan så inser man att i det förra fallet så ger nåt som kallas laddning (Q) ett D-fält, här ger nåt som kallas massa ett u-fält samtidigt som enheten blir Vol/s dvs flöde, dock har vi beräknat en sluten ytintegral som inte är samma som nåt som bara flöder genom en yta.

Om kg (eller rho) ger upphov till ett fält och vi avlägnsnar oss en bit ifrån klumpen då kan man se klumpen som en punktkälla och en punktkälla ger på samma sätt som Q upphov till ett fält som är vinkelrätt ytan där man beräknar fältet, men andra ord kan man eventuellt nyttja formeln på lite längre avstånd och säga att

&lt;math&gt;u=\frac{kg}{4\pi R^2}...88.9&lt;/math&gt;

vilket påminner om nåt som är sant för en punktkälla av laddning dvs

&lt;math&gt;D=\frac{Q}{4\pi R^2}...88.10&lt;/math&gt;

under förutsättning att det finns nåt som kg/m^2 :D

Det slog mig idag att stenen förmodligen inte orsakar nån divergens för divergens, som jag har förstått det, innebär att det finns en källa (source) eller sänka (sink) i vektorfältet och ovanstående teoretiserande behandlar mest hur vektrorfältet &quot;styrs om&quot; vilket ju innebär att det inte varken försvinner u eller tillkommer u men jag tror faktiskt att det gör det för innan stenen har vi en viss flödestäthet (eller hastighet), vid/runt stenen har vi en högre hastighet för vattnet passerar nu i en trängre passage samtidigt som mängden vatten per tidsenhet måste vara samma för att inte ån skall flöda över.

Då har vi i alla fall en förändring av u motsvarande en hastighetsökning hos vattnet som är beroende av hur mycket åns tvärssnittsarea har minskat pga stenen.

u divergerar då, eller?

Jag tycker det för det har faktiskt tillkommit u pga att stenen gjort passagen smalare och divergens handlar ju om en påverkan på ett vekttorfält motsvarande source/sink så om u ökar så har vektorfältet u onekligen påverkats.

Ett annat sätt att se på speciellt source/sink i å-fallet kan eventuellt vara att vi har två fall där source består av en liten tillströmmande bäck och sink består av ett hål helt enkelt i ån där vatten bara försvinner. Tydligare source/sink hos en divergens kan jag inte komma på. Men hur blir det med divergensen i det här fallet? Divergensen enligt ovan måste ju nästan vara av typen x-densitet (jag kallar alla /m^3-enheter för densiteter, /m¨2-enheter blir då tätheter och /m-enheter blir intensiteter vilket jag tycker är käckt) ty den integreras ju upp volymmässigt för att ge nåt. Fast kanske mass-densitet fortfarande funkar? Det kluriga är dock fortfarande oint-biten som ju ger massa/m^2.

Det är kul att spekulera när man inte förstår nåt :) Och nu har jag precis lagt till en bild ovan där vår sten är kilformad likt ett cirkelsegment. Detta får till följd att hastighetsvektorn u är vinkelrät mot normalvektorn från stenens kanter (bortanför ändan), detta gör eventuellt sedan att den slutna integralen blir öppen för runt alla sidor utom baksidan är normalkomponenten av hastighetsvektorn noll, den enda gången det finns en normalkomponent hos hastighetsvektorn relativt stenens yta är på baksidan av stenen där det dessutom skapas turbulens.

Man kan eventuellt teckna systemet enligt följande:

&lt;math&gt;dS=hrd\phi \hat r...88.11&lt;/math&gt;

där h är djupet hos ån, sen är

&lt;math&gt;u= u_r\hat r+u_\phi \hat \phi...88.12&lt;/math&gt;

skalärprukten blir då

&lt;math&gt;u \cdot dS=hru_rd\phi...88.13&lt;/math&gt;

här ser man också att den självklara komponenten längs med phi går bort pga skalärproduktens inneboende egenskap, integrering ger 

&lt;math&gt;\oint u \cdot dS=\int_{-\phi}^{\phi} hru_rd\phi...88.14&lt;/math&gt;

för bara på baksidan av stenen finns en hastighetskomponent som är vinkelrät mot stenens yta, detta ser sen enkelt ut om det inte vore för att

&lt;math&gt;u_r=u_r(\phi)...88.15&lt;/math&gt;

för strömningshastigheten är naturligtvis beroende av phi[0;a] som jag skrivit i bilden och en lekfull approximation kan vara 

&lt;math&gt;u_r=u_r*cos(\alpha-\phi)...88.16&lt;/math&gt;

dar man kan se att om phi är &quot;a&quot; så är ur=ur (ingen hastighet går alltså förlorad) men om phi är 0 så går hastighet förlorad på ett sätt där om a är stor (bred sten) så är hastigheten bakom stenen ännu mindre (förmodligen faktiskt noll vid phi=0), så vi har att

&lt;math&gt;\Phi=\int_{-\phi}^{\phi} hr u_r cos(\alpha -\phi)d\phi...88.17&lt;/math&gt;

där Phi nu är flödet för den slutna integralen har &quot;öppnat upp sig&quot; :) 

Detta kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;\Phi= hr u_r \int_{-\alpha}^{\alpha}cos(\alpha -\phi)d\phi...88.18&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\Phi= -hr u_r sin[\alpha -\phi]_{-\alpha}^{\alpha}...88.19&lt;/math&gt;

vilket är samma som

&lt;math&gt;\Phi=hr u_r sin(2 \alpha)...88.20&lt;/math&gt;

fast vad jag egentligen ville räkna ut var u_r alldeles innan stenens baksida, vi kan ta en annan falang ur fysiken för detta och nyttja den så kallade kontinuitetsekvationen som för inkompressibel vätska och icke-turbulent strömning ger om vi kallar strömningshastigheten in mot stenen för u0 och åns bredd utan sten för areamässigt S0 samt Sr för arean hos stenen alldeles innan vattnet passrar baksidan, då får vi

&lt;math&gt;u_0S_0=u_r(S_0-S_r)...88.21&lt;/math&gt;

dvs ur är då

&lt;math&gt;u_r=u_0\frac{S_0}{S_0-S_r}...88.22&lt;/math&gt;

Jag propsar inte på att jag har rätt för jag tycker mest det är kul att spekulera amatörmässigt, MEN jag tror vi kan vara överens om att flödet [Vol/s] i en å med konstant bredd är &quot;opåverkbart&quot; dvs oberoende av om det ligger en större sten där i ån eller inte, med andra ord blir strömningshastigheten runt stenen högre än innan stenen där alltså strömningshastighet är samma som flödestäthet vilket kan ses som att (flödes)tätheten runt själva stenen blir högre om samma mängd vatten per sekund skall kunna ta sig fram trots stenen.

=Kapitel LXXXIX, Stoke's teorem=
[[File:Fusion Circulation Example.png|thumb|Visar en kurvintegral runt en kvartcirkel]]
Teoremet säger

&lt;math&gt;\int_S \nabla X A dS=\oint_C A \cdot dl...89.1&lt;/math&gt;

Även här brukar jag se det som att det minskar med en dimension, teoremet kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;(\nabla X A)_j \cdot (\Delta s_j)=\oint_{Cj} A \cdot dl...89.2&lt;/math&gt;

där delta sj är en liten yta bunden av Cj och avses gå mot noll (kan inte teckna limes snyggt) och när det gör det övergår uttrycket i Stoke's teorem, man kan se det som att ytintegralen över en rotation motsvaras av cirkulationen (eller eventuellt &quot;arbetet&quot;) av samma vektor runt en sluten kontur.

Här fattar jag dåligt för om arbetet mellan två punkter kan skrivas

&lt;math&gt;q\int_{P1}^{P2}E\cdot dl=\int_{P1}^{P2}F\cdot dl...89.3&lt;/math&gt;

och om P2=P1 så har vi bara gått ett helt varv från typ toppen av ett berg ner och upp igen i dalen samtidigt som vinsten i lägesenergi då är exakt noll, dvs 

&lt;math&gt;\oint F_ldl=0...89.4&lt;/math&gt;

men teoremet stipulerar att cirkulationen naturligtvis inte alltid är noll men varför inte ty netto arbete jag beskriver är uppenbarligen noll, jag får inte riktigt ihop det här men vi kan leka lite med ett fält som har rotation modell

&lt;math&gt;F=y^2\hat x + x^2 \hat y...89.5&lt;/math&gt;

för om vi tar rotationen på detta så får vi att det bara blir en z-komponent modell

&lt;math&gt;\nabla X F=(2x-2y)\hat z...89.6&lt;/math&gt;

ty F ligger i xy-planetvars normal är hat z, om vi sen stoppar in detta i arbetsintegralen ovan så får vi

&lt;math&gt;\oint F_xdx=y^2[x_2-x_1]...89.7&lt;/math&gt;

där x2=x1 ty vi går ju runt vilket alltså fortfarande ger en integral som är noll, nej jag fattar fortfarande inte det här även om jag fattar att netto arbete om man släpar runt på nåt och kommer tillbaka till samma punkt är exakt noll.

Vi får titta på ett exempel av Cheng dvs exempel 2.14:

Om vi har vektorfältet

&lt;math&gt;F=xy \hat x-2x \hat y...89.8&lt;/math&gt;

och önskar beräkna den öppna linjeintegralen

&lt;math&gt;\int_A^B F\cdot dl...89.9&lt;/math&gt;

längs periferin hos en kvartcirkel enligt

&lt;math&gt;3^2=x^2+y^2...89.10&lt;/math&gt;

så kan man göra det på följande sätt där vi först visar 

&lt;math&gt;dl=dx \hat x + dy \hat y + dz \hat z...89.11&lt;/math&gt;

vilket gör att

&lt;math&gt;F\cdot dl=xydx-2xdy...89.12&lt;/math&gt;

själva integreringen går sedan till på följande sätt (och jag skriver bara av Cheng)

&lt;math&gt;F\cdot dl=\int_3^0 x\sqrt{9-x^2}dx-2\int_0^3 \sqrt{9-y^2}dy...89.13&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;[-\frac{1}{3}(9-x^2)^{3/2}]_3^0-[y\sqrt{9-y^2}+9sin^{-1}{\frac{y}{3}}]_0^3...89.14&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;-9(1+\frac{\pi}{2})...89.15&lt;/math&gt;

Nu är det här den öppna delen av cirkulationen men man kan visa att resten kring kvartcirkeln blir noll. Så om man släpar nåt helt runt en kvartcirkel med vektorfältet enlig ovan så blir tydligen inte arbetet noll, varför det? Hur kan ett arbete från en punkt, längs nån krokig väg tillbaka till samma punkt, INTE bli lägesenergi-förändringsmässigt lika med noll? Vad betyder vektorfältet enligt senast? Självklart kan man slänga in vilka variabelkombinationer man vill MEN vad betyder dom? Vi räknar nu på hela den slutna konturen enligt ovan bild, då blir

&lt;math&gt;\oint_{OABO} F\cdot dl \propto \int_O^A+\int_A^B+\int_B^O...89.16&lt;/math&gt;

till att börja med

&lt;math&gt;\int_O^A xydx-2xdy...89.17&lt;/math&gt;

och för sträckan OA så är y=0, så &quot;arbetet&quot; för denna sträcka blir noll (ty dy är också noll), för sträckan BO är sedan x=0 så här blir arbetet också noll. Tycks alltså vara som så att kurvan man &quot;arbetar&quot; igenom måste vara krökt för att det skall finnas cirkulation och därmed ett arbete skillt från noll. Jag har ingen aning om detta är sant eller ej samtidigt som exemplets vektorfält egentligen inte säger mig nånting. Men vi tycks kunna konstatera att ett arbete från punkt A längs godtycklig väg tillbaka till A INTE alltid är noll. Kirschoffs spänningslag är dock alltid noll men man kan nog konstatera att vi inte har några komplexa vektorfält ivägen då :)

=Kapitel XC, Två nollidentiteter=
Det finns två fall där vektormanipulationen blir noll, det ena är en rotation av en gradient, det andra är en divergens av en rotation.
==Nollidentitet I==

&lt;math&gt;\nabla X (\nabla V)=0...90.1&lt;/math&gt;

Här har vi alltså en rotation av en gradient, enligt ovan kan vi dock skriva

&lt;math&gt;dV=\nabla V \cdot dl...90.2&lt;/math&gt;

och enligt Stoke's så har vi

&lt;math&gt;\int \nabla X (\nabla V) \cdot dS=\oint \nabla V \cdot dl...90.3&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\int \nabla X (\nabla V) \cdot dS=\oint dV...90.4&lt;/math&gt;

och detta är i princip Kirschoff spänningslag som alltså är noll runt en sluten kontur, pga ovan vektoridentidet så kan man byta ut gradienten av ett skalärt fält mot ett vektorfält t.ex enligt

&lt;math&gt;E=-\nabla V...90.5&lt;/math&gt;

där E råkar vara den elektriska fältstyrkan som en potential V sätter upp.

==Nollidentitet II==

&lt;math&gt;\nabla \cdot (\nabla X B)=0...90.6&lt;/math&gt;

Här har vi alltså att divergensen av en rotation är noll, enligt Gauss kan vi skriva

&lt;math&gt;\int \nabla \cdot (\nabla X B)dv=\oint (\nabla X B)\cdot dS...90.7&lt;/math&gt;

den slutna ytintegralen kan sedan delas upp i två ytot enligt

&lt;math&gt;\oint (\nabla X B)\cdot dS=\int_{S1} (\nabla X B)\cdot dS+\int_{S2} (\nabla X B)\cdot dS...90.8&lt;/math&gt;

varje yttintegral kan då konverteras enligt Stoke och vi får

&lt;math&gt;\oint (\nabla X B)\cdot dS=\oint_{C1} (\nabla X B)\cdot dl+\oint_{C2} (\nabla X B)\cdot dl...90.9&lt;/math&gt;

där nu C1 och C2 löper åt olika håll varför 

&lt;math&gt;\oint (\nabla X B)\cdot dS=0...90.10&lt;/math&gt;

pga identiteten kan man byta ut rotationen av ett vektrorfält mot en vektorpotential enligt till exempel

&lt;math&gt;A=\nabla X B...90.11&lt;/math&gt;

där B råkar vara den magnetiska flödestätheten och A är dess vektorpotential.

=Kapitel XCI, Helmholtz teorem=
Jag skriver lite ur huvet som vanligt och säger då att ett vektorfält är beskrivet, intill en konstant, om både divergensen och rotationen av vektorvältet är känt, som ni vet kallas ett divergensfritt vektorfält för soloniadal och ett rotationsfritt vektorfält för irrotational, detta gör att ett godtyckligt vektorfält kan tecknas

&lt;math&gt;F=F_i+F_s...91.1&lt;/math&gt;

där man alltså får

&lt;math&gt;\nabla \cdot F_i=g...91.2&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\nabla X F_i=0...91.3&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\nabla X F_s=G...91.4&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\nabla \cdot F_s=0...91.5&lt;/math&gt;

Nu leker vi att F blir

&lt;math&gt;\nabla \cdot F=\nabla \cdot F_i=g...91.6&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;\nabla X F=\nabla X F_s=G...91.7&lt;/math&gt;

fast här ser vi väl att vektorfältet F faktiskt är bestämt intill två konstanter?

sedan gäller följande:

&lt;math&gt;\int \nabla \cdot Fdv=\int \nabla \cdot F_idv=\int gdv=\oint F\cdot dS...91.8&lt;/math&gt;

om F är isotropt modell D-fältet från en punktladdning så kan vi se g som rho och få att 

&lt;math&gt;D=\frac{Q}{4\pi R^2}...91.9&lt;/math&gt;

sen får man även

&lt;math&gt;\int \nabla X F \cdot dS=\int \nabla X F_s \cdot dS=\int G \cdot dS=\oint F\cdot dl...91.10&lt;/math&gt;

om G är strömätätheten J så är den sidan strömmen I, om sen F är homogen runt ett varv så kan vi döpa om den till H och vi får

&lt;math&gt;H=\frac{I}{l_m}...91.11&lt;/math&gt;

där lm är den magnetiska längden, dvs ett helt varv.

Allmänt skulle jag vilja se g som nån typ av densitet och G som nån typ av flödestäthet (eller tryck).

=XCII, Diverse fritänkande=

Här har jag tänkt fritt på alla plan, avsnitten är inte avsedda att vara faktamässiga och innehåller en mängd fel.

==Fritänkande, hur en automover styrs upp mha kabel==
Jag har precis fått ett intressant elektromagnetiskt problem av en vän som lite ligger i fas med mina studier, han undrar hur en robotgräsklippare kan känna av ledningar i marken, utan att jag anser mig förstå så mycket hävdar jag att ledningarna är kopplade till AC-fas på nätet dvs de svänger med +/-325V peak (och 50Hz).

Enligt ovan har vi för statiska elektriska fält från ledningar att E fältet fås som

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{2\pi\epsilon_0 RL}\propto\frac{Q}{R}...92.1&lt;/math&gt;

ur detta får man enligt ovan potentialen som

&lt;math&gt;V=-\int E \cdot dl=-\int E \cdot dR...93.2&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{2\pi \epsilon_0 L} ln \frac{d}{a}...92.3&lt;/math&gt;

dvs ju större avstånd (d) desto större potentialskillnad (relativt spänningen vid ledningens radie (a) men eftersom potentialen är logaritmisk så planar den ut för större avstånd, samtidigt gäller tydligen

&lt;math&gt;V\propto Q...92.4&lt;/math&gt;

I uttrycket för V ovan ser vi sen att potentialen är proportionerlig mot laddningen.

Med andra ord pumpas eventuellt laddningar (elektroner) både ut och dras hem till nätet kring ett medelvärde som inte är noll Coulomb.

Jordpotentialen kan således inte vara 0 Volt!

Jordpotentialen måste ha ett värde högre än noll Volt för att det skall kunna bli en negativ spänning ty allt är relativt som han sa och när man bara besitter möjligheten med att &quot;sätta&quot; potential med endast en typ av laddfning så måste antalet elektroner/laddningar pendla kring ett medelvärde som är skilt från &quot;0st&quot;.

Men jag ser inga problem med att det eventuellt är så för vi vet ju att till exempel spetsiga byggnader attraherar laddningar och &quot;tigger&quot; om blixtnedslag pga stort E-fält (~Q/S, där S är spetsens yta) och dom gör det för att laddningar finns på jordytan och därmed är jordpotentialen inte noll!

Nästa steg i frågan är hur Automovern kan känna av ledningarna i marken.

Jag tror att eftersom det slussas laddningar in och ut på ledningarna för att följa nätets potentialförändring så skapas det faktiskt ett magnetfält trots att det inte går nån ström i egentlig mening.

Magnetfält skapas alltså alltid av laddningar i rörelse och har man magnetfält så kan man enkelt kalibrera sin Automover till att känna av en viss inducerad potential enligt Faraday's induktionslag i en spole med x antal varv.

Jag vet inte om jag har rätt i detta men det känns ganska bra, det som inte känns bra är ström i öppen ledning.

==Fritänkande, potential vid näsan==
Jag kommer senare visa att följande gäller för punktkällor (och vad jag tror, sfärer av homogen laddningsdensitet).

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}...92.5&lt;/math&gt;

Luft bryter ihop vid ungefär 3kV/mm.

Jordens radie är 6370km.

Hur många Q kan jorden härbärja innan det sker ett (blixt)genombrott?

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}=3E6...92.6&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;Q \approx 10^{-10}*R^2*3E6=1,4 * 10^{10}...92.7&lt;/math&gt;

så maximal mängd laddning är alltså nånstans

&lt;math&gt;Q=10^{10}&lt;/math&gt;

som jorden kan härbärja innan genomslag, man kan sedan räkna ut Jordens potential relativt oändligheten som

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...92.8&lt;/math&gt;

vilket ger en potential på ungefär 10^13V.

Denna spänning är dock relaterad till spänningen i oändligheten, i själva verket har vi ju typ näsan en meter ovanför jorden och då blir potentialen

&lt;math&gt;V=-\int_{R+1}^RE \cdot dR...92.9&lt;/math&gt;

som man kan skriva om som

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0}[\frac{1}{R}-\frac{1}{R+1}]...92.10&lt;/math&gt;

vilket resulterar i en maximal potential vid näsan på runt 1V :)

Just nu får jag dock typiskt 22kV :D

==Fritänkande, hur en automover vet vilken sida om kabeln den befinner sig på==
Jag har precis fått veta att den legendariska automovern faktiskt kan känna av på vilken sida om ledningen den befinner sig, detta gör att teorin om ren Faraday's induktion inte räcker.

På bussen idag kom jag dock på att det finns en manick som kallas Hall-Effect:Sensor (HES), den här rackaren kan alltså tom indikera statiska magnetfält.

Om vi nu lägger till min mycket amatörmässiga idé om att antalet laddningar på ledningen aldrig är noll utan potentialen fås som en variation kring ett medelvärde så kan detta eventuellt ge nåt.

För automovern är ju &quot;galvaniskt&quot; isolerad från ledningen varför den kanske upplever &quot;bara&quot; plus vad gäller potential, typ.

Detta gör i sin tur att magnetfältet från de elektroner som rusar ut och dras in på ledningen kan vara av typ stadig &quot;nord&quot; eller nåt, i vilket fall kanske den aldrig byter polaritet och med en HES ombord kan man då få automoverna att fatta på vilken sida om ledningen man kör.

Ett lekfullt exempel är att om man lägger en ledning med &quot;230V-fas&quot; i ett U och låter automovern löpa fritt inom U då kan det alltså bli som så att automovern typ alltid riktar höger sida mot ledningen för HES är inställd på det tecknet hos potentialen ut från HES.

Snacka om svammel-bok jag håller på och skriver!

==Fritänkande, hur åska och åskledare fungerar==
Jag håller ju på och läser elektrostatik, i ett kapitel talas det om hur åskledare fungerar.

E-fältet vid övergång från luft till ledare kan tecknas

&lt;math&gt;E_{1n}=\frac{\rho_s}{\epsilon_0}=\frac{Q}{\epsilon_0S}...92.11&lt;/math&gt;

dvs normalkomponenten av E-fältet är inom en proportionskonstant lika med laddningarna delat med arean.

Så om arean S i form av en spets är mycket liten så blir E-fältet mycket stort.

Sen har jag förstått det som att det attraheras laddningar till åskledarspetsar men av MOTSATT tecken, vad nu det betyder.

Dvs innehåller åskmoln bara elektroner?

I det ideala fallet attraheras således &quot;protoner&quot; från marken för kraften är

&lt;math&gt;F=qE...92.12&lt;/math&gt;

Jag tror att även om åskledaren är av ledande material så innebär detta nödvändigtvis inte att det måste vara elektroner som klättrar på åskledaren utan det kan eventuellt även vara joner.

Detta för att på båda sidor hos en ledare i ett homogent E-fält så skapas det så kallade inducerade laddningar som i vissa formella fall faktiskt totalt motverkar E-fältet från säg en positron.

Jag får intrycket att laddningarna här inte behöver vara av nån speciell typ eller tecken utan laddningar (joner/elektroner) kan eventuellt klättra på åskledaren.

Detta om denna sida av problemet, men hur är det i molnet?

Jag har generaliserat med att det finns elektroner i molnet, endast.

Men det måste vara fel för plasmor finns inte naturligt på jorden eller i universum (annat än i stjärnor).

Så hur kan det finnas fria elektroner i molnet?

Och vilka är jonernas atomnummer?

Dvs vad är det för joner som finns i molnen, rimligvis borde det vara väte och syre från vatten.

För eventuellt är det som så att kosmisk strålning joniserar vattenmolekyler som ju avdunstar uppåt.

Men varför är molnet &quot;polariserat&quot;?

Om kosmisk strålning joniserat vattenånga, vad får elektroner och joner att hållas isär?

Märk att Coulombs lag säger att lika laddning repellerar och olika laddningar attraherar.

Så hur kan det finnas ett överskott på laddningar (av ett visst tecken) överhuvudtaget i ett moln?

Jag fattar inte det här.

==Fritänkande, allt har kapacitans==
Man kan räkna ut kapacitans för saker genom att först teckna E-fältet som rätt allmänt ändå kan tecknas

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2} \hat R...92.13&lt;/math&gt;

sen kan man räkna ut potentialskillnaden hos en sfär med en inre dielektrisk sköld av dielektrika där Ri är inre radien och Ro yttre där man alltså går MOT fältet.

&lt;math&gt;V_{ab}=-\int_{Ro}^{Ri} E\cdot dR...92.14&lt;/math&gt;

vilket ger 

&lt;math&gt;V_{ab}=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0}(\frac{1}{Ri}-\frac{1}{Ro})...92.15&lt;/math&gt;

och eftersom

&lt;math&gt;C=\frac{Q}{V}...92.16&lt;/math&gt;

så får man kapacitansen genom att helt enkelt vända på uttrycket för potentialen och ta bort Q.

Om nu dielektrikat är vakuum och vi har en stor yttre radie så går potentialen mot

&lt;math&gt;V_{ab}=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R_i}...92.17&lt;/math&gt;

som alltså innebär att

&lt;math&gt;C=4\pi\epsilon_0 R_i...92.18&lt;/math&gt;

dvs allt har kapacitans!

Till exempel så är kapacitansen för en proton -25F (testa Ri=-15m)

Jag har beslutat mig för att börja räkna på ett annat sätt dvs bara 10-potenser, precisionen blir då inte jättebra men jag kan tycka att en halv tiopotens (3,16ggr) är tolerans nog när man ändå inte vet vad man snackar om :)

==Fritänkande, fält-emission==
Eftersom E-fältet är stort kring spetsiga saker så är också kraften enligt

&lt;math&gt;F=qE...92.19&lt;/math&gt;

stor.

Om man flyttar in detta resonemang till en situation där man typ har en plattkondensator med luft mellan plattorna och anoden kopplad till en spets av blyerts som föres nära katoden så borde man kunna få en ström utan att anodspetsen rör katoden.

Det som måste överbryggas är elektronens utträdesarbete ur metallen.

Elektronrör nyttjar värme men nu är katoden kall.

Jag har försökt fatta hur E-fältet spelar teoretisk roll i det här sammanhanget men fattar inte riktigt fast eventuellt gäller att spänning är energi dvs

&lt;math&gt;W=qU=q\int E\cdot dl...92.20&lt;/math&gt;

dvs arbetet utgörs av att E-fältet jobbar på en laddning under en viss sträcka, man kan kanske även se detta som

&lt;math&gt;E=\frac{q}{\epsilon_0 S}...92.21&lt;/math&gt;

sen har vi att

&lt;math&gt;F=qE=\frac{q^2}{\epsilon_0 S}...92.22&lt;/math&gt;

och arbete i ett homogent fält är

&lt;math&gt;w=Fx=\frac{q^2}{\epsilon_0 S}d...92.23&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\frac{d}{S}=\frac{\epsilon_0 w}{q^2}=\frac{\epsilon_0 V}{q}...92.24&lt;/math&gt;

utträdesarbetet ur koppar är sedan 5eV och detta ger att d/S~1E8, om nu S=0,1mm^2 så räcker det med 1cm.

Frågan är sen vad dl är?

Arbete sker ju alltså över en sträcka, så vad är dl?

Jag har lite fattat det som att ledningselektroner finns i så kallade ledningsband (energiband) i metaller.

Och till skillnad från varm katod så finns inte elektronerna på ytan av metallen, dom finns en (fysisk) bit in.

Är det det som är dl?

==Fritänkande, energi hos en klump laddningar==
Jag har nu fått lära mig tre sätt att teckna energin hos en klump laddningar och de är

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\sum_{k=1}^n  Q_kV_k...92.25&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\int_{V'} \rho V dv...92.26&lt;/math&gt;

och om man sätter in

&lt;math&gt;\nabla \cdot D=\rho...92.27&lt;/math&gt;

så får man 

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\int_{V'}\nabla \cdot DVdv=\frac{1}{2}\int_{V'}\nabla V\cdot Ddv=\frac{1}{2}\int_{V'} E \cdot D dv...92.28&lt;/math&gt;

där V' är den volym där laddningarna finns.

Den första ekvationen speglar tydligen bara &quot;mutual energy&quot; för man kan skriva

&lt;math&gt;W2=Q2V2...92.29&lt;/math&gt;

där Q2 har bringats flytta från oändligheten till punkten i fråga.

Eftersom vi antar att vi minst har en laddning till som inducerar så kan skriva om denna ekvation enligt

&lt;math&gt;W2\propto Q2\frac{Q1}{R12}...92.30&lt;/math&gt;

men denna kan samtidigt skrivas som

&lt;math&gt;W2\propto Q1\frac{Q2}{R12}...92.31&lt;/math&gt;

vilket innebär att för två laddningar så blir energin

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}(Q1V1+Q2V2)...92.32&lt;/math&gt;

Vk kan sedan tecknas

&lt;math&gt;Vk=\sum_{\frac{j=1}{/jk}}^n \frac{Qj}{Rjk}...92.33&lt;/math&gt;

Jag har försökt koda att j inte får vara lika med k, därav de krångliga krumelurerna.

Det intressanta med uppgiften där man från början kanske har bara två laddningar är att dessa laddningar alltså inducerar spänning hos varandra dvs Q1 inducerar V2 och Q2 inducerar V1.

En annan intressant aspekt är att det alltid kommer att handla om inbördes avstånd dvs &quot;R12&quot; samtidigt som jag fått lära mig att energin hos en sfärisk jämn laddningsfördelning är (och jag anser lite försiktigt att detta är self-energin)

&lt;math&gt;W_e=e\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 b}...92.34&lt;/math&gt;

ty det är inte annat än potentialen i eV egentligen men multiplicerat med e blir det i Joule.

För att förenkla kan man säga att potential är energi.

Energin för en proton blir på detta sätt ungefär +6eV.

Om man leker med tanken att Q1=Q2=e och V1=V2 (dvs på typ samma avstånd från oändligheten) så har man att

&lt;math&gt;W_e(descrete)\propto e^2/R12...92.35&lt;/math&gt;

där R12 är avståndet mellan laddning 1 och 2, och om man tittar på vad jag skulle vilja kalla &quot;self-energy&quot; så har man

&lt;math&gt;W_e(self)\propto e^2/b...92.36&lt;/math&gt;

där alltså radien är b och kvoten mellan energierna således

&lt;math&gt;\frac{R_{12}}{b}...92.37&lt;/math&gt;

med fördel för self för att atomer kommer helt enkelt inte så nära varandra som den energi kärnan hos en atom har på randen.

Jag skulle vilja påstå att den här kvoten är minst +5 för elektronerna susar omkring på ett rejält avstånd från kärnan (Bohr-radien är typ 100000ggr större än kärnans radie) vilket i praktiken gör att den enda energi man behöver ta hänsyn för hos en atom är self

==Fritänkande, bygge av E-kanon==
Jag har haft funderingar på att bygga en E-kanon :)

Jag har fått lära mig att E-fält faktiskt strålar genom allt.

Det får påverkan medans det strålar genom olika typer av material men på andra sidan fortsätter det bara.

E-fältet från en &quot;strålande&quot; punktformad laddning är

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}...92.38&lt;/math&gt;

dvs den går som

&lt;math&gt;E\propto \frac{1}{R^2}...92.39&lt;/math&gt;

och den gör det genom alla material.

Det intressanta är sedan vad som verkligen händer när ett E-fält möter en bit metall där alltså E-fältet i metallen är noll bland annat för att det inte finns några fria laddningar inuti metallen.

Eftersom E inuti metallen är noll så blir netto strålad E noll på ett sådant sätt att E-fältet från laddningen visst har E vid plåten MEN plåten vänder fullständigt på dess E-fält modell induktion och E-fältet vid metallen blir noll.

Lite hafsigt kan jag sedan säga att detta lite även gäller dielektrika för även om E-fältet i dielektrikat inte kompenseras bort fullständigt så blir det de facto en kompensation som gör att E-fältet genom ett dielektrika sjunker rätt rejält, hur mycket beror på permitiviteten och därmed polarisationen.

Så oavsett vad man har för material i vägen för E-fältet så dels sjunker E-fältet i mediat, dels fortsätter det på andra sidan.

Har man en metall i vägen så innebär det alltså att det induceras laddningar på dess yta och det är det jag säger ovan.

Med andra ord kan man kanske fånga elektroner genom att &quot;bestråla&quot; en metall med E-fält och bara mäta potentalskillnaden mellan &quot;front&quot; och &quot;bakstycke&quot;.

Det låter absurt för plåten har noll resistans :)

Men enligt vad jag har lärt mig så verkar det ändå gå (dock inget sagt om voltmeterns resistans).

Återstår då att bygga en E-kanon.

Om det nu är möjligt men jag lurar på om inte två platta metallbitar modell en plattkondensator med ett litet hål i katoden kan utgöra en &quot;E-kanon&quot;.

Elektrostatik är noga med att vinkeln mellan &quot;E-fältstrålarna&quot; och de ekvipotentiala metallytorna är 90 grader.

Om man då tänker ett hål i en plåt...

Vad händer?

Jag tror att E-fält kommer sippra igenom hålet men vända tillbaka efter en &quot;stund&quot;.

Frågan är hur långt &quot;E-fältstrålen&quot; kommer innan den tvingas vända?

Det är den första frågan. Den andra är om jag kan lyckas detektera den på det sätt jag tror.

==Fritänkande, hur seriekopplade kondensatorer får samma Q==
Om man säg har ett torn med dielektrika och metallplattor med jämna mellanrum så har man ju i praktiken seriekopplade kondensatorer.

Jag har fått lära mig att när man seriekopplar kondensatorer så får alla plattor samma Q.

Hur går det till när &quot;plast&quot; inte leder ström?

Jag har tänkt en hel del på detta och tror mig kommit fram till nåt.

Säg att du har en isolerad laddning Q, och det lite längre bort finns ett metallskal, i metallen kan inga E-fält finnas (och inte fria laddningar) varvid E=0 i metallen.

Inte jättesvårt att förstå men det intressanta är att det induceras laddningar på metallen som skapar ett såpass stort motriktat E-fält att E=0 i metallen!

På ytan av metallen finns alltså +/-:laddningar där alltså minus är överskott på elektroner och plus är underskott.

Metallen motverkar alltså fullständigt E-fältet.

Om man istället tittar på ett dielektrika så uppför det sig faktiskt rätt snarlikt, om permittiviteten är hög så blir kompensationen pga polarisationen stor och kompenserar nästan helt laddningens E-fält.

Det intressanta är dock att dielektrika innehåller dipoler och alltså inga fria ladddningar.

En tanke jag har vad beträffar vad som händer när man först slår på en spänning över en serikopplad kondensator är att dipolerna vänder arslet mot E-fältet, dom vill helt enkelt inte vara med!

Jag har fått denna idé pga ett enkelt exempel av Cheng där det riktas ett externt E-fält mot ett dielektrika och alla dipoler riktar in sig med fältets riktning.

Vilket håll tänker man lätt.

Men svaret är faktiskt väldigt enkelt för eftersom man inte tillför nån energi så kan inte E-fältet förstärkas utan det måste försvagas.

Samma gäller vår kondensator tänker jag.

Och om dipolerna ligger huller om buller innan tillslag så är det rimligt att tänka sig att under det &quot;transienta&quot; tillslaget så rättar dom in sig så att dom motverkar E-fältet (som i detta fallet är enkelt dvs V/d) och iom att E-riktningen internt hos dipolerna är från plus till minus och dom vill motverka fältet, då måste dom vända arslet uppåt!

Vilket man kanske kan se som att dielektrikat &quot;gräver&quot; upp elektroner från katoden och dumpar det på anoden?

På den översta plattan får vi då elektroner trots att plast inte leder ström och dessa kommer accelereraras med den sugande kraften av batteriets Emk till katoden där allt stabiliserar sig.

Men med noll Ohm som seriemotstånd vid spänningstillslaget lär det bli adjöss med både batteri och kondensator :D

Polarisationen är sedan

&lt;math&gt;P=(\epsilon_r -1)\epsilon_0 E...92.40&lt;/math&gt;

och man kan visa att polarisationsytladdningstätheten är

&lt;math&gt;\rho_{ps}=P \cdot \hat n...92.41&lt;/math&gt;

vilket, eftersom P följer E's riktning, ger vid handen att uppifrån i vår kondensator så är ytladdninstätheten på toppen

&lt;math&gt;P (-\hat y) \cdot (- \hat y)=+\rho_{ps}...92.42&lt;/math&gt;

och på botten

&lt;math&gt;P (-\hat y) \cdot (+ \hat y)=-\rho_{ps}...92.43&lt;/math&gt;

riktningen för n är alltid in i mediat.

Vilket bevisar att +Q/S är på de övre plattorna och -Q/S på de nedre och eftersom P är proportionerligt mot E som är konstant här, så får alla plattor samma ytladdningstäthet.

När man seriekopplar kondensatorer brukar man säga att Q är konstant men ovan visar att det rent strikt inte är Q som är konstant utan ytladdningstätheten, Q/S.

==Fritänkande, den energi som går åt att bygga en klump laddning==
Jag var igår mycket osäker på det här och började skriva om det men internet gick ner så jag tappade allt.

Nu har jag fått tänka om och faktiskt blivit lite klokare, tror jag.

Man kan räkna ut energiåtgången för att bygga en klump laddning på minst två sätt, båda genererar

&lt;math&gt;W_e=\frac{3}{5}V(b)...[eV]...92.44&lt;/math&gt;

där V(b) är den &quot;klassiska&quot; egen-energin enligt mig för det är den energi laddningsklumpen har när man ser till det arbete som krävs för att flytta en enhetsladdning från oändligheten till punkten ifråga, jag kallar det för &quot;bias-energi&quot;.

V(b) kan man sedan teckna som linje-integralen av E-fältet från oändligheten till punkten i fråga (alltså, mot fältet)

&lt;math&gt;V=-\int_{-\infty}^b E \cdot dR...92.45&lt;/math&gt;

där E för en punktladdningsformad sak blir enligt Gauss's lag

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}\hat R...92.46&lt;/math&gt;

varför 

&lt;math&gt;V(R)=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...92.47&lt;/math&gt;

som med radien b insatt blir

&lt;math&gt;V(b)=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 b}...92.48&lt;/math&gt;

detta kallar jag alltså bias-energi hos vår sfäriska laddningsfördelning, differentialen av V(R) blir sedan

&lt;math&gt;dV(R)=-\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}dR...92.49&lt;/math&gt;

där alltså

&lt;math&gt;\frac{dV}{dR}&lt;0...92.50&lt;/math&gt;

vilket verkar innebära att integrering skall ske utifrån och in för att få ett positivt resultat samtidigt som detta inte är hela sanningen för potential ökar alltså när man närmar sig en laddning, nu till det intressanta, ett korrekt sätt att räkna ut energin för skapandet av en laddningsklump som vi kan kalla kärna ger alltså

&lt;math&gt;W_e=\frac{3}{5}V(b)...[eV]...92.51&lt;/math&gt;

Om vi annars tittar lite på vad som händer så händer följande (2/5 försvinner från V(b)):

Vi befinner oss i två regioner där Q måste definieras olika dvs för första regionen UTANFÖR laddningarna får vi

&lt;math&gt;Q_1=\rho*\frac{4\pi}{3}b^3...92.52&lt;/math&gt;

och för andra regionen INNANFÖR laddningarna får vi

&lt;math&gt;Q_2=\rho*\frac{4\pi}{3}R^3...92.53&lt;/math&gt;

Jag vill sedan alltså se det som att detta alltid gäller

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...92.54&lt;/math&gt;

vilket ger för V_1

&lt;math&gt;V_1(R&gt;b)=\frac{\rho}{3 \epsilon_0 R}b^3...92.55&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;dV_1(R&gt;b)=-\frac{\rho}{3 \epsilon_0 R^2}b^3dR...92.56&lt;/math&gt;

sen har vi

&lt;math&gt;V_2(R&lt;b)=\frac{\rho}{3 \epsilon_0}R^2...92.57&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;dV_2(R&lt;b)=\frac{2\rho}{3 \epsilon_0}RdR...92.58&lt;/math&gt;

differentialen av energin blir sedan

&lt;math&gt;dW_e=QdV...92.59&lt;/math&gt;

här tänker jag

&lt;math&gt;W_e=\int QdV...92.60&lt;/math&gt;

detta kan dock integreras på lite olika sätt, om vi börjar utanför laddningarna så fås

&lt;math&gt;W_e1=\int_{\infty}^{b} \rho * \frac{4\pi}{3}b^3*(-\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}dR)...92.61&lt;/math&gt;

som egentligen kommer av att potential skapas av att man släpar laddningen mot fältet, integrerad blir denna

&lt;math&gt;W_e1=[\rho * \frac{4\pi}{3}b^3*\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}]_{\infty}^{b}...92.62&lt;/math&gt;

som man också kan se som

&lt;math&gt;W_e1=\frac{Q^2}{4\pi \epsilon_0 b}=QV(b)....92.63&lt;/math&gt;

Detta kallar jag alltså bias-energi för den laddade kärnan har energi pga att den helt enkelt finns, jag kommer visa att det går åt 2/5V(b) för att också bygga kärnan (så det förloras alltså energi pga detta), om vi bara bygger kärnan kan man på grund av differentialen av potentialen skriva

&lt;math&gt;W_e2=\int_b^0 Q_2dV_2...92.64&lt;/math&gt;

och detta blir enligt ovan

&lt;math&gt;W_e2=\int_b^0 \rho*\frac{4\pi}{3}R^3(\frac{2\rho}{3 \epsilon_0}RdR)...92.65&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;W_e2=[\rho*\frac{4\pi}{3}\frac{2\rho}{3 \epsilon_0}\frac{R^5}{5}]_b^0...92.66&lt;/math&gt;

som blir

&lt;math&gt;W_e2=-\frac{2*4\pi \rho^2}{9\epsilon_0}\frac{b^5}{5}...92.67&lt;/math&gt;

och om vi nyttjar definitionen av laddningstätheten rho så får vi

&lt;math&gt;W_e2=-\frac{2*4\pi (\frac{Q}{\frac{4\pi}{3}b^3})^2}{9\epsilon_0}\frac{b^5}{5}...92.68&lt;/math&gt;

vilket blir till

&lt;math&gt;W_e2=-\frac{2}{5}V(b)...92.69&lt;/math&gt;

vilket gör att

&lt;math&gt;W_e1+W_e2=\frac{3}{5}V(b)...92.70&lt;/math&gt;

vilket skulle visas.

Dom här 2/5 tycks alltså gå åt för att bygga en klump laddning, om energin är V(b) eV så tycks det vara den energi som typ &quot;brutto&quot; en klump laddning har i kosmos och det är faktiskt inte så svårt att föreställa sig att det går åt energi för att bygga laddningsklumpen så dess totala energi måsta vara mindre än den på randen (som jag kallar bias-energi, V(b)).

Jag är på hal is här men jag tror att man beräknar energin som V(b) när man termiskt försöker penetrera en kärna, om jag är i närheten av ha rätt så tjänar man faktiskt nästan en halv magnitud på att inse att man bara behöver komma upp i 2/5 V(b), ekvationen för en proton kan bli att se ut

&lt;math&gt;\frac{2}{5}V(b)*e=\frac{3}{2}kT...92.71&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;kT=\frac{4}{15}V(b)*e...92.72&lt;/math&gt;

som faktiskt är mer är en halv magnitud mindre än eV(b), fast vad hjälper det när

&lt;math&gt;eV(b)\approx -19-19+10+15=-13J=+6eV...92.73&lt;/math&gt;

och detta är alltså lite grovt lika med kT vilket ger

&lt;math&gt;T=-13+23=+10K...92.74&lt;/math&gt;

==Fritänkande, differentialekvationsträning medels en högtalares konutslag==
Jag har tänkt tokigt mycket på detta under min bussresa idag.

Tänker mig gummiupphängningen som en fjäderkonstant (ju större desto mer kraft krävs för att röra den).

Sen tänker jag att det eventuellt finns två scenarion där det ena är att elementchassit är bom stilla och det andra är att membranet är bom stilla.

Detta kan kanske ge två olika förflyttningar för membran respektive chassie.

Klassisk fysik säger att en fjäder fäst i vägg med en vikt svänger enligt följande diffekvation

&lt;math&gt;m\frac{d^2x}{dt^2}=-kx...92.75&lt;/math&gt;

och det finns ett par sätt att lösa denna på där jag börjar med min favorit dvs komplexa tal (som dock inte ger nån amplitudinformation utan mest att det svänger och vid vilken vinkelfrekvens)

Säg att

&lt;math&gt;x=x_0e^{jwt}...92.76&lt;/math&gt;

derivering en första gång ger då

&lt;math&gt;jwx_0e^{jwt}...92.77&lt;/math&gt;

derivering en andra gång ger

&lt;math&gt;-w^2x_0e^{jwt}...92.78&lt;/math&gt;

och detta är lika med

&lt;math&gt;-w^2x_0e^{jwt}=-k[x_0e^{jwt}]...92.79&lt;/math&gt;

ur detta får man

&lt;math&gt;w=\sqrt{\frac{k}{m}}...92.80&lt;/math&gt;

som alltså bara ger svar angående att det svänger och med vilken frekvens det svänger.

För att få svar på hur mycket det svänger krävs andra trick, dvs rena diffekvationer, följande gäller nog

&lt;math&gt;m\frac{d^2x}{dt^2}=-kx...92.81&lt;/math&gt;

denna integrerar vi en första gång och får

&lt;math&gt;v(t)=-\frac{k}{m}t+C1...92.82&lt;/math&gt;

v(0)=0 vilket ger att C1=0, integrerar vi en gång till får vi

&lt;math&gt;x(t)=-kx\frac{t^2}{2}+C2...92.83&lt;/math&gt;

x(0)=0 vilket ger att C2=0, alltså

&lt;math&gt;x(t)=-kx\frac{t^2}{2}...92.84&lt;/math&gt;

och således den kompletta ekvationen

&lt;math&gt;x(t)=-\frac{k}{m}x\frac{t^2}{2}...92.85&lt;/math&gt;

Slutligen tror jag på att t skall väljas som T/2 ty vi avser repetitiva signaler här och efter T/2 vänder godtycklig periodisk funktion vilket gör att om man föreställer sig att accellerationen är ett steg så blir första integreringen en ramp och andra integreringen en parabel, parabeln liknar sen en sinus.

Så genom att sätta in t=T/2 får man

&lt;math&gt;x(t)=-\frac{k}{m}x\frac{1}{8f^2}...92.86&lt;/math&gt;

jag hade alltså en trevlig diskusion med en vän om hur man skulle kunna få elementchassit att vibrera mer, han föreslog att man skulle hänga på en vikt på konen och jag tror mig anse att formeln ovan gäller för ANTINGEN membranet ELLER elementchassit så det är bara att sätta in respektive massa.

Det här nog fullständigt fel :D

Ja, det är fel för båda x är x(t) som återigen kan förkortas bort dvs vi får inget svar på amplitud, ett lite mer seriöst försök är att komma med en ansats, går diffekvationen ut så är ansatsen riktig och efter en hel del trevanden så har jag kommit fram till att följande ansats fungerar

&lt;math&gt;x=At^2+Bt+Ce^{-dt}...92.87&lt;/math&gt;

för se vad som händer vid första derivering

&lt;math&gt;x\prime(t)=2At+B-Cde^{-dt}...92.88&lt;/math&gt;

som för

&lt;math&gt;x\prime(0)=v(0)=0...92.89&lt;/math&gt;

ger att 

&lt;math&gt;Cd=B...92.90&lt;/math&gt;

vilket ger att

&lt;math&gt;x\prime(t)=2At+B-Be^{-dt}...92.91&lt;/math&gt;

som vi deriverar igen och får

&lt;math&gt;x\prime \prime(t)=2A+Bde^{-dt}...92.92&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;x\prime \prime(0)=a(0)=0...92.93&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;2A+Bd=0...92.94&lt;/math&gt;

med andra ord är 

&lt;math&gt;Bd=-2A...92.95&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;x\prime \prime(t)=2A-2Ae^{-dt}=2A(1-e^{-dt})...92.96&lt;/math&gt;

Vilket är lösningen, dock vill vi hellre se på vårt utslag x(t) och med ovan randvillkor insatta får man

&lt;math&gt;x(t)=A(t^2-\frac{2}{d}t-\frac{2}{d^2}e^{-dt})...92.97&lt;/math&gt;

Jag kan inte riktigt motivera det här men överst får vi en stationär (som jag kallar det) lösning vad gäller vinkelfrekvensen för systemet och jag repeterar pga lämplighet (som engelsmän säger)

&lt;math&gt;w_s=\sqrt{\frac{k}{m}}=2\pi f_s...92.98&lt;/math&gt;

vilket jag tror d skall ersättas med för vi har antagit en avklingande funktion och då klingar t alltid av relativt en periodtid modell 1/w, jag kan sen gissa att t=T/2 ty konen är driven av en periodisk funktion som vänder vid T/2.

Jag vet som vanligt inte vad jag snackar om men om mitt antagande är riktigt fås istället (nyttjar f=1/T)

&lt;math&gt;x(f)=A(\frac{1}{4f^2}-\frac{2}{w_s}\frac{1}{2f}-\frac{2}{w_s^2}e^{-\frac{w_s}{2f}})...92.99&lt;/math&gt;

Min Tangband subbas har ungefär dessa data:

k=1/300u N/m

m=30g

=&gt;ws=300rad/s eller fs~50Hz

då kan vi skriva

&lt;math&gt;x(f)=A(\frac{1}{4f^2}-\frac{1}{300f}-\frac{2}{300^2}e^{-\frac{300}{2f}})...92.100&lt;/math&gt;

Blir inget klokare :)

Fast för lite lägre frekvenser fås (den sista termen är så liten så den kan man räkna bort)

&lt;math&gt;x(f)=A(\frac{1}{4f^2})..92.101&lt;/math&gt;

Hur låga? 1/300f måste alltså vara mindre än 1/4f^2 för min subbas, detta ger f&lt;75Hz 

Så för frekvenser under 75Hz så rör sig min subbas kon som ovan dvs inverst relativt frekvens^2.

Fick lära mig nåt intressant av min E-fältguro David K. Cheng idag dvs har man hittat en lösning till en diffekvation så är det den ENDA lösningen så eftersom &quot;patiensen&quot; gick ut ovan så har jag löst diffekvationen, hur man sen tolkar den är en annan sak.

==Fritänkande, brumanalys==
Tycker PCB vad gäller rörförstärkare suger rent allmänt men när det gäller så små strömmar och spänningar som hos försteg så kan det eventuellt funka.

Slutsteg komer jag dock alltid bygga i luften ty PCB är kasst på höga strömmar och höga spänningar.

Nåväl, jag är på G med två RIAA-förstärkare som alltså luftbyggs.

Vad är nu problemet?

Jo, signalnivån är ynkligt liten och man riskerar lätt brum.

Så hur ska man göra då?

Jag kan inte säga att jag vet men jag har idèer modell Maxwell's ekvationer där två av dom fyra eventuellt kan skrivas:

&lt;math&gt;V_{ind}=\oint E\cdot dl=-\int \frac{dB}{dt}\cdot dS...92.102&lt;/math&gt;

som också kallas för Faraday's induktionslag, andra ekvationen blir

&lt;math&gt;I_{ind}=\oint H\cdot dl=I_{fri}+\int \frac{dD}{dt}\cdot dS...92.103&lt;/math&gt;

som jag tror kallas Ampere's lag, jag tror sen att Ifri typ är DC vilket vi alltså kan strunta i vad gäller brumaanalys, sen kan man förenkla ekvationerna på ett nästan barnsligt sätt (som dock är giltigt om B och D är homogena genom hela ytan S):

&lt;math&gt;V_{ind}=-\frac{dBS}{dt}=-\frac{d\phi}{dt}=-L\frac{di}{dt}...92.104&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;I_{ind}=\frac{dDS}{dt}=\frac{dQ}{dt}=C\frac{dV}{dt}...92.105&lt;/math&gt;

Med andra ord induceras en spänning i en slinga (S) om det finns en tidsvarierande magnetisk flödestäthet (B) i närheten samtidigt som det induceras en ström i en ledares area (S) om det finns en tidvarierande elektrisk flödestäthet (D) i närheten.

Detta kan eventuellt ses som om man har en slinga och den terminerar i ett motstånd typ ingångsmotståndet till röret och motståndet är av lite storlek, då blir den inducerade strömmen inte så stor och bara 92.104 gäller.

Om slingan terminerar i ett litet motstånd så borde dock även 92.105 behöva komma med i beräkningarna ty det kan då gå ström.

D är förresten epsilon gånger E där E är den elektriska intensiteten med enheten V/m, intensitet när det gäller &quot;saker&quot; per sträcka har jag hittat på, utöver x/m som intensitet kallar jag x/m^2 som täthet och x/m^3 som densitet (även om densitet lite är reserverat för kilo/m^3)

==Fritänkande, divergens hos tryck-fält==

Häromdan blev jag att tänka på en eventuell analogi till postulatet

&lt;math&gt;\nabla \cdot D=\rho...92.106&lt;/math&gt;

där jag kallar D för laddningstryckfältet, rho är sen volymsladdningstätheten som jag skulle vilja kalla laddningstätheten, således borde man kunna skriva

&lt;math&gt;\nabla \cdot p=\rho...92.107&lt;/math&gt;

där p är det gravitationella tryckfältet från en massa och rho är densiteten (eller masstätheten) för vi kan ju normalt skriva

&lt;math&gt;\oint D\cdot \hat n dS=Q...92.108&lt;/math&gt;

och vi kan det för

&lt;math&gt;\int \rho dv=\int \nabla \cdot Ddv=\oint D \cdot \hat n dS==Q...92.109&lt;/math&gt;

Men vi skulle kanske även kunna skriva

&lt;math&gt;\int \rho dv=\int \nabla \cdot pdv=\oint p \cdot \hat n dS==m...92.110&lt;/math&gt;

där p är trycket modell ett tryckfält som strålar från en massa likt ett gravitaionsfält.

Gauss lag säger oss att en liten punktladdning (Q) ger upphov till ett laddningstryckfält (D) som strålar isotropiskt och innebär att om man kan hitta en Gaussisk area som hela tiden är vinkelrät mot D-fältet, så kan man räkna ut D-fältet helt enkelt genom att dela laddningen med den sfäriska ytans area vilket resulterar i laddningstryckfältet (aka D-fältet).

Jag tror man kan göra på samma satt med en massa (m) men då har man istället ett gravitationellt tryckfält (p) som massan gett upphov till ty p från en liten punktmassa är isotropiskt, uträkningarna verka kunna fungera på samma sätt som enligt Gauss lag ovan med det enda förbehållet att svaret blir en något udda enhet modell masstryck dvs massa per ytenhet.

Jag tror faktiskt att man kan räkna på det här sättet, kruxet kan dock i praktiken vara att det gravitationella tryckfältet fältet p inte strålar isotropiskt ty planeten jorden håller ju kvar oss på ytan...

Man kan skriva ovan på ett annat sätt genom att anta att

&lt;math&gt;\nabla \cdot p=a\rho...92.111&lt;/math&gt;

då får man

&lt;math&gt;\int a \rho dv=\int \nabla \cdot pdv=\oint p \cdot \hat n dS==am...92.112&lt;/math&gt;

om nu tryckfältet p är isotropt och vinkelrätt mot ytan så blir

&lt;math&gt;p=a\frac{m}{4\pi R^2}...92.113&lt;/math&gt;

enhetsmässigt står det alltså här a*masstrycket, dvs om 

&lt;math&gt;a=4\pi GM...92.114&lt;/math&gt;

så är a*masstrycket lika med den gravitationella kraftfältet F mellan två massor.

Här är det rätt viktigt att notera att a också måste vara isotrop, linjär och homogen för det är bara då man kan integrera upp masstätheten som jag gjort.

='''Del VII, ELEKTROMAGNETISK FÄLTTEORI'''=
Detta kapitel behandlar laddningar som dels är stilla (elektrostatik) dels är i rörelse (elektrodynamik).

Jag har efter noga övervägande kommit på att jag vill ändra nomenklaturen lite, jag har alltid ojjat mig över hur olika lektorer inom typ samma ämne nödvändigtvis måste ha olika beteckningar på saker men nu gör jag lite likadant.

Jag kommer således köra med följande:

1) E (Electric Field Intensity) Elektrisk Fältstyrka får ha kvar sitt svenska namn [V/m=N/C]

2) D (Electric Flux Density) Elektrisk Flödestäthet döps om till Laddningstryckfält [C/m^2=As/m^2].

3) H (Magnetic Field Intensity) Magnetisk Fältstyrka får ha kvar sitt svenska namn [A/m]

4) B (Magnetic Flux Density) Magnetisk Flödestäthet döps om till Magnetiskt tryckfält [T=Vs/m^2]

5) rho_v (Volume Charge Density) Volymladdningstäthet döps om till Laddningstäthet [C/m^3]

6) rho_s (Surface Charge Density) Ytladdningstäthet döps om till Laddningstryck [C/m^2]

7) rho_l (Line Charge Density) Linjeladdningstäthet döps om till Laddningstyrka [C/m]

8) rho (Mass Density) Densitet döps om till Masstäthet [kg/m^3] 

9) Q (Charge) laddning får ha kvar sitt svenska namn [C]

10) Phi (Magnetic Flux) Magnetiskt flöde döps om till Magnetism [Vs=Weber]

11) U (Voltage) Spänning får ha kvar sitt svenska namn [V=J/C]

12) I (Current) Ström får ha kvar sitt svenska namn [A]

13) J (Current Density) Strömtäthet döps om till Strömtryck [A/m^2]

14) Js (Surface Current Density) Ytströmtäthet döps om till Ytströmstyrka [A/m]

Kort och gott, x/m kallar jag Styrka, x/m^2 kallar jag Tryck och x/m^3 kallar jag Täthet, när det gäller vektorer lägger jag dock till ordet fält.

==Introduktion till elektromagnetiska formler och enheter==

Här tänker jag raljera över Maxwell's ekvationer utan att egentligen ha nån egen koll annat än att jag tänker på vad storheterna står för

&lt;math&gt;\oint D\cdot dS=\oint \epsilon E\cdot dS=\int \rho_vdv=Q&lt;/math&gt;...[Gauss Lag]

&lt;math&gt;\int B\cdot dS=\phi&lt;/math&gt;...[Weber's Lag]

&lt;math&gt;\oint H\cdot dl=\oint \frac{B}{\mu}\cdot dl=I+\int \frac{dD}{dt}\cdot dS&lt;/math&gt;...[Ampere's Lag]

&lt;math&gt;\oint E\cdot dl=-\int \frac{dB}{dt}\cdot dS&lt;/math&gt;...[Faraday's Lag]

Det är intressant med dimensionsanalys när man försöker förstå, dessa dimensioner får man om man tänker efter:

&lt;math&gt;\epsilon=\frac{As}{Vm}&lt;/math&gt;...[permittivitet]

&lt;math&gt;\mu=\frac{Vs}{Am}&lt;/math&gt;...[permeabilitet]

&lt;math&gt;D=\frac{As}{m^2}&lt;/math&gt;...[laddningstryckfält]

&lt;math&gt;B=\frac{Vs}{m^2}&lt;/math&gt;...[magnetiskt tryckfält]

&lt;math&gt;E=\frac{V}{m}&lt;/math&gt;...[elektrisk fältstyrka]

&lt;math&gt;H=\frac{A}{m}&lt;/math&gt;...[magnetisk fältstyrka]

När man räknar på spolar kan man skriva:

&lt;math&gt;H=\frac{NI}{l_m}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;B=\mu H=\mu \frac{NI}{l_m}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;BS=\phi=\mu \frac{NIA}{l_m}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;\Lambda=\phi N=\mu \frac{N^2IA}{l_m}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;L=\frac{\Lambda}{I}=\mu \frac{N^2A}{l_m}&lt;/math&gt;

För kondensatorer kan man skriva:

&lt;math&gt;E=\frac{U}{l_e}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;D=\epsilon E=\epsilon \frac{U}{l_e}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;DS=Q=\epsilon ES=\epsilon\frac{UA}{l_e}&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;C=\frac{Q}{U}=\epsilon \frac{A}{l_e}&lt;/math&gt;

=Kapitel XCIII, Definition av Elektrisk Fältstyrka och Gauss Lag=
[[File:Fusion Point Charge.png|thumb|Visar E-fältet från en punktladdning.]]

Elektrisk fälstyrka definieras

&lt;math&gt;E=\frac{F}{q}...93.1&lt;/math&gt; 

som alltså har enheten N/C även om dess enhet är mer allmänt känd som V/m, vi kan leka lite med enheter och får

&lt;math&gt;\frac{N}{C}=\frac{Nm/m}{C}=\frac{J/m}{C}=\frac{Ws/m}{As}=\frac{VAs/m}{As}=\frac{V}{m}...93.2&lt;/math&gt;

Det här var ett trivialt exempel men jag har fått lära mig att enhetskontroll på grejerna bidrar till högre sannolikhet att man klarar tentan, en variant av definitionen är

&lt;math&gt;F=qE...93.3&lt;/math&gt;

Som alltså innebär kraft i Newton per laddning och fältstyrka, sen visar jag två fundamentala postulat hos E-fältläran, dessa är

&lt;math&gt;\nabla \cdot E=\frac{\rho}{\epsilon_0}...93.4&lt;/math&gt;

för E-fält i vakuum, det andra postulatet är

&lt;math&gt;\nabla X E=0...93.5&lt;/math&gt;

och det är dessa två postulat som bygger hela elektrostatiken.

Det första postulatet visar alltså att E-fältet divergerar i rho med en proportionalitetskonstant, detta betyder att E-fältet typ &quot;landar&quot; eller utgår från laddade kroppar.

Det andra postulatet visar att E-fältet är &quot;virvelfritt&quot; dvs det finns inga virvlar, det bara landar normalt till laddade kroppars ytor.

En punktladdning strålar lika mycket E-fält åt precis alla håll (rimligen), om laddningen är Q så är laddningstrycket

&lt;math&gt;\rho_s=\frac{Q}{4\pi R^2}...93.6&lt;/math&gt;

dvs den laddning man har per areaenhet vid ett visst avstånd R, enligt tidigare vet vi att

&lt;math&gt;\nabla \cdot E=\frac{\rho}{\epsilon_0}...93.7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\nabla \cdot D=\rho...93.8&lt;/math&gt;

integrerar man upp det här mha Gauss Teorem så får man

&lt;math&gt;Q=\int \nabla \cdot D dv=\oint D \cdot \hat n dS...93.9&lt;/math&gt;

som bär namnet Gauss Lag, för enklare symmetrier som vår punktladdning får man således

&lt;math&gt;D=\frac{Q}{4\pi R^2}...93.10&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}...93.11&lt;/math&gt;

Här ser man att D-fältet helt enkelt är laddningsdtrycket rho_s, delar man med epsilon får man E-fältet

Jag brukar lite lekfullt skriva Gauss lag som

&lt;math&gt;E=\frac{Q_T}{\epsilon S_G}...93.12&lt;/math&gt;

där Qt står för &quot;sändande Q&quot; och Sg står för &quot;Gaussian Surface&quot; dvs den yta som ligger vinkelrätt mot E-fältets utbredning, kan man således hitta en sån area så funkar formel rakt av, MEN det gäller att arean hela tiden är vinkelrät mot fältet.

=Kapitel XCIV, Coulombs Lag och potential=
[[File:Fusion Contour Work 2.png|thumb|Arbete runt en sluten kontur]]

Eftersom definitionen av E-fält innebär

&lt;math&gt;F=qE...94.1&lt;/math&gt;

och E-fältet för en punktladdning kan skrivas

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi\epsilon_0R^2}...94.2&lt;/math&gt;

så blir kraften

&lt;math&gt;F=qE=\frac{q^2}{4\pi \epsilon_0 R^2}...94.3&lt;/math&gt;

som också kallas Coulombs Lag vilken visar kraften mellan två punktladdningar.

Potential kan sedan härledas från det arbete som krävs för att flytta en laddning från oändligheten till punkten ifråga, man kan skriva detta som

&lt;math&gt;V=-\int_{-\infty}^{P} E\cdot dl...94.4&lt;/math&gt;

där arbetet alltså sker mot fältet, i själva verket ska allt multipliceras med q för att få Joule men om man skippar det får man energin i eV istället vilket är lite mer vedertaget, minustecknet visar att arbetet sker mot fältet.

Arbetet runt en sluten kontur är alltid noll vilket innebär att om man står på en höjd bland berg och dalar och går ner och upp i dalarna varvid man kommer tillbaks till samma plats så är (netto)arbetet noll.

Man kan se det som att lägesenergin är samma i slutet som i början vilket är upprinnelsen till Kirschoffs spänningslag där ett varv i den elektriska slingan innebär att potentialen i början är samma som i slutet, detta kan tecknas

&lt;math&gt;W=\oint F\cdot dl=q\oint E\cdot dl=0...94.5&lt;/math&gt;

det sista uttrycket kan sedan tecknas över två skarvade konturer som

&lt;math&gt;\int_{C1} E \cdot dl + \int_{C2} E \cdot dl=0...94.6&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\int_{P1}^{P2} E \cdot dl + \int_{P2}^{P1} E \cdot dl=0...94.7&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;\int_{P1}^{P2} E \cdot dl = -\int_{P2}^{P1} E \cdot dl...94.8&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\int_{P1}^{P2} E \cdot dl = \int_{P1}^{P2} E \cdot dl...94.9&lt;/math&gt;

V.S.V

Kom dock ihåg att detta bara gäller vektorer, för funktioner eller skalärer gäller inte detta vilket jag bevisar i nästa kapitel.

=Kapitel XCV, Vektoriellt arbete vs skalär linjeintegral=
[[File:Fusion Integrating Loop.png|thumb|En väg att integrera efter]]

Om vi börjar med skalär linjeintegral runt den slutna kvartcirkel-konturen OAB så får vi om vi nyttjar att r=3

&lt;math&gt;\oint r dl=\int_0^3 xdx + \int_0^3\sqrt{9-x^2}dx + \int_3^0 ydy...95.1&lt;/math&gt;

man får detta t.ex pga att

&lt;math&gt;x=rcos\phi...95.2&lt;/math&gt;

som är lika med r i x-led ty phi är noll, jag har förenklat en aning av tydlighetsskäl, det är sedan enkelt att se att integrationen i y-led är negationen av integrationen i x-led så dessa två tar ut varandra, kvar har vi

&lt;math&gt;\int_0^3\sqrt{9-x^2}dx...95.3&lt;/math&gt;

denna är lite lurig att integrera men den primitiva funktionen till

&lt;math&gt;\int \sqrt{b-x^2}dx...95.4&lt;/math&gt;

är enligt Beta

&lt;math&gt;\frac{\sqrt{b-x^2}}{2}+\frac{b}{2}arcsin({x \sqrt{\frac{1}{b}}})...95.5&lt;/math&gt;

med b=9 och integrationsgränsena insatta får vi

&lt;math&gt;\int_0^3\sqrt{9-x^2}dx=\frac{3}{2}(\frac{3}{2}\pi-1)...95.6&lt;/math&gt;

Om vi nu istället tittar på arbete runt vår slutna kontur modell

&lt;math&gt;W=\oint F\cdot dl=q\oint E\cdot dl...95.7&lt;/math&gt;

och tittar på

&lt;math&gt;\oint r\hat r \cdot dl...95.8&lt;/math&gt;

som är likamed

&lt;math&gt;\int_0^3x\hat x\cdot \hat x dx+\int_0^{\pi/2}r\hat r\cdot rd\phi \hat \phi + \int_3^0 y\hat y \cdot \hat y dy...95.9&lt;/math&gt;

Det är enkelt att se att den första och den sista integralen tar ut varandra, kvar blir

&lt;math&gt;\int_0^{\pi/2}r\hat r\cdot rd\phi \hat \phi...95.10&lt;/math&gt;

Här räcker det sedan att titta på skalärprodukten av 

&lt;math&gt;\hat r \cdot \hat \phi...95.11&lt;/math&gt;

som är ortogonala och därmed noll.

Med andra ord är arbetet runt en sluten kontur när det finns nåt slags fält noll, man kan se det lite såhär att säg att du släpar på en stenbumling på friktionsfri is, för minsta hastighetsökning krävs en kraft som i vårt fall är riktad radiellt för man kan se ovan exempel som

&lt;math&gt;r\hat r=F_r\hat r...95.12&lt;/math&gt;

Och då har man en kraft i radiell led, men vad händer om hantaget vinklas?

Jo, ingenting annat än att man kanske lyfter stenbumligen mer men det är i alla fall inget arbete att vinkla handtaget.

=Kapitel XCVI, E-fält från ett gäng diskreta laddningar=
[[File:Fusion Field From Charge.png|thumb|E-fält från en punktladdning i rymden]]

Jag anammar härmed Cheng's notation att källkoordinater är primmade medans fältkoordinater är oprimmade.

Man kan skriva E-fältet från en punktladdning &quot;off-axis&quot; enligt figur som

&lt;math&gt;E=\frac{1}{4\pi\epsilon_0} \cdot q\frac{R-R^\prime}{|R-R^\prime|^3}...96.1&lt;/math&gt;

På detta sätt får man nämligen med enhetsvektorn som normalt är

&lt;math&gt;\hat R=\frac{R}{|R|}...96.2&lt;/math&gt;

Superposition funkar i dessa kretsar också så för ett antal qk kan man skriva

&lt;math&gt;E=\frac{1}{4\pi\epsilon_0} \cdot \sum_{k=1}^n q_k\frac{R-R_k^\prime}{|R-R_k^\prime|^3}...96.3&lt;/math&gt;

Alla R är här alltså  vektorer.

=Kapitel XCVII, Potential från en dipol=
[[File:Fusion Electric Dipole Field.png|thumb|E-fält från en dipol]]

Använder vi vektorbeteckningarna enligt bild och nyttjar att potentialen från en ponktladdning kan skrivas

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...97.1&lt;/math&gt;

så kan vi med hjälp av identideterna

&lt;math&gt;R+=R-d/2cos(\theta)...97.2&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;R-=R+d/2cos(\theta)...97.3&lt;/math&gt;

teckna potentialen i godtycklig punkt P enligt superpositionsprincipen (och jag kör theta=0 för enklare formler) dvs

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0}(\frac{1}{R+}-\frac{1}{R-})...97.4&lt;/math&gt;

ty laddningarna är av olika tecken, om vi utvecklar vidare så innebär detta att potentialen går som

&lt;math&gt;V\propto \frac{1}{R+}-\frac{1}{R-}...97.5&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;V\propto \frac{1}{R-d/2}-\frac{1}{R+d/2}...97.6&lt;/math&gt;

som kan arrangeras om enligt

&lt;math&gt;V\propto \frac{R+d/2-(R-d/2)}{R^2-(d/2)^2}...97.7&lt;/math&gt;

som på lite längre avstånd övergår i

&lt;math&gt;V\propto \frac{d}{R^2}...97.8&lt;/math&gt;

dvs potentialen från en dipol kan skrivas

&lt;math&gt;V\approx\frac{q}{4 \pi \epsilon_0} \frac{d}{R^2}...97.9&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;V\approx\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\frac{p}{R^2}...97.10&lt;/math&gt;

där p kallas det elektriska dipolmomentet (p=qd), nu snackar vi dock vektorer och dom har speciellt rktning, det är lätt att inse att vektorn d har riktningen i z-led, dvs det är vad som finns i z-led som bygger potentialen, den delen av potentialen som finns i z-led kan man teckna som en skalärprodukt enligt

&lt;math&gt;p \cdot \hat R...97.11&lt;/math&gt;

så att formeln ovan egentligen ska vara

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\frac{p \cdot \hat R}{R^2}=\frac{p cos(\theta)}{4\pi \epsilon_0 R^2}...97.12&lt;/math&gt;

Observera att nettodimensionen fortfarande är 1/R ty p har dimensionen &quot;R&quot;.

Jag borde egentligen visat detta för E-fält eftersom vi inte kommit till potential än men dels är det lite knöligare att visa detta för E-fält från ett par punktladdningar dels är det i regel enklare att derivera saker än att integrera saker då E-fältet kan fås från ovan genom vektoridentiteteten

&lt;math&gt;E=-\nabla V...97.13&lt;/math&gt;

där nabla är en deriveringsoperator i tre dimensioner som jag kommer återkomma till.

=Kapitel XCVIII, Strålning från en dipol=
[[File:Fusion Radiation Diagram.png|thumb|Strålningsdiagram från en dipol]]

Denna ekvation enligt ovan

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\frac{p \cdot \hat R}{R^2}...98.1&lt;/math&gt;

kan skrivas om som

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\frac{p cos\theta}{R^2}...98.2&lt;/math&gt;

där theta räknas uppifrån och ner, detta ger alltså potentialen som proportionell mot cos(theta), definitionen av det elektriska fältet är sedan också enligt ovan

&lt;math&gt;E=-\nabla V...98.3&lt;/math&gt;

där vi bara är intresserade av vad som händer för vinkeln theta dvs 

&lt;math&gt;E\propto sin\theta...98.4&lt;/math&gt;

vilket ger vidstående strålningsdiagram, normalt betyder annars deriveringsoperatorn nabla för sfäriska koordinater

&lt;math&gt;\nabla V=\frac{dV}{dR}\hat R + \frac{dV}{Rd\theta} \hat \theta...98.5&lt;/math&gt;

Observera att E-fältet alltid är vinkelrätt mot potentialen

=Kapitel XCIX, E-fält från en laddningsmängd=
[[File:Fusion Far-Field E-field.png|thumb|E-fältet från en klump med laddning]]

E-fält från en punktladdning kan skrivas

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2} \hat R...99.1&lt;/math&gt;

Potentialen hos en sån punktladdning kan sedan beräknas enligt

&lt;math&gt;V=-\int_{-\infty}^R E \cdot dR=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...99.2&lt;/math&gt;

genom att föreställa sig släpandet av en enhetsladdning från oändligheten mot fältet (därav minustecknet) till punkten ifråga, med andra ord har vi 

&lt;math&gt;dE=\frac{\rho dv'}{4\pi \epsilon_0 R^2}\hat R...99.3&lt;/math&gt;

som differential i ena fallet och

&lt;math&gt;dV=\frac{\rho dv'}{4\pi \epsilon_0 R}...99.4&lt;/math&gt;

i andra fallet där det i båda fallen alltså handlar om en en rymdladdningstäthet (rho) som kan integreras upp till en laddning Q, primmade koordinater anger alltså källan så att man kan skriva

&lt;math&gt;E=\int_{V'}\frac{\rho dv'}{4\pi \epsilon_0 R^2}\hat R...99.5&lt;/math&gt;

för E-fältet på lite avstånd och

&lt;math&gt;V=\int_{V'}\frac{\rho dv'}{4\pi \epsilon_0 R}...99.6&lt;/math&gt;

för potetialen på lite avstånd.

Utöver rho finns två varianter till nämligen rho_s som är en ytladdningstäthet och rho_l som är en längdladdningstäthet, totalt genererar detta alltså sex stycken integralformler men skillnaden är principiellt så liten så jag listar dom inte här.

Det behöver sedan inte vara så stora avstånd men för till exempel E-fältet från en större klump med laddning på nära håll så skulle både enhetsvektorn och R variera under integreringen, dessutom kan rho variera.

=Kapitel C, E-fält från en stång med homogen längdladdningstäthet=
[[File:Fusion Charged Rod.png|thumb|E-fält från en laddad stång]]

Med hjälp av ovanstående formler kan vi teckna potentialen som

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_l}{4\pi \epsilon_0} \int_{-L/2}^{L/2} \frac{dz'}{z-z'}...100.1&lt;/math&gt;

där rho_l lyfts ur integralen ty den är konstant och sträckan R är z-z' där primmade koordinater alltså reprensenterar källan, vi får då uttrycket

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_l}{4\pi \epsilon_0}[-ln(z-z')]_{-L/2}^{L/2}...100.2&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_l}{4\pi \epsilon_0}[ln(z-z')]_{L/2}^{-L/2}...100.3&lt;/math&gt;

så att potentialen blir

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_l}{4\pi \epsilon_0}ln(z+L/2)-ln(z-L/2)...100.4&lt;/math&gt;

eller 

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_l}{4\pi \epsilon_0}ln\frac{(z+L/2)}{(z-L/2)}...100.5&lt;/math&gt;

där z&gt;L/2 och eftersom vi bara kan derivera i z-dimensionen kan man skriva

&lt;math&gt;E=-\frac{dV}{dz}\hat z...100.6&lt;/math&gt;

och när vi gör deriveringen får vi

&lt;math&gt;-E=\frac{\rho_l}{4\pi \epsilon_0}\frac{(z-L/2)}{(z+L/2)} \cdot ((z-L/2)^{-1}+(-1)\cdot(z+L/2)(z-L/2)^{-2})\hat z...100.7&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;-E=\frac{\rho_l}{4\pi \epsilon_0}\cdot ((z+L/2)^{-1}-(z-L/2)^{-1}) \hat z...100.8&lt;/math&gt;

gemensam nämmnare modell

&lt;math&gt;(z+L/2)\cdot(z-L/2)=z^2-(L/2)^2=N...100.9&lt;/math&gt;

ger

&lt;math&gt;-E=\frac{\rho_l}{4\pi\epsilon_0 N}\cdot ((z-L/2)-(z+L/2)) \hat z...100.10&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;-E=\frac{\rho_l}{4\pi\epsilon_0 N}\cdot -L \hat z...100.11&lt;/math&gt;

alltså är E-fältet

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_l}{4\pi\epsilon_0} \cdot \frac{L}{z^2-(L/2)^2} \hat z...100.12&lt;/math&gt;

=Kapitel CI, E-fält från en oändligt lång stång=
[[File:Fusion Rod E-Field.png|thumb|E-fält från en lång stång]]

Vi börjar från andra hållet här, E-fältet kan enligt ovan tecknas

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int_{-\infty}^{\infty}\frac{dz'}{R^2}\hat R...101.1&lt;/math&gt;

som man kan skriva som

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int_{-\infty}^{\infty}\frac{dz'(r\hat r-z' \hat z)}{R^3}...101.2&lt;/math&gt;

och eftersom det råder symmetri i z-led (ganska nyttigt att tänka på sånt) så behöver det bara integreras i r-led enligt

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int_{-\infty}^{\infty}\frac{dz'r\hat r}{R^3}...101.3&lt;/math&gt;

där R^3 kan utvecklas som

&lt;math&gt;R^3=(r^2+z'^2)^{3/2}...101.4&lt;/math&gt;

ty R är hypotenusan, då får vi

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int_{-\infty}^{\infty}\frac{dz'r}{(r^2+z'^2)^{3/2}}\hat r...101.5&lt;/math&gt;

Jag kommer just nu inte ihåg hur man löser den här integralen, nu har jag listat ut det

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L r}{4\pi \epsilon_0}[\frac{1}{r^2}\frac{z'}{(r^2+z'^2)^{1/2}}]\hat r...101.6&lt;/math&gt;

bara för att det är skoj och nyttigt att verifiera kan vi derivera ovan där vi skippar prefix, då får vi

&lt;math&gt;\frac{1}{(r^2+z'^2)^{1/2}}-\frac{z'^2}{(r^2+z'^2)^{3/2}}...101.7&lt;/math&gt;

om vi nu förlänger första termen med

&lt;math&gt;(r^2+z'^2)...101.8&lt;/math&gt;

så får vi

&lt;math&gt;\frac{r^2+z'^2}{(r^2+z'^2)^{3/2}}-\frac{z'^2}{(r^2+z'^2)^{3/2}}...101.9&lt;/math&gt;

där man ser att bara r^2 blir kvar som vi delat bort i vårt prefix, integralen blir alltså

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi r\epsilon_0}[\frac{z'}{(r^2+z'^2)^{1/2}}]_{-\infty}^{\infty} \hat r...101.10&lt;/math&gt;

som blir

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{2\pi\epsilon_0 r} \hat r...101.11&lt;/math&gt;

ty z' ändrar tecken så att integralen blir 2, lite smått meningslöst så kan man sedan teckna potentialen enligt

&lt;math&gt;V=-\int E \cdot dr...101.12&lt;/math&gt;

där vi alltså integrerar mot E-fältet (därav minustecknet) som då genererar uttrycket

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_L}{2\pi\epsilon_0}ln(r)...101.13&lt;/math&gt;

där aktuell potential i praktiken är en potentialskillnad hos t.ex en koaxialkabel (som har två gränser) men vi har nu gått åt andra &quot;hållet&quot; när det gäller skapandet av uttryck för E-fält och potential (V).

=Kapitel CII, E-fält från en oändligt lång stång medels Gauss lag=
[[File:Fusion Rod E-Field Gauss.png|thumb|E-fält från en laddad stång enligt Gauss lag]]

Gauss lag enligt ovan lyder

&lt;math&gt;\oint E\cdot \hat n dS=\frac{Q}{\epsilon_0}...102.1&lt;/math&gt;

där normalvektorn n alltså är vinkelrät mot ytan, man kan lite lekfullt skriva om denna som

&lt;math&gt;ES_G=\frac{Q_T}{\epsilon_0}...102.2&lt;/math&gt;

om E inte ändrar sig under integreringen och man har symmetrier där ytan alltid är vinkelrät mot E-fältet där då arean kallas Gaussisk Area (SG) samtidigt som jag hittat på att E-fältet ju skapas av laddningen som man kan betrakta som en sändare eller QT där T står för transmitter, om detta gäller får man en rätt universiell formel för E-fältet enligt

&lt;math&gt;E=\frac{Q_T}{\epsilon_0 S_G}...102.3&lt;/math&gt;

I detta fallet har vi pga symmetriskäl att Ez går bort då integration ovanifrån ger ett lika stort negativt bidrag (riktningsmässigt) som integration nerifrån, kvar har vi Er där min bild visar på just den symmetri som gör att vi kan nyttja den enklare formeln direkt, vi får alltså att

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{2\pi \epsilon_0 r L} \hat r...102.4&lt;/math&gt;

och eftersom 

&lt;math&gt;\rho_L=\frac{Q}{L}...102.5&lt;/math&gt;

så kan man skriva

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0 r} \hat r...102.6&lt;/math&gt;

vilket är bra mycket enklare sätt att få fatt i E-fältet än ovanstående komplexa integrering, men kom ihåg att man måste finna en Gaussisk area varje gång.

=Kapitel CIII, E-fält från en laddad skiva=
[[File:Fusion Charged Disc.png|thumb|E-fält från en laddad skiva]]

Man kan enligt bild skriva E-fältet som

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{4\pi \epsilon_0} \int_{S'} \frac{dS'}{R^2}\hat R...103.1&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;R=-r' \hat r + z \hat z...103.2&lt;/math&gt;

som gör att man kan skriva integralen som

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{4\pi \epsilon_0} \int_{S'} \frac{dS'}{R^3}(-r' \hat r + z \hat z)...103.3&lt;/math&gt;

sen kan man skriva &quot;sändande yta&quot; som

&lt;math&gt;dS'=dr'r'd\phi'...103.4&lt;/math&gt;

så att allt blir

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{4\pi \epsilon_0} \int_{S'} \frac{dr'r'd \phi'}{R^3}(-r' \hat r + z \hat z)...103.5&lt;/math&gt;

där man av symmetriskäl (om man roterar runt) ser i bilden att det inte blir nåt bidrag i r-led dvs vi får

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{4\pi \epsilon_0} \int_{S'} \frac{dr'r'd \phi'}{R^3}(z \hat z)...103.6&lt;/math&gt;

och integralen, när man integrerar runt ett varv, blir

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{2 \epsilon_0} \int_{C'} \frac{dr'r'}{R^3}(z \hat z)...103.7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{2 \epsilon_0} \int_{C'} \frac{dr'r'}{(r'^2+z^2)^{3/2}}(z \hat z)...103.8&lt;/math&gt;

som kan integreras enligt

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{2 \epsilon_0} [\frac{1}{\sqrt{r'^2+z^2}}]_0^b(z \hat z)...103.9&lt;/math&gt;

där b är radien hos skivan, dvs svaret blir

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{2 \epsilon_0} (\frac{1}{\sqrt{b^2+z^2}}-\frac{1}{z}) (z \hat z)...103.10&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{2 \epsilon_0} (\frac{z}{\sqrt{b^2+z^2}}-1) \hat z...103.11&lt;/math&gt;

Ser nu i min litteratur (Cheng) att detta faktiskt inte är helt fel, dock är det ett teckenfel men bara för att uttrycket för normala z blir mindre än noll, dock är den primitiva funktionen fel vad beträffar tecken, detta kan man åtgätda genom att kasta om integrationsgränserna, då får man

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{2 \epsilon_0} (1-\frac{z}{\sqrt{b^2+z^2}}) \hat z...103.12&lt;/math&gt;

sen är E-fältet lika positivt neråt som uppåt för laddningen (rho_s) är positiv dvs rätt svar blir kanske

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{2 \epsilon_0} (1-\frac{|z|}{\sqrt{b^2+z^2}}) \hat z...103.13&lt;/math&gt;

fast jag tror ändå inte man kan skriva så för E-fältet är visserligen positivt både uppåt och neråt men neråt är riktningen i minus z-led så jag tror faktiskt man måste skriva att för positiva z blir lösningen

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{2 \epsilon_0} (1-\frac{|z|}{\sqrt{b^2+z^2}}) \hat z...103.14&lt;/math&gt;

medans E-fältet för negativa z måste skrivas

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{2 \epsilon_0} (1-\frac{|z|}{\sqrt{b^2+z^2}}) (-\hat z)...103.15&lt;/math&gt;

ty E-fältet är då riktat i negativ z-led samtidigt som det har samma belopp.

=Kapitel CIV, E-fält från en laddad loop=
[[File:Charged loop.png|thumb|E-fält från en laddad loop]]

Man kan teckna E-fältet såhär

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int \frac{dl'}{R^2}=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int \frac{dl'R}{R^3}...104.1&lt;/math&gt;

där R i täljaren är en vektor som bestämmer riktningen dvs

&lt;math&gt;R=-b\hat r+z\hat z...104.2&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;dl'=bd\phi...104.3&lt;/math&gt;

av symmetriskäl går dock r-komponenterna bort vilket ger oss att integrering bara behöver göras enligt

&lt;math&gt;R=z\hat z...104.4&lt;/math&gt; 

vilket vi kan skriva som

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\int \frac{bd\phi}{R^3}z\hat z...104.5&lt;/math&gt;

detta ger alltså

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{4\pi \epsilon_0}\frac{z}{(b^2+z^2)^{3/2}}2\pi b\hat z...104.6&lt;/math&gt;

där det egentligen står Q/R^2 typ som alltså har dimensionen E, observera att om z=0 så är E-fältet noll (vilket vi nog kan tolka som en r-symmetri) sen är E-fältet för negativa z negativt vilket vi nog kan tolka som att E-fältet är positivt fast i negativ z-led, E-fältet bör nämligen, för positiv laddning, vara positivt åt båda hållen anser jag lite försiktigt.

=Kapitel CV, E-fält från ett spetsigt objekt=
[[File:Fusion Curvature Electric Field.png|thumb|E-fält från ett spetsigt objekt]]

Om vi applicerar totalt Q på båda kloten så får vi potentialen på det lilla klotet som

&lt;math&gt;V1=\frac{Q_1}{4\pi\epsilon_0b_1}...105.1&lt;/math&gt;

och på det stora klotet

&lt;math&gt;V2=\frac{Q_2}{4\pi\epsilon_0b_2}...105.2&lt;/math&gt;

nu är potentialerna lika för vi har ju förbundit dom enligt figur varför gäller

&lt;math&gt;\frac{Q_1}{b_1}=\frac{Q_2}{b_2}...105.3&lt;/math&gt;

pga laddningskonservering är sedan

&lt;math&gt;Q=Q_1+Q_2...105.4&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;Q_2=Q-Q_1...105.5&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;Q_1(\frac{1}{b_1}+\frac{1}{b_2})=\frac{Q}{b_2}...105.6&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;Q_1=\frac{Q}{b_2(\frac{1}{b_1}+\frac{1}{b_2})}...105.7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;Q_1=Q\frac{b_1}{b_2+b_1}...105.8&lt;/math&gt;

och det är rätt enkelt att se att för Q2 gäller

&lt;math&gt;Q_2=Q\frac{b_2}{b_2+b_1}...105.9&lt;/math&gt;

nu kan vi teckna E-fälten modell

&lt;math&gt;E_1=\frac{Q_1}{4\pi \epsilon_0 b_1^2}...105.10&lt;/math&gt;

tar vi sedan vardera E-fält relativt varandra får vi

&lt;math&gt;\frac{E_1}{E_2}=\frac{Q_1b_2^2}{Q_2b_1^2}...105.11&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{E_1}{E_2}=\frac{b_2}{b_1}...105.12&lt;/math&gt;

dvs den minsta (kröknings)radien får det största E-fältet.

=Kapitel CVI, E-fält från ett moln av positroner=
[[File:Fusion Charged Cloud.png|thumb|E-fält från ett laddat moln]]

Ett E-fält från en punktladdning kan enligt ovan skrivas

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}\hat R...106.1&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E=\frac{Q(R)}{4\pi \epsilon_0 R^2}\hat R...106.2&lt;/math&gt;

detta kan också skrivas

&lt;math&gt;E=\frac{1}{4\pi \epsilon_0 R^2}\int_0^R \rho dv \hat R...106.3&lt;/math&gt;

för det är bara variationen av Q(R) vi är intresserade av, för det interna E-fältet kan man då skriva

&lt;math&gt;E=\frac{\rho}{4\pi \epsilon_0 R^2} \frac{4\pi R^3}{3}\hat R...106.4&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E=\frac{\rho}{\epsilon_0 3}R\hat R...106.5&lt;/math&gt;

om man sen tittar på det yttre fältet får man

&lt;math&gt;E=\frac{1}{4\pi \epsilon_0 R^2}\int_0^b \rho dv' \hat R...106.6&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E=\frac{\rho}{4\pi \epsilon_0 R^2}\frac{4\pi b^3}{3}\hat R...106.7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E=\frac{\rho}{\epsilon_0 3 R^2}b^3 \hat R...106.8&lt;/math&gt;

varför R^2 plötsligt inte är med i integranden vet jag inte, det kan dock ha att göra med att vi här inte avser en enda punktladdning utan ett stim med laddningar som på avstånd ger en total laddning som motsvarar volymen gånger 
volymladdningstätheten, rho.

==Fritänkande, försök till fördjupning==
Jag har nu kikat lite i Cheng och börjat att eventuellt förstå bättre, man ska nämligen använda Gauss lag enligt

&lt;math&gt;E=E\cdot \hat R=E_R...106.9&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;dS=4\pi R^2...106.10&lt;/math&gt;

där Gauss lag enligt

&lt;math&gt;\oint E\cdot \hat n dS=\frac{Q}{\epsilon_0}...106.11&lt;/math&gt;

ger att flödet (och därmed integralen) blir

&lt;math&gt;E_R 4\pi R^2...106.12&lt;/math&gt;

som alltså är konstant för varje R, återstår att integrera upp laddningen Q och sätta in i Gauss lag, när man gör det får man min tidigare lösning, tycker dock fortfarande att detta inte riktigt förklarar varför sedvanlig integralformel enligt ovan inte fungerar, den funkar ju i alla andra fall som till exempel behandlar ett litet volymselement i en homogen laddningsfördelning.

=Kapitel CVII, Definition av elektrisk flödestäthet och polarisationsvektorn=
[[File:Fusion Field Resistance.png|thumb|Visar hur ett polariserande E-fält gör så att dipolerna spjänar emot]]

Pga enligt ovan

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\frac{p \cdot \hat R}{R^2}...107.1&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;E=-\nabla V...107.2&lt;/math&gt;

kan man skriva

&lt;math&gt;E=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\frac{p\cdot \hat R}{R^3}...107.3&lt;/math&gt;

som resulterar i

&lt;math&gt;dE=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\frac{dp\cdot \hat R}{R^3}...107.4&lt;/math&gt;

och om man då definerar polarisationsvektorn P enligt

&lt;math&gt;P=\frac{lim}{\Delta v-&gt;0} \sum_{n=1}^N \frac{p}{\Delta v}[C/m^2]...107.5&lt;/math&gt;

där N är antalet polariserande dipoler, då kan man skriva 

&lt;math&gt;dE=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\frac{P\cdot \hat R}{R^3}dv...107.6&lt;/math&gt;

och man får

&lt;math&gt;E=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\int_v \frac{P\cdot \hat R}{R^3}dv...107.7&lt;/math&gt;

Beviset för rho_p och rho_ps är sen lite komplicerat så jag kör på med min intuition istället, om vi pga smidighet går händelserna lite i förväg kan vi definiera

&lt;math&gt;D=\epsilon E...107.8&lt;/math&gt;

där D kallas för elektrisk flödestäthet som jag kommer komma tillbaka till lite senare, vi kan då skriva

&lt;math&gt;\int \rho dv=\int \nabla \cdot D dv=\oint D\cdot dS=Q...107.9&lt;/math&gt;

där vi nyttjat postulatet

&lt;math&gt;\nabla \cdot D=\rho...107.10&lt;/math&gt;

och Gauss teorem för att komma från en volymsintegral till en ytintegral, på ett lite lekfullt sätt kan vi sen skriva om detta uttryck som

&lt;math&gt;\int \rho dv=\int \nabla \cdot \rho_s dv=\oint \rho_sdS=Q...107.11&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;\rho=\nabla \cdot D...107.12&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;\rho_s=\hat n \cdot D...107.13&lt;/math&gt;

där rho_s har samma dimension som D men är ingen vektor, här  har jag sen upptäckt nåt jag tidigare inte riktigt fattat för när man tar divergensen av rho_s så går man i praktiken från 1/R^2 till 1/R^3 dvs från rho_s till rho_v och man får en volymstäthet istället ty man deriverar mest bara, jag gissar sen att man kan skriva

&lt;math&gt;\int \rho_p dv=\int \nabla \cdot P dv=\oint P\cdot dS...107.14&lt;/math&gt;

vilket enligt ovan skulle kunna betyda att

&lt;math&gt;\rho_p=\nabla \cdot P...107.15&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;\rho_{ps}=\hat n \cdot P...107.16&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;\int \rho_p dv=\int \nabla \cdot Pdv=Q_p...107.17&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;\oint \rho_{ps}dS=\oint P \cdot dS=Q_{ps}...107.18&lt;/math&gt;

dock är det ett teckenfel här men här kommer intuitionen in igen för om man polariserar ett dielektrika med ett E-fält och dielektrikat innan polarisationen var oladdat då blir

&lt;math&gt;Q_p+Q_{ps}=0...107.19&lt;/math&gt;

Där jag lite fuskigt vet att detta är rätt samtidigt som det är rimligt, nu återstår dock vilken av dom vi ska ge ett negativt tecken men det är rimligt att Qs är positiv för dom laddningarna lämnar dielektrikat i en riktning motsvarande normalen till ytan, alltså är Qp negativ och vi får

&lt;math&gt;\rho_p=-\nabla \cdot P...107.20&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;\rho_{ps}=\hat n \cdot P...107.21&lt;/math&gt;

Man har infört ett hjälpfält kallat D som i elektrisk flödestäthet, denna härleds enligt

&lt;math&gt;\nabla \cdot E=\frac{1}{\epsilon_0}(\rho+\rho_p)...107.22&lt;/math&gt;

som kan enligt ovan skrivas om som, ty rho_p är också en divergens

&lt;math&gt;\nabla \cdot (\epsilon_0E+P)=\rho...107.23&lt;/math&gt;

där jag utan bevis säger att P är proportionerlig mot epsilon_0*E med en konstant jag inte kan koda upp, resultatet blir i alla fall 

&lt;math&gt;\nabla \cdot D=\rho...107.24&lt;/math&gt;

där

&lt;math&gt;D=\epsilon_0E+P...107.25&lt;/math&gt;

som man har förenklat till

&lt;math&gt;D=\epsilon E...107.26&lt;/math&gt;

==Mer detaljerat bevis==

Vi lyfter ner ovanstående formel för den polariserade potentialen

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\frac{p \cdot \hat R}{R^2}...107.27&lt;/math&gt;

enligt ovanstående kan vi sedan skriva om den mha polarisationsvektorn P som

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\frac{Pdv \cdot \hat R}{R^2}...107.28&lt;/math&gt;

ortsvektorn R går nu från origo (där E finns och polariserar) till platsen i rymden där dielektrikat finns likt

&lt;math&gt;R^2=(x-x')^2+(y-y')^2+(z-z')^2...107.29&lt;/math&gt;

där alltså dielektrikat befinner sig i de primmade koordinaterna vilket gör så att derivatan av R map t.ex z' blir negativ, normalt brukakar vi dock använda primmade koordinater för källor men i det här fallet blir det för fältpunkten, med lite list kan man således skriva

&lt;math&gt;\nabla' \cdot \frac{P}{R}...107.30&lt;/math&gt;

som med hjälp av vektoridentiten (där f är en skalär och A en vektor)

&lt;math&gt;\nabla \cdot (fA)=f(\nabla \cdot A)+\nabla f \cdot A...107.31&lt;/math&gt;

som egentligen bara är produktregeln för derivering, här måste man dock bl.a tänka på att man inte kan &quot;derivera&quot; en vektor och att gradienten av en skalär är en vektor, tänker man på detta så blir vektoridentiteten ganska enkel, om vi applicerar detta till aktuellt fall får vi

&lt;math&gt;\nabla' \cdot \frac{P}{R}=\frac{1}{R}(\nabla' \cdot P)+\nabla' (\frac{1}{R}) \cdot A...107.32&lt;/math&gt;

som kan skrivas om som

&lt;math&gt;\nabla' \cdot \frac{P}{R}=\frac{1}{R}(\nabla' \cdot P)+(\frac{1}{R^2}\hat R) \cdot P...107.33&lt;/math&gt;

där plustecknet kommer av att derivering sker map primmade koordinater, sen gäller

&lt;math&gt;\nabla' \cdot \frac{P}{R}=\frac{1}{R}(\nabla' \cdot P)+(\frac{P}{R^2} \cdot \hat R)...107.34&lt;/math&gt;

om vi nu skriver om sambandet enligt

&lt;math&gt;\frac{P}{R^2} \cdot \hat R=\nabla' \cdot (\frac{P}{R})-\frac{1}{R}(\nabla' \cdot P)...107.35&lt;/math&gt;

och tittar på den ursprungliga formeln för V så ser vi att bara

&lt;math&gt;\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}dv...107.36&lt;/math&gt;

blir kvar, med andra ord blir den polariserade potentialen

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0 R}\int -\nabla' \cdot Pdv+\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\int \nabla' \cdot (\frac{P}{R})dv...107.37&lt;/math&gt;

den sista integralen kan man utveckla mha Gauss teorem (aka divergensteoreet) enligt

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0 R}\int -\nabla' \cdot Pdv+\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}\oint \frac{P}{R}\cdot dS...107.38&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0 R}\int -\nabla' \cdot Pdv+\frac{1}{4 \pi \epsilon_0 R}\oint P\cdot dS...107.39&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt tidigare regler dvs

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4\pi \epsilon_0}\int \rho_p dv+\frac{1}{4\pi \epsilon_0}\int \rho_ps dS...107.40&lt;/math&gt;

där man alltså ser att rho_p är negativ och rho_s är positiv.

=Kapitel CVIII, E-fält vid övergångar=
[[File:Fusion E-field Boundaries.png|thumb|E-fält vid övergångar]]

Allmänt kan man skriva

&lt;math&gt;\oint E\cdot dl=0...108.1&lt;/math&gt;

där, om man hänger på q, får arbetet runt en sluten kontur dvs om man kommer tillbaka till typ samma topp/lägesenergi så är uträttat arbete 0, detta gör så att man för det tangentiella fältet kan skriva

&lt;math&gt;E_{2t}\cdot \Delta w + E_{1t}\cdot \Delta (-w)=0...108.2&lt;/math&gt;

för w är en vektor, då får man att

&lt;math&gt;E_{2t}=E_{1t}...108.3&lt;/math&gt;

man kan sen allmänt skriva

&lt;math&gt;\oint D\cdot dS=Q...108.4&lt;/math&gt;

som i princip är Gauss lag, detta gör att man för de normala komponeterna kan skriva (de olika ytorna har olika normalvektorer)

&lt;math&gt;D_{1n}\cdot \Delta S \hat {n_1} + D_{2n}\cdot \Delta S \hat {n_2}=Q...108.5&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;D_{1n}\cdot \Delta S \hat {n_1} + D_{2n}\cdot \Delta S \hat {(-n1)}=Q...108.6&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;D_{1n}\cdot \Delta S- D_{2n}\cdot \Delta S=Q...108.7&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;D_{1n}-D_{2n}=\frac{Q}{\Delta S}=\rho_s...108.8&lt;/math&gt;

så att differensen mellan de normala elektriska flödestätheterna är en eventuell fri ytladdningstäthet, rhp_s, dock är denna fria ytladdningstäthet ofta noll då man förutsätter att det inte finns några fria laddningar, dvs i praktiken blir formeln

&lt;math&gt;D_{1n}=D_{2n}...108.9&lt;/math&gt;

vilket innebär, sett till normalkomponenterna

&lt;math&gt;\epsilon_1E=\epsilon_2E...108.10&lt;/math&gt;

==Övergångsvillkor för dielektrika==

För oladdade dielektrika gäller

&lt;math&gt;E_{1t}=E_{2t}...108.11&lt;/math&gt;

respektive

&lt;math&gt;D_{1n}=D_{2n}...108.12&lt;/math&gt;

==Övergångsvillkor för metaller==

För metaller är det annorlunda, jag spånar här lite när jag säger att inuti metaller kan det inte finnas några E-fält för det kan aldrig bildas några dipoler ty elektronerna är bundna till sina atomer, det finns dock fria elektroner men dom förflyttar sig till ytan hos metallerna, inuti metaller är alltså E-fältet noll och därför är rho noll, vi får alltså om 1 enligt bild är en metall och 2 är säg luft

&lt;math&gt;E_{2t}=E_{1t}==0...108.13&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E_t=0...108.14&lt;/math&gt;

och eftersom E är noll i metallen så får vi att

&lt;math&gt;D_{1n}=0...108.15&lt;/math&gt;

vilket enligt ovan får till följd att 

&lt;math&gt;-D_{2n}=\rho_s...108.16&lt;/math&gt;

som man kan skriva som

&lt;math&gt;-\epsilon_0E_{2n}=\rho_s...108.17&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E_{n2}=-\frac{\rho_s}{\epsilon_0}...108.18&lt;/math&gt;

tvåan är alltså luft/vaakum men vi har normalvektorer inblandade här där tvåan är neråt riktad, minus på den riktningen blir uppåt riktad dvs det normalt riktade E-fältet är riktat uppåt och alltså in i dielektrikat om man ser till en plattkondensator

=Kapitel CIX, E-fält genom en metall=
[[File:Fusion E-field Conductor.png|thumb|E-fält genom en metall]]

Om vi börjar längst ut och kallar denna delen för region 1 kan vi skriva E-fältet utanför och i R-riktning som

&lt;math&gt;E_1=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}...109.1&lt;/math&gt;

potentialen blir sedan

&lt;math&gt;V_1=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...109.2&lt;/math&gt;

enligt ovan, i region 2 gäller sedan

&lt;math&gt;E_2=0...109.3&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;V_2=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...109.4&lt;/math&gt;

i region 3 gäller

&lt;math&gt;E_3=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}...109.5&lt;/math&gt;

men när det gäller potential så gäller

&lt;math&gt;V(R_i)=V(R_o)...109.6&lt;/math&gt;

ty E-fältet är noll i metallen så det kan inte finnas nån dV och Ro är inte lika med Ri, man måste således skriva

&lt;math&gt;\frac{1}{R_o}+C=\frac{1}{R_i}...109.7&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;C=\frac{1}{R_i}-\frac{1}{R_o}...109.8&lt;/math&gt;

då har vi en korrektionsfaktor som gör så att V(R) i region 3 kan skrivas

&lt;math&gt;V_3=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0}*(\frac{1}{R}-\frac{1}{R_i}+\frac{1}{R_o})...109.9&lt;/math&gt;

där man ser att om man stoppar in R=Ri så får man potentialen som

&lt;math&gt;V_3\propto \frac{1}{R_o}...109.10&lt;/math&gt;

dvs potentialen på utsidan (Ro) är samma som potentialen på insidan (Ri), det här är inget korrekt bevis men jag lutar mig mot elektromagnetiska &quot;kunskaper&quot; och tycker det här duger, observera sen att näst sista formeln bara är giltig för R&lt;Ri, samtidigt har vi även inducerade ytladdningar där vi kan börja på insidan (Ri) enligt

&lt;math&gt;\rho_s =\epsilon_0 (- \hat R) \cdot E_3...109.11&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;\rho_s =-\frac{Q}{4\pi R_i^2}...109.12&lt;/math&gt;

dvs vi har negativa laddningar där, för utsidan (Ro) kan vi skriva

&lt;math&gt;\rho_s =\epsilon_0 (\hat R) \cdot E_1...109.13&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;\rho_s =\frac{Q}{4\pi R_o^2}...109.14&lt;/math&gt;

dvs vi har positiva laddningar här, och eftersom

&lt;math&gt;\frac{1}{R_i^2}...109.15&lt;/math&gt;

inte är lika med

&lt;math&gt;\frac{1}{R_o^2}...109.16&lt;/math&gt;

så vi har en differens (multiplicerar man med de olika ytorna får man +/-Q), och denna differens är exakt lika med E-fältet från laddningen viket gör att netto E blir noll i metallen, man kan se det som att det bildas ett E-fält pga de inducerade laddningarna som fullständigt motverkar det fält som Q genererar, dessutom kan man se det som att E-fält går igenom allt, det blir noll i en metall men på andra sidan fortsätter det bara, om ledaren inte är jordad dvs.

Man kan också se de inducerade laddningarna +/-Q som dipoler som motverkar det fält som läggs på till 100% samtidigt som netto Q fortfarande är Q från vår laddning pga laddningskonservering, detta blir tydligare när vi tittar på dielektrika men principen är samma ty iom att ingen energi tillförs så kan mediumet bara göra en sak dvs motverka det pålagda fältet, rätt nyttig läxa jag lärt mig.

=Kapitel CX, E-fält genom ett dielektrika=
[[File:Fusion E-field Dielektrica.png|thumb|E-fält genom ett dielektrika]]

För region 1 kan man skriva

&lt;math&gt;E_1=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R^2}...110.1&lt;/math&gt;

sen kan man skriva D-fältet som

&lt;math&gt;D_1=\epsilon E_1 = \epsilon_0 E_1 =\frac{Q}{4 \pi R^2}...110.2&lt;/math&gt;

och polarisationsvektorn (P-fältet) som

&lt;math&gt;P_1=D_1-\epsilon_0E=0...110.3&lt;/math&gt;

samt potentialen som

&lt;math&gt;V_1=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0R}...110.4&lt;/math&gt;

för region 2 kan man sedan skriva

&lt;math&gt;E_2=\frac{Q}{4\pi \epsilon R^2}...110.5&lt;/math&gt;

och vi har även här att

&lt;math&gt;D_2=\epsilon E_2=\frac{Q}{4\pi R^2}....110.6&lt;/math&gt;

sen har vi P-fältet

&lt;math&gt;P_2=D_2-\epsilon_0E_2...110.7&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;P_2=\frac{Q}{4\pi R^2}-\epsilon_0\frac{Q}{4\pi \epsilon R^2}...110.8&lt;/math&gt;

detta är lika med

&lt;math&gt;P_2=\frac{Q}{4\pi R^2}(1-\frac {1}{\epsilon_r})...110.9&lt;/math&gt;

så om epsilon_r är stor så är P-fältet lika med D-fältet, sen får vi att potentailen V blir

&lt;math&gt;V_2=\frac{Q}{4\pi \epsilon R}...110.10&lt;/math&gt;

region 3 blir på samma sätt som region 1 ty vi har vakuum även här, polarisationsvektorn P polariserar sedan alla små dipoler (p=qd) i en volym på sådant sätt att dom riktas åt samma håll som det polariserande E-fältet. På ytan av dielektrikat som palariseras får man sedan ytladdningstätheter rho_ps på likande sätt som man får rho_s i en metall, båda kan anses utgöra små dipoler på sådant sätt att på ena sidan så finns positiva laddningar och på andra sidan finns negativa laddningar där dipolerna alltså motverkar det pålagda fältet, helt enkelt för att det är det enda de kan göra när ingen energi tillförs utifrån.

=Kapitel CXI, Kapacitans=
[[File:Fusion Plate Capacitor.png|thumb|Plattkondensator]]

Det råder ett förhållande mellan laddning och potential, detta kallas kapacitans (C) och kan skrivas som

&lt;math&gt;Q=CV...111.1&lt;/math&gt;

eller mer allmänt

&lt;math&gt;C=\frac{Q}{V}...111.2&lt;/math&gt;

man kan kanske titta på potentialformeln enligt ovan vad gäller en punktladdning enligt

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...111.3&lt;/math&gt;

där kapacitansen således blir

&lt;math&gt;C=4\pi \epsilon_0 R...111.4&lt;/math&gt;

så allt har kapacitans, till exempel har en elektron den ungefärliga kapacitansen

&lt;math&gt;C_e \approx 4\pi \epsilon_0 10^{-15} \approx 1-11-15...111.5&lt;/math&gt;

i potenser, dvs ungefär

&lt;math&gt;C_e \approx 10^{-25}F...111.6&lt;/math&gt;

Man kan kanske se det som att allt i naturen har ett inbyggt motstånd mot förändring dvs t.ex att förändra dess potential, till exempel krävs det 1 Coulomb (As) i laddning för att höja potetialen 1V hos nåt som har en kapacitans på 1F

E-fältet i en plattkkondensator är uniformt och lika med

&lt;math&gt;E=\frac{V}{d}(-\hat y)...111.7&lt;/math&gt;

samtidigt är E-fältet enligt ovan vid gränsövergången ledare-dielektrika

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_s}{\epsilon}(-\hat y)...111.8&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{\epsilon S}(-\hat y)...111.9&lt;/math&gt;

och eftersom potential enligt ovan kan skrivas som en integral mot fältet enligt

&lt;math&gt;V=-\int_0^d E dy...111.10&lt;/math&gt;

så blir potentialen

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{\epsilon S}d...111.11&lt;/math&gt;

och kondensatorformeln enligt ovan och jag repterar

&lt;math&gt;C=\frac{Q}{V}...111.12&lt;/math&gt;

gör så att kapacitansen för plattkondensatorn blir

&lt;math&gt;C=\epsilon \frac{S}{d}...111.13&lt;/math&gt;

==Kondensatorkopplingar==
[[File:Fusion Capacitor Connections.png|thumb|Kondensatorkopplingar]]

Seriekopplade kondensatorer som i fallet A har samma Q över deras plattor, jag ser det som att Q är en slags statisk ström, eftersom dom har det så kan man skriva

&lt;math&gt;Q=C_{eff}V...111.14&lt;/math&gt;

dvs Q är konstant samtidigt som det då finns ett spänningsfall över vardera kondensator på 

&lt;math&gt;V_n=\frac{Q}{C_n}...111.15&lt;/math&gt;

och om man summerar upp  alla V_n för att komma upp till V så får man

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{C_{eff}}=\sum_{n=1}^n \frac{Q}{C_n}...111.16&lt;/math&gt;

varvid man kan förkorta bort Q och får att

&lt;math&gt;\frac{1}{C_{eff}}=\sum_{n=1}^n \frac{1}{C_n}...111.17&lt;/math&gt;

När det sedan gäller parallellkoppling enligt B så är V konstant och man kan teckna

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{C_{eff}}...111.18&lt;/math&gt;

de olika kondingarna har nu olika Q så detta ger

&lt;math&gt;Q_n=V\cdot C_n...111.19&lt;/math&gt;

dvs totalt Q är

&lt;math&gt;Q=V\cdot C_{eff}=V\sum_{n=1}^n C_n....111.20&lt;/math&gt;

varvid man kan förkorta bort V och får

&lt;math&gt;C_{eff}=\sum_{n=1}^n C_n...111.21&lt;/math&gt;

==Kapacitans hos en koaxialkabel==
[[File:Fusion Coaxial Capacitance.png|thumb|Beräkningsunderlag för kapacitans hos en koaxialkabel]]

Enligt ovan kan man skriva E-fältet från en laddad stång som

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0 r} \hat r...111.22&lt;/math&gt;

i det fallet kan man sedan teckna potetialskillnaden som typ arbetet mot fältet

&lt;math&gt;V=-\int_b^a E\cdot dr...111.23&lt;/math&gt;

ty dr är egentligen en vektor modell

&lt;math&gt; \hat r dr....111.24&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;V=-\int_b^a \frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0 r}dr...111.25&lt;/math&gt;

som mynnar ut i

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0}ln\frac{b}{a}...111.26&lt;/math&gt;

som vi inverterar och stryker rho för att enligt ovan få kapacitansen per meter som

&lt;math&gt;C=\frac{2\pi \epsilon_0}{ln \frac{b}{a}}....111.27&lt;/math&gt;

==Kapacitans hos en tvåtrådskabel==
[[File:Fusion 2-Wire Capacitance Simple.png|thumb|Förenklad beräkning av tvåtrådskapacitans]]

Eftersom vi är intresserad av potentialskillnaden kan vi teckna

&lt;math&gt;V_{10}=kln\frac{d}{a}-(-kln\frac{d}{a})...111.28&lt;/math&gt;

där den negativa biten kommer av att vår 0-referens är negativ, om vi sedan utvecklar

&lt;math&gt;k=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0}...111.29&lt;/math&gt; 

så får vi att potentialskillnaden blir

&lt;math&gt;V_{10}=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0}\cdot ln(\frac{d}{a})^2...111.30&lt;/math&gt;

och iom att, och jag repterar

&lt;math&gt;C=\frac{Q}{U}...111.31&lt;/math&gt;

så får vi att kapacitansen i luft per meter är

&lt;math&gt;C=\frac{\pi \epsilon_0}{ln\frac{d}{a}}...111.32&lt;/math&gt;

detta gäller dock bara för d&gt;&gt;a, jag kommer återkomma med mer exakt formel medels en metod som kallas spegling, egentligen ska man teckna ovanstående såhär

&lt;math&gt;V_{10}=\frac{\rho_{L1}}{2\pi \epsilon_0}ln\frac{d}{a} + (-\frac{\rho_{L0}}{2\pi \epsilon_0} ln\frac{d}{a})...111.33&lt;/math&gt;

där alltså mina k är olika, pga laddningskonservering är sedan

&lt;math&gt;\rho_{L0}=-\rho_{L1}....111.34&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;V_{10}=\frac{\rho_{L1}}{2\pi \epsilon_0}ln\frac{d}{a} + \frac{\rho_{L1}}{2\pi \epsilon_0} ln\frac{d}{a}...111.35&lt;/math&gt;

Jag tror att man ska se det som så att E-fältet som byggs upp mellan ettan och nollan kommer motverkas så mycket det går (samma gäller polarisation bl.a) för E-fältet kan inte förstärkas då det kräver energi utifrån, så våran nolla kommer försöka ökas i potential och våran etta kommer försöka minskas i potential så att potentialskillnaden och därmed E-fältet blir så litet som möjlgt. Med andra ord induceras det positivt till nollan men negativt till ettan då nollan innehåller vår lägsta potential (preliminärt negativ) och ettan innehåller vår positiva potential, sen tar man potentialskillnaden på detta.

==Kapacitiva system==
[[File:Fusion Charges Matrix.png|thumb|Arrangemang för matrisberäkning av kapacitans]]

Man kan teckna ett kapacitivt system på följande sätt (återanvänder en gammal bild)

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
V1=p11Q1+p12Q2+p13Q3\\
V2=p21Q1+p22Q2+p23Q3\\ 
V3=p31Q1+p32Q2+p33Q3\\ 
\end{bmatrix}
...111.36&lt;/math&gt;

där Q kanske kan tolkas som statisk ström och p kanske kan tolkas som statisk reaktans (1/C), detta gör så att varje rad bygger respektive potential, det blir bara en uppsummering av olika reaktanser och strömmar, potentialpunkten är liksom inte lågimpediv, man kan invertera ovanstående matris och istället få

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
Q1=c11V1+c12V2+c13V3\\
Q2=c21V1+c22V2+c23V3\\ 
Q3=c31V1+c32V2+c33V3\\ 
\end{bmatrix}
...111.37&lt;/math&gt;

vilket är en mer politiskt korrekt variant där c står för kapacitiva koefficienter, ser man på bilden gäller

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
Q1=C10V1+C12(V1-V2)+C13(V1-V3)\\
Q2=C21(V2-V1)+C20V2+C23(V2-V3)\\ 
Q3=C31(V3-V1)+C32(V3-V2)+C30V3\\ 
\end{bmatrix}
...111.38&lt;/math&gt;

som kan arrangeras om enligt

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
Q1=V1(C10+C12+C13)-V2C12-V3C13\\
Q2=-V1C21+V2(C21+C20+C23)-V3C23\\ 
Q3=-V1C31-V2C32+V3(C31+C32+C30)\\ 
\end{bmatrix}
...111.39&lt;/math&gt;

identifiering med matrisen med kapacitiva koefficienter ovan ger sedan

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
c11=C10+C12+C13\\
c12=-C12\\
c13=-C13\\
c21=-C21\\
c22=C20+C21+C23\\
c23=-C23\\
c31=-C31\\
c32=-C32\\
c33=C30+C31+C32\\
\end{bmatrix}
...111.40&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
c11+c12+c13=C10\\
c12=-C12\\
c13=-C13\\
c21=-C21\\
c22+c21+c23=C20\\
c23=-C23\\
c31=-C31\\
c32=-C32\\
c33+c31+c32=C30\\
\end{bmatrix}
...111.41&lt;/math&gt;

detta kan direkt relateras till det matrissystem man får när man räknar på grupper med laddningar, lilla c är alltså den koefficient som ingår i matrisen.

===Exempel I, tretrådskapacitans medels invertering av matris===
[[File:Fusion Charges Rod.png|thumb|Laddade stänger och deras kapacitans]]

Gauss lag säger

&lt;math&gt;\oint E\cdot dS=\frac{Q}{\epsilon_0}...111.42&lt;/math&gt;

där E är den elektriska fältstyrkan, e0 permittiviteten för vakuum och Q den inneslutna laddningen inom ytan S, det är alltså en flödesintegral där flödet av E sker genom ytan S samtidigt som S egentligen är en vektor ty uttrycket är en skalärprodukt.

För en oändligt lång linjeladdning/stång blir E-fältet

&lt;math&gt;E=\frac{Q}{2\pi\epsilon_0 RL}=\frac{\rho_L}{2\pi\epsilon_0 R}...111.43&lt;/math&gt;

som fås av nåt som kallas Gaussisk yta dvs en yta som alltid är vinkelrät mot E-fältet, så om vi har en oändligt lång stång med laddning och konstruerar en liten cylindrisk burk/yta runt stången där fältlinjerna alltid är vinkelräta mot ytan, då kan man lyfta ut E ur integralen för den är konstant då och då blir resten bara en integrering av ytan.

Potential kan beräknas som det arbete som krävs för att släpa en laddning mot fältet, E-fältet defineraras tom som

&lt;math&gt;E=\frac{F}{Q}...111.44&lt;/math&gt;

vars enhet är Newton per Coulomb men vi känner enheten bättre som Volt per meter, man definerar således potential enligt

&lt;math&gt;V=-\int_{P1}^{P2} E \cdot dl...111.45&lt;/math&gt;

där P1 är punkten där fältet är svagast och P2 är punkten där fältet är starkast och dl är den differentiala längden, dvs vi rör oss mot fältet på samma sätt som en regelrätt arbetsintegral modell

&lt;math&gt;W=-\int_{P1}^{P2} Fdx...111.46&lt;/math&gt;

där man rör sig emot fältet, därav minustecknet, i vårt fall med stängerna får vi potentialen

&lt;math&gt;V=-\int_{P1}^{P2} E \cdot dl=-\int_{P1}^{P2} E \cdot dR...111.47&lt;/math&gt;

detta ger potentialuttrycket för en laddad stång enligt

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0}ln\frac{P2}{P1}=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0}ln\frac{d}{a}...111.48&lt;/math&gt;

där a är radien för stången och d avståndet till nästa stång, för potentialen däremellan är ju det vi vill veta.

För vårt exempel tänkte jag dock att vi förenklar till nedanstående för att slippa för mycket kodning, hur man än ser det så är i alla fall potentialen beroende av Q och om man behöver kasta om nämnare och täljare så gäller det bara att komma ihåg minus.

&lt;math&gt;V=Q \frac{d}{a}...111.49&lt;/math&gt;

Enligt ovan kan vi också behöva definiera

&lt;math&gt;V*2\pi \epsilon_0=V'...111.50&lt;/math&gt;

för att göra grejerna mer läsbara, slutligen gäller t.ex

&lt;math&gt;V_{10}=V_1-V_0...111.51&lt;/math&gt;

Preliminärt ser nu vårt ekvationssystem ut såhär

&lt;math&gt;V10'=-Q_0\frac{d}{a_0}+Q_1\frac{d}{a_1}+Q_2(\frac{3d}{a_2}-\frac{2d}{a_2})...111.52&lt;/math&gt;

där jag för Q0 nyttjat att Q0 är vår 0V-referens och således lägst i potential, för &quot;vilden&quot; Q2 gäller sedan att vi ju vill ha spänningen mellan ett och noll och dom laddningarna är bundna medans Q2 är fri och det verkar som om Q2 typ snor energi av Q1 samtidigt som Q2 också bidrar till en ökning av potentialen hos Q0, om detta stämmer kan man teckna

&lt;math&gt;V20'=-Q_0\frac{3d}{a_0}+Q_1(\frac{d}{a_1}-\frac{2d}{a_1})+Q_2\frac{3d}{a_2}...111.53&lt;/math&gt;

I ett isolerat system med laddningar gäller sedan laddningskonservering modell

&lt;math&gt;Q_0=-(Q_1+Q_2)...111.54&lt;/math&gt;

vilket gör att vi kan skriva om ekvationerna ovan som

&lt;math&gt;V10'=Q_1(\frac{d}{a_0}+ \frac{d}{a_1})+Q_2(\frac{d}{a_0}+\frac{3d}{a_2}-\frac{2d}{a_2})...111.55&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;V20'=Q_1(\frac{3d}{a_0}+\frac{d}{a_1}-\frac{2d}{a_1})+Q_2(\frac{3d}{a_0}+\frac{3d}{a_2})...111.56&lt;/math&gt;

Eftersom bråken är logaritmer och 

&lt;math&gt;a_0=a_1=a_2=a...111.57&lt;/math&gt;

så kan vi skriva

&lt;math&gt;V10'=Q_1(\frac{d^2}{a^2})+Q_2(\frac{3d}{2a})...111.58&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;V20'=Q_1(\frac{3d}{2a})+Q_2(\frac{9d^2}{a^2})...111.59&lt;/math&gt;

Nu har vi alltså en regelrätt matris på formen

&lt;math&gt;V=pQ...111.60&lt;/math&gt;

Men vi vill ha den på formen

&lt;math&gt;Q=cV...111.61&lt;/math&gt;

så att vi kan hantera kapacitanser, vad vi behöver göra är således att multiplicera V från vänster med inversen av p (dvs p^-1), då faller ut

&lt;math&gt;p^{-1}V=Q=cV...111.62&lt;/math&gt;

där alltså c är inversen av p, vi kan nu skriva p som

&lt;math&gt;p=
\begin{bmatrix}
\frac{d^2}{a^2} &amp; \frac{3d}{2a}\\
\frac{3d}{2a}&amp; \frac{9d^2}{a^2}\\ 
\end{bmatrix}
...111.63&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;p=
\begin{bmatrix}
p11 &amp; p12\\
p21 &amp; p22\\ 
\end{bmatrix}
...111.64&lt;/math&gt;

Nu inverterar vi enligt ovanstående regler (står i Exempel II), först får vi

&lt;math&gt;
p^{-1}=\frac{1}{Det(p)}* 
\begin{bmatrix}
A11 &amp; A21\\
A12 &amp; A22\\ 
\end{bmatrix}
...111.65&lt;/math&gt;

där A är komplementen till p enligt ovan, detta innebär att A11=+p22, A21=-p12, A12=-p21 och A22=+p11 där jag nyttjat ovanstående regler, determinanten blir sen

&lt;math&gt;Det(p)=p11p22-p12p21...111.66&lt;/math&gt;

där dock p21=p12 pga att kapacitans inte bryr sig om riktning och är reciprokt, med andra ord har vi inversen av p som

&lt;math&gt;
p^{-1}=\frac{1}{Det(p)}* 
\begin{bmatrix}
p22 &amp; -p12\\
-p12 &amp; p11\\ 
\end{bmatrix}
...111.67&lt;/math&gt;

som man kan skriva som

&lt;math&gt;p^{-1}=c=
\frac{1}{\frac{d^2}{a^2}*\frac{9d^2}{a^2}-(\frac{3d}{2a})^2}
\begin{bmatrix}
\frac{9d^2}{a^2} &amp; -\frac{3d}{2a}\\
-\frac{3d}{2a}&amp; \frac{d^2}{a^2}\\ 
\end{bmatrix}
...111.68&lt;/math&gt;

Man kan sen visa att (där jag valt dom vedertagna beteckningarna dvs C12=:C21, C23=:C32 och C13=:C31)

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
c11=C10+C12+C13\\
c22=C20+C12+C23\\ 
c33=C30+C13+C23\\ 
\end{bmatrix}
...111.69&lt;/math&gt;

vilket kan inses om man tittar på min bild och en nod i taget när alla andra noder jordas, sen gäller

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
c12=-C12\\
c23=-C23\\ 
c13=-C13\\ 
\end{bmatrix}
...111.70&lt;/math&gt;

pga detta får man i vårt fall att

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
C10=c11+c12\\
C20=c22+c12\\ 
C12=-c12\\ 
\end{bmatrix}
...111.71&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
C10=\frac{9d^2}{a^2} + (-\frac{3d}{2a})\\
C20=\frac{d^2}{a^2}+ (-\frac{3d}{2a})\\ 
C12=\frac{3d}{2a}\\ 
\end{bmatrix}
...111.72&lt;/math&gt;

Allt måste dock logaritmeras, delas med determinanten och multipliceras med 2\pi\epsilon_0 för att få kapacitansen, nyttan med detta kan verka långsökt men föreklar mängder med algebra om man skulle få för sig at räkna ut det med papper och penna, dessutom kan man implementera tricket i datorprogram och räkna ut kapacitanser för en större mängd laddningar, för lite snyggare avslutning visar jag hela uttrycket där jag börjar med determinanten:

&lt;math&gt;Det(p)=ln(\frac{d^2}{a^2})*ln(\frac{9d^2}{a^2})-(ln\frac{3d}{2a})^2...111.73&lt;/math&gt;

sen måste man enligt V' ovan multiplicera 1/Det(p) med 

&lt;math&gt;2\pi \epsilon_0...111.74&lt;/math&gt;

varvid vi får att kapacitanserna är proportionerliga mot

&lt;math&gt;\frac{2\pi \epsilon_0}{ln\frac{d^2}{a^2}*ln\frac{9d^2}{a^2}-(ln\frac{3d}{2a})^2}...111.75&lt;/math&gt;

om vi kallar detta uttryck för k så får vi att

&lt;math&gt;C10=k*(ln\frac{9d^2}{a^2} - ln\frac{3d}{2a})...111.76&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;C20=k*(ln\frac{d^2}{a^2} - ln\frac{3d}{2a})...111.77&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;C12=k*ln\frac{3d}{2a}...111.78&lt;/math&gt;

där kapacitanserna enligt logarimlagarna kan skrivas om som

&lt;math&gt;C10=k*ln\frac{6d}{a}...111.79&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;C20=k*ln\frac{2d}{3a}...111.80&lt;/math&gt;

===Exempel II, The Flux Capacitor===
[[File:Fusion The Flux Capacitor.png|thumb|Fyra laddade stänger i stjärnkoppling]]
Jag har nu försökt beräkna kapacitanser hos en samling stänger som är ytterligare en dvs fyra.

Utseendet på arrangemanget påminner om en film från 80-talet så jag har kallat bilden &quot;The Flux Capacitor&quot;.

Utseendet hos bilden påminner också om huvudspänningarna i ett trefassystem (med d som faspänning), arrangemanget blir mekaniskt så om dom liksom skall kunna härbärja runt varandra (annars blir avstånden imaginära).

Jag har inget facit på mina beräkningar men villkoret pij=pji från Cheng är en bra indikation på att man kan ha rätt, villkoret kommer alltså ifrån att kapacitans är oberoende av riktning.

För att förenkla kodningen kommer jag strunta i att det egentligen handlar om längdintensitets-laddningar (Q/L aka rho_l) och istället köra Q med index, sen kommer jag initialt strunta i att potentialen från en laddad stång går som ln(d/a) där d är avståndet och a radien hos stången och istället skriva d/a, E-fältet för en stång är alltså

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_l}{2\pi\epsilon_0 r} \hat r...111.81&lt;/math&gt;

som uppintegrerat och negerat ger potentialen

&lt;math&gt;V=-\int_d^a Edr=\frac{\rho_l}{2\pi\epsilon_0}ln\frac{d}{a}...111.82&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;2\pi\epsilon_0...111.83&lt;/math&gt; 

hoppar jag alltså perliminärt över vilket dock bara innebär att mina potentialer behöver multipliceras med denna term.

&lt;math&gt;V10=Q_0\frac{a}{d}+Q_1\frac{d}{a}+Q_2(\frac{d}{a}-\frac{\sqrt{3}d}{a})+Q_3(\frac{d}{a}-\frac{\sqrt{3}d}{a})...111.84&lt;/math&gt;

För nästa potentialskillnad kan man teckna

&lt;math&gt;V20=Q_0\frac{a}{d}+Q_1(\frac{d}{a}-\frac{\sqrt{3}d}{a})+Q_2\frac{d}{a}+Q_3(\frac{d}{a}-\frac{\sqrt{3}d}{a})...111.85&lt;/math&gt;

och den sista potentialskillnaden kan man teckna

&lt;math&gt;V30=Q_0\frac{a}{d}+Q_1(\frac{d}{a}-\frac{\sqrt{3}d}{a})+Q_2(\frac{d}{a}-\frac{\sqrt{3}d}{a})+Q_3\frac{d}{a}...111.86&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;V10=Q_0\frac{a}{d}+Q_1\frac{d}{a}+Q_2\frac{1}{\sqrt{3}}+Q_3\frac{1}{\sqrt{3}}...111.87&lt;/math&gt;

För nästa potentialskillnad kan man teckna

&lt;math&gt;V20=Q_0\frac{a}{d}+Q_1\frac{1}{\sqrt{3}}+Q_2\frac{d}{a}+Q_3\frac{1}{\sqrt{3}}...111.88&lt;/math&gt;

och den sista potentialskillnaden kan man teckna

&lt;math&gt;V30=Q_0\frac{a}{d}+Q_1\frac{1}{\sqrt{3}}+Q_2\frac{1}{\sqrt{3}}+Q_3\frac{d}{a}...111.89&lt;/math&gt;


sen gäller

&lt;math&gt;\Q_0=-(Q_1+Q_2+Q_3)...111.90&lt;/math&gt;

som ändrar ovanstående formler till dessa matrisvärden

&lt;math&gt;p=
\begin{bmatrix}
\frac{d^2}{a^2} &amp; \frac{d}{\sqrt{3}a}&amp; \frac{d}{\sqrt{3}a}\\
\frac{d}{\sqrt{3}a}&amp; \frac{d^2}{a^2}&amp; \frac{d}{\sqrt{3}a}\\ 
\frac{d}{\sqrt{3}a}&amp; \frac{d}{\sqrt{3}a}&amp; \frac{d^2}{a^2}\\ 
\end{bmatrix}
...111.91&lt;/math&gt;

enligt

&lt;math&gt;V=pQ...111.92&lt;/math&gt;

där vi nu skall ta fram inversen av matrisen p så att vi istället får matrisen c enligt

&lt;math&gt;p^{-1}*V=p^{-1}*p*Q=Q=cV...111.93&lt;/math&gt;

Inversen stavas

&lt;math&gt;p^{-1}=\frac{1}{det(p)}*
\begin{bmatrix}
B11&amp;B21&amp;B31\\
B12&amp;B22&amp;B32\\ 
B13&amp;B23&amp;B33\\ 
\end{bmatrix}
...111.94&lt;/math&gt;

Nu är B-elementen komplement till p-elementen så vi stryker respektive elements rad och kolumn och nyttjar

&lt;math&gt;(-1)^{i+j}...111,95&lt;/math&gt;

varvid vi får

&lt;math&gt;B=
\begin{bmatrix}
(ln(d^2/a^2))^2-(ln(d/\sqrt{3}a))^2&amp;-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2)&amp;-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2)\\
-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2&amp;(ln(d^2/a^2))^2-(ln(d/\sqrt{3}a))^2&amp;-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2)\\ 
-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2)&amp;-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2)&amp;(ln(d^2/a^2))^2-(ln(d/\sqrt{3}a))^2\\ 
\end{bmatrix}
...111.96&lt;/math&gt;

Eftersom kapacitans inte har riktning så ska bij vara lika med bji och får man inte detta så är det en bra indikation på att man har gjort fel, fast rent allmänt ska man komma ihåg att när det gäller tal så måste B-matrisen transponeras dvs rader och kolumner måste byta plats för annars blir det fel, matrisen c blir nu

&lt;math&gt;c=p^{-1}=\frac{1}{det(p)}*B...111.97&lt;/math&gt;

där alla cij (i inte lika med j) är samma samtidigt som alla cij (i=j) är samma, om vi nu kopierar ner p så får vi

&lt;math&gt;p=
\begin{bmatrix}
\frac{d^2}{a^2} &amp; \frac{d}{\sqrt{3}a}&amp; \frac{d}{\sqrt{3}a}\\
\frac{d}{\sqrt{3}a}&amp; \frac{d^2}{a^2}&amp; \frac{d}{\sqrt{3}a}\\ 
\frac{d}{\sqrt{3}a}&amp; \frac{d}{\sqrt{3}a}&amp; \frac{d^2}{a^2}\\ 
\end{bmatrix}
...111.98&lt;/math&gt;

som vi föreklar till elementnummer istället

&lt;math&gt;p=
\begin{bmatrix}
p11&amp;p12&amp;p13\\
p21&amp;p22&amp;p23\\ 
p31&amp;p32&amp;p33\\ 
\end{bmatrix}
...111.99&lt;/math&gt;

och determinaten blir

&lt;math&gt;(+1)*p11*(p22p33-p23p32)+ (-1)*p12*(p21p33-p23p31)+ (+1)*p13*(p21p32-p22p31)...111.100&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;p11*(p22p33-p23p32)+p12*(p23p31-p21p33)+p13*(p21p32-p22p31)...111.101&lt;/math&gt;

där p12=p13=P21=p23=p31=p32 och p11=p22=p33, vilket ger

&lt;math&gt;p11*(p11^2-p12^2)+p12*(p12^2-p12p11)+p12*(p12^2-p12p11)...111.102&lt;/math&gt;

Jag blir osäker på det här men när man kryssar vektorer får man det på ovanstående sätt, vi kan dock göra ännu en liten förenkling dvs

&lt;math&gt;p11*(p11^2-p12^2)+2p12^2*(p12-p11)...111.103&lt;/math&gt;

Nu är det alltså ln(pij) som gäller så det är inte bara att multiplicera MEN addition innebär multiplikation av argumentet medans subtraktion innebär att argumentet måste inverteras innan det multipliceras.

Determinanten blir således

&lt;math&gt;Det(p)=ln{\frac{d^2}{a^2}}*((ln{\frac{d^2}{a^2}})^2-(ln \frac{d}{\sqrt{3}a})^2)+2ln\frac{d}{\sqrt{3}a}*(ln\frac{d}{\sqrt{3}a}+ln\frac{a^2}{d^2})...111.104&lt;/math&gt;

Jag skippar att uttrycket går att förenkla och visar bara principen, sen skippar jag att allt behöver delas med determinanten och tecknar

&lt;math&gt;c'=B=
\begin{bmatrix}
(ln(d^2/a^2))^2-(ln(d/\sqrt{3}a))^2&amp;-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2)&amp;-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2)\\
-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2&amp;(ln(d^2/a^2))^2-(ln(d/\sqrt{3}a))^2&amp;-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2)\\ 
-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2)&amp;-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2)&amp;(ln(d^2/a^2))^2-(ln(d/\sqrt{3}a))^2\\ 
\end{bmatrix}
...111.105&lt;/math&gt;

Där vi ser att cij=cji vilket gör att uträkningen kan vara riktig, det är sedan känt att

&lt;math&gt;C10=c11+c12+c13...111.106&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;C20=c22+c12+c23...111.107&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;C30=c33+c13+c23...111.108&lt;/math&gt;

Med andra ord har vi att

&lt;math&gt;C10=(ln(d^2/a^2))^2-(ln(d/\sqrt{3}a))^2-ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2...111.109&lt;/math&gt;
&lt;math&gt;C20=(ln(d^2/a^2))^2-(ln(d/\sqrt{3}a))^2-ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2...111.110&lt;/math&gt;
&lt;math&gt;C30=(ln(d^2/a^2))^2-(ln(d/\sqrt{3}a))^2-ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2-(ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2...111.111&lt;/math&gt;

som kan förenklas enligt

&lt;math&gt;C10=(ln(d^2/a^2))^2-3ln(d/\sqrt{3}a)^2-2ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)...111.112&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;C20=(ln(d^2/a^2))^2-3ln(d/\sqrt{3}a)^2-2ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)...111.113&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;C30=(ln(d^2/a^2))^2-3ln(d/\sqrt{3}a)^2-2ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)...111.114&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;C10=(ln(d^2/a^2))^2-ln(d/\sqrt{3}a)^6-ln(d/\sqrt{3}a)^2\cdot ln(d^2/a^2)...111.115&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;C20=(ln(d^2/a^2))^2-ln(d/\sqrt{3}a)^6-ln(d/\sqrt{3}a)^2\cdot ln(d^2/a^2)...111.116&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;C30=(ln(d^2/a^2))^2-ln(d/\sqrt{3}a)^6-ln(d/\sqrt{3}a)^2\cdot ln(d^2/a^2)...111.117&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;C12=-c12...111.118&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;C23=-c23...111.119&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;C13=-c13...111.120&lt;/math&gt;

och enligt c'-matrisen ovan gäller

&lt;math&gt;C12=C23=C13=-c12\propto ln(d/\sqrt{3}a)\cdot ln(d^2/a^2)-(ln(d/\sqrt{3}a))^2...111.121&lt;/math&gt;

Delar man alltså dessa värden med determinaten och multiplicerar med

&lt;math&gt;2\pi\epsilon_0...111.122&lt;/math&gt;

Så har man alla kapacitanser.

När man specar upp p-matrisen verkar det som om man måste tänka på att E-fälten  motverkar varandra för säg att potentialen vid 1 är positiv och potentialen vid 0 är negativ (vilket vi utgår ifrån när vi beräknar vår potentialskillnad) då måste den inducerade spänningen från en &quot;fri&quot; laddning motverka E-fältet mellan 1 och 0 för iom att ingen energi tillförs utifrån så kan inte nån &quot;förstärkning&quot; av E-fältet ske, samma gäller hur elektriska dipoler orienterar sig i ett dielektrikum när de utsätts för ett externt E-fält, dvs de vill inte vara med och motverkar fältet för det är det enda de kan göra.

Nedan är P1 punkten där fältet är svagast och P2 är punkten där fältet är starkast och dl är den differentiala längden, dvs vi rör oss mot fältet på samma sätt som en regelrätt arbetsintegral modell

&lt;math&gt;W=-\int_{P1}^{P2} Fdx...111.123&lt;/math&gt;

där man rör sig emot fältet, därav minustecknet, i vårt fall med stängerna får vi potentialen

&lt;math&gt;V=-\int_{P1}^{P2} E \cdot dl=-\int_{P1}^{P2} E \cdot dR...111.124&lt;/math&gt;

detta ger potentialuttrycket för en laddad stång enligt

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0}ln\frac{P1}{P2}=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0}ln\frac{d}{a}...111.125&lt;/math&gt;

där a är radien för stången och d avståndet till nästa stång, för potentialen däremellan är ju det vi vill veta.

För vårt exempel tänkte jag dock att vi förenklar till nedanstående för att slippa för mycket kodning, hur man än ser det så är i alla fall potentialen beroende av Q och om man behöver kasta om nämnare och täljare så gäller det bara att komma ihåg minus.

&lt;math&gt;V=Q \frac{d}{a}...111.126&lt;/math&gt;

Enligt ovan kan vi också behöva definiera

&lt;math&gt;V*2\pi \epsilon_0=V'...111.127&lt;/math&gt;

för att göra grejerna mer läsbara, slutligen gäller t.ex

&lt;math&gt;V_{10}=V_1-V_0...111.128&lt;/math&gt;

Preliminärt ser nu vårt ekvationssystem ut såhär

&lt;math&gt;V10'=-Q_0\frac{d}{a_0}+Q_1\frac{d}{a_1}+Q_2(\frac{3d}{a_2}-\frac{2d}{a_2})...111.129&lt;/math&gt;

där jag för Q0 nyttjat att Q0 är vår referens och således lägst i potential (jag är väldigt osäker här), för Q2 gäller sedan att vi ju vill ha spänningen mellan ett och noll och dom laddningarna är bundna medans Q2 är fri och det verkar som om Q2 typ förlorar energi till Q1 samtidigt som Q2 också bidrar till potentialen hos Q0, om detta stämmer kan man teckna

&lt;math&gt;V20'=-Q_0\frac{3d}{a_0}+Q_1(\frac{d}{a_1}-\frac{2d}{a_1})+Q_2\frac{3d}{a_2}...111.130&lt;/math&gt;

I ett isolerat system med laddningar gäller sedan laddningskonservering modell

&lt;math&gt;Q_0=-(Q_1+Q_2)...111.131&lt;/math&gt;

vilket gör att vi kan skriva om ekvationerna ovan som

&lt;math&gt;V10'=Q_1(\frac{d}{a_0}+ \frac{d}{a_1})+Q_2(\frac{d}{a_0}+\frac{3d}{a_2}-\frac{2d}{a_2})...111.132&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;V20'=Q_1(\frac{3d}{a_0}+\frac{d}{a_1}-\frac{2d}{a_1})+Q_2(\frac{3d}{a_0}+\frac{3d}{a_2})...111.133&lt;/math&gt;

Eftersom bråken är logaritmer och 

&lt;math&gt;a_0=a_1=a_2=a...111.134&lt;/math&gt;

så kan vi skriva

&lt;math&gt;V10'=Q_1(\frac{d^2}{a^2})+Q_2(\frac{3d}{2a})...111.135&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;V20'=Q_1(\frac{3d}{2a})+Q_2(\frac{9d^2}{a^2})...111.136&lt;/math&gt;

Nu har vi alltså en regelrätt matris på formen

&lt;math&gt;V=pQ...111.137&lt;/math&gt;

Men vi vill ha den på formen

&lt;math&gt;Q=cV...111.138&lt;/math&gt;

så att vi kan hantera kapacitanser, vad vi behöver göra är således att multiplicera V från vänster med inversen av p (dvs p^-1), då faller ut

&lt;math&gt;p^{-1}V=Q=cV...111.139&lt;/math&gt;

där alltså c är inversen av p, vi kan nu skriva p som

&lt;math&gt;p=
\begin{bmatrix}
\frac{d^2}{a^2} &amp; \frac{3d}{2a}\\
\frac{3d}{2a}&amp; \frac{9d^2}{a^2}\\ 
\end{bmatrix}
...111.140&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;p=
\begin{bmatrix}
p11 &amp; p12\\
p21 &amp; p22\\ 
\end{bmatrix}
...111.141&lt;/math&gt;

Nu inverterar vi enligt ovanstående regler, först får vi

&lt;math&gt;
p^{-1}=\frac{1}{Det(p)}* 
\begin{bmatrix}
A11 &amp; A21\\
A12 &amp; A22\\ 
\end{bmatrix}
...111.142&lt;/math&gt;

där A är komplementen till p enligt ovan, detta innebär att A11=+p22, A21=-p12, A12=-p21 och A22=+p11 där jag nyttjat ovanstående regler, determinanten blir sen

&lt;math&gt;Det(p)=p11p22-p12p21...111.143&lt;/math&gt;

där dock p21=p12 pga att kapacitans inte bryr sig om riktning och är reciprokt, med andra ord har vi inversen av p som

&lt;math&gt;
p^{-1}=\frac{1}{Det(p)}* 
\begin{bmatrix}
p22 &amp; -p12\\
-p12 &amp; p11\\ 
\end{bmatrix}
...111.144&lt;/math&gt;

som man kan skriva som

&lt;math&gt;p^{-1}=c=
\frac{1}{\frac{d^2}{a^2}*\frac{9d^2}{a^2}-(\frac{3d}{2a})^2}
\begin{bmatrix}
\frac{9d^2}{a^2} &amp; -\frac{3d}{2a}\\
-\frac{3d}{2a}&amp; \frac{d^2}{a^2}\\ 
\end{bmatrix}
...111.145&lt;/math&gt;

Man kan sen visa att

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
c11=C10+C12+C13\\
c22=C20+C12+C23\\ 
c33=C30+C13+C23\\ 
\end{bmatrix}
...111.146&lt;/math&gt;

vilket kan inses om man tittar på min bild och en nod i taget när alla andra noder jordas, sen gäller

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
c12=-C12\\
c23=-C23\\ 
c13=-C13\\ 
\end{bmatrix}
...111.147&lt;/math&gt;

pga detta får man i vårt fall att

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
C10=c11+c12\\
C20=c22+c12\\ 
C12=-c12\\ 
\end{bmatrix}
...111.148&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;
\begin{bmatrix}
C10=\frac{9d^2}{a^2} + (-\frac{3d}{2a})\\
C20=\frac{d^2}{a^2}+ (-\frac{3d}{2a})\\ 
C12=\frac{3d}{2a}\\ 
\end{bmatrix}
...111.149&lt;/math&gt;

Allt måste dock logaritmeras, delas med determinanten och multipliceras med 2\pi\epsilon_0 för att få kapacitansen, nyttan med detta kan verka långsökt men föreklar mängder med algebra om man skulle få för sig at räkna ut det med papper och penna, dessutom kan man implementera tricket i datorprogram och räkna ut kapacitanser för en större mängd laddningar, för lite snyggare avslutning visar jag hela uttrycket där jag börjar med determinanten:

&lt;math&gt;Det(p)=ln(\frac{d^2}{a^2})*ln(\frac{9d^2}{a^2})-(ln\frac{3d}{2a})^2...111.150&lt;/math&gt;

sen måste man enligt V' ovan multiplicera 1/Det(p) med 

&lt;math&gt;2\pi \epsilon_0...111.151&lt;/math&gt;

varvid vi får att kapacitanserna är proportionerliga mot

&lt;math&gt;\frac{2\pi \epsilon_0}{ln\frac{d^2}{a^2}*ln\frac{9d^2}{a^2}-(ln\frac{3d}{2a})^2}...111.152&lt;/math&gt;

om vi kallar detta uttryck för k så får vi att

&lt;math&gt;C10=k*(ln\frac{9d^2}{a^2} - ln\frac{3d}{2a})...111.153&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;C20=k*(ln\frac{d^2}{a^2} - ln\frac{3d}{2a})...111.154&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;C12=k*ln\frac{3d}{2a}...111.155&lt;/math&gt;

där kapacitanserna enligt logarimlagarna kan skrivas om som

&lt;math&gt;C10=k*ln\frac{6d}{a}...111.156&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;C20=k*ln\frac{2d}{3a}...111.157&lt;/math&gt;

===Exempel III, verklig tvåtrådskapacitans (spegling)===
[[File:Fusion 2-Wire Capacitance.png|thumb|Tvåtrådskapacitans]]

Bild A kan man tolka enligt tidigare som

&lt;math&gt;2\pi \epsilon_0 V_{10}=\rho_0*ln(a/d)+\rho_1*ln(d/a)...111.158&lt;/math&gt;

och pga laddningskoneservering så gäller att

&lt;math&gt;\rho_0=-\rho_1...111.159&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;2\pi \epsilon_0 V_{10}=\rho_1*ln(d/a)^2...111.160&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;V_{10}=\frac{\rho_1*ln(d/a)^2}{2\pi \epsilon_0 }...111.161&lt;/math&gt;

och eftersom

&lt;math&gt;C=\frac{Q}{V}...111.162&lt;/math&gt;

så får man kapacitansen som

&lt;math&gt;C=\frac{2\pi \epsilon_0}{ln(d/a)^2}...111.163&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;C=\frac{\pi \epsilon_0}{ln(d/a)}...111.164&lt;/math&gt;

Denna formel gäller dock bara för d&gt;&gt;a

För alla kablar så kan man till exempel ta till nåt som kallas spegling, detta går ut på att man placerar en negativ linjeladdning inuti själva ledaren, principen går ut på att göra ledarens hölje till en yta av konstant potential, potentialen från en laddad ledare kan skrivas (se 95.51)

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_l}{2\pi\epsilon}ln\frac{r_o}{r}...111.165&lt;/math&gt;

där ro är en radie långt från ledaren, om man då placerar en negativ speglad laddning i den andra ledaren så får man total potential som

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_l}{2\pi\epsilon}*(ln\frac{r_o}{r}-ln\frac{r_o}{r_i})...111.166&lt;/math&gt;

detta blir till

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_l}{2\pi\epsilon}*ln\frac{r_i}{r}...111.167&lt;/math&gt;

som för konstant potential (V) tydligen innebär att kvoten ri/r måste hållas konstant.

Dom feta prickarna i B) är linjeladdningarna rho_l, figuren visar sedan att det finns en gemensam vinkel mellan dom två trianglarna POM respektive P'OM där P' är punkten för den speglade laddningen

Eftersom ri/r är konstant och vi har en gemensam vinkel så fås rent geometriskt att

&lt;math&gt;\frac{r_i}{r}=\frac{a}{d}=\frac{d_i}{a}...111.168&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;d_i=\frac{a^2}{d}...111.169&lt;/math&gt;

Om vi nu tittar på C) så har vi att 

&lt;math&gt;d=D-d_i=D-\frac{a^2}{d}...111.170&lt;/math&gt;

som ger en andra ordningens ekvation modell

&lt;math&gt;d^2=dD-a^2...111.171&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;d^2-dD+a^2=0...111.172&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;d=\frac{D}{2}+/-\sqrt{(\frac{D}{2})^2-a^2}...111.173&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;\frac{d}{a}=\frac{D}{2a}+/-\sqrt{(\frac{D}{2a})^2-1}...111.174&lt;/math&gt;

arcus coshyp kan sedan skrivas

&lt;math&gt;cosh^{-1}(x)=ln(x+\sqrt{x^2-1})...111.175&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;\frac{d}{a}=cosh^{-1}(\frac{D}{2a})...111.176&lt;/math&gt;

Kapacitansen hos en verklig tvåtrådskabel är alltså 

&lt;math&gt;C=\frac{\pi \epsilon}{cosh^{-1}(\frac{D}{2a})}[F/m]...111.177&lt;/math&gt;

Vi kommer komma tillbaka till speglingsmetoder lite senare.

=Kapitel CXII, Laddningars energi=
[[File:Fusion Charges Potentials.png|thumb|Potentialer andra laddningar inducerar]]

Energi stavas 

&lt;math&gt;W_e=QV..[J]...112.1&lt;/math&gt;

när det gäller punktladdningar så har dom ju enligt ovan potentialen

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...112.2&lt;/math&gt;

energimässigt relaterat till en annan punktladdning Q2 har dom då energin

&lt;math&gt;W_e=\frac{Q_2Q_1}{4\pi \epsilon_0 R}...112.3&lt;/math&gt;

men eftersom Q2 kan ha en potential likväl som Q1 kan ha en potential så blir den elektriska energin

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\sum Q_nV_n...112.4&lt;/math&gt;

om man tittar på tre laddningar så har vi dessa kombinationer

&lt;math&gt;W_e^\prime=Q1V13+Q1V12+Q2V23+Q2V21+Q3V31+Q3V32...112.5&lt;/math&gt;

där induktionen sker från höger till vänster dvs V13 är till exempel den induktion som sker från laddning 3 till laddning 1, om man bara tittar på att

&lt;math&gt;V\propto Q...112.6&lt;/math&gt;

så kan man istället skriva

&lt;math&gt;W_e^\prime=Q1Q3+Q1Q2+Q2Q3+Q2Q1+Q3Q1+Q3Q2...112.7&lt;/math&gt;

här ser man att t.ex Q1Q3 finns två gånger så energin bör rimligtvis vara hälften av summan enligt ovan, potentialen vid t.ex Q1 är sedan V1 (skapad av Q2 och Q3) varför summaformeln ovan gäller.

==Integralformel för laddningars energi==

Man kan skriva ovanstående summaformel som

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\int_{v'} \rho Vdv...112.8&lt;/math&gt;

vilket anges i min bok utan bevis men jag tycker den är enklare att förstå för den visar att en volymladdningstäthet (rho) kan integreras upp över potentialen och laddningens volym, i korthet kan man nog se den som att Q blir volymladdningstätheten uppintegrerat över volymen vilket tom tar hänsyn till om rho och/eller V varierar under integreringen, en mer användbar formel alltså.

===Vektoriell analys av integralformeln===

Eftersom 

&lt;math&gt;\nabla \cdot D=\rho...112.9&lt;/math&gt;

kan man skriva integralformeln enligt

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\int_{v'} \nabla \cdot D Vdv...112.10&lt;/math&gt;

med hjälp av vektorderiveringsregeln där f är en skalär och A en vektor kan man skriva

&lt;math&gt;\nabla \cdot(fA)=\nabla f \cdot A + f \nabla \cdot A...112.11&lt;/math&gt;

vilket gör att man kan skriva

&lt;math&gt;V\nabla \cdot D=\nabla \cdot (VD)-\nabla V\cdot D...112.12&lt;/math&gt;

We kan då skrivas som

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\int_{v'} \nabla \cdot (VD)-\nabla V\cdot Ddv...1112.13&lt;/math&gt;

som med hjälp av Gauss teorem kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\oint_{s'} VDds+\frac{1}{2}\int E\cdot Ddv...112.14&lt;/math&gt;

i den första integralen går V som 1/R och D som 1/R^2 varför en areauppintegrering på långt håll gör att den integralen går mot noll, kvar blir alltså

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\int E\cdot Ddv...112.15&lt;/math&gt;

==Elektrostatisk energi hos en kondensator==

En plattkondensator har enligt ovan det elektriska fältet 

&lt;math&gt;E=\frac{V}{d}(-\hat y)...112.16&lt;/math&gt;

när potentialen är hög på den övre plattan, man kan sedan skriva om ovanstående integralformel enligt

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\int \epsilon E^2dv...112.17&lt;/math&gt;

och därmed

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\int \epsilon (\frac{V}{d})^2dv...112.18&lt;/math&gt;

och eftersom E-fältet är homogent och konstant under integreringen kan man helt enkelt skriva

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\epsilon (\frac{V}{d})^2Sd...112.19&lt;/math&gt;

vilket ger oss

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\epsilon S\frac{V^2}{d}...112.20&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}\epsilon\frac{S}{d}V^2...112.21&lt;/math&gt;

där vi känner till formeln för en plattkondensator som

&lt;math&gt;C=\epsilon\frac{S}{d}...112.22&lt;/math&gt;

dvs vi kan skriva den elektrostatiska energin som

&lt;math&gt;W_e=\frac{1}{2}CV^2...112.23&lt;/math&gt;

==Energiåtgången för att bygga en klump med laddning==
[[File:Fusion Charge Building.png|thumb|Energiåtgång för att bygga en klump med laddning]]

Om vi börjar med potentialen kan man teckna den

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...112.24&lt;/math&gt;

laddningen Q som funktion av radien hos en homogent distribuerad laddningsmängd kan sedan tecknas

&lt;math&gt;Q(R)=\rho \frac{4\pi}{3}R^3...112.25&lt;/math&gt;

vilket ger oss att

&lt;math&gt;dQ=\rho 4\pi R^2dR...112.26&lt;/math&gt;

den differentiella energin är då

&lt;math&gt;dW_e=VdQ...112.27&lt;/math&gt;

och energin blir då

&lt;math&gt;W_e=\int_0^b dW_e...112.28&lt;/math&gt;

där b är den radie hos laddningsmängden vi bygger, energin blir alltså

&lt;math&gt;W_e=\int_0^b VdQ...112.29&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;W_e=\int_0^b \frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}\rho 4\pi R^2dR...112.30&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;W_e=\int_0^b \frac{Q}{4\pi \epsilon_0}\rho 4\pi RdR...112.31&lt;/math&gt;

nu har vi dock Q enligt ovan och jag repeterar

&lt;math&gt;Q=\rho \frac{4\pi}{3}R^3...112.32&lt;/math&gt;

stoppar in detta i formeln får vi

&lt;math&gt;W_e=\int_0^b \frac{1}{\epsilon_0 3}\rho^2 4\pi R^4dR...112.33&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;W_e=\frac{\rho^2 4\pi b^5}{\epsilon_0 15}...112.34&lt;/math&gt;

med rho som

&lt;math&gt;\rho=\frac{Q}{\frac{4\pi}{3}b^3}...112.35&lt;/math&gt;

fås istället

&lt;math&gt;W_e=\frac{3Q^2}{20\pi \epsilon_0b}...112.36&lt;/math&gt;

så byggenergin går som laddningen i kvadrat och är omvänt proportionell mot radien, dvs en liten laddning är tuffare att bygga än en stor.

=Kapitel CXIII, Elektrostatiska krafter medels virtual displacement=
[[File:Fusion Charges Forces.png|thumb|Visar två olika tänk kring beräkning av intern elektrostatisk kraft]]

Jag har lärt mig att det finns två sätt att se på elektrostatiska krafter metoden kallas &quot;virtual displacement&quot; vilket innebär att man fryser antingen Q eller V för att titta på vad som då händer vid en liten förflyttning av en laddning.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.


==Elektrostatiska krafter med konstant laddning==

Vid konstant laddning så blir det arbete (dW) som systemet utför taget från den elektrostatiska energin enligt

&lt;math&gt;dW=F_Qdl=-dW_e...113.1&lt;/math&gt;

detta kan skrivas om som

&lt;math&gt;\frac{dW_e}{dl}=-F_Q...113.2&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;F_Q=-\nabla W_e...113.3&lt;/math&gt;

==Elektrostatiska krafter med konstant potential==

Förändringen av energi måste tas från de källor som upprätthåller konstant potential, det arbete systemet utför blir då

&lt;math&gt;dW=F_Vdl...113.4&lt;/math&gt;

&quot;Batterierna&quot; levererar då

&lt;math&gt;dW_s=\sum dQ_nV_n...113.5&lt;/math&gt;

varför en halv inte finns med här vet jag inte men eventuellt är det inte medelenergi, eftersom det också blir en ändring i elektrostatisk energi måste, pga energiprincipen, då gälla

&lt;math&gt;dW+dW_e=dW_s...113.6&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;dW_s=2dW_e...113.7&lt;/math&gt;

ty

&lt;math&gt;dW_e=\frac{1}{2}\sum dQ_nV_n...113.8&lt;/math&gt;

och därför får man

&lt;math&gt;dW=dW_e...113.9&lt;/math&gt;

varför vi kan skriva

&lt;math&gt;dW_e=F_Vdl...113.10&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;F_V=\nabla W_e...113.11&lt;/math&gt;

=Kapitel CXIV, Poisson's och Laplace's ekvation=

Poisson's ekvation lyder

&lt;math&gt;\nabla^2 V=-\frac{\rho}{\epsilon}...114.1&lt;/math&gt;

som kan härledas från

&lt;math&gt;\nabla\cdot E=\frac{\rho}{\epsilon}...114.2&lt;/math&gt;

E är sedan lika med

&lt;math&gt;E=-\nabla V...114.3&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;\nabla \cdot E=\nabla\cdot (-\nabla V)=\frac{\rho}{\epsilon}...114.4&lt;/math&gt;

som kan skrivas om som

&lt;math&gt;\nabla^2V=-\frac{\rho}{\epsilon}...114.5&lt;/math&gt;

om det sen inte finns några laddningar så är rho 0 och då fås Laplace's ekvation dvs

&lt;math&gt;\nabla^2V=0...114.6&lt;/math&gt;

=Kapitel CXV, Potential och ytladdningstäthet för en plattkondensator=
[[File:Fusion Parallell Plate Capacitor.png|thumb|En plattkondensators struktur]]

Då det inte finns några fria laddningar kan vi nyttja Laplace enligt

&lt;math&gt;\nabla^2V=\frac{d^2V}{dy^2}=0...115.1&lt;/math&gt;

första integreringen ger då

&lt;math&gt;\frac{dV}{dy}=C...115.2&lt;/math&gt;

andra integreringen ger

&lt;math&gt;V=Cy+D...115.3&lt;/math&gt;

V(0) är sedan 0 så D går bort, kvar har vi att

&lt;math&gt;V=Cy...115.4&lt;/math&gt;

C kan dock fås från första ekvationen ty

&lt;math&gt;C=\frac{dV}{dy}==E=\frac{V_0}{d}...115.5&lt;/math&gt;

vilket fås för en plattkondensator då E-fältet är homogent här, med andra ord har vi

&lt;math&gt;V=Cy=\frac{V_0}{d}y...115.6&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;V=V_0 \frac{y}{d}...115.7&lt;/math&gt;

Ytladdninstätheten fås sedan av

&lt;math&gt;\rho_s= \hat n \cdot \epsilon E...115.8&lt;/math&gt;

där E egentligen är riktad neråt och alltså i negativ y-led, här avses sen normalvektorn (n) vara riktat in i aktuellt område, för nedre plattan får vi då

&lt;math&gt;\hat n=\hat y...115.9&lt;/math&gt;

och för övre plattan får vi

&lt;math&gt;\hat n=-\hat y...115.10&lt;/math&gt;

vilket gör att ytladdningstätheten för den nedre plattan blir

&lt;math&gt;\rho_s= \hat y \cdot -\hat y \epsilon E=-\epsilon E...115.11&lt;/math&gt;

och för den öen övre plattan blir ytladdningstätheten

&lt;math&gt;\rho_s=-\hat y \cdot -\hat y \epsilon E=\epsilon E...115.12&lt;/math&gt;

=Kapitel CXVI, Spegling, punktladdning=
[[File:Fusion Charged Point Imageing.png|thumb|Punktladdningar som speglar bort ett jordplan]]

Om man har en punkladdning ovanför ett jordat jordplan med höjden h så kan man spegla bort jordplanet genom att ansätta en negativ spegelladdning på höjden h under jordplanet, det allmänna avståndet blir då för den övre laddningen 

&lt;math&gt;R^+=\sqrt{(y-h)^2+x^2}...116.1&lt;/math&gt;

och för den nedre laddningen 

&lt;math&gt;R^-=\sqrt{(y+h)^2+x^2}...116.2&lt;/math&gt;

vilket gör att potential i godtycklig punkt kan skrivas

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4\pi \epsilon_0}(\frac{Q}{R^+}-\frac{Q}{R^-})...116.3&lt;/math&gt;

i jordplanet är sen y=0 så netto avstånd blir för den övre laddningen

&lt;math&gt;R^+=\sqrt{h^2+x^2}...116.4&lt;/math&gt;

och för den nedre laddningen

&lt;math&gt;R^-=\sqrt{h^2+x^2}...116.5&lt;/math&gt;

vilket alltså är samma MEN på pga teckenskillnaden hos laddningarna blir potentialen noll i jordplanet ty potentential för en punktladdning kan allmänt skrivas

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...116.6&lt;/math&gt;

på detta sätt kan man spegla bort jordplanet men man får ett avstånd mellan laddningarna som är 2h istället för h, detta påminner lite om kvartsvågsantenner som underförstår jordplan men egentligen fungerar som dipoler dvs man har lambda/4 över ett antennspröt som har (oändligt stort) jordplan samtidigt som man kan räkna lambda/2 för en dipol.

=Kapitel CXVII, Spegling, laddade stänger=
[[File:Fusion Charged Rod Imageing.png|thumb|Hur en linjeladdning kan eliminera potentialen på en stång]]

Det här fallet är knöligare, först måste vi titta på potentialen från en laddad stång som är

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0}ln\frac{r_0}{r}...117.1&lt;/math&gt;

där ro bara är nåt tillfälligt avlägset avstånd för potentialen som används för att potentialen på höljet av stången skall ska bli konstant, detta kommer sedan från

&lt;math&gt;V=-\int_{ro}^r E\cdot dr...117.2&lt;/math&gt;

ty detta integreras mot E-fältet där 

&lt;math&gt;E=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0 r}\hat r...117.3&lt;/math&gt;

om ovanstående rho_L ligger utanför stången (som linjeladdning) blir alltså den inducerade potentialen vid stången enligt ovan men om vi nu placerar en spegellinjeladdning (-rho_L) inuti stången för att göra höljet konstant i potential så kan vi skriva summan av potentialerna som

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0}(ln\frac{r_0}{r}-ln\frac{r_0}{r_i})...117.4&lt;/math&gt;

där r_i är det avstånd den speglade rho_L (image) har till höljet och r är avståndet från linjeladdningen till höljet, varken r_i eller r är konstant men man kan teckna

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_L}{2\pi \epsilon_0}ln\frac{r_i}{r}...117.5&lt;/math&gt;

enligt bild är sedan rent geometriskt

&lt;math&gt;\frac{r_i}{r}=\frac{a}{d}=\frac{d_i}{a}...117.6&lt;/math&gt;

där a är radien hos stången, d är avståndet från den yttre linjeladdningen till centrum på stången och d_i är avståndet från stångens centrum till där vi placerat spegellinjeladdningen (-rho_L), på detta sätt får man sen att 

&lt;math&gt;d_i=\frac{a^2}{d}...117.7&lt;/math&gt;

för att höljet ska ha konstant potential och iom att man har dessa geometriska förhållanden så kan man spegla bort stången och får att avståndet blir cc-d_i, har man två stänger med samma radie är det enkelt att inse att avståndet mellan linjeladdningarna blir cc-2d_i och utifrån det kan man beräkna faktisk kapacitans för en transmissionskabel enligt

&lt;math&gt;C=\frac{\rho_L}{V}...[F/m]...117.8&lt;/math&gt;

vi kallar nu cc-avståndet för D och konstaterar att avståndet mellan de båda linjeladdningarna är

&lt;math&gt;D-2d_i...117.9&lt;/math&gt;

men d är avståndet från den ena linjeladdningen till centrum på den andra stången dvs vi kan skriva

&lt;math&gt;D=d+d_i...117.10&lt;/math&gt;

där d_i alltså är

&lt;math&gt;d_i=\frac{a^2}{d}...117.11&lt;/math&gt;

så att vi får att 

&lt;math&gt;D=d+\frac{a^2}{d}...117.12&lt;/math&gt;

nu kan vi lösa ut d genom att skriva om ekvationen genom att multiplicera upp d enligt

&lt;math&gt;Dd-d^2-a^2=0...117.13&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;d^2-Dd+a^2=0...117.14&lt;/math&gt;

som ger att

&lt;math&gt;d=\frac{D}{2}+/-\sqrt{(\frac{D}{2})^2-a^2}...117.15&lt;/math&gt;

där minus går bort för att d är större än D/2 och vi får

&lt;math&gt;d=\frac{D}{2}+\sqrt{(\frac{D}{2})^2-a^2}...117.16&lt;/math&gt;

vilket gör att

&lt;math&gt;\frac{d}{a}=\frac{D}{2a}+\sqrt{(\frac{D}{2a})^2-1}...117.17&lt;/math&gt;

nu har vi alltså definierat d som en funktion av D och a dvs kända parametrar, nu kan vi nyttja potentailformeln enlig ovan och jag repeterar

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_L}{2\pi\epsilon_0}ln\frac{r_i}{r}=\frac{\rho_L}{2\pi\epsilon_0}ln\frac{a}{d}...117.18&lt;/math&gt;

och få potentialen, den här potentialen är emellertid negativ då a&lt;d, vi vänder på uttrycket och får

&lt;math&gt;V=\frac{\rho_L}{2\pi\epsilon_0}ln\frac{d}{a}...117.19&lt;/math&gt;

inversen av denna och borttagande av linjeladdningen ger kapacitansen per meter enligt

&lt;math&gt;C=\frac{2 \pi\epsilon_0}{ln\frac{d}{a}}...117.20&lt;/math&gt;

som kan utvecklas till

&lt;math&gt;C=\frac{2\pi\epsilon_0}{ln[D/2a+\sqrt{(D/2a)^2-1}]}...117.21&lt;/math&gt;

som tydligen är samma som

&lt;math&gt;C=\frac{2\pi\epsilon_0}{cosh(D/2a)}...117.22&lt;/math&gt;

=Kapitel CXVIII, Spegling, laddade klot=
[[File:Fusion Charged Sphere Imageing.png|thumb|Visar hur en jordad sfär kan speglas bort]]

I detta fallet gäller tydligen samma sak dvs

&lt;math&gt;\frac{R_i}{R}=\frac{a}{d}=\frac{d_i}{a}...118.1&lt;/math&gt;

men vi kan börja med att titta på potentialen för en laddad sfär, den är

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4\pi \epsilon_0 R}...118.2&lt;/math&gt;

där R är radien, men om vi har en punktladdning utanför sfären så blir potententialen vid ett visst avstånd från punktladdningen dvs på sfärens periferi (som dock inte är konstant), om vi nu placerar en negativ spegelladdning inuti sfären så får den avståndet R_i till sfärens periferi och eftersom den punkladdningen (Q_i) är negativ kan man skriva

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}(\frac{Q}{R}-\frac{Q_i}{R_i})...118.3&lt;/math&gt;

eftersom sfären är jordad så ska detta uttryck bli noll eller

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}(\frac{Q}{R}-\frac{Q_i}{R_i})=0...118.4&lt;/math&gt;

vilket innebär att

&lt;math&gt;Q_i=\frac{R_i}{R}Q...118.5&lt;/math&gt;

och R_i/R är a/d vilket ger

&lt;math&gt;V=\frac{1}{4 \pi \epsilon_0}(\frac{Q}{R}-\frac{Qa}{dR})...118.6&lt;/math&gt;

som gör att man kan skriva om formeln som

&lt;math&gt;V=\frac{Q}{4 \pi \epsilon_0 R}(1-\frac{a}{d})...118.7&lt;/math&gt;

d är sedan avståndet från den externa punktladdningen till sfärens mitt, när vi nu har speglat bort höljet kan man få avståndet mellan den externa punktladdningen och den speglade punktladdningen inuti sfären som

&lt;math&gt;d-d_i...118.8&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;d- \frac{a^2}{d}...118.9&lt;/math&gt;

varvid man kan beräkna E-fältet och potentalen i rummet

=Kapitel CXIX, Randvärdesproblem=

Nedanstående randvärdesproblem är lite förenklade för dom handlar bara om olika enkla geometrier som passar med valt koordinatsystem, till exempel är randvärdesproblem i cartesiska koordinater rent rektangulära, i cylindriska koordinatsystem är dom sen cylindriska och i sfäriska koordinatsystem är dom sfäriska, när man gör så kan man alltså få separata isolerade funktioner hos varje parameter/koordinat som kan multipliceras.

Randvärdesproblem av den här typen handlar sedan om laddningbefriade system dvs Laplace's ekvation

&lt;math&gt;\nabla^2V=0...119.1&lt;/math&gt;

==Randvärdesproblem i cartesiska koordinater==

I cartesiska koordinater blir Laplace's ekvation

&lt;math&gt;\frac{d^2V}{dx^2}+\frac{d^2V}{dy^2}+\frac{d^2V}{dz^2}=0...119.2&lt;/math&gt;

vilket kommer av

&lt;math&gt;\nabla\cdot \nabla V=\nabla \cdot E=0...119.3&lt;/math&gt;

där man för divergens i olika koordinatsystem allmänt kan skriva

&lt;math&gt;\nabla \cdot E=\frac{1}{h_1h_2h_3}[\frac{d(h_2h_3E_x)}{dx}+\frac{d(h_1h_3E_y)}{dy}+\frac{d(h_1h_2E_z)}{dz}]=0...119.4&lt;/math&gt;

där h-parametrarna är så kallade metriska koefficienter, i fallet cartesiska koordinater är alla 1, om alltså det geometriska följer koordinatsystemet så kan man teckna

&lt;math&gt;V(x,y,z)=X(x)Y(y)Z(z)...119.5&lt;/math&gt;

om vi nu deriverar detta två gånger får vi att

&lt;math&gt;X''YZ+XY''Z+XYZ''...119.6&lt;/math&gt;

delar vi sedan detta med

&lt;math&gt;XYZ...119.7&lt;/math&gt;

så får vi 

&lt;math&gt;\frac{X''}{X} + \frac{Y''}{Y}+\frac{Z''}{Z}...119.8&lt;/math&gt;

och potentialen har separerats i sina koordinater, man kan seda visa att dessa termer har olika konstanter där vi kan teckna

&lt;math&gt;\frac{X''}{X}=-k_x^2...119.9&lt;/math&gt;

samma gäller övriga dimensioner, summerat blir det alltså

&lt;math&gt;k_x^2+k_y^2+k_z^2=0...119.10&lt;/math&gt;

man kan alltså teckna Laplace i en dimension enligt

&lt;math&gt;X''+k_x^2X=0...119.11&lt;/math&gt;

om nu k_x är reell kan man teckna

&lt;math&gt;V_x=Asin(k_xx)+Bcos(k_xx)...119.12&lt;/math&gt;

som allmän lösning, om däremot k_x är imaginär så gäller i princip

&lt;math&gt;cosh(x)=\frac{e^x+e^{-x}}{2}...119.13&lt;/math&gt; 

och enligt Euler gäller

&lt;math&gt;cos(x)=\frac{e^{jx}+e^{-jx}}{2}...119.14&lt;/math&gt; 

dvs

&lt;math&gt;cos(x)=cosh(jx)...119.15&lt;/math&gt;

och eftersom vi har, ty utsträckningen i z-led är oändlig, så får vi

&lt;math&gt;k_x^2+k_y^2=0...119.16&lt;/math&gt;

kan man för den andra dimensionen teckna

&lt;math&gt;V_y=Asinh(k_yy)+Bcosh(k_yy)...119.17&lt;/math&gt;

===Exempel===
[[File:Fusion Boundary Cartesian.png|thumb|Geometrisk beskrivning av en låda med potentialer]]

Om en låda har dimensionen a i x-led och dimensionen b i y-led och samtidigt dessa potentialer

&lt;math&gt;V(0,y)=V_0...119.18&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;V(a,y)=0...119.19&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;V(x,0)=0...119.20&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;V(x,b)=0...119.21&lt;/math&gt;

så gäller alltså att plattan längst till vänster har 0V vid både y=0 och vid y=b, man kan då ansätta en sinusfunktion som ger att

&lt;math&gt;V(0,y)=Asin(ky)=V_0...119.22&lt;/math&gt;

här är egentligen inte sinusfunktionen lika med Vo men det är dit vi ska dra den, här får man dock automatiskt att potentialen är noll i y=0, för y=b kan man bestämma k som

&lt;math&gt;kb=n\pi...119.23&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;k=\frac{n\pi}{b}...119.24&lt;/math&gt;

eller så kan man se det som att minst lambda/2 måste finnas som puk och då kan man direkt skriva

&lt;math&gt;k=\frac{2\pi}{2b}=\frac{2\pi}{lambda}...119.25&lt;/math&gt;

där lambda är 2b och k kan tolkas som ett vågtal, vi kommer tillbaka till n senare men när vi nu har skapat en funktion i y som mappar till ändlägena så har vi dock kvar att potentialen är sinus-formad (halv våglängd) men det är den ju inte för den är konstant, då får man ta till en Fourierserie istället för att få den fyrkantformad, beviset är lite knöligt men jag visar grundprincipen

&lt;math&gt;\int_0^b Asin(nky)sin(mky)dy=\int_0^b V_0sin(mky)dy...119.26&lt;/math&gt;

dvs man integrerar båda sidorna av ovanstående formel men med ett m skillt från n, ur detta kan man visa att 

&lt;math&gt;A=\frac{4V_0}{n\pi}...119.27&lt;/math&gt;

som i princip gör att 

&lt;math&gt;V(0,y)=\frac{4V_0}{\pi}\sum_{n=1}^\infty \frac{sin(nky)}{n}...119.28&lt;/math&gt;

där n är udda ty det är känt att fyrkantsignaler bara består av udda övertoner, nu har vi dock kvar randvärdena i x-led och eftersom potentialen har separerbara funktioner i x-led och y-led pga att geometrin följer koordinatsystemet så kan man bara hänga på funktionen för x, dock vet vi från ovan att k nu är imaginär dvs vi går över till sinh istället för sin, då gäller

&lt;math&gt;X(x)=sinh(nk(x-a))...119.29&lt;/math&gt;

ty i a är potentialen noll, i 0 är denna sedan

&lt;math&gt;sinh(-nka)=-sin(nka)...119.30&lt;/math&gt;

som egentligen skall införas i vår referensekvation ovan och som bidrar till att A istället blir

&lt;math&gt;A=-\frac{4V_0}{nsinh(nka)\pi}...119.31&lt;/math&gt;

vilket medför att lösningen blir

&lt;math&gt;V(x,y)=-\frac{4V_0}{\pi}\sum_{n=1}^\infty \frac{sin(nky)sinh(nk(x-a))}{nsinh(nka)}...119.32&lt;/math&gt;

==Randvärdesproblem i polära koordinater==

Gradienten av V i polära koordinater tecknas

&lt;math&gt;\nabla V=\frac{dV}{dr}\hat r + \frac{dV}{rd\phi}\hat \phi + \frac{dV}{dz}\hat z...119.33&lt;/math&gt;

om vi tillfälligt kallar detta E (vilket dock är sant förutom ett tecken) så får vi divergensen av E som

&lt;math&gt;\nabla \cdot E=\frac{1}{1r1}[\frac{d(rE_r)}{dr}+\frac{d(E_\phi)}{d\phi}+\frac{d(rE_z)}{dz}]...119.34&lt;/math&gt;

nu kan vi slänga in uttrycket för gradienten av V som vi kallat E och får

&lt;math&gt;\nabla \cdot E=\frac{1}{1r1}[\frac{d(r\frac{dV}{dr})}{dr}+\frac{d(\frac{dV}{rd\phi})}{d\phi}+\frac{d(r\frac{dV}{dz})}{dz}]...119.35&lt;/math&gt;

som kan skrivas om som

&lt;math&gt;\nabla \cdot E=\frac{1}{1r1}[\frac{d}{dr}(r\frac{dV}{dr})+\frac{d}{d\phi}(\frac{dV}{rd\phi})+\frac{d}{dz}(r\frac{dV}{dz})]...119.36&lt;/math&gt;

som kan förtydligas till

&lt;math&gt;\nabla \cdot E=\frac{1}{r}\frac{d}{dr}(r\frac{dV}{dr})+\frac{1}{r^2}\frac{d}{d\phi}(\frac{dV}{d\phi})+\frac{d}{dz}\frac{dV}{dz}...119.37&lt;/math&gt;

att man kan göra så beror på att det är bara den variabel man deriverar med avseende på som påverkas, vid laddningsbefriade fall följer denna sedan Laplace's ekvation enligt

&lt;math&gt;\nabla\cdot E=\nabla^2V=\frac{1}{r}\frac{d}{dr}(r\frac{dV}{dr})+\frac{1}{r^2}\frac{d}{d\phi}(\frac{dV}{d\phi})+\frac{d}{dz}\frac{dV}{dz}=0...119.38&lt;/math&gt;

denna är sedan lika med

&lt;math&gt;\nabla^2V=\frac{1}{r}\frac{d}{dr}(r\frac{dV}{dr})+\frac{1}{r^2}(\frac{d^2V}{d\phi^2})+\frac{d^2V}{dz^2}=0...119.39&lt;/math&gt;

tricket här är sedan att vi kan nyttja separata funktioner i dom olika koordinaterna om geometrin följer koordinatsystemet dvs vi måste ha en radie med dito vinkel och sedan en höjd på &quot;cylindern&quot; men allt behövs naturligtvis inte samtidigt, vi kan alltså teckna potentialen som

&lt;math&gt;V(r,\phi,z)=R(r)\Phi(\phi)Z(z)...119.40&lt;/math&gt;

om vi börjar med att titta på funktionen i r så är den alltså

&lt;math&gt;R(r)=\frac{1}{r}\frac{d}{dr}(r\frac{dV}{dr})=\frac{1}{r}(\frac{dV}{dr}+\frac{d^2V}{dr^2})...119.41&lt;/math&gt;

tittar vi sen på funktionen i phi så är den uppenbarligen

&lt;math&gt;\Phi(\phi)=\frac{1}{r^2}(\frac{d^2V}{d\phi^2})...119.42&lt;/math&gt;

och funktionen i z är

&lt;math&gt;Z(z)=\frac{d^2V}{dz^2}...119.43&lt;/math&gt;

summerar vi dessa och erkänner att fuktionerna är &quot;isolerade&quot; från varandra samt primmar istället för skriver ut derivatan får vi

&lt;math&gt;\nabla^2V=(\frac{1}{r}R'+ R'')\Phi Z + \frac{1}{r^2}\Phi'' R Z + Z''R \Phi=0...119.44&lt;/math&gt;

i regel är dock z&gt;&gt;r så Z(z) går bort och vi har

&lt;math&gt;\nabla^2V=(\frac{1}{r}R'+ R'')\Phi + \frac{1}{r^2}\Phi'' R=0...119.45&lt;/math&gt;

delar vi detta med

&lt;math&gt;R(r)\Phi(\phi)...119.46&lt;/math&gt;

så får vi

&lt;math&gt;\nabla^2V=(\frac{1}{r}\frac{R'}{R}+ \frac{R''}{R})+\frac{1}{r^2}\frac{\Phi''}{\Phi}=0...119.47&lt;/math&gt;

här kan vi multiplicera med r^2 och får

&lt;math&gt;\nabla^2V=r\frac{R'}{R}+ r^2\frac{R''}{R}+\frac{\Phi''}{\Phi}=0...119.48&lt;/math&gt;

om vi sedan återgår till ordinarie formel för R enligt ovan får vi istället

&lt;math&gt;\nabla^2V=\frac{r}{R}\frac{d}{dr}(rR')+\frac{\Phi''}{\Phi}=0...119.49&lt;/math&gt;

konstanterna fås sedan av

&lt;math&gt;\frac{r}{R}\frac{d}{dr}(rR')=k^2...119.50&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;\frac{\Phi''}{\Phi}=-k^2...119.51&lt;/math&gt;

den senaste kan bevisas på följande sätt och för att underlätta kodningen använder jag x istället

&lt;math&gt;m\frac{d^2x}{dt^2}=-Cx...119.52&lt;/math&gt;

om vi tittar på hur en fjäder svänger där C är fjäderkonstanten, om vi sen ansätter

&lt;math&gt;x=x_0e^{jwt}...119.53&lt;/math&gt;

för sinusial svängning då har vi att

&lt;math&gt;x'=jwx_0e^{jwt}=jwx...119.54&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;x''=-w^2x_0e^{jwt}=-w^2x...119.55&lt;/math&gt;

vilket gör att fjäderformeln blir

&lt;math&gt;m(-w^2)x=-Cx...119.56&lt;/math&gt;

där x kan förkortas bort och vi har

&lt;math&gt;w=\sqrt{\frac{C}{m}}=k...119.57&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;\frac{x''}{x}=-\frac{C}{m}=-w^2=-k^2...119.58&lt;/math&gt;

vi får sen den allmänna lösningen för Phi som

&lt;math&gt;\Phi(\phi)=A_nsin(n\phi)+B_ncos(n\phi)...119.59&lt;/math&gt;

där vi bytt ut k mot n, för R blir det sen

&lt;math&gt;R(r)=A_nr^n+B_nr^{-n}...119.60&lt;/math&gt;

det är bara att sätta in i diffekvationerna för att bekräfta detta.


===Exempel===
[[File:Fusion Boundary Cylindrical.png|thumb|Ett par plattor i vinkel med olika potential]]

Om man har två plattor i vinkeln alfa som är isolerade från varandra med potentialen Vo på &quot;övre&quot; plattan och potentialen noll på nedre plattan samt att dessa plattor är oändligt långa, då finns inget R(r)-beroende men det finns ett Phi(phi)-beroende enligt

&lt;math&gt;V_n=A_nsin(n\phi)...119.61&lt;/math&gt;

att det bara har med sinus att göra beror på att potentialen vid phi=0 är noll, nu kan vi sen mappa den här funktionen mot verkligheten dvs vid phi=alfa ska vi ha att V_n är V_0 dvs vi får

&lt;math&gt;n\alpha=\frac{\pi}{2}...119.62&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;n=\frac{1}{\alpha}\frac{\pi}{2}...119.63&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;V(\phi)=V_0sin(\frac{1}{\alpha}\frac{\pi}{2}\phi)...119.64&lt;/math&gt;

som är samma som

&lt;math&gt;V(\phi)=V_0sin(\frac{\pi}{2}\frac{\phi}{\alpha})...119.65&lt;/math&gt;

==Randvärdesproblem i sfäriska koordinater==

Gradienten för en potential i sfäriska koordinater kan skrivas

&lt;math&gt;\nabla V=\frac{dV}{dR}+\frac{dV}{Rd\theta}+\frac{dV}{Rsin(\theta)d\phi}...119.66&lt;/math&gt;

divergensen av detta blir när vi inte har några laddningar

&lt;math&gt;\nabla \cdot \nabla V=\nabla \cdot E=0...119.67&lt;/math&gt;

dvs Laplace blir

&lt;math&gt;\nabla^2V=\nabla \cdot E=\frac{1}{1*R*Rsin(\theta)}[\frac{d(R^2sin(\theta)E_R)}{dR}+\frac{d(Rsin(\theta)E_\theta)}{d\theta}+\frac{d(RE_\phi)}{d\phi}]=0...119.68&lt;/math&gt;

där alltså

&lt;math&gt;E_R=\frac{dV}{dR}...119.69&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;E_\theta=\frac{dV}{Rd\theta}...119.70&lt;/math&gt;

samt

&lt;math&gt;E_\phi=\frac{dV}{Rsin(\theta)d\phi}...119.71&lt;/math&gt;

nu kan vi stoppa in dom här i Laplace och får

&lt;math&gt;\nabla^2V=\frac{1}{R^2}\frac{d}{dR}(R^2\frac{dV}{dR}) + \frac{1}{R^2sin(\theta)}\frac{d}{d\theta}(sin(\theta)\frac{dV}{d\theta})+  \frac{1}{R^2sin(\theta)} \frac{d}{d\theta}(\frac{1}{(sin(\theta)}\frac{dV}{d\phi})=0...119.72&lt;/math&gt;

eftersom det vanligen inte är några variationer i phi-led så går den derivatan bort och vi får

&lt;math&gt;\nabla^2V=\frac{1}{R^2}\frac{d}{dR}(R^2\frac{dV}{dR}) + \frac{1}{R^2sin(\theta)}\frac{d}{d\theta}(sin(\theta)\frac{dV}{d\theta})=0...119.73&lt;/math&gt;

här går R^2 bort och man ansätter

&lt;math&gt;V(R,\theta)=\Gamma(R)\Theta(\theta)...119.74&lt;/math&gt;

och deriverar enligt

&lt;math&gt;\nabla^2V=\frac{d}{dR}(R^2\Gamma'\Theta) + \frac{1}{sin(\theta)}\frac{d}{d\theta}(sin(\theta)\Gamma \Theta')=0...119.75&lt;/math&gt;

smat delar med

&lt;math&gt;\Gamma(R)\Theta(\theta)...119.76&lt;/math&gt;

och får pga att parametrar som inte deriveras kan lyftas ur deriveringen

&lt;math&gt;\nabla^2V=\frac{1}{\Gamma}\frac{d}{dR}(R^2\Gamma') + \frac{1}{\Theta}\frac{1}{sin(\theta)}\frac{d}{d\theta}(sin(\theta) \Theta')=0...119.77&lt;/math&gt;

gamma-delen är alltså

&lt;math&gt;\frac{1}{\Gamma}\frac{d}{dR}(R^2\Gamma')=k^2...119.78&lt;/math&gt;

och theta-delen

&lt;math&gt;\frac{1}{\Theta}\frac{1}{sin(\theta)}\frac{d}{d\theta}(sin(\theta) \Theta')=-k^2...119.79&lt;/math&gt;

Man kan skriva om gamma-delen som

&lt;math&gt;R^2 \Gamma''+2R\Gamma'-k^2\Gamma=0...119.80&lt;/math&gt;

och denna har den allmänna lösningen

&lt;math&gt;\Gamma_n(R)=A_nR^n+B_nR^{(-n+1)}...119.81&lt;/math&gt;

det är bara att sätta in och prova, sen kan man visa att 

&lt;math&gt;n(n+1)=k^2...119.82&lt;/math&gt;

varvid man kan skriva theta-delen som

&lt;math&gt;\frac{d}{d\theta}[sin\theta \Theta']+n(n+1)\Theta sin(\theta)=0...119.83&lt;/math&gt;

där Theta har en lösning i vad som kallas Legendre-polynom modell

&lt;math&gt;\Theta_n(\theta)=P_n(cos\theta)...119.84&lt;/math&gt;

där exempelvis P_n är 1 för n=0 och för n=1 så är P_n cos(theta)

===Exempel===
[[File:Fusion Boundary Spherical.png|thumb|En jordad sfär av metall exciterad av ett externt E-fält]]

Om vi har en ledande sfär och ett &quot;polariserande&quot; E-fält på

&lt;math&gt;E=E_0\hat z...119.85&lt;/math&gt;

så har vi pga att ytan på sfären är ekvipotentiell och preliminärt noll i potential dvs

&lt;math&gt;V(b, \theta)=0...119.86&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;V=-\int E \cdot dz...119.87&lt;/math&gt;

där E är homogen varvid vi får

&lt;math&gt;V(R, \theta)=-E_0z=-E_0Rcos(\theta)...119.88&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;Rcos(\theta)...119.89&lt;/math&gt;

kommer av att polarisationen hela tiden är i z-led och z existerar inte i sfäriska koordinater så man gör istället en skalärprodukt modell

&lt;math&gt;\hat z \cdot \hat R...119.90&lt;/math&gt;

som blir

&lt;math&gt;cos(\theta)...119.91&lt;/math&gt;

dvs detta är den delen som projiseras på z-axeln, nu har vi enligt tidigare att

&lt;math&gt;V(R, \theta)=\Gamma(R)\Theta(\theta)...119.92&lt;/math&gt;

som blir

&lt;math&gt;V(R, \theta)=\sum_{n=0}^{\infty}(A_nR^n+B_nR^{-(n+1)})P_ncos(\theta)...119.93&lt;/math&gt;

detta kan utvecklas till [att man kan stoppa vid n=1 förstår inte jag]

&lt;math&gt;V(R, \theta)=A_0+B_0R^{-1}+(A_1R+B_1R^{-2})cos(\theta)...119.94&lt;/math&gt;

där vi direkt ser att

&lt;math&gt;A_1=-E_0...119.95&lt;/math&gt;

A_0 går sedan bort vilket jag antar har att göra med att sfären inte har nån bias, B_0/R går sedan bort för den implikerar att sfären är laddad vilket den inte är, kvar har vi då att

&lt;math&gt;V(R, \theta)=-E_0Rcos(\theta)+B_1R^{-2}cos(\theta)...119.96&lt;/math&gt;

och sätter vi nu in randvärdet

&lt;math&gt;V(b, \theta)=0...119.97&lt;/math&gt;

så får vi att

&lt;math&gt;V(b, \theta)=-E_0bcos(\theta)+B_1b^{-2}cos(\theta)=0...119.98&lt;/math&gt;

varvid vi kan lösa ut vad B_1 blir enligt

&lt;math&gt;B_1=E_0b^3...119.99&lt;/math&gt;

sätter vi sen in detta i

&lt;math&gt;V(R, \theta)=-E_0Rcos(\theta)+B_1R^{-2}cos(\theta)...119.100&lt;/math&gt;

får vi

&lt;math&gt;V(R, \theta)=-E_0cos(\theta)(R-b^3R^{-2})...119.101&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;V(R, \theta)=-E_0cos(\theta)(R-\frac{b^3}{R^2})...119.102&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;V(R, \theta)=-E_0Rcos(\theta)(1-\frac{b^3}{R^3})...119.103&lt;/math&gt;

där man ser att när R=b så är potentialen noll och för R&gt;&gt;b så går potentialen mot den polariserande potentialen dvs

&lt;math&gt;V(R, \theta)=-E_0Rcos(\theta)...119.104&lt;/math&gt;

=Källor=
# David K. Cheng, Field and Wave Electromagnetics, Second Edition, 1989
# Jan Petersson, Lineär Algebra, omkring 1990

[[Kategori:Fysik]]</text>
      <sha1>e1bxtt81a3gkej9tsbg9qoripg3wfgh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Elektriska konstruktioner</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10673</id>
    <revision>
      <id>55372</id>
      <parentid>54810</parentid>
      <timestamp>2024-04-20T16:23:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>R. Henrik Nilsson</username>
        <id>10380</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>noggrannt &gt; noggrant</comment>
      <origin>55372</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62600" sha1="0w2q91sgzfpxmq928jp92je2nlk7yry" xml:space="preserve">=Inledning=
Denna bok är tänkt att innehålla en massa elektriska konstruktioner som jag tänkt ut. Jag delar ut dom för jag gillar konceptet &quot;Copyleft&quot; och för att det är kul att ha dom samlade i en och samma bok.

=KAP, Analog Processor=
[[File:Knoppson KAP.png|thumb|Visar samtliga moduler i KAP-projektet]]
Detta är ett samlingsnamn för alla analoga projekt jag tänkt ut.

Översta bilden innehåller ett stimm moduler med dom reglage jag planerat använda, det finns även en liten &quot;bruksanvisning&quot;.

Alla moduler tillhör egentligen inte KAP utan jag listar även några andra som också är analoga men får speciella lådor.

Jag avser ta fram PCB för alla dom moduler som listas även om det finns PCB redan för några få.

Bifogar också en preliminär plan hur jag avser bygga KAP-modulernas lådor.

==Lådförslag==
[[File:Knoppson KAP Box.png|thumb|Visar hur KAP-modulernas lådor är tänkta att byggas]]

Såhär skulle man kunna skapa alla lådor till KAP-projektet, det är lite B men ger en fingervisning.
.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

=KRM, RMS-meter=
[[File:Knoppson KRM.png|thumb|Ett försök att bygga en RMS-mätare]]
Detta projekt genererar en utsignal motsvarande effektivvärdet (eller värmevärdet) hos en signal

Två stycken analoga kvadrerare tror jag krävs för att bygga en RMS-mätare, den ena sitter på ingången och kvadrerar insignalen, den andra sitter efter integratorn och i återkopplingsslingan hos en inverterande OP för att på så sätt generera analog roten ur som låter lite långsökt att det är möjligt men jag ska senare visa att det faktiskt går. Vad man måste komma ihåg är dock att insignalen måste vara negativ som är lite svårt att tänka sig ty roten ur minus ett är ju liksom imaginärt.

Projektet avser kopiera definitionen av RMS enligt

&lt;math&gt;U_{RMS}=\sqrt{\frac{1}{T}\int_0^T u(t)^2 dt}...1.1&lt;/math&gt;

vilket jag brukar skriva som 

&lt;math&gt;U_{RMS}=\sqrt{\frac{1}{2\pi}\int_0^{\alpha} u(t)^2 d\alpha}...1.2&lt;/math&gt;

för den formen är enklare, tycker jag.

==OTA, LM13700==
Ni kan egentligen själva läsa databladet men jag tänkte här försöka förmedla vad jag tror mig ha förstått.

Först tror jag mig förstå följande formel (utan lijäriseringsdiodström, Id)

&lt;math&gt;I_o=U_{in}*\frac{I_{abc}*q}{2kT}...1.3&lt;/math&gt;

där Iabc är diffstegets totala biasström och tvåan kommer av att respektive trissa har Iabc/2 i biasström, för normala temperaturer resulterar detta uttryck i

&lt;math&gt;I_o=U_{in}*I{abc}*19,8...1.4&lt;/math&gt;

dvs säg 20mS/mA/V där mA är vad kretsen klarar (typiskt max 2mA).

Detta kan användas som förstärkning med Iabc som modulerade ingång både vad gäller LF AM-modulering och DC-styrd förstärkning.

===OTA, linjäriseringsdioder===
Genom att nyttja linjäriseringsdioderna fås denna formel

&lt;math&gt;I_o=\frac{2I_s*I_{abc}}{Id}...1.4&lt;/math&gt;

där Is i princip är ström in i plusingången och Id är linjäriseringsströmmarna via de inbyggda dioderna.

Det är lite oklart varför systemet linjäriseras av dioderna men jag tror att de, trots att de är en CM-störning som egentligen inte borde påverka diffsteget alls, lyfter arbetsströmmen hos transistorerna och alla vet då att I/V-diagrammet är &quot;rakare&quot;, samtidigt tror jag ungefär följande gäller på den inverterande sidan

&lt;math&gt;Ic=(\frac{Id}{2}-Is)&gt;0...1.5&lt;/math&gt;

dvs Is kan göras större om Id finns där, nollan har att göra med att bias hos diffsteget är Iabc/2 för båda trissorna, den positiva sidan kan således höjas +Iabc/2 så att all ström går i den trissan MEN då går inget i andra trissan ty allt är drivet av en strömgenerator kallad Iabc.

==Analog kvadrerare==
[[File:Knoppson KRM kvadrering.png|thumb|Visar hur själva kvadreringen går till]]
En analog kvadrerare kan skapas medels en så kallad OTA (Operational Transconductance Amplifier) och jag nyttjar en fascinerande enkel krets som heter LM13700.

Jag har formellt sett inte riktigt fått ordning på min kvadrerare för jag får den att bara fungera för positiva insignaler men jag har lite börjat tro att det inte spelar nån roll när jag numera helvågslikriktar insignalen för en helvågslikriktad sinussignal har ett effektivvärde som är exakt lika stort som för en ren sinussignal, skillnaden är bara att helvågssignalen är strikt positiv, typ.

Ekvation 1.4 visar hur OTA rent formelmässigt beter sig och jag repeterar den här:

&lt;math&gt;I_o=\frac{2I_s*I_{abc}}{Id}...1.4&lt;/math&gt;

Ekvationen kommer av att input till säg plus-trissan i diffsteget är strömmässigt

&lt;math&gt;I_{in}=\frac{Id}{2}+Is...1.6&lt;/math&gt;

denna ström går sedan genom basmotståndet mellan bas och backe som ger en inspänning enligt

&lt;math&gt;Ub=I_{in}Rb...1.7&lt;/math&gt;

Alla trissor har sen vad man kallar för transkonduktans som förstärker spänning till ström enligt

&lt;math&gt;Ic=gmUb=gmI_{in}Rb=gm(\frac{Id}{2}+Is)...1.8&lt;/math&gt;

där Ic är ena trissans kollektorström, sen är 

&lt;math&gt;Iabc=Ic1+Ic2...1.9&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;Io=Ic1-Ic2...1.10&lt;/math&gt;

så man får att 

&lt;math&gt;Io=gm(\frac{Id}{2}+Is)-gm(\frac{Id}{2}-Is)...1.11&lt;/math&gt;

där Is alltså är en skillnadsström ström vilket ger

&lt;math&gt;Io=gm*2Is...1.12&lt;/math&gt;

och 

&lt;math&gt;Iabc=gm(\frac{Id}{2}+Is)+gm(\frac{Id}{2}-Is)...1.13&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;Iabc=gm*Id...1.14&lt;/math&gt;

detta gör att

&lt;math&gt;gm=\frac{I_{abc}}{Id}...1.15&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;Io=\frac{I_{abc}}{Id}*2Is...1.16&lt;/math&gt;  

Jag tycker LM13700 är en snygg och enkel krets, den är inte så enkel att förstå eller att driva men den är kraftfull och mycket enkelt uppbyggd medels ett diffpar, en strömgenerator (Iabc) och fyra strömspeglar, mycket enklare kan det inte bli! Sen att jag inte fattar att använda den optoimalt är en annan sak.

==Analog roten ur==
[[File:Knoppson KRM roten ur.png|thumb|Analog roten ur]]
Analog roten ur sker mha en kvadrerare i återkopplingsslingan hos en OP, teorin för det är denna:

Om vi först antar att Uin är positiv så får vi

&lt;math&gt;U-=Uin-R1I+R2I+Uo^2...1.17&lt;/math&gt;

Om R1=R2 gäller sedan att

&lt;math&gt;U-=Uin+Uo^2...1.18&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;U+=0...1.19&lt;/math&gt;

så att

&lt;math&gt;Uo=F\epsilon=F(U+-U-)=F(-Uin-Uo^2)...1.20&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;Uo+FUo^2=-FUin...1.21&lt;/math&gt;

där FUo^2 onekligen är större än Uo dvs vi får

&lt;math&gt;Uo^2=-Uin...1.22&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;Uo=\sqrt{-Uin}...1.23&lt;/math&gt;

==Instrumentförstärkare==
[[File:Knoppson KRM Difförstärkare.png|thumb|Difförstärkare]]

En vanlig OP i difförstärkarkoppling kan tecknas

&lt;math&gt;A_v=\frac{R2}{R1}(U1-U2)&lt;/math&gt;

och den kan det för att potentialen vid plus-ingången är

&lt;math&gt;U_+=U1*\frac{R2}{R1+R2}&lt;/math&gt;

söm, pga att spänningsskillnaden är noll över en opamps ingångar när den jobbar normalt, gör så att spänningen på minus-ingången är U+ också, strömmen in från U2 blir då

&lt;math&gt;I_{in}=\frac{U2-U_+}{R1}&lt;/math&gt;

som rinner &quot;rätt igenom&quot; varvid utspänningen blir

&lt;math&gt;U_{out}=U_+ - R2*I_{in}= U_+ - R2*\frac{U2-U_+}{R1}=U_+ - \frac{R2}{R1}*(U2-U_+)&lt;/math&gt;

Om vi nu sätter in utttrycket för U+ enligt ovan får vi

&lt;math&gt;U_{out}=U1*\frac{R2}{R1+R2} - \frac{R2}{R1}*(U2-U1*\frac{R2}{R1+R2})&lt;/math&gt;

ur detta får man

&lt;math&gt;U_{out}=\frac{R2}{R1}*(U1-U2)&lt;/math&gt;

Om vi nu tittar på uttrycket för Iin ovan och jag repeterar

&lt;math&gt;I_{in}=\frac{U2-U_+}{R1}&lt;/math&gt;

så ser vi att denna ingångsström är beroende av U+ dvs spänningen på plus-ingången, med andra ord så är resistansen in på minus-ingången beroende av signalen på plusingången, genom att till exempel nyttja buffer på minusingången (eller båda) får man sen en så kallad instrumentförstärkare där impedanserna in på opampen är samma för plusingången som för miniusingången.

Normalt spelar detta ingen roll för difförstärkaren drivs normalt av typ opampar i sig men det finns situationer såsom t.ex utsignalen från en OTA (enbart ström) där samma ingångsresistans för dom båda benen är nödvändig.

Jag har för övrigt precis lärt mig räkna på opampar på ovanstående klockrena sätt, den som lärt mig heter Lars Molin (Analog elektronik)

==Fyrkvadrantsmultiplikation==
Jag råkade plötsligt, efter att ha gett upp och släppt projektet i typ ett halvår, komma på ett trick som gör att man faktiskt kan multiplicera två analoga tal i alla fyra kvadranterna.

Det ursprungliga problemet var att Iabc är strikt större än noll och visst, jag tänkte man kunde biasera för AC men fattade inte hur jag skulle kunna typ dra bort den biten sen.

Resultatet blev en variant som jag faktiskt tror fungerar men BARA för sinus!

Vilket är lika kasst som för vanliga billiga DVM:er :D

Så jag var aldrig riktigt nöjd med den lösningen men ville köra den ändå &quot;ifall&quot; det skulle funka.

Men så plötsligt en dag blev jag att vilja multiplicera två analoga tal &quot;igen&quot; och såg på grejerna med &quot;nya&quot; ögon, såhär enkelt är det faktiskt, om man biaserar Iabc med Ib (och avser pendla +/-Ib) blir utgångsströmmen Io

&lt;math&gt;Io=\frac{2}{Id}*Is*(Iabc+Ib)=kIsIabc+kIsIb&lt;/math&gt;

där den sista termen måste dras bort för att det skall bli regelrätt multiplikation och eftersom det är en produkt av Is och Ib så gör man det inte helt enkelt.

Men jag kom på ett egentligen rätt själklart trick men ändå, använd en till OTA :D

Så nu leder jag Is till en andra OTA som jag låter multiplicera med Ib sen kör jag in 

&lt;math&gt;Io=kIsIabc+kIsIb&lt;/math&gt;

med

&lt;math&gt;kIsIb&lt;/math&gt;

(där k sätts av 2/Idq) i en difförstärkare, instrumentförstärkare faktiskt pga att spänning bildas över ingångsmotstånden till backe ty OTA levererar bara ström samtidigt som ingångsresistansen hos den negativa ingången hos en vanlig difförstärkare är boroende av nivån hos den positiva ingången.

Ut får man då istället för Io

&lt;math&gt;\frac{2}{Id}*IsIabc&lt;/math&gt;

Vilket är vad jag vill ha.

Jag har sedan tom nyttjat att Id ju dividerar så jag har på skoj infört en &quot;Z-ingång&quot; för division av X*Y där RMS-mätaren normalt kopplar ihop X och Y för att skapa en kvadrering av insignalen men jag har gjort det så att man även kan ha separata ingångar.

Jag kör med en halv mA som quiscent Id (Idq), detta innebär att k=4000, kom på att k ju ingår i den andra OTA'n också så k är mycket enkel att ta hänsyn till OCH i fallet Z-styrning behöver den inte ens vara konstant.

Jag är osäker på hur jag vill ha det med ranget på Z-ingången, spänningsmässigt är den naturligtvis linjär (+/-5V) och genererar 0,5mA+/-0,5mA men divisionsmässigt är området [2;0] för jag kan bara dubbla strömmen uppåt (OTA tål max 1mA), mer önskvärt vore 0,32mA+0,68mA/-0,32mA vilket ger [3;0] men spänningsstyrningen blir förhållandemässigt (+3/-1)V typ.

Och då blir spänningsstyrningen inte symmetriskt samtidigt som detta kan ställas in efter PCB-produktion.

=KFC, Frequency Counter=
[[File:KFC Frequency Counter.png|thumb|Analog frekvensräknare]]
Detta projekt genererar, helt analogt, en utsignal motsvarande frekvensen hos insignalen. Projektet nyttjar en TTL-shaper som klockar en D-vippa som i sin tur släpper på en 1MHz klocka under en tid motsvarandes insignalens periodtid, dessa klockpulser får sedan de sex dekadräknarna att räkna, varje räknat värde motsvarar alltså 1us (1/1MHz), så ju längre periodtiden hos insignalen är desto fler klockpulser a' 1us hinner räknas.

På detta sätt kan man således mäta insignalens periodtid i multiplar av 1us (där alltså 1us blir maximal noggrannhet), ju fler us som hinner räknas desto större blir det digitala värdet för insignalen samtidigt som jag nyttjar tre dekader åt gången.

Så genom att nyttja R2R-stege och D/A-omvandla räknarvärdena så kan man skapa sig en analog signal som varierar från typ 5mV för 1us till 5V för 1ms, för frekvensavläsning måste sedan denna signal inverteras (f=1/T) vilket jag gör medels OTA.

Det är tyvärr inte slut där för signalen innehåller hela tre dekader med information som inte analoga instrument utan vidare kan hantera så jag nyttjar även en Lin2Log-omvandlare för att få plats med hela signalspannet i ett analogt panelinstrument.

==Time-to-Frequency Converter==
[[File:KFC Time2Freq Conversion.png|thumb|Analog tid till frekvensomvandlare]]
[[File:KFC DSCN6223.jpg|thumb|Oscilloskåpbild på hur en tidssignal modell trekant ger 1/T]]
Konverteringen uföres av ovanstående OTA, den tar alltså den linjära insignalen motsvarandes hur lång periodtid insignalen har och inverterar den så att tid blir frekvens, jag har än så länge bara fått detta att fungera preliminärt, OTA'n ger en intressant 1/T-signal ut men jag är osäker på hur jag i slutändan skall kunna nyttja den till nåt hyfsat noggrant.

Jag nyttjar alltså ekvation 1.4 där jag fryser Is och Iabc och istället modulerar Id vilket enligt formeln innebär att följande gäller

&lt;math&gt;Io=2I_s*I_{abc}*\frac{1}{I_d}...2.1&lt;/math&gt;

Jag nyttjar sen Is=12V/10M=1,2uA och Iabc~22V/22k=1mA (där AMR för Iabc=2mA), dessa värden ger sedan Io=2,4mA^2/Id, framförallt ser man att när man fixerar Is och Iabc och bara modulerar Id så får man typ division med Id vilket gör att man kan invertera en signal motsvarandes till exempel en linjär ramp för periodtid (som i mitt fall går från 5mV till 5V) genom att modulera Id, i mitt fall kan man alltså skriva om 1.4 enligt

&lt;math&gt;Io=2,4\cdot10^{-3}*\frac{1}{I_d}...2.2&lt;/math&gt;

Där ett lastmotstånd på utgången sätter spänningen, jag nyttjar en specialare men tror den kan liknas vid 2k8 dvs då har jag 2k8*2,4mA=6,7V vilket är rätt nära det jag uppmätt dvs 6,4V.

Det har varit spännande och utmanande att försöka begripa och knåpa ihop det här, just nu är jag troende, men inte vetandes, att detta faktiskt kan fungera dock tror jag att fler än 3 dekader i praktiken är omöjligt att realisera och det är det för att &quot;toppen&quot;/max ändå är en linjär variant av minimum dvs kvoten max/min är vad som styr frekvensomvandlingsspannet, sen är OTA begränsad till max +/-15V matningsspänning med typ standard 2V från rail dvs mycket mer än 13V kan man inte få ut vilket i fallet tre dekader gör att minspänning är 13mV och en dekad till dvs 1,3mV är tuff att hantera (pga av bland annat brus).

==Lin-to-Log Converter==
[[File:Lin2Log Converter.png|thumb|Lin till log omvandlare]]
Eftersom tre dekader ([1;1k]Hz respektive [1k;1M]Hz) avses bearbetas åt gången och avsett analogt visarinstrument inte kan visa mer än två dekader så måste signalen logaritmeras, jag håller precis på och ska bygga en testkrets för detta

Ut från första OP får man mha en återkopplad diod i inverterande koppling

&lt;math&gt;Uo=-60mV*log\frac{Id}{Is}&lt;/math&gt;

diodströmmen Id kan sen skrivas som

&lt;math&gt;Id=\frac{Uin}{R1}&lt;/math&gt;

där R1 är motståndet in på minusingången, detta gör att följande gäller

&lt;math&gt;Uo=-60mV*(log\frac{Uin}{R1*Is})&lt;/math&gt;

detta kan sedan skrivas om som

&lt;math&gt;Uo=-60mV*(log(Uin)-log({R1*Is}))&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;Uo=-60mV*log(Uin)+60mV*log({R1*Is}))&lt;/math&gt;

här kan vi sätta in våra värden för Is är runt 50fA och vi väljer 10k som R1 för 0,1mA vid 1V in, vilket ger

&lt;math&gt;Uo=-60mV*log(Uin)-0,56V&lt;/math&gt;

Om vi istället skriver

&lt;math&gt;Uo=-(60mV*log(Uin)+0,56V)&lt;/math&gt;

för att vi har att göra med inverterande OP, på dess utgång får vi då 

&lt;math&gt;Uo=60mV*log(Uin)+0,56V&lt;/math&gt;

vid ett gain på minus 1, här är det dock tydligt att +0,56V måste dras bort från utgången och när OP är inverterande adderar man helt enkelt +0,56V på ingången (för då blir det minus :) ), vilket ger

&lt;math&gt;Uo(2)=60mV*log(Uin)&lt;/math&gt;

detta ger Uo(2), delas sedan Uo(2) med 60mV (eller förstärks 16,7ggr) så får man

&lt;math&gt;Uo(3)=log(Uin)&lt;/math&gt;

Observera att i Uo(3)-fallet får ingen invertering ske.

=KMT, Module of Temperature=
Jag får inte riktigt ordning på min temperaturmätare (KMT) har jag förstått efter att precis läst ett TI-dokument jag fick av en snubbe på EF.

Det visar sig nämligen att jag nyttjar POSITIV temperaturkoefficient medans TI nyttjar negativ.

En sak är lite extra intressant för beloppet hos min temperaturkoefficient (ungefär 2mV/C@1mA) stämmer alldeles utmärkt med  dokumentet från Texas Instrument.

==Diodekvationsanalys==

Jag har bängstirrat på diodekvationen enligt

&lt;math&gt;I_d=I_s(e^{\frac{qV_f}{kT}}-1)...1.1&lt;/math&gt;

som för Vf&gt;&gt;26mV övergår i

&lt;math&gt;I_d=I_se^{\frac{qV_f}{kT}}...1.2&lt;/math&gt;

och får den till

&lt;math&gt;V_f=ln \frac{I_d}{I_s}*\frac{kT}{q}...1.3&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;V_f=konst*T...1.4&lt;/math&gt;

Ty Id och alla andra parametrar är konstanta.

Detta innebär för mig således en POSITIV temperaturkoefficient men alla vet ju att komplementära transistorslutsteg rusar i ström när dom blivit för varma.

Temperatorkoefficienten kommer av:

&lt;math&gt;V_f=ln \frac{I_d}{I_s}*\frac{k(273+C)}{q}...1.5&lt;/math&gt;

detta kan skrivas om som

&lt;math&gt;V_f=ln \frac{I_d}{I_s}*\frac{k}{q}*273+ln \frac{I_d}{I_s}*\frac{k}{q}*C...1.6&lt;/math&gt;

dvs vid Id=1mA och experimentellt fasställd mättnadsström (Is) för 1N4148 på 48fA, kan man skriva 

&lt;math&gt;0,56V+2mV/C...1.7&lt;/math&gt;

som alltså innebär en positiv temperaturkoeffficient :(

=KDM, Distorsion Meter=

Jag har konstruerat en distorsionsmätare, den nyttjar 5st VSF-filter medels opampar.

Konstruktionen är primitiv för man rattar in grundtonen (f1), sätter nivån till fullt utslag på panelinstrument sen rattar man i tur och ordning in f2-f5 och får en linjär avläsning vad gäller repektive övertonshalt.

Jag har också byggt in så att man kan se en linjär summa av f1-f5 men jag är tveksam om THD räknas ut så.

Jag blev då att klura på hur mycket en sinus kan dista, borde max vara en fyrkant tänkte jag men hur mycket dist innehåller en fyrkant?

==Distorsionsanalys==

Här måste man ta till Fourierserie enligt

&lt;math&gt;u(t)=\frac{a_0}{2}+\sum_{n=1}^{\infty} a_n*cos(nwt)+b_n*sin(nwt)&lt;/math&gt;

detta kan skrivas om på ett enklare sätt enligt

&lt;math&gt;u(\alpha)=\frac{a_0}{2}+\sum_{n=1}^{\infty} a_n*cos(n\alpha)+b_n*sin(n\alpha)&lt;/math&gt; 

där alpha bara är vinkelftekvensen gånger tid.

En fyrkant är legendariskt en funktion med enbart udda övertoner, bn-koefficienterna kan räknas ut enligt

&lt;math&gt;b_n=\frac{4}{T}\int_0^{T/2}f(t)sin(nwt)dt&lt;/math&gt;

denna enkla integral blir för f(t)=1 inom aktuellt intervall

&lt;math&gt;b_n=\frac{4}{Tnw}[cos(nwt)]_{T/2}^0&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;b_n=\frac{4}{Tnw}[1-cos(nwT/2)]&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;b_n=\frac{4}{Tn\frac{2\pi}{T}}[1-cos(n\frac{2\pi}{T}T/2)]&lt;/math&gt;

dvs

&lt;math&gt;b_n=\frac{2}{n\pi}[1-cos(n\pi)]&lt;/math&gt;

här ser man att för jämna n så blir uttrycket noll medans det för udda n blir 

&lt;math&gt;b_n=\frac{4}{n\pi}&lt;/math&gt;

där man alltså ser att första övertonshalten (n=3) är 33% av grundtonen (n=1) vilket jag har designat för i min KDM, tycker sen att nyttjande av wt hela tiden ger krångliga integreringar när allt ändå bara handlar om en vinkel (wt) som varierar, tänkte således prova om jag kan göra om ovanstående beräknngar medels alpha.

&lt;math&gt;b_n=\frac{4}{2\pi}\int_0^{\pi}f(t)sin(n\alpha)d\alpha&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;b_n=\frac{4}{2\pi n}[cos(n\alpha)]_{\pi}^0&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;b_n=\frac{2}{n\pi}[1-cos(n\pi)]&lt;/math&gt;

som blir pssso :)

Mycket enklare, slapp två led!

=KRA, tube RIAA/MIC Amplifier=
Detta är mitt RIAA steg medels rör.

Förstärkaren har hitintills varit luftbyggd och denna senaste variant är det också, dock ligger PCB i planerna.

Tycker PCB vad gäller rörförstärkare suger rent allmänt men när det gäller så små strömmar och spänningar som hos försteg så kan det eventuellt funka.

Slutsteg komer jag dock alltid bygga i luften ty PCB är kasst på höga strömmar och höga spänningar.

Nåväl, jag är på G med två KRA som alltså luftbyggs.

Vad är nu problemet?

Jo, signalnivån är ynkligt liten och man riskerar lätt brum.

Så hur ska man göra då?

==Brumanalys==

Jag kan inte säga att jag vet men jag har idèer modell Maxwell's ekvationer där två av dom fyra eventuellt kan skrivas:

&lt;math&gt;V_{ind}=\oint E\cdot dl=-\int \frac{dB}{dt}\cdot dS&lt;/math&gt;

som också kallas för Faraday's induktionslag, andra ekvationen blir

&lt;math&gt;I_{ind}=\oint H\cdot dl=I_{fri}+\int \frac{dD}{dt}\cdot dS&lt;/math&gt;

som jag tror kallas Ampere's lag, jag tror sen att Ifri typ är DC vilket vi alltså kan strunta i vad gäller brumaanalys, sen kan man förenkla ekvationerna på ett nästan barnsligt sätt (som dock är giltigt om B och D är homogena genom hela ytan S):

&lt;math&gt;V_{ind}=-\frac{dBS}{dt}=-\frac{d\phi}{dt}=-L\frac{di}{dt}...1&lt;/math&gt;

&lt;math&gt;I_{ind}=\frac{dDS}{dt}=\frac{dQ}{dt}=C\frac{dV}{dt}...2&lt;/math&gt;

Med andra ord induceras en spänning i en slinga (S&lt;sub&gt;B&lt;/sub&gt;) om det finns en tidsvarierande magnetisk flödestäthet (B) i närheten samtidigt som det induceras en ström i en ledares area (S&lt;sub&gt;D&lt;/sub&gt;) om det finns en tidvarierande elektrisk flödestäthet (D) i närheten.

Detta kan eventuellt ses som om man har en slinga och den terminerar i ett motstånd typ ingångsmotståndet till röret och motståndet är av lite storlek, då blir den inducerade strömmen inte så stor och bara 1 gäller.

Om slingan terminerar i ett litet motstånd så borde dock även 2 behöva komma med i beräkningarna ty det kan då gå ström.

D är förresten epsilon gånger E där E är den elektriska intensiteten med enheten V/m, intensitet när det gäller &quot;saker&quot; per sträcka har jag hittat på, utöver x/m som intensitet kallar jag x/m^2 som täthet och x/m^3 som densitet (även om densitet lite är reserverat för kilo/m^3)

=KCA, tube Computer Amplifier=
Detta rörförsteg har flera features där en är regelrätt förstärkning och volymjustering av Line-signal (Line Out), en annan är medels Ge-transistorer i Klass B leverera 2,5W i 4 Ohm och en tredje är en optionell hörlursutgång som när man pluggar i 6,3mm telepropp bryter signalen till PA.

Line Out bryts dock inte av hörlur och det har att göra med att jag vill ha endast rörljud ut till Line Out, både hörlursutgången och PA är drivna av halvledare.

==Förlustberäkningar==
Jag kör alltså mer eller mindre ren Klas B, om matningen A och utsignalen B inledningsvis är ren DC gäller

&lt;math&gt;\Delta u=A-B&lt;/math&gt;

sen gäller

&lt;math&gt;I_{out}=\frac{B}{R_L}&lt;/math&gt;

med andra ord är förlusteffekten

&lt;math&gt;P_L=(A-B)*B/R_L&lt;/math&gt;

således är mineffekt teoretiskt noll när A=B, för maxeffekt får vi derivera map B enligt

&lt;math&gt;\frac{dP_L}{dB}=A/R_L-2B/R_L=0&lt;/math&gt;

vilket ger

&lt;math&gt;B=A/2&lt;/math&gt;

vilket inte är så konstigt för utspänningen (B) är då hälften av matningsspänningen (A), sätter vi in detta fås

&lt;math&gt;P_{L max}=(A-A/2)*A/2R_L=A^2/4R_L&lt;/math&gt;

Hitintills har vi alltså räknat på DC, nu tänker vi istället halvvågslikritad sinus med effektivvärdet

&lt;math&gt;A'=A/2&lt;/math&gt;

då borde formeln bli

&lt;math&gt;P_{L max}=A^2/16R_L&lt;/math&gt;

Kan detta stämma?

I så fall får jag med A=6V och RL=4 Ohm en maximal förlust på 0,56W.

Maximal DC-ström blir A/RL, denna delas dock i två pga HW och vi får 0,75A.

AC127 tål bara 0,34W men jag lurar på om musik verkligen ger &quot;kontinuerlig&quot; effektförlust dvs 0,34W kan kanske ändå funka?

=KSM, System of Mobile communication=
[[File:KSM deadbug BAT86.png|thumb|Bärvågsdetektor för GSM]]
[[File:KSM, carrier detector.jpg|thumb|Bärvågsdetektor för GSM]]

Detta är ett lekprojekt som bara har en gnutta allvar i sig för jag har nämligen en GSM-telefon (Ericsson T28s) som har dålig täckning där jag bor och önskar bygga en (liten) Yagi-antenn till den.

Men för att kunna bygga en antenn så behöver jag veta vilket band den går på, den sägs gå på två band dvs 900MHz eller 1800MHz.

Observera att bygger man en antenn för fel frekvens så kommer den mesta effekten studsa tillbaka till telefonen varvid dess RF-förstärkare kan gå sönder.

Så det gäller att veta vilket band telefonen går på.

Eftersom jag inte fick tag i Comviq så har jag tvingats bygga ett par bärvågsdetektorer för GSM.

Detta har varit kul men svaren från byggena har varit lite luddiga, första bygget var transistoriserat och såg ut som ett riktigt skatbo men det funkade i princip.

Dock bara i princip då jag blev att inse att våglängderna är så korta att längre komponentben blir till antenner!

Så jag har nu byggt en bärvågsdetektor där jag &quot;deadbuggade&quot; en LM324 (för RF finns bara före dioden, därefter finns bara DC var min tanke).

Denna fungerar faktiskt.

Visst, går man tillräckligt nära den avstämda 1800MHz-antennen med telefonen så lyser den dioden också men på lite avstånd så är 900Hz-antennen känsligast så jag tror med ganska stor sannolikhet att min telefon går på 900MHz.

==Antennberäkningar==
Jag bifogar schemat på mitt senaste bygge och ger er lite beräkningsunderlag där jag alltså nyttjar en koaxialkabel med 50 Ohms impedans (Z) och en kapacitans (C) per meter på ungefär 100pF, först ut är definitionen på impedans

&lt;math&gt;Z=\sqrt{\frac{L}{C}}&lt;/math&gt;

resonansfrekvensen hos en parallellresonanskrets är sedan

&lt;math&gt;w_0=\frac{1}{\sqrt{LC}}&lt;/math&gt;

Kombinerar man dessa formler får man en mycket enkel formel enligt

&lt;math&gt;f_0=\frac{1}{2\pi ZC}&lt;/math&gt;

som liksom är som &quot;vanligt&quot;, i det här fallet kan man således styra resonansfrekvensen genom att klippa koax ty man vet ju vad man har för kapacitans per meter, sen ska själva antennerna vara lambda/4 långa ty sprötantenner, vilket innebär en längd (L) på

&lt;math&gt;L=\frac{\lambda}{4}=\frac{c}{4f}&lt;/math&gt;

Det är alltså såhär jag gjort.

==Rymdvinkelberäkningar==

En rymdvinkel kan beräknas modell en segmentarea på en sfär, denna kan tecknas i sfäriska koordinater

&lt;math&gt;dS=Rd\theta\cdot Rsin(\theta)d\phi&lt;/math&gt;

där R ansetts som 1 i detta fallet, då får man

&lt;math&gt;dS=d\theta\cdot sin(\theta)d\phi&lt;/math&gt;

som kan integreras upp till

&lt;math&gt;S=2\pi \int_0^\alpha sin(\theta)d\theta&lt;/math&gt;

där alfa är vinkeln uppifrån och till konen, detta ger

&lt;math&gt;2\pi [cos(\theta)]_\alpha^0&lt;/math&gt;

vilket är lika med

&lt;math&gt;2\pi [1-cos(\alpha)]&lt;/math&gt;

som är lika med

&lt;math&gt;\pi sin^2(\frac{\alpha}{2})&lt;/math&gt;

direktiviteten hos typ en parabol blir då

&lt;math&gt;D=\frac{4\pi}{\pi sin^2(\frac{\alpha}{2})}=\frac{4}{sin^2(\frac{\alpha}{2})}&lt;/math&gt;

om nu alfa är 90 grader dvs half-space så fås att direktiviten blir 8, vilket är dubbla full-space, fast mer korrekt tecknar man rymdvinkeln

&lt;math&gt;\Omega=4\pi sin^2(\frac{\alpha}{2})&lt;/math&gt;

och man får att direktiviteten kan tecknas

&lt;math&gt;D=\frac{1}{sin^2(\frac{\alpha}{2})}&lt;/math&gt;

där alltså direktiviteten blir normerad modell 1 för rundstrålande (alfa=pi), notera sedan att &quot;konens&quot; öppningsvinkel är 2 alfa.

=KPA, tube Power Amplifier=
Jag håller på och tar fram ett eget rörslutsteg för jag har tröttnad på att planka D.T.N Williamson's konstruktion och vill ta fram en egen även om den lär bli sämre.

Jag bygger även rörförsteg för datorbruk och skivspelarbruk och jag har bestämt mig för att alltid nyttja Edison Bias i samtliga mina egna rörkonstruktioner.

Det är en kul finess som Edison upptäckte, problemet var då bara att han inte visste vad han skulle ha strömmen till när han försökte skärma av glödtråden från sotning av lamporna, samtidigt som han de facto uppfann rördioden som dock uppfans hela typ 20 år senare av Ian Flemming om jag inte minns fel.

Så hade Edison fattat vad han upptäckte så hade vi legat 20 år längre fram i utvecklingen.

Med andra ord är Edison Bias en rätt intressant finess för då behöver man inget katodmotstånd (där imperfektioner hos kondensatorerer annars förstärks) och kan sätta en negativ galler-arbetspunkt bara med hjälp av ett ovanligt högt gallermotstånd (storleksordningen 10M+).

Jag har lusläst en utprintning av Wireless World med avseende på Williamson's design från 1947, den konstuktionen tycket jag är världsbäst men den uppdaterade konstrukionen från 1949 tycker jag haltar på två plan där det ena är nåt tjafs om att ett direkt-upphettat liktarrör ger en &quot;power-surge&quot; vilket jag tycker är sofistikerat dynga för den gör ingenting så länge den är kall...

Det andra tjafset handlar om att splittern skall ha matchade motstånd.

Detta anser jag också är sofistikerat dynga för utgångsimpedansen på anoden är &quot;mycket&quot; högre än på katoden dvs när man belastar splittern så blir utspänningarna till nästa rör olika även om det handlar om knappt 10% i detta fall.

Men utspänningarna netto blir olika, det hjälper alltså inte med matchade motstånd i splittern.

Jag är rätt övertygat om att det inte är Williamson som &quot;klantat sig&quot; utan &quot;The New Design&quot; från 1949 är nåt Wireless World hittat på.

Jag känner för övrigt till vissa rörkonstruktörer som faktiskt lagt till ett motstånd i katodkretsen, som dom kallat &quot;Build-out&quot;, pga detta &quot;problem&quot;.

==Härledning av avvikelse i nivå==
[[File:Knoppson Splitter Balance.png|thumb|Balansberäkning för rör-splitter]]

Förstärkningen upp till anoden kan skrivas (utan belastning)

&lt;math&gt;Ava'=\frac{\mu Ra}{r_p+R_a+(\mu+1)*Rk}&lt;/math&gt;

och förstärkningen ner till katoden kan skrivas

&lt;math&gt;Ava'=\frac{\mu Rk}{r_p+R_a+(\mu+1)*Rk}&lt;/math&gt;

om Rk=Ra är dessa alltså exakt lika, men om vi betänker utgångsimpedanserna och en belastning på 470k kan vi teckna

&lt;math&gt;Ava=\frac{470k}{Za+470k}*Ava'&lt;/math&gt;

med Rb får vi sen en förstärkning hos katoden på

&lt;math&gt;Avk=\frac{470k}{Zk+Rb+470k}*Avk'&lt;/math&gt;

Nu är 

&lt;math&gt;Ava'=Avk'&lt;/math&gt;

och för att få Avk=Ava så måste

&lt;math&gt;Za+470k=Zk+Rb+470k&lt;/math&gt;

dvs 

&lt;math&gt;Za=Zk+Rb&lt;/math&gt;

där 

&lt;math&gt;Za=(rp+(\mu+1)Rk)//47k&lt;/math&gt;

och

&lt;math&gt;Zk=(rp+47k)/(\mu+1))//47k&lt;/math&gt;

vilket med my~20 och rp~7k ger Za=44,9k och Zk=2k6 och eftersom 

&lt;math&gt;Za=Zk+Rb&lt;/math&gt;

tydligen gäller så blir Rb ungefär 42k.

Först då drivs nästa rör/slutrör med fullständig balans, några matchade motstånd hos splittern funkar alltså inte.

=KSU, Supply Unit=
[[File:!x2 KSU sch Eagle städad 2.png|thumb|Spänningsagg]]
Denna enhet är tänkt att ta in glättad +/-25Vp som regleras till knappt +/-(0-25V) vid antingen 0,1A eller 1A, det är inget avancerat bygge men jag har sett prov på att det fungerar.

Jag bifogar två bilder där den ena bilden är schemat på konstruktionen och den andra bilden är ett förslag till hur man konfigurerar en frontpanel för enheten.

Enheten nyttjar en Vbe-multiplikator för att justera utspänningen, enheten funkar för dom flesta spänningar och strömmar men man måste speciellt tänka på att konfigurera om Vbe-multiplikatorn då samt även storleken på kylflänsarna.

Vissa motståndsvärden måste också ses över.

==Beräkningar plus reglageförslag==
[[File:!x2 KSU reg lista 2.png|thumb|KSU, reglageförslag]]

Uträkningarna är ganska enkla.

Jag tänker alltså köra +/-25VDC in samtidigt som precis alla mina kondingar ska tåla 35V om inget annat anges.

Jag har alltså en del marginal i detta fallet.

Det gäller att mata KSU med en så stabil spänning som möjligt för annars sjunker maximal utspänning motsvarande.

Om man har ett drivande agg som ger 25Vp men ripplar säg 5Vpp så kan man inte få ut mer än 20V nånstans.

Så max stabil utspänning från KSU är inkomande peakspänning minus dess rippel.

Jag är osäker på detta för om utspänningen är xV så måste väl basspänningen vara x+2Vbe samtidigt som kollektor-bas:motståndet alltid måste försörja ström till transistorn, med andra ord borde max utspänning vara Vin-2Vbe, eller?

Vbe-multiplikatorn kan man specificera som

&lt;math&gt;Utot=(\frac{R9}{R3}+1)*Vbe&lt;/math&gt;

detsamma gäller R10/R4 som med R9/R3=100k/2k7 ger 27V dvs man kommer få ett litet dödläge på potten uppåt.

R5/R6 är sedan satt så att motståndet mellan kollektor och bas (Rcb) blir

&lt;math&gt;Rcb=\frac{2Vbe}{1A/750}=1k&lt;/math&gt;

och det är här jag tror mig inse att det alltid finns ett tapp på 2Vbe i mitt fall.

Hade förresten tänkt ha en switch som gör så att det mäts VCC/VSS omväxlande men det behövs faktiskt inte för det räcker att typ mäta VCC då KSU är ett balanserat nätagg, dessutom ser man på Current Limit-dioderna (CL+/CL-) om endera sida går ner.

Panelinstrumentet är tänkt att vara ett 100uA-instrument, mätningen sätts med hjälp av en resistor och panelinstrumentets inre resistans (Ri) enligt

&lt;math&gt;U=(R+Ri)I_{VU_{max}}&lt;/math&gt;

Om man får för sig att ändra inspänning och uttagen ström bör man tänka på det rippel som uppstår på ingången pga uttagen ström gör som gör så att inspänningens rippelkrav peak-to-peak motsvarar peakspänningen minus tiiltänkt utspänning (minst 2Vbe lägre), formeln är enkel och klassisk

&lt;math&gt;\Delta U_{r_{pp}}=\frac{I}{C}\cdot \Delta t&lt;/math&gt;

som med 6,6mF, 1A och dubbel nätfrekvens (10ms) ger ett pp-rippel på 1,5V, alltså måste inspänningen vara minst 1,5V högre än utspänningen, kylflänsarna beräknas sedan enligt (och detta är lite slarvigt)

&lt;math&gt;R_{th}=\frac{125C}{P}..[K/W]&lt;/math&gt;

ty kisel-chip tål 150C och jag har dragit av för en rumstemperatur på 25C men jag har struntat i termiska resistanser vad gäller övergången från chip till hölje och från hölje till fläns som egentligen tillkommer men om man tar min formel och drar av säg 25% så är man safe i alla praktiska lägen.

==Spänning- och strömmätning medels panelinstrument==
[[File:KSU UI Measurement 3.png|thumb|Spänning- och strömmätning för splittat agg]]

För spänningsmätning enligt bild har vi att

&lt;math&gt;U=(Ri+R2)Ivu&lt;/math&gt;

där Ivu är strömmen för maximalt utslag, i mitt fall ynka 100uA, Ri är sedan preliminärt 1k och jag önskar mäta 25V varvid R2 blir 249k, Ivu är alltså mycket mindre än den ström jag önskar mäta på 2A så man kan ignorera det blödande av 100uA som annars sker vid maximal spänning (25V), då kan vi koncentrera oss på strömdelningen medels shunt (R1) istället, denna blir

&lt;math&gt;Ivu=\frac{R1}{R1+Ri}Iout&lt;/math&gt;

så genom att använda ett mycket litet R1 i jämförelse med Ri så kan man mäta hög ström (Iout), för Iout på 2A får vi då att R1 ska vara 50mOhm.

==Tekniska specifikationer==
Uin: 2-35V, designad för 25V

Iout: 0-3A, designad för 1A maximalt (begränsat till 3A pga valda dioder)

Uout: principiellt allt från noll till Uin minus 1,4V 

|Uo_min|&lt;30mV (open circuit, alltså före last)

I_Limit: begränsar utströmmen till vad man vill men jag har satt 0,1A repektive 1A (motstånd mellan de båda I_RES sätter den högre strömmen)

Kontinerlig strömgräns mha pot går inte riktigt att få pga låga motståndsvärden.

=KJA, JFET Amplifier=

Denna förstärkare gjordes först för Power JFETs (LU1014A) men sen konstruerade jag om den för MOS (2SK175 som jag numera ändrat till 2SK135) istället pga tillgänglighet, förstärkaren är alltså en push-pull MOS-förstärkare medels utgångstrafo.

==Trafoberäkningar==

Lämplig last för 2SK135 är 2-3Ohm per transistor, jag har valt ett varvtalsförhållande på

&lt;math&gt;n=\frac{500}{300}&lt;/math&gt;

detta taget i kvadrat gånger 4 Ohm's last ger 11,1Ohm d-d (drain-to-drain) som delat med 4 ger lasten 2,8Ohm/trissa.

En idé har varit att pressa trissorna till det yttersta i Klass A och med max drainförlust på 100W och max drainström på 8A (typ) så kan man lägga sig på 4A vid arbetspunkten och då kan man inte köra med mer än 25Vds för 100W.

25V/8A=3Ohm vilket är den last/trissa man helst inte ska översiga (frågan är dock vad 8A är för typ av ström).

Med min d-d:last får man sedan att totala primärinduktansen bör vara

&lt;math&gt;L=\frac{11,1}{2\pi\cdot 3,3Hz}&lt;/math&gt;

dvs L=0,5H.

Resten är svårt att räkna på men av min rörgud Williamson har jag fått lära mig att övre gränsfrekvensen bör sättas vid 60kHz och i rörfallet används 2rp+&quot;nominal load&quot; dvs i det här fallet en seriekoppling av 2rp och 11,1Ohm där rp är mycket hög ty MOS-trissor är mer som strömgeneratorer än spänningsgeneratorer.

Man kan alltså inte räkna ut nån &quot;Leakage Inductance&quot;-krav i detta fallet utan det blir nog mest ett krav på kapacitansen hos primärlindningen modell

&lt;math&gt;Z_{dd}=\frac{1}{2\pi C\cdot 60kHz}&lt;/math&gt;

dvs C-kravet blir 240nF men här vet jag inte vad jag gör, det enda jag tror mig veta är att den reflekterade impedansen är Zdd dvs 11,1Ohm och eftersom rp är så stort så blir det den som driver primärens kapacitans, men en lindning är knappast på 240nF så det är nog läckage som styr ändå modell

&lt;math&gt;2rp+Z_{dd}\approx 2rp=2\pi\cdot 60kHz\cdot L_L&lt;/math&gt;

då är frågan vad rp är, om det är 100k ger det det löjliga läckagekravet 0,5H, men om rp är stort hur ska det då bli nån spänning kvar? Är det kanske som så att strömgeneratorerna (MOS) kan konverteras till theveninska ekvivalenter med Zdd som serieresistans? I så fall blir läckagekravet

&lt;math&gt;Z_{dd}=2\pi\cdot 60kHz\cdot L_L&lt;/math&gt;

dvs LL=29uH, detta låter i alla fall rimligare samtidigt som den induktansen är mycket låg.

Om man har en kärna med en area på 23x30mm^2=6,9E-4m^2 samt känner till att max flödestäthet (B) är typiskt 1,6T för järnet, då kan man räkna ut hur många varv man måste ha för att kärnan inte ska gå i mättning.

Vi sa ju 25V som matningsspänning, i push-pull över hela primären blir då spänningen 25Vp (samma över varje primärhalva), rms är lite mindre vid sinus men vi vill även kunna klippa gott också så låt rms vara 25V.

Vi har också sagt att lägsta frekvensen ska vara 3,3Hz, nu kan vi räkna ut vilket minimum antal varv vi behöver för att kärnan inte ska gå i mättning enligt

&lt;math&gt;N=\frac{U_{rms}}{4,44BAf}=\frac{25}{4,44\cdot 1,6\cdot 6,910^{-4}\cdot 3,3}&lt;/math&gt;

vilket ger ett minimum antal totala (2Np) primärvarv som 1500 varv, och jag kör alltså 500 varv, min minfrekvens för att undvika mättning är alltså 10Hz.

Nu är den här trafon inte tänkt att sitta i en HiFi-förstärkare utan i en gitarrförstärkare så kravet är inte samma.

=KTD_S, Transformer Device_Switched=
[[File:LC-filter.png|thumb|LC-filter med belastning]]

Strömmen kan tecknas

&lt;math&gt;i=Ic+Ir=C\frac{dUo}{dt}+\frac{Uo}{R}&lt;/math&gt;

KVL ger

&lt;math&gt;u(t)+L\frac{di}{dt}-Uo=0&lt;/math&gt;

sätts strömdefinitionen in fås

&lt;math&gt;u(t)+L\frac{d(C\frac{dUo}{dt}+\frac{Uo}{R})}{dt}-Uo=0&lt;/math&gt;

som kan skrivas om enligt

&lt;math&gt;u(t)+LC\frac{d^2Uo}{dt^2}+\frac{L}{R}\frac{dUo}{dt}-Uo=0&lt;/math&gt;

eller

&lt;math&gt;u(t)=Uo-\frac{L}{R}Uo'-LCUo''&lt;/math&gt;

här kan man eventuellt köra ett trick genom att gå över till komplexa tal enligt

&lt;math&gt;u(t)=Uo(1-jw\frac{L}{R}+w^2LC)&lt;/math&gt;

man kan eventuellt det pga att en komplex signal kan tecknas

&lt;math&gt;Ae^{jwt}&lt;/math&gt;

vars deriering innebär nerflyttning av jw, nu kan vi teckna

&lt;math&gt;\frac{Uo}{u(t)}=\frac{1}{1-jw\frac{L}{R}+w^2LC}&lt;/math&gt;

och eventuellt tolka det som det relativa rippel vi får, beloppsmässigt kan detta skrivas om som

&lt;math&gt;|Ur|=|\frac{Uo}{u(t)}|=\frac{1}{\sqrt{(1+(\frac{w}{w_0})^2)^2+(\frac{wL}{R})^2}}&lt;/math&gt;

där w0 är

&lt;math&gt;w_0=\frac{1}{\sqrt{LC}}&lt;/math&gt;

här ser man att ett litet R (dvs stor belastning) bara förbättrar dämpningen (förmodligen för att spolar jobbar med ström), för stora R tar första termen över och dämpningen tycks mest bero på hur liten w0 är i jämförelse med faktiskt switchfrekvens (w). Ligger w0 10ggr under w så är dämpningen minst 40dB (100ggr) oavsett lastresistans (R). Med lite switchfrekvens (w) så behöver man således inte så stor spole (jag har tänkt köra 100uH ihop med 100uF som då ger ett &quot;w0&quot; på 1600Hz vilket är närmare 40ggr mindre än min switchfrekvens (65kHz) så dämpningen blir typiskt 64dB). Man ser också att när lastresistansen blir hög och närmar sig wL (40 Ohm) så blir dämpningen sämre.

Jag tittar här egentligen bara på grundtonen dvs switchfrekvensen men switchfrekvensen är en PWM-signal modell fyrkantsignal som bara har övertoner och w/w0 kommer göra så att dessa undertrycks ännu mer. Man kan titta på ett roligt något trivialt fall där man vill filtrera en helvågslikriktad signal från till exempel en rörlikriktare, nu är grundtonen 100Hz men säg att vi lägger w0 på &quot;10Hz&quot;, då får vi med 33uF och 8H en dämpning på runt 40dB, dvs 100Hz är dämpad 100ggr. Om ripplet före filtret är på 5V (säger vi) så förs alltså bara 50mV vidare in i förstärkaren (som typ alltid har fler RC-länkar), tror man kallar denna typ av filter för Pi-filter.

=KPU, Processing Unit=

Jag har redan byggt en primiv processor, den kunde bara göra JMP (Motorola MC6809 mnemonics) men detta betyder faktiskt väldigt mycket till exempel att bussarna fungerar och att sättandet av nytt PC-värde också fungerar, sen fick jag väl inga brancher att fungera men jag kommer jobba på det.

Ovan är min första CPU som vi kan kalla MkI, den gjordes mha en fantastisk krets från Xilinx som kallas CPLD, microkodningen för instruktionerna blev dock att läggas utanför kärnan för CPLD innehåller inte ROM, nyttjade totalt 6st 27C512 EPROM för microkodningen.

Nu har jag emellertid skapat ett nytt program medels grind-CAD (ECS) för min CPU MkII som byggs mha en Xilinx Spartan 3 FPGA istället där jag då kan implementera microkodningen i själva kapseln så jag behöver inga externa minnen vilket också gör att hastigheten går upp, har fått bekräftelse på att min design kan gå på 100MHz (läs 100ggr snabbare än MC6809).

Jag nyttjar alltså samma struktur och storlek på bussarna som MC6809 och alla instruktioner har samma namn (mnemonics).

I dagarna har jag blivit att lura på den begränsning vad gäller talrepresentation som enbart 8 bitar medger (max +/-128) och hittat på att jag ju kan låta processorn jobba med exponenter istället, på det sättet kan jag (mha tvåkomplement) representera så stora/små tal som

&lt;math&gt;2^{(2^7)}=2^{128}=3\cdot 10^{38}&lt;/math&gt;

Eftersom processorn bara kan svara med max 8 bitar så kan man inte direkt realisera 10^38 men om man logaritmerar och istället bara tittar på exponenten så blir den ju max 38 i fallet 10-potens och detta kan en linjär byte spotta ur sig i form av att den bara representerar exponenten.

Min tanke mer i detalj är att man bara stoppar in 2-potensen av 10-potenstalet (som ju är det mer naturliga och intuitivt förståbart för oss männinskor) men för att kunna göra det måste man konvertera 10-potenstalet fast jag har råkat komma på att det faktiskt är ganska enkelt för man kan skriva

&lt;math&gt;10^x=2^{bin}&lt;/math&gt;

där bin är den linjära representationen i processaorn, detta kan man skriva om som

&lt;math&gt;x=bin\cdot log2&lt;/math&gt;

Lite intuitivt kan man se det som att 10-potensen måste vara mindre än 2-potensen ty större bas, det tal (bin) man stoppar in i processorn är således

&lt;math&gt;bin=\frac{x}{log2}&lt;/math&gt;

där log 2 är mycket nära 0,3 vilket ger att bin blir typ 3,3ggr större, det värde som sen processorn spottar ut måste också konverteras fast då multiplicerar man bara bin-värdet med log2 (och får då ett mindre tal).

Så konverteringen för in/ut blev, efter mycket tänkande, enklare än jag trodde.

Sen har jag råkat komma på nåt roligt, eftersom stora delar av min idé handlar om att genom att bara låta processorn hantera potenser så kan man utföra MUL/DIV väldigt enkelt modell att MUL bara är regelrätt addition och DIV är subtraktion (där det alltså funkar med tvåkomplement ty exponenten i sig är linjär).

Detta visste jag dock och är som sagt den stora meningen med allt men vad jag inte riktigt hade fattat är att man faktiskt man multiplicera och dividera mha skiftning!

För ett vanligt binärt tal gäller att vänsterskift innebär en multiplikation med två och högerskift en division med två (båda per skiftad bit), i mitt fall gäller dock inte detta ty processorn sysslar ju med en binär exponent, dvs skiftandet kommer innebära

&lt;math&gt;2^{2^n}&lt;/math&gt; 

där n är antalet skiftningar dvs för en skiftning till vänster multipliceras talet med 4, för två skiftningar multipliceras talet med 16.

Eftersom jag måste realisera MUL/DIV innan jag ens har dom instruktionerna så är jag beroende av att kunna skifta istället, 1/4 när det gäller högerskift är emellertid mycket nära log två, en skiftning till höger ger alltså 0,25 istället och

&lt;math&gt;\frac{10^{0,3}}{10^{0,25}}=+12%&lt;/math&gt;

är alltså bara -12% fel.

Jag tror jag börjar få praktisk koll på detta.

==Upplösning==

Jag tror jag har fel ovan, eftersom och jag repeterar

&lt;math&gt;x=bin\cdot log2&lt;/math&gt;

så är tio-potensen (x) linjär i bin förutom en skalfaktor (log2), om då x är represenerad i processorn på detta sätt dvs genom att trycka in bin och skifta 2ggr åt höger vilket borde gå för bin är ett vanligt binärt tal och två skift åt höger innebär då en delning med 4 dvs ungefär log2.

Om man då tar kvoten mellan två närliggande positioner motsvarande exponenten x så motsvarar de t.ex

&lt;math&gt;\frac{x_1}{x_2}=\frac{bin(128)}{bin(64)}=2&lt;/math&gt;

detta gör att man teoretiskt kan skifta med multiplar om två log2 vad beträffar exponenten x, men om man först delar exponenten x med log två (blir ett högre värde) och trycker in det binära värdet i processorn samt skiftar två steg åt höger så delar man uppenbarligen med 4 vilket är nära log2.

Det är sen svårt att säga nåt om upplösningen men av naturliga skäl lär den vara 2 som sämst fast detta gäller bara dom minst signifikanta bitarna för här

&lt;math&gt;\frac{bin(128)}{bin(127)}=+0,8%&lt;/math&gt;

är inte upplösningen direkt dålig men här 

&lt;math&gt;\frac{bin(2)}{bin(1)}=2&lt;/math&gt;

är den det, men det är som sagt på dom minst signifikanta bitarna, sen ska vi inte glömma att x är en 10-potens, 10 upphöjt till ett litet tal blir lätt stort, 10^2 är till exempel 100, 10^1,008=1,02.

Jag tror att den dåliga upplösningen i de minst signifikanta bitarna inte har så stor betydelse, om vi tittar på att det minsta binära talet som &quot;innan koefficienter&quot; kan representeras är 1 (2^0) och nästa är 2 (2^1) och multiplicerat med 0,3 (log2) motsvarar det binära talet 10-exponenten x, med andra ord blir worst case hos kvoten hos dessa minst signifikanta bitar 2*0,3=0,6 dvs onnogrannheten i talet 10^x är alltså 4, lite mindre jobbigt än 100 :)

Så den sämsta upplösningen jag har är 4 och då hos dom minst signifikanta bitarna, om detta stämmer kan jag realisera 0 men nästa steg blir 4 vilket nog är priset för den exponentiella representationen för det händer ju liksom rätt olinjära saker...

==Handhavande &amp; upplösning==

Rent allmänt gäller att exponenter för 10-potenser är mindre än exponenter för 2-potenser av naturliga skäl, så om talet i processorn skall motsvara 10-potensen (x) så måste ju det  binära talet i processorn vara större, inte mindre som jag kört ovan.

Om man då trycker in x rakt av binärt i processorn så måste det binära talet multipliceras med 1/0,3 dvs 3,33, först då kommer talet i processorn motsvara x.

Här hade jag tänkt skifta två snäpp åt vänster men då blir faktorn 4 (exponenten är linjär), räknar man då på vad som händer för till exempel x=4 (läs 10^4=10000) och man kodar upp det binära talet i processorn som 4*4 (läs 2^16=65536) vilket är en bra bit från 10000, hade jag emellertid kunnat multiplicerat exakt dvs med 1/log2 så hade jag fått rätt (läs 2^(4/log2)=10000) men det kan jag inte medels skiftning varvid felet alltså blir hela 6,5 nånstans vilket är över en halv dekad fel och det är oacceptabelt.

Men jag kom på nåt nästan trivialt idag, visst människor förstår 10-potenser bättre men all apparatur man eventuellt kopplar in kommer prata binärt och inte nog med det, precisionen om man kör binärt även &quot;utifrån&quot; blir bättre.

Så om man bara kör binärt så funkar allt rätt bra, precisionen är då nere i en faktor 2 &quot;bara&quot; dessutom får man finessen att tal med godtyckliga baser kan realiseras med en log-multiplikation, dock är som sagt precisionen fortfarande 2 och det spelar då alltså ingen roll om man skiftar eller om man trycker in säg 2-komplementet, precisionen blir lika dålig, men man får fördelen att det binära exponent-talet som spottas ut kan användas direkt.

Fast ett binärt exponent-tal kommer inte säga lika mycket som en exponent-tal på basen 10, men nu har vi ju MUL/DIV implementerat och kan räkna ut exponenttalet på basen 10 fast bara med precisionen 6,5.

Vi provar för skoj skull x=3 och lägger in det i processorn samt skiftar två steg åt vänster (läs ggr 4), då räknas 2^(3*4)=2^12=4096 men 2^x är bara 1000, här får vi alltså en annan precision (4 typ) så det verkar bero på hur stort x är.

Om vi provar med x=38 som typ är den maximala exponenten som kan representeras, då blir värdet 2^(38*4)=5,7*10^45, här är alltså precisionen 5,7*10^45/10^38=5,7*10^7!

Så man kan alltså påstå att jag inte kan realisera olika baser med nån nämnvärd precision.

Vänta nu lite, exponenten är ett linjärt binärt tal, kanske jag kan multiplicera med 3 i alla fall (om jag väljer att multiplicera istället för att skifta), 3 är närmare 3,3 än vad 4 är, vad händer då vid våra tre exempel?

Första exemplet ger 4096 isf 10000 (felkvot: 2,4), andra exemplet ger 512 isf 1000 (felkvot: 2) och sista exemplet ger 2*10^34 isf 10^38 (felkvot: 5000), detta ser onekligen bättre ut men maximalt relativt fel är hela 5000.

Jag gillar att sätta en precision på en halv dekad när jag överslagsräknar fysik, 2,4 är nära 3,16 så vi kan testa med 10^5, dess exponent skulle då representeras av 5*3 dvs ge ett tal på 2^15=33k, felet är nu mycket riktigt nära en halv dekad.

Detta är acceptabelt och man kan sammanfatta med att tal större än 10^5 inte får nån höjdarprecision men upp till 10^5 tycker jag faktiskt precisionen duger.

Med andra ord kan jag mha MUL generera 10-potenstal upp till 100 000 utan större problem.

Undrar lite vad datorer räknar med för storlekar på tal, en skärm lär ha högre upplösning än en megapixel så där gäller minst en miljon, varje pixel har väl dock RGB-färger på 2 byte? I så fall räknas det bara med 65k där (x3).

Men när i vanliga fall räknar en dator med extremt stora eller små tal?

Är det i olika beräkningsprogram, eller?

Det minsta talet jag känner till är Plank's konstant dvs 6,62*10^-34 (som jag brukar avrunda till 10^-33).

Men hur ofta hanteras så små tal i en dator?

==Upplösning utan mantissa==

I fallet rent binära tal räknar processorn helt rätt men om jag behöver konvertera till godtycklig bas så räknar den fel.

I mitt fall där jag skippat mantissa blir det dock lite fel ändå för säg att x är 3,3 så kan jag bara representera heltal dvs 3, eftersom det här är i exponenten kan man skriva

&lt;math&gt;2^{3,3}=2^3\cdot 2^{0,3}&lt;/math&gt;

och då blir felet

&lt;math&gt;2^{0,3}=-23%&lt;/math&gt;

denna siffra gäller sedan för godtyckligt stora tal, det blir 23% fel, samtidigt har vi att decimalen kan variera från 0 till 9 och utan att en människa lägger sig i och avrundar så har vi ett fel som är maximalt lägsta värdesiffran dvs 2.

Utan mantissa kan jag alltså få en faktor 2 fel, det är ett problem som jag inte kan komma ifrån.

Samtidigt har ju jag sagt ovan att en precision på en halv dekad duger, en halv dekad är 3,16 så det här är bättre, sen är det en fördel att felet består oavsett hur stort eller litet talet är.

Håller på och studerar elementär digitalteknik vad beträffar de fyra räknesätten, har grovt gått igenom alla räknesätt vad gäller binära tal och har idag detaljstuderat heladderaren (FA).

Genom att även läsa lite har jag förstått att en FA inte är så snabb och att fördröjningen pga carry-kedjan är 2n gånger grindfördröjningen (tp) där n är antalet bitar hos talet.

Jag kör ju med bara 8 bitar vilket &quot;råkar&quot; minimera fördröjningen till 16*tp, jag vet dock inte vad min FPGA kan prestera men jag har några supersnabba SRAM på 2ns samtidigt som HCMOS har en grindfördröjning på runt 8ns och om vi då säger att FPGA knappast är snabbare än 5ns så innebär det en fördröjning på 16*5ns=80ns, 1/80ns=13MHz vilket alltså är den högsta frekvens jag kan köra min FPGA på trots att den klarar 100Hz enligt CAD-programmet.

Så nånstans 10MHz är alltså max vad jag kan addera mina 8-bitarstal med och detta suger!

Det är alltså carry-kedjan som är problemet och jag har provat addera utan carry modell

&lt;math&gt;1111+1111&lt;/math&gt;

som utan carry blir 0 och med carry blir 30d vilket ju är en oacceptabel skillnad som eskalerar för högre tal som har många &quot;parallella&quot; ettor dvs det går inte att skippa carry-kedjan.

Samtidigt är detta ett erkänt problem och boken tar upp lite sådana lösningar, en carryacceleration på två är relativt lätt att införa men jag tycker inte det ger så mycket mer annat än 50% mer hårdvara, sen finns det nåt som heter carry-lookahead men det har jag inte ens orkat titta på mycket för att jag redan har implementerat FA.

Men det här var en aning tråkigt.

Om man kör processorn på högre frekvens kommer den alltså inte hinna addera så jag antar att man vid högre frekvenser måste lägga in lite NOP-instruktioner (No Operation) vilket ju gör att bara additionen dras ner i hastighet men då kan man faktiskt köra övriga delar hos processorn med 100MHz och lägger in 10 NOP för FA men då bör FA (eller ADD snarare) microkodas om.

Jag undrar hur riktiga processorer modell Intel gör, idag är väl deras bussar hela 64 bit samtidigt som grindfördröjningen i CMOS fortfarande knappast kan vara så mycket bättre än 5ns, 128*5ns=640ns=&gt;1,5MHz...

Kanske att dom gör på samma sätt dvs kör på med 3GHz nånstans för all övrig datahantering men drar ner på hastigheten för ADD bara?

Ärligt talat tvivlar jag starkt på att Intel har en carry-lookahead eller dylik carryacceleration som genererar en högre hastighet än 10ggr det worst-case jag räknar ut dvs 1,5MHz, vilket gör att mina 13MHz är rätt bra trots allt.

==Handhavande==

Från andra enheter får man alltid ett binärt tal, processorn hanterar binära tal (som exponent), vi som människor tycker dock mest om 10-potens, för att minimera fel så måste då 10-potensen konverteras, detta görs relativt enekelt genom att först checka exponenten i 2-potens enligt

&lt;math&gt;logx/log2=n&lt;/math&gt;

sen trunkerar man n till n' och upphöjer från 2 enligt

&lt;math&gt;x&lt;2^{n'}&lt;/math&gt;

sen drar man av 

&lt;math&gt;2^{n'}&lt;/math&gt;

från x och gör samma sak om och om igen tills det inte finns några heltal kvar (eller att talet är så litet att man kan direktkoda).

Då har man konverterat 10-potensen till ett tal på basen 2, detta tal stoppar man in i processorn och sen låter man den bara räkna, ut får man sedan ett binärt tal igen och det skickas normalt till nån extern enhet fast om det skickas till skärm så blir det lite problem men binära tal är rätt lätta att räkna om speciellt om man använder hex-kod enligt

&lt;math&gt;HN*16+LN*1&lt;/math&gt;

där HN står för High Nibbel och LN står för Low Nibbel och en nibbel är 4 bitar, that is the beuty of HEX.

==Resume'==

Jag glömmer en sak här, x är exponenten hos 10-potensen, sen konverterar jag denna enligt ovan till exponenten (obs) för 2-potensen, det som sprutas ut ur processorn är då alltså ett svar modell exponenten för 2-potensen.

Om vi kallar hela talet, inklusive 2-potensen, för Tal' så är ju det alltså max 2^128, det är ju det talet som är vårt svar.

Jag måste alltså upphöja svaret från processorn från 2.

2^128 kan emellertid inte representeras av 8 bitar.

Det är ju naturligtvis därför jag bara sysslar med exponenter.

Men hur ska jag presentera det?

Om jag bara kör exponenten för 2 så får det plats på 8-bitar för så stort tal som

&lt;math&gt;2^{2^7}\approx 10^{38}&lt;/math&gt;

På skärmen kan man upphöja svaret från processorn från 2

Men en extern enhet kan bara hantera 8 bitar också säger vi så den kan bara få exponenten, hur ska jag få detta att funka?

Antal bitar som krävs för 2^128 är naturligtvis

&lt;math&gt;\frac{log2^{128}}{log2}=128&lt;/math&gt;

Här kan man eventuellt fylla ett 16 byte stort &quot;skiftregister&quot;?

Skrattretande, eller hur?

==Hantering av 32-bitarstal &amp; rättelse==

Jag gjorde ett kardinalfel nyss, ett maskintal representeras redan av en exponent, talet i helhet kan tecknas

&lt;math&gt;Exponent.Mantissa&lt;/math&gt;

där jag dock inte använder nån Mantissa, men jag använder Exponent, här är alltså min representation inte så olik från ett ordinärt maskintal på flyttalsform.

Nu har jag dock idag fått reda på att jag inte kan addera två negativa tal med den FA jag redan implementerat, dock har jag kommit på att ett negativt tal fungerar men alltså inte två.

Om således bara det ena talet är negativt får jag ett resultat på tvåkomploentform vilket jag önskar.

Men hur gör jag med två negativa tal säg

&lt;math&gt;2^{-12}+2^{-2}&lt;/math&gt;

en summering av dessa exponenter (modell MUL) innebär

&lt;math&gt;(-3)+(-2)=1101+1110=1.0011=3&lt;/math&gt;

sum ju ska vara -5 (tar man vara på overflow blir talet 19, men det är utanför range på typ +/-8), summerar vi istället

&lt;math&gt;(-3)+2=1101+0010=1111=15=-1&lt;/math&gt;

vilket är rätt även på tvåkomplementform.

Så jag kan alltså inte addera två negativa tal med min simpla heladderare (FA) MEN jag kan utföra en addition om bara det ena talet är negativt.

Detta gör att jag måste checka inkommande tal om dom är negativa eller ej, är bara ena talet negativt så kan jag köra på som vanligt, är båda talen negativa så har jag precis kommit på ett trick dvs jag negerar dom båda igen (varvid dom blir positiva), kör in dom i processorn och negerar svaret!

Så trots att jag var uppgiven ett tag verkar jag hittat en lösning på problemet.

Ser sedan i databladet för MC6809 att instruktionen NEG bara tar två klockcykler, fattade ingenting ett tag för jag har ju precis fått lära mig att carryfördröjningen vid addition är 2n*tp men det slog mig sen att Motorola förmodligen dragit ner klockfrekvensen till ett värde så att en godtycklig addition kan hinnas med och då stämmer det med två klockcykler för det enda man bever göra är att ladda in värdet till en bitvis inverterare kopiera det via den interna bussen till FA, ladda in resutatet på FA's andra &quot;sida&quot; och ut kommer resultatet.

Det tar alltså inte så många klockcykler.

Men detta förutsätter att huvudklockan är så långsam att FA hinner addera.

Verkar vara detta som begränsar hastigheten/klockfrekvensen hos processorer.

Men jag lurar på att ändå köra 100MHz som huvudklocka trots att jag beräknar att min FA inte klarar mer än 10MHz, dock blir detta lite lurigt för alla brancher (villkorshopp) involverar FA ty adresser skall ställas om med offset modell tvåkomplement så alla brancher behöver också slöas ner, det egentligen enda som inte behöver slöas ner är logiska operationer och skiftningar, en sån instruktion som CMP (Compare) nyttjar sedan också FA så det blir inte så många instruktioner kvar som kan köras &quot;assnabbt&quot;.

Sen när det gäller data och datorer med lite större antal bitar (säg 32) som skall interfacea min KPU så har jag klurat ut en variant som eventuellt kan funka.

Säg att jag använder ett 32-bitars parallell/seriell/parallell skiftregister, då kan en extern maskin med 32 bitar koppla upp sig mot min KPU, eventuellt på ett sådant sätt att jag skapar en instruktion som vi kan kalla REC (som i Receive eller Record funkar också) som seriellt skiftar hem dom lägsta bitarna i talet (som jag leker är dom första) och använder en adress som via olika data på databussen styr skiftregistret.

Adressen gör Enable av skiftregistret, en bit i databussen gör Clock av skiftregistret och skiftar hem mina 8 bitar, en annan bit gör Clear på skiftregistret vilket gör KPU redo för ny data, nåt sånt har jag tänkt.

Innan Clear dumpar man alltså skiftregistrets innehåll rätt på KPU's databuss och typ laddar in det i en ackumulattor, då finns värdet i KPU.

==Handhavande, två negativa tal samt program==

Jag är inte så hemma på assembler för MC6809 (som jag plankat det mesta ifrån) men jag ska göra ett försök, som algoritm kan man skriva

1) Checka om ena talet (X) är negativt 

2) Checka om andra talet (Y) är negativt

3) Om bara ena talet är negativt, addera på vanligt sätt

4) Om båda talen är negativa, invertera båda talen, summera samt invertera resultatet

Ett assemblerprogram (för MUL i detta l läget ty addition av exponenter) skulle eventuellt kunna se ut såhär

LDA X

LDB Y

CMPA #$80 (checkar b7)

BNE #$9 (hopp om b7=0)

CMPB #$80 (checkar b7)

BNE #$7 (hopp oo b7=0)

NEGA 

NEGB

STA $1000 (A sparas på adress 1000, för ADD kan bara jobba mot minnet)

ADDB $1000 (i B finns nu NEGA+NEGB)

NEGB (i B ligger nu MUL av X och Y där båda var negativa)

STA $1000 (samma adress kan nyttjas pga villkorshopp)

ADDB $1000 (i B finns MUL av X och Y)

Det här blir dock inte blixtsnabbt även om jag i alla fall tror att det funkar, snabbheten verkar enligt nyfunna kunskaper vara begränsat av FA och därmed bl.a CMP som måste involvera FA (med tvåkomplement för subtraktion), sen har vi villkorshoppet BNE som måste addera ett offset till PC vilket alltså också involverar FA, sen involverar även NEG (negering) FA ty den måste invertera talet och addera 1 (med carry), additition (ADD) involverar naturligtvis också FA, lagring till minnet (ST) utgör dock ingen direkt fördröjning och kan nog göras på en enda klockcykel (samma gäller laddning av ackumulatorer, LD).

Så om vi leker med att vi har 9st instruktioner som har grinddjupet 8 bitar så har vi max 72tp (alla 9 instruktioner används dock inte vid samma tillfälle), 72tp gånger världens snabbaste logikkrets på säg 5ns blir 2,8MHz vilket alltså blir den högsta frekvens som denna rutinen medger, dock gäller detta bara själva rutinen, ett enda nyttjande av FA innebär 16tp dvs 12,5MHz, mer ofta än så kan man/jag inte addera.

=Källor=
# [https://www.ti.com/lit/ds/symlink/lm13700.pdf?ts=1616090080035&amp;ref_url=https%253A%252F%252Fwww.google.com%252F LM13700, Texas Instruments]</text>
      <sha1>0w2q91sgzfpxmq928jp92je2nlk7yry</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10679</id>
    <revision>
      <id>50213</id>
      <parentid>50184</parentid>
      <timestamp>2021-04-15T14:45:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <origin>50213</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="458" sha1="h3t5lr6rjfwi4eonwtvotm83peealsc" xml:space="preserve">[[Fil:Wikijunior_Animal_Alphabet.jpg|center|500px]]&lt;br /&gt;
&lt;center&gt;&lt;font size=&quot;8&quot;&gt;'''Djuralfabet'''&lt;/font&gt;&lt;/center&gt;&lt;/center&gt;&lt;center&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/br /&gt;
&lt;div class=&quot;noprint&quot;&gt;
&lt;font size=&quot;4&quot;&gt;-- [[/A/]] [[/B/]] [[/C/]] [[/D/]] [[/E/]] [[/F/]] [[/G/]] [[/H/]] [[/I/]] [[/J/]] [[/K/]] [[/L/]] [[/M/]] [[/N/]] [[/O/]] [[/P/]] [[/Q/]] [[/R/]] [[/S/]] [[/T/]] [[/U/]] [[/V/]] [[/W/]] [[/X/]] [[/Y/]] [[/Z/]] [[/Å/]] [[/Ä/]] [[/Ö/]] --&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/center&gt;
&lt;/div&gt;</text>
      <sha1>h3t5lr6rjfwi4eonwtvotm83peealsc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/Z</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10680</id>
    <revision>
      <id>50188</id>
      <parentid>50183</parentid>
      <timestamp>2021-04-15T14:10:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <origin>50188</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="158" sha1="7e4fcn7al60a3p1sihwx5w6u4ittomi" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''Z''' står för '''Z'''ebra&lt;/div&gt;


[[Fil:Z is for Zebra.jpg|center|500px|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>7e4fcn7al60a3p1sihwx5w6u4ittomi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Alfabet Djur</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10681</id>
    <redirect title="Djuralfabet" />
    <revision>
      <id>50180</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:05:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Burzuchius flyttade sidan [[Alfabet Djur]] till [[Djuralfabet]]</comment>
      <origin>50180</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="cojsehls8852nkeq6o82k58fvab50t3" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Djuralfabet]]</text>
      <sha1>cojsehls8852nkeq6o82k58fvab50t3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Alfabet Djur/Z</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10682</id>
    <redirect title="Djuralfabet/Z" />
    <revision>
      <id>50182</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:06:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Burzuchius flyttade sidan [[Alfabet Djur/Z]] till [[Djuralfabet/Z]]</comment>
      <origin>50182</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="31" sha1="hr4ng11ierw7gbpholidmwbdgou9xsf" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Djuralfabet/Z]]</text>
      <sha1>hr4ng11ierw7gbpholidmwbdgou9xsf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:AnimalNav</title>
    <ns>10</ns>
    <id>10683</id>
    <revision>
      <id>51267</id>
      <parentid>50187</parentid>
      <timestamp>2021-12-28T07:39:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Minorax</username>
        <id>7740</id>
      </contributor>
      <comment>obs tag</comment>
      <origin>51267</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="381" sha1="sn6xj263paffym5vs3n88yekpme6t9q" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;center&quot; style=&quot;font-size:large;&quot;&gt;-- [[../A/]]  [[../B/]]  [[../C/]]  [[../D/]]  [[../E/]]  [[../F/]]  [[../G/]]  [[../H/]]  [[../I/]]  [[../J/]]  [[../K/]]  [[../L/]]  [[../M/]]  [[../N/]]  [[../O/]]  [[../P/]]  [[../Q/]]  [[../R/]]  [[../S/]]  [[../T/]]  [[../U/]]  [[../V/]]  [[../W/]]  [[../X/]]  [[../Y/]]  [[../Z/]]  [[../Å/]] [[../Ä/]] [[../Ö/]] --&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;</text>
      <sha1>sn6xj263paffym5vs3n88yekpme6t9q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/Q</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10684</id>
    <revision>
      <id>54516</id>
      <parentid>54106</parentid>
      <timestamp>2024-01-10T17:38:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Gör version [[Special:Diff/54106|54106]] av [[Special:Contributions/2A01:41E3:2A96:3A00:1C3F:D5E4:F426:6F6|2A01:41E3:2A96:3A00:1C3F:D5E4:F426:6F6]] ([[User talk:2A01:41E3:2A96:3A00:1C3F:D5E4:F426:6F6|diskussion]]) ogjord</comment>
      <origin>54516</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="144" sha1="ae0cdvfnswr3qr919n76o3mpp7f8fiu" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''Q''' står för '''Q'''uetzal&lt;/div&gt;


[[Image:Q_Quetzal.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>ae0cdvfnswr3qr919n76o3mpp7f8fiu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/C</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10685</id>
    <revision>
      <id>50215</id>
      <parentid>50190</parentid>
      <timestamp>2021-04-15T19:25:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <origin>50215</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="166" sha1="ngp5pabuclnf5yql7medgyo41nj9wdf" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''C''' står för '''C'''itronfjäril&lt;/div&gt;


[[Image:C_er_for_Citronsommerfugl.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>ngp5pabuclnf5yql7medgyo41nj9wdf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/G</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10686</id>
    <revision>
      <id>50191</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:15:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''G''' står för '''G'''roda&lt;/div&gt;   [[Fil:G de granota.jpg|center|500px]]    {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>50191</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="143" sha1="n0so516lp1ogbvpxwh775z8mmrprs52" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''G''' står för '''G'''roda&lt;/div&gt;


[[Fil:G de granota.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>n0so516lp1ogbvpxwh775z8mmrprs52</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/H</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10687</id>
    <revision>
      <id>50192</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:16:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''H''' står för '''H'''are&lt;/div&gt;   [[File:H is for Hare.png|center|500px]]   {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>50192</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="143" sha1="0u777kwhq1j3g90h8yo4xw56a67ir5n" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''H''' står för '''H'''are&lt;/div&gt;


[[File:H is for Hare.png|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>0u777kwhq1j3g90h8yo4xw56a67ir5n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/P</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10688</id>
    <revision>
      <id>50193</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:18:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''P''' står för '''P'''ingvin&lt;/div&gt;   [[File:P is for Penguin.jpg|center|500px]]   {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>50193</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="149" sha1="5fst517q3v96ulz3rnnxfkt953r2u3h" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''P''' står för '''P'''ingvin&lt;/div&gt;


[[File:P is for Penguin.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>5fst517q3v96ulz3rnnxfkt953r2u3h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/T</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10689</id>
    <revision>
      <id>54105</id>
      <parentid>54104</parentid>
      <timestamp>2023-06-12T15:26:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2A01:41E3:2A96:3A00:1C3F:D5E4:F426:6F6</ip>
      </contributor>
      <origin>54105</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="147" sha1="d6mfl3zxdhw4n1dhs1hrxrortmb6f1p" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''T''' står för '''T'''iger&lt;/div&gt; 


[[File:T is for Tiger.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>d6mfl3zxdhw4n1dhs1hrxrortmb6f1p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/I</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10690</id>
    <revision>
      <id>50196</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:21:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''I''' står för '''I'''bis&lt;/div&gt;   [[File:I is for Ibis.jpg|center|500px]]   {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>50196</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="143" sha1="6llgs2f6ayfn4ysnu8gfen1msg8m9zd" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''I''' står för '''I'''bis&lt;/div&gt;


[[File:I is for Ibis.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>6llgs2f6ayfn4ysnu8gfen1msg8m9zd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/J</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10691</id>
    <revision>
      <id>50197</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:22:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''J''' står för '''J'''aguar&lt;/div&gt;   [[File:J Jaguar.jpg|center|500px]]   {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>50197</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="140" sha1="f6kvmptbya8rp7861wlnn4rfsvve8cm" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''J''' står för '''J'''aguar&lt;/div&gt;


[[File:J Jaguar.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>f6kvmptbya8rp7861wlnn4rfsvve8cm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/K</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10692</id>
    <revision>
      <id>50200</id>
      <parentid>50199</parentid>
      <timestamp>2021-04-15T14:23:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <origin>50200</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="151" sha1="9c58e6hh2xj8y8ki73xhjxmnzumvkln" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''K''' står för '''K'''änguru&lt;/div&gt;


[[File:K is for Kangaroo.JPG|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>9c58e6hh2xj8y8ki73xhjxmnzumvkln</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/L</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10693</id>
    <revision>
      <id>50201</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:24:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''L''' står för '''L'''ejon&lt;/div&gt;   [[File:L is for Lion.jpg|center|500px]]   {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>50201</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="144" sha1="ikpddag4d7jh7b40gebdo0kqudrye44" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''L''' står för '''L'''ejon&lt;/div&gt;


[[File:L is for Lion.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>ikpddag4d7jh7b40gebdo0kqudrye44</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/M</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10694</id>
    <revision>
      <id>50202</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:26:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''M''' står för '''M'''us&lt;/div&gt;   [[File:M is for Mouse.jpg|center|500px]]   {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>50202</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="143" sha1="o9p4051goj1om1f1nkrth3k2b5xrlxx" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''M''' står för '''M'''us&lt;/div&gt;


[[File:M is for Mouse.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>o9p4051goj1om1f1nkrth3k2b5xrlxx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/D</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10695</id>
    <revision>
      <id>50204</id>
      <parentid>50203</parentid>
      <timestamp>2021-04-15T14:29:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <origin>50204</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="148" sha1="qv5l23i9lue36o7fm798qe7w2kb38rf" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''D''' står för '''D'''elfin&lt;/div&gt;


[[File:D is for Dolphin.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>qv5l23i9lue36o7fm798qe7w2kb38rf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/E</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10696</id>
    <revision>
      <id>50205</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:30:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''E''' står för '''E'''lefant&lt;/div&gt;   [[File:E is for Elephant.jpg|center|500px]]   {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>50205</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="150" sha1="hkx8zozbbh4ffan337qrr33fatsvgfu" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''E''' står för '''E'''lefant&lt;/div&gt;


[[File:E is for Elephant.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>hkx8zozbbh4ffan337qrr33fatsvgfu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/N</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10697</id>
    <revision>
      <id>50207</id>
      <parentid>50206</parentid>
      <timestamp>2021-04-15T14:32:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <origin>50207</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="153" sha1="3ixphppnforyjbwjk8wwu4795j931f1" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''N''' står för '''N'''oshörning&lt;/div&gt;


[[Fil:N jako Nosorožec.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>3ixphppnforyjbwjk8wwu4795j931f1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/S</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10698</id>
    <revision>
      <id>54492</id>
      <parentid>50208</parentid>
      <timestamp>2023-12-30T21:09:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2604:3D08:4A86:4C00:8828:214B:CEF0:25CA</ip>
      </contributor>
      <origin>54492</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="145" sha1="dggkg5dcuhdnhi25vkkovu631r1j761" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''S''' står för '''S'''nigel&lt;/div&gt;


[[Fil:S is for Snail.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>dggkg5dcuhdnhi25vkkovu631r1j761</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/B</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10699</id>
    <revision>
      <id>52303</id>
      <parentid>50209</parentid>
      <timestamp>2022-07-20T11:45:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thurs</username>
        <id>888</id>
      </contributor>
      <origin>52303</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="163" sha1="3hsjt7vrsucm2pwxlufczxcivjl68sq" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''B''' står för '''B'''äver&lt;/div&gt;


[[Image:Alfabet zwierząt - literka B.png|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>3hsjt7vrsucm2pwxlufczxcivjl68sq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/W</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10700</id>
    <revision>
      <id>50211</id>
      <parentid>50210</parentid>
      <timestamp>2021-04-15T14:40:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <origin>50211</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="151" sha1="jh1mfa6n5ov6esj0kva6ew9fyokxx14" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''W''' står för '''W'''allaby&lt;/div&gt;


[[Image:W is for Wallaby.png|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>jh1mfa6n5ov6esj0kva6ew9fyokxx14</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/X</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10701</id>
    <revision>
      <id>50212</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:44:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''X''' står för '''X'''erus&lt;/div&gt;   [[Image:Xerus_rutilus-X.png|center|500px]]    {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>50212</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="148" sha1="7puidb1kzl8gis8w7bvplbt0b62nfqa" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''X''' står för '''X'''erus&lt;/div&gt;


[[Image:Xerus_rutilus-X.png|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>7puidb1kzl8gis8w7bvplbt0b62nfqa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/V</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10702</id>
    <revision>
      <id>50214</id>
      <timestamp>2021-04-15T14:46:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''V''' står för '''V'''arg&lt;/div&gt;   [[Image:V jako Vlk.jpg|center|500px]]    {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>50214</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="142" sha1="k60xr9z3oj9ytpfddg8nebsdiev4lax" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''V''' står för '''V'''arg&lt;/div&gt;


[[Image:V jako Vlk.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>k60xr9z3oj9ytpfddg8nebsdiev4lax</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pannkakor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10769</id>
    <revision>
      <id>51360</id>
      <parentid>51359</parentid>
      <timestamp>2022-02-03T14:08:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>51360</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1076" sha1="c3dvainzaut8s7gyzg4yc7vneqflyu2" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
==Ingredienser==
(ca 3–4 pannkakor per person)

* 4 dl vetemjöl (1 dl per person)
* 8 dl mjölk (dubbelt så många dl mjölk som dl vetemjöl)
* 2–8 st ägg (vanligen ungefär 1 st per person; normalt 3 st/4 personer)
* ev salt (efter smak)
* smör till stekning

En del av vetemjölet kan ersättas med annat, upp till en sjättedel grahamsmjöl eller rågmjöl fungerar utan problem.

==Tillagning==

* Vispa ner vetemjölet i mjölken, lite i taget för att smeten ska bli slät och utan klumpar.
* Vispa i äggen samt eventuellt salt efter smak. 
* Smält så mycket smör i en stekpanna av gjutjärn att hela botten blir smord innan varje pannkaka. 
* Häll i ca 1 dl smet per lagg.
* När ytan har stelnat är det dags att vända pannkakan.
* Stek andra sidan till önskad färg.
* Vänd en gång till ifall mer färg önskas på första sidan.

==Servering==
Serveras oftast med sylt, men andra varianter är möjliga.

==Se även==
* [[Kokboken/Recept/Åländska pannkakor|Åländska pannkakor]]

[[kategori:Mjöl och gryn]] 
[[kategori:P kokbok]]</text>
      <sha1>c3dvainzaut8s7gyzg4yc7vneqflyu2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pannkakor (rejäla)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10773</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Pannkakor" />
    <revision>
      <id>51358</id>
      <timestamp>2022-02-03T13:53:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>LPfi flyttade sidan [[Kokboken/Recept/Pannkakor (rejäla)]] till [[Kokboken/Recept/Pannkakor]]: onödigt med särskiljningstillägg</comment>
      <origin>51358</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="lwdhaydy2y9ptlji9uwjjip9ycuadug" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Pannkakor]]</text>
      <sha1>lwdhaydy2y9ptlji9uwjjip9ycuadug</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10775</id>
    <revision>
      <id>53857</id>
      <parentid>53856</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T05:57:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <comment>/* Inledning */</comment>
      <origin>53857</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3968" sha1="dvzjxgcpxzr5e0auawop65tm4sngqlu" xml:space="preserve">[[File:Wiki loves Africa in Botswana 2020 uploading session.jpg|upright=3|frameless|center]]

&lt;center&gt;''Skola i Botswana, 2020''&lt;/center&gt;


==Inledning==

Grundskolan har en syn på både historia och geografi som är västorienterat. Det är i första hand Sverige, därefter Norden, sedan USA, och så vidare. När avståndet från oss i Sverige ökar, minskar informationen i läroböckerna, tills det inte står någonting alls.

Det innebär att stora delar av världen behandlas otroligt lite i grundskolan, trots att de är viktiga i världshistorien, om än kanske inte i den svenska historien. Detta gäller speciellt Afrika, och i synnerhet Afrika söder om Sahara. Ofta finns ju Egypten med i både religion och historia, men söder om Egypten är det vanligtvis stopp.

Orsaken till det är naturligtvis tidsbrist. Mycket ska rymmas inom SO-ämnena och då är Afrika mycket mindre prioriterat än det som händer i Europa. Det är naturligt. Det är synd. Lgr22 är nämligen tydlig med att läraren får ta valfria delar ur de olika SO-ämnena för att använda i sin undervisning. Det behöver alltså inte vara så att allt som tas upp kommer från USA eller Europa. Att det är så är en kombination av lärarens tidsbrist, förlagens läroböcker som hoppar över Afrika och även lärares kunskapsbrist om Afrika söder om Sahara.

När lärare mer eller mindre hoppar över Afrika söder om Sahara innebär det också att människor som kommit  till Sverige från dessa länder och går i våra skolor får intrycket att deras historia eller andra kunskaper om deras värld inte betyder någonting, vilket inte stämmer. 

Det är från den utgångspunkten boken skrivs. En bok som ska råda bot på några av problemen. Den här boken är inte tänkt att byta ut de böcker som normalt finns i skolan, utan ska istället främst användas som komplement. Något läraren kan ta till för att bredda och fördjupa elevernas kunskaper när materialet inte finns i någon större utsträckning i de ordinarie läroböckerna.

Texten utgår från kraven i Lgr22 för år 7-9 i läroplanen, men materialet kan naturligtvis justeras och sedan användas i både mellanstadiet och gymnasiet. Beroende på lärarens kunskaper och intresse för Afrika.


[[File:Zulu dancers.jpg|frameless|upright=3|center]]

&lt;hr&gt;

&lt;div style=&quot;background-color:#ffcc66; text-align: center; font-size: 150%;&quot;&gt;

''Vi vet allt om hur afrikaner dör''

''men nästan ingenting om hur de lever.'' 

''- Henning Mankell''

&lt;/div&gt;

&lt;hr&gt;

===Kapitel===

[[Afrika söder om Sahara/För läraren]]


[[Afrika söder om Sahara/Geografi]]

[[Afrika söder om Sahara/Geografi/Saharas gröna period]]

[[Afrika söder om Sahara/Geografi/Afrikas klimat]]

[[Afrika söder om Sahara/Geografi/Svälten i Etiopien 1984 och 2022]]

[[Afrika söder om Sahara/Geografi/Great Rift Valley]]

[[Afrika söder om Sahara/Geografi/Landgrabbing i Afrika]]

[[Afrika söder om Sahara/Geografi/Egyptens åttonde plåga]]

[[Afrika söder om Sahara/Geografi/Konflikten mellan herdar och bönder]]

[[Afrika söder om Sahara/Geografi/Energi för all framtid på Afrikas horn]]

[[Afrika söder om Sahara/Geografi/Sydsudans olja]]

[[Afrika söder om Sahara/Geografi/Turismen på Afrikas horn]]


[[Afrika söder om Sahara/Historia]]

[[Afrika söder om Sahara/Historia/Mänsklighetens vagga]]

[[Afrika söder om Sahara/Historia/Äldre stenålder]]

[[Afrika söder om Sahara/Historia/Bondestenålder]]

[[Afrika söder om Sahara/Historia/Bantufolkens migration]]

[[Afrika söder om Sahara/Historia/Järnålder]]

[[Afrika söder om Sahara/Historia/Antiken]]

[[Afrika söder om Sahara/Historia/Medeltiden]]

[[Afrika söder om Sahara/Historia/Kapplöpningen om Afrika]]

[[Afrika söder om Sahara/Historia/Islamismen söder om Sahara]]

[[Afrika söder om Sahara/Historia/Litteraturhistoria]]


[[Afrika söder om Sahara/Religion]]


[[Afrika söder om Sahara/Samhällskunskap]]


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>dvzjxgcpxzr5e0auawop65tm4sngqlu</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10776</id>
    <revision>
      <id>53859</id>
      <parentid>51445</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T05:58:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53859</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1053" sha1="5k9sdm6a3m2wfyw45qocdqhhfz4zaac" xml:space="preserve">[[File:Mercator-projection.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Mercators projektion''

När du tittar på en karta ser det vanligtvis ut som om Afrika och Grönland är lika stora och Sverige är större än Madagaskar. Så är det inte. Det är för att det är Mercators projektion eller någon variant av den, som är vanligast i kartböckerna. Den projektionen förstorar allting, ju längre bort från ekvatorn platsen befinner sig.

Det finns en projektion som visar Afrikas riktiga yta, i förhållande till andra länder, Gall-Peters projektion. Med den syns det tydligt att USA lätt får plats i Sahara och att Sverige är mindre än Madagaskar.

[[File:Gall–Peters projection SW.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Gall-Peters projektion''

Det är lätt att tycka att USA och Europa förtjänar att vara mäktiga när de ser så stora ut som de gör på Mercators projektion. För att visa västvärldens länder på ett rättvist sätt är Gall-eters den mest rättvisa projektionen, även om formen blir förvrängd.

[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>5k9sdm6a3m2wfyw45qocdqhhfz4zaac</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Historia</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10777</id>
    <revision>
      <id>53886</id>
      <parentid>51405</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T10:39:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53886</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="593" sha1="09dwi5m89lb0l60e78z6pcjptr1vfym" xml:space="preserve">[[File:African woman slave trade.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Afrikanska, bestraffad tills hon dog, för att hon vägrat dansa naken för kaptenen''

Allt börjar i Afrika. Där ligger mänsklighetens vagga och därifrån spred sig människorna ut över jorden. Men den gåvan har vi i västvärlden betalat dåligt för, med slaveri och kolonisation som är de två kapitel som vanligtvis är de enda som beskriver Afrika i skolböckerna.

Förhoppningsvis ska följande lärobokstexter vidga kunskaperna om Afrikas historia, som är både spännande och lärorik.

[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>09dwi5m89lb0l60e78z6pcjptr1vfym</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Historia/Mänsklighetens vagga</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10778</id>
    <revision>
      <id>53885</id>
      <parentid>53752</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T10:39:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53885</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8745" sha1="fm6l3r32zpfnr0riwph6gm1guiqzxnm" xml:space="preserve">[[File:Chimpanzees in Uganda (5984913059).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Schimpanserna är våra närmaste släktingar bland aporna.''

Det är i Afrika som de första föregångarna till människorna uppstod när apornas släktträd delade sig. Våra urfäder utvecklades åt ett håll samtidigt som gorillors och schimpansers urfäder utvecklades åt ett annat. Trots att det gått mellan 10 000 000 och 4 000 0000 år sedan dess, forskarna är inte riktigt överens, delar vi drygt 99% av vårt DNA med dessa apor. Vi har ju trots allt utvecklats sida vid sida i Afrika.


==De första människorna==

[[File:Ethiopia IMG 5739 Addis Abeba (25053274207).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Skelettet efter Lucy''

1974 grävde forskare efter fossil i ''Afartriangeln'' i nordöstra Etiopien. Utanför [https://goo.gl/maps/prvRWv1fShSfyPjo9 Hadar] hittade de skelettet efter en ''Australopitecus'', en tidig människosläkting. Det som gjorde fyndet unikt var att skelettet var 40% komplett. Just då var popgruppen Beatles populär och de hade släppt hitlåten [https://www.youtube.com/watch?v=mgNYK96lQOg Lucy in the sky with diamonds], så individen döptes till ''Lucy'' efter melodin. Det officiella namnet på arten var ''Australopitecus afarensis'', eftersom Lucy hittades i Afar. Aldrig tidigare hade forskarna haft så mycket material att undersöka för att se hur evolutionen utvecklats från Lucy, en varelse som levde för 3.2 miljoner år sedan, till oss nu levande människor. 

Hur såg Lucy ut då? Lucy var en ungefär 1.5 meter hög hona. Hon var rätt lik de chimpanser som fortfarande lever i Afrikas skogar. Den stora skillnaden mellan Lucy och aporna låg i hennes höftben. Det var utvecklat för en upprätt gåendeställning. En apas höftben är vinklat vilket gör att apor visserligen kan gå korta sträckor på bakbenen men vanligtvis tar stöd med händerna och går fram på alla fyra när de går omkring på marken.

[[File:Bienvenida al Museo de Lucy.jpg|frameless|center|upright=2]]

''Lucy''


1992 hittades ett ändå äldre fossil i [https://goo.gl/maps/R7ufFuG8REE5NN7i9 Awash Valley] i Afartriangeln. Inte långt från den plats Lucy hittades. När forskarna undersökte fossilet insåg det att det var mycket äldre än Lucy. Hela cirka 4.4 miljoner år gammalt. Ändå hade det redan många drag som återfinns i Lucys skelett. Framförallt höftbenet anpassat för upprätt gång. Skelettet var av en hona, och forskarna döpte henne till ''Ardi'', med det vetenskapliga namnet ''Ardipithecus ramidus ''. Ardi betyder mark eller golv på det språk som talas i Afar.

Ardi är så gammalt att skelettet visar på att Ardi fortfarande var en trädklättrare, till skillnad från Lucy. Ardi är viktig eftersom hon är den närmaste någorlunda bevarade släkting till den gemensamma länken mellan chimpanser och människor som vetenskapsmännen hittat.

[[File:Resti di ardipithecus ramidus detto ardi, da aramis (afar), 4,4 milioni di anni fa 01.jpg|frameless|center|upright=2]]

''Skelettet efter Ardi''


Hur kan vi veta hur gamla skeletten är när de är fossil och inte längre består av ben? Svaret är att forskarna inte åldersbestämmer benen utan de åldersbestämmer omgivningen som fossilen efter benen hittats i.

Great Rift Valley och Afartriangeln är en miljö med mycket vulkaner. Ofta sprutar de ut stora mängder aska som täcker marken. Askan skyddar benen så att de inte förstörs, innan de blir fossil. Sedan har det torra klimatet i området hjälpt till med bevarandet. Asklagren bildar kronologiska lager som går att tidsbestämma mycket exakt. Lite som när forskare räknar årsringar på en stubbe efter ett nedsågat träd för att avgöra hur gammalt trädet är. 

Det är inte bara fossil som bevaras bra på det här sättet. På flera ställen längs Great Rift Valley har forskare hittat fotspår efter människor som är flera miljoner år gamla:

[[File:NHM - Laetoli Fußspuren.jpg|frameless|center|upright=3]]

''3.6 miljoner år Fotspår som bevarats under askan i  Tanzania, Great Rift Valley''


Sedan kommer ett hopp i utvecklingen på nästan en miljon år när det inte finns några fossil. Mellan det att australopithecus dog ut och de första &quot;riktiga&quot; människosläktingarna i ''Homo Habilis'' dök upp. 


=== Homo Habilis ===

[[File:Homo habilis - forensic facial reconstruction.png|frameless|center|upright=2]]

''Homo Habilis, rekonstruktion från kranium''

De första släktena som var litet mer som oss och mindre som en apa säger vi tillhör släktet &quot;Homo&quot;, där homo betyder &quot;människa&quot;. Den allra första grenen uppstod för ungefär två miljoner år sedan i Afrika och heter ”''Homo Habilis''” eller ”Den händiga människan”.

Det som är speciellt för Habilis är att det är den första släktingen som gjorde egna verktyg i sten och antagligen även i ben. De var mindre än oss, bara ungefär 1.3 meter långa. De verkar inte ha varit några jägare utan verktygen användes troligen för att skrapa loss kött från redan döda djur. Habilis dog ut för ungefär 1.4 miljoner år sedan och lämnade aldrig Afrika.


=== Homo Erectus ===

[[File:San Lazzaro-Museo della preistoria-Homo erectus.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Homo Erectus rekonstruktion från kranium, observera den låga pannan''

Nästa släkting kallas för ”''Homo Ergaster''” i Afrika eller ”''Homo Erectus''” utanför Afrika. Erectus var en mycket längre släkting än Habilis. Jämfört med oss var de något längre och hade mer muskler än vi har nu. De första ur Erectusfamiljen uppstod i Afrika för drygt 1.6 miljoner år sedan.

Erectus är den första människosläktingen som tog sig ut ur Afrika och spred sig över andra delar av världen. Erectus var den första av våra släktingar som kunde använda sig av eld, något som krävs för de som vill sprida sig i ett kallt klimat. Arkeologer har hittat skelett så långt bort från Afrika som Kina och Java, men även i Europa, ända upp till England och Tyskland.  

[[File:Biface (France).jpg|frameless|center|upright=2]]

''Stenkil, som erectider använde''

Erectus gjorde en speciell sorts stenvapen, en vass ”stenkil” som ser ungefär likadan ut på alla platser i världen där man hittat rester av släktet. Det konstiga är att de aldrig utvecklade stenkilen. Den såg likadan ut under ungefär en miljon år.

Forskarna tror att Erectus är den första människosläkting som levde i familjegrupper. Dessutom är det den första släktingen utan stora, vassa hörntänder, något forskarna tar som bevis för att männen inte längre slogs om kvinnorna utan kvinnor och män samarbetade. Hjärnan var större jämfört med tidigare människosläkten och det beror troligen på att Erectus åt mer fettrik mat, samtidigt som det krävs en större hjärna för att kunna samarbeta i grupper. Både för att få en lyckad jakt och för att få en familjegrupp att hålla sams.

Erectus släktet verkar ha dött ut för ungefär 300 000 år sedan, men forskarna är osäkra på varför.


=== Homo Sapiens ===

[[File:Spreading homo sapiens la.svg|frameless|center|upright=3]]

''Spridningen av Homo Sapiens, från Afrika till resten av världen.''

Vi, vår människotyp, kallas för Homo Sapiens. Eller faktiskt Homo Sapiens Sapiens, om man skall vara petnoga och menar oss som funnits de senaste 100 000 åren. Homo sapiens betyder ”Den tänkande människan”. De äldsta fynden från våra förfäder finns i Afrika och är runt 200 000 år gamla, även om det verkar ha tagit ytterligare 100 000 år innan vår familj blev mer allmänt förekommande.

När klimatet blev torrare i Afrika tvingades små grupper av Homo Sapiens ut till kusterna. Därifrån kunde de gå vidare längs två olika vägar. Dels över Sinai längs Medelhavets östra kust och dels över Röda havets utlopp, som var en arkipelag av öar och grunda dammar när istidens inlandsisar fått havsnivån att sjunka.

Från de två landbryggorna spred sig vi moderna människor över jorden med en början för någonstans mellan 100 000 och 80 000 år sedan. Långt efter att den sista av Homo Erectus släktet försvunnit.

Det finns mycket som skiljer oss från andra, tidigare Homo-arter. Men kanske den allra största skillnaden är att vi utsmyckar våra saker. Vi ristar figurer, täljer skulpturer och målar bilder, bara för att göra en sak finare, något ingen annan gjort före oss.

[[File:Brassempouy-1-2b.jpg|frameless|center|upright=3]]
[[File:San Painting, Ukalamba Drakensberge 1.JPG|frameless|center|upright=3]]

''Statyett, skuren ur en bit mammutbete. Sibirien, under istiden. Stenåldersmålning från Drakbergen, Sydafrika.''


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>fm6l3r32zpfnr0riwph6gm1guiqzxnm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Historia/Äldre stenålder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10779</id>
    <revision>
      <id>53884</id>
      <parentid>52298</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T10:36:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53884</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4783" sha1="52y06zvb2f0jydp2rc9bc8dziwlrm9p" xml:space="preserve">[[File:Herds man.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Ung herde i Nigeria driver zebu-kor framför sig''


Att prata om äldre stenålder i Afrika blir lite märkligt, med tanke på att olika människosorter hanterat stenredskap i miljoner år och schimpanser använder stenar som redskap till och från in i vår tid.

==Jägarstenåldern==

[[File:Bushman-family2.jpg|frameless|center|upright=3]]

''San-folket i Namibia anses vara det sista med samma livsstil som jägar- och samlarfolken på stenåldern''

Vi moderna människor, ''&quot;Homo Sapiens&quot;'', uppstod för drygt 200 000 år sedan i Afrika. Under nästan hela den perioden, till ungefär 6000 år sedan, befann sig människorna i Afrika i något som går att jämföra med jägarstenåldern i Europa och Asien. I en istäckt värld är jakt enda alternativet, som det var i norr. Afrika var aldrig istäckt under istiden. istället fanns ett stort utbud av jaktbart vilt i Afrika under istiden. Det torrare klimatet under istiden gjorde att djur gärna drog sig till områden med sjöar eller rinnande vatten, vilket i sin tur gjorde djuren ändå lättare att spåra upp och döda för jägarna.

Gick jakten dåligt fanns alltid möjligheten att äta rötter, bär, fågelägg, frön och nötter. Denna livsstil krävde stora ytor för varje familj och att de hela tiden rörde på sig utan att bli bofasta, men Afrika var stort och glest befolkat. Befann sig familjen inom ett bra område kunde det räcka med en dags jakt och insamlande för att familjen skulle kunna ta det lugnt resten av veckan. Livet som jägare och samlare är vanligtvis bättre än det som bonde och den livsstilen levde vidare i vissa folkgrupper ända fram till nutid, där San-folket i Namibia, södra Afrika, är ett av de sista folken, kanske det sista, med den kulturen bevarad.


==Herdeperioden under stenåldern==

En ''&quot;herdekultur&quot;'' är när människor har djur: kor, getter, får eller liknande, i stora hjordar. Djuren betar av ett område med gräs och när gräset är slut drivs djuren till ett nytt område av herdarna, som följer med djuren. Herdarna har ingen fast boplats. Detta är typiskt för torrare områden och finns kvar i stäppområden söder om Sahara och i Östafrika. En variant är det vi kallar ''&quot;fäbodkultur&quot;''' i Sverige. Då bor folket i en by men djuren skickas ut till områden med bete inom någon eller några dagars vandring från byn. Ofta vaktas djuren av byns barn. I det första exemplet är människorna &lt;mark&gt;nomader&lt;/mark&gt; och i det senare är de &lt;mark&gt;bofasta&lt;/mark&gt;.

I Asien och Europa kom jordbruket före herdekulturerna. Olika sorters herdekulturer uppstod under perioder med torka när skördarna slog fel, eller när en ökande befolkning tvingade ut folk i områden som inte lämpar sig för jordbruk. I Afrika var det tvärtom. Herdekulturen tror man uppstod i samband med att Sahara började torka ut och det blev mer och er ont om bytesdjur. Kor, getter och får hade tidigare förts in i området från nordost, från Egypten och Mesopotamien bortom det. När Sahara långsamt omvandlades till stäpp blev herdekulturer vanliga. När sedan Sahara torkade ut till en öken, för ungefär 7 000 år sedan, tog herdarna sina djur söderut där det fanns bete och de kunde fortsätta med den livsstil de vant sig vid. 

[[File:Fulani herdsman.jpg|frameless|center|upright=3]]
[[File:Masai01.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Fulani, herde med kor, och massajer i fraditionela kläder.''

De två mest känd folkslagen i Afrika som fortsatt med en livsstil baserad på herdekultur är ''Fulani'' som färdas längs Sahelbältet med sina kor, mer eller mindre över hela Afrika. ''Massajer'' är ett folk bosatt i Östafrika. Där regnar det mer och Massajerna är vanligtvis bofast medan hjordarna med kor drivs omkring på marker som tillhör byarna. Bägge folken använder ''Zebu''-kor. Samma typ av kor som är vanliga i Asien och heliga i Indien. Men det finns andra raser. En gammal koras i Afrika, som känns igen på sina enorma horn, är Ankole-Watusi. Bilder av dessa kor är lätta att känna igen på målningar på klippväggar i Saharas inre, just för hornens skull.

[[File:African AnKole - Watusi.jpg|frameless|center|upright=2]]

''Ankole-Watusi ko''

För herdefolken är det inte viktigaste att döda korna för att äta köttet. Kor slaktas bara när de inte längre kan få kalvar. Istället använder de sig av mjölken från korna att dricka eller göra ost på. På flera håll är det vanligt att punktera blodådror på korna så att mindre mängder blod kan tas till vara och drickas eller blandas i maten, utan att djuret dödas.

[[File:Mundari tribe in South Sudan.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Komjölkare i Sudan, nutid''


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>52y06zvb2f0jydp2rc9bc8dziwlrm9p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Historia/Bondestenålder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10780</id>
    <revision>
      <id>53883</id>
      <parentid>51440</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T10:35:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53883</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4797" sha1="lzk9wltbkk67tmk1yn4leb02o2g2l3u" xml:space="preserve">Norr om Sahara, vid Nilens utlopp i Medelhavet, bildades en av de första avancerade kulturerna baserade på odling. Det krävs mer av naturen för en bonde än av en jägare. En jägare behöver, förutom mat och dricksvatten, någon form av skydd mot naturen i form av kläder, en hydda och eld. Vapen underlättar också både för eget skydd och för inskaffande av mat.

En lantbrukare behövde dessutom lättplöjda åkermarker. Plogen var inte uppfunnen ännu. Det behövdes gödsel till åkrarna, från kor eller flodslam från översvämmade flodstränder. Vatten måste kunna leds från floder eller sjöar till fälten under perioder av torka. Murar till skydd, förrådshus, kvarnar måste byggas och krukor att lagra skörden i så råttor inte åt upp den måste tillverkas. Slutligen måste det finnas en lämplig gröda att odla. För Egyptens del fanns allt detta längs Nilen. Det som främst odlades var vete. 

I Afrika söder om Sahara trivs inte vete. Det går visserligen att odla på många områden, men eftersom klimatet inte lämpar sig för veteodling blir skördarna små. Det som odlades var istället &lt;mark&gt;hirs&lt;/mark&gt; och &lt;mark&gt;durra&lt;/mark&gt;.

{|
|[[File:Harvesting hope after war in the fields of northern Uganda (6721493499).jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|[[File:2015.11-435-047ap1 sorghum,harvesting,cutting INERA Res.Stat.Farako-Ba(Bobo-Dioulasso Dpt),BF fri06nov2015-0938h.jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|}

''Hirs och durra''

I Sverige används främst hirs till fågelmat. Har du undulater har du säkert köpt hirskolvar till fågelburen. I Afrika är hirs vanligt eftersom det ger stora skördar utan att kräva mycket vatten, till skillnad från vete. Både durra och hirs mals till mjöl som främst används i gröt. Inget av sädesslagen innehåller gluten och de kan inte jäsa till annat bröd än platta kakor liknande vårt tunnbröd.

{|
|[[File:ASC Leiden - W.E.A. van Beek Collection - Dogon agriculture 01 - Yaire, the wife of Yugojugo Saye, during the mashing of the millet stalks, Tireli, Mali 1979.jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|[[File:Young woman grinding millet.jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|}

'' Först mortlas hirsfröna för att separera frän frän skal och strån, därefter mals fröna till mjöl på handkvarn.''

Till skillnad från Egypten blev inte byarna söder om Sahara beroende av jordbruk. Under flera tusen år förekom ett blandjordbruk där familjernas mat inte bara kom från odlingar. Odlingar som vanligtvis skapades genom att bränna av en bit mark och odla i askan något år tills näringen var borta, så kallat svedjebruk. Lika mycket av maten fick de på traditionellt sätt, baserat på jakt och insamling av ätbara växter i naturen.

[[File:Jhum.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Svedjebruk''

==De första bönderna söder om Sahara==

De äldsta spåren av jordbruk i Afrika finns i savannområdet i Västafrika, främst Nigeria och Kamerun. Där började människor systematiskt att bruka jorden för ungefär 5000 år sedan. Tekniken att odla spred sig sedan till omkringliggande områden och odling av durra och hirs var vanligt i hela Västafrika för 3000 år sedan. Dessutom odlades andra växter, som jams, bönor, meloner och olika frukter som tillbehör. Senare blev även torris en vanlig gröda.

Det faktum att allt som odlades var växter som kom från Afrika, och inte från andra delar av världen, visar att jordbruk var något folken söder om Sahara utvecklade själva.

[[File:Rice processing in South East Nigeria4.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Skörd av torris. Nigeria''

==De första bönderna söder om Regnskogsbältet==

[[File:Mozambique009.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Bantu - typiska för folken söder om Sahara''

Kunskapen om jordbruk stannade upp, norr om ekvatorn. Regnskog som täcker hela mitten av Afrika stoppade spridningen av kunskapen. Det tog ända fram till runt 250 f.v.t. innan de första jordbruken uppstod i södra Afrika. Det var &lt;mark&gt;Bantu-folk&lt;/mark&gt; som flyttade in norrifrån som både hade kunskap och frön med sig. Nu är &quot;Bantu&quot; en trubbig beskrivning på en mängd olika folkgrupper som delar samma språk. Bantufolkens spridning i de mest centrala delarna av Afrika gör också att vi ofta tänker på just medlemmar från bantufolk när vi pratar om Afrika söder om Sahara. 

När bantufolken spred ut sig, trängde de undan de folk som redan fanns där, ut i de områden som var svårast att överleva i: stäpp och öknar. Eller så gifte de in sig i varandras familjer. Mönstret är samma som på alla andra platser där jägare och bönder möts. Jägarna försvinner.

[[File:Niger-Congo map with delimitation.png|frameless|center|upright=2]]

''Uppdelning av folk i Afrika, nutid''

[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>lzk9wltbkk67tmk1yn4leb02o2g2l3u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Historia/Kapplöpningen om Afrika</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10781</id>
    <revision>
      <id>53877</id>
      <parentid>53876</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T06:41:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <comment>/* 1500-1700-talen */</comment>
      <origin>53877</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10957" sha1="80gx63zw6vdsq4ghokyb64wjglro9xg" xml:space="preserve">[[File:Father stares at the hands of his five year-old daughter.jpg|frameless|center|upright=3]]

''En pappa stirrar på händerna som huggits av hans femåriga dotter,&lt;br /&gt;som straff för att han själv arbetat för långsamt. Belgiska Kongo, 1904''

Vad var ''Kapplöpningen om Afrika'' eller ''Scramble for Africa'' som det egentligen heter? I korthet var det de tekniskt överlägsna Europeiska stormakternas kapplöpning om att erövra så mycket mark som möjligt i Afrika och på det viset skapa kolonier.

Men varför ville de ha kolonier? Det finns två anledningar. En är att det helt enkelt var fint att ha många kolonier. Den kung som härskade över ett land med många kolonier ansågs viktigare än en kung som inte styrde över lika många kolonier. En annan är den ekonomiska utvecklingen under den industriella revolutionen. Råvaror odlades eller bröts i kolonierna. Från kolonierna fraktades råvarorna till hemlandet där de förädlades till något bättre och dyrare. Dessa dyrare varor såldes sedan tillbaka till kolonierna som inte fick köpa billigare alternativ av köpmän från andra länder. Det innebar att ju fler kolonier ett land hade, desto rikare blev det landets handelsmän, som oftast bestod av adelsmän.


==Portugiserna, de första européerna som rundade Afrika==

[[File:Vasco da Gama, circa 1460-1524 RMG BHC2702.tiff|frameless|left|upright=1]]

''Vasco da Gama hittade sjövägen mellan Europa och Indien 1498''

När portugiserna seglade runt Afrika i mitten av 1400-talet för att hitta en ny handelsväg till Orientens kryddor, te, porslin och sidentyger insåg de att resan var så lång att det behövdes hamnar att ta skydd i från stormar, där det gick att proviantera, ta in nytt dricksvatten och reparera fartygen utan att riskera attacker från pirater eller banditer. Därför erövrades markområden längs kusterna i Afrika där hamnar och handelsstationer byggdes. Från slavforten vid Västafrikas kust, till Angola och Moçambique vidare till Goa i Indien och fortsatt in i Indonesiens övärld. 

Portugiserna var först, men Portugal var ett litet land som snart blev en del av Spanien. Och Spanien hade sitt intresse riktat mot Amerika under 1500-talet, och inte Afrika, vilket gjorde att andra länder kunde fortsätta att ta för sig av Afrika.

==1500-1700-talen==

[[File:Elmina slave castle.jpg|frameless|center|upright=3]]
[[File:Slaves ruvuma.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Portugisernas slavfprt &quot;Elmina&quot; vid Ghanas kust'' och ''Infångade slavar, fastkedjade i varandra''

Under 1600-talet utvidgades slavhandeln rejält. Svarta människor fångades in av slavjägare i Västafrika och såldes sedan vidare till slavhandlare som fraktade slavarna över Atlanten till plantager i Nord- och Sydamerika. 

Under 1600-talet bildade köpmän i flera länder gemensamma handelskompanier för att bekosta resor till Ostindien. Även vi i Sverige hade ett. Det ''Holländska Ostindiska kompaniet'' byggde en hamn för sina fartyg vid Afrikas sydspets, där Kapstaden ligger. Senare utvandrade bönder och hantverkare från Nederländerna dit i hopp om att starta ett bättre liv. Där fick de snart sällskap av fransmän och andra européer som försökte undkomma förtryck i hemländerna. Dessa kallades gemensamt för ''boer'' och utvecklade språket afrikaans mellan sig. Bit för bit spred de sig i det som numera är Sydafrika och blev den styrande folkgruppen ända tills krigen mot Storbritannien i slutet av 1800-talet.

[[File:Ostindiefararen Götheborg vid Stenpiren.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Ostindiefararen &quot;Götheborg&quot; som sjönk vid inloppet till Göteborgs hamn efter att ha seglat fram och tillbaka till Kina''

Ändå skedde inga större erövringar av Afrikas inre, på det sätt som skedde i Amerika. Främst berodde detta på att de afrikanska folken var ungefär lika välutrustade som de europeiska besökarna. Bägge sidor hade skjutvapen och afrikanerna var immuna mot samma sjukdomar som européerna vilket gjorde att Afrikas inre både var välbefolkat och välförsvarat på ett helt annat sätt än Amerika.

Istället var det längs kusterna den europeiska kolonisationen syntes tydligast. Det var där det fanns enstaka fort, handelsstationer och mindre samhällen under ledning av olika europeiska kungadömen. Även Sverige hade ett slavfort på Västafrikas kust, ''Cabo Corso'', under tiden Kristina var drottning av Sverige.

==1800-talet, kapplöpningen tar sin början==

[[File:African colonization map (swedish).jpg|frameless|center|upright=2]]

''Afrikas karta 1913''

När 1800-talet tog sin början hade den tekniska utvecklingen i Europa gått om resten av världen rejält. Soldater från Europas industrialiserade stormakter blev i det närmaste oövervinneliga. Detta skedde samtidigt som behovet av nya kolonier stadigt ökade, och det blev startskottet på ''kapplöpningen om Afrika''. Många länder var inblandade, men framförallt: Storbritannien, Frankrike och det nybildade Tyskland.

Frankrike hade främst intresse av områdena i Nordafrika och lade under sig Algeriet och Tunisien och ökenområdena innanför ändaner till regnskogarna söder om Sahara. Storbritannien hade en dröm om att förbinda engelska kolonier från Egypten i norr till Sydafrika i söder med en järnväg och på det viset ta bort kraven på de osäkra transporterna till havs. Men skulle det lyckas måste britterna endera erövra Kongo, som var belgiskt, eller Tyska Östafrika (Tanzania nu).

[[File:Légion Étrangère 1852.png|frameless|center|upright=1.5]]

''Franska främlingslegionen tog emot frivilliga från hela&lt;br /&gt;världen och sattes ofta in i strider i Nordafrika.''

Tyskland kom in sent i kapplöpningen eftersom det inte ens fanns som land förrän 1871. Det innebar att Tyskland fick ta de kolonier de kunde, och de hamnade utspridda på långt från varandra på Afrikas öst- och västsida. Även Tyskland hade en dröm om att binda samman sina kolonier med en järnväg, men för att lyckas med det måste de erövra några av britternas kolonier.

Det höll på att bli krig mellan stormakterna om kolonierna i Afrika vid ett flertal tillfällen, men som tur var lyckades diplomater förhandla sig till olika avtal som gjorde att något egentligt krig aldrig bröt ut - förrän första världskriget 1914. Den enda riktigt stora konflikten mellan västerlänningar var boerkrigen i Sydafrika mellan boerna och britterna 1880-81, samt 1899-1902, som britterna vann.

[[File:Foto van oorlog.jpg|frameless|center|upright=2]]

''Britter i röda uniformer i Sydafrika''


===Belgiska Kongo===

[[File:Esclave fouetté avec une chicotte, État indépendant du Congo.jpg|frameless|center|upright=2]]

''Arbetare bestraffas med piskning''

Kongo kallas ibland för ''Afrikas hjärta''. Det är Afrikas största land och var den enda större kolonin som Belgien hade under 1800-talet. Det som skilde Belgiska Kongo från andra kolonier var att inkomsterna från kolonin inte gick till landets statskassa, som det gjorde för Frankrike och Storbritannien, utan all vinst gick rakt ner i plånboken på Belgiens kung, Leopold II.

Detta gjorde i sin tur att Leopold totalt struntade i Kongos befolkning, huvudsaken var att han själv blev så rik som möjligt. Och eftersom Kongo lämpade sig väl för odling av gummipalmer samtidigt som industrialiseringen skapade ett stort behov av naturgummi, blev Leopold allt rikare. Men det räckte inte. Istället införde orimligt hårda straff mot de som samlade in för lite gummi, eller andra naturresurser, till de belgiska kontrollanterna. Avhuggna händer eller fötter på arbetarna eller deras barn var vanliga straff. Eller att bli piskade blodiga med grova piskor av flodhästläder.

[[File:MutilatedChildrenFromCongo.jpg|frameless|center|upright=1.5]]

''Barn som fått händerna avhuggna som straff''

Övergreppen mot lokalbefolkningen var så brutala att när kristna missionärer, främst från Sverige, började rapportera hem om dem blev upprördheten stor i Belgien. Så stor att Kongo togs ifrån kungen och istället inrättades en speciell myndighet som fick ta hand om styrningen av Kongo. Trots att Leopold får anses vara en av de värsta kungar som någonsin härskat över ett afrikanskt land, finns det fortfarande gott om statyer och minnestavlor över honom i Kongo.

[[File:Léopold II, statue à Kinshasa.jpg|frameless|center|upright=1.5]]

''Staty över Leopold II i Kinshasa''


===Hererofolket, Tysklands första folkmord===

När man talar om Tyskland och folkmord brukar det automatiskt bli judarna som hamnar i blickfånget. Faktum är dock att Tyskland genomförde att annat folkmord redan i början på 1900-talet I kolonin Tyska Sydvästafrika, som är Namibia nu, levde olika folkgrupper, bland annat hererofolket. Områdets nya lagar gjorde att herero kände sig diskriminerade. Speciellt när det gällde fördelningen av tillgång till mat och vatten i det torra klimatet.

[[File:Hereros ende 19 jahrhundert.jpg|frameless|center|upright=1.5]]

''Medlemmar av hererofolket, 1800-talet''

1904 ledde missnöjet till ett väpnat uppror mot de tyska herrarna. Till en början hade tyskarna svårt att slå tillbaka, men efter att 15000 välutrustade soldater skickats till kolonin från moderlandet slogs upproret ner. För att förhindra fler uppror beordrade ledaren för de tyska trupperna, Lothar von Trotha, att hererofolket skulle drivas ut i öknen utan tillgång till mat eller vatten tills de svalt eller törstade ihjäl. De få vattenkällor som fanns i öknen förgiftades och de som försökte fly ut ur öknen sköts.

Totalt 65 000 - 100 000 ur hererofolket dödades, 75% av hela folket. Män, kvinnor, barn, gamla - tyskarna gjorde ingen skillnad på dem. 1 749 tyskar miste livet. I jämförelse, 1-2 tyskar på 100 dödade av hererofolket. Den brutala behandlingen gjorde dock att andra missnöjda grupper i kolonin inte vågade göra uppror mot de tyska ledarna. 

Tyskland bad Namibias folk om offentlig ursäkt vid 100-årsminnet av folkmordet, men Namibias regering förväntar sig också någon form av ekonomisk kompensation innan de kan tänka sig att godta ursäkten.


==Källor==

Fundament Historia 8, Mikael Bruér; Tukan förlag 2020 ISBN: 978-91-8895-504-3

Levande historia 8, SOL 3000. NoK 2005 ISBN: 27-75918-0

SO-direkt, Historieboken. Bonniers förlag 1999 ISBN: 91-622-2396-8

The Scramble For Africa, Thomas Pakenham;  Abacus 1991

https://web.archive.org/web/20080528192912/http://www.nordbruch.org/artikel/sacramento.pdf

Germanys genocide of the Herero, Jeremy Sarkin-Hughes 2011 UCT Press, ISBN: 978-1-91989-547-5

King Leoplods ghost. A Story of Greed, Terror, and Heroism in Colonial Africa, Adam Hochschild 1999

https://www.gemeinsam-fuer-afrika.de/oer-unterrichtsmodul-fuer-die-sekundarstufe-kolonialismus/

===Bildkällor===

Alla bilder från Wikimedia Commons.


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>80gx63zw6vdsq4ghokyb64wjglro9xg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Historia/Järnålder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10782</id>
    <revision>
      <id>53878</id>
      <parentid>51441</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T10:30:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53878</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4048" sha1="bt5kocwcjkailyhrb83hutbdt6yz2or" xml:space="preserve">[[File:Locally-made metal-bladed axe, cowry shells and a coin left as an offering on a rock high above a farm in Wara Wara Bafodia Chiefdom, northern Sierra Leone (West Africa) (1303918869).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Enkel hemmasmidd järnyxa, Sierra Leone''

Varför är det ett hopp direkt från stenåldern till järnåldern i Afrikas hstoria? 

Det beror på att Afrika aldrig hade en bronsålder. Det finns koppar i Afrika och arkeologer har hittat vapen som dolkar och pilspetsar av koppar. Tenn är extremt ovanligt i Afrika, vilket är en orsak till att brons var sällsynt, men tenn är inte mer sällsynt än att brons användes i Västafrika för att tillverka konsthantverk och statyetter. Så varför fanns ingen bronsålder?

Orsaken är att man lyckades med järnframställning väldigt tidigt i Afrika. Forskarna är inte överens men vissa menar att Afrika är den första plats som tillverkning av vapen och redskap av järn och av stål skedde, och inte i Mellanöstern eller i det som är Turkiet nu, som våra Europeiska historieböcker brukar lära ut.

Den tidiga upptäckte av järn gjorde att det var naturligt att hoppa direkt från stenredskap till järnredskap.


==Nok-folket, de som var först==

Den äldsta järnframställningen som det finns spår av skedde hos &lt;mark&gt;Nok-folket&lt;/mark&gt; för 3500 år sedan. Nok-folket levde i det som är norra Nigeria ni och var mer kända för sina fantastiska terrakottafigurer än för järnframställning. Terrakotta är bränd lera, ungefär som tegel. För 1500 år sedan försvann Nok-folket. Ingen vet riktigt säkert men kunskapen om hur järn tillverkas fördes vidare till länderna i Västafrika. Främst till nutida Benin och Burkina Faso, där kunnandet skapade nya riken som fanns kvar långt efter att Nok försvunnit.

{|
|[[File:Nok sculpture Louvre 70-1998-11-1.jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|[[File:Nok mapaEU.png|frameless|center|upright=1.5]]
|}

''Terrakottafigur från Nok-folket, och dess plats på nutida karta''

I samband med att olika folkslag från Västafrika spred sig vidare söderut, genom regnskogsområdena, tog de även med sig kunskapen om både järnframställing och odling. Men det skulle ta tid, många hundra år, innan kunskapen spreds vidare i södra Afrika.

[[File:East and southern africa early iron age.png|frameless|center|upright=2]]

''Hur kunskapen om järnframställning spred sig bland Bantufolken.''

''250 f.v.t. trängde de in i regnskogen och först runt år 400 kom de till Sydafrika''


==Järnåldern söder om regnskogsbältet==

Det var olika bantufolk som både tog med sig kunskapen om odling och kunskapen om hur järnframställning går till, till södra Afrika. Med sig hade de kor, ekonomin var delvis byggd på hur många kor en person ägde, till skillnad från äldre folk grupper i södra Afrika, främst Khoikhoi-folket, som ägde korna gemensamt inom en by. Att ägandet av kor visade hur mäktig en person var gjorde också att byarna utformades med tanke på att ha stora mängder kor skyddade i byn. Dessa byar, med stora inhägnader i mitten och byns hus omkring, kallas ''&lt;mark&gt;kraal&lt;/mark&gt;''. Vanligtvis var det hövdingen som hade flest kor och flest hustrur.

[[File:023 - Zulu Kraal enclosing 21 Huts - JohnGeorgeWood book 063.jpg|frameless|center|upright=3]]

''En kraal, Södra Afrika''

Det förekom att medlemmar ur bantufolken gifte sig med medlemmar ur Khoikhoi- eller san-folken vilket är orsaken till att klickljud istället för ord, som är vanligt bland de äldre folken, även hittas bland bantufolk söder om regnskogen som ''Xhosa'' och ''Zulu''.

Med hjälp av järn kunde bantufolken tillverka redskap som var hållbarare än de traditionella som enbart var gjorda av trä. De hade inga plogar ännu, men hackor av järn vid planering och yxor av järn vid trädfällning gjorde att bantufolkens livsstil blev överlägsen Khoikhoi- och san-folkens, vilka tvingads undan när bantufolkens byars åkrar och betesmarker stadigt ökade i storlek.


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>bt5kocwcjkailyhrb83hutbdt6yz2or</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi/Afrikas klimat</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10783</id>
    <revision>
      <id>53864</id>
      <parentid>53863</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T06:02:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53864</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8245" sha1="8zfncgw9kpujktk9u89mhqp2nyv0yq1" xml:space="preserve">==Istiden==

[[File:Weichsel-Würm-Glaciation.png|frameless|upright=3|center]]

''Istidens Europa''

När du gick i lågstadiet pratade ni säkert om istiden. Det var en period när isarna växte på land vilket i sin tur tömde haven. Havsnivån sjönk. Hur mycket beror på var man mäter, men vanligtvis var det mellan 70-120 meter. Det gjorde det möjligt för människor att ta sig ut ur Afrika på andra platser än över Sinai. Men även att ta sig till andra delar av världen, som Amerika och Australien.

För Afrika innebar istiden ett torrare klimat. Kall luft kan inte lagra lika mycket fukt som varm luft. När temperaturen gick ner på jorden minskade nederbörden över hela jorden. Öknarna bredde ut sig och regnskogarna försvann nästan helt.


===Det gröna Sahara, istidens slut===

För ca 14 000 år sedan gick temperaturen upp rejält på jorden, på grund av jordens position i förhållande till solen. Temperaturökningen avslutade istiden. Den ökade temperaturen gjorde att fuktiga vindar drev in regnmoln över Sahara under drygt 8000 års tid . Regnen skapade ett klimat i Sahara som närmst kan jämföras med det som är i Kenya nu. Somrar med regn och torrare vintrar men tillräckligt mycket vatten för att skapa sjöar och floder i det som nu är öken. Där trivdes de djur vi tycker är typiska för Afrikas savann, som: lejon, elefanter, flodhästar, giraffer och antiloper. Med djuren följde stenåldersmänniskor som jagade dem. Än i dag går det att se klippmålningar i Sahara som visar ett liv av jakt, danser och bad i floder i områden som numera är tömda på liv på grund av det torra klimatet.

[[File:Fondazione Passaré V31 434.jpg|frameless|upright=3|center]]
[[File:Mathendous giraffes.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Klippmålningar, dansare i Tassili samt hällristning med giraffer i Tibesti, i mitten av Sahara''

För drygt 7000 år sedan ändrades jordens position i rymden gradvis igen. Klimatet blev svalare. Savannen torkade upp och blev öken. Djuren tvingades söderut mot regnskogar och savann, eller norrut mot Medelhavets kust och Nilens utlopp, och människorna följde efter. Saharas gröna period var över. Vid Nilen blev folkmängden snart så stor att människorna där tvingades utveckla ett avancerat jordbruk för att överleva. Söder om Sahara fanns så mycket vilt att befolkningen fortsatte det enklare livet som jägare och samlare, hellre än det tuffare livet som jordbrukare.

Men alla blev inte jägare. Under tiden som det gröna Sahara långsamt torkade ut utvecklades en herdekultur. Folk från Mellanöstern förde in får, getter och kor i de norra delarna, närmast Medelhavet, redan för drygt 8000 år sedan. Dessa djur spreds på olika vis genom det gröna Saharas torrare delar så att även grupper från Afrikas mer sydliga områden kom över djuren. När torkan skapade Saharaöknen skars kontakten mellan norra- och södra Afrika av. Då fortsatte folken i de torrare delarna söder om Sahara att livnära sig som herdar på hjordar av får, kor och getter med ett ursprung i en annan världsdel, över tusen år tidigare.

[[File:Fondazione Passaré V31 499.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Människor som hanterar kor, stenåldern i Algeriet''


==Nutida klimat==

Runt ekvatorn växer det regnskog i stor delar av Afrika. De delar som inte är berg. Det har att göra att med att ekvatorn ligger mitt i tropikerna och det är i tropikerna, området mellan kräftans- och stenbockens vändkrets, som jorden tar emot mest solinstrålning och har högst medeltemperatur.

{|
|[[File:Earth-lighting-summer-solstice EN.png|frameless|upright=1.5|center]]
|[[File:Earth-lighting-winter-solstice EN.png|frameless|upright=1.5|center]]
|}
''Solinstrålningen mot tropikerna, vår midsommar och midvinter''

Hade jorden inte haft en lutande axel, i förhållande, till solen, skulle solen lysa rakt på ekvatorn för jämnan. Nu lutar jordaxeln 23.5 grader vilket gör att solen skiner rakt mot kräftans vändkrets i norr på midvintern och rakt mot stenbockens vändkrets på vår midsommar. Sedan ändras positionen mellan midsommar och midvinter. Därför är det bara på två dagar varje år, på höstdagjämningen och vårdagjämningen, som solen skiner rakt på ekvatorn.

[[File:Атмосфералық циркуляция.png|frameless|upright=3|center]]
[[File:Jetcrosssection.svg|frameless|upright=3|center]]

''Hadleycellerna, och övriga två celler, som inte direkt påverkar Afrika: Ferrelceller och polarceller''

För Afrikas del gör solens vandring mellan vändkretsarna att två vindsystem uppstått i något som kallas &quot;Hadlyceller&quot;. En på norra halvklotet och en på södra. Luft som värms upp vid ekvatorn stiger och avkyls vilket skapar regnmoln och dagar av regn utan avbrott. Värme och ständiga regn är ett perfekt klimat för &lt;mark&gt;regnskog.&lt;/mark&gt;

[[File:Mount Nimba rainforest.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Regnskog''

De fuktiga vindarna blåser ut från ekvatorn på hög höjd, både åt norr och åt söder, och under tiden regnar fukten ur luften. Mer på sommaren i norr och vintern i söder, under deras sommar. Detta skapar ett klimat med två årstider: regnperiod och torrperiod, men med en del regn däremellan. Ett perfekt klimat för &lt;mark&gt;savann&lt;/mark&gt;, med mycket gräs och buskar, och enstaka träd som klarar vintertorkan bra so akacior och apbrödsträd.

[[File:Tarangire 2012 05 28 1793 (7468559328).jpg|frameless|upright=3|center]]

''Savann''

Längre ut från Hadleycellerna finns inte så mycket fukt kvar. Där råder stäppklimat. På &lt;mark&gt;stäppen&lt;/mark&gt; regnar det lite. Ibland regnar det inget alls på flera år. Vattnet räcker bara till gräs och till buskar. Träd saknas.

[[File:Butana steppe.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Stäpp''

Bortanför stäppklimatet ligger &lt;mark&gt;öknarna&lt;/mark&gt; i Afrika. Sahara på norra halvklotet och Namiböknen och Kalahariöknen på södra halvklotet. De uppstår eftersom luften som blåst ut från ekvatorn både tömts på all fukt och dessutom kylts ner så att den är tyngre än luften vid markytan. Medeltemperaturen i öknen är lägre än vid ekvatorn, eftersom nätterna är så kalla. Minusgrader är inte ovanligt i Sahara på natten. 

[[File:Libya 4990 Tadrart Acacus Luca Galuzzi 2007.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Saharaöknen, Libyen''

Efter att luften nått markytan dras den tillbaka mot ekvatorn eftersom den stigande luften där orsakar ett tomrum annars. Ny luft måste komma in från någonstans när varm luft försvinner uppåt. Hade jorden inte snurrat runt sin axel skulle vindarna blåsa rakt från vändkretsarna mot ekvatorn. Eftersom jorden snurrar runt sin jordaxel blir det istället så att vindarna blåser snett mot ekvatorn. Alltid från nordost på norra halvklotet och alltid från sydost på södra. Dessa vindar kallas &quot;passadvindar&quot; och användes av sjömän förr eftersom de är så pålitliga. 

Nu är det en sanning med modifikation att de alltid blåser mot ekvatorn. De blåser mot det område som tar emot mest solinstrålning. Det är norr om ekvatorn på vår sommar och söder om ekvatorn på vår vinter. Du kan alltid använda en site som [https://www.windy.com/?0.374,-25.269,5 Windy] för att se hur de blåser just idag. Tydligast syns de i Atlanten mellan Afrika och Sydamerika.

Hadleycellen gör så att klimattyperna följer efter varandra, från ekvatorn och utåt. Regnskog - savann - stäpp - öken.

Andra världsdelar har liknande upplägg, men ingenstans är det så tydligt som i Afrika. Du ser uppdelningen på satellitbilden här under.

[[File:Africa satellite orthographic.jpg|frameless|upright=2|center]]

''Afrika, sammansatt satellitbild''

Bortanför öknen då? I Sydafrika finns &lt;mark&gt;medelhavsklimat&lt;/mark&gt; längs västkusten. Österut ligger Drakbergen som påverkas mer av höjdskillnaden än den breddgrad de ligger på. I norr finns Medelhavskusten och även där råder medelhavsklimat.

Medelhavsklimat har varma, torra somrar och fuktiga, lite svalare vintrar.

[[File:Stellenbosch vineyards.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Vindruvor trivs i medelhavsklimat, och Sydafrika har stor export av olika viner

[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>8zfncgw9kpujktk9u89mhqp2nyv0yq1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/A</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10798</id>
    <revision>
      <id>51908</id>
      <parentid>51885</parentid>
      <timestamp>2022-05-31T20:39:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <origin>51908</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="146" sha1="biagoovot3rn5p5w4s9h7dn5dkrhsqh" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''A''' står för '''A'''lligator&lt;/div&gt;


[[File:A aligator.png|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>biagoovot3rn5p5w4s9h7dn5dkrhsqh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/O</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10799</id>
    <revision>
      <id>51988</id>
      <parentid>51886</parentid>
      <timestamp>2022-06-12T20:14:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <origin>51988</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="153" sha1="j73xjvlmls6ehjpmsd6kyen3px32ja9" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''O''' står för '''O'''rangutang&lt;/div&gt;


[[Fil:O_is_for_Orangutan.png|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>j73xjvlmls6ehjpmsd6kyen3px32ja9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/R</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10800</id>
    <revision>
      <id>54519</id>
      <parentid>54518</parentid>
      <timestamp>2024-01-10T17:42:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>54519</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="146" sha1="gqvts0x5ckc9qv78eres3r7vj7bqmbf" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''R''' står för '''R'''åtta&lt;/div&gt;


[[Image:R is for Rat.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>gqvts0x5ckc9qv78eres3r7vj7bqmbf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Arabiska</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10802</id>
    <revision>
      <id>51980</id>
      <timestamp>2022-06-10T22:18:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Dgse87</username>
        <id>837</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '=Arabiska=  ==Inledning== '''Arabiska''' ﺍﻟﹿﻌﹷﺮﹶﺑﻴﹽﺔ ''(al-ʿarabiyyah)'' är ett av de vanligast invandrarspråken i Sverige.  ==Lektioner  الدروس== *[[Arabiska/Alfabet|Alfabetet]] *[[Arabiska/Romanisering|Romaniseringssystem]]  [[Kategori:SAB: Fsg Arabiska]] [[Kategori:Språkkurser/Arabiska|Arabiska]]'</comment>
      <origin>51980</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="332" sha1="52xquh08t2gwfzwmdkk0j21tn2sfh07" xml:space="preserve">=Arabiska=

==Inledning==
'''Arabiska''' ﺍﻟﹿﻌﹷﺮﹶﺑﻴﹽﺔ ''(al-ʿarabiyyah)'' är ett av de vanligast invandrarspråken i Sverige. 
==Lektioner  الدروس==
*[[Arabiska/Alfabet|Alfabetet]]
*[[Arabiska/Romanisering|Romaniseringssystem]]

[[Kategori:SAB: Fsg Arabiska]]
[[Kategori:Språkkurser/Arabiska|Arabiska]]</text>
      <sha1>52xquh08t2gwfzwmdkk0j21tn2sfh07</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Historia/Bantufolkens migration</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10818</id>
    <revision>
      <id>55346</id>
      <parentid>53882</parentid>
      <timestamp>2024-03-31T01:10:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Replacing Mozambique001.jpg with [[File:Mother_and_child_in_Mozambique.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]:).</comment>
      <origin>55346</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5880" sha1="m1ycipssw6ud5lxhd6lcdnka3x15xl5" xml:space="preserve">{|
|[[File:African languages SV.png|frameless|center|upright=1.5]]
|[[File:Mother and child in Mozambique.jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|}

''Bantufolkens spridning i nutid, orange färg, samt bantukvinna från Moçambique.''

''Bantu'' är den mest spridda folkgruppen i Afrika. Numera är den uppdelad i över 500 olika stammar, men precis som indoeuropéerna har ett urhem på slätterna norr om Svarta havet, har bantufolken ett urhem längs floden Niger, i sydöstra Nigeria, och framförallt deltaområdet där Niger rinner ut i Atlanten. 

De ursprungliga bantufolken livnärde sig troligen på jakt och fiske under istiden, men när det blev varmare på jorden och Sahara torkade ut till en öken, blev de tvungna att hitta nya sätt att överleva på. Därför, tror många forskare att bantufolken utvecklade jordbruk längs Nigers stränder för ca 4000 år sedan. Det är nästan 6000 år efter att folken i ''Den gröna halvmånen'' började odla vete, korn och råg i Mellanöstern. Men inget tyder på att det fanns någon kontakt mellan bantufolken och folken i Mellanöstern. Jordbruket i Afrika utgick dessutom från de grödor som redan växte vilt mellan öknen och regnskogen. Främst var det hirs och durra, grödor som är de viktigaste på många platser i Afrika än idag eftersom de kräver så lite vatten. Andra grödor var: banan, melon, oljepalm och jams.

Alla forskare är överens om bantufolkens migrationer. Tidpunkten för de olika migrationsvågorna, liksom orsakerna till dem, skiljer dock mellan olika forskare.


==Första migrationsvågen  2000 fvt.==

[[File:Soomaaliyeed.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Inslagen från kushiter och araber gör att till exempel folket i Somalia har ett helt annat utseende än bantufolken''

I samband med att jordbruk utvecklades började en första migration av bantufolk söderut längs atlantkusten och österut. De följde regnskogsbältets gräns och fortsatte vidare, ända bort till Indiska oceanens kust. Afrikas horn hade redan befolkats norrifrån av två andra folk: Kushiter från det som är Sudan nu, och Semiter från det som är Arabiska halvön nu. Istället spred sig bantufolken vidare söderut längs kusten och blandningen av kultur och språk längs kusten, från Afrikas horn ända ner till Sydafrika, gav regionen  namnet ''Swahilikusten'', eftersom Swahili är det vanligaste språket, en blandning av arabiskt och afrikanskt. Liksom även kulturen är en likadan blandning.

==Andra migrationsvågen 1000 fvt.==

[[File:Male Head, Nok culture, Kaduna, Plateau, or Nassarawa state, Nigeria, 550-50 BC, terracotta - Brooklyn Museum - Brooklyn, NY - DSC08511.JPG|frameless|center|upright=1.5]]

''Bränd lera, man från Nok''

Norr om det område i Nigeria som är ursprunget för alla bantufolk levde folket ''Nok''. Även det troligen ett bantufolk, Det är det folk som var först i Afrika, vad man vet, med att börja använda järn. De äldsta spåren av järnframställning är från 3500 år sedan. Det i sin tur gjorde att folken i Afrika söder om Sahara aldrig hade en bronsålder, utan gick direkt från stenålder till järnålder, och det var bantufolken som hanterade järnet. Med bantufolkens migration följde även kunskap om järnframställning och keramiktillverkning, något som gjorde det möjligt att lagra mat under lång tid. Kombinationen jordbruk + järn gjorde bantufolken överlägsna alla de olika folk de stötte på som fortfarande livnärde sig på jakt och insamling av mat.

[[File:Collier's new encyclopedia - a loose-leaf and self-revising reference work with 515 illustrations and ninety-six maps (1921) (14597504539).jpg|frameless|center|upright=1.5]]

''Pygméer, 1921''

Bantustammar trängde in i regnskogen norrifrån. De folk som redan bodde där var jägare och samlare och de hade ingen chans mot de jordbrukande bantufolken. Istället vingades de djupare in i regnskogen när regnskogen avverkades för att ge plats åt odlingar, eller blev slavar åt bantufolken. Detta är grunden för de många små pygméstammarna i regnskogarna i Afrika än i dag, men även orsaken till att bantufolken är spridda genom hela regnskogsbältet runt ekvatorn i Afrika i nutid. 

En andra grupp bantufolk rundade regnskogens gräns och spred sig längs ''Great Rift Valley'', där en kedja av sjöar i djupa dalgångar fungerade som en väg i nord-sydlig riktning för de inträngande folken.

[[File:Map of Great Rift Valley.svg|frameless|center|upright=1.5]]

''Great Rift Valley''

==Tredje migrationsvågen 500-1500 evt.==

Islam spred sig från Arabiska halvön, ner längs Swahilikusten och alla länder där antog islam som sin främsta religion. Från kusten spred sig en ny våg av bantufolk vidare västerut och söderut, ända ner till Sydafrika. De folk som redan levde där, San och Khoikhoi,  hade varit avskurna från övriga Afrikas befolkning i över 100 000 år. Det gav dem ett ålderdomligt språk med både ord och klickljud, samt ett primitivt levnadssätt anpassat till det torra klimatet. Oftast kallar man de två folken med ett gemensamt namn - ''Khoisan''.

San levde som samlare och jägare medan Khoikhoi var nomader och levde med sin boskap. För att undvika de invaderande, mer krigiska, bantufolken flyttade San och Khoikhoi längre ut i de torra områdena, där klimatet var sådant att det helt enkelt inte gick att odla.

[[File:Bushman-family2.jpg|frameless|center|upright=3]]

''San-folket har ett helt annat utseende än bantufolken''


==Källor==

https://www.worldhistory.org/Bantu_Migration/

https://oxfordre.com/africanhistory/view/10.1093/acrefore/9780190277734.001.0001/acrefore-9780190277734-e-191

https://www.khanacademy.org/humanities/whp-origins/era-4-regional/42-systems-restructure-betaa/a/read-the-spread-of-farming-in-sub-saharan-africa-the-bantu-migration-beta


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>m1ycipssw6ud5lxhd6lcdnka3x15xl5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:GUS2Wiki</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10820</id>
    <revision>
      <id>57383</id>
      <parentid>57357</parentid>
      <timestamp>2025-05-28T10:13:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Alexis Jazz</username>
        <id>8382</id>
      </contributor>
      <comment>Updating gadget usage statistics from [[Special:GadgetUsage]] ([[phab:T121049]])</comment>
      <origin>57383</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="714" sha1="murp0bvoet4208nm22tswqf6oqw21li" xml:space="preserve">{{#ifexist:Project:GUS2Wiki/top|{{/top}}|This page provides a historical record of [[Special:GadgetUsage]] through its page history. To get the data in CSV format, see wikitext. To customize this message or add categories, create [[/top]].}}
Följande data är cachad och uppdaterades senast 2025-05-25T10:43:22Z. Maximalt {{PLURAL:5000|ett|5000}} resultat finns {{PLURAL:5000|tillgängligt|tillgängliga}} i cachen.
{| class=&quot;sortable wikitable&quot;
! Finess !! data-sort-type=&quot;number&quot; | Antal användare !! data-sort-type=&quot;number&quot; | Aktiva användare
|-
|HotCat || 27 || 0
|-
|subpage || 22 || 0
|}
* [[Special:GadgetUsage]]
* [[m:Meta:GUS2Wiki/Script|GUS2Wiki]]
&lt;!-- data in CSV format:
HotCat,27,0
subpage,22,0
--&gt;</text>
      <sha1>murp0bvoet4208nm22tswqf6oqw21li</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kakapåkaka</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10841</id>
    <revision>
      <id>52430</id>
      <parentid>52425</parentid>
      <timestamp>2022-08-05T15:13:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Cojo~svwiki</username>
        <id>10456</id>
      </contributor>
      <origin>52430</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1040" sha1="etpswgz9rg2aoh20yyctubjzmzu58dh" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 [[File:Kakapåkaka.jpg|thumb|Kakapåkaka kaka]]

== Ugnstemperatur ==
'''175 grader'''

== Ingredienser ==
''ca 50st''

=== Del 1 mördeg ===
* 200g Svenskt smör (rumsvarmt)
* 1dl Strösocker
* 4,5dl Vetemjöl
* 1tsk Vaniljpulver

=== Del 2 havrekaka ===
* 150g Svenskt smör (rumsvarmt)
* 1,5dl Strösocker
* 1.5dl Vetemjöl
* 3dl Havregryn
* 1krm Salt
* 0,5 tsk Hjorthonssalt


== Tillagning del 1 ==
# Blanda alla ingredienser i en skål
# Arbeta tills du har en fin slät deg
# Låt vila i kylskåp 20min


== Tillagning del 2 ==
# Blanda alla ingredienser i en skål
# Arbeta ihop till en deg


== Tillagning del 1 &amp; 2 ==
# Rulla 50st bollar av varje deg
# Platta ut varje boll lite, så de blir som en cylinder
# Placera ut ca16st mördegsbollar (del1) på varje plåt
# Placera en havrekakaboll (del2) ovan på varje mördegsboll (del1)
# Grädda i ugn (175grader) i ca 12minuter beroende på ugn

[[kategori:Kaffebröd|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Kakor|{{SUBPAGENAME}}]]
[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>etpswgz9rg2aoh20yyctubjzmzu58dh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:GUS2Wiki/top</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10858</id>
    <revision>
      <id>52526</id>
      <timestamp>2022-08-20T13:33:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Alexis Jazz</username>
        <id>8382</id>
      </contributor>
      <comment>[[[w:en:User:Alexis Jazz/Bawl|Bawl!]]]</comment>
      <origin>52526</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="127" sha1="irb1gct7dx0g4knqxjbvrx9545w7hxx" xml:space="preserve">Den här sidan ger en historik över [[Special:GadgetUsage]] via sin sidhistorik. För att få data i CSV-format, se wikikoden.</text>
      <sha1>irb1gct7dx0g4knqxjbvrx9545w7hxx</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/F</title>
    <ns>0</ns>
    <id>10860</id>
    <revision>
      <id>54490</id>
      <parentid>53359</parentid>
      <timestamp>2023-12-30T21:06:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2604:3D08:4A86:4C00:8828:214B:CEF0:25CA</ip>
      </contributor>
      <origin>54490</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="148" sha1="9b3im6ftbbfvvrkjlgnr1ut82812gxl" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''F''' står för '''F'''järil&lt;/div&gt;


[[File:F come Farfalla.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>9b3im6ftbbfvvrkjlgnr1ut82812gxl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bot policy</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10876</id>
    <redirect title="Wikibooks:Bybrunnen" />
    <revision>
      <id>52819</id>
      <timestamp>2022-09-08T06:08:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Rschen7754</username>
        <id>3698</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Wikibooks:Bybrunnen]]</comment>
      <origin>52819</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="33" sha1="0sfdwyhdt1xk3ki9pqxcei4m4p1mzyg" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Wikibooks:Bybrunnen]]</text>
      <sha1>0sfdwyhdt1xk3ki9pqxcei4m4p1mzyg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet/Adjoka</title>
    <ns>4</ns>
    <id>10897</id>
    <revision>
      <id>54184</id>
      <parentid>54182</parentid>
      <timestamp>2023-08-03T10:53:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>sign</comment>
      <origin>54184</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="5838" sha1="gilrlo8czwbj0ws86m0s0mrxy1vsrg9" xml:space="preserve">&lt;section begin=&quot;2023-06&quot;/&gt;
&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background: #f3f9ff; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 1em 0 1em; border: 1px solid #aaa;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;float:left;margin: 0 .3em 0 -.7em;&quot;&gt;[[Fil:Information.svg|48px]]&lt;/span&gt;
Nedanstående nominering är avslutad av [[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 3 augusti 2023 kl. 12.53 (CEST), och det går inte längre att rösta. {{#ifeq:{{BASEPAGENAME}}|Ansökan om administrativ behörighet|{{#if:{{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}}|Om det pågår ett val för {{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}} så finns den omröstningen längst upp på sidan.}}|&lt;noinclude&gt;Om det pågår ett val för [undersidans namn] så finns den omröstningen längst upp på sidan.&lt;/noinclude&gt;}}

:Resultat: '''ej vald'''.
&lt;div clear=&quot;all&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;hr/&gt;
=== [[Användare:Adjoka|Adjoka]] (omval 2023-06) ===

;Motivering: Då mitt förordnande som administratör [[m:Steward_requests/Permissions/2023-01#Adjoka@svwikibooks_2|går ut]] om ~2 veckor söker jag härmed gemenskapens fortsatta förtroende. Mitt mål är fortsatt arbete mot klotter &lt;small&gt;(se [[Special:Logg/Adjoka|logg]], [[Special:Bidrag/Adjoka|bidrag]] &amp; [[Special:Raderade bidrag/Adjoka|raderade bidrag]])&lt;/small&gt;. --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 30 juni 2023 kl. 19.00 (CEST)

;{{stödjer}} För

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}} Diskussion

&lt;hr&gt;
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte omröstningen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;/div&gt;
&lt;section end=&quot;2023-06&quot;/&gt;

&lt;section begin=&quot;2023&quot;/&gt;
&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background: #f3f9ff; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 1em 0 1em; border: 1px solid #aaa;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;float:left;margin: 0 .3em 0 -.7em;&quot;&gt;[[Fil:Information.svg|48px]]&lt;/span&gt;
Nedanstående nominering är avslutad av [[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 18 januari 2023 kl. 11.31 (CET), och det går inte längre att rösta. {{#ifeq:{{BASEPAGENAME}}|Ansökan om administrativ behörighet|{{#if:{{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}}|Om det pågår ett val för {{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}} så finns den omröstningen längst upp på sidan.}}|&lt;noinclude&gt;Om det pågår ett val för [undersidans namn] så finns den omröstningen längst upp på sidan.&lt;/noinclude&gt;}}

:Resultat: '''vald''' ([[m:Special:Diff/24389801|meta]]).
&lt;div clear=&quot;all&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;hr/&gt;
=== [[Användare:Adjoka|Adjoka]] (2023) ===
;Motivering: Startar om nomineringsprocessen då den enligt Steward på meta ej får pågå i mer än 14 dagar. --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 9 januari 2023 kl. 23.45 (CET)

;{{stödjer}} För
#--[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 12 januari 2023 kl. 10.07 (CET) Upprepar min röst från senast: Vi behöver fler, jag litar ganska långt på sv-wp:s bedömning och jag ser inget som talar mot.
#--[[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 15 januari 2023 kl. 18.16 (CET) Dito! (Dock är jag nog rätt undrande inför denna stewards uppfattning i detta fall.)

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}} Diskussion

&lt;hr&gt;
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte omröstningen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;/div&gt;
&lt;section end=&quot;2023&quot;/&gt;

&lt;section begin=&quot;2022&quot;/&gt;
&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background: #f3f9ff; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 1em 0 1em; border: 1px solid #aaa;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;float:left;margin: 0 .3em 0 -.7em;&quot;&gt;[[Fil:Information.svg|48px]]&lt;/span&gt;
Nedanstående nominering är avslutad av [[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 9 januari 2023 kl. 23.45 (CET), och det går inte längre att rösta. {{#ifeq:{{BASEPAGENAME}}|Ansökan om administrativ behörighet|{{#if:{{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}}|Om det pågår ett val för {{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}} så finns den omröstningen längst upp på sidan.}}|&lt;noinclude&gt;Om det pågår ett val för [undersidans namn] så finns den omröstningen längst upp på sidan.&lt;/noinclude&gt;}}

:Resultat: '''ej giltig (se diskussion nedan)'''.
&lt;div clear=&quot;all&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;hr/&gt;
=== [[Användare:Adjoka|Adjoka]] (2022) ===
;Motivering: Självnominering – Jag vill fortsätta mitt administratörsarbete här, parallellt med arbetet på svwiki. Jag övervakar redan SÄ genom [[:m:SWViewer]] och vill önskar återställa [https://sv.wikibooks.org/wiki/Special:Logg?type=create vandalismen] som förekommer här. Se gärna mina [[:w:sv:Special:Bidrag/Adjoka|bidrag]] och [[:w:sv:Special:Logg/Adjoka|loggade åtgärder på svwiki]], samt [[Special:Bidrag/Adjoka|bidrag]] och [[Special:Raderade bidrag/Adjoka|raderade bidrag]] här. --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 16 oktober 2022 kl. 00.00 (CEST)

;{{stödjer}} För
#--[[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 23 oktober 2022 kl. 01.02 (CEST) (Observera dock gärna att vi nog är aningens tolerantare mot dåligt källbelagt material på det här projektet, jämfört med vad man brukar vara på wikipediaprojekten. Allmänt klotter liksom ren reklamtext tar vi däremot bort.)
#--[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 4 november 2022 kl. 19.35 (CET) Vi behöver fler, jag litar ganska långt på sv-wp:s bedömning och jag ser inget som talar mot. Såsom JoergenB konstaterar låter vi folk arbeta rätt fritt här, men klotter och spam vill vi förstås inte ha.

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}} Diskussion
*Startar om nomineringsprocessen då den enligt Steward på meta ej får pågå i mer än 14 dagar. --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 9 januari 2023 kl. 23.45 (CET)

&lt;hr&gt;
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte omröstningen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;/div&gt;
&lt;section end=&quot;2022&quot;/&gt;</text>
      <sha1>gilrlo8czwbj0ws86m0s0mrxy1vsrg9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/För läraren</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11078</id>
    <revision>
      <id>53858</id>
      <parentid>53788</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T05:58:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53858</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8173" sha1="hn2joilwun4kdu8makza5x35x6y9h4n" xml:space="preserve">[[File:Southern Ethiopia.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Kvinna ur Mursistammen, Omoflodens dalgång i Etiopien''


Afrika söder om Sahara är ett område som är viktigt för oss i Europa, även om vi kanske inte alltid inser det, men som vi vet väldigt lite om. Därför spelar skolan en viktig roll för att vi ska lära oss mer om denna enorma region, större än USA. I skolan är det främst SO-ämnena: geografi, historia, religion och samhällskunskap, som lär ut om omvärlden till eleverna. Ett problem med SO-ämnena i skolan är att det är en enorm stoffträngsel i dem eftersom det finns så lite tid till allt det Skolverket vill att eleverna ska ha lärt sig under åren 7-9. Därför finns det vanligtvis inte tid till Afrika, och därför skapar inte läromedelsföretagen läroböcker om Afrika heller. Vilken lärare använder sin läromedelsbudget till att köpa böcker de ändå inte hinner använda i undervisningen?

Det är av den anledningen det här temat skapats.

1: Lärare saknar material som tar upp Afrika söder om Sahara. Om det fanns material anpassat för eleverna i högstadiet och gymnasiet, framtaget efter gällande läroplaner, skulle troligen fler lärare också föra in det i sin ordinarie undervisning.

2: Kapitlen på Wikibooks är fler än vad som rimligtvis kan användas i den ordinarie undervisningen. Det är för att lärarna ska kunna använda kapitlen i temaarbeten eller som överkurskapitel till elever som behöver extra utmaningar. 

3: I USA har de &quot;Black History Month&quot; varje februari. Det finns alla möjlighter att skapa olika teman kring Afrika söder om Sahara utfrån de texter som finns här, om skolor i Sverige vill ha en &quot;Black African Month&quot; istället.

4: Många elever i den svenska skolan har rötterna i främst: Kongo Kinshasa, Etiopien och Somalia. Det är bra om även de eleverna kan se att deras kultur är så viktig att den tas upp i undervisningen.

5: Att det inte bara är jag som vill få in mer av Afrika i undervisningen i landets skolor märks genom att ''Amat Levin'' utsågs till &quot;Årets allmänbildare&quot; 2023 för sitt arbete med &quot;Svart historia&quot; - svt.se/kultur/amat-levin-blir-arets-allmanbildare 


=Det centrala innehållet i 2022 års läroplaner och Afrika söder om Sahara=

==Geografi - Lgr22==
I årskurs nio bör följande delar av det centrala innehållet i geografiämnet täckas:

(Namngeografi/kartografi) '''Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.'''
:Det är tämligen självförklarande och berör de viktigaste länderna, städerna, sjöarna osv. Vad läraren väljer att ta upp beror på vilken ingång läraren har till temat.

(Naturgeografi) '''Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.'''
:&quot;Great Rift Valley&quot; passerar rakt igenom Östafrika, vilket orsakar både kontinuerliga vulkanutbrott och jordbävningar. Det är svårt att hitta bättre exempel på denna del i det centrala innehållet än just Great Rift Valley.

(Naturgeografi/kartografi) '''Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar.'''
:Den återkommande torkan med påföljande svältkatastrofer, ibland påskyndade av utbrott av krig och av vandringsgräshoppor som 2020, är i det närmaste synonymt för stora delar av Afrika. Jordbävningar och vulkanutbrott i regionen kopplas ihop med lektioner om plattektonik. IOD har koppling till El Niño/La Niña i Stilla havet. Dessa kopplas i sin tur ihop med orkaners ökade frekvens och styrka. På det kommer klimatförändringarna som orsakar svårare torka samtidigt som översvämningarna blir värre och värre.

(Kulturgeografi/GIS) '''Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.'''
:Här är det bra att titta på Somalias kuststäder likväl som Addis Abeba som byggts precis längs kanten av plattgränsen. Nya byggprojekt tillkommer hela tiden, som Great Renaissance Dam och järnvägen mellan Djibouti - Addis Abeba, och hur de påverkas av naturkatastrofer.

(Naturgeografi och kulturgeografi) '''Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer.'''
:Etiopien får ett gigantiskt överskott av förnybar energi genom Great Renaissance Dam. Länderna längs &quot;Greta Rift Valley&quot; har en evig, outnyttjad energikälla i termisk energi. Möjligheterna för solenergi är enorma. Ovanpå det har länder som: Nigeria, Angola och Sydsudan stora mängder olja och naturgas.

(Kulturgeografi) '''Intressekonflikter kring naturresurser.'''
:Det har varit konflikter mellan herdar och bönder under många hundra år i Sahelområdet. På senare år har de konflikterna urartat i reguljära krig. Inbördeskrig som upproren i Tigray i Etiopien, eller strider mellan islamister och regeringstrupper som kampen mot al-Shabab. I Etiopien förekommer även land grabbing i stor skala samtidigt som landet tar emot bistånd i form av mat till en svältande befolkning. Turism skulle kunna ge regionen ett ekonomiskt uppsving, men dels är många delar av Afrika för otrygga, dels finns en konflikt mellan turister som vill se orörd natur och de som vill förvandla skogarna till plantager och plöja upp vildmarken.


==Geografi 1 - Gymnasiet==

Temat går att använda till kursen Geografi 1 enligt 2022 års läroplan i gymnasiet. Där är det enklast att titta på syftestexten över vad eleverna ska lära sig:

'''1: Kunskaper om geografiska processer och geografins begrepp, teorier och modeller.'''

Här ingår till exempel atmosfäriska modeller som: ENSO, El Nino/La Nina och IOD, men även geologiska processer som plattektonik. ITCZ och hur det påverkar regnperioderna på olika ställen bör också ingå.


'''2: Kunskaper om olika natur- och kulturlandskap, om deras samband, utveckling och förändring över tid samt om samband mellan människa, samhälle och miljö.'''

Här ingår kunskap om de olika klimatzonerna, hur människors liv påverkas av vilken klimatzon de lever i och hur mänsklig påverkan på klimatkrisen påverkar Afrikas horn orimligt hårt med tanke på hur lite utsläpp som kommer från regionen.


'''3: Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling.'''

Här är konflikterna mellan lantbrukare och herdar samt svältkatastroferna i Etiopien och Sudan på grund av olika krig givna. Liksom al-Shababs terror i Somalia och Boko Harams terror i Västafrika som motverkar alla möjligheter till utveckling av landet.


'''4: Kunskaper om företeelser i närmiljön och hur de kan relateras till andra platser och regioner på jorden.'''

Här går det att dra paralleller mellan Sveriges utbyggnad av våra älvar, med alla konflikter som har sin grund i detta, med utbyggnaden av floder och vattendrag i framförallt Kongo Kinshasa och Angola. Samma sak gäller konflikten mellan markägare och renägare i norra Sverige som direkt går att jämföra med konflikterna mellan herdar och markägare i Afrika.


'''5: Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.'''

Detta bygger på den modell läraren väljer för elevernas arbete. Enklast är att använda alternerande texter ur läroböckerna och tematexter som utmynnar i ett svarshäfte där eleven även sökt information bortanför givna texter. Detta arbetssätt passar både grundskolan och gymnasiet.


Geografiämnet i gymnasiet: https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne/svid12_5dfee44715d35a5cdfa92a3/-996270488/syllabuscw/jsp/subject.htm?subjectCode=GEO&amp;version=2&amp;tos=gy


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>hn2joilwun4kdu8makza5x35x6y9h4n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Afrika</title>
    <ns>14</ns>
    <id>11079</id>
    <revision>
      <id>53676</id>
      <timestamp>2023-01-15T12:20:46Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <comment>Förklaring av kategori</comment>
      <origin>53676</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="301" sha1="5qxo43ki16ybm2mc8u57izyauz85fb2" xml:space="preserve">''Semper aliquid novi Africam adferre'' - Det kommer alltid någonting nytt från Afrika

''(Plinius d.ä. 23-79 f.v.t)''


Afrika är den världsdel som många forskare anser är mänsklighetens vagga. Därför är det bra om vi lär oss mer om Afrika än vad som är kutym i dagens skolundervisning.</text>
      <sha1>5qxo43ki16ybm2mc8u57izyauz85fb2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi/Konflikten mellan herdar och bönder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11080</id>
    <revision>
      <id>53872</id>
      <parentid>53696</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T06:13:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53872</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="7608" sha1="4imv9kuzm1pchbqgqv4qib34velerwz" xml:space="preserve">[[File:Young Fulani boy herding cattle.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Ung pojke från Fulanistammen vaktar korna. Detta är ofta barnens jobb.''


Var bor folk egentligen? Svaret är enkelt. I många länder i Afrika söder om Sahara, där mer än 70% av befolkningen är lantbrukare, bor flest människor där det är lättast att odla och där markerna ger störst skördar. I Afrika innebär det att flest människor bor längs flodstränderna i de torra områdena och helst i de områden som klassas som savann i de blötare områdena. Regnskogen får för mycket regn för att det ska gå att bedriva lönsam odling och i torra områden där det inte finns vatten i floder, sjöar eller brunnar till konstbevattning går det inte att odla.

Men det bor ändå människor i de torrare områdena. De som är torrare än savann men får mer regn än öknarna. Områden som är lite för torra för odling av grödor men där det ändå växer gräs. Vilka bor där? Jo, boskapsskötarna.


==Vad är speciellt för Afrikas boskapsskötare?==

[[File:Sahel Map-Africa rough.svg|frameless|center|upright=3]]

''Sahel i Afrika, norr om ekvatorn''

Söder om Sahara finns ett område som heter Sahel (''brunt på kartan''). Det sträcker sig från Atlanten hela vägen till Röda havet. Inom Sahel finns flera folkgrupper som är boskapsskötare. I Västafrika är den största folkgruppen ''Fulani'', i Centralafrika är det ''Dinka'' och i östra Afrika är det ''Massaier''- Alla är bantufolk och alla har har ungefär samma livsstil:
:* De är nomader. Det betyder att de inte bor på samma ställe jämt. Istället flyttar de med korna och följer regnen under regnperioden. 
:* De lever med sina kor, inte av dem. Det betyder att det är vanligt att de dricker blod från kor, så lite blod att det inte skadar kon, eller mjölk efter en ko fått en kalv. Däremot dödar de inte sina kor för köttets skull, om det inte är alldeles uppenbart att kon inte överlever närmaste tiden ändå.

[[File:Cattle of the Dinka people, Juba, South Sudan - 20101230-05.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Boskap tillhörande Dinkastammen. Storhorniga Sanga (Watusi)-kor är endemiska för Afrika söder om Sahara''

:* I de torrare områdena blandas hjordarna upp med getter och får, eftersom korna dör först vid vattenbrist. I de torraste har boskapsskötarna inga kor alls, utan bara får och getter. Fåren i Afrika har ingen extra ull så de klarar värmen bättre än europeiska får.
:* Eftersom de inte bor någonstans räknar de sin rikedom i antalet kor och inte i hur mycket mark de äger eller hur mycket pengar de har på banken. Ofta kostar det till exempel många kor att få gifta sig med en vacker kvinna. Kor som då byter ägare mellan olika familjer trots att alla kor vandrar omkring i samma hjord.
:* Under torrperioden är det vanligt att korna drivs ner mot de bördigare områdena längre söderut där det fortfarande finns vatten och mat till korna. Där bor inte andra boskapsskötare, utan jordbrukare som ofta välkomnar kornas ankomst. Skörden är vanligtvis redan bärgad då och korna kan beta på stubbåkrarna där de bajsar. Kornas bajs är ofta det enda gödslet åkrarna får.

Det finns naturligtvis liknande klimat söder som ekvatorn i Afrika där det också finns boskapsskötare som är nomader, men där är områdena inte lika stora som inom Sahel.


{|
|[[File:Niger, Bougoum (1).jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|[[File:Bushmen in the Kalahari.jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|}

''By med bofasta invånare i Sahel, Niger'' och ''Bushmän på savannen söder om ekvatorn''


==Varför uppstår konflikter?==

[[File:Ecole Groupe Scolaire Mamadi SYLLA WCEAMALI 2020 (7).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Områden som varit savann omvandlas till öken i en allt varmare värld''

År med torka måste boskapsskötarna flytta korna söderut tidigare, innan bönderna hunnit skörda, för att inte korna ska dö av törst. När det blir brist på vatten i samma områden som det finns både boskapsskötare och bönder uppstår konflikter om vattnet. Boskapsskötarna behöver vatten till korna och bönderna behöver vattna sina grödor. Så har det varit i alla tider. I Bibelns gamla testamente beskrivs liknande konflikter för flera tusen år sedan. 

[[File:KaffrineGarden.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Typisk afrikansk odling''

Skillnaden numera är att befolkningen ökar i alla länder i Afrika. Afrikas bönder odlar normalt sett för sina egna behov och inte för att sälja det de odlar. När befolkningen ökar måste sönerna bryta ny mark för sina familjer. Den marken bryts i områden som inte brukats förr, de sämre områdena, områden som traditionellt sett varit betesmark. Det i sin tur minskar mängden betesmark som boskapsskötarna har tillgång till. 

Det ständigt allt varmare klimatet gör att öknarna breder ut sig. Området där Boskapsskötarna kan ha sina kor innan de måste tas söderut, in bland bönderna, minskar ständigt. 

När boskapsskötarna och bönderna hamnar i en situation där vattnet inte räcker uppstår våld. Om boskapsskötarna har att välja mellan att låta hela hjorden törsta ihjäl, eller skjuta bönderna som hindrar korna, är valet lätt. På samma sätt som när valet för bönderna är att endera se på när barnen svälter ihjäl på grund av matbrist, eller skjuta boskapsskötarna och deras kor.

[[File:Desertification map.png|frameless|center|upright=3]]

''Områden på jorden där öknar breder ut sig (rött)''


===Landgrabbing===

Ett annat stort problem är att utländska företag och privatpersoner hyr eller köper in stora områden jordbruksmark i Afrika. Dessa stängslas in och sedan odlas grödor som majs, bomull, sojabönor och sockerrör på ett industriellt sätt, istället för det traditionella som afrikanska småbönder bedriver. Eller så blir det områden för djuruppfödning som strutsfarmar eller lejonfarmar där jägare från Europa betalar stora summor för att få skjuta ett lejon.

[[File:Hippo Trophy-2.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Jägare från rika länder betalar stora summor pengar för att få skjuta afrikanska djur''

Dessa instängslade områden hindrar både boskapsskötarna och även migrerande vilda djur att komma fram, men eftersom det är så lönsamt att hyra ut eller sälja jordbruksmark på detta vis finns det inget intresse från ländernas ledning att sluta med verksamheten, snarare tvärtom. Den ökar i flertalet afrikanska länder.

Detta, att hyra ut eller sälja jordbruksmark till rika utländska intressen, kallas även ''landgrabbing'' med ett annat namn.


==Vad händer om boskapsskötarna försvinner?==

[[File:Hamer bull jumping (1) (28580709484).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Unga män i Hamar-stammen måste springa på tjurryggar innan de anses vuxna''


Allt tyder på att det traditionella, afrikanska sättet att bedriva boskapsskötsel är på väg att försvinna. Istället byts det ut mot ranch-systemet som finns i Amerika och Australien där kor finns på samma plats året om och föds upp för att slaktas, inte för att omhändertas tills en naturlig död tar dem.

Rent ekonomiskt är det en ren vinst för de afrikanska samhällena om den traditionella boskapsskötseln byts ut mot en modern massdrift, men är pengar allt?

Med det afrikanska sättet att bedriva boskapsskötsel följer mängder med traditioner, fester, sagor och annat som finns inom ett folk. Allt det försvinner med korna, och det vore en stor förlist för mänskligheten.


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>4imv9kuzm1pchbqgqv4qib34velerwz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi/Turismen på Afrikas horn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11094</id>
    <revision>
      <id>53887</id>
      <parentid>53739</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T10:42:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53887</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14130" sha1="ligbhekyje7geugcnuqrqd0rflkscil" xml:space="preserve">[[File:Maasai Mara, Kenya (46818931995).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Turister på safari i nationalparken Masai Mara, Kenya''

'''Turism är en av de snabbast växande inkomstkällorna för länder i världen, och speciellt fattiga länder drar till sig rika länders medborgare eftersom turisterna får så mycket mer för pengarna i ett fattigt land än i ett rikt. Afrikas horn är inget undantag, och oavsett vad turister är ute efter: orörd natur, äventyr, stadsliv, badstränder eller kultur, så finns allt detta på Afrikas horn. Området borde vara en turistmagnet, men är det inte, ännu.'''

Om du hör någon säga att de ska åka på semester till Afrika tänker du troligen att de ska besöka Egyptens pyramider, om det är Nordafrika som dyker upp i dina tankar, eller elefanter, zebror och lejon på savannens grässlätter, alternativt färgglada fåglar, schimpanser och gorillor djupt inne i regnskogens mörker. Tyvärr finns knappt någonting av detta på Afrikas horn, men det finns mycket annat som lockar turister.


=Kenya=

[[File:Masai Mara, Kenya (2015).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Turist fotar lejon i Masai Mara''

Kenya  ingår ofta bland de länder som räknas till Afrikas horn och av alla länder i Östafrika får Kenya flest turister per år. nästan sex gånger fler än Etiopien som är det näst mest besökta landet av turister på Afrikas horn.Orsakerna till det är många, men främst är det djurlivet. Kenya tillsammans med Tanzania är det område i Afrika som har mest vilda djur i hela Afrika, speciellt under regnperiodens migration av djur, och nationalparker som ''Masai Mara'', ''Tsavo'' och ''Amboseli'' i Kenya eller ''Serengeti'' i Tanzania är ett givet mål för safariturister. Få saker lockar turister så mycket som möjligheten att se vilda elefanter, zebror, giraffer och lejon ute på savannen.

Kenya är dessutom ett förhållandevis tryggt land, engelska är nationalspråk och landet har haft turism under lång tid, vilket gör att det finns ett väl utbyggt system för att ta hand om besökande turister. Den nybyggda järnvägen för höghastighets tåg mellan Mombasa på kusten och huvudstaden Nairobi i inlandet hjälper till att frakta turister till olika destinationer och när den är helt färdigbyggd, ända bort till Nigeria i Västafrika, kommer järnvägen att bli en magnet för turism i Kenya.


=Etiopien=

[[File:Night view of Meskel Square.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Addis Abeba, Meskeltorget, på natten''

Den största staden på Afrikas horn är Etiopiens huvudstad Addis Abeba, med över tre miljoner invånare. Ett besök där känns ungefär som vilket besök som helst i en internationell stad i den övriga världen. Kontrasten mellan det liv de som lever i städerna i Etiopien har, och det liv de som lever på landsbygden lever, är extremt stor. 


[[File:Lalibela, san giorgio, esterno 06.jpg|frameless|center|upright=3]]

''s:t Georges kyrka i Lalibela, huggen ur klippan''

Etiopien är det land på Afrikas horn som har mest av allt att erbjuda turister. Landet har flera platser på UNESCO:s världsarvslista, som resterna av ''Aksum'', eller ''Axum'', en gång huvudstad i kungariket Aksum, ett av Afrikas rikaste länder och ett av de första kristna rikena. I Lalibela finns ett annat av UNESCO:s världsarv. Det är elva olika kyrkor som inte byggts på vanligt sätt, utan de har huggits ur klipporna. Störst, och mest känd, är s:t Georgs kyrka i Lalibela, På UNESCO:s lista finns även Omoflodens dalgång, där olika unika folkgrupper lever i stora områden längs hela floden vars strandområden i stor uträckning dessutom klassats som nationalparker, för att urbefolkningen och djurlivet ska få ett extra skydd. 

[[File:Blue Nile Falls Ethiopia II.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Vattenfallen där Blå Nilen rinner ur Tanasjön''

Tanasjön med omgivningar är unikt. På sjön finns en helig ö med ett kristet kloster och längs stränderna finns ett flertal riktigt gamla kyrkor och kloster. Blå Nilen har sina källor i Tanasjön och när Nilen rinner ut ur Tanasjön, kastar sig floden nerför bergssluttningarna och på det viset har ett vackert vattenfall bildats. Där Blå Nilen rinner vidare in i Sudan har Etiopiens regering dessutom byggt Afrikas största vattenkraftverk, ''Grand Renaissance Dam''.


[[File:Simien Mountains, Kingdom Of Gondar (6181895150).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Etiopiska höglandet''

Det Etiopiska höglandet är högt, högre än Sveriges högsta berg, men klimatet gör att det inte finns glaciärer där utan det känns mer som att gå omkring i Frankrike. Det gör höglandet lämpligt för längre vandringar och expeditioner. Ungefär på samma sätt som turister reser till höglandet i Skottland för att fotvandra. Naturen är vacker, mestadels öppen och skoglös och djurlivet delvis unikt. Det finns även nationalparker uppe på höglandet som kan besökas under fotvandringen.


[[File:Danakil.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Det märkliga landskapet i Danakilsänkan''

Längst uppe i norr, nära gränsen till Eritrea, ligger ''Afartriangeln''. Det är ett triangulärt landområde som bildats när tre olika litosfärplattor: Nubiska plattan och Somaliska plattan går åt varsitt håll, samtidigt som Arabiska plattan rör sig norrut.Det gör att magman i jordens inre ligger näöra markytan och området har flera sköldvulkaner med tillhörande lavafält. Mest känd är ''Erte Ale'', med en ständigt glödande lavasjö i sin krater. Här finns även ''Danakilsänkan'', jordens varmaste plats, som befinner sig under havsnivån och med ett månliknande landskap med omväxlande fält av vitt salt och gult svavel, med giftiga vattenpölar och gejsrar däremellan. I Afartriangeln har arkeologer hittat de allra äldsta resterna av våra mänskliga förfäder, ''Lucy ''och ''Ardi'', något som även det drar besökare.

För den som vill utforska Etiopiens natur ytterligare finns förvånansvärt många nationalparker, där de största är: Simien-bergen på Etiopiska höglandet med sina unika apor, ''Awash'', ''Nechisar'', ''Abijatta-Shalla'', ''Yangudi Rassa'', ''Chebera Churchura'' - känd för sina elefanter.och slutligen nationalparken ''Gambela'', känt för lejon och en savann liknande Kenyas. Dessutom delar nationalparken delvis djurliv med Sydsudans enda stora nationalpark ''Boma''.


{|
|[[File:A farmer planting his land in Gambella, south western, Ethiopia, June 2012 (8406383656).jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|[[File:Ethiopian soldiers (01).JPEG|frameless|center|upright=1.5]]
|}

''Bonde i Gambella och Etiopiska soldater, de bönder som inte flyttar frivilligt tvingas bort när marken säljs till utländska bolag''

Etiopien har problem med en korrupt regering. Både Gambela och Omoflodens dalgång är skyddade, men ändå har regeringen sålt ut marken till utländska företag som redan odlar bomull, som i Gambela, eller är på väg att odla sockerrör, som vid Omofloden. Något som förstör naturen och även om de affärerna ger goda inkomster nu, innebär det samtidigt att alla framtida inkomster de kunnat få från turismen försvinner.

Ett annat stort problem för Etiopien är infrastrukturen. Utan bra vägar eller andra transporter kommer turisterna inte att kunna komma ut till de resmål de vill besöka. Slutligen är Etiopien ett land som dras med inre strider och hungersnöd, något som också gör att turister undviker att besöka landet.

{|
|[[File:Chemin de fer djibouto-éthiopien-en.png|frameless|center|upright=1.5]]
|[[File:Sign for Djibouti-Ethiopia Railway Line Rehabilitation Project - Dire Dawa - Ethiopia (8764163095).jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|}

''En ny snabbspårsjärnväg mellan hamnen i Djibouti och Addis Abeba har nyss byggts klart, med hjälp av stora lån tagna i kinesiska banker''


=Somalia=

[[File:A man carries a huge hammerhead through the streets of Mogadishu.jpg|frameless|center|upright=3]]

''En man bär en dödad haj genom Mogadishus gator''

I äldre filmer från 1960-talet  är det tydligt att Somalia hade en fungerande turistindustri liknande den i Kenya, med safariturism i den södra delen av landet där naturen är lik Kenyas och med turistanläggningar och hotell både i Mogadishu och andra platser längs Somalias långa kust. 

Numera har krig, tjuvjakt, svält och klimatförändringar tagit död på merparten av de vilda djuren. Elefanter och noshörningar har dödats för betar och horn. Giraffer, antiloper och andra djur har dödats för köttets skull och stora kattdjur som lejon och leoparder har dödats för pälsarna. Betar, horn och pälsar har sålts olagligt i Arabvärlden och mycket har sedan smugglats vidare till främst Kina. 

[[File:Children play in the ocean on Lido beach in Mogadishu, Somalia, during Eid al-Fitr on July 28. AMISOM Photo - Tobin Jones (14764715131).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Lido Beach, Mogadishu''

Det finns en gryende strandturism i Mogadishu där enstaka hotell med strandanläggningar börjat öppna, där turister skyddas av vakter med maskingevär. Turister får inte färdas ensamma på landsbygden utan en beväpnad eskort.

När det gäller turistmål i Somalia finns en del fort, palats och moskéer från Somalias långa historia som knutpunkt mellan den arabiska världen och världen söder om Sahara med kopplingar till handeln runt Indiska oceanen. Mogadishu har till exempel en gammal stadskärna från 900-talet och flera gamla moskéer värda att besöka. I havet mellan Jemen och Somalia finns också ön Socotra med sina otroliga växter som inte finns på någon annan plats på jorden, men det krävs specialtillstånd för att gå iland.

Ska Somalia kunna utvecklas som turistland måste säkerheten för turister förbättras, och det kan bara ske genom att al-Shabab och andra islamistiska organisationer försvinner vilket bara går med hjälp av n stark regering och mycket pengar utifrån. Båda delarna saknas i nuläget.


=Erittrea och Djibouti=

[[File:Djibouti Ville.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Hamnen i Djibouti''

Inget av länderna har satsat på turism. Eritrea är en diktatur och Djibouti är i praktiken ett land runt en hamn. Det går naturligtvis att besöka Asmara och Djibouti, ländernas huvudstäder, vilka liknar andra större, muslimska städer i arabvärlden, men det finns inget i dem som är extra lockande för turister och utanför städerna finns bara öken.

Den nybyggda snabbtågsjärnvägen mellan Djiboutis hamn och Addis Abeba är däremot någonting som kan öka antalet turister på Afrikas horn, men då är det turismen i Etiopien som ökar när turister på kryssningsfartyg kliver iland i Djibouti och åker på utflykt någon dag till Addis Abeba innan de återvänder till lyxen ombord på fartygen och reser vidare.


=Sydsudan=

[[File:Pibor, South Sudan - panoramio (4).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Översvämningar är vanliga i Sydsudan''

Sydsudan har ett djurliv, liknande Kenya, men efter många år av krig och ständiga översvämningar med tillhörande ökade risker för sjukdomar som malaria och gula febern är inte Sydsudan ett land som lämpar sig för turism. Visst finns det vissa områden, som i ''Boma Nationalpark'' där det går att uppleva Afrikas djurliv på nära håll, eller träskområdet ''Sudd'' i landets mitt som lockar till sig både sportfiskare och fågelskådare från resen av världen, men det skulle kunna vara så mycket mer att se på fler platser. Detta kan dock förändras i framtiden om de kan få fred och trygghet i landet. Med sina oljetillgångar har Sydsudan potential att kunna bli ett rikt, turistvänligt land. Men vägen dit är mycket lång.


==Turismens framtid==

[[File:Roosevelt safari elephant.jpg|frameless|center|upright=3]]

''USA:s dåvarande president, Theodore Roosevelt, visar stolt upp den elefant han dödat, ''

Afrikas horn drar redan till sig turister eftersom allt är så billigt. Det kan bli framtidens Thailand eller Kanarieöarna. Men det finns orosmoln:
:* De stora djuren är på väg att försvinna. Numera visar ingen stolt upp hur många djur de dödat på en safari, även om det kommer många jägare årligen för storviltsjakt i Afrika. Giraffer har dödats i så stor utsträckning att de helt försvunnit från många afrikanska länder. Elefanter och noshörningar har tjuvjagats länge för betar och horn. Stora kattdjur har dödats i s å stor utsträckning att det bara finns en liten rest kvar av den stora stam som fortfarande fanns kvar så sent som på 1980-talet. Främsta fienden är fattiga boskapsskötare som allt mer beväpnat sig med moderna militära vapen.. Skjuter de lejon och leoparder tar de bort ett hot mot korna samtidigt som de kan sälja skinnet som trofé. Sedan finns den allmänna tjuvjakten på vilda djur för köttets skull.
:* En allt modernare värld med en stadigt ökande folkmängd och industrialisering kräver utbyggnad av vägar, järnvägar och byggandet av stora industrianläggningar. Allt detta stör den naturliga migrationen, flytten efter regn, för djuren på slätterna.
:* Mer och mer mark säljs till utländska intressen, som i sin tur stängslar in markerna. På det viset stängs djur ute från vattenhål och betesmarker de använt i årtusenden. 
:* Klimatkrisen gör torra områden torrare och blöta områden regnigare i så snabb takt att djuren inte hinner anpassa sig, så de dör istället.
:* Mutor och korruption är väldigt vanligt i många länder och speciellt länderna på Afrikas horn brukar pekas ut som de värsta. Detta är ett enormt hinder för utvecklingen över huvud taget, inklusive turismen. 

[[File:Lion distribution (illustrated).png|frameless|center|upright=3]]

''Lejonens historiska utbredning (ljusare), och lejonens utbredning 2020 (mörkare)''
&lt;br /&gt;''2020 fanns 9610 vilda lejon. 2012 fanns 15200 vilda lejon. Totalt har lejon utrotats i 25 länder.''
&lt;br /&gt;''Mellan 2050-2070 kommer de sista vilda lejonen att dö ut, om inget förändras.''


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>ligbhekyje7geugcnuqrqd0rflkscil</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi/Great Rift Valley</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11095</id>
    <revision>
      <id>53868</id>
      <parentid>53742</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T06:07:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53868</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="12804" sha1="qd3pbknooqvspkbub0rapnztxntnbfv" xml:space="preserve">[[File:NgareSero.jpg|frameless|upright=3|center]]

''En grusväg genom Great Rift Valley. Landskapet domineras av vulkanen Ol Doinyo Lengai i bakgrunden''


==Vad är plattektonik?==

''Plattektonik'' är läran om hur litosfärplattor flyter på smält sten och rör sig på jordytan. Ibland krockar plattorna, ibland glider en platta under en annan och ibland glider de isär. Du har troligen sett en bild på de olika plattorna någon gång.

[[File:Tectonic plates.png|frameless|upright=3|center]]

''Översiktsbild över litosfärplattor''

Varför är det viktigt? Främst eftersom nästan alla vulkanutbrott och jordbävningar på jorden, med tillhörande tsunamivågor om de sker under vattnet, uppstår vid plattgränserna mellan plattorna. Som du ser på bilden här ovanför ligger hela Afrika på en egen platta, men det är inte sant. De bilder du ser i läroböcker i skolan är oftast väldigt förenklade. Ska du förstå vad som händer i ''Great Rift Valley'', där Afrika är på väg att spricka sönder, måste bilden bli lite mer detaljerad. Det går nämligen en spricka rakt genom Afrika som separerar Östafrika från resten av den Afrikanska plattan. En spricka som fortsätter vidare norrut, ända upp till Syriens stränder i Medelhavet.


==Vad är &quot;Great Rift Valley&quot;?==

Great Rift Valley är en lång spricka liknande den som finns på havsbotten i Atlanten där Amerika och Europa glider iväg från varandra. Sprickan under Atlanten går nästan helt och hållet under vattnet, förutom på Island och några få ställen där magma vällt upp och bildat öar. Great Rift Valley, däremot, är nästan helt och hållet synlig på land.

[[File:Rift Haranaren eraketa.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Hur Great Rift Valley ständigt ökar i bredd''

Afrikanska plattan är delad i två delar. Väster om sprickdalen heter den ''Nubiska plattan'' och öster om sprickdalen heter plattan ''Somaliska plattan''. Om du tänker dig att du ser Afrika uppifrån och att den östra delen är en dörr så sitter gångjärnet i Moçambique. Dörren öppnar sig utåt mot Indiska oceanen. Det innebär i sin tur att plattorna glider isär mindre än en centimeter per år i Moçambique men över fem centimeter per år i Eritrea, i den norra delen.

Den nedersta av de tre bilderna till höger visar hur bottnen ser ut under Röda havet. Där pågår samma nyskapande av havsbotten som ute i Atlanten. På mittenbilden ser du hur det ser ut i Great Rift Valleys mellersta delar med branta sidor och en platt botten där sjöar gärna bildas, och på den översta bilden ser du hur det ser ut i Moçambique där sprickan just börjat dela upp sig. Skorpan mellan den fasta jordytan och jordens glödande inre är som tunnast i norr och blir allt tjockare längre söderut.


==Varför är Great Rift Valley uppdelad i två delar?==

Great Rift Valley består inte enbart av en enda spricka. Vid Victoriasjön delar sig sprickan i två en västlig som fortsätter upp mot Rwanda, och en östlig som är ursprungssprickan. Vad kan ha hänt här?

[[File:Great Rift Valley.png|frameless|center|upright=2]]

Under Etiopiska höglandet finns en ''mantelplym''. Tänk dig en domkraft som pressar magma, flytande berg, mot jordytan underifrån. Trycket har fått marken att bukta uppåt, tills den inte klarat mer och spruckit. Det är därför det Etiopiska höglandet är som högst just vid kanten av Great Rift Valley. 

Så varför går det inte en spricka rakt genom Kenyas högland, längre söderut, där Victoriasjön ligger?

[[File:Cratons West Gondwana.svg|frameless|center|upright=2]]

''Kända kratoner i Sydamerika och Afrika''

Det beror på att det finns en ''kraton'' under Victoriasjön, ''Tanzaniakratonen''. En kraton är en bit urberg från jordens skapelse, en stenklump som är så massiv och kraftig att den inte brutits sönder på miljarder år. Under kratonen har mantelplymen med smält magma från jordens inre pressat sig uppåt och försökt trycka upp jordytan som en bubbla. På samma sätt som det Etiopiska höglandet bildats. Oturligt nog, för mantelplymen, låg kratonen i vägen så magman pressades runt den. Därför är det en kant runt kratonen på jordytan och regn som faller på bergen rinner neråt, som i en tratt. På det viset har Victoriasjön bildats. Trycket under kratonen, från jordens inre, har dessutom pressat på underifrån och spräckt jordytan så att den andra, västliga, sprickan bildas.


==Vilka vulkaner finns i Great Rift Valley?==

[[File:Tectonical map of East Africa.png|frameless|center|upright=2]]

''De röda trianglarna markerar aktiva vulkaner''

Överallt där litosfärplattor rör sig mot- eller från varandra uppstår vulkaner och Great Rift Valley är inget undantag. Det finns i princip fyra huvudgrupper av vulkaner:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Stratovulkaner&lt;/li&gt; - som är höga eftersom lavan är trögflytande och lägger sig på toppen och sidorna, och liknar en upp och nervänd glasstrut till formen. Stratovulkaner får ofta väldigt våldsamma utbrott.
&lt;li&gt;Sköldvulkaner&lt;/li&gt; - som är låga och breda på grund av att lavan är relativt lättflytande så att den inte bygger på toppen, och liknar en sköld en jätte slängt på marken. Sköldvulkaner får nästan aldrig våldsamma utbrott.
&lt;li&gt;Caldera&lt;/li&gt; - uppstår när magmakammaren under en vulkan tömts och taket rasat in. Den liknar en enorm kastrull till formen, rund med branta väggar.
&lt;li&gt;Sprickvulkan&lt;/li&gt; - uppstår när plattor rör sig från varandra och magma kan pressas upp till markytan. Många vulkaner börjar sitt liv som sprickvulkaner.
&lt;/ul&gt;

Längs Great Rift Valley finns en mängd vulkaner, men de flesta är endera utslocknade och kommer aldrig mer att få ett utbrott, eller så är de sovande och kan få ett utbrott imorgon, om ett årtionde eller om tio tusen år. Ingen kan säga säkert.


[[File:Erta Ale 3.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Erte Ale på natten''

''Afartriangeln'' i nordligaste Etiopien, där Great Rift Valley når Råda havet, finns ett triangulärt område där alla litosfärplattorna rör sig bortåt. Det gör att många sköldvulkaner uppstått på platsen och spytt ut lättflytande lava över stora områden. I området finns ''Danakilsänkan'', jordens varmaste plats som ligger 125 meter under havsnivå. Området är täckt med salt, från havsvatten som sipprat in och sedan avdunstat. Men även koppar, svavel och järn från magman som ligger strax under markytan i Afartriangeln. Här finns också en av jordens mest aktiva vulkaner, sköldvulkanen [https://goo.gl/maps/S6snKeaJbqdx982w6 Erta Ale]. Eftersom magman ligger så nära ytan har vulkanen en sjö av magma som aldrig stelnar utan ständigt fylls på med ny magma underifrån. Något som är unikt bland vulkaner eftersom vulkaner oftast bara har flytande magma, eller lava, inuti sig i samband med utbrott.


[[File:Kilimanjaro from Amboseli.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Kilimanjaro, glaciärernas is på toppen syns tydligt''

[https://goo.gl/maps/Mb3WJbHJGE8Gs9vD6 Kilimanjaro] i Tanzania är Afrikas högsta berg och även en sovande stratovulkan. Den är så hög att toppen ständigt är täckt med snö och is. Lyckligtvis finns inga större samhällen i närheten av vulkanen.


[[File:Oldoinyolengai.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Ol Doinyo Lengai, vid 1966''

[https://goo.gl/maps/iF2pPJp7ksgY3FGi7 Ol Doinyo Lengai] i Tanzania är unik eftersom det är den enda vulkanen på jorden med karbonat-lava. som består av kalcium- och magnesiumkarbonat. I praktiken smält marmor och kalkspat. Det ger lavan låg smältpunkt, men samtidigt rinner den snabbt, som vatten. Ol Doinyo Lengai är en farlig stratovulkan som hade sitt senaste större utbrott 1966, vilket visas på bilden. Lyckligtvis finns inga större samhällen i närheten av vulkanen.


[[File:Ngorongoro krateret Tanzania - panoramio.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Utsikt över Ngorongoros krater''

I Tanzania finns också världens största intakta (oskadade) caldera-vulkan, [https://goo.gl/maps/nzDUeNa9YtSEcbiV6 Ngorongoro]. Numera är vulkanen utslocknad men vilda djur har tagit sig in genom några av de få öppningar som finns i calderans väggar och Ngorongoro är numera en nationalpark med den största mängden vilda djur i Afrika som inte migrerar efter årstiderna.


[[File:2015 Goma &amp; volcano Nyiragongo in background - North Kivu (20875766889).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Staden Goma med Nyiragongo i bakgrunden''

Följer du den västra sprickdalen tills den tar slut hamnar du vid Virunga på gränsen mellan Kongo-Kinshasa och Rwanda. Bergen är kända från filmen om &quot;''De dimhöljda bergens gorillor''&quot; och är Afrikas äldsta nationalpark, just på grund av gorillorna som inte finns någon annanstans. Där finns också flera aktiva stratovulkaner och den farligaste är [https://goo.gl/maps/FcAGx2Hkkd349X7f8 Nyiragongo] i Kongo-Kinshasa. Vulkanen är ovanligt aktiv med två stora utbrott bara under 2000-talet, och gränsar till flera  samhällen runt vulkanen som alla är riskzonen att förstöras vid ett häftigt utbrott. Senast det hände´var när delar av staden Goma förstördes vid 2021 års utbrott.

Som du ser från beskrivningarna är vulkaner inget större hot, egentligen, längs Great Rift Valley. De flesta vulkanerna är ofarliga och de som är aktiva befinner sig långt från städer och byar. Enda undantaget är stratovulkanerna vid Virunga.


==Uppstår det ofta jordbävningar i Great Rift Valley?==

[[File:Manda-Hararo rift, Afar.jpg|frameless|center|upright=3]]

''I samband med att plattorna rör sig från varandra uppstår jordskalv och långa sprickor kan dyka upp över en natt.''

När litosfärplattor rör sig uppstår spänningar i jordskorpan. Spänningar som släpper vid jordbävningar. De värsta jordbävningarna uppstår när plattor rör sig längs varandras kanter, som i Kalifornien. Likaså kan otäcka jordbävningar uppstå när en platta glider ner, under en annan platta. Men när plattor glider från varandra, som de gör längs Great Rift Valley, uppstår sällan de spänningar so krävs för att riktigt farliga jordbävningar ska uppstå.

I den nordligaste delen, där plattorna rör sig snabbast från varandra, uppstår också flest jordskalv. Men det är bra med många små skalv än ett enda stort.Det är lite som att öppna korken försiktigt, bit för bit, efter att ha ruskat om en läskedrycksflaska. Längre söderut uppstår jordbävningarna mer sällan. Istället är de kraftigare. 

De kraftigaste jordbävningarna som registrerats i Östafrika de senaste 30 åren, och som varit minst 6 på Richterskalan, har samtliga uppstått längs den västra sprickdalen, väster om Victoriasjön och söderut. Förutom ett vid kusten i Tanzania augusti 2020. Inget av dessa uppnådde 7 på richterskalan.

Men även små skalv kan skapa farliga sprickor. 2018 uppstod till exempel en flera kilometer lång spricka över en natt (''se bild''). 

När stora jordbävningar skett under tidigare århundraden har de inte heller åstadkommit så mycket skada eftersom den mesta bebyggelsen i och omkring Great Rift Valley bestod av enkla hyddor. Så är det inte längre. Städerna växer i snabb takt i Afrika. För att göra det än värre säger forskare att det är störst risk för farligt kraftiga jordbävningar i Great Rift Valleys anslutning till högplatåerna runt Victoriasjön och det Etiopiska höglandet. Det är dåliga nyheter, eftersom Ugandas huvudstad Kampala och Kenyas huvudstad Nairobi bägge ligger inom riskzonen vid Victoriasjön, och Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger precis vid kanten av Great Rift Valley i det Etiopiska höglandet. I rika länder som Japan och USA går det att jordbävningssäkra viktiga byggnader som sjukhus och kraftverk, men de pengarna finns inte i Afrikas länder. Speciellt inte när det statistiskt är över 100 år mellan varje riktigt kraftig jordbävning. Men ingen, inte ens forskarna, kan förutse när eller var nästa riktigt stora jordbävning kommer.


==Varför är sjöarna i Great Rift Valley så smala?==

[[File:ISS054-E-20550 - View of Earth.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Turkanasjön, satellitbild''

De långsmala sjöarna du ser på kartan har uppstått på precis samma sätt som Vättern i Sverige. Vättern är en gravsänka som vattenfyllts. När sidorna i Great Rift Valley har dragits isär har bottnen sjunkit neråt, djupt ner. På samma sätt som gravsänkor skapas men i  större skala. Det i sin tur har format långa, smala och väldigt djupa sjöar. Som Turkanasjön, Tanganyikasjön och Malawisjön, men inte Victoriasjön, som i praktiken bara är en vattenfylld dal mellan bergen och därför mycket grundare.


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>qd3pbknooqvspkbub0rapnztxntnbfv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi/Energi för all framtid på Afrikas horn</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11096</id>
    <revision>
      <id>53873</id>
      <parentid>53744</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T06:14:07Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53873</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8166" sha1="sr2w4icqsoi9ndoq74h0qy4u3hvd7rj" xml:space="preserve">[[File:Reppie Waste-to-Energy Facility.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Reppie sopförbränningsanläggning, kraftverk utanför Addis Abeba''


'''Det finns få platser på jorden som har så goda förutsättningar för evigt överskott av ren, grön energi, som just Afrikas horn. Oavsett om vi tittar på sol, vind, vatten eller geotermisk energi finns det oändliga mängder i området. Det enda som behövs är pengar till kraftverk och till den infrastruktur som krävs för att leverera elektriciteten till kunderna, från kraftverken.'''


=Sol=

[[File:Cleaning solar panel.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Rengöring av solpaneler i Tanzania''

För att få ut maximal energimängd ut solceller krävs en molnfri himmel. I ökenområden är det sällan moln. Hela norra kusten på Afrikas horn är stäpp eller öken. Från Sudan i väst, över Eritrea och Djibouti, förbi Tigray o norra Etiopien in över Somaliland i Somalia ända ut till Punt på spetsen går det att placera solkraftverk med hög verkningsgrad. 

Varför byggs det inga solkraftverk? De är dyra. Solkraftverken kräver stora ytor och är värdefulla. Det gör dem till måltavlor både för terrorangrepp och för stölder. Dessutom är den sand som finns i Afrika inte samma sorts sand som vi är vana vid i Sverige. Den är mer nedvittrad och finare. Det gör att den driver lättare med vindar och dessutom både täcker ytorna på solcellerna och repar ytan på dem. Något som snabbt minskar effekten om inte det hela tiden finns anställda skötare som rengör solcellerna och polerar bort repor.


=Vind=

[[File:Ngong Hills Wind Farm.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Ngong vindkraftsfarm i Kenya''

Vindkraftverk ska helst placeras: på bergstoppar, ute på slätter eller vid havet. Endera längs stränderna eller en bit ut på grunt vatten så strandlivet inte störs.

Det Etiopiska höglandet är högre än Kebnekaise, Sveriges högsta berg. Fördelen med att placera vindkraftverk där är att det samtidigt är det mest tättbefolkade området på Afrikas horn vilket innebär korta ledningar för att leverera elektriciteten till kunderna. Ogaden är en slätt i östra Etiopiens stäpp, platt och lätt att bebygga. Området är torrt och glesbefolkat. Det ger idealiska förhållanden för stora vindkraftparker. Fördelen med att ha vindkraftverk där det inte bor så många människor är att få störs av kraftverken. Slutligen finns alla möjligheter att bygga vindkraftsparker i havet utanför Somalia. Monsunvindar samlar styrka över Indiska oceanen och blåser in från öst över norra Somalia under halva året samtidigt som passadvindarna blåser in från nordost över södra Somalia året runt. Även om kontinentalsockeln inte sticker ut så värst långt ut från Somalia, uti Indiska oceanen, räcker det gott och väl till för att bygga vindkraftverk på.

Varför byggs det inte vindkraftverk? Etiopien har satsat väldigt mycket ekonomiska resurser på att bygga vattenkraftverk istället. Att bygga ut Ogaden skulle dessutom kräva stora resurser i infrastruktur, som kraftledningsnät. Somalia saknar pengar och dras dessutom med stora problem med al-Shabab och andra islamistiska grupper som gör det svårt, i praktiken omöjligt, att genomföra stora byggprojekt i Somalia.


=Vatten=

Det verkar kanske konstigt att Afrikas horn, en region som mest består av öken, berg och stäpp, som lämplig för hydroelektricitet, men det finns en enorm potential.


==Vågkraftverk==

[[File:Pelamis at EMEC.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Vågkraftsgenerator, Portugal''

Precis som Somalias långa kust lämpar sig bra för vindkraftverk är det också bra att placera ut vågkraftverk där. Speciellt kusten i norra Somalia har en bredare kontinentalsockel under vattnet där det fungerar bra att placera ut vågkraftverk. Nackdelen är att vågkraftverk, än så länge, är lite för dyra i förhållande till den elektricitet de ger.  Men det är bara en tidsfråga innan ett område som Somalias kust, som aldrig har is och alltid har vind, kan byggas ut med effektiva vågkraftverk.


==Kraftverksdammar==

[[File:Omo Gibe III, Wolayita 3.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Dammen Omo Gibe II, Etiopien''

Regnen över det Etiopiska höglandet skapar förutsättningar för mer än 30 olika älvar och mindre vattendrag som har försetts med kraftverksdammar. Eftersom varje enskilt vattendrag inte har så mycket vatten ger inte heller varje enskild kraftverksdamms generatorer mycket elektricitet, vilket i slutändan innebär att bara drygt 25% av Etiopiens befolkning har tillgång till elektricitet.. Totalt står ändå alla kraftverksdammar för 96% av all elektricitet som produceras i Etiopien. Resten produceras med vinkraftverk. 

Etiopien och Etiopiska höglandet har dock en otrolig potential. Bara 10% av vattendragen har byggts ut. Ytterligare 90% av återstående vattendrag kan förses med dammar, turbiner och generatorer. Fullt utbyggt skulle vattendragen från Etiopiens högland kunna ge elektricitet till hela Östafrika. Det enda som saknas är pengar.


===Grand Ethiopian Renaissance Dam===

[[File:Grand-Ethiopian dam.jpg|frameless|center|upright=2]]

I Etiopien finns källorna till Blå Nilen, som börjar i Tanasjön uppe i det Etiopiska höglandet. Den Blå Nilen smälter ihop med Vita Nilen vid Sudans huvudstad Khartoum och kallas därefter bara Nilen.Trots att den Vita Nilen är mycket längre, med sitt ursprung ända nere i Victoriasjön, är det den Blå Nilen som är viktigast, eftersom den ger 60% av Nilens vatten under torrperioden och 80% av Nilens vatten under regnperioden.

Eftersom det rinner så mycket vatten i den Blå Nilen har Etiopiens regering byggt Afrikas största kraftverksdamm över floden, och samtidigt en av världens största kraftverksdammar. GERD - ''Grand Ethiopian Renaissance Dam'', oftast skrivs inte ''Ethiopian'' ut. Totalt är den 145 meter hög och 1780 meter lång. Dammen började byggas 2011 och började fyllas upp 2021. Dammen beräknas vara helt fylld tidigast år 2024 om inte Egypten får som de vill. Egypten vill att dammen fylls på långsammare, under tio års tid, för att vara säkra på att Egypten inte blir helt utan vatten.

När Grand Renaissance Dam är i full effekt kommer elektriciteten från dammen att vara nog för att förse både Etiopien och alla grannländer med tillräckligt elektricitet för att fylla ländernas behov. Med 6000 megawatt uteffekt är det samma som sex kärnkraftsreaktorer i Svenska kärnkraftverk, som jämförelse.


=Geotermisk energi=

[[File:Geothermal-energy.png|frameless|center|upright=3]]

''Geotermisk energi - kallt vatten sprutas ner till magman där vattnet värms upp över kokpunkten''

Slutligen finns även geotermisk energi som ett grönt alternativ utan direkta utsläpp av växthusgaser, och Afrikas horn har en otrolig potential även där. ''Great Rift Valley'' passerar rakt genom området. Botten på sprickan har ett så tunt marklager att det är lätt att borra sig ner till den underliggande magman. Ungefär som på Island, där tex all bebyggelse på Västmannaöarna har värmts upp av lavan från vulkanutbrottet 1973 och kommer att fortsätta med det under lång tid framöver. Behovet av att värma upp hus är litet i Östafrika, men geotermisk energi används för att hetta upp vatten över kokpunkten så att ångan kan användas till att driva turbiner som i sin tur driver reaktorer. 

Det land som kommit längst med användningen av geotermisk energi är Kenya, där 46% av elektricitet skapas med hjälp av geotermisk energi. men alla länder som genomkorsas av Great Rift Valley kan utnyttja den lättåtkomliga energin från jordens inre.

Varför används inte geotermisk energi mer? Det är en avancerad teknologi att bygga upp, samtidigt som den lätt kan förstöras då kraftverken måste byggas i områden där jordbävningar och vulkanutbrott är vanligare än på många andra platser. Dessutom utnyttjar länder som Etiopien hellre vattenkraft ut kraftverksdammar eftersom det ger mer elektricitet för en billigare slant. 


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>sr2w4icqsoi9ndoq74h0qy4u3hvd7rj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi/Landgrabbing i Afrika</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11097</id>
    <revision>
      <id>53870</id>
      <parentid>53869</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T06:09:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <comment>/* Omoflodens dalgång */</comment>
      <origin>53870</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="14474" sha1="p52q2sqf7s0k8cyg5is7pd20daojbjs" xml:space="preserve">[[File:Ethiopia-farmers-harvest-teff.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Etiopiska bönder skördar teff med skäror, som på stenåldern''

Landgrabbing betyder att någon tar land, grabbar åt sig det. Och inte vilket land som helst utan markområden det går att odla på. Men vad beror det på?

Det är flera olika faktorer som samverkar:
:* Vi blir fler och fler på jorden. Vintern 2022 blev vi åtta miljarder människor på jorden. Vi har aldrig varit så många människor på jorden tidigare. Det är faktiskt så att det lever fler människor på jorden nu, än som någonsin har dött under hela mänsklighetens historia. Alla dessa människor måste äta varje dag, och maten kommer från jorden eller haven, på ett eller annat sätt.
:* Vi människor får det allt bättre ställt och vill ha mer och mer kött på bordet. På 1800-talet var det normalt i Sverige att vi åt gröt, välling, lite sill, ibland ägg och mycket smörgåsar med ost under veckan. Kött åt vi på helgen, därför pratar vi än idag om ''söndagssteken''. Numera är det normalt att vi i den rika delen av världen äter kött varje dag, och köttdjur kräver stora ytor mark. Både att vara på rent fysiskt i flera år innan slakt, och fält där foder till djuren odlas.
:* Haven är i det närmaste utfiskade och i princip all odlingsbar mark på jorden har odlats upp. Dessutom gör klimatkrisen att mark som tidigare kunnat brukas försvinner när öknar och stäpper ökar i storlek. Det som finns kvar att göra är att endera förvandla mark som egentligen inte lämpar sig för jordbruk till odlingsbar mark, eller förbättra metoderna för odling så att skördarna blir större på de fält och åkrar vi redan har.

Alla dessa faktorer tillsammans gör att länder, företag och rika privatpersoner i den välutvecklade Västvärlden tittar på fattiga områden på jorden för möjligheten att odla grödor i den fattiga delen av världen som sedan kan användas som mat till människor och djur i den rika delen av världen. 

Det är detta som är grunden till ''landgrabbing''. 


==Länder==

[[File:Ghanaian Chinese-family.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Speciellt Kina har satsat miljarder i Afrika''

Det finns nationer som sponsrar landgrabbing på olika vis. Om inte nationen skälv går in med pengar så hjälper landets regering till med pengar och utrustning för att företag i landet ska kunna ta över landområden i den fattiga delen av världen. De länder som utmärker sig mest är Kina, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Gemensamt för dessa är att de har stora öknar inom ländernas gränser, och områden som tidigare kunnat odlas men som övergår till öken och stäpp genom klimatkrisen, vilket främst drabbar Kina. Där är alla i stort behov av ,er odlingsbar mark. Dessutom är samtliga dessa länder rika. 


==Företag==

[[File:HK TST 尖沙咀 Tsim Sha Tsui 廣東道 30 Canton Road 新港中心商場 Silvercord Centre Arcade shop H&amp;M clothing July 2021 SS2 01.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Hennes och Mauritz är ett globalt, men ursprungligen svenskt, klädföretag''

Det vanligaste är dock att olika företag skaffar sig mark i fattiga länder. Det sker främst i Sydostasien och Afrika. Bland annat har H&amp;M i Sverige anklagats för att köpa bomull till sina kläder från tvivelaktigt odlad bomull i Etiopien, liksom det norska företaget Biofuel anklagats för landgrabbing i Ghana där de avverkat skyddad regnskog till träflis, som bränsle i värmepannor. Men även dåligt utvecklade områden i Europa, som delar av Rumänien, har upplevt att utländska företa gått in och utnyttjat landområdena för egen vinning. 


==Privatpersoner==

[[File:Bill Gates June 2015.jpg|frameless|left|upright=1]]

''Bill Gates, USA:s största privata markägare''

Rika privatpersoner har insett att mark aldrig tappar i värde. Tvärtom ökar värdet med tiden samtidigt som skördarna ger vinst varje år. Eller ger pengar genom att personen arrenderar ut mark till lokala företag i det fattiga landet. Därför arrenderar privatpersoner inte mark, som företag och nationer gör, utan de köper vanligtvis mark eftersom det är en säker investering. Bill Gates, grundaren av Microsoft och operativsystemet Windows, är till exempel en av världens största markägare efter att ha köpt upp odlingsbar mark både i USA där han är landets törsta markägare, och på andra platser i de fattigare delarna av världen under lång tid. Shejk Mohammed al-Amoudi från Saudiarabien, arabvärldens näst rikaste man, har gjort sig känd för att köpa upp stora markområden i Östafrika och på Afrikas horn.


==Hur används marken?==

[[File:Farmer 01.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Bonde besprutar sojabönor''

Rika företag har råd att transportera: maskiner, konstgödsel, bekämpningsmedel och liknande som tillhör ett modernt jordbruk från de rika länderna till de fattiga länderna. Det allra vanligaste är att markerna odlas upp med majs eller sojabönor. Foderväxter som behövs för att göra våra djur: kor, grisar, lamm, höns och liknande stora och feta i den rika delen av världen. Odling av växter till människoföda är inte alls lika vanligt, men det förekommer. Då främst växtslag som tål lagring, som ris och vete. 

Odling av växter som råvara för industrin är också vanligt. Där ingår sockerrör för alkoholtillverkning, tobak, bomull för tillverkning av kläder och nedsågning av regnskog för plantering av oljepalmer och gummipalmer. Oljepalmernas olja används i godis, kosmetika och mat. Naturgummi från gummipalmer  används främst i de dyraste varianterna av bildäck eftersom de anses få bättre väggrepp med mer naturgummi i däcken.

[[File:Organic and GMOs tomatoes.jpg|frameless|left|upright=1.5]]

''GMO-tomat till vänster, vanlig till höger''

Eftersom kontrollen är dålig i fattiga länder finns alla möjligheter för stora företag att använda sig av fröer där DNA ändrats i laboratorier, så kallad GMO, vilket ger större skördar men som samtidigt är otillåtet som mat till människor i de flesta rika länderna i Västvärlden. I vissa länder, som USA, är det tillåtet med vissa GMO-grödor i matbutikerna men den maten måste ha varningstext. I fattiga afrikanska länder finns inga såna begränsningar.

Mark används också till djurhållning. I Europa köps sämre mark in för att ha kor på så att de kan ha en plats på att växa till sig före slakt. I varmare länder är det vanligt att ha vilda djur i djurfarmer. I Afrika är det till exempel vanligt att ha uppfödda antiloper och strutsar instängda tills det är dags för slakt. Liksom det finns lejonfarmer dit jägare från hela världen åker för att få skjuta ett riktigt lejon efter att först betalat dyra licensavgifter till ägaren av lejonfarmen. De här hägnen, som blir både fler och större med tiden, hindrar de vilda djurens flyttvägar, liksom de hindrar nomadiserande herdar och deras kor att röra sig mellan bete och vattenhåll på det sätt de rört sig i flera tusen år.

[[File:South African countryside (20374942890).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Inhägnade fält i Sydafrika''


==Vad händer med de som bor där?==

[[File:Oxfam East Africa - A family gathers sticks and branches for firewood.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Familj samlar ved för att laga mat''

I många länder äger inte bönderna i byarna sin egen mark. Istället är det vanligtvis så att marken ägs av en storbonde, landets egen regering eller kollektivt av hela byn. Om marken ägs av en ensam markägare som en storbonde, eller av regeringen, är det lätt att skriva kontrakt med utländska investerare och sedan endera flytta byborna eller jaga bort dem från marken med hjälp av landets polis eller militär för att göra plats för moderna, stora sammanhängande fält som är lätta att köra maskiner på.

Om det däremot är så att marken ägs kollektivt av hela byn måste alla bybor godkänna arrendet eller försäljningen och det gör de sällan. Därför skiljer mängden landgrabbing mycket från land till land, speciellt i Afrika.


==Varför oroar vi oss?==

Vad har det då för betydelse att de rika odlar på de fattigas mark? Det finns en fara i att ett fåtal personer och företag äger odlingsmarken och på det viset både bestämmer vad som ska odlas, om man ska odla alls eller ha kor där, hur den ska odlas och vem som ska få maten från marken. 1% av de rikaste i världen står för 50% av utsläppen av koldioxid, metan och lustgas eftersom de rikas livsstil kräver så mycket mer resurser än de fattiga, som drabbas hårdast av klimatkrisen. Likaså är det så att 1% av markägarna i världen äger 70% av all odlingsbar mark, och denna enda procenten skaffar sig mer och mer mark eftersom de hela tiden blir rikare på de fattiga jordbrukarnas bekostnad. Bönder som en gång brukade marken i Afrika och andra fattiga länder för att odla sin egen mat, men som nu blir anställda för låga löner och dåliga villkor på den nya markägarens fält där de odlar mat de själva inte får äta. De fattiga böndernas låga löner ska istället räcka till att köpa mat till deras familjer. Om det ens finns någon mat att köpa.

En annan fara ligger i att de rika som bara arrenderar marken, de som hyr den för några års odling, inte har något intresse av att vara rädd om jorden de brukar, i fattiga länder där kontrollen är dålig och poliserna lättmutade. Därför är det vanligt att marken förstörts av överdrivet stor användning av konstgödsel och olika gifter mot skadeinsekter och ogräs. När sedan lokalbefolkningen återfår rätten att odla på marken igen, får de inte alls lika stora skördar, om ens några skördar alls, i områden som tidigare gav dem mycket mat.

[[File:Farmers harvesting rice.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Med moderna maskiner går det fort att skörda stora ytor, men maten stannar inte hos bönderna utan hos de som äger maskinerna''


=Landgrabbing i Etiopien=

[[File:Ritual face painting at Hamer bull jumping ceremony (9) (29122475042).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Man ur Hamerstammen, Omoflodens dalgång''


'''Etiopien är ett av de länder som varit mest öppna med att släppa in utländska intressen, både olika rika länders regeringar och företag, som tillåtits hyra eller köpa mark i Etiopien för stora summor pengar.  Både under den regering som i praktiken styrdes från Tigray i norra Etiopien fram till 2018, och regeringen efter det.'''

Korruptionen är utbredd i Etiopien,. Det är ett av världens fattigaste länder, med bland de lägsta lönerna i världen. Etiopien är också ett land med många olika folkgrupper där tjänstemän många gånger hellre ger sitt stöd till sin familj än till det egna landet. Det har gjort det lätt att köpa-eller arrendera, hyra, odlingsmark i Etiopien. Vi ska titta på några exempel, främst regionen ''Gambela'' i västra Etiopien och ''Omoflodens dalgång'' i södra Etiopien. Det är de två områdena där landgtrabbingen varit mest omfattande och hänsynslösa.


===Gambela och H&amp;M i Etiopien===

I Gambela, där merparten av befolkningen är Bantufolk, har shejk Mohammed al-Amoudi från Saudiarabien, en av världens rikaste människor, köpt mark för odling av ris och bomull,. Där har han tvångsförflyttat de bybor som bodde på marken och numera tvingas byborna arbeta i shejkens odlingar, där lönerna är låga och användningen av olika gifter och bekämningsmedel utbredd.

TV4 gjorde ett reportage om den svenska klädjätten Hennes och Mauritz verksamhet i Etiopien 2015. Även om H&amp;M inte arbetade direkt med landgrabbing, köpte klädföretaget in bomullstyg från billig bomull som odlats på al-Amoudis marker.

Landgrabbingen, där senare odlingen av bomull genomfördes, skedde runt Gambela i den västligaste delen av Etiopien, 

Gambela på [https://goo.gl/maps/PzRh1DXMH1cC4PqUA Google maps]


===Omoflodens dalgång===

[[File:Southern Ethiopia.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Kvinna ur Mursistammen, Omoflodens dalgång i Etiopien''

Längs Omofloden finns flera olika bantustammar som utvecklat ett eget sätt att leva under århundraden, kanske årtusenden. varje stam har sitt eget språk och sina egna traditioner trots att de ibland bara lever några kilometer från varandra. Bland de mer kända är bland annat: Mursistammen där kvinnor har läppbrickor för att spänna ut underläppen, Karostammen där invånarna målar sig med vit flodlera i fantasifulla mönster, Suristammen där de slåss med långa stavar i ceremoniella krig och Hamerstammen där kvinnorna målar sig med rödockra och tonårskillar hoppar nakna över tjurryggar för att visa att de är män.

Etiopiska staten har en stor plan på hur Omofloden ska kunna ge bättre inkomster. Enligt projektet ska floden dämmas upp med flera kraftverksdammar som ska ge Etiopien grön energi. De olika stammarna ska flyttas till andra områden i Etiopien och deras marker säljs till utländska bolag som framförallt ska odla sockerrör för tillverkning av etanol som tillskott till bensinen i Västvärldens bilpark.

Stammarna har utvecklats i samklang med Omofloden. Flyttas invånarna tas även deras kultur ifrån dem, men det är ingenting som bekymrar den etiopiska regeringen, trots massiva protester från omvärlden.

Omofloden på [https://goo.gl/maps/uS2jUmrxBiPpW5hC8 Google Maps]

[[File:Sugar cane Ethiopia.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Odling av sockerrör, Etiopien''

==Varför bara bantufolk?==

Det finns en koppling som kan ses som rasistisk när det bara är olika bantufolk som främst drabbas av landgrabbing med tillhörande tvångsförflyttning i Etiopien. Troligare är det dock så att bantufolken lever i några av de fattigaste områdena i Etiopien och detta, tillsammans med en annorlunda livsstil jämfört med Etiopiens ledarskikt , gör att just bantustammar är främsta måltavlan när olika rika personer och företag utifrån köper mark i Etiopien. 

Tvångsförflyttningar sker även bland den befolkning som kommit in i Etiopien norrifrån. Under åren 2018 - 2020 skedde stora protester i Benishangul-Gumuz när bönder från Amharafolket tvingades bort från landområden som arrenderats ut till utländska investerare. Protester som ledde till dussintals dödade.


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>p52q2sqf7s0k8cyg5is7pd20daojbjs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi/Svälten i Etiopien 1984 och 2022</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11098</id>
    <revision>
      <id>53867</id>
      <parentid>53866</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T06:05:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <comment>/* 1983-1984 */</comment>
      <origin>53867</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="9175" sha1="pes7ctowezxsmyfcrwg966uig5w6g19" xml:space="preserve">[[File:Opbushel.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Mat släpps från Herkulesplan över Etiopien, 1985''

'''Och när Lammet bröt det tredje sigillet hörde jag den tredje varelsen säga: »Kom!« Jag såg, och se: en svart häst, och han som satt på den höll en våg i handen. Och jag hörde liksom en röst mitt ibland de fyra varelserna: »Ett mått vete för en denar och tre mått korn för en denar, men oljan och vinet skall du inte skada.«'''

''Ordspråksboken 6:4-6''

I Bibeln omnämns apokalypsens fyra ryttare som ska plåga världens folk på den yttersta dagen: krig, död, pest och hungersnöd. Trots att det gått nära 2000 år sedan Nya testamentet skrevs drabbas mänskligheten fortfarande av de plågorna och om det finns någon plats på jorden som drabbats extra hårt av svält, så är det Afrikas horn.

För att förstå den svält som drabbat Afrikas horn 2022 kan vi jämföra med svälten 1983-1984. Vad hände då?


==1983-1984==

Under 1980-talet, fram till 1991, var Etiopien en kommunistisk militärdiktatur. Den brutala ledningen hade dock svårt att kontrollera landsbygden och störst var motståndet i norr. I det område som är Eritrea nu, där Eritreas befrielsefront '''(ELF)''' kämpade mot regeringsstyrkorna och i den nordligaste delen av Etiopien, Tigray. Där slogs Folket i Tigrays befrielsefront '''(TPLF)''' mot samma styrkor men med ett annat mål. ELF ville bryta loss Eritrea ur Etiopien medan TPLF ville få bort Etiopiens ledning.

[[File:Tigray in Ethiopia.svg|frameless|upright=2|left]]

''Tigray i rött''

Åren innan hade regnperioderna varit kortare än vanligt, eller helt uteblivit. Skördarna var små och folk svälte, eftersom det vanligaste då som nu var att familjerna odlade sin egen mat. Eftersom varken krigarna i ELF eller TPLF hade egen mat var de helt beroende av att bybor i byarna i norr gav dem mat för att de skulle kunna fortsätta slåss mot regeringens soldater.

Etiopiens regering gjorde en redan svår situation fruktansvärd genom att slå till mot just matförsörjningen för att på det viset krossa motståndsrörelserna. De skar av kontakten mellan de norra områdena och omvärlden. Sedan härjade regeringssoldater i byarna. där de förgiftade brunnar som fortfarande gav dricksvatten och brände skörden på de få fält som fortfarande gav mat. 

[[File:Grandmother carrying child in Borana, Ethiopia.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Mormor med svältande barn i Etiopien, 1984''

Även utan soldaternas inblandning var svälten svår. Utan vatten och mat svalt folk ihjäl i tusental. Hårdast drabbade blev de gamla och de små barnen. Men just för att det blev en så katastrofal svält i norra Etiopien fick världen upp ögonen. Olika hjälpinsatser gjordes där  kända popsångares olika insatser blev mest kända, som inspelningen av &quot;We are the world&quot; skivan och &quot;Live Aid&quot; galan 1985. Pengar strömmade in och både lastbilar och flygplan lastade med mat skeppades in i norra Etiopien. 

[[File:Live Aid at JFK Stadium, Philadelphia, PA.jpg|frameless|upright=3|center]

''Live Aid turnén, 1985''


===Hjälpens effekter===

Hjälpen utifrån stoppade upp hungerkatastrofen. En sidoeffekt var att även gerillagrupperna fick mer mat och kunde fortsätta striderna. 1991 störtades Etiopiens diktatur och demokrati infördes. En demokrati där TPLF fick orimligt stort inflytande trots att bara drygt 7% av Etiopiens befolkning är från Tigray. Samtidigt bröt sig Eritrea loss, men där gick det sämre när en ny militärdiktatur tog över styret. En diktatur som påbörjade ett krig mot Etiopien som varade till 2018.

==Kriget 2020-2022==

Det har skett många förändringar på 40 år, men mycket är likadant. 2018 förlorade Tigrays representant premiärministervalet till Abiy Ahmed, med rötterna i huvudstaden. TPLF:s representanter godkände valet mot löfte om att Tigrays representanter i parlamentet skulle fp behålla den makt de tillskansat sig, vilket Abiy lovade.

[[File:Abiy Ahmed with LI Yong 2018 (cropped).jpeg|frameless|upright=1|left]]

''Abiy Ahmed, 2018''

Bland de första beslut Abiy tog som premiärminister var att avsluta kriget med Eritrea, som pågått sedan 1990-talets början. Något Abiy tilldelades Nobels fredspris för 2018. Därefter rensade han upp bland korrupta parlamentsledamöter och avskedade de som missbrukat sin makt för egen vinnings skull. Merparten av dessa var från Tigray, vilket var fullt naturligt eftersom så många från Tigray suttit så länge i parlamentet, men detta retade upp folket i Tigray. De kände sig lurade av presidenten och tyckte att han bröt det löfte han gett till parlamentarikerna från Tigray i samband med att han accepterades som premiärminister.

Tigray blev allt mindre viktigt för Etiopiens ledning och när medlemmar från Tigray klagade kände de inte att de blev lyssnade på. Tvärtom uppfattade många i Tigray det som att stämningen mellan dem och landets ledning blev allt mer hotfull.

==Vad fick inbördeskriget att bryta ut?==

November 2020, mitt under Covid-epedemin och under svåra angrepp från vandringsgräshoppor som åt upp skördarna, anföll och erövrade TPLF en militäranläggning som tillhörde Etiopiens armé. Enligt Tigrays representanter gjordes det i preventivt syfte. Det var bättre att anfalla först än att vänta på att bli attackerad. Därifrån fortsatte attackerna mot landets armé. Hela vintern och våren 2021 jagade regeringstrupperna fiender inne i Tigray, utan att det kom till någon större sammandrabbning.

[[File:Tigray displacement camps are often overcrowded with new displaced families arriving regularly, June 11, 2021.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Flyktingläger i Tigray 2021. Civilbefolkning i Tigray tvingas fly från sina egna byar för att inte straffas, dödas eller våldtas, av regeringsstyrkorna''

Precis som 1983-1984 stoppade Etiopiens regering all kontakt mellan Tigray och omvärlden. Internet stängdes ner och inga utländska reportrar fick komma in i Tigray. Skördar i Tigray förstördes och bybor som hjälpte TPLF:s trupper bestraffades. Den här gången hade regeringen dessutom hjälp från Eritreas armé, som blev inbjuden att anfalla Tigray från nordväst. Vilket de gärna gjorde. Under kriget mellan länderna hade mycket av stridigheterna skett just vid gränsen mellan Tigray och Eritrea och Eritreas soldater ruvade på hämnd. Merparten av inrapporterade allvarliga övergrepp mot civilbefolkningen i Tigray utfördes av Eritreas soldater, inte Etiopiens. Speciellt våldtäkter och annat sexuellt våld drabbade ensamma kvinnor i hus och hyddor när de inte kunde förklara var deras makar var.


===Vad hände i kriget från sommaren 2021?===

Juni 2021 gick Tigrays styrkor till motoffensiv. Inledningsvis gick det bra för styrkorna från Tigray. De pressade ut regeringstrupperna ur Tigray, erövrade deras pansarfordon, lastbilar, kanoner och vapenförråd samtidigt, och marscherade vidare söderut genom landet, mot Addis Abeba.

[[File:Manif pour Tigray-15 (51252779992).jpg|frameless|upright=3|center]]

''Demonstration i Tigray mot kriget, under Tigrays flagga''

Augusti var Etiopiens regeringsstyrkor i det närmaste besegrade. De kunde fortfarande försvara sig men bedömdes ha lidit så svåra förluster att de inte var något hot mot Tigrays trupper längre. Då inledde Tigray ''Operation soluppgång'', sista marschen mot huvudstaden. Men här tog det stopp. Regeringen mobiliserade alla män de kunde hitta. Otränade bönder försågs med vapen och uniformer och skickades i vågor mot Tigrays soldater samtidigt som attackdrönare tillsammans med långskjutande artilleri och det lilla flygvapen Etiopien hade användes för att attackera TPLF:s ställningar från luften och långt bakom försvarslinjerna. TPLF:s segertåg avbröts och Tigrays trupper pressades bakåt bit för bit.

Från november 2021 till november 2022 har mindre strider fortsatt blossa upp mellan de stridande parterna. Främst har civilbefolkningen på landsbygden drabbats. Från november 2022 har ett avtal om vapenstillestånd undertecknats, men det råder ingen fred ännu.


==Svälten 2022==

[[File:A malnourished child in an MSF treatment tent in Dolo Ado.jpg|frameless|upright=3|center]]

''Svältande barn, Etiopien nutid''

Återigen är det främst Tigray och även de övriga nordliga delarna av Etiopien som drabbats av svält, en svält som förvärrats av kriget. Det beräknas att så mycket som 900 000 av Tigrays befolkning på ca fem miljoner lever under svältgränsen. Etiopien och Eritrea släpper inte in hjälp utifrån samtidigt som det är den femte regnperioden i rad som inte gett något regn, hösten 2022. Något som orsakat den värsta torkan sedan 1983-1984. 

Detta i en region som har ett ökenliknande klimat där det vanligtvis inte regnar så mycket annars, under normala år. Hos en befolkning som främst lever på landsbygden och som odlar den mat de själva ska äta resten av året. 

Det är tydligt att historien återupprepar sig när apokalypsens fyra ryttare återigen rider fram genom Etiopien.


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>pes7ctowezxsmyfcrwg966uig5w6g19</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi/Sydsudans olja</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11099</id>
    <revision>
      <id>53888</id>
      <parentid>53755</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T10:45:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53888</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10830" sha1="qbb4gm0f2ublt4mcv1jwaj1s14p0f76" xml:space="preserve">[[File:Village in South Sudan.jpg|frameless|center|upright=3]]

''By i Sydsudan''

'''Redan innan Sudan blev fritt från koloniseringen utbröt de första striderna mellan den muslimska norra delen med arabisk inflytande, och den kristna södra delen. En konflikt som förvärrades av svält och oljefynd. En konflikt som rasar än idag på vissa ställen'''


==Varför finns det en uppdelning mellan norra- och södra Sudan?==
[[File:Traditional Cap Seller sitting in the market with his guests.jpg|frameless|center|upright=3]]
[[File:MG 0931a (12986956753).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Marknad i Sudan jämfört med Sydsudan, skillnaden mellan folkgrupperna är tydlig''

Sudan har befolkats från tre håll. Dels har olika folk med arabiska rötter följt Nilen och Röda havets kuster, vidare in i Sudan. Dessa har fört med sig en arabisk livsstil och religionen islam. Från Etiopien har kristna flyttat in i de bördiga områdena i östra Sudan och spridit sin koptiska, ortodoxa kristendom. Slutligen har olika bantufolk flyttat in i de områden i södra Sudan som får relativt mycket regn. Hela det inre av Sydsudan är ett plant område som heter ''Sudd''. Det omvandlas till ett träsk varje år när Vita Nilen rinner över sina bräddar.

På 1800-talet kom brittiska missionärer söderifrån, från Kenya, för att omvända vildarna i södra Sudan med en naturreligion baserad på animism. På det viset spreds protestantisk kristendom till många, men långt ifrån alla, i södra Sudan.

Sudans huvudstad är Khartoum och den ligger i landets norra del. Därför är den främst befolkad med muslimer, med bakgrunden i arabvärlden. Därför tyckte folken i söder, bantufolk som är kristna och animister, att deras behov och önskningar inte togs på allvar. En önskan som i sin tur ledde till väpnade konflikter.


==Vad hände i Sudan på 1950-talet?==

[[File:Судд.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Träskområdet Sudd i Sydsudan under regnperioden''

Före 1956 var Sudan en brittisk koloni. Detta ändrades 1956 när landet bröt sig fri från brittisk kontroll och blev Afrikas största land, till ytan. Men det var ett fattigt land sönderslitet av konflikter. Redan året före frigörelsen blossade strider upp mellan den södra delen och den norra delen. I den södra delen faller tillräckligt med regn för att det ska gå att bedriva odling, men från Sahel och norrut är Sudan en ökennation. Mindre vattendrag som är vattenfyllda delar av året möjliggör odling. De syns som gröna ormar på satellitbilder. Men det är Nilen som möjliggör att större mängder människor överlever i Sudan. Den vita Nilen rinner söderifrån, matad av regn och ett fuktigare klimat vid Ekvatorn. Den Blå Nilen rinner från Etiopiens högland, mot nordost, tills Vita- och Blå Nilen rinner ihop vid Khartoum och bildar den egentliga floden Nilen.

[[File:Khartoum, Sudan (32485465841)2.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Khartoum, med bro över Blå Nilen''

1959 skrev Egypten och Sudan under ett avtal som reglerade hur mycket vatten i Nilen vardera staten hade rätt till, men det skrevs under innan flertalet andra stater längre uppströms i vita Nilen blev självständiga så det avtalet ogillas av flera länder i nutid.


==Vad innebar oljan för Sudan?==

[[File:1981-Muglad-DC3-@EtienneMaricq.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Chevrons eget flygfält i Sudan. 1981''

1978 hittade Chevron, USA:s näst största oljebolag, olja i Sudan. Problemet var att oljan fanns i de öde, sydliga delarna av Sudan där det främst fanns nomader och boskapsskötare, och inga vägar. Landet hade svårt att få pengar till investeringar. Det behövdes vägar, pipelines, borrtorn, raffinaderier och så vidare, infrastruktur som först måste byggas innan oljan kunde börja tas om hand. Men de pengarna saknades i Sudan. 

För att göra saken värre bröt ett inbördeskrig ut under 1980-talet mellan den norra, muslimska delen och den södra, mer kristna. Södra delen fick pengar och vapen från USA; Uganda Eritrea och Etiopien. Den norra delen vände sig istället till Sovjetunionen för hjälp. Med ryska Antonov-fraktflygplan som byggts om till bombplan behärskade norr luftrummet, eftersom syd helt saknade luftvapen. Chevrons försök att utvinna oljan avbröts 1992 när för många av bolagets anställda skadats eller dödats i striderna mellan regeringen och rebellerna.

[[File:Sudan Air Force Antonov An-26-100 MTI-1.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Antonovplanen lastades med tomfat fyllda med bensin, sprängämne och stålspik som sedan släpptes ut från hög höjd och exploderade på marken''

Istället vände sig Sudan till Kina, som gärna ställde upp med både lån, utrustning och kunskap. 1995, samtidigt som USA införde sanktioner mot Sudan för misstänkt samröre med al-Qaida och andra terrororganisationer, började Kina investera i Sudan. 

[[File:Osama bin Laden (cropped).jpg|frameless|center|upright=2]]

''al-Qaidas grundare Usama bin-Ladin bodde i Khartoum under 1990-talet''

Under ett årtionde strömmade det in kinesiska pengar, kinesiska ingenjörer, kinesiska arkitekter och kinesisk arbetskraft till Sudan. Pengar från oljan använde Sudan bland annat till att köpa in tyngre vapen till soldaterna, missiler med lång räckvidd och attackhelikoptrar. Kina använde Sudans lånade pengar till att bygga ut infrastrukturen. Bland annat byggdes en pipeline för olja hela vägen från Sudans oljefält, ända upp till kusten i Röda havet, för att kunna få ut oljan ur landet utan att behöva frakta den i tankbilar på dåliga vägar. Lånen utökades flera gånger med framtida oljetillgångar som säkerhet och med räntor nådde lånen snart astronomiska summor. 

[[File:Sudan Map Oelgas.png|frameless|center|upright=2]]

''Karta med pipeline från oljefälten till Röda havet''

För att kunna hitta mer olja bjöds nya oljebolag in. Bland dem märks särskilt det svenska ''Lundin Oil''. Sudans regering hjälpte gärna till med att rensa bort lokalbefolkningen från de områden oljebolagen prospekterade i. Ibland med polis som tvingade bort dem, ibland med attackhelikoptrar som dödade både kor och herdar när de försökte ta sig in i områden där de låtit boskap beta i årtusenden.

[[File:Mundari Tribe, South Sudan.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Typisk nomadiserande herde, Sydsudan''

När sedan Sudan delades 2011 hamnade större delen av oljetillgångarna i Sydsudan. som i sin tur saknar infrastrukturen för att få ut oljan.

Sudans resterande små oljetillgångar sinar snabbt och 2021 var Sudan är skyldigt Kina 29 miljarder US dollar, utan någon rimlig möjlighet att betala tillbaka de pengarna på grund av landets uppdelning och förlusten av oljetillgångarna.

[[File:South Sudan independence celebration - Flickr - Al Jazeera English.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Firande människor när Sydsudan blev ett eget land 2011''


===Vad är speciellt med Lundin Oil?===

Lundin Oil är speciellt eftersom det är ett svenskt oljebolag. Lundin Oil började söka olja i det som numera är Sydsudan redan 1997 och var lyckosamma.  I samband med oljeprospekteringen jagades de nomadiska herdar från Nuerfolket bort med våld och de byar som fanns i området förstördes. Hur många oskyldiga som dödades är omtvistat men att oskyldiga dödades är säkert. Än värre var att Carl Bildt, Sveriges statsminister 1991-1994 och dessutom internationell fredsmäklare i kriget i forna Jugoslavien, både var delägare i Lundin Oil och satt i bolagets styrelse.

[[File:Clinton Bildt.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Carl Bildt i möte med USA:s f.d. president Bill Clinton, 2003''

Lundin Oil lämnade Sudan 2003, efter ett flertal artiklar i svenska och utländska tidningar om brott mot mänskligheten i samband med oljeutvinningen. Det finns ett väntande åtal mot styrelsen i Lundin Oli om folkrättsbrott i Sudan där svenska åklagar fortfarande samlar in bevismaterial och vittnesuppgifter .


==Vad innebar oljan för Sydsudan?==

{|
|[[File:Salva Kiir Mayardit at the White House (cropped).jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|[[File:Riek Machar VOA photo.jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|}

''Presidenten Kiir och vicepresidenten Machar''

Sydsudans regering saknar pengar. Ett bra exempel är sjukvården. En läkare tjänar till exempel runt 10$/80 kronor i månaden. Sjukhusen saknar resurser, medicin och utrustning och patienter får ingen mat om inte släktingar som besöker dem tar med sig mat. Ännu märkligare är det att bensinen är jättedyr, 150-200 kronor litern, och svår att ens få tag på. Detta trots att Sydsudan har bland de största oljetillgångarna i hela Afrika.

Orsakerna är flera. Första orsaken är inbördeskriget i Sydsudan som bröt ut 2013. Presidenten Kiir och vicepresidenten Machar representerade varsin av de två största folkgrupperna i Sydsudan, ''Dinka'' och ''Nuer'', och de blev ledare för varsin part i kriget. Inbördeskriget gällde vem som skulle få kontroll över de enorma oljetillgångarna. 

[[File:Oil processing facility in South Sudan, 2012.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Oljeraffinaderi i Sydsudan''

Kriget avslutades med en vapenvila som ingicks augusti 2021. Mer än 300 000 dog i ett brutalt krig där etnisk rensning och våld mot civila var vardagsmat, även om personal från FN gjorde vad de kunde för att i alla fall skydda delar av befolkningen. Eftersom kriget var så långvarigt slukade det alla ekonomiska resurser som hade kunnat användas till att bygga upp infrastrukturen för oljeproduktionen så att den i sin tur skulle kunna ge pengar för att ordna bra: vård, skola och omsorg, för Sydsudans invånare. 

Istället är det fortfarande de ledare som kom till makten efter frigörelsen som behåller de pengar som oljeindustrin trots allt ger, men de behåller hellre pengarna själva än delar dem med resten av befolkningen. Därför kallas ibland Sydsudan för &quot;''Världens mest korrumperade land''&quot;.

Det finns dock planer på att göra som Sudan, ta lån av Kina för att dra en pipeline för olja från Sydsudan, söderut in i Kenya, för att ansluta till en Kenyansk oljehamn. Det är trots allt redan så att Kina är det land som köper merparten av Sydsudans olja och oljepengarna ger mer än 90% av inkomsterna till Sydsudan. Men än så länge är det bara planer och det finns ingen riktig vilja från landets ledning att satsa på en så dyr lösning när de ändå blir miljonärer på landets olja i dagsläget - medan folket svälter och mer än 3 000 000 människor fortfarande finns i olika flyktingläger inom landets gränser. 

[[File:LAPSSET.gif|frameless|center|upright=2]]

''Karta över planerad oljepipeline mellan Sydsudan och Kenya''


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>qbb4gm0f2ublt4mcv1jwaj1s14p0f76</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Historia/Islamismen söder om Sahara</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11106</id>
    <revision>
      <id>54186</id>
      <parentid>53874</parentid>
      <timestamp>2023-08-07T07:23:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>CommonsDelinker</username>
        <id>462</id>
      </contributor>
      <comment>Removing [[:c:File:Abubakar_Shekau.png|Abubakar_Shekau.png]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Túrelio|Túrelio]] because: [[:c:COM:L|Copyright violation]]: Image taken by Boko Haram, later republished by Jihadology. Both did never release con</comment>
      <origin>54186</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8999" sha1="i6xcn9iacbqysss303ki6dx6pkkxx7t" xml:space="preserve">[[File:Boko Haram (7219441626).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Boko Haram''

'''Det finns många olika islamistiska grupper i Afrika. De flesta är lokala, men framförallt två grupper har utkristalliserat sig som ett hot inte bara mot enstaka byar utan mot hela nationer. Bägge har dessutom rötterna i Mellanöstern. Den ena är ''Boko Haram'' som främst finns i Nigeria och runt Tchadsjön Västafrika och som har rötterna i ISIS som grundades efter USA:s krig i Irak. Den andra är ''al-Shabab'' som främst finns längs Afrikas östkust, främst i Somalia. De har rötterna i al-Qaida som bildades i Afghanistan under kriget mot Sovjetunionen och som sedan blev allt starkare efter USA:s inblandning i de olika konflikterna i Mellanöstern under 1990-talet.'''


=al-Shabab (al-Shabaab)=

[[File:2014 08 30 Operation Indian Ocean-3 (14898190257).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Soldater ur Afrikanska unionen, från Uganda, på jakt efter al-Shababkrigare i Somalia, 2014''

al-Shabab (betyder ''ungdomarna'') grundades i södra Somalia 2004 när folket behövde någon som upprätthöll lagen när staten inte klarade det efter att Somalias regering bröt samman redan 1991. Ledarna hade fått sin träning i al-Qaidas olika träningsläger i Afghanistan. De är islamister som vill införa Koranens sharialagar i främst Somalia, men även i övriga delar av Östafrika, Deras extrema syn på Islam är inte samma som den mer sufism-inspirerade variant som är vanlig i Östafrika. 

[[File:Aerial view of a US helicopter as it flies over a Mogadishu residential area.JPEG|frameless|center|upright=3]]

''Amerikansk &quot;Black Hawk&quot; helikopter över Mogadishu 1992, efter regeringens kollaps''

De blev kända för allmänheten 2006 när de besegrade krigsherrarna i Mogadishu, Somalias huvudstad. Somaliska krigsherrar som hade stöd från USA. En seger som samtidigt försäg dem med erövrade vapen som USA försett krigsherrarna med. Denna seger fick USA att gå ihop med styrkor från Afrikanska unionen för att återerövra Mogadishu, vilket de lyckades med. Detta var början på ett flera år långt inbördeskrig i södra Somalia som även drog in Kenya i striderna.Utöver det genomförde al-Shabab flera terrordåd i länder som stödde USA och Afrikanska unionen, som självmordsbombaren i Ugandas huvudstad Kampala 2010 som sprängde sig i publikhavet på en fotbollsmatch.

Från 2011 gick Kenya in i striderna med sin armé vilket tvingade al-Shabab till ett tvåfrontskrig.Vilket de inte klarade. Istället jagades de ut ur alla större städer de erövrat, ut på landsbygden. Det var i det läget de lovade lojalitet med al-Qaida och gick med i en allians med dem, för att på det sättet få stöd utifrån.

Alliansen har inte hjälpt. al-Shabab har inte mycket att säga till om i städerna längre, men behärskar mycket av landsbygden i södra Somalia och delar av norra Kenya. De får in pengar genom ett system av skatt och beskyddarpengar där de kräver pengar och mat från bönderna, liksom unga pojkar som kan utbildas till nya al-Shababsoldater och unga flickor som  sexslavar.

[[File:2014 05 30 AL SHABAAB HOSTAGES RESCUED IN KISMAYU-1 (14309504654).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Kvinnor, hållna av al-Shabab, befriade 2014''

Situationen i Somalia har stabiliserats kontinuerligt sedan landet fick en demokratisk regering som accepterades av landets olika klaner,  2012. Sedan 2022, efter att Covid-19 epidemin kommit under kontroll, har en kombination av trupper från Somalia och drönare  från USA jagat al-Shababs krigare på ett sätt de har svårt att komma undan och det är troligtvis bara en tidsfråga innan gruppen är lika krossad i Östafrika som al-Qaida är i Mellanöstern.

Om hotet från al-Shabab försvinner blir det återigen möjligt att öppna upp landsbygden både för utveckling i form av utbyggt när av vägar och järnvägar, liksom möjlighet att bygga ut turistindustrin med badstränder och safariturism, eftersom det enbart är i södra Somalia där det finns möjlighet att se de mest kända av Afrikas stora, vilda djur. Om det finns några kvar efter al-Shababs härjningar i området.

[[File:2015 17 Seaport-8 (21320658410).jpg|frameless|center|upright=3]]

''Fartyg i Mogadishus hamn, när al-Shabab jagats bort ur hamnstäderna har allt fler skepp börjat våga sig till Somalias hamnar''


=Boko Haram=

[[File:Boko Haram Execution.png|frameless|center|upright=3]]

''Boko Haram dödar fånge, observera ISIS-flaggan''

Boko haram betyder &quot;Förbjud böcker&quot;. Grundidén är att all utbildning utom den som grundar sig i Koranen är en synd och ska förbjudas. Rörelsen grundades 2002 som svar på vad de tyckte var Europeiska företags inblandning i Nigerias politik och en önskan om att inför Koranens sharialagar i Nigeria istället för den demokrati landet har nu. 2009 blev grundarna dödade i strid med Nigeriansk militär, efter en tids terrordåd i Nigeria. Efter något år hade rörelsen återhämtat sig med nya ledare som ville ta hämnd. De anföll fängelser där muslimska fångar släpptes fria, attackerade polisstationer men även många olika kristna församlingar anfölls och deras kyrkor brändes ner, eftersom Boko Haram anser att kristendomen och dess påverkan i Nigeria ska bort. Norra Nigeria, där Boko Haram är som starkast, är muslimskt och terrorgruppen utnyttjar den gamla fiendskapen i Nigeria mellan det kristna rika södern mot det fattiga muslimska norr.

Ett av Boko Harams mest kända dåd var attacken på den kristna flickskolan i Chibok 2014 där 275 flickor kidnappades och såldes vidare som sexslavar bland medlemmar av Boko Haram. Just unga flickor är extra utsatta. 2016 beräknade FN att Bok​​​​​​​o Haram fört bort mellan 2 000 och 7 000 flickor och kvinnor.

[[File:Parents of Chibok kidnapping victims.png|frameless|center|upright=3]]

''Föräldrar sörjes sina kidnappade döttrar efter attacken i Chibok 2014''

2015, när ISIS var som mäktigast i Irak och Syrien, tog Boko Haram kontakt och ville alliera sig med ISIS. Boko Haram bytte då namn till ISWAP, eller Islamiska Staten i Västafrikas Provinser. ISIS ledning över ISWAP ledde till slitningar mellan de gamla ledarna för Boko Haram och de nya ISIS kedarna. Detta urartade, och redan 2016 drog sig delar av det gamla Boko Haram ur och tog tillbaka sitt gamla namn medan ISWAP, nu bara ISWA,  fortsatte som terrororganisation, parallellt med Boko Haram.

[[File:ISWAP and Boko Haram territory in early 2019.png|frameless|center|upright=2]]

''Uppdelningen mellan ISWA och Boko Haram i Nigeria, 2019''

2021 blev splittringen mellan de två grupperna extra tydlig när ledarna för ISWA anföll Boko Harams högkvarter och Boko Harams högste ledare Abubakar Shekau hellre begick självmord än lät sig infångas. 


''Abubakar Shekau, död 2021''

Trots många försök, främst från Nigerias regering men även från grannländernas regeringar, har det varit svårt att få bort Boko Haram och ISWA som bägge utnyttjar den muslimska befolkningens missnöje mot den kristna majoriteten för att få skydd, mat och möjlighet att operera ostört inom de muslimska områdena. FN har inga trupper i området, men flera hjälpaktioner för folken inom Sahel norra Nigeria och grannländerna,  som drabbats hårt av både strider och klimatförändringar.

Till skillnad från al-Shabab påverkar inte Boko Haram befolkningen i de rika städerna i någon större utsträckning och turismen i Nigeria, som främst söker sig till kusterna,  berörs knappt alls.


=Ansar Dine (Ansar al-Dine)=

[[File:Ansar Dine Tombouctou.JPG|frameless|center|upright=3]]

''Medlemmar ur Ansar Dine i Timbuktu, 2012''

Av andra mindre islamistiska grupper i Afrika kan speciellt nämnas den salafistiska Ansar Dine (''Guds hjälpare''). 2012 ockuperade gruppen staden Timbuktu i Mali i Västafrika. Staden är ett världsarv enligt UNESCO och känd som en av den muslimska världens mest viktiga platser, liksom den viktigaste i Afrika, eftersom Timbuktu en gång innehöll världens då största bibliotek och ansågs som den plats merparten av världens kunnande var samlat.

Ansar Dine är islamistiskt och vill införa sharialagar baserade på Koranen. Enligt dem är Koranen den enda bok värd att läsa och inga avbildningar av människor får göras. Under några veckor gick denna muslimska grupp igenom Timbuktu där de förstörde böcker, många flera hundra år gamla, några mer än så, eftersom ökenklimatet bevarar papper. Detta trots att böckerna, så många som 700 000 enligt UNHCR,  var så viktiga för den muslimska världens kulturhistoria. Dessutom gick de igenom de forna muslimska hjältarnas gravar i Timbuktu där de förstörde flera hundra år gamla målningar och krossade statyer, vissa över 1000 år gamla, om det gick att se ett ansikte på dem. Även dessa var ovärderliga för den muslimska världen. Allt i islams namn.


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>i6xcn9iacbqysss303ki6dx6pkkxx7t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi/Egyptens åttonde plåga</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11107</id>
    <revision>
      <id>53871</id>
      <parentid>53785</parentid>
      <timestamp>2023-03-15T06:11:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Kwamikagami</username>
        <id>10631</id>
      </contributor>
      <origin>53871</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="8055" sha1="t996605hau049d1f8t6tlnv1h99xlsy" xml:space="preserve">[[File:Criquet migrateur Schistocerca gregaria Juncus maritimus at Imililik, Western Sahara (April, 1944).png|frameless|center|upright=3]]

''Gräshoppsinvasion med röda vandringsgräshoppor, Marocko 2004''

2020-2021 drabbades i princip hela Afrikas horn av stora gräshoppssvärmar. Och det är inte första gången Afrika ser dem. Svärmar av gräshoppor beskrivs redan i det Gamla testamentet: Av de tio plågor Mose sände över Egypten var gräshopporna den åttonde:

'''De kom över hela Egypten och slog ner i stor mängd över hela Egyptens område. Så mycket gräshoppor hade aldrig förekommit och ska aldrig mer förekomma. De täckte hela marken och landet blev mörkt. Och de åt upp landets alla växter, all frukt på träden och allt som haglet lämnat kvar. Inget grönt blev kvar på träden eller på markens växter i hela Egyptens land.'''
:''2 Mos 10:14-15''


==Var gömmer sig gräshopporna?==

Gräshoppssvärmar har drabbat delar av Afrika till och från med många års mellanrum under flera tusen år, men förr kunde ingen peka ut var alla gräshoppor i svärmarna fanns de år det inte fanns några svärmar.

Det skulle ta lång tid, ända till 1921, innan forskarna insåg att det de tidigare trodde var två skilda gräshoppssorter: ökengräshoppa och vandringsgräshoppa, egentligen är samma gräshoppa, fast i helt olika skepnader. Ökengräshopporna visade sig vara insektsvärldens varulvar.


===Ökengräshoppor - vanliga år===

{|
|[[File:Locusta m. migratorioides female.jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|[[File:Locusta migratoria (gregarious phase) (5012171245).jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|}

''En vanlig ökengräshoppa, hona och hane''

Ett vanligt år lever ökengräshopporna ett stillsamt liv i öknens utkant där de mumsar på de få grässtrån de kan hitta och är en viktig del i näringskedjan eftersom de är så stora, försvarslösa och mumsiga, för ödlor, ormar och fåglar. Det enda skydd ökengräshopporna har är sin gröna eller bruna färg som gör att de inte upptäcks så lätt.


===Ökengräshoppor - ett regnigt år===

När det regnar i öknen reagerar växtligheten snabbt, Det blir mycket gräs och blommor på extremt kort tid, och denna mängd mat som uppstår som från ingenstans får gräshopporna att samlas i stora grupper, trots att de annars aldrig hittas i grupp. Gräshopporna i grupperna ändrar färg till gul eller röd, beroende på sort, och kroppen förbereds på flygning samtidigt som gräshoppshonorna börjar lägga ägg, i mängder. 

{|
|[[File:Common Milkweed Locust (Phymateus morbillosus) (45430394475).jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|[[File:Desert Locust head 01.jpg|frameless|center|upright=1.5]]
|}
''Vandringsgräshoppa, röd och gul''


===Ökengräshoppor - &quot;hopparna&quot;===

[[File:Locusta migratoria part of hopper band.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Hoppare''

När de kläcks är de &quot;hoppare&quot; en annan sorts svarta gräshoppor som inte kan flyga och som bildar långa band som går eller hoppar fram över ökensanden och slukar alt vad de kan av gräs och blommor. Hopparna blir könsmogna efter sex veckor. Då utvecklar även de vingar, byter färg och deras honor börjar lägga ägg. 


===Hur kan vandringsgräshopporna bli så många?===

Ökengräshoppor har en otrolig förökningstakt. En enda ökengräshoppa kan leva tre månader. De ägg honorna lägger kläcks dock efter endast två veckor. Från kläckning tills de nya gräshopporna kan lägga nya ägg tar en månad. Detta innebär att en enda hona får 20 nya gräshoppor under sin livstid. Tre månader efter sin död har dessa förökat sig till 400 gräshoppor och ett halvår efter sin död har de blivit 8000, från en enda hona, om alla skulle överleva.


===Är gräshopporna farliga?===

Varje enskild gräshopp är inte farlig. De bits inte och de sprider inga sjukdomar. Det som gör vandringsgräshopporna farliga är att de är så många och att de äter så mycket gröna blad, växter som hade kunnat bli mat till människor och djur istället.


===Hur farlig är då en gräshoppssvärm, egentligen?===

Vandringsgräshoppor är rätt stora insekter, drygt en decimeter i längd. Varje gräshoppa kan äta sin egen vikt på en dag. En svärm på en km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; kan innehålla 80 miljoner gräshoppor.En sån svärm äter lika mycket på en dag som 35 000 människor. Och gräshoppssvärmarna kan bli mycket större än bara en km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.

Gräshopporna flyger egentligen inte särskilt snabbt, men eftersom vingarna har en relativt stor yta fångas de lätt upp av vinden och kan blåsas över 15 mil på ett dygn, till en ny plats som är helt oförberedd på gräshoppornas ankomst.

Om inget görs när svärmarna bildas kan de bli så enorma att de påverkar skördarna och möjligheterna för människor och djur att äta sig mätta i 60 olika länder där 10% av jordens befolkning bor. Det vanliga är att gift sprids över svärmarna med flygplan vid skymningen när de landat och sitter stilla.


==Vad hände 2020-2021?==

[[File:Insektenatlas 2020- HEUSCHRECKEN UNTER KONTROLLE Karte des Wanderheuschrecken-Frühwarnsystems „Locust watch“ der UN-Ernährungs- und Landwirtschaftsorganisation FAO, Beispiel vom Monat September 2019 und langfristige Entwicklungen.jpg|frameless|center|upright=3]]

''Situationen september 2019, just då var Etiopien och Pakistan värst drabbade''

Redan 2018 drog flera orkaner och regnväder in över både Afrikas horn där de orsakade översvämningar i Somalia och den södra delen av Arabiska halvön, där bland annat Jemen och Oman ligger. Inte mindre än två olika orkaner svepte över Arabiska halvöns öken, med fem månaders mellanrum. Området har ytterst sällan orkaner, men de blir vanligare i och med att jorden blir allt varmare. Regnen som följde med orkanerna aktiverade de hormoner som fanns i ökengräshopporna i Saudiarabien, Jemen och Oman, som sällan upplever regn, och fick gräshoppshonorna att börja lägga mängder med ägg. Inbördeskriget, som pågår i Jemen, gjorde att ingen hade möjlighet att stoppa gräshopporna från att föröka sig obehindrat.

Sommaren 2019 hade gräshopporna blivit så många att de bildat svärmar av vandringsgräshoppor som började driva med vindarna, både norrut mot Pakistan och Indien, och söderut över Afrikas horn så de var väl spridda geografiskt vintern 2019-2020. Svärmarna fortsatte att sprida sig under 2020, när restriktionerna för att stoppa Covid-19 samtidigt stoppade upp arbetet med att minska svärmarnas storlek. FN kallade gräshoppssvärmarna våren 2020 för ''&quot;ett aldrig tidigare skådat hot mot livsmedelsförsörjningen och försörjningen på Afrikas horn &quot;''. Vissa forskare sa att det var det värsta angreppet på 25 år, andra jämförde det med 1939 års svärmar och vissa forskare hävdade att något liknande aldrig setts i Afrika tidigare.

2020 blev även det ett regnigt år i Östafrika, vilket gräshopporna gillade. Den största svärmen som uppmättes drev in över Kenya och var 60 kilometer lång och 40 kilometer bred. En så stor svärm äter lika mycket varje dag som 10 000 000 människor. Även om det fanns svärmar i Asien, var det Kenya och övriga länder på Afrikas horn som drabbades hårdast.

[[File:Locusts in kenya.jpg|frameless|center|upright=2]]

''Gräshoppor täcker mark och växteri Kenya, 2020''


==Hur slutade det==

Klimatet blev torrt från 2020. Regnperiod efter regnperiod misslyckades och inga orkaner drog in över Östafrika, och framförallt inte över Arabiska halvön. Länderna på Afrikas horn drabbades av svår torka samtidigt som mängder av vandringsgräshoppor dog, och gräshopporna övergick till sitt ursprungsläge. Södra Afrika har 2021-2022 däremot drabbats av de värsta utbrotten av vandringsgräshoppor på 25 år.

Men eftersom temperaturen hela tiden stiger på jorden är det bara en tidsfråga innan nya orkaner pressas upp över Arabiska halvön och skapar nya gräshoppssvärmar.


[[Kategori:Afrika]]</text>
      <sha1>t996605hau049d1f8t6tlnv1h99xlsy</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Afrika söder om Sahara/Geografi/Saharas gröna period</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11121</id>
    <revision>
      <id>54328</id>
      <parentid>54327</parentid>
      <timestamp>2023-10-21T08:48:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Ingwik</username>
        <id>1010</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>centrerat resten av bildtexterna, Template:Plain image with caption fungerar inte på wikibooks so div-taggar verkar vara enda möjligheten. ingwik. ~~~~</comment>
      <origin>54328</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3936" sha1="92e5hif9i517kegej4f9sms7hvvfyx7" xml:space="preserve">[[File:Sahara avant le désert.jpg|frameless|center|upright=3]]

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;''Saharas gröna period, när det växte savann på ökensanden''&lt;/div&gt;

När istiden gick mot sitt slut gjorde den plötsligt ett uppehåll för 12,700–11,500 år sedan. Då kom en drygt 1000 år lång period med istidsklimat som heter ''Yngre Dryas''. Efter ''Yngre Dryas'', under den sista delen av senaste istiden mellan 11,000-5,000 år sedan, var Saharaöknen en savann full med både djur och människor som jagade dem. Detta berodde på en kombination av faktorer, inklusive förändringar i jordens rotation och en ökad mängd regn. 

[[File:Precession torque.jpg|frameless|center|upright=2]]

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;''Jordens förändring i förhållande till solen ändras under tusentals år. Vi borde ha det som kallast nu, på väg att bli varmare''
&lt;br /&gt;''För ca 10 000 år sedan var det som varmast.''&lt;/div&gt;

Främsta orsaken till denna klimatförändring var den ständiga förändringen när jorden är som närmast solen och för drygt 10 000 år sedan var jorden som närmast solen under norra halvklotets midsommar, till skillnad från norra halvklotets midvinter nu. Den större mängden land och det faktum att norra halvklotet hade flest glaciärer samverkade till att skapa fuktiga monsunvindar från Atlanten väster om Afrika, in över Sahara. Monsunvindar som drog med sig tillräckligt mycket regn för att omvandla öknen till savann i Sahara.

[[File:Rock art at Balho.JPG|frameless|center|upright=2]]
[[File:WadiSuraSwimmers.jpg|frameless|center|upright=2]]

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;''Bilder på giraffer och en utdöd koras pryder stenar i Saharas inre, liksom badande människor i &quot;simmarnas grotta&quot; i Egyptens öken''&lt;/div&gt;

Under den gröna perioden i Sahara levde människor som tillhörde olika kulturer och samhällen på olika platser där det är öken nu. De levde som jägare-samlare och var beroende av de resurser som savannen erbjöd. Arkeologiska fynd har visat att dessa människor använde stenverktyg, pilspetsar, harpuner och fisknät för att jaga och samla mat. Det fanns en mängd olika djurarter för dem att jaga, inklusive elefanter, giraffer och noshörningar. Målningar i Saharas inre visar människor som badar i floder tillsammans med krokodiler och flodhästar. Mortlar där frön malts till mjöl ligger utspridda i ökensanden bland bergen i Saharas inre. Minnen från den tid då Sahara var grönt.

Ett annat minne är de grundvattenlager, så kallade ''akviferer'', som fylldes på av regnen under istiden. Det vattnet finns kvar ännu, lagrat i sandstenen under Saharas sand, och syns på platser där markytan hamnar under grundvattennivån och små oaser bildas långt ute i öknen.

[[File:Libya 5391 Ubari Lakes Luca Galuzzi 2007.jpg|frameless|center|upright=3]]

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;''Oas i Sahara, Libyen''&lt;/div&gt;

Denna gröna period var dock inte en permanent förändring, och öknen återvände slutligen till Sahara efter flera tusen år av mänsklig bosättning. Idag undersöker forskare denna period i Saharas historia för att förstå mer om klimatförändringar och hur samhällen kan anpassa sig till förändringar i miljön. Genom att titta på hur människor levde och överlevde då, under den gröna perioden, kan vi lära oss mer om hållbara metoder för att anpassa oss till framtida förändringar i klimatet och miljön.

I slutändan visar den gröna perioden i Sahara att miljön är under ständigt förändring och att vi måste anpassa oss till förändringarna för att överleva och trivas på vår planet.

[[File:Touaregs at the Festival au Desert near Timbuktu, Mali 2012.jpg|frameless|center|upright=3]]

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;''Tuareger i nutid, ett folkslag som anpassat sig till öknen''&lt;/div&gt;


==Bildkällor==

Samtliga bilder är från Wkimedia Commons.


[[Kategori:Geografi]]</text>
      <sha1>92e5hif9i517kegej4f9sms7hvvfyx7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Språkkurser/Tjeckiska/Pronomen</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11153</id>
    <revision>
      <id>54058</id>
      <parentid>54057</parentid>
      <timestamp>2023-05-16T18:42:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Casscat33</username>
        <id>11671</id>
      </contributor>
      <origin>54058</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1054" sha1="fup6hn5kghdi53f93gwaf3r504s94d3" xml:space="preserve">Personliga pronomen i Tjeckiska är mycket nära besläktade till relaterade språk, som Polska, Slovak, och de andra västslaviska språken.

Tjeckiskas personliga pronomen är:

{| class=&quot;wikitable&quot;
|+ Personliga Pronomen
|-
! Pronomen på Svenska !! Nominativ !! Dativ !! Ackusativ, Genitiv !! Lokaliserande !! Instrumentell
|-
| Jag || Já  || Mně/mi || Mne/mě || Mně || Mnou
|-
| Du || Ty || Tobě/ti || Tebe/tě || Tobě || Tebou
|-
| Han || On  || Jemu/němu/mu || Jeho/něho/ho/jej/něj || Něm || Jím/ním
|-
| Hon || Ona || Jí/ní || Jí/ní || Ní || Jí/ní
|-
| Det/den || Ono || Jemu/němu/mu || Jeho/něho/ho/jej/něj || Něm || Jím/ním
|-
| Vi || My || Nám || Nás || Nás || Nás
|-
| Ni, (formell) du || Vy || Vám || Vás || Vás || Vámi
|-
| De (m) || Oni/ony || Jich/nich || Genitiv: Jich/nich, Ackusativ: Je/ně || Nich || Jimi/nimi
|-
| De (f) || Ony || Jich/nich || Genitiv: Jich/nich, Ackusativ: Je/ně || Nich || Jimi/nimi
|-
| De (n) || Ona || Jich/nich || Genitiv: Jich/nich, Ackusativ: Je/ně || Nich || Jimi/nimi
|}</text>
      <sha1>fup6hn5kghdi53f93gwaf3r504s94d3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fysiksvammel del III (Cheng)</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11182</id>
    <revision>
      <id>54127</id>
      <parentid>54126</parentid>
      <timestamp>2023-06-21T18:54:32Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Knoppson</username>
        <id>2055</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Kapitel CXX, Olika typer av elektriska strömmar */</comment>
      <origin>54127</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="756" sha1="rjv639ylrm7rgj73gklmgog7iyi5eyq" xml:space="preserve">=Inledning=
Denna del av min fysiksvammelbok uppkommer för att mina båda andra böcker i ämnet tar sån tid att ladda.

='''Del VIII, STADIGA ELEKTRISKA STRÖMMAR'''=
Stadiga elektriska strömmar handlar om hur man beräknar olika typer av fält när strömmarna är av modell DC

=Kapitel CXX, Olika typer av elektriska strömmar=
Det finns tre olika typer av elektriska strömmar och dessa är&lt;br&gt;
1)Konduktiva strömmar&lt;br&gt;
2)Konvektiosströmmar&lt;br&gt;
3)Elektrolytiska strömmar&lt;br&gt;

När det gäller konduktiva strömmar handlar det om elektroner eller hål som rör sig i en metall, när det gäller konvektionsströmmar handlar det om elektroner eller joner som rör sig i vakuum, när det gäller elektrolytiska strömmar handlar det bara om joner.</text>
      <sha1>rjv639ylrm7rgj73gklmgog7iyi5eyq</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bybrunnen/Arkiv/2018-2021</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11185</id>
    <revision>
      <id>54136</id>
      <timestamp>2023-06-30T16:33:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Adjoka</username>
        <id>4602</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '== Dubiösa böcker == Hur skall man förhålla sig till böcker med dubiöst innehåll, som kunde vara lämpliga om verkligheten såg annorlunda ut? Jag blankade en användarsida som såg ut som [[Special:Permalink/47946|början till en bok]]. Här är det klart att det är innehåll jag inte vill se hos oss, men det argumentet bär ju inte särskilt långt. Vilka böcker skall inte få publiceras här? --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]...'</comment>
      <origin>54136</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="16646" sha1="c7d1pq88xuro5vdhmka9flk2qydu5y2" xml:space="preserve">== Dubiösa böcker ==
Hur skall man förhålla sig till böcker med dubiöst innehåll, som kunde vara lämpliga om verkligheten såg annorlunda ut? Jag blankade en användarsida som såg ut som [[Special:Permalink/47946|början till en bok]]. Här är det klart att det är innehåll jag inte vill se hos oss, men det argumentet bär ju inte särskilt långt. Vilka böcker skall inte få publiceras här? --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 28 mars 2018 kl. 18.35 (CEST)

:''[[:en:Wikibooks:What is Wikibooks?]]'' summerar väl vad jag trott redan gällde även här: Fakta- och läroböcker, men inte propaganda, reklam eller eget tyckande. Sidan som du nämner verkar ju mest eget tyckande och hade dessutom en typisk spamlänk i texten så den kan nog också raderas av den orsaken. 

:Astrologi i sig ligger väl möjligen i en gråzon. Att ställa upp ett horoskop rent tekniskt kanske skulle fungera som lärobok men kanske inte tolkningen av horoskopet. Det finns dock en på franska Wikibooks i alla fall: [[:fr:Astrologie]].--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 29 mars 2018 kl. 00.20 (CEST)

== Interface-admin ==
Möjligheten för administratörer att redigera CSS och javascript för andra användare kommer att tas bort och ersättas av behörigheten &quot;interface-admin&quot; (se [[Wikibooks:Rundskrivelser#New user group for editing sitewide CSS / JS]]). Det gäller i första hand Common.js och Common.css, som kan missbrukas. Jag antar att vi inte behöver någon lokalt som kan redigera dessa filer. Vid behov kan man antagligen be någon med global behörighet sköta saken. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 17 augusti 2018 kl. 19.43 (CEST)

== Utvalda böcker ==

Hur har de utvalda böckerna nominerats och valts? Ska de märkas upp som utmärkt / bra / rekommenderad i Wikidata? Om märks upp kommer de få en guldstjärna (utmärkt), silverstjärna (bra) eller grön stjärna (rekommenderad) bredvid språklänken i den andra språkversionerna av Wikibooks. /[[Användare:Autom|Autom]] ([[Användardiskussion:Autom|diskussion]]) 25 mars 2019 kl. 17.33 (CET)

:Det är nog bara utvalt av den som lagt in det i mallen. I avsaknad av en fungerande gemenskap är det knappast meningsfullt med någon uppmärkning på Wikidata.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 27 mars 2019 kl. 12.42 (CET)

== Multilingual Shared Templates and Modules ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Hello sv-wiki community! ({{int:please-translate}})

I recently organized a project to share templates and modules between wiki projects and languages. It allows modules and templates to be “language-neutral”, and store all text translations on Commons. This means that it is enough to copy/paste a template without any changes, and update the translations separately. If someone fixes a bug or adds a new feature in the original module, you can copy/paste it again without any translation work. My bot ''DiBabelYurikBot'' can help with copying. This way users can spend more time on content, and less time on updating and copying templates. Please see [[mw:WP:TNT|project page]] for details and ask questions on talk page.

P.S. I am [[meta:Affiliate-selected_Board_seats/2019/Nominations/Yuri_Astrakhan_(yurik)|currently running]] for the Wikimedia board, focusing on content and support of multi-language communities. If you liked my projects like maps, graphs, or this one, I will be happy to receive your support. (any [[meta:Affiliate-selected_Board_seats/2019/Eligible_entities|registered user group]] can vote). Thank you! --[[User:Yurik|Yurik]] ([[mw:User talk:Yurik|🗨️]]) 12 maj 2019 kl. 06.27 (CEST)&lt;/div&gt;

== Inactive admins ==

There are several inactive admins, see [https://tools.wmflabs.org/meta/stewardry/svwikibooks?sysop=1]. Per [[Wikibooks:Administratörer#Inaktivitet]] should they be notified so their rights can be removed in a month (if they do not reply)? --'''[[User:Rschen7754|Rs]][[User talk:Rschen7754|chen]][[Special:Contributions/Rschen7754|7754]]''' 5 juli 2019 kl. 02.46 (CEST)

:That sounds like a good idea to me 😀 [[Användare:So9q|So9q]] ([[Användardiskussion:So9q|diskussion]]) 18 juni 2023 kl. 08.16 (CEST)

== Community Wishlist 2020 ==

[[File:Magic Wand Icon 229981 Color Flipped.svg|right|48px]]
&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
The '''[[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2020|2020 Community Wishlist Survey]]''' is now open! This survey is the process where communities decide what the [[m:Community Tech|Community Tech]] team should work on over the next year. We encourage everyone to submit proposals until the deadline on '''November 11, 2019''', or comment on other proposals to help make them better.

'''This year, we’re exclusively focusing on smaller projects (i.e., Wikibooks, Wiktionary, Wikiquote, Wikisource, Wikiversity, Wikispecies, Wikivoyage, and Wikinews).''' We want to help these projects and provide meaningful improvements to diverse communities. If you’re a member of any of these projects, please participate in the survey! To submit proposals, see the guidelines on the [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2020#Guidelines|survey page]]. You can write proposals in any language, and we will translate them for you. Thank you, and we look forward to seeing your proposals!
&lt;/div&gt;
[[:m:user:IFried (WMF)|IFried (WMF)]] 4 november 2019 kl. 20.30 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Trizek_(WMF)/sandbox/temp_MassMessage_list&amp;oldid=19523495 --&gt;

== Wiki Loves Folklore ==

[[File:WLL Subtitled Logo (transparent).svg|100px|right|frameless]]
'''Hello Folks,'''

Wiki Loves Love is back again in 2020 iteration as '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore|Wiki Loves Folklore]]''' from 1 February, 2020 - 29 February, 2020. Join us to celebrate the local cultural heritage of your region with the theme of folklore in the international photography contest at [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:UploadWizard&amp;campaign=wllove Wikimedia Commons]. Images, videos and audios representing different forms of folk cultures and new forms of heritage that haven’t otherwise been documented so far are welcome submissions in Wiki Loves Folklore. Learn more about the contest at [[m:Wiki Loves Folklore|Meta-Wiki]] and [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore|Commons]].

'''Kind regards,'''&lt;br/&gt;
[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore/International Team|'''Wiki Loves Folklore International Team''']]&lt;br/&gt;
&lt;small&gt;&amp;mdash;&amp;nbsp;[[User:Tulsi Bhagat|&lt;font color=&quot;black&quot;&gt;'''Tulsi Bhagat'''&lt;/font&gt;]] &lt;small&gt;([[Special:Contributions/Tulsi Bhagat|&lt;font color=&quot;black&quot;&gt;contribs&lt;/font&gt;]] &amp;#124; [[User talk:Tulsi Bhagat|&lt;font color=&quot;black&quot;&gt;talk&lt;/font&gt;]])&lt;/small&gt;&lt;br/&gt;
sent using [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 18 januari 2020 kl. 07.15 (CET)&lt;/small&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Tulsi Bhagat@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Tiven2240/wll&amp;oldid=19716850 --&gt;

== &quot;Mall&quot; {{Q|Q1}} fungerar inte ==

Finns det några planer att lägga till mallen &lt;nowiki&gt;{{Q|Q1}}&lt;/nowiki&gt;. Om det går bra för er andra går det bra om jag provar/försöker att lägga in mallen(jag vet dock inte hur man gör men jag kan försöka ta reda på det)? [[Användare:Datariumrex|Datariumrex]] ([[Användardiskussion:Datariumrex|diskussion]]) 11 mars 2020 kl. 12.09 (CET)

: Jag antar att ingen har något emot mallen (för Wikidat-koder, se [[w:mall:Q|mallen på Wikipedia]]), i synnerhet om någon aktivt behöver den. Kopiera in koden från sw-wp till mallsidan (rödlänkad i avsnittsrubriken). Skriv en hänvisning i redigeringssammanfattningen. Koden borde fungera lika bra här. Kategorin skall ändras till någon som finns här, kanske [[:Kategori:Interwikimallar]]. Om det inte lyckas rakt av kan jag försöka hjälpa eller hitta någon som kan göra det. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 11 mars 2020 kl. 15.26 (CET)
:: Tack. Jag lyckades få mallen att fungera efter att jag kopierade vissa mallar och moduler över här. Det finns vissa felmeddelanden på vissa av de mallarna jag kopierade över. Tycker du det är nödvändigt att jag kopierar även de mallar/moduler som är relaterade till koden som får &lt;nowiki&gt;{{Q|Q1}}&lt;/nowiki&gt; att fungera? Jag är bara glad att mallen fungerar som den ska nu och tack för att du brydde dig. Det hjälpte(på ett motiverande sätt) mig att kopiera över mallen idag. [[Användare:Datariumrex|Datariumrex]] ([[Användardiskussion:Datariumrex|diskussion]]) 12 mars 2020 kl. 17.38 (CET)
::: Det arbete jag gjort med mallar har varit enkelt och jag har inte använt moduler, så jag kan inte bedöma hur det är bäst att göra. Utan att sätta mig in i problematiken skulle jag säga att det är bättre att inte dra in för mycket material, utan hellre nöja sig med en enklare version om den fungerar för det man behöver den till – om det inte leder till att andra problem växer. Bra om du fick det att fungera. --[[Användare:LPfi|LPfi]] ([[Användardiskussion:LPfi|diskussion]]) 13 mars 2020 kl. 18.27 (CET)

== Inactive sysop/crat ==

Hi all, as per the [[Wikibooks:Administratörer|local policy]], sysop rights shall be removed if a user is inactive for a year. The last edit of [[User:Averater|Averater]] was made on 25 January 2017 and the last logged edit was made on  22 May 2016. I propose the removal of his/her sysop and crat rights. I would appreciate if someone can comment here or at [[m:Stewards' noticeboard#sv.wikibooks]]. [[Användare:Minorax|Minorax]] ([[Användardiskussion:Minorax|diskussion]]) 25 mars 2020 kl. 12.41 (CET)

== Wikimedia Sverige – digitalt årsmöte ==

Hej alla!

Som en del av er vet kommer Wikimedia Sverige i år, på grund av den [[w:covid-19|covid-19]], att ha ett digitalt årsmöte. Årsmötet kommer att äga rum nu på lördag, via konferenstjänsten Zoom. Alla medlemmar är välkomna att närvara, och information om hur och var man gör det finns [https://wikimedia.se/2020/04/20/wikimedia-sverige-genomfor-vart-forsta-digitala-arsmote/ här]. Föredragningslista och alla handlingar finns såklart som vanligt på [[wmse:Årsmöte 2020|årsmötessidan]] på föreningens wiki. Hoppas se en del av er där! [[Användare:Eric Luth (WMSE)|Eric Luth (WMSE)]] ([[Användardiskussion:Eric Luth (WMSE)|diskussion]]) 20 april 2020 kl. 15.00 (CEST)

== Wiki Loves Folklore 2021 is back! ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;

{{int:please-translate}}

[[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|150px|frameless]]
You are humbly invited to participate in the '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2021|Wiki Loves Folklore 2021]]''' an international photography contest organized on Wikimedia Commons to document folklore and intangible cultural heritage from different regions, including, folk creative activities and many more. It is held every year from the 1st till the 28th of February.

You can help in enriching the folklore documentation on Commons from your region by taking photos, audios, videos, and [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:UploadWizard&amp;campaign=wlf_2021 submitting] them in this commons contest.

Please support us in translating the [[:c:Commons: Wiki Loves Folklore 2021|project page]] and a [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:Translate?group=Centralnotice-tgroup-wikiloveslove2020&amp;language=en&amp;filter=%21translated&amp;action=translate|one-line banner message] to help us spread the word in your native language.

'''Kind regards,'''

'''Wiki loves Folklore International Team'''

[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 6 februari 2021 kl. 14.25 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Tiven2240@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Tiven2240/wll&amp;oldid=21073884 --&gt;

== Proposal: Set two-letter project shortcuts as alias to project namespace globally ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
{{int:please-translate}}

Hello everyone,

I apologize for posting in English. I would like to inform everyone that I created a new global request for comment (GRFC) at Meta Wiki, which may affect your project: [[:m:Requests for comment/Set short project namespace aliases by default globally]].

In this GRFC, I propose that two-project shortcuts for project names will become a default alias for the project namespace. For instance, on all Wikipedias, WP will be an alias to the Wikipedia: namespace (and similar for other projects). Full list is available in the GRFC.

This is already the case for Wikivoyages, and many individual projects asked for this alias to be implemented. I believe this makes it easier to access the materials in the project namespace, as well as creating shortcuts like &lt;tt&gt;WP:NPOV&lt;/tt&gt;, as well as helps new projects to use this feature, without having to figure out how to request site configuration changes first.

As far as I can see, {{SITENAME}} currently does not have such an alias set. This means that such an alias will be set for you, if the GRFC is accepted by the global community.

I would like to ask all community members to participate in the request for comment at Meta-Wiki, see [[:m:Requests for comment/Set short project namespace aliases by default globally]].

Please feel free to [[:m:User talk:Martin Urbanec|ask me]] if you have any questions about this proposal.

Best regards,&lt;br /&gt;
--[[:m:User:Martin Urbanec|Martin Urbanec]] ([[:m:User talk:Martin Urbanec|talk]]) 18 februari 2021 kl. 15.13 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Martin Urbanec@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Martin_Urbanec/MassMessage&amp;oldid=21125035 --&gt;

== Universal Code of Conduct - Enforcement draft guidelines review == 
Hello all,&lt;br /&gt;
The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Drafting_committee#Phase_2|Universal Code of Conduct Phase 2 drafting committee]] would like comments about the '''[[:m:Universal Code of Conduct/Enforcement draft guidelines review|enforcement draft guidelines]]''' for the [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] (UCoC). This review period is planned to begin 17 August 2021.

Community and staff members collaborated to develop these draft guidelines based on [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Discussions|consultations, discussions, and research]]. These guidelines &lt;u&gt;are not final&lt;/u&gt; but you can help move the progress forward. Provide comments about these guidelines by 17 October 2021. The committee will be revising the guidelines based upon community input.

Everyone may share comments in a number of places. Facilitators welcome comments in any language on the [[:m:Talk:Universal Code of Conduct/Enforcement draft guidelines review|draft review talk page]] or by email. Comments can also be shared on talk pages of translations, at local discussions, or during round-table discussions and conversation hours.

There are planned live discussions about the UCoC enforcement draft guidelines:

*[[:wmania:2021:Submissions/Universal_Code_of_Conduct_Roundtable|Wikimania 2021 session]] - 16 August @ 11:00 UTC - 11:45 UTC (recording of the session)
*[[:m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/2021_consultations/Roundtable_discussions#Conversation hours|Conversation hours]] - 24 August, 31 August, 7 September @ 03:00 UTC &amp; 14:00 UTC
*[[:m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/2021_consultations/Roundtable_discussions:|Roundtable calls]] - 18 September @ 03:00 UTC &amp; 15:00 UTC

The facilitation team supporting this review period hopes to reach a large number of communities. Having a shared understanding is important. If you do not see a conversation happening in your community, please organize a discussion. Facilitators can assist you in setting up the conversations.

Discussions will be summarized and presented to the drafting committee every two weeks. The summaries will be published [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Drafting committee/Digests|here]].

Please let me know if you have any questions about the draft, the community consultation or the UCoC. &lt;br /&gt;
Many thanks! [[Gebruiker:Mervat (WMF)|Mervat (WMF)]] ([[Overleg gebruiker:Mervat (WMF)|overleg]]) 18 aug 2021 15:53 (CEST)</text>
      <sha1>c7d1pq88xuro5vdhmka9flk2qydu5y2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Choklad utan socker eller sötningsmedel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11212</id>
    <revision>
      <id>54782</id>
      <parentid>54240</parentid>
      <timestamp>2024-02-13T19:38:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>Mr Shark flyttade sidan [[Choklad utan socker eller sötningsmedel]] till [[Kokboken/Recept/Choklad utan socker eller sötningsmedel]]</comment>
      <origin>54240</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1648" sha1="17e2mjpqvb9ylw6qv0x58jco7rnxvpj" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser Choklad==
''ca 500 g''
* 85 g kakaomassa (Mer kakomassa och mindre kakaosmör för mörkare choklad)
* 170 g kakaosmör (Mer kakaosmör och mindre kakomassa för ljusare choklad)
* 2 dl Torrmjölk eller skummjölkspulver
* 2 tsk vaniljpulver
* 1½ dl mandelsmör av blancherade (skalade) mandlar (även kallad vit mandelpasta)

==Ingredienser Is-Choklad==
''ca 600 g''
* 1 dl kokosolja
* 125 g kakaomassa (Mer kakomassa och mindre kakaosmör för mörkare choklad)
* 125 g kakaosmör (Mer kakaosmör och mindre kakomassa för ljusare choklad)
* 2 dl Torrmjölk eller skummjölkspulver
* 2 tsk vaniljpulver
* 1 dl mandelsmör av blancherade (skalade) mandlar (även kallad vit mandelpasta)

==Ingredienser Choklad-dipp==
''ca 300 g''
* 1/2 dl kokosolja
* 2 dl mandelsmör av blancherade (skalade) mandlar (även kallad vit mandelpasta)
* 3/4 dl Kakao
* 2 tsk vaniljpulver

 
==Tillagning==
Smält kokosolja. Lägg i kakaomassa och kakaosmör och smält dem också. Blanda i de torra ingredienserna och blanda till en jämn konsistens utan klumpar. Låt stå några minuter medan torrmjölken löser upp sig. Skumma om möjligt bort mandeloljan från mandelsmöret och använd endast mandelpastan. Mixa allt och blanda till en slät smet. Häll smeten i chokladformar. 
 
==Servering==
Frys eller kyl tills chokladen är fast helt igenom. Förvara i frysen. Ät tinad.
 

== ==
''&lt;small&gt;(Fritt efter Kittys kolafudge
https://www.traningsrevolution.se/blog/2019/11/5/kittys-kolafudge  )&lt;/small&gt;''

[[kategori:C kokbok|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Godis|{{SUBPAGENAME}}]]

[[kategori:Svenska recept|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>17e2mjpqvb9ylw6qv0x58jco7rnxvpj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Syloti språk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11222</id>
    <revision>
      <id>54454</id>
      <parentid>54317</parentid>
      <timestamp>2023-12-23T11:40:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ꠢꠣꠍꠘ ꠞꠣꠎꠣ</username>
        <id>12098</id>
      </contributor>
      <comment>Externa länkar</comment>
      <origin>54454</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4442" sha1="ld00msziybojeuzb8f860cjxmxd39sr" xml:space="preserve">[[File:Sylheti in Sylheti Nagari script - example.svg|centre|300px]]

Syloti är en wikibok tillägnad det rika och fascinerande språket Sylotiic. Sylotic talas främst i Sylhet-regionen i Indien, på vissa landsbygdsområden i Bangladesh och i diasporasamhällen runt om i världen. Sylotic är ett unikt indo-ariskt språk med en lång och mångsidig historia. Denna wikibok syftar till att ge en djupgående utforskning av Sylheti, från dess språkliga egenskaper och historiska utveckling till dess kulturella betydelse. Oavsett om du är en språkentusiast, medlem av Sylotic-gemenskapen eller helt enkelt nyfiken på detta vackra språk, är den här wikiboken din inkörsport till att förstå och lära dig mer om Sylhetic. Följ med oss ​​på en resa för att upptäcka krångligheterna i Sylhetic, en av Sydasiens dolda språkliga skatter.

== Alfabet sylotic ==
Alphabets sylotic de [[w:Syloti nagri|Sylotic Script]].

=== vokaler ===
{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin:auto&quot;;
| [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠀ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠁ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠃ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠄ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠅ.svg|50px]]
|-
! /a/ !! /i/ !! /ʊ/ !! /ɛ/ !! /ɔ/
|}

==== vokaler diakritiska tecken ====
{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin:auto&quot;;
|-
| [[File:সিলেটি নাগরি স্বরবর্ণ ꠣ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি স্বরবর্ণ ꠤ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি স্বরবর্ণ ꠥ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি স্বরবর্ণ ꠦ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি স্বরবর্ণ ꠧ.svg|50px]]
|-
! /a/ !! /i/ !! /ʊ/ !! /ɛ/ !! /ɔ/
|}

=== Konsonanter ===
{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;margin:auto&quot;;
| [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠇ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠈ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠉ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠊ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি চিহ্ন ꠋ.svg|50px]]
|-
! /xɔ/ !! /xɔ́/ !! /ɡɔ/ !! /ɡɔ́/ !! /ŋɔ/
|-
| [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠌ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠍ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠎ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠏ.svg|50px]] ||
|-
! /sɔ/ !! /sɔ́/ !! /zɔ/ !! /zɔ́/ !!
|-
| [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠐ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠑ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠒ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠓ.svg|50px]] ||
|-
! /ʈɔ/ !! /ʈɔ́/ !! /ɖɔ/ !! /ɖɔ́/ !!
|-
| [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠔ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠕ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠖ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠗ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠘ.svg|50px]]
|-
! /t̪ɔ/ !! /t̪ɔ́/ !! /d̪ɔ/ !! /d̪ɔ́/ !! /nɔ/
|-
| [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠙ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠚ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠛ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠜ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠝ.svg|50px]]
|-
! /fɔ/ !! /fɔ́/ !! /bɔ/ !! /bɔ́/ !! /mɔ/
|-
| [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠞ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠟ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠠ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠡ.svg|50px]] || [[File:সিলেটি নাগরি বর্ণ ꠢ.svg|50px]]
|-
! /ɾɔ/ !! /lɔ/ !! /ɽɔ/ !! /ʃɔ/ !! /ɦɔ/
|}

== Externa länkar ==
{{Wikipedia}}

[[Kategori:Språk]]</text>
      <sha1>ld00msziybojeuzb8f860cjxmxd39sr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet/EPIC</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11246</id>
    <revision>
      <id>54487</id>
      <parentid>54486</parentid>
      <timestamp>2023-12-30T11:21:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EPIC</username>
        <id>7702</id>
      </contributor>
      <comment>glömde en parantes</comment>
      <origin>54487</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3891" sha1="0ssrwryiakjs8kkv4vyk4tsmwoka1nf" xml:space="preserve">== Nyval december 2023 ==
&lt;section begin=&quot;2023&quot;/&gt;
&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background: #f3f9ff; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 1em 0 1em; border: 1px solid #aaa;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;float:left;margin: 0 .3em 0 -.7em;&quot;&gt;[[Fil:Information.svg|48px]]&lt;/span&gt;
Nedanstående nominering är avslutad av [[Användare:EPIC|EPIC]] ([[Användardiskussion:EPIC|diskussion]]) 25 december 2023 kl. 22.24 (CET), och det går inte längre att rösta. {{#ifeq:{{BASEPAGENAME}}|Ansökan om administrativ behörighet|{{#if:{{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}}|Om det pågår ett val för {{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}} så finns den omröstningen längst upp på sidan.}}|&lt;noinclude&gt;Om det pågår ett val för [undersidans namn] så finns den omröstningen längst upp på sidan.&lt;/noinclude&gt;}}

:Resultat: '''Vald''' (beviljat i tre månader, se [[:m:special:permalink/26006699#EPIC@svwikibooks|Meta]]).
&lt;div clear=&quot;all&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;hr/&gt;
=== [[Användare:EPIC|EPIC]] ===
;Motivering: Jag är med i SWMT (Small Wiki Monitoring Team) och patrullerar en hel del vandalism på mindre wikis. Just denna wiki blir utsatt för en hel del spam som behöver raderas, vilket får anmälas på Metawikis sida för begäranden från globala sysops, exempelvis idag skapades en spamsida som jag fick anmäla för radering. Detta är rätt omständigt att göra varje gång det kommer klotter/spam och det skulle vara behändigt att istället kunna radera det själv, då jag snabbt brukar upptäcka det på SWViewer. Därmed ansöker jag om administratörskap här, för att enklare kunna hantera sådant som behöver hanteras. Jag har erfarenhet av administratörsverktygen, då jag är administratör på svenskspråkiga Wikipedia sedan ett antal år. [[Användare:EPIC|EPIC]] ([[Användardiskussion:EPIC|diskussion]]) 13 december 2023 kl. 12.32 (CET)

;{{stödjer}} För
* [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 22 december 2023 kl. 17.10 (CET)

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}} Diskussion
{{anv|EPIC}} Uppfattar du några skillnader mellan raderingskriterier här och på svwiki? M. v. h., [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 21 december 2023 kl. 20.24 (CET)

:{{anv|JoergenB}} Hej, jag glömde nästan att svara på din fråga, ber om ursäkt! Den uppfattningen jag har fått är att Wikibooks är rätt så mycket snällare när det kommer till vad som ska raderas och inte. Det är ju inte lika höga källkrav på Wikibooks, och detta är snarare platsen för instruktionssidor, kokböcker och läroböcker som annars inte hade platsat på Wikipedia men som oftast är fullt relevanta här. Likt Wikipedia ska ju dock givetvis rent klotter och spam snabbraderas, och det är också vad jag främst kommer lägga fokus på. [[Användare:EPIC|EPIC]] ([[Användardiskussion:EPIC|diskussion]]) 22 december 2023 kl. 00.28 (CET)
::{{anv|EPIC}} Bra! Det förekommer en hel del rent spam här, och sådan bör man givetvis radera direkt. Själv är jag inne rätt sällan, så jag tycker att det är väldigt trevligt med andra som vill hjälpa till med detta.
::I övrigt är vi nog precis som du säger snällare. Det finns nog till och med en del som accepteras även om det ligger rätt nära det som på wp kallas oartiklar. Annars är väl så kallad &quot;egen forskning&quot; något som utmärker det mesta mer seriösa som skrivs här... [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 22 december 2023 kl. 17.10 (CET)
:::Jag låtar denna omröstning gå åtminstone fram till annandagen för att se ifall något mer kommer upp. Då har den gått i 13 dagar, en dag före maxlängden. [[Användare:EPIC|EPIC]] ([[Användardiskussion:EPIC|diskussion]]) 22 december 2023 kl. 18.30 (CET)
&lt;hr&gt;
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte omröstningen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;/div&gt;
&lt;section end=&quot;2023&quot;/&gt;</text>
      <sha1>0ssrwryiakjs8kkv4vyk4tsmwoka1nf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:AAB</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11247</id>
    <redirect title="Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet" />
    <revision>
      <id>54395</id>
      <timestamp>2023-12-13T11:36:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EPIC</username>
        <id>7702</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet]]</comment>
      <origin>54395</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="65" sha1="kgxdj7414cta8c04rqjrikpflbr6zlf" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet]]</text>
      <sha1>kgxdj7414cta8c04rqjrikpflbr6zlf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Syloti</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11252</id>
    <redirect title="Syloti språk" />
    <revision>
      <id>54455</id>
      <timestamp>2023-12-23T11:47:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>ꠢꠣꠍꠘ ꠞꠣꠎꠣ</username>
        <id>12098</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Syloti språk]]</comment>
      <origin>54455</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="27" sha1="b3h27onqzogajm5vnn9in7f889z6wtr" xml:space="preserve">#REDIRECT [[Syloti språk]]</text>
      <sha1>b3h27onqzogajm5vnn9in7f889z6wtr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Bot</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11253</id>
    <redirect title="Wikibooks:Robotar" />
    <revision>
      <id>54484</id>
      <timestamp>2023-12-30T10:21:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EPIC</username>
        <id>7702</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Wikibooks:Robotar]]</comment>
      <origin>54484</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="a607pslh98q6rgl971rqgcyvjuiwjc5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Wikibooks:Robotar]]</text>
      <sha1>a607pslh98q6rgl971rqgcyvjuiwjc5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Botar</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11254</id>
    <redirect title="Wikibooks:Robotar" />
    <revision>
      <id>54485</id>
      <timestamp>2023-12-30T10:22:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>EPIC</username>
        <id>7702</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Wikibooks:Robotar]]</comment>
      <origin>54485</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="a607pslh98q6rgl971rqgcyvjuiwjc5" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Wikibooks:Robotar]]</text>
      <sha1>a607pslh98q6rgl971rqgcyvjuiwjc5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/U</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11255</id>
    <revision>
      <id>54495</id>
      <parentid>54494</parentid>
      <timestamp>2023-12-30T21:19:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2604:3D08:4A86:4C00:8828:214B:CEF0:25CA</ip>
      </contributor>
      <origin>54495</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="148" sha1="qplhw5fxni1bhztnrvlxn7iu382ghaz" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''U''' står för '''U'''ggla&lt;/div&gt;


[[Fil:Eagle Owl IMG 9203.JPG|center|700px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>qplhw5fxni1bhztnrvlxn7iu382ghaz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/Å</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11257</id>
    <revision>
      <id>54520</id>
      <parentid>54497</parentid>
      <timestamp>2024-01-11T20:54:51Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Burzuchius</username>
        <id>4915</id>
      </contributor>
      <origin>54520</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="164" sha1="1ol8s4097jxf16oszwcf6j1d51gor3z" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''Å''' står för '''Å'''sna&lt;/div&gt;


[[Fil:Å står för Åsna.jpg|center|500px|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>1ol8s4097jxf16oszwcf6j1d51gor3z</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/Ä</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11258</id>
    <revision>
      <id>54499</id>
      <parentid>54498</parentid>
      <timestamp>2023-12-30T21:27:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2604:3D08:4A86:4C00:8828:214B:CEF0:25CA</ip>
      </contributor>
      <origin>54499</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="206" sha1="f5ioughkvb560cz9v58arfhwnph4ley" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''Ä''' står för '''Ä'''lg&lt;/div&gt;


[[Fil:A male moose takes a rest in a field during a light rainshower.jpg|center|500px|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>f5ioughkvb560cz9v58arfhwnph4ley</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/Y</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11259</id>
    <revision>
      <id>54500</id>
      <timestamp>2023-12-30T21:30:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2604:3D08:4A86:4C00:8828:214B:CEF0:25CA</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''Y''' står för '''Y'''orkshireterrier&lt;/div&gt;   [[Fil:JorkshireNamedNika.png|center|500px]]   {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>54500</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="159" sha1="0juo4qt07kujyu8ckqokttu6v7gpg9h" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''Y''' står för '''Y'''orkshireterrier&lt;/div&gt;


[[Fil:JorkshireNamedNika.png|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>0juo4qt07kujyu8ckqokttu6v7gpg9h</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Djuralfabet/Ö</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11260</id>
    <revision>
      <id>54501</id>
      <timestamp>2023-12-30T21:32:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2604:3D08:4A86:4C00:8828:214B:CEF0:25CA</ip>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''Ö''' står för '''Ö'''dla&lt;/div&gt;   [[Fil:Three-eyed lizard (Chalarodon madagascariensis) male Toliara.jpg|center|500px]]   {{AnimalNav}}'</comment>
      <origin>54501</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="191" sha1="tkfkmj8c7j6hln4wwy486krdyw11c8f" xml:space="preserve">&lt;div style=&quot;text-align: center; font-size: 400%;&quot;&gt;'''Ö''' står för '''Ö'''dla&lt;/div&gt;


[[Fil:Three-eyed lizard (Chalarodon madagascariensis) male Toliara.jpg|center|500px]]


{{AnimalNav}}</text>
      <sha1>tkfkmj8c7j6hln4wwy486krdyw11c8f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Fiskgryta med currysmak</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11272</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Fiskgryta med currysmak" />
    <revision>
      <id>54655</id>
      <timestamp>2024-02-13T18:43:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Mr Shark flyttade sidan [[Fiskgryta med currysmak]] till [[Kokboken/Recept/Fiskgryta med currysmak]]: Flyttar till korrekt struktur</comment>
      <origin>54655</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="0zao18lq2avt3n7i83n1xioycryiv67" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Fiskgryta med currysmak]]</text>
      <sha1>0zao18lq2avt3n7i83n1xioycryiv67</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokt Spaghetti</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11273</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kokt Spaghetti" />
    <revision>
      <id>54658</id>
      <timestamp>2024-02-13T18:51:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Mr Shark flyttade sidan [[Kokt Spaghetti]] till [[Kokboken/Recept/Kokt Spaghetti]]: Flyttar till korrekt struktur</comment>
      <origin>54658</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="48" sha1="3iwmu6jdpfpv6wkk50gn8qmtmyx2wdg" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kokt Spaghetti]]</text>
      <sha1>3iwmu6jdpfpv6wkk50gn8qmtmyx2wdg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Nattjästbröd</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11274</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Nattjäst bröd" />
    <revision>
      <id>57252</id>
      <parentid>54781</parentid>
      <timestamp>2025-03-19T15:51:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>DreamRimmer</username>
        <id>12170</id>
      </contributor>
      <comment>fix redirect</comment>
      <origin>57252</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="kdbxo2bkgwe74kuhc594lx4lx4nmiik" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Nattjäst bröd]]</text>
      <sha1>kdbxo2bkgwe74kuhc594lx4lx4nmiik</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Choklad utan socker eller sötningsmedel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11275</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Choklad utan socker eller sötningsmedel" />
    <revision>
      <id>54783</id>
      <timestamp>2024-02-13T19:38:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Mr Shark flyttade sidan [[Choklad utan socker eller sötningsmedel]] till [[Kokboken/Recept/Choklad utan socker eller sötningsmedel]]</comment>
      <origin>54783</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="74" sha1="f2ck4tt0hfnl75s92erwgfiptkt092g" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Choklad utan socker eller sötningsmedel]]</text>
      <sha1>f2ck4tt0hfnl75s92erwgfiptkt092g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fyllda kycklinglår</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11276</id>
    <revision>
      <id>54899</id>
      <parentid>54898</parentid>
      <timestamp>2024-02-18T18:19:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Mr Shark</username>
        <id>2311</id>
      </contributor>
      <comment>Rätta syntax</comment>
      <origin>54899</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1559" sha1="qvb8s9pshqpb2ks19wdrwi82kk6ma6q" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''10 portioner''
* 1,5-2 kg kycklinglårfilé
* 325 g mozzarella
* 100 g soltorkade tomater
* 3 dl vispgrädde
* salt
* svartpeppar
* japansk soja
* 1 msk vetemjöl
 
==Tillagning==
* Strimla tomaterna i halv cm breda strimlor
* Skiva mozzarella i halv cm tjocka skivor och låt rinna av i en sil
* Bred ut lårfilérna på en skärbräda och banka ut dem lätt
* Fördela mozzarellan och tomaterna över filéernas ena halva
* Salta och peppra
* Vik ihop köttet över fyllningen och fäst ihop med en tandpetare
* Packa kycklingen i vakuumpåsar och försegla
* Sous vida i 65°C 2 timmar
* Hit han man förbereda och förvara påsarna i kylen 2 dagar
* Placera kycklingen på en ugnsform och placera i ugnen på 80°C 5-10 minuter för att bli varm
* Blanda vetemjölet med ett par matskedar grädde till en slät blandning
* Blanda vätskan från påsarna med resten av grädden och koka upp i en kastrull
* Smaka av med salt, peppar och soja
* Red av såsen med vetemjölsblandningen och låt puttra par minuter
* Slå på grillen i ugnen i 3-4 minuter så att köttet får färg
 
==Servering==
Servera med råstekt potatis, klyftpotatis eller ugnsrostad potatis och en sallad.
 
==Tips==
Köttet kan få färg på en kolgrill eller i en stekpanna om du inte har plats i en ugn.
Har du ingen sous vide så kan kycklingen tillagas i ugn 175°C i ca 20 minuter, såsen kan då behöva göras på kyckling buljong.

[[kategori:F kokbok]]
[[kategori:K kokbok]]
[[kategori:Kyckling]]
[[kategori:Sous Vide]]
__NOEDITSECTION__</text>
      <sha1>qvb8s9pshqpb2ks19wdrwi82kk6ma6q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ljusfenomenet i Nürnberg 1561</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11281</id>
    <revision>
      <id>56631</id>
      <parentid>56315</parentid>
      <timestamp>2024-10-25T09:36:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Tommy Kronkvist</username>
        <id>1064</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>interpunktionstecken: bytte till svenska versioner av tankstreck och citationstecken. Raderade dessutom en mängd dubbletter av mellanslag inuti meningar.</comment>
      <origin>56631</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6483" sha1="trdlaeny83hh53sos2shdgk415senyj" xml:space="preserve">[[Fil:Himmelserscheinung über Nürnberg vom 14. April 1561.jpg|miniatyr|Hans Wolff Glasers tolkning av händelsen.]]
Vad som hände den 14 april 1561 i staden Nürnberg har häpnat forskare i flera hundra år. Vittnen ska ha sett eldklot som kom ut ur solen, och brevmålaren Hans Wolff Glaser antecknade och ritade av fenomenet i träsnitt. 

== Vad såg vittnen?==

Vad var det som Nürnbergborna såg morgonen den 14 april 1561? Enligt vittnen var det över etthundra små eldklot som exploderade i skyn och skapade flera olika former, såsom trianglar, cylindrar och kryss. Även cylinderformade rymdskepp ska haft ett slag i luften. Sedan skall ett triangulärt objekt dykt upp innan en stor krasch hördes över staden. 

=== Hans Wolff Glaser ===

Hans Wolff Glaser (ca. 1500–1573), var en tysk brevmålare (äldre benämning för personer som framställde anteckningar, brev och avskrifter). Det var Glaser som skrev och ritade ner händelsen den 14 april 1561. Denna anteckning är hans kanske mest kända verk. 

På Glasers teckning finns staden Nürnberg och en av stadens stadsdelar, Sankt Leonhard. Till höger på bilden står Sankt Leonhards kyrka i lågor, och objekt likande kanonkulor syns falla ner på taket av kyrkan. I bakgrunden finns andra olika stadsdelar av Nürnberg. Solen är mitt i bilden, och runt den kretsar halvmåneformade objekt. Dessutom finns olika rör och cylindrar som kretsar runt solen. En stor, kolsvart spjutspets kan synas under solen. Den pekar västerut, mot staden. 

I texten nedanför teckningen står det, översatt från engelska:

''På morgonen den 14 april 1561, vid gryningen, mellan klockan fyra och fem på morgonen, uppenbarade sig en förskräcklig sak på solen. Detta kunde ses i Nürnberg, utanför staden och på landet – av många män och kvinnor. Först uppenbarade de sig i mitten av solen, två blodröda bågar, precis som månens sista fas. Och i solen, ovanför och under och på båda sidorna, var färgen blodröd, var en cirkel som delvis var grå, delvis svart. Cirkeln var även på sidorna och var nästan som en tumör för solen. Några av cirklarna stod i linje med tre eller fyra andra likadana cirklar, några var ensamma. Bredvid dessa cirklar och emellan de, fanns blodröda kryss och blodröda streck, som bara blev tjockare och såg ut som grässtrån, och även två stora stavar uppenbarade sig, en på den högra sidan och en på den vänstra. Mellan de två stavarna var de olika cirklarna. Alla dessa började slåss mot sig själva, så cirklarna som varit inuti solen, flög ut till sidorna, därefter, cirklarna som varit utanför solen fick flyga in i den. Bredvid cirklarna flög formerna fram och tillbaka och slogs våldsamt i över en timme. När konflikten var som mest våldsam verkade de bli uttröttade, och föll ner från solen ner på jorden, ”som om de brann” och krympte sedan ihop nere på jorden under rökmoln. Efter detta uppenbarade sig ett långt, svart spjut, väldigt lång och tjock, som med spetsen pekade åt väster och med skaftet åt öster. Vad nu det betyder, endast Gud vet. Trots att vi sett, den ena efter den andra, många tecken från himlen, vilka vår allsmäktige Gud sänt oss, för att få oss att ångra, är vi fortfarande, dessvärre, så otacksamma att vi föraktar sådana mirakler från Gud. Eller så förlöjligar vi dem, så att Gud kommer att ge oss en gruvlig hämnd för vårat otacksamma beteende. När allt kommer omkring, rädslan för Gud kommer aldrig göra att man slipper dessa tecknen från Gud, men det kommer som en varning till hjärtat från Fader vår i himlen, och om den varningen förbättrar deras liv och de börjar be till Gud, då kanske han avvärjar sin vrede, efter detta straff, så att vi kan tills vidare fortsätta bo här och där, leva och bo som hans barn. För det, kanske kan Gud skänka oss sin hjälp, Amen. Av Hanns Glaser, brevmålare i Nürnberg.'' 

Det som Hans Glaser dokumenterade publicerades i Nürnbergs gasett efter händelsen. Glasers tolkning av händelsen finns idag i arkivet på Zentralbibliothek Zürich i Zürich, Schweiz.

==Vad tros ha hänt?==

Ja, vad tros egentligen ha hänt den där morgonen i april i Nürnberg? Det finns flera olika teorier. 
Inom ufologin ses ofta fenomenen i Nürnberg som en indikation till de äldre, mer bristfälligt dokumenterade möten med UFO:n och utomjordingar. Den franska astronomen Jacques Vallée håller dock inte med om att fenomenen i Nürnberg skulle vara mer speciellt än något annat, gammalt ljusfenomen, eftersom de ofta beskrivs exakt, ordagrant, likadant, med cirklar, kors och övriga former. 

Historiker, däremot, som Ulrich Magin, uppmärksammar olika saker i Hans Glasers träsnitt som är konstiga. Exempelvis är det oklart varför inte Nürnbergs slott är med i bilden, eftersom det var ett landmärke för Nürnberg på Glasers tid. Sankt Leonhards kyrka är dock med i bilden. Den står i lågor, trots att den totalförstördes i en brand 1508 och inte byggdes upp förrän 1560. Enligt gamla dokument från Nürnberg bodde Glaser i Nürnberg från 1540 till 1571, alltså borde han varit medveten om branden. Magin menar att träsnittet blandar ihop händelser från olika tidpunkter. Han menar också att texten, som innehåller flera religiösa förmaningar, stärker teorin att Hans Glaser aldrig var närvarande vid fenomenet, utan tog informationen från hörsägen och olika rapporter eller dokument. Magin menar också att fraser som ”strider om himlen” och liknande används flera gånger innan. Vad alla rapporter där ”strider om himlen” och liknande nämns har gemensamt är flygande cirklar och bollar, kryss och spjutspetsar nämns, ofta nära solen.

Andra personer, såsom Wiebke Schwarte, menar att träsnitt och liknande från den här tiden, liksom Hans Glasers, ska tas med en nypa salt, eftersom mycket är kyrklig propaganda och vissa sådana dokumentationernas innehåll ibland till och med är på beställning från kyrkan. 

Inom meteorologin har man flera teorier på vad fenomenet i Nürnberg kunnat bero på. Flera meteorologer menar att de ljusfenomen man såg på himlen den 14 april 1561 endast var vanliga väderfenomen, såsom halofenomen, solförmörkelser, månförmörkelser, norrsken eller stjärnfall. Den stora spjutspetsen kan i själva verket vara skymningsskuggor.

{{wikipedia}}
[[Kategori:Alfabetiskt index/L]]
[[Kategori:Samhälle]]
[[Kategori:Historia]]</text>
      <sha1>trdlaeny83hh53sos2shdgk415senyj</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:GFDL-with-disclaimers</title>
    <ns>10</ns>
    <id>11284</id>
    <revision>
      <id>55483</id>
      <parentid>55482</parentid>
      <timestamp>2024-07-06T09:11:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>MGA73</username>
        <id>12322</id>
      </contributor>
      <comment>Kategori:Bilder med GFDL-licens-with-disclaimers</comment>
      <origin>55483</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1130" sha1="354v3fb36ltufxu8ytfkitpyo9goslh" xml:space="preserve">&lt;!-- denna rad behövs för att rätt visas i lista över meddelandevariabler --&gt;
&lt;div style=&quot;width: 90%; padding: 1px; border: 1px solid gray; margin: 0 auto; text-align: left;&quot; align=&quot;center&quot;&gt;
{|width=&quot;90%&quot; cellspacing=&quot;0&quot; border=&quot;0&quot;  align=&quot;center&quot; cellpadding=&quot;4&quot; |
|bgcolor=&quot;F0F7FF&quot; width=&quot;80&quot; |[[File:Gnu_logo.jpg|80px|]]
|bgcolor=&quot;F0F7FF&quot; valign=&quot;top&quot; |&lt;small&gt;Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller redigera detta dokument i enlighet med villkoren i ''The GNU Free Documentation License'', Version 1.2 eller senare, utgivet av ''the Free Software Foundation''; exklusive eventuella &quot;oföränderliga avsnitt&quot; ''(invariant sections)'' och text på fram- och baksida.

Ett exemplar av denna licens finns här: &quot;[[m:Wikipedia:Text of the GNU Free Documentation License|Text of the GNU Free Documentation License]]&quot;
&lt;/small&gt;
|-
|-
|ALIGN=&quot;LEFT&quot;  bgcolor=&quot;f0F7FF&quot; |&lt;SMALL&gt;[[W:Wikipedia:Allmänt förbehåll|Förbehåll]]&lt;/SMALL&gt;
|ALIGN=&quot;RIGHT&quot;  bgcolor=&quot;f0F7FF&quot; |&lt;SMALL&gt;[http://www.wikipedia.org/wiki/MediaWiki:GFDL English statement]&lt;/SMALL&gt;
|}
&lt;/div&gt;
[[Kategori:Bilder med GFDL-licens-with-disclaimers|{{PAGENAME}}]]</text>
      <sha1>354v3fb36ltufxu8ytfkitpyo9goslh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Bilder med GFDL-licens-with-disclaimers</title>
    <ns>14</ns>
    <id>11285</id>
    <revision>
      <id>55484</id>
      <timestamp>2024-07-06T09:11:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>MGA73</username>
        <id>12322</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Bilder med GFDL-licens]]'</comment>
      <origin>55484</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="35" sha1="suu16qo0lwkxo5w95g7juwtuhu0o2sd" xml:space="preserve">[[Kategori:Bilder med GFDL-licens]]</text>
      <sha1>suu16qo0lwkxo5w95g7juwtuhu0o2sd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:NowCommons</title>
    <ns>10</ns>
    <id>11286</id>
    <revision>
      <id>55537</id>
      <timestamp>2024-08-01T18:20:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>MGA73</username>
        <id>12322</id>
      </contributor>
      <comment>Created</comment>
      <origin>55537</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="457" sha1="ihox65fsvwbeiq41rsp7yd1qd2r8077" xml:space="preserve">{| align=center class=&quot;box-NowCommons&quot; border=0 cellpadding=4 cellspacing=4 style=&quot;border: 1px solid #CCCC99; background-color: #F1F1DE&quot;
|- 
| [[File:Commons-logo.svg|40px|center|Commons]]
| style=&quot;font-size: 90%&quot; | ''The file is now on '''[[Commons:Main Page|Commons]]''' as '''[[Commons:{{#ifeq:{{padleft:|5|{{{1}}}}}|File:|{{void}}|File:}}{{{1|{{PAGENAME}}}}}|{{{1|{{PAGENAME}}}}}]]'''.''
|}&lt;includeonly&gt;[[Category:NowCommons|{{PAGENAME}}]]&lt;/includeonly&gt;</text>
      <sha1>ihox65fsvwbeiq41rsp7yd1qd2r8077</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:NowCommons</title>
    <ns>14</ns>
    <id>11287</id>
    <revision>
      <id>56739</id>
      <parentid>55579</parentid>
      <timestamp>2024-11-14T16:13:11Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>TenWhile6</username>
        <id>9646</id>
      </contributor>
      <comment>add</comment>
      <origin>56739</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="62" sha1="11ei0uv4bz6axgjfc0u98rfxnk350ln" xml:space="preserve">This category contains files which got transferred to Commons.</text>
      <sha1>11ei0uv4bz6axgjfc0u98rfxnk350ln</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Sparrissoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11289</id>
    <revision>
      <id>56568</id>
      <parentid>55666</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T08:59:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56568</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="899" sha1="aqqm7t4ycnmdeas0eqz1pyyiy520lis" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 174.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*400 g vit sparris
*9 dl vatten
*2 höns- eller grönsaksbuljongtärningar
*3 ½ msk vetemjöl eller majsena
*1 dl vatten
*salt
*vitpeppar
*2 äggulor
*1 dl grädde
 
==Tillagning==
Börja med att ansa sparrisen och skär den i bitar. Sedan kokar du sparrisen i 9 dl lättsaltat vatten i ungefär 15 minuter. Mixa sedan soppan slät. Sedan rör du ut mjölet eller majsenan med 1 dl vatten till en slät redning. Efter det häller du redningen i soppan och rör om och kokar i 3-5 minuter. Salta och peppra efter smak. Sedan vispar du ihop äggulorna och grädden innan du tar bort kastrullen från värme. Häll sedan i äggblandningen med soppan under vispning. Soppan får sedan inte koka.
 
==Servering==

==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Grönsaker|Sparrissoppa]]</text>
      <sha1>aqqm7t4ycnmdeas0eqz1pyyiy520lis</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Jordärtskockssoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11290</id>
    <revision>
      <id>56569</id>
      <parentid>55672</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T08:59:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56569</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="985" sha1="ms938g2bird6wftaodmik2oigzmguxa" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 174.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*500 g jordärtskockor
*4 schalottenlökar
*2 msk smör eller margarin
*9 dl vatten
*2 grönsaksbuljongtärningar
*2 dl vitt vin
*2 tsk torkad rosmarin
*2 tsk torkad timjan
*2 dl crème fraiche
*salt
*peppar
 
==Tillagning==
Börja med att skala jordärtskockorna och skär de i bitar. Efter det, skala och hacka löken. Fräs både jordärtskockor och lök i matfettet i en kastrull. Häll sedan på buljongtärningarna, vitt vin, vatten och de båda örterna. Koka sedan på svag värme i ungefär 20-30 minuter, tills jordärtskockorna blivit mjuka. Efter det, mixa soppan i en matberedare eller med en mixer och vispa i crème fraiche. Låt sedan soppan koka upp och smaka av med peppar och salt.
 
==Servering==
Servera gärna med bröd eller lägg bacon eller rökt lax i soppan.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;

[[kategori:Grönsaker|Jordärtskockssoppa]]</text>
      <sha1>ms938g2bird6wftaodmik2oigzmguxa</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Laxbiffar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11291</id>
    <revision>
      <id>56570</id>
      <parentid>55687</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T08:59:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56570</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="870" sha1="037l2c75bre4fej8i6xw5gbeco3c7n7" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid. 212&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*500 g laxfilé
*1–2 cm ingefära
*½ tsk salt
*3 msk potatismjöl
*1 ägg
*2 msk smör, margarin eller rapsolja
=== Sojasås===
* saft från 1 lime
* ½ dl japansk soja
* 2 msk strösocker eller råsocker
 
==Tillagning==
Hacka och skär laxen i små bitar. Efter det, skala och riv ingefäran. Blanda sedan laxen med saltet, ingefäran, ett uppvispat ägg och potatismjölet. Hetta upp matfettet i en stekpanna. Lägg sedan klickar stora som en matsked av laxfärsen i pannan och platta till de. Stek sedan dessa biffar på svag värme, på båda sidor, ungefär 3 minuter på varje sida. Blanda allt du skulle ha till sojasåsen. 
 
==Servering==
Servera gärna med ris och kokta grönsaker. 

== Källor ==
&lt;references/&gt;

[[Kategori:Fisk|Laxbiffar]]</text>
      <sha1>037l2c75bre4fej8i6xw5gbeco3c7n7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora spelboken/Sällskapsspel/Kasta gris</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11296</id>
    <revision>
      <id>55859</id>
      <parentid>55858</parentid>
      <timestamp>2024-09-30T14:35:02Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>/* Poängberäkning */</comment>
      <origin>55859</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3125" sha1="itn68v67re4kp23b9ek2j99c3koayqm" xml:space="preserve">== Inledning ==
Kasta gris är ett av de mest kända sällskapsspelen. Spelet går ut på att kasta två små konstgjorda grisar på exempelvis ett bord. Man får sedan olika poäng beroende på hur grisarna landar. Vinner gör den som först får 100 poäng.

== Förberedelser ==
# Om du köpt ett nytt spel, börja med att dra bort framsidan på poängblocket eftersom det endast bör användas som snabbkontroll av poängreglerna.
# Utse en spelare till &quot;svinaherde&quot;. Denne sköter poängberäkningen.
# Välj sedan den spelare som ska börja kasta.

== Spelets gång ==
* Den spelare som börjar kastar de två grisarna på en jämn yta (exempelvis ett bord). Du får kasta grisarna hur många gånger du vill tills du: 

- ''vill sluta och antecknar poängen för det kast du senast kastade.''

- ''kastar ett &quot;Fläsklägg&quot; (se avsnittet &quot;Poängberäkning&quot;), vilket betyder att du får noll poäng i detta kast.''

- ''kastar ett &quot;Bara bacon&quot; (se avsnittet &quot;Poängberäkning&quot;), vilket betyder att du förlorar alla de poäng du fått hittills i spelet.''

* När du har avslutat ditt kast lämnar du grisarna till nästa spelare medan svinaherden skriver ner ditt poäng.

== Poängberäkning ==
* '''Fläsklägg''' - grisarna landar på olika sidor (den ena har fötterna åt höger och den andra till vänster, till exempel). Detta kast är inte bara värt 0 poäng, du förlorar också de poäng du fått i detta kast och måste lämna över grisarna till nästa spelare.
* '''Sidfläsk''' - grisarna landar med fötterna åt samma håll. Detta kast är värt 1 poäng.
* '''Stående gris''' - en av grisarna landar stående på alla fyra (den andra landar på sidan). Detta kast är värt 5 poäng.
* '''Dubbel stående gris''' - båda grisarna landar stående på alla fyra. Detta kast är värt 20 poäng.
* '''Svinrygg''' - en av grisarna landar på rygg (den andra landar på sidan). Detta kast är värt 5 poäng.
* '''Dubbel svinrygg''' - båda grisarna landar på rygg. Detta kast är värt 20 poäng.
* '''Tryne''' - en av grisarna landar på trynet och de två frambenen (den andra landar på sidan). Detta kast är värt 10 poäng.
* '''Dubbel tryne''' - båda grisarna landar på trynet och de två frambenen. Detta kast är värt 40 poäng.
* '''Grishals''' - en av grisarna landar på halsen, det vill säga att den ligger med stöd av ett öra, käken och ett framben (den andra grisen landar på sidan). Detta kast är värt 15 poäng.
* '''Dubbel grishals''' - de båda grisarna landar med stöd av ett öra, käken och ett framben. Detta kast är värt 60 poäng.
* '''Mixed combo''' - vid kombinationer av &quot;Svinrygg&quot;, &quot;stående gris&quot;, &quot;Grishals&quot; eller &quot;Tryne&quot; läggs poängen ihop. Exempelvis ''Svinrygg'' (5 poäng) och ''Grishals'' (15 poäng) = 20 poäng.
* '''Bara bacon''' - alla positioner där grisarna rör vid varandra. Om du skulle kasta ett &quot;Bara bacon&quot; förlorar du alla poäng du hittills fått under spelet och ger grisarna till nästa spelare.
* '''Grisknorr''' - om grisarna skulle hamna i en position där den ena grisen står på en annan stående gris, diskvalificeras spelaren.</text>
      <sha1>itn68v67re4kp23b9ek2j99c3koayqm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ajvarkyckling</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11303</id>
    <revision>
      <id>56571</id>
      <parentid>55872</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:00:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56571</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="716" sha1="9an6rq4ys8p5i8vanm53j8dzvtl52t7" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 274.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*600 g kycklingfilé
*2 vitlöksklyftor
*2 dl ajvar relish
*1 dl hackad koriander
*1 citron, både saft och skal
*salt
*peppar
 
==Tillagning==
Lägg kycklingfiléerna i en smord form. Skala och hacka vitlöken. Efter det, blanda ajvar relish med vitlök, koriander, citronsaft och rivet citronskal. Smaka sedan av med salt och peppar. Fördela blandningen över kycklingen och grädda i ugnen tills filéerna är helt genomstekta, cirka 20-25 miinuter.
 
==Servering==
Servera gärna med råris och/eller kamutvete och en sallad.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Kyckling|Kyckling]]</text>
      <sha1>9an6rq4ys8p5i8vanm53j8dzvtl52t7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Salviakotletter</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11304</id>
    <revision>
      <id>56572</id>
      <parentid>55878</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:00:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56572</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="784" sha1="glrykd3whtgld7wwb2zaow3ceqtpi5r" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 334.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*4 fläskkotletter
*½ dl vetemjöl
*1 ägg
*1 dl ströbröd
*3-4 msk smör eller margarin
*2-3 kvistar salvia
*salt
*peppar
 
==Tillagning==
Häll upp mjöl, ströbröd och uppvispat ägg på 3 separata tallrikar. Blanda sedan salt och peppar i ströbrödet. Vänd kotletterna i först mjöl, sedan ägg och sist ströbröd. Smält matfettet i en stekpanna och stek kotletterna några minuter på varje sida. Lägg kotletterna i en form och repa salviablad och lägg på kotletterna. Sätt in de i ugnen i ungefär 10 minuter.
 
==Servering==
Servera med kokt eller stekt potatis och en sallad.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Gris|Salviakotletter]]</text>
      <sha1>glrykd3whtgld7wwb2zaow3ceqtpi5r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pumpasoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11305</id>
    <revision>
      <id>56573</id>
      <parentid>55891</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:01:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56573</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1161" sha1="h4mp1r5ahvrt8q0tc7fz9wccvbygzav" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 169.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*1 gul lök
*4 vitlöksklyftor
*800 g pumpa
*2 äpplen
*1-2 msk smör eller margarin
*10-12 dl vatten
*2 grönsaksbuljongtärningar
*1 citrongräs
*3 cm ingefära 
*1 citron, både saften och skalet
*salt
*peppar
 
==Tillagning==
Skala och hacka löken. Dela sedan pumpan, skär och skala pumpaköttet i bitar. Skala äpplena, skär bort kärnhusen och skär sedan äpplet i bitar. Fräs äpplen, lök och pumpa i matfettet i en kastrull. Tillsätt de smulade buljongtärningarna och häll i så pass mycket vatten att det täcker. Det kan behövas mer vatten än vad som står i receptet. Krossa roten på citrongräset med bredsidan på en kniv. Skär sedan den i 4-5 bitar och lägg ner de i soppan. Skala och riv ingefäran och lägg det i kastrullen. Tillsätt rivet citronskal och citronsaft. Koka på svag värme tills pumpan är mjuk. Ta upp citrongräsbitarna ur kastrullen och mixa soppan. Smaka sedan av den med salt och peppar.         
 
==Servering==
 
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Grönsaker|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>h4mp1r5ahvrt8q0tc7fz9wccvbygzav</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Fylld squash</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11306</id>
    <revision>
      <id>56574</id>
      <parentid>55903</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:01:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56574</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1160" sha1="atmm3exnwy4ad2p6j3z6jti2os1q8jr" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 138.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
* 2 squash (cirka 750 g)
=== Fyllning ===
*2 gula lökar
*100-150 g rökt sidfläsk eller bacon
*4-6 tomater
*1 tsk salt
*2 krm svartpeppar
*2 dl riven lagrad ost
 
==Tillagning==
=== Squash ===
Skölj squashen och dela den på längden. Gröp ur det mesta av fruktköttet med en sked och hacka sedan det. Pensla skalhalvorna med olja, lägg de på ett fat och sätt in de i ugnen på 200 grader i 15-20 minuterna.
=== Fyllning ===
Gör fyllningen medan skalen är i ugnen. Skala och hacka löken. Skär bacon eller sidfläsk i strimlor. Fräs lök och fläsk eller bacon i en stekpanna. Lägg sedan i det hackade fruktköttet. Skär tomaterna i kuber och blanda med fruktköttet, löken och fläsket. Koka i 3-5 minuter. Smaka av med salt och peppar. Ta ut skalhalvorna ur ugnen och fördela fyllningen i de båda skalen. Strö över osten och gratinera i den övre delen av ugnen på 225-250 grader i 10-15 minuter.

 
==Servering==
Servera med ris eller en sallad.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;

[[kategori:Grönsaker|Fylld squash]]</text>
      <sha1>atmm3exnwy4ad2p6j3z6jti2os1q8jr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Rotfruktsbiffar</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11307</id>
    <revision>
      <id>56575</id>
      <parentid>55913</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:01:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56575</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="839" sha1="hsg67dlc8gppfajo7cd2bpidx7zrdy4" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 148.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*3 dl grovriven morot
*3 dl grovriven palsternacka
*3 dl grovriven rotselleri
*5-6 msk strimlad purjolök
*3 ägg
*1 tsk salt
*2 krm svartpeppar
*1 msk färsk eller 2 tsk torkad timjan
*1 msk färsk eller 2 tsk torkad rosmarin
*1 dl riven lagrad ost
*skal från ½ citron
*smör eller olja
 
==Tillagning==
Blanda rotfrukterna och purjolöken med de uppvispade äggen, salt, peppar, timjan, rosmarin, osten, och det rivna citronskalet. Låt fettet bli ljusbrunt i en stekpanna. Klicka ut smeten till biffar, någon centimeter tjocka, i stekpannan och stek i cirka 3 minuter på varje sida.
 
==Servering==
Servera som ensamrätt med en sallad.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;

[[kategori:Grönsaker|Rotfruktsbiffar]]</text>
      <sha1>hsg67dlc8gppfajo7cd2bpidx7zrdy4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kålsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11308</id>
    <revision>
      <id>56576</id>
      <parentid>55923</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:02:10Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56576</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="896" sha1="1qgpwnc6v7cufsbf3gtg400f5ciciu6" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 169.&lt;/ref&gt;==
''4-5 portioner''
*1 liten purjolök
*500 g vitkål, spets-, sallads- eller savojkål
*1-2 msk smör eller margarin
*300-400 g färskpotatis
*1 liter vatten
*2 höns- eller grönsaksbuljongtärningar
*10 hackade rädisor
*1 dl hackad dill
 
==Tillagning==
Snitta, skölj och skiva purjolöken. Skär kålen först i klyftor och sedan i skivor. Smält matfettet i en gryta. Lägg i purjolöken och kålen och fräs, utan att det tar färg. Skrapa och skiva potatisen och lägg den i grytan. Tillsätt buljongtärningar och vatten. Koka upp och låt sedan koka under lock i cirka 10 minuter, tills potatisen är jämnt mjuk. Smaka av och tillsätt eventuellt salt.
 
==Servering==
Vid serveringen, lägg i rädisor och dill.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;

[[kategori:Grönsaker|Kålsoppa]]</text>
      <sha1>1qgpwnc6v7cufsbf3gtg400f5ciciu6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Vitkålssoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11309</id>
    <revision>
      <id>55955</id>
      <parentid>55954</parentid>
      <timestamp>2024-10-02T16:54:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>-överflödigt</comment>
      <origin>55955</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="874" sha1="l2zpxnqh14ibej391aparwtybncn0a8" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 174.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*750 g vitkål (ca 2 liter)
*2 msk smör eller margarin
*1 liter kött- eller skinkspad (alternativt 1 liter vatten + 2 kött- eller grönsaksbuljongtärningar)
*5 kryddpepparkorn
*5 vitpepparkorn
*1 tsk malen eller hel kummin
*½-1 msk soja
 
==Tillagning==
Skär kålen i korta, tunna strimlor. Strimla gärna i en matberedare. Smält matfettet i en gryta. Lägg sedan i och fräs kålen under omrörning. Koka upp spadet eller vattnet och buljongtärningarna. Blanda i den frästa kålen och alla kryddor. Koka kålen under lock i 15-25 minuter. Smaka av soppan med soja.
 
==Servering==
Servera gärna med korv (i skivor), köttbullar eller frikadeller som värms i soppan.
 
==Tips==

== Referenser ==
&lt;references/&gt;

[[Kategori:Grönsaker|Vitkålssoppa]]</text>
      <sha1>l2zpxnqh14ibej391aparwtybncn0a8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Geografi/Nord &amp; Centralamerikas länder</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11310</id>
    <revision>
      <id>56587</id>
      <parentid>55965</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:09:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56587</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1939" sha1="doois4qf398qsirp2jlkl2iugsctsxf" xml:space="preserve">{| border=&quot;1&quot; cellspacing=&quot;0&quot; cellpadding=&quot;5&quot;
|----- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| align=center colspan=&quot;12&quot;| &amp;nbsp;'''Nord- och Centralamikas länder'''&amp;nbsp; 
|----- align=&quot;center&quot;
| colspan=&quot;3&quot;| &amp;nbsp;Länder&amp;nbsp; 
| colspan=&quot;2&quot;| &amp;nbsp;Övrigt&amp;nbsp;
|----- align=&quot;center&quot; bgcolor=&quot;#dddddd&quot;
| Land || Invånarantal || Storlek(km²) || Statskick || Nationaldag
|-
|Antigua och Barbuda || 94 731 ||442,6|| Monarki || 1 november  
|-
|Bahamas ||352 655||13 880||Enhetsstatlig, parlamentarisk, konstitutionell monarki || 10 juli
|-
|Barbados ||291 495||430||Republik ||30 november 
|-
|Belize ||387 879|| 22 966 ||Monarki ||21 september
|-
|Costa Rica||4 872 543||51 100||Replubik ||15 september 
|-
|Dominica||73 607||751|| Republik ||3 november 
|-
|Dominikanska republiken||10 349 741||48 670||Republik ||27 februari
|-
|El Salvador||6 156 670||21 041|| Republik ||15 september 
|-
|Grenada||110 694||344||Monarki ||7 februari 
|-
|Guatemala||15 189 958||108 889|| Republik ||15 september 
|-
|Haiti||11 334 637||27 065|| Republik ||1 januari 
|-
|Honduras||8 893 259||112 090|| Republik || 15 september 
|-
|Jamaica||2 730 894||10 991||Monarki ||Första måndagen i augusti
|-
|Kanada||35 151 728||9 984 670||Konstitutionell monarki ||1 juli
|-
|Kuba||11 239 224||110 860|| Republik ||26 juli 
|-
|Mexiko||123 166 749||1 964 375|| Republik ||16 september 
|-
|Nicaragua||6 600 000||	130 370|| Republik ||15 september
|-
|Panama||3 705 246||75 420||Republik ||3 november 
|-
|Saint Kitts och Nevis||52 329||261||	Parlamentarisk demokrati och Monarki ||19 september 
|-
|Saint Lucia||163 922||616||Monarki ||22 februari
|-
|Saint Vincent och Grenadinerna||102 918||389||Monarki ||27 oktober 
|-
|Trinidad och Tobago||1 353 895||5 128|| Republik ||31 augusti 
|-
|USA||322 025 998||9 826 675||Förbundsrepublik ||4 juli 
|}

== Källor ==
* [[w:Nordamerika|Artikeln om Nordamerika på svenskspråkiga Wikipedia]]
[[Kategori:Geografi]]</text>
      <sha1>doois4qf398qsirp2jlkl2iugsctsxf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Ansökan om administrativ behörighet/Affe2011</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11311</id>
    <revision>
      <id>57101</id>
      <parentid>57000</parentid>
      <timestamp>2025-01-16T08:44:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>avslutar</comment>
      <origin>57101</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="4610" sha1="ovc31acpczt4t9pr9l7a6m815xjjll9" xml:space="preserve">== Omval, januari 2025 ==
&lt;section begin=&quot;2025&quot;/&gt;
&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background: #f3f9ff; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 1em 0 1em; border: 1px solid #aaa;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;float:left;margin: 0 .3em 0 -.7em;&quot;&gt;[[Fil:Information.svg|48px]]&lt;/span&gt;

&lt;div clear=&quot;all&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;hr/&gt;
=== [[Användare:Affe2011|Affe2011]] (2025) ===
;Den 16 januari går min adminbehörighet ut. Jag startar valet nu och hoppas att gemenskapen ger min förtroendet som admin ännu en period. Jag har under de tre månaderna som gått lagt [[Special:Logg/block|4 blockeringar]] (inkluderat en blockeringsändring), [[Special:Logg/delete|raderat 9 sidor]] och dolt 1 sidversion, och använt verktyget till främst klottersanering. Jag kommer inte kunna vara lika aktiv som jag var vid föregående val, eftersom nästan all min tid går åt till Wikipedia, men jag kollar in här nästan varje dag ändå för att hålla koll på klotter.

;{{stödjer}} Stödjer 

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}}  Diskussion:

&lt;hr&gt;
&lt;!--:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte omröstningen ovan.&lt;/span&gt;'''''--&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;section end=&quot;2025&quot;/&gt;

== Nyval, oktober 2024 ==
&lt;section begin=&quot;2024&quot;/&gt;
&lt;div class=&quot;boilerplate metadata vfd&quot; style=&quot;background: #f3f9ff; margin: 2em 0 0 0; padding: 0 1em 0 1em; border: 1px solid #aaa;&quot;&gt;&lt;span style=&quot;float:left;margin: 0 .3em 0 -.7em;&quot;&gt;[[Fil:Information.svg|48px]]&lt;/span&gt;
Nedanstående nominering är avslutad av [[Användare:Affe2011|Affe ]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 16 oktober 2024 kl. 17.09 (CEST), och det går inte längre att rösta. {{#ifeq:{{BASEPAGENAME}}|Ansökan om administrativ behörighet|{{#if:{{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}}|Om det pågår ett val för {{#titleparts:{{PAGENAME}}|1|2}} så finns den omröstningen längst upp på sidan.}}|&lt;noinclude&gt;Om det pågår ett val för [undersidans namn] så finns den omröstningen längst upp på sidan.&lt;/noinclude&gt;}}

:Resultat: '''Beviljat''' (se [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Steward_requests/Permissions&amp;diff=prev&amp;oldid=27612342 detta])
&lt;div clear=&quot;all&quot;&gt;&lt;/div&gt;&lt;hr/&gt;
=== [[Användare:Affe2011|Affe2011]] (2024) ===
;Motivering: Jag kan förstå att vissa kanske tycker att jag ställer upp som admin för tidigt (har inte redigerat aktivt så länge) men i nuläget skulle jag säga att svenskspråkiga Wikibooks är i behov av en aktiv administratör. Jag har bekämpat en del klotter och det hade verkligen underlättat att ha administratörsverktygen till det. Jag har som sagt inte varit aktiv så länge, men en del boksidor och böcker har jag ändå gjort, se [[Special:Bidrag/Affe2011|mina bidrag]], [[Användare:Affe2011|min användarsida]]. För övrig &quot;statistik&quot;, se [[Special:Logg/Affe2011|logg]] och [[Special:Raderade bidrag/Affe2011|raderade bidrag]]. [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 3 oktober 2024 kl. 16.20 (CEST)

;{{stödjer}} För 
# [[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 3 oktober 2024 kl. 20.47 (CEST)

;{{emot}} Emot

;{{kommentar}} Diskussion
Som en princip röstar jag för då jag tycker att det borde finnas en administratör i detta projekt. Inte för att förminska de med användarrättigheten i nuläget, men svwikibooks har sett en avsaknad av administrativa åtgärder de senaste åren (borträknat stewards åtgärder). Det är tack vare stewards, särskilt {{Anv|EPIC}}, som detta projekt kan fortsätta halta vidare. Det skulle behövas bättre samordning inom projektet för att det ska fortsätta existera. --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 3 oktober 2024 kl. 20.47 (CEST)
:@{{Anv|Affe2011}} Vill du kommentera den [[:w:WP:BIK#Affe2011|IP-kontroll]] som genomförts? --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 4 oktober 2024 kl. 09.11 (CEST)
::@[[Användare:Adjoka|Adjoka]] Egentligen inte, som jag skriver [https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndardiskussion:Affe2011&amp;diff=prev&amp;oldid=56005277 här] kan jag förstå att folk blir misstänksamma när jag och en klasskamrat har samma IP, enhet, osv. Det var ju dock ett skol-IP det handlade om, och IP-kollen är avslutad och inget har hänt. [[Användare:Affe2011|Affe2011]] ([[Användardiskussion:Affe2011|diskussion]]) 4 oktober 2024 kl. 09.51 (CEST)
:::Missade den diskussionen/inlägget. Tack! --[[Användare:Adjoka|Adjoka]] ([[Användardiskussion:Adjoka|diskussion]]) 4 oktober 2024 kl. 10.53 (CEST)

&lt;hr&gt;
:'''''&lt;span style=&quot;color:red&quot;&gt;Var god modifiera inte omröstningen ovan.&lt;/span&gt;'''''
&lt;/div&gt;
&lt;section end=&quot;2024&quot;/&gt;</text>
      <sha1>ovc31acpczt4t9pr9l7a6m815xjjll9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Räksoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11312</id>
    <revision>
      <id>56577</id>
      <parentid>55976</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:02:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56577</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="967" sha1="dzvr5xwat312ketmzi4mnvxg8q4g500" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 241.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*1 kg räkor med skal
*2-3 schalottenlökar
*2 morötter
*50 g rotselleri
*2 msk smör eller margarin
*2 msk tomatpuré
*9 dl vatten
*2 fiskbuljongtärningar
*2 dl vitt vin
*2 msk vetemjöl
*3 dl grädde
*salt
*peppar
 
==Tillagning==
Tina frysta räkor. Skala räkorna och spara skalet. Skiva morötterna och skala och hacka löken. Skala och skär sellerin i kuber. Fräs morötter, selleri och lök med matfettet i en kastrull. Blanda ner tomatpurén, räkskalen, vattnet, buljongtärningarna och vinet. Koka i cirka 15 minuter under lock. Sila av buljongen. Rör mjölet med hälften av grädden till en slät redning och rör ner den i buljongen. Koka 5 minuter. Smaka av med salt och peppar. Vispa resten av grädden och rör ner den och räkorna i soppan.
 
==Servering==
 
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Skaldjur|Räksoppa]]</text>
      <sha1>dzvr5xwat312ketmzi4mnvxg8q4g500</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kräftsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11313</id>
    <revision>
      <id>56578</id>
      <parentid>55985</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:03:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56578</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1079" sha1="nws8kz98ix1xom2ban7q0th7s3yg44l" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 241.&lt;/ref&gt;==
''4-5 portioner''
*1 kg kokta kräftor
*2 schalottenlökar
*1-2 vitlöksklyftor
*1 msk smör eller margarin
*4 msk tomatpuré
*12 dl vatten
*2 fiskbuljongtärningar
*3 msk vetemjöl
*3 dl grädde
*1 dl hackad dill
*cayennepeppar
 
==Tillagning==
Tina frysta kräftor och skala dem. Lägg skal och klor i en plastpåse och stöt de med en mortelstöt. Skala och hacka löken. Fräs skalad pressad vitlök tillsammans med löken och de stötta kräftskalen några minuter i matfettet. Tillsätt vattnet, tomatpurén och buljongtärningarna. Koka upp och låt sedan koka under lock i 15 minuter. Sila bort skalen och häll tillbaka spadet i grytan. Rör sedan ut vetemjölet med 1 dl vatten till en redning. Häll grädden och resten av vattnet i grytan. Tillsätt redningen under omrörning. Koka upp och koka i 5 minuter. Lägg i kräftstjärtarna och dill. Smaka av med cayennepeppar.
 
==Servering==
 
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Skaldjur|{{SUBPAGENAME}}]]</text>
      <sha1>nws8kz98ix1xom2ban7q0th7s3yg44l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>El Presidente</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11315</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/El Presidente" />
    <revision>
      <id>56015</id>
      <parentid>56013</parentid>
      <timestamp>2024-10-04T17:22:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>förresten, kan vara en omdirigering</comment>
      <origin>56015</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="49" sha1="ghxsh2b5ytbk968p134h4g2rk02ot6b" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/El Presidente]]</text>
      <sha1>ghxsh2b5ytbk968p134h4g2rk02ot6b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Gin Fizz</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11317</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Gin Fizz" />
    <revision>
      <id>56017</id>
      <timestamp>2024-10-04T17:23:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Gin Fizz]] till [[Drinkboken/Recept/Gin Fizz]]: flyttar till undersida</comment>
      <origin>56017</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="7dgfjml9p0vgqaw6lips38fbcwq57er" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Gin Fizz]]</text>
      <sha1>7dgfjml9p0vgqaw6lips38fbcwq57er</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Pölsa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11318</id>
    <revision>
      <id>56579</id>
      <parentid>56027</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:03:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56579</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="718" sha1="rhdxgk0981jw6ae2otr5kakjw0bed7u" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 416.&lt;/ref&gt;==
''4-5 portioner''
*2 dl korngryn
*8 dl buljong (köttspad)
*2 gula lökar
*1 msk smör eller margarin
*5-6 dl kokt hackat kött eller inälvor
*vit- eller svartpeppar
*1 tsk torkad timjan eller mejram
*salt
 
==Tillagning==
Koka korngrynen i köttspad eller vatten och buljong-tärningar i cirka 40 minuter. Skala, hacka och fräs löken i matfettet. Blanda grynen med löken och köttet. Smaksätt med timjan eller mejram, peppar och salt. Låt allt bli varmt. 

 
==Servering==
Servera med inlagda rödbetor, salt- eller ättiksgurka och kokt potatis.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Kött|Pölsa]]</text>
      <sha1>rhdxgk0981jw6ae2otr5kakjw0bed7u</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Grönpepparsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11319</id>
    <revision>
      <id>56580</id>
      <parentid>56039</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:04:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56580</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="749" sha1="9mgjnpsk5ex1ngdd79jm0ehkycabkxs" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 452.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*2 msk smör eller margarin
*2 msk vetemjöl
*3 dl vatten
*1 dl grädde
*1 köttbuljongtärning eller cirka 1 ½ dl fond
*1-2 tsk torkad grönpeppar
*2 tsk gelé eller råsocker
*cirka 1 tsk kinesisk soja
 
==Tillagning==
Smält matfettet i en kastrull och rör sedan ner mjölet. Häll i lite av vätskan i taget och vispa hela tiden. Tillsätt fond eller buljong och den smulad grönpeppar. Låt småkoka i 5 minuter. Tillsätt socker eller gelé och soja. 
 
==Servering==
Servera till stekta kötträtter, exempelvis fläskotlett, oxfilé eller pannbiff.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Såser|Grönpepparsås]]</text>
      <sha1>9mgjnpsk5ex1ngdd79jm0ehkycabkxs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Quesadillas</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11320</id>
    <revision>
      <id>56581</id>
      <parentid>56059</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:05:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56581</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="923" sha1="om6l0br1p711plnsp6dgmbykk5poia3" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 66.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*100 g ost (exempelvis brie, parmesan eller fetaost)
*1 dl persilja eller basilika
*3 tomater
*½ rödlök
*4 tortillabröd
*ev 50 g rökt skinka eller salami
 
==Tillagning==
Riv osten eller dela den i bitar. Hacka persilja eller basilika. Skölj, kärna ur och finhacka tomaterna. Skala och hacka löken. Skär eventuellt rökt skinka eller salami i tärningar. Blanda tomater, lök, ost, örter och eventuellt kött. Lägg blandningen på den ena halvan av tortillan, vik över den andra, och tryck till försiktigt. Stek i en torr stekpanna i ungefär 3 minuter på varje sida, så att osten smälter. Skär varje quesadilla i tårtbitar.
 
==Servering==
Servera gärna med guacamole och en sallad.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Vegetariskt|Quesadillas]]
[[Kategori:Gris|Quesadillas]]</text>
      <sha1>om6l0br1p711plnsp6dgmbykk5poia3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora spelboken/Kortspel/Bluffstopp</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11322</id>
    <redirect title="Bluffstopp" />
    <revision>
      <id>56066</id>
      <timestamp>2024-10-05T21:42:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Stora spelboken/Kortspel/Bluffstopp]] till [[Bluffstopp]] över en omdirigering: Ingen annan artikel i kategorin verkar vara en undersida, så flyttar tillbaka</comment>
      <origin>56066</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="28" sha1="6r6ibe3jxtzxhcqivx9w114bk22s7y8" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Bluffstopp]]</text>
      <sha1>6r6ibe3jxtzxhcqivx9w114bk22s7y8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Gino</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11323</id>
    <revision>
      <id>56582</id>
      <parentid>56080</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:05:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56582</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="664" sha1="bd13t6r6340fy45bik894iidg4ldmo5" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 540.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*3 kiwi
*2 bananer
*½ liter färska jordgubbar
*100-200 g riven vit choklad
*ev 1 dl kokosflingor
 
==Tillagning==
Skala bananerna och kiwifrukterna och skär de i skivor. Dela jordgubbarna. Lägg frukt och bär i en form och strö över riven choklad. Gratinera högst upp i ugnen i 5-7 minuter, tills chokladen smält något och fått färg. Om du vill få en mer knaprig konsistens, blanda i kokosflingor i den vita chokladen.
 
==Servering==
Servera gärna med vaniljglass.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Efterrätter|Gino]]</text>
      <sha1>bd13t6r6340fy45bik894iidg4ldmo5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Ostsoppa</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11324</id>
    <revision>
      <id>56583</id>
      <parentid>56097</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:06:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56583</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1057" sha1="4xjnswl5nqff0zfx371w2ccd9ks9b1i" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;Vår kokbok, Norstedts. 25:e upplagan, 2012. Sid 68.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*2 schalottenlökar
*1 morot
*1 msk smör eller margarin
*2 msk vetemjöl
*5 dl vatten
*1 höns eller grönsaksbuljongtärning eller 1 ½ msk fond
*3 dl vitt vin
*2 dl grädde
*3 dl riven cheddar-, herrgård- eller västerbottenost
*½ dl hackad persilja
*ev 1-2 tsk dijonsenap
*ev 100-150 g bacon
 
==Tillagning==
Skala morot och lök. Grovriv moroten och finhacka löken. Fräs morot och lök utan att de tar färg i matfettet i en gryta. Strö över mjöl och rör om. Späd med vatten, fond eller buljong, grädde och vin. Koka upp och sjud sedan i cirka 5 minuter.&lt;br&gt;
Flytta grytan från värmen och blanda i osten. Smaka eventuellt av med dijonsenap. Låt sedan soppan bli het, men inte koka eftersom osten då blir seg. Blanda i hackad persilja. Strimla eventuellt bacon och stek.
 
==Servering==
Strö bacon på soppan vid servering.
 
==Tips==

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Gris|Ostsoppa]]
[[Kategori:Vegetariskt|Ostsoppa]]</text>
      <sha1>4xjnswl5nqff0zfx371w2ccd9ks9b1i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Marinerade vitlöksklyftor</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11325</id>
    <revision>
      <id>56585</id>
      <parentid>56122</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:07:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>&quot;källor&quot;</comment>
      <origin>56585</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="942" sha1="41e4dck5fhhuavzxd29unw1ib23hkem" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;En värld av mat och vin, A-C. Bra böcker AB, 1999. Sid 20.&lt;/ref&gt;==
''8 portioner''
*3-4 hela färska vitlökar
===Marinad===
*2 msk pressad citronsaft
*2 krm salt
*några stänk tabasco
*3 krm timjan
*3 krm dragon
*1 dl olivolja
 
==Tillagning==
Dela vitlökarna i klyftor. Koka sedan upp vatten och lägg i klyftorna med skal. Koka i 3-4 minuter, de största klyftorna något längre. Skölj klyftorna med kallt vatten och skala de. Blanda timjan, citronsaft, dragon och salt. Rör om och låt stå i 5 minuter. Vispa ner olivoljan. Lägg vitlöksklyftorna i en burk. Häll sedan över marinaden och tillslut burken. Låt stå kallt i 3-4 minuter. De marinerade vitlöksklyftorna kan förvaras i kylen 4-5 dagar.
 
==Servering==
 
 
==Tips==
De torkade kryddorna kan ersättas med några kvistar färsk dragon och timjan.

== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Vegetariskt|Marinerade vitlöksklyftor]]</text>
      <sha1>41e4dck5fhhuavzxd29unw1ib23hkem</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora spelboken/Sällskapsspel/Alfapet</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11326</id>
    <revision>
      <id>56292</id>
      <parentid>56291</parentid>
      <timestamp>2024-10-12T16:00:00Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>/* Hur räknar man ut poäng? */</comment>
      <origin>56292</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="6587" sha1="3xjnh5eblm6lud7ypuyxvqffh1za63c" xml:space="preserve">Alfapet är ett sällskapsspel som går ut på att bilda ord med hjälp av bokstavsbrickor. Spelet kan spelas 2-4 deltagare.
== Förberedelser ==
#Blanda alla bokstavsbrickor och lägg dem med baksidan upp på bordet.
#Dra varsin bricka. Den som får högst poäng (poängen står längst ner till höger på brickan) får starta spelet. Sedan går turen medsols.
#Blanda om brickorna igen. Ni bestämmer hur många brickor som ska användas under spelet - sex, sju eller åtta stycken.
#Var och en av deltagarna tar upp det antal brickor som ni bestämt och placerar brickorna på brickställen.
#Bestäm vem som ska föra protokoll över poängen.
#Bestäm vilka böjningsformer som får användas i spelet (om ni exempelvis ska använda pluralformer och liknande, se avsnitt &quot;'''Vilka ord får man lägga'''&quot;).

== Vem vinner? ==
När alla bokstavsbrickor är slut och ingen kan lägga fler ord räknas poängen samman. Värdet av de bokstavsbrickor som finns kvar på brickställen dras ifrån slutpoäng. Den som har högst poäng när spelet är slut har vunnit.

== Poängsymboler ==
På spelplanen finns flera poängsymboler.
* '''2x ordpoäng''' (symbolen ALFA x IV) - värdet på ordet som täcker denna symbol dubbleras efter att eventuella bonus- eller minuspoäng dragits av.
* '''2x bokstavspoäng''' (symbolen A x II) - värdet på bokstavsbrickan som placeras på denna symbol dubbleras.
* '''3x ordpoäng''' (symbolen ALFA x III) - värdet det ord som täcker över denna symbol multipliceras med tre efter eventuella bonus- eller minuspoäng.
* '''3x bokstavspoäng''' (symbolen A x III) - värdet på bokstavsbrickan som placeras på denna symbol multipliceras med tre.
* '''4x ordpoäng''' (symbolen ALFA x IV) - värdet på det ord som täcker denna ruta multipliceras med fyra, efter att eventuella bonus- eller minuspoäng dragits av.
* '''4x bokstavspoäng''' (symbolen A x IV) - värdet på den bokstavsbricka som placeras på denna symbol multipliceras med fyra.
* '''-2x bokstavspoäng''' (symbolen A -x II) - värdet på bokstavsbrickan som placeras på symbolen dubbleras, innan denna summa dras av från den totala poängen från ordet. '''Exempel''': Bokstaven P är värd 3 poäng. Du lägger ordet ''stopp'' och P placeras på rutan. P:s värde, som alltså är 3 poäng, multipliceras med två (6 poäng). Ordet ''stopp'' ger totalt 10 poäng. Då drar du av bokstaven P:s värde, efter dubbleringen, från ordets totala värde, alltså 6-10. Då ger ordet ''stopp'' 4 poäng.

== Vilka ord får man lägga? ==

Nästan alla ord är tillåtna, förutom förkortningar, ord på en bokstav och egennamn. Om ni är osäkra, använd Svenska Akademiens Ordlista. Finns inte ordet med där är det inte tillåtet att lägga. Ni får inte använda ordlistan som en idé till nya ord utan bara som kontroll av redan lagda ord.

== Hur räknar man ut poäng? ==
Den deltagare som utsetts till poängräknare protokollför varje ord som läggs ut. Värdet på bokstavsbrickorna står nere i det högra hörnet. Pilar, blanka brickor och svarta brickor ger inga poäng.

== Spelets gång ==
Den deltagare som ska börja lägga ska placera sina brickor på spelplanen så de bildar ett ord. Det första ordet måste läggas över den mittersta rutan på spelplanen, lodrätt eller vågrätt. Poängen antecknas sedan i poängblocket. När detta är gjort, drar man lika många brickor som man lade ut. Om man exempelvis lade ordet ''ost'' måste man dra 3 nya bokstavsbrickor, eftersom &quot;''ost''&quot; är tre bokstäver långt. Det ska alltid vara sex, sju eller åtta brickor på brickställen.

Nästa spelare ska lägga ett ord som flätas samman med det första, antingen lodrätt eller vågrätt (se avsnitt &quot;Hur man lägger ord&quot;). De bokstavsbrickor som den andra spelaren placerar ut ska tillsammans med ordet som redan finns på spelplanen bilda ett komplett ord. Poängen räknas sedan samman och antecknas i poängblocket.

=== Allmänna regler ===
* Du kan byta ut de brickor som finns på ditt brickställ genom att lägga de brickor som ska bytas ut med baksidan upp på bordet, drar nya brickor och blandar de nya brickorna med de gamla på bordet. Detta räknas dock som en spelomgång och du får alltså inte lägga ut något ord.

=== När det är din tur ===
Varje gång det är din tur ska du:
# Lägga ut ett ord på spelplanen med hjälp av bokstavsbrickorna som finns på ditt brickställ. Du får bara lägga ut ett ord.
# Räknar ut poängen för det/de ord som bildats.
# Ta upp nya brickor så att du alltid har sex, sju eller åtta brickor på ditt brickställ.

=== Hur man lägger ord ===
&lt;gallery&gt;
Alfapet-teckning1.jpg|'''Bild 1.''' Ordet tak flätas in i ordet ''ost''.
Alfapet-teckning2.jpg|'''Bild 2.''' Bokstäverna ''m'', ''e'' och ''s'' läggs till. Ordet blir då ''mesost''.
Alfapet-teckning3.jpg|'''Bild 3.''' ''Oro'' läggs parallellt med bokstäverna ''m'', ''e'' och ''s''. Då bildas orden ''mo'', ''er'' och ''so'' lodrätt.
&lt;/gallery&gt;
Nya ord kan bildas på flera olika sätt.
# Ordet ''ost'' ligger vågrätt. Ordet ''tak'' kan då bildas genom att fläta in ordet i ''ost'' (se bild '''1'''). Detta ger 8 poäng.
# Det befintliga ordet ''ost'' byggs på med bokstäverna ''m'', ''e'' och ''s'', och bildar då ordet ''mesost'' (se bild '''2'''). Detta ger 13 poäng.
# Ett nytt ord, ''oro'', läggs parallellt med ordet ''mesost''. Detta gör att brickorna intill varandra bildar nya ord (se bild '''3'''). Detta ger 18 poäng.

=== Specialbrickor ===
Det finns flera specialbrickor i Alfapet. Det är helt valfritt med specialbrickor och deltagarna behöver inte använda de om de inte vill. 

# '''Blanka brickor''' (helt vita brickor) - en blank bricka fungerar som vilken bokstav som helst. Om du ska använda brickan, säg vilken bokstav den ska vara, och detta gäller sedan under hela spelet. De blanka brickorna ger inga poäng.
# '''Svarta brickor''' (helt svarta brickor) - de svarta brickorna fungerar som &quot;stoppbrickor&quot;. Du kan börja med att lägga en svart bricka efter ett ord på spelplanen och sedan lägga ett nytt ord. Då blir det nya ordet separerat från de övriga orden på spelplanen. Antingen kan du lägga ett ord vågrätt efter den svarta brickan, eller lodrätt under den. Ingen annan spelare får lägga ett ord efter eller under den svarta brickan.
# '''Pilarna (svarta pilar på en vit bricka)''' - Pilarna ger dig möjlighet att svänga ett ord om det inte får plats eller om du vill komma åt en poängruta. Där ordet byter riktning ska pilen ligga under bokstavsbrickan vid svängen.</text>
      <sha1>3xjnh5eblm6lud7ypuyxvqffh1za63c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Chokladtryffel</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11327</id>
    <revision>
      <id>56250</id>
      <parentid>56249</parentid>
      <timestamp>2024-10-10T16:26:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56250</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="724" sha1="j69sdkkb099deidxhd2fyqzjr7hpmnw" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;En värld av mat och vin c-e, Bra Böcker AB, 1999. Sid 33.&lt;/ref&gt;==
''40 stycken''
*1 ½ dl vispgrädde
*100 g smör eller margarin
*300 g mörk choklad
*3 msk socker
*1 msk vanillinsocker
=== Garnering ===
*3/4 dl kakao
 
==Tillagning==
Koka upp matfettet och grädden i en kastrull. Bryt chokladen i bitar, lägg ner de i grädden och minska värmen. Tillsätt vanillinsocker och socker. Rör tills chokladen har smält. Smeten ska bara sjuda, inte koka. Låt smeten kallna. Forma smeten till kulor och förvara tryfflarna i kylen i minst två timmar. 
 
==Servering==
Sikta kakao över vid servering.
 
==Tips==

== Referenser ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Efterrätter|Chokladtryffel]]</text>
      <sha1>j69sdkkb099deidxhd2fyqzjr7hpmnw</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Tomatchutney</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11328</id>
    <revision>
      <id>56271</id>
      <parentid>56270</parentid>
      <timestamp>2024-10-11T13:53:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56271</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="855" sha1="t4u6hdoqz9s9naazteg8ma2qcrh973q" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;En värld av mat och vin, Bra Böcker. 1999. Sid 36.&lt;/ref&gt;==
''8 portioner''
*500 g tomater
*1 gul lök
*4 vitlöksklyftor
*1 dl russin
*1 tsk salt
*1 tsk cayennepeppar
*3/4 dl socker
*1 dl vitvinsvinäger
*ev 1 tsk garam masala
 
==Tillagning==
Koka tomaterna i ungefär 20 sekunder och skala och hacka de sedan grovt. Skala och hacka vitlök och lök. Blanda i cayennepeppar, russin, lök, vitlök, tomater, socker, vinäger, ev garam masala och salt i en kastrull. Låt chutneyn koka upp och låt sedan sjuda i 20 minuter. Smaka av. Låt sedan chutneyn svalna en stund och häll upp den i rena burkar. 
 
==Servering==
Servera gärna chutneyn till kött-, fisk- eller fågelrätter. 
 
==Tips==
Chutneyn kan förvaras upp till två veckor i kylskåp.

== Referenser ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Såser|Tomatchutney]]</text>
      <sha1>t4u6hdoqz9s9naazteg8ma2qcrh973q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kokt Ägg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11329</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Kokt ägg" />
    <revision>
      <id>56281</id>
      <timestamp>2024-10-12T15:50:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Kokboken/Recept/Kokt Ägg]] till [[Kokboken/Recept/Kokt ägg]]: man skriver ju inte ägg med stor bokstav om det inte är början på en mening</comment>
      <origin>56281</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="43" sha1="cz984pk45iy3123ul87wgu8d6ru5eu8" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Kokt ägg]]</text>
      <sha1>cz984pk45iy3123ul87wgu8d6ru5eu8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Grönsaker i kokosmjölk</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11330</id>
    <revision>
      <id>56586</id>
      <parentid>56309</parentid>
      <timestamp>2024-10-22T09:08:49Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56586</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1128" sha1="m0uqhn9nhtyvjo43mj17kxjiigq7zv6" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser&lt;ref&gt;En värld av mat och vin, c-e. Bra böcker, 1999. Sid 68.&lt;/ref&gt;==
''4 portioner''
*1 gul lök
*olja (till stekning)
*1 tsk sambal oelek
*2 vitlöksklyftor
*2 tsk räkpasta
*1 tsk gurkmeja
*5-6 potatisar
*1 tsk salt
*2 tsk mald koriander
*2 ½ dl kokosmjölk
*1 burk bambuskott (ca 230 g)
*1 röd paprika
*200 g haricot verts
*5 dl strimlad vitkål
*jasminris (till servering)
 
==Tillagning==
Skala och skär löken i tunna skivor. Hetta upp olja i en gryta. Fräs löken i 2-3 minuter. Tillsätt räkpasta, gurkmeja, sambal oelek och pressad vitlök. Frös under omrörning tills löken är täckt med blandningen. Skala och skär potatisen i bitar och lägg i grytan. Tillsätt kokosmjölk, salt och koriander. Låt sjuda i 5 minuter. Låt sedan bambuskotten rinna av. Dela, kärna ur och skär paprikan i bitar. Skär haricot verts i bitar. Tillsätt paprika, bambuskott, vitkål och haricot verts. Låt sjuda i 8-10 minuter eller tills grönsakerna är mjuka. 
 
==Servering==
Servera med jasminris.
 
==Tips==
== Källor ==
&lt;references/&gt;
[[kategori:Grönsaker|Grönsaker i kokosmjölk]]</text>
      <sha1>m0uqhn9nhtyvjo43mj17kxjiigq7zv6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Ukrainska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>11331</id>
    <revision>
      <id>56322</id>
      <parentid>56321</parentid>
      <timestamp>2024-10-13T15:16:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56322</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="jndchmks8my1kiycuquo20injcqn8ks" xml:space="preserve">[[Kategori:Europeiska recept]]</text>
      <sha1>jndchmks8my1kiycuquo20injcqn8ks</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Bulgariska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>11332</id>
    <revision>
      <id>56347</id>
      <timestamp>2024-10-13T15:32:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Europeiska recept]]'</comment>
      <origin>56347</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="jndchmks8my1kiycuquo20injcqn8ks" xml:space="preserve">[[Kategori:Europeiska recept]]</text>
      <sha1>jndchmks8my1kiycuquo20injcqn8ks</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Franska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>11333</id>
    <revision>
      <id>56364</id>
      <timestamp>2024-10-13T15:57:57Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Europeiska recept]]'</comment>
      <origin>56364</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="30" sha1="jndchmks8my1kiycuquo20injcqn8ks" xml:space="preserve">[[Kategori:Europeiska recept]]</text>
      <sha1>jndchmks8my1kiycuquo20injcqn8ks</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Frikadeller i Currysås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11334</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Frikadeller i currysås" />
    <revision>
      <id>56384</id>
      <timestamp>2024-10-14T08:50:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Kokboken/Recept/Frikadeller i Currysås]] till [[Kokboken/Recept/Frikadeller i currysås]]: inte versalisering</comment>
      <origin>56384</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="57" sha1="tpy5uaet9786hjokynrek4ceozy2yky" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Frikadeller i currysås]]</text>
      <sha1>tpy5uaet9786hjokynrek4ceozy2yky</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/krabbelurer</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11335</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Krabbelurer" />
    <revision>
      <id>56429</id>
      <timestamp>2024-10-15T16:16:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Kokboken/Recept/krabbelurer]] till [[Kokboken/Recept/Krabbelurer]]: här ska man ha versalisering</comment>
      <origin>56429</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="dlgxctvd53r2fu4n6m2c6ymgbq3225g" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Krabbelurer]]</text>
      <sha1>dlgxctvd53r2fu4n6m2c6ymgbq3225g</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Israeliska recept</title>
    <ns>14</ns>
    <id>11338</id>
    <revision>
      <id>56514</id>
      <timestamp>2024-10-16T16:23:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Asiatiska recept]]'</comment>
      <origin>56514</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="29" sha1="qyjlx9s3j9i44ek8643tuc6evbqymn4" xml:space="preserve">[[Kategori:Asiatiska recept]]</text>
      <sha1>qyjlx9s3j9i44ek8643tuc6evbqymn4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Översteglögg</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11340</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Översteglögg" />
    <revision>
      <id>56532</id>
      <timestamp>2024-10-18T15:31:15Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Översteglögg]] till [[Drinkboken/Recept/Översteglögg]]</comment>
      <origin>56532</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="50" sha1="r11ainj8tl7nioo6fkoh9p80gzfv03i" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Översteglögg]]</text>
      <sha1>r11ainj8tl7nioo6fkoh9p80gzfv03i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Zombie</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11341</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Zombie" />
    <revision>
      <id>56534</id>
      <timestamp>2024-10-18T15:31:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Zombie]] till [[Drinkboken/Recept/Zombie]]</comment>
      <origin>56534</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="42" sha1="k8bwt3wan2kocx1417kohdm5olykpgk" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Zombie]]</text>
      <sha1>k8bwt3wan2kocx1417kohdm5olykpgk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Vores Øl</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11342</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/Vores Øl" />
    <revision>
      <id>56536</id>
      <timestamp>2024-10-18T15:32:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Vores Øl]] till [[Drinkboken/Recept/Vores Øl]]</comment>
      <origin>56536</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="45" sha1="o70hk4vppr9owzakz3ozmdmvnw2ydrl" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/Vores Øl]]</text>
      <sha1>o70hk4vppr9owzakz3ozmdmvnw2ydrl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>OpenCola</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11343</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/OpenCola" />
    <revision>
      <id>56538</id>
      <timestamp>2024-10-18T15:32:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[OpenCola]] till [[Drinkboken/Recept/OpenCola]]</comment>
      <origin>56538</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="44" sha1="sw4rwzwm1m83wxf95i80o8gqscetu5f" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/OpenCola]]</text>
      <sha1>sw4rwzwm1m83wxf95i80o8gqscetu5f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:BB</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11344</id>
    <redirect title="Wikibooks:Bybrunnen" />
    <revision>
      <id>56551</id>
      <timestamp>2024-10-19T14:40:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Wikibooks:Bybrunnen]]</comment>
      <origin>56551</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="37" sha1="12p19iitj6z2qcrbi6j63jgssw8cewe" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING:[[Wikibooks:Bybrunnen]]</text>
      <sha1>12p19iitj6z2qcrbi6j63jgssw8cewe</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:SL</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11345</id>
    <redirect title="Wikibooks:Sandlådan" />
    <revision>
      <id>56552</id>
      <timestamp>2024-10-19T14:41:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Omdirigerar till [[Wikibooks:Sandlådan]]</comment>
      <origin>56552</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="38" sha1="dosjtohulhurjdk4zat33bftiz6yxhc" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING:[[Wikibooks:Sandlådan]]</text>
      <sha1>dosjtohulhurjdk4zat33bftiz6yxhc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:BU</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11346</id>
    <redirect title="Wikibooks:Böckers utvecklingsstatus" />
    <revision>
      <id>56556</id>
      <parentid>56555</parentid>
      <timestamp>2024-10-19T14:46:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Ändrade omdirigeringsmålet från [[Wikibooks:Wikibooks:Böckers utvecklingsstatus]] till [[Wikibooks:Böckers utvecklingsstatus]]</comment>
      <origin>56556</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="54" sha1="6lmx7fmlx6i1c550abh83h0at4rp17k" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING:[[Wikibooks:Böckers utvecklingsstatus]]</text>
      <sha1>6lmx7fmlx6i1c550abh83h0at4rp17k</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Gris</title>
    <ns>14</ns>
    <id>11347</id>
    <revision>
      <id>56584</id>
      <timestamp>2024-10-22T09:07:23Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[Kategori:Kött]]'</comment>
      <origin>56584</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="18" sha1="1n8cp12wsbrvlxlyjkdavvdx2hmd505" xml:space="preserve">[[Kategori:Kött]]</text>
      <sha1>1n8cp12wsbrvlxlyjkdavvdx2hmd505</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>King Clyde</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11349</id>
    <redirect title="Drinkboken/Recept/King Clyde" />
    <revision>
      <id>56597</id>
      <timestamp>2024-10-22T11:50:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[King Clyde]] till [[Drinkboken/Recept/King Clyde]]</comment>
      <origin>56597</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46" sha1="ap7uqk2dt82hlfyzbamv7pedbqdy5nz" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Drinkboken/Recept/King Clyde]]</text>
      <sha1>ap7uqk2dt82hlfyzbamv7pedbqdy5nz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Älgfile´ med gräddsås</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11350</id>
    <redirect title="Kokboken/Recept/Älgfilé med gräddsås" />
    <revision>
      <id>56604</id>
      <timestamp>2024-10-23T11:36:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <comment>Affe2011 flyttade sidan [[Kokboken/Recept/Älgfile´ med gräddsås]] till [[Kokboken/Recept/Älgfilé med gräddsås]]: Felstavad titel</comment>
      <origin>56604</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="58" sha1="eibw9dhxvei78skfl17tkpiwdwiv3gp" xml:space="preserve">#OMDIRIGERING [[Kokboken/Recept/Älgfilé med gräddsås]]</text>
      <sha1>eibw9dhxvei78skfl17tkpiwdwiv3gp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Testkategori</title>
    <ns>14</ns>
    <id>11353</id>
    <revision>
      <id>56610</id>
      <timestamp>2024-10-23T14:47:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Denna kategori skapades av ~~~ den ~~~~~, enbart med syftet att testa hur &quot;de svenska vokalerna&quot; normalt ordnas alfabetiskt i vårt kategorisystem. Jag tänker lämna kvar kategorin även efter detta test, för att den som vill skall kunna använda den för andra '''tillfälliga''' experiment.'</comment>
      <origin>56610</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="397" sha1="cz6ykkep9mfy5o3ydkp5hah44s30oer" xml:space="preserve">Denna kategori skapades av [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) den 23 oktober 2024 kl. 16.46 (CEST), enbart med syftet att testa hur &quot;de svenska vokalerna&quot; normalt ordnas alfabetiskt i vårt kategorisystem. Jag tänker lämna kvar kategorin även efter detta test, för att den som vill skall kunna använda den för andra '''tillfälliga''' experiment.</text>
      <sha1>cz6ykkep9mfy5o3ydkp5hah44s30oer</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Årdning</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11354</id>
    <revision>
      <id>56615</id>
      <parentid>56611</parentid>
      <timestamp>2024-10-23T14:57:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>parentesfel</comment>
      <origin>56615</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="327" sha1="j52srfkaisyelbmy6vx6pngkvnmh59p" xml:space="preserve">Felstavning (eller i analogi med en viss presidentkandidats språkbruk ''alternativ stavning'') av '''Ordning'''.

'''Radera inte denna nonsenssida direkt'''; den är skapad för det seriösa syftet att testa alfabetiseringsmekanismerna i våra kategorier. Jag raderar när experimentet är avslutat.

[[Kategori:Testkategori]]</text>
      <sha1>j52srfkaisyelbmy6vx6pngkvnmh59p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Äntal</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11355</id>
    <revision>
      <id>56613</id>
      <parentid>56612</parentid>
      <timestamp>2024-10-23T14:55:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>parentesfel</comment>
      <origin>56613</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="325" sha1="myhke85bodmjljhsh72yz1uddnx2v7f" xml:space="preserve">Felstavning (eller i analogi med en viss presidentkandidats språkbruk ''alternativ stavning'') av '''Ental'''.

'''Radera inte denna nonsenssida direkt'''; den är skapad för det seriösa syftet att testa alfabetiseringsmekanismerna i våra kategorier. Jag raderar när experimentet är avslutat.

[[Kategori:Testkategori]]</text>
      <sha1>myhke85bodmjljhsh72yz1uddnx2v7f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Ödde</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11356</id>
    <revision>
      <id>56614</id>
      <timestamp>2024-10-23T14:56:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med 'Felstavning (eller i analogi med en viss presidentkandidats språkbruk ''alternativ stavning'') av '''Öde'''.  '''Radera inte denna nonsenssida direkt'''; den är skapad för det seriösa syftet att testa alfabetiseringsmekanismerna i våra kategorier. Jag raderar när experimentet är avslutat.  [[Kategori:Testkategori]]'</comment>
      <origin>56614</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="324" sha1="887r18ew9e1arka1r96euyyb7fysb1w" xml:space="preserve">Felstavning (eller i analogi med en viss presidentkandidats språkbruk ''alternativ stavning'') av '''Öde'''.

'''Radera inte denna nonsenssida direkt'''; den är skapad för det seriösa syftet att testa alfabetiseringsmekanismerna i våra kategorier. Jag raderar när experimentet är avslutat.

[[Kategori:Testkategori]]</text>
      <sha1>887r18ew9e1arka1r96euyyb7fysb1w</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikibooks:Rundskrivelser/Arkiv/2020-23</title>
    <ns>4</ns>
    <id>11357</id>
    <revision>
      <id>56617</id>
      <timestamp>2024-10-23T15:38:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>JoergenB</username>
        <id>3363</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ''''Obs! Detta är ett arkiv. Alla nya centrala meddelanden och inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Rundskrivelser|Rundskrivelser]] respektive [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]].'''  == Movement Learning and Leadership Development Project ==  Hello  The Wikimedia Foundation’s Community Development team is seeking to learn more about the way volunteers learn and develop into the many different roles that exist in the movement. Our goal is to build a movement informed frame...'</comment>
      <origin>56617</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="210275" sha1="s5wmy4e9dhzduxnlwdu65sp55pffbrz" xml:space="preserve">'''Obs! Detta är ett arkiv. Alla nya centrala meddelanden och inlägg hänvisas till [[Wikibooks:Rundskrivelser|Rundskrivelser]] respektive [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]].'''

== Movement Learning and Leadership Development Project ==

Hello

The Wikimedia Foundation’s Community Development team is seeking to learn more about the way volunteers learn and develop into the many different roles that exist in the movement. Our goal is to build a movement informed framework that provides shared clarity and outlines accessible pathways on how to grow and develop skills within the movement. To this end, we are looking to speak with you, our community to learn about your journey as a Wikimedia volunteer. Whether you joined yesterday or have been here from the very start, we want to hear about the many ways volunteers join and contribute to our movement.

To learn more about the project, [[:m:special:MyLanguage/Movement Learning and Leadership Development Project|please visit the Meta page]]. If you are interested in participating in the project, please complete [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSegM07N1FK_s0VUECM61AlWOthwdn5zQOlVsa2vaKcx13BwZg/viewform?usp=sf_link this simple Google form]. Although we may not be able to speak to everyone who expresses interest, we encourage you to complete this short form if you are interested in participating!

-- [[user:LMiranda (WMF)|LMiranda (WMF)]] ([[user talk:LMiranda (WMF)|talk]]) 22 januari 2020 kl. 20.00 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Trizek_(WMF)/sandbox/temp_MassMessage_list&amp;oldid=19738989 --&gt;

== Additional interface for edit conflicts on talk pages ==

''Sorry, for writing this text in English. If you could help to translate it, it would be appreciated.'' 

You might know the new interface for edit conflicts (currently a beta feature). Now, Wikimedia Germany is designing an additional interface to solve edit conflicts on talk pages. This interface is shown to you when you write on a discussion page and another person writes a discussion post in the same line and saves it before you do. With this additional editing conflict interface you can adjust the order of the comments and edit your comment.  We are inviting everyone to have a look at [[m:WMDE Technical Wishes/Edit Conflicts#Edit conflicts on talk pages|the planned feature]]. Let us know what you think on our [[mw:Help talk:Two Column Edit Conflict View|central feedback page]]! -- For the Technical Wishes Team: [[m:User:Max Klemm (WMDE)|Max Klemm (WMDE)]] 26 februari 2020 kl. 15.15 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Max Klemm (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&amp;oldid=19845780 --&gt;

== Editing news 2020 #1 – Discussion tools ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;em&gt;[[m:VisualEditor/Newsletter/2020/April|Read this in another language]] • [[m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]&lt;/em&gt;

[[File:TalkPages-Reply-v1.0.png|thumb|300px|alt=Screenshot showing what the Reply tool looks like|This early version of the Reply tool automatically signs and indents comments.]]

The [[mw:Editing|Editing team]] has been working on [[mw:Talk pages project|the talk pages project]].  The goal of the talk pages project is to help contributors communicate on wiki more easily.  This project is the result of the [[mw:Talk pages consultation 2019|Talk pages consultation 2019]]. 

[[File:TalkPages-Reply-v2.0.png|thumb|300px|alt=Reply tool improved with edit tool buttons|In a future update, the team plans to test a tool for easily linking to another user's name, a rich-text editing option, and other tools.]]

The team is building a [[mw:Talk pages project/replying|new tool for replying]] to comments now.  This early version can sign and indent comments automatically.  &lt;strong&gt;Please [[mw:Talk pages project/replying/prototype testing#Reply%20version%201.0|test the new Reply tool]].&lt;/strong&gt;  

*On 31 March 2020, the new {{Int:discussiontools-replylink}} tool was offered as a [[mw:Beta Feature|Beta Feature]] editors at four Wikipedias:  [[w:ar:Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|Arabic]], [[w:nl:Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|Dutch]], [[w:fr:Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|French]], and [[w:hu:Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|Hungarian]].  If your community also wants early access to the new tool, contact [[User:Whatamidoing (WMF)]].
*The team is planning some upcoming changes.  &lt;strong&gt;Please [[mw:Talk pages project/replying#Version%202.0|review the proposed design]] and share your thoughts on the talk page.&lt;/strong&gt;  The team will test features such as:
**an easy way to mention another editor (&quot;pinging&quot;), 
**a rich-text visual editing option, and 
**other features identified through user testing or recommended by editors.  

To hear more about Editing Team updates, please add your name to the [[mw:Talk pages project#Get involved|&lt;strong&gt;&quot;Get involved&quot;&lt;/strong&gt;]] section of the project page. You can also watch [[File:MediaWiki Vector skin blue star watchlist icon.svg|frameless|16px]] these pages: [[mw:Talk pages project|the main project page]], [[mw:Talk pages project/Updates|Updates]], [[mw:Talk pages project/replying|Replying]], and [[mw:Talk pages project/replying/prototype testing|User testing]].

– [[user:PPelberg (WMF)|PPelberg (WMF)]] ([[mw:User talk:PPelberg (WMF)|talk]]) &amp; [[User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] ([[mw:User talk:Whatamidoing (WMF)|talk]])
&lt;/div&gt; 8 april 2020 kl. 21.28 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Quiddity_(WMF)/sandbox3&amp;oldid=19967063 --&gt;

== Editing news 2020 #2 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;em&gt;[[m:Special:MyLanguage/VisualEditor/Newsletter/2020/June|Read this in another language]] • [[m:Special:MyLanguage/VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]&lt;/em&gt;

[[File:TalkPages-Reply-v2.0.png|alt=Mockup of the new reply feature, showing new editing tools|thumb|400x400px|The new features include a toolbar.  [[mw:Talk:Talk pages project/replying|What do you think should be in the toolbar?]]]]

This issue of the [[mw:Special:MyLanguage/Editing|Editing]] newsletter includes information the [[mw:Special:MyLanguage/Talk pages project|Talk pages project]], an effort to help contributors communicate on wiki more easily.

* [[mw:Special:MyLanguage/Talk pages project/replying|&lt;strong&gt;Reply tool&lt;/strong&gt;]]: This is available as a Beta Feature at the four partner wikis (Arabic, Dutch, French, and Hungarian Wikipedias).  The Beta Feature is called &quot;{{int:discussiontools-preference-label}}&quot;.  The Beta Feature will get [[mw:Special:MyLanguage/Talk pages project/replying#Version%202.0|new features]] soon.  The new features include writing comments in a new visual editing mode and pinging other users by typing &lt;code&gt;@&lt;/code&gt;. You can [[mw:Special:MyLanguage/Talk pages project/replying/prototype testing#Reply%20tool%20version%202.0|test the new features]] on the [[mw:Special:MyLanguage/Beta Cluster|Beta Cluster]] now.  Some other wikis will have a chance to try the Beta Feature in the coming months.
* [[mw:Special:MyLanguage/New requirements for user signatures|&lt;strong&gt;New requirements for user signatures&lt;/strong&gt;]]:  Soon, users will not be able to save invalid custom signatures in [[Special:Preferences]]. This will reduce signature spoofing, prevent page corruption, and make new talk page tools more reliable.  Most editors will not be affected.
* [[mw:Special:MyLanguage/Talk pages project/New discussion|&lt;strong&gt;New discussion tool&lt;/strong&gt;]]:  The Editing team is beginning work on a simpler process for starting new discussions.   You can [[mw:Special:MyLanguage/Talk pages project/New discussion#Design|see the initial design on the project page]].
* [[m:Special:MyLanguage/Research:Usage of talk pages|&lt;strong&gt;Research on the use of talk pages&lt;/strong&gt;]]:  The Editing team worked with the [[mw:Special:MyLanguage/Wikimedia Research|Wikimedia research team]] to study how talk pages help editors improve articles.  We learned that new editors who use talk pages make more edits to the main namespace than new editors who don't use talk pages. 

– [[User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] ([[User talk:Whatamidoing (WMF)|talk]])
&lt;/div&gt; 17 juni 2020 kl. 22.36 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Trizek_(WMF)/sandbox/temp_MassMessage_list&amp;oldid=20184676 --&gt;

== Feedback on movement names ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
{{int:Hello}}. Apologies if you are not reading this message in your native language. {{int:please-translate}} if necessary. {{Int:Feedback-thanks-title}}

There are a lot of conversations happening about the future of our movement names. We hope that you are part of these discussions and that your community is represented.

Since 16 June, the Foundation Brand Team has been running a [https://wikimedia.qualtrics.com/jfe/form/SV_9G2dN7P0T7gPqpD survey] in 7 languages about [[m:Special:MyLanguage/Communications/Wikimedia brands/2030 movement brand project/Naming convention proposals|3 naming options]]. There are also community members sharing concerns about renaming in a [[m:Special:MyLanguage/Community open letter on renaming|Community Open Letter]]. 

Our goal in this call for feedback is to hear from across the community, so we encourage you to participate in the survey, the open letter, or both. The survey will go through 7 July in all timezones. Input from the survey and discussions will be analyzed and published on Meta-Wiki.

Thanks for thinking about the future of the movement, --[[:m:Talk:Communications/Wikimedia brands/2030 movement brand project|The Brand Project team]], 2 juli 2020 kl. 21.52 (CEST)

''Note: The survey is conducted via a third-party service, which may subject it to additional terms. For more information on privacy and data-handling, see the [[foundation:Special:MyLanguage/Naming Convention Proposals Movement Feedback Survey Privacy Statement|survey privacy statement]].''
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Elitre_(WMF)/All_wikis_June_2020&amp;oldid=20238848 --&gt;

== Editing news 2020 #3 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

&lt;em&gt;[[m:VisualEditor/Newsletter/2020/July|Read this in another language]] • [[m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]&lt;/em&gt;

[[File:50M@2x.png|thumb|alt=A gold star with a blue ribbon, and the text 50m|More than &lt;strong&gt;50 million edits&lt;/strong&gt; have been made using the visual editor on desktop.|400px]]

Seven years ago this month, the [[mw:Editing team|Editing team]] offered the visual editor to most Wikipedia editors.  Since then, editors have achieved many milestones:

* More than &lt;strong&gt;50 million edits&lt;/strong&gt; have been made using the visual editor on desktop.
* More than &lt;strong&gt;2 million new articles&lt;/strong&gt; have been created in the visual editor. More than 600,000 of these new articles were created during 2019.
* The visual editor is &lt;strong&gt;increasingly popular&lt;/strong&gt;.  The proportion of all edits made using the visual editor has increased every year since its introduction.
* In 2019, &lt;strong&gt;35% of the edits by newcomers&lt;/strong&gt; (logged-in editors with ≤99 edits) used the visual editor. This percentage has &lt;strong&gt;increased every year&lt;/strong&gt;.
* Almost &lt;strong&gt;5 million edits on the mobile site&lt;/strong&gt; have been made with the visual editor.  Most of these edits have been made since the Editing team started improving the [[mw:Mobile visual editor|mobile visual editor]] in 2018.
* On 17 November 2019, the [https://discuss-space.wmflabs.org/t/first-edit-made-to-wikipedia-from-outer-space/2254 &lt;strong&gt;first edit from outer space&lt;/strong&gt;] was made in the mobile visual editor. 🚀 👩‍🚀
* Editors have made more than &lt;strong&gt;7 million edits in the 2017 wikitext editor&lt;/strong&gt;, including starting &lt;strong&gt;600,000 new articles&lt;/strong&gt; in it.  The [[mw:2017 wikitext editor|2017 wikitext editor]] is VisualEditor's built-in wikitext mode.  You can [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|enable it in your preferences]].

[[User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] ([[User talk:Whatamidoing (WMF)|talk]])

&lt;/div&gt; 9 juli 2020 kl. 14.56 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=20232673 --&gt;

== Announcing a new wiki project! Welcome, Abstract Wikipedia ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;

Hi all,

It is my honor to introduce Abstract Wikipedia, a new project that has been unanimously approved by the Wikimedia Foundation Board of Trustees. Abstract Wikipedia proposes a new way to generate baseline encyclopedic content in a multilingual fashion, allowing more contributors and more readers to share more knowledge in more languages. It is an approach that aims to make cross-lingual cooperation easier on our projects, increase the sustainability of our movement through expanding access to participation, improve the user experience for readers of all languages, and innovate in free knowledge by connecting some of the strengths of our movement to create something new.

This is our first new project in over seven years. Abstract Wikipedia was submitted as a project proposal by Denny Vrandečić in May 2020 &lt;ref&gt;[[m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia|Abstract Wikipedia]]&lt;/ref&gt; after years of preparation and research, leading to a detailed plan and lively discussions in the Wikimedia communities. We know that the energy and the creativity of the community often runs up against language barriers, and information that is available in one language may not make it to other language Wikipedias. Abstract Wikipedia intends to look and feel like a Wikipedia, but build on the powerful, language-independent conceptual models of Wikidata, with the goal of letting volunteers create and maintain Wikipedia articles across our polyglot Wikimedia world.

The project will allow volunteers to assemble the fundamentals of an article using words and entities from Wikidata. Because Wikidata uses conceptual models that are meant to be universal across languages, it should be possible to use and extend these building blocks of knowledge to create models for articles that also have universal value. Using code, volunteers will be able to translate these abstract “articles” into their own languages. If successful, this could eventually allow everyone to read about any topic in Wikidata in their own language.

As you can imagine, this work will require a lot of software development, and a lot of cooperation among Wikimedians. In order to make this effort possible, Denny will join the Foundation as a staff member in July and lead this initiative. You may know Denny as the creator of Wikidata, a long-time community member, a former staff member at Wikimedia Deutschland, and a former Trustee at the Wikimedia Foundation &lt;ref&gt;[[m:User:Denny|User:Denny]]&lt;/ref&gt;. We are very excited that Denny will bring his skills and expertise to work on this project alongside the Foundation’s product, technology, and community liaison teams.

It is important to acknowledge that this is an experimental project, and that every Wikipedia community has different needs. This project may offer some communities great advantages. Other communities may engage less. Every language Wikipedia community will be free to choose and moderate whether or how they would use content from this project.

We are excited that this new wiki-project has the possibility to advance knowledge equity through increased access to knowledge. It also invites us to consider and engage with critical questions about how and by whom knowledge is constructed. We look forward to working in cooperation with the communities to think through these important questions.

There is much to do as we begin designing a plan for Abstract Wikipedia in close collaboration with our communities. I encourage you to get involved by going to the project page and joining the new mailing list &lt;ref&gt;[[mail:abstract-wikipedia|Abstract Wikipedia mailing list]]&lt;/ref&gt;. We recognize that Abstract Wikipedia is ambitious, but we also recognize its potential. We invite you all to join us on a new, unexplored path.

Yours,

Katherine Maher (Executive Director, Wikimedia Foundation) 

&lt;references/&gt;
&lt;/div&gt; &lt;small&gt;Sent by [[:m:User:Elitre (WMF)]] 9 juli 2020 kl. 21.56 (CEST) - '''[[:m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia/July 2020 announcement]]''' &lt;/small&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Elitre_(WMF)/All_wikis_June_2020&amp;oldid=20265886 --&gt;

== Technical Wishes: FileExporter and FileImporter become default features on all Wikis ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
The [[m:WMDE_Technical_Wishes/Move_files_to_Commons|FileExporter and FileImporter]] will become a default features on all wikis until August 7, 2020. They are planned to help you to move files from your local wiki to Wikimedia Commons easier while keeping all original file information (Description, Source, Date, Author, View History) intact. Additionally, the move is documented in the files view history. 
How does it work? 

Step 1: If you are an auto-confirmed user, you will see a link &quot;Move file to Wikimedia Commons&quot; on the local file page. 

Step 2: When you click on this link, the FileImporter checks if the file can in fact be moved to Wikimedia Commons. These checks are performed based on the wiki's [[m:WMDE_Technical_Wishes/Move_files_to_Commons/Configuration_file_documentation|configuration file]] which is created and maintained by each local wiki community. 

Step 3: If the file is compatible with Wikimedia Commons, you will be taken to an import page, at which you can update or add information regarding the file, such as the description. You can also add the 'Now Commons' template to the file on the local wiki by clicking the corresponding check box in the import form. Admins can delete the file from the local wiki by enabling the checkbox. By clicking on the 'Import' button at the end of the page, the file is imported to Wikimedia Commons. 

If you want to know more about the [[m:WMDE_Technical_Wishes/Move_files_to_Commons|FileImporter extension]] or the [[m:WMDE_Technical_Wishes|Technical Wishes Project]], follow the links. --For the Technical Wishes Team: &lt;/div&gt;[[User:Max Klemm (WMDE)|Max Klemm (WMDE)]] 6 augusti 2020 kl. 11.14 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Max Klemm (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&amp;oldid=20343133 --&gt;

== Important: maintenance operation on September 1st ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch 2020|Read this message in another language]]  •  [[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch 2020|{{int:please-translate}}]]

The [[foundation:|Wikimedia Foundation]] will be testing its secondary data centre.  This will make sure that Wikipedia and the other Wikimedia wikis can stay online even after a disaster. To make sure everything is working, the Wikimedia Technology department needs to do a planned test. This test will show if they can reliably switch from one data centre to the other. It requires many teams to prepare for the test and to be available to fix any unexpected problems. 

They will switch all traffic to the secondary data centre on '''Tuesday, September 1st 2020'''.

Unfortunately, because of some limitations in [[mw:Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], all editing must stop while the switch is made.  We apologize for this disruption, and we are working to minimize it in the future. 

'''You will be able to read, but not edit, all wikis for a short period of time.'''

*You will not be able to edit for up to an hour on Tuesday, September 1st. The test will start at [https://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20200901T14 14:00 UTC] (15:00 BST, 16:00 CEST, 10:00 EDT, 19:30 IST, 07:00 PDT, 23:00 JST, and in New Zealand at 02:00 NZST on Wednesday September 2).
*If you try to edit or save during these times, you will see an error message.  We hope that no edits will be lost during these minutes, but we can't guarantee it.  If you see the error message, then please wait until everything is back to normal.  Then you should be able to save your edit.  But, we recommend that you make a copy of your changes first, just in case.

''Other effects'':

*Background jobs will be slower and some may be dropped. Red links might not be updated as quickly as normal. If you create an article that is already linked somewhere else, the link will stay red longer than usual. Some long-running scripts will have to be stopped.
*There will be code freezes for the week of September 1st, 2020.  Non-essential code deployments will not happen.

This project may be postponed if necessary.  You can [[wikitech:Switch Datacenter#Schedule for 2018 switch|read the schedule at wikitech.wikimedia.org]]. Any changes will be announced in the schedule.  There will be more notifications about this.  '''Please share this information with your community.''' 
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; &lt;span dir=ltr&gt;[[m:User:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]] ([[m:User talk:Trizek (WMF)|talk]])&lt;/span&gt; 26 augusti 2020 kl. 15.48 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=20384955 --&gt;

== Invitation to participate in the conversation ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
''{{int:Hello}}. Apologies for cross-posting, and that you may not be reading this message in your native language: translations of the following announcement may be available on '''[[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Draft review/Invitation (long version)|Meta]]'''. {{int:please-translate}}. {{Int:Feedback-thanks-title}}''

We are excited to share '''[[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Draft review|a draft of the Universal Code of Conduct]]''', which the Wikimedia Foundation Board of Trustees called for earlier this year, for your review and feedback. The discussion will be open until October 6, 2020.

The UCoC Drafting Committee wants to learn which parts of the draft would present challenges for you or your work. What is missing from this draft? What do you like, and what could be improved?

Please join the conversation and share this invitation with others who may be interested to join, too. 

To reduce language barriers during the process, you are welcomed to translate this message and the [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Draft review|Universal Code of Conduct/Draft review]]. You and your community may choose to provide your opinions/feedback using your local languages.

To learn more about the UCoC project, see the [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] page, and the [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/FAQ|FAQ]], on Meta.

Thanks in advance for your attention and contributions, [[:m:Talk:Trust_and_Safety|The Trust and Safety team at Wikimedia Foundation]], 10 september 2020 kl. 19.55 (CEST) &lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Universal_Code_of_Conduct/Draft_review/Invitation_(long_version)/List&amp;oldid=20440292 --&gt;

== Wiki of functions naming contest ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
{{int:Please-translate}}

{{int:Hello}}. Please help pick a name for the new Wikimedia wiki project. This project will be a wiki where the community can work together on a library of [[m:Special:MyLanguage/Abstract_Wikipedia/Wiki_of_functions_naming_contest#function|functions]]. The community can create new functions, read about them, discuss them, and share them. Some of these functions will be used to help create language-independent Wikipedia articles that can be displayed in any language, as part of the Abstract Wikipedia project. But functions will also be usable in many other situations.

There will be two rounds of voting, each followed by legal review of candidates, with voting beginning on 29 September and 27 October. Our goal is to have a final project name selected on 8 December. If you would like to participate, then '''[[m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia/Wiki of functions naming contest|please learn more and vote now]]''' at meta-wiki. {{Int:Feedback-thanks-title}} --[[m:User:Quiddity (WMF)|Quiddity (WMF)]]&lt;/div&gt; 29 september 2020 kl. 23.26 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Quiddity_(WMF)/Global_message_delivery_split_6&amp;oldid=20492312 --&gt;

== Wiki of functions naming contest ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
{{int:Please-translate}}

{{int:Hello}}. Please help pick a name for the new Wikimedia wiki project. This project will be a wiki where the community can work together on a library of [[m:Special:MyLanguage/Abstract_Wikipedia/Wiki_of_functions_naming_contest#function|functions]]. The community can create new functions, read about them, discuss them, and share them. Some of these functions will be used to help create language-independent Wikipedia articles that can be displayed in any language, as part of the Abstract Wikipedia project. But functions will also be usable in many other situations.

There will be two rounds of voting, each followed by legal review of candidates, with voting beginning on 29 September and 27 October. Our goal is to have a final project name selected on 8 December. If you would like to participate, then '''[[m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia/Wiki of functions naming contest|please learn more and vote now]]''' at meta-wiki. {{Int:Feedback-thanks-title}} --[[m:User:Quiddity (WMF)|Quiddity (WMF)]]&lt;/div&gt; 30 september 2020 kl. 00.49 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Quiddity_(WMF)/Global_message_delivery_split_6&amp;oldid=20492312 --&gt;

== Call for feedback about Wikimedia Foundation Bylaws changes and Board candidate rubric ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
{{int:Hello}}. Apologies if you are not reading this message in your native language. {{Int:Please-translate}}.

Today the Wikimedia Foundation Board of Trustees starts two calls for feedback. One is about changes to the Bylaws mainly to increase the Board size from 10 to 16 members. The other one is about a trustee candidate rubric to introduce new, more effective ways to evaluate new Board candidates. The Board welcomes your comments through 26 October. For more details, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board noticeboard/October 2020 - Call for feedback about Bylaws changes and Board candidate rubric|check the full announcement]]. 

{{Int:Feedback-thanks-title}} [[m:User:Qgil-WMF|Qgil-WMF]] ([[m:User talk:Qgil-WMF|talk]]) 7 oktober 2020 kl. 19.09 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Elitre_(WMF)/Board2&amp;oldid=20519857 --&gt;

== Important: maintenance operation on October 27 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch 2020|Läs det här på ett annat språk]]  •  [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Tech%2FServer+switch+2020&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]

[[foundation:|Wikimedia Foundation]] testar övergången från sitt första till sitt andra reservdatacenter.  Detta innebär att Wikipedia och Wikimedias andra wikier kommer kunna förbli online efter en katastrof. För att se till att allt fungerar, behöver Wikimedia Technology-avdelningen utföra ett planerat test. Testet kommer visa på om man säkert kan övergå från ett datacenter till ett annat. Det krävs många arbetslag för att förbereda testet och för att ha möjligheten att åtgärda oförutsedda problem. 

All trafik kommer att återgå till det primära datacentret '''tisdag, 27 oktober 2020'''.

På grund av begränsningar i [[mw:Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], måste tyvärr all redigering avslutas medan övergången pågår.  Vi ber om ursäkt för avbrottet och arbetar för att minimera det i framtiden. 

'''Man kommer kunna läsa, men inte redigera, alla wikier en kort tid.'''

*Man kommer inte kunna redigera i upp till en timme på tisdag, 27 oktober 2020. Testet börjar [https://zonestamp.toolforge.org/1603807200 14:00 UTC] (14:00 WET, 15:00 CET, 10:00 EDT, 19:30 IST, 07:00 PDT, 23:00 JST, och i Nya Zeeland onsdag 28 oktober 03:00 NZD).
*Försöker du redigera eller spara något under denna tid kommer du få ett felmeddelande.  Vi hoppas att inga redigeringar går förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det.  Ser du felmeddelandet, får du vänta tills det är över.  Sen borde du kunna spara din redigering.  Men vi rekommenderar ändå att du skapar kopior av dina ändringar för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Bakgrundsjobb kommer vara långsammare och vissa kanske försvinner. Rödlänkar kanske inte uppdateras lika snabbt som förut. Om du skapar en artikel som det länkas till någon annanstans ifrån, kommer länken förbli röd längre än vanligt. Vissa långtgående skript kommer att ha stannat.
*Viss kod kommer frysa till under vecka 44.  Oviktiga koddistributioner kommer inte ske.

Projektet kan skjutas fram om det skulle behövas.  Du kan [[wikitech:Switch_Datacenter#Schedule_for_2020_switch|läsa schemat på wikitech.wikimedia.org]]. Alla ändringar kommer annonseras i schemat.  Det kommer komma fler notiser om det här. En notis om det här kommer visas på alla wikier 30 minuter innan händelsen inträffar. '''Dela gärna informationen med din gemenskap.'''&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; -- &lt;span dir=ltr&gt;[[m:User:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]] ([[m:User talk:Trizek (WMF)|talk]])&lt;/span&gt;  21 oktober 2020 kl. 19.10 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=20519839 --&gt;

== Wiki of functions naming contest - Round 2 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
{{int:Hello}}.
Reminder: Please help to choose the name for the new Wikimedia wiki project - the library of functions. The finalist vote starts today. The finalists for the name are: &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Wikicode, Wikicodex, Wikifunctions, Wikifusion, Wikilambda, Wikimedia Functions&lt;/span&gt;. If you would like to participate, then '''[[m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia/Wiki of functions naming contest/Names|please learn more and vote now]]''' at Meta-wiki.
{{Int:Feedback-thanks-title}} --[[m:User:Quiddity (WMF)|Quiddity (WMF)]]
&lt;/div&gt; 5 november 2020 kl. 23.10 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=20564572 --&gt;

== [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2021/Invitation|Community Wishlist Survey 2021]] ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
[[File:Magic Wand Icon 229981 Color Flipped.svg|thumb|48px]]
'''[[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2021|Undersökningen gemenskapens önskelista för 2021]]''' har nu öppnat!
Undersökningen är en process där gemenskaperna bestämmer vad [[m:Community Tech|Community Tech]]-arbetslaget ska arbeta med det kommande året. Vi uppmuntrar alla att skicka in förslag innan tidsfristen den '''{{#time:j xg|2020-11-30|{{PAGELANGUAGE}}}}''', eller kommentera på andra förslag för att förbättra dem.
Gemenskaperna röstar på förslagen mellan {{#time:j xg|2020-12-08|{{PAGELANGUAGE}}}} och {{#time:j xg|2020-12-21|{{PAGELANGUAGE}}}}.

Community Tech-arbetslaget fokuserar på verktyg för erfarna wikimedianer.
Du kan skriva dina förslag på vilket språk som helst, och vi kommer översätta dem åt dig. Tack, vi ser fram emot att läsa dina förslag!
&lt;/div&gt;

&lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;[[m:user:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]]&lt;/span&gt;

20 november 2020 kl. 19.15 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Other_TOP20&amp;oldid=20689748 --&gt;

== Wikidata descriptions changes to be included more often in Recent Changes and Watchlist ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
''Sorry for sending this message in English. Translations are available on [[m:Special:MyLanguage/Announcements/Announcement Wikidata descriptions in watchlist|this page]]. Feel free to translate it in more languages!''

As you may know, you can include changes coming from Wikidata in your Watchlist and Recent Changes ([[Special:Preferences#mw-prefsection-watchlist|in your preferences]]). Until now, this feature didn’t always include changes made on Wikidata descriptions due to the way Wikidata tracks the data used in a given article.

Starting on December 3rd, the Watchlist and Recent Changes will include changes on the descriptions of Wikidata Items that are used in the pages that you watch. This will only include descriptions in the language of your wiki to make sure that you’re only seeing changes that are relevant to your wiki.

This improvement was requested by many users from different projects. We hope that it can help you monitor the changes on Wikidata descriptions that affect your wiki and participate in the effort of improving the data quality on Wikidata for all Wikimedia wikis and beyond.

Note: if you didn’t use the Wikidata watchlist integration feature for a long time, feel free to give it another chance! The feature has been improved since the beginning and the content it displays is more precise and useful than at the beginning of the feature in 2015.

If you encounter any issue or want to provide feedback, feel free to use [[Phab:T191831|this Phabricator ticket]]. Thanks!

[[:d:User:Lea Lacroix (WMDE)|Lea Lacroix (WMDE)]] 30 november 2020 kl. 15.39 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Lea Lacroix (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Lea_Lacroix_(WMDE)/wikis&amp;oldid=20728482 --&gt;

== 2020 Coolest Tool Award Ceremony on December 11th ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Hello all,

The ceremony of the 2020 [[m:Coolest_Tool_Award|Wikimedia Coolest Tool Award]] will take place virtually on Friday, December 11th, at 17:00 GMT. This award is highlighting tools that have been nominated by contributors to the Wikimedia projects, and the ceremony will be a nice moment to show appreciation to the tools developers and maybe discover new tools!

You will find more information [[m:Coolest_Tool_Award|here]] about the livestream and the discussions channels. Thanks for your attention, [[:d:User:Lea Lacroix (WMDE)|Lea Lacroix (WMDE)]] 7 december 2020 kl. 11.55 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Lea Lacroix (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=20734978 --&gt;

== Undersökning: Gemenskapens önskelista för 2021 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
[[File:Magic Wand Icon 229981 Color Flipped.svg|thumb|48px]]
'''Vi bjuder in alla registrerade användare att rösta i [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2021|undersökningen Gemenskapens önskelista 2021]]. Du kan rösta från och med nu fram till den {{#time:j xg|2020-12-21|sv}} på så många förslag som du vill.'''

I undersökningen samlas önskningar om nya och förbättrade verktyg för avancerade användare. Efter omröstningen kommer vi göra vårt bästa för att uppfylla era önskningar. Vi börjar med de populäraste.

Vi, [[m:Special:MyLanguage/Community Tech|Community Tech]], är en av [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation|Wikimedia Foundation]]s arbetslag. Vi skapar och förbättrar verktyg för redigering och wikimoderering. Vad vi kommer arbeta med beror på resultatet i gemenskapens önskelista. En gång om året kan du skriva in dina förslag. Efter två veckor kan du rösta på dem du är mest intresserad av. Sen väljer vi önskningar från undersökningen att arbeta på. Vissa av önskningarna kan uppfyllas av frivilliga utvecklare eller av andra arbetslag.

Vi inväntar dina röster. Tack så mycket!
&lt;/div&gt;
[[user:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]]

11 december 2020 kl. 16.55 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Other_TOP20&amp;oldid=20689748 --&gt;

== Moving Wikimania 2021 to a Virtual Event ==

&lt;div class=&quot;mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
[[File:Wikimania_logo_with_text_2.svg|right|alt=Wikimania's logo.|75px]]

''{{int:Hello}}. Apologies if you are not reading this message in your native language. {{Int:Please-translate}}. {{Int:Feedback-thanks-title}}''

[[:m:Wikimania 2021|Wikimania will be a virtual event this year]], and hosted by a wide group of community members. Whenever the next in-person large gathering is possible again, [[:m:ESEAP Hub|the ESEAP Core Organizing Team]] will be in charge of it. Stay tuned for more information about how ''you'' can get involved in the planning
process and other aspects of the event. [https://lists.wikimedia.org/pipermail/wikimedia-l/2021-January/096141.html Please read the longer version of this announcement on wikimedia-l]. 

''ESEAP Core Organizing Team, Wikimania Steering Committee, Wikimedia Foundation Events Team'', 27 januari 2021 kl. 16.15 (CET) 
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Elitre_(WMF)/Wikimania21&amp;oldid=21014617 --&gt;

== Project Grant Open Call ==

This is the announcement for the [[m:Grants:Project|Project Grants program]] open call that started on January 11, with the submission deadline of February 10, 2021.&lt;br&gt; This first open call will be focussed on Community Organizing proposals. A second open call focused on research and software proposals is scheduled from February 15 with a submission deadline of March 16, 2021.&lt;br&gt;

For the Round 1 open call, we invite you to propose grant applications that fall under community development and organizing (offline and online) categories. Project Grant funds are available to support individuals, groups, and organizations to implement new experiments and proven ideas, from organizing a better process on your wiki, coordinating a campaign or editathon series to providing other support for community building.  We offer the following resources to help you plan your project and complete a grant proposal:&lt;br&gt;

* Weekly proposals clinics via Zoom during the Open Call. Join us for [[m:Grants:Project|#Upcoming_Proposal_Clinics|real-time discussions]] with Program Officers and select thematic experts and get live feedback about your Project Grants proposal. We’ll answer questions and help you make your proposal better. We also offer these support pages to help you build your proposal:
* [[m:Grants:Project/Tutorial|Video tutorials]] for writing a strong application&lt;br&gt;
* General [[m:Grants:Project/Plan|planning page]] for Project Grants &lt;br&gt;
* [[m:Grants:Project/Learn|Program guidelines and criteria]]&lt;br&gt;

Program officers are also available to offer individualized proposal support upon request. Contact us if you would like feedback or more information.&lt;br&gt;

We are excited to see your grant ideas that will support our community and make an impact on the future of Wikimedia projects. Put your idea into motion, and [[m:Grants:Project/Apply|submit your proposal]] by February 10, 2021!&lt;br&gt;

Please feel free to get in touch with questions about getting started with your grant application, or about serving on the Project Grants Committee. Contact us at projectgrants{{at}}wikimedia.org. Please help us translate this message to your local language. [[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 28 januari 2021 kl. 09.00 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RSharma (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=20808431 --&gt;

== Wikifunctions logo contest ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
{{Int:Hello}}. Hjälp gärna till att välja ett designkoncept för loggan för den nya wikin Wikifunctions. Omröstningen börjar i dag och kommer att pågå i två veckor. Om du vill delta, '''[[m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia/Wikifunctions logo concept/Vote|läs mer om ämnet och rösta]]''' på Meta. {{Int:Feedback-thanks-title}} --[[m:User:Quiddity (WMF)|Quiddity (WMF)]]&lt;/div&gt; 2 mars 2021 kl. 02.45 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=21087740 --&gt;

== Universell uppförandekod: fas 2 ==

Den [[:wmf:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|'''universella uppförandekoden (UCoC)''']] erbjuder en universell baslinje av acceptabelt beteende för hela Wikimediarörelsen och alla dess projekt. Projektet är för närvarande i fas 2, för att utforma hur man kommer genomföra koden. Du kan läsa mer om hela projektet på dess [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|'''projektsida''']].

=== Beredningskommitté: Upprop för ansökningar ===

Wikimedia Foundation rekryterar volontärer för att ta delta i en kommitté för att försöka göra koden genomförbar. Kommitténs medlemmar kommer samlas mellan 2 till 6 timmar i veckan från sent i april till juli och sedan i oktober och november. Det är viktigt att kommittén är mångfaldig och inkluderande samt har en rad olika erfarenheter från erfarna användare och nykomlingar, till de som har utsatts för eller reagerat på trakasserier, samt dem som felaktigt anklagats för detsamma.

För att ansöka och ta reda på mer om processen, se [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Drafting committee|Universell uppförandekod/Beredningskommitté]].

=== Rådfrågning hos gemenskapen 2021: Notis och anrop för volontärer / översättare ===

Från 5 april – 5 maj 2021 kommer konversationer att hållas på flera Wikimediaprojekt om hur man ska efterfölja UCoC. Vi letar efter volontärer för att översätta nyckelmaterial och hjälpa till med att rådfråga på sina egna språk eller projekt med hjälp av föreslagna [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/2021 consultations/Discussion|nyckelfrågor]]. Om du är intresserad av att delta i någon av dessa roller, [[:m:Talk:Universal Code of Conduct/2021 consultations|var god meddela oss]] på vilket språk du än känner dig bekväm i.

För att ta reda på mer om arbetet och andra konversationer som äger rum, se [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/2021 consultations|Universell uppförandekod/Rådfrågning 2021]].

-- [[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] ([[User talk:Xeno (WMF)|diskussion]]) 5 april 2021 kl. 23.22 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SOyeyele (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SOyeyele_(WMF)/Announcements/Swedish&amp;oldid=21301222 --&gt;

== Line numbering coming soon to all wikis ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;  

[[File:Technical_Wishes_–_Line_numbering_-_2010_wikitext_editor.png|thumb|Exempel]]
Från och med den 15 april kan man aktivera radnumrering i vissa textredigerare - för närvarande i namnrymd för mallar, tillkommer snart fler namnrymder. Detta kommer göra det enkalre att upptäcka radbrytningar och att referera till en specifik rad i diskussioner.
Dessa nummer kommer visas om man aktiverat funktionen syntaxmarkering ([[mw:Special:MyLanguage/Extension:CodeMirror|tillägget CodeMirror]]), som stöds av [[mw:Special:MyLanguage/Extension:WikiEditor|2010]] och [[mw:Special:MyLanguage/2017 wikitext editor|2017]] års wikitextredigerare. 

Mer information finns på [[m:WMDE Technical Wishes/Line Numbering|den här projektsidan]]. Alla bjuds in för att testa funktionen, och att ge återkoppling [[m:talk:WMDE Technical Wishes/Line Numbering|den här diskussionssidan]].
&lt;/div&gt; -- [[m:User:Johanna Strodt (WMDE)|Johanna Strodt (WMDE)]] 12 april 2021 kl. 17.09 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johanna Strodt (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&amp;oldid=21329014 --&gt;

== Suggested Values ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;  

Från den 29:e April kommer det vara möjligt att föreslå värden för parametrar i mallar. Föreslagna värden kan läggas till i [[mw:Special:MyLanguage/Help:TemplateData|TemplateData]] och kommer då visas som en drop-down i [[mw:Special:MyLanguage/Help:VisualEditor/User guide|VisualEditor]]. Detta gör det möjligt för mall-användare att snabbt välja ett passande värde. På så sätt förhindrar detta eventuella fel och gör det enklare att fylla i mallar med värden. Det kommer fortfarande vara möjligt att fylla i andra värden än de föreslagna.

Mer information, inklusive vilka typer av parametrar som finns tillgängliga och hur man kan föreslå värden finns på: [[mw:Help:TemplateData#suggestedvalues|[1]]] [[m:WMDE_Technical_Wishes/Suggested_values_for_template_parameters|[2]]]. Alla är välkommna att testa funktionen och ge återkoppling på [[m:Talk:WMDE Technical Wishes/Suggested values for template parameters|den här diskussionssidan]].

&lt;/div&gt; [[m:User:Timur Vorkul (WMDE)|Timur Vorkul (WMDE)]] 22 april 2021 kl. 16.08 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Timur Vorkul (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&amp;oldid=21361904 --&gt;

== Universal Code of Conduct News – Issue 1 ==

&lt;div style = &quot;line-height: 1.2&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-size:200%;&quot;&gt;'''Universal Code of Conduct News'''&lt;/span&gt;&lt;br&gt;
&lt;span style=&quot;font-size:120%; color:#404040;&quot;&gt;'''Issue 1, June 2021'''&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-size:120%; float:right;&quot;&gt;[[m:Universal Code of Conduct/Newsletter/1|Read the full newsletter]]&lt;/span&gt;
----
Welcome to the first issue of [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct News]]! This newsletter will help Wikimedians stay involved with the development of the new code, and will distribute relevant news, research, and upcoming events related to the UCoC.

Please note, this is the first issue of UCoC Newsletter which is delivered to all subscribers and projects as an announcement of the initiative. If you want the future issues delivered to your talk page, village pumps, or any specific pages you find appropriate, you need to [[m:Global message delivery/Targets/UCoC Newsletter Subscription|subscribe here]].

You can help us by translating the newsletter issues in your languages to spread the news and create awareness of the new conduct to keep our beloved community safe for all of us. Please [[m:Universal Code of Conduct/Newsletter/Participate|add your name here]] if you want to be informed of the draft issue to translate beforehand. Your participation is valued and appreciated.
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;margin-top:3px; padding:10px 10px 10px 20px; background:#fffff; border:2px solid #808080; border-radius:4px; font-size:100%;&quot;&gt;
* '''Affiliate consultations''' – Wikimedia affiliates of all sizes and types were invited to participate in the UCoC affiliate consultation throughout March and April 2021. ([[m:Universal Code of Conduct/Newsletter/1#sec1|continue reading]])
* '''2021 key consultations''' – The Wikimedia Foundation held enforcement key questions consultations in April and May 2021 to request input about UCoC enforcement from the broader Wikimedia community. ([[m:Universal Code of Conduct/Newsletter/1#sec2|continue reading]])
* '''Roundtable discussions''' – The UCoC facilitation team hosted two 90-minute-long public roundtable discussions in May 2021 to discuss UCoC key enforcement questions. More conversations are scheduled. ([[m:Universal Code of Conduct/Newsletter/1#sec3|continue reading]])
* '''Phase 2 drafting committee''' – The drafting committee for the phase 2 of the UCoC started their work on 12 May 2021. Read more about their work. ([[m:Universal Code of Conduct/Newsletter/1#sec4|continue reading]])
* '''Diff blogs''' – The UCoC facilitators wrote several blog posts based on interesting findings and insights from each community during local project consultation that took place in the 1st quarter of 2021. ([[m:Universal Code of Conduct/Newsletter/1#sec5|continue reading]])&lt;/div&gt;
--[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 12 juni 2021 kl. 01.05 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SOyeyele (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SOyeyele_(WMF)/Announcements/Other_languages&amp;oldid=21578291 --&gt;

== Wikimania 2021: Individual Program Submissions ==

[[File:Wikimania logo with text 2.svg|right|200px]]
Dear all,

Wikimania 2021 will be [[:wikimania:2021:Save the date and the Core Organizing Team|hosted virtually]] for the first time in the event's 15-year history. Since there is no in-person host, the event is being organized by a diverse group of Wikimedia volunteers that form the [[:wikimania:2021:Organizers|Core Organizing Team]] (COT) for Wikimania 2021.

'''Event Program''' - Individuals or a group of individuals can submit their session proposals to be a part of the program. There will be translation support for sessions provided in a number of languages. See more information [[:wikimania:2021:Submissions/Guidelines#Language Accessibility|here]].

Below are some links to guide you through;
* [[:wikimania:2021:Submissions|Program Submissions]]
* [[:wikimania:2021:Submissions/Guidelines|Session Submission Guidelines]]
* [[:wikimania:2021:FAQ|FAQ]]

Please note that the deadline for submission is 18th June 2021. 

'''Announcements'''- To keep up to date with the developments around Wikimania, the COT sends out weekly updates. You can view them in the Announcement section [[:wikimania:2021:Announcements|here]]. 

'''Office Hour''' - If you are left with questions, the COT will be hosting some office hours (in multiple languages), in multiple time-zones, to answer any programming questions that you might have.  Details can be found [[:wikimania:2021:Organizers#Office hours schedule|here.]]

Best regards,

[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 16 juni 2021 kl. 06.18 (CEST)

On behalf of Wikimania 2021 Core Organizing Team
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Bodhisattwa@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=21597568 --&gt;

== Editing news 2021 #2 ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;em&gt;[[m:Special:MyLanguage/VisualEditor/Newsletter/2021/June|Läs detta på ett annat språk]] • [[m:VisualEditor/Newsletter|Prenumerationslista för detta flerspråkiga nyhetsbrev]]&lt;/em&gt;

[[File:Reply Tool A-B test comment completion.png|alt=&lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Junior contributors comment completion rate across all participating Wikipedias&lt;/span&gt;|thumb|296x296px|&lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;When newcomers had the Reply tool and tried to post on a talk page, they were more successful at posting a comment. ([https://wikimedia-research.github.io/Reply-tools-analysis-2021/ Source])&lt;/span&gt;]]

&lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Earlier this year, the Editing team ran a large study of [[mw:Talk pages project/Replying|the Reply Tool]].  The main goal was to find out whether the Reply Tool helped [[mw:Talk pages project/Glossary|newer editors]] communicate on wiki.  The second goal was to see whether the comments that newer editors made using the tool needed to be reverted more frequently than comments newer editors made with the existing wikitext page editor.&lt;/span&gt;

&lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;The key results were:&lt;/span&gt;

* &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Newer editors who had automatic (&quot;default on&quot;) access to the Reply tool were [https://wikimedia-research.github.io/Reply-tools-analysis-2021/ more likely] to post a comment on a talk page.&lt;/span&gt;
* &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;The comments that newer editors made with the Reply Tool were also [https://wikimedia-research.github.io/Reply-tools-analysis-2021/ less likely] to be reverted than the comments that newer editors made with page editing.&lt;/span&gt;

&lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;These results give the Editing team confidence that the tool is helpful.&lt;/span&gt;

&lt;strong&gt;&lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Looking ahead&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;

&lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;The team is planning to make the Reply tool available to everyone as an opt-out preference in the coming months.  This has already happened at the Arabic, Czech, and Hungarian Wikipedias.&lt;/span&gt;

&lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;The next step is to [[phab:T280599|resolve a technical challenge]]. Then, they will deploy the Reply tool first to the [[phab:T267379|Wikipedias that participated in the study]].  After that, they will deploy it, in stages, to the other Wikipedias and all WMF-hosted wikis.&lt;/span&gt;

&lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;You can turn on &quot;{{int:discussiontools-preference-label}}&quot; [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|in Beta Features]] now.  After you get the Reply tool, you can change your preferences at any time in [[Special:Preferences#mw-prefsection-editing-discussion]].&lt;/span&gt;

–[[User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] ([[User talk:Whatamidoing (WMF)|diskussion]])
&lt;/div&gt; 24 juni 2021 kl. 16.14 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Elitre (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=21624491 --&gt;

== Server switch ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch 2020|Läs det här på ett annat språk]]  •  [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Tech%2FServer+switch+2020&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]

[[foundation:|Wikimedia Foundation]] testar övergången från sitt första till sitt andra reservdatacenter.  Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimedia-wikier kan förbli online, även om någon form av katastrof skulle inträffa. För att se till att allt fungerar, behöver Wikimedia Technology-avdelningen utföra ett planerat test. Testet kommer visa på om man säkert kan övergå från ett datacenter till ett annat. Det krävs många arbetslag för att förbereda testet och för att ha möjligheten att åtgärda oförutsedda problem. &lt;!--

 All trafik kommer att återgå till det primära datacentret '''tisdag, 27 oktober 2020'''. --&gt;

På grund av begränsningar i [[mw:Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], måste tyvärr all redigering upphöra medan övergången pågår.  Vi ber om ursäkt för avbrottet och arbetar för att minimera det i framtiden. 

'''Under en kort tidsperiod kommer det bara vara möjligt att läsa, men inte redigera alla wikier.'''

*Man kommer inte kunna redigera i upp till en timme på tisdag, 29 juni 2021. Testet börjar [https://zonestamp.toolforge.org/1624975200 14:00 UTC] (07:00 PDT, 10:00 EDT, 15:00 WEST/BST, 16:00 CEST, 19:30 IST, 23:00 JST, och i Nya Zeeland onsdag 30 juni 02:00 NZST).
*Försöker du redigera eller spara något under denna tid kommer du få ett felmeddelande.  Vi hoppas att inga redigeringar går förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det.  Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen.  Sedan borde du kunna spara din redigering.  Vi rekommenderar ändå att du skapar kopior av dina ändringar, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Bakgrundsjobb kommer vara långsammare och vissa kanske försvinner. Rödlänkar kanske inte uppdateras lika snabbt som förut. Om du skapar en artikel som det länkas till någon annanstans ifrån, kommer länken förbli röd längre än vanligt. En del långtidsskript kommer att behöva stoppas.
*Viss kod kommer frysa till 28 juni.  Utrullning av icke-essentiella koddistributioner kommer inte att utföras.

Projektet kan skjutas fram om det skulle behövas.  Du kan [[wikitech:Switch_Datacenter#Schedule_for_2021_switch|läsa schemat på wikitech.wikimedia.org]]. Alla ändringar kommer att tillkännages i tidsplanen.  Det kommer att komma fler notiser om det här. En notis om det här kommer visas på alla wikier 30 minuter innan händelsen inträffar. '''Dela gärna informationen med din gemenskap.'''&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; [[user:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] 27 juni 2021 kl. 03.19 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=21463754 --&gt;

== Call for Candidates for the Movement Charter Drafting Committee ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;

Movement Strategy announces [[:m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee|the Call for Candidates for the Movement Charter Drafting Committee]]. The Call opens August 2, 2021 and closes September 1, 2021.

The Committee is expected to represent [[:m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee/Diversity_and_Expertise_Matrices|diversity in the Movement]]. Diversity includes gender, language, geography, and experience. This comprises participation in projects, affiliates, and the Wikimedia Foundation.

English fluency is not required to become a member. If needed, translation and interpretation support is provided. Members will receive an allowance to offset participation costs. It is US$100 every two months.

We are looking for people who have some of the following [[:m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee#Role_Requirements|skills]]:

* Know how to write collaboratively. (demonstrated experience is a plus) 
* Are ready to find compromises. 
* Focus on inclusion and diversity. 
* Have knowledge of community consultations. 
* Have intercultural communication experience. 
* Have governance or organization experience in non-profits or communities. 
* Have experience negotiating with different parties. 

The Committee is expected to start with 15 people. If there are 20 or more candidates, a mixed election and selection process will happen. If there are 19 or fewer candidates, then the process of selection without election takes place.

Will you help move Wikimedia forward in this important role? Submit your candidacy [[:m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee#Candidate_Statements|here]]. Please contact strategy2030[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org with questions.

&lt;/div&gt;

[[Användare:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] ([[Användardiskussion:Xeno (WMF)|diskussion]]) 3 augusti 2021 kl. 02.12 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Xeno_(WMF)/Delivery/Wikibooks&amp;oldid=21828257 --&gt;

== Universal Code of Conduct - Enforcement draft guidelines review ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;content&quot;/&gt;The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Drafting_committee#Phase_2|Universal Code of Conduct Phase 2 drafting committee]] would like comments about the '''[[:m:Universal Code of Conduct/Enforcement draft guidelines review|enforcement draft guidelines]]''' for the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] (UCoC). This review period is planned for 17 August 2021 through 17 October 2021.

These guidelines are not final but you can help move the progress forward. The committee will revise the guidelines based upon community input.

Comments can be shared in any language on the [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Enforcement draft guidelines review|draft review talk page]] and [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Discussions|multiple other venues]]. Community members are encouraged to organize conversations in their communities.

There are planned live discussions about the UCoC enforcement draft guidelines: 

:[[wmania:2021:Submissions/Universal_Code_of_Conduct_Roundtable|Wikimania 2021 session]] (recorded 16 August)
:[[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/2021_consultations/Roundtable_discussions#Conversation hours|Conversation hours]] - 24 August, 31 August, 7 September @ 03:00 UTC &amp; 14:00 UTC
:[[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/2021_consultations/Roundtable_discussions|Roundtable calls]] - 18 September @ 03:00 UTC &amp; 15:00 UTC

Summaries of discussions will be posted every two weeks [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Drafting committee/Digests|here]].

Please let me know if you have any questions.&lt;section end=&quot;content&quot;/&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 18 augusti 2021 kl. 00.09 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Xeno_(WMF)/Delivery/Wikibooks&amp;oldid=21895034 --&gt;

== Wikimedia Foundation Board of Trustees election has come to an end ==

Thank you for participating in the [[:meta:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2021|2021 Wikimedia Foundation Board of Trustees election]]! Voting closed August 31 at 23:59. The official data, including the four most voted candidates, will be announced as soon as the [[:meta:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections_committee|Elections Committee]] completes their review of the ballots. The official announcement of the new trustees appointed will happen later, once the selected candidates have been confirmed by the Board.

6,946 community members from 216 wiki projects have voted. This makes 10.2% global participation, 1.1% higher than in the last Board elections. In 2017, 5167 people from 202 wiki projects cast their vote. A full analysis is planned to be published in a few days when the confirmed results are announced. In the meantime, you can check the [[:meta:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2021/Stats|data produced during the election]].

Diversity was an important goal with these elections. Messages about the Board election were translated into 61 languages. This outreach worked well. There were 70 communities with eligible voters voting in this election for the first time. With your help, next year’s Board of Trustees election will be even better.

1 september 2021 kl. 23.00 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Xeno_(WMF)/Delivery/Wikibooks&amp;oldid=21895034 --&gt;

== The 2022 Community Wishlist Survey will happen in January ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Hej allesammans!

Vi hoppas ni alla har mår bra och är så trygga som möjligt i dessa tider! Vi vill dela några nyheter om en ändring i underökningen för gemenskapens önskelista 2022. Vi vill också höra vad du tycker.

Sammanfattning:

&lt;div style=&quot;font-style:italic;&quot;&gt;
Vi kommer köra [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey|gemenskapens önskelista 2022]] i januari 2022. Vi behöver mer tid att arbeta på 2021 års önskningar. Vi behöver också mer tid att förbereda vissa ändringar av önskelistan för 2022. Under tiden kan du använda en [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey/Sandbox|tillägnad sandlåda för att skicka in tidiga idéer för 2022 års önskningar]].
&lt;/div&gt;

=== Förslag och uppfyllelser av önskningar kommer ske samma år ===

Tidigare har [[m:Special:MyLanguage/Community Tech|gemenskapens teknikteam]] kört undersökningen för gemenskapens önskelista för kommande år i november året innan. Vi körde exempelvis [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2021|önskelistan från 2021]] i november 2020. Det fungerade väl för några år sedan. Vid den tidpunkten brukade vi arbeta på önskelistan strax efter att resultaten från omröstningen publicerats.

2021 uppstod det däremot ett glapp mellan omröstningen och när vi kunde börja arbeta på nya önskningar. Fram till 2021 arbetade vi på önskningar från [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2020|önskelistan från 2020]].

Vi hoppas att önskelistan 2022 i januari 2022 kommer vara mer intuitiv. Detta kommer ge oss mer tid på att uppfylla fler önskningar från 2021 års önskelista.

=== Uppmuntra bredare deltagande från historiskt uteslutna gemenskaper ===

Vi funderar på hur vi kan göra det enklare att delta i önskelistan. Vi vill stödja fler översättningar, och uppmuntra underutrustade gemenskaper att vara mer aktiva. Vi skulle vilja ha lite tid att göra dessa ändringar.

=== En ny plats för att diskutera med oss om prioriteringar och önskningar som ännu inte uppfyllts ===

Vi kommer att ha gått 365 dagar utan en önskelista. Vi uppmuntrar dig att ta kontakt. Vi hoppas du hör av dig på [[m:Special:MyLanguage/Talk:Community Wishlist Survey|diskussionssidan]], men vi hoppas också att du deltar i vårt Prata med oss-möte som hålls varannan månad! Dessa kommer hållas på två olika tider för att passa olika tidszoner.

Vi påbörjar vårt första möte '''15 september 23:00 UTC'''. Fler detaljer om agendan och inramningen kommer snart!

=== Idéstorm och förslag till utkast före förslagsfasen ===

Har du några tidiga idéer på önskningar kan du använda [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey/Sandbox|önskelistans nya sandlåda]]. På så sätt glömmer du inte detta innan januari 2022. Du kommer kunna komma tillbaka och fila på dina idéer. Kom ihåg att redigeringar i sandlådan inte räknas som önskningar!

=== Återkoppling ===
* Hur skulle önskelistan kunna förbättras?
* Hur skulle du vilja använda vår nya [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey/Sandbox|sandlåda]]?
* Vilka risker ser du, om några, med vårt beslut att ändra datumet för önskelistan 2022?
* Vad skulle hjälpa mer folk att delta i önskelistan 2022?

Svara på [[m:Special:MyLanguage/Talk:Community Wishlist Survey|diskussionssidan]] (på vilket språk du vill) eller på våra Prata med oss-möten.
&lt;/div&gt;

[[user:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[user talk:SGrabarczuk (WMF)|talk]]) 7 september 2021 kl. 02.23 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=21980442 --&gt;

== Server switch ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Läs det här på ett annat språk]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Tech%2FServer+switch&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]

[[foundation:|Wikimedia Foundation]] testar övergången från sitt första till sitt andra reservdatacenter. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimedia-wikier kan förbli online, även om någon form av katastrof skulle inträffa. För att se till att allt fungerar, behöver Wikimedia Technology-avdelningen utföra ett planerat test. Testet kommer visa på om man säkert kan övergå från ett datacenter till ett annat. Det krävs många arbetslag för att förbereda testet och för att ha möjligheten att åtgärda oförutsedda problem. 

All trafik kommer att återgå till det primära datacentret '''tisdag 14 september 2021'''.

På grund av begränsningar i [[mw:Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], måste tyvärr all redigering upphöra medan övergången pågår. Vi ber om ursäkt för avbrottet och arbetar för att minimera det i framtiden. 

'''Under en kort tidsperiod kommer det bara vara möjligt att läsa, men inte redigera alla wikier.'''

*Man kommer inte kunna redigera i upp till en timme på tisdag 14 september 2021. Testet börjar [https://zonestamp.toolforge.org/1631628049 14:00 UTC] (07:00 PDT, 10:00 EDT, 15:00 WEST/BST, 16:00 CEST, 19:30 IST, 23:00 JST, och i Nya Zeeland onsdag 15 september 02:00 NZST).
*Försöker du redigera eller spara något under denna tid kommer du få ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar går förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan borde du kunna spara din redigering. Vi rekommenderar ändå att du skapar kopior av dina ändringar, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Bakgrundsjobb kommer vara långsammare och vissa kanske försvinner. Rödlänkar kanske inte uppdateras lika snabbt som förut. Om du skapar en artikel som det länkas till någon annanstans ifrån, kommer länken förbli röd längre än vanligt. En del långtidsskript kommer att behöva stoppas.
* Vi förväntar oss att kodutrullningen sker precis som vilken vecka som helst. Viss kodfrysning kan däremot stundtals ske punktligt om operationen kräver det efteråt.

Projektet kan skjutas fram om det skulle behövas.  Du kan [[wikitech:Switch_Datacenter|läsa schemat på wikitech.wikimedia.org]]. Alla ändringar kommer att tillkännages i tidsplanen. Det kommer att komma fler notiser om det här. En notis om det här kommer visas på alla wikier 30 minuter innan händelsen inträffar. '''Dela gärna informationen med din gemenskap.'''&lt;/div&gt;&lt;/div&gt; [[user:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[user talk:SGrabarczuk (WMF)|&lt;span class=&quot;signature-talk&quot;&gt;{{int:Talkpagelinktext}}&lt;/span&gt;]]) 11 september 2021 kl. 02.45 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=21980442 --&gt;

== Talk to the Community Tech ==

[[File:Magic Wand Icon 229981 Color Flipped.svg|{{dir|{{pagelang}}|left|right}}|frameless|50px]]

[[:m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey/Updates/2021-09 Talk to Us|Read this message in another language]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Community_Wishlist_Survey/Updates/2021-09_Talk_to_Us&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]

Hello!

As we have [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey/Updates|recently announced]], we, the team working on the [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey|Community Wishlist Survey]], would like to invite you to an online meeting with us. It will take place on [https://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20210915T2300 '''September 15th, 23:00 UTC'''] on Zoom, and will last an hour. [https://wikimedia.zoom.us/j/89828615390 '''Click here to join'''].

'''Agenda'''

* [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2021/Status report 1#Prioritization Process|How we prioritize the wishes to be granted]]
* [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey/Updates|Why we decided to change the date]] from November 2021 to January 2022
* Update on the [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2021/Warn when linking to disambiguation pages|disambiguation]] and the [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2021/Real Time Preview for Wikitext|real-time preview]] wishes
* Questions and answers

'''Format'''

The meeting will not be recorded or streamed. Notes without attribution will be taken and published on Meta-Wiki. The presentation (first three points in the agenda) will be given in English.

We can answer questions asked in English, French, Polish, and Spanish. If you would like to ask questions in advance, add them [[m:Talk:Community Wishlist Survey|on the Community Wishlist Survey talk page]] or send to sgrabarczuk@wikimedia.org.

[[m:Special:MyLanguage/User:NRodriguez (WMF)|Natalia Rodriguez]] (the [[m:Special:MyLanguage/Community Tech|Community Tech]] manager) will be hosting this meeting.

'''Invitation link'''

* [https://wikimedia.zoom.us/j/89828615390 Join online]
* Meeting ID: 898 2861 5390
* One tap mobile
** +16465588656,,89828615390# US (New York)
** +16699006833,,89828615390# US (San Jose)
* [https://wikimedia.zoom.us/u/kctR45AI8o Dial by your location]

See you! [[User:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[User talk:SGrabarczuk (WMF)|&lt;span class=&quot;signature-talk&quot;&gt;{{int:Talkpagelinktext}}&lt;/span&gt;]]) 11 september 2021 kl. 05.03 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=21980442 --&gt;

== Let's talk about the Desktop Improvements ==

[[File:Annotated Wikipedia Vector interface (logged-out).png|thumb]]
&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
Hello!

Have you noticed that some wikis have a [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop Improvements|different desktop interface]]? Are you curious about the next steps? Maybe you have questions or ideas regarding the design or technical matters?

Join an online meeting with the team working on the Desktop Improvements! It will take place on [https://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20211012T1600 October 12th, 16:00 UTC] on Zoom. It will last an hour. '''[https://wikimedia.zoom.us/j/82936701376 Click here to join]'''.

'''Agenda'''
* Update on the recent developments
* [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop Improvements/Features/Sticky Header|Sticky header]] - presentation of the demo version
* Questions and answers, discussion
'''Format'''

The meeting will not be recorded or streamed. Notes will be taken in a [https://docs.google.com/document/d/1G4tfss-JBVxyZMxGlOj5MCBhOO-0sLekquFoa2XiQb8/edit# Google Docs file]. The presentation part (first two points in the agenda) will be given in English.

We can answer questions asked in English, French, Polish, and Spanish. If you would like to ask questions in advance, add them on the [[mw:Talk:Reading/Web/Desktop Improvements|talk page]] or send them to sgrabarczuk@wikimedia.org.

[[user:OVasileva (WMF)|Olga Vasileva]] (the team manager) will be hosting this meeting.

'''Invitation link'''
* [https://wikimedia.zoom.us/j/89828615390 Join online]
* Meeting ID: &lt;span dir=ltr&gt;829 3670 1376&lt;/span&gt;
* [https://wikimedia.zoom.us/u/kB5WUc7yZ Dial by your location]
We hope to see you!&lt;/div&gt; [[User:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[User talk:SGrabarczuk (WMF)|talk]]) 5 oktober 2021 kl. 03.05 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Varia&amp;oldid=22122011 --&gt;

== Röstningen inför valet för medlemmarna i Movement Charter skrivningskommitté är nu öppen ==

&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot;/&gt;
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/MCDC Voter Email short 12-10-2021|{{int:otherlanguages}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/MCDC Voter Email short 12-10-2021}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]''
Röstningen inför valet för medlemmarna i Movement Charter skrivningskommitté är nu öppen. Totalt kandiderar 70 Wikimedianer från hela världen om 7 platser i dessa val.

'''Röstningen är öppen från 12 oktober till 24 oktober 2021 (var som helst på jorden).'''

Kommittén kommer att bestå av totalt 15 medlemmar: Online grupperna röstar på 7 medlemmar, 6 medlemmar kommer att väljas ut av Wikimedia filialer genom en parallell process och 2 medlemmar kommer att utses av Wikimedia Foundation. Planen är att sammankalla kommittén senast den 1 november 2021.

Lär dig om varje kandidat innanför röstningen på språket du föredrar: &lt;https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee/Candidates&gt;

Lär dig mer om skrivningskommitté: &lt;https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee&gt;

Vi testar en röstråd app för detta val. Klicka själv genom verktyget så ser du vilken kandidat är närmast dig! Titta på &lt;https://mcdc-election-compass.toolforge.org/&gt;

Läs hela tillkännagivandet: &lt;https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee/Elections&gt;

'''Gå och rösta på SecurePoll:''' &lt;https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee/Elections&gt;

Med vänliga hälsningar

Strategi och governance team, Wikimedia Foundation
&lt;section end=&quot;announcement-content&quot;/&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 14 oktober 2021 kl. 04.55 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery/sv&amp;oldid=22173661 --&gt;

== Prata med gemenskapens tech-team ==

[[File:Magic Wand Icon 229981 Color Flipped.svg|100px|right]]
{{int:Hello}}

Vi här i teamet som arbetar med [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey|gemenskapens önskelista]] bjuder in dig till ett online-möte med oss. Det kommer äga rum den [https://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20211027T1430 '''{{#time:j xg|2021-10-27}} ({{#time:l|2021-10-27}}), {{#time:H:i e|14:30|sv|1}}'''] på Zoom, och kommer hålla på i ungefär en timme. [https://wikimedia.zoom.us/j/83847343544 '''Klicka här för att delta'''].

'''Agenda'''

* Bli en ambassadör för gemenskapens önskelista. Hjälp oss att sprida vetskapen om undersökningen i din gemenskap.
* Uppdatering om önskningarna angående [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2021/Warn when linking to disambiguation pages|förgrening]] och [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2021/Real Time Preview for Wikitext|förhandsgranskningar i realtid]]
* Frågor och svar

'''Format'''

Mötet kommer inte spelas in eller streamas. Anteckningar utan attribuering kommer tas och offentliggöras på Meta-Wiki. Presentationen (alla punkter i agendan förutom frågorna och svaren) kommer föras på engelska.

Vi kan svara på frågor som ställs på engelska, franska, polska, spanska, tyska och italienska. Skulle du vilja ställa frågor i förväg kan du göra det på [[m:Talk:Community Wishlist Survey|undersökningens diskussionssida]] eller skicka dem till sgrabarczuk@wikimedia.org.

[[m:Special:MyLanguage/User:NRodriguez (WMF)|Natalia Rodriguez]] ([[m:Special:MyLanguage/Community Tech|Community Tech]] teamledaren) kommer hålla i mötet.

'''Inbjudningslänk'''

* [https://wikimedia.zoom.us/j/83847343544 Delta online]
* Mötes-ID: &lt;span dir=ltr&gt;83847343544&lt;/span&gt;
* [https://wikimedia.zoom.us/u/kwDbq4box Ring efter din plats]
Hoppas vi ses! [[User:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[User talk:SGrabarczuk (WMF)|talk]]) 23 oktober 2021 kl. 01.24 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Varia&amp;oldid=22226652 --&gt;


== Lär känna medlemmarna i den nya kommittén för utarbetandet av rörelsestadgarna ==
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot;/&gt;
Valet till kommittén och urvalsprocessen är färdiga.
* [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Elections/Results|Valresultatet har publicerats]]. 1018 deltagare röstade för att utse sju medlemmar till kommittén: '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Richard_Knipel_(Pharos)|Richard Knipel (Pharos)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Anne_Clin_(Risker)|Anne Clin (Risker)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Alice_Wiegand_(lyzzy)|Alice Wiegand (Lyzzy)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Micha%C5%82_Buczy%C5%84ski_(Aegis_Maelstrom)|Michał Buczyński (Aegis Maelstrom)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Richard_(Nosebagbear)|Richard (Nosebagbear)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Ravan_J_Al-Taie_(Ravan)|Ravan J Al-Taie (Ravan)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Ciell_(Ciell)|Ciell (Ciell)]]'''.
* [[m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee/Candidates#Affiliate-chosen_members|Filialprocessen]] har valt sex medlemmar: '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Anass_Sedrati_(Anass_Sedrati)|Anass Sedrati (Anass Sedrati)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#%C3%89rica_Azzellini_(EricaAzzellini)|Érica Azzellini (EricaAzzellini)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Jamie_Li-Yun_Lin_(Li-Yun_Lin)|Jamie Li-Yun Lin (Li-Yun Lin)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Georges_Fodouop_(Geugeor)|Georges Fodouop (Geugeor)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Manavpreet_Kaur_(Manavpreet_Kaur)|Manavpreet Kaur (Manavpreet Kaur)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Candidates#Pepe_Flores_(Padaguan)|Pepe Flores (Padaguan)]]'''.
* Wikimedia Foundation har [[m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee/Candidates#Wikimedia_Foundation-chosen_members|utsett]] två medlemmar: '''[[m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee/Candidates#Runa_Bhattacharjee_(Runab_WMF)|Runa Bhattacharjee (Runab WMF)]]''', '''[[m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Drafting_Committee/Candidates#Jorge_Vargas_(JVargas_(WMF))|Jorge Vargas (JVargas (WMF))]]'''.

Kommittén kommer snart sammanträda för att påbörja sitt arbete. Kommittén kan utse upp till tre medlemmar till för att jämna ut mångfald och expertisklyftor.

Är du intresserad av att engagera dig i beredningsprocessen av [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|rörelsestadgarna]], följ uppdateringarna  [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee|på Meta]] och anslut till Telegram-gruppen.

Tack till Movement Strategy och Governance-teamet&lt;section end=&quot;announcement-content&quot;/&gt;

[[Användare:MNadzikiewicz (WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]] ([[Användardiskussion:MNadzikiewicz (WMF)|diskussion]]) 3 november 2021 kl. 11.02 (CET)

== Prata med gemenskapens tech-team ==

[[File:Magic Wand Icon 229981 Color Flipped.svg|100px|right]]
Hej!

Vi här i teamet som arbetar med [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey|gemenskapens önskelista]] bjuder in dig till ett online-möte med oss. Det kommer äga rum den [https://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20211130T1700 '''{{#time:j xg|2021-11-30}} ({{#time:l|2021-11-30}}), {{#time:H:i e|17:00|sv|1}}'''] på Zoom, och kommer hålla på i ungefär en timme. [https://wikimedia.zoom.us/j/82035401393 '''Klicka här för att delta'''].

'''Agenda'''

* Ändringar av gemenskapens önskelista 2022. Hjälp oss ta ett beslut.
* Bli en ambassadör för gemenskapens önskelista. Hjälp oss att sprida vetskapen om undersökningen i din gemenskap.
* Frågor och svar

'''Format'''

Mötet kommer inte spelas in eller streamas. Anteckningar utan attribuering kommer tas och offentliggöras på Meta-Wiki. Presentationen (alla punkter i agendan förutom frågorna och svaren) kommer föras på engelska.

Vi kan svara på frågor som ställs på engelska, franska, polska, spanska, tyska och italienska. Skulle du vilja ställa frågor i förväg kan du göra det på [[m:Talk:Community Wishlist Survey|undersökningens diskussionssida]] eller skicka dem till sgrabarczuk@wikimedia.org.

[[m:Special:MyLanguage/User:NRodriguez (WMF)|Natalia Rodriguez]] ([[m:Special:MyLanguage/Community Tech|Community Tech]] teamledaren) kommer hålla i mötet.

'''Inbjudningslänk'''

* [https://wikimedia.zoom.us/j/82035401393 Delta online]
* Mötes-ID: &lt;span dir=ltr&gt;82035401393&lt;/span&gt;
* [https://wikimedia.zoom.us/u/keu6UeRT0T Ring efter din plats]
Hoppas vi ses! [[User:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[User talk:SGrabarczuk (WMF)|diskussion]]) 27 november 2021 kl. 01.29 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Other_TOP20/sv&amp;oldid=22381368 --&gt;

== Upcoming Call for Feedback about the Board of Trustees elections ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content /&gt;
:''You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees/Call for feedback:2022 Board of Trustees election/Upcoming Call for Feedback about the Board of Trustees elections|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation Board of Trustees/Call for feedback:2022 Board of Trustees election/Upcoming Call for Feedback about the Board of Trustees elections}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

The Board of Trustees is preparing a call for feedback about the upcoming Board Elections, from January 7 - February 10, 2022.

While details will be finalized the week before the call, we have confirmed at least two questions that will be asked during this call for feedback:

* What is the best way to ensure fair representation of emerging communities among the Board?

* What involvement should candidates have during the election?

While additional questions may be added, the Movement Strategy and Governance team wants to provide time for community members and affiliates to consider and prepare ideas on the confirmed questions before the call opens. We apologize for not having a complete list of questions at this time. The list of questions should only grow by one or two questions. The intention is to not overwhelm the community with requests, but provide notice and welcome feedback on these important questions.

'''Do you want to help organize local conversation during this Call?'''

Contact the [[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance|Movement Strategy and Governance team]] on Meta, on [https://t.me/wmboardgovernancechat Telegram], or via email at msg[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org.

Reach out if you have any questions or concerns. The Movement Strategy and Governance team will be minimally staffed until January 3. Please excuse any delayed response during this time. We also recognize some community members and affiliates are offline during the December holidays. We apologize if our message has reached you while you are on holiday.

Best,

Movement Strategy and Governance&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

{{int:thank-you}} [[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 27 december 2021 kl. 18.41 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery/Wikibooks&amp;oldid=22502672 --&gt;

== Undersökning: Gemenskapens önskelista för 2022 ==

[[File:Community Wishlist Survey Lamp.svg|right|200px]]
'''[[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey 2022|Undersökningen gemenskapens önskelista för 2022]]''' har nu öppnat!

Undersökningen är en process där gemenskaperna bestämmer vad [[m:Special:MyLanguage/Community Tech|Community Tech]]-arbetslaget ska arbeta med det kommande året. Vi uppmuntrar alla att skicka in förslag innan tidsfristen den '''23 januari''', eller kommentera på andra förslag för att förbättra dem.

Gemenskaperna röstar på förslagen mellan 28 januari och 11 februari.

Community Tech-arbetslaget fokuserar på verktyg för erfarna wikimedianer. Du kan skriva dina förslag på vilket språk som helst, och vi kommer översätta dem åt dig. Tack, vi ser fram emot att läsa dina förslag! [[User:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[User talk:SGrabarczuk (WMF)|talk]]) 10 januari 2022 kl. 21.11 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Other_TOP20/sv&amp;oldid=22381368 --&gt;

== Call for Feedback about the Board of Trustees elections is now open ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees/Call for feedback: Board of Trustees elections/Call for Feedback about the Board of Trustees elections is now open/Short|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees/Call for feedback: Board of Trustees elections/Call for Feedback about the Board of Trustees elections is now open/Short|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation Board of Trustees/Call for feedback: Board of Trustees elections/Call for Feedback about the Board of Trustees elections is now open/Short}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

The Call for Feedback: Board of Trustees elections is now open and will close on 7 February 2022. 

With this Call for Feedback, the Movement Strategy and Governance team is taking a different approach. This approach incorporates community feedback from 2021. Instead of leading with proposals, the Call is framed around key questions from the Board of Trustees. The key questions came from the feedback about the 2021 Board of Trustees election. The intention is to inspire collective conversation and collaborative proposal development about these key questions.

[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees/Call for feedback: Board of Trustees elections|Join the conversation.]]

Best,

Movement Strategy and Governance&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 15 januari 2022 kl. 01.18 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery/Wikibooks&amp;oldid=22610022 --&gt;

== Prata med gemenskapens tech-team ==

[[File:Community Wishlist Survey Lamp.svg|150px|right]]
{{int:Hello}}

Vi här i teamet som arbetar med [[m:Special:MyLanguage/Community Wishlist Survey|gemenskapens önskelista]] bjuder in dig till ett online-möte med oss. Det kommer äga rum den [https://www.timeanddate.com/worldclock/fixedtime.html?iso=20220119T1800 '''{{#time:j xg|2022-01-19}} ({{#time:l|2022-01-19}}), {{#time:H:i e|18:00|sv|1}}'''] på Zoom, och kommer hålla på i ungefär en timme. [https://wikimedia.zoom.us/j/85804347114 '''Klicka här för att delta'''].

'''Agenda'''

* Bring drafts of your proposals and talk to to a member of the Community Tech Team about your questions on how to improve the proposal

'''Format'''

Mötet kommer inte spelas in eller streamas. Anteckningar utan attribuering kommer tas och offentliggöras på Meta-Wiki.

Vi kan svara på frågor som ställs på engelska, franska, polska, spanska och tyska. Skulle du vilja ställa frågor i förväg kan du göra det på [[m:Talk:Community Wishlist Survey|undersökningens diskussionssida]] eller skicka dem till sgrabarczuk@wikimedia.org.

[[m:Special:MyLanguage/User:NRodriguez (WMF)|Natalia Rodriguez]] ([[m:Special:MyLanguage/Community Tech|Community Tech]] teamledaren) kommer hålla i mötet.

'''Inbjudningslänk'''

* [https://wikimedia.zoom.us/j/85804347114 Delta online]
* Mötes-ID: &lt;span dir=ltr&gt;85804347114&lt;/span&gt;
* [https://wikimedia.zoom.us/u/keu6UeRT0T Ring efter din plats]
Hoppas vi ses! [[User:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[User talk:SGrabarczuk (WMF)|talk]]) 18 januari 2022 kl. 02.42 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Other_TOP20/sv&amp;oldid=22381368 --&gt;

== Movement Strategy and Governance News – Issue 5 ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;ucoc-newsletter&quot;/&gt;
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5/Global message|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Movement Strategy and Governance/Newsletter/5/Global message}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

&lt;span style=&quot;font-size:200%;&quot;&gt;'''Movement Strategy and Governance News'''&lt;/span&gt;&lt;br&gt;
&lt;span style=&quot;font-size:120%; color:#404040;&quot;&gt;'''Issue 5, January 2022'''&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-size:120%; float:right;&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5|'''Read the full newsletter''']]&lt;/span&gt;
----
Welcome to the fifth issue of Movement Strategy and Governance News (formerly known as Universal Code of Conduct News)! This revamped newsletter distributes relevant news and events about the Movement Charter, Universal Code of Conduct, Movement Strategy Implementation grants, Board elections and other relevant MSG topics.

This Newsletter will be distributed quarterly, while more frequent Updates will also be delivered weekly or bi-weekly to subscribers. Please remember to subscribe [[:m:Special:MyLanguage/Global message delivery/Targets/MSG Newsletter Subscription|here]] if you would like to receive these updates.
&lt;div style=&quot;margin-top:3px; padding:10px 10px 10px 20px; background:#fffff; border:2px solid #808080; border-radius:4px; font-size:100%;&quot;&gt;

*'''Call for Feedback about the Board elections''' - We invite you to give your feedback on the upcoming WMF Board of Trustees election. This call for feedback went live on 10th January 2022 and will be concluded on 16th February 2022. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5#Call for Feedback about the Board elections|continue reading]])
*'''Universal Code of Conduct Ratification''' - In 2021, the WMF asked communities about how to enforce the Universal Code of Conduct policy text. The revised draft of the enforcement guidelines should be ready for community vote in March. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5#Universal Code of Conduct Ratification|continue reading]])
*'''Movement Strategy Implementation Grants''' - As we continue to review several interesting proposals, we encourage and welcome more proposals and ideas that target a specific initiative from the Movement Strategy recommendations. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5#Movement Strategy Implementation Grants|continue reading]])
*'''The New Direction for the Newsletter''' - As the UCoC Newsletter transitions into MSG Newsletter, join the facilitation team in envisioning and deciding on the new directions for this newsletter. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5#The New Direction for the Newsletter|continue reading]])
*'''Diff Blogs''' - Check out the most recent publications about MSG on Wikimedia Diff. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5#Diff Blogs|continue reading]])&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;ucoc-newsletter&quot;/&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 29 januari 2022 kl. 03.51 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery/Wikibooks&amp;oldid=22703939 --&gt;
=== Updates on the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines Review ===
	
Hello, I have an update on the vote on the enforcement guidelines that was mentioned above. [[Användare:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] ([[Användardiskussion:Xeno (WMF)|diskussion]]) 4 februari 2022 kl. 02.54 (CET)
----
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/2022-02-02 Announcement/Short|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/2022-02-02 Announcement/Short|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/2022-02-02 Announcement/Short}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''
Hello everyone,

The '''[[m:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|Universal Code of Conduct (UCoC) Enforcement Guidelines]]''' were published 24 January 2022 as a proposed way to apply the [[m:Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] across the movement. Comments about the guidelines can be shared here or [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|the Meta-wiki talk page]].

There will be conversations on Zoom on 4 February 2022 at 15:00 UTC, 25 February 2022 at 12:00 UTC, and 4 March 2022 at 15:00 UTC. '''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Conversations|Join the UCoC project team and drafting committee members to discuss the guidelines and voting process]].'''

The [[m:Universal Code of Conduct/Project#Timeline|timeline is available on Meta-wiki]]. The voting period is March 7 to 21. '''[[m:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting|See the voting information page for more details]].'''

Thank you to everyone who has participated so far.

Sincerely,

Movement Strategy and Governance&lt;br/&gt;
Wikimedia Foundation&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Leadership Development Task Force: Your feedback is appreciated&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;:''[[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Task Force/Call for Feedback Announcement|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Task Force/Call for Feedback Announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Leadership Development Task Force/Call for Feedback Announcement}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

The Community Development team at the Wikimedia Foundation is supporting the creation of a global, community-driven Leadership Development Task Force. The purpose of the task force is to advise leadership development work.

The team is looking for feedback about the responsibilities of the Leadership Development Task Force. This Meta page shares the proposal for a [[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Task Force|Leadership Development Task Force]] and how [[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Task Force/Participate|you can help.]] Feedback on the proposal will be collected from 7 to 25 February 2022.&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 9 februari 2022 kl. 02.14 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery/Wikibooks&amp;oldid=22796589 --&gt;

== Wiki Loves Folklore is extended till 15th March ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;{{int:please-translate}}

[[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|frameless|180px]]
Greetings from Wiki Loves Folklore International Team,

We are pleased to inform you that [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore|Wiki Loves Folklore]] an international photographic contest on Wikimedia Commons has been extended till the '''15th of March 2022'''. The scope of the contest is focused on folk culture of different regions on categories, such as, but not limited to, folk festivals, folk dances, folk music, folk activities, etc.

We would like to have your immense participation in the photographic contest to document your local Folk culture on Wikipedia. You can also help with the [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2022/Translations|translation]] of project pages and share a word in your local language.

Best wishes,

'''International Team'''&lt;br /&gt;
'''Wiki Loves Folklore'''

[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 22 februari 2022 kl. 05.50 (CET)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Rockpeterson@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=22754428 --&gt;

== Coming soon ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
=== Several improvements around templates ===
Hello, from March 9, several improvements around templates will become available on your wiki:
* Fundamental improvements of the [[Mw:Special:MyLanguage/Help:VisualEditor/User guide#Editing templates|VisualEditor template dialog]] ([[m:WMDE Technical Wishes/VisualEditor template dialog improvements|1]], [[m:WMDE Technical Wishes/Removing a template from a page using the VisualEditor|2]]),
* Improvements to make it easier to put a template on a page ([[m:WMDE Technical Wishes/Finding and inserting templates|3]]) (for the template dialogs in [[Mw:Special:MyLanguage/Help:VisualEditor/User guide#Editing templates|VisualEditor]], [[Mw:Special:MyLanguage/Extension:WikiEditor#/media/File:VectorEditorBasic-en.png|2010 Wikitext]] and [[Mw:Special:MyLanguage/2017 wikitext editor|New Wikitext Mode]]),
* and improvements in the syntax highlighting extension [[Mw:Special:MyLanguage/Extension:CodeMirror|CodeMirror]] ([[m:WMDE Technical Wishes/Improved Color Scheme of Syntax Highlighting|4]], [[m:WMDE Technical Wishes/Bracket Matching|5]]) (which is available on wikis with writing direction left-to-right).

All these changes are part of the “[[m:WMDE Technical Wishes/Templates|Templates]]” project by [[m:WMDE Technical Wishes|WMDE Technical Wishes]]. We hope they will help you in your work, and we would love to hear your feedback on the talk pages of these projects. &lt;/div&gt; - [[m:User:Johanna Strodt (WMDE)|Johanna Strodt (WMDE)]] 28 februari 2022 kl. 13.38 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johanna Strodt (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&amp;oldid=22907463 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Remember to Participate in the UCoC Conversations and Ratification Vote!&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting/Announcement|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting/Announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting/Announcement}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

Hello everyone,

A [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines/Voting|'''vote in SecurePoll from 7 to 21 March 2022''']] is scheduled as part of the ratification process for the Universal Code of Conduct (UCoC) Enforcement guidelines. Eligible voters are invited to answer a poll question and share comments. [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines/Voter_information|Read voter information and eligibility details.]] During the poll, voters will be asked if they support the enforcement of the Universal Code of Conduct based on the proposed guidelines.

The [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] (UCoC) provides a baseline of acceptable behavior for the entire movement. The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|revised enforcement guidelines]] were published 24 January 2022 as a proposed way to apply the policy across the movement. A [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_Board_noticeboard/January_2022_-_Board_of_Trustees_on_Community_ratification_of_enforcement_guidelines_of_UCoC|Wikimedia Foundation Board statement]] calls for a [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines/Voting|ratification process]] where eligible voters will have an opportunity to support or oppose the adoption of the UCoC Enforcement guidelines in a vote. Wikimedians are invited to [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines/Voter_information/Volunteer|translate and share important information]]. For more information about the UCoC, please see the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Project|project page]] and [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/FAQ|frequently asked questions]] on Meta-wiki.

There are events scheduled to learn more and discuss:
* A [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Conversations/Panel_Q&amp;A|community panel]] recorded on 18 February 2022 shares perspectives from small- and medium-sized community participants.
* The [[m:Movement Strategy and Governance|Movement Strategy and Governance]] (MSG) team is hosting Conversation Hours on 4 March 2022 at 15:00 UTC. Please [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Conversations|'''sign-up''']] to interact with the project team and the drafting committee about the updated enforcement guidelines and the ratification process. See the [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/2022_conversation_hour_summaries|Conversation Hour summaries]] for notes from 4 February 2022 and 25 February 2022.

You can comment on Meta-wiki talk pages in any language. You may also contact either team by email: msg[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org or ucocproject[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org

Sincerely,

Movement Strategy and Governance &lt;br /&gt;
Wikimedia Foundation &lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 2 mars 2022 kl. 03.17 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=22916674 --&gt;

== Universal Code of Conduct Enforcement guidelines ratification voting open from 7 to 21 March 2022 ==

&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote|Du kan hitta detta meddelande översatt till fler språk på Meta-wiki.]]
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
Hello everyone,
&lt;/div&gt;

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
The ratification voting process for the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|revised enforcement guidelines]] of the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] (UCoC) is now open! '''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting|Voting commenced on SecurePoll]]''' on 7 March 2022 and will conclude on 21 March 2022. Please [[m:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voter information|read more on the voter information and eligibility details]].
&lt;/div&gt;

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
The Universal Code of Conduct (UCoC) provides a baseline of acceptable behavior for the entire movement. The revised enforcement guidelines were published 24 January 2022 as a proposed way to apply the policy across the movement. You can [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Project|read more about the UCoC project]].
&lt;/div&gt;

Du kan också kommentera på Metawikis diskussionssidor på valfritt språk. Om du vill kan du kontakta gruppen via epost: ucocproject[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org

Med vänlig hälsning,

Rörelsestrategi och Styrning

Wikimediastiftelsen&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 8 mars 2022 kl. 01.52 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=22962850 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Invitation to Hubs event: Global Conversation on 2022-03-12 at 13:00 UTC&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;Hello! 

The Movement Strategy and Governance team of the Wikimedia Foundation would like to invite you to the next event about &quot;Regional and Thematic Hubs&quot;. The Wikimedia Movement is in the process of understanding what Regional and Thematic Hubs should be. Our workshop in November was a good start ([[m:Special:MyLanguage/Hubs/Documentation/27 November Workshop|read the report]]), but we're not finished yet. 

Over the last weeks we conducted about 16 interviews with groups working on establishing a Hub in their context ([[m:Special:MyLanguage/Hubs/Dialogue|see Hubs Dialogue]]). These interviews informed a report that will serve as a foundation for discussion on March 12. The report is planned to be published on March 9.

The event will take place on March 12, 13:00 to 16:00 UTC on Zoom. Interpretation will be provided in French, Spanish, Arabic, Russian, and Portuguese. Registration is open, and will close on March 10. Anyone interested in the topic is invited to join us. '''[[m:Special:MyLanguage/Hubs/Global Conversations March 12, 2022|More information on the event on Meta-wiki]]'''.

Best regards,

[[m:User:KVaidla (WMF)|Kaarel Vaidla]]&lt;br /&gt;Movement Strategy
&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

10 mars 2022 kl. 02.31 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=22974079 --&gt;

== Wiki Loves Folklore 2022 ends tomorrow ==

[[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|frameless|180px]]
International photographic contest [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2022| Wiki Loves Folklore 2022]] ends on 15th March 2022 23:59:59 UTC. This is the last chance of the year to upload images about local folk culture, festival, cuisine, costume, folklore etc on Wikimedia Commons. Watch out our social media handles for regular updates and declaration of Winners. 

([https://www.facebook.com/WikiLovesFolklore/ Facebook] , [https://twitter.com/WikiFolklore Twitter ] , [https://www.instagram.com/wikilovesfolklore/ Instagram])

The writing competition Feminism and Folklore will run till 31st of March 2022 23:59:59 UTC. Write about your local folk tradition, women, folk festivals, folk dances, folk music, folk activities, folk games, folk cuisine, folk wear, folklore, and tradition, including ballads, folktales, fairy tales, legends, traditional song and dance, folk plays, games, seasonal events, calendar customs, folk arts, folk religion, mythology etc. on your local Wikipedia. Check if your [[:m:Feminism and Folklore 2022/Project Page|local Wikipedia is participating]]

A special competition called '''Wiki Loves Falles''' is organised in Spain and the world during 15th March 2022 till 15th April 2022 to document local folk culture and [[:en:Falles|Falles]] in Valencia, Spain. Learn more about it on  [[:ca:Viquiprojecte:Falles 2022|Catalan Wikipedia project page]].

We look forward for your immense co-operation.

Thanks 
Wiki Loves Folklore international Team
[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 14 mars 2022 kl. 15.40 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Rockpeterson@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=22754428 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Leadership Development Working Group: Apply to join! (14 March to 10 April 2022)&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Working Group/Participate/Announcement|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Working Group/Participate/Announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Leadership Development Working Group/Participate/Announcement}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

Hello everyone,

Thank you to everyone who participated in the feedback period for the [[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Working Group|Leadership Development Working Group]] initiative. A [[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Working Group/Participate#5. Summary of Call for Feedback|summary of the feedback]] can be found on Meta-wiki. This feedback will be shared with the working group to inform their work. The application period to join the Working Group is now open and will close on April 10, 2022. Please [[m:Special:MyLanguage/Leadership_Development_Working_Group/Purpose_and_Structure#3._How_is_the_working_group_formed_and_structured?|review the information about the working group]], share with community members who might be interested, and '''[[m:Special:MyLanguage/Leadership_Development_Working_Group/Participate#1._How_to_participate|apply if you are interested]]'''.

Thank you,

From the Community Development team&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 18 mars 2022 kl. 03.20 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=22974079 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Universal Code of Conduct Enforcement guidelines ratification voting is now closed&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote/Closing message|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote/Closing message|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote/Closing message}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''
Greetings,

The ratification voting process for the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|revised enforcement guidelines]] of the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] (UCoC) came to a close on 21 March 2022. Over {{#expr:2300}} Wikimedians voted across different regions of our movement. Thank you to everyone who participated in this process! The scrutinizing group is now reviewing the vote for accuracy, so please allow up to two weeks for them to finish their work.

The final results from the voting process will be announced [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting/Results|here]], along with the relevant statistics and a summary of comments as soon as they are available. Please check out [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voter information|the voter information page]] to learn about the next steps. You can comment on the project talk page [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|on Meta-wiki]] in any language. You may also contact the UCoC project team by email: ucocproject[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org

Best regards,

Movement Strategy and Governance&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 30 mars 2022 kl. 03.53 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23079949 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Movement Strategy and Governance News – Issue 6&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;msg-newsletter&quot;/&gt;
&lt;div style = &quot;line-height: 1.2&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-size:200%;&quot;&gt;'''Movement Strategy and Governance News'''&lt;/span&gt;&lt;br&gt;
&lt;span style=&quot;font-size:120%; color:#404040;&quot;&gt;'''Issue 6, April 2022'''&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-size:120%; float:right;&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6|'''Read the full newsletter''']]&lt;/span&gt;
----

Welcome to the sixth issue of Movement Strategy and Governance News! This revamped newsletter distributes relevant news and events about the Movement Charter, Universal Code of Conduct, Movement Strategy Implementation grants, Board of trustees elections and other relevant MSG topics.

This Newsletter will be distributed quarterly, while the more frequent Updates will also be delivered weekly. Please remember to subscribe [[m:Special:MyLanguage/Global message delivery/Targets/MSG Newsletter Subscription|here]] if you would like to receive future issues of this newsletter.
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;margin-top:3px; padding:10px 10px 10px 20px; background:#fffff; border:2px solid #808080; border-radius:4px; font-size:100%;&quot;&gt;

*'''Leadership Development -''' A Working Group is Forming! - The application to join the Leadership Development Working Group closed on April 10th, 2022, and up to 12 community members will be selected to participate in the working group. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A1|continue reading]])
*'''Universal Code of Conduct Ratification Results are out! -''' The global decision process on the enforcement of the UCoC via SecurePoll was held from 7 to 21 March. Over 2,300 eligible voters from at least 128 different home projects submitted their opinions and comments. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A2|continue reading]])
*'''Movement Discussions on Hubs -''' The Global Conversation event on Regional and Thematic Hubs was held on Saturday, March 12, and was attended by 84 diverse Wikimedians from across the movement. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A3|continue reading]])
*'''Movement Strategy Grants Remain Open! -''' Since the start of the year, six proposals with a total value of about $80,000 USD have been approved. Do you have a movement strategy project idea? Reach out to us! ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A4|continue reading]])
*'''The Movement Charter Drafting Committee is All Set! -''' The Committee of fifteen members which was elected in October 2021, has agreed on the essential values and methods for its work, and has started to create the outline of the Movement Charter draft. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A5|continue reading]])
*'''Introducing Movement Strategy Weekly -''' Contribute and Subscribe! - The MSG team have just launched the updates portal, which is connected to the various Movement Strategy pages on Meta-wiki. Subscriber to get  up-to-date news about the various ongoing projects. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A6|continue reading]])
*'''Diff Blogs -''' Check out the most recent publications about Movement Strategy on Wikimedia Diff. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A7|continue reading]])
&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;msg-newsletter&quot;/&gt;
&lt;/div&gt;

Also, a draft of the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Annual Plan/2022-2023/draft|'''2022-23 Wikimedia Foundation Annual Plan''']] has been published. Input is being sought on-wiki and during [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Annual Plan/2022-2023/Conversations|'''several conversations''' with Wikimedia Foundation CEO Maryana Iskander]].

[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Annual Plan/2022-2023/Conversations/Announcement|See full announcement on Meta-wiki]]. [[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 22 april 2022 kl. 03.45 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23184989 --&gt;

== Låt oss prata om stationära förbättringar ==

[[File:New table of contents shown on English wikipedia.png|thumb]]
Hej!

Har du märkt att vissa wikier har ett annat stationärt gränssnitt? Är du nyfiken på nästa steg? Kanske du har några frågor eller idéer om designen eller tekniska frågor?

Delta i ett onlinemöte med teamet bakom de [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop_Improvements|stationära förbättringarna]]! Det äger rum '''29 april 2022 às 15:00 och 20:00 CEST''' på Zoom. '''[https://wikimedia.zoom.us/j/88045453898 Klicka här för att delta]'''. Mötes-ID: 88045453898. [https://wikimedia.zoom.us/u/kcOMICmyyA Ring efter din plats].

'''Agenda'''

* Uppdatering om senaste utvecklingarna
* Frågor och svar, diskussion

'''Format'''

Mötet kommer inte spelas in eller streamas. Anteckningar förs i en [https://docs.google.com/document/d/1G4tfss-JBVxyZMxGlOj5MCBhOO-0sLekquFoa2XiQb8/edit# Google Docs-fil]. [[mw:User:OVasileva_(WMF)|Olga Vasileva]] (teamledaren) kommer hålla i mötet. Presentationsdelen (första två punkterna på agendan) kommer hållas på engelska.

Vi kan besvara frågor på inglês, francês, italiano e polonês. Vill du ställa frågor i förväg kan du skriva de på [[mw:Talk:Reading/Web/Desktop_Improvements|diskussionssidan]] eller skicka de till sgrabarczuk@wikimedia.org.

På detta möte gäller både [[foundation:Friendly_space_policy|policy för vänligt utrymme]] och [[mw:Special:MyLanguage/Code_of_Conduct|uppförandekoden]] för Wikimedias tekniska utrymmen. Zoom omfattas inte av [[foundation:Privacy_policy|WMFs sekretesspolicy]].

Hoppas vi ses! [[User:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[User talk:SGrabarczuk (WMF)|diskussion]]) 27 april 2022 kl. 04.22 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Other_TOP20/sv&amp;oldid=23209065 --&gt;

== Coming soon: Improvements for templates ==

&lt;div class=&quot;plainlinks mw-content-ltr&quot; lang=&quot;sv&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;
&lt;!--T:11--&gt;
[[File:Overview of changes in the VisualEditor template dialog by WMDE Technical Wishes.webm|thumb|Större ändringar av malldialogen.]]
Hej, snart kommer det fler ändringar angående mallar till din wiki:

[[mw:Special:MyLanguage/Help:VisualEditor/User guide#Editing templates|'''Malldialogerna''' i VisualEditor]] och i [[mw:Special:MyLanguage/2017 wikitext editor|2017 års wikitextredigerare]] (beta) kommer '''fundamentalt förbättras''':
Detta borde hjälpa användare att bättre förstå vad mallen förväntar sig, hur man navigerar i mallen och hur man lägger till parametrar.
* [[metawiki:WMDE Technical Wishes/VisualEditor template dialog improvements|projektsida]], [[metawiki:Talk:WMDE Technical Wishes/VisualEditor template dialog improvements|diskussion]]

I '''syntaxmarkering''' (tillägget [[mw:Special:MyLanguage/Extension:CodeMirror|CodeMirror]]) kan man aktivera ett '''färgschema för färgblinda''' med en användarinställning.
* [[metawiki:WMDE Technical Wishes/Improved Color Scheme of Syntax Highlighting#Color-blind_mode|projektsida]], [[metawiki:Talk:WMDE Technical Wishes/Improved Color Scheme of Syntax Highlighting|diskussion]]

Utrullningen planeras till 10 maj. Detta är den sista uppsättning förbättringar från [[m:WMDE Technical Wishes|WMDE tekniska önskningars]] fokusområde “[[m:WMDE Technical Wishes/Templates|Mallar]]”. 

Vi vill gärna höra vad ni tycker på våra diskussionssidor!
&lt;/div&gt; -- [[m:User:Johanna Strodt (WMDE)|Johanna Strodt (WMDE)]] 29 april 2022 kl. 13.14 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Johanna Strodt (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&amp;oldid=23222263 --&gt;

== Redigeringsnyheter 2022 #1 ==

&lt;section begin=&quot;message&quot;/&gt;&lt;i&gt;[[metawiki:VisualEditor/Newsletter/2022/April|Läs detta på ett annat språk]] • [[m:VisualEditor/Newsletter|Prenumerationslista för detta flerspråkiga nyhetsbrev]]&lt;/i&gt;
[[File:Junior Contributor New Topic Tool Completion Rate.png|thumb|Nya redigerare lyckades bättre med det nya verktyget.]]

Det [[mw:Special:MyLanguage/Help:DiscussionTools#New discussion tool|nya ämnesverktyget]] hjälper redigare skapa nya ==Avsnitt== på diskussionssidor.  Nya redigerare lyckas bättre med det nya verktyget.  Du kan [[mw:Talk pages project/New topic#21 April 2022|läsa rapporten]].  Snart kommer redigeringsgruppen att erbjuda detta till alla redaktörer på de 20 Wikipedior som deltog i testet.  Det kommer gå att stänga av den på [[Special:Preferences#mw-prefsection-editing-discussion]].&lt;section end=&quot;message&quot;/&gt;

[[User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] 2 maj 2022 kl. 20.55 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=22019984 --&gt;

== 2022 Board of Trustees Call for Candidates ==

&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt; 
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Call for Candidates/Short|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Call for Candidates/Short|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Call for Candidates/Short}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

The Board of Trustees seeks candidates for the 2022 Board of Trustees election. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Announcement/Call_for_Candidates|'''Read more on Meta-wiki.''']]

The [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022|2022 Board of Trustees election]] is here! Please consider submitting your candidacy to serve on the Board of Trustees.

The Wikimedia Foundation Board of Trustees oversees the Wikimedia Foundation's operations. Community-and-affiliate selected trustees and Board-appointed trustees make up the Board of Trustees. Each trustee serves a three year term. The Wikimedia community has the opportunity to vote for community-and-affiliate selected trustees.

The Wikimedia community will vote to fill two seats on the Board in 2022. This is an opportunity to improve the representation, diversity, and expertise of the Board as a team.

;Who are potential candidates? Are you a potential candidate? Find out more on the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Apply to be a Candidate|Apply to be a Candidate page]].

Thank you for your support, 

Movement Strategy and Governance on behalf of the Elections Committee and the Board of Trustees&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
10 maj 2022 kl. 12.39 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23215441 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Revisions to the Universal Code of Conduct (UCoC) Enforcement Guidelines&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Revision discussions/Announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Revision discussions/Announcement}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''
Hello all,

We'd like to provide an update on the work on the Enforcement Guidelines for the Universal Code of Conduct.  After the conclusion of the community vote on the guidelines in March, the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee|Community Affairs committee (CAC)]] of the Board [https://lists.wikimedia.org/hyperkitty/list/wikimedia-l@lists.wikimedia.org/thread/JAYQN3NYKCHQHONMUONYTI6WRKZFQNSC/ asked that several areas of the guidelines be reviewed for improvements] before the Board does its final review. These areas were identified based on community discussions and comments provided during the vote. The CAC also requested review of the controversial Note in 3.1 of the UCoC itself.

Once more, a big thank you to all who voted, especially to all who left constructive feedback and comments!  The project team is working with the Board to establish a timeline for this work, and will communicate this next month. 

Members of the two prior [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Drafting committee|UCoC Drafting Committees]] have generously offered their time to help shape improvements to the Guidelines. You can read more about them and their work [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Drafting committee#Revisions_Committee|here]], as well as read [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Drafting_committee/Phase_2_meeting_summaries#2022|summaries of their weekly meetings in 2022]]. 

Wikimedians have provided many valuable comments together with the vote and in other conversations. Given the size and diversity of the Wikimedia community, there are even more voices out there who can give ideas on how to improve the enforcement guidelines and add even more valuable ideas to the process. To help the Revisions committee identify improvements, input on several questions for the committee’s review is requested. Visit the Meta-wiki pages ([[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines/Revision_discussions|Enforcement Guidelines revision discussions]], [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Policy text/Revision_discussions|Policy text revision discussions]]) to get your ideas to the Committee - it is very important that viewpoints are heard from different communities before the Committee begins drafting revision proposals.

On behalf of the UCoC project team &lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 4 juni 2022 kl. 00.56 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23215441 --&gt;

== Uppdatering från Stationära förbättringar ==

[[File:Table of contents shown on English Wikipedia 02.webm|thumb]]
Hej. Jag skulle vilja uppdatera dig om projektet [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop_Improvements|Stationära förbättringar]], som Wikimedia Foundations webbteam har arbetat på de senaste åren. Vårt arbete är snart färdigt! 🎉

Vi skulle vilja att dessa förbättringar blir standard för läsare och redigerare på alla wikier. &lt;span style=&quot;background-color:#fc3;&quot;&gt;De kommande veckorna kommer vi börja diskutera detta på fler wikier, däribland eran. 🗓️&lt;/span&gt; Vi läser gärna igenom era förslag!

Projektets målsättning är att göra gränssnittet mer inbjudande och behagligt för läsare och mer användbart för avancerade användare. Projektet består av en serie funktionsförbättringar som gör det lättare att läsa och ta in, navigera på sidor, söka, byta språk, använda artikelflikar och användarmenyn och andra saker. Förbättringarna är redan synliga som standard för läsare och redigerare på fler än 30 wikier, däribland Wikipedia på [[:fr:|franska]], [[:pt:|portugisiska]] och [[:fa:|persiska]].

Ändringarna påverkar bara utseendet [{{fullurl:{{FULLPAGENAMEE}}|useskin=vector}} Vector]. Redigerare som använder [{{fullurl:{{FULLPAGENAMEE}}|useskin=monobook}} Monobook] eller [{{fullurl:{{FULLPAGENAMEE}}|useskin=timeless}} Timeless] påverkas inte.

; Den nyaste funktionen
* [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop_Improvements/Features/Table of contents|Innehållsförteckning]] - med vår version är det lättare att nå innehållsförteckningen, förstå sidans sammanhang och navigera genom sidan utan att behöva skrolla igenom den.  Den är också tillgänglig för redigerare som har valt att använda Vectors 2022-utseende.
* [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop_Improvements/Features/Page tools|Sidverktyg]] - det finns nu två sorters länkar i sidospalten. Det finns åtgärder och verktyg för individuella sidor (som [[Special:RecentChangesLinked|Relaterade ändringar]]) och länkar för hela wikistrukturen (som [[Special:RecentChanges|Senaste ändringarna]]). Vi kommer dela upp dessa i två intuitiva menyer.
; Hur aktiverar man förbättringarna?
[[File:Desktop Improvements - how to enable globally.png|thumb|[[Special:GlobalPreferences#mw-prefsection-rendering|{{int:globalpreferences}}]]]]
* Detta går att välja på varje enskild wiki [[Special:Preferences#mw-prefsection-rendering|i fliken utseende i inställningarna]] genom att välja &quot;{{int:skinname-vector-2022}}&quot;. Den går också att välja på alla wikier via sina [[Special:GlobalPreferences#mw-prefsection-rendering|globala inställningar]].
* På wikier där ändringarna är synliga för alla som standard, kan inloggade användare alltid gå tillbaka till äldre Vector. Det finns en lättåtkomlig länk i nya Vectors sidospalt.

; Ta reda på mer och delta på våra evenemang

Om du vill följa projektets framsteg kan du [[mw:Special:Newsletter/28/subscribe|prenumerera på vårt nyhetsbrev]]. Du kan läsa [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop_Improvements|projektsidorna]] och [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop_Improvements/Frequently_asked_questions|vår FAQ]], skriva på [[mw:Talk:Reading/Web/Desktop_Improvements|projektets diskussionssida]] och [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop Improvements/Updates/Talk to Web|delta på våra onlinemöten]].

Tack! [[User:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[User talk:SGrabarczuk (WMF)|diskussion]]) 21 juni 2022 kl. 04.17 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Other_TOP20/sv&amp;oldid=23432284 --&gt;

== Results of Wiki Loves Folklore 2022 is out! ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
{{int:please-translate}}
[[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|150px|frameless]]

Hi, Greetings

The winners for '''[[c:Commons:Wiki Loves Folklore 2022|Wiki Loves Folklore 2022]]''' is announced!

We are happy to share with you winning images for this year's edition. This year saw over 8,584 images represented on commons in over 92 countries. Kindly see images '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2022/Winners|here]]'''

Our profound gratitude to all the people who participated and organized local contests and photo walks for this project.

We hope to have you contribute to the campaign next year.

'''Thank you,'''

'''Wiki Loves Folklore International Team'''

--[[Användare:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Användardiskussion:MediaWiki message delivery|diskussion]]) 4 juli 2022 kl. 18.13 (CEST)

&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Tiven2240@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&amp;oldid=23454230 --&gt;

== Propose statements for the 2022 Election Compass ==

:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Propose statements for the 2022 Election Compass| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Propose statements for the 2022 Election Compass|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Propose statements for the 2022 Election Compass}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

Hi all,

Community members in the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022|2022 Board of Trustees election]] are invited to [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Community_Voting/Election_Compass|propose statements to use in the Election Compass.]]

An Election Compass is a tool to help voters select the candidates that best align with their beliefs and views. The community members will propose statements for the candidates to answer using a Lickert scale (agree/neutral/disagree). The candidates’ answers to the statements will be loaded into the Election Compass tool. Voters will use the tool by entering in their answer to the statements (agree/disagree/neutral). The results will show the candidates that best align with the voter’s beliefs and views.

;Here is the timeline for the Election Compass:

* July 8 - 20: Community members propose statements for the Election Compass
* July 21 - 22: Elections Committee reviews statements for clarity and removes off-topic statements
* July 23 - August 1: Volunteers vote on the statements
* August 2 - 4: Elections Committee selects the top 15 statements
* August 5 - 12: candidates align themselves with the statements
* August 15: The Election Compass opens for voters to use to help guide their voting decision

The Elections Committee will select the top 15 statements at the beginning of August. The Elections Committee will oversee the process, supported by the Movement Strategy and Governance team. MSG will check that the questions are clear, there are no duplicates, no typos, and so on.

Best,

Movement Strategy and Governance

''This message was sent on behalf of the Board Selection Task Force and the Elections Committee''&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;

[[User:MNadzikiewicz (WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]] ([[User talk:MNadzikiewicz (WMF)|talk]]) 14 juli 2022 kl. 13.34 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23215441 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Movement Strategy and Governance News – Issue 7&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;msg-newsletter&quot;/&gt;
&lt;div style = &quot;line-height: 1.2&quot;&gt;
&lt;span style=&quot;font-size:200%;&quot;&gt;'''Movement Strategy and Governance News'''&lt;/span&gt;&lt;br&gt;
&lt;span style=&quot;font-size:120%; color:#404040;&quot;&gt;'''Issue 7, July-September 2022'''&lt;/span&gt;&lt;span style=&quot;font-size:120%; float:right;&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7|'''Read the full newsletter''']]&lt;/span&gt; 
----
Welcome to the 7th issue of Movement Strategy and Governance News! The newsletter distributes relevant news and events about the implementation of Wikimedia's [[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy/Initiatives|Movement Strategy recommendations]], other relevant topics regarding Movement governance, as well as different projects and activities supported by the Movement Strategy and Governance (MSG) team of the Wikimedia Foundation.  

The MSG Newsletter is delivered quarterly, while the more frequent [[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy/Updates|Movement Strategy Weekly]] will be delivered weekly. Please remember to subscribe [[m:Special:MyLanguage/Global message delivery/Targets/MSG Newsletter Subscription|here]] if you would like to receive future issues of this newsletter.
&lt;/div&gt;&lt;div style=&quot;margin-top:3px; padding:10px 10px 10px 20px; background:#fffff; border:2px solid #808080; border-radius:4px; font-size:100%;&quot;&gt; 

* '''Movement sustainability''': Wikimedia Foundation's annual sustainability report has been published. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A1|continue reading]])
* '''Improving user experience''': recent improvements on the desktop interface for Wikimedia projects. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A2|continue reading]])
* '''Safety and inclusion''': updates on the revision process of the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A3|continue reading]])
* '''Equity in decisionmaking''': reports from Hubs pilots conversations, recent progress from the Movement Charter Drafting Committee, and a new white paper for futures of participation in the Wikimedia movement. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A4|continue reading]])
* '''Stakeholders coordination''': launch of a helpdesk for Affiliates and volunteer communities working on content partnership. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A5|continue reading]])
* '''Leadership development''': updates on leadership projects by Wikimedia movement organizers in Brazil and Cape Verde. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A6|continue reading]])
* '''Internal knowledge management''': launch of a new portal for technical documentation and community resources. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A7|continue reading]])
* '''Innovate in free knowledge''': high-quality audiovisual resources for scientific experiments and a new toolkit to record oral transcripts. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A8|continue reading]])
* '''Evaluate, iterate, and adapt''': results from the Equity Landscape project pilot ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A9|continue reading]])
* '''Other news and updates''': a new forum to discuss Movement Strategy implementation, upcoming Wikimedia Foundation Board of Trustees election, a new podcast to discuss Movement Strategy, and change of personnel for the Foundation's Movement Strategy and Governance team. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A10|continue reading]])
&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;msg-newsletter&quot;/&gt;
&lt;/div&gt;

Thank you for reading! [[User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 18 juli 2022 kl. 03.37 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23529147 --&gt;

== Announcing the six candidates for the 2022 Board of Trustees election ==

&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot;/&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Announcing the six candidates for the 2022 Board of Trustees election| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Announcing the six candidates for the 2022 Board of Trustees election|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Announcing the six candidates for the 2022 Board of Trustees election}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

Hi everyone,

'''The Affiliate voting process has concluded.''' Representatives from each Affiliate organization learned about the candidates by reading candidates’ statements, reviewing candidates’ answers to questions, and considering the candidates’ ratings provided by the Analysis Committee. The selected 2022 Board of Trustees candidates are:

* Tobechukwu Precious Friday ([[:m:User:Tochiprecious|Tochiprecious]])
* Farah Jack Mustaklem ([[:m:User:Fjmustak|Fjmustak]])
* Shani Evenstein Sigalov ([[:m:User:Esh77|Esh77]])
* Kunal Mehta ([[:m:User:Legoktm|Legoktm]])
* Michał Buczyński ([[:m:User:Aegis Maelstrom|Aegis Maelstrom]])
* Mike Peel ([[:m:User:Mike Peel|Mike Peel]])

You may see more information about the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Results|Results]] and [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Stats|Statistics]] of this Board election.

Please take a moment to appreciate the Affiliate Representatives and Analysis Committee members for taking part in this process and helping to grow the Board of Trustees in capacity and diversity. These hours of volunteer work connect us across understanding and perspective. Thank you for your participation.

Thank you to the community members who put themselves forward as candidates for the Board of Trustees. Considering joining the Board of Trustees is no small decision. The time and dedication candidates have shown to this point speaks to their commitment to this movement. Congratulations to those candidates who have been selected. A great amount of appreciation and gratitude for those candidates not selected. Please continue to share your leadership with Wikimedia.

Thank you to those who followed the Affiliate process for this Board election. You may review the results of the Affiliate selection process.

'''The next part of the Board election process is the community voting period.''' [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022#Timeline|You may view the Board election timeline here]]. To prepare for the community voting period, there are several things community members can engage with in the following ways:

* [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Candidates|Read candidates’ statements]] and read the candidates’ answers to the questions posed by the Affiliate Representatives.
* [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Community_Voting/Questions_for_Candidates|Propose and select the 6 questions for candidates to answer during their video Q&amp;A]].
* See the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Candidates|Analysis Committee’s ratings of candidates on each candidate’s statement]].
* [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Community Voting/Election Compass|Propose statements for the Election Compass]] voters can use to find which candidates best fit their principles.
* Encourage others in your community to take part in the election.

Best,

Movement Strategy and Governance

''This message was sent on behalf of the Board Selection Task Force and the Elections Committee''
&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot;/&gt;

[[User:MNadzikiewicz (WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]] 27 juli 2022 kl. 16.03 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23530132 --&gt;

== Vote for Election Compass Statements ==

&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Vote for Election Compass Statements| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Vote for Election Compass Statements|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Vote for Election Compass Statements}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

Hi all,

Volunteers in the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022|2022 Board of Trustees election]] are invited to [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Community_Voting/Election_Compass/Statements|vote for statements to use in the Election Compass]]. You can vote for the statements you would like to see included in the Election Compass on Meta-wiki.

An Election Compass is a tool to help voters select the candidates that best align with their beliefs and views. The community members will propose statements for the candidates to answer using a Lickert scale (agree/neutral/disagree). The candidates’ answers to the statements will be loaded into the Election Compass tool. Voters will use the tool by entering in their answer to the statements (agree/disagree/neutral). The results will show the candidates that best align with the voter’s beliefs and views.

Here is the timeline for the Election Compass:

*&lt;s&gt;July 8 - 20: Volunteers propose statements for the Election Compass&lt;/s&gt;
*&lt;s&gt;July 21 - 22: Elections Committee reviews statements for clarity and removes off-topic statements&lt;/s&gt;
*July 23 - August 1: Volunteers vote on the statements
*August 2 - 4: Elections Committee selects the top 15 statements
*August 5 - 12: candidates align themselves with the statements
*August 15: The Election Compass opens for voters to use to help guide their voting decision

The Elections Committee will select the top 15 statements at the beginning of August

Best, 

Movement Strategy and Governance

''This message was sent on behalf of the Board Selection Task Force and the Elections Committee''
&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
[[User:MNadzikiewicz (WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]] 27 juli 2022 kl. 23.01 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23530132 --&gt;

== The 2022 Board of Trustees election Community Voting period is now open ==

&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/The 2022 Board of Trustees election Community Voting period is now open| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/The 2022 Board of Trustees election Community Voting period is now open|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/The 2022 Board of Trustees election Community Voting period is now open}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

Hi everyone,

The Community Voting period for the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022|2022 Board of Trustees election]] is now open. Here are some helpful links to get you the information you need to vote:

* Try the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Community_Voting/Election_Compass|Election Compass]], showing how candidates stand on 15 different topics.
* Read the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Candidates|candidate statements]] and [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Affiliate_Organization_Participation/Candidate_Questions|answers to Affiliate questions]]
* [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Apply to be a Candidate|Learn more about the skills the Board seeks]] and how the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Candidates|Analysis Committee found candidates align with those skills]]

If you are ready to vote, you may go to [[Special:SecurePoll/vote/Wikimedia_Foundation_Board_Elections_2022|SecurePoll voting page]] to vote now. '''You may vote from August 23 at 00:00 UTC to September 6 at 23:59 UTC.''' To see about your voter eligibility, please visit the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Voter_eligibility_guidelines|voter eligibility page]].

Best,

Movement Strategy and Governance

''This message was sent on behalf of the Board Selection Task Force and the Elections Committee''&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;

[[User:MNadzikiewicz_(WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]]
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23708360 --&gt;

== Invitation to join the Movement Strategy Forum ==

:''{{More languages}}''
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt; 
Hello everyone,

The [https://forum.movement-strategy.org/ Movement Strategy Forum] (MS Forum) is a multilingual collaborative space for all conversations about Movement Strategy implementation. 

We are inviting all Movement participants to collaborate on the MS Forum. The goal of the forum is to build community collaboration, using an inclusive multilingual platform.

The [[m:Movement Strategy|Movement Strategy]] is a collaborative effort to imagine and build the future of the Wikimedia Movement. Anyone can contribute to the Movement Strategy, from a comment to a full-time project.

;Join this forum with your Wikimedia account, engage in conversations, and ask questions in your language.

The Movement Strategy and Governance team (MSG) launched the proposal for the MS Forum in May 2022. There was a 2-month community review period, which ended on 24 July 2022. The community review process included several questions that resulted in interesting conversations. You can read the [https://forum.movement-strategy.org/t/ms-forum-community-review-report/1436 Community Review Report]. 

We look forward to seeing you at the MS Forum! 

Best regards,

the Movement Strategy and Governance Team

[[User:MNadzikiewicz (WMF)]] 29 augusti 2022 kl. 13.31 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23720620 --&gt;

== The Vector 2022 skin as the default in two weeks? ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
[[File:Wikimania 2022 Vector (2022) Presentation.pdf|thumb|The slides for our presentation at Wikimania 2022|page=26]]
Hello. I'm writing on behalf of the [[mw:Reading/Web|Wikimedia Foundation Web team]]. '''In two weeks, we would like to make the Vector 2022 skin the default on this wiki.'''

We have been working on it for the past three years. So far, it has been the default on more than 30 wikis, including sister projects, all accounting for more than 1 billion pageviews per month. On average [[phab:T317529#8246686|87% of active logged-in users]] of those wikis use Vector 2022.

It would become the default for all logged-out users, and also all logged-in users who currently use Vector legacy. Logged-in users can at any time switch to [[Special:Preferences#mw-prefsection-rendering|any other skins]]. No changes are expected for users of these skins.

&lt;div style=&quot;width:100%; margin:auto;&quot;&gt;&lt;gallery widths=&quot;220&quot; heights=&quot;150&quot; mode=&quot;packed&quot; caption=&quot;Top of an article&quot;&gt;
Screenshot Historia da moeda do Tíbet - 2022-09-22 - Vector 2010 top.png|Vector legacy (current default)
Screenshot Historia da moeda do Tíbet - 2022-09-22 - Vector 2022 top.png|Vector 2022
&lt;/gallery&gt;&lt;gallery widths=&quot;220&quot; heights=&quot;150&quot; mode=&quot;packed&quot; caption=&quot;A section of an article&quot;&gt;
Screenshot Historia da moeda do Tíbet - 2022-09-22 - Vector 2010 scrolled.png|Vector legacy (current default)
Screenshot Historia da moeda do Tíbet - 2022-09-22 - Vector 2022 scrolled.png|Vector 2022
&lt;/gallery&gt;&lt;/div&gt;
=== About the skin ===

'''[Why is a change necessary]''' The current default skin meets the needs of the readers and editors as these were 13 years ago. Since then, new users have begun using Wikimedia projects. [https://diff.wikimedia.org/2022/08/18/prioritizing-equity-within-wikipedias-new-desktop/ The old Vector doesn't meet their needs.]

'''[Objective]''' The objective for the new skin is to make the interface more welcoming and comfortable for readers and useful for advanced users. It draws inspiration from previous requests, the [[metawiki:Special:MyLanguage/Community_Wishlist_Survey|Community Wishlist Surveys]], and gadgets and scripts. The work helped our code follow the standards and improve all other skins. [[phab:phame/post/view/290/how_and_why_we_moved_our_skins_to_mustache/|We reduced PHP code in Wikimedia deployed skins by 75%]]. The project has also focused on making it easier to support gadgets and use APIs.

'''[Changes and test results]''' The skin introduces a [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop Improvements/Features|series of changes]] that improve readability and usability. The new skin does not remove any functionality currently available on the Vector skin.

* The sticky header makes it easier to find tools that editors use often. It decreases scrolling to the top of the page by 16%.
* The new table of contents makes it easier to navigate to different sections. Readers and editors jumped to different sections of the page 50% more than with the old table of contents. It also looks a bit different on talk pages.
* The new search bar is easier to find and makes it easier to find the correct search result from the list. This increased the amount of searches started by 30% on the wikis we tested on.
* The skin does not negatively affect pageviews, edit rates, or account creation. There is evidence of increases in pageviews and account creation across partner communities.

'''[Try it out]''' Try out the new skin by going to the appearance tab in [[Special:Preferences#mw-prefsection-rendering|your preferences]] and selecting Vector 2022 from the list of skins.

=== How can editors change and customize this skin? ===

It's possible to configure and personalize our changes. We support volunteers who create new gadgets and user scripts. Check out [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop Improvements/Repository|our repository]] for a list of currently available customizations, or add your own. 

=== Our plan ===

'''If no large concerns are raised, we plan on deploying in the week of October 3, 2022'''. If your community would like to request more time to discuss the changes, hit the button and write to us. We can adjust the calendar.

&lt;div style=&quot;text-align: center;&quot;&gt;[[mw:Talk:Reading/Web/Desktop Improvements|&lt;span class=&quot;plainlinks mw-ui-button&quot;&gt;Request for more time to discuss the change&lt;/span&gt;]]&lt;/div&gt;
If you'd like ask our team anything, if you have questions, concerns, or additional thoughts, please ping me here or write on the [[mw:Talk:Reading/Web/Desktop Improvements|talk page of the project]]. We will gladly answer! Also, [[mw:Reading/Web/Desktop Improvements/Frequently asked questions|see our FAQ]]. Thank you! [[mw:User:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[mw:User talk:SGrabarczuk (WMF)|talk]]) 22 september 2022 kl. 06.14 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Varia&amp;oldid=23838600 --&gt;

== Invitation to attend “Ask Me Anything about Movement Charter” Sessions ==

&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Community Consultation/Announcement/Ask Me Anything Sessions|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Community Consultation/Announcement/Ask Me Anything Sessions|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Movement Charter/Community Consultation/Announcement/Ask Me Anything Sessions}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]
Hello all, 

During the 2022 Wikimedia Summit, the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee|Movement Charter Drafting Committee]] (MCDC) presented the first outline of the Movement Charter, giving a glimpse on the direction of its future work, and the Charter itself. The MCDC then integrated the initial feedback collected during the Summit. Before proceeding with writing the Charter for the whole Movement, the MCDC wants to interact with community members and gather feedback on the drafts of the three sections: Preamble, Values &amp; Principles, and Roles &amp; Responsibilities (intentions statement). The Movement Charter drafts will be available on the Meta page [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Content|here]] on November 14, 2022. Community wide consultation period on MC will take place from November 20 to December 18, 2022. Learn more about it [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Community Consultation|here]]. 

With the goal of ensuring that people are well informed to fully participate in the conversations and are empowered to contribute their perspective on the Movement Charter, three '''“Ask Me Anything about Movement Charter&quot;''' sessions have been scheduled in different time zones. Everyone in the Wikimedia Movement is invited to attend these conversations. The aim is to learn about Movement Charter - its goal, purpose, why it matters, and how it impacts your community. MCDC members will attend these sessions to answer your questions and hear community feedback.     

The “Ask Me Anything” sessions accommodate communities from different time zones. Only the presentation of the session is recorded and shared afterwards, no recording of conversations. Below is the list of planned events: 

*&lt;s&gt;'''Asia/Pacific''': November 4, 2022 at 09:00 UTC ([https://zonestamp.toolforge.org/1667552400 your local time]). Interpretation is available in Chinese and Japanese.&lt;/s&gt;
* '''Europe/MENA/Sub Saharan Africa''': November 12, 2022 at 15:00 UTC ([https://zonestamp.toolforge.org/1668265257 your local time]). Interpretation is available in  Arabic, French and Russian.  
* '''North and South America/ Western Europe''': November 12, 2022 at 15:00 UTC ([https://zonestamp.toolforge.org/1668265257 your local time]). Interpretation is available in Spanish and Portuguese. 

On the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Community Consultation|Meta page]] you will find more details; Zoom links will be shared 48 hours ahead of the call.

'''Call for Movement Charter Ambassadors'''

Individuals or groups from all communities who wish to help include and start conversations in their communities on the Movement Charter are encouraged to become [[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Movement Charter Ambassadors Program/About|Movement Charter Ambassadors]] (MC Ambassadors). MC Ambassadors will carry out their own activities and get financial support for enabling conversations in their own languages. [[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Team|Regional facilitators]] from the Movement Strategy and Governance team are available to support applicants with MC Ambassadors grantmaking. If you are interested please sign up [[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Movement Charter Ambassadors Program/About|here]]. Should you have specific questions, please reach out to the MSG team via email: strategy2030@wikimedia.org or on the MS forum. 

We thank you for your time and participation. 

On behalf of the Movement Charter Drafting Committee,&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;

[[User:MNadzikiewicz (WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]] 7 november 2022 kl. 16.33 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23914777 --&gt;

== Apply for Funding through the Movement Strategy Community Engagement Package to Support Your Community ==

:''{{More languages}}''
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt; 
The Wikimedia Movement Strategy implementation is a collaborative effort for all Wikimedians. 
[[m:Special:MyLanguage/Grants:MSIG/About|Movement Strategy Implementation Grants]] support projects that take the current state of a [[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy/Initiatives|Movement Strategy Initiative]] and push it one step forward. If you are looking for an example or some guide on how to engage your community further on Movement Strategy and the Movement Strategy Implementation Grants specifically, you may find this '''[[m:Special:MyLanguage/Grants:MSIG/Community Engagement Package|community engagement package]]''' helpful.

The goal of this community engagement package is to support more people to access the funding they might need for the implementation work. By becoming a recipient of this grant, you will be able to support other community members to develop further grant applications that fit with your local contexts to benefit your own communities. With this package, the hope is to break down language barriers and to ensure community members have needed information on Movement Strategy to connect with each other. Movement Strategy is a two-way exchange, we can always learn more from the experiences and knowledge of Wikimedians everywhere. We can train and support our peers by using this package, so more people can make use of this great funding opportunity.

If this information interests you or if you have any further thoughts or questions, please do not hesitate to reach out to us as your [[m:Special:MyLanguage/Movement_Strategy_and_Governance/Team|regional facilitators]] to discuss further. We will be more than happy to support you. When you are ready, follow the steps on [[m:Special:MyLanguage/Grants:MSIG/About |this page]] to apply. We look forward to receiving your application.

Best regards, &lt;br&gt; Movement Strategy and Governance Team &lt;br&gt; Wikimedia Foundation&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;

[[User:MNadzikiewicz (WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]] 14 november 2022 kl. 17.25 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23914777 --&gt;

== Opportunities open for the Ombuds commission and the Case Review Committee ==

&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;div style=&quot;margin:.2em 0 .5em;margin-{{#switch:{{PAGELANGUAGE}}|ar|arc|ary|arz|azb|bcc|bgn|ckb|bqi|dv|fa|fa-af|glk|ha-arab|he|kk-arab|kk-cn|ks|ku-arab|ms-arab|mzn|pnb|prd|ps|sd|ug|ur|ydd|yi=right|left}}:3ex;&quot;&gt;
[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Legal department/Announcement/2023 OC and CRC appointments process|''You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.'']]

''&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Legal department/Announcement/2023 OC and CRC appointments process|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation Legal department/Announcement/2023 OC and CRC appointments process}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/span&gt;''
&lt;/div&gt;

Hi everyone! The Ombuds commission (OC) and the Case Review Committee (CRC) are looking for members. People are encouraged to nominate themselves or encourage others they feel would contribute to these groups to do so. There is more information below about the opportunity and the skills that are needed.

'''About the Ombuds commission'''

The Ombuds commission (OC) works on all Wikimedia projects to investigate complaints about violations of the privacy policy, especially in use of [[m:Special:MyLanguage/CheckUser policy|CheckUser]] and [[m:Special:MyLanguage/Oversight policy|Oversight]] (also known as Suppression) tools. The Commission mediates between the parties of the investigation and, when violations of the policies are identified, advises the Wikimedia Foundation on best handling. They may also assist the General Counsel, the Chief Executive Officer, or the Board of Trustees of the Foundation in these investigations when legally necessary. For more on the OC's duties and roles, '''[[m:Special:MyLanguage/Ombuds commission|see Ombuds commission on Meta-Wiki]]'''.

Volunteers serving in this role should be experienced Wikimedians, active on any project, who have previously used the CheckUser/Oversight tools OR who have the technical ability to understand these tools and the willingness to learn them. They must be able to communicate in English, the common language of the commission. They are expected to be able to engage neutrally in investigating these concerns and to know when to recuse when other roles and relationships may cause conflict. Commissioners will serve '''two-year terms''' (note that this is different from past years, when the terms have been for one year).

'''About the Case Review Committee'''

The Case Review Committee (CRC) reviews appeals of eligible Trust &amp; Safety office actions. The CRC is a critical layer of oversight to ensure that Wikimedia Foundation office actions are fair and unbiased. They also make sure the Wikimedia Foundation doesn’t overstep established practices or boundaries. For more about the role, '''[[m:Special:MyLanguage/Case Review Committee|see Case Review Committee on Meta-Wiki]]'''.

We are looking for current or former functionaries and experienced volunteers with an interest in joining this group. Applicants must be fluent in English (additional languages are a strong plus) and willing to abide by the [[m:Special:MyLanguage/Trust_and_Safety/Case_Review_Committee/Charter|terms of the Committee charter]]. If the work resonates and you qualify, please apply. Committee members will serve '''two-year terms''' (note that this is different from past years, when the terms have been for one year).

'''Applying to join either of these groups'''

Members are required to sign the [[m:Special:MyLanguage/Confidentiality agreement for nonpublic information|Confidentiality agreement for nonpublic information]] and must be willing to comply with the appropriate Wikimedia Foundation board policies (such as the [[m:Special:MyLanguage/Access to nonpublic information policy|access to non-public information policy]] and the [[foundation:Special:MyLanguage/Privacy policy|Foundation privacy policy]]). These positions requires a high degree of discretion and trust. Members must also be over 18 years of age.

'''If you are interested in serving in either capacity listed above,''' please write in English to the Trust and Safety team at ca[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org (to apply to the OC) or to the Legal Team at legal[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org (to apply to the CRC) with information about:

* Your primary projects
* Languages you speak/write
* Any experience you have serving on committees, whether movement or non-movement
* Your thoughts on what you could bring to the OC or CRC if appointed
* Any experience you have with the Checkuser or Oversight tools (OC only)
* Any other information you think is relevant

'''The deadline for applications is 31 December 2022 in any timezone.'''

Please feel free to pass this invitation along to any users who you think may be qualified and interested. Thank you!

On behalf of the Committee Support team,&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&amp;oldid=23914777 --&gt;

== Community Wishlist Survey 2023 opens in January ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
''{{int:Please-translate}}''

(There is [[m:Community Wishlist Survey 2023 opens in January|a translatable version of this message on MetaWiki]])

{{int:Hello}}

The [[m:Community Wishlist Survey 2023|'''Community Wishlist Survey (CWS) 2023''']], which lets contributors propose and vote for tools and improvements, starts next month on Monday, [https://zonestamp.toolforge.org/1674496831 23 January 2023, at 18:00 UTC] and will continue annually.

We are inviting you to share your ideas for technical improvements to our tools and platforms. Long experience in editing or technical skills is not required. If you have ever used our software and thought of an idea to improve it, this is the place to come share those ideas!

The dates for the phases of the Survey will be as follows:

* Phase 1: Submit, discuss, and revise proposals – Monday, Jan 23, 2023 to Sunday, Feb 6, 2023
* Phase 2: WMF/Community Tech reviews and organizes proposals – Monday, Jan 30, 2023 to Friday, Feb 10, 2023
* Phase 3: Vote on proposals – Friday, Feb 10, 2023 to Friday, Feb 24, 2023
* Phase 4: Results posted – Tuesday, Feb 28, 2023

If you want to start writing out your ideas ahead of the Survey, you can start thinking about your proposals and draft them in [[m:Community Wishlist Survey/Sandbox|the CWS sandbox]].

We are grateful to all who participated last year. See you in January 2023!
&lt;/div&gt;

{{int:Feedback-thanks-title}} &lt;bdi lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;Community Tech, [[m:User:STei (WMF)|STei (WMF)]]&lt;/bdi&gt; 15 december 2022 kl. 17.44 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Sannita (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Community_Wishlist_list_for_non-Wikipedias&amp;oldid=24239678 --&gt;

== Editing news 2023 #1 ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;message&quot;/&gt;&lt;i&gt;[[m:Special:MyLanguage/VisualEditor/Newsletter/2023/February|Read this in another language]] • [[m:Special:MyLanguage/VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]&lt;/i&gt;

This newsletter includes two key updates about the [[mw:Special:MyLanguage/Editing team|Editing]] team's work:

# The Editing team will finish adding new features to the [[mw:Special:MyLanguage/Talk pages project|Talk pages project]] and deploy it.
# They are beginning a new project, [[mw:Special:MyLanguage/Edit check|Edit check]].

&lt;strong&gt;Talk pages project&lt;/strong&gt;
[[File:Page Frame Features on desktop.png|alt=Screenshot showing the talk page design changes that are currently available as beta features at all Wikimedia wikis. These features include information about the number of people and comments within each discussion.|thumb|300px|Some of the upcoming changes]]

The Editing team is nearly finished with this first phase of the [[mw:Special:MyLanguage/Talk_pages_project|Talk pages project]]. Nearly all [[mw:Special:MyLanguage/Talk pages project/Usability|new features]] are available now in the [[Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures|Beta Feature for {{int:discussiontools-preference-label}}]].

It will show information about how active a discussion is, such as the date of the most recent comment. There will soon be a new &quot;{{int:skin-action-addsection}}&quot; button. You will be able to turn them off at [[Special:Preferences#mw-prefsection-editing-discussion]]. Please [[mw:Special:MyLanguage/Talk:Talk_pages_project/Usability#c-PPelberg_(WMF)-20230215001000-Feedback:_Proposed_Revisions_to_%22Add_topic%22_button|tell them what you think]].

[[File:Daily edit completion rates mobile talk pages.png|thumb|300px|Daily edit completion rate by test group: DiscussionTools (test group) and MobileFrontend overlay (control group)]]

An A/B test for [[mw:Special:MyLanguage/Talk pages project/Mobile|{{int:discussiontools-preference-label}} on the mobile site]] has finished. Editors were [[mw:Special:MyLanguage/Talk_pages_project/Mobile#Status_Updates|more successful with {{int:discussiontools-preference-label}}]]. The Editing team is enabling these features for all editors on the mobile site.

&lt;strong&gt;New Project: Edit Check&lt;/strong&gt;

The Editing team is beginning [[mw:Special:MyLanguage/Edit check|a project to help new editors of Wikipedia]]. It will help people identify some problems before they click &quot;{{int:publishchanges}}&quot;. The first tool will encourage people to add references when they add new content. Please [[mw:Special:MyLanguage/Help:Watchlist|watch]] that page for more information. You can [[mw:Special:MyLanguage/Editing_team/Community_Conversations#20230303|join a conference call on 3&amp;nbsp;March&amp;nbsp;2023]] to learn more.&lt;section end=&quot;message&quot;/&gt;
&lt;/div&gt;

–[[User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] ([[User talk:Whatamidoing (WMF)|{{int:Talkpagelinktext}}]]) 23 februari 2023 kl. 00.24 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Quiddity (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&amp;oldid=24611966 --&gt;

== Your wiki will be in read only soon ==

&lt;section begin=&quot;server-switch&quot;/&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Läs det här på ett annat språk]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Tech%2FServer+switch&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]

[[foundation:|Wikimedia Foundation]] testar övergången från sitt första till sitt andra reservdatacenter. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimedia-wikier kan förbli online, även om någon form av katastrof skulle inträffa. För att se till att allt fungerar, behöver Wikimedia Technology-avdelningen utföra ett planerat test. Testet kommer visa på om man säkert kan övergå från ett datacenter till ett annat. Det krävs många arbetslag för att förbereda testet och för att ha möjligheten att åtgärda oförutsedda problem. 

All trafik kommer att bytas '''{{#time:j xg|2023-03-01|sv}}'''. Testet börjar '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2023-03-01T14:00|en}} {{#time:H:i e|2023-03-01T14:00}}]'''.

På grund av begränsningar i [[mw:Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], måste tyvärr all redigering upphöra medan övergången pågår. Vi ber om ursäkt för avbrottet och arbetar för att minimera det i framtiden. 

'''Under en kort tidsperiod kommer det bara vara möjligt att läsa, men inte redigera alla wikier.'''

*Man kommer inte kunna redigera i upp till en timme på {{#time:l j xg Y|2023-03-01|sv}}.
*Försöker du redigera eller spara något under denna tid kommer du få ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar går förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan borde du kunna spara din redigering. Vi rekommenderar ändå att du skapar kopior av dina ändringar, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Bakgrundsjobb kommer vara långsammare och vissa kanske försvinner. Rödlänkar kanske inte uppdateras lika snabbt som förut. Om du skapar en artikel som det länkas till någon annanstans ifrån, kommer länken förbli röd längre än vanligt. En del långtidsskript kommer att behöva stoppas.
* Vi förväntar oss att kodutrullningen sker precis som vilken vecka som helst. Viss kodfrysning kan däremot stundtals ske punktligt om operationen kräver det efteråt.
* [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] kommer vara otillgänglig i ungefär 90 minuter.

Projektet kan skjutas fram om det skulle behövas.  Du kan [[wikitech:Switch_Datacenter|läsa schemat på wikitech.wikimedia.org]]. Alla ändringar kommer att tillkännages i tidsplanen. Det kommer att komma fler notiser om det här. En notis om det här kommer visas på alla wikier 30 minuter innan händelsen inträffar. '''Dela gärna informationen med din gemenskap.'''&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;server-switch&quot;/&gt;

&lt;span dir=ltr&gt;[[m:User:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]] ([[m:User talk:Trizek (WMF)|{{int:talk}}]])&lt;/span&gt; 27 februari 2023 kl. 22.20 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=24390465 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Wikimania 2023 Welcoming Program Submissions&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;wikimania-program-submissions&quot;/&gt;[[File:Wikimedia_Singapore_Logo.svg|right|frameless]]Do you want to host an in-person or virtual session at Wikimania 2023? Maybe a hands-on workshop, a lively discussion, a fun performance, a catchy poster, or a memorable lightning talk? [[wmania:Special:MyLanguage/2023:Program/Submissions|'''Submissions are open until March 28''']]. The event will have dedicated hybrid blocks, so virtual submissions and pre-recorded content are also welcome. If you have any questions, please join us at an upcoming conversation on March 12 or 19, or reach out by email at wikimania@wikimedia.org or on Telegram. More information on-wiki.&lt;section end=&quot;wikimania-program-submissions&quot;/&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:CKoerner (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=24390465 --&gt;

== Snart kommer din wiki endast kunna läsas ==

&lt;section begin=&quot;server-switch&quot;/&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Läs det här på ett annat språk]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Tech%2FServer+switch&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]

[[foundation:|Wikimedia Foundation]] testar övergången från sitt första till sitt andra reservdatacenter. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimedia-wikier kan förbli online, även om någon form av katastrof skulle inträffa. För att se till att allt fungerar, behöver Wikimedia Technology-avdelningen utföra ett planerat test. Testet kommer visa på om man säkert kan övergå från ett datacenter till ett annat. Det krävs många arbetslag för att förbereda testet och för att ha möjligheten att åtgärda oförutsedda problem. 

All trafik kommer att bytas '''{{#time:j xg|2023-04-26|sv}}'''. Testet börjar '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2023-04-26T14:00|en}} {{#time:H:i e|2023-04-26T14:00}}]'''.

På grund av begränsningar i [[mw:Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], måste tyvärr all redigering upphöra medan övergången pågår. Vi ber om ursäkt för avbrottet och arbetar för att minimera det i framtiden. 

'''Under en kort tidsperiod kommer det bara vara möjligt att läsa, men inte redigera alla wikier.'''

*Man kommer inte kunna redigera i upp till en timme på {{#time:l j xg Y|2023-04-26|sv}}.
*Försöker du redigera eller spara något under denna tid kommer du få ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar går förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan borde du kunna spara din redigering. Vi rekommenderar ändå att du skapar kopior av dina ändringar, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Bakgrundsjobb kommer vara långsammare och vissa kanske försvinner. Rödlänkar kanske inte uppdateras lika snabbt som vanligt. Om du skapar en artikel som det länkas till någon annanstans ifrån, kommer länken förbli röd längre än vanligt. En del långtidsskript kommer att behöva stoppas.
* Vi förväntar oss att kodutrullningen sker precis som vilken annan vecka som helst. Viss kodfrysning kan däremot stundtals ske punktligt om operationen kräver det efteråt.
* [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] kommer vara otillgänglig i ungefär 90 minuter.

Projektet kan skjutas fram om det skulle behövas.  Du kan [[wikitech:Switch_Datacenter|läsa schemat på wikitech.wikimedia.org]]. Alla ändringar kommer att tillkännages i tidsplanen. Det kommer att komma fler notiser om det här. En notis om det här kommer visas på alla wikier 30 minuter innan händelsen inträffar. '''Dela gärna informationen med din gemenskap.'''&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;server-switch&quot;/&gt;

&lt;bdi lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot;&gt;[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]&lt;/bdi&gt; 21 april 2023 kl. 02.42 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:UOzurumba (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&amp;oldid=24748237 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Seeking volunteers for the next step in the Universal Code of Conduct process&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt; 
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/U4C Building Committee/Nominations/Announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/U4C Building Committee/Nominations/Announcement}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''

Hello,

As follow-up to [https://lists.wikimedia.org/hyperkitty/list/wikimedia-l@lists.wikimedia.org/message/IOMVS7W75ZYMABQGOQ2QH2JAURC3CHGH/ the message about the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines] by Wikimedia Foundation Board of Trustees Vice Chair, Shani Evenstein Sigalov, I am reaching out about the next steps. I want to bring your attention to the next stage of the Universal Code of Conduct process, which is forming a building committee for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C). I invite community members with experience and deep interest in community health and governance to nominate themselves to be part of the U4C building committee, which needs people who are:

* Community members in good standing
* Knowledgeable about movement community processes, such as, but not limited to, policy drafting, participatory decision making, and application of existing rules and policies on Wikimedia projects
* Aware and appreciative of the diversity of the movement, such as, but not limited to, languages spoken, identity, geography, and project type
* Committed to participate for the entire U4C Building Committee period from mid-May - December 2023
* Comfortable with engaging in difficult, but productive conversations
* Confidently able to communicate in English

The Building Committee shall consist of volunteer community members, affiliate board or staff, and Wikimedia Foundation staff.

The Universal Code of Conduct has been a process strengthened by the skills and knowledge of the community and I look forward to what the U4C Building Committee creates. If you are interested in joining the Building Committee, please either [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/U4C_Building_Committee/Nominations|sign up on the Meta-Wiki page]], or contact ucocproject[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org by May 12, 2023. '''[[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/U4C_Building_Committee|Read more on Meta-Wiki]]'''.

Best regards,&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 26 april 2023 kl. 21.00 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Xeno (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=24941045 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Selection of the U4C Building Committee&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
The next stage in the Universal Code of Conduct process is establishing a Building Committee to create the charter for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C). The Building Committee has been selected. [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/U4C_Building_Committee|Read about the members and the work ahead on Meta-wiki]].&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

-- [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Project|UCoC Project Team]], 27 maj 2023 kl. 06.20 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=25018085 --&gt;

==  Annonserar de nya medlemmarna i valkommittén ==

&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt; 
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections committee/Nominatons/2023/Announcement - new members|Du hittar detta meddelande översatt till flera språk på Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections committee/Nominatons/2023/Announcement - new members|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections committee/Nominatons/2023/Announcement - new members}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''
Hej allesammans! 

Vi är glada att presentera [[listarchive:list/wikimedia-l@lists.wikimedia.org/message/4TALOUFPAP2VDBR27GKRVOP7IGQYU3DB/|de nya medlemmarna och rådgivarna i valkommittén]]. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections_committee|Valkommittén]] assisterar med utformningen och genomförandet av processen att välja Community- och affiliate-utvalda förvaltare åt Wikimedia Foundations förtroendevalda. Efter en öppen nomineringsprocess talade de starkaste kandidaterna med styrelsen och fyra kandidater ombads ansluta sig till valkommittén. Fyra andra kandidater ombads delta som rådgivare. 

Tack till alla gemenskapsmedlemmar som skickade in sina namn till övervägande. Vi ser fram mot att arbeta med valkommittén i en snar framtid.

Å Wikimedia Foundations förtroendevaldas vägnar,&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 28 juni 2023 kl. 19.59 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=25018085 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Review the Charter for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt; 
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/U4C Building Committee/Announcement - Review|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/U4C Building Committee/Announcement - Review}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''
Hello all,

I am pleased to share the next step in the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] work. The [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) draft charter]] is now ready for your review. 

The [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|Enforcement Guidelines]] require a [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines#4.5_U4C_Building_Committee|Building Committee]] form to draft a charter that outlines procedures and details for a global committee to be called the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines#4._UCoC_Coordinating_Committee_(U4C)|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]]. Over the past few months, the U4C Building Committee worked together as a group to discuss and draft the U4C charter. The U4C Building Committee welcomes feedback about the draft charter now through 22 September 2023. After that date, the U4C Building Committee will revise the charter as needed and a community vote will open shortly afterward.

Join the conversation during the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/U4C Building Committee#Conversation hours|conversation hours]] or on [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|Meta-wiki]].

Best,&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

[[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]], on behalf of the U4C Building Committee, 28 augusti 2023 kl. 17.35 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=25392152 --&gt;

== Snart kommer din wiki endast kunna läsas ==

&lt;section begin=&quot;server-switch&quot;/&gt;&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;

[[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Läs det här på ett annat språk]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Tech%2FServer+switch&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]

[[foundation:|Wikimedia Foundation]] kommer att växla trafiken mellan sina datacenter. Det kommer att se till att Wikipedia och andra Wikimedia-wikier kan förbli online, även om någon form av katastrof skulle inträffa. För att se till att allt fungerar, behöver Wikimedia Technology-avdelningen utföra ett planerat test. Testet kommer visa på om man säkert kan övergå från ett datacenter till ett annat. Det krävs många arbetslag för att förbereda testet och för att ha möjligheten att åtgärda oförutsedda problem. 

All trafik kommer att bytas '''{{#time:j xg|2023-09-20|sv}}'''. Testet börjar '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2023-09-20T14:00|en}} {{#time:H:i e|2023-09-20T14:00}}]'''.

På grund av begränsningar i [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], måste tyvärr all redigering upphöra medan övergången pågår. Vi ber om ursäkt för avbrottet och arbetar för att minimera det i framtiden. 

'''Under en kort tidsperiod kommer det bara vara möjligt att läsa, men inte redigera alla wikier.'''

*Man kommer inte kunna redigera i upp till en timme på {{#time:l j xg Y|2023-09-20|sv}}.
*Försöker du redigera eller spara något under denna tid kommer du få ett felmeddelande. Vi hoppas att inga redigeringar går förlorade under dessa minuter, men vi kan inte garantera det. Om du ser felmeddelandet, vänligen vänta tills allt fungerar som normalt igen. Sedan borde du kunna spara din redigering. Vi rekommenderar ändå att du skapar kopior av dina ändringar, för säkerhets skull.

''Andra effekter'':

*Bakgrundsjobb kommer vara långsammare och vissa kanske försvinner. Rödlänkar kanske inte uppdateras lika snabbt som vanligt. Om du skapar en artikel som det länkas till någon annanstans ifrån, kommer länken förbli röd längre än vanligt. En del långtidsskript kommer att behöva stoppas.
* Vi förväntar oss att kodutrullningen sker precis som vilken annan vecka som helst. Viss kodfrysning kan däremot stundtals ske punktligt om operationen kräver det efteråt.
* [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] kommer vara otillgänglig i ungefär 90 minuter.

Projektet kan skjutas fram om det skulle behövas. Du kan [[wikitech:Switch_Datacenter|läsa tidsschema på wikitech.wikimedia.org]]. Alla ändringar kommer att tillkännages i tidsplanen. Det kommer att komma fler notiser om det här. En notis om det här kommer visas på alla wikier 30 minuter innan händelsen inträffar. '''Dela gärna informationen med din gemenskap.'''&lt;/div&gt;&lt;section end=&quot;server-switch&quot;/&gt;

[[User:Trizek (WMF)|Trizek_(WMF)]] ([[m:User talk:Trizek (WMF)|talk]]) 15 september 2023 kl. 11.24 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Trizek (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&amp;oldid=25018086 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;== Opportunities open for the Affiliations Committee, Ombuds commission, and the Case Review Committee  ==&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;div style=&quot;margin:.2em 0 .5em;margin-{{#switch:{{PAGELANGUAGE}}|ar|arc|ary|arz|azb|bcc|bgn|ckb|bqi|dv|fa|fa-af|glk|ha-arab|he|kk-arab|kk-cn|ks|ku-arab|ms-arab|mzn|pnb|prd|ps|sd|ug|ur|ydd|yi=right|left}}:3ex;&quot;&gt;
[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Legal department/Committee appointments/Announcement/Short|''You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.'']]

''&lt;span class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Legal department/Committee appointments/Announcement/Short|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation Legal department/Committee appointments/Announcement/Short}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/span&gt;''&lt;/div&gt;

Hi everyone! The [[m:Special:MyLanguage/Affiliations Committee|Affiliations Committee]] (AffCom), [[m:Special:MyLanguage/Ombuds_commission|Ombuds commission]] (OC), and the [[m:Special:MyLanguage/Trust_and_Safety/Case_Review_Committee|Case Review Committee]] (CRC) are looking for new members. These volunteer groups provide important structural and oversight support for the community and movement. People are encouraged to nominate themselves or encourage others they feel would contribute to these groups to apply. There is more information about the roles of the groups, the skills needed, and the opportunity to apply on the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Legal department/Committee appointments|'''Meta-wiki page''']]. 

On behalf of the Committee Support team,&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
~ [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 9 oktober 2023 kl. 18.41 (CEST) &lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Keegan (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=25570445 --&gt;

== &lt;span lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;Review and comment on the 2024 Wikimedia Foundation Board of Trustees selection rules package&lt;/span&gt; ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
&lt;section begin=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
:''[[m:Special:MyLanguage/wiki/Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Rules package review - short| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''&lt;div class=&quot;plainlinks&quot;&gt;[[m:Special:MyLanguage/wiki/Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Rules package review - short|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-{{urlencode:wiki/Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Rules package review - short}}&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{int:please-translate}}]&lt;/div&gt;''
Dear all, 

Please review and comment on the Wikimedia Foundation Board of Trustees selection rules package from now until 29 October 2023. The selection rules package was based on older versions by the Elections Committee and will be used in the 2024 Board of Trustees selection. Providing your comments now will help them provide a smoother, better Board selection process. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024|More on the Meta-wiki page]].

Best,

Katie Chan &lt;br&gt;
Chair of the Elections Committee&lt;br /&gt;&lt;section end=&quot;announcement-content&quot; /&gt;
&lt;/div&gt;

17 oktober 2023 kl. 03.12 (CEST)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:RamzyM (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&amp;oldid=25570445 --&gt;

== The Vector 2022 skin as the default in two weeks? ==

&lt;div lang=&quot;en&quot; dir=&quot;ltr&quot; class=&quot;mw-content-ltr&quot;&gt;
''[[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop Improvements/Updates/2023-10 for sister projects|Read this in your language]] • &lt;span class=plainlinks&gt;[https://mediawiki.org/w/index.php?title=Special:Translate&amp;group=page-Reading%2FWeb%2FDesktop+Improvements%2FUpdates%2F2023-10+for+sister+projects&amp;language=&amp;action=page&amp;filter= {{Int:please-translate}}]&lt;/span&gt; • Please tell other users about these changes''

Hello. I'm writing on behalf of the [[mw:Reading/Web|Wikimedia Foundation Web team]]. '''In two weeks, we would like to make the Vector 2022 skin the default on this wiki.'''
[[File:Desktop Improvements - how to enable globally.png|thumb|[[Special:GlobalPreferences|{{int:globalpreferences}}]]]]
'''If you prefer keeping the current skin''' select &quot;Vector legacy (2010)&quot; on [[Special:GlobalPreferences#mw-prefsection-rendering|the appearance tab of the global preferences]] and save the change. We encourage you to give the new skin a try, though.

Since I last came to you with this question, many things have changed. The skin is now the default on most Wikipedias, and all logos are done! We have also made some tweaks in the skin itself. Below is the text I've sent to you once, but I'm sending it again, just slightly edited, for those who haven't seen it.

If you know what this is about, jump straight to the section &quot;Our plan&quot;: 
&lt;div style=&quot;margin-left:.5em; border-left:3px dotted #a2a9b1; padding-left:.5em;&quot;&gt;
It would become the default for all logged-out users, and also all logged-in users who currently use Vector legacy as a [[Special:Preferences#mw-prefsection-rendering|local]] (but not global) preference. Logged-in users can at any time switch to any other skin. No changes are expected for these skins.
&lt;div style=&quot;width:100%; margin:auto;&quot;&gt;&lt;gallery widths=&quot;250&quot; heights=&quot;180&quot; mode=&quot;packed&quot; caption=&quot;Top of an article&quot;&gt;
Screenshot Historia da moeda do Tíbet - 2022-09-22 - Vector 2010 top.png|Vector legacy (current default)
Screenshot Historia da moeda do Tíbet - 2022-09-22 - Vector 2022 top.png|Vector 2022
&lt;/gallery&gt;&lt;gallery widths=&quot;250&quot; heights=&quot;180&quot; mode=&quot;packed&quot; caption=&quot;A section of an article&quot;&gt;
Screenshot Historia da moeda do Tíbet - 2022-09-22 - Vector 2010 scrolled.png|Vector legacy (current default)
Screenshot Historia da moeda do Tíbet - 2022-09-22 - Vector 2022 scrolled.png|Vector 2022
&lt;/gallery&gt;&lt;/div&gt;
=== About the skin ===
[[File:Wikimania 2022 Vector (2022) Presentation.pdf|thumb|Slides to our Wikimania 2022 presentation. [https://www.youtube.com/watch?v=yC-ItaXDe2A You may also listen to the recording on YouTube (in English)].]]
'''[Why is a change necessary]''' When the current default skin was created, it reflected the needs of the readers and editors as these were 14 years ago. Since then, new users have begun using the Internet and Wikimedia projects in different ways. [[wmfblog:2022/08/18/prioritizing-equity-within-wikipedias-new-desktop/|The old Vector does not meet their needs]].

'''[Objective]''' The objective for the Vector 2022 skin is to make the interface more welcoming and comfortable for readers and useful for advanced users. It introduces a series of changes that aim to improve problems new and existing readers and editors were having with the old skin. It draws inspiration from previous user requests, the [[metawiki:Special:MyLanguage/Community_Wishlist_Survey|Community Wishlist Surveys]], and gadgets and scripts. The work helped our code follow the standards and improve all other skins. [[phab:phame/post/view/290/how_and_why_we_moved_our_skins_to_mustache/|The PHP code in the other available skins has been reduced by 75%]]. The project has also focused on making it easier to support gadgets and use APIs.
[[File:Screenshot of the Vector-2022 skin's fullscreen toggle.png|thumb]]
'''[Changes in a nutshell]''' The skin introduces changes that improve readability and usability. The new skin does not remove any functionality currently available on the Vector skin.
* The limited width and pin-able menus allow to adjust the interface to the screen size, and focus on editing or reading. Logged-in and logged-out users may use a toggle button to keep the full width, though.
* The sticky header makes it easier to find tools that editors use often. It decreases scrolling to the top of the page by 16%.
* The new table of contents makes it easier to navigate to different sections. Readers and editors jump to different sections of the page 50% more than with the old table of contents. It also looks a bit different on talk pages.
* The new search bar is easier to find and makes it easier to find the correct search result from the list. This increased the amount of searches started by 30% on the tested wikis.
* The skin does not negatively affect pageviews, edit rates, or account creation. There is evidence of increases in pageviews and account creation across partner communities.
'''[Customize this skin]''' It's possible to configure and personalize our changes. We support volunteers who create new gadgets and user scripts. Check out [[mw:Special:MyLanguage/Reading/Web/Desktop Improvements/Repository|the repository]] for a list of currently available customizations and changes, or add your own.
&lt;/div&gt;
=== Our plan ===

'''If no large concerns are raised, we plan on deploying on 31 October'''. If you'd like to ask our team anything, if you have questions, concerns, or additional thoughts, please comment in any language. If this is the first comment to my message, make sure to ping me. We will gladly answer! Also, check out [[mw:Reading/Web/Desktop Improvements/Frequently asked questions|our FAQ]]. Thank you! [[User:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]] ([[User talk:SGrabarczuk (WMF)|&lt;span class=&quot;signature-talk&quot;&gt;diskussion&lt;/span&gt;]]) 19 oktober 2023 kl. 01.52 (CEST)
&lt;/div&gt;
&lt;!-- Meddelande skickades av User:SGrabarczuk (WMF)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:SGrabarczuk_(WMF)/sandbox/MM/Varia&amp;oldid=25764915 --&gt;

== Intervjuer: Berätta för oss om din erfarenhet av att använda Wikidata på Wikimedias systerprojekt ==

Hej, Wikimedia Deutschlands arbetslag Wikidata för Wikimedias projekt undersöker hur Wikidata används på [[metawiki:Special:MyLanguage/Wikimedia_projects|Wikimedias projekt]]. Skulle du vilja berätta för oss om din erfarenhet med att integrera Wikidata på Wikimedias wikier kan du skriva upp dig för en intervju i detta [https://wikimedia.sslsurvey.de/Wikidata-for-Wikimedia-Interviews registreringsformulär]. Notera att vi för tillfället bara kan göra intervjuerna på engelska.

Formulärets framsida har fler detaljer om hur konversationerna kommer bli, däribland hur vi kommer kompensera dig för din tid.

För mer information om vårt team, besök vår [[metawiki:Special:MyLanguage/WD4WMP|projektsida]]. [[metawiki:Special:MyLanguage/WD4WMP/AddIssue|Återkoppling välkomnas här]]. Skulle du fortfarande vilja dela med dig om dina erfarenheter men har inte tid för en intervju välkomnar vi din [[metawiki:Special:MyLanguage/WD4WMP/AddIssue|återkoppling  i skrivet format på den här wikisidan]]. Tack.--[[Användare:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] ([[Användardiskussion:Danny Benjafield (WMDE)|diskussion]]) 22 november 2023 kl. 09.55 (CET)

== (Ny) Funktion på [[mw:Special:MyLanguage/Help:Extension:Kartographer|Kartographer]]: Lägga till geopunkter via QID ==

&lt;section begin=&quot;Body&quot;/&gt;Sedan september 2022 kan man skapa geopunkter med hjälp av ett QID. Flera wikibidragsgivare har efterfrågat denna funktion, men den används inte mycket. Därför skulle vi vilja påminna er om detta. Det finns mer information på [[M:WMDE_Technical_Wishes/Geoinformation/Geopoints via QID|projektsidan]]. Har du några kommentarer får du gärna berätta för oss på [[M:Talk:WMDE Technical Wishes/Geoinformation/Geopoints via QID|diskussionssidan]]. Vänliga hälsningar, arbetslagen Tekniska önskningar hos Wikimedia Deutschland.
&lt;section end=&quot;Body&quot;/&gt;

[[M:User:Thereza Mengs (WMDE)|Thereza Mengs (WMDE)]] 13 december 2023 kl. 13.31 (CET)
&lt;!-- Meddelande skickades av User:Thereza Mengs (WMDE)@metawiki med hjälp av listan på https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&amp;oldid=25955829 --&gt;</text>
      <sha1>s5wmy4e9dhzduxnlwdu65sp55pffbrz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kategori:Sidor som använder upprepade argument i mallanrop</title>
    <ns>14</ns>
    <id>11358</id>
    <revision>
      <id>56624</id>
      <timestamp>2024-10-24T09:41:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LPfi</username>
        <id>1349</id>
      </contributor>
      <comment>olämpligt med kategorier utan kategorisida</comment>
      <origin>56624</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="108" sha1="ky3ouy1mlcc7g74i2hc1m64b7y3djlf" xml:space="preserve">Denna kategori bör helst vara tom. Radera den inte då den är det.

[[Kategori:Administrativa kategorier]]</text>
      <sha1>ky3ouy1mlcc7g74i2hc1m64b7y3djlf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Paj Nagasaki</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11364</id>
    <revision>
      <id>56730</id>
      <parentid>56729</parentid>
      <timestamp>2024-11-11T09:10:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56730</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2233" sha1="4wjthp0ofyf4g4jqq3ar95pa9k1sybs" xml:space="preserve">{{Minikokbok}}
Paj Nagasaki&quot; är en innovativ huvudrätt skapad av kockarna Helmer och Theo. Denna is-paj kombinerar en vanlig pajdeg med köttfärs, kidneybönor och en stark blandning av kryddor, vilket ger en unik och explosiv smakupplevelse. Pajen spetsas med en trägaffel innan tillagning för att säkerställa att alla aromer framträder på bästa sätt. Helmer och Aron har sedan tidiare varit aktiv med [[Kokboken/Recept/Kassler tikka masala|Kassler tikka masala]]

 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*Pajdeg
*Köttfärs
*Kidneybönor
*Starka kryddor (chili, peppar, ingefära, wasabi)
 
==Tillagning==
Förbered pajskalet:

Rulla ut pajdegen och lägg den i en pajform.

Förgrädda pajskalet i ugnen enligt anvisningarna på förpackningen.

Stek köttfärsen:

Hetta upp en panna med olivolja och stek löken tills den är genomskinlig.

Tillsätt vitlök och stek i ytterligare en minut.

Lägg i köttfärsen och bryn den tills den är genomstekt.

Tillsätt grönsaker och kryddor:

Tillsätt paprika, kidneybönor, chili, peppar, ingefära och wasabi.

Blanda väl och låt puttra på medelvärme i 10 minuter.

Smaka av med salt.

Fyll pajskalet:

Häll köttfärsblandningen i det förgräddade pajskalet.

Grädda pajen:

Pensla kanten av pajdegen med vispat ägg.

Grädda pajen i ugnen tills den är gyllenbrun och genomvarm, cirka 20-25 minuter. 
 
==Servering==
 Serveras ofta med sallad och wassabi
 
==Tips==
krydda extra!

[[kategori:Paj kokbok|{{En smak från hjärtat}}]]

Ersätt Ospecificerat nedan med någon av alternativen 1-8:
1 Kött 
* Gris- används ej
* Korv- använd ej
* Köttfärs - används
* Lamm- används ej
* Nötkött- används
* Älgkött- används ej
2 Fisk
* Skaldjur- används ej
3 Fågel
* Kyckling- används ej
4 Vegetariskt
* Grönsaker- används
5 Bakning
* Kaffebröd- används ej
* Kakor- använd ej
* Matbröd- kan kombineras
6 Efterrätter
* Glass- används ej
* Godis- används ej
* Tårtor- används ej
7 Såser- kan kombineras
8 Drycker- kombineras ofta

[[kategori:Forsking|{{Helmut cooking}}]]

Sen anges vilket land receptet kommer från: Iran och Sverige

[[kategori:Svenska recept|{{Svensk matlagning}}]]

Fler kategorier finns på sidan Kokboken/Kategoriöversikt</text>
      <sha1>4wjthp0ofyf4g4jqq3ar95pa9k1sybs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Kokboken/Recept/Kassler tikka masala</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11367</id>
    <revision>
      <id>56695</id>
      <parentid>56694</parentid>
      <timestamp>2024-11-07T15:28:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56695</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2092" sha1="js0e7kgz4an6y18oim7gootbehrvkcl" xml:space="preserve">
{{Minikokbok}}
 
==Ingredienser==
''4 portioner''
*500 g kassler (rökt fläskkött), skuret i kuber
*1 burk kokosmjölk
*2 stora tomater, hackade
*1 stor lök, hackad
*3 vitlöksklyftor, finhackade
*1 msk färsk ingefära, riven
*1 msk garam masala
*1 tsk mald koriander
*1 tsk kummin
*1 tsk chilipulver (justera efter smak)
*1 msk olja (för stekning)
*Färsk koriander (till garnering)
*Salt och peppar (efter smak)

 
==Tillagning==
Förberedelser:

Skär 500 g kassler i kuber.

Hacka 2 stora tomater.

Hacka 1 stor lök.

Finhacka 3 vitlöksklyftor.

Riv 1 msk färsk ingefära.

Värm 1 msk olja i en stor stekpanna på medelhög värme.

Tillsätt kasslerkuberna och stek dem tills de får en fin, gyllenbrun yta. Ta ut kasslern ur pannan och ställ åt sidan.

Fräsning av grönsaker och kryddor:

I samma stekpanna, tillsätt mer olja om det behövs och fräs den hackade löken tills den blir genomskinlig.

Tillsätt den finhackade vitlöken och den rivna ingefäran. Fräs i ytterligare 1-2 minuter tills dofterna börjar spridas.

Tillsätt de hackade tomaterna och låt dem fräsa tills de börjar brytas ner och bli saftiga.

Tillsätt kryddor:

Tillsätt 1 msk garam masala, 1 tsk mald koriander, 1 tsk kummin och 1 tsk chilipulver. Rör om väl så att kryddorna blandas ordentligt med grönsakerna.

Häll i en burk kokosmjölk och rör om tills såsen är jämn och krämig. Låt såsen koka upp och sänk sedan värmen till låg.

Lägg tillbaka kasslern i pannan och låt rätten sjuda i ca 20 minuter, eller tills kasslern är mör och saftig. Smaka av med salt och peppar.
 
==Servering==
När rätten är klar, garnera med färsk koriander och servera varm. Kassler Tikka Masala passar utmärkt med ris eller naanbröd.
 
==Tips==
Använd extra mycket yoghurt i tillagningen. 
== Referenser ==
&quot;Innovativa Rätter: En Resa genom Nordiska Köket&quot; av Matkritikernas Guide 2023

Intervju med Aron och Helmer på &quot;GourmetKök TV&quot; (November 2022)

Recension i &quot;Kulinarisk Kritikerna&quot; (Mars 2023)

[[Kategori:Indiska recept]]
[[Kategori:Gris]]
[[kategori:Svenska recept]]</text>
      <sha1>js0e7kgz4an6y18oim7gootbehrvkcl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Skylanders</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11370</id>
    <revision>
      <id>56727</id>
      <parentid>56726</parentid>
      <timestamp>2024-11-09T15:18:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56727</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3690" sha1="0b3ut2kw29n0xh92ed5hcecn3qt77kz" xml:space="preserve">
Skylanders är en populär spelserie utvecklad av Toys for Bob och publicerad av Activision. Serien kombinerar action-adventure-spel med en unik &quot;toys-to-life&quot; mekanik, där spelare kan importera sina fysiska Skylanders-figurer till spelet genom att placera dem på Portal of Power1.

Huvudprincipen: Varje Skylanders-figur har en unik NFC-tag som Portal of Power läser. När du placerar en figur på portalen, &quot;importeras&quot; den till spelet som en spelbar karaktär1. Denna karaktär kan sedan uppgraderas, samla på föremål och spara sina framsteg på figuran, vilket innebär att du kan ta med din karaktär till olika spel och spelkonsoler.

===Spel i serien===
*''Spyro's Adventure (2011)''
*''Giants (2012)''
*''Swap Force (2013)''
*''Trap Team (2014)''
*''SuperChargers (2015)''
*''Imaginators (2016)''
*''Ring of Heroes (2018)''

=== Plats ===
Spelen utspelar sig i Skylands, en värld av flytande öar som ofta hotas av onda krafter som försöker ta kontroll över dem. Skylanders, tillsammans med Portal Masters (spelare), försvarar Skylands och skyddar Core of Light1.

Element: Varje Skylander är associerad med ett av tio element: Jord, Vind, Eld, Vatten, Magi, Teknik, Liv, Odöd, Ljus och Mörker.

Spelupplevelse: Spelare navigerar genom olika nivåer, slåss mot fiender, samlar på föremål och uppgifter, och använder sina Skylanders unika förmågor för att avancera i spelet.
'''Skylanders''' är ett videospel inom datorspel.&lt;ref&gt; Nintendo, ”Skylanders”&lt;/ref&gt;

===Introduktion===
1. Grundläggande Uppställning För att börja spela behöver du följande:

En spelkonsol (som PlayStation, Xbox, Wii, eller en dator).

Skylanders-spelet installerat.

Portal of Power, en fysisk enhet som läser dina Skylanders-figurer.

Minst en Skylanders-figur.

2. Anslut Portal of Power Anslut Portal of Power till din spelkonsol eller dator via USB. Den fungerar som en bro mellan dina fysiska figurer och spelet.

3. Placera Din Skylander på Portalen Placera en Skylanders-figur på Portal of Power. Den karaktären kommer då att dyka upp i spelet som en spelbar karaktär.

Grundläggande Spelmekanik
1. Navigering och Kontroller

Använd kontrollspakarna eller piltangenterna för att flytta din Skylander.

Använd knapparna på din kontroller för att attackera, hoppa och använda specialförmågor.

2. Strid

Du kommer att möta olika fiender på varje nivå. Använd din Skylanders attacker och specialförmågor för att besegra dem.

Varje Skylander har unika förmågor beroende på deras element (t.ex. Eld, Vatten, Jord).

3. Samla och Uppgradera

Samla mynt och andra föremål som ligger utspridda i spelet. Dessa kan användas för att uppgradera din Skylanders förmågor och köpa ny utrustning.

Utforska nivåerna noggrant för att hitta dolda skatter och hemligheter.

4. Portaler och Fällor (i vissa spel)

Vissa spel i serien som Trap Team låter dig fånga fiender i fällor och använda dem som karaktärer.

Använd fällor för att fånga kraftfulla fiender och använda deras styrkor till din fördel.

Tips för Nybörjare
1. Utforska allt

Ta dig tid att utforska varje område noggrant. Det finns ofta hemligheter och bonusar som kan hjälpa dig på din resa.

2. Experimentera med olika Skylanders

Varje Skylander har unika förmågor och styrkor. Prova olika karaktärer för att hitta de som passar din spelstil bäst.

3. Uppgradera

Använd mynten du samlar för att uppgradera dina Skylanders. Detta gör dem starkare och hjälper dig att ta dig an svårare fiender och nivåer.

== Referenser ==

&lt;references/&gt; https://en.wikipedia.org/wiki/Skylanders
&lt;references/&gt; Nintendo.com


[[Kategori: spel ]]
[[Kategori: datorspel]]</text>
      <sha1>0b3ut2kw29n0xh92ed5hcecn3qt77kz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Nexo-knights monster bok</title>
    <ns>0</ns>
    <id>11371</id>
    <revision>
      <id>56725</id>
      <parentid>56724</parentid>
      <timestamp>2024-11-09T15:17:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Affe2011</username>
        <id>12189</id>
      </contributor>
      <origin>56725</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2244" sha1="ijpjbajmsxpilpcrdc32humz4j2kt0d" xml:space="preserve">

'''Nexo Knights: Monster Bok
Bakgrund

Nexo Knights är en populär LEGO-tema serie som introducerades av LEGO Group 2016. Serien kombinerar klassiska medeltida riddarelement med futuristisk teknologi och magi. En viktig del av Nexo Knights universum är Monsterboken, en ond och mäktig artefakt som spelar en central roll i berättelsens utveckling. 

'''Monsterboken

Monsterboken, även känd som Book of Monsters i den engelska versionen, är en förtrollad bok fylld med mörka krafter och magi. Den har förmågan att väcka och kontrollera monster, vilket gör den till en farlig fiende för Nexo Knights. Monsterboken har också en egen vilja och personlighet, vilket gör den till en komplex karaktär i serien.

Utseende och Egenskaper

Monsterboken är designad med ett skrämmande utseende, med ett ansikte på framsidan som kan tala och uttrycka känslor. Den är bunden i mörkt läder och prydd med mystiska symboler. Boken har kraften att absorbera och använda olika former av ond magi, och den kan kalla fram monster att slåss för dess räkning.

Handling och Roll i Serien

I Nexo Knights-serien spelar Monsterboken en central roll som en av huvudantagonisterna. Den allierar sig med Jestro, en före detta narr som blir bokens hantlangare. Tillsammans planerar de att ta över kungariket Knighton genom att skapa och kontrollera en armé av monster. Nexo Knights-riddarna måste kämpa mot boken och dess monster för att skydda sitt land.

Betydelse och Kulturpåverkan
Monsterboken är en av de mest minnesvärda och skräckinjagande artefakterna i Nexo Knights-universumet. Dess unika design och roll i berättelsen har gjort den populär bland fansen. Serien och dess karaktärer, inklusive Monsterboken, har också påverkat andra medier, inklusive TV-serier, böcker och videospel.

'''Nexo knights''' är en serie inom [[Lego]].&lt;ref&gt; Lego.com, ”Nexo Knights”, sid -&lt;/ref&gt; Lego.com

== Referenser ==
&lt;references/&gt;&quot;LEGO Nexo Knights: The Book of Monsters,&quot; Brickipedia, tillgänglig på Brickipedia.

&quot;Nexo Knights: TV-serien,&quot; IMDb, tillgänglig på IMDb.

&quot;The Story of LEGO Nexo Knights,&quot; LEGO.com, tillgänglig på LEGO Official Site.

[[Kategori: Lego ]]
[[Kategori: Lego ninjago]]
[[Kategori: Lego nexo]]</text>
      <sha1>ijpjbajmsxpilpcrdc32humz4j2kt0d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>MediaWiki:BabelConfig.json</title>
    <ns>8</ns>
    <id>11377</id>
    <revision>
      <id>57148</id>
      <timestamp>2025-01-31T00:06:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Maintenance script</username>
        <id>5090</id>
      </contributor>
      <comment>Migrating server configuration to an on-wiki JSON file ([[phab:T374348]])</comment>
      <origin>57148</origin>
      <model>json</model>
      <format>application/json</format>
      <text bytes="230" sha1="huhsf3g8ngt5zrha8h77b3fs9lfc4o3" xml:space="preserve">{
	&quot;$version&quot;: &quot;1.0.0&quot;,
	&quot;BabelAutoCreate&quot;: true,
	&quot;BabelCategoryNames&quot;: {
		&quot;0&quot;: &quot;&quot;,
		&quot;1&quot;: &quot;&quot;,
		&quot;2&quot;: &quot;&quot;,
		&quot;3&quot;: &quot;&quot;,
		&quot;4&quot;: &quot;&quot;,
		&quot;5&quot;: &quot;&quot;,
		&quot;N&quot;: &quot;&quot;
	},
	&quot;BabelMainCategory&quot;: &quot;Användare %code%&quot;,
	&quot;BabelUseUserLanguage&quot;: false
}</text>
      <sha1>huhsf3g8ngt5zrha8h77b3fs9lfc4o3</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>